SOU 1975:78

Svensk press

Till Statsrådet och chefen för finansdepartementet

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30juni 1972 har sakkunniga tillkallats med uppgift att utreda pressens Förhållanden.

l direktiven för de sakkunniga. som antagit namnet 1972 års pressutred- ning. anges som en av utredningsuppgifterna att närmare söka precisera mål- sättningen för statsmakternas presspolitiska handlande. varvid dagspressens roll i Förhållande till övriga massmedier måste klarläggas. Utredningen fann behov föreligga av en särskild undersökning rörande pressens funktioner i samhället. Utredningen uppdrog i maj 1973 åt statsvetenskapliga institutio- nen vid Göteborgs universitet att genomföra en sådan undersökning. Utred- ningen har medverkat vid projektets uppläggning.

Undersökningen har genomförts av en forskningsgrupp under ledning av filosofie kandidat Lennart Weibull. Dessutom har en särskild studie av jour- nalisternas roll i samhället utförts vid Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm av ekonomie doktor Björn Fjaestad.

En särskild expertgrupp har följt utredningsarbetet. [ denna har ingått re- daktör Paul Frisch. redaktör Ivar lvre. ekonomie doktor Dan Lundberg. do— cent Kjell Nowak. Glosofie licentiat Jan Ringdahl. docent Karl Erik Rosen- gren och professor Jörgen Westerståhl. Som ordförande i gruppen har ut- redningens sekreterare. docent Stig Hadenius fungerat.

För de överväganden och slutsatser som presenteras i den här föreliggande analysen av undersökningens resultat svarar Lennart Weibull. För analysen av journaliststudien svarar Björn Fjaestad.

Med hänsyn till att 1972 års pressutredning tagit initiativet och medverkat vid uppläggningen av undersökningen och använt dess resultat i sitt arbete har utredningen — utan att ta ställning till de resonemang som förs i rappor- ten — ansett att den bör publiceras i serien statens offentliga utredningar.

1972 års pressutredning får härmed överlämna rapporten Svensk Press. Pressens funktioner i samhället.

Stockholm den 14 oktober 1975 Ragnar Edenman

/Srig Hadenius

....|| . . | |||? nej...? ,,f .

. | ,. bil"” ....l."l".".'J'r ;; Ä' Ill'v'l I .. |.|1| ' | .. . ..,”.E -” ." '.1_:.' ”'N'" ""||""|' .. |_r,v--|'||"||||| .',|.||' '|.,| ".:II'I | ,. :'||,'.t",|".|'|||| :*--.* .|,' . I ' ..

|...—-""':"""' -.- -r : .

|"fH'i'"' -.'||"' .,| . .. ' i * | , |' |_' ” ,tlt 1 ** *. .' '

'|,"'|'J.' '."':". "fit" .|."l " l-_|I—l_||".åj'l-'-'f.r.' _

'-.-:,||||,., 't._.|1._|||-|. |

.,-'.—|,r. .'.'.' : ..| a; ' | . i? ,.

'.lig"'-.:|Q||.l.1f..|.-|.|' *,|. ,-. .*

| . .. i,|..| |_||"|-. ,.-t., - , $'% $".” ..'l '..pi-lrun '. = ' |-.' |.."..|._ ...... ':. |'|fI|'1'.'|,,g|'|||||. .. 'l.',lf.- -- ,. nu -'-'-||.:'.|..-- :- .

gel-THF" ".w- r "'-. |

|||-'...” .. |...... ._..|

|||-.|,; .-.......|... .. , .,.|||||. .|- |||r,|, |__|

'-"3'|||" 415? 15% fP|||.' | *' ' * . '*

l|_|: ||'|p mg., '-, . , ,, '||.| . '||.,. _|.'. _) |||, |||| "lau' | '|:'|h||ll || | ,, | | |_'

Förord

] direktiven till 1972 års pressutredning fastslogs att de målformuleringar som använts av tidigare pressutredningar varit mycket allmänt hållna. Uppgiften för 1972 års pressutredning var att ange en mer preciserad målsättning. För att kunna göra detta bedömdes det angeläget att få en översikt av hur dags- pressen fungerar idag. Detta är bakgrunden till de undersökningar som genomförts inom forskningsprojektet Pressens funktioner och som presen- teras i denna rapport. Projektets arbete har gällt i första hand dagstidning- arnas betydelse som informationsförmedlare och opinionsbildare i samhälls— frågor. Vad som skall belysas är hur den svenska pressen idag sköter dessa uppgifter.

Då vi i denna rapport granskar pressens funktioner i samhället används som regel uttrycket pressens politiska roll. Tidningarnas ställning i informa- tionsförmedling och opinionsbildning handlar i första hand om deras roll i det politiska livet. Detta innebär givetvis en vid tolkning av begreppet politik. Politik står här snarast för enskildas och gruppers möjlighet att påverka po- litiska beslut och är inte begränsad till strikt partipolitik.

De resultat som redovisas i denna rapport är baserade på de undersökningar som företagits inom ramen för forskningsprojektet vid statsvetenskapliga in- stitutionen. Göteborgs universitet. Dessutom avrapporteras den undersök— ning av journalisternas roll som i anslutning till projektets studier genomförts vid Ekonomiska forskningsinstitutet (EFI). Handelshögskolan i Stockholm.

Verksamheten inom projektet inleddes under våren 1973. Projektledare har varit Lennart Weibull och biträdande projektledare Lars Aldemark (t. o. m. 1975-02-28). Inom projektgruppen har vidare medverkat Jan Strid. som arbetat med projektets innehållsanalyser samt Nils Essle, som svarat för databearbetningen. Undersökningen vid EFI har letts av Björn szestad i samarbete med PG Holmlöv.

Inom projektarbetet i Göteborg har en rad personer varit sysselsatta med enskilda delstudier under kortare eller längre tid. l innehållsanalyserna har medverkat Lennart Blomqvist. Anne Jönsson och Björn Werneflo samt un- der kortare tid bl a Sonja Gybrant. Dagmar Gårding. Annika Högberg. Sonja Karlsson. Jörgen Lind. Ann-Christine Lundberg och Urban Watz. vilka främst arbetat med materialinsamling och kodning. Ulla Magnusson och John Molén deltog i administrationen av projektets endagsstudie.

lntervju- och enkätundersökningarnas fältarbete har genomförts av Sta- tistiska centralbyrån (SCB). Ansvariga för detta har varit avdelningsdirektör Joachim Vogel och aktuarie Lars Häll vid SCB:s utredningsinstitut.

Den rapport som nu föreligger är den första samhällna presentationen av projektets undersökningar. De enskilda delstudierna har dock successivt av- rapporterats till pressutredningen med början våren 1974. Avsikten äratt fort- sätta bearbetningen av det insamlade materialet. För detta har medel erhållits av Riksbankens jubileumsfond och Nämnden för samhällsinformation.

InnehåH

1 Prob/emsIä/Ining ..........................................

1.1

1.2 1.3

1.4 1.5

1.6

Medieutveckling ...................................... 1.1.1 Dagspressens utveckling ......................... 1.1.2 Bedömningar av tidningskoncentrationen .......... Fyra typsituationer .................................... Dagspressens politiska roll ............................. 1.3.1 Den politiska processen .......................... 1.3.2 Massmedierna i politiken: tre huvuduppgifter ....... 1.3.3 Dagspressens politiska funktioner ................. Frågeställningar ....................................... Undersökningsuppläggning ............................. 1.5.1 Innehållsanalys ................................. 1.5.2 Läsar- och fullmäktigestudier ..................... 1.5.3 Organisations- och myndighetsstudie .............. Redovisning ..........................................

2 Tidnings/ändrig och medieval ................................

2.1 2.2

2.3

2.4

lnledning ............................................ Tidningskonsumtion .................................. 2.2.1 Tidningsläsning ................................. 2.2.2 Enskilda dagstidningar ........................... 2.2.3 Prenumeration .................................. 2.2.4 Tid för tidningsläsning ........................... 2.2.5 Tidningsläsarnas bakgrund ....................... Tidningsval .......................................... 2.3.1 Partisympati och tidningsval ...................... 2.3.2 Inflyttarnas tidningsval .......................... 2.3.3 Tidning i föräldrahemmet ........................ Synen på pressen och partierna ......................... 2.4.1 Tidningarnas partianknytning ..................... 2.4.2 Partipolitisk neutralitet”? .......................... 2.4.3 Anses tidningarna ha någon politisk betydelse? ..... 2.4.4 Tidningsval och en politisk sakfråga ............... Komplementtidningar .................................

13

14 14 15 15 17 17 19 20 23 24 25 26 26

27

29

29 29 30 31 34 34 35 36 36 38 40 42 42 44 45 46 47

2.6 Radio och tv ......................................... 48 2.6.1 Radiolyssnande ................................. 49 2.6.2 TV-tittande .................................... 50 2.6.3 Konsumtionsmönster för radio och tv ............. 51 2.7 Veckotidningar och tidskrifter .......................... 53 2.7.1 Konsumtionsmönster ............................ 53 2.7.2 Några enskilda tidskrifter ........................ 55 2.8 Mediekombinationer .................................. 55 2.8.1 Tidningskonsumtion och annan mediekonsumtion , . . 56 2.8.2 Allmänhetens informationskällor .................. 57 2.9 Sammanfattning ...................................... 60 3 Dagspressens innehåll ...................................... 63 3.1 Inledning ............................................ 63 3.2 Tidningarnas totala innehåll ............................ 64 3.2.1 Redaktionellt material ........................... 65 3.2.2 Annonserna .................................... 66 3.2.3 Några jämförelser med annat material ............. 67 3.3 Nyhetsmaterialets geografiska fördelning ................. 67 3.3.1 Utrikes, inrikes, regionalt eller lokalt? .............. 67 3.4 Nyhetsinnehållet ...................................... 71 3.4.1 De vanligaste nyheterna ......................... 71 3.4.2 Politiska. ekonomiska och allmänna nyheter ....... 72 3.4.3 Nyhetsinnehåll från olika geografiska områden ..... 72 3.5 Ledare och politiska kommentarer ...................... 76 3.5.1 Ledarsidans geografi ............................. 76 3.5.2 Sakfrågori ledarna .............................. 77 3.5.3 Kommentarer och bakgrund ...................... 78 3.6 Debatten ............................................. 78 3.6.1 Debattartiklarna ................................. 79 3.6.2 Insändarna ..................................... 79 3.6.3 Pressklipp ...................................... 82 3.7 Politiken i nyheterna .................................. 83 3.7.1 Vad är nyheter om politik? ...................... 83 3.7.2 Grupper och institutioner i nyheterna ............. 86 3.7.3 Referat eller kritisk granskning ................... 87 3.7.4 De politiska partierna ............................ 89 3.8 Valrörelsen 1973 ...................................... 91 3.9 Etermedier och dagspress .............................. 93 3.9.1 Undersökta program ............................. 93 3.9.2 Regionalradions nyhetsutbud ..................... 93 3.9.3 Regional-tv i fyra regioner ....................... 95 3.9.4 Etermedier och tidningar ......................... 96 3.10 Sammanfattning ...................................... 98 4 Tidningsläsning och politik .................................. 101

4.1 Att mäta tidningsläsning .............................. 101

4.2

4.3 4.4 4.5 4.6

4.7 4.8

4.9

4.1.1 Två metoder ................................... 4.1.2 Projektets undersökningar ........................ Nyhetsmaterialet ...................................... 4.2.1 De dagliga nyheterna ............................ 4.2.2 Några läsmönster ............................... 4.2.3 Mest lästa nyheter .............................. 4.2.4 Det allmänna nyhetsinnehållet .................... 4.2.5 De politiska nyheterna ........................... Opinionsbildande material ............................. 4.3.1 En dags ledarläsning ............................ Annonserna .......................................... Mönster i läsvanorna .................................. Typer av tidningsläsare ................................ 4.6.1 Samhällsorienterande och allmänt innehåll ......... 4.6.2 Läsare av samhällsorienterande innehåll ........... Fyra läsprofiler ....................................... Läsprofiler och mediekonsumtion ....................... 4.8.1 Läsproftler och tidningskonsumtion ............... 4.8.2 Läsproftler och annan mediekonsumtion ........... 4.8.3 Mediekombinationer och läsproftler ............... Läsvanor och politisk informationsspridning .............. 4.9.1 Opinionsledarna och det politiska innehållet ........ 4.9.2 Insändarnas roll ................................. 4.10 Sammanfattning ......................................

5 Organisationer, politiker och dagspress ........................

5.1 5.2

5.3

5.4

5.5

lnledning ............................................ Dagspressen som politisk nyhetsförmedlare .............. 5.2.1 Organisationernas informationsvägar ............... 5.2.2 Kommunfullmäktiges informationsvägar ........... 5.2.3 Tidningar och etermedier ........................ Pressens uppgifter i samhället .......................... 5.3.1 Tänkbara uppgifter .............................. 5.3.2 De viktigaste uppgifterna ........................ 5.3.3 Andra uppgifter ................................. 5.3.4 Minst viktiga uppgifter ......................... Hur fullgör pressen sina politiska uppgifter? .............. 5.4.1 De lokala organisationernas bedömningar .......... 5.4.2 Kommunfullmäktige om pressens uppgifter ........ Dagspressen och opinionsbildningen ..................... 5.5.1 Framträdande grupper i lokalpressen .............. 5.5.2 Partiernas behandling i pressen ................... 5.5.3 De lokala samhällsfrågorna i pressen .............. 5.5.4 Kommunfullmäktige och de lokala dagstidningarna . 5.5.5 Komplementtidningar ........................... Presspolitiska åtgärder ................................. Sammanfattning ......................................

102 102 103 104 105 109 110 111 113 114 116 117 118 118 120 122 124 124 127 128 130 130 132 133

135

135 136 136 140 142 144 144 144 146 146 147 147 148 150 150 151 153 154 156 158 159

6 Pressens _li/nktioner i samhället — en sammanfattande diskussion om dagspressens politiska roll ................................... 163 6.1 Inledning ............................................ 163 6.2 Informationsfunktionen ................................. 164 6.2.1 Basinformation ................................. 165 6.2.2 Information om opinioner ........................ 169 6.2.3 Information om politiska beslut ................... 171 6.2.4 Informationsfunktlon och lokal tidningssituation . . . . 173 6.3 Forumfunktionen ..................................... 176 6.4 Kommentar- och granskningsfunktionen ................. 180 6.41 Kommentar och analys .......................... 180 6.42 Kritisk granskning .............................. 182 6.5 Pressens politiska funktioner ........................... 184 Appendix 1 Undersökit/ngsomrdden ..................................... 187 1.1 Områdesurval ........................................ 187 1.2 Malmö kommun ..................................... 189 1.3 Trelleborgs kommun .................................. 191 1.4 Göteborgs kommun ................................... 192 1.5 Lerums kommun ..................................... 193 1.6 Västerås kommun .................................... 194 1.7 Hallstahammars kommun .............................. 195 1.8 Falu kommun ........................................ 196 1.9 Leksands kommun .................................... 197 2 Undersökningar ........................................... 199 2.1 Innehållsanalysen ..................................... 200 2.1.1 Delstudier ...................................... 200 2.1.2 Kodschema ..................................... 201 2.1.3 Analysgång ..................................... 204 2.1.4 Ett kodningsexempel ............................ 204 2.1.5 Reliabilitetstest ................................. 205 2.2 Liisar- och kommunfullmäktigestudierna ................. 205 2.2.1 lnledning ...................................... 205 2.22 Allmänhetsstudien .............................. 206 2.2.3 Kommunfullmäktigestudien ...................... 207 2.24 Endagsstudien .................................. 208 2.2.5 1n11yttarstudien ................................. 209 2.3 Organisationsstudien .................................. 210 2.3.1 Urval .......................................... 210 2.32 Bortfall ........................................ 211 3 Litteratur ................................................ 215 3.1 Delrapporter från projektet ............................. 215 3.2 Litteraturrelerenser till enskilda avsnitt .................. 216 3.3 Allman Iitteraturredovisning ........................... 223

Bilagor till appendix

A 1 Exempel på frågor ur intervjuformuläret till allmänheten . . . . A 2 Exempel på frågor ur intervjuformuläret till allmänheten . . . . A 3 Exempel på typsida till läsar- och kommunfullmäktigestudierna A 4 Exempel på frågor ur intervjuformuläret till kommunfullmäktige A 5 Exempel på frågor ur intervjuformuläret till kommunfullmäktige A 6 lnstruktion till enkäten i endagsstudien ................... A 7 Exempel på frågor ur intervjuformularet till in11yttare till Malmö A 8 Exempel på frågor ur enkätformuläret till organisationer. företag

och myndigheter. Västeråsregionen .......................

J ournaliststudien

Journalisterna — inledning .....................................

1 Journalisterna i urvalet .....................................

1.1 Kön och ålder ........................................ 1.2 Utbildning och arbetsuppgifter .......................... 1.3 Partisympatier ........................................ 1.4 Journalisternas kontakter ..............................

1.5 Urvalets sammansättning ...............................

2 Pressens uppgifter och journalist/Ullen .........................

2.1 Mätningen av åsikter om pressens uppgifter .............. 2.2 Vilka uppgifter ser journalisterna för pressen? ............ 2.3 Ser journalister och politiker olika uppgifter för pressen? . . .

3 Hur uppfyller pressen sina uppgi/ier? ..........................

3.1 Hur överensstämmer ideal och verklighet? ............... 3.2 Har journalister och politiker samma syn på överensstämmel- sen mellan ideal och verklighet? ........................

4 Vilka _ faktorer. försvårar fil/Lärande)! av pressens uppgifter? .......

4.1 Konkurrensförhållanden ............................... 4.2 Finansiering .......................................... 4.3 Relationer till informationskällor ........................ 4.4 Relationer till partierna ................................ 4.5 Yttre kontroll ........................................ 4.6 Medinl1ytande på arbetsplatsen ......................... 4.7 Samband mellan hoten mot pressfriheten och uppfyllandet av pressens uppgifter .....................................

227 228 229 230 231 232 233

234

237 239

239 239 240 240 241

243

243 244 247

249 251

5 Hur vill journalisterna förändra tidningarna? ................... 265 5.1 Professionalisering och journalistisk makt ................ 265 5.2 Fördelning av resurser ................................. 266 5.3 Fördelning av det redaktionella utrymmet ............... 267 5.4 Samband mellan föreslagna förändringar och uppfyllandet av pressens uppgifter ..................................... 267 6 Sammanfattning .................. ' ........................ 269

Bilagor till journaliststudien

1 Teknisk rapport ........................................ 271 2 Exempel på frågor ...................................... 279 3 Indexens reliabilitet ..................................... 283 4 Referenser ............................................. 285

1. Problemställning

"En tidnings död är ingen angelägenhet blott för dess utgivare. dess anställda och dess läsare. En tidnings död återverkar på de tidningar som finns kvar. gör dem mer dominanta. mer auktoritativa. mera obevakade i deras verk- samhet att upplysa allmänheten. En tidnings död förändrar samhället."

Denna uppfattning om tidningens betydelse redovisades i en kulturartikel i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. som var införd tre dagar innan den- na tidning kom med sitt sista nummer. lördagen den åttonde september 1973. Handelstidningens nedläggning orsakades av flera års ekonomiska svårig- heter. 1 och med nedläggningen befästes Göteborgs-Postens ställning som dominerande tidning i Göteborg.

Situationen i Göteborg är inte unik. När Handelstidningen lades ned var det visserligen den första större nedläggningen under 1970-talet. Efterkrigs- tiden har dock i sin helhet kännetecknats av en omfattande tidningsdöd. På merparten av de orter där tidningar utges är det en lokaltidning som helt dominerar marknaden. Denna utveckling har bedömts som en fara för opi- nionsbildningen. Två statliga utredningar har under 1960-talet arbetat med pressfrågor. De har båda haft som uttalat mål att bevara mångfalden inom svensk press.

Frågan är då vad förekomsten av många tidningar betyder för informa- tionsförmedling och opinionsbildning i samhällsfrågor. Är det riktigt som hävdas i den citerade artikeln att tidningsdöden "förändrar samhället"? Eller annorlunda uttryckt: Finns det skillnader mellan dagspressens sätt att funge- ra på en ort med konkurrens på tidningsmarknaden ijämförelse med en mo- nopolort?

Det är denna typ av frågor som är bakgrunden till de undersökningar som genomförts inom forskningsprojektet Pressens/unktioner i samhället. Huvud— uppgiften för projektet har varit att belysa dagspressens ställning i det svenska samhället idag i första hand dess roll i det politiska livet — med hänsyn till den lokala tidningssituationens betydelse.

I detta inledande kapitel skisseras den allmänna bakgrunden till de un- dersökningar som företagits. Först redovisas de allmänna förutsättningarna genom en översikt av medieutvecklingen. Huvudintresset ägnas därefter in— nebörden i begreppet pressen politiska roll. Detta ger utgångspunkten för re- dovisningen av undersökningsuppläggningen.

sou 197578 1.1 Medieutveckling

Projektets uppgift är att belysa följderna av utvecklingen på tidningsmark— naden. De undersökningar som utförts gäller emellertid dagsläget. Det är därför viktigt för tolkningen av resultaten att dessa sätts i sitt sammanhang. I det följande skall kortfattat anges några tendenser i tidningsutvecklingen som påverkar situationen för dagspressen idag och som därmed har betydelse för bedömningen av pressens politiska roll.

1.1 .] Dagspressens utveckling

Tidningar. radio och tv är produkter av det moderna industrisamhället. Deras framväxt och verksamhet speglar på olika sätt den ekonomiska och politiska situationen i landet. Den moderna dagspressens utveckling i Sverige var i första hand en effekt av de grundläggande ekonomiska. sociala och politiska förändringar som industrialismen innebar. 1 stadssamhället kom tidningarna att stå för den information som tidigare förmedlats genom personliga kon- takter. De organiserade grupper som framträdde i industrisamhället — va— ruproducenter. politiska och fackliga organisationer m 11 — såg i pressen en kanal för sina budskap till allmänheten.

Karakteristiskt förtidningsutvecklingen i Sverige och i många andra länder var tidningarnas nära samband med de politiska partierna. den s k partipo- litiseringen av pressen. I början av 1900-talet förekom panisignaturer hos de flesta tidningar i landet. Utvecklingen tog sig dock olika uttryck hos olika partipolitiska grupper. Bland de konservativa och liberala partigrupperingarna fick man som regel stöd hos redan existerande tidningar — bland liberalerna kom tidningarna t. 0. m. att till viss del bestämma partiets organisationsut— veckling. inom arbetarrörelsen var det ofta lokala fack- och partiföreningar som låg bakom startandet av den socialdemokratiska pressen.

Annonserna spelade till en början en mindre roll för tidningsekonomin. Utvecklingen under 1900-talet innebar dock att deras andel av dagspressens intäkter växte betydligt; på 1920-talet svarade annonserna för ca hälften av en genomsnittlig morgontidnings inkomster. Idag utgör de närmare 2/3. Detta har påverkat de lokala tidningsmarknaderna. De tidningar som haft störst framgångar hos annonsörerna har överlevt. medan övriga fått sin ekon- omi försvagad och antingen fått söka andra inkomstkällor eller tvingats in- skränka eller lägga ned. 1950 fanns det 51 städer med mer än en lokal mor- gontidning. Idag är antalet 20. Annorlunda uttryckt finns f. n. ett faktiskt monopol — en morgontidning dominerar — i 64 av de 84 städer där tidningar utges.

Samtidigt som antalet tidningar minskat har den samlade tidningsuppla— gan ökat. 1950 hade dagstidningarna en samlad upplaga på omkring 3.5 mil— joner — 1974 var motsvarande siffra över 4.6 miljoner. Huvuddelen av denna expansion har gällt kvällstidningarna i första hand Aftonbladet och Ex- pressen. De har under efterkrigstiden skapat sig en riksmarknad.

Även i fråga om innehållet har pressen expanderat. En typisk svensk lands— ortstidning — förstatidning mer än fördubblade sin totalvolym text och annonser mellan 1950 och 1970.

1.1.2 Bedömningar av tidningskoncentrationen Förändringarna på tidningsmarknaden har kommit att få politiska konsek- venser. Många organisationer som haft tidningar som företrädde deras åsikter kom genom tidningsnedläggningarna att förlora sina språkrör. Tidningskon- centrationens effekter på opinionbildningen har också varit föremål för en intensiv debatt. Man har menat att det ökande antalet monopolorter. där en tidning med en viss partisignatur helt dominerar nyhetsflödet. utgör en fara för den politiska åsiktsbildningen. För att det politiska livet skall fungera krävs det åtminstone två eller tre lokala tidningar där olika opinioner kan främträda.

Möt detta har hävdats att koncentrationen inom dagspressen till viss del varit en nödvändig rationalisering. Det har varit små och svaga tidningar utan betydelse i opinionsbildningen som lagts ned. Kvar finns de bärkraftiga tidningarna. och det är menar man — enbart ekonomiskt starka tidningar som kan fungera som kritiska bevakare av vad som sker i samhället. En- samställningarna skulle vidare fått till följd att tidningarnas partipolitiska ka- raktär blivit mindre framträdande. Genom att de är ensamma på marknaden måste de anpassa sig efter olika intressen. De ger olika politiska riktningar möjlighet att komma fram.

Samtidigt som tidningsmarknaden förändrat karaktär har ljudradio och framför allt tv expanderat. Under 1960-talet har etermedierna flerdubblat sin sändningstid. Man har i debatten menat att detta till stor del kan kompensera minskningen i antalet tidningar. Etermediernas starka ställning innebär att tidningarna inte längre har informationsmonopol. Lokala monopolsituatio- ner på tidningsmarknaden uppvägs av utbudet i radio och tv. framför allt genom ökningen av de regionala programmen.

Även andra typer av tryckta medier — annonsblad. politiska veckotidningar och bulletiner av olika slag — har kommit att förändra tidningarnas ställning på nyhets- och annonsmarknaden och därmed deras politiska roll. Det har talats om den nya mediesituationen som sägs vara typisk för det högutvecklade industrisamhället. Frågan är dock vilken politisk roll dagspressen spelar i denna nya situation.

1.2. Fyra typsituationer

För att få en total bild av dagspressens ställning i den nya mediesituationen skulle det vara nödvändigt att studera samtliga tidningsområden i landet. Först genom en totalundersökning vore det möjligt att beskriva hur de en— skilda tidningarna fungerar i förhållande till sin publik och i förhållande till andra medier. En sådan riksomfattande studie är givetvis en omöjlighet att genomföra inom ramen för ett forskningsprojekt. Det har i stället ansetts mer lämpligt att välja ut ett antal lokala tidningssituationer och ägna dem ett mer ingående studium.

Antalet undersökningsområden har av resursskäl måst begränsas till fyra. Det är klart att en sådan begränsning innebär att det inte kunnat bli tal om ett i strikt mening statistiskt urval. I stället har det gällt att utifrån vissa för- utsättningar välja områden som ansetts typiska för situationen i landet i sin helhet.

För att fånga upp den utveckling som ägt rum inom svensk dagspress och som här redovisats har valet av områden i första hand styrts av situationen på den lokala tidningsmarknaden. Två monopolsituationer och två konkur- renssituationer har därför valts ut. Med lokalt monopol har här menats att en tidning på orten sprids i mer än 80 procent av de lokala hushållen. Kon— kurrens innebär att det finns två tidningar varav ingen når upp till en sådan hushållstäckning.

En andra urvalsfaktor har varit den politiska situationen i området, Efter— som det är pressens politiska roll som skall studeras och denna kan tänkas vara beroende av vilket eller vilka partier som har majoritet i området. har denna faktor tillmätts stor betydelse.

En tredje bedömning som styrt valet av områden är deras allmänna struk— tur. Det har ansetts vara av intresse att belysa orter som skiljer sig med hänsyn till storlek och ekonomisk karaktär. Praktiskt har detta inneburit att två stor- städer och två mindre städer med stor omgivande landsbygd fått ingå bland områdena.

De fyra undersökningsområden som med denna bakgrund valts för prö- jektets undersökningar är Malmö. Göteborg, Västerås och Falun. Inom fa- luregionen är det i första hand Leksands kommun som undersökts. Göteborg och Västerås illustrerar två situationer. där en tidning har lokalt monopol men där de politiska majoritetsförhållandena är olika. Malmö— och faluom- rådena har båda lokal konkurrens men skiljer sig åt i politiskt avseende. Gö- teborg och Malmö kan åskådliggöra storstadssituationer medan framför allt Leksand representerar ett glesbygdsområde. Förhållandet mellan mediesitua- tion och politisk situation redovisas i följande uppställning:

POLITISK STRUKTUR

(m)+(fp)+lc)- (sl + (vpkl- majoritet majoritet

FALUN/ MALMÖ/ LEKSAND TRELLEBORG

konkurrens

TIDNINGSSITUATION

GÖTEBORG/ VÄSTERÄS/ LERUM HALLSTAHAMMAR

monopol

Anm: I de kommuner som kursiverats har samtliga delstudier genomförts.

Vad beträffar mediesituationen i övrigt kan nämnas att regionala radio— sändningar förekommer i samtliga fyra områden. I de två storstäderna finns dessutom den mest utbyggda regional-tv-verksamheten. 1 appendix finns en utförlig översikt både av bakgrunden till områdesurvalet och av områdenas geografiska och politiska struktur samt deras mediesituation.

Man kan diskutera urvalet av områden. Det kan här framhållas att det hade varit intressant att jämföra orter där en borgerlig respektive en soci- aldemokratisk tidning har monopol. Principen för urvalet har dock varit att ta med områden som är typiska för tidningsmarknaden i Sverige. Samtidigt skall betonas att de studerade områdena är typsituationer. De är valda för att

illustrera olika drag hos mediesituationen i landet. men de är inte i strikt mening representativa för hela Sverige. I detta avseende kan projektets ansats betraktas som explorativ.

Detta innebär att undersökningens resultat i strikt mening inte står för mer än de studerade områdena. Samtidigt är det uppenbart att dessa regioner innehåller element som också kan återfinnas i andra områden. Resultaten kan också prövas i jämförelse med andra undersökningar. De undersökta re- gionerna har givetvis också ett intresse i sig. 1 dem bor ca 10 procent av lan- dets befolkning och där finns fyra av landets största dagstidningar. Pressen i de fyra områdena erhåller också närmare 1/4 av det direkta presstöd som utdelas. I flera kommuner finns annonsblad. kommunala informationstid- ningar och politiska veckotidningar. Detta gör att områdena kan spegla en rad företeelser som nämnts i debatten om dagspressen idag.

1.3. Dagspressens politiska roll

Projektets huvuduppgift är att studera dagspressen som informationsförmed- lare och opinionsbildare i samhällsfrågor. Det gäller att belysa hur tidningarna sköter dessa uppgifter. För att beteckna denna roll hos dagspressen kommer vi här att tala om dagspressens politiska roll. Detta innebär således att vi har en vid definition av politik. Med politik menas här hur enskilda och grup- per kan påverka samhällsutvecklingen och begreppet är inte begränsat till strikt partipolitik. I det följande skall innebörden i "dagspressens politiska roll" ges en mer utförlig belysning.

En vanlig missuppfattning är att tidningarnas politiska roll enbart begrän- sar sig till vad som står på ledarsidan eller hur de politiska partierna upp- märksammas under en valrörelse. Detta är givetvis ett alltför inskränkt sätt att uppfatta pressens ställning i det politiska livet. Ett sådant synsätt förefaller vara en konsekvens av att man ger begreppet politik en mycket begränsad innebörd.

1 det följande görs ett försök att peka på några tänkbara politiska roller hos dagspressen. Utgångspunkten kommer här att tas i en principiell skiss av det politiska livet som det ser ut i dagens Sverige.

1.3.1. Den politiska processen

Det svenska politiska systemet bygger i huvudsak på representativa besluts— organ. De politiska besluten fattas av valda representanteri fullmäktige. land- sting och riksdag samt i av dem tillsatta utskott och nämnder.

I den svenska representativa demokratin har de politiska partierna tradi- tionellt haft mycket stor betydelse. De har tillsammans med andra organi— sationer — fackliga. ideella och kooperativa — varit drivande i opinionsbild- ningen. Dessa organisationer karakteriseras av möjligheten till direkt delta- gande. Genom engagement i organisationerna kan den enskilde vara med och påverka den politiska utvecklingen.

1 figur 1.1 redovisas en principskiss av den politiska processen inom det svenska politiska systemet.

' V . Valda representanter l Politiska ' organisationer

l l -_l._ i

Myndigheter l 1

_._.--.-T__L

J BESLUT 1 l

Medborgarna

SAMHÄLLSSYSTEM '

Figur I.l Principskiss av den politiska processen

Figur 1.1 beskriver det politiska systemet som ett förhållande mellan krav som ställs på besluten och de beslut som faktiskt fattas av de valda repre- sentanterna. Den enskilde medborgaren tänkes ställa krav på de politiska be- sluten antingen genom att vid valen ta ställning till alternativ som erbjuds eller genom att engagera sig i något politiskt parti eller någon intressegrupp.

Något förenklat kan påstås att den vänstra delen av figuren illustrerar "opi- nionsbildningen" i samhället. Här spelar organisationerna en viktig roll. Den högra visar vilka beslut som fattas och hur dessa tillämpas. respektive förs ut till allmänheten. Denna del av politiken är i första hand en uppgift för myndigheterna.

Politiska processer av det slag som här beskrivits förekommer på åtmin- stone tre nivåer i samhället: den nationella, den regionala och den lokala. Riks- dag. landsting och kommunfullmäktige är delar i tre olika politiska processer. samtidigt som det finns ett klart samband mellan dem. De tre nivåerna är dock viktiga att hålla i sär. eftersom det finns skäl att anta att olika mass- medier har olika betydelse på olika nivåer i politiken.

Det måste betonas att figur 1.1 återger en principiell syn på det politiska livet. Det är uppenbart att den politiska processen i praktiken är betydligt mer komplicerad. Det är relativt få medborgare som är direkt engagerade i politiska partier. Vid sidan av partierna finns andra opinionsgrupper som har stor betydelse. tex näringslivet och de fackliga organisationerna. Upp- delningen mellan krav och beslut ser också annorlunda ut i praktisk politik. Partier kan fungera som förmedlare av vad som sker i politiken på samma sätt som myndigheter kan stå som företrädare för intressen inom en viss sektor i samhället.

Den politiska processen som den här skisseras är också underkastad en rad restriktioner som betingas av samhällets tradition och ekonomiska struk- tur. Då vi talar om dagspressens ställning i politiken innebär detta att ana-

l l l l l

lysen av tidningarnas roll har samma begränsningar. Vi avgränsar en roll hos pressen. vilken i sin tur påverkas av hur tidningarna förhåller sig till andra sektorer i samhället. tex till annonsmarknaden.

Dessa komplikationer skall inte här vidare behandlas. Syftet med modellen är enbart att ge ett underlag för en principiell syn på vilka roller tidningarna kan spela i det politiska livet. Denna begränsning i projektets ansats är dock viktig att hålla i minnet vid tolkningen av undersökningsresultaten.

1.3.2. Massmedierna i politiken: Tre huvuduppgifter

Politik kan betraktas som en kommunikationsprocess. Vad som i figur 1.1 kallats den politiska processen beskriver hur information överförs från en- skilda till beslutsfattare och från beslutsfattare till enskilda. 1 den represen- tativa demokratin intar politiska partier. intressegrupper samt myndigheter en central ställning som informationsvägar. Genom dessa kanaliseras infor- mation mellan medborgare och valda representanter. Vidare finns direkta kontaktmöjligheter mellan väljare och vald.

Det är i denna politiska kommunikationsprocess vi kan placera in mass- medierna. Vid sidan av organisationer och myndigheter finns dagspress. ra- dio och tv. Dessa spelar en roll både då det gäller att föra fram opinioner och att informera om vilka beslut som fattats i riksdag eller fullmäktigeför- samlingar. Dagspressen liksom övriga massmedier — kan t. o. m. ses som "konkurrenter" till de politiska partierna. Medierna kan företräda egna åsik- ter och driva politisk debatt: de är en utomparlamentarisk faktor i det po- litiska livet.

Med denna utgångspunkt kan vi skilja ut åtminstone tre huvuduppgifter för massmedierna i det politiska livet:

. förmedling av information i politiska frågor . forum för politisk debatt . kommentar och granskning av vad som händer i politiken

Med information avses här tidningarnas förmedling av nyheter i samhälls- frågor. Genom pressen har de enskilda. organisationsföreträdarna och po- litikerna möjlighet att orientera sig om vad som händer. Massmedierna för- medlar i sina nyheter en huvuddel av den offentligt tillgängliga informatio- nen om vad som sker på olika nivåer i politiken.

Informationsförmedlingen på nyhetssidorna är underkastad journalistiska nyhetsbedömningar. Det politiska materialet får konkurrera med olyckor. brott och sport. En plats där politiska budskap kan framföras direkt är i de- battartiklar och insändare samt i viss utsträckning reportage. Här kan mass- medierna fungera som forum för åsikter i samhällsfrågor.

Tidningarna har också möjlighet att fungera som självständiga institutio- ner i det politiska livet. I sina spalter kan de kommentera och granska det politiska skeendet från olika utgångspunkter. De har möjlighet att både ana- lysera. tolka och förklara vad som händer samt utsätta grupper och institu- tioner för en kritisk granskning.

Då vi här talar om vilka uppgifter massmedierna har i det politiska livet har vi i första hand utgått från aktiviteter hos medierna själva. För att kunna

ge en bild av vilka funktioner dessa fylleri politiken måste de relateras till den tidigare principskissen av den politiska processen (figur 1.1). Detta görs i figur 1.2.

Politiska beslutsfattare

/_

Informationsformedling

X

/ x,»

/ x

Politiska ! organisa- tioner

Myndig- heter

X ' / X [ Xx/ Forum

X /X Kommentar och

granskning dags— pressen som en självständig insti- tution i det poli- tiska systemet

Dagspress 4—

Medborgarna

Figur 1.2 En ana/ysschema/ör dagspressens politiska funktioner

Figur 1.2 åskådliggör hur tidningarna fungerar som förmedlare mellan oli- ka aktörer i det politiska livet. hur de kan spela rollen av forum för den po- litiska debatten samt hur de samtidigt fungerar som en självständig politisk institution: de företräder egna intressen i det politiska livet.

1 .3.3 Dagspressens politiska funktioner

Figur 1.2 visar att dagspressens tre huvudfunktioner i det politiska livet be- stäms av en växelverkan mellan tidningar och politiska aktörer. Tidningarnas politiska betydelse är beroende både av vilket innehåll tidningarna har och hur detta utnyttjas och värderas av enskilda och grupper. Idet följande skall detta närmare utvecklas för de tre huvudfunktionerna.

Informationsfunktionen

Informationsförmedlingen kan på många sätt betraktas som massmediernas grundläggande uppgift. Tidningarna förmedlar information om vad som hän- der. De rapporterar om vad de politiska partierna gör och vad som sker inom myndigheterna.

Tidningarna förmedlar på detta sätt en politisk basinformation. Politiker. organisationsrepresentanter och enskilda kan genom vad som förmedlas av

i l 'i

pressen orientera sig om det politiska skeendet. Tidningarna står här inte ensamma. Vid sidan av dessa förmedlas basinformation genom direktkon- takter med organisationer och myndigheter samt genom andra massmedier.

Hur tidningarna fungerar som förmedlare av basinformation kan studeras genom en analys av i vilken utsträckning de har ett samhällsorienterande innehåll i förhållande till hur detta utnyttjas och värderas av enskilda och grupper.

Förmedlingen av basinformation kan betraktas som dagspressens övergri- pande informationsuppgift. När det gäller den politiska processen är det två aspekter på pressens informationsroll som är av särskilt intresse. Dessa är:

. information om opinioner . information om beslut

Tidningar kan spela en opinionsro/l genom att förmedla nyheter som återger krav från olika opinionsgrupper och/eller som anses viktiga av politiskt ak- tiva människor och av organisationer när det gäller att påverka vad som sker i politiken.

Den andra aspekten gäller i vilken utsträckning de förmedlar information om vad som sker inom de politiska institutionerna — beslutsförsamlingar och myndigheter och vilken vikt de tillmäts i detta avseende. Man kan här tala om deras samhällsinformationsroll.'

Givetvis finns det ingen motsatsställning mellan dessa två roller. De il- lustrerar enbart två infallsvinklar på tidningarnas informationsroll. vilka båda är viktiga för analysen av vilken betydelse tidningarna hari det politiska livet.

F orum/imktionen

Medan informationsuppgifterna av tradition associerats med massmedierna är forumuppgiften något som framför allt kommit upp som följd av de senare årens utveckling på tidningsmarknaden. Det minskade antalet tidningar har inneburit att det blivit mindre utrymme för olika åsikter inom den lokala dagspressen. Då tidningar lagts ner har "röster tystnat”. Detta har inneburit att man kommit att allt mer betona den enskilda tidningens uppgift att funge- ra som forum för olika opinioner. Tidningen bör ge utrymme för olika åsikter i samhällsfrågor. Den skall ge utrymme både för politiska organisationer och enskilda personer. Tidningarna kan fungera som ett forum för den lokala debatten i allmänhet eller för diskussionen inom en viss politisk grupp. De typer av artiklar som traditionellt anses vara av forumkaraktär är de- batt- och insändarmaterial. I dessa artiklar har personer utanför tidningen möjlighet att i stort sett oredigerat framföra sina uppfattningar om olika fö- reteelser i samhället. Även andra typer av innehåll kan dock ha en forum- funktion. Som exempel kan nämnas pressklipp. reportage eller andra former av aktiv journalistik där en grupp eller en enskild får komma till tals. Tidningarnas sätt att fungera som ett forum är inte enbart en fråga om att presentera ett visst debattmaterial. I grunden gäller det en attityd till olika opinionsgrupper på orten. lnsändar— Och debattsidor skapat sig inte själva. de kräver ett intensivt arbete från tidningens sida. Det är därför rimligt att bedöma pressens forumuppgift också med hänsyn till hur olika grupper upp-

' Vi använder här begrep- pet samhältsin/Ormation liktydigt med information efter beslut hos politiska bcslutsinstitutioner och myndigheter (jfr Vidgad samhällsinformation. SOU l969z48).

lever sig komma fram. Hur detta fungerar på olika tidningar och på orter med olika tidningssituationer är en viktig frågeställning för projektets un- dersökningar.

Kommentar- och granskningsfunktionen

Både informations- och forumfunktionerna handlar i grunden om förmed- ling, Tidningen fungerar här som medium för information och opinion. Dags- pressen. radio och tv är också självständiga institutioner i det politiska livet. De företräder vissa åsikter i samhällsfrågor och granskar vad som sker med utgångspunkt från sina värderingar. Man har här talat om dagspressen som den tredje statsmakten — den skall stå fri från olika intressen och kritiskt bevaka samhällsutvecklingen. Kommentar och granskning kan ske både i ledare. kommentarer. bakgrunder och reportage.

Tidningarnas granskningsfunktion är på många sätt den roll som är svårast att komma åt. För att veta hur granskningen fungerar måste man också ha kunskap om hur den verklighet ser ut som tidningen har att bevaka. Infor- mation om vad som verkligen sker är som regel svår att få fram — i praktiken blir det ofta tidningen som förmedlar den.

Ett annat problem är att kommentar och granskning mer än övriga funk- tioner haren heltäckande karaktär. Kommentatorsuppgiften tänkes häri för- sta hand ske i Iedare och andra kommentarer samt i bakgrundsartiklar, me- dan den kritiska granskningen förekommer i nyheter och reportage.

För att i viss mån möta svårigheterna i analysen av granskningsrollen är det viktigt att ställa studierna av tidningsinnehållet mot vad journalister och beslutsfattare anser om det. På detta sätt finns möjlighet att få en bild av både granskarnas och de granskades syn på pressen. Trots detta är det dock viktigt att betona att analysen av granskningen inte gör anspråk på att ge en bred översikt. Den skall uppfattas enbart som ett försök att lyfta fram vissa aspekter på granskningsuppgiften.

A ndra funktioner

De tre huvudfunktioner som här diskuterats avser dagspressens ställning i det politiska livet. De har sin utgångspunkt i en principskiss av den politiska processen. Som ovan antytts betyder detta givetvis inte att dessa skulle vara de enda funktioner tidningarna har i samhället. Både för enskilda. grupper och för samhället i stort spelar pressen en rad roller som ligger vid sidan om den ram som här uppställts. Som exempel kan nämnas tidningarnas ställ- ning som annonsorgan inom ett visst område. deras betydelse för att ge sam- talsämnen för dagen eller som underhållning.

Dessa andra funktioner får en begränsad uppmärksamhet i projektets un- dersökningar. De kommer dock att beröras i den mån de bedöms ha betydelse för pressens politiska funktioner.

1.4. Frågeställningar

Vi har här sökt renodla tre huvudfunktioner för dagspressen i det politiska systemet i Sverige. Vi har skisserat tidningarnas roll som informationsför- medlare. forum och granskare. En tidning kan sörja för information. debatt och bevakning av vad som sker i det politiska livet. Frågan för projektets undersökningar är hur dagspressen fungerar i dessa avseenden.

Det har redan i diskussionen kring de tre funktionerna antytts att de inte direkt kan knytas till enskilda innehållskategorier i tidningarna. Funktioner- na rör inte heller enbart allmänhetens förhållande till dagspressen utan i lika hög grad hur politiska organisationer och andra grupper samt politiska be- slutsfattare och myndigheter ser på tidningarna och hur de utnyttjar dem.

Den ram som skisserats förutsätter således en relativt bred ansats. Man måste beskriva pressens roll från tre utgångspunkter:

. tidningarnas utbud . enskildas. organisationers etc. användning av tidningarna . enskildas. organisationers etc. inställning till tidningarna Hur informationstimktionen är uppfylld måste studeras genom dels en analys av tidningarnas informationsinnehåll. dels hur de olika politiska organisa- tioner utnyttjar innehållet respektive vad de anser om det. Forumfitnktionen kan undersökas genom en analys av hur olika grupper kommer fram i tid- ningen i förhållande till hur de själva anser sig behandlade. Kommentar- och granskningsfunktionen kan belysas genom en genomgång av tidningarnas kommentarer och deras karaktär på nyhetsrapporteringen. Även en jämfö- relse mellan olika politiska aktörers uppfattningar kan ge en bild av pressens granskningsroll.

För att belysa dessa funktioner krävs undersökningar både av dagspressens innehåll samt av hur enskilda. organisationer. politiker och myndighter an- vänder och bedömer tidningarna. Detta kan också utläsas av figur 1.2. Detta innebär att vi kan skilja ut fem huvudobjekt för projektets undersöknings- verksamhet:

1) de lokala tidningarna 2) allmänheten i kommunen 3) de lokala organisationerna 4) de lokala beslutsfattarna 5) de lokala myndigheterna Till dessa kommer ytterligare en grupp som kan ge ett fördjupat perspektiv på innehållet i dagspressen:

6) de lokala journalisterna Med utgångspunkt från dessa kan sex frågeställningar formuleras:

1) Vilken bild presenterar dagspressen av vad som sker i det politiska li- vet? Här gäller frågan hur olika grupper har möjlighet att komma fram i olika medier. vilka typer av händelser som rapporteras och vilka områden som får störst utrymme.

2)

3)

4)

5)

6)

Hur utnyttjar och bedömer allmänheten det innehåll som rapporteras i dagspressen? Denna fråga tar sikte på hur den enskilde är del av olika medier. vad olika grupper av människor läser i tidningar. samt konsumerar i radio- tv. och vad som påverkar deras val av innehåll. Hur utnyttjar och bedömer de politiska organisationerna dagstidning- arna som informationsvägar? Här gäller problemet hur olika politiska grupper utnyttjar tidningarna i förhållande till andra medier och till direkta kontakter och hur-dc anser sig behandlade i nyhetsflödet. Hur utnyttjar och bedömer de politiska beslutsfattarna dagstidningar- na som informationsvägar? Frågan avser både på vilket sätt politikerna läser sin eller sina tidningar och vilken roll man tillmäter tidningen som intbrmationsförmedlare i samhällsfrågor. Hur utnyttjar myndigheter och förvaltningar dagstidningarna som informationsvägar? Frågeställningen tar sikte på myndigheternas syn på sina möjligheter att nå ut med den s. k. samhällsinformationen information till med- borgarna om deras rättigheter och skyldigheter. Vad anser de lokala tidningsjournalistema om dagspressens sätt att fungera i det politiska livet? Denna fråga avser att belysa hurjournalisterna ser på dagspressens upp- gifter i samhället. Det gäller både vilka uppgifter som anses viktiga och hur dessa anses uppfyllda av tidningarna samt vilka faktorer som be— döms påverka måluppfyllelsen.

Av dessa sex frågor kommer de första fem att behandlas i denna rapport. Den sjätte tas upp i en specialredovisning som presenteras i ett separat av- snitt (5. 236).

1.5. Undersökningsuppläggning

De fem centrala frågeställningarna har vi sökt belysa genom fyra delunder- sökningar. som genomförts inom respektive undersökningsområden:

Analys av innehållet i de lokala dagstidningarna Intervjuundersökning med allmänheten om mediekonsumtion. läs— vanor och övrigt kommunikationsbeteende Enkät med lokala organisationer, företag och myndigheter om deras syn på olika medier Intervjuundersökning med lokala beslutsfattare (= kommunfullmäkti- geledamöter) om mediekonsumtion och mediebedömning.

Dessa undersökningar skall här kortfattat presenteras. För en mer detaljerad översikt hänvisas till appendix.

f !

1.5.1. Innehållsanalys

Inom ramen för projektet har fem större innehållsanalyser genomförts: (l) toto/analysen, som avsåg en totalmätning i mars månad 1974, (2)/Öl'SlaSld€S- analysen genomgång av förstasidor första halvåret 1973. (3) ledarsidesana- lysen — genomgång av ledarsidorna under samma period. (4) tta/studien, som avsåg en genomgång av första- och ledarsidorna under ca två veckor före 1973 års riksdagsval samt ( 5) regionalradio-och regional-tv-analt/sen. De första fyra undersökningarna har finansierats inom projektet. medan den femte kunnat göras med stöd från Sveriges Radio.

] innehållsanalysen ingår i princip följande dagstidningar som utkommer inom de fyra undersökningsregionerna.

Malmö- Göteborgs- Västerås- Falu- regionen regionen regionen regionen Sydsvenska Dag- Göteborgs-Posten Vestmanlands Falu—Kuriren bladet Arbetets väst- Läns Tidning Dala-Demokraten Arbetet svenska upplaga Skånska Dagbladet GT' Kvällsposten' Trelleborgs Alle-

handaI

') ingår ej i totalanalysen

Tora/analysen avser tio dagar som slumpmässigt utvalts i mars månad 1974. Analysen gäller en klassificering av samt/igt tidningsinnehåll nyheter. reportage. kommentarer och ledare. bakgrunder. debatt och insändare. an- nonser etc. Syftet är att skissera tidningarnas karaktär. Det gäller att beskriva vilken mängd och vilken typ av nyheter de presenterar. vilka geografiska områden som får uppmärksamhet. vilka sakfrågor som tas upp och vilka grupper som kommer fram.

Avsikten med innehållsstudien av dagstidningarnasförsta- och ledarsidor undersökningen omfattar ett urval om ca 60 dagar — under första halvåret 1973 har varit att spegla vilken typ av händelser som dagstidningarna för fram på sina "paradsidor".

Valstudien avser dagstidningarnas förstasides- och ledarsidesinnehåll tio dagar omedelbart före valet 1973. Viktiga frågor är här hur innehållet lör- ändras i samband med en valrörelse och i vilken utsträckning valet påverkar olika gruppers möjligheter att nå ut i olika dagstidningar,

Regionalradio- och regional-tv-analvserna genomfördes under i stort sett samma period som totalanalysen och efter likartade klassificeringsprinciper. Här finns således möjligheter till direkta jämförelser mellan press och regio- nala etermedier. Denna undersökning avser i första hand Malmö och Gö- teborg.

Det bör slutligen tilläggas att det även finns en referenspunkt som kommer att utnyttjas för tolkningen av de nämnda analyserna. Under våren 1973 genomfördes på uppdrag av Sveriges Radios s. k. lokalradiopro/ekt en inne-

hållsanalys (totalinnehållet) av dagspressen i Falkenberg. Halmstad. Laholm. Jönköping samt Luleå/Boden. Detta ger möjlighet till en geografiskt mer omfattande belysning av den svenska dagspressens innehåll.

1 .5.2 Läsar- och Å/itllmäktigestudier

Dessa studier består av två huvuddelar. Den första är en intervjuundersökning med allmänheten och kommunfullmäktiges ledamöter i Malmö. Göteborg. Västerås och Leksands kommuner. samt nyinflyttade till Malmö. Den andra delen utgjordes av en enkätundersökning. där motsvarande grupper (utom in- flyttarna) fredagen den 26 april 1974 ombads markera vad de läst i sin mor- gontidning. Intervjuerna genomfördes huvudsakligen under perioden mars—april 1974 och enkätundersökningen mellan den 26 april och 10 maj 1974. Urvalets storlek i allmänhetsstudien var 500 personer per område i inflyttarstudien 300 personer. Den genomsnittliga svarsfrekvensen låg på omkring 80 procent. [ fullmäktigestudien ingår i stort sett samtliga kommun- fullmäktigeledamöter eller 250 personer.

Syftet med allmänhetsstudien är att belysa konsumtionsmönster för mass- media i olika grupper och att relatera vanorna till bl. a. politiskt intresse och engagement. fritidsaktivitet och kunskap om samhällsfrågor. Kommunfull- mäktige valdes av tre skäl. Dels i sin roll som politiska representanter för allmänheten. dels som en uttalad politiskt aktiv grupp. dels som förmodade högkonsumenter av massmedia. Syftet med inflyttarstudien i Malmö var att göra det möjligt att belysa hur medievanor etableras i samband med byte av bostadsort.

Enkätundersökningen — i fortsättninge kallad endagsstudien — är ett försök att direkt koppla samman tidningsinnehåll och tidningsläsning. Undersök- ningen avsåg samma personer som deltagit i intervjuundersökningen. Dessa tillfrågades i intervjuerna vilken lokal morgontidning de regelbundet läste. En viss bestämd dag fredagen den 26 april 1974 — tillställdes de ett exemplar av denna tidning och ombads ange vilka artiklar. notiser. annonser etc de läst. Genom en särskild innehållsanalys i samband med innehållsstudien finns också information om det totala innehållet i dagstidningarna för den aktuella dagen. Vi kan därför här göra jämförelser mellan informationsut- budet och läsningen. Resultatet av endagsstudien kan vidare relateras till svar som givits i intervjuundersökningen.

En kompletterande del av fullmäktigestudien var en serie personliga inte/T- juer med kommunstyrelseordförandena i samtliga undersökta kommuner. eller i vissa fall andra personer som ordföranden utsett.

l .5 . 3 Organisations-och m_vndighetsstudle

Organisations- och myndighetsstudien genomfördes i form av en enkätun- dersökning i undersökningsområdenas samtliga åtta kommuner. Denna en- kät distribuerades under våren och försommaren 1973. Förutom olika typer av organisationer och lokala myndigheter ingick även ett urval lokala företag i urvalet.

Avsikten med undersökningen var främst att få de politiska organisatio- nernas (partier. nämnder och myndigheter) bedömningar av den lokala mediesituationen och dagstidningarna. De tillfrågades bl. a. om hur de upp- fattade olika massmediers genomslagskraft i lokala samhällsfrågor. hur rätt- vist dessa behandlade de egna idéerna samt omfattningen av presskontak- terna. Vissa frågor ställdes också kring intern struktur och organisationernas bedömning av lokala samhällsfrågor.

Enkäten distribuerades till samtliga lokala basorganisationer i regionerna. Organisationsstudien är därför närmast att betrakta som en totalundersök- ning i respektive region. Av de 1 542 organisationer eller motsvarande som kontaktades. svarade 990. d.v.s. omkring två tredjedelar.

Svarsfrekvensen varierade mellan olika organisationstyper:

Politiska partier (m. fp. c) (5. vpk) övriga Nämnder Myndig— Fack- Före- Övriga Samtliga heter fören. tag Urval (antal) 206 202 27 108 70 380 238 311 1 542 Svar (antal) 129 152 12 94 49 240 122 192 990 Svarsprocent 62.6 75.3 44.4 87.0 70.0 63.2 51.3 61.7 64.2

De organisationer som ingår i undersökningen är sådana som bedömts vara av störst intresse för en översikt av den lokala kommunikationssituationen. främst ur ett politiskt perspektiv. De som svarat på enkäten är troligen de som haft störst intresse för mediesituationen inom området.

1.6. Redovisning

Redovisningen av projektets undersökningar har delats upp i fem kapitel. 1 fyra större kapitel rapporteras resultaten från de enskilda delstudierna. Det femte och avslutande kapitlet (kapitel 6) innehåller en diskussion av pressens sätt att fylla de tre centrala politiska funktionerna. Detta kapitel är samtidigt en sammanfattning av projektets huvudresultat.

Uppläggningen av denna redovisning är samtidigt ett försök att stegvis redovisa dagspressens ställning i det politiska livet. Kapitel 2 inleder med att ge vissa grundläggande upplysningar om hur dagspressen sprids i de fyra undersökningsområdena. Ett stort intresse ägnas vilka faktorer som kan tän- kas påverka valet av tidning. Framför allt gäller frågan i vad mån det finns någon politisk dimension i tidningsvalet.

En annan huvudfråga är dagspressens ställning i förhållande till andra medier när det gäller information i samhällsfrågor. 1 vilken utsträckning tar allmänheten del av radio- och tv-program reSpektive l'a'ser veckotidningar eller tidskrifter? Hur förhåller sig denna konsumtion till tidningsläsningen'? Slutligen gäller frågan hur olika massmedier värderas i förhållande till va- randra och till andra informationsvägar. t ex direktkontakter. Kapitlet bygger i huvudsak på intervjuerna med allmänheten,

Kapitel 3 avser att ge en bild av dagspressens innehåll. Det redovisar re- sultaten av projektets innehållsanalyser. Tyngdpunkten i kapitlet ligger i ett försök att karakterisera de lokala tidningarnas nyhetsförmedling. Hur ser den information ut som sprids genom dagspressen. hur fungerar tidningen som forum för olika opinioner och i vilken utsträckning förekommer en kritisk granskning av vad som sker i samhället? En särskilt viktig uppgift är att stu- dera nyheterna i politiska frågor — hur olika partier kommer fram i olika tid- ningar. vilket utrymme som ges åt myndighetsinformation osv.

Skiljer sig dagspressens rapportering från etermediernas? Detta är en fråga som kommer att belysas genom en jämförelse mellan regionalprogrammen i radio och tv samt de lokala dagstidningarna.

Vilken betydelse har egentligen det som står i tidningen? Hur många tar del av tex det samhällsorienterande innehållet? Detta är givetvis en av de mest centrala frågorna då dagspressens politiska roll skall undersökas. Detta kommer att diskuteras i kapitel 4. I detta görs en redovisning för allmän- hetens läsvanor både vad beträffar enskilda innehållstyper och mer allmänt utnyttjande av dagspressinnehållet. En följdfråga är också vem som läser dagspressens samhällsstoffoch vad det har för betydelse att just vissa grupper läser det. Kapitlet bygger huvudsakligen på intervjuundersökningen med all- mänheten.

Kapitel 2 och 4 belyser huvudsakligen relationen mellan medborgare och tidningar. De syftar till att visa de grundläggande förutsättningarna för tid- ningarnas politiska roll. För att få helhetsbilden måste denna dock komplet- teras med uppgifter om hur de politiskt engagerade de politiska organi- sationerna och de valda representanterna i fullmäktige samt myndigheterna utnyttjar och bedömer lokalpressen. Vilken betydelse anser dessa grupper att tidningen hari politiken och i vilken utsträckning utnyttjar de den? Dessa frågor kommer att belysas i kapitel 5.

En ytterligare fråga gäller skillnader mellan lokala partiorganisationer och fullmäktige. Är organisationerna mer kritiska till pressen än fullmäktige. t. ex. därför att de konkurrerar med tidningen om den politiska opinions- bildningen? Hur skiljer sig åsikterna om pressen mellan de fyra undersök- ningsområdena? Kapitel 5 redovisar främst resultat från kommunfullmäk- tigeintervjuerna samt organisationsstudien.

Dessa fyra kapitel innehåller huvuddelen av projektets resultatredovis- ning. De lyfter fram resultat och kommenterar dem. lkapitelö görs ett försök att mer systematiskt sammanställa resultaten och relatera dem till de fyra undersökningsområdena och deras olikheter i antal tidningar. Utgångspunk- ten kommer att tas i de tre centrala funktionerna information, forum samt kommentar och granskning. Huvudfrågan är hur tidningarna fullgör dessa uppgifter samt hur dessa fungerar i monopol- respektive konkurrensorter. i storstäder respektive på landsbygden och vilken betydelse de politiska ma- joritetsförhållandena kan tänkas ha. Detta kapitel är översiktligt till sin ka- raktär och avser att belysa mer allmängiltiga tendenser i resultaten. I detta görs ocksåjämförelser med andra undersökningar.

!-

2. Tidningsläsning och medieval

2.1. Inledning

En tidnings ställning på den lokala tidningsmarknaden brukar som regel be- dömas utifrån upplage- och täckningssiffror. Variationer i totalupplagan an- ses ofta vara det viktigaste tecknet på tidningsföretagets framgång eller miss- lyckande hos sin publik. Spridningssiffrorna ger t. ex. annonsören ett under- lag för hur han till minsta kostnad ska nå så många som möjligt på en ort. En dagstidning med hög hushållstäckning är ett attraktivt annonsorgan. låg- täckningstidningen är det oftast inte.

En grundläggande förutsättning för att en tidning ska kunna spela en roll i samhället är naturligtvis att den sprids bland medborgarna. Det är däremot inget nödvändigt krav att den skall ha stor upplaga eller hög hushållstäck- ning. Dess betydelse kan givetvis också ligga i att den når ut till viktiga lä- sargrupper med information om händelser och åsikter.

] det här kapitlet skall vi från olika utgångspunkter diskutera den lokala massmediemarknaden. Avsikten är att presentera en bild av hur tidningarna sprids i de fyra undersökningsområdena och vad som påverkar människors val av lokal tidning. Ett huvudintresse är att belysa i vad mån det förekom- mer något samband mellan läsarens tidningsval och hans politiska sympatier Och hur detta i så fall ser ut på monopol- respektive konkurrensorterna.

Tidningen står idag inte längre ensam som nyhetsförmedlare utan sam- spelar med radio och tv. Den regionala utbyggnaden av etermedierna måste få betydelse för synen på dagspressen. Också tidskrifter och veckotidningar är medier. som har betydelse för informationsutbytet i samhället. I detta ka- pitel kommer vi därför att göra en översiktig jämförelse mellan dagspress- och övrig mediekonsumtion. Dessutom kommer allmänhetens syn på dags- pressen som informationskälla i förhållande till övriga massmedier och andra informationsvägar att ingående belysas.

2.2. Tidningskonsumtion

Dagspresskonsumtionen i Sverige är en av de högsta i världen. Varje vardag sprids i genomsnitt mer än 650 exemplar per 1000 invånare över 10 år. Detta innebär att i stort sett samtliga vuxna regelbundet har tillgång till åtminstone en dagstidning. Statistiken tyder vidare på att det vanligaste är att man har en lokal morgontidning eller en sådan i kombination med en kvällstidning.

Vi skall här redovisa några data om tidningsläsningen bland allmänheten. Hur många respektive vilka. dagstidningar man läser kan studeras på olika sätt med delvis olika resultat. Ett sätt är att direkrfråga individerna vilka tidningar de läser och hur ofta. En annan teknik är att presentera den till- frågade en./"o'rreckning över olika tidningar och be honom ange vilka av dessa som läses regelbundet. Båda metoderna kan sedan kompletteras med frågor om hur ofta man läser de angivna tidningarna, antal nummer per vecka. om man prenumererar eller köper lösnummer. hur lång tid som ägnas tidningen etc.

Det är här väsentligt att peka på konsekvenserna av de två frågeteknikerna. "Listmetoden" ger sannolikt fler svar — man uppger sig läsa fler tidningar än den direkta frågan, där den intervjuade själv måste komma på tidning- arnas namn. Även om olika typer av prestigeeffekter t. ex. att den tillfrå- gade överskattar sin konsumtion av vad som anses vara "fina" tidningar torde spela in i båda fallen ger sannolikt den direkta frågemetoden säkrare resultat. Risken för överskattning av antalet tidningar minskar och minnes— felen är rimligen obetydliga då det gäller en sak som vilka dagstidningar man läser.

I intervjuundersökningen användes därför tekniken med direkt./låga. Det- ta måste uppmärksammas vid jämförelser med studier som baseras på list— metod t. ex. mycket av den kommersiella statistiken.

2.2.1. Tidningsläsning

Hur ser då läsvanorna ut bland allmänheten? En jämförelse med äldre un- dersökningar tyder på en anmärkningsvärd stabilitet i konsumtionsmön— stren. Visserligen har antalet flertidningsläsare ökat något under de senaste 20 åren (tabell 2.1). Det är i första hand kvällspressens expansion. som för- klarar denna utveckling. Dessa tidningar har skapat en ny marknad som suc- cesivt vidgats medan morgontidningarna som grupp i stort sett legat på sam- ma nivå under hela efterkrigstiden.

Tabell 2.1 Allmänhetens tidningsläsning 1953—1974. (%)

Antal dagstidningar 1953 1964 1968 1974 Läser inte någon dagstidning 2 1 4 3 Läser ] dagstidning 50 48 36 40 Läser 2 dagstidningar 36 38 40 41 Läser 3 dagstidningar 9 10 16 14 Läser 4 eller ller dagstidningar 3 3 4 3

Summa procent 100 100 100 101 Antal personer 4 037 2 849 1 779 1 595

Källor: Uppgifterna för 1953 och 1964 hämtat ur SOU 196522. 1968 ur SOU 1968248. 1974 från allmänhetsstudien. Den senare bygger på en sammanläggning av de fyra undersökningsområdena och måste tolkas med försiktighet. Jfr texten och tabell 2.2.

De regionala skillnaderna är här relativt stora. både ifråga om antalet tid- ningar och när det gäller kvällspressens spridning. 1 Västerås och Leksand uppger man sig läsa fler tidningar än i Göteborg och Malmö. Kvällstidning-

arna har också en relativt sett starkare ställning på de förra. Detta illustreras i tabell 2.2. där tidningskombinationerna i de fyra områdena redovisas. Med tidningskombinationer menas här vilka typer av tidningar man regelbundet läser minst tre gånger per vecka.

Tabell 2.2 Allmänhetens tidningsläsning i de fyra undersökningsområdena. Allmänhetsstudien (%)

Tidningskombinationer Malmö Göteborg Västerås Leksand Läser ingen dagstidning 2 3 2 4 Läser minst 1 kvällstidning 5 2 4 2 Läser 1 morgontidning 43 43 30 34 Läser minst 2 morgontidningar 11 10 9 12 ; Läser l morgon— och l kvällstidning 27 31 37 27 ;" Läser 3 eller ller tidningar 12 11 18 21 Summa procent 100 100 100 100 ' Antal svar 385 376 397 437 Anm.: Tabellen anger hur många procent av allmänheten i de fyra undersöknings- kommunerna som uppger sig läsa olika typer av dagstidningar minst tre gånger per vecka. Det är således ett mycket litet fåtal som uppger att de helt saknar daglig l tidning. Vanligast är att man läser en morgontidning. 1 Västerås kombinerar " man oftare än på övriga orter morgontidningen med en kvällstidning. An- märkningsvärt är att så många av de tillfrågade uppger sig läsa tre tidningar eller ller minst tre gånger i veckan. De utgör ca 10 procent i storstäderna och omkring 20 procent i Västerås och Leksand.

En närmare granskning av hur läsarna kombinerar olika tidningar visar på en klar skillnad mellan å ena sidan de tre storstadstidningarna och å den andra tidningarna i Västerås och Leksand. Omkring hälften av de senares läsare kompletterar nästan dagligen sin lokala morgontidning med andra dagstidningar. Motsvarande andel för storstadspressen är omkring 1/3. 1 Västerås och Leksand innebär detta i första hand att man läser en eller två kvällstidningar. En stor andel tar dock del av ytterligare en morgontidning. Det förefaller rimligt att se dessa skillnader som en följd av de olika tid- ningarnas karaktär. Landsortstidningarna har sin tyngdpunkt i lokalbevak- ningen och kräver därför en komplettering av "rikstidningar". Detta kommer närmare att studeras i innehållsanalysen.

2.2.2. Enskilda dagstidningar

1 undersökningsområdena når enligt tidningsstatistiken dagspressen sam- manlagt ut med mellan 135 (i Malmö) och 147 (Leksand) exemplar per 100 hushåll. De lokala morgontidningarna svarar för mellan 60 och 70 procent av rara/upplagan i kommunerna. Stockholms morgontidningar för cirka fem procent och kvällstidningarna för resterande andel. dvs. mellan 25 och 35 procent.

Spridningssiffrorna ger en grov uppfattning om hur många dagstidningar som genomsnittligt når ut till hushållen i respektive kommuner. För att få en bild av hur den lokala tidningsstrukturen ser ut är detta mått dock otill—

räckligt; dels består hushållen av olika antal individer. dels kan läsarna också komma i kontakt med tidningen på andra sätt. Vidare kan regelbundenheten i låsningen skilja sig mellan tidningar av olika slag.

Den översikt som här ges av de lokala marknaderna utgår från individuella svar med hänsyn till framför allt hur ofta man uppger sig läsa tidningen. 1 tabell 2.3 redovisas de lokala morgonridningarnas läsekretsar i de fyra kom- munerna.l Tabellen bör tolkas med försiktighet beträffande Arbetet och Dala-Demokraten. eftersom antalet svarspersoner här är relativt litet.

Tabell 2.3 Översikt av den lokala morgontidningsmarknaden i respektive kommun. Allmänhetsstudien. SCB Demopak -73. TS 1974

Kommun _ Malmö Göteborg Västerås Leksand Antal invånare i kom- munen över 14 år 208 000 367 000 91 000 10 300 Den dagliga tidnings- läsningen" SDS Arbetet GP VLT FK DD Procent av urvalet som uppger sig läsa tidningen dagligen 64 30 93 95 76 19 Beräknat antal läsare i kommunen 133 100 62 400 341 300 86 500 7 800 2 000 Beräknat antal läsare/exemplar 2.1 1.5 1.8 2.4 3.4 2.2 Läsning minst en gång * per vecka SDS Arbetet GP VLT FK DD Procent av urvalet som uppger sig läsa tidningen minst en gång/vecka 72 44 94 95 84 32 Beräknat antal läsare i kommunen 149 800 92 500 345 000 86 500 8 700 3 300 Beräknat antal läsare/exemplar 2.4 2.2 2.8 2.4 3.8 3.7

" Dessa läsare har uppgivit att de betraktar den angivna tidningen som sin huvudtidning. Då vi i fortsättningen talar om läsare av enskilda tidningar avses denna grupp.

Om vi ser till de dagliga läsarna, dvs. de som betraktar respektive tidning som sin huvudridning, visar tabellen som väntat att tidningarna når betydligt fler än vad upplagesiffrorna tyder på. De flesta tidningarna läses regelbundet av mellan två och tre personer. Det är de större tidningarna på konkurren— sorterna som också har den relativt sett större publiken per nummer. Detta

'Skänfka Daeh/adt'ti . visar sig även i Spridningssiffrorna. Dessa tidningar har en högre täckning mg.?ÄOLZga/Kåmrrgm'g i kommunerna än vad som framgår av den officiella tidningsstatistiken. me- grund av sin begränsade dan lågtäckningstidningarna snarast har en lägre spridning än statistiken vi- SPridning i underSÖk- sar. Enjämförelse med tidningarnas bredare läsekretsar— personer som läser

ningskommunerna ute— . 4 . , .. , . slutits urdenna redovis- åtminstone ett nummer per vecka utjämnar skillnaderna. Lågtacknmgs-

ning. tidningarna har således många sporadiska läsare.

På de två konkurrensorterna kompletterar närmare 1/4 av de intervjuade den egna huvudtidningen — den tidning som de betraktar som sin tidning — med någon annan lokal tidning minst en gång per vecka. I Malmö är det en ungefär lika stor andel av de två största morgontidningarnas läsare som också regelbundet tar del av "den andra" tidningen på orten. 1 Falun är det i huvudsak Dala-Demokratens läsare som kompletterar med Falu-Kuriren; knappt 40 procent av DD:s läsare tar också del av FK medan enbart 20 pro- cent av den senare tidningens läsekrets i Leksand läser DD.

Dessa siffror antyder de dominerande tidningarnas starka ställning på de lokala tidningsmarknaderna. De har en mer stabil läsekrets och i motsats till de mindre spridda tidningarna en större andel regelbundna läsare.

Kvällstidningsmarknaden avviker från detta mönster. De lokala kvällstid» ningarna. Kvällsposten i Malmö och GT i Göteborg. har en relativt liten del av sin upplaga på utgivningsorterna och sprids istället regionalt. ] tabell 2.4 redovisas andelen läsare för dessa båda och Stockholms kvällstidningar.

Tabell 2.4 Andel som uppger sig läsa olika kvällstidningar regelbundet. Allmänhetsstudien (%)

Tidning Malmö Göteborg Västerås Leksand

Aftonbladet 4 11 31 20 Expressen 6 9 39 37

GT 0 33 — — Kvällsposten 39 1 Antal svar 385 376 397 437

Anm. : Tabellen anger hur många procent av intervjupersonerna i respektive under- sökningskommun som uppger sig läsa de angivna kvällstidningarna minst tre gånger per vecka.

Tabellen understryker den starka ställning som Stockholms kvällstidning- ar har i Västerås och Leksand. Både deras spridning och antalet nummer som regelbundet läses är här större än i Göteborg och Malmö.

De mönster som här visats återkommer i den officiella tidningsstatistiken. Göteborg och Malmö är "avvikande" ifråga om kvällstidningsläsning: i dessa regioner läses genomsnittligt färre kvällstidningar än i övriga Sverige. Det är däremot svårt att avgöra om detta beror på att utbudet på den lokala tid- ningsmarknaden täcker den efterfrågan som tydligen finns inom andra om— råden eller om det finns andra faktorer — t. ex. den geografiska närheten — som har betydelse.

Det kan slutligen nämnas att kvällstidningarna genomgående läses mindre regelbundet än morgontidningarna. Ca 60 procent av dem som uppgivit sig läsa Aftonbladet respektive Expressen läser dessa tidningar mindre än fem gånger per vecka och ca 30 procent enbart 1—2 gånger per vecka.

Vad gäller Stockholms morgontidningar tycks Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i allmänhet nå relativt små läsargrupper i de undersökta kommu- nerna, Dagens Nyheter har dock en stark ställning i Västerås. Här uppger närmare 1/4 av de intervjuade att de läser denna tidning någorlunda regel— bundet. Även i Leksand når DN ut till tämligen många. Detta bekräftar det tidigare påvisade mönstret i tidningskonsumtionen — i Västerås och Leksand har stockholmstidningarna störst betydelse.

2.2.3. Prenumeration

Omkring 80 procent av allmänheten prenumererar på minst en daglig tidning. Andelen är ungefär densamma i samtliga regioner. Bland flertidningsprcnu- meranterna finns däremot vissa regionala skillnader. 1 Malmö prenumererar knappt fem procent på två dagstidningar eller fler. i Göteborg och Leksand är motsvarande andel nära 10 procent. Västerås avviker — hela 15 procent prenumererar där på minst två dagstidningar.

Resultatet visar att någon mer omfattande dubbelprenumeration av lokala dagstidningar inte förekommer. Mindre än 10 procent prenumererar på minst två lokaltidningar. Denna grupp består till närmare 1/3 av högutbildade per- soner. I samma grupp har dock ca 40 procent enbart folkskoleutbildning. Bland dem som prenumererar på flera tidningar är personer som uppger sig vara politiskt intresserade. kraftigt överrepresenterade.

Vilka är det då. som inte prenumererar på någon tidning? Dessa är framför allt yngre personer över 60 procent är under 35 år ' med lägre utbildning och som oftare kommer från arbetarhem. Icke-prenumeranter är också mind- re intresserade av politik.

Det är dock intressant att notera. att bland personer som inte prenumererar på någon tidning. finns 10 procent högutbildade annorlunda uttryckt saknar 1/6 av de högutbildade en prenumererad tidning i hushållet. Vidare uppger 1/3 av dem som inte prenumererar på någon tidning att de är politiskt in- tresserade.

Ytterligare en intressant fråga är om andelen som prenumererar på minst en tidning har ökat eller minskat under de senaste åren. Det är här svårt att ge ett entydigt svar bl. a. beroende på olikheten i metodik mellan denna och tidigare undersökningar. En jämförelse med den studie som genomför- des av 1967 års pressutredning tyder dock på en relativ minskning av antalet prenumererade tidningar. Samtidigt har andelen lösnummerlörsålda tidning— ar ökat. Detta illustrerar dock framför allt kvällspressens allt starkare ställning på tidningsmarknaden.

2.2.4. Tid/ör tidningsläsning

Tidigare undersökningar har visat att man i medeltal använder mellan en halvtimme och 45 minuter om dagen för tidningsläsning. Intervjuundersök- ningen bekräftar i stort sett dessa resultat.

Vi kan även illustrera detta med lästider för enskilda lokala morgon- tidningar den 26 april 1974. då den 2. k. endagsstudien genomfördes. De undersökta tidningarna ägnades denna dag i genomsnitt mellan 30 och 40 minuter (tabell 2.5).

Tabell 2.5 Lästider för lokala morgontidningar. Endagsstudien. (%)

Lästid SDS Arbetet GP VLT FK DD (1—15 min 26 28 32 36 45 39 16415 min 52 42 47 53 45 48 46 min eller mer 22 30 21 11 10 13 Summa procent 100 100 100 100 100 100 Antal svar 164 74 212 244 222 70

Mcdelantal minuter 33 39 32 27 27 29

Anm.: Tabellen anger hur många procent av respektive tidnings dagliga läsare som uppger sig ha läst sin tidning de angivna tiderna. Medelantalet minuter är beräknat på icke klassindclat material.

Tabell 2.5 visar att andelen "korttidsläsare" är i genomsnitt 1/3. Denna andel är större för landsortstidningarna. För Falu-Kuriren uppger närmare hälften av läsarna i Leksands kommun att de läser tidningen en kvart eller mindre. På motsvarande sätt är andelen läsare som ägnar lång tid åt sin tid- ning störst hos storstadstidningarna.

En jämförelse med 1967 års pressutredning tyder på att lästiden för an- dratidningarna kan ha ökat sedan 1968. Den egna dagliga tidningen ägnades både 1968 och 1974 ungefär 30 minuter om dagen. medan lästiderna för öv- riga. regelbundet lästa tidningar ökat från mellan 10 och 20 minuter 1968 till 20 a 25 minuter 1974. Det är i första hand kvällspressen som idag ägnas mer tid.

Resultaten pekar på att den tid som olika individer ägnar åt tidningsläsning varierar mindre än vad som kunde förväntas med hänsyn till antalet lästa tidningar. Mycket talar för att de flesta människor sätter av en viss tid för tidningsläsning och inom ramen för den hinner med olika antal tidningar.

2.2.5. Tidningsläsarnas bakgrund

Intresset för tidningsläsning påverkas av många faktorer. Tidigare undersök- ningar har pekat på hur t. ex. kön. ålder. utbildning och sysselsättning be- stämmer tidningskonsumtionen. Resultatet av denna undersökning bekräf- tar i stort vad som tidigare kunnat konstateras.

Skillnaden mellan könen är inte särskilt stor när det gäller hur man kom- binerar dagstidningar. Männen läser dock genomsnittligt något fler tidningar än kvinnorna. Största skillnaden finns i gruppen entidningsläsare — kvinnor är här överrepresenterade med cirka 10 procent. Det är vidare fler män än kvinnor som läser tre eller flera tidningar.

Vad beträffar ålder är ungdomarna klan överrepresenterade i den grupp som saknar morgontidning. Bland dem som endast läser en morgontidning finns relativt färre ungdomar. I övriga grupper finns inga större ålderskill- nader.

Utbildning har framför allt betydelse när det gäller antalet lästa morgon- tidningar. Personer med högre utbildning läser som regel fler morgontidning- ar.

" Ovriga avser i Leksand huvudsakligen bönder samt på de andra orterna studerande. pensionärer m. 11.

När det gäller läsarnas bakgrund finns det givetvis skillnader mellan en- skilda tidningar. Det är rimligt att vänta sig att andelen arbetare är större bland Arbetets och Dala-Demokratens läsare än bland Sydsvenska Dagbla— dets respektive Falu-Kurirens. Därmed bör också de lägre utbildade vara fler bland (s)-tidningarnas läsare (tabell 2.6).

Tabell 2.6 Tidningsläsarnas utbildning och sysselsättning. Allmänhetstudien (%)

SDS Arbetet GP VLT FK DD

Folkskoleutbildning 43 59 47 46 62 75 Högre utbildning 57 41 53 54 38 25 Summa procent 100 100 100 100 100 100 Arbetare 34 63 39 36 35 55 Tjänstemän 46 15 36 33 22 12 Ovriga"l 20 22 25 31 43 33 Summa procent 100 100 100 100 100 100 Antal svar 245 114 348 377 331 84

Anm. .' Tabellen anger hur många procent av tidningarnas dagliga läsare inom respek— tive undersökningskommun som har de angivna bakgrundsegenskaperna.

Tabell 2.6 visar att skillnaderna mellan läsekretsarna på konkurrensorterna går i den förväntade riktningen. Det är emellertid intressant att peka på att detta mönster ingalunda är enhetligt. Det finns t.ex. en stor andel av SDS- läsarna som är lågutbildade liksom ett stort antal av Arbetets läsare är hög- utbildade. En närmare analys visar också att av arbetarna i Malmö är det en något större andel som uppger sig läsa SDS än som anger Arbetet.

2.3. Tidningsval

Analysen av de olika tidningarnas läsekretsar har pekat på samband mellan läsarens sociala situation — yrke och utbildning och tidningsval. Samtidigt visar siffrorna att denna situation inte ensam kan förklara läsarens val utan snarast kan uppfattas som en ram inom vilken andra faktorer verkar. Tidigare undersökningar har framhållit bl. a. betydelsen av tidningens politiska ten- dens och tidningsvalet i föräldrahemmet. Andra studier har betonat innehållsegenskaper hos enskilda tidningar. ldetta avsnitt skall tidningsvalet belysas mer ingående. Vi skall i första hand utgå från läsekretsarnas sam— mansättning men också illustrera det direkta valet av tidning genom pro- jektets studie av de nyinflyttades tidningsval i Malmö.

2.3.1. Partisympati och tidningsval

Individens partipolitiska sympatier är utan tvekan en viktig förklaring till varför han väljer en viss dagstidning. Vi kan konstatera att socialdemokrater dominerar starkt bland Arbetets och Dala-Demokratens läsare. ca 70 procent uppger att de sympatiserar med (5). Av Sydsvenska Dagbladets och Falu-

l l

Kurirens läsare på samma orter är omkring 20 procent socialdemokrater. Motsvarande siffror för Göteborgs-Postens och Vestmanlands Läns Tidnings läsare ligger mellan 35 och 40 procent.Detta framgår av tabell 2.7.

Tabell 2.7 Tidningsläsarnas politiska sympatier. Allmänhetsstudien (%)

Partisympati SDS Arbetet GP VLT FK DD (ml 18 3 12 11 5 1 (fp) 5 0 10 7 5 0 (c) 19 5 10 18 43 8 (s) 22 68 36 39 20 75 (_vpk) l 3 5 3 l 2 Ovriga 1 l 2 2 2 2 Ej svar 33 21 26 21 25 11 Summa procent 99 101 101 101 101 99 Antal svar 245 114 348 377 331 84

Anm.: Tabellen anger hur många procent av respektive tidnings dagliga läsare i re- spektive undersökningskommun som uppger sig sympatisera med de angivna par- tierna.

En särskilt intressant fråga är i detta sammanhang om de politiskt intres— serade väljer tidningar på annat sätt än de ointresserade. Vi har därför skiljt ut två grupper tidningsläsare de ca 60 procent som säger sig vara tämligen ointresserade av politik och övriga ca 40 procent som uppger att de är in- tresserade av politik. Det visar sig att de politiskt intresserade har ett mer markerat partipolitiskt tidningsval än övriga. Detta kan här illustreras för de socialdemokratiska sympatisörer som uppger sig vara mycket eller ganska politiskt intresserade. [ tabell 2.8 redovisas hur dessas tidningsval ser ut på de två orter. där det finns lokala alternativ.

Tabell 2.8 Socialdemokraternas tidningsval i Malmö och Leksand. Allmänhetsstudien (%)

Daglig huvud— Malmö Daglig huvud- Leksand tidning , _ _ _ , tidning , , _ _ _ Politiskt Politiskt Samtliga Politiskt Politiskt Samtliga intressc- ointresse- intresse- ointresse- rade rade rade rade SDS 34 42 38 FK 35 57 49 Arbetet 61 48 54 DD 59 40 47 Ovriga 4 10 8 Ovriga 6 3 4 Summa proc 99 100 100 Summa proc 100 100 100 Antal svar 62 81 143 Antal svar 49 84 133

Anm.; Tabellen anger hur många procent av de personer som uppgivit socialdemokratisk partisympati som dagligen läser vissa lokala morgontidningar.

1 Malmö föredrar således de politiskt intresserade socialdemokraterna Ar- betet framför SDS. medan skillnaden i den ointresserade gruppen är mycket liten. Samma tendens går igen i Leksand. Bland de politiskt minst intres- serade socialdemokraterna är dock FK.-läsarna i klar majoritet.

2.3.2. Inflytrarnas tidningsval

Projektets studie av nyinflyttade till Malmö har granskat valet av tidning mer ingående. Undersökningen avser personer som flyttat till kommunen under de senaste två åren. De intervjuade i denna studie skiljer sig något från den lokala befolkningen i sin helhet, bla har inllyttarna i genomsnitt något högre utbildning och personer med medelklassbakgrund är överrepre- senterade. Detta måste vägas in vid tolkningen av resultaten,

lntlyttarstudien visar att något under 60 procent av de intervjuade uppger sig läsa någon lokal morgontidning dagligen. Denna relativt låga siffra hänger bl a samman med att många tycks behålla sin gamla tidning även då de flyttar in på en ny ort. Detta gäller i första hand de som tidigare läst en morgon— tidning från Stockholm.

Vad beträffar den partipolitiska faktorn i tidningsvalet framträder denna även bland de nyinflyttade. Arbetet vinner nya läsare bland de socialdemo- kratiska sympatisörerna medan Sydsvenska Dagbladet väljs oftare av bor- gerligt sympatiserande. Samtidigt är det tydligt att sambandet mellan parti och tidningsval är mindre markerat bland de nyinflyttade än bland genom» snittsbefolkningen i Malmö kommun. Det är bland (s)-sympatisörerna fler som väljer SDS än som väljer Arbetet för sin dagliga tidningsläsning. Bland personer med borgerligt partival läses i stort sett enbart SDS. Detta redovisas i tabell 2.9.

Tabell 2.9 Tidningsval bland nyinflyttade med olika partisympatier. lnflyttarstudien (% )

Partisympati

Läser dagligen (5) lm. fp, c) SDS 50 75 " Arbetet 32 3 Ingen av dessa 18 22 Summa procent 100 100 7 Antal svar 66 89

Anm.: Tabellen anger hur många procent av de nyinflyttade till Malmö med social- demokrattsk respekttve borgerlig partisympati som läser de angivna tidningarna minst sex gånger per vecka.

En närmare analys visar att de politiskt intresserade socialdemokraterna något oftare än övriga väljer Arbetet. Även i denna grupp väljer man dock Sydsvenska Dagbladet något oftare.

Dessa resultat visar andratidningarnas svagare ställning på den lokala tid- ningsmarknaden. Trots att andratidningen ofta satsar särskilda resurser på försäljning till just nyinflyttade. Ser vi till läsekretsen totalt visar det sig att andelen läsare som bott mer än 10 år i kommunen är avsevärt större för Ar- betet och Dala-Demokraten än för övriga lokala morgontidningar (tabell 2.10).

Tabell 1.10 Läsekretsarnas sammansättning efter antal år i kommunen. Allmänhetsstudien. (%)

Bosatt l kommunen SDS Arbetet GP VLT FK DD Mindre än 10 år 31 8 24 37 21 8 Mer än 10 är 69 92 76 63 79 92 Sumna procent 100 100 100 100 100 100 Antal svar 245 114 348 377 331 84

Blard de nyinflyttade är andelen som dagligen läser SDS ungefär lika stor som bland allmänheten totalt. Arbetet läses däremot regelbundet av cirka 20 prosent av inflyttarna jämfört med omkring 30 procent totalt i Malmö. Skillnaden är ännu större om vi ser till dem som läser tidningen minst en gång i veckan. Något över 70 procent av både inflyttare och befolkningen i allmänhet läser SDS minst en gång per vecka. För Arbetet är motsvarande andelar 25 procent bland nyinflyttade och 45 procent av övriga malmöbor. De nyinflyttade tycks i större utsträckning vara entidningsläsare.

lnflyttarna skaffar sig således snabbt en ny lokal morgontidning. De väljer den dominerande tidningen på orten och läser relativt lite av övriga lokal- tidningar — både morgon— och kvällstidningar. Det är däremot vanligt att in- flyttama läser någon av Stockholms kvällstidningar. De läser dessa oftare än vac" som är vanligt för ett genomsnitt av allmänheten i kommunen (tabell 2.11).

Tabell 2.11 Jämförelse mellan tidningsläsning bland nyinflyttade och allmänheten i Malmö. Allmänhets- och inflyttarstudien (%)

Tidnirg Specialurvalet Allmänheten nyinflyttade

Sydsvenska Dagbladet 74 72 Arbetet 27 44 Skånsta Dagbladet 3 4 Kvällsposten 43 53 Dagcrs Nyheter 10 7 Svensta Dagbladet 4 4 Aftomladet 16 7 Expressen 2.2 10

Antal svar 221 385

Anm.. Tabellen anger hur många procent av respektive grupp som läser de angivna tidningarna minst en gång/vecka. På grund av dubbelläsning summeras procenttalen till öter 100.

Resultaten antyder att den geografiska rörligheten minskar sambandet mellan partisympati och tidningsval och gynnar den dominerande tidningen på onen. Det är i och för sig inte möjligt att dra generella slutsatser från en specialstudie av inflyttare till Malmö. Intressant är dock att sätta dessa resultat i samband med studier av geografisk rörlighet. Dessa har bl. a. visat att omflyttning ofta innebär att individen bryter med vissa traditionella mön- ster i sin sociala miljö. t. ex. minskar sin politiska aktivitet. En hypotes kan

här vara. att Arbetets försvagade ställning bland yngre och nyinflyttade är en effekt av en sådan social förändring.

Detta antagande stöds också av kompletterande frågor. Många av de in- tervjuade framhåller. att man valt SDS därför att tidningen är störst på orten. Andra faktorer av betydelse är att man anser tidningens innehåll bra eller att man känner till den från tidigare. SDS annonser anses också vara viktiga. Den politiska färgen framhålls däremot relativt sällan. inte heller försälj- ningsåtgärder från tidningens sida. Bland Arbetets läsare dominerar en po— sitiv inställning till innehållet och att man tidigare läst tidningen som ar— gument för att man valde just Arbetet.

2.3.3. Tidning ifo'rä/drahemmer

Studien av inflyttarnas tidningsval ger en översikt av faktorer som kan på— verka individen. när han tar ställning till vilken tidning han skall välja. Det är också intressant att studera vad individens erfarenhet av tidningar i för— äldrahemmet kan betyda. Vi kan anta att personer som bor kvar i kommunen väljer den tidning som fanns i föräldrahemmet framför andra. 1 tabell 2.12 lämnas en översikt över förhållandet mellan tidning i föräldrahemmet och tidning idag.

Tabell 2.12 Tidningsläsning idag i förhållande till typ av tidning i föräldrahemmet. Allmänhetsstudien. (%)

Tidningsläsning Huvudtidning i dag i föräldrahemmet _ SDS Arbetet GP VLT FK DD

Enbart borgerlig

dagspress 58 28 62 55 63 31 Både borgerlig och

socialdemokratisk dagspress 13 19 10 10 10 23 Enbart socialdemo-

kratisk dagspress ] 1 30 7 6 1 1 33 Uppgift saknas 18 23 21 29 16 13

Summa procent 100 100 100 100 100 100 Antal svar 245 114 348 377 331 84

Tabell 2.12 visar ett visst samband mellan politisk färg hos den tidning man läste i sitt föräldrahem och dagens tidningsval. Av Arbetets läsare hade ca hälften tidigare läst någon (s)-tidning i sitt föräldrahem jämfört med 1/4 hos Sydsvenska Dagbladets läsare. I Leksand framträder skillnaderna mellan Falu-Kuriren och Dala-Demokraten t. o. m. ännu mer tydligt. En närmare analys pekar på att resultatet till stor del är en följd av att man idag läser samma tidning som man gjorde i sitt föräldrahem: man tycks ha "ärvt" sin tidning. Det äri första hand i Göteborg och i Leksand man håller sin "för- äldratidning”. På dessa orter läste fler än hälften av de intervjuade samma tidning som i sitt föräldrahem.

Dessa siffror antyder att många människor väljer sin tidning av tradition. Om man bor kvar på orten fortsätter man att läsa den tidning som man läste i sitt föräldrahem. Frågan är vad detta säger om den partipolitiska karaktären

hos den enskildes tidningsval. För att belysa relationen mellan den enskildes politiska sympatier och hans val av tidning i förhållande till vilken tidning han hade i sitt föräldrahem har tabell 2.13 sammanställts. Denna redovisar valet av tidning på de orter där det finns tillgång till lokala alternativ.

Tabellen visar att personer som hade en borgerlig tidning i sitt föräldrahem och idag bor på en ort med två lokala tidningar. till övervägande del ca 4/5 — läser den lokala borgerliga tidningen. Andelen som läser denna tidning av dem som hade en (s)—tidning i sitt föräldrahem är omkring hälften. De senare läser oftare den lokala socialdemokratiska tidningen. Dessa siffror ger i stort sett samma bild som tabell 2.12.

Det mest intressanta är de politiskt intresserade gruppernas tidningsval. Det visar sig att dessa i huvudsak väljer tidning efter sin partipolitiska upp— fattning oberoende av vilken tidning man haft i sitt föräldrahem. Politiskt intresserade socialdemokrater som hade en borgerlig tidning hemma har idag till närmare 2/3 en socialdemokratisk tidning som sin huvudtidning. Per- soner med borgerlig partisympati läser idag till över 90 procent en borgerlig tidning — även om de hade en (s)-tidning i sitt föräldrahem.

Tabell 2.13 Förhållandet mellan typ av tidning i föräldrahemmet och tidningsläsning idag för personer med olika partisympati i Malmö och Leksand. Allmänhetsstudien %)

Tidningsläsning idag

Tidnings— Uppgiven Borgerlig Socialde— Sttmma Antal läsning i partisym- morgontid— mokratisk procent svar löräldra- pati idag ning morgontid— hemmet (SDS. FK) (Arbetet. DD)

Enbart (sl 59 41 100 106 borgerlig (m. fp. c) 97 3 100 205 dagspress Samtliga 84 16 100 31 l Både horger— (s) 39 61 100 38 lig och so- (ni. fp. c) 80 20 100 35 cialdemokra- Samtliga 59 41 100 73 tisk dags- press

. 3

tl'ltlSDrCSs'l (in Ip. C) 91 .9 100 23 ** ” Samtliga 48 52 100 98

Dessa resultat pekar således på att det finns ett samband mellan den po- litiska färgen på den tidning den enskilde hade i sitt föräldrahem och hans tidningsval idag. Det förefaller rimligt att se detta som en följd av att den enskilde till stor del "ärvt" både partisympati och tidning. De politiskt in- tresserade personerna. som idag har en annan politisk uppfattning än den tidning som de hade i sitt hem. byter också huvudtidning. De vill uppen— barligen läsa en tidning som överensstämmer med det egna politiska syn— sättet.

En jämförelse mellan politiskt intresserade och politiskt ointresserade so— cialdemokrater tyder på att den senare gruppen har ökat sin läsning av bor— gerlig press. För dessa spelar den partipolitiska färgen en mindre roll och de väljer tidning av andra skäl. t. ex. storlek eller annonsinnehåll. De kommer därför i ökad utsträckning att välja den dominerande tidningen på orten.

Sammanfattningsvis visar således dessa analyser att tidningsvalet är par- tiorienterat. Detta gäller framför allt för de politiskt intresserade läsarna. me- dan det finns en viss tendens till minskat samband för övriga. Man kan möj- ligen få uppfattningen att de politiskt intresserade skulle vara en liten elit- grupp. Med den definition som här använts utgör dock dessa mer än 1/3 av de intervjuade.

2.4. Synen på pressen och partierna

De resultat som här redovisats kan också betraktas ur en annan synvinkel: en stor delav medborgarna väljer tidning utan hänsyn till dess politiska färg. Inflyttaranalysen har visat att tidningens upplaga. typen av innehåll eller an- nonserna är faktorer som kan spela en stor roll. Att man väljer tidning av dessa skäl behöver dock inte innebära att pressens politiska karaktär skulle sakna betydelse eller att läsaren skulle vara omedveten om den egna tid— ningens politiska hemvist. 1 det följande skall därför en översikt hur läsarna ser på den politiska karaktären hos sina tidningar. Denna är givetvis av sär- skilt intresse då det gäller situationen på de två monopolorterna. där någon reell lokal valmöjlighet knappast finns. Frågan är om monopoltidningarna — som rimligen har en mer heterogen läsekrets får en annan bedömning än konkurrensorternas tidningar. Har de anpassat sig till den nya tidnings- situation som inträtt då de lokala alternativen bortfallit'?

Dessa frågor är mycket omdiskuterade och kommer att tas upp relativt utförligt i detta och senare kapitel. 1 det följande skall dessa frågor belysas med utgångspunkt från läsarnas bedömningar. I nästa kapitel speglas poli- tiseringen utifrån innehållet i tidningarna.

2.4.1. Tidningarnas partianknytning

Dagspressen upplevs utan tvekan som ett politiskt massmedium: drygt hälf- ten av de tillfrågade anser att den tidning de regelbundet läser företräder ett visst parti. Det finns här en klar skillnad mellan borgerliga och socialdemo- kratiska tidningars läsare. De förra uppger till mellan 30 och 40 procent att tidningen stöder ett parti medan andelen bland (s)—tidningsläsarna är mellan 60 och 70 procent.

De flesta läsare känner också till tidningarnas politiska färg. Resultatet vi- sar på nytt att läsarna av (s)-tidningar är mer medvetna om partifärgen än övriga. Vi kan här göra vissa jämförelser med siffror från 1964 för att få en uppfattning om huruvida läsarna i dag är mer eller mindre medvetna om de olika tidningarnas politiska signaturer. 1 tabell 2.14 redovisas andelen av olika tidningars läsare. som uppgivit rätt politisk signatur 1964 och 1974. Siff- rorna är inte helt jämförbara eftersom undersökningarna genomförts på del- vis olika sätt.

Tabell 2.14 Kunskap om olika dagstidningars politiska signaturer 1964 och 1974. Andel av respektive tidnings läsare som svarat rätt. Allmänthetsstudien (%)

År SDS Arbetet GP VLT FK DD 1964 över 90 över 90 60—90 ca 70 ca 70 över 90 1974 37 79 65 63 51 89

Anm.: Jämlörelsetalen för SDS. Arbetet och GP för 1964 avser dessa tidningars läsare totalt — alltså inte enbart i utgivningskommunerna som 1974. För VLT. FK och DD anges medelvärden för liberal respektive socialdemokratisk landsortspress 1964.

Likheterna mellan 1964 och 1974 är relativt stora. Möjligen kan sägas att man idag har något mindre kunskap om den egna tidningens politiska färg. Särskilt intressant är det att studera Sydsvenska Dagbladets läsare. Tidningen ändrade 1966 sin politiska signatur från moderat till oberoende liberal. Bland läsarna uppger omkring 35 procent rätt signatur. samtidigt som nära 30 pro- cent svarar att tidningen är moderat.

Anser man då att den politiska inriktning tidningen har. också framträder i dess nyhetsbevakning'? Tidigare innehållstudier har visat på sådana ten- denser i nyhetsrapporteringen.

De tillfrågade tidningsläsarna anser till ca 1/4 att nyheterna färgas av tid- ningens politiska signatur. Variationen mellan olika läsekretsar och olika ty- per av läsare är här ganska stor. Politiskt intresserade socialdemokrater anser i större utsträckning än andra att pressen färgar sina nyheter i partipolitisk riktning (tabell 2.15).

Tabell 2.15 Tidningsläsare med olika partisympati och politiskt intresse, som anser att den egna tidningens nyhetsmaterial färgas av dess partipolitiska inriktning. Allmänhetsstudien (%)

Tidning Partisympatier (5) (m. fp. c) Uppgift saknas politiskt politiskt politiskt politiskt politiskt politiskt

intresserade ointresserade intresserade ointresserade intresserade ointresserade

SDS 38 21 37 35 30 15 Arbetet 53 28 . . . . . _ . . GP 48 18 28 24 36 10 VLT 45 24 24 18 26 18 FK 12 15 24 16 25 6 DD 35 21 . . . . .

Anm.: För Arbetet och DD redovisas inte de borgerligt sympatiserande läsarna. p. g. a. det ringa antalet.

En jämförelse mellan läsarnas bedömningar på monopol- respektive kon- kurrensorterna understryker tidigare redovisade skillnader mellan partigrup- perna. 1 Göteborg och Västerås är det avsevärt fler socialdemokrater som anser att de ledande borgerliga tidningarna färgar sitt nyhetsmaterial politiskt än på konkurrensorterna. 1 Malmö och Leksand är det istället fler av de bor- gerliga som menar att den egna tidningen färgar sitt nyhetsmaterial.

Två tidningar bedöms något avvikande. Bland socialdemokraterna får Ar- betet ett relativt högt värde och bland de borgerliga sympatisörerna anses SDS mest politiskt färgad i sina nyheter. Vad beträffar Arbetet och i viss mån Dala—Demokraten kan man anta att de socialdemokrater som läser dessa

är en särskilt partiengagerad grupp. Man betraktar tidningen som ett viktigt språkrör för det egna partiet och ser sannolikt hela innehållet i tidningen som ett uttryckt för en socialdemokratisk uppfattning. En liknande tolkning kan vara aktuell i fråga om SDS borgerliga läsares bedömningar. Tidningen spe— ladeju under 1960-talet en aktiv roll i det politiska livet i Skåne. bl. a. bildades Medborgerlig samling i kretsar som stod tidningen nära.

Den ringa andelen som upplever Falu—Kurirens nyheter politiskt färgade är den följd av att en stor del läsare ej anser sig kunna bedöma detta — möj- ligen beroende på att tidningens politiska nyhetsmaterial är begränsat (se vidare kapitel 4).

Även om dessa siffror visar att en majoritet uppfattar dagspressens po— litiska karaktär. är det dock viktigt att understryka att stora grupper inte gör en sådan bedömning. Mer än 2/5 av de tillfrågade tycker inte att den tidning de läser stöder något särskilt parti. De anser inte heller att tidningen har po- litiskt färgade nyheter. Det är fråga om politiskt intresserade grupper vars tidningsval sannolikt bestäms av andra faktorer än tidningarnas partifärg.

2.4.2. Partipolitisk neutralitet?

Läsarna upplever således en viss politisk färgning av nyheterna. Hur anser då den enskilde läsaren att det parti han sympatiserar med behandlas i den egna tidningen? Dessa bedömningar presenteras i tabell 2.16.

Tabell 2.16 Förhållandet mellan tidningsläsarnas partisympati och deras bedömning av den egna tidningens sätt att behandla det parti de sympatiserar med. Allmänhetsstudien (%)

Tidning Partisympatier

(s) (m. fp. c) Det egna partiet behandlas Det egna partiet behandlas Rätt- Orätt- Ingen Summa Antal Rätt— Orätt- ingen Summa Antal vist vist åsikt proc svar vist vist åsikt proc siar SDS 41 _9 21 101 55 62 19 19 100 105 Arbetet 85 3 12 100 77 . . . _ . . . _ (il) 33 53 14 100 126 68 20 1 100 lot) VLT 39 44 17 100 146 69 20 l 1 100 136 FK 27 40 33 100 65 50 25 25 100 111 DD 89 4 7 100 63

Amnx Tabellen anger hur många procent av respektive tidnings läsare med olika partisympati som anser 1111 det egna partiet behandlas rättvist eller orättvist i tidningen. För Arbetet och DD redovisas ej de borgerligt s_tmpa- tiscrantle läsarna p. g. a. det ringa antalet.

Tabell 2.16 visar att de flesta (s)-sympatisörer anser att de egna dagstid— ningarna behandlar socialdemokraterna rättvist. Det är också avsevärt ller bland de borgerliga sympatisörerna som menar att de egna tidningarna be— handlar de borgerliga partierna rättvist. Skillnaden mellan de enskilda bor- gerliga partiernas anhängare är i detta fall obetydlig.

Då det gäller synen på enskilda tidningar finns flera intressanta tendenser i materialet. Bland de socialdemokratiska sympatisörerna framträder det största lokala missnöjet i Göteborg. En majoritet av (s)-sympatisörerna i Gö- teborgs—Postens läsekrets menar att tidningen är orättvis mot det socialde-

mokratiska partiet. Detta kan jämföras med (s)-sympatisörer som läser Syd— svenska Dagbladet. Bland dessa finns ungefär lika många som menar att tid— ningen är rättvis som att den är orättvis mot socialdemokraterna. De bor- gerliga sympatisörerna som läser socialdemokratiska tidningar är alltför få för att några slutsatser skall kunna dras om deras syn på hur det egna partiet behandlas.

Mönstret i bedömningarna antyder ett större missnöje med tidningarna på monopolorterna. Den kritiska inställningen finns i första hand bland de politiskt intresserade socialdemokraterna. Att man är mindre missnöjd med de dominerande borgerliga tidningarna på konkurrensorterna torde därför i forsar hand bero på att de aktiva socialdemokraterna där kan informera sig genom den lokala (s)—tidningen.

2.4.3 ..4 nses tidningarna ha någon politisk betydelse?

Vad anser tidningsläsarna att tidningarna har för betydelse i det politiska li- vet"? En uppfattning om detta ger tabell 2.17. I denna anges andelen av de politiskt intresserade respektive ointresserade som anser att vad som skrivs på tidningarnas ledarsidor påverkar de politiska besluten i kommunen.

Tabell 2.17 Tidningsläsare med olika partisympati och politiskt intresse som anser att åsikterna på ledarsidan påverkar de politiska besluten i kommunen. Allmänhets- studien ( %)

Tidning som Politiskt intresserade Politiskt ointresserade lases dagligen (5) (C) (m + fp) (5) (c) (m + fp) SDS 38 32 21 18 27 31 Arbetet 39 . . . . 21 . . . . GP 45 46 42 25 0 16 VLT 25 23 26 22 18 25 FK 12 19 0 13 17 23

DD 28 . . . . 21

.4mn.: Tabellen anger hur många procent av respektive tidnings läsare med olika po- litiskt intresse och partisympati som anser att åsikterna på ledarsidan påverkar de po— litiska besluten i kommunen. För Arbetet och DD redovisas ej de borgerligt sympa- tiserade läsarna p. g. a. det ringa antalet. (m) och (fp) har slagits samman eftersom deras bedömningar i detta avseende uppvisar stora likheter.

Tabellen visar att i genomsnitt 1/3 av de politiskt intresserade och 1/5 av de mindre intresserade menar att tidningen verkligen har direkt betydelse för de lokala politiska besluten. Det är framför allt i storstäderna man tilldelar tidningarna en viktig roll i politiken. Skillnaderna mellan sympatisörer till olika partier är här relativt små. 1 de två landsortskommunerna anses tid- ningarnas ledare ha mindre betydelse. Det är troligt att man anser att andra kontaktvägar betyder mer i en mindre kommun.

Skillnaderna mellan orterna förklaras dock troligen inte enbart av kom- munstorlek. För monopolorterna är det rimligt att anta att bedömningarna också påverkas av hur de politiska majoritetsförhållandena ser ut i kommu- nen. 1 Göteborg har Göteborgs—Posten samma politiska färg som det ledande partiet i fullmäktige. Det är därför naturligt att tidningen kommer att tilldelas

F igur _7 . I .4 ”dl)! av social- demokraterna som är kri— tiska lil/ i'eg'ei'iiigens säl! all skä/a hwlsliiransmiwingmi. die/' poli/isk! intresse och dag/ig lir/ning.

en större betydelse än VLT. som har liberal signatur i en socialdemokratisk kommun.

Dessa bedömningar måste dock tolkas med Försiktighet. Det är svårt att avgöra om det skall anses vara många eller få som tillmäter ledarna politisk effekt. Man kan hävda att det är anmärkningsvärt att drygt hälften av de politiskt intresserade socialdemokraterna i Göteborg inte anser att GP har någon större effekt på vad som sker i kommunen. Det är dock rimligt att inte i första hand se siffrorna som ett uttryck för hur pressens effekter vär- deras utan snarare som en bedömning av hur "politiska” tidningarna är. Siff- rorna ger här en ytterligare belysning av de resultat som diskuterats i fö- regående avsnitt.

2.4.4. Tidningsval och en politisk sakfråga

Vad innebär det då att regelbundet läsa en tidning, vars politiska linje är en annan än den man själv har? Tidigare undersökningar har kunnat visa att socialdemokrater som läser borgerliga tidningar oftare är mer kritiskt in- ställda till regeringen än de som läser enbart socialdemokratisk press. En så- dan slutsats nåddes i en studie av allmänhetens uppfattning av hur rege— ringen skötte den s. k. Wennerströmaffären. Denna var exempel på en sak— fråga som inte var entydigt panipolitiskt laddad men som ändå var mycket aktuell i den politiska debatten.

Inom projektet har samma problemställning belysts genom analys av en likartad politisk sakfråga som dominerade debatten under vintern 1973/74: energikrisen och den därmed följande bensinransoneringen. ] undersökningen ställdes frågan hur man ansåg att regeringen skött bensinransoneringen, Re— sultatet visar att omkring 60 procent av de intervjuade var negativa till re- geringens sätt att sköta denna fråga. Andelen var större bland borgerliga sym- patisörer än bland socialdemokrater. De politiskt intresserade socialdemo- kraterna var mer positiva än de politiskt ointresserade,

Hur ser då bilden ut bland läsare av olika tidningar? Vi kan vänta oss att framförallt politiskt ointresserade socialdemokrater. som läser någon borger- lig tidning är kritiskt inställda. ] figur 2.1 redovisas andelen kritiskt inställda socialdemokrater efter politiskt intresse och tidningsval.

%

i

so ” Arb GP VLT FK DD

V Politiskt Politiskt Å intresserade . ointresserade socialdemokrater socialdemokrater

Figur 2.1 visar att de politiskt ointresserade socialdemokraterna i samtliga tidningar är mest kritiska till regeringen. En jämförelse mellan de två kon- kurrensorterna visar att andelen kritiska socialdemokrater är betydligt högre bland läsarna av borgerliga tidningar. Av de politiskt ointresserade social— demokraterna som läser den borgerliga lokaltidningen är närmare 2/3 kritiska till regeringens åtgärder. medan motsvarande andel bland (s)-tidningsläsarna är omkring hälften.

Vad beträffar de två monopolorterna har Göteborgs-Posten en betydligt större andel kritiska socialdemokrater bland läsarna än Vestmanlands Läns Tidning. Skillnaden kan möjligen tolkas med hänsyn till de socialdemokra- tiska organisationernas starkare ställning i Västerås. Detta påverkar den lo- kala opinionsbildningen.

Dessa siffror pekar på att tidningarnas partipolitiska profil kan ha betydelse för åsiktsbildningen i enskilda sakfrågor. Bland socialdemokrater som är mindre intresserade av politik och som troligen har få politiska informa- tionskällor vid sidan av massmedierna kan tidningen få stor betydelse för den politiska orienteringen. Det är däremot omöjligt att tolka dessa siffror som ett direkt uttryck för hur åsiktsbildningen gick till i bensinransonerings— frågan. I denna tillkom också inflytelser från andra medier — framför allt kvällstidningarna och tv. Resultatet speglar snarast den betydelse som dags— pressen potentiellt har för den enskildes orientering i politiska sakfrågor,

2.5. Komplementtidningar

De politiskt aktiva grupperna. framför allt bland socialdemokraterna. är ofta missnöjda med den lokala tidningssituationen på de studerade monopolor— terna. Det kan därför vara rimligt att anta att dessa grupper på olika sätt kompletterar sin läsning med andra tidningar. som företräder de egna po- litiska åsikterna. I detta avsnitt ska vi ge några kortfattade synpunkter på tre olika typer av komplementtidningar: andra lokala morgontidningar. po- litiska veckotidningar av dagspresskarakrär och kvällspress.

På monopolorterna kompletterar de politiskt intresserade socialdemokra- terna ofta sin huvudtidning med en (s)-tidning som har någon lokal Sprid— ning. ] Göteborg läser cirka en fjärdedel av dessa minst ett nummer per vecka av Arbetets västsvenska upplaga och i Västerås läser närmare l5 procent re— gelbundet den politiska veckotidningen Västmanlands Folkblad (2).

De borgerliga partiernas sympatisörer nöjer sig i stor utsträckning med att läsa den dominerande liberala dagstidningen. Centerpartisterna intar en mellanställning. I Malmö läser omkring tio procent av dessa dagligen Arbetet och bland de intresserade (c)-anhängarna uppger sju procent att de har Skån- ska Dagbladet som daglig huvudtidning. Var tionde politiskt intresserad cen- tersympatisör i Västerås läser regelbundet Vestmanlands Nyheter (cl och i Leksand håller sig cirka fem procent av centersympatisörerna med Dala-Byg— den (c). Dessa båda tidningar utkommer en gång per vecka.

De läsandelar som här angivits för de politiska veckotidningarna kan fö— refalla blygsamma. Mycket tyder dock på att tidningarna när de aktiva grup- perna bland respektive partis sympatisörer. De anses också bland de intres-

serade ha stor betydelse för opinionsbildningen i kommunen. ] Västerås upp- ger ca 20 procent av de socialdemokratiska sympatisörerna Västmanlands Folkblad som ett exempel på en tidning som företräder deras intressen i kom- munen. Lika stor andel av centeranhängarna framhåller på samma sätt Vest- manlands Nyheter. I Leksand menar 10 procent av centerväljarna att Dala— Bygden innebär ett direkt stöd för partiet i kommunen.

Vilken betydelse har då kvällspressen för den politiska kommunikationen? ! Malmö läser ungefär 40 procent Kvällsposten. Dessa utgör ett tvärsnitt av befolkningen. Aftonbladet och Expressen väljs däremot efter politisk in- riktning. Aftonbladet har sina flesta läsare bland de politiskt intresserade so- cialdemokraterna. Expressen har övervägande borgerliga sympatisörer bland sina läsare. men här finns ingen större skillnad mellan politiskt intresserade och ointresserade.

GT läses något oftare av borgerliga sympatisörer än av socialdemokrater. Bland (s)-väljarna i Göteborg har Aftonbladet en stark ställning. liksom Expressen bland de borgerliga.

Särskilt i Göteborg fyller således kvällstidningarna en uppgift som komp- lement till den dominerande lokala morgontidningen. Dessa tidningar har en relativt låg täckning men väljs i huvudsak selektivt av personer som har samma politiska sympatier som tidningen.

l Västerås och Leksand har båda stockholmstidningarna avsevärt högre hushållstäckning än i storstäderna (cirka 20 procent). Också i dessa kommu— ner väljs kvällstidningarna efter politisk inriktning. Läsarnas val förefaller dock påverkas av ller faktorer än i Malmö och Göteborg. Den borgerliga grup- pen föredrar genomgående Expressen framför Aftonbladet relativt oberoende av om man är politiskt intresserad eller ointresserad. På motsvarande sätt väljer de mer politiskt intresserade socialdemokraterna hellre Aftonbladet. medan de politiskt ointresserade (s)—sympatisörerna ungefär lika ofta läser Expressen som Aftonbladet.

Resultaten visar att kvällstidningarna särskilt stockholmstidningarna — tycks fylla en politisk komplementfunktion i samtliga mediesituationer. Både Expressen och Aftonbladet läses oftare av personer som sympatiserar med partiet. som står respektive tidning nära. Detta gäller också GT i Göteborg men inte Kvällsposten. Även i fråga om kvällspressen är det de politiskt intresserade som gör ett partipolitiskt tidningsval.

2.6. Radio och tv

Diskussionen har hittills gällt dagspressen. För att kunna belysa dess ställ- ning i samhället är det väsentligt att också görajämförelser med övriga mass- medier. ] detta avsnitt lämnas därför en kortfattad översikt över projektets studier av radio— och tv-konsumtionen. Avsikten är både att ge vissa grund- läggande data om konsumtionen i olika mediesituationer och ett underlag för de analyser av mediekombinationer som görs i det följande.

Givetvis finns en rad problem när det gäller att mäta konsumtion av radio- och tv-program. Vi utgår här från de frågor. som ställdes i intervjuunder- sökningen och ett frågeformulär med radio— och tv-programmen som dis— tribuerades i samband med endagsstudien. Dessutom görs en del jämförelser

med resultat från Sveriges Radios publik- och programforskningsavdelning (PUB).

2.6.1. R adiolyssnande

Under de senaste åren har ljudradions minskande publik diskuterats. Sve- riges Radio/PUB har konstaterat en minskande lyssnarfrekvens framförallt i fråga om Pl. P3 har i någon mån ökat sitt lyssnarunderlag. P2 har alltid haft en relativt liten men specialintresserad publik.

En genomsnittlig vardag lyssnar. enligt Sveriges Radio/PUB. omkring 70 procent av befolkningen på minst ett radioprogram. De äldre lyssnar i all- mänhet mer på P1, medan ungdomarna oftare slår på P3. När det gäller de regionala sändningarna ligger lyssnarandelen mellan 10 och 20 procent per dag. Största andelen lyssnare har regionalnyheterna kl. 7.15 på morgonen. Projektets undersökningar ger likartade resultat, vilket framgår av tabell 2.18.

Tabell 2.18 Radiolyssnande i fyra kommuner. Allmänhetsstudien och jämförelsetal från Sveriges Radio (%)

Malmö Göteborg Västerås Leksand Sverige

totalt Program ] Lyssnar dagligen 20 19 18 32 26 Lyssnar mer sällan 80 81 82 68 74 Summa procent 100 100 100 100 100 Program 2 Lyssnar dagligen 5 2 5 4 uppgift Lyssnar mer sällan 95 98 95 96 saknas Summa procent 100 100 100 100 Program 3 Lyssnar dagligen 55 52 55 69 56 Lyssnar mer sällan 45 48 45 31 44 Summa procent 100 100 100 100 100 Antal svar 385 376 397 437

Anm. : Jämförelsetalen från Sveriges Radio/PUB avser april 1974 och gäller Sverige som helhet. (Källa: PUB 144/73)

I glesbygdsområdet Leksand lyssnar man således mer på radio än vad man gör i städerna. Denna tendens bekräftas också av Sveriges Radios undersök- ningar, som visat att radiokonsumtionen som regel är högre på landsbygden.

P1 framträder som de äldre och högre utbildades kanal, medan P3 fram- förallt vänder sig till yngre och lägre utbildade. Även dessa mönster mot- svarar vad Sveriges Radio/PUB tidigare kunnat konstatera. I sammanställ- ningen nedan redovisas andelen dagliga lyssnare på P1 respektive P3 i fyra grupperltabell 2.19).

Tabell 2.19 Dagliga lyssnare till P1 och P3 efter utbildning och ålder. Allmänhets- studien (%)

Folkskoleutbildning Högre utbildning 15—24 år 45—65 år 15—24 år 45—65 år

Lyssnar dagligen Pl 3 33 5 44 Lyssnar dagligen P3 74 54 66 32 Antal svar 61 449 265 171

Anm. : Tabellen anger hur många procent av respektive utbildnings- och ålderskategori som uppger sig dagligen lyssna på P1 samt P3.

Regionalradion intresserar fler personer i Leksand än i övriga kommuner. Nästan varannan Leksandsbo uppger sig dagligen lyssna på de regionala sändningarna. jämfört med omkring var tredje på övriga orter. Här finns ock- så möjlighet attjämföra med konsumtionen en bestämd dag — fredagen den 26 april 1974, då endags-enkäten genomfördes. Samma dag gjorde också Sve- riges Radio/PUB lyssnarmätningar över hela landet. Trots vissa metodolo- giska skillnader enkät i förhållande till telefonintervjuer från PUB — gav båda undersökningarna likartade resultat (tabell 2.20).

Tabell 2.20 De regionala radionyheternas lyssnare i fyra kommuner fredagen den 26 april 1974. Endagsstudien samt Sveriges Radio. (%)

Sändningstid Malmö Göteborg Västerås Leksand Sverige totalt 07.15 18 12 14 18 18 18.15 8 8 9 l l 9 Antal svar 288 258 298 358 246

Anm.: Tabellen anger hur många procent av allmänheten som uppgav sig lyssna till respektive regionalradiosändning. Uppgifterna för Sverige totalt är riksrepresentativa jämförelsetal från Sveriges Radio/PUB

lntervjuundersökningen ger högre värden på lyssnandet än endagsstudien. 1 den förstnämnda ställdes en fråga om hur ofta man brukar lyssna på olika typer av radioprogram — i den senare fick man markera vilka program man lyssnat på en given dag. "Brukarfrågan" ger som väntat högre värden.

Slutligen kan vi konstatera att man den 25 april 1974 lyssnade i genomsnitt en timma och 15 minuter på radion. Dagen efter var motsvarande siffra en och en halv timma. De mest populära enskilda programmen var de regionala morgonnyheterna. "Gomorron". "Det ska vi fira". "Hallå bilist" och ”Kan- ske-på-tio-i-topp" samtliga i P3. Dessa program hördes av mer än 15 pro- cent av de tillfrågade.

2.6.2. TV—rizlande

Omkring 60 procent av de intervjuade ser dagligen på tv. Denna siffra är lägre än vad Sveriges Radio/PUB genomsnittligt noterade (72 %)samma pe- riod som projektets undersökning genomfördes. Sveriges Radios siffror visar en tittarandel. som är 10 och 15 procent högre. Skillnaderna kan till viss del

förklaras av skillnader i urval och frågeteknik. Man torde inte heller kunna bortse från vissa svarseffekter beroende på vem som gör undersökningen. Dessa metodfrågor torde dock här vara av mindre betydelse, eftersom syftet inte är att ange den exakta publiken för ett visst program utan att jämföra vissa typer av tv-tittares tidningsvanor.

De flitigaste tv-tittarna återfinns i Leksand. där cirka 65 procent av all- mänheten ser tv varje dag. 1 Göteborg är man mindre intresserad av tv — omkring 55 procent tittar dagligen. Malmö och Västerås ligger mitt emellan och där ser omkring 60 procent på tv dagligen. Den 25 och 26 april 1974 avsatte man bland allmänheten båda dagarna i genomsnitt cirka 80 minuter för att se på tv. Dessa värden överensstämmer relativt väl med Sveriges Ra- dios.

Med utgångspunkt från Sveriges Radio/FUB:s undersökningar kan vi ock- så förvänta skillnader mellan olika ålders- och utbildningsgrupper. De äldre och de som har lägre formell utbildning ser oftare på tv (tabell 2.21).

Tabell 2.21 Dagliga tv-tittare efter utbildning och ålder. Allmänhetsstudien (%)

Folkskoleutbildning Högre utbildning 1544 år 45—65 år 15—24 år 45—65 år

Tittar dagligen på tv 56 75 46 73 Antal svar 61 449 265 171

Anm.: Tabellen anger hur många procent av respektive utbildnings-och ålderskategori som uppger sig dagligen titta på tv.

Fyra personer av fem — 80 procent bland allmänheten såg minst ett TV- program torsdagen den 25 april. De högsta publikandelarna hade nyhetspro- grammen — omkring 30 procent för respektive Rapport och Aktuellt. Fre- dagens siffror var något lägre. Underhållningsprogrammet "Fleksnes fata- Iiteter” nådde över 40 procent av tittarna på torsdagen och fredagens popu- läraste program var ”Vi i 5:an”, som sågs av omkring 35 procent.

Resultaten överensstämmer i huvudsak med de värden Sveriges Radio- /PUB anger för samma dagar. Publikandelarna i endagsstudien är dock ge- nerellt något högre än i PUB:s mätningar.

2.6.3. Konsumtionsmönster för radio och tv

Liksom när det gällde tidningsläsarna kan vi här studera sambandet mellan konsumtion av etermedier och intresse för politik. Det visar sig då bl. a. att de som sällan lyssnar på P3 och sällan tittar på tv är mer politiskt intresserade än högkonsumenterna. För Pl är förhållandet omvänt (figur 2.2).

Figur 2.2 .4 ndel politiskt intresserade bland hög— och respektive lågkonsu- menler av lv, P] och P3, Med hägkonsumen/er menas de som uppger sig dagligen la del av resliek/i— ve kanal. Med lågkonsu— menter menas de som högt;! Ire gånger per vecka lar del av kanalen.

%

P3

60—-

40- Politiskt intresserade

20—l

O—t.

20— Politiskt ointresserade

40—

601

%

Högkonsumenter

En uppdelning efter vilka program man ser ger en mer nyanserad bild. Här visar det sig att de som tittar på de samhällsorienterande programmen är mer politiskt engagerade än övriga.

Resultatet visar dock att de politiskt intresserade betydligt oftare skaffar sin information via dagspressen än genom etermedierna. Intresset för tid- ningen som politisk informationskälla förefaller också öka med den politiska aktiviteten. När det gäller likheter och skillnader mellan etermedier och dags- press visar det sig att det knappast kan skiljas ut någon större grupp personer som högkonsumenter på samtliga medier. Snarast tenderar siffrorna att visa en uppdelning där högkonsumenter på P3 och tv något oftare är lågkonsu- menter på dagspress.

För att ge en översiktlig bild av radiolyssnarna och tv-tittarna har vi delat in dessa i hög- respektive låg-konsumenter. Till högkonsumenterna räknar vi dem som lyssar/tittar på P1. P3 eller tv varje dag. Med lågkonsumenter avser vi här personer som högst tre gånger i veckan lyssnar på P1 eller P3 respektive tittar på tv.

Av de intervjuade är knappt 10 procent högkonsumenter av samtliga "ka- naler" medan ca 15 procent är lågkonsumenter av samtliga. Resultatet visar också att drygt 25 procent av de intervjuade dagligen både tittar på tv och lyssnar på radions P3. Ungefär lika många är enbart högkonsumenter av tv och ytterligare en fjärdedel lyssnar dagligen på P3.

2.7. Veckotidningar och tidskrifter

Veckotidningar och tidskrifter är en del av massmediesektorn som ägnats relativt liten uppmärksamhet inom forskningen. Särskilt gäller detta jämfö- rande undersökningar mellan olika medier. Samtidigt är det uppenbart att det i denna grupp finns en rad organ som sannolikt betyder mycket för opi- nionsbildningen. Det gäller t. ex. de politiska partiernas och fackförenings- rörelsens tidskrifter, medlemstidningar för ideella och andra organisationer etc. Populärpressens ställning är också av intresse i sammanhanget även om dess betydelse troligen är mera indirekt.

] lntervjuundersökningen ställdes en öppen fråga där de intervjuade fick uppge vilka tidskrifter eller veckotidningar de brukade läsa. Detta innebär att den här redovisade studien som regel ger lägre värden än i undersökningar där man använt den s. k. listmetoden (jfr sid. 30). Procentandelarna blir här ett mått på läsintresset snarare än på att en tidning brukar förekomma i hus- hållet. Den öppna frågan följdes upp genom att individerna angav hur ofta man läste varje tidskrift och hur stor del av innehållet man brukade ta del av.

2. 7. 1 K onsumrionsmönsrer

Allmänheten uppger sig i medeltal läsa tre veckotidningar eller tidskrifter regelbundet. Endast ett fåtal. cirka 10 procent. anger mer än fem veckotid- ningar eller tidskrifter. Populärpressen dominerar, Omkring 3/4 av de in- tervjuade uppger sig läsa denna typ av tidningar regelbundet. 1 tabell 2.22 redovisas andelen av de intervjuade som läser några olika typer av vecko- tidningar och tidskrifter.

Tabell 2.22 Allmänhetens läsning av olika typer av tidskrifter minst en gång per vecka. Allmänhetsstudien (%)

Typ av veckotidning Malmö Göteborg Västerås Leksand Politik/samhällsdcbatt 8 8 10 8 Fackliga 26 21 34 27 Bransch fackpress 16 9 18 16 Hobbytidningar 14 13 24 20 Populärpress 78 74 77 76 Ovriga tidskrifter 27 24 35 29 Antal svar 385 376 397 437

Anm.: Tabellen anger hur många procent av allmänheten som uppger sig läsa minst en tidskrift inom respektive grupp minst en gång per vecka. Gruppen "övriga tidskrif— ter" innehaller lrämst organisationstidskriftcr. t. ex. Vår Bostad.

De fackliga tidskrifterna når omkring en fjärdedel av samtliga intervjuade. Största andelen läsare har dessa tidskrifter i Västerås, De politiska tidskrif— terna m.fl. når ca 10 procent av befolkningen.

Branschfackpressen har en ganskajämn spridning Göteborg avviker dock kraftigt från övriga orter. 1 Västerås och Leksand intresserar man sig mer för hobbytidningar än i storstäderna. Populärpressen och gruppen övriga tid- skrifter sprids jämnt över kommunerna.

Intressant är att Västerås kommun avviker i fråga om samtliga typer av tidskrifter, bortsett från populärpressen. Tidskrifterna har här genomgående större spridning. Detta förklaras sannolikt av att arbetarrörelsens organisa- tioner är starkare i Västerås. Dessutom kan mediesituationen påverka läs- ningen. Det är sannolikt att särskilt de fackliga tidskrifterna kan fylla en funk- tion som komplement till den dominerande lokaltidningen. t. ex. när det gäl— ler politisk information och debatt.

Gruppen övriga tidskrifter innehåller framförallt ett stort antal organisa- tionstidningar, t. ex. Vår bostad. Sammantagna har dessa således relativt stor genomslagskraft bland allmänheten särskilt i Västerås.

Vilka grupper i samhället läser då olika typer av tidskrifter/veckotidning- ar? När det gäller de politiska tidskrifterna kan vi vänta oss att det är fler högutbildade i läsekretsen — med tanke på att denna grupp är mer politiskt aktiv. De fackliga kan antas nå fler män än kvinnor. medan det motsatta torde gälla för populärpressen (tabell 2.23).

Tabell 2.23 Allmänhetens tidskriftsläsning minst en gång per vecka efter kön och ålder samt efter utbildning och ålder. Allmänhetsstudien (%)

Typ av lästa veckotidningar/tidskriiter Politik och Fackliga Minst en Mer än en Total andel samhällsdebatt populärtidning populärtidning i urvalet Män 15—34 år 26 24 22 22 25 35—65 år 26 37 20 16 25 Kvinnor 15—34 år 15 13 22 26 20 35—65 år 33 25 35 36 31 Summa procent 100 99 99 100 101 Folkskola 15—34 år 8 13 14 15 15 35—65 år 29 40 37 35 38 Högre utbildning 15—34 år 33 25 30 33 30 35—65 år 31 22 18 17 17 Summa procent 101 100 99 100 100 Antal svar 133 429 1 213 832 1 595

De politiska och samhällsdebatterande tidskrifterna läses av fler med högre utbildning. De yngre kvinnorna är klart underrepresenterade bland läsarna. När det gäller de fackliga tidskrifterna följer skillnaderna i läsning ålder. kön och utbildning. Bland läsarna återfinns fler män. lägre utbildade och personer över 35 år. Populärpressen har fler läsare bland kvinnor än bland män. obe- roende av ålder. Däremot förefaller skillnaderna mellan utbildningsgrupper- na inte vara särskilt stora.

Vad beträffar det politiska intressets betydelse för tidskriftsvalet visar det sig som väntat att personer som uppger sig läsa politiska och fackliga tid- skrifter i stor utsträckning är politiskt engagerade. De politiskt intresserade är däremot något underrepresenterade i fråga om populärpressen.

2.7.2. Några enskilda tidskrifter

Vi kan också studera spridningen för enskilda tidskrifter. Av särskilt intresse är att se närmare på vissa större organisationstidskrifter. Som jämförelse har även resultat från kommunfullmäktigestudien medtagits i denna översikt. Största räckvidden av tidskrifterna har konsumentkooperationens tidning Vi, som läses av en tiondel av allmänheten. Bland kommunfullmäktige läser mer än en tredjedel Vi.

Metallarbetaren läses mest av de fackliga tidskrifterna. Sju procent av samtliga intervjuade har uppgivit denna. Största andelen läsare finns i Väster- ås. en person av tio. Också Metallarbetaren har fler läsare bland fullmäktige.

Tidningen Land når en tiondel av leksandsborna. men färre på övriga orter. Även denna tidning har fler läsare bland fullmäktige. Vär Bostad uppges av några procent av stadsbefolkningen och har en stark ställning bland fullmäk- tige i Malmö och Göteborg.

Tabell 2.24 Läsning av fyra större organisationstidskrifter. Allmänhets- och kommunfullmåktigestudierna (%)

Malmö Göteborg Västerås Allmän— Kommun- Allmän- Kommun- Allmän— Kommun-

Leksand Allmän- Kommun-

heten fullmäk- heten fullmäk- heten fullmäk— heten fullmäk- tige tige tige tige

Land 2 8 l 6 3 13 8 27 Metallarbe- taren 5 12 5 14 12 14 3 0 Vi 9 33 9 36 1 1 39 14 25 Vår Bostad 4 17 3 17 3 9 1 0

Antal svar 385 60 376 78 397 64 437 48

Anm.: Tabellen anger hur många procent av allmänheten och kommunfullmäktige tidskrifterna regelbundet.

För att få en mer konkret uppfattning om organisationspressens ställning kan vi jämföra t. ex. tidningen Vi med ICA-Kuriren. I samtliga kommuner när dessa båda tidskrifter ungefär lika många läsare. trots att ICA-Kurirens upplaga är ungefär dubbelt så stor. Totalt uppger sig 11 procent läsa Vi och 15 procent ICA-Kuriren. Tabellen visar också att Vi har en betydligt starkare ställning bland fullmäktige än bland allmänheten. Den allmänna tenden- sen är att organisationstidningarna har relativt höga spridningssiffror bland de politiskt aktiva grupperna.

2.8. Mediekombinationer

Dagspressen. radio och tv har liksom olika typer av tidskrifter och vecko- tidningar mycket stor spridning bland allmänheten. Vi har hittills redovisat olika resultat från intervjuundersökningen kring konsumtionen av enskilda massmedier. Här ska nu konsumtionsmönstren sammanfattas. Huvudfrågan

som läser de angivna

är hur man bland allmänheten i de fyra undersökningsområdena kombinerar olika massmedier: "kompenseras” t.ex. en låg dagstidningskonsumtion. genom att man lyssnar mer på radio eller läser fler tidskrifter?

2.8.1. Tidningskonsumtion och annan mediekonsumtion

I stort sett alla medborgare läser dagligen minst en dagstidning. Många läser dessutom regelbundet en kvällstidning. Tillsammans utgör dessa två grupper ungefär 70 procent av allmänheten. De återstående är framför allt personer som läser minst två morgontidningar. Endast en liten grupp saknar dags- tidning.

l tabell 2.25 lämnas en komprimerad översikt över hur man bland allmän- heten kombinerar olika massmedier: dagspress. tidskrifter. populärpress, ra- dio och TV. Tablån ger en uppfattning om tendenserna. Vi utgår här från vilken typ av tidningar den enskilde regelbundet läser (tidningskombination) och anger i tabellen hur ofta han utnyttjar övriga massmedier. Tabell 2.25 skall således läsas kolumnvis.

Tabell 2.25 Mediekombinationer. Allmänhetsstudien

Övriga massmedier Dagstidningskombinationer Saknar Endast Endast Minst En mor- Minst dags— kvälls- en mor- två mor- gon och tre tid— tid- gontid- gontid- en kvälls- dagstid— ning ningar ning ningar tidning ningar

Läser minst en politisk

tidskrift regelbundet * * ** *** ** *** Läser minst en facklig

tidskrift regelbundet * ** ** ** *** *** Läser minst två populär—

tidningar regelbundet * ** ** ** *** H* Lyssnar dagligen på P1 ** * ** ** * ** Lyssnar dagligen på P3 * *** * * ** am- Lyssnar dagligen på

regionalradion ** *** ** H* ** ** Tittar dagligen på samhälls-

orienterande program i tv ** ** ** ** ** ** Tittar dagligen på allmänna

** ** ** ** ** *$(-

program i tv

Anm..' *** Ofta/'ejörekomrnande kombination; innebär att större andel inom angiven dagstidningskombination än inom hela urvalet kombinerar med respektive övriga massmedier. ** Van/igljörekommamle kombination: innebär att lika stor andel inom angiven dagstidningskombination som inom hela urvalet kombinerar med respektive övriga massmedier. * Mer sällan-förekommande kombination: innebäratt mindre andel inom angiven dagstidningskomhination än inom hela urvalet kombinerar med respektive övriga massmedier.

Tabellen visar således att den grupp som saknar dagstidning inte heller i särskilt stor utsträckning intresserar sig för andra massmedier. Kvällstid- ningsläsarna är framförallt inriktade på det lättare materialet i andra mass—

medier — de lyssnar oftare på P3 och ser hellre lättare program i tv. Dessa två grupper kan betraktas som de mest uttalade lågkonsumenter-na.

Som högkonsumenter också av övriga massmedier kan vi i stället karak— tärisera de personer som läser tre dagliga tidningar eller fler. De är mer in— tresserade än övriga av olika tidskrifter och lyssnar oftare på P3. Gruppen är också något flitigare tv-tittare än övriga.

Den grupp som läser två eller fler morgontidningar förefaller vara de mest selektiva mediekonsumenterna. Man läser fler politiska tidskrifter än övriga och får lokal information via regionalradion. trots att man mer sällan än öv- riga Iyssnar på P3:s sändningar.

2.8.2. Allmänhetens informationskälla/'

Denna översikt har visat hur allmänheten kombinerar olika massmedier. Hur förhåller sig då dessa till andra informationskällor i samhällsfrågor? För att ge svar på denna fråga fick de intervjuade ange vilka kanaler de utnyttjade för att informera sig i samhällsfrågor. De fick först ange vilka lokala frågor som de ansåg vara viktiga och därefter hur de skaffat sig information. Slut- ligen tillfrågades de vilken av informationsvägarna de ansåg vara bäst. Dess- utom ställdes en särskild fråga om hur man informerat sig om den s. k. ener- gikrisen. som var aktuell när undersökningen gjordes.

Loka/a samhälls/lågor

Resultaten pekar på mycket intressanta skillnader mellan grupper. regioner och samhällsfrågor. Vi kan för det första konstatera att de fyra undersök— ningsområdena representerar tre olika kommunikationssituationer. [ storstä- derna svarar olika massmedier för en mycket stor del av informationen i lo- kala samhällsfrågor. l Västerås har de personliga kontaktvägarna större be- tydelse, Detta gäller även organisationer och myndigheter. Denna tendens förstärks i Leksand — här är personliga och andra direkta inforimttionsvägar viktigare än massmedierna,

När det gäller vil ka informationsvägar man anser viktigast för information i lokala samhällsfrågor förstärks dessa tendenser. I Malmö dominerar dags— pressen totalt. i Göteborg kompletteras denna ofta med etermedier. i Västerås liksom i Leksand med direktkontakt. Resultatet sammanfattas i tabell 2.26.

Tabell 2.26 Bästa informationsväg när det gäller ]) lokala samhällsfrågor och 2) energikrisen. Allmänhetsstudien (%)

lnlörmationsväg Lokala samhällsfrågor Energikrisen Malmö Göte- VåiSlefåS Lek- Malmö Göte— Västerås Lek- borg sand borg sand Dagspress Redaktionellt 68 56 63 41 27 20 21 13 material Annonser 1 2 l l 3 2 4 2 Radio/regional- radio 4 10 4 2 8 5 6 7 Tv/regional-tv 8 IO 3 0 56 62 59 73 Vänner/arbets- kamrater 10 12 13 31 l 5 3 3 Myndigheter 5 5 6 21 3 4 6 l Organisationer 4 5 10 4 2 2 1 1 Summa procent 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal svar 217 195 237 229 385 376 397 437

Anm.: Antalet svar är baserat enbart på de personer som uppgivit minst en lokal samhällsfråga.

E nergikrisen

För att få en jämförelse med kanalval i en aktuell riksfråga utgick vi i in- tervjuerna från energikrisen. Här förändras valet av informationsvägar dra- matiskt. Massmedierna ökar kraftigt i betydelse och skillnaderna mellan oli- ka regioner försvinner nästan helt.

Det är framförallt tv som bedöms vara den bästa informationskällan i den- na riksfråga. Det ansåg 55 procent av allmänheten i Malmö. 60 procent i Göteborg och Västerås. liksom över 70 procent i Leksand.

Anmärkningsvärt äratt omkring 1/5 av de tillfrågade anseratt dagspressen givit den bästa informationen om energikrisen. Det är framför allt de politiskt intresserade som menar att tidningarna är viktiga.

Evra kommunikaflams/tuationer

Figur 2.3 är ett försök att illustrera karaktären hos kommunikationssystemen ide fyra kommunerna. Vi har här skiljt ut (1) personliga kontakter. dvs vän- ner. bekanta och arbetskamrater från (2) massmedia och (3) övriga informa- tionsvägar,

Figuren antyder tre olika lokala kommunikationssituationer. 1 storstäderna dominerar således massmedierna den lokala kommunikationen, 1 den något mindre staden Västerås behåller medierna sin dominerande ställning, På mindre orter som Leksand. som också saknar en egentlig ortstidning. kan vi konstatera att den direkta. personliga kontakten människor emellan och med olika myndigheter och organisationer ökar kraftigt i betydelse.

Lokala samhällsfrågor

Malmö Göteborg Västerås Leksand 10 13 _ 9 E 16 Energikrisen lVlaImo GötEborg Västerås Leksand

" |_'"? .. Massmedier % Personliga kontakter Ovriga kanaler

F igar 2 .] Typer av informaiionsvägar i lokala samhällsfrågor respek/it'e energi/(lisen i lyra kommuner. .4l/mänhelssrudien ( "n)

1 en riksangelägenhet som energifrågan utjämnas skillnaderna mellan re- gionerna nästan helt. TV framstår som den viktigaste informationsbäraren kompletterad av övriga massmedier. Direktkontakten minskar kraftigt i be- tydelse.

intressant är vidare att man i storstäderna i större utsträckning väljer sam- ma informationsvägar både i riks- och lokala frågor. Förändringarna blir gan- ska små när perspektivet byts från lokala samhällsfrågor till energikrisfrågan. Dessa städer är så stora att redan det lokala skeendet är svårt att överblicka utan hjälp av massmedierna. Någon genomgående skillnad mellan monopol- och konkurrensorter förefaller inte finnas.

Närmare analyser visar att för de politiskt intresserade betyder organisa- tionskontakter och dagspress relativt mer än för övriga medborgare. Detta gäller både lokala händelser och energifrågan. Detta ger också en belysning av den tidigare diskussionen om tidningsvalets politiska betydelse (jfr s. 36). De politiskt intresserade väljer tidningen som informationskälla i samhälls- frågor och läser samtidigt fler tidningar. medan de mindre intressera-Je har andra motiv för sitt tidningsval. För de senare spelar dock dagspressen en viktig roll i lokala samhällsfrågor tillsammans med bl. a. direkta kontakter. medan tv är helt dominerande som informationskälla i riksfrågor.

2.9. Sammanfattning

1 detta kapital har tidningsmarknaden i fyra kommuner diskuterats med ut— gångpunkt från hur invidviderna väljer och bedömer dagstidningarna i olika mediesituationer. Resultaten visar att man bland allmänheten i dag liksom för 20 år sedan. i mycket stor utsträckning regelbundet läser minst en mor- gontidning. De flesta läser dessutom en kvällstidning.

Den tid man lägger ner på tidningsläsning förefaller ha ökat något under de senaste åren. Framför allt är det kvällstidningarna. som allmänheten nu ägnar mer tid åt jämfört med 1968.

Läsarnas tidningsval speglar i viss utsträckning deras politiska sympatier. De politiskt intresserade socialdemokraterna väljer hellre en (s)-tidning än en borgerlig om det finns möjlighet och vice versa. De socialdemokratiska andratidningarna har dock avsevärt svårare än de ledande tidningarna att få prenumeranter bland de nyinflyttade oberoende av vilket politiskt parti des- sa sympatiserar med. Här spelar faktorer som tidningens storlek och annons- innehåll in. Den största tidningen gynnas också av just det faktum att den är störst på orten. Ytterligare en viktig faktor för tidningsvalet är vilken typ av tidning man haft i sitt föräldrahem.

Tidningarnas politiska signaturer är välkända bland allmänheten. Särskilt väl känner de socialdemokratiska tidningarnas läsare till den egna tidningens sympatier.

Tidningssituationen i Göteborg väcker utan tvekan missnöje bland fram— förallt de politiskt intresserade socialdemokraterna. En stor del av dessa anser att den dominerande Göteborgs-Postens nyhetsmaterial är partipolitiskt far- gat och dessutom menar man att tidningen behandlar socialdemokraterna orättvist.

Detta är dock inte någon tendens vi direkt kan överföra till andra mo- nopolsituationer. [ Västerås är man nämligen avsevärt mer positiv till den dominerande Vestmanlands Läns Tidning i samtliga politiska läger. Den tid- ningen bedöms av socialdemokraterna på ungefär samma sätt som de bor- gerliga tidningarna på konkurrensorterna.

Politiskt intresserade socialdemokrater i Göteborg läser i ganska stor ut— sträckning också Arbetet. 1 Västerås tycks de politiska veckotidningarna. Västmanlands Folkblad (s) och Vestmanlands Nyheter fylla en viktig funk- tion fo'r de politiskt aktiva grupperna. I samtliga regioner fungerar Expressen och Aftonbladet som komplementtidningar även i politiskt avseende. Sär— skilt viktig förefaller Aftonbladet vara för socialdemokraterna i Göteborg.

Radio— och tv—konsumtionen är kraftigt profilerad för olika kanaler: yngre bland P3-lyssnarna. äldre bland tv- och Pl-publiken etc. Våra siffror tycks här i stort bekräfta vad Sveriges Radio visat i olika publikundersökningar.

När det gäller likheter och skillnader mellan etermedier och dagspress visar det sig att vi knappast kan skilja ut någon enhetlig grupp som är högkon- sumenter av samtliga medier. Snarast visar siffrorna att högkonsumenter av P3 och tv något oftare är lågkonsumenter av dagspress. Denna skillnad blir särskilt framträdande då det politiska intresset vägs in. Lågkonsumenterna av P3 och tv är något mer politiskt intresserade än övriga. ljämförelse med dagspressen förefaller således nyhetsprogram i tv och P3 samla en större an- del av de politiskt ointresserade.

Bland allmänheten läser man i genomsnitt tre veckotidningar och/eller tidskrifter regelbundet. inte oväntat dominerar populärpressen - men vi kan också konstatera att organisationspressen har en stark ställning. Andelen som uppger sig läsa tidningen Vi är obetydligt mindre än den som nämner lCA- Kuriren. trots att denna har i det närmaste dubbelt så stor upplaga. En rad mindre organisationstidningar har också uppgivits av de intervjuade. Omkring en fjärdedel av de mest lästa tidskrifterna tillhör kategorien orga- nisationspress. De specialiserat politiska tidskrifterna intresserar en tiondel av allmänheten.

individens mediekonsumtion påverkas av en rad olika faktorer. Kön. ålder och utbildning är av grundläggande betydelse. men samspelar i sin tur med framförallt individens politiska intresse och hans partisympatier. Var en in-

* divid bor påverkar medievalet inte enbart genom att bestämma tillgången på olika massmedier. utan också genom att placera honom i en viss kom- munikationssituation 1 storstäderna dominerar massmedierna den lokala in- formationsspridningen. och ju mindre en ort är. desto större betydelse får de direkta. ofta personliga kontakterna. När det gäller riksfrågor tycks där- emot människorna i stort sett oberoende av bostadsort välja samma infor— mationskanaler. framför allt tv.

3. Dagspressens innehåll

3.1. Inledning

Föregående kapitel gav en uppfattning om dagspressens ställning i förhål- lande till andra massmedier i de fyra undersökningsområdena. Vi kunde bl. a. konstatera att tidningarna betyder mycket för den lokala informationen. Resultaten pekar också på. att dagspressen tillmäts en viktig politisk roll och att de politiskt intresserade medborgarna. om det finns möjlighet. ofta väljer en tidning som företräder de egna politiska åsikterna.

[ detta kapitel skall vi gå in på innehållet i de lokala dagstidningarna. Vilket utbud ger tidningarna av nyheter. kommentarer. underhållning och annon- ser? Huvuduppgiften är att genom innehållet belysa tidningens ställning i det lokala politiska livet. Här är det framför allt tre delfrågor som ska tas

upp:

1) Vilken bild ger ridningen av olika skeenden? Vilken typ av händelser rapporteras? Vilka organisationer, grupper eller enskilda kommer fram? Vilka ämnen lyfts fram? 2) Hur används tidningarna som forum? Vilka ämnen lyfts fram i insändare och debattartiklar? [ hur hög grad kan tidningarna tänkas fungera som forum? 3) Hur kommenterar tidningarna skeende/? Vilken typ av ämnen tas upp i ledare och bakgrunder? Vilka händelser kommenteras?

Något förenklat kan det påstås. att de tre delfrågorna svarar mot tre typer av innehåll i tidningarna. Bilden av skeendet förmedlas framför allt genom det allmänna nyhetsmaierialer. Forumfunktionen kommer som regel till ut- tryck i insändare och debattartiklar, där grupper och enskilda kan komma till tals. Kommentarer finns traditionellt i ledare, ledarsiick. politiska krönikor och bakgrundskommerna/er. En sådan indelning av tidningsinnehållet måste all- tid blien förenkling. Det är självklart. att nyhetsartiklar i tidningen kan tjäna som forum för olika grupper på samma sätt som ledare eller debattartiklar fungerar som information — i varje fall för den politiskt initierade tidnings- läsaren.

Den översikt av dagspressinnehållet. som görs här. bygger i första hand på en analys av den lokala dagspressen i de fyra undersökningsområdena under mars månad 1974.' Denna undersökning avser en fora/mätning av in-

l De undersökta dagarna är: 25/2. 26/2. 6/3. 7/3. ll/3. 15/3. 19/3. 20/3. 28/3. 29/3.

nehållet. Den har kompletterats med analyser av_föistasidesinnehdller och le- darsidorna under 60 dagar under våren 1973. Dessutom har en specialanalys av pressen under valrörelsen 1973 genomförts.2 De metodiska problemen dis- kuteras närmare i appendix.

] redovisningen ägnar vi i första hand uppmärksamheten åt nyhetsmate- ria/et i sju tidningar.3 Den politiska nyhetsrapporteringen och det traditionellt Opinionsbildande materialet, ledare. debattartiklar och insändare. tas upp i ett separat avsnitt. Kapitlet avslutas med en jämförelse mellan den lokala dagspressens innehåll och de regionala radio- och tv-sändningarna.

3.2. Tidningarnas totala innehåll

Totalvolymen är den ram. som sätts upp inom tidningsföretagen för det dag- liga utbudet av nyheter. underhållning. annonser etc. Det visar sig här. att Göteborgs-Posten är klart störst av de undersökta tidningarna. medan en an- nan storstadstidning Skånska Dagbladet — tillsammans med de två falut- idningarna har den minsta totalvolymen (tabell 3.1).

Tabell 3.1 Tidningarnas genomsnittliga volym per nummer. Antal spaltcentimeter respektive sidor. MU74

SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD Spaltcentimeter 13 500 ll 200 9 900 18 600 10 l00 9 000 9 200 Sidor 33 27 24 44 28 26 26

Tabell 3.1 visar. att det genomsnittliga sidantalet under den undersökta marsperioden varierar mellan 44 sidor hos GP och 26 sidor hos Falu-Kuriren och Dala-Demokraten.

Detta totalmått säger trots allt relativt lite om de egentliga ramarna för detjournalistiska arbetet. Annonsvolymen påverkartotalutrymmet avsevärt. Detsamma kan gälla vissa fasta avdelningar som t. ex. featurematerial. frå— geSpaIter och radio-tv-bakgrunder. För att få en översiktlig bild av tidnings— innehållet har vi grupperat detta i fyra grova kategorier: (1) nyheter och re— portage, (2) ledare, kommentarer och bakgrunder, (3) övrig redaktionell text (sportblock. feature, radio-tv osv) samt (4) annonser. 1 figur 3.1 redovisas för- delningen mellan dessa typer av innehåll både totalt och uttryckt i procent.

2 För varje tabell har också angivits från vilken delstudie sifforna hämtats. Följande förkortningar har här använts: MU74 = marsundersökningcn l974. FOS73 = första— sidesanalysen våren 1973. LES73 = ledarsidesanalyscn våren 1973 samt VALS73 = studien av första- och ledarsidorna under valrörelsen l973. 3 De undersökta tidningarna är: Sydsvenska Dagbladet (SDS). Arbetet (Arb). Skånska Dagbladet (SkD). Göteborgs-Pos- ten (GP). Vestmanlands Läns Tidning (VLT). Falu-Kuriren (FK). Dala—Demokraten (DD). I vissa analyser ingår både Arbetets huvudedition (Arb/S) och den västsvenska editioncn (Arb/V), Om inget särskilt anges. avser beteckningen Arbetet huvudedi- tionen. I första- och ledarsideanalyserna ingår dessutom Kvällsposten (KvP) och GT.

Spaltcentimeter

SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD

200 OOO—1 D Nyheter och reportage

Ledare, kommentarer Övrig redaktionell text , (inkl bl a sportblocket) % Annonser

När vi på detta sätt delar upp innehållet förändras bilden av tidningarna. Här visar det sig. att Göteborgs-Postens stora volym är en följd av tidningens stora annonsmängd — 2/ 3 av tidningen består av annonser. De tre tidningar. som har den minsta totalvolymen. har samtliga större redaktionell textvo- lym än GP. Annonsandelen understiger i dessa tidningar 1/4 av det totala materialet.

3.2.1. Redaktionellt material

Det redaktionella materialet i tidningarna delas ganskajämt mellan allmänna nyheter och reportage och vad som här kallats övrig redaktionell text. Fördel- ningen i procent mellan dessa två huvudtyper är relativt lika i de undersökta tidningarna (figur 3.l).

Ser vi sedan till det absoluta utrymme(i spaltcentimeter). som tidningarna ägnar åt nyheter och reportage visar det sig att GP. SDS och VLT har den minsta nyhetsvolymen av de studerade tidningarna. De stora annonsorganen ger med andra ord en mindre utförlig redaktionell information. Dessa skill- nader måste ses i samband med karaktären hos tidningarnas nyhetsbevak- ning. Göteborgs-Posten har i stort sett lika många nyhetsartiklar som genom- snittstidningen — men artiklarna är betydligt mindre (jfr figur 4.2). Tidningen publicerade inte heller några reportage under de vardagar som undersökts. GP kan härjämföras med t. ex. Skånska Dagbladet. Denna tidning har i stort sett lika många nyhetsartiklar. men dessa är genomsnittligt dubbelt så stora. Andelen reportage och bilder är också betydligt större. Sydsvenska Dagbladet har den största andelen reportagematerial omkring 1/3 av nyhetsmaterialet (tabell 3.2).

Figur 3 . 1 De undersökta tidningarnas totalvolym

_fördeladpa'bfm huvudty-

per av innehåll. Spa/tcenti- meter och procent. (MU 74).

Tabell 3.2 Nyhets- och reportagematerialets omfattning i de undersökta tidningarna. M U74

SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD Genomsnittligt antal artiklarperdag 98 121 110 117 105 129 |47 Genomsnittlig artikel- storlek (spcm) 31 31 36 21 29 24 25 Spaltcentimeter per dag 3065 3784 3915 2458 3094 3116 3618

Det övriga redaktionella innehållet skiljer sig något mellan tidningarna. Sportblocket är under den aktuella perioden mycket stort i de två falutid— ningarna både i procent och i absoluta tal. Detta är en följd av tidningarnas intresse för VM på skidor i Falun. som ägde rum vid denna tid.

Den kommenterande delen är i stort sett lika stor i samtliga tidningar. Stor— stadstidningarna ger dock mer bakgrunder och analyser än övriga tidningar.

3.2.2. Annonserna

Många undersökningar har visat att en tidnings ställning på den lokala mark- naden bestämmer dess annonsvolym och därmed dess ekonomiska situation. Den tidning som har störst spridning hög hushållstäckning får flest an- nonser. medan lågtäckningstidningen är mindre attraktiv för annonsörerna. Detta mönster framträder klart i innehållsmätningen. Vi kan t. ex. jämföra de tre malmötidningarna. Sydsvenska Dagbladet har den största spridningen och flest annonser. medan Arbetet har något färre och Skånska Dagbladet minst annonser.

Av de undersökta tidningarna har GP exceptionellt mycket annonser. Tid- ningen har t. o. m. lika mycket annonser som de tre malmötidningarna till- sammans — samtidigt som den har mindre redaktionell textvolym än den som har minst av dessa (SDS).

Annonserna har olika karaktär hos de undersökta tidningarna. I genom- snitt utgör eftertextannonserna ca 1/3 av annonsmängden. Den domineran- de annonstypen i samtliga tidningar år/okala af/Eirsannonser. l förstatidning- arna på konkurrensorterna liksom i monopoltidningarna spelar riksannon- serna en viktig roll. Samhällsinformationsannonserna från statliga och kom- munala myndigheter har en blygsam andel av annonsvolymen ca 3 procent i genomsnitt även om deras ekonomiska betydelse relativt sett blir större hos de annonsfattiga andratidningarna.

Typen av organisationsannonser är delvis ett tecken på dagstidningarnas politiska sympatier. De borgerliga partierna annonserar i borgerliga tidningar och socialdemokraterna i de socialdemokratiska. De fackliga organisationer- nas annonser återfinns i huvudsak i de två socialdemokratiska tidningarna — som har 3/4 av samtliga fackliga annonser.

Analyserna av annonsvolymen kan ocksåjämföras med tidningarnas egen statistik för mars månad i sin helhet. Här visar det sig. att malmötidningarna i projektets innehållsanalys har lägre genomsnittsvolym än i den egna an- nonsstatistiken. medan Göteborgs-Postens andel är i stort sett densamma. En orsak till detta finns uppenbarligen i lokala dagsvariationer i annonsvo-

lymen. Malmötidningarna har t. ex. en mycket stor annonsvolym på sön- dagar. en veckodag som ej ingår i projektets totalmätning.

3.2.3. Några jämförelser med annat material

Resultatet av totalmätningarna av pressen i de fyra undersökningsområdena kan jämföras med andra analyser av samma slag. Intressant är t. ex. att stu- dera hur annons- och textvolymen i göteborgs-och malmötidningarna för- håller sig till innehållet i stockholmstidningarna. Det visar sig här att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet genomsnittligt har en textvolym. som ligger på i stort sett samma nivå som Göteborgs-Postens ca 7000 Spaltcentimeter per dag. Malmötidningarna har genomgående en större textmängd.

Dagens Nyheter har en något större annonsvolym än Göteborgs-Posten för samma period och samtidigt ca tre gånger så stor annonsmängd som Sven- ska Dagbladet.

Vad beträffar landsortspressen kan vissajämförelser göras med Sveriges Ra- ' dios lokalradioundersökning mars 1973. Med reservation för tidskillnaden antyder resultaten att VLT. Falu—Kuriren och Dala-Demokraten volymmäs- sigt skiljer sig relativt lite från ett urval andra landsortstidningar.

Jämförelser över tid visar slutligen på en anmärkningsvärd stabilitet i för- hållandet redaktionell text/ annonser. Denna tendens återkommeri samtliga undersökningar.

3.3. Nyhetsmaterialets geografiska fördelning

De tidningar. som studerats. utges i områden av olika karaktär och skiljer sig i geografisk spridning. I detta avsnitt ska vi studera hur tidningarnas ny- heter och reportage fördelar sig geografiskt. Hur mycket är utlandsnyheter och hur mycket gäller vad som sker i den egna kommunen? Hur bevak- ningen ser ut i tidningarna är också ett uttryck för deras ambitionsnivå. Det gäller vilka ”nivåer" i samhället de vill spegla i sina nyheter. Vill man in- formera om vad som sker i utlandet. på riksplanet i Sverige. i den egna re- gionen och kommunen eller begränsar man sin uppmärksamhet till en sär- skild nivå eller ett speciellt område?

3.3.1. Utrikes, inrikes, regionalt eller lokalt?

Nyhetsmaterialet har i innehållsanalysen beskrivits med utgångspunkt från tidningarnas utgivningsorter. Med lokalt material avser vi nyheter. som be- handlar den egentliga utgivningskommunen; regionalt står för tidningens spridningsområde i övrigt och nyheter från annat håll uppdelas i inrikes- och utrikesnyheter.

Tidningarna skiljer sig starkt i fråga om nyheternas geografiska fördelning. I stort framträder två grupper: storstadstidningarna — utom Skånska Dagbladet — med en dominans för icke-lokala nyheter och landsortstidningarna där det regionala och lokala innehållet överväger. Detta framgår av figur 3.2. Figuren ger en bild både av hur stor andel av nyhetsmaterialet. som behandlar de olika geografiska "nivåerna" och de totala volymerna.

Figur 3 .2 Geogra/iska om- råden i tidningarnas nyhe- ter och reportage. Spalt- centimeter och procent.

(MU74).

1000 tal Spaltcentimeter 251 201 Arbetet SkD 151 10J 5J D+— 51 5605 10— ä E 15_ = (= 20— __ 25 . 25'] . ' ( % Utland ! 16 Riks E Regionalt [:] Lokalt Utrikesnyheter

Utrikesnyheterna svarar för i genomsnitt 15 procent av det sammanlagda nyhetsmaterialet. Andelen varierar kraftigt mellan enskilda tidningar — från drygt 20 procent i Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet till mindre än 5 procent i falu-tidningarna. De senare tycks vara relativt typiska för svensk landsortspress. Lokalradioprojektet våren 1973 visade att den typiska landsortstidningen avsatte ca 6 procent av nyhetsutrymmet för utlandsbe- vakningen.

Utrikesmaterialets andel är mycket stabil inom tidningarna. Det finns ett visst utrymme avsatt för vad som händeri utlandet. Den vikt man tillmäter enskilda utrikesnyheter framträder möjligen i att större nyheter får plats på förstasidan. Denna stabilitet var särskilt tydlig i den tidigare referade under- sökningen av landsortspress våren 1973. Under den januarivecka. då vapen- vilan i Vietnam förhandlades fram och ett omfattande vulkanutbrott inträf- fade på Island (Hemökatastrofen). hade de flesta tidningar samma mängd utrikesnytt som under en relativt ”normal" vecka i mars samma år.

På _förstasidorna dominerar under första halvåret 1973 Norden. länder i Västeuropa. samt konfiiktområden i tredje världen — Vietnam och Mellan- Östern (tabell 33). Några större skillnader mellan de undersökta tidningarna finns knappast. Både i de tidningar. som har mer korrespondentmaterial (SDS. Arbetet och GP) och i övriga. som i stort sett är beroende av material

från TT. ser fördelningen mellan olika områden ut på liknande sätt. Bland avvikelserna från helhetsbilden kan nämnas Skånska Dagbladets mer om- fattande Mellan-Östern-material och VLT:s tämligen stora andel USA-ny- heter. Göteborgs—Postens höga siffra för nyheter från Norden förklaras fram- för allt av. att tidningen anordnade en insamling till offren för vulkanut- brottet på Hemön.

Tabell 3.3 Utrikesmaterialets fördelning efter geografiska regioner. Tidningarnas förstasidor. FÖS73(%)

SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD

Norden 20 20 22 32 13 22 24 Västeuropa 15 26 17 30 9 14 17 Osteuropa 1 l 5 10 8 17 20 22 USA 13 18 9 9 24 7 2 Syd— och Mellanamerika 1 0 1 2 5 0 12 Israel och Mellanöstern 6 6 14 3 5 0 5 Afrika 3 5 1 1 1 0 7 Asien 26 9 15 5 19 36 11 Flera regioner tillsammans 6 10 11 10 6 0 0

Summa procent 101 99 100 100 99 99 100 Spaltcentimeter 6 357 3 602 3 228 2 963 2 432 823 780

Riksnyheter

Riksnyheterna får störst utrymme i storstadstidningarna. Här svarar de för mellan 30 och 40 procent av nyhetsmaterialet. medan de i Västerås och Falun får mellan 18 (VLT) och 6 procent (DD). Den klart övervägande delen av inrikesnyheterna nyheter utanför tidningens eget spridningsområde— gäller sådant. som utspelas i Stockholm men berör Sverige i sin helhet. Oftast hand- lar det om politiska och ekonomiska nyheter (se vidare nedan sid. 72). Bland nyheter. som gäller enskilda delar av Sverige. har tidningarna inte oväntat en övervikt för händelser inom närliggande län Riksnyheterna i storstads- pressen är som regel korrespondentmaterial från tidningarnas stockholms- redaktioner. Landsortstidningarna har en klar övervikt för TT-nyheter.

Regional- och laka/nyheter

De regionala och lokala nyheterna är mest omfattande i Falu-Kuriren och Dala-Demokraten. där mellan 75 och 85 procent av nyhetsmaterialet gäller vad som händer inom tidningarnas spridningsområde. Också VLT har en stor andel regional- och lokalnyheter. Dala-Demokraten visar här ett typiskt drag för socialdemokratisk landsortspress — regional nyhetstäckning med ton- vikt på de viktigare industriorterna inom länet.

Ett genomgående drag hos samtliga tidningar är att utgivningsorten och de större orterna inom spridningsområdet får den bästa bevakningen. För- stasidesanalysen visar klart att de delar av tidningens region. som får den sämsta bevakningen är utgivningsortens omgivningar t. ex. storstädernas

Figur 3. 3 De! regionala och lokala maleriaIeIs/är- delning på olika geogra— fiska områden. Samtliga tidningar (F OS 73)

förorter. Detta kan vara en av förklaringarna till förortstidningarnas expan- sion. Dessa förmedlar information. som inte ägnas något större utrymme i dagspressen (figur 3.3).

Utgivningsorten 47%

'närspridnings— område' 30%

Utgivningsortens randområden S%

Den minst omfattande lokalbevakningen har Sydsvenska Dagbladet och Gö- teborgs—Posten. Framför allt GP:s begränsade utrymme för regional- och 10— kalnyheter kan förefalla anmärkningsvärt. Den begränsade nyhetsvolymen är dock delvis en följd av att man har mycket "notisnyheter" — tidningen har relativt många små artiklar Göteborgs-Posten kan härjämföras med Ar- betets västsvenska edition. Under perioden i mars månad 1974 ägnade Ar- betet ca 50 procent större utrymme åt nyheter från Göteborg. Arbetet hade dock genomsnittligt 18 nyhetsartiklar per dag. medan GP hade 31 (jfr även tabell 3.7).

De mönster vi här kan iakttaga bekräftar resultat från tidigare undersök- ningar av svensk lokalpress. Det förefaller också som om utvecklingen inom landsortspressen gått mot en ökning av det regionala och lokala materialet på bekostnad av det nationella och internationella. Det är rimligt att uppfatta detta som en konsekvens av att radio och tv kommit att ta över mycket av utrikes- och riksnyheterna. Samtidigt kan också den förändrade eko- nomiska situationen för pressen. dvs behovet av hög lokaltäckning för att bli ett attraktivt annonsorgan. ha påverkat denna utveckling. Följden av detta är. att tidningsläsarna i landsorten har en begränsad tillgång till internatio- nella och nationella nyheter i den egna regionens tidningar. Det kan vara rimligt att i detta sammanhang peka på de tidigare resultaten som visar vilka tidningar som läses inom de olika områdena. Det visar sig här. att de riks— spridda tidningarna framför allt Stockholms kvällstidningar— har en större spridning i Västerås och Leksand än i Göteborg och Malmö. Genom sin riks— täckning kan de komplettera det lokalorienterade innehållet i landsortspres- sen.

3.4. Nyhetsinnehållet

Nyheter från olika geografiska områden kan givetvis skilja sig kraftigt åt i fråga om ämnesinnehåll. Det har i det föregående antytts att inrikesbevak- ningen i första hand handlar om ekonomiska och politiska frågor. medan lokalnyheterna är av mer blandad karaktär. Vi skall här göra en mer detal- jerad beskrivning av vilka sakfrågor. som tas upp i nyheterna i olika tidningar och från olika geografiska områden.

3.4.1 De vanligaste nyheterna En genomgång av de undersökta tidningarnas nyhets- och reportagematerial » visar att det domineras i första hand av olyckor och brott. parti- och allmän- politiska samt företagsekonomiska frågor. De fem mest framträdande om- rådena ftnns redovisade i tabell 3.4.

På förstasidorna lyfts brott och olyckor fram mer än det ekonomiska och politiska materialet. Det är som väntat det dramatiska stoffet. som ges prio- ritet.

1 tabell 3.4 jämförs förstasidesmaterialet med det totala nyhetsinnehållet. De två studierna har genomförts under två olika tidsperioder varför några detaljjämförelser inte kan göras. Det torde dock vara rimligt att studera lik- heter och skillnader vad gäller typer av nyheter. I tabellen har därför innehållet redovisats i några större grupper.

Tabell 3.4__Det oftast förekommande nyhetsinnehållet i de undersökta tidningarna. MU74. FOS73. Totalanalysen (MU74) Förstasidesanalysen (FÖS73) . Olyckor och brott (10 %) . Olyckor och brott (20 %) . Partipolitiska och allmän- . Partipolitiska och allmän- politiska frågor (10 %) politiska frågor (7 %) . Företagsekonomiska frågor(8 %) . Allmänna sociala frågor (5 %)a ” Avser bl. a. nyheter och . Lokalt kulturliv. hembygdsvård (6 %) . Företagsekonomiska frågor (4 %) reportage om enskilda . Sjukvård och handikappfrågor (6 %) . Miljöfrågor (4 %) personers situation. Anm. Dessa sakområden utgör tillsam- Anm. Dessa sakområden utgör tillsam- mans ca 40 procent av nyhetsmaterialet mans ca 40 procent av nyhetsmaterialet totalt. på förstasidorna.

Tabellen visar på skillnader mellan totalinnehåll och förstasidesinnehåll under de två undersökningsperioderna. Samtidigt framgår att det är samma typer av nyheter. som dominerar — olyckor och brott samt politik.

Nyhetsinnehållet skiftar också med hänsyn till var en viss händelse ut- spelas. Utrikesmaterialet är mest enhetligt och gäller politiska händelser (in- rikespolitik. partipolitik och utrikespolitik) i andra länder. De tio mest fö- rekommande nyhetstyperna svarar för 3/4 av det totala utriksstoffet.

Riksnyheterna är också relativt likartade. De ekonomiska ämnena här sva- rar för omkring 20 procent av materialet. Arbetsmarknadsfrågor och fackligt stoff står för drygt 10 procent. Det politiska materialet utgör ca 10 procent.

Nyheternafrån tidningarnas spridningsområden är mest varierande. Lokala evenemang dominerar. men också olyckor och brott får större utrymme. De

ekonomiska och framför allt de politiska ämnena utgör en relativt liten andel av stoffet.

3.4.2. Politiska, ekonomiska och allmänna nyheter

Vi har hittills diskuterat vilka sakfrågor. som förekommer i nyheterna. Ett annat sätt att studera tidningsinnehållet är att se till vilken sektor av sam- hällslivet en händelse speglar. Vi har här skiljt ut tre huvudområden:

1) Politik Händelser inom det politiska livet; i anslutning till politiska beslut eller med avseende på politiska organisationer. myndigheter etc. 2) Ekonomi och arbetsliv Händelser inom arbetslivet; produktion (företag och arbetsmarknad) samt konsumtion (levnadsstandard etc) 3) Allmänt Händelser som gäller icke organiserade grupper. enskilda människor el- ler allmänna aktiviteter. som inte kan hänföras till de två ovanstående sektorerna. t. ex. olyckor. brott. "human interest”.

Politiskt och ekonomiskt innehåll kan tillsammans ses som den samhälls- orienterande delen av tidningens nyheter och reportage. Vi skall i det följande belysa hur detta material behandlas i de undersökta tidningarna.

Om man ser till pressens totalinnehåll visar det sig att det samhällsorien- terande nyhets- och reportagematerialet dominerar i storstadspressen medan det allmänna innehållet har en knapp övervikt i landsortstidningarna. Av de två typerna samhällsnyheter har det politiska stoffet en merpart i samtliga tidningar utom de två i Falun. där politiska och ekonomiska nyheter har lika stor andel. Tidningarnas nyhetsinnehåll torde således kunna karakteriseras som samhällsorienterande. Detta framgår av tabell 3.5.

Om vi jämför nyheterna på tidningarnas/örstasidor med det totala nyhets- materialet visar det'sig. att framför allt det allmänna nyhetsstoffet lyfts fram på "paradsidan". Olyckor. brott och andra dramatiska skeenden samt "hu- man interest” dominerar. Politiska och ekonomiska händelser får här en mindre uppmärksamhet. framför allt är händelser inom arbetslivet sällsynta.

Morgontidningarnas förstasidor kan ocksåjämföras med de lokala kvälls- tidningarna. De två undersökta kvällstidningarna Kvällsposten och GT lyfter inte oväntat fram allmänna nyheter medan t. ex. arbetslivsnyheterna i stort sett försvinner.

3.4.3. Nyhetsinnehållfrån olika geografiska områden

Den tidigare översikten visade att det finns skillnader i innehåll hos nyheter som behandlar olika geografiska områden. Detta framträder också klart om vi studerar vilka samhällssektorer som speglas i nyheter från olika nivåer (tabell 3.6).

Tabell 3.5 Nyhets- och reportagematerial efter politiskt, ekonomiskt och allmänt innehåll. MU74 och FÖS73 (%).

Typ av innehåll SDS Arbetet

SkD GP

V LT FK

T F T F Politik 36 34 33 Ekonomi och arbetsliv 26 17 28 Allmän 38 47 39 T F T 27 35 27 21 25 13 51 40 60 F 32 30 38

22 22 56

T F T 30 21 20 22 1 1 22 48 68 58

F __ 23 14 62

23 23 54 17 14 69

Su mma procent 100 98 100

99 100 100

100 100 100 100 100

99

Spaltcentimeter 30 735 20 291 37 839 18074 39149 19980 24 584 13 264 30 955 18895 31 151 18478

100 36 088 100 17 904

Anm. T avser tot inneh" et (MU 74)" F avser lörstasidesinnehållet (F05 73)

Tabell 3.6 Politiskt. ekonomiskt och allmänt innehåll i nyheter och reportage från olika geografiska områden.

Samtliga tidningar. MU74 (%)

Typ av innehåll Geografiskt område

Utland Sverige riks

Spridnings- området (utom utg. ort)

Utgiv- nings- orten Totalt

Politik 62 30 Ekonomi och arbetsliv 13 36 Allmänt 25 35

28 21 51 23 27 49 31 25

Summa procent 100 101 Spaltcentimeter 33 244 70 403

100 108 470

99 49 673

100 261 794

F [grrr 3 .4 Nyheter och re— portage som behandlar nt- gii'ningsor/en och sprid- ningsområde! efter poli— tisk/. ekonomiskt och all- mänt innehåll. Spa/lcen/i- meter och procent. 61/IU 74 ).

Tabell 36 visar också en annan sida av tidningarnas nyhetsvärdering. Mest intressant är att andelen politiskt material är störst 1 nyheter. som be- handlar områden utanför tidningarnas egna spridningsområden. I nyhets- materialet från utgivningsorterna förekommer denna typ av stoff mer sällan. Något tillspetsat uttryckt tycks tidningarnas politiska nyheter från de egna kommunerna ha mindre nyhetsvärde än motsvarande nyheter från utlandet.

En analys av hur de enskilda tidningarna speglar vad som sker i olika geo- grafiska områden visar på relativt små skillnader. särskilt ifråga om utrikes- materia/et. Detta förklaras i första hand av att de flesta tidningarna är starkt beroende av nyhetsbyråernas. främst TT:s. service.

Vad beträffar riksnyheterna har de enskilda tidningarna större möjligheter till "egen" nyhetsbevakning. Även om TT—materialet har stor betydelse. har de flesta tidningarna dessutom någon form av självständig Stockholmsbe- vakning. Här finner vi framför allt en skillnad mellan storstadspressen och tidningarna i Västerås och Falun. De senare har inte enbart mindre volym riksnyheter; deras riksnyheter har också en mindre andel samhälls- orienterande innehåll.

Skillnaderna är störst när det gäller materialet/rån tidningarnas egna sprid- ningsområden. Här finns knappast något byråmaterial av betydelse och de undersökta tidningarna skiljer sig kraftigt åt. De tre landsortstidningarna skriver mer om olyckor och brott. liksom om lokala aktiviteter utan politisk eller ekonomisk anknytning. Storstadstidningarna. utom Skånska Dagbladet. har en relativt begränsad regional och lokal bevakning. Andelen politiskt och ekonomiskt material är dock överlag större än i landsortspressen. Resultatet sammanfattas i figur 3.4.

Spaltcentimeter DD 30 000

25 000 SkD VLT 20 000 15 000

10 000

5 000

Samhällsfrågor tycks genomgående tillmätas mindre nyhetsvärde i regio- nal- och lokalmaterialet. Typiskt är att de undersökta tidningarna också har en relativt sett mindre andel samhällsorienterande nyheter på förstasidorna än inne i tidningen. På dessa sidor är det istället mer dramatiska händelser utan politisk anknytning. som lyfts fram för läsekretsen. Endast en tidning — Falu-Kuriren har större antal lokalpolitik på förstasidan än i tidningen totalt.

Man kan diskutera tidningarnas begränsade uppmärksamhet för lokala samhällsfrågor. Är den en följd av att man upplever lokalpolitiska nyhter vara ointressanta eller att man av olika skäl anser lokalpolitiken vara alltför kontroversiell? Svaren på journalistenkäten antyder att det framför allt är en brist på resurser som gör bevakningen summarisk.

Jämförelser mellan olika tidningar tyder på att det här framför allt rör sig om en skillnad i policy. Andratidningarna tycks genomgående tillmäta ny- heter om samhällsfrågor inom det egna spridningsområdet ett större nyhets- värde. Detta speglar dessa tidningars samhällsorienterande karaktär.

Dessa skillnader i policy mellan olika tidningar kan belysas med situatio- nen i Göteborg. Vid sidan av Göteborgs-Posten finns Arbetets västsvenska upplaga. Den senare skiljer sig från Arbetets huvudupplaga genom att dess andra del innehåller ett varierande antal sidor med nyheter från Västsverige. Dessa två tidningar skiljer sig kraftigt åt i typen av nyhetsinnehåll. Detta illustreras i tabell 3.7.

Tabell 3.7 De regionala och lokala nyheternas innehåll i Göteborgs-Posten och Arbetets västsvenska edition. MU74 (%)

Typ av innehåll Arbetet/Väst Göteborgs-Posten Regionalt Lokalt Regionalt Lokalt

Politik 46 32 27 22 Ekonomi och arbetsliv 8 34 31 27 Allmänt 46 34 42 51 Summa procent 100 100 100 100 Spaltcentimeter per dag 372 769 456 514 Artiklar per dag 9 18 23 21 Upplagans fördelning i 1000 ex 9 11 120 191

Tabell 3.7 visar att Arbetet har en nyhetsbevakning. som lägger tonvikten på politiska händelser både regionalt och lokalt. Göteborgs-Postens nyhets- förmedling bygger på en relativt stor mängd allmänna nyheter om vad som sker lokalt. Den upplagemässigt svaga tidningen serverar genomsnittligt sin läsekrets fier lokalpolitiska göteborgsnyheter än den i kommunen domine- rande tidningen: av det lokalpolitiska nyhetsmaterial. som de två tidningarna totalt presenterade under undersökningsperioden. svarade Arbetet för när- mare 70 procent.

Även om göteborgssituationen delvis är ett extremfall Arbetet är ingen egentlig konkurrent till GP — så illustrerar den ändå två typer av tidningar: den dominerande tidningen. som har en allmän lokalbevakning och den pro- filerade mindre tidningen. som satsar mer på politiska och ekonomiska lo- kalnyheter. Man kan diskutera om den större tidningens framgång har sin bakgrund i detta eller om det är dess dominerande ställning. som gjort att den minskat sitt politiska engagemang. t. ex. därför att den sprids i alla med- borgargrupper. Klart är emellertid. att den ökade dominansen för en lokal tidning tycks innebära en minskning av samhällsbevakningen: en tidning som får lokalt monopol tycks snarare minska än öka sitt samhällsoriente- rande nyhetsmaterial. Om vi ser till kvantiteten politiska nyheter kan man

Figur 3 . 5 Olika geogra- fiska områdens andel av förstasides— respekt/re le- darmareria/et. Samtliga tidningar. FOS73. LES 73 ( % ).

tala om en "avpolitisering". Hur de politiska nyheter som finns ser ut är dock en annan fråga. som senare kommer att belysas mer utförligt.

3.5. Ledare och politiska kommentarer

Ledarsidan är den del av tidningen. som traditionellt betecknas som den po— litiska. där tidningens uppfattning i samhällsfrågor kommer till uttryck. 1 det- ta avsnitt ska vi på motsvarande sätt som för nyhetsmaterialet ge en beskriv- ning av ledarsidornas innehåll. Vi försöker här återge tidningarnas ”åsikts- profil". som sedan kanjämföras med deras sätt att redovisa nyhetsmaterialet. Redovisningen bygger på genomgången av de lokala tidningarnas ledarsidor under våren 1973.

3.5.1. Ledarsidans geografi

Riksfrågor dominerar klart i tidningarnas kommentarer. Närmare 2/3 av samtliga undersökta ledarkommentarer behandlar rikspolitik. Den näst stör- sta kategorin är utrikespolitik. som upptar ca 1/4 av materialet. Vad som sker regionalt och lokalt uppmärksammas i ungefär 1/10 av ledarna.

Ledarsidorna skiljer sig således kraftigt från nyhetsmaterialet. Av nyhe- terna på förstasidan är mindre än hälften från utlandet och Sverige utanför tidningens egen region. På ledarsidan svarar dessa områden för över 90 pro- cent. Skillnaden skulle vara ännu större om vi jämförde med det totala tid- ningsinnehållet. 1 figur 3.5 redovisas resultatet.

% D Utland 100 % Riks Regionalt

Lokalt

90

80

Förstasidesmaterial Ledarmaterial

65

Figur 3.5 visar fördelningen i tidningarna sammantagna. Det finns dock vissa mindre avvikelser mellan tidningarna. Skiljelinjen går framförallt mel- lan tidningarna i Malmö och övriga. 1 landsortspressen och GP behandlar knappt 15 procent av ledarna lokala eller regionala frågor. jämfört med när- mare sex procent i malmötidningarna (tabell 3.8).

Tabell 3.8 Översikt över ledarmaterialets fördelning efter geografiskt område. LES73 (%)

Geogranskt område SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD Utland 36 25 35 30 17 10 16 Sverige riks 57 72 60 58 70 77 71 Spridningsområdet utom utgivningsorten 5 2 4 1 3 9 11 Utgivningsorten 1 1 0 11 9 4 2 Summa procent 99 100 99 100 99 100 100 Spaltcentimeter 11 353 9 231 6 637 7092 5 476 4 985 4 888

Denna analys pekar således i samma riktning som den tidigare av nyheter och reportage. Vad som sker inom det egna spridningsområdet ger mera säl- lan upphov till kommentarer från tidningens sida. Ledarskribenternas intres- se riktas mot Stockholm eller mot utlandet. både i första- och andratidning- arna.

Man kan spekulera i varför de lokala händelserna granskas så knapphän- digt. En förklaring som tidigare diskuterades beträffande nyhetsmaterialet kan vara att vad som sker lokalt anses föga kontroversiellt. Man upplever sällan några mer dramatiska meningsmotsättningar i lokalsamhället och fin- ner därför inget att kommentera. En annan förklaring kan vara att ledarna i första hand skrivs för en rikspublik tidningen vill ge sitt bidrag till den allmänna debatten i landet och företräda vissa lokala partiintressen. Tidning- arna har kanske dessutom en ambition att ge läsarna kommentarer och för- klaringar till vad som händer på utrikes- och riksplanet. Ytterligare en för- klaring till det begränsade intresset för lokala frågor kan vara en viss tradition samt utnyttjande av centralt framställt ledarmaterial.

Det är här omöjligt att ta ställning till vad som betyder mest. Klan är emel- lertid att tidningarna i ledarna endast i mycket begränsad omfattning gran- skar vad som sker inom den egna regionen.

3.5.2. S akfrågor i ledarna

lnte oväntat ges partipolitiska och allmänpolitiska eller principiellt oriente- rade debattfrågor störst utrymme i ledarna. Nationalekonomiska problem. fackliga frågor och bostadsfrågor är andra ämnen som ofta återkommer.

Tidningarna skiljer sig något sinsemellan. Vissa präglas av en klar par- tipolitisk debattlusta medan andra är mer orienterade mot olika sakfrågor. Några tydliga partipolitiska skillnader framträder dock inte. Av det inrike- spolitiska materialet får principfrågor och pläderingar inför beslut i riksdagen en framträdande plats.

Sammanfattningsvis ger analysen av ledarmaterialet en tämligen förvän- tad bild: ledarsidan behandlar framför allt inrikesfrågor med partipolitisk an- knytning.

3.5.3. Kommentarer och bakgrund

Ledarna kan vara ett sätt att förklara och tolka olika skeenden för den lokala läsekretsen. En annan möjlighet att ge direkt bakgrundsinformation äri form av särskilda bakgrunds- eller ”bakom-rubrikerna”artiklar.

Det visar sig här att tidningarna i mycket varierande utsträckning an- vänder denna typ av kommentarer på ledarsidorna. 1 Vestmanlands Läns Tidning finns regelbundet en utrikespolitisk bakgrund på ledarsidan. Ser vi till tidningarna sammantagna visar det sig att kommentarer och bakgrunder förekommer ytterst sparsamt. Huvuddelen av nyhetssidorna består av tra- ditionella nyhetsartiklar. Under marsperioden 1974 var det enbart i Göte- borgs-Posten och Vestmanlands Läns Tidning som bakgrundsrutor återkom regelbundet. 1 t. ex. GP svarar denna typ av kommentarer för ca tre procent av nyhetsmaterialet (tabell 3.9).

Tabell 3.9 Bakgrundsartiklar. MU74.

SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD

Genomsnittligt

antal Spaltcentimeter per dag 27 11 10 56 40 27 9 1 procent av nyhetsmaterialet ] 0 0 3 1 1 0

Bakgrunderna innehåller för det mesta utlandsnyheter och utrikespolitik. Karaktären på materialet skiftar. Vissa tidningar utnyttjar systematiskt by- råmaterial eller andra nyhetskällor. medan andra gör egna analyser. Någon mer utförlig bakgrundsinformation i lokala eller regionala frågor förekommer inte under undersökningsperioden.

3.6. Debatten

Ledare och bakgrunder kan sägas illustrera tidningarnas gransknings- och tolkningsuppgifter inom politiken. En annan uppgift som diskuterades in- ledningsvis är den s. k. forumfunktionen: dagspressen som en plats där or- ganisationer och enskilda kan framföra sina åsikter. Till "foruminnehållet" kan vi i första hand räkna debattartiklar och insändare samt i viss mån press- klipp. Återkommande artiklar av fasta medarbetare räknas här inte som de- battstoff. [ detta avsnitt skall dessa innehållstyper diskuteras.

3.6.1. Debattartiklarna

Debattartiklar under särskild rubrik. placeras som regel på ledarsidorna. Tre storstadstidningar — Göteborgs-Posten. Arbetet och Sydsvenska Dagbladet har det mest omfattande debattmaterialet. Totalt publiceras dock relativt få artiklar av den här typen: en stor landsortstidning som VLT saknade under våren 1973 i stort sett debattstoff på ledarsidan. (De två lokala kvällstidning- arna — Kvällsposten och GT — innehåller i stort sett samma andel debatt- material som morgontidningarna (tabell 3.10).

Tabell 3.10 Debattmaterialets genomsnittliga andel av respektive tidnings ledarsida. LES73 (%)

SDS Arbetet SkD KvP GP GT VLT FK DD

Debattmaterial 18 22 12 12 36 22 2 9 13

Omkring 3/4 av debattartiklarna behandlar politiska ämnen. Ekonomiska och arbetslivsfrågor får en mer undanskymd plats. ca 5 procent. utom i de socialdemokratiska tidningarna där man oftare tar upp dessa frågor till debatt. Debattmaterialet är i allmänhet något bredare än ledarna. när det gäller vilka sakfrågor som tas upp. Man är inte lika koncentrerad till rent politiska frågor. utan tar också upp ämnen som rör kultur eller religion. Liksom ledarna be- handlar de politiska debattartiklarna oftast inrikesfrågor.

3.6.2. Insändarna

Dagspressens insändarspalter sägs ofta vara en hemvist för kverulanter och framför allt innehålla av missnöjesyttringar och allmänt prat. Vår analys av insändarmaterialet visar att detta till stor del är en felaktig bild och att man där relativt ofta tar upp en seriös debatt i lokala frågor. insändarnas karaktär har ett visst samband med hur de placerats i tidningen. 1 de två falutidning- arna återfinns t. ex. insändarna på ledarsidan och har närmast karaktären av lokalpolitiskt forum (figur 3.6).

Det utrymme som ägnas insändarna varierar mellan tidningarna. Mest har Dala-Demokraten med i genomsnitt 200 Spaltcentimeter per dag och minst Sydsvenska Dagbladet med omkring 85. 1 den senare tidningen får dessutom insändarna sin placering i slutet av tidningen.

Insändarmaterialet är till skillnad från det övriga åsiktsmaterialet i tidning- arna genomgående lokalt orienterat. Ofta tar man också upp individorien- terade problem — från livsåskådningsfrågor till klagomål över hundar som förorenar på trottoarerna.

Ett försök att gruppera insändarna visar att de till ca 30 procent handlar om politiska ämnen. ca 15 procent om ekonomi och arbetsliv medan det ööv- riga (drygt 50 procent) gäller mer allmänna frågor (tabell 3.11).

Tråind 3ng Var femte arbetsgivare i länet struntar i AMF

Att 1.0 och fack'nrbumlen arbetar hlrt for okad trvsraliel At

i Portugal

i»: . ...,... ... ...i .m m.m..-' m..... .... . (rv-n.. .: iir-Intl n....u .i a . t.v....” ... lll! .. ...nu-...i i..-u i... u.. :...... ..4 :=" |: >... a.— w...-. l ..., m..-.."...i- : "...",..i... ...,—.,... ...i. i..,» ... m...... u-rul—wm- >... .. .. ...i... ,.... r ...i, .. .» ,.... .»

wu . ... i... nu ., "...min. nu... nu mr... 'ur— det kan l- Frvm-arr—umurr i'm-... m.- . Alvin t,... t': utt un nin-.a. | tin-'liu-n'u rf,-i...... .im ,,..,.. u. 7.4 i»... Nu luu-tn— ' im ..». ram..-.. ... .,.i nu ”nu!!! umlrvmllvrl

,.ur... ...

Ål" liv'. 4 nu lin u un-hn—qmn u n n ” 6" "4 dun .... ... l..... m..., .... .,, ,.”1...,' ...l. "_. medlemmarna verkar inte h. slagit Igenom på. alla håll. Alltför ,......" .., inte u... w...-.. iu- nit.. i....i. n. n .” worn . många ar oorganiserade. Dessa glr därigenom misk- om bl | det "'” 'n' ann ., mA ud." olllinml Ilttril -I .

skydd som AMF—forsikrinlen innebar.

.r- i- mm m. .H.... . .in-

...—..i s nu. :ir-m. vhuhu'u .. .. ,...—.a... . im. .»... a... .... ...,..." ,, n.. n. ....m. .... ....t . År:-', N. ..,» i..—. ...,-.... ... ,v- ...” |... ...-

ln s..... n.. .i,. u...”...- . ..ii...

." ...-mi,.

Iam. .., ,. . . Anv ..,. i, J ll. m ... i.. ... su . ... ..,.” ... nu

i.. 1— w .. ,... ...

.. m.. i... .., nu..—»... int..... i....,.,.,, .., .. ., ...... .. ,...... i. "_ nunnor—mn i...

. (..

. ...,, ..."...

...””...— ! ... ...,»... .

Mm.—...nu...- lmm :- .,mim. . s..».

m..... rum...- . .. i, ». ...i...- m i.u ..... .... i.u... ..."». lur-natural up...—nn. .u sp...-iu"... ...nu. uw-u Wi mm.. 4.» [vår i»... [...i ...,. (ravin-rt: NF '...i =p. . n., Svar-lr Ami-iu. i... Inter: .., i.u. .. mu m i.. h.: mum.

...,... ..,. n,. .... a.m...— mln—e

ut..-...nu..." ....." IM ... i...

.,|—..,... .... ,...»- ... du i..»

.... .. ,. m.. ...,..4... ... tu..."... _________________ lunmmr-wmm v.. .... IOnnsvangt ' ' * ”' .... . . ...,. :: ...—::i'aarg; ...... W.-.... ...inmnm mulm" w. hlir .i-v imam-.it .. l...,wmm "*** " (""'-"vh" ......” ...,”... .., .., hmm...—.... mm...... men» »» "mum-mr J.J."? 32-42- .......... .."—i..li-i. v.". .,. n. m, mrvl . """ ""'"""W ”" "" "'”" - " w -- ' '" "" "" ., ,_ __ _ _ _ .. ..... .. .. mmm-t- ,-.. ..,... . ..... .. .. .. ,. .. .,. ' . » .....1...'i_ .:... ,, ,.m . i...-... i..,»— r...-.a mm.. Mu ,...... w...—...a... uu mmm. nu au. '" ' ”'"” . . » ll . . mllylandlm . mm Om Dm irak i. nu .1. rum-...i ...... ..,..— i... . Air.—univ.... .. lrnulmulnM-IIVM ' ' " mark:-..- nu. mm..—u,..mi i: ... ___-v Ahl:! in...-_a». li. tur—M ..m »... ...nu. _ "...a-i.u,um' , , .. -. ., . . . . , ' "- M M -' ww u.....i ,...—...a... ..,. u» nm hmm u.. rw ' 1- p__ »» . Ilr I . nu. nu hu...-n. o—um 'mn-U w....,,,....,.,_',','w IFlmilpn ., a.. .. , . , ml.—m . i..». ..i "le du! m...-m M.:-(,...... |)- i....—..... m... ,.ti... . . Luu | i..."... ...... sil ".,..." hm.. m» n . i... m l'rvm "m.-. nu..-m.. n.,— ...-n i.." n. ”...i... . m ..,—i..: .. ml ».» mm» mm nu.—..... t..-i,." mim . . du mu m.... m.m.-i

,...... tulla—m.m n.... ., i,... ,. m... .., ,.... mlnmu-umldv: .i. mm. .. ... ..... ..... Olnlcn ulrlntl .. M..... .,...M ..... mm. m.. ,...... m...... _ n...—... .. .. ,... ..._.,..wr......,.i _lelM-JM-n-w r.. i......,........ii.. ...,—... nya......"

n.. nu" in ... .:...

ut! ur ..— u ...-...- h- in...-mmm,...

Uppgörclse om AP

ii.-...nu... Inu-rubi i... l . ar Mmm...... i... e..-u.... . run.. .. n., urval .,...1 ..i.. . i... ».. ...,-i. m. sam . n. _,

n m.m..—. Dlrllm .. .:. w. m ., . I-v om n... in" >.... m.

. h.— ,... w. .n ,, a.

"?.": l.":i'lm Filthy-:ir" Er,-___: "TS'J'L'L"; Arbetare—småbrukare Kapitalägare? Kurser och "" **"""**"W"'

1...

.måste hålla samman .....

1.4—mum..- . m.m 1.4..— "| a...

m.. m nu ......_,.i...i.m. m. All. p...-u- .. "., tulu .r mv'irt .» ." u-m». .,... ... m..-m.m» ». .. ".,... "...nu—...nu, » im In'lnllnv—n mm

sprit

1)" n.,— n. ..... ...,

tm .»- m—imim .u ..,..." i..—... M . . .. .i ,. anlllv ..... ...,... , , ,,. , .... . s...... . » I. " ' _ ." b" I " n' " M". " h" lrly '|'-e , 1- nu- [m.m. mr.. Ivln n alla! lem ell m-r ). d l. "- utl .» rm | |__ vi utan och In. ____ __ sin. >... yu m...... .,. Adu— .. ... ,..- ...m i i....,- 4. ... .. ....u ». mur-1- m om " Mtid pl am— IN i». lv ! ut En" Vald-mann: .m— m. ...... om an.-m .. |A .. __, ... i...... ...u sm.-n ......m .a- » wulom . . m. Atl. mi- | ...... n.. t...: hlv- oa- _,,_ __ m,m", "mu _, ,...-n lind-Irlnu'lklu ... ...". ..,, n. ", ___, ,,, u., v- idm utr-lurt. m ”...i...— liv on m.. 'n'—'n' "mf '" ""'- ""*"

,,,. ,,... _, ..,. nm...»— im .... .ii. n.... ,......l ..., ,,, .— .n pmm" ».. imon.... mn guru—|||) m. n m »

w...... ..... .. .... ...... m..... .. ».... mm..—. ., .

”Wm.-s.. in, u. 4.— m...." i.u na.-um.— ...ii ...» s.....- ...-mu m .nu-nama. .- run-lu- »- limmitunyulvlwr ..... lav lulllull/rd: i..

n, lnntll .i i.u nu , "men. (..m ['I :. ut...—.a"...

.:... u...... "'ilä'f" '__;,—'__;w":,'-—:__ve '"l'..'*'.".;*"'” ...... . .. . . "...a"... __ ,." ,. _ ,... . ...,... .., _wm'v- ..., ..... ,......” m.m..... - --—- -— ...,. ' ge:,.:1...,_. a.m....» mir-1 l ll:

rlmn ... 1 mm.. |||. u ur..»-

villu .....» |||-rl I l-nl . ,,”, ",, —--_ |. ...—...,.» __ _ _ | _| __ , ___ arm.-:- tumii i...» | .a .. :..-mm..,— .i... ut ...nu ., . >v- ... ... . ..,-i..., "Mmm ”___” __| __ ”__ _ hdn-— o...— . tl i.u". .... nm.... .ru". u. nl .», ...,—..., m.». Krmm m..."-...,, om im u lPllllÅv . .m- nu in 'my

nm um Am |— wu) mur... ..ii du .. nu . Åmlltthud i..

Nu- m... .. __ . .m nMr— u., n. ...—... .. ......” ii.. ..ii >.. rm a. m.,." ma...-_a ut» -

.. mn. mm ni... ..i . ... l' nu nu in [Ann.-r Null-mini nu...-.....

Gnälligt.

"..—...,", .... .... ! .... a...-r... _ ,,...muw, i...-m.. . v...... " , _, vv .- - »— ... malmar-- Yrillrlrtiuunnmh Ma.. M" ' .. vi - ' "M k d >... i..u r...-m. m . , um. ll lll'lhl .m mm llnll Avlull :tii. man nu. uppva nan e m, "', "' l " 'N " ”' "'|'- ___M" ___mr Mm" Wm. .,|” uknl ...nu. . ”.ru-,. »...” "|!le ur...... ' l- m ”Hmmm......

”___ ___ |_'.” pl r.".ita i). i..... um... ... ... ...i 1.11. ,. lr- ”... ..".»— u, .; m. m.. m'm—llmuryn-lgu "om". n...-. ..., .. ...... ull.».kllwl u...-ia.— ..

nu..." . 4. nu." ut....» MInrli . .,. f.n.... >... ..... .....i ”u...-m ." ,. .. Int ,...-| . iii. |" nn. ." mur.-imam ,...—..,. malm.-...min, "||| m.... ...- !

mor- m . a.. >. nu" . ..,. »... mm.,-a u- »— (mm." m, nu... .., m r— »» va— . a.: ..... "And v Mull; mp.-nu .a... mun....— " n-a w Inn ." vlluAr-d " .. mu ull

mum. .m m i...-v "Mm., ... ... llltwn iw ., mun m m I all om I rm. .u, :, .... .i' ...i ...i .nu .. ...,. m ...i-m. i... .nu nu. ... MIn-14 ..... "vi . ..., ui.u-rum..runtom.-u in |»! ru» m. .n .. rllrl m. i.u-11.4. du ..ii. utri-hhllm l m mun I'l ...nu-m,...

MD.-1 ...m— 1 llöder uv!- vd fit-um ..,... i M—Ummnrtvcclun wa»...

.. "n.-i till [INF rm 4. . . .prvv. .... .,.-

Socialnämnden och Evertsberg

ummm: in. lull”-__"

Framgång för Dalarna "' WW ""W", där..”...då'l .::-2:71; . » - - — att.:nx'" ::".1::'.":.':.;;:'112:11: flå—Lia": Mmm '

|.» .ii », nu:. ;.1 .fi-i ria.-"mm

l ., . ,......w. ........... ; ,,,. ......,....... ...i...” W...... ...i... . .....- . .- h.!vihlunll(u unt.- |). a." (.nuu . — in». ut..-— '" .. .. . . ., _. ..-.......,,_..__..1 . mm-—_—

.. .. m...». "..—.a. _ ...... ... "murad-ll ». ,...—,...... ..— »u. m— ,. ...iwi .. ”___," . u ..- .. :...-......— u. =.... ni 19 lull Ia: m hm u-ll O' * *: "H"") U' mmm ll-r— _- a... u ..,,m. ..., Alva "* m., .. .n— ..» ... _l. - luvwow'L—n'm wa.— mmm—sun...- __ __ __ _ rum—:... u...”..rq ' _ Mm ,... . » M..... .....— . ..-.u ...,, ""' "'"" x.. twuvhtoun u -..,—9.4.0...»— llvm m- .m..—mn mal .

Visst är ....,._.., . W...»-.. ...... ... det när

...nu nr ...a ....... i... i.. lut" .» NI .m m "..-.n-

m... h i...... .... Det " '»- it. IN i," " ('n-rr W— . .i ur. . Ullillrulllhln .u ...min-n— ml» ., lrilll

("..-G_—

In...... i....u. .. i...

i...” ....

.. m...... Bilen

', i..., ,.,_-.. »... ..ii ».. im

Lund-(Ingen .

Owa-ltlolwnu

...... ..... .. ___.

..,..."

'., m ..».

...,. i... ». .. .. ,. m...... ».. .... 1 .

Figur 3.5 Två exempel på insändarsidor F alu—K uriren och Dala-Demokraten. Procent/alen anger hur stor andel av allmänhe/en (A LLM) och kommunfullmäktige (KF) som uppger sig läsa de enskilda ar/ik/arna.

nu...—n...:im _ Det ljusnar & För Portugal?

DM.-ul nu... ...men vi ...... kmul ......— u... ..... . |. .. .. .., _ ...... . .. n.. ...,... ..... ,... | Vill. ln hdn ull ." In.. lin. ( MM.— null &! Nu dev—dl nu med

n.— .. | a. ||... ...... ... o.. |...|.x. ...... |... .. |». ... h...... . .. ,...... .. ...... .. .. .... ..... ma...... ... u... n...... no,» .... w.. m..-M..., ..., |... "m.m.... .... .. ...... .. . ...... .. Iam. . »! Mum .........,... » u .. m . |». ,...—.... l-w v...... |»... a...... "him.->." . . ...—...g ,. o- m...-.... n...... ...... .— ....-A.|.....-u..u...... u..- mm...-......na. | rm. | ....

m.. ...... ...nu... ...—m......

...-..., ....u1..-....u- ;. ""' " "...... .,. ,. ..... . .- ,|... . ...... ..... _ ...... ..... ...-...,... nu. ...a-nl .. u... | .... ........ ..... .- nu! m... .....1. ... , u...»... ...... nu..-...nu... ...,-.... . ...,... ... .... |. . .... mm......m...” ..... ...-...". u. .. .n. . [ ...-.... ...-4 |... . ... v...... .. ...... .. . ...,... nu..."... ...-am... ...a... ...,...t... M.. ,, w...-uu. ......lm . ..... »an |»— ...—... . .....»u- >.... nu.-... ___M ___",m nu. av. ...-m ... .. >.. .. &» ...-.....m ""'"" ""'"" '" "" "v"-"r" ... n...... .. .. .. nu...—...... m. n...... ..n-......| .. ..,....-... .. r.... .... ...... .

mu. .. ...-.|n».n..» ..... |.— M...... u......umn. ,... ,. .. |».- .mn. . .. .....,-..... no. | |.|u- . Nu.. .. ... . .. ......- "nu ..., >... I..... .. ...... i.... ...a... a.... ,,. ”,...... ..... |... .. |. ,...... .... m.m..... .... ...... »... .....— ... o. ,...... |. .. ... .. .. u...... lwllnlduhnnhun-m'holll ...... r..-..... .. m .. .. ..., nu...-nu..... |. .. ...... . ... ... ..4. |...

... . .... .....a. .- ...... ,,... . ..... ru...... ......u... n. ...-n......" m .... ... Nu..."... .. ,...-... ..... ..,. ....- ..... hum- ....., u...... . ... m...-.... n...... m...: ...a—.... ... ..Nu... |... ...,... u..."... ...... .. u . ... m..-...,. .... ...... ...,. ,. .... ....—

|>...........,.... ...... Hult.-.b. » . in... >... ..... ,...... .. m,. n.. n...-...... (..... |..." ... o.. ..... nu. ...nu... ....

.... x.... a.. mn. ... . ,.... |... ...,»... .. M...... .... s..... i...". ... du | ..., ...... >... ma..."...

.nu ..... wp.-um". .|.. . i...... ...,...u .... ...... u...... um. ...-| I...-.....

.... |..,..... ..... u. .. ..

.m— |..-... >... ua. . r......l .. ...—...... .. ...nu-|

""* nu nu i...—......" N—n- ». "- ... »! ..... vm ... ...-...,... ... n ..... ...a . .a.- v.... . _ .... u...—..,... nu |., ..». ...... » ..— wdr'» . . |... .... ..,... . ,. '

M.: |.. .. ..»...u. ..... |. ...nu»... anqu' ." ...... ä...... nr.-.a. p... .. v...... .... N ... ......- .. ......

...... ,...”... .,. ...-..... .. ...—... &». ... ...-. ... .. .... | en M.. ...a en ..... u... ,.... i...-..... ." ... ..., a..

.... . . .. ...... J.N.... ...,»...- ......

W ua.-......

. ...... a...... ... r...... m...... __ ru......" lm .- nu ( m.m—. dh l-lhv in. - _ nl mm'" ...... .... |... . .. ..... ,. ..... . .. .. | .... ...- ..... ..... " ...-,...... ...... ..... nu...... -u..-a— k". M.MI'IIM || . ull-'N! |.» ...-u.” nu . .. m...... n..... (med u...... . ...... ...... . .. ... ....— .rvvnm vw'lwl- m..... u ., ...-.... ...... ..............,......m.w .... ...... .....— .... ..... ,...... ..... ...... .. ...... .. ,...... ..— uuvh m.m-lm! |... Iom-1 mph".

' .SociÄInämnclenÄ i Ludvika igen

r...... .......-.....—4 ... .. ,... ...,... ...... .., .... ,..."... . ,...... M...-......" |... ..,. ... ... ”...",, m...... .. ...-...... m...... =.... .. ...,...”-

... ...—......"— -|.4 ... >... ...... .. .... ». .... ...- |.. .. ...... ...... ...- ...4.. ..... ...... .... ..."-...... v...—| . ., .nu... >.... ...,"... u...-...

bin." . ... .... .. n. ...,... ..,...nm...

.. .... ...... ...... ..-... m..... .. .a. . ...a .. ...,"... .-.... m.m..-..... .... .u ... |...- x- .”-.. .. s..—.. ... ,.....— | .|. .__ .. m...-......"

..n...-...->a......o.. ...,...

.. nm.... .. .- ..... .... .

.... ...—...... ..." "man...—.... m.a.-

|...—. n...... ... .— ... Mm.-wmulm

Sislc man på skansen?

u...-. ..... ...... ,...-... .. ...... ...... >.»...- u. .. ..... "...nu—mv...— . u.. ..,... u. ..."-..»...- n... "IHM"..-

. duu—||..- .u en .. ..

...... ...... |.-

,...... . ... ru...... bwin-|n— ..— ,....- ». . um .— .. . .. »... _ m...... ___-...... .... o.. .....— nu"—" ...,-......u. ...—...... ... .....

.. .... ., ...... ,...... .... ... ...-.,... . .. ...... . ..... .. .....- .m. ...... ...,"... .... ..... n...... mm.,,

ELAKHETEN

MM _ |_' > _. |n- ..... . n.... ww ..4 h,...- .... |...

|. . __...- .. .. .— .. ,...—.....- .... . .> .. ...... .... .. .... . .. .. ...,... _. .- ..-. .. ...,... ...-.... .....- .— ...-... .. ..,—..

! ...,...

.. "L.A.—...,...— ... . , ..,. _,

Inka—'_l—ln ..... ...—...,....,_...... . ...—...... ...-......—

... ...—,... m...... ...-...... ...—... ...,........,.- nu.....- .. ,...—...g...” .... . ...-...... . ,...... ...... |...

||... |... ......4. ...... |... .. ,...... . u. .: p...... ..... ...... |... ...—.,... .. M......

| a.... |... ..... .. .. ...",, . ...... ..,-......um... .. ...—m.... ...... ... ...-...... . ..,... . ”nu...—..... |... ...-,......

..... ...,-......" ..... ..

.... ... ...-...",... ..,. . l....,,. ,...... .... ..... .. ..-. .. ,...... ,.

—. .... |... .... .,. ., .. ..., ...... ... .. .. ... ..... . ..., .. m..-...... n...-...... ,.... ... .. ... n...,

..N........ .,... >.... .. . ...,». ..»...n. "..va ..,. ... ,. u...-..

,..._ -..-.... n.. .a. .. ... ...... .. ,...... » ..... ..

...i. nu...-....

. ..... .... ,,"... 'v- .... ...»... u. n... ...—,...... ,......" ...nu mm...». . ...—u...... .. .... ....a.

.. .. ..... ... ...nu... ...... .—-— .— |||-Mmm ull- ||L mm '.. ”...,"..— ..... ......... .

. I

| .- '

, ... n.... ...-,— .... pl T.. - i...—.... ...... ......-

... .. .. ...»...— ...... . _. .... n...... .. ... ..... .. .:... . ,...... ..... ,...... ...... . .... ...... ,...... ..... |... ...,... ... ...-... ...... .... ”...,-m...... ... ..»... .. .... wu ...... ,......" ,......" ....- ..

rd

m..... ,. .. . nu.../|

u...... . ..... . .. .

_ ...... ...i-... . ,...-.... .... m. .... ......— . ..... .. . .."... hua .- ,...... __ .. .... ,...-. u...... .... ......n m...-...... m...—..... ..........,..... .....

.. ...... . .. ...... .. .. .. .. . ..... .. ,...-.. ,..., ..... .. war.—n' "Ål . ..,-...... ..., ...-...i. ,...... | ... .., ,. . ,...... . ..

. .., |... ..m... .. .. .. ...... .. ,... ... . ..., ..... w..-... ..., ,... .. ...... ...»... . ... .. ...... .. ,. .. ,..., .... |... ..... ..,.,.,....,..

n...... |... ...a ...... ..... .. .... ...-...... o.- m...... "n...-na....

. ... ..'. ...... .. N...... ... .... ......,...n..... ...... .. ...... ..... ,., .....- ...... .. .. ..... .. . ...... ..... ...... . .. ... ...... .... ...... mm...—...,... ..., .. m.m..-... ...... .......,.... .- . .. .. .., ...,-...,..." .... .,..,......,.. ...,. .... .. . ...,... .; . ,.... . ..

Dial lr vill": Du

...a.- mu ..> m a. .

,... ... .... .. ...a ... ... .... »|. ......

. an,... ... .,. ...... . ., ,. w...... .. |... |»... .. ...a... , ..

. __ _._ , _,V ,, IIIILIISIIII . l .

ENGELBREKT TILL POLISHUSET STATYN DYR PÅ STORA TORGET

...... |... ..... .. .. m... mu... wu... v .... .. .. ,................... .nu—.,... um (. .... . Umm o... .. ...... ..nu ... ”,...—..... |. . rlu ...' ...... ». o.. ...,... ...... wu n.. .. .». .nu. |... ...... || i...»... '.m

...... ..... m. .... ...... ..... m ...... .... v...... ...... mt ... . ..,.v ...... nu.."... , ...... ...,..." . |... | :.» .... ....

.Y-or nl L. luhn.

...... ..,. |........|.,. .. .... .... .. .. ..— .",... .

V .. ...,.. ... .. _... ... .. ,...... . ...—...... .... .

,. ... ..... .... s......u...” |... ...om.

mn»... ...—r.. .. .....,>.,.... ...... . .u ...—se.. . :- ...-.,...» .. m ... ... .... ...... .... .. ..,- ..un..." url-w.... ,...... ......— n... u. .. ...... . wa.

.... .... ..... undra-h...: ... .... ..... |... .... .. ..... .... .... >..

..... .. ... a...... en.....

...... .... o...—...,..." .. .. v...». .... .. .. ...... |.- ,.. .. .... Muut—mu... .. ...a... n...... .. .. . ... |..uo..-..u...,.......,..> ..... nu . nu |». . m...... ..?: .. ...,... ... .. ...». ......M... ......" y.... mun.-wu! ... ..... >.. .>. » ...... .... .. .. »....m... . m...-......u. ...... >... .... | ...-..... # ...-...,..." ......" ... ulwdu." n...—.»... ...a-.. .. ny...... m...... . t.... i......-

mm.,...»- i L.)-lll

m...—.nu— en...!-nm.!!! ...... ...,-.a. . ...... ...... ..

x...- ... ..... .. . ... .,. a...... s.. .. ... n...... . ...-.... r...-. .. ...... n- .. ..

..... ... ”,......" ...... ..... ...-...nu..." . . >.. . l..—.. . u...... v...—..... ...-.... .. ...—... . u... .. .... ..... .. ,. ......

.. n.. . .... .. .... >.. ..,. w...... . ...... u». ... .. ..... |... ... .. .. |... .. _ ...... ...-n...... .. .... .. .- .. ..-. ...-.... ...,... ...-— |...

...a ..». ... ...- om. ... |. .. u... T...... ...4..

lll-M i Ahl-! .. nM—mm.» ..

.. ......

A..... .. .... ... ......- huv.- ..-

...— .— o- ...... ..... .. .... .....o. ......m. .. ...... |. "|ng .. ...... m.....

m.... . ..... . ..... >.. .. __" n,, _ .,. .... . ...__._ .....— .nu"... |... ... ...... a.. ...... |. HVQW ... "___m mmm.

|. ...... ,...... .. ... w...”... p.... .. . .... .... .... pl m...... .. .. u...... n...... ..... . .... | . .. ...... l..... up...... ..4 M.....— ...... .... , ..... .- .. .. ..,... , ... >.. ...... . .. ..,. .... ||. . ...... ...—| ,......- a... ...... |... ,...-...... .. ... ..,... ....... ... n... . v...... ... ..

....." mmm......

i..... .' W we.-

.m. . ....— ..,.. ...... . .., .. ... .. r......» u......

.., ...... .. ...... ...... .... ... ...—J...... .. .

.... ...a... .,... ...nu—.. ... .., .. .. ..,...r... ...- u- ......n. .. .., u...... |..- ...-.....— ...a. ...-....

...g. ., m..."—...... ,. .- .., .. . .. ...-"...,... ...,»...

w...... . .... .... .... .... ...—..... .. '>-

..........m.........r'..s. v ... . .. ...-. na.—|. .-. .. ...

' .... |... ...... ...... ..... .. ......u... ,...—......

,...—.... ...—ume-

.. ... ..... ..... ..... .. ..."... mm......

......" .... ...... ..... ...- ..

...... . m...... .. .,...

..». ......— ..»...- o..-.,...”n...” nu .... .. ...-...... .. ..

.....- 4. m.."... ......u. w—

...-.....

loa—um. .....

.. .....—

r..... ...

...... .. ...nu... ......

u....

i...-...nu...

nu...-... h......nuun

...är—Awa"

... m......— .—

...-M...... a... ...-e...... ... ...- .....- .w ..... ...-......

...,—A..... .— |

|... .. | w...... ..... ...—4 ...—m.... ..... s......- ..... ä...... u.. mumn ». .. |...—

un .. ...a. ..... ... ..,"... .... ..... enn ..... .- ...... v.. nu...-u......

,. ...... u...»... en ...... v...-.... . >.... .... .,...

a... ...... ' ...-.. ... ... ...-...,...- a- ..

...nu. .» IW __," __... ...-.a... m.m..... ...... ... n.....r. mm...... ... ... ...a- .. . .... . ...—...... ...,... .........u.......|.,. ......

. .... _. u..

...—.....

..... ,. an...... u. .... .— ..

.. ..... .... ...nu...— ..A .. ......- ... ,...... ...

.. .. c:.-...... ...... '!" .. ......

M

ISydamerika ' '. världs- | lpolitiken |

| .... ...i-. MI nu.—| ......— m... w- o...... |”..- .. ...nu-. mot |... .. .. .— .... ...... u.. .. .. |... |.- ,...... 4... .,r..,. ,,... ...a.- ..... M.. |... .. M...... .a. l...... » nu...—Mmm .. ...-... ,...-| .... ...... u...... m.-.... ..... ...... ...”—,...... » ,......" .... ...—.... ...... .... .. ..... .. |... ll... ",...-u.....- ...... | .. ...-.... , .. ..... .. ..,. .. ...... ...... ...—|

n......mn.... , .. ...",... ...... u...

91 .

7 ":.

...... .. ...... ,.... ...... ...-... . ...,-......u . |. .... .. ...... ..... .. ...-_ .... a.... (... .. .. .....- .o .. .. ...... ... o...... ..."—n......— Jvl—rv-hJ-N'. ...—......um..." .. ..... ..., lm. ...... |... ...,-.... ...] ,......— .... ..,-...... ...... ...... .. -... _. .. .... ..... .. ...... T.... m...... .... | . ., _. ..... .. .....

,.............__

.. ...... | .,.........,.| . . .... ...-.. ...,-,..., [ ,...... ,...-...... ...... ..... ,. .. I......ru... m......- .. -..-.....- ...,

_. .. ..... .. ,.... ,.. ...... ............... .... ... ..... .. ...,. ,...... ...... . |... ...,... .,. ...... ... .. .. ...—......

.. ._.. _. ...,-...... ...-.... .,... ...-... ..,- -,... ...-.... ...... .. __.- _. . ...... 01! ml nu...-un unn- ..... .. .- .. ...-.... . ...,-. . .. .. ...... ..., ... ...... . | unnar-m......awd nu ...-..... ___...- _ 5... >.... .. n-..... l...... ...-...,... .. ...-... .-...- |... ,...-......_..| . ..,-,...... ' ht- [ n...-... u—u. ru ...

""" ...... .::. A.M.-.? , -, . ....._.._...::.,,_w1 l..... ...-...... . . ..... ..... ...-,. . ...-... .. m..-u.», . mm...... ,...-n...... .

"alm-|:» ..... ...,—... In...—u...... ......uun... m ... _ ..... ..... .... ......" . ..... ..... ..... .. .. ...-...,..." ..

|..- ......- ... .....

. ..... .. ........ .. .... .. .. ......-

.,- ., ..... .. .. .. .. .. ..... .. ..... .. .. ...-...... ..

...—. ...... ...-...,... ..... u...... ...",-,...... ......- .. ..,. m...... .. ...,... ..., _— '- DJ.-u muut-u...... .. ,...—by...... :..... ...... .... ..... .. .... ,, , _ ___, ,,,," Du "um-d: (d IA lm . | M. nns >.. &» ..” _:

..,-,..r. ... MIn-'un'.» |a- n. ...... ,......— .|m,.,. | .. .. ...—4. ...... .. s...-..... .. ,...... .... .. .... |... .. ...,...w .. ..... . ..... ru . ...-.... . .. ......- .. ...... a.-.—..... .o- ..... .... .. ...»...- ...4 ...”—4... .... ...-. .... . ...-u...... .. . nu . on...->. ...—... ua.—..... .. ...... ..... ... ... ...-..... ..,-...... ||- |. .. ...... m.m. r...-...

' m..... .. ,......— |.,,. ...-,...... _ ,...-...,.-. . ., .. ..,.-.- ...,... __... .,. _- _. .... ...... ,......

nl u...-.|- _ ..

-— ___-......— "...nu—..... _ .— .. _—

Tabell 3.1] Innehållet i insändarna. MU74 (%)

Typ av innehåll SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD Politik 28 23 21 50 31 29 27 Ekonomi och arbetsliv 8 24 15 16 13 3 15 Allmänt 64 53 64 34 56 68 58 Summa procent 100 100 100 100 100 100 100 Spaltcentimeter 839 1 002 995 859 1 370 1 210 2 046

Tabell 3.11 visar på skillnader mellan tidningarna. lGöteborgs-Posten åter- finns den högsta andelen politik. De båda socialdemokratiska tidningarna har på respektive orter den högsta andelen arbetslivsfrågor. De tidningar som har minst andel samhällsorienterande insändare är Sydsvenska Dagbladet, Falu-Kuriren och Skånska Dagbladet.

3.6.3. Pressklipp

Dagstidningarna ägnar som regel varje dag en del av ledarsidan åt klipp från andra tidningar. Man vill redovisa en bild av pressopinionen i viktigare sam— hällsfrågor. Frågan är hur denna bild ser ut och vilken roll pressklippen spelar. Är de till för att bygga under tidningens egna åsikter eller används de som ett forum för att låta andra uppfattningar komma fram på monopolorter? Eller för att stimulera debatten på konkurrensorterna? Vi skall här göra en sche- matisk översikt av vilka tidningar som citeras i pressklippsspalten på ledarsi- dan och studera vilka partier dessa representerar.

De flesta pressklippen finns i Vestmanlands Läns Tidning och minsta an- talet i Arbetet (tabell 3.12).

Tabell 3.12 Pressklippen fördelade efter citerade tidningar. LES73 (%)

Citerad tidning SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD Tidning på utgivningsorten

eget politiskt block 4 0 8 8 3 0 0 Tidning på utgivningsorten

annat politiskt block 1 3 4 4 1 1 5 Tidning utgiven på annan ort

eget politiskt block 77 36 65 56 73 59 55 Tidning utgiven på annan ort

annat politiskt block 11 38 14 18 20 22 26 Fackpress 3 20 4 10 1 15 1 1 Övrig press samt andra medier 5 4 5 4 2 3 3

Summa procent 100 101 100 100 100 100 100 Spaltcentimeter 1 627 449 607 889 1 866 1 550 944

Tabell 3.12 visar att det enbart förekommer ett fåtal klipp från tidningar på samma utgivningsort. Man citerar som regel varken lokala dagstidningar eller andra lokala tidningar. Göteborgs-Posten och Skånska Dagbladet av- viker här genom att relativt ofta citera sina närmaste pressgrannar. för GP

gäller att man oftast citerade Handelstidningen och GT. Resultatet under- stryker den tidigare slutsatsen om den debattfattiga lokalpolitiken. Detta framgår även av att ledarpolemik mellan lokala tidningar sällan förekommer. Enda undantaget år Göteborg. där debatten kan illustreras med data från marsundersökningen 1974. Under de tio undersökningsdagarna hade Arbe- tets västsvenska upplaga tre kritiska ledarstick mot Göteborgs-Posten. me- dan GP hade ett kritiskt klipp om Arbetet. 1 Falun fanns en viss debatt under våren 1973. som främst bestod i att Dala-Demokraten klippte ur Falu-Ku- riren.

Den bild som tidningarna ger av pressopinionen utanför den egna kom- munen tyder på att pressklippen i första hand utnyttjas för att bygga under egna åsikter. De flesta citaten åtföljs inte av kommentarer. Huvuddelen av klippen i samtliga tidningar utom Arbetet är hämtade från tidningar som står den egna nära. Av de borgerliga tidningarna ger VLT och FK ett något större utrymme för motståndartidningar i sina spalter än vad de övriga gör. Arbetet och Dala-Demokraten har den minsta överrepresentationen för den egna partipressen och största andelen "motståndarklipp". Detta resultat är till viss del en konsekvens av den svenska pressens partipolitiska struktur. Vill man återge "pressopinionen” blir det automatiskt en övervikt för bor- gerlig press.

Översikten pekar således på att pressklippen relativt sällan utnyttjas som forum för andra åsikter eller för lokal debatt. I stället används de för att re- dovisa opinioner som i huvudsak ligger i linje med den egna uppfattningen.

3.7. Politiken i nyheterna

De närmast föregående avsnitten har behandlat den del av tidningen som traditionellt anses ge denna en politisk profil. Vi kunde tidigare konstatera att många. särskilt politiskt intresserade. läsare ansåg att också nyhetsmate- rialet ofta har en klar politisk profil. Man menade att de åsikter som tid- ningarna för fram på ledarsidan präglar nyhetsmaterialet. Tidningen tar upp frågor som bedöms som politiskt viktiga och gynnar organisationen som lig- ger åsiktsmässigt nära. Tidigare undersökningar av nyhetsinnehåll i dags- pressen, har också visst stöd för dessa uppfattningar.

Vi skall i de följande avsnitten gå igenom det politiska materialet i ny- heterna. Det är framför allt två frågor som ska belysas: (1) vilken bild av det politiska livet återges i nyheterna? (2) vilka organisationer och grupper kommer fram?

3.7.1. Vad är nyheter om politik?

Vi kunde tidigare konstatera att det politiska nyhetsmaterialet dominerar i utrikesnyheterna, medan det är något mindre i riksnyheterna och minst i nyheterna från tidningens eget spridningsområde. I detta avsnitt gäller ana- lysen tidningarnas nyheter om rikspolitiska samt regional- och lokalpolitiska händelser.

Frågan är då vad det politiska nyhetsmaterialet i tidningarna egentligen består av. Vi har sökt skilja ut olika typer av politiska skeenden: (I) sådana händelser som direkt har att göra med politiska beslut, i riksdag. landsting och kommunfullmäktige. (2) nyheter som gäller organisationer och enskilda i det politiska livet. men där nyheten inte direkt relateras till någon besluts- process. samt (3) rapportering om politiska principfrågor. Material som inte kunnat hänföras till någon av dessa kategorier har betecknats som (4) övriga politiska nyheter.

1 tabell 3.13 återges hur dessa tre typer av politiskt stoff fördelar sig i de undersökta tidningarna.

Tabellen visar att det politiska nyhetsmaterialet i samtliga tidningar till övervägande delen består av beslutsnyheter. De handlar om opinioner inför beslut. referat av beslut som fattats i politiska organ och/eller åtgärder som vidtagits av myndigheter. Beslutsnyheterna dominerar både ifråga om riks— politiken och regional- och lokalpolitiken. Vi skall här studera dessa två po- litiska nivåer separat.

R ikspolitik

De rikspolitiska nyheterna består till 3/4 av rapportering kring beslut i re- gering och riksdag. Den näst största kategorin utgörs av beskrivningar och analyser av vad som sker inom politiska organisationer och grupper.

Tidningarna skiljer sig klart åt i sin redovisning av rikspolitiken. En allmän tendens tycks vara att ju större uppmärksamhet tidningarna ger de rikspo- litiska nyheterna desto fler blir vad vi här kallat "gruppnyheter". Dessa är alltså inte relaterade till beslut i en bestämd politisk fråga. Sydsvenska Dag- bladet och Göteborgs—Posten har de största andelarna rikspolitik och de stör- sta andelarna gruppnyheter.

Möjligen skall denna typ av nyheter ses som ett uttryck för en ambition att täcka ett bredare skeende inom rikspolitiken. Vad beträffar GP måste un- derstrykas att detta snarare är en tendens i tidningens politiska nyhetsrap- portering. Den volym som ägnas politisk nyhetsbevakning är tämligen blyg- sam i tidningen som helhet.

1 de flesta tidningar dominerar ”beslutsnyheterna" riksbevakningen. Hu- vuddelen avser opinioner inför beslut i riksdag och regering: mellan 60 och 70 procent av dessa nyheter handlar om åsikter. krav och debatt före det formella beslutet. Övriga ”beslutsnyheter" innehåller referat av fattade beslut och vidtagna åtgärder. Detta framgår i tabell 3.14.

Bilden av den politiska processen är relativt enhetlig i samtliga undersökta tidningar. Ett undantag är möjligen Arbetet där nyheter om opinioner före beslut och rapportering om fattade beslut utgör ungefär lika stora andelar. Det förefaller rimligt att tolka detta resultat med hänsyn till tidningens roll som ledande socialdemokratisk tidning. Den har en naturlig ambition att föra fram information om viktiga beslut på riksplanet.

Tabell 3.13 Det politiska nyhetsmaterialets karaktär. MU74 (%)

Typ av nyheter SDS Arbetet SkD GP ! VLT

FK

Regio- Regio- Regio- Regio— Regio— nalt o. nalt o. nalt o. nalt o. nalt o. Riks lokalt Riks lokalt Riks lokalt Riks lokalt Riks lokalt

Riks

Regio- nalt o. lokalt

DD

Riks

Regio— nalt o. lokalt

(1) Beslutsnyheter 57 69 79 80 87 85 66 76 78 78 (2) Gruppnyheter 26 11 13 19 2 8 30 19 14 18 (3) ljrincipnyheter 7 9 6 0 0 0 0 3 0 0 (4) Ovriga politiska

nyheter 10 11 l 1 11 6 3 0 7 3

76 3 20

0

83 12 4 0

100 0

74 24

Summa procent 100 100 99 100 100 99 99 98 99 99

99 99

100

99

Spaltcentimeter 3 635 3 879 3 356 5 913 3 251 6 565 2 524 2 454 2 358 6 012 Procent av samtliga nyheter i tidningen 12 13 9 16 8 17 10 10 8 19

949

5106 16

439

7 726 21

Tabell 3.14 Rikspolitiska nyheter, före respektive om beslut. MU74 (%)

SDS Arbetet Sk D GP V LT FK DD

Före beslut 59 48 63 59 69 71 63 (__)m beslut 29 46 33 27 23 24 32 Ovrigt 12 6 4 14 8 5 5

Summa procent 100 100 100 100 100 100 100 Spaltcentimeter 2 073 2 669 2 822 1 672 1 860 722 439

Anm.: Tabellen anger hur stor procent av de rikspolitiska nyheterna som behandlar händelser som utspelas före det formella politiska beslutet i riksdag eller regering respektive handlar om beslut som fattats i dessa institutioner.

Regional- och lokalpolitik

Det regional- och lokalpolitiska nyhetsmaterialet skiljer sig relativt lite från det rikspolitiska. Även den politiska bevakningen av det egna spridnings- området är främst koncentrerad på beslutsnyheter. Klart är emellertid att den regionala och lokala nyhetsförmedlingen är något "bredare" än den rikspo- litiska.

Ett exempel på detta är att de flesta tidningar ägnar gruppnyheter större uppmärksamhet inom det egna spridningsområdet. I praktiken innebär detta oftast mötesreferat o. dyl, Tonvikten ligger både regionalt och lokalt/öre be- slut. Bilden är emellertid inte lika enhetlig i fråga om rikspolitiken. Tre tid- ningar Arbetet. Falu-Kuriren och Dala-Demokraten har ungefär lika mycket nyhetsmaterial som tar upp händelser före som efter beslut. Vad be- träffar de två socialdemokratiska tidningarna sammanhänger detta med att de skriver relativt mycket om vad som sker i regionala och lokala politiska organisationer— tidningarna är framför allt orienterade mot partigrupper som står dem nära.

3.7.2. Grupper och institutioner i nyheterna

Ytterligare ett perspektiv på hur tidningarna beskriver det politiska livet får vi genom att studera hur olika grupperi samhället kommer fram i spalterna. Vi kan här konstatera att de fem grupper som totalt sett får mest utrymme i de samhällsorienterande nyheterna är följande:

]) Myndigheter (25 procent) 2) Politiska bes/utsinstitutioner (regering. riksdag. landsting etc) (21 procent) 3) Företag och arbetsgivarorganisationer (15 procent) 4) Politiska partier (13 procent) 5) Arbetstagarorganisationer (9 procent)

lnom parentes anges i hur många procent av det samhällsorienterande ny- hetsmaterialets volym respektive grupp förekommer. Analysen av förstasi- dorna ger i stort samma resultat och skillnaderna mellan enskilda tidningar är dessutom ganska små.

Tabell 3.15 ger en översikt av vilket utrymme olika institutioner och grup- per får i de enskilda tidningarna. Här redovisas i vilken utsträckning respek- tive grupper kommer fram.

Tabellen visar på stora skillnader mellan tidningarna. De flesta låter sam- ma typer av grupper komma fram. Politiska beslutsinsritutioner och myndig— heter får t. ex. mellan 40 och 50 procent av de samhällsorienterande nyheterna i samtliga tidningar utom Dala-Demokraten. där andelen går ner till 35 pro- cent. De politiska partierna får mellan 8 procent av utrymmet i Göteborgs- Posten och Sydsvenska Dagbladet och 19 procent i Dala-Demokraten. An— delen för det partipolitiska materialet understryker den tidigare slutsatsen att detta är mindre i de dominerande tidningarna och större i de 5. k. andratid- ningarna.

Nyheter därprivataföretag uppmärksammas har en större andel i SDS. me- dan det får i stort sett lika stor andel av det samhällsorienterande nyhets- stoffet i övriga tidningar.

Tabell 3.15 Nyheter om olika institutioner, grupper och enskilda i det samhällsorienterande materialet. MU74. (%) SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD Politiska beslutsinstitutioner 17 21 28 17 21 26 24 Myndigheter 30 27 23 34 20 22 12 Politiska partier 8 12 16 8 16 9 19 Fackliga organsisationer 7 12 5 14 11 4 8 Företag och arbets- givarorganisationer 22 15 16 14 12 16 12 Ovriga organisationer 5 7 8 8 6 12 11 Medier 2 1 1 1 0 1 0 Enskilda personer 7 4 3 3 4 8 12 Summa procent 98 99 100 99 100 98 98 Spaltcentimeter 24 609 31 950 28 372 24 850 25 930 18 709 24 191

Anm.: Tabellen anger i hur många procent av det samhällsorienterande nyhetsmaterialet respektive grupp före- kommer.

Fackliga organisationer får mest utrymme i Arbetet. GP och VLT. Det är i huvudsak TCO-föreningar som framträder i GP. medan LO-föreningar do- minerari Arbetet och i VLT. Bland de övriga organisationerna finns bl. a. ide- ella föreningar och idrottsföreningar. Dessa har sin största andel i de två falu- tidningarna.

Nyheterna i samhällsfrågor koncentreras således kring de politiska besluts- organen och myndigheterna: ca 50 procent av materialet härrör från dessa båda grupper. Detta resultat kan förefalla stå i motsättning till vad som ti- digare redovisats beträffande nyheter före beslut. ”Före-besluts-nyheter" har en klar merpart av de politiska nyheterna. men ändå får beslutsinstitutioner och myndigheter (”efter-besluts-organ”) närmare hälften av uppmärksam- heten.

Förklaringen till detta är att myndigheterna ofta framträder ”före be- slut” dvs tidningarna utnyttjar myndigheter för att belysa aktuella politiska frågor. Myndigheten förser tidningen med information i sakfrågan och fram- träder ibland också som opinionsbildare. En länstyrelse kräver t. ex. att re- geringen vidtar vissa politiska åtgärder.

Något annorlunda uttryckt kan sägas att det politiska livet i dagspressens nyheter återges som ett samspel mellan beslutsinstitutioner. politiska partier och myndigheter. där de två senare lika ofta förekommer som pådrivande i politiska frågor.

Mycket talar för att denna bild av det politiska livet är en konsekvens av hur den lokala nyhetsbevakningen är uppbyggd. Myndigheterna har en mer organiserad nyhetsservice till pressen och de kontaktas rutinmässigt av lokala journalister. Konsekvensen blir att myndigheterna får en alltmer framträ- dande plats. medan de politiska partiernas betydelse tycks minska.

3.7.3. Referat eller kritisk granskning

Vi har hittills redovisat det totala utrymme som olika institutioner och grup- per ägnas i spalterna. Den viktiga frågan måste dock vara på vilket sätt de

Tabell 3.16 Tidningarnas ra

framträder. Betyder t. ex. den stora andelen myndighetsframträdanden att tidningarna har tagit upp myndigheterna till kritisk granskning? Eller är det enbart en fråga om referat?

För att försöka besvara dessa frågor har vi studerat hur grupperna kommer fram. Vi har här skiljt ut (l)rapportering om gruppernas verksamhet. (2) direkt framträdande med åsikter i samhällsfrågor och (3) passivtframträdande. som objekt för kritik. som riktas av tidningen själv eller av andra grupper. I tabell 3.16 återges på vilket sätt olika grupper kommer fram i de undersökta tid- ningarna sammantagna. Denna undersökning bygger på tidningarnas första— sidor första halvåret 1973.

pportering om institutioner. grupper och enskilda. Andel av förstasidesmaterialet.

samtliga tidningar. FOS73 (%)

Politiska Myndig- Politiska Fackliga Företag Övriga Enskilda besluts- heter partier organisa- organisa— personer institu— tioner tioner tioner (1) Rapportering om verksamhet 84 74 56 49 64 55 53 (2) Grupp etc framträder med: kritik 4 11 14 33 10 39 37 stöd 2 1 l 3 1 0 0 debatt 0 0 22 6 1 2 l försvar 2 2 0 0 2 0 0 (3) Grupp etc utsätts för: kritik 6 11 6 6 14 3 5 debatt 2 1 1 3 8 1 4 Summa procent 100 100 100 100 .100 100 100 Spaltcentimeter 11 389 11 883 5 366 4 339 11 343 3 385 4 318

Den övervägande delen av nyheterna i samhällsfrågor beskriver således vad som sker inom vissa grupper eller institutioner eller åtgärder etc som dessa vidtar. 1 mer än 3/4 av nyheterna. där politiska institutioner och myn- digheter förekommer. gäller detta i referat.

Fackliga och ideella organisationer har relativt stora möjligheter att direkt framträda med åsikter i spalterna. ofta för att rikta kritik mot någon grupp

eller individ. De politiska partierna kommer oftast fram i debattsamman- hang.

Tidningarnas kritiska bevakning är relativt sparsam. 10 procent av de ny— heter där grupper eller institutioner behandlas innehåller kritiska analyser. Den begränsade kritik som förekommer gäller i första hand myndigheter och

_ företag.

Arbetet. Skånska Dagbladet och Göteborgs-Posten förmedlar. som fram- går av tabell 3.17. oftare kritik. Tabellen visar också hur stor del av det kritis- ka materialet som avser företag respektive myndigheter. De senare procent- talen måste tolkas försiktigt. eftersom de bygger på ett tämligen litet materi- al.

Tabell 3.17 Förekomst av kritik av grupper och institutioner i det samhällsorienterande materialet på förstasidorna. FOS73 (%)

SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD Uttryck för kritik 5 14 10 15 5 5 2 Varav: kritik mot myndighet 42 21 28 23 21 47 31 kritik mot företag 6 58 23 30 23 0 24 Samhällsorienterande material. Spaltcentimeter 8 939 9 662 8 057 6 523 6 157 7477 6 030

De resultat som presenterats hittills gäller alltså förstasidorna. Analysen av totalinnehållet under mars 1974 ger ett liknande utfall. Mer än 2/3 av "gruppframträdandena" innebär att myndigheter. organisationer. enskilda etc behandlas i refererande nyhetsartiklar. Detta tyder således på att tidning- arna har tämligen traditionell nyhetsbevakning: den rapporterande journa- listiken karakteriserar samhällsbevakningen. Dessa resultat stöds av andra undersökningar. bl. a. Sveriges Radios lokalradioprojekt.

3.7.4. De politiska partierna

Vad betyder då denna tup av nyhetsförmedling för de politiska partiernas möjlighet att komma fram i pressen? De politiska partierna ägnas som ti- digare nämndes ca 15 procent av det samhällsorienterande materialet. Frågan är dock vilka partier som kommer fram. på vilket sätt och i vilka tidningar.

En översiktlig bild av hur de enskilda politiska partierna kommer fram i olika tidningar lämnas i tabell 3.18.

Tabell 3.18 Enskilda politiska partiers andelar av det partipolitiska nyhetsmaterialet. MU74 (%)

Partier SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD

( m) 23 15 6 6 24 16 5 ( fp) 16 18 22 49 20 27 13 (c) 25 13 39 26 28 27 23 Borgerliga kombinationer 0 4 0 0 0 0 0 (s) 21 43 33 1 1 19 17 56 (_vpk) 1 l 7 1 0 9 9 3 Ovriga 4 0 0 7 0 4 0 Summa procent 100 100 101 99 100 100 100

Samtligt material om politiska partier:

Spaltcentimeter 1 942 4 070 4 436 1 934 4 200 1 641 4 658

Procent av det totala '

nyhetsmaterialet 6 11 11 8 13 5 13 Material om regeringen:

Spaltcentimeter 1 285 1 730 1 792 1 122 1 027 444 784 Procent av det totala nyhetsmaterialet 4 5 5 5 3 1 2

Fördelningen av det partipolitiska nyhetsmaterialet visar en relativt klar partiorientering hos dagspressen. Den borgerliga pressen ägnar de borgerliga partierna omkring 2/3 eller mer av utrymmet. De två socialdemokratiska tidningarna betonar på samma sätt nyheter om det egna partiet. Vad beträffar enskilda partier totalt över samtliga tidningar får socialdemokraterna genom- snittligt störst utrymme. nära följt av centerpartiet. Minst uppmärksamhet ägnas moderater och vpk. Tendenserna är i stort sett desamma i de riks- och lokalpolitiska nyheterna.

Den mindre uppmärksamheten för socialdemokraterna i de undersökta borgerliga tidningarna kan sammanhänga med att dessa ger regeringen en större uppmärksamhet. Socialdemokratiska åtgärder på riksplanet blir en frå— ga om vad regeringen gör. För att pröva denna hypotes har tidningarnas vo- lym respektive andel regeringsnyheter jämförts med omfattningen av det partipolitiska materialet. Detta redovisas nederst i tabell 3.18.

Den balanshypotes som här framförts tycks inte kunna bekräftas av ta- bellen. Nyheterna om regeringen är i stort sett likartade i samma typer av tidningar. Regeringen har omkring fem procent av det totala nyhetsmate- rialet. Snarast har de socialdemokratiska tidningarna på konkurrensorterna relativt sett fler regeringsnyheter än de borgerliga.

De redovisade tendenserna förstärks om vi ser till hur olika partier direkt kommer till tals i nyheterna. dvs får framträda med sina budskap inom ramen för tidningarnas nyhetsbevakning. Detta illustreras i tabell 3.19.

I tabellen visas att det finns intressanta skillnader mellan å ena sidan riks- nyheterna och å den andra regional- och lokalnyheterna. I de förra har både borgerlig och socialdemokratisk press en viss övervikt för borgerliga partier under den undersökta perioden. medan det egna partiblocket däremot klart överrepresenteras i materialet från spridningsområdet. Det är i lokalnyhe- terna tidningens partiproftl är mest markerad.

Tabell 3.19 Andel av tidningarnas partipolitiska nyheter där respektive partigrupp direkt framträder. MU74 (%) Rikspolitik Regional— och lokalpolitik Partier Borgerliga Socialdemo— Borgerliga Socialdemo- tidningar kratiska tidningar kratiska tidningar tidningar (m. fp. c) 70 59 71 34 (s. vpk) 30 41 29 66 Summa procent 100 100 100 100 Spaltcentimeter 4 148 1 520 2 212 1 777

Sammanfattningsvis kan vi således konstatera att det politiska innehållet i nyheterna i hög grad är präglat av den partipolitiska linje som tidningen företräder på ledarplats. Detta tycks gälla tidningar både på konkurrens— och monopolorter. Slutsatsen stöds av förstasidesanalysen. som i stort ger samma resultat. Tidningarna för också på sina ”paradsidor” oftare fram de mest när- stående partierna.

3.8 Valrörelsen 1973

En period då dagspressens politiska roll kommer särskilt i centrum är givetvis en valrörelse. Inför valet är det viktigt för partierna att nå ut med sina po- litiska budskap både för att aktivera redan övertygade sympatisörer och för att nå ut till nya grupper. Under valrörelsen ökar också den politiska ny- hetsströmmen samtidigt som tidningarna blir mer påpassade av de politiska organisationerna.

Frågan är då hur de undersökta tidningarna fungerar under en valrörelse. Inom ramen för projektet har gjorts en mindre studie av en period före valet 1973. Undersökningen omfattar de sista två veckorna före valdagen, då tid- ningarnas förstasidor och ledarkommentarer analyserats. Detta är givetvis en mycket kort tidsrymd. Studien bör dock framför allt genom jämförelser med tidningsinnehållet under första halvåret 1973 - kunna ge några tenden- ser i tidningarnas politiska nyhetsbevakning under valrörelsen.

Det är i första hand fyra frågor som är intressanta vid en studie av dags- pressen före ett politiskt val: (1) I vilken utsträckning ges de politiska frågorna uppmärksamhet på förstasidorna? (2) Hur ser fördelningen ut mellan riks- dags-. landstings- och kommunvalsmaterialet? (3) Vilket utrymme får olika politiska partier samt (4) Hur ser ledarsidornas innehåll ut inför valet? '

Vad beträffar det politiska materialets omfattning visar det sig som väntat att detta ökar kraftigt under valrörelsen. De politiska nyheterna i det när- maste fördubblas. Från att under första halvåret i genomsnitt ha utgjort 18 procent av förstasidesinnehållet får det politiska materialet inför valet 26 pro- cent. De tidningar som ägnar valrörelsen relativt störst utrymme på sin pa- radsida är SDS. Skånska Dagbladet och de två falutidningarna. Minsta an- delen politik hade Göteborgs-Posten.

Det är givetvis svårt att bedöma om 26 procent är en stor eller en liten andel politiska nyheter. Underlag förjämförelser bakåt i tiden saknas också. Andelen kan dock ses i samband med att det fanns tre andra stora nyheter som konkurrerade om förstasidorna: de s.k. norrmalmstorgshändelserna. kung Gustaf Adolfs sjukdom och kuppen mot Allende-administrationen i Chile. Trots dessa stora nyhetshändelser fick således de politiska nyheterna mer än 25 procent av de undersökta tidningarnas paradsidor.

De politiska nyheterna fördelar sig något olika på de tre nivåer där valrö- relserjörs riksdags-. landstings- och kommunalvalen. Den allmänna ten- densen är att regionala och lokala politiska nyheter ökar relativt mer än vad de rikspolitiska nyheterna gör. Medan det politiska materialet i regional- och lokalnyheterna har en mycket undanskymd plats under våren 1973 når det under valrörelsen upp till närmare 1/3.

Om man studerar vilket utrymme som totalt ägnas åt de olika politiska nivåerna under valrörelsen dominerar rikspolitiken i de tre malmötidning- arna. 1 Arbetet handlar närmare 90 procent av de politiska förstasidesnyhe- terna om riksdagsvalet, Det omvända förhållandet finns i Falun. I både FK och DD får rikspolitiken mindre än 10 procent. medan de regionala och lokala valrörelserna får relativt stor uppmärksamhet. 1 Göteborg och Västerås är fördelningen mellan riksdagsvalet och övriga val merjämn med en viss över- vikt för lokala valrörelser.

Dagspressens bevakning av valrörelsen speglar således i stort tidningarnas redaktionella profiler som dessa tidigare skisserats (sid 67). Malmötidning— arna har en mer rikspolitisk inriktning. medan pressen i Falun i huvudsak begränsar sig till bevakning av den egna regionen.

Karaktären på det politiska nyhetsmaterialet förändras också under valrö— relsen ijämförelse med våren samma år. Allmänt gäller att de politiska sak- frågorna blir svårare att skilja ut. Istället får allmänna nyheter där de politiska partierna uppmärksammas ett större utrymme. Under första halvåret 1973 förekom olika politiska partier i ca 10 procent av nyheterna om samhälls- frågor. Under tiden före valet ökar deras andel till drygt 20 procent.

Den största andelen nyheter där de politiska partierna kommer fram finns i Sydsvenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Dala-Demokraten.

Hur behandlas då olika politiska partier i de undersökta tidningarna? 1973 års val har ofta ansetts vara en kraftmätning mellan centerpartiet och so- cialdemokraterna. Detta visar sig också på tidningarnas förstasidor. Skillna- derna är emellertid mycket stora mellan enskilda tidningar. Medan center- partiet har sina största andelar av partinyheterna i SDS och SkD — mellan 60 och 80 procent av de nyheter där något politiskt parti kommer fram — får socialdemokraterna störst uppmärksamhet i VLT och DD — mellan 75 och 50 procent.

Ett parti som nästan helt kommer bort på dagspressens förstasidor är folk- partiet. Det förekommer i någon större omfattning (ca 10 procent) enbart i de tre liberala tidningarna GP. VLT och FK.

En jämförelse med våren 1973 visar att centerpartiet fått sitt relativt stora utrymme främst på bekostnad av folkpartiet, medan övriga partier har unge— fär samma andelar. 1 de enskilda tidningarna finns dock en tendens att under valrörelsen mer uppmärksamma ”motståndarpartierna" än vad som är van- ligt under våren samma år. Tidningarna låter dessa partier komma fram och visa vad de gör och vad de har att framföra. Ofta karakteriseras dessa nyheter dock mer av granskning av partierna än av information om olika åsikter. Den partipolitiska balansen i kvantitativa termer är således något bättre under valrörelsen än vid övriga undersökta perioder. Då det gäller hur par- tierna kommer fram finns dock även under valrörelsen en benägenhet hos de flesta tidningar att gynna det eller de partier som står tidningen närmast,

Den politiska nyhetsbevakningen överensstämmer här med tendensen på tidningarnas ledarsidor. 1 ledarna argumenteras för den politiska riktning som tidningarna traditionellt anses företräda. 1 Arbetet och Dala-Demokraten uppmanas till stöd åt (s). i VLT och GP nämns (fp) och i SkD (c). medan SDS och FK manar till ett partival som "förändrar den politiska majoriteten i landet". Någon tendens till ökning av det politiska debattmaterialet på le- darsidan finns inte under tiden före valet.

Den bild som här skisserats av 1973 års valrörelse i de undersökta tid- ningarna torde i stort bekräfta tidigare gissningar. Perioden före valet ökar de politiska nyheterna främst genom att de politiska partierna då får ett större utrymme. Vidare tycks tidningarna bli mer medvetna om den partipolitiska balansen i nyhetsbevakningen. Vad denna nyhetsbevakning under valrörel- sen egentligen innebär för valutfallet kommer inte här att närmare beröras. Andra undersökningar pekar dock på att tidningarnas betydelse för åsikts- bildningen bland allmänheten snarast är mindre under en valkampanj, efter-

som det då också finns en lång rad andra opinionsbildare verksamma, t. ex. inom de politiska organisationerna.

3.9 Etermedier och dagspress

För att komplettera innehållsanalysen av lokalpressen har en studie av ut- budet i de regionala radio- och tv-sändningarna genomförts för Malmö- och Göteborgs-områdena. Huvudfrågan gäller här vilka likheter eller skillnader det finns mellan lokaltidningarnas och etermediernas nyhetsutbud. Som jämförelse redovisas också en del data om radio- och tv-programmen i två norrländska radiodistrikt.

3 .9. 1 Undersökta program

De regionala nyhetsprogrammen i radio och tv från Södra, Västra, Nedre Norrlands och Norrbottens distrikten ingår i undersökningen. Samtliga ny- hetssändningar från dessa områden har studerats under åtta nyhetsdygn pe- rioden februari mars 1974 samt under ett dygn i april samma år.

Med ett nyhetsdygn menas här tiden från och med 13.00 en given dag till och med 12.59 dagen därpå. Motivet till att utgå från "nyhetsdygnet" är att detta ger de bästa möjligheterna till en direkt jämförelse mellan radio- och tv-nyheternas innehåll och utbudet i den lokala dagspressen.

Materialet omfattar sammanlagt 45 regionalsändningar i radio i södra och västra distrikten samt 39 i det mellersta och norra. För tv är det nio sänd- ningar per område.

I analysen har huvudvikten lagts vid nyheter och reportage. Detta innebär att den lokala tidningskrönikan samt meddelanden och väder uteslutits i den- na redovisning.

Materialets omfång framgår av följande tablå som visar det antal sekunder som analyserats i radio respektive tv.

Distrikt Radiovolym TV—volym Anm

Södra distriktet (Malmö) 25 504 sek 5 072 sek Västra distriktet (Göteborg) 24 598 sek 6 102 sek Nedre Norrland (Sundsvall) 19 655 sek 5047 sek Mittnytt i tv täcker även Gävle-Dala-distriktet. Norrbotten (Luleå) 22 105 sek 5295 sek Nordnytt i tv täcker även

Västerbottendistriktet.

I fortsättningen betecknas distrikten Syd, Väst, Mitt och Nord.

3.9.2 Regionalradions nyhetsutbud

Regionalradion sänder i de två sydliga distrikten dagligen omkring 45 mi- nuter nyheter och reportage. 1 de två nordliga distrikten något mindre. Frågan är vad dessa sändningar innehåller. Hur materialet fördelar sig på olika geo- grafiska områden redovisas i tabell 3.20.

Tabell 3.20 Olika geografiska områdens andel av nyheter och reportage i regionalradiosändningarna. ( % )

Behandlat område Syd Väst Mitt Nord Samtliga Utland 2 0 0 2 1 Sverige riks 16 3 12 3 8 Regionen 71 72 86 84 78 Sändningsorten 12 24 3 11 13 Summa procent 10] 99 101 100 100 Antal sekunder 25504 24 598 19 655 22 105 91 862

Anm. Med regionalt menas material som behandlar områden inom respektive distrikt utom den kommun som är den huvudsakliga Sändningsorten (Malmö. Göteborg. Sundsvall. Luleå).

Tabell 3.20 visar att mer än 4/5 av nyhetsutbudet är regionalt eller lokalt. Likheterna mellan de fyra distrikten är påfallande.

När det gäller den lokala dagspressens innehåll kunde vi tidigare visa att tre ämnen, olyckor, brott och allmänpolitik dominerar och svarar för mer än 1/3 av nyheterna.

Regionalradion liknari viss utsträckning dagspressen i fråga om det totala nyhetsinnehållet. Karakteristiskt för radion är emellertid att man kraftigt be- tonar nyheter från arbetslivet. Både företagsekonomiska och fackliga frågor förekommer ofta i samtliga fyra regionalsändningar. Mellan 40 och 50 pro- cent av regionalradions nyheter har ett ekonomiskt perspektiv. Det politiska perspektivet finns i ca 30 procent av regionalsändningarnas nyheter och re- portage. medan material med allmänt perspektiv utgör något mindre än 25 procent (tabell 3.21).

Tabell 3.21 Typ av innehåll i regionalradiosändningarnas nyheter och reportage. ( %)

Perspektiv Syd Väst Mitt Nord Samtliga Politik 33 31 31 30 32 Ekonomi och arbetsliv 42 44 43 49 44 Allmänt 24 24 24 17 22 Ovrigt 1 l 2 3 2 Summa procent 100 100 100 99 100 Antal sekunder 25 504 24 598 9 655 22 105 91 862

Vad innehåller då material med ekonomiskt perspektiv? Dessa nyheter do- mineras av företagsfrågor, t. ex. nyetableringar och nedläggningar av företag. eller nyanställningar och avskedanden. Vidare finns en relativt stor mängd nyheter om fackliga aktiviteter där framför allt material om arbetskonflikter dominerar.

Det politiska perspektivet rör vad som sker i den lokala politiken. Genom- gående visar det sig att det politiska materialet i regionalradion ofta tar upp vad som sker/öre beslut. Framför allt de två nordliga distrikten haren kraftig övervikt för politiska nyheter före beslut.

Både det ekonomiska och det politiska perspektivet rör således samhälls— frågor. medan det allmänna perspektivet mer har en prägel av "feature-mate-

rial”. Regionalradions nyheter är alltså framförallt samhällsorienterande.

Vi har liksom i fråga om dagspressen undersökt vilka grupper som kommer fram i regionalradions sändningar.

Med hänsyn till vad som hittills redovisats kan det förefalla troligt att fack- liga organisationer och företagsrepresentanter ska dominera bland dem som kommer fram i regionalradion. Analysen visar dock att det även i radion främst är de politiska institutionerna och myndigheterna som dominerar ny- hets- och reportagematerialet. Dessa upptar i det närmaste hälften av tiden (tabell 3.22).

Tabell 3.22 Nyheter om olika institutioner, grupper och enskilda i det samhällsorienterande materialet i regional- radiosändningarna. Som jämförelse redovisas motsvarande värden för samtliga tidningar i MU74 (%)

Samtliga Samtliga radiosänd— tidningar- Grupper etc Syd Väst Mitt Nord ningar (MU74) Politiska beslutsinstitutioner 21 21 22 23 22 17 Myndigheter 36 28 28 27 30 27 Politiska partier 1 11 2 7 6 10 Fackliga organisationer 13 4 18 18 13 8 Företag + arbetsgivar— organisationer 17 13 22 17 17 18 Ekonomiska organisationer 3 l 1 0 1 3 Ovriga organisationer 5 9 2 2 6 Medier 0 0 0 0 1 Enskilda personer 5 11 5 5 9 Summa procent 101 98 100 99 101 99

Anm.: Jfr tabell 315.

De två grupper som kommer närmast efter samhällsorganen. är företag och fackliga organisationer. De politiska partierna har däremot en tämligen blygsam andel av regionalradions nyhetstid. Som jämförelse kan nämnas. att fackföreningarna och partierna förekommer ungefär lika ofta i regional- radion som i tidningarna.

3.9.3 Regional-tv i fyra regioner

Idet följande ska vi jämföra innehållet i regional-tv med regionalradions ny- hetsutbud. Jämförelsen måste dock göras med viss försiktighet av två skäl:

1) Det totala programutbudet är betydligt mindre i tv än i radio - ca 10 minuter per dag mot radions 40—45 minuter. 2) TV täcker inte exakt samma område som regionalradion i de två nord- liga distrikten (jfr tablån på sid 93).

På samma sätt som regionalradion har regional-tv en tämligen jämn sprid- ning av nyhetsinslagen över hela den region, som sändningarna täcker. Det är även här i första hand större tätorter som uppmärksammas. TV har också en något större andel material från den huvudsakliga Sändningsorten. Sakinnehållet skiljer sig en del mellan de fyra regionala tv-programmen. De händelser som tas upp har företrädesvis ett ekonomiskt perspektiv; det

handlar om lokala företag och om facklig verksamhet. Ett undantag är Väst- nytt. där det politiska perspektivet betonas. (tabell 3.23)

Tabell 3.23 Typ av innehåll i regional-tv-sändningarnas nyheter och reportage. Som jämförelse redovisas motsva- rande värden för samtliga tidningar i MU74 (%)

Politik

Allmänt Ovrigt

Typ av innehåll Samtliga Samtliga tv-sänd- tidningar Syd Väst Mitt Nord ningar (MU74) 19 39 16 29 26 26 Ekonomi och arbetsliv 43 27 62 49 44 23 30 27 22 22 26 49 7 6 0 0 3 2 Summa procent 99 99 100 100 99 100

Det ekonomiska perspektivet spelar liksom ifråga om regionalradion störst roll i de två nordliga regionerna. I Väst och Syd minskar dess relativa be- tydelse och där utgör det allmänna perspektivet en större andel av tv-ny- heterna.

Liksom regionalradion redovisar tv-nyheterna i tämligen hög grad debatt- frågor/öre beslut i de politiska institutionerna. T. ex. tar tv-nyheterna i Syd. Mitt och Nord nästan enbart upp politiska frågor, till belysning inför beslut. En relativt sett mindre andel av tv-nyheterna redovisar vad som hänt i de politiska församlingarna. Västra distriktet har dock en något jämnare för- delning av materialet.

Med reservation för att detta material är ganska litet. förefaller det som om tv-nyheterna framför allt söker spegla en opinion. Man tar upp händelser i debatten och belyser dem. Mycket talar för att förklaringen till detta ligger i tv-mediet som sådant: det är lättare att göra att intressant program om en händelse. som vållat debatt och låta olika företrädare framföra sina synpunk- ter än att enbart redovisa beslut som fattats i en politisk församling.

En jämförelse mellan vilka grupper. som kommer fram i regional—tv och regionalradio. visar på obetydliga skillnader sålänge vi studerar totalsiffrorna. Även i tv är det de politiska institutionerna. myndigheterna. fackliga orga- nisationer och företagsrepresentanter som dominerar.

Ser vi närmare på de enskilda distriktens radio- och tv-nyheter finns dock få enhetliga mönster. De fackliga organisationerna och partierna förekommer genomgående oftare i tv — utom i Nordnytt. där istället gruppen övriga or- ganisationer (främst aktionsgrupper) har en stark ställning.

3.9.4 Etermedier och tidningar

Den regionala spridningen av nyhetsmaterialet är större i radio och tv än hos dagspressen. Medan tidningarnas nyheter — bortsett givetvis från riks- och utrikesnyheter — i första hand handlar om vad som händer på deras ut- givningsorter och i den närmaste omgivningen. har etermedierna en mer om- fattande regional nyhetsbevakning.

Dessa skillnader mellan etermedier och dagspress är knappast oväntade. En tidnings ekonomiska styrka ligger i att ha en hög täckning bland befolk-

ningen i ett begränsat område. Det gör den attraktiv som annonsmedium och håller ner distributionskostnaderna. Det är därför naturligt att man också satsar på lokala nyheter. En rad tidningar har dock i likhet med radio och tv en mer utpräglad regional nyhetsbevakning. t. ex. många socialdemokra- tiska tidningar.

I dessa jämförelser har vi utgått från olika geografiska områdens procent- andelar av nyhetsmaterialet. Ser vi istället till volymen, visar det sig att även dagspressen har en bred regional bevakning.

Beträffande sakinnehållet betonar man i regionalradions nyheter arbetslivs- frågor. Också i regional-tv finns relativt mycket material om företag och ar- betsmarknad. men tendensen är här inte lika markerad. En totaljämförelse mellan etermedier och dagspress visar. att den senare innehåller relativt sett mindre samhällsorienterande stoff På förstasidorna är det olyckor. brott och sport som dominerar. och dessa kategorier är också stora nyheter inne i tid- ningen. Mängden samhällsorienterande stoff är däremot större i tidningarna. Dagspressen innehåller vidare mer material med partipolitisk anknytning. men har en mindre andel arbetslivsfrågor än etermedierna.

Dagspressens relativt sett större intresse för det politiska skeendet framgår också av analysen av vilket perspektiv som ges en händelse. Medan regio- nalradion — och framför allt regional-tv koncentrerar sig på beslutsnyheter med en kraftig övervikt på diskussioner inför beslut. ger dagspressen en bre- dare orientering av vad som sker i det politiska livet. Det är också typiskt att partipolitiska grupper oftare framträder i tidningsnyheterna än i etermedi- erna.

De grupper som framträder. är ungefär desamma i radio-tv och i dagspres- sen. främst politiska beslutsinstitutioner och myndigheter. Etermediernas större intresse för arbetslivsfrågor visar sig här i. att de fackliga organisatio- nerna får ett relativt stort utrymme. De har också ofta möjlighet att direkt framträda i sändningarna.

Det mönster som framträder i dessa jämförelser tyder på att etermedier och dagstidningar spelar olika roller i det lokala kommunikationssystemet. De regionala och lokala nyheterna i dagspressen innehåller mer allmänt stoff och tidningarna ägnar större utrymme åt det politiska skeendet. I de regionala etermedierna överväger istället det samhällsorienterande stoffet — framför allt arbetslivsfrågor. Regionalradion och regional-tv har dock totalt sett ett mind- re utbud av nyheter. 1 den politiska nyhetsrapporteringen tycks etermedierna vara merfrågeorienterade; de tar upp saker som diskuteras. Tidningarna. där- emot. är grupporienterade, dvs låter olika politiska organisationer komma fram.

Dessa resultat kan givetvis förklaras på många olika sätt. Bland de vik- tigaste faktorerna är sannolikt de ekonomiska och tekniska förutsättningarna för mediernas verksamhet. Radio. tv och tidningar ställs inför olika krav när det gäller att göra ”säljande nyheter”. De skiljer sig också i möjligheterna att presentera en händelse för sin publik. Framför allt denna senare faktor torde ha stor betydelse för mediernas sätt att behandla olika nyheter. En ti- digare undersökning av lokalpress och lokalradio har också visat. att radion i större utsträckning än pressen ägnar sig åt uppsökande journalistik.

En annan faktor som sannolikt har stor betydelse är den roll som tradi- tionellt tilldelas ett massmedium. De politiska uppgifter som brukar tillskri-

vas dagstidningarna har inte någon motsvarighet i fråga om etermedierna. Lagstiftningen. de interna normerna. det utrymme eller den tid som finns till förfogande samt publikens geografiska spridning, är faktorer som också skymtar i resultaten.

3.10 Sammanfattning

Den översikt av dagspressens innehåll som här redovisats har avsett att be- lysa en sida av den lokala mediestrukturen. Det har gällt att ge en bild av vad dagspressen och övriga medier - erbjuder sin publik. Om vi också tar hänsyn till konsumtionsmönstren för olika medier kan vi nu skissera några förutsättningar för dagspressens ställning i politiken.

Publikanalysen visade. att de dominerande tidningarna på konkurrensor- terna — liksom monopoltidningarna — har en mycket stor marknadsandel i respektive kommuner. Innehållsanalysen har demonstrerat deras mycket framträdande ställning på den lokala annonsmarknaden. I tre av dessa tid- ningar är annonsvolymen ca 50 procent av totalinnehållet eller mer.

Samtidigt har undersökningen pekat på. att det ärjust i fråga om annon- serna de ledande tidningarna skiljer ut sig. Vad gäller det redaktionella in- nehållet är de lika stora eller t. o. m. mindre än de lokala konkurrenterna. Den "lilla" tidningen ger således sin publik i stort sett samma textmängd som de "stora”. Detta gäller både nyheter och övrigt redaktionellt stoff.

Det nyhetsmaterial. som erbjuds läsarna. skiljer sig framför allt mellan storstadspressen och de tre landsortstidningarna. Malmö- och göteborgstid- ningarna har en relativt bred information om skeenden internationellt. na- tionellt. regionalt och lokalt. 1 Västerås och Falun dominerar regionala och lokala nyheter. Även om jämförelser med tidigare undersökningar måste gö- ras försiktigt. tyder de ändå på. att Iandsortpressen ökat sin satsning på re- gional- och lokalnyheter. medan man överlåter utrikes- och riksbevakning till radio och tv eller storstadspressen.

Det är möjligt. att man skall tolka den ökade lokalanknytningen som en marknadsanpassning — ett sätt att öka spridningen på en begränsad marknad för att på detta sätt göra tidningen mer attraktiv som annonsorgan. Vissa intervjuer med tidningsledare. som refererats i den tidigare ekonomiska rap- porten från 1972 års pressutredning (SOU 1974:102). pekar i denna riktning. Nyhetsmaterialets fördelning kontrasteras på ett intressant sätt av tidning- arnas ledare och kommentarer. Dessa behandlar i stort sett bara de inter- nationella och nationella planen. Något tillspetsat kan vi påstå att det på detta sätt utbildas två nivåer i tidningen. Den första utgörs av nyhetsdelen. där lokalanknytningen ökas därför att man vill vidga sin läsekrets. Den andra nivån är kommentardelen där man skriver för andra grupper. av andra skäl och där ambitionen att nå ut till den lokala allmänheten är mindre. Här vill man i stället av prestigeskäl. tradition eller politisk ambition — vara en del av den allmänna debatten. pressopinionen. som följs av de politiskt aktiva.

I det internationella och nationella nyhetsmaterialet ligger tyngdpunkten framför allt på politiska händelser. I lokalbevakningen har det allmänna ny-

hetsstoffet en betydligt större andel. Det är samtidigt lokalnyheterna som över tid tycks öka i betydelse.

Vad som här skisserats skall snarast ses som en hypotes. En översikt av innehållet i dag visar att tidningarna har mycket samhällsorienterande mate- rial. Över hälften av alla nyheter i storstadstidningarna och mer än 40 procent i landsortstidningarna kan klassificeras som samhällsbevakning. Nyheter om vad som sker i det politiska livet svarar för inte mindre än 1/3 av storstads- pressens nyheter och 1/4 i landsorten. Liknande andelar kan också iakttagas i andra studier. Siffrorna pekar vidare på att de tidningar som har svagare lokaltäckning satsar mer på samhällsorienterande nyheter. vilket understry- ker tendensen att tidningar med lokal markandsambition minskar något på politiken.

Även om det skulle finnas fog för att påstå att pressens politiska enga- gement minskar. så innebär detta inte på något sätt en ökad neutralitet eller partipolitisk balans. Tidningarna visar sig i det politiska nyhetsmaterialet som regel överrepresentera det parti eller den partigrupp som tidningen står när— mast. De stora tidningarna ger de borgerliga partierna en god bevakning. me- dan socialdemokratisk press sluter upp kring socialdemokraterna.

Kan vi då utifrån innehållsanalysen påstå att pressen har politisk betydelse? Frågan kan i stort sett besvaras med ja. Tidningarna innehåller en relativt stor mängd politiska nyheter och de deltar— både på nyhetssidan ochi ledarna i den politiska debatten. Detta måste rimligtvis ha betydelse för lokalpo- litiken framför allt med hänsyn till resultaten i föregående kapitel. där tid- ningarnas betydelse som lokala nyhetsförmedlare slogs fast.

Är tidningarna på väg att "avpolitiseras"? Denna fråga har här besvarats på två sätt: Ja, om man ser till volymen nyheter i politiska frågor och am- bitionerna att nå ut med regional och lokal politik. Nej, om man ser till ka- raktären hos pressens politiska rapportering. som är klart partiorienterad. sär- skilt hos de stora tidningarna.

Hur förhåller sig tidningarna till de lokala etermedierna? De relativt be- gränsade analyserna som projektet genomfört har ändå visat sig ge en god relief åt pressens politiska roll. Nyheterna i regionalradio och -tv är mer sam- hällsorienterande och mindre inriktade på allmänna lokalnyheter än tidning- arna. Samtidigt visar det sig att etermedierna satsar på en ekonomisk och facklig bevakning — arbetslivsfrågorna får betydligt högre andel än i pressen. Medan radio och tv framför allt går in för att förmedla politiska opinioner inför beslut samt rapportera om myndigheternas åtgärder. har pressen en bre- dare politisk nyhetsbevakning inom sin region.

Vad vi här presenterat är en analys av utbudet i olika massmedier. I föl- jande kapitel diskuteras hur allmänheten tar del av det innehåll som finns och hur man värderar detta.

4. Tidningsläsning och politik

Det finns. som vi kunnat visa i de två föregående kapitlen. en politisk di- mension både i många människors tidningsval och i redaktionernas nyhets- värdering. De många politiskt intresserade i samhället väljer oftast den tid- ning. som står närmast de egna åsikterna. Redaktionerna ger på ledarplats liksom delvis i nyheterna — närstående politiska partier sitt stöd. I detta ka- pitel är avsikten att föra samman dessa två perspektiv och undersöka i vilken mån läsarna tar del av innehållet. Det gäller vad som läses i tidningarna och vilka grupper som läser vilket innehåll.

Kapitlet inleds med en allmän översikt över läsvanorna för olika typer av innehåll. Därefter presenteras förhållandet mellan läsning av samhällsorien- terande och allmänt innehåll. Slutligen diskuteras några mönster i den pö- litiska opinionsbildningen.

4.1. Att mäta tidningsläsning

Att studera vad människor läser i tidningen är utan tvekan komplicerat. Det finns en lång rad olika tekniker som ofta sinsemellan kan ge olika resultat. Faktorer som minnesfel. prestigetänkande och svårigheter att karakterisera innehållet i tidningen påverkar utfallet av undersökningarna.

Den grundläggande svårigheten i läsvaneundersökningar är att bestämma vad man skall mena med "att läsa tidningen”. Det är uppenbart att läsning har olika innebörd för människor som skiljer sig med hänsyn till utbildning. förhandskunskap. intresse etc. I praktiken innebär detta ofta att man låter undersökningstekniken bestämma vad "tidningsläsning" kommer att stå för att läsa betyder således inte alltid att strikt läsa igenom en artikel. Det kan också innebära att man mer eller mindre ytligt tar del av innehållet.

Antingen man verkligen "läser" eller enbart ”skummar igenom" en artikel eller annons innebär det att man valt ut den bland många andra i tidningen. Läsaren är därför åtminstone intresserad av innehållet. De mätningar vi kan göra av läsvanorna kommer därför hos olika individer att spegla allt från ett ytligt intresse till djupt engagemang och noggrann läsning. För att i någon mån komma till rätta med detta problem har projektet sökt använda olika metoder för att "mäta" läsvanorna.

4.1 .1 Två metoder

De undersökningstekniker som används för att studera läsvanor kan förenk- lat delas in i två huvudgrupper:

]) Kategorimetoder 2) Artikelmetoder

Med kategorimetoder menas här. att man försöker kartlägga läsningen genom att fråga efter hur ofta eller hur mycket individen läser av olika inneltå/lstvper. Exempelvis hur ofta eller hur stor del av ledarsidan man brukar läsa. Fördelen med denna frågetyp är att man relativt enkelt får en bild av vad en läsare tar del av i tidningen. En nackdel är. att det ibland kan vara svårt för den tillfrågade att veta vad som avses med t. ex. "kulturartiklar".

Artikelmetoder är ett sätt att kartlägga läsvanorna genom att utgå ifrån ett eller flera nummer av en bestämd tidning. Detta kan ske i en intervju. där intervjuaren bläddrar igenom tidningen tillsammans med den intervjuade och markerar vad han eller hon läst. Ett annat sätt är att använda enkätteknik en tidning skickas ut och den tillfrågade ombeds i tidningen ange vad han läst. Fördelen med artikelmetoden är att man får en bättre bild av hur ett klart angivet innehåll läses. Nackdelen är bl. a. att det kan vara svårt att dra allmänna slutsatser utifrån en dags tidningsläsning.

4.1.2. Projektets undersökningar

Inom forskningsprojektet har vi kombinerat de båda undersökningstekniker- na. ] intervjuundersökningarna med både allmänheten och kommunfull- mäktige ingick frågor som bygger på kategorintetoden. Dessa följdes upp med hjälp av artikelmetoden, både i intervju- och enkätform. för att ge olika aspek- ter på läsvanorna. Vi skall här ge en kortfattad översikt av undersökningar- na. Dessa sammanfattas i tablån på sidan 103.

I intervjuundersökningen användes två olika kategorifrågor. Dessa gällde hur mycket av olika slags redaktionella sidor respektive ämnen. som den intervjuade uppgav sig läsa. För att konkretisera olika innehåll användes typ- sidor som bestod av klipp från t.ex. ledarsidan i den lokala morgontidning den intervjuade dagligen läste. SDS-läsaren fick alltså en typsida. som visade ett par huvudledare och några ledarstick från denna tidning. På så sätt kunde risken för att man skulle missuppfatta kategorierna minskas avsevärt.

Den andra frågan var mer traditionell. Denna gällde hur mycket man bru- kade läsa av olika ämnen (energikrisen. kommunalpolitik. olyckor och brott. etc) i sin morgontidning.

I intervjuerna i Västerås följdes kategorifrågorna upp genom att de interv- juade tillsammans med intervjuaren bläddrade igenom dagens tidning (Vest- manlands Läns Tidning) och angav vilka artiklar de hunnit läsa.

Dessutom gjordes en separat undersökning av läsvanorna med hjälp av en postenkät. som avsåg tidningsläsningen den 26 april 1974. Samtliga per- soner som tidigare intervjuats tillställdes då den lokala morgontidning de upppgivit sig läsa mest regelbundet och fick markera vilka artiklar de läst.

Det finns därför möjligheter att göra direkta jämförelser mellan intervju— undersökningen och endags-enkäten för att bedöma hur tillförlitliga resul-

taten är. Detta ger oss också en möjlighet att studera hur läsvanorna en dag skiljer sig från vad individen uppfattar som sina mer allmänna läsvanor (jfr t.ex. tabell 4.9).

Undersökningar av allmänhetens och kommunfullmäktigeledamö- ternas läsning av den lokala morgontidningen.

1) Enligt kategorimetoden l intervjuundersökningen ingick en fråga kring hur mycket av olika

innehållstyper som den intervjuade brukar läsa. Dessa avsåg dels re- daktionella sidor, dels ämnen. För att göra metoden mer konkret il- lustrerades de redaktionella sidorna med utdrag ur den tidning som

den intervjuade uppgivit sig läsa regelbundet (typsidor se appendix). Frågorna kombinerades med uppgifter om man ville ha mer eller

mindre av vissa innehållstyper.

2) Enligt artike/metoden Två typer av undersökningar genomfördes här: dels en genombläddring av en tidning i samband med intervjuerna (ca 400 personer som läste Vestmanlands Läns Tidning) dels en postenkät med ca 1.600 personer. där läsningen av sammanlagt åtta tidningar kartlades en viss dag (26 april 1974). Den förra undersökningen är ännu ej färdigbearbetad. Det bör här betonas, att det är samma personer som deltagit i båda typerna av undersökningar. I Västeråsundersökningen finns uppgifter om tidningsläsningen insamlade med tre olika tekniker.

I detta kapitel skall vi ge en bild av vad allmänheten läser i tidningen. Vi har valt att utgå från tre huvudtyper av innehåll som kan spegla tre olika funktioner hos lokalpressen: (1) nyhetsmaterial, (2) opinionsmaterial, och (3) annonser. Vi gör också vissa direkta jämförelser med kommunfullmäktiges tidningsläsning.

4.2. Nyhetsmaterialet

Nyhetsdygnet 25—26 april 1974 dominerades av fyra stora händelser. Den portugisiska regeringen störtades genom en militärkupp. Bonn skakades av att Willy Brandts närmaste man avslöjades som spion. I Sverige nåddes upp- görelse mellan Centerpartiet och Socialdemokraterna om den fjärde AP-fon- dens användning. I en del hamnar strejkade arbetarna.

Tre av de lokala dagstidningarna SDS. GP och VLT placerade samtliga dessa nyheter på förstasidan. Arbetet hänvisade hamnstrejken till insidorna. men behandlade övriga tre nyheter på förstasidan. I falutidningarna tog man överhuvud taget inte upp hamnstrejken. medan nyheten om kuppen i Por- tugal och AP-uppgörelsen placerades på första sidan. Dala-Demokraten rap- porterade inte om spionaffären. medan Falu-Kuriren tog upp denna på en insida.

3 "Omslag" avser första sidan i del 2 av SDS. Ar- betet. GP eller VLT och/eller sista sidan i samtliga tidningar.

Storstadstidningarnas förstasidor dominerades i övrigt av riks- och utri- kesmaterial. medan falutidningarna gick in för lokala nyheter. VLT behand- lade både lokala nyheter. riks- och utrikesmaterial på sin första sida.

4.2.1. De dagliga nyheterna

Hur intresserade var då läsarna av nyheterna på första sidan? Här kan vi få en uppfattning om intresset bland allmänheten och kommunfullmäktiges ledamöter för olika artiklar genom endags-enkäten. I figur 4.1 redovisas hur många procent av de båda grupperna som läste de större artiklarna den 26 april.

Kuppen i Portugal och nyheten om AP-uppgörelseti, som fanns med på samtliga förstasidor. hade stort läsvärde både bland allmänheten och kom- munfullmäktige. Skillnaderna mellan grupperna går häri första hand mellan regionerna. I Göteborg och Malmö hade kuppen tillsammans med spionaf— fåren i Bonn den största genomslagskraften i Västerås och Leksand lockade andra nyheter de flesta läsarna både bland allmänhet och fullmäktige (se figur 4.1).

Uppgörelsen om AP-fonden var bland de tre mest intressanta nyheterna i samtliga kommunfullmäktigegrupper. I Malmö var också allmänheten mycket intresserad av den politiska nyheten. medan GP:s läsare föredrog att läsa om hur "älgkon Frida lurade jägare". När det gäller Västerås och Leksand bedömdes tydligen de lokala nyheterna vara mer läsvärda än AP- uppgörelsen.

Det är självklart att en artikels placering i tidningen kan påverka dess läs- värde. Man utgår ofta från att de artiklar som placerats på förstasidan i en tidning alltid ska ha det högsta läsvärdet. Även om en förstasidesplacering medför att en artikel uppmärksammas av många är detta inte den avgörande faktorn. Omkring hälften av artiklarna på förstasidan i storstadstidningarna fanns med bland de 15 mest lästa. Där var det således många insidesnyheter som ansågs mycket intressanta. I Västerås ingick samtliga förstasidesartiklar bland de mest lästa och i Leksand drygt hälften (tabell 4.1. jfr lig 4.1).

Tabell 4.1 De 15 mest lästa artiklarna bland allmänheten efter placering i tidningen. Endagsstudien. (Antal).

Placering SDS Arbetet GP VLT FK DD Förstasidan 5 3 4 6 7 6 Omslag'd 2 4 6 0 0 3 lnsida 8 8 5 9 8 6 Summa 15 15 15 15 15 15

Artiklar med lokal anknytning har ett högt läsvärde i samtliga tidningar. Intresset för den lokala informationen ökar med minskande kommunstorlek. Om vi ser till de 15 mest lästa artiklarna i de sex dagstidningarna är knappt hälften av dessa lokala i Göteborg och Malmö. medan nära nog samtliga har

lokal karaktär i Leksand. Det mönster som här framträder visar klara likheter med tidningarnas innehållsprofiler som dessa beskrivits i föregående kapitel. ] storstadspressen får inrikes- och utrikesstoffet större uppmärksamhet både i spalterna och bland läsarna. Detsamma gäller lokal- och regionalnyheterna i falutidningarna.

Tabell 4.2 De 15 mest lästa artiklarna bland allmänheten efter geografiskt område. Endagsstudien. (Antal).

Innehåll SDS Arbetet GP VLT FK DD Lokalnyheter 6 6 7 9 14 12 Riksnyheter 1 3 1 3 0 2 Utlandsnyheter 8 6 l 7 3 1 1 Summa 15 15 15 15 15 15

Vi kan här jämföra med kommunalfullmäktiges tidningsläsning. De är i stort sett lika intresserade av det lokala materialet som allmänheten. Deras läsmönster avviker dock på två punkter: ledamöterna är mer intresserade av riksmaterialet än allmänheten. De läser också mer av det renodlat politiska stoffet. Skillnaderna mellan väljares och valdas tidningsläsning är störst i storstäderna och minst i Leksand.

4.2.2. Några läsmönster

lntervjuundersökningen där kategorimetoden användes ger i stort sett samma bild av läsvanorna som endagsstudien. Det är lokalnyheterna som intresserar mest. Särskilt markant är detta i Leksand (tabell 4.3).

Tabell 4.3 Andel som brukar läsa det mesta av utrikes-. inrikes- resp. lokalsidorna. Allmänhetsstudien (%)

SDS Arbetet GP VLT FK DD

Utrikcssidan 60 52 55 51 31 42 lnrikessidan 77 70 71 70 56 52 Lokalsidan 84 84 89 84 93 91

Antal svar 245 114 348 377 331 84

Anm: Tabellen anger hur många procent som uppger sig läsa allt eller i stort sett allt av de uppgivna sidorna. Varje procenttal bygger på det totala antalet läsare av resp. tidning.

Det stora intresset för lokala nyheter i Leksand framträder ytterligare om vi ser till vilken typ av material man vill ha mer respektive mindre av. Över 60 procent av Falu-Kurirens och Dala-Demokratens läsare vill ha mer lokala nyheter. jämfört med ungefär 30 procent bland övriga tidningars läsare.

Leksandsbornas önskemål om ytterligare lokalt material från den egna kommunen illustrerar de regionalt spridda tidningarnas dilemma. Trots att både Falu-Kuriren och Dala-Demokraten har lokalredaktioner i Leksand och trots att de innehåller avsevärt fler regionala nyheter än övriga tidningar (jfr avsnitt 3.3) är det redaktionella utrymmet uppenbarligen otillräckligt för att

Figur 4.1 :l/ir/c/ ur lä llt/ningar lier/agan (lt intiii/ii/litiiiktit'c.

SYDSVEN SKA DAGBLADET *

SNALLPOSTEN

magma-zu Arb MMWSE ('ö' VM nu "XM—lll e fölvh nyt mohahulll m.m—isen» M..-unna.— w

.___.._...._ lin...-.ru -. .. . .-.. .-.

WBRANDT TRIUMFEN TOTAL sa'—:f- SKAKAD FÖR KUPPMÄNNEN

""""- av spion.-skandalen

' nu. |_- n —- ._y—i..4 _... . an...—...a...

' |... nu. n...-. nm..." .. .—

... . uh.]. .....

Portugal jublar Soltlalcr störtade 50 års (liktalur

llHHel

. _ . & Brandts _-_. * __ . _— . _. högra hand

DDR- -spion

in 1 l

:| I l

! l

(. _lu

!: l l

.i-

!

|| l ! 1

; .l 'l

()rd rule! utgjorde

ELD UPPHÖR " I AP-STRID Ann.--»..vu _mlu—d—l—

w.. 'x...—

litnantli-

b).," Lon (lsli/rg.r "Tunt rill Ölru

mv w sin nur/rl KF ”"""

Tjänstemännen får jobb spår prognos

AB..]... :. .

inn—l ET.

k .. "' %s:—=== ; 0150an (,,,. Avtal klart

...”—___... m..—.:;- om lP-fonden

.. ... ...

%

|... nu"

. p...-u...... I .. urmi- .. Renault—Mercedes ' : '>.. * A M 3, », d_v rutt! jod rerkxmd . . ' ' _ _ ' ;.” LL J __ ,—-——-- .. ' , . .ky" 71%.

....C. mono

VESWÅlllllllDSlllllS TlDlilllf .."—:. Göteborgs-Festen

nllgr-rinlnh ,... .it-"t

a...... .,..3

A . lp) nui få | . " h E ””A")" Armen rensar upp 1 Portugal

f..-t Reu>lt- lt (larna

lm ar till) sa & al

Jubel mötte kuppmän i Parti,,

?

l ll

ll li

.llil il'll

———-'-A1 .....- __.._

.! lÄnfligen lglart llumruarbemrvpautmjhrnolp. " %; [om AP-fonden Vi Skall visa vår styrk'

lllllllii

Spionskandal Västerås

skakar Brandt åtrå" . _. _ _ .. håll igen _ ' ' " '” Cotlalrrlrrua .

mmm" be

_ _ ___ _ Klurlom tP-Io—den: Följrlertiaotisso .Palme nappade at hamnstrejken .Pa "Y" (c)-bud

iiii'im ill..

Fäldt-gäriro

.. .... .. auuuus svowsu nom—(; __...—

Litet ”W atergate”

| Ludvika kommun?

Armékupp 1 Portugal Jubel

mötte

kuppmän

Hedemora oraldrar på sjukhusdebatt

(i.u-(uno Madeira

». w.— .

Order från Korea l

ger kvinnor arbete nmbulms

i ål

:|! .|.. lll

l lr

' Forskare avslöjar ; bävems privatliv

li våldtagen

..»—.——o—-——.——--—...——-.-. -_—,____.»-_.-............._.._n-_. ,...-.-.._.._...--.-.-__ _...— . ___—..— .a...- ___-v......m....;

| ...... __...mMn-umu-u. ...-e......

l vu.w-_....._-._—-..-_..'_..-..... ...,—......— u... .....—.... a...-___ ...nu-,......

....—.....-...l - _.—

.._._..-...,. _....__,._____.,-_,.._.._..._... ...-.....

.. DMADEMMBA lil

A

Döva irunslfor

. ALU—l!

62 E'. 69 7!

.KC

KF

...; in)

MM. '" istf—nu.....”— .... uu.-

BRA MED FÖRÄ.LDR XR

m..-mun nu ..

wl LVl 3

lorsol. _till void

HOS BARN PA sthHLS.

Örerlällnrvn: lng xkullr' unt? vilja: rara patient pd ldngrdrdxkliniken

HWERE] ! (BLT '

lliklaturrogimon | l'urtug 'll krossad

.""?E-.-

... ...... ...... ... ..... ... ...... ,...... .. ...-. ...—.,. ...-......

Sven A plintlr orienterade Kommunala Win-ln ul Fiir—äkringxkax—an in

tillfredsställa behoven i varje enskild kommun. Läsarna anser inte. att det finns tillräckligt med lokala nyheter, Det framgår också klart av endagsstu- dien att läsarna i stort sett läser allt som handlar om Leksand. vare sig ny- heterna behandlar tingsrätten eller simskoleavslutningar. Artiklar om grannkommunerna förbigicks däremot av de allra flesta. Samma tendenser återkommer bland kommunfullmäktigeledamöterna i Leksand.

Vi kan härjämföra dessa läsmönster med hur de undersökta tidningarnas nyhetsinnehåll fördelar sig geografiskt. Allmänt sett finns stora likheter. De tidningar som domineras av regionalt och lokalt material har också en la- sekrets. som mycket regelbundet läser lokala nyheter. Bland dem som läser tidningar med en jämnare geografisk Fördelning av nyheterna, är man mer intresserad av att få information från olika håll.

Även om det således förefaller finnas ett samband mellan utbud och läs- ning, är det svårt att avgöra i vilken riktning detta går. Är falutidningarna lokala därför att deras läsekrets är särskilt intresserad av lokala frågor eller är läsarna inriktade på lokala nyheter därför att sådana får stort utrymme i tidningarna? Sannolikt är det fråga om en växelverkan. Tidningarna bidrar till att förstärka läsarnas intresseinriktning genom en succesiv tillvänjning. men det avgörande torde ändå vara den lokala kommunikationssituation människan befinner sig i. 1 ett följande avsnitt ska vi närmare behandla hur läsvanorna påverkas av individens bakgrund.

4.2.3. Mest lästa nyheter

Det lokala materialet anses således vara mest intressant. både av allmänheten och fullmäktiges ledamöter. De geografiska innehållskategorier vi hittills dis- kuterat ger naturligtvis enbart en mycket grov bild av läsvanorna. Vi ska här se närmare på vilka typer av ämnen, som intresserar individerna. I tabell 4.4 redovisas en sammanställning av de tio nyhetskategorier. som lockat flest läsare.

Tabell 4.4 Mest läst nyhetsinnehåll. Allmänhetsstudien (%)

Innehållskategori Samtliga SDS Arbetet GP VLT FK DD 1 Lokala nyheter (allmänt) 84 84 89 84 89 98 91 2 Energikrisnyheter 80 85 87 81 84 77 78 3 Olyckor och brott 70 63 80 66 76 75 75 4 lnrikesnyheter (allmänt) 65 77 70 71 70 56 62 5 Miljöfrågor 62 70 61 70 65 48 57 6 Krigshändelser 51 62 54 55 52 42 40 7 Nyheter om u—länder 49 56 54 55 53 37 41 8 Utrikesnyheter (allmänt) 46 60 52 55 51 31 42 9 Lokala arbetsmarknaden 45 52 43 45 46 43 43 10 Sport 43 33 43 31 43 56 58

Antal svar 1 595 245 114 348 377 331 84

Anm: Tabellen anger hur många procent av reSpektive tidnings läsare som uppger sig läsa det mesta eller en stor del av de angivna innehållskategorierna. Kategorierna är rangordnade efter siffrorna för samtliga. 1 gruppen "samtliga" ingår även det fåtal personer som uppgivit sig enbart läsa SkD. Mora Tidning eller tidningar utanför resp. regioner.

Tabellen visar att vid sidan av lokalnyheterna intresserar sig stora delar av allmänheten för nyheter om energikrisen. olyckor och brott. inrikesnytt samt miljöfrågor. Långt ner bland dessa tio kategorier kommer bl. a. arbets- marknad och sportnyheter. Skillnaderna mellan olika tidningars läsare är re- lativt små.

Resultatet speglar delvis tidpunkten för undersökningen — våren 1974 — då bl. a. energifrågor var föremål för en mycket intensiv debatt och hck stor uppmärksamhet i pressen' Bland de ämnen som fick klart färre omnäm- nanden märks en stor del av det politiska nyhetsmaterialet. t. ex. det om riksdags- och kommunalpolitik. handelsnyheter och religiösa frågor.

Resultatet är inte särskilt anmärkningsvärt. Enjämförelse med siffror från 1967 pekar på en närmare hundraprocentig samstämmighet vad gäller de ka- tegorier som förekommit i de båda undersökningarna. Detta antyder att tid- ningsläsningen knappast har förändrat sig nämnvärt under denna tioårspe- riod. * ] kommunfullmäktigegruppen har de samhällsorienterande nyheterna genomgående högre läsvärde. Där är också skillnaderna mellan individer i olika regioner mycket små. när det gäller läsvanorna.

[ följande avsnitt ska vi mer ingående studera hur de politiskt intresserade respektive ointresserade bland allmänheten läser sin tidning jämfört med fullmäktiges ledamöter. Vi tar upp två typer av nyhetsinnehåll. dels det all- männa. dels det som direkt behandlar politik.

4.2.4. Det allmänna nyhetsinnehållet

Intresset för det allmänna nyhetsinnehållet bland politiskt intresserade och ointresserade skiljer sig mycket litet. Miljöfrågor, samt nyheter om olyckor och brott. har det högsta läsvärdet i båda grupperna.

Kommunfullmäktiges läsvanor avviker däremot något. Framförallt är le- 1 damöterna mer intresserade av arbetsmarknadsnyheter. Handelssidan läses Den"? kille??" här också oftare i denna grupp. medan man är mindre intresserad av det allmänna

p.g.a. sm sarskilda karak— . .. . .. . .. . .. . (är uteslutits urden löl- materialet, [ övrigt ar likheterna anmarknmgsvarda. I tabell 4.5 redOVtsas an- jande redovisningen. delen som ofta läser olika typer av allmänt nyhetsmaterial.

Tabell 4.5 Allmänt nyhetsmaterial. De sex mest lästa allmänna nyhetskategorierna. Allmänhets- och kommunfullmäktigestudierna. (% )

Allmänheten Fullmäktigeledamöter

Politiskt ointresserade Politiskt intresserade

Olyckor och brott 75 Miljöfrågor 79 Miljöfrågor 94 Miljöfrågor 51 Olyckor och brott 63 Arbetsmarknad 88 Familjenyheter 46 Arbetsmarknad 58 Sport 39 Sport 39 Sport 47 Handelssidan 38 Lätta sidan 39 Lätta sidan 38 Olyckor/brott 31 Hem och hushåll 39 Familjenyheter 37 Familjenyheter 26 Antal = 957 Antal = 638 Antal = 250

Anm. Nyhetskategorierna är rangordnade inom varje grupp efter andelen som uppger sig läsa respektive kategori.

4.2.5. De politiska nyheterna

Skillnaderna mellan de politiskt intresserade och övriga är avsevärt större ifråga om det politiska nyhetsmaterialet. De omkring 60 procent av allmän- heten som säger sig vara ointresserade av politik läser sällan om kommunala frågor. om riksdag och regering eller vad som händer bland de lokala politiska organisationerna.

Däremot läser i stort sett varje fullmäktigeledamot regelbundet denna typ av nyheter. Den politiskt intresserade allmänheten intar en mellanställning. men deras läsvanor liknar kommunfullmäktiges (tabell 4.6).

Tabell 4.6 Politiskt nyhetsmaterial. De tre mest lästa politiska nyhetskategorierna. Allmänhets- och kommunfullmäktigestudierna. (%)

Allmänheten Fullmäktigeledamöter

Politiskt ointresserade Politiskt intresserade Kommunalpolitik 20 Riksdag/regering 68 Kommunalpolitik 100 Riksdag/regering 16 Kommunalpolitik 62 Riksdag/regering 98 Lokala politiska Lokala politiska Lokala politiska organisationer 10 organisationer 35 organisationer 91 Antal = 957 Antal = 638 Antal = 250

Anm." De politiska nyhetskategoriema är rangordnade inom varje grupp efter andelen som uppger sig läsa respektive kategori.

Läsningen av de politiska nyheterna kan också åskådliggöras med resultat från projektets endagsstudie. Figur 4.2 visar en sida ur Göteborgs-Posten den 26 april 1974. För respektive artikel har angivits hur stor del av allmänheten och kommunfullmäktige som uppgivit sig läsa den. Här framträder fullmäk— tigeledamöternas stora intresse för de kommunala notiserna.

På de två konkurrensorterna har det politiska innehållet i nyheterna ge- nomgående ett större intresse bland läsarna av de två socialdemokratiska tid- ningarna. Det minsta intresset för nyheter om lokala politiska organisationer finns bland GP:s läsare. Det är intressant att relatera dessa siffror till vad som tidigare nämnts om denna tidnings mindre material om lokala politiska frå- gor.

Vi kan dessutom visa att nyheter om den kommunala politiken och de lokala politiska organisationerna anses ha ett högre läsvärde i Leksand. Det är troligt att denna kommuns begränsade storlek är en faktor som påverkar bedömningen. Andra studier har också pekat på att det lokalpolitiska intres- set är större i mindre kommuner.

v... ... mur-.|, ... ...—. ... nu ... nu nu

llt ir nit" i'uirllt lil hm- pi | x .

| äatkuatträffar.

.i.. i.. .... .a. i..-.. du.. .. 1.1... o.d..

,orÅ m

...-t.f. ,.. . _,

"MSW!

null ins—u it llll

MAGNUS

ut, ...(i. mulm |

" uu: IIII

:HWO'VIQQQII

;iHAPPYJAll

nun ...-u mu [M_— .. ' .*h Kvantum—inv. m 17

._ ...

. JÅlllÅND BALL , :ooooooooooooooooo,

mna

.' DANSIKYNÅEIVIVFDÅ "" " "' I'll/_”.lrlll'" .... ...... MM turns Kl () '.. .::-...nu min 'dLnJ—nq ll" ""."l'l" | sik VÅRGÅRDAPARKEN 1; 'f'fi??""i'.- ina-.:... .i... 21. ..”-u u 20—2l '; nun m..... muumx—ruuuu.

_;liilla llltit

HDLMJYHIN

| kvitt (I. "a_i—_ .1 nu:

['n/Lunda»-

n...... ...... ......i

___—___J'

(lN nt: k

MEMPHIS;

idH lleruååi INYGAMMAI rl

VMDÅGNAMI nu nu '

LUDGO—PELLE

IURDAG nam Kl nu

BEIT—OVB

SKOLDANS

"MAI IDAG ut 4 [L 11. M

r...-. . a. n... i... ... n...... ..... ...

Alternativ : kärnkraftsfrågan: Energination eller u- Jand

ooooo'oooooo'o

. .ovcoooooooooooooof.

wuxuu—is r..... "|..an 'nnv ut...,l '. Kul.... 4». :: .,...

--.nu...- ........-_..JV 1 | | 1 1.

. nun-.. an.-un Inc..- _ _ ur" I'll

r.. r... ... m.m..-utr.

,.. ..

' l

. Socialvården tar krafttag. s....i... t,... ; ; lll/Illl/llrl . ' Punktinsatser redan i var f,! ..'. f- -

......l»... ...-...,... .

n ...... rut . i. t..

ALLM 1 5 % 6 8 ”i.

, .N'npxiirlrslni'tl inliir tinget

_ Strejken en kala.—lrof ' för Nordsjö-trafiken

Nt tt i CÖtcborrrl

'D 1_

nu

(Lal—tira nr kpår ! inl Mmmrrltv

. u .....

AI vn'vutlvq '

wu... '" M '

”Minna.-— l. " .. .. .. "

.,...»

val-mon a_n

.. m...-uu -. ' . _ nu

som OuANr-l

- - » ... .» ... .! lu— 'on-um"; ..: upp- um )

Figur 4. Mile/en ai Gälcboras- Poc/ens läsa/e bland allmänheten (ALL ha läst tissa ("tik/al i sin tidning den 26 apr Il 1974.

M) och kommun/ii/lmäk/iee (KF) som uppger sig

4.3. Opinionsbildande material

Redovisningen har hittills gällt vad vi betecknat som allmänt och politiskt nyhetsmaterial i dagspressen. Här avgränsas nu de delar av innehållet som kan betecknas som opinionsbildande i snävare mening: ledarsidan, debat- tartiklar och insändare.

Skillnaden mellan de tre typerna kan ibland vara oklar. Vissa inlägg från läsarna placeras under särskilda vinjetter på ledar- eller kultursidan. medan andra publiceras som insändare under rubriker av typ "Brev till redaktionen” etc. Vi får dock en uppfattning om intresset för de olika typerna av opinions- bildande material genom denna uppdelning. (tabell 4.7).

Tabell 4.7 Läsning av opinionsbildande material. Allmänhetsstudien. (%)

SDS Arbetet GP VLT FK DD

Ledarsidan 39 37 32 34 19 28 Kultur- och debatt- artiklar 43 30 36 31 21 23 lnsändarsidan 58 63 43 62 52 64 Antal svar 245 114 348 377 33l 84

Anm. Siffrorna i tabellen anger hur många procent av respektive tidnings läsare som uppger sig läsa allt eller en stor del av de angivna typerna av material i tidningen.

Tabellen visar att insändarna är den mest lästa av de tre typerna av opi- nionsmaterial. Detta gäller samtliga undersökta tidningar. [ landsortspressen är det i det närmaste dubbelt så många insändarläsare som läsare av ledare respektive kultur. och debattartiklar (jfr. även lig. 3.5).

Ledare samt kultur- och debattartiklar läses av i stort sett lika andelar i de undersökta tidningarna — mellan 20 och 40 procent. Andelarna för ledar- läsning är ofta ifrågasatta. Man menar med stöd av olika studier att siffror på över 25 procent troligen är en överskattning. Utan att här närmare gå in i en metoddiskussion kan fastslås att de givna procenttalen skiljer sig kraftigt åt mellan tidningarna och att de troligen avspeglar andelen potentiella ledar- läsare. Annorlunda uttryckt är det rimligt att påstå att mellan 60 och 80 pro- cent av allmänheten i stort sett aldrig läser någon ledare.

Ledarna läses framförallt av den politiskt intresserade allmänheten och kommunfullmäktige, medan insändarna relativt sett oftare än övriga når den del av befolkningen som är mindre politiskt intresserad (tabell 4.8).

Tabell 4.8 De tre mest lästa typerna av opinionsbildande material. Allmänhets- och kommunfullmäktigestudierna. (%)

Allmänheten

Fullmäktigeledamöter

Politiskt ointresserade Politiskt intresserade

lnsändare 50 Insändare 57 Ledare 97 Kultur 19 Ledare 55 Kultur/debatt 97 Ledare 13 Kultur/debatt 48 Insändare 72

Antal = 957 Antal = 638 Antal = 250

Anm: lnnehållskategorierna är rangordnade inom varje grupp efter andelen som uppger sig ofta läsa respektive ka-

Tabell 4.8 styrker vidare den tidigare slutsatsen om Förhållandet mellan läsvanorna och vilka geografiska områden som behandlas i artiklarna. In— sändarna innehåller i första hand åsikter med lokal anknytning medan le- darna domineras av riks- och utrikeshändelser. De grupper som framför allt är intresserade av lokala nyheter de politiskt ointresserade — går som regel förbi ledarna medan de läser insändare i det närmaste lika mycket som de politiskt intresserade grupperna. De senare som i allmänhet uppger sig läsa relativt mycket inrikes- och utrikesnytt är också flitiga ledarläsare,

Ledarläsningen varierar både mellan orter och tidningar. ] Malmö finns den största potentiella ledarpubliken och i Leksand den minsta. Också detta överensstämmer med tendenserna vad gäller intresset för internationella frå- gor bland läsarna.

4.3.1. En dags ledarläsning

Vi kan ocksåjämföra hur många. som en dag läser ledarna i sin lokala mor- gontidning med dem som uppger sig regelbundet läsa ledarna. Omkring en femtedel av allmänheten läste huvudledaren den dag då endagsenkäten genomfördes. Cirka en tredjedel säger sig regelbundet läsa ledare (tabell 4.9).

Tabell 4.9 ledarläsning. (%)

Läst tidning

SDS Arbetet GP VLT FK DD

Andel som regelbundet Andel som läste första- Förstaledarens innehåll läser ledare ledaren 26 april 1974 i respektive tidning 26 april 1974

Allmän- Kommunfull— Allmän- Kommunfull- heten mäktige heten mäktige

39 100 13 38 Hamnstrejken 37 98 24 58 Portugalrevolten 32 99 21 55 Portugalrevoltcn 34 100 19 83 AP-uppgörelsen 19 86 9 31 Portugalrevolten 28 100 1] 69 Portugalrevolten

Anm: Tabellen anger hur många procent av allmänheten och kommunfullmäktige som (1) uppger sig regelbundet lasa ledare (allmänhetsstudien och kommunfullmäktigestudien) och (2) läste lörstalcdaren den 26 april 1974 (en-

dagsstudien).

Vi kan också illustrera med ledarsidorna ur fyra undersökta tidningar Arbetet och Göteborgs-Posten (figur 43) samt Falu—Kuriren och Dala-Demo- kraten (figur 3.5 sidan 80).

Dessa två ledarsidor ger en bild av läsmönstret. Göteborgs-Postens ledar- sida är ett exempel på selektiv läsning. Det framgår klart hur man hellre läser om frågor. som tar upp geografiskt närbelägna händelser.

Ledarna spelar utan tvekan en viktig roll för de politiskt intresserade med- borgarna. men är mindre intressanta för övriga. Om vi jämför med äldre un- dersökningar. kan vi också konstatera att man idag läser ledare i ungefär sam-

Arbetet

& Ett steg mot framtiden MEN HUR LÅNGT?

nnan

l ,',i',',ul1'

-y,,.f. . l-f rn (Iu'q "- ,.. l..,- _. ,,,—. winrmrrjnr att slå bid dumtuxöqouu på ull mngrn | sdiväl kolanunw mm I mc- .Liww... ,m luliv'ldn i.,v- delnmlA'l Iron mycku mi bluuntmu recept

..: min.. ”,...,” u. ,, .1. i.u-,, ,l- .,,4 nu |. ,- l.. jur ntl i-rrka pvogrusw men ändå "tydde på 'l)1,;tl . 'lllllld'r'ltt)! ,,,, ,,,,, i,” ”i,” |It'lgnvuln flilsnmlmllrt.

». ,.. , ,—

min,...u-.._

TLA—H.,. , ...—,. .. . .,, ,,., ... ,... i,. .,_,,. Hm...-... ....

...-..- ...-,. ,.., ...-w......

,_ » ,. .. ,. ..,, ,,, .. ... i...,.......,.—..,.».... .

|.- >., ” H, .;- . - ,,. ., ,.. ., .....tu. . ",.. I.Mulkp'wlnunlu ..,. . . . ,. , i.., ..,.,..,..-,,.. ...i u. LMU-," mdc-lund»! i......v. ."qu-

Folkets

R...» , .. .. .. ....

... . .. ,... m.m.,. .,

,. ... .....— nu ..,

...,... . .. . (W., (,.., ...,—... ...",. m.., .. ... ,... an..—." ,, ,,r nr, .... .. __ .,... i......"

,. .. ,, ,.. nu..-..... i...—., ..,... ...»...

..:— ," m.m-',... .. ..,. .... ..,. , s.."... , ",...-.,.» .. ....— ...,... ' ""” ”' "" . ..., ..... ...... . www-

.. .... ... .m

,... ,.., ...w ,.. u......

. ' ——4.» I'M'v—cmltll

. ...,-...a. .... ...... .,_,. " ...- ...... u...... pa.-...... " uv— :..... __..."— —._-v_._. ..— Pvm . .. .. nu .... ..;— .- ha... ...,-"— m ...—__. .. ...-m'a...— .... ...g-vm. ...man—-

w m 11 nm.—.nu... ...—,.. ..... ... dv! um .,"... .,n .. . .. , nm.." ,...—...nu..." M.,-...... ,... . ni...—..

...-_. ..--... .

'..." .... ... ., .:. ... ..— ,. u.-.—.. .— .... -., ..,. ..,." ». ..- ....— ,. rm... ...-... , i..-...,. ... .... ..."-...... ,...—...... ...—.i . w-

..._.... u.. m.m..-nu....

s...... ..,. panna.-I'm ._ ,, ,,,," WW,—.,. ..m. ... .,...mm "- .,,.., .. .., ,...-....- .a. ... .,. m.,... n...... . -...., m...—u- .. ....

f.,.r ..., ..... u, i..-...— .. >... (..,... .... .....- ..

_. . ..., ..,. . i... t...... ...,—,...... - .. .-,. .. ...... m.m..... . ..... .” '"” ' ”,..-..,"... i... lnlir! ,

' ” "" .,.__,,,....,,. ,... ... ....

_ _ ...... .... . , ut,... . Murn! utmana—..,...

..., w...... .. ...—,..

Låglonepolitilr $;:';;.-5'—._é.f:—':-:-?.:—a—f:.-=5

...... ...,... ».... ....- nu.

,,,. . ...... .., .. .. ....., .»...

...-.... ..,... i...-_...uw. - .. ”.i....- ...—4 M...-......

ml . .”...» ... ,,

... ." .. .,». u...—.... .... ..

,.— _. ..,. ..- .,. llt] .. .. , n- ., w......" ... ». .. .,,M . ., .. ,.,.. ,,.

. .

,. ,,

mix.-...a. vv'v m mud. ...—1 WillnfmuuvaM Au m. ...—a MIN. ..... .a n...-mn. le-lu .. M sw..." nu .i. . ut " m.,-...- .u- ." .u u...... iu- i. vi i.. ut.—inom...... ». i... u mama . m..-...a ...- |"... ...a ..... , ut nu um sou n......— ...a. n...... ut... ....4 m.m ma,. mlullnlrdulnm in. An.-u- ua.—:...... m- r...... nu.. ut Mull-vt _ ...-. L..—um. _ m..... ..u...

n... .nu ...... _.— "m.. a...-.... ... t.....— . Nr.-ul .. ....- na .."-u...... um ..:— mw— at.-...... ... n » ...nu. l..., l [mulm-"uu _ NAMN:-Muuta"- . ...... IWuw—nluvum .nu-4..— .nu- Mwl ...-|.-

polis

n...-u..."...—

... ..

t». .. ...i. ...»...— ... .... .. .... ...... g.... m— I... .— .. ...-u..— whlul-ql u. n

...a-...man.»— ...—___..— r-v' m...-___...—

Förspv sig

bvwån—lI'M-n annu—_Wa- lugnt.-...nu.

—-..—.........-.i.u.. ...-. uu- .. ..... .u ». ...-.- i.. :_..u|m.u..,,u.-—n..t ...—......— un—m .u. ...n- m...-....

nu lou-li,- - .. .... nu ,..—4. mm!-" .m ...—1. - vor-... . .,... n. tmwnn— . nu uuu—unlo . .. .. . ' _, n:. ... va.-... .,mi . . ..... mm...-m on a... lnfnn (w...—m..... v . ..u... ...-w . w.». mu. r.: n»— .. ..v u . . ...a-..., ...—.... cm..»-,..,,.. ,...-,,..:.,..w. . . k|,|n|.;4.i12>*,.| mhn I i... . i." ..'l ,. im.,..,..,...,,..,., ,.. . ,...»... ...",... _, W. .. mr.. ... v.. m...... ,,. w.— .» ...,»... ,,,,,_,, ,

nu. ut...-...om... (,.- nu!.uu ..,m . . .... , pmdmvm it...... .— ,, . Var-nu y-wu... rlwlv ! ...-... ,,, . .. ......

... ... ..

.. n..., ...... .,, ,. —. . u...-m . ...-.. w......— ,.,. .,. .. nn— k...". .,|. i...-...... nu n...-.,...” |le .... l luv—'n om. .a». -..,-.. r.f.—ld- m. ",...-..,... .. u...". n, -. . ..... .». . m., .-"',.- .. ...,, warm .,.. ., ... ,... .... ...,-. ..,”, ,..-. ...

a.,, .,, ..-, in...

Rcl'oltcnui Li.

'.'v -- '. I 2 ! ...,." .. .

..,-...i, . . . ,...,» " ——... ,.....u,...,..,..i .—.-..,,..i, ..,...— ,...”...— ,_,, .. .

..-”,. ...—

-, 1.7 . . W-rnl'tt .»

.,, .— .... .. n...». _. .— .,. .. ... :...,

. , , ,...-,. ... .. ..,...- ,.,-...i -1.. . ”..-,. ,,... ,,,A.,

,,. -.,-|

. ...,.

tv,-..— ...—.. ..,, ,", ...,... .. ...,. ...,." ..,- ..,.

.. ...... . . w...-.

i... ,.. ,,, .. .

..: r.; .i.-. .

N' ... .. ,. . ,m ,.. ...-1.1. . ,..,” y.... .

, .. M,. ,. ,,

.,...,,... v.». ..... ... .,,,,...... .._._ _. 1

M,, . w...-.,.— : .., ' ' ., . ., ,. ., ,. -..”-,,.- .n. ,. ..., M.. v.. .-v ,. ., .,, ., ll ,. """W'W'H ,........m,,u..,. , ' i v...... m...-,.... * "' , i...-,». n ... ...,—.n- V"". "'-'*- - Atv ”nu,... __ r...-ann...

t..—ugn.... 11 '»c- .-..- 'i' .. ...,. .., _ .-.. m..

.» w., . .. ..... .. ,... ...a amt-— .. " ... n "» '» u ... ...-..... ...... m.m..". rm .. .,,...,.-,, >— , m.. w....a.» .. ..., .,m 4"le . .,. ... u-v- .... » r.... .. en. . ...,. ,... ,... ,, .,. .,.. ». ",.. ..,,, .,,,., .. huvan—. :, . 'n'-' ,. -,....-, mm ..,. ,..-. m.,. . ...,,t.-. .. ,,, ..,..." c...»... » .. ..... . .. m...

,.. .., od;-i n..., -. w- -,- .....

Nänilpunkl i Colombia

v-a . ."- mm...—..... .... ......u .....

i...... m.,... m Mm.-vw- m.. m ...... ...-. . m..--.,. ..., nu nu ,..., .. ,... ,.. .

..... m .. v,

...-_ l,..- . ,... III w...-o ,. nu .nu »»1

., ..., IuL .. .i. m. ,,, m m......»- ”.,-,... nu n.... .a . ll _...— 'INI vu. "vbn . ..... m. ms.-v- _ ...-. .,, . .ru ul ul .. anv.”. ,.. ,.. ..,...nwu—w ..., ..»... ...... . .... ha” ..,... mmm..—p, ... mt .. vn... ,..-.. |... ..... ..». dr p...-vw 'om..- ..... ...... mm,-mp. u.. ..,.,.. , .. , ,..... ... ...,». .....wu. ,... 4. t,... u,. ..... ,. . n...... M i .,. .... . .m ,..m ...,. .,. .,... ..,, ,... ..,, .,, lm.

,,,,. . ,. .. "M.. n nu... .t,_,.. u.». ru...-.

m n ».. . ...-,.. ., ...",—,.. u .. l ..... i. |.. ...- m,m. .. ,, . .. ..,,t x- ,,.w. ..,i.. i. .,.i,.....-,., m ,,,, ...i .,. .i... o.... Mh'lnn 1 N lv—d-Vuplm ..... |iti'-'n.-— . .. ”:.-n i... im. ..... |." .ru-... n .,4. "nu...... ...-. ...nu: Mmln . r,. |. ,..., umn .. "...nu... .,... 1. .i. ...nu ma,... I.llt ,, ,. u ...i-v. ..... ...... . .». ,, ,, . m. nu. .nu ..,,u- ;

Nya tag om

Thr- n ..... lnm m...-u nh ..,—..... mu. Inf ...nu... m...-uma ...a ... w. um nu". ,..-| . nu m. m .m— nu,» Aluma.— I»... :- ,,»... ...-. u......- - m ...—1 .... ..... w'..l ..,. . ...,. ., XI", m ... ...m ... .- . ,... ...... .. funnit. ...,—.— ,.-..

...,..4...

. .,|. .. ..

,...... .. ., . .. . i...-..,...

... i,...— ur , .. ....

nu .i.. .,, ..

,. . m.,. ... .... nl .m. -, ,,... ..,, m.. ,..., d' ...-m. IM. mun. m

iv...,. -,. n., t...—,.

. m. .:. m. v.. » Iirlvt ... mllnlnlc nmuu . nu...

nu nm vi nu |". m.m.. nat M w nie-u null men mm:-vind nu, en "lll

MWh-i'm”! ..,. vn ( ,.. |mlr*lav--l. ...— ... .,, n. .. ,.. ..,... t.," ",..... v . ., . .,, ,..... ,, ... .. . ip ., ..... . .,., ..: [vbl ,...—.,, ..,. MLM,-.. ,.. », ..,, . .. ,..... .. ..,. ..,, -l . ,,, , .. it i... u......

*" " ” ""” Skjut på [168

- , ..... |». ..-,—m.,... 7...

|..- .- .» r..-ww l .. . ». _. .v -m l-un n: I'v- .. ml . ,.. ,. v— ,.-,,...... .. .. .- an..-c.a. .-, ..r ...-1 .- t* u. n»... . ..:u nr,.— lr- .»... ...... ».— ,,, .— .. ..i- . ,. .. ,,,. ,... . .. ..,. r.. .. '.m' I' ,. .:. , tu... .. om.-. .nu-. x., ,...

(,.....

.., .-

,... , m.... ,,,. ,...-., ., ,. .. ,..-... .» ... u.. .,. ..., ., m......” , w...... ... ...... ...,-.. . __ |)... ,.." km.,”, LM .|- 405 lh anv. | ramar—mm .- .... ..,-. ». .,. ,.., :. .....- "Ile : cor—mmm .. ...—m.m... .. ...i.— .. .... .. .. ,..-m., XÅMlt runu mc und-| cvl "NV! lawn Manhunt lr ...,. "...,... .... ...... .., .., . ,

I'M—ua INN V.,..." M .a: m..-u.... mhn n

., ..... . .- ..., (...,... ,...-.. ' ' ' *"" ' ' '- ....-,,, . ..,... w., ..... ,,/ .u' . ..i...—.,,..m .. ALI—M 10 "' in n...... .. ...i... .......,.,,.,»,..,, ..., KF

n......" ..... lql ,,. 4.4 ...m. 1 4.— m.,, ..,—. i...,mu. Ann.!" . ,...... ...,, |... .v- ...nu. ....,,. ..

... ..., l,!x .,, . ,. ..,. ! ..,. ,......- - .. .... . ..,» ,...»,m .. pÅ nam—,.. __, ...i-i.,m, , t t ,, ,..

... . ...”,... , ,,.- ..-... .., ...,, ,, l-m ». ... ...”,-. . ,,,, ...,-, ,. ,_ . ......" (m. a., .... ... ,, ... __ . _ ,, , . ...,» , ...-. ...... ,. .,. .. ..... ,,,,, . . ,,,..am i.- .. ..... ...i. .... l ,..—,i' .». u ..., ,. .. .,..,., i,, ,,,... |.,..,,, , ,, 4. _" ," .., __ ,. im... .... .....u... .....n. .. ». ...-...,. i.». nu .... m.- om mu. im ..... nu ,,.um nuc om» 9- m,... mvul n'(uvmnlnl ...» ... , . . =.. nu». c., ..» nu

11:33.” " ” Självfallet?

n., ..,. - ...... amu- | ("ni.-HV.," ll .Irupa hu If'l IMa/Y!” nu ut ...-..,. "W...... ..,... U' ut. .. ..... mau-w r—u » ha», s...”-.... ... ..»... m ...—. lr u ,.. pu. .,, ,, "m,m",m ,.. . ,,,. nu.... av.. ...,, |, ,, ,, v... ... .. m.... ..,... . - . . - OI" en m...—. .. .. ...,, ., ".:. ,,... m n.- ,- ..., . m., ,.. .,... ...,. . .. ...,-.. .. ,... .. ...,... "...,... .,, . ... . ...,—. ,-, w. h.,-u, , .

m.., , ..,,.

x., ..,—

.., ”...,. ,..," _ , . _

,,,.., . . . . , - , ..,-,,,...v ..,., ,, ,. ,,.,....,,..,.., ,,. ....

., .. ..:,_.,, ,-_.,. Hunt-.,| . .. . -.,n,.,,4.,.,'.-.y..t. .

.. &. i—,.. -. ,, ., ....i n.,

|i ”...nu, .. vu— 'v-

unvdvul» - , .-,

..,,. ,,,-t... ,,., __, , .-g..,-z mat..-,, ... .. ..u ..» ,..... A..», ..,. —., . wi . nu u. ». .-. .; o',"

r..... uL

ma utsträckning som för 10 eller 20 år sedan. len undersökning 1956 uppgav sig 35 procent av allmänheten läsa ledarna, 1964 var siffran ungefär den- samma. Medelvärdet i denna undersökning — för undersökningsområdena sammantagna ligger ca fem procent lägre. vilket till stor del förklaras av att Leksand. där det politiska intresset är betydligt lägre, får oproportionerligt stor tyngd i sammanslagningen.

4.4. Annonserna

En tredje innehållstyp som här undersökts är annonserna. Vi har skiljt ut två olika typer av annonser — lokala affarsannonser och eftertextannonser ("småannonser"). Intresset bland allmänheten för dessa annonskategorier redovisas i tabell 4.10.

Tabell 4.10 Läsning av lokala affärsannonser och eftertextannonser. Allmänhetsstudien. (%)

Typ av annonser SDS Arbetet GP VLT FK DD

Eftertextannonser 50 42 38 62 62 76 Lokala affairsannonser 58 47 41 58 50 54 Antal svar 245 114 348 377 331 84

Både affärs- och eftertextannonser har således mycket högt läsvärde. Av andra innehållstyper i tidningen är det enbart lokalnyheter, inrikesnyheter och insändare som har högre läsvärde. Skillnaderna mellan tidningarna. är också små. Endagsstudien visar vidare att annonser med lokal anknytning läses av avsevärt fler än ren mårkes- eller produktannonsering.

Vidare visar tabell 4.10 på en intressant skillnad mellan de undersökta tid- ningarna. l storstadspressen har lokala affarsannonser ett högre läsvärde me- dan eftertextannonserna genomgående värderas högre i de tre landsortstid- ningarna.

Resultaten visar att annonsernas storlek tycks ha mindre betydelse för läs- värdet an innehållet. Stora annonser med specialiserad information obser- veras totalt sett mindre än annonser från t. ex. varuhus som säljer daglig- varor. En tendens i materialet är. att annonser för ett fåtal varor läses mindre än annonser som samtidigt informerar om många olika produkter.

Hur bedömer då läsarna annonsmängden i de olika dagstidningarna? Vill man ha mer eller mindre annonser? lnnehållsanalysen har tidigare pekat på stora skillnader mellan olika tidningar både i fråga om den totala annons- volymen och enskilda annonskategorier. Med tanke på det stora intresset för annonserna borde vi således förvänta oss att läsare av tidningar med få annonser vill ha fler, medan övriga är nöjda eller möjligen vill ha färre. Re- sultatet redovisas i tabell 4.11.

Tabell 4.l1 Andel av läsarna som har önskemål om fler respektive färre annonser. Allmänhetsstudien. (%)

önskemål SDS Arbetet GP VLT FK DD (] ) Allärsannonser Fler 4 9 l 6 12 16 Färre 8 7 21 17 6 6 (2) Eftertextannonser Fler 3 12 3 7 15 l4 Färre 5 4 7 3 2 0 Antal svar 245 ] 14 348 377 33] 84

Anm: De som uppgivit att de anser annonsmängden vara lagom har utelämnats i sam- manställningen.

Tabellen bekräftar i stort sett dessa antaganden. Det finns dock en intres- sant skillnad mellan annonstyper och tidningar. Arbetets och falutidning- arnas läsare saknar i första hand eftertextannonser. På monopolorterna anses tidningarna ha för mycket lokala affarsannonser.

[ Leksand anses både första- och andratidningen ha för lite annonser. Re- sultatet tyder på att man menar. att de två falutidningarna framförallt saknar lokala annonser. Det bör här påpekas. att det i Leksand finns ett lokalt an- nonsblad. som tar hand om mycket av den rent lokala annonseringen.

4.5. Mönster i läsvanorna

Allmänhetens läsvanor följer. som vi hittills kunnat visa, ganska klara mön— ster. Man väljer selektivt bland artiklarna i tidningen. Det lokala materialet har mycket stort läsvärde, vare sig det är fråga om nyheter. annonser eller mer opinionsbildande stoff. Artiklar om inrikes- och internationella frågor intreSSerar totalt sett färre. Vi kan således konstatera att den geografiska när- heten hos nyheterna är en faktor. som betyder mycket för läsningen. En an- nan faktor är vad som behandlas. Skiljelinjen går framförallt mellan de all- männa nyheterna och det mer politiskt orienterande materialet.

Det är samtidigt tydligt att lokalt material med politisk anknytning re- spektive politiska nyheter som har att göra med lokala förhållanden läses mer än övrigt politiskt stoff. Detta läsmönster kan jämföras med resultaten från innehållsanalysen. som visar att mängden politiskt material är betydligt större i inrikes- och utrikesnyheter än i lokalnyheter. Samma tendens gäller ledarmaterialet få lokala ledare förekommer.

En tolkning av detta kan vara att det lokala materialet läses relativt mycket därför att det inte handlar så mycket om samhällsfrågor. En annan och kan- ske mer trolig förklaring, ligger i att allmänheten läser relativt lite politiska nyheter. därför att tidningarna som regel innehåller få nyheter om lokala po- litiska förhållanden (jfr figur 3.4).

En annan tendens är att den enskildes val av tidningsinnehåll till viss del tycks bero på en ril/vänjning till tidningarnas utbud. De tidnigar som har mycket lokalnyheter har också många läsare av dessa. På omvänt sätt gäller

att de tidningar som har en omfattande utrikes- och inrikesbevakning har flera läsare av detta innehåll. Det är däremot omöjligt att säga om ett sådant samband har att göra med tidningen i sig eller om det i sin tur påverkas av t. ex. den lokala situationen där både tidning och läsare befinner sig.

Det är viktigt att här tillägga att det förekommer stora skillnader mellan olika läsargrupper. För den politiskt intresserade allmänheten (ca 40 procent) betyder det politiskt orienterande materialet mycket. liksom för kommun- fullmäktige. En närmare analys av vilka personer som läser olika typer av artiklar pekar på. att de politiskt intresserade överlag läser mycket mer sam- hällsorienterande material i pressen. De politiskt ointresserade inriktar i stäl- let sin konsumtion mot det lättare materialet. dvs. familjenyheter. olyckor och brott. "lätta sidan" etc. I följande avsnitt skall vi studera dessa grupper närmare.

4.6. Typer av tidningsläsare

Ett resultat som framgår av föregående avsnitt är. att det finns tydliga skill- nader mellan olika läsares sätt att använda sin tidning. Olika personer läser olika mycket nyheter. opinionsmaterial och annonser. En faktor som här vi— sat sig ha stor betydelse är det politiska intresset. I detta avsnitt skall olika gruppers läsmönster närmare undersökas.

4.6.1. Samhällsorienterande och allmänt innehåll

För att få en bild av hur läsarna fördelar sig har vi bildat två övergripande mått — index. Det första har kallats samhällsorienterande och det andra allmänt innehåll. Dessa index har tagits fram med utgångspunkt från de innehåll- skategorier som individerna fick ta ställning till i intervjuerna. Som sam- hällsorienterande innehåll har vi räknat både det renodlat politiska materialet och sådant som rört energikrisen. arbetsmarknad. handel m. m. Även ut- rikesnyheter ingår i denna grupp. Till det allmänna materialet har förts lokalt innehåll (inklusive annonser) och annat lättare stofflbl. a. olyckor och brott. familjenyheter och lätta sidan).2

Figur 4.4 ger en allmän uppfattning om läsarnas totala intresse för dessa två huvudtyper av tidningsinnehåll. En låg siffra innebär att man läser lite av en viss typ av innehåll. en hög siffra svarar mot hög konsumtion.

2l index sam/zäl/sorien/erande innehåll ingår: (1) politiskt material: ledare. kultur— och debattartiklar. inrikesnyheter. riksdagsnyhe— ter. nyheter om kommunalpolitik och om lokala politiska organisationer. (2) itt-'Iieier i samhällsfrågor: miljöfrågor. energikris-. arbetsmarkmtds- och handelsny— heter. (3) internationellt: krigshändelser. utrikes- och u-Iandsnyheter.

l index allmänt innehåll ingår: lokala nyheter. olyckor och brott. familjenyheter. hem och hushåll mm. insändare. "lätta sidan". lokala aflärsannonser. småannon— ser samt radio—tv—nyheter och —bakgrunder. lndexen har bildats genom att skalvärdena (från 1 = läser inget till 9 = läser allt) summerats över samtliga innehållskategorier för varje individ

SOU 1975:78 Tidningsläsning och politik 119 % i

30**

20—

Samhällsorienterande innehåll

___- Allmänt innehåll

F igur 4.4 Fördelning över läsning av sam/iäl/sorienterande respektive (Il/män] innehåll. .4 llniänhelsstudien. (%)

Det är således en större andel av läsarna som läser det allmänna materialet i tidningarna. än det samhällsorienterande. Ungefär 70 procent av allmän- heten får indexvärden på den övre delen (6—9) av skalan när det gäller det allmänna innehållet. För det samhällsorienterande materialet är motsvarande siffra ca 50 procent.

Vem läser då vad i tidningen? Det visar sig här. att männen är avsevärt mer intresserade av det samhällsorienterande stoffet i tidningarna än kvin- norna. som i stället föredrar det allmänna materialet. Yngre personer både män och kvinnor— är mindre intresserade av det samhällsorienterande stoffet än äldre. Läsvanorna tycks utvecklas under individens uppväxt och stabi— liseras omkring 30-årsåldern. då de flesta bildat familj och kommit in i yr- keslivet.

På motsvarande sätt kan vi också visa utbildningens betydelse för läsva- norna. lnte oväntat är de som har högre utbildning mer intresserade av det samhällsorienterande materialet än övriga. Läsningen av allmänt innehåll vi- sar i stort omvända tendenser. Detta läses mer av kvinnor än män och mer av lågutbildade än av högutbildade. Intressant är dock att också läsningen av allmänt innehåll ökar med ålder.

Det måste betonas att vi här talar om tendenser. Att det är fler högut- bildade som läser samhällsorienterande innehåll innebär givetvis inte att en- bart högutbildade läser sådant eller ens att en majoritet bland dem som läser samhällsstoff är högutbildade.

4.6.2. Läsare av samhällsorienterande innehåll

De resultat som redovisas här bekräftar vad som framkommit i tidigare un- dersökningar. Ett första steg, för att mer exakt bestämma skillnader i läsning av samhällsorienterande nyhetsmaterial mellan olika grupper, är att samti- digt ta hänsyn till flera olika bakgrundsfaktorer. Med utgångspunkt från kön, ålder och utbildning kan läsarna av detta innehåll indelas i åtta grupper. och vi kan vänta oss, att de åtta grupperna bildar en form av skala. De yngre kvinnorna med folkskoleutbildning torde t. ex. vara minst intresserade av det samhällsorienterande materialet och de äldre männen med högre utbild- ning mest intresserade. När det gäller det allmänna materialet bör tendensen bli i stort sett omvänd. Detta framgår också av tabell 412 där andelen som läser mycket respektive litet samhällsorienterande material angivits. 82 pro— cent av yngre kvinnor med folkskoleutbildning läser litet eller inget samhäll- stoff, medan motsvarande andel bland äldre högutbildade män är 21 pro— cent. Omvänt läser 18 procent av de unga lågutbildade kvinnorna mycket samhällsorienterande tidningsinnehåll. Andelen för de äldre högutbildade männen är här 79 procent.

Tabell 4.12 Läsning av samhällsorienterande innehåll och intresse för politik i olika grupper. Allmänhetsstudien. (%)

Andel som läser litet Andel som uppger respektive mycket sig vara intresserad samhällsorienterande av politik Ålder Kön Utbildning innehåll 15—34 år Män Folkskola Litet 62 18 Mycket 38 64 Högre utbildning Litet 46 21 Mycket 54 71 Kvinnor Folkskola Litet 82 10 Mycket 18 32 Högre utbildning Litet 62 15 Mycket 38 57 35—65 år Män Folkskola Litet 37 24 Mycket 63 62 Högre utbildning Litet 21 31 Mycket 79 73 Kvinnor Folkskola Litet 61 13 Mycket 39 57 Högre utbildning Litet 35 17 Mycket 65 64

Anm: Tabellen bygger på en uppdelning av det totala antalet tidningsläsare efter ålder. kön och utbildning.

Dessa bakgrundsfaktorer förklarar dock inte helt läsvanorna. Om vi stu— derar tabell 4.12 återfinns också ett antal grupper som avviker från det för— väntade mönstret. Bland t. ex. de folkskoleutbildade. yngre männen läser t. ex. nära 40 procent mycket samhällsorienterande material i tidningarna.

Samtidigt är drygt 20 procent av de högutbildade. äldre männen tämligen ointresserade av detta stoff.

Vi tillför därför ytterligare en faktor till analysen politiskt intresse, som tidigare visat sig påverka läsvanorna. ] tabell 4.12 redovisas därför i den högra kolumnen andelen politiskt intresserade i de olika läsargrupperna.

Det visar sig här att läsvanorna har ett klart samband med intresset för politik. Bland dem som läser mycket samhällsorienterande material är när- mare 85 procent politiskt intresserade— eller omvänt: av dem som är politiskt intresserade tar omkring 3/4 del av merparten av samhällsmaterialet i tid- ningarna (tabell 4.13).

Det mest intressanta med denna analys är att den enskildes politiska in- tresse lörefaller utjämna utbildnings-_ köns- och åldersskillnader i tidnings- läsningen. Om man är politiskt intresserad är det naturligt att läsa tidningens

_ samhällsorienterande innehåll. Samtidigt är det uppenbart att det politiska : intresset i sin tur påverkas av kön. utbildning och ålder. ; Läsningen av tidningens samhällsorienterande innehåll är ett sätt att "del- 1 taga" i det politiska livet. Det är personer som är aktiva i samhället som ; utnyttjar tidningen på detta sätt. Detta illustreras i tabell 4.13. Denna visar i på ett klart samband mellan läsning av det samhällsorienterande innehållet » och andra politiska aktiviteter diskussionsbenägenhet och mötesaktivitet l — samt kunskapsnivå i politiska frågor. Tidningen tycks således vara en re- . lativt integrerad del av medborgarnas politiska engagement.

Dessa mönster gäller i samtliga fyra undersökningsområden. Med hänsyn till socio-ekonomisk struktur och mindre politiskt intresse i Leksand spelar det samhällsorienterande materialet "kvantitativt" en mindre roll i denna kommun. Mest utnyttjar man detta tidningsinnehåll i de två storstäderna. Detta gäller i stort sett oberoende av tidningsval.

Tabell 4.13 Förhållandet mellan politiska bakgrundsfaktorer och läsning av samhällsorienterande innehåll. Allmänhetsstudien. (%)

Läsning av samhälls- orlenterande innehåll

Litet Mycket Summa Antal

Politiska bakgrundsfaktorer procent svar Intresse . för politik

Litet 78 22 100 638 Stort 23 77 100 951 K unskapsnirå i politiska _ frågor

Låg 74 26 100 348 Mellan 52 48 100 718 llög 29 71 100 517 Diskzlssionsak/il'itel Låg 61 39 100 169 Mellan 36 64 100 838 Hög 11 89 100 588 .i/Iö/esaktil'i/el (senaste 6 mån.)

Ej besökt möte 63 37 100 909 Besökt 1 möte 46 54 100 479 Besökt 2—4 möten 28 72 100 207

Anm: Tabellen anger hur många procent av allmänheten med olika bakgrundsfaktorer som uppger sig läsa litet respektive mycket samhällsorienterande innehåll i dagstidningen.

3 De exakta andelarna är: A 28 %.823 %.C23 % och D 26 %

4.7. Fyra läsprofller

Det är naturligtvis en förenkling att enbart beskriva läsvanorna som att man läser mycket eller lite av vissa typer av innehåll. Det är självklart att män- niskor som är intresserade av samhällsmaterial och politiskt stoff samtidigt kan läsa mycket av det allmänna innehållet. På samma sätt finns det in- divider som läser lite av både allmänna och samhällsorienterande nyheter. För att kunna ge en något bättre bild av läsarna har vi skiljt ut fyra läs- profiler med utgångspunkt från intresset för olika typer av innehåll:

SAMHÄLLSORIENTERANDE TlDNlNGSlNNEHÅLL

läser lite läser mycket 1 läser _ .. % lite LASPROFIL A LASPROFIL B * ALLMÄNT TIDNINGS- 1 i INNEHÅLL ———- --- _ -- J ___—1 läser LÄSPROFIL c LÄSPROFIL D mycket

Dessa fyra läsprofller har skapats med utgångspunkt från en tudelning av de två index som tidigare redovisats (s 118). De är konstruerade så att varje ruta innehåller ca 25 procent av samtliga intervjuade. Läsprofll A består t. ex. av de 25 procent som iförha'llande till övriga tillfrågade läser lite både av det samhällsorienterande och det allmänna innehållet. Läsprofll D innehåller å andra sidan de omkring 25 procent som utgör den andra ytterligheten — dvs läser mycket av båda typerna av innehåll.3 Profilerna är alltså relativa mätt.

Vi kan nu karakterisera dessa fyra grupper av tidningsläsare och se hur de förhåller sig till olika bakgrundsegenskaper.

Läsprofil A (läser lite samhällsorienterande och lite allmänt). Här är det framförallt fråga om ungdomar mellan 15 och 24 år. Många i gruppen är en bart. folkskolar/hi/dade.

Läsprofil B (läser mycket samhällsorienterande. men lite allmänt). Gruppen domi— neras av män. framförallt i storstäderna. Här finns också fler medelålders ( 35—54 är). liksom högre utbildade. Läsprofll B motsvarar ganska väl den '"elitgrupp" som ibland sägs vara typiska högkonsumenter av politiskt och samhälIsorienterande stoffi tid- ningarna.

Läsprofil C (läser mycket allmänt. men lite samhälIsorienterande). Gruppen domi- neras av kvinnor. Den innehåller också färre storsiadsbor.

Läsprofil D (läser mycket allmänt och mycket samhälIsorienterandc). Denna grupp är kanske mest intressant. eftersom den i stort sett motsvarar ett tvärsnitt av bero/kning- en. Här finns ungefär lika många män som kvinnor och skillnaderna mellan kommu- nerna är tämligen smä. Detsamma gäller utbildningsgrupperna. Det är endast ungdo- marna mellan 15 och 24 år som avviker genom att här vara något underrepresenterade.

När det gäller de. som intresserar sig för det samhällsoriemer-ande materialet i dagstidningarna kan vi således urskilja två grupper. Först en manligt do- minerad. högre utbildad medelålders grupp som i huvudsak intresserar sig enbart för det samhällsorienterande materialet. Dessutom finns en större mer allrnäninrresserad grupp. som utgör ett tvärsnitt av befolkningen och som för- utom samhällsorienterande material också läser mycket av vad som här kal- lats allmänt innehåll.

Som väntat skiljer sig också de fyra läsprofllerna med hänsyn till politiskt intresse och andra politiska bakgrundsfaktorer. l tabell 4.14 jämförs läspro- fllerna med intresset för politik.

Tabell 4.14 Läsprofiler och intresse för politik. Allmänhetsstudien. (%)

Malmö Göteborg Västerås Leksand Läsprof'll Pol . Pol. Samt - Pol. Pol. Sami— Pol. Pol. Samt - Pol. Pol. Samt- lnlr. Oinlr. liga intr. oinlr liga intr. ointr. liga intr. ointr. liga

A. Läser Ine allmänt och lll(' samhälls- E orienterande innehåll 12 39 27 19 43 33 15 28 22 15 36 29 B. Läser lite allmänt och mycket samhälls- orienterande lnnehåll 43 11 26 52 22 34 34 10 20 30 8 15

C. Läser in_t'cke/ allmänt och lila samhälls- orienterande innehåll 4 32 19 S 17 12 8 43 28 9 39 30 D. Läser mvcker allmänt och mycket samhälls- j orienterande innehåll 41 18 28 23 18 21 43 19 29 46 17 27

Summa procent 100 100 100 99 100 100 100 100 99 100 100 101 , Antal svar 171 213 384 159 213 372 170 227 397 138 298 436

Anm: Tabellen tistlr hur människor med olika intresse för politik fördelar sig öter de fyra läsprofllerna. Pol, intr. = politiskt intresserade 'Ptrl. trinrr. = politiskt ointresserade,

Tabell 4.14 visar således. att de politiskt intresserade återfinns i läsprof- lerna B eller D. Vissa områdesskillnader förekommer. [ Göteborg är en ma- joritet av dem selektivt exponerade för samhällsorienterande stoff(läsprofll B). medan de i Malmö är jämnt fördelade mellan B och D. 1 Västerås och Leksand dominerar läsprofll D bland de politiskt intresserade.

De politiskt ointresserade läser oftast relativt lite i tidningen (läsprofll A). framförallt i Göteborg och Malmö. 1 Västerås och Leksand förekommer också ofta läsprofll C i denna grupp.

Jämförelser med andra bakgrundsvariabler ger liknande mönster. En in- tressant tendens är. attjlr mer politiskt aktiv en person är desto mer selektivt exponerar han sig/ör samhällsorienterande innehåll (läsprofll B). Detta kan stu- deras i tabell 4.15 där andelen för de två samhällsorienterade läsprofllerna (B och D) anges för personer med olika mötesaktivitet.

Tabell 4.15 Mötesaktivitet och läsning av samhällsorienterande innehåll. Allmänhetsstudien. (%)

_ Ej besökt möten Besökt möten inom Besökt möten inom Läsprolil en lörening flera föreningar Läser lite allmänt och mycket samhällsorienterande innehåll 18 27 40 Läser mycket allmänt och mycket samhälllsorienterande innehåll 22 32 33 Ovriga 60 41 27

Summa procent 100 100 100 Antal svar 909 479 207

Tendenserna gäller i samtliga områden, men är något mer uttalade i stor- stadsområdena där man, som tidigare visats, läser tidningen mer selektivt. Detta understryker på nytt dagspressens stora betydelse som politisk infor- mationsförmedlare i de stora kommunerna.

4.8. Läsprofiler och mediekonsumtion

Hittills har diskussionen gällt vad människor ägnar sin uppmärksamhet åt i den lokala morgontidning som man regelbundet läser. Det är dock uppen- bart att läsvanorna när det gäller innehållet också har ett samband med vilka andra tidningar man läser.

4. 8. 1 Läsprojiler och tidningskonsumtion

Vi har tidigare kunnat konstatera att de flesta regelbundet läser antingen en lokal morgontidning. eller en sådan tillsammans med en kvällstidning. Ungefär en tiondel läser två eller llera morgontidningar regelbundet och cirka 15 procent av befolkningen läser minst tre dagliga tidningar (morgon- och/el- ler kvällstidningar). En liten grupp saknar helt morgontidning.

Vi kan anta att de som läser många tidningar också läser dessa mer se- lektivt. Kvällstidningsläsarna är antagligen mindre intresserade av det sam- hällsorienterande materialet än övriga.

] tabell 4.16 visas hur olika typer av tidningsläsare fördelar sig efter läs- profilerna.

Tabell 4.16 Läsprofiler och tidningskombinationer. Allmänhetsstudien. (%)

Läsprofil Ingen Endast Endast Minst tta lin morgon— Minst tre dagstidning kvälls- en morgon- morgontrd— o. en kviills- dagstidningar tidningar tidning ningar tidning A Läser lite allmänt och lite samhällsorienterande innehåll 76 88 29 21 22 22 B. Läser lite allmänt och "irc/rel samhällsorienterantle innehäll 7 () 21 39 22 28 C. Läser ont-ke! allmänt och lll(' samhällsorienterande innehåll 7 8 25 18 26 18 D. Läser nin-ke! allmänt och nrrt'ket sarnhilllsorienterande innehåll l 1 4 25 22 30 32 Summa procent 101 100 100 100 100 100 Antal svar 45 50 596 163 487 254

De som läser få dagstidningar läser inte heller särskilt mycket i tidningen. Detta förvånar knappast. Mer intressant kan vara att konstatera att också personer som läser enbart kvällstidningar i stort sett uppvisar samma mön- ster.

Fördelningen av individerna över de fyra läsprofllerna är också ganska jämn. Något fler av dem som endast läser en morgontidning regelbundet tillhör den grupp som läser minst i tidningen (läsproftl A). Bland dem som läser både en morgon- och en kvällstidning är i stället något fler mycket in- tresserade läsare (läsprofil D).

Personer som läser två morgontidningar regelbundet skiljer sig mest från övriga. Här är närmare 40 procent i stort sett enbart intresserade av sam- hällsorienterande material dubbelt så stor andel som inom "normalgrup- , perna”. Också tretidningsläsarna skiljer sig genom att ller är intresserade av det samhällsorienterande innehållet antingen ensamt eller i kombination ' med det allmänna materialet. Inom dessa grupper återfinns bl. a. de politiskt

aktiva grupperna som läser flera olika morgontidningar för att "följa debat— ten”.

Vissa samband finns således mellan tidningskonsumtion och läsvanor. Ju fler tidningar en person läser. desto mer intresserad är han i allmänhet av

1 det samhällsorienterande materialet i tidningarna. Detta gäller framförallt

personer som läser (lera morgontidningar. En relativt stor del av dessa fö- refaller läsa sin tidning selektivt. Man tar del av politik. debatt. in- och ut- rikesnyheter etc.. men lämnar det allmänna materialet.

Läsvanor i enskilda tidningar

Läsmönstren för de sex specialstuderade tidningarna skiljer sig delvis åt (ta— bell 4.17).

Tabell 4.17 Läsprofiler för de undersökta tidningarna. Allmänhetsstudien. (%)

Läsprofil SDS Arbetet GP VLT FK DD A. Läser lite allmänt och lite samhällsorienterandc innehåll 23 23 31 18 29 23 B. Läser lite allmänt och mycket samhällsorienterande innehåll 29 24 35 21 15 13 C. Läser mycket allmänt och lite samhällsorienterande innehåll 16 29 12 30 32 21 D. Läser mycket allmänt och mycket samhällsorienterande innehåll 32 25 22 31 24 43 Summa procent 100 101 100 100 100 100 Antal svar 245 114 348 377 331 84

Läsproftlerna bland de undersökta tidningarnas läsare är relativt likartade. Det största intresset för samhällsorienterande innehåll finns i Sydsvenska Dagbladets. Göteborgs-Postens och Dala-Demokratens läsekretsar. GP är samtidigt den tidning som har den största gruppen personer. som har ett litet intresse för vad som står i tidningen.

En jämförelse mellan de två konkurrenssituationerna visar att i Malmö finns läsarna av samhällsorienterande innehåll framför allt hos Sydsvenska

Tabell 4.18 Kvällstidnin Allmänhetsstudien. (% )

Dagbladet. Av de två tidningar som läses i Leksand gäller detta i första hand Dala-Demokraten. Den senare tidningen har en stor grupp läsare som både läser samhällsorienterande och allmänt innehåll (läsprofil D).

Läsare som är särskilt intresserade av det samhällsorienterande nyhetsin- nehållet finns framför allt bland storstadstidningarna (läsprofil B). Detta har bl. a. att göra med det högre politiska intresset i storstäderna.

I ett tidigare avsnitt (jfr sid 48) sades att kvällspressen kan spela en särskild roll genom att komplettera den information som lämnas i samhällsfrågor av de lokala dagstidningarna. För att pröva detta har vi i tabell 4.18 redovisat hur kvällspressens läsare fördelar sig med hänsyn till läsprofil. Enbart de två läsprofller. som gäller samhällsorienterande innehåll har tagits med i tabellen.

gsläsning och läsning av samhällsorienterande innehåll i den egna morgontidningen.

Tidning Läsprofil Malmö Göteborg Västerås Leksand Aftonbladet Läsprofil B 40 46 19 15 Läsprofil D 20 22 32 24 Antal svar 25 59 161 168 Expressen Läsprofrl B 45 33 19 18 Läsprofil D 26 25 32 24 Antal svar 38 52 213 220 GT Läsproftl B 28 — Låsprofil D 27 — — Antal svar — 176 — — Kvällsposten Läsprofrl B 25 Läsproftl D 31 — — — Antal svar 205 — — —

Anm. B. = Läser lite allmänt och mycket samhällsorienterande innehåll. D. = Läser mycket allmänt och mycket samhällsorienterande innehåll.

Resultatet måste tolkas med försiktighet p. g. a. det ringa antalet svar i vissa grupper. Siffrorna pekar dock på att Aftonbladet och Expressen sprids till en mer samhällsintresserad publik i de två storstäderna än i Västerås och Leksand. Särskilt Aftonbladet i Göteborg och Expressen i Malmö tycks läsas av en liten men mycket samhällsintresserad publik. framför allt ijämförelse med de två lokala kvällstidningarna GT och KvP.

Att personer som är specialintresserade av samhällsorienterande tidnings- innehåll. hämtar tidningar ”utifrån" kan iakttas också för Stockholms mor— gontidningar. Deras läsekretsari undersökningsområdena består till stor del av människor som är särskilt intresserade av det samhällsorienterande in- nehållet i pressen.

Även lokalt förekommer som tidigare nämnts olika komplementtidningar: både dagstidningar med starkt politisk karaktär som t. ex. Arbetets västsven- ska upplaga och lokala veckotidningar. En analys visar att dessa tidningars läsare framför allt har ett särskilt intresse för samhällsmaterial (läsprofil B). Mer än 3/4 av dem som regelbundet läser Arbetets västsvenska upplaga till- hör denna grupp. Mönstret är i stort detsamma för Västmanlands Folkblad (s) och Vestmanlands Nyheter i Västerås samt Dala-Bygden i Leksand. Detta pekar på att dessa tidningar har en starkare ställning i respektive kom- muner än spridningssiffrorna säger.

4.8.2 Läsprofiler och annan mediekonsumtion Vi kan också relatera allmänhetens läsvanor till deras konsumtion av andra massmedier.

Radio-tv

För att belysa sambandet mellan radio- och tv-konsumtion och typ av tid- ningsläsning har vi skiljt ut tre konsumtionsnivåer för respektive etermedie- kanal (P1. P3 och tv): hög. mellan och låg. Jämförelsen har ställts samman i tabell 4.19.

Tabell 4.19 Läsprot'ller hos Pl-. P3 och tv-publiken med olika lyssnar/tittarfrekvens. Allmänhetsstudien. (%)

P1 P3 tv Läsprolil hög mellan låg hög mellan låg hög mellan låg A. Läser lite allmänt och lite samhällsorienterande innehåll 16 24 35 28 30 25 25 30 33 B Läser lite allmänt och mycket samhällsorienterande innehåll 27 39 18 19 24 32 20 30 36 C. Läser mycket allmänt och lite samhällsorienterande innehåll 21 15 25 26 19 16 27 14 14 D Läser mycket allmänt och mycket samhällsorienterande innehåll 37 22 22 27 27 28 27 26 17 Summa procent 101 100 100 100 100 101 99 100 100 Antal svar 356 85 920 919 135 274 972 307 66

Anm: hög = lyssnar eller tittar varje dag mel/an = lyssnar eller tittar 4—6 gånger per vecka läg = lyssnar eller tittar några gånger per månad eller mer sällan

Tabell 4.19 visar att det finns ett visst samband mellan etermediekonsum- tion och läsningen av dagspressen. Bland högkonsumenterna av P3 och tv är framför allt läsarna av det allmänna materialet i tidningen (läsprofil C) överrepresenterade. Pl-lyssnarna består i relativt stor utsträckning av per- soner som är högkonsumenter av både det samhällsorienterande och det all- männa innehållet i dagspressen (läsprofil D). Omvänt är de personer som läser enbart en ringa del av tidningen (läsprofil A) oftare lågkonsumenter av P1 och tv. medan de lyssnar lika mycket som genomsnittet på P3.

Resultatet pekar således på att de som lyssnar på P1 ljudradions nyhets- kanal också brukar läsa informativt innehåll i dagspressen. Samtidigt gäller. att de som läser mycket allmänt innehåll i pressen ser mer på tv och lyssnar mer på P3. Dessa tendenser förstärks vid en uppdelning av tv i "lätta" pro- gram (underhållning) och informativa program. Personer som ser informat- ionsprogram tenderar att läsa mer samhällsorienterande innehåll i tidning- arna. Här är tendensen dock inte lika tydlig: också en mycket stor del av dem som enbart läser allmänt innehåll i tidningarna ser på de informativa tv-programmen.

Tidskrifter och veckotidningar

Nästa fråga är om det finns något samband mellan läsning av dagspress och tidskrifter/veckotidningar. Det förefaller rimligt att anta att de som är in-

tresserade av politiska och fackliga tidskrifter också oftare läser sa mhällso- rienterande material i dagspressen och att populärpressens läsare är mer in- tresserade av det allmänna stoffet i dagspressen.

Tabell 4.20 Läsprofller hos läsare av olika typer av tidskrifter/ populärpress. Allmänhetsstudien (%)

Typ av tidskrifter

Läsprofrl Politiska tidskrifter Fackliga tidskrifter Populärpress _ __ minst ] ingen minst ] ingen minst 2 högst 1 A. Läser lite allmänt och lite _ samhällsorienterande stoff 12 29 21 30 25 31 B. Läser mycke! samhällsoriente- rande och litc allmänt stoff 41 22 29 21 17 30 C. Läser mvcker allmänt och lite samhällsorienterandc stoff 16 23 16 25 28 17 D. Läser mycket allmänt och mycket samhällsorienterande stoff 31 26 33 24 30 22 Summa procent 100 100 99 100 100 100 Antal svar 133 1 462 431 1 164 835 760

Tabell 4.20 visar ett ganska klart samband mellan läsvanorna för de olika massmedierna. En stor del av dem som läser någon politisk eller facklig tid- skrift regelbundet intresserar sig också för det samhällsorienterande stoffet i dagspressen. Bland dem som inte läser dessa tidskrifter finns inte några motsvarande tendenser.

Populärpressens läsare skiljer sig från övriga. 1 den grupp som regelbundet läser minst två sådana tidningar är det relativt få som enbart läser samhäll- sorienterande innehåll i dagspressen. I stället är man mer intresserad av det allmänna stoffet. De som läser mindre än två veckotidningar kan indelas i tre huvudgrupper. De rena lågkonsumenterna. som varken läser populär- eller dagstidningar i någon större utsträckning. En renodlat samhällsintres- serad grupp. som inte läser populärtidningar. men som intresserar sig för det samhällsorienterande innehållet i pressen. En sista grupp är de allmänintres— serade dagspressläsarna. dels de som enbart läser allmänt stoff. dels de som läser mycket av det mesta.

Resultaten visar således åter på en selektivitet i läsvanorna. De som läser politiska och fackliga tidskrifter är också mer intresserade av samhällsorien- terande stoff än övriga. Bland populärpressens läsare är bilden mindre en-

tydig.

4.8.3. Mediekombinationer och Iäsprofiler

Vi kan sammanfatta dessa resultat genom tabell 4.21 där tidningsläsarnas ”medieprofiler" angivits. Tabellen är uppbyggd på samma sätt som tabell 2.24; endast positiva avvikelser (+) har dock angivits.

Tabell 4.21 Mediekonsumtion och läsprofller.

Läsprofil LäSprofil Läsprofil Läsprofil A B C D

Läser minst en politisk tidskrift regelbundet +

Läser minst en facklig tidskrift regelbundet + +

Läser minst två populär- tidningar regelbundet + + Lyssnar dagligen på P1 + + Lyssnar dagligen på P3 + + + ; Lyssnar dagligen på regionalradion + +

Tittar dagligen på samhälls- orienterande program i TV +

Tittar dagligen på allmänna program i TV + +

Anm: Beträffande läsprofller se 5. 122

Läsproftlerna beskriver inte bara olika typer av dagstidningsläsare. utan speglar närmastjyra olika typer av mediekonsumenter. Den första gruppen (läs- profil A) läser sin dagstidning ganska ytligt. man är inte särskilt intresserad vare sig av det allmänna eller samhällsorienterande innehållet. Gruppen är också mindre intresserad av de flesta andra typer av massmedier. Det är en- bart radions P3 som intresserar fler än genomsnittet. Intressant är dock att notera fackföreningspressens relativt sett starkare ställning i denna grupp. En femtedel nås via denna av samhällsorienterande material.

Tidigare konstaterades. att personer med läsproftl B representerar den tra- ditionella "elitgruppen" bland läsarna de som är mycket intresserade av samhällsorienterande material. men inte av det övriga. Gruppen avviker från övriga framför allt genom att fler läser politiska tidskrifter. medan färre tar del av populärpress. Fler i denna grupp läser också facklig press. intresset för etermedierna med undantag för P1 är mindre än i övriga grupper.

Läsproftl C omfattar personer. som läser mycket allmänt. men lite sam— hällsorienterande material i dagspressen. Denna grupp är mer intresserad. än övriga. av populärpress. P3. regionalradio och de lättare programmen i tv.

Slutligen har vi dem som läser mycket av både samhällsorienterande och allmänt stoff i dagstidningarna (läsproftl D). De motsvarar ett tvärsnitt av befolkningen. Andelen män och kvinnor är ungefär lika stor. utbildnings- och åldersskillnaderna är små. Denna grupp är mer intresserad än genom- snittet av samtliga övriga massmedier. förutom de politiska tidskrifterna.

4.9. Läsvanor och politisk informationsspridning

En tredjedel av allmänheten läser mer eller mindre regelbundet ledar- och debattsidorna i sin tidning. Ungefär lika många intresserar sig för nyheter och kommunalpolitik och lokala politiska organisationer. Det samhällsorien— terande tidningsinnehållet läses av ca 40 procent. insändarna av närmare 50 procent. De bakgrundsdata som redovisats har samtidigt pekat på att tid— ningarnas politiska innehåll i stor utsträckning når en grupp politiskt intres- serade och ofta engagerade människor. Det skiktar befolkningen i två grupper — de som alltid läser samhällsmaterial och de som sällan gör det. Är då detta en korrekt bild? Når det samhällsorienterande innehållet enbart ut till be- gränsade grupper?

Man brukar. när det gäller opinionsförmedling. ofta tala om den s. k, två- stegs-hypotesen. Den innebär att information i många sammanhang inte går direkt från källan (t. ex. ledarsidan) till den slutlige mottagaren. utan når den- ne via olika opinionsledare. Dessa fungerar i speciella frågor som länkar mel- lan t.ex. massmedierna och olika grupper i samhället. Vissa individer kan vara opinionsledare i fackliga och politiska frågor. andra när det gäller idrott eller religion.

Opinionsledarna brukar framförallt karaktäriseras av att de är mer aktiva i sina massmedie- och personliga kontakter. Socialt har de ofta en något högre status än personer i den närmaste omgivningen — något högre utbildning. i förtroendeuppdrag. speciella personliga egenskaper eller liknande,

Tidigare siffror har pekat på att de som läser pressens samhällsorienterande innehåll inte bara är mer politiskt intresserade utan de är också mer benägna att diskutera med andra människor. Detta skulle tyda på att det opinions— bildande stoffet förs vidare till fler människor. I intervjuerna har frågan om diskussionsaktivitet också kompletterats med andra i syfte att få en klarare bild av förekomsten av s. k. opinionsledare. En av de frågor som här utnytt— jats. var bl. a. hur ofta den intervjuade brukade uppmana sina bekanta att läsa artiklar han själv sett i tidningen. Detta ger en uppfattning om individens egen aktivitet som opinionsledare. dvs om han försöker påverka sin omgiv- ning. Ett annat perspektiv är att utgå ifrån hur ofta olika individer av sina vänner tillfrågas i lokala politiska frågor eller om sådant som stått att läsa i tidningen. Ytterligare en faktor är individens aktivitet i föreningar och or— ganisationer.

I figur 4.5 illustreras det tänkta informationsflödet grafiskt.

4.9.1. Opinionsledarna och det politiska innehållet

Finns det då något samband mellan hur mycket opinionsstoffen individ läser i dagstidningen och hans aktivitet som opinionsledare?

Ja bland den tredjedel av allmänheten som regelbundet läser ledarsidan är det avsevärt fler som också är opinionsledare. Omkring hälften av ledar- läsarna brukar t. ex. ofta uppmana sina vänner att läsa olik artiklar i tid- ningen. Lika många diskuterar också ofta lokala samhällsfrågor med personer i omgivningen eller tillfrågas av sina bekanta om sådant som stått att läsa i tidningen.

i

Disku- terar

TIDNINGEN

Ledare Debattartiklar lnsändare

Kommunalpolitik Politiska organi- sationer

Uppdrag Aktivitet

MOTTAGARE

Uppmanar andra läsa

Föreningar, & organisationer

Figur 4 .5 En modell för opinionsbildningsproc'essen.

Tillfrågas ___—_— om politik

Tillfrågas om annat innehåll

_|

I stort sett samma mönster går igen bland dem som ofta läser debattartiklar eller nyheter om kommunalpolitik och lokala politiska organisationer. Ofta är det också samma personer som läser dessa olika typer av politiskt innehåll

i tidningarna.

Vi kan belysa resultatet genom att jämföra den tredjedel av allmänheten som ofta läser det politiska materialet med dem som sällan läser detta. I tabell 4.22 redovisas hur stora delar av respektive gmpp. som ofta engagerar sig i vad vi kallat opinionsledaraktiviteter.

Tabell 4.22 Läsning av politiskt innehåll och opinionsledaraktivitet. Allmänhetsstu- dien. (%) Läser ofta Läser sällan politiskt politiskt Opinionsledaraktivitet innehåll innehåll Uppmanar ofta bekanta att läsa artiklar 48 27 Diskuterar ofta lokala frågor med vänner och arbetskamrater 58 27 Rådfrågas ofta av vänner om politiska frågor som rör kommunen 38 12 Rådfrågas ofta av vänner om sådant som stått att läsa i tidningen 50 31 Mötesaktiva eller förtroendemän 38 18 Antal svar 478 756

De personer som läser det politiska materialet i dagstidningarna skiljer sig således från övriga läsare. Ungefär dubbelt så många i den förstnämnda grup- pen kan betraktas som opinionsledare enligt de kriterier som används här. Det politiska innehållet torde därför nå ut till större grupper än vad som kan förväntas enbart med utgångspunkt från andelen som uppger sig läsa detta.

Slutsatsen pekar på att det politiska stoffet på detta sätt fyller en viktig opinionsbildande roll. Det är rimligt att utgå från att det politiska innehållet tas som utgångspunkt för diskussioner man och man emellan och att in- formationen på så sätt får en vidare spridning. Framför allt torde detta mate- rial stimulera debatten inom de mer aktiva grupperna. Däremot är det svårare att säga i vilken utsträckning det når ut till en bredare allmänhet.

4.9.2. Insändarnas roll

Vi har tidigare nämnt att tidningarnas insändarsidor har rollen av lokalt fo- rum. Här har varje läsare en möjlighet att ge sina åsikter om frågor som han eller hon upplever som väsentliga.

Innehållsstudien har tidigare visat att man på insändarsidorna diskuterar avsevärt mer näraliggande problem än i ledarna. Insändarna når också delvis andra grupper. Särskilt markerat är kvinnornas intresse för denna typ av de- battmaterial i pressen. Politiskt intresserade personer är en annan grupp som är relativt flitiga insändarläsare.

Det finns också ett samband mellan ledar— och insändarläsning. Ungefär 60 procent av dem som ofta läser ledare. läser ofta insändare. Bland de per- soner som mer sällan tar del av ledarsidorna är omkring hälften intresserade av insändare.

I vilken utsträckning är då insändarläsarna också opinionsledare? Vi kan här göra motsvarandejämförelser som för det politiska debattmaterialet och studera diskussionsaktivitet etc bland dem som ofta respektive sällan läser tidningarnas insändare (tabell 4.23).

Tabell 4.23 Insändarläsning och vissa opinionsledande aktiviteter. Allmänhetsstudien (%)

Läser ofta Läser sällan

Opinionsledaraktivitet insändare insändare Uppmanar ofta bekanta att läsa artiklar 39 28 Diskuterar ofta lokala frågor med vänner

och arbetskamrater 41 32 Rådfrågas ofta av vänner om sådant

som stått att läsa i tidningen 39 35

Antal svar 838 688

De båda läsargrupperna skiljer sig således när det gäller att uppmana be- kanta att läsa artiklar i tidningarna och ifråga om diskussionsaktivitet. Där- emot uppger sig ungefär lika många av dem som ofta respektive sällan läser insändare bli tillfrågade om vad som stått i tidningen.

Resultatet visar således. att de som läser mer insändare i något större ut- sträckning ägnar sig åt de olika opinionsledaraktiviteterna. Jämför vi insän-

darläsarna med dem som ofta läser politiskt material är dock den senare grup- pen utan tvekan mer ”opinionsledande" än den förra.

4.10 Sammanfattning

I detta kapitel studeras läsvanorna ur ett framförallt kvalitativt perspektiv. Huvudfrågan har gällt vad allmänheten intresserar sig för i dagspressen. Skill- nader mellan regioner och olika grupper har också diskuterats. Slutsatserna bygger på material från intervjuundersökningen och endagsstudien.

Allmänhetens och kommunfullmäktigeledamöternas stora intresse för det lokala innehållet i dagspressen redovisades inledningsvis. Både endagsenkä- ten och intervjuundersökningen visade på regionala skillnader i läsvanorna: i Malmö och Göteborg intresserade man sig mer för utrikes— och riksnyheter. i Västerås och Leksand dominerade det rent lokala stoffet. Även annonser har stort läsvärde i dagstidningarna särskilt sådana med ett lokalt innehåll och eftertextannonser.

Intresset för det politiska materialet i tidningarna följer i huvudsak samma mönster som det övriga. I städerna läste man oftare om utrikesfrågor och nyheter kring riksdags- och regeringsarbetet än i Leksand. I den minsta kom- munen var intresset avsevärt större för kommunalpolitik och lokala politiska organisationer.

En faktor som mycket starkt påverkar individens läsvanor är hans politiska intresse. De cirka 40 procent av allmänheten. som anser sig vara politiskt intresserade. läser sin tidning mer selektivt än övriga. Man väljer aktivt bland de olika nyheterna och läser oftare de med ett samhällsorienterande innehåll. Denna grupp liknar i ganska stor utsträckning kommunfullmäktige i fråga om läsvanorna. även om fullmäktigeledamöterna naturligt nog är ännu mer intresserade av det politiska stoffet.

Ett liknande mönster går igen både när det gäller det opinionsbildande in- nehållet (insändare. ledare och debattartiklar) och annonserna. Läsvärdet hos en artikel ökar med ökad lokal anknytning och när olika grupper beroende på hur politiskt innehållet är.

En analys av olika läsargrupper visar att det också finns ett klart samband mellan individens ställning i samhället och läsvanorna. Dessa påverkas starkt framför allt av kön. ålder och utbildning. Vidare framträder ett tydligt sam- band mellan politiskt intresse och läsning av samhällsorienterande innehåll i dagspressen. Bland de politiskt engagerade spelar detta material uppenbar- ligen mycket stor roll för information i samhällsfrågor.

Vi kan också konstatera att det finns ett samband mellan läsarnas tidnings- val och läsvanorna. De som läser ller dagliga tidningar. särskilt om det enbart är fråga om morgontidningar. 'är mer intresserade av det samhällsoriente- rande materialet än övriga individer.

Resultatet visar att läsvanorna för dagspressen överensstämmer med andra intressanta mönster i mediekonsumtionen. De som läser en huvuddel av det samhällsorienterande innehållet i dagspressen läser oftare än andra tidskrifter och de lyssnar också oftare på P1. Vi har också kunnat urskilja en grupp hög- konsumenter (ca 15 procent) som ägnar en stor del av sin lediga tid åt olika

massmedier; vidare finns en grupp lågkonsumenter. vars mediekonsumtion begränsar sig till annonser och allmänna nyheter i pressen och till P3.

Vi kan slutligen peka på att tidningarna tycks spela en stor roll för de 5. k. opinionsledarnas information i politiska frågor. Det visar sig att dessa är ak- tiva tidningsläsare medan de ägnar en mindre uppmärksamhet för etermedi- erna utom Pl. Opinionsledarnas betydelse för den lokala opinionsbildning- en är dock svårare att bedöma. Mycket talar för att deras aktivitet begränsar sig till mindre och politiskt intresserade grupper.

5. Organisationer. politiker och dagspress

5.1. Inledning

Vi har hittills kunnat visa att samtliga tidningar ger politiska frågor relativt stort utrymme. liksom att de både på ledar— och nyhetsplats stöder det eller de partier som åsiktsmässigt står tidningen närmast. Medborgarna i varje fall de politiskt intresserade # väljer ofta tidning efter partifärg och en stor del av allmänheten tar verkligen del av det samhällsorienterande innehållet.

I detta kapitel ska dessa resultat ställas mot hur man inom politiska or- ganisationer. i kommunfullmäktige och inom olika intressegrupper bedömer dagspressen. Framförallt gäller det hur dessa grupper ser på tidningarna som nyhetsförmedlare och opinionsbildare i samhällsfrågor. Hur utnyttjar och värderar organisationer. politiska beslutsfattare och kommunala myndighe- ter dagspressen i förhållande till andra informationsvägar?

Organisationer. politiska beslutsfattare och myndigheter står i princip för tre steg i den politiska processen som den tidigare beskrivits (s 18). Orga- nisationerna intar en central ställning som företrädare för olika samhällsgrup- pers intressen och som kanaler för åsikter och önskemål inför politiska beslut. Detta gäller i första hand de politiska partierna, men också andra typer av organisationer som t ex defackliga och ideella. Vid sidan av dessa spelar gi- vetvis också de ekonomiska intressegrupperna en viktig roll.

De politiska beslutsfattarna representeras i undersökningen av kommun- jitllmäktigeledamöterna. För att belysa åsikterna bland dem som verkställer besluten studeras de kommunala nämnderna samt vissa lokala myndigheter.

Fyra huvudfrågor skall tas upp till diskussion i detta kapitel: 1) Vilken betydelse tillmäts dagspressen som informationsväg framför allt i förhållande till andra medier? 2) Hur bedöms dagspressens ställning i det politiska livet vilka uppgifter är viktigast och hur fullgörs dessa av lokaltidningarna? 3) Vilken betydelse anses tidningarna ha som lokala opinionsbildare hur anser organisationerna att de kommer fram i pressen? 4) Vilka presspo/itiska åtgärder vill organisationerna vidta för att pressen skall fungera på vad man anser vara ett tillfredsställande sätt i det po- litiska livet?

Svaren på dessa frågor skall relateras till i första hand situationen på tidnings- markanden antalet tidningar och deras politiska färg samt de politiska ma- joritetslörhållandena i kommunerna.

Vi kommer här att hämta uppgifter från flera olika undersökningar inom projektet. Detta innebär att vissa siffror ibland kan vara svåra att direkt jäm- föra. För metodologiska synpunkter hänvisas till appendix.

5.2. Dagspressen som politisk nyhetsförmedlare

Analysen av dagspressens innehåll visade att en stor del av de undersökta tidningarnas text är lokal men samtidigt att detta material i relativt liten om- fattning tar upp lokala samhällsfrågor. 1 detta avsnitt skall vi dels studera den vikt som tidningarna tillmäts som informationsvägar. dels hur de ut— nyttjas som källor för upplysningar i politiska frågor. Vi inleder med en över- sikt av organisationernas bedömning av lokalpressen i förhållande till andra informationsvägar.

5.2.1. Organisationernas informationsvägar

För de lokala organisationerna finns givetvis en lång rad möjligheter att skapa sig en uppfattning om den lokala opinionen eller att själva föra fram sina budskap. Ibland kan de personliga kontakterna vara viktigast. vid ett annat tillfälle är lokaltidningen bäst. Vilken roll olika kanaler spelar beror på or— ganisationernas uppbyggnad, deras verksamhet och de sakfrågor det gäller.

1 tabell 5.1 redovisas vilken vikt organisationerna tillmäter olika kanaler som informationskälla/'. Vi kan här jämföra hur direkta kontaktvägar som medlemskontakter bedöms i förhållande till olika massmedier. Procenttalen visar hur stor andel av organisationerna som anser respektive kanal vara mycket eller ganska viktig när det gäller att informera sig om lokala opinioner bland allmänheten.

Tabell 5.1 Organisationers, företags och kommunala nämnders bedömning av vissa informationsvägars betydelse för information om opinioner. Organisationsstudien. (%)

Organisationer")

lnformationsväg (m) (c) (s) fackliga religiösa övriga samtliga Företag EHTmu nämnder

Dagstidningar 83 87 86 88 88 89 88 91 81 Regionalradio 47 55 55 61 (52) 56 56 51 45 Regional-tv 33 34 35 44 (21) 24 35 39 35 Tidskrifter 21 25 34 26 (29) 24 28 27 13 Lokala annonsblad 19 31 22 l7 (27) 25 22 14 24 Möten med

allmänheten 45 46 52 27 22 (29) 36 5 55 Enskilda med—

lemmar/anställda 91 81 91 66 69 74 76 60 83 Lokala föreningar 55 49 70 57 (41) 48 55 31 78 Lokala politiker 89 86 95 49 (32) 51 66 33 — Ovr direktkontakter 91 88 85 64 (80) 65 75 69 74

Antal svar 36 77 141 240 62 115 671 122 94

Anm: Tabellen anger hur många procent av respektive organisationstyp som uppger att de olika inlormationsvägarna har mycket eller ganska stor betydelse för information om stämningar och opinioner i kommuner. Siffror inom ( ) anger att andelen som ej svarat på frågan överstiger 20 procent.

& Uppgiften för (fp) och (vpk) saknas i samtliga redovisningar av de lokala organisationerna beroende på lä respon- denter.

Tabellen visar att det i första hand är två typer av informationsvägar som anses vara särskilt viktiga:

. de direkta kontakterna med organisationsmedlemmar, förtroendevalda och övriga . den lokala dagspressen

Att de direkta kontakterna ges denna centrala ställning är knappast oväntat. Det har tidigare understrukits att de lokala organisationerna. framförallt par- tierna. i sig är kanaler för åsikter och opinioner. Därför är det också typiskt att särskilt de lokala partiföreningarna betonar direktkontakterna. Socialde- mokraterna har här ller organisationskontakter både inom partiet och med andra föreningar vilket speglar deras interna struktur.

Det torde vara ofrånkomligt att det ligger viss prestige i att betona interna informationsvägar. Frågan om t ex medlemskontakter kan upplevas som om den gällde demokratin inom organisationen. Man vill gärna inför utomstå- ende understryka att man har omfattande medlemskontakter. En sådan pres- tigeanknytning är dock knappast lika sannolik då det gäller synen på den lokala dagspressen. Det är därför intressant att kunna konstatera att tidning- arna lår i stort sett lika många omnämnanden som de direkta kontakterna. Hos samtliga typer av organisationer utom socialdemokraterna får tidning- arna t. o. m. högre andel än medlemskontakterna. Detsamma gäller för de lokala företagen.

Dessa bedömningar antyder därför att lokalpressen har en mycket stark ställning. Det är i stort sett enbart de politiska partierna som uppger att de interna kontakterna har lika stor betydelse som tidningarna. Övriga medier spelar en relativt liten roll. Man kan möjligen säga att det stora intresset för regionalradion, som en majoritet av organisationerna anser vara mycket eller ganska viktig. är anmärkningsvärd med tanke på detta mediums relativt be- gränsade sändningstid.

Tabell 5.1 ger totalsiffror för samtliga fyra undersökta områden. Det finns emellertid viktiga skillnader mellan dessa. De direkta kontakterna betyder mer i de mindre kommunerna Västerås och Falun medan dagspressen och övriga massmedier av organisationerna tillmäts en större vikt i de två storstäderna.

Resultatet bekräftar tidigare undersökningar. där man pekat på att de in- direkta informationsvägarnas betydelse ökar med ökande kommunstorlek. Detta innebär dessutom att vi kan förvänta att kraven på dagspressen är be- tydligt större i storstäderna. eftersom man i mindre kommuner har bättre möjligheter att kompensera en svag press med en aktiv organisation.

"lnformationskällor"' eller "plattformar" '?

Vad som hittills sagts gäller hur man ser på olika kanaler som källor för in- formation. Detta är naturligtvis bara en sida av organisationernas kontakter med massmedierna. En annan är hur olika informationsvägar används som platt/ormar för att föra ut politiska budskap till medborgarna. Jämförelsen mellan synen på olika informationsvägar som källor respek- tive plattformar visar att skillnaderna är ytterst små. Även då det gäller "att

nå ut med budskap" anses direktkontakter och lokala tidningar betyda mest. Dagstidningarna. liksom även övriga massmedier. har sin starkaste ställning i de två storstäderna. En mindre skillnad mellan områdena finns i partiernas bedömningar. Det visar sig att socialdemokraterna framför allt understryker lokalpressens betydelse som plattformar i de två kommuner där partiet har egna lokaltidningar. medan man i övriga betonar organisationerna. Vad be— träffar de borgerliga partierna finns inte någon sådan skillnad.

Resultatet antyder också att det är föga meningsfullt att göra en strikt upp— delning i informationskällor respektive plattformar när det gäller de lokala organisationernas syn på pressen. Dessa ”väljer" inte kanal. Snarast karak- teriseras organisationernas kontakter av en ständig växelverkan med olika grupper. Hur denna ser ut beror i första hand på den egna organisationens struktur. Uppenbart är dock att lokala dagstidningar spelar en stor roll i de flesta organisationernas kontaktnät.

Presskontakter

Kontakterna med pressen kan byggas upp på olika sätt — pressmeddelanden. utsändning av protokoll. presskonferenser och personliga kontakter. Hur ut- nyttjas då dessa av de lokala organisationerna?

En översikt av de lokala organisationernas presskontakter finns i tabell 5.2. 1 denna anges för de borgerliga partierna respektive socialdemokraterna hur många gånger per år man har kontakter med de lokala tidningsredaktionerna. Resultatet visar att kontakterna är få och då de förekommer oftast är per- sonliga. inte särskilt många partiföreningar sänder ut pressmeddelanden eller anordnar presskonferenser. 1 stort sett samma mönster gäller för de fackliga organisationerna.

Tabell 5.2 De politiska organisationernas kontakter med pressen: typ och frekvens. Organisationsstudien. (%) Ort/ Personliga kontakter Utsändning av protokoll mm Partigrupp 0—1 gäng minst 2 ggr Summa O—l gång minst 2 ggr Summa Antal per är per år procent per är per år procent svar Malmö (m. fp. c) 28 72 100 66 34 100 18 (S) 38 62 100 62 38 100 34 Göteborg (m. fp. c) 41 59 100 70 30 100 23 (s) 51 49 100 92 8 100 49 Västerås (m. fp. c) 20 80 100 77 23 100 20 (S) 39 61 100 76 24 100 23 Falun (m. fp. c) 15 85 100 84 16 100 21 (s) 73 100 79 21 100 l l

Anm. : De lokala partilöreningarnas kontakter med lokalpressen efter typ av kontakt och kontaktl'rekvens. (m). (fp) och (c) har behandlats som en grupp p. g. a. likheten i bedömningar.

Vi kan också summera frekvensen av de olika kontakterna till ett index på presskontakter. En jämförelse mellan de olika politiska partiföreningarna visar att de borgerliga partierna genomgående har tätare presskontakter än socialdemokraterna. De mest intensiva tidningskontakterna förekommer i Malmö. Socialdemokraterna har relativt ofta kontakt med pressen i Västerås. De minsta antalet kontakter finns i Göteborg.

Dessa skillnader mellan partierna har knappast så mycket att göra med antalet tidningar i kommunen eller tidningarnas politiska färg. Mycket tyder istället på att förklaringen ligger i de politiska majoritetsförhållandena: ju star- kare ett parti är i en kommun. desto oftare har man kontakt med lokalpres- sen.

De enskilda tidningarna

Vad som hittills redovisats har gällt den lokala dagspressen i sin helhet. 1 det följande skall vi studera hur olika dagstidningar i de fyra undersöknings- områdena. av organisationerna bedöms som informationsvägar till allmän- heten. Utgångspunkten är vad vi kallat tidningarnas genomslagskraft bland allmänheten.

De lokala organisationernas bedömningar visar inte oväntat att man genomgående anser att den dominerande tidningen har en mycket stor be- tydelse för opinionsbildningen: i Göteborg och Västerås anser närmare 2/3 av organisationerna att Göteborgs-Posten respektive Vestmanlands Läns Tidning har stor genomslagskraft på allmänhetens åsikter i samhällsfrågor. Siffrorna för de dominerande tidningarna på konkurrensorterna Sydsvenska Dagbladet och Falu-Kuriren är lägre — färre än hälften anser att dessa tid- ningar har stor genomslagskraft. De lokala konkurrenterna Arbetet. Skån- ska Dagbladet respektive Dala-Demokraten får ytterligare något lägre siff— ror. Detta redovisas mer utförligt i anslutning till tabell 5.5.

De olika organisationerna bedömer tidningarna ganska lika. De politiska partierna tillmäter dock den ledande tidningen större betydelse än vad man gör inom andra grupper.

En annan tendens är att de politiska partierna sluter upp kring tidningar som åsiktsmässigt ligger nära partiet. Detta märks mindre när man bedömer tidningarnas genomslagskraft. men framträder tydligt när det gäller hur olika tidningar praktiskt utnyttjas. De borgerliga partierna använder den domine- rande tidningen på orten. medan socialdemokraterna oftare utnyttjar den egna lokaltidningen på de orter där de har tillgång till en sådan. Också på monopolorterna uppger (s)-föreningarna att de hellre använder sig av soci— aldemokratiska tidningar för att få ut sina budskap.

Organisationerna tillmäter således tidningarna stor betydelse i den politiska nyhetsförmedlingen. Särskilt intressant är partiernas bedömningar. som ty- der påatt antalet tidningar och deras politiska färg har stor betydelse för den politiska opinionsbildningen. 1 ett senare avsnitt kommer organisationernas syn på tidningarnas ställning som opinionsbildare att diskuteras närmare.

5 . 2 . 2 K ommunjirllmäktiges informationsvägar De lokala partiföreningarnas kontaktmönster återkommer också hos par- tiernas kommunfullmäktigerepresentanter. För dessa finns istort sett tre in- formationsvägar i lokala samhällsfrågor:

. politiska organisationer . lokala förvaltningsmyndigheter . artiklar i lokalpressen

Tidningarna framträder här som en del i kommunens politiska kontaktnät. men en närmare analys av ledamöternas bedömningar visar att man anser sig få bättre information om lokala samhällsfrågor via politiska organisationer och myndigheter. Dagspressen får i detta avseende färre omnämnanden. Sär- skilt markant är denna tendens i Västerås och Leksand. vilket på nytt antyder de direkta kontakternas stora betydelse i dessa kommuner (tabell 5.3).

Tabell 5.3 Kommunfullmäktiges bedömningar av bästa informationsvägar i lokala samhällsfrågor. Kommunfullmäktigestudien. (%)

informationskälla Malmö Göteborg Västerås Leksand Politiska organisationer 46 44 50 54 Myndigheter 30 32 41 38 Dagspressen 1 7 14 4 5 Ovriga 7 10 5 3 Summa procent 100 100 100 100 Antal svar 168 220 169 133

Anm: Tabellen anger hur många procent av det totala antalet omnämnanden som be— dömt respektive inlormationsväg som bäst.

Det är rimligt att tolka siffrorna så att politikerna i första hand anser att tidningarna är viktiga för att ge en allmän orientering om vad som händer i kommunen. 1 enskilda politiska frågor vill man däremot ha den mer full- ständiga information. som organisationer och myndigheter kan erbjuda i form av handlingar och underlag. Möjligen kan också vissa prestigeelfekter spela in som representant för ett parti vill man gärna betona sin uppskatt- ning av den egna organisationen.

Presskontakter

Kommunfullmäktiges ledamöter har fler kontakter med pressen än de lokala partiföreningarna. Återigen är kontakterna mest frekventa i storstäderna. i tabell 5.4 redovisas hur stor andel av olika fullmäktigegrupper. som uppger sig minst en gång i månaden bli kontaktade av tidningarnas redaktioner.

Tabell 5.4 Andelen av kommunfullmäktigeledamöter från respektive partier som uppger sig bli kontaktade av lokalpressen minst en gång per månad. Kommunfull- miiktigestudien. (%)

Malmö Göteborg Västerås Leksand

(m) ' 42 36 o 20 (fp) 60 74 38 20 (c) 36 55 8 21 (s) 55 60 32 18 1 Samtliga 48 60 22 19 3 Antal svar 60 78 64 48

Vissa skillnader finns här mellan de olika politiska grupperingarna. Folk- partiets ledamöter kontaktas oftast av tidningar. men också socialdemokra— terna har många regelbundna kontakter med dagspressen. Bland övriga par- tiers representanter har man något färre kontakter.

Även de kommunala nämnderna har omfattande kontakter med tidning- arna. De sänder tämligen regelbundet ut protokoll och pressmeddelanden. Deras större aktivitet är knappast oväntad. Myndigheternas ökade satsning på informationsverksamhet och deras relativt stora resurser ijämförelse med de lokala organisationerna är faktorer som troligen har stor betydelse. Vidare torde den gängse nyhetsbedömningen gynna nämnderna; ett kommunalt be- slut angår fler än en åsikt framförd av ett politiskt parti.

Tidningsval

En stor del av fullmäktigeledamöterna läser upp till/S:ra dagstidningar regel- bundet. Detta är betydligt fler än vad som noteras för allmänheten. Däremot är fullmäktigeledamöterna mindre intresserade av etermedierna. Medan genomsnittsmedborgaren ägnar i genomsnitt mer än 1.5 timmar åt tv-tit- tande varje dag nöjer sig kommunfullmäktigeledamoten med ca en halv- timma. Skillnaderna mellan undersökningsområden och partigrupper är obe- tydliga.

1 föregående kapitel kunde vi visa att fullmäktigeledamöterna läser tid- ningarna mycket selektivt. Man tar huvudsakligen del av tidningarnas sam- hällsorienterande innehåll (jfr t. ex. figur 4.3). Fullmäktigegruppens läsvanor kan i huvudsak sägas svara mot läsprofil B som denna redovisades i avsnitt 4.7. I etermedierna är det i första hand nyhetssändningarna man intresserar sig för.

I de fyra undersökningskommunerna läser en stor majoritet av fullmäk- tigeledamöterna i stort sett samtliga lokala dagstidningar. Leksand avviker något: här läser samtliga borgerliga ledamöter Falu-Kuriren och samtliga 50- cialdemokrater Dala-Demokraten. En stor del av de senare (40 procent) läser också Falu-Kuriren. medan Dala-Demokratens spridning bland de borgerliga ledamöterna är avsevärt mindre (15 procent).

De lokala kvällstidningarna läses mindre än morgontidningarna. Ca 50 pro- cent av Malmöfullmäktige uppger sig regelbundet läsa Kvällsposten. ] Gö- teborg är motsvarande andel för GT ca 60 procent.

Riksspridda tidningar läses också ofta av fullmäktigeledamöterna. Det finns här ett tämligen klart partipolitiskt mönster i tidningsvalet. 4/5 av de mo-

derata fullmäktigeledamöterna läser regelbundet Svenska Dagbladet. l Mal— mö. Göteborg och Västerås tar en klar majoritet av folkpanirepresentanterna del av Dagens Nyheter. som emellertid också är tämligen mycket läst bland övriga partigrupper. Kvällstidningarna — Expressen och Aftonbladet har mycket olika spridning bland fullmäktigegrupperna. Medan Aftonbladet är den mest lästa icke—lokala tidningen i fullmäktige (läses regelbundet av 50 procent av samtliga) har Expressen en tämligen låg andel (ca 20 procent). Aftonbladet läses i första hand av socialdemokraterna och Expressen främst inom folkpartigrupperna samt i viss mån bland centerrepresentanterna.

Enskilda tidningars betydelse

I likhet med de lokala paniorganisationerna anser fullmäktigeledamöterna att de dominerande tidningarna i respektive kommun också betyder mycket för allmänhetens engagement i samhällsfrågor. Fullmäktige är dock inte lika övertygade om den ledande tidningens genomslagskraft som man är inom organisationerna. Detta gäller framför allt de socialdemokratiska ledamöter- na i Göteborg och Västerås.

Kommunfullmäktigeledamöterna i Malmö och Leksand tillmäter samtliga lokala dagstidningar stor politisk betydelse. De upplagemässigt svaga tid- % ningarna anses ha i stort sett lika stor genomslagskraft på de lokala politiska besluten som den dominerande ortstidningen.

Detta resultat hänger delvis samman med de socialdemokratiska fullmäk- tigegruppernas uppslutning kring den egna tidningen. Detta är dock inte hela förklaringen: på varje ort finns åtminstone ett borgerligt parti som t. o. m. tillmäter den lokala socialdemokratiska tidningen större betydelse än vad man gör bland (s)-representanterna.

Sannolikt uppfattar man inom fullmäktige tidningarnas ställning annor- lunda än inom partiorganisationerna. För fullmäktigeledamöterna är pressen en viktig informationskälla i politiska frågor. Här tycks inte tidningarnas upp- lagor betyda särskilt mycket. utan man är framförallt intresserad av åsikter från de grupper tidningarna företräder. De lokala partiföreningarna förefaller däremot se tidningarna som ett redskap att skapa opinion — "att nå ut" och därmed blir antalet läsare viktigt.

5 . 2 . 3 Tidningar och etermedier

De mönster som framträder här tyder på att dagspressen har en stark ställning i det politiska kommunikationsnätet. Den skiljer sig klan från etermedierna. Tabell 5.5 visar hur stora andelar av de lokala organisationerna som anser att olika massmedier har mycket eller ganska stor genomslagskraft då det gäller att intressera allmänheten för samhällsfrågor.

Tabell 5.5 Bedömningen av olika massmediers genomslagskraft på opinionen i samhällsfrågor. Organisationsstudien. ( %)

Organisationer

Massmedium (m) (c) (5) fackliga religiösa övriga Företag Kommu— nala nämnder Förstatidning 96 98 92 94 88 98 95 96 Andratidning 87 89 95 97 87 94 69 74 Regionalradio 56 86 71 74 59 79 68 73 Riksradio 43 63 53 58 53 62 50 55 TV 68 81 77 74 67 72 74 70 Antal svar 26 47 117 205 44 82 110 46

Anm: Tabellen anger hur många procent av respektive organisationstyp som uppger att de olika massmedierna har stor eller ganska stor genomslagskraft när det gäller att intressera allmänheten för olika samh de fyra undersökningsområdena. Siffror för andratidning gäller dock endast Malmö och Falun.

De lokala dagstidningarna sätts här före etermedierna. Både första- och andratidningen på de två konkurrensorterna anses vara mer betydelsefull för opinionsbildningen än någon radio- eller tv-kanal. Samtidigt är det ingen tve- kan om att etermedierna ändå tillmäts stor betydelse för den lokala opinions- bildningen. Avsevärt ller än hälften i de flesta grupperna anser att både re- gionalradio och -tv har stor genomslagskraft.

De regionala etermedierna har med hänsyn till sin korta sändningstid en oväntat stark ställning. Regionalradion bedöms överlag spela en stor roll i Malmö. Göteborg och Falun. Det är framför allt de fackliga organisationerna och de kommunala nämnderna som menar att den har stor betydelse för åsiktsbildningen.

De fackliga organisationernas positiva uppfattning om regionalradion kan ställas mot de tidigare redovisade analyserna av detta mediums utbud. Här visade det sig att både regionalradion och regional-tv har en betydligt större andel arbetsmarknadsmaterial och fackligt stoff än dagspressen.

Någon tendens hos politiska partier som saknar "egen" lokaltidning att istället betona regionalradion finns knappast. De borgerliga partierna ger detta medium störst vikt i alla kommuner utom Malmö. En närmare uppdelning i enskilda partier visar att det främst är de lokala centerpartiföreningarna som har en mycket positiv uppfattning om regionalradion.

Detta mönster är inte lika tydligt i kommunfullmäktigeledamöternas be- dömningar. Här ges visserligen regionalradion mycket höga värden i samtliga fyra kommuner men några politiska skiljelinjer finns knappast.

Regional-tv är mest utbyggd i Malmö och Göteborg. Av fullmäktiges le- damöter i dessa två städer är man mest positiv i Malmö. där regional-tv anses ha i stort sett samma genomslagskraft som riks—tv. Här är det framförallt centern och socialdemokraterna som tillmäter mediet störst betydelse för den lokala opinionbildningen.

När det gäller de politiska skillnaderna är det vidare intressant att notera att det parti som genomgående sätter tidningarnas politiska betydelse högst — folkpartiet allmänt ger etermedierna lägre värden. Enda undantaget är att man i Leksand har en mer positiv uppfattning om regionalradion.

ällsfrågor. Totalt för

Denna uppgift stude- rades enbart i intervjuer med kommunfullmäkti- geledamöterna.

5.3. Pressens uppgifter i samhället

Från de lokala politikernas och organisationernas sida tillmäter man dags- tidningarna stor politisk betydelse. Frågan är då vilka uppgifter man från des- sa grupper anser att pressen ska fylla i samhället. I detta avsnitt ska vi göra en översikt över vilka uppgifter som anses viktigast. för att längre fram dis- kutera hur politiker och organisationer menar att tidningarna lever upp till idealen.

5.3.1. Tänkbara uppgifter

Organisationer och fullmäktigeledamöter fick i undersökningen ta ställning till ett antal tänkbara uppgifter för pressen i det politiska livet. Dessa sam- manställdes med utgångspunkt från den modell av den politiska processen som tidigare diskuterats. Vi har skiljt ut uppgifter som har att göra med (A) politisk nyhetsbevakning och kommentar i allmänhet, (B)./örmed/ing av opinio- ner, (C) information omfattade beslut samt (D) sådana som kan relateras till tidningarnas ställning som kritiska granskare av skeendet (tabell 5.6).

Tabell 5.6 Olika typer av uppgifter för pressen i det politiska livet

A. Politisk information allmänt 1. Att beskriva händelser i det politiska livet 2 Att förklara och tolka händelser i det politiska livet

B. Att föra fram åsikter och opinioner ]. Att informera myndigheterna om medborgarnas önskemål

2. Att vara ett forum för många och olika åsikter1

3. Att stimulera till aktivt deltagande i de politiska organisationernaa C. Att föra ut information om politiska beslut i. Att förmedla information från myndigheter till medborgare

D. Att kritiskt granska skeendet ]. Att kritiskt bevaka myndigheternas åtgärder

2. Att kritiskt bevaka de lokala företagen”

E. Övrigt

1. Att bidrag till att stärka gemenskap och samhörighet i kommunen

5.3.2 De viktigaste uppgifterna

Organisationerna. fullmäktigeledamöterna och de kommunala nämnderna har olika ställning i det politiska livet. Det är därför rimligt att vänta sig att de ställer skilda krav på dagstidningarnas politiska uppgifter. De vill givetvis ha tidningar som fungerar på ett ur den egna gruppens synpunkt effektivt sätt.

De lokala organisationerna

Närmare l/ 3 av de organisationer som undersökts menar att tidningarnas politiska roll i första hand bör bestå i en kritisk bevakning av myndigheter och beslutsfattare. Den näst viktigaste uppgiften för pressen anses vara för- medlingen av information från myndigheter till medborgare.

Dessa dominerande uppfattningar svarar i stort mot en traditionell syn på dagspressens ställning i politiken nyhetsförmedlaren och den tredje stat- smakten.

En närmare analys visar att de politiska partierna och lokala företagen mer än övriga betonar tidningarnas kritiska och analyserande uppgifter. Man kan tolka detta så att de ställer större krav på en mer inträngande politisk ny— hetsförmedling. Det finns en viss skillnad mellan å ena sidan de borgerliga partierna och de lokala företagen och å den andra de socialdemokratiska par- tiföreningarna. De förra lägger tyngdpunkten på kritisk granskning av myn- digheter medan de senare kräver att den allmänpolitiska informationen skall präglas av analys och tolkning av skeendet.

Trots dessa partiskillnader är det rimligt att se partiernas krav som ett ut- tryck för att man vill ha "opinionstidningar" tidningar som bevakar be- slutsfattarna och förklarar den politiska situationen. Hur pressen fullgör dessa uppgifter är givetvis av stor betydelse för de lokala partiorganisationernas möjligheter att driva opinion. Typiskt är därför att dessa uppgifter anses mest betydelsefulla på orter där partierna är relativt sett svagare. i första hand i storstäderna. På de mindre orterna där partiorganisationerna anses betyda mer menar partiföreningarna oftare att tidningarna bör syssla med informa- tionsförmedling.

F ullmäktigeledamöter och kommunala nämnder

Fullmäktigeledamöterna och de kommunala nämnderna anser genomgåen- de att tidningarnas viktigaste uppgift är att förmedla information från myn- digheter till medborgarna. Dessutom betonar många fullmäktigeledamöter vikten av att dagspressen fungerar som ettforum för många och olika åsikter i kommunen. Kravet på att tidningarna skall ge plats för olika åsikter före- kommer oftare på de två monopolorterna. Detta pekar på att de valda re- presentanterna där önskar att den dominerande tidningen ska bereda de olika partigrupperna utrymme. Forumuppgiften poängteras i första hand av leda- möter, vars parti saknar tillgång till egen lokaltidning.

Fullmäktigeledamöternas uppfattningar om vad som är pressens viktigaste uppgifter följer i stort sett samma politiska och geografiska skiljelinjer som organisationernas. Kravet på analys betonas i storstäderna medan förmed- lingsuppgifterna förs fram i Västerås och Leksand. I allmänhet är de politiska skillnaderna i bedömningarna mindre bland kommunfullmäktigeledamöter- na.

De lokala organisationernas och f ullmäktigeledamöternas olika roller i po- litiken återspeglas i deras krav på de lokala tidningarna: typiskt för de lokala organisationerna är att de vill se tidningarna som kritiska granskare av be- slutsfattarna och som uttolkare av politiska händelser, medan fullmäktiges idealtidning förmedlar information från myndigheter till medborgare.

5.3.3 Andra uppgifter

Översikten av kommunfullmäktiges bedömningar har visat att det främst är de "klassiska politiska uppgifterna” för dagspressen som dominerar. Finns det då några andra uppgifter som anses viktiga? Svaren på denna fråga un- derstryker i stort sett de tidigare resultaten. Organisationerna lyfter här själva fram olika aspekter på pressens informationsförmedlande uppgift. Man me- nar att tidningarna ska syssla med opartisk nyhetsförmedling. Några exempel på hur organisationerna formulerade sina krav på pressen finns i tabell 5.7.

Tabell 5.7 Exempel på uppgifter för pressen som framförts av lokala partiorganisa- tioner

Ytterstadsdelarnas problem. Att i större omfattning referera kommun— fullmäktiges sammanträden och då vara objektiva. (s)

Tidningarna skall vara så sakliga som möjligt. (m) Att vara neutrala ingen politisk anknytning. (c) Att kritiskt granska storföretagens åtgärder. Att beskriva vanliga män- niskornas situation (arbetsförhållanden. boendemiljö. ekonomi osv).

(vpk)

Att hålla och vara öppen för en nyanserad debatt (riksinlägg från olika läger) i samhällsfrågor som kultur. miljö, politik m m (5) Här i Göteborg har de allra flesta hushållen en borgerlig tidning och i den får man en skev bild av politiken på både regionalt och kom- munalt plan. (5)

Att ge möjlighet till vanliga medborgare att yttra sig genom insändare och artiklar (kds)

Att vara objektiv i alla politiska referat. (vpk) Att tolka och förklara objektivt. (m)

5.3.4 Minst viktiga uppgifter

De uppgifter som ansågs minst viktiga av de lokala organisationerna var "att beskriva vad som sker i politiken" och "att informera myndigheterna om medborgarnas önskemål". som vardera fick mellan 15 och 20 procent av om- nämnandena. Man kan ställa frågan om detta innebär att de verkligen anses mindre viktiga än övriga. Vad gäller uppgiften att beskriva vad som sker i politiken är det möjligt att denna uppgift ansetts som så självklar att den inte särskilt markerats.

Den andra uppgiften med få omnämnanden informationen "nerifrån och upp" är svårare att förklara. Det är framför allt de lokala partiföreningarna som tonar ner denna funktion medan tex fackföreningar och övriga orga- nisationer ger den större vikt. Detta tyder på att partierna menar att det är partiorganisationerna som ska föra fram medborgarnas krav. medan pressen skall vara ett komplement.

Fullmäktigeledamöterna fick ta ställning till något fler uppgifter för pres- sen än organisationerna (jfr tabell 5.6). Det som fullmäktige har ansett vara

n n

minst viktigt är bl a "kritisk bevakning av lokala företag . stimulans av aktiviteten inom de politiska organisationerna" och ”stärkandet av lokal ge- menskap”. Dessa uppgifter har enbart ett fåtal förespråkare. De partipolitiska skiljelinjerna och geografiska skillnaderna är här små. De få som betonar vik- ten av att tidningarna stimulerar till politisk aktivitet är i huvudsak soci- aldemokrater. medan de borgerliga något oftare betonar lokal gemenskap.

5.4. Hur fullgör pressen sina politiska uppgifter?

1 det föregående har vi kunnat skilja ut vissa politiska uppgifter som anses vara viktiga för de lokala tidningarna. Här ska vi nu se närmare på i vilken utsträckning organisationer och fullmäktigeledamöter anser att dagspressen lever upp till idealen.

5.4.1. De lokala organisationernas bedömningar

Inom de lokala organisationerna tycks man i regel vara tämligen nöjd med lokalpressens sätt att fungera. De två uppgifter som sätts främst ”kritisk bevakning av myndigheter” och ”myndighetsinformation" anser man att de lokala dagstidningarna sköter på ett tillfredsställande sätt. Närmare 3/4 av organisationerna — och en lika stor del av de tillfrågade företagen är positiva till tidningarnas sätt att sköta dessa uppgifter. 1 det närmaste lika många menar att tidningarna också beskriver vad som sker i politiken på ett i stort rimligt sätt.

Sämst anses tidningarna fungera då det gäller att informera myndigheterna om medborgarnas önskemål och för att förklara och tolka politiska händelser. Här är en majoritet av organisationerna kritiska.

Tabell 5.8 Förhållandet mellan partiorganisationernas bedömningar av olika politis- ka uppgifters betydelse och deras åsikter om hur dagspressen sköter dessa. Organi- sationsstudien. (%)

Partiföreningar (m. fp. c) Socialdemokratiska föreningar

Uppgiften anses viktig av Uppgiften anses viktig av ller än 20 % färre än 20 % fler än 20 % färre än 20 %

Uppgiften fler än Uppgift Uppgift fullgörs hälften A. B D val anser färre än Uppgift Uppgift Uppgift hälften C. E A. E B. C. D

Uppgifter:

A. informera medborgarna om myndigheternas åtgärder B, Kritiskt bevaka myndigheternas åtgärder C. Informera myndigheterna om medborgarnas önskemål D. Beskriva vad som sker i politiken E, Förklara och tolka vad som sker i politiken

Anm: Tabellen bygger på hur stor andel av respektive partigrupps lokalföreningar som betonar en viss politisk uppgift för pressen och hur stor andel som anser att uppgifterna fullgörs tillfredsställande.

Dessa resultat ger en tämligen konfliktfri bild av förhållandet mellan dags- pressen och olika politiska grupper. De uppgifter som anses mest angelägna fullgörs på ett tillfredsställande sätt medan områden där man är kritisk till pressens sätt att fungera inte anses särskilt viktiga.

En närmare analys visar emellertid på ganska stora skillnader mellan olika organisationer - framför allt mellan de politiska partierna. Särskilt tydlig är skiljelinjen mellan de borgerliga och de socialdemokratiska partiföreningar- nas syn på dagspressen. I tabell 5.8 har vi jämfört hur man bedömt ange- lägenheten hos kraven samt åsikter om hur de fullgörs. Lokalföreningarna inom moderata samlingspartiet. folkpartiet och cen- terpartiet anser således att lokaltidningarna sköter de uppgifter man anser viktigast på ett tillfredsställande sätt. De socialdemokratiska föreningarna är genomgående mer kritiska. En majoritet av dessa menar att pressen fungerar otillfredsställande. Detta gäller både i fråga om uppgifter man anser viktiga och sådana som bedöms vara mindre viktiga. Den uppgift som socialdemo- kraterna anser vara viktigast anser man t. o. m. att tidningarna sköter sämst. Det gäller tidningarnas sätt att förklara och tolka vad som sker. Endast 15 procent av (s)-föreningarna tycker att pressen klarar denna uppgift tillfreds- ställande.

Här finns också lokala avvikelser. I Malmö är en större andel av både bor- gerliga och socialdemokratiska föreningar nöjda med pressens sätt att funge- ra. Mest missnöjd med pressen. både bland borgerliga och socialdemokrater. är man i Göteborg.

Dessa resultat tyder på att situationen på tidningsmarknaden påverkar be- dömningarna. Där socialdemokraterna har tillgång till en egen lokal dags- tidning tycker deras lokala partiföreningar också att lokalpressen fungerar bättre.

Intressant är emellertid att skillnaderna mellan områdena är mindre då det gäller information från myndigheter till medborgare och kritisk bevak- ning av myndigheterna. T. ex. anser en majoritet av de socialdemokratiska föreningarna i Västerås att dessa uppgifter också sköts tillfredsställande av Vestmanlands Läns Tidning. Det missnöje som finns hos socialdemokrater på monopolorterna gäller i första hand pressens sätt att beskriva och förklara vad som sker i politiken.

5.4.2. Kommunfu/lmäktige om pressens uppgifter

Kommunfullmäktigeledamöterna. liksom de kommunala nämnderna. är be- tydligt mer positivt inställda till dagspressens sätt att fungera än vad de lokala partiorganisationerna är. En majoritet av ledamöterna inom de flesta par- tigrupper menar att tidningarna tillfredsställande uppfyller de krav man be- dömer som viktigast. Detta illustreras i tabell 5.9.

I stort finns enbart ett undantag från denna regel. Det gäller pressens fo- rumuppgift. Man anser bland fullmäktigeledamöterna att detta är en mycket viktig funktion, men att tidningarna fullgör den mindre bra. Det är framför allt på de två monopolorterna och bland de socialdemokratiska partirepre- sentanterna som det största missnöjet finns.

Tabell 5.9 Kommunfullmäktigeledamöternas bedömning av den lokala pressens sätt att sköta olika uppgifter. Kommunfullmäktigestudien. (%)

Uppgift för pressen Andel som anser att uppgiften sköts tillfredsställande:

Malmö Göteborg Västerås Leksand Totalt

1. Att förmedla information från myndigheter till med- borgare 80 75 90 65 80 2. Att bidra till att stärka ge- menskap och samhörighet i kommunen 48 32 55 52 44 3. Att kritiskt bevaka myn— digheternas åtgärder 78 68 83 58 72 4. Att stimuleratillaktivtdel— tagande i de politiska org. 20 15 23 23 20

5. Att informera myndighe- terna om medborgarnas önskemål 60 44 67 40 53

6. Att vara ett forum för många och olika åsikter 60 40 53 65 53

7. Att beskriva händelser i det politiska livet 73 56 75 59 68

8. Att kritiskt bevaka de loka— la företagens åtgärder 50 49 61 50 52

9. Att förklara och tolka hän- delser i det politiska livet 62 46 61 65 57 Antal svar 60 78 64 48 250

Anm.: Tabellen anger hur stor andel av kommunfullmäktigeledamöterna i respek— tive kommun som anser att de olika uppgifterna sköts helt eller ganska tillfredsstäl- lande av de lokala tidningarna.

Tabell 5.9 visar också att kommunfullmäktigegrupperna i Malmö och Västerås överlag är nöjda med lokalpressens sätt att fungera i politiken. Detta gäller i stort sett för samtliga partigrupper. Resultatet antyder således att an- talet tidningar på orten tycks ha begränsad betydelse för dessa bedömningar. Det är både en monopolort och en konkurrensort som får höga värden. Sam- tidigt är det viktigt att betona att detta inte innebär att tidningsstrukturen skulle sakna betydelse. Det är möjligt att situationen i Leksand upplevs som mindre tillfredsställande därför att tidningarna har alltför lite lokalt material om kommunen. Även allmänhetens bedömningar pekar i en sådan riktning. Det finns emellertid två uppgifter som anses fungera bättre på konkurren- sorterna. nämligen forumfunktionen samt analys- och tolkningsfunktioner- na.

Organisationernas och fullmäktiges bedömningar pekar på att antalet tid- ningar har mindre betydelse för åsikterna om tidningarna som informations- förmedlare från myndigheter till medborgare. Här tycks i stället egenskaper hos enskilda tidningar spela en viktig roll: Vestmanlands Läns Tidning anses t. ex. fungera bättre än Göteborgs-Posten. Om vi ser till lokalpressens uppgift att ge utrymme för olika åsikter forumfunktionen —får de två monopol- orterna lägre värden medan konkurrenstidningar bedöms mer positivt. Ett annat tecken på denna skillnad mellan informations- och opinionsrollerna är att de lokala organisationerna genomgående är mer kritiska till lokaltid- ningarna. medan fullmäktigeledamöter och kommunala nämnder har en all- mänt positiv uppfattning om pressens sätt att fungera i det politiska livet.

5.5. Dagspressen och opinionsbildningen

De lokala organisationerna och fullmäktigeledamöterna är således mest tvek- samma i fråga om tidningarnas opinionsförmedling. d. v. 5. hur olika grupper kommer fram och hur lokala samhällsfrågor presenteras. [ detta avsnitt ska vi därför mer ingående studera uppfattningarna om det politiska nyhetsmate- rialet i de lokala tidningarna.

5.5.1 Framträdande grupper i lokalpressen Den första delfrågan gäller hur olika grupper — organisationer, företag eller myndigheter— kommer fram i de lokala tidningarna. Organisationer och full- mäktigeledamöter anser här att det framför allt är tre grupper som har lätt att komma fram:

0 de kommunala organen . de politiska partierna . byalag och aktionsgrupper

Vid sidan av dessa nämns även de lokala företagen relativt ofta. Däremot anses bl a de fackliga organisationerna ha svårare att nå ut genom dagspres- sen.

Jämför vi dessa bedömningar med innehållet i tidningarna finns många likheter. Även innehållsanalysen (avsnitt 3.7.2) visade att myndigheter och beslutsinstitutioner har lätt att komma fram i tidningarna. liksom de politiska organisationerna och företagen. Däremot förefaller organisationer och full— mäktigegrupper överdriva byalagens och aktionsgruppernas betydelse i ny- hetsförmedlingen. Samtidigt måste betonas att innehållsanalysen inte får uppfattas som facit. Organisationernas och fullmäktiges bedömningar utgår antagligen inte enbart från hur ofta en viss grupp faktiskt kommer fram. utan också från deras uppfattning om rimligheten i att gruppen ges utrymme i pres- sen. Detta talar i sin tur för att bedömningarna blir politiskt laddade.

Partiföreningarna skiljer sig också ganska mycket i sina bedömningar. De socialdemokratiska partiföreningarna. liksom de fackliga organisationerna. anser genomgående att de lokala företagens möjligheter att komma fram i pressen är mycket goda. De borgerliga partierna pekar på byalag och aktions- grupper. De lokala företagen menar att byalag och politiska partier har unge- fär samma möjligheter att nå ut.

Också mellan undersökningsområdena finns det betydande skillnader. Byalag och aktionsgrupper anses ha de bästa möjligheterna att nå ut i Malmö. Som exempel nämns här den framträdande roll som olika lokala grupper spe— lade i frågan om Öresunds-bron. I Göteborg och Västerås nämns de lokala företagen relativt ofta. Här pekar man framför allt på den betydelse Volvo respektive ASEA har för den lokala opinionsbildningen.

De största åsiktskillnaderna finns givetvis beträffande de politiska par- tiernas möjligheter att nå ut. Socialdemokraterna anser genomgående att de borgerliga partierna — framför allt folkpartiet — har mycket lätt att få utrymme i lokalpressen. Detta är tydligast markerat i Göteborg och Västerås. De bor- gerliga partierna i första hand moderaterna — menar å sin sida att social- demokraterna har goda möjligheter att nå ut.

5.5.2. Partiernas behandling i pressen

För att få en bild av hur man uppfattar förutsättningarna för den mer renodlat partipolitiska opinionsbildningen bad vi fullmäktigeledamöterna ta ställning till hur de enskilda partierna kommer fram i lokalpressen.

Med denna typ av fråga är det rimligt att förvänta sig att de olika par- tigrupperna kommer att säga att de själva har svårare än övriga att bli rättvist behandlade av tidningarna. Detta bekräftas av tabell 5.10, som för varje par- tigrupp redovisar i vilken utsträckning de bedömer att det egna och de övriga partierna "gynnas" respektive "missgynnas". Vidare återges i tabellen ett "nettovärde" skillnaden mellan andelen som menar att ett parti gynnas och andelen som menar att det missgynnas. Ju mer positivt ett nettovärde är. desto bättre anses partiets möjligheter att komma fram vara. Värdena i ta- bellen går mellan +70(vpk—gruppens uppfattning om folkpartiets behandling i pressen) och —92 (vpk-gruppens åsikt om de egna möjligheterna). Tabell 5.10 Kommunfullmäktigeledamöternas uppfattningar om hur olika partigrupper gynnas respektive missgynnas i den lokala dagspressen. Kommunfullmäktigestudien (%)

Bedömandngartier

Bedömda Samtliga utom det partier (m) (fp) (c) (5) _ (vpk) bedömda partiet (m) gynnas 8 35 22 61 62 46 missgynnas 60 8 11 8 8 9 netto —52 +27 +ll +53 +54 +37 (fp) gynnas 60 30 57 70 85 66 missgynnas 8 19 2 5 15 5 netto +52 +ll +55 +65 +70 +61 (c) gynnas 19 38 4 54 62 45 missgynnas 30 11 48 10 31 15 netto —11 +27 —44 +44 +31 +30 (5) gynnas 62 38 56 18 44 52 missgynnas 0 14 13 59 23 11 netto +62 +Z4 +43 —41 +21 +41 (vpk) gynnas 14 8 19 13 0 14 missgynnas 38 30 40 51 92 43 netto —24 -22 —21 —38 —92 —29

Anm: Tabellen anger hur många procent av respektive fullmäktigegrupp som anser att det bedömda partiet gynnas eller missgynnas. Nettovärdet utgör differensen mellan "gynnas" och "missgynnas". dvs +100 innebär att samtliga partirepresentanter anser att partiet gynnas i den lokala dagspressen. —100 innebär att samtliga partirepresentanter anser att det missgynnas. Eftersom alla som svarat "varken gynnas eller missgynnas" uteslutits ur redovisningen summerar värdena ej upp till 100 procent.

Samtliga partigrupper anser således att det egna partiet har svårast att få utrymme i pressen. Enda undantag utgör folkpartiets fullmäktigeledamöter. som anser att vpk är mer missgynnat i lokalpressen än det egna partiet.

De genomsnittliga värdena för fullmäktigegrupperna visar i övrigt att folk- partiet allmänt bedöms ha lättare att komma fram i tidningarna, medan vpk av i stort sett samtliga partigrupper anses missgynnat.

Jämför vi med resultatet av innehållsanalysen. visar det sig att man över- skattar folkpartiets möjligheter att nå ut. Antagligen beror detta på att man gör sina bedömningar utifrån lokalpressens politiska inriktning.

Vi har hittills redovisat totalvärden för de fyra kommunerna. Den mest intressanta frågan är dock hur opinionssituationen bedöms i vart och ett av undersökningsområdena. Vad betyder monopol- respektive konkurrens på tidningsmarknaden för partiernas möjligheter att komma fram?

Partipolitisk opinion i olika områden

Resultatet av tabell 5.10 visade att fullmäktigeledamöterna i hög grad anser att det egna partiet missgynnas medan övriga gynnas. För att kunna jämföra de fyra undersökningsområdena har vi därför utgått ifrån partiernas bedöm— ning av de egna möjligheterna. Dessa bedömningar återges i s. k. nettovärden.

[ figur 5.1 ges en översikt av hur partirepresentanterna i fullmäktige be- dömer det egna partiets möjligheter att nå ut. Figuren återger ett värde för varje partigrupp.

&

Samtliga i Samtliga i partigruppen partigruppen anser att man anser att man missgynnas f 9 S gynnas Malmö F—E—i—nl—l—t—ng —100 60 50 0 14 +100 5 C ms 5 f Göteborg p —100 82 0 26 +100 87 m f Västerås l—i—(Ä—_t__jp___4 —100 58 46 0 25 +1OO C rn :; fp Leksand —100 80 2318 0 +1OO

& Anm: Värdena i figuren är baserade på differensen mellan andelarna & procent av de olika fullmä ktigegrupperna som anser att det egna partiet gynnas respektive missgynnas i den lokala daQSpressen. Se även anm. till tabell 5.10

Figur 5.1 Partirepresentanternas i fill/mäktige bedömningar av det egna partiers behand— ling i den lokala dagspressen. Kommunfiillmäk/igesstudien.

Figuren visar att man bland fullmäktige i genomsnitt anser sig ha lättast att komma fram i Västerås och svårast i Göteborg. Detta understryker de tidigare slutsatserna: fullmäktigegruppen har genom sin centrala ställning i politiken relativt goda möjligheter att nå ut oberoende av monopol— eller kon- kurrens på tidningsmarknaden. Det är snarast egenskaper hos enskilda tid- ningar som här har betydelse.

Samtidigt framträder klara partipolitiska skiljelinjer i bedömningarna. Folk- partirepresentanterna anser sig få en ganska gynnsam behandling i pressen i tre av fyra områden. Moderater och centerpartister menar sig ha relativt svårt att få utrymme i samtliga kommuner.

Skillnaderna mellan områdena antyder ett samband mellan de lokala tid- ningarnas politiska signaturer och de enskilda partiernas uppfattning om sina möjligheter att komma fram. I de tre områden där folkpartitidningar domi- nerar uppger sig folkpartiet få en relativt gynnsam behandling i pressen. På motsvarande sätt anser socialdemokraterna att de behandlas något mer gynn- samt där (s)-tidningar utges.

5.5.3. De lokala samhällsfrågorna i pressen

Det perspektiv som hittills lagts på pressens opinionsbildande roll har gällt hur olika grupper kommer fram. En viktig sida av opinionsbildningen är ock— så vilken ryp av sakfrågor som lyfts fram av medierna. Frågan är här hur de lokala organisationerna och fullmäktigegrupperna bedömer tidningarnas sätt att rapportera om lokala samhällsfrågor.

l tabell 5.11 redovisas hur stor andel av partigrupperna i fullmäktige som anser att lokalpressen försummat en eller flera debattfrågor. som man inom partiorganisationen menat vara viktiga.

Tabell 5.11 Andelar av kommunfullmäktigeledamöterna från respektive partier som anser att någon eller några lokala samhällsfrågor fått otillfredsställande uppmärk- samhet i den lokala dagspressen. Kommunfullmäktigestudien. (%)

(m) (fp) (c) (5) Samtliga Malmö 58 60 64 66 63 Göteborg 73 74 64 87 80 Västerås 22 50 46 68 55 Leksand 20 40 68 53 56 Antal svar 37 37 54 107 250

En majoritet av fullmäktigeledamöterna anser att lokalpressen missat i be- vakningen av aktuella debattfrågor i kommunen. Det klart största missnöjet finns i Göteborg. Av partigrupperna är socialdemokraterna mest kritiska till de lokala tidningarnas nyhetsbevakning.

Skillnaderna mellan konkurrens- och monopolorter följer inte något en- hetligt mönster. Snarast tyder resultaten på att det är förhållandet mellan kommunens storlek och det utrymme de lokala samhällsfrågorna får i tid- ningarna som har betydelse. Det förefaller t. ex. rimligt att anta att den kri- tiken i Göteborg påverkas av Göteborgs-Postens relativt begränsade lokal- bevakning.

Vi kan ställa dessa bedömningar i relation till hur rättvist de politiska or- ganisationerna anser att enskilda tidningar behandlar de ideer och åsikter par- tierna står för. På så sätt får vi en uppfattning om hur partisk man anser dagspressen vara i olika samhällsfrågor (tabell 5.12).

Tabell 5.12 De lokala partiorganisationernas uppfattningar om olika tidningars bevakning av det egna partiet. Organisationsstudien. (%)

Bedömd Rättvis bevakning Orättvis bevakning tidning

(m) (0) (5) (m) (c) is)

Mal/ni)" SDS 83 90 16 l 7 10 63 Arbetet 0 20 97 100 80 0 G ii/eborg GP 86 62 7 0 31 85 ! "(is/ords VLT 100 69 18 0 31 82 Falun FK 89 80 22 1 1 20 44 DD 22 0 9] 78 100 0

Anm: Tabellen anger hur många procent av de lokala partiorganisationerna som anser att de angivna tidningarnas bevakning av det egna partiet är rättvis respektive orättvis. Andelen "ingen åsikt" iir ej redovisad.

Det mönster som framträder understryker de tidigare resultaten. Partiföre- ningarna sluter upp kring den tidning som man upplever som politiskt när- stående. medan de politiska motståndartidningarna anses vara orättvisa. Vi kan också konstatera att bedömningen av såväl monopol- som konkurrens- tidningarna är partipolitiskt präglad. Från socialdemokratiskt håll anser man t. o. m. de dominerande borgerliga tidningarna på de två konkurrensorterna vara mindre orättvisa än de två monopoltidningarna. Det finns dock en klar skillnad mellan de två monopolorterna. Göteborgs-Posten får liksom tidigare lägre värden på rättvisegrad än VLT.

Hur ska då dessa bedömningar tolkas? Det kan vid en första analys fö- refalla rimligt att uppfatta de lokala partiorganisationernas åsikter som en spegling av lokalpressens innehåll. En jämförelse med innehållsanalysen vi- sar emellertid att bedömningarna i de flesta fall är betydligt merpartipo/itiskt laddade än vad som skulle förväntas med hänsyn till tidningsinnehållet. Tyd- ligt är att partiorganisationernas åsikter speglar partiernas starka krav på sprä- krörfo'r de egna åsikterna. Denna slutsats ligger också i linje med vad som tidigare redovisats om partiorganisationernas syn på tidningarnas uppgifter i politiken.

5.5.4 K ommunfullmäktige och de lokala dagstidningarna Fullmäktigeledamöternas syn på hur dagspressen behandlar olika samhälls- frågor avviker något från de lokala partiföreningarnas. genom att vara mindre kritisk till de lokala tidningarna. Bland ledamöterna anser en majoritet att samtliga lokala morgontidningar ger en mycket eller ganska rättvis bild av vad som sker inom politiken. Enda undantaget är socialdemokraterna i Gö- teborg. där en klar majoritet (73 procent) uppfattar Göteborgs-Postens po- litiska nyhetsbevakning som orättvis.

Medan man inom fullmäktige är relativt positiv till morgontidningarna. får kvällstidningarna Kvällsposten i Malmö och GT i Göteborg mycket kritiska omdömen. Merparten av ledamöterna anser att dessa tidningars po- litiska bevakning är orättvis.

Fullmäktigegruppens positiva värdering betyder emellertid inte att man är omedveten om de partipolitiska tendenserna i tidningarnas samhällsbe- vakning. En jämförelse av hur olika partigrupper uppfattar den partipolitiska färgningen av nyhetsmaterialet visar att socialdemokraterna genomgående anser att de borgerliga tidningarna färgar sitt politiska nyhetsmaterial. På samma sätt anses de lokala andratidningarna färga sina nyheter i lokala sam- hällsfrågor. Som väntat uppvisar dessa bedömningar tydliga partipolitiska skiljelinjer. ijämförelse med de lokala organisationerna är emellertid full- mäktigeledamöterna som grupp mer ense i sina åsikter om lokalpressen. Det- ta redovisas i tabell 5.13.

Tabell 5.13 Kommunfullmäktigeledamöternas från respektive partier åsikter om de lokala morgontidningarnas politiska färgning av sitt nyhetsmaterial. Kommun- fullmäktigestudien. (Medelvärden, se anm.)

Bedömd Partigrupp tidning

(m) (fp) (c) (5) Malmö Sydsvenska Dagbladet 1.3 1.0 1.5 1.9 Arbetet 2.0 1.8 2.0 1.9 Skånska Dagbladet 1.5 2.3 1.5 1.9 Göteborg Göteborgs-Posten 1.3 0.9 1.5 2.3 Västerås Vestmanlands Läns Tidning 12 1.0 1.4 1.8 Falun Falu-Kuriren 1.2 1.8 1.1 2.3 Dala-Demokraten 2.0 1.8 2.1 1.7

Anm: Siffrorna i tabellen är medelvärden för respektive t'ullmäktigegrupp i de fyra un- dersökningskommunerna. Dessa har tagit ställning till i vilken utsträckning nyheterna är partipolitiskt färgade. De har fått ange detta efter en skala från 0—3. där 0 = Partipoli— tisk färgning förekommer inte alls och 3 = Partipolitisk färgning förekommeri mycket hög grad.

Även inom fullmäktigegruppen finns således en uttalat partipolitisk vär— dering av tidningsinnehållet. Denna tycks dock spela mindre roll för deras uppfattning om hur rättvis tidningens bevakning är. Detta framgår också av andra bedömningar. Fullmäktigeledamöterna är framför allt intresserade av opinionsmaterialet i pressen. De anser också att pressen bör öka sin parti— politiska anknytning.

Resultaten visar dessutom att fullmäktigeledamöterna är relativt nöjda med tidningarna i Malmö. medan man ställer sig kritiska till Göteborgs-Pos- ten. Samtidigt visar bedömningarna på nytt att monopol på tidningsmark- naden inte självklart leder till kritik utan att andra faktorer spelar in i Västerås är man i stort sett lika nöjd som i Malmö. Förklaringen till detta

kan antingen ligga i att socialdemokraternas avsaknad av egen lokaltidning kompenseras med starka organisationer och politisk majoritet eller att Vest— manlands Läns Tidning spelar sin monopolroll på ett annat sätt än GP i Gö— teborg. Den senare förklaringen bekräftas av innehållsanalysen. som bl.a. visar att GP överrepresenterar det egna partiet (fp) medan VLT ägnar olika grupper ungefär lika stor uppmärksamhet.

Leksand intar en särställning genom att fullmäktige där är mer kritiska. Detta beror sannolikt på det begränsade utrymme som Leksands-nyheterna får i de två falutidningarna (jfr s. 69). Fullmäktige får således knappast någon viktigare information genom dagspressen. Detta i sin tur förklaras av att tid— ningarna genomgående gynnar den egna utgivningsorten i sin nyhetsbevak- ning och ägnar mindre intresse åt angränsande områden.

5.5 . 5 K omplementtidningar

Tidningarna har mycket stor betydelse som partipolitiska företrädare i den lokala debatten. Att ha tillgång till en tidning innebär att man lättare kan få ut sina åsikter till medborgarna. De borgerliga partierna — framför allt mo- derater och folkpartister tycks vara tämligen nöjda med de existerande för- statidningarnas politiska rapportering med undantag för Göteborg—Posten. Övriga partier främst socialdemokraterna och vpk är mer missnöjda där de saknar tillgång till egen dagstidning med större spridning.

För att förbättra sitt opinionsläge har därför flera partier själva startat eller medverkat till starten av en lokal tidning. 1 de fyra undersökningsområdena förekommer t. ex. Arbetar- Tidningen (vpk) och Arbetets västsvenska upplaga (s) i Göteborg; de politiska veckotidningarna i Västerås — Västmanlands Folk— blad (s) och Vestmanlands Nyheter (c) samt Dala-Bygden (c) i bl. a. Leksand.

Andra komplement är stockholmstidningarna. framförallt Expressen och Aftonbladet. som båda ger ut lokala editioner för Malmö- och Göteborgs- områdena.

Lokala tidningar

Eftersom Arbetets dagliga väst-edition haren ganska begränsad hushållstäck- ning. har denna inte tidigare berörts. Det visar sig dock att de lokala orga- nisationerna och fullmäktigeledamöterna tilldelar tidningen en viktig politisk roll i Göteborg.

Tidningens politiska ställning illustreras troligen bäst av att mer än 80 pro- cent av fullmäktigeledamöterna i Göteborg uppger sig läsa den regelbundet — samtliga socialdemokrater och ca 85 procent av folkpartirepresentantrena. 1/3 av fullmäktigeledamöterna menar också att tidningen har stor genom- slagskraft i politiska frågor.

Bland de lokala socialdemokratiska partiföreningarna i Göteborg anser om- kring 40 procent att Arbetets västsvenska upplaga har stor betydelse för den lokala opinionsbildningen. Bland de borgerliga partiföreningarna är andelen ca 25 procent. Andelen för socialdemokraterna kan förefalla hög med hänsyn till tidningens begränsade spridning i kommunen. Den måste dock tolkas med hänsyn till att denna edition delvis finansieras genom bidrag från lokala

socialdemokratiska och fackliga organisationeri göteborgsområdet. ] förhål- lande till de ekonomiska insatser som görs kan siffran t. o. m. förefalla något låg.

Även de lokala politiska veckotidningarna anses vara viktiga för opinions- bildningen lokalt (tabell 5.14).

Tabell 5.14 Fädagarstidningarnas betydelse för att intressera allmänheten för sam- samhällsfrågor. Kommunfullmäktigestudien. (%)

(m) (fp) (c) (5) Samtliga Västerås: Västmanlands Folkblad (s) 22 38 23 65 44 Västmanlands Nyheterlc) 22 25 31 19 22 Leksand: Dala-Bygden (c) 0 40 63 18 35

Anm: Tabellen anger hur många procent av respektive fullmäktigegrupp i Västerås och Leksand som anser att de lokala fådagarstidningarna har mycket eller ganska stor betydelse för att intressera allmänheten för samhällsfrågor.

En stor majoritet av fullmäktigeledamöterna uppger sig regelbundet läsa de politiska veckotidningarna. 1 Västerås läser mer än 80 procent av soci- aldemokraterna i fullmäktige regelbundet Västmanlands Folkblad (s) 60 pro- cent av centerpartigruppen läser lika ofta Västmanlands Nyheter. Dala-Byg- den läses regelbundet av mer än 60 procent av centergruppen i Leksand.

Arbetar-Tidningen (vpk) är ett mellanting mellan lokal veckotidning och rikspolitisk nyhetstidning. Den är avläggare till Ny Dag i Stockholm men innehåller lokalsidor för Göteborg. Tidningen anses av vpk-representanterna i Göteborg vara viktig för den politiska verksamheten och samtliga ledamöter läser den också regelbundet.

Stockholmsridningarna

Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet läses i stor utsträckning av fullmäk- tiges ledamöter. En viss inomspridning förekommer här: ca 80 procent av de moderata ledamöterna läser regelbundet SvD. medan folkparti- och cen— terpartiledamöterna är aktiva DN-Iäsare. Däremot tillmäts tidningarna inte någon större betydelse när det gäller att intressera allmänheten för lokala samhällsfrågor. Undantaget är Västerås. där DN anses ha en relativt stark ställning.

Stockholms kvällstidningar anses däremot betyda mer för medborgarnas inställning i samhällsfrågor. i Västerås och Falun/Leksand. De lokala par- tiorganisationerna gör en klart partipolitisk bedömning av de två kvällstid- ningarna: Socialdemokraterna betonar Aftonbladet och mer än 60 procent me- nar att tidningen spelar en mycket viktig roll för opinionsbildningen. Ex- pressen får inte lika höga värden bland de borgerliga partiföreningarna och avsevärt lägre siffror bland de socialdemokratiska.

Aftonbladets roll som politisk komplementtidning understryks av full- mäktiges läsvanor. [ samtliga fullmäktigeförsamlingar är tidningen den mest lästa icke-lokala dagstidningen.

158. Organisationer, politiker och dagspress SOU 1975:78 5.6 Presspolitiska åtgärder

Partiernas stora tilltro till dagspressen som politisk opinionsbildare tar sig också uttryck i olika krav på förändringar av tidningsstrukturen på orter. där man anser sig missgynnad. Inom de flesta partier finns uttalade önskemål om lokala presspolitiska åtgärder. Tabell 5.15 redovisar andelen ledamöter inom respektive partigrupper som vill vidta förändringar i den lokala tid- ningssituationen.

Tabell 5.15 Andel av kommunfullmäktigeledamöterna som anser att presspolitiska åtgärder bör vidtas i respektive region. Kommunfullmäktigestudien (%)

Parti Malmö Göteborg Västerås Leksand Samtliga

(m) 50 46 33 20 41 (fp) 40 63 50 20 51 (c) 64 82 54 53 61 (s) 60 87 87 7 73 (vpk) 100 100 (100) 100 Antal svar 60 78 64 48 250

Anm: Tabellen anger för de fyra undersökningskommunerna hur stor andel i procent av respektive fullmäktigegrupp som anser att någon form av konkreta presspolitiska åtgärder bör vidtas på den lokala tidningsmarknaden.

Många av ledamöterna inom samtliga partier menar således att statliga in- satser är nödvändiga för att trygga opinionsbildningen. Samtidigt finns klara partiskillnader. Dessa framträder i form av en höger-vänster skala från mo- deraterna som är minst angelägna om ingrepp — till vpk, där samtliga full- mäktigeledamöter kräver någon form av åtgärder.

Typ av åtgärder

Önskemålen om presspolitiska åtgärder innebär som regel inte att partierna vill styra de existerande tidningarna utan framför allt att nya tidningar bör startas. Detta gäller i första hand på monopolorterna

"Nyetableringshjälp till nya tidningar." (m) i Göteborg

"Det skulle vara en dagstidning till." (fp) i Göteborg "Det vore bra om centern och arbetarrörelsen kunde få en göteborgstidning." (c) i Göteborg "Skulle ge bättre balans och rikare utbud." (s) i Västerås "Att bryta monopolställningen för VLT . . . varje parti bör få sitt språkrör." (vpk) i Västerås

På konkurrensorterna handlar förslagen i första hand om stöd till de tid- ningar som _ finns:

”Det är viktigt att bevara de tidningar som finns och att de får resurser så att de bättre kan bevaka samhällsfrågorna." (c) i Malmö ”Tidningarnas antal oavsett partifärg — får inte reduceras." (s) i Leksand

Samtliga dessa åtgärder avser således önskemål om ingrepp på den lokala

marknaden i syfte att åstadkomma respektive vidmakthålla ett brett utbud av politiska opinioner i pressen. Klart är emellertid att det finns partipolitiska skiljelinjer i dessa bedömningar.

Bland de argument som finns mot ingrepp märks bl. a.:

"Tidningar skall leva av sig själva och inte av subventioner.” (m) i Leksand "Pressen skall vara fri och klara sig utan den konstgjorda andning som fö- rekommer nu i form av presstöd." (fp) i Västerås "Fungerar bra som det är nu.” (6) i Västerås

Som framgår av exemplen finns det både mer principiellt betingade ar— gument mot statsingrepp och argument som utgår ifrån att de tidningar som finns idag - alltså även monopoltidningarna sköter sina politiska uppgifter på ett sådant sätt att det knappast är nödvändigt att öka antalet tidningar lokalt.

1 kommentarer till svaren förekommer också presspolitiska förslag som tar sikte på enjörändring av monopoltidningarnas utbud av lokala nyheter. En centerpartiledamot i Västerås pekar på behovet av att göra Vestmanlands Läns Tidning till ett forum för många och olika åsikter. Bland socialdemo— krater i Göteborg talas om ett behov av "objektivitetsnormer" för tidning— arna. Närmare 25 procent av fullmäktigeledamöterna i Göteborg är intres- serade av denna typ av presspolitiska åtgärder.

En del fullmäktigeledamöter ställer också mer långtgående krav på för- ändringar. Här gäller det inte bara frågan om enskilda tidningars utbud utan man tar upp bl.a. ägarförhållanden. t. ex. i Göteborg:

"Den privata ägarmakten skall reduceras." (c) i Göteborg "Att minska familjen Bonniers inflytande." (vpk) i Göteborg ”i framtiden bryta ägarmonopolet." (s) i Göteborg

Med hänsyn till hur partigrupperna i övrigt utnyttjar och bedömer dags— pressen som politisk informationsförmedlare och opinionsbildare. är det sam- manfattande intrycket att man från politiker- och organisationshåll vill slå vakt om pressen. lnom de flesta partigrupper är man angelägen om att åt- gärder vidtas så att tidningarna kan fortsätta att spela den viktiga politiska roll som dessa grupper anser att dagspressen f. n. har.

5.7. Sammanfattning

De resultat som diskuteras i detta kapitel pekar på den lokala dagspressens stora betydelse i det politiska livet. I detta avsnitt skall vi sammanfatta or- ganisationernas och fullmäktigledamöternas syn på tidningarnas ställning i lokalpolitiken.

I nformations/örmedling

De lokala partiföreningarna och fullmäktigeledamöterna betonar i mycket stor utsträckning de personliga kontakternas betydelse i politiken. Det är des-

sa som är viktigast för att förmedla information i politiska frågor. Framförallt pekar man här på organisationernas betydelse som informationsförmedlare.

Detta resultat är knappast oväntat. Snarast bekräftar det utgångspunkterna för projektet. där det slogs fast att organisationerna i sig har en central ställ- ning i det politiska livet. Det är som väntat de politiska partierna som betonar organisationernas betydelse. medan övriga lägger lika stor vikt vid olika in- direkta informationsvägar, som t. ex. massmedier.

Vid sidan av organisationerna anses dagspressen vara den viktigaste in- formationsvägen. Detta gäller både då man vill bilda sig en uppfattning om opinionen eller själv vill nå ut med sitt budskap till en bredare allmänhet. Dagstidningarnas betydelse som informationsförmedlare understryks av:

. icke-partipolitiska organisationer . politiska partier med svagare organisationsstruktur . politiska partier i oppositionsställning

Vidare anses dagstidningarna allmänt ha en starkare ställning ju större en kommun är: i storstäderna går en betydligt större del av den politiska in— formationen genom dagspressen. medan den spelar en mindre roll i lands- bygdskommunen.

En av tidningarnas viktigaste uppgifter anses vara att förmedla information från myndigheterna till allmänheten. Man menar samtidigt att dagspressen klarar denna centrala uppgift på ett tillfredsställande sätt.

Tidningarnas betydelse framträder också i fullmäktigerepresentanternas stora intresse för tidningarnas politiska innehåll. Man uppger sig läsa i stort sett samtliga lokala tidningar och man anser att pressen har stor betydelse för den lokala opinionsbildningen.

Radio och tv anses spela en mindre roll för den lokala politiska nyhets- förmedlingen. liksom för opinionsbildningen i samhällsfrågor. Störst bety- delse har etermedierna i de två storstäderna. Samtidigt finns det skäl att un- derstryka att både regionalradio och regional-tv har relativt stor betydelse, om man tar hänsyn till deras begränsade utbud. Inom flera politiska partier finns också ett uttalat intresse för ett ökat sändningsutbud i de regionala eter- medierna.

Tidningarna har betydelse inte bara som förmedlare av information. De intar också en central ställning som kritiker och kommentatorer av vad som sker i politiken, antingen självständigt eller som språkrör för någon grupp. Denna kritikerroll anses av partierna vara mycket viktig.

De borgerliga partierna pekar genomgående på pressens betydelse som be— vakare av myndigheterna. medan socialdemokraterna vill se tidningarna som kommentatorer. vilka förklarar och analyserar vad som sker i samhället.

Tidningarnas betydelse som kritiker och kommentatorer anses vara störst i storstäderna. Samtidigt finns det delade meningar om hur dagspressen full- gör dessa uppgifter. De borgerliga partierna är till skillnad från socialdemo- kraterna tämligen nöjda med tidningarnas sätt att fungera i detta avseende.

Även om partierna framträder som förespråkare för en kritisk och ana- lyserande press är det uppenbart att de inte anser att tidningarna skall stå vid sidan om de politiska organisationerna. Tvärtom visar det sig bl. a. i att man betonar vikten av partipolitiskt anknuten dagspress för att politiken ska fungera tillfredsställande. Detta innebär att man anser att tidningarna ska

ge utrymme för politiskt nyhetsmaterial. där partierna har möjlighet att få sina åsikter redovisade på ett rättvist sätt samt att de politiska grupperna skall få stöd i kommentarer och analyser.

Typiskt är att dessa krav i första hand ställs av de lokala partiorganisa- tionerna. En konsekvens är också att man mycket kraftigt betonar betydelsen av en egen eller en politiskt närstående tidning som kan företräda partiets åsikter i den allmänna debatten.

Situationerna

Vad betyder då konkurrens- respektive monopolsituation på tidningsmark- naden? Resultaten har visat att vad beträffar allmän information från myn- digheter till medborgare och kritisk bevakning av myndigheterna, anses des- sa fungera lika tillfredsställande i monopol- som i konkurrenssituationer.

Det tycks således inte i första hand vara antalet tidningar som är angörande för hur den lokala situationen bedöms. Resultaten tyder istället på att två andra faktorer har betydelse:

. utrymmet som ägnas vad som sker i lokalpolitiken . tidningens presentation av samhällsfrågor

Dessa faktorer har främst att göra med hur enskilda tidningar fungerar. 1 Västerås anser de flesta partigrupper att Vestmanlands Läns Tidning ger en relativt rättvis bild av politiken medan Göteborgs-Posten i Göteborg får en kritisk bedömning.

Även partiföreningarna i Leksand är kritiska. Man menar att de båda Fal- utidningarna inte ägnar kommunens politiska Iiv någon större uppmärksam- het. Man kräver bl. a. i kommentarer till enkätsvaren att tidningarna skall öka sina lokalredaktioner i kommunen. att tidningarna skall bevaka hela kommunen i sin helhet. 1 en folkpartiledamots svar sammanfattas mycket av stämningen: ”Jag tycker att det är en dålig bevakning av vår kommun, hemskt lite får man reda på och det man får reda på är för det mesta ovä- sentliga saker".

Kompletterande intervjuer med kommunstyrelseordförandena i de fyra huvudsakliga undersökningskommunerna förstärker detta intryck. Man an- ser ganska sällan att tidningarna ger direkt missvisande nyheter i politiska sakfrågor. Snarare menar man att tidningarna som regel är ointresserade av vad som sker inom lokalpolitiken.

Medan det således finns relativt små skillnader mellan monopol- och kon— kurrensorter när det gäller tidningarnas allmänna politiska information, är skillnaderna större i fråga om pressens sätt att föra/ram olika opinioner. Man är i detta avseende starkt kritisk på de två monopolorterna, och mer nöjd på konkurrensorterna.

Detta visar samtidigt att partierna menar att monopoltidningarna fungerar lika partipolitiskt som konkurrenstidningarna. Att en tidning helt dominerar sitt spridningsområde anses inte leda till att den förändrar sin politiska ny- hetsbevakning. så att den fungerar som forum för olika lokala opinioner. Det ska emellertid betonas att det finns en klar skillnad mellan Göteborg och Västerås. Iden senare kommunen får monopoltidningen mindre kritiska om- dömen av partierna. medan i den förra samtliga är negativa.

Bland partierna anses också lokala politiska veckotidningar betyda mycket för opinionsbildningen. I detta avseende kräver man statliga åtgärder i första hand för att stimulera tillkomsten av nya tidningar. som kan utnyttjas som informationsvägar i det politiska livet.

6. Pressens funktioner i samhället — en sammanfattande diskussion om dags- pressens politiska roll

6.1. Inledning

Utgångspunkten för de undersökningar som genomförts inom forsknings- projektet Pressens funktioner har varit frågan om vilken betydelse dagspres- sen har i det politiska livet i dagens Sverige. Uppgiften har i första hand varit att belysa vad den förändrade mediesituationen inneburit för tidningarnas sätt att fungera i samhället. Två aspekter hos medieutvecklingen har ägnats särskild uppmärksamhet: koncentrationsprocessen på de lokala tidnings- marknaderna samt expansionen hos radio och tv.

Projektets undersökningar har genomförts i fyra områden. vilka valts för att representera olika mediesituationer. De valda regionerna är Malmö, Gö- teborg, Västerås och Falun. Inom faluområdet har i första hand Leksands kommun undersökts. De undersökta områdena skiljer sig åt bl. a. beträffande lokal tidningssituation. partipolitiskt majoritetsförhållande samt lokal befolk- ningsstruktur. Göteborg och Västerås åskådliggör regioner med lokalt tid- ningsmonopol som samtidigt skiljer sig åt i fråga om politisk majoritet. Mal- mö och Falun har båda flertidningskonkurrens. men är olika i politiskt av- seende. Göteborg och Malmö representerar storstäder. medan framför allt Leksand är ett glesbygdsområde.

Valet av undersökningsområden har skett i syfte att belysa hur tidningar fungerar i olika omgivningar framför allt med hänsyn till den lokala tid- ningssituationen. De undersökta regionerna kan dock inte utan vidare be— traktas som representativa för landet i sin helhet. De är valda för att illustrera typsituationer och visar hur tidningar kan fungera i områden med olika egen- skaper. Resultaten kan vidare prövas ijämförelse med andra undersökningar.

Forskningsprojektets uppgift har varit att belysa dagstidningarnas roll som informationsförmedlare och opinionsbildare i samhällsfrågor. Dessa roller har definierats med utgångspunkt från den politiska beslutsprocessen. Politik har här givits en vid innebörd. Det är inte enbart fråga om strikt partipolitik utan avser hur individer och grupper på olika sätt kan påverka de politiska besluten.

Dagstidningar har ansetts ha i första hand tre huvuduppgifter i det politiska livet: informationsförmedling, forum samt kommentar- och granskning. Dessa tre uppgifter anses fylla för den politiska processen centrala funktioner. Un- dersökningen avser att belysa hur dagspressen fullgör dessa uppgifter i svensk politik idag. Däremot säger resultaten mindre om vilka andra faktorer som

i sin tur styr pressens sätt att fungera i politiken eller vilka andra funktioner än de angivna som tidningar kan ha för enskilda och grupper. Denna be- gränsning i syftet måste vägas in vid tolkningen av projektets resultat.

För att belysa pressens funktioner i politiken har det bedömts viktigt att både se på hur tidningarnas innehåll ser ut och studera hur enskilda. politiska grupper och myndigheter utnyttjar och värderar detta. Fyra större undersök- ningar har genomförts inom ramen för forskningsprogrammet:

en innehållsanalys av de lokalt utgivna tidningarna en intervjuundersökning med allmänheten en intervjuundersökning med samtliga kommunfullmäktigeledamöter en enkätundersökning med organisationer. myndigheter och lokala fo- retag . en enkätundersökning med tidningsjournalister

På detta sätt har de lokala dagstidningarnas sätt att fungera kunnat ges en relativt ingående belysning. Det måste dock på nytt betonas att projektets undersökningar begränsar sig till fyra storstadstidningar och tre landsorts- tidningar i fyra regioner.

I de föregående kapitlen har de enskilda delstudierna redovisats tämligen utförligt. Det har dock gjorts relativt få försök att jämföra resultaten från de olika undersökningarna. I detta avslutande kapitel är syftet att ge en sam- manhållen översikt av projektets huvudresultat. Kapitlet är både en sam- mafattning av de viktigaste resultaten i tidigare redovisning samt ett försök till en mer generell belysning av de erhållna resultaten. Det har disponerats med utgångspunkt från de tre huvudfunktioner som tidigare diskuterats: in- formation. forum samt kommentar- och granskning. Tonvikten ligger främst på olika aspekter av pressens informationsfunktion.

Vid sidan av resultaten från projektets undersökningar kommer i detta slutkapitel ävenjämförelsematerial från andra forskningar att utnyttjas. I för- sta hand gäller detta resultat från Sveriges Radios s. k. lokalradioprojekt, vars resultat kan belysa förhållandet mellan press och etermedier.

6.2. Informationsfunktionen

De siffror som redovisats i tidigare kapitel har visat på en omfattande tid— ningsläsning. Men än 90 procent bland allmänheten uppger att de läser minst en dagstidning regelbundet (minst fem gånger per vecka). Mer än 60 procent säger sig ta del av minst två dagstidningar.

Intresset för tidningsläsning ökar med graden av samhällsengagement: personer med stort politiskt intresse och hög organisations- och diskussions- aktivitet läser fler morgontidningar än ett genomsnitt av allmänheten.

Den tid som genomsnittsläsaren ägnar åt tidningsläsning varierar mellan i medeltal 30 minuter för den lokala morgontidningen och 15 minuter för kvällstidningen. Andra undersökningar pekar också på att ca 3/4 av tidnings- läsarna har mycket regelbundna läsvanor: de läser sin tidning före arbets- dagens början.

I jämförelse med radio- och tv-konsumtionen är det en relativt kort tid som ägnas åt tidningsläsning. Under samma period upptog genomsnittsper- sonens radiolyssnande mer än 60 minuter per dag i genomsnitt och tv-tit- tandet närmare 90 minuter. Det är dock rimligt att utgå ifrån att tidnings- läsningen på ett annat sätt än radiolyssnandet -och troligen även tv-tittandet — kräver läsarens hela uppmärksamhet. Andra studier har kunnat visa att framför allt P3 fungerar som en ljudkuliss; "lyssnaren” har radion på medan han eller hon sysslar med annat.

Dessa data ger en belysning av dagspressens spridning bland allmänheten. Projektets syfte är emellertid att belysa vad tidningarna betyder som infor- mationsförmedlare i samhällsfrågor. Detta skall här belysas genom en över- sikt av tidningarnas samhällsorienterande innehåll (nyheter och reportage om politiska och ekonomiska frågor. kommentarer. debatt etc) och allmänhetens intresse för detta innehåll.

Huvudintresset gäller i första hand samhällsorienterande information i all- mänhet. Denna har här betecknats som basinformation i samhällsfrågor. Se- nare skall de två typer av basinformation som är av särskilt intresse för den politiska processens sätt att fungera information om opinioner i samhälls- frågor och information omfattade beslut — tas upp i särskilda avsnitt.

6.2.1. Basinformation

Tidningarnas betydelse för basinformationen i samhällsfrågor skall här be- lysas i tre steg: dagspressens utbud. allmänhetens tidningsläsning och järn- förelser mellan tidningar och etermedier som informationskällor i samhälls- frågor.

Tidningarnas utbud

Vilken information erbjuds då tidningsläsaren i sin tidning? Vi har kunnat konstatera att totalinnehållet varierar betydligt mellan enskilda tidningar. Den avgörande skillnaden i storlek mellan tidningarna ligger i annonsvo- lymen. som är störst i den dominerande tidningen inom varje område. Det redaktionella innehållet uppvisar relativt små avvikelser mellan tidningarna.

Utrymmet för redaktionellt innehåll ökar inte med ökande annonsvolym. Snarast får nyhetsmaterialet något mindre utrymme i de största annonstid- ningarna. De stora redaktionella kategorierna är nyheter och reportage. sport och förströelsematerial.

Merparten av nyheter och reportage handlar om samhällsfrågor. Med sam— hällsfrågor har här menats vad som sker inom politik. ekonomi och arbetsliv. Andelen samhällsorienterande innehåll varierar mellan 40 och 60 procent i de undersökta tidningarna. Huvuddelen av detta handlar om politiska frågor. Övrigt nyhetsmaterial gäller bl. a. olyckor, brott och allmänna lokalnyheter. Detta har här betecknats allmänt nyhetsinnehåll.

Jämförelser med andra undersökningar tyder på att det samhällsoriente- rande materialet minskat sin andel av nyhetsinnehållet i landsortspressen. Denna tendens tycks framför allt vara en följd av att lokalnyheterna ökat me- dan utrikes- och inrikeshändelser får mindre uppmärksamhet. Lokalnyhe-

terna innehåller i hög grad vad som här kallats ett allmänt innehåll. Vad som sker inom den lokala politiken och det lokala näringslivet förefaller be- dömas som mindre intressant än olyckor. brott. kulturella evenemang och föreningsmöten.

Den inriktning på lokalmaterial som framträder i de tre undersökta lands- ortstidningarna kan iakttas också i andra undersökningar. Det förefaller rim- ligt att se ökningen av lokalnyheterna som en följd av expansionen inom etermedierna. Man tycks inom tidningarna mena att ljudradion och — framför allt — tv ger en heltäckande utrikes- och inrikesbevakning. Tidningen kan därför ge denna mindre utrymme och istället ägna sitt intresse åt vad som händer lokalt. Troligen spelar också den alltmer markerade riksspridningen av Stockholms kvällstidningar en viktig roll i detta sammanhang. Jämfö- relser med journalistenkäten tyder på att det finns ett stort intresse bland journalisterna att ge en bred lokalbevakning. Dessa vill i första hand ge sam- hällsorienterande lokalnyheter.

Ökningen av lokalnyheterna kan också ses i samband med tidningarnas ekonomiska situation. Det finns ett klan intresse hos pressen att bli det na- turliga lokalmediet. Man vill maximera sin hushållstäckning för att tillföräkra sig en god annonstillströmning, vilken i sin tur är ett huvudvillkor för god ekonomi i tidningsföretaget. Ett sätt att uppnå detta kan vara att satsa på det lokala innehållet.

Tendensen att satsa på lokalnyheter är inte lika uttalad inom storstads— pressen. Här finns dessutom en relativt bred utrikes- och riksbevakning.

Tidningsläsning

Det är tydligt att tidningarnas satsning på lokala nyheter har ett gensvar hos publiken. I samtliga undersökta tidningar är detta det innehåll som har högsta andelen läsare och som dessutom många vill ha mera av. Detta hindrar inte att framför allt inrikesnyheter men också utrikesmaterial har relativt många läsare. Bland övriga redaktionella kategorier har nyheter om olyckor och brott samt miljöfrågor högt läsvärde. Detta gäller även annonsmaterialet.

Resultaten har visat på relativt stora skillnader mellan storstads- och lands— ortstidningar. I de fyra tidningarna i Göteborg Och Malmö har genomgående nyhetsmaterialet (utrikes-. inrikes- och lokalnyheter) en större andel läsare än någon annonstyp. De tre landsortstidningarna har betydligt högre läsvärde för sina annonser. Det är enbart de lokala nyheterna som har fler läsare än eftertextannonserna och de lokala affärsannonserna har betydligt större lä- sarandelar än tex utrikesnyheterna.

Vad beträffar tidningens samhällsorienterande innehåll i sin helhet för- utom de politiska och ekonomiska nyheterna även ledar— och debattsida har detta ett relativt högt läsvärde. Detta material utgör omkring 1/5 av tid— ningarnas totala utbud och omkring 2/5 av tidningsläsarna säger sig regel- bundet läsa en merpart av det. Intressant är att storstadspressen som har störst andel samhällsstoff också har den största andelen läsare av detta in- nehåll.

Man måste givetvis i detta sammanhang fråga sig vad som menas med att ett visst innehåll i tidningen "läses". Betyder siffran för läsning av samhällsorienterande innehåll att mellan 40 och 50 procent av allmänheten

aktivt tar del av detta? Detta är en avgörande fråga för bedömningen av pres- sens betydelse för människors basinformation i samhällsfrågor. Även om det här enbart rör sig om sju tidningar i fyra områden kan några tendenser an- tydas.

l debatt och forskning har ofta framhållits att tidningsläsning är ett ru- tinbeteende. Den enskilde ögnar igenom sin morgontidning regelbundet var- je morgon och konstaterar att inget av betydelse har inträffat. Tidningsläs- ningen handlar inte om informationshämtande utan fyller en trygghetsfunk- tion.

Mycket av resultaten som framkommit i projektets undersökningar och som kan iakttas genom jämförelser med andra studier visar en vanemäs— sighet i tidningsläsningen. Man läser tidningen på ungefär samma tid och på ungefär samma sätt varje dag. Vidare tycks läsarna över tid göra ungefär samma prioriteringar. Enjämförelse mellan den läsvärdesundersökning som genomfördes av 1967 års pressutredning och projektets studie visar på en påfallande hög överensstämmelse mellan jämförbara kategorier. Läsarna tycks ha relativt klara förväntningar på vad en tidning skall innehålla.

Dessa resultat pekar på att tidningsläsningen är en djupt rotad vana. Detta resultat säger emellertid inget om att tidningen därmed skulle sakna bety- delse som informationskälla i samhällsfrågor. Snarast tyder det på att tid- ningen är mycket viktig. Läsarna är bundna till den typ av innehåll som tid- ningen förmedlar: man anser som regel att tidningen har ett lagom avvägt innehåll. man vill varken ha mer eller mindre. Tidningen ger en ram för individens verklighet. Inom denna väljer man dock relativt selektivt efter den egna intresseinriktningen.

Hur människor läser tidningen bestäms i första hand av kön. ålder och utbildning. Resultaten har visat på relativt stora skillnader mellan olika grup- per av tidningsläsare. Det visar sig att den tid som yngre personer ägnar tid— ningen är mycket kort. Dessa läser mest det allmänna innehållet annonser och lokalnyheter. Äldre personer läser tidningen längre och mer grundligt: de uppmärksammar både det samhällsorienterande och det allmänna inne- hållet. Kvinnor ägnar som regel större uppmärksamhet åt det senare. Ökad utbildning innebär som regel ett större intresse för samhällsorienterande ny- hetsinnehåll.

En annan faktor som kraftigt påverkar hur man läser tidningen är den en- skildes intresse för politik och hans eller hennes engagement i samhällsfrågor. Personer med stort politiskt intresse söker det samhällsorienterande inne- hållet i tidningen. Det kan här nämnas att närmare 2/5 av de intervjuade i de fyra undersökningsområdena uppgivit sig vara mycket eller ganska in- tresserade av politik.

Resultaten tyder således på att den enskildes utnyttjande av dagspressen som informationskälla i samhällsfrågor både hänger samman med tidning- arnas utbud och läsarens egen bakgrund och intresseinriktning. För den po— litiskt ointresserade kommer typen av utbud i pressen att spela en större roll: man vänjer sig vid vad tidningarna förmedlar. Vidare betyder här också den tid som ägnas tidningsläsning mycket ju längre tid tidningen läses. desto större är sannolikheten att man också tar del av det samhällsorien- terande innehållet. De politiskt intresserade läser tidningarna på ett annat sätt. De väljer selektivt det samhällsorienterande materialet. Slutligen finns

skillnader mellan de fyra undersökningsområdena. I storstäderna är intresset för samhällsfrågor större medan allmänna lokala händelser får större upp- märksamhet i landsbygdskommunen Leksand. Detta gäller både tidnings- innehåll och läsintresse.

Tidningar och etermedier

Inom samtliga undersökningsområden förekommer regionala radiosänd- ningar och i de två storstäderna samt i viss utsträckning i faluområdet — även regionala tv-nyheter. Nyheterna i de regionala etermedierna skiljer sig delvis från lokalpressens. Nyhetsutbudet är betydligt mindre i etermedierna än i lokaltidningarna men en klart större andel av nyheterna kan karakte- riseras som samhällorienterande.

Det samhällsorienterande nyhetsmaterialet i etermedierna domineras av ekonomi och arbetsliv. medan det politiska innehållet får en mindre andel än i dagspressen.

Lyssnar- och tittarfrekvensen för de regionala nyhetsprogrammen ligger på omkring 15 procent för morgonnyheterna i radio och ca 20 procent för regional-tv-nyheterna. Räckvidden för dessa program är således betydligt mindre än för tidningarna.

En översikt av hur människor väljer informationskällor i samhällsfrågor har visar att dagspressen dominerar som informationsväg i lokala frågor. Mer än 60 procent anser att tidningarna ger bästa upplysningarna om vad som händer inom den egna kommunen. Regionalradio och regional—tv ligger på mellan 5 och 10 procent.

1 resultaten avspeglar sig klara skillnader i undersökningsområdenas struk- tur. I den mindre kommunen Leksand tycks direktkontakter spela en större roll än information genom dagspressen. Detta kan ses i samband med att händelser i små kommuner utanför utgivningsorten som regel ges ett mycket begränsat utrymme i tidningarna.

Vad beträffar en stor riksfråga som energikrisen. är situationen en annan. Här kommer tv att dominera som informationskälla. Dessa siffror bekräftar i stort sett tidigare undersökningar. Dagspressens betydelse ligger främst på det lokala planet. medan framför allt tv anses vara bästa informationskälla i inrikeshändelser.

Bedömningarna varierar mellan olika grupper av allmänheten. Bland de politiskt intresserade och organisationsaktiva medborgarna får dagspressen genomgående högre värde som informationskälla än bland politiskt ointres- serade. Detta gäller i första hand för inrikes- och utrikesnyheter. Det är rim- ligt att anta att detta speglar dessa gruppers mer omfattande tidningsläsning. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt Stockholms kvällstidningar torde här spela en större roll.

De politiskt aktivas positiva värdering av dagspressen som informations- källa och som informationskanal återkommer i de lokala organisationer- nas och kommunfullmäktigeledamöternas bedömningar. Dessa anser att pressen spelar en stor roll som politiskt medium. De tillmäter den stor be- tydelse som informationskälla om vad som sker i lokalsamhället. För de lo- kala partiorganisationerna tycks lokalpressen anses i det närmaste lika viktig som kontakten med de egna medlemmarna. För de lokala myndigheterna

uppges tidningarna vid sidan av de lokala politikerna vara den helt domi- nerande informationskällan i samhällsfrågor.

Kommunfullmäktigeledamöterna menar att tidningarna är viktiga för uppfattningen om vad som skeri kommunen samt att de är den bästa kanalen då det gäller att nå ut till allmänheten. Man har en stark tilltro till pressens genomslagskraft i lokala politiska frågor. Tidningarna anses här vara mer ef- fektiva än radio och tv.

6.2.2 Information om opinioner En viktig aspekt på dagspressens informationsförmedling i samhällsfrågor är den betydelse tidningarna har när det gäller att föra fram lokala opinioner. Tidningarnas nyheter och reportage är en plats där stämningar och åsikter bland enskilda och grupper kan komma fram direkt eller indirekt. Tra- ditionellt har den svenska pressen här haft en nära anknytning till de politiska partierna. Enskilda tidningar har både på ledarplats och nyhetssidor företrätt en partipolitisk linje.

Det är rimligt att utgå ifrån att dagspressens sätt att på nyhetsplats redovisa politiska opinioner i samhällsfrågor till stor del bestäms av läsekretsens po- litiska sammansättning. I ett samhälle där det fanns många lokala tidningar är det troligt att dessa hade partipolitiskt homogena läsekretsar. De var inom- spridda. Det var därför naturligt att de också på sina nyhetssidor kom att föra fram opinioner från dessa grupper. De utvecklade också nära kontakter med "sitt” parti.

Koncentrationsprocessen på de lokala tidningsmarknaderna har kommit att ändra dessa förutsättningar. Den tidning som successivt blivit den do- minerande på en ort har fått en alltmer heterogen läsekrets — den har blivit överspridd. Detta mönster i utvecklingen kan också klart iakttas i projektets fyra undersökningsområden. De stora tidningarna har läsekretsar som inne— håller stora grupper från varje större politiskt parti medan de mindre tidning- arnas läsare till övervägande delen sympatiserar med det parti tidningen fö- reträder.

Utan att här närmare gå in på vilka faktorer som bidragit till denna ut- veckling kan konstateras att tidningens partifärg för stora grupper idag tycks betyda mindre än tidigare för tidningsvalet. Detta gäller i första hand för de politiskt ointresserade. Projektets studie av de nyinflyttades tidningsval i Malmö pekade på att en stor majoritet även av (s)-sympatisörerna valde den största tidningen på orten bl. a. därför att denna innehöll mycket annonser och annan lokalinformation. För de politiskt intresserade läsarna upplevs dock tidningsvalet betydligt oftare som en partipolitisk fråga. Dessa väljer en tidning som står nära den egna åsikten där sådana valmöjligheter finns. Det är också dessa som läser det samhällsorienterande innehållet regelbun- det. Annorlunda uttryckt är det troligt att läsekretsen till opinionsmaterialet i tidningarna är betydligt mer inomspridd än läsarna av övrigt innehåll.

Frågan är då hur denna utveckling av tidningsmarknaden påverkat tid— ningarnas information om lokala opinioner. Vi skall här belysa detta genom resultat från innehållsanalysen samt med bedömningar från de politiska opi- nionsgrupperna.

Tidningarnas politiska profiler

Även om tidningarnas läsekretsar ändrat sin partipolitiska sammansättning uppvisar innehållet i samtliga undersökta tidningar en klar politisk profil. De företräder på sin ledarplats en linje som ligger nära det eller de partier de traditionellt associerats med. Detta kan klart studeras under valrörelsen 1973.

I vilken utsträckning förekommer då den partipolitiska linjen också på ny— hetsplats? lnnehållsanalysen har kunnat visar att tidningarna genomgående ger ett relativt större utrymme åt det eller de partier som står den egna linjen närmast. Detta gäller framför allt ide lokala nyheterna medan riksnyheterna — troligen beroende på nyhetsbyråmaterialets större betydelse — är något mer "balanserat".

Det direkt partipolitiska materialet är dock i sin helhet relativt begränsat. Det svarar för omkring 10 procent av nyheterna i samhällsfrågor. Under val- rörelsen ökar det till ca 25 procent. Samtidigt blir den partipolitiska fördel— ningenjämnare. Med reservation för det begränsade antalet undersökta tid- ningartycks resultaten peka på attju större utrymme som ägnas partipolitiska frågor desto jämnare blir fördelningen mellan enskilda partier.

Journalisternas bedömningar understryker denna bild av tidningsinnehål— lets karaktär. Man menar att tidningarna gynnar närstående grupper.

Annat opinionsmaterial. t. ex. från fackliga och ideella organisationer, får som regel något mindre andelar än de politiska partierna. ] några tidningar utgör de fackliga nyheterna över 10 procent av det samhällsorienterande stof- fet. Detta gäller bl. a. de två monopoltidningarna.

Bedömningar av pressens opinionsrol/

De politiskt aktiva personerna bland allmänheten visar sig kritiska till lo- kalpressens information om den lokala opinionen. Närmare 1/4 menar att nyheterna de dagligen läser färgas av tidningens partipolitiska inriktning. An- delarna är högre för personer som sympatiserar med en annan politisk linje än tidningen. T. ex. anser omkring hälften av de politiskt intresserade so— cialdemokraterna att Göteborgs-Postens nyheter är politiskt färgade — i jäm- förelse med ca 30 procent av personer med borgerlig partisympati.

Bland de politiskt ointresserade är man mindre kritisk till tidningarnas ny- heter om opinionen. Dessa läser också i mindre utsträckning tidningens sam- hällsorienterande innehåll. Vidare är sannolikt anpassningseffekterna relativt stora i denna grupp. Man "lär sig” uppfatta tidningens nyheter liktydigt med vad som är värt att läsa om.

Den mest kritiska uppfattningen till de lokala tidningarnas sätt att rap- portera om lokala opinioner finns inte oväntat bland de lokala partiorgani- sationerna. Deras uppfattning går också klart efter partipolitiska skiljelinjer. Socialdemokratiska partiföreningar anser att de får en orättvis behandling i borgerlig press. medan borgerliga partigrupper menar att (s)-pressens bild av deras åsikter är missvisande. Samtidigt sluter de båda politiska grupperna upp kring sina egna tidningar.

De lokala partiföreningarnas bedömningar har troligen sin bakgrund i att man upplever sig få både en mycket begränsad och en vinklad uppmärk—

samhet i tidningar vars politiska linje man inte delar. Man anser sig ha svårt att komma fram samtidigt som man bedömer att tidningen som sådan är en viktig politisk informationsväg (se ovan). Detta gör att man kraftigt mar- kerar sin negativa inställning. Det är här typiskt att socialdemokraterna. som har den svagaste lokalpressen. genomgående är mest kritiska.

Samtidigt är det uppenbart att den lokala politiska situationen har bety- delse för dessa bedömningar. Partier som har en starkare ställning i lokal- politiken t. ex. socialdemokraterna i Västerås är mindre missnöjda med den lokala liberala tidningen än vad man är på en ort där man är i politisk opposition som i Göteborg.

Man kan slutligen fråga varför de dominerande tidningarna i så liten ut- sträckning tycks ha ändrat sin partipolitiska linje. Mycket talar för att den partipolitiska traditionen har stor betydelse. Tidningarna har under lång tid kommit att bygga upp sina kontakter till de partier man står nära. Detta kan delvis utläsas i partiernas kontaktfrekvens med lokalpressen. Det är självklart att en lång tradition både påverkar tidningarnas sätt att se på sin roll och de lokala partigruppernas sätt att se på tidningarna.

Journalisternas kritiska uppfattning om pressens politiska partiskhet leder till att de vill minska den partipolitiska anknytningen. Man ser partianknyt- ningen mer som ett hinder än som stimulans. De lokala partiorganisationerna har en annan lösning. De menar att det är positivt med en partipolitiskt orien- terad dagspress om samtliga partier, eller grupper av partier, har tillgång till jämbördiga tidningar. Även kommunfullmäktige betraktar dagspressens par- tipolitiska anknytning som något positivt. Så vill tex en majoritet av full- mäktige i Malmö ha en ökad partianknytning hos SDS.

E termedierna och opinionen

Etermediernas roll för information om opinioner skiljer sig från dagspressens. Analysen av de två etermedierna visar att dessa ägnar en större andel av sitt politiska innehåll åt information före beslut. men att detta material i re- lativt liten utsträckning handlar om politiska partier. Detta resultat bekräftas också i analysen av lokalradiolörsöket våren 1973.

Den blygsamma andelen partipolitiskt nyhetsmaterial i regionalradio och regional-tv torde främst ha sin bakgrund i radioavtalets bestämmelser om opartiskhet. Man undviker partimaterial. eftersom det på annat sätt kräver en balansering. De opinionsnyheter som finns i etermedierna ger ett relativt stor utrymme åt vad som sker på arbetsmarknaden. Särskilt stor uppmärk- samhet får här de fackliga organisationerna. Dessa har både en relativt stor sändningstid och kommer oftare direkt till tals i nyheter och reportage. Det är intressant att jämföra detta resultat med de lokala fackliga organisatio- nernas mycket positiva värdering av främst regionalradions betydelse för in— formation i samhällsfrågor.

6.2.3. Information om politiska beslut

Vad vi hittills redovisat är dagspressens information om opinioner före beslut i de politiska beslutsförsamlingarna. I detta avsnitt gäller frågan i vilken ut-

sträckning tidningarna uppmärksammar utfallet av besluten både vad som förmedlas om vad som skeri fullmäktige, landsting och riksdag och vad som rapporteras om myndigheternas verksamhet. Detta gäller pressens betydelse för den s. k. samltällsinformationen.

Dagspressens bevakning av vad som sker inom stat och kommun har ofta sagts vara en av tidningarnas mest centrala uppgifter: att ge medborgarna insyn i vad som sker inom myndigheter och bland politiker. I det närmaste samtliga lokala journalister anser denna uppgift vara mycket viktig. Också bland lokala organisationer och lokala politiker betonas pressens bevaknings- roll gentemot myndigheter och beslutsfattare.

Dagspressens besluts- och myndighetsbevakning har två aspekter som del- vis är svåra att helt hålla isär. Det finns dels den egentliga informationen om vad som sker, dels den analyserande granskningen av skeendet. I detta avsnitt skall den förstnämnda aspekten tas upp. och den senare i avsnitt 6.4.

Tidningsinnehål/et

Analysen av dagspressens innehåll har visat att vad som händer ide politiska beslutande församlingarna och inom myndigheterna upptar närmare hälften av tidningarnas nyheter i samhällsfrågor. Störst andel har referat av vad som sker i fullmäktige, landsting eller riksdag.

Denna information gäller framför allt vad som sker i de större kommu- nerna inom området — främst tidningens utgivningsort samt inom regionala organ.

Ijämförelse med nyheterna om politiska partier är besluts- och nyhets- materialet betydligt mer omfattande. Det senare upptar en närmare fem gånger så stor andel av pressens samhällsorienterande nyheter. Man kan dis— kutera förklaringen till denna fördelning. En huvudfaktor är givetvis att detta material är stort och berör många människor inom spridningsområdet. Vida— re "produceras" och "serveras" pressen händelser inom stat och kommun på ett annat sätt än partinyheterna. Myndigheterna har t. ex. betydligt mer utvecklade presskontakter. Dessutom innebär den journalistiska prioritering- en att man systematiskt bevakar myndigheter och beslutsinstitutioner.

Bedömningar av beslutsinformationen

Partier och kommunfullmäktigegrupper är som regel nöjda med dagspres- sens sätt att sköta rapporteringen om vad som sker i de kommunala organen. Fullmäktigeledamöterna framför dock även åsikten att det ofta blir en alltför ytlig beslutsrapponering. Man menar attjournalisterna missar kommunal in- formation eftersom de är okunniga om det politiska skeendet och dess bak- grund.

En något mer kritisk bedömning kommer från kommunfullmäktige i Leksand. Dessa menar att de två regionaltidningarna ägnar en obetydlig upp- märksamhet åt vad som sker i kommunen. De två falutidningarnas lek- sandsnyheter anses alltför sällan redovisa någon information om vad som händer i det kommunala livet utan i stället handla alltför mycket om mer allmänna händelser.

Regionalradio och regional-tv skiljer sig föga från dagspressen. Också i des- sa är det information från politiska församlingar och myndigheter som do- minerar de samhällsorienterande nyheterna. Man kan utgå ifrån att det är i stort sett samma faktorer som styr dessa mediers utbud: journalisternas prioritering, de upparbetade kontakterna till myndigheterna samt dessutom materialets "neutralitet”” - det behöver inte balanseras på samma sätt som opinionsinformationen och kräver därför mindre bearbetning.

Pressens informationsroll: opinioner eller beslut?

Översikten av tidningarna som förmedlare av politisk information har visat på att information om politiska beslut och myndigheter dominerar klart över nyheter om opinionsgrupper. Det senare gäller både information om de po- litiska partierna och andra organisationer. Likheterna är stora mellan pressent regionalradio- och -tv.

Det är knappast möjligt att dra några mer långtgående slutsatser från en studie av fyra undersökningsområden. Jämförelser med andra undersökning- ar antyder emellertid en utveckling mot ett minskat utrymme för nyheter om opinioner i förhållande till information om beslut. De lokala partiernas kritiska värdering av sina möjligheter att nå ut. samt fullmäktigeledamöters och myndighetsföreträdares positiva bedömning av pressen, pekar i samma riktning.

Partimaterialets begränsade utrymme och den relativt omfattande infor- mationen om beslut kan ha många förklaringar. ] första hand torde den vara ett uttryck för förändringar i det politiska livet. Myndigheterna och förvalt- ningarna har fått en ökad betydelse och uppvisar idag en stor aktivitet i sam- hällsfrågor. I tidningarna framställs också ofta myndigheterna som pådrivan- de även inför politiska beslut. Partiernas åsikter får mindre intresse. En sådan bedömning framkommer även i journalisternas prioriteringar. Myndighets- bevakningen sätts fram som den viktigaste uppgiften för pressen medan de politiska partiernas aktiviteter anses vara mindre viktiga att rapportera om. Detta är mest framträdande bland storstadsjournalisterna.

Vad betyder detta för allmänhetens information i samhällsfrågor? Projektet har inte särskilt studerat tidningsläsarnas intresse för just opinions- respek- tive beslutsinformation. Det är dock rimligt att anta att samma faktorer som påverkar läsning av samhällsmaterial i allmänhet gäller båda dessa typer av innehåll. De politiskt aktiva väljer selektivt medan övriga rutinmässigt läser delar av det. Detta skulle således innebära att beslutsinformationen kommit att spela en större roll för den enskildes orientering i samhället.

6.2.4. Informationsfunktion och lokal tidningssituation

I vilken utsträckning påverkas dagspressens informationsförmedling av si- tuationen på den lokala tidningsmarknaden? Detta har varit en viktig fråga för uppläggningen av projektets undersökningar. Frågan gäller i första hand vad förekomsten av lokala alternativ på tidningsmarknaden betyder för all- mänhetens. organisationernas och politikernas informationssituation.

I detta avsnitt skall de olika aspekter på pressens informationsfunktion som hittills diskuterats belysas genom en systematisk jämförelse mellan de fyra undersökningsområdena. Entidningssituationerna i Göteborg och Västerås skall ställas mot llertidningsområdena Malmö och Falun/Leksand.

Vad beträffar tidningsläsningens omfattning tycks denna i mycket begränsad utsträckning påverkas av antalet lokaltidningar. Dubbelläsning av lokala dagstidningar om det inte gäller en morgontidning och en kvällstidning — är sällsynt. Den tidigare översikten har dock visat att de politiskt aktiva grupperna oftare utnyttjar de valmöjligheter som en konkurrenssituation er- bjuder. Kommunfullmäktigeledamöterna gör genomgående bruk av möjlig- heten att informera sig genom olika tidningar.

Det är typiskt för tidningsutbudet på konkurrensorterna att det är den stora tidningen som har den klart största annonsvolymen, medan de mindre tid- ningarna har den största mängden nyheter och reportage i samhällsfrågor. Monopoltidningarna liknar härvidlag de dominerande tidningarna på kon- kurrensorterna: inkomsterna från den ökande annonsvolymen tycks inte ut- nyttjas till en ökad nyhetsbevakning.

Med utgångspunkt från mätningarna av de undersökta tidningarnas in- nehåll är det ytterst vanskligt att säga vad konkurrensen kan betyda för den lokala nyhetsbevakningens kvalitet. Tidningarna förefaller skilja sig föga åt. Journalisterna menar dock att konkurrenssituationer skapar bättre tidningar som ger en mer utförlig nyhetsrapportering.

Även om det är svårt att uttala sig om de enskilda tidningarnas kvalitet är det klart att konkurrenssituationen i sin helhet — förekomsten av lokala alternativ — ger en bredare information i samhällsfrågor. De mindre tidning- arna kompletterar de större genom en bredare samhällsbevakning. Detta re- sultat pekar på att den enskilde tidningsläsaren påverkas relativt lite av de lokala alternativen så länge han eller hon enbart läser en tidning. Detta in- nebär dock inte att konkurrenssituationen skulle sakna betydelse för den po- litiska basinformationen. De politiskt engagerade personerna och de diskus- sionsaktiva läser ofta flera tidningar och kommer på detta sätt troligen att ge en vidare spridning även åt den mindre tidningens innehåll. Dessa anser också att den politiska genomslagskraften hos de lokala tidningarna obe- roende av upplagestorlek — är i stort sett densamma. De mindre tidningarna tillmäts lika stora betydelse som den dominerande.

Informationen om de politiska besluten tycks påverkas relativt minst av si- tuationen på tidningsmarknaden. Detta förefaller vara mycket av rutinrap- portering som inte är beroende av den lokala konkurrensen eller av tidning— arnas politiska färg. Både organisationer, myndigheter och fullmäktigeleda- möter är nöjda med pressens sätt att fungera. både på monopol- och kon- kurrensorter. Som tidigare nämnts finns de fåtaliga kritiska rösterna i ett kon— kurrensområde (Leksand). Ortens storlek snarare än antalet tidningar be- stämmer hur rapporteringen om fattade beslut ser ut. Detta bekräftas också i andra undersökningar.

Vad beträffar dagspressen förmedling av lokala opinioner har resultaten visat att samtliga tidningar på nyhetsplats ger en överrepresentation av det eller de partier som man stöder. Detta gäller både monopoltidningarna och de dominerande tidningarna på konkurrensorterna. Dessa tidningar tycks så- ledes följa en traditionell partipolitisk rapportering trots att nedläggningar av

lokalkonkurrenter kommit att förändra den lokala tidningssituationen.

Även om det renodlat partipolitiska tidningsvalet hos stora grupper av lä- sare kommit att få mindre betydelse (se ovan) innebär detta inte att man skulle vara okritisk till den bild av den lokala opinionen som tidningen för— medlar. Detta gäller i första hand de politiskt intresserade som har andra partisympatier än dem tidningen företräder. Som väntat blir missnöjet mest uttalat då den lokala tidningsstrukturen monopolsituationen — gör att man är hänvisad till en tidning för sin lokala information. Som exempel kan näm- nas att av Göteborgs-Postens läsare är hälften av (s)-sympatisörerna miss- nöjda med tidningens sätt att behandla det socialdemokratiska partiets verk- samhet. Däremot är borgerliga sympatisörer mer nöjda med tidningens in- nehåll.

Detta mönster i åsikterna om lokalpressen återkommer hos de lokala or— ganisationerna. Dessa värderar genomgående konkurrenssituationen betyd- ligt positivare än monopolet. På en konkurrensort har man möjlighet att nå ut i åtminstone någon tidning och man anser att detta spelar en stor roll för den lokala opinionsbildningen. Partier som helt saknar lokala tidningar. t. ex. vpk. är dock överlag kritiska.

De partipolitiska grupperna förespråkar också en breddning av lokalpres- sens partipolitiska spektrum. Varje parti eller partigrupp bör ha tillgång till en egen lokaltidning. Man betonar de upplagemässigt små tidningarnas be- tydelse för den lokala opinionsbildningen. Genom dessa når man de enga- gerade grupperna inom respektive parti. Partierna understryker samtidigt vikten av att den lokala pressen har en partipolitisk karaktär. Detta anses uppenbarligen vara en garanti för att de verkligen kan få fram politiska åsik- ter.

Allmänt tyder denna översikt på att förekomst av lokala alternativ på tid- ningsmarknaden har störst betydelse för dagspressens opinionsroll. Det är personer som är engagerade inom politisk opinionsbildning som främst be- tonar pressens politiska roll och som utnyttjar pressen som informationskälla och plattform för sina budskap. Deras möjlighet att nå ut med Opinioner är beroende av tillgången på lokala alternativ. De kommer därför att värdera förekomst av olika lokaltidningar mycket högt. Konkurrensorterna har också visat sig ha ett bredare politiskt informationsutbud än monopolorterna. Per- soner som är mindre intresserade av politik gör inte någon sådan bedömning. De kan i och för sig vara kritiska till den politiska linje den dominerande lokaltidningen eller monopoltidningen företräder, men de väljer denna tid- ning för att de är intresserade av annat innehåll. t. ex. annonserna. Detta hindrar dock inte att tidningens politiska linje ändå kan ha betydelse för deras politiska uppfattning. Läsarna vänjer sig att uppfatta den information som förmedlas som rättvisande elleri varje fall rimlig. En indikation på en sådan politisk påverkan på detta kan vara åsiktsbildningen kring bensinransore- ningen. De politiskt intresserade (s)-sympatisörerna som läste borgerlig press var mer kritiska till regeringens sätt att sköta bensinransoneringen än de som läste (s)-press. Detta innebär att det genomsnittligt fanns en större andel kri- tiskt inställda på monopolorterna än i konkurrensområdena.

Etermedierna och den lokala tidningssituationen

Vilken betydelse har då etermedierna på monopol- och konkurrensorter? Pro- jektets analyser tyder på att dessa medier bl. a. genom sitt ringa utbud och sina annorlunda förutsättnigar knappast kan betraktas som ett lokalt alter- nativ. Resultaten pekar på att regionalradio och regional-tv snarast kan ses som ett komplement. De ger en mer utförlig arbetslivsbevakning och de för- medlar opinioner från bl. a. fackliga organisationer.

Nyheter om politiska opinioner får idag ett begränsat utrymme i de re- gionala etermedierna. Detta hindrar dock inte att en längre sändningstid kan få ljudradion att spela en mer aktiv roll. Radions karaktär kan göra den läm- pad att belysa lokala opinioner. Resultaten från lokalradioförsöket 1973 vi- sade på radions förmåga att lyfta fram samhällsfrågor. Man lät ofta lokala organisationer dock sällan politiska partier — komma fram. Vad beträffar information om fattade beslut uppvisar radio och tv samma tendens som lokalpressen. Mediet domineras av nyheter från beslutsfattare och myndig- heter.

Dessa resultat bekräftas i stort sett av allmänhetens och de lokala orga- nisationernas samt kommunfullmäktiges bedömningar. De politiskt enga- gerade sätter dagspressen före de regionala etermedierna. Det finns inte heller någon tendens att allmänheten på monopolorterna tar del av fler regionala radio- och tv-program eller på annat sätt betonar dessa mediers betydelse. Journalisterna i Göteborg och Västerås menar sig dock känna en stimule- rande konkurrens främst från regionalradion.

Regionalradions- och regional-tv:s betydelse tycks i första hand hänga samman med hur länge kanalen funnits i området. Det är först långsamt denna typ av sändningar får någon större betydelse. Typiskt är att de regionala etermedierna värderas högst i Malmö, som haft sändningar under längst tid. Detta har också påvisats i Sveriges Radios undersökningar.

Det skall slutligen tillfogas att de lokala organisationerna ser positivt på en utveckling av de lokala etermedierna för att bredda det lokala informa- tionsutbudet. Det är typiskt för dessa bedömningar att man vill ha ett långt- gående inflytande på de nya medierna. .

6.3. Forumfunktionen

Vad som hittills diskuterats om pressens informationsfunktion gäller tid- ningarna som "professionella informatörer”. Det har visat hur tidningarna i sin nyhetsbevakning speglar vad som sker i samhället.

En annan uppgift för pressen i det politiska livet är att låta grupper och enskilda framträda med egna inlägg i spalterna. Tidningarna kan på detta sätt tjäna som ett forum för många och olika åsikter i samhällsfrågor. De kan skapa en redaktionell miljö för den lokala politiska debatten. De kan också fungera som forum genom att regelbundet redovisa klipp från olik- tänkande tidningar.

Denna forumfunktion liknar på många sätt förmedlingen av opinioner. Den grundläggande skillnaden ligger dock i att opinionsinformationen är en av tidningen redigerad nyhetsförmedling som har att konkurrera med annat

nyhetsinnehåll. medan forumuppgiften snarast består i att tidningen ställer utrymme till förfogande för insändare och debatt.

De tidigare redovisade resultaten har visat att de politiskt engagerade de politiska organisationerna och fullmäktigeledamöterna lägger stor vikt vid pressens allmänna forumuppgift. Det är särskilt på monopolorterna och bland partigrupper som saknar tillgång till egen tidning som man menar att tidningarna bör hålla sina spalter öppna för inlägg av olika politiska grupper.

Samma åsikt har journalisterna. Här menar man att tidningarna mer än som är vanligt idag bör ta in debattinlägg för att bredda framför allt den lokala politiska debatten.

F orummaterial

Forummaterialet kan återfinnas inom olika avdelningar i pressen. Vi har här skiljt ut insändare, debattartiklar på ledarsidan samt pressklipp. Analyserna har visat att dessa typer av material förekommer relativt sparsamt i de un- dersökta tidningarna.

lnsändarmaterialet utgör enbart några få procent av pressens totalinnehåll. Det ges också mycket olika placering som delvis antyder de olika ramar tid- ningarna ger för insändardebatten. Tidigare har illustrerats hur ”insändar- sidan" i de två falutidningarna är samma som ledarsidan. medan dessa i and- ra tidningar finns sist i tidningen i anslutning till annonssidorna.

Insändarnas innehåll varierar. I flertalet tidningar dominerar vad vi tidigare kallat allmänt innehåll. I fyra av de sju tidningarna når dock det samhälls- orienterande innehållet upptill över40 procent. Insändarna handlar som regel om lokala frågor.

Debattinlägg på ledarsidan är sällsynta. I två av de undersökta tidningarna är sådana dock mer vanliga. ] t. ex. Göteborgs-Posten når andelen debattin- lägg upp till närmare 1/5 av ledarsidans innehåll.

Debattinläggens innehåll är tämligen enhetligt. Det handlar om politiska frågor. Huvudsakligen är det inrikes- eller utrikespolitiska ämnen.

Läsning av forummaterial

Av dessa två forumkategorier har insändarna den klart högsta andelen läsare bland allmänheten. Andelen varierar mellan olika tidningar. Det största in- tresset finns i Falun där ca 2/ 3 uppger sig regelbundet läsa insändarna och 43 procent i Göteborg. Insändarläsningen kan jämföras med intresset för de- battmaterial där motsvarande andelar ligger mellan 21 och 43 procent. I all- mänhet tycks debattmaterialet ha större intresse i storstadstidningarna. me- dan insändarna betonas av landsortstidningarnas läsare.

Det tycks vara svårt att finna något direkt samband mellan typen av fo- rummaterial och intresset för det bland läsarna. Visserligen har den tidning som har de mest samhällsorienterande insändarna också det relativt minsta läsvärdet för sina insändare. Skillnaden är dock för liten att tillåta mer långt- gående slutsatser. En tendens tycks finnas att insändare med arbetslivsny- heter har ett högre läsvärde.

Som väntat är de politiskt intresserade överrepresenterade som läsare av pressens foruminnehåll. Klart är emellertid att insändarläsarna i större ut-

sträckning utgör mer av ett tvärsnitt av läsekretsen än vad fallet är bland dem som läser debattmaterialet på ledarsidan.

Om man studerar människors aktivitet som författare av insändare och debattartiklar visar det sig att ca 15 procent någon gång i sitt liv skrivit en in- sändare eller en debattartikel. Av dessa uppger närmare 4/5 att de också fått publicerat vad de sänt in till tidningen. Något färre (ca 13 procent) har någon gång tagit kontakt med en journalist för att få honom att skriva om något. Andelen kan jämföras med motsvarande siffra för fullmäktigeledamöterna som någon gång under senaste året skrivit någon tidningsartikel eller något debattinlägg. Andelen är här ca 60 procent.

Bedömning av pressen som forum

Det är svårt att utifrån dessa siffror påstå att tidningarna sköter respektive missköter sin forumuppgift. Visserligen är forummaterialet inte särskilt om- fattande. men det är också tänkbart att det är svårt att intressera skribenter att komma med inlägg. Bland de lokala politikerna är man dock kritisk till tidningarnas sätt att fungera som lokalpolitiskt forum. Man menar att pressen i alltför liten utsträckning satsar på en sådan typ av innehåll. Denna upp- fattning delas i stort sett av de lokala journalisterna. Dessa menar att tid- ningarna borde bredda framför allt debatten på ledarsidan och låta andra upp- fattningar än dem tidningen själv företräder komma till uttryck i olika inlägg.

I detta sammanhang kan pressklippen som ett tänkbart forum uppmärk- sammas. Dessa kan fungera som ett utrymme för "tidningsopinionen". Här kan olika åsikter om skeendet komplettera den egna ledarens synpunkter. Resultaten av pressklippsanalysen visar dock att denna spalt relativt sällan används som forum för opinioner i samhällsfrågor. I stället är det i regel tid- ningar vars allmänpolitiska linje ligger den införande tidningen nära som ci- teras.

Ett rimligt antagande kan vara att forumfunktionen skulle vara mer ut- talad i tidningar som har lokalt monopol. Man kan här tänka-sig att man vill ge ett större utrymme för politiska grupper som förlorat sina lokala språk- rör. Bland politiker är också kravet på forum mer uttalat på monopolorterna. framför allt bland organisationsföreträdare som saknar egen lokaltidning.

Tidigare redovisade data är delvis motsägande. I Göteborgs-Posten finns det mest omfattande debattstoffet och tidningen har den mest samhälls- orienterade insändarsidan. Dessutom har man en särskild debattsida varje vecka. Vestmanlands Läns Tidning skiljer sig dock relativt lite från tidning- arna på konkurrensorterna. Den har visserligen på sin ledarsida en fast plats för den tidigare socialdemokratiske chefredaktören Gösta Söderlund (Dala- Demokraten). Det är dock tveksamt om denna spalt kan betraktas som ett uttryck för tidningen som ett debattforum eftersom skribenten närmast bör ses som en fast medarbetare i tidningen.

Bland fullmäktigeledamöterna är man skeptisk till de två monopoltidning- arnas sätt att sköta sin forumuppgift. Man anser dessa vara föga öppna för material från andra partipolitiska riktningar.

Mot vad som kunde väntas med utgångspunkt från innehållsdata tycks Vestmanlands Läns Tidning fungera något bättre än Göteborgs-Posten. Det är dock troligt att detta inte är en följd av det egentliga forummaterialet utan

även sammanhänger med tidningens allmänna nyhetsbevakning och bevak- ningsområdets storlek.

Slutligen skall här betonas att en tidnings sätt att fungera som forum inte enbart har att göra med att tidningen upplåter sina spalter för oliktänkande. I detta ligger något mera än en sådan passiv öppenhet. Det gäller att tidningen skaffar sig kontakter med olika organisationer och andra åsiktsföreträdare. Vidare krävs ett aktivt intresse från de senare. vilket i sin tur är beroende av tidningens attityder till och behandling'av insänt material. Det senare gäl- ler både redigering och polemik. Det är troligt att vissa tidningars mindre betydelse som politiskt debattforum hänger samman med att opinionsgrup- per har en kritisk inställning till tidningen som sådan. Även om man inom en viss politisk grupp vet att man genom en stor tidning när många vill man hellre få sin artikel i en mindre, vars politiska linje man sympatiserar med. I denna kan man vara mer säker att få en bra presentation av vad man vill säga. En sådan slutsats kan möjligen stödjas av att fullmäktigeledamöterna i Malmö visar ett betydligt större intresse för att skriva artiklar än vad man gör i monopolorten Göteborg. Det förefaller rimligt att tolka detta som en följd av att det finns fler tidningar med olika politisk vinjett i Malmö.

Undersökningen av de sju tidningarna tyder på att pressen idag spelar en begränsad roll som politiskt debattforum. Detta gäller både i situationer med lokalt monopol och på övriga orter. Detta resultat tycks även bekräftas av andra undersökningar. Det är rimligt att anta att detta sammanhänger med den politiska tradition som kännetecknar svensk dagspress. Både inom pres- sen och bland organisationerna uppfattas tidningarna som partipolitiska fö- reträdare. Detta får till följd att det är svårt att skapa ett forum. Inom tid- ningen ftnns en naturlig tröghet. eftersom man traditionellt haft sina kon- takter till en viss politisk grupp och bland organisationerna finns av samma skäl en misstänksamhet. I ett tidigare avsnitt har visats att journalister och organisationer ser olika lösningar till detta problem: journalisterna föresprå- kar en minskad partipolitisk anknytning hos tidningarna medan organisa- tionerna vill se tidningarna som partipolitiska språkrör och ge varje partigrupp möjlighet att ha en egen tidning.

De politiska partiernas uppfattning är här särskilt intressant. Deras bedöm- ningar pekar på att de ser tidningen som ett viktigt forum också inom den egna organisationen. Detta framkommer bl. a. i deras positiva värdering av de politiska veckotidningarna. Partierna tycks mena att det är tidningssitua- tionen i sin helhet och inte enskilda tidningar som skall skapa den lokala debatten. Partiernas åsikter tycks här utgå från en idealmodell för en funge- rande politisk demokrati. Siffrorna visar dock att i praktiken är en klar ma- joritet av allmänheten ”entidningsläsare". Det är relativt små. politiskt ak- tiva grupper som läser alla lokaltidningar.

Man kan slutligen diskutera regionalradions och regional-tv:s roll som lokalt forum. Det har tidigare nämnts att etermedierna tycks spela en mindre roll när det gäller de politiska partierna. Deras betydelse ligger främst inom ekonomi och arbetsliv, där bl. a. de fackliga organisationerna har möjlighet att komma fram. Försöket med lokalradio våren 1973 visade att även andra organisationer ftck relativt stort utrymme. Detta gällde framför allt i repor- tage och i debattform. Analysen av experimentperioden pekade på att ra- diomediet kan ha karaktären av ett lokalt debattforum. Perioden var dock

alltför kort för att det skall vara möjligt att uttala sig om detta är något typiskt för lokal radioverksamhet.

6.4. Kommentar- och granskningsfunktionen

Ytterligare en uppgift som av tradition tillskrivs dagspressen är gransknings- rollen. Tidningen skall inte enbart förmedla nyheter, den har också skyldig- het att analysera och tolka skeendet och kritiskt granska vad som sker i sam- hället.

Denna granskningsfunktion tar sikte på tidningarna som självständiga fö- reträdare för olika intressen. De skall utifrån sina egna värderingar förmedla en inträngande bild av vad som sker i det som synes ske. Idet följande skall vi ta upp detta från två utgångspunkter. dels tidningarnas kommentarer och analyser på ledarsidan, dels den kritiska granskning som kan äga rum i ny- hetsmaterialet.

6.4.1. Kommentar och analys

Den traditionella platsen för kommentarer och analyser är ledarsidan. På se- nare tid har man också börjat ge bakgrundsinformation i särskilda rutor i anslutning till viktigare nyheter.

Kommentar- och bakgrundsmaterial i pressen värderas genomgående mycket högt av organisationer, fullmäktigeledamöter och tidningsjournalis- ter. Man menar att detär en av tidningarnas viktigaste uppgifter att analysera och förklara det politiska skeendet och andra händelser i samhället.

K ommentarernas innehåll

Den kommentar och analys som tidningarna ger är dock inte särskilt om- fattande. Även om det finns vissa bakgrundsartiklar — ofta till större utri- kesnyheter och som regel i form av byråmaterial så är det ledarsidan som fortfarande står för de egentliga analyserna.

Ledarkommentarerna innehåller i huvudsak kommentarer i utrikes- och inrikespolitiska frågor. Detsamma gäller f. ö. majoriteten av artiklarna på le- darsidorna. Under den undersökta perioden. första halvåret 1973. är det en- bart ca 10 procent av ledarkommentarerna som uppehåller sig vid regionala och lokala frågor. Detta kan jämföras med tidningarnas nyhetsbevakning. där det regionala och lokala innehållet tycks få ett allt större utrymme. Le- darsidan har en ambition att täcka ett utrikes- och inrikespolitiskt skeende. medan nyhetsmaterialet successivt begränsar sin ambitionsnivå till sprid- ningsområdet. Tidningarna tycks på detta sätt fungera på två nivåer. Ledarna blir en del i en allmän rikspolitisk debatt, medan nyheterna skrivs för den lokala allmänheten.

Dessa två nivåer återkommer då man närmare studerar läsekretsarna för de två typerna av innehåll. Det är de politiskt aktiva som klart dominerar bland dem som uppger sig intresserade av ledarsidan. medan lokalnyheterna när ett tvärsnitt av den lokala befolkningen.

Man kan söka många förklaringar till det påvisade förhållandet. Man kan förmoda att den partipolitiska traditionen hos pressen slår igenom. Tidning- arna vill inte begränsa sina åsikter till lokala frågor utan vill deltaga i den allmänna debatten i landet. Man vill bli citerad i olika medier t. ex. i radions tidningskrönika och på detta sätt få en nationell uppmärksamhet för sina ståndpunkter. En stor mängd cirkulärmaterial distribueras också från centralt håll i syfte att ge tidningarna underlag till kommentarer i riksfrågor.

En annan faktor bakom det begränsade utrymmet för lokalpolitiska kom- mentarer kan vara att vad som sker inom det egna området bedöms vara okomplicerat eller händelsefattigt. Man finner få händelser värda en utförlig kommentar. I stället vill man fästa läsarnas uppmärksamhet på större pro- blem. som också indirekt har lokal betydelse och belysa dem. En annan för- klaring som ibland framförs är att tidningen undviker den lokalpolitiska be- vakningen eftersom man inte vill stöta sig med lokala politiker. Det är gi- vetvis svårt att avgöra vilken roll dessa olika faktorer spelar för inriktningen hos tidningarnas kommentarer. Intressant är dock att tidningens begränsade uppmärksamhet för lokalpolitik också gäller nyhetssidorna: i lokalnyheterna är andelen politik betydligt mindre än i t. ex. inrikesmaterialet.

Jämförelser med andra undersökningar tyder på att de lokala kommen- tarerna ökat något över tid. Med reservation för svagheten i dylika jämfö- relser förefaller det lokala ledarmaterialet på tio år ha mer än fördubblats. Det är intressant att sätta detta i samband med förändringen av tidnings- innehållet i övrigt. Det har redan betonats att inriktningen på lokala nyheter i många tidningar troligen varit en följd av att man menat att tv sörjer för utrikes- och inrikesbevakningen. Eftersom tv inte ger några partipolitiska kommentarer har det varit naturligt för tidningarna att behålla utrikes- och rikskommentarer. Detta förklarar den stora skillnad som idag finns mellan kommentar- och nyhetsmaterialets geografiska fördelning. Om den tidsmäs- sigajämförelsen är korrekt skulle detta kunna betyda att ledarmaterialet lång- samt följer efter nyhetsinnehållet och får en mer lokal profil.

Bland lokala organisationer och fullmäktigeledamöter är man idag kritiskt inställd till dagspressens analys av vad som sker. Man menar bl. a. att lokala och regionala frågor ägnas en alltför liten uppmärksamhet: det blir svårt för människor att ta ställning då man inte har tillgång till analyser av olika al- ternativ. Dessa åsikter delas också av journalisterna på tidningarna som di- rekt efterlyser fler lokala ledare.

Man kan spekulera kring vad fler lokala ledare skulle innebära för ledar— läsningen. Tidigare har framhållits allmänhetens stora intresse för lokala ny- heter. Med utgångspunkt från detta är det rimligt att förmoda att ledar- kommentarer i lokala frågor skulle läsas av fler personer än som idag tar del av ledarsidan. Projektets endagsstudie pekade också på att de lokala ledarna hade ett något högre uppmärksamhetsvärde än sådana som tog upp riks- och utrikesfrågor.

Ledarläsningen är i övrigt i huvudsak beroende av läsarens politiska in- tresse. De politiskt aktiva grupperna de politiskt intresserade och de or- ganisationsaktiva är genomgående flitiga ledarläsare. Ledarläsningen häng- er också samman med vilken tidning man läser. Den allmänna tendensen är att personer som läser en tidning vars politiska färg de sympatiserar med oftare läser ledare. Detta resultat innebär att de två konkurrensorterna har

en större andel ledarläsare. På dessa är det fler personer som har tillgång till en egen tidning.

Tidningarnas politiska färg tycks också påverka organisationernas och full- mäktigeledamöternas åsikter om pressens sätt att sköta sin tolknings- och förklaringsroll. Det visar sig genomgående att man är mer positiv till pressens sätt att sköta denna. då man har tillgång till en "egen” tidning på orten. Mest kritiska är som väntat de socialdemokratiska organisationerna på de två mo- nopolorterna. De anser genomgående att tidningarna på dessa orter inte ger en tillräcklig analys av vad som sker. Denna kritiska uppfattning ligger nära i linje med åSikten att man har svårt att nå ut med sina egna versioner av vad som händer.

Bedömningen av pressens förmåga att klara sin analysuppgift visar sig så- ledes ha en klar partipolitisk bakgrund. De politiska organisationerna tycks mena att en sådan analys måste göras utifrån en viss partiståndpunkt.

6.4.2. Kritisk granskning

Den kritiska granskningen av vad som sker i samhället kan tidningarna full- göra på flera olika sätt: i kommentarer och bakgrundsartiklar eller i nyheter och reportage. En sådan granskning kan också ske genom en välredigerad debatt- eller insändarsida.

Dagspressens granskning kan gälla alla samhällsföreteelser. Traditionellt har bevakningen av den offentliga sektorn betonats. Det har framhållits att tidningarna har en viktig uppgift när det gäller att skydda den enskilde från överhetens ingrepp. Principen om kritisk granskning har dock kommit att utsträckas även till organisationer och näringsliv. Man har menat att också inom dessa samhällssektorer finns makthavare som måste hållas efter.

Kommunfullmäktigeledamöters och journalisters bedömningar bekräftar i stort sett de föreställningar som finns i den allmänna debatten. Bland full- mäktige betonas framför allt vikten av myndighetsgranskningen. Journalis- terna anser i stort sett samtliga att denna bevakning är mycket viktig. men menar att granskningen av näringslivet är i det närmaste lika angelägen.

I ett tidigare avsnitt konstaterades att dessa bedömningar bland journa— listerna kunde vara en faktor bakom den mycket omfattande myndighets- information som förmedlas genom dagspressen. Här gäller frågan hur stor del av denna som kan betraktas som kritisk granskning. Den innehållsanalys som gjorts tyder på att huvuddelen av det myndighetsstoff som förmedlas är ”allmänt rapporterande”. Det förmedlar fakta eller åsikter som har sitt ursprung hos myndigheterna. Detsamma gäller nyheterna om det lokala nä- ringslivet. Det är relativt sällsynt att kritiska synpunkter förs fram. Det ny- hetsmaterial som med en tämligen vid definition kan karakteriseras som en förmedling av kritik mot myndigheter eller företag utgör omkring tio procent av nyheterna i de undersökta tidningarna. Detta material gäller i något större utsträckning myndigheter än företag.

Det måste dock framhållas att en sådan analys givetvis har flera svagheter. Det kan vara svårt att avgöra vad som är kritik. För detta krävs en relativt stor kunskap om vad som sker inom den kommun en tidning har att bevaka. En annan svaghet är att det här knappast är rimligt att enbart se till pro-

centandelar under en viss period. Det är rimligt att påstå att en tidnings kri- tiska bevakning snarast är en fråga om en beredskap med nedslag i enskilda artiklar. vilka inte tar sig uttryck i en stor spaltvolym. Även om det är små procenttal kan tidningarnas granskning fungera.

Vad anser då de berörda grupperna om tidningarnas sätt att sköta den kri- tiska granskningen? Bland de lokala journalisterna bedöms myndighetsbe- vakningen fungera tillfredsställande. Närmare 65 procent är av denna åsikt. Bland fullmäktigeledamöterna är andelen som anser att tidningarna fungerar obetydligt högre (drygt 70 procent).

Journalisterna är mer kritiskt inställda till tidningarnas näringslivsbevak- ning. Enbart 1/3 anser att denna sköts tillfredsställande. Bland fullmäkti- geledamöterna är motsvarande andel omkring hälften.

Inte heller dessa procenttal kan tolkas strikt. Både journalister och lokala politiker är parter när det gäller pressens granskning. De kompletterande in- tervjuerna med lokala politiker antyder t. ex. ett större missnöje med tid- ningarnas förmåga till självständig analys och granskning av det material som lämnas ut från kommunen. Bland journalister tycks man mena att det finns brister på detta område men att dessa framför allt är en fråga om otillräckliga resurser. något som också framhållits i andra undersökningar.

Karaktären på pressens kritiska granskning skiljer sig knappast mellan konkurrens- och monopolorter. De skillnader som finns ligger främst hos enskilda tidningar t. ex de liberala tidningarnas något mer omfattande myn- dighetskritik och de socialdemokratiska tidningarnas kritik av företag. Skill- naderna är dock genomgående mycket små. Inte heller journalisternas och fullmäktigeledamöternas bedömningar uppvisar större skillnader mellan de fyra undersökningsområdena. Fullmäktigeledamöterna i Västerås är mest nöjda med den lokala tidningens myndighetsbevakning. De mest missnöjda kommunfullmäktigeledamöterna finns i Leksand. där som tidigare visats myndigheter i kommunen överhuvudtaget får en liten uppmärksamhet i de lokalt spridda tidningarna. Ijournalisternas värdering av den lokala si- tuationen finns inga uttalade områdesskillnader.

Regionalradio och regional-tv karakteriseras också av en ”rapporterande" journalistik. Det är självklart att detär svårt att direkt jämföra presentationen av en händelse i radio eller tv och i tidningarna. Ett försök till direkt jäm- förelse mellan radions och pressens sätt att rapportera gjordes dock i samband med det 5. k. lokalradioförsöket våren 1973. Resultatet av enjämförande in- nehållsanalys pekade på vissa intressanta skillnader. Lokal radion hade under försöksperioden mer av uppsökande journalistik man lyfte fram händelser vid sidan av den traditionella nyhetsströmmen medan tidningarna kän- netecknades mer av traditionell förmedling. Skillnaden tycktes i första hand bero på mediernas olika karaktär. Lokalradion utnyttjade radiotekniken och gjorde reportage där olika parter kom fram och kunde debattera med varandra ofta i direktsändningar. Det är dock vanskligt att dra några mer långtgående slutsatser från en försöksperiod. Klart är emellertid att detta visar hur lokala radiosändningar kan komplettera dagspressnyheterna beträffande gransk- ningen av vad som sker i området.

De resultat som här redovisats får inte uppfattas som någon fullständig beskrivning av pressens granskningsfunktion. Resultaten kan inte slutligt säga om den idag fungerar bra eller dåligt. För att få en fördjupad bild är

det nödvändigt att mer utförligt analysera vad som faktiskt händer i det lo- kala samhället och jämföra detta med vad som tas upp av tidningarna.

6.5. Pressens politiska funktioner

Denna rapport har syftat att belysa tre centrala politiska funktioner hos svensk dagspress: informationsförmedling. forum samt kommentar- och granskning. De redovisade resultaten är baserade på intensivstudier avÅÖIra områden, där det sammanlagt utges sju lokala morgontidningar.

Resultaten har visat att dagspressen spelar en central roll för informations- förmedlingen i lokala samhällsfrågor. Tidningarna har stor spridning och in- nehåller en stor andel samhällsorienterande nyheter. De värderas högt som informationskälla av både politiskt intresserade och politiskt ointresserade personer. De anses av organisationer och politiker ha stor betydelse för den lokala opinionsbildningen. Tidningarnas betydelse förefaller större i stor- stadskommunerna än på landsbygden.

Dagspressens politiska information gäller i första hand vad som sker i po- litiska beslutsorgan och myndigheter. Det partipolitiska nyhetsmaterialet har mindre utrymme.

Dagspressen värderas som regel högre som lokal informationsväg än re- gionalradio och regional-tv. Etermedierna anses dock viktigare i riksfrågor utom bland de politiskt aktiva.

Dagspressensforumfunktion förefaller i allmänhet föga utvecklad. Visser- ligen ftnns klara skillnader mellan olika typer av tidningar. Det allmänna intrycket är dock att tidningarnas debatt- och insändarsidor i relativt lite ut- sträckning utnyttjas som lokalpolitiskt forum. Mycket talar för att detta har att göra med den partipolitiska traditionen hos svensk press: politisk debatt skall föras mellan och inte i tidningar. Denna slutsats stöds av de bedöm- ningar som görs av organisationer. politiker och journalister.

Kommentar och granskning av vad som sker i samhället är i första hand en fråga för ledarsidan. Bakgrundsartiklar och övriga kommentarer är spar- samt förekommande. Kommentarerna rör i första hand riks- och utrikes- frågor. Lokala organisationer. politiker och journalister är i stort sett överens om att tidningarnas analys är bristfällig. De ger dock detta faktum olika för- klaringar. Vad beträffar den kritiska granskningen är de mer positiva till tid- ningarnas sätt att sköta denna. Kvantitativt är dock nyheter som förmedlar kritik relativt få.

Vad beträffar forum- samt kommentar- och granskningsfunktionerna tycks regionalradio och regional-tv idag knappast vara något alternativ till lokalpressen. Detta hänger samman med det begränsade utbudet i dessa medier. Det ligger dock i dessa mediers natur att de har lättare skapa debatt och lyfta fram företeelser till granskning. Detta kunde visas bl.a. i lokal- radioförsöket 1973.

Den lokala tidningssituationens betydelse för dagspressens sätt att fungera har iakttagits på olika sätt. På de orter där flera tidningar utges är nyhets- utbudet mer omfattande i samhällsfrågor. De lokala tidningarna kompletterar varandra. Däremot är det svårare att avgöra i vilken utsträckning den en-

skilda tidningen stimuleras av lokal konkurrens. De politiskt aktiva grup- perna och journalisterna är emellertid mer positiva till tidningarna på kön- kurrensorterna.

Betydelsen av lokala tidningsalternativ betonas framför allt av de politiskt engagerade grupperna i kommunen samt av journalisterna. Det är också de politiskt aktiva som direkt utnyttjar konkurrenssituationen genom att läsa flera lokala tidningar. Förekomsten av flera tidningar på en ort tycks framför allt vara betydelsefullt för vilken information som ges om lokala opinioner både 1 nyheter och kommentarer. Det måste givetvis indirekt påverka de politiskt ointresserade grupperna.

Information om politiska beslut och om myndighetsåtgärder är i stort sett lika omfattande på monopol- som på konkurrensorter.

Forumfunktionen tycks vara lika lite utnyttjad på orter med en tidning som på flertidningsorterna. Organisationerna tycks inte heller se denna som en direkt lösning av deras opinionssituation. Istället betonar de behovet av egna tidningar.

Kommentar- och granskningsuppgifterna tycks fungera på i stort samma sätt på monopol- och konkurrensorter. De förefaller mer hänga samman med egenskaper hos enskilda tidningar än med tidningssituationen i sig. De po- litiska grupperna menar dock att granskningen blir bättre då det finns flera lokaltidningar.

Appendix

1 Undersökningsområden

Utgångspunkten för forskningsprojektets val av geografiska områden för in- tensivstudium har varit de 5. k. blockregionerna. Dessa har bedömts vara de mest lämpliga urvalsenheterna bl.a. därför att de också utnyttjas i den officiella tidningsstatistiken AB Tidningsstatistik (TS). Blockregionerna är också mycket lätthanterliga för mer detaljerade studier på kommunnivå.

Urvalet av undersökningsregioner har skett i två steg. Först uppställdes en utvalsram. Denna har bestämts av tre huvudvariabler: socioekonomisk struktur. politisk situation och konkurrensläge på tidningsmarknaden. både regionalt och lokalt.

För att få ett användbart. om än tämligen grovt. mått på den socioeko- nomiska strukturen utgick vi från tätortsgraden i respektive blockregion. Den politiska strukturen bestämdes helt enkelt genom att andelen socialdemokra- tiskt/kommunistiskt (vpk) röstandejämfördes med andelen som röstade på borgerliga (m. fp. c) partier. Någon hänsyn till partier utan riksdagsrepresen- tation har inte tagits.

Med utgångspunkt från graden av lokal och regional konkurrens på tidnings— marknaden gjordes därefter en indelning av de 70 blockregionerna.

Utifrån från fördelningen av blockregioner enligt tabell A I valdes 30 re- gioner som preliminära undersökningsenheter. Hänsyn togs härvidlag till kravet på en regional fördelning av områdena i landet och att storstäderna har ansetts givna i undersökningen.

För att kunna genomföra realistiska intensivstudier var det emellertid knappast möjligt att undersöka något större urval regioner. Tvärtom efter- strävades ett fåtal typområden som skilde sig åt framför allt genom olikhet i socio-ekonomisklpolitiskt avseende och i fråga om mediesituation.

Malmö är residensstad i Malmöhus län och en expansiv industri- och sjö- fartsstad. Kommunens totala areal är 404 km2. Malmö är centrum i Skånes bördigaste och mest tättbefolkade område. En stor del av de yrkesarbetande är bosatta utanför staden och en rad samhällen fungerar idag närmast som sovstäder åt Malmö.

Kommunens befolkningsökning har varit kraftig från början av 1940-talet till slutet av 1960-talet. men sedan 1968 har inga påtagliga förändringar skett. De senaste 10 åren har befolkningen i Malmö ökat med 6.5 procent. Andelen utländska medborgare i Malmö uppgår till 7.4 procent av totala befolkningen som 1973 var 251 408 invånare.

Åldersfördelning i Malmö kommun 1973—12-31. procent. (SCB. Demopak)

Åldersgrupp 0—14 15—24 25-34 35—44 45—54 55—64 65— Andel 17.4 14.3 14.8 11.4 14.1 14.4 13.7

Den 1 februari 1972 bodde huvuddelen av Malmös befolkning (97.3 pro- cent) i tätorter. Medelinkomsten i tätorterna var 34 600 kr och på landsbygden 34 400 kr (1970).

Av de 50 000 industrisysselsatta i Malmö arbetar ca 40 procent inom me- tall- och verkstadsindustrin. Textil- och livsmedelsbranscherna sysselsätter många liksom den grafiska industrin. Byggnads- och anläggningssektorn har ett viktigt centrum i Malmö.

För Malmös del har en relativt kraftig förändring av näringsstrukturen ägt rum under den senaste 30—årsperioden. från en dominans för tillverknings- industrin till dominans för handel. samfärdsel och servicenäringarna.

Socialdemokraterna har ensam majoritet i Malmö kommunfullmäktige. 1 1973 års kommunval fördelade sig de 61 mandaten enligt följande.

Partier. Malmö Procent Mandat Moderata samlingspartiet ] 12 Folkpartiet 5 Centerpartiet 1 1 ] Socialdemokraterna 4 Vänsterpartiet kommunisterna

.— f***)ooof'fo N maaxia

Övriga

Socialdemokraterna har haft ensam majoritet i Malmö kommun under hela 1960-talet. De borgerliga partierna har gått samman i olika konstella- tioner. den mest betydande var Medborgerlig Samling som uppträdde i 1964. 1966 och 1968 års val. Småpartierna har inte haft några framgångar i kom- munen. KDS har som mest uppnått ett par procent av rösterna. Även vpk har en relativt svag ställning i Malmö med omkring 3 procent av valmans- kåren.

1 Malmö utges fyra dagliga tidningar. Sydsvenska Dagbladet (SDS). Ar- betet. Skånska Dagbladet (SkD) och Kvällsposten (KvP). Dessutom finns 10- kala officiner för stockholmstidningarna Expressen och Aftonbladet. Sydsvenska Dagbladet Snällposten grundades i Malmö år 1848. Tidningens politiska signatur var ursprungligen neutral liberal (1906). 1912 ändrades den till moderat och 1966 övergick man till att beteckna sig oberoende liberal. Upplagan har ökat kraftigt sedan starten och SDS har under senare år varit mycket framgångsrik. Upplagan i Malmö 1974 var 63 200 ex.

Arbetet utkom med sitt första nummer i augusti 1887. År 1900 kom man ut med 6 nummer per vecka och inte förrän 1945 övergick man till sjuda- garsutgivning. Arbetet har under större delen av sin tillvaro varit socialde- mokratisk. 1923 till 1935 kallade man sig dock socialistisk. Även Arbetets upplaga har ökat kraftigt under senare är. Tidningen utges f. n. med fyra edi- tioner. Syd-Sverige. Nordvästskåne och Skåne-editionerna avsedda för södra

Sverige. samt Väst-Sverige som huvudsakligen riktas till Göteborgsområdet. Upplagan i Malmö var 1974 41 100 ex.

Skånska Dagbladet startades ungefär samtidigt som Arbetet i Malmö. P0- litiskt har SkD under vissa perioder betecknats som liberal eller frisinnad. 1925 övergick man till att bära bondeförbundets. senare centerpartiets. sig- natur. Upplagan var 1974 i Malmö 6 300 ex.

Kvällsposten startades i anslutning till SDS 1948. till en början med vecko- utgivning men från 1950 med sjudagarsutgivning. Tidningen betecknades ursprungligen som moderat men övergick samtidigt som SDS till oberoende liberal signatur 1966. Upplagan var 1974 i Malmö 36 500 ex.

När det gäller mediesituationen i Malmö bör särskilt KvP:s mycket kraftiga upplageökning under senare tid framhållas. en tredubbling på tio år. från ca 45 000 ex per dag i början av 1960-talet till över 119000 ex 1974.

Trelleborg är en hamn- och industristad. Ca 10 procent av befolkningen är sysselsatta inomjordbruket. 1973 hade kommunen 35 203 invånare. av dessa var 8.6 procent utländska medborgare.

Åldersfördelning i Trelleborgs kommun 1973-12-31. procent. (SCB. Demopak)

Åldersgrupp 0—14 15—24 25—34 35-44 45—54 55—64 65— Andel 20.9 13.1 14.4 11.6 12.9 12.0 15.1

Under 1960-talet har en kraftig förändring av tätortsgraden skett. från 47.3 procent 1960 till 69.1 procent 1972. Medelinkomsten var i tätort 1970 34 400 kr och på landsbygden 32 400 kr. Politiskt dominerar socialdemokraterna som har en klar majoritet i fullmäktige. Vpk har endast en ringa andel av rösterna och några större koalitioner har inte förekommit under senare år. 1 1973 års kommunalval fördelade sig de 51 mandaten enligt följande.

Partier. Trelleborg Procent Mandal Moderata samlingspartiet 12.3 6 Folkpartiet 7.5 4 Centerpartiet 24.0 12 Socialdemokraterna 54.0 29 Vänsterpartiet kommunisterna 0.2 Övriga 2.0

I stort sett samma dagstidningar förekommer i Trelleborg som i Malmö. I Trelleborg utges dessutom en lokal tidning. Trelleborgs Allehanda, som i tätorterna har en dominerande ställning och i Trelleborg en täckning på när- mare 70 procent. Malmötidningarna förekommer i mellan 15 och 25 procent av hushållen. Upplagan för Trelleborgs Allehanda var 1974 i Trelleborg 8 900

ex. Av malmötidningarna sprids SDS med 2 200 ex. Arbetet 2 400 ex och KvP 3 400 ex.

Göteborg är residensstad i Göteborgs och Bohus län. Kommunen är till ytan ungefär lika stor som Malmö. 424 km2. Den sociala segregationen är relativt stark. ] de centrala delarna och vissa äldre ytterstadsdelar bor mer välsitue- rade medan de snabbt uppvuxna ytterstadsdelarna domineras av arbetare.

Befolkningstillväxten har varit något långsammare än i Malmö under de senaste 30 åren. ca 45 procent under denna tid. Invånarantalet var 1973 449470 personer varav 8.8 procent utländska medborgare.

Åldersfördelning i Göteborgs kommun 1973-12-31. procent. (SCB. Demopak)

Åldersgrupp 0—14 15—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65— Andel 18.3 14.4 16.0 10.8 13.4 13.9 13.3

Huvuddelen av kommunen är tätortsområde. 98.4 procent av invånarna bor i tätort. Skillnaden i medelinkomst mellan tätort och landsbygd är stor. 41 500 respektive 35 600 kr. Inte fullt en tredjedel av de yrkesverksamma i Göteborg är sysselsatta inom tillverkningsindustrin och närmare två tred- jedelar inom handel. samfärdsel och service.

Majoritetsförhållandena i Göteborgs kommunfullmäktige har lluktuerat under senare år. Utvecklingen under 1960-talet har gått från en socialdemo- kratisk/kommunistisk majoritet till en borgerlig. Centerpartiet har börjat inta en alltmer framträdande plats. Vänsterpartiet kommunisterna har under 1960-talet haft omkring en knapp tiondel av valmanskåren. 1 1973 års kom- munval fördelade sig de 81 mandaten enligt följande.

Partier. Göteborg Procent Mandat !— Moderata samlingspartiet 14.4 12 Folkpartiet 23.1 19 Centerpartiet 13.3 1 1 Socialdemokraterna 38.5 32 Vänsterpartiet kommunisterna 8.2 7 Övriga 2.5

Tidningssituationen i Göteborg har genomgått relativt stora förändringar under efterkrigstiden. Flera stora tidningar har lagts ned. Idag återstår enbart två lokala dagstidningar Göteborgs-Posten (GP) och GT — vilka utges av samma ägarintresse (familjen Hjörne). Dessutom utkommer Arbetet (Mal- mö) med en västsvensk edition avsedd för göteborgsregionen. Aftonbladet har eget tryckeri i staden och Expressen en lokalredaktion. Vidare utkom vid tiden för undersökningen Arbetar-Tidningen (edition av Ny Dag. Stock-

holm) två gånger per vecka. Mölndals-Posten och Västerbygden utkommer en gång per vecka och har begränsad spridning i regionen. GP dominerar klan mediesituationen inom blockregionen (TS-område 33. Göteborg) med en täckning av 79 ex per 100 hushåll. Kvällstidningen GT följer därefter med 22 ex per 100 hushåll.

Så sent som 1956 fanns sex dagliga tidningar i Göteborg. Idag återstår en- dast två. GP och GT. Fram till 1973 utgavs Göteborgs Handels- och Sjö- fartstidning (GHT). Aftonposten lades ned 1956 och Ny Tid 1963. 1956 upp- hörde Arbetar-Tidningen med daglig utgivning. Sammanlagt har 23 lokala dagstidningar utgivits i Göteborg under 1900-talet.

Göteborgs-Posten utkom första gången 1859 med liberal signatur. Den pas- serade GHT omkring 1930 i första hand tack vare upplageframgångar i re- gionen utanför själva Göteborg. Tio år senare hade GP hunnit ikapp GHT ifråga om annonser. Upplagan var 1974 i Göteborg 191 000 ex.

GT startades av GHT år 1902. Den har alltid haft liberal eller frisinnad signatur. Upplagan har varierat kraftigt sedan starten. GHT sålde 1972 GT till Göteborgs—Posten. Fr.o.m. 1973 utges GT av ett dotterbolag till GP. Upplagan var 1974 i Göteborg 55 900 ex.

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning grundades 1832 och utkom till en början som eftermiddagstidning. Den hade under början av 1900-talet ett mycket starkt grepp om den göteborgska tidningsmarknaden men förlorade sin ledande ställning under 30-talet då GP blev den största dagstidningen i Göteborg. Tidningen lades ned i september 1973. Presstöd utgick under detta år med ca 6 milj. kr.

1963 lades den lokala socialdemokratiska tidningen Ny Tid ned. Idag utger Arbetet en västsvensk edition startad 1965. Denna edition har ca 11 000 ex i Göteborgs kommun. Totalt har den västsvenska editionen drygt 20 000 exemplar per utgivningsdag (vardagar) i västra Sverige.

Arbetar-Tidningen har sedan 1958 utkommit som avläggare till Ny Dag och har sedan starten haft kommunistisk signatur. Upplagan 1945 var 10 000 ex. 1950 hade man ökat till 11 800 ex men 1965 var man nere i 8000 ex. 1 Göteborg var upplagan 1974 1 800 ex.

Lerum är centralort i kommunen med samma namn och kan närmast be- tecknas som ett villa- och förortssamhälle till Göteborg. Närheten till Gö- teborg har gjort att Lerums kommun vuxit mycket snabbt ifråga om befolk- ning. Under de senaste 30 åren har invånarantalet ökat från knappt 10 000 till 27 288 (1973). Andelen utländska medborgare är låg - 3.6 procent.

Åldersfördelning i Lerums kommun 1973-12-31. procent (SCB. Demopak)

Åldersgrupp 0—14 15—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65— Andel 30.7 11.2 19.5 13.9 9.2 7.1 8.2

I början av 1972 var tätortsgraden 76.7 procent. Medelinkomsten i tätor- terna uppgick till 39 700 kr och på landsbygden till 33 000 kr.

De borgerliga partierna har haft en klar majoritet i Lerums kommunfull- mäktige under hela 1960-talet. I kommunvalet 1973 förekom också ett lokalt parti. God miljö i Lerums kommun. som erhöll närmare 20 procent av rös- terna. vilka i första hand togs från de borgerliga partierna. De 41 mandaten fördelade sig då enligt följande.

Partier. Lerum Procent Mandat

Moderata samlingspartiet l Folkpartiet l Centerpartiet ] Socialdemokraterna 3 Vänsterpartiet kommunisterna KDS God miljö i Lerums kommun 1

&)ch

.

po»— wooxu—a

o'oo '_- xl— —-wxiosos

Mediestrukturen i Lerum liknar i stort den i Göteborg. GP har en täckning av 81 ex per 100 hushåll både i tätorterna och på landsbygden. I kommunen utkommer dessutom Lerums tidning som är en avläggare till Elfsborgs läns tidning (ELT. Alingsås). Denna når ut till 15 hushåll av 100. I kommunen utges ett lokalt annonsblad med ett nummer per vecka.

Västerås är residensstad i Västmanlands län. Kommunen är till ytan dubbelt så stor som Malmö eller 889 km2.

Kommunen har expanderat kraftigt de senaste 30 åren. Sedan 1963 har befolkningen ökat med ca 25 procent och 1973 var den 117936 invånare. Av dessa var 8.1 procent utländska medborgare.

Åldersfördelning i Västerås kommun 1973-12—31. procent. (SCB. Demopak)

Åldersgrupp 0—14 15—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65— Andel 23.1 14.2 17.3 12.0 12.3 11.4 9.6

Trots kommunens yta är tätortsgraden 95 procent ( 1972). Medelinkomsten var i tätort 36 200 kr och på landsbygden 31 600 kr (1970).

Den mest betydande industrin i Västerås är ASEA som har 10 500 an- ställda i staden. Totalt är ca två femtedelar av de yrkesverksamma i kom- munen sysselsatta inom tillverkningsindustrin.

Socialdemokraterna har tillsammans med vänsterpartiet kommunisterna majoritet i Västerås kommunfullmäktige och så har varit fallet under hela 1960-talet. I kommunvalet 1973 fördelade sig de 65 mandaten som följer:

Partier. Västerås Procent Mandat Moderata samlingspartiet 12.1 9 Folkpartiet 11.4 8 Centerpartiet 21.3 14 Socialdemokraterna 47.2 31 Vänsterpartiet kommunisterna 5.4 3 Övriga 2.6

1 Västerås utges Vestmanlands läns tidning (VLT) som enda dagliga tid- ning. Dessutom finns två veckotidningar av dagspresskaraktär. Västman- lands Nyheter (VN) och Västmanlands Folkblad (VF). Vestmanlands läns tidning dominerar tidningsmarknaden i blockregionen (TS-område 48. Västerås) med en total täckning av 85 ex per 100 hushåll. Den grundades 1831 i Västerås och har sedan 1906 haft liberal eller frisinnad signatur. Upplagan var 1974 i Västerås 37 300 ex. Västmanlands Folkblad började 1918 utkomma med två nummer per vecka. 1920 blev VF sexdagarstidning och förblev så till 1965. med en kort period (1922—1928) av fyradagarsutgivning. 1966 gick den socialdemokratiska tid- ningen upp i Folket. Eskilstuna. och från 1971 kom VF ut som veckotidning. Upplagan var 1974 i Västerås 2 200 ex. Västmanlands Nyheter startades 1917 som organ för Bondeförbundet. Den utkom till att börja med tre dagar per vecka men övergick redan 1923 till veckoutgivning. Upplagan var 1974 i Västerås 2 300 ex. Anmärkningsvärt för Västeråsregionen är den höga hushållstäckningen för Metallindustriarbetareförbundets tidning Metallarbetaren som läses i 27 hus- håll av 100. Stockholms kvällstidningar Aftonbladet och Expressen når båda ut till ca 22 hushåll av 100. Presstöd utgick 1974 till VF och VN med vardera 300000 kronor.

1.1. Områdesurval l l

Tabell Al Konkurrenssituation i svenska blockregioner (TS-områden). Siffrorna avser TS-områdenas löpnummer. Politisk struktur Borgerlig röstövervikt Soc. dem. + vpk röstövervikt Tätortsgrad D—E F—G D—E F—G

lokalt monopol 03. 13. 14. 32. 40 45 62. 65 10 % a 5 o 25. 26 33 09. 48 g % :: E

lokal konkurrens 31 04. 24

lokalt monopol 02. 51 11 17

15. 18. 29. 64 20 42. 58. 60. 69 05. 06. 08. 22. 53

01.07. 19. 28. 46 lokal konkurrens 16. 34. 43 36 61. 63. 66. 67 47_ 49_ 55_ 59_ 70

lokal konkurrens 2 ? å 5 e 38 57

a a

”” 23 27 41 50 lokal konkurrens 12. 21. 30. 35. 37 39 44 52. 54. 56. 68

Blockregioner 01 Stockholm/Södertälje 21 Visby 41 Kristinehamn/Filipstad 61 Sollefteå

02 Norrtälje 22 Karlskrona 42 Karlstad 62 ansköldsvik 03 Enköping 23 Karlshamn 43 Säffle/Åmål 63 Östersund 04 Uppsala 24 Kristianstad 44 Arvika 64 Umeå 05 Nyköping 25 Hässleholm 45 Orebro 65 Skellefteå 06 Katrineholm 26 Ängelholm 46 Karlskoga 66 Lycksele 07 Eskilstuna 27 Hälsingborg/Landskrona 47 Lindesberg 67 Piteå 08 Mjölby/Motala 28 Malmö/Lund/Trelleborg 48 Västerås 68 Luleå/Boden 09 Linköping 29 Ystad/Simrishamn 49 Köping 69 Haparanda/Kalix 10 Norrköping 30 Eslöv 50 Fagersta 70 Kiruna/Gällivare 11 Jönköping 31 Halmstad 51 Sala 12 Tranås 32 Falkenberg/Varberg 52 Avesta/Hedemora 13 Eksjö/Nässjö/Vetlanda 33 Göteborg 54 Ludvika 14 Värnamo 34 Uddevalla 55 Mora 15 Ljungby 35 Trollhattan/Vänersborg 56 Gävle/Sandviken 16 Växjö 36 Borås 57 Bollnäs/Söderhamn 17 Västervik 37 Lidköping/Skara 58 Hudiksvall/Ljusdal 18 Hultsfred/Vimmerby 38 Falköping 59 Sundsvall 19 Oskarshamn 39 Skövde 60 Härnösand/Kramfors 20 Kalmar/Nybro 40 Mariestad

Anm: Tätortsgrad: D-E = 30.0—69.9 procent och F-G = 70.0—99.9 procent tätortsboende. Regional konkurrens har bestämts utifrån skillnaden i procentuell täckning i regionen mellan första- och andratidningen. Regionerna har därefter rangordnats. Regionalt monopol betecknar blockregioner i övre kvartilen och regional konkurrens block- regionerna i nedre kvartilen. Lokal konkurrens förekommer då förstatidningen i mindre än 1/3 av kommunerna i regionen har över 50 procent större täckning än övriga tidningar. Loka/i monopol har vi ansett förekomma då förs- tatidningen i mer än 2/3 av kommunerna i regionen haft motsvarande dominans.

De fyra områden som valdes skulle plockas ur tabell A 1, så att de illu- strerade fyra typiska situationer.

Utifrån den socio-ekonomiska och politiska strukturen — som i stort sam- manfaller valdes två regioner med borgerlig och två med socialistisk (soc.dem. + vpk) majoritet i valmanskåren. Inom respektive politiskt block valdes ett område med tidningskonkurrens och ett med monopol. Slutligen knöts urvalet till två kommuner inom varje region för att ytterligare renodla situationerna.

De valda regionerna är följande:

POLITISK STRUKTUR

(m1+(fp1+lc1- (51 + (vpk)- majoritet majoritet FALUN/ MALMÖ/ k k 0" ”"ens LEKSAND TRELLEBORG TIDNINGSSITUATION GÖTEBORG/ VÄSTERÄS/ mompo' LERUM HALLSTAHAMMAR

Anm.: 1 de kommuner som kursiverats har samtliga delstudier genomförts.

Ett speciellt skäl till att välja Göteborg och Malmö var att det bedömdes som angeläget att två storstäder representerades i undersökningen. När det gäller Västerås fanns också anledning att anta att mediesituationen där kunde vara särskilt intressant. med tanke på den fackliga Metallarbetarens höga täckning i kommunen. I fråga om Falu-regionen ansågs det jämna konkur- rensförhållandet vara av intresse; två relativt stora dagliga tidningar. en 50- cialdemokratisk och en liberal. Möjligheterna till intensivstudier i ett gles- bygdsområde som Leksand var här ytterligare ett motiv. liksom att det i den- na kommun förekommer ytterligare en lokal dagstidning och dessutom ett lokalt utgivet annonsblad.

Regionerna presenteras utförligt i det följande.

1.7. Hallstahammars kommun

Hallstahammar är en utpräglad industriort. även om servicenäringarna och de offentliga institutionerna har utvecklats kraftigt de senare åren och bi- dragit till en mer differentierad arbetsmarknad. Befolkningstillväxten har va- rit snabb om än något mindre än i Västerås. 1973 hade kommunen 18 732 invånare och av dessa var hela 15.6 procent utländska medborgare. vilket gör Hallstahammar till den av de studerande kommunerna med den högsta andelen invandrare.

Åldersfördelning i Hallstahammars kommun 1973-12-31. procent. (SCB. Demopak)

Åldersgrupp 0—14 15—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65— Andel 24.5 14.5 16.0 11.9 11.9 11.0 10.2

Tätortsgraden 1972 var 95.3 procent. I tätorterna tjänade man i genomsnitt 35 000 kr och på landsbygden 32 700 kr. Över hälften av de yrkesverksamma är sysselsatta inom tillverkningsindustrin medan jordbruket som 1945 sys- selsatte över 10 procent av befolkningen nu svarar för mindre än 5 procent.

Socialdemokraterna har stark majoritet i Hallstahammar. De borgerliga partierna har haft en svag ställning i kommunen. 1 kommunvalet 1973 för- delade sig de 49 mandaten enligt tablån.

Partier. Hallstahammar Procent Mandat

Moderata samlingspartiet Folkpartiet

Centerpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet kommunisterna KDS Ovriga

v—bt cocktal-A'Ox N I— waOJA-Ä

u,— p— FIOOxlxlxl

Ijämförelse med Västerås finns ingen större skillnad i mediestruktur. VLT dominerar tidningsmarknaden med 80 ex per 100 hushåll. VF och Afton- bladet har dock ca 5 ex mer per 100 hushåll än i Västerås.

1.8. Falu kommun

Centralorten Falun är residensstad i Kopparbergs län. Den är dalarnas ad— ministrativa och kulturella centrum. Kommunen upptar en yta av 2 054 ka. Falun är således den till ytan största av de undersökta kommunerna.

Även Faluns befolkningsökning har varit kraftig under efterkrigstiden. Mellan 1943 och 1973 ökade invånarantalet med 22 procent och var 1973 46 631. Endast 2.3 procent är utländska medborgare.

Åldersfördelning i Falu kommun 1973—12-31. procent. (SCB. Demopak)

Åldersgrupp 0—14 15—24 25—34 35—44 45-54 55—64 65— Andel 32.9 14.4 14.3 10.8 13.0 12.3 15.2

En relativt stor del av befolkningen bor på ren landsbygd. Tätortsgraden är endast 78.3 procent (1972). Skillnaden i medelinkomst mellan tätort och landsbygd är också ganska stor. 35 200 kr respektive 28 800 kr. Servicenä- ringarna sysselsätter en väsentligt större del av de förvärvsarbetande i Falun än i andra dalastäder. närmare en tredjedel. till stor del beroende på att cent- rallasarettet är Faluns största arbetsgivare med ca 1 500 anställda.

De borgerliga partierna har över hälften av rösterna i Falun. De 61 man- daten i kommunfullmäktige fördelades efter 1973 års kommunval enligt föl- jande

Partier. Falun Procent Mandat

Moderata samlingspartiet 12.3 8 Folkpartiet 9.7 6 Centerpartiet 31.3 19 Socialdemokraterna 40.5 26 Vänsterpartiet kommunisterna 3.8 2 Övriga 2.3 —

Falun är utgivningsort för Dalarnas två största dagstidningar. Falu-Kuriren (FK) och Dala-Demokraten (DD). 1 blockregionen (TS-område 52. Borlänge. Falun) är FK ledande tidning med 73 ex per 100 hushåll. DD når ut till 24 procent av hushållen. Expressen täcker 26 procent och Aftonbladet 20 pro- cent.

Falu-Kuriren utkom första gången 1894. Från början hade man frisinnad signatur men övergick 1945 till (fp) och kallade sig från 1963 liberal. Fram till 1927 utkom den med tre nr/vecka men övergick då till sexdagarsutgiv- ning. Upplagan var 1974 i Falun 12900 ex.

Dala-Demokraten startades 1917 med socialistisk signatur. Den utgavs då med ett nr i veckan men övergick efter ett år till tredagarsutgivning. 1921 ändrades den politiska signaturen till socialdemokratisk och 1935 ökades pe- riodiciteten till sex nr per vecka. Upplagan var 1974 i Falun 4 200 ex.

Dalabygden har givits ut sedan 1946 med bondeförbundets. senare cen- terpartiets signatur. Då som nu utkom tidningen en gång per vecka. Upplagan har ökat från 3 800 1950 till 8 000 ex 1973. Dalabygden förekommer främst på landsbygden. Utgivningson är Borlänge. Upplagan var 1974 i Falun 1 200 ex. Presstöd utgick 1974 till samtliga lokala tidningar. FK erhåll 750000 kr. DD 3 750 000 kr och Dalabygden 300000 kr.

1.9. Leksands kommun

Fr. o. m. årsskiftet 1973/74 omfattar Leksands kommun de tidigare kom— munerna Leksand. Siljansnäs och Ål. Den nya kommunen har en total areal på ca 1 200 km2.

Kommunens invånarantal har sakta minskat. mellan 1943 och 1973 med 11 procent. 1973 hade man totalt 12 434 invånare. Andelen utländska med- borgare är mycket låg. den lägsta bland de undersökta kommunerna eller 1.5 procent. Åldersfördelningen är starkt positivt sned. dvs. andelen i de övre ålderSgruppema är överrepresenterad.

Åldersfördelning i Leksands kommun 1973-12-31. procent. (SCB. Demopak)

Åldersgrupp 0—14 15—24 25—34 35-44 45—54 55-64 65- Andel 17.3 12.6 1 .3 9.2 12.3 16.6 20.7

Tätortsgraden var 1972 82.3 procent. I tätorterna var medelinkomsten 29 000 kr och på landsbygden 26 400 kr. vilket är avsevärt lägre än i de övriga undersökta regionerna. Vid sidan av servicenäringarna har Leksands kom- mun ett starkt inslag av jordbruk. något över 10 procent är sysselsatta inom denna näringsgren.

De borgerliga partierna har under hela 1960-talet haft en klar majoritet bland Leksands väljare. I 1973 års kommunalval fick de ca 60 procent av de avgivna rösterna som fördelar sig enligt följande.

Partier. Leksand Procent Mandat Moderata samlingspartiet 9.5 5 Folkpartiet 10.0 5 Centerpartiet 38.9 19 Socialdemokraterna 37.1 18 Vänsterpartiet kommunisterna 0.2 KDS 4.1 2 Ovriga 0.2

Vid sidan om den moderna politiska strukturen finns inom kommunen ett stort antal byalag av ålderdomlig typ. Dessa beslutar i angelägenheter som i första hand rör den enskilda byn. såsom frågor om vatten och avlopp. vägar. skiften och frågor i anslutning till byarnas allmänningar. Alla bofasta invå- nare har närvaro- och rösträtt vid bystämmorna.

Inom Leksands kommun utges inte några dagstidningar. Däremot sprids Leksands Annonsblad. ett lokalt annonsblad i enkelt utförande som distri- bueras till samtliga hushåll en gång per vecka. I övrigt är mediestrukturen lik den i Falun. FK och DD har dock en svagare ställning med 62 respektive 20 ex/100 hushåll. FK hade 1974 en upplaga i Leksand av 2 900 ex och DD 1 000 ex. Dalabygden är något starkare än i Falun. framförallt på landsbygden där den täcker 18 av 100 hushåll. Dessutom läses Mora Tidning av omkring en tiondel av hushållen.

Mora Tidning är avläggare till Borlänge tidning och utgavs första gången 1892. Utgivningsfrekvensen var 1900 två nummer per vecka. 1919 ökades den till det nuvarande. tre nummer per vecka. Ursprungligen var tidningens signatur moderat-liberal. 1936 övergick man till neutral signatur för att efter 1948 kalla sig opolitisk. Presstöd har inte utgått till Mora Tidning. Upplagan var 1974 i Leksand 500 ex.

2 Undersökningar

Inom forskningsprogrammet Pressens funktioner har fem huvudsökningar genomförts: (1) innehållsanalysen, (2) läsarstudien, (3) fullmäktigestudien, (4) organisationsstudien och (5)journaliststudien. Av dessa har de fyra förstnämn- da genomförts under ledning av projektgruppen i Göteborg. medan den fem- te - journaliststudien - utförts av en forskningsgrupp vid Handelshögskolan i Stockholm. Den sistnämnda redovisas i en separat rapport och kommer inte här att ytterligare beröras.

Samtliga huvudundersökningar genomförs i de fyra regioner som angivits i föregående avsnitt. Malmö. Göteborg. Västerås och Falun. Undersökning- arna ska här kortfattat presenteras. Det bör här betonas att dessa inte får be.- traktas som separata studier. utan som delar i det övergripande forsknings- projektet. Den slutliga analysen har utgått från resultaten av samtliga fyra huvudundersökningar.

TidSplanen för övriga undersökningar framgår av tabell A 2.

Tabell A 2. Huvudundersökningar inom forskningsprojektet Pressens funktioner

Undersökning Undersök-a Datain- Metod Genomfördb Svars- Typ av ningskommun samling av andel urval

InnehäI/ssludien a) totalanalysen S våren 1974 inneh.analys PF syst. b) första/ledarsidan S våren 1973 innehanalys PF syst c) valstudien S hösten 1973 innehanalys PF syst Läsa/studien a) allmänheten M. G. V. Ld våren 1974 intervju PF/SCB 85 % OSU b) inflyttare. Malmö M våren 1974 intervju PF/SCB 85 % OSU c) endagsstudien M. G. V. Ld våren 1974 enkät FF 80 % C F u/lmäktigesiudien a) kommunstyrelseordf. S som. 1973 specialintervjuer PF 100 % totalt b) ledamöter M. G. V. Ld våren 1974 intervju PF/SCB 97 % totalt c) endagsstudien M. G. V. Ld våren 1974 enkät PF 89 % C Organisationsstudien a) organisationer S som. 1973 enkät PF/SCB 64 % totalt b) företag S som. 1973 enkät PF/SCB 51 % syst c) myndigheterl nämnder S som. 1973 enkät PF/SCB 77 % totalt Journaliststudien 5 Denna undersökning presenteras i separat rapport

'*' M = Malmö. G = Göteborg. V = Västerås. Ld = Leksand och S = samtliga åtta kommuner b PF = Pressens funktioner. SCB Cendagsstudien gjordes bland dem som me

Statistiska Centralbyrån dverkat i reSpektive intervjuundersökning

2.1 lnnehållsanalysen

lnnehållsanalysen består av fem delundersökningar: totalanalysen, förstasi- desanalusen, ledarsidesanalysen, valstudien samt en specialstudie av Sveriges Radios regionala radio- och tv-sändningar.

2.1.1 Delstudier

Total- analysen

F örstasides- analysen

ledarsides- analysen

Valstudien

Materialet omfattar åtta tidningar (se tab A 3). Dessa har in- nehållsanalyserats för tio slumpmässigt valda dagar (lördagar och söndagar är uteslutna) under perioden februari—mars 1974. dvs under samma period som studien av allmämhe- tens och kommunfullmäktigeledamöternas läsvanor genomfördes. I denna marsundersökning har samtligt mate— rial i tidningarna studerats.

Materialet omfattar elva tidningar (se tab A 3). I denna un- dersökning ingår endast förstasidorna i tidningarna. Dessa har innehållsanalyserats för 66 dagar under första halvåret 1973. Dessa dagar har tagits fram genom ett systematiskt urvalsförfarande. Undersökningen gäller således i genom- snitt var tredje dag. lördagar och söndagar är dock uteslutna.

Materialet omfattar exakt samma dagar som i förstasides- analysen. Här har dock endast ledarsidorna studerats och tonvikten lagts på ledare. kommentarer. debattartiklar och pressklipp. Elva tidningar ingår (se tab A 3).

Materialet omfattar elva tidningar (se tab A 3). I dessa har första- och ledarsidorna studerats under en period bestående av tio dagar omedelbart före valet 1973. lördagar och sön- dagar uteslutna.

Tabell A 3. De i innehållsanalysen ingående tidningarna samt vilken delundersökning de ingått i. Ort Tidning Delundersökning Total- Första- Ledar— Val- analysen sides— sides- studien analysen analysen Malmö Sydsvenska Dagbladet + + + + Arbetet + + + + Skånska Dagbladet + + + + Kvällsposten + + + Trelleborgs Allehanda + + + Göteborg Göteborgs-Posten + + + + Arbetet (västsvenska upplagan) + + + + GT + + + Västerås Vestmanlands Läns Tidning + + + + Falun Falu-Kuriren + + + + Dala—Demokraten + + + +

Regionalradioanalysen. I samband med den utvärdering av den regionala radio— och tv-verksamheten som gjorts inom Sveriges Radio har en inne- hållsanalys av regionalradio och -tv utförts inom projektet. Underlaget består av nyhetsprogrammen i radio och tv från följande distrikt: Södra. Västra. Nedre Norrland samt Norrbotten. De dagar som studerats är nyhetsdygnen som sammanfaller med de i totalanalysen ingående dagarna. dvs från klockan 13.00 dagen innan till klockan 13.00 samma dag. Totalt omfattar regional- radioanalysen 45 sändningar i radio från Södra respektive Västra distrikten. samt 39 från Nedre Norrlands respektive Norrbottens distrikten. För tv ingår nio sändningar per område. 1 analysen har endast ingått rena nyhetssänd- ningar. Den lokala tidningskrönikan samt meddelanden och väderleksrap- porter har uteslutits.

2.1.2 Kodschema

lnnehållsanalysen brukar definieras som en systematisk. objektiv och kvan- titativ metod att kategorisera det manifesta innehållet i en viss information. Denna definition kan diskuteras. Huvudpunkten ligger dock i att en kodning skall ske systematiskt utifrån vissa i förväg givna förutsättningar. Dessa är som regel uppställda i form av ett kodschema.

Kodschemat i projektets innehållsanalyser utgår från att undersöknings- materialet kan uppdelas i analysenheter artiklar. annonser och sändnings- inslag. Det är om dessas innehåll man vill dra slutsatser för att kunna uttala sig om den tidning eller det program där de förekommer.

1 innehållsanalysen är varje redaktionell enhet även annonser över- stigande tre Spaltcentimeter registrerad och klassificerad. 1 radio- och tv-pro- gram är samtliga inslag studerade. Klassificeringen av de redaktionella en- heterna bygger på följande 10 huvudvariabler:

1) Identinkation. Samtliga analysenheter är definierade av datum. tidning (sändningsort). sida (sändningstid). tillskrivet artikelnummer (inslagets ord- ningsnummer).

2) Volym. Tidningsartiklarna har mätts i Spaltcentimeter och radio- och tv-inslag i sekunder. Vidare har artiklar noterats efter spaltbredd och even- tuell förekomst av bilder.

3) Form. Analysenheten klassificeras efter vilken typ av innehåll den hän- för sig till. Detta har betydelse för den vidare analysen eftersom vissa ka- tegorier inte studeras för alla variabler. Följande formkategorier har använts:

Allmänt nyhetsmaterial Annonser — organisationer Meddelanden Reportage och intervjuer Annonser officiella Artiklar på främmande språk Ledare/ledarstick Kulturartiklar/recensioner Nöjes- o underhållningsnytt Kommentar/bakgrund Underhållning/kuriosa/krönikor Personannonser Politisk krönika Hem o hushåll/motor/

frågespalt/ mode Rubricerade eftertextannonser Pressgrannar Familje- o personnytt Ovriga annonser Debattartiklar Sportblock Annonser på främmande språk

Insändare Radio- 0 tv-program/bakgrunder

Andra länders utrikespolitik Krig o krigshtindelser Sveriges utrikespolitik Militärt Plan- 0 lokaliseringsfrågor Bostad o boende Kommunikationsfrågor Kollektivtralik Tralikmiljö

Miljöfrågor Allmänna servicefrågor Partil'rågor Ovriga politiska frågor

4) Källa. Under denna rubrik klassificeras analysenhetens ursprung. Detta kan vara t. ex. TT-material. material från tidningens egna medarbetare eller pressgrannar. Idet senare fallet kodas pressgrannens utgivningsort och even- tuella politiska blocktillhörighet.

5)A rena. Analysenheten kodas med avseende på vilket geografiskt område som behandlas samt var den relaterade händelsen utspelas; utrikes. riks. re- gionalt eller lokalt. I en specialanalys har även för respektive kommun an- givits vilka kommuner som får uppmärksamhet.

6) Sakområde. Analysenheten klassificeras efter vilket ämnesområde som behandlas. Följande kategorier har använts:

Underhållning Sport

Idrott o friluftsliv Föreningsliv Ovriga fritidsfrågor

Barntillsyn Invandrarfrågor Ungdomsproblem S_ocial aktivitet Ovriga sociala frågor

Nationalekonomiska frågor

0 ekonomisk politik Kommunalekonomiska frågor Företagsekonomiska frågor 0 produktionsfrågor Lokal affärsverksamhet

_ ' 4 Skola/utbildning Olyckor Arbetsmarknad Mediefrågor Brott Fackliga fragor . ' ' Kyrka o religion _ . Jordbruk/skogsbruk/lörsörjning Vetenskap Ovrigt

Energilörsörjning

Ovriga ekonomiska frågor Sjukvård/sjukhus/medicin Kriminalvård Nykterhets- och narkotikafrågor

Litteratur Ovriga kulturella frågor

7) Perspektiv. Sakinnehållet kodas sedan vidare med hänsyn till vilket per- spektiv som läggs på det. Tre huvudperspektiv har använts; politiskt, eko- nomiskt och allmänt perspektiv. Underkategorier har använts enligt följande:

Politiskt perspektiv

Teori — ideologi Före beslut — initiativ 0 diskussioner Beslut om vad som sker o diskuteras Utfall av beslut — myndigheternas åtgärder Grupp eller individ i den politiska processen Politiska personer i ett ickepolitiskt sammanhang Utland

Ovrigt

Ekonomiskt perspektiv

Projektering. planering. expansion. invigning av nytt Nedgång. inskränkning. nedläggning Konstant verksamhet — tillverkning. försäljning. inköp

Konfiikt. debatt. protest. strejk. förhandlingar Grupp eller individ i produktionsprocessen Grupp eller individ i konsumtionsprocessen Utland

Ovrigt

Allmän! perspek/iv lcke organiserade grupper Organiserade grupper Individ

Utland Ovrigt

En artikel som behandlar exempelvis boendefrågor kan hänföras till det politiska perspektivet om den berör t. ex. kommunens beslut att bygga ett nytt villaområde. Den kan hänföras till det ekonomiska perspektivet om den berör ett företag som bygger ett hus. Den kan slutligen hänföras till det all- männa perspektivet om den berör någon känd person som visar upp sitt hus. De analysenheter som hänförs till det politiska eller det ekonomiska perspek- tivet går sedan vidare till kodning av aktörer.

8)Aktör grupptillhörighet. Under denna variabel kodas om det i analys- enheten framträder eller berörs någon grupp eller individ. Fyra olika aktörer kan kodas. Aktörerna ifråga kategoriseras till minsta urskiljbara grupp. dvs om t. ex. en kommunstyrelseledamot tillhörande folkpartiet avger ett ytt- rande skall denne föras till folkpartiet och ej till kommunstyrelsen då antalet folkpartister i kommunstyrelsen är mindre än kommunstyrelsen i sin helhet. Följande grupper kan förekomma:

Länder Enskilt land/internationell org. Sverige

Politiska bes/tttsinstiti/tionel'

Riksdagen Regeringen Departement o statliga utredningar Landsting Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Kommunala nämnder

Myndigheter

Centrala ämbetsverk o nämnder Universitet. högskolor. UKA Länsstyrelsen Affärsverken Militära myndigheter Domstolar o polis Landstingslörvaltning Kommunal förvaltning Ovriga offentliga institutioner

Politiska partier Moderata samlingspartiet Folkpartiet

Centerpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet kommunisterna Sveriges kommunistiska parti KFML ( r)

Kristen demokratisk samling Borgerliga kombinationer Annan partipolitisk grupp

.4 rbetstaga/*!)tganisti/ioner LO. fackförbund TCO SACO SR SAC

Strejkkommitte

Annan ttthetstagat'organtsation

Företag 0 arbetsgivarorganisationer Storföretag (särskild lista) Mellanföretag "Enmanslörctag" Företagarlöreningar SAF. branschorganisationer

Ekonomiska organisationer

Kooperativa Förbundet HSB. RESO. Folkets Hus etc LMC. lantbruks/producentkooperation

A ndra organisationer

Nykterhetsorganisationer Bildningsorganisationer Handikapporganisationer lnvandrarföreningar Aktionsgrupper

Svenska kyrkan Frikyrkan

Ideella organisationer Ovriga organisationer

Medier

Den egna tidningen Annan tidning samma blocksignatur Annan tidning annan blocksignatur Sveriges Radio

Ljudradion tv

Ovriga medier

Ospecificerad grupptill/törit'liet

Fria yrken "Kändisar" ur nöjesvärlden Kungligheter Ovriga enskilda namngivna Ovriga enskilda anonyma Ovrigt

9) Position. Gruppbestämda aktörer kategoriseras under denna variabel efter deras position inom den grupp de uppges tillhöra. dels efter kön. dels enligt följande:

Statsråd

Partipolitiker

Chefsposition inom gruppen Ledande förtroendeman Ombudsman. inlormationssekreterare Enskilda flera personer i grupp Enskild Ospecificerad funktion

10)Aktivitet. Under denna variabel kodas aktörens aktivitet. Det kan röra sig om en riktad aktivitet såsom kritik eller beröm. en allmän aktivitet såsom vidtagande av åtgärd eller redogörelse för ett förhållande. eller en debatte- rande aktivitet såsom diskussion eller förhandling mellan olika grupper.

2.1.3 Ana/ysga'ng

lnnehållsanalysen kan uppdelas i fyra steg:

Steg 1 innebär att en redaktionell enhet identifieras och mäts till sin storlek (Spaltcentimeter, spaltbredd. sekunder) samt förekomst av eventuella bilder anges. Detta steg genomförs för samtliga analysenheter som är större än tre Spaltcentimeter.

Steg 2 innebär att analysenheten formkategoriseras variabel 3 i den ovan- stående översikten.

Steg3 är beroende av vilken formkategori som angivits i steg 2 enligt: ny- heter och reportage kodas vidare på källa. arena. sakområde och perspektiv enligt föregående översikt

ledare, kommentarer, bakgrunder etc. kodas vidare på arena. sakområde och perspektiv

pressklipp kodas vidare på källa. sakområde och perspektiv övrig redaktionell text och annonser kodas ej i steg 3 Steg 4 i kodningen gäller huvudsakligen nyhetsmaterialet. Hur detta ana- lyseras bestäms av vilket perspektiv som bestämts enligt ovan. Nyheter med politiskt och ekonomiskt perspektiv kategoriseras i detta steg med hänsyn till aktörernas grupptillhörighet. position och aktivitet. Vid sidan av nyhets- materialet kodas dessutom organisations— och officiella annonser samt de- battartiklar i steg 4. För dessa kodas vem som satt in annonsen respektive skrivit artikeln. om detta framgår.

Vissa mindre skillnader i analysgången finns mellan de olika delstudierna. Som exempel har inte variablerna position och aktivitet fått samma utförliga kodning i den s. k. totalanalysen. I denna har aktörerna istället klassificerats som aktiva (framträder) eller passiva (omtalas).

2.1 .4 E tt kodningsexetnpel Följande artikel har hämtats från en förstasida (fredagen den 26 april 1974. Dala-Demokraten) som ingåri projektets undersökningar. Här skall illustre- ras hur kodningen av en sådan artikel genomförts:

Klart med AP-fonden

STOCKHOLM (TT). Däremot tillgodosågs inte pl.anet Överenskommelsen sedan överenskommelsen Centern fick igenom sina k'rawet på begränsningar av hade då”le|zatiluften" iöver träffats. krav på att enxuuidgning av aktieköp till högst rem proc i ett dygn. När dessa krav hade till- den fjärde AP-fonden över ett företag. —- Riksdagens ratt att be- godosetts unsig viltt det tills 500 milj kr skall avgöras av Det blev en kompromiss i sluta om mera pengar till vidare kan anstå med be- riksdagen och att den skall få AP-frågan mellan socialde- fonden och informationsfrå- slutet om placeringsreglerna. en årligen återkommande mokraterna och centerpar- gorna har varit mycket vikti- sade Fälldin. Han underströk redovisning av fondens verk- tie! på torsdazskvällen efter en för 055. framhöll centerle- samhet. nya kontakter på partiledar- daren Thorbjörn Fälldin Film-P. lid-3

Variabel Kodas Identifikation (1) Dala—Demokraten 26 april 1974 s ] Volym (2) 20 Spcm 4 spalter Ej bild Form (3) Allmänt nyhetsmaterial (kodas därför vidare) Källa (4) TT Arena (5) Händelsen utspelas i Stock- holm men berör Sverige riks Sakområde (6) Nationalekonomisk fråga!

ekonomisk politik

Perspektiv (7) Politiskt. Händelsen avser ett politiskt beslut (kodas därför vidare)

Aktör/grupp (8) Centerpartiet och socialdemokraterna

Position (9) Partipolitiker, manlig Opersonligt det (partiet)

Aktivitet (10) Det redogörs jör en händelse

2.1 .5 Reliabilitetstest

Reliabilitetskontroll på innehållsanalysen har gjorts enligt traditionellt möns- ter. Materialet har kontrollerats genom att ett slumpmässigt urval av artiklar från förstasides- och ledarsidesanalyserna kodats av (lera kodare. Omkring var tionde artikel har kontrollerats.

Resultatet av reliabilitetskontrollen mätt med den konventionella relia- bilitetsformeln visar att ingen variabel får ett värde understigande 0.89.

2.2 Läsar- och kommunfullmäktigestudierna

2 .2 .1 Inledning

Läsar- och kommunfullmäktigestudierna utgörs av fyra delundersökningar: 1. A l/mänhetsstudien, 2. Kommunfullmäktigestudien. 3. Endagsstudien samt 4. Infivttarstudien. De har genomförts genom personliga intervjuer respektive enkät (endagsstudien) med tillsammans mer än tvåtusen personer i de fyra huvudsakliga undersökningskommunerna. I den första intervjuades ett re-

presentativt urval om ca 500 personer i varje kommun. Den andra delstudien avser samtliga ledamteri kommunfullmäktige i samma kommuner. Endags- studien riktades till båda dessa grupper och den fjärde studien gällde personer som nyligen inflyttat till Malmö kommun.

Fältarbetet utfördes av Statistiska centralbyråns (SCB) lokalombud under tiden 25 februari—15 maj 1974. Intervjuerna har skett sedan intervjuperso- nerna först tillsänts ett introduktionsbrev och senare kontaktats per telefon. När intervjuformulären inkommit granskades de och eventuella ofullstän- digheter kompletterades via lokalombuden. Frågor med bundna svarsalter- nativ har kodats av SCB medan de öppna frågorna har kodats av projekt- gruppen i Göteborg. Materialet har stansats av SCB. Den vidare databear- betningen har gjorts av projektgruppen.

Frågeformulär. Underlagen för intervjuerna utgörs av frågeformulär som upprättats i olika versioner för de tre delundersökningarna. med en stor del gemensamma frågor. Vissa frågor som rör den lokala massmediesituationen finns i sin tur i flera versioner beroende på i vilken undersökningskommun intervjun skett. Formuläret innehåller huvudsakligen frågor med fasta svars- alternativ men ett antal öppna frågor förekommer också (om lokala samhälls- frågor. förslag till presspolitiska åtgärder). Formulären testades genom 25 in- tervjuer i Västerås underjanuari 1974 och vissa justeringar gjordes efter ut— värderingen.

Formulären omfattar i princip frågor inom följande frågeområden:

Position. Individens ställning i samhället. t. ex. ålder. civilstånd. utbild- ning, yrke och arbetsförhållanden.

Perception. Individens allmänna intressen, uppfattningari samhällsfrågor, bedömning av sin situation, partisympati etc.

Interaktion. Primärgruppsrelationer. fritidsaktiviteter, organisationsaktivi- tet, myndighetskontakt. massmediekontakt etc.

Mediekonsumtion. Konsumtionsmönster för olika massmedier: dagstid- ningar. populärtidningar. facktidningar samt för radio—tv. Läsvanor för dags- pressinnehåll.

Mediebedömningar. Uppfattning av dagspressens betydelse, nyhetsmate- rialets tillförlitlighet i olika medier.

2.2.2 Allmänhetsstudien

Bakgrund. Allmänhetsstudien består av intervjuer i ett urval om ca 400 per- soner i var och en av de fyra kommunerna Malmö, Göteborg. Västerås och Leksand framtaget genom SCB. Syftet med intervjuerna är att studera kon- sumtionen av olika typer av massmedia; dagspress. populär- och fackpress samt radio och TV. För att göra det möjligt att sätta in konsumtionsvanorna i ett större perspektiv ställdes i intervjuerna också frågor kring bl. a. politiskt intresse och engagemang. fritidsaktiviteter och kunskap om olika samhälls- frågor. För att möjliggöra parallella analyser med innehållsanalyserna och or- ganisationsstudien (jfr nedan) ställdes också frågor om vad som ansågs ha dominerat den lokala samhällsdebatten och vilka händelser som varit ak— tuella den senaste tiden.

Urval. Urvalet av intervjupersoner har skett genom ett systematiskt ur- valsförfarande. Inom vart och ett av områdena (= undersökningskommu- nerna) avgränsades så en undersökningspopulation varur ett slumpmässigt urval drogs. Urvalet fördelade sig enligt nedan:

Malmö Göteborg Västerås Leksand Totalt Bruttourval 491 500 500 502 1 993 Overtäckning 23 33 21 29 116 % % % % _ &_ Nettourval 468 100 467 100 469 100 473 100 1 877 100 lntervjuade 385 82.3 376 805 397 84.7 437 92.4 1 595 85.0 Individbortfall 83 17.7 91 19.5 72 15.3 36 7.6 282 15.0

Övertäckningen utgörs av de personer som ingår i bruttopopulationen men som vi av olika anledningar ej är intresserade av att studera. Orsaken kan vara att de flyttat från kommunen, att de avlidit efter urvalsramens upp- rättande eller att de ej är svensktalande.

Frågeformulär. Underlaget för intervjuerna utgörs av ett 25-sidigt fråge- formulär omfattande 71 frågor samt detaljerade instruktioner till intervjua— ren. Frågorna ansluter sig helt till de i inledningen nämnda frågeområdena. I bilaga A 1 och A 2 ges några exempel på frågor och i bilaga A 3 ett exempel på en ”typsida".

2.2.3 Kommunfullmäktigestudien

Bakgrund. Kommunfullmäktigestudien består av en totalundersökning av ledamöterna i kommunfullmäktige i de fyra undersökningskommunerna Malmö. Göteborg. Västerås och Leksand. Motivet var att nå en grupp po- litiskt aktiva personer som bl. a. i större utsträckning kunde förväntas vara flertidningsläsare. Därmed gavs möjlighet till jämförelser av attityder till och användning av olika dagstidningar. Vidare finns möjlighet att göra en upp- följning och utveckling av den tidigare genomförda organisationsenkäten. Urval: Som ovan nämnts består kommunfullmäktigestudien av ett total- urval. Samtliga kommunfullmäktigeledamöter i Malmö, Göteborg, Västerås och Leksand ingår i undersökningen. Den politiska strukturen hos fullmäk- tigeförsamlingarna i dessa kommuner framgår av följande tablå:

Partiställning (antal mandat) Mal- Göte— Väs- Lek- Totalt i kommunfullmäktige mö borg teras sand

Moderata samlingspartiet 12 12 9 5 36 Folkpartiet 5 19 8 5 37 Centerpartiet 11 11 14 19 55 Socialdemokraterna 31 32 31 18 112 Vänsterpartiet kommunisterna 2 7 3 — 12 Ovriga (KDS) — — — 2 2

Summa: 61 81 65 49 256

Undersökningspopulationen och bortfallet presenteras i följande tablå:

Malmö Göteborg Västerås Leksand Totalt Undersöknings- & & _S/o_ % &_ population 61 100 81 100 65 100 49 100 256 100 Intervjuade 60 98.4 78 96.3 64 98.5 48 980 250 97.7 lndividbortfall. vägran 1 1.6 3 3.7 1 1.5 1 2,0 6 2.3

Frågeformulär. Underlaget för intervjuerna utgörs av ett I8-sidigt fråge- formulär i A4-format omfattande 48 frågor samt detaljerade instruktioner för intervjuaren. Frågorna är till en stor del identiska med de som ställts till allmänheten med undantag för vissa bakgrundsfrågor. I kommunfullmäk- tigestudien tillkommer ett antal frågor om utnyttjandet av massmedier som informationskanaler. bedömning av det egna partiets möjligheter att nå ut. kontakter med massmedier etc. Dessa frågor har stora likheter med dem som ställts till organisationerna. Exempel på frågor ges i bilaga A 4 och A 5.

2.2.4 E ndagssrudien

Allmänt. lallmänhets- och kommunfullmäktigestudierna tillfrågades reSpon- denterna bl. a. om vilken lokal morgontidning de läser. För att komplettera dessa uppgifter om mediakonsumtionen genomfördes den s. k. endagsstu- dien (tidigare del redovisad som MEMO-studien) vars syfte är att kartlägga utbudet i tidningar, radio och TV under en dag samt den faktiska konsum- tionen samma dag.

Tillvägagångssärt. Till de respondenter bland allmänheten och kommun- fullmäktige som uppgett vilken lokal morgontidning de läser som "huvud- tidning” skickades ett exemplar av den aktuella tidningen för den 26 april 1974. De skulle i denna markera vilka artiklar och annonser de läst. Instruk- tionen för ifyllandet redovisas som bilaga A 6. Fältarbetet planerades så att samtliga fick tidningen med post den 27 april. Dessutom bifogades ett fy- rasidigt enkätformulär om i vilken utsträckning man tagit del av tv-program- men den 25 och den 26 april samt några frågor om hur lång tid respondenten läst tidningen respektive lyssnat på radio och tittat på tv under dessa två dagar.

Den 29 april startade uppföljningsarbetet per telefon och pågick till den 1 maj. Under denna tid kontaktades samtliga respondenter. Den 2 och 3 maj sändes en ny omgång tidning och enkätformulär till dem som inte redan svarat.

De inkomna tidningarna kodades sedan efter vilka artiklar och annonser som markerats som lästa. Varje artikel innehållsanalyserades enligt samma kodschema som använts i innehållsanalysen (se ovan).

Urval. Urvalet består av de respondenter. såväl allmänheten som kommun- fullmäktige. i Malmö. Göteborg. Västerås och Leksand som uppgett vilken lokal tidning de läser. Urvalet fördelar sig enligt följande:

Område Totalt urval Andel svar Andel svar totalt (%) endagsstudien (%) Av urvalet Av läsare

Allm KF Allm KF Allm KF Allm KF

Malmö 468 61 82 98 60 92 80 93 Göteborg 467 81 81 96 55 85 75 88 Västerås 469 65 85 99 64 83 82 87 Leksand 473 49 92 98 76 86 86 88

Anm: Utgångspunkten för endagsstudien var de som medverkat i läsar- och kommun- fullmäktigestudierna. Svarsandelarna för endagsstudien anges därför både i procent av urvalet totalt och av dem som medverkat i de två förstnämnda studierna. Allm = allmänheten. KF = kommunfullmäktige.

Totalt deltog i endagsstudien 1 720 personer varav 1 472 ur allmänheten och 248 kommunfullmäktigeledamöter. 1 414 svarade. 1 193 ur allmänheten och 221 kommunfullmäktigeledamöter.

Fe/källor. Endagsstudiens form av enkätundersökning kan ge upphov till vissa särskilda typer av fel:

a) markeringsfel vid ifyllandet av den utsända tidningen respektive enkät-

formuläret.

b) minnesfe/ vid ifyllandet.

c) tekniska fel vid bearbetningen. Den första typen av fel innebär att respondenten t. ex. inte läst igenom tidningen tillräckligt ordentligt i samband med att markeringarna gjordes, eller att icke lästa artiklar markerats. Resultaten talar emellertid för att dessa fel inte förekommer i någon större utsträckning. Även mycket små artiklar på undanskymd plats har fått ett mycket stort antal markeringar i samtliga tidningar.

Minnesfel kan förekomma i viss utsträckning. För att minimera dessa in- leddes påminnelsearbetet redan dagarna efter det att enkäten distribuerats. Efter omkring en vecka hade nära 90 procent av svaren inkommit till pro- jektledningen i Göteborg. Även denna felkälla torde därför ha relativt liten betydelse.

Tekniska fel kan förekomma i viss utsträckning orsakade av att felaktiga koder använts. att kodaren hoppat över någon markerad artikel etc. De kon- troller som gjorts visar att denna typ av fel ligger under 1 procent av det totala materialet och de bör därför kunna negligeras.

2.2.5 Inflytrarstudien

Bakgrund. För att kunna belysa en bestämd grupps informationssituation har ett Specialurval gjorts. En grupp som bedömts vara av särskilt intresse är nyinflyttade till en kommun. Vi är då. med en explorativ ansats, intresserade av att studera hur massmediavanor etableras, med tonvikten lagd på den lokala pressens betydelse. Som undersökningskommun valdes Malmö i egenskap av kommun med konkurrens på dagstidningsområdet och relativt stor andel inflyttare.

Urval. Urvalet har skett bland de personer som under tiden 1 januari—15 juni 1973 flyttade in till Malmö och kom från kommuner belägna utanför

Malmöhus län. Bruttourvalet utgörs av 300 personer. och utfallet fördelar sig enligt nedan.

Bruttourval 300 Overtäckning 37

% Nettourval 263 100 Intervjuade 221 84.0 Individbortfall 42 16.0

Jämförelser med allmänhetsstudien. En viktig fråga för bedömningarna av inflyttarstudien är hur inflyttarna förhåller sig till ett genomsnitt av allmän- heten i Malmö då det gäller vissa bakgrundsvariabler. I följande två tabeller visas att inflyttargruppen genomgående är yngre än allmänhetsgruppen i Malmö samt att den nyinflyttade som regel har en högre utbildning.

Ålder 15—24 25—34 35—44 45—54 55—65 Totalt Antal

Allmänheten 20.3 21.1 15.8 23.7 l9.3 1002 385 lnllyttare 23.2 49.3 14.7 8.7 4.8 100.7 221

Utbildning Folkskola Realskola Studentexam. Totalt Antal (motsv) (motsv) eller högre

Allmänheten 48.6 36.1 15.4 1001 385 lnllyttare 28.0 33.5 38.5 100.0 221

Frågeformulär. Underlaget för intervjuerna utgörs av ett 23—sidigt fråge- formulär omfattande 61 frågor. samt detaljerade instruktioner till intervjua— ren. Frågorna är till största delen identiska med de som förekommer i all- mänhetsstudien och ansluter sig till de i inledningen nämnda frågeom- rådena. Ett antal bakgrundsfrågor samt frågor i anknytning till lokala sam— hällsfrågor har uteslutits och istället tillkommer frågor om motiv för val av tidning vid inflyttningen etc. Bilaga A 7 ger exempel på frågor.

2.3 Organisationsstudien

Organisationsstudien har genomförts som postal enkät till ett urval på om- kring 1 600 organisationer i de aktuella undersökningsområdena. Dessa ut- görs av politiska. fackliga. ekonomiska och ideella organisationer. företag. kommunala nämnder och myndigheter. Undersökningsperioden om fattar ti- den 18 maj—30 augusti 1973. Ett introduktionsbrev samt 2—4 påminnelsebrev sändes ut. Inom ett urval av bortfallsindividerna har uppföljning skett genom telefonpåminnelser.

2.3.1 Urval

De enskilda undersökningsenheterna har tagits fram genom kontakt med riksorganisationerna. genom postens adressregister (PAR). från Kommun-

kalendern (1973) och ur telefonkataloger. Urvalet har således skett på kva- litativa grunder. Inom regionerna har ett urval gjorts som så fullständigt som möjligt täcker förekommande organisationer. Inom vissa grupper (politiska föreningar. kommunala nämnder) har en totalundersökning gjorts. Samman- lagt omfattar undersökningen I 608 organisationer som inför bearbetningen uppdelats i större redovisningsgrupper enligt nedan:

Antal I Politiska organisationer 448 11 Fackliga organisationer 399 111 Ekonomiska och ideella organisationer 175 IV Aktionsgrupper 29 V Statskyrkliga och frikyrkliga församlingar 116 V1 Företag 256 VII Kommunala nämnder 115 VIII Statliga. läns- och kommunala myndigheter 70

2.3.2 Bortfall

Svarsbortfallet för en undersökningsvariabel kan uppdelas i individbortfall och partiellt bortfall. Individbortfallet består av intervjupersoner som inte svarat på någon fråga. t. ex. vägrare och ej anträffade. Det partiella bortfallet består av intervjupersoner som svarat på åtminstone en fråga men för vilka man inte fått något mätvärde för undersökningsvariabeln.

Individbortfall. Uppföljning i form av telefonpåminnelser har skett i två omgångar. Till ca 200 organisationer har dessutom ett tredje påminnelsebrev utsänts. Vid undersökningsperiodens avslutande fördelade sig individbort- fallet på följande sätt:

Tabell A4. Andel organisationer i respektive bortfallskategori och redovisnings- grupp.

Redovisningsgrupp Bortfall Brutto- Netto- Svarsin- urval urval divider Vägran Ej antr. Totalt 1 Antal 448 435 293 138 4 142 Procent 100 67.3 31.7 0.9 32.6 11 Antal 399 380 240 126 14 140 Procent 100 63.2 33.2 3 7 36.8 111 Antal 175 167 115 49 3 52 Procent 100 68.9 29.3 1.8 31.1 IV Antal 29 29 15 12 2 12 Procent 100 51.7 41.4 6.9 48.3 V Antal 116 115 62 52 I 53 Procent 100 53.9 45.2 0.9 46.1 VI Antal 256 238 122 111 5 116 Procent 100 51.3 46.6 2.1 48.7 VII Antal 115 108 94 14 0 14 Procent 100 87.0 13.0 0.0 13.0 VIII Antal 70 70 49 20 1 21 Procent 100 70.0 28.6 1.4 30.0 Totalt Antal 1 608 1 542 990 522 30 552 Procent 100 64.2 33.9 1.9 35.8

Skillnaden mellan brutto- och nettourvalet utgörs av övertäckning. dvs. organisationer som ingåri urvalsramen men ej i undersökningspopulationen. Anledningen kan vara nedlagda företag. upplösta föreningar. dublettförsän- delser (formulär till olika personer som representerar samma organisation). Vissa organisationer som här förts till "vägran" och "ej anträffade" torde kunna hänföras till en övertäckning vi ej fått kännedom om. Bortfallet skulle därmed bli något mindre än det redovisade.

Partiellt bortfall. En enkätkomplettering gjordes med de politiska och fack- liga organisationer samt de kommunala nämnder som ej besvarat vissa av pressutredningen prioriterade frågor. 286 sådana försändelser utsändes och 127. dvs. 44.4 % svarade. Det partiella bortfallet överstiger dock för vissa variabler 40 %. I sådana fall redovisas detta i anslutning till analysen.

Det slutliga urvalet redovisas per grupp och undersökningskommun i ta- bell A 5.

Tabell A 5. Studerade organisationer. företag och nämnder efter typ och undersök-

ningskommun. Organisationer Huvudkommuner Övriga kommuner Totalt ä % oo &" :e 1— : "0 a % ä g ä 5 '— .”" 'I? — _ t— : X _ % 8 ; a: &? få 3 få 3 &? (m) 7 4 9 26 3 4 2 1 10 36 (fp) 2 2 3 2 9 2 2 1 2 7 16 (c) 10 14 13 10 47 17 4 3 6 30 77 (s) 34 49 23 11 117 8 4 6 6 24 141 (vpk) I 7 2 0 10 O 0 1 0 1 11 Övriga panier 2 2 2 1 7 2 1 3 0 5 12 Fackliga organisationer LO 23 39 37 17 116 14 4 4 2 24 140 Övr 11 44 21 13 89 3 2 4 2 11 100 Organisationer Ekon 15 9 17 13 54 12 5 3 4 24 78 Ovr 7 9 9 3 28 2 3 3 1 9 37 Akt.grp. 2 7 3 2 14 0 1 0 0 1 15 Församlingar Stats 5 6 3 5 19 I 3 2 3 9 28 Fri 6 6 5 8 25 4 2 1 2 9 34 Företag > 200a 14 19 2 1 36 1 O 2 0 3 39 ( 2003 25 35 7 7 74 1 3 2 3 9 83 Kommunala nämnder 14 13 13 6 46 13 10 7 18 48 94 Myndigheter 9 12 15 9 45 1 1 2 0 4 49 Totalt 186 280 179 1 17 762 84 49 45 50 228 990

aAvser antal anställda.

Representativitetsproblem. De organisationer som ingår i urvalet är sådana som vi antagit vara av störst betydelse för den lokala kommunikationssi- tuationen. Urvalet är således inte slumpmässigt ur en strikt avgränsad po- pulation. Hur skall då bortfallet betraktas? Detta kan bero på att enkäten

inte nått ”rätt" person. att semester och annat påverkat. Viktigast torde dock vara att den som fått enkäten inte upplevt frågeställningarna som särskilt relevanta för organisationen. Detta är en tendens som återkommer inom ra- men för bortfallsuppföljningen och den stöds också av att de som antagits ha störst intresse av dagspress och radio-tv ur informations- och opinions- synpunkt (nämnder och politiska organisationer) har svarat i större utsträck- ning än andra. Uppenbart är att man från de redovisade siffrorna kan dra slutsatser om vad de mest medieintresserade inom varje redovisningsgrupp anser. Det förefaller också rimligt. att utifrån materialet uttala sig om mass- mediernas lokalpolitiska roll beträffande dessa typer av organisationer.

Enkät/"ormulär. Mätinstrumentet utgjordes av ett åttasidigt formuläri A4- format som upprättades i tolv delvis olika versioner beroende av organisa- tionskategori och undersökningskommun. Skilda formulär sändes till:

1) företag 2) kommunala nämnder och myndigheter 3) övriga organisa- tioner.

För varje undersökningsregion trycktes dessa tre formulär i en version an- passad till den lokala pressituationen. Exempel på frågor ur formulären ges i bilaga A 8. .

De olika formulären har distribuerats av Statistiska centralbyrån som också svarat för kodning och stansning. Materialet har sedan databearbetats och analyserats av projektgruppen i Göteborg.

Problem med medveten förvrängning av svaren förekommer huvudsak- ligen vid känsliga eller prestigeladdade frågor. Med få undantag (frågan om aktivitetsgrad hos en förenings medlemmar samt frågor som rör personers inom företagsledningar och myndigheter partipolitiska styrelseuppdrag) fö- rekommer knappast denna typ av frågor i undersökningen.

3 Litteratur

Följande litteraturöversikt har tre huvuddelar. Först redovisas ett urval av de delrapporter som lagts fram inom projektet. I dessa återfinns också kom- pletterande uppgifter. som av utrymmesskäl ej kunnat presenteras i förelig- gande rapport. Del 2 återger referenser till enskilda avsnitt i rapporten. Denna förteckning skall ses både som en lista på verifikationer till texten och som hänvisningar till närliggande studier. Tredje delen av litteraturöversikten är en allmän redovisning av litteratur som utnyttjats i undersökningen.

Mediestudien: innehållsanalysen. Allmän orientering och konstruktion. Översiktlig beskrivning av den innehållsanalytiska undersökningen. 1973-12-06/ Lennart Wei- bull. 102 s. Mediestudien: innehållsanalysen. Exempliflerande beskrivning. I974-05-15/Ann— Christine Lundberg. 43 s. Områdesstudien. Beskrivning av politisk och ekonomisk situation samt mediestruktur i undersökningsomrädena. 1974-O4-07/Lars Aldemark. Lennart Weibull. 80 s. Organisationsstudicn. Dagspressen i samhället —ett diskussionsunderlag. Redovisning av enkäten med organisationerna. 1974-04—07/Lars Aldemark. Lennart Weibull. 87 s. Attitudes of Political Organizations to Mass Media. Paper prepared for the ECPR Workshop on the Political Role of Mass Media. Strasbourg. March 1974. 1974- 04-20/Lars Aldemark. Lennart Weibull. 43 s. MEMO-studien. En första redovisning av läsvanorna i sex dagstidningar. 1974-07- 20/Lars Aldemark. Lennart Weibull. 54 s. Tidningsläsning. En första redovisning av resultat från intervjuundersökningen. 1974- 08-19/Lars Aldemark. Lennart Weibull. 101 5. Fyra mediesituationer. Delrapport 2 från intervjuundersökningen. 1974-08-18/Lars Aldemark. Lennart Weibull. 29 s. Nyheteroch kommentarer. Om förstasidor och ledarsidori 11 tidningar 1973. En första redovisning av innehållsanalysen. 1974-08-20/Jan Strid. Lennart Weibull. 58 s. Regionalradio- och regional-TV-undersökningen. En första redovisning av innehålls- analysen. 1975-01-23/Jan Strid och Lennart Weibull. 45 s.

Samhällsinformation i fyra svenska kommuner. November 1974/Lars Aldemark. Len- nart Weibull. 55 s.

216. Appendix: Litteratur sou 1975:78 3.2 Litteraturreferenser till enskilda avsnitt

1. Problemställning

Lagerlöf. Karl-Erik: En nedläggning av HT är inte acceptabel. Göteborgs Handels— och Sjöfartstidning 1973-09—05.

Furhoff. Lars: Massmedierna i Norden. Från "llrebladssystenfl till villrådighet. Nor- disk Tidskrift 1975/3. Hadenius. Stig. Seveborg. Jan-Olof& Weibull. Lennart: Partipress. Stockholm 1970. s. 9f. Lundquist. Lars-Anders: Storstadstidningarnas ekonomiska utveckling. Tidningskon- kurrensen i Malmö 1940—1974. Institutionen för ekonomisk historia. Göteborgs universitet 1975. McQuail. Denis: Towards a Sociology of Mass Communications. London 1969. s. 20ff. Regeringens proposition 1975zl3. Regeringens proposition om lokalradio och vissa andra rundradiofrågor. Stockholm 1975. s. 59f. Ringdahl. Jan: Tidningsdöd och politik. 1 Modern demokrati. (red. Per-Erik Back). Lund 1973. Tidningsutvecklingen i Värmland. 1906—1968. Opublicerat material. Statsvetenskap- liga institutionen. Göteborgs universitet. Tollin. Sven: Svensk dagspress 1900—1967. Stockholm 1967.

Statistisk årsbok för Göteborg 1974. Statistisk årsbok för Malmö 1974. Statistisk årsbok för Västerås kommun 1974. Statistiska centralbyrån. Befolkningsstatistik (Demopak). Statistiska centralbyrån. Valstatistik. Tidningsstatistik AB. Dagspressens detaljspridning 1974. Tidningsstatistik AB. Marknadsstatistik 1974.

Abrahamsson. Bengt: Organisationerna och demokratin. I Demokratibegreppet. Stock- holm 1972. s. 126f. Bachrach. Peter & Baratz. Morton S.: Makt och fattigdom. Malmö 1972. s. Siff. Cox. Harvey & Morgan. David: City Politics and the Press. Cambridge 1973. s. 16ff. Den kommunala självstyrelsen 1. Ett forskningsprogram. Stockholm. Uppsala 1970. s. 35ff. de Fleur. Melvin: Theories of Mass Communications. New York 1970. s. 166ff. Frederickson. George H. & O”Leary. Linda Schluter: Power. Public Opinion and Policy in a Metropolitan Community. New York 1973. 5. 15111". Geissler. Rainer: Massenmedien. Basiskommunikation und Demokratie. Tiibingen 1973. s. 27ff. Glotz. Peter & Langenbucher. Wolfgang: Monopol und Kommunikation. Publizistik 1968. Heft 2/3/4. Janowitz. Morris: The Community Press in an Urban Setting. Chicago 1967. Lewin. Leif: Folket och eliterna. Stockholm 1970. s. 2200".

Lykke Pedersen. Steen: Undersogelser af det lokale monopol. Problemstilling. Ar- betspapper till 11. Nordiska Massmediaforskarkonferensen. Bjerringebro. Danmark. augusti 1975. Martinusson. Willy: Fjerndemokratiet. Gjövik 1973. s. 233ff. Mäller-Doohm. Stefan: Medienindustrie und Demokratie. Frankfurt/Main 1972. s. 53ff. Nordahl Svendsen. Erik: Monopol-avisen mellem kilde og laesere. Arbetspapper till 11. Nordiska Massmediaforskarkonferensen. Bjerringebro. Danmark. augusti 1975. Seymor-Ure. Colin: The political impact of mass media. London 1974. s. 44ff. Vidgad samhällsinformation. SOU 1969z48. Stockholm 1969. s. 8ff. Wright. Charles: Mass Communications. New York 1959.

2. Tidningsläsning och medieval 2.2 Tidningskonsumtion

Alström. Börje & Patriksson. Göran: Lokaltidningen och läsarna. Sundsvall 1971. s. 270". Dagspressens situation. SOU 196848. 5. 30ff. Furhoff. Lars: Vardagskonsumtion av dagstidningar i Sverige 1945—65. Stockholm 1967. Jansen. Torben Bo: Massekommunikationsmidler i Danmark. Viborg 1967. Kleberg. Madeleine: Den potentiella publiken. l Radio—TV möter publiken. Stockholm 1972. s. 72. Kline. Gerald: Media Time Budgeting as a Function of Demographics and Life Style. Journalism Quarterly 1971. s. 211—221. Lundberg. Dan & Hultén. Olof: Individen och massmedia. Stockholm 1968. Prokop. Dieter(Hrsg): Massenkommunikationsforschung 2: Konsumtion. Frankfurt- /Main 1973. s. 74ff.

2 .3 Tidningsval

Alström. Börje & Patriksson. Göran: Lokaltidningen och läsarna. Sundsvall 1971. s. 27. Janson. Carl-Gunnar: Urbanisering och flyttning. 1 Svensk samhällsstruktur i socio— logisk belysning. Red. Edmund Dahlström. Stockholm 1965. Lane. Robert E. & Sears. David O.: Allmän opinion. Stockholm 1969. s. 129ff. Westerståhl. Jörgen: Dagspressen och den politiska opinionsbildningen. Statsveten- skapliga institutionen. Göteborgs universitet 1965. s. 10ff.

Braconier. Fredrik: The Power and Influence of the Press. A case-study concerning the non-socialist amalgamation in the Four—town Constituency in Sweden during the 1960'5. Paper prepared for the ECPR Workshop on the Political Role of Mass Media. Strasbourg. mars 1974. Butler. David & Stokes. Donald: The National Press and Partisan Change. 1 Media Sociology (ed. Jeremy Tunstall). London 1970. Westerståhl. Jörgen: Dagspressen och den politiska opinionsbildningen. Statsveten— skapliga institutionen. Göteborgs universitet 1965. s. 13ff. Westerståhl. Jörgen & Janson. Carl-Gunnar: Politisk press. Göteborg 1958. s. 781'f.

Gruppen för samhällsstudier. Socialdemokraterna. Undersökning av Västmanlands Folkblad (S). Opublicerad.

2.6 Radio och tv

Berg. U|f& Gahlin. Anders: Radio och TV det dagliga mönstret. Sveriges Radio— /PUB. Stockholm 1973. Gahlin. Anders: Några svenskar lyssnar på radio. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1974. Olsson. Ingrid: Dagboksundersökning av publikfrekvenser i etermedia. Delrapport II. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1970. Rudén. Claes: Några synpunkter på mätning av TV-tittarvanor. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1970. Schulman. Jannecke: Den potentiella och faktiska radiopubliken, Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1973. Schulman. Jannecke: Konsumtion av regionalprogram i radio/TV. Sveriges Radio/ PUB. Stockholm 1974. Schulman. Jannecke: Radiolyssnandet den 22—26 april 1974. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1974. Schulman. Jannecke: Studie kring tittardefinitionen. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1974. TV—tittandet 25—26 april 1974. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1974. TV:s publik våren 1974. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1974.

Interesser og informasjonskilder. Ukepressens informasjonskontor. Oslo 1967. Lundberg. Dan & Hultén. Olof: Individen och massmedia. Stockholm 1968. s. ll8ff. Orvesto 1972 II. Testologen AB. Stockholm 1972. Svensk populärpress. En beskrivning. Undersökning av populärpresslåisning. Vectu 1974.

Veckopress som kanal för samhällsinformation. Nämnden för samhällsinformation/ Vectu.Stockholm 1974.

Celko. Jaroslaw: Effects of Mass Communication. Media on Forming of Public Opi- nion. I Public Opinion and Mass Communication. Working Conference Budapest 1971. Hungarian Radio and Television. Budapest I972. Curran. James: The Impact of TV on the Audience for National Newspapers 1945—1968. I Media Sociology (ed. Jeremy Tunstall). London 1970. Den kommunala självstyrelsen 2. Medborgarna informeras. Uppsala 1971. s. 66ff. Edelstein. Alex S.: An Alternative Approach to the Study of Source Effects in Mass Communication. Studies of Broadcasting. NHK 1973. NDI—fakta. Den norske befolknings interesser og enkelte mediagruppers roller som informasjonskilder. Oslo 1974. Piramidin. V.A.: Evaluative Attitudes Towards the Newspaper. I Sociology of Mass Communications (ed. Denis McQuail). London I972. Sammenligning mellem mediagrupper. Dagblade. ugeblade. trafikmedia. reklamefilm. lokalaviser Thulstrup marketing. Köpenhamn I973. Österman. Torsten. Wikman. Anders & Bernow. Roger: Svenskarna Och oljekrisen. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1973.

3. Dagspressens innehåll 3.2 Tidningarnas totala innehåll

Johansson. Nils & Nilsson. Lennart: Konkurrens och innehåll. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 1965. Kayser. Jaques: Le quotidien francais. Paris 1963. s. IO3ff. Schulz. Winfried (Hrsg): Der Inhalt der Zeitungen. Dtisseldorf 1970. SDS Annonsrapport. Mars månad 1974. Sydsvenska Dagbladet AB. Weibull. Lennart: Lokalradioförsöket 1973. Delrapport 4. lnnehållsanalysen. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1974. s. 31. Westerståhl. Jörgen: Att mäta dagspressens totala innehåll 3. I Festskrift till Georg Andrén. Stockholm 1960.

3 .3 Nyhetsmaterialets geografiska förde/ning

Birgersson. Bengt-Owe: Det kommunala kommunikationssystemet. Kommunalforsk— ningsgruppen. Avhandlingsserien. Statsvetenskapliga institutionen. Stockholms universitet 1969. s. 4Iff. Furhoff. Lars & Nilsson. Lennart: Utländskt nyhetsmaterial i svenska och utländska prestigetidningar. Statsvetenskaplig tidskrift 1968/2. Glotz. Peter & Langenbucher. Wolfgang R.: Der missachtete Leser. Köln 1969. s. 47ff. Hadenius. Stig: Nyheter från TT. Stockholm 1971. s. 233. Hansson. Håkan: Anders Persson har vrickat foten. Oskarshamn 1968. Himmelstrand. Ulf: Världen. Nigeria och Biafra. Stockholm 1969. Höther. Jörgen. Scholand. Hildegard & Schwarte. Norbert: Inhalt und Struktur re- gionaler Tageszeitungen. Dässeldorf 1973. s. 68ff. Nyhetsverksamheten inom Sveriges Radio. Sveriges Radio. Stockholm I97I. s. 139. Weibull. Lennart: Lokalradioförsöket 1973. Delrapport 4. lnnehållsanalysen. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1974. s. 34ff.

3 . 4 N yhetsinneha'llet

Hadenius. Stig: Nyheter från TT. Stockholm 1971. s. I78. Weibull. Lennart: Lokalradiofo'rsöket I973. Delrapport 4. lnnehållsanalysen. Sveriges Radio/PUB 1974. s. 72ff.

Furhoff. Lars: Pressens förräderi. Stockholm 1963.

3 .6 Debatten

Lindahl. Göran: Pressklippen i svensk press. Statsvetenskaplig Tidskrift 1966. s. 4l. Thomsen. Niels: Partipressen. Århus 1965.

3. 7 Politiken [ nyheterna Cox. Harvey & Morgan. David: City Politics and the Press. Cambridge 1973. s. 46ff. Den kommunala självstyrelsen 2. Medborgarna informeras. Uppsala 1971. s. 34ff. Gerbner. George: Ideological Perspectives and Political Tendencies in News Reporting. Journalism Quarterly 1964. s. 495—508.

Hadenius. Stig: Nyheter från TT. Stockholm I971. s. 180. Hadenius. Stig: Riksdagen i pressen. SOU 1972217. Stockholm I972. s. II9. Haenisch. Horst & Schröter. Klaus: Zum politischen Potential der Lokalpresse. I Kritik 4: Manipulation der Meinungsbildung. Opladen I971. Knoche. Manfred: Kommentar und Kritik im Lokalteil der Presse in der Bundesre- publik Deutschland. Publizistik 1968/2—4. Knoche. Manfred: Kein Freispruch ftir lokale Monopolzeitungen. Die Feder 1974/7—8. Noelle-Neumann. Elisabeth: Folgen lokaler Zeitungsmonopole. I Kommunikations-

politische und Kommunikationswissenshaftliche Forschungsprojekte der Bundes- regierung (1971—1974). Bonn 1974.

3.8. Valrörelsen 1973

Bergström. Hans & Ek. Anders: Valkampanjen -68 i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet 1969. Den kommunala självstyrelsen 2. Medborgarna informeras. Uppsala I971. s. l64ff. Norrmalmstorgsrånet — Övriga nyheter. Statsvetenskapliga institutionen 1974. Westerståhl. Jörgen & Särlvik. Bo: Svensk valrörelse 1954. Arbetsrapport II. Statsve- tenskapliga institutionen. Göteborgs universitet. 5. 60ff. Westerståhl. Jörgen: Valrörelsen i Sveriges Radio 1970. Statsvetenskapliga institutio- nen. Göteborgs universitet I971.

3. 9 E tet'medier och dagspress

Coulmas. Peter: Radio ohne Zukunft? Osnabrtick I973. Weibull. Lennart: Lokalradioförsöket 1973. Delrapport 4: lnnehållsanalysen. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1974. Passim.

3.10. Sammanfattning

Svensk press. Presstödet och tidningskonkurrensen. SOU l974:l02. Stockholm 1974.

4. Tidningsläsning och politik 4 . 1 Att mäta tidningsläsning

Orvesto I972—Il. Inlörmationsguide. Testologen AB. Stockholm 1972. Riksdagens annonsering våren 1974. En informationsstudie. Olika sätt att mäta läs- ning. Nämnden för samhällsinlbrmation. Stockholm l975. Schyberger. Bo W'son: Methods of readership research. Lund 1965. Svenska institutet för opinionsundersökningar (SIFO). OBS—lästekniken för tidnings- undersökningar. l973. Tidningsstatistik AB. Dagspressens detaljspridning l974.

Dagspressens situation. SOU 1968148. Stockholm l968. s. 33IT. Hadenius. Stig & Weibull. Lennart: Press radio tv. Stockholm 1973. s. 33lff. SIFO. OBS—läsundersökning av Nerikes Allehanda 1973.

Westerståhl. Jörgen: Dagspressen och den politiska opinionsbildningen. Statsveten- skapliga institutionen. Göteborgs universitet 1965. s. I7ff.

4. 4 A nnonserna

Riksdagens annonsering våren 1974. En informationsstudie. Nämnden för samhälls- information. Stockholm I975.

4 .5 Mönster i läsvanorna

McCombs. Maxwell E. & Shaw. Donald L.: The Agenda Setting Function of Mass Media. Public Opinion Quarterly I972. Prakke. Henk: Kommunikation der Gesellschaft. Mönster l968. s. ll8fT.

4.6 Typer av tidningsläsare Oskarsson. Vilgot: Politiskt deltagande. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet 1974. s. 94ff. Särlvik. Bo: Electoral Behavior in the Swedish Multiparty System. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet 1970. s. 96ff.

Kleberg. Madeleine: Förutsättningar för lokal samhällsinformation via massmedier. Arbetspapper till II. Nordiska Massmediaforskarkonferensen. Bjerringebro. Dan- mark. augusti 1975.

4 .8 LäsprQ/i/er och mediekonsumtion

Höijer. Björn: Utbudet och publikmekanismerna. l Radio-TV möter publiken. Stock— holm I972.

Cehra. Jarko: Selective Mass Communication. Stockholm 1967. Katz. Elihu & Lazarsfeld. Paul F.: Personal Influence. Glencoe 1955. Melén. Ola: Åsikter och åsiktsbildning. Stockholm I971.

5 Organisationer, politiker och dagspress

5 .2 Dagspressen som politisk nyhetswrmedlare Bergqvist. Sven-Runo: Kommunerna och organisationerna. Kommunalforsknings- gruppen. Avhandlingsserien nr 14. Licentiatavhandling vid statsvetenskapliga in- stitutionen. Uppsala universitet 1969. Fjazestad. Björn & Nowak. Kjell: Massmedia och företagen. Uppsala I971.

Gunnmo. Alf: Huvudorganisation partigrupp fullmäktige. Kommunalforsknings- gruppen. Avhandlingsserien nr IO. Statsvetenskapliga institutionen. Umeå univer- sitet 1968.

Klason. Lars-Erik: Kommunikation i kommunala frågor. Kommunalforskningsgrup— pen. Avhandlingsserien nr 15. Statsvetenskapliga institutionen. Stockholms uni- versitet I970. Kronvall. Kai: Partipressen idag. Lund 1971.

5.6. Presspolitiska åtgärder

Blomkvist. Rune: Facklig press och facklig presspolitik. Stockholm 1969. Edström. Lennart: Lokalradio en chans för kommunerna. Kommunal Tidskrift 1973/7. Schmidt. Hendrik: Kommunikationspolitische Alternativen? Berlin (West) 1974.

6 Pressens funktioner i samhället

Auferman. Jörg: Schrumpft sich die Presse gesund? Der Journalist 1974/7. Dröge. Franz: Wissen ohne Bewusstsein. Frankfurt/Main 1972. s. 165ff. Furhoff. Lars: Pressens förräderi. Stockholm 1963. s. 39. Furhoff. Lars: Föreläsningar i masskommunikation. Surte I972. s. 7ff. Hadenius. Stig: Riksdagen i pressen. SOU I972:I7. Stockholm 1972. s. 118. Hansson. Håkan: Anders Persson har vrickat foten. Oskarshamn I968. Hederberg. Hans: Press på villovägar. Halmstad 1969. Hultman. Harald: Lokaltidningens roll i den nya massmediabilden. I Mot 70-talet. Pressproblem idag och imorgon. Stockholm I968. Kabelvision Kiruna. Försök med en ny kanal. Ds U 197518. Stockholm I975. Knoche. Manfred: Kommentar und Kritik im Lokalteil der Presse in der Bundesre- publik Deutschland. Publizistik 1968/2—4. * Knoche. Manfred: Kein Freispruch ftir lokale Monopolzeitungen. Die Feder 1974/7—8. Lane. Robert E. & Sears. David: Allmän opinion. Stockholm 1969. s. 10]. Lindhagen. Jan & Nilsson. Macke: Hotet mot arbetarrörelsen. Stockholm I970. s.74fl'. Löwander. Birgitta & Wikman. Anders: Nyhetsinslag i regional—TV. Sveriges Radio/ PUB. Stockholm 1975. Noelle-Neumann. Elisabeth: Return to the Concept of Powerful Mass Media. Studies of Broadcasting. NHK 1973. Noelle-Neumann. Elisabeth: Folgen lokaler Zeitungsmonopole. I Kommunikations— politische und Kommunikationswissenschaftliche Forschungsprojekte det Bun— desregierung (1971—1974). Bonn 1974. Radio på nära håll. Remissyttrande från Sveriges Radio RUT 69. Stockholm 1973. s. 40ff. Rarick. Galen & Hartman. Barrie: The Effects of Competition on One Daily News— papers Content. Journalism Quarterly l966. s. 459—463. Thoveron. Gabriel & Nobre-Correia. J-M: La concentration de la presse quotidienne Belge d”expression francaise et les implications sur le contenu politique des jour- naux. Paper prepared for the ECPR Workshop on the Political Role ofMass Media. Strasbourg. March 1974. Tidningsutvecklingen i Värmland 1900—1968. Statsvetenskapliga institutionen i Gö— teborg. Opublicerat material. Williams. Raymond: Communications. Harmondsworth 1966.

SOU 1975:78 Appendix 3.3 Allmän litteraturredovisning

Albinsson. Göran: Svensk populärpress 1931—1961. Stockholm 1962. Aldemark. Lars & Weibull. Lennart: Information. kommunikation och motivation. Militärpsykologiska institutet. Stockholm I971. Alström. Börje & Patriksson. Göran: Lokaltidningen och läsarna. Sundsvall I971. Auferman. Jörg. Bohrmann. Hans & Sälzer. Rolf: Gesellschaftliche Kommunikation. Forschungsrichtungen und Problemstellungen. Frankfurt/Main 1973. Bachrach. Peter & Baratz. Morton S.: Makt och fattigdom. Malmö 1972. Back. Per—Erik (red.): Modern demokrati. Lund 1973. Bakke. Marit: Sentrum og periferi i Ijernsynsnyheter. Institut for presseforskning. Uni- versitetet i Oslo 1973. Bell. Colin & Newby. Howard: Community Studies. London 1971. Berg. Ulf& Gahlin. Anders: Radio och TV - det dagliga mönstret. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1973. Bergqvist. Sven-Runo: Kommunerna och organisationerna. Kommunalforsknings— gruppen. Avhandlingsserien nr 14. Statatsvetenskapliga institutionen. Uppsala uni- versitet 1969. Birgersson. Bengt—Ove: Det kommunala kommunikationssystemet. Kommunalforsk- ningsgruppen. Avhandlingsserien nr 11. Statsvetenskapliga institutionen. Stock— holms universitet 1969. Blomkvist. Rune: Facklig press och facklig presspolitik. Stockholm I969. Blumler. Jay & McQuail. Denis: Television in Politics. London 1968. Burrichter. Clemens: Fernsehen und Demokratie. Dässeldort I970. Cehra. Jarko: Selective Mass Communication. Stockholm 1967. Chaney. David: Processes of Mass Communications. London I972. Cox. Harvey & Morgan. David: City Politics and the Press. Cambridge 1973. Dagspressens situation. SOU 1968148. Stockholm 1968. Dagstidningarnas ekonomiska villkor. SOU 196522. Stockholm 1965. de Fleur. Melvin: Theories of Mass Communications. New York I970. Demokratibegreppet. Utg. av Nordal Åkerman. Det nya samhället 7. Stockholm I972. Den kommunala självstyrelsen I. Ett forskningsprogram. Stockholm. Uppsala I970. Den kommunala självstyrelsen 2. Medborgarna informeras. Uppsala 1971. Dröge. Franz. Weissenborn. Rainer & Haft. Henning: Wirkungen der Massenkom- munikation. Frankfurt/Main 1969. Easton. David: A Framework for Political Analysis. Englewood-Cliffe NJ I970. Eskola. Anti: Socialpsykologi. Stockholm 197]. Fagen. Richard R.: Politics and Communication. Boston 1966. Fischer. Heinz-Dietrich: Publizistik in Suburbia. Mtinchen-Pullach I971. Fjaeestad. Björn & Nowak. Kjell: Massmedia och företagen. Uppsala 1971. Frederickson. George H. & O"Leary. Linda Schluter: Power. Public Opinion and Policy in a Metropolitan Community. New York I973. Furhoff. Lars: Vardagskonsumtionen av dagstidningar i Sverige 1945—1965. Stockholm 1965. Furhoff. Lars: Upplagespiralen. Jönköping 1967. Furhoff. Lars: Föreläsningar i masskommunikation. Surte I972. Furhoff. Lars: Makten över medierna. Lund 1974. Geissler. Rainer: Massenmedien. Basiskommunikation und Demokratie. Tubingen 1973. Gerber. Claus—Peter & Stosberg. Manfred: Die Massenmedien und die Organisation politischer Interessen. Dässeldorf 1969. Glotz. Peter & Langenbucher. Wolfgang: Der missachtete Leser. Köln 1969.

Gunnmo. Alf: Huvudorganisation partigrupp fullmäktige. Kommunalforsknings- gruppen. Avhandlingsserien nr 10. Statsvetenskapliga institutionen. Umeå univer- sitet 1968. Gustafsson. Berndt: Människa i Sverige. Klippan I972. Habermas. Jörgen: Strukturwandel der Öffentlichkeit. Neuwied I972. Hadenius. Stig. Seveborg. Jan—Olof& Weibull. Lennart: Panipress. Stockholm I970. Hadenius. Stig: Nyheter från TT. Stockholm 1971. Hadenius. Stig: Riksdagen i pressen. SOU I972:I7. Stockholm I972. Hadenius. Stig & Weibull. Lennart: Press radio tv. Stockholm 1973. Hansson. Håkan: Anders Persson har vrickat foten. Oskarshamn I968. Hederberg. Hans: Press på villovägar. Halmstad 1969. Himmelstrand. Ulf: Världen. Nigeria och Biafra. Stockholm 1969. Holsti. Ole: Content Analysis for the Social Sciences and Humanities. Reading. Mass. 1969. Holzer. Horst: Massenkommunikation und Demokratie in der Bundesrepublik Deutschland. Opladen 1969. Hultman. Harald: Lokaltidningen och framtiden. Norrtälje 1968. H'tither. Jurgen. Scholand. Hildegard & Schwarte. Norbert: Inhalt und Struktur re- gionaler Tageszeitungen. Dtisseldorf 1973. Höyer. Svennik. Hadenius. Stig & Weibull. Lennart: The Politics and Economics of the Press: A Development Perspective. London I975. Janowitz. Morris: The Community Press in an Urban Setting. Chicago 1967. Jansen. Torben Bo: Massekommunikationsmidler i Danmark. Viborg 1967. Johansson. Sten: Politiska resurser. Stockholm I97I. Katz. Elihu & Lazarsfeld Paul F.: Personal Influence. Glencoe l955. Klapper. Joseph T.: The Effects of Mass Communication. New York 1960. Klason. Lars-Erik: Kommunikation i kommunala frågor. Kommunalforskningsgrup- pen. Avhandlingsserien nr 15. Statsvetenskapliga institutionen. Stockholms uni- versitet I970.

Kleberg. Madeleine: Lokalradioförsöket 1973. Delrapport I. Undersökningens upplägg— ning. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1975. Klein. Horstpeter: Die öffentliche Aufgabe der Presse. Dösseldorf 1973.

Knoche. Manfred: Kommentar und Kritik im Lokalteil der Presse in der Bundesre- publik Deutschland. Publizistik 1968/2—4. Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre'? SOU I972:32. Stockholm I972.

Kommunikationspolitische und kommunikationswissenschaftliche Forschungspro- jekte der Bundesregierung (I97I—l974). Presse- und lnformationsamt der Bundes- regierung. Bonn 1974. Kopper. Gerd: Zeitungsideologie und Zeitungsbewerbe in der Region. Dässeldorf I972.

Kranz. Lars: Så ser vi på TV. Stockholm I975. Kronvall. Kai: Partipressen idag. Lund I971. Lane. Robert E.: Political Life. New York 1959. Lane. Robert E. & Sears. David O.: Allmän opinion. Stockholm 1969. Langenbucher. Wolfgang: Lokalkommunikation. Die Zukunft der Zeitung. Mönchen— Pullach 1973. Lewin. Leif: Folket och eliterna. Stockholm 1970. Lindhagen. Jan & Nilsson. Mackez Hotet mot arbetarrörelsen. Stockholm I970. Lund. Andreas: Mediakvalitet. Malmö 1972. Lundberg. Dan & Hultén. Olof: Individen och massmedia. Stockholm 1968. Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. SOU I972z20. Stockholm 1972. McQuail. Denis: Towards a Sociology of Mass Communications. London l969. McQuail. Denis (ed.): Sociology of Mass Communications. London I972.

Mahle. Walther & Richter. Rolf: Materialien zur Kommunikationspolitik 2. Medien- politischen Fakten und Konzepte 1971/72. Berlin (West) I975. Manipulation der Meinungsbildung. Kritik 4. Opladen I971. Martinussen. Willy: Fjerndemokratiet. Gjövik 1973. Melén. Ola: Åsikter och åsiktsbildning. Uppsala I972. Mäller-Doohm. Stefan: Medienindustrie und Demokratie. Frankfurt/Main I972. Mot ill-talet. Pressproblem idag och imorgon. Stockholm 1968. Newcomb. Theodore M.. Turner. Ralph H. & Converse. Philip E.: Social Psychology. London l965. Noelle-Neumann. Elisabeth: Pressekonzentration und Meinungsbildung. Publizistik 1968/2—4. Nordenstreng. Karle (ed.): Informational mass communication. Helsingfors 1973. Nordland. Odd: Ukeblad og samfunn. Oslo 1973. Nowak. Kjell. Carlmann. Benny & Wärneryd. Karl-Erik: Masskommunikation och åsiktsförändringar. EFI. Stockholm l966. Oskarsson. Vilgot: Politiskt deltagande. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet 1974. Prakke. Henk: Kommunikation der Gesellschaft. Mänster 1968. Pressekonzentration. Mönchen-Pullach I971. Prokop. Dieter (Hrsg): Massenkommunikationsforschung I—2. Frankfurt/Main 1972—1973. Pross. Harry: Publizistik. Neuwied I970. Radio och TV möter publiken. Sveriges Radio/PUB. Stockholm I972. Radio på nära håll. Remissyttrande från Sveriges Radio RUT 69. Stockholm 1973. Rasmussen. Erik: Komparativ politik I. Stockholm I969. Roegele. Otto: Medienpolitik — und wie man sie macht. Osnabräck 1973. Ronneberger. Franz & Wolz. Dieter: Iuokale Presse und Herrschaft in der Ortsge» meinde. Publizistik 1974/I. Schmidt. Hendrik: Kommunikationspolitische Alternativen? Berlin (West) I974. Schneider. Fritz: Politik und Kommunikation. Mainz 1967. Schulz. Winfried (Hrsg): Der Inhalt der Zeitungen. Dässeldorf I970. Schyberger. Bo W:son: Methods of Readership Research. Lund 1965. Setzen. Karl M.: Die gesellschaftliche Funktion der Massenmedien. Heidenheim/ Brenz I974. Seymor-Ure. Colin: The Press. Politics and the Public. London 1968. Seymour-Ure. Colin: The political impact of mass media. London I974. Stephenson. William: The Play Theory of Mass Communication. London 1971. Strömberg. Lars: Väljare och valda. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs uni- versitet 1973. Svensk press. Presstödet och tidningskonkurrensen. SOU I974:102. Stockholm 1974. Svensk press. Tidningar i samverkan. SOU I975:lI. Stockholm 1975. Svensk samhällsstruktur i sociologisk belysning. Red. av Edmund Dahlström. Stock- holm l965. Särlvik. Bo: Electoral Behavior in the Swedish Multiparty System. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet I970. Tollin. Sven: Svenska dagstidningar 1900—1965. Antal och politisk gruppering. Stock- holm l965. Tunstall. Jeremy (ed.): Media Sociology. London 1970. Vallinder. Torbjörn: Press och politik. Falköping I972. Vedel—Petersen. Jörgen: Folk og medier. Tönder I974. Vidgad samhällsinformation. SOU l969z48. Stockholm 1969. Wale. Torbjörn: Fjerde statsmakt eller den annen partimakt'? Oslo I972. Westerståhl. Jörgen & Särlvik. Bo: Svensk valrörelse 1954 II. En arbetsrapport. Stats- vetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet 1956.

Westerståhl. Jörgen & Janson. Carl-Gunnar: Politisk press. Göteborg 1958. Westerståhl. Jörgen: Objektiv Nyhetsförmedling. Stockholm 1972. Williams. Raymond: Communications. Harmondsworth 1966. Wright. Charles: Mass Communications. New York 1959. Zoll. Ralf & Hennig. Eike: Massenmedien und Meinungsbildung. Mönchcn I970. Österman. Torsten. Wikman. Anders & Bernow. Roger: Svenskarna och oljekrisen. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1973.

Bilagor till appendix

hin u

Prile— 15

Frk-16

Frig- 17

Frk. 16

Fri;- 19

hin 20

0- vi nu är önr nu att tala en handling.! odl lr inlånat»; till duu, .nu. Jag till att börja ud vilja nio vilka .nu du. dant-inlagor Ii bruk.:- lin .nu» ugn 1 uplbundot. Ju unu' dl nu" en du; por wah. um :: unna ——9 rum 21 LÄSER TIDI'DG/AR. AIG! lm PÅ urnan/nunnan I TAWI? "DA! GCI STÄLL SIDA] MDA FÖR VAR 00! || AV nu. nu. I TAIL" consolnuf.

Pulau-our" lx pl (TID- una-s IAI) oll-r köper li sjäv oll-r alm 1 Ert hu.— un lönn—ur ellcr lur li andas nu tidningen pl annat litt-'t mamman

mmm nun SÄ'rt lur |Ång- nulor l' ... (TID- IIIGDS IAI) brukn- li. Liu nu."- titt.- ! per vecka? lot-nu Alm.)

ur det. gin" mulm;- ES IANI), ungefär hur ling tid bruk-r ls lin iller uzn 1 ett. null-r?

TID I MER

Linner li till vilket ollu- QÄQ pentium puniur ... (manus lm) uu- Rödja? PARK/IR (IOTIRA PARYI- IL mmmunc)

am chx nin bmo!

| . sun 5.1

Anu-r ls njilv nu (rm- mns nn) dir-kt. ltödjnr nuna air-kilt pot-tl? u

nu

m n

lnd. Ii nuo: " tidning-m ockul 1 [rt— förildrahcl undlr

Er uppvixt? JA

IL! [DIS U

BilagaA ] Exempel på./rågat: ur intervjufarmuläret till allmänheten Anm.: Dessa frågor har även ställts till kommunfullmäktige och inflyttare till Malmö.

FRAGORNA 50-54 STÄLLES ENDAST TILL IP son LÄSER NÅGON LOKAL DAGSTIDNING ENLIGT eniga 14. om IP DAB m ANGETT FLER AN" EN LOKAL DAGSTIDNING VALJES DEN sou IP PRENUMERERAR PÅ.o:.: IP PRENUMERERAR PÅ NER ÄN EN LOKAL TIDNING ELLER INTE PÅ NÅGON AV DESSA, STÄLLES FRXGORNA FÖR DEN LOKALA TIDNING IP AGNAR HEST TID AT ENLIGT FRAGORNA 16—17. SE LOKOINSTRUKTIONEN FÖR FRÅGA 30.

Fråga 50 Vi har hittills talat om hur mycket Ni brukar läsa i olika tidningar. Nu kommer jag att ställa ett par frågor om vad Ni brukar läsa'i ..... /LOKAL TIDNING ENL INSTRUKTIONEN OVAN/. Jag har här några olika exempel på sådant som brukar stå i ..... (DEN LOKALA DAGSTIDNINGEN). se här brukar t ex sportsidan se ut i tidningen.

VISA TYPTIDNINGEN

Hur mycket brukar Ni läsa eller titta på Sportsidan? Ni kan svara med hjälp av alternativen på detta kort.

VISA SVARSKORT 9

STÄLL FRAGAN oca FYLL I SVAREN I TABLÅN NEDAN FÖR VAR oca EN AV KATEGORIERNA TILL VANSTER I TABLAN.

Fråga 51 Jag skulle också vilja fråga om Ni personligen tycker att det borde ägnas mer eller mindre utrymme åt de här olika typerna av innehåll. Skulle Ni själv vilja att det fanns mer eller mindre sportnyheter i ..... (TIDNINGENS NAMN) STÄLL FRÅGAN oca FYLL I SVAREN I TABLÅN NEDAN FÖR VAR oca EN AV KATEGORIERNA TILL VANSTER I TABLÅN.

[&I 30 nam 31 _ nnoog ALLr/ ousn nu sin- nourntc/ m HER MINDRE 1400" "»"? I s'rom' irrcm sm.? nom lista 5.1 U sm ALL'I' 11611an 1 man 1 2 3 4 a 1 2 3 a 2 Fnliljonghotor 1 2 3 4 e 1 2 3 e 3 Utflkoayhotor 1 2 3 4 8 1 2 3 8 4 han o politinn 1 2 3 4 8 1 2 3 & kon-tun- 5 Statliga och ko.- 1 2 3 4 B 1 2 3 8 man ann-u- 6 SOI-iom 1 2 3 4 B 1 2 3 B 7 Iultu— :) dub-tt- 1 2 3 4 8 1 2 3 & artikler & lok—1- nyhntor 1 3 4 8 1 2 3 8 9 Loni- utför.- 1 3 B 1 2 3 8 mur 10 Indio-nyhter 1 2 3 4 8 1 2 3 & tttifutnmanmfn 1 2 3 4 e 1 2 3 a 12 kliad." 1 2 3 4 B 1 2 3 8 13 lndoluyhotor 1 2 3 4 8 1 2 3 B 14 Sulman-or 1 2 3 4 B 1 2 3 8

Bilaga A 2 Exempel på./rågat" ur intetviu/ormuläret till allmänheten

Bilaga .»1 3 l:”.x'wnpe/ p(i typsida lill läsar— ()(/i kommtiii/iillmäkliges/udierna (järn/ör bilaga 2)

01"

(DÖ

m

Kissinger över lägger med Sadat:

Egyptens Geneve-förhandlare

30

Av". " Mo

Även England

i " tror på Silvia

ropar nu via en Miinchenrap- . port fröken Silvia Sommerlath olet på Dow- till Sveriges blivande drottning. att (”y"—iw Rapporten publiceras i sam- Ide att inga band med kungens på tre- kulle utnyttja dagskvällen lnledda privata be- )pgurelse fur sok i England. som börjar med _ ett kort besök hos drottning Ell— OCh lndustr.— saheth på godset Sandrlngham. 1. att granska Stina uppges in vara hos sina allen: land” föräldrar i Heidelberg. varifrån Y att LO vat- man vänta: ,,", .;u mm...—:.. .- .cniiat eller |

(UPI): Den amerikanske utrikesminis- v Kissinger anlände på fredagen till

"pten för överläggningar med Egyptens 'ar Sadat. Samtalen syftar till att ni

om cirka 8 procent plus ttllskott fur ukad produkuvt- tet.

Nytt moto mellan regering (ll'h i.u-Ayu- ar utsatt till . och du väntas man lastare garantier —— hur d. nu kunde formuleras att fackrurelsens er— ut— av gmvarhetat'nu -»m-c4allall- i nuvaran-

vde.

Rykten om engelskt nyval: e Opmwnsmätning ger to;] konserva twt övertag

iII allt starkare rykten att premiärminister Heath på allvar övervi- al. om ingen snar lösning av gruvkriscn "ar—i niklo. kallades represen- ustriförbundet till Downing Street på fredagen. Ryktena om nyval Även Daily Mail 1. London ut- opinionaundersökning som ger tories överlag gentemot labour

över labour. Den visar. att 52 procenten utt regerin. val knekt, de majorite na skulden garsvecka,

gut—ingen är .anCn kan in..—rm och _ _ ringarna fortsätter. Dt-uulom

fronten. Kort innan den amerikanske utrikesmi- nistern och hans rådgivare landade i denna egyp- tiska vinteriiemeeterort, belägen vid Nilen, 700 km söder om Kairo., meddelade egyptiska tjänstemän. att Ezv'len hade hemkallat sina militära förhand-

0stylade för konsultationer

Senéve för konsultationer.

lan Kissinger och ade.

ndm'ng gjorde på väg till två och en halv mellanlandning i lan overlade med ana—ke utrikesmi- ) Cortina. och Sadat väntas e Överläggningar tgsmorgonen va- :merikanske utr — ämnar flyga till

Em! i Israel

3 Utrikesnyheter

Jerusalem for att rapportera för de iraeltsita ledarna om utgången av samtakn med Sadat.

De egyptiska tjänstemän- nen sade att det larna- sto.-a mojligheter att skulle återvanda ( for nya överläggningar teori som oli.cteiit l)- .ies av amerikan.—"ka tj.. = -. man l Washington.

. Till Jordanien I Vashmgton satin; ork—ä

Fråga 2! Då dat ällar att på nxhataglata behandla olika auhgllgjm, hur rittvisan_d_e är enligt Er anning den bild loa for-odla: av dona indian li kan avara nad något av alternativen pA dat här kortat.

IRSA SVARSKORT 9 |

u n- börja nad Sydavlnaka Dagblad-t. sr'i'u. ruleta rön smutsa KATEGOluER I runk IIAI oca mhn sun alnar roarrrs sunstmrwm rön ur ocu i:

m art.nr (msn ausu KYCKET ur i;: RÄH'VIS RÄH'VIS onÄrrrIs cairrns Syd-vanan Dagbladet 1 Skin-ka Dapladat Arbetat

(villapoatn Expruaan

Aftonbladat

Ragionalradion (Sydkvamn) Raglan-'|'! (Sydnytt)

...a—4.4..— mmmmmmmm

Fria-29

Det fina dalade "ningar oa huruvida de laiktar roa an tibia; har i aina ledare också lirk- pl da vanliga nxbataaidoma. Anaar li att Sydavanaka Dagbladet pl något sitt brukar du lina politiska laiktar pA nyhttuidoma? lli kan avara nod nlgot av alternativen pl

| dat Mr kortat.

| |

VISA SVARSKORT 10

sriu. sma nian lm rön anar-rn oca sxlrsu DAGBLADET

rrtnnu JA, I utrum .u, : ausu JA, I man: nu, mr m u nöt: om 1166 man utan ALLS Sydannaka Dagbladet 1 2 3 4 8 Aram 1 2 3 4 a _ Sklnaka nunnan. __ 1 2 3 4 s

Bilaga A 4 Erempelpåp/i'ågor iirinre/Wii/brmu/ärei lill komnu"uid/mäktige

Vi talade tidigare om dagstidningarnas innehåll. Jag skulle nu vilja ställa några frågor kring en del speciella uppgifter man brukar tilldela dagspressen. Vi har här satt upp några sådana uppgifter för den lokala dagspressen.

VISA SVARSKORT 12

Hur pass tillfredsställande anser Ni att de lokala dagstidningarna fyller dessa uppgifter? Ni kan svara med något av alternativen som också finns med på kortet. LÄS UPP EM I SÄNDER AV NEDANSTÅENDE UPPGIFTER OCH INVÄNTA SVAR ENLIGT KORTETS SVARSALTERNATIV FOR VAR OCH EN

UPPGIH nu ousu ousu nu vet numns- rrumvs— oanlns- onuruns- u STÄLLAIDI: stum»: STÄLLAIDI srÄLulnl 1 Att !örnedla intonation frln ayndigheter till aedborgare 1 2 3 4 8

2 Att bidra till att atirka gelen-kap och aubörigbet i koenunen 1 2 3 4 8

3 Att krita-kt beveka ayndigheternae Åtgärder 1 2 3 4 U

4 Att etieulera till aktivt deltagande i de politi-ka erganieationema 1 2 3 4 !

5 att infor-nera ayndigbeterna on ledborganaae önakeall 1 2 3 4 B

6 att vara ett forua för ednga och olika lukter 1 2 3 4 8

7 Att beskriva händeleer i det politi-ka livet 1 2 3 4 8

8 Att kritiskt bevaka de lokala företagen: ltgirder 1 2 3 4 d

9 att förklara och tolka bindeleer ' i det politi-ka livet 1 2 3 4 &

Vilka två. av dessa uppgifter ans-er Ni vara viktigast för dags- pressen, allmänt sett?

NOTERA NUMRET PÅ DE BÅDA UPPGIVNA UPPGIFTERNA ENLIGT LISTAN OVAN. EN SIFFRA I VARJE RUTA.

Bilaga A 5 Exempel på./lågor ur lnIPI'lelfÖI'mll/äl'ef rill kommun/allmäklige

1972 års pressutredning

Forskningsprojektet Pressens Funktioner Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet

Gör så här

1. RADIO— OCH TV—PROGRAMMEN

I det här häftet har vi skrivit ut torsdagens och fredagens tv—program, samt radioprogrammet för fredag.

Vi ber Er markera de radio— och/eller tv-program Ni hann lyssna eller titta på under de två dagarna.

Sätt en bock (yf' ) för de program Ni såg eller hörde helt och hållet. Gör en ring runt klockslaget för program Ni såg/hörde en mindre del av. övriga program lämnas omarkerade.

2. TIDNINGEN

Om Ni inte alls hunnit läsa detta nummer av tidningen, sätt då ett kryss i rutan längst ner pa denna sida ("har inte hunnit läsa det bifogade numret av tidningen").

Om Ni tidigare tittat i tidningen - bläddra då noga igenom den.

För varje sida frågar Ni Er själv så här: "Vad hann jag läsa eller titta på, just på den här sidan, när jag fick tidningen i fredags ?”

Markera de artiklar, annonser 0 s v Ni hunnit läsa eller titta på, genom att ringa in dessa med den bifogade rödpennan.

Tänk noga efter vad Ni verkligen kan komma ihåg att Ni hunnit läsa eller titta på, när Ni höll samma tidning i Er hand: ”Lade jag märke till den här artikeln ? Den här annonsen ? Den här lilla no- tisen ?” Markera bara det Ni kan komma ihåg att Ni läst. Det Ni känner igen.

Det Ni inte hunnit läsa eller det Ni tänkt läsa senare lämnar Ni utan markering.

Om Ni har läst eller tittat på flera artiklar eller annonser på sam— ma sida ringa då in var och en av dessa.

På det lösa blad som lagts in i häftet har vi försökt visa hur mar— keringarna ska göras.

3. SKICKA TILLBAKA TIDNINGEN OCH DETTA HÄFTE ____._________________—__________._________

När Ni gjort markeringarna stoppa tidningen tillsammans med ieffa häfte i det bifogade (poztofria) svarskuvertet och posta detta så snart som möjligt till oss ! Pennan kan Ni behSlla som e:? mycket litet tack för hjälpen !

WMR TNT: HUHPJIT DF,"? runo/ars nr::

Fråga 19

ENDAST TILL IP SOM ENLIGT FRÅGA 12 LÄSER MINST EN AV TID— NINGARNA SYDSVENSKA DAGBLADET, ARBETET, SKÅNSKA DAGBLADET ELLER TRELLEBORGS ALLEHANDA.

När Ni flyttade till Malmö, var det någonting särskilt som gjorde att Ni valde just ..... (LOKAL MORGONTIDNING ENLIGT FRÅGA 12)

JA ——> Vad? NOTERA IPS SVAR NEDAN NEJ

.......

......ccooucouon..o.o ....... oo. ..........

Fråga 24 Känner Ni till vilken lokal morgontidning som har störst upp-

laga här på orten, dvs som trycks i glest exemplar per nummer? SVARSALTERNATIVEN FÅR ABSOLUT INTE LASAS UPP FOR IP.

MALMÖ

SYDSVENSKA DAGBLADET ARBETET

SKÅNSKA DAGBLADET ANNAN TIDNING

VET EJ

Bilaga A 7 Exempel pdf/"dear ur ['n/civili/armli/ärel rill in/lv/fare lill Malmö

21. ll: det till" ut SM:-ollon lll-luncha ]. !: ko-un tu: ollh Iuhllllfl'lqor - hux' bodönr ll Kono-ela - jag hon följande tidnin-t?

GEIWSMGSKBAH

M_E. Item cnsu onan "CRP! sro: seen mm mm

. mmmm ul! HDE-: . vx:—immuna mmm

D

"DDDDD DDD

.nu

(5ch mu unnm (am:)

"DDDDD DDD *DDDDD DDD "DEBUG DDD

16. In: th & för—Luc Later-tion 0- '$” och anagram: lo- Han! !. klo-unna Jun nu? - Vilken bot dolu tillit.: ll "ljud- utonntiono pr Mif—IMF rönt—um man msn ousn mc:n &: I rln sma sma nu: nu: xmm

Hörn rön mmm-

mxaumxo

masala-nm

nmm

Louu mmm

Komvux. manus-nuna

snaran. rr

torium nn mm mm I :| manna [mmm nan Lm mumsa

KONTAKTER in.-n um Innu ”men namns pmmuu [mum m vinn. mm mckee osv

DDDDDDDDDDD

mu sm - Ams man

............................................................

”DD DDDDDDDDDDD *DD DDDDDDDDDDD *DD DDDDDDDDDDD VBB DDDDDDDDDDD

............................................................

BilagaA 8 Eveliina/på[nian/'urenkäi/armu/ä/Pl till Olga/lisalinnw'. företaget/l inr/it/ig/ie/t'r. Väsieräsvaizsimmz.

l . . * J ournahststudwn

Journalisterna

Inledning

Denna rapport behandlar journalisters syn på sin och pressens roll i sam- hällslivet. Denna uppfattning är viktig att studera därför att journalisterna utövar en förmedlande funktion mellan å ena sidan grupper som vill föra ut information om sina ståndpunkter samt å andra sidan grupper som i egen- skap av läsare tar del av åsikter och annan information. Innehållet i tidning- arna bestäms i hög grad av journalisters uppfattningar om vad som har ny— hetsvärde Och vad som är värt att publicera. När vi i forskningsprogrammet varit intresserade av dels organisationers och politikers bedömning av lokal- pressen. dels kommuninvånamas utnyttjande av dessa tidningar, har det där- för varit önskvärt att granska också dem som yrkesmässigt intar en mellan- ställning genom att förmedla budskap mellan dessa grupper—journalisterna.

] själva verket torde få yrkesutövare inta en sådan mellanställning som just dagspressjournalister. Inom den egna tidningen finns skilda förväntning- ar på deras arbete från redaktionella chefer, från kolleger. från ägare och fö- retagsledning och från anställda på andra avdelningar som tryckeri. annons— försäljning och marknadsföring. Utanför tidningsföretaget möter journa- listerna krav från såväl informalionskällor som från läsarna. Hänill kommer att de är verksamma inom en samhällsinstitution som åtnjuter särskilda grundlagsenliga privilegier därför att den förväntas fylla en central funktion i den demokratiska processen.

Föreliggande rapport behandlar hurjournalisterna ser på de problem i det dagliga arbetet som uppkommer ur de motstridiga förväntningarna och vilka lösningar och utvägar de ser. Vi kommer att behandla fyra huvudsakliga frå- geställningar. vilka följer naturligt ur varandra. Inledningsvis diskuteras vilka mål journalisterna ser för tidningarna och sin egen verksamhet. dvs. vilka uppgifier pressen har i samhället. Därefter behandlas i vilken grad journa- listerna menar att dessa uppgifterfuI/görs. Om det inte råder överensstäm- melse mellan dessa två frågor mellan ideal och verklighet — finns det rim- ligen f aktörer som./örhindrar allarjörsvårar mä/upplv/la/sen. och det är ämnet för det tredje avsnittet. Avslutningsvis tar vi upp några olika sätt på vilka journalisterna menar att pressen bordejörändras för att bättre kunna fullgöra sina uppgifter.

Innan vi tar upp dessa frågor måste dock journalisterna själva beskrivas. Närmast ges därför en kortfattad överblick över dem som ingår i undersök- ningen.

Journalistundersökningen har- liksom övriga undersökningar inom forsk- ningsprogrammet skett på fyra orter. Vårt urval omfattar orterna Göteborg, Malmö. Västerås och Falun. Som framgått i huvudrapportens inlednings- avsnitt skiljer sig de utvalda orterna bl. a. med avseende på konkurrenssi- tuationen: i Göteborg och Västerås råder vad som kallas tidningsmonopol. medan flera nästan lika stora tidningar av skilda partifärger konkurrerar om läsarnas uppmärksamhet i Malmö och Falun.

Det finns emellertid flera andra skillnader mellan orterna olikheter i stor- lek, tätortsgrad, näringsstruktur och förvaltning, samt sådana skillnader som det är ogörligt att räkna upp här eller kanske ens upptäcka. Slutsatsen av detta blir att det är omöjligt att jämföra svar från de fyra orterna och med ledning av skillnader i dessa dra slutsatsen att skillnaderna orsakas av kon- kurrenssituationen. Ett sådant förfarande vore förkastligt ur vetenskap- lig synvinkel beroende på att det finns andra skillnader mellan orterna. Det finns också åtskilliga andra orter med varierande utgivningssituationer om vilka vi inte samlat in några enkät- eller intervjudata. Med ett urval på endast fyra av åttio orter med tidningsutgivning i landet är de mer att betrakta som fallstudier än som underlag för generaliseringar.

1 Journalisterna i urvalet

De personer som valdes ut att delta i undersökningen är samtliga de jour- nalister som var heltidsanställda och verksamma under undersökningspe- rioden på de dagstidningar som utges på undersökningsorterna Malmö. Gö- teborg. Västerås och Falun. I undersökningen ingår den som enligt Svenska Journalistförbundet är redaktionell arbetsledare. redaktionell medarbetare el— ler lokalredaktör. Också tidningarnas chefredaktörer har medtagits i urvalet. Journalister som bevakar enbart sporthändelser har däremot uteslutits.

Totalt kom 469 personer att ingå i urvalet. Formuläret besvarades av 431 personer, dvs. 92 procent, under perioden november 1973—februari 1974. Av dem var 209 personer från Malmö, 151 från Göteborg, 39 från Västerås och 32 från Falun.

Bara var femte journalist i urvalet är kvinna. Flest kvinnor finns bland de yngrejournalisterna. Medianåldern i urvalet är ca 40 år. Vad gäller kön och ålder är skillnaderna små mellan de båda storstäderna. Däremot är journa- listerna i Falun markant yngre och oftare kvinnor än de i Västerås.

Drygt hälften av journalisterna i storstäderna har påbörjade eller avslutade akademiska studier bakom sig. Andelen är betydligt lägre i de två mindre städerna. Formell journalistutbildning om minst ett läsår har var tredje jour— nalist. Det är främst de yngre som är högutbildade och yrkesutbildade. Mönstren är likartade i de båda storstäderna. medan journalisterna i Falun mycket oftare än de i Västerås genomgått akademisk utbildning och jour- nalistutbildning.

Journalisternas arbetsuppgifter kan uppdelas i två huvudsakliga kategorier. Dels finns det reportrar av skilda slag, med eller utan Specialområden att bevaka. Dels finns det administrerande. policyupprätthållande personal som är arbetsledare, redigerare eller ledarskribenter. Den senare gruppen arbetar med längre tidssikt, med högre formell auktoritet och på större avstånd från informationskällorna än vad reportrarna gör.

Definierad på detta sätt är arbetsstrukturen något skiftande på de fyra or- terna. Över hälften av journalisterna i konkurrensorterna Malmö och Falun har angett sig tillhöra den arbetsledande gruppen. På monopolorterna Gö- teborg och Västerås är andelen lägre.

Det är främst äldre och manliga journalister som har redaktionsledande uppgifter. Utbildning tycks däremot sakna samband med typ av arbetsupp- gifter.

Fem journalister av sex har besvarat frågan om vilket parti de anser vara bäst i dag. Det parti som oftast föredras är socialdemokratiska arbetarpartiet, vilket anges av nära en tredjedel. Centerpartiet och vänsterpartiet kommu- nisterna väljs av en sjättedel vardera. Något färre sympatiserar med folkpar- tiet och moderata samlingspartiet.

I den fortsatta framställningen diskuteras i flera fall svaren mot bakgrund av vilken politisk inställningjournalisterna deklarerar. och vi undersöker om olikheter i attitydsvar hänger samman med skillnader i partisympatier. För att inte tynga de kommande resonemangen följer vi den gängse politiska debatten och kallar i fortsättningen s- och vpk-sympatisörer socialister och övriga (som angett partisympatier) borgerliga. Den indelning i två grupper som vi därmed gör för att lättare kunna kommentera svarsmaterialet stöds av tendenserna i de lämnade svaren och är nödvändig också för att kunna göra ytterligare uppdelningar av respondenterna.

Emellertid. när det förekommer påtagliga skillnader i åsikter mellan sym- patisörer från olika partier kommer detta att påpekas i texten.

Journalisternas partipolitiska preferenser hänger i hög grad samman med vilken tidning de arbetar på. Endast enstakajournalister med borgerliga sym- patier arbetar på socialdemokratiska tidningar. De utgör endast 10 procent av de anställda på dessa tidningar och är således så få att vi inte kan uttala oss om åsikter hos denna grupp. Av journalister anställda på borgerliga tid- ningar uppger sig dock fler än var tredje vara socialdemokrat eller kommu- nist.

I storstäderna är var femte journalist ansluten till ett politiskt parti. Av landsortsjournalisterna är nära var tredje partimedlem.

Vilka personer och grupperjournalisterna har kontakt med är intressant av två skäl. Det säger något dels omjournalisternas inställning till omgivningen, dels om vilket källmaterial de har att arbeta med. De flesta kontakterna sker med privata företag och med ideella föreningar som syftar till att främja vissa intressen, idrott, hobby, religion. etc. Under de två senaste arbetsdagarna före ifyllandet av frågeformuläret har mer än varannanjournalist haft sådana kon- takter, personligen eller per telefon. Ungefär var tredje har hämtat informa- tion från lokala politiker och från förvaltningstjänstemän, var fjärde från fack-

föreningar. Kontaktmönstren är likartade mellan olika slags redaktioner och mellan journalister med olika bakgrund. De anställda på socialdemokratiska tidningar har fler kontakter med representanter för fackföreningar, och landsortsjournalister har överlag något fler kontakter än storstadskollegerna. Detta senare hänger antagligen samman med att landsortspressen har färre, och därför mindre specialiserade, anställda.

l tabell 1 jämföres journalisterna i vårt urval med ett urval av samtliga journalister i Sverige. (Journalistkåren i Sverige, 1970.) Observera att bland journalisterna i undersökningen från 1969 ingår även veckopressanställda, PR-verksamma m.fl. yrkesutövare.

Tabell 1. Några bakgrundsdata för journalisterna i urvalet samt för journalisterna i landet, enligt "Journalistkåren i Sverige" (1970)

Urval ur Vårt totalur— hela jour- val på fyra nalist- orter 1973—1974 kåren 1969

Arbete inom storstadsdagspress inkl. kvällspress 23 84 Arbete inom Iandsortsdagspress 44 16 Arbete på monopolort ? 44 Arbete på monopoltidning ? 23 Arbete på socialdemokratisk tidning 15 27 Arbete på morgontidning ? 70 Arbetsledande ställning 22 46 Mer än 10 år i yrket 53 59 Mer än 10 år på tidningen ? 31 Kvinna 22 17 40 år eller äldre 49 42 Akademiska studier (även utan examen) 19 50 Någon formell journalistutbildning 39 34 Medlem i politiskt parti 24 22 Socialdemokrat eller kommunist 40 45 Arbete på tidning som tillhör motsatt

politiskt block 14 27

Obs att svarsandelarna i vissa fall kan ha blivit annorlunda p. g. a. olika formuleringar av frågor eller svarsalternativ.

2 Pressens uppgifter och journalistrollen

Vilka uppgifter som bör åvila pressen har varit en debattfråga i trehundra år. Svaren har utformats från värderingar avseende rådande eller önskat sam- hälles struktur. De klassiska liberalerna underströk betydelsen av individens själv/ärverkligande, vilket omtolkat i uppgifter för pressen innebar dels folk- bildning. dels kontroll av statsmakten. Folkbildningen skulle förbereda lä- sarna för livets prövningar och förse dem med underlag för politiska och eko- nomiska beslut. Kontrollen av statsmakten syftade till att slå vakt om de medborgerliga rättigheterna och förhindra övergrepp.

Senare tankegångar har mer kretsat kring pressens ansvar mot läsarna och mot samhället. Pressens roll i den demokratiska processen har betonats. lik- som det förhållande att många människors världsbild på ett avgörande sätt formas av massmediernas innehåll. Krav har därför rests på att pressen inte enbart skall ge en sann bild av aktuella händelser, utan även förmedla deras mening och sammanhang. Tidningarna bör också vara representativa för fol- ket i den meningen att även minoriteter och grupper som har svårt att göra sig hörda bereds utrymme.

Ett av syftena med journaliststudien var att kartlägga vilka uppgifter journalisterna själva menar att presen har samt den relativa betydelsen hos dessa uppgifter. För att inte göra frågorna alltför abstrakta har de angetts gälla för den typ av tidning som vederbörande journalist är anställd på. Svaren berör därmed hur journalisterna uppfattar sina roller på tidningen.

Med utgångspunkt från dessa skilda föreställningar om pressens och jour- nalisternas uppgifter och roller samt från den aktuella svenska pressdebatten utformade vi ett 50-tal frågor som gällde tänkbara pressuppgifter. Merparten av dem formulerades som att-satser, typ "Att ge medborgarna insyn i den offentliga förvaltningen". Journalisterna ombads sedan ange hur viktig var och en av dessa uppgifter var. Vissa delfrågor var så abstrakta eller så positivt värdeladdade att de var omöjliga att ställa som att-satser. De gavs därför for- men av påståenden, vilka angavs vara hämtade ur pressdebatten och som journalisterna ombads instämma i eller ta avstånd från.

Det stora antalet delfrågor medför både för- och nackdelar. Fördelen är att utrymme ges för ett stort antal journalistiska orienteringar. Det blir även

möjligt att täcka in varje sådan orientering med minst ett par olika frågor. Nackdelen är att en översiktlig redovisning av svaren är ogörlig på begränsat utrymme. Av detta skäl lägger vi ihop delfrågor till sammanfattande atti- tydskalor, s. k. index. Förutom att det blir lättare att tolka svarsmaterialet ökar också den statistiska säkerheten i beräkningarna. Indexbildningen sked- de med en statistisk metod vilken för samma delfrågor vilka uppvisar likar- tade svarsmönster. På detta sätt framkom tio index. av vilka vart och ett belyser en normativ aspekt av den journalistiska yrkesrollen. Vi har satt eti- ketter på indexen och de anger vår tolkning av den journalistiska orientering som ett instämmande i delfrågorna innebär.

Två av indexen ger uttryck för pressens gårdsvarsuppgift. Det ena och mer traditionella har döpts till Kontroll av myndigheter och politiker. Här in- går bl. a. en delfråga som "En tidnings uppgift är att kritiskt granska de lokala politikerna”. Det andra indexet är mer inriktat på det privata näringslivet. Det har kallats Konsumentstöd och producentpåverkan, och här ingår t.ex. "En tidnings uppgift är att påverka företagen till bättre produkter och lägre priser".

En möjlig roll som torgförare och rådgivare kan skönjas i två index. Ett är benämnt Politiskt torg/örande, vari ingår påståendet "Journalistiskt arbete är i grunden politiskt arbete". Det andra indexet heter Politisk aktivering, och som exempel på detta kan ges uppgiften "Att stimulera till aktivt deltagande i de politiska organisationerna".

Folkbildningsuppgiften gränsar till tre index. Det första har givits namnet Politisk upplysning och inrymmer bl. a. "En tidnings uppgift är att öka läsarnas kunskaper om politiska förhållanden". Det andra indexet är något vidare i sin innebörd. Det heter Samhällsinformation och innehåller bl. a. uppgiften ”Att informera medborgarna om bestämmelser som rör deras skyldigheter och rättigheter". Det tredje indexet har kallats Soelalfo'rståe/se och inbegriper uppgiften "Att ge människorna ökad förståelse för de stora sociala samman— hängen".

Uppgiften att tillgodose minoritetsintressen motsvaras av indexet Forum. Ett exempel på en ingående delfråga är uppgiften "Att intressera sig även för grupper som har svårt att göra sig hörda". Underhållningsfunktionen åter- ges i indexet Underhållning, vari ingår bl. a. "Att ge möjlighet till avkoppling och förströelse". Det tionde och sista indexet har vi kallat Lokal samstäm- mighet och här återfinns bl. a. uppgiften "Att bidra till att stärka gemenskapen och samhörigheten i kommunen".

I tabell 2 visas hur stor andel av journalisterna som i genomsnitt anger att de ingående att-satserna i varje index är viktiga för tidningar av den typ de arbetar på. (Vissa av de frågor som ingår i ett givet index beaktas alltså inte i tabellen. men tendenserna för instämmanden i indexens påstående-satser är desamma som dem för de redovisade svaren på indexens att-satser.)

Pressuppgifterna som ingår i indexet Kontroll av myndigheter och politiker anses oerhört viktiga eller mycket viktiga av nästan alla journalister. Denna

Tabell 2. Vilka mål tycker journalisterna är viktigast för tidningar av den egna ty- pen? Genomsnittlig andel som svarat ”oerhört viktigt" och mycket viktigt" på att- satserna i varje index.

Procent Kontroll av myndigheter och politiker 92 Forum 84 Samhällsinformation 79 Social förståelse 77 Politisk upplysning 76 Konsumentstöd och producentpåverkan 71 Politisk aktivering 35 Underhållning 33 Lokal samstämmighet 20

traditionella gårdvarsuppgift omfattas i stort sett lika av alla slagsjournalister, dvs. oavsett egenskaper hos personen. tidningsföretaget eller utgivningsor- ten. Det finns dock en tendens i Göteborg, en borgerligt styrd kommun. till att socialister i något större utsträckning än borgerliga anser kontroll av den offentliga förvaltningen vara viktig. (Motsvarande tendens saknas i Malmö.) Det finns också en tendens till att socialister anställda på borgerliga tidningar framhäver uppgiftens betydelse.

Också när det gäller de pressuppgifter som sammanfattas i indexet Forum är flertalet journalister utomordentligt eniga. De anser det vara betydelsefullt att förmedla budskap från allmänheten och ouppmärksammade minoriteter till beslutsfattarna i samhället. att låta "vanligt folk" komma till tals och att låta tidningarna vara fora för många och olika meningsyttringar. Lågut- bildade tycker jämförelsevis ofta att forum-funktionen måste tillgodoses.

Lika stor enighet råder mellan de fyra orterna om hur viktiga de tre därpå tätt kommande pressuppgifterna är. Här finns dock vissa skillnader mellan journalister med olika politiska attityder och olika slags arbetsplatser. Låg- utbildade. journalister på borgerliga tidningar och morgontidningsanställda är mer än andra övertygade om det väsentliga hos Samhällsinformation. So- cialister och anställda på monopoltidningar framhåller oftare än andra Politisk upplysning och Social _lörstdelse. Av de många delfrågor som ingår i de tre indexen sätterjournalisterna främst att tolka och förklara samhällsskeenden samt — i storstäderna - att reducera läsarnas fördomar om avvikande män- niskor.

Nära tre fjärdedelar av respondenterna tycker att det är viktigt för pres- sen att underlätta för konsumenterna, t. ex. genom att kritiskt granska pri- vata företag och dessas produkter och prissättning. Uppgiften Konsumentstöd och producentpåverkan framhävs markant oftare av socialister än av borger— liga journalister. liksom av fler storstads- än landsortsjournalister.

Färre än hälften av journalisterna i urvalet menar att pressen skall stimu- lera till politiskt engagemang. och endast en femtedel anser att det är pressens uppgift att uppmuntra aktivt deltagande i de politiska organisationerna. Det är betydligt fler socialister än borgerliga som hävdar att Politisk aktivering är viktig, och vidare sådanajournalister som själva är partimedlemmar eller som har täta kontakter med politiker. De anställda på två små socialdemokratiska tidningar som konkurrerar ur underläge på båda monopolorterna har avsevärt

högre värden än övriga, medan borgerliga kvällstidningsjournalister uppvisar relativt låga värden. Skillnaderna mellan orterna är obetydliga.

De få journalister som understryker betydelsen av indexet Underhållning är oftast borgerliga. främst moderater. Det finns vidare en tendens till att det anses viktigare att ge avkoppling och tillfälliga samtalsämnen i de två orterna med lokal konkurrens och på de mindre tidningarna i urvalet.

Endast var femtejournalist menar att det är viktigt att stärka gemenskapen och samhörigheten i utgivningskommunen. Av de respondenter som finner Lokal samstämmighet viktig är de flesta äldre, med borgerlig samhällssyn och med anställning på morgontidningar. I småstäderna framhävs lokal sam- stämmighet något mer än i storstäderna.

Det tionde indexet, Politiskt torg/örande, saknas i tabell 1. därför att det . består enbart av påståendesatser. Var tionde journalist instämmer i att journalistiskt arbete är politiskt arbete och lika många tar avstånd från på- ståendet att en opartisk och saklig samhällsjournalistik måste vara politiskt obunden. Mest framträdande är orienteringen bland socialister, främst vpk- . sympatisörer, på små socialdemokratiska tidningar. Det kan här noteras en klar skillnad mellan orterna i urvalet i monopolorterna Västerås och Gö- teborg hävdar färre politiskt torgförande. Det är möjligt att monopoltidnings- ! journalisterna inte ser det som viktigt — och. kanske, inte heller som legitimt 1 — att föra till torgs åsikter som inte kan bemötas av någon pressgranne.

Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att de uppgifter som journalis- terna anser vara viktiga är sådana som gäller medborgarnas möjlighet att orientera sig om och kanske även påverka samhällsutvecklingen. Genom » pressen skall läsarna ha möjlighet att kontrollera de styrande. få en omfat- l tande och förståelig bild av samhället och själva kunna komma till tals. '

En liten minoritet anser att de tidningar de arbetar för skall påverka läsarna i en viss politisk riktning eller stimulera dem till deltagande i t. ex. de po- litiska partiernas verksamhet. Det är också bara ett fåtal journalister som vill att pressen skall betona underhållning eller verka för lokal sammanhållning.

I tabell 3 sammanfattas de bakgrundsegenskaper som hänger samman med många index. Tabellen bygger på en rad stegvisa regressionsanalyser som utförts med vart och ett av indexen som beroende variabel. och de förkla- ringsvariabler som tabuleras är de som visats ha höga samband med många index. Plus- och minustecken anger positiva respektive negativa samband mellan indexen och dessa förklaringsvariabler. Ett plustecken för ett index tolkas som att den del av respondenterna som anges i kolumnhuvudet har jämförelsevis höga värden på detta index. medan den andra delen av respon- denterna har jämförelsevis låga värden. På motsvarande sätt anger ett mi- nustecken för t. ex. män att manliga respondenter har genomsnittligt lägre värden på indexet ifråga än kvinnor.

I flera fall har den bakomliggande faktor som uppvisat det största sam- bandet med olikheter i uppfattningar om pressuppgifternas betydelse varit journalisternas partisympatier. En större andel radikala journalister än kon— servativa ger sitt stöd åt de flesta indexen. dock ej Underhållning och Lokal samstämmighet som anses viktiga oftare av konservativa än av radikala. Att en journalist har många regionkontakter. dvs. relativt många kontakter med landstingspolitiker och -tjänstemän samt med länsorgan. tycks förklara sam- ma uppfattning om pressens uppgifter som politisk radikalism. Män uppvisar

ett motsatt svarsmönster och en större andel av dessa än bland kvinnliga journalister förespråkar Underhållning. Smärre skillnader i respondenternas attityder till vilka pressens uppgifter är tycks också gå hand i hand med vilken tidningssituation de arbetar i. Monopoltidningsanställda tycker således något oftare än andra att Samhällsin/"ormation, Soda/förståelse och Politisk upp/ys— ning, tre relativt viktiga uppgifter. skall uppfyllas, mindre ofta däremot att Konsumentstöd och producentpåverkan, Underhållning, Lokal samstämmighet samt Politiskt torg/örande är väsentligt. De som arbetar på socialdemokratiska tidningar framhäver, i likhet med de universitetsutbildade, mer än övriga svarande de båda renodlat politiska uppgifterna.

Tabell 3. Egenskaper som visat sig hänga samman med särskilt höga (+) eller särskilt låga (—) indexvärden. (Tabellen tolkas så att ett minustecken för män på indexet Sam- hällsinformation innebär att en mindre andel män än kvinnor anser att samhällsin- formation är en viktig pressuppgift.)

Män Högut- Poli- Med Arbetar Arbetar bildade tiskt ra- många på social— på mono- dikala region- demokra— poltid- kontakter tisk titl- ning ning

Kontroll av myn-

digheter och poli- tiker

Forum Samhällsinforma-

tion Soeial förståelse Politisk upplysning — Konsumentstöd

och producentpå- verkan

Politisk aktivering + Underhållning +

Lokal samstämmig- het

Politiskt torgförande + + +

++ ++ +++ + [

+++

+ 1

l l++

I l 1 |

Det är på intet sätt självklart att journalisternas uppfattningar om pressens uppgifter överensstämmer med andra gruppers. Politiker. företagsledare. skilda läsargrupper har säkert alla mer eller mindre artikulerade föreställning— ar om vad pressen bör ägna sin uppmärksamhet. 1 den mån dessa gruppers uppfattningar avsevärt avviker från journalisternas finns grogrund för kritik mot medierna (Lundberg. 1971; Fjaestad & Nowak, 1972). 1 mediedebatten på senare år har mycket diskuterats vilka och vilkas värderingar som bör bilda utgångspunkt för pressens innehåll.

Det är svårt att direkt jämföra journalisternas uppfattningar om pressens uppgifter med andra gruppers åsikter beroende på att den senare aspekten

blivit undersökt på annat sätt inom forskningsprogrammets andra delar. En jämförelse kan göras enbart mellan journalisters och kommunalfullmäkti- geledamöters rangordningar av sex pressuppgifter. Dessa sex har valts därför att de blivit föremål för studium hos båda grupperna, om än inte i ordagrant lika formuleringar (se det kapitel i rapporten som behandlar studier av kom- munfullmäktiges attityder).

Politikerna har följande rangordning av de sex uppgifterna. Pressen skall (1) vara ett forum för många och olika åsikter, (2) kritiskt bevaka myndig— heternas åtgärder, (3) bidra till att stärka gemenskap och samhörighet i kom- munen, (4) stimulera till aktivt deltagande i de politiska organisationerna, (5) informera myndigheterna om medborgarnas önskemål samt (6) kritiskt bevaka de lokala företagens åtgärder.

Vi ser här en skillnad mellan dem som arbetar på tidningarna och före- trädare för ett av deras traditionellt viktigaste bevakningsområden. Båda grupperna betonar pressens kritiska granskning av myndigheter och att tid- ningarna skall utgöra åsiktstorg. Politikerna lägger dock större vikt vid lokal samstämmighet och vill i motsats tilljournalisterna att medborgarnas åsikter skall komma fram snarare genom arbete inom partierna än genom artiklar i dagspressen. .

De skiljaktliga uppfattningarna ger förnyad kraft åt frågan om vems vär- deringar som skall styra mediernas inriktning. Det finns flera grupper som har eller aspirerar på inflytande: journalister, tidningsägare. lagstiftare, makt- havare i förvaltning, organisationer och näringsliv. Vilken eller vilka kan bäst garantera att läsar- och samhällsintressen tillgodoses? Vi återkommer i ett * senare avsnitt till frågan om journalisternas syn på sitt och andras inflytande på tidningsarbetet, och vi kommer då också att beröra det 5. k. professio- naliseringsbegreppet, enligt vilket ett starkt journalistinilytande är en förut- sättning för uppfyllande av läsarnas önskemål.

3 Hur uppfyller pressen sina uppgifter?

Det förra avsnittet behandlade vilka uppgifter pressen bör uppfylla, detta av- snitt rör vilka uppgifter den faktiskt uppfyller. Det är således skillnaden mel- lan ideal och verklighet sedd med journalisternas ögon. Först skall vi redo- göra för vilka uppgifter som anses mest uppfyllda och hur uppfattningarna varierar mellanjournalister med olika bakgrund, därefter gör vi enjämförelse mellan ideal- och verklighetsuppfattningar och slutligen ser vi om det finns några skillnader mellan journalisters och politikers uppfattningar härvidlag.

De delfrågor om pressens uppgifter som var formulerade som att-satser omformulerades till påståenden om pressens faktiska verksamhet. Till exem- pel, uppgiften "Att ge medborgarna insyn i den offentliga förvaltningen" blev påståendet ”Tidningarna ger medborgarna insyn i den offentliga förvalt- ningen". Journalisterna ombads ange i hur hög grad uppgiften var uppfylld av tidningar av den typ de arbetar på. För överskådlighetens skull väljer vi att slå samman delfrågorna till tidigare diskuterade index. Dessa upplevs vara uppfyllda i den ordning som visas i tabell 4.

Tabell 4. Vilka mål anser journalisterna att tidningar av deras egen typ uppfyller? Andel som svarat "i mycket hög grad” och "i ganska hög grad” på motsvarigheter till att-satserna i indexen.

Procent Underhållning 73 Samhällsinformation 72 Kontroll av myndigheter och politiker 65 Forum 59 Politisk upplysning 53 Social förståelse 40 Konsumentstöd och producentpåverkan 39 Lokal samstämmighet 37 Politisk aktivering 26

Underhållningsfunktionen placeras högt av de flesta journalister. De som främst anser denna uppgift vara uppfylld är kvällspressjournalister. Skillna- der i uppfattning om indexet kan inte tillskrivas olikheter i partifärg eller olikheter i tidningssituation.

När det gäller inställningen till hur väl tidningar av den egna typen förmår realisera de deluppgifter som samlats i indexet Samhällsinfbrmation är ten- denserna tämligen olikartade för de ingående att-satserna. Jämförelsevis många morgontidningsjournalister anser att deras tidningar informerar om

vad som händer i kommunalpolitiken, medan det i stället är fler av de kvälls- tidningsanställda som upplever att deras tidningar tolkar det som händer i samhället så att vanliga människor förstår. För den senare deluppgiften lik- som för att-satsen ”att informera om skyldigheter och rättigheter" är mar- kant få socialister på borgerliga tidningar av uppfattningen att de uppfylls.

Fler borgerliga än socialister anser pressens kontroll av den offentliga för- valtningen fullgjord. En stor del av skillnaden mellan dessa grupper förklaras av att, åter, de socialister som arbetar på borgerliga tidningar har en annan inställning än sina kolleger. Särskilt många i Falun uppfattar kontrollupp- giften vara uppfylld.

Borgerliga tycker oftare än socialister att deluppgifterna i indexet Forum uppfylls av tidningar av den typ de är anställda på. Det finns också en tendens till att relativt fler av journalisterna i landsorten än i storstäderna anser fo- rumfunktionen infriad. Dock anser fler än var fjärde journalist att "svaga" grupper, särskilt invandrare och handikappade, inte ägnas tillräcklig upp- märksamhet i de lokala medierna. Det är särskilt de i monopolstäderna som menar att deras tidningar borde intressera sig mer för minoriteter och udda grupper.

Drygt hälften av respondenterna menar att tidningarna i mycket eller ganska hög grad ger Politisk upplysning. Ånyo är det fler borgerliga än so- cialister som tycker så, men här hänger detta samman med att jämförelsevis många socialister anställda på borgerliga tidningar menar att politisk upp- lysning inte lämnas. Det är svårare att relatera inställningen till skillnader i tidningssituation: mest nöjd är man i Västerås. minst i Göteborg.

En minoritet anser att indexet Social förståelse uppfylls av pressen. Det är bland socialister på borgerliga tidningar (men inte bland andra socialister. eller bland borgerliga kolleger) som den största andelen missnöjda återfinns.

Ännu något färre menar att indexet Konsumentstöd och pi'oducentpäverkan är uppfyllt. Främst är det kvällspressanställda som upplever uppgiften full- gjord. I övrigt är det mycket små eller osystematiska skillnader mellan olika grupper av journalister.

Det är främst borgerliga journalister på morgontidningar samt responden- terna från landsortsstäderna Falun och Västerås som anser indexet Lokal samstämmighet uppfyllt.

Relativt många av de få som finner uppgifterna i indexet Politisk aktivering fullgjorda är socialister som arbetar på socialdemokratiska tidningar. I gen- gäld är förhållandevis många av deras åsiktsfränder på borgerliga tidningar av motsatt åsikt, att tidningarna inte uppfyller de ingående deluppgifterna. Sett på ortsnivå är det något fler som hävdar att uppgiften fullgörs i kon- kurrensorterna Malmö och Falun än i Göteborg och Västerås.

Sammanfattningsvis anser flertalet journalister i urvalet att tidningar av den typ de är anställda på förmår uppfylla uppgifter som innebär underhåll- ning. politisk och samhällelig information samt kritisk granskning av myn- digheter. En minoritet är av åsikten att tidningarna ger social förståelse. kri— tiskt granskar näringslivet. främjar lokal sammanhållning och ökar den po— litiska aktiviteten. Respondenterna i Falun tycks relativt ofta anse att deras tidningar fullgör de flesta uppgifterna. En grupp där å andra sidan en relativt stor andel tycker att pressens måluppfyllelse är låg utgörs av de socialister som arbetar på borgerliga tidningar.

Det är knappast viktigast vilka mål journalisterna menar att pressen bör eller inte bör ha eller i vilken grad den har eller inte har vissa konsekvenset utan snarare överensstämmer mellan dessa båda typer av uppfattningar. 1 två fall kan relationerna mellan uppfattningar om mål och måluppfyllelse karakte- riseras som problem. Det ena slaget av problem föreligger när pressen inte fullgör viktiga uppgifter. Även omvändningen av detta. att oviktiga upp- gifter fullgörs. är ett problem åtminstone ur den aspekten att resurser och arbete som ägnas åt oväsentligheter i stället skulle kunna läggas på något centralt. (För de uppgifter som i vår undersökning bedömts som oviktiga av majoriteten journalister kan det härutöver vara så att de anser det vara viktigt att inte uppfylla uppgifterna. Ett sådant svarsalternativ har dock inte förekommit i undersökningen.)

Indexet Underhållning kan bereda problem av det senare slaget. Uppgiften uppfattas som oerhört eller mycket viktig av blott omkring en tredjedel av journalisterna. Ändå menar fler än dubbelt så många att deras tidningar ger avkoppling och förströelse. Detta är dock inte nödvändigtvis negativt. Det kan vara så att avkoppling och förströelse uppstår hos läsarna även när de tar del av informativt innehåll och det är t. o. m. möjligt att avkoppling och förströelse är nödvändiga förutsättningar för att folk överhuvudtaget skall vilja ägna sin tid åt tidningsläsning. Man kan emellertid också tolka resultalet så som här görs. att journalisterna menar att för stort utrymme ges åt enbart roande tidningsstoff. (Hurjournalisterna vill förändra tidningarnas innehåll berörs i kapitlets avslutande avsnitt.)

Tabell 5. Stämmer ideal och verklighet överens? En sammanställning av tabellerna 2 och 4.

Uppgiften är _ ..

Uppgiften ar Viktig Oviktig

Uppfylld Samhällsinformation Underhållning Politisk upplysning Kontroll av myndigheter

Forum Ouppfylld Konsumentstöd Lokal samstämmighet Social förståelse Politisk aktivering

Endast en journalist av sex menar det vara viktigt att stödja det lokala näringslivet, en att-sats som ingår i Lokal samstämmighet. Nästan varannan menar dock att pressen gör så. Med tanke på att trejournalister av fyra anser det vara viktigt att kritiskt granska de lokala företagen kan man förmoda att stödet åt det lokala näringslivet snarare försvårar än underlättar fullgö- randet av andra uppgifter.

Detta resonemang stöds av att ett av de två viktiga index som anses ha lägst måluppfyllelse är Konsumentstöd och producentpåverkan. En stor andel journalister lägger vikt vid att underlätta för konsumenterna och stärka deras ställning på marknaden samt att kritiskt granska de privata företagen och påverka deras prissättning och produktkvalitet. men färre än hälften anser

uppgifterna fullgjorda. På samma sätt förhåller det sig med deluppgifterna i indexet Soda/förståelse, att reducera fördomar om avvikande människor, att ge ökad förståelse förde sociala sammanhangen och att stimulera till själv- ständigt tänkande. Dessa anses väsentliga men inte fullgjorda.

Enstaka deluppgifter ur andra index uppvisar liknande mönster. Det är stor skillnad mellan andelenjournalister som anser följande tre uppgifter vara oerhört eller mycket viktiga och andelen som anser dem uppfyllda i mycket eller ganska hög grad: att kritiskt granska lokala politiker. att ge sakligt un- derlag för medborgarnas politiska ställningstaganden, att intressera sig även för grupper som har svårt att göra sig hörda. Dessa tre deluppgifter uppfattas således som viktiga men ouppfyllda.

För att ytterligare belysa uppfattningarna om ideal och verklighet kon- struerade vi två index,Prob/emupplevelsel och Problemupplevelse 2. Problem- upplevelse ] beskriver för varje individ hur många av de tjugosju som att- satser formulerade pressuppgifterna som vederbörande anser väsentliga men inte uppfyllda. Problemupplevelse 2 är ett mått på hur många uppgifter en respondent anser oviktiga men tillgodosedda. De motsvarar således det som beskrevs i tabell 5, men med två skillnader: problemupplevelseindexen är konstruerade på individnivå och på delfrågenivå, inte som tabell 5 på grupp- nivå och på indexnivå.

Höga värden på problemupplevelse l hänger främst samman med att vara anställd på en tidning knuten till parti i ett annat partiblock än det man själv sympatiserar med, morgonutgivning och hög utbildning. Höga värden på problemupplevelse 2 har främst dejournalister som arbetar på stora tidningar. de som är äldre och de som arbetar på socialdemokratiska tidningar.

Sammanfattningsvis serjournalisterna problem främst i låg måluppfyllelse av uppgifterna att stödja konsumenter, att granska lokala företag och poli- tiker, att ge läsarna ökad social förståelse och sakligt underlag för politiska ställningstaganden, samt att uppmärksamma grupper som har svårt att göra sig hörda. Det ärjämförelsevis vanligt att socialister. särskilt de på borgerliga tidningar. yngre journalister samt journalister med hög utbildning upplever problem av dessa typer.

Att journalisterna anser pressen uppfylla vissa uppgifter sämre än andra kan bero på olika saker. Det kan vara försumlighet från deras sida som be- stämmer pressens innehåll, men det kan också vara andra omständigheter som inverkar. En del av dem kommer vi att beröra i avsnittet om faktorer som försvårar pressens måluppfyllelse. Först skall dock göras en kort jäm- förelse mellanjournalisters och kommunfullmäktigeledamöters uppfattning- ar om överensstämmelsen mellan vilka uppgifter pressen bör ha och vilka den faktiskt fullgör.

3.2 Harjournalister och politiker samma syn på överens- stämmelsen mellan ideal och verklighet?

När man jämför journalisternas uppfattningar om hur väl pressuppgifterna uppfylls med åsikterna hos kommunalpolitikerna finner man större likheter mellan de båda grupperna än när det gällde synen på hur viktiga uppgifterna

är. Verklighetsuppfattningarna fördelar sig på i stort samma sätt och det fö- refaller således som om deras åsikter om vad pressen uträttar inte nämnvärt hänger samman med skillnader i synen på pressens uppgifter.

Samtidigt innebär detta dock att politikerna ser andra problem hos pressens sätt att fungera än vad de tidningsanställda själva gör.

Politikerna tycks i mindre grad än journalisterna mena att pressen snarast bidrar till för mycket lokal samstämmighet, och de skulle förmodligen i högre grad än journalisterna välkomna mer stimulans till engagemeng i praktiskt politiskt arbete.

4 Vilka faktorer försvårar fullgörandet av pressens uppgifter?

Hittills har vi identifierat ett antal uppgifter som journalisterna anser vik- tiga, och vi har också funnit att journalisterna uppfattar en del av dem vara uppfyllda och andra inte. Det finns ett stort antal omständigheter som kan tänkas försvåra för pressen att nå de mål flertalet av journalisterna anser vik- tiga. Detta avsnitt kommer först att under sex rubriker behandla olika om- ständigheter som journalisterna upplever kan medföra faror för informations- och opinionsförmedlingen eller på andra sätt hindra deras arbete. Därefter kommer vi att peka på samband mellan hoten mot pressfriheten och upp- fyllandet av pressens uppgifter.

De åsikter hos respondenterna som kommer att behandlas närmast bygger på flera olika delar av undersökningen. De flesta svaren har dock hämtats från frågor om i hur hög grad ett antal angivna företeelser kunde sägas utgöra hot mot en fri informations- och opinionsförmedling. l tabell 6 visar vi de bedömda företeelserna och anger hur många i urvalet som anser dem ho- tande.

Tabell 6 Andel av journalisterna som anser att olika företeelser utgör mycket stora eller ganska stora hot mot pressfriheten.

Procent Problem med att få tillräcklig och väsentlig information från myndigheter 81 Att alltfler tidningar får lokala ensamställningar 76 Problem med att få tillräcklig och väsentlig information från privata företag 73 Att journalisterna ofta kan bli beroende av ett litet fåtal informationskällor i

förvaltning och näringsliv 72 Att journalister efter några års arbete inom ett visst område kan få en hög vär-

degemenskap med de makthavare de skall bevaka och kritiskt granska 69 Kedjeutbildningen i tidningsvärlden 68 Att dagstidningarna är beroende av annonsintäkter 65 Att motivet att sälja kan ta överhand över strävan att seriöst informera 65 Den politiska obalansen i den svenska tidningsfloran 55 Brist på arbetsplatsdemokrati inom dagspressen 47 En eventuell framtida "radionämnd" för dagspressen 29 Att en tidning framställs i ett tryckeri ägt av en tidning med annan partifärg 18 Det statliga presstödet 18 P0 och Pressens Opinionsnämnd lO Journalisternas ökade krav på självbestämmande och inllytande 6

Först diskuteras monopolisering och kedjebildning samt vilka skillnader i tidningsinnehåll olika konkurrenssituationer kan leda till. Därefter tar vi upp pressens olika intäktskällor för att se vilka problem som kan vara för-

knippade med annonsfinansiering, kommersialisering och statligt presstöd. I samma avsnitt diskuteras också samtryckning. Det tredje avsnittet behand- lar pressens relationer till sina informationskällor. Här diskuteras bl. a. svå- righeter att få upplysningar från förvaltning och näringsliv, problem med att vara beroende av ett litet antal källor samt vilka följder värdegemenskap mel- lan källa och skribent kan ha. I avsnittet därefter behandlas pressens rela- tioner till en speciell grupp, de politiska partierna. Här tar vi särskilt upp hur journalisterna ser på tidningarnas partianknytningar. Under nästa rubrik dis- kuteras yttre kontroll av pressen och vilka sanktionsmöjligheter som finns. Det sjätte avsnittet behandlar arbetsplatsdemokrati på redaktionerna.

Allra sist i avsnitt 4 diskuterar vi, som redan nämnts. vilken betydelse de just behandlade omständigheterna har för att vissa av pressens samhälls- uppgifter inte anses uppfyllda av journalisterna.

De flestajournalister ser i förhållanden som har att göra med pressbranschens struktur några av de allvarligare hoten mot en fri informationsförmedling. Som värre inskränkning upplevs enligt tabell 6 endast vissa omständigheter i relationerna till journalisternas informationskällor.

Fyrajournalister av fem hävdar att dagstidningars lokala ensamställningar utgör ett mycket eller ganska stort hot. Sextioen av de 80 orter i Sverige där det utges en dagstidning är entidningsorter. Kedjebildning, alltså att flera tidningar har samma huvudägare, upplevs som ett stort hot av drygt två tred- jedelar. Åsikterna kan tolkas ha ett klart samband med den egna tidningens konkurrenssituation. Lokala ensamställningar anses mindre hotande av journalister som arbetar på tidningar vilka befinner sig i lokalt monopol. På motsvarande sätt anses kedjebildning vara ett hot av ett relativt fåtal på tid- ningar som ingår i koncerner.

Oavsett mediesituation råder även stora skillnader i uppfattningar mellan journalister med olika politiska sympatier. ] båda storstäderna upplevs ensamställningar och kedjebildning som ett stort hot av nästan 90 procent av de socialistiskajournalisterna och av drygt 60 procent bland de borgerliga. Skillnaden förklaras i viss mån av de moderata journalisternas inställning — av dessa ser färre än hälften de nämnda företeelserna som stora hot.

Varför tidningsmonopol anses vara av ondo kan vi få en antydan om genom att granska svaren på en fråga där vi bad journalisterna ange vilka konsekvenser som följer av att två tidningar av olika partifärg konkurrerar lokalt jämfört med situationen där en tidning har lokalt monopol. En stor majoritet av journalisterna anger som positiva följder av konkurrens dels att granskningen av kommunala myndigheter och politiker blir mer intensiv och effektiv, dels att den enskilde läsaren får en fylligare nyhetsförmedling. I mindre utsträckning än övriga har de anställda i monopolstaden Västerås denna ljusa syn.

Ovanstående resultat skulle kunna tyda på att en större andel journalister på konkurrensorter än på monopolorter anser att tidningarna kritiskt granskar myndigheter och politiker. Som erinras från tidigare avsnitt finns en tendens

till högre värden i konkurrensorten Falun, men härutöver finns ingen skill- nad mellan olika städersjournalister. Ej heller finns andra resultat som tyder på att journalisterna på konkurrensorter anser att deras tidningar i mindre grad har de problem vilka vi ovan definierade som avvikelse mellan ideal och verklighet. Tidigare amerikanska och svenska innehållsanalyser av mo- nopol- och konkurrenstidningar har också i åtskilliga fall visat att endast små skillnader i innehåll föreligger.

Sammantaget har emellertid journalisterna en klart positiv syn på tidnings- konkurrens. En minoritet menar att tidningsinnehållet blir mer politiserat och att det ges en mer säljande utformning, medan alltså en majoritet tror på intensivare granskning och fylligare nyheter. Fyra av fem ser ett hot mot pressfriheten i lokala ensamställningar.

Annonser svarar för mer än hälften av dagspressens intäkter. Tillsammans med intäkter från prenumerationer och lösnummerförsäljning är dessa finan- sieringssätt de traditionella och de har visat sig otillräckliga för många tid- ningar, särskilt sådana som har en större konkurrent på utgivningsorten. Se- dan några år finns därför det statliga presstödet. Det utgår i flera olika, ge- nerella och selektiva, former.

I debatten framhålls ibland att var och en av dessa tre slags intäkter kan skapa beroende eller på annat sätt försvåra pressens måluppfyllelse. ”Man biter inte den hand som föder en", är resonemanget. Vi har därför frågat journalisterna i vad mån de anser att pressens informationsfrihet kan sägas vara hotad av dessa faktorer.

En tidning är knappast beroende av en enstaka annonsör. Det torde inte heller vara kutym att annonsörer väljer medier utifrån deras partifärg eller andra av deras ståndpunktstaganden. Likväl menar fyrajournalister av fem att dagstidningar är alltför beroende av annonsintäkter. Två tredjedelar ser i annonsberoendet ett mycket eller ganska stort hot mot pressens frihet. ln- ställningen går hand i hand med journalisternas partisympatier: omkring 90 procent av vpk-sympatisörerna är oroade jämfört med 30 procent av mode- raterna. Relativt låga andelar noteras även för anställda på monopoltidningar. Den största andelen journalister som ser ett hot i annonsberoende finns på socialdemokratiska andratidningar.

Tidningar i lokal konkurrens ger sitt innehåll en mer säljande utformning, anser nästan varannan journalist. En tidning måste ha intäkter för att kunna producera och måste säljas och läsas för att ha några effekter. Vissa tidningar befinner sig mer än andra i konkurrens från dag till dag om köparna, nämligen de som huvudsakligen säljs i lösnummer. Som nyss antytts kan dock strävan att öka upplagorna medföra en betoning av kommersiellt gångbart material på bekostnad av innehåll som kanske bättre vore ägnat att lösa pressens sam- hällsuppgifter. Två tredjedelar av journalisterna uppfattar pressens säljmotiv som en mycket eller ganska stor fara för informationsförmdelingen. Andelen är särskilt hög i storstäderna och där främst bland socialister. Journalister i kvällspressen. vilken ofta klandras för kommersialisering, är som grupp

mycket kluven i sin inställning. På somliga kvällstidningar är andelen oro— ande under en femtedel. på andra över fyra femtedelar, och skillnaderna följer inga påtagliga mönster.

Ytterligare en intäktskälla utgörs som sagt av det statliga presstödet. l frå- geformuläret exemplifierades det med de selektiva kontantbeloppen till and- ratidningar. Mycket fåjournalister. inte ens en av fem. uppfattar denna stöd- åtgärd som ett mycket eller ganska stort hot mot den fria informations- och opinionsförmedlingen. Andelarna är något högre bland moderater och centerpartister. På de tidningar i vårt urval som erhåller kontantbidrag är det en jämförelsevis låg andel som ser statsstödet som en fara för pressfriheten.

Ökade intäkter är ett sätt att förbättra tidningarnas ekonomi, att sänka kostnaderna är ett annat. De fasta kostnaderna för arbetskraft. tryckutrust- ning och distribution är mycket höga. För att komma tillrätta med detta har man på några orter börjat trycka flera tidningar i samma tryckeri. Förfarandet har på andra håll i landet blivit ett alternativ i debatten. Det har dock rests invändningar mot samtryckningsidén vilka gått ut på att en tidning som hyr in sig kan komma att förlora sitt oberoende, särskilt om den har en annan partifärg än den tidning som äger tryckeriet.

På vår fråga om det kunde betecknas som ett ganska eller mycket stort hot mot en fri informationsförmedling att en tidning framställs i ett tryckeri ägt av en tidning med annan partifärg svarade färre än var femte jakande. Av urvalets journalister är det bara vpk-sympatisörer som uppvisar en av- sevärt högre andel. Bland dem är mer än varannan oroade över samtryck- ningsiden. Emellertid är även andelarna högre än genomsnittet på de redak- tioneri urvalet som får sina tidningar framställda i andra tidningars trycke- rier.

Sammanfattningsvis är det en stor majoritet som ser ganska eller mycket stora hot mot en fri informations- och opinionsförmedling i pressens bero- ende av annonsintäkter och i dess kommersialisering. Färre än var femte ser någon fara i det statliga presstödet eller i samtryckning mellan tidningar av olika partifärg.

Under denna rubrik skall vi diskutera några av de problem som ur en journalists synpunkt kan uppstå i förhållandet till dem som förser honom eller henne med informationer.

Att ha frekvent kontakt med en liten grupp informationskällor kan för en journalist vara av godo därför att det ger kunskaper på djupet om ett be- gränsat område och även utvecklar nära personliga kontakter. Det kan emel- lertid också ha negativa sidor. Att vara beroende av ett fåtal källor kan göra det svårt att kritisera dessa eftersom de då kan bli mindre villiga att lämna ifrån sig upplysningar. Beroendet kan leda till en journalistik på källornas villkor. En stor andel journalister, tre av fyra, ser ett ganska eller mycket stort hot mot pressfriheten i den omständigheten att journalister ofta kan bli beroende av ett litet fåtal informationskällor i förvaltning och näringsliv.

Informationskällorna är viktiga för journalisterna inte bara därför att de

ger upplysningar utan också därför att de kan erbjuda ett moraliskt stöd genom att de förstår och kan uppmuntra det som journalisterna skriver. Kon- takten med källorna kan ge en viss kompensation för det stora avståndet till läsarna. Genom de nära kontakterna kan uppstå en värdegemenskap mel- lan journalist och källa som kan leda till att journalisten tenderar att se pro- blem med källans ögon. Journalisterna tycks mycket medvetna om detta pro- blem nästan tre fjärdedelar ser ett hot mot pressfriheten i det förhållandet att journalister efter några års arbete inom ett visst område kan få en hög värdegemenskap med de makthavare de skall bevaka och kritiskt granska.

Det finns även andra omständigheter som ger informationskällorna viss kontroll över nyhetsutbudet. Flera av journalistyrkets normer, t.ex. om snabb rapportering och om saklighet och opartiskhet, kan leda till att källans upplysningar kommer att spridas oemotsagda och i det närmaste ordagrant till tidningsläsarna.

Källorna har också möjlighet att hålla inne med vissa upplysningar. Det är helt naturligt att en myndighet eller ett företag inte önskar basunera ut eventuella misslyckanden utan i stället föredrar att informera om framgångs- rika projekt. Detta kan dock leda till att tidningsinnehållet ger en missvisande bild av verkligheten. Det är uppenbart att journalisterna ser detta som en svårighet. Omkring fyra journalister av fem ser ett hot mot informations- förmedlingen i problem att få tillräcklig och väsentlig information från myn- digheter och privata företag.

För alla de tre diskuterade faktorerna beroendet till ett fåtal källor, vär- degemenskapen samt problem att få användbar information är det särskilt vpk-sympatisörer och yngre journalister som är oroade. Mindre än övriga fruktar moderater och centerpartister att förhållandet till deras källor kan be- gränsa pressens frihet. Andelarna är också lägre i landsorten än i storstäderna.

Jämfört med andra länders press är den svenska i hög grad en partipress. Detta kan ha såväl fördelar som nackdelar. En fördel kan t. ex. vara att de åsikter som förs fram på ledarsidorna inte enbart är en redaktörs personliga mening utan även står i samklang med ett partis hållning. Tidningarna blir därmed mer representativa för folkrörelser och för folket. Nackdelar kan upp- stå om systemet med partitidningar uppluckras t. ex. genom att vissa partier får oproportionerligt låg eller hög representation i tidningsfloran. En annan nackdel kan vara att det mest blir etablerade partiers ståndpunkter som kom- mer fram i dagspressen medan nya åsikter och rörelser har svårt att nå ut. En hård uppknytning till visst parti kan också tänkas inverka menligt på tid- ningens nyhetssidor såtillvida att urval och redigering förlorar om inte i sak- lighet så möjligen i opartiskhet.

Tidningssituationen på de fyra orterna speglar rätt väl den svenska pres- strukturen i stort. På konkurrensorterna finns stora borgerliga, vanligen li- berala. tidningar samt mindre, socialdemokratiska. På monopolorterna finns varsin folkpartistisk dominant, samt avsevärt mindre socialdemokratiska tid- ningar (vilka antingen utges ett fåtal dagar per vecka eller är avläggare till

tidningar som utges på annan ort). Över hälften av journalisterna ser ett gans- ka eller mycket stort hot mot pressfriheten i den politiska obalansen bland de svenska dagstidningarna. Nästan alla socialister anger sig oroade, att jäm- föra med varannan eller var tredje folkpartist och centerpartist. och var femte moderat.