SOU 1978:7

Skog för framtid

*Nlaeinnu Library uf Swede in»

nu lam nu: SHOGS

FR nm " ll

& Statens offentliga utredningar

Råå] & 197817 1235] Jordbruksdepartementet

Skog för framtid

Alternativa skogsproduktionsprogram

Bilaga till 1273 års skogsutrednings betänkande

Stockholm 1978

Omslag Carl Axel Virin Jemström Offsettryck AB

ISBN 91-38-03920-6 ISSN 0375-250X GOTAB, Stockholm 1978

Förord

Institutionen för skogstaxering vid Skogshögskolan har på skogsutred— ningens uppdrag utvecklat en beräkningsmodell för långsiktiga avverk— ningsberäkningar samt har genomfört vissa av utredningen anvisade be— räkningsalternativ. Undertecknad har såsom institutionsföreståndare samt ledamot av utredningen haft huvudansvaret för detta arbete. Karl Georg Bergstrand (numera forskningsstiftelsen Skogsarbeten) har svarat för modellkonstruktion och programmering. Staffan Sundlöf (numera SDC), Sven Erik Gustavsson (numera Domänverket) och Sven Westerling (numera Skogsstyrelsen) har biträtt vid modellutveckling, programmering och testning. Sven Westerling har svarat för de slutliga datorkörningarna.

Skogsutredningens referensgrupp (förtecknad i betänkandet samt inklu- sive dess ordförande Carl—Gustaf Sundberg och Ragnar Hjorth) har nära följt arbetet med att utveckla beräkningsmodellen samt har medverkat vid utformning av beräkningsalternativen.

Undertecknad svarar för huvuddelen av texten i denna bilaga. Sven Westerling har skrivit kapitel 1.7 och kapitel 8. Olle Jacobson har skrivit kapitel 3 och kapitel lO.

Det kunskapsunderlag som har organiserats för detta arbete har doku- menterats genom arton underbilagor med namngivna författare. Av in- stitutionstillhörigheten när det gäller författare till olika bilagor framgår att utöver Skogshögskolan och Skogsstyrelsen har även Insti— tutet för Skogsförbättring (Göran Möller och Jan Remröd) samt Forsk— ningsstiftelsen Skogsarbeten (Lennart Rådström och så förstås Karl Georg Bergstrand) medverkat.

Framställningen av ett tryckfärdigt offsettmanus har i huvudsak ombe— sörjts av Kerstin Jordansson. Därutöver har Margaretha Pettersson och Viveka Pehrsson skrivit, Gun Carlsson och Charlotte Isakson har ritat. 1 slutskedet har därutöver både personal vid Skogshögskolan och vid Skogsstyrelsen medverkat med kontroller och korrekturläsning.

Stockholm och Jönköping, l December 1977

u-z—zm

Nils Erik Nilsson

luijåt' :;iF-+ ”Ht'||-. .'.1r' . "':Ju| H =. "1F WIFHE'T |:?

. " | "." .nlilél -_" l-' ä., ,.' ._"' . '.

ÄMNE-159155 "(':'-"3 Elh.. ;,nmgwgguz. 'le ..|'.r|||1||.1 .. mil Ir'aä'ali'k-I'IFNWI'G .." J..-|| '.l'Li'.':'||' ,:'-.|"'.'.'ii'..' |."

W'länl'lpqå I'H'T' .1"- "'In-.: ||." '||'F..' 'rqp'.',n'l' | 'J. "

.. " "" .mmth. mm:-' Jl'lllu'lLl'l "EF ||||_.;i.F'. ”i" '.IJn'Z'L' '|'51'J'1L. " '| ||| .|..'|J' '. .P'J Illal. .u||d|q m'La:.- wu'| "aaua'Jnuuun' :'-| nm.,»»||u|,'f"|” m|5u " .- . 51- l ;: Ju F.;-gmwgul'mala'ltla ||_.jilif'."r'||3l l.'|"|.'|| .i] 'I....l_1.'"". " .|" LBI-- SMUFF "l'uhihw. ”Ll'll'å. . ll" WII”; | ||' "' "'|'l ”'"-'”- |-' ' "" :

. ' '-I_J'Tj'lll.':'||'ll1l'lf'td':'|-.1'"flkjöHFUU i',|":|jl' E'.'|||'.|'|'|f| Man".-:|. ""|-. | |' '. .' ' ' " =

| |

"|Du phhlifi ..!f..lrlln|..'1,|;p%.lh.'l'."uul =..'| ';r||.|._,'. .'. '.'.'. " |'.-'._..

lll-- 'F'wi'i'l'nlå'f'tu | lm”; 'Em-ilj "” »;E' da:-l _lF--_|-, ',||.||- um 'I" _.w .'.||.|| '|' '.'. .|

I |. | | | '

.15”: ,, | .. |. .. * .. .. ..

__.F . ',, -|..|' ""|- Mu... l:|"'- JW ""d. ' MPL—' '1'31 ' l|' '.'.'FIf-n "LV'I'HA i.!" ' ". ""'"" ' ' MII'YE'.J..'1MI'FH'NF]IF. '|'u|"1|.||'| .| .,. ;r'uMmu: "TIN '.'.'.|'—l."||EJ Mull '|'. |"' " . :

-'-"-

i.; ”munen Ii." .i'lll .r' WHFf'+""J|n”.L'I|"|Tlll'-'I "31 || | "D'n't'ljll'b |"|" ' Ji"' - "'

., ' ' ||'_|LP'!'.|'|.7Jluu..r.|'r|'ii"|5'|' "' ' ' "fll "' '|

|. m..-; .,:H.||| .m'.|. | ||'-|||... .. || -|.-||.'|.'.m'—.-.;| ...-..... h...... | ' ' uj,-H ...hiu'flouisl fil,]L'l ||. :!IJIGh'i' rlUn Yx'l' "1:"':i..'..'l '.'IlfF'F'il-"W'I'l'l .|.' .' "".?

.I'f ' |, ' ai Haar-'|w.|.qu|t . 'W .. | , . =» - . .

fä.- ' ggpllql' 'm'i - '_""||f. _'._T""| 'u'Ft .'1|*|-1F'”|Eelu '|..f||' ||"|. gum-' ""'- "L!" 'L 'S'—

ru |”'- '. '|'.|||"|'T'|11" .t'l'ull'Pll'llhhl |_ 'mElglF'l' _".rlL. "' '. |. ||' | ' '|' .”."C'|.

.. :| . l-ij'n pl' |_| ['l'ln. £;anka "'.'-"HP 'Du," |E.I.1 Här:" |" "E'" '.. |.". 'i" —-'-|

, .-.4.'nl .... WaHIHW'FOF.IJ=EJJ£ n=m nbipwaenneunlt”-th.lu "' 'n . ”

9113wa 31119." [lilj'ullaull ||'",F Plug, 1113th ”aila-'I ."|||" " 'i-n'vmhlgål'l "_" ' '+'

tunn |||.|u|.|. nu” me' |:mwf JH|-||.J: -=.|-||u '_1'? "J'l'l'ul'. .fr " ' .:_"..'|.|'!|".D'.||.' Hult." ' ' [| |! |.

"Htll'v Mnmwud 'l' 'lbd MME-Yi. |'|i"|'.|r_|' Munn! i |'.' | if'rl |)» ?. |"||'"1'|—' lim—' l ' rim" nu:.e'i-Mjs'l. [våning-"im -'a|1 '-:|,..|'f.|--l.l'_' rh- |...I:|.'|'ul.. tid.".u'l ||. .'7 ""..

|||-"||; |||.1rl|'|=|_a:|'I 'J_'_'uI'oL.'1_, Luc. .":'_r|,'.'..J |'|'|... ,' '|JT'1 '.=.n|f|..|'.||_'= &" "'

!. ' IHTV lil'.l||| FILI'UlF' ...||'=l "| '..IJ' I1|'||..'.|+i'”er'.'|"'Er"'T1" '='U'1'LJ'". "J 'N'" 5.5 " ':'—' 5: 'In—.. . ,. ||_'|',.|,,1.1.j'l .'1;.'J' wallin: .:'| : .'.' .,'||.|||!.'.|'_-rr fl.-HT |T| '.-_'.' ' | . -||-' | , . I.- '|25 usimaann | .un'qrdntt "än.w'u'uf.'” , a!.» . . . |"|n.ED'i.'. .i."' * " I I _ . . .

ALTERNATIVA SKOGSPRODUKTIONSPROGRAM

Förord

Innehållsförtecknina

_|___l__|_a_a_| XIXIXJGXOWOW IX)

[*)

Beräkningsmodellen Beräkningsmodellens utveckling och tidigare tillämpningar Beräkningsmodellens uppbyggnad och viktigaste element

Beskrivning av skogstillståndet i ett utgångsläge Metoder för beräkning av tillväxten Beräkning av tillväxten i etablerade bestånd Metod för simulering av den unga skogens utveck- ling

Metod för simulering av avverkningsprogram Bestämning av avverkningens storlek samt fördelning på slutavverkning och gallring Definition av vissa beslutsvariabler

Metod för fördelning av ett givet avverk— ningsuttag på behandlingsklasser Metod för simulering av olika skogsskötselprogram Allmän överblick

Beskrivning av vissa skogsskötselparametrar Beskrivning av ett beräkningsalternativ FAS—3—utskrifter

FAS—4-utskrifter

Beskrivning av skogstillståndet i utgångsläget år 1970 (l968-72) Principer för redovisningen Indelning i recovisningsområden, beräkningsom- råden och behandlingsklasser Grunddata rörande skogstillståndet i utgångs— laget

Normförrådsberäkningar

Si:

ll l4 l9 20

20 23

23 24

27 32 32 33 39 39 4l

47 47

47

52 58

Framskrivning av skogstillståndet under perioden l97l-l980 (delvis prognos) Bruttoavverkning under perioden l97l-l980 med fördelning på beräkningsområden, slutavverk— ning och gallring Utförda gödslingar under perioden l97l—l980

Alternativa skogsproduktionsprogram (översikt) Beräkningsalternativ l Beräkningsalternativ 2 Beräkningsalternativ 3

Beräkningsalternativ l

Diskussion av de nya förutsättningarna jämförda med alt 84zl (delbetänkandet)

Precisering av skogsskötselprogram samt krav

på virkesförrådets storlek vid beräkningspe- riodens slut

Uthållig avverkningsnivå samt skogstillståndets förändring under beräkningsperioden

Beräkningsalternativ 2

Diskussion av de allmänna förutsättningarna

för alternativ 2

Precisering av skogsskötselprogrammet Uthållig avverkningsnivå samt skogstillståndets förändring under beräkningsperioden

Diskussion av olika åtgärders andel i den totala produktionseffekten

Beräkningsalternativ 3

Diskussion av de allmänna förutsättningarna för alternativ 3

Precisering av skogsskötselprogrammet

Uthållig avverkningsnivå samt skogstillståndets förändring under beräkningsperioden

Känslighetsanalyser

Sid

64

64

70

75

75

75

76

79

79

80

92

ll3

ll3 ll3

130

136

l53

l53 l55

l6l

l77

8.1 Allmänna synpunkter 8.2 Redovisningsmetcd

8.3 Resultat

8.4 Slutord

9 Produktionsökning genom dikning av myr 9.1 Beräkningsunderlag 9.2 Beräkningsresultat

10 Beräkning av sysselsättningen samt av kostnader för skogsvård

10.1 Beräkning av sysselsättningen år 1975 och 1985 10.2 Kostnaderna för skogsvård

Resultatstabeller och figurer

Alternativ l

Tabell Al

Bl

C1

01

El

Figur Al

Bl

Bruttoavverkning enl alternativ 1 fördelad på slutavverkning cch gallring samt på barrskog och lövskog under perioden l-10 Virkesförråd vid början av varje beräknings- period samt är 2070 fördelat på barrskog och lövskog Bruttoavverkning i period 2 (1981-1990) för- delad på slutavverkning och gallring samt på trädslag och dimensionsklasser Skogsmarksarealens fördelning på åldersklasser åren 1970, 1980, 2010 och 2070

Genomsnittligt virkesförråd per hektar inom åldersklasser åren 1970, 1980, 2010 och 2070

Bruttoavverkningens fördelning på slutavverk— ning och gallring samt på barrvirke och lövvirke Virkesförrådet ev barrskog procentuellt fördelat på tall och grar

I :. wehälls/örleckning 3 Sid 177 177

178 180

185

185 186

191

191 195

100

101

102

104

106

108

109

Cl

Dl El

Andel av virkesförrådet som är över 25 cm i brösthöjd

Medelålder för slutavverknings- och gallringsskog Produktionskvotens utveckling

Alternativz

Tabell

A2

82

CZ

02

EZ

Figur

A2

82

CZ

D2 E2

Bruttoavverkning enl alternativ 2 fördelad på slutavverkning och gallring samt på barr— skog och lövskog under perioden 1-10 Virkesförråd vid början av varje beräknings— period samt är 2070 fördelat på barrskog och lövskog

Bruttoavverkning i period 2 (1981—1990) för— delad på slutavverkning och gallring samt på trädslag och dimensionsklasser Skogsmarksarealens fördelning på åldersklasser åren 1970, 1980, 2010 och 2070

Genomsnittligt Virkesförråd per hektar inom åldersklasser åren 1970, 1980, 2010 och 2070

Bruttoavverkningens fördelning på slutavverkning och gallring samt på barrvirke och lövvirke Virkesförrådet av barrskog procentuellt fördelat på tall och gran

Andel av virkesförrådet som är över 25 cm i brösthöjd

Medelålder för slutavverknings— och gallringsskog Produktionskvotens utveckling

Alternativ 3

Tabell A3

83

Eruttoavverkning enl alternativ 3 förddad på slutavverkning och gallring samt på barrskog

och lövskog under perioden 1—10

Virkesförråd vid början av varje beräkningsperiod samt är 2070 fördelat på barrskog och lövskog

Sid

110

111 112

139

140

141

143

145

147

148

149

150 151

164

165

C3

03 E3 51955 A3 83 C3

03 E3 Bruttoavverkning i period 2 (1981-1990) fördelad på slutavverkning och gallring samt på trädslag och dimensionsklasser Skogsmarksarealens fördelning på åldersklasser åren 1970, 1980, 2010 och 2070 Genomsnittligt Virkesförråd per hektar inom åldersklasser åren 1970, 1980, 2010 och 2070

Bruttoavverkningens fördelning på slutavverkning och gallring samt på barrvirke och lövvirke Virkesförrådet av barrskog procentuellt fördelat på tall och gran

Andel av virkesförrådet som är över 25 cm i brösthöjd

Medelålder för slutavverknings- och gallringsskog Produktionskvotens utveckling

Tabeller i texten

10

Några basdata för beräkningsområdena Jämförelse mellan ny FAS 1 och beräkning i rapport 21/75 (Riksskogstaxeringen 1968-72) Tillväxt, normproduktion och tillväxtkvot inom länsdelar och områden

Tillväxt, normproduktion och tillväxtkvot inom ägare och landsdelar Underlag för normförrådsberäkningar Redovisning av normförråd, relativ skogs- tillgång samt relativt skogstillstånd Beräkning av virkesförbrukningen 1971-1975 Beräknad årlig virkesförbrukning 1976-1980 Jämförelse mellan 1973 års beräkningar och de nya beräkningarna för 1971—1980 Fördelning av årlig bruttoavverkning under perioden 1971-1980 på beräkningsområden samt på slutavverkning och gallring

Sid

166

168

170

172

173

174

175 176

50

54

56

57 61

62 66 67

68

71

11 Inplanteringsklassernas beskaffenhet i beräk— S1d

ningsalternativ 1 82 12 I beräkningarna tillämpade växttider 88 13 I beräkningarna tillämpade kalmarkstider

(alt 1 och 2) 89 14 Inplanteringsklassernas beskaffenhet i beräk—

ningsalternativ 2 114 15 Sammanlagda effekten av tillväxtändringsfaktorer 119 16 Sumpskogens areal och beskaffenhet 124 17 Konstruktion av syntetiska contortabestånd 129 1? Inplanteringsklassernas beskaffenhet i alten

nativ 3 157 19 Avverkade volymer och skogsvårdsåtgärder i hela

riket 193 20 Sysselsättning i skogsbruket med fördelning på

områden 194 21 Sysselsättning i skogsbruket med fördelning på

åtgärder 195 22 Vissa skogsvårdskostnader år 1985 197 23 Totala skogsvårdskostnader åren 1975 och 1985 198 Figurer l Schematisk framställning av beräkningsmodellens

huvudelement 13 2 Exempel på FAS 3-sammandrag 42 3 Exempel på FAS 4-deta1jredovisning 44 4 Indelning i redovisningsområden och beräknings-

områden 49 5 Fördelning av bruttoavverkningen på beräkningsom—

råden enligt det tidigare alternativet 84zl och enligt de nya beräkningarna 72 6 Andelen lövskog i inplanteringsklasserna

plottad mot bonitet/veqetationstvp (alt 1) 85 7 Genomsnittlig årlig bruttoavverkning av lövskog.

1. Enligt beräkningsmodellen 1971—1980. 2. Enligt stubbinventeringen 1971-1976 154 8 Utvecklingen av antalet huvudplantor, antalet löv- plantor samt planteringsförbandet inom Hkl 81 160

10

11

Förrådsutveckling vid ändrad växttid och kalmarks— tid.

Förrådsutveckling vid ändrad historisk gallring, urvalseffekt och gallringseffekt Förrådsutveckling vid ökad naturlig avgång

Bilagor

1

11

12

13

14 15

Volym— och tillväxtberäkning för enskilda träd samt simulering av provträdsdata (Olle Jacobson, K G Bergstrand)

Beskrivning av skogstillståndet genom utskrift av FAS l. Definition av variabler och termer (Sven Westerling)

Tillväxtberäkning (K G Bergstrand)

Produktionsmall för tidsfördelning av framtida slut— avverkningar och gallringar, för medelförrådsberäk— ningar m m (Nils—Erik Nilsson)

Beskrivning av styrparametrar, kommentarer samt faktiska styrparametervärden (Sven Westerling) Beräkning av den naturliga avgången i avverknings— beräkningarna för 1973 års skogsutrednings slutbe- tänkande (Göte Bengtsson)

Gallringens urvalseffekt (Sven Nesterling) Inplanteringsskogens beskaffenhet (Christer Wiking) Ungskogsinventeringen 1976 (Christer Wiking)

PM beträffande gödslingseffektens beräknande i av- verkningsberäkningar (Göran Möller) Ökad skogsproduktion genom dikning och gödsling av sumpskog och myr (Hilmar Holmen)

En produktionsmodell för contortatall i norra och mellersta Sverige (Jan Remröd) Produktionsprognoser för plantagefrö av tall och för nordflyttade granprovenienser samt behov och tillgång på tall- och granfrö i Sverige år 1980— 2000 (Jan Remröd)

Skogsvårdsenkät år 1975 (Carl—Gustaf Sundberg) Avverkning av brännved och övrigt husbehovsvirke under kalenderåren 1973 och 1975 (Lars Lindberg)

Sid

181

182 183

199

215

229

239

255

269 277 287 325 341

353

393

437 453

483

16

17

18

Sid

Underlag för arbetskraftsberäkning (Lennart Råd— ström/Hans Liedholm) 489 Omräkningstal tillämpningsbara i skogsbruket (Zachris Tamminen) 499 Underlag för beräkning av skogsvårdskostnader (Lennart Rådström) 531

ALTERNATIVA SKOGSPRODUKTIONSPROGRAM 1 BERAKNINGSMODELLEN

1.1 Beräkningsmodellens utveckling och tidigare tillämpningar

Avverkningsberäkningar grundade på riksskogstaxeringen har ut— förts vid en mångfald tillfällen sedan den första beräkningen publicerades år 1932. Den första långsiktsberäkningen utfördes av Tor Jonson och Arvid Modin år 1938. Denna beräkning är intres— sant eftersom den grundas på antagandet att det successivt bör vara möjligt att föra över det genomsnittliga skogstillståndet till att svara mot den i slutenhetshänseende bättre hälften av skogen (slutenhet = täthet). Enligt Jonson—Modin skulle det så— lunda vara möjligt att öka avverkningen från dåvarande cirka 40 miljoner skogskubikmeter till cirka 70 miljoner skogskubikmeter omkring år 1970. Ideen att använda "bättre hälften" såsom en re— ferensram har sedermera utvecklats så att man från riksskogstaxe— ringen har publicerat s k produktionsöversikter. Dessa belyser Virkesförråd och tillväxt i den bättre hälften inom olika områden, beståndstyper, bonitetsklasser och åldersklasser. I rapporten ”Mål och metoder för ny riksskogstaxering m m" (Institutionen för skogstaxering, rapport 16:1973) finns en utförlig litteraturför— teckning, som ger möjlighet att överblicka och studera tidigare beräkningar inom detta område.

I Virkesbalansutredningen (VBU; SOU 1968z9, bilaga A) finns av- verkningsberäkningar som har kompletterats med vissa långsikts— analyser, avsedda att belysa utvecklingen på längre sikt. Det låg emellertid då helt utanför möjligheternas gräns att bygga upp en beräkningsmodell som kunde möjliggöra avverkningsberäkningar av typen "utvecklingsalternativ". Datortekniken var ännu inte fullt introducerad och riksskogstaxeringen var mer inriktad på att be— skriva tillstånd än att samla in dataunderlag som kunde möjlig— göra beräkningar av skogstillståndets sannolika eller möjliga ut— veckling i framtiden.

Virkesbalansutredningen var dock utlösande för det arbete på att utveckla en beräkningsmodell som då påbörjades. Till att börja

Omslag Carl Axel Virin Jemström Offsettryck AB

ISBN 91-38-03920-6 ISSN. 0375—250X GOTAB, Stockholm 1978

Förord

Institutionen för skogstaxering vid Skogshögskolan har på skogsutred— ningens uppdrag utvecklat en beräkningsmodell för långsiktiga avverk— ningsberäkningar samt har genomfört vissa av utredningen anvisade be— räkningsalternativ. Undertecknad har såsom institutionsföreståndare samt ledamot av utredningen haft huvudansvaret för detta arbete. Karl Georg Bergstrand (numera forskningsstiftelsen Skogsarbeten) har svarat för modellkonstruktion och programmering. Staffan Sundlöf (numera SDC), Sven Erik Gustavsson (numera Domänverket) och Sven Nesterling (numera Skogsstyrelsen) har biträtt vid modellutveckling, programmering och testning. Sven Nesterling har svarat för de slutliga datorkörningarna.

Skogsutredningens referensgrupp (förtecknad i betänkandet samt inklu- sive dess ordförande Carl—Gustaf Sundberg och Ragnar Hjorth) har nära följt arbetet med att utveckla beräkningsmodellen samt har medverkat vid utformning av beräkningsalternativen.

Undertecknad svarar för huvuddelen av texten i denna bilaga. Sven Westerling har skrivit kapitel 1.7 och kapitel 8. Olle Jacobson har skrivit kapitel 3 och kapitel 10.

Det kunskapsunderlag som har organiserats för detta arbete har doku— menterats genom arton underbilagor med namngivna författare. Av in- stitutionstillhörigheten när det gäller författare till olika bilagor framgår att utöver Skogshögskolan och Skogsstyrelsen har även Insti- tutet för Skogsförbättring (Göran Möller och Jan Remröd) samt Forsk- ningistiftelsen Skogsarbeten (Lennart Rådström och så förstås Karl Georg Bergstrand) medverkat.

Framställningen av ett tryckfärdigt offsettmanus har i huvudsak ombe- sörjts av Kerstin Jordansson. Därutöver har Margaretha Pettersson och Viveka Pehrsson skrivit, Gun Carlsson och Charlotte Isakson har ritat. I slutskedet har därutöver både personal vid Skogshögskolan och vid Skogsstyrelsen medverkat med kontroller och korrekturläsning.

Stockholm och Jönköping, 1 December 1977

416-22252Z4249q

Nils Erik Nilsson

| _ |.'|—|||' .|.'_|L|||-1 |_| |"||... i.u'i' in] ' |..| ut... —- _ ' |"." '. ||.|.'._'.._'|_ .' '||5 ' tr.. |"||'|"l"|'.-.._.'."'|' |) :>* '" _-"|... . _ F.:||...'.'.|.||1|' .—.|- |. 'r'.'."". " |'|'r. ' ||| r'l ||.|-..||'..'_.u”-||..| '||"|-.'.'1'1" I'|' ." . .. _| '.|. .. |. . ' '.'.1|"-. . "-_"|.||.|.3'1.' ". . .. '||. 1 |.||' ":1' ||'".i:|' | -'.|.|||| |.|-., .-..|.- |....| . | |_.1."'JI" _|,||| | _ '.')...- |'_|||| ;. ..fr. =| r .-'.;."|1_...'.|oi'.-.. - """il"'|"il'l|. ||11"1.|1"||'|”|-... 'a'. '. -u'|||| '. .'.'"' '!.'| "H:.M_||'.|....|_..|||.|..|.,.|| - ... | .ru ' . || .| _. .-||'|'|'" _ "wF-'|'" . .'.| .. ||' -'-" 'c' . || 'a'i'.'f"'-'""'l>liil'.!1'. .-'-'""."'| ""I""".."'1 " "31" .. |år-'.'" .. ".. :.....|'-'. . ...: .'..-..|... " —'.%.11'|J4' . ;;!!!" (|||-113.131? .|_ | ._ .,1 || | %%.5 .c | """"||"-."|1.,,H' |.||__i"|'|."'1'. Thy |..—||.| || ' ' "_" Fél".'."i1'1*|"'"|l1 ij |'r'.. |'|."| " "'..' '. |..-_ ”'.'; _| :|.f|- |'|"|'|' 'il'iL. '|| . ' "| |... '.| "| läuz|å1=|u|_1n| ...| .H.-L ".afruå'.||='i_'.'.:|uJ-. ..| " v " ' ”51131 | |||f||'.'!'"||'|' '|'i '1"'"."'1"'1. ' . =" .. " "_ .""".. - |" - |". . _-||...J|g|.|._||[.|_ || |||_,|||||||| . -, ... L_. .. . - .'.Å'a." '.' '.' TT.-'|.1"J||.|. —.| |.... ...1..|'.||"||'.r|" | | _ :” Jam.”? _' __. | |' .'.|.l|1--|1'|."' 3| | "'r'" - ' . "| - '|.||'V ..'_| _' J -.' ('11' "1”. _ 'HMHÅLJTL ||| 4 , l' 31 '- """' ”F" | . | 4 "' 1. . ||||' _|=1-..".|.||l|"lI ':'-"".."1"T.1"'"1. ' ' ' .'.. ' ' 'll.

. ||| _' |. '|'|'|"..|"||"L.||' |||;.'.|||'. .Q"|'"i:1;||'1. ' —. '.

ww "."-1 "1'1||.i.i'l.":'-'1. "||' edt-=" .- .' WJ'WJlä'F '1.':| ':' .1"-."'5.""1'-"|*_.II'L'--' ["-" ' ||'.” .;

- ..'C " ""'"' " ' ' " . .'. _'|-_HI'||| |-_ |'T_|'|||1|':l1f|f:1"_|.- " '|:I| '. "'..Ti || 1 " L' |" F, '. ' ..' ”män:"; '» Lea-”2:43

*. .'... '1 _| ||.. . . .—

ALTERNATIVA SKOGSPRODUKTIONSPROGRAM

Förord

Innehållsförtecknino

_._;_._4._._.

FJ

.

ååh-lå

XJXIXIOÄOÄOW

Beräkningsmodellen Beräkningsmodellens utveckling och tidigare tillämpningar Beräkningsmodellens uppbyggnad och viktigaste element

Beskrivning av skogstillståndet i ett utgångsläge Metoder för beräkning av tillväxten

Beräkning av tillväxten i etablerade bestånd Metod för simulering av den unga skogens utveck- ling

Metod för simulering av avverkningsprogram Bestämning av avverkningens storlek samt fördelning på slutavverkning och gallring Definition av vissa beslutsvariabler

Metod för fördelning av ett givet avverk— ningsuttag på behandlingsklasser

Metod för simulering av olika skogsskötselprogram Allmän överblick

Beskrivning av vissa skogsskötselparametrar Beskrivning av ett beräkningsalternativ FAS—3-utskrifter

FAS—4-utskrifter

Beskrivning av skogstillståndet i utgångsläget år 1970 (1968—72) Principer för redovisningen Indelning i recovisningsområden, beräkningsom- råden och behandlingsklasser Grunddata rörande skogstillståndet i utgångs— läget

Normförrådsberäkningar

Sl(

ll l4 l9 20

20 23

23 24

27 32 32 33 39 39 4l

47

47

47

52 58

Framskrivning av skogstillståndet under perioden 1971-1980 (delvis prognos) Bruttoavverkning under perioden l97l—l980 med fördelning på beräkningsområden, slutavverk- ning och gallring Utförda gödslingar under perioden l97l-l980

Alternativa skogsproduktionsprogram (översikt) Beräkningsalternativ l Beräkningsalternativ 2 Beräkningsalternativ 3

Beräkningsalternativ 1

Diskussion av de nya förutsättningarna jämförda med alt 84:l (delbetänkandet)

Precisering av skogsskötselprogram samt krav på virkesförrådets storlek vid beräkningspe- riodens slut

Uthållig avverkningsnivå samt skogstillståndets förändring under beräkningsperioden

Beräkningsalternativ 2

Diskussion av de allmänna förutsättningarna

för alternativ 2

Precisering av skogsskötselprogrammet Uthållig avverkningsnivå samt skogstillståndets förändring under beräkningsperioden

Diskussion av olika åtgärders andel i den totala produktionseffekten

Beräkningsalternativ 3

Diskussion av de allmänna förutsättningarna för alternativ 3

Precisering av skogsskötselprogrammet Uthållig avverkningsnivå samt skogstillståndets förändring under beräkningsperioden

Känslighetsanalyser

Sid

64

64

70

75

75

75

76

79

79

80

92

113

113 ll3

l30

l36

l53

153 l55

löl

l77

8.l Allmänna synpunkter 8.2 Redovisningsmetcd

8.3 Resultat

8.4 Slutord

9 Produktionsökning genom dikning av myr 9.1 Beräkningsunderlag 9.2 Beräkningsresultat

lO Beräkning av sysselsättningen samt av kostnader för skogsvård

l0.l Beräkning av sysselsättningen år l975 och l985 l0.2 Kostnaderna för skogsvård

Resultatstabeller och figurer

Alternativ l

Tabell Al

Bl

Cl

Dl

El

Figur Al

Bl

Bruttoavverkning enl alternativ 1 fördelad på slutavverkning cch gallring samt på barrskog och lövskog under perioden l—lO Virkesförråd vid början av varje beräknings- period samt är 2070 fördelat på barrskog och lövskog Bruttoavverkning i period 2 (l9Bl—l990) för— delad på slutavverkning och gallring samt på trädslag och dimensionsklasser Skogsmarksarealens fördelning på åldersklasser åren 1970, l980, 20l0 och 2070

Genomsnittligt Virkesförråd per hektar inom åldersklasser åren l970, 1980, 2010 och 2070

Bruttoavverkningens fördelning på slutavverk— ning och gallring samt på barrvirke och lövvirke Virkesförrådet av barrskog procentuellt fördelat på tall och grar

In rehåI/sförteckning 3 Sid l77 l77

l78 l80

l85

l85 l86

l9l l9l l95

lOO

lOl

102

l04

l06

l08

l09

Cl

Dl El

Andel av virkesförrådet som är över 25 cm i brösthöjd

Medelålder för slutavverknings- och gallringsskog Produktionskvotens utveckling

Alternativ 2

Tabell

A2

B2

C2

02

E2

Figur

A2

B2

C2

D2 E2

Bruttoavverkning enl alternativ 2 fördelad på slutavverkning och gallring samt på barr— skog och lövskog under perioden l—lO Virkesförråd vid början av varje beräknings- period samt år 2070 fördelat på barrskog och lövskog Bruttoavverkning i period 2 (l981—l990) för- delad på slutavverkning och gallring samt på trädslag och dimensionsklasser Skogsmarksarealens fördelning på åldersklasser åren l970, l980, 2010 och 2070

Genomsnittligt Virkesförråd per hektar inom åldersklasser åren l970, l980, 20l0 och 2070

Bruttoavverkningens fördelning på slutavverkning och gallring samt på barrvirke och lövvirke Virkesförrådet av barrskog procentuellt fördelat på tall och gran

Andel av virkesförrådet som är över 25 cm i brösthöjd

Medelålder för slutavverknings- och gallringsskog Produktionskvotens utveckling

Alternativ 3

Tabell A3

B3

Bruttoavverkning enl alternativ 3 fördmad på slutavverkning och gallring samt på barrskog

och lövskog under perioden l—lO

Virkesförråd vid början av varje beräkningsperiod samt är 2070 fördelat på barrskog och lövskog

Sid

llO

lll ll2

l39

l40

l4l

l43

l45

l47

l48

l49

l50 l5l

l64

l65

C3

03

E3

Fig r

A3

83

C3

03 E3 Bruttoavverkning i period 2 (l98l-l990) fördelad på slutavverkning och gallring samt på trädslag och dimensionsklasser Skogsmarksarealens fördelning på åldersklasser åren 1970, 1980, 2010 och 2070 Genomsnittligt Virkesförråd per hektar inom åldersklasser åren l970, 1980, 20l0 och 2070

Bruttoavverkningens fördelning på slutavverkning och gallring samt på barrvirke och lövvirke Virkesförrådet av barrskog procentuellt fördelat på tall och gran

Andel av virkesförrådet som är över 25 cm i brösthöjd

Medelålder för slutavverknings— och gallringsskog Produktionskvotens utveckling

Tabeller i texten

l0

Några basdata för beräkningsområdena Jämförelse mellan ny FAS l och beräkning i rapport 2l/75 (Riksskogstaxeringen l968-72) Tillväxt, normproduktion och tillväxtkvot inom länsdelar och områden

Tillväxt, normproduktion och tillväxtkvot inom ägare och landsdelar

Underlag för normförrådsberäkningar Redovisning av normförråd, relativ skogs- tillgång samt relativt skogstillstånd Beräkning av virkesförbrukningen l97l—l975 Beräknad årlig virkesförbrukning l976-l980 Jämförelse mellan l973 års beräkningar och de nya beräkningarna för l97l-l980 Fördelning av årlig bruttoavverkning under perioden l97l-l980 på beräkningsområden samt på slutavverkning och gallring

Sid

l66

l68

l70

l72

l73

l74

l75 l76

50

54

56

57 61

62 66 67

68

7l

11 Inplanteringsklassernas beskaffenhet i beräk— S'd

ningsalternativ l 82 12 I beräkningarna tillämpade växttider 88 13 I beräkningarna tillämpade kalmarkstider

(alt l och 2) 89 14 Inplanteringsklassernas beskaffenhet i beräk-

ningsalternativ 2 114 15 Sammanlagda effekten av tillväxtändringsfaktorer 119 16 Sumpskogens areal och beskaffenhet 124 17 Konstruktion av syntetiska contortabestånd 129 1? Inplanteringsklassernas beskaffenhet i alten

nativ 3 157 19 Avverkade volymer och skogsvårdsåtgärder i hela

riket 193 20 Sysselsättning i skogsbruket med fördelning på

områden 194 21 Sysselsättning i skogsbruket med fördelning på

åtgärder 195 22 Vissa skogsvårdskostnader år 1985 197 23 Totala skogsvårdskostnader åren 1975 och 1985 198 Figurer l Schematisk framställning av beräkningsmodellens

huvudelement 13 2 Exempel på FAS 3-sammandrag 42

Exempel på FAS 4—detaljredovisning 44 4 Indelning i redovisningsområden och beräknings—

områden 49 5 Fördelning av bruttoavverkningen på beräkningsom—

råden enligt det tidigare alternativet 84:1 och enligt de nya beräkningarna 72 6 Andelen lövskog i inplanteringsklasserna

plottad mot bonitet/veqetatjonstvo (alt 1) 85 7 Genomsnittlig årlig bruttoavverkning av lövskog.

1. Enligt beräkningsmodellen 1971—1980. 2. Enligt stubbinventeringen 1971-1976 154 8 Utvecklingen av antalet huvudplantor, antalet löv— plantor samt planteringsförbandet inom Hkl Bl 160

10

11

Förrådsutveckling vid ändrad växttid och kalmarks— tid.

Förrådsutveckling vid ändrad historisk gallring, urvalseffekt och gallringseffekt

Förrådsutveckling vid ökad naturlig avgång

Bilagor

1

11

12

13

14 15

Volym— och tillväxtberäkning för enskilda träd samt simulering av provträdsdata (Olle Jacobson, K G Bergstrand)

Beskrivning av skogstillståndet genom utskrift av FAS 1. Definition av variabler och termer (Sven Nesterling)

Tillväxtberäkning (K G Bergstrand)

Produktionsmall för tidsfördelning av framtida slut— avverkningar och gallringar, för medelförrådsberäk— ningar m m (Nils—Erik Nilsson)

Beskrivning av styrparametrar, kommentarer samt faktiska styrparametervärden (Sven Westerling) Beräkning av den naturliga avgången i avverknings— beräkningarna för 1973 års skogsutrednings slutbe- tänkande (Göte Bengtsson)

Gallringens urvalseffekt (Sven Nesterling) Inplanteringsskogens beskaffenhet (Christer Niking) Ungskogsinventeringen 1976 kCnrister Wikinq)

PM beträffande gödslingseffektens beräknande i av- verkningsberäkningar (Göran Möller) Ökad skogsproduktion genom dikning och gödsling av sumpskog och myr (Hilmar Holmen)

En produktionsmodell för contortatall i norra och mellersta Sverige (Jan Remröd)

Produktionsprognoser för plantagefrö av tall och för nordflyttade granprovenienser samt behov och tillgång på tall- och granfrö i Sverige år 1980— 2000 (Jan Remröd) Skogsvårdsenkät år 1975 (Carl—Gustaf Sundberg) Avverkning av brännved och övrigt husbehovsvirke under kalenderåren 1973 och 1975 (Lars Lindberg)

Sid

181

182 183

199

215

229

239

255

269 277 287 325 341

353

393

437 453

483

Sid 16 Underlag för arbetskraftsberäkning (Lennart Råd— ström/Hans Liedholm) 489 17 Omräkningstal tillämpningsbara i skogsbruket (Zachris Tamminen) 499 18 Underlag för beräkning av skogsvårdskostnader (Lennart Rådström) 531

SOU 197817 ALTERNATIVA SKOGSPRODUKTIONSPROGRAM

1 BERÄKNINGSMODELLEN

l.l Beräkningsmodellens utveckling och tidigare tillämpgingar

Avverkningsberäkningar grundade på riksskogstaxeringen har ut— förts vid en mångfald tillfällen sedan den första beräkningen publicerades år 1932. Den första långsiktsberäkningen utfördes av Tor Jonson och Arvid Modin år 1938. Denna beräkning är intres— sant eftersom den grundas på antagandet att det successivt bör vara möjligt att föra över det genomsnittliga skogstillståndet till att svara mot den i slutenhetshänseende bättre hälften av skogen (slutenhet = täthet). Enligt Jonson—Modin skulle det så— lunda vara möjligt att öka avverkningen från dåvarande cirka 40 miljoner skogskubikmeter till cirka 70 miljoner skogskubikmeter omkring år 1970. Idéen att använda "bättre hälften” såsom en re— ferensram har sedermera utvecklats så att man från riksskogstaxe— ringen har publicerat s k produktionsöversikter. Dessa belyser Virkesförråd och tillväxt i den bättre hälften inom olika områden, beståndstyper, bonitetsklasser och åldersklasser. I rapporten ”Mål och metoder för ny riksskogstaxering m m" (Institutionen för skogstaxering, rapport 16 1973) finns en utförlig litteraturför— teckning, som ger möjlighet att överblicka och studera tidigare beräkningar inom detta område.

I Virkesbalansutredningen (VBU; SOU l968z9, bilaga A) finns av— verkningsberäkningar som har kompletterats med vissa långsikts— analyser, avsedda att belysa utvecklingen på längre sikt. Det låg emellertid då helt utanför möjligheternas gräns att bygga upp en beräkningsmodell som kunde möjliggöra avverkningsberäkningar av typen "utvecklingsalternativ”. Datortekniken var ännu inte fullt introducerad och riksskogstaxeringen var mer inriktad på att be— skriva tillstånd än att samla in dataunderlag som kunde möjlig- göra beräkningar av skogstillståndets sannolika eller möjliga ut— veckling i framtiden.

Virkesbalansutredningen var dock utlösande för det arbete på att utveckla en beräkningsmodell som då påbörjades. Till att börja

med var arbetet inriktat på att förbättra metoderna för volym— och tillväxtberäkning med sikte på att kunna framställa nya pro— duktionsöversikter. Parallellt med detta arbete växte dock allt— mer insikten om behovet av en integrerad beräkningsmodell för si- mulering av skogens framtida utveckling under preciserade förut- sättningar. Några fasta resurser för sådant utvecklingsarbete fanns dock inte utan arbetet måste ske i kombination med uppdrag som kunde finansieras av externa källor. Det som möjliggjorde att grunden kunde läggas för nu existerande beräkningsmodell var upp— draget att utveckla en ny värderingsmodell att tillämpas vid fas— tighetstaxering.

Fastighetstaxeringsmodellen bygger i korthet på att landet inde— las i värderingsområden. Inom varje område indelas skogen i be— handlingsklasser inom vilka bonitetsklasser utgör en överordnad indelning. Skogstillståndet framskrives i femårsperioder med hjälp av tillväxtfunktioner och ett bestämt avverkningsprogram. Avverkade virkesvolymer värdeberäknas och kostnadsberäknas. Efter diskontering av rotnettona kan ett kapitalvärde beräknas för var— je behandlingsklass. Genom regressionsanalys beräknas ett samband mellan kapitalvärde per hektar och Virkesförråd per hektar vid 0— lika grovskogsprocent. Virkesförråd och grovskogsprocent utgör se- dan ingång i värdetabeller som marknadsvärdejusteras efter jämfö— relse med köpeskillingsstatistik.

Fastighetstaxeringsmodellen för avverkningsberäkning utvecklades sedan till den beräkningsmodell som användes för beräkningarna i skogsutredningens delbetänkande "Virkesbehov och virkestillgäng” (Ds Jo l975:l). I bilagor till detta betänkande finns en detalje— rad beskrivning av beräkningsmodellen såsom den var beskaffad då. Sedan dess har det skett ganska stora förändringar i modellens tekniska konstruktion för att möjliggöra studier av allt mer spe— cificerat slag. Det skulle föra för långt att i denna redovisning detalj för detalj gå igenom de ändringar som skett. Den red3vis— ning som nu följer avser därför en beskrivning av beräkningsmo— dellens nuvarande beskaffenhet, i huvudsak utan referenser till de förändringar som skett. Det är emellertid viktigt att kOista— tera att en förnyad beräkning med hjälp av den nya modellen under identiskt lika förutsättningar som tillämpades för beräkningarna i delbetänkandet skulle komma att ge i huvudsak samma resultat.

Vad beträffar en fortsatt förbättring av möjligheterna att belysa den framtida utvecklingen och framtida utvecklingsalternativ bör nämnas att skogsstyrelsen genom tillkomsten av prognosavdelningen fått avsevärt förbättrade möjligheter att verka inom detta område. Skogshögskolan har också koncentrerat betydande forskningsresur— ser till projektet ”Huginll som avser att vidareutveckla metoder och kompetens inom detta område.

l.2 Beräkningsmodellens principiella uppbyggnad och viktigaste element

Beräkningsmodellen avser att möjliggöra en beskrivning av den sannolika utvecklingen av den svenska skogen under preciserade förutsättningar beträffande framtida skogsskötsel och avverkning.

Målet är inte att kunna beskriva ett optimalt utvecklingsalterna— tiv utan snarare att beskriva möjliga eller sannolika utvecklings— alternativ under hänsynstagande till existerande ägarestruktur

och olika möjligheter till styrning och stimulans genom samhäl- lets skogspolitik.

Produktionstiden i skogsbruket är lång. Den erforderliga växtti- den för ett skogsbestånd kan variera mellan 60 och l50 år. Beräk— ningar rörande virkestillgången måste därför vara långsiktiga. Det kan vara en för enkel lösning att minska skogskapitalet nu och att lämna till kommande generationer att bygga upp det igen. Beräkningsmodellen har därför utformats så att den kan skriva fram Skogstillståndet under l00 år eller längre om så visar sig önskvärt. Med hänsyn till att modellen huvudsakligen skall bely- sa de långsiktiga konsekvenserna av olika handlingsalternativ i nuläget har det bedömts rimligt att göra framskrivningen i tio tioårsperioder. Från ett preciserat utgångsläge får skogen i mo— dellen växa till mitten av första beräkningsperioden. All avverk— ning under tioårsperioden tänkes förlagd till periodens mitt. Ef— ter det att denna avverkning simulerats i modellen får skogen växa ytterligare fem år, varefter en redovisning av skogstill— ståndet vid periodens slut sker. Samma förfarande upprepas sedan period för period.

Beräkningsmodellens huvudelement är följande:

Den svenska skogen som består av cirka 24 milj hektar skogsmark med växande skog. Skogens beskaffenhet i utgångsläget beskrives med hjälp av data från riksskogstaxeringen.

Tillväxten. Skogens tillväxt samt den naturliga avgången repre— senteras av modellfunktioner som grundas på tillväxtmätningar och andra observationer från riksskogstaxeringens provträd. Tillväxt— modellernas uppbyggnad grundas bl a på resultat från produktions— forskningen vid Skogshögskolan.

Skogsskötselprogrammet. Förutsättningarna för den framtida inrikt— ningen och intensiteten i skogsproduktionen specificeras först verbalt och översättes sedan till konstanter eller algoritmer,

som antingen antas gälla för hela framskrivningsperioden eller

för vissa angivna tioårsperioder.

Avverkningsprogrammet. Beräkningsmodellen är såtillvida "öppen" som det är nödvändigt att period för period precisera önskad av— verkning med fördelning på slutavverkning och gallring. Normalt har man krav på viss utveckling av virkesförrådet och då innebär det att en däremot svarande "möjlig" avverkning får ”prövas" fram. Omvänt kan man såsom redovisades i delbetänkandet begära en ”uthållig” överavverkning och låta beräkningsmodellen visa hur länge det går att hålla på med detta innan virkesförrådet når en viss bottennivå eller innan man kolliderar med några absoluta restriktioner som ställts upp på grundval av skogsvårdslagen eller av andra skäl. I och för sig skulle det ha varit möjligt att byg— ga en "optimerande" modell som själv kunde välja en högsta möj— liga avverkningsnivå inom ramen för uppställda restriktioner.

Ännu så länge anser vi dock att en medveten manuell prövning"

är att föredra och att den ger lägre databehandlingskostnader.

Beräkningsmodellens huvudelement som schematiskt illustreras av

figur l beskrives närmare i följande avsnitt.

FIGUR ] SCHEMATISK FRAMSTÄLLNING AV BERÄKNINGSMODELLENS HUVUDELEMENT

60 000 PROVYTOR MED KLAVADE TRÄD

BQRRKÄRNOR FQR ÅRSRINGS— MATNING

SKOGSTI LLSTÅNDET INOM BERÄKNINGSOMRADEN OCH BEHANDLINGSKLASSER

—"X

stoesnu- :osv &

| STÅNDET llO * | | BÖRJAN Av: PERIODER, IPERIOD 2 . I

___...I

L-U__J I

l980

_ FRAM—| AV- , FRAM SKOGSPRODUKTIONS STANDET SKRIV—| VERK—| SKRIV- PROGRAM

(STYRPARAMETRAR)

)

VIRKESUTTAG | SLUTAVVERKNING OCH GALLRING PÅ TRÄDSLAG OCH DIMKLASSER 1970—1980

UTSKRIFTER: FAS l FAS 30.4 FAS 3 0.4

l.3 Beskrivning av Skogstillståndet i ett utgångsläge

Alltsedan genomförandet av den första riksskogstaxeringen under l920—talet har resultat från riksskogstaxeringarna använts för långsiktiga beräkningar av den möjliga avverkningen. Den första taxeringen (l923—l929) och den andra taxeringen (l938—l952) ut— fördes i etapper på så sätt att ett eller flera län taxerades var— je år. Under den första taxeringen hade man ett tätt system av systematiskt utlagda linjer, längs vilka alla träd inom ett tio meter brett bälte räknades och mättes. Under den andra taxeringen övergick man till att inventera cirkulära provytor systematiskt utlagda utmed de tidigare använda taxeringslinjerna. Ar l953 över— gick man till ett nytt system som innebar att man varje år inven— terade ett glest system av provytor systematiskt fördelade över hela landet. Det årliga stickprovet var emellertid så litet att man behövde tio års provytor för att kunna redovisa resultat med samma statistiska precision som länsresultaten från den första och den andra riksskogstaxeringen. Fördelen med den nya metoden var emellertid att man kunde redovisa resultat för hela riket som var hänförliga till samma tidsperiod. Omläggningen möjliggjorde också att man kunde uppskatta den årligen utförda avverkningen med hjälp av den s k stubbinventeringen. Denna utförs på så sätt att man lägger ut speciella provytor inom områden där det utförts någon form av avverkning under det år som närmast föregar taxe- ringsåret. (Räknat från skottskjutningen det ena året till skott— skjutningen under nästkommande år.) På dessa ytor mäter man alla stubbar och sedan kan man genom kännedom om stubbdiametern rekon— struera träden och uppskattadessas volym. Från l953 finns de: allt- så två slag av provytor, dels sådana som avser att beskriva skogs- marken och virkesförrådet, dels sådana som avser att uppskatta den årliga avverkningen. Numera har dessutom tillkommit speciella provytor, som avser att beskriva återväxtens beskaffenhet på kal— mark och i plantskog. Sedan l953 läggs provytorna ut längs sidor- na pa kvadrater med l-2 km sida, 5 k taxeringstrakter. Arbets- mängden är så avpassad att ett taxeringslag skall kunna inventera en taxeringstrakt per dag. Inventeringstätheten är störst * södra Sverige och avtar gradvis mot norr. Varje år inventeras för när— varande cirka l500 taxeringstrakter med hjälp av 20—24 taxerings—

lag med 5—6 personer i varje lag.

Beräkningsmodellen har byggts upp på grundval av l968-72 års riksskogstaxeringar. Under denna period utlades sammanlagt cirka 60 000 provytor på skogsmark. Dessa provytor utgör alltså under- lag för den modell av Skogstillståndet i ett utgångsläge som be— räkningsmodellen bygger på.

På provytorna insamlas uppgifter av följande slag.

Argalbgskrivning. Denna innehåller en noggrann beskrivning av mark, vegetation, bonitet, trädbestånd, åldersklass, huggnings— klass m fl klassificeringsvariabler. Dessa kan sedan möjliggöra att provytorna indelas i behandlingsklasser som är mer eller mindre homogena såväl när det gäller förutsättningarna för fram— tida biologisk tillväxt som när det gäller den framtida behand— lingen.

åtamräkning. Som underlag för beräkning av virkesförrådets stor- lek räknas på provytorna alla träd som nått över brösthöjd och dessa sorteras på trädslag och diameterklasser.

Ergvträdsuppgifter. En viss kvot av de stamräknade träden utväl— jes som provträd. På dessa träd mäts olika volymbestämmande fak— torer såsom brösthöjdsdiameter, höjd, avstånd till kronans neder— sta del och barktjocklek.

Dessutom registreras en hel del andra uppgifter av beskrivande karaktär. För att möjliggöra rekonstruktion av avverkade träd, vars stubbar mäts vid stubbinventeringen, mäts även provträdens stubbdiameter. Vidare tas borrkärnor från provträden på vilka den årliga radietillväxten i brösthöjd kan mätas.

Följande redovisning avser att beskriva hur riksskogstaxeringens data användes i beräkningsmodellen. Med hjälp av dessa data kan provytornas Virkesförråd m fl beskrivande variabler beräknas. Träden på provytan fördelas på fyra trädslag eller trädslags— klasser och på tio 5-cm diameterklasser. Inom var och en av des- sa klasser registreras följande variabler:

Bilaga l

x antal träd

x medelålder (i brösthöjd)

x medeldiameter och medelvolym x medeltillväxt under föregående 5-årsperiod (volymtillväxt och diametertillväxt)

Uppgifterna rörande ålder, volym och tillväxt är ursprungligen kända endast för provträden. Genom en "parningsoperation har emellertid för varje stamräknat träd utvalts ett provträd som så nära som möjligt överensstämmer med det stamräknade trädet. Där— efter har mätdata från provträdet överförts till det stamräknade trädet. Denna s k provträdssimulering bygger på att man i en da— tor med stor minneskapacitet snabbt kan sortera stora datamängder. Ett första "parningssteg" innebär att de stamräknade träd som även är provträd kan identifieras och tilldelas sina egna mätupp— gifter. Bilaga l dokumenterar på ett kortfattat sätt volym— och tillväxtberäkning för enskilda träd samt tillvägagångssättet vid

provträdssimulering.

I princip vore det nu möjligt att betrakta de enskilda provytorna som beräkningsenheter och att bygga en modell av hela den svenska skogen på denna grund. Varje provyta skulle då representera en viss areal bevuxen med skog av den beskaffenhet som finns på prov— ytan. Inte minst för att kunna överblicka och verbalt beskriva skogens beskaffenhet vid olika tidpunkter samt för att kunna pre— cisera och beskriva olika skogsskötselprogram och avverkningspro- gram har det dock bedömts nödvändigt att göra en indelning av skogen och av provytorna i behandlingsklasser. Aven kostnadsskäl talar för nödvändigheten av en sådan klassindelning.

Indelningen i behandlingsklasser grundas på följande allmänna överväganden.

l. Behandlingsklasserna bör vara så homogena som möjligt med hän— syn till möjligheterna att beräkna den framtida tillväxten.

2. Klasserna måste vara relevanta med hänsyn till de beslutsreg- ler som kan behöva tillämpas i skogsskötselprogrammet och i

avverkningsprogrammet.

3. Klassindelningen måste vara så enkel och pedagogisk att den möjliggör diskussioner med beslutsfattare och representanter för det praktiska skogsbruket när det gäller realiserande av både skogsskötselprogram och avverkningsprogram.

4. Antalet klasser måste hållas på en rimlig nivå med hänsyn till databehandlingskostnaderna.

Den först nämnda punkten motiverar ett större antal klasser, öv— riga punkter talar för ett färre antal klasser. Beräkningsmodel- len bygger på en rimlig kompromiss i det att den förutser att landet kan indelas i l0—l5 geografiska områden med omkring 60 - l20 behandlingsklasser i varje område. Dessutom kan man tänka sig en indelning i 2—3 ägarekategorier.

Behandlingsklasserna kan definieras med hjälp av olika kombina- tioner av följande tillståndsvariabler:

o huggningsklass/beståndsålder o bonitetsklass/vegetationstyp

o slutenhet (täthet)

o behandlingsförslag (för gallringsskog)

Om så är önskvärt kan man dessutom särskilja vissa beståndstyper, exempelvis ädel lövskog eller vissa särpräglade områden exempel- vis areal ovan ”skogsodlingsgränsen".

En viss behandlingsklass betraktas sedan i beräkningsmodellen som ett "bestånd” och klassen kan beskrivas med ett antal till— ståndsvariabler som utgör summa eller medeltal för de provytor som tillhör klassen.

Beräkningsmodellens fas l redovisar en komprimerad beskrivning av skogstillståndet i utgångsläget behandlingsklass för behand- lingsklass. Dessutom redovisas vissa totala uppgifter för det område som behandlas. En beskrivning av FAS l—utskriften redovi— sas i bilaga 2: ”Beskrivning av skogstillståndet genom utskrift av FAS l. Definition av variabler och termer.”

Bilaga 2

Bland de nya begrepp som introduceras i beräkningsmodellen behö- ver några kommenteras särskilt.

I tidigare beräkningsmodeller har en korrigerad idealbonitetsska— la använts vilken varit grundad på beräknad medelproduktion för "bättre-hälften-skogen". Denna skala har nu justerats något på grundval av Bladh—Janz nya produktionsöversikter. För att skilja denna skala från andra bonitetsliknande uttryck benämnes den "normproduktion". Begreppet normproduktion skulle kunna betraktas som ett framtida produktionsmål;eller kan preciserade produktions— mål uttryckas i relation till normproduktionen. Om hela landet vore bevuxen med skog som producerar på normnivå skulle den tota— la produktionen uppgå till cirka 85 milj skogskubikmeter. Denna uppgift kan jämföras med den korresponderande beräkning som redo— visades i Virkesbalanser l967 (bilaga A 5.5 samt tabell A 65). Enligt denna beräkning skulle man om hela landet vore bevuxen med en förbättrad bättre—hälften skog kunna påräkna en produktion av 93 milj m3sk från befintliga skogsmarksarealer.

Det är utmärkande för normproduktionsnivån att den ligger avse— värt under idealboniteten enligt Tor Jonson på låg bonitet, sär— skilt i norra Sverige, men att den t o m ligger något högre än idealboniteten inom bonitetsklass I i södra Sverige.

Nedanstående utdrag ur normproduktionstabellen visar detta. Ut— draget anger normproduktion (m3sk per år och hektar) vid olika Jonsonbonitet utan korrektion för kalmarkstid.

Område Bonitet (idealbonitet) I II III IV V VI VII VIII

I = l0.5 8.0 6.0 4.5 3.4 2.5 l.8 l.2 Norr- och Väster- bottens lappmark

N = 4.8 3.6 2.6 1.6 1.0 0.5 N/I, % 80 80 76 64 56 42 Hallands, Blekinge, Kristanstads och Malmöhus län N = ll.0 8.0 5.8 4.2 2.9 l.9 l.3 0.7 N/I, % l05 l00 97 93 85 76 72 58

Normproduktionen har i beräkningsmodellen utnyttjats för värde- ring av den framtida produktionsmöjligheten vid prioritering av slutavverkningsskog och spelar dessutom stor roll för de normför- rådsberäkningar som utförts för att kunna precisera kraven på er- forderliga Virkesförråd i ett längre perspektiv (se vidare av- snitt 5.2).

Ett annat hjälpmedel som förts in bland de tillståndsbeskrivande variablerna i FAS 1 är ett modifierat temperatursummeindex (T— ind) som på ett schematiskt sätt sammanfattar inflytande av bredd— grad, höjd över havet samt belägenhet knuten till Angströms in- delning i lokalkontinentala och lokalmaritima områden vad avser primära förutsättningar för skogsproduktion. T—index har hittills använts endast i begränsad omfattning i samband med utvecklingen av beräkningsmodellen.

l.4 Metoder för beräkning av tillväxten

Beräkningsmodellen skall kunna beskriva skogstillståndets sanno- lika förändring period för period under hela beräkningstiden. När det gäller etablerade bestånd med en lägsta ålder av 20-60 är (beroende på bonitet och belägenhet i landet) kan en beräk- ning av den sannolika framtida tillväxten ske med hjälp av såda- na tillståndsparametrar som finns beräknade för varje provyta och behandlingsklass. När det gäller yngre skog och kalmark samt mark som ”slutavverkats" av beräkningsmodellen finns det idag inte tillräcklig kunskap för att med hjälp av tillväxtfunktioner eller på annat sätt prognosticera den framtida utvecklingen. Det är därför nödvändigt att genom externa bedömningar precisera den sannolika ungskogsutvecklingen under olika förutsättningar be- träffande metod för beståndsanläggning, skogsodlingsmaterial, ungskogsvård osv. På grundval av en sådan extern bedömning lyf- ter man in etablerad skog av viss preciserad beskaffenhet i mo- dellen vid en tidpunkt efter slutavverkning som svarar mot beräk- nad kalmarkstid plus åldern på den skog som ”planteras in”.

Beräkningsmodellens dynamiska del består därför dels av tillväxt— framskrivning av etablerade bestånd, dels av "inplantering" av etablerad skog av viss beskaffenhet vid lämplig tidpunkt efter

Bilaga 3

slutavverkning.

l.4.l Beräkning av tillväxten i etablerade bestånd

Den viktigaste tillståndsvariabeln för att beskriva en viss be— handlingsklass är volymen. Volymen (per hektar) uttrycks i skogs— kubikmeter (stamvirke ovan stubbe inklusive bark). Inom varje be— handlingsklass registreras volymen för fyra ”trädslag” (tall, gran, björk och ”löv"), och tio 5—cm diameterklasser. Om man så vill kan man istället för björk särskilja trädslagsklassen "ädel lövskog" och låta björk ingå i "löv". Var och en av de sålunda bildade delklasserna tillväxtframskrives separat. I viss utsträck- ning förekommer det också att nya träd växer upp till brösthöjd så att det måste tillskapas nya diameterklasser från botten. För detta ändamål finns en särskild "småträdsgenerator" inbyggd i beräkningsmodellen.

Informationen om behandlingsklassernas beskaffenhet i utgångslä— get kommer ursprungligen från provträden och bland uppgifterna från dessa finns nuvarande volym samt volymtillväxten under när— mast föregående två femårsperioder. Motsvarande uppgifter för diameter och diametertillväxt finns även. Uppgifter av detta slag kan utnyttjas för att prognosticera den framtida tillväxten. Vi har utnyttjat en tillväxtmodell, som efter vissa förenklirgar leder fram till en möjlighet att beräkna den sannolika skillnaden i tillväxt mellan en förfluten femårsperiod och närmast kcmmande period. Då man känner tillväxtens storlek under föregående period kan därigenom den kommande periodens tillväxt prognosticeras. Be- räkningarna grundas således på ”tillväxtdifferensfunktioner”. Dessa funktioner beräknas med utnyttjande av minsta—kvadretmeto- den. Koefficienterna är funktioner av bonitet, grundyta och ve- getationstyp. En närmare beskrivning över tillväxtmodeller redo- visas i bilaga 3; Tillväxtberäkning.

l.4.2 Metod för simulerigg_av den_unga skogens utveckling Den metod som redovisats i föregående avsnitt är inte tillämplig när det gäller plantskog och ungskog. Ett skäl för detta är att metoden förutsätter kännedom om tillväxten under föregåence

femårsperiod. Det innebär att i princip alla träd måste ha en brösthöjdsålder av minst fem år eftersom borrkärnorna för till— växtmätning tas i brösthöjd. Det finns dessutom flera andra skäl varför en tillväxtmodell av det slag som användes för etablerad skog ej är tillämplig i unga bestånd. Diametertillväxten ökar mycket snabbt i ett tidigt ungdomsstadium och kulminerar vid den tidpunkt då träden börjar konkurrera med varandra om marknäring och ljus. Den naturliga avgången är stor och okontrollerbar så länge man inte har tillgång till upprepade mätningar från perma— nenta provytor. Effekten av utförda röjningsåtgärder kan vara dra- matisk. Inväxningen av träd över brösthöjd är också svår att si- mulera.

Av skäl som ovan anförts har det varit nödvändigt att låta de unga bestånden genomgå en schabloniserad utveckling intill den tidpunkt vid vilken man ”planterar" ett framskrivningsbart be— stånd. I beräkningarna till delbetänkandet var dessa bestånd upp— byggda av de provytor som klassats som huggningsklass 82 inom respektive beräkningsområde och bonitetsklass. De bestånd som upp- kom efter slutavverkningar i beräkningsmodellen, kom härigenom att få samma genomsnittliga beskaffenhet som dagens ungskog. På grund av det nya förfarandet för beräkning av tillväxt i etable— rad skog, som beskrivits ovan, är det nödvändigt att kräva en nå— got äldre "inplanteringsskog" än den som svarar mot huggnings- klass BZ (= röjningsskog med en medelhöjd över l.3 m). Man kan exempelvis välja att bygga upp en "inplanteringsskog" av prov— ytor i åldern 20—30 på god bonitet och på sämre bonitet tillämpa ett vidare eller högre åldersintervall.

Om man emellertid vill förutsätta att framtidens ungskogar kan få ett annat utseende måste man kunna konstruera andra inplante- ringsskogar än de som representerar dagens genomsnittsbestånd. Detta skulle kunna göras genom att t ex välja ut provytor med vissa bestämda egenskaper eller genom att konstruera rent "syn— tetiska" bestånd utan användning av provytematerialet.

Den metod, som har valts i beräkningsmodellen kan ses som ett första steg, om man önskar förändra dagens genomsnittsbestånd. Denna metod konstruerar nämligen bestånd på samma sätt som

tidigare, dvs genom en sammanslagning av provytor, men väger där- vid provytorna så att inplanteringsskogen får vissa önskvärda egenskaper.

Provytorna har redan genom stickprovsförfarande en vikt, som kan sägas motsvara den areal som provytan representerar. Om man ökar vikten något för provytor med hög slutenhet och minskar vikterna i motsvarande mån för provytor med låg slutenhet, får man vid sammanslagning av ytorna en behandlingsklass med något högre slu— tenhet. Det innebär i sak att man räknar som om skogsmark med hög slutenhet skulle bli något vanligare i framtiden. Man har dock kvar variationerna i slutenhet. Det är bara tyngdpunkten som förskjutits något. Ett förfarande av detta slag skulle vara en mildare form av modifiering av inplanteringsbestånd, än att

t ex basera dem på enbart provytor hörande till bättre hälften

e d.

Man kan samtidigt ta hänsyn till andra egenskaper än slutenhet, såsom trädbestånd, och t ex öka vikten för rena tallytor på be— kostnad av provytor med hög lövinblandning. Vill man skapa en skog med större lövinblandning än i utgångsbeståndet får man å— stadkomma en förskjutning av vikterna i motsatt riktning.

På basis av ovan skisserade tillvägagångssätt har en metod för omviktning konstruerats enligt följande:

För varje provyta inom en behandlingsklass bestäms en viktfaktor, som uppfyller följande villkor:

l. Viktfaktorerna skall i genomsnitt ligga så nära l.0 som möj— ligt. Detta innebär att varje provytas vikt ändras så litet som möjligt.

2. Vissa egenskaper hos behandlingsklassen skall förbli oföränd— rade, t ex behandlingsklassens areal och normproduktion.

3. Vissa egenskaper skall styras mot nya valda värden, t ex slutenhet, andel tallytor etc.

Den metod som ovan beskrivits utgör huvudmetod för att konstruera inplanteringsbestånd med önskade egenskaper. Därutöver har det visat sig önskvärt att ibland på ett mera direkt sätt kunna på- verka både stamfördelning och tillväxt för att kunna representera en inplanteringsskog som till större andel består av skogsodling eller för att bygga in effekterna av ett förädlat skogsodlingsma— terial. Precisa beskrivningar av tillvägagångssättet redovisas i samband med de beräkningsalternativ där sådana modifieringar varit erforderliga. En extrem inplanteringsvariant utgör contor— taskogen, som konstruerats rent syntetiskt men där av beräknings— tekniska skäl råmaterialet utgörs av provytor från tallskog som stöpts om i alla erforderliga avseenden för att kunna represen- tera contortaskog.

l.5 Metod för simulering_av avverkningsprogram

Med avverkningsprogram menas fastställande av avverkningens stor— lek och avverkningsmetod samt val av bestånd. Avverkningens in— flytande på den kvarlämnade skogens tillväxt behandlas under skogsskötselprogram. Förståelsen för modellens uppbyggnad torde underlättas om avverkningsprogrammet beskrives först.

l.5.l Bestämning av avverkningens storlek samt fördelning på slutavverkning_ogh gallring__

Liksom i föregående modellversion är det nödvändigt att precisera önskad avverkning period för period med fördelning på endast två avverkningsmetoder nämligen slutavverkning och gallring. Slutav- verkning förutsättes ske i form av kalavverkning. Det har bedömts utgöra en onödig komplikation att i modellen bygga in en möjlig- het att lämna kvar fröträd för att erhålla självföryngring. Ett eventuellt kvarlämnande av fröträd kan inte i nämnvärd utsträck- ning bedömas påverka totalproduktionen. Den tillväxt som kan er— hållas på fröträden under en begränsad period torde kunna väga jämnt med den förlust som kan förväntas genom att många fröträd blåser omkull och ej tas tillvara. Ett visst hänsynstagande till fröträdsförrådet kan sägas ske genom att nu befintliga fröträd inte tillgodogöres i beräkningsmodellen utan kan tänkas vara kvarlämnade som ett "evigt" fröträdskapital. Den röjning som kan

vara utförd före inplanteringstidpunkten tillgodogöres däremot

i den totala tillgångsbalansen genom att den finns med bland de tillgångskvantiteter som finns utanför beräkningsmodellen. Som framgår av redovisningen i kapitel 2 är det ungefär 4 miljoner skogskubikmeter som tillkommer vid sidan om beräkningsmodellen i landet. Detta bör uppmärksammas vid värdering av beräkningsalter— nativ som avser enskilda beräkningsområden.

Aven gallringsuttagen måste preciseras period för period. I det fortsatta utvecklingsarbetet med beräkningsmodellen torde man böra överväga att bygga in någon monitor som bevakar att gallrings— huggningarnas omfattning och inriktning hålls inom en acceptabel nivå med hänsyn till den avverkningspolitik som ett visst beräk— ningsalternativ avser att representera. För närvarande krävs ett "trial-and—error” förfarande som emellertid underlättas av de de— taljerade utskrifter av skogstillståndets förändringar som alltid erhålles och av de ”följningar" av enskilda behandlingsklasser som kan beställas och som gör det möjligt att i detalj följa den beståndsbehandling som följer av preciseringarna i ett visst be— räkningsalternativ. Sannolikt är det risk för att beräkningsmo— dellen kan komma att ge en för optimal utveckling jämfört med

den som i själva verket kan förväntas även vid en ganska schema— tisk manuell styrning. Någon form av programmerad monitor grundad på mera övergripande kriterier skulle däremot kunna betraktas som mera "objektiv".

1.5.2 Defigition av vissa beslutsvariablgr

Specificering av ett avverkningsprogram inkluderar problemet att fördela ett givet totaluttag på behandlingsklasser. För gallring tillkommer dessutom att bestämma uttaget med hänsyn till en i förväg specificerad gallringsmall. I detta avsnitt redovisas vissa allmänna principer som legat bakom modellkonstruktionen

och utgjort specifikationer för datorprogrammeringen av systemet. Hur beräkningarna i detalj utförs bestäms inför varje beräknings— alternativ genom att man specificerar värden på aktuella styrpa— rametrar. I de fall siffervärden redovisas i beskrivningen som följer, skall dessa alltså tolkas som exempel på hur en detalj- specifikation kan utformas.

Beslutsvariabler

När man skall avgöra om ett bestånd skall slutavverkas, gallras eller lämnas utan åtgärd är beståndets ålder och Virkesförråd två viktiga beslutsvariabler. Dessa måste emellertid alltid ses mot beståndets bonitet eller normproduktion. Om man därför formulerar beslutsregler för beståndsbehandling uttryckta i ålder och virkes- förråd, krävs en uppsättning regler för varje bonitetsklass. Det ligger då nära tillhands att försöka "bonitetsjustera” variabler— na alder och Virkesförråd, dvs transformera dessa till två nya variabler som uttrycker beståndets mogenhet oberoende av bonite— ten. En ansats i denna riktning är begreppen "relativ ålder", "förrådskvot" och "produktionskvot".

Kalmarkstid + växttid

Omloppstid

Totalproduktion Virkesförråd + tidigare gallringsuttag

100 - Beståndsålder/växttid

Relativ ålder

Förrådskvot = Virkesförråd/bonitets— och åldersförväntad total normproduktion Produktionskvot = Totalproduktion/bonitets- och åldersförvän-

tad total normproduktion.

Förrådskvoten avser att uttrycka hur stort ett aktuellt virkes— förråd är i förhållande till den totalproduktion som skulle ha kunnat erhållas vid aktuell bonitet och ålder om beståndet ger normproduktion (= bättre—hälftenkvalitet). Ett bestånd som följer normproduktionen får en förrådskvot som mot växttidens slut speg- lar hur mycket av totalproduktionen som tagits ut i form av gall- ringar. Om förrådskvoten närmar sig 0.70 innebär det att gall— ringsandelen utgjort 30 procent.

Den nu tillämpade definitionen på förrådskvot skiljer sig något från den som tillämpades i förra modellversionen. Då var förråds— kvot = virkesförråd/normproduktion per hektar x ålder. I den nya definitionen tar man hänsyn till att den förväntade medelproduk- tionen vid lägre beståndsåldrar måste vara lägre än normproduk- tionen eftersom denna inte uppnås förrän vid den optimala växt— tid då medelproduktionen kulminerar. För att kunna göra en kor— rektion för detta har en normerad funktion för totalproduktionens

utveckling över tiden beräknats. Detta förlopp kan också uttryc- kas som relativ medeltillväxt över relativ ålder enligt nedanstå— ende uppställning.

Relativ ålder Relativ medeltillväxt 10 0.127 20 0.314 30 0.494 40 0.647 50 0.768 60 0.859 70 0.922 80 0.964 90 0.987

100 1.000

Förrådskvoten enligt tidigare definition multiplicerad med den

relativa medeltillväxten enligt ovan ger alltså den förrådskvot som nu användes. Produktionskvoten, som var introducerad redan

i föregående modellversion, har samma definition som tidigare. Innebörden av att ett bestånd har produktionskvoten 1.0 är så— lunda att det följer en produktionskurva som överensstämmer med den normerade utvecklingen och att dess totalproduktion sålunda svarar mot den normerade bättre—hälften nivån.

Produktionsmall

För att kunna bedöma hur stort Virkesförråd som bör finnas i

ett visst bestånd, i genomsnitt för en fastighet eller för en region för att svara mot normproduktionsnivå måste man uppenbar— ligen känna bonitetsfördelningen, åldersfördelningen samt den an- del av totalproduktionen som tagits ut eller som är avsedd att tas ut i form av gallringar. Man måste också kunna precisera gallringsuttagens fördelning i tiden. Eftersom det långsiktigt erforderliga virkesförrådet är en viktig beslutsparameter inne— bär det att den framtida gallringsstrategin och den framtida gallringsandelen också blir en viktig beslutsparameter. Såsom en viktig biprodukt till beräkningsmodellen och som ett underlag för att kunna göra normförrådsberäkningar har därför en produk—

tionsmall utvecklats som kan användas för tidsfördelning av fram— tida slutavverkningar och gallringar samt för medelförrådsberäk— ningar m m.

Den skulle också med fördel kunna användas av sådana personersom inte tror på komplicerade beräkningsmodeller av det slag som här beskrives utan som hellre räknar själva. Produktionsmallen är som tidigare antytts egentligen fristående från beräkningsmodel- len men redovisas ändå i detta sammanhang såsom bilaga 4. Den Bilaga 4 framtida möjliga avkastningen från dikad myrmark (se avsnitt 9) har beräknats med hjälp av produktionsmallen.

1.5.3 Metod för fördelning av ett givet avverkningsuttag på

behandlingsklasser __ __ _ _ Det finns principiellt två olika sätt att ange en avverkningsplan, när man som i detta fall följer ett antal bestånd (behandlings— klasser) över flera perioder.

Moriåogtal_spe£ifikatign

Specifikationen kan uttryckas horisontalt, genom att man för var— je behandlingsklass specificerar ett utvecklingsförlopp av typen ”gallring i period 2, ny gallring i period 4, slutavverkning i period 7". En specifikation av detta slag underlättas om behand— lingsklasserna i utgångsläget är beskrivna med hänsyn till vad som är nästa normala åtgärd för klassen, t ex med hjälp av hugg— ningsklassen.

Vertikal_spe£ifikatign

Det andra alternativet är att göra en vertikal specifikation, dvs man anger hur ett bestånd skall se ut för att gallras resp slutavverkas. En vertikal specifikation kräver främst att bestån— det finns beskrivet i relevanta variabler och att dessa variabler går att skriva fram i samband med tillväxtberäkningen. Metoden att specificera vertikalt saknar ”minne", dvs behandlingen är en— bart beroende av beståndets tillstånd vid periodmitten, däremot ej beroende av hur det fått detta utseende.

Både den horisontala och vertikala specifikationstekniken måste modifieras om man samtidigt skall kunna specificera totalt uttag per period, fördelat på slutavverkning och gallring.

Vid horisontal specifikation måste man därvid skjuta åtgärdstid— punkterna fram eller tillbaka, tänja ut utvecklingsförloppen el- ler klyva klasserna i delar som behandlas olika, för att erhålla önskat uttag per period. I värderingsmodellen för fastighetstaxe- ringen användes i huvudsak en horisontal specifikationsteknik, vilket var naturligt eftersom man följde varje enskild bestånds- typ endast under 50 år.

Vid vertikal specifikation kan man göra beskrivningen av gall— rings- resp slutavverkningsmogna klasser tillräckligt vid för

att man med säkerhet skall kunna erhålla det önskade uttaget och samtidigt ange en prioritetsordning för urval av klasser inom

den beskrivna ramen. Den nu utvecklade versionen av beräkningsmo— dellen bygger i huvudsak på en vertikal specifikation av avverk-

ningen.

Klf/ning

För att möjliggöra realistiska avverkningsprogram är det nödvän— digt att kunna dela en behandlingsklass i flera delar som åtgär— das på olika sätt, t ex en del som gallras, en annan del som slutavverkas och en tredje del som lämnas obehandlad. Ett av mo- tiven till att på detta sätt kunna "klyva” en behandlingsklass är att den representerar ett stort "artificiellt" bestånd, som i praktiken är spritt på många ägare över ett stort område. Även om behandlingsklassen är biologiskt mogen för en viss åtgärd är det inte troligt att hela klassen blir behandlad på samma sätt. Ett tvingande skäl för klyvning är att behandlingsklasserna är så stora att ett begärt avverkningsuttag aldrig kan fås från ett antal hela klasser. Den sista behandlingsklassen måste ändå bli kluven i en behandlad och en obehandlad del.

Qvillkorlig gch prioriterad avverkning

Ett syfte med beräkningsmodellen är att den skall möjliggöra för

användaren att efterlikna (simulera) olika avverknings- och skogs— skötselprogram. När det gäller dagens sätt att sköta skogen vet vi att urvalet av bestånd för slutavverkning eller gallring inne- håller bade element av aktiv prioritering och element som i för— hållande till beståndens utseende är oberoende eller mer eller mindre slumpartade. Förekomsten av mycket små fastigheter, arron— deringsförhållanden, topografi, brister i planeringen, tekniska svårigheter, väderleksförhållanden och en mängd andra faktorer gör att en skogsägare ej alltid följer en i förväg uppgjord pri— oritetsordning, när det gäller val av avverkningsobjekt.

Beräkningsmodellen försöker ta hänsyn till detta genom att av— verkningen delats upp i en ovillkorlig och en prioriterad del. Den ovillkorliga avverkningen blir alltid utförd, den ligger 5 a s i botten. Den prioriterade avverkningen fyller upp till det angivna taket, varvid man tar ut behandlingsklasserna i den ord— ning som bestäms av resp prioritetsfunktion för slutavverkning eller gallring. Den ovillkorliga avverkningen används i modellen även i "städningssyfte" för att förhindra vissa icke önskvärda eller orimliga utvecklingar som eljest skulle kunna uppträda i en del fall. Ovillkorlig avverkning kan exempelvis föreskrivas för bestånd som uppnår en förrådskvot som bedöms vara för hög eller för att slutavverka bestånd som blivit kvar för länge. Dessa be— handlingsklasser är oftast mycket små och skulle vara ”dyra" att behålla kvar "bearbetningstekniskt", även om det i och för sig är tänkbart att de existerar i verkligheten. Till skillnad mot den modellversion som användes för beräkningarna till delbetän— kandet sker nämligen inte nu någon sammanslagning av små likarta— de delar av behandlingsklasser. En sådan sammanslagning som hu— vudsakligen betingades av kostnadsskäl skulle nämligen bli allt— för komplicerad med beaktande av de modeller för framskrivning som nu tillämpas.

Utöver regler för prioritering finns det möjlighet att införa vissa restriktioner för såväl slutavverkning som gallring. Be— slutssystemet för fördelning av avverkningsuttaget på behandlings- klasser kan enklast beskrivas med hjälp av de symboler och styr— parametrar som användes för att specificera ett visst avverk- ningsprogram. En sådan beskrivning lämnas i bilaga 5: ”Beskriv- Bilaga 5

ning av styrparametrar...". Bilaga 5 innehåller även en beskriv— ning av de styrparametrar som erfordras för att utlösa även andra slag av skogsskötselatgärder som blir aktuella i sådana beräk- ningsalternativ som avser att belysa förutsättningarna för ökad skogsproduktion med anlitande av olika tillväxthöjande atgärder sasom gödsling, dikning av sumpskog etc. Här skall dock styrning av prioriterad slutavverkning och gallring beskrivas nagot mera utförligt.

Specifikation av prioriterad avverkning

Metoden för prioritering bygger pa att man anger en prioritets— funktion med vars hjälp systemet i varje periodmitt väljer ut be— handlingsklasser för avverkning i prioritetsordning tills det an- givna totaluttaget erhållits. Dessförinnan har således den ovill— korliga (slumpartade, mindre optimala) avverkningen tagits ut. Som tidigare nämnts måste prioritetsfunktionerna baseras pa till— gängliga och framskrivbara bestandsvariabler.

För slutavverkning kan det vara naturligt att basera prioritets—

funktionen pa relativ ålder, vilket innebär att man anger

Ps = R Ps = slutavverkningsprioritet R = relativ alder

Denna enkla prioritetsfunktion skulle innebära att den behand- lingsklass som har högsta relativa alder skulle avverkas först.

Om man dessutom önskar att av tva behandlingsklasser med närlig— gande relativa aldrar den skall behandlas först, som har bäst bo- nitet, kan detta uppnås genom att man lägger till en bonitetstenn i funktionen

PS = R + a - N N = normproduktion, m3sk/ar/ha

a = specificerbar konstant

Om tva behandlingsklasser har samma bonitet, ger denna funktion

högst prioritet åt den äldsta (enl relativ ålder). Om två klasser har samma relativa ålder och om a> 0, får klassen med högst boni— tet den högsta prioriteten. Vikten a användes för att balansera de båda variablerna mot varandra. Om a sätts mycket liten har bo- niteten ringa inflytande och vice versa: En bonitetsenhet (m3sk/ ha och år) motsvarar a enheter i relativ ålder. Följande funktioner är för närvarande inbyggda i systemet. Slutavverkningsprioritet:

Ps = Relativ ålder + p1 Normproduktion + p2 - Tillväxt + p3 - Medeldiameter

Gallringsprioritet: Pg = 100 - förrådskvot + p1 - normproduktion + pg - (relativ ålder)2

Genom att i funktionen för slutavverkningsprioritet sätta p? = - pl kan man bilda differensen normproduktion — tillväxt (N—T).

Denna brukar betecknas som tillväxtdifferensen. Om man vid an- läggande av ett nytt bestånd kan räkna med att på sikt få till— växten N m3sk/ha och år istället för T m3sk/ha och år innebär det en prioritering mot långsiktigt hög virkesproduktion att ge be— stånd med hög tillväxtdifferens en hög slutavverkningsprioritet. Det skulle föra för långt att här redovisa en utförlig diskussion för olika principer för slutavverkningsprioritering. Uppenbart är emellertid att många i praktiken använda prioriteringsregler står i strid med målsättningen att långsiktigt höja virkesproduk- tionen varför det är nödvändigt att i de praktiska beräkningsal- ternativen tillämpa en relativt stor andel ovillkorlig (mera in- optimal) avverkning.

Som framgått ovan använder beräkningsmodellen växttiden och den därav beräknade relativa åldern såsom hjälpmedel för prioritering. De specificerade växttiderna får därför inte uppfattas såsom de slutavverkningstidpunkter som i verkligheten tillämpas. Den fak— tiska slutavverkningstidpunkten för en viss behandlingsklass

blir beroende av den övriga skogens beskaffenhet och av hur stor den totala slutavverkningen skall vara.

När det gäller gallringsprioriteringen avser den sista priori- tetstermen vars koefficient är negativ (relativ ålder i kvadrat) att undvika gallring i alltför gammal skog dock utan att helt utesluta att sådan kommer till utförande. Aven balanseringen av denna term kan leda till en för optimal behandling. Det är där— för nödvändigt att testa vad ändringar i de specificerbara kon— stanterna ger för effekter genom upprepade känslighetsanalyser.

När det gäller gallringsuttagen måste beräkningssystemet också få veta hur gallringarna skall utföras. Gallringarna styrs där- för av en gallringsmall som är oförändrad i förhållande till ti— digare systemversioner. Gallringsmallen beskrivs i bilaga 5. I korthet gäller emellertid att man specificerar ett normaluttag uttryckt i procent av virkesförrådet. Detta uttag kan justeras med hänsyn till hur det aktuella förrådet avviker från ett boni— tetsberoende riktförråd. Det finns dessutom specificerbara kon— stanter som kan öka det relativa uttaget av lövskog eller av skog med låg diameter. Av ett av de produktionsprogram som redo- visas i det följande framgår att det kan bli mycket stora avvi— kelser i den framtida utvecklingen om man ändrar på gallrings— principerna. I normalfallet inriktas gallringarna så att de främjar produktionen av en hög andel sågtimmer av barrträd (hög lövdifferentiering, stort låggallringspåslag).

1.6 Metod för simulering av olika skogsskötselprogram

1.6.1 Alimän_överbii£k

Som framgick tidigare avses med skogsskötselprogram sådana åt— gärder i tiden utöver avverkning som påverkar den framtida ut- vecklingen. Liksom när det gäller att specificera det framtida avverkningsprogrammet kan man tillämpa horisontal eller vertikal specifikation eller en kombination av dessa principer. Som fram— går av den följande redovisningen bygger simuleringen av olika skogsskötselåtgärder huvudsakligen på en kombination av horison— tal och vertikal specifikation. När det t ex gäller gödsling spe—

cificeras period för period hur stor areal som skall gödslas, men valet av bestånd bygger på prioritetsreqler som beror av bestån- dens beskaffenhet.

Vid konstruktionen av olika effektfunktioner gäller det främst att klargöra när effekten inträffar, hur den förändras i tiden, hur stor den är och till vilka framskrivbara variabler den kan relateras. Om tillväxtsambanden är någorlunda klart belagda byggs de in i beräkningsrutinerna direkt. De parametrar som hålls utbytbara är framför allt sådana som beskriver osäkra förutsätt- ningar. I vissa fall har man försäkrat sig om möjligheten att mo— difiera en osäker effekt genom en generell omskalningsfaktor. 0— säkerheten kan ha sin grund i bristande kunskap om biologiska sammanhang men kan också avse osäkerhet om framtida handlingspro- gram. I båda fallen vill man ha möjlighet att räkna med alterna— tiva förutsättningar.

Flertalet av skogsskötselparametrarna specificeras gemensamt för samtliga beräkningsperioder. Denna schematisering medför att be— räkningsmodellen inte alltid är så flexibel som vore önskvärt. A andra sidan är det mycket lätt att byta en inprogrammerad al— goritm mot någonting annat. I vissa fall har det skapats en möj- lighet att föra in vissa förändringstrender. Det är exempelvis möjligt att åstadkomma en linjär förbättring av beståndsanlägg— ningen genom att efter slutavverkning begära ett vägt genomsnitt av en bättre och en sämre inplanteringsskog. Man får då period för period ange vilka vikterna skall vara.

Innebörden och användningen av olika styrparametrar redovisas i bilaga 5 (tidigare citerad). I det följande kommer emellertid vissa av dem att beskrivas och kommenteras närmare.

1.6.2 Beskrivning av vissa_skogsskötselpgrgmetrar

Iäztyg gen Kalmarhsp'e

I den tidigare modellversionen användes enkla algoritmer som be— stämde växttid och kalmarkstid som funktion av boniteten. Dessa algoritmer var dock inte tillräckligt flexibla för att kunna ef— terlikna t ex skogsvårdslagens tillämpningsföreskrifter. Nu an—

Bilaga 6

vändes därför en direkt specifikation vid varje beräkningstill- fälle av den växttid och kalmarkstid som skall tillämpas inom 0- lika bonitetsklasser. Som framgår av avsnitt 1.5.3 användes växt— tiden för att beräkna relativ ålder, som i sin tur utgör en para— meter för prioritering av slutavverkning och gallring.

36951 igjxgåns

Den naturliga avgången anges som andel av virkesförrådet per år. I delbetänkandet användes avgångsfunktioner som baserades på 1971-1972 års torrträdsinventeringar. De faktiska inventerings- resultaten hade därvid justerats ned dels med hänsyn till att det under inventeringstiden hade rätt onormalt ogynnsamma avgångs— förhållanden bl a som följd av 1969 års vindfällningar och därmed sammanhängande massförökningar av insekter. Nedjusteringen gjor- des i första hand inom stormdrabbade områden men därutöver gjor— des en generell justering som i genomsnitt torde ha uppgått till cirka 20 procent. Nu föreligger också resultat från 1973—1975 års torrträdsinventeringar. Dessa har resulterat i ungefär lika hög avgång som konstaterades 1971—1972, efter den nedjustering som kan göras med hänsyn till den onormala avgången i samband med 1969 års storm.

Man har emellertid bedömt att denna avgångsnivå fortfarande är för hög för att svara mot ett framtida genomsnitt och tillämpar därför fortfarande en reduktion av avgångsandelarna, som är på nivån 40% i norra Sverige och 25% i södra Sverige. Genom denna åtgärd kan man anse sig ha diskonterat effekterna av den nya skogsskyddslagen. I avsnitt 8 redovisas några känslighetsanaly- ser som belyser den stora betydelse som förutsättningarna be— träffande den naturliga avgången har för skogens framtida utveck- ling.

I bilaga 6 redovisas underlaget för de avgångsfunktioner som tillämpas.

Småträdsgenerering

Som tidigare redovisats är problemet med inväxning av småträd

över brösthöjdsgränsen en av orsakerna till att det med nuvaran- de kunskap inte är möjligt att ställa upp någon matematisk modeH för ungdomsutvecklingen. Istället har man måst tillgripa metoden att hoppa över ett antal år av utvecklingen på så sätt att man efter viss tid ”planterar in" ett bestånd i modellen, vars be- skaffenhet man, efter prövning i olika avseenden, kan anse re— presentera en sannolik ungdomsutveckling under de betingelser i fråga om bestandsanläggning och ungskogsvård som man i varje sär— skilt fall vill utgå från.

Aven i senare skeden av beståndens utveckling förekommer dock en viss inväxning av småträd speciellt av gran och när bestånden är glesa och luckiga. Dessa inväxande träd får i allmänhet inte nå— gon större volymmässig betydelse, men kan ha betydelse för gall— ringsinsatserna inte minst kostnadsmässigt. I beräkningsmodellen finns därför inbyggd en "småträdsgenerator” som är så beskaffad att den kan regenerera träd i diameterklassen 0—5 cm i propor- tion till det antal som under en viss tillväxtperiod växer ut ur klassen.

gallringåressrikygnsr

Principerna för att bestämma gallringsuttag och gallringspriori— tet har redovisats i föregående avsnitt. Därutöver finns det möj— lighet att föreskriva vissa restriktioner för gallringens utfö- rande som kan vara skogsskötselmässigt eller ekonomiskt betinga— de. Man kan sålunda ange lägsta respektive högsta relativa alder, da gallring får ske, man kan ange högsta maximala gallringsuttag uttryckt i skogskubikmeter per hektar. Man kan också ange mot- svarande minimiuttag per gallringstillfälle med differentiering på olika bonitetsklasser.

gallringens urxalssfiekt

Den metod för tillväxtframskrivning som tidigare beskrivits byg- ger på principen att tillväxten under en kommande femårsperiod bestäms av tillväxten under närmast föregående period. Såsom framgått bygger tillväxtmodellen på att man kan beräkna till— växtdifferensfunktioner som anger den sannolika förändringen av

tillväxten och som grundas på vissa beståndsvariabler. Modellens konstruktion kräver alltså att man vid en gallring av ett bestånd skall kunna precisera hur stor det kvarvarande beståndets till- växt är i relation till den tillväxt man känner, nämligen bestån- dets tillväxt före gallring. På grund av den utbredda användning— en av regressionsanalys i samband med konstruktion av produktions— tabeller och liknande har det funnits liten anledning att försöka särskilja gallringens urvalseffekt från den stimulanseffekt av gallring som vanligen kallas gallringseffekt. Denna senare effekt har kunnat renodlas genom Bengt Jonssons undersökningar. När det gäller urvalseffekten visade det sig att denna inte studerats sedan 1942, då Manfred Näslund ägnade den stort intresse i sitt banbrytande arbete om den gamla granskogens reaktionsförmåga.

Som underlag för att konstruera en modell av urvalseffekten har tjänat dels analyser grundade på riksskogstaxeringens provstämp— lingar, dels vissa analyser av skogshögskolans fasta försöksytor som utförts av Harry Eriksson.

Den tillämpade modellen utgår från att urvalseffekten är propor- tionell mot gallringsuttagets relativa storlek. Man kan trädslags— vis specificera den maximala urvalseffekten. Denna anger närmast hur mycket större relativ tillväxt de sist kvarlämnade träden, vid en successivt ökad gallring, skulle ha i förhållande till beståndets genomsnittliga relativa tillväxt omedelbart före gall— ringen. Om den maximala urvalseffekten är 0.30 innebär det att

de sist kvarlämnade träden skulle ha en relativ tillväxt som är 30% större än hela beståndets relativa genomsnittstillväxt. An— tagandet om direkt proportionalitet i förhållande till gallrings— uttagets relativa storlek innebär att vid en maximal urvalseffekt på 0.30 skulle man vid en 30—procentig gallring få en urvalsef— fekt av 0.09. Innebörden härav är att de kvarlämnade träden vid en30—procentig gallring kan beräknas ha en tillväxtprocent som är nio procent högre än den genomsnittliga tillväxtprocenten i beståndet. I det angivna exemplet skulle alltså de kvarlämnade träden ha svarat för 0.7 - 1.09 = 0.763 av beståndets totala tillväxt och de utgallrade träden för 0.237 av den totala till— växten. Tillväxtprocenten hos de utgallrade träden skulle såle— des utgöra 0.237/0.300;;0.79 av tillväxtprocenten i det utgall-

rade beståndet. Det exempel som redovisats ovan svarar nära mot de genomsnittliga effekter som beräknats i de tre undersökningar

som refererats till ovan.

I bilaga 7 lämnas en närmare beskrivning av de analyser som ut— Bilaga 7 förts för konstruktion av den tillämpade modellen. En svårighet

i tillämpningen är att tillgängliga analyser endast bygger på provstämplingar respektive fasta försöksytor. En maskinellt ut-

förd gallring med stor stickvägsandel ger givetvis en lägre ur— valseffekt än den som teoretiskt kan beräknas. Dels blir det ingen urvalseffekt alls i stickvägårna (som ju motsvarar parti— ell kalhuggning), dels måste urvalet av träd bli mera schablon—

mässigt.

När det gäller skador som uppkommer i den kvarlämnade skogen får dessa i modellen inte inflytande på urvalseffekten utan på gall— ringseffekten som behandlas i det följande.

gallringseifeks

I delbetänkandets underbilaga 1 (sid 24 och följande) lämnades en ingående redogörelse för hur gallringseffekten förts in i be— räkningsmodellen. Någon ändring av gallringseffektmodellen har inte skett. Härnedan lämnas en förkortad redogörelse för hur gallringseffekten simuleras i beräkningsmodellen.

Modellen bygger på en detaljstudie av gallringseffektens stor— lek som utförts av Bengt Jonsson (Rapport nr 28, 1974, från in- stitutionen för skogsproduktion: l'The Thinning Response of Scots Pine in Northern Sweden") Som framgår av titeln ingår i Jonssons studie endast tallbestånd i norra Sverige men resultaten kan ge— neraliseras bland annat med stöd av Näslunds undersökningar för mer än ett kvartssekel sedan.

Den huvudsakliga innebörden av Bengt Jonssons undersökningar är att de träd som lämnas kvar efter en gallring får en högre till— växt än de skulle ha haft om gallringen inte utförts. Tillväxt— effekten är i de intervall som är praktiskt intressanta propor— tionell mot gallringsuttagets relativa storlek. Effekten ökar

till ett maximum efter ett antal år och sjunker sedan igen men följer då en kurva som är mera utdragen i tiden. Tidpunkten för maximum ligger någonstans mellan 10—15 år för tall i norra Sveri— ge och inträffar tidigare på höga boniteter och senare på låga boniteter. Vid ett gallringsuttag på 252 kan den maximala gall— ringsreaktionen beräknas bli cirka 0.25, vilket innebär att det kvarvarande beståndet har en tillväxt som vid tidpunkten för maximal gallringseffekt är cirka 25% högre än om gallringen inte kommit till stånd. Om flera gallringar utförs i samma bestånd an— tas effekterna från dessa gallringar vara additativa.

I avvaktan på ytterligare kvantifieringar av gallringseffektens storlek har vi ansett det önskvärt att simulera gallringseffekten på ett sådant sätt att man med några styrparametrar kan öka eller minska gallringseffekten samt variera tidpunkten för maximum samt gallringseffektens varaktighet. Möjligheten att göra känslighets— analyser är inte minst betydelsefull av den anledningen att gall— ringar utförda under praktiska förhållanden sannolikt uppvisar

en lägre gallringseffekt än den som fås i kontrollerade försök. Närmare bestämt bör minskad tillväxt hos träd som skadas i gall— ringen men som överlever motivera en sänkning av gallringseffek— ten medan träd som skadas till döds förs över till torrskog med hjälp av funktionerna för naturlig avgång. Dessa senare är emel— lertid ännu så länge inte åtgärdsrelaterade utan speglar som ti- digare framgått endast genomsnittliga nivåer. Vad beträffar ma— tematisk konstruktion av gallringseffektmodellen samt använda styrparametrar hänvisas till bilaga 5.

Bistgriskajallrinsa:

Nära sammanhängande med problemet att simulera gallringseffekter är problemet att i beräkningsmodellen på rätt sätt föra in effek— ten av tidigare utförda gallringar. När vi med hjälp av provträds— data beräknar tillväxtdifferensfunktioner kommer dessa att inne- hålla en genomsnittlig gallringseffekt vars storlek beror på ti— digare utförda gallringar och som inte låter sig direkt beräknas. En behandlingsklass som nyligen gallrats kommer sannolikt att öka i tillväxt med ett större belopp än det som beräknas med hjälp

av funktionen och en annan behandlingsklass som just har passerat

tidpunkten för maximal effekt från närmast föregående utförd gallring kan väntas tappa mer i tillväxt än vad differensfunk— tionen ger besked om. För att få en så riktig tillväxtprognos som möjligt för en viss behandlingsklass måste man alltså veta var någonstans på gallringseffektkurvan klassen i genomsnitt be— finner sig. När beräkningsmodellen väl bringats att starta är det lätt att hålla reda på tidigare gallringar, men modellen kräver att man kan ge "startvärden” för varje behandlingsklass. Med hjälp av dessa startvärden är det möjligt att för varje behand— lingsklass beräkna hur stor del av den sist uppmätta tillväxten som är betingad av tidigare gallringar, vilket innebär att den tillväxt som skall beräknas för nästkommande period kan ges ett tillskott, positivt eller negativt, beroende på tidpunkten och storleken av tidigare gallringar. Preciseringen av startvärden måste tyvärr ske på grundval av ganska grova subjektiva bedöm— ningar, men det är möjligt att genom känslighetsanalys hålla fel- möjligheterna inom kontroll. En kontrollmöjlighet är att summan av alla gallringseffekter kan beräknas period för period och den summan bör bli någorlunda konstant om gallringsintensiteten inte ändras. Vad beträffar precisering av styrparametrar hänvisas till bilaga 5.

1.7 Beskrivning_av ett beräkningsalternativ

Avverkningsberäkningsprogrammet (FAS 3) lämnar sina resultat dels i utskrifter, som alltid erhålls och dels i utskrifter, vilka kan beställas vid varje körningstillfälle. Dessutom finns ett speci— ellt resultatredigeringsprogram (FAS 4), som kan köras direkt efter FAS 3.

Dessa resultatskrifter behandlas i det följande.

1.7.1 FAS_3fgt5k£iitgr

Resultatet från en avverkningsberäkning sammanfattas på det s k FAS 3—sammandraget (se figur 2). Denna redovisning fungerar som en balansräkning, där man genom att lägga till och dra ifrån vir— keskvantiteter erhåller ingångsvärdet för nästa period. Nedan följer en förklaring till den kortfattade texten i sammandraget.

För närmare förklaring av vissa begrepp hänvisas till bilaga 5.

I redovisningen nedan har tabellrubrikerna i datautskrifterna

skrivits i den form de förekommer vilket är förklaringen till att

det ibland saknas prickar resp ringar över a och 0. Från vänster

på utskriften förekommer följande begrepp:

PER : lO—års period, löpande numrering

Begrepp, hänförliga till varje periodstart

AREAL VOLYM VID PERIODSTART

URSP

TILLVAXT OCH AVGANG

OVER 5 CM

INVAXN

SMATRAD

UNGSKOG

EFFEKTER AV

AVGANG UTTAG VID PERIODMITT

: Arealen skogsmark i miljoner hektar : Förrådet i miljoner m3sk uppdelat

på FRISK: friskt förråd och TORR : torrt förråd

: Anger hur stor procentandel av den

ursprungliga volymen (dvs vid står— ten av period 1), som återstår

: Begrepp under denna rubrik är hän—

förliga till de två 5-årsperioderna inom varje lO-årsperiod (rad 1 och rad 2). Totalbeloppen för varje 5-årsperiod är angiven i miljoner m3sk enligt följande:

: Tillväxt hos de träd som växer en—

ligt tillväxtfunktioner

: Tillväxt hos de träd som passerar

5-cm brh

: Tillväxt hos träd under 5—cm brh : Tillväxt hos träd i bestånd under

inplanteringsålder, vilka växer en—

ligt schablon

: Effekter av skogsskötselåtgärder

uppdelade på GALLR: gallringseffekter och GODSL: gödslingseffekter

: Avgång enligt dödlighetsfunktioner

: Begrepp under denna rubrik avser

hela lO—årsperioden och är angivna

i miljoner m3sk. Alla virkesuttag förut- sättes bli utförda i mitten på varje lO—

årsperiod

SLUTAVV : Slutavverkningsuttag av friska träd över 5 cm brh

GALLRING : Gallringsuttag av friska träd över 5 cm brh

SMA : Uttag av friska träd under 5 cm brh i

både slutavverkning och gallring

TORR : Uttag av torrträd i både slutavverkning och gallring GODSL AREAL : Även utförda gödslingar eller andra skogsförbättringsåtgärder tänkes förlagda till mitten av lO—årsperioderna. GODSL AREAL ånger följaktligen under perioden gödslad areal i miljoner hektar.

Redovisningen i figur 2 erhålles alltid. Det finns även ett an—

tal olika specialutskrifter för kontroll av olika parametrar. Dessa kan vid körning beställas särskilt (se bilaga 5). Här finns Bilaga 5 möjligheter att studera detaljerade utskrifter av skogstillstån— dets förändring inom en viss behandlingsklass vid varje period— skifte eller ännu tätare. Det går även bra att ta fram samtliga inplanteringsklasser för hela beräkningsperioden samt utskrifter

av mera beräkningsteknisk karaktär.

För att kontrollera hur urvalet av behandlingsklasser som skall slutavverkas, gallras eller gödslas, tillgår kan man beställa en kortfattad utskrift av samtliga behandlingsklasser vid önskad periodmitt. I denna utskrift kan de enskilda behandlingsklasser— na identifieras och där framgår också vilken behandling de ut- sätts för. Vidare framgår hur klyvning av klasserna sker.

LWZjäjygyUgg

Utskrifterna från FAS 4 har en högre detaljeringsgrad än FAS 3- sammandraget och här ges möjlighet att följa utvecklingen av ett stort antal parametrar över den tidsperiod som avverknings— beräkningen omfattar.

Figur 2. Exempei_Bå_FAS_3-åammgngrgg

: A

orQ

1

5 3

ADEAL 1.730 1.730 1.730 1.730 1.730 1.730 1.730 1.730 1.730 1.730 1.730

S A M M A N O P A G

VOLYM vID PERIOOSTART Fnlsk upsp TORR 195.a5 100. 7.8 198.59 100. 10.0 197.33 100. 11.2 195.?0 98. 11.9 191,36 93. 11.9 189,07 86. 11.4 137.60 74. 11.1 187.36 64. 9.7 199.07 50. 7.5 188.AA 36. 6.7 188.49 19. 6.5

Y

62

T I L L v A x T

OVED 5 C"

20.07 2k.08 27.52 24.23 25.96 22.15 20.65 20.74 23.39 21.33 23.52 21.40 23.01 21.75 24.24 22.70 25.11 22.82 26.95 22.78

IN- VAXN .77 .55 .78 08? .90 .Sk .92 .37 62" .Sa

.69 .59 |57 .62 .56 .66

.61 .63 .51 .53

SMA— YQAD

.ns. .m— .05 .06 .06 .na .03 .03 .02 .OÅ .04 .06 .04 'na .05 .05 .04 .06 .na .na

0.00 0.00

0 C H UNG— SKOG

3.30 2.92 IIPP 1.73

A V G A N G EFFEKTEQ AV GALLR GODSL

-.05 0.00 -.25 1.29 -.52 .73 _.90 0.00 -054 0.00 _.32 0.00 -.22 0.00 '.05 0.00 .11 0.00 .18 0.00 .37 0.00 .63 0.00 .50 0.00 .88 0.00 1.04 0.00 1.09 0.00 1.10 0.00

.97 0.00 1.00 0.00 .90 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00

AV- GÅNG

2.77 2.38 2.4. 2.55 2.84 2.3R 2.72 2.30 2.63 2.23 2.53 2.06 2.39 1.94 2.29 1.06 2.26 1.06

1977-10-19 UTTAG VID PERIODNITT SLUT- GALL— TORP ÅVV. RING SFA 66.70 5.20 .38 3.10 43.00 9.00 .27 4.21 63.00 0.00 .33 4.73 62.00 11.00 .37 5.26 41.00 12.00 .24 5.57 60.00 13.00 .27 5.13 60.00 13.00 .3" 6.04 39.00 14.00 .31 6.26 39.00 19.00 .28 5.42 39.00 16.00 .31 4.67 0.00 0.00 0.00 0.00

GODSL APEAL

.171

0.000 0.000 0.000 0.000 0.000 0.000 0.000 0.000 0.000 0.000

SOU 1978:7 Beräkningsmodellen 43 FAS 4 ger följande utskrifter:

utveckling av åldersklassfördelningen

— utveckling av förrådet/ha över åldersklasser

— detaljerad redovisning av skogstillståndets utveckling detaljerad redovisning av gallringsskogens utveckling före åtgärd

- detaljerad redovisning av avverkningsuttagets utveckling i slutavverkning och gallring

följning av utvalda behandlingsklasser vad avser ett mindre antal viktiga parametrar från kalmark till slutavverkning.

Utvecklingen av åldersklassfördelningen och förrådet per ha redo- visas dels per bonitetsklass och dels totalt.

De utskrifter som i uppräkningen ovan kallats detaljerade finns i den s k FAS 4—detaljredovisningen (se figur 3).

Tabellerna i denna är namngivna enligt nedan:

— FORRAD: Ger skogstillståndet totalt

— GALLRING BESTANDET FORE ATGARD: Ger tillståndet i de skogar som gallras

GALLRING UTTAGETS BESKAFFENHET: Ger beskaffenheten av gallrings- uttaget — SLUTAVVERKNING: Ger beskaffenheten av slutavverkningsuttaget

Innan en närmare redovisning av dessa tabeller sker måste påpe- kas att uppgifterna för varje period (PER) i tabellen "FORRAD” gäller periodstart medan de i övriga tabeller gäller periodmitt. Detta finns angivet med beteckningen PER SKFT (period skifte) i tabell ”FORRAD”.

Samtliga 28 begrepp i tabellerna är numeråde enligt uppställ— ningen nedan.

1. AREA: Areal, 1 OOO—tal ha 2. VTOT: Totalförrad, m3sk/ha (inkl torra) 3. VTRR: Torrförrad, m3sk/ha

Figur 3. E_xgmgeig

& FAS Ål,-detalj

redovisning_

7 n s 6 n : 7 A L J 6 : o 0 v 7 s 6 1 n 6 v 6: roll-n pga | ; 1 6 5 I 7 6 I 10 ll SIFY anta v707 vrnn 7vl7 ILO namn 5766 utan 6776 rkvv nun! ] 1730 117 6 91 16 1005 19 16 69 2,6 2 1736 121 6 33 95 36 107: 19 16 67 191 3 1710 121 6 :o 9! 36 996 19 16 61 |»; . 1130 120 7 se 00 36 950 19 16 66 167 5 1730 Ill 7 30 90 36 695 19 16 69 156 6 1730 116 7 30 9! 36 069 19 16 69 196 7 1730 116 6 31 96 36 B?. 19 16 69 15! 6 1736 116 6 3: 69 16 666 19 16 69 156 9 1730 11! 5 32 66 36 av: 19 16 67 16» 10 1730 113 6 32 79 36 902 19 16 66 16? 11 1730 113 6 32 1! 36 nu: zu 16 66 lbl aALLnlNG nzsvonotv ron: lralno 1 a 2 s 6 7 6 9 xo " n PID 6926 v7ov 7790 lLo navn 576! 016» 6776 rnvr unur va7 | 119 166 7 63 36 2261 16 76 91 192 106 7 160 209 6 77 36 1916 16 27 77 269 99 ! 161 169 6 70 3! 1767 1! 76 7! 215 91 6 276 16] 6 66 30 1767 16 7? l6 156 107 5 ;o) [QQ ! 7? nu 1626 1- 72 77 166 101 6 311 19! 3 70 31 1330 10 ?! 79 IF! ln] 7 321 193 . 61 36 1703 17 ?? !! 166 97 6 326 159 6 69 32 1907 I! P? 79 183 |”! 0 116 151 6 66 31 1661 16 >; 6; 176 106 ln 33] 166 4 66 29 1533 17 22 |. 150 107 GALLIING u77na£7s ntsxnrrzxutt ! 3 5 7 ! [7 26 1! 19 20 ?] PID v707 vtnn lLD svan Dlll YALL cout onan !Jln Ova s-ln | 55 7 63 con 15 19 o 66 76 || 71 ? 73 6 76 7?! 17 19 0 61 l' 6 16 3 56 6 71 666 17 96 o 61 16 |: 11 6 66 6 65 610 |! 37 0 37 19 11 13 4 66 3 73 6.9 17 61 0 3! 12 12 ' 6 66 3 69 666 17 61 o 36 11 16 * 7 65 6 61 623 IS 33 0 36 17 17 13 I 66 6 60 566 17 3: n 1: 16 70 11 9 69 6 67 579 17 11 6 37 16 I! 10 10 67 6 67 562 16 36 6 J? 16 I! 9 SLu7ovvzanlun 1 2 3 ' 6 7 | 9 10 11 12 OEI AB!! 7707 VTRI ALD kan» s7An Olin 6776 rxv7 Naut vat 1 249 19! 9 111 !! 1l67 ?? 26 6! 616 79 7 166 27! 10 117 39 1376 23 30 nu 667 95 3 176 269 21 125 36 1361 22 29 19 619 91 6 176 266 26 136 so 1306 21 ?. 6! 165 93 ! lll 307 39 132 37 1552 22 36 76 656 106 I 127 760 !) 177 36 1200 23 32 77 53! 109 7 126 351 36 137 37 1120 26 3? 76 606 10! & 110 17? 62 160 31 [129 26 33 |? 602 110 ' 169 29] 29 136 29 751 29 ?6 76 356 109 10 160 26: 19 ll! )? 676 76 ,6 66 366 196

1? va7 kl 67 60 c. 96 96 en nu 96 95 9.

I) 9707 199 257 196 161 I.! 106 151 INC 1.5 170

22 'I! 35 21 26 61 63 31 33 37 61

13 9707

332 6?! 303 357 603 656 636 666 390 300

13 on7 1'6 171 163 167 163 IS, 191 16: 156 166 191

16 Bli!

u : a a = : : a = & =

= a = > 3 3 = =

[6 669!

171

_ J : = a = a 0 0 a :

fl > I n

3 = = : a = : a = 3

[! CIPF

= = a a : a = 3 = =

1! CAD!

: a a o a = a o : e :

Z ( Ill— !,

3 o a a : :

|A NVSK

e o a = = a a = a o

16 uvsw o 16 26 36 66 51 66 66 73 Nl en

17 76LL >! ]! za 67 66 65 1- 1! 37 62

;» LlSo 16 12 15 ln [6 13 12 15 11 10

17 YALL >o ?: :o ?! en 16 21 76 11 66

1977-10.]. 17 ]! . YILL i'lh D zl 60 | 27 61 o 2. 00 l 2. 40 0 2. 50 7 30 56 7 12 52 7 35 69 7 36 66 1 37 63 l 39 66 l 1! I, 20 ODIN DJID OV! 53 17 7 06 12 6 57 17 l 41 9 7 39 o I 30 7 10 60 || II 3! 9 16 62 0 12 36 6 |; 20 || 19 cnn7 enl» IJLD 0 06 ! n 66 s 6 66 s 0 69 5 0 7. ! 0 71 6 0 69 ! 0 13 5 0 S. 3 n 64 ;

BONKLISS SAMthn.

20 ?! OV! 5-10 3 9 9 11 9 11 5 9 6 l 7 7 0 7 9 I 10 0 12 7 13 7 21 22 5-10 -15 16 30 13 16 10 20 10 35 7 39 6 25 . zh * 25 7 30 7 33 20 ?! DVI 5-10 3 ! 0 6 3 0 3 5 O 3 9 1 5 l 7 1 6 0 7 0

22 -19 17 19 16 16 20 21 21 16 17 17 [I

23 -25 61 66 63 69 3! 6! 6- 6! 37

37:

:; nu n n 12 12 I! 16 17 g

23 'I! |? 91 91 A. 63 39 62 66 65 66 6?

26 296 13 77 7.7 16 19 21 17 22 20 23

23 -?5 60 26 33 63 41 36 51 60 6.

76 256 3? 7! "33 31 30 I? ;- 31 !? 31

70 756 .. 57 52 0" .. 0" 0— 03 .. 92

>! [NFL 607 693 537 706 711 666 636 506 607 566 577

27 0156 70 77 79 77 77 76 77 73 I! 07

r _ av 6 :

Quo-awwuoo

4. TVXT: Tillväxt under senaste S-årsperioden, tiondels m3sk/ha och år (kan ej anges för period l i tabell "FORRAD")

5. ALD: Volymvägd genomsnittsålder

6. NRMP: Normproduktion (tiondels m3sk/ha)

7. STAM: Stammar/ha (frisk 5+ brh)

8. DIAM: Grundytevägd medeldiameter, cm (frisk 5 + brh)

9. GYTA: Grundyta, m3/ha l0. FKVT: Förrådskvot, % ll. NRMF: Bonitets— och åldersförväntad total nomrproduktion,

m3sk/ha

l2. PKVT: Produktionskvot, % l3. PTOT: Totalproduktion, m3sk/ha l4. GARE: Gödslad areal under senaste lO-årsperioden, l OOO-tal hektar

l5. CARE: Contortatallareal, l OOO-tal ha l6. NYSK: Arealandel bevuxen med skog som ej fanns vid starten av period 1, % l7. TALL: Volymandel tall, % (frisk 5+ brh) l8. GRAN: Volymandel gran, % (frisk 5+ brh) l9. BJAD: Volymandel björk, % (frisk 5+ brh). I länen K, L och M volymandel ek och bok, björk finns här i 20 OVR 20. OVR: Volymandel övrigt löv, % (frisk 5+ brh) 2l. 5—10: Volymandel mellan 5 och lO cm i brösthöjd, % (frisk) 22. lO-lS: Volymandel mellan l0 och l5 cm i brösthöjd, % (frisk) 23. -25: Volymandel mellan l5 och 25 cm i brösthöjd, % (frisk) 24. 25+: Volymandel större än 25 cm i brösthöjd, % (frisk) 25. INPL: Areal bevuxen med skog under inplanteringsålder, l OOO—tal ha 26. CONT: Volymandel contortatall, % (frisk 5+) 27. BlS+: Volymandel barr större än l5 cm i brösthöjd, % (frisk) 28. Ll5+: Volymandel löv större än l5 cm i brösthöjd, % (frisk)

De med bokstäver betecknade figurer som förekommer i resultats- redovisningen i kapitel 5-7 är baserade på FAS 4—utskrifter en- ligt följande:

Figur B och C grundas på den detaljerade förrådsredovisningen medan figur D grundas på slutavverkningsskogens respektive gall— ringsuttagets beskaffenhet. Som framgår av figur 3 finns det

möjlighet till en betydligt mer detaljerad redovisning av skogs-

tillståndets förändring än som är möjlig att ge i en landsomfat—

tande översikt. I FAS 4 finns möjlighet att följa ett antal (max 20) behandlingsklasser från kalmark till slutavverkning vad avser ett antal viktigare parametrar. Denna utskrift ger använda— ren möjlighet att i koncentrerad form kontrollera skogstillstån- dets utveckling på behandlingsklassnivå, och har stor betydelse i samband med testkörningar av olika beräkningsalternativ.

FAS 2 som huvudsakligen är av teknisk natur har inte behandlats

ovan men beskrives i korthet i bilaga 5.

SOLJI97&7 2 BESKRIVNING AV SKOGSTILLSTÅNDET 1 UTGÅNGSLÄGET ÅR 1970 (l968—72)

2.l Principer för redovisningen

Som tidigare nämnts baseras modellberäkningarna på riksskogstaxe- ringen l968—72, vilket innebär att det medeltillstånd som beräk- ningarna bygger på närmast är hänförligt till år 1970. Utveck- lingen under perioden l97l-l976 är i huvudsak känd och förhållan- dena under de sista åren på l970-talet kan med relativt stor sä— kerhet bedömas. I detta kapitel redovisas därför en beskrivning av skogstillståndet i utgångsläget år l970 och i samband därmed redovisas tillämpad indelning i redovisningsområden, beräknings— områden och behandlingsklasser. I kapitel 3 redovisas sedan grun- derna för en framskrivning av skogstillståndet från l970 till l980. När det gäller utvecklingen under l970-talet redovisas inte några alternativ utan det tillstånd som beräknas råda år l980 är identiskt för samtliga alternativ.

I kapitel 4 redovisas en sammanfattande beskrivning av de tre fullständiga beräkningsalternativ som skogsutredningen beställt, varefter vart och ett av alternativen redovisas i kapitlen 5—7. Kapitel 8 redovisas känslighetsanalyser som är av intresse för samtliga tre beräkningsalternativ. I kapitel 9 slutligen redovi— sas den beräknade effekten av ett program för dikning och göds— ling av myrmark. Liksom när det gäller möjligheterna att till— godogöra annat virke än konventionellt stamvirke ligger diknings— programmet utanför beräkningsmodellen, men är med i denna bilaga av redovisningstekniska skäl.

2.2 Indelning i redovisningsområden, beräkningsområden och

behandlingsklasser

Vid redovisning av delbetänkandet tillämpades en indelning i tre redovisningsområden och ll beräkningsområden. Indelningen i re— dovisningsområden styrdes delvis av indelningen i beräkningsom- råden och denna indelning var densamma som tillämpades vid ut- vecklingen av en värderingsmodell för l975 års fastighetstaxe— ring. Av kostnads- och tidsskäl gjordes nämligen vid beräkning—

arna för delbetänkandet inte någon ny FAS l körning utan man an— vände samma som använts för fastighetstaxeringsutredningen. In— för de nya beräkningarna visade det sig önskvärt att arbeta med något mindre beräkningsområden och det visade sig också lämpligt att dela det sydligaste redovisningsområdet i två delar varige— nom de nya beräkningarna grundas på l6 beräkningsområden och 4 redovisningsområden. (Figur 4)

Liksom tidigare har det visat sig mindre lämpligt att föra Got— land till något av de övriga beräkningsområdena medan Gotland samtidigt är för litet att kunna utgöra eget område.

När det gäller att beräkna virkestillgången har därför den möj— liga framtida avverkningen på Gotland betraktats som en konstant (se avsnitt 3.1) som hållits utanför beräkningsmodellen.

En detaljerad beskrivning av skogstillståndet enligt l968—72 års riksskogstaxering har lämnats i delbetänkandet och upprepas där— för ej här. I tabell l redovisas emellertid vissa basdata för de olika beräkningsområdena.

Bland de uppgifter som ingår i tabell I finns beräknad normpro- duktion, som alltså enligt tidigare given definition svarar mot den produktion, som skulle kunna förväntas vid jämn åldersför— delning och ett skogstillstånd som svarar mot den bättre hälften enligt riksskogstaxeringens produktionsöversikter.

På grundval av de principer som redovisats i kapitel l-3 har det skett en indelning i behandlingsklasser där en kombination av ve— getationstyp och bonitet utgör en överordnad indelning. Den grundläggande tanken har varit att områdesvis urskilja en eller flera klasser av torr mark. Dessa klasser har huvudsakligen låg bonitet och är i allmänhet talldominerade. På motsvarande sätt urskiljes inom varje område (eller nästan varje område) en sump- skogsklass. Denna klass består huvudsakligen av skog med låg bo— nitet men i vissa fall kan även bättre boniteter ingå. Sprid— ningen i trädbeståndssammansättning är nwcket stor, vilket inne- bär att sumpskogsklassen normalt är mycket heterogen. Särskil- jandet av en sumpskogsklass betingas huvudsakligen av önskemå— let att kunna särbehandla sumpskogen skogsskötselmässigt,

Figur 4. Indelning i beräkningsområden gch redovisningsgmråden

OMRÅDE ]

OMRÅDE 2

Tabell l. Några basdata för beräkningsområdena

0mråde1/

BDL BDK ACL ACK Z:J Y

Område l

ZzHSI Nzö

X

BCU

Område 2 ST

OPzDR Område 3 DE

P:VN

FGH KLM

Område 4

Område 1-4 Gotland Hela riket

Areal skogsm

1000 ha

2 200 l 826 1 990 1 298 2 135 1 729

Andel D3+E (areal) %

29 34 25

41

34

130 130 146 108 217 203

Virkesförrådz/ milj m3sk

___—_______________________________________._—__

Tillväxt3/

242 334 322 310 558 590

Normprod4/

333 402 398 350 555 588

Avverkning5/

1971—75

287 308 265 218 549 469

_______________________.__.___—_——————

11 198

888 1 812 1 461 1 079

33 33 37 33 31

934

62 192 170 136

2 356

128 514 524 425

2 626

187 652 555 529

2 096

130 628 550 471

______________________________________——-———————

5 240 1 921 758 34 37 35

560 224 99

1 591

703 327

1 923

923 407

1 779

960 291

___________________—________——————-—-——————

2 679

937 741 1 985 553

36 32 28 27 21

323 125 95 254 71

1 030

411 345 905 293

1 330

541 463

1 151 431

1 251

485 372 980 289

___________________________—___——-—————————

4 216

23 333 126 23 459

27 32 51 32

545

2 362 12 2 374

1 954 6 931 31 6 962 2 586 8 465 39 8 504 2 126 7 252 35 7 285

10 000 m3sk/år 5/ Total kvantitet enligt PM 32, fördelning enligt stubbinventering, 2/ Rå skog 3/ Avsatt

l/ Beteckningar se sid 37 verkat och självgallrat virke, 10 000 4/ Enligt N-E Nilsson 1976 05 18,

klimatjusterad tillväxt 1968-72

10 000 m3sk/år

m3sk/år

, exkl tillväxt på av-

exempelvis genom att utföra dikning och gödsling. En fördel med avskiljande av en eller flera torrskogsklasser samt en sumpskogs- klass är att den kvarvarande huvuddelen av skogen (benämnd frisk) efter indelning i lämpliga bonitetsintervall blir någorlunda ho— mogen.

Vid indelningen i behandlingsklasser användes följande gruppbe— teckningar för att inom olika beräkningsområden sammanfatta olika grupper av vegetationstyper:

Lav (=lavskog, lav dominerar i bottenskiktet) Torr (=lavskog + mjölon + kråkbär + ljung) Kråkling (=lavskog + mjölon + kråkbär + ljung + lingon) Sumpskog (=tallsumpskog + övrig sumpskog,sumpmossor dominerar) Frisk skog (=övriga skogstyper sedan torrare och fuktigare typer enligt ovan avskilts) Dessutom särbehandlas i vissa områden areal ovan skogsodlings- gränsen samt ädel lövskog.

Följande kombinationer av vegetationstyp/bonitetsklass samt spe— cialindelningar tillämpas i olika beräkningsområden.

Område Beteckning Antal Indelning

klasser BD lappm BDL 6 Lavskog, kråkling, sumpskog, AC lappm ACL friskzbon 1—5, bon 6+, ovan

skogsodlingsgränsen

BD kustl BDK 5 Torr, sumpskog, frisk bon l-4, AC kustl ACK 5, 6+

Y län Y 5 Torr, sumpskog, frisk bon 1—3, X län X 4, 5+ N län exkl Särna—Idre N:o

Z Jämtland Z:J 6 Torr, sumpskog, friskzbon 1-4, 5, 6+, ovan skogsodlingsgränsen

Z Härjeda- Z:HSI 5 Torr, sumpskog, frisk bon 1—5, len + Särna- 6+, ovan skogsodlingsgränsen Idre

Område Beteckning Antal Indelning

klasser B, C, U län BCU 4 Sumpskog, bon l-2, 3, 4+ 0, P Dals—

land, R län OPzDR P Västergöt-

land, N län P:VN F, G, H län FGH

D, E län DE 3 Bon 1—2, 3, 4+

S, T län ST 5 Torr, sumpskog, frisk bon l-2, 3, 4+

K, L, M län KLM 3 Adel lövskog, bon 1—2, 3+

I län I Behandlas ej

Med den kombinerade vegetationstypen/bonitet som överordnad in— delning sker sedan en ytterligare indelning grundad på en kombi— nation av huggningsklass och åldersklass. Huggningsklassen grun— das på en fältbedömning av närmaste lämpliga åtgärd medan ålders— klassen utgör en indelning i 10-20 åriga—åldersklasser. I tidiga— re avverkningsberäkningar har huggningsklassen varit huvudindel— ningsgrund men är numera mindre lämplig genom att den inte är framskrivningsbar. Eftersom man måste sätta stort värde på den bedömning av slutavverkningsmogenhet som sker i fält har utvägen valts att använda en kombination av huggningsklass och ålders- klass som nästa sorteringsvariabel. De tre slutavverkningsklas— serna D3, DZ och E har sålunda sammanförts i en klass varefter skogen i övrigt delas in efter ålder. Vad beträffar definitionen av huggningsklasser se bilaga 2. I ett nästa sorteringssteg sker sedan en indelning efter slutenhet och för skog i gallringsåldern sker en ytterligare indelning efter bedömt gallringsbehov.

Det totala antalet behandlingsklasser inom ett beräkningsområde varierar mellan 45( 3 x 15) och 108(6 x 18).

2.3 Grunddata rörande skogstillståndet i utgångsläget

FAS l—utskriften utgör en mycket detaljerad och problemorienterad beskrivning av skogstillståndet i utgångsläget. Under arbetets

fortskridande har fullständiga FAS l-utskrifter distribuerats till personer som deltagit i olika referensgruppsmöten, men det skulle vara för dyrbart att offsettrycka FAS l-utskrifter för samtliga områden. Vi har istället valt att sammanställa ett få— tal arkivexemplar, men kan mot självkostnad tillhandahålla ut— skrifter över vissa områden eller hela landet. I detta samman- hang bör emellertid framhållas att beräkningsprogrammen är helt flexibla varför det är lätt,ehuru inte så billigt, att framställa nya FAS l-utskrifter med valfri indelning i beräkningsområden och behandlingsklasser. Inom ramen för uppdraget från skogsutred- ningen har det exempelvis inte varit möjligt att genomföra beräk- ningsalternativ för skilda ägarekategorier. Man kan även tänka sig områdesindelningar som är grundade på biologiska eller klima- tiska överväganden, exempelvis med anlitande av de T-index som finns beräknade.

I det följande redovisas några översiktliga sammanställningar, som kan tjäna syftet att möjliggöra jämförelser mellan olika be- räkningsområden. Tabell 2 gör en jämförelse mellan den nya be- räkning av Virkesförråd och tillväxt som skett genom provträds— simulering och de äldre beräkningar (KUB 73 och TILLVÄXT 73) som utgjorde underlag för de beräkningsalternativ, som redovisades i delbetänkandet.

Som framgår av tabellen resulterade den nya beräkningen grundad på ”parning av provträd och klavträd" i ett totalresultat som närmast är identiskt med den tidigare beräkningen. För hela ri- ket uppgår den totala avvikelsen i Virkesförråd —0.02% och när det gäller tillväxten är avvikelsen —0.4%. Om man ser på enskil- da beräkningsområden finner man den största skillnaden inom områ- de ST (+ 3.200.000 m3sk) och OP DR (-l.800.000 m3sk). Skillnaden sammanhänger med att olika områdesindelning tillämpats i grund— beräkningarna. Som framhållits tidigare utgör det nya ”parnings- förfarandet" en förutsättning för att kunna använda tidigare tillväxt som beroende variabel när det gäller att beräkna den sannolika framtida tillväxten.

Som tidigare framgått innehåller FAS 1 en beräkning av normpro- duktionen inom olika behandlingsklasser i beräkningsområden. Om

Tabell 2. Jämförelse mellan ny FAS 1 och beräkning i rapport 21/75

IRiksshosszaÅeLingenJ 268-121 _____________

Rå volym 0 cm+. 100 000 m3sk Avsatt klimatjusterad tillväxt, Område Ny FAS 1 21/75 Differens 10.000 m3sk

Ny FAS 1 21/75 Differens

BDL 1177 1167 +10 242 253 -11 BDK 1229 1237 - 8 334 332 + 2 ACL 1377 1384 - 7 322 332 —10 ACK 1041 1042 - 1 310 305 + 5 Z:J 2063 2064 1 558 570 —12 Y 1965 1976 -11 590 605 —15 Område 1 8852 8870 -18 2356 2397 -41 ZzHSI 569 577 - 8 128 133 - 5 n:o 1888 1884 + 4 514 522 8 X 1675 . 1677 - 2 524 513 +11 BCU 1309 1307 + 2 425 416 + 9 Område 2 5441 5445 - 4 1591 1584 + 7 ST 2232 2200 +32 703 704 - 1 OPzDR 937 955 —18 327 326 + 1 Område 3 3169 3155 +14 1030 1030 i 0 DE 1200 1201 1 411 406 + 5 P:VN 927 922 + 5 345 346 1 FGH 2474 2477 — 3 905 903 + 2 KLM 701 704 — 3 293 293 * 0 Område 4 5302 5304 - 2 1954 1948 + 6 Gotland 113 113 - 32 32 - Riket 22879 22887 - 8 6963 6991 -28 Skillnad —0.03% —0.4%

all skogsmark var bevuxen med skog av normkvalitet och om ålders— fördelningen vore jämn skulle vi kunna förvänta en produktion av 85 miljoner skogskubikmeter, vilket kan jämföras med nuvarande beräknade avsatta tillväxt (exkl tillväxt på avverkat virke) som utgör 69 miljoner skogskubikmeter (exkl Gotland). I tabell 3 re- dovisas avsatt tillväxt (T), normproduktion (N) samt tillväxt- kvoten (T/N) för olika beräkningsområden och balansområden. Som tidigare nämnts har det inte utförts några fullständiga beräk- ningar för ägaregrupper. Efter vissa sammanslagningar till större områden har emellertid vissa FAS l—körningar utförts. I tabell 4 redovisas sålunda en mot tabell 3 svarande beräkning av tillväxt, normproduktion och tillväxtkvot för tre ägaregrupper nämligen kronoskogar, övriga allmänna skogar och bolagsskogar samt pri- vata skogar.

Som framgår av nedanstående sammandrag från tabell 3 och tabell 4 är det beräkningsområde 2 som för närvarande har den bästa re- lativa produktionen. Man ligger där på 89 procent av normnivån, medan man i område 4 endast ligger på 76 procent. Bland ägargrup- perna 1igger kronoskogarna lägst med 75 procent och privata sko- gar högst med 85 procent. Område Avsatt tillväxt (T) Normproduktion (N) T/N %

1 12.1 14.8 81 2 27.4 30.7 89 3 10.3 13.3 77 4 19.5 25.9 76 Riket 69.3 84.5 82 Kronoskogar 7.8 10.3 75 Ovr allm + bolag 22.4 28.1 80 Privata skogar 39.1 46.1 85 Riket 69.3 84.5 82

En ytterligare belysning av skogstillståndet i utgångsläget re- dovisas i nästa avsnitt i samband med de normförrådsberäkningar som utförts som grund för att i olika beräkningsområden kunna precisera hur stora Virkesförråd som bör finnas vid slutet av be— räkningsperioden. När det gäller ungskogens beskaffenhet kommer en detaljerad beskrivning att lämnas i kapitel 5 i samband med redovisningen av de s k inplanteringsbestånden.

Tabell 3. Tillväxt (T), Normproduktion(N) och Tillväxtkvot (T/N) inom länsdelar och områden. Milj m3sk. Tillväxt = avsatt klimatjusterad tillväxt enl 1968l72 års taxeringar

Område T N T/N BDL 2.42 3.33 0.73 BDK 3.34 4.02 0.83 ACL 3.22 3.98 0.81 ACK 3.10 3.50 0.89 Z:J 5.58 5.55 1.00 Y 5.90 5.88 1.00 Område 1 23.56 26.26 0.90 ZzHSI 1.28 1.87 0.68 Nzö 5.14 6.52 0.79 X 5.24 5.55 0.94 BCU 4.25 5.29 0.80 Område 2 15.91 19.23 0.83 ST 7.03 9.23 0.76 OPzDR 3.27 4.07 0.80 Område 3 10.30 13.30 0.77 DE 4.11 5.41 0.76 P:VN 3.45 4.63 0.75 FGH 9.05 11.51 0.79 KLM 2.93 4.31 0.68 Område 4 19.54 25.86 0.76 Hela riket

exkl Gotland 69.31 84.65 0.82

Tabell 4. Tillväxt (T), Normproduktion (N) och Tillväxtkvot (T/N) inom ägare och landsdelar. Miljoner m3sk. Tillväxt = avsatt klimatjusterad tillväxt enl 1993172 årå iaxeringari _____ _

T N T/N

Norra Norrland (BD+AC)

Kronan 4.3 5.6 0.76

öA + AB 2.8 3.5 0.80

Privata 5.0 5.6 0.89

Alla 12.1 14.7 0.82 Södra Norrland (YZWX)

Kronan 1.3 1.5 0.87

öA + AB 9.9 11.9 0.86

Privata 11.9 12.1 0.98

Alla 23.1 24.5 0.94 Södra Sverige

Kronan 2.2 3.0 0.72

öA + AB 9.7 13.0 0.75

Privata 22.1 28.4 0.78

Alla 34.0 44.4 0.77 Hela riket

Kronan 7.8 10.3 0.75

öA + AB 22.4 28.1 0.80

Privata 39.1 46.1 0.85

Alla 69.3 84.5 0.82

2.4 Normförrådsberäkningar

Hur stort Virkesförråd som långsiktigt I'behövs" i olika ålders— och bonitetsklasser är ett försummat men viktigt skogspolitiskt ställningstagande. Inte minst i samband med långsiktiga avverk— ningsberäkningar har vikten av hög slutenhet betonats och man har därvid ofta använt bättre—hälften skogen som referensram. Den slutenhetstabell som används och som ursprungligen är unp— rättad av Tor Jonson kräver emellertid högre förråd i äldre skog än som normalt förekommer. Slutenheten i äldre skog är därför låg. Om stamfördelningen i ett skogsbestånd är god brukar man göra gällande att man erhåller nästan lika stor produktion med hjälp av ett lågt Virkesförråd som med hjälp av ett högt förråd. Detta synes emellertid gälla endast inom begränsade intervall och under mycket jämna beståndsbetingelser. Om man i FAS 1—redo— visningar jämför korresponderande behandlingsklasser med hög respektive låg slutenhet finner man att tillväxten nära nog är proportionell mot virkesförrådet. Samma förhållande iakttogs i samband med den första redovisningen av produktionsöversikter från riksskogstaxeringen år 1961.

En hög förrådshållning under utvecklingstiden för ett skogsbe— stånd är synonym med en låg gallringsandel, vilket innebär att en större andel av totalproduktionen lämnas kvar till slutavverk- ningstidpunkten. Låg gallringsandel och lång växttid kräver höga medelförråd, hög gallringsandel och kort växttid kräver lägre medelförråd. Det kortfattade resonemang som ovan förts är enkelt på gränsen till självklarhet men det är ändå ett faktum att man hittills inte har gjort några allvarliga försök att renodla ef- fekterna av de två betydelsefulla variablerna gallringsandel och växttid. Detta är desto allvarligare som det tycks föreligga en allmän aversion bland fackmän mot att arbeta med begrepp som inte är gamla och invanda. Den produktionsmall som tidigare re- fererats till gör det möjligt att renodla dessa två beslutsvari— abler (bilaga 4).

För att möjliggöra beräkningar av de normförråd som är behövliga på sikt under förutsättning av jämn åldersfördelning och vid preciserad gallringsandel och växttid kan den tabell användas

som finns redovisad på sid 3 i produktionsmallen. Eftersom denna tabell har stor relevans återges den här nedan.

Erforderliga normförråd m3sk/ha vid en medelproduktion av 1 m3sk per år och hektar samt jämn åldersfördelning Växttid Gallringsandel av totalproduktionen % år 20 25 30 35 40 45 50 60 20.3 19.0 17.8 16.6 15.3 14.1 12.8 70 23.7 22.2 20.8 19.3 17.9 16.4 15.0 80 27.0 25.4 23.7 22.1 20.4 18.7 17.1 90 30.4 28.6 26.7 24.8 23.0 21.1 19.2

100 33.8 31.7 29.7 27.6 25.5 23.4 21.4

110 37.2 34.9 32.6 30.3 28.1 25.8 23.5

120 40.6 38.1 35.6 33.1 30.6 28.1 25.6 130 44.0 41.3 38.6 35.9 33.2 30.5 27.8 140 47.3 44.4 41.5 38.6 35.7 32.8 29.9

150 50.7 47.6 44.5 41.4 38.3 35.3 32.0

För att beräkna normförrådet för en viss bonitetsklass eller be— handlingsklass multipliceras klassens normproduktion med något av de medelförråd som angivits i tabellen ovan och som gäller vid en medelproduktion av en skogskubikmeter per år och hektar. Låt oss använda beteckningen FN för de normförråd som kan beräk- nas med hjälp av tabellen. De gäller antingen som medelförråd beräknade för ett viss bestånd över hela växttiden eller för en hel skog med enhetlig bonitet och jämn åldersfördelning. Det är emellertid sällan som det föreligger jämn åldersfördelning, var- för det kan vara av intresse att beräkna vilket normförråd som skulle erfordras vid faktiskt föreliggande åldersfördelning. Låt oss beteckna detta förråd med FN(Å)— De båda kriterierna F(N) och FN(A) kan beräknas för varje behandlingsklass inom varje be— räkningsområde, dels vid beräkningsperiodens början, dels vid pe— riodens slut. Som grund för att precisera kraven på Virkesförråd vid periodens slut har i första hand beräkningar utförts av FN. För att kunna beräkna FN(A) måste man känna den procentuella för— delningen på ålderklasser inom varje bonitetsklass och man måste även ha tillgång till den fullständiga produktionsmallen. Det måste understrykas att beräkningarna såtillvida är villkorliga som de kräver att man bestämmer sig för såväl växttid som gall—

ringsandel. Det viktigaste syftet med den beräkning som nu "edo— visas är att fästa uppmärksamheten på dessa viktiga beslutszari— abler. En skogspolitisk aspekt är att den nuvarande skogsvånds— lagen innehåller föreskrifter om lägsta normala växttider, nen när det gäller gallringsstrategin finns det bara en föreskrift om att avverkning i utvecklingsbar skog endast får förekommai form av "ändamålsenlig" gallring.

Efter en detaljberäkning inom varje beräkningsområde kan man jäm— föra nu befintligt medelförråd Fb dels med 5(N) och dels med FN(A)- Det ligger nära till hands att därvid bilda två kvoter som nära överensstämmer med de begrepp som användes vid fastig— hetstaxering fram till och med 1952, men som man då övergav bland annat därför att de var subjektivt betingade. Den nya produttions— mallen utesluter inte subjektivitet men det går att i detalj pre— cisera vilka förutsättningar som gäller för en viss beräkning.

Man kan sålunda bilda följande två kvoter

Fo/FN = relativa skogstillgången och

Fo/FN(Å) = relativa skogstillståndet

Relativa skogstillgången anger hur stort det befintliga virkes-

förrådet är i förhållande till det Virkesförråd som med precise— rad växttid och gallringsandel och vid jämn åldersfördelning er— fordras för att producera på normnivå.

Relativa skogstillståndet anger hur stort det befintliga virkes— förrådet är i förhållande till det Virkesförråd som med precise- rad växttid och gallringsandel skulle erfordras för att vid fak- tiskt föreliggande åldersfördelning producera på normnivå.

Tabell 5 redovisar underlaget för en beräkning av normförråd, relativ skogstillgång och relativt skogstillstånd medan beräk- ningsresultaten redovisas i tabell 6. Det är den tredje kolumnen i tabell 6 som har varit utgångspunkt för det Virkesförråd som

i samtliga beräkningsalternativ eftersträvas vid slutet a/

N = Normproduktion, m3sk/ha, T = växttid, år, G = gallringsandel 1/ Avser ädel lövskog. Normproduktion "gran" skulle ha varit 9.0

%

Tabell 6. Redovisning av normförråd (FN), relativ skogstillgång

(Fb/FN) samt relativt skogstillstånd (Fo/FN(Å))

Område Areal

_________________________——_——————-——

1000 ha BDL 2218 BDK 1826 ACL 1991 ACK 1296 Z:J 2134 Y 1730

Område 1 11195

ZH+SI 889 Nzö 1821 X 1461 BCU 1079

Område 2 5250

ST 1922 0P:DR 754

Område 3 2676

DE 936 P:VN 746 FGH 1984 KLM 552

Område 4 4218

Riket 23330

114 79

64 104 115 121 104

116 124 118

128 124 125 127 126

98

62 72 76 86 87 108 79

75 106 112 126 107

123 134 126

131 143 141 153 142

102

111 106 100

85 98 103 96 97

94 93 94

98 87 89 83 89

96

55 57 58 61 60 69 60

58 61 73 75 67

76 78 77

75 78 77 80 77

68

beräkningsperioden och vid vilken tidpunkt åldersfördelningen i de flesta områden beräknas vara någorlunda normal. Bonitetsklas— serna i tabell 5 är numrerade områdesvis i ordningsföljden frisk skog i fallande bonitetsordning, varianter av torr skog, sump— skog samt sist skog ovan skogsodlingsgränsen. När det gäller skog ovan skogsodlingsgränsen utgör denna bonitetsklass nummer 6 i BDL, ACL och Z:J men bonitetsklass nummer 5 i ZzHSI (indike— rad med pil i tabell 5).

3 FRAMSKRIVNING AV SKOGSTILLSTÅNDET UNDER PERIODEN 197 —1980 (delvis prognos)

3.1 Bruttoavverkning under perioden 1971—1980 med fördelning på beräkningsområden, slutavverkning_och_gallrigg

Huvudalternativet i delbetänkandet var formulerat så att avverk— ningarna under den första lO—årsperioden skulle tillgodose in— dustrins virkesbehov på den nivå som svarade mot den beräknade konsumtionen år 1973. Detta år utgjorde visserligen ett högkon— junkturår med extremt högt kapacitetsutnyttjande men industrin visade vid denna tid en mycket stark expansionsvilja, varför det syntes mycket sannolikt att förbrukningen under hela lO—årsperio— den skulle kunna bli lika stor som den beräknade konsumtionen detta år. Konsumtionen beräknades motsvara en bruttoavverkning av 84 milj skogskubikmeter och var ungefär lika stor är 1974. År 1975 kom det emellertid ett bakslag och konsumtionen sjönk till cirka 65 milj m3sk.

En rad förändringar har nu inträffat som motiverar en ny beräk— ning av avverkningsnivån under den första lO—årsperioden. Minskad export, ökad import, bättre tillvaratagande av det avverkade vir— ket i skogen, bättre utnyttjande av råvaran i industrin samt starkt minskad förbrukning av brännved och husbehovsved är några av de viktigaste förändringarna.

Den nya beräkningen grundar sig på den faktiska virkesförbruk— ningen under perioden 1971—1975. För perioden 1976—1980 har prog- noser över industrins kapacitet och en bedömning av ett genom- snittligt kapacitetsutnyttjande lagts till grund för beräkning

av virkesförbrukningen.

Under perioden 1971—1975 har virkesförbrukningen beräknats mot— svara en avverkning av ca 76 milj m3sk per år. Beräkningen redo— visas i tabell 7. Där kan även utläsas att 1973 års avverkning anges till 81.5 milj m3sk vilket kan jämföras med 84 milj m3sk enligt den tidigare beräkningen. Skillnaden förklaras av att nya

Bilaga 15 undersökningar beträffande förbrukningen av brännved visar att

denna varit betydligt lägre än vad som antagits tidigare. När det

gäller andelen i skogen kvarlämnade hela träd har det inträffat en faktisk sänkning.

När det gäller perioden 1971—1975 bör det understrykas att en avverkning på 76 milj m3sk per år innebär en bruttoavgång på ca 82 milj m3sk (6 milj m3sk ej tillvaratagen naturlig avgång) vil— ket klart överskrider den aktuella löpande bruttotillväxten som är ca 76 milj m3sk på skogsmark inklusive tillväxt på avverkat virke. Härtill kommer en tillväxt av cirka 2.4 milj m3sk på öv- riga ägoslag vilka ej är med i beräkningsmodellen.

För perioden 1976 — 1980 har virkesförbrukningen bedömts motsvara en bruttoavverkning av 75.4 milj m3sk per år. Beräkningen redo— visas i tabell 8. I beräkningarna har antagits att sågverkens pro— duktion under perioden stannar vid 12 milj m3 per år i genomsnitt. Under 1976 bedöms sågverken producera 10.7 milj m3. Massaindus— trins kapacitetsutnyttjande har antagits bli 852, dvs lika hög som under perioden 1971 1975. Massaindustrins kapacitet år 1980 antas vara ca 12.5 milj ton.

För hela perioden 1971 1980 kommer således enligt dessa beräk— ningar bruttoavverkningen att bli ca 76 milj m3sk. Om sågverkens produktion under perioden |976—80b1ir ca 14 milj m3 istället för antagna 12 milj in3 eller om massaindustrins kapacitetsutnytt- jande blir 90% mot antagna 85% stiger den genomsnittliga brutto— avverkningen för hela perioden 1971 - 1980 med 1.5 milj m3sk per år resp 1.2 milj m3sk per år.

Antagandena om avverkningsnivån under första lO-årsperioden kan alltså sänkas från 84 milj m3sk till 76 milj m3sk. I tabell 9 redovisas en jämförelse mellan tidigare beräkningar för år 1973 samt de nya beräkningarna för perioden 1971 — 1980. Det framgår härav att de stora skillnaderna mellan beräkningarna inte enbart beror på skogsindustrins minskade virkesförbrukning. Som tidigare nämnts har dessutom brännvedsförbrukningen överskattats i 1973 års beräkning, andelen i skogen kvarlämnade hela träd minskat samt relationerna mellan import och export radikalt förändrats.

Tabell 7. Beräkning gv_virke5förbrgk_riinggn_197i—i915_

Produktion 1971 1972

1973 1974 1975

Virkesförbrukning milj m3fub 1971-75 1971 1972 1973 1974 1975 1971-75

Sågverk 12.5 12.8 Massaind 7.8 8.2 Spånskivor 0.5 0.6 Fiberskivor 0.7 0.7 Plywood 0.1 0.1 Brännved Övrigt (inkl förluster) Export (rundv + flis) Import (rundv + flis) Summa Summa (m3sk) Kvarlämnade hela fällda träd

Bruttoavverkning (m3sk)

14.0 9.6 0.8 0.6 0.1 14.3 9.8 1.0 0.6 0.1 11.0 8.5 0.9 0.5 0.1

x) Sänkt efter diskussion av brännvedsenkäten

12.9 25.0 25.7 28.0 28.3 21.7 25.7

8.8 26.1 26.9 0.8 0.7 0.9 30.7 32.4 29.7 29.6

0.6 0.3 0.2 0.1 0.3 0.3 0.3 0.3 0.3 0.3 1.2 1.1 1.1 1.0 1.0 0.7 *) 1.4 1.4 1.4 1.4 1.2 1.4 3.9 3.0 3.4 3.4 2.3 3.2 —1.0 -0.5 —0.7 -1.7 —3.4 —1.5

___—___—

57.9 59.0 64.2 65.1 52.8 59.4 69.5 70.8 77.0 78.1 63.4 71.3 5.0 5.3 4.5 3.6 2.1 4.1

___—___—

74.5 76.1 81.5 81.7 65.5 75.4

Tabell 8. Beräknad årlig virkesförbrukning under perioden

1976-1980 ______.__________._______.________________________

Produktion 76-80 Virkesförbrukning

Sågverken 12.0 23.9 - 37% flis och spån 8.8 Massaindustrin 40.9 Kapacitet (76-80)x0.85=10.01/ Spånskiveindustrin 1.2 1.6 Fiberskivor 0.6 1.4 Plywood 0.1 0.3 Brännved 0.6 Övrigt 0.4 Förluster 0.8 Export 2.0 Import 3.0

__

60.1 milj m3fub 72.1 milj m3sk

Kvarlämnade hela fällda träd (4%) 2.9 _____._________________.________..________.________________._________________ Bruttoavverkning 75.0 milj m3sk

En alternativ beräkning med en sågverksproduktion på 14 milj 1113 under 1976 — 1980 i stället för antagna 12 milj skulle medföra en ökning av bruttoavverkningen med 3.1 milj m3sk till 78.1 milj m3sk.

1/ Enligt skogsbranschrådets enkät

Tabell 9. Jämförelse mellan 1973 års beräkningar och de nya

beräkningarna för 1971 - 1980

1213 1971 - 1980 Sågverken 28.0 24.8 — Flis och spån 10.4 - 8.9 Massa 38.5 38.4 Spånskivor 1.1 1.3 Fiberskivor .7 1.4 Plywood 0.3 0.3 Summa industri 59.2 57.3 Brännved 2.9 0.65 Övrig förbrukning 0.4 0.4 "Förluster" 1.0 0.9 Export 3.3 2.6 Import - 0.6 — 2.2 Summa virkesförbrukning 66.2 59.8 milj m3fub 794 71J|m1jm%k Kvarlämnade hela fällda 6.0 3.5

Bruttoavverkning 85 75.2 milj m3sk

Utgående från beräkningarna i tabell 7 och 8 skulle alltså av— verkningen under åren 1971 - 1980 kunna beräknas bli följande.

1971—75 1976-80 1971—80

Industrin (milj m3fub) 55.6 59.6 57.45 Brännved ” 0.7 0.6 0.65 Ovrigt (inkl förl) " 1.4 .2 1.3 Export " 3.2 2.0 2.6 Import " — 1.5 - 3.0 2.25 Summa ” 59.4 60.1 59.8 Summa (milj m3sk) 71.3 72.1 71.7 Kvarl hela fällda 4.1 2.9 3.5 Summa 75.4 75.0 75.2

Från ett beräknat bruttobehov på 75.2 milj m3sk skall frånräknas vissa tillgångskvantiteter som inte ingår i beräkningsmodellen enligt nedanstående sammanställning.

Tillvaratagen torrskog 1.7 milj m3sk Avverkning på övrig mark och inägor l.4 " Avverkning på Gotland 0.3 ” Tillvarataget röjningsvirke 0.8 " Summa 4.2 milj m3sk

När det gäller röjningsvirket kunde det beräknas ingå i den ti- digare beräkningsmodellen medan sedan ”inplanteringsåldern" höjts bör en viss röjningskvantitet frånräknas. Röjningen 1971 - 1975 uppgick till 1.7 milj m3sk per år enligt stubbinventeringen. Därav var ca 30% grövre än 20 cm. Om man utgår från att dessa grövre träd kommer från bestånd äldre än inplanteringsåldern och att 2/3 av inplanteringsskogen är röjd före inplantering skulle 2/3 av 0.7 - 1.7 milj m3sk = 0.8 milj m3sk dras ifrån för redan utförd röjning.

På grundval av dessa bedömningar skulle alltså 75.2 milj m3sk minus 4.2 milj m3sk, dvs 71.0 milj m3sk vara den sannolika årli— ga bruttoavverkningen under perioden 1971 - 1980 på den skogs- marksareal som ingår i beräkningsmodellen. Om man bortser från avverkningen på Gotland är det 3.9 milj m3sk som ligger utanför

beräkningarna vid en avverkning av 71.0 milj m3sk, vilket mot— svarar 5.5%. Den avverkning som beräkningsmodellen ger för ett visst beräkningsalternativ bör därför ökas med cirka 5.5% för att svara mot den sannolika totala bruttotillgången. Den sagda gäller för områdesvisa beräkningar. Gäller det hela riket skall dessutom ett belopp på cirka 300 000 m3sk läggas till från Got- land.

Den förutsatta avverkningen har fördelats på beräkningsområden enligt följande. För perioden 1971-1975 har den totala volymen fördelats enligt den av riksskogstaxeringen faktiskt uppmätta fördelningen. För resten av 1970-talet har fördelningen skett bl a med utgångspunkt i tillväxt, normproduktion och den tidigare avverkningen. Avverkningens fördelning på huggningsart (slutav— verkning och gallring) under perioden 1971—1980 har skett med utgångspunkt i uppmätta värden från åren 1971—1975. I alla redo— visade beräkningsalternativ förutsätts en avverkning under första perioden av den storlek som anges i tabell 10.

I figur 5 redovisas en jämförelse mellan nu förutsatta uttag un— der första lO—årsperioden och de som förutsattes i delbetänkan- det i beräkningsalternativ 84 1. På grund av ändrad områdesin- delning måste redovisningen ske efter viss sammanslagning av be- räkningsområden. Det framgår av figuren att utöver de ändringar som är föranledda av det minskade avverkningsuttaget har det skett en viss omfördelning av uttaget. På de vita staplarna som avser det tidigare beräkningsalternativet indikerar den strecka— de linjen den nivå som skulle motsvara en nedskalning till den nya avverkningsnivån (från 82.0 till 71.0 milj m3sk). Skillnader- na mellan nivån på de streckade linjerna och nivån på de streck— ade staplarna är ett mått på den förändring av avverkningens för- delning på områden som gjorts. I delbetänkandet grundades för- delningen på den faktiska avverkningen under perioden 1968—1972 enligt stubbinventeringen.

3.2 Utförda gödslingar under perioden 1971 - 1980

Den areal fastmark som gödslas varje år är numera betydande. Oav— sett hur stor gödslingen kan komma att bli i framtiden är det

Tabell 10. Fördelning av årlig bruttoavverkning under perioden 1971—1980 2099inagsoerådenjemt 2å_Slutaxver£nins 960 gall 2199- _ _

————————————_—__.______ Beräkningsområde Summa Slutavverkning Gallring

1000 m3sk 1000 m3sk % 1000 m3sk % % BDL 2 690 2 340 87 350 13 BDK 3 270 2 615 80 655 20 ACL 3 080 2 620 85 460 15 ACK 2 750 1 870 68 880 32 Z:J 5 250 4 460 85 790 15 Y 5 190 4 670 90 520 10 Område 1 22 230 18 575 84 3 655 16 Z:HSI 1 380 1 105 80 275 20 Nzö 5 630 4 615 82 1 015 18 X 5 130 3 950 77 1 180 23 BCU 4 470 2 870 64 1 600 36 Område 2 16 610 12 540 76 4 070 24 ST 8 120 6 250 77 1 870 23 OPzDR 3 200 2 120 66 1 080 34 Område 3 11 320 8 370 74 2 950 26 DE 4 500 3 240 72 1 260 28 P:VN 3 690 2 510 68 1 180 32 FGH 9 510 6 090 64 3 420 36 KLM 3 140 1 920 61 1 220 39 Område 4 20 840 13 760 66 7 080 34 Område 1—4 71 000 53 245 75 17 755 25 Gotland 320 215 67 105 33

Hela riket 71 320 53 460 75 17 860 25

%

|E?

Fördelning av bruttoavverkningen på beräkningsområden enligt det tidigare alternativet 84:1 D

och enligt de nya beräkningarna

6. cw & 3 2 L

Milj.m3sk

Fig ur 5 19.0 18.0 17.0 1610 15.0 14.0 110

ååå/%% wam '.'.'.... 7////// ///////// ///////////// ///////////// //////////// II/m '.'.'.... ////////// ///////////// ///////// fru. ww

//

/////

I7/////I///// ////////// /////////////// //////B KK

7/////////// /////5 m

+ACL

rimligt att försöka bedöma gödslingens sannolika omfattning under den första beräkningsperioden och att bygga in de beräknade ef- fekterna av denna gödsling i beräkningsmodellen.

På grundval av utförda gödslingar under perioden 1971 — 1976 har det beräknats att cirka 150 000 hektar kommer att gödslas i ge— nomsnitt per år. Fördelningen på beräkningsområden och balansom— råden antages bli såsom framgår av sammanställningen å sid 91.

sei-1411»

&? _ ar ": I 415111:

__ tll. . ' . ('till' | . ' _ T111111111441 = : * ' 1119, 1(1_jlll”'fll.ia!f-P ' t' 41

. ”." , 'J'W. 1.4.

4 ALTERNATIVA SKOGSPRODUKTIONSPROGRAM (översikt)

Efter beredning i skogsutredningens referensgrupp och på basis av riktlinjer uppdragna inom skogsutredningen har tre alternati- va skogsproduktionsprogram beräknats. De redovisas i var sitt av följande kapitel. Programmen grundas på nedan redovisade allmän— na förutsättningar.

Beräkningsalternativ 1

Beräkningsalternativ l avser att uppskatta den högsta möjliga långsiktiga avverkningsnivån efter 1980 under följande förutsätt— ningar.

Nygniagda_gkggsbestånd blir av samma kvalitet som motsvarar da- gens genomsnittliga ungskogar i åldern 20 40 år (i vissa fall 20 60 år). Någon produktionseffekt av contortaplanteringar för— utsättes ej.

Den irgmiiga_skpgsskötåein baseras på slutavverkning vid be- ståndsåldrar som i stort svarar mot bestämmelserna i nuvarande skogsvårdslag. Gallringshuggningarna avser att främja en hög pro— duktion av barrsågtimmer. Normal gallringsandel utgör 25 40%. Slutavverkning ovan odlingsgränsen förutsättes komma till stånd men efter betydligt förlängda växttider.

Gödsling utförs under hela hundraårsperioden med 150 000 hektar per år. Detta motsvarar ungefär den faktiska gödslingen under pe- rioden 1971 — 1980. Gödslingen sker med samma metoder och med

samma fördelning som tillämpats under 1970—talet.

tandets_totaia_virkesförråd_vid hundraårsperiodens slut skall vara fyra procent högre än det nuvarande förrådet.

Beräkningsalternativ 2

Beräkningsalternativ 2 avser att uppskatta den högsta möjliga långsiktiga avverkningsnivån efter 1980 under följande förutsätt— ningar.

Nyanlagda skogsbestånd blir av en kvalitet som motsvarar ett bra urval av dagens ungskogar i åldern 20 40 år (inom vissa områ- den 20 — 60 år). Jämfört med de nyanlagda skogsbestånd som för- utsattes i alternativ 1 är Slutenheten cirka 5 — 10 procent högre och lövinblandningen 15 - 30 procent lägre.

Den framtida skogsskötseln baseras på slutavverkning och gall— ring enligt samma principer som i beräkningsalternativ 1. Följan— de slag av produktionsbefrämjande åtgärder kommer till utförande.

Gödsiigg. Arealen gödsling ökar från 150 000 hektar under 1970— talet till cirka 300 000 hektar under 1980—talet och till cirka 450 000 hektar under 1990-talet. Denna gödslingsareal behålles

sedan under resterande beräkningsperioder.

Dikning_gv_sgmpskog. Under perioden 1981 2000 dikas och i före— kommande fall gödslas halva nu befintliga sumpskogsarealen eller cirka 900 000 hektar.

Plantering_ai gontgriataii. I Norrland och nordvästra Svealand planteras contortatall på en del av den årliga föryngringsarea- len. Vägledande för arealomfattningen inom olika beräkningsom— råden har varit den skogsvårdsenkät som utredningen låtit genom— föra. Enligt de tillämpade förutsättningarna skulle efter 50 år tio procent och efter 100 år fjorton procent av totala skogs— marksarealen inom det aktuella området vara bevuxen med contorta— skog.

Dikning och gödsling_av myr. Beräkningsalternativ 2 förutsätter också att dikning och gödsling av myr kommer till utförande på cirka l.3 milj ha under perioden 1980 — 2020.

Detta program ingår dock ej i beräkningsmodellen utan de beräk- nade produktionseffekterna måste adderas separat.

Beräkningsalternativ 3 Beräkningsalternativ 3 avser att uppskatta den högsta möjliga långsiktiga avverkningsnivån efter 1980 under följande förutsätt—

ningar.

nynniagdn neåtånn blir sämre än dagens ungskogar i åldern till 20 60 år. Jämfört med de nyanlagda skogsbestånd som förutsattes i alternativ 1 är Slutenheten cirka 10 procent lägre och lövin- blandningen 15 - 30 procent högre. Kalmarkstiden förutsättes bli 3 år längre än i alternativ 1 och 2.

Den irnmiinajnogsnkötåein baseras på slutavverkning och gall- ring enligt samma principer som i beräkningsalternativ 1, med den skillnaden att gallringshuggningarna i mindre omfattning in- riktas mot att sänka lövskogsinblandningen.

Gödsling förutsättes endast komma till utförande under perioden

1971 — 1980.

' i'.'."t'-,,-*'ll't-11.J. ...i

——ti_u | .—

' '.hgin" 1 .'u'iiiii l ' ..

iu

| -||:||.|-_.1'l.|||1;1ni:lfllln -"ll

. |..-||| ':'.Åf|||;|1.|u_ml-p-np |'_11_ ':

|||.r-n'ner1-mi'1i'1l'1. ' 1' ' ”'t. ||||

1 1 .*m lL'. 111- Win-111 ...:m :- - .11. '."4-» .'-.»,.u.|| ' ||

"WU-'." '||_'.. ipn-Fimw—mmn— d-wi'JL'FJL'tr- HE: _ -"——" '1||||!1||

""-1 :i'."' | l'-L

_ '11 '|',-

I'll ' |||

. . . . _ ,. . _l' Ill | &! _ Il . . . . | _| . ' ' _-. |||

. _ I. . JA . | I I I " | .-"|| r ' | -|||. || | . .. IJ

5 BERAKNINGSALTERNATIV 1. UTHÅLLIG AVVERKNINGSNIVÅ VID EXTRAPOLERING AV NUVARANDE AMBITIONSNIVÅ I SKOGSBRUKET

5.1 Diskussion av de nya förutsättningarna jämförda med alt 84:1 (delbetänkandet)

En kortfattad verbal beskrivning av de tre beräkningsalternativen har lämnats i kapitel 4. Beräkningsalternativ 1 skall närmast motsvara alternativ 84:1 i delbetänkandet efter viss revidering med hänsyn till de ändrade förutsättningarna. En avgörande skill- nad mellan beräkningsalternativ 1 och alternativ 84:1 är det min— skade kravet på avverkning under perioden 1971-1980. Enligt redo— visningen i kapitel 3 förutses avverkningen under denna period endast komma att utgöra 71.0 milj m3sk per år på den areal skogs— mark som ingår i beräkningsmodellen (riket exklusive Gotland) medan motsvarande avverkning i alt 84:1 utgjorde 82.0 milj m3sk. Det innebär att virkesförrådet år 1980 av denna anledning skulle kunna vara cirka 125 milj m3sk större än som förutsattes i alter— nativ 84:1 (110 milj m3sk + tillväxt).

Alternativ 84:1 inkluderade inte någon effekt av gödslingar ut— förda under åren 1971—1980. Om man grovt räknar med en total mer- produktion av 12 m3sk per hektar och gödslingstillfälle skulle en totaltgödslad areal av 1.5 milj hektar under den första lO-års— perioden ge ett tillskott till virkesförrådet av 18 milj m3sk.

3sk)

och gödsling (18 milj m3sk) skulle en ny beräkning grundad på i

Om man summerar effekterna av minskad avverkning (125 milj m

övrigt oförändrade förutsättningar kunna förväntas ge en uthållig avverkningsnivå som är cirka 4 milj m3sk högre än den som beräk- nades i alternativ 84:1. 4 milj m3$k motsvarar en uthållig till— växt av 3% per år på förrådsökningen som skulle utgöra cirka 140 milj m3sk. Man skulle alltså ä priori kunna förvänta att be— räkningsalternativ 1 skall komma att ge en uthållig avverknings— nivå av cirka 70 milj m3sk jämförda med de 66 milj m3sk som var resultatet av alternativ 84:1. Som framgår av de preciserade för— utsättningarna nedan föreligger emellertid vissa andra skillnader mellan de nya och de gamla beräkningarna som kan påverka resul- tatet. När det gäller enstaka beräkningsområden kan dessa

skillnader vara väsentliga.

5.2 Precisering av skogsskötselprogram samt krav på virkes— förrådets storlek vid beräkningsperiodens slut

Nyanlagda skegsbsSEänd

Beräkningsalternativ 1 skall i princip motsvara alternativ 84:1 1 delbetänkandet. Avsikten har varit att inte ändra andra styr— parametrar än sådana där det finns klara skäl för en ändring. Så har varit fallet när det gäller den stora sänkningen av av- verkningen från 82.0 till 71.0 milj m3sk under perioden 1971— 1980 samt när det gäller att inkludera effekterna av gödsling un— der denna tid.

I fråga om anläggning av ny skog uppkommer en nödtvungen ändring som sammanhänger med att den nya beräkningsmodellen gör det nöd— vändigt att ”plantera in" något äldre skog än tidigare (se av— snitt 1.4.2). På låg bonitet i norra Sverige har det ibland varit nödvändigt att basera inplanteringsskogen på provytor i åldersin— tervallet 20—60 år, medan man i delbetänkandet använde huggnings— klassen BZ, vars medelålder är betydligt lägre än 40 år. I vissa fall torde detta ha medfört en något sämre inplanteringsskog men ibland har skogen blivit något bättre. De känslighetsanalyser, som har utförts, visar att inplanteringsskogens beskaffenhet är mycket väsentlig för utvecklingen på längre sikt. Det är därför en mycket grov beskrivning som ges då vi förutsätter att ”fram— tidens ungskogar" blir av samma kvalitet som dagens genomsnitt— liga ungskogar i åldern 20—40 år (i vissa fall 20—60 år). Det föreligger uppenbarligen ett stort behov av att bättre kunna pre— cisera olika alternativ för ungdomsutvecklingen. Med det kunskaps— läge som nu råder måste vi emellertid nöja oss med att i detalj precisera de förutsättningar som gäller för ett visst beräknings— alternativ. Vi har då ansett det vara säkrare att utgå från ge— nomsnittstillståndetinom visst äldersintervall och att utifrån dessa tillstånd diskutera vilka relativa förändringar som kan åstadkommas exempelvis genom ökad andel skogsodling, förädlat frö etc.

I bilaga 8 lämnas en detaljerad beskrivning av "inplanterings— skogens” beskaffenhet i vart och ett av de tre beräkningsalter-

Bilaga 8

nativen. I bilaga 9 redovisas den inventering av väl anlagda be— stånd som utfördes under sommaren 1976 och som har utgjort en ut— gångspunkt när det gällt att precisera beskaffenheten av inplan— teringsskogen i beräkningsalternativ 2.

Bilaga 9

I tabell ll redovisas ett sammandrag av inplanteringsklassernas beskaffenhet i beräkningsalternativ 1. När det gäller att jämföra olika områden eller olika alternativ inom samma område torde slu— tenhet, stamantal och lövandel vara mest releventa jämförelse— grunder. Som framgår av sista kolumnen i tabell 11 är det nästan genomgående höga lövandelar i inplanteringsskogen och detta är speciellt fallet på de bästa boniteterna. I figur 6 har lövande— len plottats mot bonitet varvid bonitetsklasserna är ordnade i samma ordning som de förekommer i tabell 11 men sa att korrespon— derande vegetationstyper (frisk, torr och sump) jämföres inbördes i lodrätt led. Som framgår av figuren är det också hög lövandel i sumpskogen och pa arealen ovan skogsodlingsgränsen medan det är låg lövinblandning pa de torra markerna inom område 1-2.

Virkesförrad vid beräkningsperiodens slut

Som framgått av avsnitt 2.6 och tabell 6 förutsättes virkesför— rådet vid beräkningsperiodens slut vara något större än virkes- förradet år 1970. Genomsnittligt skall virkesförrådet öka från 98 m3sk/ha till 102 m3sk/ha.

Pa grund av nuvarande skeva åldersfördelning måste virkesförrå— det i de flesta omraden tillåtas sjunka temporärt. I flertalet fall kräves emellertid ett högre Virkesförrad mot beräkningspe— riodens slut. I några omraden (Z J, Y och X) är emellertid nuva- rande virkesförrad (1970) större än det normförråd, som behövs pa sikt enligt avsnitt 2.6. Nedanstående sammanställning samman- fattar de förrådskrav som ställts upp i beräkningsmodellen och som är desamma för alla tre beräkningsalternativen.

Tabell ll. Inplanteringsklassernas beskaffenhet i beräkningsalternativ l isammandrag)

WW

Beräknings— Inplante— Sluten- Total Volym Barrstammar/ha Tillväxt Normprod Trädslagsblandning område ringsklasser het ålder m3sk/ha 0+ cm 5+ cm m3sk/ha m3sk/ha % av volym ar ar Tall Gran Löv

___________________________________________________________________________________________________________________ BDL BON 1-5 0.62 47 57 1198 616 54 25 21

BON 6-8 0.57 49 32 1295 590 55 23 23 KRLI 0.47 51 35 996 500 63 15 22

LAV 0.54 51 32 1065 409 95 1 4

SUMP 0.66 50 15 1444 400 49 34 17 OSO 0.58 52 35 620 304 54 11 35

N

h_aiqu-nvaa F—F—r—F—CDCD rxcrixwoor— r—r-r—Or—

BDK BON 1—4 BON 5 BON 6—8 TORR SUMP

47 89 1285 726 47 59 1861 741 50 38 1731 696 51 44 1294 709 50 40 1804 446

47 18 34 37 20 43 46 23 32 87 6 8 33 12 55

Od)

. (t'Nr—Nr— comin'—om em.—._— ChiNNLnkO u:)commxo

ACL BON 1-5 BON 6—8 KRLI LAV SUMP 050

46 58 1370 715 50 36 1220 600 51 44 1437 874 50 27 1487 885 50 33 1333 561 52 54 372 231

41 29 29 26 42 32 81 7 12 97 2 1 22 37 41 21 37 42

&COQ' OQr—a—NQ ooonqox mm.—mmm

OOOOO OOOOOO

.

(Ör—NNI—r- mi.—Nr—r—r— comme).— mmmuomqr

ACK BON 1—4 .70 49 94 1926 1000 BON 5 .66 47 55 1745 870

0 31 37 31 O BON 6-8 0.56 50 42 1877 778 0 0

44 29 27 51 21 28 76 12 12 42 23 35

TORR .59 50 41 1652 896 SUMP .62 50 40 1901 722

(TNF-Ni—

'sOOSLOI—M Q'Nr-Nn—

Z:J BON 1—4 0.68 47 92 2176 1052 BON 5 0.60 43 54 1995 748 BON 6—8 0.61 47 41 1605 652 TORR 0.61 40 42 2034 573 SUMP 0.66 46 41 1564 477 050 0.69 43 35 1044 421

29 51 20 27 55 18 25 39 36 85 11 3 15 48 37 24 33 44

#OWCOLDIXr— Q'Ni—Nr—N

r—MQ'MQI'Q'

QNI—r—r—r—

Tabell 11. forts

. " B Total Tillvaxt

eräknings— Inplante— Sluten— Volym Barrstammar/ha Normprod Trädslagsblandning område ringsklasser het ålder m3sk/ha 0+ cm 5+ cm m3sk/ha m3sk/ha % av volym år är Tall Gran Löv

____________________________________________.___________,_______._______________________________________________________ Y BON 1-3 0.75 47

136 2134 983 8 58 34 BON 4 0.74 31 54 2030 916 32 42 27 BON 5—8 0.71 31 38 2113 710 43 31 26 TORR 0.72 27 28 1508 597 78 6 17 SUMP 0.67 31 33 1460 442 34 34 31

oolerxGN mQNNF-

NNv—NN (omm—.—

X BON 1-3 0.75 32 91 2365 1151 BON 4 0.75 31 71 3228 1335 BON 5—8 0.62 31 39 1919 823 TORR 0.71 31 31 2310 785 SUMP 0.76 33 54 2735 690

22 47 30 52 32 16 52 34 15 71 18 11 24 44 32

mooor—w kOLDNNN CNOINOOH mqmmm

47 84 1900 881 46 38 1419 574 46 28 1257 524 43 22 987 294 45 30 666 330

ZH+SI BON 1—5 BON 6-8 TORR SUMP 050

45 32 22 64 12 24 92 3 5 34 28 38 50 29 21

NGXOMM somxotom

:rooaiaooo m.—.—.—.—

0005ka (Xiu—OOO

W:O BON 1—3 BON 4 BON 5-8 TORR SUMP

31 82 1797 834 30 54 2668 1053 28 36 2008 729 31 38 2488 806 27 32 2739 697 33 119 1698 996 32 89 2077 1135 31 59 1985 1086 32 56 1492 686

20 30 50 54 33 13 47 36 17 84 14 2 50 28 22

ONNOIX MOWQLO INV—Omkom kaOkaO

QONFQ LDQTNMN

LO—r—ONKD mc!-Nr—r—

20 38 43 39 37 24 52 29 19 39 44 16

BCU BON 1—2 BON 3 BON 4—8 SUMP

OOOOO OOOOQ OOOO

sot—00003 lxmmN MkOkOLO INLOMN

ST BON 1—2 0 7

BON 3 O 7 BON 4—8 0.6 SUMP O 7

m

32 129 1862 905 32 86 2259 1067 30 49 2289 995 6 30 51 3023 857

9 50 42 26 42 32 61 23 16 20 33 47

mmOO INLOMN

m

mdmm OO

Omma

Tabell 11. forts

__________________________________________.______________________________.____________________________.________________

Beräknings- Inplante- Sluten— Total Volym Barrstammar/ha Tillväxt Normprod Trädslagsblandning område ringsklasser het ålder m35k/ha 0+ cm 5+ cm m3sk/ha m3sk/ha % av volym Tall Gran Löv

_______________________________________,_________.___________________________________________________________.___ OPDR BON 1-2 0.85 25 94 1541 908 20 39 41

BON 3 0.71 32 90 1471 796 31 34 36

BON 4-8 0.63 32 50 1282 657 43 20 37 SUMP 0.70 33 83 976 424 9 26 64

NmmkD

INCXDODQ' omgav

DE BON 1—2 0.78 25 101 1941 1137 BON 3 0.70 33 86 1896 999 BON 4-8 0.65 31 73 2063 999

24 41 35 35 40 25 55 18 26

omm INLD")? somm

INLDw komm

PVN BON 1-2 BON 3 BON 4—8 SUMP

25 106 1798 1146 32 90 1364 812 33 65 1195 677 33 50 1484 811

8 60 32 32 42 26 48 19 33 26 38 36

mixoom muosom kOLOMN NKOOOO COkaOLn oommm

FGH BON 1-2 BON 3 BON 4—8 SUMP

25 77 1663 969 32 83 1648 883 32 64 1743 885 32 52 2003 755

11 66 22 30 41 28 49 25 26 32 35 32

mmooo INLDMM 0000 0000

LDOCOO'I LDLOMN OLONM INkOLOkD

KLM BON 1—2 0.78 25 106 2207 1598 BON 3-8 0.61 32 67 1163 650 ADELT 0.69 32 93 79 27

8 69 23 27 38 2 1 97

LO m r—OkD OLOCXD Nooo COQ?

VEG

BONéP

OMRÅDE 4 OMRÅDE 3

1—2

4-8

4—8

SUMP

SUMP

ADE LT

TORR SUMP

OMRÅDE 1

FIGURé. ANDELEN LÖVSKOG l INPLANTERINGSKLASSERNA PLOTTAD MOT BONITET/VEGETATIONSTYP

(ALTJ)

BDK

BDL BDK ACL ACK Z:J

Område 1

ZH+SI n:o

X

BCU Område 2

ST 0P:DR Område 3

DE

P:VN

FGH

KLM Område 4

Nuförråd Normförråd Skillnad

53 67 69 80 97 114 79

64 104 115 121 104

116 124 118

128 124 125 127 126

62 72 76 86 87 108 79

75 106 112 126 107

123 134 126

131 143 141 143 142

+ 9 + 5 + 7 + 6 —10 - 6 fo

+11 + 2 — 3 + 5 + 3

+ 7 +1O + 8

+ 3 +19 +16 +16 +16

Som framgår är virkesförrådet i områdena 1 och 2 i stort sett på

samma nivå som normförråden medan framför allt område 4 har ett

för lågt Virkesförråd. Som tidigare framhållits beror detta hu—

vudsakligen på att de äldre bestånden ofta har uppkommit genom

igenväxning av gamla hagmarker. De kännetecknas då av stor luck— ighet, stor lövinblandning och stor dimensionsspridning. Ett an—

nat kriterium på detta förhållande är de tillväxtkvoter som redo—

visats på sid 55.

Det kan vara av intresse att jämföra kvoterna mellan nuförråd

och normförråd med de tidigare redovisade tillväxtkvoterna:

Område Nuförråd/Normförråd Tillväxtkvot 1 100 81 2 97 89 3 94 77 4 89 76 Riket 96 82

Om den relativa åldersfördelningen varit mera lika skulle det ha förelegat en bättre överensstämmelse mellan de två kvotserierna. Man kan emellertid konstatera att i båda fallen är det område 4 som ligger sämst till. Generellt sett är det ett väsentligt lång— siktigt mål för skogsbruket inom samtliga områden att höja till- växtkvoterna, vilket innebär att den äldre skogen måste avveck- las på ett sådant sätt att det totala virkesförrådet inte sjun— ker alltför mycket.

Jämfört med den beräkning som redovisades i delbetänkandet inne— bär bl å de nya förrådskriterierna att man kan bibehålla en hög- re nivå på slutavverkningarna i Z:J och Y medan man får vara me—

ra återhållsam i vissa sydliga områden såsom P:VN, FGH och KLM.

Växttider, kalmarkåtider m fl styrparametrar

En fullständig förteckning över de styrparametrar som i övrigt bestämmer skogsskötselprogrammet redovisas i bilaga 5. I den mån det föreligger någon skillnad mellan beräkningsalternativen i- fråga om styrparametrar framgår detta av redovisningen. I kapitel 8 redovisas vissa känslighetsanalyser som bl a avser att belysa olika styrparametrars betydelse för utvecklingen i stort. Efter- som växttider och kalmarkstider tillmäts stor betydelse i den skogspolitiska diskussionen finns det skäl att speciellt redo— visa dessa (tabell 12 och tabell 13). När det gäller växttiderna finns det anledning betona att de är desamma i alla beräknings- alternativ och att de inte tillämpas strikt. Växttiderna utgör huvudkriterium i prioritetsfunktionerna för slutavverkning, men som tidigare framgått påverkas också prioriteringen av tillväxt- differensen, dvs skillnaden mellan beräknad normproduktion och behandlingsklassens löpande tillväxt. Det amidessutom bestämmer vilken slutavverkningsålder som reellt kommer att tillämpas är

Tabell 12 I beräkningarna tillämpade växttider

Bonitetsklass

Område l—V VI—VIII Krli Lav Torr Sump Oso BDL 120 130 125 125 - 130 140 ACL 120 125 125 125 — 130 140 ZHW+SI 115 125 — 120 120 140 Område Bonitetsklass I—IV V VI—VIII Torr Sump Oso BDK 100 105 115 115 115 ACK 100 105 110 115 115 — Z:J 100 105 115 115 115 140 Område Bonitetsklass I-III IX V—VIII Torr Sump Y 95 100 115 115 115 Nzö 90 100 115 115 115 X 90 100 115 115 115 Område Bonitetsklass I-II III IV—VIII Sump III—VIII Ääels BCU 85 90 100 100 — ST 85 90 100 100 — OP DR 85 90 100 100 — DE 85 90 100 — - — PVN 85 90 100 100 — — FGH 85 90 100 100 KLM 75 — — — 85 130

Tabell 13 I beräkningarnn tiilämpade_kalnark5tider (ALT i ocn 2)

Bonitetsklass

Område I—V VI—VIII Krli Lav Torr Sump Oso BDL 6 11 10 8 - 8 15 ACL 5 10 8 7 8 14 ZHw+ SI 5 10 - 8 7 12 Område Bonitetsklass I—IV V VI—VIII Torr Sump Oso BDK 4 5 9 6 8 - ACK 3 4 8 5 6 - Z:J 4 5 9 6 8 12 Bonitetsklass Område I-III IV V—VIII Torr Sump Y 2 3 5 5 6 Nzö 2 3 5 5 X 2 3 5 5 6 Bonitetsklass Område I—II III IV-VIII Sump III—VIII Adels BCU 1 2 3 5 — - ST 1 2 3 5 — — OP DR 1 2 3 5 — DE 1 2 3- - PVN 1 2 3 5 - FGH 1 2 3 5 - - l

KLM — - 3 5

de krav på slutavverkningsvolymer som ställs under olika lO-års— perioder.

Generellt gäller att slutavverkningen icke tillåts i bestånd som är yngre än 75 eller 8 % av angiven växttid. I det följande kom— mer vissa exempel att redovisas som visar vilken genomsnittlig slutavverkningsålder som tillämpats inom olika områden och boni— tetsklasser (avsnitt 5.2).

Som framgår av tabell 12 förutsättes betydligt längre växttider för arealen ovan skogsodlingsgränsen. Detta medför relativt låga avverkningar ovan skogsodlingsgränsen under de första beräknings— perioderna, men leder å andra sidan till att stora avverkningar ovan skogsodlingsgränsen förutses bli utförda om cirka 40 år.

Gailning. Som framgått vid redovisning av beräkningsmodellen i avsnitt 1.5.3 styrs de totala gallringsuttagen genom periodvisa preciseringar. Prioritetsreglerna styr visserligen valet av vil— ka bestånd som skall gallras, men den totala gallringsarealen styrs genom att man preciserar det totala gallringsuttaget. Det— ta är en grov metod för styrning vilket innebär att man succes— sivt måste kontrollera hur modellen gallrar och hur gallringsut— taget är beskaffat. Som tidigare framgått har strävan varit att anpassa gallringsuttagen så att man tar ut mellan 25 och 40% av det totala virkesuttaget i form av gallringar sett över växtti- den eller under förutsättning av jämn åldersfördelning. Beroende på bonitet och belägenhet i landet innebär detta i allmänhet mel— lan ett och tre gallringstillfällen under hela växttiden.

Gallringsmallen har varit så beskaffad att gallringsuttaget le- gat nära 30% av virkesförrådet före gallring och gallringarna har inriktats så att de främjar produktion av en hög andel såg— timmer av barrträd, vilket innebär att en stor andel av lövsko— gen utgallras tidigt och att gallringarna till stor del utgörs av låggallringar.

8808 Beräkningsalternativ l förutsätter att gödsling utförs under hela hundraårSperioden med 150 000 hektar per år. Detta motsvarar den faktiska gödslingen under perioden 1971-1976, men med en fördel— ning på områden som har beräknats med ledning av den utförda skogsvårdsenkäten.

Gödslingen förutsättes ske med samma metoder som nu tillämpas och med den fördelning som framgår av nedanstående sammanställning.

Område Areal Gödslad areal ha/år (samt % av skogsmarksarealen) 1000 ha Period 1 Period 2 Period 3 - 10 BDL 2 218 3 900 (0.18) 8 400 8 500 (0.38) BDK 1 826 13 900 (0.76) 14 400 12 700 (0 70) ACL 1 991 6 000 (0.30) 12 900 12 500 (0.63) ACK 1 296 10 700 (0.83) 9 100 9 100 (0.70) Z:J 2 134 7 100 (0.33) 10 000 10 000 (0.47) Y 1 730 17 100 (0.99) 16 200 16 200 (0.94) Område 1 11 195 58 700 (0.52) 71 000 69 000 (0.62) ZH + SI 889 2 000 (0.22) 7 100 7 600 (0 85) n:o 1 821 22 900 (1.25) 16 900 16 500 (0.91) x 1 461 14 900 (1.02 14 800 14 800 (1.01) BCU 1 079 12 200 (1.13) 8 700 9 100 (0.84) Område 2 5 250 52 000 (0 99) 47 500 48 000 (0 91) 51 1 922 23 800 (1.24) 17 300 18 100 (0 94) OP DR 754 2 200 (0.29) 2 300 2 300 (0.31) Område 3 2 676 26 000 (0.97) 19 600 20 400 (0.76) DE 936 5 900 (0.63) 4 700 5 100 (0 54) P:VN 746 - - 800 800 (0.11) FGH 1 984 7 400 (0.37) 6 100 6 400 (0.32) KLM 552 - 300 300 (0.05) Område 4 4 218 13 300 (0.32) 10 800 12 600 (0.30) Riket 23 330 150 000 (0.64) 150 000 150 000 (0.64)

Bilaga 10

Som framgår är gödslingsintensiteten mycket olika i olika (mråden Störst är den i de områden i södra Norrland och Svealand där are— alen bolagsskog är stor. Underlaget för att beräkna gödslirgs— effekten redovisas i bilaga lO och tillvägagångssättet vid infö— rande i modellen i bilaga 5.

5.3 Uthållig avverkningsnivå samt skogstillståndets förändring under beräkningsperioden

Beräkningsalternativ l skall sålunda ge svar på frågan: Hur stor är den högsta möjliga uthålliga avverkning inom olika berälnings— områden under förutsättning att:

x Avverkningen l97l—l980 utgör 7l,0 milj m3sk per år med den för— delning på områden samt på slutavverkning och gallring som fram- går av tabell lO. x Slutavverkad skog ersätts med ny skog av den beskaffenhet som framgår av bilaga 8 och tabell ll.

x Virkesförrådet vid beräkningsperiodens slut svarar mot de norm- förråd som redovisats i tabell 6.

x Gallring sker i en omfattning som indikeras istora drag av ta— bell 5 varvid gallringarna inriktas så att de främjar produktio— nen av en hög andel sågtimmer av barrträd, vilket innebär att en stor andel av lövskogen utgallras tidigt och att gallringar- na till stor del utgörs av låggallring (= större relativt ut— tag av klena träd). x Gödsling sker av cirka l50 000 hektar per år under hela beräk- ningsperioden med den fördelning på områden som redovisas på sid 9l.

x Slutavverkning ovan skogsodlingsgränsen förutsättes komma till stånd med efter förlängda växttider.

I tidigare beräkningar tillämpades i huvudsak krav på jämn av— kastning efter l980 inom varje enskilt beräkningsområde. I de nya beräkningarna har dock avverkningsnivån fått variera något i ti— den inom enskilda områden, men utan att acceptera någon genom— gående sjunkande trend. Syftet har bl a varit att undvika orea— listiskt långa ransoneringstider för den gamla skogen i områden med extremt skev åldersfördelning, exempelvis Z:J och Y. Den öka—

de flexibiliteten kan ha givit utrymme för viss subjektivitet men bör dock ge mer relevanta beräkningar för enskilda områden. Det ligger dock i sakens natur att beräkningarna är starkt schabloni— serade och att det föreligger stora möjligheter till fördjupade analyser inom ramen för den beräkningsmodell som står till för— fogande i mån av mera tid och resurser.

Som framgått av avsnitt l.7 finns det stora möjligheter att i de- talj beskriva avverkningens storlek och beskaffenhet samt skogs— tillståndets förändringar inom varje område och för varje alter— nativ. För överskådlighetens skull krävs emellertid begränsning. För varje beräkningsalternativ redovisas därför ett antal stan— dardtabeller som innehåller de viktigaste resultaten. För att skilja dessa tabeller från övriga tabeller i texten betecknas de med en kombination av bokstav och nummer där bokastaven anger ta— bellslag och numret anger beräkningsalternativ (Al, A2, A3, Bl, BZ, B3 etc).

Tabell Al. Bruttoavverkning enligt beräkningsalternativ l förde- lad på slutavverkning och gallring samt barrskog och lövskog under period_l—lO._

Observera att till denna och följande tabeller skall läggas en avverkning av 4.0 milj 1113 sk per år som ligger utanför beräknings- modellen och som består av torrskog, avverkning på övrig mark och inägor, visst röjningsvirke samt avverkning på Gotland.

Av tabell Al framgår bl a att alternativ l möjliggör en bruttoav— verkning under hela lOO—årsperioden som i stort sett överensstäm— mer med den bruttoavverkning som motsvarar den beräknade virkes— förbrukningen under 1970—talet, dvs 75.0 milj m35k per år. Den totala slutavverkningen per år minskar under perioden från ca 53 milj m3sk till ca 48 milj m3sk medan gallringarna ökar från ca l8 milj m3sk till ca 22 milj m3sk. Volymen lövvirke i avverk- ningarna minskar från ca l2 milj m3sk till ca lO milj m3sk.

En mot tabell Al svarande figur Al visar bruttoavverkningen för— delad på gallring och slutavverkning samt på barrskog och lövskog under period l—lO.

Tabell Bl. Virkesförrådet vid början av varje beräkningsperiod samt år 3070_fördelat_på_barrskog och lövskog

De begynnelseförråd som redovisas i tabell Bl är något lägre än de totalförråd som bl a redovisats i tabell 6. Detta beror på att en viss kvantitet fröträd och överståndare "försvinner" ur beräk— ningsmodellen i och med att de inte finns med i ”inplanterings— skogen” och då modellen inte förutsätter separat avverkning av fröträd och överståndare. Den skog,som vid början av första be- räkningsperioden är yngre än den som svarar mot inplanteringstid— punkten, antas nämligen endast ha ett Virkesförråd som svarar mot vad som behövs för att enligt standardutvecklingskurvan i pro— duktionsmallen nå upp till den volym som inplanteringsskogen skall ha vid inplanteringstillfället. Sammanställningen nedan redovi- sar begynnelseförrådet per hektar år l970 dels enligt tabell Bl (exklusive fröträd och överståndare), dels enligt tabell 6 (F6) samt förrådet år 2070 enligt tabell Bl och enligt tabell 6 (ef—

tersträvat normförråd = F(N) ).

År 1970 År 2070

Fo Enl 131 HN) Enl Bl Område 1 79 78 79 83 Område 2 104 103 107 l08 Område 3 118 117 126 126 Område 4 l26 125 142 139 Riket 98 97 102 104

Det framgår av sammanställningen att förrådet av överståndare och fröträd som ”försvunnit" i modellen inte utgör mer än cirka l m3sk per hektar. Det framgår vidare att slutförråden blivit något hög- re än som eftersträvats vilket innebär att det funnits möjlighet

att under de sista perioderna ta ut något större avverkning än som skett. Mellan år 2060 och 2070 ökar förrådet med 65 milj m dvs 6.5 milj m3sk per år. Det innebär att den nya skogen av år

3sk,

2070 torde kunna ge en långsiktig avverkningsmöjlighet av cirka 77 milj m3sk om man efter denna tidpunkt håller virkesförråden

konstanta.

Alternativ 1 förutsätter att ca l50 000 hektar per år gödslas en— ligt den fördelning som tidigare redovisats.

Sammanställningen nedan visar gödslingseffektens storlek under 0— lika perioder (milj m3sk/år).

Period l 2 5 lO Område l 0.42 0.74 0.78 0.74 Område 2 0.41 0.57 0.57 0.61 Område 3 0.22 0.27 0.27 0.26 Område 4 0.12 0.17 0.17 0.17 Riket l.l7 l.74 1.79 1.72

Enligt sammanställningen ovan skulle gödslingen från och med pe— riod 2 ge ett årligt produktionstillskott av 1.7 milj m3sk vilket är något lägre än det genomsnitt av 12 m3sk per hektar och göds— lingstillfälle som användes vid överslagsberäkningen i avsnitt 5.l. Som framgår av redovisningen i bilaga 5 tillämpas dock en reduktionsfaktor av 0.75 på den gödslingseffektfunktion som tagits fram. Denna grundas på gödslingsförsök och undersökningar av praktiska gödslingar som bearbetats av Göran Möller vid Institu- tet för Skogsförbättring och inkluderar i sig redan vissa säker- hetsmarginaler.

Som framgår av tabell Bl inträffar inte några drastiska föränd- ringar när det gäller andelen lövskog. Lövandelen sjunker något mot mitten av beräkningsperioden men ökar sedan åter så att to— talförrådet av lövskog vid hundraårsperiodens slut är något hög— re än ingångsförrådet.

Figur Bl. Barrskogsförrådets fördelning på tall och gran

Figur Bl som bygger på FAS 4—utskrifterna visar barrskogsförrå— dets fördelning på tall och gran vid olika tidpunkter. Tallskogs— andelen ökar i balansområde l och 2 men minskar i område 3 och

4. Förändringarna är dock mindre än vad som kunde förväntas med hänsyn till nuvarande fördelning mellan tall och gran i skogsod— lingarna. Detta sammanhänger med att beräkningsmodellen

I'konserverar" den trädslagsblandning som inplanteringsskogen re— presenterar om man bortser från den hårda reducering av lövskogs— andelen som äger rum i samband med gallringarna.

Tabell Cl. Bruttoavverkning under period 2 fördelad på slutavverk- ning och gallring samt på trädslag och dimensionsklas—

SEJ:

Generellt sett inträffar det under beräkningsperioden inte några större förändringar av virkesförrådets eller avverkningens dimen- sionsfördelning om man bortser från att andelen skog klenare än 10 cm i brösthöjd minskar. Trots att skogen under perioden genom— snittligt blir yngre hålls diameterutvecklingen uppe genom de kan— ske alltför optimala gallringar som utförts. Gallringsprogrammet innebär att man erhåller högre Virkesförråd per hektar än i dagem skogar, vilket innebär att andelen mycket grova träd ej blir så hög, man erhåller med andra ord en mindre dimensionsspridning.

Figur Cl redovisar hur virksförrådets andel av skog grövre än 25 cm i brösthöjd förändras över tiden. Givetvis föreligger det en betydande osäkerhet vad beträffarvirkesförrådetsdimensions— fördelning mot slutet av beräkningsperioden men denna torde hel— ler inte vara så viktig i nuläget. Tabell Cl redovisar avverk- ningens fördelning på trädslag och dimensionsklasser under beräk— ningsperiod 2, dvs l981—l990. För varje beräkningsområde redo— visas den procentuella fördelningen för slutavverkning och gall— ring samt för den totala avverkningen. Av tabell Cl framgår bl a den stora andelen lövvirke i gallringsuttagen. Som kommer att re— dovisas senare innebär beräkningsalternativ l att man förutsätter ett betydligt större uttag av lövvirke än det som faktiskt äger

rum för närvarande.

Tabell Dl. Skogsmarksarealens fördelning på åldersklasser år l970, l980, 20l0 och 2070. Medeltal för samtliga bonitetsklasser _

Tidigare har framhållits att åldersfördelningen i många beräk— ningsområden är mycket skev men att utvecklingen under beräknings— perioden medför en betydligt jämnare åldersfördelning vid penodens

slut. Tabell Dl redovisar skogsmarksarealens fördelning på ålders- klasser vid början av period l, 2, 5 och ll, vilket svarar mot åren 1970, l980,2010 och 2070.

Figur Dl redovisar hur slutavverkningsskogens och gallringssko— gensnedelålder utvecklas över tiden.

Tabell El. Genomsnittligt Virkesförråd per hektar inom ålder— klasser åren 1970, 1980, ZglO och 2070_

Tabell El svarar mot tabell Dl men redovisar istället för areal— procent genomsnittligt Virkesförråd per hektar i olika åldersklas— ser och som medeltal för samtliga bonitetsklasser. De laga virkes— förråden i äldre åldersklasser som är karakteristiskt för nuläget beror som tidigare framhållits på att man historiskt sett ofta har gallrat i äldre skog istället för att slutavverka. Skog på sämre bonitet kräver dessutom längre växttider vilket innebär att det är lägre medelbonitet i de äldre åldersklasserna, vilket är ytter— ligare en förklaring till att virkesförråden är så låga.

Figur El. Produktionskvotens utveckling

Produktionskvoten användes i beräkningsmodellen såsom en grovkon— troll på hur tillväxtframskrivningen fungerar. En beståndsutveck- ling som ger en produktionskvot som närmar sig l.0 innebär att det genomsnittliga skogstillståndet närmar sig normproduktions— nivå. Som framgår av figur El innebär alternativ 1 en successiv förbättring i samtliga områden ehuru i högre eller mindre grad. De faktorer som påverkar produktionskvoten mest är inplantering- skogens beskaffenhet samt gödslingsintensiteten. En kombination av god inplanteringsskog och hög gödslingsaktivitet har medfört mycket höga produktionskvoter i Nzö och X medan Z:HSI endast obe— tydligt förbättrar sin mycket låga produktionskvot. I detta om— råde är det sannolikt att normproduktionen ursprungligen har bli— vit satt för hög eller att marken blivit överboniterad vid riks— skogstaxeringen. Det framgår bl a av figur 01 att kravet på slut— förrad har lett till längre växttider än som egentligen varit av- sett. Med hänsyn till produktionskvotens dåliga utveckling borde alltså egentligen virkesförrådskravet ha sänkts. Det nu sagda är ett exempel på hur man kan använda produktionsmallen för kontroll

av beräkningar i stort. Produktionskvoten vid beräkningsperiodens slut är också en bra mätare på den då befintliga skogens framtida produktionskapacitet. Eftersom det under slutet på beräkningspe— rioden skett en successiv förrådsuppbyggnad kan avverkningsnivån höjas så snart man inte längre kräver en fortsatt förrådsuppbygg- nad. Tidigare har angivits att man till den uthålligt beräknade avverkningsnivån på 70 milj m3sk skulle kunna lägga den årliga förrådsökningen på 6.5 milj mäsk och detta skulle då indikera en 3 uthållig avverkningsnivå på cirka 77 milj m sk om man efter år 2070 håller virkesförråden konstanta. Produktionskvoten erbjuder ett annat sätt att skatta den långsiktiga avverkningsnivån. Ne— danstående sammanställning sammanfattar normproduktion och pro— duktionskvot vid beräkningSperiodens slut. Vägning av områdesme— deltal har skett med totala virkesförrådet vid beräkningsperio—

dens slut. Område Areal Normprod Normprod Virksförråd Produktions— 1000 ha m3sk/ha 1000 m3sk milj m3sk kvot BDL 2 218 1.5 3 327 132 0.92 BDK 1 826 2.2 4 017 130 0.81 ACK 1 296 2.7 3 499 112 0.88 Z:J 2 134 2.6 5 548 198 0.84 Y 1 730 å;3 5 882 202 CL29 Område 1 11 195 2.3 26 255 927 0.90 ZH 51 889 2.1 1 867 59 0.65 n:o 1 812 3.6 6 523 191 1.11 X 1 461 3.8 5 552 178 1.20 BCU 1 079 4;9 5 287 141 1402 Område 2 5 250 3.7 19 229 569 1.07 ST 1 922 4.8 9 226 234 0.93 OP DR 754 5. 4 072 193 9;93 Område 3 2 676 5. 13 298 337 0.93 DE 936 5.8 5 429 128 1.02 P:VN 746 6.2 4 625 101 0.95 FGH 1 984 5.8 11 507 270 0.85 KLM 552 7.8 4 306 _86 pågå Område 4 4 218 6.1 25 867 585 0.90 Område 1-4 23 330 3.6 84 649 2 418 0.94

Produkten 0.94 - 84.6 milj m3sk = 79.5 milj m35k utgör ett mått på möjlig avverkningsnivå vid beräkningsperiodens slut vilket kan jämföras med den tidigare överslagsberäkningen på 77 milj m3sk.

l 2 3 4 l-4

TOT Löv GALL Löv Tot Barr SLU Löv Tot Barr TOT Löv Tot Barr GALL Löv Tot Barr SLU Löv Tot Barr TOT Löv Tot Barr GALL Löv Tot Barr SLU Löv Tot Barr TOT Löv Tot Barr GALL Löv Tot Barr SLU Löv Tot Barr GALL Löv TOT Löv Tot Barr Barr SLU Löv Tot Barr Tot Barr Tot

LLCJLLCJLVZ LLL LL LLZL LL

ng 5/_0J5|_ EG./_ 0.V9 /___/u._V €L5IL LZG £LL BOI— 9Z.V .VLZ ZOL 288 SLZ 8L9 555 555 555555 5555 5555 555555 555 555 OLrO 8850 2066 89?» LQJCJ 50066 208 Ont/. LVL/_ 9506 LLV/_ 969 2006 5/_5C._Z 985/_

/_9LLC.. LL LL LLZ LL

060 [AV./u 2.78 Oahu. .muaLhH. ELL 05|.qu _./uLL /_0/_ L../us ._VLE 502 226 SL./u 8L5/_ 555555555555 5 5 555555555555555555 _luC../_ bbl—9 rOQuL 000 5/_C._4/u 298 S../_58 [OL 8/_L &VLOL kv./va 06L FCI—9 Nu...—09 85/_5|.

/_L9 L L G.. .V IL L L L L L L 2 L L 000 [CJ./v ZLVL 059 9LCJ SLL OLB ZLL /.O/. [ZS LVL—LC h/JOL 226 SL./u 8L/_ 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 55 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5

LLO LC.—Z (VL/_ 028 Ull—0 598 PCG.-LV ggg l—QJL CJZCC 659 gy.-l. EBC... CJL-uv BLI.

9 9 L L S .V L L L L L L L 2 L L 660 898 Lh—VQJ Oulu/. 9LCJ FDL./u 0L8 ELZ [09 Lac.. CJLS ZOL 5226 CLLZ BMLHUJ 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5

5 5 69.7 9LCJ 8.76 082 5/_5/_50 £L7u LLM—V LLO eg.—V OJLS L../us 569 ._5/erMt /_L9 C..,mHu5/_

9CJLLCJ LLL LL LLZ LL

666 695 OLVOJ 089 QJLh—V CCLZ 028 SLL 909 l.../wc.. C....nLuV ZOL LZG .VLnL /_L9 555555555555 555555 555 555 5555 5555 555 555555 988 988 LLO 0L6 5/_6.MHO SZL LOL ZLVOO 698 GUL/_ ghvz ZAC; OOLL LLO LgL

9 O.. 2 L .V .V 2 L L L L L L L L _.6 L L 660 09.7 SEC-. Aug/_ 9LCJ 802 02/— CLLL 909 [29 9LLV LOL L../Ufo h—V5ILE LLC..

555555555555 55 555 555 555 555 5555 555555 555

0080 659 059 299 fnul—z 86.7 LZG 2.78 68L 829 OQMV 892 8/_L 85028 028

I— 9 2 L ._V ._V 2 L L L L L L L L 2 L L L 060 L9._V 629 OZL 9L9 0602 OL8 ELL 909 [29 OJLLV LOL LZS .n—VLCC [LS

555555555555 555 555555 555555 555

09.7 wc.—vg 0L6 alu/_CJ 66MU EBC.— 5|._rO_/u 226 695 629 2.5/_q; /_9L 68L 5rD5OJ£ 028

/_ 9 2 |. .V .V L L L L |.. L L 3 L L L OrOL L9.V 829 OZM .mUJLCJ go./v 0L8 PLLZ 909 8L9 9L.—V LOL LZrO CJLan 9L5 .. 5 5 5 5 5 5 .. 5 ,. 5 5 5 5 5 5 ,. .. 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 .. 5 5 5 5 5 5 ..

LOL l.../vg 569 ZLCJ 665AU CCQUCJ Lroz ECCO 892 06L EVS [CJ./v 612 ZLSCJ LOI—

/_ 3 L .V .? L L L L L L L L 2 L L L 060 L9.V OOCLCJ nu./ul 9LC4 So./v 0L8 SIL—Ö 909 829 9LI..V Loo LZG CJLCL 9LCJ 555 555 5 55 555 5 5 5 5 5 5 5 55 5 55 5 5 5 5 5 5 5 5 555 5 5 5 5 55 ..

L../ufo l.2»! SL.—V någ/_ GOOL 819 LOUCc C..—CL 892 0200 CLJ—VS [86 öl:/v ZLCJ 5/_50u/_

2 L ._V V 2 L L L L L L 2 L L 060 L9V 889 o../uu OJLCJ so./u OZÄ CuLL 909 829 OJLLV L505nv LZrIOL 5C..LCc QJOCJ

555 555 555 5555 5555 555 555 555555555 555 5 555

L/_LV [QJL (j_/VE ZCJL 68L gig LCLB 8900 0080 OVOJ 598 [65nö 692 528.V [86

Tabell Al. Balans— område

och

Avverkning milj m3sk/år

gallring

_ _ _ _Semi 1

Bruttoavverkning enl alternativ 1 fördelad på slutavverkning barrsk

_ _ ___PE

Period

och lövskog under period 1 -10

SOU 1978:7 10

Förråd År område milj m3sk 1970 l980 l990 2000 20l0 2020 2030 2040 2050 2060 2070

___—MM

Barr 754 752 742 729 725 7l7 723 738 753 780 797

1. Löv ll4 l08 101 97 90 98 99 l0l llZ llö l30 _________________________________________________________________..__________________________________

Totalt 868 860 843 826 8l5 815 822 839 865 896 927

___________________._______________________________________________________________________________________________ Barr 488 483 471 459 455 451 459 47l 483 492 507

2. Löv 53 5l 47 47 45 50 5l 52 54 6l 62 ______________________________________________________.______________________________________________

Totalt 54l 534 518 506 500 50l 5l0 523 537 553 569

____._________________________.________________________._._________.___________________________________________ Barr 273 258 250 247 246 252 263 269 273 278 283

3. Löv 40 40 40 40 43 45 43 47 52 53 54 __________________________________________________________________________________

Totalt 3l3 299 290 287 289 297 306 3l6 325 331 337

______________________________________________________________________________________________________________ Barr 438 439 439 444 447 454 470 482 494 504 5l5

4. Löv 9l 76 72 67 67 68 64 66 67 69 70

Totalt 529 5l5 5ll 5ll 5l4 522 534 548 56l 573 585

Barr 1954 1932 1903 1879 1873 1875 1915 1960 2002 2054 2201

l—4 Löv 298 276 260 251 245 260 257 266 285 299 3l7 __________________.________________.___________________________________________________._____________

Totalt 2252 2208 2l63 2l30 2ll8 2l35 2l72 2226 2287 2353 24l8 __________________________________________________________________.__________________._____________________________

Tabe11 C1. Bruttoavverkning 1" period 2 (1981-1990) fördelad på s1utav— xerkgillg_o_ch_gg1lr_in_g _salnt_pé _trEd_s1_ag_o_ch_d_1'm_en_s1'on_sk_1a55er_

Avverkning Procentue11 förde1n1'ng på Område 5 1000 Träds1ag Dimensionsk1asser G m3sk/år Ta11 Gran Björk Löv 0—10 10—15 15—25 25+ ___—___.” S 2100 51 39 9 1 8 13 38 41 BDL G 400 67 15 16 2 11 29 39 21 S+G 2500 54 35 10 1 8 16 38 38 S 2500 54 30 12 3 9 15 41 36 BDK G 500 43 18 31 8 24 24 41 11 S+G 3000 52 28 15 4 12 17 41 39 S 2900 35 56 7 2 7 12 38 43 ACL G 400 42 33 23 2 21 25 37 17 S+G 3300 36 53 9 2 9 14 38 40 S 2300 47 47 5 2 4 11 44 51 ACK G 800 35 35 23 2 21 25 37 17 S+G 3300 44 44 10 2 8 15 42 42 S 4500 22 70 6 2 7 14 42 37 Z:J G 400 30 45 21 3 17 21 40 22 S+G 4900 23 68 7 2 8 15 42 36 S 4500 22 70 5 4 6 10 24 60 Y G 1000 13 56 23 8 16 19 40 25 S+G 5500 20 67 8 5 8 12 27 54 S 1000 45 48 6 1 7 15 41 37 ZH+SI G 100 69 17 12 2 19 25 41 15 S+G 1100 47 45 7 1 8 16 41 35 S 4600 39 56 4 1 5 7 32 56 14:11 G 1300 33 44 15 8 15 14 48 23 S+G 5900 38 53 6 3 7 9 36 49 S 4000 42 52 5 2 6 8 29 57 X G 1600 30 39 22 9 25 16 41 17 S+G 5600 39 48 10 4 11 10 32 46 S 3400 39 53 4 4 3 3 17 77 BCU G 1400 33 39 16 11 6 15 44 36 S+G 4800 37 49 8 6 4 7 25 65 S 5700 28 64 6 2 4 8 23 65 ST G 1700 18 45 22 15 12 12 43 33 S+G 7400 26 60 10 5 6 9 28 58 S 2100 38 52 7 4 3 4 20 73 0P:DR G 1000 21 41 23 15 9 14 37 41 S+G 3100 33 48 12 8 5 7 25 63 S 3100 47 44 4 5 3 4 17 77 DE G 1600 30 45 '6 9 7 16 40 37 S+G 4700 41 44 8 6 4 8 25 63 s 2500 19 70 5 6 3 5 15 77 PVN (, 1200 18 56 16 10 7 11 37 45 S+G 3700 19 65 9 7 4 7 22 67

Tabe11 C1. forts

Avverkning Procentue11 förde1n1ng på

Område 5 1000 Träds1ag Dimensionsk1asser

G m3sk/år Ta11 Gran Björk Löv 0-10 10-15 15-25 25+ ___________________________________________________________________________

s 5800 40 52 4 3 4 5 17 74 FGH G 2500 21 53 17 9 7 16 42 36 S+G 8300 34 52 8 5 5 s 25 63 s 1900 25 46 173) 11 3 4 19 74 KLM G 1400 6 62 8 ) 24 12 19 35 34 S+G 3300 17 53 13 17 7 10 26 57

1) BOK (Björk = Löv)

Tabe11 D1.

- 20 12 20— 40 15 40— 60 8 60- 80 7 80-100 8

100—120 4 120-160 27 160+

1970 1980

BDL

2010 2070

26 19

11 10

19

BDK 1980

20 22 10 19 11 10

2010 1970

Skogsmarksarea1ens förde1n1ng på å1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070. Samt1iga bonitetsk1asser

1980

26 14 10 12 29

ACL

2010

22 19 15 13 14 2

2070

18 11 19 11 19 14

0

_?—

1 1

1970

21 14 12 13 19 12

0

1980

17 21 4 19 11 7 21 0

ACK

19 17

21 14 11 9 0

2010

2218

2070

20 14 16 17 17 7 9 0

Area1 1826 1 1991 1296 :::::::::I:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::;:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Å1ders— Z:J Y Z:H+SI WIU

1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070 1980 2010 2070 .1970 1980

___—___—3__—————__——

k1ass 1970 2010 2070

20 20- 40 40- 60 60— 80

180-100 1100—120 420-160 1 160+

Area1

17 4 4 10 14 15 36 0

24 11 2 4 10 16 32 0 26 22 17 4 4 10 13 5 18 11 19 16 22 12

2 0

12 11 9 17 20 26 4 0

l——

21 16 2 12 24 4 14 0 21 23 12 11 9 13 9 0

20 15 16 20 23 6 1 0 26 15

1 10 15 26 28 0

26 14 26 3 5 11 15 1 14 10 15 18 14 26

3 1

i 1 1 1

14 13 10 14 18 15 17

0

25 18 5 14 14 9 14 0 20 28 14 13

9 9 6 0

19 21 20 19 19

Tabe11 01.

forts

|__

Å1ders— k1ass

— 20 20— 40 40— 60 60- 80 80-100 .100—120 1120-160 1605__A

:Area1

1970

12 20 13 13 16 23

1980

17 24 6 16 13 20 4 0

1461

2010

22 23 12 20 12

8 4 0

2070

19 21 19 21 17

2 O

O_L

__—T_ Å1ders—

;k1ass

20 20— 40 40- 60 60— 80 80-100 100-120 120—160 160+

Area1

1970

19 19 19 20 14 9 0 0

___.L_

1970

13 20 19 19 24

BCU

1980

21 21 16 13 23 6 0 0

2010

21 27 13 20 15 4 0 0

2070

___.1_

18 21 21 20 19 1 0 0

1970

21 17 12 16 28 5 0 0

DE 1980

24 22 17 14 17

6 0

2010

———T——_

21 31 19 18

9 1 0 0

2070

18 22 28 20

OHOOO

1970. P:VN 1980

2010 1970

1980

25 25 10 14 13 13

0 0

ST

FGH

1980

2010

20 29 21 17

("):—D

2010

2070

18 21 19 19 20

3 0

2070

17 18 17 21 26

0 0

_1970

1970

OPzDR 1980

20 20 13 18 19

9 0

1980

KLM

21 26 17 18 12 3 3

2010 2010

_|

2070

20 20 20 20 18

2 0

2070

Tabe11 E1. Genomsnitt1igt Virkesförråd per hektar inom å1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070.

Samt1iga bonitetsk1asser

Å1ders— BDL BDK ACL ACK k1ass 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070

- 20 1 0 1 1 0 1 1 2 1 2 1 1 1 1 2 2 20- 40 8 14 8 16 12 23 15 18 10 17 12 16 12 23 22 20 40— 60 34 39 24 33 55 63 35 58 44 57 44 48 66 71 49 61 60- 80 47 51 55 66 84 87 71 102 64 70 67 89 93 90 82 110 80—100 75 62 74 87 106 122 107 119 99 77 103 124 120 103 104 160

100—120 118 104 92 106 121 132 166 147 113 124 139 149 151 194 179 169 120—160 83 102 160 146 93 135 204 163 108 135 205 186 107 157 234 209 160+ 73 87 125 151 0 0 0 0 0 0 207 289 0 0 0 0

Mede1ta1 54 52 49 63 67 66 65 74 70 71 69 80 81 84 82 90

Z1ders— Z:J Y Z:H+SI Nzö k1ass 1970 1980 2010 2070 1970 2980 2010 2070 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070

——1 ___! _|— - 20 4 1 1 1 7 1 2 3 2 1 1 1 6 1 3 4

20- 40 16 21 22 20 27 44 41 30 14 14 15 16 30 47 45 42 40- 60 75 82 57 61 98 103 92 100 52 64 34 47 110 127 111 120 60— 80 102 89 91 115 129 156 129 144 79 82 66 68 132 148 135 173 80-100 130 120 140 173 179 162 179 246 89 79 78 106 180 166 162 202 100—120 168 202 212 191 168 298 273 212 99 141 150 114 157 218 195 183 120-160 111 139 276 176 79 162 303 275 88 104 169 145 102 173 230 237

160+ 0 0 222 219 0 0 0 0 0 0 234 227 0 0 O 0

ede1ta1 98 97 90 97 117 121 117 120 62 60 61 71 106 104 93 108 __1______________4_ _1__

___-—

Tabe11 E1. forts

Å1ders— k1ass 1970

1980

X

2010 2070

6 44 117 152 216 100—120 155 120-160 13

1970

100-120 134 120—160 0 160+

»ede1ta1

2 65 142 153 171

223 104

1980

3 71 160 177

281 188

4

54 127 157 234 250 255

2010

10 92 169 175 232 248

4

48 138 183 249 221 323

2070 1970

BCU

1980 2010 1970 1980

2 6 7 9 2 67 66 56 49 49 155 148 137 148 160 131 159 200 217 152 251 236 257 162 306 183 283 294 201 175 0 309 307 0 0

P:VN 1980 2010 2070 1970 1980

ST

FG

2010 2070 1970

136 163 243 241 285

2010 1970 1980

0P:DR

1980 2010

68 84 149 148 155 171 252 249 179 264

0 321

KLM

2070 2010 2070

noun A'I. BRUT'I'OAWERKNINGENS FÖRDELNING PÅ swnwenmmc OCH GALLRING SAMT BARRVIRKE ocu LÖWIRKE (EXKL. TORRA TRÄD M M)

2070

2030

mun av. VIRKESFÖRRÅDET Av BARRSKOG PROCENTUELLT FÖRDELAT pA TALL OCH GRAN

0

A

OMRÅDE 1

80 BDL BDK ACK 60 Au Y 40 _______— Z J 20 0 . 1970 1990 2010 2030 2050 2070 AR % OMRÅDE 2 100

FIGUR c1. ANDEL Av VIRKESFÖRRÅDET SOM ÄR ÖVER 25+CM 1 BRÖSTHÖJD

0 /o OMRÅDE 1 100

1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÅR % OMRÅDE 4

=== (gig

1970

1990

2010

FIGUR D 1.

MEDELÅLDER FÖR SLUTAVVERKNINGS- OCH GALLRINGSSKOG

2010

2030

2010 2010

2050

2070

F|GUR E 1. PRODUKT IONSKVOTENS UTVECKLING

6 BERÄKNINGSALTERNATIV 2. UTHALLIG AVVERKNINGSNIVÅ VID GOD BESTÅNDSANLÄGGNING SAMT ETT AMBITIÖST SKOGSPRODUKTIONS— PROGRAM

6.1 D1skuss1on av de a11männa förutsättn1ngarna för a1ter— nat1v 2

Beräkn1ngsa1ternat1v 1 ger en uthå111g avverkn1ngsn1vå som nätt och jämt motsvarar avverkn1ngarna h1tt111s under 1970—ta1et. Som framgått av t1d1gare redov1sn1ng sku11e ett högre kapac1tets- utnyttjande 1nom den svenska skogs1ndustr1n medföra ett betyd— 11gt större v1rkesbehov än det som kan t111godoses genom a1ter— nat1v 1. Av t1d1gare redov1sn1ng har också framgått att den svenska skogen v1d mera 1ntens1v produkt1on sku11e kunna ge be— tyd11gt högre avkastn1ng än som nu erhå11es. Normprodukt1onsn1- vån,dvs en mede1produkt1on som svarar mot den 1 s1utenhetshänse- ende bättre ha1ften av bef1nt11g skog sku11e 1nnebära en produk- t1on av 84 m11j m3sk per år från nuvarande skogsmarksarea1. Med t111ägg för de c1rka 4 m11j m3sk per år som 11gger utanför be- räkn1ngsmode11en sku11e normn1vån a11tsä motsvara en bruttot111— gång av 88 m11j m3sk per år. Såsom d1skuterats 1 de1betänkandet är v1ssa produkt1onshöjande åtgärder verksamma på kort s1kt och andra först på 1ängre s1kt. Kva11teten på den nya skogen är den fu11stand1gt dom1nerande faktorn på 1angre s1kt medan göds11ng av fastmark är den snabbast verksamma metoden på kort s1kt. Göds- 11ng förutsätter dock att det f1nns någor1unda bra skog kvar som kan göds1as. Det produktionsprogram som 11gger t111 grund för a1ternat1v 2 har diskuterats fram 1nom skogsutredn1ngens refe— rensgrupp. Det är baserat på tanken att komb1nera en god be- ståndsan1äggn1ng med o11ka produkt1onsåtgarder som re1at1vt t1- d1gt sku11e kunna möj11ggöra en höjd avverkn1ngsn1vå 1 förhå1- 1ande t111 beräkn1ngsa1ternat1v 1.

6.2 Prec1ser1ng av skogsskötse1programmet

Nyanlagda bestånd. De genomsn1tt11ga 1np1anter1ngsskogar som ut- gör framt1dshypotes 1 a1ternat1v 1 t111kom 1 huvudsak för c1rka 30 år sedan; 1 Norr1and något t1d1gare. I södra Sver1ge var v1d den t1den skogsku1turer 1 form av p1anter1ng e11er sådd ganska

Tabe11 14. lnp1anter1'ggåklassgrgas beskaffeghgt_1_b_e_räkg1Qgåaltgrnayv 2 LsammandragL

M

Beräkn1ngs— Inp1ante— S1uten- Tota1 Vo1ym Barrstammar/ha T111växt Normprod Träds1agsb1andn1ng område r1ngsk1asser het å1der m3sk/ha 0+ cm 5+ cm m3sk/ha m3sk/ha % av vo1ym år är Ta11 Gran Löv

BDL BON 1-5 BON 6—8 KRLI LAV SUMP 050 47 57 1292 678 49 35 1629 723 51 36 949 479 51 32 1075 582 50 15 1456 414 52 35 644 317

59 23 18 59 24 17 72 9 19 95 1 4 49 35 16 56 11 33

kommmxom Nel-quoä

OOOOOO :xcrlxxoco— cv.—__o— move-aom

BDK BON 1-4 BON 5 BON 6—8 TORR SUMP 47 102 1648 956 47 57 2166 863 50 39 1924 779 51 45 1407 806 50 39 1902 533

59 19 22 52 18 31 51 26 23 89 5 6 37 12 51

oooxooq- QNFNF

NINkaDO-D NmLDkDLDQ'

.—.—.—.—oo vou—._.—

OOOOO

ACL BON 1—5 BON 6-8 KRLI LAV SUMP 050

46 56 1465 774 50 38 1527 782 51 44 1443 880 50 27 1495 890 50 35 1411 601 52 61 436 269

46 28 27 33 42 24 81 7 12 97 2 1 24 37 39 23 32 44

OQl—V—Nq' "?r—NNr-l—

oomwlxm mm.—mmm

Nt—Nr—l—v— mr—oorx onoommuo

ACK BON 1-4 BON 5 BON 6-8 TORR SUMP 49 96 2346 1157 47 57 1871 950 50 45 2115 868 50 38 1651 955 50 33 1919 715

38 43 19 47 30 23 64 16 19 84 8 8 45 24 31

kDOIXOr— (TMP—Nr— OCDINQ'OH QNl—Nr—

Z:J BON 1-4 BON 5 BON 6—8 TORR SUMP 050 47 95 2224 1098 43 56 2283 855 47 50 1812 797 40 43 2004 578 46 39 1471 458 43 36 1056 433

34 50 17 43 45 12 29 43 27 86 11 3 23 48 30 25 33 43

INKOLDLOkD kaDLOkaDkO

Nmooq-crm

OOOOOO OOOOO OOOOOC)

crosooxouxr— vN—N—N cm.—__.—

r—moooxcu oomm—oom

Tabe11 14. forts

Berakn1ngs— Inp1ante- S1uten- Tota1 Vo1ym T111vaxt Trads1agsb1andn1ng

Barrstammar/ha Normprod område r1ngsk1asser het å1der m3sk/ha 0+ cm 5+ cm m3sk/ha m3sk/ha %av vo1ym år är Ta11 Gran Löv

Y BON 1-3 47 151 2743 1264 15 61 24

9

8 31 55 2347 1073 42 37 22 4

2

31 33 2418 808 47 28 25 27 28 1499 589 77 6 17 8 31 35 1521 592 39 39 22

wONIXOI LOCPNNr—

NNONM IXCONF'F—

32 87 2605 1272 31 74 3324 1371

75 22 57 20 75

.67 31 41 2180 922

71 76 53 33 14 54 32 13 73 16 11 26 42 32

31 31 2347 793 33 49 2690 568

noen—m kOlDMNN OHOIXOOX LOQNMN

ZH+SI BON 1-5 47 86 2184 947 46 40 1674 705

0 69 49 35 16 0 64 TORR 0.65 46 28 1333 520 0 66 0 53

81 8 12 93 3 4 34 30 36 51 29 21

:roocnuaoo axon—no

43 20 1061 300 45 30 685 341

mamma—. . m.—.—.—.—

Nzö BON 1-3 31 85 2440 1174 30 56 2955 1120 28 36 2406 833 31 38 2466 803

27 30 2758 706

30 37 33 57 32 11 53 35 12 85 14 2 52 31 17

OOO Q' 2 0 m

NOOOO kDQ'Nl—r—

LDQ'NMN kaDOm NINRDXDQD

BCU BON 1-2 33 123 2527 1378 32 87 2227 1206 31 59 1979 1143 32 75 1690 800 32 145 2468 1214 32 55 2453 1189 30 49 2459 1044 ' 30 51 2933 774

14 51 35 41 38 20 59 25 16 47 39 15 12 59 29 29 47 24 64 20 16 26 33 41

NXDleO rixlx .

ommcnao lekDr—

00QO

ST BON 1-2

LONOOS

. common meF— . OO 0000 0000 cc | Q' Z 0 ca

wa01 omkom . INLDMN oommm Ctrl—RD

Tabe11 14. forts

”M

Beräkn1ngs- Inp1ante- S1uten— Tota1 Vo1ym Barrstammar/ha T111växt Normprod Träds1agsb1andn1ng område r1ngsk1asser het å1der m3sk/ha 0+ cm 5+ cm m3sk/ha m3sk/ha % av vo1ym

är år Ta11 Gran Löv

___________________________________._____—_———-—

OPzDR BON 1-2 0.85 25 100 1961 1266 7. 19 55 27 BON 3 0.78 32 98 2118 1056 6. 30 41 28

4. 4.

BON 4-8 0.68 32 63 1746 905 52 24 24 SUMP 0.73 33 87 1235 591 11 36 54

INLOLDKO IN!-omv mNr—LO

DE BON 1—2 0.78 25 104 2212 1328 BON 3 0.75 33 94 2292 1206 BON 4-8 0.66 31 74 2233 1104

26 45 29 38 41 21 57 27 23

OLOLD ooan

(90501 komm

P:VN BON 1-2 0.82 25 106 1989 1257 BON 3 0.75 32 97 "1882 1134 BON 4-8 0.67 33 74 1794 1024 SUMP 0.64 33 55 1846 717

8 66 26 31 51 17 57 24 19 26 38 36

MKDLOM oommm (rr—LOK TNROQ'N

FGH BON 1-2 BON 3 BON 4-8 SUMP 25 85 2052 1251 32 89 2124 1132 32 67 2118 1093 32 50 2101 813

10 74 16 33 47 20 58 26 16 33 39 28

011.0ka hmmm

OOOO kDMkOO') NINkOkO muoooo kOLOQrN

KLM BON 1—2 BON 3—8 ÄDELT 25 107 2246 1633 32 79 1797 1053 32 93 79 27

8 70 22 44 35 16 2 1 97

l—Oko ameo

Nww coq-q-

mmm INkOkD OOO

van11ga medan skogsod11ng 1 norra Sver1ge hörde t111 undantagen. V1d skogsp1anter1ng t111ämpades på den t1den mycket täta förband. An1edn1ng t111 att 1np1anter1ngsskogen ändå ofta är g1es och har en hög ande1 1övskog är att den t111 re1at1vt stor de1 består av 1genväxt ned1agd jordbruksmark och hagmark. Om man med hjä1p av framskr1vn1ngsmode11en fö1jer genomsn1tt11ga 1np1anter1ngsbe— stånd en11gt a1ternat1v 1 ger de 1 a11mänhet 1ägre produkt1on än som svarar mot normprodukt1on. Produkt1onskvoten (se avsn1tt 1.5.2) b11r 1ägre än 1.0. Om man fö1jer produkt1onskvotens ut— veck11ng 1 a1ternat1v 1 v1sar det sjg dock att den mot s1utet går över 1.0 men det beror då på att bestånden göds1ats upprepa— de gånger.

För att kunna prec1sera en r1m11g högre amb1t1onsn1vå 1fråga om beståndsan1äggn1ng utfördes under sommaren 1976 en 1nventer1ng av vä1 an1agda ungskogar 1 å1dern 20 25 år. Härv1d användes samma mättekn1k och s1ag av provytor som 1 r1ksskogstaxer1ngen v11ket möj11ggjorde att dessa ungskogar kunde jämföras med de 1np1anter1ngsskogar som komm1t t111 användn1ng 1 beräkn1ngsa1— ternat1v 1. Härv1d utgjorde anta1et barrstammar per hektar ett v1kt1gt jämföre1sekr1ter1um. Inventer1ngen utfördes endast 1 Svea1and och södra Norr1and och berörde tre skogsbo1ag, näm11gen Stora Kopparberg, SCA och M0 och Domsjö. För övr1ga de1ar av 1andet har en extrapo1er1ng av vunna erfarenheter var1t nödvän— d1g. I b11aga 8 redov1sas 1 deta1j hur de förbättrade 1np1ante— r1ngsskogarna komm1t t111. Den ovan refererade 1nventer1ngen av vä1 an1agda bestånd f1nns dokumenterad 1 b11aga 9. I tabe11 14 redov1sas ett sammandrag av 1np1anter1ngsskogarnas beskaffenhet 1 a1ternat1v 2. Jämfört med de 1np1anter1ngsk1asser som användes för a1ternat1vet 1 är s1utenheten 1 a11mänhet c1rka 5 10 pro— cent högre och 1öv1nb1andn1ngen 15 - 30 procent 1ägre. I v1ssa fa11 före11gger 1ngen sk111nad 1 s1utenhet och det beror 1 så fa11 på att genomsn1ttsskogen 1 a1ternat1v 1 har haft så pass stort anta1 barrstammar per hektar att det 1 stort motsvarar den eftersträvade n1vån som här1etts med 1edn1ng av 1nventer1ngen 1 vä1 an1agda bestånd.

I a1ternat1v 2 förutsättes också att en större ande1 av s1utav- verkn1ngsarea1en ska11 komma att 611 skogsod1ad. Av detta skä1

B11aga 8

B11aga 9

har 1np1anter1ngsbestånden underkastats en röjn1ng av "toppn1ngs- karaktär" för att åstadkomma en m1nskad d1mens1onsspr1dn1ng. Den förbättrade t111växt som där1genom kan påräknas har erhå111ts genom att 1nföra träds1agsd1fferent1erade förhöjn1ngsfaktorer (1.15 för gran och1.10-1.12för ta11 och 1öv).På den skogsod1ade de1en av area1en kan man även räkna med att föräd1at frö 1 suc- cess1vt ökad omfattn1ng kommer t111 användn1ng. De ovan nämnda faktorerna har därför komb1nerats med en uppsättn1ng bon1tets- d1fferent1erade förhöjn1ngsfaktorer. Dessa är högre på de bättre bon1teterna och 1ägre på de sämre bon1teterna beroende på att ande1en skogsod11ng m1nskar med m1nskad bon1tet. Efter prövn1ng av de produkt10nsför1opp som på detta sätt konstruerats v1sade det 519 att de 1 a11mänhet gav en utveck11ng som nära fö1jde normprodukt1onskurvan. Om man så1unda kunde an1ägga skog av denna beskaffenhet sku11e man på s1kt kunna påräkna skog som kunde producera på bättre-hä1ften-n1vå, dvs tota1t c1rka 85 m11j m3sk på den skogsmarksarea1 som är med 1 beräkn1ngsmode11en.

I några områden och 1 v1ssa behand11ngsk1asser spårade eme11er— t1d beräkn1ngarna ur v11ket sammanhänger med att de konstruerade 1np1anter1ngsk1asserna b11v1t för ”bra”. Detta gä11er b1 a områ— dena X och WÖ. Inp1anter1ngsskogen för bon1tet IV 1 X hade exem— pe1v1s fått en 1öpande t111växt av 5.0 mot en normprodukt1on på 4.0 och en 1övande1 av endast 14% och på samma bon1tet 1 WU var t111växten 4.2 och 1övande1en 11%. Vägn1ngen av bestånden hade eme11ert1d skett efter samma pr1nc1per som 1 övr1ga områden (se b11aga 8) och anta1et barrstammarhade b11v1t m1nst det eftersträ— vade. Istä11et för att göra om vägn1ngsförfarandet justerades 1stä11et förhöjn1ngskoeff1c1enterna ned 1 den utsträckn1ng som erfordrades för att få ungefär samma anknytn1ng t111 normproduk— t1onskurvan som 1 övr1ga områden. 0mfattn1ngen av de utförda man1pu1at10nerna framgår av koeff1c1enterna 1 tabe11 15 som re— dov1sar den tota1a produkten av de korr1ger1ngar som gjorts.

Som framgår av tabe11en förekommer även vissa nedjuster1ngar

1 områdena DE och P:VN. Bon1tetsk1asserna 1 tahe11 15 är av utrymmesskä1 numrerade 1 den ordn1ng som b1 a framgår av tabe11 12. I sammanhanget kanske också bör påpekas att bon1tets- k1asserna en11gt Tor Jonson 1 våra datautskr1fter betecknas med van11ga s1ffror. Norma1t bör ju Jonsons bon1tetsk1asser av

311 15.

Onråde

BDL BDK ACL ACK Y Z:J ZHN+SI Nzö X BCU ST OPzDR DE PVN FGH KLM

Träds1ag

Ta11 1.23 1.23 1.23 1.23 1.23 1.23 1.23 1.16 1.16 1.16 1.16 1.18 1.16 1.16 1.16 1.16

1

Gran 1.27 1.27 1.27 1.27 1.27 1.27 1.27 1.21 1.21 1.21 1.21 1.23 1.21 1.21 1.21 1.21

Björk o övr 1öv 1.23 1.23 1.23 1.23 1.23 1.23 1.23 1.16 1.16 1.16 1.16 1.18 1.16 1.16 1.16 1.16

Träds1ag

Ta11 1.18 1.18 1.18 1.18 1.18 1.18 1.18 1.01 1.01 1.10 1.10 1.16 1.10 1.13 1.13 1.13

tändr1ngsfaktorer

Bon1tetsk1ass (ordn1ngsföde cn1 tabc11 12)

2

Björk o

Gran övr 1öv

1.21 1.21 1.21 1.21 1.21 1.21 1.21 1.06 1.06 1.15 1.15 1.21 1.15 1.18 1.18 1.18

1.18 1.18 1.18 1.18 1.18 1.18 1.18 1.01 1.01 1.10 1.10 1.16 1.10 1.13 1.13 1.13

Träds1ag

Ta11 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 0.88 0.88 1.05 1.05 1.05 0.99 0.99 1.05 1.10

3

Björk O

Gran övr 1öv

1.15 1.15 1.15 1.15 1.15 1.15 1.15 0.92 0.92 1.09 1.09 1.09 1.04 1.04 1.09 1.15 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 0.88 0.88 1.05 1.05 1.05 0.99 0.99 1.05 1.10

TrädsIag

Ta11 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 0.96 1.01 1.05 1.05 1.05 1.05 1.05

4

Gran 1.15 1.15 1.15 1.15 1.15 1.15 1.15 1.00 1.06 1.09 1.09 1.09 1.09 1.09

Björk o övr 1öv 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 0.96 1.01 1.05 1.05 1.05 1.05 1.05

Träds1ag

Ta11 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 1.01 1.01

5

Gran 1.15 1.15 1.15 1.15 1.15 1.15 1.15 1.06 1.06

Björk 0

6

Träds1ag

Björk o

övr 1öv Ta11 Gran övr1ö1

______________________________________________________________________________________________________________________

1.12 1.15 1.12

1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 1.12 1.01 1.01

1.12 1.12

1

.15 .15

1.12 1.12

B11aga 13

p1etetsskä1 och för att undv1ka förväx11ng med 1dea1bon1teten betecknas med romerska s1ffror.

Beräkn1ngsmode11en t111åter att man förutsätter en success1v för— bättr1ng av 1np1anter1ngsskogen. Man kan per1od för per1od be- stämma proport1onen me11an den ursprung11ga och den förbättrade 1np1anter1ngsskogen. För nu 1frågavarande beräkn1ngsa1ternat1v har v1 eme11ert1d ej ansett oss ha t111räck11gt kunskapsunder1ag för en prec1serad success1v förbättr1ng. Det förutsättes därför att a11 skog som an1äggs efter år 1980 t111 1009 kommer att va— ra av samma kva11tet som den förbättrade skogen som nyss beskr1— v1ts. Detta 1nnebär dock att under de tre första beräkn1ngsper1— oderna är 1np1anter1ngsskogen avsammabeskaffenhetsom1 a1terna— t1v 1. Den skogen ska11 ju representera bestånd som redan nu är an1agda e11er som an1ägges fram t111 år 1980. Från och med pe— r1od 4 användes den bättre 1np1anter1ngsskogen.

Som framgått av ovanstående redogöre1se är det ett mycket svagt under1ag som före11gger när det gä11er att s1mu1era den framt1da an1äggn1ngen av ny skog. De förhöjn1ngsfaktorer som redov1sas 1 tabe11 15 ska11 ju representera de1s den urva1seffekt som er- hå11es v1d röjn1ng av ett sjä1vföryngrat bestånd, de1s den ur- va1seffekt som fö1jer av att man övergår t111 skogsod11ng med p1antor som kommer från utva1t frö och där man åtm1nstone t1d1— gare t111ämpade en v1ss sorter1ng före utp1anter1ng och de1s s1ut11gen den ”urva1seffekt" som kan förväntas genom föräd11ngs- v1nster. Möj11gheterna t111 ökad produkt1on genom föräd11ng be- 1yses 1 b11aga 13. Det torde vara stä11t utom a11t tv1ve1 att man på s1kt bör kunna åstadkomma en betyd1igt bättre produkt1on 1 framt1dens ungskogar än som förutsättes 1 a1ternat1v 2 om man 1 huvudsak övergår t111 skogsod11ng med föräd1at frö e11er st1ck- 11ngar och man dessutom åstadkommer m1nst det anta1 barrstammar som förutsättes 1 a1ternat1vet.

V1d fortsatta ana1yser av a1ternat1v 2 torde man 1 första hand böra stä11a frågan v11ka åtgärds1nsatser som är erforder11ga för att åstadkomma den 1np1anter1ngsskog som förutsättes där. Aven v1d skärpta m1n1m1krav när det gä11er barrp1antanta1 1 skogs- vårds1agen är det sanno11kt svårt att nå detta m1n1m1t111$tånd

utan extraordinära åtgärder. Genere11t sett f1nns det säker11gen t111räck11g kunskap om hur man an1ägger nya goda bestånd, prob— 1emet är att få den t111ämpad. Det saknas däremot 1 stor utsträck- n1ng kunskap om hur den nyan1agda skogen utveck1as 1 det t1d1ga ungdomsskedet så att man kan här1eda samband me11an åtgärd och 1ångs1ktig produkt1onseffekt. L1kaså saknas kunskap om hur man med små resurs1nsatser kan få god effekt1v1tet. Med hänsyn t111 den ytterst prekära s1tuation som nu råder när det gä11er be— ståndsan1äggn1ng inte m1nst på grund av DDT—förbud och motstånd mot herb1c1danvändn1ng bör dessa frågor ana1yseras på nytt så snart kunskapsn1vån förbättrats e11er s1tuat1onen k1arnat. F1er- taIet frågor som v1 1nte kunnat få be1ysta v1d utformn1ng av detta beräkn1ngsa1ternat1v finns med 1 den amb1t1ösa forskn1ngs— p1an för framtida föryngr1ngsforskn1ng som hå11er på att ta form på skogshögsko1an just nu och som måste bedömas vara utomordent- 11gt betyde1sefu11 för skogsbruket.

Ett nästan a11t annat överskuggande prob1em är att hå11a nere 1öv1nb1andn1ngen 1 ungskogarna. Beräkn1ngsa1ternat1v 3 som redo— v1sas 1 kap1te1 7 avser att be1ysa de framt1da konsekvenserna av den beståndsan1äggn1ng och den ungskogsvård (e11er br1st på) som

nu är genomsn1tt11gt förekommande.

V1rkesförråd vid beräkningsper1odens s1ut._växtt1der m m

A1ternat1v 2 bygger på samma styrparametrar som a1ternat1v 1 (se avsnitt 5.2). I den mån det före11gger avv1ke1ser vad avser vir— kesförråd v1d per1odens s1ut v11ket kan förekomma beror det på att sk111naderna bedömts vara så obetyd11ga att de 1nte mot1ve— rat kostnaden för en ytter11gare datakörning. Som t1d1gare fram— gått måste ju den högsta möj11ga uthå111ga avverkn1ngsn1vån v1d v1sst faststä11t krav på s1utförråd bestämmas genom ett tr1a1— and—error förfarande. Även 1 övrigt har strävan var1t att fö1ja samma skötse1pr1nc1per som 1 a1ternat1v 1. Det b11r dock mycket stora sk111nader 1 beståndsutvecinngen genom den 1nten51va göds11ngsverksamheten.

gögsmg

Beräkn1ngsa1ternat1v 2 förutsätter att göds11ng utförs under he- 1a hundraårsperioden med en area1 per år som trappas upp från 150 000 hektar under period 1 t111 450 000 hektar i period 3, och sedan behå11es konstant på denna nivå.

Göds11ngen förutsättes ske med samma metoder som i a1ternat1v 1 och med den intensitet som framgår av nedanstående sammanstä11- n1ng. Vad beträffar göds11ngseffekt och införande i beräk— n1ngsmode11en hänvisas t111 bi1aga 10 respektive b11aga 5.

Område Area1 Göds1ad area1 ha/år 1000 ha Period 1 Period 2 Period 3 - 10

BDL 2 218 3 900 13 200 18 000 BDK 1 826 13 900 25 000 33 200 ACL 1 991 6 000 20 800 28 400 ACK 1 296 10 700 18 200 28 200 Z:J 2 134 7 100 18 800 28 300 Y 1 730 17 100 29 600 43 800 Område 1 11 195 58 700 125 600 179 900 Z:H + 51 889 2 000 11 000 15 400 Nzö 1 821 22 900 31 000 45 700 X 1 461 14 900 26 800 39 500 BCU 1 079 12 200 17 200 27 300 Område 2 5 250 52 000 86 000 127 900 ST 1 922 23 800 33 700 53 000 OP DR 754 2 200 7 600 13 700 Område 3 2 676 26 000 41 300 66 700 DE 936 5 900 11 600 20 300 P:VN 746 3 000 5 700 FGH 1 984 7 400 21 300 40 100 KLM 552 1 200 2 400 Område 4 4 218 13 300 37 100 68 500

Riket 23 330 150 000 290 000 443 000

Som framgår av sammanstä11n1ngen förutsättes en fördubb1ing av göds11ngsarea1en under 1980 — 1990 1 jämföre1se med den area1 som göds1ats under 1970—ta1et samt därefter ytter1igare en ök- ning med 50% under perioden 1991 2000. Göds11ngsprogrammet mås- te betraktas som mycket ambitiöst. Med respekterande av de re— striktioner för göds11ng som stä11ts upp av Institutet för Skogs— förbättring har det i vissa områden och 1 vissa perioder ej va- r1t möj1igt att göds1a he1a den göds11ngarea1 som "bestä11ts".

219109 962 9695112931 sumpskeg

Förutsättningar för ökad virkesproduktion genom dikning och göds— 11ng av sumpskog och myr redovisas i b11aga 11, författad av Hi1- mar Ho1men. I a11a beräkningsområden utom två bi1dar sumpskogen särski1da behand1ingsk1asser. I DE och KLM har ande1en sumpskog bedömts vara så 1åg så att någon särredovisning ej bedömts möj- 119. I 1968 — 1972 års riksskogstaxeringar utgjorde sumpskog ett spec1e11t ägos1ag inom skogsmarken kännetecknad av att virkespro— duktionen bedömts vara nedsatt på grund av för mycket vatten. Den sumpskogskIass som bi1dats i den nu t111ämpade inde1ningen av kombinerade vegetations— och bon1tetsk1asser grundas eme11er- tid på markvegetationen och kännetecknas av att bottenskiktet do— mineras av sumpmossor (>>5 %).

Tabe11 16 1nnehå11er en sammanfattande FAS—1 beskrivning av sump— skogen. Härav framgår att det finns 2.1 mi1j hektar sumpskog v11ket motsvarar % av tota1a skogsmarksarea1en i riket. Den ge— nomsn1tt1iga ti11växten (avsatt t111växt exk1us1ve t111växt på avverkat virke) utgör 2.85 m3sk/ha för he1a skogsmarksarea1en medan sumpskogens genomsnitt1iga t111växt är 1.84 m3sk/ha. Mot— svarande genomsnittsvärden för normproduktionen är 3.63 m3sk/ha och 2.27 m3sk/ha.

H11mar Ho1men rekommenderar i b11aga 11 att man ska11 utgå från att sumpskogen efter dikning och i förekommande fa11 göds11ng ska11 kunna bringas att producera en och en ha1v gånger normpro— duktionen för omgivande fastmark. I område 4 sku11e detta inne- bära att man sku11e kunna påräkna en qenomsnitt1io produktion av

Bi1aga 11

Område Area1, 1000 ha År1ig t111v Normti11v Å1der T-ind HOH Vo1/ha Tot Sump % Tot Sump Tot Sump Tot Sump Tot Sump Tot Sump Tot Sump (m3sk/ha/år) (m3sk/ha/år)

______________________________________._______________________________________________________________________________ BDL 2218 159 0 124 122 357 376 388 351 56 37 BDK 1826 299 1 4 98 97 448 455 159 139 69 50 ACL 1991 204 1 4 112 108 368 377 418 407 72 45 ACK 1296 166 1 0 95 85 451 451 192 192 82 54 Z:J 2134 176 6 104 105 376 394 415 385 100 62 1730 156 2 90 88 450 443 259 276 118 79 57

1 11195 1160 1 403 419 82 54 __________________.___________________________________________________._____________________________________________ ZH+wSI 889 81 9 1 1 5 101 106 353 348 549 562 65 38 WO 1812 147 8 1 2 2 89 90 457 445 347 374 107 68 X 1461 109 7.5 2.5 83 84 493 502 223 208 117 88

4 7 3 1 7 4 2 2

1.1. 1.1. 1.1. 2. 2. 2.1. 3. 2. 1.1.

BCU 1079 51 71 73 624 620 55 67 124 88 2 5241 388 6 484 464 106 70

_________________________________________._______________________*__________________________________________________

S+T 1922 183 9 5 3 5 4 8 3 4 74 76 553 539 209 233 121 98 PD+R+0 754 49 6.5 4.2 3.0 5.4 3.8 67 72 619 614 132 142 128 101 8 7 3 7 4 9 3 4

3 2676 232 8 572 555 123 99 68 75 634 633 95 98 131 103 63 68 621 612 155 173 131 101

D+E 936 38 3 1 3 9 3.9 65 70 612 604 169 189 128 101 4 4 3 8

4 1 4 2

PV+N 746 103 13 8 4 5

F+G+H 1984 153 7.7 4.4

K+L+M 552 36 6 5 5 1 58 63 669 660 97 111 130 92 7 8 4 4

1-4 23330 2110 9.0 2.85 1.84 3.63 2.27 481 473 100 69

1.5 - 6.13=$9 m3sk/ha och år från dikad och göds1ad sumpskog. Ef— tersom nuvarande t111växt är 3.1 m3sk sku11e det innebära en tre- dubb1ing av den 1öpande ti11växten. Som framgår av redovisningen 1 b11aga 5 t111ämpas 1 modeIIberäkningarna en genomsnitt1ig pro— duktionseffekt av 3.0 x 1öpande ti11växten, v11ket innebär att man sku11e erhå11a en produktion som är 1.5x normnivån på omgivande fastmarker. Effekten förutsättes öka 1injärt upp t111 maxima1 ni- vå under de första 10 åren efter åtgärdens utförande. Under be— ståndets återstående 1ivstid t111ämpas sedan samma konstanta för— höjn1ngsfaktor. Efter s1utavverkning förs area1en över t111 den för området näst bästa bonitetsk1assen, v11ket innebär att man förutsätter en något 1ägre produktion från andra generationens skog.

I a1ternat1v 2 förutsätts att ha1va den nu befint1iga sumpskogs— area1en ska11 dikas och i mån av behov göds1as. Det förutsätts vidare att detta program kan genomföras under närmaste 20—årspe- riod (period 2 och 3).

I sammanstä11n1ng på nästa sida redovisas den genomsn1tt1iga åt- gärdsarea1en per år inom o11ka beräkningsområden.

År11gen åtgärdad area1 under period 2 och 3 framgår av nedan— stående sammanstä11n1ng.

Område Area1 skogs- mark 1000 ha

Area1 sump— skog 1000 ha

Åtgärdsarea1/år 1980-2000 1000 ha

BDL

BDK

ACL

ACK

Z:J

Y Område 1

Z:H + SI Nzö

X

BCU Område 2

ST OPZDR Område 3

DE

P:VN

FGH

KLM Område 4

Riket

2 1 1 1 2 1 1 1

4

23

m_l—J—A

218 826 991 296 134 730 195

889 812 461 079 241

922 754 676

936 746 984 552 218

330

130 298 190 166 159 156 1 099

69 146 109

51 375

183

49 232

103

153

256

1 962

3.1 7.4 4.7 4.1 4.0 3.9 27.2

1.7 3.6 2.7 1.3 9.3

4.6

1.2 5.8

2.6

3.8

6.4

48.7

2191136515931 gentertaåkgg

Som nämnts i avsnitt 1.4.2 har syntetiska 1np1anter1ngsskogar konstruerats för simu1ering av contortaskogens utveck11ng. Som utgångsmateria1 har använts ta11dominerande behand1ingsk1asser, vars träd— och beståndsdata stöpts om i a11a erforder1iga avse— enden för att kunna representera contortaskog.

Ett a1ternativt förfarande sku11e ha varit att t111ämpa de funk— tioner som tagits fram av Jan Remröd och som finns redovisade 1 b11aga 12. I denna bi1aga finns även under1aget i övrigt för con— tortaprognoserna redovisat. För att under1ätta administrationen av beräkningsmode11en va1des eme11ertid den först nämnda metoden och ti11vägagångssättet har i stora drag varit fö1jande.

x Inom varje beräkningsområde och behand1ingsk1ass bestämdes med 1edning av bi1aga 12 förväntad normproduktion och växttid för contortaskog. Konstruktionen av syntetiska bestånd sku11e därefter ske på ett sådant sätt att bestånden fö1jde den nor- merade utveck11ngskurvan enIigt produktionsma11en 1 bi1aga 4 med ti11ämpande av förväntad normproduktion och växttid.

x För konstruktion av syntetiska inp1anteringsbestånd utva1des inom varje beräkningsområde en ta11dominerad 1np1anter1ngs— k1ass b1and de ursprung1iga sedan denna "röjts" och ti11växt— justerats en1igt avsnitt 6. Inom Z:J fanns inte någon 1ämp1ig k1ass, varför k1assen bon 6-8 inom ACK fick utgöra utgångsma- ter1a1.

x Den va1da inp1anteringsk1assens övre höjd och å1der precisera- des. Med 1edn1ng av contortaskogens förväntade utveck11ng en- 1igt biIaga 12 bestämdes därefter för varje behand1ingsk1ass vid vi11en å1der en på bon1tetsk1assen inp1anterad contorta— skog sku11e kunna förväntas uppnå den övre höjd och den ut— veck11ng i övrigt som den va1da inp1anteringsk1assen represen- terade. Efter det tr1a1-and-errorförfarande som beskrives ne— dan för att justera startt111växten visade det sig 1ämp1igt att reducera å1dern med ytter1igare några år i förhå11ande t111 vad en strikt jämföre1se hade givit.

Bi1aga 12

x Sista steget 1 konstruktionen av mode11bestånd var att justera ti11växten t111 en nivå som svarade mot den önskade framtids— utveck1ingen. Eftersom den utförda å1dersjuster1ngen 1 vissa fa11 varit ganska stor och då den konstgjorda inp1anteringssko— gen förde med sig uppjusterade ti11växter en1igt tabe11 17 har ib1and justeringsfaktorn b11vit m1ndre än 1.0.

I tabe11 17 redov1sas ett sammandrag av de konstruerade inp1an— teringsbestånden varav också framgår v11ka justeringsfaktorer som ti11ämpats. (Se vidare bi1aga 5.)

Den år1iga area1 som förutsättes b11 p1anterad med contortaskog framgår av nedanstående sammanstä11n1ng. De två första ko1umner- na anger contortaarea1en 1 procent av föryngringsytan under pe— riod 1 respektive period 2—10. Fö1jande kqumner anger p1anterad area1 1 1000-ta1 hektar under perioderna 1—5.

Område Contortaarea1, % PIanterad contortaarea1

av föryngringsarea1en 1000 hektar 1 period Period 1 Period 2—10 1 2 3 4 5 BDL 0.05 0.25 14 53 49 56 37 ACL 0.09 0.25 27 45 43 45 31 BDK 0.12 0.26 31 54 44 56 34 ACK 0.06 0.16 7 23 24 26 20 Z:J 0.27 0.33 87 80 83 81 50 Y 0.20 0.27 50 54 61 42 45 Område 1 0.14 0.28 (per 2) 216 309 304 306 217 ZH+SI 0.20 0.30 22 28 28 21 17 Mzö 0.06 0.11 19 24 19 21 22 X 0.14 0.23 23 46 39 37 36 BCU 0.02 0.03 10 13 12 13 12 Område 2 0.10 0.18 (per 2) 74 111 98 92 87 ST 0.06 0.10 20 24 21 22 24 Område 3 0.05 0.07 (per 2) 20 24 21 22 24

Område 1—3 0.11 0.22 (per 2) 310 444 423 420 328

Tabe11 17. Konstruktion av syntetiska contortabestånd

Bon/veg H0jd Å1der Övre Norm Prod Växt- Ti11- Område bonitet Ta 1 Contorta höjd 111 prod höjning tid växt m 3sk/ha % år korr ___—W BDL 1—5 120 37 22 9.5 3. 6 +33 65 1.20 6—8 T16 55 36 9. 5 2.1 +50 70 1.15 xKRLI T16 52 35 9. 5 2. 6 +50 70 1.15 LAV T16 52 35 9. 5 2. 4 +53 70 1.15 050 T14 61 40 9. 5 1 7 +55 75 1.10 % BDK 1—4 T24 28 21 9. 3 4. 8 +20 60 1.20 5 T20 42 26 9. 3 3. 9 +44 65 1.15 6—8 T16 51 35 9. 3 2 4 +50 70 1.05 xTORR T16 51 33 9. 3 3. O +50 70 1.05 ACL 1-5 120 45 30 11.5 4. 0 +33 65 1.20 6-8 116 65 43 11. 5 2.1 +50 70 1.10 xKRLI T18 51 35 11.5 3. 0 +43 65 1.10 LAV T18 51 35 11. 5 3. 0 +43 65 1.10 050 T18 65 43 11 5 2. 1 +50 70 1.10 ___—m ACK 1—4 124 27 21 9. 0 4. 9 +23 60 1.20 5 120 35 25 9. O 3. 7 +32 65 1.15 x 916-8 116 50 36 9. O 2. 6 +53 70 1.00 TORR T18 40 31 9. 0 3. 4 +42 70 1.05 Z:J x 1—4 T24 27 20 9. 0 4. 9 +23 60 1.20 5 T20 35 24 9. 0 3. 7 +32 65 1.15 6—8 T16 50 36 9. 0 2. 6 +53 70 1.00 TORR T18 40 31 9. 0 3. 4 +42 70 1.05 050 T16 50 36 9. O 3. O +50 70 1.00 Y 1-3 sparrad for contorta 4 T22 21 13 5. 8 5.0 +27 55 0.95 5-8 T18 27 17 5. 8 3.8 +41 60 1.00 xTORR T18 27 17 5. 8 3.8 +41 60 0.95 % ZH+SI 1—5 T22 28 20 8. 5 4.3 +25 55 0.90 x6—8 T16 46 32 8. 5 2.7 +50 65 0.95 TORR T16 46 32 8. 5 2.7 +42 65 1.00 050 T14 55 37 8. 5 2.8 +56 75 1.00 % WHO 1—3 spärrad för co. .torta )( 4 T22 30 21 9. 0 5.0 +25 55 0.90 5-8 T18 40 28 9. 0 3.8 +41 60 0.90 TORR T20 35 25 9. 0 4.1 +32 60 0.90 X 1—3 sparrad for contorta 4 T22 27 18 8. 0 5. 0 +25 55 0.90 5-8 T18 44 25 8. 0 3. 8 +52 60 1.10 xTORR T20 31 22 8. 0 4. 0 +33 60 0.95 BCU 4—8 T22 30 22 8. O 4. 8 +26 50 0.90 ST 4—8 T22 30 22 8. O 4. 5 +25 50 1.00 %

Variationerna i p1anteringsarea1 under perioderna 2-5 speg1ar variationerna i den tota1a s1utavverkningsarea1en under samma tid. Det inträffar en ganska kraftig sänkning av s1utavver1ning— arna i period 5 som sammanhänger med att den gam1a starkt Lrg1e— sade skogen börjat ta s1ut i norra Sverige samtidigt som area1en skog i ga11ringså1drarna börjat öka.

6.3 Uthå11ig avverkningsnivå samt skogsti11ståndets för- ändring under beräkningsperioden

Beräkningsa1ternativ 2 ska11 ge svar på frågan: Hur stor är den högsta möj1iga uthå111ga avverkningen inom o11ka beräkningsom— råden under förutsättning att:

x Avverkningen 1971—1980 utgör 71.0 mi1j m3sk per år med den förde1ning på områden samt på s1utavverkning och ga11ring som framgår av tabe11 10 (= a1t 1)

x S1utavverkad skog ersättes med ny skog av den beskaffenhet som framgår av bi1aga 8 och tabe11 14 (avsnitt 6.2). Detta innebär 5—10% högre sIutenhet än i a1t 1 och 15—20% 1ägre 1öv1nb1andn1ng.

x Virkesförrådet vid beräkningsperiodens s1ut svarar mot de normförråd som redovisats i tabe11 6 (= a1t 1)

x Ga11r1ng sker i en omfattning som indikeras i stora drag av tabe11 5, varvid ga11ringarna inriktas så att de främjar produktionen av en hög ande1 sågtimmer av barrträd. v11ket innebär att en stor de1 av 1övskogen utga11ras tidigt och att ga11ringarna t111 stor de1 utgörs av 1ågga11ring (= större re1at1vt uttag av k1ena träd)

x Göds11ngen trappas upp från 150 000 hektar under period 1, t111 300 000 hektar under period 2 och 450 000 hektar under period 3 och bibehå11es sedan på denna nivå.

x Dikning och i mån av behov göds11ng av sumpskog sker under perioden 1981—2000 med en area1 av 49 000 hektar per år,

v11ket skuI1e innebära att cirka hä1ften av nu befint11g sump— skog sku11e åtgärdas under en 20-årsperiod.

x P1antering av contortaskog sker med de ande1ar av föryngrings- area1en som framgår av avsnitt 5.1. Under period 1—5 uppgår den tota1t p1anterade area1en t111 cirka 1.9 m11joner hektar e11er cirka 38 000 hektar per år.

x Programmet kombineras med dikning och göds1ing av myr en1igt redovisning 1 kapite1 9. Detta åtgärdsprogram 1igger dock utan— för beräkningsmode11en.

x S1utavverkning ovan skogsod11ngsgränsen förutsättes komma t111 stånd men efter för1ängda växttider (= a1t 1).

I övrigt har eftersträvats att fö1ja samma beräkningsprinciper som i a1ternat1v 1.

Redovisning av resu1taten sker 1 tabe11 A2 E2 och i figur A2 - E2. Resu1tatstabe11er och figurer Iigger sist i kapit1et.

Tabe11 A2. Bruttoavverkning en1igt a1ternat1v 2 förde1ad på s1utavverkning och ga11r1ng samt på barrskog och 1öv— EKQQJEÖELPSVÅOQ l—lO ______________

Av tabe11en framgår att man vid genomförande av det produktions— program som 1igger t111 grund för a1ternat1v 2 sku11e kunna ta ut en bruttoavverkning av 75 m11joner m3sk per år från början av period 2. Liksom i a1ternat1v 1 ska11 härti11 1äggas cirka 4 m11joner m3sk, som är ti1Igäng1iga utanför beräkningsmode11en

(se sid 54 kapite1 3). Under fö1jande perioder sku11e avverkning— arna successivt kunna höjas t111 drygt 80 m11joner m3sk vid be— räkningsperiodens s1ut. Det bör framhå11as att den ökade avverk— ningsmöj1igheten under period 2 och en de1 år framöver bygger på förutsättningen att det förutsatta åtgärdsprogrammet verk1i-

gen kommer t111 utförande. Det sker a11tså en viss diskontering av 1 framtiden förväntad ti11växt, som b1 a kan av1äsas i att virkesförrådet t111åts gå ned t111 en mycket 1ägre miniminivå i a1ternat1v 2 jämfört med i a1ternat1v 1 (se tabe11 82).

Liksom 1 a1ternat1v 1 sker det en viss successiv ökning av ga11- ringsuttagen OChi motsattS't111a1ternativ 1 sku11e man successivt kunna förvänta en viss icke obetyd1ig minskning av 1övuttagen. Som framgår av en redovisning i kapite1 8 förutsätter eme11er— tid a1ternat1v 2 att det redan under innevarande period tas ut betyd1igt mera 1övskog än som skett hitti11s under 1970—ta'et.

Tabe11 82. Virkesförrådet vid början av varje beräkningsperiod samt_år 2070 förde1at på barrskog och 1övskog

Bort sett från den snabba nedgången av virkesförrådet i början förutsätter a1ternat1v 2 samma utveck11ng i stort av virkesför— rådet som a1ternat1v 1. T111 sk111nad från i a1ternat1v 1 sker det dock en successiv minskning av 1övskogsförrådet. Tota1t sku1- 1e detta gå ned från 299 m11joner m3sk t111 224 mi1j m3sk. Det tota1a virkesförrådet sku11e samtidigt öka från 2 251 m11joner m3sk t111 2 388 m11joner m3sk.

Figur 82. Barrskogsförrådets förde1ning på ta11 och gran

I figuren har contortaskogen redovisats såsom ta11. Detta är det huvudsak1iga skä1et t111 den starkt ökade ta11ande1en i vissa beräkningsområden jämfört med a1ternat1v 1.

Tabe11 C2. Bruttoavverkning under period 2 förde1ad på s1utav— verkning och ga11ring samt på träds1ag och dimen- signsk1asser _ _

Några större sk111nader mot a1ternat1v 1 före11gger ej och var ej he11er att förvänta. Detsamma gä11er beträffande figur C2.

Tabe11 02. Skogsmarksarea1ens förde1ning på å1dersk1asser år 1970, 1980, 2010 och 2070. Mede1ta1 för samt1iga bonitetsk1asser _ _

Framför a11t genom det intensiva göds11ngsprogrammet samt genom införande av contortaskog kan virkesförrådet omsättas snabbare

än som var möj1igt i a1ternat1v 1. Som mått på förändringen kan tjäna skogens area1vägda mede1å1der vid s1utet av beräknings-

perioden grundad på redovisningen i de sista ko1umnerna av tabe11 01 och 02.

Nedanstående sammanstä11ning visar den area1vägda mede1å1dern år 1970 samt år 2070 en1igt respektive a1ternat1v 1 och a1ternat1v 2.

Område Area1 Area1vägd mede1å1der, år 1000 ha 1970 2070 en1 a1t 1 2070 en1 a1t 2 BDL 2 218 95 69 62 BDK 1 826 89 69 54 ACL 1 991 86 65 60 ACK 1 296 72 62 48 Z:J 2 134 91 62 52 Y 1 730 73 57 48 Område 1 11 195 86 64 55 Z:HSI 889 82 72 63 Nzö 1 812 77 51 9 X 1 461 65 50 47 BCU 1 079 57 51 45 Område 2 5 250 70 54 50 ST 1 922 55 52 45 OP DR 754 54 50 43 Område 3 2 676 55 51 44 DE 936 54 45 40 P:VN 746 50 45 45 FGH 1 984 51 50 44 KLM 552 43 46 42 Område 4 4 218 50 47 43 Område 1—4 23 330 72 57 50

Man bör observera att nedgången i mede1å1der under hundraårspe— rioden är från 72 t111 57 år en1igt a1ternat1v 1 och från 72 t111 50 år en1igt a1ternat1v 2.

Den mer e11er mindre naturgivna förändringen som väsent1igen

hänger samman med den nuvarande skogens skeva å1derförde1ning är så1unda större än ski11naden me11an programmen. För dem som har svårt att sätta t111tro i beräkningar av det s1ag som represen- teras av denna bi1aga är det väsent1igt att inse att många för— ändringar kommer antingen man vi11 e11er inte. Gamma1 skog nåste ersättas med ung och a1ternativet t111 en p1anerad förändring är en op1anerad, som om det vi11 sig i11a kan b1i mycket drastisk.

Figur 02 speg1ar samma sak som sammanstä11n1ngen ovan men uttryc- ker den i form av hur mede1å1dern hos s1utavverkningsskogen för-

ändras med tiden. De mede1å1drar som anges i tabe11 02 är vo1ym— vägda. Eftersom virkesförrådet per hektar norma1t b11r större med stigande å1der måste vo1ymvägda mede1å1drar b1i högre än are— a1vägda.

Tabe11 E2. Genomsnitt1igt Virkesförråd per hektar inom å1ders—

k1assen_åren_1970,_1989, 2010 och 2070_ _ På samma sätt som redovisades ifråga om å1dersförändringarna gä1— 1er att ski11naden me11an tabe11 E1 och E2 är 1iten i jämföre1se med den förändring av virkesförrådet per hektar som äger rum un— der beräkningsperioden.

Figur E2. Produktionskvotens_utveck1ing

Produktionskvoten vid beräkningsperiodens s1ut är naturiigt nog högre än i a1ternat1v 1. Den är eme11ertid inte direkt jämför1ig eftersom normproduktionen har höjts de1s för de sumpskogsarea1er som dikats deIs för de area1er som p1anterats med contortaskog.

Fö1jande sammanstä11ning sammanfattar normproduktion och produk— tionskvot vid beräkningsperiodens s1ut en1igt a1ternat1v 2. Väg— ning av områdesmede1ta1 har skett med tota1a virkesförrådet vid periodens s1ut.

Område Area1 Normprod Normprod Virkesförråd Produktions- 1000 ha m3sk/ha 1000 m3sk mi1j m3sk kvot

BDL 2 218 1.6 3 549 128 0.94 BDK 1 826 2.4 4 382 132 0.88 ACL 1 991 2.1 4 181 151 1.00 ACK 1 296 2.9 3 758 104 0.92 Z:J 2 134 2.8 5 975 180 0.98 Y 1 730 3.6 6 228 183 1.08 Område 1 11 195 2.5 28 073 878 0.98 Z:HSI 889 2.3 2 045 60 0.68 Mzö 1 812 3.8 6 886 190 1.14 X 1 461 4.1 5 990 162 1.15 BCU 1 079 5.0 5 395 136 1.08 Område 2 5 250 3.9 20 316 548 1.08 ST 1 922 4.9 9 418 240 1.02 OP DR 754 5.5 4 147 109 1.13 Område 3 2 676 5.1 13 565 349 1.06 DE 936 5.8 5 429 114 1.12 P:VN 746 6.3 4 700 121 1.10 FGH 1 987 5.9 11 706 282 1.02 KLM 552 7.8 4 306 96 0.98 Område 4 4 218 6.2 26 141 613 1.05 Område 1—4 23 330 3.8 88 095 2 388 1.03

Skogsti11ståndet vid beräkningsperiodens s1ut sku11e en1igt be— räkningen ovan motsvara en avverkningsnivå av 1.03 88.1 = 90.7 m11joner m3sk v11ket kan jämföras med 0.94 - 84.6 = 79.5 m11jo- ner m3sk i a1ternat1v 1. Om man jämför dessa skattningar med högsta möj1iga uthå11iga avverkningsnivå under 100—årsperioden finner vi fö1jande re1ationer (m11joner m3sk).

A1ternativ 1 A1ternativ 2

Avverkningsnivå år 2070 70.1 79.5 Förrådsuppbyggnad 2060—2070 6.5 11.0 Summa 76.6 90.5

Avverkningsnivå en1 produktionskvot79.5 90.7

Som framgår av denna jämföre1se har beräkningsmode11en givit en något högre effekt av åtgärdsprogrammet i a1ternat1v 2 än som kunnat övers1agsvis beräknas med hjä1p av produktionskvotens för-

ändringar. 6.4 Diskussion av o11ka åtgärders ande1 i den tota1a pro— duktionseffekten

Med de resursinsatser Som varit möj1iga har en tota1 partie11 ana1ys av o11ka förändringse1ements inverkan inte varit möj1ig. En försvårande faktor har varit att man inte kan styra beräk— ningsmode11en så att den fö1jer exakt samma skogsskötse1program vid två para11e11a a1ternat1v som bara ski1jer sig på en enda skogsskötse1parameter. För att studera effekten av contortap1an- tering har dock ett a1ternat1v 2 utan contorta beräknats.

Sammanstä11ningen nedan visar ski11naden me11an a1ternat1v 2 och samma a1ternat1v utan contortap1antering.

Period 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mi1j m3sk +1.0 +1.0 +1.6 +2.3 +2.2 +1.9 +1.9 +2.0 +2.0

I FAS 3-utskriften är det möj1igt att direkt ut1äsa summa t111- växt av fastmarksgöds1ing och sumpskogsdikning, men effekterna kan inte utan vidare separeras.

Den sammantagna effekten under perioderna 1, 2, 5 och 10 framgår av sammanstä11n1ngen på nästa sida.

Ti11växtökning genom göds11ng av fastmark samt dikning

Område av sumpskog. Mi1j m3sk per år i period 1 2 5 10 BDL 0.02 0.09 0.20 0.16 BDK 0.09 0.20 0.34 0.35 ACL 0.04 0.25 0.35 0.33 ACK 0.08 0.28 0.38 0.37 Z:J 0. 6 0.2 0.41 0.39 Y 0.14 0.30 0.61 0.48 Område 1 0.43 1.32 2.29 2.08 ZIHSI 0.01 0.07 0.10 0.12 WZO 0.17 0.28 0.42 0.38 X 0.12 0.26 0.45 0.34 BCU 0.12 0.24 0.41 0.43 Område 2 0.42 0.85 1.38 1.27 51 0.19 0.35 0.71 0.58 0P:DR 0.02 0.08 0.19 0.20 område 3 0.21 0.43 0.88 0.78 DE 0.06 0.15 0.27 0.31 P:VN — 0.04 0.13 0.10 FGH 0.06 0.24 0.60 0.60 KLM - 0.01 0.04 0.04 Område 4 0.06 0.44 1.04 1.05 Riket 1.12 3.04 5.59 5.18

Sammanstä11ningen visar en sjunkande effekt efter period 5 v11ket sammanhänger med att den bestånede t111växtförbättringen som sam— manhänger med bättre framtida produktion på åtgärdade sumpskogs- areaIer efter det att nuvarande bestånd s1utavverkats ej kommer med i redovisningen ovan. Som framgått tidigare har normproduk— tionen vid periodens s1ut för he1a riket ökat från 84.6 mi1j m3sk ti11 88.1 mi1j m3sk, dvs med 3.5 mi1j m3sk. Om cirka 2.0 mi1j m3sk härav är att hänföra ti11 ökad normproduktion på contortaare— a1en sku11e cirka 1.5 m11joner m3sk vara hänför1ig ti11 dikad och s1utavverkad sumpskog. Som tidigare framgått förs sådan area1

ti11 näst bästa bonitetsk1assen inom varje område, viiket inne- bär att man förutsätter en viss minskad produktion i nästa ge— neration jämfört med den produktion som förväntas under återstå— ende växttid i den första generationen.

En mycket approximativ beräkning av hur produktionseffekterna kan bedömas vara förde1ade mot slutet av beräkningsperioden jäm- fört med a1ternativ i skulle då vara föijande:

P1antering av ccntortataii 2.0 mi1j m3sk Dikning av sumpskog 2.0 " Gödsiing av fastmark 5.0 "

9.0 mi1j m3sk

Period

1

864 7309 494 358 718 AU.,rOrnw. 459 7097 156 459 673 022 910 718 628 9

9999 999999 9 9999 99 999999 9999 999999

809 5.19_/9 4.1-.r09 202 516 81.01J9 707 21H3 0119—19 404 618 123 225 055 370 1 1 2 2 1 1 1 1 1 1 1 2 2 5 5 2 2 7 8 774 DJ./909 134 358 _..3938 88r09 459 Real:/9 885” 369 583 842 730 808 538

999 999999 999 999 999 999999 999999

809 5:1:7: 426 202 5...|:6.. 719 707 2193 9191: 404 618 023 225 965 280 1 221 11 111 22551278 224 550 774 358 628 976 369 617 OJ9—l9rhw. 178 583 651 049099 268 167

999 999 999 999 999 999999 999 999999999 999999

819 517 326 202 516 719 707 213 91u._|9 404 618 023 1:934 055 280 1 1 2 2 1 1 1 1 2 5 2 2 7 8 325 055 370 550 33r09 88.109 459 617 nw.rnw.rnw. 482 583 965 6nv9r69 471 077

999999999999 999999 999999999 999999

819 515 326 203 5:16: 79199... 707 213 01.1 304 618 922 1..3:4 955 189 11 2211 1 1111 12551277 Å—v48 nås./9 695 561 055 516 279 336 505 370 112 482 Ann—vå. 640 088

9 999999 999999 999 999 999 999 999999 999999

8:19 41:53: 225 7.03 516 729 707 213 921 304 628 922 134 764 998 11 2211 11 111 12551267 4.609 730 190 875 639 404 370 325 695 Gul.—mö., 538 156 123 112 235,

9 999999999 999999 999 9 99 999999999999999

&.10 315 225 203 415 729 708 2193 911 213 527 831 145 662 707 2 1 11 111 125512617 415 820 235 493 437 820 561 19%3 5.84 998 628 516 257 998 145

999999 999999 999 999 9999 999 999 999999 999999

820 214 134 203 415 629 708 21:3 91:1 203 527 m31 145 450 605 12 2211 11 11 25512617 594 617 101 695 83.19 42.6 774 550 224 358 628 976 101 516 617 9

999999999999 999 999 999 999 999 99999 999 999999

810 213 134 203 3:195: 628 708 113 921 213 527 731 156 369 415 12 2211 11 111 125511517 594 617 101 897 325 112 774 9099 673 268 808 AU9r096 213 639 842

999999999999 99 999 999 999999999 999999

810 213 134 203 314 628 708 1:192 911 213 527 8:31 15:R6w: 358 405 12 2211 11 111 12511617 785 257 932 785 JAW1 426 774 639 303 998 561 459 122 0800 910

9999 9999 999 9999 9999 999 9 999 999999 99

618 21.93 832 102 21w4 426 708 112 921 .1913 427 640 853 1|9rhm._/9 821

Bruttoavverkning en1igt a1ternativ 2 förde1ad på ga11ring

Tabe11 AZ.

samt på barrskog och 1övskog under period 1 10.

Avverkning Miij m3sk/år

Område

1 1 1 ?. 1 1 1. 1 1 1 1 1 2 4 5 1 1 517 r r r r r r r r r r r r r r r th th th th th let th let th th th th th th th a_OO a_OO aöo a_OO a_OO aöo aöo 3100 650 3200 a_OO aÖO aöo aöO a_OO BLT BLT BLT BLT BLT BLT BLT BLT BLT BLT BLT BLT BLT BLT BLT |. L L |__ L U L 1 U L .| U L T U L T U L _| L A 0 L A 0 L A 0 L A 0 L A 0 5 G T 5 G T 5 G T 5 G T 5 G T 4 1 2 3 4 _ 1

Tabe11 BZ. !irkesförråd_vid börjag_av vario beräkniggsperiod samt_år 2070 förgglo£_Eå_bgr£-_pgh_19v5kgg_

Ba1ans— Förråd Är område mi1j m3sk 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070

___________________.____________._____—_—.__—_——

Barr 753 750 728 710 705 698 703 718 743 768 792 1 Löv 114 108 101 96 85 80 76 74 74 79 87 Tota1t 868 859 828 805 790 778 778 792 817 847 878 Barr 488 483 465 452 444 439 443 456 471 492 515 2 Löv 53 51 47 43 37 37 37 35 35 34 33 TotaTt 541 533 512 494 482 476 480 491 507 526 548 Barr 273 249 243 236 234 239 250 263 275 291 308 3 Löv 40 40 40 36 35 35 34 35 36 38 41 Tota1t 313 290 283 272 269 274 284 297 312 329 349 Barr 438 439 425 422 419 433 447 472 494 518 549 4 Löv 91 76 71 63 58 50 50 49 51 59 64 TotaTt 529 515 496 485 478 483 497 521 546 577 613

Barr 1953 1922 1861 1819 1802 1809 1842 1909 1984 2069 2164 1—4 Löv 299 276 259 237 215 202 197 193 196 209 224

Tota1t 2251 2197 2120 2057 2018 2011 2039 2101 2181 2278 2388

SOU 1978:7 Tabe11 02. Bruttoavverkning i period 2 (1981—1990) förde1ad på s1utav- xerkningjshjgllring åamtjå glädsag_oghjimsnåignåklaisgm Avverkning Procentue11 förde1ning på Område S 1000 Träds1ag Dimensionsk1asser G m3sk/år Ta11 Gran Björk Löv 0-10 10-15 15-25 25+ & BDL S 2100 51 39 9 1 8 13 38 41 G 400 68 14 16 2 12 28 39 21 S+G 2500 54 35 10 1 9 15 38 38 S 2700 53 31 13 3 9 15 41 35 BDK G 500 46 14 30 10 20 27 39 15 S+G 3200 52 28 16 4 11 17 41 32 S 3100 34 57 7 2 7 13 39 42 ACL G 500 37 35 26 2 24 25 36 15 S+G 3600 34 54 10 2 9 15 38 38 S 2600 47 46 5 2 4 11 43 42 ACK G 800 35 36 24 5 15 14 51 20 S+G 3400 44 44 9 3 6 12 45 37 S 4800 23 70 6 2 8 15 39 39 Z:J G 500 30 44 22 3 19 21 40 20 S+G 5300 24 68 8 2 9 16 39 37 S 5100 26 66 5 3 6 11 26 58 Y G 1000 15 56 22 8 15 12 47 26 S+G 6100 22 64 8 4 7 11 29 53 S 1050 45 49 6 1 7 15 41 37 Z:H+SI G 100 65 20 13 3 18 24 42 15 S+G 1150 47 46 7 1 8 16 41 35 S 4800 40 54 4 1 5 6 31 57 Nzö G 1300 33 45 15 7 14 14 46 25 S+G 6100 39 52 6 2 7 8 34 50 S 4300 43 50 5 2 6 8 30 56 X G 1700 31 39 22 8 25 16 41 18 S+G 6000 40 47 10 4 11 10 32 45 S 3500 39 53 4 4 3 3 17 77 BCU G 1400 33 39 16 11 6 15 44 36 S+G 4900 37 49 7 6 4 6 25 65 S 6000 28 64 6 2 4 8 23 65 ST G 1900 21 45 21 13 11 12 43 34 S+G 7900 26 59 10 5 6 9 28 58 S 2400 36 54 7 4 3 3 19 74 0P:DR G 1000 21 41 23 15 9 14 37 41 S+G 3400 32 50 12 7 5 6 24 64 S 3200 46 45 4 5 3 4 17 77 DE G 1700 31 44 16 9 7 16 39 38 S+G 4900 41 45 8 6 4 8 25 63

EM- forts

Avverkning Procentue11 förde1ning på Område S 1000 Träds1ag 01mensionsk1asser mask/år Ta11 Gran Björk Löv 0—10 10-15 15-25 25+ S 2500 19 70 5 6 3 5 15 77 P:VN G 1300 18 57 15 10 7 11 37 45 S+G 3800 19 66 8 7 4 7 22 66 S 6100 41 51 4 3 4 5 17 74 FGH G 3400 20 56 15 9 7 13 40 40 S+G 9500 33 53 8 5 5 8 25 62 S 2000 26 45 191) 11 3 4 19 74 KLM G 1400 6 62 81) 24 12 19 35 34 S+G 3400 18 52 14 ) 16 7 10 26 58

1) Äde1 1övskog, björk 1' 1öv

Tabe11 02.

Skogsmarksarea1ens förde1ning på å1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070.

Samt1iga bon1tetsk1asser

Å1ders—

BDL BDK ACL ACK

k1ass 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070

1970 1980 2010 2070 _———————_———————__—_——__—___________T_________________________J_____________________________________________________

- 20 20— 40 40- 60 60- 80 80-100

100—120 1207160 160+

Area1

Å1ders— k1ass

20— 40 40- 60 60- 80 80-100 1007120 120—160

160+

12 15 8 7 8 4 27 18

1970

4 4 10 14 15 36 0

21 18 4 7 8 8 11 23

2

1980

11 2 4 10

16 32

0

218. Z:J

28 13 12 15

8 7 11 5

2010

22 17 4 4 9 11 4

21 11 17 18 12 11 9 0

2070

26 14 20 16 15

10 19 11 11 12

9 27 0

1970

12 11

9 17 20 26 4 0

26 19 8 11 10 7 19 O

1980

21 16

2 12 24 10 14 0

22 22 10 19 11 10

6 0

2010

23 25 12 11 9 12 7 O

22 19 14 16 18 9 1 0

2070

23 21 19 19 14 4 0 0

15 13 7 9 14 2 40 0

1970

2

26 14 2

7 10 12 29 0

1

1980

26 15

1 10 15 6 28 0

991

Z:H+SI

24 19 15 13 7 9 13 1

2010

27 15 26

3 5 11 13 1

22 11 20 13 16 10

7 0

2070

#322

20 11 15 19 11 23 1 0

8 21 14 12 13 19 12 0

17 21 4 19 11 7 21 O 21 18 8 21 14 10 8 0 23 21 19 18 16 3 0 0

1970

14 13 10 14 18 15 17 0

1980

25 18

5 14 14 11 13 0

2010

21 29 14 13

9 9 6 0

2070

18 23 23 19 15

Tabe11 02.

forts

M

Å1ders- k1ass

- 20 20— 40 40— 60 60- 80 80—100

100-120 120—160 160+

Area1

1970

12 20 13 13 16 23

2 0

1980

17 24

6 16 14 19 5 0

X

1461

2010

23 24 12 20 11

7 2 0

2070 1970

198. BCU 0

2010

ST

2070 1970 1980 2010 2070

__l____

20 13 24 20 22 19 21 19 11 24 2 5 0 0 0 0

___—___—

Å1ders- k1ass

1970 1980

DE

2010 2070 1970

21 21 16 13 23

6 0 0

23 27 13 20 14 2 0 0

1970

"1— —1—_

22 21 25 22 21 17 22 17 25 30 23 18 25 12 10 21 26 17 21 16 14 17 20 21 10 28 13 7 10 26 0 5 13 3 0 0 0 0 0 O 0 O 0

0 0 0 0 0

OP:0R

1980 2010 2070

1 —-1 1

20 24 21 20 27 24 13 17 25 18 18 23 ! 19 12 9 2 0 o

7 0 O 0 0 0 '_'1

1079. P:VN 1980 2010 1922

M

FGH

2070 1970 1980 2010 2070

_l...

20 20— 40 40— 60 60- 80 80—100 100-120 120—160

160+

Area1

19 19 19 20 14 9 0 0 24 22 17 14 17

6 0 0

936

23 31 19 18

8 1 0 0

26 18 23 18 29 23 18 29 12 0 0 0

#OOO

24 18 30 11 18 0 0 0 24 29 18 18 10 1 0 0

1970

754. KLM

1980 2010 2070

20 17 21 23 21 26 24 20 20 29 24 19 28 22 20 17 27 23 24 21 20 19 21 27 20 13 10 0 7 2 0 0 0 O 0 0

LOOOO rxooo LDOOO

___—_,—

746

1984

21 28 22 20 30 25 38 26 27 6 12 21 15 0 0 0

LOOOO LDOCDO

552

Tabe11 E2. Genomsn1tt1igt v1rkesförråd per hektar 1nom å1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070. Samt11ga bon1tetsk1asser

Ålders— BDL BDK ACL ACK k1ass 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070

_ 20 1 0 1 1 0 1 2 2 1 2 1 1 1 1 2 1 20— 40 8 14 8 18 12 23 17 22 10 17 12 17 12 23 23 20 40- 60 34 39 26 39 55 63 33 74 44 57 40 58 66 72 45 69 60- 80 47 51 55 79 84 89 74 117 64 70 67 120 93 91 83 144 | 80—100 75 63 75 91 106 120 111 133 99 77 100 132 120 103 111 200 100-120 118 103 97 113 121 132 177 153 113 124 129 138 151 193 180 172 120—160 83 103 163 148 93 135 197 184 108 135 210 180 107 157 232 250

160+ 73 87 127 150__ 0 0 0 0 0 0 160 239 0 0 0 C

__1 Mede1ta1 54 52 50 61 67 66 64 74 70 71 64 79 81 83 77 82

f1ders- Z:J Y Z H+SI Nzö k1ass 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070

' 20 4 1 3 5 7 1 3 3 2 1 2 2 6 1 4 4 20— 40 16 21 41 42 27 44 48 39 14 13 18 24 30 47 44 45 40- 60 75 82 56 76 98 103 94 115 52 64 33 56 110 126 113 123 60- 80 102 90 86 126 129 155 136 170 79 81 68 85 132 150 134 192 80-100 130 120 140 196 179 164 188 264 89 79 101 125 180 166 156 172

100-120 168 202 216 165 168 297 271 185 99 142 152 127 157 223 197 171 120—160 111 139 265 181 79 161 281 286 88 104 170 167 102 159 229 231 160+ 0 0 221 228 0 0 0 0 0 O 234 211 0 0 0 0

r__ Mede1ta1—r 98 97 89 87

Tabe11 E2. forts

1 1

k1ass ! 1970 1980 2010

- 20 : 6 2 4 20- 40 44 65 53 40— 60 117 142 122 60- 80 152 154 161 80—100 216 174 225

100-120 155 220 237 120-160 73 107 269 160+ _ 0 0 0 Å1ders- X

2070

5 50 134 196 219 192 298

L——————— Mede1ta1 117 119 108

Å1ders- DE

k1ass 1980 2010

- 20 20- 40 40- 60 60- 80 80—100

100-120 120—160 160+

Mede1ta1

1970 1980

2 67 155 131 251 183

BCU 2010

2070 1970 1980

ST

2010 2070 1970

0P:DR 1980 2010

2070

6 65 147 169 238 294 453 2 48 157 151 306 175 7 65 138 164 224 195 0 0 8 85 149 176 246 195 292 0

98

116

1980. P:VN 2010 1980

FGH

2010

8 77 156 172 222 232 0 0

111 146

1970 1980 2010

KLM

11 96 201 233 252 375 373

2070

F|GURA2. BRUTTOAVVERKNINGENS FÖRDELNING PÅ SLUTAWERKNING

OCH GALLRING SAMT PÅ BARRVIRKE OCH LÖVVIRKE (EXKL. TORRA TRÄD MM)

_. rl]I/'I/Il'/IIIAVIIIIIIII

///////////////// hl

Gallring

1970 1990/ 2010/ //2030 //2050I 2070

F|GUR 52. VIRKESFORRÅDET AV BARRSKOG PROCENTUELLT FÖRDELAT PÅ

TALL OCH GRAN % OMRÅDE 1

0 1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÅR % OMRÅDE 2 100

1970 1990 2010 2030 2050 2070 04 OMRÅDE 3

1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÄR % OMRÅDE 4

F|GUR cz. ANDEL Åv VIRKESFÖRRÅDET SOM ÄR OVER 25+CM 1 BRÖSTHÖJD

% 100

OMRÅDE 1

80

o OMRÅDE 2

1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÅR

MEDELÅLDER FÖR SLUTAVVERKNINGS- OCH GALLRINGSSKOG

F|GUR D2.

ääääa '( 11 111 11

11

OMRÅDE 1

& 20

2050

1 990

OMRÅDE 2—3

[

(in 1

111 1/ 11 1 | 1,1, 1 | 711111"

"10911"

2050

2030

2010

I11l I11I

lll/11] lll111l IIIII

11

111" 1111 1111 111 1|| I 1|1I !

111. No

o .!

8 S?.

2030

2010

1990

R &

F|GUR E2. PRODUKTIONSKVOTENS UTVECKLING

%

120

OMRÅDE 1

1970 1 990 2010 2030 2050 2070

1970 1990 2010 2030 2050 2070

.. Lt- &lråwwhf. . . :-

.._ .. , ._1Jrlm._-..|H1...i..l.|1..1.r...1.... m

. __ . alert—"lui". [qi-lm1 -nnlf ..... .. ..u .EU- ämlII-lhumlilil

.....- !n'llllll'

__ . E.... gulligull-lill

.dpm].!-iull11l_liuiwl1lwlllilu . ..!!!!! .. II.-ill -. Ill 1 _.

H 1 . . il 1.11 I!

.. . . Fi...-Infall! ln'l-uLf ...i-_l... ... .n. . mm1ulmiml-lr.w .....H....._qu_._..l._l—I.L-,|lhl..nu... ...... I!I..l....l.....u1|l1. ”...i... Jljlllx .. . ... ._._ _li.l_l_lml.ll_l_1l=_1 _ ...... -. ...-..I...1. -.1...1...l.l_. ..| I.. -.1.%.M.uu_l._

7 BERAKNINGSALTERNATIV 3. UTHÅLLIG AVVERKNINGSNIVÅ VID EXTRAPOLERING AV NUVARANDE FAKTISKA LAGE VAD BETRÄFFAR ANLÄGGNING AV NY SKOG OCH AVSATTNING AV LÖVVIRKE

7.1 Diskussion av de a11männa förutsättningarna för a1ter- nativ 3

Beräkningsa1ternativ 1 ger en uthå11ig avverkningsnivå som nätt och jämnt motsvarar avverkningarna hitti11s under 1970—ta1et.

Beräkningsa1ternativ 2 som förutsätter ett mycket ambitiöst skogs— produktionsprogram ger en uthå11ig avverkningsnivå som mot s1utet av beräkningsperioden uppnår och överstiger normproduktionsnivån.

I a1ternat1v 1 förutsättes en beståndsan1äggning som motsvarar de genomsnitt1iga ungskogar som an1ades för ca 20-40 år sedan. I

a1ternativ 2 förutsättes en beståndsan1äggning som representerar vä1 an1agda bestånd från samma tid. Tyvärr har kva11teten på ny— an1agda bestånd kraftigt försämrats under 1970-ta1et, och man kan därför inte utan vidare räkna med en så gynnsam framtida ung— skogsutveck1ing som förutsättes i a1ternativ 1 och än mindre kan

man påräkna den utveck1ing som förutsättes i a1ternat1v 2.

För att kunna rea1isera något av dessa a1ternat1v behövs radika1t förbättrade betinge1ser för an1äggning av ny skog. De viktigaste hindren för en god beståndsan1äggning är snytbaggeangreppen som ökat starkt efter DDT—förbudet samt oti11fredsstä11ande hygges- behand1ing vad avser markbearbetning och 1övbekämpning. Bristande omsorg när det gä11er p1antbehand1ing och utp1antering samt för få utsatta p1antor är även starkt bidragande orsaker ti11 den försämrade kva11teten på bestånden. För att åstadkomma en snabb och radika1 förbättring behövs en massiv påverkan på skogsägarna v11ket torde kräva ett k1art po1itiskt stä11ningstagande för be— hovet av en effektivare skogsproduktion samt en positiv instä11- ning från massmedias sida.

Svårigheten att finna avsättning för a11t 1övvrike som borde av— verkas är en ytter1igare faktor som gör att man inte utan vidare kan påräkna en så pass gynnsam beståndsutveck1ing som förutsättes

noun GENOMSNITTLIG ÅRLIG BRUTTOAVVERKNING AV LÖVSKOG. 1. ENLIGT BERÄKNINGS- MODELL 1971-1980. 2. ENLIGT STUBBINVENTERINGEN 1971-1976 (MULT. MED 1.059 FÖR NIVÅKORRIGERING)

3

MILLM SK

2.0

1.5 1.0

12 I ” .1 || BDL BDK ACL ACK Z:J Y Z:HSIW:Ö X BCU ST OP:DR DE FGH P:VN KLM 1000 1 270 790 460 470 680 620 140 520 630 910 1220 760 7501760 3601150 M3$K 2 240 590 300 280 310 510 100 430 700 680 710 420 6401020 510 920 . 1. 3290 1. 2200 1.198() 1. 4520 1.11990 BALANSOMRÅDE " 2. 2230 2' 2 1910 3' 2.1130 4' 2. 3090 "**-2. 8360 2/1 . 68% 2/1- 87% 2/1- 57% 2/1 = 68% 2/1= 70%

i a1ternativ 1 och 2. Ti11s för några år sedan gick utveck1ingen mot a11t större möj1igheter att använda björkved för framstä11— ning av pappersmassa. Sådan kortfibrig massa kan eme11ertid nu framstä11as betyd1igt bi11igare med utnyttjande av ved från an— 1agda euca1yptusskogar e11er från b1andade tropiska 1övskogar, varför den rådande oba1ansen när det gä11er 1övavverkning inger a11t större oro. Det är en utta1ad tendens från skogsägarnas si— da att vi1ja undvika avverkning i bestånd med stor 1övinb1andning. En1igt a1ternativ 1 borde den år1iga 1övavverkningen under perioden 1971 — 1980 uppgå ti11 12 m11joner m3sk per år men under perio— dens första hä1ft har avverkningen de facto inte varit större än cirka 9 m11joner m3sk per år. Figur 7 visar hur stor ande1 av erforder1ig 1övskogsavverkning som faktiskt har tagits ut under perioden 1971 1975 och hur stor de1 som b1ivit kvar.

Beräkningsa1ternativ 3 avser att be1ysa de sanno1ika konsekven— serna på 1ängre sikt av nuvarande då1iga beståndsan1äggning i kombination med bristande 1övskogsuttag i ungskogarna. A1terna- tivet avser inte att vara något skräcka1ternativ e11er 1åt—gå- a1ternativ utan förutsätter samma ambitionsnivå som hitti11s när det gä11er försöken att genom hjä1pp1antering e11er på annat sätt göra det bästa möj1iga av den rådande situationen.

7.2 Precisering av skogsskötse1programmet

Nyanlagda bestånd. Liksom när det gä11er a1ternativ 2 utgör de ursprung1iga inp1anteringsk1asserna utgångsmateria1. Istä11et för att öka s1utenheten och minska 1övinb1andningen har s1utenheten minskats något och 1övinb1andningen ökat. Jämfört med a1ternativ 1 är s1utenheten cirka 10 procent 1ägre och 1övinb1andningen 15—30% högre. Ka1markstiden förutsättes schab1onmässigt b1i tre år 1ängre än i a1ternativ 1 och 2, de1s som en fö1jd av att man i viss utsträckning har börjat ti11ämpa hyggesvi1a för att mins; ka snytbaggeangreppen (v11ket torde vara en ineffektiv metod) de1s därför att miss1yckade p1anteringar i viss utsträckning vis- ser1igen kan förbättras efterhand genom ti11komsten av sjä1vsådda p1antor men då ti11 priset av en försenad ungdomsutveck1ing. De gjorda justeringarna måste betraktas som ganska mått1iga och vid diskussioner i skogsutredningens referensgrupp har framkommit

K1ass

Bon 1—

Bon 3

Bon 4—

Sump

att man anser att de gjorda förutsättningarna sanno1ikt är för optimistiska.

I tabe11 18 redovisas ett sammandrag av inp1anteringsk1assernas beskaffenhet i beräkningsa1ternativ 3. För samtidig jämföre1se av den nya skogens beskaffenhet i samt1iga tre a1ternativ hän— visas ti11 bi1aga 7.

Nedanstående sammanstä11ning som avser FGH utgör exempe1 på de sk111nader som före1igger i inp1anteringsskogens beskaffenhet me11an de tre a1ternativen.

S1utenhet Barrstammar 5 cm + Lövande1 % A1t 1 A1t 2 A1t 3 A1t 1 A1t 2 A1t 3 A1t 1 A1t 2 A1t 3 2 0.70 0.76 0.65 969 1251 769 22 16 28 0.65 0.73 0.60 883 1132 708 28 20 35 5 0.62 0.66 0.57 886 1093 697 36 16 35 0.63 0.63 0.58 755 813 620 32 28 36

Det är svårt att göra en re1evant jämföre1se me11an inp1anterings- k1asserna och den genomsnitt1iga ungskog som nu finns och som är yngre än inp1anteringså1dern. S1utenhetsbegreppet ändrar karaktär genom att man vid fäItbedömning övergår från s k area1s1utenhet för ungskog och ti11 vo1yms1utenhet för skog med en mede1höjd av över 5 meter. Av natur1iga skä1 är anta1et barrstammar över 5 cm ett då1igt kriterium då inväxningen underifrån fortfarande är stark. Procentande1en 1övskog är däremot en något bättre jämfö— re1segrund. I den mån röjning sker bör dock 1övande1en minska med tiden medan oröjda ungskogar kan väntas få en kraftigt ökad 1öv- ande1 genom att 1övträden ofta har ett försprång framför barr— träden och därför växer snabbare. Lövande1en i inp1anteringssko— gen en1igt a1ternativ 1, dvs de ursprung1iga inp1anteringsk1asser— na är något 1ägre på bonitet 1—2 och 3 och något högre på bonitet 4-8 och i sumpskogen i jämföre1se med den genomsnitt1iga BZ-skogen en1igt fö1jande jämföre1se som avser FGH.

Tabe11 18. Inp1anteringsklassernas beskaffenhet 1 beräkningsalternativ 3_£sammandrag)

Beräknings- Inp1ante— S1uten— Tota1 Vo1ym Barrstammar/ha Ti11växt Normprod Träds1agsb1andning område ringsk1asser het å1der m3sk/ha 0+ cm 5+ cm m3sk/ha m3sk/ha % av vo1ym är år Ta11 Gran Löv __________________________________________________________________________________________________________________ BDL BON 1—5 0.57 47 52 1034 529 45 27 28 BON 6-8 0.52 49 31 940 466 53 18 29 KRLI 0.42 51 34 991 479 61 14 25 LAV 0.49 51 30 953 505 94 1 5 SUMP 0.61 50 16 1173 324 48 30 23 OSO 0.53 52 34 563 272 51 12 37

INQ'IXkOCXDF- N.—.—.—o.— Loommmoo r—.—.—.—oo

BDK BON 1—4 0.64 47 77 979 543 BON 5 0.62 47 57 1609 657 BON 6-8 0.52 50 36 1500 612 TORR 0.50 51 43 1217 608 SUMP 0.61 51 38 1543 442

37 17 46 29 22 49 44 21 35 81 7 12 31 12 57

oxkomuom ooouoow ("Nf—Nt— mun—._.—

ACL BON 1-5 0.61 46 61 1176 618 BON 6-8 0.45 50 35 1025 489 KRLI 0.53 51 40 1323 746 LAV 0.58 50 26 1395 822 SUMP 0.48 50 29 1102 433 050 0.36 52 48 280 186

35 33 32 20 43 36 75 8 16 97 2 1 14 39 47 10 48 42

O(t'r—r—NQT Mr—NN—v—

wmcimp—N N1—l—r—r—1—

ACK BON 1-4 BON 5 BON 6—8 TORR SUMP

49 84 1377 804 47 53 1519 777 50 38 1601 672 50 41 1509 714 50 41 1583 650

29 31 40 38 30 32 44 19 37 66 11 23 38 22 40

ooorxcrm #Nn—Nu— (roowom Q'Nv—Nr— kOkDLOLDLn OOOOO LOF-r—erx

24 52 24 21 58 20 24 34 43 85 11 4 11 48 41 20 34 47

Z:J BON 1—4 BON 5

0 47 84 1876 915 0 BON 6—8 0. 0 0 0

3 5 43 46 1663 640 6 47 37 1419 546 6 1 4

TORR SUMP 050

40 41 1825 556 46 39 1373 433 43 36 1010 409

vattnen.— QNI—Nr—N

ooommmv mNr—r—F-r—

Tabe11 18. forts

Beräknings— Inp1ante- S1uten- Tota1 Vo1ym Barrstammar/ha Ti11växt Normprod Träds1agsb1andning område ringsk1asser het å1der m3sk/ha 0+ cm 5+ cm m3sk/ha m3sk/ha % av vo1ym

år är Ta11 Gran Löv

Y BON 1—3 BON 4 BON 5—8 TORR SUMP

47 118 1645 753 31 50 1491 691 31 45 1672 602 27 26 1423 542 31 28 1410 344

8 49 43 23 45 32 41 27 31 78 7 14 36 28 36

OQLOINN NkaOkOkO ooorxrxoa mqa-ww.— OOWNOH Lammi—O

X BON 1-3 BON 4 BON 5—8 TORR SUMP

32 84 1890 927 31 70 2723 1160 31 40 1762 758 31 32 1978 730 33 54 2441 668

17 44 39 47 32 21 50 34 16 71 19 10 19 44 36

OOOOO OOOOO

omoo—Lo kOQl'NNN OOIXKDv— NNLDKOIX CHOINOCW LOQTNMN

ZH+SI BON 1-5 BON 6-8 TORR SUMP OSO

47 79 1408 793 46 36 1201 494 46 29 1184 527 43 24 910 286 45 26 577 287

43 29 28 56 14 31 91 3 6 33 26 40 50 26 24

NOGWLDN (VF—OOO croocnooo m.—.—-.—-.— Ncrmoooo ooooo

Nzö BON 1-3 BON 4 BON 5-8 TORR SUMP

31 82 1477 642 30 53 2324 954 28 35 1689 634 31 39 2061 753 27 29 1944 570

15 25 60 51 31 16 43 32 24 81 17 2 50 22 28

Q'OOOLO LOQ'NNi—

kDLhLDLDQ' 001.0ka OOOOO mOINr—ko mvwmw LDNNLON

.

CO ko O

BCU BON 1—2 . 33 114 1107 715 BON 3 0.64 32 81 1748 940 BON 4-8 0.59 31 54 1613 862 SUMP 0.65 32 39 1136 514

19 31 50 33 34 33 44 29 27 35 42 23

rxmooow INLDMN INNC'ÖCX) Lamm.—

ST BON 1—2 0.68 32 129 1480 716 BON 3 0.68 32 86 1836 849 BON 4—8 0.63 30 49 1879 821 SUMP 0.71 30 56 2157 651

6 43 51 21 39 40

54 22 25 13 31 55

omuooa

oommm

Ol—ON IXLDMN

Tabe11 18. forts

Beräknings— Inp1ante- S1uten— Tota1 Vo1ym Barrstammar/ha Ti11växt Normprod Träds1agsb1andning område ringsk1asser het å1der m3sk/ha 0+ cm 5+ cm m3sk/ha m3sk/ha % av vo1ym är år Ta11 Gran Löv

OP:DR BON 1-2 0.80 25 85 1196 620 BON 3 0.66 32 83 1089 609 BON 4—8 0.58 32 55 846 454 SUMP 0.65 33 75 801 320

14 32 54 25 31 44 41 14 46 9 21 70

INLOLDkO OLOQ'N &!)me

DE BON 1—2 0.73 25 91 1385 786 BON 3 0.65 33 80 1551 815 BON 4—8 0.60 31 67 1705 845

22 35 43 31 37 32 52 16 32

OLDLD INLDO')? oomm

Där—ko mmm

P:VN BON 1—2 0.77 25 98 1548 906 BON 3 0.61 32 82 1079 609 BON 4-8 0.55 33 60 830 468 SUMP 0.53 33 48 1168 507

8 53 38 25 39 36 42 14 45 27 37 36

LDLDMN (O'—DLD") ooanm |_QO

FGH BON 1-2 0.65 25 71 1394 769 BON 3 0.60 32 79 1317 708 BON 4—8 0.57 32 60 1402 697 SUMP 0.58 32 53 1632 620

13 59 28 27 38 35 43 22 35 32 32 36

mkaCO nmmm Ommoo

LOQ'MN

KLM BON 1-2 0.73 25 99 1897 1344 BON 3-8 0.56 32 60 862 489 ADELT 0.64 32 87 72 24

9 64 26 26 42 1 2 97

=?!an mm:!-

,_ m r—OkD ameo

F|GUR 8.

UTVECKLlNGEN AV ANTALET HUVUDPLANTOR, ANTALET LÖVPLANTOR SAMT PLANTERINGSFORBANDET INOM HKL 81.

| ANTALET HUVUDPLANTOR I SKOGSODLINGAR. CIRKA $% LÖV P unter per ha

4000

3000 x— V

2000 |||

IV lo. ||

1000

| 19.54/00 | l967/69 | 1970/72 | 1973/75

TOTALA ANTALET LÖVPLANTOR | SKOGSODLINGAR Plantor per ha 6000

5000

4000

3000

2000

1000

| 196466 | l967/69 | 1970/72 | 1973/75

mPLANTERINGSFÖRBANDETS UTVECKLING

22

21

20 IV

19 (MZ/% 18 17 16

| 1964/66 | 1907/59 1970/72 1973/75

Lövande % av vo1ymen LEGH1___

Bonitet Inp1ant skog a1t 1 Genomsnitt1ig BZ—skog___ 1—2 22 33 3 28 30 4—8 36 23 Sump 32 32

Figur 8 avser att be1ysa de trender som före1igger under senare är vad avser p1antanta1et i skogsod11ngarna. Redovisningen avser mede1anta1 p1antor per hektar inom huggningsk1ass B1 (p1antskog (1.3 m) under treårsperioderna 1964/66, 1967/69, 1970/72 och 1973/75 inom riksskogstaxeringens tidigare regioner. På figuren redovisas utveck1ingen vad avser anta1et huvudp1antor (p1antor som bedöms b1i kvar efter en tänkt p1antröjning och varav cirka 55 utgör 1övp1antor), tota1a anta1et 1övp1antor samt när det gä1— 1er det genomsnitt1iga p1anteringsförbandet.

Det är en öppen fråga i vi1ken utsträckning ett snabbt insatt re— habi1iteringsprogram i stor ska1a sku11e kunna bringa de senare årens föryngringar i ett sådant skick att de kan ge en 1ångs1ktig produktion på den nivå som förutsättes i a1ternativ 3.

7.3 Uthå11ig avverkningsnivå samt skogst111ståndets förändring under beräkningsperioden

Beräkningsa1ternativ 3 ska11 ge svar på frågan: Hur stor är den högsta mÖJIiga uthå11iga avverkningen inom o11ka beräkningsområ- den under förutsättning att:

x Avverkningen 1971 — 1980 utgör 71.0 mi1j m3sk per år med den förde1ning på områden samt på s1utavverkning och ga11ring som framgår av tabe11 10 (= a1t 1)

x S1utavverkad skog ersättes med ny skog av den beskaffenhet som framgår av avsnitt 3 i bi1aga 8 och tabe11 18 (avsnitt 7.2). Detta innebär 5—101 1ägre s1utenhet än i a1t 1 och 15—301 högre 1övinb1andning. Ka1markstiden är i samt1iga områden 3 år 1ängre än i a1t 1 och a1t 2.

x Virkesförrådet vid beräkningsperiodens s1ut svarar mot de normförråd som redovisats i tabe11 6 (= a1t 1)

x Ga11r1ng sker i en omfattning som indikeras i stora drag av tabe11 5, varvid eme11ertid ga11ringarna i motsats ti11 a1t 1 och a1t 2 inriktas i mindre grad mot att minska 1övinb1and- ningen i ungskogen. Under första 10—årsperioden avverkas dock trots detta något mera 1övskog än som svarar mot vad som genomsnitt1igt tagits ut under åren 1971 - 1976, näm1igen cirka 10 mot cirka 9 mi1j m3sk.

x Göds1ing utförs i första perioden såsom i a1t 1 men före—

kommer därefter inte. x Skogsskötse1n i övrigt överensstämmer med a1t 1.

Redovisning av resu1taten sker i tabe11 A3—E3 och i figur A3—E3. Resu1tatstabe11er och figurer 1igger sist i kapit1et.

Tabe11 A3. Bruttoavverkning en1igt tabe11 3 förde1ad på s1ut— avverkning och ga11ring samt på barrskog och 1öv— skggjndsmperioe l—lO _ _ _ _

Av tabe11en framgår att man vid genomförande av det produktions- program som 1igger ti11 grund för a1t 3 erhå11er en 1ångsiktig avverkningsnivå som tota1t är 5-6 mi1j m3sk 1ägre än den som beräknats för a1t 1. Barrskogsuttaget sku11e minska med cirka 9 mi1j m3sk medan 1övskogsuttaget sku11e öka från knappt 10 ti11 13 mi1j m3sk. Observera att 1övavverkningen i första perioden utgör 10.4 mi1j m3sk, v11ket är 1.4 mi1j m3sk mer än den genom— snitt1iga faktiska avverkningen år 1971 - 1976. Man kan härav dra den s1utsatsen att a1t 3 inte är något svartmå1ningsa1ter— nativ men att det uppenbar1igen måste komma ti11 stånd drastiska förändringar i förhå11ande ti11 den utveck11ng som beskrives i detta a1ternativ.

Tabe11 83. Virkesförrådet vid början av varje beräkningsperiod samt_år Zolojäreelat 2å_ber£Skos 968 161899 _ _ _

A1ternativ 3 har en jämnare förrådsutveck1ing än a1ternativ 1 och 2. Virkesförrådet är som 1ägst nere i 2143 mi1j m3sk mot 2118 mi1j m3sk i a1ternativ 1. Detta innebär med andra ord att en mera utdragen ransonering av gamma1 och g1es skog är nödvän— dig då den nyan1agda skogen är av sämre kva1itet.

1111 att börja med hå11s förrådet av 1övskog någor1unda konstant tack vare den jämföre1sevis höga ga11ringsintensiteten. De efter— satta röjningarna 1eder dock småningom ti11 successivt ökat 1öv- skogsförråd som mot s1utet av beräkningsperioden utgör 500 mi1j m3sk, vi1ket innebär en ökning med nära 70% jämfört med ursprungs= förrådet.

Tabe11 63. Bruttoavverkning under period 2 förde1at på s1utav- verkning och ga11ring samt på träds1ag och dimen- 31" ensklasser __________________ Den ändrade instä11ningen på ga11ringsma11en (mindre inriktning på 1övskog) 1eder ti11 1ägre ande1 björk och 1öv i ga11ringsut- tagen jämfört med a1ternativ 1 men med de 1ångsiktiga konsekven- ser som tidigare redovisats.

Tabe11 03. Skogsmarkens förde1ning på å1dersk1asser år 1970, 1980, 2010 och 2070. Mede1ta1 för samt1iga bonitets- k1asser

Ski11naderna mot a1ternativ 1 är ej stora vi1ket även kan ut- 1äsas i att s1utavverkningstakten varit ungefär densamma.

Tabe11 E3. Genomsnitt1igt Virkesförråd per hektar inom å1ders- k1asser åren_1970, 1989, 2010 och 2070

Tabe11en erfordrar inte några närmare kommentarer och detta gä1- 1er även figurerna A3 ti11 E3 som korresponderar mot de som re— dovisats för a1ternativ 1 och a1ternativ 2.

1 4 GALL Löv TOT

Barr Tot Barr Lov Tot

& (

/.L9 LOO [SZ ,. ,. ..

059. L/_

,8

SLU TOT SLU GALL Löv

Barr Lov Tot Barr Tot Barr Lov Tot Barr Lov Tot CJ .V 2 L L L SCA/_ OCC/_ [ZS ELL : 6 s 6 se 6 | .. .. .. (

ZLV8 660 LOL 866

G.. .V L L L L LLVOJ 829 C.L.—V ZLL c .. 5 c ,. .-

CGOUV EG.—V LVC.» 99L

G.. .V L L L L |..—vg SEC,. C.L.—V _.IuLL

c:.-(cc att

082. EZL l/_/_0 9CJL

..VbLL LL

691-V SCLC. CJLFL _.CLL

(etc...-((s......

LVL—.). CLEO [86 9C..L

.V L LL

8172829. CJL—£ ZLL 556 cc.. ( .. Ol.?» 215 916 909

.VLVLL LL

..OJSL Qube—V CJ./unc ZLL

csccsccsccc

921—V C../_g roa/_ OJCJL

V .V L L L 99L 86...” SZCC ZLL

c...—s:et...— s,.

3 GALL Löv TOT

Barr Tot Barr Löv Tot L LLrO 202

cc.-c....

219 660

OLOOZOL ...—(G..:

ZCJL CCQUCJ OLQu ZOL : 6 : Ol.?» LG./u ”OL/. _.lunvL (: (cc LVL/__ 969 roa/__ ZLL 556 cc,. .VLCC OJLCJ 629 ZLL

ett

286 gi—luLV 629 ZLL

(cc.-(e

LVZZ C../_B 6LOO 990 256 [29

.V .V L L L L CJ.—VL 889 SZCL ZLL 629 ZLL

(stusssstscscssccc

06L CJCJO roa/_ 922 Znap—6 0055

.V.VLL LL

990 ,mÖELV C..—CCC ZLL 629 ZLL

556 6566: ::.—cc..

082 (C../.Qu rOLB 990 299 SES

.V C. L L L L 996 00977 C.../OC.. ZLL 6089 ZLL

s:esccscscccccccs:

OLA...» 0.48/_ fog/_ 990 2L1. B.V.V

] 2

SLU TOT SLU TOT SLU GALL Löv GALL Löv

Barr Lov Tot Barr Tot Barr Lov Tot Barr Löv Tot Barr Tot Barr Lov Tot Barr Lov Tot

L LLZL LL

SOI. 9L.V LVI—£ ZOL 226 PCL—lv 8L9 (ceisssccctsczc cc.... .V89 gro/_ LOL 569 203 Fas SQUI—

LL LLZ LL

/_0/_ 9L5LV GLO?» ZOL LZS ZOZ 8L9 ,...: (se sc...—t.....-

6626981 660 gös/_ OCJCJ 8/_L 28.—V LL LLZ LL

/_0/_ 9LhV .u—VLS ZOL ng 202 8L9 Etc ( (& cc.. (65 681. (969 20.6 (Curb? AU.—vg 880 .n/vgg

L 2 L L 909 g../vw. &VLCC ZLL 028 so./u ,./_L9 ( .. ( $ ,. : 5 ,. .. .. :

.08L .VOLV (CCOMC LOL 612 Löz 880

LL LLZ LL

9LCJ g../UV LVL?» LLMU OZU. so./u LLC..

s...-cc,... (cc,—(cit..

808 .VZZ 0029 gyn) .V98 .VGCJ GLE

LL LLZL LL

9LCJ 928 CJL?» LLO o../ul. LVLCC 9L.V G:scustsscccsczsicecc OJLCJ 996 0698 ZLL 598 LOL ZEI—

LL LLZL LL

9LCJ gud.-V C._LCO LLO o../OL LVLCC OJLLV

ccsstcicccsscscccscss

C.L.—V 910 596 LOL .V/_/_ 220 Zhu/_

L L L L 2 L L L QJLCJ 921—V SLE LLO 021 LVLCC CJL.V

assccccszssccsescc

Veg.—LV 990 996 LOL LVrOCJ SOL./u 695

LL L LL

QLS 928 CJLV .ILLLrO Ohh/_ ._VLZ 03th

sccscscssccccscss se

.VZL [68 990 LEQU VD.—V 996 ro.—UCJ

L L LL

9L.V OJFCE CJL?» LL6 Orb/. .VLS SL:—V cccccccscscsusitsccc LVL/_ [CJ./u 966 LOOE &VLCO 990 69?»

Ba1ans— område

mi1j m3sk/år 1

10

Avverkning

Period

gch ga11ring samt B Bruttoavverkning en1igt a1ternativ 3 förde1ad på s1utavverkning

å barrskog_gch_lövsk 09

under p eriod 1—10

Tabe11 A3.

Tabe11 B3. yjlkggjörråd_vid_bgrjag av_varie beräkn1ng£periog samt_år 2070 fördelot_Eå_pgrrsgog_gpb_lövskog

Förråd År område mi1j m3sk 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 _____________________._____________________________________________________________________________________________ Barr 755 747 738 724 714 704 699 693 709 711 722

1 Löv 113 111 110 108 107 114 124 142 145 167 181 _______________________.__________________________________________________________________________________

Tota1t 868 858 848 832 821 818 823 835 854 878 903

_______________________._______.______________________________.___.____._________.________________________ Barr 487 480 464 450 439 434 432 428 432 434 441

2 Löv 54 53 58 61 66 70 76 88 95 102 104 ____________________________________________________________________________________________________

Tota1t 541 533 522 511 505 504 508 516 527 536 545 __________._______________.__._________________.____________________________________.______________________________ Barr 273 253 240 231 221 220 221 223 226 229 234

3 Löv 40 45 49 51 62 69 78 86 92 98 100

Tota1t 313 298 289 282 283 289 299 309 318 327 334

___—W

Barr 438 427 438 438 444 442 449 457 458 463 460

4 Löv 91 88 83 90 91 103 106 107 114 116 122 ____________._._____________________________________.___________________________________________._

Tota1t 529 515 521 528 535 545 555 564 572 579 582

Barr 1954 1925 1879 1842 1818 1796 1802 1796 1825 1837 1857 1—4 Löv 298 297 300 310 325 360 383 429 447 483 507 Tota1t 2252 2222 2179 2152 2143 2156 2185 2225 2272 2320 2364

Tabe11 CS. Bruttoavverkning 1' period 2 (1981-1990) fördelad på s1utavverkning

ECE 933159;ng 9399-9139 Sch gimegsiogsygsge: _________

Avverkning Procentue11 förde1ning på Område S 1000 Träds1ag Dimensionsk1asser G m3sk/år Ta11 Gran Björk Löv 0-10 10-15 15-25 25+ 5 2100 52 38 9 1 8 13 38 41 BDL G 200 68 15 16 1 12 37 33 19 S+G 2300 53 36 10 1 8 15 38 39 S 2400 56 28 13 3 9 15 45 31 BDK G 400 50 13 27 10 22 28 38 12 S+G 2800 55 26 15 4 11 17 44 28 S 2800 36 55 7 2 7 12 39 42 ACL G 300 52 31 16 1 18 27 37 18 S+G 3100 38 53 8 2 8 13 39 40 S 2200 46 47 5 2 4 11 44 41 ACK G 700 36 35 23 6 15 16 51 18 S+G 2900 44 44 9 3 7 12 46 35 S 4400 23 69 7 2 9 16 38 37 Z:J G 300 32 47 18 3 17 22 39 22 S+G 4700 24 67 8 2 10 16 38 36 S 4300 23 68 5 4 6 11 26 57 Y G 900 15 61 19 6 16 21 39 24 S+G 5200 20 68 7 4 8 13 28 51 S 950 47 46 6 1 7 14 41 38 Z:H+SI G 50 66 18 13 3 21 22 43 14 S+G 1000 48 45 6 1 7 14 41 37 S 4400 44 51 4 1 6 7 34 53 wm G 1100 34 47 13 6 15 15 46 24 S+G 5500 42 50 6 2 8 9 36 47 S 3900 38 56 5 2 5 8 32 54 X G 1400 35 40 18 7 26 17 41 17 S+G 5300 37 52 8 3 11 10 34 44 S 3300 38 53 5 4 3 3 17 77 BCU G 1300 35 40 15 10 6 15 44 35 S+G 4600 37 49 8 6 4 6 25 65 S 5700 31 61 6 2 5 7 25 63 ST G 1300 19 48 20 13 12 12 45 32 S+G 7000 29 59 9 4 6 8 29 57 S 2200 40 50 7 4 3 4 20 73 0P:DR G 800 23 41 22 14 9 15 37 39 S+G 3000 35 48 11 7 5 7 25 64

SOU 1978:7 Tabe11 03. forts Avverkning Område 5 1000 G m35k/år S 3000 DE G 1400 S+G 4400 S 2500 P:VN G 1200 S+G 3700 S 5500 FGH G 2100 S+G 7600 S 1800 KLM G 1200 S+G 3000

Procentue11 förde1ning på

Träds1ag Ta11

43 33 40

19 18 19

39 24 35

20 7 15

Gran

47 44 46

70 56 65

53 52 53

50 63 55

Björk

5 15 8

5 16 9

4 16 7

18 8 14

Löv

_; 4>oow NOG”- (h&m

_lN—J (DNR:

15-25

Dimensionsk1asser 0-10 10—15

3 4 16 8 16 41 5 8 24 3 5 15 7 11 37 4 7 22 3 5 17 7 18 43 4 9 24 3 4 20 14 21 36 7 11 26

25+

77 34 63

77 45 67

74 32 62

74 30 56

Tabe11 03. Skogsmarksarea1ens förde1ning på å1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070. Samtliga bonitetsklassgr

Å1ders- BDL BDK k1ass * 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070

ACK 1970 1980 2010 2070

- 20 20- 40 15 18 10 12 , 19 19 16 12 13 14 9 13 40— 60 8 4 12 16 11 8 10 13 7 2 15 16 60— 80 7 7 15 18 11 11 19 18 9 7 13 20 12 19 21 19 80—100 8 8 8 10 5100—120 4 8 7 12 ] 9 7 9 9 2 12 9 15 19 7 11 8 1120—160 27 11 10 15 27 19 9 9 40 29 13 11 12 21 10 14 ' 160+ 18 24 6 1 0 0 0 0 O 0 4 0 0 0 0 0

1991 1296

"_l—T_—

imders- Z:J ; Y Z:H+SI w—ö

1k1ass 1970 1980 2010 2070 1 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070

r________+___ |_______________._____________.________________________4_______—____________________ , - 20 17 24 31 19 E 12 21 27 24 26 26 27 14 14 25 28 24 ; 20— 40 4 11 15 13 1 11 16 17 14 3 15 12 9 13 18 20 16 i 40— 60 4 2 17 17 ! 9 2 12 17 5 1 26 14 10 5 14 18 ' 60— 80 10 4 4 21 : 17 12 11 18 11 10 3 18 14 14 13 21 80-100 14 10 4 15 , 20 24 9 17 15 15 5 12 18 13 16 100—120 15 16 9 13 ' 26 10 13 9 19 6 11 25 15 11 5 120—160 36 32 11 2 4 14 10 1 32 28 14 4 17 13 0

160+ 0 0 0 ' 0 0 0 0 ' O 0 2 3 0 O 0

.—

rea1 2134 1730 889 1812

mmow

Tabe11 03. forts

åÅ1ders— !k1ass

,

51970

1980 2010

; BCU 2070 å 1970 1980 2010 2070 1970

_;_

ST 1980

2010 2070

, - 20 20- 40 40- 60 1 60— 80 80-100 100—120 120-160 160+

—4-

12 20 13 13 16 23 17 24 6 16 14 19 5 0 23 24 12 20 11

23 20 21 24 18 17 21 19 16 13 20 12 20 19 13 20 18 16 13 24 22 15 18 28 4 5 6 5 3 5 0 0 0 1 0 0 0 0 0 O 0 0

19 ! 13 21 22 24 21

Area1

1

461

Å1ders- k1ass

1970 1980

DE

2010

20 20— 40 40- 60 60— 80 80-100

100-120 120-160 160+

Area1

19 19 19 20 14 24 22 17 14 17 6 0 0

25 26 19 18 11 1 0 0

1079

___—___—

P:VN 2070 1970 1980 2010 2070 1970

25 18 24 24 22 17 22 18 18 26 22 20 19 23 30 18 20 22 22 29 11 18 19 21 12 12 18 12 15 20 O 0 0 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

24 25 10 14 12 15

0 0

28 21 21

NOOMNO ,—

25 18 19 23 13

1970

OP:

1980

20 20 13 18 20

DR 2010

27 21 17 18 11

2070

1922

FGH

1980

21 20 20 20 13 7 0 0

2010

23 23 17 19 13 3 1 0

2070

22 20 19 20 15 5 1 0

1970

26 19 23 27

5 0 0 0

21 20 38 6 15 0 0 0

754 KLM

1980

2010

27 23 26 16

8 0 0 0

2070

22 21 21 21 11 3 1 O

Tabe11 E3. Samt1iga bon1tetsk1asser

;Å1ders- k1ass

20- 40- 60- 80—100 100-120 120-160 160+

Mede1ta1 54 52

Å1ders- k1ass

1980 2010 2070

- 20 20— 40 40— 60 60— 80 80-100

100-120 120-160 160+

16 21 18 22 75 82 61 54 102 89 87 124 130 120 138 157 168 203 213 188 111 138 264 177 0

1970

12 55 84 106 121

129 179 168

79

BDK 1980

1980

1 43 103 156 162 299 162

2010

12 34 71 101 170 201

2010

4 38 93

125 189 279

308

Mede1ta1 98

117 121 118

2070

22 61 109 97 131 171

2070

4

48 104 158 217 227 254

113

1970

ACL 1980 2010

Genomsnitt1igt virksförråd per hektar inom å1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070.

2070 1970

10 44 64 99

113 108

70

1970

2 14 52 79 89 99 88

62

2 2 17 11 57 44 70 66 77 107

124 147 135 203 0 181

71 71

Z:H+SI 1980 2010

1 1 14 11 64 34 82 65 79 106

141 149 104 167 0 211

60 62

19 12 48 66 92 93 114 120 150 151 177 ; 107 288 ; o 81 81

2070 1970

18 30 39 110 72 132 89 180 116 157 171 102 226 0

ACK 1980

23 71 90 103 193 159 83

w:0 1980

47 127 147 165 224 160

2010

21 45 80 114 185 251 137

84

2010

40 111 136 183 218 232 256

2070

26 67 109 141 174 220 91

2070

51 118 177 187 206 247

Tabe11 E3. forts

***—r_—' 7——— Å1ders— X BCU ST 0P:DR

k1ass 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070

___åh

— 20 6 1 5 8 7 1 5 6 9 2 7 7 11 2 6 6 20— 40 44 65 50 63 54 67 52 58 47 48 61 65 70 68 71 69 40— 60 117 142 128 122 136 155 141 127 148 157 141 141 149 149 149 139 60— 80 152 153 154 178 198 131 165 205 217 150 163 191 267 155 201 193 80-100 216 172 246 277 185 255 258 242 162 305 253 285 162 244 262 284 100—120 155 228 259 208 101 182 259 265 201 168 245 249 0 178 280 305 120-160 73 107 284 290 0 0 356 265 0 0 296 0 0 0 315 291

160+ 0 0 179 0 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Mede1ta1 117 119 116 112 124 124 118 125 119 112 104 128 127 126 125 136 |__—_ __C _— Å1ders-_:1_ DE P:VN FGH KLM

k1ass 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 2070 1970 1980 2010 207!

.!—

— 20 12 2 8 9 14 2 6 6 9 2 6 5 18 3 9 8 20— 40 78 71 76 73 81 77 90 69 82 65 66 65 115 77 104 86 40— 60 158 160 164 149 152 158 170 150 156 164 147 136 171 180 194 181 60— 80 222 177 192 222 205 153 215 254 207 159 200 203 201 171 261 231 80—100 192 280 276 279 155 263 287 350 163 273 305 284 178 231 264 348

100—120 134 188 257 233 0 141 268 327 59 166 302 367 0 172 422 424 120-160 0 0 0 0 0 0 389 0 0 0 288 300 0 0 472 487 160+ 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O 0 0 0 0

Mede1ta1 131 128 121 131 130 125 135 152 128 124 133 140 130 129 140 160

FIGURAB. BRUTTOAVVERKNINGENS FÖRDELNING PÅ SLUTAWERKNING OCH GALLRING SAMT PÅ BARRVIRKE OCH LÖVVIRKE (EXKL. TORRA TRÄD M M)

Gallring

III/' ;. VIII/.VIII] *

/////%

F|GUR 63. VIRKESFÖRRÅDET AV BARRSKOG PROCENTUELLT FÖRDELAT PÅ TALL OCH GRAN

1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÅR o OMRÅDE 3

neunca. ANDEL AV VIRKESFÖRRÅDET SOM ÄR ÖVER 25+-CM | BRÖSTHÖJD

0/ . o OMRÅDE 1 100

O . /o OMRADE 2

Beräkningsalternativ 3 2070

2050 205

2030

2030

201 0

2010

1990 1990

MEDELÅLDER FÖR SLUTAVVERKNINGS— OCH GALLRINGSSKOG

SOU 1978:7 180 160 140 120 100 80 60 1970 ÅR 160 140 120 100 80 60 40 1970 ÅR 160 140 120 F|GUR D3.

I 1111I1I

o 9

80 60 40

2070

2050

2030

2010

1990

1970

F|GUR E3. PRODUKTIONSKVOTENS UTVECKLING

% 120

ACL ACK ampox

1970 1990 2010 2030 2050

1970 1990 2010 2030 2050

0 0

1970 1990 2010 2030 2050 2070

SOU 1978:7 8 KÄNSLIGHETSANALYSER 8.1 A11männa synpunkter

V1d konstruktionen av en avancerad mode11 för 1ångs1kt1ga avverk- n1ngsberäkn1ngar är det nödvänd1gt att kunna utföra käns11ghets— ana1yser. Man behöver de1s kunna kontro11era styrparametrar, v11- kas värden är svärbestämbara, de1s kunna se om skogen reagerar på ett b1o1og1skt r1m11gt sätt v1d förändr1ngar 1 mode11en och

av parametervärden.

I avverkn1ngsberäkn1ngsmode11en f1nns ett stort anta1 möj1igheter att ta ut spec1a1utskr1fter, som kan användas för käns11ghetsana— 1ys (se b11aga 5). För att kontro11era utveck11ngsför1opp hos be— stånd f1nns de s k fö1jn1ngarna, v11ka redov1sar t111standet hos en behand11ngsk1ass v1d varje per10dsk1fte samt v1d per1odm1tt när avverkn1ng sker. Fö1jn1ngarna kan användas för att kontro11e— ra hur skogen växer 1 mode11en. Det är dock förenat med stor ar— bets1nsats och det kan även vara svårt att fa fram tota1effekten av en parameterförändr1ng med hjä1p av fö1jn1ngarna. Dessa tota1- effekter kan 1ättare kvantifieras genom att göra ett anta1 para1— 1e11a körn1ngar där endast en faktor ändras 1 taget. Genom att studera t ex förradsutveck11ngen 1 dessa beräkn1ngar går det att göra s1g ett begrepp om hur käns11g 1nstä11n1ngen av en v1ss fak— tor är.

8.2 Redovisn1ngsmetgg

Beräkn1ngsomrade DE med endast 45 behand11ngsk1asser va1des av kostnadsskä1 för käns11ghetsana1ysberäkn1ngar. Dessa har utförts pa det sätt som sk1sserats ovan. Den vers1on, som 1ngår 1 beräk— n1ngsa1ternat1v 1, f1ck utgöra referens och sedan genomfördes ett anta1 körn1ngar där samt11ga styrparametrar utom en var kon- stanta. Därefter jämfördes förrädsutveck11ngen över he1a beräk— n1ngsper10den 1 de o11ka beräkn1ngarna. De sk111nader, som upp— komm1t har fått utgöra mått på käns11gheten av en parameter.

178 Känslighetsanalyser SOU 1978:7 8.3 Resu1tat

Redov1sn1ngen sker 1 form av standardf1gurer där förrådsutveck— 11ngen 1 a1ternat1v 1 f1nns 1n1agd som en he1dragen 11nje. Den streckade 11njen 1 f1gurerna anger förrådsutveck11ngen 1 de o11ka beräkn1ngarna. Den fakt1ska 1nstä11n1ngen av styrparametrarna 1 a1ternat1v 1 kan studeras 1 b11aga 5.

989993

Tre o11ka förändr1ngar av växtt1derna gjordes. I f1gur 9a redo- v1sas sk111naderna 1 förrådsutveck11ng v1d de1s för1ängn1ng (streckad 11nje) med fem år och de1s en förkortn1ng (punkterad 11nje) med fem år av växtt1derna. Med den 1ängre växtt1den er— hå11es en något snabbare förrådsuppbyggnad. Detta beror på att den ov111kor11ga s1utavverkn1ngens ande1 av uttaget m1nskar ef— tersom m1ndre area1er uppfy11er de å1dersgränser som är spec1f1- cerade 1 SLU/GRUND. Därför måste eftersom uttaget är konstant den pr1or1terade s1utavverkn1ngen öka. Detta medför att f1er sämre bestånd omsätts 1 bättre växande ungskogar.

Detta resonemang 1 s1n omvändn1ng gä11er för det a1ternat1v där växtt1derna förkortats.

Om man 1stä11et sku11e förändra växtt1dernas 1nbördes re1at1on så att växtt1den på bästa bon1tet förkortades med fem år och på sämsta bon1tet för1ängdes med fem år erhå11es ett resu1tat, som är mycket 11kt det a1ternat1v där växtt1derna förkortades. För- k1ar1ngen t111 detta är densamma, näm11gen att s1utavverkn1ngar- na styrs bort från de sämre bestånden 1 och med det större utbu— det av s1utavverkn1ngsbar skog på bättre bon1teter. Resu1tatet av detta a1ternat1v framgår av f1gur 9b.

G1vetv1s sku11e man v1d en förändrad växtt1d samt1d1gt kunna ändra re1at1onerna me11an pr10r1terad och ov111kor11g s1utavverk- n1ng på så sätt att man f1nge samma ande1 pr1or1terad s1utavverk— n1ng som 1 a1ternat1v 1 men då sku11e sk111naderna 1 tota1effekten b11 mycket marg1ne11a.

kalmarkstiden

Vid dessa ana1yser 1åg det även nära t111 hands att undersöka vad en förändring av ka1markst1derna 11kt den 1 a1ternativ 3 skm— 1e innebära. Ka1markst1derna för1ängdes a11tså med tre år och resu1tatet framgår av f1gur 9c.

S1utförradet vid de för1ängda ka1markst1derna understiger a1ter- nat1v 1 med ungefär 181. Eftersom avverkn1ngsuttagen är konstan— ta maste mode11en avverka skog som 1 och för sig hade kunnat växa 1ängre. Om man istä11et hade sänkt uttagen under beräkn1ngs— perioden hade produktionsbortfa11et inte b1iv1t så stort som 181.

&ister.isåa__991lringarn9

Två a1ternat1v utfördes med förändringar av ga11r1ngshistoriken. Detta skedde genom att förändra det genomsn1tt1iga ga11ringsut- taget vid senaste ga11ring före beräkn1ngarnas start. I figur 10a framgår hur förrådsutveck11ngen förändrades, de1s vid en sänkning t111 0.10 (streckad 1inje) och de1s vid en höjning ti11 0.30 (punkterad 11nje) av uttagsande1en.

En 1ägre uttagsande1 innebär att en mindre de1 av t111växtfunk- tionernas genererade t111växt anses vara ga11r1ngseffekt fran historiska ga11ringar. Detta medför att s1utförradet kommer att överstiga a1ternativ 1 med ungefär 12”. Om man istä11et tror att ga11ringsintensiteten i dagens skogar varit större gä11er det tidigare resonemanget 1 sin omvändn1ng och man erhå11er ett s1ut- förråd som understiger a1ternativ 1 med ungefär 12 . Ana1ysen vi— sar att den bristande kunskapen om biståndshistor1ken är en av de svagaste punkterna när det gä11er att göra prognoser för fram— tiden.

Drvalseffekten

En sänkn1ng av urva1seffekten med hä1ften 111ustreras av figur 10b. S1utförradet kommer här att understiga a1ternat1v 1 med un- gefär 15 . Samma resonemang som ovan under ka1markst1den kan t111- 1ämpas när det gä11er att bedöma det sanno1ika produktionsbort-

fa11et av en mera schab1oniserad ga11ring.

åaluingseifektea

En 1ägre ga11r1ngseffekt genom en sänkning av den maxima1a fak— torn ti11 0.5 innebär en1igt figur 10c ett s1utförråd som med

9% understiger a1ternat1v 1. De ga11r1ngseffektsför1uster som uppkommer är sanno11kt större, men de kompenseras i viss mån av att ti11växtfunktionerna kommer att ge högre ti11växt än i a1ter— nat1v 1. Det beror på att en 1ägre ga11r1ngseffekt för med sig att en mindre ande1 av t111växten vid ti11ämpn1ng av funktioner—

na kommer att anses härröra från historiska ga11ringar.

969539 avgången

En ti11ämpn1ng utan nedjustering av de död1ighetsfunktioner, som redovisats 1 bi1aga 6, 111ustreras av figur 11. Här erhå11es ett s1utförråd, som med ungefär 14% understiger a1ternativ 1. Efter- som man här höjer nivån på den natur1iga avgången med 33% sku11e man kunna väntat större produktionsför1uster. Vid studium av

FAS 3—sammandraget från a1ternat1v 1 och detta a1ternat1v fram- går att avgången 1 de första beräkningsperioderna 1igger i när— heten av denna ökning (33%), medan avgången senare på grund av skogens ändrade å1derssammmansättning går ner ti11 en nivå nära den produktionsför1ust som uppmätts av a1ternativet. Att å1ders— sammansättningen ändras mot a1ternat1v 1 beror på att avverk- ningen trots det minskande förrådet hå11s konstant.

8.4 S1utord

Avs1utn1ngsvis kan sägas att mode11en inte tå1 a11tför stora för— ändringar av ensk11da styrparametrar. Vi11 man göra större för- ändringar än de som här ti11ämpats måste även övriga styrparamet— rar ändras. Då är ej 1ängre denna metod att göra käns1ighetsana— 1yser användbar utan man måste istä11et använda fö1jningarna.

F|GUR 9c.

FORRÄD EXKL TORRA FORRÅDSUTVECKLING VID ANDRAD VAXTID MILJ. 60%

150

11.0 130 120 110

100

1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÅR

F|GUR 9b.

FORRÅDBEXKL TORRA FORRÅDSUTVECKLING VID ANDRAD SPRIDNING IVAXTTID MILJ M SK

150 11.0 130 120 110

100

1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÅR

F|GUR 9c. FORRÄD EXKL TORRA FORRÅDSUTVECKLING VID FORLANGD KALMARKSTID

150 140 130 120

110

100

1970 1990 2010 2030 20 0 2070 ÄR

F|GUR 100.

FÖRRÅD EXKL TORRA FÖRRÄDSUTVECKLING VID ANDRAD UTTAGSDEL MILJ M3 SK I HISTORISK GALLRING

150

HD

130

120

110

100

1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÄR

FIGUR 10b

FÖRRÄlå EXKL TORRA FORRÄDSUTVECKLING VID SANKT URVALSEFFEKT MILJ. M SK

150 140 130 120

110

100

1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÄR

F|GUR 10c

FÖRRÅBBEXKL TORRA FORRÅDSUTVECKLING VID LAGRE GALLRINGSEFFEKT MILJ SK

150 iLO 130 120

110

100

F|GUR 11.

FORRÅD 5ka TORRA FÖRRÄDSUTVECKLING VID OKAD DODLIGHET MILJ. M3$K

150 140 130 120

110

100

1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÅR

1 ' " ' ', 1 . H " , | . ' " ' || v||||

.- : '..1114-

. 1 ." _ .. ' .:" ' . ' 'Hllef

9 ÖKAD SKOGSPRODUKTION GENOM DIKNING AV MYR

9.1 BeräkninqsunderIag

Förutsättningarna för ökad skogsproduktion genom dik- ning och göds1ing av sumpskog och myr har ana1yserats av HiImar Ho1men och finns redovisade i bi1aga 11. Redovisningen är utför1ig och diskuterar först rest— riktioner och a11mänbioIogisk bakgrund. Ett proviso— riskt boniteringsschema för torvmark i Me11ansverige under 300 m ö h presenteras och detta har sedan ut-

gjort under1ag för att extrapoIera effekterna av dik- ning och göds1ing i övriga de1ar av 1andet.

När det gä11er sumpskogen har redovisningen 1egat t111 grund för en metod att beräkna den framtida produktions- effekten av dikning och eventue11 göds11ng, som har byggts in i beräkn1ngsmode11en såsom redovisats i av- snitt 6.2. Beräkningsa1ternativ 2 förutsätter att ha1- va nu befint1iga sumpskogsarea1en ska11 dikas under 20-årsperioden 1980—2000.

MÖJIigheterna ti11 ökad virkesproduktion genom dikning av myr kan inte direkt åskåd1iggöras i beräkningsmo- de11en som ju är bunden t111 den nu befint1iga skogs- marksarea1en. Med hjä1p av den produktionsma11 som finns redovisad 1 b11aga 4 har eme11ertid en särski1d beräkningsma11 använts för att beräkna produktionsti11- skotten efter dikning. Ma11en bygger på fasta produk— t10nsför1opp en1igt produktionsma11en varvid den tota- 1a produktionen bestäms av den bedömda normproduktio— nen efter dikning. Virkesutfa11ets förde1ning 1 tiden erhå115 genom en schab1onmässig bestämning av växtti- der och ga11ringsande1ar i stort efter samma grunder som t111ämpats i beräkn1ngsmode11en under jämför1iga förhå11anden.

9.2 Beräkningsresu1tat

Möj11gheterna t111 ökad virkesproduktion genom dikning av myr beror av bio1ogiska, ekonomiska och minömässioa faktorer. HiImar Ho1men har i b11aga 11 redovisat tre o11ka intensitetsnivåer för att indikera de potentieI— 1a möj1igheterna 1 framtiden:

1. Reduktion av tota1area1en enbart grund på k1imatbe- gränsning.

2. K1imatreduktion och ytter1igare 35 % area1begräns— ning.

3. K1imatreduktion och ytter1igare 50 % areaIbegräns- n1ng.

De tre utnyttjandegraderna sku11e komma att omfatta föIjande tota1area1er:

A1ternativ Myrarea1 Procent av min ha tota1 myrareaI

1. Endast k1imatreduktion 2,67 2. K11matreduktion samt 35 % ytter1igare area1— begränsning

K1imatreduktion samt 50 % ytter1igare area1— begränsning 1,34

B1and annat mot bakgrund av det re1at1vt begränsade intresset för skogsdikning såsom det kommit fram i skogsvårdsenkäten (bi1aga 14) samt med hänsyn t111 att det kommer att dröja ganska 1änge innan den av natur— vårdsverket p1anerade våtmarksinventeringen kommer att vara genomförd har det bedömts r1m1igt att 1åta den 1ägsta nyttjandegraden av myrmark utgöra grund för att beräkna produktionsti11skotten från myr i anknytning ti11 beräkningsa1ternativ 2. När det gä11er samtIiga tre intensitetsgrader har Hi1mar HoImen utgått från att dikningsverksamheten ska11 genomföras över en fyr— tioårsperiod (1981—2020). Detta sku11e för den 1ägsta utnyttjandegraden innebära en dikningsarea1 av cirka 33 000 hektar per år.

AtgärdsareaIen under 40—årSper10den sku11e b11 fö1- jande (1 000 hektar).

Område TotaIt Per år BDL 95 1,4 BDK 305 7,6 ACL 38 1,0 ACK 141 3,5 Z:J 104 2,6 Y____ & & Område 1 777 19,4 Z:H 51 13 0,3 Nzö 87 2,2 X 67 1,7 BCU _36 922 Område 2 203 5,1 ST 103 2,6 0P:DR _43 lll Område 3 146 3,7 DE 22 0,5 P:VN 61 1,5 FGH 112 2,8 KLM _11 044 Område 4 212 5,2 HeIa riket 1 338 33,4

Om härt111 1äggesd1kning på cirka 50 000 hektar sump- skog per år sku11e he1a dikningsprogrammet komma att omfatta cirka 83 000 hektar per år v11ket i runda ta1 utgör en tredubb1ing mot den nuvarande intensiteten. Detta innebär ungefär samma intensitetsökning som när det gä11er fastmarksgöds1ing. En ökning från för när- varande cirka 150 000 hektar per år ti11 450 000 hek- tar har förutsatts såsom tidigare framgått.

Hi1mar HoImen berör i korthet möj1igheten att man kommer att vi1ja ta myrmark i anspråk för an1äggande av så ka11ade energiskogar och konstaterar att det av det skä1et inte sku11e behöva uppstå någon konkurrens om mark annat än 1 ett 1änore tidsperspektiv. Härti11 kan man foga den synpunkten att den framtida möing- heten att utnyttja ved för energiproduktion rimIigen borde medföra en högre intensitetsnivå inom he1a det virkesproducerande skogsbruket och att mera amb1t1ösa produktionsprogram än som svarar mot a1ternat1v 2 då borde aktua1iseras.

Det beräknade virkesutfa11et vid en dikningsverksam— het svarande mot det 1ägsta utnyttjandea1ternativet (27 % av area1en) har redovisats i tabe11 8 i b11aga 11.

Sammanstä11ningen nedan redovisar det tota1a utfa11et per år i detta a1ternativ anoivet i 1 000 m3sk brutto- avverkning. När det gä11er trädsIags— och dimensions— sammansättning har några beräkningar inte gjorts men motsvarande redovisning för de o11ka sumpskogsk1asser- na i beräkn1ngsmode11en torde kunna ge viss vägIedning (ej pub1icerad).

Område 1

1 482 799 1121 1377 93 214 384 564 716 80 183 327 478 588 182 381 640 864 1019

595 1260 2150 3027 3700

Som framgår sku11e programmet ge ett produktionsii11- skott som börjar få viss betyde1se redan efter några decennier och som mot sIutet av beräkningsperioden når cirka 4 mi1j m3sk per år. Motsvarande beräkn ngar

för de mera intensiva a1ternativen ger ti11skott mot sIutet av perioden av 8 mi1j m35k respektive 5 mi1j

m3sk.

' ' ( | r('|"'.. '( . '. ...-:...: 4 -'(_ -| _» ”!"-E' ' ' " ] (( "!"-'. _ ' ."-"1'-I"'_?ui"i'nr | "1.

I -1I'( N(1 - ":ru || |_f11W' || . - . '. &%%(—..| 4 ..'=1»-. 44.1. .. "'

. ._.' ,'r. .?

4.4.4... .. - .

'-..'(2 ==. En 'i('('(" . :'("..("3('.'

[&(-:F" '((' ('F' A_n-ifr'ål'ilål' "| |'_' ' |'-'_;."_ .' |"'..

. . (( - 1.5 '. (" '(.. . .. '.!. ""- "| ' | ' I - ..| 1.-

| ' _ 1 || ' '|| | 4 1

...,”..— "'-.—"' :.. 41114. . - w ""-"'- '%';H'Fä-F'éu'å' .'-._( .. (, ( I 1

...".(1 -. -

"I|"' (- |". II"II

' .lil' -"TT('. ((((..'|1.' 1-"'.|J='".;._""'.' 4

("(((-(' ' "4'. ...l' ' . | .

lili|(|('((| |(1F |((' ( ( (

. ((( .-(4-(..;_-(._-(((((.-_' (( . - -

I'lll _ I 'II I ' I ((I-'. (('(417.'(|((..((..1 ( "..| (. ' | . ( (( _ (.(-(( |__- .((.._....._'. '( ' | ' " '”'(14'. ' ' 1.. " '( . ( (Nu.: .(111. .::.l. "51. ' |||(.('.|.".(.!..i ... .|.r('11(( '” ." _' "

II I ' _lli ! I ' ..', ' '.('( . |. . . . ( .- (. 1. "(IE.-'". ( ((( _ .(

' '.—-= I' """(i' .1

. .»1'1'1(' ((_.((((..( 4'4 .-

'_-- +H: " ..-. ... ' '.

10 BERÄKNING AV SYSSELSÄTTNINGEN SAMT KOSTNADERNA FOR SKOGSVARD

Som framgår av redovisning i bi1aga 16 har Forskningsstifte1sen BiIaga 16 Skogsarbeten haft 1 uppdrag att ta fram under1ag för 1änsvisa arbetskraftsberäkningar i samband med den pågående 1änsp1ane- ringen. Detta under1ag har också tjänat syftet att Iigga t111 grund för den beräkning av sysseISättning och kostnad för skogs— vård som redovisas i detta kapite1. Lennart Rådström vid Forsk— ningsstifteIsen har svarat för den grundIäggande sammanstä11— ningen av åtgångstaI och Hans LiedhoIm vid skogsstyre1sen har gjort vissa bearbetningar av materia1et samt p1an1agt och genom- fört sysseIsättningsberäkningen. Lennart Rådström har svarat för de grundIäggande kostnadsuppgifterna.

10.1 Beräkning av sysse1sättningen år 1975 och 1985

I b11aga 16 redovisas ätgångsta1 för åren 1970, 1975, 1982 och 1985. Åren 1970 och 1982 har närmast intresse i samband med 1änsp1aneringen medan 1975 och 1985 har re1evans för den beräk- ning som redovisas i det föIjande.

MåIet för beräkningen är att uppskatta sysseISättningens storIek år 1985 (mittenår i den andra beräkningsperioden) vid en t111— Iämpning av beräkn1ngsa1ternat1v 1 respektive a1ternativ 2. När det gä11er a1ternativ 3 har någon särskiId beräkning inte utförts då man med gä11ande förutsättningar knappast kan räkna med att a1ternativet i detta avseende kommer att avvika i nämnvärd grad från a1ternativ 1.

Den samtidigt utförda beräkningen för år 1975 bygger på faktiskt utförda åtgärdsvo1ymer under detta år och korresponderar a11tså inte mot det förutsatta mede1ta1et för 1971-1980 en1igt beräk- n1ngsmode11en. Den faktiska åtgärdsvo1ymen för år 1975 under— stiger de förutsatta mede1ta1en för den första beräkningsperio- den men torde vara en bättre grund att utgå från när det gä11er att bedöma v11ka förändringar 1 intensiteten som är önskvärda.

Samtidigt innebär eme11ertid detta att den eftersIäpning son

kan finnas att ta igen under 1980—ta1et jämfört med förutsätt— ningarna i beräkningsmode11en inte kommer att av5peg1as i beräk— ningarna.

En jämföreIse me11an år 1975 och de två a1ternat1ven för år 1985 bör a11tså kunna ge en uppfattning om hur den tota1a sysseISätt- ningen kan väntas utveckIa sig och vi1ken re1evans ur sysseIsätt— ningssynpunkt som det ambitiösa program 2 kan väntas få.

Produktivitetsutvecinngen under den närmaste framtiden är eme1— 1ertid mycket svårbedömd. De bedömningar som har gjorts vid ForskningsstifteIsen Skogsarbeten bygger på tiIIgäng1ig kunskap och på enkäter b1and medIemsföretaqen. Under tidigare skeden ut- förda bedömningar av motsvarande sIag har ofta visat sig under— skatta den tekniska utveck11ngen. Med tanke på den snabba mekani— sering som har ägt rum under de senaste 10—15 åren är det dock inte osanno11kt att det nu kan komma att inträffa en period med re1ativ stagnation. Den onorma1a konjunkturutvecinngen kan ju också komma att 1eda ti11 en sådan sysse1sättningssituation att en påskyndad mekanisering inte b11r önskvärd. Man har också ifrågasatt om de beräknade åtgångstaIen är baserade på för opti- ma1a betinge1ser vi1ket sku11e innebära att den nivå man utgår från Iigger för 1ågt. Vissa kontr011er som gjorts mot annat un— der1ag tyder på detta. Innebörden härav sku11e vara att de kost— nadsberäkningar som redovisas i avsnitt 10.2 sku11e komma på en för 1åg absqut nivå. När det gä11er den re1ativa förändringen av sysse1sättning och kostnad går det att renod1a effekten av a1ternativa åtgärdsvo1ymer. I detta syfte har det utförts en para11e11 beräkning av sysseISättningen år 1985 som för de två beräkningsaIternativen anger vi1ken sysse1sättning som sku11e kunna förväntas vid en oförändrad produktivitetsnivå jäm— fört med år 1975. Om dessa beräkningar jämförs med beräkningen för år 1975 spegIar de på v11ket sätt de ändrade arbetsvonmerna sku11e komma att påverka sysseISättningen under i övrigt oföränd— rade omständigheter.

Resu1tatet av beräkningarna framgår av tabe11erna 20—21. I ta— be11 19 redovisas avverkade vonmer och utförda skogsvårdsåtgär— der för de oIika beräkningsa1ternativen.

SysseIsättningen redovisas i anta1 dagsverken, v11ka erhå11its genom att åtgärdsvo1ymerna mu1tip11cerats med åtgångstaI för resp åtgärd. Åtgångstaien har beräknats skiIt på redovisnings- områden och skogsägarkategorier. Det har därvid visat sig vara svårt att ta fram ett säkert under1ag för beräkning av åtgångs— ta1 för Sjä1vverksamma skogsägare. Schab1onmässigt har i de be- räkningar som redovisas 1 tabe11 20—21 antagits att åtgångstaIet för en given metod är 50 % nögre för de sjä1vverksamma än för storskogsbruket. Dessutom har en beräkning med 100 % högre åt- gångstaI för de sjä1vverksamma utförts. Denna beräkning redovisas ej 1 tabe11erna men innebär att dagsverksåtgången för de sjä1v— verksamma ökar med 0,9-1,1 min dagsverken beroende på beräk- ningsaIternativ.

Tabe11 19. Avverkade vonmer och skogsvårdsåtgärder i he1a riket*

a_k—___

1970 1975 1985

A1ternativ 1 A1ternativ 2 ___________________________________________________________________

Avverkning

m11j m3sk 58 66 75 79 S1utavverkningsarea1er

1 000 ha 300 290 256 273 Hyggesrensning

1 000 ha 203 215 253 272 Markberedning

I 000 ha 62 131 188 221 Lövbekämpning

1 000 ha 90 20 50 78 SkogsodIing

1 000 ha 131 163 203 235 Röjning

1 000 ha 176 256 279 389 Göds1ing

1 000 ha 85 159 149 340 Dikning

km 2544 5779 4148 15982 _________________________________________________________________ *

Ink1usive GotIand samt avverkning på övrig mark, torrskog m m.

Tabe11 20. Sysse1sättn1ng 1 skogsbruket med förde1ning på om— råden (1 000—ta15 dv)

Område 19853) 1985b) 1970 1975 A1t 1 A1t 2 A1t 1 A1t 2

1 Avverkning 2 839 2 107 1 635 1 748 2 470 2 643 Skogsvård 331 353 346 465 484 627 Summa 3 170 2 460 1 981 2 213 2 954 3 270

2 Avverkning 2 042 1 632 1 030 1 074 1 731 1 806 Skogsvård 231 241 230 297 303 388 Summa 2 273 1 873 1 260 1 371 2 034 2 194

3 Avverkning 1 444 1 162 624 672 1 044 1 124 Skogsvård 109 183 149 193 192 247 Summa 1 553 1 345 773 865 1 236 1 371 4 Avverkning 2 113 1 977 1 530 1 653 2 177 2 351 Skogsvård 288 352 296 368 373 464 Summa 2 401 2 329 1 826 2 021 2 550 2 815 Riketc) Avverkning 8 473 6 923 5 175 5 503 7 787 8 290 Skogsvård 968 1 134 1 028 1 333 1 361 1 737 Summa 9 441 8 057 6 203 6 836 9 148 10 027

a) Produktivitetsutveck1ing 1975-1985 enIigt ForskningsstifteIsen

Skogsarbeten b) Oförändrad produktivitet 1975-1985.

c) InkIUSive GotIand samt avverkning på övrig mark m m.

Tabe11 21. Sysse1sättning 1 skogsbruket med förde1ning på åt- gärder. He1a riket ink1usive GotIand samt avverkning på övrig mark m m. (1 000—ta1s dv)

Åtgärd 19856) 1985b) 1970 1975 A1t 1 A1t 2 A1t 1 A1t 2 Avverkning 8 473 6 923 5 175 5 503 7 787 8 290 TiI1redning 5 228 4 492 3 209 3 413 5 039 5 365 Terrängtrp. 1 873 1 266 956 1 017 1 433 1 525 övr. arbete 1 372 1 165 1 010 1 073 1 315 1 400 Skogsvård 968 1 134 1 028 1 333 1 361 1 737 Hyggesrensning 160 118 111 120 146 156 Markberedning 61 105 64 84 154 182 Lövbekämpning 5 1 5 9 5 9 Skogsod11ng 367 425 433 511 530 622 Röjning 360 460 395 545 506 703 Göds1ing 4 9 8 18 8 19 Dikning 11 16 12 46 12 46 Tota1t 9 441 8 057 6 203 6 836 9 148 10 027

a) Produktivitetsutvecinng 1975-1985 en1igt ForskningsstifteI- sen Skogsarbeten. b) Oförändrad produktivitet 1975-1985.

10.2 Kostnaderna för skogsvård

I fö1jande redovisning göres en uppskattning av kostnaderna för det skogsvårdsprogram som sku11e vara erforder1igt för genomföran— de av beräkningsa1ternativ 1 respektive a1ternativ 2. Beräkningar- na avser år 1985 dvs mittenåret i den andra beräkningsperioden. De korresponderar a11tså i detta avseende mot de sysse1sättnings— beräkningar som redovisats i avsnitt 10 1. Beräkningarna är ba- serade på antagandet att befintIig teknik utnyttjas på ett effek— tivt sätt. Som framgått 1 föregående avsnitt är det möj11gt både att den utgångsnivå som förutsatts är för optimaI i förhå11ande

Bi1aga 18

t111 nu1äget och att produktivitetsutvecinngen genom huvud- sak1igen metodförändringar kommer att gå 1ångsammare än som förutsatts. Å andra sidan skuI1e ett skogspoIitiskt besIut att försöka genomföra a1ternativ 2 innebära en mycket betydande in— tensitetsökning på skogsvårdssidan som måste 1eda ti11 kraftigt förstärkta insatser för att förbättra åtgärdstekniken vid skogs— vårdsarbetet. Med den utgångspunkten sku11e kostnadsberäkningen kunna betraktas som en indikation på t111 viIken kostnad man under gynnsamma betingeISer sku11e kunna genomföra åtgärdsprog- rammet. Om man av oIika skä1 måste räkna med att en mindre op- tima1 åtgärdsteknik måste t111ämpas kan kostnaderna komma att b1i betyd1igt högre.

Forskningsstifte1sen Skogsarbeten har beräknat kostnader per hektar för respektive skogsvårdsåtgärd. Dessa beräkningar redo— visas i deta1j i b11aga 18. Två o11ka kostnadsnivåer har beräk- nats, en för de sjä1vverksamma skogsägarna och en för övriga. Vid beräkningen av de sjä1vverksammas kostnader har förutsatts en 1ägre mekaniseringsgrad än för övriga (storskogsbruket och skogsägareföreningarna). Däremot har storskogsbrukets åtgångs- ta1 för resp metod utnyttjats även vid beräkningen av de sjä1v- verksammas kostnader.

Som tidigare nämnts avser beräkningarna år 1985,med den mekani— seringsgrad och produktivitet som antagits gä11a vid denna tid— punkt. Dessutom har eme11ertid också beräknats skogsvårdskost— naderna de1s för år 1975, de1s för a1ternativen 1 och 2 år 1985 vid 1975 års produktivitetsnivå. I tabe11 22 redovisas de direk— ta kostnaderna år 1985 för a1ternativer 1 och 2 för 1 tabeTIen upptagna åtgärder. Beträffande åtgärdsareaIer se tabeII 19.

Tabe11 22. Vissa skogsvårdskostnader år 1985 (mi1j kr 1 1977 års priser)

'Ätgärd A1ternativ 1 A1ternativ 2

Hyggesrensning Markberedning

Lövbekämpning 2 SkogsodIing 121 71 43 85 324

Röjning 48 38 27 33 146 49 Göds11ng 32 22 9 5 69 20 Dikning 5 1 1 2 9 6

Summa 255 156 92 148 657 390 230 136 219 975

a) Ink1usive GotIand

I tabe11 23 har skogsvårdens tota1a kostnader uppskattats. En komp1etter1ng har därvid gjorts för skogsvårdsåtgärder som inte medtagits i tabe11 22. Det gä11er åtgärder som hyggesbränning, hjä1pp1antering, dikesrensning m m. Dessutom har ti11ägg gjorts för kostnader för ande1 i administration och arbets1edning samt kostnader för diverse kringarbete (t ex p1anttransporter). Om— fattningen av övriga skogsvårdsarbeten har för år 1975 samt för a1ternat1v 1 uppskattats t111 75 mi1j kr och för a1ternat1v 2 t111 100 min kr. Ti11ägget för administrationskostnader och övriga kostnader har satts t111 30 %.

Tabe11 23. Tota1a skogsvårdskostnader åren 1975 och 1985 riket ink1usive Got1and (mi1j kr i 1977 års priser)

A1t 1 A1t 2

Hyggesrensning 40 38 41 Markberedning 67 63 81 Lövbekämpning 3 6 9 Skogsod11ng 257 324 410 Röjning 159 146 203 Gödinng 73 69 155 Dikning 14 9 36 Ovr. ågärder 75 75 100 Administration m m 206 220 310 Tota1 kostnad 894 950 1 345

a)Produkt1vitetsutveck1ing 1975—1985 enIigt ForskningsstifteI—

sen Skogsarbeten. b)0förändrad produktivitet 1975—1985.

B11aga 1

Vonm— och tiIIväxtberäkning för enskiIda träd samt simu1ering av provträdsdata

1 VOLYMBERÄKNING AV ENSKILDA TRÄD (0119 Jacobson)

Uppgifter om Virkesförråd och avverkning redovisas i skogskubik— meter (m3sk). Skogskubikmeter definieras i skogsordIistan (TNC 43) på föIjande sätt: "enhet för trädstams vonm ovan stubbskä- ret ink1usive topp och bark". Beräkning av stamvonmen hos enskiI— da träd sker med hjä1p av vo1ymfunktioner. Som variabIer i dessa funktioner ingår vonmbestämmande faktorer såsom trädets bröst— höjdsdiameter, höjd, krongränshöjd och barktjock1ek. De använda vonmfunktionerna är NäsIunds större funktioner för träd med en brösthöjdsdiameter större än 5 cm av ta11, gran och björk (NÄS— LUND 1940 och 1947) samt S 0 Anderssons funktioner för småträd (ANDERSSON 1954). Björkfunktionerna har använts för a11a 1öv- träds1ag utom ek och bok. För dessa har av Hagberg och Matérn konstruerade funktioner använts (HAGBERG och MATERN 1975).

NäsIunds större funktioner Iigger så1edes t111 grund för beräk- ning av huvuddeIen av virkesförrådet. Funktionerna är upprättade på provträdsmateria1 från fasta försöksytor, t111fä11iga under— sökningsytor och avverkningar på försöksparkerna, i huvudsak ut- ga11rade träd. I virkesbaIansutredningen (SOU 1968:9) diskutera— des säkerheten i uppskattningarna av Virkesförråd och avverkning. Därvid ägnades spec1e11t intresse åt b1 a vonmfunktionerna.

SkogsstyreIsen utförde hösten 1966 en stamundersökning av fä11da träd. I samband härmed skedde även en kontro11 av vonmbestäm- ningarna en1igt NäsIunds funktioner 1 jämföre1se med en noggrann sektionskubering. Härvid visade det sig att vonmen uppskattad enIigt funktionerna var ca 3—4 % 1ägre än den vo1ym som erhö115 vid sektionskuberingen. Av ski11naden var ca 2 %-enheter orsakade av att de provmätta trädens stubbar var 1ägre än 1 % av trädhöj- den, v11ket förutsätts 1 NäsIunds vonmfunktioner. Funktionerna visade a11tså därutöver en systematisk avv1ke1$e på 1—2 % beroen- de på bättre stamform hos de provmätta stammarna än hos de

stammar som funktionerna konstruerats efter. SkogshögskoIan ut- förde senare en ytterIigare jämföre1se me11an vonmfunktionerna och sektionskuberad vonm som bekräftade den tidigare funna sys— tematiska sk111naden även om den nu var något mindre. Resu1taten tyder eme11ertid på att en underskattning av vonmen sker med Näs1unds funktioner beroende på en bättre stamform hos de under— sökta träden.

För närvarande pågår vid Skogshögsko1an arbeten med nya vo'ym— funktioner framtagna på färskare materiaI än Näs1unds funktioner. Även dessa nya undersökningar indikerar vissa avvike1ser jämfört med de nu använda funktionerna. SkiIInaderna är eme11ertid små. Om man i någon större utsträckning vi11 förbättra uppskattningen av vonmen hos det enskiIda trädet krävs mätning av en övre dia— meter hos trädet. Funktioner med en sådan variabeI kommer att framstä11as, 1iksom funktioner som anger vo1ymen över mark i- stä11et för över stubbe.

2 BERÄKNING AV VOLYMTILLVAXTEN HOS ENSKILDA TRÄD (O11e Jacobson)

1111 grund för de 5 k ti11växtdifferensfunktionerna som användes i beräkn1ngsmode1Ien och som redovisas i Bi1aga 3 1igger provträ— dens ti11växt under 5-årsperioden före uppskattningsti11fä 1et.

VonmtiIIväxten hos enski1da träd av ta11 och gran beräknades ti— digare vid riksskogstaxeringen en1igt en metod som bygger på Näs— 1unds vonmfunktioner. TiIIväxten erhö11s som skiIInaden me11an trädets vonm vid t111växtperiodens s1ut och vo1ymen vid perio— dens början. På grund av svårigheter att mäta krongränshöjaen vid t111växtperiodens början användes de mindre funktionerna. Ti11växtperiodens 1ängd är i rege1 fem år. Med 1edning av ce mind- re funktionerna som kräver kunskap endast om trädets höjd och dia- meter vid brösthöjd beräknas vonmti11växtprocenten en11gt for— me1n:

VNM V'NM 100

PVN : —VNM ' 'T

där PVN = vonmt111växtprocent (diskont)

SOU 1978:7 VNM = vonm enIigt NäsIunds mindre funktioner vid perio— dens s1ut V'NM = vonm en1igt Näs1unds mindre funktioner vid perio— dens början n = t111växtperiodens 1ängd (anta1 år)

Den absquta tiIIväxten beräknas sedan genom att den framräknade ti11växtprocenten t111ämpas på trädets vo1ym beräknad med Näs- 1unds större funktioner. Denna metod för beräkning av t111växt hos enskiIda träd har granskats av NiIsson (NILSSON 1959) och därvid visat sig i princip acceptabeI. Metoden kräver mätning av trädets brösthöjdsdiameter, höjd, kronsgränshöjd, barktjock1ek, diameterti11växt samt höjdtiIIväxt.

För beräkning av vonmtiIIväxten hos 1övträd var nu beskriven me— tod ej t111ämpIig p g a att det ej är möj1igt att i fä1t mäta höjdt111växten på stående 1övträd. VonmtiIIväxtprocenten hos IÖv— träd har i stä11et beräknats en1igt formeIn:

PVT PVL = PGL ' FCT

där PVL = vonmti11växtprocent hos 1övträd

PGL = grundyteti11växtprocent hos IÖvträd PVT = vonmtiIIväxtprocent hos ta11 PGT = GrundytetiIIväxtprocent hos ta11

Metoden bygger på hypotesen att förhå11andet me11an vo1ym— och grundytetiIIväxtprocent är 1ika hos ta11 och 10vträd.

För beräkning av vonmtiIIväxten på bark mu1tip11cerades vo1ym— vonmtiIIväxtprocenten under bark med en faktor som varierar me11an 0,88 — 0,99 (i genomsnitt 0,97). Metoden bygger på det förhå11andet att barken tiIIväxer re1at1vt sett 1ångsammare än veden. AndeIen bark av stamvonmen b11r a11tså m1ndre när trädet

b11r ä1dre.

Svagheterna i den tidigare metoden för tiIIväxtberäkning vid riksskogstaxeringen var deis att det krävs mätning av höjdtiII— växten, deIS den approximation som t111ämpas för beräkning av

t111växt hos 1övträd. Mätning i fä1t av toppskott sker med hjä1p av en streckgraderad kikare, men trots detta är det spec1e11t på större träd med täta kronor svårt och tidskrävande att de15 be— stämma gränsen meI1an de oIika årens toppskott, de1$ göra en kor- rekt av1äsning. I många fa11 har svårigheterna medfört en mera schab1oniserad okuTärbedömning av toppskotts1ängden.

För att i någon mån komma ifrån dessa svårigheter har författa— ren ti11 denna b11aga såsom ett hitt111s opub1icerat doktorsar— bete vid SkogshögskoIan utarbetat regressionsfunktioner som di- rekt ger den absquta vo1ymti11växten under bark. Funktionerna bygger på ett sektionskuberat materiaI av fä11da provträd frånden s k stora produktionsundersökningen utförd vid institutionen för skogsproduktion. Funktioner för ta11, gran och björk har fram— stä11ts. Funktionerna avser 5—års vo1ymti11växt och har föijande

utseende: 10 _ . 10 . 10 . 10 Tog IV 60 + b] Tog 'D + b2 109 D + b3 Iog H + b4 A + b5 T där IV = 5—års vonmti11växt i dm3 ID = 5—års diametertiIIväxt i mm 0 = diameter i brösthöjd och under bark H = trädhöjd A = å1der i brösthöjd T = trädkTass (uttryck för trädets stä11ning i be-

ståndet) bo, b], b2, b3, b4 och b5 är koefficienter som varierar med trädsIag, geografiskt område och diameterinteriaTI.

För norra Sverige har provträdsmateria1et av gran komp1etterats med sektionsmätta stammar från produktionsundersökningen 1 orörd skog. Trots detta är materia1et fortfarande svagt i Norrboztens- och Västerbottens 1än. Funktionerna ger för gran i dessa onråden en betyd1igt högra t111växt än den tidigare använda metode1 vi1— ket sann01ikt beror på att de svagaste områdena är underreiresen— terade.För dessa områden har därför de nya funktionerna såsom en säkerhetsåtgärd i avvaktan på mera materiaI och ytterTigare un- dersökningar justerats så att de i stort ger samma ti11växt som

den gam1a metoden.

För ta11 ger de nya funktionerna något 1ägre t111växt än den ti- digare metoden specie11t vad gä11er träd med stora diametrar. San- noIikt beror detta på att toppskottsiängderna vid riksskogstaxe— ringen överskattats. Beträffande björk gä11er att den gam1a me- toden synes ha överskattat ti11växten med ungefär 10 %. Materia— 1et t111 björkfunktionerna är samma som utnyttjats av Jöran Fries i avhandIingen om Vårtbjörkens produktion (FRIES 1969) Det här— stammar så1edes huvudsaingen från Svea1and och södra Norr1and.

För beräkning av barkens t111växt har en ny och re1at1vt grov me— tod utveckIats. Metoden bygger på regressionsfunktioner över bark- vonmens beroende av diameteniunder bark. Barkti11växten beräk— nas som skiITnaden me11an barkvo1ymen vid t111växtperiodens sIut och motsvarande vonm vid periodens början. Den så erhå11na bark- tiIIväxten korrigeras därefter med 1edning av förhå11andet me11an barkvo1ymen vid periodens s1ut en1igt NäsIunds kuberingsfunktioner över resp under bark och barkvonmen enIigt regressionsfunktionen.

Koefficienterna t111 tiIIväxtfunktionerna och barkvo1ymfunktio— nerna redovisas i tabe11 2.1 resp 2.2.

Tabe11 2.1 Koefficienter_t111 tiIIväxtfunktionerna

Björk Hela Sv

Diameter Koefficienter på bark

-1.822982 0,636h7 1,37304 0,97399 —0.00238 —1,6h8781 0,633b8 1,16813 0,98661 —o,00177 -o,008uu —1,301721 0,58290 1,01100 0,89772 —0,00159 -

—1,796908 0,66761 1,28830 0,993ho —o,00236 - —1,569238 0,62696 1,20049 0,91294 —0,00186 —0,02573 —1,276906 0,56258 0,91852 1,01369 -0,00202

—1,883694 0,74850 1,32085 0,86963 —o,00065 —1,h90148 0,66652 1,005h5 0,9025h —o,00136 -1,3h0874 0,70181 0,64921 1,15207 —o,00107

-1,82239h 0,7h850 1,3208h 0,86963 70,00065 —1,560166 0,71839 0,96078 1,01226 -o,00098 —1,27957h 0,70181 0,6h921 1,15207 —o,00107

—1,607038 0,67172 0.99608 1,11783 —1,514906 0,59355 1,11075 1,02118 —o,ooeau —1,440822 0,62829 0,96141 1,05198 —o,00196

—1,800471 0,61188 1,u3207 0,99179 —0,00652 —l.757hh9 0.75567 1.08057 1.03393 —0,0017h -2,523hhk 0,6778u 0,89093 1,8k151 —o,00280

N Sv = Norrbottens t o m Kopparbergs och Gäv1eborgs 1än S Sv = övriga 1än

OBS! Funktionerna 7, 8 och 9 (gran i 80 och AC 1än) bygger på svagt materiaT och bör betraktas som pre1iminära.

Funktionstyp

10 10

' IogD + b3- 1ogH + b4 -A OIogIV = b0 + b] -'01ogID + b2 - 3 + b5T där IV = 5 års vo1ymt111växt 1 dm , ID = 5 års dimater- t111växt 1 mm, 0 = diameteri brösthöjd och under bark vid upp— skattningstiIIfä11et, H = trädhöjd vid uppskattningsti11fä11et, A = å1der 1 brösthöjd, T = trädeass (ingår ej i aITa funktioner)

samt bo, b], b2” b3 b4 och b5 är koefficienter.

Tabe11 2.2 Koefficienter tili_barkvo1ymfunktigngrna

Nr TrädsIag Område Koefficienter ')0 ')1 1 Ta11 N Sv -1,063802 2,03736 2 5 Sv —0,983981 2,05922 3 Gran N Sv —1,307237 2,24078 4 5 Sv -1,398375 2,25478 5 Björk N Sv -1,485308 2,35510 6 S Sv —1,546535 2,46577 övr 1öv N Sv —1,410089 2,33106 8 5 Sv -1,042972 1,98738 N Sv = Norrbottens t o m Kopparbergs och GävIeborgs 1än S Sv = övriga 1än Funktionstyp 10 _ (10 Tog BV — b0 + b] Tog Dub _ . 3 dar BV = barkvonm 1 dm Dub = diameter under bark i brösthöjd

60 b] = koefficienter som varierar med träds1ag och område

. .(( ».:(r

_'_—I . -"(.(" " '... . ' _ ' . |.('1.:" || ||" äs .((_(.' ((:(.. (. .(( .(_ ( (( . (... I.. ..

" 11 f '. ' ":.-L i",." "- _u" 5

. IF E I

_| I '.|. "

.' 1 1 ' _

( .

.( .. || 1' 1' _(. 1 ' '-1 '1 I; '.'. '

' ' I .

('.—'i' '

. 1

3 SIMULERING AV PROVTRÄDSDATA (K G Bergstrand) 3.1 Bakgrund

Riksskogstaxeringens insamIing av träddata sker på två noggrann— hetsnivåer:

stamräkning, varvid samtIiga träd som nått brösthöjd registre— ras med angivande av trädsIag och brösthöjdsdiameter,

provträdsmätning, som ger mer detanerade uppgifter om träden men som begränsas t111 ett urva1 av stamräknade träd.

För vonm— och tiIIväxtberäkning krävs den mer detanerade in— formationen från provträdsmateriaTet. I statistiska sammanstä11— ningar och avverkningsberäkningar Vi11 man eme11ertid staga upp värdena genom att utnyttja det yt1igare, men betyd1igt mer om- fattande stamräkningsmateriaIet (de 5 k k1avträden).

Detta kan göras på erra oIika sätt, t ex med den teknik som i stickprovsteori ka11as kvotestimering. Inom riksskogstaxeringen används eme11ertid sedan några år en teknik som har många prak— tiska fördeIar och som grundas på att i ett initie11t steg en gång för a11a para ihop varje k1avträd med ett provträd.

K1avträdet ges provträdets egenskaper och man kan, sedan hoppar- ningen är utförd, forme11t behandIa materia1et som om a11a stam- räknade träd även utvaIts ti11 provträd.

3.2 Gittermetoden

Om varje k1avträd ska11 1åna egenskapen från ett provträd, bör man givetvis hämta dessa egenskaper från ett provträd som är så 11kt k1avträdet ifråga som möj119t.

Man känner enbart träds1ag och diameter för k1avträdet. Utöver dessa två begrepp måste 1ikheten baseras på provytevariabIer, så— som bonitet, sIutenhet etc.

Parning av k1avträd och provträd har skett med en metod som döpts ti11 gittermetoden:

SamtIiga k1av— och provträd de1as upp 1 ett f1erd1mensione11t "gitter" baserat på 11 kriterier, nämIigen geografiskt område, trädsIag, diameterk1ass (femcentimeterkIasser), vegetationstyp, bonitet, provyteåIder, höjd över havet, breddgrad, sIutenhet, trädbestånd och huggningsperiod.

Var och ett av de 11 kriterierna har 1 primärmateria1et en viss inde1ning i underkTasser. Så t ex är boniteten indeIad 1 8 Jon—

sonkIasser.

Man kan påverka gittrets finmaskighet genom att variera kriterier-

nas underindeIningar.

Gittermetoden innebär att man börjar med ett förhå11andevis fin- maskigt gitter. I de gitterceIIer som innehå11er både k1avträd och provträd paras träden ihop. (Om det finns f1er än ett prov— träd sker detta s1umpmässigt.)

Eftersom provträden är väsentiigt färre än k1avträden, kommer det dock att finnas ce11er kvar, som innehå11er k1avträd men saknar

provträd.

Man gör då en grövre inde1ning av ett e11er f1era kriterier, t ex genom att sIå ihop angränsande bonitetsk1asser e d, varefter man gör en ny uppdeIning av de kvarvarande träden i gitterceIIer.

Hopparningen av k1avträd och provträd kommer på detta sätt att t111gå 1 steg med successivt a11t grövre gitter, dvs successivt a11t 1ägre krav på Iikhet me11an k1av— och provträdsprovytorna. I den mån det finns k1avträd kvar efter sista parningssteget som ej erhå111t mätvärden ti11de1as de genomsn1ttsvärden med 1edning

av träds1ag och diameterk1ass.

3.3 KUB 73

Den beskrivna metoden användes i fu11 ska1a första gången i

samband med kubering av 1968—72 års materiaI, den s k KUB 73. I denna operation överfördes enbart vonmen från provträd t111 k1avträd.

3.4. Förnyad parning

I samband med avverkningsberäkningarnas tiIIväxtberäkning uppkom— mer behov av att överföra mer information än bara vonmen. För skogsutredningens räkning utfördes därför en förnyad hopparning av 1968-72 årsmateriaI varvid å1der, vonm, diameter, vo1ymt111— växt— och diametertiIIväxt överfördes från provträd t111 k1av— träd.

Några översiktIiga uppgifter om denna operations omfattning redo— visas i tabe11 3—1.

I tabe11 3-2 redovisas ett exempeI på gitterspecifikation, näm— Iigen för område FG.

Vegetationstypen har exempe1v1s i de två första gittren varit in— deIad i tre k1asser, sump, 1av och övrig skogsmark. I tredje och fjärde gittret används bara två k1asser, i femte endast en.

Som framgår av tabe11en är det bara kriterierna trädsiag och dia— meter som hå11s kvar med den ursprung1iga indeIningen under a11a

gitterstegen.

Tabe11 3—1. ProvträdssimuTeringens omfattning

Områdesvis förde1ning av k1avträd och provträd de1s faktiskt, de1s

komprimerat (komprimerat = F1era träd av samma träds1ag och diameter— k1ass på en provyta komprimeras t111 1 träd) samt anta1 parningar över gitter (0 = provträden parade med sina k1avträd)

Område Anta1 träd Anta1 träd KIav Prov KIav Prov Faktiskt Komprimerat BDzL 27506 4157 11601 3109 AC:L 31047 5427 11766 3904 BD-,AC K 55866 9149 .19802 6375 Y 47285 9153 15218 5975 Z:J 54127 9387 17430 6132 Z:H,N:SI Härje+SI 25905 3835 9703 2757 X 62292 10154 20656 6736 w 63141 11247 22729 7480 S, T 59646 10045 22432 6908 B, C, D, U 45473 8089 18310 5670 R:P, 0 42439 7513 17770 5275 H, E 40229 7443 16864 5408 P:V, N 47523 7975 18332 5432 F, G 39758 7606 16032 5364 K, L, M 78502 11590 27024 7866 1 12913 2084 6019 1468

x/ K1avträd kvar

S()lJ 1978 7 Anta1 parningar__ K1avträd Gitter 0 1 2 3 4 5 3091 1184 2389 2252 2480 203x 3881 1521 2664 1829 1686 185 6343 2965 6352 2417 1591 134 5947 2943 3717 1213 1259 139 6110 2752 4206 2338 1710 314 2743 1854 2358 939 1603 205X 6707 1576 5075 4570 2384 344 7437 3176 5358 3585 2685 487X 6873 2360 5631 4724 2332 511x 5647 2688 3524 4345 1656 450 5251 1985 3443 3900 2710 481 5378 2289 3073 3269 2524 331 5405 2076 3184 4208 2936 523 5345 2402 2895 2615 2353 422 7825 6503 6373 4037 1790 496 1460 1464 1316 553 917 309

Tabe11 3-2. Gitterspecifikation för område FG

Gitter 1 2 3 4 5 1. Vegetationstyp 1 sump x x x x 2 1av x x 3 övrig skogsmark x x 3 I

2. Bonitet

oowcwmbww—I N—w—JN-w—JXXXX N_Qxxswg

3. ProvyteåTder 1 ka1 2 Ia Ib IIa IIb III IV V 9 VI 10 VII+

mXIOWUW-Såw XXXXXXXXXX

4. Höjd över havet 1 0— 2 100— 3 200— 4 300— 5 400-

N—v—Jxxx

Tabe11 3-2 forts

5. Breddgrad 1 56—57

2 57-58 3 58-59

6. SIutenhet 1 ka1 2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 8 0.9 9 1.0 10 1.1+

NIOWU'I-Iåw

7. Trädbestånd 1 ka1 2 ta11 3 gran 4 barr 5 1öv 6 övr

8. Huggningsperiod 1 a

2 bc

9. Område 1 FG

10. TrädsIag 1 Ta11

2 Gran 3 Björk 4 övrigt 1öv

Gitter

x x x xH—fx x ;LV_JX_V__JX_V__/x '—-————————x,——————/ x______,,______/x__Y_J x___x,___1 x___v___J

)( )( X )( X )( &_.v_IL_v_Jx )(

X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

Tabe11 3-2 forts

11.

1

kOCDXJONU'I-läwm

Diameter 5—10 cm

10-15 15-20 20—25 25—30 30-35 35-40 40-45 45—

Gitter 1

XXXXXXXXX XXXXXXXXX XXXXXXXXX XXXXXXXXX XXXXXXXXX

(_ (( ((( . (((( (_((( .(. . (: (( .((( ((((.( (( .. . .. . . ( ((

SOU 1978:7 B11aga 2

Beskrivning av skogstiIIståndet genom utskrift av FAS 1. Defini— tion av variabIer och termer (Sven WesterIigg)

1 ALLMÄNT OM FAS 1

FAS 1 är ett tabuIeringsprogram, som används för att sortera provytorna i de behandIingskIasser, v11ka ska11 utgöra ”bestånd” 1 den påföIjande avverkningsberäkningen (FAS 3). Eftersom ut— skriften är tämIigen omfattande kan den även användas som fri- stående redovisning av skogsti115tåndet inom ett område.

IndeIningen i behandIingskIasser är va1fri. AntaIet är dock maxi— merat ti11 120.

2 UTSKRIFT FRÅN FAS 1

I tabe11 1 a t111 1 f finns ett exempeI på en komp1ett FAS 1. Ta- be11 1 a innehå11er ett sammandrag av samt11ga 60 behandIings— k1asser, v11ka finns redovisade i tabe11erna 1 b t111 1 f.

Vid körning av FAS 1 definierar användaren k1assinde1ningen och har även ett anta1 positioner att skriva förk1arande text ti11 k1asserna. I exempIet har man va1t att göra en k1assinde1ning ba- serad på huggnings/åIdersk1ass (HU/AKL), sIutenhet (SLUTENH), bonitet (BON) och huggningsperiod (H—PER). SamtIiga resterande rubriker är inprogrammerade och skrivs a11tid ut av FAS 1. Dessa kommer att förk1aras i avsnitt 3 av denna b11aga.

De i exempIet va1da sorteringsparametrarna definieras på fö1jan- de sätt:

x Huggningsk1ass ska11 karaktärisera ett bestånd med avseende på utveck11ngsgrad vid inventeringstiIIfäIIet (se Deretänkandet, underbiIaga 2). Huggnings— k1asserna i grundmateriaIet är de fö1jande:

A : Ka1mark och mark under föryngring B 1: P1antskog (mede1höjd under 1,3 m) B 2: Ungskog (mede1höjd över 1,3 m) 0 1: Yngre ga11ringsskog där ga11ring ej ut— förts - C 2: Yngre ga11ringsskog där ga11ring ut— förts D 1: AIdre ga11ringsskog D 2: SIutavverkningsmogen skog, som kan ga11ras ytterIigare en gång - D 3: SIutavverkningsskog D 4: SIutavverkningsmogen skog, som ej bör s1utavverkas (t ex nära fjä1Igränsen) - E : ”Tras- och skräpskog”

x Å1dersk1ass anger inom v11ken k1ass, som beståndets vonm- vägda mede1å1der Iigger. K1assbredden är 10 e1—

1er 20 år.

x S1utenhet anger beståndets re1ativa täthet med utgångs- punkt från i detta fa11 vonm.

x Bonitet anger ståndortens virkesproducerande förmåga (se Deretänkandets underbiIaga 3). Här används Jonsons bonitetsska1a.

x mggningsperiod anger ange1ägenhetsgrad i tiden för ingrepp i beståndet enIigt tabe11en nedan.

Område Huggningsperiod

1 och a b C

2 utom BCU 10 år 10—20 år 20 + år 3 och

4 samt BCU 5 år 5—10 år 10 + år

BCU = BCU — 1än

3 BEGREPPSFORKLARINGAR AV RUBRIKER I FAS 1

3.1 Begreppinsta

I tabe11erna 1 a—1 f står rubriker och resu1tat per behand1ings—

k1ass i två rader. Den övre raden av rubriken är text övre i resu1taten och den undre raden i rubriken t111 i resu1taten. För vissa begrepp finns också en tredje

t111 den den undre

rad i rubri—

ken över de båda andra, den är då att uppfatta som en samIings- rubrik för desamma. De oIika rubrikerna finns Iistade nedan. AREAL : Area1 i 1 OOO—taIS ha

YTOR : Anta1 provytor (räkning sker i 10—de15 ytor som av—

rundas). Asterisk signaIerar färre än 10 ytor

3

VOL/HA TOT : Vo1ym/ha, m sk. Ink1usive torra träd under 5 cm brh. VOL/HA F5 +: Vonm/ha, m3sk. Friska träd över 5 cm brh. ST/HA TOT : Stammar/ha. Ink1usive torra träd och träd under 5

cm brh. ST/HA F5 + : Stammar/ha. Friska träd över 5 cm brh. TORR VOL : Torr vo1ym/ha, m3sk. Träd över 5 cm brh (k1enare

träd ink1avas ej 1 fä1t). TORR STM : Torra stammar/ha. Träd över 5 cm brh. TLLVX MBSK : TiI1växt, m3sk/ha och år. En femtedeI av avsatt inmatjusterad t111växt under de sista fem åren fö—

re resp taxeringsår. Omfattar endast friska träd

större än 5 cm brh. TLLVX PROC : TLLVX M3SK i procent av VOL/HA F5 +.

NORM PROD : Normproduktion i m3sk/ha och år (se avsnitt 3.2 i

denna b11aga).

FKVOT : Förrådskvot (se avsnitt 3.3 i denna bi1aga). ALDER TOT : BehandIingsk1assensgenomsnittsåTder. Baserad på å1—

dersk1assbestämningen (se avsnitt 2 i denna biIaga) i fä1t. Vonmvägd.

ALDER BRH : GenomsnittsåIder i brösthöjd. Baserad på friska

träd större än 5 cm brh. Vonmvägd.

BRGRD : Breddgrad i decimaItaI. HOH : Höjd över havet, m. T—IND : Temperatursummeindex ( se avsnitt 3.4 i

Taga)

denna b1-

SLU

DIAM

GRU

TRADSLAGSBL

VOLYMFORD

: S1utenhet (se avsnitt 2 i denna b11aga) : GenomsnittTig diameter, cm. Baserad på friska

träd över 5 cm brh och är grundytevägd. : Grundyta, m2/ha. Tota1a ytan av snitten i bröst—

höjd hos samt1iga friska träd/ha större än 5 cm brh.

: TrädsIagsb1andning, % (frisk vonm av träd större

än 5 cm i brh). Ta11, gran, björk resp övrigt IÖv. I 1änen K, L och M är tredje träds1aget ek och bok, björk ingår där i övrigt 1öv.

r

: Vonmförde1ning, i (frisk vonm av träd större än

5 cm i brh). Uppde1ad på diameterk1asserna 5—10, 10—15, 15—25 resp 25 + cm.

De ytter1igare uppgifter, som finns på sammandraget (tabe11 1 a)

kräver endast förk1aringen att man här tagit fram tota1v01ymen och tota1ti11växten för området genom att mu1tip11cera med area- 1en. Det samma gä11er normproduktionen. TiIIväxtkvoten (TVX—KVOT) står för kvoten me11an ti11växt och normproduktion.

3.2 Normproduktion

Normproduktionen finns definierad i huvudtexten (se avsnitt 1.3) och här ska11 endast redovisas den tabe11 (se nedan) som använts

vid omkodningen av de Jonsonboniteter, som uppmätts i fä1t.

Normproduktion (m3sk per år och hektar) vid oIika Jonsonbonitet utan korrektion för ka1markstid

Område Bonitet (idea1bonitet) I II III IV V VI VII VIII 10.5 8.0 6.0 4.5 3.4 2.5 1.8 1.2

Norr— och Väster- bottens Iappmark 9.0 6.5 4.8 3.6 2.6 1.6 1.0 0.5

Norr— och Väster- bottens kustIand 9.5 7.0 5.3 3.9 2.8 1.8 1.2 0.6

VästernorrIands, Jämt1ands, Koppar- bergs och GävIe-

borgs Iän 10.0 7.6 5.5 4.0 2.9 1.9 1.3 0.7

övriga Sverige utom södra kust- Iänen 10.0 7.6 5.5 4.0 2.9 1.9 1.3 0.7

Ha11ands, B1e— kinge, Kristian— stad och MaImö— hus 1än 11.0 8.0 5.8 4.2 2.9 1.9 1.3 0.7

220. Bilaga 2 sou 1978:7 3.3 Förrådskvot

Förrådskvoten definieras som kvoten me11an vonm hos friska träd

större än 5 cm i brh och bonitets— och å1dersförväntad tota1 normproduktion. För en behand11ngsk1ass beräknas detta be1opp med viss schab10nisering på fö1jande sätt. 1 ReIativ å1der = 100 -Tota1å1der/(140 6 -Normproduktion/ha). Sker på detta sätt endast 1 FAS 1, där förrådskvoten ej ingår i några beräkningar. 2 Med hjä1p av funktionen i tabe11en nedan bestäms den mot re1a— tiva å1derna svarande mede1t111växten.

3 Bonitets- och å1dersförväntad tota1 normproduktion = Tota1— å1der- Mede1ti11växt- Normproduktion/ha.

Fö1jande tabe11 redovisar normerade mede1t111växter och har kon— struerats med hjä1p av data från fasta försöksytor och med en be— räkningsmode11 motsvarande den som Björn Hägqund använt i sina studier av övre höjden (se Hägqund, om övre höjdens utveck11ng.” 1972, sid 126-133).

Mede1ti11växten är normerad t111 1,0 vid re1ativ å1der 100. (Re- 1ativ å1der 100 är den tidpunkt då mede1t111växten ku1minerar.)

Re1ativ å1der Mede1t111växt Re1ativ å1der Mede1ti11växt

m3sk/år m3sk/år 0 0.000 70 0.926 10 0.127 80 0.967 20 0.315 90 0.991 30 0.496 100 1.000 40 0.649 110 0.998 50 0.771 120 0.988 60 0.862 130 0.972

3.4 Temperatursummeindex

Temperatursummeindex (T—IND) definieras som ett mått på en orts 10ka1k11mat under vegetationsperioden. Den består av temperatur— summan under vegetationsperioden korrigerad med dagIängden under samma period. Vegetationsperioden har i detta sammanhang ansetts börja när dygnsmedeItemperaturen under en fyradagarsperiod över— stigit 60 C och sIutar när densamma under en motsvarande tid varit under 60 C. Summan av dygnets mede1temeratur under en viss period

S()lJ 1978 7 är periodens temperatursumma.

Med hjä1p av data från SMHI har individue11a temperatursummein- dex beräknats för cirka 400 meteoroIogiska stationer. Indexen har sedan fått utgöra beroende variabe1 i en regressionsfunktion av fö1jande utseende:

2

T—IND = ao + a] ' LAT + a ' LAT + a ' LAT ' HOH + a ' HOH

2 3

4

LAT = Latitud HOH = Höjd över havet aO—a5 = Konstanter

Funktioner har uträknats för oIika 1andsde1ar, v11ka i stort överensstämmer med Ångströms inmatområden bortsett från att norma10mrådet och Ostersjöns maritima område de1ats ungefär vid sextionde breddgraden. Funktionerna har samma konstantuppsättning utom vad gä11er aO—konstanten som varierar me11an områdena. Det finns tota1t nio funktioner.

F A 5 1 1977-01—12

NR HU/AKL SLUTENH BON H-PER AREAL YTOR

O SAMTLIGA 1079 2844

SAMMÅNDRAG OVER VOLYM

FPISK O—S CM 1359 FPISK 5 CM4 129574

SUMMA FRISK 130933 TORR 3237

SUMMA 134170

NORMPRODUKTION TVX—KVOT

TOT F5+ 124 120 TOT F5+

2161 870

STOCäHOLN.UPPSAUÅ9VASTMALAND VOL/hA ST/HA

TORR TLLVX VOL MBSK STM PROC

3 31

TILLVAXT

149 4101

#250 0 4250 5316 50

mm

NORM- PROD FKVOT

4.9 .39

ALDER

TOT BRGRD T-IND

BRH

71 65

HOH

60.0 55

SLU 624 .61

Tabe11 Ta TRADSLAGSBL VOLYMF"RD

43 43 8 6 6 11 38 45

F ;l

NR

:D

10

11

S

HU/AKL

D3,DZ—E D3-DZoE D3oD2uE 03.02yE D3oDZ-E D3|029E D3vD2vE D3-D2'E DBoDZoE D3qDZcE DB.DZ.E DB'DZvE

1977—01—32

SLUTENH 003-009 0.3—094 0.3—Ova 0,3—094 Oc5—Ovb 095—0v6 0.5—OyG 0'5—096

007* 097* Ov7* On./+

BON 1—2

SUMP

1-2

SUMP

1-2

SUMP

STOCKHOLMpupPSALA.VASTMALAND TORR TLLVX NORM-

H-PER AREAL

YTOR

6 16

26 68 45 119 21 55 66 173 55 144 28 73 57 150 23 59

VOL/HA TOT F5+

111 109 137 130 100 95

79 75

238 236 187 181 144 141

140 136

316 304 259 255 212 208 109 102

ST/HA TOT F5+

1687 562 1565 424 1541 590 1743 632 1305 616 1418 660 1485 730 3074 1067 1401 846 1584 948 1929 1133 2880 1213

VOL STM

O

MBSK PROC

0 .6 MLB ». fo') MN

Nx'f . NN

TX]!s . .—4—1

NO . ON

CDC .. QN

HN . MN

ON .- NN

om Her m— 00 . |. |. .. FN xDN QN NN

PROD FKVOT

7.9 .21 5.5 .29 3.2 .31 2.4 .27 7.8 .39 5.5 .41 3.6 .41 3.5 .39 7.8 .50 5.5 .55 3.7 .61 3.5 .33

ALDER TOT BRH

70 63 84 76

100 89 117 115

80 71 83 72 97 - 88

101 90

80 70 86 77 94 86 92 81

BRGRD T-IND

HOH

59.9 48 59.9 63 59.8 53 59.9 124 59.9 57 59.9 62 59.9 45 60.0 56 60.0 43 60.0 48 59.9 52 60.1 57

SLU 631 .36 626 .36 627 .36 605 .32 626 .55 624 .56 627 .55 612 .58 625 .77 624 .74 624 .74 617 .72

Tabe11 Tb

TRADSLAGSBL

VOLYMF"RD

56 10

8 5 9 26

41 31 12 11 16 42

27 61

d' ON 0

17 31

A

NR 13

Q --c

15 16 17 18 19

O R.

21

."? P:

24

HU/AKL

61+ 61+ 810 814 614 61+ 81+ 61+ 61+ 81+

1977-01112

SLUTENH 0.3-0,5

0.3—095 0.3—095 0-3'0v5

096* 0064 006*

BON 1—2

SUMP

1—2

suMP

STOCKHOLM.UPPSACA.VASTMALAND

H-PER

BC BC BC BC

AREAL YTOR

3 7

16 41

rx

10 26 32 86

"10

21 55

VOL/HA

TOT F5+

89 88

139 136

91 83 66 62

243 229 247 236 194 191 115 107 220 219 154 182 167 160 108 104

ST/HA

TC* Ft

1303 481 1158 604 1217 715 2914 919 1764 858 2237 1325 2176 1344 2850 1479 1222 700 1482

850 1546 1096

5532 1415

VOL STM

O 0

13 54

10 85

M3SK PROC

OO . (um

.

12110 . "TN

—cm . nJm

ON . Nm xDN

_ >

.. ON

mrs 0—0 . QN

.- NN

MN

.- LÖN

mm N'!) . 'JiN

d'r—l . MN

(")N . NN

TORR TLLVX NORM— PROD FKVOT

7.6 .18 5.5 .37 .35 1.9 .34 7.6 01.3 5.5 .67 3.6 .63 2.4 .52 3.2 1.9 .59

ALDER

TOT BRH

68 63 73 64 98 87

102

96 72 65

71 62

89 79

90 85 72 63 72 63 96 83 96 94

HOH

60.1 76 60.0 79 60.0 45 60.0 93 60.1 60 60.0 63 60.1 87 59.8 79 60.3 47 60.2 57 60.1 59 60.2 69

BRGRD T-IND

SLU 620 .43 616 .46 619 .43 616 .42 624 .71 620 .74 603 .68 617 .71 617 .65 619 .64 613 .63 610 .65

Tabe11 Tc

TRADSLAGSBL

VOLYMF"RD

0 3

88 11 44 7 36 11

40 10 34 13 22 26

11 23

9 44 4 50

12 67 11 38 12 50 15 57 10 33

22 48

1

Hd m

NO

: A s 1 1977-01:12 STOCKHOLM.UPPSACA-VASTMALAND Tabe” ]d VOL/HA ST/HA TORR 11.va NORM— ALDER NR HU/AKL SLUTENH BON H—PER AREAL TOT TOT VOL MBSK PROD TOT ammo T-IND DIAM TRADSLAGSBL YTOR FSO F5+ STM PROC FKVOT BRH HOH SLU GRU VOLYMF"RD

7.6 49 59.9 634 23.0 .35 49 47 .44 13.6

64 21 4

25 41-60 0.3—095 1—2 6 104 1278 2 9 10 49 39

16 102 610

om ...

må . 4741

5.5 50 59.9 631 20.7

26 41-60 0.3-0-5 3 21 114 1550 4 .53 45 64 .46 15.7

57 109 813 33

x? ") » *? F.m J:— 1.0—0 (') COQ .. dx?

3.5 69 60.0 622 21.5 54 29 9 7 .51 67 60 .45 15.8 5 10 53 32

27 61-80 0.3-005 4-8 20 105 1520 1 53 104 798 26

u—(O . ”Äm

3.4 70 59.9 629 16.9 37 20 36 5 .46 70 57 .43 16.2 9 22 50 19

99 2378 3 94 1185 48

28 61—80 0.3-095 SUMP

IDO

.. Nm MI:

") _. ._4 'k' C) 4? O _. ?”

.

7.8 50 59.8 632 18 .64 43 46 .81 26.

29 41—60 096+ 1-2 A 19 207 2859 4 50 201 1616 83

O N N 3 o N > LO PNCC . & m

5.5 50 60.0 632 17.8 45 34 14 7

30 41-60 0.6* 3 A 45 177 2799 6 .85 45 46 .77 25.1 9 20 52 18

119 170 1658 95

x+h . Om

3.8 70 60.1 613 19.0 47 40 10 3

31 61-80 Ooö+ 4-8 A 21 168 2447 3 .73 68 57 .71 24.9 6 15 55 24 55 164 1466 55

mm .. QN

3.6 70 60.0 624 1 32 61-80 0.6+ SUMP A 4 151 2343 4 8 .68 72 69 .73 23. 12 146 1426 68

om .. (")N

33 41-60 0.6* 1-2 EC 9 170 1658 0 25 168 920 11 7.7 49 59.9 630 21.7 31 63 4 2 .56 46 52 .65 20.9 4 9 51 37

H N . . #4”

34 41-60 0.6* 3 BC 28 132 2226 2

5.5 51 60.1 621 18.6 51 33 9 7 73 129 1169 33 1 .62 42 47 .65 18.6 6

Fx"? . mq-

3.8 70 60.1 613 20.2 50 34 10 6

35 61-80 0.60 4-8 EC 15 145 1931 5 .62 64 57 .63 20.5 5 14 48 33 40 140 1060 36

00 .. MN

3.1 71 60.1 618 16.5 54 26 15 6

36 61—80 0.6+ SUMP EC 4 99 4172 1 .52 80 69 .65 17.0 10 27 43 20

10 95 1512 51

"33 . NN

NR

38 39 40

43 44 45

47 48

HU/AKL

21-40 21-40 41—60 41-60 21-40 21-40 41-60 41-60 21-40 21-40 41—60 41—60

1977-01—12

SLUTENH BON 0.3—075 1—2

SUMP

1-2

0765 0.6+ SUMP 0.6* 1—2 0.64 3

0.6* 4

SUMP

51OCKHOLMoUPPSAEAoVASTMALAND TORR TLLVX NORM-

H-PER AREAL

YTOR

25 59 57

BC 4

BC 16 43 40

BC 3

VOL/HA

TOT F5+

82 68 63 59 82 79 58 55

134 131 102 98 136 130 109 106 109 107

76 73

105 103

60 54

ST/HA TOT F5+

2583 800 2742 930 1699 875 2246 920 4539 2225 4356 1755 3520 1853 4457 1942 3471 1370 3232 1470 2268 1283 3238 1374

VOL STM

12 210

MBSK PROC

LON

.1 .5

o > . q 0

"10” .. mm

CDN . o—lr')

NO . r—m

1.00 00 .. .. »DO crm

om . NN

m m .. > »

N_— . LÖN

PROD FKVOT

7.6 .54 5.5 .69 3.6 .63 3.2 .54 7.6 .94 5.5 1.13 3.9 .98 3.8 .81 7.9 .69 5.5 .82 3.7 .61 2.6 .63

ALDER TOT BRH

31 28 32 40 51 50 49 61 32 37 32 32 50 46 50 60 33 38 32 29 50 42 50 53

BRGRD T-IND

HOH

59.6 31 59.8 55 60.0 58 60.0 62 59.9 43 59.9 55 60.0 51 59.9 74 60.0 31 60.1 48 60.1 56 60.1 52

SLU 646 .49 627 .43 624 .46 627 042 632 .82 629 .77 622 .74 620 .69 635 .68 624 .71 617 .67 621 .66

Tabe11 Te

TRADSLAGSBL VOLYMF"RD

7 13 24 55 6 18 69 7 19 34 27 20 14 26 49 11 48 38 9 4 8 21 50 21

42 25 31 18 29 43

NO

26 31 20 23 21 27 34 18 43 35 15 20 32 39

NO

53 31 8 8 14 27 49 11

25 29 39 7 20 34 35 11 60 11 2] 29 42 21

(DCP

#

39 42 16 18 40 38

("1 LO

60 26 10 9 29 56

0

25 12 48 16 34 39 28 O

_ S 1 1977—01—12 STOCKHOLH9UPPSALA.VASTMALAND TabeH ]f VOL/HA ST/HA TORR TLLVX NORM— ALDER NR HU/ÅKL SLUTENH BON H-PER AREAL TOT TOT VOL M3SK PROD TOT BRGRD T-IND DIAM TRADSLAGSBL YTOR F5+ F5+ STM PROC FKVOT BHH HOH SLU GRU VOLYMFURD

7.8 11 60.0 640 12.5 51 21 25

49 3—20 0o3* 1—2 A 4 29 7527 1 2.1 4 9.8 1.45 43 29 .67 4.6 58 7 3 31 11 22 798 27

5.5 11 59.9 630 16.6 62 16 8 15

50 3-20 Ou3+ 3 A 26 31 5964 3.10 57 63 .77 4.4 31 10 12 47 69 26 551

T 0 .. Fc» o 4

3.8 25 60.0 623 15.4 54 27 13 6 1.15 44 53 .70 7.0 30 24 21 24

—40 0.39 4—8 A 61 42 4410 1 159 37 834 15

Hm

.

Nm "1 _. |D

52 3-40 0.30 SUMP A 4 33 5744 1 1.3 3.8 24 60.0 631 16.4 59 9 15 17 10 27 565 36 5.0

.94 53 46 .68 5.0 31 11 34 23

50 26 24 0

53 3—20 0.3+ 1-2 BC 11 54 31 15 0

1437 0 .6 7.7 13 60.0 623 9. 29 1 237 0 12.1 .23 17 62 .62

#N . om

54 3—20 0.34 3 BC 40 6 1136 1 .3 5.5 14 60.0 623 15.0 50 14 33 3 105 121 4 7.6 .30 40 54 .75 .8 30 16 14 40

Q

55 3—40 0:30 4-8 BC 81 21 1651 213 19 494

m . e m . F.»

3.8 26 60.1 621 14.4 58 21 11 6 36 56 .66 4.1 26 33 21

00

N O»?

22 60.0 614 13.4 46 46 6 1.90 48 76 .61 5.7 30 31 34

D

—40 0.3. SUMP BC 4 35 3535 G 10 32 631

00 [x . N JAN .. Hd" O (') () U'

15 6 79 4 54 32

7.6 0 59.7 632 19.5 41 .20

57. KAL 0-0+ 1-2 5 11 1024 5 20 5 41 16

c;o o . o 0 O O . 0 —-> . m

606 1 .4 5.5 0 59.9 625 20.5 54 17 25 4

Rö KAL 0,0+ 3 24 124 9 5.2 0.00 59 59 .20 1.3 20 17 16 46

63

own

_” KAL 0-0' 4-8 31 20 444 l .8 3.5 0 59.9 626 23.9 68 17 10 4 81 19 145 9 4.2 0.00 86 44 .20 3.0 7 9 22 61

*0 KAL 0.0' SUMP 1 0 452 * 2 0 0

oo O

. (') O

. 0

60.1 602 0.0 0 0 0 0 71 .20 0 0 0

O O

. O O

. C C

gtr; Li.-.H.

I'll!"

.:Ll-

MT?

. Ul.-

b:"

HIF-lb

kl.!

_if

MEI-

Elm-'

_ milf Thim

|_|.|-..jl 11"? f .

_! .. :l-l _

5- :i 5 J ..|

4

.||'_'|_,

'Cli-

"I-'v'

r" 1»: ['=”'-WW .-'

Bilaga 3 Tillväxtberäkning l ALLMÄNT (K G Bergstrand)

I den dynamiska delen av modellen sker en framskrivning av skogs- tillståndet period för period. Varje period är indelad i två pe- riodhalvor och framskrivningen är uppdelad i följande tre steg.

tillväxtberäkning från periodstart till periodmitt avverkning och övriga skogsskötselåtgärder, som tänkes för- lagda till periodmitt

— tillväxtberäkning efter åtgärd fram till periodslut

I denna bilaga behandlas principerna för tillväxtberäkningen i de två periodhalvorna.

Varje behandlingsklass skrivs fram för sig. Behandlingsklassen betraktas därvid som ett "bestånd”. Träden i beståndet represen— teras i modellen av en tredimensionell matris, som i starttill- ståndsbeskrivningen innehåller lO-4-6 = 240 celler, svarande mot lO st diameterklasser (5—cm-klasser upp till 45 cm samt en restklass) 4 st trädslag (vanligtvis tall, gran, björk resp övrigt löv) 6 st variabler, nämligen stammar/ha, ålder, volym ,diameter, volymtillväxt resp diametertillväxt under de senaste fem åren

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang föreställa sig be— ståndet som bestående av l0'4 = 40 ”typträd”, var och ett beskri- vet av de ovan angivna sex variablerna.

I tillväxtberäkningen används olika metoder för etablerade be— stånd resp ungskog. För ungskog tillämpas en mer schabloniserad metod (se avsnitt 3 nedan).

2 ETABLERADE BESTÅND

Tillväxtmodellen för etablerade bestånd är i huvudsak en träd-

modell, dvs typträden i beståndsbeskrivningen skrivs fram indi—

viduellt. Modellen har emellertid kompletterats med ett avsnitt

som beskriver ”inväxningen underifrån". 2.l Tillväxtdifferensfunktioner

För varje typträd har man i starttillståndsbeskrivningen uppgif—

ter om

stammar/ha

ålder

volym

diameter

- volymtillväxt (senaste fem åren) - diametertillväxt —”-

Dessa uppgifter utgör i starttillståndsbeskrivningen medelvärden över de provytor som ingår i behandlingsklassen ifråga. (Upp— gifter om ålder, volym etc härrör ursprungligen från provträds— materialet, men har genom den s k provträdssimuleringen, se bil

l, överförts till samtliga på provytorna inklavade träd.) Typträdsvariablerna skrivs fram med följande metoder:

Stammar/ha förblir oförändrade i själva framskrivningen, men reduceras med s k dödlighetsfunktioner i samband med simulering av den naturliga avgången (se bil 6)

- Åldern ökas med aktuellt tidssteg, vanligtvis fem år

- Tillväxterna skrivs fram med s k tillväxtdifferensfunktioner. Tillväxten under de kommande fem åren beräknas som summan av (den redan kända) tillväxten under de senaste fem åren plus en tillväxtdifferensx. Den senare beräknas med hjälp av re—

gressionsfunktioner.

x tillväxtdifferens= ”tillväxtacceleration”= skillnad i tillväxt mellan två på varandra följande perioder.

— Volym resp diameter skrivs fram genom att till de aktuella vär— dena addera de i föregående steg beräknade tillväxterna för de

kommande fem åren.

Att basera framskrivningen av volym och diameter på tillväxtdif— ferensen innebär en förändring gentemot föregående modellversion. Huvudanledningarna till denna ändring är följande:

Man vet att årsringarnas storlek under successiva perioder är mycket starkt korrelerade, vilket talar för att utnyttja föregå— ende periods tillväxt som förklarande variabel i tillväxtfunk— tioner. Detta kräver emellertid att även tillväxtdata överförs från provträd till klavträd i samband med den s k provträdssimu— leringen, vilket ännu inte var gjort när föregående modellversion utvecklades.

I och med att den utvidgade provträdssimuleringen genomfördes fanns förutsättningar att utnyttja föregående periods tillväxt. Det återstod dock att välja funktionstyp. Tidigare har val av funktion (i detta och likartade sammanhang) främst gjorts genom trial—and—error med olika additativa och multiplikativa modeller.

Ett undantag utgör Björn Hägglunds studier av övre höjdens ut— veckling (Hägglund, l972) som baseras på Chapman—Richards till— växtmodell. Denna utgår från en biologiskt motiverad differential- ekvation för storleken w av en organism, nämligen

dN/dt = nwm - kw (l)

H är storleken vid tiden t.

K, n och m är parametrar.

Denna modell skulle i princip kunna utnyttjas som grund för van— liga tillväxtfunktioner. En praktiskt allvarlig nackdel är e— mellertid att modellen så tillämpad är icke-linjär och därför kräver numerisk anpassning med iterativa metoder.

Det visar sig emellertid att andraderivatan av w, som i sak sva— rar mot tillväxtdifferensen, kan uttryckas som en linjär funktion

SOU 1978:7 av storleken och dess tillväxt, nämligen enligt ekvationen: 2 2 2 d N/dt = m -(dN/dt) /w + K -(m—l) -dW/dt (2)

Jämfört med ekvationen (l) ovan har ekvationen för andraderiva- tan ingen okänd exponent. De kvarvarande koefficienterna, m resp K(m—l), kan därför skattas med vanlig minsta—kvadrat-teknik.

I modellen följs inte utvecklingen kontinuerligt utan i femårs— perioder. Derivatorna ovan ersätts därför i praktiken av differen— ser varvid ekvation (2) kan skrivas:

AZW = a- (mhz/w + b- AW (2')

2>W = tillväxt

4>2w = tillväxtdifferens, dvs skillnad i tillväxt mellan två successiva perioder

a, b = parametrar

Sammanfattningsvis är huvudanledningen till den senaste föränd— ringen i tillväxtmodellen att kunna utnyttja tillväxten i före— gående period som en förklarande variabel. Att denna tillämpning därvid har kommit att få formen av tillväxtdifferensfunktioner be— ror på att dessa kan infogas i Chapman—Richards övergripande till- växtmodell men ändå anpassas till existerande provträdsdata med hjälp av vanlig regressionsteknik

2.2 Detaljutformning

I avsnitt 2.l beskrevs de allmänna motiveringarna bakom övergång— en till tillväxtdifferensfunktioner av den grundtyp som återges av ekvation (2'). Grundtypen innehåller emellertid två parametrar, a och b. Dessa kan vara specifika för det enskilda trädet, men i en tillväxtmodell av aktuellt slag kan man inte behandla indivi— duella träd, utan måste låta funktionerna beskriva den genomsnitt— liga utvecklingen för grupper av träd. Följande metod har använts:

Separata funktioner har beräknats för olika delområden ,de fy— ra trädslagen och de två variablerna volym resp diameter.

— Funktionen har byggts ut så att parametrarna gjorts beroende av normproduktion, grundyta och sumpandel. Dessutom har funk— tionen utökats med en konstant term.

Den slutliga funktionen har fått följande utseende:

2 A n = aO + a]- SMP + a2- NPR + (3) (b0 + b]- GRU + b2- NPR)' 430 + 2 (co + c]: GRU + c2- NPR) - (A N) /w SMP = sumpandel GRU = grundyta NPR = normproduktion

Parametrarna ao...c2 har skattats genom att anpassa funktionen till provträdsdata. Vid anpassningen är SMP antingen l eller 0, dvs en s k dummy—variabel som anger om provytan ligger på sump— mark eller ej. Vid tillämpningen i framskrivningen är däremot SMP ett arealvägt medelvärde för behandlingsklassen ifråga.

2.3 Inväxning

Trädfunktionerna i föregående avsnitt tillämpas endast på typträd som är grövre än 5 cm i brösthöjd, eftersom det saknas erforder- ligt dataunderlag för beräkning av tillväxtdifferensfunktioner för klenare träd.

I starttillståndsbeskrivningen finns emellertid även stammar/ha angivet trädslagsvis för klassen 0-5 cm. En andel av dessa träd kommer att växa upp över femcentimetersgränsen och skall därmed bilda en ny typträdsklass för den fortsatta framskrivningen.

Hur stor andel av klassen 0—5 cm som växer upp och den genom— snittliga åldern, volymen etc hos dessa träd har bestämts genom specialbearbetning av provträdsmaterialet.

Det sker i verkligheten även en inväxning över nollcentimeters— gränsen. Det saknas emellertid underlag för statistisk beräkning av denna inväxnings omfattning. I modellen behandlas den därför relativt schablonartat. Den antas utgöra en viss andel av de

träd som växer över femcentimetersgränsen.

3 UNGSKOG

På grund av olika praktiska svårigheter är det f n omöjligt att skriva fram ungskog frånydantstadiet med hjälp av tillväxtfunk- tioner. Man måste därför behandla ungskog med någon alternativ metod. I den aktuella modellen bildar man i en separat, initiell fas en "bank" av bestånd i en ålder som svarar mot övergången mellan ungskog och etablerad skog.

För varje slutavverkad behandlingsklass väljer man ut ett bestånd ur banken. Valet påverkas av bonitetsklass samt antagen ambition i föryngrings— och skogsvårdsinsatserna.

Modellmässigt kan man föreställa sig att man därefter utsträcker kalmarkstiden över hela ungskogsfasen och,vid en tidpunkt som be— stäms av det utvalda llbankbeståndetsll ålder, planterarin ettfullt

etablerat bestånd. Efter denna "inplantering framskrivs bestån—

det enligt de metoder som beskrivits i föregående avsnitt.

Av bokföringsmässiga skäl kan man emellertid inte betrakta ung— skogsfasen som kalmark, eftersom man då skulle tappa de volymer som ungskogen representerar i redovisningen av Virkesförråd mm

i periodskiftena.

Man låter därför volymen glida upp mot inplanteringsbeståndets i förväg kända volym enligt ett schabloniserat utvecklingsförlopp, proportionellt mot det som används i produktionsmallen (se bil 4).

4 NUMERISKA EXEMPEL

I detta avsnitt redovisas tillväxtfunktioner m m för ett av utred-

ningens delområden, nämligen X län.

4.l Tillväxtdifferensfunktioner

Följande tabell redovisar koefficienterna i funktion (3) ovan för volym resp diameter.

Tabell l. Koefficienter i tillväxtdifferensfunktioner i X län. Volym aO a] a2 bO b] b2 C0 C1 c2 Ta11 —l,08 9,38 2,99 -0,60 0,02 -0,04 9,32 -0,26 -0,06 Gran 7,89 —1,55 0,17 —0,18 0,01 —0,13 3,41 —0,08 0,22 Björk 7,20 -2,61 0,84 -1,87 -0,02 0,15 6,49 0,06 -0,51 övr löv 14,03 —1,21 —2,46 2,08 0,04 -0,60 -8,25 -0,25 3,27 Diameter

Ta11 4,32 4,70 0,07 —0,66 —0,01 —0,04 —0,30 -0,30 0,12 Gran 11,95 —4,20 -l,13 -1,09 —0,01 -0,08 —1,22 —0,08 0,26 Björk 11,25 —0,54 —2,19 -3,19 0,02 0,18 5,06 —0,10 —0,90 övr 1öv —1,95 23,60 0,87 4,71 0,03 -1,20 47,03 —0,49 10,58

Spridningsdiagram

ligur 1

a. om_ __

Olllltlllll Ill.!

_ _ .cc_| _ _ _ _ m _ _ _ _ _ __ _ _ _m _ m_ __ _ _ _ _ __ _ m _ m _m _mm_ mmm _ _ _ _ _ _m _ m qmn_mmm mm_mem_ mm _ _mmmm__mqommmnmc_mqm hmmmooqqmqhqcmhnmc>___ m_ _ .c ___ ___ m_ m_m_cmmmqnq__mm_mm m_m__m_____ _ _ _ _ 3 __m_ _ m mm 4 i _ _ _ __ _ _m _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ . _ .oc_ ano_mwa o_ luuunou|||-nuununuunouuuuunuunn||-|-||unuuoc _ __ __ m m_n __ __m m _ .c __ _ _m_ m m m_ 4 _mm___m4_mm___m _ __ _ _ m_ _ __ m_: _m m__ __m_o______ __ _ _ _ ___ m_ _ _n_n mmm _chmm _ _ _m _ _ _ _ ____ m _m _m __m_c m nmo_mmmmn _ _ _ _ _ _ _m _m m_ _m_ mm_ m___m m___ _ _ m _ _ m m mm_ _m_m__m ___ _ _ . _ __ __m_ _m _ ___ _m _ __ _ _ m __ __ _ q__ m m qm_ __ _ _ . m _ _m_ _ m___ m_ _ _ __ _ _ _ _ _m_ _m m m_ _ _ ___ _ m _ _ _ _ __ _ . _ _ __ _ _ .oo_ _ _ _ _ _ _ . _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ .com >44_»Jo> n:o " »wzzw m O(Jmoth

aa om_ c_

lollllllill |l|ll

N _ _ _ _ _ _m_ _ __ _ _ _ __ _ ___ m __ m_m__ m_a _ __ _n _ _ m_m_wmm _em_qnqw __ _ mamN_ mammmmmnw_qno mmomaaoqmqmaqqpmmmo m _

_m ___ m_ m_m_cn_m9mn_ mcmc__h_m_nmm___m &_

_ _m___m_ _ m m_ a 4___ ___ _ mm _ _ _ _ _ _ _ m: om_ e_

Iollllllllll|||||lllll|||ll||l|lllllllllllllllol

__ _ m __m __ __N_m ,Am _ __ ___n emma—_mnm__mmwm _ _ _ ___ ___ _.n_w mmm_ mmm_ _ ___N m m__ mm __.mn_ m__m_ mm _ _ _ m _ _ _ __mam._c_ qm_

_ __ __

_

_ _ _ m m _m_ mmn_mq m_m_

__ _ _ _ m_m m m_ _m__m_ _ m _ _ _ _ _ _ __m_m _ m___ _ __ _ __ _ _ _m _ __ _ NQ m ___ _ _ n__. ___ __ _ _n _ _ _ _ m _ _ _ _ _____ N _ _ _ _ _ ___ m_ _ _ m _ _ m _ _ ma_ _ _ _ ___ _ _ _ _ m _m _ _ _ _ _ __ m___ _ _ _ _ " _ m _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ , . _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _

h_|_ol>ro_

.c

.co_

uu_o>44_»

.a

.com

.__o_

:>Jo>

Figur 1 belyser med fyra deldiagram tillämpningen av den beskriv—

na tekniken vad avser volymfunktionen för gran i X län.

De fyra diagrammen visar:

(1)

4.2

Volymen (i dm3) som funktion av å1dern. Siffrorna inne i dia— grammet anger anta1et provträd som fallit i punkten ifråga. (Fler än 9 provträd anges med bokstaven A). Det är som synes en mycket kraftig spridning i materialet, även vid fix å1— der.

Volymtillväxt under de senaste fem åren som funktion av å1dern.

Ti11växtdifferens (skillnad i tillväxt mellan de två senaste femårsperioderna) som funktion av å1dern. Observera hur sprid- ningen minskar me11an diagram 2 och 3. För huvudparten av

provträden 1igger tillväxtdifferensen inom intervallet + 3 — 20 dm .

Residualer efter anpassning av tillväxtdifferensfunktion.

Spridningen har krympt ytterligare något. Prognosen av voly- men fem år framåt slår mycket sällan fel på mer än lk20 dm3 för ett enskilt provträd, vilket enligt diagram (1) utgör c:a

5—10 % i snitt.

Inväxning

I tabell 2 redovisas data om de träd som växer över femcentime-

tersgränsen under en femårsperiod. Provträdsmaterialet har delats

UPP dels på trädslag, dels på provyteålder.

Tabell 2. Inväxningsdata

Beståndet Andel Ålder Volym Diam Ti11växt yngre än 60 år (dm3) (mm) Volym Diam Ta11 0.177 24.5 8.7 56.9 4.3 15.2 Gran 0.091 22.5 8.3 56.3 4.2 12.6 Björk 0.045 24.4 9.8 56.5 3.9 11.7 övr 1öv 0.106 21.1 11.9 63.7 7.7 24.0 _________________________________________________________________ Beståndet

äldre än 60 år

Tall 0.084 27.7 7.7 53.8 2.5 9.0 Gran 0.078 37.9 7.4 54.6 2.3 7.6 Björk 0.047 31.0 8.6 54.5 2.9 9.7 övr löv 0.068 53.2 7.0 52.4 2.3 10.9

Referens. Björn Hägglund, 1972. Om övre höjdens utveckling för gran i norra Sverige. Skogshögskolan. Inst för skogs- produktion. Rapporter 21:1972.

Bilaga 4 Produktionsmall för tidsfördelning av framtida slutavverkningar och gallringar, för medelförrådsberäkningar m m (Nils—Erik Nilsson)

] BAKGRUND

Den nu presenterade mallen i funktionsform har ursprungligen kon- strueratsför grovkontroll av utvecklingsförloppen i våra avverk- ningsberäkningar. I samband med analyser av möjligheterna att be— räkna framtida avkastning för enskilda fastigheter har mallen ut— tryckts i tabellform.

Produktionsmallen skall kunna avpassas så att den svarar mot sko- gens (fastighetens) faktiska eller bedömda avkastningsförmåga med det skogsbrukssätt vad avser relationen s1utavverkning/gallring som kan anses tillämpligt. I nuvarande skick påverkar inte ga11- ringsandelen avkastningsnivån utan denna måste justeras med hän- syn till den gallringsandel man väljer. I stort sett innebär det— ta att om man vill räkna med extremt 1iten gallringsandel får man justera för högre naturlig avgång och om man vill räkna med ex- tremt hög gallringsandel får man justera för minskad totalproduk- tion.

Mallen bygger på samma idé som Jonson-Modins gam1a typschema (se praktisk skogshandbokx om Du är under 45 år). Detta är normerat med hänsyn till avkastningsnivån (avser 1 m3 medelproduktion vid 100 års växttid). Till skillnad från Jonson—Modins typschema är

detta nva typschema normerat också vad avser växttid, gallrings— andel och gallringsuttagens relativa tidsfördelning.

Mallen bygger på ett normerat utvecklingsförlopp grundat på data från diverse försöksytor och med en beräkningsmodell som anvisats av Björn Hägglund. När det blir lugnare tider bör grundförloppet kontrolleras exempelvis genom att undersöka om det är stora skill— nader mellan norra och södra Sverige eller mellan gran och tall. Våra numera ökade insikter om urvalseffekten vid ga11ring samt om ga11ringsreaktionen bör också möjliggöra viss förfining. Fördelen med mallen i nuvarande skick är dock att den är enkel.

x i nya upplagan finns ej Jonson-Modins, men väl det nya typ—

schemat ehuru utan uppgift om härkomst.

2 FUNKTION FÖR RELATIV MEDELTILLVÄXT

Med hjälp av den funktionstyp som anvisades av Björn Hägglund be— räknades ett genomsnittligt förlopp för medeltillväxten över re— lativ å1der (figur 1). Relativa å1dern utgör den absoluta å1dern uttryckt i procent av tidpunkten för medeltillväxtens kulminta- tion, vi1ken tidpunkt antages svara mot den tillämpade växttiden

hos skogen.

Den beräknade funktionen har följande utseende:

relålder/lOO 2.8967

Totalproduktion = 164.16 (1 - 6.3582' ) Med hjälp av denna funktion kan totalproduktionen beräknas vid olika relativ ålder och med iakttagande av att totalproduktionen vid relativa åldern 100 skall utgöra 100.003. Eftersom mallen skall vara normerad till en medelproduktion av 1 m3 per år och hektar ska11 totalproduktionen vid 100 års växttid utgöra 100 m3 och om växttiden är 80 år skall totalproduktionen då utgöra 80 m3 Det förutsättes alltså att man i båda fallen har identiskt samma relativa utveckling. Produktionsmallen bygger på nedanstående

grundvärden.

Relativ å1der Totalproduktion Gallringens förde1ning över

. w produktionstiden

0 0 Relativ procent av total 10 1_0 å1der ga11ring 20 5.5 0 - 20 0 30 13.8 20 - 30 5 40 25.1 30 - 40 10 50 38.0 40 - 50 15 60 51.5 50 60 20 70 64.9 60 70 20 80 77.7 70 — 80 20 90 89.4 80 90 10 100 100.0 90 _ 0 110 109.4 120 117.6 130 124 8 140 131 0 150 136.2

Som framgår har gallringsuttagen fördelats i tidsintervallet 20—90 procent av växttiden (relativa åldern 20—90). Uttagen svarar inte mot några bestämda gallringstillfällen utan skall representera genomsnittsuttagens förde1ning i tiden på en större fastighet. Om man av praktiska skäl vill, kan man efter egen bedömning stuva om gallringsuttagen så att de utfaller under ett kortare tidsinter- vall och man kan också negligera de tidigaste uttagen som repre- senterar röjningsvirke.

Mallar har beräknats för växttider mellan 60 och 130 år samt för gallringsandelar mellan 20 och 55.

Produktionsmallarna ger även möjlighet att beräkna vilka genom— snittförråd som erfordras vid olika växttid, gallringsandel och medelproduktion. Dessa genomsnittsförråd (e11er normförråd) kan utgöra en grov grund för bedömning av skogstillståndet hos en- ski1da skogsfastigheter e11er regionala områden. Med hjälp av produktionsmallarna har nedanstående serier av "normförråd” be- räknats. Förråden gäller för en produktionsnivå av 1 m3 per år och hektar under förutsättning av jämn åldersfördelning och utan justering för kalmarkstid. Observera att normförråden med den konstruktion mallarna har är proportionella mot växttiden, vilket innebär att man för praktiskt bruk kan nöja sig med att lära sig normförråden vid 100 års växttid utantill. (Vid 100 års växttid

ökar/minskar normförrådet med 4.1 för 10% ändring av gallringsan— de1en.)

Erforderliga normförråd m3sk/ha vid en medelproduktion av 1 m3sk

per år och hektar samt jämn åldersfördelning

Växttid Gallringsandel av totalproduktionen %

år 20 25 30 35 40 45 50 55 60 20.3 19.0 17.8 16.6 15.3 14.1 12.8 11.6 70 23.7 22.2 20.8 19.3 17.9 16.4 15.0 13.5 80 27.0 25.4 23.7 22.1 20.4 18.7 17.1 15.4 90 30.4 28.6 26.7 24.8 23.0 21.1 19.2 17.4

100 33.8 31.7 29.7 27.6 25.5 23.4 21.4 19.3

110 37.2 34.9 32.6 30.3 28.1 25.8 23.5 21.2

120 40.6 38.1 35.6 33.1 30.6 28.1 25.6 23.1

130 44.0 41.3 38.6 35.9 33.2 30.5 27.8 25.1

140 47.3 44.4 41.5 38.6 35.7 32.8 29.9 27.0

150 50.7 47.6 44.5 41.4 38.3 35.2 32.0 28.9

För att beräkna erforder1iga normförrådet i ett visst fall skall den bedömda medelproduktionen i kubikmeter multipliceras med ett lämpligt valt tal i ovanstående tabe11. Observera att de yttersta kolumnerna är medtagna för att möjliggöra kalkyler; de utgör inte någon skötselrekommendation. Vid extrema gallringsandelar kan den bedömda medelproduktionen behöva justeras med hänsyn till gagn— virkesförluster e11er minskad produktion.

3 EXEMPEL PÅ ANVÄNDNING

Om vi bedömer den möjliga eller önskvärda medelproduktionen i en viss skog till 6 m3sk per år och hektar och gallringsandelen till 30% behöver vi en1igt tabellen ett Virkesförråd av i genomsnitt 29. 7- 6 = 178 m3sk/ha vid 100 års växttid och 26.7 -6 = 160 m3sk/ha vid 90 års växttid. Reslutatet av beräkningen tål att be-

grunda. Om man gör motsvarande medelförrådsberäkning med hjälp av Tor Jonsons typschema, typ a som avser sydsverige, får man ett medelförråd av 23.4 vid 1 m3 per år och hektar i medelproduktion, vilket i den redovisade tabe11en motsvarar en gallringsandel av 45%. En siffra som ännu idag är relevant med hänsyn till de ge— nomsnitt1iga virkesförråden i äldre skog. Jonsons typ a och 45% gallringsandel i tabellen ovan ger ett erforder1igt virksförråd av 140 mBSk/hektar vid jämn åldersfördelning.

Låt oss se på Jonsons typ d som är tillämpligt i övre Norrlands kustland. Om vi räknar med 120 års växttid kräver typ d ett me- delförråd av 28.3 vilket även detta svarar mot 45% gallringsandel i den nya mallen. Om vi istället räknar med 100 års växttid krävs endast 24.4, vilket i den nya mallen svarar mot drygt 40% ga11— ringsande1.

Man har ofta hört sägas att Tor Jonsons typschema ledde fram till större Virkesförråd än som var nödvändiga. Innebörden härav var antingen att man ansåg sig kunna tillämpa högre gallringsandel än de som svarade mot typschemat eller att man ansåg sig kunna accep- tera en lägre produktion än den som svarade mot medelboniteten. Om man exempelvis räknarmed idealboniteten x 0.85 sänker man också

de erforder1iga virkesförråden med 15%. 4 TILLAMPNING I SAMBAND MED 1973 ARS SKOGSUTREDNING

För att erhålla en grovkontroll på de utvecklingsförlopp som be- räknas med hjälp av den stora beräkningsmodellen sker kontinuer- ligt en jämförelse mellan beräknad utveckling enligt beräknings- modellen och enligt den nu presenterade produktionsma11en. Mallen har dånmltiplicerats med en produktionsnivå som svarar mot den bättre hälften en1igt riksskogstaxeringens produktionsöversikter (Bladh—Janz 1977). Bättre-hä1ftennivån en1igt produktionsöversik— terna har jämnats ut något mellan olika områden för att undvika oförklarade skillnader i produktionsnivå på samma bonitet. Sålun- da har viss nedjustering skett i mellersta och södra Norrland och viss uppjustering skett i mellansverige. För att undvika att den nu preciserade intensitetsnivån förväxlas med det gamla begreppet normalbonitet har vi valt begreppet normproduktion. I realiteten är det samma sak man vill åstadkomma, nämligen att precisera en nivå som är lägre än den optimala och som kan utgöra riktpunkt e11er jämförelsegrund vid produktionsjämförelser. Det borde vara tänkbart att relatera samhällets mål för skogsproduktion till den- na normnivå. Som framgår av beräkningar redovisade i annat samman- hang skulle ett skogsbruk på normnivå i hela riket producera 84 miljoner m3sk per år, vilket ungefär motsvarar det totala virkes— behovet år 1980 vid 85% kapacitetsutnyttjande hos skogsindustrin. Normproduktionen är relaterad till Jonsons bonitetsklasser och

244 Bilaga 4 SOU 1978:7 den s k idealboniteten på sätt som framgår av nedanstående tabell,

Normproduktion (m35k per år och hektar) vid olika Jonsonbonitet utan korrektion för kalmarkstid

Område Bonitet (idea1bonitet) I II III IV V VI VII VIII 10.5 8.0 6.0 4.5 3.4 2.5 1.8 1.2

Norr—och Väster- bottens lappmark 9.0 6.5 4.8 3.6 2.6 1.6 1.0 0.5

Norr-och Väster— bottens kustland 9.5 7.0 5.3 3.9 2.8 1.8 1.2 0.6

Västernorrlands, Jämtlands, Koppar-

bergs och Gävle- borgs 1än 10.0 7.6 5.5 4.0 2.9 1.9 1.3 0.7 Ovriga Sveriges utom södra kust— länen 10.0 7.6 5.5 4.0 2.9 1.9 1.3 0.7

Ha11ands, Ble— kinge, Kristian-

stad och Malmö— hus 1än 11.0 8.0 5.8 4.2 2.9 1.9 1.3 0.7

P R 0 D U K T I O N S M A L L

VIRKESFÖRRÅD (F) OCH GALLRINGSUTYÅG (G) VID EN HEDELPRODUKYION Av 1

vÄxTTID

X ÅLDEQ

10 20 30 40 50 60 70 80

MEDEL

60.

G A L L R I N 6 S & N D E L

20 25

F

2.1 9.4 19.2 28.7 37.8 48.0 57.0 64.2

20.3

ÅR

G 0.0 1.0

2.6

F

2.1 9.2 18.3 26.8 35.0 45.0 54.0 61.2

19.0

G

0.0 1.3 3.3 5.0 6.5 1.0 0.0 0.0

30

F

2.1 8.9 17.6 24.9 32.2 42.0 51.0 58.2

17.8

6

0.0 1.5 3.9 6.0 5.4 1.2 0.0 0.0

F

2.1 8.7 16.5 23.0 29.4 39.0 48.0 55.2

16.6

(PROCENT) 35

6

0.0 1.6 4.6 7.0

15.6 Ziul 26.6 36.0 65.0 52.2 15.3

1.6 0.0 0.0

65

2.1 8.2 16.7 19.2 23.8 33.0 62.0 49.2

14.1

H3SK PER ÅR OCH HEKTAR.

1.8 0.0

0.0 2.5

46.2 12.8

0.0 7.2

11.0

P R 0 0 u n t 1 0 N s » A L L VIRKESFÖRRÅD cr) OCH GALLRINGSUTTAG (G) VID EN MEDELPRODUKTION AV 1 M3SK PER ÅR ocn HEKTAR. vÄxrrlo 70. Ån

ÅLDER G A L L R I N 6 s A N 0 E L (PROCENT!

20 25 30 35 60 65 50 55

10 20 30 40 60 70 80 90

F

1.7 8.1 17.A 27.2 36.6 05.8 56.0 65.2

72.7

MEDEL 23.7

6

3.2

.6

0.0

F

1.7 8.0 16.7 25.6 34.0 42.6 52.5 61.7 69.2

22.2

6

0.0

F

1.7 7.8 16.0 20.1 31.5 39.1 09.0 58.2 65.7

20.8

G

0.0 3.1 5.2 6.0 4.8 0.0 0.0

F

1.7 7.7 15.3 22.5 28.9 35.7 45.5 54.7 62.2

19.3

6

0.0 1.1 3.7 6.1 7.0 5.6 1.1 0.0 0.0 0.0

1.7 1.2

7.5 6.2

10.7 7.0

21.0 26.6

6.* 32.4

1.2 62.0

0.0 51.2

0.0 58.7

17.9

19.4 23.8 29.0 38.5 47.7 55.2 16.6

0.0 1.6 6.7 7.9 9.0 0.0

1.7 1.5

7.2 5.2

13.3 8.7

17.9 10.0

21.3 8.0

25.7 1.5

35.0 0.0

46.2 0.0

51.7

15.0

12.6 16.3 11.0

18.7 8.8

22.3 1.7

31.5 0.0

60.7 0.0

68.2 13.5

P R 0 0 0 K T 1 o n s » A L L

VIRKESFÖRPÅD (F) OCH GÄLLRINGSUYYAG (G) VID EN HEDELPRODUKTION AV 1

VÄXTTID eo. ÅLDER

10 20 30 ao 50 60 70 90 90 100 110

MEDEL

G A L L R 1 N G 5 A N D E L 25

20. F

66.0 73.3 81.1 87.6 27.0

Än

G

0.0

.b

.4

0.0 0.0 0.0

F

32.9 61.1 69.8 60.0 69.3 77.1 83.6 25.4

G

0.0 .5 2.0 3.5 5.0 3.5 0.0 0.0

30

F

1.6 6.8 16.7 23.2 30.7 37.9 45.9 56.0 65.3 73.1 79.6

23.7

6 F

61.3 69.1 75.6 22.1

(PROCENT) 35

G

40

F

1.4 6.6 13.7 20.8 26.3 31.5 38.1 48.0 57.3 65.1 71.6

20.9

0.0 3.2 5.6 8.0 8.0 5.6 0.0 0.0 0.0

13.2 19.6 24.1 26.3 34.2 46.0 53.3 61.1 67.6 18.7

M3SK PER ÅR OCH HEKTAQ.

0.0 3.6

50

1.4 6.5 12.7 18.6 21.9 25.1 30.3 60.0 69.3 57.1 63.6

17.1

0.0 1.0 7.0 10.0 10.0 7.0 1.0 0.0 0.0 0.0

55

1.6 6.3 12.2 17.2 19.7 21.9 26.6 36.0 65.3 53.1 59.6

15.6

11.0 11.0 7.7 1.1

0.0

P R 0 D U K T I 0 N S M A L L

VIRKESFÖRRÅD (F) OCH GALLRINGSUYTAG (G) VID EN MEDELPRODUKTION AV 1 H3SK PER ÅR OCH HEKTÅR. vÄxTrto 90. ÅLDER

10 20 30 ao 50 00 70 90 90 100 110 120

MEDEL

G A L L R 1 N G S A N D E L

20

F

1.1 6.1 16.1 23.7 33.6 63.1 52.0 61.5 72.0 81.3 89.6 96.3

30.6

in

6 0.0 .2 1.3 2.6 3.5 4.0 9.0

2.6

25

F

1.1 6.1 13.7 22.7 31.7 40.2 68.2 57.1 67.5 76.8 86.9 91.8

28.6

G 0.0 .2 1.6 3.0

6.6

30. F

1.1

6.0 13.6 21.8 29.9 37.6 66.3 52.6 63.0 72.3 80.6 87.3

26.7

6

0.0 2.0 3.6 5.2 6.0 6.0 3.6 0.0 0.0 0.0

(PROCENT)

35. F

1.1 6.0 13.0 20.8 28.0 34.5 50.5 49.2 53.5 67.8 75.9 82.8

23.8

6 0.0

.3

0.0 0.0

60

1.1

5.9 12.6 19.8 26.2 31.7 36.6 63.7 56.0 63.3 71.6 78.3

23.0

.4

0.0 0.0 0.0

5.9 12.2 18.8 26.3 28.8 32.8 39.3 69.5 58.8 66.9 73.8

21.1

0.0

.6

5.0 7.9 9.0 9.0 5.4

50

1.1

5.8 11.9 17.9 22.5 26.0 28.9 36.8 65.0 56.3 62.6 69.3

19.2

55

1.1 5.8 11.5 16.9 20.6 23.1 25.1 30.6 50.5 69.8 57.9 66.8

17.6

0.0 3.6 6.6 9.6 11.0 11.0 6.6 .6 0.0 0.0 0.0

P R O 0 U K T 1 0 N S M.A L L

VIRKESFÖRPÅD cr) oc» GALLRINGSUTTAG (G) vxo EN MEDELPROOUKTION av 1 MBSK PER ÅR ocn HEKTAR.

VÄXTTID 100.

ÄLDER

10 20 30 60 50 60 70 80 90 100 110 120

MEDEL

G A L L R 1 N 6 S A N D E L

20

F 1.0 5.5 12.8 22.1 32.0 61.5 50.9 59.7 69.6 80.0 89.6 97.6 106.8

33.8

Ån

25. F

55.2 0... 75.0 04.4 92.0 99.0 31.7

6

0.0 5.0 5.0 5.0 2.5 0.0 0.0

30 F

36.5 63.9 50.7 59.6 70.0 79.6 87.6 96.8 29.7

6

0.0 0.0 1.5 3.0 0.0 0.0 0.0

(PROCENT)

35 F

65.0 76.6 82.6 89.8 27.6

6

0.0 0.0 0.0 0.0 0.0

60

1.0 5.5 11.8 19.1 26.0 31.5 36.9 61.7 69.6 60.0 69.6 77.6 86.8

25.5

0.0 0.0 2.0 6.0

65

1.0 5.5 11.6

18.3

,26.5

29.0 33.6 37.2 66.6 55.0 66.6 72.6 79.8 23.6

9.0 9.0 6.5

.0 0.0 0.0

0.0

50

1.0 5.5 11.3 17.6 23.0 26.5 29.9 32.7 39.6 50.0 59.6 67.6 76.8

21.4

0.0 0.0 2.5 5.0 7.5 10.0 10.0 10.0 5.0 0.0 0.0 0.0

55

1.0 5.5 11.1 16.8 21.5 26.0 26.6 28.2 36.6 65.0 56.6 62.6 69.8

19.3

2.8 5.5 8.3 11.0 11.0 11.0 5.5 .0 0.0 0.0 0.0

P R 0 D U K T I O N S M A L L

VIRKESFÖRRÅD (r) ocn GALLRINGSUTTAG (G) vxo EN MEDELPRODUKTION

VÄXTYID 110.

ÅLDER

10 20 30 60 50 60 70 80 90 100 110 120 130 160 150

MEDEL

G A L L R 1 N 6 S A N 0 E L

20 F

6.8 11.6 20.3 30.1 39.9 69.5 58.7 67.7 77.5 88.0 97.5

105.9 113.2 119.7

37.2

Ån

0.0 0.0 0.0 0.0

25 F

19.7 28.8 37.8 66.6 56.6 62.6 72.0 82.5 92.0 100.6 107.7 116.2 36.9

6

0.0 0.0 1.0 2.1 3.3 6.6 5.0 0.0

30 F

6.8 11.2 19.1 27.5 35.6 63.2 50.6 57.6 66.5 77.0 86.5

96.9

102.2 108.1

32.6

G

0.0 0.0 1.2 2.6 3.9 5.2 6.0 6.0

5.6

(PROCENT!

35

F .8 6.8 11.0 18.6 26.3 33.5 60.1 66.3 52.5 61.0 71.5 81.0 89.6 96.7 103.2

30.3

& 0.0 0.0 1.. 3.0 ..5 6.1 1.0 1.0 6.3

3.2 0.0 0.0 0.0 0.0

60

.8 6.8 10.8 17.8 25.0 31.3 36.9 62.1 67.5 55.5 66.0 75.5 83.9 91.2 97.7

28.1

8.0 7.2 3.6 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0

AV 1 "BSK PER ÅR OCH HEKTAR.

6.1 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0

16.6 22.6 27.0 30.6

55.0 66.5 72.9 80.2 86.7 23.5

0.0 0.0 2.0 6.3 6.5 8.7 10.0 10.0 9.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0

6.8 10.2 15.9 21.2 26.9 27.5 29.7 32.3 39.0 69.5 59.0 67.6 76.7 61.2

21.2

0.0 0.0 2.2 7.1 9.6 11.0 11.0 9.9 5.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0

P R 0 D U K T ! 0 N S M 6 L L

VIRKESFÖPRÅD (F) OCH GALLRINGSUTTAG (G) VID EN MEDELPRODUKTION AV 1

VÄXTTID 120.

ÅLDER

10 20 30 50 60 70 80 90 100 110 120 130 160 150 160

MEDEL

G A L L R 1 N 6 S A N D E L 30

20

F .7 6.2 10.5 18.8 28.6 38.6 67.9 57.6 66.5 75.6 85.5 96.0 105.5 116.0 121.6 128.3

60.6

Ån

G 0.0

0.0 1.6 0.0 0.0 0.0 0.0

25

F .7 6.2 10.3 18.3 27.3 36.6 65.1 53.6 61.7 70.0 79.5

90.0

108.0 115.6 122.3

38.1

G 0.0 0.0 .8 1.8

2.8 0.0 0.0

F

.7 6.2 10.2 17.8 26.3 36.8 62.3 69.8 56.9 66.6 73.5 86.0 93.5 102.0 109.6 116.3

35.6

6 0.0 0.0 .9 2.1 3.3 6.5 6.0 6.0 6.0 6.8 2.6

0.0 0.0 0.0 0.0

F

.7 6.2 10.0 17.3 25.2 33.0 39.5 66.0 52.1 58.8 67.5 78.0 87.5 96.0 103.6 110.3 33.1

(PROCENT) 35

6 0.0

0.0 2.8 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0

60

.7 6.2 9.9

16.8 26.2 31.2 36.7 62.2 67.3 53.2 61.5 72.0 81.5 90.0 97.6 106.3 30.6

0.0 0.0 1.2 2.8 6.6 6.0 8.0 8.0 8.0 6.6 3.2 0.0 0.0 0.0

65

6.2 9.7 16.3 23.1 29.6 33.9 38.6 62.5 67.6 55.5 66.0 75.5 86.0 91.6 98.3

28.1

HBSK

0.0 0.0

PER Ån OCH

50

.7 6.2 9.6

15.8 22.1 27.6 31.1 36.6 37.7 62.0 69.5 60.0 69.5 78.0 85.6 92.3 25.6

0.0 0.0 1.5 3.5 5.5 7.5 10.0 10.0 10.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0

HEKTAR.

55

.7 6.2 9.6

15.3 21.0 25.8 28.3 30.8 32.9 36.6 63.5 56.0 63.5 72.0 79.6 86.3 23.1

3.8 6.1 8.3 11.0 11.0 11.0 8.8 4.9 0.0 0.0

P P 0 D U K 7 I O N S M A L L

vtnkEsrönnlo (:) ocu GALLRINGSUTTIG (61 vlo EN HEDELPROOUKYION Av 1 nssx psn la ocu HEKYAR.

vatTIO 130.

ÅLDER

10 20 30 60 50 60 70 80 90 100 110 120 130 160 150 160 170 180

MEDEL

G | L L 8 I N G 5 A N 0 E L

20 25

F

.6 3.8 9.6

17.5 26.7 36.5 66.3 55.9 65.3 76.2 83.6 93.5 106.0 113.5 122.2 129.9 136.9 163.1 66.0

IR

G

0.0 0.0 1.1 2.0 2.8 3.5 6.0 6.0 2.8 1.6 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0

F

3.8 9.5 17.1 25.8 36.9 63.9 52.5 60.9 68.8 77.6 87.0 97.5 107.0 115.7 123.6 130.6 136.6

61.3

6 0.0 0.0 .5 1.6 2.5

3.5 3.5 1.8 0.0 0.0

30 F

56.6 63.3 71.3 80.5 91.0 100.5 109.2 116.9 123.9 130.1 38.6

5 0.0 0.0 .6 1.7 3.0 6.2 5.2 6.0

6.0 0.0 0.0

F

10?.7 110.6 111.6 123.6

35.9

(PROCENT) 35

6 0.0 0.0 .7 1.9 3.5 6.9 6.1 7.0 7.0 7.0 6.9 2.5 0.0

0.0 0.0 0.0 0.0

3.6 9.2 16.0 23.2 30.2 36.5 62.1 67.5 52.6 59.0 67.5 78.0 51.5 96.2 103.9 110.9 117-1

33.2

0.0 0.0

.8 2.2 6.0 5.6 7.0 6.0 0.0 9.0 5.6 2.8 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0

0.0

3.8 9.1 15.6 22.3 26.6 36.1 38.7 63.1 67.0 52.8 61.0 71.5 81.0 89.7 97.6 10... [10.6

30.5

0.0 0.0 .9 2.5 6.3 0.0 0.0 0.0 0.0 1.0 5.0 7.0 8.7 10.0 10.0 10.0 7.0 3.5 0.0 0.0 0.0 0.0

3.8 8.9 16.9 20.6 25.5 29.2 31.8 36.2 36.1 60.5

68.0

0.0 58.5

0.0 68.0

0.0 76.7

0.0 06.6

0.0 91.6

0.0 97.6

25.1

P P 0 0 U K T 1 0 N S N I L L

VIRKESFÖRRÅO (F) OCN GILLRINGSUYTIG (G) VID EN HEDELPPOOUKYION AV ] MJSK PER ÅR OCH HEKTAR. vixrrto 140. ÅLDER

10 20 30 60 50 60 70 60 90 100 110 120 130 [60 150 160 [70 100 190

MEDEL

G 6 L L R 1 N G S A N 0 E L 25

20 F .5 3.6 0.0

16.2 25.0 36.7 40.0 56.3 63.9 73.1 81.9 91.5 [01.6 1l2.0 121.6 130.3 130-2 165.6 151.8 47.3

In

G

0.0

F 6

0.0 2.3 1.0 3.6 5.0 5.0 5.0 5.0 3.0 1.5 0.0 0.0 0.0 0.0

30 F .5 3.6 0.7

15.6 23.5

32.0

6.0 6.0 6.0 6.0 3.6 1.0 0.0 0.0

F

.5

8.7 15.3 22.! 30.7 30.5 65.0 51.6 57.0 63.6 71.A 80.6 91.0 100.b 109.3 ll?.? 126.6 130.5

38.6

(PROCENT) 35

G 0.0 0.0 .3 1.0 3.2 6.2 5.3 7.0 7.0

7.0

8.6 15.0 22.0 29.3 36.6 61.9 47.5 52.7 57.5 66.7 13.6 86.0 93.6 102.3 110.2 117.6 123.8

35.7

0.0 0.0

.; 2.0 3.6 6.9 6.0

8.0 8.0 8.0 6.8 2.6 000 0.0 0.0 0.0

16.1 21.3 25.0 30.3 33.0 43.6 67.6 51.6 53.0 66.6 11.0 se.. 95.3 las.? 110.4 116.0 32.0

6.0 9.0 9.0 9.0 9.0 0.0

8.5 16.6 20.5 26.6 32.2 35.7 39.3 62.5 65.3 51.3 59.6 70.0 79.6 08.3 96.2 103-Ä 109.9

29.9

10.0 10.0 10.0 10.0

3.6 8.5

P R 0 D U R 7 | 0 N 5 R A L L

VIRKESFUQPÅD (F) OCN GILLRINGSUT7IG (G) VID EN HEDELPRODUKTION AV 1

VÄIYTXD 150. ÅLDER

10 20 30 60 50 60 70 80 90 100 110 120 130 160 150 160 170 100 190 200

MEDEL

6 A L L R 1 N 6 S A N D E L

20 F

3.0 0.2 15.0 23.5 33.1 62.9 52.7 62.3 71.0 00.9 89.5 99.6 109.6 120.0 129.6 138.6 166.5 153.0 160.6 0.0

ln

2.0 3.0 3.5 6.0 6.0 6.0

25 F

3.0 5.2 16.8 22.9 32.0 61.0 50.0 50.6 67.0 75.2 02.0 92.2 102.1 112.5 122.1 130.9 139.0 166.3 152.9

67,6

6

0.0 0.0 0.0 1.3 1.9 2.5 3.7 6.6 5.0 5.0 5.0 5.0 2.5 1.3 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0

30 F

3.0 0.2 16.5 22.3 30.9 39.1 67.2 56.0 62.3 69.6 76.0 06.9 96.6 105.0 116.6 123.6 131.5 138.9 165.6

...s

6

0.0 0.0 0.0 1.5 2.2 3.0 6.5 5.3 6.0 6.0 6.0 6.0 3.0 1.5 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0

F

3.0 8.2 16.3 21.6 29.8 37.2 66.5 51.1 57.5 63.7 69.3 77.7 07.1 97.5 107.1 115.9 126.0 131.3 137.9

61.6

(PROCENT! 35

G 0.0

1.0 2.6 3.5 5.2 6.1 3.0 8.2 16.0 21.0 20.6 35.6 61.7 61.3 52.8 57.9 62.5 70.6 79.6 90.0 99.6 106.6 116.5 123.0 130.6

38.3

0.0 0.0 0.0 2.0 3.0 6.0 6.0 7.0 8.0 0.0 6.0 0.0 6.0 2.0

65

3.0 0.2 13.0 20.6 27.5 33.5 39.0 63.6 60.0 52.7 55.0 63.2 72.1 02.5 92.1 100.9 109.0 116.3 127.9

35.2

nas: psn ln ocu "EKTAR.

0.0 0.0 0.0 2.3 3.6 6.5 6.7 7.9 9.0 9.0 9.0 9.0 2.3 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0

3.0 0.2 13.5 19.0 26.6 31.6 36.2 39.0 63.3 66.6 69.0 55.9 66.6 75.0 06.6 93.6 101.5 100.8 115.6 32.0 0.0 0.0 0.0 2.5 3.7 5.0 7.5 8.0 10.0 10.0 10.0 10.0 5.0 2.5 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0

3.0 6.2 13.3 19.1 25.3 29.7 33.5 36.1 30.5 60.7 62.3 60.7 57.1 67.5 77.1 65.9 96.0 101.3 107.9

28.9

0.0 0.0 0.0 2.0 6.1 5.5 0.2 9.6 11.0 11.0 11.0 11.0 5.5 2.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0

Bilaga 5

Beskrivning av styrparametrar, kommentarer samt faktiska styr- parametervärden (Sven Westerling)

l STYRKORT TILL FAS 2

FAS 2 är ett redigeringsprogram genom vilket behandlingsklasser- na måste passera före själva avverkningsberäkningen. Det finns i två versioner, en för resultatet från FAS l och en för de inplan— teringsklasser, vilka skall användas. Den första versionen kräver inga styrparametrar. I den andra däremot måste vissa specifikatio— ner göras. Dessa behandlas närmare nedan.

l.l Skapandet av inplanteringsklasser för önskat antal perioder

De inplanteringsklasser, som inplanteringsversionen av FAS lgene- rerat kan vara av två slag, vägda eller ovägda (se bilaga 8). Är de ovägda behövs här inga ytterligare spcifikationer, utan samma inplanteringsklasser används under hela avverkningsberäkningen. Om de däremot är vägda måste här anges i vilken period de fram— vägda inplanteringsklasserna skall börja användas. Detta innebär inte att uppkomna kalhyggen beskogas med vägd inplanteringsskog f o m denna period utan att skog som uppnår inplanteringsålder under perioden skall utgöras av vägda inplanteringsklasser (se bilaga 3). Det kan vara önskvärt att inplanteringsskogen utgörs av en blandning av vägda och ovägda klasser. Detta kan också gö— ras genom att ange hur stor andel av de vägda inplanteringsklas— serna man vill använda.

FAS 2 kan även utföra huggning av överståndare, samt påföra de tillväxtförändringar som en röjning kan ge upphov till. Huggning— en av överståndare tillgår så att specificerad volymandel av de två grövsta diamterklasserna per trädslag borttages från inplan— teringsklassen. Tillväxtförändringarna av inplanteringsklasser- na kan specificeras dels per trädslag och dels per bonitetsklass.

l.2 Skapandet av contortainplanteringsklasser

I FAS 2 utpekas den inplanteringsklass som skall användas förgene— reringen av contortainplanteringsklasser. Konstruerandet av con— tortaskogen framgår i figur l, där skapandet av inplanterings— klasser för de fiktiva boniteterna a, b och c redovisas. Hänvis— ningarna i figuren avser antingen bilaga l2 (i figuren bil l2) eller bilaga 11, SSF 75 (l977):l (i figuren SSF 75).

De parametrar, vilka behövs för contortaberäkning är med figu- rens beteckningar: contortaålder (CA), tillväxtförändring (TV), växttid (V) och contortanormproduktion (N). Av dessa parametrar specificeras de två förstnämnda (CA och TV) i FAS 2 medan de öv— riga (V och N) specificeras på speciella styrkort i FAS 3.

2 STYRKORT TILL FAS 3

Det finns totalt 27 styrkort till FAS 3. På dessa kort specifi— cerar användaren de parametervärden han önskar använda. Styrkor-

ten kan indelas i följande grupper:

Avverkningsstyrkort Skogsskötselstyrkort Skogssimuleringsstyrkort Contortastyrkort

U'l-DwN—l

övriga styrkort

Varje styrkort identifieras med ett nyckelord skrivet med versa— ler. Dessa namn kommer att användas i den följande texten.

2.l Styrkort för avverkningsprogrammet

Dessa styrkort behandlar avverkningsuttagets storlek i ol ka pe— rioder, samt vilka restriktioner och prioriteringar, som skall

ske i samband med avverkning.

SLU/UTTAG: Slutavverkningsuttagets storlek per lO—års period. GAL/UTTAG: Gallringsuttagets storlek per lO—års period. SLU/RES : Lägsta relativa ålder för slutavverkning och naximalt uttag inom en bonitetsklass.

GAL/RES

SLU/GRUND:

GAL/GRUND:

SLU/PRI

GAL/PRI

GALL/MALL:

Lägsta och högsta relativa ålder för gallring, maxi- malt och minimalt gallringsuttag. Minimeringen per bonitetsklass.

Lägsta relativa ålder för grundslutavverkning (ovill- korlig) samt klyvningsandel. Upp till fyra parameter— par kan anges. Lägsta förrådskvot för grundgallring (ovillkorlig) samt klyvningsandel. Upp till fyra parameterpar kan anges.

Koefficienter i funktioner för prioriterad slutavverk- ning samt klyvningsandel.

Koefficienter i funktioner för prioriterad gallring samt klyvningsandel.

Koefficienter för gallringsmallen, som används i all gallring.

Kommentar till gallringsmallen

- Bestämning av gallringsandel

— Lövträds och låggallringsdifferentiering

Gallringens volymandel av förrådet före gallring ”gallringsande- len” bestäms av kvoten mellan aktuellt förråd och ett bonitets-

beroende normförråd. Om kvoten mellan dessa är ett (l) sätts gallringsandelen till ett i mallen angivet normuttag. Om kvoten

däremot avviker från ett (l) låter man gallringsandelen avvika på motsvarande sätt. Beroendet kan bromsas genom en på styrkor-

tet angiven tröghetskoefficient. Normförrådet beräknas på följan— de sätt:

N = P] +

' I'l

N : Normförråd m3sk/ha n = Normproduktion m3sk/ha och år

P] och P2 specificeras på styrkort.

Gallringsandelen blir då:

F

G = P3 '(l + P4 - ( N l))

F|GUR l.

Bon a

Uppskatta kläs- sens Tallbonitet (T 18.T 20 etcl

Tallbonitet=TBONq

Avläs Contorlans ålder vid COHb och TBONG

Contortaälder=CÅ .

Vägda Inplante- ringsklasser

Bon b

Klass av Talllyp ålder = Åb

l Uppskatta klas-

sens Tallbonitet | (T18.T20etcl I

Tallbonitet=TBONb

Avläs Tallens ÖH vid TBONb och A,, Ovre höjd: TOHb

Antagatt Contor- tons OH : Tallens OH dvs

CÖH = TÖH

Avläs Contortans ålder vid COHb och TBONb Contortaälder=CÅb

Bon c

Uppskatta klas— sens Tallbonitet (T 18, T 20etcl

Tc1llbonitet=TBONC

Avläs Contortans ålder vid COHb och TBONc

Contorlaölder=CÅc

Avläs växttid vid medelproduktio— nens kulmination

Vöxttid=Va

Avläs normpro-

duktionskorrige— ring för Contortan

Korrigering = Na

Höj löpa nde till — växt

Höjning=TVa

Avläs växttid vid medelproduktio— nens kulmination

Växttid : V

Avläs normpro- duktionskorrige- ring för Contortan

Korrigeringsz

Avläs växtid vid medelproduktio- nens kulmination

Växttid=vc

Avläs normpro- duktionskorrige- ring för Contortan

Korrigering: Nc

Höj löpande till- växt

Höjning : TVb

Contorta Inplan— teringsklasser

Höj löpande lill— växt

Höjning : TV

Diagram i

SSF 75

Diagram i SSF 75

Diagram i SSF 75

Tabell 10 i bil 12.

Iterativl förfa- rande i FAS 3, så att tillväxten föl— jer normproduk- tionsförlo- -et

SOLJI9787 G = Gallringsandel F = Aktuellt förråd m3sk/ha N : Normförråd m3sk/ha

P3 = Normaluttag (andel) P4 = Tröghetskoefficient

Den totala gallringsandelen (G) differentieras på sex andelar med hänsyn till önskade höjningar i uttaget av lövandelen och andelen klena träd. (Se figur nedan).

Detta sker genom följande formelexempel

= G + P5 - barrandel (barrandel = volymandel barrträd)

glöv

gbarr G P5 - lövandel I dessa formler specificeras P5 på styrkort och ger upphov till en mera lövträdsinriktad gallring. För att åstadkomma låggallring går mallen i två steg. Först ställs andelen träd mellan 5-lO cm mot andelen träd lO + och sedan ställs andelen träd lO—lS cm mot andelen träd l5 +. I båda fallen följer man formelexemplet ovan. De specificerbara parametrarna är P6 och P7.

2.2 Styrkort för skogsskötsel

Denna styrkortsgrupp omfattar simulering av sådana skogsskötsel- åtgärder vilka ej blivit behandlade bland styrkorten för avverk- ning.

VAXTTID : Anges per bonitetsklass och används i nämnaren vid

uträkningen av relativ ålder. Som framgår av avsnitt 1.5.3 innebär inte de specificerade växttiderna att skogen verkligen kommer att avverkas vid motsvarande tidpunkter.

KALMARK ': Kalmarkstid; anges per bonitetsklass och är den ge— nomsnittliga tid, som skogsmarken ligger kal efter slutavverkning.

GOD/AREAL: önskad gödslingsareal på fastmark och gödslings/dik— ningsareal på sumpmark. Anges skilt från varandra och i lOOO—tals ha/år för lO—års perioder.

GOD/PRI : Gödslingsprioritering; sannolikhet för att en behand— lingsklass skall gödslas (ett tal mellan 0 och l) samt lägsta ålder för gödsling per bonitetsklass.

Kommentar till gödslingsprioritering

Rangordningen av behandlingsklasser, som skall gödslas sker ef— ter den löpande tillväxten.På samma sätt som vid avverkning göds— las behandlingsklasserna till specificerad areal uppnåtts. Detta skulle dock ge en alltför optimal gödsling om metoden användes direkt. Eftersom klyvning av behandlingsklasserna vid gödsling ger upphov till ett orimligt antal behandlingsklasser med höga databearbetningskostnader som följd anger man istället en sanno— likhet för att en hel behandlingsklass skall gödslas. Samma san— nolikhet används sedan till sepcificerad gödslingsareal fyllts eller för gödsling aktuella behandlingsklasser tagit slut. I det första fallet kan även klyvning av den sista klassen ske, så att önskad gödslingsareal uppnås.

2.3 Styrkort för skogssimulering

Simulering av skogsmiljön specificeras av denna styrkortsgrupp.

TORR : önskad dödlighetsfunktion (se bilaga 6), norra eller södra Sverige samt på vilken nivå funktionen ska gas.

SMTRGEN : önskad andel av träden som växer över fem cm i brh, skall återskapas i diameterklassen 0-5 cm. Reducering av den trädandel som växer över femcentimetersgränsen

specificeras också här. (Se bilaga 3).

GAL/HIST: Gallringshistorik; specificering av hur stort det ge— nomsnittliga uttaget varit vid senaste gallring före starten av period l. Dessutom måste man ange antal re— lativa år sedan föregående gallring samt den andel av det nuvarande förrådet som tagits ut i tidigare gall— ringar. Detta anges i behandlingsklassgrupper efter den ordning behandlingsklasserna fått i FAS l. GALL/EFF: Koefficienter för gallringseffektfunktionen samt urvals— effekter (se bilaga 7) och urvalseffektens avtrappnings- faktor. GOD/EFF : Reduceringsfaktor för gödslingseffekt på fastmark (se bilaga lO) och förhöjningsfaktor av löpande tillväxten vid gödsling/dikning av sumpskog (se bilaga ll).

Kommentar till gallringshistorik och gallringseffekt

Eftersom tillväxtfunktionerna är baserade på träd såväl i gall- rade som ogallrade bestånd är kännedom om senaste uttagets stor— lek och antalet år sedan ingreppet gjordes nödvändigt för att man skall kunna renodla tillväxten och avgöra hur stor del av densam— ma som egentligen är en gallringseffekt. Det totala uttaget i ti— digare gallringar behövs vid produktionskvotsberäkningar. Produk- tionskvotens förändringar över tiden ger en möjlighet att kontrol— lera beräkningsmodellen.

Teorin bakom gallringseffektfunktionen är densamma som i delbe— tänkandet. Funktionens koefficienter (a, b och c), bestäms av de specificerbara konstanterna P1, P2 och P3, vilka illustreras i figur 2. Funktionens matematiska form är:

Gallringseffekt = a -Tb -exp (—c- T) där T = tiden i år efter gallringsuttag.

Eftersom tendenser till avtrappning av urvalseffekten finns redo— visade (bilaga 7) och eftersom man kan antaga att en avtrappning av urvalseffekten verkligen sker vid successiva gallringar har en avtrappningsfaktor lagts in i modellen. Urvalseffekten kan sålunda sänkas för varje gallring med den faktor som specificeras och det är således bara vid första gallring som de på styrkortet angivna urvalseffekterna används till sitt fulla värde.

GALLRI NGSEFFEKTFUNKTIONEN

a-tb-e'Ct

F|GUR 2.

ar

2.4 Contortastyrkort

Styrkorten för contorta anger hur modellen skall handskas med con— tortabehandlingsklasser.

COM/AREAL : Contortaareal; möjlighet att öppna eller stänga bo— nitetsklasser för contortainplantering. Specificeras per bonitetsklass. På detta styrkort anges även hur stor andel av kalmarksytan i varje period som skall beskogas med contorta.

CDN/VXTNPR: Contorta växttid, normproduktion. Växttid och norm— produktion för contortaskogen anges per bonitetsklass.

2.5 övriga styrkort

Dessa styrkort kan vara av två slag. De kan antingen behövas för styrning och rubriksättning av ordinarie utskrifter eller för att åstadkomma testutskrifter med vilkas hjälp man kan kontrollera beräkningarnas gång.

PERIOD : önskad tidrymd över viken beräkningen skall löpa i an— tal lO—års perioder. BONKLASS: Antal bonitetsklasser från FAS l samt vid sumpskogsgöds— ling/dikning utpekande av sumpskogsklass. HUVUD : önskad tabellrubrik

BESLUT : Möjlighet att kontrollera hur huggning och gödsling tillgår i modellen. TEST : Möjlighet att göra kontroller av teknisk karaktär. INPLANT : Möjlighet att följa ett antal utvalda behandlingsklasser igenom modellen. SLUT : Avslutar styrkortsserien.

Styrkortet för antal bonitetsklasser kräver närmare förklaring vad avser sumpskogsgödslingen/dikningen. För att kunna simulera göds— ling och dikning i modellen måste här anges vilken bonitetsklass som är sumpskog. Vidare måste man, eftersom dessa åtgärder är av bestående natur, avge i vilken bonitetsklass den så förbättrade skogen skall läggas samt även den nya bonitetsklassens normproduk- tion.

3 FÖRTECKNING öVER TILLÄMPADE STYRPARAMETRAR I BERÄKNINGS— ALTERNATIVEN

I detta avsnitt redovisas de faktiska parametervärden, som valts för de olika alternativen. Endast alternativ l redovisas komp— lett nedan. De övriga alternativens parameteruppsättningar redo— visas endast i de fall de avviker från alternativ l.

De parametrar, vilka används för att specificera avverkningsut— tagens storlek (SLU/UTTAG och GAL/UTTAG) redovisas ej i detta avsnitt. Eftersom de är lika med avverkningsuttagets faktiska storlek framgår de där resultaten av de olika alternativen redo— visas. Dessutom redovisas ej sådana styrkort, som är nödvändiga för att modellen skall fungera tekniskt.

3.l Alternativ l FAS 2

Eftersom inplanteringsklasserna i detta alternativ är ovägda be— hövs för FAS 2 inga styrkort.

FAS 3

De för FAS 3 i detta alternativ använda parametervärden redovi— sas i tabellerna la-le. Tabellerna 2a-2b är liksom 3a uppdelade i deltabeller, där varje styrkort har sin deltabell. Parametrar— na har för varje styrkort värdena P1—Pn och redovisningen sker per område. Förtydliganden till deltabellerna finns under cessa, i övrigt hänvisas till avsnitt 2.

3.l Alternativ 2 FAS 2 I alternativ 2 används de ovägda inplanteringsklasserna fran al—

ternativ l under perioden l—3 (l970—2000), därefter använd: de vägda.

Tillväxtförändring per trädslag (Pl—P4), bonitetsklass (PG—PH) och uttagsandel av överståndare (P5) framgår av uppställningen ne— dan.

För de bonitetsklasser och områden som är aktuella för contorta har nedanstående contortaålder (P1-P6) och tillväxtförändring (P7—P12) för contortaklasser använts.

FAS 3

I tabell 2a—2b redovisas avvikelser i parametervärden gentemot alternativ l.

266 Bilaga 5 sou 1978:7 3.3 Alternativ 3

FAS 2 I alternativ 3 används de ovägda inplanteringsklasserna från al— ternativ 1 under period l—3 (l970-2000), därefter används de väg— da. Med dessa vägda inplanteringsklasser göres inga förändringar.

FAS 3

I tabell 3a redovisas avvikelser i parametervärden gentemot al— ternativ l.

BUH- VAXTTI: KALMARK TORK SMTRGEN SLL/ SLU/DH Lil KLASS RES Omrldo 1 BD'L n 5 1 BMK 5 9 6 1 AC:L 6 B 7 1 ACxK 5 B 5 1 Z:J & 9 6 1 Y 5 5 5 1 Zzlhb'l 5 & 7 1 X 5 5 5 1 UK) 5 5 5 1 sou 4 3 5 2 st 4 ) 5 2 OPXDR 4 3 5 2 DE 5 5 2 P:VN 4 5 2 FG! 4 4 3 2 KLM ) 5 2 Anna. Om relativ Alder > 11 slutavverlu "I&IBMÖB) F? osv. Tabell la SLU/FRI ca./nns cm./own» Område EU:]. 90 som 90 25 AC:L 90 20 Aka 90 25 ZIJ 90 20 Y 90 50 ZH+SI 90 20 X 90 30 on 90 ;o BCU 90 50 5? 90 30 omm 90 50 32 90 50 mu 90 50 FGH 90 30 KLH 90 50 Arun. P4 : klyv— Ann. P3 = nu uttag mäsk/ha Anm. on förrådskvot ) P1 Anm. 175-Ps utailsardel 1 respektive ningsandel Fry? = min uttag Jak/ha per bonitets- gallra analsandeln 92 osv. bonitetsklus klas!

Tabell lb

on./mu.

Uhm

pm.

Ann. p,»?e .. P5 ! guxungurrnzrunkuonan (nunna.-.nu) tag—FW: "m.m-k: p.: nnan-g

Pu. lvtrapynlnglfaktor ran- unanrukz

Tabell lc

(iu-Am 22 23 24 25 26 27 20 29 50 51

km

Ann. P » intag-man vid fönslondl [Allting (gnu-annt lv 3.11". och ogillru) ; men nlnuv. 11- sedan föreglende gun-m;, P3 . F

uuul mum-uk gallring-and.) .v munnen.

2, ?5 »— ?! uv.

GOD/EFF

Ann. ?2-r7 : ugn. gödulxnzshdor (nun-nuna”)

Tabell le

Etxrearametervarsenhalternam & _(Avxitaads Rån. al t ”

BGHIELASS FDD/FRI GOD/AREAL

25,0 zn,e 18,2 18,8 29,6 11,0 26,8 31,0 17,2 35,7 7,a 11,6

5,0 21,5

1,2

uhamåaäwwmmmmmu—m

19,0 35.2 28,4 28,2 23.3 43.3 15.4 39.5 45.7 27,5 ”& 13,7 20,3

5.7 40.1 2.4

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

0,0 0.0

7.45 4.75 4.15 5.95 5.90 1,73 2.75 5,65 1,25 4.55 1,23

2.55 5.85

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 o,o

0,0 0,0

GOD/EFF

Anm. e1-v1o : gödslingsareal fastmark

11—P2oz gbdsling/dlkningsareal sunymark

COM/AREAL con/vxTnPa

Anm. P7-P1s = araalsandel contortaplantering Anm. P1-P6 = contorta växttid (bonÅtutsklassvis)

157-P8

Tabell 2b

contorta normproduktion (bonitetsklaasvis)

Styrparametervärden,_al_tgrnativ å _(Avvikagde från alt l.)

KALMARK SLU/GRUND

om./nun

GOD/&REAL

SODU 1978:7 Bilaga 6

Beeräkning av den naturliga avgången i avverkningsberäkningarna föjr 1973 års skogsutrednings_slutbetänkande_igöte Bengtsson)

l ALLMÄNT

Vidd tillväxtberäkningen i avverkningsberäkningsmodellen måste hännsyn tas till att en viss andel av träden dör eller vindfälls vanrje år. Denna s k naturliga avgång ur det råa virkesförrådet skaattas med hjälp av särskilda avgångsfunktioner. I denna bilaga beeskrivs kortfattat hur funktionerna framställts och tillämpats i eavverkningsberäkningarna.

2 MATERIAL FÖR FUNKTIONERNA

Avggångsfunktionerna baseras på data från riksskogstaxeringens tonrrträdsinventering under åren 1973—75. Torrträdsinventeringen utggör ett moment i uppskattningen av virkesförrådet och innebär, attt man för varje inklavat dött eller vindfällt träd anger bl a avggångsorsak och år då trädet bedöms ha dött eller vindfällts. Reggistreringen omfattar träd grövre än 5 cm i brösthöjd. Tidsbe- stäämningen gör det möjligt att beräkna den årliga avgången. Det är' avgången under de tre åren närmast före resp taxeringsår som liggger till grund för funktionerna, i detta fall sålunda perioden vårren l970 våren 1975. Åren i mitten av denna period ingår med stöörre vikt, eftersom de finns med i tre eller två av de aktuella treeårsperioderna.

Matterialet från riksskogstaxeringens torrträdsinventering är det endda som finns som är representativt för hela Sveriges skogar vadd gäller uppgifter om den naturliga avgången. De största bris— terrna hos materialet är att bestämningen av avgångssäsong är sub- jekktiv och möjligen ofta behäftad med rätt stora systematiska fell, samt att avgångna träd som tagits tillvara före invente- rinngstillfället inte kommer med. En viss uppfattning om hur stor männgd torra träd och vindfällen som avverkas per år får man dock gennom stubbinventeringen. Se vidare under punkt 5. Genom att inte ta med avgång som skett före år 1970 har vi undvikit att få med

de svåra stormskadorna i södra Sverige år 1969, bortsett från eventuella fall av felaktig säsongbestämning.

3 FRAMSTÄLLNINGEN AV FUNKTIONERNA

Funktionerna har framställts genom multipel regressionsanalys

med användning av standardprogrammet SPSS, vid CDC's datacentral i Västberga. Beroende variabel i funktionerna är den årliga av— gången ur det råa virkesförrådet, uttryckt som andel av volymen.

Målet var att få avgången differentierad på tall, gran resp löv- träd, på diameterklasser, på beståndsålder och efter eventuella andra ståndorts- eller beståndsegenskaper som påverkar avgångens storlek. För att minska datorkostnaderna för regressionskörning— arna slogs det ursprungliga, provytevisa materialet ihop till klasser, för vilka den genomsnittliga årliga avgången beräknades, uttryckt som andel av virkesförrådet i resp klass. Som indelnings— grunder användes därvid norra resp södra Sverige, tre grupper av bonitetsklasser, fyra åldersklasser, fyra klasser med avseende på grundyta per hektar, tre trädslag samt fyra diameterklasser. Teoretiskt ger detta 1152 klasser, av vilka knappt lOOO innehöll träd inklavade vid stamräkningen.

Eftersom de olika klasserna har mycket varierande storlek använ— des vid regressionsberäkningarna vikter lika med kvadratroten ur virkesförrådets volym i resp klass. Av tidigare erfarenhet vet vi, att den naturliga avgången till stor del uppträder myc— ket oregelbundet (t ex vindfällning och snöbrott). Det är därför svårt att beskriva den med enkla regressionsfunktioner. Separata funktioner har tagits fram för tall, gran resp lövträd i norra resp södra Sverige, dvs för sex olika grupper. Norra Sverige innebär i detta fall Norrland och Dalarna, södra Sverige resten av landet. En multiplikativ modell provades, men visade sig spåra ur för vissa kombinationer på de oberoende variablerna. Därför valdes en additiv modell. Utöver diameter och ålder pro— vades bonitet och grundyta per hektar som oberoende variabler. Boniteten hade därvid uttryckts som den genomsnittliga "normpro— duktionen" i m3sk per ha och år.

Effekten av beståndstätheten (grundyta per ha) visade en nwcket splittrad bild, varför denna variabel ej tagits med i funktioner— na. Eftersom deh beroende variabeln utgörs av avgången uttryckt som andel av förrådet, blir dock avgångens absoluta nivå högre vid ökande beståndstäthet. Frågan om hur beståndsbehandling i form av t ex röjning och gallring påverkar avgången har ej kun- nat studeras.

4 SLUTLIGT VALDA FUNKTIONER

I de slutligt valda funktionerna ingår endast brösthöjdsdiameter och beståndsålder som oberoende variabler, med undantag för tall i södra Sverige, där också bonitet (normproduktion) ingår. Diame— ter och ålder ingår som uttryck av första eller andra graden. Funktionerna ger i ett par fall rätt höga värden på avgången för klena träd och mycket låga eller till och med negativa värden för (mycket) grova träd. Därför beslöts att sätta ett ”tak" vid en av— gång på 0,9% per år och att aldrig låta avgången vara mindre än 0,l% per år.

Som framgått ovan har funktionerna baserats på klassmedelvärden. Lägsta och högsta använda diametervärde är 7 resp 30 cm. Lägsta ingående ålder är 30 är, högsta ålder 100 år i södra Sverige och l20 år i norra Sverige. Funktionernas giltighet utanför dessa dia- meter-och åldersintervall är mycket osäker. Vid tillämpning av funktionerna för diametrar eller åldrar utanför angivna intervall måste därför de aktuella värdena ersättas med resp gränsvärde. Exempelvis måste för diametrar över 30 cm alltid användas värdet 30 cm.

Funktionerna har följande utseende:

2

2 M = a + b1D + b D + b3Å + b4Å + b N 2 5

där M är årlig avgång i volym uttryckt som andel av det råa vir— kesförrådet, a är en konstant, D brösthöjdsdiameter i cm, Å be- ståndsmedelålder och N normproduktion i m3sk/ha och år samt b

1... b5 de nedan angivna regressionskoefficienterna.

Koeff Norra Sverige

Tall Gran Löv a 0.00437 0 00390 0.0l005 b] -0.000847 —0.0006l0 -0.000843 b2 0.00002l4 0.0000160 0.0000l76 b3 0.000l04 0.000050 —0.00000174 b4 -0.0000003l7 0.00000059l b5 — — -

Koeff Södra Sverige

Tall Gran Löv a 0.00760 0.00330 0.00460 b1 —0.000430 -0.00013O -0.000200 b2 - - b3 0.000047 0.000043 0.000046 b4 - — b5 0.00048 — -

Om den konstanta termen och samtliga i en funktion ingående koef- ficienter multipliceras med l00 (decimalkommat flyttas två steg till höger) erhålls den årliga avgången uttryckt i procent av vir—

kesförrådets volym.

5 DISKUSSION AV FUNKTIONERNA OCH DEN NATURLIGA AVGÅNGENS NIVA

Som redan påpekats är det svårt att på ett enkelt sätt beskriva hur den naturliga avgången uppträder. Detta beror bl a på att oli— ka avgångsorsaker drabbar olika delar av skogen. Exempelvis sker avgång genom trängsel (konkurrens) till allra största delen bland undertryckta och behärskade träd i täta eller gruppställda bestånd, medan vindfällning huvudsakligen drabbar höga och därmed också gamla och grova träd. Många avgångsorsaker uppträder på ett mycket slumpmässigt sätt och omfattningen av vissa slag av avgång varie— rar avsevärt mellan olika år. I en mera realistisk modell borde avgången delas upp på åtminstone ett par olika grupper av orsaker. Detta har inte varit möjligt med de knappa resurser som stod till

buds i detta sammanhang, men problemet med att simulera den natur— liga avgången kommer under år 1978 att studeras mera ingående inon HUGIN—projektet,

Enl gt det använda materialet från l973-75 års taxeringar var den genomsnittliga avgången för virkesförrådet över 5 cm i brösthöjd följande, uttryckt som årlig avgång i volym i procent av förrådet.

Tall Gran Löv Norra Sverige 0.l8 0.37 0.64 Södra Sverige 0.26 0.33 0.33

Ovan har nämnts att avgångna träd som tagits tillvara före inven— teringstillfället inte ingår i materialet som ligger till grund för funktionerna, Enligt stubbinventeringen avverkades under pe- rioden l972/73 — 1975/76 i genomsnitt per år 4,l milj m3sk torra träd och vindfällen, ungefär lika fördelade på dessa två katego- rier av träd. Mycket talar för att denna skattning ligger i un— derkant. Det är rimligt att anta att åtminstone en miljon m3sk

per år, troligen mer, av dessa fyra miljoner utgjordes av träd avgångna under treårs—perioden närmast före resp taxeringsår. Tillvaratagna brutna träd särregistreras ej vid stubbinventering- en, om de vid taxeringstillfället fortfarande är råa. Den totala naturliga avgången under den period som funktionerna baseras på bedöms därför ha varit minst l5 a 30 procent högre än vad funk-

tionerna och ovanstående uppställning visar.

Storleken av den naturliga avgången beror i hög grad av frekvensen och omfattningen av svårare skadetillfällen. Vindfällning och brott genom vind eller snö svarade för 55 procent av avgången en— ligt l973 och 1974 års torrträdsinventering. För inventeringen åren I971 och l972 var denna andel ännu högre, cirka 70 procent. Avgången genom trängsel däremot utgjorde ca 5 procent av den av— gångna volymen, möjligen en viss underskattning.

Avgångens omfattning och struktur beror givetvis också i hög grad på skogens sammansättning liksom på skogsskötseln och graden av skogshygien. Frågan huruvida de här framställda funktionerna kan

väntas ge en rimlig skattning av den framtida naturliga avgången skall något diskuteras.

Vad gäller skadefrekvensen är det en allmän uppfattning att fle— ra slag av skador varit mera omfattande under senare delen av 1960-talet och början av l970—talet än under de närmast föregåen— de årtiondena. Data från riksskogstaxeringens torrträdsinvente— ring föreligger nu från sex taxeringsår, nämligen l97l—76. Om

man i l97l och 1972 års material gör en skälig reduktion för de extremt omfattande stormskadorna år 1969, visar det sig att av— gången varit ungefär lika stor enligt materialen från dessa sex olika är. En antydan finns till att det här använda materialet från l973-75 års taxeringar, avseende avgång under perioden l970— 75, visar en något högre avgång än genomsnittet för de sex åren.

Förutsatt att funktionerna ger en någorlunda riktig beskrivning

av avgången som genomsnitt för längre tidsperioder för olika träd- slag, diameterklasser och åldersklasser, kommer storleken av den beräknade framtida avgången att automatiskt anpassas till skogens förändrade sammansättning i dessa avseenden. Om skogsskötseln i framtiden kommer att avsevärt avvika från den som tillämpats un— der de senaste årtiondena, blir funktionernas giltighet själv— fallet mera osäker. I den skötsel som tillämpas idag och bedöms bli tillämpad under den närmaste framtiden finns olika drag som verkar i både höjande och sänkande riktning på avgångens storlek.

6 FUNKTIONERNAS TILLÄMPNING I AVVERKNINGSBERÄKNINGARNA

I de avverkningsberäkningar som redovisas i utredningens slutbe— tänkande har använts de sex ovan redovisade avgångsfunktionerna. Avgångens nivå har dock justerats ned genom att de med funktioner- na beräknade värdena sänkts med 40% i norra och 25% i södra Sve- rige. Skälet härtill är att man ansett avgången vara för hög för att svara mot ett framtida genomsnitt.

För beräkningsalternativ l erhölls följande naturliga avgång i de olika områdena uttryckt i procent av bruttotillväxten under resp period:

Område Period l 2 3 4 5 6 7 8 9 10

_:bwm—a oomooooo oomooooo 000—1qu XIOSXICWkO NOSXIONRO OSOixJUiOO (maximxi 0300me maxicnxi xiOaOOU'IOO

På annat ställe i betänkandet redovisas några känslighetsanalyser som visar hur olika antaganden om nivån på den naturliga avgången påverkar skogens framtida utveckling i beräkningarna.

Det bör påpekas, att en viss mängd av den med (de nedjusterade) funktionerna beräknade naturliga avgången tillgodogörs i beräk- ningarna i form av tänkt avverkning av torrträd och vindfällen.

lll ;. ,, I ”, | I | ||| ' , ,, , '- '. |.|',',r _ .,,_.-. ,, ' ' i' ' ., .. rm... ., _ I ' .',I . , ' |. |. ,, _ , ,,, |- |, "||""'.' _ |.. ", | , D ,_|, | _, |' ' ' |"'" " " " |" ,'|'..: | . ,| . . ,,', ,.'."' ... - , . , ,,.,,.,., T" ,. || ,| | -' F , | , |, - | . IH | ' _l,|l| ,. _. ,,_I ,, ' " ""-"|"' . ".. ' ' . ". ' ' " _ "' =.." "|. .'.'... "..'. .'..-".I. ! _ ' " ""-" " " ' '-.'| ", .. . | | , ,|, '.!.) |" . ,,| '|'! .'I'"" , || _, |”,,_ ',"',I ,_ ,_,. | ,, '| , |||, ' ' I P - . _ ,, ' ' ' ' " 'i' '. .".'.' —-..' | ' ..|.'_ _ 'i'.| " || ."" .. -', ',,I__, ,,,-

. _ ,, , ,, .' _. __ ,, , " '..._. "'",..'" ',,__ ,,..1',','_-.-| ." .. , .' | ,"', ' " .' ' ,_'|"'..,'" '..'—"'i!" 'l"" '

_ .. ,. ,, _,.__,|' |._ . . . _| . .. ,. , ._._ .. ,,.,,..- ' ,, ,. ,,'I' I,. .,- . '_ "'"".A' ,, ". ..-_",,"I' ., '.'.'I' ._ ,, .. . ., , .. . |.,,. . , , - ,-,,, | , "... .. ' . _ _, |, ,. . , ||: "'|' , ,, ',..I 4. '| , .,l, ' ||| "'|' |.| . .- .. ' '..'" |".|"' ..- '. '" ".'r .",' n,," - ' ',, | ,_ || " |I " ||| ' , ||" ”|_ . " "' ' . , _ .. .,,-,, ..|... . , ,,,. , . ', ' _ , _ ,, _ nu |'- . . .. , . .,, ,, ...-| . _._' ' '| , .. . ”.,-'.' '.'. ..._-_""" ;,...,,'- '.'; ' "| ' ,- '- -, ' ', .,'"-'_,,.'1' " " ) "" " . "..|: ,; ' ' .. .. . ,, , . ,, . . ,,. _, , ...'_ -__. ,,_,,',, ....,|.. ,, _,',» _ _ ' .. ,. _, .5 _.,,,_.. ,.... , __ , , , , ', - , - :: "'l , . :|.|'.. 'i' _, ' ' . '|'.'|1'. ','|,-, .- ""If-', '.".-. " '.) ' ,, . " ", , ,,. ." ,,l, .. ,|'|||i'|' -.- .| . .. "' .Iuåå , - . :' | - ' |... , ' .'..—,, ::,,, .- . , .,.". . '.' ' ,'i|.. r.". .. "," , ,. ' " ' , | , ' . ||.|, |, | .-. ,. E. , .. = F . . _,_|| ' ||| | ' ,, _, _, . . ,,,. :.,,"l,_ ,, | ,'. | .. . _'| ,, .H.." _'-,.,,"' ." "L.-" '#' "" . "E'" " ' ' ""'ll'r' - , , .. _; ' , .. ' il "- -.| ' ' .. "" ', .,m ",,, ' ' :. ',", ' "" ".F,""..,"' .'" ' P..-'!" " .." ..'- . . ,,. .. ' - ' -' ' ". ' -- ' '.'—. - .. . '.'... "|: ' "|.|". . _ . ' , .. , , , ,._. ,,_,,,. , . ._ ,,, ..| .. ,,.,',-....._ _..lfl',',, .; _-|:_l. ,,,.HJ- '..'". . . , |_| "||.., , .. .. ,I._ " H ' | I lr '.. 'I | | * ' "' II"| ' ' 'I-I 1.- , . .- ,_| .,. ,,'1, ,, ','"' ','_,ll " ' " . .. . .," , -, ._.',,'-_.._..",' ' ,' , : . ' .. ”- .' '" ,",' ' '. ' '- |. ' .' . '" .".'-'l #3..." - . . .. '| ', '| " - __ _ , , __ "'.' , , ...-'. |" ', '..' ' -..|- = . _ _ '. ' _ '- ., _ ....,'.-_..__,. _ ..'.g.|-' ”'_'..,' ",-'.|, " - _..' . . ": ' * .' | . | . '

Bilaga 7 Gaillringens urvalseffekt (Sven Westerling) l URVALSEFFEKT BERÄKNAD MED HJÄLP AV RIKSSKOGSTAXERINGENS

PROVSTÄMPLINGAR

Urnvalseffekten anger hur stor det kvarvarande beståndets avsatta realativa tillväxt är i förhållande till den avsatta relativa till- väixten i det orörda beståndet före gallring.

Innnan metoden för beräkning av urvalseffekten i riksskogstaxe— rirngens provträdsmaterial närmare behandlas skall en sammanfatt— nirng av instruktionen för riksskogstaxeringens provstämpling läm— naas (se Riksskogstaxeringens instruktion l970).

Prrovsträmplingen avser att ge en uppfattning om virkesuttagets stcorlek vid en bedömd rationell skogsskötsel. Det stämplingsför- sleag som förrättningsmannen utför på varje yta skall utmärka den avvverkning som han finner önskvärd, med hänsyn också till kring- ligggande bestånd. Därvid tas endast sådana områden med i bedöm- nirngen som kan överblickas från ytan. Varje yta skall behandlas mecd avsikt att göra det bästa möjliga av den rådande skogliga siituationen. Stämpligen skall dock både ta hänsyn till önskemål om| ett ekonomiskt utbyte av åtgärden och att skapa ett högt ka- piitalvärde i det kvarvarande beståndet.

l.ll Beräkningsmetod

Ettt datorprogram tabulerar stämplade och ostämplade träd samt derras totaler vad gäller volym, volymtillväxt, diameter och dia— mettertillväxt. Medelvärden av dessa parametrar skrivs ut uppde— lacde på huggningsklass, trädslag och diameterklass. Programmet skrriver också ut en summatabell för samtliga trädslag. Till sist räkknar programmet fram tre kvoter per diameterklass och trädslag.

l. Gallringsuttaget kvoten mellan volymen stämplade träd

och volymen hos samtliga träd före ingrepp. 2. Relativ tillväxtkvot (volym)

ll

kvoten mellan den relativa volymtill-

växten hos ostämplade träd och den

relativa volymtillväxten hos samtliga

träd före ingrepp.

3. Relativ tillväxtkvot (diameter) kvoten mellan den relativa diameter— tillväxten hos ostämplade träd och den relativa diametertillväxten hos samtliga träd före ingrepp.

Eftersom 2 och 3 är starkt korrelerade kommer i fortsättningen endast en tillväxtkvot att redovisas baserad på volym.

För att kontrollera om tillväxtkvoten varierar under beståndets livstid gjordes den ovan nämnda uppdelningen på huggningsklasser Att göra indelningen efter åldersklasser övervägdes, men skulle kräva samtidig uppdelning på bonitetsklasser. De huggningsklasser, som bedömdes som intressanta var huggningsklasserna C 1, C 2, D l och D 2, eftersom gallring är aktuell i dessa bestånd. Huggnings— klass D 2 redovisas ej eftersom antalet träd där är litet.

Relativa tillväxtkvoten är vanligen ett tal mellan l.0 och l.20. För att erhålla urvalseffekten för det gallringsuttag som genere— rat tillväxtkvoten måste kvoten minskas med 1.0. Den maximala urvalseffekten i beståndet är under antagande om direkt propor— tionalitet:

lOO » aktuell urvalseffekt aktuell gallringsprocent

Max urvalseffekt =

1.2 Resultat

Resultaten av beräkningen på riksskogstaxeringens material fram- går av figurerna la lc där urvalseffekten per trädslag och huggningsklass sätts som beroende variabel till gallringsuttaget

SOU 1978:7 i procent. Figurerna är konstruerade på följande sätt.

Totala urvalseffekten har beräknats för samtliga l6 beräknings— områden. Dessa värden har sedan plottats i figurerna la - lc.Ef— ter plottning har man låtit de punkter, vilka legat ytterst i respektive punktsvärm generera en yta. I figurerna har även den linje lagts in efter vilken urvalseffekten för olika gallrings— uttag beräknas i FAS 3.

2 Urvalseffekt beräknad med hjälp av skogshögskolans fasta försöksytor ________________________________________________________

Ur materialet av fasta försöksytor valdes subjektivt ett antal parceller. Härvid eftersträvades att få de faktorer företrädda, vilka kunde förutsättas ha inverkan på urvalseffekten (t ex gall— rinsuttagets storlek, beståndsåldern eller vilken gallring det rör sig om under omloppstiden). I materialet är endast tall och gran representerade.

2.l Beräkningsmetod

Diametertillväxter mellan två revisionstillfällen har beräknats med hjälp av uppgifter om diametrarna. Detta material sorterades sedan på vid den senare tidpunkten kvarvarande och utgallrade träd. Materialet ordnades också diameterklassvis. Eftersom detta material saknar huggningsklassbestämning har en gruppering istäl— let skett efter hur många gallringar beståndet varit utsatt för, enligt nedan.

l—2 gallringar 3—4 gallringar 5—7 gallringar.

Därefter framräknades gallringsuttag och relativa tillväxtkvoter provytevis samt totalt för alla diametrar. Steget mellan relativ tillväxtkvot och urvalseffekt framgår av avsnitt l.l.

De kvoter som här beräknats är baserade på diametertillväxt, men som påpekats i avsnitt l.l är volym- och diametertillväxt starkt

korrelerade, och sålunda även kvoterna.

2.2 Resultat

Resultatet av beräkningarna framgår av figurerna 2a 2b. Dessa figurer är konstruerade på samma sätt som figurerna la lc.

3 KOMMENTARER OCH TILLÄMPNING I FAS 3

Vid jämförelse mellan resultaten i figurerna l och 2 framgår att överensstämmelsen mellan dessa är stor. Vidare framgår att sprid— ningen i urvalseffekt är tämligen stor vid ett visst gallringsut— tag. Spridningen är dock lätt att överskatta med den presenta— tionsform som valts, eftersom enstaka avvikare drastiskt kan för— stora ytorna i figurerna. Dessutom finns tendenser i materialet till att urvalseffekten skulle minska vid upprepade gallringsin—

QVEPP-

Vid tillämpningen av dessa resultat i FAS 3 används den maximala urvalseffekten såsom den beräknas i avsnitt l.l och vars storlek framgår av figurerna l och 2. Vid tillämpning i ett visst fall kan man sedan bestämma hur stor del av den maximala urvalseffek— ten man bör kunna räkna med. Skäl för nedjustering utgör exempel— vis förekomsten av stickvägar (som innebär partiell kalhuggning) samt schablonmässigt utförda gallringar med hänsyn till urvalet av träd.

Figur la. Urvalseffekt beräknad på Riksskogstaxeringens provstämplingar

Urvals— TALL effekt W % c1 lllllllllll cz [:l 01 0,30—

0,20]

0,101

_r——r——y———r—r_1——r'——f_'——l 20 1.0 60 80 100

Gallringsuttag %

Figur lb. Urvalseffekt beräknad på Riksskogstaxeringens provstämplingar

Urvals— GRAN effekt 0140 % m [llllllllll C 2 [I] 01 0.30 _.O' FAS 3 en".... .'..... 0,20 »", _,', 0,10 0,0 —0,10 r | —r _F' ' 20 1.0 60 80 100

Gallringsuttag %

Figur lc. Urvalseffekt beräknad på Riksskogstaxeringens provstämplingar

Urvals— LÖV effekt

0'1'0 % c 1

0.30

0,20

0,10

—0,10

20 40 60 80 100 Gallringsuttag %

Figur 2a. Urvalseffekt beräknad på skogshögskolans fasta

ÄÖLSQkEYEOZ _ _ _ _ Urvals— TALL effekt 040 % 1—2 gallringar [MED] 3—1. gallringar 0301 FAS 3 0,20 4 ...”,.» 0.101 00 L" — 0,10 -l ' r—I——f_—1 _ ?0 # 20 r— 50 00 100

Gallringsuttag %

Figur 2b. Urvalseffekt beräknad på skogshögskolans fasta

försökåytor _ _ _ _ _ _ _ _ _ Urvals— GRAN effekt 0,40- % l-2901lringar mmm] 3—Lgollringor 5—7gollringor 0,30 f.. f.../., 0,20 * ”cc"—..... uf...” f,. .» .',...” 0,10 _ " 253535? ""in , illlll | 0.0 v" —0,lO L '_|— Y_ ' '—__ T— ' —_—T—_f_1 20 LO 60 80 100

Gallringsuttag %

Bilaga 8

Inolanterinusskooens beskaffenhet (Christer Wiking)

l BERÄKNINGSALTERNATIV l

Beräkningsalternativ l avser att uppskatta den högsta möjliga långsiktiga avverkningsnivån efter l980 bl a under förutsättning- en att nyanlagda bestånd blir av samma kvalitet som motsvarar da- gens genomsnittliga ungskogar i åldern 20-40 år eller i vissa fall 20—60 år. Bakgrunden till de tillämpade åldersintervallen har framgått av avsnitt 5.2. Huvudprincipen när det gäller att precisera kvaliteten på den framtida skogen är även för övriga alternativ att utgå från dagens genomsnittstillstånd.

Utifrån dessa tillstånd diskuteras vilka relativa förändringar som borde kunna åstadkommas exempelvis genom ökad andel skogsod- ling, förädlat frö etc.

De åliersintervall som valts för att representera genomsnittlig inplaiteringsskog framgår av tabell l.l. Av tabell l.l framgår också den areal som varje inplanteringsbestånd representerar grun- dat på riksskogstaxeringen 1968 l972. I vissa fall, bl a Y-län BON l-3, har klassens åldersintervall gjorts större än som annars vore motiverat för att få tillräckligt antal ytor för att möjlig— göra 'vägning" (se kap 2.2) i beräkningsalternativ 2 och 3 (se avsnitt 2 och 3 i denna bilaga).

Inplanteringsklassernas beskaffenhet redovisas utförligt i tabell l.2 och i sammandrag i tabell ll i huvudbilagan.

Några egenskaper hos inplanteringsklasserna finns redovisade i figurerna l.l och l.2 samt i figur 6 i huvudbilagan. Dessa ta- beller och figurer ger en översiktlig uppfattning om ungskogens beskaffenhet i medeltal enligt 1968 - l972 års riksskogstaxering, och v sar alltså också hur inplanteringsskogen i beräkningsalter- nativ l är beskaffad. Några kommentarer kan behöva göras.

Figur l.l: Slutenheten: Generellt är att Slutenheten sjunker på

Figur l.2:

sämre boniteter men att den är relativt hög i sumpsko- gen. Slutenheten varierar i allmänhet inom intervallet 0.6—0.8. På dåliga boniteter går Slutenheten ned mot 0.5.

Barrstammantal/ha: Figuren är uppställd så att inplan— teringsklasser på samma bonitet och vegetationstyp

är ställda vid sidan av varandra. Man bör observera

de stora skillnader som kan förekomma mellan närbeläg- na områden i samma ålder, speciellt gäller detta för sämre marker. Jämför t ex 0P:DR med ST i BON 4—8 och SUMP samt X och Y i alla boniteter.

Om man förutsätter att antalet barrstammar/ha över 5 cm i bröst-

höjdsdiameter skall svara mot antalet erforderliga huvudstammar

i framtiden måste det ske en ytterligare inväxning på 50—l00% för

att skogsvårdslagens krav på produktionsförband (före första gall— ring) för kulturer skall uppnås.

När det gäller volymandelen lövskog framgår denna av sista kolum—

nen i tabell l.2, men finns också redovisad i figur 6 i huvud—

bilagan. Man bör observera tendensen till mycket hög volymandel lövskog på de bästa boniteterna bl a i områdena n:o, BCU, ST

och 0P:DR.

Tabell 1.1. Å1dersinterva11 och arealrepresentation för inplanterings— klasserna i eamtlistberåkningealternayx ________

___—___—

Beräk— Inplan— Å1ders— Areal- Beräk- Inplan— Ålders- Areal— nings— terings— inter- represen— nings- terings- inter— represen— område k1ass vall tation område klass vall tation (1000 ha) (1000 ha) ____________________________________________________.___________.______.____ BDL BON 1—5 2l—6O 22 Z:HSI BON 1-5 21—60 14 BON 6—8 41—60 26 BON 6—8 21-60 10 KRLI 41-60 27 TORR 21—60 30 LAV 41-60 41 SUMP 21-60 10 SUMP 41—60 19 OSO 21—60 4 050 41—60 49 Nzö BON 1—3 21—40 27 BDK BON 1-4 21-60 35 BON 4 21—40 23 BON 5 21-60 65 BON 5—8 21-40 16 BON 6—8 41—60 42 TORR 21—40 13 TORR 41-60 37 SUMP 21—40 3 SUMP 41-60 62 BCU BON 1—2 21—40 17 ACL BON 1—5 21-60 59 BON 3 21—40 47 BON 6-8 41—60 26 BON 4—8 21-40 51 KRLI 41—60 18 SUMP 21—40 2 LAV 41—60 20 SUMP 41—60 29 ST BON 1-2 21-40 47 050 41-60 7 BON 3 21—40 58 BON 4—8 21—40 43 ACK BON 1-4 21—60 53 SUMP 21—40 12 BON 5 21—60 94 BON 6—8 41-60 22 0P:DR BON 1-2 21—30 10 TORR 41—60 24 BON 3 21—40 37 SUMP 41—60 33 BON 4-8 21-40 23 SUMP 21—40 6 Z:J BON 1—4 21—60 40 BON 5 21—60 48 DE BON 1—2 21—30 11 BON 6—8 21-60 25 BON 3 21-40 50 TORR 21-60 12 BON 4—8 21-40 28 SUMP 21—60 25 050 21—60 8 P:VN BON 1-2 21-30 13 BON 3 21-40 33 Y BON 1—3 21-60 43 BON 4-8 21—40 19 BON 4 21-40 21 SUMP 21-40 17 BON 5—8 21—40 29 TORR 21—40 16 FGH BON 1—2 21-30 26 SUMP 21-40 10 BON 3 21-40 120 BON 4—8 21-40 57 X BON 1—3 21-40 36 SUMP 21-40 23 BON 4 21—40 41 BON 5—8 21—40 19 KLM BON 1—2 21—30 18 TORR 21—40 9 BON 3-8 21—40 32 SUMP 21—40 7 ÄDELT 21-40 11

Tabell 1.2. Inplanterinqsklassernas beskaffenhet i de tre beräkningsglteinativgn

Beräkningsområde: BDL

____________________________________——_——————————————— Inplanterings— Slut- Trädslagssanmansättningl/ Total- Barrstamar Till— Norm— Total Trädslagsblandn k1ass enhet %av area1 volym 0+cm/ha 5+cm/ha växt produk- ålder %av volymen Tall- Gran— B'arr- Lov- m3sk/ha m3sk/ha tion Ta11 Gran Löv skog skog skog skog år m3sk/ha år

_____________________________.__————————_—

Alt 1 0.62 44.7 3.3 29.7 22.3 57 1198 616 1.7 2.7 47 54 25 21 Bon 1—5 " 2 0.65 55.0 10.0 20.0 15.0 57 1292 678 1.7 2.7 47 59 23 18 " 3 0.57 40.0 2.0 25.0 33.0 52 1034 529 1.6 2.7 47 45 27 28 Alt 1 0.57 44.7 5.6 29.0 20.7 32 1295 590 1.2 1.4 49 55 23 23 Bon 6—8 " 2 0.60 60.0 15.0 15.0 10.0 35 1629 723 1.4 1.4 49 59 24 17 " 3 0.52 40.0 2.0 25.0 33.0 31 940 466 1.0 1.4 49 53 18 29 Alt 1 0.47 45.9 0.0 26.6 27.5 35 996 500 1.2 1.7 51 63 15 22 KRLI " 2 0.54 70.0 0.0 15.0 15.0 36 949 479 1.2 1.7 51 72 9 19 " 3 0.42 40.0 0.0 20.0 40.0 34 991 479 1.3 1.7 51 61 14 25 Alt 1 0.54 93.0 0.0 0.0 7.0 32 1065 573 1.4 1.6 51 95 1 4 LAV " 2 0.54 95.0 0.0 0.0 5.0 32 1075 582 1.5 1.6 51 95 l 4 " 3 0.49 90.0 0.0 0.0 10.0 30 953 505 1.3 1.6 51 94 1 5 Alt 1 0.66 52.1 6.3 23.7 17.9 15 1444 400 0.3 0.8 50 49 34 17 SUMP " 2 0.66 55.0 10.0 20.0 15.0 15 1456 414 0.4 0.8 50 49 35 16 " 3 0.61 45.0 3.0 20.0 32.0 16 1173 324 0.3 0.8 50 48 30 23 Alt 1 0.58 25.6 0.0 1.7 72.7 35 620 304 0.8 1.1 52 54 11 35 OSO " 2 0.58 28.0 0.0 2.0 70.0 35 644 317 0.9 l._1 52 56 11 33 " 3 0.53 20.0 0.0 1.0 79.0 34 563 272 0.8 1.1 52 51 12 37

___—W

17 Minst 7/10 av grundytan är tall, gran eller barr. För lövskog skall minst 4/10 av grundytan vara löv.

Tabell 1.2. lnglgnteriggåklaåsergaå be_sk_affe_nhet i_de trs berä_kn_ings_alternativen (forts) Beräkningsområde: BDK

%

Inplanterings- Slut- Trädslagssamansättninql/ Total- Barrstarrmar Till- Norm— Tota1 Trädslagsblandn klass enhet % av areal volym 0+cm/ha 5+cm/ha växt produk- ålder % av volymen Tall- Gran- B'arr- Löv— m3sk/ha m3sk/ha tion Ta11 Gran Löv skog skog skog skog år m3sk/ha år

% Alt 1 0.69 31.3 6.2 16.1 46.4 89 1285 726 4.3 4.0 47 47 18 34 Bon 1-4 " 2 0.73 45.0 10.0 20.0 25.0 102 1648 956 4.8 4.0 47 59 19 22 " 3 0.64 25.0 4.0 10.0 61.0 77 979 543 3.9 4.0 47 37 17 46 Alt 1 0.67 34.8 3.4 17.4 44.4 59 1861 741 2.7 2.8 47 37 20 43 Bon 5 " 2 0.71 50.0 5.0 25.0 20.0 57 2166 863 2.7 2.8 47 52 18 31 " 3 0.62 28.0 4.0 10.0 58.0 57 1609 657 2.6 2.8 47 29 22 49 Alt 1 0.57 41.9 3.5 18.5 36.1 38 1731 696 1.5 1.6 50 46 23 32 Bon 6-8 " 2 0.60 52.0 5.0 27.0 16.0 39 1924 779 1.6 1.6 50 51 26 23 " 3 0.52 35.0 2.0 15.0 48.0 36 1500 612 1.5 1.6 50 44 21 35 Alt 1 0.55 74.9 1.8 11.7 11.6 44 1294 709 1.6 2.0 51 87 6 8 TORR " 2 0.60 77.0 2.0 11.0 10.0 45 1407 806 1.7 2.0 51 89 5 6 1

" 3 0.50 60.0 1.0 10.0 29.0 43 1217 608 . 2.0 51 81 7 12 M

6

Altl 0.66 38.0 4.5 8.8 48.7 40 1804 496 .3 1.4 50 33 12 55 3 3 SUMP " 2 0.67 44.0 6.0 12.0 38.0 39 1902 533 1.4 50 37 _12 51

" 3 0.61 30.0 3.0 5.0 62.0 38 1543 442 1. 1.4 50 31 12 57 ___—___—

17 Minst 7/10 av grundytan är tall, gran e11er barr. För 1övskog ska11 minst 4/10 av grundytan vara 1öv.

Tabell 1.2. lnglgntegiggåklagsgrga5_geåkgffeghgt_i_dg trg_beräkningsglterngtivgn (forts)

Beräkningsområde: ACL MM Inplanterings- Slut- Trädslagssammansättning1/ Total- Barrstammar Ti11- Norm— Tota1 Trädslagsblandn k1ass enhet % av area1 volym 0+cm/ha 5+cm/ha växt produk- å1der % av volymen Tall- Gran- Bärr- Löv- m3sk/ha m3sk/ha tion Ta11 Gran Löv skog skog skog skog år m3sk/ha år

W

A1t1 0.66 42.0 17.4 7.1 33.5 58 1370 715 2.5 3.0 46 41 29 29 Bon1-5 " 2 0.70 50.0 20.015.0 15.0 56 1465 774 2.5 3.0 46 46 28 27 " 3 0.61 29.0 8.0 3.0 60.0 61 1176 618 2.4 3.0 46 35 33 32 A1t1 0.50 12.3 20.1 22.5 45.1 36 1220 600 1.3 1.4 50 26 42 32 Bon 6-8 " 2 0.57 20.0 37.0 23.0 20.0 38 1527 782 1.5 1.4 50 33 42 24 " 3 0.45 8.0 14.0 18.0 60.0 35 1025 489 1.2 1.4 50 20 43 36 A1t1 0.58 72.4 7.9 3.9 15.8 44 1437 874 2.1 2.1 51 81 7 KRLI " 2 0.58 72.0 8.0 4.0 16.0 44 1443 880 2.1 2.1 51 81 7 12 " 3 0.53 71.0 5.0 3.0 21.0 40 1323 746 1.9 2.1 51 75 8 A1t1 0.63 96.4 0.0 3.0 0.0 27 1487 885 1.5 2.1 50 97 2 1 LAV " 2 0.63 97.0 0.0 3.0 0.0 27 1495 890 1.5 2.1 50 97 2 " 3 0.58 96.0 0.0 4.0 0.0 26 1395 822 1.3 2.1 50 97 2 1 A1t1 0.53 14.2 13.811.9 60.1 33 1333 561 1.2 1.2 50 22 37 41 SUMP " 2 0.55 15.0 15.015.0 55.0 35 1411 601 1.2 1.2 50 24 37 39 " 3 0.48 7.0 7.0 5.0 81.0 29 1102 433 1.1 1.2 50 14 39 47 A1t1 0.41 19.3 2.910.0 67.8 54 372 231 1.3 1.4 52 21 37 42 050 " 2 0.46 23.0 5.0 12.0 60.0 61 436 269 1.5 1.4 52 23 32 44

" 3 0.36 8.0 1.0 5.0 86.0 48 280 186 1.2 1.4 52 10 48 42

___—__—_________—_———_——————__————

17 Minst 7/10 av grundytan är tall, gran eller barr. För lövskog skall minst 4/10 av grundytan vara löv.

Tabell 1.2. Inplanteringsklassernas beskaffenhet i de tre beräkningsalternativen (forts)

W

Inplanterings- Slut- Trädslagssanmansättningl/ Total— Barrstamar Ti11- Norm- Tota1 Trädslagsblandn k1ass enhet % av area1 volym 0+cm/ha 5+cm/ha växt produk- å1der % av volymen Tall- Gran- Barr- Löv— m3sk/ha m3sk/ha tion Ta11 Gran Löv skog skog skog skog år m3sk/ha år

%

A1t1 0.70 17.4 15.6 27.4 39.6 94 1926 1000 4.6 4.0 49 31 37 31 Bon 1-4 " 2 0.71 35.0 30.0 15.0 20.0 96 2346 1157 4.6 4.0 49 38 43 19 " 3 0.65 10.0 10.0 25.0 55.0 84 1377 804 4.4 4.0 49 29 31 40 A1t1 0.66 30.1 12.4 24.0 33.5 55 1745 870 2.9 2.8 47 44 29 27 Bon 5 " 2 0.69 45.0 25.0 10.0 20.0 57 1871 951 3.0 2.8 47 47 30 23 " 3 0.61 20.0 8.0 20.0 52.0 53 1519 777 2.8 2.8 47 38 30 32 Alt 1 0.56 32.2 8.7 24.3 34.8 42 1877 778 1.5 1.7 50 51 21 28 Bon 6-8 " 2 0.58 55.0 10.0 15.0 20.0 45 2115 868 1.7 1.7 50 64 16 19 " 3 0.51 30.0 5.0 20.0 45.0 38 1601 672 1.4 1.7 50 44 19 37 A1t1 0.59 60.3 0.0 20.7 19.0 41 1652 896 2.1 2.4 50 76 12 12 TORR " 2 0.59 80.0 0.0 10.0 10.0 38 1651 955 2.0 2.4 50 84 8 8 " 3 0.54 45.0 0.0 15.0 40.0 41 1509 714 2.0 2.4 50 66 11 23 A1t1 0.62 34.5 5.1 15.6 44.9 40 1901 722 1.3 1.9 50 42 23 35 SUMP " 2 0.62 45.0 20.0 15.0 20.0 33 1919 715 1.1 1.9 50 45 24 31

" 3 0.57 22.0 2.0 10.0 66.0 41 1583 650 1.3 1.9 50 38 122 40 %

17 Minst 7/10 av grundytan är tall, gran eller barr. För 1övskog ska11 minst 4/10 av grundytan vara löv.

Tabell 1.2. lnglgnteriggåklaåsgrgaå beåkgfjeghgtjje trg beläknlngsglteingtivgn (forts)

Beräkningsområde: Z:J __________________________________________________ Inplanterings— Slut- Trädslagssarrmansättning” Total- Barrstammar Till- Norm- Tota1 Trädslagsblandn klass enhet % av area1 volym 0+cm/ha 5+cm/ha växt produk- å1der % av volymen Tall- Gran- Bärr— Löv- m3sk/ha m3sk/ha tion Ta11 Gran Löv skog skog skog skog år m3sk/ha år

___—"___”

A1t1 0.68 15.8 38.8 14.7 30.7 92 2176 1052 4.1 4.4 47 29 51 20 Bon 1-4 " 2 0.68 20.0 40.0 20.0 20.0 95 2224 1098 4.2 4.4 47 34 50 17 " 3 0.63 13.0 36.0 13.0 38.0 84 1876 915 3.8 4.4 47 24 52 24 A1t1 0.60 15.1 28.4 20.5 36.0 54 1995 748 2.3 2.9 43 27 55 18 Bon 5 " 2 0.65 40.0 25.0 15.0 20.0 56 2283 855 2.5 2.9 43 43 45 12 " 3 0.55 13.0 26.0 18.0 43.0 46 1663 640 2.0 2.9 43 21 58 20 A1t1 0.61 14.2 19.9 15.1 50.7 41 1605 652 1.4 1.8 47 25 39 36 Bon 6-8 " 2 0.65 38.0 20.0 15.0 27.0 50 1812 797 1.8 1.8 47 29 43 27 " 3 0.56 10.0 15.0 10.0 65.0 37 1419 546 1.3 1.8 47 24 34 43 A1t1 0.61 67.0 0.0 20.6 12.4 42 2034 573 1.3 2.6 40 85 11 3 TORR " 2 0.61 70.0 0.0 20.0 10.0 43 2004 578 1.4 2.6 40 86 11 3 " 3 0.56 70.0 0.0 18.0 12.0 41 1825 556 1.3 2.6 40 85 11 4 A1t1 0.66 9.6 12.2 4.6 73.5 41 1564 477 1.4 1.7 46 15 48 37 SUMP " 2 0.68 10.0 30.0 20.0 40.0 39 1471 458 1.4 1.7 46 23 48 30 " 3 0.61 5.0 10.0 5.0 80.0 39 1373 433 1.3 1.7 46 11 '48 41

______________________________________——————————

A1t1 0.69 13.7 20.7 0.0 65.6 35 1044 421 1.4 2.1 43 24 33 44

050 " 2 0.69 15.0 22.0 0.0 63.0 36 1056 433 1.5 2.1 43 25 33 43 " 3 0.64 11.0 17.0 0.0 72.0 36 1010 409 1.4 2.1 43 20 34 47

17 Minst 7/10 av grundytan är tall, gran e11er barr. För 1övskog ska11 minst 4/10 av grundytan vara 1öv.

Tabell 1.2. Inglangeiingåkalssernas beskgffenhgt i de tre begäkningsalternativgn (forts)

Beräkningsområde12H + Sl

Inplanterings- Slut- Trädslagssamansättningl/ Total- Barrstamar Ti11- Norm— Tota1 Trädslagsblandn

k1ass enhet %av area1 , volym 0+cm/ha 5+cm/ha växt produk- ålder %av volymen Ta11-Gran- Barr- Löv- m3sk/ha m3sk/ha tion Ta11 Gran Löv

skog skog skog skog år m3sk/ha år

än

A1t1 0.67 29.6 17.3 26.3 26.8 84 1900 881 2.9 3.4 47 45 32 22

Bon 1-5 " 2 0.69 40.0 30.0 15.0 15.0 86 2184 947 2.9 3.4 47 49 35 16 " 3 0.62 26.0 14.0 22.0 38.0 79 1408 793 2.7 3.4 47 43 29 28 A1t1 0.59 31.0 7.6 22.3 39.1 38 1419 574 1.0 1.8 46 64 12 24 Bon 6-8 " 2 0.64 48.0 12.0 22.0 18.0 40 1674 705 0.9 1.8 46 81 8 12 " 3 0.54 27.0 7.0 17.0 49.0 36 1201 494 1.0 1.8 46 56 14 31 A1t1 0.60 93.9 0.0 3.8 2.3 28 1257 524 0.9 1.9 46 92 3 5

TORR " 2 0.65 95.0 0.0 3.0 2.0 28 1333 520 0.9 1.9 46 92 3 5 " 3 0.55 93.0 0.0 3.0 4.0 29 1184 527 0.9 1.9 46 91 3 6 Alt 1 0.63 39.3 6.7 3.5 50.5 22 987 294 0.6 1.6 43 34 28 38

SUMP " 2 0.66 45.0 10.0 10.0 35.0 20 1061 300 0.6 1.6 43 34 30 36 " 3 0.58 34.0 4.0 3.0 59.0 24 910 286 0.6 1.6 43 33 26 40 Alt 1 0.53 41.4 0.0 2.5 56.1 30 666 330 0.8 1.8 45 50 29 21

OSO " 2 0.53 43.0 0.0 3.0 54.0 30 685 341 0.9 1.8 45 51 29 21 " 3 0.48 35.0 0.0 2.0 63.0 26 577 -287 0.7 1.8 45 50 26 24

17 Minst 7/10 av grundytan är tall, gran e11er barr. För 1övskog ska11 minst 4/10 av grundytan vara löv.

Tabell 1.2 Inplanteringsklassernas beskaffenhet i de tre beräkningsalternativen (forts)

Beräkningsområde: Y __________________________________________._____

Inplanterings- Slut- Trädslagssamnansättning” Total- Barrstamnar Till- Norm- Tota1 Trädslagsblandn k1ass enhet % av area1 volym 0+cm/ha 5+cm/ha växt produk— å1der % av volymen Tall- Gran- Bärr- Löv- m3sk/ha m3sk/ha tion Tall Gran Löv skog skog skog skog år m3sk/ha år

________—________________________—__——-___ _ _

A1t1 0.75 2.6 55.2 3.6 38.6 136 2134 983 6.7 5.8 47 8 58 34 Bon1-3 " 0.79 10.0 60.0 10.0 20.0 151 2743 1264 7.2 5.8 47 15 61 24 " 0.70 1.0 40.0 1.0 58.0 118 1675 753 6.0 5.8 47 8 49 43 0.74 24.4 29.0 12.1 34.6 54 2030 916 3.2 4.0 31 32 42 27 0.78 35.0 30.0 20.0 15.0 55 2347 1073 3.2 4.0 31 42 37 22 0.69 15.0 20.0 8.0 57.0 50 1491 691 3.0 4.0 31 23 45 32

A1 t Bon 4 "

A1t Bon 5-8 "

A1t TORR "

0.71 31.9 15.7 29.4 23.0 38 2113 710 2.1 2.7 31 43 31 26 0.74 53.0 17.0 15.0 15.0 33 2418 808 2.0 2.7 31 47 28 25 0.66 20.0 5.0 18.0 57.0 45 1672 602 2.4 2.7 31 41 27 31 0.72 63.0 3.4 21.2 12.4 28 1508 597 1.2 2.7 27 78 6 17 0.72 70.0 5.0 20.0 5.0 28 1499 589 1.2 2.7 27 77 6 17 0.67 63.0 3.0 21.0 13.0 26 1423 542 1.2 2.7 27 78 7 14

A1t SUMP " 0.67 12.3 8.7 11.2 67.8 33 1460 442 1.2 1.9 31 34 34 31 0.68 20.0 20.0 20.0 40.0 35 1521 592 1.3 1.9 31 39 39 22 0.62 7.0 4.0 7.0 82.0 28 1410 344 . 0.9 1.9 31 36 "28 36

NMI—NMF-NMI—NMF—Nm

17 Minst 7/10 av grundytan är tall, gran eller barr. För 1övskog ska11 minst 4/10 av grundytan vara löv.

Tabell 1.2. Inplanteringsklassgrnaå beåkaffenhet_i_de tre beräkningsglterngtivgn (forts)

Beräkningsområde: Nzö

%

Inplanterings- Slut- Trädslagssamansättningl/ Total- Barrstammar Till- Norm- Total Trädslagsblandn klass enhet % av areal volym 0+cm/ha 5+cm/ha växt produk- å1der % av volymen Tall- Gran- Barr- Löv- m3sk/ha m3sk/ha tion Tall Gran Löv skog skog skog skog år m3sk/ha år

%

A1t1 0.70 15.3 13.4 22.7 48.6 82 1797 834 5.5 5.9 31 20 30 50 3001'3 " 2 0.78 30.0 30.0 15.0 25.0 85 2440 1174 6.0 5.9 31 30 37 33 " 3 0.65 9.0 9.0 15.0 67.0 82 1477 642 5.4 5.9 31 15 25 60 A1t1 0.67 34.7 28.9 26.7 9.7 54 2668 1053 4.1 4.0 30 54 33 13 30” 4 " 2 0.72 40.0 30.0 20.0 10.0 56 2955 1120 4.2 4.0 30 57 32 11 " 3 0.62 33.0 27.0 25.0 15.0 53 2324 954 4.0 4.0 30 51 31 16 A1t1 0.57 26.2 29.5 31.4 12.9 36 2008 729 2.1 2.7 28 47 36 17 Bon 5'8 " 2 0.66 40.0 35.0 15.0 10.0 36 2406 833 2.3 2.7 28 53 35 12 " 3 0.52 24.0 27.0 29.0 20.0 35 1689 634 2.0 2.7 28 43 32 24 Alt 1 0.60 84.2 0.0 14.0 1.8 38 2488 806 1.9 3.1 31 84 14 2 TORR " 2 0.60 85.0 0.0 13.0 2.0 38 2466 803 1.9 3.1 31 85 14 2 " 3 0.55 84.0 0.0 14.0 2.0 39 2061 753 2.0 3.1 31 81 17 2 Alt 1 0.67 40.2 19.8 2.9 37.1 32 2739 697 1.6 2.6 27 50 28 22 SUMP " 2 0.68 45.0 20.0 10.0 25.0 30 2758 706 1.6 2.6 27 52 31 17

" 3 0.62 38.0 18.0 2.0 42.0 29 1944 570 1.5 2.6 27 50 22 28 M

17 Minst 7/10 av grundytan är tall, gran e11er barr. För 1övskog ska11 minst 4/10 av grundytan vara 1öv.

Beräkni ngsområde: X

__________________________—_—_——_—

Inplanterings- Slut- Trädslagssamansättningl/ Total- Barrstamar Till- Norm- Tota1 Trädslagsblandn

k1ass enhet % av area1 volym 0+cm/ha 5+cm/ha växt produk- å1der % av volymen Tall- Gran- B'arr- Löv- m3sk/ha m3sk/ha tion Ta11 Gran Löv

skog skog skog skog år m3sk/ha år

___—___”

A1t1 0.75 11.0 22.4 29.3 37.3 91 2365 1151 6.5 5.9 32 22 47 30 Bon1-3 " 2 0.75 20.0 45.0 15.0 20.0 87 2605 1272 6.7 5.9 32 22 57 20 " 3 .0.70 7.0 17.0 22.0 54.0 84 1890 927 6.0 5.9 32 17. 44 39 A1t1 0.75 33.4 15.9 26.6 24.1 71 3228 1335 5.0 4.0 31 52 32 16 Bon 4 " 2 0.75 40.0 25.0 15.0 20.0 74 3324 1371 5.0 4.0 31 53 33 14 " 3 0.70 29.0 12.0 22.0 37.0 70 2723 1160 4.9 4.0 31 47 32 21 Alt 1 0.62 30.4 13.5 37.6 18.5 39 1919 823 2.8 2.7 31 52 34 15 Bon 5-8 " 2 0.67 50.0 20.0 15.0 15.0 41 2180 922 3.0 2.7 31 54 32 13 " 3 0.57 29.0 12.0 22.0 37.0 40 1762 758 2.8 2.7 31 50 34 16 A1t1 0.71 85.3 0.0 11.1 3.6 31 2310 785 2.1 3.0 31 71 18 11 TORR " 2 0.71 86.0 0.0 12.0 2.0 31 2347 793 2.1 3.0 31 73 16 11 " 3 0.66 85.0 0.0 11.0 4.0 32 1978 730 2.1 3.0 31 71 19 10 A1t1 0.76 13.6 9.7 43.5 33.2 54 2735 690 2.6 2.9 33 24 44 32 SUMP " 2 0.76 30.0 25.0 25.0 20.0 49 2690 568 2.3 2.9 33 26 42 32

" 3 0.71 10.0 8.0 38.0 44.0 54 2441 668 2.6 2.9 33 19 44 36

______________________________—_—_————_—————-—_

17 Minst 7/10 av grundytan är tall, gran eller barr. För lövskog ska11 minst 4/10 av grundytan vara löv.

Tabell 1.2. Inplanteringsklassernas beskaffenhet i de £re beräkningsalternativeg (forts)

Beräkningsområde: BCU Inplanterings- Slut- TrädslagssamansättningV Total- Barrstarrmar T_i_11- Norm- Tota1 Trädslagsblandn

k1ass enhet % av area1 - volym 0+cm/ha 5+cm/ha vaxt produk- ålder % av volymen Ta11- Gran- Barr- Löv- m3sk/ha m3sk/ha tion Ta11 Gran Löv skog skog skog skog år m3sk/ha

år NMR A1t1 0.73 2.4 25.7 24.7 47.2 119 1698 996 7.3

Bon 1-2 " 2 0.78 5.0 55.0 15.0 25.0 123 2527 1378 8.0 " 3 0.68 1.0 18.0 18.0 63.0 2114

7.7 33 20 38 43 7.7 33 14 51 35 1107 715 6.7 7.7 33 19 31 50 5.5 32 39 37 24 5.5 32 41 38 20

A1t1 0.69 10.5 20.4 35.0 34.1 86 2077 1135 5.6

Bon3 " 2 0.69 20.0 35.0 20.0 25.0 87 2227 1206 5.7 " 3 0.64

34.5 23.3 59 1985 1086 3.6 3.8 31 52 29 19 Bon 4-8 " 2 0.64 50.0 15.0 20.0 15.0 59 1979 1143 3.6 3.8 31 59 25 16 " 3 0.59

34.0 48.9 56 1492 686 2.5 2.9 32 39 44 16 SUMP " 2 0.65 25.0 0.0 35.0 40.0 75 1690 800 3.1 2.9 32 47 39 15 " 3 0.65

&

17 Minst 7/10 av grundytan är tall, gran e11er barr. For 1övskog ska11 minst 4/10 av grundytan vara löv.

Tabell 1.2. Inplanteringsklassernas beskaffenhet i de tre beräkningsalternativen (forts)

Beräkningsområde: KLM ____________________________________________________ Inplanterings— Slut- Trädslagssanmansättningu Total- Barrstamar Till- Norm- Tota1 Trädslagsblandn k1ass enhet % av area1 - volym 0+cm/ha 5+cm/ha växt produk- ålder % av volymen Ta11- Gran- Bärr- Löv- m3sk/ha m3sk/ha tion Ta11 Gran Löv skog skog skog skog år m3sk/ha år

________________________._____——————-_—————————

A1t1 0.78 1.8 57.1 1.7 39.4 106 2207 1598 8.2 9.1 25 8 69 23 Bon 1-2 " 0.78 2.0 58.0 2.0 38.0 107 2246 1633 8,2 9,1 25 8 70 22

" 0.73 1.5 50.0 1.5 47.0 99 1897 1344 7.4 9.1 25 9 64 26

Alt 0.61 15.7 13.2 11.4 59.6 67 1163 650 4.0 5.0 32 35 27 38 Bon 3-8 " 0.67 30.0 30.0 15.0 25.0 79 1797 1053 4.8 5.0 32 44 35 16 " 0.56 13.0 11.0 10.0 66.0 60 862 489 3.7 5.0 32 31 26 42 0.69 0.0 0.0 0.0100.0 93 79 27 4.8 8.6 32 2 1 97 0.69 0.0 0.0 0.0100.0 93 79 27 4.8 8.6 32 2 1 97 0.64 0.0 0.0 0.0100.0 87 72 24 4.5 8.6 32 1 2 97 A1t

Ädelt 1öv

2 3 1 2 3 1 2 3

17 Minst 7/10 av grundytan är tall, gran e11er barr. För lövskog ska11 minst 4/10 av grundytan vara 1öv.

Tabell 1.2. Inglgnteriggsklassernas beskaffenhgtj de tre beiäkningsklasseina (forts) Beräkningsområde: ST

Inplanterings- Slut- Trädslagssamansättningv Total- Barrstamar Till- Norm- Total Trädslagsblandn k1ass enhet % av area1 volym 0+cm/ha 5+cm/ha växt produk- ålder % av volymen Ta11- Gran- B'arr- Löv- m3sk/ha m3sk/ha tion Ta11 Gran Löv skog skog skog skog år m3sk/ha år

A1t1 0.73 1.2 39.4 10.2 49.3 129 1862 905 7.6 8.0 32 9 50 42 Bon 1-2 " 2 0.80 3.0 62.0 15.0 20.0 145 2468 1214 8.5 8.0 32 12 59 29 " 3 0.68 1.0 27.0 5.0 67.0 120 1480 716 7.0 8.0 32 6 43 51 Alt 1 0.73 8.4 31.0 21.6 40.0 86 2259 1067 5.5 5.5 32 26 42 32

Bon 3 " 2 0.74 15.0 45.0 15.0 25.0 85 2453 1189 5.7 5.5 32 29 47 24 " 3 0.68 5.0 25.0 15.0 55.0 83 1836 849 5.1 5.5 32 21 39 40 Alt 1 0.68 38.8 14.6 26.3 20.3 49 2289 995 3.0 3.6 30 61 23 16 Bon 4'8 " 2 0.71 50.0 15.0 15.0 20.0 49 2459 1044 3.0 3.6 30 64 20 16

" 3 0.63 32.0 9.0 18.0 41.0 49 1879 821

3.0 3.6 30 54 22 25 RN A1t1 0.76 6.5 39.4

6.6 47.5 51 3023 857 2.0 3.9 30 20 33 47 SUMP " 2 0.76 10.0 40.0 10.0 40.0 51 2983 774 1.9 3.9 30 26 33 41 " 3 0.71 4.0 28.0 4.0 64.0 56 2157 651 2.2 3.9 30 13 31 55

17 Minst 7/10 av grundytan är tall, gran e11er barr. För 1övskog ska11 minst 4/10 av grundytan vara löv.

Tabell 1.2. Inplanteringsklassgrnag beskgffeghetj de tr_e bgräkgingåaltgrnativeg (forts)

Beräkningsområde: 0P:DR

Inplanterings— Slut- TrädslagssanmansättningV Total- Barrstamar Ti11- Norm- Total Trädslagsblandn k1ass enhet % av area1 volym 0+cm/ha 5+cm/ha växt produk- ålder % av volymen Tall- Gran- B'arr— Löv— m3sk/ha m3sk/ha tion Ta11 Gran Löv skog skog skog skog år gi3sk/ha r

A1t1 0.85 8.0 30.1 16.1 45.8 94 1541 908 6.7 7.7 25 20 39 41 Bon 1-2 " 2 0.85 6.0 52.0 15.0 27.0 100 1961 1266 7.3 7.7 25 19 55 27 " 3 0.80 5.0 25.0 12.0 58.0 85 1196 620 6.0 7.7 25 14 32 54 A1t1 0.71 12.7 21.6 16.9 48.8 90 1471 796 5.8 5.5 32 31 34 36 Bon 3 " 2 0.78 10.0 45.0 15.0 30.0 98 2118 1056 6.2 5.5 32 30 41 28 " 3 0.66 9.0 16.0 12.0 63.0 83 1089 609 5.5 5.5 32 25 31 44 A1t1 0.63 37.1 8.5 8.8 45.6 59 1282 657 3.8 3.5 32 43 20 37 Bon 4-8 " 2 0.68 55.0 10.0 15.0 20.0 63 1746 905 4.1 3.5 32 52 24 24 " 3 0.58 30.0 5.0 5.0 60.0 55 846 454 3.4 3.5 32 41 14 46 A1t1 0.70 15.1 13.9 0.0 71.0 83 976 424 4.4 4.6 33 9 26 64 SUMP " 2 0.73 25.0 20.0 0.0 55.0 87 1235 591 4.5 4.6 33 11 36 54

" 3 0.65 10.0 10.0 0.0 80.0 75 801 320 4.2 4.6 33 9 21 70

—_————________________—_______

17 Minst 7/10 av grundytan är tall, gran e11er barr. For 1övskog ska11 minst 4/10 av grundytan vara löv.

Tabell 1.2. Inplanteringsklassernas beskgffeghgt_i_dg _trg geiäknl'ngsglteingtlvgm (forts)

Beräkningsområde: DE

Inplanterings- Slut- Trädslagssarmnansättningl/ Total- Barrstarrmar Till- Norm— Tota1 Trädslagsblandn k1ass enhet % av area1 volym 0+cm/ha 5+cm/ha växt produk- å1der % av volymen Tall- Gran- Barr- Löv- m3sk/ha m3sk/ha tion Ta11 Gran Löv skog skog skog skog år m3sk/ha

A1t1 0.78 2.7 34.1 17.8 45.4 101 1941 1136 6.7 8.0 25 24 41 35 Bon 1-2 " 2 0.78 2.0 45.0 20.0 33.0 104 2212 1328 6.8 8.0 25 26 45 29 " 3 0.73 1.0 25.0 12.0 62.0 91 1385 786 5.9 8.0 25 22 35 43 A1t1 0.70 14.5 21.2 33.1 31.3 86 1896 999 5.5 5.5 33 35 40 25 Bon 3 " 2 0.75 25.0 40.0 15.0 20.0 94 2292 1206 5.9 5.5 33 38 41 21 " 3 0.65 12.0 17.0 27.0 44.0 80 1551 815 5.1 5.5 33 31 37 32 Alt 1 0.65 41.8 3.4 21.4 33.4 73 2063 999 3.8 3.5 31 55 18 26 Bon 4-8 " 2 0.66 50.0 10.0 15.0 25.0 74 2233 1104 3.9 3.5 31 57 27 23 " 3 0.60 37.0 3.0 17.0 43.4 67 1705 845 3.6 3.5 31 52 16 32

17 Minst 7/10 av grundytan 'a'r tall, gran e11er barr. För 1övskog ska11 minst 4/10 av grundytan vara 1öv.

Tabell 1.2. Inplanteringsklassernas beskaffenhet i de tre beräkningsalternativen (forts)

Beräkningsområde: P:VN

____________________________________——_————————————-————-—-

Inplanterings- Slut- Trädslagssammansättning1/ Total- Barrstammar Ti11- Norm- Total Trädslagsblandn k1ass enhet % av area1 volym 0+cm/ha 5+cm/ha växt produk- å1der % av volymen Ta11- Gran- B'arr- Löv- m3sk/ha m3sk/ha tion Ta11 Gran Löv skog skog skog skog år m3sk/ha år

___________________________.___——————————-——————-

A1t1 0.82 0.0 61.6 5.1 33.3 106 1798 1146 6.9 8.3 25 8 60 32 Bon 1-2 " 0.82 0.0 70.0 5.0 25.0 106 1989 1257 7.2 8.3 25 8 66 26 " 0.77 0.0 55.0 3.0 42.0 98 1548 906 6.1 8.3 25 8 53 38 0.66 13.9 23.3 17.8 45.0 90 1368 812 5.7 5.6 32 32 42 26 0.75 10.0 50.0 15.0 25.0 97 1882 1134 6.1 5.6 32 31 51 17 0.61 10.0 17.0 13.0 60.0 82 1079 609 5.3 5.6 32 25 39 36 A1t Bon 3 "

||

A1t Bon 4-8 " 0.60 34.7 7.3 11.8 46.2 65 1195 677 3.8 3.6 33 48 19 33 0.67 50.0 10.0 15.0 25.0 74 1794 1024 4.5 3.6 33 57 24 19 0.55 28.0 4.0 8.0 60.0 60 830 468 3.4 3.6 33 42 14 45

A1t SUMP "

"

0.58 25.8 9.6 9.9 54.7 50 1484 811 2.5 3.3 33 26 37 38 0.64 35.0 15.0 20.0 30.0 55 1846 717 2.7 3.3 33 26 38 36 0.53 20.0 6.0 6.0 68.0 48 1168 507 2.3 3.3 33 27 37 36

NMI—NMr—NMI—Nm

17 Minst 7/10 av grundytan är tall, gran eller barr. For 1övskog ska11 minst 4/10 av grundytan vara löv.

Tabell 1.2. Inplanteringsklassergaå beåkgffenhgt i_dg tre beräkningsglternativen (forts) Beräkningsområde: FGH

—————————______________________________ Inplanterings- Slut- Trädslagssanmansättningu Total- Barrstarrmar Till- Norm- Tota1 Trädslagsblandn klass enhet %av areal volym 0+cm/ha 5+cm/ha växt produk- ålder %av volymen Tall— Gran- B'arr- Löv- m3sk/ha m3sk/ha tion Ta11 Gran Löv skog skog skog skog år m3sk/ha år %

A1t1 0.70 2.0 51.5 5.9 40.6 77 1663 969 5.5 7.9 25 11 66 22 Bon 1—2 " 2 0.76 2.0 65.0 10.0 23.0 85 2052 1251 6.3 7.9 25 10 74 16 " 3 0.65 2.0 40.0 5.0 53.0 71 1394 769 5.0 7.9 25 13 59 28 A1t1 0.65 12.1 25.1 19.6 43.2 83 1648 883 5.0 5.5 32 30 41 28 Bon 3 " 2 0.73 16.0 38.0 25.0 21.0 89 2124 1132 5.6 5.5 32 33 47 20 " 3 0.60 8.0 18.0 15.0 59.0 79 1317 708 4.7 5.5 32 27 38 35 Alt 1 0.62 38.4 11.7 21.4 28.5 64 1743 885 3.8 3.6 32 49 25 26 Bon 4—8 " 2 0.66 55.0 15.0 20.0 10.0 67 2118 1093 4.0 3.6 32 58 29 16 " 3 0.57 30.0 10.0 15.0 45.0 60 1402 697 3.5 3.6 32 43 22 35 A1t1 0.63 19.6 24.3 11.0 45.1 52 2003 755 2.9 3.8 32 32 35 32 SUMP " 2 0.63 25.0 30.0 15.0 30.0 50 2101 813 2.8 3.8 32 33 39 28

" 3 0.58 10.0 15.0 10.0 65.0 53 1632 620 2.8 3.8 32 32 32 36

——————___—_________________________

17 Minst 7/10 av grundytan är tall, gran e11er barr. För 1övskog ska11 minst 4/10 av grundytan vara löv.

FIGURH. SLUTENHETEN | INPLANTERINGSKLASSERNA l BERÄK— NINGSALTERNATIV 1

SLUT- ENHET

OMRÅDE 1

BONITET/ 1-5 6—8 KRLI LAV SUMP OSO VEG.TYP 1—4

uu- ? oooo .. 0 ” »

0.8 4

0.7 w?ö BCU

0.6

OMRÅDE 2

Z:HSl 0.5

0,4

BONITE 1—5 6—8 TORR SUMP OSO VEG.TYPT/ %

| | nu (då #0! I | oooo

0,8

51 0.7 : R

0.6

OMRÅDE 3

0.5

0.4

BONITET/ 1—2 3 4—8 SUMP VEG.TYP

0,8

0.7

KLM

0.6

OMRÅDE 4

0.5

0.4

BON ITET 1—2 3 VEG.TYP/ SUMP ADE LT

*:”? com

F|GUR1.2 INPLANTERINGSKLASSERNAS BÅRRSTÅMÅNTAL/HÅ

l BERÄKNINGSALTERNATIV 1.

BARR— STÅMMÅR/HÅ

3000 2000

1000

acu sr ORDR P.VN FGH KLSM acu sr ORDR DE P:VN FGH OMRÅDE 32 32 33 32 32 ÅLDER

3000

2000 04» cm i bröst- höjdsdiameier

[HH] 5+ cm.i bröst— 1000 H holdsdlamefer

KLM BCU ST 0P:DR DE P:VN FGH OMRÅDE 32 31 30 32 31 33 32 ÅLDER

F|GUR1.2 (FORTSJ INPLANTE RINGSKLASSERNAS BARRSTAMANTAL/HA

l BERÄKNINGSALTERNATIV 1. O+cmibröst—

höjdsdiamefer

5+ cm i bröst-

BARR- höjdsdiameier

STAMMAR HA

BON 1-3 BON 1-4 _89_N_4 BON 5 3000 _________________ 2000 1000 | | I i | '

Y WEÖ X BDK ACK Z:J Y Wzö X BDK ACK Z:J OMRÅDE 47 3] 32 47 49 47 31 30 31 47 47 43 ALDER

3000 2000

1000

Y w:ö x BDK ACK Z:J BDK ACK Z:J Y Z:HSI w:ö x OMRÅDE 31 28 31 50 50 47 51 50 40 27 46 31 31 ÅLDER

F|GUR1.2(FORTS.) INPLANTE RINGSKLASSERNAS BARRSTAMANTAL/HA

| BERÄKNINGSALTERNATIV 1. BARR-

STAMMAR HA BON 1-5 BON 6-8 5531 _I.A_

3000 0+ cm i bröst- höjdsdiameter

5+ cm i bröst- höjdsdicmeter

2000

111111 111111

BDL ACL Z:HS! BDL ASCL Z.HSI BDL ACL BDL ACL OMRÅDE 46 4951 50 51 50 ÅLDER

3000 2000 1000

Z:HSI W2:Ö X3 BCU ST 0P:DR P:VN FGH OMRÅDE 31 43 32 30 33 33 32 ÅLDER

SEI!" Bill" ASCII!" ACK 49

2 BERÄKNINGSALTERNATIV 2

2.1 Bakgrund

Beräkningsaiternativ 2 avser att uppskatta högsta möj1iga uthå1— 1iga avverkningsnivå efter 1980 bi a under förutsättningen att nyan1agda skogsbestånd blir av en kvalitet som motsvarar ett bra urvai av dagens ungskogar i å1dern 20—40 år (eller i vissa fa11 i å1dern 20-60 år). Tidiga försök med beräkningsmode11en har visat beståndsaniäggningens avgörande betydeise för den 1ångsik— tiga produktionen. I avsnitt 1.4.2 redovisas principerna för hur man genom att ge oiika vikt ti11 oiika provytor kan förändra den genomsnitt1iga beskaffenheten hos inp1anteringsskogen i förbätt— rande eiier försämrande syfte. Probiemet har varit att precisera vi1ken ambitionsnivå som kan vara rimiig att stä11a upp för fram- tiden. Man beslöt därför att göra en speciel] inventering av ungskogar som kunde bedömas utgöra ett bra urvai. Inventeringen kom att avse skogskuiturer utförda i huvudsak under 1950—ta1et. Denna inventering har utgjort underlag för den konstruktion av förbättrade inp1anteringsbestånd som redovisas i det fö1jande.

Den 5 k ungskogsinventeringen 1976 redovisas kortfattat i bi1aga 9.

2.2 Konstruktion av inpianteringsbestånd

Skogstiiiståndet inom en viss behand1ingsk1ass beror både på ti— digare utförda åtgärder och på oiika ståndortsfaktorer såsom ge— oiogi,topografi, kiimat, beståndshistorik etc. Som diskuterats i avsnitt 1.4.2 måste det vara mera verkiighetsbetonat att utgå från existerande genomsnittsskogar och att göra någor1unda gene— reiia bedömningar om möj1iga re1ativa förändringar än att kon— struera heit "syntetiska” framtidsbestånd. Det är denna grund— tanke som 1igger bakom den vägningsmetod som kommit till använd-

ning.

Största fördeien med denna vägning är att man behåiier he1a va—

riationen i materia1et. Endast tyngdpunkten förskjutes i en viss riktning. De egenskaper som styrs (vägs) i inp1anteringsk1asser- na är s1utenhet och ande1arna av ta11-, gran—, barr- och 1övskog. Resu1tatet från ungskogsinventeringen sammanfattas i tabe11 2.1.

Tabe11 2.11/

Område Anta1 Anta1 Represen- Ålder Slutenhet Normpro- Stamantal/ha Löv % av objekt skogs— terad skogs— duktionZ/ Barr Barr rå volym marks— marksareal m3sk/ha år 0+ cm 5+ cm ytor (ha)

Norra Uppland 20 141 186 21 0.82 5.4 2088 986 18

w:Ö 38 281 400 21 0.82 3.3 1701 770 7 Y 35 223 479 25 0.61 2.9 1777 943 13 Z:J 17 132 286 26 0.63 2.8 1998 1008 11 ACK 13 86 165 25 0.56 2.8 1584 1060 13 ACL 18 122 308 25 0.60 2.6 1068 759 18

1/ Samtliga siffror area1vägda

2/ Härrör från Jonsonbonitering på ytorna

I bilaga 9 diskuteras resultatet mer ingående. Vid en jämförelse med skogsvårdslagens krav finner man att de inventerade bestånden i de flesta fall vä1 uppfy11er lagens krav och att de i genom— snitt torde svara minst mot riksskogstaxeringens bättre—hä1ften- skog. Ungskogsinventeringen ger oss därför en nivå att sikta mot när det gäller att väga inplanteringsklasserna i beräkningsalter— nativ 2.

Vägningen har gjorts med nedan angivna mål:

att i första hand nå upp till ett barrstamantal 5+ cm/ha som svarar mot ungskogsinventeringens resu1tat

- att sänka 1övinb1andningen till en nivå på 20—35% av volymen (ungskogsinventeringens lövinblandning ligger i allmänhet 1ägre)

- att påverka den relativa sammansättningen av tallskog, gcanskog, barrskog och lövskog på ett sätt som kan anses vara realistiskt för framtiden.

Vägningen har alltså skett med antalet barrstammar 5+ cm/ha som

riktmärke. Detta kriterium har ansetts mest re1evant därför att

det svarar mot merparten av beståndets huvudstammar. En viss in— växning av barrstammar som ännu ej uppnått 5 cm i brösthöjd samt en hel del 1övstammar kommer dessutom också att ingå i det pro—

ducerande beståndet.

Att jämföra barrstamantal 0+ cm/ha och väga från dessa siffror skulle ställa sig svårare på grund av att skogarna vi jämför har så olika uppkomstsätt. Ungskogsinventeringen har endast avsett kulturer. Dessa har,jämfört med självföryngrade bestånd, som riksskogstaxeringens ungskogar i beräkningsalternativ 1 huvud- sakligen består av, ofta färre barrstammar 0+/ha därför att i kulturerna är flertalet barrstammar jämnt fördelade huvudstammar medan i självföryngringar en betydligt mindre del är huvucstammar.

I beräkningsalternativ 2 förutsättes också emellertid att en stör— re andel av slutavverkningsarealen skall komma att bli skogsod1ad.

Av detta skäl har inplanteringsbestånden underkastats en röjning

av ”toppningskaraktär" som tar bort fröträd och överståndare för att åstadkomma en minskad dimensionsspridning. I samband härmed införes en viss korrektion av tillväxten såsom beskrivits i av— snitt 6.2.

Tabell 2.1 visar 6 klasser i ungskogsinventeringen som motsvarar 6 inplanteringsklasser i beräkningsmodellen. Nedan diskuteras

hur nivån har preciserats inom dessa k1asser.

Ungskogsinventeringens sydligaste kulturer ligger i norra Upp- land. De ligger på marker med ungefär Jonsonbonitetsklass III. Dessa värden jämförs med inplanteringsklass BON 3 (Jonsonboni— tetsklass III) i område BCU (se tabell 6.1 i bilaga 9). Om ung- skogsinventeringens skogar växer i 11 är ytterligare för att nå samma ålder som denna inplanteringsklass, torde antalet barr— stammar 5+ cm/ha öka med cirka 200 st. Den nivå som därigenom preciseras ligger på ca 1150 barrstammar 5+ cm/ha vid 32 års ålder. Denna nivå användes sedan för andra beräkningsområden inom samma bonitetsklass. Klassen BON 3 i område BCU visade Sig hålla ett betydligt högre barrstamantal än övriga klasser inom BON 3. Utan att höja Slutenheten men med en minskning av andelen lövskog blev barrstamantalet 5+ cm/ha 1206 vilket allt— så är något högre än den eftersträvade nivån. Lövvolymen mins— kade från 24 till 20%.

För områdena Nzö och Y ligger ungskogsinventeringens kulturer på marker med bonitet ca Jonson IV. När dessa kulturer uppnått med motsvarande inplanteringsklass jämförbar ålder (ca 30 år), borde en inväxning skett så att kulturerna håller ca 1100 barr— stammar 5+ cm/ha. Det innebär att inväxningen i Nzö behöver bli 330 stammar/ha på 9 år och i Y att inväxningen behöver bli 157 stammar/ha på 6 år. Efter vägning får områdena 1120 resp 1073 barrstammar 5+ cm/ha i BON 4.

För de övriga områdena Z:J, ACK och ACL 1igger ungskogsinvente- ringens kulturer i medeltal kring Jonson V. Här visar det sig att ungskogsinventeringen har ett högre barrstamantal 5+ cm/ha

redan vid dessa låga åldrar (ca 25 år) trots att ytterligare minst 15 år saknas innan de uppnått samma ålder som motsvarande inplanteringsklasser i modellen. Denna nivå, dvs ca 900 barrstam— mar 5+ cm/ha har dock ansetts tillräcklig. Hade en högre ambition satts så hade dels barrstamantalsvärdena närmast sig de värden som är "sikte" i södra Sverige på bättre boniteter, dels hade detta gått emot referensgruppens uppfattning om rimlig nivå.

För dessa inplanteringsklasser i beräkningsalternativ 2 blir re— sultatet av vägningen för Z:J BON 5 855 barrstammar 5+ cm/ha, för ACK BON 5 951 st och för ACL BON 1—5 774 st.

Som synes uppnås ej alltid exakt den nivå som man siktar mot. Vägningsmetoden som sådan har givetvis sin begränsning. Det går ej att väga hur kraftigt som helst.

Som tidigare framgått föreligger en stor variation i ursprungs— kvalitet mellan närbelägna beräkningsområden. Denna variation kan delvis förklaras med de faktorer som diskuterades iinled- ningen av detta avsnitt.

Resultaten från ungskogsinventeringen har alltså fått bestämma nivån på 6 inplanteringsklasser i beräkningsalternativ 2. Med denna nivå som utgångspunkt har en nivå också extrapolerats för de övriga inplanteringsklasserna. Denna ambitionsnivå är inlagd på fig 2.1 som i övrigt är identisk med figur l.l. Här går det alltså att jämföra inplanteringsklassernas barrstamantal/ha i beräkningsalternativ 1 med den nivå som eftersträvats i beräk- ningsalternativ 2 med det tillvägagångssätt som ovan beskrivits. Utöver nivån på barrstamantalet/ha styrs vägningsresultatet kraftigt av de förändringar i trädslagssammansättning som ansetts motiverade. Dessa ändringar har bestått i att gynna tall—, gran- eller barrskog på lövskogens bekostnad så att lövvolymen i klasserna bringas ned på en acceptabel nivå (( 35% löv i alla klasser utom SUMP, OSO och ÄDELT LÖV).

Inplanteringsklassernas utseende i beräkningsalternativ 2 finns i tabell 1.2 som alt 2, i sammandrag i tabell 14 i huvudtexten

samt i följande tabell 2.2 där de relativa förbättringarna redo- visas.

Tabell 2.2. Relativ förbättring av inplanteringsklasserna i BeräkningsalzeznstDZ /

Beräk- Inp1ante- Höjning Höjning av Sänkning av nings- ringsklass av slu- barrstamantal/ha % 1övande1 område tenheten 0+ cm 5+ cm (%) (%) BDL BON 1-5 5 8 10 14 BON 6—8 5 26 23 26 KRLI 15 -5 -4 14 LAV O 1 2 0 SUMP 0 1 4 6 OSO O 4 4 6 BDK BON 1-4 6 28 32 35 BON 5 6 16 16 28 BON 6-8 5 11 12 28 TORR 9 9 14 25 SUMP 2 5 7 7 ACL BON 1—5 6 7 8 7 BON 6-8 14 25 30 25 KRLI O 0 1 0 LAV 0 0 1 O SUMP 4 5 7 5 050 12 23 16 5 ACK BON 1-4 1 22 16 39 BON 5 5 7 12 32 BON 6-8 4 13 12 32 TORR 0 O 7 33 SUMP O 1 —1 11 Z:J BON 1—4 0 2 4 15 BON 5 8 14 14 33 BON 6—8 7 13 22 25 TORR 0 1 1 0 SUMP 3 -6 -4 19 OSO 0 1 3 2 Y BON 1-3 5 29 29 29 BON 4 5 16 17 19 BON 5-8 4 14 14 4 TORR 0 —1 -1 0 SUMP 1 4 34 29 X BON 1-3 0 10 11 33 BON 4 0 3 3 13 BON 5-8 8 14 12 13 TORR 0 2 1 0 SUMP O —2 -18 0

1/ Samtliga höjningar/sänkningar i procentandelar av värden i beräkningsalternativ l

SOU 1978:7 Tabell 2.2. Relativ förbättring av inplanteringsklasserna i.ECEÄBUÅUQSQJEPIPEFiy_Z_ _(fPLtå) ______ ________________________,____._.__________________________________ Beräk- Inp1ante- Höjning Höjning av Sänkning av nings- ringsklass av slu- barrstamantal/ha % 1övande1 område tenheten 0+ cm 5+ cm (%)

(%)

____________________________._____.__—————————————_-——

Z HSI BON 1-5 3 15 7 27 BON 6-8 8 18 23 50 TORR 8 6 -1 0 SUMP 5 7 2 5 050 0 3 3 0 n:o BON 1-3 11 36 41 34 BON 4 7 11 6 15 BON 5—8 16 20 14 29 TORR 0 —1 O 0 SUMP 1 1 1 23 BCU BON 1-2 7 49 38 19 BON 3 0 7 6 17 BON 4—8 0 -1 5 16 SUMP 0 13 17 6 ST BON 1-2 10 33 34 31 BON 3 1 9 11 25 BON 4-8 4 7 5 0 SUMP 0 -1 -10 13 0P:DR BON 1-2 0 27 39 34 BON 3 10 44 33 22 BON 4-8 8 36 38 35 SUMP 4 27 40 16 DE BON 1-2 0 14 17 17 BON 3 7 21 21 16 BON 4-8 2 8 11 12 P:VN BON 1-2 0 11 10 19 BON 3 14 38 40 35 BON 4-8 12 50 51 42 SUMP 10 24 -12 5 FGH BON 1-2 9 23 29 27 BON 3 12 29 28 29 BON 4-8 6 22 24 38 SUMP O 5 8 13 KLM BON 1-2 0 2 2 4 BON 3-8 10 55 62 58 ÄDELT 0 0 O 0

1/ Samtliga höjningar/sänkningar i procentandelar av värden i beräkningsalternativ 1.

F|GUR2-l INPLANTERINGSKLASSERNAS BARRSTAMANTAL/HA 1 BERÄKNINGSALTERNATIV 1. JÄMFÖRT MED AMBITIONSNIVÅ

BARR- » »- STAMMAR/HA Vio VAGNiNG | BERAKNINGSALTERNATIV 2.

3000

2000 1000

BCU S T 095 DR P: VSN FGH KLM BCU S T 0P:DR DE P:VN FGH OMRÅDE 33 32 32 32 32 33 32 32 ALDER

3000

2000 0 + cm i bröst— höjdsdiomeier 5+ cm i bröst- höjdsdiometer

_ _ _ombiiionsnivå i berökningsali. 2

1000

KLM BCU ST 0P:DR DE P:VN FGH OMRÅDE 32 31 30 32 31 33 32 ALDER

FIGUR2.1

(FORT$.) 0 + c m i bröst — höjdsdia meter

BARR- 5+cm1 brost—

STAMMAR HA höjdsdiameier

_ _ _ ambitionsnivå i berökningsalil

3000

900 v w.ö x BDK ACK Z:J v WÖ x BDK ACK Z:J OMRÅDE 47 31 32 47 49 47 31 30 31 47 47 43 ALDER

3000

: llllllllllll 11

v w:Ö x BDK ACK Z:J BDK ACK 2: 31 28 31 50 50 47 51 50 4

J v Z:HSI w:O x OMRÅDE o 27 46 31 31ALDER

F|GUR 2.1 (FORTS.)

BARR - STAMMAR HA

3000. O+ cm 1 bröst- höjdsdiameter

5 + cm i bröst- höjdsdiameter

2000 - __ .—

— — ambitionsnivå

1 beraknlngsa|1.2 1000 _mo ii!— BHE-ML —750

BDL ACL Z:HSI BDL ASCä. Z. 4HSI BSDL BDL ASCOL OMRÅDE 46 49 51 ALDER

3000 2000

1000

BDL BDK ACL ACK Z:J Y Z:HSI W:Ö X BCU ST 0P:DR P:VN FGH OMRÅDE 50 50 50 49 46 31 43 27 33 32 30 33 33 32 ALDER

3 BERÄKNINGSALTERNATIV 3

3.1 Konstruktion av inp1anteringsbestånd

Beräkningsalternativ 3 avser att uppskatta högsta möjliga lång— siktiga avverkningsnivå efter 1980 bl a under förutsättningen att nyan1agda bestånd blir sämre än dagens ungskogar i åldern 20-40 år (20—60 år). De överväganden som ligger till grund för alternativ 3 har redovisats i avsnitt 7.2

Inplanteringsklasserna har sålunda utsatts för en schabloniserad försämring som innebär att slutenheter sänks ca 10% och att 1öv- inblandningen ökar 15—30%. Sedan 1974 då Skogsstyrelsen återupp- tog återväxttaxeringarna har det varit klart att återväxten i våra plantskogar är långt ifrån nöjaktig. Nedan redovisas en ta— be11 över hur många objekt och hur stora arealer som ej är god— kända enligt skogvårdslagens krav.

Tabell 3.1. % underkändal/ för hela riket

Inventeringsår av antal av den av antal av den ej skogsod- skogsod- eJ $k095' skogsod1a— lade Ob' lade are— odlade 01)” de rea- jektz/ a1en2/ jekt3/ len /

1974 17-554/ - 56-874/ - 1975 47 59 70 70

1976 49 61 69 76

1/ Med underkända menas de objekt (och dessa objekts areal) som ej uppfyller skogsvårdslagens krav på minimiantal huvudplan- tor/ha vid sista tidpunkt för hjälpkultur eller uppvisar för hög andel luckighet (andel 0—ytor med minst 3 meters radie i % av area1en) 2/ De skogsod1ade objekten är vid inventeringstillfället 2 år 3/ De ej skogsod1ade objekten är i södra Sverige 5 år och i norra 10 år (1974 dock 5 år) 4/ För 1974 finns inga siffror för riket redovisade.

- Av de skogsod1ade objekten är 1976 10% och 1975 S% av area1en hjälpplanterad.

- Samtliga resu1tat ovan härrör från tiden före DDT-förbudet (1975 på våren).

Några av de förklaringar som framförts till detta dåliga resultat är följande:

Det sätts ut för få plantor/ha

Det är för sällan markberett

— Vid planteringen används då1igt p1antmateria1 eller plantorna hanteras felaktigt

- Man anställer ovan planteringspersonal och har bristande över— vakning vid p1anteringstillfället

- I självföryngringarna ställs för få fröträd och ibland väljs klart olämpliga marker ut för självföryngring.

På grundval av bl a ovan refererade undersökningar och resultaten från riksskogstaxeringens återväxtinventeringar under senare år (se avsnitt 7.2) samt efter diskussioner i referensgruppen kom man fram till följande generella riktlinjer för inp1anterings- skogen i alternativ 3.

Sänkning av slutenhet med 5 procentenheter i samtliga k1asser - En ökning av 1övande1en med 15—30 volymprocent. ökningen skulle vara något större i södra än i norra Sverige.

De inplanteringsklasser som ovanstående försämringar resulterat 1 redovisas i tabell 1.2 som alt 3, sammanfattat i tabell 18 i huvudtexten och de relativa försämringarna i tabell 3.2.

Tabell 3.2. Relativ försämring av inplanteringsklasserna i beräkningsalternativ_3ll ___________

Beräk- Inp1ante- Sänkning Sänkning av Höjning av nings- ringsklass av slu— barrstamantal/ha % lövandel (%) område tenheten 0+ cm 5+ cm (%) BDL BON 1—5 8 14 14 33 BON 6—8 9 27 21 26 KRLI 11 1 4 14 LAV 9 11 12 25 SUMP 8 19 19 35 050 9 9 11 6 BDK BON 1-4 7 24 25 35 BON 5 7 14 11 14 BON 6-8 9 13 12 9 TORR 9 6 14 50 SUMP 8 14 11 4 ACL BON 1-5 8 14 14 10 BON 6-8 10 16 19 13 KRLI 9 8 15 33 LAV 8 6 7 O SUMP 9 17 23 15 050 12 25 19 0 ACK BON 1—4 7 29 20 23 BON 5 8 13 11 19 BON 6-8 9 15 14 32 TORR 8 9 20 92 SUMP 8 17 10 14 Z:J BON 1—4 7 14 13 2 BON 5 8 17 14 11 BON 6-8 8 12 16 19 TORR 8 10 3 33 SUMP 8 12 9 11 050 7 3 3 7 Y BON 1-3 7 22 23 26 BON 4 7 27 25 19 BON 6-8 7 21 15 19 TORR 7 6 9 —18 SUMP 7 3 22 16 X BON 1—3 7 20 19 30 BON 4 7 16 13 31 BON 5—8 8 8 8 7 TORR 7 14 7 -9 SUMP 7 11 3 13

1/ Samtliga höjningar/sänkningar i procentandelar av värden i beräkningsalternativ 1

Tabell 3.2. Relativ försämring av inplanteringsklasserna i Eerähninssel sernativjl/Jiorte)

Beräk— Inplante- Sänkning Sänkning av Höjning av nings- ringsklass av slu— barrstamantal/ha % 1övande1 (%) område tenheten O+ cm 5+ cm

(%)

___—m—m—m

Z:HSI BON 1—5 7 26 10 27 BON 6—8 8 15 14 29 TORR 8 6 —1 20 SUMP 8 8 3 5 OSO 9 13 13 14 Nzö BON 1-3 7 18 23 20 BON 4 7 13 9 23 BON 5-8 9 16 13 41 TORR 8 17 7 0 SUMP 7 29 18 27 BCU BON 1-2 7 35 28 16 BON 3 7 16 17 38 BON 4-8 8 19 21 42 SUMP 8 24 25 44 ST BON 1-2 7 21 21 21 BON 3 7 19 20 25 BON 4-8 7 17 17 56 SUMP 7 29 24 17 OP DR BON 1-2 6 22 32 32 BON 3 7 26 23 22 BON 4-8 8 34 31 24 SUMP 7 18 25 9 DE BON 1—2 6 29 31 23 BON 3 7 18 18 28 BON 4-8 8 17 15 23 P:VN BON 1-2 6 14 21 19 BON 3 8 21 25 38 BON 4—8 8 31 31 36 SUMP 9 21 37 -5 FGH BON 1-2 7 16 21 27 BON 3 8 20 20 25 BON 4-8 8 20 21 36 SUMP 8 19 18 13 KLM BON 1—2 6 14 16 13 BON 3-8 8 26 25 11 ÄDELT 7 9 11 O

1/ Samtliga höjningar/sänkningar i procentandelar av värden i beräkningsalternativ 1.

11:1'|" .'.'1-1 " ;l_-..'.'|_1'53. ___'-, |"'| |EI'I'IE|F||'1'|'I" ' -_f _ . . ._JLJ ”111.133 .'"M" |.."! . J.,—Nghi - "_ 2,2 -—.— - E'] . "1" ||.|-11111, =.. m: ...- ' _p'.+ ' ?...”... _|!" .55”. , '1'11'" II.-W ”* I'll" .: "(mä-|" 7141 "' "'1 . |'.'.' ..--. .,_.._.. _.f ' 1 - _; .1'_.;. ." 155113" ' :| |?" . L; '- , T _ .*— l # " ||..- 1: f ? mf" .. :. "77 '$, ., .. .-. ,, . " 4.111; " ' ' 'i'. "|- _| .'.—|- _| . .

1. '1 3 . 15.4”, ). .. ..

. . 1105- 15- ....." .'. 41111 11:

' "' ' f r_'.11*r |. än " | 1 ...a, .11—.'. .. .. .

. ' L EM NC? "F'u'a'f'l'lml | " '_E' 111er

- - .%3 351" "'”-'.'.lf'i'l '; kila

.nu." i;" ..| -.. 11- '. 'un'-'E- - ' ':. um" .

_fllhdu'l; IL.—. |-:1||.i' .'.; * Jami

1 |

" F I | ”"-1! ”'i'."-

11.:

MJ,"

! | .

__,' "hjj-”1,1 1'1—1_'.|,.1'1'I"1. "

Bilaga 9

Ungskogsinventeringen 1976 (Christer Niking)

1 INLEDNING

Beståndsanläggningen har en avgörande betydelse för skogarnas framtida produktion. Vår kunskap om den unga skogens utveckling är dock mycket ofullständig, speciellt som riksskogstaxe— ringens material inte kan be1ysa skogstillståndet i enskilda bestånd. För att få en uppfattning om hur kulturskogar kan se ut med ambitiös beståndsanläggning igångsattes denna ungskogsinven— tering som kommer att redovisas i det följande. Resu1tatet har utnyttjats för bedömning av rimliga krav på "bättre" inp1ante— ringsbestånd i beräkningsalternativ 2 (bilaga 8.2). Syftet har alltså varit att förbättra möjligheterna att bedöma framtida kvalitet på främst kultiverade ungskogar på basis av redan idag existerande ungskogar.

2 ARBETETS IGÅNGSÄTTANDE

Våren 1976 startades ungskogsinventeringen på Stora Kopparbergs marker. Något senare utvidgades inventeringen till att gälla även unga bestånd på Mo och Domsjös marker och SCA's marker. In— venteringen skulle bestå av en stickprovsinventering genom en systematisk utläggning av provytor i på förväg bestämda ungbe- stånd (objekt). Inventeringen utfördes av personal från skogs— högskolans institution för skogstaxering och genomfördes under sommaren 1976.

Under tre veckor sammanställdes en instruktion för ungskogsin— venteringen delvis efter riksskogstaxeringens ordinarie instruk- tion, delvis efter nya normer. (Instruktion för ungskogsinvente— ring)

Fältarbetet pågick från maj till oktober och utfördes i Uppsala, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Väster- bottens län.

Efter fältarbetet bearbetades materialet på institutionen för skogstaxering, Skogshögskolan, Stockholm.

3 METOD

143 objekt har besökts på tre skogsbolags marker, fördelade en— ligt tabe11 3.1.

Tabell 3.1. Ungskogsinventeringen_1976

Skogsbolag Anta1 invente— Antal inventerade Inventerad skogs-

ringsobjekt skogsmarksytor marksareal (ha) Stora Kop- parberg 60 454 646 Modo 50 333 733 SCA 33 232 506 Totalt 143 1019 1885

För en mera ingående beskrivning av arbetsmetoden hänvisas till Instruktion för ungskogsinventering (Christer Niking). Här skall i korthet berättas om arbetets gång och utförda registreringar.

I förväg utvalda ungskogar (objekt) har besökts och inventerats genom att cirkelformade provytor med 5 m radie lagts ut efter

ett koordinatsystem som inritats på en karta i förväg. Koordinat- systemet lades ut från en i fält identifierbar punkt och axlar- nas riktningar bestämdes. Därefter kunde kompassmätning fram

till ytorna ske. Antalet ytor varierades med hänseende till ob— jektstorlek så att små objekt hade tätare me11an ytorna stora. Antaletytor på objekten varierades mellan 2 och 18 stycken.

På varje yta registrerades: Stamantal/ha Medelhöjd Åtgärdsförslag Ägoslag Stamfördelning Beståndsstorlek Höjd över havet Beståndsform Markkartering (förenklad F d inäga Bonitet Översilning Ålder Slutenhet Fuktighet Huggningsklass Tidigare huggningar Skador

På ägoslag skogsmark och myr gjordes dessutom en vegetations- beskrivning som innehåller trädslagsblandning, buskskikt, fä1t- skikt och bottenskikt.

K1avning och registrering av samtliga träd på ytan utfördes, dessutom registrerades torra träd mera ingående vad avser döds- orsak och -tidpunkt m m. — Provträd togs ut på vilka registrerades diameter, höjd och skador.

— övrehöjdsträd. Registrering av diameter, höjd, ålder, ev ska- dor och föryngringstyp.

— Små impedimentfläckar C> 5 m?) på ytorna, såsom sump, häll och block, registrerades.

Eventuella luckor på ytorna(:>25 m2)

— Jorddjup, jordart och textur i marken beskrevs

Registrering av plantor (höjd 0.5 - 1.3 m) gjordes på ytan Registrering av stubbar om röjning utförts.

4 UTTAGNING AV OBJEKT

Stora Kopparberg: På detta bolags marker gjordes försök att åter— finna de bestånd som inventerades av Bo Forsner och Fredrik Luhr 1961 i arbetet "En studie över resultaten av 1956 och 1957 års sådder och p1anteringar inom Stora Kopparbergs Bergslags AB ut- förd år 1961”. Då inventerades 71 objekt som plantskogar. I ung- skogsinventeringen 1976 besöktes 60 objekt och av dessa är ca 50 objekt identiska med dem som inventerades 1961. "Storas" objekt kan anses som ett slumpmässigt urval av bolagets kulturer 1956 och 1957.

MoDo: Av ca 400 objekt valdes systematiskt ut 48 objekt med hän- syn till belägenhet, trädslag och kulturmetod. Alla dessa objekt var tidigare inventerade 1964—1967. Resultaten av denna invente— ring är redovisade i rapporter från MoDo Skogsbiologiska avdel- ning (B26, B27 och B29). Av dessa 48 objekt har två de1ats. Här redovisas alltså 50 objekt. MoDo's objekt kan anses som ett slumpmässigt urval av kulturer från bolaget 1950-1959.

SCA: Åtta förvaltningar valde ut fyra objekt var, som var kulti— verade i slutet av fyrtiotalet eller under femtiotalet. Ingen in— ventering har skett tidigare i dessa objekt. Ett objekt har de— lats och här redovisas alltså 33 objekt. Även om urvalet i detta fall inte skett strikt efter någon slumpmässig metod kan även dessa objekt betraktas såsom representativa för den anläggnings— metod som tillämpades vid denna tid.

5 RESULTAT

Ungskogsinventeringens resultat, uppdelat på områden så identis- ka som möjligt med beräkningsmodellens inplanteringsklasser, re— dovisas i tabell 5.1.

Tabell 5.1. Resultat av ungskogsinventeringen 1976'/

Område

Antal objekt Antal skogs- marks- ytor

Represen- terad skogsmarks- area1 (ha)

Ålder

Sluten— het

Norm- produk— tion2/ m3sk/ha, år

Stamantal/ha

Barr

0+ cm D+ cm 5+ cm 0+ cm 5+cm

Barr3/ Barr (2000 max)

Löv Löv

Lövvolym i % av Tota1 rå volym 0+ cm

Andel luckor + småimpedi- ment på ytor- na4/

(% av area1)

___—W

Norra Uppland 20

Nzö (Dalarna

exkl Sär- na Idre 38

V (Väster- norrlands- län) 35

Z:J (Jämtland)17

ACK (Väs— terbottens kustland) 13 ACL (Väs- terbottens lappmark) 18

141 281

223 132

86

122

186

400 479 286 165 308

1/ Samtliga siffror är arealvägda 2/ Baserad på Jonsonboniteringen på ytorna 3/ Antalet barrstammar/ha när varje yta representeras av högst 2000 barrstammar 4/ Luckor + småimpediment (sump, block, hä11)> 5 m2 på ytan

21

21 25 26 25

25

0.82 0.82 0.61 0.63 0.56 0.60

5.4 3.3 2.9 2.8 2.8 2.6

2088

1701

1777 1998 1584 1068

1756 986 1471 770 1545 943

1690 1008 1465 1060

1037 759

3286 1018 2493 2227 1870 2161

211

40

140 173 212 249

18

13

11 13 18

13

11

12

11

18

Objekt BARRSTAMMAR/HA I ungskogsin- Norm- Höjd nummero= .krav på produktionsförband enligt ' venteringen Area1 produk- över skogsvårdslagen funnet barr- ti n havet

X= i ungskogsinventeringen funnet stamantal (ha) (111 sk/ha,å (m) barrstamantal 0+ cm 0+ cm/ha

ICKE 1000 2000-# TALL TALL TALL 1000 2000 1550 1733 1150 1148 700 2000 925 1356 1125 673 700 1100 750 96 1275 665 1125 658 1125 738 1000 2000 925 2000 1600 2000 1350 2000 1650 2000 1400 1970 , 0 1600 2000 L 1200 2000 * 0 1350 2000 L 1400 2000 1650 2000 0 1675 2000 1700 2000 o 5 1600 2000

,.—

468 453 539 633 500 594 673 475 455 545 502 525 547 346 322 388 475 325 442 417 258 400 275 275 275

(*) mmm NNN

F-NMQIDkDIxChO—NMFJINCSO f_Fl-V—I—I—I—N

,_— N N

,_ l ) O MQKD NNN

NkDIxOäNkOkDmNmti'trO—OQODNOOWRDI—LDOIN00

O / lxr—m Nmm

mm—-—m.—.—.—m.—.—vaNva—vavmm

O.—OOLOOOOMMNOCOMOOMOONOLDOQNO crmwmmNNooo—mr—xomoocomermu—oowmr—

_o (rm mm

1) Förklaringar: se text kap 9.5

Tabell 5.2 Ena-stogSinxentsrinsenakelMeg Jämfäri mee skossxäzdslegenz Brev ') (forts)

I ungskogsin- Norm- Höjd nummer o= .krav på produktionsförband en1igt ' " venteringen A e ] produk- över skogsvårdslagenskogsvårdslagen funnet barr- " a ti n havet

X= i ungskogsinventeringen funnet stamantal (ha) (111 sk/ha,å1) barrstamantal O+ cm 0+ cm/ha (m)

ICKE 1000 TALL TALL

36 37 38 39 40 42 43 44 45 46 47 43 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61

925 1764 1350 1854 1300 2000 1350 1651 1250 1154 1725 1655 1450 1464 1700 2000 1400 1740 1500 1574 1700 2000 1400 2000 1725 1819 1200 1811 1725 1995 1100 488 1850 1746 1600 1449 1300 1719 1400 2000 1725 2000 1850 1889 1575 403 1725 2000 1550 2000

323 373 283 295 406 235 315 383 400 386 325 215 201 220 229 25 25 25 25 25 25 25 25 25 100

N CDOMQOSLO coommxomooomr— tv.—._.—

mme—mmwmmemcm—mmm |—|—|—

. . . . . . . . 01”)kDLDNN(')OI—'LDI—ko(')m(*) _.

XDNOOWKDOC)OOOOMVLOOOLDKDO'XOOOOO NNNN—mmvmmmmmqmmwmvmmmnmm

l) Förklaringar: se text kap 9.5

Tabe11 5.2 Engskogsinventeringens ku1turer 'ämfört med skogsvårdålgggnå kräv ]) (forts)

Objekt BARRSTAMMAR/HA Krav på produk- I ungskogsin- Norm- Höjd nummero =.krav på produktionsför band en1igt tionsförband en1 venteringen Area1 produk- över skogsvårds1agen skogsvårdsTagen funnet barr- ti n havet

X= i ungskogsinventeringen funnet stamantal (ha) (m sk/ha,å ( ) barrstamantal 0+ cm 0+ cm/ha m

ICKE 1000 TALL TALL

62 63 64 65 66 67 68 69 70 71

1300 2000 1400 2000 1725 1855 1450 1873 1450 2000 1450 1592 1100 2000 1400 1358 1700 2000 1700 1464

50 50 50 50 50

(T&DQ'VNQ'kDr—Nm MFP—|_|—

,_

NQQ'INOÄINONmu—r—

25 25

O_ooooommm mmmmmmmmmm

,...

201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214

1425 1443

1425 449 775 1302

1425 1428 1425 1547 900 430 1400 1001 1400 1676 775 435 900 273 1425 2000 1425 2000 925 2000 1425 2000

367 480 339 384 379 400 404 392 514 563 375 384 274 234

r—r—N

mm.—csmuomvookoxokomon

Nr—n—F-Lnr—r—

ONOva—OOKDOOOQQ www—MOQNQOOOMN NNNNNNNNf—NNNMN

,_

1) Förklaringar: se text kap 9.5

Tabell 5,2 yngskogsinventgringens kulturer jamfört med skogsvårdålaggng krav ]) (forts)

Objekt BARRSTAMNAR/HA Krav på produk- I ungskogsin- Norm- Höjd nummer 0: krav på produktionsför band enligt tionsförband enl venteringen A ] produk- över skogsvårdslagenskogsvårdslagen funnet barr- rea ti n havet *: i ungskogsinventeringen funnet stamantal (ha) (m sk/ha,å (m) barrstamantal 0+ cm 0+ cm/ha

ICKE 1000 2000+ TALL TALL TALL

215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 230 231 232 233 234 235 236 237 238 239

1425 1764 1400 1862 850 1273 1350 1388 850 1761 1425 2000 1425 1305 1500 2000 1425 1477 1425 1056 1425 1455 1425 1284 1425 2000 1425 2000 1425 1967 1425 1538 1425 1705 1425 1144 1425 1377 85( 1095 850 1040 1425 1719 900 1641 850 1846 1000 1655

311 278 100 221 188 343 275 350 320 350 246 257 150

20

u—N __

mtoOkDNMWLDOOF'Sw |_|—N N

l—N

120 245 225

uOanlxd'n—NDLOGNONQT »—

359 325 238 311 154 144

,—

NNNNNNNMNNNNNNNNNNNNNNWNM LDOOLnOlDOOOOLOkaDOOanmv—ROOOOOO omvxmmmuouo—uooouoooooooooooooooonxvosoeuo

l) Förklaringar: se text kap 9.5

Tabell 5.2 Engskogsl'nventgringens kulturer jamfört med skogsvårdålaggnå krav ]) (forts)

Objekt BARRSTAMMAR/HA Krav på produk- I ungskogsin- Norm- Höjd nummer 0: .krav på produktionsförband en1igt tionsförband enl venteringen A ] produk- över skogsvårdslagenskogsvårdslagen funnet barr- rea ti n havet *: i ungskogsinventeringen funnet stamantal (ha) (m sk/ha,å (m) barrstamantal D+ cm 0+ cm/ha

ICKE 2000+ TALL TALL TALL

240 241 242 243 244 245 246 247 248 249 250 900 496 1425 706 900 1230 900 1600 900 1507 900 688 900 810 1425 1 197 900 2000 925 1 188 1425 2000 400 467 325 468 379 500 205 275 276 267 283

_N— OOINOOOI—LOQ'OO OCDQ'NKDOmNNkOkO Nr— omoowwowwmoo NNNNNNNNNMN

,_

301 302 303 304 305 306 307 308 309 310 311 312 313

775 1072 925 1074 1500 1656 1425 1316 1425 764 1425 2000 1300 2000 850 1553 900 2000 1425 2000 1425 1681 1425 2000 1425 2000

co ,_ MOOOONOLOONNLDCO NCOQNQ'Qr—Qv—w'xm

497 400 311 288 375 400 380 532 343 332 356 313 435

NGOOICDOSINNCSOXOHGWCD NNMNNNNNNNNNN

NNI—r—kDNF—r— ("7

l) Förklaringar: se text kap 9.5

Tabell 5.2 QHQSLOQSinxenterinseesm 9191 iäefm mee åkoesxåzdålessnå krav ” (forts)

Objekt BARRSTAMMAR/HA Krav på produk- I ungskogsin- Norm- Höjd nummero= krav på produktionsförband enligt tionsförband enl venteringen Areal produk- över skogsvårdslagenskogsvårdslagen funnet barr- ti n havet X= i ungskogsinventeringen funnet stamantal (ha) (m sk/ha,år (m) barrstamantal O+ cm 0+ cm/ha

1ch ICKE 1000 2000+ TALL TALL TALL TALL

314 315 316 317 318 319 320 321 322 323 324 325 326 327 328 329 330 331 332 333

1425 2000 1000 2000 1425 2000 1425 2000 1500 2000 1500 2000

850 1589 1550 1717 1550 2000 925 1050 1425 1512 1400 2000 1425 1324

1075 2000 1600 2000 1600 1422 1550 2000

1100 993 1550 2000 900 1734

N

350 350 311 380 357 383 383 275 240 329 325

30 321 338 150 250 341 406 433 341

Caol—Oki)

._._,—

kokomooxoon—mcrmmm'q-m-onomuow NM

f')

MOOVOMOOOOmO—r—OCO

,_

mvaTQI—N'xwl—ONINOHOOMNOCDO! NMNNMMNWMMNNNQQQMQMN

l) Förklaringar: se text kap 9.5

I denna tabell får man inte svar på om ungskogsinventeringens kulturer är bra föryngringar. Därför redovisas också tabell 5.2. (6 sidor) där varje enskild kulturs barrstamantal O+ cm/ha jäm— förs med skogsvårdslagens krav på produktionsförband på dessa bo— niteter vid första gallring. I denna tabell har kulturerna de— lats upp i tall—kulturer (tallvolym 2 70% av totalvolym) och "icke-tall"-ku1turer (tallvolyn1470% av totalvolym). De krav från skogsvårdslagen som läggs på "icke-tall"-kulturer härrör från kraven på grankulturer. I tabellen redovisas vidare kultu- rernas area1, höjd över havet och normproduktion enligt ungskogs— inventeringens uppskattningar. Objekten 0—7l tillhör Stora Koppar— berg, 201—250 Mo och Domsjö AB och 301-333 SCA.

Av tabell 5.2 framgår att av 143 objekt kan 34 anses som ej god- tagbara enligt skogsvårdslagen (24%) vid en strikt jämförelse med til1ämpningsföreskrifternas normvärden. Skogsvårdslagen har dock inte samma krav på produktionsförband i höglägen. Om hänsyn tagits till detta hade ytterligare några objekt kunnat godtas. Vissa kraftiga höjduppflyttningar av provinienser förekom emeller— tid vid denna tid p g a brist på lämpligt frö- och plantmaterial till dessa lägen och detta torde vara en anledning till det mind- re goda resultatet i vissa fal. När det gäller 4 st ej godkända objekt i höglägen> 400 m ö h har den använda proveniensen flyt— tats upp mera än 200 m.

6 DISKUSSION

Indikerar de medelvärden som redovisas i tabell 5.1 att ungskogs— inventeringens kulturer kan betraktas som ett urval av väl anlag- da bestånd? I tabell 6.1 på följande sida har riksskogstaxering- ens skogar 1968—1972 för aktuella områden lagts in som jämförel- se. (Dessa skogar är inplanteringsklasser i beräkningsalternativ

1.)

Vid denna jämförelse måste följande observeras:

skillnaden i ålder mellan ungskogsinventeringen och inplan- teringsklasserna - de olika uppkomstsätten. I ungskogsinventeringen härrör

Tabell 6.l. Jämförelse mellan stamantal m m i ungskogsinventeringen (U) och i inelenteiingeshoeen enli st_alt_l_( I )

—-—————-———-—-——_—-———__—____._______

Område Sluten- Ålder Norm- Barrstammar/ha Löv % av total het produk- 0+ cm 5+ cm rå volym tion

m3sk/ha, år % U Norra Uppland 0.82 21 5.4 2088 986 18 I BCU BON 3 0.69 32 5.5 2077 1135 24 U Nzö 0.82 21 3.3 1701 770 7 I Nzö BON 4 0.67 30 4.0 2668 1053 13 U Y 0.61 25 2.9*/ 1777 943 13 I Y BON 4 0.74 31 4.0 2030 916 27 U Z:J 0.63 26 2.8 1998 1008 11 I BON 5 0.60 43 2.3 1995 748 18 U ACK 0.56 25 2.8 1584 1060 13 I ACK BON 5 0.66 47 2.8 1745 870 27 U ACL 0.60 25 2.6 1068 759 18 I ACL BON 1-5 0.66 46 3.0 1370 715 29

%

x I detta område har med största säkerhet förrättningsmannen boniterat för lågt.

samtliga värden från kulturer. I inplanteringsskogarna från riksskogstaxeringen ingår kulturer endast i mindre omfattning i BCU, Nzö och Y.

Antalet barrstammar 0+ cm/ha är oftast lägre i ungskogsinvente— ringen. Detta torde bero på att flertalet av barrstammarna i skötta kulturer i denna ålder kan betraktas som huvudstammar. De övriga stammarna är ofta bortröjda. Däremot kan, om hänsyn tas till åldersskillnaden och därmed ytterligare inväxt, konstateras att barrstamantalet 5+ cm/ha ligger några hundra stammar högre än jämförda inplanteringsklass"stamantal. En inväxning av ytter— 1igare några hundra barrstammar borde vara möjlig på 10 år i om- rådena BCU och Nzö. Om dessa barrstammar plus en del klenare barr- stammar plus en del 1övstammar bildar det producerande beståndet så torde kulturerna i dessa områden svara mot det stamantal skogsvårdslagen kräver vid första gallring (ca 1700 stammar/ha för bon III).

Tabell 6.1 visar också att ungskogsinventeringens kulturer hål- ler ett lägre lövinslag än inplanteringsklasserna i beräknings— alternativ 1.

I tabe11 5.2 har objektmedelvärden för barrstamantal O+ cm/ha jämförts med skogsvårdslagens krav på produktionsförband på mot- svarande bonitet före första gallring. Av samtliga 143 objekt håller 58 st (41%) fler än 2000 barrstammar/ha. Dessa objekt kan anses godkända utan tvekan. Det finns dock som tidigare nämnts 34 objekt (24%) ej godkända. Av dessa ligger 16 objekt på 400

m ö h eller högre. Flera av dessa misslyckanden i högre belägna områden torde dock bero på olämpliga provenienser.

Det kan diskuteras om det är lämpligt att jämföra ett barrstam- antal 0+ cm/ha vid åldern 20-30 år med ett produktionsförband vid första gallring. Det kan hända att oröjda ytor med höga stamantal hjälper upp kulturerna till ett godkänt resultat i denna jämförelse. Dock är stamfördelningen oftast så jämn i dessa kulturer att jämförelsen ändå har sitt värde. Dessutom bör observeras att produktionsförbandet enligt skogsvårdslagen ej behöver bestå av barrstammar till 100%. Sammanfattningsvis

kan ungskogsinventeringens kulturer betraktas som väl anlagda i de flesta fall. Medeltalen för de sex beräkningsområdena repre- senterar dock en nivå som borde kunna användas som riktpunkt när det gäller att ange ambitionsnivån för framtidens kulturer.

Bilaga l0

PM beträffande gödslingseffektens beräknande i avverkningsbe— räkningar (Göran Möller)_

Förutsättningar

Befintliga skogars areal, slutenhet, åldersklass— och bonitets- fördelning m m förutsättes vara kända.

Gödslingseffekt i det enskilda beståndet

Tillväxtökning på fastmark erhålles endast genom kvävegödsling. Fosfor- och kaliumgödsling ger ingen extra tillväxtökning.

Den tillämpade forskningen har inriktat sig på att fastställa den tillväxtökning i m3sk/ha som kan förväntas efter gödsling av ett med olika skogliga beståndsfaktorer klart definierat be- stånd. Gödslingseffekten har därvid visat sig vara korrelerad med följande faktorer:

trädslag

- kvävegiva per hektar

- typ av kvävegödselmedel

beståndets 1öpande tillväxt före gödsling

Även humusens och den översta mineraljordens naturliga kvävele- veransförmåga har visat sig inverka på tillväxtökningens storlek efter gödsling. Någon praktiskt användbar metod att bestämma denna kväveleveransförmåga har dock ännu icke kunnat utarbetas varför man i praktiken tills vidare måste arbeta utan denna möj- lighet att minska spridningen kring prognoskurvorna för de en— skilda bestånden.

övriga beståndsfaktorer som ålder, bonitet, Virkesförråd, sluten- het m m har visat sig ej påverka gödslingseffektens storlek se— dan hänsyn väl tagits till den löpande tillväxten. Detta torde förklaras av att den löpande tillväxten i sig bestämmes av

och kan beräknas ur - dessa faktorer.

Gödslingseffektens varaktighet är 8 - 10 år i såväl tall som gran. Dess förlopp över tiden framgår av figur l.

Tillväxtökningen av en förnyad gödsling bestämmes av beståndets tillväxt före gödslingen på samma sätt som vid det första göds— lingstillfället. En genom gödsling tillskapad högre löpande till— växt medför dock ingen extra gödslingseffekt av den andra givan. En omgödsling innan effekten av den första givan ebbat ut medför en större total produktion per arealenhet än om omgödslingen in— sättes först sedan effekten av den första ebbat ut. Tillväxtök— ningen per kg gödselmedel blir däremot lägre och produktionskost— naden per kubikmeter således högre.

Prognoskurvor

Mot bakgrund av ovanstående genom praktiska fältförsök konstate- rade samband, har prognoskurvor för tall och gran framställts.

Se figur 2 och 3. Dessa kurvor är ur ren säkerhetssynpunkt sänkta med 10 procent från de i fältförsöken uppmätta tillväxtökningar- na, då risk alltid föreligger att försök placeras i de jämnaste och bästa partierna av ett bestånd.

I praktiken kan man aldrig uppnå den jämnhet i spridningen som erhålles i försök. Under vissa förutsättningar har det vidare visat sig att en icke oväsentlig del av gödselmedlet kan fastna i trädens kronor. Vad dessa båda saker har för inverkan på göds- lingseffekten är ännu ej helt utrett men risken för en viss ne— gativ påverkan - i synnerhet när gödselmedlet utgöres av urea — kan inte uteslutas. Av denna anledning har kurvorna sänkts med ytterligare 10 procent från de i gödslingsförsöken erhållan re— sultaten. Detta med hänsyn till att den helt övervägande delen av all gödsling i dag sker med flyg.

Begränsning av prognoskurvornas tillämpningsområde

Som tidigare nämnts har gödslingseffekten visat sig ha ett visst samband med markens naturliga kväveleveransförmåga. Ju bättre kväveleveransförmåga vid samma löpande tillväxt hos beståndet ju sämre gödslingseffekt. Goda marker har normalt en hög kväve-

leveransförmåga. Det har i försök visat sig att mycket goda mar- ker många gånger har en så hög kväveleveransförmåga att göds- lingseffekten helt uteblir eller blir mycket låg i förhållande till beståndets 1öpande tillväxt. Tillväxten begränsas då av andra tillväxtfaktorer än tillgängligt kväve. Av denna anledning måste de båda bästa bonitetsklasserna undantas från gödsling i praktiken intill dess större klarhet i detta frågor erhållits (se figur 4).

Under de första åren av ett bestånds omloppstid uppnås en liten och mycket kortvarig effekt av kvävegödsling. Det finns logiska men ännu ej helt testade förklaringar till detta. Prognoskurvor- na är ej avsedda att tillämpas på bestånd förrän de uppnått "kronslutenhet", dvs efter första gallring. Gränsen mellan vad som kan betraktas gödslingsbar och icke gödslingsbar skog vad beträffar de yngre åldrarna är således en kombinerad ekonomisk och biologisk gräns. Gödsling i yngre bestånd än vad som fram- går av figur 4 bör tills vidare ej ske i praktisk skala.

På marker av låg bonitet återspeglar prognoskurvorna väl den verkliga gödslingseffekten. Bestånd med låg bonitet har dock all- tid en förhållandevis låg löpande tillväxt vilket medför att tillväxtökningen efter gödsling blir liten i kubikmeter räknat. Ju sämre bonitet ju sämre löpande tillväxt och ju färre extra kubikmetrar genom gödsling generellt sett. Var gränsen går mel- lan gödslingsbar och icke gödslingsbar areal på de svaga marker- na blir därmed en rent ekonomisk fråga som bestäms av prisrela— tionen mellan gödselmedel och virke. Det torde för närvarande vara orealistiskt att annat än rent undantagsvis räkna med göds- ling av marker sämre än bonitet 2.5 kubikmeter. En förbättring av gödselmedlens upptagning i bestånden genom ändrad spridnings- metodik, liksom en förskjutning av prisrelationen mellan gödsel— medel och virke, kan dock lätt rubba denna gränsdragning.

På de medelgoda markerna reagerar all skog, äldre än vad de ovan angivna minimiåldrarna anger, klart positivt för gödsling och helt enligt prognoskurvorna. Även de allra äldsta bestånden har visat sig reagera för gödsling under förutsättning och de har en tillfredsställande kondition, vilket kan framläsas av den löpande

tillväxten. I praktiskt skogsbruk måste dock de äldsta (oct säm— sta) bestånden reserveras för slutavverkning under den kommande perioden. De måste därför undantas från gödslingsbara bestånd. Var denna övre gräns ur ålderssynpunkt skall dras, blir beroende av med vilken omloppstid skogsägaren i fråga avser att sköta sin skog. Att gödsla äldre skogar, än vad som framgår av figur 4, torde dock endast komma att ske undantagsvis och endast på fas- tigheter med överskott på gammal skog.

Reduktion av teoretiskt gödslingsbara arealen

Med de gränsdragningar för gödslingsbar areal, som visas i figur 4, skulle ca 38 procent av landets produktiva skogsmarksarea1, teoretiskt sett, kunna läggas under kontinuerlig gödsling.31and alla de bestånd som ingår i den "teoretiskt gödslingsbara" are— alen finns emellertid ett stort antal bestånd som drabbats av svåra stormskador, av snöbrott och insektshärjningar. Aven be- stånd som av andra anledningar fått en dålig slutenhet och där— med dålig löpande tillväxt ingår i denna area1. Sådana bestånd kommer i praktiken inte att bli föremål för gödsling, då gjds- lingseffekten i dessa bestånd blir väsentligt lägre än i oskada— de och därmed icke 1ängre lönsam. Bland de teoretiskt gödslings— bara bestånden finns även ett stort antal som ur belägenhets—, storlek— och begränsningssynpunkt icke kommer i fråga för göds— ling i praktiken. Alla dessa faktorer gör att den teoretiskt gödslingsbara area1en måste reduceras för att man skall få fram den biologiskt—ekonomiskt gödslingsbara arealen. Hur stor denna reduktion skall vara torde i viss mån sammanhänga med skogens geografiska läge i landet. Den praktiskt gödslingsbara arealen torde dock inte annat än mycket lokalt och för relativt snå skogsmarksarealer komma att överstiga 25 a 30 procent av den totala produktiva skogsmarksarealen. Med ett gödslingsomrcrev

på 8 å 10 år kommer den årliga gödslingsbara area1en därmed att uppgå till endast ca 3 procent. Detta är även vad som i prakti— ken uppnåtts av några intensivt gödslande större skogsägare.

Särskilda restriktioner för beräkning av tillväxtökningen genom gödsling vid upprättandet av avverkningsberäkningar med utgångs- punkt från riksskogstaxeringens material

Dagens, liksom den närmaste framtidens gödslingar torde huvudsak- ligen komma att ske inom stats- och bolagsskogsbruket såvida inga särskilda åtgärder vidtas. De i runda tal 50 procent av Sveriges skogar som ägs av bönderna, kommer troligtvis endast att bli fö- remål för gödsling i relativt ringa omfattning, även om ett kraf— tigt ökat intresse för närvarande kan skönjas inom bondeskogsbru- ket. Bondeskogarna är många gånger de ur gödslingssynpunkt 1ämp—

ligaste inom ett större område.

Vid kalkyler över förväntad tillväxtökning genom gödsling för större geografiska områden måste datamaskinen programmeras ätt först välja ut de bestånd till gödsling som ger den största ti11- växtökningen, därefter de bestånd som ger den näst bästa tillväxt ökningen osv. Detta givetvis hela tiden under de ovan omtalade restriktionerna beträffande alltför goda boniteter, alltför låga åldrar osv. Göres sådana beräkningar med utgångspunkt från riks— skogstaxeringens material, utan uppdelning av materialet på olika skogsägarekategorier, måste datamaskinen på ett eller annat sätt styras så att den ej går in i arealredovisningen och konsekvent plockar uppifrån bland de mest gödslingsvärda area1erna intill dess arealkriteriet är uppfyllt för att sedan beräkna gödslings— effekterna på dessa marker. Detta skulle förutsätta att Domänver— ket och bolagen hade tillgång även till bondeskogarna när de i praktiken väljer ut sina gödslingsobjekt. Hur denna styrning skall ske är en datateknisk sak och behandlas inte här.

När en datamaskin tillåts välja ut gödslingsobjekt under vissa restriktioner beträffande 1öpande tillväxt, bonitet, å1der osv på beståndet, gör maskinen detta urval med 100—procentig säker— het. I praktiken kommer emellertid detta urval att ske med be— tyd1igt sämre precision innebärande att många av de i riksskogs- taxeringens datamaterial registrerade bästa bestånden inte kom— mer med bland gödslingsobjekten i verkligheten. (Alltför små, ensligt belägna ur gödslingssynpunkt, olämpliga beståndsfigurer osv.) I praktiken kommer även vissa bestånd på alltför god

bonitet att av misstag bli föremål för gödsling 1iksom bestånd på alltför dålig bonitet med lägre ti11växt än man egentligen av— sett och därmed även sämre gödslingseffekt. Vad dessa saker be-

tyder i praktiken är svårt att ange. Klart är dock att datamaski— nen utan särskilda restriktioner för denna effekt kommer att räk- na fram ett "överoptimalt" alternativ som ej kan uppnås i prakti- ken. Då denna diskrepans me11an modell och verklighet kommer att ta sig uttryck i skillnad mellan förväntad och verkligt erhållen tillväxtökning efter gödsling, torde den riktigaste korrigering—

en vara att reducera prognoskurvorna.

Av ovan relaterade orsaker bör prognoskurvornas effekt sänkas med ytterligare 25 procent i de avverkningsberäkningar som ut— förs i datamaskin med utgångspunkt från riksskogstaxeringens ma— terial och detta även när beräkningarna utförs separat för olika ägarekategorier. Det är tänkbart att denna sänkning är i kraf- tigaste laget men det bör i detta sammanhang vara bättre att re— ducera något för mycket än för litet.

Restriktioner med hänsyn till skogsägares inoptimala beslut beträffande införande av gödsling

Ovan omtalade teoretiskt gödslingsbara arealer reducerade till praktiskt gödslingsbara på visst sätt - förutsätter att varje skogsägare handlar ekonomiskt rationellt i sitt beslut om infö— rande av gödsling eller ej i sitt skogsbruk. Som bekant handlar icke alla människor ekonomsikt rationellt alla gånger. Detta in— nebär att vissa skogsarealer som biologiskt-ekonomiskt vore 1äm— pade för gödsling, icke kommer att läggas under gödsling i prak- tiken. Det finns anledning att förmoda att de med Skogsindustri direkt integrerade skogsägarna (t ex de flesta skogsbolagen) kommer att utnyttja gödslingens möjligheter till ökad virkespro- duktion mer effektivt än det mindre privatskogsbruket utan denna direkta och ekonomiska anknytning till skogsindustri. Olika över— gångsformer mellan dessa båda renodlade ägarekategorier torde även finnas.

Denna PM kan icke behandla den sist upptagna frågan. Klart står dock att den i en avverkningsberäkning framtagna möj1iga ti11—

växtökningen genom gödsling i landets nuvarande och kommande sko- gar, måste reduceras med hänsyn till denna faktor. Reduktionen bör förmodligen även vara olika för olika skogsägarekategorier.

Vid bearbetning av materialet i datamaskin en1igt tillväxtmodel— len kan en sådan reduktion tänkas ske på olika sätt. Först måste dock ställning tas till hur stor denna reduktion skall vara för olika skogsägarekategorier. Detta ligger som tidigare nämnts utanför denna PM och torde dessutom vara starkt beroende av even- tuella skogspolitiska beslut.

Figur 1 GENOMSNITTLIG RELATIV GRUNDYTETILLVAXTDKNING

FÖR 8 ST GODSLINGSFORSOK I TALL OCH 6 ST GODS— LINGSFDRSOK I GRAN

UREA 115-138 KG N/HA

GRUNDYTETILL- VAXTOKNING REL TAL 220 ._. : TALL +——+=GMN 200 180 160 XXX 140 *Kx *S._ *, "k 120 XXX 11+ . X. 100 +,- "*, VEGETATIONSPERIOD EFTER GODSLING

-5-4-3-2-112345 678910

Figur 2

Tillväxtökning mask/ha. 5 är

Tillvöxiperiod eller gödsling, år

? dl 718910

2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 7.0 8.0 0.0 2.0 4.0 6.0 8.0 10.0 12.0 14.0 16.0 18.0 20.0 22.0 24.0 26.0 28.0

Lapin/råde 'tillvöxl Ti11växtökning m 5 0. or n är eller gödsling m3sk/hc, n är

Tillväxtökning efter praktisk gödsling. TrädsIag: TALL

Figur 3

2.0 3.0 4.0

Löpande lillvöxl mlsk/ho. &”

5.0 6.0 Zo

Tillväxtökning m3sk/lla. 56”

O ! z 2 (

Tillvöxlökning

efter

Tillvöxiperiod efter gödsling,

praktisk gödsling.

Ä

20.0

TrädsIag-' GRAN

i, i 1

år

22.0 24.0 26.0 28.0 30.0 32.0 34.0 Tillväxtökning n år eller gädiliag m3sk/ha. n d'

Figur 4

TEORETISKT GÖDSLINGSBAR DEL AV DEN PRODUKTIVA SKOGSMARKSAREALEN

EKONOMISKT TVlVELAKTlGT 1iten volymeffekt vid låga åldrar»—

IOLOGISK VEKSAMT

EKONOMISKT TVIVELAKTIGT

. llåg löpande hd ti11växt ger ; 1åg t111växt-

PRAKTISKT OINTRESSANT slutavverkning inom gödslingsperioden

INSTITUTET FÖR SKOGSFÖRBÄTTRING GÖDSLINGSAVDELNINGEN

' I I -1.l—il | || '” " .. .,. 'l'f'." _ .. [..| lin ' ' . ""? "r ' ..' ..... ', ||.|. .. .. |. .

.iil' | |

rät-”H...: '

.Hl TJ. kl.: '# % Ull lil Jill :lTll ",O'I:-,I-— ': ! '.'. .' Mr ..

'- . - ”| u___”_.]'_____ ___,_. .ll ww.” . | .'. 1 l . . ,'_ '. . . .. E ._._-,T |-.'...-.—-—'-...l _.', 1 . I I 'fii.”r.|.-n..-.—=1..=rv1

1. -r . .. .. -.u lar.—_e- ' . L:" »? in. .__ - n' 4 " .- ' ' .. |_-i-u_ ” .

i-l' 1-|

11 m

"i.. ÄH. * '.- ' jul-UL. lli-:" Ål,], : ”"l'.... |';-i'..l',. . " ' .P1.4'a_,i__jr. ._- - h,; ' _»...1. = TPB,-fll. ...". ,...ir...

.. | .11 ,. _| .. -. J.J.-,-

-- - . '- 2.4 .r-i. . . ”* ."' iir? "*""

Bilaga 11

ÖKAD SKOCSPRODUKTION GENOM DIKNING OCH CUDSLING AV SUMPSKOG OCH MYR (Hilmar Holmen)

1.

amana-r:»

%fDQOO'Q!

Innehåll Inledning Restriktioner

Allmänbiologisk bakgrund Ny kunskap

Begrepp och termer Vatten och vattenreglering Växtnäringsförhållanden Gödsling, allmänna förutsättningar Anvisningar för torvmarksgödsling

Skogslig torvmarksbonitering Ökad skogsproduktion i sumpskog Sumpskog

Typiska drag i sumpskogens produktion och samman- sättning Produktionsökning i sumpskog Ökad skogsproduktion på myr

Myr, arealfördelning Myrtyper

Trädbevuxen och kal myr Virkesförråd på trädbevuxen myr Skogsproduktion på myr, några förutsättningar Skogsproduktion på myr. areal och totalproduktion Sammanfattning

Inledning

Skogsproduktionen på våta marker i Sverige är i regel nedsatt eller ingen. Dessa marker har vanligen ett torvlager, vilket kan vara helt tunt, men också flera meter mäktigt. Den nedsatta produktionen beror antingen på överskott av vatten i markens ytskikt, eller för liten näringstillgång, eller en samverkan mellan båda dessa orsaker.

I svenskt skogsbruk har under lång tid en strävan funnits att genom dikning bättre utnyttja våta marker för skogsproduktion. Verksamheten har bedrivits med mycket varierande intensitet. Totalt har skogsdikningen i landet berört uppskattningsvis en miljon hektar våt mark under de drygt ett hundra år som den pågått. Den genomsnittliga årliga behand1ingsarealen har således varit knappt 10 000 hektar. Vissa perioder har den varit mycket liten, något tusental hektar, ti11 exem- pel under andra världskriget. Men ännu mindre var area1en några årtionden mot slutet av 1800—talet. Å andra sidan var den ganska stor, 40 000-50 000 hektar, under några år omkring 1930.

Det kan sägas vara typiskt för den skogsdikning som bedrivits i Sverige, att den ej har varit grundad på ett enhetligt, samordnat program, varken för landet i sin helhet, eller för delar därav. Verksamheten har varit starkt splittrad med tidvis stor aktivitet i trakter där intresset har varit stort och liten där intresse saknats. Tidvis har också arbetsmarknadspoli- tiska skä1 styrt verksamhetens omfattning, vilket var fallet åren omkring 1930.

Grundläggande är att ett uttalat behov av att öka skogens avkastning i landet inte har varit pådrivande orsak. Det har därför saknats och inte heller varit nödvändigt med en landsomfattande bedömning av möjlig produktionsökning genom skogligt utnyttjande av våta marker. Därigenom har också kraven på en målinriktad forskning inom området varit ganska måttliga.

Framgångarna i skogsdikningsföretagen har varit myc- ket växlande. I en del fall har utomordentligt hög- produktiva skogsbestånd skapats, i andra har effekten uteblivit helt. Med stöd av tillgänglig erfarenhet och en del systematiska studier kan det beräknas att

godtagbart resu1tat - det vill säga avkastningen har blivit åtminstone den som väntades vid planeringen — har erhållits bara i hälften av de utförda företagen. För den andra halvan kan det antas, att dikningen an- tingen varit otillräcklig eller också har alltför 1i- ten näringstillgång hämmat trädens utveckling.

Oberoende av att en hel del skogsdikningsföretag har varit direkt misslyckade, kan de våta markerna, huvud— sakligen med torv, betraktas som landets Viktigaste resurs vid ökad skogsproduktion. För det första är kunskaperna betydligt större nu vad gäller förutsätt- ningarna att använda produktionsmedlen vatten och växt- näring, än vad de var för 40-60 år sedan, då huvud— delen av skogsdikningsarealen tillkom. För det andra

är de tillgängliga area1erna mycket betydande, tio procent eller mera av befintlig skogsmarksarea1.

2. Restriktioner

Detta ärknappastplatsen för en analys av betydelsen av olika restriktioner vid ökat våtmarksutnyttjande, men några sådana bör nämnas eftersom de utgör en del av ett planeringsunderlag.

I VBU 1967 (Virkesbalanser 1967 SOU 1968 9) diskutera- des helt kort några då tänkbara restriktioner som kan komma ifråga och som av olika skäl påverkar bedömningen av hur stor area1 som kan tas i anspråk. Dessa restrik- tioner var (och de har alltjämt giltighet):

1. Områdenas belägenhet i förhållande till förädlings- industrin

2. Områdenas belägenhet i terrängen, vi1ken påverkar användningen av tekniska hjälpmedel vid diknings- företagen Komplicerade ägandeförhållanden De enskilda områdenas storlek

5. Bevarandeintressen

De fyra första punkterna är av praktisk-ekonomisk natur och vik— ten av dem varierar med skogsnäringens ekonomiska situation. Den femte däremot är oavhängig av de nämnda omständigheterna. Men liksom för de andra kan inte heller denna ges ett bestämt inne— håll, då några generella anspråk ännu inte har formulerats. Det är i sammanhanget värt att nämna att en klassificering och om- fattande inventering är nära förestående och att denna verksam— het genomföres av Statens Naturvårdsverk.

Det finns sålunda för närvarande icke möjlighet att ange stor— leken av de inskränkningar som kan komma ifråga av olika skäl. Men för den skogliga planeringen finns det samtidigt ett behov att få en uppfattning om hur stor area1 som kan disponeras och hur stor ökad skogsproduktion som är möjlig att nå genom ökat våtmarksutnyttjande.

I produktionsöversikterna för "myr" i slutet av uppsatsen har därför tre grader för utnyttjande angetts. Även den mest area1- krävande av dessa innebär totalt sett en mycket kraftig reduk- tion i förhållande till den totala area1en myr i landet. Däremot blir fördelningen av utnyttjbar area1 mycket ojämn (jfr Tabell 5).

För sumpskog, som är en del av skogsmarken, har det för närvaran- de inte bedömts varken nödvändigt eller möjligt att ange olika utnyttjandegrader. Begränsningen här är praktiskt taget uteslutan— de av praktisk-ekonomisk art (jfr avsnitt 5.c.).

Under de tio år som gått sedan VBU 1967 har åtminstone ytter- 1igare två skäl till möjlig begränsning av för skogsbruk utnyttj- bar areal aktualiserats, nämligen torvtäkt i stor skala och ener- giskogsodling. Dessa två företeelser diskuteras litet i den av— slutande sammanfattningen till denna bilaga.

3. Allmänbiologisk bakgrund

a. Ny kunskap

I VBU 1967 presenterades en översikt över areal ”myr” och ”sump- skog'I (begreppens innebörd behandlas i följande avsnitt) i Sverige och förutsättningar att utnyttja denna areal för ökad skogsproduktion. I utredningen gjordes också ett försök att uppskatta hur stor ökad skoglig avkastning som skulle kunna er- hållas genom intensifierat utnyttjande av myr och sumpskog.

Det bör redan nu betonas, att de kunskaper som tillkommit under mellanliggande tid inte i grund ändrar de bedömningar som gjor- des för tio år sedan. Men de nu presenterade uppgifterna är på flera punkter bättre underbyggda än tidigare. Bakgrunden här- till är dels flera resultat från försöksverksamheten, dels ökat antal uppgifter från riksskogstaxeringen. Denna hade under perioden 1968-1972 ett något annorlunda innehåll än i underla- get för VBU 1967. Därtill kommer att en del värderingar kan göras på uppgifter från taxeringen 1973-1977. Under denna senare period har betydligt mer detaljerade uppgifter insamlats om framför allt torvmarkerna. Dessa uppgifter har dessutom fått en starkare inriktning på att förbättra underlaget för bedöm- ning av möjlig skoglig produktion, när sådan saknas eller när den är nedsatt på grund av ogynnsamma ståndortsförhållanden.

b. Begrepp och termer

I förarbetet till de två senaste riksskogstaxeringarna gjordes en översyn och en del ändringar av de uttryckssätt som har an— vänts vid beskrivning av de våta markerna. Mest genomgripande var de ändringar som kom till uttryck i taxeringen 1973-1977. Men även under taxeringen 1968—1972 gjordes en del tillägg i förhållande till tidigare.

Uttryckssätten vid beskrivning av de våta markerna har varit och är alltjämt oenhetliga i vårt land. Det är därför orsak att redovisa och diskutera hur några av de vanligaste uttrycken an-

vänds i detta sammanhang.

Vid de ändringar som gjorts har det varit en ledande princip att få anknytning till den allmänna terminologin på området, när en sådan finns. Det är inte tillfredsställande när ett och sam- ma uttryck har en mening i ett skogligt sammanhang och en annan i ett allmänekologiskt.

Fö1jande begrepp ska11 kommenteras något: Våtmark, myr, sump— skog, torvmark, mosse och kärr.

Våtmark kan uppfattas som ett överordnat begrepp som omfattar all slags mark som präglas av hög ytfuktighet. Torvbildning är inte nödvändig, men vanlig. Det finns en ännu vidare omfattning av ordet, men den användes icke här. Eftersom innebörden av or— det inte har stabiliserats, avses i detta sammanhang med våt—

mark ägoslagen ”myrll och sumpskog", enligt den skogliga defini- tionen i följande stycken och citerat avsnitt 1ängre fram.

Myr har ett tvetydigt innehåll. Det är både ett allmänt ekolo— giskt begrepp och ett skogligt. Ekologiskt avses med myr ett våtmarksområde kännetecknat av typisk, i regel torvbildande vegetation.

Som skogligt begrepp har myr liknande innebörd som den ekologi— ska. men med tillägget att den skogliga produktionen är mindre än 1 m3sk per år och hektar (skogligt impediment). Om produk- tionen på den våta marken är större än 1 m3sk per år och hektar användes begreppet sumpskog (produktiv skogsmark). Det är fram— för allt kopplingen till den skogliga produktionen som är otill- fredsställande.

Vid de sammanstä11ningar som görs på material som insamlas ge— nom riksskogstaxeringen i fortsättningen kommer därför ”myr" och "sumpskog” som produktionsuttryck att utgå.

Det nya systemet är dock konstruerat så, att det i närmast kom- mande areal- och produktionsöversikter, 1iksom nu, blir möjligt

att göra jämförelser mellan uppgifter från olika taxeringstill- fällen.

Från och med taxeringen 1973-1977 har begreppet torvmark införts och det tillämpas när torvdjupet är större än 30 cm.

Av olika skäl är arealuppgifterna olika vid olika taxeringar. Det kan knappast undvikas ett avvikelserna blir ännu större när definitionerna för ägos1agen ändras, liksom när ägoslag till— kommer eller utgår.

Tabell 1 visar en jämförelse mellan arealuppgifter från olika taxeringstillfällen. Overensstämmelsen mellan olika taxerings- tillfällen är rätt god och den är påfallande bra vad avser tota1 area1 våtmark. Särskilt intressant är att tota1arealen, enligt taxeringen 1973—1975 (material finns bearbetat endast för tre är ännu), icke avviker anmärkningsvärt från tidigare taxeringar, trots helt annan indelningsgrund.

Tabell 1. Några arealuppgifter. Sort: Km2

Agoslag Taxeringsår

1953-1962 1968—1972 1973-197551) Myr 5 375 4 992 5 4llb) Sumpskog 1 780 2 110 l 906C) Total 7 155 7 102 7 020

a) Från och med 1973 tillämpas ändrad klassifikation av våta marker. Agoslaget sumpskog har icke 1ängre produktionsinne— börd, dvs bonitet mer än 1 mBSk/ha/år.

b) Uppgiften avser torvmark, dvs mer än 30 cm torvlager. Av area- len har 4 349 km2 bonitet mindre än 1 m3sk/ha/år 1 062 km2 bonitet större än 1 m3sk/ha/år

c) Avser våt skogsmark, bonitet större än 1 mBSk/ha/år och I'myr", bonitet mindre än 1 m3sk/ha/år, utan torvbildning, eller med torvmäktighet mindre än 30 cm.

Fö1jande utdrag ur riksskogstaxeringens instruktion 1968-1972, visar hur ägoslagen myr och sumpskog har urskilts vid fältarbe- tet, 1iksom hur några andra begrepp har tillämpats. Om inte an- nat sägs, är det dessa uttryck som används i denna översikt.

"Sumpskogar. Produktiv skogsmark, vanligen torvtäckt. Trädväx— ten i regel hämmad av ytligt, stillastående eller blott svagt rörligt grundvatten. Sumpmossor bildar minst hälften av botten- vegetationen." Med sumpmossor avses arter som tillhör släktena Sphaanum (vitmossor), Amblystegium (brunmossor) och Mnium (stjärnmossor) samt arten Polytrichum commune (björnmossa)

Myr är "torvbildande till våta platser bundna växtsamhällen, vilka i naturligt tillstånd är trädlösa eller endast glest träd- bevuxna. Ur skoglig produktionssynpunkt tillhör myrsamhällenas växtplatser i odikat tillstånd impedimenten."

Myren har indelats i l'kal" och "trädbevuxen”. Gränsen mellan dessa två grupper har bestämts med ledning av kronslutenheten, varvid alla träd, även plantor under 1,3 m höjd har räknats.

"Kala myrar. Ej eller blott sparsamt trädbevuxna myrar. Kron- slutenhet under 10 procent.”

”Trädbevuxna myrar. Myrar med trädskikt av någor1unda jämn slutenhet, som bedöms kunna gå upp som bestånd efter dikning och gödsling. Kronslutenhet 10 procent eller mer.”

De myrtyper som urskilts är rismosse, starrmosse och kärr. Av- sikten med dessa enheter har varit att rangordna typerna med hänsyn till en bedömd skoglig produktionsförmåga. De har ansetts representera i ordning stigande avkastningsförmåga. Typindel- ningen från och med 1973 är mera detaljerad än tidigare, vilket visas i Tabell 2.

I den sammanställning över möjlig produktionsökning på myr” som visas i Tabell 6-8, har den klassifikation som nu ti11äm-

pas (taxeringen 1973—1977) använts på de typer som urskildes

i föregående (1968-1972) taxeringen (jfr avsnitt 6.e.). Det ”fel" som kan uppstå på detta sätt är försumbart med hänsyn till annan förekommande osäkerhet.

Mosse och kärr i benämningarna rismosse, starrmosse, och kärr urskiljes uteslutande efter vegetationens sammansättning. Ris- mossen karakteriseras genom riklig förekomst av vitmossor, ofta tuvbildande. Därtill förekommer ris som ljung, odon, Skvattram och dvärgbjörk. Starrmossen har också vitmossor i bottenskiktet, vanligen inte tuvbildande. Olika starrarter, tuvull och tuvsäv förekommer rikligt. Kärr är mycket blöta marker, där mossor kan saknas eller också förekommer så kallade brunmossor eller andra med likartade ståndortskrav. Fältskiktet består av olika starrar- ter, gräs och örter. Därtill är buskar som vide, pors, men även andra, vanliga.

Mosse- och kärrbegreppen erligt den mening som tidigare använts vid riksskogstaxeringen (och som beskrevs i stycket här ovan) av— viker från den inom växtekologin numera gängse.

Mosse och kärr är myrens båda underavdelningar. Med mosse avses myrdelar, som av topografiska skäl (vanligen genom myrytans fort- satta höjdtillväxt) har avskurits från vattentillförsel från om— givande fastmark. Mossens ytliga delar får därigenom sin vatten— och näringstillförsel enbart genom nederbörden. Kärren är all övrig myrmark, det vill säga sådan som får vatten och växtnäring såväl genom nederbörden direkt som genom tillförsel från fast— marksomgivningarna.

Mossen blir till följd av sin bildning en näringsfattig, spontant lågproduktiv ståndort. Kärret är vanligen näringsrikare och mera produktivt, men det kan även vara extremt fattigt. Omgivningens geologi spelar i detta sammanhang stor roll.

Det är således hydrologiska kriterier som används vid uppdelningen i kärr och mosse. I praktiken är dessa ofta svåra att urskilja, varför vegetationen också i detta fall användes som visare.

c. Vatten och vattenreglering

Torv har utomordentligt stor vattenkapacitet, vilket är en di— rekt följd av dess stora porositet. Porvolymen (hålrummen) i låghumifierade torvslag kan vara mer än 95 procent, vilket inne— bär att många torvmarker i naturtillståndet består av nästan en- bart hålrum fyllda med vatten. Dessa hålrum växlar ofantligt i storlek från ytterligt små mikroporer till stora makroporer.

Vatteninnehållet i torv varierar under natur1iga betinge1ser mellan mycket vida gränser. Den variationsvidd som ur produk- tionsekologisk synvinkel har betydelse sträcker sig mellan vattenmättnad och den gräns vid vilken växterna ej längre kan ta upp vatten ur marken (vissningsgränsen). För växtens del är det dock ett betydligt snävare intervall som är av intresse.

En av dikningens effekter är att de tillfällen när markens yt- skikt är vattenmättat blir färre och kortare än vad dessa är

hos marken i odikat skick. Detta kan ses som en mycket måttlig följd av ingreppet, men det har likväl stor betydelse för trädens växt.

Om marken är mättad med vatten (alla porer är fyllda) har det bindningen noll ti11 markpartiklarna. Detta innebär vanligen (särskilt vid stillastående vatten) hämmad lufttillförsel ti11 växternas rötter och hindrad ti11växt. När marken är starkt ut- torkad (vatten finns endast i de små mikroporerna) är vattnets bindning å andra sidan så stor, att vattenupptagning icke kan ske, varvid växten vissnar och i värsta fall dör.

Genom dikning kan vattnet i de allra största porerna ledas bort, det vill säga det vatten som rör sig under tyngdkraftens inverkan. Detta är i de flesta fall en ganska liten del av torvens totala vatteninnehåll. Mängden kvarvarande vatten varierar för olika torvslag, men framför allt beroende på humifieringsgrad ("för— multningsgrad”, ”sönderdelningsgrad”). I ett låghumifierat torv- slag (det vill säga torvbildande växter kan lätt kännas igen) är vattnets bindning förhållandevis mycket svagare än i ett hög—

humifierat. En större mängd vatten kan därför avledas vid dik- ning av låghumifierad torv. Enligt ett exempel återgivet av Heikurainen (1973) erhölls följande värden för vatteninnehåll i några olika torvslag vid olika humifieringsgrad.

Torvslag och Vatteninnehåll, procent av volymen vid humifieringsgrad Full mättnad Efter fri avrinning Låghumifierad vitmosstorv 97 31

Höghumifierad vitmosstorv 87 64 Höghumifierad starrtorv 82 62

Låghumifierad vitmosstorv, som förlorar mest vatten vid dikning, är ett yttorvslag, som är typiskt för mossevegetation, men som också finns i kärrvegetation. I "sumpskogen” är det vanligt med ett ytligt täcke av låghumifierad Sphagnum (vitmoss) torv. Det har vanligen ringa tjocklek och i den mån humifieringsgraden a11t jämt är låg vid ökat djup, gör den hoppackning av materialet som sker, att porerna minskar i storlek och vattnet binds hårdare.

I allmänhet minskar vatteninnehållet i torv efter dikning till 50—60 procent av volymen. Den ytterligare minskning som senare kan ske är en följd av avdunstning och växternas transpiration, det vill säga en företeelse som fortgår oavsett dikning har skett eller ej.

För att uppnå goda produktionsförhållanden för skogsträd förut- sättes att vattenståndet efter dikning nårnivån 30—50 cm under markytan under vegetationsperioden. Detta innebär grovt sett att vatteninnehållet i torven är 40-60 procent av mättnad.

I samma mån som vatteninnehållet i torven minskar, ökar dess kapacitet att magasinera nytillkommande nederbördsvatten, vilket teoretiskt bör leda till jämnare vattenföring i avloppen. I ex— periment som gjorts har icke antydiga resu1tat erhållits i detta avseende.

Även hos odikade torvmarker är det en betydande vattenstånds— variation under året. Under vintern, våren och hösten står vatt- net i eller helt nära markytan, men under sommaren kan det sjunka till 25—30 cm djup. Sådana värden har uppmätts i mossemyrar i Sydvästsverige, där nederbörden är hög.

d. Växtnäringsförhållanden

Det har redan framhållits,att på de flesta våta marker,i synner- het de med torv. är ett överskott av vattenoch underskottDå ett eller flera växtnäringsämnen hinder för framgångsrik skogsproduk- tion. Vattenöverskottet måste därför avledas och växtnäring ti11- föras om skogsproduktion skall kunna ske.

Det har i skogligt sammanhang varit vanligt att skilja mellan djupa och grunda torvmarker, varvid gränsen mellan dessa två grupper har satts godtyckligt och därför är växlande. Ur produk— tionsekologisk synvinkel kan det vara berättigat att dessa två grupper finns, även om deras sammansättning är villkorlig. Grup— pen djup torvmark får anses karakteriserad av att torv är huvud- sakligt medium för växternas rötter och grund torvmark av att torv och mineraljord är ett sådant medium.

Det är stora både fysikaliska och kemiska skillnader mellan mine— raljord och torv, vilka har betydelse för vegetationens utveck— ling (vegetationstyp, produktion). Men variationerna inom grup- perna är så stora, att det är omöjligt att säga att den ena eller den andra är bättre för skoglig produktion. En sådan bedömning måste göras utifrån andra förutsättningar.

Typiskt för torv är att det är ett lätt material, vilket till- sammans med låg halt av flera växtnäringsämnen gör att dess na- turliga innehåll av dessa är ganska litet. Det är sålunda van— ligt att torv innehå11er liten mängd fosfor, kalium, kalcium, magnesium och praktiskt taget alla mikronäringsämnen. Däremot finns ofta stor mängd kväve i torv.

Utmärkande är att de flesta ämnen finns i den ytliga delen av

torvmarken. En stor sänkning av vattenståndet genom intensiv dik- ning, för att gynna ett ökat rotdjup, har därför liten betydelse för trädens näringsförsörjning.

Nedan ges exempel på en typisk variation i några växtnärings— ämnens fördelning hos olika torvslag. De lägsta värdena är van- liga i låghumifierad vitmoss-tuvulltorv, de högsta i höghumifie— rad örtrik högstarrtorv. För mikronäringsämnena (Cu, Mn, Zn) är bara ett par lokaler representerade, båda är en trädlös, ”fattig" typ. Alla värden avser 0—20 cm djup i marken.

Växtnäringsämne Kg per hektar

Fosfor (P) 50 - 350 Kalcium (Ca) 500 - 7 000 Kalium (K) 50 l50 Kväve (N) l 500 -lO 000 Magnesium (Mg) 250 l 500 Koppar (Cu) l,5 - 3,0 Mangan (Mn) l,8 - 3,0 Zink (Zn) 3,2 4,8

Genom resultat från såväl vetenskapliga försök som från praktisk torvmarksgödsling, har det visats att uthållig skogsproduktion knappast är möjlig om mängden kalium är mindre än 75—l00 kg per ha och fosfor mindre än l50-200 kg per ha till 20 cm djup. Mot— svarande värden har ej kunnat fastställas för andra ämnen. Det bör framhållas att det för svenska förhållanden icke finns nå— got exempel, där det med säkerhet kan fastställas att brist på mikronäringsämnen skulle vara begränsande för trädväxten på torvmark. Detsamma gäller också för kalcium och magnesium.

Det brukar emellanåt framhållas, att grund torvmark lämpar sig mycket bättre för skogsproduktion än djup. I många fall är det så, men det finns också många exempel på utomordentligt god skogsproduktion på djup torv, likaväl som dålig på grund torv och på ”vanlig” skogsmark.

I nya taxeringen har under ett år torvdjup registrerats för all skogsmark på torv. Det framgår av detta material, att 85 procent av arealen (totalt mer än en miljon hektar) har mer än 50 cm torv- djup och ungefär 60 procent har mer än 70 cm torvdjup. Även det minsta av dessa djup får anses innebära att trädens rotsystem har ringa eller ingen kontakt med underlaget. Här är det likväl frå— ga om produktiv skogsmark. Varken tillväxt eller volym har ännu tagits fram för dessa bestånd, varför det inte är möjligt, att jämföra produktionen med den skog på fastmark som finns inom motsvarande områden.

I huvudsak kan den regeln anses råda, att om det mineraliska underlaget är väsentligt mycket bättre som substrat för träden, än torven enbart, har torvdjupet betydelse (jfr vidare följande avsnitt).

e. Gödsling, några allmänna förutsättningar

Med hänsyn till att det numera finns möjlighet att ersätta bris- tande näringstillgång genom gödsling, har torvdjupet i själva verket ringa betydelse för produktionsmöjligheterna både på myr och i sumpskog. Detta visas av att extremt fattiga, mycket djupa torvmarker kan bli goda skogliga ståndorter efter dikning och gödsling.

De tidigaste skogliga försöken med växtnäringstillförsel på torv utfördes vanligen med ganska ospecificerade substanser som ben— mjöl, träaska eller helt enkelt sand eller lera. Efter hand som kraven på försöksresultatens tillförlitlighet höjdes, började konventionella gödselmedel tas i bruk. Det naturliga var då att utnyttja de för jordbruket utvecklade produkterna, vilket allt— jämt är det vanliga. Någon särskild hänsyn har sålunda inte ta- gits till att de vanliga skogsjordarna och ännu mera torvjordar-

na på flera sätt avviker från jordbruksjordar i allmänhet.

Torvjordar är vida surare (lägre pH) än praktiskt taget alla vanliga odlinquordar. De pH—värden som fås vid uppslamning av torv i vatten brukar variera mellan 3,5 och 5, medan odlings- jordarna i genomsnitt ligger mellan pH 5 och7. Många torvjordar

har väsentligt större utbyteskapacitet för katjoner än de lerrika jorbruksjordarna. Vidare utsättes jordbruksjordar för regelbunden, ofta årlig markbearbetning. Skogsjord kanske bear— betas en gång på hundra år och då helt ytligt.

Dessa och andra förhållanden gör att tillförda växtnäringsämnen uppträder på ett avvikande sätt, genom att de har en annan lös— lighet och rörlighet i torv än i de flesta odlingsjordar. Av de ämnen som vanligen tillföres vid torvmarksgödsling gäller detta särskilt kalium och fosfor.

Vid tillförsel av kalium till torvmark användes kaliumklorid (kalisalt) och kaliumsulfat. Båda dessa är lättlösliga och får därför en förhållandevis kort verkningstid (jfr nedan) vid en måttlig giva. Detta är en nackdel, men huvudsaklingen av ekono— misk art, eftersom gödselmedlet utlakas och förloras. Någon skadlig miljöpåverkan är inte känd och inte heller sannolik.

Fosforgödselmedlen är kemiskt mera växlande, särskilt deras löslighet, vilket är av stor betydelse vid torvmarksgödsling. Det är känt att mineraljordarna har stor fosforbindande förmåga, varigenom förluster av fosfor genom utlakning blir mycket ringa. Torvjordar har i allmänhet inte denna egenskap. För att undvika eller mildra utlakningsförlusterkan därför i stället svårlösliga fosforgödselmedel användas. En förutsättning är att lösligheten inte är så liten att fosforleveransen till vegetationen blir alltför liten eller uteblir.

I en del förberedande försök har visats, att under vissa be- tingelser kan en så svårlöslig produkt som finmalen apatit ge tillräcklig fosforupptagning hos skogsträd. Förutsättningen sy— nes vara de mycket låga pH-värden som är typiska för många torv- slag. Ur denna synvinkel vore apatit ett mycket lämpligt fosfor- gödselmedel om torvmarksgödsling i stor skala skulle komma till stånd. Apatit är dessutom en produkt som finns inom landet.

I jordbruket är fosforgödselmedlen baserade på superfosfat, vil- ket är lättlösligt. Vid skoglig tovmarksgödsling kan användning

av superfosfat medföra stor rörlighet hos fosfor och småningom utlakning och transport från platsen. Med hänsyn till växtnärings— effektens varaktighet och till möjlig icke önskad miljöpåverkan är det därför sannolikt att superfosfat bör användas med viss försiktighet på torvmarker. För att utreda dessa förhållanden krävs fortsatt försöksverksamhet.

Det är allmänt känt, att såväl algproduktion som övrig vatten— vegetations tillväxt i vattendragen huvudsakligen begränsas av vattnets fosforinnehåll. ökad tillförsel av fosfor till vattnen genom gödsling av torvmark är därför en miljörisk som måste mini- meras. Detta kan ske genom god teknik (främst vid spridning) och genom val av lämpligt gödselmedel.

En menlig effekt av fosfor kan antas bli förstärkt om samtidigt kväve i lättlöslig form tillföres ett vatten. Vid val av gödsel- kväve finns inte samma möjlighet som för fosfor att använda en svårlöslig produkt.

f. Anvisningar för torvmarksgödsling

De anvisningar som gäller för gödsling av fastmark kan sägas vara enkla i så måtto att de innebär generell tillförsel av kväve, var- vid gödselmedletstyp och givans storlek har avpassats för att ge bästa produktionseffekt till minsta kostnad. Samtidigt skall tänkbara miljöstörningar genom utlakning hållas inom godtagbara gränser.

Vid torvmarksgödsling är det väsentligt svårare att utforma all— mängiltiga anvisningar på grund av ståndortens och framför allt torvslagens skiftande egenskaper. De anvisningar som för närvaran— de gäller, kan uppfattas som rätt dåligt anpassade till den en— skilda stånCorten. Med hänsyn till produktionen har detta lika— väl inte så stor betydelse, då de flesta ståndorter ligger inom gränserna för den använda givans verkningsområde. Invändningen ligger snarare däri, att tillförd växtnäring inte utnyttjas opti— malt.

Vid gödsling av torvmark tillföres i regel fosfor och kalium. I— bland, till exempel på kalkrika myrar, kan enbart kaliumtillför-

sel räcka, men kontroll av utvecklingen måste ske, så att till-

växtstörningar på grund av fosforbrist inte uppkommer.

På många torvmarkstyper (allmänt näringsfattiga mossemyrar och lågstarrmyrar, till exempel) kan också kväve ge en markant till- växtförbättring hos träd. Denna verkan är ganska kortvarig, lik- som på fastmark, och det är oklart om tillväxtökningen under en lång tid, 20 år eller mer, är större med kväve än utan, vid sam- tidig tillförsel av fosfor och kalium. I praktiken kan frågan om kväve hanteras så, att bara fosfor och kalium tillföres till en början och om ingen reaktion sker, tillföres kväve senare.

I sådan sumpskog, där egentlig torvbildning ej förekommer, eller är helt liten, kan enbart kväve ge önskad tillväxtförbättring, på lika sätt som vid "vanlig” fastmarksgödsling.

Nu gällande anvisningar för torvmarksgödsling innebär tillförsel av 40 kg fosfor (P) och l20 kg kalium (K) per hektar. En even- tuell kvävegivas storlek har inte kunnat fastställas med noggrann- het, men för att ge eftersträvad verkan bör den vara l00-l20 kg, möjligen ända upp till l50 kg kväve (N) per hektar, det vill säga lika mycket som vid fastmarksgödsling.

Fosfor kan tillföras i sådan mängd att den förslår för ett be— stånds omloppstid. Huruvida angivna 40 kg P per hektar gör detta är okänt och i vart fall är varaktigheten avhängig av gödselmed- lets löslighet.

Vid gödsling med kalium, som i gödselmedlen uppträder i lätt- löslig form, kan angiven mängd antas räcka l5-20 år. Exempel finns på både kortare och längre verkningstid.

I sammanfattning skulle avsnitten om de naturliga produktions— förutsättningarna och möjligheterna att påverka dem, kunna sam— manfattas på följande sätt.

Vattenreglering genom dikning är den viktigaste markförbätt- rande åtgärden vid skogligt utnyttjande av våta marker. Men i de flesta fall räcker inte detta, utan växtnäringstillförsel genom gödsling är nödvändig. I själva verket är det fåfängt att tro, att skogligt torvmarksutnyttjande i stor skala och även i det enskilda fallet, skall kunna ske utan att växtnäringstill— ståndet beaktas. Det är angeläget att understryka detta, efter— som begreppet skogsdikning" kan ge intryck av att dikning skulle vara det enda behövliga. Det är möjligt, att gödslingen kan avvaras, men detta måste bestämmas från fall till fall. En planering av ett skogsdikningsföretag är ofullständig och kan leda till dåligt resursutnyttjande om den omfattar enbart dik- ningsmomentet. Det är lika illa att tillföra växtnäring utan att först sörja för god vattenhushållning.

4. Skoglig torvmarksbonitering

Ett helt avgörande moment vid beslut om dikning (gödsling) av torvmark är den bedömning som sker av den framtida produktionen inom dikningsområdet. Ett uttryck för denna ligger i grunden för varje kalkyl över båtnaden.

För ett skogligt dikningsobjekt är det särskilt angeläget att få en uppfattning om dess vatten— och Växtnäringsförhållanden, eftersom dessa har primär betydelse för produktionen. Dessutom är det möjligt att påverka dem i en för produktionen gynnsam riktning.

Generella uttryck för samband mellan trädens tillväxt, vatten— och Växtnäringsförhållanden är dock svåra att ställa upp. I stället sker praktiskt taget all bedömning av torvmarkens skog— liga nyttovärde med hjälp av vegetationens sammansättning. Denna kommer därmed att fungera som en indirekt mätmetod för boniteten. Därvid användes olika indikatorväxter vilkas ungefärliga stånd- ortskrav förutsättes vara kända.

Vid torvmarksbonitering finns ofta inga träd, eller också ger träden en ofullständig bild av ståndortsförhållandena. Träden

blir därför otillräckliga som bonitetsvisare. Genom att också använda andra växter och gruppera dem på lämpligt sätt kan bätt- re kunskap om växtplatsen erhållas. Detta är grunden för den torvmarksbonitering som tillämpas och som har medfört att vege- tationsbeskrivningen vid riksskogstaxeringen nu är mycket mera detaljerad än förr.

Men inte heller denna metod är invändningsfri. I en del fall kan den ge direkt felvisande resultat. En komplettering med andra observationer är därför nödvändig.

I Norden förekommer flera olika klassifikationssystem för skog- lig torvmarksbonitering. Även om dessa kan se olika ut, är de närbesläktade. Likheterna i vegetationens sammansättning inom hela detta område gör att möjligheterna till olika grupperingar är ganska små. Skillnaderna mellan systemen beror praktiskt ta- get enbart på detaljrikedom i dem, d v 5 hur många enheter de omfattar, liksom bedömningen av skogsproduktionen inom olika klimatområden och för olika torvmarkstyper.

I nu pågående taxering läggs stor vikt vid trädskiktets egen- skaper (trädslagsblandning, kronslutenhet) också på impedimen- ten. Denna observation ligger till grund för bedömning av om befintligt bestånd (även plantor) kan användas som producerande bestånd, eller om det måste ersättas med nytt (jfr ovan, ”kala" och ”trädbevuxna" myrar).

Det schema för skogsproduktionen som användes innehåller 5 hu- vudtyper, urskilda efter fältskiktsvegetationen. En vidare upp— delning sker efter förekommande trädskikt: tall, gran och löv samt kal torvmark.

Den väntade produktionen för de olika typerna anges i förhållan— de till den genomsnittliga för fastmarksskogen inom det område där schemat användes. I tabell 2 visas ett försök att ange pro- duktionen i absoluta tal.

Tabell 2 Provisoriskt boniteringsschema för torvmark i Mellan—

sverige under 300 m ö h.

Torvmarkstyp Väntad produktion m3$k per ha per år efter enbart dikning + dikning gödsling Högört-typ med tall 7 9 med gran + löv 9 9 Lågört-högstarr-typ med tall 5 8 med gran + löv 6 7 kal 5 7 Bärris—typ med tall 3 6 med gran + löv 5 8 Lågstarr—typ med tall 2 5 med tall + gran + löv 3 6 kal l 5 Lav-Fuscum-typ med tall 0 3 kal 0 3

Den skogliga torvmarksboniteringen syftar till att rangordna tilltänkta dikningsobjekt med hänsyn till den ekonomiska insats som är nödvändig för att uppnå godtagbar avkastning. Det är självfallet att de naturgivna förutsättningarna utnyttjas i förs— ta hand, d v 5 en näringsrik torvmark är fördelaktigare än en

med mindre näringstillgång. I det ena fallet räcker kanske bara dikning, i det andra måste också gödsling ske.

Då näringstillgången numera kan förbättras genom gödsling kan kraven på en riktig bonitering mildras betydligt. Även en mycket fattig torvmark kan efter lämpligt avpassad växtnäringstillför— sel ge anmärkningsvärt hög skogsproduktion förutsatt, att vatten- förhållandena är tillfredsställande.

Genom dikning och gödsling kan sålunda produktionen på en dålig torvmarkstyp bli lika hög eller högre än på en mycket bra typ genom bara dikning.

Det är endast i några fall som hänsyn har tagits till effekten av aåde dikning och gödsling i de boniteringsscheman för torv— mar(er som förekommer.

Den antydda bristen på kunskap innebär långt ifrån en fullständig avsaknad av underlag för bedömning av produktionsmöjligheterna vid dikning och gödsling av torvmark i stor skala. Det är snara- re så, att en tillräckligt noggrann bestämning av den framtida produktionen inte kan göras för många objekt, varigenom en rätt- vis jämföresle mellan olika slag av produktionsbefrämjande in— satser inte kan ske.

5. ökad skogsproduktion i sumpskog

a. Sumpskog

Följande översikt grundar sig i huvudsak på uppgifter från riks- skogstaxeringen l968—l972. Därför används, om inte annat sägs, begreppen sumpskog och myr enligt den ägoslagsbeskrivning som förekommer där (jfr avsnitt 3.b. Begrepp och termer)

Sumpskog finns i alla delar av landet, men med varierande fre- kvers. I medeltal är den nio procent av hela skogsmarksarealen. Största både absoluta och relativa andel finns inom redovisnings— område 1, där framför allt BDK har hög frekvens sumpskog, unge- fär en sjättedel av hela arealen skogsmark. (Beteckningar för län

och länsdelar är de som förekommer genomgående i utredningen). Större andel än tio procent förekommer dessutom i ACL och ACK, men därefter först i Sydsverige PV och N, jfr Tabell 3. Liten andel utmärker främst landskapen omkring Mälaren samt Östergöt- lanc, Sannolikt är det likadant för resten av östra Götaland, men detta framgår ej av de uppgifter som nu tagits fram.

Totalarealen sumpskog är 2.l miljoner hektar. vilket är ungefär 0,3 miljoner mer än vad som redovisades i VBU l967. Avvikelsen

ligger inom de felgränser som torde vara ofrånkomliga, när det gäller klassifikation av olika ägoslag (jfr Tabell l).

b. Typiska drag i sumpskogens produktion och sammansättning

Genomsnittligt för hela landet är tillväxten i sumpskogen knappa två tredjedelar av vad den är i huvuddelen av skogen inom ett och samma område. De relativa variationerna mellan olika delar är inte särskilt stora. För redovisningsområdena l-4 är sålunda tillväxten i sumpskogen 60—69 procent av vad den är i övrig skog inom samma områden (Tabell 3).

I klimatiskt så gynnade delar som Mälardalen och Skåne—Blekinge är produktionen i sumpskogen bara omkring 60 procent av den ge- nomsnittliga för områdets fastmarksskogar. Motsvarande värde för Norrbottens kustland är 7l procent.

Det är rätt stor skillnad i sumpskogens absoluta tillväxt (jfr Tabell 3 och Bild l) mellan olika delar av landet. I Lappland (BDL, ACL) samt i ZH och NSI är tillväxten mindre än l m3sk/ha/år, medan den i det sydligaste redovisningsområdet är drygt 3 m3sk/

ha/år, men även detta är en låg tillväxt.

En sortering har gjorts av materialet i ”tallsumpskog” (mer än 70 procent tall av grundytan) och "övrig sumpskog" (mer än 70 procent grar och löv). Dessa grupper kan anses representera en sämre och en bättre del av sumpskogen.

I medeltal för landet är en fjärdedel tallsumpskog och resten andra sumpskogstyper. Andelen tallsumpskog varierar bara helt litet mellan olika redovisningsområden, 23—28 procent, men mellan delområden är variationen så stor som l2-42 procent. Lägsta an— delen har Y och högsta har DE. Liter andel har också ZJ, 14 pro- cent, och ACL, l7 procent. Stor andel tallsumpskog finns i ACK, 37 procent, Hö och BCU, 33 procent.

Årliga tillväxten i tallsumpskogen är i genomsnitt l,4 m3sk/ha mot 2,0 m3sk/ha i den övriga sumpskogen, det vill säga 30 procent lägre. Tillväxten i tallsumpskogen är sålunda mindre än hälften av den genomsnittliga för all skogsmark (jfr Bild l). I beräk— ningarna över möjlig mertillväxt genom dikning och gödsling finns

det inte förutsättningar att ta hänsyn till detta förhållande, utan sumpskogen behandlas därvid som en enhet.

Beståndsvolymen i sumpskogen varierar betydligt mellan regioner och delområden. Det är typiskt att "tallsumpskogen" har mycket mindre beståndsvolym än ”övrig sumpskog”. Medeltalen för landet är 54 m3sk/ha i tallsumpskog mot 74 mBSk/ha i övrig sumpskog. Avvikande är DE, där motsvarande värden är l09 mot 98 m3sk/ha (jfr Bild 2).

I sumpskogen (alla typer) är det ganska stor andel löv, i medel- tal för landet 22 procent av grundytan, största andelen finns i BDK, 37 procent, och i KLM, 32 procent. Det är främst i gruppen övrig sumpskog som lövinslaget är stort, med andelarna 44 och 38 procent för de angivna områdena. Liten andel löv i sumpskogen finns i ST, l5 procent, och i NU, l3 procent.

Inom alla redovisningsområden finns tallsumpskogen på lägre höjd över havet än övrig sumpskog, vilket också följs av ett högre klimatindex för tallsumpskogen. Det är ovisst om denna höjdläges- fördelning är tillfällig eller har en naturlig förklaring,

c. Produktionsökning i sumpskog

Sumpskog är ett förstahandsobjekt vid skogsdikning på grund av att där redan finns ett trädbestånd (produktiv skogsmark) som kan utnyttjas. I många fall förslår det med förbättring av vatten— hushållningen för att höja tillväxten. Men i andra kan gödsling ge en betydande tillväxtökning utöver den som fås genom enbart dikning. Det finns dessvärre få försöksresultat som kan ge fak- tiska uppgifter om de tillväxtändringar som inträffar. I allmän- het är försöken inriktade på att ge upplysning om enbart effek- ten av gödsling, varvid dikning förutsättes vara utförd eller inte nödvändig. över huvud taget har sumpskogen varit föremål för ringa intresse i försöksverksamheten. Detta beror antaglig