SOU 1980:44

Bidrag till kvinnoorganisationer

SOU l980:44 8 STATLIGT STÖD TILL KVINNOORGANISATIONER 45 I DANMARK, FINLAND OCH NORGE 8.1 Danmark 45 8.2 Finland 45 8.3 Norge 46 9 KRAV FOR STATSBIDRAG 49 9.1 Medlemsbegrepp och medlemmarnas stadgeenliga 49 möjligheter att påverka organisationen 9.2 Organisatorisk uppbyggnad och antal medlemmar 50 9.3 Ovriga krav 50 Sammanfattning av krav 51 10 FÖRSLAG TILL BIDRAGSSYSTEM 53 10.1 Projektbidrag 53 10.2 Reguljära bidrag 53 10.3 Förslag 55 10.4 Exempel 56 10.5 Bidragsfördelande myndighet 57 11 KONTROLL AV BIDRAG 59 12 FINANSIERING 61 Bilaga 1. Utredningsdirektiv 1979:137 65 Bilaga 2. Utredningsdirektiv 1980 20 68 Bilaga 3. Presentation av kvinnoorganisationer 71 Bilaga 4. Kvinnoorganisationernas medlemstal 1978 97 Bilaga 5. Vissa kvinnoorganisationers geografiska 98

utbredning 1978

SAWFUUHHNFTNING

Frågan om ett kontinuerligt statligt verksamhetsstöd till kvin- noorganisationerna har aktualiserats vid ett flertal tillfällen under senare år. Som motiv för bidrag har särskilt hänvisats till organisationernas arbete för ökad jämställdhet mellan kvin— nor och män. Man har även hänvisat till organisationernas all— männa insatser för kvinnor i samhällsarbete och samhällsdebatt.

I november 1979 antog regeringen direktiv (Dir 1979:137) för utredning om statsbidrag till kvinnoorganisationer. I direkti- ven betonades kvinnoorganisationernas betydande insatser när det gäller att ställa kvinnornas problem i centrum och att driva på arbetet för ökad jämställdhet. Med hänsyn härtill borde kvinno— organisationerna inte stå utanför det reguljära statliga stödet till folkrörelser. Utredningen skulle främst syfta till att lö— sa de tekniska problem som sammanhängde med ett statsbidrag till kvinnoorganisationer. Bidraget borde få formen av ett kontinuer— ligt verksamhetsstöd för organisationernas centrala arbete. Ut— redningen hade att överväga vilka typer av organisationer som borde komma i fråga för statsbidrag. Utredningen borde enligt direktiven bedriva sitt arbete i nära samarbete med kvinnoorga—

nisationerna.

Utredningen har under utredningsarbetet haft kontakt med ett stort antal kvinnoorganisationer. Som en grund för utredningens arbete har en enkät genomförts hos ett ZO—tal organisationer. I denna efterfrågades bl.a. organisationernas mål, uppbyggnad, storlek, geografisk utbredning, ekonomisk ställning etc.

Utredningen lämnar en kortfattad beskrivning av kvinnoorganisa— tionernas framväxt, arbetssätt och betydelse för utvecklingen. Även olika samarbetsformer mellan kvinnoorganisationer inom och utom Sverige beskrivs i betänkandet.

Utredningen visar att de politiska kvinnoförbunden till stora delar finansierar sin verksamhet med egna avgifter och med bi— drag från sina moderpartier. Ovriga kvinnoorganisationer finan— sierar sin verksamhet främst med egna avgifter.

Av betänkandet framgår att det bland de nordiska länderna endast

är i Finland som något kontinuerligt stöd utgår till kvinnoorga— nisationerna. Detta stöd är dock begränsat till de partipolitiska kvinnoorganisationerna.

Utredningen föreslår att följande krav skall ställas för att ett kontinuerligt verksamhetsstöd till kvinnoorganisationernas cen- trala arbete skall utgå: Organisationen skall som främsta mål ha att verka för förbättring av kvinnans ställning i samhället och aktivt arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män. Organisa— tionen skall till sin övervägande del bestå av kvinnor även om män kan vara medlemmar. Organisationen skall vara uppbyggd på individuellt medlemskap, där varje person som delar organisatio— nens mål och stadgar, genom enskilt initiativ kan bli medlem. Medlemmen skall kunna påverka organisationens inriktning, verk- samhet och uppbyggnad. Organisationen skall ha viss spridning i landet och omfatta ett visst antal betalande medlemmar.

Utredningen föreslår ett grundbidrag på 175 000 kronor för kvin— noorganisationer med mer än 3 000 medlemmar. Härutöver föreslås ett rörligt bidrag med 15 kronor per medlem i intervallet

3 000—40 000 medlemmar ochined 10 kronor per medlem för ett med- lemstal över 40 000. För organisationer med ett medlemstal mel— lan 1 500—3 000 medlemmar föreslås halvt grundbidrag. Den rör— liga delen av bidraget skall utgå som för övriga organisationer. Den totala kostnaden för det föreslagna bidraget kan uppskattas till ca 4,5 miljoner kronor.

1 BAKGRUND TILL UTREDNINGEN

Flertalet organisationer, såsom idrotts—, ungdoms— och nykter- hetsorganisationer, erhåller i dag kontinuerligt stöd från sam— hället till sin ordinarie verksamhet. Stödet utgår ofta från såväl stat som landsting och kommuner. Förutom detta kontinuer— liga verksamhetsstöd kan organisationer också få projektstöd för vissa särskilt angivna ändamål. En grupp organisationer som f.n., med några få undantag, inte har kontinuerligt stöd från samhället för sin ordinarie verksamhet är kvinnoorganisationer-

na.

Det stöd som hittills utgått till kvinnoorganisationerna har i stor utsträckning i stället varit projektstöd för särskilt an- givna ändamål. Exempel på detta är bidrag för internationellt biståndsarbete, bidrag för upplysning i sex— och samlevnads— frågor och bidrag för information till invandrarkvinnor. Orga- nisationer som får kontinuerligt verksamhetsstöd är t.ex. Riks- förbundet internationella föreningen för invandrarkvinnor, Am— ningshjälpen och Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. Härutöver kan nämnas att de politiska kvinnoorganisatio— nerna indirekt genom sina moderpartier förutsätts få del av det partistöd som utgår till riksdagspartierna. Detta stöd utgår dock inte automatiskt till de politiska kvinnoorganisationerna utan bygger på en överenskommelse mellan moderpartiet och dess kvinnoorganisation.

Frågan om ett kontinuerligt statligt verksamhetsstöd till kvin- noorganisationerna har aktualiserats vid ett flertal tillfällen under senare år. Kvinnoorganisationer har bl.a. vid konferenser

och vid uppvaktningar hos regeringen tagit upp frågan om stats—

bidrag. Som motiv för sådana bidrag har man särskilt hänvisat till organisationernas arbete för ökad jämställdhet mellan kvin— nor och män. Man har även hänvisat till organisationernas all— männa insatser för kvinnor i samhällsarbete och samhällsdebatt.

Sedan mitten av 1970-talet pågår inom regeringskansliet en all— män översyn av folkrörelsernas arbetsvillkor i dagens samhälle. Arbetet har knutits till kommundepartementet som har det över— gripande ansvaret för folkrörelsefrågorna. År 1977 fick riks— dagsman Gunnar Björk regeringens uppdrag att se över den stat— liga bidragsgivningen till organisationslivet. I sitt betänkan— de (SOU l979:60) Bidrag till folkrörelser föreslår Björk att frågan om statsbidrag till kvinnoorganisationer skall tas upp till särskild utredning.

I november 1979 antog regeringen direktiv (Dir 1979:137, bila— ga 1) för utredning om statsbidrag till kvinnoorganisationer. I direktiven framhålls folkrörelsernas stora betydelse för utveck- lingen av det moderna samhället i Sverige. Särskilt betonas kvinnoorganisationernas betydande insatser när det gäller att ställa kvinnornas problem i centrum och att driva arbetet för ökad jämställdhet. Med hänsyn härtill bör enligt direktiven kvinnoorganisationerna inte stå utanför det reguljära statliga stödet till folkrörelser.

Utredningen skall enligt sina direktiv ses som en fortsättning och komplettering av det arbete som redovisas i betänkandet Bi— drag till folkrörelser. Den skall främst syfta till att lösa de tekniska problem som hänger samman med ett statsbidrag till kvinnoorganisationer. Bidraget bör få formen av ett kontinuer- ligt verksamhetsstöd för organisationernas centrala arbete. Ut— redningen har att överväga vilka typer av organisationer som bör komma i fråga för statsbidrag. Härvid bör beaktas frågor om med— lemsbegrepp och medlemstal, riksspridning och organisation samt stadgeenliga möjligheter för medlemmarna att påverka organisa— tionens inriktning och verksamhet, uppbyggnad etc. Utredningen bör bedriva sitt arbete i nära samarbete med kvinnoorganisatio— nerna. Kostnadskonsekvenserna av ett bidragssystem bör belysas

och utredningen bör innehålla en kartläggning av system för bi— drag till kvinnoorganisationer som förekommer inom övriga nor- diska länder.

I direktiven anges som en begränsning att försvarets kvinnoorga- nisationer inte bör omfattas av utredningen. Detta till följd av dessa organisationers ställning inom totalförsvaret, vilken bl.a. innebär att de vid behov skall ställa personal till total- försvarets förfogande. Försvarets kvinnoorganisationer får i dag dessutom kontinuerligt stöd från försvarsanslagen. Organisatio— nerna är redovisningsskyldiga direkt till överbefälhavaren.

I generella tilläggsdirektiv (Dir 1980:20, bilaga 2) till samt— liga kommittéer anges att utredningar bör visa hur framlagda förslag skall finansieras.

. . 3 ; '." , _ f ' ," _' " ":"": '..'_.'| " ., _ . - ”: _| >,, ." "__"*' : ”J:r—|| , _ » ., __ ' ., ':,l'ill % M'leö'l J'hl- ,|| ; _ x , ; _" fl..-.”." ' .'|h|rfpä|-- män"—... .. . . g ._ . ...whmkhm ' ' | ' ' _ ' ' ' ax,,imm'aIMWM , _. 'i'la' än ehm Milium! 531 | . ' , : ,. , . _ , '- . mit—lemur? lunta galne-"1 . , , .. __'| , _""_' 3.. | _! l'iui' [.a-"9419. 'il'd— * , .. "' "||, |. , .. lå...: ". ," 1". I... _ ' _| , f .. .'i__ ,, " _ ||'| . [| | .. , _ |__ ||... " || " " " ' ll "'I |III |.- , * .* ' ., '. || ,"" ." |||-l .lrltgm' alla-het I'Jrl , : " _. |,' , | L- | :|. , ' ", |:, "|, ' in,". 51. lig? dljllktj'lnll . , ,," .- ,". __, , . ' . ., ,"I, i ”__-. , " lllll' | |] '; xd”: ECMUMJHI'H gullig,, ',. || ," | ' _| , | * _l"l ' _ '_rll UTN” _ , , || | || .. , | || ”| ||, ".'| , , ' ". _ .. .,' ' -' ,||.;;:'.'.|.|”-1 ' :i * "_ , '", i ' " '. 'f-l , , ' , * . || _ . ' .,,'_,, "..-1, , , , " ; " " |,|I _ ; _'= - ., ,,'f'=.",|,',',,'.', ': ||'l1|3|!'- '.'M'l'nln mac.-. U'-

. ' _ . . ' "_." ' .— ' .. " _ ' ,"; ,,? ... ..'.:]," " '-. ,'mr |*il.'|.'|l1'|l_'|l|rl.'.-'|l'|'vl” men .nu" , : '. '|' . ' :, , , '. '. "'""? |. . |", l-I'" "Banking. ""NWT s..-hmm.- ' " I . ' '. '- Mm att. m-mlwujcr. mn

' ' _ ' " ,,"r-n im pm. r||| anna-Laa-

" : .,'”',' .. 'l' 'Hn'ggl'ul! u...: . Lluedultrgm * _- ' ' _ ' ' .. .' '|||',__ '.'f'll': ml h*trq'rr—frpriunm. * ' ."'t, Hbl-*uaw Kun hur belysas

2 HUR UTREDNINGEN ARBETAT

Utredningen har i enlighet med sina direktiv haft kontakt med ett stort antal kvinnoorganisationer. Särskilt i ett inledande skede var det värdefullt att få kontakter med olika typer av organisationer. Inga begränsningar har därvid gjorts utan utred- ningen har försökt få kontakt med kvinnoorganisationer som på något sätt arbetar med jämställdhets- och samhällsfrågor.

I början av utredningsarbetet inbjöds ett SO—tal kvinnoorganisa— tioner till en genomgång av utredningens direktiv och diskussion om utredningens arbetsplan. Representanter för ett drygt ZO—tal organisationer infann sig. Efter denna inledande kontakt har ut— redningen vid ytterligare två tillfällen haft överläggningar med kvinnoorganisationer. Utredningen har också gjort studiebesök hos ett tiotal olika kvinnoorganisationer på distriktsnivå för att få information om arbetsförhållanden och eventuella problem. Studiebesök i Finland har även ingått i utredningens arbete.

Som grund för sitt arbete har utredningen även använt material från betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser. Detta material har kompletterats med en enkät som bl.a. gick ut på att kartlägga organisationernas mål, organisatoriska uppbyggnad, antal medlemmar, ekonomi, antal anställda etc. Resultatet av en- käten redovisas i kapitel 5. De enskilda organisationerna redo- visas i bilaga 3.

Utredningen har arbetat under en begränsad tid. Detta innebär att några längre redogörelser för de olika kvinnoorganisationer— nas historiska utveckling inte kan lämnas i utredningen.

'1 ' I . L. ' . W) .. |' *' * "r? . i ' en? MHN "» * ||. '” ','|* "| - |. 1!!- .

| _ - ” ' || ,,._. .,- ..”MH- a_nqulihm | | , || || |_-| | | :*I'n " J rl ”'I || | , 1 .. * - | ”| Jim-'I | - 'j . - | www .1.'I.' Hua—”:= ? .; , ' ”| 'i H II 1| _| ||- || , | ._ , 1..| .. |' | |- | i i I . F * ' ||. || | | , , | | | | , I 'I _ | _

,- . > , ' I .' -__ . :. WSW ”Hfmn” ' ,. - * . =-' . Wim-*" Sagån

.. 551 j,, .:”. ,.» || , ,. 1 _ _ ”Wim" mim» , || , ,_ | , , _ _ |i- emma-| (1915?!

3 KVINNOORGANISATIONER I SVERIGE EN KORTFATTAD BESKRIVNING

3.1 Framväxt

Mot slutet av 1800—talet bildades de första kvinnoorganisatio- nerna i Sverige. Föreningen för gift kvinnas äganderätt bilda- des 1873 och Fredrika—Bremer—förbundet bildades 1884.

I början av 1900—talet bildades Kvinnliga Akademikers förening och Kooperativa Kvinnogillet (nuvarande Kooperativa Gillesför— bundet). Då kom också de första fackföreningarna för kvinnor, såsom Sveriges sjuksköterskors allmänna pensionärsförening, Kvinnors fackförbund, Sveriges folkskollärarinneförbund, Före- ningen Kvinnor i statens tjänst och Svensk sjuksköterskeföre- ning. Föreningen Frisinnade kvinnor (nuvarande Svenska kvinnors vänsterförbund), Sveriges Husmodersföreningars riksförbund (nu- varande Husmodersförbundet Hem och Samhälle) samt Internatio- nella kvinnoförbundet för fred och frihet bildades samtliga mel- lan åren 1900 och 1920. Yrkeskvinnors riksförbund bildades år 1931.

Genom riksdagsbeslut år 1918 infördes allmän rösträtt för kvin- nor. Beslutet trädde i kraft 1921. Rösträttsåldern var 23 år. Även den kommunala rösträtten blev genom 1918 års beslut lika och allmän och med samma rösträttsålder.

Beslutet om rösträtt för kvinnor föregicks av en intensiv akti— vitet bland kvinnoorganisationerna. Redan år 1903 hade Landsfö— reningen för kvinnors politiska rösträtt bildats. Föreningen

blev en av stöttepelarna för kvinnornas kamp för rösträtten. En kamp som ofta var hänvisad till utomparlamentariska metoder för

att söka påverka opinionen. Kampen för rösträtt drevs dock främst genom tidningsartiklar, föredrag, debatter, petitioner och uppvaktningar.

De första partipolitiska kvinnoorganisationerna bildades kort efter att riksdagen beslutat om allmän rösträtt för kvinnor. Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund och Moderata kvinno— förbundet bildades båda år 1920. Svenska Landsbygdens kvinnoför— bund (nuvarande Centerns kvinnoförbund) bildades 1933 och Folk— partiets kvinnoförbund 1935. Detta gällde bildandet av riksor— ganisationerna; de första lokalföreningarna bildades i allmänhet

tidigare.

Under främst 1970-talet har ytterligare kvinnoorganisationer tillkommit. Bland dessa finns både organisationer av rikskarak— tår och organisationer med mer lokal anknytning. Bland organi— sationer av rikskaraktär kan nämnas Grupp 8 bildad 1970 och Riksförbundet internationella föreningen för invandrarkvinnor

Allmän rösträtt var en viktig reform som gav kvinnor större möjlighet att påverka samhället.

bildat 1974. Arbetets kvinnor, Kvinnofronten, Kvinnor i Väster— botten och Kvinnohusgrupper är exempel på nya organisationer med mer lokal anknytning som framträtt under 1970-talet.

3.2 Betydelse för utvecklingen

Kvinnoorganisationerna hade delvis olika mål för sin verksamhet men gemensamt för dem var dock insatser för att ändra på de för- hållanden som kvinnor levde i.

Kvinnoorganisationerna har verkat pådrivande på många olika samhällsområden. Bland sådant som genomförts kan nämnas: Kvinn— lig rösträtt, behörighetslagen, som gav kvinnor tillträde till sådana statliga tjänster som tidigare varit förbehållna männen, inrättande av Hemmets forskningsinstitut, hemsysterutbildning, utbildning av hemkonsulenter, Central giftinfonnation, barnku— péer på SJ, särbeskattning, liberalare abortlagstiftning, all- män förskola, utbyggd föräldraförsäkring, förbud mot försäljning av vissa krigsleksaker etc.

Bland de krav som ställs i dag kan nämnas lika lön för lika ar— bete, kvinnors rättvisa representation på olika samhällsområden, kvinnors lika rätt till förvärvsarbete, styrd praktisk yrkes— orientering i skolan, dvs. hälften av tiden skall eleverna prak— tisera i mansdominerade yrken och hälften i kvinnodominerade yrken, ökad forskning om preventivmedel för kvinnor och män, tillgång till effektiv smärtlindring vid förlossning dygnet runt, ökade resurser för mammografiundersökningar, språkundervisning med samhällsinformation och grundutbildning för hemarbetande in— vandrarkvinnor med låg utbildning, barnomsorg för invandrarbarn under tiden modern bevistar svenskundervisning, aktioner mot kvinnomisshandel etc.

För att kunna verka pådrivande krävs att kvinnoorganisationerna har en sådan ekonomisk bas att de bl.a. kan ha någon form av kursverksamhet. Många kvinnoorganisationer gör redan nu betydan- de insatser i utbildningen av kvinnor. Ofta satsas särskilt på kvinnor som inte tidigare varit med i föreningslivet eller som

genom barnafödsel försvunnit ur föreningslivet. Kvinnor som inte har vana att arbeta i grupp framför allt inte i grupper som do— mineras av män kan få utbildning i sammanträdesteknik, argumen— tationsteknik och liknande. Utbildningen är en förutsättning för att fler kvinnor skall kunna engagera sig i samhällsutvecklingen och på sikt bli ledamöter i beslutande organ.

Det har visat sig att kvinnor som är aktiva i kvinnoorganisatio— ner ofta även aktiverar sig i övrig föreningsverksamhet och i de politiska partierna. Kvinnoorganisationerna utgör härigenom en viktig rekryteringsbas för olika samhällsinsatser, exempelvis

politiska uppdrag.

Kvinnoorganisationernas utbildningsverksamhet är alltså angelä— gen. En annan angelägen insats för att öka den kvinnliga repre— sentationen i beslutande organ är att satsa på flickor inom ung— domsverksamheten. I undersökningar gjorda på uppdrag av statens ungdomsråd har påvisats värdet av att ungdomar knyts till före— ningslivet så tidigt som möjligt. Dessa undersökningar har näm— ligen visat att det är svårt att intressera äldre ungdomar och vuxna för föreningsliv, om de inte redan som yngre deltagit i sådan verksamhet. Undersökningar visar också att i förenings- verksamhet med medlemmar i tonåren eller yngre åldrar finns un- gefär lika många flickor som pojkar. Kvinnorna är däremot oftast i minoritet i vuxenorganisationernas beslutande organ. Både flickor och pojkar bör stimuleras till ökat engagemang inom ung- domsverksamheten. Man bör satsa på fritidsaktiviteter, där flickor och pojkar kan vara tillsammans för att arbeta på samma

villkor. 3.3 Arbetssätt

Flertalet kvinnoorganisationer har ett arbetssätt som är det vanligen förekommande inom svenskt organisationsliv. Verksamhe— ten bedrivs i lokalföreningar och på läns- och riksplan.

I de lokala föreningarna genomförs regelbunden mötesverksamhet. Dessa sammankomster kan antingen vända sig enbart till medlemmar

eller vara öppna för allmänheten. Frågor som diskuteras är både av allmänpolitisk natur, särskilda "kvinnofrågor” och frågor som är speciella för orten eller kommundelen. I de lokala föreningare na bedrivs ofta en del av verksamheten i form av studiecirklar.

Verksamheten på läns— och riksnivå är i regel inte lika regel—

bunden som den på lokalplanet. Dessa nivåer fungerar i stället

ofta som en sammanhållande och informerande del av organisatio- nens verksamhet. Lokalföreningarna kan ofta också påräkna ser—

vice i olika frågor från läns— och riksplanet.

Med vissa intervaller hålls årsmöten, stämmor eller kongresser på läns— och riksplan. Vid dessa tillfällen bestäms organisatio- nernas program. Då väljs också en styrelse som mellan dessa års- möten är organisationens högsta beslutande organ på dessa plan. De enskilda medlemmarna på lokalplanet väljer ombud till läns- och riksplan. Medlemmarna har också i regel möjlighet att ge— nom motioner föra fram sina åsikter till läns- och riksplan.

Bland de kvinnoorganisationer som bildats på 1970-talet finns som nämnts tidigare vissa som har verksamhet endast på ett fåtal orter i landet. Dessa organisationer har naturligtvis inte någon organisation på läns- och riksplan.

De partipolitiska kvinnoorganisationerna framför ofta sina krav genom moderpartierna. Men lika ofta agerar de som självständiga organisationer genom massmedia, egna tidningar etc. Andra orga- nisationer agerar främst via massmedia, demonstrationer o.d. för att den vägen försöka påverka de politiska beslutsfattarna. Kvinnoorganisationerna är dessutom ofta remissorgan för statliga utredningar.

Arbetet för förbättring av kvinnans situation bedrivet av orga- nisationer som helt, eller till största delen, består av kvin— nor har ibland ifrågasatts. I den debatt som fördes framför allt under 1960—talet hävdade många att arbetet för jämställdhet bor— de ske genom organisationer som bestod av både kvinnor och män. Kvinnor och män skulle tillsammans driva jämställdhetsfrågorna,

eftersom dessa frågor inte bara gällde kvinnans utan även man— nens situation både i hemmet och ute i samhället.

Debatten fick till följd att några kvinnoorganisationer besluta— de att förändra sin organisationsstruktur. Bland annat beslöt Folkpartiets kvinnoförbund 1964 att avskaffa medlemsavgiften till kvinnoförbundet och att skapa möjligheter för kvinnodi— strikten att ombildas till s.k. kvinnoråd, bestående av både kvinnor och män. Kooperativa Kvinnogillet bytte 1969 namn till Kooperativa Gillesförbundet och inbjöd även män som medlemmar.

Andra ansåg dock att så länge det inte var möjligt för kvinnor och män att arbeta på samma villkor så var det nödvändigt att arbeta i särskilda kvinnoorganisationer. De framhöll att kvin— nor genom att arbeta inom en särskild kvinnoorganisation har större möjligheter att lära sig att framföra sina åsikter och att agera i grupp. Dessutom ansåg de att de "särskilda kvinno— frågorna” bäst borde kunna drivas av kvinnoorganisationerna.

3.4 Samarbete i Sverige

Samarbete mellan olika kvinnoorganisationer har alltid förekom— mit. Samarbetet har skett i olika former. Några kvinnoorganisa- tioner har formaliserat samarbetet medan andra har samarbetat infonnellt kring vissa särskilda frågor. Redan 1898 bildades den första samarbetsorganisationen, Svenska kvinnors nationalför- bund. Därefter har olika samarbetsorgan bildats för att driva speciella frågor, t.ex. Husmödrarnas samarbetskommitté, Svenska kvinnoföreningarnas radiokommitté, Svenska kvinnoföreningars NF-kommitté, Civilförsvarets kvinnokommittéer och Kvinnoföre— ningarnas samarbetskommitté för nykterhetsfrågor.

Svenska kvinnors nationalförbund har som mål att arbeta för kvinnornas politiska, rättsliga och ekonomiska likställighet med männen, för sociala reformer och för en varaktig fred. Verk- samhetsåret 1978 fanns åtta kvinnoorganisationer anslutna till förbundet, nämligen Föreningen Handarbetets Vänner, Husmoders— förbundet Hem och Samhälle, Judiska kvinnoklubben i Stockholm,

Kvinnoorganisationerna har arbetat tillsammans i gemensamma frågor. Ett exempel är kvinnoföreningarnas samarbetskommitté för nykterhetsfrågor där l5 organisationer ingår som har funnits sedan l943.

Kvinnliga kontoristföreningen i Stockholm, Lyceumklubben, Riks— förbundet Sveriges lottakårer, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet och Women's International Zionist Organiza-

tion.

Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté för nykterhetsfrågor bil- dades 1943. Dess huvudsakliga verksamhet är att anordna konfe— renser och sprida informationsmaterial i alkohol— och narkoti— kafrågor. Följande organisationer var anslutna till samarbets— kommittén år 1979: Centerns kvinnoförbund, Folkpartiets kvinno— förbund, Hushållslärarnas riksförening, Husmodersförbundet Hem och Samhälle, IOGT—NTO—s hem och konsumentkommitté, Järnvägs— männens helnykterhetsförbunds kvinnoråd, Kvinnliga kontorist— föreningen, Kvinnliga missionsarbetare, Moderata kvinnoförbun— det, Motormännens helnykterhetsförbunds damklubbsnämnd, Svenska baptisternas kvinnoförbund, Sveriges kyrkliga kvinnoråd, Sveri— ges Socialdemokratiska kvinnoförbund, Sveriges Unglottaförbund och Vita Bandet.

Civilförsvarets kvinnokommittéer bildades i slutet av 1930—ta—

let. Sammanslutningens uppgift är att inom anslutna organisa— tioner men även i övrigt sprida upplysning om civilförsvaret och övrigt civilt försvar. Vidare arbetar den för anordnande av självskyddskurser i samarbete med Civilförsvarsförbundet, Röda Korset och Brandförsvarsföreningen. Civilförsvarets kvinnokom— mittéer finns både centralt och regionalt. I dess förbundsråd finns representanter från Centerns kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Moderata kvinnoförbundet, Sveriges Socialdemokra— tiska kvinnoförbund, Fredrika—Bremer—förbundet, Kooperativa Gillesförbundet samt organisationerna Tjänstemännens Central- organisations kvinnor och Landsorganisationen i Sveriges kvin—

HOT.

Samarbete förekommer också utan att särskilda samarbetsorgan har bildats. Man har gått samman för att bilda opinion i en viss fråga t.ex. genom tidningsartiklar eller genom uppvakt— ningar hos myndigheter och regering. Exempel på frågor som ta— gits upp på detta sätt är ökad kvinnorepresentation i politiska organ, kvinnoprästfrågan, liberalare abortlagstiftning m.m.

Samarbetet sker i huvudsak på central nivå men finns även på lokalplanet. Detta har bl.a. gällt aktioner för bättre barnom— sorg, bättre kommunikationer eller aktioner mot kvinnomisshan— del.

3.5 Nordiskt och internationellt samarbete

Kvinnoorganisationerna i Sverige har ett väl utbyggt samarbete med sina nordiska och internationella systerorganisationer.

De partipolitiska kvinnoorganisationerna har liksom sina moder— partier samarbetsorgan på nordisk och internationell nivå. Som exempel kan tas Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund, som ingår i Nordiska samarbetskommittén i Norden och Socialistinter- nationalens kvinnoråd. Motsvarande organ för Centerns kvinnoför— bund är Nordens centerkvinnor och Nordens landskvinnor samt Landsbygdskvinnornas Världsförbund.

Även övriga större icke partipolitiska kvinnoorganisationer har samarbete med såväl nordiska som internationella organisatio— ner. Fredrika—Bremer-förbundet samarbetar med motsvarande orga— nisationer inom Nordiska Kvinnosaksföreningarnas Samorganisa— tion. På det internationella planet arbetar förbundet inom In—

ternationella Kvinnoalliansen.

Härutöver finns internationella organ inom vilka svenska kvin— noorganisationer arbetar tillsammans. Dessa organ har oftast inte enbart kvinnoorganisationer som medlemmar. Exempel på det—

ta är olika FN—organ.

l "'” .l l . _llll |,,I,H|IQ *|* , .| || ,, ||r|| 'n] . . | 1* '| | ', |',|'|'| * ||, .|_ , ' - " ." » ' -' . ||, |||, .||.i| . |||:|.||H,.". '|| | "| ' , |".,, | -- "'1 _| ' ._ |, *"|'._*.|| .. || ||_'| ..| |_,' '| |l||||||' |. ' ' | .. | | |! |.||-|-.. |. ' ' '...| _|'|.,,.|. ,|_..|,,||. ",,'1|-,,|" | ' || 1 , | M * ,||| - , ' -, ., »| | ' _» | .. .. ..|||.|._ ,, . .. : | _ : . ..wru Ömsnin— '| U Il 1 | ' |||] | ' | | I» * .' , | ' |,, _, ' , . . . - _ ' |,,",".,1"T|1...11-t=t'5-T .'|' '.' - " , |_| |*|| .. '. | ' ' : _' ' .| .. '. . _'|* .| .." " | ,»'| ||..- ,, ',|||.,,||"|| '" |'"* |..'|""|'||'1'l'd||m ."|..1 || ' , ' " |. - .' | || |. "..|"-. . . , , . | | | . , rh || '||| | | — * '..' " "'_|.'. ' ' ' '. » 1' "" i' ”. fl..". .||""||1|1"'| '*. '.| . ,|'.||| .| | .| |, -jl' | || ' || | ||| | | | | | | .. _| . . ...,, ., ,, _, |, .|| ,' -|- |,»|||.l'||f||,.'å,,,|, |v|=1|i||||ur|||un|mm .. . . .. ., || | | |,,|| _._. | | | | _, | ' 'n ||| ||_ ||| ',, -| | |- '. | | 112” w-A ' | ,, .. .- ."'-= |.'|-.|' ||||',:|||' ||' .*|*]|.i In.-alm” ||.- . , ' ..--' ' . ,. | Llc-lam pmm |: - . ' *.- *. ' | | 'i' ||'|| _ _. _ | 1 .-| || | . , -,||| , ,|||||.| |'|| : || 41, ' .. *! * , .. |' ||_ | . | i | . I I | ' ....-...;'.l || , , ' " "."'_|_'|'|r'-,||.'|".| ' '— ,.'.'..."|F|:,:.'" | '|' * ||||| || _ || . | .. , ' q,,» ||| .. '|'-lr" | |,"'...L" , 51 , ||j|' ..||,-|||.|. ;_

.-,, i lugn»

,— : ' »'|| _ . | | ., _0 tlf-

4 KVINNOORGANISATIONER ETT FÖRSOK TILL INDELNING

I den tidigare framställningen har ordet kvinnoorganisation an— vänts utan någon närmare definition och utan att någon hänsyn tagits till att organisationerna har vitt skilda mål och olik— artad organisatorisk uppbyggnad. Möjligheterna att ansluta sig utgör en annan skiljelinje mellan kvinnoorganisationerna. I ka— pitel 9 redovisar utredningen de krav som bör ställas på en kvinnoorganisation för att statsbidrag skall kunna utgå. I det- ta kapitel gör utredningen en gruppering av kvinnoorganisatio- nerna, som främst bygger på organisation och medlemsrekrytering. Utredningen vill i sammanhanget starkt framhålla att det inte ligger några värderingar i den gruppering och i de benämningar som valts. Grupperingen är följande: "Egentliga" kvinnoorganisa— tioner, kvinnoråd, kvinnogrupper, kvinnohusgrupper, kampanjkom— mittéer, sällskapsföreningar och paraplyorganisationer.

4.1 ”Egentliga” kvinnoorganisationer

"Egentliga” kvinnoorganisationer är riksomfattande, vilket inne- bär att man har lokalavdelningar i minst hälften av landets landstingskommuner. Lokalavdelningarna hålls samman av en orga- nisation på läns— och riksplanet. Organisationen är demokratiskt uppbyggd med representativ demokrati med ombud valda från lokal- planet till läns— och riksplan. De valda ombuden fastställer or— ganisationens gemensamma mål. Den enskilda medlemmen kan genom ombud påverka alla organisationsled. Organisationen är uppbyggd på frivilligt och enskilt medlemskap. Organisationen har egen ekonomisk förvaltning på de olika nivåerna.

4.2 Kvinnoråd

Kvinnoråden har samma geografiska spridning som de ”egentliga” kvinnoorganisationerna. Kvinnoråden står som organisation inte helt självständiga utan har nära anknytning till en moderorga— nisation. Kvinnoråden är demokratiskt uppbyggda; Medlemmarnas möjligheter att påverka organisationens uppbyggnad är dock i vissa fall inte helt klar genom den nära anknytning som finns till moderorganisationen. Den ekonomiska förvaltningen kan ock— så påverkas av moderorganisationen. Kvinnoråden är uppbyggda på frivilligt och enskilt medlemskap. Medlemskapet kan dock i vissa fall ha ett direkt samband med medlemskap i moderorganisationen.

4.3 Kvinnogrupper

Kvinnogrupper uppstår lokalt, ofta kring en speciell fråga. Nå— gon organisation på läns— och riksplan finns inte. Enskilt med— lemskap kan förekomma. Den enskilda gruppen svarar för sin egen ekonomi.

Kvinnohus är en relativt ny form av aktiviteter som än bara finns på ett fåtal platser och som saknar riksorganisation.

En form av kvinnogrupper, som framträtt under senare år är kvin— nohusgrupperna. Dessa grupper, som finns på ett flertal platser i landet, arbetar för att få fram kvinnohus. På vissa platser, som t.ex. i Stockholm, ansvarar man för ett redan tillskapat kvinnohus. Kvinnohusgrupperna är lokala och i dag finns inget etablerat samarbete mellan grupperna i form av en riksorganisa— tion. Medlemskapet är enskilt. Hos vissa kvinnohusgrupper accep— teras även att organisationer kan bli medlemmar. Kvinnohusgrup- perna handhar sin egen ekonomi och har i vissa fall med bidrag från kommuner och landsting ansvar för driften av kvinnohus.

4.4 Kampanjkommittéer

Kampanjkommittéer bildas av grupper av kvinnor eller organisa— tioner. Kommittéerna bildas främst för att under en begränsad tid driva vissa frågor, exempelvis kamp mot atomkraft, fredsfrå-

gan eller kamp för fler daghem.

4.5 Sällskapsföreningar

Sällskapsföreningar kan vara riksomfattande eller enbart ha 10— kal anknytning. Föreningarna kan utgöra en egen organisation, orden e.d. eller ha anknytning till en motsvarande organisation eller orden för män. Föreningarna tillämpar inval, dvs. medlem- skapet bygger inte enbart på en aktiv handling från den enskilde

medlemmen. 4.6 Paraplyorganisationer

Paraplyorganisationer omsluter enbart andra organisationer. En paraplyorganisation bildas för samverkan mellan skilda organisa— tioner främst på riksnivå. Samverkan kan vara av generell natur eller inriktad på en speciell fråga.

5 EN PRESENTATION AV ENSKILDA KVINNOORGANISATIONER

Utredningen har som tidigare nämnts genomfört en enkät bland kvinnoorganisationerna. Den ägde rum under våren 1980 och skall ses som en komplettering och uppdatering av de uppgifter som lämnades i betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser. Syftet med undersökningen kan sägas vara tvåfaldigt. Dels får man en samlad beskrivning av flera kvinnoorganisationer. En så— dan sammanställning av aktuella uppgifter om kvinnoorganisatio- nerna saknas i dag. Dels har enkätens resultat använts som en av de väsentligaste utgångspunkterna i utredningens arbete och

överväganden.

I enkäten efterfrågades bl.a. organisationernas mål, uppbyggnad, storlek, geografisk utbredning, ekonomisk ställning, kanslire—

surser etc.

Enkäten tillställdes 33 organisationer. Av dessa svarade 22 or— ganisationer. Inledningsvis ges här en allmän redogörelse för undersökningsresultatet. I bilaga 3 redovisas organisationerna var för sig. I bilaga 4 och 5 ges i tabellform sammanställningar över organisationernas medlemstal, geografiska utbredning etc.

De politiska kvinnoorganisationerna arbetar utifrån den poli— tiska grundsyn de företräder. Några kvinnoorganisationer, som Fredrika—Bremer—förbundet och Husmodersförbundet Hem och Sam— hälle, arbetar med inriktning på jämställdhet mellan kvinnor och män i yrkesliv och samhälle. Andra organisationer har som huvud- mål någon särskild fråga som exempelvis amning, fredsarbete, kvinnohus etc. Gemensamt för kvinnoorganisationerna är dock att

de alla i olika former arbetar med att stärka kvinnans roll i samhället.

Bland de organisationer som besvarat enkäten finner man stora skillnader i medlemstal. Detta varierar från ca 75 000 medlemr mar i den största organisationen, Centerns kvinnoförbund, till ca 75 medlemmar i den lokala sammanslutningen, Kvinnofrontem i Stockholm. De flesta organisationer definierar medlem som en person vilken erlagt stadgeenlig avgift och förklarat sig villig att arbeta efter organisationens stadgar och för dess mål. Någon organisation har dock inget krav på medlemsavgift. Flertalet or— ganisationer har endast kvinnliga medlemmar men några ansluter . också män. Männen utgör dock en liten andel av medlemstalet. *

Om den geografiska spridningen kan allmänt sägas att de större organisationerna har lokalavdelningar inom de flesta landstings— 3 områden. De mindre organisationerna och sammanslutningarna finns * däremot oftast bara på en eller ett par orter.

Kvinnoorganisationerna arbetar på olika sätt för att stärka kvinnans ställning i samhället.

Organisationernas ekonomiska situation är mycket olika, Vilket närmare kommer att belysas i kapitel 7. Detta förklaras bl.a. av medlemsantal, medlemsavgift, bidrag från andra organisationer etc. Endast de större organisationerna har fast anställd kansli—

personal.

| .. . .. ""| '. .. |, |.' . | |. _ . | . _ .. , .. | i'll ” ', _ ,, ' ' |_'| '|' _ ' H." ' | I I Ill|ÅIH|I |||, - . .- _ | _ _.|-| | | _ * .. . * '. . | _ '. ' _ || | ' -|5 |||.||||.|. |;_.. || .. | |. - | | _ .|' _.| _.. _||._ .. - ' |' | |' 'H| "; ' —-' ||| ' " " ' '"" ' ' _ . "|.” ||. ' ' ' ' '. . " '— _ _ " *.. . ' ' .|f' . 1. ||" .'-'| .'_ ' | ||. "._|' |_ | _ - ||| ..' ._.'-'..'||_ ||_||'_|' .- | ' ' . ' . . —_ ' '|| ...| |. '| " . * , .- *"-'H.' ” ' ' . "L..; - '. v-' | .. _ _ .. ' ' '| || .' _ | '. _! '.'-"i'l' ' I) ' ” " '- _- . |- ' j— _. _|||||_| ..||,"'||T|'|_||""' .. .'- .. || l' l' ___. | ' ||I' | || _ _|_|||| || ' _| ||_” || _ __ _ _ _' _ .|_. |- || '. ,_|7_______ ' .' - ' _ . . ' ' . . . ' ' ' |. |_-."$l.i|'.||:5'.» " ' '-' _ -— "||'. - 'J.".|."._.L'L'|.":_4- ||| ' *1'=||1 "|| '| || * _ ,- | | || *. ' ': | | | || ___|| | | | . __ _ . -| . || '; |, _ '||| _ aff-. '. .. , | - ” .. -|..';|"-'. kl | " _|. " I, Fl _ , _ . |'|.- ,. _ | | |! |_ ' . ; '|'.. .. |.... _ |__ '..| ' '_'. ' J_. ||| .|.|' ||ll " _| | " _ ' ' . . | |'|._|.||'| " | , .. '. '| ". ' - " | _| "'.._|| ' ' , , . .|',-.' '. "'. ' ||'|'._|'||. '.||' _ I' i I I. _ rl : I ' ' _ | ' ' H ' _:_"__'||III - |||. . _ |... , _| |__, |» |||||||| | "??-FIM ..|.|_ , -| __| _ l__.. __ _"'_ | || | | __|| ' HW ' ' I | ' > I”" I I I I. | . . T'” , || '.| | ||- ha:; . ||_ | _. __|!|| || ||_ ||| "'. ' '..1" ..i. —_ ' .'_" - " ' ii ' '|' l';'r"|'.|| '-'.*"

_ .. __ , _ .. ' . _. "'- . '||"'.."._.'..'|||._ ...|'- |_||'||'

|||-m..

'| ||?"

6 SAMHÄLLETS STÖD - PRINCIPER OCH NORMER

Grunden för folkrörelsernas och organisationernas arbete är de enskilda medlemmarnas egna insatser. Då de första folkrörelser- na, nykterhets—, frikyrko— och arbetarrörelsen bildades under 1800—talet var de egna medlemmarnas insatser både genom arbete och ekonomiska insatser förutsättningen för rörelsernas verksam— het. Den verksamhet som bedrevs motarbetades ofta av det etable- rade samhället. Även under framväxten av det mycket breda orga— nisationsliv som finns i dag har grunden varit de enskilda med— lemmarnas vilja till ideella insatser och ekonomiska uppoff— ringar. Härigenom har också skapats det fristående organisa—

tionsliv som utgör en väsentlig garant för vårt demokratiska samhällsskick.

Samhällets stöd till folkrörelser och organisationsliv har ut— vecklats främst under de senaste årtiondena. Stödet har getts i olika former. Förutom rent ekonomiska bidrag till organisatio— nernas direkta verksamhet utgår i dag ofta lokalstöd, utbild— ningsstöd, bidrag till olika projekt etc. Förutom dessa stöd försöker samhället att på olika sätt även i övrigt underlätta organisationernas verksamhet. Som exempel kan anges anläggningar av olika slag som byggts av samhället och som upplåtes till or— ganisationerna på ofta mycket förmånliga villkor.

Stöd lämnas i dag av stat, landsting och kommuner. Den statliga bidragsgivningen kan omfatta bidrag såväl till organisationernas verksamhet på riksplanet Som till verksamhet på regional och lokal nivå. Bidragen från landsting och kommuner ges i de flesta fall till verksamhet på respektive nivå. I många fall har kom- munernas bidragsgivning ett direkt samband med den statliga bi-

dragsgivningen, dvs. förutsättningen för kommunala bidrag är att organisationerna även erhåller statliga bidrag. I andra fall finns inte denna koppling utan bidrag utgår utan hänsyn till om organisationerna får bidrag från annan nivå.

För år 1979 uppgick statens stöd till ca 2 miljarder kronor. Landstingen utgav samma är ca 450 miljoner kronor i direkta an— slag till kulturell verksamhet, ungdomsorganisationer, idrotts— verksamhet etc. Kommunernas direkta bidrag inom fritidssektorn kan för år 1979 uppskattas till ca 525 miljoner kronor. Inom kultursektorn uppgick motsvarande bidrag till ca 600 miljoner

kronor.

Samhället har haft olika motiv för att stödja organisationerna. Organisationernas arbete med att engagera och utbilda sina egna medlemmar är en av grundvalarna för den demokratiska uppbyggna— den i Sverige. Organisationerna utgör vidare ett alternativ till en alltmer kommersialiserad omvärld, där de egna initiativen ofta får stå tillbaka för passiverande kommersiellt utbud. Orga— nisationerna kan i många fall komplettera eller utgöra ett alten nativ till samhällets insatser på olika områden, exempelvis inom det sociala fältet.

En följd av det ökade samhällsstödet har blivit att organisatio— nerna kunnat bredda sin verksamhet och även fått möjlighet att engagera sig på områden som från början inte legat inom organi— sationernas verksamhetsområden. I huvudsak har denna utveckling varit positiv. En förutsättning för denna positiva utveckling har varit och är dock att samhällets stöd inte innebär en styr— ning från samhället av organisationernas verksamhet utan att dessa får verka självständigt utifrån sina egna mål och värde—

ringar.

För organisationerna har samhällets stöd inneburit en säkrare grund för mer långsiktig planering. Organisationerna har inte enbart behövt lita till sina egna medlemmars insatser och eko— nomiska uppoffringar.

I den debatt om samhällets stöd till organisationerna som förts under de senaste åren har framförts att staten borde eftersträva att koncentrera sin bidragsgivning till organisationernas verk- samhet på riksnivå medan landsting och kommuner borde ge bidrag till verksamhet på regional och lokal nivå. De flesta som haft anledning att ta ställning till denna bidragsprincip har varit positiva och flera har uttalat att denna princip bör genomföras successivt. Det uttalandet kommer från såväl organisationer som samhällets organ. Samtidigt har den reservationen gjorts att en

övergång till den nya principen inte får innebära en total minskning av bidragen.

7 KVINNOORGANISATIONERNAS EKONOMI

7.1 Kostnader för central verksamhet

Av sammanställning A till detta kapitel framgår de totala kost— naderna 1978 för den centrala verksamheten för de ll kvinnoorga— nisationer som lämnat en mer utförlig redovisning för sin ekono- miska situation till utredningen. För Centerns och Socialdemo— kratiska kvinnoförbunden var dessa kostnader angivet år

1 874 000 respektive 3 477 500 kronor. Husmodersförbundet Hem och Samhälles kostnader för den centrala verksamheten uppgick till 752 400 kronor medan Fredrika—Bremer—förbundets kostnader var 493 700 kronor. Som jämförelse kan nämnas att de centrala kostnaderna för en mindre organisation som Riksförbundet inter- nationella föreningen för invandrarkvinnor var 78 000 kronor.

7.2 Finansiering

Kvinnoorganisationerna får i allmänhet inte något reguljärt stöd från samhället. Verksamhet drivs framför allt genom ideella in- satser och egna ekonomiska bidrag. En följd av detta har blivit att många kvinnoorganisationer har en svår och osäker ekonomisk

situation.

I sammanställning A redovisas även finansieringen av de direkta kostnaderna för den centrala verksamheten för de 11 organisatio— nerna. Till de kvinnoorganisationer som är anslutna till något studieförbund utgår liksom till andra organisationer bidrag för studiecirkelverksamhet.

7.2.1 De politiska kvinnoförbunden

Som framgår av sammanställningen kan man finna stora likheter i finansiering mellan Centerns kvinnoförbund och Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Drygt 20 % av intäkterna kommer från medlemsav— gifter. Mellan 55 och 60 % av verksamheten finansieras med bi— drag, företrädesvis bidrag från moderpartiet. Den övervägande delen av övriga intäkter utgörs av lotteriintäkter från egna lotterier. Finansieringsbilden för Moderata kvinnoförbundet och Folkpartiets kvinnoförbund är något mer komplicerad. Som framgår av tabellen utgörs den övervägande delen av intäkterna av bidrag. Dessa bidrag kommer i huvudsak från moderpartiet. Några egna medlemsavgifter redovisas inte. Detta förklaras för Moderata kvinnoförbundet av att kvinnliga medlemmar i moderpartiet auto— matiskt är medlemmar i kvinnoförbundet och omvänt och att samt— liga medlemsavgifter redovisas till moderpartiet som sedan an- slår medel för kvinnoförbundets verksamhet. Folkpartiets kvinno— förbund uttar inga medlemsavgifter utan moderpartiet svarar för

merparten av förbundets kostnader.

Kvinnoorganisationerna hör till de ”ekonomiskt fattiga” folk- rörelserna.

7.2.2 Ovriga kvinnoorganisationer

För övriga kvinnoorganisationer spelar i allmänhet de egna med— lemsavgifterna stor roll. Sålunda finansierar Husmodersförbundet Hem och Samhälle sin verksamhet till drygt 70 % med egna avgif— ter. Motsvarande andel för Fredrika—Bremer—förbundet och Yrkes— kvinnors riksförbund är 55 % respektive 93 %. Kooperativa Gilles— förbundet finansierar i huvudsak sin verksamhet med bidrag från Kooperativa förbundet. Rikföreningen internationella föreningen för invandrarkvinnor, som är en organisation under uppbyggnad, finansierar sin verksamhet i första hand med bidrag från invand—

rarverket.

7.3 Statens nuvarande bidrag

Som redan konstaterats utgår i dag sällan kontinuerligt statligt stöd till kvinnoorganisationerna för deras centrala verksamhet. I sammanställning B till detta kapitel redovisas de statsbidrag som utgått under treårsperioden 1977-79 till kvinnoorganisatio— nerna. Av dessa bidrag kan man betrakta bidragen till Amnings— hjälpen, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet och Vita Bandet som årligen återkommande verksamhetsbidrag. Riksför- bundet internationella föreningen för invandrarkvinnor erhåller både verksamhetsbidrag 190 000 kronor och vissa projektbidrag. Ovriga bidrag som redovisas är projektbidrag, dvs. bidrag som utgår till ett i förväg bestämt projekt. Bland projektbidragen kan man urskilja bidrag för internationell biståndsverksamhet och för information i sex- och samlevnadsfrågor.

Sammanställningen visar att det totalt under perioden har utgått nära 6,5 miljoner kronor till kvinnoorganisationerna. Härav ut— gör bidragen till internationell biståndsverksamhet ca

4 200 000 kronor, vilket motsvarar ca 65 % av det totala stöd som utgått till kvinnoorganisationerna. Av bidragen till bi— ståndsverksamhet har den övervägande delen, 3 400 000 kronor, gått till det Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Bland de bi— drag som utgått för projekt i Sverige kan man peka på bidragen till information i sex— och samlevnadsfrågor 663 000 kronor och

"Moder Svea” har varit ganska restriktiv mot kvinnoorganisa— tionerna. Medel har utgått bara som projektstöd.

bidragen för information till invandrarkvinnor 65 000 kronor och bidraget till abortförebyggande åtgärder 110 000 kronor. Sex— och samlevnadsbidragen har främst gått till Centerns kvinnoför- bund och Socialdemokratiska kvinnoförbundet medan bidraget till abortförebyggande åtgärder gått till Sveriges kvinnors vänster— förbund.

Förutom dessa bidrag utgår från staten tidskriftsstöd till vissa kvinnoorganisationer för de tidningar och tidskrifter som de ut— ger. Tidskriftsstödet framgår av sammanställning C till detta kapitel. För perioden 1977—79 har totalt drygt 2 miljoner kronor utgått i bidrag till 10 organisationer.

Sammanställning över kvinnoorganisationernas kostnader för central verksamhet m.m.

Kostnaderl) 1)

åeaaeaätällaiaalå

Finansiering Medlemsavgif— Bidragens an- tens andel av del av kost—

Ovriga kostnaderna i % naderna i %

Organisation för central verksamhet Medlems- avgifter

Bidrag

intäkter

Amningshjälpen 96,1 20,2 50,0 25,9 21,1 52,0 Centerns kvinnoförbund 1 874,0 437,7 1 039,6 396,72) 23,4 55,5 Folkpartiets kvinnoförbundS) 496,8 - 445,8 51,0 - 89,8 Fredrika—Bremer—förbundet 493,7 272,7 — 221,0 55,2 _ Husmodersförbundet Hem och 752,4 537,9 36,6 177,9 71,5 4,9 Samhälle

Riksförbundet internationella 78,0 0,8 77,2 1,0 99,0 föreningen för invandrarkvinnor 4)

Kooperativa Gillesförbundet 230,7 111,6 30,0 89,1 48,4 13,0 Moderata kvinnoförbundet 438,8 - 438,8 - — 100,0

Sveriges Socialdemokratiska 3 477,5 738,6 2 018,3 720,65) 21,2 58,0 kvinnoförbund

Sverigeunionen av Soroptimist 126,5 113,5 - 13,0 89,7 - Internationa13) Yrkeskvinnors riksförbund 51,2 47,5 3,7 - 92,8 7,2

1) uppgifterna avser 1978 och anges i l OOO—tal kronor 4) härutöver erhålls ett indirekt bidrag från 2) varav lotteriintäkter 296 200 kronor Kooperativa förbundet på ca 570 000 kronor 3) uppgifterna avser 1979 och anges i 1 OOO-tal kronor 5) varav lotteriintäkter 596 600 kronor

Abort-

f

Husmodersförbundet Hem och Salhälle

Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet Kooperativa Gillesförbundet

ioderata kvinnoförbundet

Riksförbundet internationella föreningen för invandrar- kvinnor

Svenska kvinnors vänsterförbund Sveriges Socialdemokratiska

IIIIIIIIIIIIIIHHII kvinnoförbund

Vita Bandet _

Fredrika-Erener- örbundet

wc %

'— 4-

l3l

0 (V)

230 128

,.— C) in .: O O 4:- ">

q-CD &DOV col— m

SOU 1980 53

l00

no ,. x'? en

Sammanställning C

TidSkriftsstöd (åren 1977—79, 1 OOO—tal kronor)

Kultur- tidskrifter

Organisations— tidskrifter

Organisation

Centerns kvinnoförbund Fredrika—Bremer—förbundet Grupp 8

Husmodersförbundet Hem och 100 Samhälle

Internationella kvinnoför- bundet för fred och frihet

Riksförbundet internationella föreningen för invandrar— kvinnor

Kooperativa Gillesförbundet Svenska kvinnors vänsterförbund

Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund

Vita Bandet

8 STATLIGT STÖD TILL KVINNOORGANISATIONER I DANMARK, FINLAND OCH NORGE

I direktiven anges att utredningen bör presentera en kartlägg— ning av det system för bidrag till kvinnoorganisationer som finns i övriga nordiska länder. För att få underlag till denna kartläggning har kontakter tagits med myndigheter och organisa— tioner i Danmark, Finland och Norge. Studiebesök i Finland har

även företagits. 8.1 Danmark

Något direkt kontinuerligt statligt stöd utgår inte till kvinno— organisationerna. Däremot ger Ministeriet for Kulturelle An— liggender bidrag till olika ändamål och aktiviteter som skolor, kvinnohus, hyror, seminarier, läger etc. Dessa bidrag bedöms från fall till fall. Bidragen utgår från ministeriets anslag för kulturförmedlande åtgärder. Bidragen kan utgå till nya aktivite— ter under en period av tre år. Därefter räknar man med att inga bidrag skall behöva utgå. Danske Kvinders Nationalraad, som är en sammanslutning av ett 40-tal kvinnoorganisationer, erhåller bidrag för sin verksamhet från bl.a. fonder och tipsmedel. 8.2 Finland

I Finland får de partipolitiska kvinnoorganisationerna konti- nuerligt statligt stöd. Stödet, som tillkommit bl.a. efter ini- tiativ av rådgivande delegationen för jämställdhetsfrågor, utgår sedan år 1977. Stödet ges efter samma grunder som partistödet, dvs. storleken av stödet grundas på moderpartiernas mandatför— delning i riksdagen. Bidraget tas dock inte upp som ett särskilt anslag i statsbudgeten utan ingår som en del av det stöd som ut-

går till moderpartierna. I statsbidragsbestämmelserna slås dock fast att en viss minimiandel av det totala bidraget skall utgå till kvinnoorganisationerna. Fördelningen av bidraget mellan par— tiernas organisationer ombesörjs av partierna själva. Staten kan kontrollera att partierna uppfyller sina förpliktelser mot kvin— noorganisationerna. År 1977 uppgick det totala partistödet till 20 000 000 mark. Härav skulle enligt statsbidragsbestämmelserna 2 000 000 mark gå till kvinnoorganisationerna dvs. 10 %. Åren 1978 och 1979 uppgick stödet till de politiska kvinnoorganisa— tionerna till 2 875 000 mark resp. 2 810 000 mark. I budget för år 1980 har partistödet tagits upp till 38 000 000 mark, varav 3 082 000 mark (8,1 %) skall utdelas till kvinnoorganisationer— na. Fördelningen av stödet från moderpartierna till de olika kvinnoorganisationerna kan variera något. För år 1978 varierade stödet mellan 8,1 % och 11,2 %.

Med hänvisning till att andelen kvinnor i riksdagen genom valet 1979 uppgår till 26 %, har Rådgivande delegationen för jäm— ställdhetsfrågor i skrivelse till regeringen framhållit att stö— det till de politiska kvinnoorganisationerna är för litet.

I övrigt utgår stöd från undervisningsministeriet till idrotts— och ungdomsuppfostringsarbete. Av stödet används en del för kvinnoorganisationernas verksamhet. Dessutom utgår inom ramen för stöd till yrkesutbildning bidrag till fem organisationer som sysslar med hemhushållningsrådgivning.

8.3 Norge

Kvinnoorganisationerna i Norge har möjligheter att få statsbi- drag för speciella aktiviteter efter bedömning från fall till fall.

Även i Norge finns i likhet med vad som gäller i Danmark en paraplyorganisation för olika kvinnoorganisationer Norske Kvinners Nasjonalråd. Paraplyorganisationen har de senaste åren fått ca 100 000 kronor per år i statsbidrag för att driva ett

presskontor som bl.a. har till uppgift att förmedla material av speciellt intresse för kvinnor.

Sammanfattningsvis kan sägas att i stort likartade förhållanden råder vad gäller statligt stöd till kvinnoorganisationer i Danmark, Norge och Sverige. Endast i Finland utgår kontinuerligt stöd. Detta är dock begränsat på så sätt att det enbart omfattar de partipolitiska kvinnoorganisationerna.

9 KRAV FOR STATSBIDRAG

I direktiven till utredningen uttalas klart att syftet med ut- redningen skall vara att konstruera ett system för ett konti- nuerligt verksamhetsstöd till kvinnoorganisationernas centrala arbete. Direktiven anger att utredningen särskilt bör beakta frågor som medlemsbegrepp, medlemstal, riksspridning, organisa- tionens inriktning och verksamhet, uppbyggnad etc.

9.1 Medlemsbegrepp och medlemmarnas stadgeenliga möjligheter att påverka organisationen

I redovisningen av de krav som enligt utredningen bör ställas på kvinnoorganisationer som kan komma i fråga för statsbidrag har utredningen valt att börja med begreppen medlem och medlem— marnas möjligheter att påverka organisationen. Enligt utred— ningens mening avgör dessa två begrepp om en organisation kan anses ha en demokratisk uppbyggnad.

För att statsbidrag skall kunna komma i fråga måste enligt ut— redningens mening medlemsbegreppet innebära att varje enskild person skall kunna ansluta sig som delar organisationens grund- värderingar och mål och i övrigt accepterar organisationens stadgar. Medlemsformer som innebär att en person måste rekommen— deras som medlem genom andra medlemmar eller att det fordras ett speciellt yrke för att en person skall erhålla medlemskap kan alltså inte accepteras. Utredningen föreslår också att endast person som under kalenderåret fyller 15 år och erlagt stadge— enlig medlemsavgift bör räknas.

Varje medlem skall dessutom ha stadgeenliga möjligheter att på-

verka organisationernas verksamhet, inriktning, uppbyggnad etc. vid exempelvis möten på lokalnivå och genom valda ombud på distrikts- och riksnivå.

9.2 Organisatorisk uppbygggad och antal medlemmar

1 direktiven sägs att syftet med utredningen var att konstruera ett kontinuerligt verksamhetsstöd till kvinnoorganisationernas centrala arbete. Enligt utredningen avses med centralt arbete organisationernas arbete på riksnivå. Statsbidraget skall såle— des inte gå till arbete på distriktsnivå eller lokal nivå. Detta medför att vissa krav måste ställas på antal medlemmar och orga— nisationsuppbyggnad, om man skall kunna tala om att en organisa— tion arbetar på olika nivåer, riks—, distrikts— och lokalnivå.

En organisation bör enligt utredningen ha verksamhet genom föreningar och klubbar etc. i minst hälften av landets lands- tingsområden för att organisationen skall komma i fråga för statsbidrag. Härutöver bör också krävas att organisationen har ett visst minimiantal betalande medlemmar. Antalet kan diskute— ras. Utredningen föreslår att en organisation bör ha minst

3 000 medlemmar för helt utbyggt statsbidrag. För att underlät— ta för kvinnoorganisationer som exempelvis befinner sig i ett uppbyggnadsskede skulle en viss del av statsbidraget kunna utgå till organisationer som har minst 1 500 medlemmar och som i övrigt fyller kraven på geografisk utbredning etc.

9.3 Övriga krav

De framförda kraven räcker emellertid enligt utredningens mening inte för att klara ut vilka organisationer som kan komma i fråga för ett eventuellt statsbidrag. Skall exempelvis ungdoms—, idrotts—, nykterhets- och fackliga organisationer eller invand- rarorganisationer i allmänhet räknas till gruppen kvinnoorgani- sationer om majoriteten av medlemmar är kvinnor? Enligt utred- ningens uppfattning bör de inte det. Skälen härtill är frånst att angivna organisationer inte i första hand arbetar för kvin— nans ställning i samhället utan har andra huvudmål för sin verk-

samhet. Härutöver får åtminstone vissa av de angivna organisa—

tionerna redan i dag reguljärt stöd i olika former från sam— hällets sida.

9.4 Sammanfattning av krav

Utifrån vad som redovisats främst i detta kapitel anser utred— ningen att följande definition av en kvinnoorganisation bör gälla för att organisationen skall kunna komma i fråga för ett kontinuerligt verksamhetsstöd till sitt centrala arbete:

Organisationen skall som främsta mål ha att verka för en för— bättring av kvinnans ställning i samhället och aktivt arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män. Organisationen skall till sin övervägande del bestå av kvinnor även om män kan vara med— lemmar. Organisationen skall vara uppbyggd på individuellt med— lemskap, där varje person som delar organisationens mål och stadgar, genom enskilt initiativ kan bli medlem. Medlemmen skall

kunna påverka organisationens inriktning, verksamhet och upp— byggnad. Organisationen skall ha viss spridning i landet och om— fatta ett visst antal betalande medlemmar.

10 FÖRSLAG TILL BIDRAGSSYSTEM

10.1 Projektbidrag

Redan i dag utgår som tidigare berörts, statsbidrag till kvinno— organisationer, men i de flesta fall i form av projektbidrag. Ett stöd av detta slag utgör ett stöd i de fall då organisatio- nen satsar på någon särskild fråga. Projektbidragen som är tids- begränsade ger emellertid inte organisationerna möjlighet att planera sin verksamhet på längre sikt. För mindre organisationer kan projektbidragen dessutom vara styrande för uppläggning och innehåll av organisationernas verksamhet under projekttiden. Också för större organisationer kan projektbidragen innebära en styrning av verksamheten, om än i mindre omfattning än för de mindre organisationerna. Vidare är det, med nuvarande bidrags- system, endast möjligt att få statsbidrag till sådan verksamhet som staten anser angelägen. Organisationerna kan alltså i ett sådant system endast vara "genomförande" och inte ”pådrivande". Vissa av projektbidragen exempelvis för internationell bistånds- verksamhet innebär härutöver att organisationerna själva måste svara för en viss del av kostnaderna för projekten. Administra- tionen av projektbidragen kan vidare ta mycket av organisatio— nernas tid i anspråk.

10.2 Reguljära bidrag

Reguljära bidrag kan utgå i olika former. De vanligaste former— na är att bidragen ges i förhållande till antal medlemmar eller till antal genomförda aktiviteter. Kombinationer av dessa två bidragsgrundande faktorer finns också. En tredje form är ett ge— nerellt bidrag som årligen utgår med ett fast belopp.

Ett sätt att stödja de politiska kvinnoorganisationerna skulle exempelvis kunna vara att i likhet med vad som gäller i Finland ge ett stöd i förhållande till mandatställningen i riksdagen. Nackdelen med ett sådant stöd är självfallet att det enbart kan komma de kvinnoorganisationer till del vars moderpartier är re- presenterade i riksdagen. En sådan lösning på bidragsfrågan finner utredningen inte tillfredsställande.

Av de olika generella bidragsformerna föreslår utredningen ett bidrag baserat på antal medlemmar. Utredningen finner flera skäl härtill. Ett är att bidrag baserat på antal medlemmar enligt ut— redningen bäst underlättar för kvinnoorganisationerna att plane— ra sin ekonomi på sikt. Medlemsantalet torde till skillnad från exempelvis antalet genomförda aktiviteter för de flesta organi— sationer vara lätt att överblicka. Utöver detta innebär ett bi— drag per medlem inte någon styrning av en organisations verksam— het. Ett generellt bidrag baserat på aktivitet innebär däremot att staten måste fastställa vilka aktiviteter som är bidragsbe— rättigade. Därmed kan också staten mer direkt påverka en organi— sations verksamhet. Ett tredje skäl som utredningen anser vik- tigt är att ett bidrag baserat på antal medlemmar är mer lätt- administrerat för såväl den enskilda organisationen som den bi— dragsgivande myndigheten. Ett ytterligare skäl är att en even— tuell kontroll av bidragstilldelningen enligt utredningen bör vara enklare med ett system som baseras på antal medlemmar.

Bidragssystem grundat på antal medlemmar kan utformas på åtmin— stone två sätt. En utformning är att bidraget utgår i förhållan— de till antal medlemmar. Väljs denna form behöver den bidrags— givande myndigheten enbart bestämma det belopp som skall utgå per medlem. En annan utformning är att ett fast och lika stort belopp utgår till varje organisation som uppfyller bidragsnor— merna. Den fasta delen av bidraget kompletteras sedan med en rörlig del baserad på antal medlemmar. Den sista formen för bi— drag, som redan i dag tillämpas för exempelvis ungdomsorganisa— tionerna, har den fördelen att den ger även relativt små orga— nisationer möjlighet att bekosta vissa grundläggande kostnader

på central nivå, exempelvis ett kansli med en eller ett par an— ställda. Den rörliga delen av bidraget kan då sägas utgöra en kompensation för de högre rörliga kostnader som en större orga— nisation har jämfört med en mindre. Utredningen tänker här på behovet av mer personal, större lokaler, högre administrativa kostnader m.m. En reducering av den rörliga delen av bidraget skulle kunna göras för mycket stora organisationer. Skälet här- för kan vara att vissa centrala kostnader inte är direkt propor— tionella mot antal medlemmar utan att de i stället minskar per medlem för mycket stora organisationer. Exempel på sådana kost—

nader är personalkostnader och hyreskostnader.

Utredningen vill i samband med diskussionen om bidragssystem ta upp ett par angränsande frågor, som i olika sammanhang tagits upp under utredningsarbetet.

Den ena frågan är ett särskilt bidrag för resor till andra län- der. Denna fråga har väckts av flera kvinnoorganisationer med många kontakter och verksamhet utomlands. Utredningen får kon- statera att direktiven talar om ett kontinuerligt verksamhets- stöd till kvinnoorganisationernas centrala arbete. Sedan är det de enskilda kvinnoorganisationerna som själva skall avgöra hur

bidragen skall användas.

Den andra frågan gäller sambandet mellan ett statligt bidrag till kvinnoorganisationerna och bidrag på distrikts— och lokal- nivå. Det är i dag vanligt att bidrag på distrikts— och lokal- nivå ofta är direkt knutna till om organisationen får bidrag på riksnivå. Utredningen vill uttryckligen slå fast att denna kopp- ling inte gäller i detta fall. Utredningen har haft till upp— gift att utreda ett statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala arbete. Det ankommer enligt utredningen på landsting

och kommuner att själva ta ställning till sin bidragsgivning.

10.3 Förslag

Utredningen föreslår ett grundbidrag på 175 000 kronor till

kvinnoorganisationer med mer än 3 000 medlemmar och som i övrigt uppfyller bidragsvillkoren. Härigenom bör dessa organisationer ges möjlighet att ha ett centralt kansli med en eller ett par anställda. Utredningen föreslår härutöver att grundbidraget kompletteras med ett rörligt bidrag på 15 kronor per medlem i intervallet 3 000 40 000 medlemmar och på 10 kronor per medlem för ett medlemstal över 40 000.

Utredningens förslag innebär att de berörda kvinnoorganisatio— nerna får lägre belopp än ungdomsorganisationerna både vad av— ser den fasta som rörliga delen av bidraget. Motivet för detta är främst att organisationer med vuxna medlemmar bör ha större möjligheter att få bidrag till sin verksamhet från sina medlem— mar än vad ungdomsorganisationerna har. Som framgår av kapitel 7 har också många kvinnoorganisationer hög självfinansiering av sin verksamhet. Utredningen förutsätter att denna självfinansie— ring inte kommer att förändras i någon större omfattning enbart av det skälet att ett nytt statsbidrag tillskapas.

I kapitel 9 berör utredningen frågan om ett stöd till kvinnoor— ganisationer som inte uppnått 3 000 medlemmar. Utredningen före— slår halvt grundbidrag för organisationer med ett medlemstal

mellan 1 500 och 3 000 medlemmar. Den rörliga delen av bidraget skall utgå som för övriga organisationer.

Som en ytterligare begränsning av de bidrag som skall kunna utgå till kvinnoorganisationerna föreslår utredningen att ingen orga- nisation skall kunna få högre bidrag än 75 % av organisationens centrala kostnader. Utredningen förutsätter också en samordning mellan det statsbidrag som nu föreslås av utredningen och de statsbidrag som redan i dag utgår till vissa kvinnoorganisatio- ners centrala verksamhet. Denna samordning får enligt utred— ningen inte innebära en försämring för dessa organisationer.

10.4 Exempel

I följande sammanställning ges exempel på vad utredningens för—

slag innebär för olika medlemstal.

Antal Förslag (kronor) medlemmar Grund- , Rörligt Totalt bidrag | bidrag , 1 ___—i 1 500 87 500 ; 22 500 110 000 3 000 175 000 I 45 000 220 000 15 000 . 175 000 5 225 000 i 400 000 50 000 175 000 [ 450 000 I 625 000 45 000 175 000 i 650 000 | 825 000 1 | ;75 000 175 000 | 950 000 ; 1 125 000 ;

Utredningen har beräknat att förslaget i dagsläget fordrar ett statsbidrag på ca 4,5 miljoner kronor.

10.5 Bidragsfördelande myndighet

I betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser

föreslogs en översyn av den statliga administrationen av bi- dragsgivningen. Utredningen återkommer mer utförligt till detta i kapitel 12. I avvaktan på en sådan översyn föreslår utred— ningen att bidraget till kvinnoorganisationer skall fördelas av kommundepartementet. Skälet härtill är att kommundepartementet har det övergripande ansvaret för folkrörelsefrågorna inom

statsförvaltningen.

. ' " .. . ' . ' .|| .. - 1. T'. ' ; ,,' ' - , . . ' i. . ' ':... ,,, ,j',',".',.',||,.—jl "'..':i.,: " " ' ' _,,||,,, | , . . ' ' . "' '. '., .. - '. . "' ..."" ,." ,',-'. ,'.,1, - ." H '.1 ||' ||. ' "" | " ,u "' ||| Un' |... 1 '. .. ' . . . ,.. | |. |. "| . |.'|'. .',» "f.,, ..' .. .-'. - _ "-',',."'.',, ".|"',',|"" ,.,l',".'.'7|. " ',, . . ..,,", ..; "".'|""'.'-| .|'":'"|' .,,"'. _ I I.. II IJ' . | || * , . , ||| ','|, ,, ..' ..',. .,',_ , ', ',",'| - ., "-'.'|"H. .. " .

,, . . . | ,'.. A... .. .. , . ,, ,. '.' ".';.,I. Wi? . . . .,, , ., .,.. '.|". . ”,'., ,,,';, :.., "FJ... ' .

"" ' .- .' .||. _ " |, .— " ,,,_,, ...| . ', '|' ' ']. ',, '|' ,""3, ',.E', .- _ .,' = """ ' ""” " |'" .',. ' ”"' ,.. '-,.'. |,'.,."' ,. dl.”? "'."'.|" |.'" |||-"| ' - ' .. ' _ .||. ., _ ,, '.|.. ,_ '..| " '.| ' ,. |, .' - ., ' -|'_, - ..'. "f.." "" .'.'-,'"',.|. ' '.'._.'C.|'-" J..., -' ' . ' ||.I k' 'I 'I 'N ' ' Il'HH'" ||. " __ .. - , -, ._"" |,- '_' '._-" 'J"'”",, |:, .. . : , .',", ,'rie """".'.' . . "' ..': IHJ" !. ' '.. " . ' " || " |. .|,..."",r|.. |' | .' ,, ,', .', ',','-_"'_'_ ."": 15,35,” .|'r.'|"'.|g. :| I _. . "|| ||', ,,'| ', .., ,.' ' 1 , -, ' ' "| ', ' '.'.v. .'.'Lif...' '|".. ' ,..' "__|| , ' ., . . ,,,, ,. |. , _-.'_ _ ..,.._. "'.,',| ,' .|_,_- , , :., . ...” , ,, '. . ,! _|,' , * .'-'W"- '._|;I;llll j'.'- ..' ..l' .. i" " ' .""- ' ' * '.; .., "" '.. '_.',l.._”., :a .'.',1. .. " . _.' ." -. --'.-' . ,.' ' :|

.. _ , _ . , '.', ,,,-II ,, . ,,... || ':'|-" . hä...]: ra,—gm!!!

, i ' ' . .— . . _ ' ,..- " , ,..- , |.. .”'.," . ,'..'

,. ,” . . ' . , _..:l' """—'.'." .' ,n'..'u'|=.- mani" .. _ » _. '- ' , ". ' , _ |'i:-',.-1m|o.| " " -'. |.'- '.- J— ' |'"-1 '3"'|'=-'J-"-T- .. ' "' ' ' || | — _ . ' ' .' ':'... m???" i'""'#' .. . » . = _. . . ..| ...i-"" .it".- . .'l' ,,,, ewamic- 1— |

' ,. _. | _- ';."' f' '-""'"|'.""":"""I"' ,. . . . '- ' ='- . " " ......

Lt.--

... :

||—" |.|H|||.

, . , |. '

11 KONTROLL AV BIDRAG

Ett ofta förekommande debattämne under senare år har varit hur samhället skall kunna kontrollera dels underlaget för dels an— vändningen av olika bidrag. Det har ibland rått oklarhet om myndigheternas rätt att granska vissa bidrag och det underlag bidragen grundas på.

För att t.ex. få projektstöd krävs en redogörelse för hur med— len skall användas. Dessutom krävs i efterhand en redovisning av hur medlen har använts. Beträffande kanslistöd som är för— knippat med bestämmelsen att stöd kan utgå till högst 75 % äger

tillsynsmyndigheten rätt att kontrollera den totala kanslikost— naden.

Vid flera tillfällen har Justititeombudsmannen (JO) tagit ställning till frågan om föreningars skyldighet att för kon— troll av bidrag lämna uppgifter till bidragsgivande myndighet om medlemmar, verksamhet o.d. Av besluten framgår att JO anser det stå i strid med 2 kap. 2 5 regeringsformen att en myndighet ålägger en politisk eller religiös organisation att lämna ut uppgifter om vilka som är dess medlemmar eller deltar i dess verksamhet.

I betänkandet Bidrag till folkrörelser framhålls att det sys— tem för kontroll som nu finns till stor del baseras på intern— kontroll och samverkan, dels mellan olika led inom organisatio— nerna, dels mellan organisationen och myndigheterna. Internkon- trollen kompletteras ofta med den kontroll som ligger i att organisationerna insänder uppgifter till bidragsgivande myndig—

het om exempelvis ekonomin. Härutöver har de flesta organisa- tioner revisorer som styrker bidragsgrundande uppgifter. Den sistnämnda kontrollformen gäller i första hand reguljära anslag till central verksamhet men oftast inte projektstöd.

För ungdomsorganisationerna, för vilka det finns väl reglerade former för bidragsgivning, finns omfattande system för intern— kontroll. Tillsynsmyndigheten statens ungdomsråd och organisa- tionerna har tillsammans verkat för en sådan fortlöpande kon- troll.

Utredningen anser att kvinnoorganisationerna i första hand själva via sina demokratiskt valda organ och revisorer skall svara för kontrollen. Till bidragsgivande myndigheten bör dock varje år ifrån organisationerna insändas rapporter utvisande ekonomisk ställning, antal medlemmar i varje landstingsområde o.d. Uppgift om medlemsavgift och influtna medlemsavgifter bör framgå av årsredovisningen. I övrigt ankommer det på tillsyns— myndigheten att lämna instruktioner om vilka uppgifter som krävs. Utredningen föreslår därför att de principer som hit- tills gällt för kontroll av statsbidrag till organisationer, även skall gälla för kvinnoorganisationerna.

12 FINANSIERING

Regeringen har i tilläggsdirektiv (Dir l980:20) till samtliga kommittéer och särskilda utredare beslutat att alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändra— de resurser inom det område som förslagen avser. Detta innebär att om kostnadskrävande förslag läggs fram måste samtidigt vi—

sas hur förslagen kan finansieras.

Här vill utredningen erinra om det förslag till översyn av ad- ministrationen av den statliga bidragsgivningen som föreslogs i betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser. Skälet till en översyn är som framhålls i den utredningen att den statliga bidragsgivningen präglas av splittring. Ett 40—tal myndigheter och verk handhar i dag fördelningen av statliga bidrag till organisationslivet. Härutöver är i vissa fall bi- dragsnormerna oklara, vilket ytterligare understryker behovet av en översyn. I de remissvar som lämnats över betänkandet be— rör många remissinstanser frågan om administrationen av den statliga bidragsgivningen. Flertalet av dessa är positiva till en översyn av bidragsgivningen och uttalar förhoppningen att en sådan översyn skall innebära en förenkling av denna.

Den bristande samordningen i statens bidragsgivning har tidi— gare tagits upp vid olika tillfällen. Sålunda tog kulturut— skottet första gången ställning för en översyn av samhällets stöd i sitt betänkande KrU l973:4l. Utskottet anförde därvid bl.a. följande.

”Det är enligt utskottets mening uppenbart att det brister både i fråga om samordning av samhällets totala stöd till ung-

domsorganisationerna och i fråga om utformningen av det stat— liga stödet. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av de nu föreliggande motionsyrkandena (fem motioner förelåg i frågan) uttalar sig för en skyndsam översyn av samhällets to— tala stöd till den inom olika organisationer bedrivna ungdoms— verksamheten". Ku1turutskottet har därefter upprepat sina krav i betänkandena KrU 1975/76:37 och KrU l976/77:34.

Härutöver har Svenska kommunförbundet i skrivelse år 1972 till statsministern begärt en utredning om bidragen till ungdomsor— ganisationerna. Kommunförbundet säger i sin skrivelse bl.a. att systemet med bidrag från stat, landsting och kommuner är upp— byggt utan någon helhetssyn.

Behovet av en samordning av bidragsgivningen togs också upp i statens ungdomsråds utredning ”Statligt stöd till ungdomsorga— nisationernas centrala verksamhet” (D nr 48 1974). I utredning— en framhölls bl.a. följande:

”För att uppnå önskvärd effekt av de olika samhälleliga sats— ningarna på ungdomsorganisationerna är det nödvändigt att sam— ordna bidragsgivningen. Den nuvarande situationen kan i vissa fall medföra att bidrag till samma kostnader utgår från flera bidragsgivare. Organisationerna blir också tvungna att bevaka möjligheterna att erhålla bidrag från stat, landsting och kom— mun samtidigt."

Problemet med samordningen av insatser för folkrörelserna har dessutom särskilt behandlats i riksdagen vid olika tillfällen. I en reservation av Hilding Johansson (s) m.fl. till konstitu— tionsutskottets betänkande KU l978/79:9 anförde socialdemokra- terna i utskottet följande:

"...åtgärderna från statens sida beträffande folkrörelsernas verksamhet är starkt splittrade på olika utrednings— och depar— tementsinitiativ. Detta förhållande förstärks genom att folk— rörelsefrågorna dessutom handläggs inom flera departement. Av—

sikten med det arbete som påbörjades 1975 och med upprättandet av en särskild folkrörelseenhet inom kommundepartementet var att uppnå en samlad bedömning av folkrörelsernas arbetsvillkor. Denna samordning har emellertid icke uppnåtts. Snarare har splittringen av statens handläggning i dessa frågor fortsatt och ökat.”

I en interpellation till riksdagen 1979 framhöll Rolf Rämgård (c) följande:

'%hd fog kan hävdas att rekreations— och ungdomsfrågornas han- tering i den statliga administrationen präglas av en splittring utan motstycke inom andra områden. Detta leder till betydande praktiska problem samt en svag position för fritidsfrågorna gentemot andra samhällssektorer."

Även från organisationerna själva har vid olika tillfällen rik— tats kritik mot nuvarande stödformer. I en skrivelse till socialdepartementet och socialstyrelsen 1978 med anledning av projektstöd ur allmänna arvsfonden till försöksverksamhet med sonmaraktiviteter ansåg en rad organisationer att det nu "är dags att gå till aktion mot detta system med dess kortsiktiga mål och sammanpressade omloppstid”.

Utredningen finner med hänvisning till vad som redovisats ovan att en översyn av den statliga bidragsgivningen bör komma till stånd. Syftet med en sådan översyn bör vara att åstadkomma en förenkling och samordning av bidragsgivningen. Som grund för en sådan översyn kan läggas utredningen (Ds Kn 1978:1) om statliga bidrag till folkrörelser och organisationer. I ett allmänt trängt ekonomiskt läge är det enligt utredningen vik— tigt att man inte beskär de statliga anslagen till folkrörel— serna. Administrativa förenklingar är däremot positiva. En ök— ning av det reguljära stödet på bekostnad av projektstöd bör som exempel enligt utredningens mening vara en åtgärd som mins— kar den statliga administrationen av bidragsgivningen.

De besparingar som en avbyråkratisering av bidragsgivningen kan ge bör enligt utredningen vara av den omfattningen att de väl täcker kostnaderna för ett statsbidrag till kvinnoorganisatio— nerna. Regeringen bör enligt utredningen i avvaktan på en över— syn inte avstå från att förelägga riksdagen förslag om ett statsbidrag. Under en övergångstid kan i stället ses över möj— ligheterna att använda vissa projektbidrag som en del av fi— nansieringen av ett reguljärt stöd. Här vill utredningen även peka på den redovisning av olika projektbidrag som lämnades i betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser. Med hänsyn till de krav på aktivt jämställdhetsarbete som finns i samhället i dag bör enligt utredningen därutöver framhållas att det före- slagna bidragsbeloppet är relativt blygsamt jämfört med många andra statsbidrag. Enligt utredningen är kvinnoorganisationerna bäst skickade att följa upp och vidareutveckla arbetet för jäm— ställdhet mellan kvinnor och män.

Kommittédirektiv ww &

Dir 1979:|37 Statsbidrag till kvinnoorganisationer

Dir 19791137 Beslut vid regeringssammanträde l979-ll-15.

Departementschefen, statsrådet Boo, anför. Folkrörelserna har haft stor betydelse för utvecklingen av det moderna samhället i Sverige. De växte fram i ett skede då den politiska demokratin ännu inte hade genomförts och då stora delar av befolkningen levde under svåra sociala och ekonomiska förhållanden. De byggde på de många människornas strävan efter förbättrade materiella och andliga villkor. Genom att gå samman och arbeta för gemensamma idéer fick man möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Stora medborgargrupper kom på detta sätt att aktivt ta del i samhällsarbete och idéutveckling. Folkrörelserna har alltid haft en ambition att få med människor som av ekonomiska skäl eller på grund av bristfällig utbildning. sociala förhållanden e. d. har haft svårt att hävda sina intressen.

Folkrörelser har med framgång verkat pådrivande på samhällsutveck- lingen inom många områden. Ofta har samhällets insatser varit ett resultat av den opinionsbildning som folkrörelserna bedrivit. Genom att dessa fått många av sina krav förverkligade. har deras egna fortsatta insatser på vissa områden efter hand kommit att kännas mindre angelägna och engagerande för medlemmarna. I dagens samhälle möter också folkrörelserna stark konkurrens från andra verksamheter då det gäller att dra till sig människors intresse och aktivitet.

Det kan konstateras att förutsättningarna för folkrörelsernas arbete har förändrats i hög grad under de senaste decennierna. Fortfarande har dock folkrörelserna en viktig funktion att fylla för att vitalisera vår demokrati. Deras arbetssvårigheter har därför påkallat uppmärksamhet från samhällets sida. Deras situation och roll har diskuterats i flera sammanhang under senare år.

Inom kommundepartementet pågår en allmän översyn av folkrörelsernas arbetsvillkor i dagens samhälle och av relationerna mellan dem och samhällsorganen. Arbetet bedrivs i kontakt med en referensgrupp med företrädare för ett 40-tal organisationer. Sju särskilda problemområden har

tagits upp till behandling. Ett av dessa är folkrörelserna och ekonomin, som har granskats av en särskild utredare. Denne avlämnade i augusti 1979 betänkandet (SOU 1979160) Bidrag till folkrörelser. som f. n. remissbehand- las.

En lång rad organisationer har i dag ekonomiskt stöd av staten. ] nästan alla departements huvudtitlar tas tipp särskilda statsbidrag för stöd till organisa— tioner. Dessa bidrag har mycket olika art och syfte. De kan utgå som grundbidrag. organisationsbidrag, rörligt bidrag baserat på antal medlemmar. speciella projektbidrag etc.

[ betänkandet Bidrag till folkrörelser föreslås främst åtgärder för att förenkla och samordna statens stöd till folkrörelserna. Härutöver behandlas några typer av organisationer som f. n. inte har något fast stöd av staten. Utredaren föreslår att miljöorganisationer och radioorganisationer skall få ett årligt statsbidrag till sin centrala verksamhet och att frågan om ett motsva- rande stöd till kvinnoorganisationer skall tas upp till särskild utredning.

Frågan om stöd till kvinnoorganisationer har aktualiserats särskilt genom att man nu i hela samhället strävar efter jämställdhet mellan kvinnor och män. Det finns inte någon vedertagen bestämning av begreppet kvinnoor- ganisation. Utredaren lämnar närmare uppgifter (bilaga I i betänkandet) om en rad organisationer som med en vid begreppsbestämning kan hänföras till detta område. Det gäller de politiska kvinnoförbunden. flera organisationer på försvarets område och en hel rad andra sammanslutningar med skiftande verksamhet och uppbyggnad. Av dessa erhåller bara de på försvarets område ett reguljärt stöd av staten. Andra kan i vissa fall få projektbidrag för speciella aktiviteter. och de politiska kvinnoorganisationerna torde indirekt få del av stödet till de politiska partierna. De stora variationerna i fråga om medlems- begrepp. organisationens uppbyggnad regionalt och kommunalt etc. gör det omöjligt att till detta område utan vidare föra över bidragsregler som redan finns för andra organisationstyper. Det har inte legat i utredarens uppdrag att konstruera nya bidragssystem.

Genom att ställa kvinnornas problem i centrum och driva på arbetet för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män gör åtskilliga av kvinnoorgani- sationerna sådana betydande insatser i samhället att de inte bör stå utanför det reguljära statliga stödet till folkrörelser Jag finner det därför angeläget att frågan om stöd till kvinnoorganisationer nu tas upp till utredning av en särskilt tillkallad utredare.

Utredarens arbete skall ses som en fortsättning och komplettering av det arbete som redovisas i betänkandet Bidrag till folkrörelser. Det skall främst syfta till att lösa de tekniska problem som hänger samman med statsbidrag till kvinnoorganisationer. Skilda tekniska lösningar kan tänkas men syftet skall vara att ge kontinuerligt verksamhetsstöd till kvinnoorganisationernas centrala arbete.

Utredaren bör också närmare överväga vilka ty per av kvinnoorganisationer som bör komma i fråga för statsbidrag. ] detta sammanhang måste beaktas frågor om mediemsbegrepp och medlemsantal. om riksspridning och orga- nisation. stadgeenliga möjligheter för medlemmarna att påverka organisatio- nens inriktning och verksamhet. uppbyggnad etc.

Försvarets kvinnoorganisationer bör inte omfattas av den nu föreslagna utredningen. eftersom de redan i dag får statsbidrag inom totalförsvarets anslag. Dessa bidrag övervägs dessutom inom 1978 års försvarskommitté (Fö 197802).

Utredaren bör även visa på kostnadskonsekvenserna av ett nytt bidrags- system. Härvid bör beaktas de statsbidrag i form av främst projektbidrag som redan i dag går ut till vissa kvinnoorganisationer.

Som bakgrund bör utredaren presentera en kartläggning av system för bidrag till kvinnoorganisationer som förekommer inom övriga nordiska länder.

Utredaren bör bedriva sitt arbete i nära samarbete med kvinnorganisatio- nerna.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för kommundepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om hur ett statligt stöd till kvinnoorganisationerna kan konstrueras

att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt den särskilde utredaren.

Vidare hemställerjag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta femtonde huvudtitelns kommitteanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommundepartementet)

68

Kommittédirektiv

&

&& 3.83

Direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer

Dir 198020 Beslut vid regeringssammanträde l980-03-13.

Departementschcfen. statsrådet Mundebo. anför. Enligt tilläggsdirektiv (Dir 1978140) som utfärdades den 28 april 1978 ålades samtliga kommittéer och särskilda utredare att noga överväga hur eventuella kostnadskrävande förslag skulle kunna finansieras genom omprövning av pågående veTksamhet och omfördelning av befintliga resurser inom det område kommitténs förslag avser. Kommittéerna skulle också göra en prioritering mellan angelägna önskemål inom utredningsom- rådet och så omsorgsfullt som möjligt belysa de indirekta effekterna i form av exempelvis ökad administration och byråkrati för myndigheter och enskilda som förslagen kunde medföra.

Ibudgetförslaget för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100 bil. 2) anförde jag följande: ”En väsentlig faktor bakom statsutgifternas stegringstakt är de utredningar med förslag till reformer på olika områden som tas fram i kommittéform eller på annat sätt. i ett kärvt statsfinansiellt läge kan det finnas skäl att noga pröva på vilka områden och med vilken inriktning utredningsresurserna bör sättas in. Detta gäller såväl inom regeringskansliet som inom myndigheter och nu pågående utredningar. Det kommer enligt min mening att b!i nödvändigt att i ökad utsträckning använda dessa resurser i effektivitetsfrämjande och omprövande syfte".

] budgetförslaget framhålls också att det under de närmaste åren inte kommer att finnas något utrymme för en politik präglad av kostnadskrävan- de reformer eller löften. Det är i nuvarande ekonomiska läge angeläget att gällande statliga utgiftsåtaganden ges en förutsättningslös prövning. Intres— set bör sålunda inte i första-hand koncentreras på förslag till i och för sig befogade ökningar av existerande anslag och nya insatser utan övervägan- dena bör i stället avse möjligheterna till begränsningar och omprioriteringar inom ramen för gjorda åtaganden.

Enligt anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar avseende budgetåret 1981/82 skall myndigheterna för varje förslag som innebär en

Dir l980:20

höjd ambitionsnivå redovisa besparingsförslag som normalt motsvarar minst kostnaden för ambitionsnivåhöjningen.

Mot bakgrund av vad jag nu har redovisat finner jag att de kommittéer som arbetar f. n., på samma sätt som under 1978. bör få ytterligare riktlinjer för sitt arbete för att detta skall kunna bli meningsfullt i rådande statsfinansiella läge. Därigenom kan undvikas att ett antal förslag till åtgärder presenteras för regeringen för vilkas genomförande saknas resurser. Kommittéernas arbete bör i stället utnyttjas i effektivitetshöjande och omprövande syfte. Även de kommittéer som tillkallas i fortsättningen måste givetvis arbeta under realistiska ekonomiska förutsättningar. Deras direktiv får utformas med hänsyn härtill.

Utgångspunkten skall vara att alla förslag som kommittéerna lägger fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Det innebär att om kostnadskrävande förslag läggs fram måste samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom utredningsområdet. Kostnadsberäkningarna skall vara väl genomarbetade och ta hänsyn till alla kostnader som kan uppstå oavsett om de drabbar staten. kommuner eller enskilda. Kommittéerna bör så omsorgs- fullt som möjligt belysa de indirekta effekter i form av exempelvis ökad administration och ökat krångel. som förslagen kan medföra för myndigheter och enskilda.

I budgetförslaget för budgetåret 1980/81 framhålls att regeringen för sin del är inriktad på att i större utsträckning än tidigare vara restriktiv med krav på kommunala insatser. Riksdagen har i samband därmed uttalat (FiU 1979/80: 15) att en självklar utgångspunkt för riksdagens ställningstaganden bör vara att kommuner och landstingskommuner inte annat än undantagsvis äsamkas nytt utgifter till följd av statliga beslut. [ regeringsförklaringen i oktober 1979 betonades också att regeringen avser att noga granska de ekonomiska verkningarna för den kommunala sektorn av statliga beslut. Det är därför nödvändigt att olika reformers effekter på den kommunala verksamhetens volymutveckling och på den kommunala ekonomin klar- läggs. Mot denna bakgrund måste kommittéerna noga beakta de kommu- nalekonomiska konsekvenserna av lämnade förslag och redovisa ett genom- arbetat underlag som medger bedömningar i dessa avseenden.

De förutsättningar för utredningsarbetet som jag nu dragit tipp bör gälla för samtliga kommittéer och särskilda utredare oavsett vad som har sagts i enskilda kommittédirektiv. De kommittéer som på grund av särskilda skäl inte anser sig kunna uppfylla kravet på att alla förslag skall hållas inom ramen för oförändrade resurser skall så snart som möjligt anmäla detta till det statsråd till vars ansvarsområde den hör. Det ankommer på regeringen att besluta om undantag i något särskilt fall kan medges.

Jag hemställer att regeringen beslutar att kommittéerna och de särskilda utredarna genom departementens försorg ges till känna vad jag anfört i detta ärende.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hemställan. (Budgetdepartcntentet)

PRESENTATION AV KVINNOORGANISATIONER

(i alfabetisk ordning)

ABN INGSHJÄLPEN

Bildad år: 1973

Mål: att få kvinnor att amma i större utsträckning.

Verksamhetens inriktning: Sprida kunskap om amning, stödja nyblivna föräldrar genom studie- cirklar, öppet hus-verksamhet, telefonjour etc.

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: 755, därav 30 män

Antal länsförbund: 24

Antal lokalavdelningar:

Antal anställda centralt: 1 (deltid) Bidrag från staten 1977-79: 69 000 kronor övriga bidrag 1977—79: -

Tidskrift: Amningsnytt, 4 nr/år

Ej ansluten till studieförbund

ARBETETS KVINNOR (AK)

Bildad år: 1973

Mål: Arbetets kvinnor är en socialistisk kvinnoorganisation som del- tar i kampen mot klass— och kvinnoförtryck. Arbetets kvinnor be— kämpar den borgerliga kvinnoideologi som existerar i alla klas- ser och samhällsskikt eftersom en sådan kamp på sikt också gyn— nar kampen för socialismen. Men det är arbetarkvinnan som har mest att vinna och minst att förlora på att gå till kamp mot klass— och kvinnoförtryck. Därtill fordras emellertid medvetan- de, styrka och kunskaper. Arbetets kvinnor vill därför bidra med kunskaper om kvinnans ställning i det kapitalistiska samhället för att öka kvinnornas självförtroende och självtillit i kampen. Vårt mål är ett socialistiskt samhälle med arbetarmakt och pla- nerad ekonomi där kvinnans frigörelse är en förutsättning och en

nödvändighet.

Verksamhetens inriktning:

studier, möten om kvinnofrågor etc.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 90

Antal läns förbund: -

Antal lokalavdelningar: — Antal anställda centralt: - Bidrag från staten 1977—79: Övriga bidrag 1977—79: - Tidskrift: Rödhättan, 4 nr/år

Ej ansluten till studieförbund

AREA SWEDEN OF ZONTA INTERNATIONAL (ZONTAJ

Bildad år: 1975

lmål:

att utgöra en föreningslänk mellan kvinnor i olika yrkesgrupper att sammanföra yrkesutövare av olika nationaliteter att arbeta för att stärka kvinnans ställning i olika avseenden att genom personlig kontakt i en anda av hjälpsamhet och för— ståelse verka för fred och sammanhållning mellan människor och nationer

att stimulera medlemmarna att var och en på sitt område verka för hög etisk standard inom yrkeslivet och för en positiv samhällsinsats.

Zontaklubben skall vara opolitisk i alla avseenden.

Verksamhetens inriktning: Diskussioner, yrkesföredrag, studieresor, penninginsamlingar, kontaktträffar utöver klubbgränserna på svensk eller nordisk nivå.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 1 366

Antal lokalavdelningar: 32 Antal anställda centralt: - Bidrag från staten 1977—79: Övriga bidrag 1977—79: Tidskrift: finns ej

Ej ansluten till studieförbund

CENTERNS KVINNOFÖRBUND (CKF) Bildat år: 1933

Mål:

att uppnå ett samhälle, där kvinnor och män har samma möjlighe— ter att påverka samhällsutvecklingen, samma möjligheter och villkor i arbetslivet och samma skyldigheter och ansvar för

barnens omvårdnad.

Verksamhetens inriktning:

att väcka det politiska intresset hos kvinnor att förändra attityder och fördomar beträffande våra könsroller att genom utbildningsinsatser öka kvinnornas kunskaper i och in— tresse för samhällsfrågor

att träna kvinnor som talare och debattörer

att vid nomineringar arbeta för en bättre balans mellan kvinnor och män i samhällsarbetet

att ge kvinnor stimulans och stöd i deras samhällsuppgifter att påverka partiet att i sin politik verka för ett samhälle, där kvinnor och män har samma möjligheter och villkor.

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: 74 798, därav ett fåtal män

Antal länsförbund: 30

Antal lokalavdelningar: 1 763

Antal anställda centralt: 12

Bidrag från staten 1977—79: 898 000 kronor

Övriga bidrag 1977—79: 2 739 000 kronor

Tidskrift: Budkavle till Sveriges kvinnor och män, 5 nr/år

Anslutet till Studieförbundet Vuxenskolan

FOGELSTADFÖRBUNDET Bildat år: 1925

Mål: att samla deltagare i Medborgarskolans kurser till fortsatt samarbete och sammanhållning

Verksamhetens inriktning: att samla medlemmarna vartannat år till årsmöte då föreläsningar

över olika ämnen hållesx)

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: 300

Antal länsförbmd: -

Antal lokalavdelningar:

Antal anställda centralt: -

Bidrag från staten 1977—79: —

övriga bidrag 1977-79: —

Tidskrift: Fogelstadförbundet, 4 nr/år

Ej anslutet till studieförbund

x)Gäller efter 1954, då skolan upphörde

FOLKPARTIETS KVINNOFÖRBUND (PPK)

Bildat år: 1935

Mål:

Folkpartiets kvinnoförbunds uppgift är att i samverkan med Folk- partiet och Folkpartiets ungdomsförbund verka för en liberal sam— hällsåskådning och jämställdhet mellan kvinnor och män i famil— jen, på arbetsmarknaden och i samhällslivet samt för aktivering av kvinnor till politiskt arbete och en rättvis kvinnorepresen— tation i politiska församlingar.

Verksamhetens inriktning: Politisk kvinnoorganisation

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: ca 15 000, därav ett mindre antal män Antal länsförbund: 24

Antal lokalavdelningar: ca 100

Antal anställda centralt: 2

Bidrag från staten 1977-79: 132 000 kronor

Övriga bidrag: 360 000 kronor per år

Tidskrift: finns ej

Anslutet till Studieförbundet VUXenskolan

FREDRI KA— BREMER— FÖRBUNDET ( FBF)

Bildat år: 1884

Mål:

att

att

att

att att

att

att

att

att

att att

alla människor skall ha rätt och plikt att ansvara för sin egen och sina eventuella barns försörjning kvinnor och män skall vara rättvist representerade på alla samhällsområden

all utbildning skall syfta bl.a. till jämställdhet mellan kvinnor och män

kvinnor och män skall ha samma rätt till förvärvsarbete samlevnadsformerna skall bli sådana att de värnar om indivi— dens värdighet, jämställdhet och emotionella trygghet

barn skall ges en trygg utveckling i ett samhälle med jäm— ställdhet mellan kvinnor och män

samhällsplaneringen skall utformas så att kvinnor och män på lika villkor kan kombinera förvärvsarbete, hemarbete och re— kreation

massmediernas bild av kvinnors och mäns roller skall föränd— ras så att den främjar ökad jämställdhet mellan kvinnor och män

lagarna skall utformas så att lika regler gäller för varje individ oberoende av kön eller civilstånd

kvinnor och män skall dela ansvaret för Sveriges försvar

det internationella samarbetet skall öka, som syftar till jämställdhet mellan kvinnor och män och förståelse, vänskap och fred mellan länder och folk.

Verksamhetens inriktning:

att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män i hem, yrkes— liv och samhälle.

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: 6 854, därav ca 500 män

Antal kretsförbund: 8

Antal lokalavdelningar: 63

Antal anställda centralt: 5

Bidrag från staten 1977-79: 923 000 kronor Övriga bidrag 1977—79: —

Tidskrift: Hertha, 6 nr/år

Ej anslutet till studieförbund

GMPPS

Bildad år: 1970

Mål:

Grupp 8 är en feministisk och socialistisk kvinnoorganisation som är en del av kvinnorörelsen. För oss är feminism medvetenhet om vår situation och det speciella kvinnoförtrycket. Det skär genom olika tider, samhällen och klasser och drabbar oss kvinnor just för att vi är kvinnor. Likaså är feminismen medvetenheten om att det behövs en självständig kvinnokamp som riktar sig mot detta förtryck. En ekonomisk, politisk och social omvälvning av samhället är nödvändig för kvinnans frigörelse. Därför är vi socialister. Vi vill ha ett samhälle där arbetet är en rättighet, barnen allas angelägenhet, hushållsarbetet gemensamt, sexuali— teten befriad och ingen människa förtryckt eller utnyttjad.

Verksamhetens inriktning: Studiecirklar, möten, insamlingar, demonstrationer, utställ- ningar, insändare etc.

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: 800

Antal länsförbund: —

Antal lokalavdelningar: ca 60

Antal anställda centralt: 2 (deltid) Bidrag från staten 1977-79: 80 000 kronor övriga bidrag 1977—79: —

Tidskrift: Kvinnobulletinen, 6 nr/år

Ej ansluten till studieförbund

HUSIVDDERSFÖRBUNDET HEM OCH SAP/HÄLLE (HS) Bildat år: 1919

Mål:

att verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och skyldighe— ter i hem, yrkesliv och samhälle att verka för familjen som enhet att slå vakt om kultur och miljö »att genom upplysnings- och Studieverksamhet främja medlemmarnas intresse för hem— och samhällsfrågor.

Verksamhetens inriktning:

Studieverksamhet, debatter och föredrag, remisser, motioner, skrivelser till och uppvaktningar av myndigheter lokalt och centralt i viktiga samhällsfrågor.

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: 30 347

Antal läns förbund: 23

Antal klubbar: ca 500

Antal anställda centralt: 6

Bidrag från staten 1977-79: 147 000 kronor Övriga bidrag 1977—79: —

Tidskrift: Hem och samhälle, Husmodersförbundets tidskrift,

5 nr/år

Associerat med Folkuniversitetet

INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET (IKFF)

Bildat år: 1919

räl: att

att

att

samla kvinnor av olika världsåskådningar och politiska in— riktningar med allvarlig vilja att studera, sprida kännedom om och undanröja de politiska, sociala, ekonomiska och psy- kologiska orsakerna till krig samt att arbeta för en konstruk— tiv fred

verka för fullständig och universell avrustning, ett ersätt— ande av våld utövat i tvister och konflikter med någon fonn av fredligt biläggande samt att stärka och utveckla en världs— organisation (FN) med syfte att förebygga krig, åstadkomma internationell lagstiftning och främja politiskt, socialt

och ekonomiskt samarbete mellan folken

avlägsna sådana inskränkningar i friheten som kränker den mänskliga värdigheten och med fredliga medel skapa möjlighe— ter för människorna att leva i fred och rättvisa, fria från fruktan för krig och nöd, liksom för diskriminering på grund av ras, kön, hudfärg, språk, nationell, etnisk eller social tillhörighet, fysiska särdrag, härkomst eller på grund av politisk, religiös eller annan övertygelse.

Verksamhetens inriktning:

Upplysning om internationella frågor. Studieverksamhet.

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: 1 000, därav ett fåtal män

Antal klubbar: 18

Antal anställda centralt: l (deltid)

Bidrag från staten 1977—79: 146 000 kronor

Övriga bidrag 1977—79:

Tidskrift: Fred och Frihet, 5 nr/år

Ej anslutet till studieförbund

KOOPERATIVA GILLESFÖRBUNDET

Bildat år: 1907

Mål:

att

att

att

att

att

att

ge konsumentinformation samt debattera och bilda opinion i konsumentgagnande syfte

medverka till att den ekonomiska demokratin stärks och vidgas genom att upplysa om kooperativa idéer och principer främja social utveckling genom att ägna sig åt frågor som rör hem, familj, fritid, inre och yttre miljö, kultur och föreningsliv samt verka för individernas fostran till sam— verkan, ansvar och medmänsklighet

ge insikter i samhällets uppbyggnad, organisation och funk— tion samt stimulera till samhällsåtgärder, som tjänar till att förbättra levnadsförhållandena för de stora folkgrupperna väcka och utveckla medlemmarnas intresse för en rättvis för— delning av världens resurser samt stödja kooperativt inter— nationellt uppbyggande arbete

vara ett språkrör för medlemmarnas synpunkter och förslag samt vidarebefordra dem till såväl samhälleliga som koopera— tiva organ.

Verksamhetens inriktning: U—landsinformation, konsumentupplysning, studiecirklar

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: 13 141, därav ca 1 000 män

Antal länsförbund: 32 kretsar över hela landet

Antal lokalavdelningar: 247

Antal anställda centralt: 7 (varav 2 deltid)

Bidrag från staten 1977-79: 206 000 kronor

Övriga bidrag: ca 600 000 kronor per år

Tidskrift: finns ej

Anslutet till Arbetarnas Bildningsförbund

KVINNLIGA AKADEMIKERS FÖRENING (KAP)

Bildad år: 1904

Mål:

att arbeta för att tillvarata kvinnliga akademikers intressen att verka för förståelse och vänskap mellan kvinnliga akademiker i alla länder oberoende av ras, religion och politisk åskåd- ning att främja internationellt arbete

att främja tillvaratagandet av kvinnliga akademikers kompetens och yrkesskicklighet på alla plan inom samhällsutvecklingen såväl lokalt som i rikssammanhang

Verksamhetens inriktning: Stipendieverksamhet, diskussioner

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 400

Antal lokalavdelningar: 3 Antal länsförbund: —

Antal anställda centralt: - Bidrag från staten 1977-79: Ovriga bidrag 1977—79: - Tidskrift: finns ej

Ej ansluten till studieförbund

KVINNOFRONTEN I STOCKHOLM

Bildad år: 1977

Mål:

att kämpa mot kvinnoförtryck

arbetar för: arbete åt alla nej till kvinnan som reservarbets- kraft sex timmars arbetsdag åt alla med åtta timmars lön bra och gratis daghem och fritidshem åt alla barn försvar av demokratiska fri- och rättigheter alla folks och staters rätt till frihet och natio- nellt självbestämmande

arbetar mot: kris och dyrtid pornografi och prostitution atomkraft och miljöförstöring

Verksamhetens inriktning: Studiecirklar, aktioner, tidningsförsäljning

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: 75

Antal klubbar: 4

Antal anställda centralt: Bidrag från staten 1977-79: Övriga bidrag 1977-79: — Tidskrift: Kvinnofronten, 1 nr/år

Ej ansluten till studieförbund

KVINNOHUSGRUPPEN srocxnoml) Bildad år: 1976

Mål:

att skaffa och driva kvinnohus i Stockholm i samarbete med andra kvinnoorganisationer

att förmedla kontakt mellan enskilda kvinnor och mellan kvinno—

grupper att främja kvinnors organisering att stödja och samordna verksamheter som kan bidra till kvin—

nors personliga och kollektiva frigörelse på alla plan.

Verksamhetens inriktning: Anskaffa och driva kvinnohus

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: 200

Antal länsförbund: finns endast i Stockholm Antal lokalavdelningar: 1

Antal anställda centralt:

Bidrag från staten 1977—79:

Övriga bidrag 1977—79: —

Tidskrift: finns ej

Ej ansluten till studieförbund

1)Kvinnohusgrupper finns på ett flertal platser i landet. Kvinnohusgruppen i Stockholm har medtagits som exempel.

MODERATA KVINNOFORBUNDET GWKF)

Bildat år: 1920

Mål:

att åstadkomma och vidmakthålla en nära sammanslutning och enig samverkan mellan kvinnor som vill främja en politik i över— ensstämmelse med partiets samhällssyn och program.

att fördjupa kvinnornas politiska kunnande och skapa förutsätt- ningar för ökade insatser i partiorganisationen och aktivt engagemang i kommunalt och rikspolitiskt arbete.

Verksamhetens inriktning: Politisk verksamhet, program och remissarbete, utbildningsverk- samhet, jämställdhetsarbete och informationsarbete

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medelmmar: 63 425

Antal länsförbund: 28

Antal lokalavdelningar: 176

Antal anställda centralt: 3

Bidrag från staten 1977-79: 30 000 kronor Övriga bidrag: ca 440 000 kronor per år Tidskrift: finns ej

Anslutet till Medborgarskolan

RIKSFÖRBUNDET INTERNATIONELLA FÖRENINGEN FÖR INVANDRARKVINNOR (RIFFI)

Bildat år: 1974

Mål: att

att

att

att

att att

hjälpa invandrarkvinnor ur deras isolering till ökad kon— takt med det svenska samhället

stimulera invandrarkvinnorna att ställa krav på jämställd— het i hem, yrkesliv och i samhället i övrigt anordna språkundervisning med samhällsinformation och grundutbildning för hemarbetande invandrarkvinnor med låg utbildning få fram barnomsorg för invandrarbarn under tiden modern be- vistar undervisning utöva uppsökande verksamhet

anordna diskussioner och informationsmöten för hela famil- jer på det egna språket

Verksamhetens inriktning: Social och psykologisk rådgivning, undervisning på modersmålet för

vuxna kvinnor, få fram barnpassning då modern studerar,

öppet husverksamhet, systuga, barnteater, målarkurser, samvaro i 01 lags

ika former, upplysningsverksamhet i olika frågor som abort— tiftning, aga, samlevnadsfrågor, folkomröstning, alkohol—

frågor etc.

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: 5 000

Antal länsförbund:

Antal lokalavdelningar: 20

Antal anställda centralt: Z (deltid)

Bidrag från staten 1977—79: 305 000 kronor

Övri

Tids

ga bidrag 1977—79:—

krift: Invandrarkvinnan, 6—8 nr/år

Ej anslutet till studieförbund

SVENSKA KVINNORS VÄNSTERFÖRBUND (SKV)

Bildat år: 1914

liål:

att verka för fullständig likställdhet mellan kvinnor och män och för kvinnornas deltagande i full utsträckning på alla områden av det ekonomiska, sociala och politiska livet att verka för ett samhälle där alla barn kan känna trygghet och har lika värde, oavsett föräldrarnas ekonomiska och samhälle— liga status att bekämpa kommersiell exploatering av människor att verka för att skydda vår egen tids miljö och värna om fram— tidens att verka för solidaritet mellan folken, för folkens nationella oberoende och för en värld fri från varje form av ekonomiskt socialt och kulturellt förtryck att verka för fred, allt framtidsarbetes grundval mot kriget och

dess orsaker.

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: 2 200, därav ca 100 män Antal länsförbund: —

Antal lokalavdelningar: 30

Antal anställda centralt: 4

Bidrag från staten 1977—79: 548 000 kronor Övriga bidrag 1977—79: -

Tidskrift: Vi Människor, 6 nr/år

Anslutet till Arbetarnas Bildningsförbund

SVERIGES SOCIALDEPDKRATISKA KVINNOFÖRBUND (SSKF) Bildat år: 1920

Mål:

Socialdemokratin vill bygga upp ett samhälle på frihetens och likställdhetens grund och ge varje människa möjlighet till ett rikt och meningsfyllt liv.

I sin strävan att förverkliga en socialistisk samhällsomdaning i det egna landet känner socialdemokratin samhörighet med dem som världen över kämpar för den demokratiska socialismens idé.

Verksamhetens inriktning: att på grundval av det socialdemokratiska partiets program samla och organisera kvinnor

att inom sig skola nya krafter för samhällsarbete

att bedriva agitation och upplysning om socialism, demokrati, facklig solidaritet, freds—, nykterhets— och kulturfrågor, kooperation och internationell samhörighet att på samhällets alla områden verka för jämställdhet mellan

könen.

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: 47 389 knallåwåhbwm:27

Antal lokalavdelningar: 880

Antal anställda centralt: 19

Bidrag från staten 1977—79: 4 097 000 kronor Övriga bidrag 1977—79: 5 700 000 kronor Tidskrift: Morgonbris, 8 nr/år

Anslutet till Arbetarnas Bildningsförbund

SVERIGEUNIONEN AV SOROPTIMIST INTERNATIONAL

Bildad år: 1948

Mål:

att upprätthålla en hög etisk standard inom yrkeslivet att verka för mänskliga rättigheter för alla människor och i synnerhet för kvinnans ställning att verka för stärkande av vänskap och samhörighet mellan sor— optimister i alla länder att väcka och vidmakthålla en levande anda av hjälpsamhet och medmänsklig förståelse att bidraga till internationellt samförstånd

Verksamhetens inriktning: Yrkesföredrag, orientering om internationella problem, hjälp— verksamhet med stipendiebidrag till utbildning av flickor och

kvinnor i u—länder, studiebesök etc.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 1 064

Antal länsförbund: 18

Antal lokalavdelningar: 41 Antal anställda centralt: — Bidrag från staten 1977—79: - Övriga bidrag 1977—79: - Tidskrift: Soroptima, 6 nr/år

Ej ansluten till studieförbund

SÄLLSKAPET NYA IDUN

Bildat år: 1885

Mål: att bereda bildade kvinnor inom olika verksamhetsområden till- fälle till enkla och innehållsrika samkväm.

Verksamhetens inriktning: Föredrag, diskussioner, uppläsning, deklamation, musik, utställ— ning av konst— eller hemslöjdsföremål.

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: 480

Antal lokalavdelningar: finns endast i Stockholm Antal anställda centralt:

Bidrag från staten 1977—79:

Övriga bidrag 1977-79:

Tidskrift: finns ej

Ej anslutet till studieförbund

VITA BANDET

Bildat år: 1901

Mål:

att verka för samhällets fullständiga befrielse från alkohol- drycker

att motarbeta bruket av narkotika som njutningsmedel

att aktivt deltaga i arbetet för världsfred

att väcka kvinnorna till ansvar för samhällets utveckling och stärka deras intresse för deltagande i dess styrelse.

Verksamhetens inriktning: Ungdomsverksamhet, studiecirklar, fadderbarnsverksamhet etc.

Organisatorisk uppbyggnad:

Antal medlemmar: 5 605

Antal länsförbund: 19

Antal lokalavdelningar: 160

Antal anställda centralt: 4

Bidrag från staten 1977-79: 848 000 kronor Övriga bidrag 1977—79: 330 000 kronor Tidskrift: Vita Bandet, 10 nr/år

Anslutet till Nykterhetsrörelsens Bildningsförbund

YRKESKVINNORS RIKSFÖRBUND (YKR) Bildat år: 1931

Mål:

att alla, oavsett kön och civilstånd, ges lika rätt i varje form av lagstiftning

att kvinnor utnyttjar sin rätt till politiskt och fackligt in— flytande

att lön knyts till arbete och inte till kön att lika rätt till befordringsmöjligheter genomförs även i prak- tiken

att rättvis arbetsvärdering tillämpas så att exempelvis omrubri- cering av arbetsuppgifter för att kringgå likalönsprincipen inte blir möjlig

att uppdelning efter kön vad beträffar försäkringspremier och övriga försäkringsvillkor upphör att all exploatering av könsroller i kommersiellt syfte mot— verkas

att ansvar för hemarbete och vård av barnen delas lika mellan könen

att erforderliga resurser sätts in för att öka samhällets famil— jeservice att flickor och pojkar genom uppfostran och utbildning förbereds för sina dubbla roller, yrkesrollen och familjerollen.

Verksamhetens inriktning: Remissbehandling, projekt för att ändra könsbundna yrkesval, besök i skolor, utställningar etc.

Organisatorisk uppbyggnad: Antal medlemmar: 1 777

Antal lokalavdelningar: 19 Antal anställda centralt: - Bidrag från staten 1977-79:

Övriga bidrag 1977—79: —

Tidskrift: finns ej

Ej anslutet till studieförbund

SOU 1980:44

Kvinnoorganisationernas medlemstal 1978

. , . Antal ,. . Organisation medlemmar Anmarkning Amningshjälpen 755 Arbetets kvinnor 90 Area Sweden of Zonta International 1 366 Centerns kvinnoförbund 74 798 Fogelstadsförbundet 300 Folkpartiets kvinnoförbund ca 15 000 inga betalande medlemmar.

Fredrika—Bremer—förbundet 6 854

Grupp 8 800 Husmodersförbundet Hem och 30 347 Samhälle

Internationella kvinnoförbundet 1 000 för fred och frihet

Kooperativa Gillesförbundet 13 141 Kvinnliga Akademikers förening 400

Kvinnofronten i Stockholm 75

Kvinnohusgruppen i Stockholm 200 Moderata kvinnoförbundet 63 425 avser antal kvinnliga medlemmar i Moderata Sam— lingspartiet. Härav upp- bär kvinnoförbundet avgif- ter från ca 17 000 medlem— mar. Avgifterna inlevere- ras till moderpartiet.

Riksförbundet internationella 5 000 varav ca 3 000 betalande.

föreningen för invandrarkvinnor

Svenska kvinnors vänsterförbund 2 200 varav ca 1 600 betalande. Sveriges Socialdemokratiska 47 389 i medlemsantalet ingår kvinnoförbund ca 13 700 avgiftsbefriade

pensionärer som varit medlemmar i minst 15 år.

Sverigeunionen av Soroptimist 1 064 International Sällskapet Nya Idun 480 Vita Bandet 5 605

Yrkeskvinnors riksförbund 1 777

Vissa kvinnoorganisationers geografiska utbredning_l978

UE?

uel spueweuuapus

ugl spueligöuaisg iilll

UE

UE [ Spel

[

suel ”&

eöur

”El snlIQWIEI-l 1 31.1 [ Jemre

19121

ugl elesddn ”El 3910943035 PRIS 5910943018

>I

Amningshjä1pen (medl) Emma Area Sweden of Zonta international (medl) man” " (Hubbar man" Centerns kvinnoförbund medl ”mmm 4 07 _"_ (klubbar) mmm-El Fredrika-Bremer—förbundet med1 mmmm 19

Husmodersförbundet Hem och Samhälle &_ ao 31.7 3 636 1 575 m 1 61, 1 98

,— _? nn

199

"I um svumoe '”

1 söuaqouoq ill Uf—fl såvidnugr ill

3 441 90

N ,— ,— 4" 0 C) 4.0 N

1 474 1 415 11 231 29 170 9 1 283 10 431 3 990 36 1 513

RC En

7

t.o.— N 4" O ,— ,_ ,— RD ._

I&I

N ("7 ,— ,— ch 07

r—c' mc) s::- LON N N ,.

" klubbar mama Kooperativa Gillesförbundet (nu 13 m 1 535 350 m " klubbar mmm-E

Moderata kvinnoförbundet medl 63 425 12 311 1 603 1 694

" Hubbar mm.!"

Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund medl 47 389 3 322 1 264 1 81

" (klubbar % 57 23” Sverigeunionen av Soroptimist international (medl 1 064 8 64 m

_— " (Hubbar) munn— Yrkeskvinnors riksförbund medl 1 777 man" _.|-

7

3

34

O O')

2 966 665 1 379 8 612 m '» mm nm mmm

Ilil IIII

# N m

0 .— N

,— U') xo

Q ,_

M

N N ,— ,_ Bm m N N Dei—M !— :— .— a: .— _1- m N

N CD CD ,._

,_ O ,— '— N O ,_ N m m ,_ m

N O ..

" (Hubbar)

ll (. _1 11 II II

1unaö1JaA

([paw) uadle qsbuguwy

(Lpam ;apuang;ouu1Aq BQBJGPOH (Lpew) punq4910uugnq suua;uag

Jeqqnlq) lpaw) ;apuano;-uamaJ9-em1Jpau3

(lpeu) punqug;sq13 suouuynnsequk (lpaw) iapunqug;sallgg engtededoou Jeqqnlq)

(Jeqqnlq) (JEQqnld) (Jqunld)

[pau allguueg quo maH ;epunqug;suapoman [pa-) [euogieUJeiug e;uoz ;o uapang EGJV

(Lpem) punquo;ouu1Av exs132410ueplcgoog saögnemg Jeqqnln)

Jeqqn11 Jeqqn11)

Kupan) Leungeuuetup ;synndouos Ae uauo [68 9

mmm vas z _ 912 1

Göteborgs» och Bohus län ZL8 [

_u-mw

lilllllllllillll lllllllllZDllll llllllllllällll

! Hallands län

Älvsborgs län

819 Z

llllllllllällllllllllllllll dillllllillllllllllll

[OZ 9

lllllll

[LS

ZL vzs 1 mm llllllllllllllllllllll

llllllll 921

uu

D U! 4 (:|—: & mu:

52

lillllllllllllllllllll zet IIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIII #$ #2 911 1 lllllilllldlllllllllålll

Värmlands län

llllllllllIllllllllllllllllll llllllllllldllllll 911 lldlälllllllilllllllillllll

llllllllllillllll

Örebro län

IEEIIIIIEIZIIIIIIIIEIII Löl

lillllllålllll ll 169 1 1 z IHIIIIIIIIIIIIII zsz sen 1 11 11 Iliiillllliiilll

Västmanlands län

IllEIIIIICEIIIII ||11z111n11|1||

llllllll Illilllllllilllll

Kopparbergs län

921 L IEIIIII #61 61 ldldllll 9z1 1 ICEIIIII

66 ldiilil IEIIIIIIEIIIII

llllllllllllllllllllllll||C|||||||i||||||Illllllll||C||||| 610 1 193 1 IEEIIII IEIIIII zee 1 z1z 1z 21 llilälllllllllll

Gävleborgs län

IEEEIIIIIIIIIIIEHIII

110 1 llllllllll 011 21 llllllll IEEIIIIIIEHIIIIIIEEIIII 511 l IIMEIEIIIHEIHIIIEEIEI

Västernorrlands län

692

Jämtlands län

099 # [

99

m.m U'i

Västerbottens län

292 L

llllllllllllllllllillllll IIEEIIIIIIIHEIIIII

01

va 1 llllll

av 9»

Norrbottens län

lääälillllääilillllliillllläillålllåäillll 91

liiälilllllllllläälll IEIIIIII

122

91

991 1 lillllll

921

Kronologisk förteckning

Fjorton dagars fängelse. Ju. Skolforskning och skolutveckling. U. Lärare i högskolan. U. Preskriptionshinder vid skattebrott, B. Förenklad skoladministration. U, Offentlig verksamhet och regional välfärd. l. Kompensation för förvandlingsstraffet, Ju. Privatlivets fred. Ju. Övergång till fasta bränslen. |.

10. Ökad kommunal självstyrelse. Kn. 11. Vildsvin i Sverige. Jo. 12. Mineralpolitik. I. 13. Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? S. 14 Kärnkraftens avfall. |. 15, Läromedlen i skolan. U. 16. Vissa frågor rörande flerhandikappade, S. 17. Datateknik och industripolitik. I. 18. Att vara skolledare. U. 19. Fler kvinnor som skolledare. U. 20. Jämställdhet i statsförvaltningen. B. 21. Hem och skola. U. 22. Utbyggnad av yrkesmedicinen. A. 23. Statligt kunnande till salu. B. 24. Bättre miljöinformation. Jo. 25. Studiestöd. U. 26. Mot bättre vetande, U. 27. Barn och vuxna. 8. 28. Massmediekoncentration. Ju 29. Vilt och trafik. Jo. 30, Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. U. 31. Offentlighetsprincipen och ADB. Ju. 32. Stödet till dagspressen. U.

3 . Svensk läkemedelsindustri. I.

34. Handikappad-integrerad-normaliserad-utvärderad. U. 35. Energi i utveckling. EFUD 81. |. 36. Arbetskooperation. |. 37, Ny järnvägslagstiftning Il. Ju. 38, Utbildning för uppdrag i u-Iand, UD. 39. Vattenplanering. Jo. 40. Vattenplanering. Exempel och bilagor. Jo. 41. Olja för kristid. H, 42. Arbetstagares uppfinningar. Ju. 43. Program för energlhushällning i befintlig bebyggelse. Bo. 44. Bidrag till kvinnoorganisationer. Kn.

SOPFPf—"PPNT'

Systematisk förteckning

lustitiedepartementet Kommundepartementet :iorton dagars tangelse. [1] Okad kommunal självstyrelse. [10] (ompensation för förvandlingsstraffet. [7] Bidrag till kvmnoorganisationer, [44]

>rivatliyets fred. [8] viassmediekoncentration, [28] )ffentlighetsprincipen och ADB. [31] dv järnvägslagstiftning ll. [37] krbetstagares uppfinningar, [42]

Jtrikesdepartementet thildning för uppdrag i u-land. [38]

iocialdepartementet

.önar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? [13] lissa frågor rörande flerhandikappade. [16] larn och vuxna. [27]

Budgetdepartementet

'reskriptionshinder vid skattebrott. [4] lämstalldhet i statsförvaltningen. [20] ltatligt kunnande till salu. [23]

thildningsdepartementet

ikolforskning och skolutveckling. [2]

'rare i högskolan. [3]

renklad skoladministration, [5] .aromedlen i skolan, [15] Jtredningen om kvinnliga skolledare. 1, Att vara skolledare. [18] '. Fler kvinnor som skolledare. [19] lem och skola. [21] itudiestöd. [25] det battre vetande. [26] )en sociala selektionen till gymnasiestadiet. [30] itödet till dagspressen, [32] landikappad—integrerad—normaliserad—utvärderad. [34]

lordbruksdepartementet

akt» och viltvårdsberedningen. 1. Vildsvin i Sverige. [11] , Vilt och trafik. [29] lättre miljöinformation. [24] 'attenplaneringsutredningen. 1, Vattenplanering. [39] . Vattenplanering. Exempel och bilagor. [40]

tandelsdepartementet )lia for kristid. [41]

krbetsmarknadsdepartementet ltbyggnad av yrkesmedicinen. [22]

lostadsdepartementet *rograrn för energihushållning i befintlig bebyggelse. [43]

ndustridepartementet

)ffentlig verksamhet och regional välfärd. [6] )vergång till fasta bränslen. [9] flineralpolitik. [12] ,ärnkraftens avfall. [14] latateknik och industripolitik. [17] Lvensk läkemedelsindustri. [33] nergi i utveckling EFUD 81. [35] trbetskooperation. [36]

" _jgf'i—i'uloåriot' ;åaiiismaia-

ll'L. mansnamn.... . : ”' ._|—fl! l'ii '— if! '.'/"I'm... * "'|='-]1[Jl - .. Fl ha" .... ID.] '. M..-Mi ][L' "Uf T*- ' ["—: Mumin-JV * ['.—ff.] Veum—immun. _ flå-knip ..'. ._-[l)l)|*;_,..l' .

U|| *'|'l' ' _ '— samma.—sa....

' .*l. [.es]dr......mmgqon-mf'n . "*

.".' man» 1-

pin-rm")! Rawai ...man...» '.

.|| ilgls'nh bil)-.”!» HW?” [L.Mmmu Jll

.'l. ' . . '. 31 know...-mm " ' ' . _ *"l'l- "._|- 'i fit [ ' #1»an- '.1..-||.||.— low- _ , .. ” h. _.i_' . 'r] 'm .. ' - _ . . 1_ _ 1 J :... .. . —'li'|'w'[l'l1;”'l'w __. f..," 3 " * . - , _ . , - . * Lr,. m.m.... .. . . , - | _ 1.1. " 1 . . . . _ . ' _ - ,...n..l.-1.ngn..n..».

.— ' -.;. , _ . ' lamb-['om nun-t- . ”" 1 . .-,' ' . - . "_| M [i;].mh- '

- --. r.f.... v ' | . ..'. ”Mme-rum"]: -u.i:.- lå; gi. . ' '_ ,!'l' . . ' ' 'i'—_.licl awm'w - . ' ' _'uän'n m...-www " . f ' ' . . ' ”Hamm....m . f! ' . ' ' ".” . ' A . ' . "." ".[uoi'iil'hl—ah vi". _l _ I. _ ' . All .- . [|] *I | ..| .

.. i.]. .isz*_

. _ . " ,I i. .. » Lii-..::,LY-P " W- . » | * '. *L*-kli [ . . Mimmi-”Won: 'In . I ”' i i I i ] 1 I [I] I '. *:w ' , ”"|;lequ mi.. . | : .r . . .'l 4 _ _ . . .. =... 'n... _ [ .

- ."|. ., [||_

.- , 'l.. . .. . '...'.—

-' [L'ilt'l .