Naturvård och täktverksamhet

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

HHIIIIIVRIIII

f

SWE?

!!.f!!£!!!.E.!!!.S§!i‘M

7/

I 4/

,ø/øl Lw ,v

blyet), Ã::V_z..7o;»97u, .“/1á3/1/!1

I

Statens offentliga utredningar

Eyfifi 1979:15

@ Jordbruksdepartementet

Naturvård och

täktverksamhet

Bilagor

Bilagor till naturvårdskommitténs i SOU 1979:14 betänkande, Stockholm 1979

Omslag Håkan Lindström Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38-04771-3 Y ISSN 0375-250x .Å

* Gotab, Kungälv 1979

FÖRORD

Naturvårdskommittên redovisar i denna volym bilagor till betänkandet (SOU 1979:15) Naturvård och täktverksamhet. Bilagorna 1 och 2 innehåller av kommitténs sekretariat utarbetade förslag till detaljerade anvisningar för att genomföra vissa av kommittén i betänkandet framlagda förslag. Övriga bilagor utgörs av särskilda utredningar som kommittén låtit utföra som underlag för de överväganden och förslag som redovisas i betänkandet.

Stockholm i mars 1979

Göran Karlsson

/Arne Kardell

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BILAGA l FÖRSLAG TILL ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE Av ETT

Av NATURVÅRDSKOMNITTFN FRAMLAGT FÖRSLAG TILL

PROGRAM FÖR REGIONALA INVENTERINGAR Av TILLGÅNGAR

Av GRUs M.M.

Förord 11

1 Inledning 13

D Motstående intressen

h.l Naturvård 56

h.2 Övriga markanspråk 62 S Redovisning 65

5.1 Grus 66

BILAGA 2 FORMULÄR TILL BLANKETT I FRÅGA OM AvGIFTs- OCH UPPGIFTSSKYLDIGHET FÖR TÃKT- OCH STENKROSSRÖRELSE JÄMTE ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDET

Formulär till blankett i fråga om avgifts- och 86 uppgiftsskyldighet för täkt- och stenkrossrörelse

Anvisningar för ifyllande av blanketten

Inne/1aIl

BILAGA 3 GRUSFÖRSÖRJNINGEN INOM STOCKHOLMS LÄN, GÖTEBORGS- REGIONEN, MALMÖHUS LÄN OCH ÖSTHAMMARS KOMMUN

l Inledning 95 N Stockholms län 95

Å 2.1 Tillgångar 95 2.2 Konsumtion 96 2.3 Produktion 97 3 Göteborgsregionen 98 3.1 Tillgångar 99 3.2 Konsumtion 100 3.3 Produktion 100 h Malmöhus län 102 h.1 Tillgångar 102 h.2 Konsumtion 103 h.3 Produktion 10h 5 Östhammars kommun 10h 5.1 Tillgångar 10h 5.2 Konsumtion 105

1 5.3 Produktion 105 Ä

BILAGA M HANTERING AV JORD- OCH BERGMASSOR VID VÄG- OCH HUSBYGGANDE

1 Inledning 109 Vägbyggnad 109 Husbyggnad 111 3.1 Gårdsten 112 3.2 Tullinge gård 113 3.3 Järvafältet 115

Innehåü

BILAGA 5 RESTPRODUKTER INOM GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN OCH DERAS UTNYTTJANDE

l Inledning 123 2 Restprodukter från gruvindustrin 125 2.1 Förekomst 125 2.2 Användningsområden 129 3 Restprodukter från stålindustrin m.m. 1h2 3.1 Förekomst 1h2 3.2 Användningsområden 1h? Bihang l Lagrade restprodukter och årliga nytillskott 155 Bihang 2 Källförteckning 159 Bihang 3 Jord, jordblandningar och restprodukter 161

BILAGA 6 EN SAMMÄLLSEKONOMISK ANALYS AV SKILDA SYSTEM FÖR PRÖVNING AV TÄKTFRÃGOR

Förord 169 Inledning 171 Kapitel l Samhällsekonomiska aspekter på grus- 173 täktverksamheten. En diskussion kring olika mål och medel 1.1 Allmänt 173 l.2 Olika myndighetskostnader l7h 1.3 Externa effekter på miljöområdet 177 l.h Ökad hushållning med icke för- l8l nyelsebara resurser 2 Grusmaterialindustrin - 190 Kapitel produktion, sysselsättning, företagsstruktur, priser och kostnader 2.1 Produktion 190 2.2 Sysselsättning och företagsstruktur l92 2.3 Priser och kostnader 195

m

Innehåll Sou1979:15

Kapitel 3 Utvärdering av två föreslagna prövningssystem 20h 3.1 Allmänt 20h 3.2 Nuvarande system kontra kompletterings- 205

och koncessionssystemet 3.3 Kompletteringssystemet - en utvärdering 208

ä 3.h Koncessionssystemet - en utvärdering 212

1¶Kapitel N Sammanfattning och förslag till konkreta 218

J åtgärder Appendix Tablå över skilda system för prövning av 226 täktfrågor

Bilaga 1 9 BILAGA 1 Naturvårdskommittén sekretariatet

FÖRSLAG TILL ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV ETT AV NATURVÃRDSKOMMITTEN FRAMLAGT FÖRSLAG TILL PROGRAM FÖR REGIONALA INVENTERINGAR AV TILLGÅNGAR AV GRUs M.M.

Bilaga 1 11

Förord

I denna bilaga redovisas ett till för förslag anvisningar att genomföra det av naturvårdskommittén i avsnitt 5-2 i betänkandet Naturvård och täktverksamhet framlagda förslaget till program för regionala av tillinventeringar gångar av grus m.m.

Förslaget till anvisningar har utarbetats av kommitténs sekretariat efter samråd med en för detta arbete sammankallad referensgrupp, vari har ingått företrädare för statens naturvårdsverk, statens industriverk, statens vägverk, statistiska centralbyrån, Sveriges geologiska undersökning, länsstyrelserna och grusbranschen. Förslaget har översiktligt redovisats för kommittén. Därvid har kommittén utan att ta ställning till förslaget i detalj ansett att de framtagna anvisningarna bör ges ut som bilaga till kommitténs betänkande för att remissbehandlas med detta. samtidigt

SOU 1979115 1

1 Inledning

1.1 Bakgrund och målsättning

T avsnitt 5.2 i naturvårdskommitténs betänkande Naturvård och täktverksamhet har framlagts ett till förslag principprogram för regionala inventeringar av i första hand våra grustillgingar och tillgångar av brytbart berg för framställning av krossprodukter. Såsom framgår av nämnda avsnitt skall förslaget ses mot bakgrund av kommitténs strävanden att få till stånd som är effektiv en täktprövning från hushållnings- En sådan och naturvårdssynpunkt. prövning kan enligt kommittén inte åstadkommas om inte länsstyrelserna har tillgång till ett beslutsunderlag som gör det möjligt att på ett relevantsätt bevaka hushållningsaspekten och väga exploateringsintressena mot olika motstående intressen. Det underlag som i dag finns hos länsstyrelserna är enligt kommittén av växlande beskaffenhet men torde knappast på något håll vara av sådan kvalitet att det medger en optimal bedömning av den enskilda täkten sett i ett regionalt perspektiv. Det är således enligt vad som framhålls i betänkandet nödvändigt att förbättra länsstyrelsernas beslutsoch planeringsunderlag genom bl.a. ytterligare inventeringar.

Omfattningen av inventeringsarbetet bör enligt kommitténs förslag anpassas till tidigare gjorda och till inventeringar de skilda förhållanden i fråga med i första om försörjningen hand grus- och bergkrossmaterial som råder i olika delar av landet. Inventeringsverksamheten bör vidare inte bara resultera i att det informationsunderlag på vilket länsstyrelserna bygger sina ställningstaganden i täktärenden rent allmänt kommer att förbättras utan också att underlaget i möjligaste mån kommer att vara av samma kvalitet med inom regioner likartade förhållanden från Detta grusförsörjningssynpunkt. förutsätter att inventeringarna utförs på ett enhetligt sätt.

14 Bilaga 1

i i kommitténs förslag till För kännedom om innehållet övrigt hänvisas till nämnda avsnitt i inventeringsprogram tidigare betänkandet.

är att ge förslag till Syftet med förevarande promemoria om hur inventeringsprogrammet i olika avseenden anvisningar bör genomföras.

1.2 Innehåll och omfattning

kommer att omfatta insam- Ifrågavarande inventeringsarbeten och tolkning av data om främst grusling, sammanställning inom ett undersökningsområde. Inventeringen och bergresurserna av ett visst område kan beträffande innehåll och omfattning variera med hänsyn till om området komma att högst betydligt 1 har inventerats när så är fallet, kvaliteten tidigare och, på den inventeringen.

där täktverksamhetinte får ske på grund av Inom områden redan fattade beslut enligt naturvårdslagen, vattenlagen eller fornminneslagen skall ingen inventering genomföras. Inte heller finns anledning utföra inventering inom stadsområde. Den bindning av främst gruseller byggnadsplanelagt av kommunernas planer för fyndigheter som kan bli följden 1 område bör redo- 1 markanvändningen utanför detaljplanelagt N visas vid inventeringen men inte inverka styrande på inventeringarnas geografiska omfattning.

är den viktigaste uppgiften i Inventering av grustillgångarna I den delen skall programmet resultera inventeringsprogrammet. i en realtivt noggrann översikt över de befintliga tillgångaroch andra och sandavlagringar samt inom de na av åsgrus grusdelar av landet där mera betydande svallgrusavlagringar uppträder även av detta materialslag. Eventuella grustilltillgångarna skall översiktligt studeras. Troligångar under grundvattenytan ekonomiska resurser att tillåta endast regen kommer tillgängliga lativt osäkra beräkningar av materialvolymerna under grundvattenytan.

sou 1979:15 Bilaga 1 15

För noggrannare beräkningar behövs omfattande specialundersökningar i form av borrningar och geofysiska mätningar. Stor betydelse för detta delmoments kommer de omfattning riktlinjer för grustäktverksamhet under grundvattenytan att få, vilka f.n. framtages av naturvårdsverket. I detta

sammanhang finns anledning att framhålla att inventeringsarbetet självfallet måste anpassas till de lokala förhållandena.

På den insamlade kunskapen om grustillgångarna bör man ställa det kravet att den skall vara av så detaljerad beskaffenhet att till för den kan ligga grund en realistisk planering av grusutvinningen med beaktande av hushållningsoch naturvårdssynpunkter. Ett sådant planeringsunderlag måste innehålla från hela uppgifter det aktuella grusproduktionsområdet om storlek, kvalitet och geografiskt läge för alla förekomster av betydelse, aktuell förbrukning och bedömning av den framtida förbrukningen samt om de bevarande-

anspråk som ställs på förekomsterna främst från naturvårds-, kulturminnes- och vattenförsörjningssynpunkt.

En annan viktig uppgift i inventeringsprogrammet är att utföra en översiktlig inventering av brytbart berg för framställning av krossprodukter. På många håll i landet har

ersättningsmaterialen för naturgrus, främst bergkrossmaterial, stor betydelse för materialförsörjningen. När det gäller förekomster av brytvärt berg är de befintliga kunskaperna mycket begränsade. Generellt gäller att den svenska berggrunden är väl lämpad för framställning av bergkrossmaterial. Möjligheterna att bedriva bergtäktverksamhet påverkas främst av de motstående intressena men även av berggrundes sammansättning och kvalitet. Berginventeringens detaljeringsgrad ochomfattning bör anpassas till det behov som föreligger i skilda regioner. Vilka som behövs kunskaper om dessa materialtillgångar varierar nämligen från till region region och beror på den rådande försörjningssituationen beträffande grus. På grund av de höga framställningskostnaderna för bergkrossprodukter kan dessa oftast bara konkurrera med

naturgrus på korta transportavstånd. Det torde därför i allmänhet räcka med att inventera potentiellt brytbara

sou 1979:15 16 Bilaga 1

inom ett relativt begränsat område kring bergtillgångar

tätorterna.

I samband med inventeringsverksamheten skall även potentiella

för naturgrus inom tillgångar av andra ersättningsmaterial studeras (se avsnitt 2.l.h vsb 5.2.? i undersökningsområdet betänkandet samt bilaga 5). Dylika material är sprängsten,

från och stålindustrin och grov morän. restprodukter gruv- 4 skall alltid i inventeringarna, medan I De två förstnämnda ingå Å av landet I morän endast skall studeras noggrant inom de delar 1 av natur- i där en bristsituation med avseende på tillgångar 1 eller är nära förestående. I dessa områden grus föreligger skall studierna av grov morän ges en tämligen stor omfattning,

medan de inom övriga områden måste hållas mycket översiktliga.

av inventeringsverksamheten skall stor vikt Vid redovisningen av den regionala fördelningen av läggas vid presentationen I så stor utsträckning som möjligt materialtillgångarna. eventuella skillnader beträffande kvantitet skall regionala De motstående intressena ooh klassioch kvalitet påvisas. av förekomsterna skall redovisas utförligt. ficeringen

av de landområden som bör inventeras Den totala omfattningen 1. Såsom naturvårdskommittén har framhållit visas i figur 1

är det från naturvårds- och naturresurssynpunkt inte befogat

hela landyta. Inom stora delar av att inventera Sveriges och Dalarna samt större delen av Norrlands inland Värmland så stora jämfört med tänkbar är tillgångarna på naturgrus att en inventering i nuvarande skede framtida efterfrågan, framstår som opåkallad. Dessa områden har enligt kommittén därför 1) lämnats utanför de landområden på kartan (fig. som bör inventeras. Enligt kommittén är det angeläget kunna ta fram inventeringar inom att så snabbt som möjligt

alla de tätortsområden, som har eller som inom en snar

kommer att med grusförsörjningen. Av framtid få problem

Karta som visar det föreslagna inventeringsprogrammets geografiska omfattning.

REGIONALA INVENTERINGAR AV NATURGRUS M.M.

Total omfattning

m

Grusproduktionsområde omkring tätort med 10000 inv.

Områden med ringa tillgång pä naturgrus enl. S|ND PM 197811

0 50 lO0km |_—__Lg-:5

‘I. Förslag till geografisk omfattning av regionala inventeringar Fig. av naturgrus m.m.

tids- och resursskäl är det därför normalt inte möjligt

till att omfatta ett län hålla samman inventeringsarbetet

Det har i stället ansetts vara lämpligt med en åt gången. etappvis uppläggning av inventeringsprogrammet.

första etapp bör begränsas till att omfatta Programmets

omkring alla stora och medelstora grusproduktionsområdet tätorter, orter med fler än ca 10 OOO inv., samt de områden vilka enligt Grustutredningen -74 (SIND PM 1978:1) har

på naturgrus (i Norrland endast kustlandet ringa tillgång och Storsjöbygden). Aktuella områden har på kartan (fig. 1) utmärkts som prickade resp. streckade områden. Programmets andra skall omfatta alla de områden på kartan som är

etapp vita och ligger inom de delar av landet där inventering överhuvudtaget skall ske.

Det är enligt kommitténs uppfattning önskvärt att inven-

båda etapper kan genomföras inom en teringsprogrammets 6-8 års-period. Tidsåtgången för inventeringsverksamheten består dels av tid för geovetenskapligt arbete, dels av tid för det arbete som verksamheten i övrigt kräver av länsstyrelsen och naturvårdsverket. Den totala tidsåtgången för delen av grusinventeringarna inom

den geovetenskapliga

1 har bedömts till ca 30 arbetsår. Etapp 2 kommer etapp

att kräva lika stor tidsåtgång. Skulle båda uppskattningsvis l

anlitas 1 etapperna klaras av på 6 år måste således 10 geologer på heltid. Tidsåtgången för länsstyrelsernas egna arbetsmoment tillkommer. 1

arbemt med inventeringarna av er- Det geovetenskapliga sättningsmaterial för naturgrus har uppskattats till maximalt ca 20 arbetsår (6 års heltidsarbete för ca 5 geologer) för etapp 1. Då behovet av sådana inventeringar i etapp 2 är svårbedömt har ingen uppskattning av tidsåtgången gjorts för denna etapp.

Bilaga 1 19

Vid upprättandet av inventeringsplanen för de tre första åren, vilken redovisas i tabell 1, har avgörande vikt fästs vid främst den rådande försörjningssituationen med avseende på naturgrus (SIND PM 1978:1) men också vid kvaliteten hos tidigare utförda inventeringar samt behovet av kunskaper för planering av markanvändning och försörjning med grus och grundvatten. (Prioriteringen måste betraktas som preliminär. Definitiv prioritering får göras av naturvårdsverket efter samråd med SGU. industriverket och berörda länsstyrelser i samband med att ansökan om medel för inventeringsprogrammets första verksamhetsår inlämnas).

Tabell 1

Re ionala 8 inventerin Jar av tillrån 6 ar av rus m.m. 8

Förslag till inventeringsplan för etapp 1. De i etappen ingående områdena är markerade på kartan, fig. 1, och utgörs dels av grusproduktionsområden omkring tätorter med fler än 10 000 inv., dels av områden med ringa tillgång på naturgrus. Ej angivna områden skall inventeras i samband med etapp 2

o Ar 1

Södermanlands län Nyköping/Oxelösund Katrineholm Östra delen av länet

Östergötlands län

Norrköping/Söderköping

Finspång Kustområdet

Blekinge län Hela länet

1 20 Bilaga

Malmöhus län Hela länet

Göteborgs och Bohus län Hela länet

Skaraborgs län Mariestad Lidköping Norra delen av länet Sydvästra delen av länet

Västernorrlands län Härnösand Sundsvall Timrå

a Ar 2

Uppsala län Uppsala Nordöstra delen av länet

Hallands län Kungsbacka Varberg

Älvsborgs län Vänersborg/Trollhättan Alingsås Hela Dalsland

Värmlands län Karlstad Kristinehamn Arvika Säffle Grums

1 21 Bilaga

Gävleborgs lön Gävle/Sandviken Bollnäs Hofors Hudiksvall Söderhamn Södra och mellersta kustområdet

Västerbottens län IIn1(35â Södra och mellersta kustområdet

Är 5

Stockholms län Hela länet

Jönköpings län Sydöstra delen

Kronobergs län Nordöstra delen

Kalmar län Oskarshamn Västervik Öland Norra och södra kustområdena Västra delen

Gotlands län Södra delen

Kristianstads län Kristianstad Hässleholm Ängelholm Östra delen

22 1 Bilaga

Örebro län Örebro/Kumla Kar1sk0ga Degerfors

Västmanlands Tin Västerås Arboga Fagersta/Norberg Köping Hallstahammar/Surahammar

Kopparbergs län Falun/Borlänge Ludvika

Jämtlands län Östersund Centrala delarna

Norrbottens län Luleå/Boden Haparanda

Bilaga 1 2

2 Organisation och ansvar

Ansvaret för inventeringsprogrammets genomförande skall enligt naturvårdskommitténs förslag läggas på naturvårdsverket. Ansvaret för det faktiska i

inventeringsarbetet ett län läggs enligt förslaget på länsstyrelserna. Arbetet förutsätts komma att utföras och

av länsstyrelsepersonal av geologer i första hand från med

SGU. En samordning SGU:s hydrogeologiska kartering bör enligt kommittén eftersträvas i så stor utsträckning som möjligt.

Naturvårdsverket upprättar för varje budgetår en inventeringsplan efter samråd med SGU, industriverket samt berörda länsstyrelser. Den exakta storleken

på de områden som skall inventeras får fastställas av berörd

länsstyrelse efter samråd med SGU.

Inventeringsarbetet uppdelas i en förberedelsefasoch en fältarbetsfas. Förberedelsefasen omfattar av

1) bildande en för ändamålet lämplig med

arbetsgrupp, 2) kontakter intressenter eller uppgiftslämnare, 3) utseende av inventeringspersonal.

En första åtgärd är att sända ut en cirkulärskrivelse till berörda statliga myndigheter, större

kommuner, gruskonsumenter, vissa konsultföretag och alla för

grusproducenter att informera om den planeradeinventeringen och för att inhämta vissa preciserade (t.ex. aktuell

upplysningar täktverksamhet, praktiska erfarenheter av materialkvaliteten i olika täkter). I inledningsskedet bör ett informationsmöte anordnas för berörda myndigheter,

företag, föreningar m.fl. De personella kontakter som därigenom erhålls är av stort värde för den fortsatta

inventeringsverksamheten.

24 1 Bilaga

att inventeringspersonalen har god kompetens Det är viktigt för uppdraget. Personalen måste ha goda geologiska kunskaper och erfarenheter av flymbildstolkning och inventeringseller karteringsarbete. Enligt erfarenheterna från försöksverksamheten inom Grusutredningen -V4 (STND PM 19]6:10) bör översiktlig grusinventering helst utföras av geolog. Det är dessutom av stort värde om personalen har fälterfarenhet från inventeringsområdet eller från likartad terräng och praktisk erfarenhet av grusförsörjninqsfrdgor, främst kvalitetsaspektcr.

Det är viktigt att uppgifterna från inventeringsarbetet hålls samlade ooh att kontakten mellan arbetsgruppen vid länsstyrelsens naturvårdsenhet och fältpersonalen är god både under utredningstiden och efteråt. Speciellt viktigt är detta i samband med bedömningarna av materialtill-

totala naturvärde och i efterföljande arbete gångarnas som bör syfta till att upprätta någon form av hushållningeplan för grusförsörjningen.

sou 1979:15 25

Bilaga 1

3 Resursinventering - metodik

lnventeringsverksamhetens omfattning i olika avseenden har behandlats i avsnitt 1.?.Arbetet med att inventera tillgångarna bör delas upp i två skeden ett för förberedelser och ett för fältundersökningar. Det första skedet innebär ett insamlande av befintliga fakta, studium av kartor och flygbilder m.m. Fältundersökningarna omfattar kontroller i fält av osäkra litteratur- eller arkivuppgifter, insamling av uppgifter för volymberäkningar och kvalitetsbedömningar genom bl.a. studier av alla täkter och större skärningar samt allmän översiktlig rekognosering av främst grusförekomsterna men även i varierande utsträckning förekomster av brytbart berg och grova moräner.

Vid SGU är vissa hithörande frågor föremål för

utredning inom ett forskningsprojekt som finansieras av medel från naturvårdsverket. Vid utarbetandet av föreliggande förslag till metodik vid översiktlig grusinventering har erfarenheterna från olika försöksverksamheter inom projektet varit av stort värde.

3.1 Grus

Huvuduppgiften i resursinventeringen är översiktlig inventering av sand- och grusförekomsterna inom aktuellt undersökningsområde. Både material över och under grundvattenytans nivå skall studeras men i olika stor utsträckning.

Precisering av detaljeringsgraden beträffande undersökning och redovisning av materialförekomsternas utbredning, volym och kvalitet skall göras av den ansvariga arbetsgruppen vid länsstyrelsen i huvudsak i enlighet med de riktlinjer som anges i det följande av detta kapitel. Vid behov bör samråd i fråga om detaljeringsgraden på undersökningarna ske med SGU.

Principskisser över lagerföljden i de två vanligaste åstyperna i landet visas i fig. 2 och fig. 3.

26 1 Bilaga

När det tillgångarna över grundvattenytan skall dessa

gäller inventeras med likformig noggranhet inom hela undersökningsområdet. Arbetskartorna skall utgöras av topografiska kartan i skala 1:50 000. I vissa från naturvårdssynpunkt särskilt intressanta områden kan det vara motiverat att utföra en mer detaljerad inventering med ledning av ekonomiska kartan i skala 1:10 000.

Inventeringen skall begränsas till att omfatta bara förekomster med en viss minimistorlek och med en viss minsta mäktighet. Var gränsen skall dras får avgöras för varje område med hänsyn till de variationer som föreligger i skilda grusproduktionsområden beträffande bl.a. geologi, grustillgångarnas storlek, förekomsternas frekvens och storlek i allmänhet, materialkvalitet, efterfrågan på grus och kvaliteten hos befintligt underlagsmaterial i form av geologiska kartor, grusinventeringar m.m. Inom stora delar av landet bör minimistorleken kunna bestämmas till ca 50 000 kubikmeter fast mått (fmö).

Inom regioner där det föreligger brist på naturgrus eller där sand- och grusavlagringarna i allmänhet har små dimen-

även i små förekomster sioner bör tillgångar på ca 20 000 30 000 fm; inventeras. Förekomster med alltför liten mäktighet bör dock inte inventeras, eftersom exploatering av sådana medför stora ingrepp i naturen, vilket oftast inte kan anses försvarligt från naturvårdssynpunkt. Dessutom är inventeringsarbetet oftast mycket tidsödande i fråga om mindre fyndigheter. När avlagringar som är mindre än den beslutade minimistorleken eller som är mycket tunna påträffas bör dock dessa markeras på arbetskartan med en symbol och om möjligt även med tecken för materialsammansättning (se fig. 4). Kännedomen om att material förekommer är av värde bl.a. vid länsstyrelsernas täktprövning.

Beträffande tillgångarna under grundvattenytan bör i normalfallet endast översiktliga studier göras med hänsyn till

sou 1979:15 1 Bilaga 27

EE] m ——— M me ll nämna. am”

Fig. 2. Principskiss över lagerföljden i en mellansvensk rullstensås

under högsta kustlinjen (SIND PM 1978:1).

l _ . mo 200 300 £00

‘ Bloclnnlen Sand E Bug —___ Grunlvulhnyta Å (nu Morén E vecmyta

Fig. 3. Principskiss över lagerföljden i över en isälvsavlagring högsta

kustlinjen (SIND PM 1978:1).

8 13üaga 1 GRUSFÖREKOMST, MED SÄKER UTBREDNING GRUSFÖREKOMST, MED OSÄKER UTBREDNING GRUSFÖREKOMST, LITEN STORLEK OCH/ELLER MÄKTIGHET I ISÄLVSAVLAGRING GRUS VÄXLANDE MATERIALSAMMANSÄTTNING SAND MORAN GROV MORAN BLOCK HÃLL GRUNDVATTENYTA (kontur röd, ytan blå) GRUNDVATTENLÃCKAGE FÖRSUMPNING (kontur röd, streck blå) NY BEBYGGELSE FYLLNING NY VÄG (röd) TVEKSAM FÖREKOMST, FÄLTKONTROLL NÖDVÄNDIG STOR GRUSTÃKT LITEN GRUSTÃKT ELLER SKÄRNING GRUSFÖREKOMSTENS NUMMER Fig. h Förslag till lämpliga beteckningar och symboler att användas vid flygbildstolkning och fältundersökningar (efter SGU 1978).

..x§*;~{%§@;g)3o».>.,.m

Bilaga 1 29

de kostnader som mera detaljerade av utredningar med hjälp t.ex. borrningar och geofysiska, främst seismiska undersökningar drar. Beräkning av materialvolymer under grundvattenytan bör göras bara i de fall då det framstår som sannolikt att förekomsterna kan vara av betydelse från försörjningssynpunkt. I andra fall bör endast av en grov uppskattning materialmängderna göras. Såväl orörda fyndigheter som fyndigheter vilka omfattas av täkttillstånd skall studeras. Även tillgångar som finns inom äldre återställda täktområden hör studeras.

Vid fältundersökningarna kan det att uppkomma svårigheter bedöma utbredning eller mäktighet för enstaka avlagringar eller att överhuvudtaget avgöra om en avlagring innehåller grusmaterial eller ej. I de fall det rör sig om eventuella materialtjllgångar av mer betydande storlek bör specialundersökning i form av maskinell provgropsgrävning utföras. I genomsnitt torde ett 10-tal provgrävningar antas komma att bli aktuella inom ett grusproduktionsområde.

Grusmaterialets kvalitet skall bedömas för alla förekomster, varvid en uppdelning av volymerna efter materialsammansättning nödvändigtvis måste ske. Materialets användbañwt till olika ändamål studeras mycket översiktligt genom att resultaten från samtliga kvalitetsundersökningar av grusmaterial som tidigare har utförts inom uulersökningsområdet sammanställs. I de fall påtagliga är kända skall materialets kvalitetsproblem användbarhet översiktligt utredas, vilket då sker dels genom fältbedömningar, dels genom granskning av resultaten från kvalitetsundersökningarna av grusmaterial. Ibland kommer ett otillräckligt antal dylika att undersökningsresultat föreligga, vilket medför att det blir nödvändigt att låta utföra ett antal kompletterande laboratorieundersökningar av grusmaterialets kvalitet. Behovet av sådana undersökningar varierar mycket inom olika delar av landet. I allmänhet behövs bara någon enstaka undersökning göras, men inom vissa trakter måste deras antal nödvändigtvis tillåtas bli större.

SOU 1979: 15 30 Bilaga 1

De olika arbetsmomenten vid översiktlig grusinventering och beskrivs nedan i den ordningsföljd, i vilken presenteras det är lämpligast att utföra dem.

5.1.1_förberedel§er

resultatet är i mycket stor Det slutliga av grusinventeringen de förberedande arbetena. De olika utsträckning avhängigt momenten bör vara följande och utföras i nedanstående tidsordning.

3.1.1.1 Genomgång av befintligt underlagsmaterial

Inventeringsarbetet inleds med noggrann genomgång av geologiska kartor och beskrivningar (ev. även fältdagböcker), geovetenskaplig litteratur som tidigare grusinventeringar, berör undersökningsområdet och vid länsstyrelsen befintliga om pågående och tidigare täktverksamhet så att uppgifter en sammanställning av befintlig kännedom om grusavlagringarnas utbredning, sammansättning m.m. erhålls. Betydelsefulla upplysningar kan även erhållas från olika specialundersökningar som grundundersökningar, grundvattenundersökningar och täktplaner samt ur annat arkivmaterial (se 3.1.1.3).

3.1.1.2 Kartöverföringar

Överföring av alla sand- och grusavlagringars utbredning från kartor och befintliga grusinventeringar till geologiska fältkartor i skala 1:50 000 (topografiska kartor) bör utföras i ett skede. Denna kartsammanställning är ofta värdefull tidigt att ha redan vid av litteratur m.m. eftersom den genomgången underlättar en snabb orientering och lokalisering av fram- Dessutom möjliggörs markering av tagen detaljinformation. vilka framkommer successivt under de viktiga uppgifter, förberedande studierna och som har betydelse för uppläggningen av kommande och fältarbete. Samtidigt med flygbildstolkning

sou 1979:15

Bilaga-I 31

överföringsarbetet bör även översiktliga geologiska tolkningar göras av den topografiska kartbilden, särskilt då endast småskaliga och/eller föråldrade kartor geologiska föreligger. Resultaten från dessa tolkningar antecknas (ev. på fältkartan med blyerts) och får senare till en del styra den flygbildstolkning som alltid måste föregå inventeringsarbetets fältdel (se 5.1.2).

Direkt överföring av den geologiska kartbilden till inventeringskartorna kan endast utföras inom de delar av landet där moderna jordartskartor Äldre (SGU, ser. Ae) föreligger. geologiska kartor kan ej direktöverföras på grund av olika projektioner och annan misspassning samt den generalisering E av grusavlagringarna som varit nödvändig framför allt på geologiska kartan i skala 1:200 OOO. Vid från överföringar det äldre kartmaterialet måste därför anpassningar göras till det topografiska nivåkurvor. underlagets Överföringarna bör utgå från säkra som lätt kan identifieras punkter på båda kartorna t.ex. mellan skärning väg och vattendrag, kyrka.

3.1.1.5 Externa kontakter

Uppföljning bör ske av den i inledningsskedet utsända cirkulärskrivelsen (se kap. 2) dels genom anordnande av ett informationsmöte (se 5.1), dels genom pelsonliga kontakter med statliga och kommunala myndigheter samt större grusproducenter, gruskonsumenter och konsultfirmor. Dessa kontakter är mycket viktiga som komplement till länsstyrelsens befintliga inventeringar, planer (inkl. grustäktsplaner) och övrigt arkivmaterial. De kan tillföra inventeringsarbetet värdefulla uppgifter av olika från slag markanvändningsplaner, grundvattenundersökningar, utförda grundundersökningar för större anläggningsarbeten och annat arkivmaterial. E Därigenom kan man således få fram bl.a. resultat från kvalitetsanalyser av grus- och bergmaterial och praktiska er-

32 Bilaga 1_

farenheter beträffande användbarheten för olika täkters material.

från ett stort antal av de provningar av grus- och Uppgifter bergmaterialets kvalitet (sprödhet, flisighet, bergartssamman-

m.m.) som utförts i landet finns samlade hos statens sättning

och trafikinstitut. En genomgång av detta register skall vägalltid ingå i förberedelserna. Uppgifter om gruskvaliteter finns dessutom vid statens vägverk (främst vid vägförvalt-

laboratorier) statens järnvägar, statens vattenningarnas fallsverk (främst beträffande betongballast), kommunernas byggnadskontor samt inte minst vid producentföretagen. Det blir oftast nödvändigt att utföra en del av detta förberedelsemoment i samband med fältarbetet.

5.1.1.4 Flygbildstolkning

I samband med grusinventering är flygbildstolkning en viktig informationskälla. En tränad tolkare kan särskilt inom vissa geologiska typområden, avsevärt minska den nödvändiga fältinsatsens omfattning genom noggrann planering av densamma redan vid skrivbordet. Tolkningsarbetet utförs på svartvita standardflygbilder i skala ca 1:50 000 om ej annat bättre bildmaterial står till förfogande. Önskvärt vore främst att IR-flygbilder skulle kunna utnyttjas.

Proportionen mellan flygbildstolkning och fáltkontroller blir mycket varierandeinom olika delar av landet. Den är främst beroende på detaljrikedomen hos befintligt informationsunderlag (geologiska kartor, grusinventeringar m.m.), men även områdets geologiska karaktär, terräng- och vegetationstyp inverkar på i vilken lämplig utsträckning flygbilds-

kan utföras. Inom områden, där de geologiska kartolkning torna eller tidigare grusinventeringar ger god information rörande grusavhgxingarnas utbredning, kan både flygbildstolkningen och fältarbaet förenklas. Flygbildstolkningen reduceras till att främst omfatta sammanställningar av aktuella

uppgifter angående täkter, ny bebyggelse, nya vägar o.dyl. (erhålls även från kommunala planer) samt ett upprättande av en relativt detaljerad plan för fältarbetet. Tnom stora delar av landet är tillgängligt flygbildsmaterial av senare datum än det allmänna kartmaterialet varför aktuellare uppgifter av ovan angivet slag kan framtas.

T områden där huvudsakligen stora åsstråk uppträder

är flygbildstolkning mer användbar än i exempelvis trakter, där små avlagringar med skogbevuxen och/eller moränliknande yta dominerar eller där avlagringarnas egenformer (geomorfologi) är obetydhgt utbildade. I de fall små förekomster kan karteras i flygbilden blir de dessutom lätt förstorade vid

tolkningen och kartöverföringen. lnblickbarheten i flygbilderna är av stor betydelse för tolkningsmöjligheterna och denna är bl.a. beroende av förhärskande terräng och vegetation.

Metodik för flygbildstolkning behandlas i ett flertal handböcker och andra 1)

skrifter till vilka härmed hänvisas. Här I l skall endast några allmänna synpunkter på tillvägagångsättet lämnas. Vid takningen utgår man från de på de geologiska

E

kartorna redovisade förekomsterna vilka följs upp för att man eventuellt skall kunna lokalisera ytterligare förekomster. Särskilt dalgångar, men även terrängen däremellan, studeras eftersom det är värdefullt att redan innan fältarbetet avgöra inom vilka omrdden grusavlagringar av praktisk betydelse knappastlan förväntas. Förekomsternas utbredning j markeras i görligaste mån liksom alla täkter, skärningar,

1) Kihlblom, U. 1970: Flygbildstolkning för jordartsbestämning.

Lund. Lundén, B. 1977: Jordartskartering med flygbildsteknik.

Sver. Geol. Unders. C 738. Stockholm. Wastensson, L. 1969: Blockstudier i flygbilder. Sver. Geol.

Unders, C 638. Stockholm. Viberg, L. 1972: Geoteknisk

flygbildstolkning, Byggforsk-

ningen, rapport R6. Stockholm_ m.fl.

Bilaga 1

i och i närheten av grusavlagringarna m.m. bergblottningar utmärks även lämpliga platser för (se fig. 4). Om möjligt nödvändiga fältmätningar t.ex. lägen för representativa över åsar. Samma beteckningar som vid den tvärprofiler efterföljande fältkontrollen bör användas. Tolkningarna ritas som läggs över flygbilden och överförs på tunn plast successivt till arbetskartorna, topografiska kartor i skala 000. Fältkontrollerna planeras noga genom att förekomster 1:50 och annan information numreras och kommenteras på ett för fältarbetet lämpligt sätt. Detta kan exempelvis möjliggöra att vissa systematiska feltolkningar som upptäcks i samband med fältkontrollerna lättare kan elimineras. Kompletterande flygbildstolkning bör utföras i erforderlig i samband med fältarbetü eller därefter. utsträckning

5.1.2 Eältungersökningar

Resultaten från fältarbetsfas är i hög grusinventeringens beroende av väl genomförda förarbeten. Rekognoseringen grad inom området skall följa riktlinjerna från de förberedande studierna och ske med Varierande täckningsgrad. Något heltäckande studium kan sällan bli aktuellt. Generellt bör stor vikt läggas vid att organisera arbetet så att möjligheter att samordna vissa insatser tillvaratas.

Sammanställningarna från de förberedande studierna av befintanvänds som utgångspunkt för fältligt underlagsmaterial För att bl.a. underlätta ett enhetligt undersökningarna. insamlande av uppgifter har ett vid SGU utarbetat förslag till bifogats (bihang 1). Ett sådant inventeringsprotokoll skall användas för varje studerad förekomst dels protokoll för naturligt begränsade avlagringar, dels för delavsnitt av åsar eller andra större sand- och grusavlagringar. Även SGU:s förslag till skärningsprotokoll har bifogats (bihang 2), vilket skall ifyllas för varje täkt och större skärning. Värdefulla kan erhållas av personalen vid grustäkter uppgifter och av ortsbefolkningen.

Bilaga 1 35

I samband med arbetet i fält eller därefter skall möjligheter skapas för kompletterande flygbildstolkning, så att erfarenheterna från fältkontrollerna kan utnyttjas optimalt. Bl.a. vid den definitiva avgränsningen av förekomsternas utbredning samt då justeringar av fältarbetsplanen blir aktuella har man ofta stor nytta av förnyad flygbildstolkning.

3.1.9.1 Utbredning

Undersökningarna av sand- och grusavlagringarnas utbredning koncentreras till områden där flygbildstolkning och annat kartmaterial visat osäkerheter eller felaktigheter i den geologiska kartan. De utförs i form av relativt täta

punkkontroller. Alla okända eller osäkra gränser skall i

ingå fältkontrollerna, vilka skall resultera i att så god upp- I E fattning som möjligt erhålls om både den totala

utbredningen I och de teoretiskt uttagbara delarna av sand- och grusförekomsterna. Denna kännedom skall senare ligga till för

grund I l beräkningar av materialvolymerna.

Små eller mycket tunna avlagringar skall inte undersökas närmare utan bara symboliskt markeras på fältkartan

(se 3.1 och fig. 4).

5.1.2.2 Materialkvantitet

Ett av inventeringsverksamhetens viktigaste moment är utå * redningen om grustillgångarnas storlek. För bestämningar av materialkvantiteter finns flera olika beräkningsmetoder (SGU 1978)1. Lämplig metod skall bestämmas i samband med fältundersökningarna och antecknas på inventeringsprotokollet (bihang 1). Ofta kan rekommendationer om lämpliga

beräknings-

1)

SGU 1978: Metoder för inventering av grusförekomster. Forskningsrapport. Kvartär- och hydrogeologiska byrån.

36 1 Bilaga

metoder ges redan vid den förberedande flygbildstolkningen varvid planering och lokalisering av nödvändigafältmätningar om möjligt utförs. Av allra största värde för beräkningarna är alla iakttagelser i fält av grundvattenytans nivå eller av eventuella bergblottningar, vilka noga skall noteras.

Eventuellt behov av specialundersökning i form av maskinell provgropsgrävning (se 5.1) skall noga utredas och planeras. Alla sådana undersökningar görs senare i ett sammanhang vid slutet av fältarbetsfasen.

I det följande beskrivs de metoder för beräkning av materialkvantitet som framtagits och prövats dels inom grusutredningen (SIND PM 1976:10)de1s inom ett forskningsprojekt vid SGU (1978).

ProfilerY Metoden är lämplig för åsar och innebär att tvärsnittsarean bestäms och multipliceras med åsens längd. Denna metod är den mest tidskrävande av volymberäkningsmetoderna. Ãsens tvärsnittsarea bestäms genom att tvärprofiler uppmäts med hjälp av stegning och avvägning med pendel eller nivåspegel (fig. 5) En profilering för varje likformigt part är tillräcklig. Tillvilket djup volymberäkning skall utföras bestäms om möjligt i fält. Generellt skall den ske ned till ca 5 m under markytans nivå eller till ett djup motsvarande halva åsens höjd (försymnetriskt utformade åsar) om inte uppgifter om bergytans eller grundvattenytans läge motsäger detta. Mest tillförlitliga resultat erhålls med denna metod för stora välvda åsar och små åsar, vilka framträder dåligt på topografiska kartan. Profil-metoden underlättar mängduppskattningar av eventuellt förekommande ofyndigt material (lera och svallmaterial) vid åsens sidor samt av mäktigheten under markytan och skall därför användas i så stor utsträckning som möjligt för åsavlagringar under högsta kustlinjen (HK).

Tvärsnitt. Materialvolymen i åsavlagringar med markerad ryggform och utan mäktigt ofyndigt material på sidorna kan

Bilaga 1 37

a H M 0 r f 0 1 O i s k .b e r ä n Sn i n a V 0 ob ab 8 V i s ä l V s a Vl a 8 r .1 n 8 e n . D.. å e O_ 8 logiska kartor är begränsningen efter gjord denna princip. Begränsning av fyndigt material

bvbö

5 m under markytan. 1 m över grundvattenytan.

I

Iv

I £5

Fv9h7ZiÃ{n

Fig. 5. Exempel på,tvärpr0fi1er (SGU 1978).

38 Bilaga I

även beräknas tvärsnittsarean antas vara en triangel genom att Metoden bör främst användas för åsbildningar över (fig. 6). HK. tvärsnittsarean beräknas för varje likformigt å.sparti sedan med åspartiets längd. Metoden innebär och multipliceras endast åsens och bredd behöver bestämmas att medelmäktighet och är därför mindre tidskrävande än den i fält betydligt ovanstående I de fall åsens läge i terrängen profilmetoden. innebär, att åsdelar är belägna under omgivande markytas nivå, uppskattas även denna volym.

Fristående åskullar kan till formen approximeras till Kon. x h. en kon (fig. 6) och dess materialvolym erhålls genom 5 B är kullens areal vid och h dess höjd. En förutmarkytan för att metoden skall kunna tillämpas är att volymen sättning material på kullens sidor är försumbar och att av ofyndigt kullen har en relativt markerad form.

Nivåkurvor. Vid av stora utbredda avvolymberäkningar terasser och flacka fält) är lagringar (deltan, platåer, det att utnyttja topografiska kartans nivåkurvor. lämpligast nivåkurvas begränsningar multi- Varje yta inom avlagringens pliceras med ekvidistansen 5 m (se fig. 7). Avlagringens kan i vissa fall användas i stället för den lägsta ytterkontur nivåkurvan. Även sluttningarnäsmaterialvolymer skall beräknas, vilket visas Utredning om materialvolymer i större i figuren. utmed eller belägna i terräng som avlagringar sluttningar i sin helhet bör genom att avlagringen delas höjer sig göras avsnitt, vilka volymberäknas var för sig upp i mindre där en nivåkurva viker ut (fig. 8). Uppdelnfigen görs ungefär från Den underliggande bergrundsytan förmodas avlagringen. med terrängen likartat sätt. Med denna metod höja sig på ett antas under markytan generellt vara ca 5 m, om mäktigheten inte eller grundvattenytans läge motuppgifter om bergytans detta. Vid fältkontrollen skall den djupnivå till säger vilken volymberäkning skall ske uppskattas.

Bilaga I 39

&

E.

Y1A B

*Å3d/

Zoézñvtêêáé

Fig. 6. Volymberäkning medelst tvärsnitt (SIND PM 1976:10).

y-TA Å ° us _ __ H5 3

“få” “+5-e+(a-A)-%

-/-* e A

A’//////{/////

YTA B

Fig. 7. Volymberäkning medelst nivåkurvor (SIND PM 1976:

vom/m; A-Sq 3.5+ c~s+ oeniga

"_.T.. (a—A)_g—+ 1 1

l

I

,\ VTA c.

.. 7_.u11~r’ik11i11;¢ mmlohü, nivåkurvor (STND PM 1975:10).

9. Materialvolyxner bundna av väg och bebyggelse (SIND PN 1976:10 Fig. och SGU 1978).

sou 1979:15 41

Bilaga 1

Medelmäktighet. För små flacka avlagringar utan betydande mäktighet uppmäts eller uppskattas medelmäktigheten i fält, vilken sedan multipliceras med avlagringens yta.

Ovanstående metoder för beräkning av materialkvantiteter i sand- och grusavlagringar ger uppgifter om de totala volxmerna. För att erhålla den teoretiskt uttagbara volymen måste den totala volymen reduceras med volymer bundna av allmänna vägar, bebyggelse, områden skyddade av naturvårdslagen, vattenlagen och fornminneslagen, områden som erhållit högsta skyddsklass vid naturvårdsklassificeringen samt med uttagen materialvolym i befintliga grustäkter. Beräkning av den teoretiskt uttagbara volymen innebär inte ett ställningstagande till att tillstånd enligt naturvårdslagen kommer att lämnas till exploatering av material i den storleksordningen. Enskilda vägar kan inte generellt sägas låsa materialvolymer, varför någon reducering ej bör göras. Den av allmän väg bundna beräknas

materialvolymen genom att en ca SO m bred vägzons areal med av- 3 N multipliceras lagringens mäktighet. Vid sammanhängande bebyggelse utmed väg skall arealen för en ca 100 m bred zon bestämmas och multipliceras med avlagringens mäktighet (fig. 9). I båda fall borträknas även de volymer som en slänt i rasvinkel mot vägen upptar. Förekomst av enstaka

byggnader på större materialförekomster skall ej beaktas. Den ur befintliga täkter uttagna volymen uppskattas

genom att multiplicera täkternas utbredning, bestämd från kartan eller vid fältbesiktning, med respektive medel-

grustags mäktighet.

5.1.2.5 Materialkvalitet

Kvalitetsbedömning av materialtillgångarna inom inventeringe-

42 Bilaga I sou 1979:1s

området skall tföras så noggrant som möjligt och omfatta en uppdelning av volymerna efter materialsammansättning. Dessutom skall materialets användbarhet till olika ändamål studeras.

Uppgifter om materialkvalitet insamlas i huvudsak genom att alla-grustäkter och större skärningar studeras, men även genom geologiska tolkningar av andra indikatorer t.ex. ytform, terrängläge. Dessutom erhålls värdefulla upplysningar ur resultaten från utförda kvalitetsundersökningar av grusmaterial. Dessa insamlas i samband med förberedelserna för grusinventeringen (se 3.1.1.3). Inom stora delar av landet är gruskvaliteterna så goda från hållfasthetssynpunkt att förekommande arkivuppgifter ofta är tillräckliga för översiktliga inventeringar av detta slag. Inom regioner där kvalitetsproblem förekommer, skall vid behov kompletterande kvalitetsundersökningar göras. Dylika regioner är främst de som är belägna i områden med en berggrund bestående av lösa, sedimentära bergarter. Eventuella kompletterande kvalitetsundersökningar görs endast på grusprov från utvalda betydelsefulla större grusavlagringar.

Inom de berggrundsregioner där höga kvartshalter kan förväntas skall kvartshalten i områdets sandförekomster mycket översiktligt studeras.

Lämplig fältmetodik för bedömning av materialkvalitet i samband med översiktlig grusinventering har beskrivits av SGU (1978) enligt följande:

Skärningsstudierna skall omfatta beskrivning av materialsammansättning och lagerföljd, bedömning av bergartssammansättning, insamling av uppgifter om täktverksamhet samt i vissa fall provtagning. Uppgifterna, som införs på särskilt protokoll (bihang 1 och 2), bör omfatta följande:

Bilaga 1

Materialbedömning (huvudsakligen okulärt). Utförs i samtliga täkter och skärninga.

Blockighet Dominerande blockstorlek

Mängd storblock (ej krossbara)

Stenhalt Uppskattning av halt i låg, måttlig,

hög, fältsiktning i några representativa täkter som referens

Materialdâ 20 mm Dominerande kornstorlek

Sorteringsgrad

Halten krossbart material

I nedlagda täkter (ibland igenväxta) bedöms materialet med sonderingar med stickborr (ett tiotal), vilket ger godtagbara resultat i grunda avlagringar, men sämre i mäktiga bildningar, eftersom endast de 4 översta metrarna i en slant med raskappa kan nås med stickborr. Vanligtvis finns en viss risk för överskattning av sten- och blockhalt. I mäktiga avlagringar kan godtagbara resultat erhållas om en eller flera s.k. släntrännor tas upp (grävning genom raskappan i trappsteg nedför slänten).

Lagerföljdsbeskrivning. Utförs i samtliga täkter och skärningar.

- i ev. dokumentation

avlagringens uppbyggnad huvuddrag, genom fotografering

- av ev. täckande

notering lager av ofyndigt material, sammansatt/komplex uppbyggnad eller på annat sätt svårexploaterbar bildning

- förekomst av lera, morän eller material

organiskt

(humus, skal, torv m.m.)

Bilaga 1

grundvattenytans ungefärliga/troliga nivå

bergblottningar

Okulär bedömning av bergartssammansättning. Utförs i samtliga täkter och skärningar. Dominerande bergarter samt av« vikande bergarter eller förekomst av s.k. olämpliga bergarter, dvs. bergarter som påverkar materialkvaliteten negativt

1 (t.ex. vittrade bergarter, lerskiffer, alunskiffer, fyllit, J glimmerskiffer, glimmerrika gnejser, lös sandsten, lös eller 1

1 porös kalksten, krita, flinta m.fl.). Undersökt fraktion anges, vanligen stenfraktionen.

Provtagning. Prov för laboratorieanalys tas endast i ett fåtal täkter eller skärningar i avlagringar, som bedöms vara av stor betydelse för framtida grusförsörjning. Punktprov bör undvikas utan i stället bör material tas på minst 4 olika ställen. Delproven blandas vid framsiktningen av önskad fraktion. Provstorlekar enligt följande:

- För bestämning av bergartssammansättning, sprödhet

och flisighet: 2.5 — 5.0 kg av fraktionen 8 - 11.2 mm

— ca 0.5 kg av vardera fraktion

För våtnötningsanalys:

2 - 6 mm och 6 - 11.2 mm (tas endast där lösa bergarter

förekommer). J

- För bestämning av humus- och slamhalt: 0.5 kg av material

‘=8 mm (tas endast vid tveksamhet om materialets renhet).

l

- av mineralsammansättning: 0.2 kg av

För bestämning

material 12 mm (tas endast vid indikationer på förekomst av olämpliga mineral t.ex. glimmer, sulfid).

SOU 1979215

Bilaga 1

Täktverksamhet. Beskrivs i samtliga aktiva täkter.

- verksamhet

Pågående som krossning, sortering, tvättning,

samt tillverkning av asfalt,

fabriksbetong, betongvaror

o.dy1.

- Eventuella vid

problem uttag eller tillverkning av materialet.

- Nuvarande av det

användning framställda materialet (t.ex.

fyllnad, förstärkningslager-, bärlager-, beläggnings-

material och betongballast).

- Tänkbar framtida

användning för de framställda materialen.

En genomgång av kvalitetsfordringar på material till olika användningsområden skall här ej göras. Detta skulle

nödvändigtvis fordra en relativt omfattande och därför hän-

redovisning visas till BYA 0976)‘) beträffande material till

vägändamål och till B 5 (1973)2) beträffande

betongballast.

3.2 Berg

Behovet av kunskaper om tillgångarna av brytbart berg för framställning av krossprodukter varierar från region till region. Det är helt avhängigt den rådande försörjningssituatidenmed avseende på grus, vilken således får avgöra vilken detaljeringsgrad för berginventeringen som skall väljas. Försörjningssituationen förutsätts bli klarlagd genom grusinventeringen, varför utförandet av berginventeringen skall göras först sedan huvuddelen av grusinventeringen genomförts, efter dennas fältdel.

1) BYA 1976: Byggnadstekniska anvisningar. TV 103. Statens

vägverk. 2 N _ . .

)B 5 1973: Bestammelser for Material

betongkonstruktioner.

och utförande. Betong. Statens Betongkommitté.

sou 1979:15 46 Bilaga 1

i landet är försörjningssituationen med av- På många håll seende förhållandevis god. Berginventeringen på på naturgrus kan därför utföras mer översiktligt än inom de dessa platser som har ringa tillgångar på naturgrus grusproduktionsområden, vilka inom en nära framtid kommer att hamna i en bristeller situation. En dylik situation kan orsakas av liten tillgång

eller av problem med materialkvaliteten. på grovt grusmaterial

är begränsade i landet och Erfarenheterna av berginventering har nästan uteslutande de hittills genomförda undersökningarna rört lokalisering av bergtäkter.

faktorerna som påverkar möjligheten att De viktigaste är de motstående intressena, bedriva bergtäktverksamhet och kvalitet. berggrundenssammansättning

för av områden lämpliga för bergtäkts- I Metodik inventering x Stockholms län 1) verksamhet har studerats av länsstydelseni som rekommenderas beskrivs och den inventeringsmodell i det följande.

för bergkrossprodukter är högre Framställningskostnaderna Detta medför att bergmaterialet än för naturligt grusmaterial. oftast bara är konkurrenskraftigt då dess transportavstånd

är kortare än naturgrusets. Berginventeringarnas geografiska till ett relativt snävt omfattning kan därför begränsas

I

tätorterna. Det område som skall inventeras 1 område omkring ‘ genom att maximalt tänkbart transportavstånd avgränsas kartor i skala markeras på arbetskartorna, topografiska 000. Detta kräver kännedom om ortens grus- och spräng- 1:50 och konkurrenssituationen. Det maximala stenstillgångar överstiger idag sällan 20 km. Alla transportavståndet markeras därefter. Täkten måste lämpliga transportvägar som tål belastning 10/16 ton. ha fullgoda transportvägar

uppstår konflikter mellan exploatering På många platser Olika former av restriktionsområden måste och bevarande.

) En rapport kommer att publiceras under år 1979.

SOU l979:15 Bilaga 1 47

därför kartläggas. I samband med arbetet med den fysiska riksplaneringen har länsstyre1serna,och kommunerna i samarbete kartlagt de mest skyddsvärda områdena. Dessutom har ofta både länsstyrelserna och kommunerna utfört natur-

inventeringar. För delområden av länet finns dessutom förordnanden enligt eller naturvårdslagen byggnadslagen.

Dessa inventeringar och sammanställningar måste studeras vid kartläggningen av de aktuella restriktionsområdenaL På kartorna avgränsas befintlig och planerad bebyggelse, områden av riks- eller länsintresse och övriga restriktionsområden t.ex. grundvattenskydd.

Omkring alla områden skall med bebyggelse därefter en skyddszon markeras. Minimiavståndet bör vara minst 1 km, eftersom besvärande vid bostäder störningar på ca 1 km:s avstånd från är kända. Vid en bergkrossanläggning samhällets planering av markanvändningen bör möjligheten att, innan ett område tas i anspråk som industrimark, nyttiggöra högkvalitativt berg genom bergtäktverksamhet beaktas.

Den därpå följande geologiska skall för utredningen orter med god grusförsörjningssituation begränsas till att omfatta en översiktlig redovisning av berggrundens uppbyggnad (se avsnitt 5) och allmänna uttalanden om främst de kvalitativa aspekterna på de viktigaste bergarterna som uppträder inom området. De nå arbetskartorna återstående fria områdena undersöks beträffande berggrundens uppbyggnad och kvalitet genom studier av geologiska kartor och beskrivningar. Resultaten från utförda kvalitetsundersökningar av bergmaterial skall också granskas. Statens väg- och trafikinstitut i Linköping har samlat resultaten från ett stort antal sådana undersökningar i ett dataregister. Vissa glesa fältkontroller och om behov föreligger några enstaka kvalitetsundersökningar skall ingå för att möjliggöragrova avgränsningar av de områ-

SOU 1979: l 5 48 Bilaga 1

det kvalitativt bästa berget kan förmodas den, inom vilka Målsättningen måste vara att, inom alla grusprouppträda. duktionsområden omkring tätorter med fler än ca 10 OOO inv. markerade med prickar på kartan (fig. 1), få en grov uppfattning

om de potentiellt brytbara bergtillgångarna.

där en bristsituation med

Inom de grusproduktionsområden

föreligger eller är avseende på tillgångar av naturgrus utredningen dock nära förestående skall den geologiska Därvid skall förekommande bergarters göras grundligare. som råvara för framställning av krossprodukter lämplighet bedömas och översiktliga fältundersökningar översiktligt utföras så att uppfattning erhålls om potentiellt brytbara Vid fältstudierna skall ev. förekommande bergtillgångar. markeras på arbetskartorna, jordmäktigheter svaghetszoner okulärt studeras och föreöversiktligt bedömas, bergarterna studeras. Provtagning för komst av genomsättande bergarter skall i de fall stora särskild kvalitetsundersökning göras vars kvalitet är okänd bergtillgångar uppträder, vara tillfredsställande för framställning men som förmodas av material till alla aktuella användningsområden.

som råvara för framställning av Bergmaterials användbarhet är beroende både av bergartens sammansättning krossprodukter tektonik. Kravet på bergartens hållfasthet och berggrundens varför faktorer, som har avgörande är oftast högt följande studeras innan eventuellt betydelse för denna, noga måste mineralogisk sammansättning, kornstorlek, nyttiggörande: strukturella egenskaper, vittringskornfogning, porositet, vittringstillstånd och frekvens av mikrosprickor benägenhet, i bergarten (Knutsson 19691)).

1)Knutsson, G. 1969: Stor-Göteborgs grusförsörjning. för Göteborg med omgivningar. Göteborg. Regionplaneförbundet

Bilaga I 49

I allmänhet önskar man som råvara använda relativt

hårda, finkorniga bergarter med stark kornfogning. Detta betyder att kvartsrika och täta bergarter såsom kvartsit,

porfyr m.fl. är lämpliga. Vittrade bergarter,

bergarter med dålig kornfogning, skifferbergarter, glimmerrika bergarter och bergarter innehållande reaktiva mineral är i olika utsträckning olämpliga.

I förut nämnd rapport från länsstyrelsen i Stockholms län sammanfattas kvalitetskraven på bergmaterial

enligt följande:

+ Bergarten skall vara kristallin och bör hamna under

någon av huvudrubrikerna: fin- eller medelkornig gnejs eller granit, kvartsit, porfyr eller diabas. Efter noggrann kontroll kan även andra bergarter godkännas.

+ Bergarten får ej innehålla större lättvittrade

mängder mineral såsom ortoklas, olika

som är en typ av fältspat, glimmermineral m.fl. Glimmer är vanligt förekommande i granit och speciellt i gnejs. Glimmerhalten bör vara låg.

+ Bergarten skall ha god kornf0gning“och sakna mikrosprickor. Eventuell parallellstruktur bör ej vara alltför markant.

o Kemiskt reaktiva mineral får ej förekomma med halter ::1 %. Bland dessa märks olika kiser

och alkalilösliga kiselsyror.

+ Vid flisighets- och sprödhetstest bör värdena i huvudsak hamna inom ramen för styrkegrad 1. Sliptalet bör ej

överstiga 110.

En fördel är om bergytan till stor del är frilagd, så att den lätt kan observeras. Svaghetszoner får

och pegmatitgångar ej

50 Bilaga 1

ha en sådan att svårigheter att separera sämre utbredning Ytsprickigheten bör ej vara onormalt bergmaterial uppstår. stor . Beträffande detaljuppgifter om kraven på bergartsmaterialet för olika användningsområden hänvisas till bestämmelser för betongkonstruktioner (B5 1975), till byggnadstekniska anvisningar (BYA 1976) och Höbeda 19741 för vägmaterial och till SJ 19722)för makadam för järnvägsbankar.

De översiktliga omkring tätorterna där berginventeringarna det knapphet på grus skall även inkludera överföreligger slagsmässiga beräkningar av de potentiella bertillgångarnas storlek. Minimistorleken för de bergförekomster som

skall

inventeras är emellertid av flera anledningar svår att Man har flera betydelsefulla faktorer att ta precisera. hänsyn till t.ex. krossmaterialets användbarhet, anläggningens avskrivningstid, ev. tillskott av sprängsten. Brytningstekniskt på ca 20 m lämplig enligt Wickman är en pallhöjd

19773).

Den genomsnittliga årsproduktionen vid de befintliga bergkrossanläggningarna i landet varierar från ca 100 000 ton till över 1 milj. ton, men endast ca 1/4 av dem har en produktion som överstiger ca 250 000 ton eller ca 100 000 fmä (SIND PM 1978:1). Antages en avskrivningstid på ca 20 år för en krossanläggning kan en lämplig minimistorlek för tillgänglig bergvolym anges till ca 2 milj. fm5 (20 x 100 000 fmö). Enligt länsstyrelsen i

1)Höbeda, P. 1974: Höbedas system modifierat år 1974 och presenterat i Knutsson, G. 1977: Förekomst och utvinning av grus- och bergmaterial för byggnads- och anläggningsverksamhet. I Spara och slösa. Ingenjörsförlaget. Stockholm. 2 m . )SJ 1972: Tekniska bestammelser, makadam till spårballast. TB 08 030. 3)Wickman, L. 1977: Ökad användning av bergkrossmaterial. Statens råd för byggforskning. R11:1977. Stockholm.

sou 1979:15 Bilaga I 51

Stockholms län (1978) bör den tillgängliga bergvolymen

vid planering av en ny normalstor anläggning vara minst

ca 10 milj. fmö (20 års produktion av ca 500 000

fmä/år).

Som reserv, säger man, bör dessutom en ungefär lika stor

volym finnas tillgänglig intill anläggningen.

Bergkrossanläggningar baserar üüand en stor del av sin

produktion på sprängsten. För anläggningar som kan räkna

med kontinuerligt tillskott av sprängsten, vanligt t.ex. i Göteborgsregionen, behöver den tillhörande

bergfyndigheten inte innehålla lika stor bergvolym som i de fall

krossanläggningen baserar hela sin produktion på lokalt

bergmaterial. Detsamma gäller även i de fall bergtäkt etableras för att möjliggöra en nödvändig komplettering av det naturliga grusmaterialet med grovt material eller för att förbättra materialets kvalitet. Rergtäktverksamheten förläggs då i

närheten av i grustäkt redan befintlig krossanläggning.

3. 3 Övrigt

Övriga materialslag som skall omfattas är av inventeringen

sprängsten, vissa industriella restprodukter och grov

morän. De kan alla i mer eller mindre stor omfattning användas som ersättningsmaterial för naturgrus.

Den aktuella tillgången av sprängsten skall bedömas och dessutom skall försök att göras uppskatta storleksordningen av den framtida tillgången av sprängstensmassor från byggnadsoch anläggningsverksamhet. Betydande volymer frigörs ofta vid större anläggningsarbeten. På många håll i landet är dock tillgången på detta.materiakiag sporadisk. Beroende

på.beTgart och kvalitet kan massorna användas som ersättnings-

material för i varierande naturgrus utsträckning. Översiktlig

utredning skall även göras om eventuellt förekommande till-

gångar, inom undersökningsområdet, av användbara restpro-

dukter (gråberg,

slagg o.dyl.) från gruvoch stålindustrin

(se bilaga S).

Med grov morän menas morän med sådan kornstorlekssamman-

sättning, att materialet uppfyller de fordringar som gäller för grusslitlagermaterial enligt BYA eller

(1976), med än

52 Bilaga 1

sammansättning samt normal morän, mer finkornrik, grövre Nära tätorter är större förekomster med med hög stenhalt. morän av normal typ av intresse för fyllnadsändamål.

Grov morän skall inte generellt ingå vid inventeringen delar av landet har betydande tilleftersom man inom stora av naturgrus jämfört med aktuell efterfrågan (SIND gångar livslängd är sålunda PM 1978:1). Materialtillgångarnas I dessa trakter skall endast en allmän tillfredsställande. att lokalisera förekomster av orientering om möjligheterna morän Denna orientering grundas huvudsakligen på grov ges. från underlagsmaterial främst geolouppgifter befintligt kartor och beskrivningar samt t.ex. de materialinvengiska som till fram utfördes av statens teringar på 1950-talet

väginstitut.

med ringa tillgångar på natur- Inom grusproduktionsområden skall däremot potentiella tillgångar av grov morän grus från centralorten översiktligt stuinom en 2-milsradie användas direkt till deras. Grov morän kan i gynnsamma fall i vägar och efter krossning och sortering förstärkningslager t.ex. till slitlagergrus i grusvägar. Vid statens vägverk pågår f.n. försök med förädling av morän. Förekomster av grov få stor betydelse särskilt för Vägundermorän kan därför hållet. Lämplig metodik vid inventering av grov morän utreds i samarbete med statens geotekniska institut f.n. av vägverket De hittills vunna eroch statens väg- och trafikinstitut. olika försöksverksamheter m.m. har varit farenheterna från av stort värde vid framtagandet av föreliggande förslag till vid översiktliginventering av grov tillvägagångsätt morän. Metodutvecklingen följs även i fortsättningen varför detaljer kommer att kunna tillfogas. ytterligare

Grov morän vanligen i dalgångars lägre partier uppträder och kan där påträffas i småkullig (G. Lundqvist 19401)

G. 1940: Bergslagens minerogena jordarter.

1)Lundqvist,

Sver. Geol. Unders. C 453.

Bilaga I S3

terräng både i kullar och ryggar, i drumlinliknande ryggar, i läsidesavlagringar och i mer eller mindre strömlinjeformade sluttningsbildningar. Närhet till större isälvsstråk eller isälvsavlagring har stort potentiellt värde. Möjligheten att finna grov morän är större inom vissa berggrundsområden. Ett samband mellan vissa bergarter och grovkornig morän har påvisats (J. Lundqvist 19521 och Knutsson

19732).

Främst gäller detta kvartsit och porfyr, men i viss mån även en del typer av granit och gnejs samt mylonit.

Markytans blockighet kan ibland indikera förekomst av grovkornig morän. Ett samband mellan hög grushalt i morän och rik- eller storblockig markyta här påvisats (G. Lundqvist 1940), men detta samband har dock ej kunnat vara påvisas allmängiltigt (Knutsson 1973). Däremot föreligger enligt Knutsson ett samband mellan inre stenhalt och grovhet (grovhetstal). Markytans blockighet skall främst studeras vid flygbildstolkningen, men även i samband med fältkontrollerna. Större rikblockiga områden skall alltid noteras även i trakter med sandig eller sandig-moig morän, eftersom det vid vägverkets försöksverksamhet visat att sig morän med relativthög finkornhalt kan nyttiggöras om mängden krossbart material (sten är stor. och block) på platsen Förutom att bergkvaliteten måste vara att den god gäller dominerande blockstorleken skall vara diameter mindre liten, än ca 60 cm så att en krossning i vanliga transportabla standardkrossar är möjlig. Block med större storlek försvårar verksamheten .

1) Lundqvist, J. 1952: Bergarterna i dalamoränernas blockoch grusmaterial. Sver. Geol. Unders. C 525.

2)Knutsson, G. 1973: Block- och stenhalt i morän. Arkiv och fältstudier. Statens väg- och trafikinstitut. Internrapport nr 144.

4 Bilaga 1

metodiken vid översiktlig inventering av När det gäller och berörda kommuner anvisa grov morän bör länsstyrelsen där moräntäkt kan tänkas få förekomma. Invende områden utförs sedan företrädesvis av vägnära partier tering områden. Det viktigaste momentet är den förbeinom dessa redande av befintligt underlagsmaterial (utgenomgången dvs. geologiska kartor

förs i samband med grusinventeringen)

och beskrivningar, topografiska kartor, geovetenskaplig m.m. Studierna skall innefatta berglitteratur, flybilder topografi, olika morängrundsgeologi, isrörelseriktningar, (om uppgifter därom kan erhållas), yttypers uppträdande moränernas (kullar och ryggar) samt former dvs. egenform markytans blockighet, förekomster deras topografiska läge, och täkter samt berghällars allmänna uppav skärningar utseende (alla tre trädande, sjöstränders och myrmarkers indikationer om moräntäckets mäktighet i allmänhet). ger

av fältundersökningar av moränförekomster Omfattningen i så stor utsträckning som möjligt och skall skall begränsas endast bestå av punktvisa kontroller av främst skärningar och täkter i morän och osäkra uppgifter från ovannämnda lokaler som besiktigas skall undersökas med studier.De egenform), mäktighet, materialavseende på ytform (eventuell stenhalt, markytans blockighet, moränens sammansättning, inre innehåll av sorterat material, blockhalt, lagerföljd, strukturer och eventuell förekomst av olämpligt bergartsmaterial Bestämning av materialvolymen görs (se 3.1.2.3). av lämplig beräkningsmetod (se avsnitt 5.1.2.2). med hjälp

sou 1979:15 Bilaga 1 55

M Motstående intressen

Inför en slutlig bedömning av hur stor del av de inventerade materialtillgångarna inom en region som kan tänkas vara reellt tillgängliga för exploatering måste, av avsnitt som framgår 5.2.3 i betänkandet, alla motstående intressen så långt möjligt kartläggas. Kartläggningen skall i ett första moment omfatta alla områden inom vilka det direkta hinder föreligger mot täktverksamhet på grund av beslut enligt naturvårdslagen, fornminneslagen, vattenlagen eller byggnadslagen. Inom sådana områden skall såsom framgår av avsnitt 5.2.2 i betänkandet inventering av tillgångar dock inte ske. I ett andra moment skall kartläggningen till att syfta ange alla övriga bevarandeanspråk som föreligger ifråga om de förekomster som inventeras. Dessa anspråk omfattar preciserade bevarandeintressen med hänsyn till naturvård, kulturminnesvård, Vattenförsörjning och bebyggelse eller andra planintressen.

Denna kartläggning av motstående intressen skall i första hand ske genom att befintliga sammanställs. Härvid kunskaper är det främst uppgifter från naturvårdsnaturinventeringar, planer, kulturminnesinventeringar, vattenförsörjningsutredningar, planutredningar samt data från länsstyrelsens och kommunernas register över beslut som skall om markanvändning utgöra kunskapsunderlaget för denna Det är sammanställning. väsentligt att länsstyrelsen redan vid av de planeringen regionala inventeringarna av grustillgångar m.m. gör en bedömning av omfattningen av och kvaliteten på befintliga kunskaper om motstående intressen. Är dessa otillkunskaper räckliga så är det nödvändigt med kompletterande utredningar. Det är särskilt angeläget att är i sin naturvårdsanspråken helhet väl utredda när tillgångar, exploateringsintressen och bevarandeintressen skall vägas samman till en hushållningsplan. Hur de motstående intressena och då främst naturvård kan kartläggas behandlas kortfattat nedan.

S()lJ 1979:15 56 Bilaga 1

h.l Naturvård

Generellt kan sägas att naturvårdens intressen skall beaktas vid alla former av naturen som innebär förav exploatering av naturmiljön. Vid prövning av ansökan om tillstånd ändring till täkt enligt 18 § naturvårdslagen gör länsstyrelsen, efter att i normalfallet ha hört bl.a. berörd kommun, en av om täkt kan tillåtas eller inte samt på vilka bedömning villkor täkt eventuellt kan medges. Vid dessa bedömningar och då särskilt vid avvägningen om täkt över huvud taget skall tillåtas eller inte, erfordras en regional överblick över naturvårdens samlade intressen. Denna överblick uppnås genom att länsstyrelsen utför en översiktlig lämpligast och naturvårdsplan. Inventeringen skall naturinventering då omfatta a) naturens vetenskapliga värden vari bl.a. ingår b) landskapets betydelse för rörkulturlandskapets värden, friluftsliv samt c) landskapets skönhetsvärden, landligt skapsbilden. Efter inventeringen följer en systematiserad som baseras grundfaktorer, samt vårdeanalys, på definierade av de olika bedömda objekten. Hur denna invenen klassning värdering och klassning fram till en naturvårdsplan tering, bör upp framgår av statens naturvårdsverks publikation läggas 1975:1 Översiktlig naturinventering och naturvårdsplanering.

h.1.1 Materialförekomsternas geologiska värden

i form av t.ex. grusås, strandvall, delta- En materialförekomst eller bergformation kan ha ett naturvårdsvärde på grund plan av sin unika men lika väl på grund av geologiska uppbyggnad, att den utgör underlag för en särskilt värdefull vegetation ett unikt eller för att den utgör ett för frieller djurliv luftslivet attraktivt område eller utgör ett framträdande N och vackert element i landskapsbilden. Alla dessa värden måste

Q

naturligtvis beaktas vid en total klassning av de olika förekomsternas naturvårdsvärden. Beträffande de skilda naturvetenskapliga värdena inom en förekomst skall dessa vad gäller

Bilaga 1

värdering av berggrund, jordarter och terrängformer alltid bedömas inom ramen för inventeringen av materialförekomster. Detta skall ske oberoende av om det tidigare finns en naturvårdsplan eller inte. Härigenom fås en samtidig

och enhetlig bedömning av olika förekomsters geologiska värden inom stora regioner.

Den geovetenskapliga inventeringen skall i första hand avse terrängformer (geomorfologi) och lagerföljder (stratigrafi). Beträffande lösa avlagringar bör

terrängformerna med hänsyn till bildningssättet delas in i flera t.ex.

kategorier, glaciala, fluviala, eoliska samt kust- och strandformer. Vid själva bedömningen av en förekomsts eller ett områdes geovetenskapliga värde skall följande grundfaktorer

(ej rangordnade) bedömas (främst efter Melander 19771) och Stenbäck 19772) ).

l. Sällsynthet

gnik: Enstaka objekt i landet (eller natur-

inom en angiven geografisk region).

Mygk§t_ovanlig: Endast ett fåtal objekt finns inom länet.

Qvanlig: Ett fåtal objekt finns inom grusproduktionsområdet. Omfattar även objekt som är vanliga inom ett mindre område men i övrigt mycket ovanlig. laglig: Formen vanligt förekommande.

l)Me1ander, O. 1977: Geomorfologiska kartbladet 30 J Rensjön.

Statens naturvårdsverk PM 858. 2)

Stenbäck, G. 1977: Vetenskapliga kriterier av betydelse vid naturvärdesbedömning av våtmarker. 2A till

Bilaga Plan för inventering av landets våtmarker. Statens naturvårdsverk.

sou 1979:15 58 Bilaga 1 2. Representativitet (utformning)

Formen perfekt utbildad, väl bibehållen ztterst välutbildad: och av förhållandevis stor dimension. Välutbildadz Formen tydlig och väl bibehållen.

Formen är otvetydig, men kan ha utsatts §ågorlun§a_t1pisk: för viss sekundär påverkan.

Formen illa utvecklad och/eller utsatt för betydande gtldlig: sekundär påverkan.

En för formtypen avvikande utformning. Mvgkgt_sBegigll: 3. Mångformighet My2k:t_min5f2rmi5t_02jski Xa:i2ti02s:i§t_02J,e;k_t_

Mi2d£e._V§1‘ia£i2n§1‘ik.’E 9_bJ_e£°

§n§a:tad_bilénin5 h. Forskningsintresse

intrgs§ant_(g): Objektet är avgörande för tolkningen N Xtterst av formgruppens genes , huvuddragen i landskapsutveckl ingen ,

å aktiva processer e.dyl. (s.k. typlokaler). Intressant (b): Objektet bedöms ha betydelse för studien av genesen, aktiva processer och detaljer i landskapsutvecklingen.

sou 1979:15 Bilaga 1 59

9int:e§sant_Åcl: Objektet bedöms ha obetydligt intresse för den vetenskapliga analysen.

Vid denna bedömning av det studerade objektets forskningsintresse skall vägas in huruvida det har varit föremål för a) Eeiyéaads Liéisaze_f2r§k2i2g§i2s§t§e:a b) :i§isa:e_I2r§kningsigsatser eller c)

inga_tidigarg_§orskningsin§atsgr.

5. Pedagogiskt intresse

mycke: _S_t2I‘_b£tXdS1E’3_f§T_u£bi1dEi£8£n__P§ §1;a_nivée£

§tgr_bgtXdel§e_f§r_utbildningen

ligs_bgt1dgl§e_f§r_u§bilgningen

Eeáasosiâk: giataeésanz

För att ge möjlighet till en inbördes mellan jämförelse olika objekts geovetenskapliga värden inom en region, bör det med utgångspunkt från nämnda grundfaktorer ske en poängberäkning för varje enskilt objekt. Hur denna gradering lämpligen bör ske kan variera från region till men de huvudregion, principer som framgår av SNV 1975:1 skall gälla och dessutom skall beräkningssättet redovisas för att eventuella möjliggöra revisioner vid en senare tidpunkt.

h.l.2 Materialförekomsternas naturvårdsövriga vetenskapliga värden

Utöver en geovetenskaplig värdering skall de inventerade materialförekomsterna och deras markområden bedömas med hänsyn till deras eventuella övriga vetenskapliga värden, dvs.botaniska, zoologiska, kulturhistoriska och eventuellt limnologiska. Dessa värderingar skall liksom de geovetenskapliga baseras på en serie av grundfaktorer. Inventeringsmetod, val av grundfaktorer och urvalsmetodik bör de följa rekommendationer som framgår av naturvårdsverkets nämnda publikation.

60 Bilaga 1

Vid och bedömning av kulturlandskapet skall en inventering eftersträvas där bl.a. kulturella och naturvetenhelhetssyn skapliga aspekter vävs samman.

h.l.3 Landskapsbild

Ett potentiellt täktområdes betydelse som landskapsbildande element eller dess i landskapet är i sig själv av exposition stor vid länsstyrelsens bedömning av såväl tillbetydelse som villkor. Det är därför av stor betydelse att låtlighet landskapsbilden värderas som ett led i naturvårdsbedömningen. Som ett första för en sådan bedömning krävs en förunderlag beredande av landskapets uppbyggnad. Denna översiktlig analys utifrån tillgängligt kart- och flyganalys görs lämpligen bildsmaterial samt inventerarens egen kunskap om området. Härvid skall sådana förhållanden noteras som bestämmer landindelning i rum och volymer (t.ex. topografi och vegeskapets tation) samt inslag av speciella för landskapskaraktären (t.ex. åsryggar, åskullar, strandviktiga landskapselement deltan och rundhällar). Vid den följande fältinvenvallar, skall materialförekomsternas mera detaljerade och teringen lokala betydelse för landskapsbilden och som landskapselement dokumenteras. Dessutom skall speciellt positiva eller negativa förhållanden i direkt anslutning till förekomst på eller t.ex. värdefulla vyer, utsiktspunkter, täkter eller noteras,

i

kraftledningar. l bör - om den inte redan är Denna analys av landskapsbilden å utförd i samband med en regional naturvårdsplan - utföras i : samband med bedömningen av materialförekomsternas geoveten- E värden. Detta är särskilt lämpligt eftersom dessa skapliga värderingar båda erfordrar omfattande fältstudier.

SOU 1979115 Bilaga I 61

1+.1.l+ Friluftsliv

Många av de naturtyper som kan betecknas som materialförekomster har särskilda naturliga förutsättningar för friluftsliv, genom att de ofta uppvisar intressanta fortopografiska mer, utgör vegetationsgränser och oftast är allemansrättsliga och lättframkomliga. Det är därför nödvändigt att förekomsternas nuvarande och potentiella värden för friluftsliv inventeras och klassificeras. Härvid skall inte bara förde naturgivna utsättningarna för olika former av friluftslivsutnyttjande beaktas, utan även utanförliggande såsom avstånd förutsättningar till tätort, kommunikationer, befintliga anläggningar, den totala tillgången till markområden inom allemansrättsliga regionen samt planförhållanden.

Grundläggande faktorer som bör beaktas vid av fribedömning luftslivsvärden är bl.a. l) fysiska 2) förförutsättningar, utsättningar för positiva upplevelser (omväxling, särprägel, orördhet, tilltalande landskapsbild, intresseväckande naturoch kulturföreteelser), 3) mångsidighet (förutsättningar för flera friluftsverksamheter), h) storlek, 5) förutsättningar för bibehållande av värde (tålighet mot slitage), 6) tillgänglighet, 7) framkomlighet, 8) frihet från störningar, 9) frånvaro av restriktioner och 10) etablerat utnyttjande

(utnyttjandefrekvens, anläggningar).

Naturvårdens samlade intressen på eller till i anslutning materialförekomsterna fås och utgenom en sammanställning värdering av här angivna geologiska och övriga vetenskapliga värden, landskapsestetiska värden samt betydelse för friluftsliv. Sammanvägningen hör sedan resultera i en klassning objekt för objekt i tre klasser där I = största värde för naturvärden, II = stort värde för III = inte så naturvärden, starka naturvårdsvärden som I och II.

62 Bilaga I

h.2 Ovriga markansgråk

av aktuella planer beträffande markdisposi- En genomgång tionen inom skall göras både hos kominventeringsområdet munerna och länsstyrelsen.

h.2.l Vattenförsörjning

Vattenförsörjningens anspråk på sand- och grusavlagringi vissa fall även bergförekomsterna inom invenarna samt skall noga beaktas. Sand- och grusavlagteringsområdet hör till de viktigaste grundvattenförande bildringarna i landet och det naturliga grundvatten, som utningarna för kommunal vattenförsörjning härrör i mycket stor vinns från dem. Dessutom sker relativt ofta en utsträckning vatten som inkomplettering med konstgjort grundvatten, filtreras i sand- och grusavlagringar. Stora mändger används vidare inom lantbruket för naturligt grundvatten och inom industrin som råvara eller kylvatten. bevattning om anspråken från vatten- Det befintliga kunskapsunderlaget skiftande och ibland klart försörjningssynpunkt är mycket På en del håll i landet har man dock utrett bristfälligt. tlex. var vattentillgångarna är de viktigaste potentiella

belägna.

grusinventeringen er- Den i samband med den översiktliga hållna kännedomen om sand- och grusavlagringarna skall både i text och på kartor. På detta utförligt presenteras kommer att kunna utgöra ett sätt inventeringsresultatet värdefullt basmaterial för vidare bedömning av förutom

täktverksamhet och naturvård även av potentiella grundområden för konstgjord invattentillgångar, lämpliga filtration, riskområden för grundvattenförorening, m.m. Genom den samordning med SGU:s avfallsdeponering av landets grundvattentillgångar som föreslås inventering i betänkandet (avsnitt 5.2.1) skapas goda förutsättningar område. 1 för samhällsplaneringen på förevarande

Bilaga I 63

h.2.2 Bebyggelse, vägar m.m.

I ett tidigt skede innan

av inventeringen, fältundersökningarna påbörjas, skall med hjälp av existerande markanvändningsplaner m.m. avgränsning göras av de områden

inom grusproduktionsområdet, som skall inventeras. skall

Inventering som tidigare har sagts normalt inte ske inom stads- eller byggnadsplanelagt område.

sou 1979:15 I Bilaga 65

5 Redovisning

Redadsnrgen av inventeringen skall inledas med redogörelser för målsättning, omfattning (bl.a. hur grusproduktionsområdet avgränsats och om vilka områden som har inventerats) och uppläggning, se tabell 2. Därefter följer en områdesbeskrivning, vilken främst skall innehålla en geologisk översikt. Denna översikt skall omfatta för en redogörelse berggrundens uppbyggnad, områdets inlandsisens topografi, avsmältning och områdets jordarter. Eventuella laboratorieundersökningar eller andra beskrivs specialundersökningar i det efterföljande kapitlet. Grusinventeringen redovisas därefter i sin helhet och inleds av alla med beskrivningar från resurssynpunkt sandviktigare och grusförekomster. Därefter skall av sandutvärderingen och redovisningen och grustillgångarnas storlek och beskaffenhet presenteras. Redovisningen av grusinventeringen avslutas med avsnitt om de motstående intressena och den slutliga klassificeringen. Kartredovisning och tabell med samtliga inventerade sandoch grusförekomster bifogas som bilagor.

Efter grusinventeringen bör för aktufölja en redogörelse ella och framtida ersättningsmaterial. Både de kvantitativa och de kvalitativa aspekterna skall Först redovisas ingå. berginventeringen, vilken sedan följs av utredningarna om sprängsten, ev. restprodukter från gruv- och stålindustrin och områdets moräntyper samt i förekommande fall de potentiella tillgångarna av användbar morän. En översikt om den aktuella materialproduktionens storlek och struktur bör därefter ges.

Redovisningen avslutas med en sammanfattning av resultaten, en förteckning över tillgängligt underlagsmaterial (litteratur, kartor, flygbilder, utredningar och arkivmaterial), tabell med samtliga inventerade materialförekomster och kartredovisningen.

66 Bilaga 1

5.1 Grus

Utvärdering och redovisning av sand- och grustillgångarnas och kvalitet skall av den/de geologer som storlek göras utfört och de bör även ansvara för den geoinventeringen vetenskapliga värderingen av materialförekomsterna. Övriga motstående intressen utreds och redovisas av länsstyrelsens som också ansvarar för den slutliga klassifiarbetsgrupp ceringen.

5.1.1¶Materialtillgångar

inom inventeringsomrâdet skall Sand- och grusförekomsterna redovisas dels på arkivbeständiga, transparenta, topografiska kartor i skala 1:50 OOO med användande av de betecksom föreslås av SIND PM 1976:10 och SGU ningar och symboler 1978 (se fig. 10, 11 och 12), dels i tabellform (fig. 15). Materialtillgångarnas storlek och kornstorlekssammansättning visas både i tabeller och på kartorna. Volymsangivelserna på kartorna skall gälla de teoretiskt uttagbara mängderna. Alla från naturvårds- eller resurssynpunkt viktigare materialförekomster skall översiktligt beskrivas med avseende på geografiskt läge, morfologi, material, kvalitet, volym, naturvärdesbedömningar m.m. Betäktverksamhet, grundvatten, skall av alla klass I och II förekomster och skrivning göras alla övriga sand- och grusförekomster med en av förslagsvis 5 teoretiskt som är större än 0,5 milj. f m . uttagbar volym

För de från materialförsörjningssynpunkt mer betydelsefulla inom inventeringsområdet (t.ex. stora grusförekomsterna åsavlagringar) bör en principskiss visande lagerföljden tas så att en allmän uppfattning kan med i beskrivningen erhållas om i vilken utsträckning materialet är uttagbart. 1 Leror eller annat ofyndigt material kan ofta uppträda på eller på sidorna av förekomsterna.

i

w

Bilaga 1

Tabell 2

Redovisning av inventering - Förslag till disposition

Inledning

Målsättning Omfattning Uppläggning

Områdesbeskrivning

Geologisk översikt Berggrund och tektonik Topografi lsrecession Jordarter

Speciella undersökningar

Laboratorieundersökningar Maskinella grävningar och ev. borrningar

Inventering av grustillgångar

Viktigare sand- och grusförekomster Sand- och grustillgångarnas storlek Grusmaterialets kvalitet Motstående intressen Klassificering

Ersättningsmaterial för naturgrus

Tillgångar av brytbart berg Kvantitet Kvalitet Motstâende intressen Utnyttjande av sprängsten och restprodukter från gruv- och stålindustrin

SOU l979:15 . 8 Bilaga I Kvantitet Kvalitet Tillgångar av användbar morän Aktuell materialproduktion Sammanfattning

underlagsmaterial (litteratur, kartor m.m.) Tillgängligt Bilagor Tabell. Inventerade materialförekomster Inventeringskartor (A 4-storlek)

1?üaga I 69

GRUSFÖREKOMST (Isälvsavlagring resp svallgrusavlagring ) GRUSFÖREKOMST MED RINGA MÄKTIGHET Ö (Isälvsavlagring resp svallgrusavlagring) SANDFÖREKOMST SANDFÖREKOMST MED RINGA MÄKTIGHET FÖREKOMST AV GROV MORAN + LITEN GRUS EL SANDFÖREKOMST Y —‘— FÖREKOMST AV GROV MORÄN FÖREKOMST AV GRUS, SAND EL. GROV MORAN /—. MED OSÄKER UTBREDNING

i,/[

EVENTUELL FÖREKOMST AV GRUS, SAND EL. GROV MORAN MORÄNTÄCKT GRUS EL. SANDFÖREKOMST BLOCK PÅ -- --

‘liIDP(::::.¢¢

§§§§ OMRÅDE SOM BORTGÃR (grustäkter, skyddsområde, bebyggelse) OMRÅDE SOM BORTGÅR FÖR ALLMÄN VÄG

IVNA/\

2:3 STOR GRUSTÄKT E! LITEN -- I MORÄNTÄKT -1 BERGTÄKT GD PROVPUNKT (J1 GRUSFÖREKOMSTENS NUMMER Fig. LO Förslag till lämpliga att beteckningar och symboler användas vid slutlig kartredovisning av grusinventering och (SIND PM 1976:10 SGU 1978).

UPPSKATTAD MATERIALVOLYM

Teoretiskt uttagbar

över grundvattenytan

o 1oo-103 1m3

100. - 500-103 1m3

O

- 103 1m3

500 1000 .

O

- 3000- 103 fm3

O

3000 - 5000- 103 1m3

-10000 - 103 1m3

Q

- 103 1m3

›10000

SAMMANSÄTTN|NG

övervägande 9 751.

övervägande sand och Huan

för uppskattad teoretiskt 11. Förslag till redovisningssätt Fig. materialvolym samt för dess sammansättning uttagbar (sou 1978).

Bilaga 1 71

Fig. 12. Förslag till

slutlig kartredovisning av grusinventering

(efter SGU 1978).

Teckenförklaring se fig. 10 och fig. 11.

72 1 Bilaga

om..mm_

»onäâduoncmumnBum-vis.:

uu!:s:nE?.$453£

-

2553.uo_W..u«m.=3B=.flm

. u

-SåååIA

.Hmpmaoxwnnmcmnoe

an

:mån.

-2_§3_:._33

:mm .

u

:usa:...när E33»

Inasmuch»

ES

93.358tuvutvuow4:233

wncmfieoxmnnmH

2313_a

_ $3.58onuhdmuop?uu-une_ . _

li_3

I8.».

|

.nmpmeøxmnnumønw...aus

.

måne...:oo |

.9.

un:§3

ouinahfio

mvm.Hmp:m:..n

m

om.

:aug

.

äåaiââuouqx

I

ha

...Saturn

mE.Em..~ovm.H

Ham

nu: o_ S.

5038:obn

335.3%fiuuuouoou

:mode

so;n.:

St... S.\

o..

:M5 .stwo»n

n: nu

33m

mwamnnh...innom

.me v

mao n

.m. MP.. .

Bilaga 1 73

En viktig punkt i samband med redovisningen av sand- och grustillgångarna är utvärderingen av deras regionala fördelning. Inom många grusproduktionsområden är grustillgångarna ojämnt fördelade. På några platser i landet beror detta dock huvudsakligen på materialets varierande kvalitet (se nedan). Till denna granskning bör även fogas en översikt om de tillståndsgivna materialvolymernas storlek och geografiska fördelning.

5.1.2 Qrgsmaterialgts kvalitet

Alla kända resultat från av

kvalitetsundersökningar grusmaterial från inventeringsområdet skall sammanställas

(i tabell) och utvärderas. Helst bör detta göras i ett relativt tidigt skede så att nödvändiga kompletterande kvalitetsstudier, främst ev. provtagningar för kvalitetsundersökningar (t.ex. bergartsinnehåll, hållfasthetl kan utföras vid de ordinarie fältundersökningarna. ut-

Slutlig värdering och redovisning görs i samband med övrigt sammanställnings- och redovisningsarbete.

Till det viktigaste vid utredningen om grusmaterialets kvalitet hör översiktliga bedömningar av användbarhet och att påvisa ev. förekommande regionala variationer. Det hjälper inte att materialtillgångarna är stora om deras kvalitet är så dålig (t.ex. höga halter av

olämpliga bergarter), att materialet endast duger till några enstaka ändamål. Utvärderingen av materialkvaliteten inom inventeringsområdet skall göras så omfattande, att en grov uppfattning om de befintliga, teoretiskt uttagbara tillgångarna av sand- och grusmaterial lämpade för de respektive användningsområdena fyllnad, förstärkningslager-, bärlager-, beläggningsmaterial och betongballast (se 3.1.2.3) kan presenteras. En orientering om den regionala fördelningen bör också ges.

74 1 Bilaga

5.1.3_Motstående“intressen

De motstående intressena är samhällets behov av mark (vägar, bebyggelse, skyddsområden vid vattentäkter m.m.), naturvärden, det rörliga friluftslivet och kulturminnesvården. Dessa skall översiktligt presenteras i de ovan nämnda beskrivningarna av de viktigare materialförekomsterna och därvid skall de utförda bedömningarna av naturveten-

värde, landskapsbild, värde för friluftsliv och skapligt kulturminnesvård redovisas. Alla klass I och II objekt skall översiktligt beskrivas, medan ett flertal av klass III

endast behöver redovisas i tabellen över invenobjekten terade materialförekomster (jfr. ovan). Utvärdering bör göras av frekvensen för de olika objekttyperna som uppträder inom området. Vid klassificeringen skall objektet ställas i relation till andra likartade objekt inom länet och om möjligt inom landet.

Den slutliga klassificeringen av förekomsten skall, främst för klass I och II objekt, utförligt motiveras i beskrivningen. Det bör klart framgå vilka skyddsvärda egenskaper hos objektet som beaktats. Skyddsmotiveringen bör stödjas på en beskrivning av objektet med angivande av dess karakteristiska egenskaper. Motiveringen bör helst baseras på en jämförelse mellan det aktuella objektet och övriga likartade objekt inom olika referensregioner.1

5.2 Berg

5.2.1_§v§ntitet

Berggrunden inom det inventerade området skall beskrivas i den geologiska översikten (se avsnitt 5) och redogörel-

12Ifr. Tonell P-E. 1969: Grusinventeringar i Sverige 1958-1968.

Naturgeografiska institutionen Stockholms universitet.

Forskningsrapport 5.

Bilaga 75

sen skall även omfatta en allmän presentation av viktigare bergarter. Allt tillgängligt underlagsmaterial skall också redovisas.

Inom det övervägande antalet av de grusproduktionsområden som kommer att inventeras skall de potentiella tillgångarna av brytbart berg översiktligt inventeras och tillgångarnas storlek grovt uppskattas. Bergförekomsterna bör schematiskt redovisas på en transparent upplaga av topografiska karmn (skala 1:50 000). Viktigt är att de förmodade kvalitativt bästa bergförekomsterna framhävs. Detsamma gäller utvärderingen av bergtillgångarnas regionala fördelning.

Det ovan sagda gäller även för inventeringarna inom de grusproduktionsområden där mer detaljerad berginventering utförs. De individuella bergförekomsterna skall dessutom numreras och redovisas i tabell, vilken bör innehålla uppgifter om bergart, kvalitet, uppskattad teoretiskt uttagbar volym och motstående intressen. De viktigare förekomsterna bör även översiktligt beskrivas beträffande material, kvalitet, volym och motstående intressen.

5.2.2. Kvalitet

All tillgänglig information om de förekommande

bergarternas kvalitet skall utvärderas och redovisas. Deras eventuella användbarhet som råvara för framställning av krossprodukter skall översiktligt bedömmas. I samband med utvärderingen är det av stor vikt att eventuella regionala kvalitetsvariationer klarlägga.

5.2.3 Motstående intressen

De inventerade bergförekomsternas naturvärde skall bedömas och klassificeras. En stor del av detta arbete utförs redan

76 1 Bilaga

i inledningsskedet då alla uppgifter om restriktionsområden sammanställs. Klassificeringen skall redovisas på kartor och i tabellform. Klass I och II objekt skall även översiktligt beskrivas.

5.3¶Övrigt

5.3.1 Materialtillgångar

Viktigast bland de övriga materialslagen, vilka kan användas som ersättningsmaterial för naturgrus, är sprängsten. På en del håll i landet nyttjas dock olika restprodukter från gruv- eller stålindustrin i relativt stor utsträckning. Den aktuella framställningen av olika grusmaterial genom krossning av ovannämnda materialslag skall utvärderas och redovisas för varje grusproduktionsområde som inventeras. Av betydelse är även att den framtida tillgången av materialslagen diskuteras.

Grova moräner används också i viss omfattning som ersättningsmaterial för naturgrus, varför det är viktigt att för alla inventerade områden presentera en allmän orientering om de inom inventeringsområdet förekommande moräntyperna. Om möjligt skall storleksordningen för eventuella tillgångar av grovkornig morän uppskattas. Vid inventeringarna inom de grusproduktionsområden där knapphet på naturgrus råder ingår översiktliga fältstudier av morän. Utvärderingen av moränförekomsterna inom inventeringsområdet kan då göras mer omfattande än i ovanstående fall. Redovisningen av moränförekomsterna görs dels på grusinventeringens kartor med de beteckningar som visas i figur 10, dels i tabell (enl. fig. 11).

sou 1979:15 Bilaga 1 77

5.3.2 ênvändöarhet

En översiktlig utredning om de förekommande ersättningsmaterialens kvalitet skall göras, liksom om till Vilka ändamål de olika materialslagen används Helst bör

idag. även ingå bedömningar av tänkbara användningsområden.

5.5.5 Motstående intressen

Klassificeringen av naturvärdet för moränförekomsterna redovisas på grusinventeringens kartor och i tabell. De förekomster som tillerkänns högt naturvärde (klass I och II) skall även översiktligt beskrivas.

500197915 Bilaga 1 79 GU 1978 FÖRSLAG TILL PROTOKOLL FÖR GRUSINVENTERING 1

Mr“. “JBIHANG .-

Slutgilt. nr. 3

In’ve°ZLterr;::n,,D;:I- 07-44

. GEOGRMISKORIENTERING

‘Pop, kål.. NV n. un: 5 b Lan D

S-érfnsnlg

0.01. m1. Fia. /3 gfreyggngg Kommun

J SfFÃCJrMIS

n Pl./‘érvn Grunprodmnr. a§5

n , UPPGIFTSKKLLA

& éfrv~*r;{v o..H§«nufreJn.m V B 3 Flygbildatolk. utförd bildlkala /#30300 Gmslnnntu-in E 5-4 / ills‘ 7 jaw & Litteratur -” Féiretag/inst,._ PB Cgrus mi.. Sand

. KARAXTÄRIR(fliltkontroll, I8.2kOXB.snd x vid uppg.) Torräneläge It-L«gJ c{a.[sLc{:» oz-unakt: ja./ Ir. / Typ av goal. bildning o. ytfora. LISZ:/1/5 :LV (Lu. r.,A4 ä; J J7 Häktigkot över omgivandeIn-kyt: ca. 5 w- Material: Grov Yäx. Fin Okänd Trolig gvy nivå C5 »_»,få 30lBb1°Nni118= jg. L /âÖo/pr. J Blockighet på ytan Anmärkning

J7/ogL.ftx.‘é{/3

För-ek. av olhpligt ’ bu-gattaut. jordartnat. (.3 FL “é~€J afse mg 51Ãor Eventuullt prov -- Foto, foioriktn. /I & Täukbar anvâudniun Ma.‘é°A’/-I.’ Law- a.//0.

fvmsfz/[as a.MvZRc(Ix:’n:Igamr;57;1::n

DIMENSIONER VOLYHBERKKNINGSSKTT 2 0a Hedelmäktighot “a I 0 Nivån uu Gruntag 12 {I3 3 000 m: 000 (M3 P’°“1 RV H5 3 Tvärsnitt Bredd: Höjd: Total volyI fyndigt nat. fl 3 §0 OOQ _ u 3 Annat Bortgar for skyddaomrtn i klass I-ourâdon :-

fia

bebygg., vägar o dyl. {I3

roorotilkt uttagbar volym tn’: Svéroxploaterbart

X

ha *

iV Övn-vägandegrovt Vinn. maczle

ra.~.I\/o/3»-er‘

Växlande{I3 “”“{e /tr». :d: med £55116

E

{I3 — övervägande :and och fint Stun?

F

I okändnat.:.s. ha

L onussmom-saruo ‘ tidigare tâktverksauhet (omfattning) Än; LeÄøvs-éâdeéev- Pågåondo w wk Sand ( - m.) 41714197 i Su. Jçler- Fifi Grus I l l Täktphn y u* MW Ev. framtida täktvorkuanhot -Åilc-Ãéll/s-Åip-Ä -éHI 1989 Aktnolla anviindningaonr.

fie-éonjfiallgs-E’.fi?$fa£n.%y

. SKYDDSFÖRHÃLLANDE D raatntiillt skydd av omr. t ox vattentäkter, natnrobj. 01. fornliinning (typ) g éVC

j! $é\ir¢/J$9mY1JQ

VG.£‘é9O\~éI:ké£|'\L Goonhnlknpligt värde

91 ‘P1’/‘£91’-9

.I Sillsynthot (p) Naturvårdnklaslifinlring (enl. bot‘. förslag)

Utformning (P)____.L___5=a&

Fonkningnintros u (p)

0 nanm_

80 Bi/aga 1 j

Kommentarer till inventeringsprotokoll

Avsnitt C KARAKTÃRER fylls i så noggrant som möjligt i fält. Här anges hur förekomsten ligger i terrängen t.ex. Terrängläge: i en dalgång eller på en sluttning. och vtform: Här anges om det är fråga om Typ av gedd bildning isälvsmaterial eller svallgrus. Formen anges lämpligast med en beskrivande term såsom terrass, delta, ås, getrygg, kulle, krönrygg eller strandvall. Tänkbar Med ledning av observationer i täkter av kornanvändning: storleksfördelningen och bergartsinnehållet och genom vetom kraven för olika användningsområden kan skap på kvalitet här ges en rekommendation om den tänkbara användningen. Eventuellt behövs laboratorieundersökningar göras innan bedömningen kan ske. Ex. på användningsområden är fyllnadsmaterial, förstärkningslager, bärlager, beläggningsmaterial eller betongballast. Grustäkt: Ja/Nej Nr: 1,2,5 o.s.v. numreras (även på arbetskartan) och beskrivs Varje grustäkt så långt som är möjligt i det separata skärningsprotokollet (bihang 2). Material: Grov Väx Fin Okänd. Här avses materialsammansättningen

:äwuvv-Huøqmøzxwaømørüløhøüfáiøn

ex: 50 % 50 % i hela den avlagring som protokollet omfattar. Genom att en sammanvägning av information från täkterna och den göra erfarenhetsmässiga kunskapen om olika avlagringars sammansättning bör aübedömning i de flesta fall kunna göras. Information som kan tänkas ha värde för inventeringen Anmärkning: och som inte ryms under någon angiven rubrik, t. ex. förekomst av skal. Ja/Nej. Ange även i vilken del av avlagringen Bergblottning: berget förekommer. Grundvattenytan kan uppskattas med hjälp av Trolig g V X nivå: fria vattenytor i nära anslutning till isälvsavlagringar eller med ledning av en fri g v y i någon täkt. Mäktighet över omgivande markvta: Mäktigheter kan antingen mätas eller uppskattas i fält eller med ledning av kartan.

.-. _.mmagw.u_mmnum..av zm.

Bilaga 1 81

Blockighet på ytan: Blockigheten kan uppdelas i fyra klasser: blockfattig, normal, rik- och storblockig. (Samma som för morän). Ange även om blocken är koncentrerade på någon särskild sida om avlagringen. Förek av olämpligtbergartsmat: Olämpligt bergartsmaterial är främst lösa sedimentära bergarter men även Vittrade bergarter. Ex lerskiffer, alunskiffer, fyllit, glimmerskiffer, glimmerrika gnejser, kalksten, krita, vittrad flinta, gnejs eller granit m.f1. bör Uppmärksamheten även riktas på mineralinnehåll, främst eventuella höga halter av glimmer eller kismineral. Förek av olämpligt jordartsmaterial: lera, mjäla, torv och morän är olämpligt jordartsmaterial. Eventuellt prov: Ange provets nummer och avsikten med provtagningen t.ex. hållfasthetsbergartbestämning, eller kornstorleksbestämning. Foto, fotoriktning: Fotografering kan vara ett bra hjälpmedel i flera avseenden t.ex. som stöd för minnet och som dokumentation. Fotonummer måste och riktning alltid markeras på protokoll och arbetskarta.

Avsnitt D DIMENSIONER omfattar beräkningar som skall utföras efter fältkontroller. Volymberäkningssätt: Vilken metod som skall användas vid senare volymberäkning skall dock avgöras redan i fält. Medelmäktighet: t.ex. 3 m (uppskattas i fält). Nivåer till: ,Ex. 30 m ö h. (från kartan). Profil: Ex AvAö Tvärsnitt: Bredd 70 m Höjd 8 m. För små åsar uppskattas eller mäts höjd och bredd i fält. êggat: t.ex. databeräkning §tg_m2: Den erhålls genom att mäta på kartan t.ex. med mm-papper eller genom uppgifter från fältkontroll om längd och bredd. Grustag m2 fm3: Ytan kan vid stora täkter mätas på kartan. För små täkter används de uppgifter om ungefärlig storlek som erhållits vid fältkontroll. Mäktigheten erhålls uteslutande från fältkontrollen. Om uppgift om grustagets mäktighet saknas använd avlagringens uppskattade mäktighet. 3 Den volym i fm som skall här är alltså den anges redan uttagna.

82 Bilaga 1

material fmö: Avlagringens totala kvar- Total volym fyndigt varande volym. för skyddsområde fmå: Uppskattad volym av skydds- Bortgår områden ex. inre grundvattenzon, naturskyddsområden. för klass I-objekt: Vid befintlig naturvårdsklassi- Bortgår av klass I-objekten. Ovanficering uppskatta volymen stående ofta i klass I områdena. skyddsområde ingår för vägar och dylikt fmö: Den volym som Bortgår bebygg, vägar och bebyggelse låser uppskattas enligt de principer som anges i avsnitt 3.1.2.2. volym fmö: Den totala volymen reducerad Teoretiskt uttagbar med de volymer som bortgår för vägar, bebyggelse, skyddsområden och grustäkter (se avsnitt 3.1.2.2).

av materialsammansättningen som I enlighet med den bedömning skett under rubrik Material i avsnitt C, förs den uttagbara helt eller delvis under överv grov, växl sand och volymen okänd materialsammansättning. Om förekomsten befin eller sätts ett i denna kolumn. Morändöms svårexploaterbar kryss täkta avlagringar t.ex. kan vara svårexploaterbara.

Avsnitt E GRUSEXPLOATERING: Uppgifter om täktverksamheten bl.a. med täktinnehavaren. Även erhålls genom kontakt länsstyrelsen har information i fråga om täktplaner. täktverksamhet: I liten eller stor skala, om någon Tidigare skett sortering, tvättning, asfaltförädling (krossning, verk). täktverksamhet: Samma som ovan. Om möjligt även Pågående exploatörens namn. Ev framtida täktverksamhet: Uppgiften om planer på utvidgat täktområde eller det motsatta. (Avveckling av täktverk-

samhet). Nr på gällande tillstånd och ev uppgift om nya an- Täktplan: sökningar. Ev. fastighetens nummer. användningsområden: Här anges hur materialet används. Aktuella förstärkningslager eller (T.ex. som fyllnadsmaterial, Detta bör jämföras med tänkbar använd-

betongballast). i

ning för att kunna bedöma om slöseri med högkvalitativt material föreligger. l

Bilaga 1 8

SGU 1978 FÖRSLAG TILL SKÃRNINGSPROTOKOLL BIHANC 2 Invvntvmro Datan Skins:- O: -J\A«V$SDfl /773-0-{-36

förekomst nr: l Grustikt nr: I Typ sv shining: Ii:-uk, 130::-and, vi¢|k~1m1n5 allu- Uu. -to:-1m §0 x /DQ m Hlkttghlt: noun fi.. Hu: éu. L N. l Laga-följd: ‘[6 r o L 54, L L g 5 lltvrialz oz‘; sand 3.;-831-tgfg U?Lera

|%1_’(l-5 J

Förskust sv t sx lera, narin: C4 ,m lera. 5v¢r~[,_¢,,.‘_y~ gal; I’ V, J So:-tux-ing: OJ. Stonbaltx -

0¶C55 Ma.°‘éél/3u

Blockhalt: et. Frangrävd hill: L S ~ Andel xtorbrock: 54c Gvy nivå: (a. m 9» -A I

Förekomst nr: Grustäkt nr: typ av skärning: first, tunn-and, viglrlning snu- Vu, storlsk: Käkughst: Modal: Kax: Lagortöljd: Interial: nu-gu-up: liircko-It av t ox lera, Iorän: Stonhalt: Sonofiua _..___..__?___j.. n1acxha1t:___._________ rm-erivd bakis?? Andsl stor-block: 9! B1755

Iörsku st nr: Grustikt nr: Typ av skärning: färskt, igsuruad, vigskirning 0110! Ung. storlsk: Häkughot: Hsdolx _:____ lux ___j_ Lagsrröljd: Material: Bsrgartsr: rönkaut av t ox lars, morän: Sortering: 3t°1lha137 Blockhalt: Irusrävd hill: .ss Andel :tax-Block: 9! 1753

rörskout nr: Grustih nr: Typ av skärning: färskt, tgsnmslad,vägskñrning Illu- Ung. storlsk: llfiktighot: load: Han Lagar-följd: Hstsrial : Bsrgartar: rönkosst av t ox lam, son-än: Sorin-ing: 545091111” glockmlg; I’:-angx-ivd%l1: Andsl Itotblock: 07 31‘

84 Bilaga 1

Kommentarer till skärningsprotokoll

Detta nummer skall överensstämma med numret som Förekomst nr: vid fältkontroll och som återfinns i används på avlagringen övre hörnet på motstående sida. högra nr: Flera täkter kan förekomma inom avlagring som be- Grustäkt skrivs Varje täkt numreras på fältkartan på samma protokoll. och protokollet. Exp av skärning: Färsk, igenrasad, med att t.ex. under eller fylla i typen av Markera stryka skärning. Här avses den ungefärliga ytutbredningen av Ungefärlig storlek: täkten. T.ex. 30 X 100 m. Medel: 6 m. Mätes eller uppskattas i fält. Mäktighet: 4 m. Max: i vilken del av täkten mäktigheten är störst. Ange även Kortfattat om uppbyggnaden av avlagringen. Komplet- Lagerföljd: teras gärna med en skiss i marginalen. Material: i gggnå täkt. Ange de dominerande materialslagen Med storblock menas icke direkt krossbara block. Andel storblock: Gränsen för krossarnas kapacitet går oftast vid 90 cm. eller liten) andelen block med minsta Ange i grova drag (stor diameter 90 cm. av t.ex. morän: sorts material som före- Förekomst lera, Ange vilket kommer och dess ungefärliga utbredning och mäktighet. Materialet är välsorterat om varje skikt är enhetligt Sortering: om kornstorlek. sorterat är materialet när alla i fråga Dåligt kornstorlekar har blandats. Blockhalt: bedömning av blockhalt i materialet. En subjektiv lämpligen i låg, måttlig eller hög blockhalt. Den graderas Ange den eller de dominerande bergartsmaterialen. Berggrtsmaterialz

Stenhalt: Även stenhalten bedöms okulärt och graderas i låg, måttlig

eller hög halt. häll: i täkten och om möjligt ungefärlig nivå. Framggävd Ange var är synlig i täkten försök att upp- §_g_y_nivå: Om grundvattenytan skatta nivån i m ö h.

BILAGA 2

Naturvårdskommittén Sekretariatet

FÖRSLAG TILL FORMULÄR TILL BLANKETT I FRÅGA OM AVGIFTS- OCH UPPGIFTSSKYLDIGHET FÖR TÄKT- OCH STENKROSSRÖRELSE JÃMTE ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDET

sou 1979:15 Bilaga 2 89

Anvisningar för ifyllande av blanketten

Blanketten skall fyllas i och undertecknas när det gäller täkt av tillståndshavaren och när det gäller separat stenkrossrörelse av den som driver rörelsen.

I vissa fall kan en annan ordning gälla. Om en tillståndshavare föreden 1 juli 1980 har anmält till länsstyrelsen att den som har fått nyttjanderätten till täkten skall vara avgiftsskyldig i stället för skall blantillståndshavaren, ketten fyllas i och undertecknas av nyttjanderättshavaren.

En blankett skall lämnas särskilt för täkt. Vad som är varje att anse som en täkt bestäms av innehållet i täkttillståndet. Normalt skall det markområde som avses med ett tillstånd anses som en täkt. Föreligger beträffande markområde där täkt bedrivs fler täkttillstånd och är dessa i samma innehavares hand, bör hela området kunna redovisas som gg täkt, såvida det är besvärligt att dela upp uttaget av material på de olika tillstånden.

Med hänsyn till att det vid täkt är tillståndshavaren som är avgifts- och uppgiftsskyldig får han såsom uttag från en och samma täkt redovisa inte bara material som han själv har utvunnit utan även material som kan ha brutits av annan person.

Identifikationsuppgifterna har i normalfall fyllts i av länsstyrelsen. Den avgifts- eller uppgiftsskyldige bör kontrollera uppgifterna och i förekommande fall rätta eller komplettera dem.

Med kontaktman förstås den person som inom ett eller företag inom en täkt med flera tillståndshavare har utsetts att svara för kontakten med länsstyrelsen i uppgifts- och avgiftsfrågor.

90 Bilaga 2

av verksamheten gäller att marke- Beträffande kryssmarkering av täkt alternativen A - D skall ske med utringen enligt material som har brutits i täkten. Om gångspunkt från det brutits i samma täkt skall två eller mer än ett materialslag för. Till som avses i A räkflera rutor kryssas sand/grustäkt täkt av sten (i lös avlagring), mo och mjäla. nas också

delar med ledning av följande an- Blankettens övriga ifylls där siffrorna i kanten motsvarar numret på den visningar, fråga som anvisningen gäller.

material avses också material som kan ut- 1 Med levererat för bruk, leveranser inom det egna förenyttjas privat t.ex. till andra produkter samt taget för vidareförädling som har levererats till annan täkt eller plats material Redovisningsperioden utgörs av närmast för bearbetning. såvida länsstyrelsen inte bestämt föregående kalenderår, annat för viss avgiftsskyldig.

fast eller löst mått skall vid om- Den som fakturerar i mä räkning till ton använda följande omräkningsfaktorer

m5 fast mått Sandmaterialz multiplicera med 1,7 - - 2 Grusmaterial: - - 2 Moränmaterialz - - 2,65 Bergmaterial

mä löst mått Sandmaterial: multiplicera med 1,4 — — 1,65 Grusmaterial: - - 1,65 Moränmaterialz - - 1,65 Bergmaterial:

det levererade materialet har 2 Frågan om vilket ursprung material som levererats från täkten (krosshaft gäller allt oavsett om det brutits (utsprängts) på pro-

anläggningen)

eller dit från annan täkt duktionsstället transporterats eller plats.

Bilaga 2 91

4 Enligt lagen om täktavgift utgår inte avgift på sådant material som redovisats under punkterna 2e, 2f och 2g. För material som redovisats under punkt 3 erläggs inte

avgift på grund av denna deklaration utan på grund av deklaration som avges för den täkt varifrån materialet härrör.

Vid uträkning av avgiften skall den avgiftspliktiga

mängden material avrundas nedåt till närmast hela tusental ton. Överstiger det sålunda framräknade beloppet inte 100 kr. skall någon avgift inte betalas.

Under denna punkt skall även anges eventuella utrikes avsättningsorter.

Som transportmedel anges t.ex. lastbil, båt eller järnväg.

8-9 Dessa frågor gäller inte den som enbart lämnar om

uppgift krossanläggning som avses i punkten E.

10-12 Dessa frågor besvaras av den som driver

krossanläggning och däri normalt utnyttjar de råvaror som anges i frågorna.

BILAGA 3 Naturvårdskommi ttén sekretariatet

GRUSFÖRSÖRJNINGEN INOM STOCKHOLMS LÄN, GÖTEBORGS- HEGIONEN, MALMÖHUS LÄN OCH ÖSTHAMMARS KOIVJMUN

Bilaga 3 95

1 Inledning

För att närmare kunna belysa täktverksamhetens omfattning och inriktning inom olika delar av landet har naturvårdskommittén inhämtat uppgifter om hur ordnats grusförsörjningen inom skilda regioner. De områden som särskilt har studerats är Stockholms län, Göteborgsregionen, Malmöhus län och Östhammars kommun i Uppsala län. I förevarande rapport har kommitténs sekretariat sammanställt inhämtade uppgifter.

2 Stockholms län

Stockholms län omfattar 25 kommuner med en sammanlagd folkmängd av ca 1,5 milj. personer. År 1990 beräknas folkmängden ha stigit till ca 1,6 milj. Bostadsbyggnadsbehovet för motsvarande period beräknas till uppgå 175 000 lägenheter.

Försörjningen med naturgrusmaterial i Stockholms län har senast behandlats i en av länsstyrelsen utförd studie av grusförsörjningen i länet. Försörjningen med bergkrossmaterial har likaledes studerats av länsstyrelsen. Rapporten över dessa studier avses komma att publiceras under år 1979. Uppgifterna i det följande har hämtats dels från nämnda studier dels från länsstyrelsens naturvårdsenhet.

2.1 Tillgångar

Grustillgångarna i Stockholms län är totalt sett förhållandevis goda. Tillgångarna är dock fördelade inom länet ojämnt b1.a. beroende på berggrundens varierande ytform.

I södra Länsdelen har berggrunden en starkt bruten topografi med en mängd förkastningar och spricksystem. Detta har inneburit att grusfyndigheterna inte hänger samman utan förekommer oregelbundet som mäktiga utfyllnader i dalarna. Vidare består halva arealen i denna länsdel av kalt Vid Mälaberg.

Bilaga 3

ren, där berggrunden har ett utpräglat spricksystem från sydost mot nordväst, har grusförekomsterna en sammanhängande markerad åsform i samma riktning. I länets norra del har

en jämnare topografi vilket medfört att jordlagren bergytan allmänt är tunnare och åsarna mindre.

Länets totala grusmängd uppskattades år 1975 till 560 milj.

*

3 fm; .Av denna volym var 100 milj. fm låsta av koncentrerad

och av naturreservat. Vidare var 140 milj. fm bebyggelse låsta av vägar, gles bebyggelse och fornminnen eller ingår

som bedömts vara särskilt skyddsvärda från nai fyndigheter

Den volym som bedömdes möjlig att exploaturvårdssynpunkt. tera sålunda till 320 milj. fmö.

uppskattades

De största återstående finns inom länets syd-

grusmängderna västsektor Skärgården och den norra delen

och på Mälaröarna. av länet är däremot bristområden med små grusreserver. Bland

kommunerna märks särskilt Botkyrka och Ekerö. de grusrika Vissa kommuner saknar helt grustillgångar.

2.2 Konsumtion

av naturgrus och bergkrossmaterial inom länet Förbrukningen torde i stort sett vara lika stor som produktionen eftersom

som tillförs länet utifrån eller som förs ut ur de mängder länet är förhållandevis små. Uttagen av naturgrus beräknades år 1974 uppgå till ungefär 5,2 milj. fmö, dvs. ca 10,4 milj. ton. För bergkrossmaterial var motsvarande siffra år 1974 ca

ton. Mängden bergkrossmaterial har därefter sjunkit 4,2 milj. till ca 2,9 milj. ton år 1977. Den totala förbrukningen av

i länet torde således vara av grus- och bergkrossmaterial storleksordningen 13-14 milj. ton per år.

*fmö = må fast mått

sou 1979:15 Bilaga 3 97

2.5 Produktion

Enligt länsstyrelsens register hade vid ingången av år 1975 tillstånd till täkt enligt 18 § naturvårdslagen meddelats j sammanlagt 214 fall. För 66 av dessa hade tillståndstidcn löpt ut. Av de vid nämnda tidpunkt gällande tillstånden avsåg 157 grustäkt, 8 bergtäkt och 5 lertäkt med en sammanlagd volym av 158 milj. fmö grus, 7,5 milj. fmå berg och 690 OOO fmå lera.

Tillståndens fördelning efter volym framgår av tabell 1.

Tabell 1 Gällande täkttillstånd för grus, berg och lera den 1 januari 1975 fördelade på medgiven täktvolym

Material Antal täkttillstånd fördelade på täktvolym i tusental m3

.§50 50- 150- 550- 750- 1500- 5000- 8000 150 550 750 1500 5000 8000

29 19 17 25 24 12 10 5 1 1 1

Vanligen gällde ett meddelat tillstånd till täkt endast en fastighet. Det förekom emellertid i inte utsträckobetydlig ning att flera fastigheter var berörda. var dessa Vanligen i samma ägares hand. I följande sammanställning redovisas antalet berörda fastigheter per grustäktstillstånd.

Tabell 2 Antal tillstånd till grustäkt den 1 januari 1975

Totalt Fördelade på antalet berörda fastigheter per tillstånd

5 26 10 15

98 Bilaga 3

Som tidigare nämnts beräknades uttagen av naturgrms år 1974 till ca 5,2 milj. fm3. Hur uttagen fördelade sig på uppgå täktföretag med en årlig produktion av minst 10 000 ?ms

grus framgår av tabell 3.

Tabell Antal täktföretag med en produktionsvolym av 3 minst 10 000 rmö grus år 1974

Totalt Fördelade efter produktionsvolym i tusental mä

1 000 1 000-500 500-100 100-10

1 1 12 28 42

Från nio täkter i länet transporteras gruset med båt. Mänggrus uppgår sammanlagt till ca 650 000 den båttransporterat år vilket motsvarar ca 13 % av länets totala 700 000 fms per

grusuttag.

tre rena bergtäkter med tillhörande an- I länet finns (1977) för av bergkrossmaterial. I två av läggningar framställning endast som utsprängs i dessa täkter bearbetas bergmaterial medan en täkt även tar emot en mindre del den egna täkten som utifrån till täktområdet. Desssprängsten transporteras två kombinerade och bergtäkter för framställutom finns grusav sâväl grus- som bergkrossmaterial. Den mängd bergning krossmaterial av berg som utsprängts i särsom producerats skilda bergtäkter utgjorde år 1977 650 000 ton. Merparten av bergkrossmaterialet härrörde från sprängsten som uppkommit och byggnadsarbeten och som behandlats i vid anläggnings- Vilka inte är belägna i anslutning till krossanläggningar täkter (år 1977 ca 2,3 milj. ton).

3 Göteborgsregionen

omfattar södra de- Göteborgsregionens grusförsörjningsområde och Bohus län samt delar av Älvsborgs län len av Göteborgs

Bilaga 3 99

och Hallands län. Området berör helt eller delvis

17 kommuner. Folkmängden inom försörjningsområdet uppgår f.n. till

omkring 700 OO0 personer och beräknas vid sekelskiftet ha stigit till omkring 820 OOO.

Regionplaneförbundet för Göteborg med omgivningar beslöt år 1967 att låta utreda grusförsörjningen inom regionen. Utredningen (Stor-Göteborg, Grusförsörjning) som redovisades år 1969 lades sedermera till grund för utarbetandet

av en regional grus- och bergtäktsplan. Denna plan

(Göteborgsregionen,

Grus- och bergtäktsplan) redovisades i

år 1975. Uppgifterna det följande har i huvudsak hämtats dels från denna

plan, dels från länsstyrelsens naturvårdsenhet.

3.1 Tillgångar

I regionen råder brist på naturgrus. Förekomsterna är främst koncentrerade till de s.k. av vilka den

israndbildningarna, s.k. Göteborgsmoränen med Fjärås bräcka

är den viktigaste. Naturgrusets sammansättning medför att de befintliga grustillgångarnas kvalitet varierar väsentligt.

Den naturgrusvolym som torde kunna bli föremål för brytning utan att vålla väsentligt intrång i naturmiljön uppgår enligt Grus- och bergtäktsplanen 1975 till ca 65 milj. fm; varav 23 milj. fm; lämpar sig för betongtillverkning. fördelar

Tillgångarna sig med 18 milj. fmä på Hallands län, 10 milj. fm;

på Göteborgs och Bohus län och 37 milj. fmö på Älvsborgs län. De uttagbara tillgångarna kommer delvis att transporteras till ooh förbrukas inom områden utanför Göteborgsregionen. För regionens egen försörjning återstår uppskattningsvis 45 milj. var-

fmö,

av 14 milj. fm; lämpar sig för

betongtillverkning.

Huvuddelen av Göteborgsregionens berggrund innehåller bergarter som från hållfasthetssynpunkt är mindre för

lämpade vägbeläggningsändamål. Andelen bergarter som kan förmodas ge en krossprodukt av högsta kvalitet för nämnda ändamål är endast ca 5 - 10 volymprocent. Dessa tillgångar täcker dock behovet av kvalitetsberg för överskådlig tid framöver. Under de närmaste åren kommer dessutom omfattande i

bergarbeten

100 Bilaga 3

Den kvantiregionen att ge överskott på sprängstensmassor.

för framställning av krosstativa tillgången på råmaterial produkter är således god.

3.2 Konsumtion

Förbrukningen av grus- och bergkrossmaterial uppgick år 1972 till 7,7 milj. ton varav 4,6 milj. ton eller 60 % utgjordes av sistnämnda materialslag. Andelen bergkrossmaterial uppgår f.n. till öka ytterligare för att vid sekel-

65 % och väntas skiftet till ca 85 %. Det sammanlagda behovet av grus-

uppgå och bergkrossmaterial har för perioden 1975 - 2000 beräknats till ca 235 milj. ton. Av detta behov skulle 190 milj. ton tillgodoses med bergkrossmaterial.

3.5 Produktion

förelåg i Inom Göteborgsregionens grusförsörjningsområde oktober antal täkttillstånd och ansökningar

1972 följande om täkttillstånd, tabell 4.

Täkttillstånd och ansökningar om täkttillstånd inom Tabell 4

år 1972. Antal fördelade på materialslag Göteborgsregionen och län

Län Tillstånd Ansökningar

n

n

Grus Berg Grus Berg

n

1 3 - Halland 37 l

67 4 25 4 Göteborgs

som avsåg grus omfattade sammanlagt ca 70 De täkttillstånd

rm3 fördelade med 25 milj. rm5 1 Hallands län, 20 milj. milj.

och Bohus län och med 25 milj. fmå i Älvsfmå i Göteborgs

borgs län.

sou 1979:15 Bilaga 3 101

Flertalet grusföretag inom regionen är små och ca 90 % av dem uppges ha en årsproduktion som understiger 50 OOO ton. Endast omkring 20företaghar kontinuerlig Verksamhet och en maskinell utrustning att krossa som ger möjlighet grövre fraktioner och att sortera det utvunna materialet.

Det är inte ovanligt att täktverksamhet bedrivs på flera platser inom en fyndighet. Täkterna ibland åtskiljs endast av en fastighetsgräns. Som exempel kan nämnas en fyndighet i Härryda kommun där det på en sträcka sammanav 9 km finns manlagt ett tjugotal täkttillstånd och ansökningar om tillstånd. Samordning av verksamheten i sådana täkter genom gemensam täktplan eller på annat sätt förekommer endast i ett par fall.

I Göteborgsregionen finns (1978) fem större bergtäkter med permanenta krossanläggningar samt tre tillfälliga bergkrossanläggningar. Generellt gäller att de permanenta krossarna får sitt råmaterial av bergtäkter krosmedan de tillfälliga sarna får sitt från bergarbeten i samband och med byggnadsanläggningsverksamhet. Vid kan god tillgång på sprängsten det vara förmånligt även för de permanenta krossarna att köpa sprängsten från bergarbeten.

Omfattningen av försäljningen år 1973 av bergkrossprodukter med olika ursprung framgår av tabell 5.

Tabell 5 Såld kvantitet från bergkrossprodukter permanenta och tillfälliga krossanläggningar i Göteborgsregionen år 1973. Milj. ton fördelade efter råmaterialets ursprung

Krossanläggning Råmaterialets ursprung

Egen täkt Bergarbeten Permanent

1,70

S()lJ lS79:l5 102 Bilaga 3

har därefter minskat. År 1976 beräknades Bergkrossproduktionen ha vid de permanenta bergkrossanläggningarna produktionen till endast 60-75 % av den totala årskapaciteten. uppgått

av ballastmaterial även Slutligen skall nämnas att produktion av morän i en anläggning norr om Göteborg. sker genom tvättning

20 kommuner har en folkmängd av Malmöhus län, som omfattar Är 1985 beräknas folkmängden ha stigit ca 740 000 personer. Bostadsbyggnadsbehovet beräknas till ca 750 000 personer. för motsvarande period till ca 25 000 lägenheter.

i Malmöhus län har på uppdrag av 1975 års Länsstyrelsen en översiktlig invensvenska Öresundsdelegation genomfört i samarbete med tering av länets sand- och grusavlagringar och konsum- Grusutredningen -74. Tillgång på samt produktion för åren 1974-76 och tion av sand och grus har kartlagts har i huvudsak hämtats från nämnda nedan angivna uppgifter

utredning.

4.1 Tillgångar

förhållandena i länet, som väsentligt skiljer De geologiska i övriga delar av landet, är mycket komplisig från geologin och för att få kännedom om befintliga cerade och svårtolkade av användbart matesand- och grusförekomster och tillgångar undersökningar. Detta gälrial krävs omfattande geologiska under morän eller mellan ler särskilt grusförekomster belägna det svårt att i moränbäddar. Den komplicerade geologin gör sand- och grusförekomsterna och uppskatta detalj kartlägga och särskilt de användbara materialmängderna. de uttagbara

sandig och grovmoig sammansätt- Avlagringar med övervägande förekomster finns ning är spridda inom länet och betydande Förekomsterna av det avsevärt mer efterfråi bl.a. Öresund. materialet är däremot betydligt mer gade grövre, grusiga

sparsamma.

SOU 1979: 15 Bilaga 3 103

De uttagbara tillgångarna i länet har inte i inventeringen helt klarlagts men har inom Malmö-Lundoch Helsingborgsregionens grusproduktionsområden uppskattats till ca 110 milj. fmä. Storleken av de användbara har inte tillgångarna kartlagts men understiger vida den uttagbara mängden. Den uttagbara mängden utgör inom Helsingborgsområdet sålunda ca 50 milj. fmö men på grund och kvaav materialsammansättning litet torde i praktiken de användbara tillgångarna i denna del av länet redan exploatenats.Generellt kan sägas att i den större, västra delen av länet kända är de kvarvarande, tillgångarna ringa, medan tillgångarna är större i länets

sydöstra del. Stora fyndigheter finns dessutom inom Kvidingefältet nordost om Söderåsen i Kristianstads från vilka län, huvuddelen av Helsingborgsregionens grusbehov tillgodoses.

Sand- och grustillgångarna i Öresund har under år 1977 redovisats (Hörnsten m.fl.) och anges förekomma som huvudsakligen sand och grovmo inom fyra fyndighetsområden med en totalvolym om ca 400 milj. fmö. Grusförekomster saknas däremot. Om och i vilken omfattning fyndigheterna kan exploateras med hänsyn till återverkningar på bl.a. den marina är inte slutmiljön ligt klarlagt.

4.2 Konsumtion

För hela Malmöhus län har under senare år grusförbrukningen väsentligt överskridit den inom länet producerade grusmängden. Under år 1975 förbrukades 4,7 1:115* milj. sand, grus.. och bergkrossmaterial, varav 0,1 milj. lm3 utgjorde sandmaterial från Öresund med användning främst inom glasindustrin. Inom Malmö-Lund-regionen råder i stort sett balans mellan grusproduktionen och grusförbrukningen, vilken år 1975 uppgick till ca 3,0 milj. 1m3. Därav svarade från krossprodukter bergtäkter för förbrukaca 50 %. Inom Helsingborgsregionen des år 1975 ca 1,2 milj. lmå varav merparten av materialet hämtades från täktområden inom Kristianstads län. Totalt härrör närmare 25 % av materialet som förbrukas i Malmöhus län från täkzer i Kristianstads län.

-)(- 1m3 = må löst mått

SOU l979:l5 104 Bilaga 3

4.3 Produktion

av naturgrus- och bergkrossmaterial Den totala produktionen 3 varav ca 5,5 milj. lm ca 1,4 i länet uppgick år 1975 till av bergkrossmaterial. Den höga milj. lmä eller 40 % utgjordes är en följd av bristen på grovt andelen av bergkrossprodukter inom stora delar av länet. natnrgrnsmaterial

framställs i sex större permanenta an- Bergkrossprodukter Ytterligare en bergtäkt i anslutning läggningar inom länet. inom Kristianstads län har betydelse för till Söderåsen

bl.a. Helsingborgsregionens grusförsörjning (ca 20 % av kon-

sumtionen).

i Öresund sedan 1950-talet. Mate- Sandsugning har bedrivits

rialet har i stor utsträckning använts för utfyllnadsändamål

har under senare år bl.a. för hamnutbyggnad. Sandsugningen fått en allt mindre till följd av ändrad konjunktursituation 5 Under år 1975 har ca 0,1 milj. lm sand producebetydelse. rats på svenskt vatten inom Öresund. genom sandsugning

5 Östhammars kommun

i Östhammars kommun har behandlats i en av Grusförsörjningen län år 1977 utförd grusutredning för länsstyrelsen i Uppsala i det har hämtats från denna kommunen. Uppgifterna följande

utredning.

5.1 Tillgångar

är koncentrerat till tre isälvsav- Naturgruset inom kommunen Vattholmaåsen, Stockholmsåsen och Börstilsåsen. lagringar, till ca 20 milj. fmä. Vo- Ãsarnas totalvolym har uppskattats som med hänsyn till lymen användbart grus i de fyndigheter i första hand bör komma i fråga för nya bevarandeintressena 5 är dock endast ca 4,5 milj. fm . Därav finns ca 5,8 täkter

milj. m5 eller 85 % i Börstilsåsen.

sou 1979:15 105

Bilaga 3

Inom kommunen finns även tillgång till bergkrossmaterial. Detta erhålls som biprodukt vid Dannemora

gruva och Aspö diabasbrott samt tidigare vid den nu nedlagda Ramhälls De

gruva. ojämnförligt största tillgångarna av bergkrossmaterial finns vid Dannemora gruva.

5.2 Konsumtion

Förbrukningen av naturgrus inom kommunen uppgick år 1975 till ca 300 OOO lmö. För bergkrossmaterial var motsvarande siffra ca 150 000 lmö. Av den sammanlagda förbrukningen av naturgrus och bergkrossmaterial gick ungefär 60 % till kraftverksbygget i Forsmark. Om därtill läggs den förbrukning som var en indirekt följd av kraftverksbygget uppgick andelen detta år sannolikt till ungefär två tredjedelar.

Östhammars kommun kan grovt indelas i två olika förbrukningsområden med avseende på det levererade materialets beskaffenhet. Kommunens norra och östra delar (Forsmark, Öregrund, Östhammar och Hargshamn) försörjs huvudsakligen med grus från täkter i Börstilsåsen. De södra och västra delarna (Gimo, Alunda, Österbybruk och Dannemora) försörjs till största delenmed bergkrossmaterial från Dannemora gruva.

Den framtida grusförbrukningen inom kommunen är, som lätt kan inses, i hög grad beroende av huruvida en fortsatt utbyggnad av kraftverket i Forsmark kommer till stånd eller inte.

5.3 Produktion

Under första hälften av 1970-talet fördubblades naturgrus-

5 produktionen från ca 150 OOO lm år 1971 till ca 500 000 1m3 år 1975, vilket för sistnämnda år svarar mot en lika stor förbrukning inom kommunen. De utleveranser som förekom från kommunen uppvägdes av motsvarande inleveranser. Under hela perio-

utvanns 3 den 1971-75 ca 1,2 milj. lm , varav 95 % i Börstilsåsen.

106 Bilaga 3

Produktionen av bergkrossmaterial uppgick år 1975 till ca 580 000 lmå och under perioden 1971-75 till knappt 1,5 milj. lmå. Av detta material försåldes år 1975 ca 220 OOO lmä och

3 under perioden 1971-75 ca 1,1 milj. lm . Merparten av kross-

5 materialet konsumerades inom kommunen (150 O00 lm 1975). men leveranser till andra kommuner förekom också. Det största överskottet av bergkrossmaterial har uppkommit i Dannemora gruva där det sedan år 1969 totalt tippats 200 000 lmñ i gamla schakt. F.n. finns ett lager på över 500 000 lmö.

Produktionen av bergkrossmaterial förväntas ligga på ungefär samma nivå perioden 1976-80 som under föregående femårsperiod. Eventuella förändringar är helt beroende av ändringar av driften vid Dannemora gruva och Aspö diabasbrott.

BILAGA 4 Naturvérdskommittén sekretariatet

HANTERING AV J ORD- OCH BERGMASSOR VID VÄG- OCH HUSBYGGANDE

Bilaga 4

Inledning

Moderna byggmetoder kräver ofta stora förändringar av terrängen. Anläggningsteknikens utveckling har samtidigt gjort det möjligt att utan svårighet förflytta betydande

jordoch bergmassor. År 1975 bestod hälften av den med lastbil transporterade godsmängden av sten, grus och sand.

Jord- och bergmassor från anläggningsarbeten kan till vissa delar ersätta material från täkter. I områden med större överskott på sådana massor finns således möjlighet att begränsa behovet av täktmaterial.

Hanteringen av massor ingår som en viktig del i planeringen av nya vägar. Även när man bygger hus är masshanteringen av betydelse. I det följande redovisas en studie av masshanteringen vid byggande av vägar och hus vilken studie har utförts av naturvårdskommitténs sekretariat.

2 Vägbyggnad

Statens vägverk har hand om den statliga väghållningen och tillsynen över kommunernas väghållning. Från vägverket har följande upplysningar inhämtats rörande masshantering inom vägbyggnadssektorn.

Att bygga

en väg är i hög grad ett massförflyttningsarbete. Med hänsyn till att flyttningarna av massor svarar för en mycket stor del av vägbyggnadskostnaderna är det enligt vägverket väsentligt att i samband med projektering och planering försöka minimera förflyttningarna. Vid projekteringen utreds ofta alternativa väglinjer som jämförs b1.a. med avseende på kastnaderna för massförflyttningar. I Vägverkets anvisningar för vägbyggnad anförs följande rörande dispositionen av nassor.

4 110 Bilaga

av skall man eftersträva att ut- Vidutförande vägbyggnad massor på bästa ekonomiska och byggnadsnyttja tillgängliga tekniska sätt.

och berg, som förekommer i väg- Icke tjälfarliga jordmassor eller skall normalt reserveras för utförande linjen i sidotag, av överbyggnad. Detta är särskilt viktigt, om vägförevägens i där på dylika massor taget är beläget en trakt, tillgången Vid den ekonomiska bedömning, som måste göras beär ringa. träffande av berg i linjen skall hänsyn även tagas användning till den bättre kvalitet, som ofta erhålles vid väg med berg-

med överbyggnad av sand och grus. Om bergöverbyggnad jämfört massor förekommer i omfattning kan det ofta vara motiriklig att föreskriva större överbyggnadstjocklek än erforderverat blir då lättare att utföra, samligt minimum. Överbyggnaden som en extra förstärkning erhålles. tidigt

såsom torv och dy får ej användas för upp- Humusjordarter, av vägbank. Såplera är även olämplig som bankfyllfyllnad nadsmaterial. Den bör därför i första hand, liksom torv och

användas till utfyllnad av missprydande svackor intill dy och kan även med försiktighet utnyttjas för täckning vägen av slänter på stenbankar o dyl.

Hur material bör liksom beräknade kvanovannämnda utnyttjas titeter därav skall i görligaste mån angivas i de för väg-

företaget upprättade handlingarna.

skärningsmassor användes i Övriga i väglinjen tillgängliga mån av behov till av bankerna. I den mån det är uppfyllnad ur synpunkt skall de bästa berättigat byggnadsekonomisk överst i så att så liten övermassorna placeras bankarna, byggnadstjocklek som möjligt blir erforderlig.

Om de massor som står till förfogande från skärningarna på

ömse sidor om en bank, kräver olika överbyggnadstjocklek, skall man normalt överst i banken utlägga de material, som

ger den minsta överbyggnadstjockleken.

Vid arbetenas utförande skall fortlöpande kontrolleras, att

de som förekommer i skärningen, överensstämmer jordarter, med de på profilritningen angivna och att de föreslagna såväl i skärning som i bank är överbyggnadstjocklekarna rätt valda enligt gällande dimensioneringstabell.

Dessa innebär enligt vägverket att noggranna anvisningar

måste för att man skall kunna grundundersökningar göras

hur materialen i skall fördelas. Med klarlägga väglinjen

av bestäms vilka överanledning undersökningsresultaten

som skall tillämpas. Förekommer t.ex. mycket byggnadstyper

konstrueras för bergöverbyggnad vilket berg i linjen vägen

Bilaga 4 Ill

innebär att viss del av bergmaterialet skall krossas ned till lämpliga fraktioner för i överbyggnaden. användning Finns sand i stora mängder i eller i närheten av väglinjen tas också hänsyn till det vid bestämning av överbyggnadstyperna. Överhuvudtaget betyder tillgången på material i väglinjen eller dess omgivning mycket för valet av överbyggnadstyp. I områden där förekomsten av grusmaterial är knapp väljs om möjligt sådana överbyggnader som kräver ett minimum av grus.

Hanteringen av massor i samband med vägbyggande innefattar enligt vägverket ett komplicerat beräkningsarbete. Med hjälp av automatisk databehandling(ADB) har dock detta arbete underlättats väsentligt. ADB har framför allt förutsättskapat ningar för alternativa beräkningar. ADB ger också möjlighet att dela upp materialkvantiteterna sätt så att på olika konsekvenserna av olika utföranden av vägen kan överblickas.

3 Husbzggnad

Byggnadsproduktionen i landet bedrivs till stor del i industriella former. Sådana byggmetoder fordrar plana ytor. Plan mark fordras även för många anläggningar såsom parkeringsplatser, lekparker, skoltomter och idrottsplatser.

Samtidigt som industriella byggmetoder och en högre planstandard medför krav på stora minskar plana anläggningsytor tillgången på lättexploaterad byggnadsmark. Kvar återstår ej sällan sådana områden som med äldre teknik ansetts omöjliga att exploatera till främst rimliga kostnader, kuperad bergterräng och mark med dåliga grundförhållanden. Till denna utveckling bidrar även det förhållandet att man om möjligt vill undvika att bygga på jordbruksmark. Av det sagda framgår att exploateringen av områden för numera bebyggelse ofta måste inledas med omfattande markarbeten.

112 Bilaga 4

Vid av ett byggnadsprojekt ingår masshanteringen planeringen del. Inom ett större område med flera som en betydelsefull däremot oftast ingen planering för byggnadsprojekt förekommer mellan och behov av massor att klara samordning tillgångar För att till en på skilda byggplatser. belysa möjligheterna mera utvecklad planering av masshanteringen inom husbyggnadsinhämtats från tre olika områden där sektorn har uppgifter en större har ägt rum. husbyggnation

5,1 Gårdsten

kommun belägen ca 1 km Gårdsten är en stadsdel i Göteborgs centrum. Stadsdelen, som f.n. innehåller nordväst om Angereds byggdes under åren ca 3 000 lägenheter i flerfamiljshus, område med mycket svåra 1968 — 1972 inom ett ca 150 ha stort Området bestod till största delen av ett terrängförhållanden. sprickdalar. Nivåskillnader på 20 - §0 bergsparti med djupa inom området. I sprickdalarna meter förekom på flera platser fanns dessutom mossar med fast botten på ned till 15 meters

djup.

av Gårdsten lanserades begreppet I samband med planläggningen Denna syftar till att skapa lämpliga ytor nivåplanering. och anläggningsarbetena dels genom (nivåer) för byggnadsdels genom utfyllning med bortsprängning av bergmassor, Nivåerna så att överskott och underskott sprängsten. väljs delar jämnar ut på massor inom olika av exploateringsområdet

varandra.

I stadsplanen för den del av Gårdsten som skulle bebyggas

i

sattes enligt dessa principer. med fleñemiljshus höjderna från l Det innebar att behovet av sprängning kunde begränsas må till ca 900 OOO må ursprungligen beräknade ca 1,5 milj. Av denna användes ca 1 milj. mä löst berg fast berg. volym till utfyllnad. Vidare producerades ca 700 OOO ton krossmaterial i två krossverk. Man var i princip självförsörjande

med ballastmaterial.

Bilaga 4 113

Markarbetema utfördes av en entreprenör som fritt disponerade hela planmmrådet, såväl som mark för byggnadskvarter allmänna platser, för balanseringen av massor. utfördes Husbyggandet därefter aw tre skilda entreprenörer.

Gårdstensomuådet uppges vara det svåraste terrängsmässigt området som1i vårt land har exploaterats för bostäder. Området hade knappast kunnat utan bebyggas den genomförda terrängomdaningen. Detta försvårar kostnadsjämförelser med en konventionell exploatering av området. Merkostnaden för en exploatering på konventionellt sätt har dock uppskattats till 25 - 30 milj. kr. vilket motsvarar 8 - 9 % av områdets totala produktionskostnad. Detta resultat bero uppges på

- att höjdsättningen i stadsplanen grundats på en nivåplanering som syftar till massbalans

att endast en stadsplan upprättats för det område inom vilket masshanteringen skett

att en entreprenör fått sköta markarbeten samtliga inom planområdet

att sprängningsarbetet skett i industriell skala vilket reducerat sprängningskostnaderna med upp till 50 %

att grundläggning medgetts på packad sprängstensfyllning.

3.2 Tullinge gård

lullinge gård är ett område i Botkyrka kommun som planerats för småhusbebyggelse. Området, som delvis är bebyggt med äldre villor, inrymmer ca 300 nya småhus på en yta av 55 ha. Exploateringen utfördes under åren 1974 - 1976 genom totalentreprenad dvs. entreprenaden omfattade såväl upprättande av erforderliga stadsplaner som mark- och byggnadsarbeten. Markförhållandena var i huvudsak gynnsamma. Undergrunden bestod av morän med undantag för ett område med begränsat lera i anslutning till en bäck.

4 SOU1 H 114 Bilaga

redan från början en Den antagna entreprenören genomförde till för beräkningen av kostnaderna för nivåplanering grund markarbetena. Denna nivåplanering fick i möjlig utsträckning i de av entreprenören sedermera uppstyra höjdsättningen Trots detta uppkom ett överskott på rättade stadsplanerna. må lera som fick transporteras 5 km till kommunens ca 10 000 orsaker till detta masstipp. Entreprenören anger följande överskott.

- är i separata stadsplaner vilka Tullinge gård uppdelat fyra fastställts successivt. På grund av förbud mot schaktning det inte varit att förflytta ett och fyllning har möjligt till område inom stadsplan som ännu massöverskott beläget Detsamma för masshanteringen inom inte fastställts. gäller som bl.a. innehåller områdets den fastställda stadsplan och ingår nämligen inte skola. Skolbyggnaden skolgården i entreprenaden och i avvaktan på skolans projektering utses inte tippning av och på att entreprenör medges för att skoltomten till den överskottsmassor fylla upp nivå som angetts i stadsplanen.

- Det finns endast begränsat utrymme inom exploateringsområdet för tillfällig lagring av överskottsmassorna.

består huvudsakligen av lera vilken med - Överskottsmassorna sina betraktas som hänsyn till geotekniska egenskaper mindre lämpad för grundläggning. Det begränsar möjligheterna till återanvändning inom området.

- ett område som delvis är bebyggt kan Nivåplanering inom inte göras enbart utifrån masshanteringssynpunkter. Nivåerna måste anpassas till befintliga gator, ledningar

och byggnader.

avvikelsen från en optimal Den på angivna grunder uppkomna har medfört en kostnadsmasshantering enligt entreprenören kan till 300 OOO kr. eller ökning som grovt uppskattas

Bilaga 4 115

1 000 kr. per hus. Eftersom var

planeringsförutsättningarna kända redan i anbudsskedet ingår den högre kostnaden redan i kalkylen för området.

Beträffande masshanteringen i övrigt inom området kan nämnas att man väntas komma att förbruka ca 200 000 ton till

grus rörgravsfyllning, vägbyggnader och till utfyllnad i samband med grundläggning. Denna volym hade kunnat begränsas något om det varit möjligt att fritt disponera massöverskottet.

Enligt entreprenören skulle det bästa ha varit att överskottsmassorna kunnat transporteras direkt till ett

exploateringsområde med massunderskott. Sådan översiktlig

massbalansering förekommer enbart i undantagsfall och då som regel

på initiativ av de berördaentreprenörerna. Kommunen har vid förfrågningar i samband med olika i

exploateringsföretag entreprenörens regi endast kunnat hänvisa till kommunens tippområde. Det skulle enligt entreprenören vara värdefullt med en kommunal massbank som kan informera om tillgångar och behov av olika slags massor.

5.5vJärvafältet

En mera övergripande planering av masshanteringen har skett vid exploateringen av norra Järvafältet. Detta som

område, är beläget ca 13 km norr om Stockholms centrum, omfattar mark i fem kommuner. Inom Stockholmsdelen

pågår utbyggnad av ca 13 000 lägenheter i flerfamiljshus och småhus på ett område cm totalt 700 ha. Byggnadsarbetena väntas vara slutförda ål 1980.

Med hänsyn till exploateringens omfattning en

genomfördes särskild utredning om hur masshanteringen skulle ordnas. En sammanställning av uppgifter från de drygt tio olika byggherrarna inom området visade att ett betydande massöverskott kunde väntas om inga åtgärder vidtogs.

Schaktvolymen uppgick till 3,7 milj. mä löst mått och fyllnadsvolymen till

1,7 milj. mä vilket gav ett överskott på 2,0 milj. må. Kostna-

för denna uppskattades till 70 milj. kr. derna masshantering inriktades mot denna bakgrund på att anvisa Utredningsarbetet metoder för att begränsa överskottet och hanteringskostnaden. Tre metoder för att nå detta mål redovisades.

- i tiden av markarbetena så att en bättre mass- Anpassning hantering kunde utföras inom de enskilda bygglotterna. Metoden beräknades 6 milj. kr. Den angavs dock som spara mindre då tidplanen är svår att påverka och då lämplig extra räntekostnader tillkommer

Samordning mellan olika bygglotter av masshanteringen. obetydligt och 7 milj. kr. kunde Överskottet begränsades Problemet med denna metod angavs vara att samordna sparas. olika huvudmäns markentreprenader.

Genom metoden kunde hela mass- Ändring av höjdsättningen. överskottet elimineras och kostnaderna minskas till hälften. Problemen vara främst av planmässig natur. angavs

förordade en kombination av de senare två meto- Utredningen efter en detaljerad massanalys vinsten derna och beräknade en första till ca 20 milj. kr. För återför utbyggnadsetapp stående del av exploateringsområdet förelåg endast översiktför Analysen begränsades därför liga planer markanvändningen. till att de besparingar som skulle uppkomma om uppskatta ändrades så att förekommande masshöjdsättningen i planerna 1 överskott eliminerades. Massöverskottet i denna utbyggnadstill totalt 500 000 m3 . Genom en höjning av etapp uppgick marknivåerna inom de berörda områdena med mellan 10 och 40 cm kunde massbalans erhållas. Kostnadsbesparingen uppskattades till minst 6 milj. kr.

är uppdelad på ett drygt tio- Exploateringen på Järvafältet tal olika och utredningen har särskilt framhållit byggherrar de administrativa och planmässiga svårigheterna att åstadkomma en total samordning. Ambitionen uppgavs vara att resultatet av utredningen skall betraktas som en informationsbank

för massuppgifter vilken för och kan ge underlag planering initiativ till samordnad massdisponering mellan de olika byggherreområdena. Detta synsätt har återspeglats i de markanvisningsavtal som har upprättats mellan kommunen och de enskilda byggherrarna.

I avtalen föreskrivs till en början att såsom nyttigheter matjord, övriga mjukmassor, bergmassor m.m. som tas bort i samband med exploateringen skall i möjlig vid mån utnyttjas utbyggande av norra Järvafältets Stockholmsdel. Vidare skall byggherren i markhanteringsfrågor, såväl under projekteringssom byggnadsskedet, samarbeta med kommunen och övriga markhanteringsparter inom norra Järvafältet så att kostnaderna för markarbetena skall kunna minimeras. I avtalet ges även möjlighet för byggherre att under vissa ha förutsättningar en krossanläggning inom anvisningsområdet.

Utbyggnaden av norra Järvafältet kommer att år pågå t.o.m. 1980. De sista markarbetena skall enligt tidplanen påbörjas under år 1978. Det är således ännu inte att möjligt utvärdera det totala utfallet av försöken att reglera masshanteringen inom norra Järvafältet. Därtill kommer att fortnågon löpande uppföljning av hanteringen inom de enskilda delområdena inte har skett. Från företrädare för av de berörda några byggherrarna och markentreprenörerna har följande preliminära synpunkter inhämtats.

Markarbetena har som regel utförts av särskild entreprenör som anlitats av byggherren. Möjligheterna att vid upphandlingen av dessa arbeten ställa upp villkor om en masshantering enligt markanvisningsavtalets intentioner uppges dock av olika skäl ha varit begränsade. Flera byggherrar uppger sålunda att priserna på markarbeten blir gynnsammare om man låter bli att styra masshanteringen. Prissättningen grundas nämligen enligt en byggherre uteslutande på markentreprenörens resurser och lokala förutsättningar för Som masshantering. exempel nämns att en markentreprenör har ett krossverk inom norra Järvafältet och därmed behov av bergmassor. Vidare

S()IJ l)79:l5 118 Bilaga 4

att det inte varit möjligt att garantera uppger en byggherre till och sidotag vid markentreprenören tillgång tipplatser

bestämda tidpunkter.

inte formellt bundits av Trots att markentreprenörerna avtal som styr masshanteringen har man ändå på flera några håll försökt följa intentionerna i markanvisningsavtalet.

Åtskilliga problem har dock uppstått.

att man redan i samband med stads- Flera byggherrar uppger försökt sätta markhöjderna så att massorna planeläggningen Handikappnormer, bestämbalanserar inom den egna bygglotten. melser om lutningar på gator och gångvägar samt angöringsdock i sådan utnivåer vid husen bestämmer höjdsättningen sträckning att såväl överskott som underskott på massor framhåller att nuuppkommit inom lotterna. En byggherre varande av stadsplanerna försvårar en optimal utformning Flexibla planer som enbart anger våningsanmasshantering. till i senare skeden av talet ger möjligheter nivåanpassning

arbetet.

dock vara förskjutningar med Det största problemet uppges för markarbetena. Detta har upp till ett år i tidplanerna det att samordna överskott och i praktiken gjort omöjligt underskott mellan skilda bygglotter. Möjligheterna på massor vidare av massornas olika egentill samordning begränsades att det skulle vara värdefullt med skaper. Det framhålls normer för användningen av olika slags ersättningsmaterial kan begränsas. Till dessa svårigså att behovet av naturgrus massorna inte alltid kunde tas ut i rätt heter kommer att eftersom det hade fordrat att man byggde långa proordning visoriska vägar.

orsaker uppstått har i brist på Det överskott som av angivna levererats till tipp eller krossverk. lokala upplagsplatser har fått täckas bl.a. genom återköp av kross- Senare behov

sou 1979:15 Bilaga 4 119

produkter. Denna brist på upplagsplatser en har enligt byggherre också medfört extra transporter. En annan understryker att tipplatser i ökadutsträckningbör planeras på lämpliga avstånd från väntade exploateringsområden. Från en markentreprenör framhålls att det fordras en central

ledning för mottagning och fördelning av massor när så många markentreprenörer arbetar inom samma område.

En byggherre nämner att man i om markarbetena fråga samarbetet med andra markintressenter inom sitt anvisningsområde såsom de kommunala tekniska verken, televerket m.f1. Samarbetet har främst inneburit att man gemensamt anlitat en markentreprenör som fått i uppdrag att utföra samtliga markarbeten inom området. Kostnaderna för detta arbete har därefter fördelats på de olika intressenterna enligt en i förväg uppgjord fördelningskalkyl. Samarbetet har enligt byggherren underlättat en rationell markhantering inom anvisningsområdet.

BILAGA 5 Professor Eric Forssberg Högskolan i Luleå

RESTPRODUKTER INOM GRUV- OCH STÃLINDUSTRIN OCH DERAS UTNYTTJANDE

5 123

Bilaga

1 Inledning

Föreliggande promemoria behandlar förekomst av skilda typer av restprodvkter från mineralindustrin samt stål- och metallverk. Huvuddelen av framställningen är ägnad slagger från stålindustrin och restprodukter från gruvor. Framställningen ger vidare en översikt av realiseradc och tänkbara användningsmöjligheter för olika typer av ovan nämnda restprodukter. En stor del av materialet har insamlats inom den gemensamma forskningsverksamheten inom Svenska Gruvföreningen och Jernkontoret. En utförlig källförteckning finns i bihang 2.

Den s.k. bergverksproduktionen i Sverige uppgick år 1975 enligt Sveriges Officiella Statistik till drygt 18 miljarder kr. I begreppet bcrgverksproduktion innefattas då saluvärdet för produkter från gruvor,

stenbrott, kalkindustri, järnoch stålverk, ferrolegeringsverk samt icke järnmetallindustri. Antalet sysselsatta uppgick enligt samma källa till omkring 85 305. Branschområdet kan hänföras till gruppen tung industri vilket i detta sammanhang bl.a. innebär att stora

mängder material hanteras och bearbetas.

Produktionen av järnmalmsprodukter för avsalu var år 1975 51 milj ton. För att framställa denna kvantitet fordrades

124 Bilaga 5

en total brytning av 48,5 milj ton råmalm och gråberg1. Produktionen av icke järnmalmsprodukter uppgick till 873 229 ton för vilket fordrades en brytning av nära 14 milj ton råmalm och gråberg. Inom järn- och stålindustrin producerades 5,5 milj ton råjärn (tackjärn) och 5,5 milj ton götstål. För framställning av ett ton tackjärn förbrukas, beroende på järnhalten, ungefär 1,5 ton järnmalm, 500 - 600 kg koks och varierande mängder kalksten och andra tillsatser. Vid vidareföradling till stål erfordras ytterligare tillsatser av skilda slag. Totalt krävs ungefär 5 ton råmaterial för framställning av ett ton valsat stål.

Såväl vid förädling av malmer till koncentrat som vid framställning av råjärn och stål är mängden råmaterial betydligt större än mängden färdiga produkter. Differensen utgöres av skilda slag av restprodukter såsom anrikningssand, gaser, slagg etc. Gasformiga restprodukter förekommer i princip endast inom järn- och stålhanteringen och de bereder, sedan medföljande stoft avlägsnats, i allmänhet inga större problem. I vissa fall som vid framställning av tackjärn kan de gasformiga restprodukterna utnyttjas som bränsle. De fasta restprodukterna inom gruv- och stålindustrin har i allmänhet betraktats som avfall, dvs en produkt utan värde och utan möjligheter till ekonomiskt utnyttjande.

Siffrorna i den officiella statistiken överensstämmer inte i alla avseenden med det material som insamlats av Forssberg genom de enkäter som har angetts i bihang 2.

Bilaga 5 125

Restprodukter från gruvinggstrin

I princip uppkommer mineralrestprodukter på två sätt inom gruvindustrin, vid tillredningsarbeten och som en följd av sovring och anrikning.

9 -1 E‘.b‘.r._e.k.112.s..t

För att en malm över huvud taget skall kunna brytas måste åtskilliga anläggningar färdigställas. Hör det sig om underjordsbrytning måste först ett eller flera schackt sänkas och horisontella transportleder, orter, drivas. Utrymme för fickor, krosstation och liknande måste på samma sätt drivas. Dessa arbeten utföres normalt ej i malmen utan i sidosten, s.k. gråberg. Allt eftersom malmen bryts måste likartade arbeten bedrivas, vilka ger upphov till en grov restprodukt bestående av gråberg, s.k.

gillgegnlngsgegg. Vid dagbrottsbrytning måste på liknande sätt gråberg brytas och annat material undanschaktas för att slänterna ej skall bli för branta.

Den malm som bryts består aldrig enbart av malmmineral utan innehåller varierande mängder gråbergsföroreningar. Vid vissa brytningsmetoder fås dessutom en inblandning gråberg från sidobergarten. De förorenande gråbergsmineralen avlägsnas med olika sovrings- och anrikningsmetoder. Vid vissa,järnma1mer kan gråbergsmineralen avlägsnas efter en relativt grov krossning, sovring, vilket ger

upphov

126 5 Bilaga till I andra fall måste

restprodukten sovringsavfall.

malmen malas ner under mm partikelstorlek innan 0,1 malmmineralkornen kan separeras från gråbergsmineralkornen. I detta fall uppkommer en finkornig restprodukt, angikningsgagg.

1 redovisas den och den årligen fal- I bihang upplagrade lande mängden restprodukter vid svenska gruvor.

Svenska kan indelas i järnmalmsgruvor och sulfidgruvor malmsgruvor. Fördelningen av restprodukter på dessa bägge grupper framgår av tabell 1.

Tabell 1

Produktsektor Mängd Årligen falmaterial lagrat lande mängd Mt (milj ton) Mt (milj ton) Järnmalmsgruvor: Tillredningsberg och sovringsavfall 224 25 Anrikningssand 65 9,6 Sulfidmalmsgruvor: Anrikningssand 57 11,7

Gruvindustrin i Sverige är koncentrerad till Mellansverige och övre Norrland (Norrbotten och Västerbotten).

(Bergslagen)

restprodukter fördelade på Tabell 2 visar mängden lagrade de två regionerna.

2 hänför till 1972 och 1973. En viss ökning Uppgifterna sig sedan men den har i detta sammanhar givetvis skett dess, hang enbart marginell betydelse.

Tabell 2

Järnmalmsgruvor Sulfidmalmsgruvor

Sovringsavfall Anrikningssand Anrikningssand

Tillredningsbergâ

Norrbotten Västerbotten 218 Mt 29 Mt 38 Mt

Bergslagen 6 Mt 36 Mt 18 Mt

Tabell 3 visar mängden årligen tillkommande restprodukter

fördelat på järnmalms- och i sulfidmalmsgruvor Bergslagen

och i norra Sverige.

Tabell §

Järnmalmsgruvor Sulfidmalmsgruvor

Sovringsavfall Anriknings- Anrikningssand Tillredningsberg sand

Norrbotten Västerbotten 20 Mt 5,4 Mt Mt 8,9

Bergslagen 2,7 Mt 3,5 Mt Mt 0,88

En av de viktigaste faktorerna när det gäller att bedöma

möjligheterna att utnyttja restprodukter är deras partikel-

storlek. Grövre restprodukter kan, om de har tillfredsställande

3 Att endast 6 Mt tillredningsberg och sovringsavfall skulle finnas lagrat vid Bergslagens är järnmalmsgruvor säkerligen en kraftig underskattning. Den låga siffran beror bl.a. på att säkra uppgifter beträffande mängden lagrat material ej kunde erhållas från ett par stora järnmalmsgruvor i regionen. Speciellt i äldre anläggningar blir alla om hur uppgifter mycket material som finns lagrat alltid Malen uppskattning. merna i Mellansverige är fattigare än Norrbottens järnmalmer varför en större andel anrikningsmalm fått Däremot brytas. har försäljningen av grövre restprodukter som makadam varit av avsevärt större i omfattning Bergslagen än i Norrbotten.

SOU 197: 128 Bilaga 5

hållfasthet, i allmänhet utnyttjas som ballastmaterial. I tabell 5 har en uppdelning gjorts i grova restproduk-

och tillredningsberg samt i finare ter, sovringsfall restprodukter, anrikningssand.

Av stort intresse vid bedömning av olika restprodukters

är den kemiska och mineralogjska samanvändningsområden

Så t.ex. har anrikningssanden från anrikmansättningen.

i Laisvall enligt lämnade uppgifter följande ningsverket sammansättning i Viktprocent.

88,1 Kvarts 85 - 86

Si02

2,6 Sercit 9

A1203

K2O

Ba0 1,5 Flusspat 0,6 MnO 0,02 Titanit 0,5

0,7

C02

0,2

TiO2

undersökningar visar att det är möjligt att genom Gjorda flotation utvinna baryt och flusspat.

Lakresten från uranlakningen i Ranstad innehåller organiskt

(svavelkis och alunskiffer (lerskiffer kol, pyrit FeS2) med hög halt av organiskt material och svavel) och har följande sammansättning i viktprocent.

sou 1979:15 Bilaga 5 129

45,5 S 6.4

12,0 P 0,1

A1203

7,1 As 0,007

Fe2O3

Cao 1,2 U 0,008

MgO 0,7 Organiskt kol - 15,5

4,7 Mo 0,033

K20

0,3 V Na2O 0,065

Ni 0,013

Innehållet av organiskt kol kan tänkas utnyttjas som

bränsle. Svavelinnehållet kan för utnyttjas framställning

av svavelsyra. Tekniska möjligheter finns också att genom

lakning utvinna aluminiumoxid, nickel och molybden, vanadin.

Viss sådan restproduktutvinning har aktualiserats av LKAB

i det senaste till förslaget brytning i Ranstad.

2.2 Användningsområden

yuxagafldg _a_.n_géi_r_1dgigg_s_oLn_r§._d_¢fl

Den nuvarande av användningen restprodukter från gruvin-

dustrin i Sverige är jämförelsevis okvalificerad. Det van-

ligaste sättet att använda restprodukter såsom anriknings-

sand och sovringsavfall är för utfyllnad. En stor del av

restproduktutnyttjandet sker internt inom de olika gruv-

företagen. Nedan redovisas nu förekommande användningsom-

råden för restprodukter från gruvindustri i Sverige. Upp-

gifter om kvantiteter är hämtade ur de i källförteckningen

(bihang 2) använda enkäterna av Forssberg.

Den dominerande av användningen restprodukter utanför gruv-

sou 1979:15 130 Bilaga 5

är som olika former av ba11ast4. För att restföretagen skall kunna som ballastmaterial fordprodukter försäljas att ett faktiskt behov ras att de har lämpliga egenskaper, och att hos förbrukaren är konkurrensföreligger priset kraftigt. Ballastmaterial är jämförelsevis billiga per kan därför i allmänhet ej bära högre transviktenhet och I vissa t.ex. för särskilt slitportkostnader. specialfall till kan dock ganska långa transstark ballast asfaltbetong Behovet av ballastmaterial varierar inom porter tolereras. landet med i efterfrågan konskilda delar av tyngdpunkten till ned befolkningstäthet. Gruvcentrerad regioner hög är sålunda skild från de stora förindustrins lokalisering Marknaden för ballastmaterial i Sverige brukningsområdena. är dock mycket stor.

skall kunna användas för ballastända- För att restprodukter mål ställs i första hand krav på en viss partikelstorleks- I de som har utgetts av fördelning. byggnadsbestämmelser finns värden i fråga om partikelstatens vägverk (BYA 1976) storlek för olika användningar av ballastmaterial, angivna som i för betong etc. De flesta anrikningsbärlager vägar, är alltför fina för att kunna användas som betongsander som sovringsavfall och ballast. De grövre restprodukterna kan efter och uppsiktning fås tillredningsberg krossning 1 sådana fraktioner att de kan användas för ballaständamål.

4 Termen ballastmaterial användes som en sammanfattande makadam och sand oavsett om dessa matebenämning för grus, rial i betong, asfalt eller vid vägbyggnad. utnyttjas

Bilaga 5 131

Vid sidan av krav på en viss partikelstorleksfördelning för olika användningsområden ställs också krav på ballastmaterialens mineralsammansättning. De strängaste kraven har ställts upp för ballastmaterial för betong. Anledningen är att vissa mineral inverkar negativt på cementets härdning. Lösa, porösa och skiffriga eller förvittrade bergarter bör undvikas vid betongframställning liksom material innehållande sulfider, magnetkis och svavelkis.

Avsättningen av restprodukter för ballaständamäl från gruvföretag varierar år från år. Tabell som visar 4, den ungefärliga avsättningen av restprodukter från vissa gruvföretag per år, kan dock ge en uppfattning om vilken omfattning hanteringen har för dessa företag.

132 Bilaga 5

Tabell 4

Företag Anläggning Avsättning SKF-Stål 50 000 m3 makadam

Långnäs

Stål 100 OOO ton gråberg i frak- Gränges Grängesberg

tioner 5O - 8, 50 - 5 och

3 - 1 mm Uddeholm AB Persberg 8 000 ton 3 - 14 mm, 40 OOO

ton O - 500 ton - 5 mn

25 mm, Stora Koppar- Skilda gruvor Varpberg

5 000 ton, makadam 190 OOO berg

ton, sand 5 OOO ton, filter-

kalk 5 000 ton

Fagersta AB Bäckegruvan Gråberg

17 000 ton, makadam 24 OO0

ton, avfall 1 100 ton

Fagersta AB Smätarmossgruvan Gråberg

ca 3 000 ton Boliden AB Laisvall Några tusen ton anriknings-

sand till tegelframställning

Vieille Mon- Ãmmeberg Cyklonerad anrikningssand tagne tillfälligtvis Bastkärns 5 000 - 10 OQO ton makadam Grufaktiebolag

150 000 - 200 000 m5 makadam Ställbergs-

och fyllnadsmaterial bolagen LKAB Några tusen m5 makadam, ca

Malmberget

50 000 m5 sprängsten AB Dannemora Ca 200 O00 ton makadam Gruvor

saknas från ett flertal anläggningar. I kommenta- Uppgifter

rerna till de lämnade uppgifterna betonas allmänt att mängden

avsatt ballastmaterial varierar kraftigt år från år. Efter-

som ballastmaterial från restprodukter måste konkurrera med

naturmaterial måste ett pris hållas. Köparna ställer

lågt

också krav i fraktioner. Maximalt torde rest-

på uppsiktning

från transporteras 50 a 60 km. I allmänprodukter gruvföretag

het är transportavstånden betydligt kortare. Sammanfattningsvis

kan att avsättningen av restprodukter för ballastända-

sägas

Bilaga 5 133

mål är något så när utvecklad i I Bergslagen. Västerbotten och Norrbotten förekommer denna hantering endast i blygsam omfattning. Enligt nyare uppgifter har dock vägen mellan Narvik och Kiruna med projekterats delvis användning av restprodukter från Kiirunavaaragruvan. Leverans av bergmassor från Malmfälten till Luleå har också aktualiserats. Tabellen visar att från Boliden avsättningen AB:s gruvor är mycket Detta beror blygsam. dels på att malmerna anrikas genom flotation vilket endast fin ger anrikningssand, dels på den brytningsmetod som används i flertalet gruvor.

Bland övriga förekommande användningsområden för restprodukter kan nämnas företagsinternt som utnyttjande fyllnadsmassor och vid byggande av Av avfallsdammar. tabell 4 framgår att en mindre mängd anrikningssand från Laisvall används för framställning av som tegel. Teglet består av anrikningssand, grov ballast och vit cement, används som fasadsten. Restprodukter från kalkverk i form av filterdamm och liknande kommer till viss del till användning som jordbrukskalk och för neutraliseringsändamål

I litteraturen finns ett stort antal uppgifter om utredningar och försök i mindre skala att använda restprodukter från gruvor.

134 Bilaga 5

2.2.2.1 Tillsatsmedel vid kulsintring

skall få tillräcklig hållfasthet vid För att kulsinter fordras en viss halt av Kiselsyrarik, reduktion S102. skulle därför kunna användas alkalifri anrikningssand tillsatsmedel vid kulsintring av rena järnmalmssliger. som

2.2.2.2 Färgpigment

som till svartbrunt Vittringsprodukter limonit, gulbrunt kan tänkas användas som färgvattenhaltigt järnmineral, av byggnadsmaterial. Prakt.ex. vid framställning pigment Marknaden är relativt liten tiska försök pågår inom landet. men har ett jämförelsevis kvantitetsmässigt produkterna högt pris.

Framställning av bindemedel 2.2.2.3

kemisk och mineralogisk samman- Restprodukter med speciell kan tänkas användas för framställning av puzzolansättning Med avses i allmänhet ett naturligt bindemedel. puzzolan cementliknande bindemedel. De svenska bergförekommande sådan sammansättning att arterna har dock i allmänhet ej kan vara möjlig. puzzolanframställning

2.2.2.4 Utvinning av biprodukter

sedan malmmineralen anrikats bort Restprodukter innehåller

sou 1979:15 Bilaga 5 135

ofta ett flertal andra mineral. I några fall finns bland dessa s.k. industrimineral med jämförelsevis högt värde. Anrikningssanden från Laisvall innehåller således baryt och flusspat som torde vara att I andra möjliga utvinna. fall kan glimmer och talk förekomma. Specifikationerna för industrimineral är ofta varvid mycket stränga endast mycket små halter föroreningar tillåtas. Det kan därför i många fall uppkomma svårigheter att ur ananrikningssand rika fram industrimineralkoncentrat av tillräckligt hög renhet.

2.2.2.5 Utvinning av fosforgödselmedel

En del av de svenska såsom järnmalmerna, Grängesberg, Malmberget och Kiirunavaara innehåller större eller mindre mängder fosfor. Fosfor förekommer då som apatit (kalciumfosfatmineral). Pâ senare år har priserna på fosfat stigit kraftigt varför utvinningen av apatit som biprodukt vid järnmalmsanrikningen blivit alltmer när den intressant, uppfyller erforderliga kvalitetskrav. I Grängesberg utvinnes f.n. apatit i full skala. Omfattande försök och utredningar har gjorts rörande i Malmutvinning av apatit berget. Försök har även gjorts med anrikningssand från Kiruna, där utvinning av apatit i samband med avfosforering av den s.k. D-malmen torde vara aktuell.

2.2.2.6 Framställning av konstgjord matjord-8n1ä8Eni8$j°rd

I vissa delar av landet uppkommer svårigheter att anskaffa tillräckligt med matjord till byggnads- och anläggnings-

5 136 Bilaga

arbeten. S.k. anläggningsjord b1.a. innehållande sand, rötslam och gödning har därför framställts som ersättning för naturlig matjord. Inom Stora Kopparberg har försök gjorts att framställa jordförbättringsmedel baserade på anrikningssand. Som organiska komponenter har använts cellulosafibrer, rötslam eller torv. Försöksresultaten visar att en mer grovkornig sand ger bättre resultat än en finare och att blandningar med rötslam är överlägsna blandningar med andra organiska komponenter. Anrikningssanden kan klassificeras med avseende på lämplighet som komponent i jordförbättringsmedel enligt följande:

en grovkornig sand från gruva där sanden mycket gqdartad

håller hög halt av kalcium och magnesium godartad en grovkornig sand från gruva med annan

malm än sulfidmalm, som ej håller hög

halt av kalcium och magnesium olämplig en sand från sulfidmalmsgruva.

Anrikningssand från sulfidmalmsgruvor innehåller alltid rester av sulfidmineral och i många fall stora mängder svavelkis. Sulfidmineralen oxideras vilket leder till försurning. Upplag med restprodukter från sulfidmalmsgruvor bereder därför stora problem även vid restaurering genom besåning med växter.

information om användning av restprodukte: i Ytterligare jordblandningar lämnas i bihang 5.

Bilaga 137

2.2.2.7 Framställning av byggnadsmaterial

I litteraturen finns ett stort antal för ut-

redogörelser nyttjande av anrikningsavfall för framställning av byggnadsmaterial. Åtskilliga restprodukter lämpar sig för framställning av byggnadsmaterial som tegel, kalksandsten och lättbetong. För vid av kalk-

användning framställning sandsten och lättbetong fordras att

restprodukten fyller vissa krav på partikelstorleksfördelning och mineralsammansättning. Restprodukten bör ha hög halt av kvarts och mycket låga halter av mineral som kan orsaka

missfärgning, t.ex. pyrit och limonit. Mun-och fasadtegel kan framställas av anrikningssand genom tillsats av lämpliga bindemedel såsom lera eller sulfitlut och lämpliga Efter

färgämnen. bränning fås produkter med egenskaper som är fullt i klass med på vanligt sätt framställt tegel. Tidigare har framställning av fasadsten ur anrikningssand från Laisvall med bindemedel av vit cement omnämnts. I

dag kommer ingen anrikningssand till användning för framställning av byggnadsmaterial bl.a. beroende på att sådana produkter måste konkurrera med etablerade produkter. Det torde dessutom i allmänhet vara lättare att tillverka de här nämnda

typerna av byggnadsmaterial, kalksandsten, lättbetong och tegel, ur jungfruligt då man i sådana fall har

naterial, möjlighet att välja ut ett optimalt råmaterial.

Användning av airikningssand för framställning av lättviktsballast har i en del fall ansetts vara en intressant

möjlig-

138 Bilaga 5

het. Lättvikts- eller lättballast är än så länge en ganska liten artikel i Sverige men förbrukningen kan komma att öka. I vanliga fall användes en rad olika material för framställning av lättballast. Som exempel kan nämnas flygaska - från koleldade kraftverk - och leror. Lättballasten finner användning som isoleringsmaterial och som ballast i betong tack vare låg volymvikt. För att lättballast skall kunna framställas fordras att råmaterialet eller blandningen av råmaterial uppfyller två villkor. För det första skall materialet ha sådana egenskaper att en porös struktur bildas vid bränning, vanligen genom avgång av gas. Gasen kan bildas genom förbränning av organiskt kol, genom avdunstning av vatten och liknande. Denna expansion och porbildning vid upphettningen skall ha lämplig omfattning så att aggregaten får önskad hög porositet utan att sprängas. Det andra villkoret innebär att materialet skall ha sådan kemisk och mineralogisk sammansättning att aggregatens ytor sintrar vid bränningstemperaturer omkring 1 100°C. Vanlig anrikningssand av den typ som förekommer i Sverige har normalt sådan sammansättning att inget eller endast ett av dessa villkor är uppfyllt. För att produktion av lättballast skall vara möjlig fordras därför tillsatser av gasavgivande och i vissa fall även av sintringsbefrämjande ämnen.

2.2.2.8 Restaurering av sjöar

En del försök har gjorts där anrikningssand utnyttjats för

sou 1979:15 Bilaga 5 139

restaurering av förorenade sjöar. Försurade sjöar har i ett flertal fall återställts till rätt pH genom utläggning av kalkstens- eller kalkavfall. Även basiska slagger har som kommer att visas längre fram med fördel utnyttjats. Försök vid Institutionen för mineralberedning, KTH, och provtagningar har visat att finmalt mineralslam, såsom anrikningssand, har förmåga att adsorbera metalljoner ur vatten. Ett exempel är Bålsjön i Norberg. I Norberg anrikades fram till hösten 1967 en magnetit-blodstensmalm. En del av anrikningsavfallet gick via slamdammarna ut i -

Bålsjön som blev rödfärgad - med förhöjd järnhalt i vattnet som följd. Sjöns botten täcktes med sedimenterat slam vilket medförde att bottenfaunan försvann. Trots dessa kraftiga störningar pågick ändå djur- och växtliv i sjön. I samband med den omfattande kartläggningen av kvicksilverföroreningar i sjöar i slutet av 1960-talet konstaterades att kvicksilverhalten i mört i Bålsjön var mindre än 10 ng/kg (1 ng = 0,000000001 g). I kontrollvattendrag i närheten, opåverkade av anrikningssand, fann man däremot halter på 900 - 1 200 vilket nära övre för

ng/kg, ligger gränsvärdet svartlistning. I Bålsjön hade anrikningssanden uppenbarligen genom adsorption på ett effektivt sätt förhindrat kvicksilverjonerna att komma in i den limniska näringskedjan. Likartade resultat har erhållits på andra håll i landet. Försök i laboratorieskala visar att adsorptionskapaciteten för finmalt mineralslam för de flesta metalljoner är ungefär 1 kg per ton. Mer omfattande användning av mineralslam för restaurering av vattendrag förhindras tyvärr av slammets egenskap att förkväva bottenvegetationen.

140 Bilaga 5

2.2.2.9 Framställning av keramiska produkter

Bland övriga möjligheter att använda restprodukter från gruvindustri kan nämnas framställning av glaskeramer och eldfast material. Glaskeramer eller kristalliserat glas kan framställas ur anrikningssand med lämplig sammansättning. Genom tillsats av flussmedel t.ex. kalk kan smält-

sänkas och genom tillsatser av kärnbildare kan punkten efter värmebehandling ett kristalliserat material erhållas. Glaskeramet kan utnyttjas för en rad produkter som fasadbeklädnad, golvplattor, spishällar etc. Materialet utmärkes av hög resistens mot kemikalier och hög slitstyrka. Marknaden är ännu jämförelsevis liten.

Anrikningsavfall med lämplig sammansättning kan utnyttjas för framställning av eldfast material. Ett exempel på denna är användning av avfall från asbestanrikning som vid ett verk i USA huvudsakligen består av magnesiumsilikat, forsterit. Genom smältning i ljusbågsugn vid ca 1 500°C kan

av järn- och nickel avlägsnas. Slaggen från utföroreningar vinningen av järn och nickel kan därefter sintras med magnesiumoxid vilket ger en klinker med tillräckligt hög smältpunkt för att den skall kunna utnyttjas som råvara till

eldfast forsterittegel. Den potentiella marknaden för forsterittegel är dock synnerligen begränsad. Försök vid Institutionen för mineralberedning, KTH, har visat att vissa periodotiter, mörk olivinbergart, i den svenska fjällkedjan håller nickel i låga halter. Nickelhalten är av sådan storleksordning att dessa malmer kan betraktas som potentiella.

Bilaga 5 141

Den anrikningssand som därvid uppkommer innehåller i vissa fall upp till 50 å 55 % magnesit, magnesiumkarbonat och breunnerit (en järnhaltig magnesit). Försök har inletts i syfte att undersöka att utvinna möjligheterna magnesit, som är råvara vid framställning av eldfast magnesittegel.

2.2.2.10 Anläggningsarbeten efter stabilisering

Som har redovisats i avsnitt 5 är anrikningssand för finkornig far att den skall kunna användas som ballastmaterial. Den ger även i packat tillstånd ett underlag med jämförelsevis dålig bärighet. Då grundläggning måste ske på dåligt bärande mark användes stundom metoden att stabilisera marken genom tillförsel av lämpliga bindemedel. Som bindemedel användes normalt kalk eller cement. Cement användes vid stabilisering av jordar med partiklar i huvudsak grövre än 0,1 mm, dvs. sand och grus samt grusiga och sandiga moräner. Kalk användes som bindemedel vid stabilisering av jordar som kan klassificeras som finmo eller och som finkornigare har en lerhalt av minst 5 %. Anrikningssand är i allmänhet för finkornig för att kunna stabiliseras med cement och för grov för att kunna stabiliseras med kalk. Anrikningssand saknar dessutom normalt den lerfraktion som anses vara nödvändig för att kalkstabilisering skall vara Kombinamöjlig. tioner av kalk och slagger anses dock kunna användas som bindemedel vid stabilisering av anrikningssand. Stabiliserad anrikningssand bör kunna utnyttjas vid byggnads- och anläggningsarbeten t.ex. i Vägarnas s.k. terras. Utvecklingsarbete

142 SOU 1979:1 5 Bilaga 5

rörande möjligheterna att stabilisera anrikningssand pågår för mineralteknik vid Högskolan i bl.a. vid Avdelningen Lule å..

från uranlakning i 2.2.2.11 Upparbetning av restprodukter Ranstad

I de fall man kan tänka sig en mer långtgående bearbetning kan en lång rad utvinnas. Lakav restprodukten biprodukter resten från uranutvinningen i Ranstad kan tänkas utnyttjas för utvinning av aluminiumoxid, vanadin, molybden, nickel, samt kalium- och ammoniumsalter. I fosforsyra magnesium-, detta fall återstår åtskilligt utvecklingsarbete speciella innan sådan är möjlig. Mängden fast biproduktsutvinning att minska väsentligt vid denna birestprodukt kommer ej produktsutvinning.

Restprodukter från stålindustrin m.m. 3

3-1

Två av restprodukter i form av slagg förekommer huvudtyper eftersom stålframställningen sker i tvâ inom stålindustrin steg. I det första steget framställes råjärn (tackjärn) av kemiskt bundet syre) med genom reduktion (avlägsnande kol i en masugn. Därvid bildas en slagg av gråbergskomponenter tillsatt kalksten och andra slaggbildare i malmen, i koksen. uppgår normalt samt av aska Mängden gaâugnsslagg

5 143 Bilaga

till 250 ä 400 kg per ton vid moderna råjärn masugnsanläggningar. Koksförbrukningen varierar i stort omkring 500 kg per ton råjärn.

Råjärnet innehåller 5 å 4 fl kol som måste avlägsnas för att man skall få smidbart stål. Kolet avlägsnas genom s.k. färskning, vilket innebär att kolet oxideras, bränns bort, i olika typer av stålugnar tillsats av genom syrgas. Vid ståltillverkningen avlägsnas även av föroreningar kisel och fosfor genom oxidation och genom reaktion med slagg med hög kalkhalt. Slaggen uppkommer genom reaktion mellan tillsatt kalk och de oxiderade produkterna. Mängden gtålgggsglagg är t.ex. vid den s.k. LD-processen för stålframställning omkring 100 kg per ton råstål. Vid behandling av fosforrikt råjärn är slaggmängden mot 200 ä upp 250 kg per ton stål.

Slaggen uppkommer inte bara vid framställningen av stål utan också vid framställning av och koppar, bly aluminium.

3.1.1 §a§pgn§s;a5g

Fallande mängder av masugnsslagg och att möjligheterna använda masugnsslagg för olika ändamål behandlas inom Jernkontorets Forskningsverksamhet. Enligt insamlade uppgifter producerades år 1974 omkring 1,4 milj. ton masugnsslagg i Sverige. Masugnsslaggens kemiska sammansättning

S0lJl979d5 144 Bilaga 5

varierar mellan i viktprocent:

CaO 55 - 44 4 - 12 TJgO 34 — 39

S102

7 _ 15

A1205

FeO 0,5 — 1,2 S 0,9 — 1,5 Alkalier 0 - 5

huvudsakligen av kal- Mineralogiskt består masugnsslaggen kalciumaluminiumsilikat. Genom och ciummagnesiumsilikat, sätt kan skilda probehandling av slaggsmältan på olika dukter framställas ur masugnsslagg:

framställes att masugnsslaggen långsamt Eyttstgg genom Genom den kylningen kristallifår svalna i luft. långsamma kan användas som ersättning för serar slaggen. Materialet makadam.

hastig avkylning med vattenöver- Eygtgand framställes genom medför att smältan slås sönder i en mängd skott vilket att kristallisera. Strukmindre partiklar som förhindrats amorf. Genom nedmalning av hyttturen blir huvudsakligen egenskaper vilket sand fås ett bindemedel med hydrauliska att det hårdnar tillsammans med vatten på samma innebär sätt som cement.

Bilaga 5 145

§xgagdgrgd_m§sgggs§lggg, bims, framställs genom avkylning av slaggsmältan med en reglerad vatten mängd vilket medför att slaggsmältan och expanderar får en stor mängd porer. Strukturen är blandat kristallin och amorf. Materialet har isolerande egenskaper och kan användas för husgrander, fyllnad vid vägbyggnad, betongballast etc.

âlaggqll kan framställas ur slaggsmältan genom avkylning med tryckluft. Fibrerna kan användas vid tillverkning av olika mineralullsprodukter.

gellgt1sgr§d_mgsgggs§1ggg framställs genom att en tunn strâle smält slagg leds ner i vatten som finns i en roterande trumma med medbringare. Slaggen stelnar som expanderade kulor eller pellets.

Nedanstående tabell visar vilka kvantiteter masugnsslagg i tusentals ton som beräknades produceras år 1975 vid olika svenska järnverk.

Tabell

2¶Produkt Domnarvet Hofors Fagersta NJA Oxelösund Hyttsten 40 55 10 80 140

Kvantiteumna speciellt för NJA har sedan

dess ökat kraftigt.

146 Bilaga 5

3.1.2 §t§lgggs§1§gg

av stålugnsslagg inom den Någon kartläggning mängden svenska stålindustrin har ej genomförts. Råstålsprodukär f.n. 6 milj. ton per år. tionen i Sverige ungefär till 10 a 20 % Slaggmängden vid stålframställning uppgår varför mängden stålugnsslagg torde av stålkvantiteten till 600 000 a 1 milj. ton per år. uppgå

från kan ha följande kemiska En typisk slagg LD-processen Cao 45, FeO 25, MnO 10, sammansättning i viktprocent: 2. Vid sidan av oxider innehåller stål- 10 och

S102 P205

varierande metalliskt järn. Efterslagg dessutom mängder innehåller en hel del järn och legesom stålugnsslaggen en stor del av slaggmängden i stålringsämnen returneras På senare år har allt fler stålverk som har sinterverk. krossa ned slaggen och avskilja metalliskt verk börjat som returneras i processen. järn,

Vid Domnarvets Jernverk framställs fortfarande högfosforfrån Kaldougnarna har fölhaltigt råjärn. Stâlugnsslaggen sammansättning: Ca0 47 % Mgo 3,3 %, 7,3 %, jande Si02 v P 6,8 %, s 0,3 %, Fe 8,5 %. 0,8 %, Mn o,e %, 1,0 %,

A1203

Den fosforrika slaggen krossas, magnetsepareras, males, kornas för framställning av Thomasfosfat. vindsiktas och håller - 15,5 % och ca 40 % Ca0 Thomasfosfatet 13,5 P205 direkt i Stålverksslaggerna karakoch användes jordbruket. teriseras av att de är starkt basiska.

3-1 - 3 Eng‘-2 §1§85e£

Metallindustrin producerar vid framställning av koppar, bly, aluminium och ferrolegeringar likaså slagger i varierande kvantiteter och med skilda egenskaper. Jämfört med slagger från stålindustrin är kvantiteterna små. Vid Rönnskärsverken framkommer årligen ca 200 000 ton granulerad slagg från kopparsmältning. Slaggen består huvudsakligen av järnsilikat med låga halter av koppar och zink. Vid granulering slås slaggsmältan sönder till

i storlek - 2 mm. partiklar 0,1

3.2 Användningsområden

3 - 2- 1 Euzasaads anzéadaiasgoerédfl

t På senare år har stora ansträngningar gjorts för att söka öka användningen av slagg i första hand masugnsslagg. Utomlands användes en betydligt större del av den fallande masugnsslaggen än i Sverige. Tabell 6 visar användningens av masugnsslagg för olika ändamål omkring år 1973 i tusentals ton.

Tabell 6 Cementtillverkning 2 Bindemedel 70 Lättbetong 606 Utfyllnad, internt 105 Järnvägsbyggnad (SJ) 15 Utfyllnad, övrigt 508 5 inom Jernkontorets

Kartlagd forskning.

Upphörde 1975.

48 Bilaga 5 SClJl979d5

Under 1962 - 1972 har Statens Järnvägar för-

perioden brukat 585 O00 ton masugnsslagg. För byggande av allmänna vägar har förbrukats 613 000 ton och för byggande av interna vägar omkring 250 000 ton.

Några skador har ej rapporterats från de vägbyggnads-

där masugnsslagg använts. Vid vägbyggnad kan nasprojekt

hyttsten, användas såväl för bankutfyllnad som ugnsslagg, för förstärknings- och bärlager.

Inom Oxelösunds Järnverk har bl.a. framställts en produkt med beteckningen Merolit. Denna består av en blandning av

och hyttsand. Merolit är avsett att användas som hyttsten

i vägar, för byggande av lagerplaner, för golv i bärlager

och vid vissa byggnadsarbeten t.ex. som erlagerlokaler sättning för betong i fundament och som erosionsskydd i slänter. Genom hyttsandens hydrauliska reaktion fås ett snabbt hårdnande.

Tabell Z anger hållfasthetsutvecklingen vid 20°C för Merolit: Dygn 1 3 7 28 90 Tryckhållfasthet kp/cm? 6 20 35 60 100

Under 1975 räknade man med att kunna avsätta ungefär 10 O00 ton Merolit. Materialet är ännu under introduktion och man räknar med att avsättningen kommer att öka i framtiden.

sou 1979:15 Bilaga 5 14

En del har kunnat stålverksslagg avsättas som kalkningsmcdel inom jordbruket. Oxelösunds Järnverk har under 1975 kunnat avsätta 6 O00 ton omkring s. k. K-kalk. K-kalken är framställd ur från slagg Kaldoprocessen som fått svalna. Efter krossning och magnetisk separering för avlägsnande av metalliskt järn finkrossas och mals slaggen så att 90 viktprocent av materialet är mindre än 1mm. Försök

har visat att K-kalk har effekt god som kalkningsmedel. En liknande produkt benämnd T-kalk har även levererats från AB Ferrolegeringar i Trollhättan. Framställningen av Thomasfosfat ur Kaldoslagg från Domnarvets Jernverk har omnämnts i föregående avsnitt. Årsproduktionen är ungefär 55 OO0 ton.

Slaggpellets är en ny produkt som tillkommit de senaste åren. Slaggpellets är kapillärbrytande och har jämförelsevis god värmeisolering. Volymvikten är ca 1 ton/mä. Slaggpellets produceras av NJA och Oxelösunds Järnverk. sistnämnda företag beräknade sälja 30 O00 ton slaggpellets under år 1977.

3.2.2 Tänkbara framtida

användningsområden

5.2.2.1 Vägbyggnad m.m.

De byggnadstekniska anvisningarna för vägverket( BYA 1976) innehåller vissa för anvisningar användning av masugnsslagg vid vägbyggnad. kan Slaggen användas till bankfyllnad och förstärkningslager om följande krav uppfylls: -- att slaggen inte innehåller främmande material som t.ex

tegel, lerafkoksslagg eller stålverksslagg.

SOUIWQIS

50 .Bümy15

är större än följande värden aå att skrymdensiteten luftkyld hyttsten 1 , o g/cm3 vattenkyld hyttsand 0,8 g/cmñ -- att inte uppvisar kalk- eller järnsönderfall slaggen -- är och uppvisar en så tät att slaggen volymbeständig struktur som möjligt.

eller får användas i förstärkningslager Hyttsten hyttsand under att detta förses med minst 150 mm bärförutsättning Största stenstorlek vid användning av hyttsten lagergrus. yta skall vid behov är 250 mm och förstärkningslagrets inte kan rinna ner i tätas så att ovanliggande bärlagergrus förstärkningslagret.

för på dåligt bärande Vid användning av hyttsand bankfyllnad fås med lägre vikt än om fyllnaden skulle mark en vägkropp sätt. blir härigenom mindre gjorts på normalt Marktrycket och hårdnande gör att ett fast lager slaggens hydrauliska bildas vilket ger bättre tryckfördelning på undergrunden.

Genom krossning och uppsiktning i fraktioner av hyttsten som bör kunna ersätta makadam såväl i bärfås en produkt Jernkontoret genomför f.n. lager som i förstärkningslager. stöd av STU och vissa stâlverk ett större med ekonomiskt som hyttsand skall användas vid projekt där såväl hyttsten Prov skall i närheten av byggande av provvägar. göras Domnarvet och Luleå samt dessutom inom projektets Oxelösund, län i Finland. Försöken har påbörjats under ram i Nylands 1975-

SOU 1979215 Bilaga 5

Hyttsand kan vidare användas för stabilisering av dåligt bärande jordar. Hyttsand kan direkt användas för stabilisering av grus och sand. För stabilisering av lera måste hyttsanden malas och aktiveras t.ex. genom inblandning av kalk. Försök har visat att inblandning av 10 % finmald granulerad masugnsslagg i blâlera ger ett underlag med mindre deformation än vid stabilisering med motsvarande mängd kalk. 3.2.2.2 Slagg som ballast i betong

Krossad och fraktionerad hyttsten kan användas som ballastmaterial i betong. B1.a. i USA har hyttstensbaserad betong använts i ett flertal större husbyggen. Försök b1.a. i England har visat att betong med hyttstensballast har egenskaper jämförbara med betong med vanlig ballast. Eftersom hyttstenen har lägre densitet än naturlig ballast blir betongkonstruktionen omkring 10 % lättare än normalt vilket kan vara en fördel i vissa fall.

3.2.2.§_Vattenrening

Utländska erfarenheter visar att hyttsten kan användas som mediabärare vid biologisk rening av avloppsvatten. Hyttstenens råa, poriga yta utgör därvid en utmärkt miljö för mikroorganismerna vid den biologiska reningen.

3.2.2.4 Expanderad masugnsslagg i lättballastbetong

Expanderad masugnsslagg kan ha så låg volymvikt som

vilket gör att den kan ersätta andra typer av

0,7 kg/dmö

152 Bilaga 5

1ättbq[1q5b 1 betongkañsbruktioner. Lättballastbetong baserad på expanderad masugnsslagg kan förutom för platsgjutna konstruktioner även användas för framställning av beaonçsten.

3.2.2.5 Hyttsand som tillsats till portlandcement

Masugnsslagg har lägre Cao-och högre halt än normal

SiO2_

portlandcement. Hyttsand har som tidigare nämnts hydrauliska egenskaper som påminner om cement. För att reaktionen med vatten skall starta fordras att hyttsanden aktiveras, vanligen med kalciumjoner. Utomlands, särskilt i Tyskland, Frankrike och Japan användes stora mängder hyttsand som cement. Den finmalda hyttsanden kan användas som cement efter aktivering eller som inblandning i portlandcement. Slaggcement härdar betydligt långsammare än normal portlandcement vilket gjort att slaggcement med fördel använts i grövre betongkonstruktioner såsom dammar där värmeutvecklingen vid för hastig härdning annars kan ge upphov till sprickbildning.

3.2.2.6 Övriga användningsområden för masugnsslagg

Bland övriga användningsområden för masugnsslagg kan nämnas framställning av mineralull för isoleringsändamål. Masugnsslagg kan liksom stålslagg användas i jordbruket. Från England redovisas försök att framställa en kristalliserad glasprodukt ur masugnsslagg.

SOU 1979215 Bflaga 5

5.2.2.7 Användning av stålslagg som kalkningsmedel

Användningen av stålslagg som kalkningsmedel har redan nämnts. Omfattande försök har b1.a. inom gjorts Stora Kopparberg. Stålslaggen har god kalkningseffekt och positiv inverkan på växtligheten. Tungmetaller kan komma in i stålslagger som framkommit vid av skrot. bearbetning Riskerna för utlösning av tungmetalljoner måste sannolikt studeras ytterligare. Det måste avgöras vilka metalljoner som är att betrakta som skadliga och vilka växterna behöver. Risken för utlösning av tungmetaller med undantag av sexvärt krom torde vara liten vid de höga pH-värden som råder vid användning av stålslagg som kalkningsmedel.

På samma sätt torde kunna användas för stålslagg höjning av pH-värdet i försurade sjöar. Frågorna rörande förekomst och utlösning av tungmetaller torde även i detta sammanhang behöva klarläggas.

Som tidigare nämnts sväller stålslagg ofta beroende på fasomvandlingar och på reaktioner mellan fri Ca0 och MgO med vatten. Stålslagg kan därför endast användas för enklare fyllnadsändamål där mindre saknar svällningar betydelse. Kaldoslagg bör över huvud taget ej användas för fyllnadsändamål.

BIHANG 1 tillhörande bilaga 5.

p P p p m m p E E 000 OOO 000 p 000 .m 0 om 000 me 000 me 000 p p mw

p 4 ooo

ps p mm om PE 000 w

ooo ooo P2 ps 000 000

000 mm om p mm ooo

HaammmaofipapoHm mpm

mH.H H.o pmnpøwoøoxpauwmw P mpw p om w

whw> woo.o ›;.o

ppoxmaaaphz

Haama PE s a 000

se 000 ooo pxamaosonp whwâdäâö

pcfim w.H mum H-m an 00m mn on nanm fi.W.H.m

ømwahm mgmnmgo sswuom anamma: HHam swøwxmz fiHam mgwpmm

smoaxmz u:ammHHam vcwmmmn«:xwns Hmnsmnopmxadx pmopmampafim

smumxøsmwøa»om

ms ms ms

ooo wnopw

P2 000 000

ma p p p H popxøuopm

oom

xooø

pmpxduonmpmoa 00m 00m

000 000 000 ooo

ma :op ma my p 04m

oomuøaap

wvwpwma mgmpmgm

aam%ø 000

på 000 000 as

.pomwmmø

pøam mm ooa 0a om om :H

øwøwz saumxøz po»o HHam swømxøz

uammmHHwg cfimwmmedawm eacmxwz

c:wmmm:w:xwgc

saøsøpmw aaaaqpmw Eamsønmh saasøpmw saasnamw pwsoaoa saøaøpmn saøsøymw x»oxHaz

pmnsmmxpm

saaaønmm.

:Emm

.pmxnm wnwadnv

waømm mmwom Hamn

møwømwmaø mmøwøwq Aømmaøwøv .pmx»wumo wmmmnpm Acmwauwø wpmpmnmm øwøhmmmo .wnwpmxwm .pmmgmppmam .nnmwpøa

.cwbøhwmwos mnwpmomcmno whmnmmwømhu swssdnmømau h0SHwmEH®Eøhmh .pmpammmwampmam

Imnwz m4 m

ampm Hwpm Hmpm m

m mxmnammmom

wwmøwuo Huh mnopm

mmpmnwm Hmpmummw Hmpmnmmm mmmøwnø mwmcmno Ewnpmøum xficcam aaosoøuo saosmuus

156 Bilaga 5

p

p gasp

p P

ooo på ooo p

ooo

p p ooo

omm om

m.H p p o ooo

ooa p p

ooo ooo

mm

ooo ooo

wa ma ooo ooo

wHm>

ooa 0» ma p p p p p P

oma Q

ppoxmaawpmø ^m›mHV

ooo ooo ps ooo pz ooo ooo ooo

ooo

amfiagm mgmpmm om omm cam H.a »mm m.m OMH

mampmpø swøaxøz mumpmpo maa oma

vnwmmwø«øxwnø aawugmpafim HHamwpxfim

uaummmøHøxM»ø HHmm›mmmøHøxwaø aHa«mmwøHaxw»: mpwnmmqwnom

ps

PE m m.o PE

u m

pmpxsuonaumwu ps

ooo

pz

P p H om m.o

Aapmav

muwnmøa

ps

ooo ooo ps ps az az ps

ps

as az

vmøwz om» maa m.o m.m m.m ma 0.4 m m ;.m

muopmpo søøaxuz mpøpmno mm.»

HHdmdmwflwGMHHG HHamammqHax«»s ©:mmmm:wøx«nq

pm:Swmx»m aaaacfimasm x»mxHmz xuwpwE0aon goøawgpmaz eamsøpmu afifififl aaaawflmasm aaaeufigasm saaauflmasm aaaawflmasm eaaaufimasm

sameuwmaam aaaeuwmasm eaaaufimasm aaaecflmasm

w:p0 øwbdäü

äddh damm

møaammmanq xwppmm mnopmmphø pwxpw øw:hw nøøwaom Hfidbmwdd xmu xwpH o©mmm

nsmwnwmaøm :msnwmxomm ummoahwpamsm mhmnmøwpmwhm pwwnwpxmm wnmøømmpdo mnmnmafim

m m m m m m m m m m Ino:

wpmnnwmmox wnmnhmmmom wnonnwmaou wh0nHmQmoM

mwpmpmm wnopm wnopm axopm whopm ømøwaom amofiaom CQUMHOM QWUMHOM mummy

mpmnwmmm mpmmwwwm nmvwaom C®UHHOm CMUHHOW C®UflHOm mHHHwH

SOU 1979215 BWbga.5 157

p

m›mH0 #000

p

ps

mm udflfldhomm

ooo p

0.0 E

Anyway o8. p 000

p

ps P øaadxm

Ampmav om

ps ps ps ooo

mmno

E pz pz

#2 000

mo.m på : H.H m.m m.H omm

omo E om Høwnopmsøwm p

m.H m H.o

0wo.mDN

tficwxaav noe

on SE

ooo pfiaoaou PUPHUWQQM 000

om p zoo

mnmpmmøaøuopaawp omlo com

ppoxmaaflpaq

000 zoo

HHMGHEOG

wmflagm & omm -uno

smømxuz Ampmav Ufl

HH:amaawm ampmmauu pwsoaoa pmøaxaq

HHmmmmm:fl»>om aammmmmø«øxHpq HHwmwmm:fin>om HHwmwmwcwp>om

wamnmwqmnwwaaafie HHamamm:«:xfipa mgmnmmuflaumuaafia HHmwamm:ficxfl»: S.3$mE.u§om HHumammnwqxHnq HHwMdmømpmHO

HHmmwmmufinomwHdhp5oz

ma

mså

om

.mmwm0

Ea az ps

pz ps

P2 nmnopmno

mw w mm H

E 0: p

:oo p

pmpxsuonmpmmp com E 00H|0: ps

ooo ooo

øwmaaonp ooo mnmummwawnpømø

om H.a pmm

HHwmwmmcfiqxHn:w com swam

owwpmwa omm Ahmvwxohvhnadwqmadaw P

nmmmwxm :oo

pwpwpcwx

.pwwmnw 000

Umnmz smøwxøz hm

mampøoaaaqz pwaawHm ømpwa .pmmnxaq Hauma »namn mm

HH:SmHHmm wnmpmmnwnom sauaxøz wwxwao

mgmnmmsflaumgafifia Hawmwmmnan>om aaømwwwøaA>ow nmpmxaax

aHwm›ammn«qxH»= mpmpmmøwøuouaawa aammwmmnwøx«nø HHumammnfiaxwaa

HawmwmmnfinvmfiHdav:wc

zoo

pmnswmxum Eñdädhwñ EHGEQHWW Eamsønwh EHGEQHMW xawm &

aamacnmh pwaoaow aamaønmw

spana

m:H:mmmH: øamxpmmm wmwppm .mawm

nmgwnaawpm P®wH®fiEHdE whmwwmmo5q mEmwømmmq uwpmqwm

.mnmwmø:hawM wnosoqømn

m m m

m

mnoswqnwn fimnmnmEop

wwponmm maa &

mcnmmpwum cmmwaon m md

uopmñpxwmsno umwumpaampm uwhwwwmmodq amxøunmapm HO5h0

|w»wdwmmo5q dM$d®G5HHfi¥ |dHø®wmmO:q w»mwm:5u«wM

158 Bilaga 5

p

ooo

p p ma p p

se

p ooo ooo ooo ooo

mm

ooo omm ga oma u maa

owma

op sa

Es

m

p vmwaøwø

I ooaao

ppoxmaawphø

ooo

HHwm¢ om» øwpwwpm

wmwanm mpmpmao

mponmmøaqvwpaaas aHmmammaficxfiua mgopmmzmcomnaama HHamammnwaxH~n

az

p p

›.o m:ow:«cMm»omspo

ooo p

as se P ooo us

mgm ooo PE

m.o mao ooo oo: m.m m

oom~.H

ES

.wøwcaahmpø oem

nouxødonmpmmh wønmpxävonmpwwn =.awpx:w0nmpmwp

md

aawv .øowcwøopwwbsnø

ooauo Mn0

muwhmøa

ppw

poHmøw mxmcmm

nm øw

vwømz mgøpmpu mmøømbøw

HHamwmw:ficxfigs aammwmmcwp>0w vcwmmm:«cxflun

HHamwmma«nxHga mponmwøaquopaaae HHagwmws«uxfl»c eoøa

:oo :oo

mcmmnwquwnmnawnmøwa w

pwpwxøo

saaaøpmm pømsmo uøamaøm saaaøgmw .pfiHomsom wømmmsam Eameøhmh

pm£awmxHm maxnwmmox Eoøww

:mm

muwnc:m::

.qamnewq

muopm :Mumma

wuwañwmcw

.wpwaw .mama .wM« sad: .a»ma\m:H

.maxmaamm mpmpaaopm mgmpmnmxw pwmøwnpnH

møwømmmand a»aa:HHosa .hwxmppwmpawsmo

an

xwmv:dn

w

m4

goø»mmpmpm aozpmmpapm no:pmmpmpm

m m m4

møpwnmm wpnwsmo ønuopmammmo wppmsoxmumnnd mpwøøaaoøa maHonmfipxw:»o

sou 1979:15 Bilaga 5 15

BIHANG 2 tillhörande bilaga 5.

åâllförteckning .._..—.. §g§§5§§gp;£. Restprodukter för bygg- och vägändamål. Mineralhanteringens restproduktproblem. Konferens i Ludvika 1974-01-15--16. Svenska Gruvföreningen. Andersson L. Användning av restprodukter vid vägbyggnad. Ballastdagar. Konferens i Stockholm 1975-01-21--22. Svenska Gruvföreningen Anders§gg_§. Allmänt om slaggen från Oxelösunds Järnverk, med speciell tonvikt på masugnsslagg. Information Gränges Oxelösunds Järnverk 61/75. Andersson_§. Nyttiggörande av masugnsslagg. Jernkontorets Forskning. Serie C nr 599. Andersson S. Personligt meddelande. Norrbottens Järnverk AB Bergshantering 12Z§. Sveriges Officiella Statistik. Statistiska centralbyrån 1974.

En Restprodukter i vår - karak- Forssberg mineralhantering tär och dispositionsmöjligheter. Ibid. Forssberg E. Förekomst av mineralrestprodukter i Sverige. Ibid. Forssberg E. Litteraturstudier. Gruvforskningen. Serie B nr 170 1975 Forssberg E. Enkät beträffande användning av mineralberedningens restprodukter. Gruvforskningen. Serie B nr 178 1975 Forssberg E. Restprodukter hos Svenska Gruvföreningens medlemsföretag. Gruvforskningen Serie B nr 195 1974 Kindblad B. Personligt meddelande. Jernkontoret Lee A R. Blast furnace and steel slag. Arnold 1974

160 Bilaga 5

Metallstoft: - i dag rååipdblad ä. tidigare miljöfara vara. Teknisk Tidskrift 1975:1 - 2 56 - 41 Lindblad B. Stoftmängder och analyser vid nordiska stålverk. Jernkontorets Forskning Serie D nr 115’ Norrman Framställning av jordförbättringsmedel och restau-

G. reringar av restproduktupplag. Stencil. Gruvforskningens uppgift nr 145/1971 Användning av mineralberedningens restprodukter Norrman Go Masugnsslagg vid vägbyggen. Svenska Vägföreningens Tidskrift. Nr 2 april 1975 20 - 25

Personligt meddelande. Boliden AB §$§§;g5_Q. §§§ntze H. Personligt meddelande. Gränges Aluminium §§jutårg_L. Personligt meddelande. Gullspångs Elektrokemiska AB Tiberg N. & Olsson_§. Stabilisering med granulerad slagg. Information Gränges Oxelösunds Järnverk 1974-02-07 Tiberg N. Personligt meddelanden Oxelösunds Järnverk.

. K-kalk från Oxelösunds Järnverk - en ny produkt giberg för jordbruket. Information Gränges Oxelösunds Järnverk. 1975-01-15. Tiberg N. Merolit - ett stabilt underlag. Information Gränges Oxelösunds Järnverk. 1975-O1-16. Tiberg N. Ãteranvändning av slagger. Ibid.

sou 1979:15

Bilaga 5 161

Agronom Gunnar Norrman

BIHANG 5 tillhörande bilaga Stora Kopparberg Falun

Jord, jordblandningar och restprodukter

Jord

Det översta, lösa jordlager där rötterna hämtar sin

näring kallas mark eller jordmån. Marken påverkas sålunda av trädoch växtrötter men även av b1.a. klimatet och människan. Lagren under marknivån kallas grund. I odlad mark kallas det övre skiktet, vanligen ned till för

plogdjup, matjord och därunder kommer alven. Man kan vanligen lätt

urskilja matjorden som det övre mer mörkfärgade partiet.

Det som särskiljer matjorden är framför allt dess halt av mörkfärgad organisk substans, dvs. mull eller humus. Gemen— samt för marken är dess oorganiska innehåll av grus,

sand, silt och ler med variationer i och

sammansättning ursprungsmaterial.

i

S Matjorden består sålunda av en oorganisk komponent av viss x kornstorleksfördelning och med vissa kemiska egenskaper jämte organisk substans, som omspänner allt från levande organismer till död organisk substans i olika nedbrytningsstadier med humus som en relativt stabil återstod. Därtill kommer växtnäringsämnen (salter), gaser (luft) och mark-

vätska (vatten).

162 Bilaga 5

Jordblandningar

har man under lång tid framställt odlings- Självfallet förenar det som ovan beskrivits som matsubstrat som i sig krav blandningar, förutom att de skall jord. Ett på dylika ha ett väl innehåll av växtnäring och en god föravvägt luft- och vattenhållande kapacitet, är att delning mellan de skall vara fria från ogräsfrön och sjukdomsalstrande

En från dessa synpunkter godtagbar blandning organismer. kan bestå av

- bilda ett skelett och ge Sand (0,2 2 mm) som skall lufthållande porer

stora

Ler mm) som ger goda vattenhållande egenskaper

(.0,002

och hög katjonbyteskapacitet Torv humifieringsgrad och struktur som ger orgaav lämplig nisk substans med mycket hög vattenhållande förmåga och god katjonbyteskapacitet tillsats av konventio- Växtnäringsinnehållet regleras genom nella gödselmedel Reaktionstalet (pH-värdet) regleras (om for lågt) genom tillsats av kalkningsmedel gärna med viss Mg-halt

Restprodukter

alla ovanstående beståndsdelar kan finnas till- Nära nog gängliga i form av restprodukter.

eller andra mineraliska restprodukter speci- g gngikningsgagg alkaliska och med lämplig kornstorellt från fyndigheter kan ersätta både sand och kalkningsmedel. leksfördelning

Den organiska komponenten kan erhållas från

§12m_f252 silke me: 2v_ax1_2p2szaitsngeaizzsévsrls. dock med krav att gällande bestämmelser eller rekommendationer beträffande metaller och innepatogena organismer hålls. Alla typer av sådant slam har ett visst innehåll av växtnäring kgmpo§tgr_a1 regtprgdgkteg §rån_skogsingu§tgi t.ex. komposterad bark komposterat sediment 1202928262 _auszagsgvsali

En blandning av t.ex. lämpligt slam och riven bark kan hålla lämplig C/N-kvot och ge önskad i kompost utan omsättning tillsats av växtnäringsämnen.

L Blandning

Homogeniseringen av den oorganiska och den organiska komponenten jämte eventuella tillsatser måste beaktas så att produkten får en jämn Trummor av olika sammansättning. slag eller skruvar ger oftast en icke önskvärd med agglomerering bollar av högst ojämn om slam sammansättning speciellt ingår. Homogeniseringen torde ske bäst i en eller ett par efter varandra uppställda s.k. jordkvarnar med samtidig tillförsel av komponenterna från olika band.

Andra blandningsmetoder, där slam kan vara att ingår, genom pressning mellan valsar i ett relativt tunt skikt trycka ihop komponenterna och sedan bryta den kakan. sammanpressade

I 64 Bilaga 5

Moggad

att kompostera och blanda Det är dock inte tillräckligt utan det erfordras en viss mognadstid för komponenterna, den blandningen innan den används i odlingssammanfärdiga för att de mikrobiella omsättningarna skall hang. Detta fortsätta så att en mikroflora utbildas, som är anpassad att blir mer levande. till utemiljö och odlingssubstratet

En forcerad kompostering i någon form av komposteringskan redan efter ett eller annat dygn ge god kommaskin måste under en eller annan post, som därefter eftermogna Detta under den varma delen av âret. Komposten månad. gäller då också ha fått den behagliga doft av lövjord, som är bör av de för jorden nyttiga actinoett kriterium på närvaro

myceterna (strålsvampar).

Pris

matjord som anläggningsjord är knapp Tillgången på naturlig runt våra stora städer. Kvaliteten på och mycket knapp är ofta varför till priset av naturlig matjord låg, kbm ung. halva summan) kanske rv 50:-- per (inkl. frakt, för torvmull, sand och växtnäring. Därkommer kostnaderna av en oftast riklig uppsättning av till kommer förekomsten och växtrötter. i ogräsfrön, stenar

Stora ytor av såväl allmänt intresse parker, grönytor, sportanläggningar - som av enskilt intresse villaträdgårdar, fritidshus - Till 1 ha anläggs årligen. (10 000 kvm) åtgår om 15 cm tjockt skikt önskas 1 500 kbm anläggningsjord. För Stockholmsområdet torde behoårliga vet snarare vara större än mindre än 500 000 kbm.

Det största behovet av anläggningsjord under föreligger våren men även under eftersommaren och hösten kan behovet vara stort. Det är också under den varma delen av året som kompostering och eftermognad sker bäst och billigast. De komponenter av restproduktkaraktär som skulle kunna ingå i jordblandningar eller fungera som jordförbättringsmedel faller givetvis i ungefär samma takt under hela året.

BILAGA 6 Fi1.dr. Karl Lidgren Lunds universitet

EN SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS AV SKILDA SYSTEM FÖR PRÖVNING Av TÃKTFRÃGOR

Bilaga 6

FÖRORD

Huvuddelen av föreliggande

utredningsarbete genomfördes under andra halvåret 1977. I

utredningsarbetet har förutom undertecknad fil dr

deltagit Bengt Jönsson, främst vad avser kapitel 2. Under arbetets har

gång jag också erhållit värdefulla från såväl

synpunkter naturvårdskommittêns sekretariat som från dess ledamöter.

Lund i maj 1978

Karl Lidgren

Bilaga 6

Inledning

Föreliggande studie innebär i korthet ett försök att belysa de samhällsekonomiska effekterna av en

skärpt reglering vad gäller täktverksamheten och då främst grustäkter. Huvudmotiven för en sådan skärpt reglering har varit naturvårds- och hushâllningsmotiven. Dessa båda motiv kan i huvudsak sägas syfta till en ökad effektivisering vad gäller utnyttjandet av våra grustillgångar.

I studiens inledande kapitel tas naturvårds- och hushållningsmotiven upp till en allmän diskussion. Diskussionen syftar främst till att precisera den samhällsekonomiska innebörden av dessa motiv

(målsättningar). Kommer vi att få brist på grus och vad innebär detta? Är grusproduktionen och ineffektiv?

grusanvändningen I vilken utsträckning återspeglar priserna

på grusmaterial den samhällsekonomiska för att

resursuppoffringen producera dessa?

Kapitel 2 innehåller en genomgång av grusmaterialindustrin vad gäller produktion,

sysselsättning, företagsstruktur, priser och utgör bakgrund till diskussionen i senare kapitel om effekterna av olika medel för att uppnå målsättningarna rörande naturskydd och effektiv hushållning.

I kapitel 3 sker en av två alternativa

utvärdering system för prövning av täktfrågor. Det ena alternativet innebär ett bibehållande av nuvarande

principer kompletterade på vissa punkter. Det andra alternativet är ett renodlat

koncessionssystem.

Kapitel 4,som avslutar studien, har närmast karaktären av en sammanfattning kombinerad med ett till

förslag hur en ur samhällsekonomisk synvinkel

ändamålsenlig skärpning av regleringen av täktverksamheten kan

genomföras.

172 6 Bilaga

I den fortsatta framställningen kommer med grus att avses såväl grus som övriga jord- och bergarter.

I ett till rapporten presenteras kort-

appendix fattat huvuddragen i de båda alternativa prövningssystem vilka behandlas i denna rapport.

Bilaga 6 173

Kapitel 1. Samhällsekonomiska aspekter på grustäktverksamheten. En diskussion kring olika mål och medel.

l.l Allmänt

Vid beslut om att insända ansökan om täkttillstând gör den potentielle täktexploatören eller (markägaren av denne utsedd exploatör) en av bedömning de kostnader och intäkter verksamheten kan väntas medföra. De kostnader den potentielle beaktar är täktexploatören a) kostnader i samband med av ansökan upprättandet om täkttillstând

b) kostnader i samband med utnyttjandet av täktenl

c) kostnader i samband med de föreskrivna efterbehandlingsarbetena. En mindre implicit kostnad utgör kostnader för ställda säkerheter.

Vad gäller kostnadspost a) innefattar denna förutom kostnader för täktinnehavaren (pâ av bl a dennes grund tidsåtgång) även ersättning till av denne anlitad arbetskraft såsom konsulthjälp. En mindre del av denna kostnadspost utgörs av den expeditionsavgift om 60 kronor som erlägges till

1änsstyre1sen.2

Kostnadspost b) omfattar de kapital- och arbetskraftskostnader som uppkommer till av att täkten anföljd vänds.

Genom förhandssamråd och andra informationskällor kan den potentielle skaffa en täktexploatören sig viss

II de fall inte är identisk täktexploatören med markägaren måste täktexploatören i driftskostnaderna även inräkna ersättning till Är däremot markägaren. markägaren själv exploatör måste denne självfallet inräkna markens alternativvärde i kalkylen. 2Kostnaderna för att upprätta ansökan, kontakter med myndigheter mm varierar beroende på täktens storlek, vilka intressen som berörs etc och är mycket svåra att uppskatta. För en större täkt förefaller dock dessa kostnader snarare röra sig om 10 000-tals kronor än om 100-tals kronor.

174 Bilaga 6

om vilka efterbehandlingsarbeten som skall uppfattning I samband med att täkttillstånd ges ställs utföras. klart definierade krav på omfattningen av också mer efterbehandlingsarbetena. Då dessa efterbehandlingsskall utföras i en framtid måste den potenarbeten försöka göra en bedömning av tielle täktexnloatören de framtida kostnaderna härför.

Intäkterna av verksamheten kan enkelt uttryckt sägas som täktinnehavaren får för utgöras av den ersättning Priset på det aktuella matedet försâlda materialet. utifrån den efterfråge- och utbudsrialet kan härledas situation som råder på marknaden.

Om det nu är så att den potentielle täktexploatören av kostnadsposterna a), b) och c) bedömer att summan förväntade intäkterna så insänder denne understiger de en ansökan om täkttillstånd.

1-2 Qli5§_@YE§i9h§E§E9§EB§§§E

a behandlas av länsstyrelsen bifalles Ansökan som bl skäl talar däremot. Tillståndet är om inga synnerliga förenat med föreskrifter som ökar kostnam dock ofta För länsstyrelsens och derna för täktexploatören. i samband med ansökninasbeövriga myndigheters arbete en av täktexploatören. Uthandlingen uttages avgift som olika myndigheter lägger ner på över de resurser ansökan kommer myndigheterna att att behandla själva att ner ytterligare resurser på vara tvingade lägga dels

1) den löpande tillsynen och dels på l 2) slutbesiktning av efterbehandlingsarbetena.

Även om vi inledningsvis antar att täktverksamheten inte kommer i konflikt med andra samhällsintressen

SOU 1979215 Bilaga 6 175

så är de kostnader den potentielle täktexploatören räknar med mindre än de totala kostnader som faktiskt

drabbar samhällsekonomin.

Bortsett från expeditionsavgiften 60 kronor på betalas

samtliga myndighetskostnader via skattsedeln. Detta

innebär att fler täkttillstând i efterfrågas nuvarande

prövningssystem än som varit fallet om täktexploatören

fått betala samtliga kostnader som för uppstår samhälls-

ekonomin. Dessutom kan man förutsätta att det är speciellt öppnandet av mindre täkter som gynnas eftersom

myndighetskostnaderna knappast stiger proportionellt mot täktens storlek utan har en stor fast

kostnadsdel.1

För att medverka till att den potentielle täktexploatörens beslut om ansökan bättre stämmer med vad som kan anses som samhällsekonomiskt önskvärt bör därför

eftersträvas att samtliga myndighetskostnader, som kan relateras till ett täkttillstând, påföres täkt-

exploatören som faktiska kostnader i form av avgifter.

Den effekt som dessa kostnadshöjande avgifter medför

kommer, i normalfallet, att leda till högre priser

och minskad konsumtion.2

De myndighetskostnader som ovan diskuterades var av

den arten att de kan till huvuddelen sägas uppstå som en följd av att ett täkttillstând beviljas. Dessa kost-

nader benämns i det som de följande marginella myndig-

hetskostnaderna.

lDå kraven på och säkerhet täktplan skärptes visade det sig också att ansökningarna om täkttillstând sjönk kraftigt. De privata ansökningskostnaderna visar samma som de offentliga, dvs en fast Zbild hög kostnadsandel. Exakt hur stor blir är svårt prisökningen att uppskatta, men om de totala i myndighetskostnaderna genomsnitt är 10 000 kr per täkttillstând och l 000 tillstånd beviljas i per år motsvarar detta ca 1 % av omsättningen inom grus- I materialbranschen.

i

E

176 Bilaga 6

För att kunna en bedömning av samtliga inkomgöra mande om täkttillstånd är det möjligt ansökningar att vederbörande behöver vidtaga vissa myndighet och inventeringar. Dessa undersökundersökningar och tar även resurser i anspråk ningar inventeringar och belastar kostnadskonto. Då dessa myndigheternas kostnader som en följd av att täktansökuppkommer inkommer kan frågan ställas om inte även ningen dessa och inventeringskostnader skall undersökningsutdebiteras den aktuella branschen. Svaret på på denna är emellertid inte lika givet som i fråga fallet med de marginella myndighetskostnaderna. Till skillnad från de tidigare redovisade marginella har undersöknings- och myndighetskostnaderna karaktären av fasta kostnainventeringskostnaderna der vilka inte förändras av att ytterligare en ansökan om täkttillstånd inkommer. Om dessa kostnader är stora kan en utdebitering i princip leda till att en ansökan inte lämnas in trots att den potentielle täktinnehavaren är beredd att betala samtliga som ytterligare (margine1la) myndighetskostnader däremot undersöknings- och invenuppstâr.Förefaller vara av mindre omfattning måste teringskostnaderna risken härför bedömas som liten. Huruvida utdebitei ett sådant fall skall genomföras avgörs av ring det värdet av att rättvisa uppnås i den politiska att den aktuella branschen får bära samtmeningen kostnader i samband med att täkttillstånd ges. liga

kan att det är angeläget att Sammanfattningsvis sägas påföres den som

de marginella myndighetskostnaderna

erhåller ett täkttillstånd. Från strikt effektivitetskan dock inte samma rekommendation oreserverat synpunkt

I

lämnas vad undersöknings- och inventeringskostgäller S Dock kan att om dessa kostnader, utde- å naderna. sägas t ex m3, i det närmaste blir biterat per enhet, per försumbara är det att använda den aktuella möjligt som ett rent skatteobjekt där skatten inte branschen å har utan endast en finansieringsnågon styrningseffekt ä å

Bilaga 6 177

effekt.

1-3

§§§§§n§_§§§§E§§:_eê_miliêemrêéez

För att underlätta framställningen antogs inledningsvis att täktverksamheten inte kom i konflikt med andra samhällsintressen. Detta antagande skall här frångås ty trots att ett täkttillstånd och beviljas uppsatta rerler följs kan en rad samhällsekonomiska ytterligare kostna er uppstå, vilka inte vare i täktingår sig exploatörens privatekonomiska kalkyl eller bland de totala myndighetskostnaderna. sådana Som exempel på ytterligare samhällsekonomiska kostnader kan nämnas

- Estetiska effekter. Täkter innebär sår i landskapsbilden vilket analogt med t ex i natunedskräpning ren av många upplevs som en direkt olägenhet. - Rekreationseffekter. Ianspråktagande av mark för täktverksamhet kan leda till att möjligheterna till rekreation försämras.

- Luftföroreningar. Täktverksamheten kan leda till uppkomsten av luftföroreningar i form av bl a dammpartiklar främst till förfång för de närmast kringboende.

- Buller. Själva täktverksamheten samt transportarbete i samband därmed kan till 3 ge upphov bullerproblem ‘ vilka också dessa i första hand berör de närmast

kringboende. - Grundvattenpâverkan. Täktverksamhet kan leda till sänkning av grundvattennivån.

Dessa exempel på samhällsekonomiska kostytterligare nader brukar benämnas externa effekter. Med negativa en negativ extern effekt menas att ett eller flera företags produktion och/eller en eller flera indivi- I x ders konsumtion påverkar produktionsmöjligheterna I för andra i företag och/eller levnadsstandarden för ! andra individer utan att kostnader motsvarande värdet av påverkan debiteras som den/de skapar de negativa externa effekterna.

178 Bilaga 6

faktum att täktverksamhet ger upphov till någon Det av de ovan redovisade externa effekterna eller nâgra innebär också att den privatekonomiska kalkylen ytter- Om detta inte sker kommer nämligare behöver justeras. trots att denne ligen den potentielle täktexploatören, måste betala samtliga marginella myndighetskostnader, vilka medför kostnader för samhället att fatta beslut täktinnehavaren räknar med utöver vad den potentielle I sin tur kan detta leda till 1 sin utvidgade kalkyl. startas och bedrivs trots att de att täktverksamhet kostnaderna härför är större är de samhällsekonomiska För att undvika detta bör därmotsvarande intäkterna. så långt möjligt utför den privatekonomiska kalkylen även dessa ytterligare samhällsvidgas till att omfatta ekonomiska kostnader. Det kanske mest verkningsfulla, minska de estetiska effekterna, förefaller i syfte att att minimera den tid täkten är i bruk (öppen). att vara ske dels att täkttillstånd endast ges Detta kan genom som motsvarar den tid det tar att tömma för en period dels genom att täkten vid ett visst uttag per period, motsvarande värdet av de esteen avgift per period, tiska effekterna, debiteras täktexploatören.

vilket innebär en styrning Det förstnämnda förslaget att tillstândstiden minimeras har emellertid genom För det första kan det vara svårt vissa svagheter. kontrollera och skaffa inforatt från myndighetshåll mation om det berättigade i att täktinnehavaren begär tillstândstid p g a avsättningssvârigheter. förlängd För det andra innebär förslaget att täktexploatören beakta den estetiska kostnaden i sin inte behöver det råder allmän enighet om att den kalkyl trots att

finns.

innebär för det första ett kontinuer- Avgiftsförslaget till att, med beaktande av omständigligt incitament snarast tömma täkten. För det andra heterna, möjligt den tillstândsvinst, vilken förekommer genom avgiften erhâller att de gratis får förstöra tagen idag genom att dras in till det allmänna. Problemet med miljön,

6 179

Bilaga

avgiftsalternativet är emellertid att sätta rätt avgift, dvs kunna uppskatta värdet av de estetiska effekterna. Allmän enighet förefaller dock råda om att de samhällsekonomiska kostnaderna (och därmed avgiften) är större än noll. I detta sammanhang bör understrykas att avgifter på miljöstörande verksamhet inte behöver vara lika över hela landet utan snarare är det så att de skall vara olika beroende på de lokala förhållandena, dvs variera med storleken på de externa effekterna.

Ett rimligt miljöpolitiskt förfarande är emellertid att kombinera reglerande åtgärder med avgifter. Detta sker på så sätt att t ex högsta värden på utsläppta luftföroreningsmängder och buller fastställs, regler utformas vad gäller skydd kring öppen täkt osv. För den miljöstörning som på så sätt inte bort

regleras utgår avgifter i en eller annan form.

En sådan kombination av styrmedel innebär också ett stopp för täktexploatörens möjligheter att förhandla sig fri från miljökostnadsansvar. Styrmedelskombinationen medför istället att täktinnehavaren och dennes kunder tvingas betala för den miljöförstöring de ger upphov till. Förorenaren får med andra ord betala.

På samma sätt som med estetiska effekter bör

uppkomna samhällsekonomiska kostnader i form av rekreationseffekter, luftföroreningar, buller och grundvattenpåverkan i görligaste mån belasta täktexploatörens kostnadskonto. Ty, endast genom att denne tvingas ta hänsyn till kostnader som i sam-

alla uppkommer band med att en täkt öppnas så kommer enbart samhällsekonomiskt lönsamma täkter att öppnas.

Om förutom de marginella myndighetskostnaderna även de ytterligare samhällsekonomiska kostnaderna, som ovan berörts, får betalas av täktexploatören kommer detta att leda till ytterligare prisökningar och konsumtionsminskningar. Detta måste uppfattas som posi-

180 Bilaga 6

tivt ty den konsumtion som faller bort, jämfört med ett läge då endast täktexploatören behövde betala de privatekonomiska kostnaderna, är sådan för vilken konsumenterna inte är beredda att betala de totala samhällsekonomiska kostnaderna.

Ovanstående byggde på den ansatsen att den private

kostnadskalkyl, genom avgifter och täktexploatörens regleringar, skulle utvidgas till att omfatta samtliga de samhällsekonomiska kostnader täktverksamheten gav upphov till och som inte redan ingick i täktexploatörens privatekonomiska kalkyl. Detta förfarande skulle leda till en samhällsekonomiskt optimal täktverksamhet.

Samma slutresultat kan emellertid uppnås genom en annan ansats nämligen den som bygger på att grussubstansen i samtliga potentiella täkter överförs i samhällets ägo. Genom att samhället äger och säljer täkträtter kommer därvid jordräntan att tillföras det allmänna.l Vidare kan samhället avgöra när en viss täkt skall öppnas genom att godta eller förkasta exploatörens bud. Men, och detta är viktigt, värdet av de externa effekterna måste ändå beräknas och påföras täktexploatören. Detta av det enkla skälet att de samhällsekonomiska kostnaderna inte ändras bara för att en ny äganderättsstruktur införes.

Värdet av de externa effekterna måste dessutom få slå igenom i priset om inte ransonering skall behöva tillgripas. Ett hänsynstagande till de externa effekterna kommer nämligen att medföra lägre produktion. För att en bristsituation inte skall uppstå måste därför priset höjas.

i 1Detta utesluter naturligtvis inte att de berörda mark- a

z

ägarna kan lämnas ersättning för både den skada och 4

i

det intrång som täktverksamheten medför och för grusets

å

substansvärde.

i .

Bwagzá 181

Oavsett vilken av de båda ansatserna ovan som

väljs i den praktiska politiken är det alltså

uppenbart att om samhällsekonomiskt beslut skall fattas

riktiga så måste samtliga samhällsekonomiska kostnader beaktas.

1-4

§E§é_h2§Eêll9129_m§é_i95s_§êznz§l§s§ê:§_§§§2§§§§

Det nu anförda berör i huvudsak naturvårdsmotivet även om ökad hänsyn till miljökostnaderna leder till minskad konsumtion vilket eventuellt kan tolkas som bättre hushållning även med Naturvårds-

grusmaterial. motivet gäller nämligen främst med andra

hushållning resurser än grus såsom luft och vatten.

Naturresurser kan klassificeras och indelas på olika grunder. Här skall helt kort två sådana

indelningsgrunder presenteras.

Den första baserar sig på människans att

möjlighet påverka naturresursens (eller dess tjänsters) storlek. Härvid kan skiljas mellan å ena sidan naturresurser av fondkaraktär och a andra sidan naturresurser av lagerkaraktär.

Fondresurserna förbrukas ej men ger likväl en ständig avkastning, vilken kan utnyttjas obegränsat i den meningen att utnyttjandet i en inte

period påverkar basen för nästa periods avkastning.

Exempel på naturresurser av fondkaraktär är vind-

solenergi, och tidvattenkraft.

6 182 Bilaga

kan vara av två slag dels förnyelse- Lagerresurserna

bara dels icke förnyelsebara. De förnyelsebara lager-

utmärks av att de har en naturlig tillväxtresurserna

takt och att de en viss avkastning. Ett ständigt ger

av behöver därmed inte innebära att uttag lagret minskar om uttaget understiger tillväxten.1 lagret detta slag av lagerresurser är Typiska exempel på

levande såsom olika djur- och växtarter. organismer

De icke uppvisar helt förnyelsebara lagerresurserna

Ett från lagret minskar med andra egenskaper. uttag

storlek därför att ingen tillnödvändighet lagrets sker under den tidsperiod som här växt av resurserna

Detta av naturresurser genomgår i är relevant. slag

en kemisk eller fysikalisk omproduktionsprocessen vilken innebär att naturresursen förbrukas. vandling

detta av lagerresurser är fossila Exempel på slag

bränslen och En mycket stor del av den till-

grus.3

växtkritiska diskussionen har gällt just denna typ

av lagerresurser.

klassiska ekonomerna (som Ricardo, Mill och Stuart)

lDe

talade om tre olika produktionsfaktorer, nämligen jord, och Produktionsfaktorn jord, i arbetskraft kapital. deras svarar närmast mot denna typ av lagermening, resurs.

är för energi gäller att 2Detta något oegentligt ty från en form till en annan. För matedenna omvandlas att samma massa som går in rial av olika slag gäller lämnar också produktionen. En i produktionsprocessen del blir mer förädlat, en annan del tillfälligtvis olika former av avfall och föroreningar. Förr blir blir dessutom den förädlade delen oftast eller senare avfall.

innebär gruskonsumtion enbart 3Ur materialbalanssynpunkt av från en plats till en en omflyttning grusmassorna annan . ! i å i

nn£AA..L_/A:IAJAolK\‘ ..

Bilaga 6 183

Den andra indelningsgrunden skiljer mellan å ena sidan naturresurser vilka vid uttaget blir föremål för marknadsprisbildning och å andra sidan sådana naturresurser som knappast kan bli föremål för en Ett prisbildning. exempel på en naturresurs av fondkaraktär som knappast kan bli föremål för någon direkt marknadsprisbildning är vindkraft - en indirekt prissättning kan dock ske genom prisbildning på mark. Allmänt kan sägas att det är svårt att hitta fondresurser vilka är föremål för prissättning. Lagerresurser kan däremot vanligtvis bli föremål för en sådan marknadsprisbildning. Priset på grus är ett exempel härpå. Ett en exempel på lagerresurs utan prisbildning är ett vattendrag i vilket avfall gratis får släppas ut.

Figur 1. Naturresurser — olika indelningsgrunder

Naturresurser

Fondresurser, Lagerresurser t ex solenergi

raj areas E551

Idirekt marknads1

Lpsijâildiüz -J

Förnyelsebara Icke-förnyelset ex växtarter, bara, t ex olja reningskapacitet och grus i en

sig

__-_p___ v-----.-“3--7‘-I -1 lKan bll får föremål för

foremall

lför direkt markq |direkt

marknadsf |nadsprisbildning lprisbildning I

L _ _ _ _ _ _ _ -..J L _ _ _ _ _ _ _ --.I

184 Bilaga 0 SOU 979115

Den prövning som för närvarande görs av täktverksanheten kan sägas vara en ersättning för att prisbildning inte på ett tillfredsställande sätt kan ta hänsyn till naturvårdsaspekterna. Nuvarande prövning är således avsedd att främja hushållningen med vissa naturresurser men intg gruset som sådant. Hushållningen med gruset som sådant sker med hjälp av priser. I diskussionen om behovet av att skärpa prövningen av täktverksamhet så att den även avser hushållningen med våra grusmaterial är det främst följande två ineffektiv;teter i den nuvarande hushållningen genom prissystemet som framhållits: a) Gruset håller på att ta slut och vi kommer att få en

brist på grus inom en snar framtid. Inom vissa regio-

ner är denna grusbrist redan ett faktum.

b) Vi slösar med våra grusresurser genom att använda

för fina grusmaterial i sammanhang där enklare och

billigare material hade varit tillräckliga.

Begreppet brist är sällan användbart i en ekonomisk analys eftersom det kan betyda så många olika saker. Med hjälp av nedanstående figur skall vi försöka göra en närmare precisering av innebörden av att det förekommer brist på grus inom vissa regioner.

Figur 2. Utbud och gruspris vid stigande uttag av grus-

material inom en region

Pris

Utbud

p /

ä

Efterfrågan i i

period 2

i

i

-...Efterfrågan i period l

}

1 Kvantitet X

X2

i

Bilaga 6 185

När man börjar bryuagrus inom en region är det naturligt att man tar i anspråk de mest lättillgängliga fyndigheterna först. Detta därför att kostnaderna då blir lägst.1Efterhand som brytningen ökarzkommer man att ta i anspråk täkter med material som medför högre kostnader för brytning och behandling av materialet. Därför kommer också priset att

stiga.3Prisstegringen

motverkas dock av att metoderna för grusbrytning utvecklas med ökad produktivitet som följd. Om produktivitetsökningen är mycket snabb kan det även hända att priserna kan hållas konstanta eller t o m sänkas.

Inom vissa regioner har man nu hamnat i det läget att en del av grusförsörjningen måste täckas med bergkrossmaterial. I detta läge kan man säga att en brist på naturgrus uppstått genom att inte hela efterfrågan kan täckas med naturgrusmaterial. Det måste dock uppmärksammas att hela efterfrågan på grusmaterial tillgodoses och det finns ingen brist i den meningen att utbudet understiger efterfrågan vid gällande marknadspris.

Det är emellertid svårt att påstå att brist i ovan nämnda avseende innebär något samhällsekonomiskt problem. Det hävdas emellertid ofta att marknadsprisbildning på icke-reproducerbara resurser innebär ett överutnyttjande av resurser p g a ett för litet hänsynstagande till framtida generationers behov av resursen ifråga. Om och i så fall i vilken utsträckning en överkonsumtion sker är helt en värderingsfråga. Utan att ta ställning härtill bör påpekas att det naturligtvis är möjligt för samhället att genom en avgift på resursen i fråga uppskjuta ianspråktagandet en viss tid. Effekten av en sådan avgift visas i 3.

figur

lMotsvarar priset i figuren.

Pl

2 0 .. . .

Pa grund av att okar 2.

efterfrågan 1 period 3 . . . .

Priset stiger fran tlll

Pl P2.

186 6 Bilaga

3. Effekten av införande av en grusavgift på Figur och kvantitet under en viss pris producerad

period.

Pris

Utbud

P2

P _/_/_/_ /

F;

I I Efterfrågan : I i Kvantitet f 1 x3

lika med a kronor per ton innebär att priset En avgift och den och konsumerade kvanhöjs till producerade

P2

Denna kvantitetsminskning kan titeten minskar till

X2.

en men om man inte vill också uppnås genom reglering skall leda till samma pris som då avgift anatt denna

måste till Detta innebär vänds priset regleras P3. kommer att finnas ett utrymme för emellertid att det

för som gör det en svart marknadsvinst producenterna

svårt att i upprätthålla det reglerade mycket praktiken I detta fall kan man tala om att det föreligger priset. av storleksordningen eftersom en brist på grus X3-X2 konsumenterna vill köpa till det är den kvantitet

X3

reglerade priset P3.

misshushållning med våra Ett ofta framfört exempel på

är att av kvalitet används för grusresurser grus hög ändamål. För att kunna bedöma och vidokvalificerade

mot detta är det nödvändigt att klargöra taga åtgärder de som använder fattar beslut med ovan varför grus

nämnda innebörd. Eftersom högre kvaliteter betingar

Bilaga 6 187

ett högre pris finns det starka incitament för företagen att inte använda bättre material än nödvändigt. Det kan dock finnas flera rationella förklaringar till att man använder högre kvaliteter än vad som är tekniskt nödvändigt. För det första kan användningen av bättre kvaliteter leda till att man behöver en mindre kvantitet och att den totala kostnaden därför blir lägre. För det andra kan det vara lönsamt att använda bättre kvaliteter om dessa kan tas från ett mera närbeläget grustag och man därigenom minskar transportkostnaden med en lägre totalkostnad som följd. För det

tredje kan det tänkas att den som använder gruset saknar kunskap om att man kan använda mindre kvalificerade substitut. Detta torde främst vara en utbildningsfråga.

Med stigande priser på grus kommer incitament att skapas till ytterligare hushållning med denna resurs genom en övergång till konstruktioner som är mindre materialkrävande samtidigt som gruskonsumenterna ges anledning till att ytterligare informera sig om vilken lägsta kvalitet som egentligen är nödvändig.

Med utgångspunkt från bl a naturvårds- och hushållningsmotivet har i detta kapitel diskuterats olika sätt att påverka den framtida täktverksamheten. Därvid har klart framkommit att en prishöjning på den aktuella naturresursen både skulle leda till minskad belastning

på naturmiljön och en bättre hushållning. Prishöjningen kan sägas bestå av tre delposter a) prishöjning p g a att de marginella myndighets-

kostnaderna måste betalas av täktinnehavaren b) prishöjning p g a att de negativa externa effek-

terna belastar täktinnehavarens kostnadskalkyl c) prishöjning för att simulera framtida genera-

tioners efterfrågan på dagens marknader.

188 Bilaga 6

Denna prishöjning kan och bör ske oavsett om täkterna är i samhällelig eller privat ägo. Ett hänsynstagande till ovannämnda kostnader enbart följt av en reglering kommer, oavsett om täkterna är i samhällelig eller privat ägo, att leda till en bristsituation. Denna bristsituation ger underlag för en prishöjning vilken vid privat ägande av täkterna ger täktinnehavaren en vinst (ransoneringsvinst) till följd av samhällets reglerande (ransonerande) ingrepp.

Försök kan göras med prisövervakning för att hålla tillbaka prishöjningarna på täktmaterialet. En sådan prisövervakning kräver emellertid att samtliga led fram till slutlig konsumtion övervakas så att inte den uppkomna ransoneringsvinsten kan tas ut i något mellanled. Dessutom krävs att prisövervakningen kombineras med ökad bevakning mot att en svart marknad uppkommer. Vid ett samhälleligt ägande av täkterna, behöver självfallet inte någon prisövervakning ske i det första ledet men riskerna för att dels ransoneringsvinsten tas ut i senare led, dels att en svart marknad uppkommer kvarstår.

Det är av största vikt att likartade täkter behandlas lika så att inte konstlade vinster uppkommer hos någon täktexploatör. Vid införandet av ett nytt system måste detta särskilt beaktas. Det kan kanske därvid från rättssäkerhetssynpunkt förefalla rimligt att den som sökt och erhållit täkttillstånd inte skall belastas med helt nya kostnadsslag då dessa inte är möjliga att ta hänsyn till i kalkylarbetet inför beslutet att söka tillstånd. Detta argument får emellertid inte övervärderas av flera skäl. För det första drabbas en verksamhet ständigt av oväntade kostnadshöj- 3 ningar till följd av exempelvis devalveringar, råvaruprishöjningar, momshöjningar osv, vilka är svåra att förutse, även om själva kostnadsslagen är kända. För det andra är här aktuella verksamheter inte utsatta för utländsk konkurrens och en avgiftshöjning innebär alltså inte, i det första ledet, någon snedvriden

6 189

Bilaga

internationell konkurrens. För det tredje är det så att nu öppnade täkter har till av att

öppnats följd i den privatekonomiska kalkylen så intäkterna

översteg kostnaderna vilket inte kan sägas vara fallet för alla kända oöppnade täkter. Införandet av alla

avgifter på nuvarande och framtida täkter kommer därför förmodligen inte att missgynna nu öppnade täkter gentemot nya täkter. Sammanfattningsvis kan därför att

sägas om prishöjningar genomförs med hjälp av att olika avgifter införes så kan, troligen utan att större olägenheter uppkommer, dessa påläggas såväl befintliga som framtida täktverksamhet. En produktionsminskning kommer därvid, om den blir aktuell

(prishöjningen kanske enbart dämpar ökningstakten), snarast till stånd genom att nya täkter inte i

öppnas den takt som skett om inga varit för handen.

avgifter

190 6 Bilaga

- Kapitel 2. Grusmaterialindustrin produktion, sysselpriser och sättning, företagsstruktur, kostnader

2-1 B£9§2£Ei9§

Officiell statistik över produktion eller konsumtion av saknas i Sverige. De uppskattningar som gjorts grus vid skilda är osäkra. En jämförelse mellan tidpunkter olika försvåras också av att oklarhet råberäkningar der om vilka qrusmaterial som omfattas av beräkningen. Enligt den s k Havsresursutredningen (SOU 1972:43) den totala förbrukningen av grus till 80 milj uppgick m3 år 1972 och den totala omsättningen i grusmaterialbranschen till ca l miljard kronor. Enligt en enkät till l 500 med grus- eller bergkrossgrusproducenter verk av krossverksprodukter 1972 uppgick produktionen till ca 80 ton eller ca 56 milj m3 löst mått. miljoner Till detta kommer sand och grusmaterial som inte går

genom krossverk.

uppskattningar av Grusutredningen Enligt preliminära -74 produktionen år 1975 till 21 ton per peruppgick son och âr. Detta skulle innebära en total produktion av 170 ton eller ca 120 milj m3 löst mått. miljoner Eftersom bedöms ha varit relativt konproduktionen stant under l970-talet innebär denna uppskattning en kraftig ökning jämfört med tidigare uppskattmycket ningar.

Grus- och makadamföreningen beräknas tillsammans drygt 200 grus- och krossanläggningar. representera Antalet medlemsföretag var 56 vid utgången av år 1976. Den vid medlemsföretagen under sammanlagda produktionen år 1976 var ca 30 miljoner ton (âr 1975 ca 32 miljoner

ton).

Bilaga 6 191

Enligt Wickman (1977) uppgår den totala förbrukningen av naturgrus och bergkrossmateiral till 130 milj ton per år, fördelade på 100 milj ton naturgrus och 30 milj ton bergkrossmaterial (se tabell 2.1).

Källa: Wickman (1977)

Av förbrukningen beräknas ungefär hälften gå till vägar, inklusive beläggningar, en fjärdedel till betong och en fjärdedel till markarbeten.

En arbetsgrupp inom Grusutredningen -74 har också beräknat fördelningen av grus- och stenmaterial på olika användningsområden i landet. Resultatet kan illustreras genom följande figur.

6 192 Bilaga

4. Fördelningen av grus- och stenmaterial pâ Figur olika användningsområden

25% Mark-, grund och byggnadsarbeten 50% Vägar, byggande och underhåll

Källa: Grus- och makadamföreningen, verksamhetsberättelse 1976

Nâgra tillförlitliga beräkningar av konsumtionens över tiden finns inte. Man har dock upputveckling skattat att den totala konsumtionen fyrdubblats under och att konsumtionen av den senaste 20-ârsperioden tiodubblats under de senaste fyrtio betongballast åren.

en osäker uppskattning uppgår antalet Enligt mycket företag som är verksamma inom grusmaterialindustrin till ca 1 000. Flertalet av dessa företag är mycket små. Ett mindre antal företag svarar för en mycket andel av Tabell 2.2 visar hur medhög produktionen. i Grus- och makadamföreningen fördelas lemsföretagen efter produktionens storlek.

sou 1979:15 Bilaga 6 193

Tabell 2.2 i Grus- och makadamföre-

Medlemsföretagen

ningen fördelade efter produktionens storlek

Produktion i tusen ton Antal företag Under 100 12 100 - 250 13 250 - 500 8 500 - 1 000 12 1 000 - 2 000 6

Enligt SNV 1972:11 fanns i landet år 1972 cirka 1 500 krossverk, av vilka l 350 är naturgruskrossverk i

grustäkter och 150 bergkrossverk. för

Medelproduktionen naturgruskrossverk var 40 000 ton per år och för

bergkrossverken 180 000 ton per âr.

Antalet krossverk överstiger antalet

kraftigt företag beroende på att flertalet större har verksam-

företag het vid mer än ett arbetsställe. Dessutom finns verksamhet vid ett stort antal utan

företag krossanläggning. Antalet täkttillstånd uppgick till ca 7 500 år 1976. Även om verksamheten vid många av dessa

ligger nere visar siffran på det stora antalet mindre arbetsställen inom branschen.

En uppskattning av inom

sysselsättningen branschen är mycket svår att göra då inget arbete be-

kontinuerligt drives vid det stora antalet små Med ut-

grustäkter. gångspunkt frân omsättningen inom branschen kan man

lEftersom några företag uppger produktionen koncernvis stämmer detta antal med antalet

ej medlemsföretag

som är 56.

194 Bilaga 6

dock en kalkyl över antalet helårsarbetare. göra grov inom branschen är l 000 Om vi antar att omsättningen och att omsättningen per helårsanställd uppmiljoner till 200 000 kronor skulle antalet helârsarbetare går till ca 5 000. Sedan tillkommer troligen ett uppgå lika stort antal helårsarbeten för att transportera

gruset till konsumenten.

Även om den statistiska redovisningen av branschstrukär är det uppenbart att turen i hög grad ofullständig genomgår en koncentrationsprocess. grusmaterialbranschen andel av branschens totala produk- De större företagens över tiden. Ett tecken på detta är att antalet tion ökar täkttillstând exploatör ökar. Den skärpta miljöprövper till denna koncentration. Man räknar ningen har bidragit med att ca 20 procent av grustäkterna, huvudsakligen föll bort då den skärpta prövningen inde allra minsta, Koncentrationsutvecklingen inom branschen fördes år 1965. bestäms av huvudsakligen tre faktorer:

a) transportkostnaderna b) tillgången på naturgrusmaterial den utvecklingen av krossverken. c) teknologiska

är avgörande för hur mycket uttagen Transportkostnaderna av kan koncentreras. Utoch behandlingen grusmaterialen har hittills medgivit en vecklingen på transportsidan koncentration men det kan inte uteslutas fortlöpande att det i en framtid med väsentligt högre energipriser mera decentraliserad Vid tvingar fram en grusbrytning. av hög kvalitet en minskad tillgång på naturgrusmaterial måste man över till andra råvaror för grusframställgå Detta innebär att behandlingsarbetet av råvarorningen. ökar. Eftersom det finns betydande stordriftsfördelar_ na och krossning av grus innebär när det gäller sortering detta att det blir olönsamt att koncentrera produktiotill ett mindre antal ställen. ökade kvalitetsnen ha samma effekt. Hela tiden måste dock krav kan väntas i vägas mot de ökade stordriftsfördelarna produktionen som en koncentration av produktionen transportkostnader

för med sig. Den teknologiska utvecklingen har inneburit en snabb produktivitetsutveckling över tiden främst när det gäller framställningen av bergkrossmaterial. Redan idag är stordriftsfördelarna sådana att ett produktionsekonomiskt optimalt bergkrossverk är minst 10 gånger större än det genomsnittliga

bergkrossverket. En väsentlig effekt av den teknologiska utvecklingen är att den innebär en säkning av arbetsmiljökostnaderna för att producera en viss mängd bergkrossmaterial. Detta sker dels genom att produktionen per anställd kraftigt ökas dels genom att arbetsmiljön blir bättre för dem som arbetar inom denna produktion.

2-3

EEi§§E_9EE_E9§EE§§§E

Priserna på grus- och bergkrossmaterial varierar i olika delar av landet beroende på att marknaderna för dessa varor i hög grad är lokala. Man kan räkna med att produktionskostnaden även för finare kvaliteter inte motsvarar mer än 5-7 mils lastbilstransport. För enklare kvaliteter 2-3 mil. Prisskillnader mellan olika orter torde främst kunna förklaras med skillnader i tillgången på naturgrus. I figur 5 visas en sammanställning av materialpriser år 1975.

I en bransch med många producenter av likvärdiga varor kommer priserna genom konkurrensen att pressas ned mot produktionskostnaderna. Även om de höga transportkostnaderna i relation till materialpriset kan medföra lokala monopol torde priserna i stort kunna antas motsvara de marginella produktionskostnaderna. Detta utesluter dock inte förekomsten av jordräntor för välbelägna och lättåtkomliga täkter.

196 6 Bilaga

5. Sammanställning av materialpriser år 1975 Figur

(exkl vid ett antal grus-

transportkostnad)

och bergtäkter i Stockholmsområdet.

FRAKTION

MM

FILLERSAND ,_,

RHEAX 0,2- 2

0 - 4

SAND ,_,

0 - 8 ,

BETONGGRUS ,_

8 -l2 ,

q ARTSINGEL __,,

ARTSINGEL 8 -16 ,___,

m FINSINGEL 16 -32 ____,

FINSINGEL 12 -25 ,

gj

å KROSSGRUS 0 -25 __,

KROSSGRUS 0 -32 ,__,

g

KROSSGRUS 0 -50 ,__,, g -150

KROSSGRUS 0 ,

B

1 .. .. Z FORSTARKNINGSGRUS 0 -100 g

RÖ RGRAVSGRUS , SORTERAT , RÖRGRAVSGRUS, OSORTERAT ,__, FYLLNADSGRUS , OSORTERAT ,__,,

- 4 ., STENMJÖL

0 - 6 STENMJÖL ,_,

MAKADAM 4 — 8 .

;g

H MAKADAM 6 -12 o

8 -12 o ä MAKADAM F MAKADAM 8 -l6 . ä MAKADAM 12 -16 ,_,

16 -25 ,_, å MAKADAM

MAKADAM -200 , ä

. kr

SAMKROSS o -16

10 20 30

Figur 6. Utbuds- och efterfrågeförhållanden en

på

lokal marknad för grusmaterial

Efterfråga

/

at///7”

Kvantitet

Ovanstående figur visar en lokal marknad med fem företag. Figuren är en starkt förenklad bild av Verkligheten eftersom det ofta finns skillnader i kvalitet mellan de material de olika företagen levererar liksom deras lokalisering inom regionen. Priset bestäms av produktionskostnaderna i det marginella

företaget. Företag med lägre produktionskostnader kommer att göra en vinst motsvarande skillnaden mellan och

pris produktionskostnad.

Denna vinst kommer främst att tillfalla av

ägaren grustäkten i form av en jordränta. Även skillnader i produktivitet mellan kan medföra

företagen vinster vilka i så fall tillfaller P

exploatören. g a svårigheten att i förväg bestämma värdet av olika täkter torde även slumpvis en del av jordräntan tillfalla vissa exploatörer.

198 Bilaga 6

I tabell 2.3 redovisas översiktligt delkostnaderna för produktion av naturgrus- och bergkrossmaterial.

2.3 Delkostnader för grus- och bergkrossfram-

Eabell

ställning

Kostnader

Naturgrus Bergkross

Källa: Wickman (1977)

I botten det slutliga produktpriset ligger råmate-

på rialkostnaden. Det är naturligt att prisvariationen är större för naturgrus än för bergkross. Av tabellen skulle man kunna dra slutsatsen att den maximala jordräntan för välbelägna och lättåtkomliga naturgrustäkter är 2 kronor per ton. Detta kan synas något lågt eftersom skillnaderna i brytningskostnader mellan

och till 3-3,50 kronor. Förgrus bergkross uppgår

torde vara en eftersläpning av prisutveckklaringen lingen på råmaterial.

Det mesta av det material som levereras förädlas genom sortering och krossning. Ju mer omfattande behandling desto kostnader. Behandlingskostnaderna är be-

högre roende av i anläggningar och

investeringskostnaderna därav följande kapitalkostnader, driftskostnader, :

etc. Kostnaden för de olika kapacitet på anläggningen i

svåra att 3 behandlingsåtgärderna är därför uppskatta.

3 Den tekniska behandlingssidan har inne- s

utvecklingen på

3 burit väsentliga stordriftsfördelar. Genom en övergång till färre och större anläggningar kan kostnaden per

1:1-,

pm-ear.::m-.v:.».;.~.-am

-.£;e,=.ie,«

Büquzá

producerat ton sänkas. Gränsen för optimal anläggningsstorlek bestäms främst av de transportkostnadsökningar som en koncentration innebär. Kraven på miljöskyddad drift, både vad gäller arbetsmiljö och yttre miljö, har bidragit till förstärkandet av stordriftsfördelarna och dessa kostnader kan väntas stiga i framtiden.

Prisutvecklingen över tiden för naturligt respektive krossat stenmaterial framgår av figur 7. som

framgår av figuren har prisökningen på material

naturligt varit väsentligt större än för krossat. Jämfört med 1950 är priset på naturligt stenmaterial idag ca 5 gånger högre medan priset på krossat material är 3 gånger högre. Detta är helt i överensstämmelse med vad man kan förvänta sig. De mest natur-

lättåtkomliga grusfyndigheterna med lägst produktionskostnader tas först i anspråk och därefter utsträcks produktionen till fyndigheter som kräver större resursinsatser för sitt utvinnande. Dessutom har produktivitetsökningen varit högre när det gäller produktionen av krossmaterial vilket inneburit att priserna kunnat hållas nere på dessa material. Som framgår av diagrammet har prisökningen varit snabbare under senare delen av perioden men detta förklaras främst av den ökade inflationen under denna period.

I figur 8 visas den relativa sten-

prisutvecklingen på material där effekten av den allmänna

prisstegringen rensats bort. Vi ser då att relativpriset

på naturligt material ökat med ca 40 procent vilket motsvarar en årlig relativprisökning på 2 procent, medan krossat material blivit något billigare i relation till andra varorl. Vid bedömningen av prisstegringen måste man

lDet är idag omöjligt att bedöma om den

kraftiga pris-

ökningen år 1976 var en tillfällighet eller början till en ny trend.

2w B a ,O fl

ud

A

_

vwwauaumc ummmoux

.amuumumecmum .amaumumeømum

— F

mn

h _ _

umvmcwumwuucwmuamwmwam

p

w«uxmmmou

—

on

.SSB

.

umaanøum:

_

.xwUc«Umcmummnu:m —

.hmmm

xmdfiflmwoq _

_

mm

.amaumumecwum

.2: acw _

u

.ESu$S _

—

H)

xooawmanm ummmoux

_

namwumumfimmmauwvco

.› —

om

nømam r f r u

xm©cH

com oov com com

Bilaga 6 201

mama

maya

usaomnm uH»mHmm

uouuw: UMWWOHM

umflaunumc

ummwoux ummmoux

mu:mcm

um;

wauxommmH

wauxwmmmu .HmwumumEcmum .HMHHOUMECOHW

.ooH

u

|.||I

Moumammø

omma UOHHHDUMC

#mHHHDumG aom

H\H

.con

n

.mHmxm

.amwumumscmum amma .amaumumñcwum HEM

Hxa

HOW Hmncflq

.mnmH-mmmH xovøwmaum .»»aH-oomH mHHQH#mH0m .nnmaummma xmccflmfium

202 6 Bilaga

också ta hänsyn till att varornas kvalitetsegenskaper kan ha förbättrats under perioden. Det kan också noteras att priset på naturgrus steg kraftigt mellan 1965 och 1966 då den skärpta regleringen av täktverksamheten infördes.

De priser som tidigare redovisats utgör priser fritt täkt. För kunden tillkommer sedan transportkostnader till den plats där materialet skall användas. Eftersom transportkostnaderna är höga blir priset för kunden starkt beroende av hur grustäkterna är lokaliserade. Ett begrepp om storleksordningen av transportkostnaderna erhålles ur 1975 års avtal mellan Statens vägverk och Svenska Åkeriförbundet angående utförande av vinterväghâllning och transportarbeten i samband med och driftarbeten. Kostnaderna är

vägbyggnadsförutom av transportlängden beroende av transport-

tillåtna axeltryck, 10 ton för tvåvägens högsta axlig bil eller högsta boggitryck 16 ton för boggibil. Dessutom skall hänsyn tas till vägklass enligt följande klassificering:

Vägklass Definition I Sådan väg, där normal körhastighet kan

hållas II Sådan väg, där på grund av kurvor, backar,

vägens bredd 0 dyl normal körhastighet inte

kan hållas samt vägdel inom tätbebyggt sam-

hälle III Väg under byggnad, där endast låg hastighet

kan hållas IV Provisoriskt iordningställd väg.

Kostnaderna för transport av jordmassor, sand, grus och krossat material, framgår av nedanstående uppställning vilken hämtats från Wickman (1977).

Bilaga 6 203

Tillåtet axeltryck = 10 ton, tvâaxlig bil (kostnad i kr/ton, transportlängd X km)

Vägklass I K = 1,44 + 0,29 - X (Normal

hastighet pâ väg)

X = transportlängd i km II K = - -

1,50 + 0,34 X (50 km/tim väg o dyl) III K = + - X

1,48 0,68 (O - 3 km)

Tillâtet boggitryck = 16 ton, boggibil

Vägklass I K = 1,22 + 0,23 ~ X II K = 1,26 + - X

0,27 III K = - X

1,26 + 0,53

Om vi antar att avståndet är 20 km och transporten sker med boggibil på vägar klass II blir transportkostnaden 6,60 kronor per ton. Om avståndet ökas till 50 km ökar kostnaden till 14,70 kronor per ton vilket torde motsvara materialkostnaden för flertalet kvaliteter. En koncentration av grustäkterna med ökade transportavstånd som följd kan således leda till mycket kraftiga kostnadsökningar för kunden även om materialpriset kanske kan sänkas något.

204 6 Bilaga

Kapitel 3. Utvärdering av två föreslagna prövningssystem

3 - 1 151112312;

I de båda inledande kapitlen har försök gjorts att ge en bild av grusbranschen samt vissa av de samhällsekonomiska problem nuvarande täktverksamhet ger upphov till. NVK:s sekretariat har utformat två alternativa förslag till system för prövning av täktfrågor. Dessa förslag benämns i det följande; l. kompletteringssystemet 2. koncessionssystemet.

Mot bakgrund av vad som bl a anförts i de inledande

skall i detta kapitel dessa båda system utkapitlen värderas. Vid denna utvärdering är det därvid lämpligt att från nuvarande system och dess brister i olika

utgå avseenden och ställa frågan om de föreslagna systemen eliminerar dessa brister och om så sker till vilken kostnad. Vid en ändring av prövningssystemet vad gäller finns det anledning att bl a söka svar

täktfrågor på frågorna; l) Hur pâverkas grusproducentbranschen? 2) Vad händer med priserna på grus? 3) Vilka inkomstfördelningseffekter kan förväntas? 4) skillnader mellan framtida täkter behand-

Uppkommer lade enligt något av de diskuterade prövningssystemen och gamla täkter?

Vid en ändring av prövningssystemet har det, rent allmänt, framförts förslag om att låta täktexploatör betala vissa myndighetskostnader. Det finns emellertid i denna fråga ingen anledning att upprepa vad som tidigare anförts utan i stället hänvisas till kapitel l där denna frågeställning utförligt behandlats.

6 205

Bilaga

3-2

UEYêEêE§§_§2§E§@_E9QEEê_E9@El§EE§EÅE9§:_9§E

E9QS§§§i9E§§Y§E§T§E

Det nuvarande prövningssystemet är inriktat att

på bevaka och skydda främst naturvårdsintressen. Inom kompletterings- och koncessionssystemen utvidgas prövningen till att även omfatta hushållningsaspekten.

Nuvarande system för prövningl kan karakteriseras som ett markägarsystem där beslut om ansökan om täkttillstånd avgörs av markägaren eller av den till vilken markägaren upplåter brytningsrätten. För att skydda vissa naturvårdsintressen har

länsstyrelsen möjlighet att antingen avslå täktansökan eller meddela föreskrifter som måste följas vid om ansökan

brytning skall beviljas. I ingetdera av besluten utbetalar länsstyrelsen någon kompensation för uteblivna intäkter alternativt höjda kostnader. Vad

gäller myndigheternas möjligheter att skydda naturvårdsintressena kan det alltså förefalla som om dessa möjligheter var tillräckliga i det nuvarande

systemet.

Dock bör påpekas att ingen kan avkrävas

ersättning exploatören för den miljöpåverkan som tillåts trots att denna medför samhällsekonomiska kostna-

verkliga der. Härigenom erhåller en tillstândsvinst

exploatören vilket i sin tur medför att täktverksamheten leder till en alltför stor

miljöpåverkan.

Sammanfattningsvis kan alltså sägas att det nuvarande prövningssystemet inte ger myndigheterna möjligheter att på ett fullgott sätt bevaka och naturvårds-

skydda

lPrövning är endast aktuell då täkten skall

utnyttjas

till annat än husbehovstäkt.

206 6 Bilaga

intressena. Däremot ger nuvarande system myndigheterna möjlighet att hushålla med täktmaterialet, i bemärkelsen begränsa utbudet, genom att skärpa miljökraven.l

För de båda alternativa prövningssvstemen, kompletterings- och koncessionssystemet, gäller att de föregås av en inventering av var och i vilka mängder olika täktmaterial finns. Då dessa inventeringar föreslås bli mycket omfattandez kan det finnas anledning att kort kommentera dessa föreslagna inventeringar. Genom administrativa beslut fastställs omfattningen av nämnda inventeringar. Kostnaderna för inventeringarna betalas, i första omgången, med allmänna medel. Enligt förslaget till täktavgift3 skall dock dessa kostnader därefter betalas av de vilka tar täktmaterial i anspråk. Denna konstruktion, som visserligen innebär ett säkerställande av finansieringen, riskerar dock att leda till en överinventering då inventeringsbesluten fattas av en part som inte i egentlig mening är kostnadsansvarig. Det kan visserligen inte bestridas att fullständig kännedom täkters läge och stor-

om potentiella lek underlättar en planering men då information är resurskrävande att ta fram bör alltid värdet av ytterligare information vägas mot kostnaderna för framtagande oavsett vem som slutligen står för kostnaderna. Detta är dock inget argument mot inventeringstanken som sådan utan endast ett påpekande att inventeringarnas omfattning samt dess tidsmässiga förläggning måste vara föremål för en normal kostnads-/intäktsavvägning. För inventeringar talar nämligen att man centralt får en samlad information om tillgångarnas storlek och läge uppmätta enligt enhetliga normer av kompetent personal. Detta är inte minst viktigt i det fall grussubstansen överförs i samhällets ägo. loch därigenom också höja priset. 2Se vidare NVK PM nr 5. 3Se vidare NVK PM nr 1, s. 20.

Bilaga 6 207

En av anledningarna till att byta ut nuvarande

prövningssystem mot ett kompletterings- alt. koncessionssystem är att därigenom säkerställa en bättre hushållning med de icke förnyelsebara råvarorna som täktmaterialen utgör. Denna innebära

hushållningsprincip anges att det för tillstånd till täkt skall finnas ett aktuellt behov att ta den avsedda fyndigheten i

anspråk och att detta behov inte kan tillgodoses ett från

på resurs- och miljösynpunkt bättre sätt ... vidare att täkttillstånd inte bör ges till annan än den som bedöms ha ekonomiska och tekniska resurser att bedriva täktverksamheten rationellt.1

Som uttryck för en allmän önskan om hur täkttillståndsgivningen bör bedrivas förefaller ovan sagda

rimligt men vissa problem uppstår då denna allmänna önskan skall ges en mer operationell utformning. Kriterier måste nämligen då formuleras för vad som menas med -

aktuellt behov - frân

resurs- och miljösynpunkt bättre sätt - att bedriva täktverksamheten

rationellt.

Då täkttillstånden oftast är långvariga är det svårt att tala om “aktuellt behov som det är

samtidigt svårt att fastställa de framtida beh0ven.2 När det gäller resurs- och miljöaspekterna måste dessa kunna mätas och vägas emot varandra för att val mellan 0lika täkttillståndsansökningar skall vara möjliga. Vad slutligen beträffar kravet att bedriva täktverksamheten rationellt så är också detta

svårgripbart. Skall den täktexploatör väljas som har den bästa tekniska utrustningen eller den bästa

företagsledningen eller som vid ansökningstillfället kan

uppvisa lägst produktionskostnad eller ... ?

INVK PM nr l, s. 15. 2Se vidare avsnitt 3.4.

208 6 SOU 1979: l 5 Bilaga

3-3 §9@El§EE§EiE§§§Y§E§E§E_:_§B_BE!§E§§Ei§9

innebär i stort att nuvarande Kompletteringssystemet bibehâlles men att samhället ges ökade markägarsystem att täktverksamheten. Detta sker möjligheter påverka får att vägra täktgenom att länsstyrelsen möjlighet tillstånd av den aktuella täkten synes om öppnandet strida mot Vidare ges länshushållningsprincipen. att främst expropiera mark som styrelsen möjlighet motsvarar mindre del av täktfyndighet för vilken det att länsstyrelsens täktgäller övriga markägare godtar Initiativet till att en täkt kommer även plan. öppna i att, i huvudsak, tas av den kompletteringssystemet eller som härleder sin enskilde markägaren exploatör rätt från markägaren.

inte är aktuell kommer mark- I de fall expropriation att samma sätt som nu sker få ersättning

ägarenl på

för dels skada och som täktverksamheten orintrång substansvärde. Ersättningen för sakar dels grusets substansvärde kommer bl a att avgöras av den grusets rådande och efterfrågan på grus. Den totillgången förhandlas fram av markägare och tala ersättningen

täktexploatör.

öppnas däremot täkten via ett expropriationsförfarande ersättning för skada och intrång enligt exproutgår Ersättningen för grusets subpriationslagens regler. stansvärde skall i ske enligt kompletteringssystemet om substansvärde. Bakgrunden till principen fryst är att inte skall komma i denna princip markägare av den värdestegring som uppkommer då åtnjutande av hålls tillbaka, av naturvårds- och utbudet grus hushâllningsskäl, jämfört med nuvarande prövningsför substansvärdet skall därför system. Ersättningen

I I de fall denne inte också är täktexploatör.

6 209

Bilaga

bibehâllas (frysas) på den nivån som skulle

gällt om inte kompletteringssystemet införts.

Låt oss nu diskutera några av de problem som införandet av ett kompletteringssystem eliminerar

respektive skapar jämfört med detrådande prövningssystemet.

Användningen av grus bestäms idag av det utbud och den efterfrågan som föreligger på marknaden. Utbudet vid ett visst pris beror i sin tur

på produktionskostnaderna medan efterfrågan bl a beror

på priset på grus. Kompletteringssystemet är direkt inriktat på att

påverka utbudssidan. lämnas däremot

Efterfrågesidan utanför trots att minskad väl

grusanvändning mycket skulle kunna uppstå om enbart t ex viss

grusanvändning förbjöds.

Om inte grusransonering kommer att måste

tillgripas införandet av kompletteringssystemet leda till att priset på grus höjs för att en ökad hushållning, dvs minskad konsumtion(-stakt), skall komma till stånd. Denna prishöjning kommer som en naturlig av

följd att grusbranschen explicit tvingas ta till

hänsyn vissa myndighets- och miljökostnader samt de kostnader som uppstår i syfte att

främja hushållningen med grus. Jämfört med nuläget kommer (skall) alltså priset på grus att höjas. I de fall

kostnadshöjningarna också samhällsekonomiska

avspeglar verkliga kostnader vilka tidigare inte beaktats kommer dessutom införandet av kompletteringssystemet att leda till att riktigare samhällsekonomiska beslut fattas

jämfört med vad som sker

idag.

Skärpta krav och höjda avgifter är båda faktorer vilka kommer att leda till färre men större täkter.1

lJämför med vad som inträffade efter införandet av

tillståndsprövningen 1965. Se vidare kapitel l.

210 6 Bilaga

Pâ samma sätt som det skett i andra branscher kommer detta i sin tur att leda till färre men större företag. Ansökningsförfarandet och drivandet av täkter kommer i kompletteringssystemet att bli mer resurskrävande vilket självfallet gynnar de resursstarka större företagen på bekostnad av de mindre. Denna koncentrationstendens förstärks av att hushållningsprincipen bygger på att täkttillstånd inte bör ges till annan än den som bedöms ha ekonomiska och tekniska resurser till att bedriva täktverksamheten

1 rationellt. Vid en sådan lämplighetsbedömning faller det sig naturligt att stora väletablerade täktexploatörer har ett försprång framför små nyetablerade företag. Denna företagskoncentration behöver emellertid inte enbart upplevas som negativ ty större företag får därigenom möjligheter att utnyttja de stordriftsfördelar som föreliggerz.

I förordas en kontroll

sekretariatsförslaget skärpt

av prisutvecklingen. Detta förefaller i och för

sig riktigt mot bakgrund av att länsstyrelsen kan ge ett visst företag en inom ett visst

monopolställning3

område4 genom att företaget bedöms vara som

lämpligt exploatör.

Som ovan anförts kommer införandet av

kompletteringssystemet att leda till att priset vilket

på grus höjs då drabbar framtida gruskonsumenter.

Grusproducenterna,

1NVKPM nr 1, s. 15. Se vidare kapitel 2. 3 .. . Som en kan namnas att mono-

just oskäliga

renuparentes

leder tlll högre priser och minskad konsum-

polvinster

tion. Det senare har framförts som önskvärt. 4 n Foretaget skyddas mot konkurrens utifrân p g a att höga transportkostnader drabbar andra företag som försöker komma in 1 omrâdet.

Bilaga 6 211

som blir färre och större, får en starkare ställning men genom prisövervakning kommer samhället att försöka hindra dem från att utnyttja detta. De individer som tidigare ansåg att täktverksamheten ledde till för stor påverkan på miljön och för hög gruskonsumtion kommer att uppleva kompletteringssystemet som en förbättring ty inom detta kan såväl naturvårds- som hushållningsmotiven hävdas.

Som ett särskilt problem har diskuterats ersättningen till markägaren och kompletteringssystemet bygger på att denna ersättning förhandlas fram på samma sätt som sker idag undantaget de fall då marken exproprierats. Markägaren kommer i sistnämnda fall att få ersättning enligt principen om fryst substansvärde. För att ett täkttillstånd skall beviljas enligt kompletteringssystemet måste i princip täkten ligga på rätt plats vid rätt tidpunkt. Till detta kommer att mark kan exproprieras om inte markägaren frivilligt kommer fram till en uppgörelse med en exploatör. En exploatör kan i sådant fall köpa brytningsrätten till kostnad som motsvarar det frysta substansvärdet vilket

marknadsvärdet - ett värde som dessutom understiger markägaren inte finner högt nog för att sälja. Detta kan synas leda till att exploatören aldrig erbjuder mycket mer än fryst substansvärde i ersättning. Men om det är så att flera exploatörer konkurrerar om att få köpa den rätta täkten kan detta driva upp priset över vad som motsvarar det frysta substansvärdet. Konkurrensen i exploatörledet kommer alltså att bestämma huruvida markägaren får en ersättning som ligger över eller är lika med det frysta substansvärdet.

Införandet av ett kompletteringssystem kan leda till skillnader mellan gamla och nya täkter om endast nya täkter utsätts för hårdare krav. Innehavare av gamla täkter skulle nämligen kunna utnyttja möjligheten att höja sina priser till den nivå som nya företag måste hålla med hänsyn till kostnaderna. För att undvika

212 Bilaga 6

att innehavare av gamla täkter därigenom gör vinster som kan betraktas som oskäliga bör lika behandling av lika täkter eftersträvas.

Sammanfattningsvis kan sägas att kompletteringssystemet har den fördelen framför nuvarande prövningsatt natur- och hushållningsaspekterna lättare system kan Det bör dock observeras att komplettillgodoses. troligen kommer att leda till längre teringssystemet vilket kommer att leda till en ökad transportsträckor åtgâng av den icke förnyelsebara naturresursen olja. med den icke förnyelsebara naturresursen Hushållning grus kan därför dessvärre leda till “misshushållning med den icke förnyelsebara naturresursen olja.

Emellertid bygger systemet på odefinierade begrepp såsom aktuellt behov, från natur- och miljösynbättre sätt och att bedriva täktverksamheten punkt rationellt samt på omöjliga begrepp som fryst substansvärde.

Tanken att täktföretagen skall betala de direkta kostnaderna som de âsamkar samhälletl innebär en klar förbättring jämfört med dagens system men fortfarande saknas vissa typer av miljöavgifter jämfört med ett idealt system2.

3-4 äeeesêêienâ§252§m§§_:_§n_2§yê:§§§i29

Både nuvarande och bygger i kompletteringssystemet huvudsak att initiativet till en täktansökan tas på av markägaren eller någon av denne godtaqen exploatör. I koncessionssystemet väljer däremot länsstyrelsen ut den som från hushållnings- och natur-

fyndighet3

är bäst lämpad för brytning. Täkträtten vårdssynpunkt upplåtes till exploatör som länsstyrelsen finner Den aktuelle markägarens åsikt får ingen lämplig. betydelse utan ingår bland de omständigsjälvständig

PM nr s. 19. 3Gäller ej husbehovstäkt

lNVK l,

2Se vidare kapitel l.

sou 1979:15 Bilaga 6 213

heter som leder fram till ett slutgiltigt beslut. Genom länsstyrelsens planering bestäms alltså vilka täkter som kan bli aktuella att bryta. Denna lista på möjliga täkter används av exploatörer som utgångspunkt för ansökan om koncession. En väsentlig skillnad, jämfört med övriga system, är att exploatörenl aldrig behöver förhandla med markägaren utan det räcker för exploatören att bli godkänd av länsstyrelsen. Ersättning till markägaren utgår för skada och intrång samt för själva gruset enligt principen om fryst substansvärde.

I koncessionssystemet kommer täkttillstånd att ges till godkänd exploatör om länsstyrelsen anser att behov av täktmaterialet ifråga föreligger. Problemet i detta sammanhang är emellertid att avgöra vad som menas med behov. I figur 9 visas en tänkt efterfrâgekurva på grus. Enligt denna kurva är efterfrågan (behovet?) på grus vid priset och vid priset

X1 Pl X2

P2.

Figur 9. samspelet mellan behov, priser och kvantitet

Pris, kr II

fterfrågekurva —* . — i * * ; * * 1 P2

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _____J___.._______..__

Pl I

I I I I I I I I | Kvantitet

I l

_

X2 X1

lNatur1igtvis kan exploatören även vara markägare:

214 Bilaga 6

Som figuren ovan visar minskar efterfrågan (behovet?) från till då priset höjs från till Frå-

X1 X2 P1 P2.

är bara vilket är behovet? Anser länsstyrelsen gan behovet är kommer detta behov att tillfreds-

att X1

ställas om och endast om priset sätts till Vid

Pl.

ett kommer nämligen efterfrågan att underhögre pris stiga behovet medan vid ett lägre pris efterfrågan behovet. För att behovet verkligen skall överstiger motsvara den efterfrågade kvantiteten måste länsstyrelsen efter att ha fastställt behovet skaffa sig kunom (hur denna ser ut just då skap efterfrågekurvan beror på bl a priset på substitut, konjunkturer osv) för att kunna sätta rätt slutpris på gruset. Slutligen måste därefter hitta och godkänna en länsstyrelsen som förbinder sig att sälja till just det exploatör rätta priset.

Det måste stå klart för var och en att en sådan administrativ ordning är svår att förankra i verkligheten. Detta innebär emellertid inte att hela koncessionstanken bör utan istället kan den ges en annan överges Till detta återkommes i kapitel 4. utformning.

innebär att det ankommer på läns- Koncessionssystemet att den exploatör som kan anses lämpstyrelsen välja dvs bedöms ha ekonomiska och tekniska resurser lig att bedriva täktverksamheten rationellt. För att undvika val samt möjlighet för den icke utgodtyckliga valde att bättra sig måste klara kriterier finnas med vars det kan avgöras om exploatör X eller hjälp Y är konkret förslag till urvalslämpligast. Något kriterier har inte framförts. Dock har påpekats att om denna kostnad (brytningskostnaden) är en uppgift av flera som måste beaktas vid bedömomständigheter av om en exploatör kan förväntas komma ning ifrågasatt att bedriva en täktverksamhet som är rationel1.l I

lNKV PM nr l, s. 16.

sou 1979:15 Bizaga 6 215

kapitel 4 återkommes till ett förslag om hur en sådan urvalsprocess mellan olika exploatörer kan ske. Rent allmänt kan sägas att urvalskriterierna bör vara så enkla och lättolkade som möjligt för såväl den som väljer exploatör som de potentiella exploatörerna.

Pâ samma sätt som vid val mellan olika exploatörer måste det finnas klara kriterier för val mellan olika potentiella täkter. Dessa kriterier måste vara kända och utsatta för såväl politiska Värderingar som vetenskapliga undersökningar. I annat fall kan det bli så att i Valet mellan den potentiella täkten K med miljöegenskaperna m(l), m(2) och m(3) och den potentiella täkten L med miljöegenskaperna m(l), m(2) och m(4) så väljer tjänsteman på länsstyrelsen K framför

en L beroende på att denne tjänsteman själv anser att m(4) är en större miljöbelastning än m(3). Detta behöver dock inte innebära att detta är flertalets mening.

Den kritik som tidigare har riktats mot principen om fryst substansvärde gäller även här. Man måste dock ha klart för sig att ersättningen för substansvärdet endast har en styrningseffekt om denna ersättning tillåts påverka priset på grus och därmed utbudet och efterfrågan. Bestäms däremot utbud och pris oberoende av ersättningen för substansvärdet är denna ersättning helt och hållet en rättvisefråga där olika ersättningsvärden inklusive ingen ersättning alls kan anges vara rättvisa.

Utformas emellertid koncessionssystemet på så sätt att enbart de potentiella täkterna och exploatörerna rangordnas medan prisbildningen lämnas fri kan det finnas ett samhällsintresse i att ordentlig ersättning tas ut för substansvärdet ty härigenom höjs då priset på grus och prisets ransonerande (hushållande) effekt utnyttjas.

216 Bilaga 6

Det gäller således att om priset pâ grus fastställs centralt, i koncessionssystemet, kan ersättningen för substansvärdet ligga mellan noll och det värde vid vilket en godkänd exploatör är beredd att öppna täkten. Exakt var i detta intervall ersättningen skall ligga beror på den inkomstfördelning man önskar uppnå mellan markägare och exploatör. Är prisbildningen däremot fri bör länsstyrelsen besluta om ersättning för substansvärde mot bakgrund av den konsumtionsnivå man vill uppnå.

Det är väsentligt att skilja mellan den ersättning för substansvärdet som skall tas ut av exploatören och vem denna ersättning skall tillfalla. Storleken

har en styrande effekt i de fall prispå ersättningen

är fri. Vid en önskan om att hushålla bör bildningen därvid denna hållas uppe och inte pressas

ersättning tillbaka av principer typ fryst substansvärde.

av den inkomna ersättningen för sub- Fördelningen stansvärdet kan därefter fördelas mellan markägaren och det allmänna i de proportioner som anses vara politiskt rättvisa.

Vad beträffar kan även kon-

grusproducentbranschen

förväntas leda till en förändring cessionssystemet i mot färre och större exploatörer. Genom

riktning vissa (koncessionssystemet innebär också

avgifter att skall betala de direkta kost-

grusproducenterna naderna som de åsamkar samhället) och reglerande

kommer att stiga. Detta naingrepp priset på grus turligtvis under förutsättningen att länsstyrelsen verkligen har ambitionen att påverka gruskonsumtionen i mot ökad hushållning. Det höjda priset kom-

riktning mer att drabba gruskonsumenterna. Koncessionssystemet kommer liksom att gynna de etab-

kompletteringssystemet lerade men för att motverka att dessa

exploatörerna

denna starkare ställning kan direkt prisutnyttjar

eller upprätthållas. Man reglering prisövervakning

sou 1979:15 217

Bilaga 6

måste därvid ha klart för sig att om

om principen fryst substansvärde används kommer genom prisövervakningen gruspriset att hållas nere jämfört med om marknadsmässig ersättning utbetalats till markägaren. Detta lägre pris kommer att medföra

högre konsumtion och således motverka tanken på hushållning. Miljökonsumenter och de vilka anser att gruskonsumtionen bör hållas tillbaka kommer att

uppleva en övergång från nuvarande system till ett koncessionssystem som en fördel. Vad slutligen gäller

markägarna så kommer deras för substansvärde

ersättning grusets att vara beroende på mer exakta

koncessionssystemets utformning. Införandet av ett koncessionssystem kommer att leda till att det å ena sidan finns täkter där markägare och exploatör förhandlat om ersättning för bl a grusets substansvärde. Vid tillkomsten av dessa täkter har inte hänsyn tagits till hushållningsintressena. Å andra sidan kommer vid öppnandet av nya täkter markägaren att ha fått ersättning för substansvärdet enligt principen om fryst substansvärde. Exploatören har förhandlat sig till rätten att exploatera en viss täkt dock ej genom något anbudsförfarande utan genom att Visa sig kunnig att sköta en täkt. För att undvika att exploatörer av gamla täkter härigenom kan göra sig oskäliga vinster bör lika täkter behandlas lika så långt det är möjligt. Då gamla täkter är öppnade vid tidpunkter då mindre krav ställdes från samhällets sida kan det finnas anledning att, på olika sätt, försöka avkorta täktens livslängd.

Sammanfattningsvis kan sägas att koncessionssystemet, liksom kompletteringssystemet, innehåller möjligheter att på ett bättre sätt ta till både hushåll-

hänsyn nings- och naturvårdsintressena än nuvarande prövningssystem. Förslaget till koncessionssystem bygger emellertid, liksom kompletteringssystemet, pâ ett antal förutsättningar vilka i praktiken förefaller mycket svårhanterbara. Det finns därför anledning att ge koncessionssystemet en något annorlunda utformning. Till detta âterkommes i kapitel 4.

Bilaga 6

Kapitel 4. Sammanfattning och förslag till åtgärder

Det är i första hand tvâ klart definierade samhällsekonomiska problem som är förknippade med nuvarande ordning att öppna och bedriva täktverksamhet: 1) dagens exploatörer betalar endast en marginelll

del av de myndighetskostnader som uppkommer då ansökningar om täkttillstând behandlas och beviljas

2) täktverksamheten innebär, trots att den blivit

godkänd från miljöskyddssynpunkt, en miljöpåverkan i olika avseenden. Denna tillåtna miljöpåverkan utgör en samhällsekonomisk kostnad som inte belastar produktionen av grus- och stenmaterial.

Båda ovannämnda förhållanden leder till att kostnaderna i den företagsekonomiska kalkylen understiger de samhällsekonomiska kostnaderna. Detta innebär att det med nuvarande prövningssystem öppnas fler täkter och produceras mer grus än vad som är samhällsekonomiskt optimalt.

För att komma till rätta med detta problem bör grusproduktionen belastas med de fulla samhällskostnaderna för verksamheten. När det gäller myndighetskostnaderna bör samtliga marginella myndighetskostnader betalas av täktexploatören. Detta sker lämpligen genom uttag av: A. en täkttillstândsavgift som svarar mot de kostnader

myndigheterna ådrar sig vid behandlingen av ansökan y

om täkttillstând B. en som utgår i relation till hur

tillsyningsavgift

ofta och hur omfattande tillsyn som anses nödvändig.

lExpeditionsavgiften på 60 kronor.

Bilaga 6 21

Den senare avgiften utgår årligen under den tid täkttillståndet gäller och omfattar även besiktningen av utförda efterbehandlingsarbeten.

I praktiken kan det vara svårt att dra en klar gräns mellan marginella (rörliga) och fasta myndighetskostnader. Men eftersom myndighetskostnaderna huvudsakligen är personalkostnader torde en god approximation vara att beräkna kostnaderna efter den tidsåtgång som ärendet i fråga medfört.1

Naturvårdslagens och tillståndsprövningens främsta uppgift är att skydda Men miljöintressena. detta innebär inte att man genom prövningen eliminerar alla negativa effekter på miljön av täktverksamheten. Detta innebär att företagen som och producerar grus- stenmaterial erhåller en tillståndsvinst genom att de slipper kompensera dem som lider nyttoförluster till följd av de negativa effekterna på miljön. Någon mera noggrann kartläggning av miljöeffekterna av täktverksamheten finns inte genomförd men oftast nämns de negativa estetiska effekterna av de sår i landskapsbilden som täkterna utgör. Genom kontinuerliga efterarbeten kan dessa effekter minskas men kvarstår i viss utsträckning så länge täkten är Det kan därför öppen. finnas anledning till att påskynda uttömningen av täkten genom att införa en årlig täktverksamhetsavgift som utgår så täkten är länge öppen. Denna avgift bör i idealfallet motsvara samhällskostnaderna för de negativa miljöeffekterna. Effekten av blir avgiften att företagets kostnader för att en bryta viss täkt blir lägre ju snabbare brytningen sker och därmed skapas incitament till att snabbare tömma täkten. Även täktsamverkan gynnas troligen genom en sådan

lTidsâtgången för behandlingen av ansökan om täkttillstånd innebär också en kostnad för exploatören och det är av stor för betydelse företagens planering att inte handläggningstiden blir för lång.

20 Bilaga 6

är att vi Ett problem vid avgiftssättningar avgift.

avläsa i kronor hur stora samhällsinte någonstans kan

är. En viktig effekt kostnaderna för miljöeffekterna

skulle vara att man av införande av en miljöavgift

fram en av miljöeffekterna skulle tvinga precisering

Det är en brist i nuvarande vid olika typer av täkter.

utom de tjänstemän som avgör att ingen prövningssystem

till vilka avvägningar som tillståndsfrâgorna känner

Det vore av stort värde att genom avgiftssättgörs.

om vilka avvägningar som kunna ge information ningen

för en offentlig diskusgörs och därmed ge underlag

sion i dessa frågor.

tro att man kan finna helt objektiva Det är fel att

för att fastställa de rätta miljöavgifterna. metoder

allvarlig invändning efter- Detta är emellertid ingen

främst skall fungera som planeringssom avgifterna ju

att för hur instrumentl. Inget hindrar principerna

se ut blir föremål för en politisk avgiftstaxan skall

avseenden man inte kan finna acceptabla värdering i de

att man inte inkriterier. Det är uppenbart objektiva

annat än om de neför en miljöavgift för grustäkter

effekter som uppkommer är av mycket gativa externa

innebär ju kostnader väsentlig art. Varje ingrepp

intäkter som erhålles. Det som kan bli större än de

att tillståndsvinster även uppbör också påpekas

vilka har tillåtelse att kommer hos andra företag

i luft och vatten. En stor släppa ut föroreningar

av delar således grusbranschen del miljöproblemen

det finns därför behov av med andra branscher och

med den mera allmänna miljöpolitiken. samordning

tillstånds-, till- Införandet av avgifter motsvarande

i samband med täktverksamhet syns- och miljökostnader

grus- och stenkommer att leda till högre priser på

dock klart framstå att forskning kring lDet torde värdera externa effekter och metoder att möjligheter

är nödvändig.

SOU 1979: l 5

material och därmed mindre och produktion konsumtion. Förutom miljöskyddsaspekter tillgodoser denna lösning således också i en viss mening hushållningsaspekterna. Det finns emellertid att mera anledning detaljerat diskutera hur man kan lösa en del av de hushållningsproblem som man menar föreligger på grusmarknaden. Ett argument har varit att det i dag finns en överkonsumtion av grus som i vissa delar av landet t o m medfört en brist på grusmaterial. Man har därför menat att vi måste spara grus för att tillgodose ett behov av dessa material i framtiden. För att kunna bedöma detta argument är det nödvändigt att precisera vad som menas med överkonsumtion begreppen respektive grusbrist. Detta har emellertid inte de som framfört argumenten gjort utan med nöjt sig att hänvisa till att grus är en resurs och att ändlig det finns en risk för av denna resurs. uttömning Naturgrus kan i de flesta fall, redan i dag, ersättas med bergkrossmaterial. Med utvecklad teknik är det möjligt att bergkrossmaterial helt kan ersätta Om så är naturgrus. fallet förefaller det svårt att hävda att en råvarubrist blir aktuell inom överskådlig tid. till Anledningen att naturgrus används i den omfattning som i sker är att dag

I. Bergkrossverken är få och oftast lokaliserade så att transportkostnaderna till de stora avnämareområdena är höga. Den rikliga tillgången på billig råvara kan därför oftast inte kompensera de dryga transportkostnaderna utan naturgrus framstår fortfarande som billigast.

Miljöproblemen, främst då arbetsmiljöproblemet, är betydligt större och svårare att lösa i samband med utnyttjandet av bergkrossmaterial jämfört med då naturgrus används.

Som framhållits i tidigare är det svårt kapitel att finna vägande argument för att vi i dag konsumerar för mycket grus till nackdel för kommande generationer.

22 Bilaga 6

Om man en bedömning att dagens konsumtion gör politisk av t ex skall reduceras till förmån naturgrusmaterial för framtida konsumtion är det viktigt att ha klart det enda oraktiska sättet att åstadkomma detta är att åstadkommen en skatt på de via en prishöjning, genom varor man vill konsumtionen av. Rent teoretiskt begränsa kan man tänka sig en grusransonering vid visserligen men det är lätt att inse att en viss reglerad prisnivå och krav på information som de administrativa problem denna för med sig blir orimliga i förhållande lösning till vinsterna. Det är inte heller lämpligt att försöka minska konsumtionen genom att vara mera restrikvid t ex med hänvisning till tiv tillståndsgivningen, Ett mindre antal täkttillstånd meden behovsaspekt. för visserligen en prisökning eftersom transportavstânden ökar. Men detta sätt att minska förbrukningen av en innebär istället att vi förnaturresurs, grus, brukar mer av en ännu resurs, olja. Dessutom knappare innebär de ökade även andra samhällskosttransporterna nader. En annan effekt är att jordräntorna ökar för vissa täktinnehavare och det sker en inkomstomfördelning till förmån för dessa.

ökar lönsamheten och En prisökning på naturgrusmaterial därmed och konsumtionen av bergkrossmateproduktionen Om man medvetet vill åstadkomma en snabbare överrial. från användningen av naturgrus till bergkrossmategång man beakta de främst då arbetsrial måste miljöproblem, som denna är förenad med. miljöproblemen, produktion sikt till en ökad användning En naturlig övergång på kan däremot förefalla rimlig i av bergkrossmaterial takt med att bergkrosstekniken ytterligare utvecklats, eliminerats samt användningssidan arbetsmiljöproblemen sin konsumtion (teknik) till det högre pris anpassat som är och kvalitetsegenskaper bergkrossmaterialen förknippade med.

sou 1979:15 Bflaga 5 223

Det finns dock anledning att bevaka den långsiktiga försörjningen med grusmaterial. Detta kan ske i enlighet med det förslag till länsvisa inventeringar som framlagts. När det gäller finansieringen av denna inventering sker detta lämpligast på traditionellt sätt via ordinarie statsinkomster. Genom att ha en sedvanlig budgetbehandling av detta program tvingas man till en avvägning mellan nytta (intäkter) och kostnader för inventeringen. Endast i det fall det av någon anledning finns skäl att betrakta grusmaterialproduktionen som ett nytt särskilt skatteobjekt kan det vara rationellt att ta ut en särskild avgift på produktionen för att täcka inventeringskostnaderna. Inventeringsprogrammet kan lämpligen spridas ut över en lång tidsperiod där man startar med de områden där bristen är störst. Som ett mått på bristens storlek kan man använda prisnivån alternativt i förändringar prisnivån. Även andelen bergkrossmaterial av den totala grusmaterialkonsumtionen torde vara en bra indikator på var inventeringsarbetet bör startas.

En typ av med som är att misshushållning grus påtalats företagen använder för fina kvaliteter för vissa ändamål. Eftersom finare kvaliteter vanligen betingar ett högre pris innebär detta ett orationellt beteende från företagens sida om detta inte innebär att företaget hushâllar bättre med andra produktionsfaktorer. I de allra flesta fall torde man kunna en fullt ge rationell förklaring till att man använt ett visst material, t ex att transportkostnaderna därigenom blivit lägre. Att det rent tekniskt varit möjligt att använda ett sämre material innebär inte nödvändigtvis en misshushållning. Om det skulle förhålla sig så att företagen beter sig irrationellt när det gäller användningen av grus är detta knappast ett problem för naturvârdslagstiftningen även om denna skulle inkludera vissa Det hushâllningsaspekter. verksamma medlet här är främst information och utbildning.

Bilaga 6

Nuvarande bygger på att markägaren prövningssystem tar initiativet till av grustäkt. Incitaöppnandet menten att öppna en täkt är de vinster, jordräntor, kan få. Det är således upp till marksom markägaren att vilket som är den bästa användningen ägaren avgöra av marken. Endast om alternativkostnaden, dvs de intäkter han kan få av annat utnyttjande, är lägre än vid användning som grustäkt kommer ansökan jordräntan om täkttillstând att inlämnas. Detta system har kritiserats från två Dels har man påtalat utgångspunkter. det leder till att vissa som man att grusfyndigheter av eller hushâllningsskäl vill utnyttja ej miljöskäl dels att detta medför icke önskblir utnyttjade system värda till personer som äger mark. inkomstomfördelningar Utan att närmare in på en diskussion om fördelar gå och nackdelar med skall två sätt markägarinitiativ att reducera markägarinflytandet kommenteras, exprokoncession. Vid expropriation har priation respektive man framfört som att markägaren skall ha erprincip för och skada plus ett fryst subsättning intrång stansvärde. Denna princip kan leda till att ersättblir större eller mindre än jordräntan. Om den ningen blir mindre än kommer återstoden av jordjordräntan räntan att tillfalla om vi förutsätter exploatören att skall markägaren. Om erexploatören kompensera blir större än jordräntan torde det knapsättningen bli att få att gå med på upppast möjligt exploatören Vi kan naturligtvis tänka oss att staten går görelsen. in betalar mellanskillnaden men detta innebär en och från skattebetalarna till markägaren. omfördelning Den enda rimliga principen under ett expropriationstorde vara att ge en ersättning motsvarande system Eftersom endast torde bli jordräntan. expropriation aktuellt i ett antal fall finns det goda begränsat att finna referensobjekt på marknaden som möjligheter att beräkna jordräntan. Principen om ger möjligheter substansvärde är omöjlig i praktiken. fryst

Bilaga 6

Ett koncessionssystem kan konstrueras så att jordräntan (vad avser ersättning för substansvärdet) antingen tillfaller staten eller markägaren. Oberoende vilken lösning som väljes förutsätter koncessionssystemet att täkträtten erbjudes till den exploatör som är beredd att betala mest för täkten i fråga. Detta säkerställer kravet på effektivitet i produktionen av varan eftersom en effektiv

exploatör kan betala ett högre pris än en mindre effektiv. En marknad för täkträtter är enda sättet att få information om jordräntornas storlek för olika täkter. Att försöka göra en uppskattning av jordräntorna

på basis av en princip om fryst substansvärde (dvs historiska jordräntor) är inte möjligt. Huruvida den ersättning som flyter in för täkttillstânden skall gå till statskassan eller vidarebefordras till markägaren är en värderingsfrâga vilken det inte finns anledning att ta till i detta

ställning sammanhang.

Som tidigare anförts finns det ingen anledning till att särbehandla gamla täkter utan regeln måste vara att lika täkter skall behandlas lika.

Det ovan framförda kan sammanfattas i för-

följande slag till konkreta åtgärder:

Inför en täkttillståndsavgift. Inför en täkttillsyningsavgift. Inför en täktverksamhetsavgift. Skärp om nödvändigt regleringen av miljöfrågorna. Låt täktexploatören alltid betala marknadsmässig

ersättning för grusets substansvärde oavsett vem

som erhåller ersättningen. Behandla lika täkter lika. Igångsätt inventeringen av grusmaterial. Använd en hushâllningsavgift om konsumtionen ytterligare skall dämpas.

226 Bilaga 6

gm -pop mam: «puma -m=m4mømmppm -ppm pmppcm;mc msewpmmp -mmFE -mcmp mn mmxoo _. pmppmpmsLmn_m-ppmgmzgppm »mp\_ -mpucmpmeoppm

som

uc cwgpcmppmgpxmpøuczpwm

pmmp .pwncwgm:mocmnm::

.pmmmppasmpp mgucm:mm:_:nLapxmp

pmsxowpzza 55:; .mcpcpxpg

mpu:mpmpmamgmeeoxu_

mcmmpmpxpmmcmpsom Lwppmm.mcpcsxopps

;pp .smpmzm .to ppm=Lmp_øume p._ wgnc ;oo øcmøpcøvcz mpxga :mp:emu

xHozmaa socmmLmpmpaaaLmccpmcmmcp mmouomppppgw

.empmzmmcopmmmucoxpx==a=›mmv;mL=pøcpnpmopaxm

ppmppm ;oo :ax «puma ;mm gm:omm_Lmpmpcmpmm

cmmpmgxpmmcmp

umaewp:mn .mcwmmmgpcp

po;m_u=»p

mvcemcmgpwp

:mppmm:mn-mm=_=pmwgpppppxpmmLmpm:mpxmpsmpmxmu_p_pmøccmsøcgmpxwp ppmcLmp_m;mpxmamøpoppanmpmvpo;mssoxaaz.pspmoncmmpmpzpmcmmpmgzpmcmgømmxxmzmmpmuxpmg

-muååzpøzmcmesmmppppcmmpmxxpmmcmp

Empm›mmm:_:m;mAsmpmzmmcopmmmucoxv

map pmu-pmm so mccsxm;m-.p npxmp wppzxmeo Eocmm -um_qEoxømmp xgmsm xwxamcmppm -___»cox øpLvmam;ø p p -pppppxmppppp

mgmxgøpmpxmp -mmcpcpzgn-ppmgmzc-pmgxpmmçmp

mucøppwmmLønp p :uu mm_

cp map .mcpcppwgmagEomvøccsx:ax

uws wa N xgøs øLmm

Lmwpmsewpmmncomm:;mppoppm .cmxgme

pm: pøsgopps :ax mwepvmn

-mmcpcppwgmzsmeoxvmpmwppm mgmnmccp:mg mppaxmpxmp

gmmpwesmpmmnmpwu pppmpaazmmmçø

;po Lmm_mEEmpmmn

ppmvmcewpppppmm;xpoppa

LM; ;pp mpwu cm

mppmo mpcp.po;smmx;opxmpompoppmpmpmøw

-pmsswpmmgmmçpcppmgmazpos

ppm=Lmp_mwas so :mLn»mo_axm

ppm_\_ ucmpmpppppwmmpmmcm

mpmm:m>p.pxmpLmeeoxwccmu-muLw;:pm=socmm øgwpgaogaxm

L: mc:m—_mmLnmmppnne

eopmxmgmmmxpøexwpamcm

za ppm ppø ppm»;ppLwm :ox cwgmpppxmp :mm:apa magmasom ucwpmmupgpmmLmmmuxcmuAcmppmgppwcoppøg

pmppcmLmpxmamm.mcpcugo cmpmmmgpøs

-mu;m;:pøz.m:p=_pm;m:;cmmpmgapmmcmpcmmpmgzpmmcwpLmpxczaczmmmcpç

smpm›mmmcp:w;awvcapzppçpmppmgemm

co;wnsom ;nu -pppp -cp cm -çmgm m øppmu;po 4z mpm H pxmp -mgwp gm: mønppacpz uwpxmgmxpmmp :ax cmgmmmxgøs

cmgmmmxgma.ucwpmppppcm

gommgmpxmu;mg ømcwpmmn-mvLm;:pm:

m :mp cmgmmmxgms;oo-pmpxpmmcmpLmpmsmgw

mm ø

pmppcm mcczxpøpmpgxmmgnpppm cmxnmcm

mpxpn=mx_pm;mm Lm m mpwmmpmLn+xmxumgpm

swpmzmgmmmxgmsmmuwpmmmppwn

ppm pxmpmo;mnm:;mus?

ppm cm pppp sommcmpozmppmmm

ppøxm .mmcaanso pppp awn

mcompmgxpmmcmpmpouums.cnnppsgzpmc

m:pcn;amçpcupom:p:n;asomLmssoxppppucmpmpppp

ma gm

:mn.cwppmgmmcpcpzgncmvczppmLmppos

xuov

;mp pmccmcompwpmpmmcmpøxLmpoeppmxm:wm

gm cmppmgcmppmgLøpmzmxøssmpmwnmwcw_wmmppmzpxø

;mv ppmppppmm;x som sompxmp:omsax:mv.pmm.pmxm mmgompgLmppm.ucmpmmmh_pmm;mppm:mxLwsopmzmpxpmpm mucmppmomncmppmopmpgmpmagmpmpaazcmmpmgzpmmcpcsgomps

_mxmmuLmL:pm=

EmpmxmLwpxmammmuLm;=pmz

p øuppxm ;wpxmamm Lmnmccp ;mn mx_pmmmn;aum pmewpmzmwxmmv::;

.p .N wpnmp

smpm›mmm:pcn;m

zMpppzzoxmomm=p<z

Bilaga 6 227

mamma pm__:m gm;-um_:m.cmum

-mas

cm

ma

~Nm_\_ sommac?

L:

_pm:Lmp_m

um

pmegomuzza pm::mmowwnmmcwu

m::_muwm;x

_

vasN _m_;mpøs

_ umsmumzmmm:w:nga

www_.ucøm

ogccm

ppmmu:mLmmLnm;oo

mcwxmm:oxmcompmgzummcm_wum:;mp_m

H soT acw:mzgm

_umcLmp_m »mw_:m

Ewumzmmm:wcn;amuummso

msmumxmmcowmmmuçoxv

_ W» -___ ø

;mn -mn unge

mu Fan .ucmm

-..wa “Luca

um__cm ungagm mn gm; mpummeo-xøga

:ax T mggmpmmccsxcmuwmLm__mmxgms

H -xgms W

;na amm:wu Ln»:oo

__mxm-__mum:wmmuummsoø mac* :m_mu ;na mp

NNm_\_ ou .cmpquxmu

mu_wxm;mm;mmm _~m:uxm

cmxgmsmeawmumosom ppmmLu:_E

L: m:cme__mmmw_Lo::m

w~_:xm gm mv:m__mmppm

so _wxmcm;mc smumzmmugoumagm

pmsxompsza pxvmmsom

ugmaxcmh;mmm =m_apxmp;mm som

w mcmgmmmxgmswggnumsom __m=»xu

mu:mLmw;mmm_wu›uoaux_mw uoswgwu

_ ppm

m umzcmmomma.Lmmm__mmmmwoe«gun mppmvm:mp.:mpm

.pm:m_n=›m__a

cm ;mmm

mø__mumaq:cm3: cm

sommcwgmmmxgmeemmcm xwgqmcm

mccmu w vms

=mm_oL›pmm=w_pmgnpmm o__:xm

. mucsmcuagmwcm; som mac_

ppm mgmmmxgmssom .um:m_u=awmcmm_mL›umm:w_Fwwgmums

wmxoo.mmpmuaumnm__wm .;mmmw_m;©$mmm__mgn+up ;o__m;=o»o=m__naz

mçmgmmmxxmsmv cm um:m_v:›wsmpm›mmm:?:mLa

3.8”.;nuaway»:;mnu=Lox mew:ppm—_mmLonm __mm_mxmmwm :mn

+um:Lwu—mLox__wLouma__wummmmm_cmpmvmxgxumøn; mgmmmLmpvommpcmmuumomeemm.m=_==mx_u

Empmxmmmcw:n;m=mum;m_u=›mmøw;xmwLp$mm__mumummmmu=mv_;ummnxwgqmcm_mwgmuma

.uxmumo;mnm:;

m;ø

um:mgvcm

4z

.ugon

cmgoe

pm__=m .camp

.m;mn

mgmn

._m_;mumEuxmu

.gmpgmugow

som

.vçmm

mmxuo

mcwcugo mvgop

mgucm

.mzgm

;oomwmm

mmpovzumn

mucm__mw .cwum;ou:wwwm

Lwugmugon

T

-mxm

_ø_;opms

Lmamcç_

um

umswpmzmwxmmu::; mx__mpwsmu

Lmpummso

.N .m

smum»mmm:w:nLa

Bilaga

-mmm -cm uT -cm m -xm -mLnTsom IE0 -umTm-m::T-;op -m pmTT:m wgmpmmm-nTpTLTTn Tum mxucmpmmpmm ms ppm mmTTmpmwa cm T wmxoo :WLTso mp=T mTmT\T;oo mLm -mumoTaxm:mTTmEpmmcT wugop Lmpxmucox

m:T:p›;nTum mm_Txm .:oTmmmu:ox

L: ;mTmp cm;T

Tum ma mmm_-mcoTmmmucox;mmmTw.cmamxmcmmmmmpcmsom

cmmmgçmmpmmuwgxcox.m=T=__m;m=;mm mu Lwpm;mTuc›T

pmegomusza ;op com ma aTu:TLawas mm mxmcmxm:TLmcmTa:mv m::TT T T .mmmpmm Lmesox;mT

mm mxTTLog»T .cmmTm;›Tmm:mT

T TTTTumucmnppxcpzTum:LmpTmmTTm:Lm

uLmm m coomTw

=mm=mm_TTTmTTmumu:mTnmmcaan

;mgpx:mTTTTu.vgon mmm

;DT som ;oo

TmmLxmp;mn.:mTmTLmums

øLøpmTTmTmmmTmagma ;DTmmmmmxxms

uT mmmcmsom cmxnm=wn:mumLmnLnTso

mmTmTmTLmTmepm mac?

TTmxm›mm:T:mmmT;wn

cxmcmg vcmxuom

.m;mT :oo mmTmTmTLmpmE

wmTm;nTEmn

m cm mm: Lou som.m:T;TTn H mxnm;mm .muxommmxuomvcsmcmccaxmvmoumnTTxmmmmmxwgam.mmmmos.mmmmm=mmT_pxmmmTTxTTaTmTT:moucmmnm;mTmoTapTEEox;wTTmLmLucT; mcT:TTm;.xmpmmugonm:TLmcmTaLnumoTaxm

TpmcLmuTmmcmmTm;›pmm:mTcmccT;pTmmmo

Empm›mmm=Tcn;m^smTm›mm:oTmmwu:oxv

mm mpcT ;mm pmTT=w -xgme som-xgmsT_mxm -TmTm ppm xuou TTmT ;oo TTmT\To:mn xwgamcm T m mmTTTpumTTcw :w;T uo;mTu:›T

mc TTm=LmuTm:WLT Hmmm

mmTTw;mn;nTuT

mgmmmxgmsppm

za uTLm> mm»

umsxomus.mmTmTmTLmTmE“pm

T -:mmoTmnmm:wuppm;gwTTmmmu:mqTLmLmn

mmxummumpzmppmnuczxm

LmumoTaxwxmgamcm m sax vsmumoa cox xgmewa mTw T mgmmmxgmz mesox

:Tm mu=Em;umTmH

mpuwamuxmgon LmTTm mmT may

.TmTLmpmsumTTcmpmTpmTuTcTTTmT

:mmTTxu›Lup:m:mummpcmcw

mLmmTTLmpu›

:mum::mmoTmamv

mT TTTT T mms pmmTum_—mxm .musen;mumsmmmmu mmxuommssoxcmgmmm;oumTLm;.cogmmmmmTTusmm.mmcaam Tpm=mmp_muTTm:u:mmmoTmuEm;T mmpummuoe.m:TLm:mTa

EmTm›mmm:T:n;mmcwmTm;›ummcmT

4z gm;

pmTT:m LmumoTaxm

;oTTmcogmmmxgms

m=T=mLo

.Tum;mm:T:p›;n

:mxTT

TTTT mm=m__mm TTpmTaq=

cmgmmmxgmz

-pxmp -mTTT:T TmTLmpme

;mpTTTT emTu mxTTLmTTmTso mcTcn;a mpmsmpmzm

.m .e

Empm›mmm:T:pLa

Bilaga 6 229

_ cmm umw_cm

Lmseox

NNm_\_ mmxuo

cwgømmxgøe

L: ø

pmsgompa za oucmmmwgumo

mm» Lw__mm

_ cmxomcmpxmp :m__ø+mmcmp

T N _ mummm

_~_pppm .m;mø:w:=_mpumL

cmcoommoocox gm;

m

mmccoo

som

.mpxom wom:Lmp_m _

_pmcLmp_m mappa» _omwow:w mm_ooEm;» Lm__m om

Empm›mmm:wcnLm Asmpmxmmcovmmmocoxv :omc_:uummLo

umEmpm›wm=o_mmmu:ox

-Low eo um__:m H co owe mo Ln»

.m:mLon som

ppm ;mesox .mm\_

NNm_\_ mapomo -mm=mp mm»: ___u -m_u:›» H

meeox mccwn -mmcmp L: L: cm; __wm owoc_;o

ø pun Lmeeox

mucmnmgmngnm eo

za ;numo_oxm m:mLon

pmsgomoz :m__m» :mn za

mus? u_ one W som mgmmm oogou mmsswummn _

m

N mm_mLumuoE _mo:m mcwcuummgo mmmoo

so .=mpw:m_u=›$ mn ppm .Lm__mm _

cox som :om_mLpmm:m_ cmm_o;›pmmcm_

wa uweaox øxnmcø 3: mcwL»:_

mo; mo;wmcwumo:m

owe comm: m am__:m

mwm

»um gmseox coo

mw_qem_ :ms som

.=mmm_m:o_pm_;aoLaxo mpmuLoLn$

.;npmo_oxm umuLmm:mumo:m =pm›gm=

mLm :mv cm H :w_ooo::;

_pm=;mp_m .magen Lnumo_qxm uxmucox ummm_ Lmxnmcm ppm;uxmp øssox :mmn—cw .cwpmc uumm:w__mm Log so ;mg

Loomo_oxm umsmwucxw momxm umw_=o

Empm›mmmc_:mLa mmcgammxgce mcwcuummgm mcmcpummgm mmcxmomo

4z owe pm%_:m

m:_:ppmm;m

;mm

ummmmgp

m=_=nLo mm_mssoxm=mLon

ms :mn cox

mu=m__mo cm;

pmw_=m

cmgmmmxgmz .:mLnumo_axm

___p -pxwp

-m_p_:_

-ppwmgm

;ap ___u ;wmvs Em wp =mx__ m=_=

mm=_:nLa

.v mcmgmmmxgms

.m

Empm›mwmcw=nLm

Statens 1979

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. I4] Polisen. [6] Konkurs och rätten att idka näring. [13]

Socialdepartementet utbyggt skydd mot höga vård- och läkemedelskostnader. [1] Naturmedel för injektion. [2] Tandvården i början av 80-talet. [7]

Ekonomidepartementet Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten. 1. Löntagarna och kapitaltillväxten 1. Löntagarfonder-bakgrund och probIemanaIys.[8] 2. Löntagarna och kapitaltillväxte I 2. Den svenska förmögenhetsfördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden- en introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. [9] 3. Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys. [ 10] 4. Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen - ideologi och verklighet. [11]

Jordbruksdepartementet Regional laboratorieverksamhet. [3] Naturvârdskommittén. 1. Naturvård och täktverksamhet. [14] 2. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. [15]

Handelsdepartementet Konsumentintlvtande genom insyn? [5]

Kommundepartementet Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. [12]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

Statens offentliga 1979 utredningar

Kronologisk förteckning

Utbyggtskydd mot högavård-ochIäkemedelskostnader.S.

Naturmedelför injektion.S. RegionalIaboratorieverksamhet.Jo. Avskildhetoch gemenskapinomkriminalvården.Ju. Konsumentinflvtandegenominsyn?H. Polisen.Ju.

. Tandvårdeni börjanav 80-talet.S.

Löntagarnaochkapitaltillväxten1.Löntagarfonder~bakgrund

9‘.°."P9°!’°.—‘och problemanalvs.E,

Löntagarnaochkapitaltillväxten2.Densvenskaförmögenhets-

fördelmngensutveckling.Löntagarfonderoch aktiemarknaden-

en introduktion.Internationellakoncerneroch löntagarfonder.

E . Löntagarnaoch kapitaltillväxten3. Löner, lönsamhetoch

SoliditetI svenskaindustriföretag,Vinstbegreppet.Denlokala

Iönebildntngenoch företagetsvinster- en preliminäranalys.

E. . Löntagarnaoch kapitaltillväxten4. Lantbrukskooperationen—

ideologiochverklighet.E. . Svenskakyrkansgudstjänst,Band4. Evangelieboken.Kn, . Konkursoch rättenatt idkanäring.Ju. . Naturvårdoch täktverksamhet.Jo. . Naturvårdochtäktverksamhet.Bilagor.Jo.

\

ISBN 91-3a-o4771-a

LiberFÖrlag

Allmänna Förlaget ISSN 0375- 250x