SOU 1981:70
Arbete eller pensionering : en intervjuundersökning om äldres arbetsvilja : rapport från Äldrearbetskommittén
Arbete eller
pensionering
EN INTERVJU UNDERSÖKNING OM ÄLDRES ARBETSVILJA
Rapport från äldrearbetskommittén
SMU] --
Arbete eller
pensionering
EN INTERVJUUNDERSÖKNING OIVl ÄLDRES ARBETSVILJA
Rapport från äldrearbetskommittén
& Statens offentliga utredningar
&? E% 198 1:70 &? Arbets marknadsdepartementet
Arbete eller pensionering
En intervjuundersökning om äldres arbetsvilja
Rapport från äldrearbetskommittén
tockholm 1981
Omslag Johan Ogden Jemström Olfsettryck AB
ISBN 9l-38—064l l-l ISSN 0375-250X
Minab, Sune 198]
Förord
Äldrearbetskommittén tillsattes under hösten 1979. likommitténs direktiv ingår bl. a. att kartlägga intresset för förvärvsarbete efter pensioneringen hos äldre arbetstagare, äldre förtidspensiönerade och ålderspensionerade.
Kommittén gav i augusti 1980 Svenska institutet för opinionsundersök- ningar (Sifo) uppdraget att utföra en intervjuundersökning om äldre och arbete. Resultatet från undersökningen redovisas i denna rapport.
Äldrefrågoma har fått allt större aktualitet under de senaste åren men trots detta har kommittén funnit att man behöver informera om de äldres situation på arbetsmarknaden. l dagens konjunkturläge finns inte utrymme för kostnadskrävande reformer inom detta område men attitydförändringar genom upplysning bör också kunna ge effekt. Denna rapport är ett steg i den riktningen.
Stockholm ijuli 1981
Hans Stark
/Katarina Sjölander
Innehån
Sammanfattning
1 1.1 1.2 1.3 1.4
2.3
2.4
Inledning . . . .
Förutsättningar och antaganden . Undersökningens uppläggning och genomförande Bortfallsanalys
Multivariatanalys
Redovisning och analys av resultaten Bakgrundsvariabler . . . Vilja till förvärvsarbete efter pensioneringen 2 2.1 Inställningen hos de förvärvsarbetande
2.2.2 Inställningen hos de pensionerade . . . 2.2. 3 Inställningen hos förvärvsarbetande och pensionerade Vad skiljer gruppen som vill arbeta efter pensioneringen från dem som inte vill '
2.3.1 Ålder 2.3.2 Näringsgren 2.3.3 Sysselsättning
2.3.4 Bostadsort . . .
2.3.5 Bostadstyp innehav av fritidshus 2.3.6 Civilstånd, barn och bambam 2.3.7 Hushållsinkomst
2.3.8 Utbildning . .
2.3.9 Fritidssysselsättningar 2.3.10 Fackföreningstillhörighet
2.3.11 Anställning — arbetsgivare
2.3. 12 Ledande befattning . . . . . 2.3.13 Hel- eller deltidsarbete antal timmar per vecka 2.3.14 Storlek på arbetsplats
23:15 Antal år i samma arbete .
2.3.16 Stämningen bland arbetskamratema' 2.3;17 Positiva och negativa upplevelser i arbetet Frågor till de pensionerade
2 4.1 Pensionsålder .
2. 4. 2 Möjlighet att få stanna kvar 1 arbetet 2.4.3 Skälen till att man slutade arbeta
-15
15 18 22 23
27 27 30 30 32 32
34 m % m u & 47 49 & 55 57 59 62 63 66 67 69 70 77 78 & 82
6 Innehåll SOU 1981:70 2.4.4 Lätt eller svårt att sluta arbeta . . . . . . . . . 84 2.4.5 Vad man saknar mest från arbetet . . . . . . . 85 2.5 Sammanfattning av avsnitt 2.3 och 2.4 . . . . . . . . 87 2.6 Hinder för att arbeta efter pensioneringen . . . . . . . 89 2.6.1 Möjlighet att finna arbete . . . . . . . . 89 2. 6. 2 Möjlighet att finna arbete utan att flytta . . . . . 90 2.6.3 Skatters och bidrags inverkan . . . . . 93 2. 6. 4 Uppfattningen om fackliga organisationers inställning till äldres arbete . . . . . . . . . . . .. . . 93 2. 6. 5 Ungdomsarbetslösheten . . . . . . . . . . . 95 2. 6. 6 Hälsoskäl . . . . . . . . . . . . . 97 2.7 Vilja att arbeta mom skola bam- eller äldrevård . . . . 100 2.8 Vilja att stanna kvar på arbetsplatsen och Skola m ungdomar i sitt yrke . . . . . . . 101 2.9 Bedömning av hur positivt eller negativt det uppfattas att äldre arbetar efter pensioneringen . . . . . . . . . . 102 2.10 Förslag på arbetsuppgifter för pensionerade . . . . . . 104 Bilagor Bilaga 1 Sifos aviseringsbrev . . . . . . . . . . . . . 107 _ Bilaga 2 Frågoformuläret . . .- . . . . . . . . . . . 11] Bilaga 3 Öppna svar på fråga 24 . . . . . . . . . . . . 129 Bilaga 4 Vägda och ovägda basta! i undersökningen . . . . . 135 Bilaga 5 Beb/kningsstatistik i åldrarna 55—74 år . . . . . . 139 Bilaga 6 Uppgi/ier om arbetskraften (AKU) . . . . . . . . 141 Bilaga 7 Befolkningsprognos år 2000 . . . . . . . . . 145 *
Bilaga 8 Utbetalade ale/pensioner och al/mänpensionor i aldiaina
ÖM4ål.................l47
Förkortmngar
AFL Lagen om allmän försäkring AKU Arbetskraftsundersökningar (SCB:s) ATP Allmän tilläggspension IP Intervjuperson ITP Industrins tilläggspension för tjänstemän LAS Lagen om anställningsskydd LO Landsorganisationen LRF Lantbrukarnas riksförbund MBL Lagen om medbestämmande i arbetslivet PAK Pensionsbestämmelser för arbetstagare hos kom- muner RFV Riksförsäkringsverket SACO/SR Svenska akademikers centralorganisation/SR SAF Svenska arbetsgivareföreningen SALF Sveriges arbetsledareförbund SCB Statitiska centralbyrån SHIO Sveriges hantverks- och industriorganisation — familjeföretagen . Sifo Svenska institutet för opinionsundersökningar SOU Statens offentliga utredningar SPR Statens allmänna tjänstepensionsreglemente STP Särskild tilläggspension för arbetare TCO Tjänstemännens centralorganisation
Sammanfattning
Vid 65 års ålder är de flesta utan förvärvsarbete men många av dem skulle ha velat fortsätta arbeta
Större delen av svenska folket-har upphört att förvärvsarbeta vid 65 års ålder. Redan vid 63 års ålder är mer än en fjärdedel pensionerad. Många av de pensionerade skulle emellertid ha velat fortsätta arbeta när de pensionerades. Nära en femtedel (19 procent) i åldrarna 65 till 74 år. sammanlagt ca 140 000 personer. skulle vilja ha arbete på hel- eller deltid. Av de pensionerade under 65 år vill 28 procent fortsätta arbeta och av de pensionerade under 60 år vill 43 procent ha arbete.
Detta framgår av den intervjuundersökning som Svenska institutet för opinionsundersökningar (Sifo) utfört under hösten 1980 åt äldrear- betskommittén. 2 002 personer mellan 55 och 74 år tillfrågades om sin inställning till arbete efter pensioneringen och om sina egna personliga förhållanden som kan ha samband med att man vill eller inte vill fortsätta arbeta.
.Av de äldre som förvärvsarbetar vill nästan hälften fortsätta med det efter pensioneringen
45 procent av de anställda förvärvsarbetande mellan 55 och 65 år vill efter pensioneringen ha arbete på hel- eller deltid eller vill rycka in ibland. _
Egenföretagare kan i de flesta fall själva råda över sin pensionering. Två tredjedelar av dem vill fortsätta arbeta efter att ha fyllt 65 år.
Den som pensioneras tidigt har större intresse att fortsätta arbeta än den som pensioneras vid normal pensionsålder. '
Hos de pensionerade som är under 65 år var intresset större att fortsätta arbeta när de pensionerades än hos de svarande som är över 65 år. 23 procent av dem som pensionerades före den normala pensionsåldern ville fortsätta arbeta mot 15 procent av dem som gick i pension vid normal pensionsålder. En ännu större andel av de pensionerade under 60 år skulle ha velat fortsätta arbeta. 43 procent av dessa uppger sålunda att de skulle ha velat fortsätta arbeta på hel- eller deltid.
Det finns faktorer av olika slag som bidrar till att man vill ha arbete efter pensionsåldern
Det finns vissa faktorer som tycks ha samband med att man vill fortsätta arbeta efter pensioneringen. En del av dessa faktorer är negativa — man vill fortsätta arbeta i brist på något annat. Omständigheten att man blivit berövad möjlighetema till meningsfull sysselsättning leder till att man uppger sig vilja eller velat ha arbete efter pensioneringen. För många människor innebär förvärvsarbete inte bara inkomst och sysselsättning utan också att vara en del i ett socialt sammanhang. När man pensioneras förlorar man inte bara sina arbetsuppgifter och sina arbetskamrater. många tycker också att de förlorat sin roll och sin plats i samhället.
Dålig fysisk arbetsmiljö och tungt arbete gör de förvärvsarbetande ovilliga att fortsätta arbeta efter pensioneringen. Detta hindrar dock inte att de som pensionerats från den dåliga miljön och det tunga arbetet utgör en grupp som är ovanligt positiv till arbete efter pensioneringen. De som klagar på att arbetet var tungt men som gäma hade velat fortsätta arbeta när de pensionerades. hari större utsträckning än andra blivit tvungna att gå i för tidig pension.
En annan faktor som kan ha samband med viljan att fortsätta arbeta kan vara avsaknaden av en aktiv fritid. Ovanan vid engagerande fritidssysselsätt- ningar skulle kunna medföra att man hellre vill ha ett förvärvsarbete än vara pensionerad. De som tillhör undersökningskategorin arbetare-är antagligen de som mest utsätts för dålig fysisk arbetsmiljö och det borde visa sig i undersökningen om de ägnade mindre tid åt fritidssysselsättningar eller hade andra fritidssysselsättningar än de som tillhör kategorierna tjänstemän eller egenföretagare. Den tid man ägnar åt fritiden skiljer inte kategoriema åt men i viss mån arten av sysselsättning. Tjänstemän motionerar mer och ägnar sig mer åt föreningsarbete än vad arbetare gör och arbetare i sin tur passar barn i större utsträckning än de andra kategorierna. Någon direkt kvalitetsskillnad i sysselsättning så att vissa skulle vara mer aktiverande respektive passiviseran- de kan inte påvisas.
Positiva faktorer som förefaller ha samband med att vilja fortsätta arbeta efter pensioneringen är t. ex. positiva upplevelser i arbetet. En del av de negativa upplevelser i arbetet som de intervjuade nämner hör emellertid också dit. Stress och långa arbetsdagar är kanske nackdelen med ett aktivt arbete som dock ger arbetstillfredsställelse.
Egenföretagare lägger många negativa aspekter på arbetet men bland de positiva aspekterna finns framför allt att arbetet är självständigt. fritt. Egenföretagare är så länge de är förvärvsarbetande påfallande mycket mer intresserade av att fortsätta arbeta än anställda.
Ett kontaktskapande yrke ger lust att fortsätta arbeta och det är främst kvinnorna som står för det sambandet. Har man pensionerats från deltidsar— bete är man mer intresserad av att fortsätta arbeta än om man har haft deltidsarbete. Många av de deltidsarbetande är kvinnor som är kommunal- anställda och som därmed har lägre pensionsålder än andra grupper. Detta kan delvis vara en förklaring till att deltid medför intesse att arbeta efter pensioneringen.
Vissa faktorer tycks inte ha något samband med viljan att fortsätta. Fackföreningstillhörighet. medlemsskap i pensionärsförening. innehav av
1 l
fritidshus och utbildning påverkar inte intresset att fortsätta arbeta. Inkomst ger en svag antydan om att ju högre inkomst man har desto hellre vill man arbeta efter pensioneringen — det kan också vara en effekt av det yrke man har eller har haft.
Svårtolkade samband finns mellan civilstånd och barn och barnbarn och lust att fortsätta arbeta. Har man barn och bambam är man avgjort mer intresserad av att fortsätta arbeta än om man inte har det. Frånskilda vill hellre ha arbete efter pensioneringen än de som lever under andra personliga omständigheter. '
Företagare som har anställda vill fortsätta arbeta men de som inte har anställda är inte lika intresserade av fortsatt arbete.
Att vara anställd på en liten arbetsplats kan vara mer inspirerande till arbete efter pensioneringen än på en större. fem eller färre anställda är ett positivt antal.
De äldre förvärvsarbetande är inte alls lika intresserade av att fortsätta arbeta som de yngre förvärvsarbetande. dvs. 55—59-åringama. Ålder är över huvud taget en utslagsgivande faktor för intresset att fortsätta arbeta, särskilt bland de manliga intervjuade. Intresset sjunker ganska snabbt från 55- årsgruppen till 60-årsgruppen och vidare från de pensionerade 65-åringama till dem som är över 70 år.
Det arbete man har eller har haft inverkar på inställningen till arbete efter pensioneringen
Den art av sysselsättning som man har haft ger också klara skillnaderi intresse att fortsätta arbeta. Förvärvsarbetande arbetare vill inte särskilt gärna fortsätta arbeta efter pensioneringen, tjänstemän är mer benägna'till det och egenfö- retaga re är mycket positiva. Efter pensioneringen är dock ski'llnadema mellan sysselsättningskategoriema små men intressanta eftersom ordningen mellan dem blir helt omkastad. arbetarna vill helst fortsätta och egenföretagare är mest ointresserade. f ' '
Förtidspensionerade visar sig vara mycket mer intresserade av att fortsätta arbeta när de pensionerades än de som avgick vid för deras yrke normal pensionsålder. Arbetarna tillhör den yrkeskategori. där flest anger att de gick i pension på grund av sjukdom, och man kan anta att det stora intresset för fortsatt arbete bland pensionerade arbetare är en följd av för tidig pensione- ring. Sjukdomen som föranlett pensioneringen kan ha samband med en alltför krävande fysisk arbetsmiljö. Vid en jämförelse mellan förtidspensionerade tjänstemän och arbetare. är arbetarna mycket mer intresserade avlarbete efter pensioneringen än tjänstemännen. Skillnaden mellan arbetare och tjänstemän som gått i pension vid normal pensionsålder kvarstår också men är liten.
Av de 853 som besvarade frågan om de pensionerades vid normal pensionsålder svarar 58 procent att de pensionerades vid normal pensionsål- der medan 42 procent pensionerades vid annan pensionsålder än den normala.
Även om skälet till pensionering är sjukdom. är det inte lättare att acceptera pensioneringen. Fler av dem som pensionerades av hälsoskäl ville fortsätta arbeta än av dem som slutade när de nådde åldersgränsen för pension.
Arbetare och egenföretagare i undersökningen var i större utsträckning än tjänstemän tvungna att sluta på grund av sjukdom.
En tredjedel av de pensionerade trodde inte att de hade haft möjlighet att få stanna kvar på sin arbetsplats efter pensioneringen. Förmodligen är det tidig pensionsålder som spelar in. när kvinnor i fler fall än män uppger sig ha upplevt det svårt att bli pensionerade. En annan faktor som har samband med att man ville fortsätta arbeta består i att arbetet upphörde eller omorganise- rades så att man blev tvungen att gå i pension.
En tredjedel av de pensionerade över 65 år uppger att de inte saknade någonting från sitt arbete medan endast en femtedel av de pensionerade under 65 år säger detsamma. Det man saknar är i första hand kontakten med arbetskamratema. De som allra helst ville fortsätta arbeta när de pensione- rades saknar arbetet. själva sysselsättningen.
De pensionerade har inte så stora förhoppningar om att hitta något arbete på orten men de förvärvsarbetande ser tämligen optimistiskt på situationen. särskilt de som vill fortsätta arbeta efter pensioneringen. Många av de förvärvsarbetande tror också att deras hälsa skulle kunna klara av ett arbete på hel- eller deltid. och den äldre åldersgruppen. 60—64 år. tror det i större utsträckning än den yngre. Positiv uppfattning om den egna hälsan är dock ingen garanti föratt man vill fortsätta arbeta. Mer än hälften av dem som inte vill fortsätta arbeta bedömer att deras hälsa medger arbete efter pensione- ringen.
Låg pensionsålder. förtidspensionering och i viss mån pensionering från ett tungt arbete är negativa faktorer som bidrar till att man vill fortsätta arbeta. Ett självständigt arbete, ett arbete som tar mycket tid i anspråk eller som man kan utöva på deltid, ett utåtriktat arbete som ger kontakter är sådana faktorer som ger lust att fortsätta arbeta.
Som äldre bör man helst arbeta ideellt
De intervjuade fick besvara några attitydfrågor. Hur ser människor i allmänhet på att äldre arbetar? Är det fördelaktigt eller ofördelaktigt med hänsyn till skatter och bidrag att arbeta efter pensioneringen? Skall ungdomar och pensionärerjämställas på arbetsmarknaden eller skall ungdomar gå före? Den allmänna uppfattningen bland de intervjuade är att opinionen är emot äldres arbete. det lönar sig inte alls för äldre att arbeta och ungdomar skall gå före pensionärer på arbetsmarknaden.
De intervjuade tror inte heller att den fackliga organisation de tillhör eller tillhört är särskilt positiv till äldres arbete men många tycker frågan är för svår . att besvara.
Drygt en tredjedel av de svarande skulle kunna tänka sig att arbeta inom barn- eller äldrevård eller inom skolan. De allra flesta som kan tänka sig sådan sysselsättning vill i så fall göra det ideellt. utan betalning. De som vill fortsätta arbeta efter pensioneringen är inte så mycket mer intresserade av sådana arbetsuppgifter än de som inte vill fortsätta arbeta. Tydligen anser de intervjuade att sådana uppgifter 1nte är förvärvsarbete.
Det vanligaste förslaget på vad man skulle kunna arbeta med efter pensioneringen var också att man fortsätter inom det gamla yrket. och det var också det vanligaste förslaget som de som vill fortsätta arbeta framförde. De
Aag—Å.... A..-..._.._.._.__._.__.____ ___-.. ___. .. __ ..
. x_n;
som gärna ville fortsätta arbeta efter pensioneringen var också mycket positiva till tanken på att stanna kvar på arbetsplatsen efter pensioneringen och sätta in ungdomar i sitt yrke.
Utredningens uppdrag
Äldrearbetskommittén tillsattes hösten 1979. I direktiven står bl. a.
Utredaren bör inleda sitt arbete med att klarlägga förekomsten av förvärvsarbete eller annan sysselsättning bland äldcrs— och Iörtidspensionärer. Särskilt viktigt äratt beskriva skillnadcri fönärvsfrekvcnsen mellan män och kvinnor. skillnader mellan olika delar av landet. olika yrkesgrupper och näringsgrenar. att kartlägga skillnademas tänkbara orsaker samt att belysa hur de förändrats över tiden. Vidare bör utredaren skaffa sig en bild av hur stort det potentiella arbetsutbudet bland ålderspensionärer och äldre förtidspensionärer är och därmed också analysera behovet av arbetstillfällen om målet arbete åt alla skall förverkligas också för de äldre som så önskar.
Äldrearbetskommitte'n beslöt att låta utföra en fristående intervjuundersök- ning för att kunna kartlägga viljan till arbete efter pensioneringen närmare och för att få en uppfattning om det finns särskilda förhållanden som påverkar viljan att fortsätta arbeta. Svenska institutet för opinionsundersökningar (Sifo) fick i uppdrag att genomföra undersökningen.
Undersökningens uppläggning
Intervjuema genomfördes per telefon under oktober—november 1980. I Sifos urval bortföll 692 personer. varav 132 personer på grund av sjukdom. språksvårigheter. semester och liknande och 559 personer på grund av att man inte hade uppgift om deras telefonnummer. Ytterligare 198 personer vägrade delta i undersökningen och 46 personer var oanträflbara. Bortfallet uppgår till 32 procent av det ursprungliga urvalet. Undersökningen utfördes sedan på 2 002 personer i åldrarna 55—74 år. 1 061 män och 941 kvinnor. Då fördelningen män» kvinnor inte motsvarar den faktiska. har vid uppdelning på kön. männens svar tilldelats vikter rrnder 1.00 och kvinnornas över 1.00.
Bortfalletägnades en grundlig analys på så sätt att drygt 100 av dem spårades genom särskilda ansträngningar och dessa fick svara på samma frågor som ingått i den ursprungliga undersökningen.
Frågoma i undersökningen utarbetades preliminärt av docent Lars Tom- stam och rrniversitetslektor Gunhild Hammarström på sociologiska institu- tionen vid Uppsala universitet. Det slutliga frågeformuläret utgår från de preliminära frågorna som granskats och bearbetats av kommittén och Sifo. som har stått för den slutliga utformningen. Frågeformuläret består av 54 frågor. Av dessa utesluter dock några varandra och de intervjuade behövde enbart svara på ca 40 frågor. Frågorna rörde dels fakta som ålder. bostad. yrke. civilstånd, utbildning. dels de intervjuades uppfattning om hinder för att arbeta efter pensioneringen och dels de intervjuades upplevelser av sin arbetssituation och för dem som pensionerats också av sin pensionering. De förvärvsarbetande fick svara på frågan om de ville fortsätta arbeta efter sin pensionering och om de i så fall ville fortsätta på hel- eller deltid. del av år eller ibland. De som svarade ”del av år" eller ”ibland” fick utveckla sina svar närmare. De pensionerade fick frågan om de hade velat fortsätta arbeta när de pensionerades och om de i så fall hade velat fortsätta på hel- eller deltid.
I undersökningen ingick 768 förvärvsarbetande. av vilka 675 personer var anställda och 93 personer egenföretagare. Arbetare och tjänstemän är i motsats till egenföretagare anställda och är på så sätt den grupp förvärvsar- betande som har mest intresse för undersökningen. Egenföretagare. bland vilka också konstnärliga utövare m.fl. inräknas, kan ju i stort sett själva bestämma när de vill gå i pension medan de anställdas pensionsavgång i de flesta fall regleras av pensionsavtal som ger små möjligheter till avvikelser. Arbetare och tjänstemän samredovisas som anställda och egenföretagare bildar en särskild grupp. 124 personer var hemarbetande i åldrarna 55—64 år. Deras svar beaktas inte när det gäller frågor om förvärvsarbete. De 47 förvärvsarbetande. som är över 65 år. räknas i undersökningen som pensio- nerade. *
Det finns olika slags pension
De pensionerade i undersökningen var i åldrarna 55—74 år.
Den allmänna pensioneringen enligt lagen om allmän försäkring (AFL) omfattar folkpension och tilläggspension (ATP). lnom båda dessa system utgår pension i form av ålderspension. förtidspension och familjepension. Förtidspension erhåller den som pensioneras före den för sitt yrke normala pensionsåldern. eller för den som saknar yrke. före gränsen för allmän ålderspension. 65 år. Enligt lagen (1979184) om delpensionsförsäkring kan till sist delpension utgå till förvärvsarbetande i åldemi60—64 år som trappar ner sitt förvärvsarbete inför övergången till ålderspension.
Som komplement till pensionsförmåner enligt AFL finns fyra olika pensionssystem. som innehåller regler om ålderspension. De olika tjänstepen- sionssystemen är statlig pension SPR. kommunal PAK och privat tjänstepen— sion ITP (för tjänstemän) och STP (för arbetare).
Utöver ålderspension omfattar den statliga tjänstepensionen också sjukpen— sion. förtidspension och egenlivränta. Den kommunala tjänstepensionen omfattar förutom ålderspensionen även sjukpension och egenlivränta.
Inom de offentliga tjänstepensionssysternen finns vidare regler om kom- pletterande delpension. Under vissa förutsättningar utgår förmåner enligt dessa regler utöver vad som kan följa av lagen om delpensionsförsäkring. Också inom ITP finnsregler om delpension.
I undersökningen ingick 174 personer som uppgav sig vara förtidspensio- närer. av vilka 14 var över 65 år. Vidare ingick 924 ålderspensionärer av vilka 44 var under 65 år. 41 personer var delpensionärer. men eftersom de fortfarande förvärvsarbetar räknas de som förvärvsarbetande.
Från gruppen förtidspensionärer och ålderspensionärer skiljs i alla frågor som rör inställning till förvärvsarbete de som inte har haft eller inte uppgivit att de tidigare har haft förvärvsarbete. Då återstår 859 pensionerade allt som allt. Man kan naturligtvis dela in de återstående pensionerade efter om de är tjänstepensionerade. förtidspensionerade eller ålderspensionerade. Skillna- den i inställning går dock sannolikt inte efter pensionsform utan efter hur gammal man är. I undersökningen delas därför de pensionerade. där så är' möjligt. in efter om de är under eller över 65 år.
1. Inledning
1.1. Förutsättningar och antaganden
Statistiska undersökningar tillkommer inte av någon slump utan styrs av antaganden och förväntningar hos dem som initierat undersökningen. Är ändamålet att registrera enkla. lättåtkomliga fakta. t. ex. hur långa tolvåring- ama i Sverige är. ligger förmodligen inga komplicerade antaganden till grund för undersökningen. Skälet är kanske bara att man har tänkt se över bänkstorlekama på grundskolans mellanstadium. Kombineras tolvåringamas längd med en undersökning av deras matvanor. finns det förmodligen ett antagande om kostvanomas samband med längdtillväxten. När fakta delas ini grupper eller kombineras. så prövas antaganden. kanske en hel teori och risken finns för en benägenhet att tolka resultaten till förmån för de antaganden eller den teori man utgått ifrån. Därför bör den som tar del av en statistisk undersökning känna till devantaganden som ligger till grund för undersökningen.
Det har utförts åtskilliga undersökningar i Sverige. i vilka man försökt kartlägga äldre människors intresse för arbete efter pensioneringen. Ofta ingår detta som en del i en mer heltäckande undersökning om äldres levnadsför- hållanden eller är som i statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) en biprodukt. Undersökningarna har haft skilda syften och att intresset för arbete efter pensioneringen till synes skiftar från undersökning till undersökning kan till stor del förklaras av de olika utgångspunkter och antaganden som gällt.
Med utgångspunkt från kommitténs direktiv är syftet med föreliggande
_ undersökning att ta reda på om äldre människor vill arbeta efter pensionering- en och vad som hindrar dem att göra det. Vilket slags arbete vill man ha? Vad är det som påverkar viljan att arbeta efter pensioneringen? Hur skiljer sig förhållandena mellan könen. mellan yrkenamellan olika delar av landet?
Enligt direktiven skall undersökningen gälla "ålderspensionärer. äldre förtidspensionärer och äldre arbetstagare för vilka förtidspension är aktuell”. En första avgränsning har skett genom att denna undersökning inte särskilt riktar sig mot förtidspensionärema. l ålderklassema 60—64 år utgör förtids- pensionärema omkring 22 procent. varav en procent har varit förtidspensio- nerad sedan sextonårsåldern. I stället har man fastställt urvalet att gälla. slumpvis utvalda personer mellan 55 och 74 år.
"En äldre arbetstagare" är ett godtyckligt begrepp. 1 lagen om anställnings- skydd (LAS) får en arbetstagare tillgodoräkna sig ett bättre anställningsskydd från det han fyllt 45 år. Lagen om anställningsskydd tillkom delvis för att man
ville förbättra villkoren för den äldre arbetskraften. 1 lagen om anställnings- frärnjande åtgärder för äldre och handikappade finns dock ingen nedre åldersgräns för de arbetstagare som omfattas av lagen. Hänsyn har tagits till att svårigheterna för de äldre kan uppstå i varierande åldrar beroende på t. ex. utbildning och yrkeserfarenhet. näringsstruktur i regionen osv. Enligt lagen om arbetslöshetsförsäkringtillförsäkras arbetstagare som fyllt 55 år arbetslös- hetsersättning under väsentligt längre tid än yngre arbetstagare.
Den nedre gränsen för de personer som ingår i undersökningsurvalet har satts för att det är väsentligt att man vänder sig till de personer. som inte har längre kvar till pensionsåldern än att de på allvar har börjat reflektera över den. Det bör vara rimligt att man vid 55 års ålder. då man har tio år kvar tills man når gränsen för allmän ålderspension. börjar intressera sig för hur man skall tillbringa sin pensionering. l statistiska sammanhang är det vanligt att man använder fernårsintervall vid åldersindelningar. Om åldersgränsen hade satts vid 60 års ålder. skulle intervallet ha omfattat personer mellan 60 och 64 år och då hade en alltför stor andel av de svarande redan gått i pension. Att gränsen uppåt har satts vid 74 årärbetingat av att AKU vänder sig till personer upp till 74 års ålder och det är fördelaktigt att undersökningsresultaten är jämförbara med denna statistik. Det finns personer i ännu högre åldrar som fortfarande arbetar. Dessa är dock säkerligen så få att det inte är motiverat att . för deras skull utvidga undersökningen att även gälla åldersgrupper över 74
ar. _
De antaganden som lett till utformningen av föreliggande undersökning har knappast något samband med varandra och kan inte på något sätt fogas sammantill en teori. Antagandena grundar sig delvis på resultat från andra undersökningar om attityder till arbete men är ibland också rena förmodan- den om vad som kan påverka inställningen till arbete efter pensioneringen.
Mycket kan utelämnas i en undersökning och helt naturligt måste gränserna sättas någonstans för vad som är relevant och aktuellt, Bland de skäl. som finns till att denna undersökning inte är så omfattande som vore önskvärt. väger kostnadsskälen tyngst. Undersökningen utfördes genom telefonintervjuer och en telefonintervju bör inte vara längre än 30 minuter. Däremot kan en besöksintervju. som bedrivs i ett lugnare tempo och som på så sätt blir mindre tröttande för den intervjuade. vara upp till ett par timmar. Eftersom besöksintervjuer är mycket kostsamma utfördes intervjuerna på telefon. Det innebar att antalet frågor i undersökningen måste begränsas och att huvud— parten av frågoma måste vara enkelt formulerade. så att de lätt kunde uppfattas i telefon. . '
En del frågor som ingår i undersökningen rör attityder och några frågor är i ännu större utsträckning av "mjukdatakaraktär" såsom frågor som rör upplevelser i arbetet eller om det kändes svårt att gå i pension. Huvudinrikt- ningen i frågeformuläret gäller dock att få fram bakgrundsvariabler genom att få uppgifter om fakta. typ näringsgren. bostadsort. skolutbildning.
Bland de antaganden som ligger till grund för undersökningens utformning finns följande. .
Yrkeserfarenhet antas påverka inställningen till arbete efter pensionering- en. tungt arbete. monotona arbetsuppgifter. stress och buller kan exempelvis medföra att man blir negativ till att fortsätta arbeta. I motsvarande grad bör ett arbete där de positiva upplevelserna överväger leda till att man gärna kvarstår i arbete.
Hälsan bör också påverka om man vill fortsätta arbeta. Yrke och utbildning har ett visst samband och man kan anta att med ett mer kvalificerat yrke följer sådana fördelar att man gärna fortsätter. Både beträffande detta och beträffan- de fritidssysselsättningamas inverkan på viljan att fortsätta i arbete, så finns det inbyggda motsättningar. Ett mer kvalificerat yrke medför ofta högre inkomst och därmed högre pension. vilket gör att den ekonomiska drivkraften för arbete efter pensioneringen bortfaller. Bertil Gardells undersökningar om arbetstillfredsställelse i olika yrken och arbetsmiljöer tyder på att de som har ett mer stimulerande arbete också har en rikare fritid.] En innehållsrik fritid måste ju i sin tur leda till en behagligare upplevelse av pensioneringen, samtidigt som mycket tyder på att de som har eller har haft stimulerande arbeten är mer intresserade av att fortsätta arbeta än andra som inte har haft samma förmåner. De som ägnar mycket tid åt fritidssysselsättningar kan antas vara aktiva personer som också gärna skulle vilja ha ett arbete.
Hur man upplever andras inställning till äldres arbete kan också vara en bidragande orsak till den egna inställningen eller tvärtom. Vill man inte själv arbeta efter pensioneringen, så vill man tro att andras inställning är negativ. Socialförsäknngsreglema i Sverige är sådana att man har möjlighet att skjuta upp sitt pensionsuttag från allmän försäkring och ATP till 70 års ålder men möjligheten är bara skenbar för de flesta som är arbetstagare. Arbetsmarkna- dens parter bestämmer när man skall gå i pension och enligt de allra flesta kollektivavtal är arbetstagaren skyldig att lämna anställningen vid 65.års ålder. i en del fall ännu tidigare. Den uppfattning man har om fackets inställning till äldres arbete — t. ex. att man inte skall gå i vägen för de yngre — kan bidra till att man inte vill fortsätta arbeta.
Storleken på arbetsplats förefaller enligt vissa undersökningar ha samband med viljan att arbeta efter pensioneringen. Det kan också spela roll vilken slags arbetsgivare man har. Inom den offentliga sektorn är det i allmänhet mycket svårt att få stanna kvar i arbete efter det att man nått den ålder vid vilken avgångsskyldighet med pension föreligger. Medvetandet om att man överhu- vudtaget inte kan få stanna kvar i arbete kan ju påverka viljan att arbeta, man önskar sig inte något som är omöjligt. Likaså är man naturligtvis påverkad av möjlighetema att få arbete där man bor. Det är lättare att får arbete i en tätort än i en glesbygd och bor man i en glesbygd kanske man undertrycker sin vilja att arbeta.
Pensionsavgången och omständighetema kring den har kanske samband med inställningen till arbete. En del har lägre pensionsålder än andra. Några blir förtidspensionerade av arbetsmarknadsmässiga skäl. Om det finns ett verkligt behov hos pensionerade att få arbeta. borde detta behov vara större hos dem som pensioneras vid yngre ålder. Skälet till att gå i pension kan också vara styrande för ens vilja att fortsätta att arbeta. Slutar man därför att man inte orkar med sitt arbete, är man kanske inte intresserad av andra arbetsmöjligheter heller. '
De hinder som förmodas föreligga för äldres arbete är inte klart formulerade som hinder i undersökningen. De intervjuade, som skulle vilja fortsätta arbeta men inte gör det, har inte själva fått möjlighet att föra fram fler skäl till att de inte arbetar än de som framkommer genom frågorna i undersökningen. De stora hindren för äldres arbete förväntas vara att det inte är ekonomiskt fördelaktigt att arbeta när man uppbär pension, ungdomsarbetslösheten,
* Bertil Gardell. Arbets- innehåll oeh livskvalitet," Lund 1976.
andras inställning till äldres arbete, hälsoskäl och svårigheten att få” ett arbete.
Viljan att fortsätta arbeta är kanske också en fråga om omfattningen av arbete — hel- eller deltid eller bara till- och frånsysselsättning. Man kanske vill slippa bundenheten, de långa arbetsdagama' och sommararbetet men arbets- uppgiftema och arbetskamraterna vill man inte vara alldeles utan.
Det är som synes spridda förmodanden som ligger till grund för undersök- ningens utformning. Avsnitt 2. där resultaten redovisas och analyseras. är ett försök att få dessa antaganden bekräftade eller förkastade.
1.2. Undersökningens uppläggning och genomförande
På uppdrag av äldrearbetskommittén inom arbetsmarknadsdepartementet har Sifo under oktober—november 1980 genomfört en undersökning angående ”förvärvsarbete respektive vilja till förvärvsarbete i åldrarna 55—74 år.
1 arbetsgruppen för undersökningen ingick Katarina Sjölander och Eva Linderoth-Sjögreen från äldrearbetskommittén samt från Sifo Karin Busch (forskningschef). Siw Olsson (chef för telefonintervjucentralen) och Sig-Britt Johansson (frågeformulär och tabeller).
Undersökningens syfte
Undersökningens bakgrund beskrivsi kommittédirektiv 1979102. Syftet med undersökningen är att belysa de punkter som beskrivs i PM 1980-05-29 Äldrearbetskommitténs behov av statistiska uppgifter beträffande äldre och arbete.
Undersökningens population
Undersökningspopulation är personer kring pensionsåldern vilka i denna undersökning definierades som 55—74-åringar. dvs. personer födda 1906—1925. Ett riksrepresentativt och slumpmässigt urval av personer ur undersökningspopulationen beställdes från SPAR-registret på DAFA (Data- maskinscentralen för Administrativ Databehandling). Totalt utvaldes för undersökningen 2 938 personer. Se vidare avsnittet om urval och bortfall.
Frågeformulär och provintervjuer
Frågor och frågeformulär för Undersökningen diskuterades vid ett gemensamt sammanträde av representanter för äldrearbetskommittén. sociologiska insti- tutionen vid Uppsala universitet samt Sifo.
Den 1 1 september gjordes 13 provintervjuer med den första versionen av frågeformuläret. Den 12 september sammanträdde äldrearbetskommittén på Sifo för att gå igenom de första provintervjuema. Detta ledde till nya ändringar av frågeformuläret och därefter gjordes åtta ytterligare provintervjuer den 12 september. Ledamöterna i kommittén fick då även tillfälle att lyssna på pågående intervjuer. Efter ytterligare ändringar och justeringar gjordes tio provintervjuer den 15 och 16 september. 1 provintervjuema testades frågomas lydelse. deras inbördes ordning och intervjuns längd.
lntervjutiden har varierat mycket mellan olika intervjupersoner och mellan förvärvsarbetande och pensionerade. De flesta intervjuerna har tagit 20—25 minuter.
Den slutgiltiga versionen av frågeformuläret godkändes av äldrearbetskom- mittén innan fältarbetet påbörjades.
A viser/ng
Samtliga utvalda för undersökningen erhöll aviseringsbrev från Sifo. (Se bilaga 1). I brevet skrev Sifo att undersökningen görs på uppdrag av arbetsmark— nadsdepartementet och handlar om förvärvsarbete och sysselsättning efter pensioneringen. Det meddelades också att en Sifo-intervjuare skulle ta kontakt per telefon och ställa frågor. Dessutom betonades undersökningens konfidentiella natur. De personer som ville fråga om undersökningen fick nanm både hos äldrearbetskommittén och hos Sifo att kontakta.
Aviseringsbrevet fanns i två versioner. Den ena gällde de personer till vilka Sifo funnit telefonnummer. Den andra användes till de personer som Sifo inte kunde finna telefonnummer till. De uppmanades i brevet att ta kontakt med Sifo så att en intervju kunde komma till stånd. Ett hundratal personer utnyttjade den möjligheten.
F ältar/vete
Samtliga intervjuer genomfördes per telefon från Sifos telefonintervjucentral vid huvudkontoret i Vällingby.
De intervjuare som arbetat med projektet är väl kvalificerade för sin uppgift och är särskilt utbildade för telefonintervjuer. De har erfarenhet både av intervjuer bland allmänheten och bland speciella målgrupper.
lnnan fältarbetet började samlades intervjuama för en genomgång av undersökningen och dess bakgrund. Frågeformuläret gicks igenom fråga för fråga.
lntervjuarbetet vid telefoncentralen leds av fältchefer vilka hela tiden finns till hands och kan svara på frågor från intervjuama eller från dem som skall svara. De gick också omedelbart igenom intervjuamas första intervjuer för att kontrollera att frågorna ställdes på rätt sätt. De intervjuare som gjorde något fel eller missförstått något fick omgående veta det och fick komplettera sina "intervjuer.
Intervjuarbetet har pågått både under dag- och kvällstid, från klockan Still klockan 21.
Urval och bort/2111
Det totala urvalet till undersökningen bestod av 2 938 personer. Av dessa var det 559 personer som inte hade telefon. som inte kunde återfinnas i telefonkatalogen och liknande. Då den gruppenuppgick till ca 20 procent av hela urvalet beslöts att göra en specialundersökning av denna grupp. (Se avsnitt specialunderSökning). lövrigt utgick 133 personer ur undersökningen av orsaker som framgår av nedanstående tablå.
Utgår ur undersökningen Antal Avliden 9 Flyttat utomlands 3 Flyttat, nya adressen okänd 7 Bortrest under hela fältarbetsperioden ! | Ej svensktalande 21 Döv 16 Intagen på sjukhus eller långvårdsavdelning 18 Allvarligt sjuk som vårdas i hemmet 49
Summa 133
Av de 2 246 personer som ingick i huvudundersökningen vägrade 198 personer (88 %) att delta i undersökningen och 46 personer (2.3 %) kunde inte anträffas trots upprepade kontaktförsök under fältarbetsperioden. Bortfallet i huvudundersökningen uppgick sålunda till ca elva procent, vilket innebär att huvudrapporten baserar sig på 2 002 intervjuer.
Specialundersö'kning av "telehnlösa"
Som tidigare nämnts gjordes speciella insatser för att nå den grupp om 559 personer, ca 20 procent av alla utvalda, som av olika orsaker inte hade kun nat nås per telefon. Som första åtgärd tillställdes de ett nytt brev i vilket de ombads att kontakta Sifo per telefon eller per post genom att besvara utsänt svarskort med betalt porto. (Se bilaga 1). Resultatet av denna nya påminnelse blev att 72 personer eller släktingar till dem hörde av sig— 48 brevledes och 24 per telefon. Fem personer var så sjuka att de inte ansåg sig kunna delta, två personer hade avlidit och tre saknade telefon. Resterande 62 personer kontaktades för intervju.
Ur den grupp om 487 personer som inte hörde avsig gjordes ett urval av ca var fjärde person. Sifo vände sig därefter till försäkringskassoma och bad om telefonnummer eller annan information om personerna i urvalet (se bilaga. 1 för brevet till försäkringskassoma). Försäkringskassomas insats gav till . resultat bl. a. telefonnummer till 70 personer. Dessutom meddelades att två hade avlidit och att sex var svårt sjuka. Om den resterande gruppen hade försäkringskassoma ingen för Sifo användbar information.
Urvalet till specialundersökningen kom således att uppgå till 132 personer—- 62 personer som själva hörde av sig och 70 personer som spårades via försäkringskassoma. Dessa 132 personer kontaktades för intervju under perioden 25 februari—15 mars 1981. 19 personer (14,4 %) vägrade och 12 personer (9,1 %) kunde inte anträffas trots upprepade kontaktförsök. Svars- frekvensen i specialundersökningen uppgick till 76,5 procent(101 personer). dvs. något lägre än i huvudundersökningen (89 %).
Redovisning av fältarbete! till specialundersökningen
Urvalets ursprungliga storlek
Intervjupersonen kontaktade Sifo på egen hand ' 72 Kontakt med eller information om intervjupersonen via försäk—
ringskassa 1 16
Totalt 188
Utgår ur undersökningspopulationen
Avliden 4 Svårt sjuk. intervju ej genomförbar 11 Ej svar från försäkringskassa 8 Ej telefon. hemligt telefonnummer 33 Totalt 56 Urvalets egentliga storlek ' 132 100%' Bortfall Vägran - 19 14,4 % Ej anträffad ' 12 9,1 % Totalt 31 23,5 % Antal genomförda intervjuer 101 76.5 % Tid _för/ällarbere
Fältarbetet till huvudundersökningen utfördes under perioden 9 oktober—27 november 1980. Specialundersökningen bland personer som inte kunde återfinnas i telefonkatalog m. m. gjordes under perioden 25 februari—] 5 mars 1981 .
Kodning och granskning
Intervjuerna har kodats och granskats av Sifos kodavdelning. Ett stort antal svar på de öppna frågorna eller svar under rubriken ”annat” sammanställdes och användes för underlag att göra en kod. Kodema är i allmänhet mycket detaljerade. För klassificering av näringsgren har använts den indelning som används av statistiska centralbyrån för AKU.
Databearbetning
Forrnulären stansades till hålkort. Tre hålkort per intervju användes.
Korten har redigerats i ett särskilt dataprogram. Rapporten innehåller tabelleringar mot bakgrundsfrågor. Analysen har skett med Sifos korssorte- ringsprogram Stratus.
Tabellema visar dels absoluta tal. dels procent vertikalt eller horisontellt (anges med en decimal). Sifferradcn "antal svar" visar de siffror på vilka de procenttal som anges därunder är baserade.
Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i datamaskinens procentbcräkning och vägning. Om flera svar tillåtes i en fråga. dvs. att den svarande fått avge merän ett svar. kan de olika svarsaltemativens delsummor överstiga 100 procent.
Osäkerlrelsmarginaler
Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stick— prov ärdet väsentligt att man hålleri minnet. att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att siffrorna från ett stickprov inte är exakt desamma som skulle erhållits om hela befolkningen i dessa åldersgrupper intervjuats. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser vidlåder alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett "ja-svar" på 50 procent en något större osäkerhet än ett ”ja-svar" på 10 procent eller 90 procent. Den osäkerhet som urvalsfel kan medföra beror också på bastalets storlek.
Nedan anges felmarginalen i procent vid obundet slumpmässigt urval av olika storlek och varierande procentuella svarsfördelningar.
10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50%
Urvalets storlek n:
2 000 1.3 1.6 1.8 1.9 2.0 2.1 2.2 2.2 2.2 1 000 1.9 2.3 2.5 2.7 2.9 3.0 3.1 3.1 3.2 800 2.1 2.5 2.8 3.1 3.2 3.4 3.5 . 3.5 3.5 400 — 3.6 4.0 4,3 4.6 4.8 4.9 5.0 5.0 Poslslrati/iering
Före tabelleringen har urvalet poststratifiera'ts. 1 poststratifreringen uppde- lades urvalet i 40 celler..kombinationer av kön och åldersklasser. 1 celler med överrepresentation erhåller individerna vikter under 1 och i celler med underrepresentation.erhåller individerna vikter över 1. Viktema uträknas till fem decimaler. 1 tabellrapportens appendix visas vägda och ovägda bastal för samtliga uppdelningar som använts. (Se bilaga 4.) lngångsvärdena till vägmatrisen har erhållits från Statistisk årsbok.
1.3. Bortfallsanalys
Det bortfall som var en följd av att man inte kunde nå personer i urvalet på telefon var relativt stort och utgjordes av 559 personer. 330 kvinnor och 229 män. För att kontrollera att bortfallet inte medför ett systematiskt fel i undersökningen utfördes en bortfallsanalys. Det finns risk att de som inte kan nås på telefon är en grupp som avviker från dem som kan nås på telefon och
som alltså ingår i huvudundersökningen. Skulle de telefonlösas svar ingått ' hade resultaten kanske blivit annorlunda. ] den här undersökningen skulle risken vara att de har en annan inställning till arbete efter pensioneringen än vad de med telefon har.
Sifo lyckades spåra 132 personer från telefonbortfallet av vilka 10] ställde upp för intervju. Anledningen till att de inte tidigare kunde nås på telefon var inte att de saknade sådan utan att deras telefonnummer inte var åtkomligt när huvudundersökningen gjordes.
Det finns fler hemarbetande och fler egenföretagare i bortfallsanalysen och färre arbetare. Det ingår lika många ålderspensionerade men färre förvärvs- arbetande. vilket är en följd av att det finns fler hemarbetande. Av de förvärvsarbetande är fler jordbrukare än tidigare.
Delvis är svaren påverkade av att det ingår fler jordbrukare och hemarbe- tande i bortfallsanalysen. Gruppen som använder svarsaltemativet tveksam är mycket större i de fall där de besvarat frågor som har med förvärvsarbete att göra. 1 bortfallet finns det färre som har haft arbetskamrater. det finns fler personer på landsbygden än i tätorterna. det är fler som bor i gård. det är färre som har fritidshus och de har något lägre utbildning.
När det gäller inställning till arbete efter pensioneringen är det fler av de förvärvsarbetande i bortfallet som vill fortsätta på hel- eller deltid men färre som vill ha oregelbundet arbete. Skillnaderna ligger på ungefär åtta procent. De pensionerade var dock mer intresserade av att fortsätta arbeta när de pensionerades än pensionärerna i huvudundersökningen.
Avvikelsema i bortfallet ligger oftast inom slumpvariationen och de få fall där skillnaderna är signifikanta gäller frågor om hushållsinkomsten, vad man saknar mest från arbetet. om man har haft arbetskamrater och om man bor i gård. Avvikelserna är inte sådana att de påverkar resultaten i huvudunder- sökningen.
1.4. Multivariatanalys
För att analysera komplicerade samband i intervjudata utan att behöva göra stränga antaganden om datas natur— t. ex. att de är kontinuerliga och har lika och utbytbara enheter som gradtalen på en termometer — använder Sifo ”Ecta-metoden”. Namnet härrör sig från ett dataprogram. Ecta (Everyman”s Contingency Table Analysis) som gjort användningen av modellen enkel och populär. Ett annat namn är den ”log-linjära modellen”. Log-linjär analys hör till samma tradition som variansanalys. Med hjälp av variansanalys beräknar man sannolikheten att en oberoende variabel producerar ett resultat som avviker från ren slumpmässighet. Rådata (ingångsdata) är en stortabell i vilket alla variabler är tabellerade mot alla andra. Från praktisk synpunkt är den log-linjära modellen enkel. Det gäller att söka efter en slutlig modell i det myller av möjliga modeller som kan konstrueras utifrån ingångstabellen. Man testar t. ex. först en ”mättad” modell, dvs. teorin att allt beror på allt. Genom att beräkna effektparametrama-till den mättade modellen får man reda på vilka som är värda att arbeta vidare med i en mindre omättad modell. En annan strategi är att börja med de enklaste modellerna och successivt pröva vilka ytterligare samband'eller interaktioner som har betydelse. Slutmodellen ger en sammanfattning av möjliga orsakssamband vilken presenteras som ett stigdiagram.
En sammanfattning av vilka faktorer som påverkar önskan att arbeta efter pensioneringen visas i diagram ] och 2. Om ett samband visas i diagrammet mellan någon av de åtta faktorerna och viljan att arbeta efter pensioneringen. håller detta samband även när övriga sju faktorer sagt sitt. 1 diagram 1 visas förvärvsarbetandes önskan att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Starkt samba-nd finns mellan god hälsa och önskan att arbeta. Egenföretagare önskar fortsätta arbeta mer än anställda liksom även de som har bra arbetstider och möjlighet att utveckla sig själva i arbetet.
[ diagram 2 visas viljan att arbeta hos ålderspensionärer som pensionerades vid den ålder som är normal i deras arbete. Analysen har begränsats till personer under 70 år. dvs. till personer som har pensioneringen relativt nära i tiden. Starka samband finns mellan dem som säger att skatter och bidrag gör det fördelaktigt för dem att arbeta och önskan att fortsätta arbeta i stället föratt gå i pension. Män vill fortsätta mer än kvinnor. Likaså vill de som upplevde det svårt att pensioneras hellre ha stannat kvar på arbetsplatsen. Ett negativt samband finns mellan industriarbete och vilja att fortsätta.
'DlAGRAlVIl
Modell: Vilja hos förvärvsarbetande att fortsätta arbeta efter 65 år. De viktigaste faktorerna och deras vikt enligt ECTA
© Egen © Bra ©
företagare Har barn/ arbetstider
barnbarn
© _) "' 6)
55—59 år 39 / / | / | . .. .. / Vilja hos forvarvs- //——.96 |—.80 arbetande att fort- / ' sätta arbeta efter / ' 65 år Vård- / yrken 30
Tycker om arbetskam- Utveckla rater/ sig själv | kunder © Modellen avviker ej signifikant från rådata: Koefficienterna är lambda som gjorts chikvadrat 225.15 vid 491 frihetsgrader, p> _.5 jämförbara enligt J A Davis 1972. DIAGRAM 2
Modell: Vilja att arbeta hos ålderspensionärer under 70 år med normal pensionsålder. De viktigaste faktorerna och deras vikt enligt ECTA.
Skatter
bidrag © Fördelakt. för arbetet
. Xl Faktorerna ger utslag också för förtidspensionerades vilja att ta arbete.
©
Industri— arbetare
©
Vilja att arbeta hos ålderspensionärer under 70 år med normal pensionsålder
Arbets- dagarna var för långa
Egen före- tagare före pensio- nering'
Pensioneringen upplevdes som till arbete på svå r © orten
Modellen avviker ej signifikant från rådata: ' Koefficienterna är lambda som gjorts chikvadrat 166.53 vid 485 frihetsgrader, p> .5 jamforbara enligt JA Davis 1972.
Möjlighetfinns
. .. '. ll .:.ZJ . ' . 'I.” | .. ... | |_ th _ .. | |. . |
" . " ' ll Tr- ." ' _ ', f- f .. T_l. '..- . — 'är... ,? | - ._ . _ .. .l. " ' ', .' '...' Hp], 3].ij :'J . . ".I .r. .. .. -> I " "II:;U "H'åf' .r'" *- i'. ' Å " ' ,! ”JJ IT.—. . .. .. ?. _.'.__ ..:- ' .y ' 'Lllll'l "il-..,_ ' . '... " ' '| . rrx' ' ' 1 (*f- ».. " .. .. "J J:." ' 4" ' 5' ' ' -' .__.._ ” "ill-" 'I'ä'ész-l'**.'n'. . ...-." .f... "- '.'.' ."-.'l..' . " , , - , L?" .: ...,; '... .. f » ' m '.TEL 35-353 Hk+ , | '.._ ' j;..ll ”'...' | ”%):-EPT? .fr”. .— . _.. 1. __ ' " ' .. "; . l . .. . ._ -. '.-._"..."'I- . , . _. Il! 4:5' wikin.-;;!» |-.r.L..'*"l'M ' *. ". . ._ .r '. "i n...—' I:..llr Gi. ,'xltllléhlfhill . , . . ! :l; pub.-Mum , '"';" 't. mun,» Air”-.; , » ' " .: lu' i _ . TA _ . _' |_I .. .- " _ Huli- ",. mh. till)” ; * * ' " " ' Inhyrd"! '.l'HjuDl' .'. eQ , .. i l. ' ';IIH _ _ If.-lux??? ”_l 1 _| ...'_' |. '_ | ".,..J ”'i'” .i':
2. Redovisning och analys av resultaten
2.1. Bakgrundsvariabler
Med utgångspunkt från vad som nämnts i avsnitt 1.1 har följande uppgifter ' inhämtats om de 2 002 intervjuade.
Ålder Bostadsort Civilstånd
Barn och/eller bambam Fritidssysselsättningar Bostad Innehav av fritidshus Hushållsinkomst Antal personer i hushållet
Utbildning Yrke och näringsgren/tidigare och nuvarande Arbetsgivare _ Storlek på arbetsplats Ledande befattning Antal år på nuvarande arbetsplats Antal timmar/vecka Trivsel i arbetet Negativa upplevelser i arbetet Stämningen bland arbetskamraterna Facklörcningstillhörighet Eventuellt medlemskap i pensionärsförening
Pensionsålder Skälet till att man slutade arbeta Vad man saknar från arbetet
De intervjuade fördelar sig ganska jämnt efter åldrarna. Det finns färre i de högre åldersgruppema än i de lägre. vilket motsvaras av lörhållandena för hela befolkningen.
Tabell 1 Åldersfördelning på de intervjuade (absoluta tal)
55—59 år 60—64 år 65—69 år 70—74 år
Män 301 309 280 17] Kvinnor 234 251 253 203 Alla 535 560 533 374
Av de intervjuade föreligger dock en övervikt för män, 1 061 män och 941 kvinnor har intervjuats. ] databearbetningen har detta korrigerats så att männens svar tillmätts lägre vikter och kvinnors högre. Före tabellering haren s. k. poststratiliering gjorts för att utjämna fluktuationer i urvalet. De intervjuade har delats in i celler efter ålder och kön. Varje cell jämförs med motsvarande i ett idealurval. Avvikelsemajusteras med hjälp av vikter. i detta fall till 957 män och 1 045 kvinnor.
Tabell 2 De intervjuades bostadsoner (absoluta tal)
Stockholm Göteborg Malmö Övriga större Tätorter Landsbygd
orter 363 101 88 723 477 233
Med sysselsättning avses kategorierna arbetare, tjänsteman. egenföretagare. hemarbetande. sjuk- eller förtidspensionär. delpensionär, ålderspensionär eller arbetslös. De intervjuade fördelar sig enligt tabell 3 på de olika kategorierna.
Tabell 3 De intervjuade fördelade efter sysselsättning (absoluta tal)
Alla Arbetare Tjänste- Egen- Hem- Förtids- Delpen- Ålders- Arbetslös
man före- arbe- sjuk- sionär pensio- tagare tande pensionär när 2 002 340 355 117 124 174 41 ”924 9
Fyra av arbetarna. 16 av tjänstemännen och 24 av egenföretagama är över 65 år och kommer i det följande vanligtvis att redovisas som pensionerade. Delpensionärer förekommeri ovanstående tabell både som förvärvsarbetande och delpensionärer. men kommeri fortsättningen huvudsakligen att redovisas som förvärvsarbetande.
Arbetare och tjänstemän är i motsats till egenföretagare anställda och är på så sätt den grupp förvärvsarbetande som är mest relevant för undersökningen. Egenföretagare. bland vilka också konstnärliga utövare m. fl. inräknas. kanju i stort sett själva bestämma när de vill gå i pension medan de anställdas pensionsavgång i de flesta fall regleras _av pensionsavtal som ger små möjligheter till avvikelser. [ det följande kommer därför arbetare och
tjänstemän att samredovisas som anställda och egenföretagare får bland de förvärvsarbetande bilda en särskild grupp.
En del av de ålderspensionerade är under 65 år och har enligt pensionster- minologin tjänstepension, inte ålderspension. Vissa yrkesgrupper, ungefär hälften av de kommunalanställda till exempel, pensioneras vid en lägre åldersgräns än 65 år, vanligtvis vid 63 eller 60 år. Den som har sjuk- eller förtidspension (försäkringskassans terminologi omfattar bara termen ”förtids- pension” för bägge varianterna) har gått i pension före den för deras yrke fastställda åldersgränsen. Man kan anta att de som pensionerats före allmän pensionsålder, alltså före 65 års ålder, hade större lust att fortsätta arbeta när de pensionerades än de som pensionerades vid 65 år eller senare (se avsnitt 2.4.1). I undersökningen är fem procent, 44 personer, ålderspensionerade och under 65 år. Många av de nu ålderspensionerade har tidigare varit förtids- eller sjukpensionerade. Just när det gäller den för undersökningen centrala frågan om de ville ha arbete när de pensionerades är alltså de pensionerade under 65 år och de pensionerade över 65 år som gått i pension före 65 års ålder i samma situation. Det är dock svårt att sammanföra dessa grupper. I stället har pensionerade över och under 65 år skilts åt när det är lämpligt och möjligt. Vanligtvis redovisas enbart pensionerade över 65 års ålder.
Fördelningen enligt de sysselsättningskategorier som kommer att förekom- ma i denna redovisning blir i stället enligt nedanstående tabell.
. Tabell 4 Fördelning av de intervjuade som har eller har haft förvärvsarbete (absoluta '
tal) Förvärvsarbetande Pensionerade som haft förvärvsarbete Anställda Egenföretagare Under 65 år Över 65 år Totalt 675 _ 93 174 665 1607
Den grupp som är'utelämnad när det gäller frågor som rör förvärvsarbete är hemarbetande oavsett ålder. Det är visserligen vanskligt att utelämna denna stora grupp. 306 personer, som ofta har ett stort behov av sysselsättning i form av förvärvsarbete och som säkerligen utgör en betydande arbetskraftsreserv. Jämställdhetskommittén har i sin rapport Kvinnors arbete. SOU 1979:89. granskat bl. a. de hemarbetande kvinnornas inställning till förvärvsarbete och funnit att ca 70 procent av dem skulle vilja ha ett förvärvsarbete men att endast ca sju procent ansett det meningsfullt att anmäla sig som arbetssökande (gäller kvinnor under 65 år). Äldrearbetskommittén och Sifo har inte särskilt uppmärksammat de hemarbetande i intervjuundersökningen utan de har besvarat samma frågor som övriga som har eller har haft förvärvsarbete. l . redovisningen skulle det emellertid många gånger bli förvirrande att ta med svaren från de hemarbetande somlinte haft förvärvsarbete, när det gäller frågor som direkt berör deras inställning till arbete. De hemarbetande placerar sig naturligt nog oftast på svarsaltemativt ”tveksam. vet ej” och ger på så sätt intryck av att intervjupopulationen är mer ambivalent än vad den verkligen ar.
Ytterligare 89 personer utgår ur materialet när det gäller frågor som rör nuvarande eller tidigare förvärvsarbete. Nio personer är arbetslösa, 69 av de pensionerade har inte lämnat uppgift om tidigare sysselsättning. sju av de ålderspensionerade uppger enbart att de tidigare var förtidspensionerade och en ålderpensionerad anger arbetslös som tidigare sysselsättning. Tre av de intervjuade har överhuvudtaget inte lämnat svar på fråga 1, om de har sysselsättning och vilken eller om de är pensionerade. Dessa 89 personer ingår i undersökningen endast när löwz'irvsarbete inte utgör en variabel.
2.2. Viljan till förvärvsarbete efter pensioneringen 2.2.1 [n.s'tr'illningen hos deI[ört'ärvsarbetatIde
De förvärvsarbetande hade fler svarsaltemativ än de pensionerade beträffande frågan om de ville fortsätta arbeta efter pensioneringen. På samtliga svarsal- ternativ fördelar sig de förvärvsarbetandes svar så här;
Tabell Sa Vilja hos förvärvsarbetande att fortsätta arbeta efter pensioneringen
(procent) Anställda Egenlörc- Alla tagare Män Kvinnor
Antal svar 675 93 428 340 1nte arbeta alls 44.0 23.6 40.2 43.2 Arbeta heltid 4.1 8.1 6.6 2.1 Arbeta deltid 18.5 30.7 19.8 20.1 Arbeta del av året 5.3 6.9 6.4 4.4 Arbeta ibland * 17.3 20.1 16.2 19.4 Annat svar 08 — 1.0 0,4 Tveksam 10.0 10,5 9,8 104
Totalt 100.0 100.0 [00.0 100.0
Slår man ihopsvaren för alla som vill fortsätta arbeta överhuvudtaget blir resultatet detta:
Tabell Sh Vilja hos förvärvsarbetande att fortsätta arbeta efter pensioneringen (procent vertikalt)
Anställda Egenföre- Alla
tagare Män Kvinnor Antal svar 675 93 428 ' 340 Inte arbeta alls 44.0 23.6 40.2 43.2 Fortsätta arbeta i någon form 45.2 65.8 49.0 46.0
De intervjuade som svarade att de ville arbeta del av året eller ibland blev tillfrågade om hurde i så fall skulle vilja ha sina arbetstider. (Svaren redovisas i bilaga 3.) 50 procent av dem som svarat ”ibland” har tänkt sig att detta skall innebära ett regelbundet arbete. Svarsalternativet att man vill arbeta del av året ger inte något intryck av-att man önskar regelbundet arbete. De flesta av dem som svarat så vill arbeta vintertid men det finns också någon enstaka som vill arbeta på sommaren. Annars är vanligen önskemålet att ha liten deltid eller att rycka in när det behövs. men i så fall under vinterhalvåret.
Det är kanske en mer allvarlig avsikt som ligger bakom svaren att man vill fortsätta på hel- eller deltid. Det kan därför vara skäl att hålla isär svaren från dem som uppgett sig vilja arbeta på hel- eller deltid och svaren från dem som sagt "del av år' eller 'ibland.'
Tabell Se Vilja hos förvärvsarbetande att fortsätta arbeta efter pensioneringen (procent vertikalt)
Anställda Egenföre- Alla
tagare Män Kvinnor Antal svar 675 93 428 340, Inte alls 44.0 23.6 40.2 43.2 Vill fortsätta pa heltid eller deltid 22.6 38.8 26.4 22.2 Vill arbeta oregelbundet 22.6 27.0 22.6 23.8
[ tabell 5b är antalet som vill fortsätta arbeta efter pensioneringen större än det antal som inte vill arbeta alls. Ser man enbart till de mer bestämda svarsalternativ-'en. är dock gruppen som inte vill ha arbete alls efter pension- eringen betydligt större än den som vill arbeta hel- eller deltid. Eftersom gruppen som vill ha arbete del av år eller ibland säkert har sitt värde som arbetskraftsreserv kommer dess svar att redovisas i fortsättningen trots att gruppen kanske känner mindre behov av arbete efter pensioneringen än de som valt att nämna ett regelbundet arbete.
2.2.2. Inställningar hos de pensirnzw'cule
De pensionerade som haft förvärvsarbete hade fem svarsaltemativ. att de ville bli pensionerade. att de vill fortsätta på heltid respektive deltid. ville göra annat elleratt de var tveksamma.
Tabell 6 Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades (procent)
Alla Under Över Män Kvinnor 65 år 65 år
Antal svar. 839 174 665 470 369 Ville bli pensionerade 77.2 66.1 80.2 77.0 77.5 Ville fortsätta på heltid 9.4 27.6" 16.7” 12.5 5.5 Ville fortsätta på deltid 9.6 6.8 13.2 _ Annat 0.5 1.2 0.2 0,9 — Tveksam 3.3 5.1 2,9 2.9 3.8 Totalt 100.0 100.0 100,0 100.0 100,0
” Hel- och deltid.
Alla som ville fortsätta arbeta jämförs nedan med dem som ville bli pensionerade '
Tabell 7 Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades (procent vertikalt) Alla Under Över Män Kvinnor 65 år 65 år Antal svar . '339 174 665 470 369 Ville bli pensionerad 77.2 66.1 80.2 77.0 77.5 Ville fortsätta på hel- ' eller deltid 19.0 27.6 16.7 19.3 18.7
De som är under 65 år ville mycket hellre fortsätta arbeta när de pensionerades än de som är över 65 år. Det finns en liten skillnad mellan pensionerade mäns och pensionerade kvinnors inställning till förvärvsarbete efter pensioneringen men den är obetydlig och klart mindre än skillnaden i inställning mellan förvärvsarbetande män och kvinnor..
Resultaten i det här avsnittet kommer att diskuteras på nytt i avsnitten 2.3.1 och 2.4.1.
2.2.3. Inställningen hos förvärvsarbetande och pensionerade
Eftersom de förvärvsarbetande och de pensionerade inte hade fullständigt jämförbara svarsalternativ kan man vid en sammanslagning av deras svar bara räkna med de förvärvsarbetande som önskar fortsätta arbeta på hel- eller deltid. Övn'ga svar avseende arbete del av året eller ibland redovisas för sig. Svar från pensionerade som inte tidigare haft förvärvsarbete är ej medtag- na.
Tabell 8 Viljan till arbete efter pensioneringen hos förvärvsarbetande och pensionerade som haft förvärvsarbete (procent)
Alla Män Kvinnor
Antal svar 1 607 898 709 Inte alls 60.2 59.5 61.1 Hel- eller deltid 21.6 22.7 20,3 Del av år/ibland 1 1.1(1 10.7
Tabell 10 Viljan till arbete efter pensioneringen hos förvärvsarbetande egenföretagare (procent)
Antal svar 93 Vill inte fortsätta 23.6 Vill fortsätta på hel/deltid 38.8 Vill fortsätta del av år/ibland 27.0 Tveksam 106 Totalt l00.0 Alla som vill fortsätta i någon form 65.8
[ tabell 9 och 10 får man kanske en mer realistisk bild av intresset för arbete efter pensioneringen. 18 procent av dem mellan 65—69 år ville fortsätta arbeta på hel- eller deltid medan 23 procent av de förvärvsarbetande anställda vill detsamma. 45 procent av de förvärvsa rbetande anställda är intresse rade av att fortsätta arbeta i någon form. Slår man ihop siffroma förde törvärvsarbetande anställda och samtliga pensionerade som är över 65 år vill en tredjedel av dem ha något slags arbete.
24 procent av egenföretagama vill ha pension medan 66 procent vill fortsätta arbeta på något sätt.
2.3. Vad skiljer grupper som vill arbeta efter pensioneringen från dem som inte vill?
Frågan är om det finns några faktorer som medför att vissa människor hellre vill fortsätta arbeta efter pensioneringen än andra. Eller är det så att vissa faktorer gör människor mindre intresserade av att arbeta? Såväl den arbets- situation som man har eller har haft som den livssituation man befinner sig i torde påverka inställningen till arbete efter pensioneringen. Viljan till arbete harjämförts med bakgrundsvariablema. både en i taget och llera på en gång. för att kunna bedöma om det är något särskilt som är utslagsgivande för viljan att fortsätta arbeta. Bakgrundsvariablerna återges med kortfattade kommen- tarer. I slutet av avsnittet sammanfattas resultaten och ges en kortfattad analys.
2.3.1. Ålder
Inställningen till arbete efter pensioneringen varierar efter ålder och man överskattar kanske i yngre år vad man kommer att klara av när man är äldre. Forskningsresultat från åldringsundersökningar visar också att variationerna fysiologiskt och psykologiskt är mycket stora inom en och samma ålders— grupp. Vid fysiologiska mätningar har det visat sig att vissa 70-åringar kan fungera som 40-åringar gör genomsnittligt medan andra fungerar sämre än den genomsnittlige 70-åringen. De förvärvsarbetande i undersökningen är mellan 55—64 år. De pensioneradeär mellan 55—74 år.
Tabell l ] Viljan att fortsätta arbeta hos förvärvsarbetande i förhållande till ålder (procent vertikalt)
Anställda Egenföretagare Alla
Män
55—59 60—64 55—59 60—64 55—59 60—64
Antal svar 424 245 48 42 255 Vill inte fortsätta 40.8 49.0 18.8 30.2 36.1 Vill fortsätta på hel- eller
deltid 24,8 18.9 47.9 27.9 30.4 Vill fortsätta del av
år/ibland 25.2 20.1 22.9 30.2 22.4 Alla som vill fortsätta 50.0 38.9 70.8 58,1 52.8
46.8 19.9
23.5 43.4
Kvinnor
55—59
217 41.5
23,0
26.5 49.5
60—64
120 47,3
21,1
18.1 39.2
39 procent av alla anställda förvärvsarbetande mellan 60—64 år vill ha arbete i någon form efter pensioneringen. 58 procent av egenföretagama i samma ålder vill detsamma. Av männen i den åldern. anställda eller egen— företagare. vill 43 procent fortsätta på något sätt och av kvinnorna 39 procent. Skillnaden mellan åldersgruppema är" signifikant och tyder på att av dem som står inför sin pensionering är det nära en femtedel som är intresserade av att fortsätta arbeta på hel- eller deltid och två femtedelar vill fortsätta på något sätt. Kvinnorna i bägge åldersgruppema är mindre intresserade än männen av att arbeta efter pensioneringen men nedgången i intresset från den yngre till den äldre åldersgruppen är inte lika markant som hos männen.
Bland de pensionerade varierar intresset för arbete mellan åldersgruppema på likartat sätt. En del av de pensionerade intervjuade. 174 personer. är under 65 år. 46 av dessa är under 60 år. Deras svar redovisas också här och kan jämföras med svaren från samma åldersgrupper i tabell 9.
Tabell 12 Viljan att fortsätta arbeta när man pensionerades i förhållande till ålder och kön (procent vertikalt)
Alla Män
55—59 60—64 65—69 70—74 55—59 60—64 65—69 70—74
Kvinnor
55—59 60—64 65—69 70—74
Antal svar 46 128 373 293 28 79 213 177 21 Ville bli _ . .
pensionerad 48.8 72.0 78.6 82.2 43.0 67.3 79.1 80.4 51.6 Ville fortsätta
på hel- el. deltid 43.1 22.0 18.4 14.7 39.6 27.2 18.5 16.3 48.4
73.2
18,9
76,6
18,4
82,0
13,6
Tendensen hos de pensionerade är densamma som hos de förvärvsarbetan- de att yngre gärna vill fortsätta men att intresset avtar snabbt med stigande ålder. De yngre pensionerade har dock ett mycket större intresse för arbete efter pensioneringen än vad samma åldersgrupp förvärvsarbetande har. Frågan till de pensionerade var: När ni pensionerades från ett arbete skulle ni då velat fortsätta? De yngre pensionerade svarar alltså inte på frågan om de skulle velat fortsätta sedan de fyllt 65 år.
Figur] Förhållandet mellan vilja att./ortsätta arbeta på hel— eller deltid och ålder. Observera att i åldrarna 55—64 år är endast A/iin'ärvsarhetande. ei pensionerade. medtag— na.
Många av dem som pensionerades före 65 års ålder pensionerades före den för deras yrke normala pensionsåldern. Det förefaller som om detta att pensioneras vid annan tidpunkt än normalt. bidrar till att man skulle velat fortsätta arbeta när man pensionerades. Detta beröres närmare i avsnitt 2.4.1.
18 procent av de pensionerade mellan 65—69 år ville fortsätta arbeta. vilket i absoluta tal motsvarar ca 80 000 personer. 1 den äldre åldersgruppen. 70—74 år. är det 15 procent. motsvarande ca 53 000 personer. som ville fortsätta på hel- eller deltid.
Det finns ingen skillnad mellan mäns och kvinnors arbetsvilja i åldrarna 65—69 år. men i åldersgruppen 70—74 år _ var kvinnorna något mindre intresserade av att fortsätta arbeta än männen.
Ålder tycks vara en faktor som har betydelse när man uttalarsig om man vill eller ville arbeta efter pensioneringen. De unga pensionerade var särskilt angelägna om att få arbeta när de pensionerades. Intresset för arbete sjunker sedan snabbt med stigande ålder. Se figur 1.
Procent som vill/ville fort- sätta arbeta på hel— eller deltid"
2.3.2. Näringsgren
Den indelning enligt näringsgren som ligger till grund för undersökningen följer i stort sett SCB:s klassificering. ljord- och skogsbruk ingår också fiske. Gruvor. tillverknignsindustri omfattar också hela verkstadsindustrin. Efter- som bara två procent av de förvärvsarbetande intervjuade. 14 personer. arbetar inom restaurangbranschen. redovisas deras svar sammanlagda med svaren som avser näringsgrenen handel. Bank- och försäkringsverksamhet är också en mycket liten bransch och omfattar bara 2.6 procent av de förvärvsarbetande. i undersökningen 20 personer. ] SCB:s indelning av näringsgrenar är bank- och försäkringsverksamhet den minsta som särredo- visas vilket förmodligen beror på att den enligt den indelningsprincip som gäller inte på ett naturligt sätt kan klassificeras ihop med någon annan näringsgren. .
Tabell 13 Viljan att fortsätta arbeta hos förvärvsarbetande när man pensioneras i förhållande till näringsgren (procent-
horisontellt)
Anställda Egenföretagare Antal När ni pensioneras Alla som Antal När ni pensioneras svar vill ni då vill fort- Svar vill ni då inte arbeta arbeta (turbin inte arbeta arbeta arbeta hel- och del av ( arbeta hel- och del av alls deltid år/ibl. alls deltid år/ibl. Jord skogsbruk ' . m. m. 16 (9) (l) (2) (3) 40 30.0 42.5 22.5 Gruvor. tillverk— ningsindustri 175 48.0 24.0 18.3 42.3 15 6.7 46.7 20.0 Byggnadsindustri 53 43.4 20.8 24.5 45.3 9 (1) (5) (2) Handel. restaurang | 13 46.0 23.9 18.6 42.5 20 25.0 20.0 45.0 Samliirdsel. post. tele 45 44.4 20.0 24.4 44.4 6 (2) (2) (2) Bank. törsäkrings— ' verksamhet 20 40.0 15.0 35.0 50.0 — — — —_ Offentlig lörvaltn. 76 44.7 21.1 34.2 55.3 — — — — Undervisning 61 48.3 18.0 21.3 39.3 2 — (2) _ Sjukvård 73 32.9 24.7 31.5 56.2 2 (1) — - Socialvård 40 32.5 37.5 20.0 57.5 — — — — Totalt 675 297 152 158 310 93 22 _ 36 25
Siffror inom parentes: absoluta tal.
Bland de anställda är de som arbetar inom social- och sjukvårdssektom mest intresserade av att fortsätta arbeta, vare sig det gäller hel- eller deltid eller andra former av arbete. Inom offentlig förvaltning är intresset också stort men huvudsakligen när det gäller oregelbundet arbete. _
Olika faktorer kan ha påverkat resultaten. Äldre är mindre intresserade av arbete efter pensioneringen än yngre. alltså skulle det inom de näringsgrenar där det finns mest äldre finnas få intresserade. Detta motsägs dock av det förhållandet att inom en näringsgren där de äldre är underrepresenterade. borde utslagningen av äldre arbetskraft vara stor. Utslagningen är förmodligen betingad av dålig arbetsmiljö som i sin tur inte borde medföra att de förvärvsarbetande inom den näringsgrenen ser fram emot att få fortsätta arbeta efter pensioneringen. Andelen kvinnor kan också ha inflytande på resultatet. eftersom kvinnor tycks vara 'något mindre intresserade av att arbeta efter pensioneringen än vad mån är. Granskar man fördelningen efter ålder och kön i förhållande till näringsgren. ser det ut så här.
Alla som vill fort- sätta arbeta
65,0
66,7 (7) 65.0 (4)
Tabell 14 Fördelning efter ålder och kön i förhållande till näringsgren (procent horisontellt)
Antal Alla svar ___—___— ' 55—59 60—64 Män Kvinnor Jord/skogsbruk 53 49.5 47.7 77.9 22.1 Gruvor. tillverkning 190 61.3 38.7 70.9 29.1 Byggnadsindustri 61 63.0 37.0 98.2 1.8 Handel, restaurang 132 60.9 39.1 48.5 51.5 Samfärdsel. post. tele 50 73.1 26.1 88.1 11.9 Bank. försäkring 20 58.9 41.1 22.9 77.1 Offentlig förvaltn. 76 68.0 32.0 63.8 36.2 Undervisning 61 51.9 48.1 22.8 77.2 Sjukvård 75 63.1 36.9 1 1.9 88.1 Socialvård 40 66.6 33.4 2.1 97.9
Tabellen visar att den yngre åldersgruppen dominerar inom alla närings— grenar. I urvalet ingår i åldersgruppen 60—64 år 560 personer och i åldersgruppen 55—59' år 535 personer, så anledningen till att det är färre förvärvsarbetande i den äldre åldersgruppen är att en del av dem har pension av något slag. De näringsgrenar där det finns flest äldre ärjord- och skogsbruk och undervisning. Minst andel äldre finns inom samfärdsel. post och tele.
Kvinnorna förekommer nästan inte alls inom byggnadsindustrin ochi ringa utsträckning inom samfärdsel. post. tele. jordbruk och gruvor och tillverk- ningsindustri. I gengäld dominerar de inom socialvården. sjukvården. under- visning och bank- och försäkringsväsende.
Viljan att arbeta efter pensioneringen i förhållande till ålderoch näringsgren stämmer inte med tidigare resultat i tabell 1 1.
Enligt tabell 13 har följande näringsgrenar flest äldre. Näringsgrenar med övervägande egenföretagare är ej medtagna.
Procent äldre
Undervisning 48 Bank, försäkring . 41 Handel, restaurang 38
Nedan anges de näringsgrenar där det finns mest yngre.
Procent yngre
Samfärdsel. post, tele * 73 Offentlig förvaltning . ' 68 Socialvård . . 67
Intresset hos anställda förvärvsarbetande för arbete efter pensioneringen. hel- elIer deltid. är som tidigare nämnts störst i följande näringsgrenar.
Socialvård ' 38 Sjukvård ' 25 Gruvor. tillverkningsindustri 24
Det är bara när det gäller näringsgrenen socialvård som resultaten överens- stämmer med dem i tabell 1 1 — att yngre är mer benägna att fortsätta arbeta efter pensioneringen än äldre. Inom socialvården är två tredjedelar av de intervjuade under 60 år och det är också inom den sektorn som viljan till arbete efter pensioneringen är störst. Det kan ha samband med låg pensions- ålder inom yrket — måste man avgå med pension vid 63 års ålder har man troligtvis mer lust att fortsätta arbeta än de som pensioneras senare. Inom den näringsgren" där man finner allra flest yngre. samfärdsel. post och tele, är intresset för arbete efter pensioneringen påfallande lågt.
Tabell 15 Viljan att fortsätta arbeta hos pensionerade i förhållande till tidigare näringsgren (procent horisontellt)
Antal Ville bli Ville fortsätta svar pensionerad på heltid/deltid
Jord-. skogsbruk 88 80.8 19.2 Gruvor. tillverknind. 199 84.6 15.4 Byggnadsindustri 96 82.0 18.0 Handel. restaurang 165 78.8 21.3 Samfärdsel. post. tele 67 86.7 13.6 Offentlig förvaltn. 73 76.8 23.2 Undervisning 49 85.1 14.9 Sjukvård 73 72.7 27.3 Socialvård 34 76.5 23.6
Ingen uppgift 247
Summa 1 099
Bank- och försäkringsbranschen var så litet representerad bland de pensionerades yrken — endast nio personer hörde dit — att den fick utgå ur denna redovisning.
Kvinnor utgör det helt dominerande inslaget inom socialvården och dessa kvinnor är den grupp som är mest intresserad av att fortsätta arbeta — fast endast på deltid. Dessa kvinnor är också förhållandevis unga. Jordbrukssek- torn rymmer också många arbetsintresserade av vilka en stor andel är äldre män. 71 procent av jordbrukarna var egenföretagare. Av de pensionerade egenföretagama var 43 procentjordbrukare. 16 procent fanns inom handeln. 15 procent inom byggnadsindustrin. 12 procent inom samfärdsel. post och tele. åtta procent inom tillverkningsindustrin och sex procent var i restaurangbranschen. Övriga fem procent fanns inom undervisning och sjukvård. .
Fördelningen beträffande ålder och kön inom olika näringsgrenar överens- stämmer i stort med vad som gäller för de förvärvsarbetande. Intressant är att notera att könsfördelningen bland de pensionerade är något jämnare inom näringsgrenama än som är fallet med de förvärvsarbetande. Det finns alltså fler män inom sjukvård och undervisning bland de pensionerade än bland de förvärvsarbetande. Det omvända gäller för kvinnorna inom de mansdomine— rande områdena byggnadsindustri och samfärdsel, post. tele.
Intresset för arbete efter pensioneringen är störst inom följande näringsgre- nar för förvärvsarbetande respektive pensionerade (procent som vill fortsätta på hel- eller deltid):
Förvärvsarbetande . Pensionerade
Socialvård 38 Sjukvård 27 Sjukvård 25 Socialvård 24 Gruvor. tillverkningsindustri 24 Offentlig förvaltning 23
Intresset för arbete efter pensioneringen är minst inom följande näringsgre-
nar:
Förvärvsarbetande Pensionerade
Bank. försäkringsväsende 15 Samfärdsel. post. tele 13 Undervisning 18 Undervisning 15 Offentlig förvaltning 21 Gruvor. tillverkningsindustri 16
De som pensionerades från sjukvård och offentlig förvaltning är mer intresserade av att arbeta än sina förvärvsarbetande kollegor. Motsatsen brukarju vara fallet. dvs. att man är mindre intresserad av att arbeta sedan man gått i pension. Skillnaden kan delvis förklaras när det gäller de pensionerade inom offentlig förvaltning med att 81 procent är under 70 år och av dem är 25 procent under 65 år och den snedfördelningen återfinns inte inom någon annan näringsgren. De som pensionerats från sjukvårdssektom är fördelade helt enligt genomsnittet över åldersgrupperna.
Intresset för arbete sjunker efter pensioneringen genomsnittligt 5.2 procent- enheter för alla näringsgrenar.
Tabell 16 Skillnad i vilja att arbeta efter pensioneringen (procent vilja hos förvärvsar— betande — procent vilja hos pensionerade) i förhållande till näringsgren
Vilja hos. Vilja hos Skillnad förvärvs— pensione-
a rbetande rade Jord/skogsbruk 33.2 19.2 —14.0 Gruvor. tillverkningsindustri 25.1 15.4 — 9.7 Byggnadsindustri 25.7 18.0 — 7.7 Handel. restaurang 22.6 21.3 — 1.3 Samfärdsel. post. tele 22.3 13.6 — 8.7 Offentlig förvaltning 20.6 23.2 + 2.6 Undervisning 20.3 14.9 — 5.4 Sjukvård 23.6 27.3 + 3.7 Socialvård 37.1 23.6 —13.5 Genomsnitt 25.6 19.6 — 6.0
Siffrorna ovan gäller alla förvärvsarbetande. såväl anställda som egenföre- tagare.
Jämlörelsen mellan de förvärvsarbetande och de pensionerade bör tolkas med försiktighet eftersom det huvudsakligen rör sig om olika åldersgrupper. Det kan finnas betingelser som är särskilda förjust en åldersgrupp och att sedan göra absoluta jämförelser mellan åldersgruppema kan vara vanskligt. Arbetslivet och synen på arbete och arbetets mening har genomgått en snabb förändring under de senaste tio. tjugo åren och det kan bidra till att man har olika inställningar till att arbeta när man egentligen inte behöver.
En annan förklaring till att man inte får samma svar från förvärvsarbetande och pensionerade kan vara motståndet mot förändringar. Det är vanligt att människor strävar att bevara den bestående situationen. särskilt i arbetslivet. [ de flesta personalpolitiska program ingårarbetsrotation som ett positivt inslag i arbetssituationen. När den skall genomföras. visar det sig att många vill ha möjligheten men få utnyttjar den. Antagligen väger trygghet i den situation man befinner sig i högre än behovet av omväxling. De som i dag förvärvsar— betar skulle enligt denna förklaring se något positivt i att få stanna kvar i arbete medan de pensionerade inte vill förändra sin situation och ge sig ut i något som man glömt eller kanske inte känner till.
2.3.3. S_t'ssc/sältm'ng
Klassificeringen efter sysselsättning äri undersökningen grov. De intervjuade som förvärvsarbetar indelas i arbetare. tjänstemän och egenföretagare. De som inte förväWsarbetar indelas i arbetslösa. hemarbetande. sjuk- eller förtidspen- sionerade. delpensionerade och ålderspensionerade. Förhållandet mellan sysselsättning och näringsgren anges nedan.
Tabell 17 Näringsgren i förhållande till sysselsättning hos förvärvsarbetande
(procent)
Antal Arbetare Tjänste— Egenföre-
svar män tagare Antal svar 768 336 339 93 Jord/skogsbruk 56 3.3 1.5 42.8 Gruvor. tillverkningsindustri 192 34.5 18.2 15.6 Byggnadsindustri ' 62 12.7 2.9 10.1 Handel. restaurang 133 13.0 20.5 21.0 Sarnlärdsel. post. tele 51 5.5 7.8 6.7 Bank. försäkringsväsende 20 — 6.0 — Offentlig förvaltning 76 4.2 18.3 — Undervisning 61 6.6 11.0 1.7 Sjukvård ' 75 11.6 9.9 2.1 Socialvård 40 8. 1 3.6 —
Totalt 768 1000 1000 1000
Arbetama återfinns således huvudsakligen inom gruvor. tillverkningsindu- stri. 35 procent. och inom byggnadsindustri. handel. restaurang och sjukvård. 37 procent. Tjänstemännen är Hest inom handel. restaurang. gruvor. tillverk-
ningsindustri och offentlig förvaltning. 57 procent. lnorn undervisning och sjukvård finns en femtedel av tjänstemännen. 21 procent. Egenföretagama finns i de flesta fall inom jord- och skogsbruk. 43 procent. men en dryg tredjedel. 37 procent. försörjer sig inom byggnadsindustri och handel. restaurang. En tiondel av egenföretagama sysselsätter sig inom byggnadsin- dustrin.
Tabell 18 Vilja till arbete i förhållande till sysselsättning hos förvärvsarbetande (procent horisontellt)
Antal Vill inte Vill fortsätta arbeta Alla som vill svar fortsätta —-——————— fortsätta arbeta på hel/ del av år/ arbeta deltid ibland Arbetare 336 48.8 20.9 19.1 40.0 Tjänstemän 339 39.2 23.9 26.3 50.2 Egenföretagare 93 23.7 39.8 26.9 66.7
Tabell 19 Vilja till förvärvsarbete efter pensioneringen hos pensionerade i förhållande till tidigare sysselsättning (procent horisontellt) .
Under 65 år Över 65 år Antal Ville bli Ville fort- Antal Ville bli Ville fon- svar pension'e- sätta på svar pensione- sätta på rad hel/deltid rad hel/deltid Arbetare 87 56.3 34.5 348 78.7 18.1 Tjänstemän 63 82.5 15.9 219 83.6 14.6 Egenföretagare 24 58.3 29.2 99 76.8 162
Av de svarande är 41 procent av egenföretagama över 70 år medan motsvarande siffror är 32 procent för tjänstemännen och 35 procent för arbetarna. 71 procent av egenföretagama är män mot hälften av tjänstemän- nen och 55 procent av arbetarna.
Tabell 20 Vilja till arbete efter pensioneringen hos förvärvsarbetande och pensioneradei förhållande till sysselsättning
(procent) Antal Vill/ville Vill/ville fortsätta Annat Tveksam Totalt svar inte _— arbeta på hel- del av” alls eller deltid ' år/ibland Antal svar 1 607 967 347 178 l 1 104 Arbetare 771 63.2 21.0 8.3 0.7 6.8 lO0.0 Tjänstemän 621 59.3 19.9 14.3 0.8 — 5.6 1000 Egenföretagare 215 52.1 28.4 1 1.6 0.5 7.4 1000 Medelvärde 60.1 21.6 1 1.1 0.7 6.5 100.0
Egenföretagare är de bland de förvärvsarbetande som har den allra största viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen. 43 procent. Denna arbetsvilja återfinns inte alls hos de pensionerade egenföretagama. av vilka bara 20 procent vill fortsätta arbeta vilket är några procent färre än bland de pensionerade arbetama. Förklaringen kan vara att de. sedan de sålt sina företag. inte längre har lust att förvärvsarbeta. Förvärvsarbetande tjänstemän skiljer sig också markant från sina pensionerade kollegor. tolv procentenheter minskar arbetsviljan. Skillnaden mellan förvärvsarbetande och pensionerade egenföretagare är ännu större. 24 procentenheter.
Finns det något fog för antagandet att de som har haft mindre kvalificerade arbetsuppgifter har en mindre stimulerande fritid och därmed hellre skulle vilja fortsätta efter pensioneringen än de som har haft ett aktiverande yrke som gett förutsättningar för en innehållsrik fritid? Tills vidare kan man bara konstatera att arbetarna är den grupp pensionerade som helst vill arbeta och där skillnaden i inställning hos förvärvsarbetande och pensionärer är ganska liten (en minskning med tre procentenheter).
2.3 .4 Bostadsort
Bostadsortema är indelade i sex grupper. Stockholm. Göteborg och Malmö var för sig. övriga större orter som en grupp och därutöver tätorter och landsbygd. Indelningen speglar inte fullständigt sysselsättningsläget i landet som t. ex. en indelning i stödområden och ickestödområden skulle göra. Det finns anledning att fömtoda att sysselsättningsmöjlighetema i Stockholm och Malmö är bättre än på landsbygden. Göteborg intaren särställning i det här sammanhanget med hög arbetslöshet och stor andel förtidspensionerade. Detta är anledningen till att de tre största kommunerna inte redovisas som en
grupp.
Tabell 21a Viljan hos förvärvsarbetande att arbeta efter pensioneringen i förhållande till bostadsort (procent horisontellt) Anställda Egenföretagare Antal 1nte Arbeta Arbeta Alla Antal 1nte Arbeta Arbeta Alla svar arbeta hel-/ ibland som svar arbeta hel-/ ibland som alls deltid vill alls deltid vill forts. forts. Stockholm 163 37.4 22.1 25.1 47.2 21 9.5 33.3 38.1 71.4 Göteborg 40 52.5 20.0 27.5 47.5 3 — — _ " Malmö 41 31.7 14.6 29.3 43.9 "2 — — — " Övriga större orter 239 45.6 20.5 21.8 42.3 21 19.0 28.6 23.8 52.4 Tätorter 161 42.9 25.5 23.6 49.1 27 14.8 29.6 22.2 51.8 Landsbygd 46 52.2 19.6 10.9 30.5 42 21.4 35.7 11.9 47.6
" Siffroma är för små föratt procentberäknas.
Andelen tveksamma är störst i Malmö. 20 procent. och på landsbygden. tolv procent. Bara fyra procent av göteborgarna är tveksamma.
1 Göteborg och på landsbygden är de anställda mest negativa till arbete efter pensioneringen. 53 respektive 52 procent vill inte fortsätta. Malmöborna är minst intresserade av att fortsätta arbeta regelbundet. men när det gäller både regelbundet och oregelbundet arbete är de som är bosatta på landsbygden minst intresserade. bara 31 procent vill fortsätta mot 49 procent i tätortema och 48 procent i Stockholm. På landsbygden är intresset bland egenföreta- gama för arbete efter pensioneringen minst jämfört med egenföretagare på andra orter.
Tabell 21b Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till bostadsort (procent horisontellt)
Antal Ville bli. Ville fortsätta på svar pensionerad hel— eller deltid
Stockholm 141 73.1 24.1 Göteborg 42 83.3 16.7
Malmö 40 60.0 4 30.0
Övriga större orter 346 78.6 17.6 Tätorter 210 73.8 19.0 Landsbygd 105 78.1 17.2
Bostadsorten blir förvillande som vägledare för intresset efter pensione- ringen. när man jämför med de pensionerades svar. 1 Malmö där intresset för fortsatt arbete är lägst bland de förvärvsarbetande när det gäller hel- eller deltid. är det högst bland de pensionerade. ] tätorterna råder nära nog det omvända förhållandet.
Som bakgrund och eventuell förklaring till dessa siffror kan man granska sysselsättningsfördelningen på de olika bostadsorterna.
Tabell 22a Förvårvsarbetandts sysselsättning och pensionerades tidigare sysselsättning i förhållande till bostadson (procent)
Förvärvsarbetande Pensionerade
Antal Arbe— Tjänste-Egen- Totalt Antal Arbe- Tjänste- Egen— Totalt
svar tare man före- svar tare man före- tagare tagare ' Stockholm 173 29.9 58.7 11.4 1000 137 41.6 51.8 6.6 100.0 Göteborg 44 44.2 48.8 7.0 1000 40 42.5 42.5 15.0 [00.0 Malmö 40 53.5 41.9 4.7 100.1 36 63.9 33.3 2.8 100.0 Övriga större orter 253 44.2 47.7 8.1 1000 329 52.3 37.7 10.0 100.0 Tätorter 178 51.1 34.6 14.4 1001 199 61.8 20.1 18.1 100.0 Landsbygd 75 34.1 18.2 47.7 1000 93 73.0 17.2 39.8 100.0
Det förefaller som andelen egenföretagare bland de förvärvsarbetande och andelen arbetare bland de pensionerade på orten är utslagsgivande för om man vill fortsätta arbeta eller inte.
Tabell 22b Andel egenföretagare bland förvärvsarbetande på bostadsorten respektive arbetare bland de pensionerade påbostadsorten i förhållande till viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen (procent)
Förvärvsarbetande Pensionerade Ort Egenföre- Vilja att Ort Arbe— Vilja att tagare fortsätta på tare fortsätta hel-tdeltid på hCit deltid Malmö 4.7 15.0 Stockholm 41 .6 24.1 Göteborg 7.0 18.9 Göteborg 42.5 16.7 Övriga större orter 8.1 21.8 Landsbygd 43.0 17.2 Stockholm 1 1.4 24.3 Övriga större TillOI'ICI' 14.4 _ .6 orter 523 l7_6 Landsbygd 47.7 32.0 Tätorter 61.8 190 Malmö 63.9 30.0
Beträffande de förvärvsarbetande finns ett direkt lineärt samband mellan vilja att fortsätta och andelen egenföretagare medan det lineära sambandet hos de pensionerade mellan viljan att arbeta och andelen arbetare bryts av stockholmamas inställning. 1 övrigt är sambandet också där tydligt. Man skulle kunna misstänka en felkälla. som att särskilt många förtidspensione- rade skulle finnas i Malmö. Detta skulle leda till en ovanligt hög förvärvsvilja. Det finns dock inte fler förtidspensionerade eller yngre pensionerade där än någon annanstans. Slutsatsen kan vara att det enligt den indelning i bostadsorter som redovisats här är det typen av sysselsättning som de svarande på orten har eller har haft som är utslagsgivande för viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen. Mönstret är alltså detsamma som i avsnitt 2.3.3. där de . förvärvsarbetande egenföretagama och de pensionerade arbetama visade sig mest intresserade av arbete efter pensioneringen.
2 .3.5 Bos tadstvp. inn elrav av fritidshus
Ett antagande är att den som har möjlighet till en rik fritid inte är så intresserad av att förvärvsarbeta. Eget hus och/eller fritidshus kanske ger sådan syssel- sättning att man inte känner något ytterligare behov av stimulans. Att bo i lägenhet i en storstad skulle enligt detta synsätt medföra större benägenhet för förvärvsarbete efter pensioneringen. De intervjuade besvarade två frågor. dels en som gällde om de bodde i lägen het. villa/radhus el ler gård på landet och dels en enkel fråga om de hade fritidshus.
49 procent av de 2 002 intervjuade bori lägenhet. 40 procent bori villa eller radhus och elva procent bor i gård på landet.
Andelen som bor i lägenhet ökar med stigande ålder. vilket både kan tillskrivas att de yngre har haft bättre ekonomiska möjligheter att skaffa sig villa eller radhus och att många äldre flyttat till lägenhet därför att de inte längre kan eller anser sig orka med att sköta ett eget h-us.
Tabell 23 Viljan hos förvärvsarbetande att fortsätta arbeta i förhållande till hostadstyp (procent) Antal 1nte Arbeta Arbeta Annat/' Totalt Alla som vill svar alls hel el. del av år/ Tvek- fortsätta deltid ibland sam Lägenhet 340 41.8 24.4 24.7 9.1 1000 49.1 Villa/Radhus 347 41.5 23.9 22.8 11.8 100.0 46.7 Gård på landet 80 40.0 26.5 18.8 14.7 100.0 45.3
Det finns ingen skillnad i viljan att arbeta mellan dem som bor i lägenhet, i villa eller i radhus. Däremot har de som bor i gård på landet större intresse för arbete efter pensioneringen. Av dem som bor på gård är 53 procent anställda och 47 procent egenföretagare. medan de lägenhetsboende är '94 procent anställda och sex procent egenföretagare. Av dem som bor i villa eller radhus är 90 procent anställda och tio procent egenföretagare.
Tabell 24 Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till bostadstyp (procent)
Antal Ville bli Ville fortsätta på Annat/ Totalt Alla som ville svar pensio- heltid deltid Tveksam fortsätta på nerad hel- eller deltid Lägenhet 487 76,1 9,8 10.6 3.5 1000 20.4 Villa/radhus 313 76.4 9.3 8.6 5,7 1000 17.9 Gård på landet 83 75.9 13.3 6.0 4.8 1000 19.3
De pensionerades svar överensstämmer med de förvärvsarbetandes vad gäller skillnaden mellan lägenhet- och villa-boende, medan de pensionerade som bor på gård är mindre intresserade av att fortsätta arbeta än sina förvärvsarbetande likar. Bara 19 procent av de pensionerade gårdsboende vill fortsätta mot 27 procent av de förvärvsarbetande.
Skillnaden i vilja att fortsätta arbeta är obetydlig mellan dem som bori villa och dem som bor i lägenhet och ger inget stöd för hypotesen att lägenhets- boende ökar viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen.
Innehav av fritidshus i förhållande till viljan att arbeta efter pensioneringen kan utläsas av tabell 25.
Tabell 25a Förvärvsarbetandes innehav av fritidshus jämfört med viljan att arbeta (procent)
Antal Inte Ville fortsätta på. Annat/ Totalt Alla som vill svar arbeta heltid del av Tveksam fortsätta alls el. deltid år/ ibland Har fritidshus 330 41.5 23.1 26.4 9.0 1000 49.5 Har inte fritidshus 436 41.7 25.7 20.7 11,9 1000 . 46.4
Tabell 25b Pensionerades innehav av fritidshus jämfört med viljan att arbeta (pro- cent)
Antal Ville Ville fort- Annati Totalt svar . bli sätta på hel- Tveksam pens. tid/deltid
Har fritidshus 255 79.0 18.7 2.3 1000 Har inte fritidshus 580 76.2 19.3 4.5 1000
Det finns en liten skillnad i vilja att fortsätta arbeta mellan dem som har och dem som inte har fritidshus. Ser man hos de förvärvsarbetande till viljan att fortsätta arbeta överhuvudtaget finns också en skillnad men i motsatt riktning. Det finns alltså inte något stöd för antagandet att innehav av fritidshus påverkar människor i deras inställning till arbete efter pensioneringen.
2.3.6. Civilstånd. barn och barnbarn
Det finns viss anledning att förmoda att civilstånd och barn skulle påverka viljan att arbeta. Barnbarn kan betraktas som en stimulerande fritidssyssel- sättning— de pensionerade känner att de behövs och att de kan göra en insats. Likaså kan man förmoda att den som är ensamstående hellre skulle vilja arbeta än den som har en partner. Det är beträffande civilstånd dokumenterat att ogifta eller frånskilda. i varje fall ogifta och frånskilda män. löper större risk att bli förtidspensionerade än gifta män. Det har samband med att missbrukare ofta är ogifta och frånskilda men detta kan knappast vara hela förklaring- en.
Tabell 26 Förhållande mellan civilstånd och vilja att arbeta efter pensioneringen hos förvärvsarbetande (procent)
Antal 1nte Alla som vill fort- Annat/ svar arbeta sätta arbeta Tveksamt _alls på hcl— el. del av år! deltid . ibland Gift 593 41.0 24.0 23.2 11.8 Sammanboende 15 31.3 37.0 31.2 — Frånskild 45 40.0 28.8 22.2 9.0 Änka/änkling 59 45.8 25.4 20.4 8.4 Ogift 44 52.3 11.2 27.3 9.0
Totalt
100.0 100.0 100.0 100.0 1000
Alla som vill fortsätta arbeta överhuvudtaget
47.2 68.3 61.0 45.9 38.5
Tabell 27 Förhållande mellan civilstånd och vilja att arbeta när man pensionerades (procent)
Antal Ville Alla som ville An nat/ Totalt svar bli fortsätta på Tveksam pens. hel— el. deltid
om 565 76.8 19.1 4.1 1000 Sammanboende 21 81.0 9.5 9.5 1000 Frånskild 52 71.2 28.8 _ 1000 Änka/änkling 153 73.9 19.6 6.5 1000 _ Ogift 92 75.0 20.6 4.4 1000
De små grupperna sammanboende och frånskilda har en arbetsvilja som avviker från de andras men särskilt tveksamma är de sammanboendcs siffror. eftersom de sammanboende är så få. De frånskilda pensionerade får däremot exakt samma siffror som de frånskilda förvärvsarbetande. vilket ger deras resultat litet mer tyngd. Det är möjligt att arbetet kommer att få större betydelse efter en skilsmässa än det annars skulle ha haft. Andelen fönids- och sjukpensionärer är störst bland de frånskilda. 18 procent. lika stor för ogifta och sammanboende. tolv procent. och minst för gifta. åtta procent. och änkor/änklingar. fem procent. Förtidspensionering kan vara ett skäl till att vilja fortsätta arbeta för de frånskilda — de har alltså blivit tvungna att lämna sitt arbete före den för deras yrke normala pensionsåldern. Det är dock ingen fö" .laring till varför de frånskilda förvärvsarbetande mycket hellre vill fortsätta arbeta än ogifta.
De ogiftas inställning är inte densamma i gruppen förvärvsarbetande och i gruppen pensionerade. Hos de pensionerade ogifta är intresset för att fortsätta arbeta lika stort som hos gifta och änkor/änklingar medan detär minstjämfört med alla övriga kategorier civilstånd bland de förvärvsarbetande. Kanske tiden blir lång när man är pensionerad och ensam och antagligen inte har barn och bambam. oavsett vad man tänkte sig när man arbetade?
70 procent av de intervjuade är gifta. Av de gifta är 55 procent män och 45 procent kvinnor. 21 procent av de intervjuade kvinnoma är änkor mot sju procent änklingar bland männen. 31 procent av kvinnoma över 65 år är änkor medan motsvarande siffra för änklingama är tio procent. Detta kan förklaras dels med att kvinnor ofta gifter sig med män som är äldre än dem själva. dels med att män har kortare livslängd.
Bland de ogifta är 40 procent män och 60 procent kvinnor. De ogifta männen fördelar sig procentuellt på samma sätt över åldersgruppema som de gifta männen. Bland kvinnorna utgör de ogifta 63 procent av åldersgruppen över 65 år och 37 procent är under 65 år.
Jämfört med alla kvinnor i den högsta åldersgruppen är de ogiftas andel större i den gruppen än i någon av de andra. Parentetiskt kan manju fundera på om de ogifta kvinnorna lever längre än de gifta kvinnoma eller om det var vanligare att kvinnor inte gifte sig i den generationen. (Siffrorna har dock inte motsvarighet hos männen.)
Kanske har frånskilda större lust att arbeta efter pensioneringen. men det kan när det gäller pensionerade också ha samband med att de blivit tvungna att gå för tidigt i pension. 1 övrigt visar sig civilståndet inte vara utslagsgivande när det gäller vilja att fortsätta arbeta.
Barn och barnbarn
Tabell 28 Barn och barnbarn i förhållande till viljan att arbeta hos förvärvsarbetande (procent)
Antal 1nte Alla som vill fort- Annat/ svar arbeta sätta arbeta Tveksam alls
på heltid del av år/ el. deltid ibland
Har barn och barnbarn 647 39.4 30.2 23.2 7.2 Har inte barn eller bambam 119 51.3 15.1 22,7 10,9
Tabell 29 Barn och barnbarn i förhållande att vilja arbeta när man pensionerades (procent)
Antal Ville Alla som ville Annat/ Totalt svar bli fortsätta på Tveksam pens. hel- el. deltid
Har barn eller » bambam . 694 75.5 20.6 3.9 1000 Har inte barn eller bambam 190 79.0 15.8 5.2 100,0
Är det rädslan för att behöva se efter barnbamen för mycket som gör att de förvärvsarbetande som har barn och bambam dubbelt så ofta vill fortsätta arbeta som de som inte har det? Eller är de bamlösa så vana vid ett mycket stillsamt och mindre aktivt liv att de inte har något behov av den stimulans som ett arbete utgör? Skillnaden i arbetsvilja är i vilket fall som helst uppenbar. oavsett om man prövat på pensionering eller inte.
2.3.7. Hushållsinkomst
lnkomsten och viljan att arbeta efter pensioneringen har i utländska undersökningar visat sig ha ett klan samband på så sätt att ju lägre inkomst man har. desto hellre vill man fortsätta arbeta efter pensioneringen. I den här undersökningen efterfrågade man inkomsten i den intervjuades hushåll. 1 figur 2a återges viljan att arbeta efter pensioneringen i förhållande till hushållsin- komst oavsett om den inkomsten gäller en- eller flerpersonershushåll. Det finns en tendens i figuren som inte överensstämmer med de utländska . resultaten, ju högre inkomst. desto hellre vill eller ville man fortsätta arbeta efter pensioneringen.
Totalt
1000 1000
Alla som vill fortsätta arbeta
53.4 37,8
Figur Za Vil/an all arbe- Hushållsinkomst/vilja att arbeta efter pensioneringen la eller pensioneringen i förhållande till ltu.s'hallx- Procent ?V de svarande som
'. _ . vrll fortsatta arbeta hel- eller
1nÅom.sfen.
deltid efter pensioneringen 35 30 25
20
15
10 ___ - Förvärvsarbetande
_ Pensionerade
3000 4000 5000 6000 7500 9000 10500 12000 13500 IfInkomsti er- eller enpersons- hushåll
Figur Zb Slope/diagram över hur många som uppger! sig ha viss hus— hål/sinkoinst.
Antal personer
Förvärvsarbetande
—3000 3901 tigh 50_01 B(E1 75_o1 9001 1050112001 13301 Tvek- _Hushålls- 4000 5000 6000 7500 9000 105001200013500 sa'" '"komSt
] figur 2b återges i stapeldiagram hur många av de svarande som placerade sig i respektive inkomstklass. När staplarna är låga. bör uppgifter om viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen betraktas med viss försiktighet. Tillför- litligheten i svaren minskar när antalet svarande minskar.
Det finns ytterligare komplikationer i denna bild. Bland enpersonshushål- len. där hushållsinkomstcn bör vara lägre än för flerpersonshushållen finns kanske mångaänkor och änklingar. Dessa tillhör förmodligen i stor utsträck- ning den äldre åldersgruppen där tanken på förvärvsarbete borde vara mer avlägsen än för de lägre åldersgrupperna.
Många av de äldsta. ensamstående. i intervjuundersökningen är kvinnor och tidigare var kvinnor förvärvsarbetande i mycket mindre utsträckning än männen och har p. g. a. detta betydligt lägre pension. Även förvärvsarbetande kvinnor har genomsnittligt lägre inkomst än förvärvsarbetande män. vilket resulterar i låga pensioner. .
Åldern är naturligtvis också en viktig faktor i sammanhanget. Även om det belopp som fastställs när man går i pensionjusteras upp efter konsumentpris- index och pensionstillskott m. m. tillkommer för dem som har särskilt låga inkomster. så finns ingen motsvarighet hos de pensionerade till de förvärvs- arbetandes löneutveckling. Även de som erhåller hög pension när de avgår förefaller ha låg inkomst tio år efteråt ijämförelse med en förvärvsarbetande i motsvarande yrkesställning.
Det finns också bieffekter till den höga inkomsten som påverkar viljan att arbeta. Hög inkomst följer oftast med ett stimulerande arbete.
Förhållandet mellan ålder och inkomst beskrivs i figur 3.
Ålder och inkomst
Procent som har viss inkomst . ___-. 55—59 år 30 con-oc... 60_64 år
_ 65—69 år 27 _ 70—74 år
24
21
18
15
12
Figur 3 Förhållandet mellan inkomst och ålder i procent som har en viss inkomst [ en viss ålders-
Figur 4a De pensione- rades vilja att arbeta hel- eller deltid i förhållande till hushållsinkomst ( pro- cent) i en- eller./lerper- sonshushåll.
Figur 4b Stapeldiagram över hur många pensio- nerade (65— 74 år) som uppgett sig ha viss hus- hållsinkomst i en- res— pektive_Her/amiljshushåll (absoluta tal).
Antal personer
De fyra olika kurvorna visar hur många procent i varje åldersgrupp som
. hamnar i en viss inkomstklass. Kurvorna har påfallande lika form men
pucklama (= högsta procenten) flyttar sig neråt i inkomstklassema vid stigande ålder. Bland de yngre finns markant fler i de högre inkomstklassema än bland de äldre. Vi har redan tidigare konstaterat att viljan att arbeta etter pensioneringen har ett visst samband med ålder på så sätt att de yngre i intervjuundersökningen är mer benägna att arbeta än de äldre.
Arbetsvilja hos pensionerade i förhållande till inkomst
Procent som vill fortsätta på hel- eller deltid
50
_ ___ Enpersonshushåll 45
40 __ Flerpersonshushåll 35 30 25 20 15 '
10
7500 9000 10500 12000 13500 Inkomst
3000 4000 5000 6000
Flerpersonshushåll —150
—100
—50
—200
Enpersonshushåll —15O
När man betraktar figur 4a måste man samtidigt vara uppmärksam på hur många svarande det är i respektive inkomstklass. Bland enpersonshushållen är det så få i inkomstklassema över 4000 kronor att deras svar endast kan användas för att understryka den tendens som finns bland Herpersonshushål- len.
Den största gruppen låginkomsttagare i relation till sysselsättning är de pensionerade bland vilka 66 procent har hushållsinkomster under 6 000 kronor. 41 procent av arbetarna har samma inkomster,!34 procent av tjänstemännen och 34 procent av egenföretagama. Bland de pensionerade har 77 procent av dem som tidigare varit arbetare, hushållsinkomster under 6 000 kronor mot 50 procent av tidigare tjänstemän och 68 procent av f.d. egenföretagare.
Inkomstema gäller dock även i det här sammanhanget både en- och flerpersonershushåll, vilket inte medger någon långtgående tolkning av procentsiffroma. Enligt utländska undersökningar bör förvärvsarbetande och pensionerade arbetare som alltså har lägre inkomster än andra sysselsättnings- kategorier vara mer villiga att arbeta efter pensioneringen. När det gäller pensionerade arbetare finns det ju visst stöd för den hypotesen men om det är just den låga inkomsten som ger arbetsvilja är svårt att avgöra.
2.3.8. Utbildning
Utbildning har samband med sysselsättning och påverkar därmed kanske viljan att arbeta efter pensioneringen.
Tabell 30 Viljan hos förvärvsarbetande anställda att arbeta efter pensioneringen i förhållande till utbildning (procent vertikalt)
Folk- Yrkes- Real- Gymn. Univer- skola skola/ skola/ stud. ex. sitet folkhög- flick- skola skola Antal svar 347 87 65 48 58 Vill inte arbeta alls 56,8 34,5 46,2 39,6 36,2 Vill arbeta hel- eller deltid 22,2 35,6 27,7 22.9 24.1 Vill arbeta del av år/ibland 2l,0 29,9 26,2 37,5 39,7 Alla som vill fortsätta arbeta 43.2 65,5 53,9 60,4 63,8
Mest intresserade av att fortsätta arbeta är de som har yrkesskola eller folkhögskoleutbildning. Däremot är intresset jämförelsevis lågt hos de unive rsitetsutbildade att fortsätta arbeta hel— eller deltid; Enjämförelse mellan utbildning och sysselsättning kanske kan ge någon förklaring till utfallet.
Tabell 3] Förhållandet mellan sysselsättning och utbildning hos förvärvsarbetande (procent)
Arbetare Tjänste- Egenföretagare män
Antal svar 336 339 93
Folkskola 81.7 32.2 60.2 Yrkesskola. folkhögskola 13.5 l4.l 20.5 Realskola, flickskola 7 2,6 l9.8 6.9 Gymnasium; studentexamen 1.9 l3.9 5.4 Universitet. högskola 0.3 l9.5 5.4 Ej svar — 0,5 1.6
Totalt 1000 ' lO0,0 l00,0
95 procent av arbetarna har folkskola enbart eller yrkesskola/folkhögskola. Tjänstemännen ärjämnare fördelade på utbildningar. Av egenföretagama har 60 procent folkskola enbart, 15 procent har yrkesskola eller folkhögskola medan övriga 25 procent fördelar sig på andra utbildningar. Uppgifter om sysselsättningen ger ingen förklaring till den höga förvärvsviljan hos yrkes- skole- eller folkhögskoleutbildade. Tabell 30 omfattade bara anställdas förvärvsvilja i förhållande till utbildning, inte egenföretagare.
Att jämföra förvärvsarbetande och pensionerade när det gäller utbildnings- nivå är osäkert med tanke på de relativt snabba förändringar som skett med undervisningen under 1900—talet. Folkskola, som här används som ett begrepp, kan ju innebära ganska stora variationer när det gäller antal skolår osv.
Ändå finns anledning att se på viljan att arbeta i förhållande till utbildning hos de pensionerade för att undersöka om det trots allt finns några paralleller med den förvärvsa-rbetande gruppen. Man kan jämföra enbart antalet procent i varje utbildningsgrupp som vill fortsätta på hel- eller deltid.
Tabell 32 Viljan att fortsätta arbeta hel- eller deltid hos förvärvsarbetande och pensionerade i förhållande till utbildning (procent)
Förvärvsarbetande Pensionerade
Folkskola 2 l .4 22.4 Yrkesskola. folkhögskola - 37,1 16,8 Realskola, flickskola 27.3 19.4 Gymnasium. studentexamen 21.3 36.6 Universitet. högskola 23.1 32.2
' Att lusten att arbeta efter pensioneringen inte är densamma beroende på om man är pensionerad eller inte har tidigare berörts. Resultaten ovan motsvarar dock inte genomgående den förväntningen. De mycket arbetsintresserade yrkesskoleutbildade som förvärvsarbetar är visserligen den grupp bland de pensionerade som är minst intresserad av förvärvsarbete. en minskning med 20 procentenheter. Gymnasie— och universitetsutbildade i pensionärsgru ppen är däremot mer intresserade än de förvärvsarbetande med samma utbildning
av att arbeta. en ökning med 14 respektive åtta procentenheter. Folkskoleut- bildade har liksom arbetare vid indelningen i sysselsättningar tämligen oförändrade värden mellan förvärvsarbetande och pensionerade. en ökning med en procentenhet som ligger inom felvariationen.
När de pensionerade tillfrågades om skälet till att de gick i pension, så svarade 32 procent av dem som har enbart folkskola att de pensionerades på grund av sjukdom, alltså före den för deras yrke normala pensionålden. I avsnitt 2.4.1 kan man se att de som förtidspensionerats oftare än de som pensionerats på grund av andra skäl. svarar att de skulle ha velat fortsätta arbeta när de pensionerades.
Det är inga entydiga resultat som utbildningsfaktorema ger. Det är möjligt att utbildningsnivån inte har så stor betydelse när det gälleratt fortsätta arbeta efter pensioneringen. Senare erfarenheter väger kanske tyngre.
2 . 3 .9 F ri tidss _vsselsättn ingar
] inledningen berördes de motsättningar som kan tänkas råda mellan ett stimulerande arbete och en rik fritid å ena sidan och ett passivt arbete med torftig fritid å andra sidan. Det stimulerande arbetet gör måhända att man vill fortsätta arbeta men den rika fritiden har kanske motsatt effekt. Däremot kan det ligga nära till hands att man längtar ifrån det tråkiga arbetet. Efter pensioneringen visar sig kanske arbetet trots allt vara mer åtråvärt än sysslolösheten.
De intervjuade fick besvara i vilken utsträckning de ägnade sig åt olika fritidssysselsättningar enligt nedanstående lista.
a) Brukar ni passa bambam eller andra barn?
b) Hjälper ni någon äldre genom att hälsa på, gå och handla, skjutsa med bilen eller ta ut på promenad?
c) Vårdar ni någon anhörig i hemmet?
d) Vårdar ni någon annan person utanför hemmet?
e) Deltar ni i föreningsarbete? '
f) Går ni på gymnastik eller deltar ni i någon annan motion?
g) Går ni på någon hobbyverksamhet eller studiecirkel (terapi)?
h) Har ni några förtroendeuppdrag. politiska eller andra uppdrag?
i) Brukar ni måla, snickra eller handarbeta?
k) Brukar ni ägna er åt trädgårdsarbete eller friluftsliv?
l) Annat (om den intervjuade nämnt annat)
Svarade de intervjuade ja på någon av frågorna. frågade intervjuaren dem om hur många timmar per vecka de ägnade sammanlagt åt denna eller dessa sysselsättningar. 5—9 timmar. 10—20 timmar eller mer än 20 timmar.
De pensionerade blev också tillfrågade om de ägnade mer, mindre eller lika mycket tid åt fritidssysselsättningar respektive umgänge med släkt och vänner som tidigare. '
Tabell 33 [fritidssysselsättningar uppdelade på kön (procent)
Brukar Antalja Män Kvinnor Passa barn 945 44.5 49.7 Handla. skjutsa 780 4l.0 37.0 Vårda anhörig/annan l76 3.5 5,5 Föreningsarbete 696 39.9 30.l Gymnastik. motion 433 25.2 l8.4 Hobbyverksamhet. studiecirkel. terapi 459 20.3 25.3 Förtroendeuppdrag 253 l9.l 6.7 Måla. snickra. handarbeta ] 532 69.7 82.8 Trädgårdsarbete. friluftsliv ] 570 83.7 73.5" Annat - 254. l5.0 10.5
Skillnaden mellan mäns och kvinnors fritidssysselsättningar är inte så stor— de sysselsättningar som männen ägnar sig mycket åt ägnar sig kvinnoma också mycket åt. De mest engagerande fritidssysselsättningama för män respektive kvinnor är
Män Procent Kvinnor Procent Trädgårdsarbete. friluftsliv 84 Måla. snickra. handarbeta 83 Måla snickra. handarbeta 70 Trädgårdsarbete. friluftsliv 74 Passa barn 45 Passa barn 50
Vid en jämförelse mellan åldrarna märks inte någon tendens till att fritidssysselsättningama ökar efter pensioneringen. Det är tvärtom så att man
genomgående ägnar sig mindre åt fritidssysselsättningar med vissa undantag. Män som är mellan 65—69 år ägnar mer tid åt att passa barn och barnbarn än vad de gjort tidigare men i 70—74-årsåldem passar de i mindre utsträckning barn än vad de gjorde mellan 55—64. Kvinnor passar inte barn lika ofta när kvinnorna blir äldre som de gjorde mellan 55—64. Detta kan ju ha mer än en orsak. Kvinnoma blir ofta föräldrar tidigare än männen och män i 70- årsåldem och kvinnor över 65 har inte alltid barnbarn som behöver tillsyn. Dessutom handlar det om att orka. Brist på krafter kan också vara en anledning till att färre i den äldsta åldersgruppen ägnar sig åt att passa barn och bambam. .
Det är ingen eller liten skillnad mellan sysselsättningskategoriema när det gäller fritidssysselsättningar som att hjälpa äldre. vårda anhörig. att ägna sig åt hobbyverksamhet eller att måla. snickra eller handarbeta. Tio procent fler av arbetarna passar barn än tjänstemän och egenföretagare medan tolv procent fler av tjänstemännen och egenföretagama deltar i föreningsarbete än vad arbetarna gör. Tjänstemännen motionerar och gymnastiserar mer än både arbetare och egenföretagare. 35 procent av tjänstemännen motionerar och bara 20 procent av egenföretagama och arbetarna. Förtroendeuppdrag har tio procent fler tjänstemän än arbetare. Tio procent fler av egenföretagama ägnar sig åt friluftsliv och trädgårdsskötsel. 44 procent av de pensionerade bedömer att de ägnar sig mer åt fritidssys- selsättningar efter pensioneringen än före. 39 procent bedömer att det inte
skett någon förändring och 15 procent tror att de ägnar mindre tid åt fritidssysselsättningar. Bedömningen står sig också mellan åldersgrupperna.
Hur mycket tid ägnar de intervjuade åt sina fritidssysselsättningar? För 26 procent tar fritidssysselsättningama mindre än fem timmarli veckan, 30 procent bedömer att det tar fem till nio timmar i veckan. för 23 procent tar det 10—20 timmar i veckan och en minoritet på 14 procent ägnar mer än 20 timmar i veckan åt sina fritidssysselsättningar.
Viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen har inte det samband med mängden och omfattningen av fritidssysselsättningar som förmodats. Typ av fritidssysselsättning skiljer inte ut några särskilt arbetsintresserade varken bland de pensionerade eller förvärvsarbetande med ett par undantag. Genomsnittligt ville 23 procent av de pensionerade. som ägnade sig åt fritidssysselsättningar. fortsätta arbeta när de pensionerades medan av dem som har politiska eller andra förtroendeuppdrag är det 28 procent som skulle vilja fortsätta. Skillnaden är dock för liten för att vara helt tillförlitlig. Likadant vill genomsnittligt 27 procent av de förvärvsarbetande som har fritidssyssel- sättningar fortsätta att arbeta efter pensioneringen. De som vårdar anhörig i eller utanför hemmet är dock mer intresserade av arbete än andra. 35 procent av dem vill arbeta hel- eller deltid och 24 procent vill bli pensionerade (genomsnittet för dem med fritidssysselsättningar som vill pensioneras ligger på 36 procent).
Den tid man ägnar åt fritidssysselsättningar är relativt jämnt fördelad mellan arbetare. tjänstemän och pensionerade. Egenföretagare har däremot mycket mindre tid åt fritidssysselsättningar än andra. 41 procent av dem ägnar mindre än fem timmar i veckan åt fritidssysselsättningar medan genomsnitt- ligt 26 procent har så pass litet tid. Sjuk- och förtidspensionärer är också en grupp som inte kan ägna sig så mycket åt fritidssysselsättningar. Ålders-, delpensionärer och hemarbetande har mest tid åt fritidssysselsättningar. 50 procent av dem ägnar mer än tio timmar i veckan till sådant.
Inte heller tycks den tid som går åt till fritidssysselsättningar ha något samband med viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen. Genomsnittligt vill 27 procent av de 753 förvärvsarbetande. som uppgett hur mycket tid de ägnar åt fritidssysselsättningar. fortsätta arbeta. Hur mycket tid man än ägnar åt fritidssysselsättningar varierar viljan till arbete efter pensioneringen bara mellan 25 och 29 procent. Den högsta procentsiffran gäller dem som ägnar mest tid åt fritiden.
Tid åt fritidssysselsättningar Vill fortsätta på hel- eller deltid (procent) Mindre än fem timmar/vecka _ 25 5—9 timmar/vecka 23 10—20 timmar/vecka 26 Mer än 20 timmar/vecka 28
2.3.10. Fackföreningstillho'righet
'Fackföreningstiflhön'ghet och sysselsättning hör ihop och till en viss del näringsgrenoekså.
De intervjuades svar har delats in i sex svarsalternativ.
Ej medlem Tillhör/tillhört LO Tillhör/tillhört TCO Tillhör/tillhört SACO/SR Tillhör/tillhört annat Tveksam. ej svar
Tabell 35 De intervjuades fackföreningtillhörighet i förhållande till ålder och kön (procent)
Antal Alla Män Kvinnor Män Kvinnor
5501 05—74 55—64 65—74
Antal svar i 2 002 957 1 045 537 420 558 486 ' Ej medlem 702 35.0 22.9 46.1 19.9 27.0 34.9 59.1 Tillhör/tillhört LO 755 37.7 46.5 29.6 45.6 47.6 36.0 22.4 Tillhör/tillhört TCO 325 16.2 17.4 15.1 20.8 13.0 __ 19.7 9.7 Tillhör/tillhört SACO/SR 63 3.1 4.3 2.1 4.6 3.8 2.5 1.4 Tillhör annat 63 » 3.1 5.4 1.1 5.6 5.0 1.4 0.4 Tveksam 97 4.8 3.5 6.1 3.5 3.6 5.5 7.0 Totalt 2 005 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 1000
Av samtliga intervjuade (de pensionerade tillfrågades om vilken fackför- ening de hade tillhört) är eller har 74 procent av männen varit medlemmar i någon fackförening. Siffran för kvinnorna är 48 procent. Åldern skiljer kvinnorna åt mer än männen — 60 procentav kvinnorna under 65 år är eller har varit fackföreningsmedlemmar mot endast 34 procent av kvinnorna över 65 år. Detta har säkert sin grund i att kvinnor tidigare var förvärvsarbetande i mycket mindre utsträckning än nu. Mellan äldre och yngre män är det bara fem procent fa'rre av de äldre som inte har varit medlemmar. Av fackför- eningsmedlemma ma tillhör 63 procent LO-kollektivet. 27 procent TCO. fem procent SACO/SR och fem procent annat.
Tabell 36 Viljan att arbeta hos förvärvsarbetande i förhållande till fackföreningstillhörighet (procent)
Antal 1nte Vill fortsätta Annat Tveksam Totalt Alla som vill svar arbeta —— fonsätfa arbeta alls på heltid del av år! överhuvudtaget /de|tid ibland inte medlem 139 31.7 34.6 23.1 0.7 9.9 1000 57.7 Tillhör LO 336 48.2 20.9 20.9 0.3 9.7 1000 41.8 Tillhör TCO 179 38.6 21.2 28.0 0.6 11.7 100.0 49.2 Tillhör SACO/SR 37 32.4 24.3 27.0 5.4 10.8 1000 51 .3 Tillhör annat 31 61.3 16.1 12.9 3.2 6.5 1000 29.0 Tveksam 28 32.1 35.7 25.0 — 7.2 1000 60.7
Viljan att arbeta efter pensioneringen är störst hos icke-medlemmama. 39 procent av dem är egenföretagare. Tveksamma ligger ännu högre i vilja att fortsätta arbeta. men utgör en statistiskt sett för liten grupp för att vara representativ.
Om man bortser från dem som tillhör "annat”. där t.ex. 18 SALF- medlemmar ingår. är det LO- och TCO-medlemmarna som är minst intresserade av att fortsätta arbeta.
Tabell 37 Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till fackföreningstilIhörighet (procent)
Antal Ville Villefortsätta Annat Tvek- Totalt svar bli på heltid sam pens. /deltid Ej medlem 235 79.1 17,1 0.7 3.1 1000 Tillhört LO 373 75.5 20.2 0.8 3.5 1000 Tillhört TCO 129 79.6 19.7 — 0.7 100.0 Tillhört SACOJ SR 24 72.4 19.0 — 8.6 1000 Tillhöit annat 27 74.1 22.2 — 3.7 1000 Tveksam 34 76.6 18.0 — 5,4 100.0
Bland de pensionerade finns det mindre anledning att ana ett samband mellan fackföreningstillhörighet och viljan att fortsätta arbeta efter pensio- neringen. De siffror i tabell 37 som antyder att LO-medlemmar är mindre intresserade av att fortsätta arbeta än TCO- och SACO/SR-medlemmar är förmodligen mer en funktion av andelen arbetare i LO och tjänstemän i TCO och SACO/SR. Bland LO-medlemmama är 86 procent arbetare. inom TCO och SACO/SR är 95 procent tjänstemän. Att de pensionerades vilja till arbete vid- pensioneringen inte överensstämmer med vad de förvärvsarbetande önskar. har redan redovisats i avsnittet om sysselsättning. Arbetama-i det här fallet LO-medlemmama — är den grupp som har mest stabila värden vid en jämförelse mellan förvärvsarbetande och pensionerade och blir därmed den grupp som uppger sig vara mest intresserad av att fortsätta arbeta när de pensionerades.
2.3.1 ] Anställning — arbetsgivare
De anställda bland de intervjuade blev tillfrågade om de var privat-. kommunalt (primär- eller landstingskommunalt) eller statligt anställda. Bland de kommunalt anställda utgör kvinnor i lägre avlönade befattningar en relativt stor andel. Enligt de kommunala pensionsavtalen utgör pensionsål- dern för merparten av dessa kvinnor 63 år. vid vilken tidpunkt skyldighet föreligger att lämna anställningen. Avtalen ger dock visst utrymme för fortsatt anställning efter 63 års ålder. Det förekommer att sådana arbetstagare medges att kvarstå i sin anställning åtminstone intill 65 års ålder.
Alla offentliganställda har gemensamt att de har små möjligheter att stanna kvar i arbete sedan de nått den för deras befattning—övre gränsen för pension. De kan få rycka in för att utföra tillfälliga arbetsuppgifter men något varaktigt
anställningsförhållande är sällsynt. lnom privata sektorn bör det finnas större möjligheter att få stanna'kvar i arbete men trycket från omgivningen bidrar möjligen till att man går vid uppnådd pensionsålder och trycket är förmod- ligen större på en stor arbetsplats än på en mindre.
Tabell 38 Ålder och könsfördelning hos anställda i förhållande till slag av arbetsgivare (procent horisontellt)
Alla Män Kvinnor" Män Kvinnor
55—59 60—64 55—59 60—64
Antal svar 666 350 316 220 135 205 113 Kommun. landsting 200 23.5 76.5 14.5 9.0 51.0 25.5 Staten 114 69.9 30.1 45.1 23.9 21.2 8.8 Privat 352 63.5 36.5 39.0 24.5 22.2 14.2
Ytterligare 22 personer hade anställning. 13 män och nio kvinnor, samtliga över 65 år. Utav dessa är två kommunalt anställda, fem statligt och 15 privat anställda. Tre av de privat anställda och en av de statligt anställda var över 70 år.
Om man tittar på fördelningen av kvinnorna respektive männen på arbetsgivare ser det ur så här (procent).
Män Kvinnor Kommun. landsting 13 17 Staten 22 1 1 Privat 63 41 Totalt l00 '100
Tabell 39a Viljan hos förvärvsarbetande att arbeta efter pensioneringen i förhållande till arbetsgivare (procent horisontellt)
Antal Vill inte Vill fortsätta Alla som vi” svar arbeta arbeta hel- fortsätta arbeta alls ' eller deltid överhuvudtaget Kommun. landsting 202 41.1 22.9 48.8 Staten 1 14 50.0 18.4 41.2 Privat 351 44.2 22.5 43.6
Tabll 39b Viljan hos förvärvsarbetande män och kvinnor att arbeta efter pensioneringen i förhållande till arbetsgivare (procent horisontellt)
Alla som vill fort- Alla som vill fortsätta sätta arbeta hel/ överhuvudtaget deltid
Män Kvinnor Män Kvinnor Kommun. landsting 23.0 24.7 43.9 53.3 Staten 19.5 16.7 45.1 30.6 Privat ' 22.5 22.4 43.3 42.5
Kvinnorna inom kommuner och landsting är avgjort mest intresserade av att fortsätta arbeta efter pensioneringen. Siffrorna måste ses mot den bakgrund att de flesta av dem när pensionsgränsen inom sitt yrke före 65 års ålder.
'Det kan vara intressant att jämföra siffrorna i tabell 39b med svaren från de pensionerade. '
Tabell 40a Vilian hos pensionerade män och kvinnor att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till arbetsgivare (procent horisontellt)
Alla som ville fortsätta på hel- eller deltid
Män Kvinnor Kommun. landsting 25.0 21.3 Staten ' 12,8 20.0 Privat 18.6 19.0
Pensionerade män. som varit kommunalt anställda. är mer intresserade av att fortsätta arbeta än kommunalanställda kvinnor som pensionerats. 21 procent av de kommunalt pensionerade männen är under 65 år och 22 procent av kvinnorna.
De pensionerade tillfrågades om de hade fått vara kvar på arbetsplatsen efter pensioneringen. Svaren i förhållande till arbetsgivare återges i tabell 40b.
Tabell 40b Möjlighet att stanna kvar på arbetsplatsen efter pensioneringen i förhål- lande till typ av arbetsgivare (procent) -
Antal Säkert Kanske Måste Vet ej Totalt svar - sluta Kommun. landsting 179 53.1 10.6 27.9 8.4 100.0 Staten 128 46.8 10.2 36.7 6.3 1000 Privat 400 49.7 10.0 31.3 9.0 1000
Det är färre bland dem som pensionerats från en kommunal anställning som tror att de var tvungna att sluta än bland dem som arbetat statligt eller privat. En försiktig slutsats kan vara att typ av arbetsgivare spelar roll för om man
.vill fortsätta arbeta eller ej efter pensioneringen. men att detta i sin tur är kanske mer betingat av de pensionsavtal som arbetsgivare och anställda träffat inom respektive sektor.
2.3.12. Ledande be/attning
Har den befattning man hari sitt yrke något samband med viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen? Skall man dra slutsats av de 18 arbetsledare. som tillhör SALF. så medför inte den ledande befattningen att man vill fortsätta arbeta efter pensioneringen. Nu är SALF-medlemmama mycket få och detär därför tveksamt om deras svar är representativa för alla arbetsledare.
Frågan till egenföretagama löd: Hur många var anställda på en företag/cr gård? Svarsalternativen var Bara jag själv eller familjen. 1—9 anställda och 10 eller fler anställda. Egenföretagama är så få i undersökningen att de senare svarsaltemativcn är sammanslagna till ett. en eller fler anställda.
De anställda besvarade frågan om de ledde eller övervakade någons arbete på sin arbetsplats med ja eller nej,
Tabell 4la Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensione- ringen i förhållande till om man har ledande befattning (procent horisontellt)
Antal Vill inte Vill fortsätta arbeta Alla som vill svar fortsätta _— fortsätta arbeta arbeta på heltid./' del av år/ deltid ibland Arbetsledare 205 42.1 18.4 27.4 45.8 lcke arbetsledare 475 44.2 23.4 19.2 42.6
De som är arbetsledare är mindre intresserade av att fortsätta arbeta på hel- eller deltid än de som inte är arbetsledare. men dessa är mindre intresserade än arbetsledama när det gäller alla former av arbete sammanlagt.
Tendensen hos egenföretagama är däremot klar. Har man haft anställda är man avgjort mer intresserad av att fortsätta arbeta än om man har varit ensam.
Tabell 4lb Viljan hos förvärvsarbetande egenföretagare att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande till om de har anställda eller ej (procent horisontellt)
Antal . Vill inte Vill fortsätta arbeta Alla som vill svar fortsätta ___—__— fortsätta arbeta arbeta på heltid/ del av 'är/' deltid ibland Har anställda 35 1 1.4 48.6 31.4 80.0 Arbetar ensam 58 31.0
31.0 27.6 58.6
Av de 224 pensionerade. som varit anställda arbetsledare. ville 16 procent fortsätta arbeta efter pensioneringen. mot 20 procent av de 490 som inte haft ledande befattning. '
De 122 pensionerade egenföretagama svarar tvärtom. 15 procent av de 72 som inte haft andra anställda än familjen ville fortsätta efter pensioneringen. Däremot ville 36 procent av de 50 egenföretagama med en eller flera anställda fortsätta arbeta.
En förklaring till skillnaden i inställning kan ju vara att medan egenföre- tagaren är högsta instans på arbetsplatsen så befinner sig den anställde arbetsledaren mellan arbetsgivaren och de anställda. Säkert medför mellan— ställningen många gånger påfrestningar. På frågan om de varit nöjda eller missnöjda med sin arbetssituation. svarar 71 procent av de pensionerade arbetsledama att de varit mycket nöjda och 29 procent att de varit ganska nöjda eller missnöjda (sju procent var missnöjda). dande befattning uppger sig ha varit mindre nöjda än arbetsledama. bara 58 procent förklarar att de varit mycket nöjda och 41 procent att de varit ganska nöjda eller missnöjda (sju procent var missnöjda).
lngen av de pensionerade egenföretagama. som haft anställda. har varit missnöjda med sin arbetssituation. 72 procent har varit mycket nöjda. och 28 procent ganska nöjda. 54 procent av egenföretagama utan anställda förklarar sig ha varit mycket nöjda mot 58 procent av de ickearbetsledande anställda. 45 procent har varit ganska nöjda eller missnöjda (fyra procent var missnöj— da).
Man kan ana att de positiva upplevelsema i arbetet i förhållande till ledande befattning inte har så stort samband med om man vill fortsätta arbeta.
Det finns ju hos alla en långt gående förmåga att anpassa sig till rådande förhållanden. Förmågan skiftar från individ till individ och det är varken bra att vara alltför mycket anpassningsbar eller alltför litet. Alla attitydfrågor av det här slaget snedvrides av anpassningstendensen och också av viljan att framstå som medgörlig. Det är inte en tillräcklig förklaring till att de som varit anställda som arbetsledare minns arbetet som positivt fast de inte vill fortsätta arbeta men en del av förklaringen. En annan del av förklaringen kan vara att de identifierar sig med arbetsplatsen mer än andra anställda gör och utifrån det förklarar sig mycket nöjda med arbetet. '
Sammanfattningsvis delar sig uppfattningama när det gäller regelbundet eller oregelbundet arbete. Förvärvsarbetandes och pensionerades arbetsmiljö kan bara jämföras beträffande hel- eller deltidsarbete. Vid en sådan jämförelse lörefaller det som man hellre vill fortsätta arbeta efter pensioneringen. om man inte har eller inte har haft arbetsledande befattning. Gäller det även oregelbundet arbete så är däremot de förvärvsarbetande arbetsledama i majoritet för att fortsätta efter pensioneringen. Egenföretagama som har eller har haft anställda är mycket mer intresserade av att fortsätta arbetaefter pensioneringen än de egenföretagare som arbetar eller har arbetat ensamma. Ensamma egenföretagare är likväl betydligt mer intresserade av arbete efter pensioneringen än anställda vare sig dessa är eller har varit arbetsledare.
2.3.13 Arbetar hel— eller deltid, timmar per vecka
Arbetsmarknaden är bl.a. uppdelad på så sätt att en majoritet kvinnor deltidsarbetar medan en ännu större majoritet män heltidsarbetar. Delpen- sionsreforrnen år 1976 har förändrat bilden något för männens del. Det är
huvudsakligen män som hardelpension eftersom det krävs att man hararbetat mer än halvtid för att kunna bli berättigad till delpension.
Vilka är mest intresserade av att fortsätta arbeta efter pensioneringen? De som arbetat heltid och inte är vana vid så mycket fritid borde kanske ha mest behov av att få fortsätta arbeta efter pensioneringen. De som arbetat deltid har kanske insett vikten avtvå världar i balans med varandra. I avsnittet redovisas först de förvärvsarbetandes syn på det hela. '
I undersökningen är arbetstiden indelad i antal timmar per vecka enligt nedanstående klasser:
l— 9 40—42 10—19 43—45 20—24 46—49 25—29 50—59 30—39 60 timmar eller mer
[ tabell 42 är klasserna hopslagna två och två utom 30—39 t/v och 40—42 t/v. Det är svårt att dra gränsen för del- och heltidsarbete, eftersom hel vecka för en del arbetstagare innebär mindre än 40 timmar.
Tabell 42 Fördelningen hel- och deltidsarbetande efter kön och ålder (procent)
Män Kvinnor Män Kvinnor
55—59 60—64 55—59 60—64
Antal svar 428 340 255 166 217 120 1—19 4.4 12.9 2.8 7.1 10.5 17.1 20—29 9.8 37.4 2.6 20.5 35.5 40.9 30—39 8.1 18.6 7.7 8.5 20.6 15.4 40—42 62.2 21.9 70.8 49.8 23.8 18.1 43—49 4.6 0.7 5.7 3.0 0.5 1.1 50—60 eller mer 9.2 1.9 8.5. 9.6 2.2 1.5 Ej svar 1.9 6.4 1.8 1.5 6.9 5,7 Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0
I tabellen kan man sejatt 50 procent av kvinnorna arbetar mindre än 29 timmar i veckan. Bara 14 procent av männen arbetar lika litet. Det är mycket mindre spridning på männens arbetstider än kvinnornas. 75 procent av männen arbetar mellan 30—49 timmar i veckan. Den låga spridningen är ännu mer märkbar bland de yngre männen, 55—59 år. Av dem arbetar 84 procent 30—49 timmar i veckan. Motsvarande siffra hos de jämnåriga kvinnorna är 45 procent.
Det finns en tydlig nedtrappningi arbetstid hos de äldre förvärvsarbetande, om man förutsätter att dessa tidigare har arbetat i samma omfattning som de yngre nu gör. 27 procent av de äldre männen arbetar mindre än 30 timmar i veckan mot fem procent av de yngre. 58 procent av de äldre kvinnorna arbetar mindre än 30 timmar i veckan medan de yngre bara gör det till 46 procent. '
16 personer. 14 män och två kvinnor. uppger att de arbetar 60 timmar i
veckan eller mer. Männen är lika fördelade mellan åldersgruppema, frånsett att en av dem är över 65 år. Bägge kvinnorna tillhör åldersklassen 55—59 år.
lnom vilka näringsgrenar arbetar man deltid? Det vanligast förekommande mönstret är att det är fler inom varje näringsgren som arbetar heltid. Motsatsen gäller däremot för socialvård och undervisning. Inom samfärdsel, post. tele är det ovanligt med deltid och det är inte heller särskilt vanligt inom byggnadsindustrin och den offentliga förvaltningen.
Deltid har visst samband med vilken arbetsgivare man har. Bland de 202 kommunalt anställda arbetar 43 procent mindre än 30 timmar i veckan medan motsvarande siffra för de 1 14 statligt anställda är 14 procent. Bland de 444 privatanställda är det 29 procent som arbetar mindre än 30 timmar i veckan.
Alla förvärvsarbetande tillfrågades om de var nöjda med arbetstidens längd och om de vill ha kortare eller'längre arbetstid. 21 procent av de förvärvsar- betande vill ha kortare arbetstid. Det är främst de som arbetar 40—42 timmar eller mer som önskar det. Tre procent av alla förvärvsarbetande vill ha längre arbetstid men av dem är det bara en procent som arbetar under 30 timmar i veckan.
Tabell 43 Viljan hos förvärvsarbetande att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande till arbetstid per vecka (procent) .
Antal 1nte Alla som ville fon- Annat Tveksam Totalt Alla som vill svar arbeta sätta fortsätta arbeta alls på hel- eller del av år/ Timmar/vecka deltid ibland ___—___— 1—19 63 36.5 23.8 25.4 — 14.3 100.0 49.2 20—29 168 45,8 23,2 22.7 0.6 7.7 1000 45.9 30—39 98 38.8 22.5 28.6 — 10.1 1000 51.1 40—42 341 44.6 23.8 20.5 1.2 9.9 100.0 44.3 4.3—49 22 36.4 22.8 31 .8 — 9.0 100.0 54.6 50—60 eller mer 47 19,6 52,2 23.9 . 2,2 2.1 1000 76.1
___—___—
Viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen har hos de förvärvsarbetande inte något samband med hur lång arbetstid man har per vecka om man inte tillhör den grupp som har extremt lång arbetstid. Dessa 47 förvärvsarbetande. av vilka tner än hälften fortsätta arbeta efter pensioneringen. är 62 procent sysselsatta som egenföretagare. 32 procent tjänstemän och sex procent arbetare. Det är en liten grupp med differensen mellan arbetsviljan hos dessa och övriga är så stor att den inte kan betraktas som slumpmässig. Att man vill fortsätta arbeta. när man redan arbetarjämt. kan ju enklast förklaras med att det är detta man är van vid och fullständig pensionering skulle innebära en alltför stor förändring. Det är också till stor del egenföretagama som har så lång arbetstid. De harju möjligheter att påverka sin pensioneringstidpunkt på ett annat sätt än anställda som har små utsikter att få stanna kvar i arbete efter pensioneringen. Det är dessutom möjligt att den egna verksamheten trots den stora arbetsbördan ger mer arbetstillfredsställelse än vad en anställning kan ge.
De pensionerade har bara haft möjlighet att svara om de huvudsakligen arbetade hel- eller deltid när de förvärvsarbetade och några jämförelser med dem som arbetar mer än 40 timmar per vecka kan därför inte ske.
Tabell 44 Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande till den arbetstid de haft per vecka (procent)
Antal Ville Alla som ville Annat Tvek— Totalt svar bli fortsätta på sam pens. hel- el. deltid
Heltid 71 1 76.2 17.2 0.6 6.0 1000 Deltid 126 73,0 24.6 — 2,4 1000
25 procent av de pensionerade som varit deltidsarbetande och 20 procent av dem som varit heltidsarbetande är under 65 år. '
Det finns en skillnad mellan hel- och deltidsarbetandes vilja att fortsätta. när de pensionerades. De som tidigare arbetat deltid ville visserligen inte arbeta heltid men gärna deltid medan de heltidsarbetande. som ville fortsätta. helst också ville fortsätta på heltid.
När det gäller de deltidsarbetande, som är kommunalt anställda. 38 procent av dem som arbetar mindre än 30 timmari veckan. kan man också förmoda att önskan om arbete efter pensioneringen har samband med låg pensionsålder. Eftersom 55 procent av de deltidsarbetande är privatanställda. som-huvud- sakligen pensioneras vid 65 års ålder. fordras ytterligare förklaringar. Enligt de inledande synpunktema i detta avsnitt skulle deltidsarbete kunna medföra att man önskar arbeta efter pensioneringen eftersom man har erfarenhet av mer balanserade förhållanden mellan arbete och fritid. I viss mån förefaller det antagandet ha bekräftats.
2.3.14 Storlek på arbetsplats
Storleken på arbetsplats har indelats i tre grupper efter antalet anställda.
Mindre än 5 5—50 fler än 50
Frågan om anställda på arbetsplatsen ställdes såväl till egenföretagare som till anställda. De flesta egenföretagare var dock ensamföretagare och de som hade anställda var så få att svaren i detta avsnitt enbart gäller anställda. dvs. arbetare och tjänstemän. i
Tabell 45 Vilja hos förvärvsarbetande arbetare och tjänstemän att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande till storleken på deras arbetsplats (procent)
Antal 1nte Vill fortsätta Annat Tveksam Totalt svar arbeta _— alls på heltid/ del av år/ deltid ibland Mindre än 5 96 31.3 25,0 27,1 1.0 15,6 100,0 5—50 259 44.4 17.4 26.6 1.2 10,4 1000 Fler än 50 319 45.8 24.7 17.5 0.6 11.4 ,100,0
Anställda på små arbetsplatser och anställda på stora arbetsplatser är mer intresserade av hel- eller deltidsarbete efter pensioneringen än de som arbetar på medelstora. Är skillnaden reell eller finns det andra samband som förvillar svarsresultaten? Ser man till alla former av arbete efter pensioneringen, så är intresset för arbete störst på de små arbetsplatserna — 52 procent respektive 42 procent på medelstora och stora arbetsplatser. Svarsaltemativet ”vill inte arbeta alls" användes minst av dem som arbetar på en liten arbetsplats. bara 31 procent. mindre än en tredjedel. svarar att de inte vill fortsätta.
Typ av arbetsgivare kan antyda någon förklaring till resultaten ovan. De kommunalanställda är ju ganska intresserade av att arbeta efter pensionering- en och de är kanske uppdelade på små arbetsplatser som hemsamariter t. ex. eller på stora som sjukvårdspersonal.
Allmänt är att de små arbetsplatserna är få. 60 procent av dem som arbetar på små arbetsplatser är privat anställda, 34 procent är kommunalt anställda och övriga sex procent statsanställda. 70 procent av dem som arbetar på små arbetsplatser är kvinnor och hälften av dem arbetar privat och hälften kommunalt. 60 procent av kvinnorna på små arbetsplatser arbetar deltid mot 20 procent av männen. 25 procent av kvinnorna vill ha arbete efter pensioneringen och 19 procent av männen.
Man kan sammanfatta att arbetsplatsens storlek har samband med viljan att arbeta efter pensioneringen när det gäller arbetsplatser med fem eller färre anställda. Något samband i övrigt med arbetsplatsens storlek kan inte säkert påvisas men det finns en tendens att de anställda på större arbetsplatser är något mindre benägna att fortsätta arbeta efter pensioneringen än andra.
2.3.15 Antal år i samma arbete
Man byter inte arbete ofta. åtminstone inte i de intervjuade åldersgrupperna. Tio procent av de förvärvsarbetande och åtta procent av de pensionerade har arbetat mindre än fem år i sitt nuvarande arbete, övriga längre.
Kvinnoma har varit kortare tid på sina arbeten än männen.
Förvärvsarbetande Pensionerade Män Kvinnor ' Män Kvinnor
Mindre än rem år 41 59 45 . 55 Mer än fem år 58 42 57 43
Alla som vill fortsätta arbeta
52,1 44,0 42,2
Att kvinnori regel har varit kortare tid i sitt arbete än män. är nog snarare betingat av att de kommit ut sent på arbetsmarknaden än av ombytlighet.
Man byter oftare arbete i storstäderna. åtminstone visar intervjusvaren att det är fler i storstädema som varit mindre än fem år i samma arbete än på övriga orter och på landsbygden, 15 procent i storstäderna mot sju procent på övriga orter och landsbygden.
De som är mycket nöjda med sina arbetsuppgifter byter mer sällan arbete än de som är mindre nöjda men skillnaden är liten. Deltidsarbetande har varit kortare tid i sitt arbete än heltidsarbetande. 15 procent av de delt'idsarbetande har varit fem år eller mindre i sitt senaste arbete mot åtta procent av de heltidsarbetande. Att det är kvinnor som har deltid förklarar en del.
De pensionerades uppgifter överensstämmer inte helt med de fön'ärvsar- betandes. l pensionärsgruppen är stockholmarna sitt arbete trogna i lika stor utsträckning som de som bor på landsbygden. 95 procent har varit i samma arbete i fem år eller mer mot genomsnittligt 89 procent av dent på annan bostadsort.
Tabell 46a Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande till antal år i samma arbete (procent)
Antal Inte Vill fortsätta Annat Tvek- Totalt Alla som till svar arbeta sam fonsätta alls på heltid/' del av år/ arbeta deltid ibland Mindre än 5 år 75 37,3 26.7 33.3 — 2.7 [00.0 60.0 Mer än fem år 598 45.0 22.1 22.4 0.8 9.7 1000 44,5
Tabell 46b Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till antal år i arbetet (procent)
Antal Ville Ville fortsätta Annat Tvek- Totalt ' svar bli på heltid sam pens. /deltid
Mindre än fem år 30 80,0 20,0 — — l()0.0 ' Mer än fem år 445 75,1 18.2 ' 0.9 5.6 l00.0
Den differens som finns mellan dem som varit längre tid och dem som varit kortare tid än fem år i sitt senaste arbete är när det gäller förvärvsarbetande är större än slumpvariationen. De som arbetat mindre än fem år i sitt senaste arbete är också mycket mer intresserade av arbete efter pensioneringen än de som arbetat längre tid. om man ser till alla typer av arbete. 60 procent av de förvärvsarbetande med mindre än fem år i arbetet vill fortsätta mot 45 procent av dem med längre tid. De pensionerade som arbetat mindre än fem år i sitt senaste arbete är så få att siffrorna beträffande dem är osäkra.
Det kan när det gäller kvinnor ha samband med en sen debut i förvärvslivet och att man tycker det känns för tidigt att pensioneras efter bara några års yrkesverksamhet.
Kanske är den som nyligen bytt arbetssituation litet piggare, litet mer öppen förändra lösningar än de konventionella. Det finns dock inget utrymme i undersökningen för sådana tolkningar. Det enda man kan fastställa när det gäller den tid man varit i sitt arbete är att kortare tid än fem år förefaller ha samband med intresset för att fortsätta arbeta efter pensioneringen.
2.3.16 Stämningen bland arbetskamraterna
De intervjuade hade sex svarsaltemativ. Ett för dem som inte har eller inte haft några arbetskamrater. ett förde tveksamma och i övrigt skalan från mycket bra till mycket dålig. 62 procent av samtliga svarande valde svarsaltemativet mycket bra. 24 procent ganska bra och endast två procent ganska eller mycket dålig. Tio procent har inte eller har inte haft arbetskamrater och en procent är tveksam. När man granskar svaren i förhållande till vilja att arbeta efter pensioneringen. förefaller skiljelinjen gå mellan mycket bra och ganska bra. 1 den följande diskussionen behandlas alltså mycket bra-svar för sig och mot dem ställs ganska bra. ganska dålig och mycket dålig.
Kvinnor och män bedömer stämningen bland arbetskamratema ungefär likadant. kvinnorna är litet mer positiva. 71 procent av kvinnorna tycker stämningen är/var mycket bra mot 67 procent av männen. Pensionerades bedömningar av den stämning som varit är mer positiva än de förvärvsarbe- tandes. 60 procent av de förvärvsarbetande tycker att stämningen är mycket bra mot 70 procent av de pensionerade.
'l'abell 47 Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensione- ringen i förhållande till hur de bedömer stämningen bland sina arbetskamrater (procent horisontellt)
Antal Vill inte _ Vill fortsätta arbeta Alla som vill svar fortsätta _— fortsät— arbeta på heltid/ del av år/ ta arbeta deltid ibland
Mycket bra ' 41 1 46.0 22.9 22.4 45.3 Ganska bra 214 1 (429) (18.2) (26.6) (44.9) Ganska dålig 17 * 234 43.6 18.4 26.9 45.3 Mycket dålig 3 Har inga arbetskamrater 26 23.1 26.1 15.4 41,5
( ) Gäller enbart dem som svarat ganska bra.
68 procent av egenföretagama. som tycker stämningen är mycket bra bland * arbetskamraterna. vill fortsätta arbeta efter pensioneringen. 71 procent av egenföretagama. som inte haft arbetskamrater, vill fortsätta arbeta.
De som tycker att stämningen bland arbetskamraterna är mycket bra är lika villiga att fortsätta arbeta efter pensioneringen på hel- eller deltid som de som tycker att stämningen bara är ganska bra.
Tabell 48 Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i "förhållande till hur de bedömde stämningen bland sina arbetskamrater (procent)
Antal Ville Villefortsättai Annat Tvek- Totalt svar bli på heltid/ sam pens. deltid
Mycket bra 544 77.4 19.3 0.3 2.9 1000 Ganska bra 171 (74.9) (20.3) (1.0) (4.0) (1000) Ganska dålig 12 190 75.8 19.5 1.0 3.4 1000 Mycket dålig 7. Hade inga arbets-
kamrater 93 77,5 16,5 — 4.3 1000
( ) Gäller enbart dem som svarat ganska bra.
Det finns inget samband hos de pensionerade mellan stämningen bland arbetskamraterna och viljan att fortsätta arbeta. .
Ett gott förhållande till arbetskamraterna ökar inte viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen vare sig det gäller dem som nu förvärvsarbetar eller de pensionerade.
2.3.17 Positiva och negativa-upplevelser i arbetet
Vid intervjun ställdes två åtskilda frågor om positiva och negativa upplevelser i arbetet. Frågorna var skilda åt för att den intervjuade skulle få tillfälle att ge en nyanserad bild av sin arbetssituation. Att man finner negativa sidor i arbetssituationen utesluter inte att det finns positiva också. De intervjuade tillfrågades också om de var nöjda med sina arbetsuppgifter. De positiva och negativa synpunkterna på sitt senaste arbete fick de intervjuade svara fritt på.
Tabell 49 Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensione- ringen i förhällande till hur de trivs med arbetsuppgifterna (procent horisontellt)
___—M_—
Antal Vill fortsätta Alla som vill svar fortsätta på hel- eller del av år/ överhuvud- deltid ' ibland taget Mycket nöjd 347 23.1 24.5 47.6 Ganska nöjd 297 22,6 21.6 44.2 Ganska missnöjd 21 14.3 28.6 42.9 Mycket missnöjd 2 (1) — (1 )
( ) Absoluta tal.
De nöjda vill hellre fortsätta arbeta än de mindre nöjda men skillnaden är liten. Räknas alla former av arbete. vill 48 procent av de mycket nöjda fortsätta arbeta mot 44 procent av de ganska nöjda. Bland egcntöretagarna vill 68 procent av de mycket nöjda och 65 procent av de ganska nöjda fortsätta arbeta. De pensionerades svar överensstämmer med de anställdas. 21 procent av de
mycket nöjda ville fortsätta arbeta när de pensionerades och 17 procent av de ganska nöjda ville detsamma. medan endast tio procent av de 30 som varit ganska missnöjda ville fortsätta arbeta när de pensionerades.
Positiva upplevelser i arbetet
De vanligaste svaren var i tur och ordning:
Antal . Procent svar Att trivas med arbetsuppgiftema 790 45 Att vara tillsammans med arbetskamrater. arbetsgemen- skapen ' 471 27 Självständigt. fritt. att vara sin egen 395 23 Att träffa folk. kunder 394 22 Att tjäna pengar. att ha en inkomst. det ekonomiska utbytet. lönen . 207 12 Att ha något att göra. att komma hemifrån 129 7 Jag tycker att jag lär mig något. jag får utveckla mig själv 121 7 Bra arbetstider ' 119 7 Sköta en uppgift. göra en insats 52 3 Jag har kommit framåt på min arbetsplats. har avancerat. karriären 24 1 Hjälpa människor 22 1 Bra företag. bra arbetsledning ' 14 1
De intervjuade fick ge flera svar. 32 personer kunde inte nämna någon fördel med sitt senaste arbete och 98 personer var tveksamma.
Män och kvinnor nämner ungefär samma positiva upplevelseri arbetet. De tre vanligaste svarsaltemativen för män respektive kvinnor var dessa.
Män (procent) Kvinnor (procent)
Att trivas med arbetsuppgiftema 47 Att trivas med arbetsuppgiftema 43 Självständigt. fritt. att vara sin egen 30 Träffa folk. kunder 32 Arbetsgemenskapen. arbets- kamraterna ' 23 Arbetsgemenskapen, arbets—
kamraterna ' 31
Äldre och yngre svarar inte riktigt lika. I viss mån kan anledningen vara att" bilden av hur man upplevde arbetet blir grövre ju längre tid det går sen man pensionerades. Medan männen mellan 55—59 år likställer arbetsuppgiftema. 38 procent. och självständigheten i arbetet. 36 procent. minns männen mellan 70—74 åri allra första hand trivseln med arbetsuppgiftema. 53 procent. 1 andra hand för de äldre männen kommer arbetsgemenskapen. arbetskamraterna. 31 procent. 13 procent har både nämnt att träffa folk och ha en inkomst men i övrigt har de äldre männen bara strösvar. De yngre nämner också arbetsge- menskapen. 18 procent. att träffa folk. 15 procent. att tjänapengar. tolv procent. och att utveckla sig. avancera. nio procent.
Kvinnorna är mer stabila i sina bedömningar. Det är precis lika många i den
yngsta åldersgruppen, 55—59 år, som tycker att arbetsuppgiftema är positiva som tycker att det är en fördel att träffa folk. 40 procent. 18 procent av de pensionerade kvinnorna mellan 70 och 74 år tycker att det är positivt att tjäna pengar. ingen annan åldersgrupp har framfört detta i så stor utsträckning.
Har det som upplevs som fördelar i arbetet någon effekt på viljan att arbeta efter pensioneringen? Är man kanske mer villig att fortsätta arbeta om man uppskattar arbetsuppgiftema än om man i första hand tycker det är bra att ha en inkomst?
Tabell SOa Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensione- ringen i förhållande till upplevda fördelar med senaste arbetet (procent horisontellt)
Antal 1nte Vill fortsätta Vill fortsätta svar arbeta ___—__ arbetat över— alls på hel- del av år” huvudtaget eller ibland deltid Arbetsuppgiftema 289 42.5 22.5 25.3 47.8 Självständigt. fritt 170 49.4 21.8 21.2 43.0 Träffa folk. kunder 170 36.3 26.3 27.5 53.8 Arbetskamratema 156 46.8 23.1 22.2 45.3 Att tjäna pengar 85 40.0 22.4 27.1 49.5 Bra arbetstider 62 41.9 29.0 24.2 53.2 Att ha något att göra 62 38.7 22.6 25.8 48.4 Att utveckla sig 53 32.1 34.0 30.2 64.2
De som uppskattar att de utvecklar sig. lär sig något. vill allra helst fortsätta arbeta efter pensioneringen. 34 procent på hel- eller deltid. 64 procent överhuvudtaget. Det är lätt att förstå att man vill fortsätta i ett arbete där man upplever sådana fördelar. Bra arbetstider spelarockså stor roll förarbctsviljan. 29 procent av dem vill fortsätta på hel- eller deltid. 53 procent vill ha någon form av arbete. Samma person kan ha svarat med flera svarsalternativ. vilket förvillar eftersom man inte kan behandla de olika svarsaltemativen som självständiga enheter. i
De tre svarsalternativ som var kopplade till störst procent som ville fortsätta arbeta efter pensioneringen var följande:
Fördel i arbetet Antal Vilja att fortsätta på svar hel- eller deltid (procent)
Att utveckla sig 53 34 Bra arbetstider 62 29 Träffa folk. kunder 170 26
Över hälften av egenföretagama tycker att det självständiga arbetet är en positiv upplevelse och 39 procent av dem tycker att arbetsuppgiftema i sig är positiva. 18 procent av egenföretagama uppskattar att träffa folk och kunder. Oavsett vad de uppgivit som positivt i sitt arbete. vill egenföretagama i stor utsträckning fortsätta efter pensioneringen men de som allra helst vill fortsätta är de som trivs med arbetsuppgiftema. 47 procent av dem vill fortsätta arbeta på hel- eller deltid och 78 procent vill fortsätta överhuvudtaget.
Tabell SOb Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till positiva upplevelser i arbetet (procent horisontellt)
Antal Ville bli Ville fortsätta på. svar * pensionerad heltid/deltid Att trivas med arbetsuppgiftema 413 75.5 20.8 Arbetskamratema 264 76.8 19.6 Självständigt. fritt . 154 77.6 20.0 Träffa folk. kunder 164 72.5 24.7 Tjäna pengar 91 78.2 15.9 Utveckla sig ' 52 84.3 13.8 Ha något att göra 50 75.5 20.2
De' pensionerades svar överensstämmer inte med de förvärvsarbetandes. Det är främst de som trivdes med att träffa folk som ville fortsätta arbeta när de pensionerades. Att utveckla sig i arbetet förefaller inte ha påverkat de pensionerade att vilja fortsätta när de gick i pension. Överhuvud är det naturligtvis osäkra bedömningarsom de pensionerade ger av sina upplevelser i arbetet. Det är för många av dem åtskilliga år sedan de förvärvsarbetade.
Hur nöjd man är eller har varit med sina arbetsuppgifter har ställts mot positiva upplevelser i arbetet. Uppger de mycket nöjda kanske samma fördelar i arbetet”? l tabell 51 jämförs de oftast nämnda fördelama med svarsalterna- tiven mycket nöjd. ganska nöjd och missnöjd.
'l'abell 51 Upplevda fördelar i arbetet i förhållande till hur nöjd man är med sitta arbetsuppgifter (procent vertikalt)
Förvärvsarbetande Pensionerade Mycket Ganska Miss- Mycket Ganska Miss- nöjd nöjd nöjd nöjd nöjd nöjd Antal svar 401 331 25 608 326 45 Arbetsuppgiftema 50.5 35.2 10.2 56.2 35.5 16.8 Självständigt. fritt 30.6 27.5 11.9 18.3 16.1 23.8 Träffa folk. kunder 29.6 19.7 10.6 23.0 19.3 4.1 Arbetskamrater 21.6 20.5 24.2 34.3 27.8 16.5 Att tjäna pengar 9.9 12.2 20.6 10.0 14.2 18.4 Bra arbetstider . 9.7 8.7 11.2 4.6 5.0 7.0 Att ha något att göra 9.5 8.1 — 6.1 7.5 6.5 Att utveckla sig 7.9 8.0 — 7.1 4.7 4.3 Inget positivt — 0.8 12.7 0.8 2.6 25.8 Övrigt 8.6 14.0 19.9 21.6 15.7 8.3 Totalt 177.9 154.7 121.3 182.0 149.4 1315
De höga procentsummoma beror på att flera svar kan förekomma. De som är mest nöjda har också den högsta procentsumman — har uppgett flest fördelar. medan de missnöjda har lägst procentsumma. dock högre än' 100 procent.
Resultaten avviker inte från det förväntade. Arbetsuppgiftema är det som både mycket nöjda och ganska nöjda tycker är mest fördelaktigt i arbetet. 51
procent av de förvärvsarbetande och 56 procent av de pensionerade nämner arbetsuppgiftema i sig. De missnöjda förvärvsarbetande är få och deras svar måste tolkas med försiktighet men de nämner oftast arbetskamraterna som positiv upplevelse. 24 procent. 30 procent av de mycket och ganska nöjda har nämnt det självständiga arbetet och nästan lika många av de mycket nöjda har uppgett att träffa folk. En femtedel av de mycket och ganska nöjda förvärvsarbetande nämner arbetskamratema.- Näst efter arbetsuppgillcma nämner de mycket och ganska nöjda pensionerade arbetskamraterna och därefter att träffa folk.
24 procent av de missnöjda som pensionerats uppger det självständiga arbetet som en fördel och 18 procent nämner inkomsten. ] övrigt har 17 procent av de missnöjda pensionerade uppgivit arbetskamraterna och arbets- uppgifterna.
Negativa upplevelser i arbetet
De vanligaste svaren om negativa upplevelser listas nedan.
Antal Procent
svar lnget negativt 737 42 Tungt arbete 4 ' 203 12 Stressigt . 152 9 För långa arbetsdagar 124 7 Miljön. kallt. buller 80 5 Mycket övertid ' 69 4 För låg lön. hög skatt 63 4 Vantrivsel med jobbet 58 3 Arbetsresoma 35 2 Dålig organisation av arbetet. dålig arbetsplats 34 2 Bundet arbete. svårt att få ledigt 31 2 Besvärligt när det är dåligt väder 13 1 Farligt arbete 13 ] Stort ansvar. facket. MBL. byråkrati. datasystemet 18 | Tveksam. vet ej 479 27
737 personer eller 42 procent svarar att de inte tycker att något i arbetet är negativt. Det är ytterligare 479 personer som är tveksamma. De 892 svaren. kommer alltså från 540 personer. 31 procent av dem som förvärvsarbetar eller har förvärvsarbetat.
Kvinnor och män har ganska överensstämmande åsikter om vad som är negativt. Kvinnorna är något mindre negativa än männen. 45 procent av kvinnorna tycker inte att något i arbetet är negativt och ytterligare 21 procent är tveksamma. 40 procent av männen tycker att arbetet är enbart positivt och 33 procent är tveksamma. Kvinnor klagar oftare än männen på långa arbetsdagar. men skillnaden är liten. Kvinnorna tycker också oftare att arbetet är tungt. Männen klagar litet mer på stress och bullrig och dålig arbetsmiljö. Fler män än kvinnor klagar över låg lön och höga skatter.
Inte heller mellan åldergr'uppema finns några påtagliga skillnader. De äldsta. 70—74 år. klagar mest på övertid i arbetet. Kvinnorna över 65 år är de som oftast nämnertungt arbete. De som i minst utsträckning svararatt det inte
frnns något negativt i deras senaste arbete är de äldsta och de yngsta männen och de äldsta kvinnorna.
Ser man de negativa upplevelserna i förhållande till utbildning. är de unit ersitets- och högskoleutbildade minst nöjda. l varje fall har färre av dem än av de övriga svarat att det inte finns något negativt. De som har enbart folkskola anger mer än andra att arbetet är tungt.
Det är tjänstemännen som klagar på stressen, kvinnliga tjänstemän mer än manliga. Arbetarna klagar på det tunga arbetet och kvinnliga arbetare klagar mer än manliga. De pensionerade arbetarna nämner oftare det tunga arbetet som negativt än vad de förvärvsarbetande gör. De pensionerade kvinnliga arbetarna anger oftare än några andra det tunga arbetet som negativ upplevelse. 24 procent av dem mot genomsnittligt elva procent för alla svarande.
De förvärvsarbetande kvinnliga arbetarna är samtidigt den grupp som oftast väljer att svara att det inte finns något negativt i deras arbete. 54 procent av de kvinnliga arbetarna mot 41 procent av övriga. 63 procent av de kvinnliga arbetama arbetar inom gruv- och tillverkningsindustrin. sjukvård och social- vård. Manliga förvärvsarbetande arbetare klagar mest på dålig och bullrig arbetsmiljö. 13 procent av dem mot fyra procent av de övriga.
I tabell 52 ställs de oftast nämnda negativa upplevelserna mot viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen.
Tabell SZa Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensione- ringen i förhållande till negativa upplevelser i arbetet (procent horisontellt)
Antal lnte Vill fortsätta Alla som vill . svar arbeta __ fortsätta ar- alls på heltid/ del av år/ beta överhu- deltid ibland vudtaget Inget negativt 294 43.8 23.8 22,8 46.6 Stressigt 76 49.8 21.1 31.6 52.7 Tungt arbete 58 56.9 12.1 25.9 38.0 Miljön. buller 35 45,7 17.1 17.1 34.2 För långa arbetsdagar 28 46.4 25.0 25.0 50.0
Det stämmer med vad man kan vänta sig. när 47 procent av dem som inte har något negativt att uppge om arbetet vill fortsätta arbeta i någon form efter pensioneringen. Det är negativt med långa arbetsdagar men ger ändå stark lust att vilja fortsätta arbeta efter pensioneringen. De. som för fram arbetsdagens längd som något negativt. har kanske ett stimulerande arbete som uppväger det negativa. 20 av dem är tjänstemän och åtta är arbetare. Att de stressade tjänstemännen vill fortsätta betydligt hellre än arbetarna med tungt arbete (en skillnad i arbetsvilja på nära tio procentenheter) Har förmodligen också med andra arbetsförhållanden än det man klagat på att göra. Dålig och bullrig arbetsmiljö ger också mindre arbetslust efter pensioneringen än andra negativa upplevelser. frånsett det tunga arbetet. '
Dålig fysisk arbetsmiljö ger lägsta arbetsviljan. 1 den bedömningen får man beakta att det är bara 45 procent av de intervjuade som förvärvsarbetar som har pekat på negativa upplevelser i arbetet. Av de förvärvsarbetande arbetarna
har 37 procent inget negativt att framföra om sitt arbete och detsamma gäller för 34 procent av tjänstemännen. Trots de många nöjda förvärvsarbetande kan man inte bortse från att vissa negativa upplevelser kan ha samband med viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen. 37 procent av egenföretagama hade inget negativt att anföra om sitt arbete. 15 procent av dem klagar på långa arbetsdagar och 14 procent på bundenheten. Ändå vill 77 procent av de bundna fortsätta arbeta och lika många av de fullkomligt nöjda vill detsamma.
Tabell 52b Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till negativa upplevelser i arbetet (procent horisontellt)
Antal Ville Ville fortsätta på svar bli hel- eller deltid ' pensionerad
Inget negativt 352 76.4 19.5 Tungt arbete 113 70.2 25.0 För långa arbetsdagar 61 69.1 28.8 Stressigt 54 79.8 18.6 Miljön. buller 40 74.0 20.4
Bedömningama från förvärvsarbetande och pensionerade gårju ofta isär och så även när det gäller de negativa upplevelsema i arbetet och viljan att fortsätta. De som tyckte arbetet var tungt. tillhör de mest arbetsvilliga medan de stressade är mindre arbetsvilliga. Långa arbetsdagar har lika litet negativ påverkan på de pensionerade som på de förvärvsarbetande. De förvärvsarbe- tande som klagar på dålig arbetsmiljö och tungt arbete vill inte fortsätta. men de som upplever stress och långa arbetsdagar negativt tycks ändå få ut något av sitt arbete som ger dem fortsatt arbetslust.
Att de pensionerade som klagar på det tunga arbetet är en grupp som gä ma ville fortsätta när de pensionerades kräver en förklaring. Det är huvudsakligen arbetare som har tungt arbete och i gruppen pensionerade arbetare är det fler som pensionerades på grund av sjukdom än vad det är bland pensionerade tjänstemän och egenföretagare. När arbetare indelas efter om de gick i pension vid för sitt yrke normal pensionsålder eller inte ger svaren om arbetsvilja från dem som klagar på det tunga arbetet litct annorlunda resultat. vilket framgår av tabell 53.
Tabell 53 Arbetsvilja hos pensionerade arbetare över 65 år med normal resp. inte normal pensionsålder i förhållande till om de klagat på tungt arbete (procent horisontellt) '
Antal Ville bli Ville fortsätta på svar pensionerad hel- eller deltid Nämner tungt arbete 67 Normal pensionsålder 37 86.5 13.5 1nte normal pensionsålder 30 56.7 36.7 Nämner in/e tungt arbete 277 Normal pensionsålder 193 81.3 16.1 lnte normal pensionsålder 84 77.4 17.9
Tungt arbete kanske inte i sig medför lust att fortsätta arbeta efter pensioneringen. åtminstone har det inte den effekten på de 37 arbetare som pensionerades vid normal pensionsålder och som klagar på det tunga arbetet. Förtidspensionerade arbetare som tycker att arbetet varit tungt ville däremot mycket hellre fortsätta när de pensionerades och det kan väl ha sin grund i själva förtidspensioneringen. Förtidspensioneringen i sig förklarar dock inte varför de förtidspensionerade arbetare som inte nämner det tunga arbetet var betydligt mindre intresserade av att fortsätta arbeta när de pensionerades än de med tungt arbete. 18 procent av de förtidspensionerade utan tungt arbete ville fortsätta mot 37 procent av dem med tungt arbete. Det återstår att finna ytterligare lörklaringar till de resultaten.
De negativa upplevelser som minst bidrar till att man vill fortsätta arbeta efter pensioneringen är följande.
Förvärvsarbetande Vill inte Pensionerade Ville bli arbeta pensionerad (procent) (procent)
Tungt arbete 57 Mycket övertid 82 Dålig arbetsmiljö 46 Stressigt 80
Medeltal för alla svar 41 ' Medeltal för alla svar 78
Det finns negativa upplevelser som ger lika stora utslag i viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen men antalet svarande är för litet för att ge tillförlitliga resultat. 95 procent av de 34 pensionerade som tycker att lönen är för låg och skatten för hög ville inte fortsätta att arbeta. och siffrorna är där så entydiga att man kan anta att det föreligger ett verkligt samband.
Hur man upplever sitt arbete förefaller påverka om man vill fortsätta arbeta efter pensioneringen. Utvecklande arbete. bra arbetstider och arbete som ger kontakt tycks ha samband med viljan att fortsätta för de förvärvsarbetande. Den som klagar på dåligarbetsmiljö och tungt arbete vill inte fortsätta, men de som har stressigt och har långa arbetsdagar tycks ha andra upplevelser i arbetet som är så positiva att de vill fortsätta sitt arbete efter pensioneringen. De törtidspensionerade som tyckte att det tunga arbetet var negativt. ville mycket hellre fortsätta arbeta när de pensionerades än andra förtidspensioncrade.
2.4 Särskilda frågor till de pensionerade
De pensionerade fick besvara några frågor som inte har någon motsvarighet i frågoma till de förvärvsarbetande. Frågorna var:
När pensionerades ni? Är detta den normala pensionsåldern för ett yrke? Hade ni fått arbeta kvar på er arbetsplats om ni velat det eller hade ni inget val? Vad var skälet eller skälen till att ni slutade ert förvärvsarbete? Var det för er del lätt eller svårt att sluta med (förvärvsarbete? Om nijämför tiden nu med hur det var när ni förvärvsarbetade. vad saknar ni mest?
De pensionerade omfattar alla åldersgrupper från 55 till 74 år. De som pensionerats mycket tidigt är i de flesta fall sjukpensionerade och kan väntas vara en grupp vars svar avviker. Det finns förmodligen också tydliga skillnader mellan de yngre ålderspensionerade och de allra äldsta i urvalet.
I gruppen pensionerade ingår både förtids- och sjukpensionerade. delpen- sionerade och ålderspensionerade vare sig de arbetar eller inte.
De som nu är ålderpensionerade kan ha varit sjuk- eller förtidspensione- rade. 42 personer av de nu ålderpensionerade. fem procent. pensionerades före 60 års ålder. vilket antagligen innebär förtids- eller sjukpension.
2.4. 1 Pensionsålder
Pensionsålder är ett skiftande begrepp. Den allmänna pensionsåldern - den ålder då man har rätt till ålderspension enligt den allmänna försäkringen. folkpensionen —sänktes den ljuli 1976 från 67 till 65 år. De som är födda 1911 och senare har alltså lägre allmän pensionsålder än de som är födda 1910 eller tidigare. De som är födda 1910 är den enda årskull som nådde allmän pensionsålder då de var 66 år. de som är födda före 1910 tick folkpension vid
67 års ålder. _
De olika tjänstepensionssystemen har olika åldrar för olika yrkesgrupper. ] en hel del fall har man olika pensionsåldrar beroende på kön. så att manliga och kvinnliga yrkesutövare i ett och samma yrke ”faller för åldersstrecket” vid olika åldrar. Dessutom finns det många gånger en nedre och en övre pensione- ringsgräns inom vilken en viss valfrihet kan råda för arbetstagaren.
l figur 5 illustreras hur andelen pensionerade växer med stigande ålder. Vid 60 års ålder hade en fjärdedel av de pensionerade i undersökningsu rvalet gått i pension. Vid 63 års ålder var nära hälften pensionerad och vid 65 års ålder 85 procent.
Figur 5 visar inte det verkliga förhållandet över hela urvalet. Medan 241 av de pensionerade var pensionerade vid 60 års ålder, så förekommer i urvalet 292 personer som inte är pensionerade vid 60 års ålder. Ytterligare 47 personer arbetar. fast de är över 65 år.
Skillnaden i pensionsålder mellan könen ar obetydlig Vid 63 ars ålder finns det dock nära fem procent fler pensionerade kvinnor än män. Detta är antagligen en följd av den lägre pensionsåldern på vissa områden för kvinnor.
I förhållande till utbildning ser andelen pensionerade ut enligt nedan. Endast folkskoleutbildade och gymnasie- och högskoleutbildade är rnedtag- na.
Tabell 54 Procent pensionerade av de pensionerade vid olika åldrar i förhållande till utbildning (kumulativ procentfördelning)
Folkskola Gymnasium, univer- sitet. högskola
Antal svar 649 101 55 år 8.9 6,9 60 år 27.3 23.8 63 år 46.1, 50.5 '
65 år 84.9 89.1
Hur många var pensionerade (%) vid olika åldrar
Procent 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85_ 90 95100
Vid 39 års ålder [ _ Vid 49 års ålder Vid 52 års ålder
Vid 54 års ålder
Vid 56 års ålder,
Vid 58 års ålder [ Vid 60 års ålder Vid 63 års ålder Vid 65 års ålder
Vid 67 års ålder
Vid 60 års ålder var farre av de högskoleutbildade pensionerade medan törhållandet vänder vid 63 år och de högutbildade pensionerade var fler.
Av dem som pensionerades vid 55 års ålder eller tidigare svarade fem personer att de pensionerades vid normal pensionsålder för sitt yrke medan de övriga 66 uppgav att de inte var det.
Av dem som var pensionerade vid 60 års ålder ansåg 46 personer eller 27 procent att de pensionerades vid normal pensionsålder medan de övriga 123. 73 procent. uppgav att den ålder de pensionerades vid inte var den normala för yrket.
Tabell 55 Viljan att fortsätta arbeta när de pensionerades hos dem som pensionerades vid normal pensionsålder och hos dem som inte gjorde det (procent)
Antal Ville bli Alla som ville Totalt svar pensionerad fortsätta på hel- eller deltid
Normal pensionsålder 495 ' 80.2 19.8 1000 Ej normal pensionsålder 358 72.9 26.2 100.0
De som inte pensionerades vid normal pensionsålder var mer intresserade av att fortsätta arbeta än de som hade normal pensionsavgång. 63 procent av dem som inte pensionerades vid normal pensionsålder uppger
Fig. 5 Kumulativ! (pro- t'eiuerr N_l'[Jt*l1.t'fr)l1('l'(l(/t' plus" Ifråga/"e pensione- rade) .s'lapelzliagrani över pensr'rmering vid oli/ra (ill/mr.
att de pensionerades på grund av sjukdom eller för att de inte orkade arbeta längre. 20 procent av de för tidigt pensionerade vet inte varför de pensione- rades. Då fler än ett svar till skälet att man gick i pension kan förekomma. kan man inte bedöma exakt hur många som ansåg sig gå för tidigt i pension av andra skäl.
Tabell 56 Viljan att fortsätta arbeta när man pensionerades i förhallande till ålder då man gick i pension (procent horisontellt)
Ville fortsätta Nonna] pensionsålder Tveksam
Ålder. Antal Ville bli _ om pen- ar svar pensionerad på hel- eller
deltid JA NEJ sionsålder 40—49 17 41.0 52.9 — 87.8 12.2 50—51 11 47.4 36.5 9.1 81.8 9.1 52—53 10 30.0 50.0 — 100.0 — 54—55 33 60.6 33.3 9.1 90.9 — 5.6—57 22 54.6 31.8 — 100.0 — 58—59 37 59.5 27.0 — 94.6 5.4 60 107 67.9 10.1 38.3 61.7 — 61—62 72 55.6 23.6 12.5 84.7 2.8 63 ' 104 72.1 22.4 40.6 55.8 3.6 64 37 78.3 10.1 15.5 84.5 — 65 331 78.1 12.0 90.4 8.5 1.1
De som gick mycket tidigt i pension. pensionerades i så gott som alla fall före före den normala pensionsåldern. Viljan hos dem att fortsätta arbeta när de pensionerades är påfallande mycket högre än hos dem som gick i pension vid normal pensionsålder. [ genomsnitt ville 39 procent av dem som pensione- rades före 60 års ålder fortsätta arbeta när de pensionerades mot 16 procent av dem som pensionerades vid 60 år eller äldre.
1 avsnitt 2.3.3 framgår att arbetarna är den kategori bland de pensionerade och förvärvsarbetande som är mest stabil i sin inställning till arbete efter pensioneringen. 21 procent av de förvärvsarbetande arbetarna och lika många av de pensionerade arbetarna vill fortsätta arbeta på hel- eller deltid. Bland de förvärvsarbetande tjänstemännen är" det 24 procent som vill fortsätta men endast 15 procent av de pensionerade. Klyftan mellan förvärvsarbetande och pensionerade egenföretagare är ännu större. intresset sjunker från 40 procent till 20.
Arbetarnas inställning kan ha samband med att många av dem blev tvungna att sluta arbeta före den för deras yrke normala pensionsåldern.
l tabell 57 redovisas arbetsviljan hos arbetare och tjänstemän. som är över 65 år. i förhållande till om de pensionerades vid normal pensionsålder eller tidigare.
Tabell 57 Viljan hos pensionerade arbetare och tjänstemän att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till normal- eller icke normal- pensionsålder (procent vertikalt)
F. d. arbetare F. d. tjänstemän Normal lcke nor— Normal lcke nor- pensions- mal pen- pensions- mal pen- ålder sionålder ålder sionsålder Antal svar 229 198 144 117 Ville bli pensionerad 80.9 65.9 84.1 81.4 Ville fortsätta på hel- eller deltid 16.3 27.0 14.6 16.2
Den jämförelsevis höga arbetsviljan hos de pensionerade arbetarna är tydligen en följd av att de som pensionerats före den normala pensionsåldern, 46 procent av dem som tidigare varit arbetare. i så stor utsträckning ville fortsätta arbeta när de pensionerades. Av dem som tidigare varit tjänstemän är det dock lika hög procent som pensionerats före den för deras yrke normala pensionsåldern. 45 procent. Hos de förtidspensionerade tjänstemännen fanns däremot inte alls den arbetsvilja som de förtidspensionerade arbetarna hade. Resultaten i tabell 57 överensstämmer med resultaten i avsnitt 2.3.3 som alltså visar att det procentuellt är fler bland de pensionerade arbetarna som uppger sig ha velat fortsätta när de pensionerades än bland tjänstemännen även när man har tagit hänsyn till de förtidspensionerade.
2.4.2 Möjlighet attfå stanna kvar på sin arbetsplats
Den frågan ställdes till de pensionerade och över hälften av de svarande, 52 procent. var säkra på att de hade fått stanna kvar om de ville. 30 procent bedömde att de måste sluta och nio procent trodde att de kanske hade fått vara kvar. medan ytterligare nio procent inte visste alls hur det förhöll sig.
Den yngsta åldersgruppen är mer pessimistisk. 50 procent av dem tror att de var tvungna att sluta och bara 31 procent tror att de hade en chans att gå kvar. I gengäld är 56 procent av dem som är mellan 60 och 64 är. säkra på att de hade fått stanna kvar i arbetet.
Tjänstemän tror att de hade större möjligheter att vara kvar än arbetare, 56 procent mot 47 procent. '
1 avsnitt 2.3.1 1 . tabell 40b. redovisades de pensionerades uppfattning om de hade fått stanna kvar på arbetsplatsen i förhållande till om de hade kommunal. statlig eller privat arbetsgivare. Av dem som pensionerats från kommunal eller landstingskommunal anställning trodde 53 procent att de säkert hade fått stanna kvar efter pensioneringen mot 47 procent av de statligt anställda och 50 procent av de privatanställda.
Tabell 58 Viljan hos de pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till möjlighet att få stanna kvar på sin arbetsplats (procent)
Antal Ville Alla som ville Annat 'Tvek- Totalt svar bli fortsätta på sam pens. hel- el. deltid
Hade säkert fått ' . vara kvar 434 83.2 15.2 — 1.6 1000
Hade kanske fått
vara kvar 78 78.2 16.7 1.3 3.8 100.0 Måste sluta 255 67.1 28.6 1.2 3.1 1000 Tveksam _ 72 76.4 9.7 1 4 12.5 100.0
De som ansåg sig tvungna att sluta var mest intresserade av att få fortsätta arbeta när de pensionerades och det är ju inte överraskande. Om man har möjlighet att gå kvar i sitt arbete. görman förmodligen också det om man vill fortsätta arbeta efter pensioneringen.
Det är huvudsakligen de yngsta pensionerade i urvalet som trodde att de inte hade något val när de pensionerades. Det är troligt att det i stor utsträckning är dessa personer som hade föredragit att fortsätta arbeta.
2.4.3 Skälen till att man slutade arbeta
De pensionerade kunde nämna ett eller flera skäl till att de slutade arbeta. Följande svarsalternativ gavs.
Det lönade sig inte att fortsätta. ekonomiska skäl. Ville bereda plats för ungdomar. Det varskönt att sluta. jag hade gjort mitt. Orkade inte.
Sjukdom.
Sjukdom i familjen. Andra familjeskäl.
Uppnådde pensionsåldern. Arbetet upphörde. omorganisation på arbetsplatsen. Ville ägna mig åt fritidssysselsättningar.
Annat. vad? Tveksamt. vet ej.
1 139 personer svarade och av dem visste inte 289 varför de pensionerades. 850 personer (75 procent av de pensionerade) nämnde 1 092 skäl till att de gick i pension. De skäl som uppgavs listas nedan i ordning efter hur många som nämnt dem.
Skäl Antal Procent svar Uppnådde pensionsåldern 315 36 Sjukdom 303 36 Var skönt att sluta 137 16 Orkade inte 94 l 1 Arbetet upphörde 49 6 Ville bereda plats åt ungdomar 39 5 Lönade sig inte att fortsätta 39 5 Andra familjeskäl 35 4 Ville ägna mig åt fritidssysselsättningar 33 4 Sjukdom i familjen 21 3 Ville ej arbeta längre, ville ej vara bunden. annat 8 1 (Tveksam, vet ej) 19 2 Totalt 1 092 129
Män och kvinnor skiljer sig åt genom att kvinnorna mycket oftare uppger familjeskäl till att gå i pension. 16 procent av kvinnoma anför sjukdom i familjen eller andra familjeskäl medan endast två procent av männen gör detsamma. Övriga skäl har män och kvinnor använt i ungefär lika stor omfattning.
De yngre pensionerade pensionerades"huvudsakligen på grund av sjukdom. 77 procent av 55—59-åringama anförde det skälet och 50 procent av 60—64-åringama mot endast 20 procent av de äldre åldersgrupperna.
] förhållande till utbildning använder de enbart folkskoleutbildade argu- mentet sjukdom mycket oftare än de med längre utbildning, 32 procent mot 16.
Arbetare och egenföretagare uppger sjukdomsskäl i fler fall än vad tjänstemän gör, 41 procent av arbetarna och egenföretagama mot 25 procent av tjänstemännen. Tjänstemännen nämner däremot oftare uppnådd pen- sionsålder, 48 procent, än arbetare, 34 procent, och egenföretagare, 25 procent. Tjänstemännen tycker också i större utsträckning att de har gjort sitt, att det är skönt att sluta, 20 procent mot 14 procent av arbetarna och egenföretagama.
l tabell 59 ställs viljan att arbeta när man pensionerades mot de vanligaste skälen till att gå i pension. Resultaten är inte helt entydiga, liksom i andra fall då de svarande haft möjlighet att lämna flera svar.
Tabell 59 Viljan hos de pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till skälet att gå i pension (procent horisontellt)
Antal Ville bli Ville fortsätta på svar pensionerad hel- eller deltid Uppnådde pensionsåldem 315 85,1 14,0 Sjukdom 303 67,6 27,2 Skönt att sluta 131 95,5 2,7 Orkade inte ' 94 83,5 1 1.6 Arbetet upphörde 49 66,2 33,8
Skälen till att gå i pension är väl det som hittills har varit mest åtskiljande när det gäller viljan att fortsätta arbeta när man pensionerades. De som drabbades av arbetsnedläggelse eller omorganisation, är de som allra helst ville ha fortsatt, 33 procent. Drabbade är också de som var tvungna att gå i pension på grund av sjukdom. 27 procent av dem skulle ha velat fortsätta medan bara elva procent av dem som svarat att de inte orkade mer ville fortsätta. Man frågar sig om sjukdomsskälet var så starkt att inga övriga arbetsmöjligheter återstod eller om det var just sjukdomen i relation till ett tungt och ansträngande arbete som resulterade i pension. När man slipper det tunga arbetet minskar sjukdomssymptomen och sysslolösheten känns inte menings- full längre.
De som pensionerades på grund av sjukdom var 61 procent arbetare. 23 procent tjänstemän och 16 procent egenföretagare. Andelen arbetare. tjänste- män och egenföretagare bland de pensionerade är 43 procent arbetare, 27 procent tjänstemän, tolv procent egenföretagare. Arbetama är alltså överre- presenterade i gruppen pensionerade på grund av sjukdom.
De som var minst intresserade av att fortsätta arbeta när de pensionerades är de som tyckte det var skönt att sluta. de hade gjort sitt. Bara tre procent av dem ville fortsätta.
47 procent av dem som pensionerades på grund av att arbetet upphörde var arbetare och 41 procent var tjänstemän.
2.4.4 Lätt eller svårt att sluta förvärvsarbeta
25 procent tyckte att det var svårt att sluta arbeta, 46 procent tyckte det gick lätt och 17 procent tyckte varken/eller medan tolv procent inte visste vad de skulle svara (de hemarbetande är inte medtagna).
Kvinnorna tyckte att det var litet svårare att gå i pension än vad männen tyckte. 28 procent av kvinnorna som haft förvärvsarbete tyckte det var svårt mot 23 procent av männen.
1 den yngsta åldersgruppen tyckte bara 17 procent att det var lätt att gå i pension och 40 procent tyckte det var svårt. 1 den äldre gruppen tyckte genomsnittligt bara 21 procent att det var svårt.
Gymnasie- och högskoleutbildade'upplevde steget från arbete till pensione- ring allra lättast. 54 procentav dem tyckte att det var lätt att gå i pension mot att bara 34 procent av de enbart folkskoleutbildade kände så.
Stockholmarna hade lättast att acceptera pensioneringen. 46 procent av dem tyckte att det var lätt mot i medeltal 36 procent på andra bostadsor- ter.
Tjänstemännen tyckte att det var lättare att gå i pension än både arbetarna och egenföretagama.
Tabell 60 Lätt eller svårt att gå i pension i förhållande till sysselsättning (procent vertikalt) Arbetare Tjänstemän Egenföre- Pensionerade tagare över 65 år
Antal svar 469 307 134 893 Svårt 30.7 22,3 29,9 25.6 Varken/eller 20.8 14,5 18,5 18.5 Lätt 45.7 61.3 45,7 53,0 Tveksam 2.7 1,9 6.0 2.9
] svaren ligger då också att fler av arbetarna än av övriga kategorier blev tvungna att pensionera sig på grund av sjukdom före den för deras yrke normala pensionsåldern. Svaren blir litet annorlunda om man enbart ser till pensionerade över 65 år.
Är det svårt att sluta sitt arbete, bör man väl ha velat fortsätta arbeta närman pensionerades. l tabell 61 återges siffrorna om viljan att fortsätta arbeta i förhållande till hur man upplevde pensioneringen.
Tabell 6] Viljan att fortsätta att arbeta när man pensionerades i förhållande till om man tyckte att det var lätt eller svårt att sluta arbeta (procent horisontellt)
- Antal Ville bli Alla som svar pensionerad ville fort- , sätta på hel— eller deltid Svårt 233 62.2 33,5 Varken/eller 154 75,3 20.7 Lätt 427 87.9 1 1,2
Åtminstone en tredjedel av dem som tyckte det var svårt att sluta arbeta, ville fortsätta när de pensionerades. Bara elva procent av dem som tyckte det var lätt att gå i pension hade sådana önskningar.
2.4.5 Vad man saknar mest från arbetet
De sjuk- och förtidspensionerade, de delpensionerade och de ålderspensione- rade frek svara på den öppna frågan om vad de saknade mest från sitt förvärvsarbete. '
Svaren listas nedan i ordning efter hur många som nämnde varje sorts svar. Samma person kunde lämna flera svar.
Antal Procent svar Saknar ingenting 385 46 Kontakten med arbetskamraterna 227 27 Kontakten med kunder, patienter 93 1 1 Att inte ha ett arbete 52 6 För litet sysselsättning, långtråkigt 45 5 Arbetsuppgiftema 38 5 Inkomsten 21 3 Arbetsmiljön 1 1 1 Stor omställning 8 1 Att uträtta något i samhället 7 1 Att vara med när något händer 7 1 Ingen att tala med, vant mig vid att vara hemma, annat 17 2 Tveksam 42 5 Totalt 953 1 12
412 gav 526 svar utöver de 385 som inte saknade något och de 42 som var tveksamma. Svaren från dem som är under 65 år avviker obetydligt från hurde över 65 år har svarat. De yngre saknar vissa företeelser någon procentenhet mer än de äldre, och det är färre bland de yngre. 23 procent, som säger att de inte saknar någonting. Bland de äldre är det 34 procent som inte saknar något.
Kvinnor och män väljer lika ofta svarsaltemativet att de inte saknar någonting, sammanlagt 35 procent är tydligen helt nöjda med sin pensione- ring. Kvinnoma saknar kontakten med kunder och patienter mer än vad män gör, vilket skäl kan tillskrivas det förhållandet att män inte alls i samma utsträckning som kvinnor har kontakter med kunder och patienter i sitt förvärvsarbete. Män skiljer sig från kvinnor genom att tycka att det är långtråkigt att gå hemma, men skillnaden är inte stor.
Man kan antaga att de som inte saknar någonting var mindre intresserade av att fortsätta arbeta när de pensionerades än de som har något att sakna.
l tabell 62 framgår hur viljan att fortsätta förhåller sig till om man saknar något i arbetet och vad man saknar.
Tabell 62 Viljan att fortsätta arbeta när man pensionerades i förhållande till vad man saknar mest i arbetet (procent horisontellt)
Saknar Antal Ville bli Ville fortsätta på svar pensionerad hel- eller deltid lngentin 385 85,7 11.3 Något, .vsett vad 526 70,0 26,8 Arbet imratema 227 73.8 23.7 Kun patienter 93 70,0 25.7 Att inte ha ett arbete 52 57,6 33,9 Sysselsättning 45 64,2 33.9 Arbetsuppgiftema 38 67,0 30,3
Resultaten svarar mot förväntningarna. De som inte saknar något i sitt arbete var inte heller särskilt benägna'att fortsätta arbeta när de pensionerades.
De som har för litet sysselsättning som pensionerade och de som saknar detta att ha ett arbete ville helst fortsätta arbeta. Arbetsuppgiftema i sig medför också att man gärna ville stanna kvar.
2.5 Sammanfattning av avsnitten 2.3 och 2.4
Vilka vill helst fortsätta arbeta efter pensioneringen? Finns det några förhållanden som är särskilt arbetsstimulerande?
Av avsnitten 2.3 och 2.4 framgår att det finns vissa förhållanden som tycks ha samband med att man vill fortsätta arbeta efter pensioneringen. En del av dessa faktorer kan rubriceras som bristfaktorer. Det är då inte ett konstruktivt behov av arbete som uttrycks i att man skulle vilja eller skulle ha velat fortsätta ' arbeta. Det är snarare en situation där man blivit berövad möjligheter eller där man saknar möjligheter till annan sysselsättning som leder till att man uppger sig vilja eller velat ha arbete efter pensioneringen. Nästan hälften av de förtidspensionerade skulle ha velat fortsätta arbeta när de pensionerades. De förvärvsarbetande som har yrken med låg pensionsålder vill hellre fortsätta arbeta än de som pensioneras vid 65. Dålig fysisk arbetsmiljö och tungt arbete gör de förvärvsarbetande ovilliga att fortsätta efter pensioneringen men hindrar inte att de som pensionerats från den dåliga miljön och det tunga arbetet är en grupp som är ovanligt positiv till att fortsätta arbeta. Det är antagligen bristfaktorer som bidrar till den inställningen men vilka bristfak- torer det rör sig om är svårt att belägga. Det är framför allt de som förtidspen- sionerats på grund av att de inte klarat av det tunga arbetet som uppger att de skulle ha velat fortsätta arbeta när de pensionerats. En annan förklaring skulle vara att de som har haft ett tungt arbete inte haft möjligheter till en aktiv fritid. Ovanan vid engagerande fritidssysselsättningar skulle kunna medföra att man hellre vill ha ett förvärvsarbete än att vara pensionerad. De som tillhör undersökningskategorin arbetare är förmodligen de som mest utsätts för dålig fysisk arbetsmiljö. men i undersökningen ägnar sig dessa lika mycket åt fritidssysselsättningar som tjänstemän och egenföretagare. Det finns små skillnader mellan sysselsättningskategoriema beträffande vad man sysselsät- ter sig med på fritiden. Tjänstemän motionerar mer och ägnar mer tid åt löreningsarbete än vad arbetare gör och arbetare passar barn i större utsträckning än andra kategorier. Någonkvalitetsskillnad i sysselsättningar kan inte beläggas så att vissa skulle vara mer aktiverande respektive passiviscrandc.
Konstruktiva faktorer som förefaller ha samband med vilja att fortsätta arbeta är t. ex. positiva upplevelser i arbetet som att man upplever arbetet utvecklande eller tycker att man har bra arbetstider. En del av det som de förvärvsa rbetande upplever negativt i arbetet tycks vara kopplat till konstruk- tiva faktorer. Stress och långa arbetsdagar har samband med viljan att fortsätta arbeta, åtminstone för de förvärvsarbetande. De långa arbetsdagama har även hos de pensionerade inverkan på viljan att arbeta när de pensionerades. De å ena sidan negativa upplevelserna kompenseras förmodligen av ett stimule- rande. aktivt arbete. Egenföretagama är påfallande mycket mer intresserade av att fortsätta arbeta efter pensioneringen än arbeta re och tjänstemän. vilket delvis kan förklaras med att de själva kan råda över den tidpunkt då de drar sig tillbaka från arbetet. Det finns förmodligen ytterligare drivkrafter till att de är
intresserade av att fortsätta. Exempelvis är företagare som har anställda mycket mer benägna att fortsätta arbeta än de som arbetar ensamma. Kanske ansvarskänsla och inflytande och den arbetstillfredsställelse som följer därav är sådana drivkrafter. När egenföretagama gått i pension — kanske sålt sina företag? — märks just ingen skillnad i deras inställning till arbete efter pensioneringen jämfört med andra kategorier.
Ett kontaktskapande yrke är en annan konstruktiv faktor som ger lust att fortsätta arbeta och det är främst kvinnorna som står för det sambandet.
Vissa faktorer tycks inte ha något samband med viljan att fortsätta arbeta. Fackföreningstillhörighet, medlemsskap i pensionärsförening. innehav av fritidshus och utbildning ger inga belägg föratt man skulle bli mer eller mindre intresserad av att fortsätta arbeta. Uppgifter om inkomst ger en svag antydan om att ju högre inkomst man har. ju hellre vill man arbeta efter pensioner- ingen — men det kan också vara en effekt av det yrke man har eller har haft.
Svårtolkade samband finns mellan civilstånd och barn och bambam och lustatt fortsätta arbeta. Frånskilda vill hellre ha arbete efter pensioneringen än de som lever under andra personliga omständigheter. Har man barn och barnbarn är man avgjort mer intresserad av att fortsätta arbeta.
Är man företagare som har haft anställda vill man fortsätta arbeta. De som inte har haft anställda är inte lika intresserade. Att vara anställd på en liten arbetsplats kan vara mer inspirerande till arbete efter pensioneringen än att vara på en stor. fem eller färre anställda är ett antal som utvisar ett tydligt samband med intresse för arbete efter pensioneringen.
De som inte har varit så länge på sin senaste arbetsplats är också litet mer intresserade av att fortsätta arbeta än de som har arbetat fem år eller mer i sitt arbete. En viss orsak till det är naturligtvis också att de äldre förvärvsa rbetande knappast har haft möjlighet att byta arbete under de senaste fem åren.
De äldre förvärvsarbetande är inte alls lika intresserade av att fortsätta arbeta som de yngre lörvärvsarbetandc. 55—59—åringarna. Ålder är över- huvudtaget en utslagsgivande faktor för intresset lör att fortsätta arbeta. särskilt bland de manliga intervjuade. Intresset sjunker ganska snabbt från 55-årsgruppen till 60-årsgruppen och vidare från de pensionerade 65.- åringama till dem som är över 70 år. Om man inbegriper de pensionerade som är under 65 år. stämmer inte åldersbilden lika väl, eftersom de på frågan om de skulle ha velat fortsätta arbeta när de pensionerades oftare svararja än vad de förvärvsarbetande gör när man-frågar dem om deras framtidsplaner.
Sysselsättning ger också klara skillnader i intresse men dessa skillnader kvarstår inte när man jämför de förvärvsarbetande och de pensionerade. Förvärvsarbetande arbetare vill inte särskilt gärna fortsätta efter pensione- ringen, tjänstemän är mer benägna till det och egenföretagare mycket positiva. Efter pensioneringen är skillnaden mellan sysselsättningsgruppema små men intressant eftersom ordningen mellan dem blir helt omkastad. Arbetama vill helst fortsätta och egenföretagama är mest ointresserade.
2.6 Hinder för att arbeta efter pensioneringen De intervjuade fick inte tillfälle att själva uppge vad de tycker är hinder för att arbeta efter pensioneringen. I stället tillfrågades de om hur de bedömer
möjligheterna att få arbete efter pensionsåldern, om de kan få det utan att flytta från orten. om de tror att skatter och bidrag gör det ekonomiskt fördelaktigt eller inte att arbeta efter pensionsåldern. om hur de uppfattar sin fackliga organisations inställning till äldres arbete. om de anser att ungdomsarbetslös— heten medför att pensionärer inte skall arbeta och om de tror att deras hälsa medger att de fortsätter arbeta efter pensionsåldern. En del frågor ställdes till samtliga intervjuade. en del bara till dem som förvärvsarbetar och en del bara till pensionerade som haft förvärvsarbete.
2.6.l Möjlighet att finna arbete
Frågan ställdes enbart till dem som inte är pensionerade. både till förvärvs- arbetande och till hemarbetande.
Precis lika många tror att det skulle vara svårt att finna arbete som de som tror att det skulle vara lätt. 38 procent. 24 procent är tveksamma eller tycker varken/eller och en procent tror att det är omöjligt på grund av sjukdom.
Tabell 63 Möjlighet för ej pensionerade att finna arbete efter pensioneringen fördelat efter ålder och kön (procent)
Alla Män Kvinnor 55—59 60—64
Antal svar 906 463 443 510 346 Lätt 37.5 45.8 28.8 39.5 37.0 Svårt 37.5 30.0 45.2 39.7 38.0 Varken/eller både/och 4.5 5.6 3,4 5,4 3.l Omöjligt p. g. a. sjukdom 1.1 0.9 l.4 1.1 1.3 Tveksam 19.4 17.7 21.1 14.3 20.5 Totalt [00.0 100.0 l00,0 1000 1000
Kvinnorna är mycket mer skeptiska än männen men den äldre åldersgrup- pen är bara obetydligt mindre förhoppningsfull än den yngre.
I Göteborg är man mest skeptisk till möjligheten att få arbete efter pensioneringen, bara 30 procent tror att det går mot 47 procent av stockholmama. 48 procent av göteborgarna tror att det kommer att vara svårt att finna arbete mot genomsnittligt 36 procent av dem på andra bostadsor- ter.
Universitets- och högskoleutbildade ser avgjort mest optimistiskt på
möjligheten att få arbete. 5] procent av dem tror att det kommer att vara lätt . mot genomsnittligt 39 procent av dem med annan utbildning.
Tabell 64 Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensione- ringen i förhållande till om man tror att det är lätt eller svårt att finna arbete då (procent) 1nte arbeta Vill fortsätta Alla som vill alls _ fortsätta över— på hel— eller del av ärr huvudtaget deltid ibland Antal svar 297 152 158 310 Lätt 35,7 _ 46.4 41.8 44.0 Svårt 38.4 37.1 35.4 36.2 Omöjligt p. g. a. sjukdom ' 2.3 1.3 0.6 1.0- ' Varken/eller tveksam 23.6 15,2 22.2 18.8 Totalt 100.0 100.0 100.0 1000
Vill man fortsätta arbeta. är man mer benägen att tro att möjligheten finns. Så kan man framför allt tolka svaren från dem som vill fortsätta på hel— eller deltid. Majoriteten av dem som vill fortsätta tror att det kommer att vara lätt att få arbete. men det är en stor minoritet av dem som vill fortsätta som tror att det kommer att vara svårt att finna arbete. Av alla som förvärvsarbetar — i tabell 63 ingår också hemmafruar och arbetslösa — bedömer 35 procent att det kommer att vara svårt att finna arbete medan 42 procent tror att det kommer att vara lätt. '
2.6.2 Möjlighet att finna arbete utan alt/lytta
Detta är en begränsning av föregående fråga och den ställdes till alla oavsett "om de var pensionerade eller inte. 1 svaret på den här frågan kan de redan pensionerade få redovisa sin erfarenhet av situationen. Svaren borde kanske vara mer negativa från de pensionerade som vill arbeta men inte gör det än från de pensionerade som inte vill arbeta. Det är dock möjligt att man. om man har små utsikter att finna "ett arbete. inte heller uppger att man skulle vilja ha något. Å andra sidan kanske man försvarar sin motvilja att fortsätta arbeta efter pensioneringen med att det ändå inte finns något arbete. Det går inte att avgöra vilket som leder till det ena eller andra.
Tabell 65 Möjlighet att få arbete utan att Nytta fördelat efter kön och ålder
(procent)
Alla Män Kvinnor 55—59 60—64 65—69 70—74 Antal svar 2 002 957 1 045 578 518 498 408 Ja 37.8 45.6 30.6 45.5 38.9 35.9 . 27.7 Nej 46.0 40.7 50.8 37.0 45.1 47.9 57.5 Tveksam 16.2 13.7 18.6 17.5 16.0 16.2 14.8
Totalt 1000 100.0 [00.0 100.0 100.0 IO0.0 10().()
Männen är mer optimistiska än kvinnorna och de yngre mer förhoppnings- fulla än de äldre. Minst positiva är de äldsta kvinnoma. 61 procent men även de äldsta männen misstror möjligheten att få ett arbete på orten.
Den här frågan är klart relaterad till var man bor. Göteborgama är lika pessimistiska som tidigare och inte heller på tätorterna ser man ljust på möjligheten att få arbete.
Tabell 66 Möjlighet att få arbete i förhållande till bostadsort (procent)
Stock- Göte- Malmö Övriga Tätorter Lands- holm borg större bygd orter Antal svar 361 101 93 723 482 232 Ja 54.3 30.1 49.6 35.6 29.9 34.2 Nej 28.4 55.7 37.3 44.8 56.0 55.2 Tveksam 17.3 14,2 13,1 19.6 14.1 10.6 Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0
Universitets- eller högskoleutbildade är ännu säkrare på att få arbete utan att flytta än de var på möjligheten att finna arbete efter pensioneringen. 59 procent av de 127 universitetsutbildade tror att de kan få arbete på orten efter pensioneringen mot 33 procent av de 1 348 som har enbart folkskola. 67 procent av de universitets- eller högskoleutbildade. 85 personer. bor i Stockholm eller i övriga större orter men bara tolv procent. 15 personer. bor i Göteborg eller Malmö.
Egenföretagare kanju i de flesta fall själva råda över sin pensionering och 67 procent av dem tror att de kan få arbete utan att flytta. 55 procent av tjänstemännen tror också att" det kommer att finnas arbete på orten medan bara 44 procent av arbetarna tror detsamma. Förtidspensionerade är inte optimistiska, antagligen för att de bättre än andra känner till det verkliga förhållandet. Bara 22 procent av dem tror att det finns arbete på orten medan 65 procent av dem inte tror det. De hemarbetande är också mycket misströstande. endast 20 procent tror att det gåratt finna arbete och 58 procent troratt det inte går. Det kan vara en följd av att de sökt arbete och inte kunnat få något. Som tidigare nämnts uttrycker 70 procent av hema rbetande kvinnori en enkät somjämställdhetskommittén sammanställt till sin rapport Kvinnors arbete (SOU 1979:89) att de gärna skulle velat ha arbete men endast sju procent har anmält sig som arbetssökande vid arbetsförmedling.
Tabell 67 Uppfattningen om man kan få arbete på orten efter pensionsåldern i förhållande till viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta (procent)
[nte Alla som vill Alla som vill arbeta fortsätta fortsätta över- alls ___— huvudtaget på hel- eller del av år deltid ibland Antal svar 297 152 158 310 Det är möjligt 44.4 52.6 56.3 54.5 Det går inte 38.4 29.6 29.1 29.4 Tveksam 17.2-_ 17.8 14.6 16.1 Totalt [00.0 [00.0 [00.0 [00.0
Av någon anledning är det fleri tabell 67 än i tabell 64 som tror att det gåratt hitta ett arbete efter pensioneringen och detta vare sig man vill fortsätta arbeta efter pensioneringen eller inte. 36 procent av dem som inte vill fortsätta tror att det är lätt att finna ett arbete efter pensioneringen. men det är 44 procent av dem som tror att de kan hitta ett arbete på orten. när de är pensionerade. Likaså tror 44 procent av dem som vill fortsätta att det är lätt att få arbete efter pensioneringen. men i tabell 67 är det 55 procent av dem som troratt de kan få arbete på orten. De som vill fortsätta på deltid är också mer positiva till arbete på orten än till arbete i allmänhet. Skillnaden kanju ligga i att de två fragoma inte var precis likadant formulerade. Den förra frågan löd bl. a. . . ."skulle det vara lätt eller svårt att finna ett arbete". den senare är direkt ställd: "Skulle ni kunna få ett arbete här. . [ det senare fallet tror man kanske att titan skulle kunna få arbete. fastän det skulle kunna vara svårt.
Tabell 68 Uppfattningen om man kan få arbete på orten i förhållande till om man ville fortsätta arbeta när man pensionerades (procent)
Under 65 år Över 65 år Ville bli Ville fortsätta Ville bli Ville fortsätta pensionerad på hel- eller pensionerad på hel- eller deltid deltid Det är möjligt 26.0 20.0 34.4 35.8 Det går inte 54.0 75.0 50.3 47.4 Tveksam 20.0 5.0 15.3 16.8 Totalt [00.0 [00.0 [00.0 [00.0
De som ville bli pensionerade och de som ville fortsätta har överensstäm- mande uppfattningar beträffande möjligheten att få arbete på orten och de är mer pessimistiska än de förvärvsarbetande. vare sig de vill fortsätta eller inte. De pensionerade som är under 65 år uttrycker särskilt negativa förväntningar på att skaffa ett arbete på orten och i den gruppen är tendensen motsatt till vad den är hos de förvärvsarbetande. De som ville fortsätta arbeta när de pensionerades är mest pessimistiska.
2.6.3 Skatters och bidrags inverkan
Tror ni att skatter och bidrag gör det fördelaktigt eller ofördelaktigt ur ekonomisk synpunkt för er del att förvärvsarbeta efter pensionsåldern? Den frågan ställdes till alla och resultatet är otvetydigt. En överväldigande majoritet ansåg att det med rådande skatte- och bidragssystem inte är lönsamt att arbeta efter pensionsåldern.
Tabell 69 Uppfattningen om skattter och bidrag gör det ekonomiskt fördelaktigt eller ej att arbeta efter pensioneringen i förhållande till ålder och kön (procent)
Alla Män Kvinnor55—59 60—64 65—69 70—74
Antal svar 2 002 957 | 045 578 518 Fördelaktigt 5.4 6.9 4.1 6.2 6. Ofördelaktigt 71.3 76.0 67.0 69.2 71 Varken/eller
498 408 1 4.8 4.2 .3 76.0 68.3
både och 6.7 7.3 6.2 8 1 6.9 6 _ 5 [ Tveksam [6.6 9.8 22.8 [6 5 15.7 [3 0 22 4 Totalt [00.0 [00.0 [100.0 [00.0 [00.0 [00.0 [00.0
Kvinnoma och den äldsta åldersgruppen är mest tveksamma till om det är fördelaktigt eller ej att arbeta efter pensioneringen. Oavsett vad man har för sysselsättning tror man att det är ekonomiskt ofördelaktigt att arbeta efter pensioneringen.
Det är ytterst små skillnader i uppfattning även när man tittar på bostadsorter och typ av utbildning.
De förvärvsarbetande som vill fortsätta arbeta efter pensioneringen är litet mer benägna att tro att detär ekonomiskt fördelaktigt att arbeta än de som inte vill fortsätta men skillnaden är inte så stor. Nio procent av dem som vill fortsätta på hel- eller deltid tror att det är fördelaktigt medan tre procent av dem som inte vill fortsätta tror detsamma. Det skiljer ungefär åtta procen- tenheter mellan dem som tror att det är ekonomiskt ofördelaktigt att fortsätta arbeta men inte vill det (79 procent) och dem som tycker detsamma men som vill fortsätta (71 procent). [båda fallen tyckeren förkrossande majoritet att det är ekonomiskt ofördelaktigt med rådande skatte- och bidragssystem för pensionärer att förvärvsarbeta.
2.6.4 Uppfattningen om fackliga organisationers inställning
De som har eller har haft förvärvsarbete tillfrågades om de trodde att den fackliga organisation de tillhör eller har tillhört är för eller emot att personer fortsätter arbeta efter uppnådd pensionsålder.
Tabell 70 Fördelning på ålder och kön av om man tror att facket är för eller emot att personer arbetar efter uppnådd pensionsålder (procent)
Alla Män Kvinnor 55—59 60—64 65—69 70—74
Antal svar 1756 938 818 563 479 410 305 För 14.7 16.3 12.8 14.6 [4.6 15.9 [3.3 Emot 42.5 47.5 36.8 49.3 43.0 37.8 35.7 Har ej halt - arbetskamrater 4.0 4.2 3.9 2.6 4.2 4.4 5.8 Tveksam 38.8 32.0 46.5 33.5 38.2 ' 41.9 45.2 Totalt [00.0 [00.0 [00.0 [00.0 [00.0 [00.0 [00.0
[nom alla grupper är den allmänna uppfattningen att den fackliga organisationen är emot att man arbetar efter uppnådd pensionsålder. Männen tror i större utsträckning än kvinnorna att facket är positivt och det är framför allt männen i 65—69 årsåldem som har den uppfattningen. 18 procent. Det är den äldsta åldersgruppen och kvinnorna som i hög grad är tveksamma vad gäller frågan.
[ tabell 71 nedan illustreras hur de svarande i intervjuundersökningen uppfattar inställningen hos sina fackliga organisationer. Svaren är uppdelade efter fackföreningtillhörighet.
Tabell 71 Medlemsskap i fackförening i förhållande till hur man uppfattar sin organisations inställning till arbete efter pensionsåldern (procent)
LO TCO SAC O/ SR An nan Antal svar ' 739 321 62 63 För 14.6 [6.5 21.4 [9.0 Emot - 51.0 49.2 37.4 . 49.2 Tveksam. vet ej. cj medlem 34.4 34.3 41.2 31.8 Totalt [00.0 [00.0 [00.0 [00.0
LO-medlemmama är de som tror att den egna organisationen är minst för äldres arbete men TCO-medlemmama kommer inte långt efter. lnom SACO/SR är man mest tveksam till organisationens inställning men i gengäld är det också fler som troratt den är för äldres arbete och färre som tror att den är emot.
Vill man fortsätta arbeta. uppfattar man den fackliga organisationen mycket mer positiv till äldres arbete än om man inte vill.
Tabell 72 Vilja hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande till hur de uppfattar sin fackliga organisations inställning till äldres arbete
(procent) 1nte Vill fortsätta Alla som vill arbeta _. fortsätta över- alls på hel- eller del av är. huvudtaget deltid. ibland ' Antal'svar * 297 152 158 310 För 10.7 21.7 13.8 17.7 Emot 59.4 46.7 56.0 51.4 Tveksam. vet ej. har ej halt arbetskamrater 29.9 31.6 30.2 30.9 Totalt [00.0 [00.0 [00.0 [00.0
Vill man inte fortsätta arbeta tror man förmodligen att den egna personal- organisationen inte anser att man skall det heller.
2.6.5 Ungdomsarbetslo'sheten
Årsgenomsnittliga arbetslösheten i Sverige var enligt AKU för år 1980 2.0 procent i åldrama 16—64 är (personer som fyllt 65 år registreras inte som arbetslösa i AKU). [åldrarna 16—19 år låg arbetslösheten på 7.6 procent ochi åldrarna 20—24 år på 3.7 procent. Arbetslösheten i åldrama 50—64 år var 1.7 procent vilket är mer än i mellanåldrama men mindre än vad gäller ungdomarna. Förtidspensionering är också mycket vanligare i högre åldrar än i lägre. Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt under år 198 1 . Det är ett faktum som de flesta är medvetna om och uppfattningen att "man inte skall stå i vägen för ungdomama" delas av många äldre. [ undersökningen tillfrågades alla om de trodde att arbetslösheten bland ungdomar är så hög att pensionerade inte bör förvärvsarbeta efter uppnådd pensionsålder eller om de ansåg att både pensionärer och ungdomar skall ha samma möjligheter att arbeta.
Tabell 73 Bör pensionärer inte arbeta p. g. a. ungdomsarbetslöshcten eller skall ungdomar och pensionärer ha samma möjligheter? [fördelning efter ålder och kön (procent)
Alla Män Kvinnor 55—59 60—64 65—69 70—74
Antal svar 2 002 957 [ 045 578 518 498 408 Pensionerade bör inte arbeta för att det finns så många arbetslösa ungdomar 71.9 69.4 74.2 71.2 _ 71.6 72.1 73.0 Pensionerade och ungdomar bör ha , samma möjligheter 23.0 26.6 19.7 22.9 24.5 23.7 20.6 Tveksam 5 1 4.0 6.1 5.9 3.9 4.2 6.4
___—___—
Totalt [00.0 [00.0 [00.0 [00.0 [00.0 [00.0 [00.0
Jämfört med tidigare frågor har de svarande mycket mer bestämda åsikter och antalet tveksamma är få. Tre gånger så många tycker att pensionärer inte skall arbeta för att det frnns så många arbetslösa ungdomar som de som tycker att ungdomar och pensionärer skall ha samma chanser. Män är litet mindre benägna än kvinnor att låta ungdomarna gå före. Mellan åldersgruppema finnsjust ingen skillnad. Egenföretagamas åsikter avviker mest från övn'gas. se tabell 74.
Tabell 74 Uppfattningen om ungdomars och pensionärers rätt att arbeta fördelat efter sysselsättning (procent)
Alla Arbetare Tjänste— Egentöre- Hcmarbe- Förtids- Ålders- män tagare tande pensionär pensionär
Antal svar 2 002 340 355 ll7 124 |74 924 Pensionärer bör ej arbeta p. g. a.
ungdomsarbetslösheten 71.9 78.7 65,4 49.6 74.7 75.1 ' 72.4 Pensionerade och ungdomar skall
ha samma möjligheter 23.0 17.6 27.8 45.6 21.9 19.5 22.6 Tveksam. vet ej 5.1 3.7 6.8 4.8 3.4 5.4 5.0
Totalt lO0.0 1000 100.0 1000 1000 lO0.0 lO0.0
Svaren från de 41 delpensionerade och de nio arbetslösa är ej redovi- sade. '
Nästan hälften av egen företagarna anser att ungdomar och pcnsionä rer bör ha samma möjligheter på arbetsmarknaden. Tjänstemännen är mycket mer angelägna om ungdomarnas arbetssituation än egen företaga ma och arbetama tar störst avstånd från äldres arbete på ungdomamas bekostnad.
Pensionerade egenföretagare är mer för ungdomarnas arbetsmöjligheter än de förvärvsarbetande företagarna. 70 procent av de pensionerade egenföreta- gama tycker att ungdomar skall gå före pensionärer.
lnställningen till ungdomars respektive pensionärersarbetc i förhållande till om man vill eller ville fortsätta arbeta efter pensioneringen belyses i tabell 75a och b.
Tabell 75a Uppfattningen hos förvärvsarbetande anställda om ungdomars och pensio- närers rätt att arbeta i förhållande till vilja att arbeta efter pensioneringen (procent)
1nte arbeta Vill fortsätta Alla som vill alls ___—_— fortsätta över— på hel— eller del av år/ huvudtaget deltid ibland Antal svar 297 152 158 607 Pensionärer bör ej arbeta p. g. a. ungdomsarbets- . lösheten 81.8 53.9 73.6 64.0 Pensionärer och ungdomar skall ha samma möjligheter 14.5 36.8 22.6 27.6 Tveksam. vet ej 3.7 9.3 3.8 6.4
Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0
Tabell 75b Uppfattningen hos pensionerade om ungdomars och pensionärers rätt att arbeta i förhållande till viljan att fortsätta arbeta när de pensionerades (procent)
Under 65 år Över 65 år Ville bli Alla som ville Ville bli Allasom 21116 pensionerad fortsätta på hel» pensionerad fortsatta 133 eller deltid 1181— eller deltid Antal svar 114 48 555 112 Pensionärer bör ej arbeta p. g. a. ungdomsarbetslösheten 72.0 78.1 77.5 58.8 Pensionärer och ungdomar bör ha samma möjligheter 25.0 19.5 18.2 38.0 Tveksam. vet ej 3.0 2.4 4.3 3.2 Totalt 100.0 100.0 100.0 [00.0
En majoritet av de förvärvsarbetande som vill fortsätta arbeta tyckeratt man skall tänka på ungdomars arbete i stället för pensionäremas. Av de pensio- nerade som ville fortsätta när de pensionerades är mer än dubbelt så många för ungdomarna än för att pensionärer och ungdomar skall ha samma möjlighe- ter. De som är pensionerade och under 65 år och som skulle velat fortsätta arbeta när de pensionerades är speciellt negativa till att pensionärer skulle jämställas med ungdomar.
Ungdomsarbetslösheten uppfattas som ett tungt argument mot förvärvsar- bete efter pensionsåldern med det väger mindre tungt för de förvärvsarbetande som vill fortsätta än för övriga.
2.6.6 Hälsoskäl
De förvärvsarbetande tillfrågades om deras hälsa var sådan att de skulle kunna fortsätta arbeta efter pensionsåldern på heltid. deltid eller inte alls.
Tabell 76 Uppfattningen hos förvärvsarbetande om deras hälsa medger att de fortsätter arbeta efter pensionåldern. fördelning efter ålder och kön (procent)
Kan fortsätta Alla Män Kvinnor 55—59 60—64 65—69 Antal svar 768 428 340 472 286 10 Heltid 34.9 44,6 22.6 36.3 31.5 60.6 Deltid 34.2 27.6 42.5 30.9 39.8 32.0 Inte alls 16.5 13.4 19.4 16.2 16.6 — Vet ej 14.8 14.3 15.5 16,6 12.1 7.4 Totalt 100.0 100.0 100.0 100,0 1000 1000
Nästan 70 procent bedömer att deras hälsa medger att de arbetar på hel- eller deltid. Männen tror sig i mycket större utsträckning än kvinnoma klara av att arbeta heltid. men kvinnornas svar kan också vara ett resultat av att de helt enkelt inte arbetat heltid och alltså inte kan bedöma om de klarar av det.
De tveksamma blir färre i åldersgruppen 60—64 år. Förmodligen känner de sig mer kompetenta att bedöma sin hälsa efter pensionsåldern än de yngre som ännu har långt kvar dit. De som inte tror att de klarar av att arbeta efter pensioneringen är obetydligt fler i den äldre åldersgruppen. Resultatet blir att det är en större procent bland 60—64-åringama som tror att de kommer att klara ett arbete efter pensionsåldern än bland 55—59-åringama. 67 procentav 55—59-åringama tror att deras hälsa inte är något hinder för fortsatt arbete och 71 procent av 60—64-åringama tror detsamma. Däremot minskar andelen män som vill ha heltid till förmån för deltidsarbete med tio procent.
Utbildning skiljer dem som tror att de kan fortsätta arbeta och dem som inte tror det åt.
Tabell 77 Utbildning i förhållande till bedömning av om hälsan medger arbete efter pensioneringen (procent)
Kan fortsätta Folkskola Yrkesskola. Gymn.. stud.ex.. realskola universitet. högskola. Antal svar 442 194 129 På heltid eller deltid 62.8 76.8 81 .4 Inte alls 21.1 9.3 9.3 Tveksam 16.1 13.9 9.3 Totalt 1000 1000 100.0
Dem högre utbildningen i sig är knappast orsak till att de välutbildade mår bättre än de som har lägre utbildning. Den har dock samband med det yrke man har vilket i sin tur påverkar hälsan. 60 procent av dem som har enbart folkskola är arbetare och 91 procent av de universitetsutbildade är tjänste- män.
Skillnaden i bedömningarna är säkert betingad av två faktorer med gemensam bakgrund dels- att tungt arbete verkligen medför att hälsan försämras vilket är en anledning till att man inte klarar av att fortsätta. dels att man bedömer sin hälsa 1 förhallande till det arbete man har idag Även om man kanske känner sig frisk nu. så tror man inte att man kommer att klara av det tunga arbetet när man blir äldre. De med kontorsarbete gynnas då av samma faktorer. "Deras hälsa är förhållandevis god eftersom arbetet inte slitit dem fysiskt och de bedömer också att ett sådant arbete skulle de kunna klara av efter pensionsåldern.
Liksom beträffande utbildning skiljer sysselsättning också de intervjuades uppfattning om sin hälsa åt. 1 tabell 78 återges det. Med tjänstemän A avses tjänstemän i högre yrken och med B tjänstemän i lägre yrken.
Tabell 78 Sysselsättning i förhållande tillbedömning av om hälsan medger arbete efter pensioneringen (procent) '
Arbetare Tjänste- Tjänste— Egenföretagare män A män B Antal svar 336 130 207 93 På hel— eller deltid 61.4 84.1 67.7 80.6 Inte alls 21.0 7.5 16.6 9.3 Tveksam 17.6 8.4 15.6 10.1 Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0
Det faktum att man har så god hälsa att man skulle kunna arbeta efter pensioneringen innebär inte att man också vill fortsätta. Däremot borde det kunna finnas ett samband mellan dålig hälsa och att man inte vill fortsätta arbeta.
Tabell 79a Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta fördelat efter hur man bedömer sin hälsa (procent)
Bedömning av sin fömtåga att Antal Inte vill fortsätta Annat/ Totalt Alla som vill arbeta efter pensioneringen svar arbeta _— Tveksam fortsätta ' alls på hel— ibland överhuvud-
cller del av taget
deltid år ___—___— Kan arbeta på heltid 226 43.4 26.6 23.9 15.1 100.0 50.5 Kan arbeta på deltid 229 32.3 29.3 28.0 10.4 [00.0 57.3 Kan inte alls 1 15 70.4 5,2 17,4 7,0 100.0 22.6 Tveksam 104 41.4 18.3 20.2 20.1 100.0 38.5
___—___—
Tabell 79b F örvärvsarbetande anställdas bedömning av sin hälsa fördelat efter vilja att fortsätta arbeta (procent)
Bedömning av förmåga att 1nte arbeta Vil] fortsätta Alla som vill arbeta efter pensioneringen alls ___—__— fortsätta på hel— eller ibland/ överhuvud- deltid del av år taget
Antal svar 297 i 152 158 310
Kan arbeta på heltid 33.1 39.5 33.9 36.7 Kan arbeta på deltid 25.0 44.1 40.3 42.1 Kan inte alls 27.4 3.9 12.6 8.4 Tveksam 14.5 12.5 13.2 12.8
Totalt 100,0 100,0 100.0 100.0
Tror man att hälsan tillåter arbete efter pensioneringen. är detta uppenbar- ligen ingen garanti för att man också vill fortsätta. Det är fler som tror att de kan fortsätta på hel- eller deltid som inte vill fortsätta än de som vill. Om man däremot vill fortsätta arbeta, bedömer man för det mesta att hälsan inte kommer att vara något hinder för detta.
2.7 Vilja att arbeta inom skola, barn- eller äldrevård
En lösning på de pensionerades sysselsättningsproblem är att de får arbets- uppgifter inom områden där det finns arbetsbrist. Lösningen är knappast tillämplig inom t.ex. den tunga industrin. där arbetsbrist är vanligast. Möjligheten att låta pensionerade sköta arbetsuppgifter utöver de reguljära inom vård- och skolsektom har diskuterats. Hur ställer sig de intervjuade till sådana förslag?
Tabell 80 Vilja att arbeta inom skola, barn- eller äldrevård fördelat på ålder och kön
(procent) Alla Män Kvinnor 55—59 60—64 65—69 70—74 Antal svar 2 002 957 1 045 578 518 498 408 Mycket gärna 15.2 11.1 19.0 23.8 17.6 9.2 7.3 Ganska gärna 21.2 22.3 20.2 27.7 24.3 18.4 11.7 Inte alls 38.0 48.3 28.6 34.7 37.4 41.8 38.8 Orkar inte 22.4 15.4 28.9 10.7 18.5 26.5 38.8 Tveksam 3.2 3.0 3.3 3.1 2.1 4.1 3.4 Totalt '100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 1000
37 procent av alla svarande kan tänka sig att arbeta inom skola. barn- eller äldrevård efter pensioneringen. Av dessa är 410 kvinnor och 320 män. Det är tveksamt om de skulle genomföra det. ifall de fick möjlighet eftersom intresset tycks dala ganska snabbt med stigande ålder. 52 procent av den yngsta åldersgruppen är positiva. 42 procent av 60—64-åringama. 28 procent av 65—69-åringama och 19 procent av de äldsta vill ställa upp. 1 den äldre åldersgruppen anför lika många att de inte orkar som att de inte vill. 39 procent.
Vilka är det som vill ställa upp inom skola och barn- och äldrevård? 49 procent av de universitets- och högskoleutbildade vill mycket gärna eller gärna ställa upp mot 33 procent av dem med enbart folkskola. 1 Stockholm är man minst villig att ställa upp. Bara 33 procent vill arbeta inom skola. barn- eller äldrevård mot genomsnittligt 38 procent på andra bostadsorter. Göte- borgarna svarar ”orkar inte” i större utsträckning än andra. 31 procent mot genomsnittligt 22 procent på andra orter.
Egenföretagare är inte lika villiga att ställa upp som tjänstemän och arbetare. 50 procent av arbetarna är positiva och 48 procent av tjänstemännen mot 41 procent av egenföretagama. Manliga tjänstemän och arbetare är betydligt mindre intresserade än sina kvinnliga motsvarigheter. Bland de pensionerade är de som tidigare varit tjänstemän mer villiga att ställa upp än de som varit arbetare.
Förvärvsarbetande som vill fortsätta arbeta efter pensioneringen är mer positiva att ställa upp inom skola. bam- och äldrevård men skillnaden ärinte så stor som man skulle kunna tro.
Tabell 8] Förhållandet mellan förvärvsarbetande anställdas vilja att fortsätta arbeta efter pensioneringen och deras vilja att ställa upp inom skola. barn— och äldrevård
(procent)
Bedömning av förmåga att 1nte arbeta Vill fortsätta Alla som Vill arbeta efter pensioneringen alls __ fortsätta över- på hel- eller del av år huvudtaget deltid /ibland
Antal svar 297 152 158 310
Mycket gäma
Ganska gärna 40.6 61.5 56.3 58.5 Inte alls 49.6 30,1 36.4 33.4 Orkar inte 8.1 4.9 3.6 4,2 Tveksam 1.7 3.6 3.7 3,9
Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0
. Att man vill fortsätta arbeta innebärju inte också att man är villig att ställa upp inom skol- eller vårdsektorn. 30 procent av dem som vill fortsätta tar alldeles avstånd från det. De 41 procent som vill arbeta inom skola och vård men inte alls vill fortsätta arbeta,jämställertyd1igen inte dessa arbetsuppgifter med förvärvsarbete. På frågan till dem som gärna vill arbeta inom skola, bam- eller äldrevård om de vill göra det för att få någon sysselsättning eller för att få en extrainkomst, svarar de så här:
Tabell 82 Svar från dem som svarat att de vill arbeta inom skola. barn- eller äldrevård om de i så fall vill göra det för att få sysselsättning eller som extrainkomst (procent)
___—___—
Alla Män Kvinnor Antal svar 730 320 410 Sysselsättning 88,3 89,9 87,1 Extrainkomst 5,9 5,3 6,5 Tveksam . 5.9 5,2 6,4
Totalt 100,0 100,0 100,0
Om man vill ställa upp för en extrainkomst eller för att få sysselsättning är inte bundet till utbildning. bostadsort, ålder eller kön.
Nära 90 procent av dem som kan tänka sig att arbeta inom skola. bam- eller äldrevård vill göra det för att få sysselsättning. inte för inkomsten.
2.8 Vilja att stanna kvar på arbetsplatsen och sätta in ungdomari sitt yrke
De förvärvsarbetande tillfrågades om de skulle vilja stanna kvar en tid på arbetsplatsen efter pensioneringen för att ta hand om ungdomar och sätta in dem i sitt yrke. Bakgrunden till frågan är att de arbetslösa ungdomarna i stor utsträckning är lågutbildade och yrkesoerfama och genom att låta de pensionerade introducera dessa ungdomar i sitt arbete skulle man kunna förbättra för både ungdomarna och de äldre.
Tabell 83 Viljan att stanna kvar på arbetsplatsen och introducera ungdomar i sitt yrke fördelat efter ålder och kön (procent)
Alla Män Kvinnor 55—59 år 60—64 år Antal svar 768 _ 428 340 472 286 Ja 43,2 44,8 41.2 43.5 42.1 Nej 43,6 41,8 45.8 43.5 42.1 Tveksam 13.2 13,4 130 12.1 15.0 Totalt 100,0 100.0 100.0 100.0 100.0
Denjämna fördelningen i tabell 83 återkommer också jämfört med andra bakgrundsvariabler som bostadsort. utbildning, sysselsättning och hel- eller deltidsarbete. Det enda som skiljer gruppen som vill stanna kvar på sin arbetsplats och introducera ungdomar från dem som inte vill ärjust viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen, ett resultat som knappast förvånar.
Tabell 84 Vilja att stanna kvar på sin arbetsplats och sätta in ungdomar i sitt yrke fördelat efter vilja hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensioner- ingen (procent) *
1nte arbeta Vill fortsätta Alla som vill alls __ fortsätta på hel— el. del av år/ deltid ibland Antal svar 319 . 188 178 366 Vill stanna kvar och introducera ungdomar 25,6 68.1 46.8 57.2 Vill inte 64.1 22,9 39.7 31.5 Tveksam 10.3 9.0 13.5 1 1.3 Totalt 100,0 1000 [00.0 100.0
2.9 Bedömning av hur positivt eller negativt det uppfattas att äldre arbetar efter pensioneringen
Alla de intervjuade fick besvara frågan om människor i allmänhet ser positivt eller negativt på att äldre människor förvärvsarbetar efter pensioneringen. Svarsaltemativen var
Mycket positivt Ganska positivt Varken/eller Ganska negativt Mycket negativt Tveksam, vet ej
Tabell 85 Bedömning av hur positivteller negativtdet uppfattas att människor arbetar efter pensioneringen uppdelat på ålder och kön (procent)
Alla Män Kvinnor 55—59 60—64 65—69 70—74
Antal svar 2 002 957 1 045 578 518 498 408 Mycket positivt 2.2 2.5 1.9 2.0 3.1 2,4 1,0 Ganska positivt 15.6 17.2 14.2 16.3 16.0 15.2 14,6 Varken/eller 17.8 17.2 18,4 12,7 16,9 22,1 20,9 Ganska negativt 38.5 36.9 39.9 44.3 39.3 37,6 30,3 Mycket negativt 10.4 12.0 8.9 12.9 11.7 7.4 9,0 Tveksam 15.6 14.3 _ 16.7 11.9 13.1 15.3 24.2 Totalt 100,0 100,0 100.0 100,0 100.0 100.0 100,0
Gruppen som svarar varken/eller eller är tveksamma växer med åldern från 25 procent i yngsta åldersgruppen till 45 procent i äldsta. 1 motsvarande grad minskar med stigande ålder de som tror att äldres förvärvsarbete uppfattas positivt respektive negativt. Andelen som tror att det uppfattas positivt sjunker bara 2,5 procentenheter medan de som tror att det uppfattas negativt minskar från 57 procent till 39, en minskning med 18 procentenheter.
1 Stockholm och på landsbygden är man mest positiv till hur äldres arbete uppfattas, mest negativ är man i Göteborg. De som är/har varit mycket nöjda med sina arbetsuppgifter tror att uppfattningen är mer positiv än de som är/har varit ganska nöjda eller missnöjda, 23 procent mot 16 procent av de mindre nöjda. _ 41 procent av egenföretagama tror att äldres förvärvsarbete uppfattas positivt mot 13 procent av arbetarna och 24 procent av tjänstemännen. Nuvarande och pensionerade fackföreningsmedlemmar fördelar sig enligt tabell 86.
Tabell 86 Bedömning av hur äldres arbete efter pensioneringen uppfattas i förhållande till den fackliga organisation man tillhör/har tillhört (procent)
LO TCO SACO/SR _ Medlem i pen- sionärslörening Antal svar 755 325 63 214 Mycket positivt/ganska positivt 13.8 16.9 29.9 14.6 Mycket negativt/ganska negativt 55.4 55.8 42.3 52.5 Varken/eller/tveksam 30,8 27,3 27,7 32,9 ' Totalt 1000 100,0 100.0 1000
1 övrigt beskrivs en glidande ska la från LO-medlemmar som inte tror att det uppfattas positivt att man arbetar efter pensioneringen till SACO/SR som ändå ser ljusare på saken. Oavsett fackföreningstillhörighet år det en klar majoritet som tror att den allmänna uppfattningen är att äldre skall sluta arbeta när de går i pension.
De förvärvsarbetande anställda som vill fortsätta arbeta efter pensionering- en bedömer den allmänna meningen om äldres förvärvsarbete mindre strängt än de som inte vill fortsätta.
Tabell 87 Bedömningen av hur äldres förvärvsarbete uppfattas i förhållande till om man vill fortsätta arbeta eller inte (procent)
1nte Vill fortsätta Alla som vill arbeta _— fortsätta alls på hel— del av än eller ibland deltid Antal svar 297 152 158 310 Mycket positivt/ganska positivt 10.8 26.3 21.8 24.2 Mycket negativt/ganska negativt 64.4 45.4 64.4 55.2 Varken/eller/tveksam 24.8 28.3 13.8 20.6 Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0
Även om de som vill fortsätta bedömer opinionen mildare stämd än de som inte vill, är det ändå en majoritet av dem som bedömer att allmänna opinionen inte är positiv till de äldres arbete. 1 vilken mån man sedan inrättar sig efter denna uppfattning kan inte intervjuundersökningen ge något besked om. Kanske till och med den allmänna meningen om äldres arbete leder till att man inte heller säger sig vilja ha något?
2.10 Förslag till arbetsuppgifter för de pensionerade
Alla de intervjuade tillfrågades om de kunde föreslå några sysselsättningar som skulle vara lämpliga för människor som vill ha en arbetsuppgift efter pensioneringen. Av de 2002 svarade 683. 34 procent. att de inte kunde komma på några sådana arbetsuppgifter. Ytterligare 154. åtta procent. svarade att pensionärer inte skall arbeta. Övriga 1 165 lämnade 1 760 svar. Svaren listas nedan.
Förslag på arbetsuppgift Antal Procent svar Fortsätta gamla yrket 212 1 1 Besöka daghem ' 192 10 Bampassning i hemmet 185 9 Hälsa på gamla 120 6 Grågosse. lättare vaktmästerl jobb 1 18 6 Trädgårdsarbete i bostadsområden 108 5 Väva. s_v. snickra. hobbyarbete 97 5 Vara på fritidshem 87 4 lättare jobb 83 4 Föreningsarbete 72 4 Sjukhusvärdinna. hjälpa sjuka 65 3 Besöka skolor. berätta om jobb 59 3 Besöka handikappade. sjuka. ensamma 46 2 Äldringsvård 44 2 Beror på intresse och läggning 44 2 Gå på kurser 30 2 Hemsamarit. socialt arbete 26 1 Kontorsarbete. bokföring 23 1 Jakt. lagerarbete, läsa för blinda. sjuka och gamla. dela ut reklam. tidningsbud. konstnärlig verksamhet. måla tavlor. baka bröd och sälja. motion. idrott. städning. serviceyrken. barn och ungdomar. välgörenhet. utbildning. annat 149 7 Pensionärer skall inte arbeta 154 8 Tveksam. vet ej 683 34
Totalt 2 597 130
Män och kvinnor använder svarsaltemativet tveksam. vet ej i samma utsträckning och ungefär lika många av bägge könen är överens om att pensionärer inte skall arbeta. Sedan skiljer sig könen åt. Kvinnoma har fler förslag än män. 1.6 förslag per kvinna mot 1.4 per man. Enligt traditionell yrkesuppdelning föreslår 63 procent av kvinnorna barnpassning. besöka daghem. socialt arbete. vård av gamla och sjuka medan endast 15 procent av männen nämner sådana uppgifter. 41 procent av männen tycker att man skall stanna kvar i sitt gamla yrke. vara grågosse, sköta trädgårdsa rbete.jaga. dela ut reklam. ha lättare jobb. Endast 14 procent av kvinnorna tycker detsamma.
Annars är förslagen på arbetsuppgifter för pensionerade ganska jämnt fördelat över bostadsorter. sysselsättning och utbildning. Egenföretagare tycker framför allt att man skall stanna kvar inom sitt eget yrke. vilket endast få arbetare föreslår. Förtidspensionerade tycker mer än andra sysselsättnings- kategorier att pensionärer inte skall arbeta.
1 tabell 88 ställs viljan hos förvärvsarbetande att fortsätta arbeta efter pensioneringen mot de oftast föreslagna arbetsuppgiftema.
Tabell 88 Förslag på arbetsuppgifter från förvärvsarbetande anställda i förhållande till om man vill fortsätta arbeta eller ej (procent horisontellt)
Antal 1nte Alla som vill svar arbeta fortsätta på hel- alls eller deltid Fortsätta i gamla yrket 78 8.5 19.6 Besöka daghem 74 8.4 15.7 Bampassning 74 1 1.0 9.3 Hälsa på gamla 53 5.2 1 1.0 Grågosse 49 5.3 1 1.2 Trädgårdsarbete 39 6.4 5.5 Pensionärer skall inte arbeta 43 9.9 3.6
Lägg märke till att svarsaltemativen del av år och ibland inte är redovisade i tabellen.
De som inte vill fortsätta arbeta väljer oftare än de andra att svara tveksam eller att pensionärer inte skall arbeta, 45 procent mot 29 procent av dem som vill fortsätta. De som vill fortsätta på heltid vill allra helst stanna kvar inom sitt yrke, 34 procent. Nio procent tycker att grågosse är en uppgift för pensione- rade medan färre föreslår barnpassning och daghemsbesök än i gruppen som inte vill fortsätta arbeta, elva procent mot 20 procent av dem som inte vill fortsätta. Deltidsönskande — som ju ofta är kvinnor — är inte alls lika bundna till sitt gamla yrke. bara 19 procent föreslår det. och 43 procent kan tänka sig besöka daghem. bampassning. besöka gamla och att vara grågosse.
Frågan om lämpliga arbetsuppgifter, för äldre är inte som" den om äldrevården, daghem och skolor knuten till intresset för att ha arbetsuppgiften som extrainkomst eller bara som sysselsättning. Frånsett de svar som innebär att man skall stanna kvar inom det gamla yrket, så förefaller förslagen på arbetsuppgifter till stor del vara sådana som man utför mer av sysselsättnings- skäl och idealitet än för att tjäna pengar.
Vår ref 80184 A
Vällingby i oktober 1980
På uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet gör Sifo för närvarande en undersökning bland personer i åldrarna 55—7h år angående för— värvsarbete och sysselsättning efter pensioneringen. Frågorna i undersökningen gäller bland annat vid vilken ålder man vill pen- sioneras och vilken sysselsättning man vill ägna sig åt som äldre. Resultaten skall användas för att bättre kunna planera för både dem som vill pensioneras vid den ålder som gäller nu, dem som vill dra ned sin arbetstid tidigare och dem som vill förvärvsarbeta helt eller delvis efter den vanliga pensionsåldern.
Sifos intervjuare kommer att kontakta Er och ställa frågor per telefon. Det tar omkring 15 minuter och jag tror att Ni kommer att finna frågorna intressanta.
Undersökningen är helt konfidentiell. Rapporten visar tabeller och ingen får veta vem som svarat på ett visst sätt. lnga namn utlämnas från Sifo.
Om Ni önskar ytterligare upplysningar om undersökningen står vi gärna till tjänst. Kontakta i så fall Katarina Sjölander, Arbets- marknadsdepartementet (tel 08 — 763 13 31), Karin Busch eller Siw Olsson, Sifo (tel 08 — 87 93 70).
Tack för Er medverkan! SIFO AB
llou»; L. 122-HÅIL*"1
Hans L Zetterberg VD/professor
Vår ref 81l80 B
Vällingby 1981-02-20
På uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet gör Sifo för närvarande en undersökning bland personer i åldrarna 55—7h år angående för- värvsarbete och sysselsättning efter pensioneringen. Frågorna i undersökningen gäller bland annat vid vilken ålder man vill pen— sioneras och vilken sysselsättning man vill ägna sig åt som äldre. Resultaten skall användas för att bättre kunna planera för både dem som vill pensioneras vid den ålder som gäller nu, dem som vill dra ned sin arbetstid tidigare och dem som vill förvärvsarbeta helt eller delvis efter den vanliga pensionsåldern.
Sifos intervjuare kommer att kontakta Er och ställa frågor per telefon. Det tar omkring 15 minuter och jag tror att Ni kommer att finna frågorna intressanta.
Undersökningen är helt konfidentiell. Rapporten visar tabeller och ingen får veta vem som svarat på ett visst sätt. Inga namn utlämnas från Sifo.
Vi har inte lyckats hitta Ert telefonnummer i katalogen och ber Er därför att besvara bifogade svarskort och skicka in det till oss så att vi kan få kontakt mer Er. Ni kan ringa till oss (tel 08 — 87 69 02) när som helst mellan kl 8 och 21. Om Ni ringer till oss för att bli intervjuad så kan vi genast ringa tillbaka till Er på Ert nummer så att det inte blir någon kostnad för Er.
Om Ni önskar ytterligare upplysningar om undersökningen står vi gärna till tjänst. Kontakta i så fall Katarina Sjölander, Arbets— marknadsdepartementet (tel 08 — 763 13 31), Karin Busch eller Siw Olsson, Sifo (tel 08 - 87 93 70).
Tack för Er medverkan!
SIFO AB
lla—A; L_ :ZZJL*'L**'1
Hans L Zetterberg VD/professor
Vällingby 1981—03-11
Till föreståndaren
På uppdrag av Arbets marknadsdepartementet gör Sifo för närvarande en Undersökning blind personer i åldrarna 55- 70 år angående förvärvsarbete och sysselsättning efter pensioneringen. Ansvarig på departementet är Katarina Sjölander (tel 08 — 763 l3 31). Urvalet omfattar 2.500 personer och beställdes från SPAR-registret hos Dafa (Datamaskincentralen för Administrativ Databehandling).
Undersökningen görs per telefon. Vi har emellertid inte kunnat finna telefonnummer till de personer som är nämnda på bifogat blad.
Enligt brev till alla försäkringskassor från överdirektör Marianne Sjönell, Riksförsäkringsverket. den 81—02—20 (0 1981z8) kan försäkringskassorna hjälpa till att lokalisera personer för vissa ändamål. Hon har informerats om undersökningens syfte och anser det förenligt med sekretesslagen att försäkringskassorna bistår Arbetsmarknadsdepartementet och Sifo i detta ärende.
Vi ber Er därför söka fram telefonnummer till bifogade personer, anteckna telefonnumret eller annan upplysning (t ex avliden, på anstalt. så sjuk att han eller hon inte kan intervjuas) och skicka tillbaka bladet till Sifo i bifogade svarskuvert senast den 17 mars. Om Ni vill lämna Ert svar per telefon, tala med Siw Olsson, Sifo, tel 08 — 87 93 70. Var god svara även om Ni inte hittar uppgifter om samtliga.
Er medverkan bidrar väsentligt till undersökningen och vi ber att på för- hand få tacka för Ert tillmötesgående.
Med vänliga hälsningar SIFO AB
WMAÅ/må?
Karin Busch Fil lic, forskningschef
SVENSKA INSTITUTET FÖR OPINIONSUNDERSOKNINGAR (SIFO) AB - ÅNGERMANNAGATAN 174 » BOX 131— 3-162 12 VÄLLINGBY I — SWEDEN TEL. 08—67 93 70 - TELEGRAM SWEDOPINION - TELEX 17795
Undersökning angående förvärvsarbete Födelseår
Namn: __________________._______________________.___.______?___
Adress: ________________________._____a___________________________________
Försäkringskassans anteckningar, tel nr eller annan uppgift:
Födelseår
Namn:, ' _______________________________________________________ ______
Adress: ________________________________________________________________
Försäkringskassans anteckningar, tel nr eller annan uppgift:
Födelseår
Namn: ____________________________________________
Adress: _________________________________._____________________._________
Försäkringskassans anteckningar, tel nr eller annan uppgift:
____________________________________________________________________________ VAR GOD SVARA SIFO SENAST DEN 17 MARS 1981
Za.
Zb.
2c.
Zd.
SlFO ' SVENSKA INSTITUTET FÖR OPINIONSUNDERSÖKNINGAR Ångermannagatan I7A, Box 131 162 12 VÄLLINGBY 1
Tel 08 -_87 93 70
FÖRVÄRVSARBETE RESPEKTIVE VlLJA TILL FÖRVARVSARBETE | ÅLDRARNA 55 ' 70 ÅR Telefonintervjuer September - oktober 1980 K 0 N F 1 D E N T 1 E L L T
Klockan är nu: qu17 TILL ALLA: _ "” 'lq Först vill jag fråga; . vilket år är ni född? År 19 TlLL ALLA: -20 Vad har ni för sysselsättning? 1 Arbetare 1 Är ni arbetare, tjänsteman, egen 2 Tjänsteman 2 Fr 3a företagare, hemarbetande, pensionerad, 3 Egen företagare __ _3 ______ arbetslös, eller vad? A Hemarbetande Fr 2d
. S Förtidspension, sjukpensiön ' ___-" OM PENSIONERAO: Är ni förtidspensionerad, 6 Delpension Fr 2a har ni delpension eller ålderspension 7 Ålderspension __ _ ______ (vanlig pension) 8 Arbetslös 8
7 FLERA SVAR KAN FÖREKOMMA! 9 Annat' vad" OM BÅDE PENSIONERAD OCH FÖRVÄRVSARBETANDE Fr 8 SKALL ALLA FRÅGOR STÄLLASE
& Ej svar
—21 —22
om PENSIONERAD D v s Pos 5, 6, 7 PÅ FR. I: [::::[::::] Vid vilken ålder pensionerades ni? - År OM PENSlONERAD D V 5 POS 5, 6, 7 PÅ FR. 1: Ar detta den normala pensionsaldern 1 Ja, normal i det yrke eller den sysselsättning 2 Nej ' ni hade? 3 Tveksam, vet ej -zh _2 OM NEJ 0 V S POS 2 PÅ FRÅGA 2b: Vilken är den normala pensionsåldern? & Tveksam, vet ej & OM HEMARBETANDE D V S POS A PÅ FR. 1: -26 Har ni varit det i mindre än fem år 1 Mindre än fem år 1 eller fem år eller mer? 2 Fem år eller mer 2 Fr 8 3 Tveksam, vet ej 3
Copyright (c) 1985 Sifo
3a. OM ARBETARE, TJÄNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE 0 V S POS l, 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA 1: Vilket yrke har ni nu?
Bb. OM EGEN FÖRETAGARE 0 V S POS 3 PÅ FR l:
_____ _________ _ _ _ _ —2 Hur många är vanligen anställda på ert l lngen utom jag själv 1 7 företag (gård etc)? Räkna inte med- eller familjen lemmar av er egen familj eller er själv. 2 1—9 anställda 2
3 10 eller fler anställda 3 A Ingen uppgift h
3C. OM ARBETARE ELLER TJÄNSTEMAN 0 V 5 POS l ELLER 2 PÅ FRÅGA 1: "28 Leder eller övervakar ni nagon annans 1 Ja 1 arbete på er arbetsplats? 2 Nej 2
3 Ej uppgift 3
MARKERA SOCIALGRUPP OCH NÄRINGSGREN MED HJÄLP AV SVAREN PÅ FRÅGORNA l OCH 3a-Cl
SOCIALGRUPP
1 Högre yrkesklass 1 "29 2 Högre medelklassyrken -2 3 Lägre medelklassyrken 3 A Fackutbildade arbetare b 5 Yrkeskunniga arbetare 5 6 övriga kroppsarbetare 6 7 Hemarbetande husmor/husfar 7 & Ej uppgift &
NÄRINGSGREN
1 Jordbruk, skogsbruk mm 1 "30 2 Gruvor, tillverkningsindustri mm 2 3 Byggnadsindustri 3 A Handel h- 5 Restaurang och hotell 5 6" Samfärdsel, post och televerk 6 7 Bank, försäkringsverksamhet mm 7 8 Offentlig förvaltning 8 9 Undervisning 9 0 Sjukvård 0
' Socialvård mm '
5 Ingen uppgift &
3d. OM ARBETARE ELLER TJÄNSTEMAN D V 5 POS l ELLER 2 PÅ FRÅGA 1: _31 Ar ni anställd av kommun, landsting, 1 Kommun, landsting l staten eller i privat tjänst? 2 Staten 2
3 Privat 3 3e. on ARBETARE ELLER TJÄNSTMAN 0 v s ” EJ svar * POS l ELLER 2 PÅ FRÅGA 1: men 1 Mindre 5 i "33 Dlszs — nindre än 5, 5-50 eller 2 5—50 2 fler än 50? 3 Fler än 50 3 A Tveksam, vet ej h
SOU l98lz70 Bilaga 2 113 3 OM ARBETARE, TJANSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE _33 —3A 0 V 5 POS 1, 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA 1: Hur många timmar arbetar ni i veckan . i genomsnitt? Antal per vecka & Tveksam, vet ej & OM ARBETARE, TJANSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE D V 5 POS 1. 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA l: _ _35 Arbetar ni sa många timmar varje 1 Varje vecka lika 1 vecka eller är det olika olika 2 Olika olika veckor 2 veckor? OM OLIKA: Kan ni beskriva hur det är? & Tveksam, vet ej & OM ARBETARE, TJANSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE D V S POS 1, 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA 1: -36 Ar det den arbetstid som passar er 1 Vill ha kortare arbetstid bäst eller skulle kortare eller längre 2 Bra som det är 2 arbetstid passa bättre? 3 Vill ha längre arbetstid 3 A Tveksam, vet ej A OM ARBETARE, TJÄNSTEMÄN, EGEN FÖRETAGARE D V S POS l, 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA 1: Har ni arbetat mindre än fem år eller 1 Mindre än fem år 1 "37 Fem år eller mer i detta arbete? 2 Fem år eller mer 2 3 Tveksam, vet ej 3 OM FÖRVÄRVSARBETANDE, HEMARBETANOE, ARBETSLÖS, D V 5 POS 1-A, 8, 9 PÅ FRÅGA 1: Vad gjorde ni tidigare! Var ni arbetare, 1 Arbetare 1 "38 tjänsteman, egen företagare, hemarbetande 2 Tjänsteman 2 Fr Sa pen5|onerad, arbetslös eller vad? 3 Egen företagare 3 A Hemarbetande i: :E _EE_TA -5 Förtidspension, sjukpension 5 ______ 6 Delpension 6 Fr 10 _- ___l ______ 8 Arbetslös 8 9 Annat, vad? 9 Fr 1A & Ej Svar
9a. OM ARBETARE, TJÄNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE D V S POS l. 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA 8: Vilket yrke hade ni då?
9c.
Qd.
on EGEN FÖRETAGARE 0 v S Pos 3 PÅ FR 8: M Hur manga var vanligen anställda på 1 lngen utom jag själv 1 "39 ert företag (gård etc)? Räkna inte . eller familjen
2 3 A
medlemmar av er egen familj eller er 2 1-9 anställda själv. 3 10 eller fler anställda A Ingen uppgift
OM ARBETARE ELLER TJANSTEMAN D V S POS l ELLER 2 PÅ FRÅGA 8: Ledde eller övervakade ni nagon annans 1 Ja 1 —A0 arbete på er arbetsplats? 2 Nej 2
3 lngen uppgift 3
MARKERA SOCIALGRUPP OCH NARINGSGREN MED HJÄLP AV FRÅGORNA 8 OCH Sa-c! SOCIALGRUPP
| .?
Högre yrkesklass Högre medelklassyrken Lägre medelklassyrken Fackutbildade arbetare Yrkeskunniga arbetare övriga kroppsarbetare Hemarbetande husmor/husfar Ej uppgift NÄRINGSGREN
Jordbruk, skogsbruk mm
Gruvor, tillverkningsindustri'mm Byggnadsindustri Handel Restaurang och hotell Samfärdsel, post och televerk Bank, försäkringsverksamhet mm Offentlig förvaltning Undervisning Sjukvård
Socialvård mm
Ingen uppgift
Ouanna—WN— ("wanna—mk:—
-l+2
(*- I Owwxioxm-DWN— en | omoowoxmrwm—
OM ARBETARE ELLER TJÄNSTEMAN OAV S POS l ELLER 2 PÅ FRÅGA 8: Varni anställd av kommqn, landsting, staten eller i privat tjänst?
Kommun, landsting Staten" Privat
Ej svar
.z—wN— PwN—n
OM ARBETARE ELLER TJÄNSTMAN D V S POS 1 ELLER 2 PÅ FRÅGA 8: Hur manga var anställda pa er arbets- plats - mindre än 5, 5-50 eller fler än 50?
Mindre än 5 -AA
5'50 Fler än 50 Tveksam, vet ej
.ru—|N— .PUJN—
9f. OM ARBETARE, TJÄNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE D v s Pos 1, 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA 8: Arbetade ni mindre än fem år eller 1 Mindre än fem år 41 —A5 fem år eller mer i det arbetet? 2 Fem år eller mer 2 3 Tveksam, vet ej 3 99. OM ARBETARE, TJANSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE D v s POS 1, 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA 8: AG Arbetade ni då huvudsakligen heltid 1 Heltid l _ eller deltid? 2 Deltid 2 3 Tveksam, vet ej 3 10. om PENSIONERAD ( EJ DELPENSIONERAD) D v s POS 5 ELLER 7 PÅ FRÅGA l ELLER FRÅGA 8: Vilket yrke eller vilken syssel- l Arbetare l sättning hade ni innan ni pensio- 2 Tjänsteman 2 nerades. Var ni arbetare, tjänste- 3 Egen företagare __ 3 man, egen företagare, hemarbetande, A Hemarbetande A pensionerad, arbetslös eller vad? 5 Förtidspension. sjukpension 5- _6 Delpension 6 7 Arbetslös 7 8 Annat, vad? 8
gare förtids- eller sjuk- pensionerad FRÅGA OM TIDIGARE YRKE
& Ej svar
11a. OM ARBETARE, TJÄNSTEMAN. EGEN FÖRETAGARE D V S POS l, 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA 10:
___—___—
Vilket yrke hade ni då?
6 lib. OM EGEN FÖRETAGARE D V S POS 3 PÅ FR 10 ELLER lla: RG?_FER5E_V3?_VEFTTEEFTEFETETTEE_BE_—___—TTTTTTTEEen utom jag själv 1 "A8 ert företag (gård etc)? Räkna inte . eller familjen medlemmar av er egen familj eller er 2 1-9 anställda 2 själv. 3 10 eller fler anställda 3 A Ingen uppgift A IIC. OM ARBETARE ELLER TJÄNSTEMAN D V S POS 1 ELLER 2 PÅ FR 10 ELLER lla: Ledde eller övervakade ni nagon annans 1 Ja 1 'ng arbete på er arbetsplats? 2_ Nej 2 3 Ingen uppgift 3 MARKERA SOCIALGRUPP OCH NÄRINGSGREN MED HJÄLP AV FRÅGORNA 10 OCH Ila'CI SOCIALGRUPP 1 Högre yrkesklass 1 —50 2 Högre medelklassyrken -2 3 Lägre medelklassyrken 3 A Fackutbildade arbetare A 5 Yrkeskunniga arbetare 5 6 övriga kroppsarbetare 6 7 Hemarbetande husmor/husfar 7 & Ej uppgift & NÄRINGSGREN, l Jordbruk. skogsbruk mm 1 SI 2 Gruvor, tillverkningsindustri mm 2 3 Byggnadsindustri 3 A Handel A- 5 Restaurang och hotell 5 6" Samfärdsel, post och televerk 6 7 Bank. försäkringsverksamhet mm 7 8 Offentlig förvaltning 8 9 Undervisning 9 0 Sjukvård O ' Socialvård mrr ' & lngen uppgift & 'ld. om ARBETARE ELLER TJÄNSTEMAN 0 v s POS 1 ELLER 2 PÅ FR 10 ELLER Ila: _ Var ni anställd av korrrnun, landsting, 1 Kommun,_landsting 1 _52 staten eller i privat tjänst? 2 Staten Z 3 Privat 3 A Ej svar A lle. OM ARBETARE ELLER TJÄNSTMAN 0 V S POS 1 ELLER 2 PÅ FR 10 ELLER lla: _ Hur manga var anställda pa er arbets- l Mindre än 5 1 53 plats - mindre än 5, 5-50 eller 2 5-50 2 fler än 50? 3 Fler än 50 _3 A Tveksam, vet ej A
12.
13.
iA.
OM ARBETARE, TJÄNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE D V 5 POS 1, 2 ELLER 3 PÅ FR 10 ELLER 11a: Arbetade ni mindre än fem år eller fem år eller mer i det arbetet?
OM ARBETARE, TJÄNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE 0 v s POS 1, 2 ELLER 3 PÅ FR 10 ELLER 11a:
. —1——————_—.—_'—-_—___- ArEetade ni da huvudsakligen heltid
eller deltid?
TlLL ALLA:
'|'-_?— Ar ni gift, sammanboende eller
ensamstående?-
OM HEMARBETANDE KVINNA PÅ FRÅGA 1 OCH GIFT SAMMANBOENJE ELLER ÄHKA PK FRÅGA 1A: Vilken typ av sysselsättning har/hade er make? Är/var han arbetare, tjänste- man, egen företagare, hemarbetande husfar, pensionerad, arbetslös eller vad?
1
WN
GNXI'IPWN—
kommo—varmlu—
&
Mindre än fem år Fem år eller mer Tveksam, vet ej
Heltid Deltid Tveksam, vet ej
Gift Sammanboende Frånskild/hemskild Änka/änkling Ogift Ej svar
Arbetare Tjänsteman Egen företagare Hemarbetande husfar Förtidspension, sjukpension
Delpension Ålderspension Arbetslös Annat, vad?
1
(" komxlONU'IJP—NN—e
Ej svar
7 1 _SÅ 2 3 I —55 2 3 _56 Fr 15 _- _11252218 kl-55-15 Fr 18 -57 Fr 16
16a.
lbb.
16c.
16d.
17.
8 OH HEMARABETANDE KVINNA PA FRÅGA 1 OCH GIFT, SAMMANBOENDE ELLER ÄNKA PÅ FR 1A: Vilket yrke har/hade er make? OM EGEN FÖRETAGARE D V 5 POS 3 PÅ FR.15 ELLER 16a: 1 Hur många är/var vanligen anställda på er lngen utom han själv — 1 "58 makes företag (gård etc)? Räkna inte eller familjen medlemmar av er egen familj eller 2 1—9 anställda 2 honom själv. 3 10 eller fler anställda 3
A Ingen uppgift A
OM ARBETARE ELLER TJÄNSTEMAN D V 5 POS 1 ELLER 2 PÅ FRÅGA 15 ELLER 163: , _59 Leder/ledde eller övervakar/övervakade 1 Ja 1 han någon annans arbete på sin arbets- 2 Nej 2 plats? ' 3 Ingen uppgift 3
MARKERA SOCIALGRUPP OCH NÄRINGSGREN_MED HJÄLP AV SVAREN PÅ FRÅGORNA 153 OCH 16a-c! SOCIALGRUPP
| GR 0
Högre yrkesklass Högre medelklassyrken Lägre medelklassyrken Fackutbildade arbetare Yrkeskunniga arbetare övriga kroppsarbetare Hemarbetande husmor/husfar Ej uppgift NÄRINGSGREN
m xloxuvcn» N _ m-u own cw» & _
Jordbruk, skogsbruk mm Gruvor, tillverkningsindustri mm Byggnads i ndust ri Handel Restaurang och hotell Samfärdsel, post och televerk Bank, försäkringsverksamhet mm Offentlig förvaltning Undervisning Sjukvård
Socialvård mn
lngen uppgift
mlowwwmwwa—
1 2 3 i,. 5 6 7 8 9 .0 &
OM ARBETARE ELLER TJÄNSTEMAN D V S POS 1 ELLER 2 PÅ FRÅGA 15 ELLER 16a:
___—___—
Är/var han anställd av kommun, landsting, 1 Kommun, 1andst1ng ] ] _SZ staten eller i privat tjänst? 2 Staten 2
3 Privat 3 A Ej svar A OM ARBETARE ELLER TJANSTEMAN D V 5 _63 POS 1 ELLER 2 PÅ FRÅGA 15 ELLER 163: 1 Mindre än 5 1 Hur många är/var anställda på er 2 5-50 2 makes arbetsplats — mindre än 5, 3 Fler än 50 3 5—50 eller fler än 50? A Tveksam, vet ej A
18.
19.
20.
21.
22.
TILL ALLA: Hur st67_är för närvarande den sammanlagda månadsinkomsten före skatt i ert hushåll? Räkna ihop inkomsterna för alla, make/maka. hemmavarande barn och också er egen inkomst, bostadsbidrag, pensioner och allt annat. Det räcker om ni ger ett ungefärligt svar på hur stor er inkomst äri månaden.
TILL ALLA: nur ranga personer är Ni sammanlagt i hushållet?
1 9 MARKERA MED 9! RÄKHAS 500 1-PERSOHS- rn > _,
TILL ALLA SOM HAR/HAR HAFT FÖRVÄRVSARBETE: Hur nöjd är/var ni med era nuvarande/ senaste arbetsuppgifter? LÄS UPP SVARSALTERNATIVENJ
Tlll ALLA SOM HAR/HAR HAFT FÖRVARVSARBETE: Tycker'ni att stämningen bland era arbetskamrater är/var mycket bra, ganska bra, ganska dålig eller mycket dålig?
TILL ALLA SOM HAR/HAR HAFT FÖRVÄRVSARBETE: ___________1,_______—_________._————————— Det finns manga fördelar och mycket som är positivt med ett förväer- arbete. Vad tycker ni är/var positivt med det arbete n; har/hade senast?
SVARSALTERNATIVEN FÅR EJ NÄMNASJ FLERA SVAR KAN FÖREKOMMA!
W
1 Totala antalet personer i hushållet: ANTECKNA | RUTANI
[I ""
1 Mycket nöjd 2 Ganska nöjd 3 Ganska missnöjd A Mycket missnöjd 5 Tveksam, vet ej
Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig Har/hade inga arbetskamrater Tveksam, vet ej
mm:—WN—
1 Att trivas med arbets- uppgifterna 2 Att vara tillsammans med arbetskamrater, arbets-
gemenskapen Att träffa folk, kunder
Att tjäna pengar, att ha en inkomst, det ekonomiska utbytet, lönen
5 Att ha något att göra, att komma hemifrån 6 Bra arbetstider 7 Jag tycker att jag lär mig något, jag får utveckla mig själv 8 Jag har kommit framåt på min arbetsplats, har avancerat, karriären Annat, vad?
.ru:
xD
— Inget var positivt & Tveksam, vet ej 1 — 3.000 kr 1 2 3.031 - A.OOO kr 2 3 A.COI — 5.000 kr 3 0 5.001 - 6.000 kr 0 5 6.001 — 7.500 kr 15 6 7.501 - 9.000 kr i 6 7 9.001 - 10.500 kr ; 7 8 10.531 - 12.000 kr * 8 9 12.001 - 13.500 kr 9 0 13.531 kr 0 & Tveksam, vet ej, ej svar &
| (, 0 J."
| ax U'!
Aa.
ZAb.
25.
TILL ALLA SOM HAR/HAR HAFT FÖRVÄRVSARBETE: Fanns det nagot som var mindre bra eller negativt med det arbete ni har/ hade senast?
FLERA SVAR KAN FÖREKOMMA!
TILL ALLA EJ PENSIONERADE OCH TILL ALLA
Nej, intet negativt 1 För långa arbetsdagar 2 Mycket övertid 3 Arbetet är tungt, arbet— A samt, skulle vilja ha lättare arbete Stressigt Annat, vad?
bmw-—
mm mm
___—
7 Tveksam, vet ej 7
PENSIONERADE SOM ALDRIG HAFT FöRVARVSARBETE: ______________________________________
Nu skulle jag vilja fraga om syssel— sättning efter pensioneringen. Vilket av följande skulle ni föredra: Att inte arbeta alls, att arbeta hel— tid, att arbeta deltid, att arbeta en del av året, att arbeta ibland om ni hade möjligheter att göra det?
Hur skulle ni vilja ha era arbetstider?
011 DELTID D v s Pos 3-PÅ FRÅGA ZAa: Hur manga timmar skulle ni vilja arbeta per vecka?
OM EJ PENSIONÄR OCH HAR/HAR HAFT ARBETE: Skulle ni de vilja ha samma arbete som ni har/har haft, eller annat arbete?
Inte arbeta alls Arbeta heltid Arbeta deltid Arbeta del av året Arbeta ibland Annat svar, vad?
mmrwN—n
7 Tveksam, vet ej
OM ARBETA DEL AV ÅRET ELLER IBLAND 0 V 5 POS A ELLER 5 PÅ FRÅGA ZAa: _______________________________________________________________
-16 -17
Antal [::::[:::] per vecka
-18
1 Samma som nu 1 2 Annat, vad? 2
Fr 33
3 Tveksam, vet ej
Lt.
260.
21
30.
OM ALDRIG HAFT FÖRVÄRVSARBETE (ANTINGEN PENSIONERAD ELLER EJ PENSIONERAD: Vilket arbete skulle ni vilja ha?
_]9
OM PENSIONERAD PÅ FRÅGA 1 OCH SOM OM DELPENSIONERAD GÅ TILL FR TIDIGARE HAFT FÖRVÄRVSARBETE PÅ FR. 10: När ni pensionerades fran ert arbete 1 Ville bli pensionerad ville ni då bli pensionerad, fort- Z Ville fortsätta på heltid sätta på heltid, fortsätta på deltid 3 Ville fortsätta På deltid eller hade ni önskat att få göra 0 "Ville göra OåQOF annat, vad?
något annat?
cw *) 33
1 N O
.es» mi— |
___—___.—
5 Tveksam, vet ej
OM PENSIONERAD PÅ FRÅGA l OCH SOM TIDIGARE HAFT FÖRVÄRVSARBETE PÅ FR. 10: _. _ Hade ni fatt arEeta kvar pa er arSets- Hade sakert fatt vara kvar 1 plats om ni velat det eller hade ni 2 Hade kanske fått vara kvar _ inget val? 3 Måste sluta
A Tveksam, vet ej
OM FORTSATTA PÅ HELTID ELLER DELTID _22 ,_23 0 V S POS ? ELLER 3 PÅ FRÅGA 27: Vid vilken ålder skulle ni vilja sluta arbeta helt? - Ålder: år
1 Så länge jag orkar 1 ZA 2 Tveksam, vet ej 2 om PENSIONERAD 0 v s Foss 6, 7 PÅ FR. 1: ÖEE—TTÄÄ?_mäRg3_EFäT—ETTT_ETT—€TUTE___T"_'l Det lönade sig inte att -T1 "25 sitt förvärvsarbete och gå i pension. fortsätta, ekonomiska skäl Vad var skälet eller skälen till att 2 Vill bereda plats för ung- 2 "26 ni slutade ert förvärvsarbete? domar FLERA SVAR KAN FÖREKOMMA! 3 DEF "” Skönt 3” $'””! 3 "27 jag hade gjort mitt A Orkade inte ' A "28 5 Sjukdom 5 —29 6 Sjukdom i familjen 6 "30 7 Andra familjeskäl 7 *31 8 Uppnådde pensionsåldern 8 "32 9 Arbetet upphörde, omorga— 9 "33 nisation på arbetsplatsen 0 Ville ägna mig åt fritids- 0 '3h sysselsättningar — Annat, vad? — "35
31. OM PENSIONEPAD 0 V S POS 5, 6, 7 PÅ FRÅGA 1: Var det för er del svart eller lätt 1 Svårt 1 '36 att sluta med förvärvsarbete? 2' Varken svårt eller lätt 2 3 Lätt 3 A Tveksam, vet ej A 32_ OM PENSIONERAD 0 V 5 Pos 5, 6, 7 PÅ FRÅGA 1: Om ni jämför tiden nu med hur det var när ni förvärvsarbetade, vad saknar ni mest? _________________________________________________________________._________ 37—39 - Saknar inget - & Tveksam. vet ej 33. TILL ALLA: Tror ni att människor i allmänhet Mycket positivt "AO ser positivt eller negativt på att äldre människor förvärvsarbetar” efter pensioneringen?
LÄS UPP SVARSALTERNATIVEN!
Ganska positivt Varken/eller Ganska negativt Mycket negativt Tveksam, vet ej
mma-wN—n mmeN—n
35.
36.
31
TILL ALLA: Finns det några sysselsättningar som ni tycker skulle vara lämpliga för pensio- nerade personer som vill ha någon arbets- uppgift efter pensioneringen?
OM JA: Vad? ANTECKNA UTFÖRLIGT! SVARSALTERNATIVEN FÅR EJ NÄMNAS!
TILL ALLA: I debatten har man ibland föreslagit att pensionerade skulle kunna hjälpa till inom äldrevården, på barndaghem eller i skolor. Skulle ni själv mycket gärna, ganska gärna eller inte alls vilja ägna er åt några sådana arbetsuppgifter eller orkar ni inte?
OM MYCKET ELLER GANSKA GÄRNA PÅ FR.35: Skulle ni i så fall huvudsakligen göra det för få någon sysselsättning eller huvudsakligen för att få en extrainkomst?
ETT SVAR!
OM FÖRVÄRVSARBETANDE: Skulle ni vilja stanna kvar en tid på er arbetsplats efter pensioneringen för att ta hand om ungdomar och sätta in dem i ert yrke?
1
0 Nej, pensionärer skall
U'IJTV—JN—e
Man skall fortsätta det gamla yrket
2 Det beror på inkomsten 3 Grågosse, lättare vakt" rnåisterijobb A Barnpassning i hemmet 5 Besöka dagis 6 Vara på fritidshem 7 Besöka skolor, berätta om jobb etc 8 Föreningsarbete 9 Trädgårdsarbete i bostads- områden inte jobba
- Annat, vad?
& Tveksam, vet ej
Mycket gärna Ganska gärna Inte alls Orkar inte Tveksam, vet ej
Sysselsättning
2 Extrainkomst 3 Tveksam, vet ej
1 Ja 2 Nej 3 Tveksam, vet ej
'Tj-Ai
2 -A2 3 413
i. 401 s 415 6 416 7 -A7
8--118 9 419
o -50
_ —51
Ii
, '52 2 Fr 36 __ _3_ ______
; Fr 37
1 "53 2 3
1 "511 2 3
3ga_ om PENSIONERAD 0 v s POS 5, 6 7 PÅ FR. 1: ,F________________________L________—_ Agnar ni er nu efter pensioneringen 1 Mer 1 _55 mer, mindre eller ungefär som tidigare 2 Ungefär som tidigare 2 åt fritidssysselsättningar? 3 Mindre 3 A Tveksam, vet ej A 380. 011 PENSIONERAD 0 v s POS 5, 6, 7 PÅ FR. 1: -56 Agnar ni er mer, mindre eller ungefär 1 Mer 1 som förut åt umgänge med släkt och 2 Ungefär som tidigare 2 vänner? 3 Mindre 3 A Tveksam, vet ej A 39, 011 MINDRE Pt FRÅGA38a ELLER b: _57 Vad är skälet till det? 1 Orkar inte 1 2 Sjuk . 2 '58 FLERA SVAR KAN FÖREKOMMA! 3 Barnen flyttat 3 "59 A Har själv flyttat A _60 5 Vänner har flyttat 5 "61 6 Vågar inte gå ut 6 "62 7 Många vänner/släktingar 7 "63 har gått bort 8 Annat, vad? 8 -6A & Tveksam, vet ej &
AO. TILL ALLA: Jag skall nu nämna några olika sysselsättningar utanför förvärsarbete. Brukar ni ägna er åt något av följande?
Ja Nej Tveksam, vet ej
a) Brukar ni passa barnbarn eller
andra barn? I 2 3 -65 b) Hjälper ni någon äldre genom att
hälsa på. gå och handla, skjutsa med bilen eller ta ut på promenad? 1 2 3 -66 c) Vårdar ni någon anhörig i hemmet? 1 2 3 '67 d) Vårdar ni någon annan person utan- '
för hemmet? . 1 2 3 -68 e) Deltar ni i föreningsarbete? 1 2 3 -69 f) Går ni på gymnastik eller deltar
ni i någon annan motion? 1 2 3 —70 g) Går ni på någon hobbyverksamhet
eller studiecirkel (terapi)? 1 -2 3 -71 O Har ni några förtroendeuppdrag
politiska eller andra uoodraq? 1 2 3 -72 i) Brukar ni måla, snickra eller
handarbeta? 1 2 3 -73 k) Brukar ni ägna er åt trädgårds-
arbete eller friluftsliv? 1 ' 2 3 -7A l) Annat (011 IF NÄHNT ANNAT) 1 2 3 -75
Al. OM JA PÅ NÅGOT AV OVANSTÅENDE: '76
Kan ni på ett ungefär ange hur många 1 Mindre än fem timmar 1 timmar per vecka ni ägnar er åt 2 5—9 timmar 2 dessa sysselsättningar - sammanlagt. 3 10-20 timmar 3 Är det mindre än fem timmar, 5-9 A Mer än 20 timmar A timmar, 10-20 timmar eller mer än 5 Tveksam, vet ej 5 20 timmar?
A2.
143.
Ah
hö.
A8.
A9.
OM EJ PENSIONERAD: Om ni skulle vilja arbeta efter pensioneringen, skulle det vara lättÅ eller svårt för er att finna ett lämpligt arbete?
TILL ALLA: Tror nI-att skatter och bidrag gör det fördelaktigt eller ofördelaktigt från ekonomisk synpunkt för er del att förvärvsarbeta efter pensions- åldern?
1 2 3 L, 5
(L.—ww—
TILL ALLA SQH HAR/HAR HAFT FÖRVÄRVSARBETE: Tror ni att den fackliga organisationen 1 där ni arbetar/arbetade är/var för eller 2 emot att personer fortsätter att arbeta 3 efter 65 års ålder?
TlLL ALLA: Skulle ni kunna få ett arbete här, utan att flytta, efter pensionsåldern om ni så önskade?
OM FÖRVÄRVSARBETANDE D V 5 POS l, 2, Är er hälsa sådan att ni skulle kunna fortsätta att arbeta efter pensions- åldern på heltid, på deltid eller inte alls?
TlLL ALLA: Tror ni att arbetslösheten bland ung- domar är så hög att pensionerade inte bör förvärvsarbeta efter pensions- åldern eller anser ni att både pen- sionärer och ungdomar skall ha samma möjlighet att arbeta?
TILL ALLA: Har ni några barn eller barnbarn?
TILL-ALLA: Bor ni i lägenhet, villa/radhus eller gård på landet?
&
1 2 3
N
DwN—n
SOLJ198h70 16
Lätt ' 1 "” Svårt 2 Varken/eller, både/och 3 Omöjligt p g a sjukdom, etc & Tveksam, vet ej 5 Fördelaktlgt 1 "15 ofördelaktigt 2 Varken/eller, både/och 3 Tveksam, vet ej b
För Emot Har ej haft arbetskamrater Tveksam, vet ej
Ja Nej Tveksam, vet ej
1: På heltid På deltid Nej inte alls Tveksam, vet ej
Pensionerade bör inte ar- beta för att det finns så många arbetslösa ung- domar Pensionerade och ungdomar skall ha samma möjligheter Tveksam, vet ej
Ja 1 "20 Nej 2 Ej svar 3 Lägenhet 1 "21 Villa/radhus 2 Gård på landet 3 Annat, vad? A
Ej svar &
50. TILL ALLA:
Har ni fritidshus?
518. OM PENSIONERAD
Är ni medlem i PRO-pensionärernas riksorganisation, SFRF-Sveriges Folkpensionärers riksförbund eller någon annan pensionärsförening?
Slb. TILL ALLA: 3T7var ni medlem i någon fackförening ansluten till LO, TCO, SACO/SR, LRF eller annat fackförbund? OM ”JA”: Vilket förbund?
Sic. OM EGEN FÖRETAGARE: Är ni medlem i SAF, SHIO-Familje- företagen eller annan företagar-
förening?
TILL ALLA: Vad har ni för skolutbildning?
INTERVJUAREN HARKERAR BOSTADSORT! FRÅGA VID BEHOV!
53.
OOxlOanL—wN-c
meÖWDwN—
NICFU'IPWN—
8
l 2 3
_övriga städer
Universitet eller högskola
17 Ja 1 -22 Nej 2 Ej svar 3 Ja, PRO , -23 Ja, SFRF ' 2 -21i Ja, annan, vilken? 3 "25 Nej 14 Ej svar 5 Nej, inte medlem 1 -26 Ja, LO 2 Ja, TCO 3 Ja, SACO/SR & Ja, LRF 5 Ja, SALF 6 | Ja, annat, vad? 7 Tveksam, vet ej, ej svar LEJ Ja 1 "27 Nej 2 Ej svar 3 Folkskola l "28 Yrkes/lärlingsskola 2 Folkhögskola 3 Realskola, flickskola A Realexamen 5 Gymnasium 6 Studentexamen %
Stockholms innerstad Stockholms ytterområden Göteborgs innerstad Göteborgs ytterområden Malmös innerstad
Malmös ytterområden
Tätorter mindre än städer Ren landsbygd
1 2 3 b 5 6 7 8 9
SM. TlLL ALLA: Vilket län bor ni i?
LAND—4
,
la)” mm .ru N —-|00x| Chun ;— o m N ( x ( c H w w v O z 2 r x — I 0 TXW|D n m >
'OOOXJO'NU'l-E—WN—
m)
55. INTERVJUAREN MARKERAR KÖN ' 1 Man
Stockholms stad Stockholms län Uppsala län .Södermanlands län
östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län
UTAN ATT FRÅGA! _ 2 Kvinna
Klockan är nu:
TACK FÖR ER MEDVERKAN!
Datum för intervjun:
Intervjun tog: minuter
lö IE” TT
_3|
"32
2 3 b 5 6 7 8 I 2 3 i, 5 6 7 8 1 2 3 b 5 6 7 8 9
3A—37
Jag försäkrar att intervjun utförts noggrant och i enlighet med instruktionerna.
Intervjuarens namn:
Listning av öppna svar: Fråga 24b: OM ARBETA [BLAND (fråga 2421 pos. 5) — HUR SKULLE NI VILJA HA ERA ARBETSTIDER?
— Några timmar då och då. — Någon timme då och då. — Arbeta någon dag när man har tid. - Styrs av tillgången på arbete. Skall ha kon- torsliknande arbete för att hjälpa dem som övertar företaget.
— Deltid under vintertid. — Bestämma själv. Då och då. — Lite arbete hela dagen, men inte så hårt. — Ett par dagar i veckan.
— Stötvis, någon gång per månad. — Lite på vintern, inget på sommaren. — Några dagar i veckan. När man har tid. — Lite sporadiskt. Lite som man känner för. — Jobba någon månad. Ledig ett par eller på annat sätt koncentrera sig på en viss period. — l—2 dagar mitt'i veckan. — När behov finns cirka 2 timmar per vecka. — När det passar mig. — Någon dag ibland, när man har tid. — Olika varje vecka. Inte vara bunden vid några bestämda tider. — Så länge man är frisk'kan man arbeta när man vill. — Förmiddagar mellan t. ex. 943, arbeta en vecka. ledig en. ,
: — Flexibel tid om man känner lust för att arbeta.
— Vikariera vissa perioder.
— På vintern. — Jobba när man har lust.
— På förmiddagar någon gång ibland.
tjänsteman , kvinna tjänsteman, kvinna tjänsteman, kvinna egenföretagare, man
. arbetare, man
tjänsteman. man egenföretagare, man arbetare. kvinna tjänsteman, kvinna tjänsteman, man tjänsteman, kvinna egenföretagare, man tjänsteman, man
tjänsteman, man egenföretagare, kvinna arbetare, man arbetare, man tjänsteman, kvinna
egenföretagare, man egenföretagare tjänsteman, kvinna tjänsteman, kvinna tjänsteman, man arbetare. kvinna arbetare. man
— Någon förmiddag ibland rycka in som vika—
rie. Flexibla arbetstider och arbeta när man har tid.
Som det passar mig bäst. lnte sent på kvällen. Mellan lO—l4 t. ex. Bestämma sina arbetstider själv.
Vikariat. Hjälpa till då och då.
När det behövs. Jag kan tänka mig att hoppa in om det skulle behövas. Förmiddagar samt stötvis på resa (konsultar— bete). Som jag själv vill och orkar. Tre dagar per vecka på deltid. 3 dagar per vecka. Några dagar varannan vecka, men obundna arbetstider. Några dagar i veckan.
Spelar ingen roll. En dag då och då. Skulle vilja hjälpa till på gården då det behövdes.
Svårt att svara på. 4—5 dagar per månad. 3 dagar per vecka. När jag behövs. Lite då och då när man har tid. 3 timmar per dag. Någon gång när man har tid.
Några timmar varje dag.
Arbeta någon vecka då och då. Någon dag då och då. Ett par dagar i veckan. lnga bestämda tider. komma och gå som man vill. [nga bundna arbetstider. närjag har lust. T. ex. mellan 9—12. 3—4 dagar i veckan. Några timmar per dag vintertid.
Sporadiskt arbete. Någon timme varje dag.
Höst och vinter. 4 dagar per vecka. fredagen ledig. Några timmar per dag ellerjobba varannan vecka och vara ledig varannan. Skulle vilja jobba halva dagen i en vecka och vara ledig nästa.
arbetare. kvinna arbetare, man
egenföretagare. man arbetare. kvinna tjänsteman. man tjänsteman, man tjänsteman. kvinna egenföretagare, man tjänsteman. kvinna tjänsteman, kvinna
tjänsteman, man
tjänsteman. kvinna tjänsteman. man tjänsteman, man arbetare. man
tjänsteman, man arbetare, man arbetare. man egenföretagare. man
egenföretagare. man tjänsteman. man arbetare. kvinna tjänsteman. man arbetare. man tjänsteman, man tjänsteman. kvinna arbetare, man tjänsteman. kvinna arbetare, kvinna arbetare. kvinna tjänsteman. man
arbetare. man arbetare, man egenföretagare. kvinna arbetare. kvinna tjänsteman, kvinna tjänsteman. man arbetare. kvinna arbetare. kvinna
tjänsteman. man
— En vecka då och då.
— Då och då. -— Hoppa in där det behövs. — Dagtid då och då.
— 8—14
— Vikariera.
— Flexibelt. Rycka in då och då. — Arbeta dagtid vissa dagar. -— Någon dag eller några dagar i veckan. — Ställa upp om någon är sjuk. Inga fasta tider. Så att man kan säga ja eller nej. — 2 timmar per dag. — 8—l7. Högst 3 dagar i veckan. — Några timmar mitt på dagen. — Höst och vintertid. — Höst och vinter. — Om de skulle ringa från sjukhuset och behöva mig. — Arbeta en vecka och ledig en vecka. — Någon dag i veckan. — Komma och gå som man vill. — Några timmar per vecka. . — Leda en kvällskurs 4 timmar en kväll i veckan. — lngen fast arbetstid utan göra utredande jobb därjag själv bestämmer. — Vill arbeta närjag känner för det. — Jag skulle vilja bestämma själv från dag till dag. ' — l—Z dagar i veckan. — Lite varje dag. — Någon vecka då och då. - Förmiddagar några dagar i veckan. — Några dagari veckan. — Arbeta när någon blir sjuk. vid semester och dylikt. — Ett par timmar om dagen. — Ej sommar. — Vara ledig på sommaren. — Någon dag per vecka. — Oregelbundet. — Närjag själv vill. — Enligt egen önskan. — Några timmar per dag. — Några timmar per dag. — Sporadiskt. Och när det passar samman med annan sysselsättning. — Varannan vecka.
— Någon dag i veckan.
arbetare, man tjänsteman. man arbetare. kvinna tjänsteman. kvinna tjänsteman. man tjänsteman. kvinna arbetare. kvinna arbetare. man arbetare. man arbetare. kvinna
tjänsteman, kvinna tjänsteman. man arbetare. man tjänsteman, man tjänsteman. kvinna arbetare. kvinna
arbetare. man tjänsteman. man arbetare. man delpension, kvinna tjänsteman. kvinna
tjänsteman. man
tjänsteman. man tjänsteman. kvinna
tjänsteman. man egenföretagare. man arbetare. man tjänsteman. kvinna arbetare, man tjänsteman, kvinna
tjänsteman. kvinna tjänsteman, man tjänsteman. man egenföretagare. man tjänsteman, man egenföretagare. man egenföretagare. man arbetare. kvinna tjänsteman. kvinna egenföretagare. man
arbetare. man arbetare. man
— Hoppa in då och då. arbetare. kvinna — Arbeta närdet behövs och närdet passarmig. tjänsteman. kvinna Oregelbundet. — Några timmar per vecka. egenföretagare. man — Fömtiddagar. tjänsteman. man — 2 timmar per dag. arbetare. kvinna — Några timmar på förmiddagen. arbetare. kvinna — Bestämma själv när jag kan arbeta och har tjänsteman. man tid. — Arbeta vissa dagar i veckan. tjänsteman. kvinna — När det passar. egenföretagare. man — Till och från. Hoppa in som vikarie. tjänsteman. man
Fråga 24 Arbetar del av året
På vintem — arbetare. kvinna 4—5 timmar om dagen 2—3 dagar i veckan vintertid — arbetare, man På vintern, november till mars — tjänsteman, kvinna Trappa ned men ändå ej förlora kontakten med skog ochjord — egenföretagare. man
Lite när jag själv vill för att hålla kroppen igång — arbetare, man Reglerar den själv - tjänsteman, man
Arbetar på vintern men inte som anställd — arbetare. man Arbeta höst och vinter. inte som anställd — arbetare, man Arbeta höst och vinter — egenföretagare. man Deltid på vintern — arbetare, man Säsongbetonat jobb på vintern. lite på sommaren - egenföretagare. man Bara under vinterhalvåret. t. ex. oktober till april — tjänsteman. kvinna November till mars — tjänsteman, man Det bestämmer jag helt själv, hjälper bror i skogsarbete — tjänsteman. man Varannan månad — arbetare. man Arbetar vintertid och ledig under sommaren — tjänsteman, man Vid högsäsong, jul t. ex. — tjänsteman, kvinna , Arbetar vinter. ledig sommar — arbetare, kvinna Endast vintertid — tjänsteman, man
På vintern — arbetare. man
Ledig på sommaren. arbetar på vintern — tjänsteman. man Två dagar i veckan. vintertid — tjänsteman. man
Sommartid — egenföretagare, man Arbetar varannan vecka — arbetare. man
Hjälper till litet när det behövs — egenföretagare, man En vecka heltid. en vecka ledig — tjänsteman. kvinna Vanlig arbetstid — tjänsteman. man Jobb högst vinter — arbetare. man
Jobbar sommaren — egenföretagare. man
Då efterfrågan är stor som t. ex. 15 augusti till jul — tjänsteman. man Jag skulle vilja arbeta varannan månad på tre fjärdedels tid — tjänsteman. kvinna
Jag arbetar sex månader på vintern och är ledig på sommaren — arbetare, man
Några dagar i veckan — delpension. man
Sommartid — tjänsteman. man En gång i veckan — arbetare. man
Bra som jag har det. dvs. 20 timmar per vecka — ålderspension, man Arbetar under vinterhalvåret heltid — tjänsteman. kvinna
Vägda och ovägda basta! för samtliga uppdelningar i undersökningen. (lngångsvärdena till vägmatrisen har hämtats från Statistisk årsbok.)
______________________________———————-———————_—
Kön Ålder (alla) Ålder
Män Kvinnor
Alla Män Kvin- 55—59 60—64 65—69 70—74 55—59 60—64 65—69 70—74 55—59 60—64 ?5—69 70—74 nor år ar år är är år år år år år är ar
Antal intervjuer 2 002 1 061 941 535 560 533 374 301 309 280 171 Vägt bastal 2 002 957 1 045 578 518 498 408 285 252 237 183
(**, 0 en m in vi in M v m 3 9 01 (X!
Totalt 2002 957 1045 578 518 498 408 285 252 237 183 292 266 261 225 Procent 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100,0 100,0 100.0 100,0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0
___—___—_____——————————-—————
Utbildning (fråga 52) Bostadsort (fråga 53)
Alla Folk- Yrkes- Real- Gymn Uni- Stor- Därav Övriga Tät- Lands- skola skola skola stu- ver- stä- Stock- Göte- Malmö större orter bygd Folk- examen dent sitet der holm borg orter högsk flicks ex hög— skola _____________________._______——————— Antal intervjuer 2002 1346 239 172 108 131 552 363 101 88 723 477 239 Vägtbastal 2002 1348 237 179 105 127 554 361 101 93 723 482 232 _______________.___________—— Totalt 2002 1348 237 179 105 127 554 361 101 . 93 723 482 232 Procent 100.0 [00.0 100.0 100.0 100.0 100,0 100.0 100.0 100.0 100,0 1000 1000 100.0
___—___— ' Sysselsättning Arbetstiden vill (fråga 6)
Alla Arbe- Tjän- Egen- Hem- Förtids- Delpen- Ålders- Arbets- Ha Bra nu Längre tare ste- före- arbe- sjukpens. sion pension lös kortare män tagare tande
___—___— Antal
intervjuer 2 002 336 357 127 111 181 47 926 9 179 607 2 Vägt bastal 2 002 340 355 1 17 124 174 41 924 9 169 607 24 ___—___— Totalt 2 002 340 355 1 17 124 174 41 924 9 169 607 24 Procent [00.0 100.0 100.0 100.0 100,0 100,0 100,0 1000 1000 1000 100.0 100.0 ___—___—
Näringsgren — tidigare yrke Förvärvsarbe- tande varit i yrket mindre (fråga 6)
Alla Jord- Till- Bygg— Han- Res- Sam- Bank Off. Under- Sjuk- So- Mindre Mer än skogs- verkn. nad del tau- färds för— lör- vis- vård cial- än 5 år bruk indu- . rang post. säk- valt- ning vård 5 år
stri hotel tele ring ning rn. m.
Antal _ intervjuer 2 002 178 419 161 310 58 123 23 125 80 100 42 81 737 Vägt bastal 2 002 166 403 148 314 64 1 14 25 120 83 1 10 45 84 726 Totalt 2 002 166 403 143 314 64 114 25 120 83 110 45 84 726 Procent 100.0 100.0 100.0 100.0 1000 1000 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 1000 1000 ___—___—
Är/var medlem i fackförening (fråga 518) Pensionerade: sysselsättning före pensioneringen
Alla LO TCO SACO/ LRF SALF An— Under 70—74 Arbe- Tjän— Egcn- Hcm- För- Ar- SR nan 70 är år tare ste- löre- arbe- tids] bets- män ta- tande sjuk- lös
gare pens.
Antal intervjuer 2 002 763 325 65 51 i 40 26 1 628 374 440 286 129 170 7 1 Vägt bastal 2 002 755 325 63 46 38 25 1 594 408 435 282 122 182 7 1
Totalt 2002 755 325 63 46 38 25 1594 408 435 282 122 182 7 l Procent 100.0 100,0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0' 100.0 100.0 100.0
______________________-———-_————
Alla När ni pensionerades . Tidigare sysselsättning
Ville Ville fort- Ville Alla Arbe- Tjän- Egen- Hem- För- Ar- Stu—
bli sätta på göra som tare ste- före- arbe- tids/ bets- de- pens. 1161" del— annat ville män ta- tande sjuk— lös ran- "d tid forts. gare pens. de
______________________._____——————— Antal intervjuer 2 002 682 103 99 5 207 859 545 198 294 10 6 61 Vägt bastal 2 002 668 97 99 4 200 845 539 191 326 10 7 56 ___—__________—— Totalt 2 002 668 97 99 4 200 845 539 191 326 10 7 56 Procent 100,0 100.0 100.0 100,0 100.0 100,0 100,0 100,0 100,0 100.0 100.0 100.0 100.0 _________________—__.______—_——————_———
"xx— — Å
lder När ni pensioneras. vill ni då Förvärvsarbetande
& __ Alla 55'—59 Över 1nte Arbeta _ Annat Alla Alla Arbe- Tjän- 1+llA llB Egen— år . 60 år arbeta på del av som tare ste- före- alls heltid deltid året ibland vill män ' ta- arbeta gare
X
Antal Intervjuer 2 002 535 1 467 532 45 173 46 153 6 423 820 336 357 144 211 127 . Vägt bastal 2 002 578 1 424 549 44 176 46 151 6 422 812 340 355 136 217 117
&
Förvärvsarbetande
&
Offentlig tjänst Arbetare Tjänstemän Män Kvinnor
Alla Alla Därav Pri- Off. Pri- Off Pri— Hel- Del— Hel- Hel— Del— ' off. kom- vat tjst vat tjst vat tid tid tid tid tid tjst mun stat tjst tjst tjst
&R—
Antal . intervjuer 2 002 305 182 123 506 134 196 171 183 542 242 417 125 152 Vägt bastal 2 002 321 202 119 482 149 186 172 180 520 253 371 149 _ 177
Utdrag ur Statistisk årsbok 1980 Folkmängd i åldrarna 55-74 år den 31 december 1979
Ålder Samtliga Män Kvinnor 55—59 520 020 256 167 263 853 60—64 460 927 . 224 306 236 621 65—69 446 625 211 919 234 706 70—74 375 896 168 924 206 972
Utdrag ur Befolkning år 2000, Information i prognosfrågor 1980:6
Andel personer i åldrarna 0—15, 16—64 och 65— år 1960-1975 och prognos för åren 1980—2000 (procent)
Ålder 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2025 ”___—___— 0—15 23.9 22.4 22.2 21.] 20,9 19,7 19,1 19,3 19.4 (18) 16—64 64.3 64.9 64,1 62.9 62.7 63.2 63.5 63,6 64,3 (62) 65— 11.9 12,7 13.7 15.2 16,4 17,1 17.5 17.0 16,3 (20)
Totalt 1000 100,0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 (100)
___—_________——_—_-—
Prognos Antalet ålderspensionärer kommer att öka något under 1980-talet
Antalet personer i åldern 65 år och äldre har ökat mycket kraftigt under de senaste 20 åren. År 1960 fanns det 888 000 personer i åldern 65 år och äldre. Vid slutet av 1970-talet var antalet uppe i 1 360 000. Denna ökning av antalet personer i åldern 65 år eller äldre kommer att fortsätta även under 1980-talet med den blir inte lika kraftig som tidigare. Medan antalet ökade med drygt 20 000 per år under 1960- och 1970—talet så kommer den årliga ökningen under 1980-talet att inskränka sig till runt 10 000 per år.
Vid början av 1990-talet kommer utvecklingen att vända. Antalet personer i åldern 65 år och äldre kommer då börja minska för att vid sekelskiftet vara nere i 1 364000, dvs. samma nivå som 1980. Antalet ålderspensionärer kommer sedan att ligga kvar på ungefär denna nivå en bit in på 2000-talet. Omkring år 2010. när 1940-ta1ets stora födelseårgångar kommer upp i pensionsåldern. kommer antalet ålderspensionärer åter att öka kraftigt.
Antalet ålderspensionärer ökar,/"ram till år 1990/ör att dåre/ter minska igen. Vid sekelskiftet kommer det finnas lika många ål— derspensionärer som år
1 980.
Åren 1985 och 1986 kommer ovanligt många fylla 65 år. En kraftig ökning av antalet 65— åringar är också att vän- ta mnl år 2010..
Antal personer i åldern 80 år och äldre kommer att Öka/rån 263 000 år 1980 till 367 000 vid se— kelskiflet.
Vid sekelrki/iet kommer två personer av tre i åldern 80 är och äldre att vara kvinnor.
Miljoner
1960 1970 1980 1990 2000 2025 År
Antal 150000
50000 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 År Tusental personer 400 I""? | | | 1 | 1 | | 200 | 1 | 1 | 1 | | | | 0 1 1960 1070 1980 1990 2000 2025 År Tusental personer 400 l a: O 2 200 2 > SC
1960 1970 1980
2025 År
1990 2000
Antalet män respektive kvinnor i åldern 65 år och äldre 1960—1975 och prognos för åren 1980—2000. (Tusental personer)
Ålder År 1960 1965 1970 1975 ___/___! 65—79 Män 344 378 419 465
Kvinnor 403 450 504 561 80— Män 62 70 77 85
kvinnor 79 94 1 13 140 ___—___! ___—fa Ålder År 1980 1985 1990 1995 2000 2025 ”___—___?— 65—79 Män 495 506 501 473 439 (543)
Kvinnor 602 622 624 598 558 (675) 80— Mån 95 107 119 123 124 (132)
Kvinnor 167 196 223 237 242 (247)
___/__.
Tabeller ur SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). årsme- deltal 1980.
1 A Befolkningen i åldern 16—74 år fördelad efter sysselsättningstatus. kön och ålder
Kön 1 arbetskraften Rel. ar- Rel. ar- Ålder ___—_———_——-———— betslös- betskrafts- Syssel- Därav vanligen i l arbete Arbets- Summa hetstal tal i pro- satta —_————— lösa i procent cent
20—34 tim. 35— tim.
Båda könen 16—19 år 229 100 224 000 170 300 198 800 18 800 247 800 7 6 55.6 20—24 444 700 469 000 379 700 355 600 17 100 461 700 3.7 83.1 25—34 1 083 300 203 700 828 700 871 300 20 100 1 103 400 1.8 88.2 35—44 971 100 188 900 736 500 810 600 11 100 982 200 1.1 90.9 45—54 788 200 154 600 598 000 657 500 7 900 796 100 1,0 88,9 55—64 644 900 155 400 441 600 521 700 10 500 655 500 1 6 ' 66.8 65—74 71 100 15 000 32 500 63 200 0 71 100 0 0 8.6 16—74 4 232 300 786 900 3 187 300 3 478 800 85 500 4 317 800 2.0 71.5 Män 16—19 år 118 200 4 500 97 900 99 500 8 200 126 300 6.5 55.3 20—24 231 600 5 800 219 600 188 200 8 300 240 000 3.5 84.5 2.5—34 598300 18 100 573 300 507 400 9 000 607 300 1.5 94.8 35—44 532 300 11 700 519 500 457 400 4 700 537 100 0.9 96.7 45—54 419 100 9 700 407 300 357 400 3 900 423 000 0.9 94.7 55—64 372 600 44 000 321 200 304 600 6 000 378 700 1.6 78.7 65—74 54 700 1 1 800 26 500 48 500 0 54 700 0.0 14.2 16—74 2 326 800 105500 2 165 400 1 963 000 40 200 2 367 000 1.7 78.4 Kvinnor 16—19 år 110 900 17 900 72 400 99 300 10 600 121 500 8.8 55.8 20—24 213 100 41 100 160 100 167 400 8 700 221 800 3.9 81.6 25—34 485 100 185 600 255400 363900 - 11 100 496 100 2.2 ' 81.3 35—44 438 800 177 200 217 000 353 300 6 400 445 200 1.4 84.7 45—54 369 100 144900 190 700 300 100 4000 373 100 1.1 83.1 55—64 272 300 111 400 120 300 217 100 4 500 276 800 1.6 55.3 65—74 16 300 3 200 5 900 14 700 0 16 300 0.0 3.7
16—74 1 905500 681 300 1 021 900 1 515 800 45300 1 950 800 2.3 _ 64.6
______________________._____._—_-—_——_
Tabell 35 Personer. ej i arbetskraften som velat och kunnat arbeta mätveekan fördelad efterkön. ålder och önskad
arbetstid Kön 1—14 15—19 20—24 25—34 35— Uppgift Summa lprocent Utbud Genom- Alder tim. saknas av antalet 10 OOO-tal snittlig pers. ej i timmar önskad arb.kr. arbetstid Båda könen 16—19 år 4 200 1 300 1 200 300 4 000 0 11 100 5.6 25 22.6 20—24 0 200 400 500 800 0 1 900 2.0 6 29.8 25—34 300 0 2 400 700 1 700 0 5 000 3,4 14 27,1 35—44 100 0 2 700 500 1 200 0 4 600 4.7 12 26.0 45—54 0 200 3 100 300 800 0 4 500 4.6 1 1 24.2 55—64 200 400 3 800 100 900 0 5 500 1.7 12 22.9 65—74 600 1 000 4 500 600 700 0 7 500 1.0 16 21.0 & 16—74 5 500 3 200 18 100 3 000 10 300 -0 40 100 2.3 95 23,8 Män 16—19 år 1 800 600 600 200 2 300 0 5 500 5.4 14 24.5 20—24 0 0 100 100 600 0 800 1,9 3 34.1 25—34 100 0 100 200 800 0 1 200 3.5 4 34.4 35—44 0 0 100 0 400 0 600 3.2 2 34.3 45—54 0 0 0 0 400 0 500 2.3 2 37.3 55—64 0 100 800 100 500 0 1 400 1.4 4 26.3 65—74 400 400 2 200 300 700 0 4 100 1.2 9 23.0 x_— 16—74 2 300 1 100 4 100 900 5 700 0 14 100 2.2 37 26.5 Kvinnor 16—19 år 2 500 600 600 100 1 700 0 5 600 5,8 11 20.7 20—24 0 100 300 300 300 0 1 000 2.1 3 26.5 25—34 200 100 2 200 500 900 0 3 900 3.4 10 25.0 35—44 100 0 2 600 500 800 0 4 000 5.0 10 24,8 45—54 0 200 3 100 300 400 0 4 000 5.3 9 22.4 55—64 200 300' 3 000 100 500 0 4 100 1,8 9 21.7 65—74 200 700 2 300 200 0 0 3 400 0,8 6 18.7 & 16—74 3 200 2 100 14 100 2 100 4500 0 26 000 2.4 58 22.3 &
Bilaga 8 Riksförsäkringsverkets statistik- information 1980-02-20
Andel personer i ålder 60—64 år med allmän pension eller delpension
[nedanstående sammanställning redovisas den procentuella andelen personer i åldern 60—64 år som i januari 1978 uppbar allmän pension — som huvudförmån eller som hustrutillägg— eller delpension. Antal pensionstagare har därvid satts i relation till befolkningen 1977-12—3 1.
Av sammanställningen framgår att hälften (50.0 %) av personerna i dessa åldrar uppbär någon form av pension. Jämför man män och kvinnor så är motsvarande siffror 37.6 % för män och 61,6 % för kvinnor. Den högre andelen för kvinnor förklaras av förekomsten av hustrutillägg och änkepen- sion. Vid jämförelse mellan åldrarna uppvisar den högsta åldersgruppen den högsta andelen pensionstagare. 58.2 % (44.8 % för män och 70,7 % för kvinnor).
Procentuell andel av befolkningen i respektive åldersklass med nedanstående typ av förmån
Ålder
60 61 62 63 64 60—64 Män Förtidspension _ 18.1 21.9 25.1 29.1 31.5 25.1 Sjukbidrag 0.4 0.2 0.1 0.0 0.0 0.1 Handikappersättning 0.3 0.2 0.2 * 0.2 0.2 _ 0.2 Förtida uttag av åldersp. 1.1 1.8 1.9 3.5 4.3 2.5 Delpension 7.5 10.3 11.1 10.4 8.8 _ 9.6
Summa 27.4 34.4 38.3 43.3 44.8 37.6
Kvinnor Förtidspension 16.1 18.0 20.0 21 .9 22.2 19.6 Sjukbidrag » 0.4 0.1 0.0 0.0 0.0 0.1 Handikappersättning 0.1 0.1 0.1 0.0 0.0 0.1 Förtida uttag av åldersp. 0.8 1.3 1.6 2.8 3.1 1.9 Delpension 3.8 5.1 4.4 3.6 2.6 3.9 Ankepcnsion 11.8 12.7 13.6 14.4 16.4 13.8 Hustrutillägg 16.7 ' 20.1 22.3 25.0 26.4 22.1
___—___—
Summa 49,8 57.5 62.0 67.8 70.7 61.6
148
Alder
60 61 62 63 64 60—64 Bat/a könen Förtidspension 17.1 19.9 22.4 25.4 26.7 22.3 Sjukbidrag 0.4 0.2 0.1 0.0 0.0 0.1 Handikappersättning 0.2 0.1 0.1 0.1 0.1 0.1 Förtida uttag av åldersp. 1.0 1.5 1.7 3.1 3.7 2.2 Delpension 5.6 7.7 7 6 6.9 5.5 6.7 Ankepension 6.0 6.5 7.0 7.5 8.5 7.1 Hustrutillägg 8.5 10.2 11.5 12.9 13.6 11.4
Summa 38.8 46.2 50.5 56.0 58.2 50.0
Statistik baserad pa uppgifter från RFV om utbetalade förtidspensioner. sjukbidrag och delpensioner i januari 1980. Antal personer och procent av befolkningen fördelat på åldersklasser
Ålder Förtidspension/sjukbidrag Delpension Summa Procent år 3+5 av 7 ' Hcl 2/3 + Summa Procent Summa Procent halv 1 + 2 av 3 av 5 1 2 3 4 5 6 7 8 60 15 936 2 415 18 351 16.3 9 244 8.2 27 595 24.5 61 17604 2321 19925 21.6 10862 11.8 30 787 33.4 62 20 550 2 236 22 786 24.9 11 474 12.5 34 260 37.4 63 22 703 2109 24 812 27.0 10 575 11.5 35 387 38.5 64 23 998 1 904 25 902 28.7 8 383 9.3 34 285 38.0 60—64 100 791 10 985 111 776 23.3 50 538 10.6 162 314 339 R_—
KUNG-l.. ståt.—_" 1981 —11- 16
Statens offentliga utredningar 1981
Kronologisk förteckning
28.
29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. 48. 47. 48. 49. 50. 51. 52. 53. 54. 55. 56. 57. 58. 59. 60. 61. 62.
HS 90: Hälsorisker. S. H'S 90: Ohälsa och vårdutnyttjande. S. HS 90: Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv. S. HS 90: Utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet. 5. Ny arbetstidslag. A. Översyn av lagen om församlingsstyrelse. Kn. Lag om vård av missbrukare i vissa fall. S. Översyn av sjölagen 1. Ju. Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. U. Datateknik i verkstadsindustrin. |. Datateknik i processindustrin. 1. Inrikesflyget under 1980-talet. K. Närradio. U. Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m.m. Kn. Grundlagsfrågör. Ju Film och TV i barnens värld. U. Industrins datorisering. A. Minskat tobaksbruk. S. Översyn av radiolagen. U. Omprövning av samvetsklausulen. Kn. Internationellt patentsamarbete Ill. H. Sjukersättningsfrågor. S. . Tekniska hjälpmedel för handikappade. U.
Socialförsäkringens datorer. S. Bra daghem för små barn. S. Omsorger om vissa handikappade. S. Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning. lag— förslag, specialmotiveringar. S. Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvaret. Jo. Forskningens framtid. U. Forskarutbildningens meritvärde. U. Avtalsvillkor mellan näringsidkare. Ju. Fluor i kariesförebyggande syfte. S. Effekter av investeringar utomlands. i. Fristående skolor för skolpliktiga elever. U. Sjukresor. S. Begravningsverksamheten. Kn. Företags obestånd 11. B. Om hets mot folkgrupp. A. Svenk krigsmaterielexport. H. Prisreglering mot inflation? H. Prisreglering mot inflation? Bilagor 1—6. H. Prisreglering mot inflation? Bilagor 7—12. H. De internationella investeringarnas effekter. l. Löntagarna och kapitaltillväxten. Slutrapport. E. Nya medier — text-TV. teledata. U. Ändringar i förvaltningslagen. Ju. Hyresgästinflytande på målning och tapetsering. Bo. Telubaffären. Ju. Den svenska psalmboken. Band 1. Kn. Den svenska psalmboken. Band 2. Kn. Den svenska psalmboken. Band 3. Kn. Den svenska psalmboken. Band 4. Kn. Stockholms kommunala styrelse. Kn. Kooperativa företag. |. Video. U. Bibeln. Nya testamentet. U. Djurens hälso- och sjukvård. Jo. Samverkan vid uppgiftslämnande. B. Datateknik i industriproduktionen. |. Kooperationen i samhället. [. Familjepensionen. S. Familjepensionen. Sammanfattning. 5.
63. 64. 55.
66.
67.
68.
69. 70.
Samhället och samlingslokalerna. Bo. Våldtäkt. Ju. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 5. Kyrkliga handlingar. Kn. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 3. Kyrkliga handlingar. Vägen in i kyrkan. Döp. konfirmation, kommuniön — aktuella liturgiska utvecklingslinjer. Kn. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 4. Kyrkliga handlingar. Äktenskap och vigsel i dag — Liturgiska utecklingslinjer. Kn. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 5. Kyrkliga handlingar. Döendet. döden och begravningsgudstjänsten. Kn. Pris på energi. 1. Äldre arbetskraft. A.
Statens offentliga utredningar 1981
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Översyn av sjölagen 1. [8] Grundlagsfrågor. [15] Avtalsvillkor mellan näringsidkare. [31] Ändringar i förvaltningslagen. [46] Telubaffären. [48] Våldtäkt. [64]
Socialdepartementet
Hälso- och sjukvård inför 90-talet. 1. Hälsorisker. [1] 2. Ohälsa och vårdutnyttjande. [2] 3. Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv. [3] 4. Utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet. [4] Lag om vård av missbrukare i vissa fall. [7] Minskat tobaksbruk. [18]
Sjukersättningsfrågör. [22] Socialförsäkringens datorer. [24] Bra daghem för små barn. [25] Omsörgskommittén. 1. Omsorger om vissa handikappade. [26] 2. Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning, lagför- slag, specialmotiveringar. [27] Fluor i kariesförebyggande syfte. [32] Sjukresor. [35] Pensionskömmittén. 1. Familjepensionen. [61] 2. Familjepensio- nen. Sammanfattning. [62] »
Kommunikationsdepartementet lnrikesfiyget under 1980-talet. [12]
Ekonomidepartementet Löntagarna och kapitaltillväxten. Slutrapport. [44]
Budgetdepartementet
Företags obestånd II. [37] Samverkan vid uppgiftslämnande. [58]
Utbildningsdepartementet
Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. [9] Närradio. [13] Film och TV i barnens värld. [16] Översyn av radiolagen. [19] Tekniska hjälpmedel för handikappade. [23] Utredningen om forskningens och forskarutbildningens situa- tion. 1. Forskningens framtid. [29] 2. Forskarutbildningens meritvärde. [30] ' Fristående skolor för skolpliktiga elever. [34]
Nya medier — text-TV, teledata. 145] Video. [55]
Bibeln. Nya testamentet. [55]
Jordbruksdepartementet
Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvaret. [28] Djurens hälso- och sjukvård. [57]
Handelsdepartementet
Internationellt patentsamarbete III. [21] Svensk krigsmaterielexport. [39] Prisregleringskommittén. 1. Prisreglering mot inflation? [40] 2. Prisreglering mot inflation? Bilagor 1—6. [41] 3. Prisreglering mot inflation? Bilagor 7—12. [42]
Arbetsmarknadsdepartementet
Ny arbetstidslag. [5] Industrins datorisering. [17] Om hets mot folkgrUPP- [38] Äldre arbetskraft. [70]
'Bostadsdepartementet
Hyresgästinflytande på målning och tapetsering. [47] Samhället och samlingslokalerna. [63]
Industridepartementet
Data- och elektronikkommittén. 1. Datateknik i verkstadsindu- strin. [10] 2. Datateknik i processindustrin. [11] 3. Datateknik i industriproduktionen. [59] Direktinvesteringskommitten. 1. Effekter av investeringar utom— lands. [33] 2. De internationella investeringarnas effekter. [43] Kooperationsutredningen. 1. Kooperativa företag. [54] 2. Koope- rationen i samhället. [80] Pris på energi. [69]
Kommundepartementet
Översyn av lagen om församlingsstyrelse. [6] Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m.m. [14] Omprövning av samvetsklausulen. [20] Begravningsverksamheten. [36] 1969 års psalmkommitté. 1. Den svenska psalmboken. Band 1. [49] 2. Den svenska psalmboken. Band 2. [50] 3. Den svenska psalmboken. Band 3. [51] 4. Den svenska psalmboken. Band 4. [52] Stockholms kommunala styrelse [53] 1968 års kyrkohandbokskommitté. 1. Svenska kyrkans handbok. Band 5. Kyrkliga handlingar. [6512 Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 3. Kyrkliga handlingar. Vägen in i kyrkan. Dop, konfirma- tion, kommuniön — aktuella liturgiska utvecklingslinjer. [66] 3. Svenska kyrkans gudtjänst. Bilaga 4. Kyrkliga handlingar. Akten- skap och vigsel i dag — Liturgiska utvecklingslinjer. [671 4 Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 5. Kyrkliga handlingar. Döendet, döden och begravningsgudstjänsten. [68]
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.
i!” [SBN 9l—38'064ll'l EM LiberFÖrlag lSSN o375-250x
Allmänna Förlaget