SOU 1980:20

Rapport om jämställdhet i statsförvaltningen effekter och resultat av det statliga jämställdhetsarbetet 1976-1979

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Rapport

H ET

STATSFÖR

VALTNINGEN

Sülüê

Statens offentliga utredningar 1980:20 Budgetdepartementet

Rapport om

Jämställdhet i

statsförvaltningen

Effekter och resultat

av det

statliga jämställdhetsarbetet

1976-1979

Utarbetad inom budgetdepartementets PA-enhet

Stockholm 1980

Omslag Roland Klang Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38-05515-5 ISSN 0375-25OX Gotab, Stockholm 1980

InnehåH

Fä ro ra Sam man fat/ni ng I Bakgrund

1\Iålet ärjämståilldhet . . .

Förordningen Törjämställdhetsarbetet	13
Regeringsuppdrag för försöksverksamhet	17
Särskilt	. .
stöd i statsbudgeten	19
Grundlagens krav på tjänstetillsättt]ingen	21

01430370-

II Nuläge

Central organisation 25

lörjämställdhetsarbetet

Forskning kringjämställdhet i arbetslivet . . . 29

Internationella erfarenheter 33

avjämställdhet i förvaltningen

Statistiska uppgifter 37

©®\IO

I I I Effekter

10 Myndigheternas

jämställdhetsredovisningar 49

jämställdhetsmiljonen 57 12 Värderingar av regelsystemet

65 13

Arbetsorganisation 77 14

Rekrytering 91 15 Utbildning

IV _jänzställdhetsarbetet under 80-talet

16 Inledning . . . . . . . .

109 17 Myndigheternas

jämställdhetsarbete 113

Vissa centrala stödåtgärder 117

SOU 1980:21)

V B ilagør och register 119

119 Författningar

151 Regeringsuppdrag Tabeller 161

169 Ivliljonärendt-Ii Besvärsärenden 173

177 Litteratur

0301439310- 179

SOU l 980120

Förord

Sedan regeringen för angav inriktningen jämställdhetsarbetet

mellan kvinnor och män i statlig tjänst i en till

proposition

riksdagen i mars 1976 har ett omfattande arbete ned både

lagts

centralt inom statsförvaltningen och inom enskilda

myndighe-

ter.

I denna lämnas en samlad och bedöm-

rapport redovisning ning av de olika jämställdhetsåtgärder som vidtagits inom

statsförvaltningen under åren 1976-1979.

Syftet har varit att ge ett underlag för jämställdhetsarbetet

inför 80-talet.

Rapporten visar att vissa resultat har nåtts trots den korta tid som hittills stått till buds. Bl. a. har metoder som visat

prövats

sig kunna leda till ökad jämställdhet. Men den visar också att mycket återstår att göra. Arbetet måste fullföljas genom fortsatta målinriktade insatser på alla statliga arbetsplatser för att skapa ökadjämställdhet. För att nå detta krävs såväl en förändring av kvinnornas villkor som av männens. om

Lagen jämställdhet

mellan kvinnor och män i arbetslivet som gäller från den l juli 1980 kommer att ställa ökade krav på aktiva för

åtgärder

jämställdhet.

Regeringen kommer även att

fortsättningsvis noggrant följa

utveckingen av jämställdhetsarbetet. Statens arbetsmarknads-

nämnd kommer emellertid att svara för vissa centrala

uppgifter

som hittills legat bl. a. att ta fram

på regeringskansliet, underlag

för regeringens för Avsikten är att

årliga redovisning riksdagen.

en ny samlad utvärdering skall göras år 1985.

För arbetet med rapporten, som inom

upprättats budgetde-

partementets PA-enhet, har Connie van der

Capellen, Björn

Edsta och Barbro Ström svarat.

Olof johansson

äwiâzoâd

2 OOOOO%F

“äxêwaåwaøknâwx

cmcosemgøgnswpmsm.

Sammanfattning

År 1976 presenterade regeringen i en proposition till riksdagen

vissa åtgärder för att förbättra kvinnornas situation och skapa Ökad mellan kvinnor och män i statlig tjänst.

jämställdhet Propositionen följdes av ett _jämställdhetscirkulär och en jämställdhetsförordning. I jämställdhetscirkuläret anges riktlin-

jerna för det statligajämställdhetsarbetet och ijämställdhetsför-

ordningen föreskrivs bl. a. att statliga myndigheter inom sitt verksamhetsområde aktivt skall verka för en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Myndigheterna skall en gång per år i

anslutning till anslagsframstäl[ningarna redovisa de åtgärder

som vidtagits och effekterna härav. Till av gav också ett antal

följd propositionen regeringen

uppdrag till bl. a. dåvarande statens personalnämnd (SPN), dåvarande statens personalutbildningsnämnd (PUN) och televerket. I förutskickades vidare en utvärdering av de

propositionen åtgärder som regeringen initierat. Denna utvärdering skulle

göras senast år 1980. Under åren 1976-1979 har såväl enskilda myndigheter som vissa med central ställning arbetat för att åstad-

myndigheter

komma ökad mellan kvinnor och män. Inom

jämställdhet budgetdepartementet har detta arbete fortlöpande följts.

För att ytterligare stimulera jämställdhetsarbetet gav rege-

till bl. a. Statskontoret, statskonsult, PA-rådet

ringen uppdrag

och arbetslivscentrum. Vidare bildades ett särskilt anslag i

statsbudgeten på en miljon kronor för att stimulera utvecklingen av nya metoder för myndigheternas jämställdhetsarbete.

I denna rapport lämnas en samlad redovisning och bedöm-

ning av de olika åtgärder som vidtagits inom statsförvaltningen

under åren 1976-1979 för att en ökadjämställdhet mellan

uppnå

kvinnor och män i statlig tjänst. Avsnitt I ger en bakgrund som beskriver händelseförloppet från det att utredningen angående kvinnornas situation i den förvaltningen tillsattes år 1972

statligt lönereglerade offentliga

8 Sammanfattning

till dess att lade sin proposition om Kvinnor i statlig

regeringen tjänst år 1976.

Avsnitt II beskriver i korthet hur arbetet med jämställdhetsfrågorna är organiserat i Sverige och i några andra länder samt vilken forskning som om jämställdhet i arbetslivet.

pågår

Avsnittet avslutas med en redovisning av utvecklingen på några områden: löner, föräldraledighet, rekrytering, utbildning och representation i offentliga organ.

Avsnitt III handlar om myndigheternas årligajämställdhetsredovisningar, anslaget i statsbudgeten om jämställdhet inom statsförvaltningen och regeringens uppdrag till olika myndigheter m. fl.

Avsnitt IV tar upp inriktningen av jämställdhetsarbetet i statsförvaltningen under 80-talet. De mål och de riktlinjer som angavs i propositionen och ijämställdhetscirkuläret bör fortfarande gälla. Myndigheternas arbete bör främst inriktas på att motverka den traditionella uppdelningen i manliga och kvinnliga befattningar. Myndigheterna bör ständigt beakta detta när de planerar och genomför sin utbildning, andra personalutvecklande och vid rekrytering. Slutligen anges i stora drag hur

åtgärder

statens arbetsmarknadsnämnd, som bildades den ljuli 1979 och som har centrala funktioner skall

på jämställdhetsområdet,

arbeta i dessa frågor.

SOU Ináitlzw

l Bakgrund

1 Målet är

jämställdhet

Det var i början av 1970-talet som ett konkret arbete för ökad

jämställdhet mellan kvinnor och män började i statsförvaltning-

en.

Vad som tidigare drivits som en fråga om kvinnors lika

rättigheter blev nu en fråga om jämställdhet mellan könen i

arbetslivet. Det var ändå naturligt att kvinnornas situation blev

utgångspunkten ijämställdhetsarbetet. Samtidigt betonades att

det förutsatte ändringar i männens roll i samhället och att förhållandena i arbetslivet behövde ändras.

Den utredning som regeringen tillsatte 1972, för att gå igenom

kvinnornas situation inom den statligt lönereglerade offentliga

förvaltningen, skrev efter tre år i sitt betänkande Kvinnor i statlig

tjänst (SOU 1975:43) bl. a. följande:

I arbetet för jämställdhet mellan könen gäller det därför att i första hand hävda rätten till arbete för alla och rätten till goda och lika arbetsvillkor för kvinnor och män.

jämställdhet mellan kvinnor och män kräver grundläggande förändringar i dcn arbetsfördelning mellan kvinnor och män som nu rådcr i samhället. Denna arbetsfördelning låser fast såväl kvinnor som män i skilda roller och försvårar en fri, personlig utveckling. Kraven

på

jämställdhet får därför inte endast gälla förändringar av kvinnornas villkor utan också av männens.

Förbud inte

tillräckligt

Utredningens grundliga genomgångar visar klart att likalönsprincipen och det formella förbudet mot könsdiskriminering (SFS 1973:279) som finns i statsförvaltningen, inte räckt till för att skapa en reell jämställdhet mellan kvinnor och män på

myndigheterna.

Bristen påjämställdhet formulerades bland annat i dessa fem

punkter:

”l. Flertalet kvinnor i har underordnade och

statlig tjänst relativt lågavlönade befattningar.

lf) .llåle/ ärjänzs/ii//d/zel sot lsmnzw

2. Det finns fortfarande en strikt uppdelning mellan traditio-

nellt ”manliga” och traditionellt ”kvinnliga” befattning-

ar.

3. Kvinnorna känner oftare än männen otillfredsställelse med

arbetsorganisationen och personalpolitiken.

4. Kvinnor har fått delta i statlig personalutbildning i mindre

utsträckning än männen.

5. Kvinnor har genomsnittligt sett betydligt mindre möjlighe-

ter till befordran än män.

Förslagen prövas

Majoriteten av utredningens förslag inriktades på att råda bot

mot de brister man funnit.

1975/76: l 73 om Kvinnor i statlig tjänst angav

[propositionen

att skulle vara skyldiga att verka for

regeringen myndigheterna olika åtgärder som senare preciserades i jämställdhet genom

särskilda förordningar, regeringsuppdrag och i ett cirkulär. Man såg det som naturligt att staten som arbetsgivare tog initiativ och genomförde reformer på detta område. Både utredningen och

föredragande statsråd betonade attjämställdheten inte genom-

fördes med några enkla beslut på central nivå: I stället måste åtgärder successivt vidtas för att uppfattningar och attityder i dessa frågor skall ändras i den önskade riktningen samtidigt som de praktiska förutsättningarna skapas bl. a. för att bryta den könsbundenhet som i dag trots gällande förbud mot könsdiskriminering är förknippad med många befattningar, sa statsrådet Kjell-Olof Feldt och fortsatte:

Det är därför enligt min mening angeläget att ett planmässigt och målinriktat utvecklingsarl)ete med _jämställdhetsfrågor snarast kommer igång ute på alla myndigheter och andra statliga arbetsplatser. Det är vidare angeläget att utvecklingsarbetet följs och att effekterna av olika åtgärder fortlöpande studeras för att möjliggöra kompletteringar och anpassningar under utvecklingsarbetets gång.

Jämställdhetsförordningar och cirkulär

Riksdagen ställde sig bakom propositionen och regeringen

uppdrog i en särskild förordning (SFS 1976:686) åt myndigheterna att verka för jämställdhet. Resultatet skulle redovisas

årligen.

l ett särskilt cirkulär om _jämställdhet (SFS 1976:687) motiverades varför besluten om *jämställdhet hade tagits.

Förutom den bakomliggande frågan om rättvisare möjligheter* i

arbetslivet betonades också värdet av att både kvinnors och

SOL Itlç-HJNJH .lIå/r/ är_jiinzslái//z//Ie/ ll

mäns olika errfarenheter tas till vara i olika arbeten.

Det är också ijämställdhetscirkuläret som det grundläggande

målet anges: Målet är att kvinnor och män skall vara jämställda i arbetslivet och i familjen liksom när det gäller inflytande över samhällets utveckling. Och vidare sägs: Arbetet medjämställdhetsfrågorna är nära förenat med strävan till en social utjämning i hela samhället och utgör ett väsentligt inslag i det fortlöpande reformarbetet.

Regeringen utfärdade samtidigt förordningar som innebar vissa

ändringar i reglerna om tjänstledighet för vård av barn samt ändringar i förbudet mot köns- eller åldersdiskriminering. Även senare har vissa tillägg gjorts i förordningar som är av

betydelse För jämställdhetsarbetet i statsförvaltningen. Dessa

berörs senare i detta kapitel.

Utvärdering 1980

Förutom uppdraget till samtliga myndigheter att verka aktivt för

att nåjämställdhet beslöt regeringen att en del myndigheter med

Central ställning inom personaladministration och

personalut-

bildning skulle få särskilda uppdrag. Dessa hade karaktären av försöksinsatser och skulle utvärderas tillsammans med de övriga

åtgärder regeringen initierat:

jag avser dessutom att efter diskussioner med de anställdas organisationer föreslå regeringen att senast år 1980 låta göra en samlad bedömning av de olika åtgärder som har vidtagits inom ramen för myndigheternas jämställdhetsarbete, sa statsrådet Kjell Olof Feldt i propositionen.

SOL Ismnzzu

2 för

Förordningar jämställd-

hetsarbetet

I Svensk författningssamling (SFS) finns den formella grunden

för jämställdhetsarbetet i statsförxraltningen. De författningar

som här berörs finns i sin helhet återgivna i bilaga l.

Förbudet mot könsdiskriminering finns i Kungl. Majzts kungörelse om förbud mot köns- eller åldersdiskriminering vid tillsättning av tjänst, m. m. (SFS 1973:279).

I 2 står det Myndighet får ej förbehålla tjänst eller uppdrag åt endast män eller endast kvinnor eller vid ledigförklaring av tjänst uttala önskemål om manlig eller kvinnlig sökande. Senare har, genom en ändring i denna kungörelse, en ny paragraf införts. Den att bestämmelserna i bl. a. 2

anger ej äger tillämpning i fråga om åtgärder som vidtas enligt Förordningen om jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst. I cirkuläret (1970:388) om tjänstledighet med C-avdrag har bl. a. en ändring gjorts av den tid som tjänstledighet kan beviljas

för vård av barn. De tidigare åldersgränserna, ett och ett halvt år och tolv år kan efter denna ändring överskridas om det finns särskilda skäl.

Hur en sådan ledighet skall räknas beskrivs i en förordning om

tillgodoräknande av tid för föräldraledighet vid tillsättning av

statligt reglerad tjänst (SFS 1978:61). Med föräldraledighet avses sådan tjänstledighet som getts i

samband med födelse, adoption, vård eller tillsyn av barn och som beviljats i enlighet med lagen om rätt till ledighet för xrård av

barn, m. m. (1978:410), deltidsförordningen (198035), cirkuläret

om tjänstledighet med C-avdrag m. m. eller motsvarande äldre ordning. I 3 i denna förordning står det: Har den som söker tjänst åtnjutit föräldraledighet från sådan anställning som i tillsättningsärendet beaktas i förtjänsthänseende, bör även tiden för ledigheten räknas sökanden till godo som förtjänst. iden mån det kan ske med hänsyn till vad arbetsuppgifterna i tjänsten kräver. Omfattar ledigheten hela arbetstiden, bör dock tid för ledighet, som infaller efter det att barnen uppnått 18 månaders ålder, räknas till godo endast med hälften.

1+ Förordningarjárjämsläl/dlzetsarbelel sot 1980:20

Jämställdhetsförordningen

Förordningen omjämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst (SFS 1976:686) kallas i (lagligt tal jämställdhetsförord-

ningen. Och det är i den som det står att aktivt

myndigheterna

skall arbeta förjämställdhet. I 2 § står det:

Myndighet skall verka för _jämställdhet mellan sina kvinnliga och manliga anställda. I detta syfte skall myndighet vidta åtgärder för att bryta uppdelningen mellan kvinnor och män på olika tjänstekalegorier och tillse att utbildnings- och befiordringsznöjligheter kommer kvinnor och män till del på lika villkor.

Vidare skall myndigheterna årligen en för upprätta plan jämställdhetsarbetet och varje år, i anslutning till anslagsframställningen, redovisa åtgärder förjämställdhet och effekterna av

tidigare åtgärder.

Förordningen anger också att myndigheter vid större

rekryte-

ringsbehov inom yrkesområden som domineras av ett kön genom särskilda skall försöka stimulera både

rekryteringskampanjer

män och kvinnor att söka dessa

tjänster.

Även representation i olika organ tas upp i

förordningen:

När myndighet skall utse företrädare i särskilt organ hos myndigheten eller annars fördela eller föreslå någon till uppdrag inom eller utom myndigheten, skall den om möjligt av det kön som är

person underrepresenterat vad avser liknande uppdrag inom

pvp av myndighetens verksamhetsområden.

Närmare Föreskrifter för av

tillämpningen _jämställdhetsför-

ordningen har utfärdats av dåvarande statens

personalnämnd

(SPN).

Jämställdhetscirkuläret

I cirkulär om arbetet mellan kvinnor och män i

förjämställdhet statlig tjänst (SFS 1976:687) står det att målet ärjämställdhet i arbetslivet, familjen och i inflytandet över samhällets utveck-

ling.

Av avgörande mellan kvinnor och

betydelse förjämställdhet

män är allas rätt till arbete samt en Med

utbyggd barnomsorg.

detta som grund skall arbetsvillkoren formas så att individens

utvecklingsmöjligheter tas till vara.

Den nämnda om Kvinnor i

tidigare utredningen statlig tjänst

visade att förbudet mot inte varit

könsdiskriminering tillräckligt

för att åstadkomma en I cirkuläret beskrivs

verkligjämställdhet.

statens ansvar som arbetsgivare så här:

SOL W311i?” 1.3

Iförordningarjir_jämslälldhelsarbelel

En jämnare fördelning mellan kvinnor och män inom olika tjänstekatcgorier är också av värde för myndigheternas verksamhet bl. a. med hänsyn till de ökade möjligheterna att ta till vara kvinnors och mäns olika erfarenheter från samhälle och arbetsliv. En ökad _jämställdhet inom den statliga Förvaltningen] och en vidgad rekrytering av kvinnor till traditionellt manliga befattningar där kan dessutom beräknas medföra gynnsamma återverkningar på arbetsmarknaden i övrigt och

så sätt bidra till att över lag förbättra kvinnornas valfrihet i

på

arbetslivet.

Betydelsen av ett vid myndig-

planmässigtjämställdhetsarbete

heterna betonas och cirkuläret hänvisar till skyldigheterna enligt

jämställdhetsförordningen.

I cirkuläret ses jämställdheten som ett led i förnyelsen av arbetslivet och det betonas hur det är att myndighe-

angeläget

terna och de gemensamt verkar för att

fackliga organisationerna utveckla arbetsorganisationen och arbetsfördelningen.

Som ett medel delegering av arbetsuppgifter för att den

anges enskilde skall kunna uppnå en ökad arbetstillfredsställelse. Myndigheterna uppmanas också att genom s. k. planeringssarntal ge varje anställd ökade möjligheter till individuell utveck-

ling.

om jämställdhet Lag

I ett betänkande från jämställdhetskommittéxi (SOU 1978:38)

en om mellan kvinnor och män i

föreslogs lag jämställdhet

arbetslivet. Lagförslaget lämnades till riksdagen i propositionerna l978/79:l75 och l979/80tl29.

Där att könsdiskriminering i arbetslivet skall vara

föreslogs

och att arbetsgivaren skall vara skyldig att aktivt verka

förbjuden

arbetsplatsen. På de områden av arbetsmark-

förjämställdhet på

naden redan finns skulle det bli en uppgift

därjämställdhetsavtal

for arbetsmarknadens att övervaka jämställdheten. För

parter arbetsmarknaden i övrigt skulle de motsvarande uppgifterna handhas av en och en jämställdhets-

jämställdhetsombudsman

nämnd. har beslutat om en som från den l

Riksdagen lag gäller har medfört konsekvensändringar i den

juli 1980. Den nya lagen

statliga och jämställdhetscirkuläjämställdhetsförordningen reLEn ny förordning som ersätter jämställdhetsforordningen (SFS 1976:686) och jämställdhetscirkuläret (SFS 1976:687)

gäller från den 1 juli 1980. Ett statligt jämställdhetsavtal

beräknas komma under hösten 1980.

16 Färordningarfirjämställdhetsarbelet sot içuçuw

från SPN

Författningssamling

Statens (SPN) har meddelat föreskrifter till

personalnämnd

Föreskrifterna finns samlade i SPN:s

jämställdhetslörordningen. Författningssamling (SPNFS). I denna Författningssamling ingår

förordningar utfärdade av regeringen samt föreskrifter och

anvisningar från SPN och statens personalutbildningsnämnd

(PUN). Så här står det bl. a. i SPNFS 1977:9:

1. Myndighet skall arbeta för att bland de anställda lå en _jämn av kvinnor och män. Detta skall gälla alla

fördelning tjänstekategorier.

skall eftersträva att totalt sett låta sig företrädas

Myndighet

av lika män som kvinnor. Detta skall gälla alla slag av

många

såväl interna som externa kommittéer, organ, grupper m. m. 2. När myndighet utser ny företrädare för sig i interna eller externa kommittéer, grupper m. m. skall myndigheten organ, utse person av det kön, som är underrepresenterat- om inte särskilda skäl hindrar detta. När myndighet utser företrädare i nytt organ, eller dylikt, skall eftersträva att utse lika många kvinnor som

myndigheten

män. 3. När till externt organ föreslår företrädare för sig

myndighet

- om inte särskilda skäl hindrar detta -

skall myndigheten

föreslå av det kön, som är underrepresenterat vad person

i sådana sammanhang. gäller myndighetens representation

SPN har också i SPNFS 1978:7 utfärdat föreskrifter för

myndigheternas redovisning av arbetet med jämställdhet.

1 SPNFS 1979:3 återges reglerna för ersättningen för barntilldessa har småbarnsföräldrar som deltagit i

syn. Enligt regler

internatförlagd rätt till ersättning av de merkostnader

utbildning

som uppstått i samband med barntillsyn. I SPNFS 1979:2 finns en förordning om studiecirklar i vid Regeringen föreskriver i

jämställdhet statsmyndigheterna.

denna bl. a. att varje myndighet får anordna frivilliga studiecirklar för med det studiematerial som

ijämställdhet personalen

framställs av PUN. Sammankomsterna i studiecirklarna får förläggas till ordinarie arbetstid. Minst tre och högst sex sammankomster om vardera minst två och högst tre timmar får

anordnas för varje arbetstagare.

Föreskrifter i till denna förordning har SPN

anslutning

meddelat i SPNFS 1979:6 där man bl. a. behandlar användningen av studiematerial.

SOU l 980220

3 för

Regeringsuppdrag

försöksverksamhet

I om Kvinnor i

regeringens proposition statlig tjänst fbrutskick-

ades uppdrag till bl. a. SPN och PUN. finns i

Samtliga uppdrag

bilaga 2.

PUN fick den 19 1976 i att

augusti uppdrag (l) kartlägga

lokalvårdares utbildningsbehov och att starta en

(2) försöksverksamhet

med vid den

barnpassning statliga kursgården Sjudarhöjden i Sigtuna och (3) en försöksverksamhet med merkostnader ersättning jör

for barntillsyn i samband med

utbildning.

PUN fick också i i samråd med vissa

uppdrag att, myndighe-

ter, (4) planera ocb genomföra en av anställda i

vidareutbildning lägre

lönegrader. Utbildningen skulle vara ett försök för anställda i forvaltningsbyggnaden i kvarteret Garnisonen i Stockholm och bygga på en modell som i Kvinnor i

föreslagits utredningen

statlig tjänst. Utredningen angående den statliga

personalutbildningens

fortsatta och fick den 1 1976 i

inriktning organisation juli uppdrag (5) att ta hänsyn till dejörslag som Kvinnor utredningen

i hade fram om

statlig tjänst lagt personalutbildningdrågor.

Utredningen lade ett delbetänkande den l december 1976 (SOU 1976:61) och ett slutbetänkande den 29 mars 1978 (SOU

1978:41).

SPN fick den 1976 i att utfärda

ljuli uppdrag (6) anvisningar för myndigheternas av undersökningar könsfördelningen på arbetsplat-

serna och att (7) om rätten till SPN

infirmera barnledig/zet.

sammanställde under 1979 en och

broschyr ”barnledighet

statsanställda” där SPN redovisade statsanställdas rätt

till

ledighet för att ta hand om sina barn. till

Broschyren spreds

samtliga myndigheter. SPN fick också i att utforma

uppdrag (8) rekryterings- och

infirmationskampanjer.

Televerket fick den 22 1976 i att

(9) juni uppdrag pröva möjligheterna att bryta de könsbundna

tjänstekategorierna

inom verket. Försöksverksamheten skulle bl. a. omfatta information, praktik och viss för att intressera

utbildning kvinnorför manligt

dominerade yrken och män dominerade

får kvinnligt yrken.

1 8 S( ›t |!›81›:2(› Regeringsu p prlrag y /ö r _ /örsái/tirzerkiarn/ze/

Senare har nya uppdrag givits till PUN. Genom regeringslxáslut den 17 november 1977 har PUN bl. a. fått i uppdrag att på försök (10) _genomjöra ett utbildningsprogram för flera myndigheter liknande det i kvarteret Garnisonen. PUN fick också i uppdrag att (l 1) undersöka hur kurser inom det allmänna zzlbilrlzzirzgsväserzdel som ett led i kan främjajämställdheten

personalutbildningen

inom statsförvaltningen. Vidare skulle PUN åiven utarbeta (12) studiematerial om för studiecirklar och (13)

jämställdhetsfrågot*

om jämställdhet för myndighetsrepresenarrangera kon/erenxer tanter. fick också SPN i att (14) tillsammans med Samtidigt uppdrag tio bedriva försöksverksamhet i syfte att .stimulera myndigheter kvinnor att i större söka tjänster z högre lönegrader inom utsträckning dessa SPN fick också i att (15) tillsammyndigheter. uppdrag mans med fem för att myndigheter genomföra jörsökszierksanzhel en könsfördelning inom dessa myndigheter. uppnå jämnare Till Statskontoret har ett beslut den 15 mars regeringen genom och leknis/ra hjälpmedel i 1979 gett ett uppdrag (16) omjämställdhel kontorsarbetet. Det har bland annat från fackligt tidigare sagts, håll, att skrivpersonalen genom exempelvis slarvigt skrivna utkast från drabbas av ett merarbete som kan handläggare hindra den ijobbet. Statskontoret fick i personliga utvecklingen att utreda hur av tekniska hjälpmedel uppdrag användningen Förutsättningarna att nå jämställdhet. Som tekniska

påverkar

räknas då, förutom skrivmaskin, exempelvis diktafon

hjälpmedel

och skrivautomat. I en skrivelse den 10 november 1977 till stiftelsen arbetslivscentrum har hemställt om viss (17) budgetdepartementet fJrs/:ning kringjämställdhet mellan kvinnor och män 2 slals/öroaltrzirzgen. och de huvudorganisationerna enades Departementet fackliga om att inriktningen forskningen bl. a. borde zlvse omständig-

på

heter som hindrar eller främjar jämställdhet. Mellan budgetdepartementet och Statskonsult Organisation AB tecknades i april och maj 1979 kontrakt om ett uppdrag (18) som formulerades ”Organisationsjormens och organisaliorzq/örärzdrirzgars istatyføiroaltningen. Statskonsult åtog

betydelsejforjämställdheten

därmed att belysa förutsättningarna for att ”genom organisig sationens utformning och genom organisatoriska förändringar kunna och dess olika enheter i påverka statsförvaltningen riktning mot en ökad mellan könen”.

jämställdhet

och Rådet for personal- och arbetslivs- Budgetdepartementet träffade den 9 mars avtal om att PA-rådet frågor (PA-rådet) skulle en ”Altitydzlndersökning om _jämstä/ldhel och göra (19) jämställdheträtgärder z tre statliga förvaltningar.

sou 1980:20

4 Särskilt stöd i

statsbudgeten

Sedan budgetåret 1978/79 finns under åttonde huvudtiteln ett särskilt anslag på l miljon kronor som

avserjämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen. Anslaget brukar i tal kallas för dagligt

jämställdhetsmiljonen.

Från anslaget betalas sådana

utgifter lörjämställdhetsarbetet

som normalt inte kan anses ingå i och

myndigheternas uppgifter

som de saknar medel för.

Det är bl. a. kostnader lör som stimulerar

åtgärder utveckling

av nya metoder för jämställdhetsarbetet. Medel har till

getts

myndigheterna efter prövning av regeringen i särskilt varje

fall.

5 krav

Grundlagens på tjänstetillsättningen

jämställdhetsförordningen ålägger myndigheterna att vidta

åtgärder bl. a. för att bryta mellan kvinnor och

uppdelningen

män olika

på tjänstekategorier.

Förutsättningarna för detta är starkt beroende av den ram myndigheterna har att verka inom då det

gäller tjänstetillsättningar. Dessa regleras krav att genom grundlagens tjänstetill-

sättning skall avgöras efter sökandens och I

förtjänst skicklighet.

regeringsformens (RF) ll kap 9 § 2 står det:

Vid tillsättning

av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och

skicklighet.

Motsvarande föreskrift finns i om

lagen offentlig anställning

(LOA).

Bestämmelsen anses vara ett uttryck för att

statliga tjänster

skall tillsättas efter utan till

objektiva grunder hänsynstagande ovidkommande omständigheter.

Tolkningen av och förtjänst skicklighet

I lagtexten inte den närmare innebörden av och

anges förtjänst

skicklighet. Det ankommer att tolka dessa

på myndigheterna

båda begrepp. Som stöd har de bl. a. förarbetena till

regerings-

formen samt senare uttalanden från

justitieministern.

Den praxis som därigenom vuxit fram kan illustreras av ett uttalande av justitieministern 1970:

Med förtjänst menas den förvärvade rutinen bedömd

med ledning av tjänstetiden. Med skicklighet avses och för den

kompetens lämplighet

sökta tjänsten. Som utredning i den delen tjänar bevis om teoretisk och praktisk utbildning samt omdömen från sökandens dittillsvarande verksamhet.

justitieministern framhöll även att en avvägning skall göras

mellan tjänstetid och skicklighet i samband med

tjänstetillsätt-

ningar, men att det inte går att ställa

upp några generella regler

S01 lüåittsll) 22 Grundlagens krav på yänsIelil/sällrzingen

om hur denna avvägning skall gå till. helt finns inte i sättet att bedöma meriter

Någon enhetlig linje som beaktas for förtjänst eller skicklighet.

Även när det sättet att och skicklighe-

gäller väga förtjänsten

ten åt. Rent allmänt

skiljer sig myndigheternas uppfattning

förefaller att ta större till skickligheten i

myndigheterna hänsyn de lönegraderna medan antalet tjänsteår tycks betyda högre mera i lägre lönegrader.

om hur skall beräknas för deltidstjâinst-

Frågan tjänstetiden

och har också lett till olika

görande tjänstledig personal

emellan. I förordningen om tillgobedömningar myndigheterna

doräknande av tid för vid tillsättning av statligt

föräldraledighet 1978:61) förklaras dock att föräldraledighe-

reglerad tjänst (SFS

ten bör betraktas som då förtjänsten beräknas:

tjänstetid

Har den som söker föräldraledighet från sådan tjänst åtnjutit som i beaktas i bör

anställning tillsättningsärendet förtjänsthänseende,

räknas sökanden i den även tiden för ledigheten till godo som förtjänst, mån det kan ske med hänsyn till vad arbetsuppgifterna i tjänsten kräver. Omfattar ledigheten hela arbetstiden, bör dock tid för ledighet, som infaller efter det att barnet har 18 månaders ålder, räknas

uppnått

till godo endast med hälften.

Arbetsmarknadspolitiska hänsyn

Före 1974 inte annat än förtjänst

byggde meritvärderingen på

och Genom har kriterierna

skicklighet. den nya regeringsformen

vid till att omfatta även andra sakliga

tjänstetillsättning vidgats

än och Sålunda kan exempelvis

grunder förtjänst skicklighet. arbetsmarknadspolitiska och lokaliseringspolitiska hänsyn

beaktas. förarbeten uttryckligt svar på

Regeringsformens ger inte något

efter mellan kvinnor och män

om strävan enjämnare fördelning

är en sådan Men viss

inom olika tjänstekategorier saklig grund.

kan man få i förarbetena till LOA. Där sägs bl. a. (prop.

ledning

1975/1976:l05 bil. 206) följande.

Med bl. a. till vad som har uttalats under förarbetena till RF hänsyn torde man kunna utgå från att det vid bestämmande av tillsättningsoch kommer att fästas stort avseende vid sådana

befordringsgrunderna

som stämmer överens med den allmänna samhällsutsakliga grunder

det och arbetsmarknadspolitiska området. vecklingen på personal-

Önskemålen att åstadkomma en fördelning mellan

jämnare

kvinnor och män inom olika stämmer överens

tjänstekategorier

med och dagens syn på arbetsmarknads-

samhällsutvecklingen

frågor.

Det kan att av andra kapitel om

tilläggas regeringsformens

SOL 1980:2!) 23

Grant/laglott lrraz på [fåILS/Pli/Åfä//Ilfllgfll

grundläggande fri- och rättigheter föreskrivs i 16 § att ”Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej Föreskriften utgör led i strävanden att mellan män och kvinnor eller avser

åstadkommajämställdhet

värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.”

I förarbetena (prop. 1975/762209 s. lOl f) sägs bl. a. följande om den föreskriften.

Det är visserligen riktigt att manjust nu i första hand har anledning att sträva efter att förbättra kvinnans ställning. Denna strävan har emellertid ytterst sin grund i uppfattningen att män och kvinnor skall ha samma rättigheter och skyldigheter. Ett grundlagsstadgandc som inte ger klart uttryck för denna grundläggande värdering är enligt min mening inte godtagbart. - Det blir nödvändigt att uttryckligen möjliggöra dels föreskrifter som visserligen sedda isolerade missgynnar något av könen men som syftar till att på sikt åstadkommajämställdhet mellan dessa, dels bestämmelser om värnplikt etc.

Exempel på föreskrifter som avses i 2 kap. 16 regeringsformen finns i de s. k.

jämställdhetsförfattningarna.

Ijämställdhetscirkuläret sägs följande under rubriken Statens ansvar som arbetsgivare.

Enjämnare fördelning mellan kvinnor och män inom olika tjänstekategorier är också av värde för myndigheternas verksamhet bl. a. med hänsyn till de ökade möjligheterna att ta till vara kvinnors och mäns olika erfarenheter från samhälle och arbetsliv.

Av den delen av cirkuläret får anses framgå, att könstillhörigheten ibland kan ha betydelse redan när man bedömer sökandens skicklighet. Redan det faktum att en sökande är kvinna eller man kan därmed i en del fall anses vara en

saklig grund i regeringsformens mening. Användningen av positiv könsdiskriminering har kommente-

rats i den allmänna debatten men mera sällan i samband med

lagstiftning. I lagrådsbehandlingen av prop. l978/79:l75 om

jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, m. m. tar ledamoten Petrén i ett särskilt yttrande om behovet

upp frågan

att ändra könsrelationerna en är en sådan

på statlig arbetsplats

saklig grund vid som avses i ll i

tjänstetillsättning kap. 9§

regeringsformen.

Regeln i l kap. 2 § RF utsäger, att män och kvinnor skall tillforsäkras lika rättigheter, och könskvotering

kan icke godtas som en grundlagsenlig form för att båda könen tillerkänns lika rättigheter. A andra sidan förutsätter 2 kap. l6§ RF att det skall kunna finnas som

lagregler tillåter missgynnande av personer tillhörande ettdera om det

könet, sker i syfte att åstadkommajämställdhet mellan män och kvinnor. Det finns enligt min mening icke tillräcklig grund för att påstå att positiv könsdiskriminering på den statliga arbetsmarknaden skulle generellt sett vara grundlagsstridig.

24 SOU l98(l:2(l Grundlagens krav på ljänstelillxällrzirzgen

Statsrådet Marianne har vid en för de

Wahlberg presskonferens

under våren 1979 sagt att önske-

statliga personaltidningarna

målen att åstadkomma en fördelning av kvinnor och

jämnare

män olika tjänster kan vara ett sådant arbetsmarknadspoli-

på

tiskt hånsynstagande som nämns i förarbetena till regeringsformen. Hon sa vidare:

Man kan också säga attjämställdhetsförfattningarna är ctt uttryck för att kraven på ökadjämställdhet skall beaktas också när en statlig tjänst tillsätts.

SPN har i ett meddelande 1978:2 byggt sitt ställningstagande på förarbetena:

Enligt förarbetena till regeringsformen får även andra sakliga grunder än förtjänst och skicklighet räknas in vid tillsättning av statlig tjänst, t. ex. hänsyn. SPN

arbetsmarknadspolitiska och lokaliseringspolitiska anser att strävanden att åstadkommajämställdhet mellan könen är en sådan saklig grund som får vägas in vid tillsättning av statlig tjänst.

Jämställdhetsaspekter vid tjänstetillsättningar

Strävan efter ökadjämställdhet har också kommit till uttryck i en

som avsett besvär av tjänstetillsättningar.

del regeringsärenden

Arendena har beretts gemensamt mellan fackdepartementen och

En del av dessa finns

budgetdepartementets personalenheter.

i en artikel i Förvaltningsrättslig tidskrift nr. 5, 1979

återgivna (se bil. 5).

innehåller i de flesta fallen inte någon

Regeringsbesluten

motivering. I artikeln finns dock vissa kommentarer införda.

Dessa visar att jämställdhetsaspekten kan bli direkt utslags-

när en statlig tjänst skall tillsättas. Genomgående har

givande,

varit att denna in då de sökande betraktats som

vägts jämbördiga eller i det närmastejämbördiga. En del avgöranden

har ibland som om jämställdhetsaspekten varit

uppfattats

medan det i verket är så att regeringen har

utslagsgivande själva

sett annorlunda än myndigheten på de sökandes meriter.

SOL l98U:2()

II Nuläge

6 Central för

organisation

jämställdhetsarbetet

Jämställdhet i samhället

Huvudansvaret inom regeringen förjämställdhetsarbetet inom

samhället i stort ligger sedan 1976

på arbetsmarknadsdeparte-

mentet, där för närvarande den biträdande arbetsmarknadsministern svarar för frågorna.

Till arbetsmarknadsdepartementet hör också den parlamentariskajämställdhetskommittén som sedan 1976 har till uppgift att utveckla principerna för regeringensjämställdhetspolitik, att stimulera och stödja myndigheternas jämställdhetsarbete och att verka för jämställdhetsidéernas spridning i samhället.

Kommittén arbetar med projekt och utredningar inom områ-

dena utbildning, arbetsliv, barnomsorg, samhällsplanering, reklam, opinionsbildning m. m. Kommittén har även lagt fram

ett förslag till en för det fortsatta svenska

handlingsplan

jämställdhetsarbetet. Handlingsplanen, Steg på väg (SOU

1979:56), har överlämnats till den biträdande arbetsmarknadsministern och sedan remissbehandlats.

Från den l juli 1980 gäller som tidigare nämnts lagen om

jämställdhet i arbetslivet. En jämställdhetsombudsman och en

jämställdhetsnämnd svarar för att lagen efterlevs och medverkar i strävandena att främja jämställdhet i arbetslivet.

Jämställdhet i staten

jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen är i regeringen en

fråga för personalministern, som är det statsråd som bl. a. ansvarar för ärenden som rör staten som arbetsgivare. Budget-

departementet har samordningsansvaret förjämställdhetsarbe-

tet i vilket bland annat innebär

statsförvaltningen, uppföljning

av förordningen och vissa försöksverksamheter.

På myndighetsnivå ligger ansvaret i förjämställdhetsfrågorna

statsförvaltningen sedan den I juli 1979 statens arbetsmark-

på

nadsnämnd (SAMN). SAMN har till uppgift att centralt bl. a. svara för verksamhet med syfte att främja mellan

jämställdhet

26 S01* 1980:20

Fördomar

Invanda

könsroller

Sientrianmässig rekrytering

Hierarkisk

arbetsorgani-

saüon

Krav

på

övertid

S01 19811221) (Xmlirl/organ[ml/un _jbr_jêinLv/ä//z//Iw/.vrlrör/el 27

kvinnor och män. Statens institut för personaladministration och personalutbildning (SIPU) tar i flera av sina kurser

upp

jämställdheten. De båda myndigheterna SAMN och SlPU

bildades l juli 1979 och ersätter SPN och PUN

myndigheterna som samtidigt upphörde. Statens arbetsgivarverk (SAV) har en rådgivande delegation

för som har till att hur olika

_jämställdhetsfrågor uppgift belysa

förslag ijämställdhetsfrågor kan väntas påverka statsmyndighe-

ternas verksamhet med utgångspunkt i den statliga

arbetsgivar-

funktionen.

Arbetsmarknadsstvrelsen, skolöverstvrelsen och universitetsoch högskoleämbetet, har förutom det internajämställdhetsar-

betet också externa jämställdhetsprogram for hur de i sin verksamhet skall kunna bidra tilljämställdhet i utbildning och arbetsliv.

På de flesta stora myndigheter finns

partssammansatta jämställdhetsgrupper som på olika sätt arbetar med myndigheternas interna

jämställdhetsprogram.

Offentliga utredningar

1977 tillsattes en kommitté med uppgift att öka andelen kvinnor på ledande befattningar inom skolan. Kommittén räknar med att slutföra sitt arbete under 1980.

En kommitté med att utreda om hur

uppgift frågorna utbildningen av högre chefer inom statsförvaltningen skall

läggas upp, tillsattes år 1979. Kommittén bör direktiven

enligt

beakta möjligheterna att sin verksamhet verka for

genom jämställdhet mellan kvinnor och män. har hittills

Kommittén

lämnat ett delbetänkande. Förslag till utbildning för högre chefer i Ds B 1980:2.

statsförvaltningen,

Även inom försvaret arbetar man for att öka andelen kvinnor. 1975 tillsattes en beredning for det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret. gjorde år 1972 en

Värnpliktsutredningen översiktlig

studie av möjligheterna för kvinnor att få inom

anställning

försvarsmakten i sitt betänkande Kvinnor i det militära försvaret. Beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret har hittills lämnat ett delbetänkande Kvinnan och försvarets yrken SOU 1977:26.

1979 tillsattes en utredning med uppgift att

utredajämställd-

het mellan kvinnor och män som i svenska

präster kyrkan.

Utredningen läeräknas vara klar under 1980.

SOU I 5180:20 29

7 Forskning kring jämställdhet

i arbetslivet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)

Sedan december 1977 arbetar inom UHÃ med en grupp frågor som rör jämställdhet inom och

forskning forskarutbildning.

Gruppen har bland annat låtit en av

göra kartläggning påbörjad

och avslutad med till Av

forskning anknytning jämställdhet.

denna framgår att om arbete och forskning arbetsmarknad behandlas dels rent allmänt, dels också for särskilda

specifikt

branscher och med ett mera

sysselsättningar. Undersökningar

allmänt perspektiv tar

upp arbetsfördelning, könssegregation

och arbetsmarknaden. Särskilt behandlas

könsdiskriminering på

löner och i dessa avseenden. Förhållandet

lönepolitik mellan

förvärvsarbete och hemarbete också tas upp liksom deltidsarbe-

te, skiftarbete och konsekvenser av arbetstidens Ett förläggning. par undersökningar behandlar konjunkturernas inverkan och

effekterna av

arbetslöshetsförsäkring.

Arbetslivscentrum

En hel del i arbetslivet utanför

forskning omjämställdhet pågår

universitet och högskolor. Arbetslivscentrum har sedan

våren 1979 en tjänst for att och sätta

planera igång forskning på jämställdhetsområdet. Sedan tidigare bl. a. om pågår forskning deltidsarbetets och och även ett i

utveckling omfattning projekt

samverkan med institutionen i om

sociologiska Göteborg,

arbetarkvinnans situation i arbets- och

samhälls-, familjeliv.

Arbetslivscentrum har också initiativ av

på budgetdepartemen-

tet gjort en med ett

intervjuundersökning antal statsanställda

kvinnor om hur de sin arbetssituation

upplever urjämställdhets-

synpunkt. Denna beskrivs närmare i

undersökning kapitlet Arbetsorganisation.

30 1*0›:s!;11i›z,g Aiing_jämsiä//z//zel i arlzelxlizwøl SOL ltmtifztn

Riksbankens jubileumsfond

Riksbankens jubileumsfond har under våren 1979 bildat en särskild med uppgift att stimulera forskning,

områdesgrupp

kontakter och information rörandejämståilldhet.

Jämställdhetskommittén

jämställdhetskommittén har startat ett par forskningsprojekt.

Den dåvarande mellan män och

delegationen förjiimställdhet

kvinnor startade år 1973 en försöksverksamhet att med tillgåing-

liga arbetsmarknadspolitiska medel bereda kvinnor sysselsätt-

inom områden. Docent Rita Liljeström vid

ning typiskt manliga

institutionen vid universitet, fick i

sociologiska Göteborgs

att en utvärdering av försöks-

uppdrag göra familjesociologisk

verksamheten. Rapporten, Roller i omvandling (SOU 1976:71), baserar sig på samtal med femtio familjer.

Ett annat forskningsprojekt som satts igång av _jämställdhets-

kommittén är forsöksverksamheten med utbildning av kvinnor anställda vid Volvo Bergslagsverken i Köping. Försöksverksamheten har utvärderats av docent Gunnela Westlander vid

nyligen arbetspsykologiska forskningsenheten vid arbetarskyddsstyrelsen och ombudsman Bergliot Lundberg, bitr. sekr. ijåimställd-

hetskommittén. är i en

Utvärderingen presenterad rapport

Chanser till utveckling(SOU 1979:87).

Slutligen kan nämnas kommitténs utredning om de hemarbetande som nyligen fzirdigställts, Kvinnors arbete (SOU 1979:89). Ansvarig utredare har varit ombudsman Eva Börestam. Utredningen behandlar de hemarbetandes situation, kvinnors barnens omsorg och männens

forsörjningsformåga,

i det oavlönade hemarbetet. Med utgångspunkt i de

delaktighet fakta som kommit fram under utredningens gång skalljämställdhetskommittén lägga förslag till åtgärder.

Annan jämställdhetsforskning

Härutöver finns ytterligare ett antal forskningsprojekt kring

jämställdhet i arbetslivet.

1972 presenterade docent Gunilla Bradley i sin doktorsav-

vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universi-

handling

tet en studie av kvinnors befordringsintresse i relation till arbetstillfredsställelse, hemmiljö och skolutbildning. Studien baserades material som hon samlat in om kvinnliga

på

bankanställda.

Ekon. dr. Siv Gustavsson vid Industrins utredningsinstitut

har ett antal undersökningar av karriärutveckling och gjort

SOL 1080:21) Fmzslczzilzyg /rrizrg_jäm.vI1i//(//1e/ i ur/zu/.v/irv/ 31

arbetsmarknadsdeltagande. I sina undersökningar konstaterar

hon bl. a. att män har bättre befattningar och högre löner än kvinnor som är lika gamla och har samma utbildning.

Fil. dr. Gunhild Kyle har gjort en studie om industriarbetande kvinnors villkor i Sverige i Gästarbetcrska i manssamhället. Studien har genomförts inom ramen för ett forskningsprojekt, Kvinnorna i industrialismens samhälle, lett av professor Gunnar Qvist vid Göteborgs universitets historiska institution. I studien

söker Gunhild Kyle förklaringar till dagens könsuppdelade

arbetsmarknad.

I Tyskland har nyligen startats ett projekt- diskriminerande mekanismer och praktik mot kvinnor i statlig tjänst samt

till - en studie i

möjligheter förbättringar _jämforandc Sverige, USA och Västtyskland. Projektets svenska del kommer att göras

vid institutionen vid Göteborgs universitet av

sociologiska

forskningsassistenterna Gunilla Fürst Mellström och Marianne

Sterner under ledning av docent Rita Liljeström. Projektet

beräknas pågå under hela 1980.

32 SOU IFWMZZU

Förvärvsfrekvensen i åldrarna 15-64 år i sju länder 1950 1960 1970 1900 19901950 1960 1970 1900 1990 100 SNEDEN FIBLAPD

3-.. _

of ?d

“› ,d-_ §__._§ pch-zman

_ ,.-..›“ I 40 I f 20 1M . NOR E OLLAM)

_ - _ 60

f..

w I ø i- nn i ,.09 u

_gp_ ___ghhbhf

20 100 U A KAPADA

60 4 _ .q

nål., d›-.*

_Aø ,o

40 ;_4232

o_ b t; I .Iêå m 1J;0 19 157 19 199 100 RA KR KE Källa: Labour Force Statistics, OECD, 1979

/*_= man = kvinnor w ,w-§1

1950 1960 1970 1980 1990

SOL W801i)

8 internationella erfarenheter av

jämställdhet i förvaltningen

Genom en rundskrivelse till Finland och samt

Danmark, Norge

till arbetsmarknadsråden i Ottawa och

Bonn, Bryssel, London,

Washington har en över länders

sammanställning gjorts några jämställdhetsarbete med tyngdpunkten i på jämställdheten

förvaltningen.

Under 1970-talet har de olika ländernas ökat

regeringar

intresset för frågor om kvinnors och och

rättigheter möjligheter

åt jämställdhet mellan kvinnor och män. Denna process stimuleras i hög grad av och

kvinnogrupper kvinnoorganisatio-

ner i de olika länderna. Det är emellertid framför allt sedan FN:s kvinnokonferens i Mexico år 1975 som man har försökt att utveckla nationella organ for Världsak-

jämställdhetsarbetet.

tionsplanen som antogs i Mexico vikten av att

poängteradejust

varje land skulle upprätta med ansvar för kvinnor-

något organ

nas rättigheter och möjligheter.

När det gäller länderna

jämställdhetsåtgärder skiljer sig

mycket åt. for dem är varierande

Utgångspunkterna mycket

både när det gäller mellan kvinnor och

synen på jämställdhet

män, kvinnors förvärvsfrekvens och Här

lagstiftning. skiljer sig

de nordiska som inbördes är lika detta

länderna, ganska på

område, starkt ifrån länder.

övriga

Förvärvsfrekvensen för kvinnor 10-20 % i de

ligger högre

nordiska länderna. För gifta kvinnor är skillnaden i förvärvsfrekvensen ännu större mellan de nordiska och de övriga länderna. En av i de undersökta

genomgång jämställdhetsåtgärderna

länderna visar att man i de flesta länderna fortfarande ser som viktigast att få en som inte diskriminerar kvinnorna

lagstiftning

och som för kvinnorna att kunna kombinera vård av

möjliggör

barn med förvärvsarbete. Endast ett fåtal länder har ett eller

särskiltjämställdhetsarbete

har gjort särskild av kvinnor i statsförvalt-

någon undersökning

ningen.

34 Inlemrzliorzella erfaren/Ieler SOU lsmnøzn

Canada

I Canada finns en särskild kommitté (Public Service Commis-

som är for att anställning sker enligt förtjänst och sion) ansvarig

skicklighet utan hänsyn till kön, ras, nationellt ursprung, färg,

ålder eller civilstånd. En undersökning av de kvinnliga

religion,

anställda år 1975 visar att kvinnorna var överrcpresenterztde i dc

och att deras deltagzindc i policy- och lägre lönegraderna

beslutsfattande var mycket lågt. För att förbättra denna situation utfärdades i slutet av 1975.

enjämställdhetsförordning

En särskild (Office of Equal Opportunities for avdelning Women) har fått i uppgift att hjälpa departementen att planera

och genomföra jämställdhetsåtgärder.

Finland

I Finland har varje departement ansvar för sitt eget _jämställdhetsarbete. På statsrådets kanslis utarbetade fem

begäran ministerier (finans-, social-, justitie-, utbildnings- och arbetsmarknadsministerierna) en verksamhetsplan for perioden

1978-1979 for det fortsatta arbetet för jämställdhet mellan könen. Förutom dessa kortsiktiga program utarbetar samtliga ministerier ett långsiktigt som sträcker sig över åren

program 1976-85.

om skillnader i anställningsvillkoren for Forskning pågår

manliga och kvinnliga statsanställda. En arbetsgrupp har under ca tre månader utrett främjande avjämställdhet mellan män och kvinnor i statens Gruppen har inte samlat in

personalpolitik.

material utan baserat sitt arbete redan existerande eget på material. Gruppen föreslog att en av de första åtgärderna borde vara att samla in och sprida om skillnader

regelbundet uppgifter

mellan kvinnor och män vad avser bl. a. löner, deltagande i

m. m. En sådan ständigt återkommande

personalutbildning

information borde, enligt gruppen, kunna påverka attityder och bryta ned fördomar. I statens tjänstekollektivavtal 1979 togs ett uttalande vilket åt statens arbetsmarknadsverk att till

uppdrog

årets slut utreda hur arbetsgruppens förslag kunde förverkligas.

Frankrike

I Frankrike har Comité du Travail Feminin, en statlig kommitté som under undersökt

lyder arbetsmarknadsdepartementet,

kvinnors situation i den offentliga förvaltningen. Kommittén lade 1978. I rapporten konstateras att det inte

en rapport ijuni finns formella hinder for Trots detta har

några jämställdhet.

SOL l98():2(› lnlernalinze//(z

erfarenheter 35

kvinnorna fortfarande underordnade och osäkrare

befattningar

anställningsforhållanden. Kommittén har även en

påbörjat

analys av hittills inom

gjorda framsteg påjämställdhetsområdet den offentliga

förvaltningen.

Holland

I Holland finns en särskild

interdepartemental personaladmi-

nistrativ enhet, ett som vissa delar av

generaldirektorat, reglerar departementens personalpolitiska verksamhet. Inom detta

generaldirektorat finns sedan 1976 en särskild som skall

avdelning

svara för och som bland sina har att

samordningsfrågor uppgifter

bevaka de kvinnliga situation. Chefen

departementsanställdas

för denna är också ordförande i en särskild

avdelning arbets-

grupp for och deltidsarbete för statsanställ-

”jämställdhetsfrågor

da”.

Arbetsgruppen har nyligen avslutat sitt arbete. Den har

lagt

fram sina och deltidsarbete i

synpunkter på jämställdhet fyra

rapporter. Rapporterna är konkreta när det för

gäller åtgärder

att underlätta deltidsarbete. När det

gäller övrigtjämställdhets-

arbete är mera Tre av de

rapporterna översiktliga. fyra

rapporterna har behandlats av När har

regeringen. regeringen

godkänt riktlinjerna i rapporterna kommer man att starta ett

mer konkret jämställdhetsarbete i

statsförvaltningen.

Norge

Den norska arbetar flera sätt med

statsförvaltningen på jäm-

ställdhet. Regeringen har klart deklarerat i ett cirkulär att den önskar påverka för större mellan

utvecklingen jämställdhet

kvinnor och män i har även

statsförvaltningen. Regeringen

deklarerat att en jämnare mellan de olika

könsfördelning tjänstekategorierna är önskvärd. vid Utbildningsavdelningen

Forbruker- og tar i sina kurser

administrasjonsdepartementet

och Det är särskilt

informationsbroschyrer uppjämställdheten. viktigt att ta upp jämställdhetsfrågorna i personalförvaltnings-

kurser och anser man vid

ledarutvecklingskurser, utbildnings-

avdelningen. En utreder för närvarande vad som

arbetsgrupp

påverkar kvinnors val av och Vidare undersöks

utbildning yrke.

om en kombination av internat och

undervisning på arbetsplat-

sen kan vara det mest för med ansvar

lämpliga arbetstagare för

barnomsorg. Kvotering vid uttagning till kurser är under utvärdering. När det gäller arbetsförhållandena ett flertal

pågår

projekt. Framför allt undersöker man till flex-

möjligheterna

tid.

501 IWVZU 36 Internationella erfaren/lem

För att öka i ollentliga utredningar,

kvinnoreprescntationen

och råd kom 1973 en kunglig resolution som reglerar

styrelser

Denna resolution skåirptes 1976 och 1978. Alla

utnämningarna.

sådana skall Forbruker- och adminis-

utnämningar föreläggas

har visat sig vara cllektiv.

trasjonsdepartementet. Regleringcn

Kvinnornas andel ökade från ll °/o 1973 till 17 % 1978.

USA

I USA inrättade fackförbundet lör de ollentliganställdzt (American Federation ofGovernment .ÅFGFJ år 1974 en

Employecs,

för att kvinnornas status i statsliirvaltning-

kvinnoavdelning höja

en. AFGE skall i Forsta hand förbundets medlemmar och

hjälpa och kongressen att peka

styrelseledamöter, regcringsledamöter

situationer som leder till könsdiskriminering. Lagstiftning är på

ett huvudområde för AFGE. AFGE har angett [öljande områden

för som viktiga för lagstiftning: kongressen

EI hel- och deltidsarbete för kvinnor E

barnomsorg

havandeskap

sjukvård.

S01 lflflllz2ll 3 7

9 Statistiska

uppgifter

Utvecklingen har under ett antal år följts inom

budgetdeparte-

mentet på några områden:

löneutveckling, föräldraledighet, rekrytering, utbildning och representation i offentliga för

organ att få svar på om kvinnornas situation förbättrats sedan betänkandet Kvinnori statlig tjänst kom ut 1975. Det siffermaterial som använts har tagits ur SCB:s

statstjänstemannastatistik, statskalendern, kommittéberättelser och myndigheternas årliga

jämställdhetsredovisningar. Materialet finns sammanställt i tabeller i bilaga 3.

Fördelning kvinnor och män i olika

lönegrader

Mellan åren 1972 och 1979 har 95 000 i

ungefär nyanställts

statlig tjänst. Kvinnornas andel av det totala antalet statsanställda har ökat från 42 % till 46 °/o.

Förändringen av fördelningen mellan lönefälten T l-F l och F 2-F 5 har varit stor framför allt av de senaste årens

på grund

låglönesatsningar. Antalet anställda i lönefältet T l-F l har minskat med ca 77 000, medan antalet anställda i lönefältet F 2-F 5 har ökat med ca 85 000.

Kvinnorna har minskat sin andel i lönefältet T l-F 1

något

och ökat sin andel i de övriga lönefälten. Den största ökningen har skett i lönefältet F Q-F 5, där kvinnorna ökat sin andel med 19 °/o. I lönefälten F 16-F 18, F 19-F 23 och F 24 och högre har kvinnornas andel ökat med 5 °/o, 4,8 °/o och 1,4 °/o. Denna Ökning får man emellertid ställa i relation till att kvinnornas andel totalt också har ökat.

Parvis jämförelse

SCB har gjort en särskild ur

bearbetning statstjänstemannasta-

tistiken för att få en mellan kvinnors och mäns

jämförelse

sou 1980:20 38 Statistiska uppgifter Samtliga statsanställda fördelade efter c kön och Iönefält :to E

Kvinnor

Antal 100 000

90 000 År 1972 År 1979 80 000

70 000

60 000

50 000_

40 000

30 000

20 000

10 000

1 .u.

2-5 F24 2-5 F24

1-F 6-10 .l F 6-10

F 11-15 16-18 19-23 11-15 16-18 19-23

T F I- F F F F F F F

Lönefält

SOL 1980:20 Ställt/iska 39

u/J/rgzjflrr

l)ef(›rdringsgång. Uppgifter togs fram om kvinnor och män som 1978 befann inom löneskikten F 5-F 11 och F 12-F 18. En

sig

lönejämförelse gjordes mellan dessa individer vid

tidpunkterna

1969, 1975 och 1978. De som ingick i materialet var alla anställda vid samma under åren 1969 till 1978 och var födda

myndighet

1923, 1933 och 1943. Uppgifterna fram

togs på följande myndigheter:

kriminalvårdsstyrelsen, försvarets forskningsanstalt, socialsty-

relsen, riksforsåkringsverket, postverkets centralforvaltning,

televerkets (exklusive tekniska statis-

centralforvaltning byrån),

tiska centralbyrån, riksrevisionsxrerket, riksskatte- Statskontoret, verket, skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet,

konsumentverket, generaltullstyrelsens centralforvaltning, ar-

betsmarknadsstyrelsens centralforxraltning, statens invandrar-

verk, bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms län, Mal-

möhus lån, och Bohus län och Norrbottens län

Göteborgs

I materialet 209 kvinnor och 292 män.

ingick Parvisajåmforelser

gjordes mellan män och kvinnor i samma och inom

åldersgrupp

samma för att få en bild av hur

tjänstekategori befordringsgång-

en har varit.

jämförelsen visar att kvinnorna genomgående avancerat i mindre än männen. Kvinnornas och männens

utsträckning

fördelning mellan de olika löneskikten är också markant. Av de 209 kvinnorna befinner sig 65 °/o i löneskiktet F 5-F 1 1 och 35 °/o i löneskiktet F 12-F 18. För männen är situationen tvärtom. Av de 292 männen befinner sig 34 °/o i löneskiktet F 5-F 11 och 66 °/o i löneskiktet F 12-F 18.

Nedan följer några typiska mellan

exempel på jämförelser

män och kvinnor.

Två förste byråsekreterare, en kvinna och en man inom samma myndighet hade 1969 lön i F 8. 1975 hade båda fått F 13. År 1978 stod kvinnan kvari F 13 medan mannen hade en i

tjänst

F 17.

Av två assistenter med fodelseåret 1933 hade både mannen och kvinnan lön i F 4 1969 och F 6 1975. 1978 stod kvinnan i F 8 medan mannen fick lön i F 11.

Taxeringsassistenter och taxeringsrevisorer har

vidjämförelse

samma tendens att avancera snabbare och om de är

högre

män.

Av två förste aktuarier i F 9 1969 hade mannen 1975

uppnått

F 15 medan kvinnan avlönades i F 11. 1978 hade kvinnan F 13 och mannen F 16.

Två kanslister med fodelseår 1923 hade år 1969 lön i F 4. 1975 hade den kvinnliga kanslisten fått en som i

tjänst byråassistent

40 SOL 11110121)

Slaliåliska uppgifter

c :tu å

Kvinno

Förste byråsekreterare Procentuella i Iönefält Lönegrad

fördelningen

totala F 17 av det antalet män och kvinnor F15 som ingår i den

parvisa jämförelsen

100 °/o År 1978 År 1969 197 1978

Taxeringsassistent Lönegrad F 17

50 °/o 18 F13

12-F F12

Lönefält F8

0 °/e F6 \* å f_ År 1969 1975 1978

u. 2 U0-5G 4D Forskningsingeniör C :o _I Lönegrad 50 °/o F 16 F 15 F 14 F 13

F9 100 %

Åriss 1975 18

SOU 1512M20 .Slr1Ii.1/i.s/.*au/J/ggi/lr» 1] Parvis Iönejämförelse mellan man och kvinna med samma födelseár och i samma karriär inom

statliga myndigheter

Taxeringsrevisor Lönegrad F 16

Assistent F14 negrad F 11 F12

År 1969 1975 1978 År 1969 1975 1978

Kanslist Lönegrad F 14 Förste aktuarie F 13 ›negrad F 16 F 15

F13

F11

År.196 1975 1978

Länsassessor Byrådirektör negrad Lönegrad F 17 F 17 F 16 F 15 F15 F 14 F 13 F13

År 1969 1975 1978

42 .SlalislzÄv/;rz 142/1257 /livr S01 19110220

F7 och avancerat till F8 1978. Mannen hade 1975 blivit bvrådirektör i F 13 och lått F 14 1978.

llvå forskningsingenjöret* i samma F 9 år 1969 får vid

lönt-grad

samma myndighet olika lön 1975 nämligen F 13 och F 15. 1978 består skillnaden då mannen får F 16 medan kvinnan har F 14.

Undantag finns också. Två länsassessorer födda 1923 har jämförts. Kvinnan hade lön motsvarande F 13 och mannen F 15 1969. Äxren 1975 bestod skillnaden, F 14 och 1978

F 16 resp. hade båda lön i F 17. Två byrådirektörer med samma lödelseår har befordrats från F 13 till F 15 och 1978 till F 17, man och kvinna lika.

Föräldraledighet och deltid

I de årliga skall myndigheterna

jämställdhetsredovisningarna

lämna uppgifter om bl. a. antalet kvinnor och män som

tagit

tjänstledigt i samband med barns födelse. En jämförelse har gjorts mellan 1978 och 1979 års redovisningar, dvs. för

uppgifter

år 1977 och 1978. Antalet myndigheter som har

rapporterat båda åren är endast 53 av ca 200. Många myndigheter har angivit att de har haft svårigheter att ta fram dessa

uppgifter.

Trots materialets kan man se en klar tendens

ringa omfattning

till ökning av antalet mån som tar 2 samband med barns

tjänstledig! födelse. Av sammanställningen framgår att antalet har tredubb-

lats i löneskikt T l-F 4 och i F 19. Det genomsnittliga antalet ledighetsdagar har däremot minskat från 140,5 till 100 för

dagar

kvinnor och från 33 till 20 dagar för män. Variationer förekommer mellan 10 och 180 dagar for kvinnor och mellan 1 och 120 dagar för män.

rlijänstledighet för vård av barn upp till 1 1/2 års ålder dvs. den särskilda firäldrapenningen har utnyttjats av 780 kvinnor och 532 män under 1978 vilket innebär en kraftig ökning sedan föregående års siffror som var 198 for kvinnor och 102 för män.

När det gäller gänxt/edág/zetfir tillfcil/ig vård av .sjukt bam visar det

sig att kvinnor och män utnyttjat detta i lika stor utsträckning. Det genomsnittliga antalet dagar är också lika för kvinnor och män.

Ijänstledilg/zet med C-avdragfár vård av barn upp till 12 års ålder har utnyttjats av betydligt fler kvinnor än män i

lönegraderna

t. o. m. F 9. Från F 10 och uppåt är skillnaden mellan mäns och kvinnors tjänstledighet inte markant. Kvinnornas

tjänstledighet

omfattar dock fler dagar. I löneskiktet T l-F 9 har kvinnorna

SOL 1m(›;2t› 43 .SWzIiA/is/.vzu/ø/iqi/lvr

,o .55

Antal anställda som rätten till för ä, *i

utnyttjat ledighet

vård av barn vid barns födelse Antal Antal

1 500 1 500 År 1973 År 1979

1 000 1 000

500 500

400 400 Å 300 \ 300 X

200 200 J \/ 100 I 100 s

...x/i \

0 N 0 å .I 7 S2 E: 92 S1 8 å *l S2 D S2 9- få N i E N ö I 5 é u. u. 1.1. “ö I i u. u. u. C F u. u. .- p C a, é - u. LL .- 1- 3 u. u. B |.L LL

Antal i man och kvinna

ledighetsdagar genomsnitt per ledig

Antal Antal 200 200 År 1979 År 1979

150 150

$$ 100 100

50 \\ 50 MN

\w°°°-›a-. M

0 W ”M 0 L. Q CD (V) l\ oo O) O 2 F W (V) N oo O) O g | 1=- r- u- r- N : | r- u- r- u- N u. u. |.L å “ä i E i LL u. u. i é å, få IT é é l LL B u. B LL u.

14 S( )l 1980:20 .SYalzÄrlix/wz u/;jggzj/ier

varit tjänstlediga genomsnittligt 136 dagar medan männens

ledighet i motsvarande lönegrad varit 22 (lagar. Uppgifterna i jämställdhetsredovisningarnzi om antalet föräldrar som varit par/ie!!! (jänsl/edzlga eller dellirlrmzer/ä/ldnför vård

av barn visar en kraftig ökning av antalet män i alla lönegrztdei* från 1978 till 1979 års Även här är skillnaden störst

uppgifter.

mellan könen i lönegraderna T l-F 9 där 4.041 kvinnor oeh 92 män har arbetat deltid medan i lönegraderna F 18 oeh högre 35 kvinnor och 25 män har arbetat deltid.

Rekrytering

Av 1977 års jämställdhetsredovisningar har SPN gjort en

sammanställning av de myndigheter som planerade att under

kommande budgetår ( 1978/79) rekrytera mer än sex personer till tjänster som domineras av män resp. kvinnor.

Den sammanställningen har nu jämförts med det verkliga

antalet rekryterade fördelade kvinnor resp. män inom de olika

på

befattningarna som rapporterades i 1979 års redovisningar.

Det visar sig att antalet kvinnor på tidigare mansdominerade tjänster har ökat, om än inte fullt ut så som planerat. Däremot har det varit svårare att män till det traditionellt

rekrytera

kvinnliga arbetsområdet.

T. ex. planerade tullverket 1977 att anställa 45 kvinnliga

och 50 män till olika kontorsbefattningar.

tulluppsyningsmän

Resultatet 1979 års redovisning blev att 26 kvinnor har

enligt antagits som tulluppsyningsmän och ll män gått in på olika

kontorsbefattningar. Inom riksforsäkringsverket planerades rekrytering av 20 handläggare och 40 män till biträdestjänster. l 1979 kvinnliga

års att 40 kvinnor anställts som

redovisning rapporteras

handläggare medan 5 män rekryterats som biträden.

I länsstyrelserna har internrekryteringen till landskanslistkar-

riären medfört att antalet kvinnliga handläggare har ökat

i Kronobergs län konstaterar att fler

betydligt. Länsstyrelsen kvinnor än män rekryterats till handläggande tjänster under de

två senaste åren. Antalet män i kontorskarriären utgör däremot fortfarande ett fåtal.

Utbildning

Ett område där kvinnorna varit eftersatta enligt betänkandet

Kvinnor i statlig tjänst är personalutbildning. .Myndigheterna

S01 ISHMZU .S/uIi.t/1Ät/ta Iz/J/qgi/ler 15

har sedan 1976 årligen till bl. a.

rapporterat regeringen uppgifter

om antalet utbildningsdagar lördelatle kvinnor och män och

på

lönegrader. Materialet är svårbearlwtal. Det har varit svårt lör myndigheterna att ta fram och (lessutom har

ttppgifternzt

redovisningen åindrats från år till år. Man kan emellertid utläsa att (let har skett en viss av antalet lör

ökning utbildningsdagar

kvinnor i samtliga lönegrztder Linder dessa är.

Avjämställdhetsrttdovisningztrna framgår också att ttthildning av Våga

typ tala och argumentationsteknik har ökat. Denna har

utbildning

framför allt gynnat den s. k. haspersonalen (hiträdes- och

assistentpersonalen).

Kommittéer, styrelser och nämnder

l Röreskrivet*

jämställdltetslörordningen (SFS 1977:606) rege-

ringen i 5 att myndigheterna vid val av företrädare till

uppdrag

inom eller utom om skall av

myndigheten möjligt våiljzx person

det kön som är underrepresenterat för liknande inom

uppdrag

myndighetens verksamhetsområde.

En sammanställning över i kommittéer och

könsfördttlningen

kommitté-anställda har gjorts med från kommitté-

utgångspunkt

berättelserna lör tiden 1972-1979.

Sammanställningen visar att andelen kvinnor bland kommittéernas ledamöter, experter och sakkunniga har ökat från 7 % år 1972 till 16 °/o 1979 (andra kvartalet). Däremot är andelen kvinnor som utsetts till ordförande eller utredare i kommitté oförändrat låg, 4 °/o 1972 och 6 °/o 1979.

Andelen kvinnliga kommittéanställda, dvs.

utredningssekre-

terare och biträdande utredningssekreterztre har ökat från ll % 1972 till 25 °/o 1979.

En av statskalendern 1979 visar att

genomgång ingen

nämnvärd ökning skett av antalet kvinnor i och

statliga styrelser

nämnder mellan 1977 och 1979.

Andelen kvinnor i statlig verksamhet ca -16 °/o av alla

utgör

anställda. Men i de flesta centrala organ inom det

personalad-

ministrativa området är det männen som företräder de olika verksamheterna.

Även inom de nämnder och som har till

myndigheter uppgift

att handlägga de statligt anställdas och

anställnings- lönelrågor liksom utbildnings- och pensionsfrågor utgörs styrelseledamö-

terna till största delen av män.

Antal Ledamöter, sakkunniga och experter 4 000

Könsfördelning

i kommittéer 1972- 1979 3 000

2 000

1 000

. . o År 1972 1975 1977 1979 1979 1:a 2:a kvartalet kvartalet

Antal Ordförande och utredare 500

1979 1979 1 :a 2:a kvartalet kvartalet

Antal. Sekreterare och biträdande sekreterare 600

200 c ÄN E.

100 Kvinnor

0 -. s3 År 1972 1975 1977 1979 1979 1:a 2:a kvartalet kvartalet

SOL W802i) -l7 .SYu/ir/is/ca u/›/›_g1_/Ier

Sammanfattande kommentarer

l detta avsnitt har en mellan kvinnornas

_jämlörelse gjorts

situation i dag och deras situation när det

tidigare gäller löneutveekling, Föräldraledighet, rekrytering, utbildning och representation i ollentliga organ. Syftet med denna _jämförelse

var att se vilka mätbara effekter senaste

årens*jämställdhetssats-

ningar i form av lörordning, cirkulär och olika lörsöksverksamheter har lett till. Det är emellertid svårt att dra säkra

några

slutsatser då sillermaterialet i llera fall är

ofullständigt. Mätpe-

rioden är också ganska kort men vissa slutsatser kan man ändå dra. Den /Jarvisa lönejjänzfárelsen visar att männen avancerat en eller flera lönegrader högre än kvinnorna i samma ålder och inom samma yrkesområde. från 1972 till 1979 visar

Iiöneutvecklingen

också att kvinnorna fortfarande dominerar i de

lägre lönegra-

derna och att deras andel i de högre endast Ökat

lönegraderna

lite. Förä/draledig/zeløm lör männen har ökat inom vissa

myndigheter,

vilket kan tyda en som är ur

på attitvdförändring positiv jämställdhetssynpunkt.

Redovisningen av myndigheternas rekrytering visar att kvin-

norna börjat bryta in de mansdominerade medan

på yrkena

männen i mindre utsträckning brutit in de kvinnodominerade

på

yrkena. Detta sammanhänger sannolikt med att de

kvinnliga yrkena är lågstatus- och låglöneyrken som lör männen bara kan

ses som ett alternativ till arbetslöshet eller som ett led i den personliga utvecklingen. För kvinnorna innebär emellertid inbrytningen på de Inansdominerade yrkena en större

valmöj-

lighet, högre status och högre lön. har det emellertid

Överlag

nyanställts färre än tidigare. Det nuvarande åtstramade,

budgetläget inom hela statsförvaltningen att gör många myndigheter

inte anser sig kunna annat än för att ersätta

nyanställa personal den naturliga avgången. Inom området persona/ulbildniizg har det enligt jämställdhetsredovisningarna skett en ökad satsning inom samtliga lönegra-

der. I kommittéhandboken anges kommittéväsendets

huvudupp-

gift vara att förbereda till olika

regeringens förslag åtgärder på

områden. Konzmittéerna skall ta fram fakta, dessa och

analysera

lägga fram I kommittéerna ofta företrädare för

forslag. ingår

olika politiska partier och för stora Här

intresseorganisationer.

visar i 3 att kvinnornas ökade

sammanställningen bilaga

deltagande i kommittéer begränsas till i huvudsak som

uppgifter

biträdande utredningssekreterare. Som ledamöter i kommittéer

48 .Slalislix/çzz u/J/;ggzj/Zer SOU lflålüzllü

inom områden som berör stora delar av befolkningens arbetsoch levnadsförhållaiiden är kvinnodeltagandet mycket lågt ännu i kommittéer tillsatta under 1978. I fritidskommittén (Bo 1978:1) arbetade 23 män och en kvinna. Och i 1978 års

exempelvis

semesterkommitté har 19 män och två kvinnor varit

(A 1972:2)

engagerade.

Andelen kvinnor i styrelser och nämnder har inte ökat

statliga

nämnvärt under de senaste åren. Det är framför allt genom de

fackligt utsedda personalföreträdarnzi som statliga myndighets-

styrelser tillförts ett antal kvinnor.

SOU l 98mm ›

.l/_rnr/zlg/Ielnmas _jänLrIä//d/mlirrø/oris/zingar +9

III Effekter

10 Myndigheternas

jämställdhetsredovisningar

Enligt jämställdhetsförordningen skall

statliga myndigheter

varje år lämna en till

jämställdhetsredovisning regeringen.

Redovisningen skall innehålla en för

plan myndighetens jäm-

ställdhetsarbete och en rapport för de som

åtgärder vidtagits

under året. Dessutom skall lämna om det

myndigheten uppgift

antal kvinnliga och anställda som under året varit

manliga

tjänstlediga för vård av barn, av kvinnor och män

fördelningen

på olika tjänster samt hur många av de anställda som i

deltagit

utbildning under året. Nedan följer en kort av de som

sammanfattning redovisningar

de omkring 200 lämnat till under

myndigheterna regeringen

åren 1976-1979. har över

Tidigare sammanställningar gjorts

myndigheternas jämställdhetsredovisningar av

budgetdeparte-

mentet och SPN. är i två

Sammanställningarna presenterade

rapporter: Inför jämställdheten 1978 och SPN nr rapport ll, 1979.

Jämställdhetsgrupper

Inom de flesta har myndigheter en partssammansatt grupp ansvarat Det finns 100 sådana

förjämställdhetsfrågorna. drygt

grupper på central myndighetsnivå och lika

många på regional

och lokal nivå. har olika och olika

Grupperna uppgifter status

beroende på var i de befinner

organisationen sig.

I arbetsmarknadsverket (AMS) t. ex. finns en central

jäm-

ställdhetsgrupp som fungerar som och och idégivare påtryckare

med uppgift att föreslå en och att

årlig jämställdhetsplan

utvärdera års Personalenheten svarar för

föregående plan.

sekretariatsuppgifter åt gruppen. Inom SCB ligger ansvaret för

jämställdhetsfrågorna direkt I

på personalenheten. postverket bedrivs jämställdhetsarbetet i det

huvudsakligen integrerat

personaladministrativa arbetet. Televerket har

delegerat

ansvaret till de olika

förjämställdhetsfrågorna förvaltningarna

där det finns särskilda

ansvariga handläggare.

UU l98ik2U 50

Attitydförändringar

Jämstälidhetsmiljonen 1 000 000

B RYT

Rörliga arbetsformer

Fiexibel arbetstid

S( )L* 1080:20

il rm/ijg/zelernai* _jäIIIsIäI/(I/ze/sreø/øzrisnirzjgar 5 l

Rekrytering

Förutom de som initierat

uppdrag regeringen i och med de s. k.

”BR\f-lörsöken” och ”F-l8 som beskrivs i

lörsöken”, kapitlet

Rekrytering under avsnittet Ellekter har i

myndigheterna många

fall tagit egna initiativ. De har bl. a. försökt rätta till den sneda könsfordelningen då de tillsatt Vid bl. a.

handläggartjänster.

låinsstyrelsen i län har man att det

.Älvsborgs påpekat redan

innan en vakant tjänst ledigkungörs noga skall övervägas om den skall återbesättas i sin form. Eventuellt gamla kan en omfördelning av som kan beröra

arbetsuppgifterna göras assistenterna på

enheten eller

avdelningen. Flygtekniska forsöksanstzilten och

försvarets materielverk krav

pekar på på personalminskningar

som kan fram en av

tvinga omfördelning arbetsuppgifterna och

att man därmed den redan

utnyttjar befintliga personalen.

För att orsakerna till kvinnornas

kartlägga mindre benägenhet

att söka har AMS

högre tjänster genomfört en enkät bland de

anställda. Där iar framkommit att det bl. a. är

viktigt med

stimulans och stöd från överordnade för att förmå kvinnor att söka och ta meriterande uppdrag och Men främst är det

tjänster.

risken for övertid och som tjänsteresor hindrar kvinnorna att

söka. Riksrevisionsverket i sina påpekar anställningsannonser

att inte hinder

deltidstjänstgöring utgör något for anställning.

Länsstyrelsen i Stockholms län har i

sittjämställdhetsprogram

sagt sig vilja verka för att möjlighet till nedsatt arbetstid finns

på

alla och att övertid i

befattningsnixråer princip kan elimineras genom rationalisering och av omfordelnixig arbetsuppgifter.

Introduktion

Introduktionsrutiner ses i allmänhet inte som en särskild

jämstålldhetsâtgärd utan mer som ett

reguljärt personaladmini-

strativt moment. Men en introduktion

dålig missgynnar ofta de

lågavlönade grupperna, de som har rutinbetonade

arbetsuppgif-

ter och saknar en bred information, dvs. en stor del av kvinnorna på arbetsmarknaden. Endast ett fåtal om sina myndigheter rapporterar introduktionsrutiner. Förenade fabriksverken har en

introduktionskurs

på två dagar internat. Den förlagd på innehåller ett

längre

avsnitt då man informerar om

jämställdhetsfrågor. Inom

tullverket har initiativ

jämställdhetsgruppen tagit till en introduktionsutbildning för vid östra

expeditionsvaktspersonalen

tullregionen, vilka tidigare inte hade fått introduktion.

någon

S01 1980:20

52 rll_vndig/1ele2rzax jäI)I.Y/ä”(//I(I5fN/OUÃYIIlllgdf

Personalutveckling

att även andra åtgåirdei* än

Det har visat sig personalutvccklande

ökar för I vissa fall

utbildning förutsättningarna _jämställdhet_ har sett åtgärderna som ett led ijämställdhetsmyndigheterna

arbetet och i andra fall har den ordinarie personaladministrativa

verksamheten gett jämställdhetseffekter.

Delegering

När det har myndigheterna firamför

gäller personalutveckling

allt använt av delegering av arbetsuppgifter. Socialstyrelsens sig

har i samband med en ökande arbetsbörda

informationsbyrå

en omfördelning av arbetsuppgifterna. Kontorspersonalen gjort

deltar numera efter viss i redaktionella arbete.

utbildning byråns

Andra är domstolsverkets försök vid tio

exempel på delegering

med av inskrivningsärenden till domstols-

tingsrätter delegering

biträden samt försök vid i Ljusdal och vid Uppsala

tingsrätten

universitets tekniska institution. Domstolsverkets försök finns närmare beskrivet i och de två andra

kapitlet Arbetsorganisation

försöken finns beskrivna i kapitlet Jämställdhetsmiljonen.

Cirkulationstjänstgöring

dvs. en växling av arbets-

Cirkulationstjänstgöring, systematisk

som ett led i en förekom-

uppgifter planerad personalutveckling,

mer vid och arbetsmarknadsverket. Cirkule-

bostadsstyrelsen

sker mellan det centrala verket och de regionala och

ringen

lokala enheterna. Vid vattenfall finns en särskild tjänsteman på

som cirkulationstjänstgöringen inom

personalbyrån handlägger

verket.

Arbetsrotation

dvs. av mellan flera befatt-

Arbetsrotation, byte arbetsuppgifter

infördes invandrarverkets registerenhet när

ningshavare på

lades över data. Enheten har också delvis

registreringen på

Vid studiemedelsnämnderna en

självstyrande grupper. pågår

med att ”så många som

organisationsutveckling målsättningen

skall kunna utföra de flesta För att

möjligt arbetsuppgifterna”.

nå detta mål har biträden och assistenter genomgått

samtliga för handläggning av studiemedelsansökningar. Orgautbildning

har inneburit att känner en

nisationsförändringen personalen

större arbetstillfredsställelse och att verksamheten är mindre

känslig för exempelvis sjukfrånvaro.

SOL l98(l:2() .l(rzzø/ig/ze/erurti* _[Zinat/ä//r//zø/.vrøz/rørisvzi/zgar .33

Arbetsutvidgning

Vid statens och statens

vägverk provningsaxistalt finns exempel

på arbetsutvidgning. Vid Vägverkets har projekteringskontor

kvinnlig personal deltagit i fältarbeten, t. ex. av utsättning xräglinje, avvägningar, besiktningar av broar och geotekniska

Lindersökningar. Viss har skett för att den

utbildning samtidigt

kwinnliga personalen skall kunna ta över en del tekniskt arbete. Personalen vid statens

provningsanstalts redovisningsgrupp

hade tidigare mycket specialiserade arbetsuppgifter. En person

arbetade med fakturor, en med tidsrapporter osv. Nu kan hela personalen i stället alla och kan utföra

arbetsuppgifter dessa åt

olika avdelningar.

Vikariatsystem

AMS har sedan sommaren 1977 en prövat ny form av intresseanmälan för

vikariattjänstgöring, för att ge kontorsper-

sonalen möjlighet att

pröva på handläggaruppgifter. Vid SCB

har man vid en sektion prövat roterande vikariat för sektionschefen, vilket gett alla enheten att få

på möjlighet pröva på

ehefsskapet.

Personalutbildning

Utbildningen för de anställda planeras ofta av partssammansatta grupper. Ca lOO att de har

myndigheter har angett planerad

personalutbildning i någon form. I ulbildningsprogrammen anges i

många fall också de målen för

långsiktiga jämställdhetsarbe-

(CI.

Planeringssamta! förekommer vid ca 35 Samtalen

myndigheter.

kan ske individuellt, eller enhetsvis. I

i grupp några myndigheter

kallas för

planeringssamtalen utbildningssamtal och används för

att ta reda på utbildningsbehov och önskemål. Det har

framskymtat i

några avjämställdhetsredovisningarna att perso-

nalorganisationerna har haft vissa mot individuel-

invändningar

planeringssamtal.

En faktor av betydelse när det gäller utbildning är kurserna:

firläggning. Sammanlagt nio har att de

myndigheter angett

anordnar regionala och lokala kurser

(lantbruksstyrelsen, kon-

sumentverket, länsstyrelserna i

Östergötlands-, Kronobergs,

Hallands-, Älvsborgs-, Örebro-, Västernorrlands- och Västerbottens län.) Av dessa

myndigheter har länsstyrelserna i

Västerbottens-, Örebro- och län samt konsumentver-

Alvsborgs

ket klart att de kurserna angett förlägger till hemorten och

på

ordinarie arbetstid för att underlätta de anställdas

planering

SUl IfWtQU

54 il/[yndig/zelemasjämställd/zei;rødovisningar

med barntillsyn m. m. Den personalutbi/døzing som har varit mest efterfrågad är

typ av kurser som

förvaltningsutbildning, personaladministrativa

omfattar bl. a. löne- och traktamcntsbestämmelser och kurser i

svenska. Kurser i herednings- och Toredragningstekxiik, argu-

mentationsteknik och sam manträdesteknik har också intresserat

framför allt baspersonalen.

om har i vissa fall lagts in som avsnitt i

Frågor jämställdhet den ordinarie Några myndigheter har

personalutbildningen.

haft särskilda eller kvällar. Bostadsstyrelsen har

temadagar använtjämställdhetskommitténs utställning ”Så bor vi i morgon

kvinnor och män”. Televerket och AMS har under

-jämställda

en temavecka ordnat diskussioner om i

jämställdhetsfrågor

samband med och teaterföreställning. Flera

filmforevisning bl. a. utrikesdepartementet och lanthruksstyrelsen myndigheter

har haft ett nummer av som handlat om

personaltidningen

Centralnämnden för fastighetsdata har en bokcir-

jämställdhet. kel med litteratur som berörjämställdheten. 36 myndigheter har

haft studiecirklar varav 17 kring PUN:s materi-

ijämställdhet

al.

Lantmäteriverket har genomfört kurser i Organisationsutveck-

och Deltagarna har varit sammanhåll-

ling personalsamverkan.

na i där alla har

arbetsgrupper personalkategorier ingått. Syftet

varit att i att samtala om hur man kan ge gruppen träning förbättra kommunikation, effektivitet och arbetstillfredsställelse

på arbetsplatsen.

Vattenfallsverket har en kurs speciellt för kvinnor.

planerat Syftet är enligt verket att

D kvinnor i att hantera attitydfrågor rörande

ge övning

jämställdhet,

E träna kvinnor i att våga hävda sina åsikter och tåla mothugg och kritik, U kvinnornas och låta dem få träna

bygga upp självförtroende

att klara av både rollen som åsiktsförsvarare och åsiktsangripare.

Sammanfattande kommentar

är av skiftande kvalitet. Några myn-

Redovisningarna mycket

endast få statistiska data om digheter rapporterar några medan andra lämnar för

könsfördelning utförliga redogörelser

och som man Pa flera

jämställdhetsprogram åtgärder provat.

lett till resultat men

myndigheter harjämställdhetsarbetet goda

det finns stora variationer emellan. Förutsätt-

myndigheterna

SOU l98t1:2(› ill_ 1›1di_1(/w/rnza.s _jânLsIäI/(I/zøIsnt/ansv:ingar 55

ningarna ärju ibland mycket olika. Karaktären

på arbetsupp-

gifter, storleken tradition

på myndigheter i typ av organisation,

och personalens och ledningens är sådant som kan engagemang

ge skilda utgångslägen för myndigheterna.

På en del arbetsplatser kan man nu märka en viss

resignation över att jämställdhetsarbetet går för sakta. kan Bedömningen

ibland vara riktig men det kan också ha att med att alltför

göra

stora förväntningar har ställts. Det är viktigt att komma att

ihåg

de här försöken förjämställdhet i endast har

statsförvaltningen

i drygt tre år.

pågått

De resultat för jämställdhet som man nu nått skall ses mot

denna bakgrund. l det perspektivet harjämställdhetsarbetet på

flera områden bra. om de

gått Vetskap särskildajämställdhetsförordningarna har trängt ut till myndigheterna och _jämställd-

hetsarbetet planeras och genomförs de flesta centrala

på

myndigheter och vid flera av de större regionala och lokala

myndigheterna. Myndigheterna har kunnat använda av de sig

årliga jämställdhetsredovisningarna som planeringsinstru-

ment. Vissa gemensamma faktorer kan utläsas av

myndigheternas

redovisningar. De myndigheter där är

jämställdhetsidéerna

förankrade hos myndighetens ledning har bättre resultat än de övriga. Det visar sig också att de som har

myndigheter

jämställdhetsgrupper har kommit längre med

jämställdhetsar-

betet än andra myndigheter. Framför allt beror det att

på

gruppen har kunnat entusiasmera för och

myndigheten frågorna

kommit med nya idéer. Vid de myndigheter där man att angett

jämställdhetsarbetet ingår som en integrerad del i det reguljära

personalarbetet och att det inte krävs några extra åtgärder för att få ökad jämställdhet visar det sig i flertalet fall att särskilda

åtgärder såsom arbetsutvidgning och inte

personalutbildning

har prioriterats. Härav kan man dra slutsatsen att det åtminstone under en krävs extra för att få

övergångsperiod åtgärder

igång ett arbete med jämställdhet. Myndigheterna har särskilt använt sig av

personalutbildning

och för kvinnor i de De

personalutveckling lägre lönegraderna.

har satsat betydligt mindre bl. a.

på rekryteringsåtgärder

beroende på det hårdare klimat som råder för av

nyanställning personal.

Resultatet av jämställdhetsarbetet är ofta svårmätbart. Det handlar mycket om att genom ändra

attitydpåverkan på tidigare

invanda könsrollsmönster. Flera myndigheter har att uppgett olika aktiviteter i form av studiecirklar, enkäter och

temadagar

har lett till att jämställdhetsarbetet inte möts med

längre

likgiltighet och att förståelsen för innebörden

ijämställdhetsar-

betet har ökat.

SOL l98flf2ll

11 Jämställdhetsmiljonen

Som nämnts i avsnittet finns sedan

Bakgrund budgetåret

1978/79 ett särskilt anslag lör inom

vissajämställdhetsåtgårder statsförvaltningen.

Eftersom anslaget till en

utnyttjades ganska dåligt början

beskrev dåvarande statsrådet Nlarianne de närmare

YVahIberg

förutsättningarna för att anslaget skulle kunna tas i i ett

anspråk

brev den 18 december 1978 som ställdes till verkschefen och som gick till samtliga myndigheter. Vidare hölls under våren 1979 tre

presskonferenser för personaltidningar, en i Stockholm, en i

Sundsvall och en fick centrala

ijönköping. Härigenom samtliga statliga myndigheter och flera länsstyrelser information om bl. a.

miljonanslaget.

Antalet ansökningar under budgetåret blev totalt 33, av dessa

beviljade regeringen l l ansökningar. Den som användes princip

vid bedömningen av var för det första att de

ansökningarna

skulle avse ett försök som skulle kunna effekt

ge direkt på jämställdheten. Om försöket föll väl ut skulle lörsöksverksamhe» ten kunna Den andra

permanentas på myndigheten. principen

var att medlen skulle fördelas så olika försök som

på många slags

möjligt, så att de skulle kunna ligga till för en

grund bedömning

av vilka åtgärder som är effektiva.

Nedan följer en kort och av de ll

beskrivning utvärdering

myndigheter som fick sina under

ansökningar beviljade budget-

året 1978/79. under 1978/79

Samtliga ansökningar budgetåret

och hösten 1979 finns sammanställda i 4.

bilaga

SPN

SPN har fått medel för att informera de statsanställda om deras möjligheter att få ledigt för att vårda barn. I en broschyr vänder man sig särskilt till männen för att dessa i ökad skall

utsträckning utnyttja sin rätt till ledighet.

58 SOL unnar:

t/änzslä//d/Ir/srøzifjonøn

Tingsrätten i Ljusdal

i Ljusdal fick medel for att köpa skrivmaskiner åt

Tingsrätten

och för att låta de som saknar utbildning i ämnet

tingsnotarierna genomgå maskinskrivningskurs. Motivet för tingsrättens ansökan var att handläggarna i ökad utsträckning skulle göra sina

enklare utskrifter själva så att biträdena skulle få en lättnad i sin arbetsbörda och få andra mera utvecklande arbetsuppgifter.

En utvärdering visar att juristpersonalen skrivit praktiskt

taget alla koncept och enklare skrivelser på maskin sedan skrivmaskinerna anskaffats. De direkta effekter detta fort med sig är att handläggarna har fått större förståelse för biträdcnas arbetsuppgifter. Vidare har både handläggare och biträden fått

vissa tidsbesparingar i arbetet. Härigenom har det blivit möjligt

att överföra en del kvalificerade arbetsuppgifter från notarierna till biträdena. Sedan biträdena mälavdelningen internt fått

på

utbildning som protokollförare har de varit forordnade som

i brottmål under en halv tingsdag per månad.

protokollforare

Detta har inneburit ungefär en arbetsdag med for- och efterarbete. Biträdena har varit mycket intresserade av den nya

arbetsuppgiften. Tingsrätten har därför forsatt med denna

verksamhet även efter försökstidens utgång.

Uppsala universitet Ett liknande försök har gjorts vid Uppsala universitets tekniska institution som med av en s. k. skönskrivare ville möjlig-

hjälp göra en rationalisering och omfordelning av arbetsuppgifterna

framför allt for sekreterarnas del. Institutionen förfogar bl. a.

över en dator för sin forsknings- och utbildningsverksamhet som har for textredigering. Härigenom kan dokument-

ett program

underlättas med maskinell redigering och automa-

produktionen

tisk utskrift. Detta har hittills endast kunnat ske i mycket liten

omfattning. Ett problem har varit slututskriften, eftersom

institutionen har behov då det gäller att växla mellan

speciella

svenskt och grekiskt alfabet i en och samma utskrift. Detta

har nu lösts genom den erhållna skönskrivaren.

problem

Det är framför allt avdelningen for datateknik som

på

skönskrivaren har kommit till användning. Flera handläggare sköter där sina utskrifter från första manuskript till renskrift. Sekreteraren vid den avdelningen utför nu ett minimum av

maskinskrivning. Hon har härigenom kunnat börja arbeta med

planering, budget och budgetuppföljning.

sot mark-gu jämv/ái//r//iw/.vnzifjuuvil 59

Arbetarskyddsstyrelsen och riksförsäkringsverket

Arbetarskyddsstyrelsen och riksförsäkringsverket har fått medel

till att planera och genomföra en vidareutbildning av anställda i

de lägre lönegraderna för att underlätta en övergång till

handläggarkarriären. Utbildningen kan ses som en fortsättning av det s. k. Garnisonenprojektet, en forsöksutbildning som PUN genomförde på uppdrag av regeringen tillsammans med SPN

och myndigheterna i kvarteret Garnisonen i Stockholm. PUN

har också varit med i uppläggningen av arbetarskyddsstyrelsens och riksförsäkringsverkets utbildningar.

Utgångspunkten för arbela›s/g)tddss0ve/.te›1s utbildning var att

verket hade erhållit s. k. utvecklingstjänster, dvs. ett mellanled mellan kontors- och handläggarkztrriären. 15 av de assistenter som erhållit utvecklingstjänsterna har under våren och hösten 1979 genomgått en l l veckors utbildning på 6 veckor teori och 5 veckor handledd praktik. Utbildningen syftar bl. a. till att

ge deltagarna sådana kunskaper som underlättar mellan

övergång

kontors- och handläggarkarriärerna. Den teoretiska delen av utbildningen har innehållit bl. a. följande ämnen:

samarbete

muntlig framställning

statistik

berednings- och Foredragningsteknik

utredningsmetodik

budget- och petitafrågor.

EIDDDEJE]

Den handledda praktiken har för l/3 av assistenterna ägt rum

på

andra statliga myndigheter eller institutioner. assistenter

(Övriga

har gjort sin praktikperiod den egna arbetsenheten eller

på på

annan enhet inom verket. Arbetarskyddsstyrelsen kommer att under 1980 presentera en utförlig rapport som beskriver

planering och genomförande samt erfarenheter av projektet. Vid riksfársåkringsverket en liknande utbildning men den

pågår

är inte kopplad till några tjänster. Utbildningen har 20 deltagare

och beräknas vara färdig i slutet av mars 1980. Även riksförsäk-

ringsverket kommer att presentera en utvärdering av projektet

när detta är färdigt. Hittills har man varit mycket till

positiv utbildningen.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Försvarets forskningsanstalt

(FOA), Statens vägverk Länsstyrelsen i Älvsborgs län, FOA och statens vägverk har fått medel för att anlita en konsult- PA-rådet - som genom en enkät till ett urval anställda vid dessa myndigheter skulle kartlägga de

60 _jätnsláil/(l/zelsvnifjonen SOL Imnzzu

anställdas upplevelser av olika förhållanden och zirbetsbetingelser som kan ett hinder eller en förutsättning för (ikad

utgöra

jämställdhet mellan män och kvinnor i myndigheten. Llndersök-

ningsresultatet skall kunna tjäna som underlag för fiwtsatt planering av åtgärder för att främja _jämställdheten i de tre myndigheterna. Vidare skall resultatet och undcrsökningsmo-

dellen kunna generaliseras så att även andra myndigheter än de tre berörda kan nyttiggöra sig erfarenheter och resultat. En närmare beskrivning av erfarenheterna av detta projekt finns längre fram i denna rapport.

AMS

AMS har fått medel för två projekt som har till syfte att på olika sätt undersöka den egna arbetsorganisationen och försöka komma tillrätta med de eventuella hinder som finns för jämställdhet. Målet med de båda projekten är att efter en sådan

kartläggning gemensamt försöka skapa en organisation som alla

anställda är nöjda med.

Det ena projektet har bedrivits på lânsarbetsnämndezz i Östergötland. Länsarbetsnämnden började under hösten 1977 i samarbe-

te med SPN ett utvecklingsarbete för att förändra personalledar-

rollen. Efter kartläggningsarbetet var utgångspunkten att personalen själv på ett aktivt sätt skulle försöka komma med förslag till

förbättringar. Vissa arbetsgrupper kom också igång medan

andra grupper hade stora svårigheter. Bl. a. tyckte kontorsper-

sonalen att projektet låg en för teoretisk nivå. För att få igång

på

ett arbete med förslag till förbättringar fick länsarbetsnämnden medel för att starta s. k. utvecklingsseminarier. Seminarierna kom igång under våren 1979. Varje seminarium pågick under en och en halv dag. De var förlagda till internat för att även kvällstid

skulle kunna utnyttjas. Sammanlagt deltog 120 personer.

delades i mindre som tog fram listor Deltagarna upp grupper

med problem och konkreta lösningsförslag. Grupperna träffades

sedan för att stämma av varandras problem och lösningar.

Seminarierna ledde till en ökad medvetenhet hos all personal om vilka resurser som varje medarbetare representerar. För

kontorspersonalen har projektet inneburit större kunskaper om

de egna förutsättningarna, ökad säkerhet och ökade utvecklings-

möjligheter. En hel del konkreta åtgärder har vidtagits eller

kommer att vidtas i form av förändrad arbetsorganisation,

delegering och en ökad satsning på utbildning för kontorspersonalen inom den lokala personalutbildningen. I Norrköping kan kontorspersonalen delta i kurser i förvaltningskunskap, arbets-

marknadskunskap, informationsteknik, arbetsmarknadsengel-

SOL 1980:20

_[ii›11.sIä//(//1rl.vmifjøneiz Gl

ska och

kundmottagarutbildning.

Det andra projektet som drivits av AMS central! kan beskrivas som ett mellanting mellan och och i

utbildning kartläggning går

sin huvuddel ut att in och dokumentera hinder som

på ringa

finns för att inom

åstadkommajämstålldhet den egna arbetsor-

ganisationen. Kartlåggningen har planerats och genomförts av

dem som i första hand drabbas av

ojämstålldhet, nämligen

kvinnor i lägre lönenivåer. Åtta länsarbetsnämnder har i

deltagit

projektet, nämligen länsarbetsnämnderna i:

Stockholm,jönkö-

ping. Kalmar, Karlskrona, Malmö, Göteborg, Härnösand,

Umeå samt dessutom Y-enheten inom AMS.

Projektet delades in i tre etapper. Den första var en

etappen central utbildningsdel där två från länsarbets-

personer varje nämnd utbildades i att arbeta i grupp, alt fungera som ledare för

arbetsgrupp, att göra en undersökning och att redovisa sina

resultat. Efter den centrala handledarkursen har man haft lokala arbetscirklar omfattande mellan 7-8 personer. Dessa cirklar har fungerat som avstämningsmöten där man diskuterat vilka problem man har vilka metoder man skall

uppmärksammat,

utnyttja, hur man skall fördela arbetsuppgifterna sinsemellan och hur man skall dokumentera det man kommit fram till. För det lokala arbetet har man 14 veckor. För samman-

disponerat

träden, undersökningar m. m. har man kunnat utnyttja en halv dag per person och vecka. Den var en central

tredje etappen avstämning och redovisning som skedde under två och en halv dag. Varje länsarbetsnämnd fick välja två till

representanter sammmankomsten. Vid denna sammankomst diskuterades erfarenheter och av den lokala

upplevelser verksamheten,

rapporter och faktiska resultat som kommit fram under

kartlägg-

ningen och hur man skulle vidare med resultaten. Vad som

gå

sedan återstod var att de lokala skulle informe-

arbetsgrupperna

ra om sitt arbete

på ”hemmaplan”.

Resultaten av redovisas i en

undersökningarna slutrapport

under 1980. Det resultat man hittills har kunnat se har framför allt varit att deltagarna lärt att att hantera

sig våga yttra sig, olika undersökningsinstrument och att de en upplevt gruppsoli-

daritet och en ökad medvetenhet villkor.

om sin egen grupps

Hundskolan

Två myndigheter har fätt medel för s.k.

egna brytförsök

nämligen statens hundskola och lantmäteriverket. Statens hundskola, som tidigare var försvarets hundskola dresserar bl. a. ledarhundar för synskadade, narkotikahundar för

användning

inom tullen, polishundar och vakthundar. Hittills har skolan

62 _/áimslái/ld/zelrnziljotmz sot 1512:0921)

bara haft manliga dressörer. l)essa har antingen kommit från försvaret där de utbildats till att dressera och föra minhundzIr eller gått den långa vågen och börjat som hundskötare vid hundskolan. Skolan har inte haft någon utbildning för dressörer tidigare utan dressörerna har lärts upp under arbetets

gång.

Hundskolan fick pengar for att skapa en dressåirutbildning för kvinnliga dressörer. Fem flickor med om hundar

goda kunskaper

togs ut bland 80 sökande till denna utbildning. Utbildningen var färdig ijanuari 1980 och då fick tre av de fem flickorna en anställning. De båda övriga anställs eventuellt senare. Hittills har försöket slagit mycket väl ut. Till en början fanns det ett visst motstånd hos de manliga (lressörerna men detta försvann

ganska

snart när det visade sig att flickorna mycket väl klarade av hundarna.

Lantmäteriverket

Lantmäteriverket fick medel for att ordna en for

utbildning

kvinnliga kartritare i s. k. med fältstudier samt

bildtolkning faltrekognosering. Kartritningspersonalen vid lantmäteriverket

(kartritningsbitråden och första ritare), som till 98 °/o består av kvinnor, har hittills helt stått utanför

arbetsuppgiften faltrekog-

nosering för ekonomisk och topografisk kartläggning. Däri-

genom har de också indirekt varit förhindrade att få sådana arbetsledande befattningar där krävs i

kunskaper faltrekognose-

ring. Syftet med utbildningen har alltså varit dels att kartritningspersonalen skulle få sitt arbetsområde breddat till att omfatta hela och dels att

kartläggningsprocessen öppna möjlig-

heterna for avancemang till arbetsledande som

befattningar

hittills helt varit förbehållna manlig personal.

Hittills har fyra kurser i ordnats och en kurs i

bildtolkning

fältrekognosering. Vid kurserna i har 54 kartri-

flygbildtolkning

tare vid ekonomiska och enheterna

topografiska deltagit.

Kurserna har omfattat ca 35 timmar teori och övningar i lektionssal samt ca 10 timmar i fält. Dessa

tillämpningsövningar

kurser har varit nödvändiga för att sedan kunna fortsätta kursen

i faltrekognosering. I har kartrit-

fältrekognoseringskursen sju

ningsbiträden deltagit, som tidigare gått kursen i bildtolkning.

Kursen omfattade totalt 175 timmar fördelade 90 timmar i

på

lektionssal och 85 timmar i falt. De sju kartritningsbitrâden som deltagit i har redan under ca två

faltrekognoseringsutbildningen

månader provat på rekognosering i är

produktionen. Samtliga

intresserade av fortsatt fältarbete.

De effekter haft hittills år följande.

utbildningen

SOL 1smr›;2t› _/ämslä/lz//zr/.xnzifju/ze/z 63

D Flera av rekognosörerna vill ha en kortare

fältarl)ets|)eriocl anpassad till barnens sommarlov. Rekryteringen av rekogno-

sörer bland kartritningsbitrêidena kan underlätta detta önskemål.

D Kurserna i bildtolkning har även visat att

sig ge en god grund

bygga på för andra kurser t. ex. den i gränsöverlöring, vilket

leder till ökade kunskaper efter genomgången utbildning och

bättre möjligheter att delta i fler arbetsmoment. D bedöms ha de hinder som

Utbildningsinsatseii undanröjt

nämnts ovan för att kunna söka vissa arbetsledande befatt-

ningar.

D vid lantmäteriverket

Pågående organisationsförändring (från funktions- mot jaroduktinriktad organisation) är i sig jäm-

ställdhetsfrämjande. Utbildningen är en förutsättning för denna organisationsförändring.

Sammanfattande kommentarer

De projekt som fick medel från under

miljonanslaget budgetåret

1978/79 handlade sammanfattningsvis om för kvin-

utbildning

nor i kontorskarriären för att en till

möjliggöra Övergång handläggarkarriären, försök med utbildning och av rekrytering

kvinnor till mansdominerade s. k. undersök-

yrken brytförsök,

ning och försök till förbättringar av den egna

arbetsorganisatio-

nen, försök att med tekniska åstadkomma omfördel-

hjälpmedel

ning av arbetet till fördel för och försök att

kontorspersonalen

med hjälp av information och en enkät till

påverka attityderna

fördel för en ökad jämställdhet. De resultat som hittills har kommit fram har i stort sett visat att de metoder som är

prövats verkningsfulla ijämställdhetsarbetet.

De myndigheter som fått medel under hösten 1979 har satsat dessa på liknande projekt. Lantmäteriverket har fått

ytterligare

medel för att kunna fullfölja sitt och

projekt. Skolöverstvrelsen

utrikesdepartementet har fått medel för att olika sätt med

på

hjälp av föreläsningar, seminarier och de

rollspel påverka

anställdas attityder. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått medel för ett projekt liknande det vid länsarbetsnämnden i Östergötland. Länsstyrelsen i Blekinge har fått medel för ett utbildningsprojekt som skall ge anställda i de

lägre lönegraderna

mera ansvarsfulla och

vidgade arbetsuppgifter.

Variationsmöjligheterna är inte så stora. De projekt som hittills fått medel förefaller täcka det som finns vad

gäller nya vägar förjämställdhetsarbetet. Projekten har visat på ett antal

metoder att ökajämställdheten som bör kunna användas också

av andra myndigheter.

SUU lflfällüfl

12 av

Värderingar regelsystemet

Lo/m llPJ/er/zä/l-(ii.t.se/5.s*0›z. universitetslektor vid den

juridiska

institutioner] vid Lunds fick under hösten 1979 i

universitet,

uppdrag att kritiskt granska om det finns eller dold

någon öppen könsrelateriiig i den författnings- och som rör ;tvtalsreglering

suttligt anställda. Med en kåinsrelztterad menas en

regel regel

.som direkt vänder till det ena eller det andra könet. sig Hon har gâitt igenom de författningar som finns i Författ-

publikationen ningar om statligt Dessutom reglerade tjänster (FST 1978/79).

har hon undersökt Allmänt avlönixigsavtal (AST) med arbets-

givarnyckel, anvisningar och specialbestämmelser samt .Åvlåiningsavtal för R-tiänstemän

(AST-R). I detta avsnitt relateras i

huvuddrag lVesterhäll-Gisselssons

resultat och från

synpunkter Lindersökxiingen.

Sammanfattningsvis konstateras att den teknik som har zinvänts för de flesta av de m. m. som studerats i

lagar

undersökningen är föga lämpade för att åstadkomma kvinnovänliga reformeri arbetslivet. För att stärka kvinnornas

ställning

och inflytande i samhället krävs att man vidtar andra och (tflektivare åtgärder. Exempel på sådana är direkt

lagstiftning

om inom olika sektorer och olika nivåer i

kvinnokxtotttring på

arbetslivet, åtgärder som gör det lättare att arbeta när man har barn, arbetstidsförkortning och en allmän av arbets-

skärpning

tidslzigstiftningexi (inget övertidsarbete o. clyl.).

Materialet år indelat i tre olika av

grupper regler.

1. könsrelaterade

Öppet regler

Med könsrelaterade menas i detta

öppet regler sammanhang

regler som formellt särbehandlar könen. Dessa kan vara

regler antingen positivt eller negativt särbehandlande. Ett exempel på

en öppet könsrelaterad är att en kvinna har rätt att amma

regel

sitt barn på arbetstid. Förutom denna finns det bara

regel några

få öppet könsrelaterade som kan bli aktuella för statsan-

regler

S01 1980:20 Värderingar m; ;^g|gg/3_15g[e;)1p[

ställda. Det är reglerna i lagen om allmän lörsäkring rörande änkepension 1-4 samt vissa regler rörznitle löräldra-

(8 kap. penning (4 kap. 2 2 st.) ”Moder har rätt till löräldrapenning

tidigast från och med den sextionde (lagen före den beräknade tidpunkten för barnets lödelse och 8 § 2 st. “Rätt till Föräldrapenning enligt första stycket tillkommer även fader som för biträde i hemmet eller för vård av barn zivstär från Förvärvsarbete i samband med barns lödelse”. Även lag (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m. m. innehåller en öppet könsrelaterad bestämmelse i 4 § 2 st. Kvinnlig arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet isamband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten lör nedkomsten och sex veckor efter nedkomsten.

2. Jämställdhetsregler

_Iämställdhetsregler är en speciell typ av öppet könsrelttteraai

regler som direkt behandlar _jämställdheten mellan könen

Exempel är regeringsformen 2:16, Förordningen omjämställdhez

mellan kvinnor och män i statlig tjänst och lagen om jämställd het mellan kvinnor och män i arbetslivet.

Kännetecknande för de författningar som lIIIIClIållCI _jänr

ställdhetsregler är att de uppmanar exempelvis de statliga att verka förjämställdhet mellan kvinnliga och myndigheterna manliga anställda. I sig är jämställdhetsbegreppet ett tomt

begrepp. För att det skall få en mening måste det delinieras.

Begreppet är uppbyggt av skiftande våirderingskriterier som

växlar från tid till annan och från ett rättsligt område till ett annat. Vad som vid en tidpunkt och i ett sammanhang kan

som kriterium mellan könen iir vid en

uppfattas påjämställdhet

annan tidpunkt definitivt inte att uppfatta som sådant.

3. Formellt könsneutrala författnings- och

avtalsregler

Formellt könsneutrala regler, är det stora flertalet regler. Vid en närmare kan det visa att flera av dessa regler i

undersökning sig,

praktiken särbehandlar könen.

SOL Intrum l?i›^(/rri›rr((zr m rqger/.gixv/enzel 67

Anställning och inrättande av tjänster

Regeringsformen

l den nya regeringsformen ll kap. 9 ”Vid stadgas: tillsättning

av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och Av förarbetena till

skicklighet”. regerings-

formen framgår att även andra än

sakliga grunder förtjänst och

skicklighet får räknas vid av Även

tillsättning statlig tjänst.

arbetsmarknads- och kan beak-

lokaliseringspolitiska hänsyn

tas.

Det finns inte något som hindrar att statsmakterna slår fast att man skall efterstäva en relativt av män

jämn fördelning och

kvinnor på olika För att detta skulle

befattningar. uppnå man vid

sidan av och kunna

begreppen förtjänst skicklighet in jämställdheten som en saklig grund.

Det finns för närvarande om hur man

inga anvisningar skall

tolka och Detta

begreppen ”förtjänst” ”skicklighet”. poängte-

rades också uttryckligt i om Kvinnor i

utredningen statlig tjänst

(SOU 1975:43) på s. 60 f. och s. 207 ff. Rent allmänt

tycks gälla

att man i de tar större till

högre lönegraderna hänsyn skicklig-

heten medan antal mer i de

tjänsteår betyder lägre lönegraderna.

I många fall bedömer man efter den

skickligheten lönegrad som

den anställde har. desto mer

Ju högre lönegrad skicklig anses

man vara. Denna då inte endast

skicklighet gäller de arbetsupp-

gifter man utför. Även när man söker andra

befattningar med

helt andra har den

arbetsuppgifter högre lönegraden betydelse.

Man anses i fall mer kvalificerad än den många person som sysslat med liknande enheten i men som har en

uppgifter på fråga lägre lönegrad.

Av vikt är att diskutera utifrån de krav

begreppet skicklighet

som ställs på och viss teoretisk

utbildning kompetens. Lång

kontorserfarenhet och god kännedom om arbete

myndigheternas

bör i vissa fall väl med viss teoretisk

mycket kunnajämställas kompetens.

Tjänstledighet under vissa för av

perioder tillsyn minderåriga

barn, bör tillmätas värde vid av vederbörandes

bedömning förtjänst och skicklighet.

När det gäller som är dominerade av ettdera

befattningar

könet bör det vara av värde att såväl mäns som kvinnors erfarenheter finns alla funktioner och nivåer

representerade på

inom en myndighet. Detta bör kunna ta

myndigheterna hänsyn

till vid

tjänstetillsättningar.

Om övertid har for befordran är detta en faktor

betydelse som

- med den fördelning av hemarbetet som fortfarande finns i flertalet familjer missgynnar kvinnor. Det är därför

angeläget

68 $( N Wltli? Värderingar av Mtid-EIwlemv/

att en sökandes att arheta övertid inte hör tillmåittts

möjligheter betydelse vid tjiinstetillsiittningar.

Det är oekså viktigt att kvinnor som varit hemma oeh passat barn under den tid man har riitt till (I-avdrag inte skall komma i sämre läge än mannen.

.ltlerilziärderingq/örorrlnhçgerz .SFS l .978s (il

l 3 av lorordningen om tillgodoråiknaiiele av tid Rör lfiriilelra-

vid tillsättning av statligt reglerad tjiinst stadgas att ledighet tiden rm- loriildraledigliet räknas sökande till godo som lörtjiiiist.

“i den mån det kan ske med hiinsvtt till vad arhetsuppgilterna i

krä\et. iir om inte den (“ll(l2l(l(* satsen ger

tjänsten Frågan

arbetsgivaren vissa möjligheter att gömma sig hakotnargumenten, att iir sz°1dana att ledigheten inte kan la

arhetsuppgilterna tillgodoriikiras.

Om SFS 197-1: 1006

placeringsfårordnirzgezz

Aven i horde det linnas utrvnnnt* lör

omplaeeringslöix)rdningen

_jämställdhetsaspekter av olika slag som _jåitnnare kåinslfiirlelning

arbetsmarknaden, Ökade hef(›r(lri11gsrni›jligheter lör kvinnor

på

m. m.

Cirkulär! om I975:.›2(i

praktikljänxlgörirqg

I cirkuläret om hos statsmvndighetertia

praktiktjåinstgöring

borde också kunna läggas. Olita iir det

jämställdltetsztsjuekten

kvinnor som har svårigheter att vinna inträde på arl›etsrnark-

naden dålig utbildning. långvarigt hemarhett* m. m. 19631

p. g. a. dessa kvinnor skulle Ökade möjligheter till praktiktjåinstgoriirg

det lättare För dem att lå arbete i liainti(len.

göra

I cirkuläret framhålls att studerande, som söker praktik oeh

för vilken praktiktjänstgöringen ingår som ett obligatoriskt led i

utbildningen får anställas med lörtur framför andra praktiksökande med likvärdiga meriter. En sådan lörttlr skulle även kunna

den som (vård av nrinderftrigzt barn

ges till p. g. a. hemarbete eller annan nära har sämre möjligheter än andra att

anhörig)

etablera sig på arbetsmarknaden.

Uppsägning

om anställningsskydd SFS 1974:12 Lagen

En lag av stort intresse är lagen om anställningsskvdcl. Lagens 22§ behandlar turordning vid uppsägning och permittering.

sol I›H4›:2r› liirz/vriizjgai m ›z{ge/.s_1t›1r»ze/ 69

Den sammanlagda anståillningstiden bestätnhosarbetsgivaren mer arbetstagarnas plats i med turordningen. .Årbetstagare låingre zinståillningsticl har företräde fiamfiii med arbetstagare kortare ;tnståillningstid. Vid lika anställningstid ger håigre levnadsålder företräde. Dessa regler kan ibland slå för eftersom de negativt kvinnor, många gånger har en kortare zmståillningstid än man. l konkurrens med männen alltså kvinnorna sämre till vid ligger uppsåigning eller permittering och vid Eftersom återanställning. många kvinnor inte hunnit bli lika fast förankra(le arbetspå marknaden som männen. kan åiven kraven 12 månaders på anställning under de två Senaste åren en del missgvnna kvinnor. Strukturföråindringarna inom näringslivet under de senaste decennierna har medfört att arbetslösheten bland arbetstagare med s. k. zirbetshinder ökat. Många kvinnor har arbetshinder av olika såsom slag, ingen eller liten arbetserfarenhet, arbetsdålig utbildning, långvarig löshet, ingen lmrntillsytn m. m. Lagstiftningen om anställningsskydd förutsätter därRir en kompletterande om lagstiftning anställningsfrärnjande åtgärder.

Främjandelagen SFS 1974: 13

Syftet med lagen om är att anställningsfrämjande åtgärder främja sysselsättningen för de som har grupper speciella svtårigheter. Detta skall ske bl. a. genom att och arbetsplatsen arbetsuppgifterna skall utformas med större till de hänsyn arbetssåikzindes olika förutsättningar. AMS bättre Lagen ger möjligheter att föra in i och

arbetsmarknadspolitiken företagen

medverka till ett effektivare för de anställda. zmställningsskydd Också liinsarbetsnåimncler och får fackliga organisationer inflytande (iver personalpolitiken i företagen (12 I en till om mot könsdiskripromemoria frågan lagstiftning minering (DSJu 1975:7) har främjandelagen berörts. I promemorian framhölls att genom den form har torde det finnas lagen möjligheter att behandla såväl männens som kvinnornas situation inom de s. k.

på arbetsplatsen anpassningsgrupperna.

Det borde alltså vara att inom möjligt lagens ram göra insatser för kvinnorna. Enligt lagen skallju en person med att svårigheter behålla eller erhålla ett arbete få har hjälp. Kvinnofrågan emellertid inte utifrån denna drivits med större lag något engagemang och intresse.

70 SOL lfifillüU Váirderiizgrar az iegrl.ginrlw›zzl

Arbetsmiljön i vidsträckt bemärkelse

Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160

trädde i kraft den l 1978 och ersatte

Arbetsmiljölagen juli Ijämställdhetens intresse har alla skyddsarbetarskvddslagen.

som formellt särbehandlade kvinnan försvunnit ur

regler

Den enda som finns kvar är den kvinnospe-

lagstiftningen. regel

cifika att en kvinna har rätt att amma sitt barn på

regeln arbetstid om denna särlagstiftning primärt är positiv (4z4). Även

för kvinnan, har man menat att de sekundära följdriktningarna av en sådan ändå är negativ just grund av

skyddslagstiftning på

det faktum att den särbehandlar kvinnor. Även den nya lagen skall och kvinnans foster det som behövs men i ge kvinnan skydd stället för att detta har man överlämnat till

öppet lagreglera

att utfärda anvisningar, föreskriva sär-

arbetarskyrddsstyrelsen

skilda villkor oCh/ellcr meddela förbud. Men med den konstruk-

tion som fått, nämligen att utgöra en ramlag, arbetsmiljölagen

det en stor fara ur synvinkel. Dels kommer

ligger kvinnorättslig

det att arbetsmiljölagen trätt i kraft dröja ett par år efter det att innan har utfärdat sådana

arbetarskyddsstyrelsen (7 kap.)

och det kan bli en period som är ”tom” på skydd.

anvisningar

Dels kommer effektivitet att vara beroende av med vilken

lagens

kraft de med har

fackliga organen skyddsombuden i spetsen

verkat. Kvinnornas i fackföreningar och

dåliga representation

kan med-

föreningarnas dåligt utveckladejämställdhetsintresse

föra att önskemål om utformningen av arbets-

kvinnospecifika

har relativt små att vinna gehör. Med den

miljön möjligheter

nuvarande mansdominansen inom alla beslutande organ fungerar konstruktionen ramlag, plus sedermera utfärdade anvisningar o. som en för kvinnovänliga reformer inom

(avtal dyl.) spärr

arbetsmiljön.

Medbestämmandelagen SFS 1976:580

är liksom arbetsmiljölagen en ramlag, Medbestämmandelagen

som förutsätter att arbetsmarknadens träffar kollektivavparter tal om medbestämmande Lagen bygger på en

på arbetsplatsen. och inarbetade förhandlingsordningar. hög facklig anslutning

har framhållits såsom ett komple-

Medbestämmandelagen

ment till en arbetsmarknaden, eftersom

lag omjämställdhet på

det kan indirekt mot könsdiskriminering i

sägas ge ett skydd

arbetslivet. Men detta får man bara om man använder

skydd

medbestämmanderätten till att försöka åstadkomma jämställdhet mellan kvinnor och män Det finns dock risk

på arbetsplatsen.

för viss ”kollision” mellan medbestämmandelagen och jäm-

SUl 1980:20

lärø/øri/zggrtr m rzjgr/.gixsleme/ 7l

ställdhetslörslaget. Eftersom jämställdheten är så outvecklad

inom den fackliga rörelsen är det emellertid föga sannolikt att

_jämställdhetskravttt kommer att drivas med någon särskild kraft från fackligt håll. Kvinnoreprtésentationen inom faekförenings-

rörelsen är ju utomordentligt alla nivåer.

låg på

En rad fackliga initiativ för att förbättra den kvinno-

dåliga

represei1tati(›11en har dock tagits under de sista åren, t. ex. _jämställdhetsprogram, familjepolitiska program, studiecirklar, särskilda kvinnokontaktombud m. m. Eftersom MBLzs

betydel-

se för förbättringar av kvinnans situation arbetsmarknaden

på

helt beror på fackföreningarnas kraft att driva denna fråga är kvinnornas engagemang i fackföreningarna livsviktigt för fram-

gång.

Arbetsuppgifter

I allmänna verksladgarz SFS 1965:600 stadgas bl. a. att ett ärende inte bör handläggas av mera kvalificerad än ärendet

personal

kräver.

För att förbättra kvinnornas situation spelar arbetsorganisationer och de personalutvecklande åtgärderna stor roll. Det är

viktigt att handläggningsrutinerna inte blir så stelbenta och

slentrianmässiga, att de anställda som fullgör av arbetsuppgifter

utredande och beredande slag också får överta handläggningen på eget ansvar. Vidare bör man bedöma om handläggande arbetsuppgifter kan överföras till befattningar i assistent- och kontorskarriären. Det rådande lönesystemet bidrar delvis till att konservera skillnader mellan olika befattningar genom bind-

rutinbetonade - omväxlande

ningen arbetsuppgifter låg lön,

- lön.

arbetsuppgifter hög

Semester

Den nya semexterlagen SFS 1977:480 innebär att semestern förlängs från fyra till fem veckor, och att man får rätt till semesterledighet redan under det forsta anställningsåret.

Från kvinnohåll hade gjorts gällande att 6-timmars arbetsdag borde prioriteras framför en extra semestervecka. Så blev det alltså inte och lagen har av vissa uppfattats som ett tillmötesgående gentemot den manligt dominerande arbetsmarknaden.

Lön under semestern får man iden mån man har tjänat in den. Semesterlönen är 12 °/o av den inkomst man har haft av

anställningen under det s. k. intjänadeåret. Som intjänandeår

räknas tiden l april det ena året till 31 mars det nästa året. Därigenom får man med lönehöjningar under det första

72 sot 19:40:21! Värderingar m* rege/.gtxi/eirze/

kvartalet av det år då man tar semestern. Semesterliin räknas på all lön man har haft under intjåinztnrleåret. Detta iir en bestämmelse kvinnor. Semesterliiiieii är alltså inte

som gynnar

beroende av hur länge kvinnan varit zinstiilld. oeh inte

längre

heller om hon har arbetat ett visst antal dagar. Det betyder framför allt, en för de deltidsanståilldzi kvinnorna. De

förbättring

får också betald semester tidigare nu.

nyanställda

Rätten att in semester vid sjukdom och annan lrånvaro

tjäna

har ökats. Man kan in semesterlön vid sjukdom. arbets-

tjäna

skada och Också vid löräldralecligliet kan man

studieledighet.

in semesterlön. Detta kvinnorna speciellt eftersom tjäna gynnar det fortfarande till övervägande delen är kvinnor som

använder sig av denna ledighet.

Arbetstider

om rätt till ledig/zetför vård av barn m. m. 1978:410 innebar att

Lagen

en förälder kan få till dess att barnet blir l 1/2 år och

helledigt

därefter en av arbetstiden till 3/4 av normal arbetstid

förkortning

till dess barnet 8 år eller gått ut första skolåret. Den

fyllt

förkortade arbetstiden får betalas av föräldern själv. De argument som anförts mot en sådan reform har betydelse ur

Det troliga är att reformen kommer att

kvinnorättslig synvinkel.

få konsekvenser för kvinnorna och ytterligare lörsvåra

negativa

deras ställning på arbetsmarknaden.

Försäkringar

I statens gru ppli zg försäkring 1962 698 fi nns några

Reglemente! angående

bestämmelser som är av särskild betydelse lör vissa grupper av kvinnor, nämligen de med kort deltidsarbete. I 7 § stadgas att en deltidsanställd som anställts för att arbeta mindre

arbetstagare

än 8 tim./vecka inte omfattas av denna försäkring Linder de dagar som hon (han) inte utför arbete. I vissa fall kan dock en

deltidsanställd bli delaktig i försäkringen. Förutsättningen är då

att hon även har en annan anställning som inte grundar

(han) försäkringsskydd enligt reglementet och att den sammanlagda

anställningstiden är minst 8 tim./veeka.

Försäkringsskyddet gäller två år (104 veckor) efter det att

anställningen upphörde om arbetstagaren då är arbetslös (eller

så länge arbetstagaren är arbetslös dvs. max 2 år) (ll §).

Förutsättningen för försäkringsskvdd är, att hon (han) söker

arbete eller omskolar sig. Genom ett intyg från arbetslörmedling eller en erkänd arbetslöshetskassa skall det styrkas. att den arbetslösa kvinnan (mannen) stått till den zillmännzi arbets-

S01 1111111520 73

lFirz/uriz/_gz/r u. It_§'I'/A_'IES'I('III('/

11121rkn21dens lÖrl(›g2111(Ie. Detta ”stö12111cle” 11ttrvekss2i11 innebiir 2111 kvinnan (11121nnen) sk21ll vara olör|1i11dr21d 2111 121 arbete.

Villkoret olfirliiinlrzul 2111 121 21rbete i lagen om 21rbe1sIÖsI1e1slörsiikri11g innebär som allman regel. 2111 kvinnan skall kunna 121 arbete varje dag. som hon söker ersâittniiig lör. Hon sk21ll ocksa vara beredd 2111 arbeta minst 3 tin1m21r per 21rbetsdag eller s21n1n121nl21gt l7 timmar i veekan. 1361 en kvinna med små barn som hon inte kan ordna |)ar11on1sorge11 lör2irdet121 ett villkor som slår negativt mot henne. Hon åirju inte Rirhindrad 2111 21eeepter21 ett erbjudet arbete oeh får alltså inte någon kassaersiittiiing. l och med det l2°1rl1on minskade ekonomiska miiiligheter att betala barnpassning oeh därmed ännu svårare 2111 uppllvll21 villkoret. Den onda eirkeln iir sluten.

Positivt lör kvinnan iir bestämmelserna i 10 i reglemen1e121t1 Rirsåikriiigsskvddet består trots lrånv21ro hån arbetet av olika anledningzn* l)l. 21. havandeskap eller barnsbörd.

Tjänstledighet I rirkztlâirøl om (järn/ledighet med (J-azv/rzrg 19703788 fr21111l12°1lles. att vid tjänstledighet utgår lö11 l) utan avdrag 2) med sjukavdrag 3) med ;Å-avdrag 4-) med B-avdrag eller 5) med (I-avdrag. Under

tjänstledighet med (I-avdrag avstår tjänstemannen l1el21 sin lön. liiâinstledighetstiden lår dock tillgodor2°ik1121s lör uppllvtt11ing21ri löneklass eller ålderstilläggsklass. lijänstledigheten med (lavdrag kan under vissa lörutsättning21r bytas ut mot ledighet lör

sjukdom eller barnsbörd. Tjänstledigl1etstid n1e(l (l-avdrag

tillgodoräknas vanligtvis inte lör tjåinsteårslnvriikni11g i pensions-

häiiseeiicle. Rätten till eller bibehål-

2°1lders-, sjuk- familjepension

les dock.

I AST § 10 mom. 2 under rubriken .ll/infinna beslämnze/svr om

azr/äniiig lniiilörs extra tjänsteman till antingen liirinftnsgrttpp A

eller B. Till B lüinlörs nv21nståillcl21

lörmånsgrupp lörmånsgrurq)

statstjiiiistemåin under de lörsta sex månaderna. Dåirelter övergår de automatiskt till A. Dessa båda

lörmfiiisgrupp

Rirmånsgrupper behandlas olika i samband med löneavclrag på

grund av tjänstledighet. De orsaker till tjanstledighet som iir

mest intressanta För _jämställdheten är tiåinstledighet vid sjuk-

dom. barns födelse och enskilda 2111gel2igenl1e1er som 1. ex. studier, tillsvn av barn som inte l121rlvllt l0år.11iir21111121n person inte kan anlitas och vård av barn lör vilken särskild [Eiriildrapenning betalas ut.

För en extra tjiinstenian i B galler som

liirnifâiisgrupi)

l111v11dregel (i-avdrag vid tiåitistledighet. \e(lerl)r›r2111(le har inte rätt till sjuklön. Siukpenning eller lörâildrapenning betalas

7-l lYiIV/øri/zgtzu m røjge/szxslwøzv/ .\()l Wtmzm

iståillet ut li*z°tii Vid orsakad av

lörsäkritigskassati. sjukdom

arbetsskada utbetalas sjukpenning liån till en

lörsiikringskassati

anståilld inom B utan

lörmånsgrttpj) något arbetsskadetillåigg.

En tjänstetnati. som inte är extra i B

tjänsteman lörtnånsgrttpp

får (låiremot lön utan avdrag om hon (han) iir anställd.

statligt

Om hon (han) har sådan som AST iir

icke-statlig anställning tillåitnpligt på (t. ex. en låraranstâillning) får hon (han) sjukpenning och i vissa fall arlwtsskadetilliigg.

För att ha rått till 32 skall föråildern

föräldrapenning, kit/dag.

ha varit inskriven hos under minst l80

försäkringskassan dagari

följd närmast före barnets födelse eller den beräknade förlossningen. Den som har högre än 32 kr. kan få en

sjukpenning

föräldrapenning som är lika stor som sjukpenningen. Kravet är då. att föräldern under minst 270 i före barnets

dagar följd

födelse eller den beräknade förlossningen har varit till

berättigad

en sjukpenning som (överskrider 32 ktx/dag. För att fadern skall få högre Föräldrapenning än 32 kr. lindras att också modern har rätt till minst 33 kr. i Om modern har

sjukpenning. lägre

sjukpenning än 33 kr. men på grund av eller liknande

sjukdom

inte kan ta vård om barnet kan fadern ändå få den

högre löräldrapenningen.

Vad får en dylik regel för konsekvenser? att

_]o, givetvis

kvinnan ensam får ta hand om barnet. Detta också vara

verkaeju

det som åsyftas med Är kvinnan hemarbetande eller kort

regeln.

deltidsarbetande iir det inte mer än att hon tar hand om

rimligt

barnet. En tjänsteman, som inte är extra i

tjänsteman förmånsgrupp

B, kan i vissa fall vid tjåinstledighet för av barn som inte

tillsyn

har fyllt tio år få [än mer! En sådan rätt till

Ii-aztdragg. B-avdrztg (Ca

30 % av lönen) har inte en extra i B

tjänsteman förmånsgrupp

utan där gäller alltid (utan l)et

(l-avdrag föräldrapenning).

låmpligaste vore givetvis att även denna kategori tjänstemän

hade rått till B-avdrag. När det gäller att bevilja ledighet med för studier l)ör

B-avdrag man prioritera ansökningar från de scm har personalgrupper

små möjligheter till och inom

vidareutbildning vidareutveckling

myndigheten. Vidare bör sådan som direkt leier till

utbildning

en inbrytning ett yrkesområde som domineras av kvinnor

på

eller män, betraktas som från och

angelägen tjänstesynptlnkt

därför medföra ledighet med B-avdrag. l)etta av

påpekades

utredningen Kvinnor i statlig är fortfarande

tjänst. Påpekzmdena ltögaktuella och kan ytterligare utvecklas

i_jiimstiilldhetssytftex

De kvinnor (man) som tillhör B får alltid

förmånsgrupj)

vidkännas (J-avdrag i situationer som de ovan beskrivna. Dessa tjänstemän borde ha rätt till med under

tjänstledighet B-avdrag

SOU musen llirr/rrilz_gtlr m ›z*_ge/.\_›2sle›zIe/75

samma som êivrigzt tjänstemän. Semesterns förutsättningar

beror vilken lörmånsgrupp, lönetarillklztss och lönegrad

längd på

en tillhör. l och med det innehåller beståirnmelserna

tjänsteman om semesterns låingd en dold könsrelzttering.

om löneklass/Jlarerirtg (l2§ 4 mom. d och l) med

Reglerna

till annan kan i vissa fall slå negativt lör (le kvinnor*

hänsyn tjänst

som arbetat kortare tid än halvtid. Även de kvinnor berörs som

t. ex. av barnomsorg inte innehalt statligt reglerad på grund

avsedd För minst 40 °/o av heltidstjänstgöring de senaste

tjänst

sex åren. När dessa kvinnor (män) tillträder en tjänst i en

med flera löneklasser, tar man inte någon hänsyn till

lönegrzid

den när man bestämmer löneklass.

tidigare tjänstgöringen

Kortare deltid än 40 % av heltidstjänstgöring bedöms olörniâin-

även i ller (se 12 a § 2 mom. och 3 mom. d) och

ligt sammanhang

2 mom. b), samt 13 a§ 3 mom. c) och e).

e), l3§

SUl lTllltIIZII x) \l

13 Arbetsorgañisation

l detta kapitel redovisas ett antal som regeringen

ttppdrztg gav

till olika instanser lör att unelersiika vilka laktoret som kunde tankas hindra eller liiintiajiitnstiilltlheten i arbetssituationen vid de statliga mvndigheternzt. Statskonsttlt belyser i en rapport hur

organisationens tttli›rtiitiitig kan paverkei_iiimstiilldheien. lnge

\\idlnnd vid Institutet lör ()rganisationsutveekling ll*() .-\B berör bl. a. i sin rapport skillnaderna mellan manliga oeh kvinnliga organiszttiotier. PÅ-rzidet visar genom en enkiitttnder-

sökning vid tre statliga nniieliglteter hur de anstiilltlzt upplever

sin arlwtssituation ur Årbetslivseent-

jiimstiilldhetssvnpunkt.

rum har genomliirt en interviLtundersökning med ett antal statsanstiillda kvinnor lör att lå en battre bild av hinder oeh

svårigheter lör kvinnor med statslörvziltningen som arbets-

plats.

Vidare redovisas i detta kapitel Statskontorets ttppdrag att utreda om tttnvttjandet av tekniska hjälpmedel som skrivautomater m. m. påverkat* strävan till Ökad jiiinstiillelltet oeh domstolsverkets lörsök med delegering av vissa

;ttbetsuppgill

ter.

Organisation och jämställdhet

l börizrn av år 1979 gav lntdgetdepartenieiitet .S!(z/.s/.'0zz.tu//

(Mganzltalimz AB i ttppclrag att i en rapport belysa Iörutsiittning-

arna lör att genom organisationens utlornining och genom organisatoriska löråiticlringat* påverka statsliirvztltiiiiigeii oeh dess olika enheter i riktning mot en ökad _iiimståilldhet mellan

könen. Rapporten skulle baseras på en genomgång oeh analys av

lämplig litteratur oeh av tillgängligt erfarenhetsmaterial.

l rapporten Om organixalimz ar/z_jäms/ä//d/Iel. som har skrivits av Dir/r RdHLY/TÖIIZ oeh Ifirgil/a llis/raizd konstateras att en historisk tillbakablick på organisationsteorin visar att organisationer under alla tider har byggts upp av man och lör man. l)e

78 SOL lflâlllüil ;l rbe/.yørgga:lisa/fan

vetenskapliga normkällorna som finns på området är starkt mansdominerade. Det finns få kvinnliga forskare, utbildare eller konsulter det organisationsteoretiska området. I litteraturen

på

förekommer inte heller någon diskussion om hur valet av

organisationsforni påverkarjåimstiilldheten. ()rganisationslêiraii

diskuterar inte egenskaper som skillnader

individspeeifika

mellan kvinnor och män. Organisationslorskarna menar i stället att främst har betydelse för den berörda

organisationsförmen

enhetens att mest effektiva sätt utnyttja de

möjligheter på tillgåingligzi produktionsresurserna, de administrativzt systemen

eller möjligheten att få till stånd en anpassning till omgivningens krav.

l rapporten konstateras vidare att det inte går att ställa upp

enkla eller mallar för vilken organisationslörm som i

några regler

en situation bör föredras. I stället behövs en situationsan-

given

baserad en ingående analys av den aktuella

passning på organisationen och dess omgivning. Idag ägnas större uppmáirk-

samhet åt de faktortrrnzt som har sin

organisationsstödjande i t. ex. utvecklingsinsatser, belöningssystem oeh tjänstegrund

struktur. När det gäller åtgärder som syftar till att förändra

beteende har man nu för tiden tonat ner

organisationens

av den formella organisationsprocessen och i stället

betydelsen

fäst större vikt vid mer informella, ”smygande” och långsiktiga

förändringsprocesser.

Nfan bör inte bara se den formella strukturen, utan även på

på

det informella nätverk som finns i varje organisation. Särskilt i den hierarkiska och formella organisationen byggs informella nätverk Den som är delaktig i detta nätverk kan ta tillvara

upp. organisationens möjligheter till arbetstillfredsställelse, befordran m. m. ett annat sätt än den som är utanför.

på

En viktig del i det informella nätverket är informationen. Om man har tillgång till viktig och for övriga anställda okänd information, stärks ens ställning. Kvinnor står oftast utanför detta informella nätverk.

Eftersom informella nätverk särskilt ofta finns i eentraliserade oeh hierarkiska strukturer borde dessa strukturer missgynna

Samtidigt är det så att centrala myndigheter ofta

jämställdheten.

är radikalare än sina lokala enheter, vilket i sin tur skulle tala for en central För att nå ökad jämställdhet behöver en

styrning.

Central myndighet ändra sina arbetsformer för att kvinnor skall kunna sig gällande dvs. skapa färre beslutsnivåer, mindre

göra

enheter och kontakter mellan anställda och chefer på

smidigare

olika nivåer. I en deeentraliserad myndighet behövs mekanismer som kontrollerar och att regler om jämställdhet

påverkar

verkligen får genomslagskraft och spridning.

sot 1980:20 79 .l›/›rI.ru›ga/1i.sn/iun

l många sammanhang har liramlörts att

projektorgaitisationen

är en arbetslorm som gynnat*

_jämställdheten_ Enligt rapporten

linns det llera laktoret* som kan missgynna_jämställdhetett även i (lenna organisationslortn. Olta styr männen medan

projekten

kvinnorna gör jobb, som är kvalilieerat men betalt.

dåligt Projektorgztttisationen bör kompletteras så att de olika rollerna i

projektet (liskuteras oeh värderas lika. Dessutom bör kvinnorna tränas i att vara ordlöraiide och medan männen

projektledare

bör tränas i att liungera som sekreterare oeh medarbetare.

Inge Hill/und konstaterat i sin Om or/z rapport orgruzisnlimzer jämställt/Ile! med utgzcingspttnkt dels i egna erlareti|tetet, dels i viss litteratur att det linns skillnader mellan manliga oeh

kvinnliga egenskaper som avspeglar sig i en organisation.

l en mansdominerad organisation dominerar

orörligheteti

eller stabiliteten. Man har svårt att sina roller. sina

ifrågasätta

normer och sitt beteende och är med attdra ord mindre Forändringsvillig. .\län förefaller att löreteelser* som acceptera konkurrens och Inilnlptllilliül] som mer eller mindre

naturliga. Förvän(ningarna: på inlärning gäller ofta nya kunskaper oeh

tekniker, regler oeh modeller m. m., dvs. hårda lakta”. En kvinn0d(›minerzt(l är olta raka motsatsen.

organisation

Man är och att lära i

anpassningsbar, (öppen villig betydelsen

ifrågasätta, ompröva, lära om och lörändrzt. Kvinnor visar

sig

ofta benägna att diskutera sina känslor och relationer

på

arbetsplatsen. andra sidan har de (illa svårare att ta upp strukturella lrågeställningztr, nå praktiska överenskommelser och dra gränser, vilket resulterar i osäkerhet inför nya situationer. I en blandad organisation, där det (lotninerztr

manliga inslaget

men där det kvinnliga ändå är relativt stort är llexibiliteten visserligen större än i den helt ntansdominerade, men det manliga beteendet är ättdå [Eirebild lör kvinnornas rollutlorm-

ning.

I sin rapport konstaterar Widlund vidare att vår individuella utveckling i hög grad bestäms av den vi verkar i. En

arbetsmiljö

långt driven specialisering. auktoritär fast rolllör-

arbetsledning,

delning, stela och fastlåstzt strukturer samt normer som leder till att känslor döljs och manipulativt beteende understöds har lör individens utveckling en hämmande eflekt. De statliga myndigheterna har, trots att de sinsemellan är mycket olika, vissa drag gemensamma. En hel del av dessa gemensamma drag återlinns inom den som

organisationslorni

kan kallas mekanisk eller auktoritär. I den mekaniska

organisa-

tionen med manssztmltällets och normer krävs

värderingar

80 . l rbe/ymguMixa/inn SUli lflåltlüll

2111passni11g av (lcss 111cdlc111111ar. l*i›r k\inna11 bctxrlcr dctta ctt umlcrliigc. intc bara 11iirdc1gåillcra1t konnna in iorga11isatio11c11 utan också 11211 (lct gåillcr att utvccklas. trivas cllcr 1. o. m. bara (ivcrlcva i (lcn.

Hur kan man (lå iii cn organisation som iir mcra kvinnlig och miinskligi* Dctta kräver cn kulturcll liiråi11dri11g. ändring av klimat, 11or111cr, rolllör\ii11111i11gar, arbctsutlormni11g. sa att ctt

större spcktr11n1 av mänskliga rcsurscr gcs 111(›_iligl1c1 1111 \cr-

ka.

E11 såitt 1111 löriitidra (lct kulturcllzt 111(›11s11c1 iir gcnom 11tbild11i11g avorga11isatio11c11s 111cdlc111111ar. l*.11s;1(la11 111bil(lni11g kan ske i små grnppcr och ha till syltc 2111 gc insiktcr i hur måinskligt samspcl skcr. hnr 11ormcr. rollcr UIRHWUUS. 11111

klimat påverkas. hur lcdningcn hingcrar - och

21rl›ctspla1sc11s

hur man lörhållcr sig till bl. a. kvinnligt och 1112111lig1.

Attityder till jämställdhet

Under perioden Inars-oktobcr 1979 gct1ot11lfirclc l”.\-121dct pa

uppdrag a\ blulgetdcpartcmcntct cn attityd1111(lcrsök11i11g om _jêinistiilldhct och _jiimstiilldl1cts2°11giir(lcr vid tre 111111(ligl1c1cr.

Sannnanla g t 1illli*å ?i aclcs 1574 l )crso11cr. S\z1rslick\'c11sc11 var 77 °/o.

LlndcrsÖk11i11 g cns mål var att kartlåi å. › a zittitvdcr , 1ill omständ1 heter . 1 arbetssituationcn som hindrar rcs)ck11\c lriim .l ar

_jåimstiilldhcten vid statliga my11(ligl1ctcr. Dc laktorcr som

särskilt studerades var arbetstid. arlwtsuppgiltcr. rckrytcri11g.

utbildning. inlormatio11-i11llyta11dc. samarbctc-chclskap och

inståillni11g till _jiin1stiilldl1ct. Diskussioncr har också lörts mccl

resp. myndigl1etsjiimstiilldlwtsgrtipp lör att få [ram lörslag 1ill åtgärder lör att lriin1ja_jii111stêillcll1ct. Ll11dcrsi3k11i11gc11 har genomlörts a\ .llmgnrela Bvrgxledl. Enkä-

trcsultatct och lörslage11 till åtgärder linns i cn rapport:

Atlilrdzuzdersökning iom _jäInslä//d/zel vid _försrarels _fá›:1k›zi2z.gsa›1.1lal/.

ztäg/”øirata/tnináren z tSYM/r/zolnzs [än oc/z lä›zssl_rrel.serz i .l/zxçborgs län.

Arbetstid

Under rubriken arbetstid har de 2111515111121 vid de trc myndigheterna fått svara Frågor om arbctstidens låingd. llcxtid. (ivcrtid

på

m. m. DC har också fått svara på frågor som mcra (lirckt galler

bl.a. om en kortare arbetsdag skulle

_jiimstiilldhctsasracktet*

främja_jämställrlhctcn eller om måin som tar ledigt lör att vårda

barn dåirigcnom främjar _iiimståilldl1ctc11.

SDI lflfiflüll .-1rbrlsorgruziszzliozz 81

Enkåitresultzttet visar att småbarnsföräldrarnas till

rättigheter

ledighet och införande av flextid har betytt mycket

förjämståilld-

heten. Detta kan vara en enligt rapporten ;inledning till att kvinnorna att det bra att

tycker går mycket kombinera

hemarbete med förvärvsarbete. Men det är fortfarande nästan bara kvinnor som Av de som svarade

utnyttjar rättigheterna. på

enkäten ansåg såväl män som kvinnor att man får ökad _jämställdhet om fler män tar för att sköta barn.

ledigt frånjobbet

En viktig för att är därför

förutsättning främjajåimställdheten

enligt rapporten att män i tar ansvar

högre utsträckning på sig

för barn och hemarbete att ta och arbeta deltid.

genom ledigt

l diskussioner med vid de berörda

_jämställdhetsgrupperna

myndigheterna togs sextimmars arbetsdag för alla upp som som en bra reform förutsatt att

jämstâilldhetsfrämjande männen

ägnar sig åt barnen under den tiden. Det ökande

frigjorda

utnyttjandet av deltid av framför allt kvinnor diskuterades också. Det råder delade om detta är hindrande

meningar egentligen eller främjande förjämställdhet.

Arbetsuppgifter

Denna rubrik omfattar frågor om arbetets organisation och dess

innehåll, hur kvalificerade

arbetsuppgifter man har och vilken möjlighet till man har i sitt arbete utveckling och hur den egna arbetsgruppen är sammansatt. Svaren kan delas in i två Den grupper. ena gruppen handlar om kvinnornas syn på sin egen situation. De anser att de har små möjligheter att påverka sina arbetsförhållanden och att deras erfarenheter inte tas tillvara. Det också

gäller möjligheterna till

utveckling i arbetet. Det är framför allt äldre kvinnor som är mest

missnöjda.

Den andra arbetets och

gruppen gäller organisation uppdel-

ning. Av svaren att det är att minska den

framgår viktigt

hierarkiska och luckra strama

organisationen upp gränser

mellan olika och nivåer så att alla

kategorier anställdas

arbetsförmåga bättre kan tas tillvara. De anställda inom en arbetsenhet bör tillsammans undersöka

delegeringsmöjligheter

och till en effektivare av

möjligheter fördelning arbetsuppgifter i

samband med och

verksamhetsplanering, rationaliseringsarbete

när vakanser

uppstår.

Utbildning

Frågeområdet utbildning handlar om

utbildningsmöjligheter,

utbildningsformer och utbildningsbehov.

82 S01 Illêltlfäl Arbetsorgarzisaliozz

Personalutbildning är ett viktigt medel lör att liåmjzt _jäm-

ställdhct. bör inte bara

Pcrsonalutbildning enligt rapporten

användas som ett medel att höja kompetensen inom myndighe-

ten utan även för att öka självförtroendet och påverka attityder-

na. och studiecirklar om _jämstiilldlut där bl. a.

Temadagar

resultatet från denna crtkätundersáikning kan anviiiidas. iir sådan utbildning. Både i

exempel på jämställdhetsfråiinjandt*

och i arbetet bör såväl måin som

utbildningssammanhang

kvinnor tränas i sådant som den andra gruppen

systematiskt

behärskar bättre.

Kvinnor har undersökningsresultatet i lika hög grad enligt

som män att vara borta från hemmet för

praktiska möjligheter att delta i internatforlagd utbildning. Trots detta liamgåi det att

kvinnor skulle delta i fler kurser om de genomfördes på arbetstid

och på arbetsplatsen.

Av svaren framgår vidare att det finns en stor efterfrågan på

personalutbildning för kvinnorna. För att öka _jämställdheten

måste man framför allt satsa kvinnorna. enligt rapporten på Man måste öka deras självförtroende, utbilda och träna dem på de områden där de saknar träning. Det är också att kartlägga det faktiska viktigt noggrant behovet av så att den blir realistisk ur både individens

utbildning

och ur På i lån

myndighetens synpunkt. låinsstyrclsen Älvsborg

ämnarjämställdhetsgruppen en systematisk imeiiteriiig

föreslå

av där man kan två års sikt. Ett

utbildningsbehoven planera på

sätt att inventera som därvid kan komma att

utbildningsbehovet användas är planeringssamtal.

Det är vidare att cheferna särskilt

enligt rapporten angeläget

och sina kvinnliga medarbetare till vidareuuppmuntrar stödjer

tveckling. Efter genomgången utbildning bör chefen följa upp

effekterna av kunskaperna tas utbildningen och se till att de nya tillvara i arbetet. Eftersom chefen även i denna typ av förändring har en central roll bör ett avsnitt omjämställdhet läggas in i all

chefsutbildning.

Könskvotering till kurser diskuterades ijämståilldhetsgrup- En allmän var att en kvotering av kursutbu-

perna. uppfattning

det till förmån för eftersatta grupper var en viktigjåmställdhets- I vissa fall kan dessutom en kvotering av

främjande åtgärd.

platser till vissa kurser behövas.

Rekrytering

I har de anställda fått svara på frågor om

rekryteringsavsnittet

de söker som utannonseras inom myndigheten, om de

tjänster

kan tänka att ta ett arbete inom ett område som är helt

sig

SOL lfffl():2(J A rbelsoçganisalion 83

dominerat av det motsatta könet och vilka inom

myndigheten

som aktivt verkar för i

jämställdhet reknvteringssammanhang.

Vidare har de fått svara om

på frågor könsdiskriminering vid

rekrytering och om kvotering till tjänster.

Av Litredningsresultatet att det är fler män

framgår något än

kvinnor, ca 10 °/o, som söker interna Kvinnor med

tjänster.

barnomsorg söker tjänster i samma som kvinnor utan

omfattning

barnomsorg. Kvinnor år något mer till att ta ett arbete

positiva

som iir helt dominerat av motsatt kön. svarande tror att

Samtliga

Eackliga representanter verkar mest aktivt i

forjämställdheten samband med rekrytering.

När det gällde frågan om i vilket eller vilka i

arbetssteg

rekrytcringsprocessen som kvinnorna diskrimineras var det en stor svaren. De flesta

spridning på markeringarna fick emeller-

tid: vid urval av tänkbara kandidater, i beslut om

tillsättning och

vid fastställande av arbetskrav i nu nämnd ordning. Dessa steg är alltså särskilt att observera eftersom man kan anta

viktiga att

här sker en medveten eller omedveten

diskriminering.

Det rådde delade

meningar ijämstålldhetsgrupperna om

könskvotering vid Däremot enades man om att en

rekrytering.

positiv särbehandling av det underrepresenterade könet vid i det

närmaste lika meriter är en bra

jämställdhetsâtgärd.

Det är också bra att visa

enligt rapporten upp exempel på

BRYT-försök, exempel på män som arbetar i domine-

kvinnligt

rade yrken och kvinnor som arbetar i manligt dominerade vrken.

Information - inflytande

Under denna rubrik ställdes om hur

frågor personalinformatio-

nen uppfattas och vilka till över

möjligheter inflytande sin egen

arbetssituation man har. Alla som svarade vill ha mer information än de får idag genom

chef, organiserade möten och

i egen grupp genom fackliga representanter och mindre information

genom arbetskamrater,

”korridorsnack” och massmedia. Kvinnorna anser att de får mindre information från chefen än vad männen får. Kvinnorna anser sig också ha mindre att sina

möjligheter påverka

arbetsförhållanden än vad männen har.

Chefsroll

Denna rubrik omfattar om man föredrar en eller en

frågor manlig

kvinnlig chef och vilka som är

chefsegenskaper typiskt manliga

eller typiskt

kvinnliga.

SUl lflêllltlfl 84 ;l rbe/.rorgrarzixalioiz

av de som svarade ansåg att det inte iir någon

lvlajoritetcn

skillnad i kvinnliga Chefers sätt att liingera

manliga respektive

som chefer. Men reserverade sig genom att notera att det

många

var svårt att svara en sådan eftersom man hade sa liten

på frågat

erfarenhet av chefer. iir det dårlöi

kvinnliga Enligt rapporten

att få fler chefer som förebilder för (ivriga

viktigt kvinnliga

kvinnor. Problemet år emellertid att så få kvinnor är beredda att ställa som chefer. En möjlig väg iir då att avdramatiserzt upp att roterande Chefskap eller Chefskap i

chefsskapet genom pröva

samt att lördela lcdningsuppgifter på flera

mandatperioder

t. ex. ansvar för uppföljning av budget och att

personer projekt,

vara enhetens representant i olika externa sammanhang m. m.

Inställning till jämställdhet

har här bl. a. fått svara Vad menar du De anställda på frågan: i arbetet? - Lika lör kvinnor och

med _jämställdhet möjligheter

att få alla eller lika av kvinnor och

män slags arbeten, Fördelning

män i alla arbeten? 88 °/o svarade lika möjligheter och 8 “o

slags

svarade lika medan 4 °/o svarade var

fördelning attijåimståilldhet

något annat. nämns att SIFO i oktober 1978 på

Somjämförelse i rapporten

av Svenska genomförde en

uppdrag Arbetsgivareföreningen

liknande av allmänhetens inställning till _jäm-

undersökning

ställdhet i arbetslivet. I denna Lindersökning svarade 87 “/o lika 7 °/o lika fördelning och 6 % tveksam. vet

möjligheter,

De anställda har också fått svara frågor om hur man

på

bedömde myndighet. Ålännen

jämställdheten på respektive

i än kvinnorna att det finns jämställdhet på

ansåg högre grad

både kvinnor och mån ansåg att en ofta

myndigheterna. Nlånga

information och är nödvåindig i

återkommande attitvdpåverkan

form av t. ex. seminarier, studiecirklar, jåmställdhetsdagzir. eller m. m. Såirskilt

jämställdhetsombud jämstâilldhetsgrupper

att det är med från Centralt

viktigt ansåg många påverkan

håll.

om hinder för kvinnor

Djupintervjuer

Under våren 1979 arbetslivseentrum på initiativ av

genomförde

en av 25 kvinnor på

budgetdepartementet intervjuundersökning

och som chefsnivå, över 17

såväl biträdes- handläggar- spridda gjordes av psykolog olika statliga myndigheter. Intervjuerna

Herlin och finns redovisade 25 kvinnor om Helena i rapporten:

jämställdheten i statsförvaltningen.

sot 14mn;2r› 8.3

;l rbvlsoøganiirlliorz

Syftet med intervjuerna var att få en bättre bild av hinder och

svårigheter för kvinnor på arbetsplatser i statsförxraltningen.

Man ville också belysa positiva faktorer och sådana som verkar underlåittande för kvinnors framkomstmöjligheter, samt tänkba-

ra åtgärder för att förbättra jämställdheten.

r\nalysen av intervjumaterialet visar, att det stora flertalet av

de intervjuade kvinnorna har upplevt och upplever en lång rad informella hinder. Olika intervjugrupper lägger tyngdpunkten

olika då de räknar upp hinder. nämner framför

Baspersonalen

allt avståndet mellan biträdes- och handläggarkzirriåt och

brister i övergångsmöjligheter däremellan. Handläggare och

chefer tar oftare upp hinder som sammanhänger med attityder och mer eller mindre omedvetna fördomar om

kvinnor._]u högre

upp i hierarkin, desto färre formella och desto fler informella och

mer svårfångade är de hinder man upplever.

I chefsgruppen finner man de största skillnaderna i

upplevelser avjämställdhetssituationen i statsförvaltningen. Det finns i

denna grupp kvinnor som i varje fall inledningsvis helt förnekar att det finns brister ijämställdheten mellan män och kvinnor i statsförvaltningen. Det finns också kvinnor som är mer medvetna åin grupperna biträden och handläggare om kvinnors speciella handikapp i ett mansdominerat arbetsliv.

När det gäller de formella hindren nämns att platsannonserna genom såväl form som innehåll avskräcker många

kvinnliga

sökande. Andra hinder som tas upp i samband med rekryte-

ringsfasen är: ojämlik värdering av ”manliga” och ”kvinnliga” erfarenheter, ”flytande” meritvärdering, mobbing av de kvinnor som överklagar och vinner ett tjänstetillsättningsärende, styrt praktikanturval och bristande kvinnligt rekryteringsunderlag.

I basgruppen anges bristen säkra och väl etablerade

på

bryggor mellan biträdes- och handläggarkarriär som det mest kännbara formella hindret. Många anser att den personliga

planeringen försvåras av att antagningskriterierna för kurser ofta

ändras godtyckligt utan tillräcklig information. hinder

Övriga

som berörs inom utbildningsverksamheten är att utbildning som

riktas speciellt till kvinnor lågprioriteras eller helt försummas.

På området arbetsorganisation och arbetsmetoder tas svårig-

heten och chefens ovillighet att delegera arbetsuppgifter upp som

ett hinder för kvinnor. Flera kvinnor anser att den hierarkiska organisationsstrukturen bromsar kvinnor i motsats till en projektorganisation. Stora arbetsenheter ses som en nackdel for kvinnor, eftersom de ger större utrymme för informella kotterier och risken är då stor att kvinnor hamnar utanför och deras ställning försvagas. Andra hinder som nämns är långa resor och en “livegen” chefsroll dvs. en chefsroll som kräver

engagemang

86 SOL IWNEQU Arbelsorgaizisalion

som oftast går långt utöver normal arbetstid och som i hög grad

familjeliv, fritid, m. m.

påverkar

De informella hinder som tas upp av dc intervjuade bildar

ett mönster som stämmer väl sammantagna enligt rapporten överens med tesen att kvinnor utgör en ”psykologisk” minoritet i samhället. Detta innebär bl. a.: större synlighet, snävare utrym-

me för misstag, mer perifer placering i organisationen, stereotyp

roll, utanför informella grupperingar, svårare få viktiga uppdrag och färre tillfällen att bli uppbackade. fill detta kommer kvinnors internaliserade kvinnonegativism, dvs. att de

tydligt

den som finns mot kvinnor till sin egen.

gör negativa inställning

Denna negativa attityd yttrar sig bl. a. i osäkerhet och bristande tilltro till såväl egen som andra kvinnors kompetens.

Flertalet av de intervjuade anser att en generell attitydlör-

i mer kvinnovänlig riktning såväl på samhälls- som

skjutning

och de centrala åtgärder som har vidtagits har

organisationsnivå

till att dämpa kvinnonegativismen och bana väg för ökad

hjälpt

Ett anser man att

jämställdhet. påtagligt positivt inflytande framför jämställdhetsplanerna och

alltjämställdhetscirkuläret,

om föräldraledighet har och har haft.

lagen

formella faktorer som anses ha positiva effekter är

Övriga

inom bl. a.: kvotering till utbildning, rekryteringsprocessen riktad annonsering, internannonsering, faddersystem i introduk-

tionsfasen och centraliserad tjänstetillsättning.

På utbildningsområdet har framför allt kurser i att tala.

och jämställdhetscirklar givit positiva

argumentationsteknik

erfarenheter. Försök med rörliga arbetsformer, projektgrupper och samarbete mellan olika llextid och små

personalkategorier,

arbetsenheter anses också bidra till att förbättra kvinnors

framkomstmöjligheter.

Till de faktorer den informella sidan, som man av

på

erfarenhet vet underlättar för kvinnor hör inställningen

påtagligt

hos medarbetare och Chefer - om den är positiv. Viktigt är också närvaron av förebilder. Det som bland de informella

kvinnliga faktorerna som mest positivt förjämställdhetsarbetet i upplevs

nuläget är en växande kvinnogemenskap och kvinnosolidaritet. Det framför allt vara de på flera håll spontant bildade

tycks

”tjejgrupperna” som inger hopp.

Kontorsteknik och jämställdhet

I mars 1979 Statskontoret i uppdrag att bl. a.

gav regeringen

utreda i vad mån en rationell användning av tekniska hjälpmedel såsom skrivautomat och diktafon förutsättningarna att

påverkar

SOU IUWIFZU iøn 87 ;l ›/›z›I.s^0›jgr1/1i.s(1/

nå jåimstâilldhet mellan kvinnor och män. Vidare ville man veta i vad mån en av

(imfördelning

skrivarbetet så att handläggande efter maskinskriv-

personal

ningsutbildning i större utsträckning skriver sina egna utkast

på

maskin, ger Förutsättningar för vidareutveckling for

biträdesper-

sonalen. Statskontorets rapport om och tekniska

jämställdhet

/gjäl/Jnzede/ i /ronlorsarbetel överlämnades den 30 oktober 1979 till

regeringen.

Statskontoret har

gjort undersökningar på ett par myndighe-

ter som fått medel ur for där

jämställdhetsmiljonen projekt

biträdcna skulle lå vidgade arbetsuppgifter att avlastas genom visst rutinarbete, såsom var om detta

maskinskrivning. Frågan

hade lett till en störrejämställdhet och om man kunde dra

några

generella slutsatser av försöken. Statskontoret har studerat projekten vid i

tingsrätten Ljusdal,

institutionen for teknologi vid universitet och AMS.

Uppsala

Dessa projekt finns närmare beskrivna i om

kapitlet Jämställd-

hetsmiljonen. Vidare har Statskontoret ett försök med

kartlagt

förhyrning av en skrivautomat vid länsstyrelsen i Kalmar län. Syftet med förhyrningen var att främst

samtliga handläggare på

den administrativa enheten skulle lära att skriva

sig på

automaten for att så vis avlasta biträdena maskins-

på onödigt

krivningsarbete.

Försöken har på alla myndigheter lett till en av

omfördelning

arbetsuppgifter mellan handläggare och Såväl

biträdespersonal.

de tekniska hjälpmedlen som av

omfordelningen arbetsuppgifter

har medfört att tidsvinster kunnat som både

göras, biträdesper-

sonal och handläggare har fått del av. hari

Biträdespersonalen

vissa fall kunnat använda tidsvinsten for

egen utbildning.

Arbetsinnehållet har förbättrats. Arbetssituationen har blivit mindre pressad och arbetet går nu lättare med de nya

hjälpmedlen.

Statskontoret anser dock att det är svårt att bedöma om det finns något samband mellan tekniska i kontorsarbe-

hjälpmedel

tet och jämställdhet mellan kvinnor och män. En stor

mängd

tekniska hjälpmedel användsi kontorsarbetet. Hur dessa faktiskt utnyttjas av olika myndigheter har Statskontoret ingen samlad erfarenhet av och anser att den verkan av sammantagna kontorstekniska hjälpmedel är svår att överblicka. Det är också svårt att bestämma sambandet mellan teknik i

ochjämställdhet

administrativa eller organisatoriska termer. Teknik är en av flera resurser i myndigheternas verksamhet.

88 Arbetsørganisalion S01 19111132!)

Delegeringsförsök

Domstolsverket har under perioden l oktober 1978 -30juni 1979 haft en försöksverksamhet vid tio tingsrätter med delegering av beslutanderätten till domstolsbiträdena av vissa inskrivniiigsärenden, bl. a. förvärv av tomträtt, inteckning och utbyte av

pantbrev.

Den 24 1979 överlämnade domstolsverket en rapport till

april

regeringen om försöksverksamheten. Av rapporten framgår att erfarenheterna varit mycket goda. Flertalet av de tingsrätter som ingick i forsöksverksamheten ville att verksamheten skulle permanentas.

Någon utbildning av domstolsbiträdena inför försöksverksamheten behövdes aldrig. Biträdena var redan tidigare val kvalificerade att ta över de nya arbetsuppgifterna.

Rapporten visar att biträdena kände en större arbetstillfredsställelse när deras erfarenhet och kunnande bättre togs till vara och de fick större möjligheter till utveckling i arbetet.

Även om erfarenheterna hittills endast omfattat en kort period har man vid tingsrätterna också kunnat konstatera vissa

rationaliseringseffekter. Man kan särskilt peka på att genom-

av ärendena har ökat och att säkerheten i

strömningshastigheten

har blivit större.

avgörandena

En viktig fråga har varit hur försöksverksamheten skulle

arbetsförhållandena för tingsnotarierna. Eftersom

påverka

beslutsdelegeringen innebar att de skulle bli befriade från en mängd rutinärenden befarades det från olika håll att detta skulle leda till en minskning av antalet notaricr. Domstolsverket utgick emellertid ifrån att forsöksverksamheten i stället skulle utnyttjas till att tillföra notarietjänstgöringen fler kvalificerade arbetsupp-

gifter.

Sammanfattningsvis var rapporten enbart positiv till försöksverksamheten och domstolsverket har bett regeringen att ändra

tingsrättsinstruktionerna så att delegeringen permanentas.

Sammanfattande kommentarer

Flera av de rapporter som beskrivits i detta avsnitt visar att

organisationsformen påverkar individens möjligheter till utveckling

i arbetet. Vissa organisationsformer som den hierarkiska bygger ofta mycket fasta regler som kan vara hämmandt* medan

på

andra ger mer utrymme for utveckling och kreativitet. Den hierarkiska organisationen uppfattas ibland som dominerad av manssamhällets värderingar och normer med krav på anpass-

SOL 1980:20 . l r/w/.vurguMira/inn 89

ning av dess medlemmar. För kvinnorna betyder detta svårigheter inte bara när det gäller att komma in i organisationen utan också när det gäller att utvecklas och att trivas. Den arbetsorganisation och de arbetsmetoder som anses bäst från _jämställd-

hetssynpunkt är rörliga arbetsformer, projektgrupper och små

arbetsenheter.

Det är emellertid viktigt ur jämställdhetssynpunkt att inte

bara se på den formella strukturen utan även på det informella.

nätverk som finns i varje organisation såsom kotteribildningzir,

inre cirklar m. m. Såväl Helena Herlin som Dick Ramströiii och Birgitta “Åstrand påpekar att kvinnor ofta hamnar utanför dessa informella grupperingar. Att vara utanför informella gruppbild-

ningar innebär många gånger att såväl kontaktvägar som

information blir mer svårtillgängliga. Kvinnorna utestängs framför allt från den typ av informella och halvformellzi

upplysningar, tips och tjänster- gentjänster, som ofta bildar ett

icke-officiellt men tungt vägande underlag för beslut. Detta medför att kvinnorna ofta har svårare att få förtroendeuppdrag

och uppdrag som har betydelse i meritsammanhang, vilket kan

leda till sämre möjligheter till befordran.

De hinder förjämställdheten som framförts i såväl arbetslivscentrums som PA-rådets när det gäller arbetstiden är

rapporter fast arbetstid, övertid, långa resor och en ”livegen chefsroll”. Faktorer som främjar jämställdhet anses vara flextid och

sextimmars arbetsdag för alla. En viktig förutsättning för

jämställdheten är enligt PA-rådets rapport att män i högre utsträckning tar sig ansvar för barn och hemarbete genom att

på

ta ledigt och arbeta deltid.

Av PA-rådets enkät framgår det att /Jersonalulbi/dzzizzg zillmänt anses vara ett viktigt medel lör att nå ökadjåimståilldhet. l den

mer direkt jämställdhetsinriktade utbildningen är det framför allt kurser i att ”våga tala”, argumentationsteknik och _jäm-

ställdhetscirklar som givit positiva erfarenheter. Andra faktorer

som främjar jämställdheten är könskvotering till kurser och

kvotering av kursutbudet till förmån för eftersatta grupper.

När det gäller rekryteringen har följande faktorer ansetts vara

hindrande: ojämlik värdering av ”manliga” och ”kvinnliga”

erfarenheter, inkonsekvent meritvärdering, bristande kvinnligt

rekrvteringsunderlag. mobbing av de kvinnor som överklagar och vinner ett tjänstetillsättningsärende och styrt praktikantur-

val. Positiva effekter inom reknvteringsprocessen anses bl. a.

följande ha: positiv särbehandling av det underrepresenterade

könet, s. k. brytförsök, riktad annonsering. internannonsering. och centraliserad tjänstetillsättnixig. De myndigheter därjämställdhetsidéernzi är förankrade hos

90 Arbelsørgrnnisalion öUl lllåitlfll)

myndighetens ledning har kommit längre med jämställdhetsar-

betet än andra myndigheter. Detta visar att chefen har en central roll i denna typ av förändring liksom när det gäller andra slag av

förändringar. Det är inte bara verksledningens inställning som

är viktig. En positiv attityd från chefer på alla nivåer underlättar avsevärt kvinnornas situation på arbetsplatsen.

Viktigt for jämställdheten är också att det linns kvinnliga

_firøbi/dør. Ett hinder för jämställdheten är att det finns få

chefer och att det därför saknas Clf2ll(*.nl1(*l(l“ av

kvinnliga

kvinnliga chefer och arbetsledare. li)enna brist på erfarenhet kan vara en förklaring till att ett relativt stort antal såväl män som kvinnor säger sig föredra en manlig chef. litt problem i sammanhanget är att så få kvinnor är beredda att ställa upp som chefer. En möjlig väg är då att avdramatisera chefsskapct genom att på olika sätt fördela ledningsuppgifterna på flera personer.

SOl IWflHFZO

14 Rekrytering

Arbetsmarknaden präglas av en stark uppdelning på manliga och yrken. Ungefar två tredjedelar av totala antalet kvinnliga

heltidsanställda statstjänstemän arbetar inom tjänstekategorier som till minst 90 °/o domineras av ettdera könet. I syfte att pröva metoder för att bryta den könsdelade arbetsmarknaden ett till televerket och

gav regeringen uppdrag

SPN att starta forsöksverksamheter for att bredda arbetsmarknaden för kvinnor och åstadkomma att de formellt lika till anställning och befordran blev reellt desamma

möjligheterna

för kvinnor som for män. Vidare regeringen SPN i uppdrag gav att tillsammans med AMS och de anställdas organisationer

genomföra särskilda rekryterings- och informationskampanjer

för att stimulera kvinnor att söka traditionellt manliga tjänster

och män kvinnligt dominerade tjänster.

När SPN den 1 juli 1979 övergick samtliga SPN:s

upphörde

till SAMN, som svarat for utvärderingen av försö-

uppdrag

ken.

Televerkets BRYT-försök

1976 startade televerket ett försök att bryta könsbunden

Ijuli

till vissa i televerket. Försöksverksam-

rekrytering yrkesområden

heten fick namnet BRYT och under två år. I en rapport,

pågick

BRYT, från 1978 redovisar televerket resultaten av försöken

maj

som då i två år vid Göteborgs och Örebros teleområ-

pågått

den. bildades en särskild som skulle

Inledningsvis arbetsgrupp

forsöksverksamheten, följa den och svara for utvärde-

lägga upp I utsågs for personalorgaringen. arbetsgruppen representanter

nisationerna och for televerket centralt, regionalt och lokalt. Ansvaret för att intentionerna med forsöksverksamheten följdes lades arbetsledarna och alla beslut fattades av de personer

på

som normalt har en beslutsfattande funktion i organisationen på

92 Rz/.›_')'I«'ri›1_g sur Iwnnüzu

teleområdet.

Följande helt könsdominerade verksamhetsområden valdes ut för BRYT-forsåik: D Kvinnodominerade: manuell telefonserviee (telttfonistttr),

katalogarbete, Rirsäljning, ritarbete, dirigering av ;inlägg-

nings- och underhållsarbeten. E1 Nlansdominerade: apparatuppsåittning, linje- och niitzirhete.

underhåll av apparater och nät, stationsunderhållsarbeten,

stationsmontage, växelmontage.

Handlingsprogrammet för försöksverksamheten innebar i

huvudsak följande:

U Särskild information internt och externt för att förmå

personer av underrepresenterat kön att söka till en könsdominerad

befattning. D Särskild rekryteringsbroschyr kompletterad med zilliseher om

de Vanligaste könsdominerade ljefattxiingarna i televerket. D Praktik för sökande till en tjänst i syfte att få jobbet i

pröva

högst en vecka. C1 information till arbetsledare, utbildare

Muntlig rekryterare,

och instruktörer om försöksverksamheten.

Dessutom tillkom en uppfoljningsverksamhet som bl. a. innebar utvärderingsixitervjuer med berörd arbetsledare, utbildare och de personer som brutit könsbundna befattningar (”BRYl-are”)

under forsöksperioden.

BRYT-resultat Rekryteringen under försöksperioden för teleområdenzi tillsammans uppgiek till 377 anställda eller omplacerade personer. Av dessa är 106 personer sådana som brutit ett könsbundet yrkesvalsmönster (BRYT-are), dvs. cirka 28 °/o av den totala

rekryteringen.

Antalet BRYT-are i Göteborgs teleområde under

uppgår

forsöksperioden till 85 och i Örebro till 21. I Örebro utgör

BRYT-arna ca 20 °/o av den totala rekryteringen och i Göteborg ca 31 °/o.

Under anställdes totalt 227 till de

forsöksperioden personer

kvinnodominerade verksamhetsområden, som man inriktade sig

i forsöksverksamheten. Av dessa var 47 män totalt ca 20 %.

på

Inom den mansdominerade verksamheten rekryterades totalt 150 personer varav 59 kvinnor. Kvinnliga BRYT-are

utgör

39 °/o. Utvärderingsintervjuerna visar att kvinnorna aktivt har sökt sig till mansdominerade arbeten till skillnad från männen

sol |flåitlz2ll R(/{I_)'/l'I'l'Il4Q 93

som - de zillra flesta - sökt sig till kvinnodominerade arbeten för att över huvud taget få ett arbete. Intresset från anställd manlig personal att söka omplacering till något kvinnodominerat arbete, har varit ganska liten. Intresset att söka har däremot varit större hos männen vid nyanställningar till kvinnodominerade yrkeskategorier särskilt under den senare hälften av

försöksperioden.

Kvinnorna dåiremot. har såväl inom som utom telcverket visat ett ganska stort intresse för att söka till mansdominerade

wketi. (överlåigset alla sätt att nåjâimvikt vid söknings-

andra

förfarandet visade sig de riktade annonserna vara. En rekryteringsbrosehyr som delades ut till samtliga :inställda vid försöksområdena medförde ingen större ökning av intresset för omplaeeringar. Den muntliga information som lämnades har varit

mycket värdefull för försökets förankring i basorganisationen

även om den i vissa fall varit otillräcklig.

Televerkets slutsatser Televerket konstaterar att BRYTl-verksamheten på lång sikt kan bidra till jämställdhet mellan kvinnor och män på flera olika sätt: E1 Yrken har för kvinnor och män så att de har kunnat

öppnats

välja efter intresse och fallenhet oeh inte har stoppats p. g. a.

könstillhörighet.

CJ har åstadkommits bland de som kommit

Attitydförändringar

i beröring med BRYT-are. Nästan alla instruktörer, lärare

och arbetsledare den mansdominerade sidan säger att de

på

från början varit skeptiska men att de har ändrat sig och är

positiva till kvinnliga teletekniker. På de kvinnodominerade

yrkesområdena är det flera arbetsledare som tycker att

männen borde ha kunnat komma in redan tidigare. E Genom kvinnors inträde på mansyrken har vissa praktiska

hinder för kvinnorna blivit uppmärksammade. Arbetsutrust-

ning kommer att utvecklas så att både kvinnors och mäns

anpassning i yrket underlättas.

U Genom männens inträde på kvinnodominerade yrkesområ-

den kommer önskemålen på utveeklingsmöjligheter i yrket att

öka. Iden mån dessa önskemål tillgodoses bör de komma även

kvinnorna tillgodo på lika villkor. E1 Kvinnornas inträde männens yrkesområden kan medföra

på

en ändrad attityd till tjänstledighet för vård av barn och

deltidsarbeten. Nfännens möjligheter till att ta del i vården av

barnen kommer att bli större.

94 Re/r1_^1leri›z_g sol 1030:20

Nya BRYT-försök

SPN fick genom regeringsbeslutet 1977 i uppdrag att genomföra

nya BRYT-forsök, liknande televerkets, tillsammans med fem andra myndigheter. Resultatet av såväl BRYT som F 18försöken redovisar SAMN i en rapport BRYT och F 18 - två

jämställdhetsforsök i statsförvaltningen.

Försöksverksamheten under drygt ett och ett halvt år

pågick

och avslutades budgetåret 1978/79.

Följande myndigheter deltog i försöket.

C Riksskatteverket- avseende exekutionsväsendet och kontors-

personal

Kriminalvårdsstyrelsen - avseende vårdpersonal

Försvarets - avseende

civilforvaltning kontorspersonal

Tullverket - avseende

bevakningspersonal

Statens - avseende vid lokstallarna i

1313131] järnvägar personal

Hagalund.

Avsikten med försöken var att göra inbrytningar på yrkesom-

råden som domineras av ett kön. SAMN har tillsammans med myndigheternas

kontaktpersoner planerat utvärderingen av försöket. har Kartläggningen

gjorts i form av med sammanlagt ca 80 personer. Inom

intervjuer

kriminalvårdsstyrelsen har styrelsens regionspsykologer gjort

intervjuerna. Sammanfattningsvis skriver SAMN att BRYT-verksamheten har lyckats bl. a. både när det gäller att få in kvinnor mån resp. på otraditionella jobb dvs. mans- kvinnodominerade på resp. yrkesområden och när det gäller att ändra och

attityder värderingar om kvinnor i ”mansyrken” och män i ”kvinnoyr-

ken”. Sammanlagt har 131 kvinnor brutit in mansdomine-

på

rade tjänster och 22 män på kvinnodominerade

tjänster.

Resultaten har av hur

påverkats myndigheten organiserat

forsöksverksamheten och hur forsöksverksamheten förankrats i organisationen samt hur man informerat de anställda om BRYT-försöket. SAMN konstaterar att det inte går att väcka intresse vare sig for eller BRYT-forsök

jämställdhetsfrågor

enbart genom information. Personalen orkar inte med

skriftlig

att läsa all information som SAMN har funnit att

sprids.

verksledningens inställning och intresse for BRYT-forsöken och jämställdhetsfrågor avspeglats i forsöksresultaten. Förutom ledningens uttalade stöd krävs också att den som är for

ansvarig

forsöksverksamheten inom myndigheten får tid och möjlighet att verka for BRYT-försöket. Man pekar vidare de positiva

på

effekter personalministerns besök har haft vid flera forsöksmyn-

digheter.

SOL lflålllüll

Rek I_1/erin_g 95

SAMN ger i sin rapport också råd till dcm som skall starta BRYT-försök. Där nämns bl. a. behovet av en klar ansvarsför-

delning i organisationen, arbetsformen för en jämställdhetsgrupp, uppläggning av handlingsprogram, informationsåtgär-

der och former för utvärdering.

I rapporten föreslår SAMN också att inom

rörligheten

statsförvaltningen skall stimuleras. Bland annat genom

D stöd och uppmuntran direkt till tänkbara ”brytare”, Cl till meriterande vikariat otraditionella arbets-

möjligheter på uppgifter,

D bättre intern information om vad andra inom myndigheten

arbetar med, E1 information när någon söker att

exempelvis kontoristtjänst

andra karriärer inom myndigheten även kan stå

öppna.

SAMN konstaterar att det generellt är mycket svårare att rekrytera män till kyinnoyrken än tvärtom. Män betraktar ofta

kvinnojobb som genomgångsarbeten. Förbättrad information

om yrkets innehåll borde kunna denna

påverka inställning.

SAMN kommer därför att tillsammans med AMS att informera om kontorsyrket i en riktad till män.

rekryteringskampanj

NIerity/ärderingen är ett känsligt kapitel. SAMN har funnit att

alla dessa fem myndigheter är övertygade om i sin

riktigheten

bedömning av meriter. Ändå har den i flera fall skiftat mellan

myndigheterna och även inom myndigheterna. SAMN vill

därför att myndigheterna får bättre för

riktlinjer meritvärdering

och skriver:

Vad gäller tillgodoräknandet av anställningstid och överhuvud

taget förtjänstfaktorn skulle en översyn för att lå till stånd en likartad bedömning vara värdefull för jämställdhetsarbetet.

Enligt rapporten finns det flera positiva effekter av BRYTförsöken. Verksamheten ha till det bättre

uppges påverkats

genom att personalen består av både kvinnor och män som valt sitt yrke av eget intresse och De flesta är

lämplighet. ”brytarna”

kvinnor. Bl. a. anförs att de är ambitiösa och och

noggranna kommer med förslag till De tvåkönade

arbetsmiljöförbättringar.

arbetsgrupperna inom kriminalvården liknar mer samhället utanför anstalterna och detta anses form av social

ge en viss träning för de intagna enligt kriminalvårdsverket.

BRYT-verksamheten har påverkat så

försöksmyndigheterna

att de nu fortsätter att människor att in

engagera bryta på enkönade yrkesområden.

Avslutningsvis efterlyser SAMN ett för den

handlingsprogram

statliga arbetsmarknaden där man bl. a. utgår från de fakta som

96 Rek [rlerizrg SOL Iflllllflfl

finns om kvinnor på arbetsmarknaden. Nämnden hänvisar till

uppgifterna i jämställdhetskommitténs förslag till nationell

handlingsplan, att av 300 yrken på den svenska arbetsmarknaden finns kvinnor fortfarande endast inom 25. Arbetslöshetssiffrorna är vidare högre för kvinnor än män och i nästan alla sysselsättningsmässigt utsatta har kvinnorna svårare att

grupper hävda sig än männen. Kontorsyrket är i dag kvinnornas

huvudsakliga yrkesområde inom den statliga sektorn. Där kan

man förutse att rationalisering och datorisering kommer att leda till färre zirbetstillfallen och dessa kommer att finnas i arbeten som förutsätter utbildningsbakgrund som nu är traditionellt

manlig.

SAMN konstaterar därför att kvinnornas arbetsmarknad

kommer att krympa om ingenting aktivt görs för att påverka

exempelvis traditionella yrkesval. Åtgärder som BRYT-xrerksamheten som omfattar hela den statliga arbetsmarknaden ses som nödvändiga om kvinnor överhuvud taget skall fåjobb under 80- och 90-talen.

F 18-försök

Genom regeringens beslut den 17 november 1977 fick dåvarande SPN också i uppdrag att tillsammans med tio andra myndigheter bedriva ”försöksverksamhet i syfte att stimulera kvinnor att i större utsträckning söka tjänster i lönegrad över F 18”. Försöken har kallats ”F l8-forsök” och kan betraktas som ett slags BRYT-forsök som riktats uppåt i organisationen.

Uppdraget till försöksverksamheten lämnades mot bakgrund av uppfattningen att det bland kvinnorna fanns ett rekryteringsunderlag till högre tjänster, som inte motsvarades av antal sökande till dylika tjänster. Kvinnorna behövde därför motiveras till att söka. Kunde detta ske, skulle det också påskynda det

fortsatta jämställdhetsarbetet.

Som ett led i forsöksverksamheten skulle myndigheterna i

samband med rekrytering till tjänster över lönegrad F 18

inhämta råd och synpunkter från SPN. Nämnden skulle verka

för att jämställdhetsaspekter beakrades och särskilt uppmärksamma hur kraven ställdes, val av reknvteringsvägar, hur ledigförklarandet utformades, hur möjligheterna till deltid togs

tillvara och hur urvalsarbetet och tjänstetillsättningen genomfördes.

Följande myndigheter deltog i försöket som under 15

pågick

månader.

SOL 1980:20 Re/cr_vle›irzg 97

Länsstyrelsen i

Göteborg

Riksskatteverket

Arbctarskyddsstyrelscn

Arbetsmarkxiadsverket Postverket

Riksrevisionsverket

Skolöverstyrelsen Statistiska centralbyrån

Patentverket Feleverket -

centralforvaltningen

DDDEIEIDDDEIEJ

Resultat av F 18-försöken

Under försöksperioden har 205 tillsatts. Av dessa har

tjänster

l 10 haft såväl som sökande. Sex

manliga kvinnliga tjänster har

haft enbart och 89 enbart sökande.

kvinnliga manliga

De 110 tjänster, som haft både och

manliga kvinnliga sökande,

har sökts av 936 män och 268 kvinnor. Av tjänsterna tillsattes 39 med kvinnor. Det innebär att kvinnorna dessa

på tjänster

utgjorde 22,3 % av de sökande och 35,5 % av de tillsatta. Av de 39 kvinnorna som förordnades var 24 internsökande och 15 externsökande. hari

Försöksmyndigheterna högre utsträckning

än tidigare kallat kvinnor till

intervjuer.

För att bedöma resultaten har SAMN i sin

utvärdering gjort sammanlagt 63 personliga och använt av en

intervjuer sig

skriftlig enkät som besvarats av närmare 100 personer. Från flertalet av har framhållits att det

försöksmyndigheterna

interna bland kvinnorna varit otillräck-

rekryteringsunderlaget

ligt. Har kvinnorna kvalifikationer söker de i samma

tillräckliga

utsträckning som männen.

Utvärderingen visar att kvinnorna har kvalifikationer

högre

än de medsökande männen, men att detta inte i

ger utslag

tjänstetillsättningen.

Många försöksmyndigheter har framfört att försöket kom att omfatta fel nivåer. Det borde ha riktats mot i F 14 och

tjänster

däröver och skulle då varit mera

meningsfullt.

jämfört med tiden närmast före har kvinnor-

försöksperioden

nas relativa andel som sökande ökat endast i

ringa utsträckning.

Däremot har andelen kvinnor som förordnats sökta

på tjänster

ökat med 17,0 °/o. SAMN antar att en viss del av denna

ökning

skulle ha skett även utan en försöksverksamhet. Av att informationen om försöket att fä

utvärderingen framgår

in fler kvinnor oftast varit Därmed

på högre tjänster otillräcklig.

saknades den nödvändiga av försöket.

förankringen

Utöver av

rutinmässig bevakning jämställdhetsaspekten vid

SOL Hmuzmi 98 Rekrytering

har försöket inte föranlett myndigheterna

tillsättningsärenden

att vidta andra extra åtgärder än dc rader de flesta tagit

några

med i sina annonser om att ser sökande av

myndigheten gärna underrepresenterat kön.

Konsekvenserna av detta sett från resultatsynpunkt kar. dock SAMN inte bedöma då det allmänna jämställdhetsarbetet på och ute i samhället kan ha medfört en ökad

myndigheterna

motivation hos kvinnor att söka även högre tjänster. Kvinnornas att söka högre tjänster i lika stor

benägenhet

som männen kan delvis vara en generationsfråga,

utsträckning enligt SAMN.

På vissa har man märkt att kvinnor under 30 år i

myndigheter

samma som män sökt tjänster utan att helt

utsträckning högre

kvalifikationskraven. En del yngre kvinnor och gruppen

fylla

har ansett försöket onödigt då de inte kunde se någon män, skillnad i mäns och kvinnors benägenhet att söka högre

tjänster.

Flera av är återhållsamma till deltid

försöksmyndigheterna

och vissa kräver även övertid tjänster över

regelbunden på

F 18. SAMN anser att det är angeläget att myndigheterna strävar efter en så flexibel som möjligt av regler och avtal då

tillämpning

en anställd vill ha möjlighet till reducering av arbetstiden.

Rekryteringskampanjer

SPN fick den l 1976 i av regeringen att driva

juli uppdrag

informations- och för att uppnå en

rekryteringskampanjer

inom olika hos statliga

jämnare könsfördelning tjänstekategorier

myndigheter.

SPN, AMS och de fackliga organisationerna konstaterade att det fanns få med ett rekryterings-

gemensamt yrkesområden

behov som en kampanj meningsfull. I Stockholmsområ-

gjorde

det fanns emellertid ett relativt stort behov av kontorspersonal. De fortsatta diskussionerna ledde till ett beslut att gemensamt förbereda en informations- och rekryteringskampanj för kontors-

yrket.

Detta har hittills resulterat i en informationsbroschyr. Denna är i första hand tänkt att öka mäns intresse för kontorsyrket. Ett är också att visa att innehållet i kontorsyrket

viktigt syfte

förändras. När denna förändring sker planmässigt och medvetet, bör det inte bara underlätta till utan även leda

rekrytering yrket

till utveckling för redan anställda. SAMN har 1980 vänt till ett antal myncigheter i

ijanuari sig

SOU li)8():2() Rekrrlering 99

Stockholmsområdet som

uppgivit ijämställdhetsredovisningar-

na att det finns behov att anställa är att

kontorspersonal. Syftet

intressera dessa för en

myndigheter kampanj.

I kampanjen kommer från tjänstemän SAMN, AMS och

arbetsförmedlingarna inom distriktskontoren Norrmalm och

Solna att delta. Kontakter kommer också att tas med SYOkonsulenter, AMU-center inom Stockholmsområdet m. fl. Projektet kommer enligt den att bedrivas

preliminära projektplanen

till och med av

utgången budgetåret 1980/81.

SAMN skall också

enligt jämställdhetsforordningen stödja

myndigheter vid större inom

rekryteringsbehov tjänstekategori-

er som är mans- eller kvinnodominerade när

myndigheterna

skall genomföra informations- och

rekryteringskampanjer.

Sådana har bedrivits av och

kampanjer postverket tullverket

efter samråd med SPN och AMS.

Sammanfattande kommentarer

Utan tvekan är ett av de rekryteringen viktigaste tillfallena när det gäller att förändra den nuvarande

könsfördelningen inom

olika

yrkeskategorier.

Av de olika BRYT-försöken också att en

framgår inbrytning

av kvinnor i mansdominerade och män i kvinnodo-

befattningar

minerade har en hel del befattningar gett positiva effekter. Televerket skriver till i sin rapport regeringen att resultatet av

BRYT-verksamheten har blivit att har för

yrkena öppnats

kvinnor och män så att de har kunnat välja efter intresse och fallenhet och inte stoppats p. g. a. könstillhörighet. Deras

valmöjligheter har breddats.

Andra positiva effekter har varit att vissa

praktiska hinder,

såsom bristande blivit

arbetsutrustning, uppmärksammade

genom kvinnors inträde Medan männens inträde

på mansyrken. på kvinnodominerade yrkesområden har lett till att

efterfrågan på utvecklingsmöjligheter i yrket har ökat.

Även SAMN konstaterar till i sin rapport regeringen att det finns flera effekter av BRYT-forsöken. positiva Verksamheten uppges ha till det bättre att både påverkats genom mäns och kvinnors olika erfarenheter till vara.

tagits

SAMN betonar i sin att kvinnor rapport samtliga som anställts fått sinajobb därför att de bedömts som Att

lämpliga.

de är kvinnor har inte i fall räknats dem

något tillgodo.

Även när det visar

gäller inbrytningen på högre tjänster, det

sig att kvinnorna kan få dessa kvalifikationer och utan på egna att form av använts. Det visar de s. k. F-18

någon kvotering

l 0() SOl [TV8020 Rekrytering

försöken. Men problemet är, enligt flertalet försöksmyndigheter,

att det interna rekryteringsunderlaget bland kvinnorna varit otillräckligt. Har kvinnorna tillräckliga kvalifikationer söker dei samma utsträckning som männen.

Det är därför, enligt SAMN, särskilt viktigt att uppmärksam-

ma problemen omkring rekryteringsunderlaget.

15 Utbildning

PUN har i två regeringsbeslut, den 19 1976 och den 17

augusti

november 1977, fått i att driva viss försöksverksamhet

uppdrag

för att uppnå ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Försöksverksamheterna har varit inriktade på att öka

möjlighe-

terna för både kvinnor och män att delta i

personalutbildningen

och att förbättra befordrings- och för

utvecklingsmöjligheterna

anställda i lägre löneskikt. PUN fick också i uppdrag att genom konferenser och studiecirkelmaterial

stimulerajämställdhetsarbetet på myndigheterna.

Bättre att delta i

möjligheter personalutbildning

Barnstugan i Sjudarhöjden

En förutsättning för att småbarnsföräldrar skall kunna delta i utbildning som till internat är att finns till

förläggs möjligheter

barntillsyn. Sedan 1977 en försöksverksamhet

september pågår

med barntillsyn för barn vid statens

kursdeltagares kursgård Sjudarhöjden. Barnstugeutbildad personal har tagit hand om

barnen på dagarna och natten har barnen varit hos

på

föräldern. PUN har gjort en preliminär av verksamheten.

utvärdering

Den fortsätter under budgetåret 1979/80 och en utvärde-

slutlig

ring kommer senare under 1980. Utvärderingen är baserad med 92 föräldrar

på intervjuer

under tiden september 1978.

1977-september

Intervjuerna ger en mycket positiv syn på verksamheten som sådan och på de praktiska detaljerna verksamheten. De

kring

flesta föräldrar anger också att de kan tänka ta med barnen till

sig

kursgården igen vid eventuellt senare kurstillfälle. Beläggningen vid har varit varierande. En

barnstugan mycket

del veckor har till 12 kursbarn

beläggningen uppgått per kursdag

medan andra veckor inte alls

barnstugan utnyttjats.

I början av försöksverksamheten var än i

beläggningen högre

102 SOU 15180120 Utbildning

slutet. Detta kan bero en från S-dagars kurser till

på övergång

kortare kurser 2-3 dagar. De kortare kurserna är förmodligen

på

mindre för den här formen av barntillsyn eftersom

lämpade

barnen behöver en viss tid till anpassning i den nya miljön. Den av har emellertid hela

genomsnittliga beläggningen barnstugan

tiden varit För att åstadkomma belastning av lagom

låg. enjämn

slöt PUN ett avtal med kommun om ett antal

omfattning Sigtuna

fasta som kommunen får utnyttja.

platser

Ersättning för barntillsyn

En annan att underlätta för småbarnsföräldrar att

möjlighet

delta i utbildning är att ersätta de merkostnader

internatförlagd

som i samband med barntillsyn.

uppstått

En försöksverksamhet har under tiden juli 1976-juni

pågått

1978. i internatutbildning har kunnat få

Deltagare statlig

för sina merkostnader för barntillsyn med högst 50

ersättning kronor/dygn.

PUN har redovisat erfarenheterna från verksamheten i en rapport till regeringen. Under har ca l 700 ansökningar gjorts. 70 °/0

försöksperioden

av dessa har av män och kvinnor i

ansökningar gjorts

Tl-Fö.

lönegraderna

Av PUN:s att majoriteten skulle ordnat

utvärdering framgår

och i oavsett om det funnits

barntillsyn deltagit utbildningen

att söka eller ej. Däremot har det för vissa

möjlighet ersättning

statsanställda varit en för att kunna delta i

grupper förutsättning

statlig personalutbildning.

har därför beslutat att en sådan ersättning skall

Regeringen

kunna även En särskild förordning utfär-

utgå fortsättningsvis.

dades den 20 1979.

april

Bättre befordrings- och utvecklingsmöjligheter

Garnisonen I

PUN fick i 1976 regeringens uppdrag bl. a. att planera augusti

och en för de anställda i de lägre

genomföra utbildning

hos i kvarteret Garnisonen i

lönegraderna myndigheterna

Stockholm.

Syftet var att skapa bättre möjligheter till genomströmning

från assistent- och motsvarande karriärer till högre

biträdes-,

att som finns mellan

tjänster genom avlägsna utbildningshinder

olika lönegradsskikt och och därmed bidra till att

tjänstenivåer

. sneda könsfördelningen inom de högre lönegrader- ,bryta den

na.

SOl lilålllfzt) 103

I Iløi/(lningr

Hela utbildningstitlen omfattade 15 veckor med en allmän teoridel på 5 veckor och en praktikdel på 10 veckor.

Deltagarna

var 25 kvinnor mellan 28 och 57 år. Fler än hälften hade

lönegrad

F3 eller lägre.

Den allmänna teoretiska delen var gemensam för alla deltagare och bestod av ämnen av generell karaktär. Innehållet delades in i tre block. Ett block hade till syfte att ge kunskaper om

hur statsförvaltningen fungerar ur förvaltningsrättslig och

ekonomisk aspekt. Det andra blocket kan kallas ett kommunikationsblock. Syftet med detta var att ge kunskaper och träning i de olika tekniker som används i samband med handläggning av

ärenden. Ett tredje block var inriktat på personaladministration, samverkan och medinflytandefrågor.

Praktiken genomfördes i de flesta fall på annan byrå eller myndighet än den ordinarie arbetsplatsen. Avsikten med praktiken var att deltagarna skulle få andra och mer

pröva kvalificerade arbetsuppgifter. Ett mindre utredningsarbete ingick också. Uppföljning, ett år efter det att utbildningen har avslutats,

visar att 22 av de 25 deltagarna har fått förändrade

arbetsuppgifter. 16 deltagare ansåg att de nya var mer uppgifterna

kvalificerade än de gamla. För 21 deltagare har lönen ökat. Vad

som skett speciellt på grund av utbildningen är däremot svårare att kartlägga.

Garnisonen II

I november 1977 fick PUN i att

uppdrag genomföra en ny

försöksverksamhet med utbildning av anställda i de

lägre

lönegraderna. Meningen var att PUN i denna

försöksomgång

skulle utnyttja de erfarenheter man fått i Garnisonen I

projektet.

De myndigheter som knöts till PUN:s Garnisonen II var

projekt arbetarskyddsstyrelsen, riksförsäkringsverket och SMHI. De två

första myndigheterna har fått medel ur

jämställdhetsmiljonen

för att bedriva en

försöksutbildning.

De allmänna erfarenheterna av de båda är

projekten följande.

Det är viktigt att under får tillfälle

deltagarna praktikperioden

att utföra en behöver inte vara

utredningsuppgift. Uppgiften

omfattande, men det är lämpligt att den ansluter till praktikens arbetsområde. Därigenom kan den förenas med övrigt arbete under praktiken. Ett teoriavsnitt i utredningsmetodik bör i

ingå

utbildningen, dels för att Öka deltagarnas att

förutsättningar

arbeta med uppgiften, dels för att de förvärvade erfarenheterna

skall bli systematiserade och

ge bestående kunskaper.

Att arbeta med en ställer krav

självständigt utredningsuppgift

SOL I 980120 104 Utbildning

initiativ och kreativitet. En sådan arbetsuppgift är

på egna på

därför ett viktigt inslag i en utbildning som syftar till att ge

att i framtiden få utföra mer kvalifi-

deltagarna förutsättningar cerade arbetsuppgifter.

En värdefull erfarenhet är att deltagarna ansett att utbildning-

Det måste även bedömas en har gett dem ökat självförtroende. som värdefullt för framtida utveckling att de blivit

deltagarnas

medvetna om sina möjligheter att klara mer avancerade

och att utbildningen gett dem studievana och

arbetsuppgifter

stimulans att utveckla sig vidare.

måste man komma att en sådan här utIJiIdning

Samtidigt ihåg

vissa Diskuteras och preciseras

ger deltagarna förhoppningar.

inte från sida blir det fritt fram för

syftet myndigheternas

hos deltagarna, som kan leda till besvikelse och ge

spekulationer

effekter. Det är därför viktigt att i förväg klargöra vart

negativa

skall leda, dvs. vilka effekter den kan få för den som

utbildningen gått igenom utbildningen.

Det allmänna utbildningsväsendet

Genom i november 1979 fick PUN också i

regeringsbeslutet

att undersöka hur kurser i det allmänna utbildnings-

uppdrag

väsendet kan bidra till att, som ett led i

personalutbildningen,

främja jämställdheten.

Sammanfattningsvis kan sägas att de ändrade behörighetskra-

ven för studier vid det möjligt för det stora

högskolan gjort

flertalet att använda delar av kursutbudet. Kommunala vuxen-

erbjuder undervisning både på utbildningen (KOMVUX)

och och såväl teoretisk som yrkesin-

grundskole- gymnasienivå,

riktad utbildning.

Det finns nu vid universiteten och högskolorna i landet många kurser med studietakt eller avpassade korta enstaka

långsam

kurser Kombinerat med möjlighe-

som passar yrkesverksamma.

ten att få för studier detta det möjligt för

tjänstledighet gör

att vidareutbilda sig.

många

arbete med att förbättra möjligheterna for

Myndigheternas

kvinnor i de lägre lönegraderna att förändra sin arbetssituation och också nå andra kan underlättas med

tjänstenivåer väsentligt

en målmedveten användning av utbudet från högskolor och KOMVUX i

personalutbildningen.

Lokalvårdsutbildning

Utredningen Kvinnor i statlig tjänst konstaterade att de flesta lokalvårdare anställda i den statliga förvaltningen är kvinnor.

SOL l9fl0f2fl l lløi/r/nilzig 105

Däremot utövas ledning och kontroll av städarbetet genom

anställda städledare, expeditionsvakter och materiallörvaltare,

vilka i de flesta fall är män.

För att förbättra arbetsförhållandena och underlätta för kvinnor att avancera till lokalvårdsledare och -inspektör föreslog

Kvinnor i statlig tjänst dels en Övergång till dagstädning och dels

utbildning. _ Regeringen gav PUN i uppdrag i augusti 1976 att kartlägga

utbildningsbehovet för lokalvårdare och utreda behovet av en utbildning för lokalvårdare till lokalvårdsledare.

Ijuni 1977 presenterade PUN sin utredning för regeringen. I

utredningen föreslogs att samtliga lokalvårdare skulle ges möjlighet att genomgå viss introduktionsutbildning vid myndig-

heten och att grundutbildning för lokalvårdare samt vidareutbildning för 1:e lokalvårdare, lokalvårdsledare och lokalvårdsinspektörer borde anordnas genom den kommunala vuxenutbild-

ningen.

I ett regeringsbeslut i november 1977 fick PUN i uppdrag att se till att utredningsförslagen verkställdes.

Stimulera myndigheternas jämställdhetsarbete

Konferenser

För att informera om jämställdhetsfrågor och ge tillfälle att utbyta erfarenheter anordnade PUN uppdrag av regeringen

på

under våren och hösten 1978 nio endagarskonferenser. Totalt

220 företrädare för myndigheter och fackliga organisationer deltog. Tjänstemän från budgetdepartementet, PUN och SPN

medverkade.

Konferenserna medförde att många myndigheter fick idéer och motivation att sätta igångjämställdhetsarbete. Andra har sett ett värde i att jämföra sitt eget jämställdhetsarbete med

andra myndigheters.

Studiematerial I regeringens uppdrag till PUN ingick också att utarbeta ett studiematerial. Fem författare, som på olika sätt dokumenterat sitt intresse förjämställdhetsfrågorna, fick i uppdrag att skriva var sitt kapitel i ett studiehäfte som kallades ”Målet är jämställdhet”. Det trycktes i 20 000 ex. och har använts i studiecirklar som omfattat mellan 7,5 och 24 timmar. Cirklarnas

förslag till åtgärder har samlats in centralt på många myndig-

heter.

l 06 l I/;i/(lningr SOU Ifbfülflll

En till omfånget mindre broschyr med upplagan 15 000 ex. har använts för att initiera diskussioner i samband med utbildning av chefer, arbetsledare m. fl. Redan titeln ”Visst har väl kvinnor och män samma möjlighcterl? har utgjort ett inlägg i diskussionen.

Som underlag för diskussioner har PUN arbetat fram en video-kassett med teknisk och pedagogisk handledning. Den tari sex spelscener upp frågor som exempelvis mäns och kvinnors möjligheter att förena yrkesarbete med föräldraansvar och hur

utvecklande arbetsuppgifter fördelas på en arbetsplats.

Sammanfattande kommentarer

De erfarenheter som hittills gjorts av försöken med utbildnings-

för anställda i de lägrelönegraderna och hur kurser i det program

allmänna utbildningsväsendet kan användas i personalutbildningen för att främja jämställdheten kan sammanfattas på följande sätt.

Myndigheter som vill åstadkomma förändringar för att öka jämställdheten kan göra detta. De kraftigt ökade alternativa

möjligheterna personalutbildningens område har bidragit

på

härtill. Hinder av ekonomisk eller annan resursmässig karaktär finns, men är inte längre lika avgörande. Däremot framstår

inställningen till jämställdhetsfrågan som det viktigaste. Det

krävs ett engagemang från verksledning, personalchef, utbild-

ningsansvarig och de fackliga organisationerna, dels för fortsatt

bearbetning av dessa attityder, dels för att sätta igång ett konkret utvecklingsarbete för att få ändringar till stånd i arbetssituationen.

De myndigheter som vill ändra arbetssituationen för tjänstemän i de har i dag goda möjligheter att ta

lägre lönegraderna utbildningen till hjälp. En myndighets vana att arbeta med

personal- och är därvid en god förutsätt-

utbildningsplanering

ning. För att utbildningen skall få effekter krävs nämligen oftast vissa personalpolitiska beslut t. ex. beträffande rekrytering. Myndigheten måste också vara beredd att ändringar i

göra arbetsorganisationen for att ge de nyutbildade ändrade och mer

kvalificerade För dessa uppgifter krävs självfal-

arbetsuppgifter.

let liksom för andra utvecklingsinsatser, tid och pengar. Beslut om en vidareutbildning som avser att vägen till mera

öppna

kvalificerade arbetsuppgifter och att möjliggöra befordran till

högre tjänst kräver en omsorgsfull beredning. Planerings- och beslutsprocessen kan därför bli lång.

Beträffande innehållet i utbildningen visar hittills gjorda

SOL* ITHKkQO l I/øi/dizizzlg 107

erfarenheter, i Garnisonenprojektet och i diskussioner med företrädare för myndigheter och målgrupper, att det i första hand är viktigt att deltagarna i utbildningen får tillfälle att stärka sitt självförtroende, dels genom att öka sina teoretiska kunskaper inom området förvaltning, dels genom att träna skriftlig och

framför allt muntlig framställning.

sou l9åi0:2(l

SOU HWIYZU ]()§)

lV Jämställdhetsarbetet

under 80-talet

16 Inledning

i har under senare delen

Jämställdhetsarbetet statsförvaltningen

av 70-talet bedrivits enligt de riktlinjer som drogs upp i prop.

om kvinnor i statlig tjänst, jämställdhetsförord-

(1975/762173) (1976:686) och (1976:687).

ningen jämställdhetscirkuläret

Målet för _jämställdhetsarbetet är att kvinnor och män skall vara jämställda i arbetslivet och i familjen liksom när det gäller

inflytandet över samhällets utveckling.

Arbetet förjämställdhet mellan könen ingår som ett viktigt led

i demokratiseringen och förnyelsen av arbetslivet. Myndigheter-

na har uppmanats att så långt möjligt ta tillvara de anställdas

kunskaper, ambitioner och möjligheter till utveckling i arbetet.

Detta också för att möta kravet på effektivitet i den statliga

verksamheten och på god hushållning med tillgängliga resur-

ser.

Målet för det fortsatta _jämställdhetsarbetet har delinierats i förarbetena till den nya lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet m. m. som träder i kraft den l juli 1980: ”Samma rätt och möjligheter och lika ansvar för kvinnor och män”. Det är viktigt att framdeles ännu mer än tidigare betona att Förändringar krävs inte bara av kvinnornas villkor för att nå en éikadjämställdhet utan också av männens. Här krävs alltså en förändring av vanor, tänkesätt och uppträdande hos de enskilda

människorna. Den förändringen kan stödjas och päskvndas genom politiska åtgärder. Liksom tidigare hör staten som

arbetsgivare ta initiativ till och genomföra reformer på detta område.

Den jämställdhetslagen kommer att vara ett viktigt

nya instrument Lagen gäller för alla slags

ijämställdhetsarbetet.

i eller tjänst och omfattar både

anställningar offentlig privat förbud mot könsdiskriminering och regler om aktiva åtgärder för

Lagens efterlevnad skall övervakas av en jäm-

jämställdhet.

ställdhetsombudsman och Även om en

enjämställdhetsnämnd.

lag inte ensam kan lösa de problem som är förenade med

utgör den en bas för det fortsatta arbetet

jämställdhetsarbetet,

110 I nl u/ni ng SOU IURULZU

och ett uttryck för statsmakternas erkännande av målet jämställdhet mellan kvinnor och män. Av stor betydelse för den närmare utlörmningen

zivjämställd-

hetsarbetet under 80-talet inom såväl som

statsförvaltningen

arbetsmarknaden i stort kommer reformarbctet att vara inom bl. a. arbetsmarknads- och inom

sysselsättningspolitiken, utbildningsväsendet och inom familjepolitiken. Genom ett

medvetet och konsekvent uppträdande från statsmakternas sida kan de efter hand förbättras och

praktiska Förutsättningarna

konkreta resultat uppnås.

Förjämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen bör samma

mål och samma huvudsakliga inriktning som hittills. Det

gälla

bör också fortsättningsvis inriktas att

på bryta uppdelningen

mellan kvinnor och män på olika tjånstekategorier. Även om kravet mellan könen numera har en

påjämställdhet

bred förankring inom och ett

statsförvaltningen betydande

arbete lagts ned på jämställdhetsfrågorna både centralt och inom enskilda myndigheter återstår en hel del innan könsbundenheten hos många befattningar har brutits i De

praktiken.

faktiska skillnaderna när det gäller möjligheterna till

utbildning

och befordran mellan kvinnliga och statsanställda är

manliga

alltjämt omfattande. En faktor som med stor sannolikhet kommer att

påverka jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen är det ekonomiska

utrymmet för offentlig konsumtion. Andelen kvinnor i förvärvsarbete ökade under hela 70-talet, till icke obetydlig del beroende på den offentliga sektorns utbyggnad. I dag talar allt för att den ekonomiska situationen i landet inte kommer att tillåta annat än

blygsamma ökningar inom högprioriterade områden. Inom

vissa områden kan den statliga arbetsmarknaden närmast förväntas minska. Trots de inbrytningar som kvinnor inom en rad

gjort

mansdominerade yrken under är fortfarande kvinnor-

senareår

nas arbetsmarknad betydligt snävare än männens. Kvinnorna kommer således att i högre grad beröras av att den statliga sektorn inte längre expanderar som tidigare. Därtill kommer att

rationalisering och datorisering ofta påverkar sysselsättnings-

möjligheterna mer för kvinnor än för män. Det är mot denna bakgrund att aktiva

angeläget åtgärder

vidtas på de statliga arbetsplatserna för att bredda kvinnornas arbetsmarknad genom vidgade försök med inbrytning

på

mansdominerade befattningar och genom att se till att inte nya yrken uppkommer som domineras av ettdera könet. Den ekonomiska situationen för den sektorn kommer

statliga

också att medföra att det blir ännu viktigare än tidigare att ta

SOU l9él():2l) I nl er/Izi ng lll

tillvara de personella resurserna som linns och Litveckla dem oberoende av kön. l)et är särskilt viktigt att ta tillvara

kxinnornas möjligheter i detta sammanhang. Utredningen Kvinnor i statlig tjänst visar att brister i arbetsorganisation och

personalutxfeckling drabbar kvinnor hårdare än miin. Stora krav kommer att ställas på verksledningar och den arbetsledande funktionen på olika nivåer liksom på de anställda och deras

organisationer. Ännu mer än tidigare måste personalpolitik och

personaladministration inriktas mot att ta tillvara de anställdas

kunskaper, ambitioner och möjligheter till personlig utveckling.

Det är självfallet också viktigt att kvinnorna själva i olika sammanhang tar tillvara de möjligheter som finns när det gäller

vidareutbildning, vidareutveckling m. m.

sot 10:40:20 l 13

17 Myndigheternas

jämställdhetsarbete

Ansvaret för

invndigheteriias *jämställdhetsztrbete bör liksom tidigare ligga på myndigheterna själva. Det kommer emellertid

fortfarande att behövas ett visst stöd i form av insatser från regeringen och vissa centrala

myndigheter.

Det har visat att de som

sig myndigheter kommit längst i sitt

arbete med också har en

_jämställdhetslrågorna välutvecklad

personaladministration. Det år viktigt att dessa myndigheter fortsätter sitt jämställdhetsarbete samma på sätt som tidigare

och att de som inte kommit så

myndigheter långt snarast börjar

med ett målinriktat och arbete för

planmässigt att nå ökad

_iämställdheL

l framtiden bör_jåmställdhetsarbetet ett

utgöra naturligt led i

myndigheternas personaladministrativa arbete, men under en

fivergångsperiod behövs fortfarande extra De särskilda

åtgärder.

jämställdhctsgrupper som finns på flertalet har i de

myndigheter

llesta fall fungerat bra också som

påminnelse- och bevaknings-

organ. Så länge i stor

jämställdheten utsträckning måste

bedrivas som ett särskilt arbete bör dessa grupper finnas kvar. Det är att de lämpligt myndigheter som ännu inte har _jämställdhetsgrupper snarast inrättar sådana. Utredningen Kvinnor i konstaterar att det är

statlig tjänst

genomsnittligt ller kvinnor än män som sakna ett

tycker sig meningsfullt arbete, som inte känner och som sig uppskattade

inte anser kunna sin sig påverka egen arbetssituation. Många kvinnor anser således att den rådande

arbetsorganisationen inte

tillfredsställer dessa kravf En som

arbetsorganisation tillgodoser

verksamhetens effektivitet och de anställdas behov

av utveckling

och är liksom aktiva

omväxling därför, åtgärder inom området

personalutveckling, nyckelfrågor när det gäller att förbättra

arbetssituationen for kvinnor i

statlig tjänst.

Det har också fast i det slagits statliga medbestämmandeavtalet (MBA-S) att även bör

personalutveckling främjajämställd-

het mellan kvinnor och män och inom och

genomströmning

mellan olika karriärer.

114 SHI ltirtuün Myndigheternasjämslälldhetsarbete

Ett ökat krav kommer också att ställas

på personalutveckling

även av andra skäl än strävan Den snabba

efter_jämställrlheL

utvecklingstakten i samhället och det ökade ekonomiska trvcket kommer att ställa krav flexibilitet i organisationerna med

på

att och (umlördelzi arbetet.

goda Förutsättningar omprioritera

Av fram-

myndigheternas årliga jämstälIdhetsredovisningar

att redan ett ökat zinvåindande av

går många myndigheter prövat arbetsutvidgning. cirkulationsprojektorganisation, delegering,

och arbetsrotation. Det är ;angeläget att (lessa försök

tjänstgöring

inte avstannar utan tvärtom intensifieras. En stel hierarkisk kan vara hindrande för de zinställdas utvecklings-

organisation

och hela verksamhetens effektivitet. Nackdelarna

möjligheter

av skäl starkast av den som befinner sig i

upplevs naturliga

hierarkins skikt. Strävan bör därför vara att den traditio»

lägre

nella hierarkiska som är vanlig inom statsförvalt-

organisationen

och mer till förändrade

ningen görs smidigare anpassningsbztr

förhållanden. Vidare bör eftersträvas (liite

organisationsformei*

och starkt arbetsmoment ta-

monotona, ensidiga specialiserade

bort. inom kan också bidra till

Rationaliseringar statsförvaltningen

bättre arbetsförhållanden för de anställda. Förutsättningen är att insatserna inte bara kravet en utveckling av de

tillgodoser på

tekniska och ekonomiska förhållandena utan även kraven pä en

god arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse och anställningstrvgg-

het. Bland bör ingå utveckling och

rationaliseringsinsatserna

införande av arbetsmetoder samt

lämpliga organisationsformer, utveckling och utbildning av personal. är ofta en förutsättning för genomförande Personalutbildning av som arbetsutvidgning, arbetspersonalutvecklande åtgärder

m. m. Genom MBA-S har rotation, självstyrande grupper fått en ganska vid definition och

begreppet personalutbildning

omfattar nu även som tidigare inte ;utsågs som

utbildning

Av intresse i detta sammanhang är att

personalutbildning.

omfattar som avser att öka den

personalutbildning utbildning

anställdes att utföra andra arbetsuppgifter inom

förmåga och myndigheten möjlighet att myndigheten utbildning som ger

bereda den anställde mer kvalificerade arbetsuppgifter. Det är också värt att notera att MBA-S arbetsgivaren och berörda ger lokala att sluta lokala

arbetstagarorganisationer möjlighet

kollektivavtal om bl. a. för urval till personalutbild-

principer

t. ex. av olika deltagande i

ning prioritering personalgruppers

personalutbildning.

som har visat särskilt effektiv ur

Personalutbildning sig

medverkar till att bryta den könsförde-

jämställdhetssynpunkt

lade arbetsmarknaden och bidrar till att förbättra möjligheterna

SOU pjgukgn H5

.VIjrzdzLg/zelerøzas_jänzslällr/lzelsarbele

till befordran och för anställda i de

vidareutveckling lägre

lönegraderna. Ett par myndigheter har sådan

prövat utbildning.

Försöken har till stor del fallit väl ut. Det är att även

angeläget andra myndigheter den. prövar

En viktig uppgift för är bl. a. att

personalutbildningen påverka

beteenden och förändra och vidareutveckla arbetsmetoder. Chefers och arbetsledares och

inställning, attityder värderingar

när det gäller könsroller, förhållandet mellan kvinnor och man i arbetslivet m. m. betyder för

mycket hurjämställdhetsarbetct

kommer att lyckas. Särskilda avsnitt om arbetet het

förjämståilld

mellan kvinnor och män bör därför i all den chefs-och

ingå

ledarutbildning som anordnas inom den

statliga förvaltning-

en. Det är också att att det i allmänhet

viktigt uppmärksamma

krävs vissa beslut för att skall få

personalpolitiska utbildningen

önskad effekt. Myndigheten kan behöva i

göra ändringar

arbetsorganisationen för att ge de vidareutbildade ändrade och mer kvalificerade En ändrad

arbetsuppgifter. rekryteringsp(›litik

med större kan även behö-

tyngdpunkt på internrekrytering

vas.En viktig är att har en

förutsättning myndigheten god personal- och

utbildningsplanering.

För att öka kvinnornas möjligheter till befordran räcker det emellertid inte med enbart och andra

utbildning personalutveck-

lande åtgärder. Det krävs också ett hos

nytänkande många som

svarar för inom och en

personalfrågor myndigheterna vilja att

förbättra kvinnornas och

utvecklings- befordringsmöjligheter.

Rekryteringen är det kanske tillfället när det

viktigaste

gäller att förändra inom olika

könsfördelningen tjänstekategori-

er. Genom de s. k. BRYT-försöken har kvinnor och män lätt möjlighet att välja yrken som de i inte haft

praktiken tidigare

tillfälle till. Förutom en större rättvisa har man också

enligt

SAMN:s utvärderingar effekter i arbetet. En

uppnått positiva

jämnare fördelning mellan kvinnor och män olika

på befattning-

ar är till fördel för verksamhet inte minst

myndigheternas med

hänsyn till kvinnors och mäns olika erfarenheter från samhälle och arbetsliv. Med till de erfarenheterna

hänsyn goda av

BRYT-försöken är det att dessa I detta

angeläget utvidgas.

arbete bör SAMN kunna vara en

god hjälp.

Genom de s. k. F-l8 försöken har för att

åtgärder prövats

stimulera kvinnor att söka Resultaten visar

högre tjänster. att

kvinnorna i minst lika stor som männen få de

utsträckning lyckas

befattningar de söker. När det till

gäller rekryteringen högre

-chefstjänster begränsas fortfarande av att det

möjligheterna

finns ett mycket litet urval nivåerna direkt under chefsskiktet.

på

Det är därför viktigt att breddas. För att

rekryteringsunderlaget

116 Myndigheternas jämställdhetsarbete sol |.›i:n:2r›

åstadkomma detta behövs i mycket högre utsträckning* än

att kvinnor uppmärksammas vid fördelning av mera tidigare

ansvarsfulla arbetsuppgifter, vid vikariatslörordnanden pä högre och då utser i interna

tjänster myndigheterna representanter

och externa arbetsgrupper eller kommittéer.

Med hänsyn till det ekonomiska läget måste myndigheterna i allmänhet regelmässigt undersöka om det finns behov av att återbesättzi vakanser. Samtidigt bör klarlåiggas om

uppkomna arbetsuppgifterna kan omlördelas. En omvärderiiig av en

handläggartjänst kan kanske leda till att ett biträde eller en assistent kan överta arbetsuppgifterna. eventuellt efter viss

utbildning.

Det är också att zinställningszinnonsen utformas så att

viktigt

den tilltalar såväl kvinnor som män i synnerhet när det gäller

inom områden som domineras av ettdera könet. En

tjänster

bredare och mindre zinspråksliill beskrivning av arbetets innehåll kan kanske locka ller kvinnor att söka. Andra sätt att bredda

rekryteringsunderlaget kan vara genom medverkan av exempelvis utbildningsanstalter, syo-konsulenter och zirbetslörmedlzire.

Man kan i vissa fall också planera ett rekryteringsunderlag

genom att kontinuerligt hålla kontakt med utbildningsinstitutio-

ner.

Vid urval till anställningsintervjjuer bör kandidater av det

könet särskilt beaktas. För många befatt-

underrepresenterade

i statsförvaltningen bör relativt vida ramar kunna

ningar

bestämmas för kraven och yrkeserfareiiliet. Ett

på utbildning

bredare kan ge nya infallsvinklar och aktivera en

urvalsunderlag

diskussion om tjänsternas innehåll och om kvalifikationskrav.

Ett kan också behövas vid bedömningen av de

nytänkande sökandes meriter och tolkningen av begreppen förtjänst och

har nämnts att det inte finns någon helt

skicklighet. Tidigare

enhetlig linje i sättet att bedöma meriter som beaktas lör lörtjänst

eller skicklighet. Särskilt begreppet skicklighet är inte alldeles

entydigt. Erfarenheterna tyder emellertid på att man någorlunda objektivt kan komma fram till att några av de sökande iir mer kvalificerade än de övriga. Att sedan komma fram till den som är mest kvalificerad innebär betydligt Her moment av subjektiva

där önskemålen om könstillhörigheten kan vara

värderingar

en.

Genom ett antal regeringsbeslut som avsett besvär över

tjänstetillsättningar har det visats attjämställdhetsaspekten kan

in som en av llera sakliga grunder. Givetvis betyder detta

vägas

inte att en skall tillsättas som inte är lämplig eller

person tillräckligt kvalificerad for tjänsten. Det innebär bara att man. vid urvalet bland dem som är kvalificerade lör tjänsten. /cmz låtal

jämställdhetsaspekten vara utslagsgivande.

sol 15:80:21) H7

18 Vissa centrala

stödåtgärder

Den ljuli 1979 inrättades SAMN som sin instruktion bl. a.

enligt

skall svara centralt för verksamhet med att

syfte främja

_jämställdhet mellan kvinnor och män. En särskild enhet lör jämställdhetsfrågor har organiserats inom nämnden. Fr. 0. m. sommaren 1980 kommer nämnden att även svara lör vissa centrala uppgifter som hittills nämli-

legat på regeringskansliet,

gen prövning av medel ur den s. Det är

k.jämställdhetsmiljonen.

också lämpligt att SAMN samlar in och sammanställer

myndig-

heternas årliga

jämställdhetsrapporter. Myndigheternas redovisningar bör således

fortsättningsvis

lämnas till SAMN. SAMN bör en av

årligen göra sammanställning myndigheter-

nas redovisningar och lämna denna till som ett

regeringen underlag till regeringens till av årliga redovisning riksdagen jämställdhetsarbetet inom De som

statsförvaltningen. uppgifter

är av särskilt intresse i är vilka enkönsdomine-

sammanhanget

rade yrkesområden och som finns den

befattningar på statliga

arbetsmarknaden, vilka myndigheter som inom de närmaste

åren kommer att ha större och vilka effekter

rekryteringsbehov

strukturförändringar, omorganisationer och rationaliseringar

m. m. kan få för den kvinnliga arbetsmarknaden inom statsför-

valtningen.

År 1985 bör SAMN lämna en samlad till

redovisning regeringen av jämställdhetsarbetet i mot

statsförvaltningen

bakgrund av förhållandena 1979. bör baseras

Redovisningen

bl. a. SAMN bör då

på myndigheternasjämställdhetsrapporter.

också lämna förslag till ytterligare som kan behövas för

åtgärder

att nå ökad jämställdhet. kan avse

Förslagen exempelvis

ändringar i lagar eller inom det

förordningar, ändringar personaladministrativa området och åtgärder av attitydpåverkande slag.

I sitt löpande arbete med bör SAMN

jämställdshetsfrågorna

ge råd och stöd till de myndigheter som så önskar. SAMN bör också på eget initiativ ta kontakt med som inte

myndigheter

Vissa røn/ra/a .rli›(lå/_q2i›(/('r sol l5›8t!:2(›

l_l8

bedriver och med dem diskute-

planmässigtjämställdhetsarbete

ra åtgärder. SAMN bör finna möjligheter till och

lämpliga former for hur olika av förändringar kan utnyttjas positivt i slag _jämställdhetssyfte genom att bl. a. visa på utvecklingsg utbild-

nings- och omplaceringsmöjligheter.

Det är framför allt att SAMN inriktar sig att

angeläget på

försöka mellan kvinnor och män på olika

bryta uppdelningen

SAMN bör aktivt verka lör att andelen

tjänstckzitegorier.

kvinnor mansdominerade och män kvinnodomine-

på yrken på

rade ökar. Det är vidare viktigt att SAMN även

yrken

att i staten inte får en enkönad

uppmärksammar nya yrken

karaktär.

I att medverka till en förändring av den könsuppdelade

syfte

arbetsmarknaden bör SAMN också rikta aktiva insatser mot skolan som har en funktion att fylla när det gäller att

viktig

elevernas om könsroller. SAMN bör t. ex.

påverka attityder

utarbeta informationsmaterial om BRYF-försök och

tidigare

detta till bl. a. och som ett

sprida syo-konsulenter yrkesvägledare

för diskussioner med dem som står inför yrkesval.

underlag

SAMN bör även försöka få till stånd ett samarbete mellan

skolor och SSA-råd för samverkan mellan

myndigheter, (organ

skola och arbetsliv med for skolstyrelse, arbets-

representanter

samt arbetsmarknadens Samarbetet kan

förmedling parter). exempelvis leda till att styrd pryo prövas på ett par myndigheter

samt att vid några tillfällen ”otraditionella yrkesinformatörer”, dvs. kvinnor som brutit in mansdominerande områden och

på tvärtom, medverkar i yrkesvägledningssammanhang.

Den 1979 bildades också SIPU. Även SIPU har en viktig

luli

roll när det gäller att informera myndigheterna om jämställdhetsarbetet i statsförvaltningen. SIPU bör beaktajämställdhets-

i all utbildning där det är relevant och tillsammans med

aspekten

SAMN det nuvarande studiecirkelmaterialet med

komplettera

det material och som återges i denna samlade

de rapporter

utvärdering.

Sol 15:80:21» 119

V och

Bilagor register

1 Bilaga Författningar

Lag (1979:1118 med 1980:412)

ändring

om jämställdhet mellan kvinnor och män i

arbetslivet

Lagens ändamål

l § Denna lag har till ändamål att kvinnors och mäns

främja

lika rätt i fråga om arbete, arbetsvillkor och

utvecklingsmöjlig-

heter i arbetet (jämställdhet i

arbetslivet).

löärbua mot

känsdiskriminering

2 § En arbetsgivare får inte missgynna en eller en

arbetstagare

arbetssökande på grund av hans eller hennes kön.

3 § Missgynnande på grund av kön när en

föreligger arbetsgi-

vare vid eller befordran eller vid för

anställning utbildning

befordran utser framför en annan av motsatt fastän

någon kön,

den som förbigås har bättre för arbetet

sakliga förutsättningar

eller

utbildningen.

Detta gäller dock inte om kan visa att beslutet

arbetsgivaren

inte beror på kön eller att beslutet är ett led i strävanden

någons

att i arbetslivet eller att det är av

främjajämställdhet berättigat

hänsyn till ett ideellt eller annat särskilt som inte bör

intresse,

vika för intresset i arbetslivet.

avjämställdhet

4§ Missgynnande på grund av kön föreligger även när en

arbetsgivare

l. sämre för en än

tillämpar anställningsvillkor arbetstagare

dem som för av motsatt kön

arbetsgivaren tillämpar arbetstagare

när de utför arbete, som enligt kollektivavtal eller inom

praxis

verksamhetsområdet är att betrakta som lika eller som är likvärdigt enligt en överenskommen om arbets-

arbetsvärdering,

givaren inte kan visa att de olika beror

anställningsvillkoren på

skillnader i arbetstagarnas för arbetet

sakliga förutsättningar

eller att de i varje fall inte beror

på arbetstagarnas kön,

120 [Bilaga I S( )l Illåltlflll

2. leder och fördelar arbetet på ett sådant sätt att en

arbetstagare blir uppenbart oformånligt behandlad ijåimllârelst*

med arbetstagare av motsatt kön, om arbetsgivaren inte kan Visa att behandlingen inte beror på arbetstagarnas kön eller att det finns sådana skäl som anges i 3 andra stycket,

3. säger upp ett anställningsavtal, omplacerar, permitterar

eller avskedar någon eller vidtar en annan jämforlig åtgärd till

skada för en arbetstagare, om åtgärden beror på arbetstagarens

kön.

5§ Ett avtal är ogiltigt i den mån det föreskriver skillnader mellan kvinnor och män i fråga om anställningsvillkor eller det på annat sätt tillåter sådant missgynnande på grund av kön som anges i 3 och 4 §§.

Aktiva åtgärder jiir jämställdhet

6 § En arbetsgivare skall inom ramen for sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete for att aktivt främjajämställdhet i arbetslivet.

I detta syfte skall arbetsgivaren vidta sådana åtgärder som,

med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i

övrigt, kan krävas for att arbetsförhållandena skall lämpa sig för både kvinnor och män. Arbetsgivaren skall också verka för att

lediga anställningar söks av båda könen samt genom utbildning och andra lämpliga främja enjämn fördelning mellan

åtgärder

kvinnor och män i skilda av arbete och inom olika

typer

kategorier av arbetstagare.

När det på en arbetsplats inte råder i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller

inom en viss kategori av arbetstagare, skall arbetsgivaren vid

nyanställningar särskilt anstränga sig for att få sökande av det underrepresenterade könet och söka se till att andelen arbetstagare av det könet efter hand ökar. Vad som nu har sagts gäller dock inte om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller de rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser

och omständigheterna i övrigt.

7 § I frågor som avses i 6 § får andra regler fastställas i kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central

arbetstagarorganisation.

En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får tillämpa avtalet även på en arbetstagare eller en arbetssökande som inte är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i ett arbete som avses med avtalet eller

Sol Itrésotzn l2l IÄi/ugrl l

söker ett sådant arbete.

Bedömningen av vad som enligt 6 åligger en arbetsgivare

som inte är bunden av kollektivavtal enligt första stycket skall göras med beaktande av kollektivavtal ijämförbara förhållanden.

Skadestånd och andra påföljder

8 § Missgynnas en arbetstagare på grund av sitt kön genom en

bestämmelse i ett avtal med arbetsgivaren eller att genom arbetsgivaren säger upp ett avtal eller vidtar en 2111112111 sådan rättshandling, skall bestämmelsen eller riittshandlingen förkla-

ras ogiltig, om arbetstagaren begär det.

Sker missgynnande genom att det sätt som

arbetsgivaren på

anges i 3§ utser någon eller framför en eller flera av

några

motsatt kön, skall arbetsgivaren betala skadestånd till den eller de missgynnade för den kränkning som innel)åir.

missgynnandet

Begär i ett sådant fall flera skall

missgynnade skadestånd,

skadeståndet bestämmas som om bara en hade blivit

missgyn-

nad och delas lika mellan dem.

Missgynnas en arbetstagare på

det sätt som anges i 4 §, skall arbetsgivaren betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som och för den som

uppkommer kränkning missgynnandet

innebär. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

9§ En arbetsgivare, som inte föreskrifterna i kan

följer 6 föreläggas vid vite att fullgöra sina

skyldigheter.

För en arbetsgivare, som inte sina

fullgör förpliktelser enligt

kollektivavtal som avses i 7§ första vad som

stycket, gäller

föreskrivs om i avtalet eller i om

påföljd lagen (l976:58())

medbeståmmande i arbetslivet.

Jämställdhetsombudsman och jämställdhetsnämnd

10 § Regeringen utser en _jâimstiilldhetsombudsman ocli en

jämställdhetsnämnd, vilka skall se till att denna efterlevs.

lag

Jämställdhetsombudsmannen skall därvid i första hand söka

förmå arbetsgivare att frivilligt föreskrifter. följa lagens

Ombudsmannen skall också i medverka i stråivandena att

(ivrigt främja jiimståilldhet i arbetslivet.

Jämståilldhetsnåmnden skall bestå av elva ledamöter. Ordlöranden och ytterligare fyra ledamöter utses bland som personer inte företräder arbetsgivar- eller Ordföran-

arbetstagarintressen.

122 l stil Iémnzzn Bilaga

den bör vara lagkunnig och ha erfarenhet som (lomare. Av de fyra ledamöterna bör två ha särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden och två ha erfarenhet av zirbete med frågor som rörjämställdhet mellan kvinnor och män. Av de övriga sex ledamöterna utses en efter förslag av Svenska arbetsgivarelöreningen, en efter förslag av Svenska kommunförbundet och

Landstingsförbundet, en efter förslag av statens arl)etsgi\arverk, en efter förslag av Landsorganisationen i Sverige, en efter förslag av ljänstemiinnens Centralorganisation och en efter förslag av

Centralorganisationen SACO/SR. För varje ledamot skall finnas en ersättare. Vad som har föreskrivits om ledamöterna gäller även ersättarna. Vid behov får ordföranden tillkalla tillfälliga ersättare.

Rättegången i diskrimineringstvister

ll § Mål om tillämpning av 2-5 och 8 handläggs enligt lagen

(1974:371) om i arbetstvister. likirvid anses som

rättegången

arbetstagare även arbetssökande och som arbetsgivare även den hos vilken någon har sökt arbete. Detsamma gäller vid tillämpning i en tvist om 2-5 och 8 av reglerna om

tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i

arbetslivet.

I en sådan tvist fårjämställdhetsombudsmannen föra talan för en enskild arbetstagare eller en arbetssökande, om den enskilde medger det och om ombudsmannen finner att en dom i tvisten är betydelsefull för rättstillämpningen. Sådan talan förs vid arbetsdomstolen. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan

för den enskilde enligt 4 kap. 5 lagen om rättegången i

arbetstvister, får dock föra talan

jämställdhetsombudsmannen

endast om inte gör det. Vad som i den lagen

organisationen

föreskrivs om den enskildes ställning i rättegången, tillämpas

även när ombudsmannen för talan.

I mål om tillämpning av 2-5 och 8 kan domstolen utöver vad som i övrigt gäller förordna att förhandling skall hållas inom stängda dörrar, i den mån det kan antas att offentlighet skulle medföra risk för väsentlig skada för part eller annan genom yppande av affärs-, drifts- eller därmed jämförligt förhållande hos företag eller organisation eller av enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden.

12 § Väcker flera arbetstagare eller arbetssökande skadeståndstalan mot samme arbetsgivare och menar arbetsgivaren att skadeståndet skall delas mellan dem enligt 8§ andra stycket,

skall målen arbetsgivarens begäran handläggas i samma

på

SOU Itmttrzn [ii/nga I 123

rättegång.

Har talan väckts vid skilda domstolar, skall handläggningen ske hos arbctsdomstolcn, om något av målen hör dit, och i annat fall hos den där talan först väcktes eller, om talan

tingsrätt väcktes samtidigt vid skilda tingsrätter, den tingsrätt som

arbetsgivaren väljer. Mål som har väckts vid annan domstol skall överlämnas till den domstol, hos vilken den gemensamma

skall ske. Beslut att överlämna mål får inte

handläggningen överklagas.

Har llera väckt talan vid samma domstol, tillämpas första

om målen inte ändå handläggs gemensamt med stöd av

stycket

annan lag.

13 § Handläggningen av ett mål om skadestånd enligt 8 andra

skall av arbetsgivaren uppskjutas i den mån stycket på begäran

det behövs för att målet skall kunna handläggas gemensamt med annan sådan skadeståndstalan, som redan har väckts eller kan komma att väckas.

14 § Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande,

i delar 34-37 stycket andra

gäller tillämpliga 38§ tredje 39-41 samt 42 andra stycket lagen (197412) om meningen,

I om annan talan 64-66 och

anställningsskydd. fråga tillämpas

om medbestämmande i arbetslivet på

68 lagen (1976:580)

motsvarande sätt. En sådan skadeståndstalan som avses i 8 andra stycket får dock ej väckas senare än sex månader efter

eller, när en organisation har lörsuttit denna tid

missgynnandet

och talan väcks av den som är eller har varit medlem i organisationen, senare än en månad efter det att sexmånadersti-

den har löpt ut. Talan som förs avjämställdhetsombudsmannen

behandlas som om talan hade förts av arbetstagaren eller av den arbetssökande på egna vägnar.

Förfarandet inför jämställdhetsnämnden m. m.

15 § En arbetsgivare är skyldig att på uppmaning avjämställd-

hetsombudsmannen lämna de om förhållandena i

uppgifter

verksamhet som kan vara av betydelse för

arbetsgivarens

ombudsmannens tillsyn enligt 10 § Forsta stycket.

Om arbetsgivaren inte rättar sig efter en sådan uppmaning,

kan förelägga vite.

jämställdhetsombudsmannen

l6§ Vitesföreläggande enligt 9§ första stycket meddelas av

jämställdhetsnämnden efter framställning avjämställdhetsom-

budsmannen. Ombudsmannen skall i framställningen ange

124 [fi/nga I sot

[wncugu

vilka åtgärder som bör ziläggas de skäl som

arbetsgivaren.

åberopas till stöd för framställningen och den utredning som har gjorts. Arbetsgivaren skall yttra över ombuclsmannens framställning och lämna de uppgifter om förhållandena i sin verksamhet som nämnden behöver för sin

prövning.

_Jämställdhetsnämnden skall se till att åirendena blir så utredda som deras beskaffenhet kräver. Den lär vid behov

besluta om komplettering av utredningen.

(överflödig utredning

får avvisas.

l7§ Ärenden om vitesföreläggande enligt första 9§ stycket

avgörs efter muntlig förhandling, om inte nämnden finner det

obehövligt med sådan förhandling. Till förhandlingen kallas jämställdhetsombudsmannen och arbetsgivaren. Nämnden får

förelägga arbetsgivaren eller ställföreträdare för arbetsgivaren

vid vite att inställa sig personligen. Den får (ickså kalla andra till

förhandlingen, om det behövs för utredningen.

Underlåter arbetsgivaren att yttra sig i ett ärende eller att medverka till utredningen eller uteblir från

arbetsgivaren

muntlig förhandling, utgör detta inte hinder mot att ärendet

avgörs.

18 § _Jämställdhetsnämnden lär vid av ett ärende

avgörandet om vitesförelåiggande enligt 9 §5 första stycket besluta att ålägga arbetsgivaren andra åtgärder än *jämställdhetsombudsmannen

har begärt, om dessa åtgärder inte är mera

uppenbart betung-

ande för zirbetsgivaren. l föreläggandet skall nämnden ange hur och inom vilken tid zirbetsgivzirens åtgärder skall vidtas.

Nämndens beslut skall avfattas skriftligen och arbets-

delges

givaren.

19 § Har efter beslut avjämställdhetsnämnden någon :innan än

arbetsgivaren eller _jämställdhetsombudsmannen verkställt

utredning i ett ärende eller kallelse inställt för att höras

på sig

inför nämnden, fär nämnden besluta om av allmänna

ersättning

medel. En arbetsgivare som har inställt till får

sig förhandling

tillerkâimias ersättning av allmänna medel för kostnader för resa och uppehälle, om nämnden finner att sådan

ersättning skäligen bör utgå.

Närmare bestämmelser om och förskott meddelas

ersättning av regeringen.

20 § _Iämställdhetsombudsmannens beslut om vitesförelåiggan-

de enligt 15 andra fär besvär hos

stycket överklagas genom

jämställdhetsnämnden. I sådana besvärsärenden 16-19

gäller

S01 Ilnmâzri I 123

[fi/nytt

i tilliimpligzt delar. _Jiimstiillcllietsnåimndens beslut enligt (lenna lag IE°1r inte

överklagas.

2l§ llalan om utdömzlnde av vite som har lörelagts enligt denna lag förs vid tingsrätt av allmän åklagare. Sådan talan lår

väckas endast efter anmälan zujåinlståill(lhetsmnlnulsmannen.

22§ Den som i ett ärende lIOS .liimstiillrllietsombudsmannen

_ eller jämställdhetsnåininden har lätt veta något um ett enskilt löretars å. allärs- eller driltslörhållanclen eller om en enskilds personliga förhållanden lår inte obehörigen riija eller utnyttja (lotta.

I)ennz1 lag träder i kraft den l juli 1980.

Ett avtal som har ingåtts löre lagens ikrafttiiiclaiicle är utan Verkan i den mån zwtalet innelattztx* avvikelser hån Har ett

lagen.

kollektivavtal tillkommit lör ett sådant ändamål som anges i 7 § första stycket, gäller dock avtalet

Ett avtal om pension. som har ingåtts före ikralttriidandet. lår tills vidare tilliiiiipzts utan hinder av 5

Denna lag* träder i kraft den l _juli 1980.

På regeringens vägnar

KARIN ANDERSSON

Lars Lunning

1979:1118.

(Arlmtsniztrknadsdeparteiiien tet) 3 |98():4l2.

126 I SOL lflflflüf) [fi/nga

Förordning (1980:415)

med instruktion för jämställdhetsombudsmannen

l § Allmänna verksstadgan (l965:60()) skall tillämpas påjäm-

ställdhetsombudsmannen och ombudsmannens kansli. Bestäm-

melserna verksstadgan tillämpas dock endast i

i 18 allmänna administrativa ärenden som angår tjänstemän hos ombudsmannen.

Uppgifter 2 § har de som anges i

_Iämställdhetsombudsmannen uppgifter

om mellan kvinnor och män i

lagen (1979:1118) jämställdhet

arbetslivet.

Det åligger jämställdhetsombudsmannen

att i första hand rådgivning och upplysningar,

genom med enskilda och organisationer eller

överläggningar parter

andra verka for att lagens föreskrifter frivilligt

lämpliga åtgärder

efterlevs, att i tvister om överträdelse av diskrimineringsförbudet på med de som ombudsmannen anser

begäran ge biträde åtgärder

motiverade åt och arbetssökande, vilka inte före-

arbetstagare

träds av en samt föra talan vid

arbetstagarorganisation,

arbetsdomstolen, när ombudsmannen finner att en dom i tvisten

är betydelsefull for rättstillämpningen,

att efter anmälan eller initiativ ta upp ärenden om på eget underlåtenhet av som inte är bundna av kollektiv-

arbetsgivare,

avtal om att bestämmelser om aktiva

jämställdhet, följa lagens

for och, när ombudsmannen finner att

åtgärder jämställdhet

resultat inte kan nås genom frivillig överenskommelse, göra

om vitesforeläggande hos jämställdhetsnämnframställning

den, att informera allmänheten och annat lämpligt sätt

på

medverka i strävandena att främja jämställdhet i arbetslivet.

SOU lilålilfll) l l27 iii/ngr:

Organisation m. m.

3 § _Iämställdhetsombudsmannen biträds närmast av en ställlöreträdare. Hos ombudsmannen finns i

övrigt personal enligt

särskilda Föreskrifter eller andra beslut som meddelar

regeringen

samt annan personal i mån av behov och medel.

tillgång på

I mån av behov och medel [år ombudsmannen

tillgång på

även anlita utomstående för särskilda

uppdrag.

4 § _]ämställdhetsombudsmannen och ombudsmannens ståilllöreträclare lörordnas av regeringen lör en tid av högst tre år. Andra tjänster i lägst F 23/F 25 tillsätts av efter

regeringen

anmälan av ombudsmannen. I övrigt tillsätts av

tjänsterna jämställdhetsomluudsmannen.

5 § jämställdhetsombudsmannens kansli finns i anslutning till

jämställdhetskommitténs (ju 1976:08) sekretariat.

Ärendenas handläggning

6§ När jämställdhetsombudsmannen är förhindrad att utöva sin tjänst, utövas den av ställforeträdaren. Efter beslut av ombudsmannen intråicler ställforeträdaren även i i

övrigt

ombudsmannens ställe vid av vissa ärenden eller

behandling

grupper av ärenden. Även andra tjänstemän kan förordnas att i ombudsmanncns ställe handlägga vissa ärenden eller grupper av ärenden, om de är av enklare beskaffenhet. Ijämställdhetsombudsmannens frånvaro får dock inte fattas beslut av större vikt, om de kan anstå utan

olägenhet. Åtgärder

som avviker från tillämpad får inte vidtas utan ombuds-

praxis mannens medgivande.

Föreskrifterna i första och andra även vid

styckena gäller

ledighet på ombudsmannens tjänst, till dess beståim-

regeringen

mer annat.

7§ Ärendena hos jämställdhetsombtldsmannen i allavgörs

mänhet efter föredragning. Denna ankommer en särskilt

på

forordnad föredragande. Närmare föreskrifter om detta liksom om ärendenas i övrigt meddelas i en

handläggning arbetsordning

som beslutas av ombudsmannen.

8 § Vitesforeläggande enligt 15 andra stycket lagen

(1979:1118) omjämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet skall Delgivning av

delges arbetsgivaren. vitesforeläggandet

får dock inte ske enligt 12 (1970:428) annat

delgivningslagen

128 [fi/ugn l SHI 1512M20

än om det finns skäl att anta att arbetsgivaren hur zwvikil ollvr i (ivrigt håller sig undan.

9§ Besked enligt 37 § andra stycket zmstiillningslömrdningcn (1965:601) lämnas zwjåimställdhctsomhudsmunnøn även i liftgu

om en sådan tjänst i lägst F 23/17 25 som zwscs i Jr§ andra

stycket.

Donna Rirordning träder i kraft den l juli 1980.

sot 1080:2!! Bilaga l 129

Förordning (1980:416)

med instruktion för jämställdhetsnämnden

Uppgifter

l § _Iämställdhetsnämnden har till att uppgift pröva framställningar avjämställdhetsombudsmannen om vitesföreläggztnde för arbetsgivare som är att skyldiga följa föreskrif-

terna om aktiva åtgärder

förjämställdhet i 6 lagen (197921 1 18)

om _jämställdhet mellan kvinnor och män i

arbetslivet,

besvär över ombudsmannens beslut att meddela

vitesföreläg-

gande för som inte har rättat efter en

arbetsgivare sig uppmaning att lämna uppgifter enligt 15 i den lagen.

2 § Nämnden skall varje år före den 1 september avge berättelse till om verksamheten under det senaste

regeringen budgetåret

samt avge förslag till för nästa

anslagsframställning budgetår.

Organisation m. m.

3§ Hos nämnden finns, utöver ledamöter och ersättare som anges i 10§ andra om

stycket lagen (1979:1118) jämställdhet

mellan kvinnor och män i en sekreterare

arbetslivet, som utses av

nämnden. l mån av behov och medel får nämnden

tillgång på

anlita även annat arbetsbiträde. Ledamöter och ersättare förordnas av för en tid av

regeringen

högst tre år. De får inte vara eller i konkurstill-

omyndiga

stånd.

4 § Är ordföranden förhindrad att närvara vid ett sammanträde, inträder ersättaren som ordförande. Har annan ledamot inträder ersättaren för den

förhinder,

ledamoten. Är även ersättaren skall

förhindrad, ordföranden

kalla annan att som

lämplig person tjänstgöra tillfällig ersätta-

re.

5 § En ledamot har rätt att bli entledigad, om särskilda omständigheter föranleder det. Om en ledamot förordnar

avgår,

regeringen en ny ledamot för återstoden av den tid för vilken den

I sol 10:40:20 130 Bilaga

ledamoten har Varit utsedd. Detsamma gäller ersät-

avgångne

tare för ledamot.

Ärendenas handläggning

6 § Pröxtningen av ärenden som avses i l sker Vid sannnaiitriide med nämnden i Även beslut om berättelse och förslag

plenum.

till 2 samt utseende 21V SCkl(*[(I“21l“(“,

anslagsframståillning enligt

av nämnden i plenum. enligt 3 fattas Andra ärenden av ordföranden på niimiitleiis Viignar.

avgörs

får dock ärenden till avgörande i Ordföranden hänskjuta

plenum.

Ärenden som skall aV nämnden i plenum avgörs

7§ avgöras efter förhandling eller föredragning. Före(lr21g11i|1ge11 muntlig

av sekreteraren eller 21V en föredragande som har

fullgörs

förordnats av nåimnden.

av nämnden i gäller den mening som de 8 § Som beslut plenum om Vid lika röstetal, den mening som flesta är överens eller, ordföranden biträder. sker i den (anrdning som

Omröstningen

nämnden bestämmer. Om vid av ett ärende någon ledamot anser att

föredragning

skall hållas, gäller dock den ledamotens

muntlig förhandling

som nämndens beslut.

mening

svarar för de förberedande åtgärder som 9 § Ordföranden behövs i ärendena. Ordföranden får också nämndens vägnar meddela beslut

på

om av ärenden, s(›m har återkallats, samt meddela

avskrivning

beslut om av ärenden, om det är att de inte

avvisning uppenbart

skall tas upp av nämnden.

Nämnden sammanträder efter kallelse av ordföranden. l0§ hålls i Stockholm, om inte särskilda skäl Sammanträdena föranleder annat.

I kallelse till en att inställa sig till muntlig

ll § arbetsgivare

erinras om att ärendet, av

förhandling skall på yrkande kan även om arbetsgivaavgöras

jämställdhetsombudsmannen,

ren uteblir från förhandlingen.

en förhandling. skall

12 § Om nämnden uppskjuter påbörjad

fortsättas snarast Förhandling behöver

förhandlingen möjligt. NV

inte hållas i anledning av ett sådant uppskov.

med nämnden skall föras protokoll, l3§ Vid sammanträden som av ordföranden.

justeras

SOL l9él():2() Bilaga I 131

14 § Beslut i ärenden som avses av i l § och som har avgjorts nämnden i plenum skall sättas och skrivas under av upp särskilt ordföranden.

l5§ Skall en inlaga, kallelse eller annan tillställas

handling

arbetsgivaren eller någon annan, skall det ske genom

delgivning.

Delgivning av beslut, som innefattar fär dock

vitesföreläggande,

inte ske enligt 12 annat än om det

delgivningslagen (1970:428)

finns skäl att anta att har avvikit eller i

arbetsgivaren övrigt

håller sig undan. Avskrift av beslut som avses i 14 § skall dessutom sändas till

jämställdhetsombudsmannen i vanligt brev samma som dag

beslutet meddelas.

16 § Vid beräkning och utbetalning av av allmänna

ersättning

medel som skall

utgå enligt 19 § första stycketlagen (1979:1118)

om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet i

gäller

tillämpliga delar förordningen om till

(1979:594) ersättning

vittnen, m. m. och kungörelsen om av

(1973:261) utbetalning

vissa ersättningar i mål eller ärende vid m. m.

domstol,

l7§ I Övrigt finns föreskrifter om ärendenas i

handläggning 16-19 lagen (1979:1118) kvinnor och omjämställdhetmellan

män i arbetslivet och i

förvaltningslagen (1971:290). Ytterligare

föreskrifter om ärendenas och om nämndens

handläggning

verksamhet i övrigt meddelas i en som beslutas av

arbetsordning

nämnden i plenum.

Övriga bestämmelser

18 § Hos jämställdhetsnämnden skall föras dagbok över ärendena och i dessa inkommande de närmare

handlingar enligt

föeskrifter som meddelas av nämnden.

19 § l nämndens beslut och skrivelser skall vem som har anges fattat beslutet och vem som har varit Om

föredragande. någon

som har deltagit i beslutet eller föredraganden har framfört

skiljaktig mening, skall den anges eller framgå av bifogat

protokollsutdrag.

20§ jämställdhetsnämndens beslut i administrativa ärenden

får överklagas enligt 18 § allmänna verksstadgan (1965:600).

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1980.

l 32 1 sot Iwéitvrztu Bilaga

F (1976:686) om mellan kvinnor och

jämställdhet

män i statlig tjänst

I §

Denna statlig myndighet, dock ej förordning äger tillämpning på myndighet under riksdagen.

2§

skall verka mellan sina kvinnliga och

Myndighet forjämställdhet

anställda. I detta skall myndighet vidta åtgärder

manliga syfte

for att mellan kvinnor och män olika

bryta uppdelningen på

och tillse att utbildnings- och befordringsmöj-

tjänstekategorier

kommer kvinnor och män till del lika villkor.

ligheter på

3 §

skall en plan for sittjåimställclhets-

Myndighet årligen upprätta

I skall särskilt ange målen för

arbete. planen myndigheten

bl. a. och av kvinnor traditionellt manli-

rekrytering anställning på

ga tjänstekategorier och omvänt, av delegering av handläggaruppgifter,

utbildning personal,

och av och annan individuell

byte utvidgning arbetsuppgifter

personalutveckling.

Plan som avses i forsta efter samråd med

stycket upprättas

vid myndigheten. Samråd anses ha

arbetstagarorganisationerna

om har behandlats i eller annat

skett frågan foretagsnämnd

liknande organ vid myndigheten. partssammansatt

4 §

skall år i anslutning till anslagsframstâillning

Myndighet varje

jfr cirkuläret (1976:687) till om

lämna uppgift regeringen

om arbetet forjämstä|ld› l. de for mellan könen som har het mellan kvinnor och åtgärder jämställdhet män i statlig tjänst. vid och effekterna av dessa åtgärder,

vidtagits myndigheten

SOU 15180120 l 133

Bilaga

2. deltagandet i personaluthildning med uppdelning på

kvinnor och män,

3. fördelningen av kvinnor och män olika

på tjänstekategori-

er,

4. det antal kvinnliga och anställda som har

manliga utnyttjat rätten till ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till for ledighet

vård av barn, m. m. eller, såvitt avser ledighet for vård av barn, enligt cirkuläret (1970:384) om deltidsarbete eller cirkuläret

(1970:388) om tjänstledighet med m. m. samt C-avdrag,

5. den plan som har av

upprättats enligt 3 med angivande

tids- och for

kostnadsberäkningar planerade åtgärder. (F 1978:820)

5 §l

När myndighet skall utse företrädare i särskilt hos

organ myndigheten eller annars fördela eller föreslå någon till

uppdrag

inom eller utom myndigheten, skall den om

möjligt välja person

av det kön som är vad avser liknande

underrepresenterat typ av

uppdrag inom myndighetens verksamhetsområde. (F

1977:606)

6§

Vid större rekryteringsbehov inom tjänstekategorier som domi-

neras av kvinnor eller av män skall myndigheten efter samråd med statens arbetsmarknadsnämnd och arbetsmarknadsverket

genomföra särskilda informations- och rekryteringskampanjer i

syfte att stimulera personer av det motsatta könet att söka

SPNFS 1977:9: SPNzs

tjänsterna. (F 1979:587)

föreskrifter till 5 § förord-

ningen (1976:686) om

jämställdhet mellan kvin- 7§2 nor och män i statlig

tjänst. Statens arbetsgivarverk meddelar efter samråd med jämställdhetskommittén de ytterligare föreskrifter som behövs for tillämp- ZSPNFS 1978:7; SPNzs

av denna föreskrifter m. m. for

ningen förordning.

redovisning 1979 av arbe-

Statens arbetsmarknadsnämnd får medge undantag från

tet med jämställdhet skyldigheten att lämna uppgift enligt 4 §, om det föreligger mellan kvinnor och män särskilda skäl. i statlig tjänst.

(F 1979:587)

SUl lléill:2ll 134 Bilaga I

Cirkulär om arbetet för jämställdhet

(1976:687) mellan kvinnor och män i statlig tjänst3

om mellan kvinnor och

I förordningen (1976:686) jämställdhet

att verka lör

män i statlig tjänst ålägges statsmyndigheterna sådan I 3 och 4 Förordningen ålägges myndig-

jämställdhet.

för arbetet samt att

heterna att upprätta planer förjämställdhet

år lämna om de åtgärder som har

till regeringen varje uppgifter

effekterna härav och beräknade

vidtagits enligt förordningen,

kostnader m. m.

Målet är jämställdhet

1970-talet har samhällets insatser för att skapajämställd- Under

och män Dessa insatser har het mellan kvinnor kraftigt vidgats.

av en där man sökt gå fram med samordnade

vägletts helhetssyn

områden. Målet är att kvinnor och män åtgärder ett flertal

på

i arbetslivet och i familjen liksom när det

skall vara jämställda

samhällets I står

inflytande över utveckling. förgrunden gäller

samt en barnomsorg. Arbetet kvinnornas rätt till arbete utbyggd

är nära förenat med strävan till en

med jämställdhetsfrågorna

och ett inslag i social i hela samhället utgör väsentligt

utjämning

reformarbetet. 1976:686 syftar till

det fortlöpande Förordningen

reformer den statliga arbetsmarknaden.

på

Arbetet som grund för jämställdhet

för att mellan

En uppnå jämställdhet

grundförutsättning

är att var och en som så önskar kan kvinnor och män i samhället

3SPNFS 1979:2; Rege- för att öka och för att

beredas arbete. Åtgärder sysselsättningen

ringens förordning l979- är centrala rasera olika slag av arbetshinder ijämställdhetsar- 04-20 om studiecirklar i arbete skall icke bara försörjning och jämställdhet vid stats- betet. Den enskildes ge

myndigheterna. oberoende utan också bidra till utveckling och självförtroende.

SPNFS 1979:6; sPNzs arbetets innehåll Med detta ställes emellertid kraven på föreskrifter m. m. till synsätt

allt Att ha ett arbete är icke tillräckligt. förordningen (SPNFS och villkor högre.

1979:2) om studiecirklar människornas arbetsvillkor måste också vara Arbetslivet och ijämställdhet vid stats- vara och att individens tas till

sådana utvecklingsmöjligheter

myndigheterna.

SOL lflflflz2fl Bilaga I 13. 5

icke hämmas genom en hård skiktning mellan olika av

kategorier

anställda.

Könsuppdelad arbetsmarknad

Såväl den privata som den arbetsmarknaden i

statliga präglas dag av en stark uppdelning på manliga och kvinnliga yrken.

Denna könsbundna arbetsfördelning har vad gäller den

statliga

sektorn kartlagtsi betänkandet (SOU 1975:43) Kvinnori

statlig tjänst av vilket framgår bl. a. följande. två Ungefär tredjedelar

av totala antalet heltidsanställda arbetar inom

statstjänstemän

tjänstekategorier som till minst 90 °/o domineras av ettdera könet. Flertalet kvinnor i har underordnade

statlig tjänst befattningar, medan de flesta befattningarna på högre tjänsteni-

våer innehas av män. Kvinnorna deltar i mindre än

utsträckning

männen i personalutbildning och har sett

genomsnittligt betyd-

ligt sämre än männen. Kvinnor känner

befordringsmöjligheter

oftare än män otillfredsställelse med och

arbetsorganisationen personalpolitiken.

Statens ansvar som arbetsgivare

Det förbud mot könsdiskriminering vid av

tillsättning tjänst

m. m. som för de har visat

gäller statliga myndigheterna sig

otillräckligt för att åstadkomma en reell jämställdhet mellan kvinnor och män i förvaltningen. För staten som är

arbetsgivare

det därför en att ta initiativ till och

angelägen arbetsuppgift

genomföra reformer detta område. En jämnare

på fördelning

mellan kvinnor och män inom olika tjänstekategorier är också av värde för myndigheternas verksamhet bl. a. med till de

hänsyn

Ökade möjligheterna att ta till vara kvinnors och mäns olika erfarenheter från samhälle och arbetsliv. En ökad

jämställdhet

inom den statliga och en av

förvaltningen vidgad rekrytering

kvinnor till traditionellt där kan dessutom

manliga befattningar

beräknas medföra gynnsamma på arbetsmark-

återverkningar

naden i övrigt och på så sätt bidra till att över förbättra

lag

kvinnornas valfrihet i arbetslivet.

Det är därför angeläget att ett och målinriktat

planmässigt

arbete med jämställdhetsfrågor snarast kommer i gång vid alla

statliga myndigheter. Det bör byggas i samverkan med de

upp anställda och innefatta konkreta åtgärder till stöd för kraven

på

likaberättigande. Det är vidare att arbetet

angeläget noggrant

följes upp och att effekterna av olika åtgärder fortlöpande

studeras för att möjliggöra kompletteringar och anpassningar

under arbetets gång.

136 Bilaga 1 S01 lWflUfJfI

Jämställdhetsplaner

Målet för myndigheternas jämställdhetsarbete är att bryta uppdelningen av kvinnor och män på olika tjänstekzttegoriet och

att arbetsförhållanden och lika utbildnings- och

skapa likvärdiga

befordringsmöjligheter för båda könen. Åtgärder för att nå detta

mål anges i den jämställdhetsplan som varje myndighet skall upprätta enligt 3§ förordningen 1976:686. Nlyndiglieten har

själv att, med hänsyn till de Förhållanden som råder i li*{1gz1 om

t. ex. organisation, arbetsuppgifter, personalsammansâittning

m. m., efter samråd med de anställdas organisationer, bestämma vilka som i första hand bör vidtas inom ramen för

åtgärder jämställdhetsplanen. Företagsnämnden bör vara det organ där planering och uppföljning av konkreta åtgärder för ökad

jämställdhet mellan kvinnliga och manliga anställda liwtlåipztiitlt*

diskuteras.

Jämställdheten som led i förnyelsen av arbetslivet Arbetet för jämställdhet mellan könen bör ingå som ett viktigt led i den demokratisering och Förnyelse av arbetslivet som nu

genomföres på arbetsplatserna. Ökat självbestämmande över

arbetet och arbetsmiljön syftar till att få bort klyftor och skillnader av olika mellan individer och mellan olika

slag

grupper och att skapa arbetsplatser med samverkan på likställd grund. En sådan utveckling bör i hög grad bidra till att förbättra kvinnornas situation eftersom de grupper som har haft och fortfarande har små möjligheter att påverka sin egen arbetssituation och arbetsmiljö till stor del utgöres av kvinnor. Det förhållandet att det ej är möjligt att utbilda och befordra alla anställda bort från de rutinbetonade och monotona arbetena

understryker nödvändigheten av att förnya arbetets innehåll och

villkor.

Det är angeläget att myndigheterna och de fackliga organisa-

tionerna gemensamt inom ramen för verksamheten verkar för en

utveckling av arbetsorganisation och arbetsfördelning som

svarar mot de anställdas behov och förutsättningar. Det är vidare av vikt att myndigheter med arbetsplatser där starkt rutinbetonade arbetsuppgifter har samlats söker finna alternativa möjligheter att organisera dessa. Man bör sträva efter att organisera arbetet så att det tillgodoser de anställdas behov av

stimulans i arbetet, omväxling och vidareutveckling.

Myndigheterna bör eftersträva delegering av arbetsuppgifter-

na för att den enskilde skall kunna uppnå en ökad arbetstillfredsställelse. För att kunna möta kravet på effektivitet i den

S01 llllittfltl Bilaga I 137

statliga verksamheten och på god hushållning med tillgängliga

resurser måste myndigheterna också så långt möjligt ta till vara de anställdas kunskaper, ambitioner och möjligheter till utveckling i arbetet.

hilvndigheterna bör sträva efter att genom s. k. planeringssamtal ge varje anställd ökade möjligheter till individuell

utveckling. Vidare bör exempelvis ökad delegering av handlägoch utvidgning av arbetsuppgifter och garuppgilter, byte projektarbete prövas tillsammans med utvidgad personalutbildning. I samband med vidareutbildning av personal bör ett ökat

antal utbildningsplatser reserveras dels för anställda i de lägre löneskikten, dels för det kön som är underrepresenterat i den

som utbildningen kan leda till. Det är viktigt att

tjänstekatcgori

vidareutbildad kan ges arbetsuppgifter som svarar mot

personal

den genomgångna utbildningen så att denna kan leda till önskat

resultat och upplevas som meningsfull.

Arbetet för jämställdhet bör behandlas i den chefs- och

ledarutbildning som anordnas inom den statliga förvaltning-

en.

138 I SHI |›:4u;2r› Bilaga

KK (1973:279) om förbud mot köns-

eller åldersdiskriminering vid tillsättning

av m. m.

tjänst,

1§

Denna kungörelse gäller tjänst för vilken avlönmgsliirniånernzt fastställes under medverkan av regeringen eller myndighet som

bestämmer och uppdrag för vilket ersättningen regeringen bestämmes av regeringen eller annan statlig myndighet. (F 1976:688)

2 §

får förbehålla tjänst eller uppdrag åt endast män Myndighet ej eller endast kvinnor eller vid lediglörklarixig av tjänst uttala önskemål om eller kvinnlig sökande.

manlig

3§

får föreskriva viss Övre åldersgräns som villkor för Myndighet ej att erhålla eller uppdrag eller vid ledigförklaring av tjänst

tjänst uttala önskemål i fråga om sökandes högsta ålder.

4§ Bestämmelserna i 2 och motsvarande tillämpning i

3 äger fråga om tillträde till utbildning. som

kompetensgrundandc

särskilt anordnas för tjänst eller uppdrag som avses i l §, i den mån annat av sådana föreskrifter som myndighet efter

ej följer

meddelar i syfte att nå en jämnare regeringens bemyndigande fördelning av undervisningsplatser mellan män och kvinnor. (F 1976:688)

5 §

Bestämmelserna i 2 och 4 i fråga om

äger ej tillämpning

som (1976:686) om åtgärder vidtages enligt förordningen

SOU l)8():2() [gi/agg ] 139 jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst. (F 1976:688)

140 l .\()l IWålUTJU Bilaga

Förordning (SFS 1980:540)

om mellan kvinnor och män i statlig

jämställdhet

anställning, m. m.;

Inledande bestämmelser

1§ I till (1979:1118) om jämställdhet mellan anslutning lagen kvinnor och män i arbetslivet meddelas i denna förordning vissa föreskrifter för statliga myndigheter, dock inte myndigheter under riksdagen. Föreskrifterna i 2-4, 6 och bara i fråga om 7 gåiller arbetstagare hos staten.

av jämställdhet Främjande

?å skall för varje budgetår upprätta en plan för sitt Myndigheterna

jämställdhetsarbete.

3§ Vid av 6 lagen (1979:1118) om jämställdhet tillämpning mellan kvinnor och män i arbetslivet eller motsvarande föreskrifter i kollektivavtal skall myndigheterna inför ett större rekrytesärskilda informations- och rekryteringsringsbehov genomföra efter samråd med statens arbetsmarknadsnämnd och

kampanjer

arbetsmarknadsverket.

4§ Av till medbestämmandeavtalet den 2

förhandlingsprotokollet

mars 1978 för det statliga arbetstagarområdet (MBA-S) framgår att vid av de olika frågor som myndigheterna behandlingen i avtalet särskilt skall möjligheterna att

anges uppmärksamma

mellan könen. främja jämställdhet

sol IFWtBU Bilaga l HI

53%

När en skall lämna ett

myndighet någon uppdrag eller föreslå

någon till ett skall

Lippdrag, myndigheten anstränga sig för att

kunna välja mellan av båda könen samt inom personer ramen för sedvanliga urvalsgrunder söka se till att det sker en av

ökning

andelen personer av det kön som är

underrepresenterat i fråga

om uppdrag av liknande inom

slag myndighetens verksamhets-

område. Detsamma när skall utse

gäller myndigheten eller föreslå

någon till en utbildning som särskilt anordnas för att ge

kompetens för ett uppdrag.

Avslutande bestämmelser

6 §

Ärlyndigheterna skall varje budgetår lämna till statens uppgift

arbetsmarknadsnämnd om l. sådana beslut eller andra

planer, åtgärder som har

tillkommit för att mellan

främjajämställdheten deras kvinnliga

och manliga anställda,

2. resultaten av dessa

åtgärder,

3. andra förhållanden som kan vara av för

betydelse jäm-

ställdhetsarluetet. Nämnden får från denna

medge undantag skyldighet, om det

föreligger särskilda käl.

7§

De föreskrifter som behövs för

ytterligare verkställigheten av

denna meddelas av statens

förordning arbetsgivarverk efter

samråd med statens arbetsmarknadsnämnd och

_jämställdhets-

ombudsmannen.

Denna träder i kraft den l förordning juli 1980, då förord-

ningen (1976:686) om jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst och cirkuläret (1976:687) om arbetet förjämställd-

het mellan kvinnor och män i

statlig tjänst skall upphöra att gälla.

I SOL IWROQU 142 Bilaga

Förordning (SFS 1980:541)

om förbud mot åldersdiskriminering vid

m. m.

tiänstetillsättning,

1§

Denna förordning gäller dels tjänster för vilka avlöniiigsförmå-

nerna fastställs under medverkan av eller en

regeringen myn-

dighet som regeringen bestämmer, dels uppdrag för vilka

ersättningen bestäms av regeringen eller en annan statlig

myndighet.

2§

Myndigheterna får inte föreskriva någon övre åldersgräns som

villkor för att erhålla en eller ett eller vid

tjänst uppdrag

ledigkungörande av en uttala önskemål i om en

tjänst något fråga

sökandes högsta ålder.

3 § Vad som i 2 § tillämpas också på en utbildning som särskilt

sägs

anordnas för att ge kompetens för en tjänst eller ett uppdrag.

Denna Förordning träderikraft den Ijuli 1980, då kungörelsen

om förbud mot köns- eller åldersdiskriminering vid

(1973:279) tillsättning av tjänst, m. m. skall upphöra att gälla.

S01 lflålllilltl l H3 [fi/nga

KCirk (1970:388) om med

tjänstledighet C-avdrag, m. m.

Omtrvekt 1974:1018. GUSTAF ADOLF etc. etc. Vår etc. ynnest

A. och avtalsbestämmelser

Författnings-

1. För löneplansanställda med tjänstemän avlöningsförmåner,

som fastställes under medverkan av eller

regeringen myndighet

som regeringen om förmåner under

bestämmer, regleras frågan

tjänstledighet i allmänhet avtal. Vid

genom tjänstledighet utgår

lön utan avdrag eller med eller A-, B- eller

sjukavdrag C-avdrag.

Särskilda regler gäller dock i vissa fall av för att

tjänstledighet

inneha annan tjänst. 2. Frågan om och för hur tid skall

lång tjänstledighet beviljas prövas av arbetsgivaren, dvs i vederbörande regel myndighet.

Särskild rätt till tjänstledighet bl. a.

föreligger enligt följande

lörfattningsbestämmelser. Det är dock att märka att rätten till ledighet också kan regleras i kollektivavtal.

Förlanningzu* Bestämmelser

Regeringsllirnieii 4 kap. 6 § lör att fullgöra uppdrag som ledamot av riksdagen Anställningslörordiiingen (1965:601) 29 och 31 a i vissa fall av tjänstelörening Förordningen (1965:931) med särskilda 3. 4 och 6 bestämmelser lör vissa tjänstemän i viss fall av tjåinsteförening inom universitets och skolväsendet

Lagen (1972:650) om rätt till ledighet ?ê och lön vid deltagande i svenskundervisning lör invandrare Lagen (1974:358) om Raeklig förtroende- 6§ mans stiilltling på arbetsplatsen

Lagen (1974:981) om arbetstagares rätt 1§ till ledighet För utbildning

Lagen (1976:580) om medbestämmande 17 § lör att delta i Förhandling i arbetslivet 1 Senaste lydelse 1978:807.

144 l S01 39110121) [ii/nga

Författningar Bestämmelser

Knmmunallagcn (1977:179) 2 kap. 5 och 3 kap. lv

lör att fullgöra kommunalt

lörtrocndeupp(lmg. Arbctsmiljölagen (1977:1160) (i kap. 5 och 1.3

lör att fullgöra uppgifter som

skytltlsolnlnid eller It-rlznnnl zu

skvddskonnnittö. Lagen (1978:410) om rätt till ledighet l. 3 och l §§ för vård av barn, m. m. Lagen (1979:1184) om rätt till ledighet 3 för vissa foreningsuppdrag inom skolan, m. m.

Arbetsgivares möjlighet att fritt pröva en ansökan om

även av (1939:727) om lörbud

tjänstledighet begränsas lagen

mot eller avskedande av arbetstagare med ;inled-

uppsägning ning av värnpliktstjänstgöring m. m. (F 1980:129).

3. Under med C-avdrag avstår (_jä11St(“n1Z1I1l1(“.I]

tjänstledighet

hela den lön som Han får

belöper på tjånstledighetstiden.

emellertid i förekommande fall tillgodoräkna denna tid för

i löneklass eller ålderstilläggsklass. lijänstemannen

uppflyttning

har vidare att under vissa förutsättningar byta ut

möjlighet tjänstledigheten med C-avdrag mot ledighet for sjukdom eller

barnsbörd, om behov av sådan ledighet föreligger. Därvid får annan än sådan extra tjänsteman, som vid tjänstle-

tjänsteman

tillhör förmånsgrupp B, eller sådan tjänste-

dighetens början

man, som är från arbetsgivarinträde, behålla viss

undantagen

Även om - med

del av lönen. tjänstemännen undantag

- lår

beträffande vissa särskilt angivna tjänstledighetstyper ej tillgodoräkna tjänstledighetstid med C-avdrag för tjänstårsbe-

i behåller han i allmänhet rätten till

räkning pensionshänseende,

ålders-, sjuk- eller familjepension.

B. Allmänna riktlinjer

l. Vid av om med C-avdrag bör

prövning fråga tjänstledighet

som ett led i sin allmänna tillse att

myndighet personalplanering

sådan så att att

ledighet ej beviljas svårigheter uppstår

den vikarie for honom eller annan

sysselsätta tjänstledige,

i samband med att ledigheten upphör. Myndighet tjänsteman

skall vidare en mellan intresse

göra avvägning tjänstemannens

av att få den och intresse av att

begärda ledigheten myndighetens

utövar sin Härvid bör beaktas bl. a.

tjänstemannen tjänst.

hos samt att erhålla

arbetsläget myndigheten möjligheterna

SOU l 98():2(J Bilaga l 145

lämplig vikarie. Under vissa kan att

omständigheter svårigheten

avvara tjänstemännen av fördelar för

uppvägas myndigheten på

längre sikt genom att tjänstemännen under kan få

ledighetstiden

Ökad yrkeserfarenhet från annat område. I vissa fall kan tjänstemannens önskemål sammanfalla med allmänna samhällsintressen, även om av i och för

beviljande ledighet sig skulle medföra olägenheter för myndigheten.

2. Viss till återhållsamhet med

anledning längre ledigheter

finns från det allmännas av

synpunkt på grund att den

tjänstledige enligt vad som sagts förut behåller vissa förmåner

under tjänstledighetstid med Även om

C-avdrag. tjänsteman

åberopar för honom skäl, kan det vidare

angelägna finnas

anledning att om han varit

vägra längre tjänstledighet, anställd

endast kortare tid. 3.* När en bör den

tjänstledighet beviljas, tidsbegränsas.

Beviljas en tjänsteman för ofta återkommande

tjänstledighet

perioder, bör myndigheten i samråd med tjänstemännen planera

tjänstgöringen för en längre period och försöka fastställa i vad mån vikarie behövs. I sistnämnda finns föreskrifter i

fråga

förordningen (1977:754) om av vikariatsförordnan-

begränsning

den hos

statsmyndigheterna, m. m. (F 1980:129).

C. Normer för vissa slag av

tjänstledigheter

1. Särskilt beträffande vissa av med

slag tjänstledigheter

C-avdrag behövs normer för att åstadkomma en

enhetlig praxis hos myndigheterna.

2. Återhållsamhet bör i om av

iakttagas fråga beviljande

tjänstledighet för att inneha enskild eller kommunal

anställning

som ej enligt 6 § l mom. andra allmänt för

stycket avlöningsavtal

statliga och vissa andra är

tjänstemän (AST) statligt reglerad.

Sådan ledighet bör för tid än

ej medges längre sammanlagt högst

180 dagar under av fem varandra

loppet på följande kalenderår.

Hänsyn skall därvid till sådan av här

tagas tjänstledighet angivet

slag som har under det kalenderåret

åtnjutits tidigare löpande

och de fyra närmast kalenderåren. Om särskilda

föregående skäl

föreligger, får detta dagantal överskridas. Ett sådant skäl kan vara att önskemålet om under

längre ledighet tidsperioden

sammanfaller med myndighetens intressen. Särskilda skäl kan vidare anses när militär eller civilmilitär

föreligga tjänsteman,

som avgår från sin tjänst med vid 50 eller 55 års

ålderspension

ålder, inför förestående för

pensionsavgång begär tjänstledighet

att övergå till civil

anställning.

2 Senaste lydelse 3. Vad som i 2 inte l977t789.

sägs punkt gäller

S( ?li IWHIISJU 146 Bilaga I

För som avses i (1964:527) om

ledighet anställning kungörelsen

i av tid För zmstâillning hos

tillgodoräkning pensionshäxtseende

vissa internationella m. m., om

organisationer lagen (l974ztilél)

För FN-tjänst eller Förordningen ( 1975:4135?) om

beredskapsstyrka

av m. m.

rekrytering biståndspersonal,

För i Swedec International Aktiebolag

ledighet anställning

eller i Statskonsult International Aktiebolag. Vad som i 2 inte heller på ledighet, som i

sägs punkt tillämpas

har Förordats av statens arbetsmarknads-

omplaceringssyfte

nämnd eller Försvarets eller ledighet För

personalnämnd, på

anställning som facklig funktionär hos arbetstagarorgzmiszition,

som har till att ta till vara personalens intressen i tjänsten

uppgift

vid myndighet inom cirkulärets tillämpningsområde. (F

1979:585).

3 a. En vars make är anställd inom utrikeslör-

tjänsteman,

valtningen eller i något av de bolag som anges i punkt 3, bör om inte skäl föranleder annat med

synnerliga medges tjänstledighet

För att vistas tillsammans med maken på utrikes

C-avdrag

Sådan medges under samman-

stationeringsort. tjänstledighet

sex år, om maken är anställd inom utrikeslörvaltning-

lagt högst

under år, om han är anställd i

en, och sammanlagt högst fyra något av bolagen. Med make likställs den som tjänstemännen stadigvarande

lever samman med. (F 1979:216). 3 b. För att i av Nordiska ministerrådets

tjänstgöra något

i Nordiska rådets eller i en

sekretariat, jaresidiesekretariat

nordisk institution har en hos staten rätt till

tjänsteman

med i år. Längre ledighet lår dock

tjänstledighet C-avdrag fyra

medges (Fl980:l29).

4. För en som är förälder lölizmde utöver

tjänsteman tillämpas

i om rätt till ledighet lör vård av

vad som sägs lagen (1978:410)

barn, m. m. Om det särskilda skäl, får För vård av barn hel

föreligger med C-avdrag beviljas För längre tid än som Följer

tjänstledighet

av lagen.

En av arbetstiden med

Förkortning (partiell tjänstledighet)

bör i allmänhet till dess barnet har 12

C-avdrag medges uppnått

års ålder. Om det Föreligger särskilda skäl, Får partiell tjänstlebeviljas även För tid därefter.

dighet

Med Förälder likställs här fosterförälder samt den som sammanbor med Förälder och som är eller har

stadigvarande

varit med eller har eller har haft barn med föräldern. (F

gift 1978:807)

4 a. För kyrkokommunalt Förtroendeuppdrag

Tjänstledighet

som innehas som bör i den utsträckning som

bisyssla medges

SOl lillillflll l [ii/ngn 147

behövs för uppdraget, om skäl föranleder annat.

ej synnerliga

Vad även annat som

som nu har sagts gäller uppdrag på grund

av bestämmelse i eller annan lämnas

lag författning av

beslutande församling eller nämnd i

kommun, landstingskom-

mun eller kyrklig kommun och för vilket särskild föreskrift om rätt till ledighet från icke har meddelats.

anställning (F 1977:789) 5. lijåinstledighet med

C-avdrag av orsak, som avses i punkt 6 g (enskild angelägen/zei i annat fall) eller 8

punkt (annan (jázzst/er/ig/zetsørsak) i 19 sammanställningen A AST och motsva-

rande bestämmelser i andra bör

kollektivavtal, ej medges tjänsteman i anslutning till om han har

semester, outtagen semester. 6. Förut angivna normer avser som omfattar

tjänstledighet

minst hälften av den ordinarie arbetstiden för

heltidstjänstgö-

rande personal. I det maximiantal som har

tjänstledighetsdagar

angivits i 2 skall inräknas även av samma

punkt ledigheter art

vilka medgivits av eller av annan som

regeringen myndighet

omfattas av detta cirkulär.

D. Övriga bestämmelser

l. Om ej annat av detta cirkulär

följer kollektivavtal, äger

motsvarande om för dels

tillämpningi fråga ledighet tjänstemän

hos staten med annat än det

lönesystem löneplansbundna, dels

arbetstagare hos staten vilka omfattas av kollektivavtal för

arbetstagare som icke är tjänstemän. Vad

som nu har sagts gäller dock ej anställda hos eller dess verk.

riksdagen Erforderliga

anvisningar för av detta cirkulär

tillämpningen på arbetstagare

som avses i denna meddelas av statens

punkt arbetsgivarverk.

2. Om deltidsarbete finns föreskrifter i

deltidsförordningen

(1980150) (Fl980zl29).

148 I SOU ITWWZO Bilaga

F (1978:61) om av tid

tillgodoräknande

för vid tillsättning av

föräldraledighet statligt reglerad tjänst

1§

Denna av tjänst för vilken enligt lag

förordning gäller tillsättning

eller särskilt beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställes under medverkan av eller myndighet som regeringen

regeringen

bestämmer.

2§

Med avses i denna förordning sådan tjänstle-

Föräldraledighet

i samband med barns födelse eller adoption eller för vård

dighet

eller av barn som har beviljats i enlighet med

tillsyn

om rätt till ledighet för vård av barn,

lagen (1978:410)

m. m.,

cirkuläret (1970:388) om tjänstledighet med C-avdrag,

m. m., eller motsvarande äldre ord-

deltidsförordningen (l980:50)

ning.

föreskrifter i denna som rör sökande skall

Sådana förordning

också andra som förklarar sig vilja komma i fråga

tillämpas på

vid en tjänstetillsättning (F 1980:130).

3 §

Har den som söker föräldraledighet från sådan

tjänst åtnjutit som i tillsättningsärendet beaktas i förtjänsthänseanställning

bör även tiden för räknas sökanden till godo

ende, ledigheten

som i den mån det kan ske med till vad

förtjänst, hänsyn

i kräver. Omfattar ledigheten hela

arbetsuppgifterna tjänsten

bör dock tid för som infaller efter det att arbetstiden, ledighet, barnet har 18 månaders ålder, räknas till godo endast

uppnått

Senaste lydelse 1978:808. med hälften.

SOU |98(J:2U Ifi/(gga I 149

4§ Sökande, som påkallar tillgodoräknande denna lörord-

enligt ning, skall i sin ansökan ange ledighetens längd och förläggning, ledighetens omfattning i förhållande till hel arbetstid samt barnets eller barnens lödelsetid.

Myndighet skall så bistå sökanden med att taga

långt möjligt fram uppgifterna om ledigheten.

SOL Iwmzn

Bi|aga2 Regeringsuppdrag

152 Bilaga 2 SOLHmmm›

FINANSDEPARTEMENTET BESLUT II:z\

1976-07-01 Intet dnr

Statens personalnämnd

Fack

103 20 STOCKHOLM

Qppdrag åt statens personalnämnd

I anslutning till riksdagens beslut med anledning av propositionen (1975:76:173) om kvinnor i statlig tjänst (InU 1975/76:42, rskr 1975/76:342) uppdrar regeringen åt statens personalnämnd

att utfärda föreskrifter för den undersökning statliga myndigheter skall göra av könsfördelningen på arbetsplatserna med uppdelning på befattningar m.m.,

att efter samråd med arbetsmarknadsverket och de anställdas organisationer driva särskilda informations- och rekryteringskampanjer i syfte att uppnå en jämnare fördelning mellan kvinnor och män inom de olika tjänstekategcrierna hos statliga myndigheter,

att som samrådspartner med statens personalnämnd och de berörda myndigheterna i kvarteret Garnisonen i Stockholm planera och genomföra försöksverksamhet med vidareutbildning av anställda i de lägre lönegraderna

samt att efter samråd med delegationen för jämställdhet mellan kvinnor och män och närmast berörda myndigheter undersöka olika sätt att informera om möjligheten för både kvinnor och män i statlig tjänst till ledighet för vård av barn.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Inger Höjer

S()LlSHut2n L315 Bilaga! 2

FINANSDEPARTEMENTET Avskrift BESLUT 1976-07-01 Intet dnr

Utredningen ang. den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation

Uppdrag åt utredningen ang. den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation Utredningen Kvinnor i statlig tjänst har i sitt betänkande (SOU l975:h3) bl.a. lagt fram vissa förslag om personalutbildningsfrågor.

Regeringen överlämnar utredningens förslag i dessa delar för beaktande till utredningen ang. den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation. På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt Connie van der Capellen

154 2 s0lvmmm› Bilaga

Avskrift FINANSDEPARTEMENTET

BESLUT

1976-07-22 5494/76 (delvis)

Televerkets centralförvaltning

125 86 FARSTA

Försöksverksamhet för att uppnå en jämnare könsfördelning inom televerket

nr har - med I skrivelse den 18 maj 1976, 542, riksdagen överlämnande av inrikesutskottets betänkande nr 42 med an-

av 1975/76:l75 om kvinnor ledning regeringens proyosition

i - ani statlig tjänst jämte motioner jämställdhetsfrågor mält bl.a. sitt beslut om försöksverksamhet för att uppnå en jämnare könsfördelning inom televerket.

Regeringen föreskriver följande.

1. Televerket skall i samråd med de lokala arbetstagarorganisationerna en försöksverksamhet för att uppnå en

genomföra jämnare könsfördelning inom verket.

2. Försöksverksamheten bör bl.a. omfatta information, praktik ech viss utbildning för att intressera kvinnor för manligt dominerade och män för kvinnligt dominerade yrken. Där-

yrken vid behöver inte bestämmelsen i 2 § kungörelsen (1975:279) om förbud mot köns- eller åldersdiskriminering vid tillsättning av tjänst, m.m. iakttas.

Televerket skall senast den l juli l978 lämna en redo- 5.

av resultatet av försöksverksamhcten till regeringen. visning

På regeringens vägnar.

Kjell-Olof Feldt

Connie van der Capellen

SOL 108MB!! 13. vi [ii/nga 2

FINANSDEPARTEMENTET ^vs?r1ft

BESLUT

1976-08-19 3h9ü/76(slutliRt)

3959/76.h992/76

5233/76

Statens personalutbildningsnämnd Fack

103 60 STOCKHOLM

Uppdrag åt statens Dersonalutbildningsnämnd

I skrivelse den 18 maj l976, nr 3ü2, har riksdagen - med överläm-

nande av inrikesutskottets betänkande nr h2 med anledning av re-

geringens proposition 1975/76:l73 angående kvinnor i statlig tjänst - anmält sitt beslut på grund av propositionen om bl.a. viss försöksverksamhet med barntillsyn i anslutning till statens

kursgård Sjudarhöjden och försöksverksamhet med vidareutbildning av anställda i de lägre lönograderna i kvarteret Garnisonen samt

kartläggning av behovet av utbildning av lokalvårdare detta m.m. Enligt beslut skall statens personalutbildningsnämnd svara för försöksverksamheterna.

Regeringen har i beslut den 23 juni 1976 föreskrivit bl.a. att

statens skall personaluthildningsnämnd utfärda närmare anvisningar för försöksverksamhet med ersättning för vissa merkostnader för barntillsyn för deltagare i statlig personalutbildning.

Statens personalutbildningsnömnd (PUI7 har i skrivelser den 3 juni 1976, den 26 juli 1975 och den 10 augusti 1976 bl.a. hemställt om medel för ifrågavarande verksamheter.

Regeringen uppdrar åt statens personalutbildningsnämnd

att snarast utarbeta för en plan försöksverksamhet med barntillsyn i anslutning till statens kursgård Sjudarhöjden varvid samråd skall ske med byggnadsstvrelsen i fråga om lokaler för försöks-

verksamheten,

att i samråd med de berörda myndigheterna i kvarteret Garnisonen och med statens personalnümnd planera och genomföra en försöksverksamhet med vidareuthildning av anställda i de lägre löne-

graderna,

att kartlägga utbildningsbehovet för lokalvårdare och utreda hovet beav en utbildning för lokalvårdare till lokalvårdsledare samt redovisa resultaten av denna kartläggning till regeringen före den 1 juli 1977.

l56 Ifüaga 2 5()l”““3“

Avskrift BUDGETDEPARTEMENTET 1 ( 2)

BESLUT II:39 h

1977-11-17 Intet dnr

Statens personalnämnd Fack 103 20 STOCKHOLM

Ang. viss försöksverksamhet i syfte att uppnå ökad jämställdhet mellan kvinnor och män

Regeringen föreskriver följande.

1. Statens personalnämnd (SPN) skall i samverkan med högst fem myndigheter genomföra försöksverksamhet för att uppnå en jämnare könsfördelning inom dessa

myndigheter. Försöksverksamheten bör bedrivas med utnyttjande av gjorda erfarenheter_i motsvarande försök inom televerket och bör b1.a. omfatta information, praktik och viss utbildning för att intressera kvinnor för manligt dominerade yrken och män för kvinnligt dominerade yrken.

Regeringen medger att myndighet som deltar i denna försöksverksamhet - utöver för

ireg1eringsbrev budgetåret l977/78 anvisade medel - under Ex-

anslagsposten penser får disponera högst 40 000 kronor för nödvändiga informationsinsatser m.m. i samband med försöken.

Försöksverksamheten skall pågå under tiden 1 december 1977 - 30 1979. Personalnämnden

juni skall utvärdera försöket och till regeringen lämna delrapport senast den 1 januari 1979 och slutrapport senast den 1 januari 1980.

2. SPN skall vidare under tiden 1 december 1977 - 1 april 1979 i samverkan med högst tio myndigheter hedriva försöksverksamhet i syfte att stimulera kvinnor att i större utsträckning söka tjänster i löne-

högre grader inom dessa myndigheter. Som ett led i försöksverksamheten skall berörda myndigheter i samband med rekrytering till tjänster över lgr F 18 (motsv.) inhämta råd och synpunkter från SPN. SPN skall därvid verka för att jämställdhetsaspekter beaktas i sådana rekryteringar och särskilt uppmärksamma b1.e. hur kraven ställs vid rekrytering, val av

rekryteringsvägar, hur ledigförklarandet utformas, hur möjlig-

S()L HWHJÃZU

[ff/agg 2

heter till deltid tas tillvara och hur urvnlsnrbetet och tjänstetillsättningen genomförs.

Personalnämnden skall utvärdera Försöket och till regeringen lämna delrnpport senast den 1 december 1978 och slutrapport senast den 1 oktober 1979.

3. Genomförandet av uppdragen bör ske

1 vederbörliq samverkan med andra myndigheter som har

uppgifter inom jämställdhetsområdet och i kontakt med

jämställdhotskommittén.

På regeringens vägnar

Ingemar Mundebo

Gösta Larsson

158 Bilaga 2 sntlwmün

1(2) PUDGETDEPARTEWENTET ?ESLUT 11:39 3

1977-l1-17 Intet dnr

Statens personaluthildningsnñmnd

fnck

103 80 STWCKHOLU

Ang. viss försöksverksamhet m.m. i syfte att

uppnå ökad jämställdhet mellan kvinnor och män

Regeringen föreskriver följnnde.

l. Statens personnlutbildningsnämnd (PUN) med

skall, utnyttjwnde av erfarenheter från försöksv-rksamhetrn med vidareutbildning av vissa anställda hos

myndigheterna i hvqrtergt Gnrnisonen, som försöksverksamhet genomföra ett utbildningsprogram avseende anställda i de lügre lönegraderna inom ett 1ntal stat-

ytterligare liga myndigheter. Försüksverksamheten skqll pl1neras i samverkan med berörda och med

myndigheter utgångspunkt i att utbildningen i huvudsak SkT1l

genomföras 1v myndigheternv med medel som

myndigheterna förfogar över. PUN skall utvärdera försñksverksnmheten och rapportera slutresultaten till regeringen.

Regeringen medger att statens pnrsonnluthildningsnñmnd för denna vcrkswmhet - utöver i för

regleringsbrev budgetåret 1977/78 anvisade medel - under

wnslnqspnsten Lñnekostnnder får disponern högst S8 009 kr.

2. Statens pcrsonnlutbildningsnñnnd skall undersöka hur kurser inom det állmännq kan

utbildningsvñsendet bidra till att som ett led i

personalutbildningen främja jämställdheten mellan män och kvinnor i statsförvaltningen. Resultatet av undersökningen skall redovisns till regeringen senast den 1 juli 1978.

3. Statens pcrsonalutbildningsnännd skall utarbeta studiematcriál om jämställdhetsfrågor avsett att användas vid genomförande av studiecirkelverksamhet inom statliga myndigheter. Utgångspunkten bör vara att myndigheternns studiecirkclverksamhct genomförs i samverkan med de lokala fackliga organisationerna samt att studiecirklarna bör stnrtns fr.0.m. våren 1978.

5uLwmpm; 139 HNqw12

Regeringen medger att statens personalutbildningsnämnd för kostnader för studiematerial - utöver i regleringsbrev för budgetåret 1977/79 anvisade - under medel anslagsposten Expenser får disponera 170 000 kr. högst

a. Statens skall personalutbildningsnömnd planera och genomföra konferenser för information och erfarenhets-

utbyte i jämställdhetsfrågor mellan för representanter i första hand de mindre i

myndigheterna statsförvalt-

ningen. Till konfcrenserna skall företrädare inbjudas för myndigheterna och de lokala fackliga organisationerna. Konferensverksamheten skall under genomföras budgetñrcn 1977/76 och 1978/79.

Regeringen medger att strtens pcrsonalutbildningsnämnd för denna verksamhet - utöver i regleringsbrev för oudgetêret 1977/78 och i p. 3 ovan anvisade medel -

under anslagsposten Expenser får 50 000 disponera högst kr.

S. Genomförandet av bör ske i uppdragen vederbörlig samverkün med andra myndigheter som har uppgifter inom jämställdhetsområdet, främst statens personalnämnd, och i kontakt med jämställdhetskonmittén.

På regeringens vägnar

Ingemar Hundebo

Gösta Larsson

160 [fi/nga 2 S( )U ITMOQO

Avskrift II:29 BUDGETDEPARTEMENTET

BESLUT Intet dnr

1979-03-15

Statskontoret

Fack

100 26 STOCKHOLM

Upndrag åt Statskontoret

Av dc jämställdhetsrodovisningar som

statliga myndigheter lämnat till regeringen, framgår att valet av tvkniska hjälpmedel i skrivarbetet kan ha betydelse för möjligheterna att nå jämställdhet mellan könen.

Pereringrn uppdrar Åt statskontoret att utreda i vad mån en rationell användning av tekniska hjålnmedcl såsom skrivautomat och diktafon pâverkar förutsättningar att nå jämställdhet mellan kvinnor och män inom de statliga

myndigheterna.

Regeringen uppdrar vidare åt Statskontoret att söka bedöma i vad mån en omfördelning av skrivarbetet så ett handläggande personal i större utsträckninp skriver utkast på maskin ger förutsättningar för vidareutveckling för biträdespersonalen samt att söka bedöma effektivitetsaspekter på sådan förändring.

Statskontoret skall senast den 15 oktober 1979 i en första lägesrapport redovisa resultatet till regeringen.

På regeringens vägnar

Marianne Wahlberg

Björn Edsta

[6]

3 Tabeller

Bilaga

Samtliga statsanställda fördelade efter kön och lönefält

Löncliilt 1972	4-4? M	Summa Andel kv. 1979 Kv	i resp. löncñill M	Lä?	Summa Andel kv. Kv	i rcsp. lönclält
Tl-Fl	59 379 90 078 149 457 60.3			29 836 42 209 72 045 58.6
12-F5	62 509 36 799 99 308 37.1			81 175 102 949 18-1 124 55.9
176-1710 57 167 30 506 87 673 34.8				76 044 57 687 133 731 43.1
F11-115 29 090 9 457 38 547 24.5				44 787 20 760 65 547 31.7
1716-1718 6823		618 7441 8.3		10421	1611 12032 13.4
1719-1723 4 018		203 4 221 4.8		12 216 1 293 13 509 9.6
F24-	3 921 222 907 167 782 390 689	121 4 042 3.0		4 796 259 275 226 730 486 005	221 5 017 4.4

Källa: SCB:s Statsgjänstcmannastatistik.

162 Bilaga 3 sm 1.›8(I:2(I

Lönetabell. Följande tabell visar månadslönebelopp fr. 0. m. den l jan. 1979 på

löneplanema T och F

Lönc-(tarim-klass och Månadslön, Löncklass och				Månadslön,
ålderstilläggsklass		kr	åldcrstilläggsklass	kr
T 1		3 270	16 0	7 362
T 2		3 441	1	7 730
T 3		3 666	2	8 098
T 4		3 952	3	8 466
T 5		4 250
T 6		4 347	17 0	7 675
T 7		4 471	1	8 059
T 8		4 583	2	8 443
T 9/F 1		4 708	3	8 827
T lO/F 2		4 841
Tll/F 3	4 5 6 7 8 9 10 11 12 0 l 2 3 13 0 1 2 3 14 0 1 2 3 150 1 2 3	4965 5 083 5 190 5 327 5 474 5 623 5 797 5 976 6 150 6 354 6 672 6 990 7 308 6 577 6 906 7 235 7 564 6 800 7 140 7 480 7 820 7072 7 426 7 780 8 134	180 1 2 3 19 0 1 2 3 20 0 1 2 3 21 O 1 2 3 23 0 1 2 3 250 1 2 3	8()05 8 405 8 805 9 205 8 365 8 783 9 201 9 619 8 743 9 180 9 617 10 054 9 163 9 621 10 079 10 537 9 575 10 054 10 533 11 012 10 029 10 530 11 031 11 532

sm: 1930:21) 13171120 3 153

Antal

kv/män fördelade på lönegrader och Födelseår (Ur SCB:s bczxrbctning an statstjänslcmannaslatistikcn For budgctdcp.)

1978 Antal kvinnor Antal män lönegrad 1923 1933 1943 Total- 1923 1933 1943 Total

summa summa

F 5 19 9 10 38 5 1

5 11 F 6 12 9 8 29 1 1 1

3 F 7 7 6 5 18 3 1 0 4 F 8 8 3 6 17 65% 7 2 7 16

34% F 9 1 3 7 11 5 3 15

23 F 10 5 1 4 10 2 2 7 11 F 11 1 4 8 13 11 12 8

F 12 2 2 4 8 \ 3 0 13 16 F 13 5 5 14 24 12 10 19

41 F 14 0 1 10 11 7 4 14 25 F 15 2 0 9 11 35% 11 14 20

45 66%

F 16 O 1 4 5	9 1 13 23
F 17 4 2 4 10	12 7 17 36
F 18 2 1 1 4	4 3 0 7 J*
Sza 68 47 94 209	92 61 139 292

Ex. Av 68 kvinnor F23 hade 1978 19 F 5 och 1 F 11 Av 92 män F23 hade 1978 5 F5och 11 F11 Av 95 kvinnor F43 hade 1978 10 F 5 och 8 F 11 Av139 män F43 hadc 1978 5 F 5 och 8 F 11 Av 68 kvinnor F23 hade 1978 2 F 15 och 2 F 18 A 92 män F23 hadc197811 F15 och 4 F 18 Av 95 kvinnor F43 hade 1978 9 F 15 och 1 F 18 A W139 män F43 hade1978 20 F 15 och 0 F 18 z

Av 209 kvinnor ålcrFanns 65% i F 5-F 11 och 35% i F 12-F 18 Av 292 män åtcrFanns 34% i F 5-F 11 och 66% i F 12-F 18

sot 10:10:20 164 Bilaga 3

Parvis lönejämförelse mellan kvinnor och män med samma födelseår i statliga myndigheter

Fjänstcbcnämning 1969 Löncgrad

1969 1975 1978

Kv M Kv M Kv .\1

Landskanslist F 2 F 2 F 6 F 8 F 7 F 9 Landskanslist F l F 1 F 4 F 8 F 9 F 11 Postassistcnt F 2 F 2 F 7 F 8 F 9 F 10

F 5 F 5 F 12 F 14 F 14 F 16 Taxcringsrcvisor Amanuens F 5 F 5 F 11 F 15 F 13 F 16 Aktuaric F 7 F 7 F 13 1 12 17 1-1 F 1-1

F 9 F 9 F 11 F 15 F 13 F 16 Aktuarie, Förstc Teleassistcnt F 6 F 6 F 10 F 11 F 1-1 F 17 Tclcassistexit F 6 F 4 F 10 F 11 F 1:3 F 15

F 9 F 9 F 13 F 15 F 1-4 F 16 Forskningsingcnjör

Förstc F 11 F ll F 13 F 15 F 14 F 16 Forskningsingcnjör,

F 6 F 6 F 8 F 12 F 13 F 17 Taxcringsassistent Assistent F 4 F 4 F 6 F 6 F 8 F 11 Bokhållare F 2 F 2 F 5 F 8 F 8 F 1.3 Bokhållarc, förste F 4 F 4 F 10 F 10 F 13 F 17 Tekniker T F F 4 F 4 F 7 F 9

F 9 F 8 F 14 F 1-1 F 15 F 17 Byråsekreterarc

F 10 F 10 F 15 F 15 F 15 F 17 Byråsekrctcrarc, förste Kanslist F 4 F 4 F 7 F 13 F 8 F 141

F 4 F 4 F 8 F 8 F 10 F 13 Ingenjör

F 3 F 1 F 10 F 8 F 12 F 14 Tjänsteman Länsassessor F 13 F 15 F 14 F 16 F 17 F 17

F 13 F 13 F 15 F 15 F 17 F 17 Byrådirektör

Ur SCBzs bearbetning av statstjänstcmannastatistikm lör budgctdcpartcmcntcts räkning.

S01 1980:20 [65

[ff/agg 3 Antal anställda som utnyttjat rätten till ledighet för vård av barn (exkl. R-tjänstemän) Sammzmståillxiingen iir gjord på uppgifter från 53 myndigheter

Lötlegrzid Kvinnor Män Antal ledighetsdztgztr i genomsnitt

Per ledig kvinna Per 1e(lig mun

1978 1979 1978 1979 1978 1979 1978 1979

Barnxjödelie	fl-Fl 17 2-4	1 255 1 564 79 300 194,0 142.6 73,9 44,8 527 966 46 165 177.3 131,6 52,4 32,9
Fiåinstledighet under tid F5-9		216 447 140 232 150.6 122.6 21.2 18,7
då löråildrapenning utgår F10-13		63 92 101 187 143.4 101,2 27.2 15,2
i szunbzind med barns lödel- 1714-17		49 43 50 73 146,0 106,2 21.6 20,2
se (enligt lagen SFS	F18	5 1 4 5 126,6 10.0 49,8 13,0
1976:280 om rätt till	F19	2 2 1 6 125.5 99,0 4,0 5,3
löriildruledighet)	F20-	2 8 10 27 63,5 85,1 11,4 14,2
Särrki/rl /örälr/raperzrzi/zg Fl-Fl	F2-4	51 185 8 19 16,3 33,2 19,6 12,3 65 243 15 30 17,9 25.9 13,6 5,9
ljjiinstledighet under tid F5-9		34 169 16 146 30,4 20,7 10,1 10,3
då särskild förii1(1rupei1- F10-13		35 100 29 168 48,8 20,9 7.9 13.6
ning utgår (enligt lagen Fl4-l7		13 62 26 105 36,1 18,0 8,6 13,3
SFS 1976:280 om rätt	F18	0 6 3 11 0,0 5.7 18,0 3,5
till Rirâildraledighet)	F19 F20-	0 5 3 12 0,0 4.6 5.3 6,5 0 10 2 41 0,0 5,7 3,5 4,3
Tilljällzlg Nim m barn	Tl-Fl F2-4	2 164 1 928 607 886 12.7 8,9 8,5 8.9 1 469 1 496 334 528 18.5 10,4 8.3 8,0
Fjåinstledighet då fjråild- F5-9		586 817 883 901 10,8 6,1 5.2 4,9
rapenning utgår lör till- F10-13		285 248 658 772 6.9 6,0 9,1 4,2
fzillig Vård av barn (en- F14-17		200 155 439 473 7,6 5,4 9,4 4,4
ligt lagen SFS 1976:280 F18		3 7 33 46 4,7 3.9 3.9 3,4
om rätt till Rirâildraledig- F19		11 5 51 43 3.7 5,3 3,0 4,5
het samt enligt AST 19 §) F20-		18 33 137 123 3,3 5,8 8,2 3,3
Hel yäzzsrledigv/Iet	Fl-Fl F2-4	l 135 874 45 25 130,3 123,0 17,9 24,2 599 583 15 9 142,8 146.0 38,0 24,9
Hel tiiinsl1e1ig11et enligt F5-9		183 413 10 24 142,1 139,8 40,4 17,2
C-avdragseirkuliiret för F10-13		43 57 18 15 135,0 144,3 10.1 10,6
Vård m barn (enligt K- 1714-17		36 31 21 30 77,8 85,3 4,7 22,0
eirk SFS 1970:388)	F18 F19 F20-	4 2 0 2 98,0 24,0 0,0 9,0 0 3 0 1 0,0 4,3 0,0 1,0 2 6 2 9 12,5 116,5 3,0 3,0
Parliel/ :järn/ledighet	Fl-Fl F2-4	1 941 1 432 22 37 Uppgift 1 386 2 067 › 12 20 saknas	Uppgift saknas
Partiell tjänstledighet	F5-9	361 542 21 35
(eller deltidsaxistâillning) F10-13		135 145 44 57
för vård zn bam (enligt K- F14-17		91 112 28 48
eirk SFS 1970:384 och 1718		3 9 l 7
enligt K-cirk SFS 1970:388) F19	F20-	7 8 5 6 9 18 4 12

166 Bilaga 3 S011 15180:20

Jämförelse mellan de i 1977 års jämställdhetsredovisningar planerade rekryteringarna av kvinnor/ män (mer än 6 personer) för bå 77/78 och de rapporterade i redovisningarna 1979 till tjänster som till största delen är dominerade av motsatt kön

Myndighet Befattning Enl. 1977 års redo- Enl. 1979 års redo-

visning planerad visning rapporte-

rekrytering av mer rad rekrytering av

än 6 pers. mer än 6 pers.

Kv M Kv NI

FOA ›	administration (kvinnodominerat)		10		9
RFV	handläggare och chefstjänstemän 20 ADB-personal personal för post exp. tryckeri arkiv 10 biträdespersonal ass. och byråass.	30	40 10	40 33 6	5 3
Traliksäkerhets-	tralikassistenter
verket		7		10

Väg- och tralik- forskningsass., institutet tekniker 6 6 SMHI synoptisk observatör 10 0 Forskningsinst. forskande pers. 13 O lör atomfysik tekniker 12 0

doktorander 8 0 Tullverket tulluppsyningsman 45 26

kontorspersonal 50 l l AMS bvrådir. 1714-17 totalt 16 21 29

expvakt, hantverkare totalt 32 5 22

kontorspersonal totalt 203 457 49

lokalvårdare totalt 28 130 6 Lantmäteriverket ingenjör 10 6

lantmätare 8 7 teknisk personal 10 6

ritare 10 0

kontorspersonal lO 2 Statens industri- amanuens/byråsekr. 14 4

verk ingenjör	18		7
byrådir.	6		7
kontorsbitr.		l0		1
assistent		l0		9
byråassistent		10		2

Länsstyr. i Stockholms län landskanslist 10 15 Kristianstads län byråkarriären

u	F6-l7	10	7
Orebro län	handläggare och landskanslister	16	19
Västmanlands län handläggare	kontorspersonal	25 15	20 2
Västerbottens län handläggare		7	9

1977 års redovisning omfattar rapport För bå 76/77 och plan för bå 78/79 1979 års redovising omfattar rapport för bå 78/79 och plan för bå 80/81. ” Nuvarande antal anställda

sou |J8():“2(I 157

[gg/nga Könsfördelningen i kommittéer 1972-79 År M Kv .Andclcn kvinnor, % Ledamöter,.ta/clrunniga och experter

1972	2 821	216	7
1975	3 867	426	10
1977	4 164	552	12
1:a kvart. 1979	3 487	550	14
2:a kvart. 1979	3 839	712	16

Ord/firande ør/z utredare

1972	308	12	4
1975	403	16	4
1977	350	22	6
1:a kvart. 1979	237	14	6
2:a kvart. 1979	252	15	6

.Se/rrelerare0th bitr. sekrelerare

1972	415	50	11
1975	586	101	15
1977	517	136	21
1:a kvart. 1979	410	130	24
2:a kvart. 1979	435	141	25

SOL 1981110

4 Bilaga Miljonärenden

Ansökningar ur ”miljonanslagef” budgetåret 1978/79

Älvndigliet Datum för Ändamål Begåirt lilldelat

ilnSÖkiln belopp belopp

(kr) 1kr)

Statens persn- 1978-12-01 lnlbrmzitiun till både 540 000 71 000 nztlttiitnntl män och kvinnor i

statlig tjänst om deras

miijligheter att ta le-

digt lör att vårda

barn Bvgqnzidsstvrel- 1978-05-23 Försöksutbildning lör 150 000 sen anställd personal

inom kontorist och

assistentkarriiiren Statens industri- 1978-09-14 Studiecirklar. littera- 47 000 verk tur. konlerenser. an-

notiser llingsrätten i 1978-10-13 För att skaffa skriv- 10 567 10 567 Ljusdal maskiner åt tingsno-

tarierna och lör att

låta dem som saknar

Lttbildning i ämnet

genomgå en maskin-

skrivningskurs Arbetarskyd(ls- 1978-10-23 Genomströmnittgsttt- l 90 000 190 000 styrelsen bildning för kontor-

sassistenter Statens planverk 1978-11-20 Kartlägga persona- 50 000

lens attityder till jäm-

stáilldliel Länsstyrelsen i 1978-12-12 Tacka merkostnader 73 000 Orebro låin som uppstår då två

assistenter tjänstgör

på andra enheter Skolstyrelsen) i 1978-12-14 Basutbildning av 109 550 Skellefteå skolledare lör att lå

llcr kvinnliga skolle-

dare. information om

verkstacls- och vård-

sektorn lör att komma

åt den nuvarande

sneda könsfördelning-

en i _vrkesval

170 Bilaga 4 SOL 1080:20

Ansökningar ur miljonanslaget budgetåret 1978/79

Myndighet Datum för Ändamål Begär: lilldelat.

ansökan belopp belopp

(kr) (kr)

Arbctsmark- 1978-12-27 För en enkät om _jäm- 13 000 nadsstyrelsen ställdlietsarbetet (AMS)

För ett Försök med 100000 .30000

bl. a. ändrad zirbets-

organisation vid läns-

arbetsnämnden i Ös-

tergötlands län

För en kartläggning 165 000 80 (J00

av hinder lör jäm-

ställdhet i arbetet Länsstyrelsen i 1978-12-28 För att inköpa skriv- 35 000 Västerbottens maskiner län Statens vägverk. 1978-12-20 Attitydundersökning 194 000 194 000 länsstyrelsen i om jämställdhet Älvsborgs län, bland personalen försvarets forskningsanstalt Skolöverstyrel- 1979-01-03 Granska läromedel 50 000 sen lör låg- och mellan-

stadierna ur kontroll-

synpunkt Televerket 1979-01-04 _Iämstiilldlietskampanj 34 000 Riksarkivet 1979-01-04 Inköp av skrivmaski- 20 000

ner Lunds universi- 1979-01-08 Framstiilla en bro- 15 000 tet scliyr Länsstyrelsen i 1979-01-16 Försöksverksamhet 32 000 Västernorrlands med grupputveckling län Kungl. Bibliote- 1979-01-19 Inköp av lyftvagnar 31 200 ket Länsstyrelsen i 1979-01-19 För att hyra en skriv- 36 000 Kalmar län automat Institutionen för 1979-01-22 För att köpa en skön- 27 000 27 000 teknologi vid skrivare Oume Uppsala univer- Sprint 3 lwin-'l'rack” sitet (för att möjliggöra en

rationalisering och

omlördelning av ar-

betsuppgifterna fram-

lör allt for sekreterar-

nas del) Statens hund- 1979-01-25 Utbildning av kvinn- 180000 170 000 skola liga dressörer Studiemedels- 1979-02-01 Inköp av skrivmaski- 18 000 nämnden i ner Umeå Domkapitlet i 1979-02-06 Inköp av skrivmaski- 4 500 Härnösand ner Centrala stu- 1979-02-06 Utbildning ijäm- 129 000 diestödsnämn- ställdhet den

4 171 Bilaga

Ansökningar ur ”miljonanslaget budgetåret 78/79

NIvndighet Datum lör Ändamål Begär! Tilldelatt ansökan belopp belopp (kr) (kr)

Kriminahårtls- 1979-02-20 Iixtrzt vårdtjiinst 25 000 styrelsen Arvitlsiaurs po- 1979-02-21 .Ånståillzt två kvinnliga ej spec. lisdistrikt pønliser Lztntniiiteriver- 1979-02-22 av kvinn- 3-10 000 160 000 Utbildning ket liga ritbiträtlen i bildtolkning med lältstudier och liiltrekognosering Kurs för kvinnliga 35 000 tjänstemän att bli aktiva i grupp Ihtziiiispektio- 1979-02-25 Inköp av en skrivma- 5 000 nen skin Universitets- 1979-02-28 Studiecirklar 8 000 och Högskoleämbetet Rikslörsakrings- 1979-03-06 Vidareutbildning av 505 000 195 000 verket anställda i de lägre löncgraderna Länsstyrelsen i 1979-03-09 Inköp av skrivmaski- 55 000 Stockholm ner samt vidareutbildning av kontorspersonal Tingsrätten i 1979-03-13 Inköp av skrivmaskin 5 428 Hudiksvall Sveriges geolo- 1979-05-08 För att låta två perso- 35 000 giska undersök- ncr ur rcprogruppcn ning delta i fältarbete Lantbruks- 1979-05-18 För att utbilda kon- 20000 nämnden i torspersonalen i kon- Stockholms län sten att yttra sig Utbildning i maskin- 600 skrivning lör handläggare Inköp av skrivmaski- 10 000 ner Länsstyrelsen i 1979-06-07 Inköp av skrivmaski- 45 000 Blekinge län ner Länsstyrelsen i 1979-06-14 Inköp av trappgående 45 000 Skellefteå kärror och skrivmaskiner

172 Bilaga 4 S01 1180:20

Ansökningar ur ”miljonanslagef” hösten 1979

:Myndighet Datum lör Ändamål llegåirt lii l(lll2ll

ansöka n helnpp ln-*npp

(kr) (krl

Iriinsstyrelsen i 1979-10-15 Hnntlleclzirutbildning 30000 141000 Blekinge liin

(Ihelslltbiltlning 311000 Sk0lö\erstyrel- 1979-10-16 Attity(lpå\erk2ins|›r(1- 33 000 f?) 000 sen gram Flygvapnet 1979-10-16 lnIiwmuti0nskn|n|n|n_i 200 000 Ostkustens Ör- 111711-1025 Knntnrsktnrs 10 000 logsbzis Nåiringsliriliets- 1979-10-26 Inköp an skrivmnskin 3 800 nmbudsniannen Statens maskin- 1979-10-29 _]iimstiill(ll1etssen1in;1- 08 000 provningur riet Liinsstyrelseii i 1979-1029 _Iiimstiilltllietsnnilnid 30 000 Skaraborgs liin (Zi\il1örs\arsst_\'- 1979-10-30 Utbildning m kvinn- 30 000 relsen liga civilllirsvursliiranrt* Utrikesdeparte- 1979-10-30 _liimstâilldhetsclngzu (i 300 3.300 mentet Länsstyrelsen i 1979-10-30 Grupputveckling -10 000 l^l 000 Västernorrlands län Lantmäteriver- 1979-10-30 \idareutbildning an 308 000 191000 ket kvinnlig personal i

lältarbete Domstolsvetket 1979-10-31 Lltbildning m hilrii- 23 000

despersonztl vid de

allmänna advokatby-

råerna Låinsstyrelsen i 1979-10-31 Studiecirklar *_73 000 Stockholms län Fiskeristyrelsen 1979-11-01 Rekr_\|eringslörsük 110 000

SOU IUHUQU 173

Bilaga5 Besvärsärenden*

Här skall nu redovisas tio hösten

besvärsärenden, avgjorda

1978-sommaren 1979. Besvären har helt skilda av

gällt slag

tjänster - i från TIO till F2l/23 -

lönegrader på myndigheter

bl. a. inom försvaret och vid

på utbildningsområdet, postverket,

en länsstyrelse och statistiska Ärendena har

centralbyrån.

beretts gemensamt mellan det berörda och

fackdepartementet

budgetdepartementets personalenheter, där frågor om bl. a.

jämställdhet mellan kvinnor och män såvitt rör

handläggs, offentlig tjänst.

l. En tjänst som överkontrollör hos tillsattes

(Fe 15) postverket

med en manlig En överkontrollör

postkontrollör. kvinnlig

klagade. Hon hade försteg i om år mot

fråga ”förtjänsf” (10

mannens 7 år) men var mindre meriterad

enligt postverket något

vad gäller skicklighet. De allra flesta den aktuella

tjänsterna på

lönenivån hos postverket innehades av män. Postverket anförde i sitt yttrande över besvären bl. a. att borde

skickligheten våga

tungt vid tillsättning av denna och liknande

tjänster. Regeringen upphävde postverkets beslut och föreskrev att

kvinnan skulle förordnas

på tjänsten.

2. En tjänst som förste och därmed som

byråinspektör (Fe 12)

föreståndare för priskontoret hos i Hallands län

länsstyrelsen

tillsattes med en manlig byråassistent från statens och

pris-

kartellnämnd. Som tjänstetid hade han närmare 41/2 år att åberopa, varav nästan l år som vikarierande

priskontorsföre-

ståndare på en annan En

länsstyrelse. kvinnlig byråassistent,

som kunde närmare 17 år i kontorskarriären hos den

åberopa

först nämnda länsstyrelsen, och som hade varit föreståndare

på

några enheter där, klagade över beslutet. Båda hade fått

mycket

goda allmänna omdömen. Mannen hade en akademisk examen i sin utbildning. Vidare kan nämnas att av alla och kontors-

pris-

föreståndare endast två var kvinnor. Ur Förvaltningsrättslig Regeringen upphävde länsstyrelsens beslut och föreskrev att tidskrift nr 5, 1979: Tjänkvinnan skulle forordnas stetillsättningar och jäm-

på tjänsten.

ställdhet av hovrättsas-

3. En tjänst som byrådirektör (Fe 16)

vidfársvaretsfirvaltnings- sessorn Urban Loinder.

174 5 S()ll HNHJTZU Bilaga

skola tillsattes med en från lörsvartrts

manlig bvrådirektiir

materielverk. Han hade tjänstgjort länge i försvaret (ca 27 år) och hade förutom gymnasieutbildning vissa universitetsstudier och en hel del kurser bakom sig. En kvinnlig förste byiråsekreterare vid arméstaben med förhållandevis kort tjänstctid hos staten att åberopa (mindre än 4 år) men med välmeriterztnde akademisk klagade (iver beslutet.

utbildning (180 poäng),

lämnade besvären utan bifall.

Regeringen

4. ett ärende kommer från försvaret. Det rorde en

Ytterligare

som assistent i högst Fe 8 vid arnzéns tekniska sko/a som

tjänst

tillsattes med en kansliskrivare där. En lörrådsinan vid

kvinnlig

samma skola Kvinnan ansågs av skolan som klart

klagade.

men hade mindre ”förtjänst” än mannen

skickligare något

1/2 år 8 3/4 år). Kvinnodominansen var påtaglig. (7 resp. Statens yttrade sig i ärendet och lörordade

personalnämnd

kvinnan med en motivering som närmast gick ut på, att kvinnornas möjlighet att avancera är en jämställdhetsztspekt som måste ta över det faktum att tjänsterna i fråga vid skolan dominerades av kvinnor. lämnade besvären utan bifall.

Regeringen

Här följ er vidare två ärenden från statistiska rentralåvrân (SCB). Till del är det män som innehar de tjänster eller

övervägande

utför de som det är fråga om.

arbetsuppgifter

5. En som (Tg 10) tillsattes med en

tjänst expeditionsvakt

kvinna, som hade ungefär l månad kortare statlig anställningstid än den man som över beslutet. SCB ansåg dem

klagade i fråga om lämpligheten för tjänsten och gav kvinnan likvärdiga

företräde ”med hänsyn tagen till _jämställdhetskriteriet”.

lämnade besvären utan bifall.

Regeringen

6. En som byrådirektör tillsattes med en kvinna med

tjänst

mindre (knappt 71/2 år) än den man som

något förtjänst

8 år). SCB ansåg att kvinnan var något

klagade (knappt att hon efter sammanvägning av förtjänst och skickligare,

hade företräde och att detta företräde ”med

skicklighet något även ytterligare marke-

hänsyn tagen tilljämställdhetskriteriet”

rades. lämnade besvären utan bifall.

Regeringen

7. En som byrådirektör i Fe 13 hos pastan/tet tillsattes

tjänst

med en som hade varit anställd hos

manlig byråsekreterare

sedan år 1955. En kvinnlig bvråsekreterare, som hade posten där ännu klagade över beslutet.

tjänstgjort något längre,

Postverket hade bestämt de båda sökandenas ”förtjänst” med i den tid då de blev Följden blev

utgångspunkt postassistenter.

att kvinnan räknades till ca 7,5 år och mannen ca 10 år. Vad

godo för ansåg postverket de båda vara gäller lämpligheten tjänsten

Bilaga 5 s. 178

SOL Ismnzm) 175 Bilaga 5

likvärdiga men det framgick ändå att kvinnan

enligt postverkets

mening var den lämpligaste i vissa avseenden.

fjänstekategorin

var kraftigt mansdominerad.

Regeringen upphävde postverkets beslut och föreskrev att

kvinnan skulle förordnas på tjänsten.

8. Ett långtidsvikariat en som på tjänst avdelningsdirektör (Fe 21/23) vidfársvarets riuilfárzøaltning tillsattes med en manlig byrådirektör vid samma myndighet. En kvinnlig byrådirektör

hos över beslutet. Hon hade

civilförsvarsstyrelsen klagade längre

tjänstgöringstid hos staten år 3 än mannen år l

(10 mån) (6

mån). Båda hade erfarenhet av sådana som

arbetsuppgifter

avses för tjänsten. Mannen hade dessutom akademiska i

betyg

ekonomiska ämnen vilket särskilt Civilför-

ansågs betydelsefullt. valtningen ansåg att mannen på grund av sin större skicklighet

borde ges lörsteg framför kvinnan. Mansdominansen var

påtaglig.

Regeringen lämnade besvären utan bifall. 9. En tjänst som inom arbetsmarknads-

utbildningsmän (L 17)

utbildningen z Luleå tillsattes med en man som hade vikarierat

på

tjänsten en tid. Arbetsuppgifterna närmast ut att biträda

gick på

kursföreståndaren med ledning och tillsyn av kursverksamheten. Mannen hade ingenjörsexamen och viss

pedagogisk utbildning

och hade dessutom En fil.

gått igenom folkhögskola. kvinnlig

kand. som var s. k. ALU-handledare vid samma

utbildningscen-

ter klagade. De båda hade lika att

ungefär lång lärartjänstgöring

åberopa. Mannen av som tillsatte

ansågs skolöverstyrelsen,

tjänsten, vara något bättre främst med till att

meriterad, hänsyn

han haft skolledande befattning vid s. k. och till

preparandkurser

den omständigheten att han vikarierat Kvinnan

på tjänsten.

hade gjort gällande att ALU-handledarnas

arbetsuppgifter

påminner starkt om skolledarens. Alla vid

utbildningsmän

centret var män.

Regeringen upphävde skolöverstyrelsens beslut och föreskrev att kvinnan skulle förordnas

på tjänsten.

10. En tjänst som rektor vid i Värnamo

(L 20) grundskolan

tillsattes med en kvinnlig studierektor i kommunen.

Skolstyrel-

sen hade i sitt förord till som tillsatte

skolöverstyrelsen, tjänsten,

föreslagit en manlig studierektor från samma kommun. Både mannen och Skolstyrelsen klagade över beslutet. Som for

grund

besvären angavs bl. a. uttalandet 1957:61 s. 64 att i prop. ”skolstyrelsens förord bör tillmätas särskilt stor vikt vid tillsättning av SU 1957:97

skolledarbefattningarna” (jfr s. 47

Mannen som lärare i ca 6 år och som

åberopade tjänstgöring

skolledare (studierektor och vikarierande i ca 8 år.

rektor)

Motsvarande for kvinnan ca

tjänstgöringstider utgjorde 12,5

Bilaga 5 s. 179

176 Bilaga 5 S01 1112M20

11,5 år. Mannens rektorsvikariat var emellertid längre. I resp. om teoretisk ansågs de i stort sett likvärdiga. I

fråga utbildning sitt yttrande till regeringen hemställde skolöverstyrelsen med hänvisning till skolstyrelsens inställning att regeringen skulle tillsättningsbeslutet och förordna mannen på tjänsten. upphäva Mansdominansen i skolledarbefattningar var mycket stor.

Regeringen lämnade besvären utan bifall

Kommentar

beslut saknar i alla de anförda ärendena redovis-

Regeringens

ning av de skäl som har bestämt utgången. När man bedömer vilken av sökandena som skall sättas främst, torde man en första bedömning med hänsyn enbart

göra

till och och därvid se bort från

förtjänst- skicklighetsrekvisiten

andra sakliga grunder, som kan få betydelse i det aktuella Såsom ll kap. 9 § andra stycket RF är avfattat

tillsättningsfallet. måste det anses vara det naturliga tillvägagångssättet. Dessa

andra torde alltså först därefter vägas in. Huruvida de

grunder utslag i den slutliga bedömningen beror uppenbarligen på

ger den inbördes tyngden och angelägenheten av konkurrerande intressen? Av de anförda avgörandena torde den allmänna slutsatsen kunna dras av regeringen har betrak-

attjämställdhetsaspekten

tats som en enligt RF. Frågan är vilken tyngd den

saklig grund

kan ha i förhållande till andra sakliga grunder. Låt oss anta att det gäller ett klart mansdominerat tjänsteområde och att de två med hänsyn enbart till förtjänst och mest kvalificerade sökandena till tjänsten är av olika lAnmärkas kan att ut- skicklighet redningen (U 1977:03) kön. om kvinnliga skolledare För det fall att dessa båda sökande bedöms ha helt likvärdiga har i uppdrag att genom olika initiativ öka ande- kvalifikationer, följer av det nyss sagda attjämställdhetssträvandena kan leda till att den kvinnliga sökanden får tjänsten. Annars len kvinnor på skolledande befattningar. skulle det inte finnas något alls för dessa strävanden i utrymme Men inte nog därmed. Regeringsav-

tjänstetillsättningsärenden.

?jfr t. ex. i fråga om torde också ha för det fall att kvinnan är

görandena betydelse

återanställningsrätt det mindre kvalificerad än mannen. Enligt vad regeringens fall som refereras i FT något 1977 s. 331. handen kan det nämligen vara

grundlagstolkning synes ge vid

riktigt att i en del sådana fall låta jämställdhetsintresset ”väga 3Jfr ang. RF regeringsöver” den skillnad i fråga om eller skicklighet eller rådet Petréns yttrande i förtjänst lagrådet över 3 § förslaget som mellan två sökanden vars kvalifikatio-

bäggedera föreligger

till lag om jämställdhet ner är om inte helt, så dock i stort sett lika? mellan kvinnor och män kan alltså bli direkt utslagsgivande, när i arbetslivet (prop. 1978/ jämställdhetsaspekten 791175 s. 168). en statlig tjänst skall tillsättas.

SOl lilålllül) 177

6 Litteratur

Bilaga

Gunilla: ”Kvinnan och karriären”. En studie av

Bradley,

kvinnors befordringsintresse i relation till arbetstillfredsstäl-

lelse, hemmiljö och skolutbildning. PA-rådet, Stockholm

1972.

Budgetdepartementet: ”Infor jämställdheten 1978”. Idéer ur myndigheters och verks jämställdhetsredovisningar: sam-

manställda av Björn Edsta. Liber, Stockholm 1978. Chanser till utveckling. SOU 1979:87. Cirkulär om arbetet fiorjämställdhet mellan kvinnor och män i

statlig tjänst. SFS 1976:687.

Domstolsverket: från delegationsforsöket 1979.

”Slutrapport

Ekonomisk debatt: löner”. Gustavsson, Siv. nr

”Kvinnorsilåga

8/1975. Ekonomisk debatt: ”Förvärvsfrånvarons kostnader”. Gustavsson, Siv. nr 8/1977. om jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig

Förordning

tjänst. SFS 1976:686. till för cheleri statsförvaltningen Ds B

Förslag utbildning högre

1980:2. Gustavsson, Siv: ”Lönebildning och lönestruktur inom den statliga sektorn”. IUI, Stockholm 1976. Herlin, Helena: ”Q5 kvinnor om jämställdheten i statsförvaltningen”. Arbetslivscentrum, Stockholm 1979. Hertha: arbetsmarknaden ekonomiska

”Jämställdhet på genom

glasögon.” Gustavsson, Siv. nr l/l979. Kvinnan och Försvarets yrken. SOU 1977:26. Kvinnor i statlig tjänst. SOU 1975:43. Kvinnors arbete. SOU 1979:89. Gunhild: ”Gästarbeterska i manssamhället”. Studier om

Kyle,

industriarbetande kvinnors villkor i Sverige. Publica, Stockholm 1979. PA-rådet: omjämställdhet vid försvarets

”Attitydundersökning

i Stockholms län och

forskningsanstalt, xrägforvaltningen länsstyrelsen i län”. Bergstedt, Margareta Stock-

Älvsborgs

178 Bilaga 6 SOU liållllfll)

holm 1979. Personaltjänst: ”Daghemmen och lönsamhctttn”. Gustavsson, Siv. nr 8/1976. Prop. 1975/762173 om kvinnor i statlig tjänst. Roller i omvandling. SOU 1976:71. SPN rapport nr 4: ”Tullverkets rekryterings- och informations-

kampanj ijämställdhetssyfte” Stockholm 1977.

SPN rapport nr ll:

°”Jämställdhetsarbctet/mvndighetsrcdovisningar och personintervjuer” Stockholm 1979.

SAMN rapport nr I: ”Bryt och F 18 - tvåjämställdhetsforsök i

statsförvaltningen” Stockholm 1980.

Statistisk tidskrift: ”En annorlunda av

presentation statstjäns-

temannastatistiken”. Gustavsson, Siv 1975. Statistisk tidskrift: ”Löneskillnaderna mellan män och kvinnoren ekonometrisk analys”. Siv nr 3/1978.

Gustavsson,

Statskonsult Organisation AB: ”Organisation och jämställdhet”. Utredning om organisationsforändringars lör betydelse jämställdheten i statsförvaltningen. Ramström, Dick,

Wistrand, Birgitta Stockholm 1979.

Statskontoret: ”Jämställdhet och tekniska hjälpmedel i kontorsarbetet” Stockholm 1979.

Steg på väg. SOU 1979:56.

Televerket: ”BRYT”. Slutrapport från försöksverksamhet med

att bryta könsbundna befattningar vid Göteborgs och Örebro

teleområden 1979.

Westerhäll-Gisselsson, Lotta: ”Om könsrelatering i författnings-

och avtalsreglering för statsanställda” 1979.

Lund, Widlund, Inge: ”Om organisationer ochjämställdhet”. Institu-

tet for IFO AB 1979.

Organisationsutveckling

SOL 1980:20 179

R1i(731S11-IR

aktuarie 39 arbetsskada 72, 74 allmänt avliiniitgsavtal, (AST) arbetsskadetillägg 74 65 arbetstid 16, 72, 80, 89, 95 anpassningsgrupp 69 arbetstidstörkortning 65 anställning 67 arbetstidslagstiltning 65 anställningsintervju 116 arbetstillfredsställelse 15, 30, 54, anställningsskydd 68 1 14 anställningstid 69 arbetsuppgifter 52, 71, 81, 116 anställningstrytgghet 114 arbetsutrustning 93 antagningskriterium 85 arbetsutvidgning 53, 114 arbetarskyddsstyrelsen 59, 70, argumentationsteknik 45, 54, 86,

97 89 arbetserfarenhet 69 assistent 39 arbetslbrm 79 attityd 80, 115, 118 arbetsgivarverk, statens (SA\=) attitydfrågor 54

27 attitydlörändring 93 arbetshinder 69 attitydpåverkan 55, 84 arbetslivscentrunt 18, 29, 77 attitydundersökning 18, 80 arbetslöshetsförsäkring 73 auktoritär 79 arbetslöshetskassa 72 avlöningsavtal lör R-tjänstemän

arbetsmarknadsdepartementet 65

25 (AST-R) arbctsmarknadsnämnd, statens

(SAMN) 25, 91, 941, 98, 115, B-avdrag 731 1171 barnledighet 17

arbetsmarknadspolitiska hänsyn barnomsorg 35, 73, 75

22 17

barnpassning

arbetsmarknadsverket (AMS) 27, barnsbörd 73

49, 51,52, 54, 60, 61, 69. 87, 91, barnstuga 101 97, 98 barntillsytt 16, 17, 54, 69, 102

arbetsmetoder 85 baspersonal 45, 54, 85 arbetsmiljö 70 befordran 67, 115 arbetsmiljölagen 70 betördringsintresse 30 arbetsorganisation 63, 71, 85, beredningsteknik 54, 59

111, 113, 115 Bergstedt, Margareta 80 arbetsplats 54, 69 beslutsnivå 78 arbetsrotation 52, 114 87

biträdespersonal

180 Register S017 19811220

bokeirkel 54 Frankrike 34 bostadsstyrelsen 52, 54 främjandelagen 69 Bradley, Gunilla 30 fältarbete 53 broschyr 17, 57, 106 faltrekognosering 62 Bryt-försök 51, 63, 83, 91f, 115, förbud mot könsdiskriminering 1 18 109 budgetdepartcmentet 25, 105 fordom 85 byrådirektör 42 förebild 86, 90 byråsekreterare 39 företrädare 16 Börestam, Eva 30 förenade fabriksverkexi 51 försvarets civilförvaltning 94 C-avdrag 13, 42, 73f försvarets forskningsanstalt Canada 34 59, 80 (FOA) central myndighet 78, 113 Försvarets materielverk 51 Centralnämnden för fastighctsda- förtjänst och skicklighet 2lf, 67, ta 54 116 Chef 90 förvaltningsutbildning 54 ehefsgrupp 85 tidskrift 24 förvaltningsrättslig Chefskap 84 förvärvsfrekvens 33 ehefsroll 83, 85 Fürst Mellström, Gunilla 31 ehefsutbildning 27, 82 föräldraledighet 13, 22, 37, 42, 47,

cirkulationstjänstgöring 52, 114 72, 86

föräldrapenning 66, 73, 74 datorisering 110 decentraliserad 78 Garnisonenprojektet 17,59, 102f myndighet delegationen för jämställdhet grupplivforsäkringsreglemente mellan män och kvinnor 30 72 52, 85, 88, 114 Gustavsson, Siv 30

delegcring

deltid 42, 75, 81 handlingsplan 25, 96 deltidsanställda 44, 72 handläggare 44, 58, 85, 87 deltidsarbetc 93 handläggningsrutiner 71 diktafon 18, 86 havandeskap 73

diskriminering 83

hemarbete 30, 67, 68

djupintervjuer 84

Herlin, Helena 84 domstolsverket 52, 88 hicrarki 85, 88 dressör 62 hierarkisk struktur 78, 85 Holland 35 effektivitet 54, 109 hundskola, statens 61 enkät 51, 55, 63, 97 expert 45 information 51,63, 78, 83, 84, 92, 93, 97 F-l8 försöken 51, 96f, 115 informella hinder 85, 86 Fackföreningar 70 informella nätverk 78, 89 Feldt, Kjell-Olof 11 internatutbildning 101, 102 flextid 80, 86, 89 internrekrytering 44, 115 Finland 34 intervju 97 flygtekniska försöksanstalten 51 intjänandeår 71 formella hinder 85 introduktion 51 forskningsingenjör 42 invandrarverk, statens 52

SOL 1980:20 [fegis/er 181

Institutet lör Organisationsut- landskanslist 44

veckling AB 77 lantbruksstyrrelsen 53, 54 institut för personalutbildning lantmäteriverket 54, 611, 63

och personaladministration, ledamot 45 statens (SIPU) 27, 118 Liljeström, Rita 30

lokalvårdare 104

_iämställdhetscirkulär 10, 14, 86, lokalvårdsutbildning 104

109 Lundberg, Bergliot 30

u jämställdhetsforordning 10, 143 länsarbetsnämnden i Ostergöt-

109 land 60 _jämställdhetsgrupp 27, 113 länsarbetsnämnder 61, 69 _jämställdhetskommitte 25 länsassessor 42 jämställdhetsmiljonen 19, 87 länsstyrelsen i Stockholms län jämställdhetsnämnd 25, 109 51 jämställdhetsombudsman 25, länsstyrelsen i Östergötlands län

109 53 jämställdhetsplan 86 länsstyrelsen i Kalmar län 87

114 länsspvrelsen i Kronobergs län

jämställdhetsredovisningar

jämställdhetsregel 66 53 _järnvägan statens (SJ) 94 länsstyrelsen i Blekinge län 63

länsstyrelsen i Hallands län 53 kanslist 39 länsstyrelsen i Göteborgs oeh kartritningspersonal 62 Bohus län 97 kommitté 16, 45, 47 länsstyrelsen i Älvsborgs län 51, kommittéanställda 45 53, 59, 80 kommunal vuxenutbildning länsstyrelsen i Örebro län 53

(KOMVUX) 104 länsstyrelsen i Västernorrlands kommunikation 54 län 53, 63 konferens 105 länsstyrelsen i Västerbottens län konkurrens 79 53 konsumentverket 53 lönelält 37 kontorspersonal 52, 60, 98 löneskikt 39 kriminalvårdsverket 94, 95 lönesystem 71 kvinnan i lörsvaret 27 löneutvcekling 37, 47 kvinnliga präster 27 kvinnodominerade yrken 93, 99 medbestämmandclagcn (MBL) kvinnor i statlig tjänst 9, 44, 67, 70

74,105,109,111,113 medbestämmandeavtalet, statlikvinnonegativism 86 ga (MBA-S) 113, 114 kvinnorepresentation 36, 71 mansdominerade yrken 92, 99,

kvinnogemenskap 86 110

kvinnosolidaritet 86 maskinskrivning 58, 87 kvotering 35, 65, 82, 86 meritvärdering 22, 85, 95 Kyle, Gunhild 31 meritvärderingslörordningen 68 könsrelaterad regel 65 muntlig framställning 59. 107

lag om jämställdhet 15, 109 Norge 35 lagen om offentlig anställning

(LOA) 21, 22 omplaeeringsforordningen 68

182 Regisler

ordförande 45 rekryteringsbehov 14, 98 organisationsfortii 18, 78, 79, 88, rekryteringsbroschyr 92, 93

1 14 14, 95, 98

rekryteringskampanj organisationslörändring 18 rekryteringsunderlag 85, 97, 115 organisationslära 78 14

representation organisationsutveckling 54 riksbankens jubileumsfond 30

riksförsäkringsverket 44, 59 PA-rådet 18, 59, 77, 80 riksrevisionsvcrket 51, 97 patent- och registreringsverket riksskattevcrket 94, 97

97 pension 73 sakkunnig 45 permittering 68, 69 saklig grund 22 personaladministration 111, 113 sammanträdesteknik 54 personaladministrativa kurser samordningsansvar 25

54 semester 71 personalnämnd, statens (SPN) semesterlön 71

16, 17, 24, 57, 59, 91, 93, 98, seminarier 84 105 sjukpenning 73, 74

personalpolitik 69, 1 l 1 självstyrande grupp 52, 114 personalverksamverkaxi 54 skolöverstyrelsen (SÖ) 27, 63, personaltidning 57 97 personalutbildning 44, 47,53, 55, skrivautomat 18, 86

82, 89, 114 skönskrivare 58 personalutbildningsnämnd, sta- småbarnsföräldrar 81, 101

tens (PUN) 16, 17, 59, 1011 socialstyrelsen 52 personalutveekling 52, 71, 111, statens personalnämnds författ-

113, 114 ningssamling (SPNFS) 16 Petrén 23 SSA-råd 118 planeringssamtal 15, 53, 82 statistiska Centralbyrån (SCB) platsannonser 85 49, 97 positiv könsdiskriminering 23 Statskontoret 77, 861 postverket 49, 97 Statskonsult, Organisation AB praktikantcirkuläret 68 18, 77 praktikanturval 85 Sterner, Marianne 31 presskonferens 57 studiemedelsnämnderna 52 projektgrupp 86, 89 strukturlörändringar 69, 117 projektorganisatioxi 79, 114 studiecirkel 16, 18,54, 55, 71, 84, protokollförare 58 86, 89, 105 provningsaxistalt, statens 53 studiematerial 16, 18, 105

SYO-konsulenter 99, 116, 118 Qvist, Gunnar 31

taxeringsassistent 39 ramlag 70 taxeringsrevisor 39 Ramström, Dick 77 tekniska hjälpmedel 18, 63, 86 rationalisering 88, 110, 114, 117 televerket 17, 49, 54, 91, 97 reformer 65, 67, 109 temadagar 55 regeringsfbrmen 21, 66 tingsrätter 52, 88 rekrytering 44, 47, 51, 82, 89, tingsrätten i Ljusdal 52, 58, 87

1 15 tingsnotarie 88

SOL 1980:20 [fegis/er 183

ljtjjgrtip|)er“ 86 tjåinstetillsåittning 21, 24. 85, 96 tiänsteår 67 tiänstledigliet 42, 73 tulluppsyningsman 44 tullverket 44, 51, 94, 99

I universitetet i Uppsala 52, 08,

87 Universitcts- och liåigskoleänibe-

m (UHÄ) 27, 29 USA 36 utbildning (se personalutbild-

ning) utbildningsl›eliox 53 utbildningsdagar 45 utbildningsprogram 18, 106 utredningssekreterarc 45 utbildningssamtal 53 uppsägning 68 utrikcsdepartemcntet (UD) 63

utvärderingsintervju 92

utvecklingsmöjlighct 93, 114

utveeklingstjänst 59

vattenfallsverk, statens (Vatten-

fall) 52, 54 vidareutbildning I06 vikariat 53, 116 Volvo Bergslagsverken 30 våga tala 45 vård av barn 13, 42, 49 väglörvraltningen i Stockholm 80 vägverk, statens 53, 59 Wlahlberg, Marianne 24, 57 W/estlander, Gunnela 30 Wcsterl1äll-Gisselsson, Lotta 65 \Nidlund, Inge 77, 79 \Vistrand, Birgitta 77

yrkesområde 79, 117 yrkesvägledare 118

änkepension 66

övertid 51, 68, 80, 89, 98

Statens offentliga utredningar 1980

Kronologisk förteckning

. Fjorton dagarsfängelse. Ju. . Skolforskning och skolutveckling. U.

Lärare i högskolan. U. Preskriptionshinder vid skattebrott. B.

. Förenklad skoladministration. U.

Offentlig verksamhet och regional välfärd, I. . Kompensation för förvandlingsstraffet. Ju, . Privatlivets fred. Ju. . Övergång till fasta bränslen. I. :omstpuipgøn-a . Ökad kommunal sjâlvstyrelse. Kn.

. Vildsvin i Sverige. Jo. . Mineralpolitik. I. . Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? S.

Kärnkraftens avfall. I. . Läromedlen i skolan. U. . Vissafrågor rörande flerhandikappade. S. . Datateknik och industripolitik. I. . Att vara skolledare. U. . Fler kvinnor som skolledare. U. . Jämställdhet i statsförvaltningen. 8.

Statens offentliga 1980 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Fiortondagarsfängelse.[1] Kompensationför förvandlingsstraffet.[7] Privatlivetsfred, [8]

Socialdepartementet Lönardet sig att tillsätta fluor i dricksvattnet?[13] Vissafrågor rörandefierhandikappade.[16]

Budgetdepartementet Preskriptionshindervid skattebrott.[4] Jämställdheti statsförvaltningen.[20]

Utbildningsdepartementet Skolforskningoch skolutveckling.[2] Lärarei högskoian.[3] Förenkladskoladministration.[5] Läromedleni skolan.[15] Utredningenom kvinnligaskolledare.1.Att varaskoiledare.[18] 2. Flerkvinnorsom skolledare.[19]

Jordbruksdepartementet Vildsvin i Sverige.[11]

Industridepartementet Qffentiig verksamhetoch regionalvälfärd. [6] Overgångtill fastabränsien.[9] Mineraipolitik.[12] Kärnkraftensavfall. [14] Datateknikoch industripolitik.[17]

Kommundepartementet Ökadkommunalsjälvstyrelse.[10]

Anm. Siffrornainom kiammerbetecknarutredningarnasnummeri den kronologiskaförteckningen.

LiberFör ISBN 91-38-05515-5

lag

Allmänna Förlaget ISSN 0375-250X