1. Programstruktur

2. NE:s instruktion

3. Utgifter 1975/78 och avvecklingskostnad

1978/81

4. Sammanställning av medelsbehov på olika ambitionsnivåer

Bifogas separat:

Plan BIOSYSTEM

TORV

SKIFFER

KOL

FISSION

FUSION VINDENERGI GEOTERMISK ENERGI AKVATISK ENERGI SOLENERGI FJÄRRSPILLVÄRME NYA BRÄNSLEN

sid 45 51 55

57

ENERGIPRODUKTIONSTEKNIK

• Sida 11
•  Original

1. SYFTE OCH OMFATTNING

Planen för programmet Energiproduktion utgör det underlag som NE enligt direktiv skall lämna till delegationen för energiforskning (DFE), tillika energikommissionens expert— grupp för forskning och utveckling. Det utgör därmed en del av det totala underlag som DFE skall bearbeta inför statsmakternas beslut om energiforskningens inriktning

och omfattning sedan det nu pågående treårsprogrammet ge— nomförts. DFE har benämnt sitt underlag PFE 78. Direktiv för NE:s programplanering har i omgångar lämnats av stats—

makterna och av DFE.

1.1. Planens uppbyggnad

Programplanen består av denna på mål och medel inriktade sammanfattande plan, i vilken även vissa programgemen— samma frågor behandlas och ett antal bifogade planer för

delar av programmet. Dessa delar har av NE tills vidare

benämnts NE—program. Det sätt på vilken indelningen sker är av väsentlig betydelse för programmets mål och medel

och behandlas inledningsvis i det följande.

Det sätt på vilket planerna för NE—programmen utformats har bestämts även av andra krav än de som har att göra

med PFE 78. Planerna används av NE dels i det egna interna arbetet, dels i dialogen med ett stort antal instanser

vid genomförandet av programmet. Hänsyn härtill har där—

för också tagits vid utformningen.

• Sida 12
•  Original

1.2. Programstruktur

NE arbetar f n med en strukturell indelning av programmet

i 33 st områden. Dessa områden är antingen identiska med

eller en underindelning av de 10 st delprogram, som stats—

makterna fastställde 1975 i samband med programmets till—

komst.

Erfarenheterna från det praktiska arbetet inom programmet visar att energipropositionens programindelning har fun— gerat hyggligt men att det är önskvärt och möjligt att finna en mera ändamålsenlig struktur. I NE:s anslagsfram— ställning för 1977/78 skisserades ett förslag till för— ändrad struktur. Överläggningar med industridepartementet och DFE ledde emellertid till överenskommelsen att arbeta med det löpande programmet utan någon väsentlig struktur— förändring under hela den första treårsperioden (1975/76— 77/78) men att utforma programplanerna för nästa treårs—

period (1978/79—80/81) med en ny programstruktur.

Mot bakgrund härav har NE nu utformat programplaner i en— lighet med en förbättrad programindelning. Den bedöms ut— göra den för närvarande mest ändamålsenliga kompromissen

mellan olika önskemål.

Programplaneringen genomförs med en indelning i nedanstå— ende delar, som förslagsvis av NE tills vidare var och en benämns NE-program för att skilja dem från beteckningarna "område" och "delprogram" som kommer att användas i genom— förandet av programmet treårsperioden ut. Sambanden mel— lan de 33 områdena och de 15 NE—programmen visas i bila—

ga 1. De föreslagna NE—programmen är:

BIOSYSTEM TORV

• Sida 13
•  Original

SKIFFER

KOL

NATURGAS

OLJA

FISSION

FUSION

VINDENERGI GEOTERMISK ENERGI AKVATISK ENERGI SOLENERGI FJÄRRSPILLVÄRME NYA BRÄNSLEN ENERGIPRODUKTIONSTEKNIK

Till de 15 NE—programmen kommer, åtminstone i NE:s plane— ring, ett ytterligare element "Gemensamt", som omfattar kostnader för kansli, övergripande programplanering, in— formationsaktiviteter och vissa andra för programmet Ener— giproduktion gemensamma funktioner. 1 statsmakternas och DFE:s hantering kan kostnaderna för denna post fördelas

på de 15 programmen eller särbehandlas.

För NE—programmen NATURGAS och OLJA har inga programpla— ner ännu utarbetats. Skälet härtill är att förutsättningar för att utarbeta en plan för insatser från NE:s sida hit— tills saknats. De båda områdena har emellertid givits en egen identitet för fullständighetens skull och för att

det är sannolikt att förutsättningarna inom kort kommer

att klarna.

• Sida 14
•  Original

"fl—väll

1 [1

':'-Grå? N.

,'tf' m.,.

"'.' .'.-_._f

'rl' .. . '.f.'

e m ...a»... gul-? iii—Eltlii-A'mwn '.'”? 'sm

• Sida 15
•  Original

2. PROGRAMMETS MÅL

Målet för programmet Energiproduktion anges i energipro— positionen (prop l975:30, sid 445) vara att "öka och säkra tillförseln av energi". Energiproduktionssystemet bör,

sägs det vidare, i detta syfte

— utvidgas för att kunna utnyttja fler energislag och fler leveranskällor för energi,

— ges högre grad av flexibilitet vad gäller utbytbarhet mellan primärenergislag och leverans av förädlad energi,

— utnyttja energipotentialen i större utsträckning,

— kunna konvertera primärenergin till förädlade ener-

gislag anpassade till användarnas behov.

2.1. Programblock och mål

Sambandet mellan energipropositionens förändringsmål och de olika NE—programmen och deras mål visas i följande schema där NE—programmen sammanförts i tre programblock

med varsin målformulering.

o

Block _A Mal:

Att i väsentlig omfattning försöka ersätta im— portolja med andra energiråvaror, i första hand

de i Sverige förekommande.

• Sida 16
•  Original

Program:

BIOSYSTEM TORV SKIFFER

KOL NATURGAS OLJA

FISSION FUSION

Block B Mål:

Att i väsentlig omfattning försöka utnyttja de förnyelsebara naturenergiformerna för el—, värme—

och bränsleproduktion.

Program:

VINDENERGI GEOTERMISK ENERGI AKVATISK ENERGI SOLENERGI

Block_£ Mål:

Att försöka höja verkningsgraden, flexibilite— ten och säkerheten i energiproduktions— och distributionssystemet genom system— och kompo— nentutveckling och genom ökad möjlighet till

bränslesubstitution. Program:

FJÄRRSPILLVÄRME NYA BRÄNSLEN ENERGIPRODUKTIONSTEKNIK

• Sida 17
•  Original

NE—programmens mål synes väl uppfylla de krav som energi— propositionens målformulering ställer. De målformulering— ar som angivits för de tre blocken är emellertid lättare att arbeta med. De används därför i det följande och ut—

gör tillsammans målet för programmet Energiproduktion.

2.2. Energipolitiska utgångspunkter

1975 års energipolitiska beslut innehöll detaljerade be— skrivningar av förutsättningar och delmål. I väsentliga delar får dessa fortfarande antas gälla — i andra delar råder emellertid idag andra förhållanden. I vissa frågor råder oklarhet om det ena eller det andra förhållandet är för handen. De mål som i det föregående formulerats för programmet Energiproduktion kan emellertid knappast ifrå—

gasättas.

Viktigast i 1975 års beslut var en minskning av energi— konsumtionens ökningstakt. Fram till 1985 skulle ökningen begränsas till ZZ per år för att därefter helt försvinna. Elandelen tilläts emellertid öka med 62 per år till 1985 — efter denna tidpunkt angavs inget beträffande andelen el. ökningsgraden till 1985 innebar en minskning från 4 ä SZ resp 7 ä BZ årlig tillväxt före 1973 (basår för 1975 an—

vända beräkningar).

Förändringarna fram till 1985 skulle väsentligen åstad— kommas genom besparingar på konsumtionssidan, genom ökad andel samproduktion av el och värme i mottrycksanläggning— ar och genom att kärnkraftandelen skulle öka från mindre än 12 till 12% av den totala energiproduktionen (med unge— fär motsvarande reduktion av andelen importolja). Föränd— ringarna i energibalansen till 1985 antogs inte till nå— gon nämnvärd del vara ett resultat av utveckling av nya energikällor. Bidrag baserade på utvecklingsresultat inom programmet Energiproduktion antogs således i allt väsent—

• Sida 18
•  Original

I mars 1977 presenterade SIND en referensprognos på upp— drag av energikommissionen. Referensprognosen upptar bl a den slutliga användningen av energi 1985 och 1995. SIND:s prognos visar en ökning av den totala energianvändningen med 2,12 per år 1976—1985 och 1,12 per år 1985—1995. El— användningen ökar med ca 4,72 per år 1976—1985 och med 2,82 1985—1995. Jämfört med 1975 års prognos för 1985 ligger SIND:s prognos knappt 22 lägre för den totala ener— giåtgången och ca 142 lägre för elåtgången. Av elförbruk— ningen ökar elvärmen med ca 8—92 per år. Oljeåtgången hos de slutliga användarna ligger ca 122 högre i SIND:s re—

ferensprognos jämfört med 1975 års prognos.

Betydelsen av att reducera det mer är 702—iga beroendet

av importolja har markerats såväl före som efter regerings— skiftet. Någon ny normerande precisering, jämförbar med

den som angavs i 1975 års beslut har inte gjorts. Detta energipolitiska mål torde dock idag vara det viktigaste utvecklingsmålet om vilket allmän enighet råder. Betydel— sen av och stödet till energibesparande åtgärder har

också markerats kraftigt, liksom önskemålet att på sikt övergå till att utnyttja de förnyelsebara energikällorna.

I det sistnämnda avseendet har dock endast kvalitativa

uttalanden gjorts av statsmakterna.

2.3 Införande av nya energikällor

Införande av nya energikällor i det svenska energipro— duktionssystemet är en mycket sällsynt händelse. Det finns ingen allmänt giltig och av alla accepterad modell för hur det ska gå till. Det är därför väsentligt att fortsättningsvis utforma programmet Energiproduktion på basis av en genomtänkt och redovisad uppfattning om in—

förandeprocessen, dess aktörer och rollfördelning.

Om vissa grundläggande principer råder ingen osäkerhet.

• Sida 19
•  Original

Sedan en ny energikälla väl införts och börjat komma till användning ska dess vidare utveckling bestämmas i ett sam— verkande system av energiproducenter och energikonsumen— ter, utrustningstillverkande industri och föreskrivande myndigheter samt eventuellt efter vissa av statsmakterna beslutade energipolitiska riktlinjer. I ett inledande ske— de efter introduktionen i energiproduktionssystemet kan härvid ett särskilt finansiellt bidragsstöd till energi— producenten komma ifråga. Finansiellt stöd till tillverk— ande industri kan härutöver förekomma — men torde då vara att betrakta som ett industripolitiskt snarare än ett ener—

gipolitiskt instrument.

Programmet Energiproduktion är, liksom energiforsknings— programmet i övrigt, i första hand inriktat på att främja och stödja den utvecklingsprocess som ska genomlöpas fram till den tidpunkt då energiproducenten inom det ovan skisserade systemet själv kan åstadkomma den erforderliga vidareutvecklingen. Den utvecklingsfas som då har börjat

benämns i det följande "användning och vidareutveckling".

Programmet är vidare tänkt att vara ett komplement till

de normala utvecklingsprocesserna — ett komplement vars avsikt är att säkerställa att en energipolitiskt önskvärd utveckling verkligen kommer till stånd. Programmet måste således baseras på en hypotes om vad som händer programmet

förutan.

Helt klart är dessutom att programmet måste utformas så att programmets stöd planeras upphöra då utvecklingsfasen

"användning och vidareutveckling"

börjar. Det är emeller— tid inte enkelt eller ens idag möjligt att bedöma när detta kan komma att inträffa — varken vad beträffar ka— lendertidpunkt eller läget i utvecklingsprocessen. Pro— grammet måste således baseras på en hypotes även i detta

avseende.

• Sida 20
•  Original

Beträffande båda de nämnda hypoteserna bör marginalen för osäkerhet ligga på rätt sida, d v s hellre överstimulans än understimulans. Det sistnämnda kan leda till att de

stödåtgärder som vidtagits blir helt utan effekt.

Den utvecklingsfas som efter påbörjade introduktionsåt— gärder startar kännetecknas av osäkerhet om huruvida den nya energikällan på ett bestående och av egen kraft ut— vecklingsdugligt sätt verkligen införts för att stanna. Denna utvecklingsfas benämns i det följande "introduk—

tionsskedet". Utvecklingsprocessen fram till introduk—

tionsskedets början kan med fördel anses bestå av en

första fas "idévärdering" och en därpå följande fas "tek—

nikutveckling och försök".

Enligt NE:s uppfattning är prototyp— och demonstrations— anläggningar ofta nödvändiga inslag inte bara i introduk— tionsskedet, utan även i tidigare utvecklingsfaser. Det är i sådana fall inte ändamålsenligt att särskilja ett statligt finansiellt stöd till prototyper och demonstra— tionsanläggningar från stöd till övrig forsknings— och utvecklingsverksamhet. Planerna för de enskilda NE—pro— grammen har utformats i konsekvens härmed. Begreppen pro— totyp och demonstration används sålunda i planerna för NE—programmen utan direkt hänsyftning på energiproposi— tionens användning av begreppen som avser introduktions— skedet. I uppskattningen av medelsbehovet för de olika NE—programmen har en särredovisning av ett särskilt stöd— behov till prototyper och demonstrationsanläggningar där—

för inte heller skett.

Det är vidare, enligt NE:s mening, inte ändamålsenligt

att administrera de statliga stödåtgärderna i en och sam— ma utvecklingsfas på ett splittrat sätt. Krävs långtgående samordning med åtgärder vidtagna inom energiforsknings- programmet bör stödkriterierna utformas enhetligt och

stödåtgärderna hållas samman administrativt.

• Sida 21
•  Original

övergången mellan faserna ”teknikutveckling och försök” och "introduktionsskedet" är distinkt och bestäms antingen av ett energipolitiskt beslut om att en ny energikälla skall införas och beslut i konsekvens härmed av energi— producenterna eller genom egna interna beslut härom av energiproducenterna. Ingetdera torde ske på ett för om— världen omärkligt sätt.

||

Övergången mellan "introduktionsskede" och användning

och vidareutveckling" behöver inte, med den rollfördel— ning som ovan föreslogs, definieras inom energiforsknings— programmet på ett operationellt entydigt sätt. övergången mellan "idévärdering" och ”teknikutveckling och försök"

är väsentligen endast av intresse inom energiforsknings—

programmet och då i samband med val av ambitionsnivå för

stödåtgärder.

Flertalet av de nya energikällorna i NE—programmen kommer under treårsperioden att befinna sig i skedet teknikut— veckling och försök och de övriga i skedet idévärdering.

Det är inte sannolikt att introduktionsskedet kommer att

starta för någon ny energikälla under perioden — möjligen

med undantag av naturgas och i viss mening fjärrspill—

värme.

De operationella målen för NE—programmen under treårs—

perioden blir därmed att genomföra ett handlingsprogram inriktat på systematiskt stöd till teknikutveckling och försöksverksamhet samt, i några fall, att avsluta pågå—

ende idévärdering.

• Sida 22
•  Original

• Sida 23
•  Original

3. PROGRAMMETS FÖRUTSÄTTNINGAR

Medlet att nå programmålet är att på valda ambitionsnivåer genomföra NE—programmen eller ett urval av dem. Utform— ningen av dem bestäms emellertid, vid sidan av målet som det formulerats i det ovanstående, av vissa fundamentala förutsättningar. De viktigaste av dessa har att göra med energiproduktionens struktur samt utvecklingsförloppens

art och osäkerhet.

3.1. Energisystemets struktur

Energibärarproduktionen i Sverige kan indelas i tre sek— torer, el, värme och bränslen. Dessa sektorer har rela— tivt olikartade konsument— och producentstrukturer även om samma konsumenter och producenter i vissa fall åter— finns i flera av sektorerna. Allmänt kan dock sägas att el— och värmesektorerna kännetecknas av lokala monopol

medan bränslesektorn är en relativt fri marknad.

Utbytbarheten mellan de tre energiformerna är i många fall god, vilket lett till en viss konkurrens mellan företag verksamma inom olika sektorer. I några fall är samma före—

tag representerat i flera branschföreningar.

Huvuddelen av landets elkraft produceras av ett begränsat

antal företag. Av dessa är statens vattenfallsverk i sär— klass störst med nästan hälften av totalproduktionen. I övrigt utgörs producenterna av privata kraftföretag,

kommunala energiverk samt elenergiproducerande enheter

• Sida 24
•  Original

inom industriföretag främst inom massa— och pappersindust—

rin.

De största företagen har en god teknisk kompetens och be— driver även viss egen utvecklingsverksamhet. 1 frågor av gemensamt intresse samverkar man inom olika branschorgan, någon egentlig konkurrens förekommer knappast mellan före— tagen. De mindre företagen har mer begränsade resurser inom det tekniska området, men samverkar även de inom

branschorganen.

22555! dvs hetvatten för leverans till fastigheter och industrier, produceras huvudsakligen av kommunala energi— verk. Dessa har en mycket skiftande storlek till följd

av skillnader i tätortsstruktur, utbyggnadsgrad av fjärr— värmenät osv. I några fall har verken en god teknisk kom— petens och kapacitet att självständigt bedriva utveck— lingsarbete. I de flesta fallen är däremot verken små

och saknar möjlighet att driva eller härbärgera utveck— lingsprojekt. Branschorganet, Svenska värmeverksförening— en, har inte egentlig utvecklingsverksamhet på sitt pro—

gram.

De bränslen som finns på den svenska energimarknaden ut—

görs huvudsakligen av petroleumprodukter. Dessa produce—

ras till större delen av de internationella oljeföretagen.

Drygt hälften av petroleumprodukterna raffineras i Sverige medan resten importeras i färdigt skick. Den tekniska kompetensen inom branschen är god, i viss utsträckning saknas dock utvecklingsverksamhet i Sverige. Denna bedrivs

i stället utomlands inom de internationella företagen.

I övrigt förekommer viss bränsleproduktion eller bränsle— beredning inom skogsindustrin och användning av avfall

som bränsle inom kommunerna.

• Sida 25
•  Original

Även konsumentsidans struktur idag utgör en av grundför— utsättningarna. Den indelas vanligen i huvudkategorierna industri med ca 402 av den totala energikonsumtionen,

övrigsektorn (väsentligen byggnader) med ca 402 och sam—

färdsel med ca 152.

De huvudsakliga, relativa storleksordningarna framgår av följande tabell över uppskattade ungefärliga andelar av den totala energiproduktionens marknadsutbud i Sverige år

1976.

I uppställningen har medräknats bränsleåtgången för att

producera el och värme.

Energislagens fördelning

Producentkategori el värme _ bränslen Energiföretag 79 — 77 Kommuner 13 90 12 Övrig industri 8 10 11

100 100 100 Konsumentkategori Industrin 45 5 27 Samfärdsel 2 — 26 Övrigsektorn 43 80 36 Kraftproduktion — — 9 Förluster + egen 10 15 2 förbrukning

100 100 100

Vid genomförandet av NE—programmen krävs samarbete med och medverkan av parterna på både producent— och konsu— mentsidan. Själva strukturen på konsumentsidan kan anses vara bestående, medan produktions— och distributionsappa— ratens struktur får anses vara föränderlig om än med be— tydande tröghet. Införandet av nya energikällor försvåras av att strukturella ändringar kan behöva genomföras på producentsidan. Sådana förändringar sker varken enkelt

• Sida 26
•  Original

eller snabbt. I den mån de krävs måste utvecklingspro— grammets takt anpassas till eller åtminstone ta hänsyn till möjlig förändringstakt för en sådan strukturföränd— ring. Denna utvecklingsfaktor torde i flera fall vara dimensionerande för utvecklingstakten i den process vari—

genom nya energikällor införs.

3.2. NE—programmens utvecklingsläge

De pågående och planerade insatserna inom de olika NE— programmen (eller i dagsläget "områdena") har genomgående två syften. De syftar dels till att belysa i vilken ut— sträckning och med vilken tidtabell och resursuppoffring utvecklingsprogram kan bidra till måluppfyllelsen (dvs "idévärdering"), dels till att initiera och genomföra det utvecklingsarbete som skall resultera i faktiska bidrag

till måluppfyllelsen (dvs "teknikutveckling och försök").

Hittills har det förstnämnda syftet dominerat bland in— satserna och det kommer att förbli betydelsefullt även under den nu planerade treårsperioden och i flera fall åtskilliga år framåt. Detta innebär att betydande osäker— het råder och kommer att råda om de sannolika bidragen från de energikällor som studeras i de olika NE—program— men. De bedömningar som görs nedan och i de enskilda pro— gramplanerna kommer därför att undergå flera förändringar

de närmaste åren.

De projekt som stöds inom de olika NE—programmen är till en del en följd av initiativ utifrån (ansökningar och förslag) och till en del igångsatta av NE som ett resul— tat av det planerings— och utredningsarbete som genomförs inom programmen. I begynnelseskedet dominerade den först— nämnda kategorin av naturliga skäl kraftigt. Andelen NE— initierade projekt är emellertid hela tiden stigande och

denna utveckling kommer att fortsätta under den nu pla—

• Sida 27
•  Original

nerade treårsperioden.

Till följd av förhållandet ovan befinner sig programmen

samtidigt i faserna "idévärdering" och teknikutveckling och försök", genom att vissa projekt är av den ena kate— gorin och andra av den andra. Inslaget av "teknikutveck— lings— och försöks"—projekt i ett program som huvudsakli— gen befinner sig i idévärderingsfasen rättfärdigas an— tingen av att försöken är viktiga för värderingsprocessen eller av att sannolikheten för att idévärderingen ska ut— falla i en fortsatt teknikutvecklings— och försöksfas är stor. Det kan också vara så att teknikutveckling för att

nå effekt måste genomföras inom en given tid som bestäms

av yttre faktorer, vilket motiverar ett visst risktagande.

Det är dock möjligt att karaktärisera de olika NE—program— men såsom idag väsentligen hörande till den ena eller andra kategorin på nedan visade sätt. Det är härvid att märka att idévärderingsinslaget självfallet fortsätter även då programmet är i teknikutvecklings— och försöks—

fasen.

NE—program i utvecklingsfasen idévärdering:

SKIFFER

BIOSYSTEM NATURGAS

OLJA

GEOTERMISK ENERGI AKVATISK ENERGI NYA BRÄNSLEN

NE—program i fasen teknikutveckling och försök:

TORV KOL FISSION FUSION

• Sida 28
•  Original

VINDENERGI

SOLENERGI FJÄRRSPILLVÄRME ENERGIPRODUKTIONSTEKNIK

Det är naturligt att i skiftena mellan olika planerings— perioder (dvs i skiftet mellan 1975/78 och 1978/81) sor— tera om programmen. Det torde framgå av planerna för de olika NE—programmen att BIOSYSTEM och NYA BRÄNSLEN under nästa treårsperiod är att hänföra till de program som be— finner sig i teknikutvecklings— och försöksfasen. SKIFFER och GEOTERMISK ENERGI torde komma att ligga kvar i idé— värderingsfasen. AKVATISK ENERGI kommer att under nästa treårsperiod antingen utgå eller gå in i nästa fas. Be— träffande behovet av programmen OLJA och NATURGAS (som idag endast finns som programrubriker) kan idag ingenting

anges.

3.3. Utvecklingsförutsättningar

Utformningen av NE—programmen baseras på en bedömning av utvecklingsförutsättningarna. I det följande sammanfattas några av de viktigaste utvecklingsbestämmande faktorerna

och NE:s bedömning av dessa i dagsläget.

Följande bedömningskriterier används för vart och ett av

NE—programmen.

BIOSYSTEM

TORV SKIFFER KOL NATURGAS OLJA FISSION FUSION

VINDENERGI GEOTERMISK ENERGI AKVATISK ENERGI SOLENERGI

FJÄRRSPILLVÄRME NYA BRÄNSLEN ENERGIPRODUK- TIONSTEKNIK

Energibidrag

årligt uthål— bidrag lighet (2) (år)

75 m

5—15 25—100 5—10 50—100 75 > 100 25 ( 50 75 25-50 75 25- m 75 &

5—10 ! 1 1

8

1—10 5—50 2—10 5—10 OBS:

Grundidéns bärighet

Delvis säker Säker Säker Säker Säker Säker Säker Okänd

Säker Delvis 'säker Delvis säker Säker Säker Säker Säker

AV TABELLEN.

Miljökravs— känslighet

Stor

Måttlig Stor Måttlig Liten Måttlig Stor Okänd Måttlig Måttlig Måttlig Liten Liten Måttlig

Alternativ— användnings—

känslighet

Stor

Måttlig Stor Måttlig Måttlig Stor Ingen Ingen Måttlig Ingen Måttlig Stor Måttlig

Tidigaste int— roduktionstid— punkt i Sverige

(ca)

1985

1980 1990 1980 2020 1985 1990 1990 2000 1985

Kostnads— klass

Okänd

Måttlig Hög Måttlig Hög Måttlig Måttlig Låg

KOLUMNRUBRIKERNAS DEFINITION PÅ NÄRMAST FÖREGÅENDE SIDOR ÄR VÄSENTLIGA FÖR

Stimulans— behov

Stort

Måttligt Litet Litet Litet Intet Okänt Stort

Stort Stort Stort Måttligt Måttligt

Måttligt Måttligt

FÖRSTÅELSE

• Sida 32
•  Original

• Sida 33
•  Original

4. PROGRAMMETS MEDEL

4.1 Verksamhetens uppläggning

Uppläggningen av verksamheten beror främst av de förut— sättningar som berörts ovan. Härtill kommer NE:s instruk—

tion som bifogas som bilaga 2.

Det arbetssätt NE valt planeras bestå även under den nu

planerade treårsperioden. I huvudsak kännetecknas det av

— Tonvikt på ordentlig planering av insatserna i

längsta möjliga tidsperspektiv

— Projektval så att programmen består av samverkande projekt med fortlöpande resultatåterföring till pro—

gramplaneringen

— Samarbete med energiproducenter, föreskrivande myn— digheter, tillverkande industri och andra berörda

organ så tidigt som möjligt

— Planering med hjälp av extern sakkunskap organiserad

i rådgivande grupper

— Största möjliga informationsspridning om planer och de bedömningar de vilar på i avsikt att uppmuntra

kritik och idéflöde utifrån

— Konsekvent metod för administration av projektstöd kännetecknad av etappvisa beslut under vilka projekt— ledare (och i förekommande fall administrativt organ) arbetar ostört enligt huvudsaklig plan men med total

omprövningsmöjlighet inför etappskiftena

• Sida 34
•  Original

— Systematisk uppbyggnad programvis av dels konsult— kompetens, dels beställarkompetens och beställarfunk— tioner hos ett antal med NE:s kansli samverkande

organ

— Långtgående internationellt samarbete när detta är

ändamålsenligt

Det är väsentligt för den fortsatta verksamhetens möjlig—— heter till måluppfyllelse att den även i fortsättningen kan läggas upp på ett målmedvetet och långsiktigt sätt. Hittills gjorda erfarenheter indikerar att det är viktigt

att ha en ordentlig bredd på verksamheten och att inte

forcera beslut med långsiktiga, för vissa nya energikällor

helt avgörande konsekvenser.

4.2 Reala resurser

Den verksamhet som finansieras av NE genomförs till helt övervägande del utanför NE. De reala resurser som härvid

engageras finns hos:

— högskoleinstitutioner

— andra statsorgan

— energiproducenter

— kommuner

— tillverkande industri

— konsultföretag

— branschföreningar

— privatpersoner med utvecklingsidéer

— utländska organ via internationella samarbetsprojekt

Vid planering av insatserna inom NE—programmen tas hänsyn till tillgången på reala resurser. NE:s hittillsvarande erfarenhet är att tillgången på reala resurser — även personella — är god. Den utgör således inte en begränsande

faktor vid genomförandet av programmen, sådana de planerats.

• Sida 35
•  Original

SOU 1977: 61 5. AMBITIONSNIVÅER OCH MEDELSBEHOV 5.1 Förutsättningarna

Planerna för de olika NE—programmen har utformats för al— ternativa ambitionsnivåer för nästa treårsperiod (1978/79— 80/81). Antalet alternativ växlar mellan ett och fyra.

För samznga ambitionsnivåer gäller att de utgör en fort— sättning på en i dagsläget väsentligen bestämd ambitions—

. o niva.

Till anbitionsnivåerna ovan kommer de två särskilda ambi— tionsnivåer som är obligatoriska enligt anvisningarna

för PFE 78. Dessa båda obligatoriska nivåer är oförändrad ekonomisk ram, beräknad som tre gånger utgiftsnivån under 1977/78, för hela programmet Energiproduktion (med av NE vald fördelning inom programmet) och avveckling av de en— staka programmen (med antagandet att beslut om avveckling

tas senast vid treårsperiodens början).

Kostnadsberäkningarna för de obligatoriska nivåerna visas i bilaga 3 liksom det sätt på vilket utgiftsnivåerna ut— vecklat; under treårsperioden 1975/78. Det framgår bl a av bilagan att den oförändrade ekonomiska ramen blir 329 Mkz för 1978/81. Om hela programmet på en gång avvecklas blir mötsvarande kostnad 132_Mk£.

De av NE framtagna ambitionsnivåerna (i det följande be— nämnda 'NE—nivåer”) framgår av de enskilda planerna för NE—progranmen. Medelsuppskattningarna för de alternativa NE—nivåerna har sammanställts tillsammans med de obliga— toriska nivåerna i bilaga 4. I några fall anges de upp—

skattade kostnaderna genom att ett osäkerhetsintervall an—

ges, i andra fall används typvärden.

• Sida 36
•  Original

5.2 Möjliga kombinationer

De olika ambitionsnivåerna (exkl den oförändrade nivån

för de enskilda NE—programmen) för de olika NE—programmen kan kombineras på ett mycket stort antal sätt. Alla dessa kombinationer är genomförbara och svarar mot en viss mer eller mindre välvald energiforskningsstrategi. NE:s under— lag har presenterats i en form som möjliggör sådan kombi—

natorik.

För att illustrera och exemplifiera tankeövningar av detta slag visas resultatet av några hypotetiska kombinerade urval. I dessa har för enkelhetens skull endast de högsta och lägsta NE—nivåerna använts om inte annat angives. Man kan få motsvarande ännu mer extrema kombinationer genom att använda avvecklingsnivåer i stället för den lägsta

NE—nivån för icke—prioriterade program.

En utgångspunkt är en profil som lägger största vikt vid NE—programmen inom block C dvs vid åtgärder/som syftar till ett förbättrat utnyttjande av energipotentialen vä— sentligen inom det nuvarande energiproduktionssystemets ramar. Profilen bibehåller sålunda alla nuvarande optio— ner utan att några speciella satsningar görs i syfte att t ex möjliggöra ett snabbt ianspråktagande av någon stor— skalig ersättning för olja. Kostnadsintervallet för denna

profil är 375—418 Mkr för treårsperioden 1978/79—80/81.

En annan utgångspunkt är att skapa möjligheter för en storskalig ersättning av olja i ett medellångt tidspers- pektiv genom att välja en profil med satsningar på KOL och VINDENERGI. Kostnadsintervallet för treårsperioden blir 501—547 Mkr.

En ytterligare ökning av ambitionsnivån är att utvidga det föregående alternativet med syftet att på lång sikt

skapa möjligheter att fullständigt ersätta oljan med för—

• Sida 37
•  Original

nyelsebara energikällor. Detta motsvaras av en ökad sats— ning på BIOSYSTEM och SOLENERGI. Kostnadsintervallet för treårsperioden blir 591—688 Mkr.

Ambitionen att dels tillgodose de föregående syftena, dels skapa möjlighet att öka oberoendet av omvärlden genom ett snabbt och storskaligt utnyttjande av inhemska bränslen motsvaras av maximal satsning på samtliga NE—program och ger kostnadsintervallet 801—953 Mkr för treårsperioden. 5.3 Av NE bearbetade alternativ

NE har närmare studerat två alternativ:

A. Lämplig fördelning på NE—program inom den före—

skrivna ekonomiska ramen 330 Mkr.

B. Välavvägda kombinationer med högre ambitionsnivå

för några av NE—programmen och med resulterande

högre kostnader för hela programmet.

5.3.1 Föreskriven ram

Med den lägsta NE—nivån för alla program blir kostnaden 324—370 Mkr. För att komma ner till den föreskrivna nivån

" 313 Mkr) krävs således en smärre ned—

(exkl "gemensamt prutning. Detta kan ske antingen genom en ungefär propor— tionell minskning från lägsta NE—nivån för flertalet pro—

gram eller genom att några hela program avvecklas.

NE förordar en ungefär proportionell nedskärning från den

nivå som utgörs av de lägsta NE—nivåerna med hänsyn tagen till vissa trösklar i vissa program (VINDENERGI och FUSION) samt till avvecklingskostnadens storlek. Nivåerna för

FJÄRRSPILLVÄRME och ENERGIPRODUKTIONSTEKNIK justeras här—

• Sida 38
•  Original

vid för att få en riktigare helhetsavvägning.

En förutsättning för genomförbarheten är att programupp— läggningen kan ske så att mål och inriktning av programmet kvarstår väsentligen oförändrad men med långsammare upp—

byggnad och genomförande av programmet.

NE anser att nivån innebär en kraftig sänkning av stats—

makternas hittillsvarande deklarerade ambitioner.

Aktuella belopp för de olika NE—programmen framgår av

sammanställningen på sidan AZ.

5.3.2 Välavvägda kombinationer

NE anser att den nuvarande verksamheten bör fortsätta på en principiellt oförändrad real ambitionsnivå. Detta med— för högre kostnader under nästa treårsperiod. Den näst lägsta NE—nivån för programmen BIOSYSTEM, FUSION, VIND— ENERGI, SOLENERGI och ENERGIPRODUKTIONSTEKNIK, den näst högsta för FISSION samt den lägsta NE—nivån för övriga program utgör, enligt NE:s bedömning, en lämplig minsta fortsättning på den nu inledda verksamheten. Det finns nu inte skäl för att avveckla något program. Avveckling av delar av program kan däremot ske under nästa treårsperiod efter avslutad idévärdering. Kostnaden 1978/81 för hela

programmet blir 606 Mkr.

Med utgångspunkt från den valda kombinationen har ett dy— rare och ett billigare alternativ beräknats. Utgångspunk— ten har härvid varit att markera det sätt varpå kombina— tionerna bör väljas vid större (ca 700 Mkr) respektive

mindre (ca 500 Mkr) ekonomisk ram.

Vid den större ramen väljs högsta NE—nivån för programmen

SKIFFER, FISSION och NYA BRÄNSLEN, den näst högsta för

• Sida 39
•  Original

TORV samt i övrigt nivåer enligt kombinationen ovan. Kost—

naden 1978/81 för hela programmet blir 716 Mkr.

Vid den mindre ramen väljs lägsta NE—nivån för FISSION och FUSION samt i övrigt nivåer enligt den förstnämnda kombinationen ovan. FJÄRRSPILLVÄRME halveras emellertid och ENERGIPRODUKTIONSTEKNIK reduceras med ungefär en

tredjedel för att få en riktigare helhetsavvägning. Kost—

naden 1978/81 för hela programmet blir 497 Mkr.

Aktuella belopp för de olika NE—programmen framgår av

sammanställningen på sidan 42.

• Sida 40
•  Original

• Sida 41
•  Original

6. SAMMANFATTANDE INSATSPLAN

NE föreslår att följande NE—program genomförs i huvudsak— lig överensstämmelse med bifogade planer under perioden

1978/79—80/81.

BIOSYSTEM

TORV

SKIFFER

KOL

FISSION

FUSION

VINDENERGI GEOTERMISK ENERGI AKVATISK ENERGI SOLENERGI FJÄRRSPILLVÄRME NYA BRÄNSLEN ENERGIPRODUKTIONSTEKNIK

NE—programmen NATURGAS och OLJA kan tillkomma före eller under perioden. Någon medelsberäkning för dessa görs inte

nu.

Olika ambitionsnivåer och mot dessa svarande uppskatt— ningar av medelsbehovet har utarbetats för de olika NE- programmen. Varje tänkbar kombination är möjlig att genom- föra men NE förordar nu en lämplig lägsta ambitionsnivå som kostar 606 Mkr för 1978/81. NE har angivit två varia— tioner av den förordade kombinationen med större (716 Mkr)

respektive mindre (497 Mkr) totalkostnad.

• Sida 42
•  Original

NE har härutöver utarbetat ett alternativ på den före—

skrivna kostnadsnivån 330 Mkr.

I följande sammanfattande tabell visas medelsbehovet för de olika NE—programmen på de nämnda nivåerna. I de fall intervall i det tidigare har använts har de här ersatts av typvärden. Den tillkommande posten "Gemensamt” har

schablonmässigt beräknats som SZ av programkostnaden.

NE—program Medelsberäkning 1978/81 på olika nivåer (Mkr)

Föreskriven Av NE utarbetade nivåer kostnadsram Välavvägd Mindre Större kombination ram ram Block A BIOSYSTEM 39 80 80 80 TORV 29 33 33 65 SKIFFER 4 4 4 23 KOL 10 12 12 21 FISSION 39 74 45 97 FUSION 34. .se _a 33 152 262 205 345 Block B VINDENERGI 55 145 145 145 GEOTERMISK ENERGI 9 10 10 10 AKVATISK ENERGI 7 8 8 8 SOLENERGI ”3 _a __11 __gg 76 180 180 191 Block C FJÄRRSPILL— VÄRME 28 55 28 55 NYA BRÄNSLEN 13 15 15 26 ENERGIPRODUK— . TIONSTEKNIK _iå _éå _iå _22 85 135 88 146

• Sida 43
•  Original

NE—program Medelsberäkning 1978/81 på olika nivåer (Mkr)

Föreskriven Av NE utarbetade nivåer kostnadsram Välavvägd Mindre Större

kombination ram ram

Block A+B+C 313 577 473 682

Gemensamt 17 29 24 34

.Summa 330 606 497 716

• Sida 44
•  Original

• Sida 45
•  Original

PROCRAMSTRUKTUR

Denna bilaga visar

— nuvarande struktur

— huvudsakligt samband mellan nuvarande och ny struktur,

— samband på projektnivåer,

Bilaga 1

blad l

blad 2, 3 blad 4

• Sida 46
•  Original

Nuvarande programstruktur

Område

Energiprod, allmänt Fission, allmänt Kärnvärme

Urananrikning Radioekologi

Framtida reaktorsystem Lättvattenreaktorer Utvinning av uran Plutoniumåterföring Upparbetning och avfall

Konv el— och värmeprod Spillvärmeutnyttjande Olja och naturgas

Org bränslen, allmänt Kol Torv Skiffer

Biosystem Förbränningsteknik

Nya bränslesystem, allmänt Bränsleceller Metanol Väte

Fusion Geotermisk energi Vindenergi

Övriga energiformer, allmänt Energilagring Solenergi Vågenergi Temperaturgradienter Saltgradienter

Bilaga 1/l

• Sida 47
•  Original

Bilaga l/2

NE—program och motsvarande områden

NE—program

BIOSYSTEM

TORV SKIFFER KOL NATURGAS OLJA

FISSION

FUSION VINDENERGI GEOTERMISK ENERGI

AKVATISK ENERGI

SOLENERGI FJÄRRSPILLVÄRME

NYA BRÄNSLEN

Område

Biosystem Skogsavfall

Torv Skiffer Kol

Olja och naturgas

Fissionsenergi, allm Kärnvärme, AE Urananrikning, AE Radioekologi, AE Framtida reaktorsystem, AE Lättvattenreaktorer, AE Utvinning av uran, AE Plutoniumåterföring, AE Upparbetning och avfall, AE

Fusion

Vindenergi

Geotermisk energi Vågenergi Temperaturgradientenergi Saltgradientenergi Solenergi Spillvärmeutnyttjande Organiska bränslen, allm

Metanol Väte

• Sida 48
•  Original

ENERGIPRODUKTIONS— TEKNIK

Bilaga 1/3

Energiproduktion, allm Konv el- och värmeproduktion Förbränningsteknik Nya Bränslesystem, allm Bränsleceller Övriga energiformer, allm Energilagring

• Sida 49
•  Original

Fission, allmänt Kärnvärme, AE= Urananrikning, AE Radioekologi, AE Framtida reaktorsystem, AE Lättvattenreaktorer Utvinning av uran Plutoniumåterföring Upparbetning och avfall

Konv el— och värmeprod ' Spillvärmeutnyttjande

Skogsavfall Biosystem

Torv

Skiffer »"

Olja och naturga '# 'I'I

Nya bränselsystem, allm .I Bränsleceller Metanol-w

fl' v

Vågenergi ID.. IA kl

Tempe raturgrad i enter- ['”';—___. Saltgradienter

Solenergi

Fusion 7

Förbränningsteknik *

Energilagring——— Org bränslen, allm»

Energiprod, allm övriga energiformer, allm

Bilaga 1/4

FISSION

FJÄRRSPILLVÄRME

BIOSYSTEM

TORV SKIFFER KOL NATURGAS

OLJA

NYA BRÄNSLEN

VINDENERGI

GEOTERMISK ENERGI

AKVATISK ENERGI

SOLENERGI

FUSION

ENERGIPRODUKTIONS— TEKNIK

• Sida 50
•  Original

1- ._.,,.. matmässa? "unik _ | _ " " , . '.' . ' ; & _ . J.F'II'WÖ'L!J hur:—_ . 'a'; I: . .. " i ' ” _ . . . z ' . . . . . _ , _. ' _ _ 1 |

'i' |__-||.- A'v- ._.|..l &. ..»hzulf—Aaéw '. ' _ n.”

" ".ru! -'r

;-

eal www-. " " H ' ;t "

#:.

avenyn-'.; .1 men .'.;IT'EIJ Lu'l -- -

. namna-_--__ _' ;; ' .. " - _ _ . ,, ; *' NÖCWUJ - - ' _ ' j . i '. ' ', .. ' __ _ _ .' ' ' - pigan-um Iris - "' ' ' . ” " . *

, gln- pur-J målat

lilil . .; r- r .r f.n.”? _j» _ _. '4.

1.11?! mf m ' . " ' ' ' , H" ""

31” då—

grimma.-rm E'F'Hi' ""L"? | : _ ...—g. '|' | .qnz. lurig-'n +|. ' ' Km. '. ...|_ I:; |; ).glul'mb'l .. fifi!

'.' -' ' ' w... hpnrnllr'lug . _, ' :"li H.'.[ fl 'inlguh ..Hf' : _ :.wytl rnrlrmgehnnkmlrgrpyw _ . _ . ,'. "; mum..- qu romare-å.- Eli: '

dir-D 1, ! ,i” l '

pi.] ::..)- 'fll! lli? pit

wil—rimma, . d'.. r nu 'IHH n- |qu |", kgl.llAlTX.LllF-*rl'vlf5'vv . mur .” lur” "'|' "I" ja ('

• Sida 51
•  Original

Avskrift Bilaga 2

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING

SFS l975:573

Utkom från trycket den 25 juni 1975

Förordning med instruktion för nämnden för energiproduktionsforskning;

utfärdad den 5 juni 1975.

Regeringen föreskriver följande.

Uppgifter m m.

15 Nämnden för energiproduktionsforskning har till uppgift att inom området energiproduktion följa utvecklingen samt ta initiativ till, planlägga, samordna och låta genomföra teknisk forskning och industriellt inriktat utvecklings— arbete i den mån sådana uppgifter ej ankommer på annan stat— lig myndighet.

25 Det åligger nämnden särskilt att inom sitt verksamhetsom— råde upprätta program, fördela statligt stöd till forskning och utveckling, beställa tekniskt forskningsarbete och industriellt in— riktat utvecklingsarbete och verka för att forsknings— och utvecklingsresultat konmer till nytta.

35 Nämnden skall hos regeringen föreslå de författningsänd— ringar eller andra åtgärder som behövs eller i övrigt är lämpliga.

45 Nämnden skall varje år före den 1 september till rege— ringen avge berättelse om verksamheten under det senaste budgetåret samt förslag till anslagsframställningar och andra framställningar hos riksdagen för följande budgetår.

55 Nämnden skall på begäran tillhandagå andra myndigheter med de upplysningar och det biträde som den kan lämna. Av andra myndigheter äger den erhålla de upplysningar och det biträde som fordras för dess verksamhet och kan lämnas av myndigheten.

• Sida 52
•  Original

Organisation

65 Nämnden består av en ordförande, en vice ordförande, en verkställande ledamot och högst sju andra ledamöter. För ledamöterna finns ersättare till det antal regeringen be- stämmer. Ordföranden, vice ordföranden och övriga ledamöter med undantag av verkställande ledamoten samt ersättarna utses av regeringen särskilt.

75 I mån av behov och tillgång på medel får nämnden anlita experter och sakkunniga.

Ärendenas handläggning 85 Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden.

95 Nämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordfö— randen och minst hälften av övriga ledamöter är närvarande. När ärende av större vikt handlägges, bör om möjligt samt- liga ledamöter närvara. Som nämndens beslut gäller den mening varom de flesta förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ordfö— randen biträder. Nämnden får överlåta åt verkställande ledamoten att avgöra ärende eller grupp av ärenden, som ej är av sådan beskaffen— het att prövning bör ankomma på nämnden i plenum.

105 Ärende avgöres efter föredragning, som ankommer på verk— ställande ledamoten eller på särskilt förordnad föredragande.

115 Är pleniärende så brådskande att nämnden ej hinner sam— manträda för behandling av ärendet, avgöres detta genom med— delanden mellan ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av övriga ledamöter. Kan ärendet icke lämpligen av— göras på detta sätt, får verkställande ledamoten besluta i närvaro av föredraganden. Beslut, som fattas enligt detta stycke, skall anmälas vid nästa plenum.

125 Beslut som innebär att högre belopp än 1 500 000 kronor ställes till förfogande för visst projekt skall underställas regeringen för godkännande.

135 Vid nämndens sammanträden föres protokoll. Protokollet justeras av ordföranden. Om någon som har närvarit vid den slutliga handläggningen av ärende eller föredraganden har skiljaktig mening, skall denna antecknas.

145 Verkställande ledamoten eller, efter beslut av denne, även annan får fordra in förklaring, upplysning eller ytt- rande i ärende hos nämnden.

• Sida 53
•  Original

Tjänstetillsättning

155 Ordföranden, vice ordföranden och de ledamöter i nämnden som regeringen utser särskilt samt ersättarna förordnas för högst tre år. Tjänst som verkställande ledamot tillsättes av rege— ringen.

Övriga bestämmelser

165 I skrivelse från nämnden till regeringen eller departe— mentschef skall anges vem som har fattat det beslut skri— velsen avser eller i övrigt närvarit vid den slutliga hand— läggningen av ärendet och vem som har varit föredragande. Har skiljaktig mening förekommit skall den anges i skrivelsen eller framgå av protokollsutdrag som bifogas.

175 Mot beslut i ärende om stöd till forskning och utveckling får talan ej föras.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1975. På regeringens vägnar Rune B.Johansson

H.L.Svahn (Industridepartement)

• Sida 54
•  Original

"jag." .a'ra' mmm *1- N! & ,, nnan11'-lm1rh—ssq__m.

|.. .. ' . .'r så?" Jnir'hl juh,»- Iw'H'J. law

»» .m- Lith

'_.l '.

'-'” #55

'N'-"åf ”lethN'lh'ilhl xl |"|I l'|""l

MIn-5:11 m_lsr' km - Jm win-mur JJ,-Um twin—Irma. ls |-1|.1"||. in.-Jfr.

"I-'i 'i-l.l'1”'-'l3€ll'—l

: ""uk'z 'En. Emran .'.”,

l-w . ,,Jmf- | | ' :! lät U| _ .H'r,||_'.»|1-i'-'1E-'r.irl'ls—'F n."."l

|||

1 H _II—T- — -—

| ||:

||"_|p| :

' r.,ln r .”, ...g-_,Tu bread. 1'|-3€_ I 'I I I ' ”J'Lh. " ' nu.-anmh'u .I' Arma-. ..a-r.,..1..|..1 ' . 43.3 ”,-|' ..'-'_|.., till!" |" ' m lf

. ,,,,,|'-|.'""” 'I” så"? .'1'""'f".|.'”

• Sida 55
•  Original

Bilaga 3

UTGIFTER 1975/76—77/78 OCH AVVECKLINGSKOSTNAD 1978/79—80/81

NE—program Utgifter (Mkr) 1975/76—1977/78 Bedömd av—

75/76 76/77 77/78 Summa vecklings—

kostnad(Mkr) 1978/79—80/81

FISSION 27 26 15 68 20 FJÄRRSPILLVÄRME 2 4 12 18 10 KOL 0 1 3 4 6 TORV 0 2 5 7 6 SKIFFER O 1 4 5 4 BIOSYSTEM O 3 12 15 15 FUSION 1 8 23 32 30 VINDENERGI 2 8 10 20 15 GEOTERMISK ENERGI O 2 5 7 5 AKVATISK ENERGI 0 0 3 3 2 SOLENERGI O 0 2 5 NYA BRÄNSLEN 0 3 3 6 4 ENERGIPROD.TEKN ___1_ _2 __9_ _12_ _3

34 1 105 200 125 Gemensamt __l_ __3_ __5_ __9_ __E

35 64 110 209 135

Anm: Avrundning har skett till hela Mkn

Uppgifterna 1977/78 är en prognos i enlighet med

NE:s internbudget.

• Sida 56
•  Original

'HJT'Cl l—"' 'i]

., -, .--' . -- ,, .,,L»,fgu,-,_-.!.: _ , , .'_. . _ UK __ ' ””'-'” graf! ”” ' ' ' , || _ . _____._

HUF—'i'?” '?

1:31"?

.r'; '. __ "a'; .””, 3'1,|.|,:|_”|»_||._. ”:=,” _ __ F, , _ ,_ -_. ,.-,, ,, . _!._,_ älg.,äljlfå-hl, _ _ _ JH-J_J.Jtrl-|-_'...|'.u'l ', _ V |"' __: |: . l ', .' Jill .— . ,;l...r||.'.| _ " ' ' ..... ,, . ,, , . , , lin-1936 -, ,, ' ”' . m::ewma . ,. . , .. ,. . . mum

. _ . _ . ,, : wmumv

' . ' ' _ ' ' : I 19:53:51. JIEWMTWD ' ' ' ' ' Trumma .::.el'ram LM'I'JJOE

Mamma:-| av"

mm JM "mm:s

.1|'- _in'moå)

. ' ,,.,,,,',,,,___,,'_,'_,_ " .- ., . ". -_- ' |:,'.- 'i' #,J ', -' . — " ' ll _, , _*1 ,'"Hllli" 371553!!! l'l,:"åh':".1.".'nl"”-3FII -' ' '_.- ,, '."'.. |' 4"|' .5', .,,,,'!|-,.'— w,]

_|- . 4_.. .;- -', , . ':: ,"

' . '— ' " * * |" .._"L. ' + ; ' .. |:_l_', .:.| |_" . -- . .', ., , '.'-.'. ", . .; '.'. - .,.Jf, , ' . |1|

,, |||l'_||| |_ :

, ..-_ __ ,, . .., _.._.,,,.,.L,_,,. , .. | _|.._J || '- |||r - _._'._ , _ ,'_.,_,, J._'__,,___,|_._',,,_-._, l'.-.. ,1_ ,, . .' ' - "" |,_ " . .." _I' * ::, _| '] l|._|_ . i :: . "I :III " ' I'l'l . ,. ' .,,,,—,:.,.,, .l |_,"_.|'_ ,,. ,,,, _ | _ ,| | " '|.|, |=' l " p,_'|",'| ' I”I : || | .. ”» ".I'f-" , ' . |'|'..'|. . | | ' _| | I ||| ' . .'. '.. . . _. . .. . .'

• Sida 57
•  Original

Oförändrad utgift (Mkr)

Utvecklings— Av NE bearbetade kostnadsnivåer (Mkr) kostnad (Mkr)

BIOSYSTEM TORV SKIFFER KOL FISSION FUSION

VINDENERGI GEOTERMISK ENERGI AKVATISK ENERGI SOLENERGI

FJÄRRSPILLVÄRME NYA BRÄNSLEN

ENERGIPRODUKTIONSTEKNIK

35 15 12

9 44 68

29 15

35

9 Å 313

15 6

125

45 30—35 3—5 12 45 31

50—60 8—13 7—10

6

45—65 15

28 324—370

75—85 60—70 15—30 21 55—72 59

140—150 18—23 10—14 15—18

26 65

125—175 90—110

28 65—83

210—220

25—30

85—108

Sammanställning av medelsbehov på olika ambit ionsnivåer

OBS! DE OLIKA KOLUMNERNA FÅR INTE SES SOM NATURLIGA AMBITIONSNIVÅER FÖR HELA PROGRAMMET

Bilaga 4

• Sida 58
•  Original

| | . | || | . ' | | .,,f | |. '| |. | | | 1 : || | | | I _. | . ,_,,_. ,! |,| . : ': I. | | | | : | I. .- -__ | || |

, ." ',m' mr.. . ' "j_i'. ,' "'""'1'""'":3.å"'";. 515" ""

.. ,,.. ,,,,” u:,- n', ,,,], _|». ' .

r|

Mi: » . '. in _a; lil-j,." '%'; , '.';li' , , , , "' |,| . # ' få |... | *",' |

.,: _ |',] | I.,?

-. .,,|_|,| lqu' 3

' "' ” .'.-",, i:; W" 'l1 4 ,-”-i';| | ".r .:H'IHI år”, 1315, :|??? ,'_'_i,-| ful,-,,",

|,| _|

,, '#'"?! ""-" ,,,.zu" , __ .|-.._. , _ .

:| 1 |

'||

| _ W” , , .. ',"_', ,|_. "',::_'F'| n',','., "... .. ,,|,,"

,' |1,,_,i, . ." ._ m, _,__,,,,,, . |||

__, ,,..__,,..._.,.,_ ,...-'. #+. E' ..._ :,:,Ilil _l,gif:,

."'.-—'| || ' : &,

"':'

. Y',,

:""1'

,, -:| .'.” . ||

,,,), -.

-,?

j_: ; '. '.

nu.-'. 553 malware runa-Qubgamn

J")

[1

' lli-115?) 'zäru Han ' |»..qu r.

. mur-31:33:

• Sida 59
•  Original

Plan för NE—programmet BIOSYSTEM

• Sida 60
•  Original

. .. .::"

_*...L-p, ' ,',,..'|', ' » , ml'nugr l||,||_',.',_,r ,|'|,'| ||| ,.” ,l,, . l_,, 'N. "31?" fina,-, &_! ||'|"'Illl _||||. |: "| _ . ' ||, |l'| ' '

'||1' || |

• Sida 61
•  Original

Sammanfattningsvis kan sägas att integrerade biosystem, som optimeras och manipuleras, på lång sikt i princip

skulle kunna svara för landets hela energiförsörjning. Om så kommer att ske beror på den relativa konkurrens— kraften hos de system som utvecklas. Denna beror i sin tur i hög grad på de miljökonsekvenser som kräver sär—

skilda åtgärder.

• Sida 68
•  Original

• Sida 69
•  Original

SOU 1977: 6! 3. NULÄGE 3.1 Allmänt

Ända sedan människan tog elden i sin tjänst har biomassa i form av ved utnyttjats för uppvärmning. Med industria— liseringen ersattes den av kol och sedan olja och natur— gas som bränsle och drivmedel. Biomassa produceras och

utnyttjas idag huvudsakligen som virke, fiberråvara, fo—

der och föda. &

När det gäller termisk och kemisk omvandling till bräns— len, el och värme kan många metoder som utvecklats och används för andra organiska bränslen också anpassas till

biomaterial.

Biologisk konversion av biomaterial, t ex jäsning och annan anaerob nedbrytning, har länge använts för att framställa alkoholer respektive för att behandla organ— iskt avfall och rötslam från avloppsvattenrening. Röt— ningen.har dock snarare varit ägnad att på effektivaste

sätt ta om hand avfallet än att ge högsta möjliga utbyte

av metan.

Nuläget kan helt enkelt sammanfattningsvis beskrivas så att, i Sverige såväl som utomlands, vissa allmänna för— utsättningar för att använda biosystem för energiändamål sedan länge till större delen är kända och utforskade

för andra syften. Användning för energiändamål, med un- dantag för konventionell eldning av ved och avfall, före—

kommer emellertid idag knappast alls.

Den mest omfattande satsningen på utveckling av området

• Sida 70
•  Original

biosystem för energiändamål sker idag i USA, där ERDA (Energy Research and Development Administration) sedan några år, som en del av solenergiprogrammet, driver ett kraftigt växande biomassaprogram, vilket under 1978 pla— neras uppgå till ca 100 Mkr. Det amerikanska programmet innehåller studier av hela system och dess olika bestånds— delar som produktion, transport och omvandling. En expe— rimentanläggning för omvandling av träavfall till bränsle har färdigställts. Andra länder med intresse och utveck— lingsprogram är Belgien, Finland, Irland, Kanada, Nya

Zeeland och Västtyskland.

3.2 NE:s verksamhet

Inom NE:s område energi ur biosystem pågår sedan 1975 dels planerings— och utredningsarbete, dels genomförandet av ett antal projekt (se förteckning i bilaga 1).

Planeringsarbetet inom området biosystem befinner sig i ett inledande, strukturerande skede. Denna karaktär kom— mer väsentligen att känneteckna arbetet ytterligare minst något år. Svårigheterna är betydande och några planerings—

genvägar finns inte.

Vissa utvecklingslinjer framstår dock i dagsläget som både klart urskiljningsbara och lovande. Särskilt gäller detta möjligheten att odla snabbväxande lövträd och att använda denna biomassa i mer eller mindre förädlad form för förbränning eller omvandling till annat bränsle. Möjligheterna att samtidigt använda annan biomassa (sär— skilt skogsavfall) i samma förädlings— och omvandlings— processer bör härvid tillvaratas. Kombinationen med ut—

nyttjande av torv ligger också nära till hands.

Det program som nu genomförs kännetecknas av en kombina—

tion av strukturerande och värderande planeringsarbete,

• Sida 71
•  Original

allmänt kunskapsutvecklande projekt, en fortsatt satsning på minirotationsskogsbruk för energiproduktion ("energi— skog") och energi ur befintlig vedråvara ("skogsenergi") samt en successiv utbyggnad med ytterligare utvecklings— projekt. Största möjliga kontaktyta mot den internatio— nella utvecklingen, särskilt den amerikanska, etableras,

företrädesvis inom IEA—samarbete.

En tidig start av försöksprojekt med odling av energi- skog och energiproduktion i anslutning härtill i större skala har föreslagits och övervägts. En snar start av ett eller flera sådana projekt skulle väsentligt bidra till att göra det möjligt att på ett tidigt stadium inrikta uppmärksamheten och utvecklingsarbetet på de tekniska, ekonomiska, institutionella och ekologiska frågor som i praktiken blir bestämmande för den svenska utvecklingen på området. NE har tagit del av, men ännu inte tagit ställning till, ett förslag till försöksprogram för hela kedjan odling—energiproduktion utformat av professorerna

Olle Lindström och Gustaf Sirén.

Samarbetet inom IEA är av särskilt intresse. Inom IEA/ CRD:s Working Party on Biomass Conversion håller ett an— tal samarbetsprojekt på att etableras. Det mest omfattan— de av dessa gäller "Short—rotation Forestry", där Sverige har initiativet och håller på att introducera förslag till omfattande samarbete kring odling av snabbväxande lövträd för energiproduktion. Diskussionen har visat att ett betydande intresse föreligger för samarbete kring denna möjlighet. USA (genom ERDA), Irland (delvis för EG:s räkning), Belgien och Finland har indikerat avsikt att gå in i ett sådant samarbete. Då det gäller det ame— rikanska programmet har det kunnat konstateras att be— dömning och planer i USA och Sverige är mycket likartade. USA ligger dock i vissa avseenden före och har ett större

program igång än Sverige.

• Sida 72
•  Original

Pågående utveckling såväl inom som utom landet, bedömning av väntade resultat vid sidan om energiforskningsprogram— met, väntade förändringar av marknads- och efterfråge— förhållanden, strukturgeografiska förändringar m m kommer att beskrivas mera utförligt i en planerad rapport "Ener— gi ur biosystem i Sverige". Rapporten beräknas komma att

ges ut mot slutet av 1977.

I rapporten kommer en internationell översikt att göras. Biosystemområdet tilldrar sig för närvarande ett mycket stort intresse världen över. Situationen är dock överlag likartad den i Sverige då det gäller möjligheter att göra systematiska värderingar och långsiktsbedömningar. NE:s kansli och planeringsgruppsledamöter har i olika samman— hang haft möjlighet att ta del av diskussionerna utomlands — bl a inom IEA, IFIAS och UNEP/UNESCO:s mikrobiologi— program och genom direktkontakter med ett antal länders

nationella aktiviteter.

• Sida 73
•  Original

4. STATSMAKTERNAS FÖRESKRIFTER

I energipropositionen för 1975/76 — 77/78 säger föredra— ganden (bilaga 1, sid 451):

Organiska bränslen som ersättning för olja

EPK har som mål för detta delprogram angivit att utveckla teknik för utnyttjande av organiska bräns— len som substitut för olja vid värmekraftproduktion, i industriella processer och i form av flytande bränslen, bl.a. som drivmedel. Många av de arbets— uppgifter som är hänförliga till programmet karak— täriseras av gemensam teknologi vad avser förbrän— nings— och förgasningsteknik samt kolvätekemi.

Inom delprogrammet behandlas bl.a. nyttiggörande av kol, torv och skiffer, förbrännings— och förgasnings— teknik, avfallsutnyttjande, konvertering av gas till metanol, framställning av metanol ur biosystem samt energiodlingar.

Avfallshanteringen bör, som jag har framhållit under programmet Återvinning av energi i varor m.m., i första hand inriktas mot återvinning av så stora de- lar av avfallet som möjligt till råvaruprocesserna. De återstående avfallsmängderna torde från energi— synpunkt vara av relativt litet intresse. Eftersom emellertid möjligheter synes föreligga att genom energiutvinnande processer, exempelvis pyrolys, sam— tidigt tillgodose vissa miljövårdsönskemål finns det anledning att stödja visst utvecklingsarbete inom detta fält.

Genom ett flertal olika processer finns möjlighet att framställa metanol som kan bli ett mångsidigt användbart flytande bränsle. Som framgått av redo— görelsen för programmet Energianvändning för trans— porter och samfärdsel planeras nu insatser för att skapa förutsättningar för metanolanvändning inom t.v. främst transportsektorn.

Dessa insatser bör i ett något längre perspektiv kompletteras med utvecklingsarbeten även vad gäller

• Sida 74
•  Original

metanolproduktion. Under förevarande delprogram bör verksamheten främst inriktas på metoder att fram— ställa metanol ur olika organiska bränslen. Jag åter- kommer till metanolfrågor även under delprogrammet Nya bränslesystem.

Beträffande utnyttjande av det organiska innehållet i de svenska skiffrarna anser jag att eventuella forsknings— och utvecklingsinsatser måste vara av— hängiga av ett beslut om utvinning av skifferns uran— innehåll. Jag beräknar därför f.n. inga särskilda medel för detta ändamål.

De insatser som EPK föreslagit beträffande utvinning av energi ur biosystem och genom energiodlingar har mottagits med skepsis vid remissbehandlingen. Frågan om stöd till dessa forskningsprojekt bör enligt min mening närmast prövas av naturvetenskapliga forsk— ningsrådet inom ramen för dess normala verksamhet.

För budgetåret 1975/76 beräknar jag för förevarande delprogram 9 milj. kr. För treårsperioden 1975/76 — 1977/78 uppskattar jag den erforderliga insatsen till ca 30 milj. kr.

I regleringsbrev för 1975/76 föreskrivs: "Inom delpro— grammet Organiska bränslen har beräknats 2 000 000 kr för i första hand forskning rörande energi ur biosystem. Be— slut om stöd härför skall fattas efter samråd med statens

naturvetenskapliga forskningsråd.”

I budgetpropositionen för 1976/77 säger föredraganden (bilaga 15, sid 239):

Organiska bränslen som ersättning för olja

För budgetåret 1975/76 har hittills anvisats 9 milj. kr. Häri har då också inbegripits 2 milj. kr. av— sedda i första hand för forskning rörande energi ur biosystem (NU 1975:30 s. lll, rskr l975:202). Vidare bör, som jag angav tidigare vid min behandling av program 2, till delprogrammet hänföras 1 milj. kr. som inom program 2 anvisats som del av statens bi— drag till Svensk Metanolutveckling AB för 1975/76.

Vid min behandling av detta delprogram i prop. 1975: 30 angav jag bl.a. (bil. l s. 453) att eventuella forsknings— och utvecklingsinsatser beträffande ut— nyttjande av det organiska energiinnehållet i de

• Sida 75
•  Original

svenska skiffrarna måste vara avhängiga av ett be— slut om utnyttjande av skifferns uraninnehåll. Jag beräknade i avvaktan på ställningstagande i den sist— nämnda frågan inga särskilda medel för forskning om skifferutnyttjande. Jag är inte heller i dag beredd att göra detta. För det fall att det programansva— riga organet, nämnden för energiproduktionsforsk— ning, skulle finna det angeläget att trots detta stödja vissa inledande arbeten rörande utvinning av det organiska energiinnehållet i svenska skiffrar bör stöd dock kunna få medges inom ramen för till— gängliga medel till förstudier av begränsad karak— tär. Jag har härvid räknat med att de miljömässiga konsekvenserna av åsyftade projekt särskilt beaktas.

Jag beräknar medelsbehovet för delprogrammet under budgetåret 1976/77 till 11,3 milj. kr.

I regleringsbrev för l976/77 föreskrivs: "Inom delpro— grammet Organiska bränslen har beräknats minst 2 000 000 kr för i första hand forskning rörande energi ur biosystem. Beslut om stöd härför skall fattas efter samråd med

statens naturvetenskapliga forskningsråd."

I budgetpropositionen för 1977/78 säger föredraganden (bilaga 17, sid 271):

Organiska bränslen som ersättning för olja

För treårsperioden 1975/76 — 1977/78 har beräknats sammanlagt 36 milj. kr. Härav har hittills anvisats 20,8 milj. kr. jämte 1 milj. kr. som utgick budget— året l975/76 under programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel.

Jag beräknar för budgetåret 1977/78 medelsbehovet till 14 milj. kr. Jag räknar därvid med insatser utöver nämndens förslag främst inom områdena torv, energi ur biosystem och förbränningsteknik.

• Sida 76
•  Original

• Sida 77
•  Original

SOU 1977: 61 5. LÅNGSIKTSBEDÖMNING 5.1 Allmänna förutsättningar

Produktion av biomassa är ett för svensk del särskilt lov— ande sätt att ta tillvara solenergi. I Sverige är årstids— variationerna i den infallande solstrålningen stora och

ur takt med energibehovets variationer. Det är därför av särskild vikt att svenska solenergisystem utvecklas med sikte på långtidslagring. Naturen har under miljontals år utvecklat de gröna växternas fotosyntes för att effektivt utnyttja dessa förhållanden — resultaten är bl a de fossi— la energitillgångarna. Hos oss är vidare solljuset mera spritt, genom att ljuset faller snedare genom en ofta molnigare atmosfär än på sydligare breddgrader. Svenska

solenergisystem blir därför relativt arealkrävande.

Olika arters produktivitet och förmåga att omvandla och lagra infallande solenergi beror på arvs— och miljöfak— torer. Människan har lagt ned mycken möda på att öka växt— lighetens avkastning av föda, foder, fiber, gummi m m. Dessa erfarenheter och nya rön bör direkt kunna utnyttjas för att söka höja utbytet av kemiskt bunden energi i bio— massa och bioprodukter, som framställs för energiproduk—

tionsändamål.

Mikrobiologiska processer erbjuder goda möjligheter att förädla biomassa och organiskt avfall med hög vattenhalt till marknadsbränslen. Metoder som utvecklas för att konvertera och nyttiggöra andra organiska bränslen på annat sätt än genom direkt förbränning är också sannolikt lämpade för biomassa. En nackdel med direkt förbränning

är att kväve och andra näringsämnen, som kan recirkuleras

• Sida 78
•  Original

i en integrerad bioprocess, går förlorade. Det är troligt att bildning av kväveoxider blir en luftvårdsfråga att särskilt beakta, när man utformar nya metoder för att elda biomaterial i stor skala. Gröna delar och bark bör

i görligaste mån lämnas kvar, då de innehåller det mesta av mineralämnena. Samtidigt reducerar man då problem med askhantering och tung metallutsläpp vid direkt förbrän—

ning.

Energi ur biosystem erbjuder särskilt goda möjligheter att utveckla resursbevarande och ekologiskt väl integre— rade försörjningssystem. Att åstadkomma detta kräver emellertid en väl genomtänkt ekologisk kretsloppsfilo— sofi och ett systemtänkande, då de praktiska arrange— mangen utformas. Goda möjligheter att tillgodose bered—

skaps— och krisaspekter föreligger.

Det är utomordentligt svårt att göra en noggrann lång— siktsbedömning av utvecklingsförutsättningarna för ener— gi ur biosystem. Utvecklingshinder av många olika slag föreligger. Betydelsefulla alternativa användningsmöjr ligheter av såväl biomassa som mark finns för andra syf— ten än energiproduktion. Analytiskt är området synner— ligen kOmplext till följd av det stora antalet tänkbara utvecklingslinjer. Den utsträckning i vilken avancerad genetisk teknik och manipulering av fotosyntesens, kväve— fexeringens och väteprocessernas mekanismer kan komma att påverka utvecklingen på längre sikt är särskilt svår—

bedömbar i dagsläget. 5.2 Utvecklingshinder Biologiska, tekniska, ekonomiska, institutionella, miljö—

och kunskapsmässiga förhållanden begränsar områdets ut—

veckling:

• Sida 79
•  Original

— Biologiska grundprocesser ger restriktioner. Klimat—

faktorer spelar en avgörande roll.

— Statistiskt relevant beslutsunderlag från fältförsök

tar flera år att få fram.

— Konkurrerande intressen finns som motverkar etabler— ing i stor skala. Andra behov av mark och vatten, t ex för rekreation och för att producera föda, fo— der, fiber och virke, kan lätt komma i konflikt med

de energipolitiska målsättningarna.

— Energiodlingar kan ogynnsamt förskjuta balansen i ekosystem och vattendrag. Det kan vara svårt att 10— kalisera stora odlade mark— och vattenområden med

hänsyn till naturvårdsintressen.

— De näringsgrenar som i Sverige krävs för att inordna bioprodukter bland de svenska energiråvaror och salu— bränslen saknas idag i väsentlig utsträckning. Nya näringsgrenar tar tid för sin uppbyggnad och dessa

processer går endast delvis att forcera.

— En samhällsattityd där ekologisk kretsloppsfilosofi spelar stor roll kan ge upphov till en motsättning

mellan samhälls— och företagsekonomiska värderingar.

— Det samhällsekonomiska alternativvärdet av odlings— arealerna, av organisations—, distributions—, för— ädlings— och odlingstekniska resurser i relation till energipriserna kan stå i vägen för storskalig

drift. 5.3 Utvecklingslinjer Det finns ett stort antal metoder och processer som var

för sig eller kombinerade kan ge användbara produkter. I

ett långsiktigt perspektiv är det önskvärt att alla vägar

• Sida 80
•  Original

att få fram energi ur biosystem prövas. För att möjlig— göra en jämförande värdering av olika utvecklingslinjer krävs någon form av systematisk bedömning av minst var och en av de utvecklingslinjer som anges i det följande. Förteckningen gör inte anspråk på fullständighet. Någon inbördes prioritering mellan olika utvecklingslinjer kan

i dagsläget inte anges.

A. BIOLOGISKA PROCESSER

Estetisezsssääsri

l. Sol * kloroplaster + hydrogenas * vätgas

2. 301 » odling blågröna alger » vätgas

3. Sol » purpurbakterier » vätgas

4. Sol » kvävefixerande mikroorg. » ammoniak

5. Sol » odling kolhydratsyntetiserande växt »

kolhydrater

6. Sol » odling kolvätesyntetiserande växt » kolväten

ååsmee552£99952£95=

bränsle

7. Sol —)skogsodling -»skörd —romvandling » fiber

bränsle

8. Sol —>tångodling —0skörd —*omvandling _)foder

• Sida 81
•  Original

59Essingetiäszesés_éietssrsräiesi

9. Sol + organiskt fiskfoder * fiskodling avloppsvatten » algOdllngxianaerob jäsning » metan 10. Sol » odling Dunaliella-+sedimentering + osmolys * gly—

cherin jäst

kväve—fixerande Azotobacter

erig_éietsers£5295

ll. Biomassa + kostridiebakterier » vätgas 12. Solvärme » anaerob nedbrytning av avfall » metan

13. Sol » växtavfall + mikroorganismer » foder

14. Bark, torv,ä anaerob jäsning % metan gödsel avvattning, brikettering+ fast bränsle jordförbätt— ringsmedel

15. Biomassa * enzymatisk hydrolys . . ton k " (,sace —» soc er—> Jasnlngwetanol

butanol

16. Biomassa » biooxidation » värme

B MEKANISKA, TERMISKA OCH KEMISKA PROCESSER

pulverbrännare* ånga* el, värme /'

1. M ' " . . alninga pulver forNdieselmotor * mekaniskt arbete

• Sida 82
•  Original

2. Direkt förbränning—»ånga » el, värme 3. Svävbäddsförbränning—>ånga % ” ångturbin 4. Svävbäddsförgasning—>gasturbin » " MHD 5 Pyrolys metanol 6. H +co /

7. Katalytisk

.. in . forgasn g återstod ammoniak

X.

8. Kemisk reduktion briketter

9. Syrahydrolys —bsocker —>jäsning —+etanol

Indelningen är preliminär och förteckningen sannolikt in— te fullständig. Tablån kommer därför att behöva modifie— ras och kompletteras i det fortsatta planeringsarbetet.

Detta torde också medföra förenklingar i strukturen.

För att kunna bedöma den energimässiga betydelsen, miljö— påverkan och de tekniska och ekonomiska förutsättningarna krävs omfattande utredningar. Några parametrar som påver— kar valet av utvecklingslinjer är krav på klimat, utrust— ning, råvaror, kapital, underhåll, kunskaper och tid. Planeringsgruppen för biosystem (NEPO/B, se bilaga 2) har särskilt framhållit vikten av integrerade systemstudier

och fullständig energianalys.

5.4 Energibärare från biomassa

På kort sikt finns redan idag möjligheten att direkt för—

bränna fast biomassa. På längre sikt framstår det som

• Sida 83
•  Original

önskvärt att vidareförädla biomassan till fasta, flytande och gasformiga energibärare på ett sätt som svarar mot bränslemarknadens utveckling. Bränslemarknaden kommer ef— terhand att förändras — exakt hur kan idag inte förutsä— gas (undersökningar härav är huvudtemat i NE—programmet NYA BRÄNSLEN).

Bioråvarorna kan i princip omvandlas till energibärare

av alla slag. Enkla fasta och lågvärdiga gasformiga kan framställas med teknik som idag är kommersiell. Mera för— ädlade högvärdiga fasta, flytande och gasformiga bränslen fordrar en teknik som idag inte är utvecklad för kommersi— ellt bruk. Denna utveckling kommer att äga rum under de

närmaste decennierna.

De bränslen som kan framställas idag och de som kommer

att kunna framställas senare är övervägande sådana som

förekommer idag — framställda ur andra råvaror och delvis med annan teknik. I NE:s perspektiv kommer samma bränslen att framställas ur de råvaror som NE—programmen TORV, KOL och SKIFFER handlar om. Även när det gäller den förbrän— nings—, förgasnings— och omvandlingsteknik som är aktuell för biobränslen är den delvis densamma som den som är ak—

tuell inom dessa program i dagsläget och i framtiden.

En bedömning av vilka energibärare som kan framställas med vilken teknik ur vilka råvaror kan inte göras idag med någon större grad av säkerhet. Man kan dock konsta— tera att antalet realistiska möjligheter här är många och att det finns anledning att räkna med ett succesivt införande av nya processer och produkter under 1980— och 1990—talen och därefter. Redan idag görs flis ur skogs— avfall. Under 80—talet kan tillkomma flis, pellets, bri— ketter, pulver, koks, lågvärdesgas, metanol och etanol från skogsavfall, energiskogsråvara, och möjligen alger samt högvärdesgas från avfall (härtill kommer torv). Un—

der 90—talet kan tillkomma högvärdesgas och syntetiska

• Sida 84
•  Original

oljeprodukter från alla slag av bioråvaror. Vätgasproduk— tion blir sannolikt en realitet kring sekelskiftet — an—

vändarsidan bestämmer här den möjliga utvecklingstakten.

Utvecklingsförutsättningarna för användning av högvärdig gas (främst metan)sammanhänger med uppbyggnad av ett rör— distributionssystem i Sverige. Detta är i sin tur avhäng— igt av möjligheten att tidigt införa naturgas. Sannolik— heten för detta kan inte idag anges. Lågvärdesgas torde inte komma att distribueras i omfattande rörsystem — kost— naden blir för hög för detta. Den måste för att kunna transporteras ekonomiskt omvandlas till syntesgas eller till metan. Syntetgas kan vidareomvandlas till metanol

som sedan distribueras.

Sammanfattningsvis kan sägas att mängden möjligheter att under de närmaste decennierna utveckla och använda nya processer och produkter är många och betydelsefulla — men

i dagsläget inte helt förutsägbara.

5.5 Tillgång på biomassa

Tillgången på biomassa idag och i framtiden sätter den teoretiska gränsen för den energimängd som kan produceras

ur biosystem. Den torde dock inte vara den i praktiken

trånga sektorn.

Liksom då det gäller de bränslen som ska framställas och de processer som kan komma till användning är antalet möjligheter stort när det gäller de biologiska energirå—

varorna .

Kunskapen om de mängder biomassa som kan produceras be— höver förbättras väsentligt för att ge underlag för bättre bedömningar av områdets potentiella bidrag till energiför—

sörjningen.

• Sida 85
•  Original

En mycket preliminär inventering har genomförts inom

NE:s program. Syftet med detta arbete har varit att göra

en grov uppskattning av storleksordningen av olika kate—

gorier biomassa som nu produceras inom åkerbruk, träd— gårdsbruk, skogsbruk och kreatursskötsel. Resultaten

kan sammanfattas på följande sätt:

Av Sveriges 41 141 000 ha landareal är 72 åkermark, 57% produktiv skogsmark, SZ inägor förutom åkrar och

31% impedimenter och övrig improduktiv mark.

På åkerarealen (ca 3 Mha) produceras ca 30 Mton bio— massa, som i medeltal har en torrsubstanshalt på 65%

(säd har ca 85% och grönfoder 15%).

På trädgårdsarealen (0,012 Mha) produceras 0,55 Mton

biomassa med en torrsubstanshalt på i medeltal ca

18%.

På skogsarealen (23,5 Mha) produceras ca 117 Mton biomassa årligen (= årlig bruttotillväxt) med en

torrsubstanshalt på i medeltal 20%.

Av kreatursskötseln produceras 32 Mton gödsel med en

torrsubstanshalt på i medeltal 14%.

Mängden producerad biomassa på impedienten kan grovt

uppskattas till 6 Mton/år

Totalt produceras på 39 Mha mark (åker, trädgård, skog och impedimenter) ca 151 Mton biomassa med i medeltal 29% torrsubstanshalt (räknat vid skördetill— fället). Av denna mängd samlas 88 Mton in, varav 74 Mton säljs som livsmedel eller för vidareförädling, 4,4 Mton säljs som foder, 0,4 Mton säljs för övriga användningsområden, 6,9 Mton används av de skördande

enheterna som djurfoder, 0,4 Mton används av desamma

• Sida 86
•  Original

för andra ändamål, 1,1 Mton återförs till jorden och 0,7 Mton blir avfall. De 11,3 Mton som säljs som foder eller används internt som foder omvandlas tillsammans med syntetiskt importerat foder till 32 Mton gödsel med ca 14% torrsubstanshalt, varav 21 Mton samlas in och återförs till åkrarna, medan resten faller under grön—

bete samt är avdunstningsförluster m m.

Mot denna bakgrund är situationen den följande vad be— träffar de i denna plan använda kategorierna energi—

skog, skogsenergi och övrig biomassa.

5.5.1 Energiskog

Skogsodling för energiproduktionsändamål förekommer inte idag i Sverige och inte heller någon annanstansi världen. Tillgången på lämpliga områden är en första förutsättning och en av de faktorer som kan bli begränsade för utveck—

lingen.

Kraven på landareal beror av den produktivitet som kan uppnås vid energiskogsodlingen och energiinnehållet i den producerade biomassan. Vid skogshögskolan pågår nu utveck— ling av snabbväxande lövträd inom släktena Popolus och Salix. De hittills utförda försöken med intensivodlingar på begränsade ytor har givit en årsproduktion av stam—

och kvistved på 2—4 kg per kvadratmeter. Efter flisning och torkning erhålls ett värmevärde av 11—22 kWh per kvad—

ratmeter och år.

Förespråkarna för energiskog har beräknat att ca 1 Mha skall kunna disponeras för energiskog. Av denna areal ut— görs ca 1/3 av nedlagd jordbrukmark, ca 1/3 av kärr och strandängar och ca 1/3 av starrmyrar. Härutöver skulle

ytterligare 1 Mha myrmarker kunna utnyttjas.

• Sida 87
•  Original

Restriktioner kommer dock att läggas på valet av mark för energiskog såsom storlek, avstånd från bebyggelse, sub— stratets beskaffenhet och vattentillgång. Därtill kommer konflikter från andra intressenter ifråga om lämpliga arealer. Detta innebär att den disponibla arealen kan kom—

ma att reduceras väsentligt.

För en specificering av mark som skall tas i anspråk för energiskog fordras en omfattande inventering. Inventering— en bör börja med en kartläggning av vilka intressekatego— rier som föreligger. Särskilt viktigt är att inventering— ens kravspecifikation får sådan bredd och omfattning att planering kan ske med tillräckligt långt tidsperspektiv. Vid kravspecifikationsarbetet skall särskilt uppmärksam— mas naturvårdsintressen som hydrologi, vattenresurser och vattenvård, faunavård, fiskevård etc. Inventeringen bör göras översiktligt för hela riket, varefter en eller fle— ra regioner studeras med ensuccessiv inventering av spe—

cifika lägen för konkreta objekt.

5.5.2 Skogsenergi

Under tidigare perioder av avspärrning har ved och skogs— avfall visat sig vara utomordentligt värdefulla substitut

för importerade bränslen. De totala virkestillgångarna i Sverige har uppskattats till 2,3 x 109 m3 sk (skogskubik— meter) eller närmare 3 x 109 m3 sk om man räknar med stub— bar, kvistar, barr och löv. Beståndet motsvarar i luft— torkat tillstånd (25% fukt) 500 milj ton oljeekvivalenter (Mtoe).

Den årliga bruttoavverkningen är totalt för hela Sverige 84 x 106 m3 sk, varav ca 3 x 106 m3 sk är tveksamma till— gångar och ca 6 x 106 m3 sk består av kvarlämnade träd.

Den nyttiggjorda avverkningen uppgår följaktligen till

. . 3 . . 75 milj m sk. Bruttoavverkningen motsvarar 1 lufttorrt

• Sida 88
•  Original

tillstånd ca 14 Mtoe. Den svenska oljeimporten uppgår till

ca 35 Mtoe/år.

Med hyggesavfall avses marginalråvaror, som av olika skäl idag kvarlämnas i skogen efter slutavverkning eller andra former av skogsvårdsåtgärder. Marginalkvantiteterna be— står av avfall från röjningar, avfall från gallringar, avfall från slutavverkningar, kvarlämnade träd efter fäll—

ning och eftersatta gallringar och röjningar.

Teoretiska beräkningar av den årliga mängden hyggesavfall i våra skogar visar att de uppgår till 46 x 106 m3 f (fast mått). Den totala mängden hyggesavfall, 46 milj m3 f, skall jämföras med den ovannämnda nyttiggjorda av— verkningen, 75 milj m3 sk.

Av ovanstående totala tillgångar kan inte alla utnyttjas på grund av restriktioner, vilka kan hänföras till något av områdena teknik, ekonomi, estetik eller ekologi — mil—

jöpåverkan.

Vissa kvantiteter hyggesavfall kan ej nyttiggöras på grund av tekniska svårigheter. Det gäller exempelvis bestånd

som växer på myrar eller liknande, där transportfordon in— te kan färdas eller i områden där enda transportsättet är

flottning.

En viktig ekonomisk restriktion för att ej utnyttja hyg— gesavfall för energiproduktion är optimeringen gentemot alternativ användning. I andra fall är transportkostnaden för avfallet högre än dess egenvärde vid energiproduktion. Slutligen kan avfallet ha sådan låg kvalitet att det inte är ekonomiskt realistiskt att tillgodogöra sig, exempel—

vis har bark värmevärdet 0, då fukthalten överstiger 75%.

Utnyttjande av hyggesavfall i form av stubbar och rötter

kan ur estetisk synvinkel vara olämpligt, då metoden ef—

• Sida 89
•  Original

terlämnar stora hål i terrängen. Det bör dock framhållas att tillvaratagande av ris och toppar är mycket positivt

ur estetisk synvinkel.

Ett tillvaratagande av trädets hela biomassa kan påverka den ekologiska balansen genom att hyggesavfallets närings— innehåll försvinner ur marken. För att sedan upprätthålla en önskvärd skogsproduktion måste konstgödsel tillföras. Rökgaser eller restprodukter vid förbränning av skogsav— fall är dock inte av den karaktären att restriktioner på

grund av miljöpåverkan är motiverad.

Läggs ovannämnda biologiska och ekologiska restriktioner på den tidigare nämnda mängden hyggesavfall, 46 milj m3f,

» o . . 3 .. ” . aterstar endast ca 34 milj m f. Om hansyn tas aven till de tekniska begränsningarna återstår endast ca 22 milj

3

m f.

En viktig aspekt på mängden tillgängligt hyggesavfall är massaindustrins behov. Ca 13 milj m3f bedöms kunna använ— das som fiberråvara, medan den del som har lägre kvalitet, ca 9 milj m3f, kan användas som bränsle. Denna mängd mot—

svarar ca 1,5 Mtoe.

Kvantiteterna av bark och spån ingår helt i vad som ovan benämnts bruttoavverkning. På grund av att bark och spån till allra största delen faller vid skogsindustrins an— läggningar är det ändå motiverat att nämna dessa katego— rier separat. Mängden bark som kommer till skogsindustrin uppgår till ca 7 milj m3f. Detta motsvarar ca 0,6 Mtoe. Mängden sågspån som faller vid den svenska skogsindustrin uppgår till ca 1,4 milj m3, vilket motsvarar ca 0,06 Mtoe.

Förlust av bark uppkommer vid maskinavverkning samt till största delen vid transporter. Störst är barkförlusten vid flottning. Efter ovanstående förluster återstår ca

. . 3 . . . 6 milj m f, Vilket motsvarar ca 2,1 milj ton torrsubstans.

• Sida 90
•  Original

Av denna mängd faller ca 1,17 milj ton vid massaindustrin. Närmare 90% härav kommer f n till användning som bränsle eller används till en liten del som råvara i tillverk— ningsprocessen. Den återstående barkmängden, ca 0,89 milj ton, beräknas falla vid sågverk med en viss minsta pro- duktionsvolym. Endast ca 0,4 milj ton härav saknar för närvarande användning och deponeras. Kvantiteten kan del— vis komma att utnyttjas som råvara vid kompostering för framställning av jordförbättringsmedel. Praktiskt taget allt sågspån utnyttjas för industriändamål som råvara elf

ler bränsle.

5.5.3 Övrig biomassa

Denna potentiella energiråvara består av två typer av biomassa, dels den för energiproduktion gdlgdg dels den biomassa som faller som ayfall vid annan verksamhet.

Som komplement till energiskog bör undersökas om inte ögggggggg_yäggg£ med snabb tillväxt även kan användas. Här kan t ex solrosor studeras. Denna ettåriga ört har en Växtkraft av 2—3 m höjd på ett år. Tillväxten kan vara 79—104 g/mZ. dag med ett medelvärde av 64 g/m2.dag under en treveckorsperiod och en fotosyntetisk effekt av 7,52. Detta kanske kan ge en acceptabel mängd torrsubstans för förbränning. Andra tänkbara växter kan vara stockrosor eller en del fleråriga slidearter som t ex Polygonum cos— pidatum ( Zm), Polygonum sachalinense ( 3m) som trivs i våtmarker samt, åtminstone i trädgårdar, har en tendens

att bilda täta bestånd och växa överallt där inte berg

tar emot .

Inom foder— och livsmedelsförsörjningen i övrigt förekom— mer stora satsningar på att få fram ggödgg_mgd_gggg_gy: kggggigg. Här kan sannolikt erhållas biprodukter med

stort bränslevärde. Man kan få en viss vägledning om lämp—

• Sida 91
•  Original

ligt material genom att studera försök som utförts i Eng— land. Här har man bl a konstaterat snabb tillväxt på raj— gräs och sockerbetor. Rajgräset har gett en avkastning av 23 t/ha vid utnyttjande av en fotosyntetisk effekt av 1,32 under hela året och sockerbetan samma avkastning i vikt med den något lägre fotosyntetiska effekten. Om man räknar på en kortare period enbart under själva högsom— maren har sockerbetan givit 31 t/ha med den tofosyntetis— ka effekten 4,32. Avkastningen i södra Sverige för socker— betor är cirka 40 t/ha, vilket tyder på en viss motsägel— se i de olika uppgifterna om inte de svenska jordarna kan anses vara bättre lämpade för denna produktion än de eng—

elska.

För att kunna utnyttja dessa ovan nämnda växtmassor som bränsle måste torkning kunna ske på ett effektivt sätt

genom t ex solfångare.

Annan biomassa som skulle kunna odlas i stor skala för energiproduktion är Eågg och glggg.

För närvarande har vi en åkerareal på cirka 3 milj ha här i landet där bröd— och fodersäd produceras från cirka

1,6 milj ha. Mängden hglm från denna yta blir cirka 5,5 milj ton per år. Med ett värmevärde på 3 400 — 3 700 kcal/kg (något högre än för ved före torkning) represen— terar således detta en stor energitillgång eller cirka

2 Mtoe/år. Då halmen dessutom är mindre lämplig på grund av sin relativt långa nedbrytningstid att återföra direkt till jorden genom nedplöjning kan det vara ett bra alter— nativ att tillvarataga den som bränsle. Svårigheten här är att på ett energisnålt sätt insamla och omvandla halm

till en form som är lämplig för förbränning. Halmen i sig

själv har en mycket låg volymvikt som t o m i högtrycks— 3 pressade balar inte får en högre volymvikt än 80—120 kg/m .

Den lösa hackelsen väger 30—50 kg/m3.

• Sida 92
•  Original

Yååå kan totalt förekomma i stora mängder och kan eventu— ellt tillvaratas genom vinterslåtter. Beträffande värme- värden och hantering kan bedömas att förhållandena är lik—

artade med de som råder för halm.

Övriga organiska ayfallsbiomassor består av industrins och hushållens avfall, organiska beståndsdelar i avloppsvat—

ten m m.

Det överskuggande problemet är den fundamentala bristen på säkra data om såväl arter, sammansättningar, kvanti— teter och kvaliteter. Innan några egentliga satsningar

kan göras måste kunskapen på dessa punkter förbättras så att en bedömning av det potentiella energiförsörjnings—

bidraget kan göras och förslag till insatser preciseras.

5.6 Miljörestriktioner

De restriktioner på möjligheten att utnyttja biomassa för energiproduktion som miljökonsekvenserna ger upphov till kan bedömas vara den faktor som blir utvecklingsbestäm—

mande — inte minst i initialskedet av utvecklingen.

Under den hittills bedrivna verksamheten har framkommit att en rad av frågor måste undersökas särskilt vad be— träffar gggggigkgg. Bland hittills framkomna synpunkter

kan nämnas.

De gödselgivor, som erfordras för energiskog skal; mins—

kas per ha och år liksom tillförseln av kalium och fosfor. För energiskog avses ett system med resurssnål odling be— träffande användning av växtnäring och vatten. En beskriv—

ning och analys av detta system behöver genomförau

För att kunna ange gödslings— och bevattningsbehoxet för

• Sida 93
•  Original

olika förutsättningar fordras regionala gödslings— och bevattningsförsök på aktuella marktyper.

För att belysa risken för störningar av gödslingen behö— ver särskilda försök anläggas där mängden transporterad växtnäring till ytvatten samt halterna av dessa ämnen i grundvattnet registreras. Särskild hänsyn bör tas till frågan om transporten av närsalter utanför odlingsområ—

dena samt till frågan om jonbalansstörningar.

De hydrologiska faktorerna skall särskilt uppmärksammas.

Vattenbehovet för bevattning samt avsedd bevattningsmeto— dik för olika typer av mark behöver närmare anges, liksom

sättet för anskaffning av vatten.

Energiskogar kan väntas dra till sig olika arter av vilt, svampar och andra skadegörare. De olika effekterna av

detta både på de naturliga djurpopulationerna och på an— gränsande flora såväl under tillväxttiden som efter skörd måste undersökas. Även förväntad skadegörelse på energi—

skogar av olika djurarter behöver belysas.

Likaså behöver risken för spridning av icke inhemska ar- ter till omgivande marker från energiskogar redovisas.

Hybridiseringsproblematiken bör också belysas.

Då det gäller skogsenergin sammanhänger problemen med av— fallets betydelse för skogskulturen och skogsproduktionen. skogsenergin är näringsrik och har stor betydelse för trä— dens växtbetingelser. De kunskaper man har inom detta om— råde pekar på att de skogsekologiska verkningarna av att föra bort biomassan i sin helhet från växtplatsen är ne— gativa. Skogsekologer och markforskare anser att skogs— energin bör lämnas kvar på växtplatsen, men att de nega— tiva effekterna vid ett bortförande inte skall tillmätas

avgörande betydelse vid bedömningar om skogsenergins ut—

• Sida 94
•  Original

nyttjande. Näringsförlusterna kan ersättas genom göds— ling. Vissa näringsfattiga och torra marktyper bör emel— lertid behandlas med särskild försiktighet. Dessa frågor har så stor betydelse i bedömningen av lämpliga energipro—

duktionssystem att de bör studeras noggrant.

5.7 Utvecklingsmål

På grundval av ovan skisserade långsiktsbedömning kan

följande, väsentligen kortsiktiga, utvecklingsmål ställas

upp:

— Vidareutveckling och fördjupning av programpla-

neringen

— Etablering av internationellt samarbete, företrä— desvis inom IEA, och anknytning av den svenska verksamheten till ett större delvis samfinansierat utvecklingsprogram med rationell arbetsfördelning

och gemensam programplanering.

— Fördjupad studium av de miljörestriktioner och in— stitutionella förhållanden som i högre grad än de tekniska och ekonomiska faktorerna kan förväntis

bli bestämmande.

— Genomförande av strukturerande utredningar och för—

studier för värdering av utvecklingslinjerna.

— Start av inventeringar av tillgänglig biomassa i

lämpligt samarbete mellan olika berörda organ.

— Informationsspridning om utvecklingsmöjlighetefna

på biosystemområdet.

— Fortsatt stöd till de projekt som satts igång )ch

• Sida 95
•  Original

igångsättning av ett urval utvecklingsprojekt.

— Impulsgivning till och stöd för system— och teknik—

utveckling.

— Igångsättning av försöksverksamhet i skala och for— mer som ger direkt erfarenhet av de utvecklings—

bestämmande kritiska faktorerna.

— Åstadkomma intensifierad kunskapsutveckling och

temaforskning inom området.

• Sida 96
•  Original

• Sida 97
•  Original

SOU 1977: 61 6. INSATSPLAN 6.1 Insatsstruktur

Följande insatsstruktur för en fortsatt och ökande insats inom området biosystem är ändamålsenlig med hänsyn till ovan angivna utvecklingsmål och sannolikt heltäckande för de insatser som praktiskt kan komma ifråga för energi— forskningsprogrammet under innevarande (1975/76—1977/78) och nästa (1978/79—1980/81) treårsperiod— och sannolikt

ytterligare någon tid därefter.

Systemanalys Inventering Miljörestriktioner Temaforskning Produktion Energiskog Skogsenergi Övrig biomassa Hantering Omvandling Försöksstationer

Programledning

De större enskilda projekt som NE f n finansierar har

sammanställts i bilaga 1.

6.2 Systemanalys

Områdets komplexitet framgår av tidigare avsnitt. Ett om—

fattande systemanalytiskt arbete krävs för att strukture—

• Sida 98
•  Original

ra problemen och för att välja ut de insatser som i varje läge är de mest betydelsefulla. Systemanalysen måste, sär— skilt i initialskedet, bedrivas i nära och fortlöpande

samråd med NE:s programledning.

Det är utomordentligt svårt att göra en noggrann bedöm— ning av utvecklingsförutsättningarna för energi ur biosys— tem. Utvecklingshinder av många olika slag föreligger. Be— tydelsefulla alternativa användningsmöjligheter av såväl biomassa som mark finns för andra syften än energiproduk— tion. Analytiskt är området synnerligen komplext till följd av det stora antalet tänkbara utvecklingslinjer. Den utsträckning i vilken avancerad genetisk teknik och mani— pulering av fotosyntesens, kvävefixeringens och vätepro— cessernas mekanismer kan komma att påverka utvecklingen

på längre sikt är särskilt svårbedömbar i dagsläget.

Behovet av systemanalyser för optimering av val inom pro—

lingslinjerna. Det finns ett stort antal utvecklingslin— jer som var för sig eller kombinerade kan bli användbara produkter. I ett långsiktigt perspektiv är det önskvärt att alla vägar att få fram energi ur biosystem prövas. För att möjliggöra en jämförande värdering av olika ut— vecklingslinjer krävs någon form av systematisk bedömning

av var och en av dessa.

Systemanalysarbetet bör ske genom att uppdrag läggs ut

till företag och institutioner. Detta bör ske på ett sys— tematiskt sätt och resultaten av arbetet måste fortlöpande återföras. En central sammanhållning av detta kan ske ge— nom att en särskild systemanalysgrupp organiseras med fö— reträdare för dels NE:s programledning, dels de organ som

genomför systemanalysuppdragen.

• Sida 99
•  Original

Omfattningen av systemanalysarbetet är svår att bedöma, bl a därför att systemanalys görs även som en del av på— gående och planerade utvecklingsprojekt. En annan osäker— hetsfaktor utgörs av att samarbete inom området är preli— minärt överenskommet inom IEA men det är svårt att innan samarbetet ännu startat bedöma hur mycket som kan göras i internationellt samarbete. En minsta insats inom den centrala systemanalytiska verksamheten bedöms i dagslä—

get vara 4 — 5 manår/år.

6.3 Inventering

Två typer av inventeringar är av betydelse i ett tidigt skede. Den första är en fördjupad undersökning av vilka kvantiteter biomassa av olika slag som är tillgängligt på vilka villkor. Den andra typen är en inventering av de landområden som kan komma ifråga för odling av energi— skog. Särskilt den sistnämnda är av avgörande betydelse för både bedömning och insatsplanering. Den bör dessutom samordnas med de inventeringar som planeras inom NE—pro—

grammet TORV.

Inventeringsarbetet måste planeras och genomföras i sam— arbete mellan ett stort antal myndigheter och andra organ. Detta gäller såväl planering som genomförande av program— met. NE avser att ta de initiativ som krävs för att en planering i brett samarbete kommer till stånd. Vid genom— förandet av själva inventeringarna bör dock NE bedömnings— vis kunna spela en mindre framträdande roll. Bland de myn— digheter som behöver engageras i uppläggningen märks plan— verket, naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, jordbruksstyrel— sen, Sveriges geologiska undersökningar m fl. Domänverket och skogsbolagen bör också ingå. En ledningsgrupp bör e— tableras med företrädare för olika medverkande organ.

Det bör klargöras på ett tidigt stadium vilken roll fjärr—

• Sida 100
•  Original

analystekniken kan spela i inventeringsarbetet. Inlednings— vis kommer inventeringsarbetet att domineras av metodut— veckling och översiktliga analyser. Härtill kan komma re— gionala eller lokala inventeringar av pilotkaraktär. Under den nu planerade treårsperioden torde inte inventerings—

arbetet komma att avancera längre än så.

Behovet av resurser inom energiforskningsprogrammet är svårt att ange på nuvarande stadium. Det bedöms ligga i

intervallet 5—50 manår/år, vilket motsvarar l—10 Mkr/år.

6.4 Miljörestriktioner

Frågornas komplexitet framgår av långsiktsbedömningen. I inledningen behöver en översiktlig kartläggning och preli— minär värdering av miljöeffekterna vid biosystemanvändning göras. Denna kartläggning kommer att ligga till grund för

en preciserad programplanering.

SNV och NFR (ekologikommittén) har i olika sammanhang — inom och utom NE:s verksamhet — yttrat sig över energi— skogsprojektet. Dessa yttranden ger ett utmärkt underlag för den lista av problem som måste undersökas. Upplägg— ningen av arbetet behöver emellertid diskuteras ytterli— gare mellan NE och andra organ, främst SNV. Resultatet av dessa vidare överläggningar kommer att bli bestämmande för

insatsernas utformning.

För att man skall kunna genomföra en noggrann miljöeffekt— värdering måste stora delar av den samlade sakkunskapen

i landet engageras för att säkerställa erforderlig bredd på studierna. Först efter kartläggningen kan en säker be— dömning av den önskvärda resursnivån göras. Intill dess måste erforderliga resurser, motsvarande minst 5 manår/år

reserveras .

• Sida 101
•  Original

6.5 Temaforskning

Programmets särart motiverar att det vid sidan av den i programmet integrerade kunskapsutvecklingen bör ingå i ett generöst och relativt villkorslöst stöd till riktad

grundforskning inom området.

NE, NFR och STU ansvarar för delar av forsknings- och ut— vecklingsprogram inom bioområdet, som delvis överlappar och delvis kompletterar varandra. För att effektivare kunna utnyttja och stimulera personella och institutio— nella resurser har temaforskning föreslagits av NFR. Så— dan temaforskning kan organiseras enligt NFR:s modell och genomföras av NFR. Finansieringen beräknas ske gemensamt

av NE, STU och NFR.

För att förbättra kunskapsläget bör bättre möjligheter öppnas att sända ut svenskar för att delta i pågående utländska projekt. Härigenom tillgodoses samtidigt effek—

tivt behovet av att bevaka utvecklingen i andra länder.

Enligt statsmakternas intentioner i energipropositionen bör då det gäller kunskapsutveckling även sådana energi— system som inte primärt innebär just energiproduktion kunna ges finansiellt stöd inom NE—programmet — t ex för— bättrade biologiska energihushållningssystem.

Stöd till av NFR genomförd temaforskning planeras utgå med 1 Mkr/år. Härtill kommer belopp av samma storleksord— ning för på annat sätt genomförd grundläggande kunskaps—

utveckling.

6.6 Produktion

Programmet innefattar tre block av råvaror, energiskog,

Skogsenergi och övrig biomassa.

• Sida 102
•  Original

Målsättningen för arbeten inom denna betydelsefulla och omfattande programdel är att genom studier och försök skaffa erforderlig kunskap om råvarubasens kvalitet och kvantitet för givna markarealer på både kort och lång

sikt.

6.6.1 Energiskog

Vissa växter tar bättre vara på solenergin än den genom— snittliga vegetationen, som har en verkningsgrad inom om— rådet 0,l—lZ (så mycket av infallande solenergi återfinns

i bränsleform hos växtmaterial). Många kända snabbväxande arter lämpar sig för energiproduktion i varierande odlings— miljöer. Förädling av dessa och nya arter bör ge liknande förbättringar som åstadkommits med dagens grödor och träd— slag för fiberprodukter. Man kan hoppas på verkningsgra— der i området 2—SZ av årets totala energiinstrålning. En högre verkningsgrad minskar behovet av totala landområden

för denna typ av energiproduktion.

Vid Skogshögskolan pågår sedan länge (Gustaf Sirén) arbe— ten för att få fram snabbväxande lövträd inom släktena Populus och Salix för energiproduktion. Från och med 1973 har ytterligare intensifiering skett inom ramen för det då startade projektet "Minirotationsskogsbruk". Arbetet

stöds sedan 1975 i NE:s projekt Energiskogsodling.

Det är viktigt att de satsningar det här är fråga om får

en kontinuitet genom åren och att bestämda slutsatser framför allt beträffande försöken med olika växtmaterial inte dras för tidigt. Dessa kräver lång tid för att ge säkra resultat och de förberedande växthus och provodling— arna på små begränsade ytor måste följas upp i den bli— vande naturliga miljön. Här först kan man få verkliga

svar på de viktiga frågorna om tillväxtvolym, härdighet

samt motståndskraft mot sjukdomar, insektsangrepp och ska—

• Sida 103
•  Original

dor av andra djur m m.

Som alternativ till de Populus— och Salixarter som för närvarande undersöks behöver andra arter studeras. Inte minst från miljösynpunkt kan det vara värdefullt att kan— ske få fram en blandskog som kan ge ett rikare djurliv och eventuellt minska behovet av bekämpningsmedel. Det

är känt att monokulturer (med enbart en art) lättare får angrepp som kan kräva större besprutningsinsatser eller

liknande.

Tänkbara trädslag kan vara Vissa barrträd. Andra intres— santa träd är alarna, där bl a vår inhemska gråal och

en del asiatiska arter kan vara aktuella. Alarna har för— delen att själva kunna binda kväve och fordrar mindre kvävegödning som är en dominerande tillväxtfaktor beträf— fande tillförd energimängd. Det är helt klart att om man bara kan göra en liten minskning på gödselbehovet genom att öka andra tillväxtfaktorer kan stora vinster uppnås. En något lägre tillväxt här än för Salix och Populus kan

ändå tänkas ge ett större utbyte.

På ett tidigt stadium måste klarläggas vilka tänkbara ar— ter som kan användas för energiskogsproduktionen. För des—

sa arter måste i en första fas omfattande laboratorieod—

lggdggdliggsförsök på flera tänkbara platser i landet,

med ett begränsat antal arter. Fas tre innehåller odling av ett ännu färre antal arter i sådan skala att den stor— skaliga 229settieeeeéliagsäézeåse2_éesens£52225; En ratio— nell internationell arbetsfördelning genom IEA—samarbetet bör eftersträvas. Möjligheterna härtill kan ännu inte i

detalj förutses.

• Sida 104
•  Original

6.6.2 Skogsenergi

Några NE—projekt har ännu inte igångsatts. Projektet Hel— trädsutnyttjande utgör emellertid en mycket god utgångs— punkt för sådana. NE avser att inom kort uppdra åt Skogs— högskolan (P—O Nilsson) att påbörja genomförandet av ar— beten som syftar till att klarlägga förutsättningarna för

energiproduktion.

Studium av skogsenergins (=skogsavfallet) kvalitativa och kvantitativa utveckling förutses äga rum genom normala un— dersökningar (t ex rikstaxering). Periodvis behöver dessa undersökningar kompletteras med studium av andelen biomas— sa disponibel för energiproduktion. Härutöver måste klar— göras hur stor andel av restmängden biomassa som måste lämnas vid skogsenergibruk för att ej skada den skogseko—

logiska balansen.

För den odlade biomassan kommer en eventuell fortsättning att inbegripa samma utvecklingsfaser som för biomassan energiskog, sannolikt både senare i tid och mindre i cm— fattning. För det avfall som identifieras för energipro— duktion behövs ingen egentlig utvecklingssatsning förutom en fortsatt kvatifiering av tillgängliga kvantiteter. Nå— gon möjlighet att idag ange vilka biomassor som kommer att

väljas är ej möjligt före kartläggning.

6.6.3 övrig biomassa

Inventering och kartläggning behöver genomföras innan ett systematiskt insatsprogram kan läggas upp. Utvecklingspro— jekt kommer att kunna startas endast i mycket begränsad

omfattning innan så skett.

• Sida 105
•  Original

6.7 Hantering

Programdelen omfattar stöd till all erforderlig utveck—

ling av system för skörd, beredning (särskilt torkning)

och transport till central omvandlingsanläggning. Delmå— let är att för identifierade råvaror föreslå optimala

insamlingssystem.

Kraven på utrustning för skörd varierar beroende på den råvara som avses fångas och den kvantitet som förutses. Här gäller att med ökande mängd följer lönsamhet för hög—

mekaniserade system.

Möjligheterna att utnyttja energiskogarna som en kompo— nent i vår energiförsörjning beror väsentligen på vilken ekonomi man får i det totala system som måste byggas upp från växtplats till energiförbrukare. Tidigare erfaren— heter pekar på att klent virke ger mycket höga kostnader för att genomföra skörd, transport, bearbetning, lagring och distribution. Energiskogsodling medger säkerligen för- delaktig masshantering vid avverkningsprocessen. De rela—

"slåtter—

tivt små och tättstående träden kan avverkas med maskin”, En teoretisk kalkyl, grundad på erfarenheter

från Skogshögskolans forskningsprojekt angående möjlighe— terna att mekanisera röjnings— och gallringsarbetet i sko— gen pekar på att en bredavverkningsteknik skapar förut— sättningar för prestationer på 150—800 m3f/skift eller avverkningskostnader på 1 — 15 kr/m3f, d v s nivåer som är helt jämförbara med de som nås i nuvarande slutavverk— ningar.

Eftersom det här är fråga om helt ny teknik erfordras in— gående analyser och ett omfattande utvecklingsarbete in—

nan systemen kan förverkligas.

Allt hyggesavfall är av en sådan karaktär att det svårli—

gen låter sig nyttiggöras med konventionella skogsmaski—

• Sida 106
•  Original

ner. Ett sätt är att transporterna träden hela till en upparbetningsanläggning, där hyggesavfallet flisas till

5 k grönflis. Fortfarande återstår dock stubbar och rötter, för vilkas omhändertagande speciell teknik måste till— lämpas. En separation av barr före flisning är också önskvärd, dels med tanke på barrens höga näringsinnehåll, som positivt bidrar till markens näringsbalans, dels att

barren är olämpliga för massaframställning.

Främst skall studierna inriktas mot bredavverkning och be— arbetning av klenvirke samt utveckling av basmaskiner som är tillräckligt skonsamma mot mark och stubbar som skall bilda nya skott. Erfarenheter från holländskt skogsbruk, vilka pekar på att markkomprimering och tryck på rötterna har starkt produktionsnedsättande inverkan på det nya be—

ståndet, skall beaktas särskilt.

Studiernas uppläggning och karaktär påverkas av det inle— dande skedet och bestäms i stor utsträckning av vilket

intresse och vilka möjligheter som erbjuds hos skogsföre— tag och maskintillverkare. Särskild samverkan med STU och

samråd med ÖEF (ur beredskapssynvinkel) inplaneras.

Det bedöms inte som troligt att den skördade biomassan direktanvänds för energiproduktion utan mellanliggande beredning, vilken främst syftar till att minska kostnaden för transport av biomassan från skördestället till energi—

produktionsanläggningen.

Denna del av det tänkta energiförsörjningssystemet är obe— kant och sannolikt mycket betydelsefull ur teknisk oc1 eko— nomisk synvinkel. Därför måste ingående undersökningar göras över torkning och lagring i anslutning till växt— platsen samt flisning, hackning, malning, brikettering, polletering, torkning och lagring på platsen eller vit

industri.

• Sida 107
•  Original

Man kan exempelvis utföra en halmbrikettering genom att använda brikettpressar för vallfoder och uppnå volymvik— ten 300 — 500 kg/m3. Ytterligare ökning kan uppnås genom användandet av pressar för träavfall som framtagits i USA. Det anses möjligt att nå volymvikten 1 000 kg/m3. Mobila aggregat finns framtagna av ett schweiziskt företag. Nack— delen med briketteringen för närvarande är att det är en mycket dyr metod och kostnaderna måste kunna nedbringas avsevärt för att hanteringen skall bli acceptabel. För framtiden kan man dock bedöma att dessa problem kan lösas och att man för förbränning kan få fram en produkt i form

av briketter.

Transportfrågorna har stor betydelse. Den geografiska för— delningen av produktionen enligt olika mönster varierar mellan två extremlägen: helt decentraliserad produktion eller en produktion som läggs så nära kraftverket som möj— ligt, d v 5 man utnyttjar all disponibel mark för biomas— saodlingar i kraftverkets närområde. En centraliserad pro— duktion av biomassa enligt det senare mönstret ger natur— ligtvis lägre transportkostnader och säkert också en bil— ligare och mer rationell drift av odlingarna. Å andra si— dan måste man offra mark av betydelse för andra näringar. Det är en öppen fråga om vinsten i biomassaledet kompense— rar för detta. Valet av lokalisering styr indirekt valet av transportsystem, vilket då till stora delar blir ett

optimeringsproblem av konventionell natur. Sammanfattningsvis planeras följande insatser.

Skörd:

Efter en inledande bred föggtgdig där tänkbara skördesys— tem identifieras fördelade efter den biomassa som skall skördas utväljs den eller de system där statligt stöd till Eekgikggyggkligg erfordras. Efter denna utvecklings— fas kan pgggggypgg för användning vid försöksodling ut—

vecklas.

• Sida 108
•  Original

Beredning: Insatserna för klarläggande av teknik och ekonomi för be- redning (inkl torkning) av biomassor följer mönstret för

skörd och byggs upp av liknande programelement.

Transport:

Insatserna består huvudsakligen av framtagande av under— lag för val av system och klarläggande av kostnder för de olika biomasseslagen. Någon nyteknikutveckling förutses

inte under perioden.

Från skogshögskolan har förslag till studier och försök lämnats. NE avser att under 1977 sätta igång vissa av des—

sa arbeten.

6.8 Omvandling

De insamlade biomassorna kan omvandlas till någon eller några av energibärarna ånga, gas och fast bränsle samt andra speciella energibärare. De omvandlingsprocesser som är tänkbara är fögbgäggigg, förggggigg, och andra proces—

ser där främst biglggisk_ggdbry£ning är aktuell.

Förbränning:

Det föreligger ett stort antal tekniska möjligheter att nyttiggöra biomassan. Man bör i så stor utsträckning som möjligt nyttiggöra biomassan i fast form eftersom konver- tering till flytande bränsle eller till gas är förenat med rätt stora förluster. Förbränning kan ske av flera

olika former såsom:

— biopinnar (sågade eller klippta i lämpliga längder) — briketter

— flis

— pellets (flis som kompakterats till en densitet

överstigande 1 med en bulkdensitet ungefär halva

• Sida 109
•  Original

oljans räknat på energivärdet)

— pulver

— pulver (uppslammat i en vehikel av vedolja eller torvolja)

— träkol (kan ev framställas genom pyrolys i mobila

enheter)

Bränsleformerna ovan kan användas för eldning i konventio— nella värmekraftverk, värmeverk eller kraftvärmeverk. Skogsindustrin behärskar tekniken med fliseldning. Pellets är en intressant utveckling som f n är föremål för stort intresse i Sverige. Pellets brinner fint med högre pann— verkningsgrad och är fördelaktiga från transportsynpunkt beroende på den höga bulkdensiteten. Förbränningstekniken kommer att utvecklas. Det kommer så småningom att utkris— talliseras ett antal optimala kombinationer av bränsle—

form och eldstad för olika miljöer och tillämpningar.

Förgasning:

Förgasning (i t ex fluidiserad bädd) av biomassor kan som slutprodukt ge syntesgas och/eller fast bränsle (t ex trä— koks). Förgasningstekniken behöver dock vidareutvecklas innan användning i stor skala för t ex biomassor kan på—

börjas.

Biologisk och kemisk nedbrytning: Här inkluderas alla övriga sätt att omvandla biomassor, dock främst nedbrytning genom anaerob (ej syrekrävande)

och aerob jäsning.

Sammanfattningsvis bör insatserna ha följande uppläggning. Omvandlingssystemstudier för kartläggning av alternativen, deras ekonomi och för— och nackdelar, måste göras inför

bedömning av utvecklingslinjerna. Motsvarande studier be— höver göras för kartläggning och värdering av den konven— tionella energiomvandlingen av ånga, gas och fast bränsle

till el, värme eller annat bränsle. Inom NE—programmet

• Sida 110
•  Original

ENERGIPRODUKTIONSTEKNIK ges stöd till utveckling av för- brännings—, förgasnings— och elektrokemisk omvandlingstek- nik. Dessa resultat blir av betydelse även för programmet

BIOSYSTEM.

Efter den inledande kartläggningen görs således, ekono— miska och miljömässiga studier för värdering av omvand— lingsprocessens plats i och bidrag till olika utvecklings—

linjer.

Programmet kan i ett något senare skede behöva inrymma

stöd till teknisk utveckling av omvandlingsprocesser.

6.9 Försöksstationer

Möjligheter att starta integrerade försöksprojekt är av stor betydelse för programmets utveckling. Försöksprojekt ger direkt identifiering av de för önskvärd utveckling kritiska aspekterna. Olika möjligheter att starta försök

i större eller mindre skala bör systematiskt undersökas.

Anläggande av en eller flera försöksstationer för prov av genomförbarheten och demonstration av kompletta utveck— lingslinjer från råvara till slutlig energiprodukt är den sista programfas i vilken NE bör vara engagerad. En sådan anläggning får å ena sidan inte vara för liten, då en— skilda länkar i utvecklingskedja riskerar att bli så små att några representativa slutsatser inte går att dra. Å andra sidanbör storleken hållas nere av kostnadsskäl. Föl—

jande huvudmoment inryms:

Råvaruproduktion: Odling eller insamling i tillräckligt stor skala och i 0— lika miljöer med olika tekniker för markberedning, göds—

ling, bevattning, plantering och skörd.

• Sida 111
•  Original

Insamling: Nyttiggörande av t ex vedbränsle och hyggesavfall i form

av flis bl a i vedeldade värmecentraler och kraftverk.

Konvertering av flis till pulver eller till kompakta fas- ta bränslen genom komprimering. Framtagning av förbrän—

nings— och eldningsapparater bl a för dessa nya bränslen.

Omvandling: Konvertering av biomassa till el, värme eller eventuellt flytande och gasformiga bränslen såsom vedolja, metyl—

bränsle, stadsgas, vätgas etc.

Uppförande av varje försöksstationsanläggning bedöms mycket preliminärt kräva ungefär 5 år i tid och 100—200 Mkr i kostnader. Beslut om genomförande bedöms kunna tas i slutet av nästa treåriga energiforskningsperiod. Under den nu planerade perioden behöver specifikation av dessa försöksstationer genomföras så att erforderligt besluts—

underlag finns.

Under perioden förutses således framtagande av specifika— tion av en eller flera försöksanläggningar. Beslut om ge—

nomförande och medel för anläggning ingår däremot i perio—

den som börjar 1981/82.

6.10 Programledning

En förhållandevis omfattande programledningsfunktion mås— te byggas upp både inom och i anslutning till NE:s kansli

för att leda den dagliga skötseln av programmet.

Mycket återstår att göra då det gäller planeringen av pro— grammet. Till följd av områdets inneboende komplexitet och de omfattande tekniska, ekologiska och ekonomiska be—

dömningar som behöver göras kommer den påbörjade grundläg—

• Sida 112
•  Original

gande omfattande planeringen att behöva bedrivas med av— sevärd intensitet ytterligare något eller några år.

Planeringsgruppen kommer att behöva ombildas till ett programråd med anknutna arbetsgrupper, vilka på lämpligt sätt speglar programmets delar. Successivt kan programmet komma att engagera ett stort antal arbetsgrupper, unge—

fär enligt följande mönster:

BIOSYSTEM Programråd

Systemstudier Ledningsgrupp Inventering(samordning

med TORV) Planeringsgrupp Miljörestriktioner Utredningsgrupp Temaforskning NFR—utskott Råvaruproduktion

Energiskog Ledningsgrupp Skogsenergi Ledningsgrupp

Övriga biomassor Planeringsgrupp Insamling Planeringsgrupp Omvandling Planeringsgrupp Försöksstationer Planeringsgrupp

Bevakning av och kontakt med den internationella utveck— lingen är betydelsefull. Möjligheterna att samarbeta it— ternationellt bör tas till vara. Ett flertal internatio— nella organisationer har tagit upp frågan om energi ur

biosystem i sina program. Särskilt stora möjligheter ges

inom IEA.

Inom ramen för IEA—samarbetet har en särskild arbetsgrrpp utarbetat ett förslag till samarbete rörande dels miniro— tationsskogsbruk för produktion och omhändertagande av snabbväxande lövträd, dels utnyttjande av skogsavfall samt den hanterings— och energiomvandlingsteknik som har an-

knytning härtill. I den mening som utbildats inom IEA le—

• Sida 113
•  Original

der Sverige dessa samarbetsdiskussioner. Disskussioner

och förhandlingar rörande etablering av det praktiska samarbetet kommer att pågå åtminstone under hela 1977. Hypotesen i dagsläget är att det ska bli möjligt att etab— lera ett programsamarbete som delvis är samfinansierat, delvis består av de deltagande ländernas nationella pro— gram. Från svensk sida eftersträvas att koppla in så sto— ra delar av programmet BIOSYSTEM som möjligt i detta sam— arbete. Det krävs emellertid omfattande insatser från svensk sida för att etablera och utveckla det internatio— nella samarbetsprogrammet.

Programfunktionen måste samordnas nära med systemanalys— arbetet och den centrala sammanhållande gruppen för detta. Utöver normala kansliinsatser torde 4—5 manår/år krävas

i en externt förstärkt programledning.

Insatser som dels ger besked om tänkbara utvecklingspro— jekt av energimässig betydelse, dels klarlägger deras tekniska genomförbarhet måste prioriteras i ett inledande skede. Genom utredningar, förstudier och förprojekt bör ett säkrare underlag tas fram för att alternativa utveck— lingslinjer skall kunna värderas i samhällsekonomiska ter— mer. Olika kombinationer av inprodukt och omvandlingstek— nik, som leder till snarlika slutprodukter bör i ett ti— digt skede sammanföras till gemensam bedömning.

Fortsatt kraftigt stöd bör ges till projektet Energiskogs— odling. Detta projekt har visat sig vara mycket lovande från energiproduktionssynpunkt och ligger internationellt mycket väl framme. Inom ramen för IEA—samarbetet är det

en utmärkt "bytesvara" och kan leda till ett samarbete, där Sverige i betydande omfattning kan nyttiggöra andra länders utvecklingsinsatser rörande exempelvis vissa ener— giomvandlingsprocesser. Genom den breddning av projektet som nu håller på att äga rum involveras en rad andra in—

stitutioner inom och utom Skogshögskolan på ett för hela

• Sida 114
•  Original

NE—programmet ändamålsenligt sätt.

Sammanfattningsvis bör, då det gäller de många möjlighe— ter till tekniska utvecklingsprojekt som föreligger, ett stegvis förfarande med förstudier och förprojekt som före— går beslut om stöd till utveckling av utrustning tilläm—

pas.

6.11 Ambitionsnivåer

De projekt och den verksamhet NE börjat stödja beräknas under perioden 1975/76—77/78 komma att kosta ca 15 Mkr. Härav uppgår utgifterna under 1977/78 till ca 12 Mkr. De nu löpande projekten utgör emellertid inte ett välavvägt urval på viss kostnadsnivå — ställningstagandena har del— vis baserats på tillfälligheter. De löpande projekten ut— gör inte heller ett heltäckande program på viss ambitions—

- o ana.

Dagsläget karaktäriseras dels av att för varje något så— när ambitiöst mål ett antal nödvändiga fundamentala pro— jekt behöver sättas igång, dels av att ett stort antal ut— vecklingsprojekt är tänkbara och i dagsläget ungefär lika

välmotiverade.

överväganden om områdets möjligheter om framtida ambi—

tionsnivåer har gjorts på följande sätt:

En översiktlig planering har genomförts på en ambitions— nivå som bedömningsvis svarar mot områdets betydelse, problemens art och möjligheten att genomföra de önskvärda insatserna. Resultatet härav har sammanställts i den tab— lå som utgör bilaga 3. Precisionen i tablån är delvis skenbar _ det ligger i problemets natur att även den kortsiktiga planeringen kommer att behöva undergå föränd—

ringar. En insatsplanering av det gjorda slaget bedöms

• Sida 115
•  Original

ändå vara motiverad för att ge stadga åt insatsplanering— en. Medelsbehovet för treårsperioden 1978/81 blir ca 80 Mkr.

Med utgångspunkt från grundalternativet har två alterna— tiva ambitionsnivåer — en lägre och en högre — konstru—

erats .

På den lägre nivån har det grundläggande arbetet (system— analys, inventering, miljörestriktioner, temaforskning) bibehållits ungefär oförändrad. Experimentell utvecklings— verksamhet har koncentrerats på energiskog — den komponent som på sikt är den mest betydelsefulla. Detta innebär en ytterst begränsad och till stora delar obefintlig utveck— lingsverksamhet rörande Skogsenergi och övrig biomassa samt aspekterna hantering och omvandling av biomassa. En— ligt NE:s mening svarar inte denna insatsnivå mot de möj—

ligheter som finns och områdets potentiella betydelse.

På den högre nivån har till insatserna i grundalternati—

vet lagts en forcering av försöksstationsverksamheten, d v 5 den typ av experimentell verksamhet som på ett av— görande sätt kan ge underlag för energipolitiska beslut

rörande storskalig energiproduktion från biomassa.

Mot denna uppläggning kommer uppläggningen av försöks— verksamheten inte att till fullo kunna baseras på resul— tatet av de parallellt genomförda grundläggande utred— ningarna.Ambitionsnivån kan detta till trots rättfärdigas med önskvärdheten av att bringa ned den totala tid det tar att få fram ett hållbart underlag för energipolitiska

beslut. Följande tre ambitionsnivåer läggs sålunda fram:

Ambitionsnivå l "Utredningar, kunskapsutveckling och minirotationsskogsbruk:

• Sida 116
•  Original

På denna ambitionsnivå begränsas programmet till funda— mentala utredningar och inventeringar. Stöd ges till kun— skapsutvecklingsprojekt. Behovet av utvecklingsresultat på andra.områden än energiskog tillgodoses främst genom internationell bevakning och genom ett IEA—samarbete med

låg ambitionsgrad.

Ambitionsnivå 2 " Samverkande utvecklingsprojekt i inter— nationellt samarbete" På denna nivå startas vid sidan av energiskogsprojekten utvecklingsprojekt rörande metoder för produktion av skogs— energi och övrig biomassa samt för insamling och hantering av biomassa av alla slag samt omvandling av biomassan till värme, elektricitet eller salubränslen. Det eftersträvas härvid att genom IEA—samarbetet etablera ett ambitiöst samarbetsprogram med rationell arbetsfördelning länderna

emellan och en betydande svensk insats.

Ambitionsnivå 3 " Forcerade försök"

Försöksverksamhet och utvecklingsprojekt forceras för att få fram beslutsunderlag tidigt och i demonstrationssyfte. Det svenska programmet kan i detta alternativ sannolikt inte över hela linjen invänta utveckling av utvecklings— resultat från det internationella samarbetet. Forceringen består huvudsakligen av tidigareläggning av programdelen

"Försöksstationer" med två år.

• Sida 117
•  Original

6.12 Medelsbehov på olika ambitionsnivåer

Medelsbehovet under innevarande och kommande treårsperiod

1975/76—77/78 1978/79—80/81 Därefter

bedöms bli:

Ambitionsnivå Medelsbehov, Mkr

l. "Utredningar, 15 kunskapsutveck—

ling och mini— rotationsskogs—

bruk"

2. "Försök och 15 utvecklingspro— jekt i interna— tionellt samar—

bete"

3. " Forcerade 15

försök"

45 75—85 125—175

Sakta

ökande

Ökande

Samma

• Sida 118
•  Original

1111-3615... 5111: _1 .1-11:

3.1.1”. ."'».'1'"'m:1

.hl+ll.. " '|1Zi'1111. 13.111 ? 1!c.1'l1' 51:21er ,' ' -.|' '.2111...."'| '. "' '

. '.

...:111331131'1 urrJ'l”

"|"-"'1h-11.*113.|Q1|1.|. .-

..| ,, !;ql'amlmubij-a'. f"— -. 1

"' 111131

" 111911; 11". m' _. 1"

- r—quagrjud .nu... .. nämn" ','1h| 1 Mat

' "'|_.'||-*i'| 1.3...11'31101. ...

"'!”er

www-111111 '

" '|'Mån'15'

" "- |l ll #1.I- 11 ur 'n'-111,01. ' ["1 :l _ . Tai-"|"- 1 _ _— .' 1 » ,.

— ". .. - 1 »» »....t' »:,'-..:'.'5&--_ '. |'-| ”' ?".| | ||,

|...' _|1_.|'

1|,'|.. . _

• Sida 119
•  Original

Projektförteckning - Biosystem

NE:s pro- Projektnamn jektnr

”___—___—

3063 021

3065 013

3065 021

3065 041

3065 061

3065 081

3065 101

3065 111

Projektstödbelopp

Utredning angående skogs— avfall 20 000 kr

Försök och studier betr odling av snabbväxande kloner av poppel och sälg lämpade som energi" råvara Etapp 1—2 1 750 000 kr Etapp 3 3 000 000 kr

Medverkan från svensk fors— kare i USA—studier avseende avloppsvattenbehandling med bioprocesser 400 000 kr

Komplett system för att tillverka, hantera och för— bränna pulver från biomassor som ved, halm, vass eller

torv 500 000 kr

Studier över ett integre- rerat akvatiskt system för att lagra solenergi i orga— niskt material 450 000 kr

Preliminär biomassainven— tering 15 000 kr

Storskalig försöksodling av kloner 250 000 kr

Förstudie av metod att torka och komprimera bio— material till pellets. Woodexmetoden

95 000 kr

Bilaga 1

Projektledare Stödmottagande institution

Civ ing,G Wiven Innovator Ing byrå Malmö

Prof G Sirén Inst för skogsföryng' ring

Skogshögskolan Stockholm

Fil lic S Delin Södertälje

Tekn lic J Åbom Avd för skeppsmaskin- teknik CTH

Prof C—G Hedén Bakteriologiska inst Karolinska institutet Stockholm

K—konsult Stockholm

Hans Johansson Rolf Albertsson Östhammar

Civ ing G Wiklund SVETAB Stockholm

• Sida 120
•  Original

1r|1nlh|1 541.1'". : -.>'|.'q '_ . '

'Il'pé'L" '|'-|1'1'ä|'.." " "...nu.

|||H||h-U|'.'._"'11115 L.'.

, 11... " "'|-|.'-"|.1"i..1] n'.- .

1'1.".l 1. n'.

* ' ,. ..1' ,. .1.|..-." J'f' .fgqfr Whal- !qu ZL'E'."

' ' .. .1 . ._|.|= "_.|-'||. |'1|- , H'-'|"-||;i:i|h &” ' | . 'i .|- IL' |.1 |1 'p'...|.I1 .. | '-1|E||',,L||| _ ._ ull.-ln. ||"..1.u'.i1.a-;q'. 1111.

.|..|1._'

|1 .|.-..|I

.. . ., 3.1" ,."|.'"|:,|1' . ." ' 'I '. ' .'l- . '|'." '|"I "T'l'| IA Ill.—1 -' : .:?1ull I ' ' .' "l ITM ".lf'" .*112'1» HI

" '.i'."|- ' "'"""|",-—.il".!' I? . " " |iIJ'I'"'11"1.||'1".a'-.

.,' ||.' ""- i” . "| III.-!- ".”-11". |m|12

.'. '.'-1151 . ' _ _ |_ 1.' ." .V'qJ|.'._| '.l'f”

. .,|'-||.. ... ' |". ' ' L.. " " || ”51" &%%'-m...- .:. mä _ |".'..|' . .. ' ' '.'.' ." ..'-| L.. ”1.1.1,

' '"...” ."!"11". _ 311115. "i ." 1.4.1 1...” ' ' . .1' - . '».- 'ta 1. .. _.'"|_i ' '. ' ' ' | ”'#'? "i. i '

» 1- f. ' ' ..|""1'|'| || . r._. [ | ' .. | | ' AFIRÄRBIHH 151] 515131. _" '. . "' .. .. |' ' T|11'l""'.".|':1. . ' II I [J |I_|_ VI 1 ' || .|| .1'| |||; |,||| | | . . __ | . . | .7 ||| | ||||. .| ..J't 1|| .- '1 .. : | _ .1 : |||—|| 111101. . -' "'|' :'_' 111. ' ' . ' ' ' . :'|'. .. .|1|||

• Sida 121
•  Original

Bilaga 2

PLANERINGSGRUPPEN FÖR BIOSYSTEM, NEPO/B

Gruppen är gemensam för NE, NFR och STU, vilka utsett sina företrädare. SNV har vidare utsett två och DFE en represen— tant.

Ledamöter:

NE: S

Civiling Lars Rey (NE) ordförande

Prof Per—Åke Albertsson (NFR) Prof Herriek Baltscheffsky (NFR) Byrådir Sven Berglund (SNV) Byråchef Rune Frisén (SNV)

Prof Jostein Goksöyr (NFR)

Prof Carl-Göran Hedén (NE) Prof Olle Lindström (NE) Civiling Charlotte af Malmborg (STU) Fil lic Bengt Samuelsson (NFR) Doc Torgny Schött (NE/DFE)

Doc Dag Sigurd (STU)

Prof Gustaf Sirén (NE)

Tekn lic Birger Thordén (STU)

Agr lic Ingvar Wiberger (STU)

programledning: Byrådir Kurt B Hedén

Byrådir Kurt Borgne (bitr)

• Sida 122
•  Original

_|.|. || |__|||| '|'.||||..|_._ "._|1"L| '

',..-|| " .' ' u. ' ' ...-...i... 1. :-L"m»-"' |"..z'i...:'.1' 5.111 1'15'5'? '1" . » . " _ 1.11. 1-"|' ""'-' |-*—'"."b" ""'"

..'-"m”" . ..

på" 8:1_l|j"' |_|'1 3.

||...__. .

| _ |: . .,n..-|'|'&U—!"u._". 1011'1 ': ' ”'|'-':'... '. _. " masugn.-..;g . . ..|": " ...”-L: ., ,:.:' 1 ,. " lim.... '|.||.|1'l]"."_1"' " "H*"? "'=' - ' 'i'-?g?

|.i ..' mr.?!

"1 '-"._'1.1'1..".

"'i'. ...rL'."1*.'""f

• Sida 123
•  Original

Bilaga ]

Synemanalyn

mer-.nu; Nelodulveckllng L' tv linje upec

lnvenl: ring

Överliktl Melodulv :) krav-pec Regmnal o lokal mv

Miljöre-lnkhoner

Kartläggmng Värde nng

Temalorckmng

Räveruprodukuon

grym-303 Kartläggmng Lab odlmg-fal Salut. poppel Annan art Fnlandlodl (nu Salu, poppel Annan an Demon-(ranonl- odlmglfan 990915 &I. Kvantiflenng Ekolog. Ov ngt

Qå518_b'_o'_nå'_'3_

(l lade Kartläggmng 3065'02 Lab försök 3055'06 Fällmr-ok Avfall Kartläggmng o kvannhenng

Insamlung

Skord

- Foruludue r o karlläggnmg Tekmkutvecklung , Prolmypulveckl

Be redmng

- Farnudue r

— 'l'ekmkulvecklmg - Prolotyputveckl

Trnnspnrl

(lmvandllng

Kartläggmng :) värde nng Procellutveckl 3065'0L

För-Dk-nahone r

Spenhkanon Anläggmng

Prog ramledning

nämnden för energiproduk- : Lä . . : 5.323???" 'nonsforsknlng STATSKONSULT AB

| : Teknilk rapport Ink |)de d po ( Ullmann & BeåTZÄZÅÅ, pålägg ' PROGRAMLEDN'NG Olof Molinder ==. Plano rad etapp

• Sida 124
•  Original

• Sida 125
•  Original

Plan för NE—programmet TORV

• Sida 126
•  Original

|”'. .||,

» |.| '.' .- ' ." ', .

• Sida 127
•  Original

6. Lågvärdesgas genom partiell förbränning med

luft. Gasen används bäst som bränsle.

Förgasnings— och förkoksningsmetoderna erfordrar avvatt— nad torv, medan hydreringen har fördelen att kunna utgå från våttorv. De processer som kan tillämpas praktiskt idag kräver maskintorv, medan delar av pågående FoU omfat—

tar försök med frästorv.

En viktig fråga vid fastställandet av lämpliga produkter är avnämarnas krav samt transportekonomin. Därför kan vissa av ovanstående produkter behöva vidareförädlas för att få större marknadsvärde eller för att sänka transport— kostnaderna. Dessutom finns flera alternativa användnings—

möjligheter.

l. Genering av el-energi ur exempelvis gas eller

olja producerad ur torv.

2. Konvertering av torv till drivmedel genom exempelvis metanolsyntes ur syntesgas, hydre— ring till bensin eller dieselolja, Fischer— Tropschsyntes till bensin eller dieselolja, för— ädlat torvpulver som direktinsprutat bränsle eller i oljeslurry samt torvbriketter för gen—

gaskraft.

3. Som uppvärmningskälla genom användande av gas eller olja producerat ur torv. Detta kan ske

genom fjärrvärme från ett värmeverk eller mot—

tryckskraftverk.

4. Användning av mellanvärde— eller högvärdesgas

producerad av torv som stadsgas.

5. Industriell användning av torv—koks, torv—olja

eller torv—gas som bränsle eller annan tillämp—

• Sida 159
•  Original

nin (aktivt kol metallur isk koks reduceran— g , g ,

de medium etc).

6. Baskemikalier genom krackning av olja ur torv till olefiner och aromater, genom Fischer— Tropschsyntes av kolväten, genom metanol— eller ammoniakframställning ur syntesgas samt direkt användning av pyrolysgas bestående av olefiner

eller acetylen.

Ett flertal förgasnings—, förvätsknings— och förkoksnings— processer i olika utvecklingsstadier finns tillämpade el— ler beskrivna för olika bränslen som avfall, skiffer och kol förutom torv. Det är därför viktigt att samordning sker inom detta område när det gäller olika bränslen. För

närvarande saknas tillfredsställande underlag för att eko—

nomiskt kunna utvärdera de flesta av ovan nämnda processer.

Vidare är långtifrån alla tekniska problem, som kan upp—

komma i samband med praktisk drift, lösta.

Som här har framhållits kan processer och produkter som självständigt inte synes vara ekonomiskt bärkraftiga bi— dra positivt till en god totalekonomi. Man måste därför

vara öppen för att kombinationer kan behöva studeras.

Briketter och pellets kan i kombination med eldningsanord— ningar lämpade för fast bränsle möjliggöra stor elastici— tet i användning av det bränsle som för ett visst tillfäl—

le är gynnsammast.

5.8 Efterbehandling och vidare användning av täkt

Tidigare har man ansett att nyttjad myrmark endast kan

behandlas så att uppkomna sår i görligaste mån döljs.

"

Under NE:s arbete med rapporten "Torv i Sverige har olika

• Sida 160
•  Original

tankegångar utvecklats kring att dels ta nyttjad mossare— al i anspråk för lämplig förnyelsebar verksamhet, dels pla— nera verksamhet inom området så att ett samhälle av inte—

grerad natur kan uppstå.

Av översikten framgår att man kan utvinna ett flertal pro— dukter ur torv användbara för energiproduktion lokalt el— ler regionalt. Härutöver kan skilda kemiska och tekniska produkter erhållas från torv vilka ger upphov till indu— striell verksamhet av olika slag. Som antytts kan den nyttjade mossen användas för produktion av förnyelsebar substans, t ex odling av barrskog för att erhålla cellu— losa, framtida odling av energiskog (främst sälg och pop— pel), kreatursuppfödning genom att den f d myrmarken om— föres till betesmark samt tillskapande av sjöar lämpade

för inplantering av fisk.

Genom att planera, utveckla och införa metoder och system som bygger på storskalig energiutvinning ur torv och successivt producerad biomassa parallellt med övriga pro— dukter har grunden lagts för en förnyelsebar verksamhet av en storleksordning som kan vara intressant ur såväl energi- som samhällspolitisk synvinkel. Projektet kan få ett sysselsättningspolitiskt värde och dessutom leda till

att idag relativt sett värdelös mark kan nyttjas.

Studier från dessa utgångspunkter bör genomföras. Ur ener— giteknisk synvinkel kan ett genomförande med beprövad

energiutvinning sannolikt vara möjlig 1983 — 1990.

5.9 Personalresurser inom torvområdet

Under 1900—talets första hälft låg Sverige långt framme på torvhanteringens område även internationellt sett. Till— gången på billig eldningsolja på l950—talet reducerade

emellertid intresset för torv som bränsle och denna verk—

• Sida 161
•  Original

samhet upphörde på 1960—talet.

Inom Svenska Torv AB och vid Hasselfors Bruk har trots detta kontinuerlig torvproduktion bedrivits för jordför— bättringsändamål. Produktionen har haft nivån ca 300 000 ton per år. Företagen har varit självförsörjande och till och med kunnat bygga ut. Också överstyrelsen för ekono— miskt försvar har kontinuerligt och aktivt arbetat för att stimulera till ökad användning av torv som energirå—

vara.

Här och var i landet finns fortfarande ett flertal mindre företag och enskilda personer med praktisk erfarenhet av

torvhantering.

Många av de som tidigare förvärvat sakkunskap på området närmar sig pensionsåldern eller är redan pensionerade.

Det gäller att medan ännu tid är ta vara på detta kunskaps— kapital och att skola nya generationer av torvfackmän på olika nivåer.

Anpassning av energiproduktion från torv kräver emeller— tid i dagens Sverige insatser på bred front och blir be— roende på samverkan mellan olika intressen och fackområ— den. Rent allmänt har man i Sverige stora allmänna resur— ser av kunskaper, samarbetsvana och organisationsförmåga. Det gäller endast att lösgöra denna erforderliga kapaci— tet för just torvhanteringsändamål. För närvarande är organisationsbilden komplicerad när det gäller dem som

har intressen att bevaka inom en kommande större torvverk— samhet. Flera departement och statliga verk kommer att be— röras, även universitet, högskolor och forskningsområden kan och har anledning att inrikta resurser på torvproblem i stor bredd. Länsstyrelserna får uppgifter liksom bygg—

nadsnämnderna. NE, NEPO/T och SIND kommer att medverka.

En viktig fråga är var man skall hämta personalkapacitet

• Sida 162
•  Original

för torvhanteringsverksamheten. Svårigheter föreligger knappast att utbilda yngre akademiker eller tekniker för inventerings— och torvhanteringsuppgifter. Inom de större konsultföretagen finns redan kapacitet för utredningar

och detaljinventeringar i erforderlig utsträckning.

Att överföra och omskola personal från krisdrabbade verk— samheter eller arbetsbristområden till olika slags verk— samheter inom torvnäringen torde inte vålla större pro— blem. Entreprenadfirmor och byggnadsfirmor liksom maskin—

firmor kan lätt kopplas in i torvhanteringsverksamhet.

Huvudproblemet när det gäller torvhanteringen är troligen inte kapacitetsproblemet på sikt när det gäller personal. På mycket kort sikt kan dock brist på utbildad personal verka något hämmande och tvinga till en gradvis utökning av resurserna. Problemet ligger närmast på organisations— området och på det ekonomiska planet. Detta beror just på den komplicerade bilden av svensk statlig och enskild verksamhet. En viss koncentration av torvhanteringsverk—

samheten bör därför diskuteras.

5.10. Sammanfattning

De tekniska utvecklingslinjerna för torvutnyttjande bör klarläggas. De utvecklingslinjer som härvid visar sig le— da till för samhället förmånliga och acceptabla resultat skall utvecklas så att förslag för kompletta system i fullskala för utnyttjande av torvens energiinnehåll fram—

tages.

Parallellt med det tekniska utvecklingsarbetet måste de ekologiska och hydrologiska konsekvenserna av torvbrytning

närmare belysas.

Grundläggande för prognosticering av möjligheterna att

• Sida 163
•  Original

utnyttja torv i energisammanhang är en allsidig invente- ring av torvmarkerna i landet. Inventeringen bör utmynna i upprättandet av regionala och kommunala torvförsörj—

ningsplaner.

Av väsentlig betydelse för den tekniska utvecklingen på torvenergiområdet är att minst ett lämpligen 2 ä 3 pilot— projekt för frästorvtäkt—kraftvärmeproduktion (alterna— tivt hetvattenproduktion) —fjärrvärmedistribution snarast kommer till stånd. Sådan projektering bör underlättas ge— nom statligt stöd. Åtgärder bör dessutom vidtas så att man genom uppföljning kan få mesta möjliga erfarenhet ur projekten. Projekten bör också kunna utgöra försökssta— tioner för utprovning av olika torvförädlingsprocesser i

halvstor skala.

Eftersom torv från kärr, som är vanliga i Norrland, till sin sammansättning och uppbyggnad avsevärt skiljer sig från den högmossetorv som bearbetas i Sydsverige och kli— matet dessutom har stor betydelse för torkningen av torven bör torvprojekt snarast komma till stånd på båda dessa torvmarkstyper samt startas såväl i Norrland som i Syd— sverige. Detta kräver minst två pilotprojekt. Eftersom förhållandena i Finland mycket liknar de norrländska för- hållandena och Finland ligger några år före Sverige i den praktiska tillämpningen av eldning med kärrtorv bör i

Norrland stor hänsyn tas till finska erfarenheter.

• Sida 164
•  Original

'l |.| ]' ' _ — ' ' "'

1... .1_1 | 1, ,,,-.. .—| , lu— . 1".' ' . F." '.' . ...'l. . |”,l'. 'L-' '. '.'..111. . . -- ' ' _ ' 1 ' .',;1. - ' ' 1 '||1 |, V'-

11.. ' ' ' L'å"ri.' ""'

".-"|"|'1'1.'- , " " . |"— "J ".' ' 1. "I"” _'T'Iäbdl!" 31" I'-|-U 1"

( 11 . . ' ...'i."-|"'|"| '.'J-.H1 | | |. 111 '||:.|| . __1|_ . ”(|| ' I'm ,'.;1_| ! 'se'! ' w'. .. ||| ',- -"1'- -,.',|_| ' ' : ' .' '. ' . . |f'Å|1.'1f11'l1':||r|m'r',-u, 11.14" .-'.'1'-.' ".'"".'.'f-..'..j:. " .. , . . ' '||'l'31'."hw - ......u.

""'-||

' ' ' |""|.'|- "Phia-"_| _| " ' "'_', '. EANs-Jinma? ..|. .lw ud :" » .'

. . . . |, .. , » .|..

_ '.', 3_..'| -..||' || ||-" ""_ | | . .'. - -, ., ' . ' . . 4 - _ ..1.'|1"1".1. |||:|".__| ...'—11.4

1 så

»., | . . .|. _ | ' . . . . .- 1

. - " . ' . .' - | ' HIM- |. | , ||| | - | .| '|' .| | -|. |. i'"u'l-"'..'|LFT .|| |J|1|| ||_,,.=_||13|,|

-l'1i;-t.|,3nimf'l"|1;m '1".'.'

"'. . ' ' :,' ' .1"."'-' "| ' ..li""" ' .|..|. .. ' || || " |. ." =|» '|' | . -|._ ' . | |Wå|

- 1' " ' . . '. '|| * '|| ' | .. :- |_.. . . '. | . . "|" ' "'.'". _1'. |. ._-,.|1|,,, ., ,. ,_,_. : . .| .

. I ' _ ' . | ' 1'1 | - "' 1 | -'| .' "|.|".. 11'. .1'.|'f"'1" "I. ' " '$ " "" """" ""I": ._|. . | ' '.j 1 ,| ._1,_, . . | . . | | ' . .. .. ' | '. .! '.».r " .'1'| _ l_-||"."1|1 '.'l'l'lF'l — . , . -_.' J -. J . . = |. , , | | _||. " '||. Z,". |... . _.n—jä En ,,.11..| .1'..|IL'.1| .. ' ...1' .. ..|... 'i'—. "|.' . - '| ' "'|| | |'|_..' || ||; ||_ | |"..'kjli|||!.|." '.|f..' ' '.'111||+.!q | ' ' . ' .. | |_.1 .4 .. .- 1 || " >I ' . ' |. |1|1 ' .' .'_ |'|lr,"_1||[.'| ..| |_1| | . ..| 11. ,, , -|..| '. ' -d|| . || |. . | .. -| I |_' | | " ,' | ||| '|| _ | |,||. .|| " " | .. $-—'_.|".." ' " . '.|. .,. 'i...'—|'|,| ,.||_'|||||| _ | ._*|.- || .1_ |, -| . | ..|| ..| |,| . .'..| || "| | . . _ |||,| || || |_j|..J.| ' | . .; ||' "| '|'|".' "'., '|....|.j" - u'.'.-_ .. ' , ." 1'1 | '|||| ., .|| . 'u. |11 . . ...-..»... ,'-- '- = - ..—' .'.. 1 , 1'1 1. " "' ,' ' | I || .. | ' .. | _||. '|'" ||'| ,. ' . |.-; '|'IL',. . . .... . . -', || ' '.'11'1 ."-'4*' || — ' . - ., 4 """.||_ |. . .." '|||'| " . . . | ..| | ||.1,, . | . | _ ; ||| . _. '||-|;E|.|."|| ".- "l . .- . . .|. ' ".. '.-|..|._11 || || "|| | |.| — . . ' |'-| _. . '|||'. ." '|'! _. .. 1|_ ,, | - ' . '|'. - ' "'"». .'lll ' 1 ' '1"| . '_| |'|- .|. '|."'|||,|1.,|.. ._ .. . .||..._. -_ ,..| = ' '. 11' 1""- '," | ' | || . .|| |.| . 1 ' r 1' ' "."'. ||| k-. 1' '|'||._' .-.| 1'

• Sida 165
•  Original

SOU 1977: 61 6. INSATSPLAN 6.1 Mål och insatsstruktur

Energiutvinning av torv bedöms i en nära framtid bli in- tressant på grund av med stor säkerhet ökande priser på fossila bränslen och torvens godartade egenskaper från

miljösynpunkt.

I dagens läge kan frästorv produceras vid myrkanten för

ca 70 kr/ton. 4 - 5 ton frästorv motsvarar energiinnehål— let i ett ton olja. Inräknas transportkostnaden 0,25 kr per tonkilometer för en genomsnittlig transportsträcka av 60 km, 52 lägre pannverkningsgrad, dubbla investerings- kostnaden för torveldning samt ökat behov av arbetskraft med 1 — 2 man per skift, får man att torven effektivt blir likvärdig med brännolja vid ett oljepris av cirka 400 kr per ton fritt pannan, inkl kostnader för lagring och be—

redskapslagring.

Långtidsbedömningen visar att:

— det finns stora torvtillgångar i vårt land men att deras tillgänglighet och användbarhet

är ofullständigt utredd

— det finns beprövad teknik för att utvinna och nyttja torv som bränsle och jordförbättrings—

medel m m

— de tidigare låga priserna främst på oljebase— rad energi har medfört att torvutvinning för energiändamål varit ekonomiskt mindre intres—

sant.

• Sida 166
•  Original

— forskning och utveckling kan leda till helt nya, flexibla metoder för nyttiggörande av

torvs energiinnehåll

— miljöfrågorna måste tillmätas stor betydelse.

I långsiktsbedömningen redovisas vissa erforderliga åtgär—

der, vilka kan delas in i tre grupper:

Grupp 1.

Grupp 2.

Grupp 3.

Åtgärder för att starta och driva en torvindu—

stri baserad på beprövad teknik.

Åtgärder som är grundläggande och som bör göras oberoende av hur torvindustrin kommer att ut—

vecklas.

Utveckling av ny teknik, syftande till ökad flexibilitet i produktval och därmed frikopp— ling av geografiska bindningar mellan produk-

tion och konsumtion.

Målen för NE:s verksamhet på torvområdet bör mot bakgrund

av bedömningarna vara följande:

1. Att medverka till introduktion av torv som bränsle i Sverige och därigenom skapa förutsätt— ningar för torv som ett bränsle såväl under nor—

mala förhållanden som i krislägen.

Att genomföra sådana studier och forskningspro— jekt som är av allmänt värde för utvärdering av

energiresursen torv.

Att stödja utveckling av nya komponenter och kompletta system för torvutvinning och torvut— nyttjande därhän, att en kommersiell exploate—

ring möjliggörs.

• Sida 167
•  Original

Någon detaljprojektering av insatserna har ännu ej ägt

rum. Nedan redogörs emellertid för den huvudsakliga in—

riktning som planeringsgruppen kommit fram till. Härutöver

avser NE att under 1977 fortsätta planeringsarbetet avse—

ende bearbetning och utvärdering av rapporten "Torv i

Sverige",

klarläggande av torvhanteringens organisato—

riska och administrativa frågor samt uppgörande av lång—

siktsplan.

Man kan skissera följande principiella förfaranden där

insatser behövs:

lnom varje

Organisation av torvhanteringsverksamheten.

Målinriktad inventering av torvresurserna i samarbete med inventeringar för torvmarker— nas utnyttjande för Skogsodling och natur—

vard.

Miljöstudier.

Inordnande av torvhanteringen i samhällspla—

neringen.

Projektering av torvhanteringskedjor omfat— tande upptagning av torv, transport, lagring

och förbränning samt askhantering.

Utveckling av torvhanteringstekniken. Föräd— ling av torv. Kombination av torv med annat

bränsle. Torkning av torv.

Kemisk omvandling av torv till förädlade bränslen eller andra kemiska produkter. Torv—

avvattningsforskning.

sådant område skall verksamheten struktureras

• Sida 168
•  Original

och lämplig metodik inom området utprovas. Samtidigt bör

praktisk verksamhet startas snarast möjligt.

Dessutom bör också ämnesområdena analyseras och de huvud— riktningar för insatser som inom rimlig tid kan tänkas ge

väsentliga fördelar för användningen av torvresursen anges

Efter hand övergår verksamheten i projektering, byggande och drift av anläggningar representerande olika utveck— lingsstadier (laboratoriestadium, halvstor försöksanlägg— ning, pilotprojekt i full skala.)

Slutligen etableras ett fortvarighetstillstånd eller grad—

vis avveckling av verksamheten.

Resultatet av arbetena leder till kompletteringar och över— syn av denna programplan baserad på inventeringar och eko- nomiska analyser.

6.2. Introduktionsinsatser

NE planerar att i samverkan med andra myndigheter, främst ÖEF, kommunala energiverk, torvindustrier och övriga in— tressenter, studera, projektera och stödja anläggning av minst ett men helst 2 — 3 torvbaserade energiförsörjnings— system i mindre skala. Detta skall innefatta alla led i kedjan såsom utvinning, transport, förbränning och efter— behandling. Den teknik som kan komma ifråga finns i huvud— sak tillgänglig idag, men nyttjas f n ej i Sverige för

torvenergiproduktion

Målsättningen är att snarast få erfarenheter av torvhante— ring, såväl på brytningsplatsen som i energiomvandlings— sammanhang. Dessa erfarenheter bedöms vara av stort värde såväl för mer långsiktiga utvecklingsinsatser som för möj—

ligheterna att i ett krisläge snabbt ställa om till en

• Sida 169
•  Original

ökad energiförsörjning med torv.

Torveldning utgör en lämplig introduktion till energipro— duktion med varaktigt utnyttjande av inhemska resurser i form av skogsavfall och biomassa från energiskogar och

bör samplaneras med dessa verksamheter.

Av stor betydelse i sammanhanget är den tidigare nämnda nödvändigheten att tillvarata den stora kunnighet inom torvhantering som finns hos ett fåtal svenska veteraner inom torvområdet. Denna kunskap måste överföras till nya generationer. Där har pilotanläggningar stor betydelse om

de kommer till stånd snarast.

Inom Sverige föreligger relativt stora arealer dikade torvmarker som på kort tid kan användas för frästorvpro— duktion. Sådan produktion bör stödjas med lämpliga åtgär—

der, till en början bör dock resurserna inventeras.

6.3. Grundläggande insatser

Som tidigare nämnts är de grundläggande kunskaperna om Sveriges torvtillgångar delvis bristfälliga, Kunskaperna om inverkan på miljön av torvtäkt och torvförbränning behöver kompletteras. Oavsett hur torv skall utnyttjas, så erfordras insatser inom följande områden:

— Rikstäckande, översiktlig inventering av torv— marker och anslutande områden lämpade för energiråvaruproduktion. Urval av särskilt in— tressanta torvproduktionsområden dels för bränntorv dels för omvandling av torv. Den rikstäckande inventeringen bör bli gemensam för programmen torv och biomassa och ske i samråd med den inventeringsverksamhet som be—

drivs utifrån ianspråkstagande av torvmarker

• Sida 170
•  Original

för Skogsodling eller naturvård.

Detaljerad inventering av de torvmarker som

bedöms vara av störst intresse.

Noggrann analys av ett antal objekt med avse— ende på energiinnehåll, torvens sammansätt— ning, bevarandevärde, regionala sysselsätt— ningsaspekter samt regional energibehovsstruk—

tur.

Uppställande av normer för bedömning av be— varandevärde för att underlätta torvresurs—

planeringen.

Analys av konsekvenser för flora och fauna

vid utdikning av torvmarker.

Analys av torvmarkers och torvbrytnings be—

tydelse för yt— och grundvatten.

Analys av möjligheterna till efterbehandling

av en utbruten torvmarksenhet.

Analys av torvbrytningens betydelse för fri-

luftslivets utnyttjande av torvmarker.

Analys av torv med avseende på innehåll av

svavel, tungmetaller och askhalt.

Analys av förvarings— och askhanteringspro—

blem i samband med torvförbränning.

Övergripande studium av total och varaktig energiproduktion inom särskilda energiproduk— tionsområden, baserade på torvmarkskoncentra—

tioner och med utnyttjande av alla tillgäng—

• Sida 171
•  Original

6.4. Insatser för utveckling av ny teknik

Kännetecknande för torvområdet är att teknik för utvin—

ning och utnyttjande av torv redan existerar. Den lång—

siktiga utvecklingen inom området syftar till framtagande

av metoder som antingen leder till större effektivitet

och lägre kostnad, eller genom konvertering av torv till

fast, flytande eller gasformigt bränsle leder till ökad

flexibilitet i användandet. De tänkbara projekt som hit—

tills identifierats innebär huvudsakligen stöd till:

Utveckling av nya metoder och maskintyper för torvbrytning, speciellt för utnyttjande av nu mindre ekonomiskt användbara torvmar-

ker. Tillvaratagande av utländsk erfarenhet.

Utveckling av förgasningsteknik för torv av—

seende såväl låg—, mellan— som högvärdesgas.

Utveckling av torvavvattningsteknik.

Utveckling av förbättrade metoder för direkt

förbränning av torv.

Utveckling av metoder för omformning av torv till styckebränsle samt metoder för distribu—

tion och förbränning av styckebränsle för

små anläggningar.

Utveckling av metoder för framställning av

olja ur torv.

Utveckling av metoder för förkoksning av

tOI'V.

• Sida 172
•  Original

6.5 Internationell samverkan

Som redovisats i nulägesbeskrivningen används torv för närvarande som bränsle i flera olika länder. Kontakter förekommer mellan Sverige och Finland, Irland och Sovjet— unionen i dessa frågor. NE avser att söka intensifiera det internationella samarbetet inom torvområdet, dels bilate— ralt, dels via IEA. Framför allt i samband med de mycket kostnadskrävande projekt som kan bli aktuella inom konver— teringstekniken, ter sig gemensamma, internationella sats— ningar som mycket attraktiva. Mellan de torvforskningspro— jekt som förekommer i Sverige, USA ( Minnesota), Canada och Finland har nära kontakter etablerats och i vissa fall

arbeten utförts.

Inom den internationella torvforskningen bedrivs samarbete via IPS (International Peat Society) som ordnar regelbund— na kongresser. Svenska bidrag till dessa kongresser bör

uppmuntras.

6.6. Ambitionsnivåer på kort sikt

Kontentan av tidigare resonemang är att det fordras en massiv insats med betydande bredd för att inventera och utreda, stimulera intresset och starta utvecklingsprojekt. Mot bakgrund härav torde följande ambitionsnivåer för de

närmaste årens verksamhet kunna ställas upp.

Ambitionsnivå 1: "Utredningar och teknikstudier". Verksam— heten domineras av strukturerande och värderande utred— ningar, inventeringar och förstudier. Som motiverats ovan bör redan i denna lägre ambitionsnivå ingå stöd till åt—

minstone ett torvbaserat kraft—värme—projekt.

Ambitionsnivå 2: " Utveckling och försök" . Utöver verk—

samhet enligt ambitionsnivå l sker komplettering med att

• Sida 173
•  Original

några kritiska tekniska utvecklingsprojekt och demonstra— tionsförsök initieras. I ambitionsnivå 2 bör ingå stöd till minst två torvbaserade kraft—värme-projekt samt stöd till utveckling av en försöksanläggning för metanolpro— duktion ur torv och biomassa. Projektarbetet och invente- ringsarbetet bör omfatta minst dubbla den erforderliga

volymen.

Utöver detta bör utredas i vad mån en försöksanläggning för avvattning av torv med s k Våtkolning är motiverad

i t ex översta Norrland.

Torvbrikettillverkning bör återupptas i den takt som över— gång sker till värmepannor som kan elda fast bränsle.

Denna utveckling bör gynnas genom stödåtgärder.

6.7. Medelsbehov på olika ambitionsnivåer

Utredningsarbetet för energiutvinning ur torv har spänt över ett brett fält och kommer att fortgå. Vissa delar

av utvecklingen kan och bör finansieras på annat sätt än genom NE. Vissa arbeten bör finansieras av de organ som skall driva produktionen. Här behövs endast statligt stöd och statlig ekonomisk garanti under former som måste ut—

redas ytterligare samt statliga lån för uppbyggande av verksamheten.

Man kan skissera några ramar för önskvärd verksamhet un— der de närmaste åren. För inventeringsändamål erfordras cirka 3 Mkr/år för torvinventeringar, vartill kommer kost— nad för andra inventeringar. För torvförbränningsprojekt fordras utöver detta program stöd till investering och/ eller drift i väsentlig omfattning för de första anlägg—

ningarna.

• Sida 174
•  Original

STRUKTURERING AV FÖRESLAGNA INSATSER

Programledning och programgemensamt

Då programmet växer krävs ökade insatser för programled— ning, styrning och organisation. NEPO/T har intill nu fungerat som ett rådgivande organ och kan i fortsättningen behöva förstärkas med arbetsgrupper som tar sig an delar

av programmet.

Inom det programgemensamma återfinns internationellt sam— arbete, studieresor, utbildning av torvspecialister, sam— ordning av torvhanteringen och upprättande av torvlittera—

turkartotek.

Inventering

I inventeringsblocket, som kommer att sammankopplas med programmet biosystem, återfinns både utarbetande av inven— teringsmetodik och viss rikstäckande översiktlig invente— ring. Efter dessa två allmännare aktiviteter måste torvre— sursen utvärderas och planering ske av dess framtida nytt— jande. Olika produktionsområden skall väljas och en detalj—

inventering göras för aktuella torvprojekt.

Miljö

Inom miljökomplexet finns behov av normer för torvmarkers bevarandevärde. Dikningens konsekvenser för flora och fau— na samt torvbrytningens inverkan på klimat, hydrologi, fri— luftslivsutnyttjande, landskapsbild m m måste klarläggas. Efterbehandling av utbrutna torvmarker för olika ändamål

måste närmare belysas.

Torvens kemiska sammansättning, salthalt och tungmetaller,

• Sida 175
•  Original

skiftar från område till område och bör närmare studeras.

Även askhanteringsproblematiken kräver uppmärksamhet.

Torvprocesser — kort sikt

För att på kort sikt starta torvförbränningsanläggningar behövs stöd för projektering liksom nödvändig anpassning av kända metoder till lokala förhållanden samt viss ratio— nalisering. Detaljutredningar krävs rörande bl a trans— portekonomi och samhällsplanering. Vissa utredningar rö— rande svensk torvbrikettillverkning och våtkolningsan— läggningar som kan öka möjligheten till torvproduktion i

norra Sverige, ryms inom denna del.

Torvprocesser — vidareutveckling

Här krävs stöd för bl a utveckling av brytningsmetoder maskinutrustning, torvtorkningsteknik, pellettering av torv, kombinationsbränslen, pumpsystem för dränerings— och reningsmetoder. Gynnande av småskaliga torveldnings—

anläggningar.

Skillnaden mellan kostnaderna för de två olika ambitions— nivåerna som redovisas nedan utgöres av att i ambitions—

nivå 1 medges ingen utveckling av svensk teknik.

Torvkemi

Blocket sönderfaller i två områden, dels i framställning av bränslen —kemiska råvaror, dels i avvattningsprojekt. Under bränslen —kemiska råvaror faller utveckling av torv— förgasningsteknik, framtagande av underlag för metanol— framställning, stöd till torvkoksprojekt och forskning

kring blandade bränslen.

• Sida 176
•  Original

För att förstå och komma vidare inom avvattningsområdet fordras att torvens kolloidala uppbyggnad studeras. Grund— läggande forskning och förprojekt krävs för flera avvatt—

ningsmetoder, t ex hydrering, Våtkolning och malning.

Nedan presenteras i tabellform medelsbehovet för de när—

:- maste aren.

Medlen avser att täcka utredningar, mindre försöksanlägg— ningar samt anpassning av känd teknik till nya driftför— hållanden. Däremot har medelsbehovet för produktionsan— läggningar och eventuell subventionering av sådana anlägg—

ningar inte inberäknats.

• Sida 177
•  Original

SAMMANFATTANDE TIDS— OCH KOSTNADSPLAN

Budgetår amb l Aktivitet amb 2 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 Programledning och 0,1 1,0 1,0 1,0 12 programgemensam 0,1 1,0 1,0 1,0 Inventering 0,2 1,8 2,5 3,0 0,2 3,0 3,5 5,0 Miljö 0,3 1,0 2,0 2,5 0,3 2,5 2,5 3,5 Torvprocesser — 0,4 0,8 2,0 2,5 kort Sikt 0,4 2,0 4,0 6,5 Torvprocesser _ 0,4 0,5 1,0 'd , Vi areutveckling 2,0 3,5 6,0 Torvkemi 3,0 3,0 4,0 5,0 3,0 4,5 5,5 8,0 Summa ambitionsnivå 1 4,0 8 12 15 Summa ambitionsnivå 2 4,0 15 20 30

En ytterligare väsentligt högre ambitionsnivå 3 är nödvän— dig om en mycket snar introduktion av ny torvteknik önskas. Det har dock ej varit möjligt att i detalj planera inne— hållet i en sådan satsning. På kort sikt (1977/78—1978/79) är nivån densamma som för ambitionsnivå 2, för den senare perioden bedömningsvis den dubbla. Insatserna ökas härvid

främst på delarna inventering, miljö och torvprocesser.

• Sida 178
•  Original

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81

Ambitionsnivå 3 4,0 20 40 50 SAMMANFATTNING Ambitionsnivå Medelsbehov, Mkr 1975/76— 1978/79— 1977/78 1980/81 Därefter l. "Utredningar och 6,0 30—35 Samma teknikstudier" 2. "Utveckling och 6,0 60—70 Ökande försök"

3. "Forcerat program" 6,0 90—110 Samma

• Sida 179
•  Original

Projektförteckning — Torv

NE:s pro— Projektnamn jektnr

3060

3062

3062

3062

3062

3062

3062

031

Oll

023

031

041

072

083

Projektstödbelopp

Utveckling och forskning rörande tekniken att nyttja torv, avfall, biomassa m m som energiråvara 550 000 kr

Studium av möjlig teknik och ekonomi vid produktion av koks ur torv 50 000 kr

Framställning av olja ur torv med hög fukthalt genom högtrycksbehandling medelst vätgas och/eller kolmononoxid Etapp 1—2 Etapp 3

148 000 kr 1 300 000 kr

Sammanställning av torvav— vattningsmetoder och stu— dier av möjligheterna för metodernas vidareutveck— ling 70 000 kr

Torv för bostadsuppvärm— ning i Gislaved 60 000 kr

Uppdrag till K—konsult gällande arbete i plane— ringsgruppen för torv Etapp 1 200 000 kr Etapp 2 310 000 kr

Studier och försök betr förgasning av torv med

pyrolys Etapp l—Z 516 500 kr Etapp 3 5 000 000 kr

Bilaga 1

Projektledare Stödmottagande institution

Prof O Lindström Inst för kemisk

teknologi KTH

Civ ing G Lindberg Lund

Tekn dr P Björnbom Inst för kemisk teknologi KTH

Prof O Lindström Inst kemisk

teknologi KTH

Byggnadschef

S Edström Tekniska Verket Gislaveds kommun

Tekn dr T Kallstenius K—konsult Stockholm

Civ ing Erik Rensfelt Inst för kemisk teknologi KTH

• Sida 180
•  Original

| .;I " : 1 11 .L'grkå — "IHH-.'.hr- 'I *” 3 Fill] : ".. ' IJ ' ' .

.. * |_'|" "L' " hmmm-319111 'r F ;;11:

'? ' ""; Hm,.gljdyvfhamkdn ”] Jr . *I .

, r ' 3.113; sq” [Ey :::!

”»I-, Huru." Fil-r..

9,4 11131] |le '.'

.1 if'l'lfl' iu "i

”vill: ':m - rl'l" *”

15 I'lt'W'l ';"f

' ' * . " " __ ' , "va..;qninll'rimnn"! . ' ' _ . ' ' . " __ [M.-n'; nu.—1 &vm'u'rru .- — ' .. - . . r ,. gärning-qmail mr. rr, . |'||!qu H-LHF | V ':)h .ru

= u " 'Wi—Å'lm-IDHF'IUL

. .. _ '. &, .' ,. _. . . . . .. . , »ÅWW .I Elly—"'I 1],le ' ' '.' ' . .. ' ' ' "* '"":"lrll'? 1' [ drf-”

.. '”'H. ”smhqq'l 711... sum-111155 quirqmlgaanh am | .1q.-.ul mz- .'.-'. qan".

1211: .|. . ”5.3.3 % IF. Manasuiäl ' ' nu I |'-1 lm

..'- . mall:: & ql! &!"1

• Sida 181
•  Original

Bilaga 2

PLANERINGSGRUPP FÖR TORV (NEPO/T)

Ledamöter:

Byrådirektör Birger Birgersson Diplomingenjör Erkki Ekman Driftchef Ulf Johnsson

Tekn dr Torsten Kallstenius Civilingenjör Gösta Lindberg Professor Olle Lindström Byrådirektör Gösta Stenbeck Direktör Olle Uddgren

NE:s programledare: Byrådirektör Kurt B Hedén

l:e byråingenjör Birgitta Palmberger (bitr)

• Sida 182
•  Original

'# '! ljl .l- 114.532 iu".

41111. "rg? 'cd flm-:. ' lllh

u....

" "- . : ' m.m » * * '. _. .;w

Hål-ip” '. |.|.I'IWT "| '.. ..'-19.1. ”iii—lll l...-J. H;. ILJH'lQBFl. 1135)

-,II Hamill-MH ful Ill;- "lui-3531. _, , .-£uåfi_.._,, E»"H:'.'—"' 'l-"HJI'a'tim' n'd

12.111

'i: I.|-'_1_IL, .— _.. Ilijkjflflpi

. . - .__ ' - ». . " J '1'1 | 3” — . jl-FI. .- 3. | | . . . | I H. .1_ ||; || _ Ij' .. .', -| - . , . - ' -.-.l' . | | ._ H I ' l . . | . : ., | |. .

* | _ _ ,, . . . .. 'I | w . .| ' ** .I-IJ- .

• Sida 183
•  Original

Plan för NE—programmet SKIFFER

• Sida 184
•  Original

». "' l's'f' " "&#'"1'." Ha" Thi-w -

':nl- å'u"""'

» ' w M.,.l'rf-jl”? '. '1"":'.'|-il'g""-'

el , .|_.. ___ l|l|.F1|I1”l .

- ' = ...a-'i'."..ä'f-zg' "" ""'" _. —;' '. "". L'."". '- .", "'.'. mil,..f........+

I . * .. ' ....'.|_;;' .uh jf' '.. —- - ' i'll—”'"" .hJ'if .".” "'r'nl' "' . . ".' H ' .' ” | 1." Er*

. .» » r- . ' *”: ". m' '. .'4J_"' '- : | |) ' .'—|. | _ . !" .,.a. "' P "

' . ' J ':.J.ÅV v.g..

|. .|.-m

. 'I." ' i . .

Tuffa _'vlfqé

' 'f'_' ä' L .H'Il"l r”. :[;

1.137???” '...'-= "'|'- 'i'!" |' ' .., -.'|.

'. ' -' .. "H' H"";' ' '—»»»» '.l. " "i..""""""' '"." ." _|” '! | IT "' " I'Flf'll'åul.

- ...nu

'|- '|' 1' när

” , , . 1” ”I - "'j.'n . . . , | .. ' IA-l.".' ' "till '|' ' | " ' ' " . " w,”- ||". J.' "1 _. ”».' "”'. hur!-.rp_" '_' ""ä&5.'_|1. 'äf'dufff' ä:I"' ..nu .

"-. u ' _| _ |__" _| |-| | '|'-|J- "j"' .a...— :"r' "' .! :-|.'|",:

|" .""'r""x' 'N'". j' .. _"|rn

'.' . . - '|'-.... .». .. m..."-"|:. . ..

|": | |. lh ""' i'vlk'l. |" [| "äi'l't' l-i_'l*l :.T'j' | ' . ' &_, . . . 5, . ,' |_4-' - . 1" _ . .._. ;”,,|.' ..J. _ .. ; ' | ' lWV: ' , "+"... _ ' . ,.... . """""".»."»'»'""'|. . .. , . 1| | | "| * | .

"' . _ . ' . -—-.n' WP.: .. ' | a.. -P-L

- '. ' . . ..' l'E ' -, _ = . _; _ . . ..,. ..' _: %1'..' p|'|'|4 '# ' ' (. .- f- . ' ", ' F.T"' u...mgn'

• Sida 185
•  Original

...' "_'MJ

... a_i

,,>. ,'.__,».'..,._,.-—-'I

-"'.. '. ' ...,". -.".,"_."-

"a':* ,»I |. '1LI JL . ,, .. . . iw "' _. -, -".a'.n...'.mt'.u.—..-2-.-'..u ...-J..-

MM.—_”

. .,,',.'.'.'L 'å'... . . källa:-!=! m..."...uaawa.3wa .,.=- "_ _..uuiw dictum? L...

Kl:. 'i'._j_1'j|:,.-.I.|_ LH ';';-' mamma.—... ;.3.: . !:W'uwii-ME knä.."

”ämm-':'. fun.: ! xw nu ”& . " ,l

-M|::'—äbgn'nt:-!£. :..-:..... .'.. E

' Emma] 1.325

'N. .. |

JJ'GI'SI ”4712-qu |. H Näää...-rännan]. C..—.

- wp?.rmznm'n |..... i'

I ' J.. "|, ',, -,':J...,-'

T'. "F.... .

_.. ... ." -. :"= ,"'"'f"'_'r"'i113 _| :)"]fleEJJE

"EQÖ'HWIWW .L |"

,_ ...| ' . '_I ' I ' ' .|' |'.' ",,.W .. ) ' '.'. H.: .. . .ru . . ,,.. . . -. ,. r I 'JL' I.._ '.L' ' . "" . " _.- . .,..n ... | ', _ . , _ I _ V " . ... . '1 .. ." ' ."' . .. . . . _ , ,. .

• Sida 187
•  Original

1. GRUNDIDE OCH OMRÅDESAVGRÄNSNING

Sverige har betydande skifferförekomster. Skiffer består av mineraler sammanbundna av den energirika organiska sub— stansen kerogen. Ur skiffer kan utvinnas dels kerogen eller kerogenets energiinnehåll, dels basråvaror för den kemiska och metallurgiska industrin för framställning av

uran, aluminium, legeringsmetaller, gödselprodukter m m.

Grundidén för programmet är att studera, utreda och belysa förutsättningarna för att på ett tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt acceptabelt sätt i Sverige tillvarata energi— innehållet i kerogenet samt att initiera, stödja och, om så krävs, leda erforderliga utvecklingsprojekt. Hänsyn måste härvid tas till att energiutvinning sannolikt kommer att ske i sanmand med utvinning av de övriga basråvarorna, att det i dagsläget är osäkert om sådan skifferbrytning kommer att ske i Sverige samt till den faktiska industri—

situationen i Sverige.

Utvecklingsarbetet kräver samarbete mellan NE och engage— rade industriföretag, f n LKAB och Boliden. Samarbete måste vidare ske med de statsorgan, främst SNV, SIND och öEF, som är involverade i frågor om svensk skifferbryt—

ning.

• Sida 188
•  Original

I' 'I | 'm'lvupu :muuwna -|.."| :.

".' ”I? | ||"

-.ml.. ”alm. vm. "mr” na.-ma

”r:. älg!" |...)19=.'"'|l'| "

Hillman-:a || '.u: ram-|||

L II I || " ||||

'Ö'-"' maud mulm. 'Jm || I'lnu

'._..1 Filhibmnä

E'l' naken—151. ::..),l . .J'lf'H'll nu" 5 nu ..1 hmm mim

..] .alu' h'|.|'.|L'|||u|z 1 ml! 529,

- M ' 11431. rh'u'faåpl I :iiffauzrtl

##; &I'HENIHH'JDOL äh!”

_ #" "!!qu ljudniv- Mah. "19119:va är. wrp-z .'tnh |3|IJE1

• Sida 189
•  Original

5.1. Energiomvandlingsprocesser

De processer som kan komma ifråga i Sverige är antingen termiska metoder eller fysikaliska metoder. Dessa över— vägs inom ramen för Mineralprojekt Ranstad och Projekt

Kambrium. Andra metoder är tänkbara men står för närva-

rande inte i förgrunden för intresset.

5.1.1. Termiska metoder

Två vägar finns, nämligen avancerad förbränning respek— tive förgasning. I båda fallen kan kerogenkoncentrat, skiffer och/eller skifferlakrest nyttjas. Endast då det gäller koncentrerat kerogen är det ur teknisk och ekono— misk synvinkel lämpligt med transport till anläggningar

måttligt avlägsna från brytningsstället.

Vid förbränning erhålls energin som värme användbar för elproduktion eller processvärme. I förgasningsfallet er— hålls en brännbar gas och restvärme från processen. Gasen

kan användas som bränsle eller kemisk råvara. Värmet kan

• Sida 202
•  Original

användas för processändamål och, om det är tillräckligt högvärdigt, till elgenerering i kombination med leverans

av processånga.

I det följande diskuteras förbrännings— och förgasnings- tekniken utifrån Mineralprojekt Ranstads systemlösning. Hypotetiskt bör samma teknik kunna tillämpas vid Projekt Kambrium, eftersom man i detta valt att producera en för— ädlad, svavelfattig och därför relativt sett lättbehand—

lad produkt, nämligen kerogenkoncentrat.

Både direktförbränning och förgasning är tekniskt möjliga lösningar. Ställda krav på mycket låg emission motsvarande olja med ca 0,25% svavel eller mindre och med praktiskt taget stoftfri rökgas anses möjliga att uppfylla. Skiffer— råvaran behöver ej utsättas för sådan temperatur eller be— handling, som gör metallextraktion med högt utbyte omöj— lig. Totalutnyttjning av skiffer bedöms därför vara möj—

lig med båda metoderna.

Förgasningsbaserad teknik bedöms dock vara att föredra bl a därför att bränslegas kan produceras till en kostnad som kan konkurrera med kostnaden för alternativa lågsvav— liga bränslen, om råvaran betraktas som fri tillgång och man betalar biprodukter som svavelsyra och processvärme enligt kommersiella principer. Förgasningstekniken kan ge en utomordentlig ren bränslegas eller mellanvärdesgas. Vid förgasning av kerogenkoncentratet begränsas troligen flera av de problem som är förknippade med skifferns höga

svavel— och askhalt.

5.1.l.l Förbränning

Anläggning utformad för förbränning i fluidiserad bädd

anses allmänt som det bästa förbränningsalternativet för

fasta bränslen. Som ett resultat av det av NE stödda pro—

• Sida 203
•  Original

jektet Ranstad 75, föreligger ett detaljerat anläggnings— koncept avsett för bränslet skiffer och baserat på teknik som framtagits av Lurgi. Troligen tillåter det att idén

direkt överförs till byggande av en pilotanläggning, nöd—

vändig före beslut om kommersiell anläggning.

Goda förbränningsresultat och gynnsamma emissionsvärden

har demonstrerats i en mindre försöksanläggning hos Lurgi.

Anläggningskostnaderna kan bestämmas med god noggrannhet. Erhållna förbränningsgaser används för direkt svavelsyra— produktion i en kontaktanläggning. Stora effektbehov, processångavtappning, torkning och malning av lakrest, effektförlust i kyltorn, driveffekten för syrgasverk m m redovisas dock bidraga till låg nettoenergiproduktion. Lurgis anläggning är emellertid konservativ med tämligen höga eleffektbehov och i sammanhanget otillräckliga ång—

data jämfört med en modern ångkraftprocess.

Ett modifierat sådant anläggningskoncept bedöms dock ut— göra ett värdefullt alternativ, som på relativt sett kort tid (3—6 år) ur teknisk synvinkel bör vara tillgängligt i demonstrationsskala. Konceptet bedöms vidare vara av in—

tresse för Projekt Kambrium.

Till konceptets nackdel hör att Mineralprojekt Ranstad i sin rapport sammanfattningsvis gör gällande att enbart elgenerering fordrar mycket stor utvecklingsinsats och att elgenerering via förbränning därmed har en prognos som är väsentligt sämre än förgasningsbaserade processer. Kapitalbehovet för en elanläggning är därtill betydande. Bidragande är också känsligheten för tillgänglighetsstör— ningar jämte de ytterligt höga krav som ställts i emis— sionsavseende.

Sammanfattningsvis konstateras att tekniken att förbränna skiffer bör ur rent teknisk synvinkel kunna utvecklas för

att medge värmeproduktion i kommersiellt sammanhang inom en lO—års period.

• Sida 204
•  Original

5.1.1.2 Förgasning

Tekniska egenskaper hos kerogen har undersökts av profes— sor Bjerle vid LTH under 1976. Det har konstaterats vara lätt att förgasa. Arbetena är ännu i sin begynnelse men resultaten verifieras från flera utländska forskningsar— ganisationer, vilka har erfarenheter från kolförgasnings— området. Vissa grundläggande beräkningsmodeller tycks där—

jämte vara möjliga att tillämpa.

Forskningsarbeten vid LTH och KTH har gett vid handen att reaktorerna vid förbränning, måste baseras på fluidise— rade bäddar. De kan eventuellt göras geometriskt nära identiska med dem som används vid totalförbränning. Häri— genom borde det vara möjligt att skapa sådana reaktorkon— cept att relativt sett stora försöksanläggningar kan kon— strueras. Detta bör leda till rimliga tidplaner och ut— vecklingskostnader. Troligen bör förgasningen dock drivas trycksatt (5—8 ata), vilket kan innebära komplikationer. Emissionsproblemen kan vid förgasning i fluidbädd lösas enklare än vid förbränning och produktgasen kan göras

utomordentligt ren.

Problem anses dock finnas vid gasrening av skilda kolvä— ten, bl a beroende på att dessa kan ha cancerogena effek— ter. Väsentlig uppmärksamhet bedöms behöva ägnas åt frå—

gan vid fortsatta utvecklingsarbeten.

Utbytet av förgasningsprocessen bedöms alltjämt som out— forskat liksom kostnadsaspekterna. Man har dock erfaren— heter av olika gasinblandningar, t ex 02 och beträffande optimering av gasproduktion, och har ifrån dessa förut—

sättningar kunnat ställa upp krav på t ex kvaliteter och energibalans. Generellt gäller i övrigt att man med luft som syrekälla för förgasningsprocessen, tillförd direkt till reaktorn erhåller en bränslegas (s k lågvärdesgas).

Med syre erhålls en mellanvärdesgas. Hög förgasningstem—

• Sida 205
•  Original

peratur bedöms under vissa förutsättningar ge en gas nära

anpassad för direkt ammoniak— eller metanolsyntes.

Forskningen kring förgasningstekniken bedöms i dag ge be— lägg för att man efter omfattande utvecklingsarbeten kom— mer att få tillgång till en teknik, som erbjuder valfri— het när det gäller val av energibärare samtidigt som man skapar möjligheter att lösa miljöproblemen till rimliga

driftkostnader. Investeringskostnaderna är dock alltjämt

ett relativt outforskat område.

5.1.2. Fysikaliska metoder

Det finns ett flertal uppslag beträffande fysikaliska me— toder för skifferutvinning, men endast en sådan bedöms

f n ha en godtagbar utvecklingspotential, nämligen den av bl & Boliden AB studerade och i annat sammanhang tillämpa—

de flotationsmetoden.

Flotation är en våt lågtemperaturprocess, vid vilken ma— terialets kemiska sammansättning bibehålls. Efter finmal— ning av skiffern i vatten tillsätts skumbildare. Fina luftblåsor alstras i uppslamningen, varvid de genom mal— ningen frilagda kerogen—partiklarna fastnar på luftblåsor— na och flyter upp och bildar ett skum. Detta utgör ett koncentrat av kerogen vilket avvattnas. Koncentratet får höga utbyten och halter beroende på sättet för och om— fattningen av finmalningen. I kompletterande steg genom- förs utvinningen av övriga ingående produkter. Flotations— metoden bedöms vara värdefull ur miljösynpunkt, därför

att flotation av kerogen bör kunna genomföras med full— ständig vattenåtervinning och på grund av att den ej ger upphov till gasformiga reaktionsprodukter.

Som antytts tidigare medger kerogenkoncentrat transporter ur teknisk och ekonomisk synvinkel, det kan därför nyttjas

• Sida 206
•  Original

Mot bakgrund av flotationsteknikens användning inom andra områden bedöms den som mycket intressant i skiffersamman— hang och bör kunna få tekniskt genombrott inom 7—10 år. Den har en naturlig koppling till utvecklingen av de ter— miska processerna som tidigare antytts. Betydande forsk— nings— och utvecklingsinsatser, gissningsvis på 20—50 Mkr, kommer dock att erfordras för att optimalt utforma tekni— ken för kerogenutvinning ur skiffrar fram till demonstra-

tionsskala.

5.1.3. Övriga metoder

Extraktion är en tänkbar fysikalisk utvinningsmetod. Vid denna extraheras skifferns kerogenfas med hjälp av orga— niska lösningsmedel. Processen förutsätter att lösnings— medlet kan återvinnas. De komponenter som kan utvinnas

är främst skifferns innehåll av lättare kolväten. De re— sultat söm hittills uppnåtts är ej uppmuntrande. På grund av svenska skifferns låga oljehalt bedöms extraktionsme—

toderna vara av mindre intresse.

Pyrolysprocesserna bedöms vara ointressanta som fristå—

ende processteg. De kan däremot ingå som delsteg i en in— tegrerad process. Forskning och utveckling på pyrolysom— rådet är endast motiverad i samband med utvecklingsin— satser på andra områden och bedöms därför endast bedri—

vas så att teknikuppföljning sker.

Hydrering är en förgasningsprocess syftande till produk— tion av en gas med högt värmevärde. De grundläggande re— aktionerna är addering av väte till kol varvid främst me— tan men även andra kolväten bildas. Processerna sker vid hög temperatur och högt tryck och förutsätter billiga vätekällor. Denna process kan bli aktuell för skiffer först när man på ett tillfredsställande sätt löst de

ekonomiska och tekniska problemen vid kolhydrering. Even—

• Sida 207
•  Original

tuella forsknings- och utvecklingsinsatserna bör därför tillsvidare inriktas på att hålla sig ä jour med händelse— utvecklingen. Sannolikt kan denna teknik ej få genombrott

före år 2000.

På kol- och torvområdet pågår forskning rörande kombinatio—

ner med biologisk omvandling. Likartad kombination bör

vara möjlig att åstadkommas även med skiffer.

Med användning av bakteriella processer bedöms det fullt möjligt att överföra kerogenet till exempelvis gasformiga eller vätskeformiga bränslen alternativt proteiner. Under lång tid framöver bedöms arbeten på detta område liksom motsvarande på kolområdet höra hemma på grundforsknings—

laboratorier.

In situ—förgasning av kol och skiffer har studerats och prövats utomlands. Resultaten är ej så uppmuntrande att det för närvarande finns skäl att utveckla ett svenskt

skifferkoncept.

Sammanfattningsvis konstateras att här redovisade övriga metoder dels är mycket osäkra, dels ej torde leda till produkter som inom överskådlig tid kan produceras på tek— niskt och ekonomiskt acceptabelt sätt i konkurrens med andra likartade produkter. Någon satsning på här redovi—

sad teknik bedöms'därför för närvarande ej vara motiverad.

5.2 Miljöpåverkan

Inom samtliga regioner som kan bli aktuella för skiffer— utvinning finns områden som är så värdefulla för veten— skaplig naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård att någon brytning knappast kan accepteras. Beträffande miljö— påverkan finns vidare delade meningar t ex vad avser på— verkan på grundvattnet. Behandlingen av dessa grundläggan— de frågor måste intensifieras.

• Sida 208
•  Original

Det kan förutsättas att man av naturvårdsskäl kommer att kräva att skifferbrytning skall ske på platser, där in— greppen berör mindre värdefulla och mindre känsliga områ— den. Då det som nämnts finns ett nära samband mellan en brytningsplats belägenhet, utbruten vara och lämpliga ut— vinningssystem, är det nödvändigt att tidigt få naturin— venteringar och grundvattenundersökningar genomförda, så att eventuella brytningsområden kan läggas på platser,

där de gör minsta intrång.

En förutsättning för brytning är vidare, att denna kan genomföras på ett sådant sätt, att förändringarna i land— skapet blir så små som möjligt eller att det återskapade landskapet på ett naturligt sätt kan anpassas till omgiv- ningarna. Vid brytningen kommer skrymvolymen av skiffern att i runt tal öka med 50%. Förutsättningarna att återska— pa en lämplig landskapsbild underlättas om intrimmningen kan drivas så långt att skrymvolymen motsvarar den brutna

volymen.

Av väsentlig betydelse är också att förutsättningen för

en revegetering av brytningsområdet beaktas.

5.2.1 Hydrologi

Så gott som samtliga av de områden som hittills varit

aktuella för skifferbrytning kännetecknas av att vatten— recipienterna är små. Mycket höga krav måste därför stäl— las på behandling av de avloppsvatten, som behöver avle—

das från brytningsområde eller processer.

De vittringsförlopp, som kommer att startas i skiffern under brytningen på grund av dess pyritinnehåll, leder till att grundvattnet kan få en avsevärd halt av lösta komponenter. Tekniken för att ta hand om denna typ av

föroreningar får betraktas som outredd. Utomlands finns

• Sida 209
•  Original

vissa pilot— eller fullskaleanläggningar med omvänd osmos eller jonbytesteknik i drift för att klara saltproblemet och inom landet arbetas det med en indunstningsmetod för att utvinna närsalter ur ett saltrikt avloppsvatten som härrör från skifferhantering. Det är angeläget att olika alternativa lösningar undersöks. Beroende på vilka råva— ror som kommer att utvinnas ur skiffern och vilka proces— ser som väljes för detta, kommer mer eller mindre stora mängder lösta salter att finnas i processvattnet. Ett primärt mål måste vara att sluta vattenkretsarna för att minimera omgivningspåverkan. Den teknik som omnämnts ovan för grundvatten är aktuell även här tillsammans med andra mer etablerade tekniska lösningar. Ett särskilt omnämnan— de förtjänar de tungmetaller som finns i skiffern, vilka är en potentiell källa till miljöpåverkan. Redan i ett tidigt skede av utvecklingsarbetet måste hänsyn tagas till detta, så att processerna innefattar en metallut—

vinning som förebygger spridning med processvatten, pro—

cessgaser eller avfall.

Den förmodligen svåraste frågan att komma till rätta med utgör den diffusa spridning av föroreningar exempelvis till grundvattnet sOm kan äga rum från restprodukterna. En av orsakerna till svårigheterna utgör det pyritinne— håll som finns i skiffern. Om pyriten tillåts vara kvar i restprodukten, får man räkna med en vittring i upplaget. Teoretiskt och i laboratorieskala är det möjligt att und— vika vittringen. Vid praktisk drift under industriella förhållanden måste dessa frågor också klaras av. Från mil— jösynpunkt bör därför skiffern processas så långt, att dess svavelinnehåll gasas av och helst nyttiggöres som svavel, svavelsyra eller i svaveldioxidproduktion. Tek— niskt bör detta vara lösbart och det är synnerligen ange— läget att en lösning arbetas fram. Genom att befria skif— fern från sitt innehåll av svavel och lösliga komponen—

ter bör man kunna få en restprodukt, som utan allt för

stora miljöolägenheter kan deponeras.

• Sida 210
•  Original

5.2.2 Emission

De luftvårdsproblem som kan förutses är bl a utsläpp av svaveldioxid, svavelväte, organiska kanske illaluktande föreningar, kväveoxider och stoft. Hur stora problemen blir är beroende av val av processväg och processutrust— ning. Den exakta storleken av utsläppen är därför idag

inte möjlig att förutsäga.

Det finns flera möjligheter att omhänderta svavelföre— ningarna. Mest tilltalande är givetvis att göra någon lämplig produkt. En grundförutsättning för detta är att processgasen håller tillräckligt hög svavelkoncentration.

Studierna av lämpliga processer bör ske från dessa förut-

sättningar.

skifferns innehåll av uran och därmed sammanhängande ra— dioaktiva spårämnen torde behöva kartläggas. Vid utveck— ling av processer skall tillses att eventuell spridning av dessa ämnen med produkter och genom rester i tillbör—

lig omfattning motverkas.

Utsläpp av illaluktande ämnen måste givetvis begränsas. Om det inte är möjligt att klara detta genom processtek— niken finns det alternativ som bl a efterförbränning, re— ning med aktivt kol och annat att tillgripa. Kostnaden för dessa metoder kan dock bli stor om inte gasmängderna hålls nere. Vid lossning, lastning, transport och lagring av skiffer eller olika mellanprodukter kan det bli pro— blem med diffus damning. Damningen kan i stor utsträck— ning begränsas genom åtgärder som inkapsling, vattenbe— gjutning o dyl. Helt torde damningen inte kunna undvikas. Man bör därför räkna med att anläggningarna måste omges

med skyddszon.

Stoftutsläppen från processerna bör kunna begränsas genom

tillämpning av metoden filterteknik.

• Sida 211
•  Original

5.3 Utvecklingsinriktning

En anläggning för totalutvinning ur skiffer med kapacite— ten 1—3 Mton/år kommer i dagens prisläge att kosta 1—3

miljarder kr. Tidpunkten för idrifttagning ligger knappast före 1985. Man kan vidare anta att de tekniska och ekono— miska förutsättningarna blir sådana att mer än en anlägg—

ning per femårsperiod torde kunna byggas.

Det är vidare sannolikt att anläggningarna kommer att upp— visa förhållandevis stora olikheter dels på grund av 10— kala förutsättningar och den skiffer som finns inom områ—' det, dels därför att man kan förvänta en normal utveck— ling och att man vill tillgodogöra sig erfarenheter från tidigare byggda anläggningar. Sannolikt kommer man att finna, att det ej finns skäl att etablera annan samord— ning och samverkan mellan de olika byggnadsprojekten än den, som ligger i utvecklingen av specifika processer och

erfarenheter från tidigare byggda anläggningar.

Det är lämpligt att planera forskningen och utvecklingen fram till dess att projektering av fullskaleanläggningen skall ske utifrån antagandet att högst en eller två an—

läggningar kommer att uppföras.

Mot bakgrund av dessa omständigheter bedöms det vara lämp— ligt att under de närmaste åren fortsätta de tekniska, ekonomiska och miljömässiga studierna fram till dess att ett konkret beslutsunderlag om projektering av en anlägg— ning i full skala föreligger. Tillsvidare bedöms det an— geläget att de två utvecklingslinjerna Mineralprojekt Ranstad och Projekt Kambrium fullföljs tills man har jäm— förbara alternativ. En fortsatt utveckling på två linjer

bedöms även därefter som fullt tänkbar.

För närvarande är intresset inriktat i första hand på skifferfyndigheterna i Västergötland och Närke. Det före—

• Sida 212
•  Original

ligger högst skilda uppfattningar om utvinning bör komma till stånd inom dessa områden eller ej. Om andra fyndig— heter skall tas i anspråk, kommer omfattande inventerings— och undersökningsarbeten att behöva genomföras. Samtidigt måste specifika processkoncept anpassade till egenskaper— na hos de olika skiffrarna utarbetas. Ett beslut om att nyttiggöra skiffrar från andra områden än Västergötland och Närke kommer att innebära senareläggning av kommersi—

ell skifferutvinning med upp till 5 är.

5.4 Undersökningsbehov

Hittills utförda undersökningar bedöms utgöra en alltför ofullständig kunskapsbild. En inventering av Sveriges

alunskiffrar, deras sammansättning och egenskaper är där— för angelägen. En serie studier bör genomföras bland vil—

ka bör nämnas:

— Fastställande av nuvarande ekologiska bild i intres— santa alunskifferområden samt undersökning av even—

tuella exploateringsmöjligheter i en sådan bild.

— Sonderande undersökningar i utvalda intressanta skifferområden, t ex genom flygmätningar, seismiska

mätningar på marken etc.

— Undersökning av skifferns struktur med avseende på ingående komponenter samt bestämning av strukturens

betydelse för processutformningen.

— Geologiska borrningar och geokemiska undersökningar för att erhålla nya data beträffande skifferns geo—

kemiska sammansättning.

— Undersökning av hydrogeologiska förhållanden inom

intressanta skifferområden.

• Sida 213
•  Original

— Sammanställning av erhållen information och erhållna

resultat från utförd prospektering.

- Undersökningar avseende brytning m m innefattande komplexet jordavrymning, brytning i dag— och under— jordsbrott, återfyllning och rekultivering som en

rullande, integrerad process.

— Hydrogeologiska studier för att fastställa påverkan genom erosion, vittring, vattenin— och utflöden samt

gasperkolation.

— Studier beträffande betingelser för brytning inom

glesbygdsområden.

Metoder för behandling av restprodukter från utvinnings— anläggningar bedöms bli beroende av processutformningen vid utvinning. Det är därför naturligt att undersökningar av problemen med skrymvolymer sker i anknytning till ut— vecklingsarbetet med processtekniken. Målsättningen skall vara att skapa en produkt, som lämpar sig för återfyll—

ning i utbrutna områden.

Sammanfattningsvis konstateras att förutsättningar och beslut beträffande brytning och utvinning av skiffer är avhängiga bl a följande frågor:

— den mineralogiska sammansättningen vilket bl a leder

till anpassning av utvinningsprocesserna,

— varierande halter av kerogen som medför påverkan på

utvinning av det fossila energiinnehållet,

— mekaniska egenskaper som inverkar på sönderdelnings—

och bearbetningsprocesserna,

— skifferns tillgänglighet som bestämmer om underjords—

• Sida 214
•  Original

— med samtliga frågor förbundna miljöproblem.

Huvuddelen av frågorna rör problem som ligger utanför

programmet Energiproduktions ansvarighetsområde.

• Sida 215
•  Original

SOU 1977: 61 6. INSATSPLAN 6.1 Speciella förutsättningar

Två projekt pågår i Sverige som syftar till att klarlägga möjligheterna till utvinning ur skiffer. Målsättningen är totalutvinning, d v s kerogenutnyttjandet är endast

ett delmoment.

Mineralprojekt Ranstad i LKAB:s regi omfattar studier och

försök på basis av ingiven ansökan och direktiv från stats—

makterna som skall utmynna i förslag till beslut om opti— merad utvinning (totalutvinning) ur skiffer. För att ge— nomföra verksamheten har statsmakterna beviljat Mineral— projekt Ranstad lån. Av ansökan framgår att medel för att genomföra studierna av utvinning av energiinnehållet öns— kas från NE. Av statsmakternas direktiv framgår dessutom

att slutrapport skall föreligga under 1977.

Projekt Kambrium som bedrivs av Boliden AB, har nyligen

presenterats för NE. Man avser att under de närmaste åren

genomföra studier samt utvecklings— och försöksverksamhet.

Försök avseende energiutvinningsprocesser utgör en viktig del i arbetet. Boliden har ingett ansökan om stöd från NE för sina studier avseende energiutvinning. Tidplanen

för projektet i dess långsiktiga perspektiv är i stort

överensstämmande med tidplanen för Mineralprojekt Ranstad.

LKAB och Boliden har båda ingivit koncessionsansökningar.

Inom skifferområdet föreligger således särskilda förut—

sättningar, som för närvarande är styrande för utform—

ningen av NE:s insatser.

• Sida 216
•  Original

6.2 Insatsstruktur

Målet för NE:s del bör vara att bedriva en verksamhet som med beaktande av de restriktioner som gäller och kan kom— ma att gälla säkerställer att energiinnehållet i skiffer kan bli tillgodogjort om skifferutvinning kommer till stånd. Mer allmänna frågor gällande skiffertillgången och skifferbrytning är ej en NE—angelägenhet. Detta förutsät- ter att NE initierar, stödjer och medverkar i forskning och utveckling rörande metoder och processer för energi— utvinning ur skiffer med anslutande miljöfrågor. Genom att nyttiggörandet i kommersiell skala ej är aktuellt tidigare än 80—talets slut, oavsett Vilka skifferföre— komster man tar i anspråk, bör det tekniska målet vara att möjliggöra dels produktion av värmekraft, dels pro— duktion av högvärdiga bränslen som kan ersätta lätta

oljedestillat.

Den speciella situationen gör att NE:s insatser planeras

för tre olika alternativa beslutslägen:

— Inget långsiktigt beslut i skifferfrågan, d v s

fortsatt osäkerhet.

— Beslut om igångsättande av ett eller flera skiffer—

utvinningsprojekt.

— Beslut om att någon skifferutvinning tills vidare ej

kommer ifråga.

I avvaktan på att långsiktigt beslut fattas i skifferfrå— gan bör verksamheten omfatta allmänna studier och utred— ningar för att klarlägga skiffers förutsättningar som

energiråvara med fullt beaktande av de miljömässiga kra— ven. Vidare bör en fortsättning äga rum av det grundläg— gande forsknings— och utvecklingsarbetet för att i detalj

klarlägga ingående parametrar, samband etc, framtagande

• Sida 217
•  Original

av koncept för alternativa anläggningar och studier avse— ende utvinningsbara produkter och deras marknad. Den ti—

digare verksamheten har en naturlig fortsättning omfattan— de utvecklingsarbete avseende koncept till pilot—plantan—

läggningar och därefter demonstrationsanläggningar.

Skulle beslut fattas om igångsättande av något större skifferprojekt blir kerogenutnyttjandet en väsentlig kom— mersiell fråga som sannolikt ej fordrar insatser inom

det statliga energiforskningsprogrammet.

Skulle slutligen ett för skifferutvinningen negativt be- slut fattas, bör den av NE stödda verksamheten omfatta

begränsade forsknings— och utredningsinsatser avsedda att vidmakthålla en långsiktig handlingsfrihet inför möjlig— heten att helt ny teknik kan göra kerogenutnyttjandet av intresse igen.

Som nämnts har Mineralprojekt Ranstad och Projekt Kambrium utvecklats olika långt, trots att kommersialisering an— getts kunna ske vid ungefär samma tidpunkt. Detta innebär att det ur NE:s synvinkel är svårt att nå en systematise— rad samordning av projekten. NE avser emellertid att inom ramen för planeringsgruppen för skiffer söka nå en sådan samordning vad avser kerogenutnyttjande. En samordning erfordras vidare mellan skifferprogrammet och NE:s övriga aktiviteter inom förbränning/förgasning.

6.3 Ambitionsnivåer

För de närmaste åren kan följande ambitionsnivåer ställas

upp.

• Sida 218
•  Original

AMBITIONSNIVÅ 1. "Kompetensuppehållande"

Verksamheten syftar till ett bevarande av den svenska kom— petensen avseende utnyttjande av skiffers organiska inne— håll. Insatserna består huvudsakligen av idévärderande teknikstudier och utredningar för att följa den interna— tionella utvecklingen inom relevanta områden och dess in- verkan på förutsättningarna för svenskt skifferutnyttjan—

de.

AMBITIONSNIVÅ 2. "Teknikutveckling"

Utredningar och teknikstudier kompletteras med utveck— lingsprojekt företrädesvis i laboratoriemiljö. Arbetena leder till projektering och byggande av en anläggning i pilot—plant—skala och härefter eventuell demcnstrations—

anläggning.

Precisering av medelsbehovet är svårt att åstadkomma innan den tidigare nämnda samordningen mellan projekten och mellan stöd av NE och annat statligt stöd kunnat äga rum.

I dagsläget bedöms dock medelsbehovet för de närmaste

åren bli:

Medelsbehov, Mkr Ambitionsnivå 1975/76—77/78 1978/79-80/81 "Kompetensuppe— 3 — 4 3 — 5 hållande”

"Teknikutveckling" 4 — 5 15 — 30

• Sida 219
•  Original

Bilaga 1 Projektförteckning — Skiffer NE—pro— Projektnamn Projektledare jektnr Projektstödbelopp Stödmottagande institution 3064 022 Studier betr utvinning Övering 0 Carlsson av det fossila energi— LKAB Mineralprojekt innehållet i Ranstad— Stockholm skiffer Etapp 1 600 000 kr

• Sida 220
•  Original

• Sida 221
•  Original

Bilaga 2 PLANERINGSGRUPPEN FÖR SKIFFER, NEPO/S Ledamöter: Civilingenjör Lars Rey ordförande

Överingenjör Owe Carlsson Direktör Per Fahlström

Direktör Arne Henriksson Direktör Torsten Jensfelt

Avdelningschef Göran Persson

NE:s programledning: Byrådirektör Per Johan Svenningsson Byrådirektör Kurt Borgne (bitr)

• Sida 222
•  Original

• Sida 223
•  Original

Plan för NE—programmet KOL

• Sida 224
•  Original

• Sida 225
•  Original

3.5. Forskning och utveckling

Inom stenkolsområdet pågår FoU—arbeten främst i länder med egna stora stenkolstillgångar. Insatserna inriktas främst på brytning av kolet samt förbränning. Ny teknik inom dessa områden kan samtidigt lösa miljöproblem. Om— fattningen av de satsningar som görs på kolteknik ( av

offentliga organ ) i olika länder framgår av följande

tabell:

Forskning och utveckling, Mkr/år Land Kolforskning Z—andel av hela

energiforskningen

Förenta Staterna (1974) 2.000 18 Västtyskland (1974) 470 21 Storbritannien (1975/1976) "20 12 Japan (1974) 5 0,5 Kanada (1976/1977) 25 4

Frankrike (1974) 95 5

• Sida 239
•  Original

5.2. Utvecklingshinder

Tillgången på kol bedöms såväl idag som på något längre sikt vara god och torde inte innebära någon väsentlig be— gränsning av Sveriges möjligheter att öka stenkolsutnytt— jandet. Skulle emellertid huvuddelen av de oljeimporte— rande länderna i stor skala söka övergå från olja till kol, kan efterfrågan komma att överstiga tillgången, med åtföljande leveransproblem och prisuppgång.

De länder varifrån Sverige kan köpa stenkol är i första hand Förenta Staterna, Australien, Kanada, Sydafrika, Polen och Storbritannien. Enligt officiella planer skall man där ytterligare utöka brytresurserna. Expansionstak—

ten i vissa producentländer beror dock bl a av finansi—

• Sida 246
•  Original

eringssituationen, varför man kan behöva räkna med att långsiktiga kontrakt i vissa fall kan komma att innebära krav på att köparna direkt eller indirekt måste bidra till investeringarna i nya gruvor, dagbrott m m. En annan fak— tor av betydelse är i vilken takt man lyckas lösa arbets—

miljöproblemen, speciellt i underjordsgruvorna.

Kolutnyttjande i Sverige innebär tekniska problem både

vad gäller hantering av kolet och dess omvandling. Vi sak— nar idag såväl egentliga kolhamnar som transportsystem för distribution av kol. Vidare finns få anläggningar av någon betydelse som kan nyttiggöra kol. De processer som kan vara lämpade för svenska förhållanden torde huvudsakligen vara likartade dem man använder sig av och utvecklar in— ternationellt. Detta innebär dock inte, att Sverige utan vidare skulle kunna köpa paketlösningar utomlands och av— vakta den utvecklingsverksamhet som bedrivs där. Vårt be— roende av importerat kol med skiftande kvalitet samt önsk— värdheten av att anläggningarna kan eldas även med inhem— ska bränslen, motiverar ett utvecklingsarbete inriktat på att finna för Sverige optimala processer. Den generella regeln att en effektiv upphandling förutsätter en god kompetens förvärvad genom utvecklingsarbete gäller givet—

vis också för kolområdet.

Kolanvändning innebär en belastning på såväl extern som intern miljö. I många fall är man ännu inte säker på de verkliga effekterna av kolanvändning jämfört med andra fossila bränslen. Det kan gälla tungmetallutsläpp med rök— gaserna och urlakning av deponerad aska och slam. I andra fall har man dock sedan länge känt till verkningarna och sökt utveckla emissionsbegränsande teknik. När det gäller avfallshanteringen, kan mängden aska, slagg och gips ge— nom sin blotta storlek göra anspråk på sådana deponerings— arealer, som i sig begränsar kolets möjligheter. Erfaren— heter från utlandet pekar emellertid på att stora delar

av avfallet kan nyttiggöras.

• Sida 247
•  Original

Ytterligare dokumentering av riskerna, vidareutveckling av redan etablerad miljöskyddsteknik och satsning på ny konverteringsteknik som förenklar och förbilligar miljö—

skyddsinsatserna är därför önskvärda.

5.3. Utvecklingsmöjligheter

I ett kort perspektiv (1978—1985) måste anläggningar och kringutrustning för kolutnyttjande byggas med dagens tek— nik. Insatserna bör koncentreras på att i anslutning till konkreta projekt förbättra denna teknik och anpassa den till våra förhållanden och krav på miljöskydd. Vidareut— veckling av detta slag ingår dock ej i det statliga ener— giforskningsprogrammet, utan ankommer på energiproduktions—

systemets övriga parter.

I ett medellångt perspektiv (1985—2000) bör nya tekniska system för energiutvinning ur kol kunna utvecklas, som tillgodoser nuvarande och kommande miljökrav och är kom— mersiellt acceptabla. Insatserna bör i första hand vara ett komplement till de utländska med speciell inriktning

på kolutnyttjandet i Sverige.

För att skapa en grund för fortsatt verksamhet måste ut— redningar och systemstudier genomföras inom de närmaste åren, som klarlägger hur kol kan nyttiggöras i Sverige, hur införande av kol i Sverige kan ske samt vilka lång—

siktiga forsknings— och utvecklingsinsatser som erfordras.

Det är uppenbart att ett svenskt kolutvecklingsprogram kan drivas effektivast om det kan ske i anslutning till att en ny, större kolanläggning kommer till stånd. NE följer därför kraftindustrins planer med stort intresse. Initiativet till ett utbyggnadsbeslut avseende ett kol— eldat kraft— eller kraftvärmeverk måste emellertid komma

antingen från kraftindustrin eller från statsorgan utanför

• Sida 248
•  Original

energiforskningsprogrammet.

NE:s insatser gällande kolteknik i ett kortare tidsper— spektiv inriktas främst på utredningar och kompetensut— veckling. Skulle beslut fattas om byggnation av en ny, större kolanläggning kommer ansvaret för utrednings— och utbildningsverksamheten naturligt att övergå till kraft—

industrin. Vissa kompletterande insatser från NE:s sida kan dock bli aktuella.

Ett svenskt kolutvecklingsprogram indelas lämpligen i följande områden:

— Utredningar, systemstudier och utbildning — Transport, hantering m m — Tekniska processer

— Miljöskydd

Nedan diskuteras målsättning och innehåll för de fyra

delområdena.

A QtrséaiesérnåiåEsesteålsreshatéiléeiea

Målsättningen för av NE initierad utredningsverksamhet

inom kolområdet är, att klarlägga förutsättningar för köp, transport, lagring och beredskapshantering av kol. Dessa utredningar bör bedrivas i nära samverkan med övriga kol- intressenter och även i vissa fall övertas av dem. Vidare bör en detaljerad inventering genomföras av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som utomlands bedrivs inom kol—

området.

Systemstudier bör bedrivas, syftande till en bättre kun— skap om kolets tänkbara, framtida roll i den svenska energiförsörjningen. Det är av vikt att anlägga ett lång—

siktigt perspektiv och därvid förutsätta en storskalig

• Sida 249
•  Original

övergång från olja till kol.

En utbildningsverksamhet, syftande till utveckling av inhemsk kompetens inom kolområdet, är av vikt. Utöver den kompetensutveckling som blir resultatet av egna utred— nings— och utvecklingsprojekt, är det väsentligt att sven— ska forskare och tekniker bereds tillfälle att delta i

IEA—samarbete och andra internationella aktiviteter.

B 2EEEEEQEE;_EQEEE£ÅEE-_E_E

Mot bakgrund av de allmänna utredningarna om förutsätt— ningarna för införsel av kol till Sverige är det väsent— ligt att få transportproblemen närmare belysta. Såväl

transoceana koltransporter som transporter och hantering

inom Sverige är därvid av vikt.

En aktuell utveckling av transport— och hanteringssystem anpassade till de svenska kraven bör ske efter studier

av ovan nämnt slag.

C Estniske_eressäsez

Ett betydande utvecklingsarbete kommer att erfordras så— väl internationellt som nationellt för olika tekniska pro— cesser. För svenskt vidkommande måste inventeras vilka tekniska processer, som är aktuella i ett eventuellt stör—

re svenskt kolsystem.

Forskning och utveckling bör i första hand bedrivas med målsättningen att anpassa den internationellt mest avan— cerade tekniken till svenska förhållanden. Speciellt bör nämnas möjligheten till utnyttjande även av inhemska

bränslen i primärt koleldade anläggningar.

• Sida 250
•  Original

Studier bör genomföras av framtida kolkraftverk, och and— ra kolanläggningar, med idag ej internationellt, kommersi— ellt tillgänglig teknik syftande till klarläggande av an—

läggningsutformning, miljöeffekter och kostnadsbild.

D Miliästrdé

Miljöhänsynen medför bl a att nya system måste utvecklas och befintliga förfinas för att omhänderta aska, slagg och andra restprodukter och för att reducera utsläppen av

skadliga ämnen med rökgaserna.

Primärt krävs forskningsinsatser för att skapa kunskap om kolets miljöeffekter. Därefter erfordras utveckling av ny teknik för reducering av skadliga miljöeffekter, denna

utveckling bör ske med beaktande av industrins verksamhet.

5.4. Utvecklingsförlopp

Kolteknikens utveckling kan beskrivas med nedanstående tabell, som visar olika områdens status och prognos. Med kommersiell menas att tekniken nått den nivå där energi— produktionssystemets parter tar över, detta behöver givet— vis inte betyda att tekniken introduceras i stor skala i Sverige. Exempelvis kan våra speciella förutsättningar med— föra att teknik som är lönsam i kolprodocerande länder är

helt olönsam här.

• Sida 251
•  Original

Tids— period

Kolpulver

Bränsle— blandningar

Metanol ur kol

Rökgasrening

Fluidiserad bädd

Lågvärdesgas

Högvärdesgas

MHD

— 1985

Kommersiell

Utprovas för

stora och me— delstora an—

läggningar

Utveckling

Kommersiell

Utveckling, demonstra— tionsanläggn. för industri— anläggn.

Utveckling, demonstra— tionsanläggn.

Utveckling

Utveckling

1985—2000

Kommersiell

Demonstra— tionsanläggn. Kommersiell

Demonstrations— anläggn. för större kraft— verk. Kommersiell

Kommersiell

Utveckling, demonstra— tionsanläggn.

Utveckling, demonstra— tionsanläggn.

2000 —

Kommersiell

Kommersiell

Planeringsgruppen har identifierat följande teknikgrenar,

som utvecklingen kan komma att inriktas på.

• Sida 252
•  Original

Process Tekniskt Första kommer— genombrott siella anläggn. ungefär år i drift ungefär

år.

A. Konvertering till el och värme.

l. Kolpulver (inkl av— svavling och stoft— avskiljn) Finns Finns 2. Avancerad fluidi— 1982 1985 serad bädd 3. Fluidiserad bädd 1980 1985

med gasturbin

4. AvanC.f1uidiserad 1985 1990 bädd (övertryck, kombinerad cykel)

6.5. Medelbehov på olika ambitionsnivåer

I dagsläget kan tre ambitionsnivåer för perioden 1978/79—

80/81 ställas upp.

Ambitionsnivå l "Utredning, teknikstudier och internatio—

nellt samarbete".

• Sida 260
•  Original

Ambitionsnivå 2 "Teknikutvecklingsprojekt"

Ambitionsnivå 3 "Utveckling och försök"

En detaljplanering av dessa alternativ pågår och kommer att fortsätta innevarande treårsperiod ut.

I nedanstående sammanställning har uppskattats hur medels— behovet under åren 1978/79 — 1980/81 fördelar sig på de fyra delområdena för de tre ambitionsnivåerna.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Mkr Mkr Mkr Utredningar m m 3 5 6 Transport, hantering 2 4 6 Tekniska processer 3 6 8 Miljöskydd 4 6 8 12 21 28

• Sida 261
•  Original

Bilaga 1 Projektförteckning - Kol NE:s pro— Projektnamn Projektledare jektnr Projektstödbelopp Stödmottagande institution 3061 011 Deltagande i internationellt NCB (IEA) Services samarbete gällande inf rma— National Coal Board tionsservice inom kolområdet England Ca 60 000 kr per år 3061 021 Deltagande i internationellt NCB (IEA) Services samarbete gällande ekonomis- National Coal Board ka bedömningar och analyser England inom kolområdet Ca 45 000 kr per år 3061 032 Utveckling av komplett Ing 0 Siwersson system för användning av AB Carbogel kol i form av kolpasta vid Helsingborg termisk energiomvandling Etapp 1 150 000 kr Etapp 2 600 000 kr 3061 041 Tungmetaller i kol Giving Gun Lövblad 100 000 kr Institutet för vatten— och luftvårdsforskning Göteborg 3061 061 Bestämning av specifika Prof C Brosset s—värden hos olika typer Institutet för vatten— av fossila bränslen och luftvårdsforskning 102 450 kr Göteborg 3061 072 Uppdrag till Ångpanneföre- Civing U Norhammar ningen gällande planerings— Ångpanneföreningen gruppen för kol och rappor— Stockholm ten ”Kol i Sverige" Etapp 1 290 000 kr Etapp 2 375 000 kr 3061 081 Luftvårdsproblem vid han— Giving Gun Lövblad

tering och lagring av sten— kol 20 000 kr

Institutet för vatten— och luftvårdsforskning Göteborg

• Sida 262
•  Original

NE—pro— jektnr

Projektnamn Projektstödbelopp

Projektledare Stödmottagande institution

3066 021 Utveckling av metod att förgasa finmalet kol i snabb svävbädd till varm gas för direktförbränning 1 400 000 kr

Doc B Kjellström Nordisk Fluidbädd- förgasning c/o AB Fjärrvärme Stockholm

• Sida 263
•  Original

Bilaga 2 PLANERINGSGRUPPEN FÖR KOL, NEPO/K Ledamöter Direktör Nils Starfelt ordförande

NE:

Docent Josef Braun Civilingenjör Lars Chambert Byråchef Nils—Gustaf Danielson överingenjör Arne Gustavsson Direktör Bengt Hedenström Byrådirektör Folke Larsson Direktör Gösta Luthman Civilingenjör Ulf Norhammar Civilingenjör Helge Robertsson Direktör Tom Rydberg

Överingenjör Inge Wernius

s programledning

Byrådirektör Per Johan Svenningsson

Byrådirektör Kurt G Borgne (bitr)

• Sida 264
•  Original

• Sida 265
•  Original

Plan för NE:-programmet FISSION

• Sida 266
•  Original

• Sida 267
•  Original

Sammanfattningsvis betingas fissionsenergins utveckling dels av frågan om dess tekniska och ekonomiska problem kan lösas, dels av politiska bedömningar och beslut för vilka sådana lösningar endast utgör en del av förutsätt— ningarna. Fissionsenergins utvecklingsprocesser påverkas starkt av politiska beslut på nationella och internatio— nella plan och bör följas i ett internationellt perspek— tiv. Tillgång till kompetens beträffande dessa processer är väsentlig för energipolitikens utformning oavsett vil—

ket inslag denna har av kärnenergi.

5.1 Utvecklingstendenser

OECD utarbetar sedan 1965 regelbundet prognoser beträffan— de kärnkraftsutbyggnaden i västvärlden. Vid IAEA:s Salzburgkonferens i maj 1977 presenterade OECD/NEA resul— tatet av en enkät utförd under 1976 från vilken följande exempel återges. ("Låg" och "Hög" avser en låg resp hög

prognos.)

Tabell 1. Prognos för kärnkraftsutbyggnaden (installerad

effekt i GWe vid slutet av angivet år) i OECD—området.

1975 1985 2000

låg hög låg hög OECD 21 125 168 307 560 Europa OECD 40 141 172 370 810 Amerika OECD 7 27 49" 152 270 Pacific

W

68 293 389 829 1640

• Sida 284
•  Original

I samma undersökning anges också elkonsumtionens andel i det totala energibehovet och andelen installerad kärn— kraft i elproduktionssystemet. För OECD—området i sin hel—

het anges följande resultat.

Tabell 2. Elbehov och kärnkraftseffekt i förhållande till totalt energibehov och elproduktion i OECD.(Z)

1975 1985 2000 låg hög låg hög Elbehov 30 33 38 36,5 46 rel andel Kärnkraftsandel 8 20 22 36 45 av elproduktion

Prognosen för kärnkraftsutbyggnaden avseende 1985 och 2000 anger lägre värden än närmast föregående prognos.

Denna tendens i prognoser har gällt under 1970—talet.

Kärnkraftsutbyggnaden förväntas gälla allt fler länder. Det har sålunda uppskattats att år 2000 kommer ca 20% av den totalt installerade kärnkraften att finnas i länder som ännu inte utnyttjar kärnkraft. År 2025 bedöms mot— svarande andel vara 60%. F n har 45 länder angivit sin avsikt att använda kärnkraft som en väsentlig energi—

källa.

Kärnkraftsutbyggnaden enligt dessa prognoser kommer vä— sentligen att baseras på termiska reaktorer, främst lätt— vattenreaktorer, samt i viss utsträckning på tungvatten— reaktorer. Bridreaktorer kan ge märkbara bidrag till

energiförsörjningen först efter sekelskiftet._

Urantillgångarna uppskattades år 1975 av NEA och IAEA. Kända tillgångar i prisläget ( 15 $/lb U3O8 respektive 15 — 30 $/lb angavs till drygt 1 miljon ton resp 0,7

miljoner ton. Därtill kommer ungefär lika stora uppskat—

• Sida 285
•  Original

tade tillgångar i respektive prisklass. De svenska till— gångarna anges till 300 000 ton i den högre prisklassen

för de kända tillgångarna.

Årsbehovet av uran i västvärlden år 1985 uppskattas till ca 70 000 ton. År 2000 bedöms behovet enligt olika källor till 150 000 - 300 000 ton. Det ackumulerade behovet fram till år 2000 bedöms till 1 — 3 miljoner ton, där den läg— re siffran motsvarar nu kända tillgångar i den lägre kost— nadsklassen. Ärsbehovet för en reaktor av storleken

1 000 MW& är ca 100 — 160 ton beroende på om bränslets

resturan och plutonium återföres eller ej.

Mot bakgrund av den bristsituation som sålunda kan uppstå mot sekelskiftet är följande utvecklingsmöjligheter väsent—

liga i ett globalt perspektiv

— uranprospektering

— utnyttjande av lågvärdiga urantillgångar

— effektivare bränsleutnyttjande i nu utnyttjade reaktortyper, däribland plutoniumåterföring — reaktorer och bränslecykler baserade på torium

— bridreaktorer

— reaktorer för värmeproduktion, däribland högtempera— turreaktorer

— urananrikning

— upparbetning av utbränt bränsle och hantering av

aktivt avfall. 5.2 Reaktorer 5.2.1 Lättvattenreaktorer Man kan idag konstatera att den internationella och den

svenska satsningen på lättvattenreaktorer varit fram—

gångsrik. Under de fem års erfarenhet som uppnåtts i

• Sida 286
•  Original

Sverige av kommersiell elkraftproduktion i kärnkraftverk med kokarreaktor har det inte framkommit något som tyder på att de tekniska principerna borde valts annorlunda.

På samma sätt som gäller för annan nyutvecklad teknik har det varit naturligt att avhjälpa vissa smärre fel under

den inledande epoken,

Utveckling och modifiering kommer att förekomma i huvudsak

på kommersiella villkor.

Stora och tidskrävande forskningsprogram rörande lätt— vattenreaktorers säkerhet bedrivs i flertalet länder som

utnyttjar eller avser att utnyttja kärnkraft.

5.2.2 Bridreaktorer

Den snabba bridreaktorn utmärks av en hög effektivitet för omvandling av U—238 till Pu—239. Den energimängd som kan utvinnas ur uranet blir ca 60 — 80 gånger större än vid användning i lättvattenreaktorer. Kylmediet i denna reaktor är flytande natrium (eller heliumgas) och tem— peraturen är 500 — 6000C, varför verkningsgraden blir

ca 40%.

En beskrivning av utvecklingsstatus för de olika reakto—

rerna ges nedan.

Den första experimentreaktorn (Clementine) togs i bruk i USA redan 1946. Därefter har ett flertal större och mindre reaktorer byggts i USA och Europa. En kraftalstrande reak— tor på 60 Mw (EBR—II) togs i drift i USA 1964 och används fortfarande för bl a bränsleundersökningar. Utvecklingen har idag kommit därhän att man har prototypanläggningar i

drift eller under uppförande enligt tabell 3 nedan.

• Sida 287
•  Original

SOU 1977: 61 Tabell 3. Land Reaktor Eleffekt MW Färdig år Frankrike Phenix 270 1974 Superphenix 1 200 1983 England PFR 250 1976 Sovjet BN—350 150 1973 Sovjet BN—6OO 600 1979 USA CRPR 350 198318 Tyskland SNR 300 1982 Japan Monju 300

x) Under omprovning. F n slopad.

I Frankrike, som är det ledande landet idag då det gäller prototypanläggningar, har man igångsatt byggande av en anläggning av full storlek, Superphenix på 1 200 MWe, planerad att vara i drift ca 1983. Den franska reaktorn Phenix har demonstrerat under sina två år i drift att en natriumkyld snabb reaktor är en energikälla med stor po— tential. Anläggningen har uppvisat en förvånansvärt hög tillgänglighet, ca 752, under sina två första driftår.

Verkningsgraden ligger på över 40%.

I andra länder har utvecklingen gått långsammare, bero—

ende på tekniska, administrativa och finansiella problem.

Till skillnad från lättvattenreaktortekniken som till stora delar kunnat dra nytta av sedan länge känd vatten— teknik har man i större utsträckning varit tvungen att inrikta bridreaktorprogrammen på fundamental forskning beträffande kylmediets egenskaper m m. En stor mängd kun- skap inom området natriumteknik samt komponenter och in— strumentering för natrium har saknats. Det är därför na— turligt att tidsperioden för bridreaktorutvecklingen är

längre än för lättvattenreaktorn.

• Sida 288
•  Original

Den största satsningen i västvärlden har hittills skett i USA, där man gått fram på bredare front än i Europa, som satsat mera direkt på prototyper. Det amerikanska programmet är under omprövning. I ERDA:s tidigare planer har ingått att 1986 inleda kommersialiseringen av brid— reaktorn. Man bedömde att det till dess skulle komma att

fordras en ackumulerad insats av ca 12 miljarder dollar.

En speciell del i utvecklingen av bridreaktorn är bränsle— cykeln. Denna omfattar hantering och bränsleframställning med plutonium i stor skala. Hittills finns ingen kommer— siell anläggning för framställning av plutoniumbränsle

för bridreaktorer. Inom kärnkraftindustrin avvaktar man tills kriterier för denna hantering har utarbetats av de övervakande myndigheterna. Tillgången på plutoniumbränsle kan komma att bli gränssättande för ett införande i stor

skala av bridreaktorn.

Satsningen på bridreaktorn är naturlig med hänsyn till de energitillgångar som kan utnyttjas med denna teknik. Brid— reaktorn är ett av de få kända alternativen i dag som har en potential att bidraga till en väsentlig andel av ener— giförsörjningen om ett par decennier till kostnader som

är jämförbara med dagens energikostnader. Denna potential

demonstreras nu som ovan nämnts i prototypskala.

Den totala europeiska satsningen är av samma storleksord— ning som den amerikanska. Behovet av bridreaktorn torde i Europa vara större än i USA med tanke på de ringa uran— tillgångarna i de europeiska länderna. 5.2.3 Högtemperaturreaktorn Denna reaktor (HTR) kännetecknas av att den producerar värme vid en hög temperatur, 750 — l OOOOC. Vid använd—

ning av detta värme för elproduktion uppnås därför högre

• Sida 289
•  Original

verkningsgrad (ca 39%) än hos lättvattenreaktorn (ca 32%). Högtemperaturvärmet kan dessutom användas i industriella processer, t ex för förgasning av kol. Reaktorn är av— sedd att drivas med bränslet Uran—233 och Thorium—232, vilket medger en högre utnyttjandegrad av energiråvaran Th—232 än vad som uppnås vid användning av U—235 — U—238

i t ex lättvattenreaktorn. Högtemperaturreaktorn har vissa gynnsamma egenskaper ur säkerhetssynvinkel genom att här— den, bestående av grafit som konstruktionsmaterial, bl a

har en stor termisk tröghet.

Högtemperaturreaktorn har inte haft någon framgång på marknaden för elproduktion, beroende på att dess elpro— duktionspris uppges ligga 5 — 152 högre än lättvattenre— aktorns samt att teknologin utvecklats senare än lätt— vattenreaktorteknologin. I ett längre tidsperspektiv finns det dock möjligheter att den kommer att användas som källa för processvärme, eventuellt i kombination med elproduktion.

I initialskedet är HTR avsedd att drivas med U—235 som klyvbart bränsle och Th—232 som fertiltmaterial. Thorium— behovet är ca 52 av det samtidiga natriumbehovet för denna bränslecykel. Erforderliga anläggningar för denna bränsle—

cykel finns inte utvecklade i kommersiell skala.

Världens tillgångar på Th—232 uppges vara av ungefär samma storleksordning som tillgången på uran. I tabellen nedan ges en sammanställning av kända toriumförekomster. Det

bör beaktas att genom den hittills obefintliga efterfrå— gan på torium har ansträngningarna att utröna toriumfyn—

digheterna varit mindre än vad som gäller för uran.

• Sida 290
•  Original

Kända och uppskattade toriumtillgångar.

Land Tillgång på ThO2 (ton) Brasilien 60 000 Kanada 200 000 Egypten 330 000 Indien 378 000 Sydafrika 360 000 Ceylon 4 000 USA 400 000 Summa 1 732 000

Därutöver finns stora toriumtillgångar i Norge. Om till— gångar av betydelse finns i Sverige är inte känt. Kostna— den för utvinning av torium uppges ligga i samma pris— klass som för det uran som i dag utvinns. Utvinnings— och

bearbetningsteknik är analog med den för uran.

Någon erfarenhet av stora högtemperaturreaktorer har man ännu inte. Endast mindre reaktorer av detta slag har va— rit i drift, nämligen Peach Bottom i USA, Dragon i Eng—

land och AVR i Västtyskland.

Dessa reaktorer, vars effekt är mindre än 50 MW, är expe— rimentanläggningar. I USA har man byggt en prototypan— läggning i Fort St Vrain, som har drabbats av tekniska fel och inte körts vid mer än 27% effekt. Anläggningen

är ca 4 år försenad. I Tyskland byggs vid Schmehausen en anläggning på 300 MWe med planerad drift 1978 — 79. I Japan pågår konstruktion av en reaktor för mycket höga temperaturer med inriktning på stålindustrins_behov. Det amerikanska företaget General Atomic hade i USA ett fler— tal beställningar på fullstora anläggningar men föredrog att ta tillbaka beställningarna p g a ofördelaktiga

offerter.

• Sida 291
•  Original

Genom att ett flertal kemiska processer fordrar höga tem- peraturer, 700 — l OOOOC, erbjuder värme från HTR ett flertal användningsmöjligheter. Bland de processer som kan komma till användning i framtida energisystem där HTR

är värmekällan är:

Syntetgasproduktion Väteproduktion Ammoniakproduktion Metanolproduktion Stålproduktion Petrokemisk produktion

Värmetransport i fjärrvärmesystem.

Forskning och utveckling av HTR bedrivs som nämnts ovan främst i Västtyskland, USA och Japan. I dessa länder be— kostas arbetet av statliga medel och av medel från in—

dustri— och kraftföretag.

5.2.4 Tungvattenreaktorer

Till skillnad från Sverige, där tungvattenlinjen övergavs i slutet av 1960—talet, fullföljde man den i Kanada. Ut— gångsläget i Kanada var detsamma som i Sverige, man hade egna urantillgångar men saknade anrikningsanläggningar. Man byggde 1969 anläggningar för tungvattenproduktion. Man har idag 3 st tungvattenfabriker. Tungvattenreaktorn spelar idag i Kanada ungefär samma roll som lättvatten— reaktorn i t ex Sverige och USA. Planerna i Kanada är att fortsätta med denna reaktortyp, som visat hög tillgäng—

lighet och 1980 avses svara för ca 302 av elproduktionen.

I Storbritannien beslöt man 1974 att bygga 6 st reaktorer av tungvattentyp. Denna reaktor (SGHWR) har dock tung— vatten endast som moderator, medan kylmediet är lättvat—

ten. Det brittiska programmet är f n under omprövning.

• Sida 292
•  Original

Dessa är de enda länder som satsar på tungvattenreaktorn. Enstaka reaktorer har av Kanada sålts till Indien, Paki—

stan och Argentina.

5.2.5 Lättvattenbridern

Man var länge av den tron att en lättvattenreaktor ej kunde uppnå bridning även om U—233 användes som bränsle

p g a vattnets höga neutronabsorption.

Genom att man minskar mängdförhållandet vatten—bränsle skulle emellertid absorptionen kunna reduceras. I början av 1960—talet visade noggrannare mätningar att det möj— ligen skulle vara möjligt att uppnå bridning. Med detta som bakgrund startades 1965 i USA utvecklingsarbete på en lättvattenbrider under ledning av den marina avdel— ningen inom den amerikanska atomenergikommissionen (AEC). Man beslöt att bygga om tryckvattenreaktorn i Shippingport, som var USA:s första elenergialstrande kärnkraftverk, till en lättvattenbrider. Härigenom kommer man att få svar på frågan huruvida bridning är möjlig i en lättvat— tenreaktor eller ej. Även om bridning kan uppnås kommer den att bli svag. Man kommer inte att kunna producera fissilt bränsle i sådan mängd att en annan reaktor kan laddas därmed. Behovet av uran—235 kommer dock i vilket

fall som helst att reduceras avsevärt.

Om försöken i Shippingport utfaller gynnsamt kan en even— tuell möjlighet finnas att ändra existerande tryckvatten— reaktorer till lättvattenbriders. I en lättvattenbrider

fordras dock ett speciellt bränslearrangemang för att man

skall få bästa möjliga neutronekonomi.

• Sida 293
•  Original

5.3 Bränslecykeln

5.3.1 Urananrikning

Med ett växande kärnkraftprogram ökar anrikningsbehovet.

En utbyggnad av anrikningskapaciteten måste därför ske.

Hittills har man för anrikningsproduktion använt den s k diffusionsmetoden, men på senare tid har andra metoder utvecklats och tidigare kända metoder bearbetats på nytt, t ex centrifugmetoden. Den energikrävande diffusionsme— toden lämpar sig speciellt för anläggningar med stor ka— pacitet, medan senare metoder är lämpliga även för mindre

produktion.

Den existerande och planerade anrikningskapaciteten fram— går av tabell 4 nedan. En jämförelse mellan olika alter— nativa metoders och diffusionsmetodens kostnader framgår

av tabell 5.

Tabell 4. Planerad anrikningskapacitet i västvärlden.

Kapacitet milj SWU/år

Tidpunkt för idrifttagande i full omfattning

1)

Existerande ogh planerade

USERDA 26,62) 1985 USERDA Add—On 8,8 1985 EURODIF 10,8 1982 COREDIF 5,4 1985 URENCO 10,0 1985 USSR 3,0 1982 UCOR 5,0 1986

69,6 1986

• Sida 294
•  Original

Kapacitet ) Tidpunkt för milj SWU/år idrifttagande i full omfattning

Eventuellt tillkommande

COREDIF 5,4 sent 80—tal UEA 9,0 1984 Exxon 3,0 1986 Garrett 3,0 1989 Centar 3,0 1989 PNC 6,0 1985 29,4 1989

1) Separative Work Units 2) Utöver ca 1,4 miljoner SWU/år för andra syften än

kärnbränsle

Tabell 5. Ekonomisk jämförelse mellan alternativa anrik—

ningsprocesser.

Specifik Kraft— Övriga kapital— kostna— drifts— investering der kostnader

mmm-mm

Centrifug > ( > Dysaa) ( > = Centrifug med statio— = = 7 när vägga)

LIS—atomär (Laser ( ( > Isotope Separation)

LIS—molekylär ( ( > Kemiska utbytes— = ( > processer

Andra aerodynamiska > > = processer

Plasma: Kemisk jonisa— > ( > tion

a) Baserat på uppskattningar av utvecklande företag

• Sida 295
•  Original

Symboler:

R

Ungefär lika med diffusionsprocessen

>,( Större än eller mindre än diffusionsprocessen ? Okänd 5.3.2 Utnyttjande av lågvärdiga urantillgångar

De uranfyndigheter som f n är planerade att användas för fissionsenergi innehåller ca 300 — 2 000 gram uran per ton malm. Den svenska skiffern innehåller 300 gram uran/ton.

I jordskorpan och i havsvattnet finns uran i låga koncen— trationer.

Den totala uranmängden på jorden är emellertid mångfaldigt större än de rikare tillgångar (ca 3,5 milj ton U308) som

man i första hand avser att använda för fissionsenergi.

Det har på vissa håll bedömts som realistiskt att utnyttja uran från havet. I t ex Japan har man uppfört en mindre

anläggning för försök med utvinning ur havsvatten.

5.3.3 Andra bränslecykler

Ett alternativ till urancykeln är torium—uran—233—cykeln som är avsedd att användas bl a i samband med högtempe—

raturreaktorer och lättvattenbriders.

Världens tillgångar på torium är av samma storleksordning som tillgångarna på uran. I högtemperaturreaktorer omvandlas torium till uran—233 med relativt hög effektivitet. Detta innebär ett väsent—

ligt tillskott i den uttagbara energimängden.

För att belysa den praktiska innebörden av detta kan uran—

• Sida 296
•  Original

behovet beräknas för olika bränslecykler i några typreak— torer. 1 000 GWe motsvara ca 1 000 kärnkraftverk, vilket är världens troliga kärnkraft omkring sekelskiftet.

Behovet av natururan (miljoner ton):

(30 år med lastfaktor 0,7 för 1 000 GWe)

LWR med HWR med HTR med

U+ U/Pu Th/U U/Pu Th/U Th/U Konversions— 0.6 0.6 0.7 0.8 0.9 0.8 faktor Termisk verk— 0.33 0.33 0.33 0.30 0.30 0.39 ningsgrad Behov av U308 (natururan) i lOOO—tal ton Inventarie i 0.5 0.5 0.8 0.2 0.7 0.6 reaktorn Förbrukning 4.5 3.0 2.8 2.4 1.1 1.6 under 30 år Totalt 5.0 3.5 3.6 2.6 1.8 2.2

(LWR = Light Water Reactor) +) utan upparbetning (HWR = Heavy Water Reactor) och U+Pu—återföring — alla övriga bräns— (HTR lecykler med upp—

arbetning.

High Temperature Reactor)

Det kan påpekas att enligt de senaste uppskattningarna av US ERDA är världens tillgångar på U308 3,7 milj ton (till utvinningskostnader upp till 20 $/lb).

Som framgår av tabellen skulle behovet av U308 bli mindre än hälften så stort vid användning av Th/U i HTR än vid

användning av U i LWR i en "once—through" bränslecykel.

Situationen kan också belysas såsom i tabell 6 nedan, där det antal reaktorer som kan drivas med 3 milj ton U308 under 30 år visas.

• Sida 297
•  Original

Tabell 6. Antalet 1000 MWe—reaktorer som kan försörjas med 3 miljoner ton U308 (a)

LWR, ingen U+Pu—återföring 460 LWR, med U+Pu—återföring 850 HTGR, 0.65 CR 1 000 HTGR, 0.8 CR 1 350 HTGR, 0.9 CR 2 200 Snabba bridreaktorer, U/Pu—cykel 50 000

a) Nuv totalt installerad elektrisk effekt i USA är ca 500 GW.

5.3.4 Upparbetning och avfallshantering

I bridreaktorernas bränslecykel och i toriumcykeln är upparbetning ett nödvändigt led. Upparbetning fordras också om man viss utnyttja de energiresurser som utgörs av plutonium och resturan i använt lättvattenreaktor—

bränsle.

Processtekniken för upparbetning av oxidbränsle från LWR kan anses i princip färdigutvecklad. Industriella anlägg— ningar finns i La Hague i Frankrike och i Windscale i England och en ny anläggning planeras i Tyskland för fär— digställande i slutet av 1980—talet. Marknadsföringen för den västeuropeiska upparbetningsindustrin sker genom United Reprocessors GmbH. I USA är en stor anläggning praktiskt taget färdigställd, nämligen Barnwell, men dess idrifttagande är uppskjutet i avvaktan på den nya ameri—

kanska energipolitiken.

Kapacitetsbrist föreligger, varför anläggningar för lag— ring av använt bränsle inför en senare upparbetning pla— neras i flera länder. Projektering av ett sådant centralt

lager i Sverige ingår i PRAV:s hittillsvarande program.

• Sida 298
•  Original

När det gäller HTR—bränsle är upparbetningstekniken däre— mot inte färdigutvecklad. Metodarbeten pågår i Västtysk— land och USA. För toriumcykeln återstår också ett stort

utvecklingsarbete, innan industriell verksamhet kan komma

igång.

Det radioaktiva avfall som återstår sedan bränslematerial utvunnits vid upparbetning måste förvaras under mycket lång tid framåt. Forskning och utveckling av olika meto— der härför pågår i flera länder. Metoder som innebär slut— förvaring i form av glas har utarbetats. Längst har man kommit i Frankrike, där anläggningar i industriell skala är i drift. Det har på senare tid framkommit att keramiska

material kan innebära fördelar jämfört med glas.

Ett alternativ till upparbetning av använt lättvatten— reaktorbränsle är direkt slutdeponering. En fördel är att plutonium då inte förekommer i ren form. En nackdel är att energiresurserna i plutonium och resturan inte kan tas tillvara. Hittills har endast begränsade insatser ägnats åt denna teknik, men insatserna ökar nu särskilt

i USA.

5.3.5 Plutoniumåterföring

I reaktorn omvandlas en del uran—238 till plutonium med en isotopsammansättning som beror på utbränningsgraden. Pu—239 och Pu—24l är klyvbara och kan användas som bräns— le på samma sätt som uran—235. Från upparbetningen er— hålles både plutonium och resturan som kan användas i nytt bränsle. För lättvattenreaktorn innebär detta att

ytterligare ca 35% energi kan utvinnas ur uranet.

Denna procedur innebär hantering och bränsleframställning av relativt stora mängder plutonium. Hittills har endast lågutbränt plutonium med hög halt av Pu—239 använts i

• Sida 299
•  Original

bränslestavar som tillverkas i halvindustriell skala. Bränsletillverkning vid Pu—återföring förutsätter p g a giftigheten hos Pu och kriticitetsproblem en annan hante— rings— och tillverkningsteknologi än den nu använda uran— bränsleteknologin. De övervakande myndigheterna har ännu inte i något land fastställt säkerhetsbestämmelser som

skall gälla vid kommersiell Pu—bränslehantering.

För bridreaktorn, som drivs med Pu—bränsle, tillverkas oxidbränsle i prototypanläggningar. Om exempelvis karbid—

bränsle skall användas, måste teknologin utvecklas.

5.3.6 Denaturering av fissilt material

För att förhindra eller försvåra användning av fissilt material till vapen finns vissa möjligheter att inblanda sådana isotoper att materialet blir avsevärt mindre läm— pat för vapenanvändning. Detta gäller både material i

urancykeln och toriumcykeln.

5.4 Slutsatser

Inledningsvis angavs en sammanfattande bedömning av kärn— kraftens utvecklingsmöjligheter på lång sikt. Vidare har redovisats utvecklingsmöjligheter för enskilda delar av det system som kärnkraften utgör. De starka inbördes be— roenden som existerar mellan dessa delar har dock inte behandlats närmare. Dessa beroenden medför att bedömning— ar av kärnkraftens utveckling i stort bl a måste grundas

på en detaljerad teknisk kännedom även om dess delsystem.

Säkerhetsfrågor i vid mening kan förväntas spela en ökan— de roll i den internationella utvecklingen. Den pågående omvärderingen t ex i USA innebär bl a att man överväger

att t v inte upparbeta lättvattenreaktorbränsle, senare—

• Sida 300
•  Original

lägger sitt bridreaktorprogram m m vilket innebär en ökad betoning av säkerhetsaspekter i förhållande till potenti— ella fördelar i fråga om bränsleutnyttjande. Från ameri— kansk sida har också helt nyligen (Salzburg, maj 1977) föreslagits en internationell studie av alternativa bräns— lecykler. Icke—spridningsaspekten spelar därvid en viktig

roll.

Området präglas vidare av samtidig förekomst av interna— tionellt samarbete och nationella sär— och säkerhetsin— tressen vilket återverkar på möjligheterna att upprätt—

hålla en överblick.

• Sida 301
•  Original

SOU 1977:61 6. INSATSPLAN 6.1 Insatsstruktur

I det följande redovisas insatsmöjligheter och åtgärder i två grupper av alternativ. En sådan grupp baseras på statsmakternas intentioner i budgetpropositionen 1976/ 77:100 som bl a innebär avveckling av vissa programele— ment under 1977/78. En andra grupp baseras på att ett energipolitiskt beslut 1978 eller senare kan komma att

omfatta en mera allsidigt inriktad fissionsforskning.

I båda fallen är följande struktur för insatserna lämplig.

— Kärnkraften i samhället — Reaktorer

— Bränslecykler

Inom vart och ett av dessa områden görs i det följande en gränsdragning mot verksamhet inom andra statliga or—

gan, kraftindustri och utrustningstillverkande industri.

Insatsplanen utgår dels från de svenska forsknings— och utvecklingsresurserna, dels från möjligheterna till in— ternationellt samarbete. En betydande del av de svenska realresurserna för forskning och utveckling inom området finns hos AB Atomenergi. Forskningsresurser finns vidare på högskoleinstitutioner för reaktorteknik, kärnfysik och kärnkemi. Utvecklingsresurser finns hos utrustningstill— verkande industri, främst ASEA/Atom, Stal—Laval, Uddcomb

och Sandvik.

Insatsplanen tar vidare hänsyn till att förändringar i

• Sida 302
•  Original

förhållande till tidigare inriktning och ansvarsförhållan— den inom programmet bör genomföras så att övergångsvårig— heterna blir så små som möjligt.

6.2 Kärnkraften i samhället

Kärnkraftens utveckling styrs, som framhölls i långsikts— bedömningen även av flera faktorer som inte är av teknisk eller ekonomisk natur. Ett underlag för bedömning av ut— vecklingstendenserna bör därför innefatta studier och ut— redningar även av sådana förhållanden. Till stor del sker sådana studier inom regeringskansliet eller inom andra statliga organ såsom FOA vad avser relationerna mellan spridningsrisker och internationell kärnkraftutveckling. Allmänna risk— och säkerhetsfrågor studeras av flera or— gan. Inom energiforskningsprogrammet faller detta under programmet Allmänna energisystemstudier. Med hänsyn till dessa frågors särskilda betydelse för fissionsenergins internationella utveckling bör möjligheter finnas att inom NE—programmet bedriva säkerhetsinriktade studier även av

icke—teknisk natur, t ex riskpsykologiska studier.

6.3 Reaktorer

6.3.1 Lättvattenreaktorer

Lättvattenreaktortekniken har nått kommersiell mognad. __......_.._.._....._...__ Den tillverkande och kraftproducerande industrin bör där— för i huvudsak svara för förbättringar av tekniken. Vissa insatser fordrar dock statligt stöd även i fortsättningen. T ex bör det finnas möjlighet till grundläggande forsk— ning av sådant slag som eventuellt kan förbättra reaktor—

ers bränsleutnyttjning, tillgänglighet etc.

En inventering av insatsbehovet inom lättvattenreaktor—

• Sida 303
•  Original

området, som utförts i NE:s regi, har indikerat att vissa grundläggande insatser inom bränsle—, kemi— och material— området är påkallade. Insatser av detta slag bör avgrän— sas mot sådana som görs inom ramen för samarbets— och

kollektivforskningsavtal.

Inom området lättvattenreaktorers säkerhet bedrivs under

innevarande treårsperiod ett forskningsprogram med ener— giforskningsmedel vid AB Atomenergi. Omfattningen är ca 10 Mkr/år. Området utgör den för 1977/78 största delen av

NE:s anslag för fissionsenergi.

Verksamhet med denna inriktning finansieras också av SKI, som ansvarar för forskning rörande säkerheten i befintliga och under byggnad varande reaktorer samt av SSI, som sva— rar för forskning rörande kärnkraftreaktorers miljöpåver— kan. SKI har dessutom att pröva behovet av forsknings—

och utvecklingsarbete av mera långsiktig karaktär. Vid AE bedrivs vidare projekt med internationell finansiering.

Totalt omsluter säkerhetsforskningen vid AE ca 35 Mkr/år.

Under innevarande år har diskussioner förts mellan NE, SKI och SSI rörande ansvarsfördelningen inom området, var— vid en utgångspunkt varit ett av AE utarbetat förslag till verksamhet i första hand för 1977/78, men med utlö— pare även till treårsperioden 1978/79 — 1980/81. Det har därvid visat sig att huvuddelen av projekten har endera SSI eller SKI som intressent och att dessa myndigheter förfogar över den bästa kompetensen för Värdering och be— ställning av sådana projekt. NE har i dessa fall valt att för 1977/78 placera beställningar direkt till SSI och SKI som i sin tur lägger beställningar hos AE. De projekt som faller utanför denna ram innefattar vanligen både säker- het och driftekonomi. Detta gäller t ex vissa bränsletek— niska undersökningar. En annan sådan kategori är långsik— tigt syftande projekt utan en direkt kortsiktig anknyt—

ning till befintliga eller planerade reaktorer. Tillämp—

• Sida 304
•  Original

ningen kan då antingen avse förbättrad säkerhet, minskad omgivningspåverkan eller utveckling av metodik för fram—

tida licensiering.

Någon enkel indelningsgrund för området som särskiljer verksamhet som bör falla inom energiforskningsprogrammet från den som faller inom andra statliga forskningsansva— riga organs verksamhet eller under industrins ansvar finns

sålunda knappast.

Under treårsperioden 1978/79 — 1980/81 bör eftersträvas att överföra en väsentlig andel av finansieringen av akti— viteterna till verksamhet utanför energiforskningspro— grammet. Bl a med hänsyn till befintliga skillnader i finansieringsformerna för de berörda statliga organen är det dock sannolikt att de interimistiska former som nu tillämpas mellan NE, SKI och 881 kan behöva utsträckas ytterligare några år för att säkerställa kontinuiteten i programgenomförandet. Under denna period bör en utvär— dering ske av det hittills genomförda programmets resul— tat och dess fortsatta inriktning mellan berörda parter. Därvid bör också fördelningen av ansvaret mellan statliga organ och industrin klarläggas. NE är beredd att ta ini—

tiativ till att en sådan utvärdering kommer till stånd.

Utan att föregripa en sådan process kan allmänt konstate— ras att NE:s insatser av det direkta och indirekta slag

som ovan angivits bör ha följande utgångspunkter.

Behovet av insatser inom området totalt kommer att avta

på 3—5 års sikt. Projekt som påbörjats under innevarande treårsperiod och som sträcker sig in i kommande treårsperiod bör fullföl—

jas liksom påbörjade internationella samarbeten.

Viss säkerhetsrelaterad forskning och utveckling bör fort—

• Sida 305
•  Original

sätta, t ex vad beträffar bränslets beteende under snabba effektvariationer, utprovning av säkerhetskomponenter och deras funktion, materialstudier, studier av reaktortankar

mm.

Likaså bör en noggrann uppföljning av säkerhetsforskningen ske, t ex av de amerikanska LOFT— och LOCA—studierna. Del— tagande i internationellt samarbete kan innebära ökade

engagemang för arbetet i Sverige.

Utrymme bör finnas för grundläggande forskning som kan leda till effektivare säkerhetssystem inom ramen för nu—

varande och framtida normer.

6.3.2 Värmereaktorer

Ca 402 av Sveriges energiförbrukning utgörs av lågtempe— raturvärme för byggnadsuppvärmning. Med hänsyn till att reaktorn är en värmekälla för produktion av värme vid godtyckligt låg temperatur är det naturligt att tänka sig en användning av reaktorn för produktion av värme i

fjärrvärmesystem.

I Sverige finns tio års erfarenhet av reaktorfjärrvärme. Kärnkraftverket i Ågesta producerade 60 MW värmeeffekt som användes i Farsta bostadsområde 1964 — 1974. Erfaren— heterna därifrån får anses vara goda. En varmvattenreak— tor blir genom den låga temperaturen 90 - 1200C och den låga effekten 100 — 200 MW i många avseenden väsentligt enklare än den kraftproducerande reaktorn. Trycket i vär- mereaktorn behöver inte vara högre än några bar, vilket kan åstadkommas genom förläggning av reaktorn i en djup bassäng och därmed eliminering av risken för kylmedie—

förlust.

För att man skall kunna erhålla god ekonomi är det ange—

• Sida 306
•  Original

läget att anläggningen placeras relativt nära den tätort där Värmet skall användas. Säkerhetskraven och deras upp— fyllande skall vara enkelt påvisbara, kraven skall sättas

så att risknivån är lägre än för "koncentrerad” kärnkraft.

Värmereaktorn kan byggas på i stort sett känd teknik. Det är naturligt att använda samma bränsletyp i denna reaktor som i den elproducerande reaktorn och därför kan befint—

ligt bränslefabrikat användas.

Inventeringar visar att det i Sverige finns underlag för ca 10 sådana värmereaktorer om vardera ca 200 MW. Det år— liga oljebehovet för uppvärmning skulle därmed kunna

minska med 1 Mton.

Sedan början av 1976 har ett projekt rörande Värmereakto— rer bearbetats inom ramen för ett svensk—finskt samarbete mellan AB Atomenergi, AB ASEA—Atom samt Finnatom OY och Statens Tekniska Forskningscentral (Finland). Projektar— betet bygger på en av AE och ASEA—Atom tidigare genomförd förstudie av kärnvärmeverk. Avrapportering av arbetet

sker till NE och industridepartementet 1977—07—01.

Projektet syftar till en konceptkonstruktion av en värme—

reaktor.

De svenska insatserna inom projektet har hittills finan—

sierats inom energiforskningsprogrammet.

Planen för projektets fortsättning har tidigare baserats

på två huvudalternativ.

Huvudlinje I utgick ifrån så lovande resultat från arbete med konceptkonstruktionen att goda skäl förelåg för en uppföljning i relativt stor skala. Huvudlinje II byggde på en något senarelagd uppskalning av arbetet för att

under en mellanperiod ta fram ytterligare preciseringar

• Sida 307
•  Original

1 1 1 1 1 1.

av främst vissa säkerhetsmässiga förutsättningar och tek—

niska utföranden.

Tillgängliga medel för 1977/78 medger endast att ett pro— gram i huvudsak enligt huvudlinje II genomförs under andra halvåret 1977. Denna verksamhet omfattar en fördjupad säkerhetsanalys, marknadsanalys och klarläggande av veri—

fikationsbehov för utnyttjade tekniska lösningar.

För treårsperioden 1978/79 — 1980/81 finns följande alter—

nativ för insatser.

— projektet avslutas i och med 1977/78

— projektet fortsätter enligt en modifiering av det tidigare huvudalternativet I som innefattar ett forskningsprogram och en detaljkonstruktion enligt vilken en första anläggning kan uppföras. Denna kan

komma att kräva finansiering som prototypanläggning.

Det senare alternativets aktualitet avgörs i första hand av nästa stora energipolitiska beslut. Vidare betingas det av utfallet av en avslutande värdering av nu pågående arbete. Det energipolitiska beslutet är också väsentligt för att klarlägga inhemska marknadsförutsättningarna för Värmereaktorn. Dessa blir i sin tur avgörande för i vilka faser och i vilken grad som energiforskningsmedel krävs

för att genomföra ett fortsatt projekt.

6.3.3 Framtida reaktorer

Till denna rubrik hänförs insatser avseende reaktortyper som f n befinner sig på olika utvecklingsstadier men som ännu inte nått kommersiell mognad. Sådana reaktortyper har också en stark koppling till utnyttjandet av olika

bränslecykler. I första hand avses här

• Sida 308
•  Original

— bridreaktorer — högtemperaturreaktorer — lättvattenbriders

— övriga reaktortyper

Gemensamt för dessa är att någon helt egen svensk utveck— ling inte är aktuell vare sig f n eller inom överskådlig framtid. Något utnyttjande är inte heller förestående. Däremot är den internationella utvecklingen som tidigare anförts av direkt och indirekt betydelse för svensk ener—

gipolitik.

Bedömningar av den internationella utvecklingen kräver tillgång till teknisk kompetens. Insatser bör därför in— rymmas i programmet för att kunna genomföra studier och

översikter av den tekniska utvecklingen.

Dessa insatser bör omfatta samtliga kategorier av reaktor— typer men bör ha sin tonvikt på bridreaktorer med hänsyn till deras centrala roll i den långsiktiga utvecklingen. Det kan inte uteslutas att det internationella informa— tionsflödet om vissa egenskaper och utföranden hos dessa reaktorer begränsas av nationella och kommersiella hänsyn vilket ökar kraven på teknisk kompetens för bevakning.

Med tillgång till en sådan kompetens bör det också vara möjligt att om så blir aktuellt öka ambitionsnivån i pro— grammet till att medge i första hand studier av möjlig— heterna att delta i internationella projekt eller att ge— nom upphandling eller licensavtal introducera de ovan—

nämnda reaktortyperna i Sverige.

6.4 Bränslecykler

Allmänna frågor kring urancykeln och alternativ till denna

kan förväntas spela en ökande roll för fissionsenergins

• Sida 309
•  Original

1 1 [ 1

internationella utveckling. Ett exempel på aktiviteter utgör det tidigare omnämnda från amerikansk sida nyligen föreslagna jämförande studien av olika bränslecykler. Vi— dare kan förväntas en ökad betoning av säkerhetsaspekter i vid mening. I programmet bör ingå en uppföljning och eventuellt ett deltagande i internationellt samarbete av

sådana slag.

Speciella insatsmöjligheter inor området bränslecykler

avser:

— uranprospektering och utvinning — urananrikning

— plutoniumåterföring

— upparbetning

— avfallshantering

— övriga bränslecykler.

ggggprggpgkgggigg tillhör SGU:s ansvarsområde och föran— leder inga insatser inom energiforskningsprogrammet. In— satser beträffande grgggtyiggigg ur svenska råvaror in—

ryms, om utvinning blir aktuell, i NE—programmet SKIFFER.

NE=S insatser inom Bleteeieeåtszäézias» eeeazésznieg och gyfgllghggggrigg bör avgränsas mot och anpassas till verk- samheter som nu pågår i andra organs regi d v s PRAV, kraftföretagens projekt Kärnbränslesäkerhet (KBS—projek- tet) samt SKI och SSI. Verksamheten hos dessa organ kan förväntas vara starkt projektbunden och anknuten till

den nu beslutade svenska kärnkraftutbyggnaden. Projekten omfattar i första hand avfallshanteringen. Vidare kan förändringar i de organisatoriska förhållandena förvän— tas under treårsperioden 1978/79 — 1980/81. NE—programmet bör därför omfatta sådana kompetensuppbyggande och bevak— ande insatser och internationella samarbeten som inte faller under övriga berörda organs ansvar. Verksamheten

inom NE—programmet kan vidare behöva omprövas under tre—

• Sida 310
•  Original

Inom grgnångikgiggsgmrådgg bör liksom inom övriga delar av kärnbränslecykeln insatser göras inom programmet för bevakning av den tekniska utvecklingen samt studier och utredningar i anslutning därtill.

NE har tidigare utarbetat en plan för området som över— lämnats till regeringen 1976-11—02 som bygger på förut— sättningen att tidigare bedriven verksamhet bör inordnas i ett skeende med ett uttalat energipolitiskt syfte. Pla— nen innebär en utveckling av en svensk minianläggning för anrikning. Detta bör utgöra en del av en eventuell högre ambitionsnivå för NE—programmet. Dess inriktning förut— sätts bli fortlöpande prövat mot trenden i den internatio—

nella marknaden och dess säkerhetspolitiska inslag.

6.5 Ambitionsnivåer

Ambitionsnivå l "avveckling" medför på grund av att så

stor del av verksamheten utförs vid AB Atomenergi betyd— ande konsekvenser för detta företag. Följdkostnader som därvid uppkommer inräknas inte i det nedan angivna me— delsbehovet som enbart upptar kostnader för att avveckla sådan verksamhet som NE avser att bedriva vid AE under budgetåret 1977/78.

Ambitionsnivå 2 säkerhets— och avfallsforskning" innebär

att statsmakternas intentioner enligt budgetpropositio— nen l976/77:100 förlängs till treårsperioden 1978/79 — 1980/81. Detta innebär dels fortsatt verksamhet på oför— ändrad nivå inom områdena lättvattenreaktorers säkerhet och avfallshantering dels att medel inte längre anslås till framtida reaktorer, värmereaktorer och urananrik—

ning som förutsätts avvecklade under 1977/78.

• Sida 311
•  Original

Ambitionsnivå 3 "oförändrad verksamhet" utgår från den

medelsram på 16 Mkr som statsmakterna angivit för 1977/78. Inom denna ram görs en omprioritering mellan programmets

delar så att en allmän bevakning av hela området kan upp- rätthållas på bekostnad i första hand av insatser inom det nuvarande programelementet ”lättvattenreaktorers säkerhet".

Ambitionsnivå 4 ”allsidig uppföljning" omfattar forsknings— insatser rörande lättvattenreaktorer samt allmän bevak—

ning inom programmet.

Därutöver kan två nivåer anges som utgör förlängningar av det nuvarande programmets inriktning nämligen ambi—

tionsnivå 5 "utveckling av värmereaktor” och ambitions—

nivå 6 "utveckling av värmereaktor och urananrikningsan—

läggning”.

I dessa nivåer ingår verksamhet enligt ambitionsnivå 4. Ambitionsnivå 5 omfattar en fortsättning av värmereaktor— projektet med syfte att mot treårsperiodens slut fatta

beslut om en demonstrationsanläggning.

Ambitionsnivå 6 omfattar verksamhet enligt ambitionsnivå 4 samt ett upptagande av arbetena på en svensk minian- läggning för anrikning. Inom treårsperioden 1978/79 — 1980/81 är utvecklingsmålet att få fram underlag för be-

slut om en sådan anläggning.

6.6 Medelsbehov

Medelsbehov för olika ambitionsnivåer anges i tabell 7. Kostnadsintervallets bredd för lättvattenreaktorer be— tingas av osäkerhet om när en omfördelning av en del av finansieringsansvaret kan ske till SSI och SKI. Motsvar—

ande gäller för avfallshanteringen inom bränslecykeln. Beräknade utgifter för programmet under perioden 1975/76-

• Sida 312
•  Original

• Sida 313
•  Original

Tabell 7. Medelsbehov 1978/79 — 1980/81 för olika ambitionsnivåer

www—'_'

1 2 3 4 5 6

Avveckling Säkerhets— och Oförändrad Allsidig Utveckling av Utveckling av avfallsforsk— insats uppfölj— värmereaktor värmereaktor ning ning och urananrik—

ningsanläggning

Kärnkraften i 0 0 l 3 3 3 samhället

Reaktorer

- lättvatten- 15 33 26 25—35 25—35 25—35 reaktorer

— framtida reak— 0 0 7 12—14 22—25 22—25 torer

Bränslecykler 5 9 11 15—20 15—20 35—45

Summa 20 42 45 55—72 65—83 85—108

• Sida 314
•  Original

• Sida 315
•  Original

Plan för NE—programmet FUSION

• Sida 316
•  Original

• Sida 317
•  Original

6.1. Pågående verksamhet 331 1 6.2 Planerad verksamhet 332 i 6.3 Verksamhetens finansiering 333 1 6.4 Medelsbehov 335

Bilagor: 1. NE:s ledningsgrupp för fusionsenergi 337 1 2. Fusionssamarbetet inom Euratom 339