SOU 1979:60
Bidrag till folkrörelser
&
___e, av (%. 7,1
ÖMÖmK—zf ' " ' ;, M Wp; #71”! 41/44 %#
ww 1979:60 & Kommundepartementet
Bidrag till folkrörelser
Betänkande om statens stöd till folkrörelserna Stockholm 1979
Omslag Jan Bohman Jenström OiYsettryck AB Teckningar Christine Hcpe
ISBN 91—38-05087-0 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1979
..
Till statsrådet och chefen för kommundepartementet
Enligt beslut av dåvarande statsministern Thorbjörn Fälldin den 28 april 1977 förordnades undertecknad, riksdagsman Gunnar Björk, till sakkunnig i statsrådsberedningen med uppgift att göra en över- syn av statens stöd till folkrörelserna.
I samarbete med kommundepartementets referensgrupp för folkrörelse— frågor genomfördes hösten 1977 en kartläggning av de statliga bidra- gen till organisationslivet. Arbetet resulterade i skriften ”Stat— liga bidrag till folkrörelser och organisationer" (Ds Kn 1978zl). Skriften redovisar hur de statliga bidragen fördelats.
Fr.o.m. den 1 april 1978 överflyttades mitt sakkunnigförordnande från statsrådsberedningen till kommundepartementet. Efter regerings- skiftet hösten 1978 uppdrogs åt mig att fullfölja utredningsarbetet så att ett betänkande kunde föreligga hösten 1979. Enligt beslut av kommunminister Bertil Hansson den 4 januari 1979 förordnades Lennart Elbe vid statens ungdomsråd att biträda mig i utrednings— arbetet. Detta har bedrivits under benämningen Utredningen om statens stöd till folkrörelserna.
De statliga bidragen till organisationslivet präglas av en mycket stor splittring. Åtgärder för förenkling och samordning är därför nödvändiga, vilket också uttalats i de riktlinjer som angavs för utredningsarbetet. Vissa förslag till sådana åtgärder lämnas i detta betänkande. För vissa områden krävs dock ett ytterligare utrednings— arbete, vilket inte kunnat göras inom ramen för mitt uppdrag, dels på grund av den korta tid som stått till förfogande för mitt arbete med denna utredning, dels med hänsyn till de begränsningar som ett enmansuppdrag innebär på detta breda område.
Jag får härmed avlämna mitt slutbetänkande.
Stockholm den 23 augusti 1979
Gunnar Björk
/Lennart Elbe
. . _ _ _ _ _ __ _ _ _. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ . _ _ _ . _ _ _ __ __ _ _ _ _ _ l _ _ .. _ _ . _ _ l .- a _ _ ... _ _ . 1. _ _. :. _ . , .!» _ _ _ .. _ _ . _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ t.. _ __ _ _ .......... ...... .: ...... __ r.... .. .__. ... . __. autism. i F...... ... .. f.?»
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid SAMMANFATTNING 5
1 UTREDNINGSUPPDRAGET 7
2 BAKGRUNDEN TILL UTREDNINGSUPPDRAGET 9
5 MOTIVEN FÖR SAlVlllÄLLHPS STÖD 15
4 UTVECKLINGEN AV VISSA STATLIGA STÖD 19
5 PRINCIPER OCH NORMER FÖR BIDRAGS— 25 GIVNINGEN
6 DEN STATLIGA ADMINISTRATIONEN AV 51 BIDRAG TILL ORGANISATIONER
7 ORGANISATIONER UTANFÖR DE STATLIGA 37 BIDRAGSSYSTIMEN 7.1 iljöorganisationer 37 7.2 Radioorganisationer 50 7.3 Kvinnoorganisationer 58
8 JTREDNINGENS öVERVILGANDEN 67 8.1 Den statliga administrationen av 67 bidragsgivningen 8.2 Bidrag till ungdomsorganisationer 72 8.5 Bidrag ur allmänna arvsfonden 76 8.4 Vissa övriga bidrag 81 8.4.1 3idraget till informationsverksam- 81 het om alkohol— och narkotikaproblem 8.4.2 Tidskriftsstöd 85 8.4.3 Bidrag till invandrarorganisationer 85 8.4.4 Stöd till Viss internationell 85 verksamhet 8.4.5 Stöd till vissa nykterhets- 86 organisationer 8.4.6 Filmvisning i nya former 86 8.4.7 Medel till regeringens disposition 86 8.5 Förslag till konstruktion av stat- ligt stöd till miljöorganisationer m fl 87 8.6 Förslag angående bidrag till radio— 90 organisationer 8.7 Frågan om statsbidrag till 95 kvinnoorganisationer
8.8 Principer och normer - överväganden 94
8.9 Kontroll av bidrag 97
." ' 'IJ'.II'.T.p.'Lu-_".'| .". _ IIII lirar-I..: . . .'-"-
. M:t—rim: Li.." .. '.r " - zum-., han '.'l."l'-'
,, _,lq' :|- "II;-"I"": &]th "talk.-”| . .. -
_. 4 ' .! f, ,.135:|""L.. ]
ill-thtlll . uv.
. l."|.' "..”? '.
._ '.i'l-l. 'rn. . |. _rl-Lv..|' F'
. - 'Ir: har”-”| _. Ul.! 51.51.- "| .;'eu. h.! L ':Illll-p I.|'1"” Flinta-i. F.;-t' ut."-'::
I'll-INT us'lu'l . JM'.I|."||H'||I1.: | 'p' 4:'l'.L"l:.."" ” .J :Håll-3111 ..:
SAMMANFATTNING
Utredningens målsättning har varit att försöka finna former för
förenkling och samordning av statens stöd till folkrörelserna.
De överväganden som gjorts av utredningen kan sammanfattas i
följande punkter.
0
Den uppdelning vi har idag med ett mycket stort antal myn— dighetersom handlägger frågor om bidrag till folkrörelser är inte tillfredsställande vare sig från organisationernas eller samhällets sida. Handläggningen av bidragsfrågor kan bli enklare, enhetligare och rättvisare om statliga stöd som nu ligger på skilda myndigheter kan sammanföras hos en myndighet med ett samlat ansvar för bidragsfrågor. Utred— ningen presenterar en modell för en sådan myndighet.
Bidragen till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet bör sammanslås till ett enda bidrag.
Utredningen har granskat det stöd som utgått till fri— tidsverksamhet ur allmänna arvsfonden och anser, att det vore en fördel om bidrag till utvecklingsarbete kunde fördelas med större hänsyn till olika skiftande behov. Behoven av utvecklingsarbete varierar nämligen stort både mellan olika delar av landet och mellan organisa— tioner samt även inom dessa. Bestämmelserna för arvs— fonden bör ändras, så att bidrag ur fonden fr o m 1981/82 kan fördelas av landstingen.
Medlen under bidraget till informationsverksamhet om alko— hol— och narkotikaproblem - som i huvudsak kommer ungdoms— organisationerna till del - bör överföras till bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Pro— jektverksamhet med stöd av bidraget har pågått sedan 1972.
Tidskriftsstöd till organisationer fördelas nu av tre olika myndigheter — presstödnämnden, statens invandrarverk och statens kulturråd. Fördelningen av tidskriftsstöden bör på sikt hänskjutas till en och samma myndighet — presstöds- nämnden.
Till invandrarorganisationer utgår från statens invandrar— verk dels verksamhetsbidrag, dels projektstöd. Medel bör överföras från projektstödet till verksamhetsbidraget allteftersom erfarenheter av olika typer av försöksverk— samhet samlats.
Bidrag till folkrörelsers verksamhet bör ej utgå ur spe— ciella medel till regeringens disposition. Uppgiften att fördela statsbidrag bör ligga på myndighetsnivå. Medel som kan överföras från departements— till myndighetsnivå är de som disponeras av regeringen för folkrörelsernas kul— turella kontakter med utlandet samt för filmvisning i nya former.
En särskild anslagspost bör uppföras under anslaget G 1 Kulturellt utbyte med utlandet för stöd till Svenska för— bundet för internationella barnbyar.
Organisationsstödet till vissa nykterhetsorganisationer bör i fortsättningen beräknas efter antalet medlemmar över 25 år. Motivet bakom detta förslag är att undvika dubbelräk- ning. Nykterhetsrörelserns ungdomsorganisationer får näm— ligen stöd från bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet baserat på medlemmar i åldern 7—25 år.
Ett särskilt statligt stöd för miljöorganisationer föreslås.
Stöd till vissa radioorganisationer bör utgå ur bidraget till centrala amatörorganisationer.
Frågan om ett särskilt stöd till kvinnoorganisationer bör snarast utredas.
Klara normer bör utarbetas för alla centrala kansli— och organisationsstöd.
Statliga bidrag bör endast i undantagsfall utgå till lokal verksamhet.
Specialdestinerade bidrag bör successivt avvecklas till för— mån för generella bidrag.
Organisatiaibör'få reguljärt statligt stöd från endast en myndighet
Nya projektstöd bör ej inrättas utan att en långsiktig plan för bidragsgivningen görs
För bidragsgivningen bör finnas enkla administrativa ruti— ner anpassade till organisationernas villkor. En förskotts— rutin bör finnas för alla reguljära, återkommande stats— bidrag. Beslut om bidrag bör meddelas i god tid före verk— samhetsårets början.
Kontrollen av bidrag behandlas i ett särskilt avsnitt.
I samband med beslutet i april 1977 om en översyn av statens stöd till folkrörelserna angavs vissa riktlinjer för utred—
ningsarbetet.
Översynen bör enligt dessa riktlinjer syfta till att dels granska principerna för statens stöd till folkrörelserna, dels efter samråd med organisationer, myndigheter och de— partement föreslå åtgärder till samordning och förenkling av bidragsgivningen. Avsikten var i första hand att få till
stånd en bättre användning av tillgängliga resurser. Vidare framhölls i riktlinjerna följande:
"På vissa områden har en övarsyn av principerna för det stat- liga stödet och av bidragsreglerna nyligen genomförts. Be— träffande andra områden pågår utredning. Med hänsyn härtill undantas från uppdraget bidraget till handikapporganisatio— nerna, tidskriftsstödet, nykterhetsorganisationerna, trossam— funden, folkhögskolor och det fria folkbildningsarbetet. Tyngdpunkten i översynen kommer därmed att ligga på stödet till ungdomsorganisationerna och till idrotten samt på mäng- den av bidrag till olika ideella ändamål beträffande vilka
en samordning och förenkling är särskilt angelägen".
2 BAKGRUNDEN TILL UFR! NINGSUPPDRAGET
. I takt med den utveckling som skett av samhällets stöd till organisationslivet under 1970—talet har kraven på en över—
syn av samordning av bidragsgivningen ökat.
I riksdagen har vid ett flertal tillfällen krävts översyn av samhällets stöd till föreningslivet. Kulturutskottet tog för— sta gången ställning för en utredning om samhällets stöd i
betänkande KrU 1973:41, där utskottet bl a anförde följande:
”Det är enligt utskottets mening uppenbart att det brister både i fråga om samordning av samhällets totala stöd till ungdomsorganisationerna och i fråga om utformningen av det statliga stödet. Utskottet förordar att riksdagen med an— ledning av de nu föreliggande motionsyrkandena (fem motiner förelåg i frågan) uttalar sig för en skyndsam översyn av samhällets totala stöd till den inom olika organisationer bedrivna ungdomsverksamheten".
Kulturutskottet upprepade detta krav i betänkanden 1975/76:37 och KrU 1976/77:54.
Med anledning av erfarenheter bl a av statsbidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet begärde Svenska kommunförbundet i en skrivelse 1972 till dåvarande statsmi— nistern Olof Palme en utredning om bidragen till ungdomsor— ganisationerna. Kommunförbundet ansåg att systemet för bi— drag från stat, landsting och kommun var uppbyggt utan någon helhetssyn. Starka skäl talade enligt förbundet för en all— män översyn av hela bidragssystemet genom en särskild utred—
ning. För bundet menade att principerna därvid bör försöka
fastställas för ett enhetligt system av bidrag till ungdoms— organisationerna från stat, landsting och primärkommuner. Målet borde enligt kommunförbundet vara att bidrag till verk— samhet på viss nivå endast skall utgå från en av bidrags— givarna.
Behovet av en samordning av bidragsgivningen togs också upp i statens ungdomsråds utredning "Statligt stöd till ungdoms— organisationernas centrala verksamhet" (D nr 48 1974). I förslaget frånutredningenframhölls bl a följande:
”För att uppnå en önskvärd effekt av de olika samhälleliga satsningarna på ungdomsorganisationerna är det nödvändigt att samordna bidragsgivningen. Den nuvarande situationen kan i vissa fall medföra att bidrag till samma kostnader ut— går från flera bidragsgivare. Organisationerna blir också tvungna att bevaka möjligheterna att erhålla bidrag från stat, landsting och kommun samtidigt.
Samordningssträvandena bör syfta till att försöka undvika den ovan nämnda dubbleringen av bidrag samt skapa förutsätt— ningar för enkla bidragssystem på de olika samhällsnivåerna. Detta skulle även innebära att ungdomsorganisationerna fick bättre möjligheter till långsiktig planering av sin verk— samhet".
Problemet med samordningen när det gäller insatser för folk— rörelserna har dessutom behandlats särskilt i riksdagen vid olika tillfällen. I en reservation av Hilding Johansson m fl (s) till KU:s betänkande 1978/79:9 anförde socialdemo— kraterna i utskottet följande:
"... åtgärderna från statens sida beträffande folkrörelsernas Verksamhet är starkt splittrade på olika utrednings— och de— partementsinitiativ. Detta förhållande förstärks genom att folkrörelsefrågorna dessutom handläggs inom flera departement.
Avsikten med det arbete som påbörjades 1975 och med upprättan— det av en särskild folkrörelseenhet inom kommundepartementet var att uppnå en samlad bedömning av folkrörelsernas arbets— villkor. Denna samordning har emellertid icke uppnåtts. Sna— rare har splittringen av statens handläggning i dessa frågor fortsatt och ökat.
Enligt utskottets uppfattning är det av största betydelse för folkrörelsernas verksamhet att en samlad bedömning av dessa frågor snarast kommer till stånd. Den eftersträvade samord— ningen måste därför snarast uppnås. Arbetet med att uppnå denna bör bedrivas med skyndsamhet inom regeringen"
I en interpellation till riksdagen 1979 framhöll Rolf Rämgård (c) följande:
"Med fog kan hävdas att rekreations- och ungdomsfrågornas hantering i den statliga administrationen präglas av en splittring utan motstycke inom andra områden. Detta leder till betydande praktiska problem samt en svag position för fritidsfrågorna gentemot andra samhällssektorer".
Även från organisationerna själva har vid olika tillfällen riktats kritik mot nuvarande stödformer. I en skrivelse till socialdepartementet och socialstyrelsen 1978 med anledning av projektstödet ur allmänna arvsfonden till försöksverksam— het med sommaraktiviteter — som fördelats sju år i rad— an— såg en rad organisationer,att det nu "är dags att gå till ak— tion mot detta system med dess kortsiktiga mål och samman- pressade om10ppstid". Undertecknarna menade att systemet för bidraget byråkratiserar och drar undan basen för tillväxten och demokratin i folkrörelserna. Organisationerna vände sig främst mot medlens "dagsländekaraktär" och yrkade på att des— sa i stället skulle utdelas som ett generellt utvecklings— bidrag.
Frågan om samordning av bidrag diskuterades också vid en kon— ferens med ungdomsorganisationerna som statens ungdomsråd anordnade i Björnrike i februari 1979. Också här framkom önske—
mål om en bättre samordning av det statliga stödet.
. f
. | _
'. .. WP!-ll"- .F' _ ; _. .. ;":1 ; .; ._
. ' ' | ..I ' ':'Ill, i.u- I'll-';.EÄIT'LI '
; ;; |; ' .. . : ." |__ | ._ . . . .ILJII ru -"l'll'll4ll.u Lh: ]. " J. . - - ' '-lu.;.r.|Jl.'-u. f.n.. inl-w.. .. | ' ;; . ._I.'. m. ,. , .. . ;; _ ;; .. | . '_'... ;H.- __..... '-|" 'åqu" . '. ' ' ' a— " qum " , - ; _.» ._.;»_; ;'.|.|.h.!m1_'u|uqe _ " .' - "ut alu- . ' ' _ '. .- |..th nu.., . .._|.'-.|.i'..u: . . .; ; ' " . i” '|' :...-rh " ' V' _ 'ihiu'w
”"" HEMI—u ...-. ' ' ' ' *" ' — Hana-nu nu
5 MOTIVFIN FÖR SAMHÄLLI s smör.
I olika tidigare utredningar har angivits motiv för samhäl— lets stöd till föreningsverksamhet. I dessa sammanhang är
det särskilt ungdomsorganisationernas roll som uppmärksammas.
Vi skall här kortfattat redogöra för några av de olika syn—
sätt som redovisats.
1255 års utredning
Inför reformeringen av alkoholpolitiken i mitten av 1950— talet tillsattes en utredning med syfte att stimulera ökad fritidsverksamhet bland ungdomar - särskilt den förenings— lösa ungdomen. Tanken var bl a att skapa aktiviteter som kun— de motverka de negativa effekter som den nya alkohollagstift— ningen befarades få bland ungdom. I sitt betänkande "Ungdo- mens föreningsliv och fritidsverksamhet" framhöll utredningen, att organisationerna måste få sådan hjälp till utåtriktad verksamhet att de kan "konkurrera med kommersiella nöjesfö—
retag om ungdomens fritid".
Det var alltså främst ett socialpreventivt synsätt som här kom till uttryck.
Utredningens förslag antogs i huvudsak av riksdagen. Syftet med och reglerna för det stöd till fritidsgruppsverksamhet, som blev en följd av utredningen, återfinns i den s k ung—
domskungörelsen av den 50 juni 1954 (SFS 1954:575).
1262 års ungdomsutredning
En annan syn på motiven för samhällets stöd redovisades av 1962 års ungdomsutredning, som i sitt slutbetänkande "Statens stöd till ungdomsverksamhet” (SOU 1967:19) bl a anförde följande:
"Det är inte riskerna för att den som är ung skall misslyckas i fråga om social anpassning och personlig utveckling utan
möjligheterna att ta till vara den enskildes inneboende för— utsättningar och anlag som bör vara den främsta drivkraften
bakom samhällets ungdoms— och fritidspolitik".
1262 års statsverksproposition
Denna förändrade syn, som även innefattade en markering av
ungdomsorganisationernas betydelse och självständiga roll i samhället, återfanns också i 1969 års statsverksproposition. Här behandlas också förslagen i ungdomsutredningen. Föredra— gande statsrådet framhöll bl a följande:
"I föreningslivets många organisationer ges ungdomen möjlig— heter att pröva demokratins arbetsformer och samverkan för
insatser i samhällslivet".
Inom de olika organisationerna är det möjligt, ansåg stats— rådet, "att skapa kontakt mellan ungdom och samhälle, och ungdomen får möjligheter att i organiserade former påverka samhällsutvecklingen. Informationen om samhället och världen kan på detta sätt nå ut till ungdomen. som i organisations—
livet får en värdefull träning och demokratisk fostran".
Statens ungdomsråds utredningar
Motiven för samhällets stöd har utvecklats ytterligare i ut— redningar om bidrag till ungdomsorganisationerna, som genom—
fördes av statens ungdomsråd i början av 1970—talet. I ut—
redningen om det statliga stödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet (statens ungdomsråd 1971) hävdades, att skälet för samhällets stöd till ungdomsorganisationernas verksamhet bör vara dess egenvärde i samhället. Organisatio— nernas uppgift är, framhöll utredningen, att ge medborgarna möjlighet till aktiv medverkan i debatten om samhällsfrå— gorna. Föreningsarbetet innebär en träning i att använda demokratiska arbetsformer och bidrar till att skapa kontakt mellan människor och ökar förståelsen för andras uppfatt— ningar i etiska, religösa, kulturella och politiska spörs— mål. De ideella ungdomsorganisationernas verksamhet är dess— utom en värdefull och oersättlig motvikt till olika former av kommersiell fritidsverksamhet. Dessa skäl motiverade en- ligt statens ungdomsråd ett kraftigt samhällsstöd som måste syfta till att skapa oberoende organisationer och ge dem möjlighet att utveckla sin idémässiga särprägel.
I direktiven för utredningen om statligt stöd till ungdoms— organisationernas centrala verksamhet framhölls, att ett av målen för samhällets ungdomspolitik är att genom olika åt— gärder utveckla en gynnsam kulturell fritidsmiljö, i vilken ungdomens sociala och personliga utveckling främjas. Vidare att goda betingelser skapas för ett breddat ansvar och enga— gemang i samhällsarbetet. I direktiven uttrycktes att i en sådan ungdomspolitik måste ungdomens egna organisationer spela en central roll. Utredningen formulerade själv ett
övergripande mål för ungdomspolitiken på följande sätt:
"Ungdomspolitik skall medverka till att utveckla demokratin, stimulera till samhällsengagemang, skapa en bättre samhälls— miljö och bidra till jämlikhet mellan individer och mellan ggupper i samhället".
Statens ungdomsråd överlämnade ett förslag 1974 till utbild— ningsdepartementet med anledning av utredningsarbetet.
1225 års statsverksproposition
I 1975 års statsverksproposition ställde sig regeringen i huvudsak bakom förslagen från utredningen om det statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Föredragande statsrådet gjorde här också en genomgång av hur motiven för stödet till ungdomsorganisationerna succes— sivt förändrats. Statsrådet betonade, att förändringen av synen på ungdomsorganisationerna som skett grundats på en ökad medvetenhet om värdet av organisationernas insatser. Ett väl differentierat och omfattande föreningsliv med skif— tande aktiviteter är, framhölls i statsverkspropositionen, en stor tillgång för såväl ungdomen som samhället i dess helhet. Föreningslivet kan erbjuda många olika fritidsalter— nativ, betonades vidare. Organisationernas strävan är att få till stånd ett varaktigt engagemang för meningsfulla fri- tidssysselsättningar och att skapa en social gemenskap som omfattar alla ungdomar oavsett förutsättningar och presta— tioner.
Övrigg utredningar
Även andra utredningar än de som citerats har understrukit
värdet av stöd till de ideella organisationerna.
1968 års barnstugeutredning (SOU 1974:53) ansåg det önskvärt för barnens utveckling att redan tidigt möta ett ideellt in—
riktat arbete.
Utredningen om skolans inre arbete — SIA - (SOU 1974z90) fann det vara en angelägen uppgift för skolan att stödja de ideella organisationerna och det fritidsliv som ungdomen själv organiserar. Arbetet inom organisationer och föreningar ger inte enbart pedagogisk stimulans, påpekade utredningen. Det bidrar även till att skapa social gemenskap och förstå- else mellan grupper. Det ger träning i demokratiska arbets—
former och tillgodoser ungdomarnas behov av engagemang.
Alkoholpolitiska utredningen (SOU 1974:90) gjorde sina bedöm— ningar med tanke på det förebyggande alkoholpolitiska arbetet. Föreningslivet kan, betonade utredningen, göra insatser i det direkta informationsarbetet och skapa stimulerande fritids—
och kulturmiljöer.
Statens kulturråd
Statens kulturråd fördelar i likhet med statens ungdomsråd olika bidrag till föreningsverksamhet. I sin utredning ”Stö— det till centrala amatörorganisationer” (Rapport från kultur— rådet 1977:5) anger statens kulturråd följande motiveringar för samhällsstöd:
Genom verksamhet i amatörgrupper kan vi
"uttrycka våra upplevelser, utveckla våra anlag och använda konstnärliga uttrycksmedel som instrument för att ge åsikter till känna. Den ger möjlighet till inlevelse, engagemang och ökad medvetenhet. Arbete i amatörgrupp innebär ett aktivt umgänge med andra människor och en chans att motverka den passivitet som t ex massproducerad kultur inbjuder till. Mot passivt lyssnande och konsumerande ställs aktivitet och eget skapande. Detta är speciellt viktigt när det gäller barn och ungdom".
, " lu'iJE-ULEIru—n' : | #5 %& Lu; Man...-r
.. . . .. '....
4 UTVECKLINGEN AV VISSA STATLIGA STÖD
En översiktlig sammanställning av olika statliga bidrag till organisationer och reglerna för dessa bidrag har presenter— rats av kommundepartementet i skriften "Statliga anslag till folkrörelserna" 19783)I en samtidigt utgiven skrift "Stat-
liga bidrag till folkrörelser och organisationer" redovisa—
des de olika statliga bidragen i sifferform.
Av kommundepartementets sammanställning framgår att närmare 1,7 miljarder kronor utbetalades i kontanta statliga bidrag till olika föreningar och organisationer under 1977/78. Alla statsdepartement utom ett (ekonomidepartementet) hade sär— skilda statsbidrag till organisationer upptagna i sina hu— vudtitlar. Sammanlagt 58 myndigheter. centrala verk och an— dra organ handlägger enligt kommundepartementets kartlägg— ning frågor om bidrag till organisationer och folkrörelser. Ett sextiotal olika statsbidrag redovisades.
Av kommundepartementets skrifter framgår dessutom att vill- koren för olika bidrag varierar. Organisationer med en mång- sidig och varierande verksamhet kan också få bidrag från
olika anslag och myndigheter.
En positiv följd av den ökade förståelsen från samhällets sida då det gäller värdet av organisationernas insatser och verksamhet är att samhällets stöd till folkrörelserna kraf— tigt ökat de senaste åren. Det gäller i stort sett alla om— råden där bidrag utgår. Som exempel kan nämnas att de gene— rella statliga bidragen till ungdomsorganisationerna ökat
från 29,7 milj kr 1971/72 till 152,6 milj kr 1979/80.
Samtidigt med att samhällets stöd ökat har emellertid också antalet bidrag blivit allt större. En utveckling som känne- tecknat 1970—talet är att vi successivt fått ett ökat antal s k projektbidrag med öronmärkt stöd för olika särskilt an- givna ändamål. Det har fått till följd att bilden av bidrag till vissa grupper av organisationer ibland har uppfattats som svåröverskådligt.
Projektstödet har bl a omfattat följande områden:
0 Information i alkohol— och narkotikafrågor o Omsorg om särskilda grupper
o Utvecklingsarbete och försöksverksamhet
o U—landsinformation o Biståndsarbete o Filmvisning i nya former
o Utställningsverksamhet o Stöd till anläggningar 0 Olika kulturella ändamål
De sammanlagda projektbidragen uppgick 1978/79 till 518 milj kr (jämför sammanställning på sid25 ).
En grupp av organisationer som har fått vidkännas en snabb utveckling när det gäller olika former av statsbidrag är ungdomsorganisationerna. Här skall ges en kortfattad över— sikt över utvecklingen av de bidrag som de senaste åren helt eller delvis stått till förfogande för ungdomsorganisatio—
nerna.
Samtidigt med att ett nytt centralt stöd och ett nytt ledar— utbildningsbidrag infördes för ungdomsorganisationerna
fr o m 1969 beslöts om ett särskilt anslag för verksamhet inom speciella ungdomsgrupper och till utveckling av nya
verksamhetsformer. Detta sistnämnda anslag omvandlades
fr o m budgetåret 1975/76 till ett särskilt bidrag för för— söksverksamhet och utvecklingsarbete inom ungdomsorganisa—
tioner. Bidraget upphörde fr o m 1978/79.
Från och med 1971 gjordes det s k fritidsgruppsstödet om till ett rent sammankomstbidrag, varvid bidraget till ung— domsorganisationernas lokala verksamhet inrättades. Detta år började också bidrag att delas ut ur allmänna arvsfonden till försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn i åldern 7—12 år (den s k "året-runt—verksamheten"). Stöd ut- gick till sådan verksamhet t o m 1975.
Från och med 1972 har särskilda medel fördelats från statens ungdomsråd till upplysningsverksamhet i alkohol— och narko— tikafrågor. Senare kom också ett kompletterande anslag till informationsverksamhet på alkoholområdet med socialstyrel—
sen som tillsynsmyndighet.
Sedan 1975 har från socialstyrelsen utgått arvsfondsmedel
för försöksverksamhet med sommaraktiviteter.
1978 och 1979 har socialstyrelsen också disponerat medel
för försöksverksamhet med fritidsaktiviteter.
Av det statsbidrag som utgick till allmän fritidsverksamhet i kommuner 1977/78 fick ungdomsorganisationerna stöd till
sin verksamhet både centralt och lokalt.
Slutligen kan nämnas att statens ungdomsråd fördelat bidrag till särskilda försöksprojekt i Olofsträm, Köping, Mölndal och Östersund 1972—74, i Gävle 1975—77 samt i Finspång och Västerås fr o m 1978.
Ett annat område där utvecklingen gått snabbt när det gäller statliga bidrag är kultursektorn. Statens kulturråd fördelar bidrag ur ett flertal olika anslag till skilda grupper av
organisationer. Även vissa ungdomsorganisationer har fått
del av bidragen från statens kulturråd. Dessutom utgår stöd från Förmedlingsbyrån för kulturprogram till olika program
inom föreningslivet.
Från och med 1977 finns också tre olika former av tidskrifts- stöd som organisationer kan få del av. Presstödsnämnden för— delar statligt stöd till organisationstidskrifter (57,5
milj kr 1979/80). Statens kulturråd ger bidrag till kultur- tidskrifter (7 760 000 kr 1979/80), medan statens invandrar- verk är ansvarig myndighet för statligt stöd till tidningar på andra språk än svenska (5 500 000 kr 1979/80).
Vissa ansatser har på senare år gjorts för att få till stånd en samordning och reformering av det statliga stödet till organisationer. Från och med 1975 sammanfördes t ex bidragen till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet och ledar— utbildning till ett enda centralt stöd. Från och med 1978 fördes de särskilda medel som fanns för försöksverksamhet
och utvecklingsarbete inom ungdomsorganisationerna in under det centrala stödet till dessa organisationer. Olika bidrags— givande myndigheter har också kontinuerligt sett över vill—
koren för de bidrag de haft att fördela.
De initiativ som hittills tagits för att se över den stat— liga bidragsgivningen har emellertid i allmänhet varit be— gränsade till en viss typ av bidrag och organisationer. Fort— farande präglas den statliga bidragsgivningen av en stark splittring. Detta har gett upphov till ett flertal krav på åtgärder för förenkling och en övergripande samordning av
statens stöd till organisationslivet.
FÖRTECKNING ÖVER PROJEKTBIDRAG (Tusental kronor)
Departement
JU UD
Jo
. " . Anslagsbelopp BidragZandamal 1217f78 1278f79 Frivård, kontaktverksamhet 119 151 Bilateralt utvecklingsarbete, enskilda organisationer 70 000 90 000 Information genom enskilda organisationer 9 900 10 700 Allmänna arvsfonden 40 700 40 000(ca) Hälsovårdsupplysning 1 470 1 620 Rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade 5 100 5 575 Alternativa behandlingsformer för missbrukare bland ungdoms— vårdsskoleelever Upplysning och information på alkoholområdet
Socialstyrelsen 2 500 5 000 Statens ungdomsråd 4 000 4 000 Kulturprogram inom före- ningslivet 15 665 16 915 Experiment och utvecklings— arbete inom kulturell verk— samhet bland amatörer 2 000 2 000 Amatörensemblers utlands— turneer 295 510 Konferenser, kurser, gästspel, festivaler, vissa turneer och studiebesök 490 565 Försök med filmvisning i nya former 1 527 1 750 Läsfrämjande åtgärder bland barn och ungdom 200 200 Kulturellt utbyte med utlandet 549 586 Uppsökande verksamhet på ar— betsplatser m m 15 000 25 000 Folkrörelseforskning 1 000 1 100 Miljövårdsinformation 1 025 1 125 Anläggningsstöd till idrotten 56 570 55 400 Invandrar— och minoritets— organisationer 2 100 5 100 Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund 9 000 10 000 Stöd till allmänna samlings— lokaler 45 157 64 729 Summa kr 261 945 517 786
5 PRINCIPER OCH NORMER FÖR BIDRAGSGIVNINGEN
En huvudprincip för samhällets stöd till folkrörelser och organisationer är att staten ger bidrag till riksorganisa— tioner, landsting till regionala organisationer samt kommu—
ner till lokala föreningar och klubbar.
Det finns dock ett flertal undantag från denna huvudprincip. Statsbidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksam— het t ex skall i sin helhet komma det lokala föreningslivet till del. Det står klart uttryckt i bestämmelserna för bi— draget. Olika bidrag som utgått ur allmänna arvsfonden
— t ex stödet till sommaraktiviteter — har främst avsett verksamhet som bedrivs av kommuner och lokala föreningar. Vissa bidrag till verksamhet lokalt fördelas också av sta- tens kulturråd — exempelvis bidrag till experiment och ut—
vecklingsarbete bland amatörer.
I den debatt som förts om samhällets stöd till folkrörelser och organisationer har ofta Lalats om å ena sidan generella bidrag och å den andra projektbidrag. Generella bidrag är sådana som är automatiskt verkande och som utgår med på för—
hand bestämnda belopp. Exempel på sådana anslag är bidragen till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet. Projektbidrag är specialdestinerade för olika typer av pro— jektverksamhet och fördelas efter jämförande bedömning av ansökningar om medel. Exempel på och en sammanställning av
projektstöd återfinns i föregående avsnitt.
Debatten har ofta gällt argument för och emot systemet med projektbidrag. Vi skall här kortfattat ange några av de syn— punkter som anförts.
Riks- ., . organlsatloner
W”! . DlStletS—o M/ organisationer
Ovanstående skiss illustrerar huvudprincipen för samhällets
stöd till folkrörelserna. Ett flertal undantag finns dock från denna huvudprincip, t ex bidraget till ungdomsorganisa— tionernas lokala verksamhet samt flertalet av projektbidragen.
Ent argument för projektbidrag är att de kan medverka till att få igång aktiviteter på områden där det finns särskilda behov av insatser. Genom projektbidrag har det också varit lättare att frigöra medel för sådana ändamål som samhället
funnit angelägna att ge stöd åt.
De som varit kritiska mot projektbidragen har hävdat, att dessa styr och likriktar organisationernas verksamhet till aktiviteter som myndigheterna bestämmer. Det har också an— setts att projektstöden försvårar för organisationerna att bedriva en verksamhet som har kontakt med de verkliga beho— ven och med förutsättningar få en lokal och varaktig förank— ring. Ett annat ofta anfört argument mot projektbidragen är att de ger upphov till byråkrati inom både organisationer och
myndigheter.
En allmän tendens som f n kan iakttas är att utvecklingen i stort går mot en avveckling av olika specialdestinerade bidrag och emot en statlig styrning överhuvudtaget. Det gäl— ler även andra områden än bidrag till folkrörelser och or—
ganisationer.
Kommunalekonomiska utredningen (KEU 76) föreslog i sitt del- betänkande "Översyn av de speciella statsbidragen till kom— munerna" (SOU 1977:48) att vissa speciella statsbidrag skul— le slopas och att kommunerna och landstingskommunerna i stället skulle tillföras medel i mer generella former. Ett stort antal remissinstanser ställde sig bakom det förslaget. I regeringens proposition 1978/79:95 (Den kommunala ekono— min) instämde föredragande statsrådet Ingemar Mundebo i ut- redningens principer för bidragsgivningen. Han uttalade sig också för att ett antal speciella statsbidrag avvecklas och att nya speciella bidrag till kommuner och landstingskommuner endast bör införas i undantagsfall. Statsrådet ansåg också att ett slopande av vissa specialdestinerade bidrag är ett verksamt sätt att minska byråkrati och krångel såväl för
staten som för kommuner och landstingskommuner. Riksdagen
anslöt sig till den principiella syn på de specialdestine—
rade bidragen som redovisades i propositionen.
Det kan också nämnas att statskontrollkcmmittén f n ser över de särskilda statliga bidragen till kommunerna i syfte att finna förenklingar. Enligt vad som erfarits överväger kom— mittén olika förslag som syftar till att förenkla statsbidra-
gen till kommuner och ta bort onödiga kontrollbestämmelser.
År 1977 genomförde kommundepartementet en enkät till stats— departementen om samhällets ekonomiska stöd till folkrörel— ser. Av svaren på enkäten framgick att det saknades klart angivna normer för ett stort antal statliga bidrag till orga— nisationslivct. Brist på klara normer för bidragsgivningen innebär planering och möjligheter att få stöd utan medför dessutom risker att organisationer kan bli alikartat behand— lade.
När det gäller normer för bidrag har både kommuner och lands— ting en annorlunda utgångspunkt än staten. Kommunförbundet och landstingsförbundet har var för sig utarbetet förslag på riktlinjer för bidragsgivning med ett begränsat antal bidrag. Förbundens förslag har också i stor utsträckning helt eller delvis godtagits.
I samband med den nämnda enkäten angavs olika slag av normer för bidragsgivningen. Följande olika alternativ nämndes:
0 enligt riksdagsbeslut
0 enligt Svensk författningssamling
0 enligt regleringsbrev
0 "efter ansökan"
0 enligt bestämmelser av vederbörande myndighet eller fördelningskommitté
o speciella ändamål
0 enligt särskild kungörelse
Av detta framgår också att olikheter råder i fråga om vem
som fastställt bidragsnormer i den mån sådana finns. I vis—
sa fall är det regering eller riksdag, i andra fall de bi—
dragsfördelande myndigheterna själva.
Mera konkret går det att tala om fyra olika typer av normer
för bidragsgivning. Kortfattat kan dessa beskrivas på föl—
jande sätt:
J>
Automatiskt verkande bidragssystem, vilket innebär att bidragsbelopp utgår efter vissa fastställda beräknings- grunder. Sådana bidrag kan basera sig på antalet med— lemmar eller antalet genomförda aktiviteter. Exempel
är de generella bidragen till ungdomsorganisationerna samt organisationsstödet till vissa nykterhetsorgani—
sationer.
Bidrag med av regeringen på förhand fastställda belopp för bidragsberättigade organisationer. Exempel är stö—
det till frivilliga försvarsorganisationer.
Bidrag som bygger på någon form av budgetbehandling. Exempel är det stöd som utgår från Sveriges riksidrotts- förbund till specialförbunden inom RF. Det kan också nämnas att vissa kommuner — t ex Mölndal och Växjö — gått över till fördelning av bidrag med hänsyn till er— ganisationernas planerade verksamhet för kommande ka— lenderår. Vid ansökan inlämnar organisationerna sina
budgetar till fritidsförvaltningen.
Bidragsgivning efter fri prövning. Exempel är flertalet av projektbidragen samt stödet till centrala amatör—
organisationer.
För att få underlag för en rättvis bedömning vid fördelning av bidrag i samband med budgetbehandling eller fri prövning krävs en omfattande och ofta administrativt betungande redo- visning från organisationerna själva. Ä andra sidan kan en budgetbehandling med krav på redovisning av planerad ver — samhet innebära fördelar för organisationerna genom att dessa kan få rutiner för en bättre planering av sin komman- de verksamhet. En sådan rutin ställer emellertid krav på
att organisationerna har en väl utbyggd administrativ appa- rat och kan, särskilt för barn— och ungdomsorganisationer,
innebära en stor belastning för verksamheten.
6 DEN STATLIGA ADMINISTRATIONEN AV BIDRAG TILL ORGANISATIONER
Som tidigare nämnts handläggs, enligt kartläggning gjord av kommundepartementet, frågor om bidrag till organisationer och folkrörelser av 58 olika myndigheter, centrala verk och andra organ. I kontanta statliga bidrag till föreningar och organisa— tioner utgick 1978/79 drygt 2 miljarder kronor.
En ofta påtalad brist vad gäller statens stöd till organisa— tioner är att någon övergripande samordning av bidragsgiv- ningen ännu inte kommit till stånd. Det innebär bl a olika regler och villkor för bidragsgivningen och svårigheter för organisationerna att hålla sig informerade om skilda bidrag.
Vi skall här ge några exempel på hur den statliga bidrags—
givningen är uppdelad.
Bidragen till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet fördelas av statens ungdomsråd. Rådet har också sedan 1972 fördelat medel för alkohol— och narkotikainfor— mation inom främst ungdomsorganisationer. Särskilda bidrag till projektverksamhet inom bl a ungdomsorganisationer har också utgått från socialdepartementet genom fördelning av medel ur allmänna arvsfonden. Det gäller bl a verksamhet med sommaraktiviteter, försöksverksamhet med särskilda fritidsak— tiviteter och information på alkoholområdet. Bidrag till vissa ungdomsorganisationer har dessutom utgått från SIDA (till biståndsverksamhet och u-landsinformation) samt statens
kulturråd (till experiment och utvecklingsarbete).
Idrottsrörelsen får organisationsstöd från jordbruksdeparte— mentet. Medlen fördelas till specialförbunden och vissa utan— för idrotten stående organisationer av Sveriges riksidrotts— förbund (RF). Lokalt aktivitetsstöd till idrotten utgår från statens ungdomsråd. Idrotten har också i viss utsträckning fått projektstöd från socialdepartementet (allmänna arvsfon— den). Från statens naturvårdsverk utgår bidrag till idrotts— och friluftsanläggningar som ägs av organisationer eller kommuner.
Det beloppsmässigt största bidraget till folkrörelser är stö— det till studiecirkelverksamhet (595,5 milj kr 1978/79). Tillsynsmyndighet för bidraget är skolöverstyrelsen (SÖ). Innan bidragen till ungdomsorganisationernas centrala och 10— kala verksamhet fördes över till statens ungdomsråd fördela— des dessa av SÖ. Utöver studiecirkelbidraget är SÖ nu till— synsmyndighet för följande bidrag till organisationer: bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet, organisa— tionsstöd till vissa nykterhetsorganisationer, bidrag till centralförbundet för alkohol— och narkotikaupplysning samt bidrag till vissa elevorganisationer. Det kan nämnas att också statens ungdomsråd fördelar bidrag till elevorganisa—
tioner.
Även stöd till organisationernas internationella kontakter utgår från ett flertal anslag. Förutom de tidigare nämnda
SIDA—bidragen kan följande anslag nämnas: B 4 Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer, anslagsposten vissa
internationella organisationer, G 1 Kulturellt utbyte med
utlandet. G 3 Bidrag till internationella kongresser i Sverige och G 8 Bilateralt nordiskt kultursamarbete.
Ett problem som upplevts av vissa organisationer i samband med internationell verksamhet är, att organisationer vilka är anslutna till studieförbund ej kan få bidrag för u—lands—
information direkt från SIDAs anslag för detta ändamål.
Ytterligare ett exempel på uppslittringen av bidragsgivningen är att statsbidrag till organisationsskrifter f n fördelas av tre olika myndigheter (jämför avsnitt 4).
I ett flertal fall råder osäkerhet om — eller kan diskuteras — ur vilket anslag eller från vilken myndighet bidrag skall utgå till vissa organisationer. Detta problem bar bl a uppmärksam— mats i samband med ansökningar hos statens ungdomsråd om att bli godkänd som bidragsberättigad ungdomsorganisation. Rådet har vid behandling av sina petita prövat ansökningar från ett flertal grupper av organisationer som inte gått att klassifice— ra som ungdomsförbund — t ex miljöorganisationer, radioorgani— sationer, organisationer med inriktning på viss kulturell verk— samhet samt organisationer med huvudsaklig inriktning på inter— mationella aktiviteter. Vissa av dessa organisationer har upp— fyllt de krav som gäller i fråga om medlemmar och spridning, men de har på grund av sin verksamhetsinriktning inte ansetts kunna godkännas som ungdomsorganisation. Det gäller bl a Kon— taktnätet för icke kommersiell kultur och Riksförbundet Unga Musikanter (RUM), vilka hittills fått statsbidrag från statens
Kulturråd.
I sin petita för 1979/80 anförde statens ungdomsråd följande
beträffande dessa båda organisationer:
"Enligt rådets mening bör det ifrågasättas om organisationer med den verksamhetsinriktning som kontaktnätet och RUM har, också skall få bidrag från anslaget till ungdomsorganisatio- nernas centrala verksamhet. Denna fråga om huvudmannaskap bör enligt rådet ytterligare utredas. Statens ungdomsråd har när det gäller ansökningar från Kontaktnätet och RUM haft överläggningar med statens kulturråd. Kulturrådet har i sin petita för 1979/80 framhållit att behovet är stort av en kraftig uppräkning av bidragen till amatörorganisationer och arrangerande musikföreningar. Statens ungdomsråd anser i likhet med kulturrådet att det är väsentligt med en förstärk— ning av det stöd som nu utgår till den verksamhet Kontaktnä— tet och RUM bedriver. Med ett sådant förstärkt stöd från kulturrådet bör enligt statens ungdomsråd bidrag ej utgå till Kontaktnätet och RUM från anslaget till ungdomsorganisatio— nernas centrala verksamhet".
Ett problem för dessa båda organisationer — förutom frågan om myndighetstillhörighet — är att de ej kan få bidrag från landsting och kommuner i samma utsträckning som ungdomsorga— nisationer, trots att deras verksamhet i nånga avseenden kan jämföras med den inom ungdomsorganisationer. För anslag från landsting och kommuner ställs nämligen ofta krav på att di— striktorganisationen och lokalavdelningen skall tillhöra en
statsbidragsberättigad ungdomsorganisation.
De problem som ovan redovisats för Kontaktnätet och RUM gäller
i stort sett också för miljö— och radioorganisationer.
I detta sammanhang bör också uppmärksammas de utanför Sveriges riksidrottsförbund stående organisationer som får statsbidrag
genom RF. Det är följande organisationer:
Cykel— och mopedfrämjandet, De svenska lantliga ryttarföre— ningarnas centralförbund, Friluftsfrämjandet, Ridfrämjandet, Svenska båtunionen, Svenska livräddningssällskapet/Simfräm— jandet, Svenska pistolskytteförbundet, Svenska ponnyföreningen och Sveriges fritidsfiskares riksförbund.
Sammanlagt utgick 7 435 000 kronor i organisationsstöd till dessa under 1978/79. Vid olika tillfällen har framförts ön— skemål från organisationerna om en omprövning av frågan gällande huvudmannaskap för bidragsgivningen.
Exempel finns också på att bidrag av typen organisatiors— eller kanslistöd utgår till samma organisation eller till moder— och ungdomsorganisation från olika anslag. Följande iaktta— gelser kan noteras:
Vissa invandrarorganisationer får verksamhetsbidrag från statens invandrarverk och samtidigt bidrag ur stöden till ungdomsorganisationerna från statens ung— domsråd.
O
Noux kb!
z 8 %
A
0 Vissa nykterhetsorganisationer får dels organisations— stöd från samarbetsnämnden får fördelning av statsbi- drag till nykterhetsorganisationer m fl, dels stöd från bidragen till ungdomsorganisationerna.
0 Vissa handikapporganisationer får bidrag till allmän verksamhet från socialdepartementet (efter förslag av statens handikappråd) och bidrag till central och 10— kal ungdomsverksamhet från statens ungdomsråd. Edt par, men inte alla handikapporganisationer, har sätskilda ungdomsförbund.
0 Vissa frivilliga försvarsorganisationer som får stats— bidrag från anslaget till dessa under försvarsdeparte— mentet har ungdomsorganisationer som får bidrag från statens ungdomsråd.
Nämnas kan att en översyn pågår inom Försvarsstaben angående bidragen till de frivilliga försvarsorganisationerna. Härvid
ifrågasätts om samtliga de organisationer som nu får bidrag från anslaget F 19 Frivilliga försvarsorganisationer verkli-
gen skall hära hemma i bidragshänseende under detta anslag.
I den enkät som kommundepartementet gjorde 1977 till statsde— partementen om det ekonomiska stödet till folkrörelser ombads departementen uppskatta hur stora personalresurser omräknat i övrigt administrera det statliga stödet till folkrörelserna inom departement och underlydande myndigheter. Med ledning av de uppgifter som härvid inkom samt senare informationer kan
antalet årsarbetskrafter uppskattas till drygt 100.
Det är särskilt de 3 k projektbidragen som kräver personella resurser och omfattande administrativ handläggning. En erfa— renhet däremot av hanteringen av bidragen till ungdomsorgani— sationerna är att generella stöd kan vara förhållandevis smi— diga att administrera. Som exempel kan anföras att statens ungdomsråd kunde ta över handläggningen från SÖ av bidragen till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksanhet (sammanlagt 62,6 milj kr 1979/80) utan någon som helst per— sonalförstärkning för ändamålet. Ett annat statsbidrag som är förhållandevis enkelt att administrera är anslaget till Vissa nykterhetsorganisationer vilket — liksom det centrala stödet
till ungdomsorganisationerna — utgår efter antalet medlemmar.
7 ORGANISATIONER UTANFÖR DE STATLIGA BIDRAGSSYSTEUEN
Statligt stöd till central verksamhet utgår till ett flertal typer av organisationer - t ex centrala amatörorganisationer, frivilliga försvarsorganisationer, handikapporganisationer, idrottsorganisationer, invandrarorganisationer och ungdoms— organisationer. Alltjämt finns dock grupper av organisationer som står utanför möjligheterna att få generella, återkommande statliga bidrag trots att de uppfyller kravet på riksomfattan—
de spridning.
I det följande ges exempel på sådana typer av organisationer.
7.1 Miljöorganisationer
Som en följd av debatten om energi— och miljöfrågorna har un— der 1970-talet bildats ett flertal riksomfattande miljöorga— nisationer, vilka i allmänhet uppstått genom samgående av 10- kala aktionsgrupper. Framväxten av dessa organisationer har skildrats i bolken "Kampen för miljön" (Centrum för tvärve— tenskap, 1979) Härutöver finns vissa äldre organisationer med naturskydd och naturvård som en central del i verksamheten.
De statsbidrag som står till förfogande för organisationer med inriktning på natur— och miljövårdsarbete är i huvudsak
följande:
0 Bidrag från anslaget H4 Miljövårdsinformation till verk— samhet och för naturvårdsupplysning inom Svenska natur— skyddsföreningen, Riksförbundet för hembygdsvård och Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar
0 Bidrag från anslaget H4 Miljövårdsinformation — anslags— posten Viss övrig information — efter särskilt regerings— beslut (jordbruksdepartementet)
0 Bidrag till Riksförbundet för hembygdsvård dels ut ansla— get B4 Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer, anslagsposten Centrala amatörorganisationer, dels ut an— slaget B41 Riksantikvarieämbetet, förvaltningskostnader
0 Vissa bidrag ur jaktvårdsfonden
Frågan om ett särskilt statligt stöd till organisationer med inriktning på miljövård har tidigare behandlats av Statens naturvårdsverk i samband med redovisning av Kungl Maj:ts upp— drag 1974—06-28 om statligt stöd till hembygdsföreningar för aktiva miljövårdsinsatser. I skrivelse 1975—11—18 till stats- rådet och chefen för jordbruksdepartementet ansåg naturvårds— verket, att det statliga stödet till miljövårdsinformation borde ändras så att det ges till riksorganisationer inriktade på miljövård samt utgå direkt till dessa. I sin anslagsfram- ställning för 1976/77 föreslog naturvårdsverket, att det stöd som utgår från anslaget: Information inom miljövårdsområdet ändras till ett rent organisationsstöd under ett nytt anslag förslagsvis benämnt: Bidrag till vissa naturvårdsorganisatio- ner. Ett sådant förfarande skulle underlätta administrationen
av medlen, ansåg naturvårdsverket.
De bidragsbelopp som utbetalats ur nyss nämnda anslag för 1978/79 har fördelat sig på följande sätt:
Bidrag till naturvårdsupplysning
Svenska Naturskyddsföreningen 630 000
Riksförbundet för hembygdsvård 350 000
Svenska förbundet för koloniträdgårdar 45 000
Bidrag efter särskilt regeringsbeslut
Jordens vänner 45 000
Miljöförbundet 35 000 ' Miljöcentrum och Miljögruppernas riksförbund 30 000
Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar 5 000
Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer Riksförbundet för hembygdsvård 34 000
Riksantikvarieämbetot. förvaltningskostnader Riksförbundet för hembygdsvård 156 000
Bidrag ur Jaktvårdsfonden Svenska Jägareförbundet 11 110 000 Länsjaktvårdsföreningarna 3 206 000 Svenska naturskyddsföreningen 250 000
Det kan nämnas att administrationen på jaktområdet kommer att behandlas särskilt i det arbete som bedrivs inom Jakt— och
viltVårdsberedningen.
I samband med det genomförda utredningsuppdraget har anord— nats ett möte med miljövårdsorganisationer m fl för diskussion
om bidragsfrågor.
Följande organisationer var representerade vid sammankomsten, som ägde rum i riksdagshuset den 7 mars 1979: Framtiden i våra händer, Friluftsfrämjandet, Jordens vänner, Miljöför— bundet, Miljögruppernas riksförbund (MIGRI), Riksförbundet för Hembygdsvård, Svenska naturskyddsföreningen, Svenska för— bundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar, Sveriges fri— tidsfiskares riksförbund samt Älvräddarnas samorganisation. Utredningen har också särskilt haft kontakter med Sveriges fältbiologiska ungdomsföreningen. Uppgifter om inriktning, medlemsantal m m hos vissa av dessa organisationer lämnas
på sid
Vid de diskussioner som fördes vid nyssnämnda sammankomst uttalade sig flertalet organisationer för ett fast, obundet statligt stöd till central verksamhet.
Efter sammankomsten har också några organisationer skrift— ligt lämnat synpunkter till utredningen på frågan om ett eventuellt nytt statligt stöd till miljöorganisationer.
Svenska naturskyddsföreningen (SNF) har därvid anfört, att när det gäller kretsen av bidragsberättigade organisationer i ett nytt bidragssystem måste minimikrav ställas på organi— satorisk stabilitet, medlemskader, geografisk spridning,
kontroll av medlemsförvaltning m m.
Bidraget bör enligt naturskyddsföreningen vara konstruerat
som ett organisationsbidrag, som får anvädas efter den mot— tagande organisationens gottfinnande. Bidraget bör utgå enligt någon generell form, t ex antalet medlemmar. E&t nytt bidrags— system får dock inte medföra att SNF får ett försämrat stöd, understryker naturskyddsföreningen Vidare.
Framtiden i våra händer anser, att ett fast stöd till central administration bör finnas som alternativ till projektbidrag. Organisationen framhåller att det nu krävs mycket energi för
att söka statligt stöd från olika myndigheter och att utforma projektet som passar in i prioriterade områden. Detta hämmar
den egentliga utåtriktade verksamheten, säger Framtiden i våra händer.
Älvräddarnas samorganisation välkomnar ett statligt stöd som
kan bidra till att täcka kostnader för ett centralt kansli.
Jordbruksdepartementet har enligt beslut 1979—03—12 överlämnat till utredningen det tidigare nämnda uppdraget angående ett statligt stöd till hembygdsföreningar för aktiva miljövårds— insatser.
0
V. . z/zfyyzy/izg/ ”of ..»,I///////I,,,/ .- ....... .....- ..... .....................
// /
”%%/4, i” I/ 1,
' % XVI./'; ';” , I'M .v ”%%/' ',! . ”. ['t
. ['x
%
I, %! '!
Framtiden i våra händer
Inriktning och verksamhet
Målsättningen är att arbeta för solidaritet med världens fattiga, varvid u—ländernas behov är utgångspunkten, Rörel— sen arbetar också för en bättre hushållning med ändliga resurser. Organisationen är en svensk avläggare till den
norska folkrörelsen med samma namn.
Bildad
1976
Antal medlemmar
Ca 2 500
Regional och lokal organisation
Ca 50 lokala grupper
Tidskrift
Ny livsstil (norsk) jämte medlemsblad
Samhällsbidrag 12Z8112
Antal anställda centralt
1 1/2 tjänst
Jordens vänner
Inriktning och verksamhet
Miljöorganisation
Bildad
1971
Antal medlemmar
Ca 3 000
Regional och lokal orgggisation
Lokalgrupper och kontaktgrupper (små lokalgrupper) i Hela landet.
Tidskrift
Jordvännen, medlemstidning utkommer med 6 nummer/år.
Samhällsbidra 1 8
Ca 100 000 kronor för särskilda projekt
Kostnader för central verksamhet
Ca 50 000 kronor
Antal anställda centralt
3 personer deltid
Miljöförbundet
Inriktning och verksamhet
Riksorganisationen för 75 lokala miljögrupper och för enskilda personer som arbetar med miljöfrågor. Arbetar främst med frå— gor rörande energi, trafik, skog och arbetsmiljö. Har utarbe— tat miljörörelsernas alternativa energiplan i samarbete med Jordens Vänner och Fältbiologerna. Stående inslag i verksam— heten är miljöläger.
Bildat
1976 av de miljögrupper som lämnat MIGRI
Antal medlemmar
Drygt 10 000
Regional och lokal organisation
75 lokala miljögrupper
Tidskrift.
Miljötidningen med åtta nummer per år
Samhällsbidra 1 8
Engångsbidrag från Energisparkommittén
Kostnader för central verksamhet
93 221 kr 1977
Antal anställda gentralt
Fem personer varav en t v betald av Länsarbetsnämnden i
Uppsala län och tre knutna till förbundets tidning.
Mil j ögruppernas riksförbund (MIGRI )
Inriktning och verksamhet
Samarbets— och serviceorgan för miljöintresserade organisa— tioner. Aktion i kostfrågor, kampanjer mot miljögifter och mot kärnkraft.
Bildat
1971
Antal medlemmar
Medlemsbegreppet kan f n ej preciseras
Regional och lokal organisation
Ca 25 grupper anslutna till förbundet
Tidskrift
Miljö och framtid, som utges av stiftelsen Miljö och Framtid
Kostnader för central verksamhet
Personal och lokaler tillhandahålles av stiftelsen MILJÖ— CENTRUM
Riksförbundet för hembygdsvård
Inriktning och verksamhet
Främjande av svensk miljö— och landskapsvård samt bygde— kultur. Riksorganisation för den svenska hembygdsrörelsen.
( x
Bildad
1916
Antal medlemmar
I lokala hembygdsföreningar beräknat till 400 000. Dessutom
ca 4 000 direktanslutna medlemmer.
Regional och lokal organisation
24 läns/landskapsförbund, vilka som medlemmar har ca 1 500
lokala hembygdsföreningar.
Tidskrift
Bygd och natur — tidskrift för hembygdsvård
Samhällsbidra 1 8
Statens naturvårdsverk för miljövårdsupplysning 350 000:— Riksantikvarieämbetet för upplysningsverksamhet 228 000:—
Statens Kulturråd för förbundsverksamhet 50 000:— Tidskriftsnämnden (avser 1977) 11 580:— Statens Kulturråd — Kulturtidskriftsstöd 25 000:—
Antal anställda centralt
2 heltidstjänster, 1 deltid, 2 timanställda samt
4 AMS—avlönade tjänstemän
Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar
Inriktning och verksamhet
Verka för att nya koloniträdgårdar och fritidsbyar skapas och områden härför tas med i general—, områdes— och stadsplaner samt att befintliga områden bibehålles. Påverka lagstiftning i för koloniträdgårdsrörelsen viktiga frågor. Stödja anslutna föreningar i deras verksamhet.Vda press, radio och TV sprida kännedom om koloniträdgårdsrörelsen. Verka för en bättre boende— och fritidsmiljö samt goda relationer mellan människan
och naturen.
Bildad
1921
Antal medlemmar
15 299
Regional och lokal orggnisation
Regional verksamhet i 8 regioner. Lokal verksamhet — 10
centralföreningar och 115 föreningar.
Tidskrift
Medlemstidskrift: Koloniträdgården 6 nr/år.
Samhällsbidra 1 8
Löneersättning från AMS 56 972:— Naturvårdsverket 45 000:— Statligt tidskriftsstöd 29 410:—
Kostnader för central verksamhet
422 065 kronor
Antal anställda centralt
Svenska naturskyddsföreningen (SNF)
Inriktning och verksamhet
Naturskydd och naturvård. Kampanjer mot nedsmutsning av mark och vattendrag och mot användning av biocider i jord— och skogsmark. Propagerar mot ökad energiproduktion genom kärn— kraft.
Bildad
1909
tal medlemmar
Ca 66 000 direktanslutna samt 15 000 i anslutna föreningar.
Regional och lokal orgggisation
200 lokalkretsar på kommunal nivå samordnade i länsförbund.
Tidskrift
Sveriges Natur med sju nr/år. Dessutom en årsbok.
Samhällsbidrag 1928129
650 000 kr fr från Naturvårdsverket till miljövårdsinfor—
mation; 250 000 kr från jaktvårdsfonden.
Kostnader för central verksamhet
6,5 milj kr
Antal anställda centralt
16 personer
Älvräddarnas Samorganisation (ÄLVS)
Inriktning och verksamhet
ÄLVS vill stoppa exploateringen av de få återstående ström— mande vattendragen och sprida kunskap om miljö—, rekreations- ooh kulturvärden som organisationen anser förstörs om vatten— kraftutbyggnaderna får fortsätta. Älvräddargrupperna samlas ca 4 gånger per år och utarbetar riktlinjer för gemensamma
projekt, remissvar och aktioner.
Bildad
1974
Antal medlemmar
Ca 1 500
Regional och lokal orggpisation
ÄLVS är inte en centralorganisation i vanlig mening, utan en samarbetsform mellan 27 självständiga lokala älvräddargrupper
från utbyggnadshotande älvdalar i hela landet.
Tidskrift
Samhällsbidra 1 8
Industridepartementet 50 000:— (Brochyr "Varför bevara våra älvar")
Kostnader för central verksamhet
ÄLVS har ingen central verksamhet (enl ovan). Kostnaden för material, porton och telefonsamtal under 1978 uppgick till drygt 18 000 kronor.
Antal anställda
7.2 Radioorganisationer
Frågan om ett statligt stöd till radioorganisationer har varit uppe i olika sammanhang — bl a i en motion till riks— dagen 1979 av Margit Odelsparr och Gösta Andersson (c). An— sökningar om statsbidrag till radioorganisationer har också prövats av statens ungdomsråd i samband med petitabehandling av bidragen till ungdomsorganisationerna.
Enligt vad utredningen erfarit finns f n fem radioorganisa— tioner med riksomfattande spridning. Dessa är följande: DX—alliansen Frivilliga Iadioorganisationen (FRO) Föreningen Sveriges Sändareamatörer (SSA) Radioorganisationen Tellus
Svenska privatradioförbundet
Uppgifter om dessa organisationers verksamhet, medlemmar m m återfinns i bilagor i anslutning till detta avsnitt. Uppgif- terna bygger på organisationernas egna redovisningar.
Av de nämnda organisationerna är det endast FRO som f n får reguljärt statligt verksamhetsstöd. FRO har för 1978/79 till- delats 260 000 kronor till allmän ledning och förbandsverksam— het samt 1 455 000 kronor till utbildning ur anslaget F 19 Frivilliga försvarsorganisationer. Övriga organisationer har
enbart fått statsbidrag i form av stöd till tidskrifter.
Till Riksförbundet DX—alliansen har tidigare utgått statligt stöd ur bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verk— samhet — senast 1976/77 då förbundet fick bidrag som s k
tröskelorganisation.
I sin petita för 1979/80 behandlade statens ungdomsråd ansök— ningar om bidrag ur anslagen till ungdomsorganisationerna från fyra olika radioorganisationer. Det kan också nämnas att ett visst samarbete inletts mellan radioorganisationerna, vilket bl a tagit sig uttryck i samarbetsavtal mellan Tellus och DX—alliansen samt mellan FRO och SSA.
Utredningen har den 17 april 1979 haft en sammankomst med radioorganisationerna för diskussion om bidragsfrågor. Vid sammankomsten deltog alla nämnda organisationer utom FRO. Organisationerna framhöll under överläggningen att bl a bredden av deras verksamhet motiverar ett samhällsstöd. De påpekade att deras verksamhet inte enbart är knuten till begreppet ”radio” — den omfattar också verksamhet av social karaktär med insatser bland handikappade, sjukvårds— och
vägsamaritverksamhet, livräddning och skadebegränsning.
Från organisationerna uttalades också, att en lämplig stöd— form vore en konstruktion liknande den som gäller för bidra— get till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Det
är dessutom viktigt, ansåg organisationerna, att få stöd även
på det lokala planet.
'RKSMNKEN KOM ... RIKSBANKEN rom.. .
Frivilliga radioorganisationen (FRG)
Syftelmålsättnigg
Att utbilda signalister till bl a tjänstgöring i hemvärnet.
Huvudsaklig verksamhet
— Grundutbildning för avtalspersonal, kompletteringsutbild- ning för värnpliktig och avtalsslutande personal i radio-
tclefoni och radiotelegrafi. — Informationsverksamhet vid bl a utställningar.
— Utrustning av stationer.
Bildad
1945
Antal medlemmar totalt
Ca 4 000
Antal medlemmar 2—25 år
1 100
Regional och lokal orgggisation
FRO har lokalavdelningar i alla landstingskommuner.
Samhallsbidrag
1978/79 1 695 000 kronor ur bidraget F 19 Frivilliga för—
svarsorganisationer
Antal anställda centralt
Föreningen Sveriges sändareamatörer
Inriktning och verksamhet
En politiskt ochreligiöstobunden sammanslutning av personer som sysslar med radioexperiment på av statliga myndigheter upplåtna frekvensområden. SSAhar bl a till ändamål att tillvarataga medlemmarnas gemensamma intressen och befrämja en snabb utveckling av verksamheten att den består och vidgas.
att bland medlemmarna verka för ökade tekniska kunska— per och god radiotrafikkultur för att därigenom åstad— komma en kår av kunniga sändareamatörer.
Bildad
1925
Antal medlemmar Äldre = 5 557 Ungdom = 1 624
Regional och lokal organisation
Landet är uppdelat i åtta distrikt enligt televerkets indel— ning. En distriktledare, DL och en vice DL leder verksamhe— ten i resp distrikt (distrikts och samrådsmöten). Lokala klubbar spridda i samtliga landsting.
Tidskrift
QTC, tolv nummer/år
Samhällsbidrag Distributionsstöd för 1978, 16 810 kronor
Kostnader för central verksamhet
Cirka 600 000 kronor varav cirka 560 000 kronor täcks av medlemsavgifter och resterande huvudsakligen genom räntor och viss försäljningsverksamhet.
Antal anställda endast centralt) 2 st på heltid och 5 st på deltid. SSA är anslutet till International Amateur Radio Union, IARU. Region I. Världen är indelad i tre regioner i likhet med Internationella Tele Union, ITU.
De nordiska länderna samarbetar inom ett organ, Nordiska Amatör Radio Unionen, NRAU.
Riksförbundet DX—alliansen (DX—ing : att lyssna på utländsk radio)
Inriktnigg och verksamhet
Internationellt kultur— och informationsutbyte via radiolyss— nade. Förbundet skall Sprida information om utlandslyssnandets möjligheter, verka som riksförbund, producera radioprogram (fast sändningstid i svenska programmet från Polens Radio, Deutschlandfunk, Köln och Andernas Röst, Ecuador), engagera utländska kringresande föreläsare, anordna träffar och inter— nationella möten årligen, sälja utrustning till självkostnads— pris, ge ut tidningar samt ta fram kurser för grundskolans Fritt Valt Arbete och SIA. Internationell verksamhet: Varje år i Sverige arrangeras stort internationellt radiomöte.
Bildad
1956 bildades DX—alliansen av ett antal svenska radioklubbar och slogs 1969 samman med Sveriges DX—Förbund till Riksför— bundet DX—alliansen.
Antal medlemmar
2 281 vid årskskiftet 1978/79 (härav ca 65 procent under 25 år).
Regional och lokal organisation Förbundet har 41 lokalavdelningar (klubbar). Lokalavdelningar— na är indelade i distrikt omfattande 3—4 län, distrikten an- ordnar bl a regionala möten. Flera klubbar har också bildat lokala samarbetsgrupper då man samarbetar om t ex tidnings— utgivning, närradio, lyssnarläger m m.
Tidskrift
Efter—Aktuellt, 10 nr a 40—72 sidor, offsettryckt, artiklar, reportage, konsumenttester, föreningsinformation, lyssnar— tips m m, STREDAK, 6 nr ä 5—31 sidor med debatt och informa— tion om förbundets verksamhet (tillsänds alla funktionärer och lokalavdelningar). Flertalet lokalavdelningar ger dess— utom ut egna tidningar.
Samhällsbidrag Tidskriftsstöd 1978 7 055 kronor
Kostnader för central verksamhet Enligt bokslut 78—12—51: 114 632 kr (omfattande kalender— året 1978)
Antal anställda centralt
Genom samarbetsavtal med Svenska Radioföreningen Tellus ut— nyttjas sex arkivtjänster samt en tjänst som arbetsledare för central administration, tryckning, distribution etc.
Svenska Privatradioförbundet (SFRF)
Inriktning och verksamhet
Förbundets uppgifter är:
att vara en ideell riksorganisation inom privatradioverk— samheten
att främja och utveckla privatradion som kommunikations— medel och därvid tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen
att initiera samt hjälpa och bistå klubbar och distrikt med dess verksamhet särskilt bland barn och ungdom att representera Sverige i internationella privatradio- frågor.
Bildad 1970
Antal medlemmar 16 520 (1979-05-12)
Regional och lokal orgggisation
Distrikten är för närvarande i ett uppbyggnadsskede, ca 50 % klara. Lokalavdelningar — omfattar en klubb. (f n 158 klubbar)
Tidskrift
Svensk Privatradio utges med sex nummer per år och distri— bueras av postverket till alla medlemmar. Tidningen är TS— reviderad och har en medelnettoupplaga för 1978 av 15 626 exemplar.
Samhällsbidrag Presstöd 1978/78 50 855 kronor
Kostnader för central verksamhet
271 981:95
Antal anställda centralt
Svenska radioföreniggen Tellus
Inriktning och verksamhet
Föreningen är en ideell opolitisk sammanslutning av radio— intresserade med ändamål att:
Dels svara för radiokommunikationer i samband med tävling och annat arrangemang
Dels biträda med radiokommunikation i samband med samhälls— insatser för livräddning eller skadebegränsning, såsom skall— gång, spaningsverksamhet eller verksamhet av annan art.
Dcls genom trafikledning, med ledning av bestämmelserna för radiotrafik, verka för att medlemmarnas radiotrafik sker med god radiodisciplin och korrekt handhavande av radioanläggning. Dels bedriva ungdomsverksamhet, med såväl radio och handha— vande, som allmän inriktning.
Dels bedriva verksamhet, som befrämjar aktiviteter för han- dikappade.
Dels verka för utvecklande av samaritverksamhet.
Bildad 1972
Antal medlemmar
Ca 5 000 direktanslutna medlemmar samt ett antal för närvaran— de ej specificerade kollektivt anslutna medlemmar.
Regional och lokal organisation För närvarande 17 distrikt (landstingsområden) samt ett 40—tal regioner (avdelningar). Tidskrift Tellus—nytt 6 nr/år Tellus Produkt—Info 6 nr/år
Samhällsbidrag Tidskriftsstöd för Tellys-Nytt
Kostnader för central verksamhet 1978 290086z67
Antal anställda centralt
Tio anställda varav en kamrer och arbetsledare samt sex arkivanställda plus resterande beredskapsarbete för ungdom.
7.5 Kvinnoorganisationer
Sommaren 1977 gjordes i anslutning till utredningsuppdraget en enkät bland kvinnoorganisationer i syfte att få en bild över organisationsstrukturer hos dessa. Följande uppgifter framkom därvid.
Medlemsdefinition
Medlemsdefinitionen varierar. Det är i många fall oklart om med medlem avses betalande medlem eller deltagare i verksam— het.
Det bör också nämnas att ett flertal organisationer har
män som medlemmar.
Några av de nya kvinnoorganisationerna saknar centrala upp— gifter om hur många medlemmar som finns. Medlemsantal fram—
går av bilaga 1.
Lokal förankring
Stor variation förekommer då det gäller spridning regionalt
och kommunalt.
Statligt stöd
Av bilaga 2 framgår vilka organisationer som fått statsbi—
drag.
De enda som får reguljärt centralt stöd är försvarets kvinno— organisationer. För de övriga rör det sig om enstaka projekt—
bidrag.
Ledamotskap i statliga utredningar
Följande organisationer har uppgett att de är representerade i statliga utredningar:
Sveriges Lottakår
Svenska Kvinnors Vänsterförbund BRIS — Barnens Rätt I Samhället CKF — Centerns Kvinnoförbund YRK — Yrkeskvinnors Klubb
FPK - Folkpartiets Kvinnoförbund Blå Stjärnan
Fredrika Bremer Förbundet
Hem och Samhälle
Moderata Kvinnoförbundet
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund
Flertalet av de stora kvinnoorganisationerna som är riks- täckande har alltså möjlighet att delta i utredningarbete
på central nivå.
Statligt stöd till kvinnoorganisationer i Danmark, Norge och Finland
Till kvinnoorganisationer i Danmark, Norge och Finland utgår statligt stöd över respektive statsbudget enligt följande: Danmark
Statligt stöd till kvinnoorganisationer utgår från ett anslag benämnt Stöd till kulturförmedlande arbete (Stötte till kul- turformidlende arbejde). Anslaget handhas av kulturministe- riet (Ministeriet för kulturelle anliggender). Det har de budgetåren 1975/76 _ 1977/78 uppgått till följande belopp *) Bud etår Ansla i danska kronor Svenska kronor 1975776 589 126 652 174 1976/77 998 000 752 055 1977/78 1 040 000 762 840
(* vid omräkning till svenska kronor har använts säljkurs för respektive valuta per den 21 juni 1977)
Det bör dock anmärkas att hela anslaget inte har använts till att stödja kvinnoorganisationer. Någon uppgift rörande den andel av stödet som avsett andra organisationer har dock
inte kunnat erhållas.
Förutom över statsbudgeten kan stöd till kvinnoorganisatio— nerna utgå från den danska tipstjänsten (Dansk tipstjenste). Storleken av dessa anslag bestäms från fall till fall.
Norge
Tillpolitiska kvinnoorganisationer utgår stöd via moderpar— tiet. stödets storlek står i relation till partiställningen i stortinget. Hur detta stöd fördelas inom partiet mellan bl a ungdomsorganisationer och kvinnoorganisationer är dock
inte känt.
Till andra kvinnoorganisationer än de politiska utgår inget särskilt stöd i deras egenskap av kvinnoorganisationer. Däremot kan de få statsbidrag för sitt upplysningsarbete och för enskilda projekt enligt samma regler som för andra intresseorganisationer. I vilken utsträckning sådant stöd utgått till kvinnoorganisationerna har dock inte kunnat beräknas.
Finland
Statligt stöd utgår endast till politiska kvinnoförbund vars moderparti är representant i riksdagen. stödets storlek be— stäms härvid med utgångspunkt från partiställningen i riks— dagen. Det totala stödet till dessa kvinnoorganisationer uppgår under budgetåret 1976/77 till 2 milj finska mark
(2 175 000 kronor).
Sammanfattning Följande former av statsbidrag har utgått till kvinnoorga—
nisationer:
1. Indirekt stöd via partistödet till politiska kvinnoför— bund
2. Bidrag till försvarets kvinnoorganisationer
5. Projektstöd (t ex u—landsinformation via studieförbunden och för sex och samlevnad) eller direkt för andra aktiviteter
4. Tidskriftsstöd
5. Indirekt utbildningsstöd via respektive studieförbund
Ett par frågor är oklara när det gäller att ta ställning till ett eventuellt statsbidrag till kvinnoorganisationer. Till exempel hur definieras en kvinnoorganisation? Är det en or— ganisation som består av majoriteten kvinnor eller en orga— nisation som arbetar för jämställdhet? Vilka kategorier av organisationerbör få del av ett eventuellt stöd? Kan manliga medlemmar inräknas i ett bidragsunderlag? Går det att åstad—
komma ett gemensamt medlemsbegrepp?
Dessa är några av de frågor som närmare bör övervägas.
62 Org utanför bidragssystemen
MFDLEMSANTAL I KVINNOORGANISATIONER 1977
De politiska partiernas.kvinnoförbund m m
Centerns Kvinnoförbund 75 Moderata Samlingspartiets Kvinnoförbund 62 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund 46 Folkpartiets Kvinnoförbund 26
Svenska Kvinnors Vänsterförbund 4 (partipolitiskt obundet)
Frivilliga kvinnliga försvarsorganisationer
Sveriges Lottäkårers Riksförbund 60 Sveriges Kvinnliga Bilkåristers Riksförbund 11 Svenska Blå Stjärnan 9 Övriga
Husmodersförbundet Hem och Samhälle 40 Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor 10
Fredrika Bremer förbundet Yrkeskvinnors Klubbars Riksförbund
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet ca
BRIS — Barnens Rätt I Samhället Grupp 8
Odd Fellows Damklubb
Sällskapet Nya Idun
Svenska Soroptimisterna
Zontorna
Kvinnocentrum
Svenska Kvinnors Nationalförbund Befria mannen i Umeå
Kvinnofolkl
Grekiska föreningens kvinnoavdelning Föreningen Kvinnokultur Jugoslaviska Kvinnokommittén
Åsa Kvinnoförbund
491 ooo(55 ooo bet)
OOO(ca) 200(ca) 214
OOO(ca)
200(ca) 1511) (7 900)
OOO(ca)
(798)
ca 40 lokalav ca 20 lokalavd
Föreningen Amazon Lesbisk Front
Svenska Kvinnors Filmförbund
Författarförlaget för kvinnoskirbentfrågor inom författarförbundet för kvinnliga författare
Arbetsgruppen för kvinnohus i Stockholm
Arbetsgruppen för Nordisk Kvinnohögskola
Arbetets kvinnor
1) Därav ett mindra antal män anslutna till organisationen
Anm, Många av de "övriga " kvinnoorganisationerna är verk—
samma enbart i Stockholm och är alltså inte rikstäckande.
Större kvinnoorggnisationer i storleksordnigg
Centerns Kvinnoförbund Moderata Kvinnoförbundet Sveriges Lottakårs Riksförbund
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund
Husmodersförbundet Hem och Samhälle Folkpartiets Kvinnoförbund Bilkåristerna
Blå Stjärnan
Fredrika Bremer Förbundet
Riksförbundet Internationella Föreningen för Invandrarkvinnor
Svenska Kvinnors Vänsterförbund
75 62
60
46 40 26 11
491 000 (35 000 bet) 000
000 000 (kvinnor + män) 200 200
9 151 (pojkar anslutna) 7 981 (100 män) 5 000 (10 000 inkl män)
214
Statsbidrag kvinnoorgggisationer enligt undersökning 1277
Tidskriftsstöd
Herta 55 000 Morgonbris 15 000 Vi människor 15 000
Centralt stöd (Utb dep) Sveriges Unglottor 564 777 Blå Stjärnans ungdomskår 212 016
Lokala verksamheter (Utb dep) Sveriges Unglottor 51 400 Blå Stjärnans ungdomskår 50 000
katerhetsstöd (Utb dep)
Kvinnoförbundets samarbetskommitté för nykterhetsfrågor 100 000
Allmän fritidsverksamhet Blå Stjärnan 15 000 Sveriges Unglottor 27 000
Sex- och Sanlevnadsstöd Lesbisk Front 50 000 Grekiska Föreningens Kvinnoavdelning 75 000
Sveriges Socialdemokratiska Kvinno— förbund (inkl SSU + UÖ) 550 000 Sveriges Unglottor 55 000 Gotländskt samarbete för samlevnad 100 000 Fredrika Bremer Förbundet 75 000 Svenska Kvinnors Vänsterförbund 75 000 Svenska Kvinnors Filmförbund 63 000 Jugoslaviska Kvinnokmmnittén 40 000
Husmodersförbundet Hem och Sanhälle 20 000
Centerns Kvinnoförbund 75 000
Kulturrådet
Riksförbundet Internationella före— ningen för invandrarkvinnor 25 Flickkören Treklangen 5 Grupp 8, Jönköping 6 Kari och Karin 20 De dansande systrarna 1O Centralt stöd Försvarshuvudtiteln Sveriges Kvinnliga Bilkåristers Riksförbund 1 457 Sveriges Lottakårers Riksförbund 6 581 Blå Stjärnan 76 Arbetsmarknadsdepartementets total— försvarsverksamhet
Blå Stjärnan 905 Sveriges Lottakårers Riksförbund 64 Sveriges Kvinnliga Bilkåristers Riksförbund 769 U—landsinformation
Internationella förbundet Fred och Frihet 15 Norra Smålands Unglottor 20 Svenska Kvinnors Vänsterförbund 15 Trafiksäkerhet (Kommundep)
Sveriges Kvinnliga Bilkåristers Riksförbund 92 Forskningsrådsnämnden - folkrörelse— lorskning
Fredrika Brenerförbundet m fl 82 Internationell verksamhet
SSK? — Kooperativa Gillesförbundet 70
000 000 600 000 000
000 000 000
000 000
000
000 000 000
000
000
000 (delvis
kvinnofrågor)
a.... 1 .” - .' l _ :|. I : 1 l ' ' l ;;. . ' ” ' " !I ' _ . , _ fur-=" , . |— . .. . . ., " ..'. mu H.. :. mani-lux” .. »» " :" :|" "" | I .' ' T I. *, .. H * 'I "J" ”"...?H-l "' J WIL'WJ'IM': ). 1 ” | |] ' Ekdals-..-i! - , ' ' . . .*tl . Hult.”? !.F'I . .» "_ uf ,. H mum ' .. | , - .' ; ahha-:i: 4, * | | I '19 .? W , ., Fan-immun , n ” II.. , 41-5'1- . w: '. ”1.1- 11 || . ||- |f_ll'u 'nLiuju. ' m" _ _ : | _ ' '_l- i . ? ..' Jil H "
8 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN
8.1 Den statliga administrationen av bidragsgivning
Av redogörelsen i de inledande avsnitten framgår att admini- strationen av de statliga bidragen till organisationslivet präglas av en stark splittring. Det har gett upphov till en bristande helhetssyn och samordning vad gäller det statliga stödet.
Splittringen i fråga om insatser från samhällets sida gäller
f ö fritidssektorn i stort.
Rådande ordning har naturligtvis åtskilliga nackdelar. Några har kortfattat berörts i tidigare avsnitt. Vidare kan fram— hållas att den nuvarande uppdelningen av de statliga insatser— na för organisatiunlivet och fritid i allmänhet kräver om— fattande administrativa resurser och försvårar rationella beslutsprouesser. Kontakterna mellan lokalt verksamma inom fritidssektorn och den statliga administrationen blir kom— plicerad. Fritidsfrågorna får genom en splittrad central
administration också en omotiverat svag position i samhället.
Allmänt kan sägas att den uppdelning vi har idag med ett mycket stort antal myndigheter som handlägger frågor om bi— drag till folkrörelser inte är tillfredsställande vare sig
från folkrörelsernas eller samhällets sida.
Enligt utredningens mening bör därför en översyn i syfte att
förenkla och samordna den statliga bidragsgivningen kopplas
till en total översyn av den statliga administrationen för fri— tids— inklusive folkrörelsefrågorna. En sådan översyn kan leda till att ett stort antal olika nu splittrade resurser och tjän— ster sammanförs.under en statlig myndighet med ett sammanhållet ansvar för bl a bidragsgivning och kontakter med organisations—
livet.
Utredningen vill här utan att gå in på något detaljerat för— slag till organisation ange några områden och uppgifter som
kan sammanföras i ett sådant organ.
Inom detta kan inrättas sektioner med ansvar för ungdomsfrå— gor, idrott, folkbildning, miljö/natur och administration/sam—
ordning. Dessutom bör en enhet för information finnas.
Följande uppgifter kan ingå i de olika sektionernas ansvars— områden.
Sektion för ungdomsfrågor
Här ingår uppgifter som nu handläggs av statens ungdomsråd. Centrala uppgifter för sektionen blir bidrag till ungdoms— verksamhet och kontakt med ungdomsorganisationerna. Statens ungdomsråds utredande uppgifter bör överföras till parlamen— tariskt sammansatta kommittéer. Däremot kan underlag för ut—
redningar rörande ungdom och fritid tas fram av sektionen. Sektion för idrott
Idrottsrörelsens anslagsäskanden (bidragen till idrottens organisationer fördelas liksom nu av Sveriges riksidrotts— förbund). Friskvårds— och hälsovårdsverksamhet. Idrotts— sociala frågor. Idrottsrörelsens internationella kontakter.
Stöd till idrotts— och friluftsanläggningar.
Sektion för folkbildning
Bidrag till studiecirkelverksamhet och till vissa organisa- tioner med riksomfattande spridning på kulturområdet - t ex
centrala amatörorganisationer.
Sektion för miljö/natur
Handläggning av det föreslagna nya stödet till miljöorganisa— tioner m fl. Bidrag till de organisationer utanför Sveriges riksidrottsförbund som nu får stöd genom RF. Frågor som nu handläggs av Statens naturvårdsverk rörande fritidsbåtar, vandringsleder och stöd till anläggningar för turism och
rekreation.
Sektion för administration och samordning
Regler och normer för bidragsgivning samt frågor rörande sam— ordning av statligt stöd. Tekniskt ansvar för bidragsfördel—
ning. Övrig administration.
Genom att bgdrag som nu ligger på skilda myndigheter samman— förs hos en myndighet med ett samlat ansvar för bidragsfrc— gor kan enhetligare och rättvisare handläggning och klarare
normer uppnås för den statliga bidragsgivningen.
För att möjliggöra smidiga kontakter mellan organisations— 1ivet och denna nya myndighet för fritidsfrågor bör dennas storlek vara begränsad. Ingen av sektionerna bör ha mer än 5—10 anställda. Den totala personalstyrkan bör ej överstiga 50 personer. Den beräknade personalstyrkan för den föreslagna myndigheten torde på ett ungefär motsvara det antal personer som idag handlägger de redovisade frågorna på olika berörda myndigheter och organ. En gemensam administration av de aktu- ella frågorna borde innebära en väsentlig besparing och för—
enkling i olika avseenden.
Organisatoriskt föreslås myndigheten sortera under kommunde— partementet, eftersom detta departement har det övergripande
ansvaretfför folkrörelsefrågor.
Utredningen föreslår! att de frågor som här redovisats angå— ende en myndighet med samlat ansvar för bidragsgivning m m snarast blir föremål för en detaljerad utredning. Utrednings— arbetet bör bedrivas med utgångspunkt från att den nya myg— digheten skall kunna börja träda i funktion fr o m budget— året 1981182.
8.2 Bidrag till ungdomsorganisationer
Från och med budgetåret 1975/76 sammanfördes bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet med bidraget till ungdomsledarutbildning till ett enda centralt stöd till ungdomsorganisationerna. Därefter har två olika generella statsbidrag utgått till ungdomsorganisationerna — förutom det centrala stödet även bidraget till ungdomsorganisatio-
nernas lokala verksamhet.
Utvecklingen beloppmässigt av dessa båda bidrag framgår av nedanstående sammanställning:
Centrala stödet Lokala stödet 1975/76 22 644 000 33 500 000 1976/77 25 789 000 58 000 000 1977/78 29 054 000 68 000 000 1978/79 56 297 000 84 000 000 1979/80 43 500 000 89 100 000
Det centrala stödet är avsett för kostnader som riksorgani— sationen har för personal, kontor och lokaler, utbildning, information samt övrig nationell och internationell verksam— het. Lokala stödet däremot skall oavkortat gå till de lokala föreningarna. Som tidigare nämnts avviker detta mot princi— pen att lokal verksamhet skall stödjas av samhället genom kommunala bidrag.
Bidragen till ungdomSOrganisaticnernas centrala och lokala verksamhet redovisas till statens ungdomsråd och utbetalas vid i stort sett samma tidpunkt på året efter redovisnings— och utbetalningsmodeller som i mycket påminner om varandra. De som handlägger bidragen inom organisationerna har alltså två olika statsbidrag att hantera samtidigt. Särskilt det lokala sötdet kräver en omfattande administration inom or—
ganisationerna under sommaren.
Enligt utredningens medning bör utvecklingen nu gå mot att ungdomsorganisationerna får statsbidrag till sin verksamhet
genom ett enda generellt stöd.
Utredningen har övervägt olika modeller för ett sådant sam—
manslaget bidrag till ungdomsorganisationerna.
Bidraget bör för det första utgå med ett grundbidrag, lika
för alla statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer.
Ett rörligt bidrag bör även i fortsättningen bibehållas. Det kan antingen beräknas på antalet aktiviteter eller medlemmar — eller efter en kombination av dessa båda normer med sär— skilda vägningstal. Utredningen vill för sin del avvisa det sistnämnda alternativet med de motiven, att det dels kan uppfattas som komplicerat och förorsaka oklarheter, dels
kan bli mindre rättvist än övriga alternativ.
Fördelen med att beräkna det rörliga bidraget efter antalet sammankomster är att det kan stimulera organisationerna till aktiviteter. Dock finns denna stimulans också genom de kom— munala sammankomstbidragen. Då det gäller antalet medlemmar som bidragskriterium kan anföras, att det i första hand är medlemmarna och inte deltagarna i öppen verksamhet som är med och formar beslut inom föreningen. En anslagsform som stimulerar till ett ökat antal medlemmar kan bidra till att ge ett ökat antal ungdomar möjlighet delta i den träning i demokratiska beslutsformer son föreningslivet kan erbjuda.
Medlemmar är ofta också lättare att redovisa än aktiviteter.
Frågan om medlemmar eller aktiviteter/verksamhetsintensitet som fördelningskriterium diskuterades också av statens ung—
domsråds utredning om det statliga stödet till ungdomsorga—
nisationernas centrala verksamhet. I betänkandet anfördes
bl a följande i denna fråga:
"Vi kunde ganska snart konstatera att det var allför många svårigheter förknippade med att finna en lämplig aktivitetsmätare. Den relativt enkla form som finns för den lokala aktivitetsstödet, var inte adekvat i detta sammanhang. All den verksamhet som bedrivs på andra nivåer än den lokala, skulle inte kunna medräknas i så fall. Den omfattande utbildningsverksamhet som fram— förallt sker i central och regional regi skulle inte heller bli bidragsgrundande. NaturligtVis skulle aktivi— teterna i samtliga organisationsled kunna räknas in i bidragsunderlaget, men detta skulle medföra definitions— och avgränsningsproblem, samtidigt som det skulle ge upphov till en gigantisk rapporteringsapparat inom or— ganisationerna. Merarbetet för organisationerna kunde förväntas bli av en sådan omfattning att en stor del av statsbidragets positiva effekter skulle gå förlorade".
Utredningen finner f n heller inte skäl att frångå medlems—
antalet som fördelningskriterium.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utredningen en sammanslagning av bidragen till ungdomsorganisationernas cen— trala och lokala verksamhet. Det Ela anslaget bör benämnas Bidrag till unggomsorganisationer och utgå med ett ggundbi— drag på förslagsvis 400 000 kr och ett rörligt bidrag base— rat på antalet medlemmar. Sammanslaggingen av bidrag bör ske fr o m budgetåret 1281482.
Det nya samnanslagna statsbidraget skall kunna användas till kostnader för sådan verksamhet som de båda nuvarande bidra— gen avser. Hur medlen fördelas inom organisationerna avgörs av dessa själva, men skall redovisas i samband med rekvisi— tion av bidraget. Organisationerna kan alltså fördela bidrag till lokal verksamhet som hittills eller på annat lämpligt sätt stimulera reguljär verksamhet eller utvecklingsarbete i de lokala föreningarna.
Storleken av stödet till de ungdomsorganisationer som får bidrag med särskilt fastställda belopp (f n E&evförbundet, Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete, Riksförbundet Sveriges Fritids— och Hemgårdar, Sveriges E&evers Centralorganisation och Svenska samernas riksungdomsförbund) prövas på sedvan—
ligt sätt i tillsynsmyndighetens budgetbehandling.
Samtidigt bör storleken av bidragen till samarbetsorganisa— tionerna särskilt prövas. Dessa får inte del av stödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Sveriges ung— domsorganisationers landsråd (SUL) får f n stöd till central verksamhet med ett belopp som motsvarar två grundbidrag; Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap och Sveriges kristna ungdomsråd med ett belopp som motsvarar ett grundbi— drag. Det bör också prövas om nuvarande skillnader i fråga om bidragsbeloppens storlek samarbetsorganisationerna emel— lan skall gälla även i fortsättningen. Det kan i detts sam— manhang erinras om att statens ungdomsråd i sin tidigare omnämnda utredning om centrala stödet till ungdomsorganisa— tionerna ansåg, att samarbetsorganens verksamhet i huvudsak
borde stödjas ekonomiskt av medlemsorganisationerna.
Beteckningen på det nuvarande bidraget till ungdomsorganisa— tionernas lokala verksamhet är inte helt relevant, eftersom endast ca 20 % av bidraget fördelas bland ungdomsorganisa— tionerna. Resten utgår till Sveriges riksidrottsförbund (RF).
Med hänsyp härtill föreslår utredningen: att ett belopp som minst motsvarar bidraget till ungdomsorganisationernas loka— la verksamhet 1280/81 fördelas procentuellt mellan RF och ungdomsorganisationerna budgetåret 1281182 enligt samma pro— centuella fördelning dem emellan som gällt i fråga om bi— dragsbeloppet förstnämnda budgetår.
Beloppet till ungdomsorganisationerna ingår i det föreslagna nya bidraget till dessa, medan beloppet till RF kan läggas på organisationsstödet till idrotten. De medel som utgår till Sveriges riksidrottsförbund fördelas efter RFS beslut bland de organisationer som hittills fått lokalt aktivitets— stöd genom RF. Vid en omläggning av stödet till de organisa— tioner utanför Sveriges riksidrottsförbund som nu får bidrag genom RF bör ett belopp som motsvarar deras andel av lokala
stödet överföras till dessa. 8.5 Bidrag ur allmänna arvsfonden
En bidragskategori som ofta diskuterats de senaste åren är det stöd som utgått ur allmänna arvsfonen. En av de frågor som särskilt diskuterats är, som tidigare nämnts, stödet till försöksverksamhet med sommaraktiviteter. Bidragen från fonden har också behandlats i riksdagen i anslutning till ett par riksdagsmotioner (jämför lagutskottets betänkande 1976/77:6
och 1978/79:17).
I det sistnämnda betänkandet gjordes följande sammanfattning av gällande ordning för allmänna arvsfonden samt för bidrag ur denna:
”Enligt ärvdabalken är arvsrätten begränsad till bröst- arvingar, make, föräldrar, syskon samt far- och mor— föräldrar och deras barn. Kusiner och avlägsnare släk— tingar ärver inte. Saknas arvsberättigade släktingar till den avlidne tillfaller arvet allmänna arvsfonden. Arvsordningen kan åsidosättas genom förordnande i tes-
emente. :gendom kan tillföras arvsfonden även genom "ava och test nente. 0 (H-
,
J:.rnare oeståb melser or arvsfonden finns i lagen (.928: 281) om allmä_na arvs sf onden. unli5t1 ? Skall egendom, som tillfalle: arvsfo: _ :eno: arv, gåva eller testamente, förvaltas av karmarkolleziet som en särskild fond för fräz' ande och fostran av barn och ungdom samt
omsorg om ppade. En tiondel av de medel som in— f_;ter under ett räkenskapsar skall läggas till fonden. Återstoden skall tillsammans med årets avkastning från oc; "ed näst oljande räkenskapsår vara tillgänglig för
lyftning. l 2 & stadgas att understöd ur fonden utdelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer samt att understöd inte får ges för åtgärd som det åligger stat eller kommun att bekosta.
Fondens rätt till egendom skall bevakas av kammarkollegiet (5 ©). Kammarkollegiet får på fondens Vägnar godkänna testa— mente till annan än fonden. Godkännande kan ske även om an— ledning till klander föreligger eller testamentet inte be— vakats i föreskirven ordning under förutsättning att testa— mentet kan antas vara ett riktigt uttryck för arvlåtarens yttersta vilja (4 5). Arv som tillfallit fonden kan avstås helt eller delvis till annan om det med hänsyn till arvlå— tarens uttalanden eller andra särskilda omständigheter kan antas överensstämma med arvlåtarens yttersta vilja. Även i annat fall kan arv avstås till arvlåtarens släkting eller annan person som stått arvlåtaren nära om det kan anses bil— ligt. Beslut om avstående fattas av kammarkollegiet. I vissa fall när fast egendom ingår i kvarlåtenskapen krävs riksda— gens medverkan (5 5). Lagen innehåller härutöver vissa be— stämmelser cm förfarandet när egendom tillfallit fonden.
De vanligaste formerna för bidrag ur arvsfonden är anord— ningsbidrag, som kan utgå till uppförande eller inköp av byggnad, till om- och tillbyggnad samt till förbättringsar— beten, och inventariebidrag, som kan utgå till inköp av inventarier och annan lokalutrustning. Som exempel på ända— mål till vilka bidrag utgått kan nämnas sommargårdar (barn— kolonier), fritidslokaler för barn och ungdom, inköp och ut- rustning av mindre segelbåtar för sjöscouter m fl, parklek— stugor, försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn i åldern 7—12 år samt åtgärder som är ägnade att förhindra eller bryta de handikappades isolering eller är ägnade att eljest underlätta deras levnadsvillkor. Också till forsk- ning inom området för bidragsgivningen kan understöd utgå ur fonden."
Som en illustration till den bidragsfördelning som gjorts ur fonden redovisas här fördelningen av utdelat stöd 1977/78.
A Sommargårdar (barnkolonier) 105 000
B Försöks— och utvecklingsverksamhet (barn och ungdom)
1 Delegationen för social 1 959 000 forskning
? Viss försöksverksamhet 1 157 000 inom skolans område
5 Socialstyrelsens nämnd 5 000 000 för alkoholfrågor för in— formationsverksamhet m m
4 Försöksverksamhet med 5 552 000 fritidsaktiviteter för barn, företrädesvis i åldrarna 7—12 år
5 Försöksverksamhet med 1 058 000 föräldrautbildning
6 Övrigt (huvudsakligt 12 478 000 26 984 000 stöd till centr myndig— heter och kommuner för försöksverksamhet med bl a barnomsorg)
C Fritidssysselsättning för barn och ungdom (anordnings— och inventariebidrag)
1 Scoutorganisaticner 1 244 900
2 Religösa sammanslut— ningar tillhörande:
Svenska kyrkan 1 755 000 Annat samfund 1 650 000 5 Kommuner och förenings— 410 000 råd 4 Annan huvudman 126 500 4 146 400
D Omsorg om handikappade
1 Rekreation, fritidsan— 510 000 läggningar
2 Försöks— och utvecklings- 6 296 000 verksamhet (varav 1 251 000 till delega— tionen för social forsk—
ning 5 Information 1 169 000 4 Administration 575 000 5 Tekniska hjälpmedel 61 000 6 Diverse 55 999 8 444 000
De medel som gått till försöks— och utvecklingsverksamhet samt till socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor har huvud— sakligen fördelats bland olika organisationer. Särskilt då det gäller bidrag till olika typer av försöksverksamhet med fritidsaktiviteter har en betydande del av bidragsbeloppen
gått till ungdomsorganisationerna.
Bidraget till försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn har de senaste åren varit avsett för sommaraktivitcter. Även stödet i övrigt, t ex bidraget till alkoholinformation,
har varit öronmärkt enligt vissa givna bestämmelser.
Enligt utredningensznening är det principiellt felaktigt, att staten kontinuerligt skall styra organisationer och kom— muner till en för alla bidragsmottagare i stort sett likar— tad typ av lokal verksamhet. Det bör framhållas att behoven av utvecklingsarbete och insatser särskilt bland barn och ungdom varierar stort både mellan olika delar av landet och mellan organisationer samt även inom dessa. Medan det i vis— sa delar av landet kan finnas skäl att särskilt satsa på
t ex sommaraktiviteter kan det i andra regioner finnas helt andra behov som är viktiga prioritera — det kan bl a vara in— satser i nya bostadsmarknaden, i glesbygd eller bland invand— rare. Utredningen anser därför att det vore en klar fördel om bidrag till fritidsaktiviteter för barn och ungdom kunde för—
delas med hänsyn till de olika skiftande behov som finns.
En ändring av bestämmelserna för allmänna arvsfonden bör där— för ske så att bidrag till viss fritidsverksamhet kan förde— las regionalt. Bidrag som i första hand vore lämpliga att fördela efter regionala behov är de som utgått till sådan verksamhet som avses under punkterna B 5 och B 4 i samman— ställningen på föregående sida - d v s sådana bidrag som till stor del kommit ungdomsorganisationer och idrottsrörelsen
till del.
Utredningen föreslår, att bestämmelserna för allmänna arvs— fonden ändras, så att bidrag ur fonden till fritidsaktivi— teter för barn och ungdom fr o m budgetåret 1281/82 kan för— delas av landstingen. För detta budgetår bör förslagsvis tio miljoner kronor ur allmänna arvsfonden ställas till lands— tingens förfogande för stöd till vissa fritidsaktiviteter. Landstingen skall därefter fördela bidrag med hänsyp till
de speciella behov och önskemål i fråga om insatser för barn och ungdom som finns i landstingsområdet.
Landstingen övertar på så sätt stödet till sådana insatser under B i den redovisade sammanställningen som hittills i
huvudsak genomförts av organisationslivet.
De bidragsbelopp som utgår till landstingen kan fördelas
bland dessa efter antalet ungdomar i åldern 7—12 år.
Beslut om vilken typ av verksamhet som skall få stöd bör före—
gås av samråd mellan landsting, kommuner och organisationer.
Vid fördelningen av bidrag från landstingen bör eftersträvas enklast möjliga administration. Utredningen vill peka på möjligheten att i vissa fall fördela bidragen efter någon generell princip — t ex antalet medlemmar i bidragsberätti— gade organisationer. Även idrottsrörelsens behov av stöd
bör beaktas.
Sådana bidrag som här avses bör fortsättningsvis i sin helhet
komma organisationerna till del.
Frågan om huvudmannaskap för övriga medel ut allmänna arvs-
fonden bör tas upp till utredning i ett senare sammanhang.
8.4 Vissa övriga bidrag
8.4.1 Bidraget till informationsverksamhet om alkohol- och narkotikaproblem
Statens ungdomsråd har sedan 1972 fördelat ett särskilt bi— drag till upplysningsverksamhet i alkohol- och narkotika— frågor. Bidraget är härigenom ett av de s k projektstöden
som utgått under en längre tid.
Syftet med ett projektbidrag är att det skall få en stimule— rande effekt på ett visst område. Pågår projektverksamhet alltför lång tid får den i regel karaktär av permanent verk— samhet. Därför bör projektstöd efter en viss tids försöks—
verksamhet inordnas i lämpligt reguljärt stöd.
Bidraget till informationsverksamhet om Alkohol— och narko— tikaproblem har huvudsakligen utgått till ungdomsorganisa— tioner. 1979/80 har bidraget helt fördelats bland dessa or— ganisationer med undantag av ett belopp på 400 000 kr till
Sveriges riksidrottsförbund (jämför sid 82).
Uprgdp'ngen föreslår. att medlen under ifrågavarande bidrag
fr o m 1280181 överförs till bidraget till ungdomsorganisa— tionernas centrala verksamhet. Eftersom Sveriges riksidrotts— förbund årligen fått del av informationsanslaget bör 400 000 kr utgå_till RF som ett påslag på organisationsstödet.
Det kan nämnas att statens ungdomsråd har en särskild sekre— terare (på e o tjänst fr o m 1979—07—01) för bl a kontakt
med organisationerna i frågor som gäller alkohol— och narko— tikaupplysning. Genom denna tjänst möjliggörs fortsatta kon—
takter med organisationerna i dessa frågor.
Statens ungdomsråds fördelning av bidrag till inforamtion om alkohol- och narkotikaproblem 1979/80
Orgagisation
Centerns ungdomsförbund (CUF)
De Kristna Samfundens Nykterhetsrö— relses ungdomskommittée (DKSN)
E&evförbundet
Fria Moderata Studentförbundet (FMS) Folkpartiets ungdomsförbund (FPU) Förbundet Vi Unga
Hörselfrämjandets riksförbund, ungdomssektionen
Ungdomens Nykterhetsförbund, IOGT—NTOS juniorförbund (UNF)
Jugoslaviska riksförbundet Kristen Demokratisk Ungdom (KDU)
Motorförarnas Helnykterhetsförbunds ungdomsförbund (MHF) Moderata Ungdomsförbundet (MUF) KFUK—KFUMS riksförbund
Svenska Blå Stjärnans riksungdomsförbund Svenska Frisksprotförbundet
Sveriges Folkhögskoleelevers Förbund (SFEF)
Sveriges Blåbandsungdom
Sveriges Elevers Central— organisation (SECO) Sveriges riksidrottsförbund (SR)
Sveriges Socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU)
Unga Örnars riksförbund Ungdomens Röda Kors
Verdandi
Belopp
575 520
125 25 80
500 25
275
180 70 50
125
100
40 125
400 575
500 100 125
000 000
000 000 000
000 000 000 000 000
000 000
000 000
000 000 000
8.4.2 Tidskriftsstöd
I avsnitt 4 har redogjorts för de tre olika former av tid— skriftsstöd som organisationer kan få del av. Bidragen förde— las av presstödsnämnden (stöd till organisationstidskrifter), statens kulturråd (kulturtidskrifter) och statens invanrar—
verk (tidningar på andra språk än svenska).
Utredningen föreslår, att fördelningen av dessa tre olika tid— skriftsstöd på sikt bör hänskjutas till en och samma mxpdig— het — presstödsnämnden. I en första etapp bör stödet till kulturtidskrifter överföras till nämnden. Stödet till tid— skrifter på andra språk än svenska kräver viss speciell sak— kunskap om språkförhållanden m m och bör därför under en övergångstid ligga kvar på statens invandrarverk. I en senare etapp bör också detta stöd överföras till presstödsnämnden.
8.4.3 Bidrag till invandrarorganisationer
Från statens invandraverk utgår verksamhetsbidrag till in— vandrar— och minoritetsorganisationer samt projektstöd dels till sådana sistnämnda organisationer, dels till svenska ideella organisationer och institutioner. Verksamhetsbidraget uppgår 1979/80 till 3 425 000 kr och projektstödet till
3 700 000 kr. (Det tidigare stödet till tidningar på andra språk än svenska är 1979/80 5 500 000 kr.)
Projektstödet har i stor utsträckning fördelats till ett mind— re antal lokala projekt som genomförts av invandrar— och mi— noritetsorganisationer, trossamfund, fackförbund och andra
svenska organisationer samt kommuner och landsting.
Utredningen föreslår, att medel överförs från projektstödet till verksamhetsbidraget så att detta blir det beloppmässigt dominerande bidraget Projektstödet böi guccgs sgjxi minska— jj]] förmån för ökat verksamhetsbidrag - allteftersom erfarenheter av olika typer av fösöksaktiviteter samlats.
En viktig fråga när det gäller bidrag till invandrar— och minoritetsorganisationer är kravet på samverkan. Samverkan är ett av de övergripande målen inom invandrar— och minori— tetspolitiken. I all verksamhet som kommuner eller svenska organisationer bedriver med och för invandrare måste samver- kan med invandrarorganisationer ske i någon form. Detta krav bör gälla vid alla former av stöd till verksamhet bland in— vandrare. Det ger en garanti för att de rätta målgrupperna nås och för att verksamheten förankras, samtidigt som det
skapar ökade kontakter med invandrarorganisationerna.
8.4.4 Stöd till viss internationell verksamhet
Under anslaget G 1 Kulturellt utbyte med utlandet, anslags— posten Till regeringens disposition, har bl a medel beräk—
nats för stöd till folkrörelsernas kulturella kontakter med utlandet. Beslut om bidragsfördelning fattas av utbildnings—
departementet.
Utredningen föreslår, att tillsypsansvaret för dessa medel överförs till den nya mypdighet som föreslås få ett samlat
ansvar för fördelning av statliga bidrag till organisations— livet.
Utredningen föreslår vidare, att en särskild anslagspost upp— förs under anslaget Kulturellt utbyte med utlandet för bidrag
till Svenska förbundet för internationella barnbyar. Förbun— det får f n bidrag ur dispositionsposten under nämnda anslag.
8.4.5 Stöd till vissa nykterhetsorganisationer
Enligt beslut av samarbetsnämnden för fördelning av stats— bidrag till nykterhetsorganisationer m fl utgår organisa—
tionsstöd till vissa nykterhetsorganisationer efter antalet medlemmar inom organisationerna. Tillsynsmyndighet för bi- draget är SÖ. Vissa av dessa organisationer har särskilda
ungdomsförbund, som får bidrag till central verksamhet från statens ungdomsråd. Detta bidrag baseras på antalet medlem—
mar i åldern 7 — 25 år.
Utredningen föreslår, att orggpisationsstödet till vissa nxkterhetsorganisationer m fl i fortsättningen beräknas ef— ter antalet medlemmar över 25 år.
8.4.6 Filmvisning i nya former
Regeringen har till sin disposition ett anslag på 600 000 kr att användas för filmvisning i nya former. Anslaget fördelas till föreningslivet efter hörande av barnfilmområdet. Enligt utredningens uppfattning är det naturligt att barnfilmrådet, som har ett speciellt ansvar för den statliga barnfilmpoli— tiken, fördelar dessa medel så länge ifrågavarande försöks— verksamhet pågår. Inom barnfilmrådet finns dels personella resurser för ändamålet, dels möjligheter till naturliga kontakter med de organisationer som sysslar med filmverk—
samhet.
Utredningen föreslår, att de medel som står till regeringens
disposition för filmvisning i nya former överförs till barnfilmrådet.
8.4.7 Medel till regeringens disposition En allmän restriktivitet bör intas vad gäller att via speci-
ella medel till regeringens disposition fördela anslag till
folkrörelserna direkt från regeringen. Bara ett fåtal folk—
rörelser känner till de möjligheter som finns att på detta speciella sätt få bidrag. Det innebär samtidigt en onödig by— råkrati inom departementen. Det bör inte i första hand vara en regeringsfråga att fördela anslag till folkrörelser. En sådan
uppgift bör i stället ligga på myndighetsnivå.
8.5 Förslag till konstruktion av statligt stöd till miljö— organisationer m fl
En utgångspunkt för samhällets stöd till folkrörelserna är att organisationerna skall ha förtroende att själva avgöra hur bidragsmedel skall användas. En fri bidragsgivning är
alltså ett uttryck för ett förtroende från samhällets sida och ger dessutom organisationerna möjlighet genomföra sats—
ningar som de vid olika tidpunkter själva bedömer angelägna.
De organisationer som till utredningen lämnat synpunkter på det statliga stödet till insatser på miljöområdet har allmänt uttalat sig för ett stöd i form av ett obundet bidrag till central verksamhet. Även statens naturvårdsverk har som ti— digare nämnts föreslagit, att bidraget till miljövårdsinfor—
mation ändras till ett generellt organisationsstöd.
Statens ungdomsråds tidigare omnämnda utredning om statligt stöd till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet angav vissa principer som vägledande för ett bidragssystem. Det framhölls att ett sådant system bör kännetecknas av enkelhet, att det ej styr verksamheten, att det skapar rättvisa mellan
organisationerna samt att det är möjligt att kontrollera.
Enligt utredningens mening bör dessa principer också vara väg-
ledande för ett statligt stöd till miljöorganisationer.
Utredningen föreslår mot bakgrund av vad som anförts, att ett generellt, centralt stöd tillmiljöagpnisationer inrättas. Ext sådant stöd kan åstadkommas genom att anslagsposterna 2—5 under anslaget H 4 Miljövårdsinformation sammanförs till ett anslag,
förslagpvis benämnt Bidrag till miljövårdsorganisationer m fl. Vidare bör till detta nxa anslag överföras medel som f n ut— går till Riksförbundet för hembygdsvård under nionde huvud— titeln.
Som modell för det nya bidraget bör i huvudsak gälla den kon— struktion som är tillämplig för bidraget till ungdomsorgani—
sationernas centrala verksamhet.
Bidrag bör utgå till organisationer som av regeringen förkla— rats berättigade till bidrag. Med miljöorganisation menas sådan organisation som huvudsakligen bedriver verksamhet med inriktning på miljö- och naturfrågor. Det nya statsbidraget bör utgår fr o m budgetåret 1980/81.
Som villkor för bidrag föreslås att organisationen har minst 1 500 medlemmar och aktiva lokalavdelningar i minst hälften av landets landstingskommuner. Med aktiv lokalavdelning bör menas avdelning som anordnar minst 25 sammankomster under ett år. Några särskilda åldersgränser bör ej gälla vid be— räkningen av medlemsunderlaget.
Vad beträffar medlemsbegreppet bör gälla samma definition som i fråga om medlem i ungdomsorganisation. Det innebär att som medlem räknas den som
0 är ansluten till en lokalavdelning
0 har stadgeenliga möjligheter att påverka beslut rörande organisationens verksamhet och inriktning
0 har betalat avgift till organisationen närmast före— gående redovisningsår.
Bidraget föreslås utgå med dels ett grundbidrag lika stort för alla bidragsberättigade organisationer, dels ett rörligt bidrag med ett fast belopp per medlem i intervallet översti— gande 1 500 medlemmar. För 1980/81 föreslås grundbidraget bli 25 000 kr och det rörliga vidraget 12 kr per medlem. Bi— drag bör utgå med högst det belopp som svarar mot 75 % av or—
ganisationens kostnader för central verksamhet för den verk—
samhetsår som upphörde under redovisningsåret närmast före det för vilket statsbidraget utgår. Med kostnader för central verk— samhet avses personalkostnader (löner, sociala avgifter, re— sor och traktamenten), lokal- och kontorskostnader (hyra, te- lefon, porto, kostnader för lokalvårdare, kontorsmaterial etc), kostnader för ledarutbildning, information, utvecklingsarbete
samt för övrig nationell och internationell verksamhet.
Bidragsgrundande uppgifter skall styrkas av ordförande, för— bundssekreterare eller kassör samt revisor. Bidragsberättigad organisation skall vara skyldig att avlämna verksamhetsbe— rättelse till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndighet bör bli den myndighet som enligt kap 8.1 föreslås få ett samlat an— svar för bidrag till folkrörelser. Under tiden fram till dess att denna myndighet träder i funktion bör bidraget handläggas
av statens naturvårdsverk.
Tillsynsmyndigheten lämnar förslag till regeringen på organisa—
tioner som bör bli godkända för bidrag.
Organisationer som i första hand bör prövas då det gäller att bli bidragsberättigad är följande:Framtideni våra händer, Jordens vänner, Miljöförbundet, Miljögruppernas riksförbund (MIGRI), Riksförbundet för Hembygdsvård, Svenska naturskyddsföreningen, Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar samt
Älvräddarnas samorganisation.
Sveriges fältbiologiska ungdomsförening, som nu får statligt stöd genom bidraget till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet, bör även i fortsättningen få bidrag
som ungdomsorganisation.
För de organisationer som i framtiden blir berättigade till bidrag föreslås en intrappningsperiod med enbart grundbidrag under det första året organisationen är bidragsberättigad.
Andra året utgår fullt statsbidrag.
För de organisationer som ej längre uppfyller villkoren för statsbidrag föreslås en avtrappningsregel, som innebär att organisationen under det första året den ej uppfyller bidrags— villkoren enbart får grundbidrag. Kan organisationen ej heller
det andra året uppfylla villkoren för bidrag utgår inget stöd.
Avsikten är att det föreslagna bidraget skall ersätta de oli- ka anslag som nu utgår till central verksamhet för nämnda orga—
nisationer.
Edt statsbidrag till miljöorganisationer m fl med den konstruk— tion som föreslagits kan f n beräknas till ca 2 milj kronor. Hänsyn bör då tas till att nyssnämnda organisationer erhöll
ca 1,6 milj kr i statsbidrag från olika anslag 1978/79.
8.6 Förslag angående bidrag till radioorganisationer
I samband med den under avsnitt 7.2 nämnda överläggningen med radioorganisationerna diskuterades bl a frågan om huvudmanna- skap för ett eventuellt stöd för sådana organisationer. Olika meningar i den frågan framfördes härvid från organisationerna, vilket kan bero på att dessa, trots det gemensamma begreppet radio, har skilda inriktningar och verksamheter. Detta framgår också av de uppgifter som redovisats om organisationerna i
särskilda bilagor under 7.2.
Utredningen anser att de tidigare nämnda radioorganisationerna bedriver en verksamhet av sådan art och omf attning att ett statligt stöd till dessa är motiverat. Utredningen har därför övervägt olika former av stöd till radioorganisationer. Mot bakgrund bl a av olikheterna i organisationernas inriktning är dock utredningen inte beredd föreslå något särskilt statligt bidrag till radioorganisationer. Däremot bör ett stöd till
dessa inordnas i någon nu redan existerande bidragsform.
FRO får som tidigare nämnts f n stöd från bidraget till Fri—
villiga försvarsorganisationer och bör även fortsättningsvis
få bidrag på detta sätt. Eftersom alla radioorganisationer i något sammanhang ansökt om att bli godkända som statsbidrags— berättigade ungdomsorganisationer kan det inte anses uteslu— tet att någon framdeles blir upptagen som sådan. Allmänt sett bör dock en annan stödform gälla i detta fall. Av nu utgående statliga stöd synes bidraget +ill centrala amatörorganisatio— ner vara det anslag som närmast kunde vara tillämpligt för sådana radioorganisationer som inte får bidrag till central
verksamhet på annat sätt.
Riktlinjer för bidraget till centrala amatörorganisationer har angivits i rapporten "Stödet till centrala amatörorgani— sationer” (rapport från kulturrådet 1977:3). Här anges bl a
följande krav för statsbidrag till sådana organisationer:
— Organisationerna skall i huvudsak samla utövande amatö— rer. Detta skall framgå av ändamålsparagraf i organisa— tionens stadga och/eller av verksamheten i de lokala grupperna. Amatörverksamheten skall främst avse ord, ton, bild, dans— och teaterområden.
— Organisationen skall ha rikstäckning. Kulturrådet före— slår inte att ett visst antal län eller regioner skall täckas av verksamhet. Frågan om vad som kan anses vara rimlig rikstäckning får avgöras från fall till fall.
— Organisationen skall vara demokratiskt uppbyggd och dess stadgar så formulerade att medlemmarna ranteras ett faktiskt inflytande över organisationen. Årsmöte eller motsvarande skall samlas regelbundet och valda organ stå under löpande kontroll.
— Organisationen skall ha en självständig ekonomisk för— valtning.
— Organisationen skall till någon del täcka sina kostnader via insatser från sina medlemmar. Dessa insatser bör ha formen av medlemsavgifter som fastställs av årsmöte el— ler motsvarande. Medlemsavgifterna skall stå i rimlig proportion till den av medlemmarna godkända kostnads— nivån för organisationens verksamhet.
Av nedanstående sammanställning framgår vilka organisationer som fått stöd ur bidraget till centrala amatörorganisationer
de senaste åren.
Organisation å_i_g_£_a_g
1QZZZZB 1218172 1 80 Sveriges Körförbund 165 000 200 000 225 000 Svenska Sångarförbundet 100 000 125 000 140 000 Riksförb Sveriges Kyrkomusiker 100 000 140 000 170 000 Svenska Missionsförbundets 38 000 48 000 55 000
Sångarförbund
Svenska Baptisternas sångar— 20 000 24 000 27 000 förbund Svenska Arbetarsångarförbundet 32 000 40 000 45 000 KÖRSAM 190 000 220 000 245 000 Sveriges Orkesterföreningars 195 000 375 000 425 000 Riksförbund SORs orkestrar 103 000 — — Riksförbundet Sveriges 375 000 440 ooox) 255 000 Amatörorkestrar (RSAO) Riksförbundet Unga Musikanter(RUM) — — 260 000 Svenska Missionsförbundets 20 000 24 000 27 000 Musikkårer Sveriges Spelmäns Riksförbund 68 000 80 000 90 000 Sveriges Dragspelares Riksförbund 38 000 46 000 51 000 Amatörteaterns Riksförbund 84 000 130 000 151 000 Riksförbundet Svensk foto- 35 000 43 000 50 000 grafi- Sveriges fotoklubbar Sveriges schackförbund 140 000 155 000 169 000 Svenska filmfrämjandet — - 5 000 Metodistkyrkans Sångarförbund — 5 000 6 000 Sveriges Smalfilmsförbund 10 000 25 000 28 000 Evangeliska Fosterlands— — 15 000 17 000 stiftelsens musikverksamhet Riksförbundet för Hembygdsvård — 30 000 34 000
x) inkl bidrag till RUM
Med hänsyg till vad som anförts föreslår utredningen, att statsbidrag till sådana radioorganisationer som inte får
statligt stöd till central verksamhet på annat sätt fr o m budgetåret 1980181 utgår ur bidraget till centrala amatör—
organisationer.
Då det f n saknas klara normer för bidraget till centrala
amatörorganisationer är det svårt att exakt beräkna storleken av ett stöd till radioorganisationer. Utredningen utgår dock från att ett stöd till dessa bör ligga på minst 50—100 000 kr
per organisation.
Utredningen får också hänvisa till vad som sägs angående
centrala amatörorganisationer under avsnitten 8.1 och 8.8. 8.7 Frågan om statsbidrag till kvinnoorganisationer
Av den redogörelse angående kvinnoorganisationerna som läm— nats i kap 7.3 framgår, att några fasta stöd f n ej utgår till kvinnoorganisationer som sådana. Endast försvarets kvinnoorganisationer har direkta kansli— eller verksamhets— stöd. Andra organisationer är hänvisade till s k "öronmärkta"
pengar.
I debatten om jämställdhet har bl a ställts krav på ett sär— skilt stöd till jämställdhetsorganisationer. Enligt utred— ningens mening är det dock svårt att göra en avgränsning då det gäller sådana organisationer. Bland annat kan de poli— tiska kvinnoförbunden hävda, att de är jämställdhetsorganisa— tioner med de krav som dessa förbund har att i partiarbetet
i praktisk handling arbeta för jämställdhet i samband med nomineringar m m. Under förutsättning att ett statligt stöd till kvinnoorganisationer konstrueras bör även de politiska kvinnoförbunden och andra kvinnoorganisationer omfattas av detta. Frågan om ett statsbidrag till kvinnoorganisationer bör
därför snarast bli föremål för utredning i särskild ordning.
8.8 Principer och normer — överväganden
En uppenbar brist i statens stöd till folkrörelserna är att bi— dragsgivningen i stor utsträckning kännetecknas av oklarhet i fråga om normer. En bidragsgivning utan klara normer och för— delningskriterier medför, som tidigare nämnts, osäkerhet och svårigheter vad gäller planering inom organisationerna. Dess- utom torde det vara en mycket svår uppgift för en bidragsför- delande myndighet att utan klara normer göra en rättvis för- delning på grundval av ansökningar från organisationer, som är likvärdiga vad gäller demokratisk uppbyggnad och samhälls— nyttig verksamhet. Fördelning av bidrag föregås i regel av en noggrann och omsorgsfull beredning inom vederbörande myndighet eller organ. Det utesluter ändå inte att bristen på klara riktlinjer för bidragsgivningen kan ge utrymme för subjektiva och ej helt rättvisa bedömningar. Att så är fallet finner ut-
redningen klart otillfredställande.
De bidrag som är avsedda för viss projektverksamhet är i all— mänhet så konstruerade, att de förutsätter en fri prövning. Det ligger också i projektbidragens natur. Så länge en stor del av statens stöd till folkrörelserna utgörs av projektbi- drag kommer kravet på fasta normer inte att kunna uppfyllas genomgående. Utredningen skall senare i detta avsnitt åter— komma till vissa synpunkter på projektbidragen. Krav på klara normer bör i synnerhet kunna ställas på bidrag av typen cen— tralt kansli— eller organisationsstöd. I avsnitt 5 har olika typer av normer för bidragsgivning beskrivits. Något normsy— stem som kan sägas vara fulländat för alla typer av bidrag är säkert svårt att finna. Utredningen anser dock att automatiskt verkande bidragssystem (exempel är bidragen till ungdomsorga— nisationerna) är att föredra, eftersom de garanterar de bi— dragsmottagande organisationerna en viss trygghet i planeringen. Under alla omständigheter bör fri prövning av centrala kansli— och organisationsstöd ej förekomma. Utredningen är medveten om
att många synpunkter kan läggas på denna fråga. Invändningar
kan t ex riktas mot att antalet medlemmar inte är ett full— gott mått på en organisations verksamhet. Det bör dock fram- hållas att erfarenheterna från handläggningen av bidragen till ungdomsorganisationerna är mycket goda. Edt sextiotal ungdomsorganisationer med sammanlagt över en miljon medlem— mar och med olika inriktning får statsbidrag till sin cen— trala verksamhet baserat på antalet medlemmar. Kan enhetli— ga normer uppnås på central nivå är förutsättningarna stora för en likvärdig behandling av organisationerna när det gäl—
ler stöd också på landstingskommunal och lokal nivå.
Anslag som bör ses över i syfte att få klarare normer är bi— dragen till invandrarorganisationer, handikapporganisationer
och centrala amatörorganisationer.
Då det gäller bidraget till centrala amatörorganisationer har utredningen dessutom gjort följande överväganden. Stöd till kulturell amatörverksamhet bör utgå till vederbörande huvud- organisation och ej till specialförening inom denna. Bidrag som är avsett för sådan verksamhet bör alltså disponeras av huvudorganisationen. Enligt utredningens mening bör amatör— aktiviteter inte betraktas som något separat inom organisa— tionernas verksamhet. Musik— och andra kulturprogram är näm— ligen naturliga inslag i de flesta folkrörelsers ordinarie verksamhet. Denna princip utesluter naturligtvis inte att särskilt stöd utgår till amatörorganisationer utan anknyt—
ning till huvudorganisation som får bidrag på annat sätt.
En annan princip för bidragsgivningen som bör eftersträvas är att statliga bidrag inte mer än undantagsvis bör utgå till lokal verksamhet. Utredningen har t ex uppmärksammat att statsbidrag utgått till ett flertal mindre projekt med bi— dragsbelopp under 5 000 kr för experiment och utvecklings— arbete lokalt. Utredningen anser det tveksamt om så begrän—
sade projekt skall stödjas av statliga medel.
Vad gäller projektbidragen i allmänhet får utredningen anföra följande. Eh målsättning för det statliga stödet till orga— nisationslivet bör vara att de specialdestinerade bidragen successivt avvecklas till förmån för bidrag i mer generella former. Vissa förslag i sådan riktning har lämnats i det före— gående. En utgångspunkt bör också vara att statsbidrag av ren projektkaraktär ej bör utgå under längre tid än en rimlig försöksperiod - förslagsvis fyra maximalt fem år. Stödet bör därefter inordnas i lämpligt reguljärt bidrag. Utredningen får i detta sammanhang hänvisa till vad som sagts om projekt— stöd under 8.4.1. Projektbidrag bör vidare kontinuerligt om- prövas så att den verksamhet som bedrivs med stöd av bidraget
verkligen svarar mot uppställda mål.
En brist som kunnat iakttas i fråga om projektbidrag är att det i samband med tillkomsten av sådana stöd sällan gjorts någon långsiktig plan för bidragen och den verksamhet den varit avsedd för. Inget projektstöd bör enligt utredningens mening inrättas utan att samtidigt de långsiktiga målen för bidraget anges — bl a bör klargöras hur stödet skall kunna
övergå i generell form.
Oavsett vilka normer som gäller för bidrag bör de administra— tiva rutinerna för bidragsgivningen i möjligaste mån anpassas till organisationernas behov. Som stöd för den ekonomiska pla— neringen inom organisationerna bör för reguljära återkommande statsbidrag förskott utgå till organisationerna under förut— sättning att bidraget inte kan utbetalas i sin helhet vid budgetårets början. Det kan nämnas att för bidraget till ung— domsorganisationernas lokala verksamhet gäller, att ett för— skott med ett belopp som motsvarar 75 % av organisationens bidrag närmast föregående budgetår utgår i samband med slut-
regleringen av nämnda budgetårs bidrag.
Viktigt är också för organisationerna att få besked om myndig— heternas beslut angående bidrag i god tid före verksamhetsårets
början.
Utredningen hemställer med hänvisning till vad som anförts, att regeringen uttalar sig för att följande principer och
normer skall gälla för statens stöd till organisationslivet:
— Klara normer bör utarbetas för alla centrala kansli— och
organisationsstöd
- Statliga bidrag bör endast i undantagsfall utgå till lokal verksamhet
— Specialdestinerade bidrag bör successivt avvecklas till
förmån för generella bidrag
- Organisation bör få reguljärt statligt stöd från endast en myndighet
— Projektstöd bör ej inrättas utan att en långsiktig plan
för bidragsgivningen görs
— Enkla administrativa rutiner för bidragsgivningen anpassade till organisationernas villkor. En förskottsrutin bör finnas för alla reguljära, återkommande statsbidrag. Be— slut om bidrag bör meddelas i god tid före verksamhets—
årets början.
8.9 Kontroll av bidrag
En ofta förekommande fråga i debatten om de statliga stöden är kontrollen av bidrag. Det har ibland rått oklarhet om myn— digheternas rätt att granska vissa bidragsgrundande uppgif— ter. Vid ett flertal tillfällen har därför Justitieombuds— mannen fått ta ställning till frågan om föreningars skyldig— het lämna uppgifter till bidragsgivande myndighet om medlem—
mar och verksamhet för kontroll av bidrag.
Följande beslut av JO kan nämnas i detta sammanhang.
o Skyddet för enskilds åsiktsfrihet vid medlemskontroll i ärende om landstingsbidrag till ungdomsorganisation (Unga Örnar). JO beslut dnr 570/75
o Kommunala myndigheters krav på deltagarförteckningar för bidrag till ungdomsledarutbildning (Kommunistisk ungdom) JO beslut 1975-01—27 (dnr 67/75)
0 Anmälan mot Stockholms park— och idrottsnämnd angående kränkning av åsiktsfriheten (Ängby sportklubb) JO beslut 1975—11—21 (dnr 2197/75)
0 Fritidsnämndens i Lund avslag på ansökan om kommunalt bidrag (Kommunistisk ungdom) JO beslut 1977—06-08 (dnr 1590/76)
o Ungdomsstyrelsens i Borås krav på namnuppgifter på delta— gare i utbildningsverksamhet som politiskt ungdomsför- bund anordnar (CUF, FPU, KU, MUF, SSU) JO beslut 1979—01—24 (dnr 853/78).
Av dessa beslut framgår bl a att JO anser, att det står i strid med 2 kap 2 5 regeringsformen om myndighet ålägger en politisk eller religiös organisation att lämna uppgifter om vilka som
är dess medlemmar eller deltar i dess verksamhet.
De system som nu gäller för statens bidrag till folkrörelser—
na baserar sig på ett förtroende för organisationerna. De bygger till stor del på självkontroll och samverkan dels mellan olika led i organisationerna, dels mellan organisationerna och myn— digheterna. Denna självkontroll förstärks genom att bidrags— grundande uppgifter i regel är styrkta av organisationernas revisorer. Det kan nämnas att flertalet av de statsbidragsbe—
rättigade ungdomsorganisationerna har auktoriserade revisorer.
Trots detta har vid olika tillfällen hävdats att kontrollen är otillräcklig. Med anledning härav sammankallade statens ungdoms— råd sommaren 1977 ungdomsorganisationerna och Sveriges riks— idrottsförbund till en konferens angående kontrollen av bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet (lokala aktivi-
tetsstödet). De diskussioner som här fördes resulterade i en överenskommelse, att organisationerna vid redovisningen av
bidragsgrundande uppgifter för lokala stödet också skall ange på vilket sätt de handlägger den interna kontrollen av dessa
uppgifter.
Ungdomsorganisaticnerna och RF har sedan dess vid två redovis— ningstillfällen (1978 och 1979) rapporterat till statens ung—
domsråd hur den interna kontrollen fungerar.
Många olika modeller för kontroll har redovisats. Här är
några — presenterade i korthet.
— Stickprovskontroll av närvarolistor och protokoll. Jämfö— relse mellan insända ansökningshandlingar och medlemsantal för att kontrollera sannolikheten av redovisade samman— kometer
— Terminsprogram begärs in av klubbar som har ökat antalet sammankomster markant. Stickprov tas bland klubbar som redo— visat mer än ett visst antal sammankomster
— Slumpvis granskning av en viss procent av lokalavdelningar- na varje år. Härvid granskas närvarokort och protokoll från sammanträden där verksamheten planerats.
— Anvisningar och information kontinuerligt vid ledarträffar. Personlig hjälp av särskilt utbildade instruktörer vid bidragsredovisningen
I ett stort antal organisationer sker kontrollen i första hand
genmndistriktskonsulenterna som i allmänhet har god kännedom
om de olika lokalavdelningarna inom sina distrikt. Vissa orga-
nisationer har också utarbetet särskilda promemorior som stöd
för distriktskonsulenterna vid kontrollen av bidragsgrundande
uppgifter. Som exempel redovisas på sid 100 en av RF utarbetad
PM.
PM för distiktsförbundens/konsulentens kontroll av lokalt aktivitetsstöd
1.
10.
11.
Edt antal föreningar väljs slumpvis ut för kontroll.
RF och berörd kommun meddelas vilka föreningar som utta— gits för kontroll.
De uttagna föreningarna meddelas att kontroll kommer att företas. Samtidigt infordras närvarokorten från förening— arna.
Närvarokortens riktighet kontrolleras mot redovisningsblan— ketten. Eventuellt tas kontakt med kommunens fritidskontor för efterhörande om föreningens verksamhet.
Bedöms närvarokorten överensstämma med redoviningsblan— ketten samt övriga uppgifter vara tillfredsställande, godkänns redovisande sammankomster.
Misstänks felaktig redovisning i något avseende skall före— ningen kontaktas.
Vid kontakt, ev sammanträde, med "misstänkt" förening skall verksamhetsplanen för redovisad verksamhet kontrol— leras.
Om verksamhetsplanen ej överensstämmer med redovisad verk— samhet eller framkommer det att oriktiga uppgifter lämnats skall redovisade sammankomster minskas i motsvarande grad. Bidrag bör utgå till genomfört verksamhet. Minskning av bidraget skall ske då det framkommit att lämnade uppgifter är oriktiga. Minskning sker med belopp som överstiger vad som skulle utgått om uppgifterna varit riktiga. Missbruk eller uppsåtligt lämnande av oriktiga uppgifter kan med— föra att förening avstängs helt från bidrag.
DF—styrelse bör informeras och om så erfordras besluta om minskning av antalet sammankomster.
När minskning av antalet sammankomster skett, skall före- ningen underrättas härom. Föreningen skall också få reda på att DFLbeslut får överklagas hos riksidrottsstyrelsen.
Riksidrottsstyrelsen prövar på begäran av berörd före— ning om av DF beslutad minskning av bidraget är riktig.
Utredningen anser att etttijlfredsställande och väl fungrean— de kontrollsystem uppnåtts när det gäller lokala aktivitets— stödet. Utöver de redovisningar som lämnas tar statens ung— domsråd årligen kontakt med vissa organisationer för diskus- sion om kontrollen. Detta system borde kunna tjäna som exem— pel även för vissa andra typer av bidrag. Genom det system som tillämpas för lokala stödet undviks en krånglig och administra— tivt ohanterlig kontrollapparat för den bidragsfördelande myndigheten.
Vad som nu sagts utesluter inte att missbruk eller uppsåtligt lämnande av oriktiga uppgifter kan leda till att lokal orga— nisation avstängs från bidrag eller på annat sätt ställs till ansvar. Utredningen kan i detta sammanhang hänvisa till vad
som anförts avJO itidigare nämnda beslut 1975—11—21 angående ansvar enligt brottsbalken. Det bör också framhållas att även ett begränsat missbruk kan leda till försämrade möjligheter för en positiv utveckling av bidragsbeloppens storlek. Utred- ningen får slutligen erinra om vad som uttalats av statens ung— domsråd i skrivelse till ungdomsorganisationerna 1979—03—15 an—
gående kontrollen av lokala aktivitetsstödet.
"Ungdomsrådets uppfattning och erfarenhet är att organisatio- nernas kontroll i stort sett är tillförlitligt. Men då några enstaka fall upptäcks och uppmärksammas på tidningarnas för— sta-sidor och löpsedlar skadas tilltron till organisationerna överlag.
Ungdomsrådet måste således göra klart att överträdelser och försök att kringgå regler och föreskrifter kan få till följd att staten tvingas ompröva den öppna attityden gentemot or— ganisationerna. Edt medvetet missbruk — även om det sker i en— staka fall — kan medföra, att en väsentlig skärpning av kon— trollen måste ske. Rådets uppgift är att stävja sådant missbruk.
Vi vill således uppmana organisationerna att på olika sätt, exempelvis i samband med instruktörskurser och genom olika interna informationskanaler ägna denna fråga stor uppmärksam— het. Detta gagnar oss alla och bidrar till att kontrollappa— raten inte behöver byggas ut utöver de årliga stickprovsun— dersökningar av enstaka organisationer som nu görs".
Utredningen föreslår, att de principer som uttalats i detta ka— pitel skall gälla i fråga om kontroll av bidragsgrundande upp— gifter. I den mån liknande kontroll inte tillämpas inom andra mypdigheter bör detta överväggs.
Kronologisk förteckning
10.
11.
12. 13. 14. 15, 16.
17. 18, 19. 20. 21.
22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30, 31. 32. 33, 34. 35, 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44.
45.
46. 47. 48. 49. 50. 51. 52. 53.
PONQWPSJNT'
Utbyggt skydd mot höga vård och läkemedelskostnader. S. Naturmedel för injektion. S. Regional Iaboratorieverksamhet. Jo. Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju. Konsumeminflytande genom insyn? H. Polisen. Ju. Tandvården | början av 80—talet. S. Löntagarna och kapnaltillväxten 1. Löntagarfonder — bakgrund och problemanalys. E. Löntagarna och kapitaltillvä xten 2. Den svenska förmögenhets— fördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden— en introduktion. Internationella koncerner och Iöntagarlonder. E. Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet | svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets vinster — en preliminär analys. E. Löntagarna och kapltaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen — ideologi och verklighet. E. Svenska kyrkans gudstjänst, Band 4. Evangelieboken. Kn, Konkurs och rätten att ldka närmg, Ju, Naturvård och täktverksamhet. Jo. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. Jo. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter | offentliga sektorn. A.
Kulturhistorisk bebyggelse — värd att vårda. U. Museljärnvägar. U.
Jaktvårdsomräden. Jo. Anhöriga. S. Plötslig och oväntad död — anhörigas Sjuklighet och psykiska reaktioner. 5. Barn och döden. S. Avgifter | staten — nuläge och utvecklmgsmöjligheter. B. Sysselsätmlngspolnlk för arbete åt alla. A. Nya namnregler. Ju. Sjukvårdens inre organlsation — en idépromemorla. $. Sysselsättningspolink för arbete åt alla, Bulagedel. A, Barnolycksfall. S. Lotterier och spel. H. Lotterier och spel, Bilagor, H. Bättre kontakter mellan enskilda och myndlgheter. Kn. Fastughetstaxermg 81. B. Fashghetstaxering 81. Bllagor. B. Bilarna och luftlöroremngama. Jo. Rationellare glrohantering. E. Konsumenttjänstlag, Ju, Aktlvt boende, Bo. Lagerstöd. A. Vattenkraft och mlljö 4. Bo, Malmer och metaller. I. Barnen i framtiden. S. Vär säkerhetspolitik. Fö. Ren lur. Program för miljösäkra sjötransporter, Jo. Ren tur. Program för mlljösäkra sjötransporter. Bllagor 1—8. Jo. Flen tur. Program för mlljösäkra sjötransporter. Bilagor 9—13. Jo, Koncernbegreppet m. m. Ju. Dokumentation och statistik om högskoleutbildning. U. Arbetstiderna Inför BO-talet. A. Grundlagsskyddad yttrandefrihet. Ju. Huvudmannaskapet för specialskolan. U. Öst Ekonomiska Byrån. H. Viltskador. Jo. Nytt skördeskadeskydd. Jo.
54.
55.
56. 57. 58. 59. 60.
Hushållnlng med mark och vatten 2. Del I. Överväganden Bo. Hushållning med mark och vatten 2. Del ll, Bakgrundsbeskriv- ning. Bo. Steg på väg. .. A. Barnomsorg * behov, efterfrågan, planenngsunderlag. S. Barnomsorg. Redovisning av särskilda undersökmngar. S. | livets slutskede. S. Bidrag till folkrörelser. Kn.
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. [4] Polisen. [6] Konkurs och rätten att idka näring. [13] Nya namnregler. [25] Konsumenttjanstlag. [36] Koncernbegreppet m. rn. [46]
Grundlagsskyddad yttrandefrihet. [49[
Försva rsdepa rtementet var säkerhetspolitik. [42]
Socialdepartementet
Utbyggt skydd mot hoga vård- och låkemedelskostnader. [ 1] Naturmedel för injektion. [2] Tandvården I början av 80-talet. [7l Utredningen rörande Vissa frågor beträffande Sjukvård | livets slutskede. 1. Anhöriga.l20] 2. Plötslig och oväntad död — anhörigas Sjuklighet och psykiska reaktioner.]21] 3. Barn och döden. [22] 4. I livets slutskede. [59] Sjukvårdens inre organisation , en idépromemoria. [26] Barnolycksfall. [28] Barnen I framtiden. [41] Planenngsgruppen for barnomsorg. 1. Barnomsorg — behov. efter» frågan, planeringsunderlag. [57] 2. Barnomsorg. Redovisning av sarskilda undersökningar. [58]
Ekonomidepartementet
Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten. 1. Löntagarna och kapitaltillvaxten l . Lontagarfonderabakgrund och problemanalys.[8l 2. Löntagarna och kapitaltillva'xten 2. Den svenska förmögenhets- fördelningens utveckling. Lontagarfonder och aktiemarknaden; en introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. [9] 3. Lontagarna och kapitaltillvaxten 3. Lorier, lönsamhet och soliditet I svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets Vinster , en preliminär analys.] 10] 4. Löntagarna och kapitaltillvåxten 4. Lantbrtikskooperationen * ideologi och verklig— het [ 1 1] Rationellare girohantering [35]
Budgetdepartementet
Avgifter i staten , nuläge och utvecklingsmöjligheter. [23] 1976 års fastighetstaxeiingskommitte'. 1 Fastighetstaxering 81. [32] 2 Fastighetstaxertng 81 Bilagor. [33]
Utbildningsdepartementet
Kulturhistorisk bebyggelse —— vard att vårda [ 17] lVluseijarnva'gar. [18] Dokumentation och statistik om hogskoleutbildning. [47] Huvudmannaskapet for soemalskolan. [50]
Jordbruksdepartementet
Regional laboratorieverksamhet. [3] Naturvårdskommittén. 1. Naturvård och täktverksamhet. [14] 2. Naturvård och taktverksamhet. Bilagor. [15l Jakt» och vtltvårdsberedningen. 1 Jaktvårdsområden. [19] 2. Vl[tv skador. !52I Bilarna och ltififororeningama. [34] Mil|orisker Vid Sjötransporter. 1. Ren tur. Program för miljösåkra S)()1|'8nSDOY1Cf.[43[ 2, Ben tur, Program för miljösakra S|ötranspor—
ter. Bilagor 1—8. [44] 3. Ren tur. Program för miljösäkra Sjötrans- porter. Bilagor 9—13. [45] Nytt skördeskadeskvdd. [53]
Handelsdepartementet
Konsumentinflytande genom insyn? [5] Lotteriutredningen. 1. Lotterier och spel. [29] 2. Lotterier och spel. Bilagor. [30] Öst Ekonomiska Byrån. [51]
Arbetsmarknadsdepartementet
Sysselsättningsutredningen. 'l. Ökad sysselsättning. FinanSiella effekter l offentliga sektorn.] 16] 2. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. [24] 3. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. [27] Lagerstöd. [38] Arbetstiderna inför 80-talet. [48] Steg på väg. . . [56]
Bostadsdepartementet
Aktivt boende. [37] Vattenkraft och miljö 4. [39] Hushållning med mark och vatten 2. Del ], Överväganden. [54] Hushållning med mark och vatten 2. Del ll. Bakgrundsbesknvning. [55]
lndustridepartementet Malmer och metaller. [40]
Kommundepartementet
Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. [12] Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. [31] Bidrag till folkrörelser. [60]
Anni Siffrorna inom klammer butecknar utredningarnas nummer | den kronologiska förteckningen.
