SOU 1981:98

Studieorganisation och elevströmmar : ett bidrag till utvärderingen av 1970 års gymnasieskolereform : en forskningsrapport från Gymnasieutredningen

FORSKNINGSRAPPOKF FRÅN GYMNASIEUTREDNINGEN

MATS MYRBERG

Studie; organs amn och elev-

SM]

FORSKNINGSRAPPOKF FRÅN GYWASIEUTREDNINGEN

Studie; orgams anon Och elev- strömmar

592929]

Sid.

Sid.

Sid.

Sid. Sid. Sid. Sid. Sid.

SOU 1981:98

Rättelseblad

46:

47:

173:

235: 274: 275: 282: 285:

"I figur 15, s. 47, visas hur prognoser angående antal nyinskrivna . . Skall vara hänvisning till figur 14, s. 46.

"Fördelningen över samtliga län visas i figur 17.” Skall vara hänvisning till figur 16. I figur 85, punkt 2, står '”Gruvingenjörsutbildningar." Skall vara Civilingenjörsutbildningar. Grönt fält i tablån skall vara gult. Gult fält i tablån skall vara grönt. Gult fält i tablån skall vara grönt. Gula fält i tablån skall vara gröna. Grönt fält skall vara gult. Färgöverlägget i kolumnen med rubrik ”Konstfackskolan i Sthlm" skall vara i kolumnen med rubrik "Kulturkommunikarionslinjen.”

& Statens offentliga utredningar

P%] ggg] 1981 :98 & Utbildningsdepartementet

Studieorganisation och elevströmmar

Ett bidrag till utvärderingen av 1970 års gymnasieskolereform

Av Mats Myrberg

En forskningsrapport från gymnasieutredningen Stockholm 1981

Omslag Jan Bohman Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38-06687-4 ISSN 0375-250X

Gotab, Kungälv 1981

Förord

Gymnasieutredningen har som ett led i sitt utredningsuppdrag utnyttjat forskningsresultat, befintligt statistiskt material och undersökningar som genomförts som en del av en fortlöpande utvärdering av gymnasieskolre- formen 1970. Utredningen har dessutom lagt ut särskilda uppdrag på uni- versitetsinstitutioner och enskilda forskare. Dessa uppdrag har redovisats i SOU-serien, DsU-serien, Publicaserien eller som rapporter i respektive forskningsinstitutioners rapportserie.

I denna forskningsrapport redovisas de analyser utredningen genomfört av statistiska centralbyråns löpande statistik, av data från de så kallade Mal- mö- och Västmanlandsundersökningarna, av skolöverstyrelsens tidigare genomförda undersökningar på gymnasieskolans område samt av andra material utredningen samlat in och som inte redovisats i annat sammanhang.

Arbetet har genomförts av filosofie doktor Mats Myrberg som även svarar för föreliggande rapport.

På gymnasieutredningens vägnar

Urban Dahl/åf

/ Lars Ekholm

.|| ,|._,. |.-|=||.,.> .. .. _; ___, * F==|.|__ . | ||. , | , , || |,|,|. ,. , , |, , || || I,, , , | |"'?" ], |,, ||,||,J|_, | , , , , _, , | ,, , H, |,|',,|| . —,|| |,||* ,,, || ,L, " ' = ' ' ' ' |'.l " ' '|'|" | "" |' '|| " |. " ul' || : 'I" II 'len,|'| | -' |.'| , ,' " ,,-. . |?! P II , ll ' ,, ,|||||:,,-,,,,.-,,, |III |,,,,,,, , ," ' . " '|| || | ' , _ .|| || , | | , || | | 'l|" | H | ' ' " ':',: ,Ik-l' ' '||

,, , ,. ,, ._,.'I"',,, -|,,,|,,;,,. -' -'.|", ' ,ll u. ', .,.l. '||' ""'|:". ,,,,| C#". |,,' ,,,',',| ,,,".| ???-,,,

| 'I | | ' '

' ' :| '.' ' | -, -..l. ,, '|"f"'" , , ' '|'-' |'., ||. .'" " '|| "| |""||'|" ||" ==,.'|| -.|.|'- .- SPN ,, , ,, '. .net '.' ' ,, |',' ..'"|' " '|' |. ||' |' ,, . ',,I"' |"'-" _ ' ||| ",', ." ,-'|| '."|,','||',| - ' - - .. ||', |'.". "'"'- ||" :|. || || ,':|'---| , ',|"' " ;' ,',|' ,'-, "'_|'| '||||' '1'2"- ' ","|,"'|'| |", ,',',,'-l|| || ' . | ,, '|' , |" |,'|||, | ' " """|'|,,,' "'I'| |||.' "||_:," ,, , ||',, |,|_,_- ,, "',| '|,|,,," ' ' -, " "' | i ' -_', ,,_,, ,.',,,"-, ,,'|"' ,. ','|,|"|||'u '%'; l | |"' _| || " | "I 'I . , "lil-ärm . | 'runumn'u ahr-:|.- |]th mulm-mir. | ' * +.. |' ...',.'|; , :"|,," . '|||.l:l'll'll'|,l: lrI |.T. "'i'—ä ,|,"| ,tå'W-lluni'" |||. I-ILI'll'I ' i : |" '.'|_:,,". "" |'-. |" || . | W.? |.')i|'| ”'n'-|... u.. ,, " ', ""'—'|'" ,,'|_',"'_' " ||" .' liir"? "i'iLl -"||| ' ' ' " " -:'.,' ,|:',"_£,_:- '='. 4 nu. |."||_|" 'II'II'u'ID. , | . !, i'hiw ,_ ' | | .- " | , w '.rz'H. lalhädm'l - |... " - '.: .. |'-| "(||| ",—||| .. . | ' " ', " |". "||'.' 11... -"'|.|'|"| '|',-'.'H"'r'_' "'""'|'H '- ' ||'L'__, ' ""I ' ""' "" ' ,'| || |-' "_' .- ' ." .l| |,",=,"|"-.,,!|||I-,-'1|,'||.|.Iglhläjl'illli |r_|'|' . ' - | | ' " ' '|:| ' | '|' ' _ |. |',' ',, |' | '|- ' ",'_4 "'i' || ,'_| "||" || ' ' | , || _ , |' , ,. ,iF, , ., ,-,||,, '| _ . - ||| |,|| . . || . -.-,|.. ,-.,.', |||-.||.... " ', . _ | '|5'|'|||||d |||-||| || | ' |, || , |' -"-'" . ' - ' '. ' |," '||' .- :|'=--|.- ' | | || "' . ',." "||,| |-'||| '_"|" I'l- | ' '- -' '.'-||' ',,'_.| || |_ ' | ' " ' '- ," |' . j;, "" '-|"|.' |' |'|""'| | | _. |- -..-.||. -',1,.- . | ' '| i ,-'.|'|'." f-, |' | "|, , || | ,I | | , ,,_', "' ,,,.H'u "|'" ' ;». .'||'| |-,_'|',|, _ ,|

1. Utbildningsreformer, elevströmmar och befolkningens utbildningsnivå 1.1 Utbildningsreformema i spänningsfaltet mellan folkskolan och läroverket

1.2. Vägen från skolan till arbetslivet för en 'kull 'elever' på' 19'40'- talet

och en kull elever på 1960- talet .

1.2.1. Malmöundersökningen

1.2.2 Västmanlandsundersökningen . . . Grundskolereformens effekter som de avspeglas | Väst- manlandsundersökningen Utbildning och yrke

1.2.3. Vägen från skola till arbetsmarknad i Västmanlands— undersökningen jämfört med Malmöundersökningen

2 Läroplansarbetet injb'r I 970 års gymnasieskolereform . 2.1 Vad ville man med 1970 års läroplan för gymnasieskolan? 2.2 Vad innebar 1970 års läroplan för gymnasieskolan? 2.3 Lgy 70 inför sitt första läsår Naturvetenskaplig-teknisk huvudsektor Ekonomisk huvudsektor . Humanistisk-social huvudsektor Övriga utbildningsvägar . . . . . Fördelningen yrkesspecifika—allmänna ämnen

3 Utvecklingen under 1970-talet speglad i siffror 3.1 Gymnasieskolan börjar ta roder . . . 3.2 Utbildningsdeltagande under 1970- talet 3.3 Studieorganisationens sätt att fungera . . . 3 3.1 Lgy 70:s funktion ur ett centralt perspektiv . Lokalisering . . . . . . Yttre förutsättningar för integration Ekonomiska styrmedel . . 3.3.2 Lgy 7015 funktion ur ett lokalt perspektiv Ämnes- och timplaneuppbyggnad .

15

19

19

24 24 33

35 40

44

45 45 48 51 52 58 58 60 60

63 63 65 76 76 76 77 81 83 83

4.1

4.2

4.3

5.1

5.2 5.3

5.4 5.5

5.6 5.7

SOU1981:98 Linjebyten och studieavbrott . 8—6 Dubbelutbildning 89

4 Förändringar i gymnasieskolans omvärld under I 970-raler som inverka! på reformens utfall . . . 93 Specialundervisningens expansion . . . . . 93

41.1 Hur går det för specialundervisningseleverna efter skolan? . . . . . . . 98 4.1.2 Vilka resurser finns för specialundervisning? 101 Ungdomsarbetslösheten . . 103 4.21 Arbetslösa ungdomar 18—24 år i augusti 1979 103 4.2.2 Ungdomsarbetslöshetens utveckling under 1970- talet 106 Vilka ungdomar befinner sig i riskzonen för arbetslös- het? . 106 4. 2 3 Ungdomsarbetslöshetens struktur 115 4.2.4 Elever med ofullständig grundskola 119 Invandringen 123 5 Vägar til/fortsatt utbildning och arbete . . . . . 133 Yrkesstruktur inom olika ålders- och utbildningsgrupper 136 5.1.1 Yrkesfördelning bland elever från naturvetenskaplig och teknisk linje . . . 138

5.1.2. Yrkesfördelning bland elever från vårdlinjen sociala linjen och konsumtionslinjen . . . . 140

5.1.3 Yrkesfördelning bland elever från social samhällsveten- skaplig, humanistisk och treårig ekonomisk linje . 141 5.1.4 Yrkesfördelning bland elever från verkstads-, fordons-,

el/tele- bygg/anläggnings-, teknisk samt två- och fyraårig teknisk linje . . . . 142

5.1.5 Yrkesfördelning bland elever från distributions- och

kontorsteknisk linje samt från två- och treårig ekono- misk linje . . 143

Koppling yrke- utbildning för en kull avgångna från gymna- sieskolan 1977. . 145

Skillnader mellan pojkars och flickors utbildningsval och arbetsmarknad . . . . . . . . . 146 Bredd | yrkesutbildningen som vaccin mot teknisk utveckling 150 Elevernas motiv för val av linje i gymnasieskolan . 152 5.5.1 Förberedelse för fortsatta studier 152 5.5.2 Yrkesförberedelser . 153 5.5.3 Lägrehandsval . . . 154 5.5.4 Föräldra- och kamratpåverkan 154 5. 5. 5 Ämnesstyrda motiv 154 Yrkesstruktur och social skiktning . . . . 154 Grundskoleelever som inte fortsätter till gymnasieskolan 155 5.7.1 Grundskoleuppföljningen 1980 155 5.7.2 Grundskoleuppföljningen 1977 158 5.7.3 Grundskoleuppföljningen 1978 159 5.7.4 Utbildning som sluss till arbetsmarknaden 161

6. Elevströmmar från gymnasieskolan till högskolan 6.1 6.2 6.3 6.4

6.5

Högskolans rekrytering före 1969

Den nya gymnasieskolan och högskolan . . Rekryteringen från gymnasieskolan till högskolan efter hög- skolereformen

Behörighetsbestämmelsernas roll vid övergång från gymnasie-

skola till högskola

Komvux roll vid övergången från gymnasieskolan till hög-

skolan . . . 6.5.1 Taktikövergång eller överbryggande utbildning? 6.5.2 Flöden från gymnasieskolan till Komvux .

7 Trendbrott. ?

7.1 . . . . .

7.2 Elevernas val mellan studieförberedande och yrkesinriktade utbildningsvägar på det gymnasiala stadiet .

7.3 Förvärvsfrekvens och arbetsmarknad för f1ickor .

7.4. Den gymnasiala utbildningens geografiska spridning 7.5 Skola med elevsvårigheter eller elever med skolsvårigheter?

Bilagor

Social selektion

Bilaga 1 Gymnasieskolelinjernas behörighetsvärde för högskolestudier Bilaga 2 SCB:s uppdelning av yrkesverksamma enligt SEI (Socioekono-

misk Indelning)

Bilaga 3 Yrkesschema i 1975 års folk- och bostadsräkning Bilaga 4 Använda förkortningar

163 163 163

168

169

174 174 175

179 179

180 184 185 186

189

,* A. _ ”| A * || |. m _ . *. '. . to . " - | | _ | — | '7, * ,- ; u

n.":

, . , , . . || . "|| | : . * . * | | 1 . _ |.| _1 . , '. . _ 'I I | , _ | 11 " || . , _ - | | * * , I . If I. I | . | ., | | || | | , ,.'1l . I I * -* 1 _ . | '. , -| , || , | | , , , | || , If J . , , . ,” " , II 1 ' | |. | 4, ,-r | | , | | | _| . » - | , , I 11 11 ** | -|| | : | , | | _ *.111 | | i | | * I I i 11 11 ' | , | | , || || - | , | *V 1 | -| | I | | 11 , . | , , 'T . _..nt , . l ' I1 ' I)”. II * || : * || , ' | ' ' r'| , | | , , , " , | | || _ || x " = * | || , , _. | .||. | | | ,| _ - ||)" ».. "|- * * i 11 ,* * I II | '|| .h- 1 | * :|. .-|| ” - | | * i 11 , || | ||| , || | - - ||- ||-'- ' - ' |. ' ' A | f| . | * * ' , | | 11 , * I1 ' , .' , , 'L 1' , , | I , 11 'I , . | * II i | |: 1 1 , ,|| , | , , , | , , , 1 l , 11 I 1 , 1 || ll ,” '. .|.-.. || | || ,, .,, , | 11 l , | | ll : * *L

Figurer

10

”Bildningsgrad bland befolkningen över femton år i olika ål- dersgrupper”.

Källa: Folkräkningen 1930 del VI . .

Utbildningsnivån i befolkningen 16—74 år 1980. Källa: SCB:s arbetskraftsundersökning, februari 1980 Utvecklingen av antal närvarande elever i yrkesskolan, gym- nasiet och fackskolan 1930—1970.

Källa: Utbildningsstatistisk årsbok 1978 . Utveckling av andelen med ”tjänstemanna-” respektive ”arbe- taryrken" bland elever i Malmöundersökningen som fortsatte till relaskola/ läroverk efter folkskolan och bland elever som bör- jade arbeta efter folkskolan.

Källa: Maskintabeller från Malmöundersökningen Utveckling av andelen med yrken som kräver lång utbildning eller yrkeserfarenhet respektive yrken utan krav på längre ut- bildning eller yrkeserfarenhet bland elever i Malmöundersök- ningen som fortsatte till realskola/ läroverk efter folkskolan och bland elever som började arbeta efter folkskolan Källa: Maskintabeller från Malmöundersökningen Fördelning av skolor i Malmö på antal tredjeklasselever vår- terminen 1938. Källa. Maskintabeller från Malmöundersökningen Yrkesskolornas lokalisering | Västmanlands län läsåret 1963/ 64 Källa: ”Yrkesskolans kvantitativa omfattning”. Stencil SÖ 1964. Investeringsramar för skolbyggnationen 1960—1980 (grundsko- lor).

Källa: Statistik från byrå P3 SÖ . . . . . Högstadieorter | Västmanlands län 1966, samt realskolornas och gymnasiernas lokalisering före grundskolereformen (1949/50 re- spektive 1959/60).

Källa: Maskintabeller från Västmandlandsundersökningen, ”Gymnasieorganisationens omfattning 1965” (stencil. SÖ 1959), samt Sivgård 1951 .

Val av utbildningsväg bland elever med olika social bakgrund

i Västmanlandsundersökningen. Källa: Olofsson (opublicerad bearbetning av Västmanlandsun- dersökningen)

19

20

23

30

31

33

34

36

36

37

11

12

13

14

15

16

17

18

19 20

'21

22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39

Uppnådd utbildningsnivå bland eleverna i Malmöundersökning- en och Västmanlandsundersökningen. Källa: Maskintabeller från Västmanlandsundersökningen och Malmöundersökningen Utveckling av andelen med ”tjänstemanna-” respektive "arbe- taryrken” bland elever i Västmanlandsundersökningen som bör- jar arbeta, påbörjar yrkesskola/fackskola respektive påbörjar gymnasieutbildning efter grundskolan. Källa: Maskintabeller från Västmanlandsundersökningen. Utveckling av andelen med yrken som kräver lång utbildning eller yrkeserfarenhet respektive yrken utan krav på längre ut- bildning eller yrkeserfarenhet bland elever i Västmanlandsun- dersökningen som börjar arbeta, påbörjar yrkesskola/fackskola respektive påbörjar gymnasieutbildning efter grundskolan. Källa: Maskintabeller från Västmanlandsundersökningen Prognoser och faktisk utveckling av antal nyinskrivna vid uni- versitet och högskolor (baserat på IPF 1980z4) Närvarande elever i yrkesskolor 1944—1964 (heltidskurser om minst fem månader).

Källa: Proposition 140:,1968 s. 61 . Andel av befolkningen i olika län med studentexamen 1970. Källa: Utbildningsstatistisk årsbok 1978, tabell 1.3 b. Yrkesutbildningsberedningens ”blockprincip" samt traditionell yrkesutbildningsorganisation illustrerade på verkstads— och for- donsmekaniska området samt el-tele-tekniska utbildningar Yrkesutbildningsberedningens förslag till konsumtions- och vårdteknisk linje (figuren baserad på YB 1, s. 155) Verkstadsteknisk linje i lgy 70 .

Fordonsteknisk linje i lgy 70 El- teleteknisk linje i lgy 70

Processteknisk linje i lgy 70 . .

Bygg- och anläggningsteknisk linje i lgy 70 . Träteknisk linje i lgy 70 Livsmedelsteknisk linje i lgy 70 Beklädnadsteknisk linje i lgy 70 Jordbrukslinje och skogsbrukslinje i lgy 70 Tvåårig teknisk linje i lgy 70 Fyraårig teknisk linje i lgy 70 Naturvetenskaplig linje i lgy 70 Treårig ekonomisk linje i lgy 70 Distributions- och kontorslinje i lgy 70 Tvåårig ekonomisk linje i lgy 70 Konsumtionslinje i lgy 70 .

Vårdlinje i lgy 70 . . . . . . Humanistisk och samhällsvetenskaplig linje i lgy 70

Social linje i lgy 70 Musiklinje i lgy 70

Uppbyggnad av yrkesteknikämnet på bygg- och anläggnings-

tekniska linjens gren för betongteknik

38

42

43

46

47

48

49

50 52 52 53 53 54 55 55 56 56 56 57 57 57 58 58 58 59 59 60

61

40 Förutbildning bland intagna i gymnasieskolan 1971—1980.

Källe: SCB:s statistik över intagna i gymnasieskolan . . . 64 41 Sökande och intagna till gymnasieskolan per linjegrupp, samt

utvecklingen av antal sextonårigar 1971—1980. Källa: SCB:s statistik över sökande och intagna i gymnasieskolan,

samt befolkningsstatistik från SCB . . . . . . 66 42 lntagna och examinerade på naturvetenskaplig linje 1969—1980.

Källa: SCB:s statistik över intagna i och avgångna från gym-

nasieskolan . . . . . . . . 67 43 Intagna och examinerade på social linje 1966—1980.

Källa: SCB:s statistik över intagna och avgångna från gymna-

sieskolan, samt utbildningsstatistisk årsbok 1978 . . . 68 44 Intagna och examinerade på fyraårig teknisk linje 1971—1980 69 45 Medelbetyg (poäng) från grundskolan vid intagningen till na-

turvetenskaplig linje 1971 och 1980 (streckat).

Källa: SCB:s statistik över intagna i gymnasieskolan . . . 70 46 Andel elever per intagningsbetygsnivå som fullföljer sina studier

på naturvetenskaplig linje. Källa: SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna1978(ma-

skintabeller) . . . . . 70 47 Platsantal, sökande och mtagna på bygg- och anläggningsteknisk

linje, samt byggarbetsmarknadens utveckling under 1970- talet. Källor: ”Röda boken”, SÖ, SCB:s statistik över sökande och intagna i gymnasieskolan, samt statistik över byggarbetsmark-

naden från AMS . . . . . . . . . . 72 48 Fördelningen av elevernas förstahandsansökningar till linjer i

gymnasieskolan 1971 och 1980.

Källa: SCB:s statistik över sökande till gymnasieskolan . . 73 49 Andel i åldersgruppen 16—19 år som deltar i utbildning. För-

ändring under perioden 1969—1978.

Källa: SCB:s statistik över studerandes ålder . . . . 73 50 Förstahandssökande till gymnasieskolans linjer läsåret 1979/ 80

och deras andrahandsval. Källa: SCB:s statistik över sökande och intagna i gymnasieskolan 74 51 Elevernas och arbetsmarknadens efterfrågan på gymnasieutbild-

ning, samt platsantal på olika linjer i gymnasieskolan. Utveckling 1970—1978.

Källa. Holm, 1979. . . . . 75 52 Lokalisering av yrkesskolor och gymnasier läsåret 1963/ 64 samt

gymnasieskolor läsåret 1978/79 . . . . . . . 53 Utvecklingen av planeringsramarna för byggande av gymnasies-

kolor under 1960- och 1970- talet (inklusive yrkesskolor före 1979).

Källa: Statistik från SÖ, byrå P3 . . . . . . . 80 54 Lärarveckotimmar per 16—19- åring 1 kommuner med olika me-

delskattekraft läsåret 1979/ 80 (siffrorna korrigerade för antal ele-

ver från annan kommun). Källa: Gymnasieskolornas organisationsrappon 1979/80 (maskintabeller) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

Fördelning på olika former av studier samt övrig sysselsättning i olika åldersklasser.

Källa: SCB:s statistik över studerandes ålder 1978 (SM U 1978:7) Andel studerande i gymnasieskolan bland 16—19-åringar i kom- muner med olika utbud av gymnasial utbildning . . Studieavbrott och linjebyten bland elever som fortsatte direkt från grundskolans årskurs nio till studier i gymnasieskolan höst- terminen 1971. Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundsko- leavgångna 1971 .

Elever i grundskolans specialklasser 1971— 1977.

Källa: Utbildningsstatistisk årsbok 1978 tabell 3.10 Specialundervisningsresurs 1961/62—1977/ 78 fördelad på speci- alklass och samordnad specialundervisning. Källa: SÖ Pl 1978: 16

Studier förvärvsarbete och arbetslöshet i åldersgruppen 16—19

år 1973—1978 . . . . . . Utvecklingen av antalet arbetslösa | åldersintervallen 16—19 och 20—24 år under 1979- talet.

Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar . Utveckling av antalet sysselsatta | åldersintervallen 16—19 och 20—24 år under 1970- talet.

Källa. SCB:s arbetskraftsundersökningar Sökandetidens längd för sökande med olika utbildningsbakgrund i AB- län och i hela landet. Figuren baserad på rapport SÖ Pl 1979: 7.

Utveckling av andel fasta jobb under ett år efter avslutad grund-

skola för en grupp ungdomar som inte fortsatt studera. Pojkar respektive flickor. Källa: Delrapport 12 från projektet ”Åtgärder mot ungdoms- arbetslösheten i Göteborg” vid sociologiska instutionen, Göte- borgs universitet

Invandringen till Sverige 1945—1970 fördelad på invandrarnas

ursprungsland. Källa: IPF 1972: 14 s. 17 Andel invandrarelever | grundskolan | olika delar av landet våren 1978.

Källa. SM U 1979: 26 . . Andel invandrarelever | årskurs 9 läsåret 1978/79 som har fär- dighet | svenska motsvarande nivå A—D enligt SCB:s indelning. Källa: SM U 1980: 27 . . . . . . Kvalifikationsnivå | arbetet bland ungdomar som gått ut olika linjer | gymnasieskolan (alternativt ej fortsatt studera efter grund- skolan).

Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundsko- leavgångna 1971

Yrkesfördelning i grupper med olika utbildnings- och ålders-

sam mansättni ng .

83

85

87

94

95

104

107

107

109

117

124

125

127

134

137

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

Fördelning över yrkesområden bland elever från naturvetenskap- lig och fyraårig teknisk linje. Källa: Maskinlistor från SCB:s grundskoleuppföljning 1978 ( sjuårsuppföljningen”) Yrkesfördelning bland elever från Vårdlinje, social linje och kon- sumtionslinje. Källa: Maskintabeller från SCB:s grundskoleuppföljning 1978 ("sjuårsuppföljningen ) . . . . . . . Yrkesfördelning bland elever från samhällsvetenskaplig, social, humanistisk och treårig ekonomisk linje. Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundsko- leavgångna 1971

Yrkesfördelning bland elever från verkstads- fordons-, el/tele—

och bygg/anläggningsteknisk linje samt från de två- och fyra- åriga tekniska linjerna. Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundsko- leavgångna 1971 .

Yrkesfördelning bland elever från två- och treårig ekonomisk linje samt distributions- och kontorslinjen.

Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundsko- leavgångna 1971

Andel pojkar bland behöriga förstahandssökande till gymnasies-

kolans linjer höstterminerna 1971 och 1980. Källa: SCB:s statistik över sökande till gymnasieskolan Andel pojkar inom olika yrkesområden bland sjuårsuppföljning- ens elever. Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundsko- leavgångna 1971

Rekrytering till olika yrkesområden fördelad på andel pojkar och

andel från studieförberedande linjer i gymnasieskolan. Källa. Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundsko- leavgångna 1971

Relation mellan utbildningskrav och specialisering/integration

för några yrkeskategorier Kvalitikationsnivå i jobbet enligt SCB:s förslag till socio-

ekonomisk indelning (SEI) för elever som fullföljt en gymna- sielinje jämfört med elever som ej fortsatt med någon utbildning efter grundskolan. Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundsko- leavgångna 1971

Arbetsmarknader för gymnasieutbildade och för grundskoleav- gångna

Nettoantal inskrivna studerande vid universitet och vissa hög-

skolor.. . . . . . . . Rekrytering till olika sektorer | högskolan från gymnasieskolans linjer i sjuårsuppföljningen.

Källa: Maskintabeller från SCB:s grundskoleuppföljning 1978 ('”sjuårsuppföljningen”)

138

139

141

142

143

147

148

149

151

160

162

164

165

83

84

85

86

87

88 89

90

91

Utveckling av antal nybörjare på högskolans linjer (ej tidigare inskrivna på aktuell studieinriktning) under 1970-talet. Källa: Utbildningsstatistisk årsbok 1979, samt högskolestatistik från SCB för läsåren 1977/78 och 1978/79 Förstagångsinskrivna vid högskolan fördelade på behörighets— grund 1971/72 till 1976/77. Källa: Utbildningsstatistisk årsbok 1979, tabell 8A.7 Krav på behörighetskomplettering för studier på vissa högsko- lelinjer för studerande från gymnasieskolans linjer Det relativa betygssystemets effekter vid intagning till gymna- sieskolan (exemplet hämtat från intagningen 1975) Övergång till kommunal vuxenutbildning bland elever med genomgången gymnasieskola. Fördelning på familjebakgrund (HS- indelningen).

Källa: Maskintabeller från SCB .

Organisatoriska och läroplansmässiga skillnader mellan årskullar Närvarande elver i gymnasiala skolformer 1930—1977. Källa: Utbildningsstatistisk årsbok 1978 Social bakgrund och verksamhet ett år efter avslutade grund- skolestudier 1972 och 1976. Procentuell fördelning. Källa. IPF l980:3 (SCB)

Elevunderlagets utveckling framskrivet från födelsetal 1964 till

1980 | de gymnasieregioner som före 1996 passerar ned under 400 sextonåringar per år. Källa: Planeringsunderlag från SÖ, byrå P2

167

167

173

174

177 180

181

182

186

Tabeller

10 11

12

Yrkesinriktnihg bland eleverna i yrkesbestämda fortsättnings- skolan i Malmö läsåret 1942/43 Elever ur Malmöundersökningen som började arbeta efter folk- skolan respektive fortsatte till realskola/läroverk fördelade på uppnådd utbildningsnivå 1964. Källa: Maskintabeller från Malmöundersökningen . Sysselsättningsstruktur 1964 bland elever från Malmöundersök- ningen som övergick till realskola/läroverk från folkskolan, re- spektive elever som inte övergick till realskola/läroverk Fördelning på socialgrupp och studiemönster 1966—77. Källa: Olofsson 1980, s. 81

Yrkesfördelning hos olika utbildningsgrupper elva år efter av-

slutad grundskola 1966. Källa: Maskintabeller från Västmanlandsundersökningen Antalet elever i Specialkurser 1971 till 1980 anknutna till vård- linjen, konsumtionslinjen, distributions- och kontorslinjen. verk- stadslinjen samt övriga specialkurser. Källa: SCB:s statistik över närvarande elever i gymnasieskolan den 15 september . . . . . Elevernas ålder. Specialkurser jämfört med linjer. Källa: SCB:s statistik över studerandes ålder Kommunala yrkesskolor med heltidskurser om minst fem rnå- nader fördelade på antal utbildningsområden som finns repre- senterade vid skolan 1963. Källa: Yrkesskolans kvantitativa omfattning (SÖ 1964, s. 30) Relativ fördelning mellan utbildningsområden vid kommunala yrkesskolor och landstingsskolor (ej centrala verkstadsskolor) på orter med och utan gymnasium 1963. Källa: Yrkesskolans kvantitativa omfattning (SÖ 1964, s. 31) De 121 allmänna gymnasieskolornas elevantal (1973-09-15) Andel av eleverna på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer som läste visst tillvalsämne läsåren 1973/74 och 1979/80. Källa: SCB:s och SÖ:s bearbetning av gymnasieskolans orga— nisationsrapport 1973/ 74 samt Gymnasieutredningens och SÖ:s bearbetning av organisationsrapporten 1979/80 Elever och klasser den 15 september 1972, 1973 och 1974 på naturvetenskaplig linje. Källa: SM U 1973z5, 1974:7 och 1975:7

27

28

29

39

64

65

77

77 80

84

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22 23

24

25

26

27

28

Linjebyten efter Studieavbrott på tre- och fyraåriga linjer samt social linje fördelade på mottagande studievägar. Källa: Maskinlistor från SCB:s sjuårsuppföljning av grundsko- leavgångna 1971

Elever och klasser den 15 september 1975,1976 och 1977 på naturvetenskaplig linje. Källa: SM U 197622, 1977: 15 och 1978: 24

Tidigare utbildning bland förstahandssökande till gymnasiesko- lans linjer inför ht 1979. Källa: SCB:s statistik över sökande till gymnasieskolan Antal specialklasser och antal elever i specialklasser i gymna- sieskolan. Utvecklingen under 1970-talet.

Källor: SOU 19759, 5. 65, samt SÖ P1 1979:]0 Utveckling av samordnad specialundervisning i gymnasieskolan under 1970-talet. Källor: sou 19759, 5. 65, samt sö Pl |979:10 Fördelning på linjer i gymnasieskolan bland hörselskadade, syn- skadade och rörelsehindrade elever . Sysselsättningsstruktur bland hörselskadade och rörelsehindrade ungdomar i åldern sexton till tjugoett år

Utbildningsnivå vid uppföljningstillfället i en uppföljningsun-

dersökning av synskadade specialskoleelever som gått ut spe- cialskolan 1962—1973. Källa: Metz & Darnhede 1976 Elever som arbetade under terminstid | årskurs 9 fördelade efter

yrkesområden.

Källa. SÖ P1 1976:6 . . . . Typ av arbete under terminstid i åk 9 (procent) kvinnor. Källa: SÖ P1 l976:6 . . . . Typ av arbete under terminstid i åk 9 (procent) män. Källa. SÖ P1 1976:6

Förvärvsarbete under terminstid bland elever på de 3—4- åriga linjerna i gymnasieskolan.

Källa. SÖ P1 l979:1 . . . . . .

Vanligaste förvärvsarbeten bland elever på gymnasieskolans 3—4- åriga linjer som arbetat under terminerna. Män och kvinnor Sysselsättning under ett år efter avslutad grundskola bland den grupp ungdomar i Göteborg som inte gick vidare till gymna- sieskolan hötterminen 1979.

Källa: Delrapport 12 från projektet ”Åtgärder mot ungdoms- arbetslösheten i Göteborg” vid sociologiska institutionen Gö- teborgs universitet . Elever med ofullständig grundskolekompetens | en uppföljnings- undersökning 1976. Källa: Rapport SÖ Pl 1977:4

Framtidsplaner bland ungdomar med ofullständig grundskole-

kompetens. Källa: Rapport SÖ P1 1977:4

88

89

90

95

96

99

99

100

110

110

111

113

114

116

120

121

29 Elever i grundskolan med annat hemspråk än svenska efter hem- språk, stadium, kön och behov av stödundervisning vecka 45 år 1980.

Källa. SM U 1981: 10 . . . . . 126 30 Huvudsaklig sysselsättning ett år efter avslutad grundskola 1979

för elever med annat modersmål än svenska jämfört med för- hållandena för samtliga ungdomar i åldersgruppen (procent). Källa: Maskinlistor från SCB:s grundskoleuppföljning 1980 . 129 31 Sökande till teoretiska och yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan

bland hemspråkselever och svenskspråkiga elever.

Källa: SM U 1980:27 . . . . . . . . 130 32 lnvandrarundervisning | grundskolan veckan 4—8 februari 1980.

Fördelning på undervisningsspråk.

Källa::SMUl98025 . ........131 33 Yrkesverksamhet som sjuksköterska resp. sjukvårdsbiträde

bland avgångna från vårdlinjen, sociala linjen och konsumtions- linjen (avrundat till närmaste hela hundratal). Källa: SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971 . 140 34 Kvalifikationsnivå i yrket för elever som fullföljt E-, Ek- eller

Dk-linjen. Uppdelning på pojkar och flickor . . . . . . . 141 35 Andel elever från gymnasieskolans linjer som arbetar inom lin-

jens ”målyrkesområde”. Linjer med få elever samt linjer utan yrkesanknytning redovisas inte. Källa: SCB:s tvåårsuppföljning av avgångna från gymnasieskolan

l977..... . .......145 36 Andel av rekryteringen till olika yrkesområden som kommer

från gymnasielinjer som förbereder för området. Yrkesområden

grupperade enligt folk- och bostadsräkningens kod . . . . 146 37 Värden (%) på ett antal levnadsnivåkomponenter i olika socio-

ekonomiska grupper. Endast anställda.

Källa: Levnadsnivåundersökningen 1974. SOFI . . . . . . 156 38 Planer på högskolestudier bland studerande i åk 1 i gymnasie-

skolan läsåret 1979/80. Källa: Maskintabeller ur SCB:s grundskoleuppföljning 1980 . 169 39 Rekrytering från gymnasieskolans linjer till allmänna högsko-

lelinjer med olika omfattande tillträdeskrav läsåret 1978/ 79. Ny- börjare på linjer. Procent. Tabellen omfattar endast linjer utan krav på yrkesverksamhet eller annan utbildning än gymnasie- skolans linjer.

Källa: Maskintabeller ur SCB:s högskoleregister . . . . 171 40 Rekrytering från linjegrupper i gymnasieskolan till utbildnings-

sektorer i högskolan läsåret 1978/79. Nybörjare på linjer.

Källa: Maskintabeller ur SCB:s högskoleregister . . . . . 172 41 Fördelning på åldersgrupper (a) samt tidigare gymnasieskoleut-

bildning (b) bland komvuxelever ht 1979 med tidigare påbörjad utbildning i gymnasieskolan. Antal elever.

Källa: Maskintabeller från SCB . . . . . . . . . . . . 175

42 Studieinriktning i gymnasieskolan resp. komvux bland komvux-

43

elever ht 1979 med avbrutna gymnasiestudier bakom sig. Antal elever.

Källa: Maskintabeller från SCB . . . . . . . . . . . . 176 Yngre eleveri komvux med Studieinriktning motsvarande treårig teoretisk linje fördelade på gymnasiebakgrund. Antal elever.

Källa: Maskintabeller från SCB . . . . . . . . . . . . 176

1 Utbildningsreformer, elevströmmar och befolkningens utbildningsnivå

I föregående avsnitt skisserades den sammanjämkning av skolformer med skilda traditioner och skilda syften som fortgått under hela nittonhundratalet ur politiker- och utbildningsplaneringsperspektiv. I detta avsnitt skall i stället situationen skildras från ett lokalt perspektiv. Som grund för en sådan be- skrivning används den s. k. Malmöundersökningens (Husen 1969) och Väst- manlandsundersökningens (Carlsten 1975) elevpaneler. Vardera undersök- ningen har följt en kull elever från den obligatoriska skolgången ut i ar- betslivet. Malmöundersökningens elever började sin skolgång 1935. Väst- manlandsundersökningens började sin 1957. De förra mötte det parallell- skolesystem som 1927 års skolbeslut innebar. De senare började sitt sjunde skolår det första läsåret grundskolan var i funktion, åttio år efter Fridtjuv Bergs program för folkskolan som bottenskola.

1 .2.1 M almöundersöknr'ngen

Malmöundersökningens material har samlats i en databank med longitu- dinella data om de 1544 individer som gick i folkskolans tredje årskurs i Malmö 1938 (Prestegaard et al. 1979). Databanken innehåller information om gruppen fram till 1974. De resultat som redovisas här är till större delen bearbetningar av denna databank?

Av de 1544 eleverna i Malmöundersökningens population avbröt ma- joriteten sin skolgång efter folkskolan. 734 slutade efter fullföljda sju års- kurser. Ytterligare 120 slutade före utgången av sju årskurser i samband med att de lämnade skolpliktsåldern. Vid uppföljningstillfället 1964 anger 652 av de 1544 individerna ingen formell utbildning utöver folkskolan.

Enligt skolreformen 1927 kunde elever flyttas till realskola/ läroverk efter fjärde till sjätte årskursen i folkskolan. I Malmöpopulationen övergick sam-

manlagt 587 elever från folkskolan till fortsatta studier. 153 av dessa lämnade folkskolan efter fjärde årskursen. Ytterligare 321 övergick efter sjätte års- kursen. Av de 587 som fortsatte avbröt 120 sina studier i realskolan utan examen. Hösten 1942, då de flesta av eleverna i undersökningen var 14—15 år, gick 126 av dem i kommunala realskolan, 185 gick i Malmö borgarskola, 81 gick i statlig realskola, 79 gick i läroverk och 62 gick i flickskola. Man kan lägga märke till att ingen elev angivit yrkesskoleutbildning som hu- vudsaklig sysselsättning hösten 1942. Dels var yrkesskolan fortfarande dåligt utbyggd, dels försiggick utbildningen där till stor del på deltid. Många ung- domar som senare påbörjade yrkesutbildning deltog i 14—15-årsåldern i för- beredande praktisk utbildning på deltid i yrkesbestämd fortsättningsskola (se vidare 5. 27). Många ungdomar som siktade på något yrke inom industri och hantverk gick i stället i lära hos någon företagare. 1942 fanns 65 lärlingar i gruppen (en siffra som ökade till 138 vid nästa registrerade tidpunkt 1947). De Malmöskolor eleverna fortsatte till efter folkskolan 1940—43 var:'

El Kommunala mellanskolan

Skolan omfattade fyraårig realskola. De flesta av de elever ur Malmö- populationen som gick i kommunala mellanskolan återfanns läsåret 1942/43 i klass 24. (59 av de 69 eleverna i de två parallellklasserna är födda 1928.) Läroplanerna hade modifierats något jämfört med normal- timplanerna så att en veckotimme teckning ersatts med en veckotimme bokföring. Under sommarlovet anordnades också en kurs i maskin- skrivning för eleverna. Verksamhetsberättelsen läsåret 1942/ 43 anger ele- vernas medelhemarbetstid som lägst fyra timmar och femtio minuter och som högst nio timmar och trettio minuter per elev och vecka i olika klasser.

Skolans verksamhet finansierades till ungefär lika delar med kom- munala och statliga medel (total omslutning låg läsåret 1942/43 på 396 505:32). Inga elevavgifter förekom. På utgiftssidan utgjorde löner och arvode 259 803:94 (varav lön till rektor och ordinarie lärare 176 056:58). Kostnader för undervisnings- och förbrukningsmateriel var 4958163, skolans andel i lärarpensioner 9299:85, och övriga utgifter 115 815z63. Vid skolan fanns förutom rektor femton ordinarie ämnes- lärare, tre ordinarie övningslärare samt tolv extra ordinarie, vikarier och timlärare. Totala antalet närvarande elever var 571 läsåret 1942/43.

El Malmö realskola Skolan omfattar femårig realskola med 402 närvarande elever läsåret 1942/ 43 samt fyraårig realskola med 92 närvarande elever läsåret 1942/ 43. De flesta av Malmöpopulationens elever som går i skolan återfinns läsåret 1942/43 i årskurs 24 (17 av 27 elever födda 1928) eller årskurs 45 (39 av 63 elever födda 1928). Skolan har inga flickor bland eleverna. Förutom rektor finns sexton adjunkter, tre övningslärare och tre extra eller extra ordinarie lärare.

El Högre allmänna läroverket/ör gossar (Malmö latinskola) Vid skolan fanns läsåret 1942/43 femårig realskola med inträde från folk- skolans fjärde klass, fyraårigt latingymnasium med inträde från den fem- åriga realskolans fjärde klass eller fyraåriga realskolans tredje klass samt

' Redovisningen bygger på årsredovisningar och elevkataloger från respek- tive skola.

treårigt latin- och realgymnasium med inträde efter realexamen.

I årsredogörelsen 1957/ 58 påpekas att skolan firat SSO-årsdagen av sin tillkomst den 15 februari 1956.

Under avsnittet ”Läroplaner” i årsredogörelsen 1942/ 43 beskrivs exem- pel på enskilt arbete som eleverna genomfört. I biologi har en elev gjort en undersökning av dammar kring Falsterbo och i fysik har bilmotorer och kortvågsmottagare studerats. En elev har också gjort ”aerodynamiska för- sök”. 1 språk utgörs enskilt arbete av litteraturläsning, uppsats och förhör. Iden ekonomiska redovisningen upptas 50 746:62 i form av terminsavgif- ter. Av de 913 närvarande eleverna går 545 i femårig realskola, 101 i fyra- årigt latingymnasium, 243 i treårigt realgymnasium, 20 i treårigt latingym- nasium och fyra i latinlyceet. I realskolans klass 45 är 45 av 93 pojkar födda 1928.

Vid skolan fanns läsåret 1942/43 tjugoen adjunkter, tio lektorer, tre ordinarie lärare i övningsämnen samt elva extra, extra ordinarie eller biträdande lärare. [1 Högre allmänna läroverket för flickor Skolan omfattade läsåret 1942/43 fyraårig realskola byggd på sjätte klass i folkskolan, samt fyraårigt latingymnasium och treårigt realgymnasium byggt på realexamen.

I årsredogörelsen påpekar man att försöksverksamhet med engelska som förstaspråk i realskolan har påbörjats. Tyska är dock fortfarande det vanligaste alternativet som förstaspråk. Som enskilt arbete i biologi redo- visas ”tjänstgöring som assistent vid Sveriges utsädesförening i Svalöv", ”iakttagelser under sju veckors auskultationstjänst vid Ljungby sjukhus”, m. m. 1 språk redovisas självständig litteraturläsning med förhör, referat och glosförteckning.

Höstterminen 1942 fanns 435 närvarande elever, av vilka 202 var gym- nasieelever och 233 realskoleelever. Malmöundersökningens elever åter- finns i klass 24 i realskolan. 50 av 66 elever i klass 24 är födda 1928.

Lärarkåren utgjordes av rektor, sex lektorer, tio adjunkter, två ordinarie ämneslärare, fyra ordinarie övningslärare samt sju extra och extra ordina- rie lärare eller timlärare. El Malmö kommunala flickskola Skolan omfattade läsåret 1942/43 sexårig och sjuårig lärokurs, uppdelade på praktisk och teoretisk linje. Den sjuåriga kursen byggde på folkskolans fjärde klass, medan den sexåriga byggde på folkskolans sjätte klass. Båda alternativen gav normalskolekompetens. I de två högsta klasserna kunde eleverna välja mellan teoretisk och praktisk linje. Kompletterin skurs för övergång till det fyraåriga gymnasiets första ring gavs i klass 5 och 46 i matematik och kemi. Antalet hemuppgifter varierar mellan fjorton och nitton i olika klasser. Hemarbetstiden anges variera mellan fyra och tio och en halv timme per vecka.

Läsåret 1942/43 fanns 699 närvarande lärjungar. Lärarkåren bestod av rektor, biträdande rektor, tjugotvå ordinarie ämneslärarinnor, nio ordina- rie övningslärarinnor samt sex extra ordinarie eller timläsande lärarinnor. I klass 47 är 59 av 84 flickor födda 1928. Inga elever redovisas närvarande i sexårig kurs.

Av de 442 181:— den ekonomiska omslutningen utgör är 256 597:— statsbidrag, 127 698:— anslag från kommunen och 56 670:— elevavgifter.

På utgiftssidan upptar löner och arvoden 347 780:— (306 495:— till lön för rektor samt ordinarie lärare). Hyra utgör 22 868:—, undervisningsmateriel 4986:—, avsättning för pensioner 12 290:— samt renhållning, belysning, vatten och värme 32 173:—

Förutom de ovan redovisade skolorna fanns också yrkesbestämd fortsätt- ningsskola, praktisk mellanskola och högre folkskola:

El Yrkesbestämdfortsättningsskola anordnades läsåret 1942/ 43 med två års- kurser (endast deltidskurser) inriktade mot (för pojkar) handel, järnma- nufaktur, snickerihantverk, elektroteknik och husligt arbete, samt (för flickor) husligt arbete. Skolan bedrev också arbetsförmedling. Man på- pekar att antalet lediga platser varit många gånger större än antalet plats- sökande. Frivillig undervisning förekom i tyska, engelska och maskin- skrivning.

Antalet närvarande elever var 2 204, fördelade på 1 308 pojkar och 896 flickor.

Någon särredovisning av ekonomin för fortsättningsskolan ges inte. Totala omslutningen för Malmö folkskolor var 5798 800:— läsåret 1942/ 43. 2 756 491 utgjorde statsbidrag och 2 995 102:— kommunala me- del. Medelkostnaden per elev var 558160. Uppgifterna innefattar inte kostnader för nya skolbyggnader.

369 folkskoleelever i Malmö undervisades läsåret 1942/43 i privata skolor (elementarskolor och förberedande skolor).

Tabell 1 visar hur eleverna i den yrkesbestämda fortsättningsskolan fördelar sig på olika yrkesinriktningar.

Antalet ordinarie lärare i yrkesbestämda fortsättningsskolan läsåret 1942/43 var 31, samt 8 extra ordinarie lärare (varav 22 lärare i yrkes- inriktade ämnen). El Malmö borgarskola Skolan omfattade praktisk mellanskola (inriktning mot handel) och högre folkskola med huslig inriktning. Praktiska mellanskolan hade fyra års- kurser med sammanlagt 578 elever. Läsåret 1942/43 var 74 av 107 elever i årskurs 2 födda 1928. Högre folkskolan hade tre årskurser med sam- manlagt 753 elever. 80 av de 86 eleverna i årskurs 1 var födda 1928. I årsberättelsen för Malmö stads folkskolor läsåret 1942/43 anges att 628 barn i fjortonårsåldern i Malmö skoldistrikt undervisades i högre skolor vid vårterminens slut 1943. 166 av dessa fortsatte till praktiska mellanskolan,

Tabell] Yrkesinriktning bland eleverna i yrkesbestämda fortsättningsskolan i Malmö läsåret 1942/43

Yrkesinriktning Åk 1 Åk 2 Handel 91 113 J ärnmanufaktur 110 102 Snickerihantverk 139 147 Elektroteknik 155 161 Husligt arbete (pojkar) 72 42 Husligt arbete (flickor) 418 371

Tabell 2 Elever ur Malmöundersökningen som började arbeta efter folkskolan re- spektive fortsatte till realskola/läroverk fördelade på uppnådd utbildningsnivå 1964

Högsta utbildning 1964

Folk- Yrkes- Real- Student- Akad. Uppgift Samtliga skola utbild- skola examen utbild- saknas

ning ning Slutade efter folkskolan 516 229 36 13 6 120 920 Fortsatte till realskola/ läroverk 24 145 165 94 46 1 475 Uppgift saknas 149 149

1 544

Källa: Maskintabeller från Malmöundersökningen.

151 till kommunala mellanskolan, 222 till allmänt läroverk, 86 till kommunal flickskola och 3 till enskild skola.

Vad innebar det för eleverna i Malmöpopulationen att sluta direkt efter folkskolan respektive att fortsätta till realskola/läroverk?

I tabell 2 visas vilken utbildningsnivå eleverna i Malmöundersökningen uppnått vid uppföljningstillfället 1964.

Bland dem som slutade efter folkskolan fortsatte nära var tredje med någon form av yrkesutbildning efter folkskolan. Majoriteten av de elever som fick yrkesutbildning fick den i verkstadsskola/yrkesskola eller som lärlingar. För övrigt fortsatte få i gruppen med någon formell utbildning efter folkskolan. Även i gruppen som fortsatte till realskola/ läroverk skaffade sig många en yrkesutbildning i stället för att fortsätta med sina teoretiska studier. Mycket få i gruppen nöjde sig med folkskoleutbildning utan någon formell påbyggnad. Skillnaderna i utbildningsnivå blev alltså avsevärda mel- lan grupper som fortsatte till realskola/ läroverk efter folkskolan och grupper som inte gjorde det.

Skillnaderna i utbildningsnivå mellan grupperna avspeglar också skillnader i utbildningsnivå i föräldragenerationen. Bland ”realskolegruppens” fäder hade drygt 30 procent någon formell utbildning utöver folkskola (student- examen, realexamen eller yrkesskola). Motsvarande andel bland ”folksko- legruppens” fäder var drygt sex procent.

Stora skillnader mellan ”folkskolegruppen” och ”'realskolegruppen” fanns även vad gäller yrkesverksamhet i vuxen ålder. I tabell 3 visas fördelning på yrkesområden för pojkar och flickor ur de två utbildningsgrupperna.

Tabell 3 visar mycket markerade skillnader i yrkesstruktur mellan de två utbildningsgrupperna. Tydligast framträder de för pojkarna. Över hälften av ”folkskolepojkarna” arbetar inom yrkesområdet ”Tillverkningsarbete”, medan bara drygt var tionde bland ”realskolepojkarna” återfinns inom denna kategori. Bland ”realskolepojkarna” dominerar i stället yrkesområdet ”Tek- niskt, naturvetenskapligt arbete m. m.”, där ungefär en tredjedel av dem återfinns, jämfört med 12 procent av ”folkskolepojkarna”. För flickornas

Tabell 3 Sysselsättningsstruktur 1964 bland elever från Malmöundersökningen som övergick till realskola/ läroverk från folkskolan, respektive elever som inte övergick till realskola/ läroverk

Yrkesområde (NYK)” Slutat efter folkskolan Gått vidare till realskola Pojkar Flickor Pojkar Flickor (96) (%) (%) (%)

Tekniskt, naturveten- skapligt, samhällsveten- skapligt arbete m. m. (0) 12 5 32 12 Administrativt arbete (1) 2 0 8 0 Kameralt och kontors—

tekniskt arbete (2) 6 14 14 30 Kommersiellt arbete (3) 8 17 17 5 lantbruks-, skogs-

o fiskeriarbete (4) l 0 l 0 Transport- och kommu—

nikationsarbete (6) 13 6 5 5 Tillverkningsarbete (7—8) 51 10 11 1 Servicearbete (9) 4 9 5 1 Oklassificerbara, ej förvärvsarbeten 3 39 6 47

100 100 100 100 N = 366 268 192 243

Koder enligt Nordisk yrkesklassifikation.

Källa: Maskintabeller från Malmöundersökningen.

del finns också snedfördelningar av samma art som för pojkarna. Här do- minerar dock kategorin ej förvärvsarbetande bland båda utbildningsgrup- perna.

Den yrkesindelning som redovisas i tabell 3 anger verksamhetsområde. Den säger alltså inget om vilka slag av arbeten det rör sig om. En indelning som utgår från olika yrkens socio-ekonomiska status är SCB:s förslag till socio-ekonomisk indelning av yrken (SEI). Här delas yrken in efter ställning i produktionen, arbetets utbildningskrav, ”tjänstemanna/arbetaryrke" etc. I figur 4 visas hur andelen med yrken i ”tjänstemanna-”, respektive ”ar- betarkategorin” utvecklats under perioden fram till 1964 för ”realskolegrup— pen” jämfört med "folkskolegruppen".

Figur 4 och tabell 3 visar samma relationer mellan de båda utbildnings- grupperna. Den ”karriärutveckling” figur 4 visar gestaltar sig på olika sätt för realskolegruppen och folkskolegruppen. Parallellskolesystemet fortplan- tades ut i arbetslivet.

Man kan som påpekats ovan även illustrera den socioekonomiska nivån hos yrken längs andra dimensioner. Andelen med jobb som kräver yrkes- utbildning och/eller lång yrkeserfarenhet är en sådan dimension. De jobb som förs till kategorin med krav på yrkesutbildning är här sådana som

1947 1952 1957 1962 1964 (19—20 år) (24—25 år) (29—30 år) (34—35 år) (36—37 år)

I): flickor

Figur 4 Utveckling av andelen med "tjänste- manna- " respektive ”arbetaryrken " bland elever i Malmöundersök- ningen som fortsatte till realskola / läroverk efter

olkskolan och bland elever 1947 1952 1957 1962 1964 fam börja de ("bm ef,” (19—20 år) (24—25 år) 129—30 år) (34—35 år) (35—37 år)

folkskolan.

' Arbetaryrken Tjänstemannayrken Egna företagare.]

Källa: Maskintabeller från jordbrukare Malmöundersökningen. | = Börjat arbeta efter folkskolan || = Fortsatt till realskola/läroverk

a: pojkar | || | || | || | || I II

1947 1952 1957 1962 1964 (19—20 år) (24—25 år) (29—30 år) (34—35 år) (36—37 år)

b: flickor | ll | || I II

Figur 5 Utveckling av andelen med yrken som kräver lång utbildning eller yrkeserfarenhet respektive

1947 1952 1957 1962 1964 . .. (19—20 år) (24—25 år) (29—30 år) (34—35 år) (36—37 år) ”k?" ”fa" km” ”” '"”g'e utbildning eller yrkeserfa-

Yrken med små krav erken med krav på D Egna företagare/ renhet blandeleveri på yrkesutbildning el- längre yrkesutbildning jordbrukare Malmöundersoknmgen ler yrkeserfarenhet eller yrkeserfarenhet somfortsatte tillrealsko-

Ia //a'roverk efter fal/skolan och bland elever som

1)Omfattar SEI-kategorier 01, 02, 05 och 06 (se bilaga 2) började arbeta ejierfalk- 2)Omfattar SEI-kategorier 03, 04, 07, 08, 09 och 10 (se bilaga 2) skolan,

I = Börjat arbeta efter folkskolan || : Fortsatt till realskola/läroverk

läkare, ämneslärare eller verkstadsmekanikerl Dimensionen skär alltså tvärs över ”'tjänstemanna/arbetar'”-dimensionen. I figur 5 visas hur Malmöele— vernas karriärutveckling ser ut i detta hänseende.

Använder man denna dimension som grund för indelning av yrken får man en annan bild av karriärutvecklingen. Både ”realskolegruppen" och '”folkskolegruppen” har höjt sin kvalifikationsnivå väsentligt. Folkskole- gruppens flickor utgör dock ett undantag. Här har ingen påtaglig utveckling skett. För folkskolegruppen har meriteringen för andra uppgifter skett utan tillskott av ytterligare teoretisk utbildning (se tabell 2). Mycket få har senare i livet skaffat sig påbyggnadsutbildning. För realskolegruppens del är däremot höjningen av kvalifikationsnivå under den första uppföljningsperioden i stor utsträckning en effekt av att individer med ytterligare utbildning börjar förvärvsarbeta. De som skaffar sig längre utbildning får också ett mer kva- lificerat ”första-jobb” och bidrar därmed till att höja gruppens medelkva- lifikationsnivå. Höjningen är alltså inte huvudsakligen ett uttryck för samt- liga enskilda individers höjning av kvalifikationsnivån. Det förekommer alltså två slag av meriteringsmekanismer på 1940- och 1950-talets arbets- marknad: meritering genom ytterligare utbildning och meritering genom yrkeserfarenhet.

Elevpopulationen i Malmöundersökningen utgjordes av de elever som gick i tredje klass i folkskolan i Malmö stad vårterminen 1938. Av dessa , 1 544 tredjeklassare var 1 344 födda 1928. 29 var födda senare och 171 var % födda tidigare. *

De allra flesta i populationen gick i allmän folkskola. Endast 70 barn gick i privat skola. 123 av barnen gick i någon form av specialklass. Av de tjugoen skolorna hade åtta stycken specialklasser i tredje årskursen.

Skolstorleken varierade avsevärt. De största skolorna, Sorgenfriskolan och Johannes folkskola, hade 178 respektive 173 elever i årskurs tre, medan den minsta, den privata Stenkula skola, hade tio elever i årskurs tre. 1 figur 6 visas fördelning på antal tredjeklasselever vårterminen 1938.

Utbildningsnivån i föräldragenerationen i Malmöundersökningen har re- dovisats ovan (5. 28). Även här finns påtagliga skillnader mellan barn från olika skolor. Man kan särskilja tre grupper av skolor:

a. Bladins, Stenkula och Tekla Åbergs skolor (samtliga privatskolor). Över hälften av fäderna har realskoleutbildning eller högre. Inga fäder har enbart folkskola.

' SEI är ett indelningssystem som baseras på yrkesbeskrivningar. Man har alltså inte beskrivningar av arbetsinnehåll eller arbetsmetoder som grund för indelningen. SEI uttrycker alltså inte faktiska kompetenskrav för att utföra de arbetsuppgifter ett yrke innebär. Istället uttrycker SEI ett yrkes yttre karakteristika som t. ex. den utbildning som normalt ger tillträde till yrket, den ställning i arbetsorganisationen yrket har, eller den lön arbetet normalt värderas med. Dessa karakteristika är alltså inte kopplade till någon objektivt mätt svårighetsgrad hos yrket. Den utvärdering av SEI som sta- tistiska centralbyrån gjort visar vilka yttre karakteristika som särskiljer de olika SEI- grupperna (Socioekonomisk indelning SCB 1980). Yrkesutövare med högre utbild- ningskrav enligt figur 5 ligger högre i variabler som inkomst, facklig och politisk aktivitet, ”kulturkonsumtion", utrustnings- och utrymmesstandard i bostaden, och lägre i variabler som "värk i rörelseapparaten”, ”fysisk utmattning i arbetet”, smutsig respektive bullrig arbetsmiljö etc. i 1974 års levnadsnivåundersökning (se vidare bilaga 2).

Antal skolor

o— 20— 40— 60— 80— 100— 120— 140— 160— 20 40 60 80 100 120 140 150 180 Elever i åk 3 vt 1938

b. Pildammsskolan, Mellersta förstadsskolan, Linnéskolan samt Västra och Östra skolan. Samtliga skolor ligger över genomsnittet vad gäller fädernas utbildningsnivå. 10—15 procent av fäderna har realexamen eller högre. c. Övriga skolor, inklusive de två största skolorna, Sorgenfriskolan och Jo- hannes folkskola, där få av fäderna har någon formell utbildning utöver folkskolan. 765 av de 1 367 elever, som uppgift om fars utbildning fö- religger för, gick i denna kategori folkskola. 75 av barnen har fäder med någon formell utbildning utöver folkskolan.

En skola, Östra förstadsskolan, uppvisar relativt jämn spridning över olika utbildningsnivåer.

Malmöundersökningens elever mötte ett samhälle i kraftigt ekonomiskt uppsving, när de började etablera sig på arbetsmarknaden. Kontrasten mot förhållandena på 1930-talet är påfallande. Malmö stad stod också inför en kraftig expansion när Malmöundersökningens elever lämnade skolan. Ris- ken att behöva flytta från uppväxtorten för att få arbete var mycket liten för Malmöeleverna jämfört med förhållandena för elever i många andra delar av landet. Vid uppföljningstillfället 1964 bodde 1022 personer i den undersökta gruppen kvar i Malmö. Ytterligare 132 bodde utanför Malmö men i Malmöhus län.

Malmöeleverna var alltså gynnade i flera avseenden. Detta innebar dock inte att den sociala segregation man kunde se under skoltiden försvann i takt med samhällsförändringarna. Som tabell 3 och figurerna 4 och 5 (s. 29—31) illustrerar svarar selektionen i skolan mot en selektion på arbets- marknaden. Den sociala strukturen reproduceras från föräldragenerationen till barnen parallellt med att de materiella levnadsbetingelserna förbättras.

1 .2.2 Västmanlandsundersökningen

Mot 1940-talets slut, ungefär samtidigt med att de 93 Malmöeleverna som tog studentexamen lämnade läroverket, förelåg ytterligare ett förslag att ersätta parallellskolesystemet med en allmän grundskola den organisa- tionsprincip som legat i träda sedan Rydénska utredningens förslag refu- serades och ersattes av 1927 års skolbeslut.

Den nya skolan kom dock inte att träda i funktion i full skala förrän 1963, 1962 års läroplan för grundskolan började tillämpas i flertalet kom- muner. Vad innebar då denna nya skolorganisation för eleverna?

Figur 6 Fördelning av skolor i Malmö på antal tredjeklasselever vårtermi- nen 1938.

Källa: Maskintabeller från Malmöundersökningen.

Figur 7 Yrkesskolornas Iokaliseringi Västmanlands län läsåret I 963 / 64 .

Källa: "Yrkesskolans kvantitativa omfattning”. Stencil. SO 1964.

De första eleverna som gick ut den nya grundskolan tillhörde årskullen födda 1950. En uppföljningsundersökning av samma karaktär som Mal- möundersökningen genomfördes också i denna elevkull. Undersökningen avsåg elever som gick i grundskolans årskurs nio läsåret 1965/66 i Väst- manlands län. Från början avsåg man att pröva hur väl studieresultat i gymnasium och fackskola kunde prediceras utifrån begåvnings- och kun- skapsprov etc. Man ville också studera vilken betydelse bakgrundsfaktorer som kön, socialgrupp, studieambitioner etc. har för studieframgång. Mate- rialet formade sig efter hand till en longitudinell studie av elevkullen. Syftet vidgades till att studera utbildnings- och yrkesvägar för eleverna under en lång tidsperiod efter det att de lämnat grundskolan. De resultat från Väst- manlandsundersökningen som redovisas här är till större delen hämtade från den databank man samlat material från undersökningen i.

Vad var det då för skola eleverna i Västmanland mötte när de började i årskurs sju höstterminen 1963? Den nya läroplanen innebar att man gjorde grundskolan till en tillvalsskola i årskurs sju och åtta i stället för en ur- valsskola. Så långt möjligt ville man upprätthålla en sammanhållen stu-

FAGERSTA

. Skinnskatteberg

0 Kommunal och landstingskommunal y-skola

O Företags- och/eller enskild y-skola

diegång för eleverna. Avsteget från denna princip utgjorde valen av al- ternativkurs i engelska och matematik, samt tillval av språk, teknik eller konst. Först i årskurs nio skedde en uppdelning av eleverna på olika ut- bildningslinjer. Här fördes yrkesförberedande alternativ in vid sidan av de studieförberedande. Högstadiet erbjöd sammanlagt ett stort antal möjliga kombinationer av tillval och grenar.

Yrkesskolan hade under den närmast föregående tioårsperioden byggts ut så att i det närmaste varje kommun i landet hade en yrkesskola (Marklund 1980, s. 151). Den yrkesutbildning som fanns för Malmöundersökningens elever bedrevs ofta på deltid parallellt med förvärvsarbete.

Läsåret 1963/ 64 hade man 1 297 heltidsstuderande i årskurs 1 i yrkesskolan i Västmanlands län (”Yrkesskolans kvantitativa omfattning” tabell 3, s. 29). Yrkesskolornas lokalisering visas i figur 7.

Av Västmanlandsundersökningens 3 5001 elever började 856 i yrkesskola höstterminen 1966.

Gymnasiet fick en ny läroplan som trädde i kraft samma år som Väst- manlandsundersökningens elever lämnade grundskolan. 1965 års läroplan för gymnasiet innebar att handelsgymnasiet och tekniska gymnasiet samt allmänna gymnasiet sammanfördes i en organisation. Grendelningen av lin- jerna förändrades, liksom examinations- och betygssystem. Läroplanen in- nebar också förändringar av ämnesinnehållet i undervisningen. Bland annat ville man med det nya ämnet naturkunskap motverka att distinkt åtskilda naturvetenskaplig-tekniska och samhällsvetenskaplig-humanistiska tänke- sätt bildades hos elever som valde olika Studieinriktning. Bland Västmanlandsundersökningens elever gick 815 vidare till gymnasiet direkt efter nionde årskursen i grundskolan. Andelen som fortsatte i gym- nasiet i undersökningen ligger i paritet med andelen i landet som helhet. Ingen tidigare årskull elever hade uppvisat en sådan hög gymnasiefrekvens.

Grundskolereformens effekter som de avspeglas i Västmanlands- undersökningen

En bärande idé bakom grundskolereformen var att eleverna oavsett geo- grafisk och social härkomst skulle få samma möjligheter till utbildning. Den geografiska rättviseaspekten har kanske kommit att skjutas i bakgrun- den i dagens politiska debatt om grundskolan. När principbeslutet om grund- skolans införande fattades 1950 var det emellertid ett framträdande motiv. Bondeförbundets politiker kallade grundskolereformen ”landsbygdens skol- reform” (Marklund 1980, s. 162). Grundskolereformen innebar att många fler orter fick möjlighet att ge sina ungdomar en nioårig teoretiskt inriktad utbildning. Ur denna synvinkel tjänade grundskolereformen samma syfte som en starkt utbyggd realskola. I figur 8 avspeglas effekterna av grund- skolereformen i skolbyggenskapen. Man bör notera att uppgången 1960 till 1968 skedde parallellt med en 1 gradvis minskning av elevkullarnas storlek. Uppgången 1974 till 1979 skedde Hela gruPPen utgjorde däremot parallellt med en ökning av elevkullarnas storlek. 3650 elever' För 15.0 . " . , elever saknas uppgift om I figur 9 Visas var hogstadreskolorna 1 Västmanland fanns 1966 samt utbildningsförhållanden var realskolor och gymnasier fanns före grundskolereformen. 1966.

Miljoner kronor

600

500

400 Gru ridskolan

300

200

Figur 8 Investeringsramar för skolbyggnationen 1 00 I 1960—] 980 (grundskolor).

Källa:__Statistik från byrå P3. SO. 1959/60 64/65 69/70 74/75 79/80

. Skinnskatteberg

©

Hallstahammar KÖPING & 0 ._

© Kolback

_ Kolsva . Figur 9 Högstadieorter i *

Västmanlands län 1966, samt realskolornas lokali- sering före grundskolere- formen ( I 94 9/ 5 0 respektive 1 95 9/ 60).

Källa: Maskintabeller från Västmanlandsundersök- ningen, ”Gymnasieorga- nisationens omfattning 1965” (Stencil, SÖ 1959), samt Sivgård 1951.

Gymnasieorter med fet stil

. Högstadieorter O Realskoleorter före grundskolereformen

Jämför man figur 7 och 9 ser man hur väsentligt olika utbildningsutbudet ter sig för ungdomar från stora och små orter även efter grundskolereformen. Yrkesutbildningen innebar för många ungdomar enda möjligheten att skaffa sig utbildning efter grundskolan på sin hemort. Yrkesutbildningsutbudet var å andra sidan ofta så snedfördelat att endast en eller några få utbild- ningsvägar stod till buds.

Hur anpassade sig Västmanlandsundersökningens elever till denna skol- struktur? På orter med gymnasium har i medeltal 49 procent av eleverna valt 9 g, medan motsvarande andel på orter utan gymnasium är 39 procent. Andelen elever som faktiskt också återfinns i gymnasiet läsåret direkt efter årskurs nio är på orter med gymnasium 28 procent och på orter utan gym- nasium 26 procent. Här är alltså skillnaden mellan de två ortstyperna vä- sentligt mindre, samtidigt som andelarna av hela elevkullen på respektive ortstyp är väsentligt lägre.

Både när det gäller linjeval i årskurs nio och andelen elever som fortsätter med gymnasiestudier efter grundskolan är skillnaderna mellan skolor på samma ort mycket stora. Västerås, Sala, Köping, Fagersta och Arboga är de orter som också har mer än en högstadieskola (endast Arboga saknar gymnasium). Av dessa uppvisar Västerås, Köping och Arboga extremt stora skillnader mellan skolor när det gäller andel elever som väljer 9 g.

Parallellerna med skolorna i Malmöundersökningen är uppenbara (se 5. 23). Hur stor roll spelar då social bakgrund för valet av Studieväg för Väst- manlandseleverna? Olofsson (opublicerat material) redovisar den successiva utvecklingen av ämnes- och studievägsval för elever i Västmanlandsun- dersökningen. Skillnaderna i förlopp mellan elever med ”socialgrupp-ett- bakgrund” och ”socialgrupp-tre-bakgrund”” visas i figur 10.

100% 0%

Figur 10 Val av utbild- ningsväg bland elever med olika social bakgrund i Västmanlandsundersök- ningen.

Källa: Olofsson (opublice- rad bearbetning av Västmanlandsundersök- ningen).

100%

Val av särskild kurs i Ma och Eng i åk 7

Gymnasiebehörig efter åk 9 Sökt till gymnasiet

På börjat gymnasiestudier

Fullföljt gymnasiestudier

På börjat postgymnasiala studier

_ Elever från socialgrupp I- familjer

___ Elever från Fullföljt socialgrupp Il- familjer postgymnasial ...-.- Elever från

utbildning socialgrupp Ill-familjer langre an två år

Redan vid första valtillfället i årskurs sex uppstår de selektionseffekter som sedan följer eleverna genom hela skolsystemet.

Den bild figur 10 ger av den sociala selektionen i grundskolan kan lätt leda till slutsatsen att inget hänt i detta avseende mellan Malmöunder- sökningen på 1940-talet och Västmanlandsundersökningen på 1960-talet. Ett fortsatt studium av materialen visar dock på en avsevärd utveckling.

Eleverna från socialgrupp III och IV i Malmöundersökningen var sparsamt representerade bland de högskoleutbildade. Inte fullt var åttonde kom från någon av de lägsta socialgrupperna. Lika liten andel kom från socialgrupp ; II. Högskoleutbildning var i stort sett en angelägenhet för elever från so- l cialgrupp I. Bland Västmanlandsundersökningens högskoleutbildade kom- 1 mer var tredje högskolestuderande från socialgrupp III. Socialgrupp II utgör | ungefär hälften av de högskoleutbildade. Här är alltså eleverna från so- ] cialgrupp I i klar minoritet.

En av de mest påtagliga skillnaderna mellan Malmöundersökningens och ' Västmanlandsundersökningens elevkullar är deras uppnådda utbildnings- nivå. Figur 11 visar hur de två kullarna fördelar sig på genomgången ut- bildning.

Andelen som fullföljt teoretisk gymnasieutbildning är fem gånger större i Västmanlandsundersökningen. Andelen som deltagit i högre utbildning

Figur Uppna'dd utbild- i Västmanlandsundersökningen är tre gånger större än i Malmöundersök- ningsniva' bland elen—ma,— ningen. Man bör samtidigt betänka att Malmöeleverna växte upp i stads- Malmöundersökningen och miljö, medan många Västmanlandselever är glesbygdsbarn. Hade jämfö- Väs'ma”'”"ds""de'55k' relsen avgränsats till två stadsmiljöer hade utvecklingen tett sig än mer ningen. Prickade linjer anger uppskattade andelar eller studietider.

dramatisk. Västmanlandseleverna var dessutom bara tjugosju år vid senaste uppföljningstillfället, medan Malmöeleverna var ungefär trettiosex år. Fler Källa: Maskintabeller från Vastmanlandselever kan alltså hinna delta l hogre utbildning innan de når

Västmanlandsundersök- motsvarande ålder. _ _ " ningen och Malmöunder- Vad betydde det för Västmanlandsundersökningens elever att fortsatta

sökningen. respektive inte fortsätta sin skolgång efter obligatoriska skolans slut?

Antal års skolgång

Högskole-

utbildning ' ""

Student- examen

II....O... Real- ; Avbruten lexamen

___—' realskola

Fullföljt gymna- sium

ooo.

Grundskola—

.”. 4 Grundskola- gymnaste- ej gymnasze— 5 behorighet behörighet

Folkskola

100 % 50 % O % 50 % 100 % Malmöundersökningens elever Västmanlandsundersökningens eleve'

Vi kan först konstatera att andelen som inte fortsatte med någon formell utbildning är avsevärt lägre i Västmanlandsundersökningen än i Malmö- undersökningen. 860 av 3 500 elever' i Västmanlandsundersökningen, dvs. 24 procent avbröt sin skolgång efter fullföljd grundskola. I Malmöunder- sökningen var motsvarande andel 60 procent. Inte fullt 45 procent av Väst- manlandseleverna fortsatte med teoretisk utbildning i gymnasium eller fack- skola.

Hur förhåller sig denna fördelning på studier och arbete direkt efter årskurs nio till elevernas fortsatta utbildningsdeltagande? Bland Malmöundersök- ningens elever var steget ut i arbetslivet för de allra flesta definitivt. Få fortsatte med någon formell skolutbildning efter utträdet på arbetsmark- naden (s. 28). Under uppföljningsperioden 1966 till 1977 genomfördes flera utbildningspolitiska åtgärder för att främja återkommande utbildning. Man bör alltså kunna förvänta sig fler övergångar till fortsatta studier bland de elever som valde att förvärvsarbeta direkt efter grundskolan. I en be- skrivning av vägar till högre studier särskiljer Olofsson (1980) fyra under- grupper med olika beteendemönster:

Grupp a Kontinuerlig utbildningsgång till och med postgymnasial utbild- ning. Grupp b Kontinuerlig utbildningsgång till och med gymnasiet, följt av yrkesverksamhet och sedan högre studier. Grupp c Yrkesverksamhet minst ett år efter grundskola. Därefter me- ritering för högre studier via gymnasium eller via vuxenutbild- ning och yrkeserfarenhet. Grupp d Avslutade studier efter grundskola eller gymnasium.

Av de 2692 personer analysen omfattar hör 345 till grupp ”a”, 235 till grupp ”b”, 258 till grupp "c” och 1 854 till grupp ”d”. Den undergrupp som avslutade sina studier direkt efter grundskolan utan att fortsätta med någon ytterligare formell utbildning utgör som framgått tidigare 24 procent av totalpopulationen. Omräknat på ovanstående undergrupp skulle de utgöra inte fullt 650 personer ur grupp ”d”. Av Olofssons (a.a.) analys framgår också fördelningen på social bakgrund inom de fyra undergrupperna. Denna fördelning återges i tabell 4.

Studiemönstret skiljer sig avsevärt mellan socialgrupper. Eleverna från socialgrupp I är ”direktstuderande” i större utsträckning än övriga. Elever från socialgrupp II och 111 förvärvsarbetar i större utsträckning någon gång på vägen mot högre utbildning.

Tabell-1 Fördelning på socialgrupp och studiemönster 1966—77

Grupp Socialgrupp

I(%) II(%) III(%) N(%) ___—_________.__—— a 22 52 26 345 (100) b 11 51 38 235 (100) c 8 51 41 258 (100) d 3 37 60 1 854 (100)

Källa: Olofsson 1980, s. 81.

* Partiellt bortfall för 150 elever.

Man kan konstatera att Västmanlandsundersökningen uppvisar andra stu- diemönster bland eleverna än Malmöundersökningen. Återkommande ut- bildning är relativt vanligt förekommande. De nya mönstren är dessutom vanligare bland elever från socialgrupp II och 111.

Utbildning och yrke

Vad betydde det från yrkessynpunkt för Västmanlandseleverna att sluta direkt efter grundskolan jämfört med att fortsätta studera? 1 tabell 5 visas yrkesfördelningen för olika utbildningsgrupper vid uppföljningstillfället 1977.

Yrkesfördelningen ter sig väsentligt olika för såväl de olika utbildnings- grupperna som för pojkar och flickor.

De pojkar som började arbeta direkt efter grundskolan återfinns i stor utsträckning i tillverkningsarbete. Detta gäller även de pojkar som fortsatte till yrkesskola/fackskola direkt efter grundskolan. Dessa är dock också väl representerade i yrkeskategorin ”Tekniskt, naturvetenskapligt arbete”. Bland de pojkar som började i gymnasiet direkt efter grundskolan återfinns de flesta i yrkeskategorin ”Tekniskt, naturvetenskapligt arbete". ”Kameralt och kontorstekniskt arbete” är också väl representerat i denna grupp. An- delen i ”tillverkningsarbete” är dock mycket blygsam jämfört med övriga pojkars andel i denna kategori. Bland flickorna är bilden mer likartad för olika utbildningskategorier. Även bland flickorna stiger dock andelen i ”Tek- niskt, naturvetenskapligt arbete” med stigande utbildningsnivå. Här är det undergruppen ”Vårdarbete” som utgör större delen av yrkesområdet.

Relationerna mellan olika utbildningsgrupper är desamma i Västman- landsundersökningen och Malmöundersökningen för pojkarnas del. Även

TabellS Yrkesfördelning hos olika utbildningsgrupper elva år efter avslutad grundskola 1966

Yrkesområde (NYK)Slutat efter grundskola Fortsatt till yrkes- Fortsatt till gymnasium skola/fackskola

Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor

arbete

(96) (96) (96) (96) (96) (96) Tekniskt, naturvetenskap— ligt, samhällsvetenskapligt arbete m. m. (0) 11 33 21 50 61 59 Administrativt arbete (1) l 0 1 1 5 5 Kameralt o. kontorstekniskt (2) 3 22 4 30 9 24 Kommersiellt arbete (3) 6 7 10 4 6 4 Lantbruks-, skogs- o. fiskeriarbete (4) 8 1 3 1 2 1 Transport- o. kommunika- tionsarbete (6) 10 5 5 2 2 3 Tillverkningsarbete (7—8) 55 12 47 4 12 2 Servicearbete (9) 5 20 7 9 2 2 100 100 100 100 100 100 N = 264 175 468 410 332 307

Källa: Maskintabeller från Västmanlandsundersökningen.

för flickornas del återfinns ett gemensamt mönster i de två undersökningarna när det gäller skillnader mellan utbildningsgrupperna. Först bör man dock konstatera att tabell 3 visar den totala sysselsättningssituationen inklusive hemarbetande, medan tabell 5 ovan exkluderar hemarbetande. Denna skill- nad i redovisning är i det närmaste försumbar för pojkarnas del men mycket påtaglig för flickorna. I själva yrkesfördelningen kan man se att Malmö- flickorna gick till yrkesområdena ”kameralt och kontorstekniskt arbete” och ”kommersiellt arbete” i mycket större utsträckning än Västmanlands- flickorna. Som påpekats tidigare gick dessa i stället till vårdyrken inom yrkesområdet ”Tekniskt, naturvetenskapligt arbete” i mycket stor utsträck- ning. Skillnaderna mellan Västmanlandsundersökningens och Malmöun- dersökningens flickor i detta avseende avspeglar de stora förändringar i ar- betsmarknadsstrukturen som skett mellan de två generationerna. Denna skillnad avspeglas i viss mån också i pojkarnas yrkesfördelning, om än inte så tydligt.

Vad hände med elevernas yrkeskarriär fram till uppföljningstidpunkten 1977 för Västeråseleverna?1 När uppstod de skillnader mellan olika utbild- ningsgrupper, som illustreras i tabell 5? I figur 12 och 13 illustreras ut- vecklingen för pojkar, respektive flickor i de olika utbildningskategorierna. Den yrkesindelning som använts är samma som i redovisningen av Mal- möelevernas yrkeskarriär (se 5. 29—32).

Skillnaderna mellan de tre utbildningskategorierna är markanta när det gäller fördelning ”arbetaryrken” ”tjänstemannayrken”. Skillnaderna mel- lan pojkar och flickor är också stora. I alla tre utbildningskategorierna har pojkarna en högre andel med arbetaryrken. Utvecklingsmönstret är dock likartat för pojkar och flickor. Andelen med arbetaryrken är från första un- dersökningstillfållet låg bland de elever som fortsatte till gymnasium. Detta kontrasterat mot förhållandena i de två grupperna som började yrkessko- la/fackskola efter årskurs nio, eller som började arbeta direkt efter årskurs nio. Skillnaderna mellan utbildningskategorierna ökar markant från första till sista uppföljningstillfället. De mest markanta skillnaderna finns mellan dem som gick vidare till gymnasium och de två övriga kategorierna, ej mellan gruppen som började arbeta efter grundskolan och de övriga.

Om man i stället för att dela in yrkena i tjänstemanna- och arbetaryrken delar in dem i sådana som kräver yrkesutbildning eller lång yrkeserfarenhet och sådana som inte gör det, försvinner en stor del av skillnaderna mellan gymnasiegruppen och de övriga.

Utvecklingen i kvalifikationsdimensionen är mer likartad för de tre ut- bildningsgrupperna än utvecklingen i ”tjänstemanna/arbetar”-dimensionen.

För flickornas del är dock skillnaderna mellan de tre utbildningsgrupperna mycket påtaglig även i kvalifikationshänseende. I figur 13 kan man se att skillnaden är speciellt markerad mellan ”gymnasiegruppen” och de övriga. De flickor i Västeråsgruppen som fortsatte till gymnasiet har hävdat sig ungefär lika bra som motsvarande grupp pojkar när det gäller kvalifika- tionsutveckling i jobbet. De övriga flickorna har hävdat sig väsentligt sämre än pojkarna.

l Analysen enbart gjord för eleverna från Västerås.

a: pojkar || 111 1 || 111 I II Ill I || 111

Figur 12 Utveckling av andelen med "tjänste- manna- " respektive

' 'arbetaryrken ' ' bland eleveri Västmanlandsun- dersökningen som börjar arbeta, päbörjaryrkessko- Ia /fackskola respektive

påbörjar gymnasieutbi/d- 1 968 1 971 1 974 1 97 7 ningeftergrundskolan. (18 år) (21 år) (24 år) (27 år) -- . » Arbetaryrken Tjänstemanna- Egna företagare]

Kalla. Maskintabeller-från E E yrken jordbrukare

Vastmanlandsundersok-

ningen. | = Arbete e. åk 9 || = Yrkesskola/fackskola 111 = Gymnasium

3: pojkar 1 11 1 11 111 1 11 111 1 11 111

1968 1971 1974 1977 (18 år) (21 år) (24 år) (27 år)

b: flickor | || |||

. i

1968 1971 1974 1977 (18 år) (21 år) (24 år) (27 år) Yrken med små krav a Yrken med krav på Egna företagare/ på yrkesutbildning el— längre yrkesutbildning jordbrukare ler yrkeserfarenhet eller yrkeserfarenhet I = Arbete efter åk 9 111 = Fortsatte till gymnasium 11 = Fortsatte till yrkesskola/fackskola

Figur 13 Utveckling av andelen med yrken som kräver lång utbildning eller yrkeserfarenhet respektive yrken utan krav på längre utbildning eller yrkeserfa- renhet bland elever ! Västmanlandsundersök- ningen som börjar arbeta, påbörjar yrkesskola /fack- skola respektive pa'börjar gymnasieutbildning efter grundskolan.

Källa: Maskintabeller från Västmanlandsundersök-

ningen.

Karriärutvecklingen för de Västeråselever som började arbeta direkt efter grundskolan 1966 och de Malmöelever som började arbeta direkt efter sjunde klass i folkskolan 1942 är överraskande likartad (jämför figur 5 på s. 31 och figur 13 på s. 43). Några väsentliga skillnader finns dock mellan de två undersökningarna. Man kan lägga märke till den avsevärda kvalifika- tionshöjning som sker för de Västeråsflickor som fortsätter studera. Någon motsvarande höjning sker inte för Malmöflickorna. Vidare bör man notera att andelen elever i grupperna som fortsätter studera respektive slutar efter obligatoriska skolan förändrats kraftigt. Det är alltså en mycket större del av Västeråseleverna som ingår i kvalifikationsmönstret för studerandegrup- pen. 1 Malmögruppen slutade de allra flesta av dem som började arbeta efter årskurs sju skolan för gott. I Västeråsgruppen studerade 40 procent igen vid uppföljningstillfället 1968. Drygt 20 procent studerade vid upp- följningstillfället 1971. Den kraftiga minskningen av andelen med lågkva- lificerade arbeten mellan uppföljningstillfällena 1968 och 1971 är snarast ett uttryck för att de studerande går till andra yrkeskategorier än de som inte fortsatte studera. Här spelar alltså sannolikt utbildning en väsentlig roll för höjning av kvalifikationsnivån både för grupperna som fortsatte studera direkt efter grundskolan och gruppen som inte gjorde det. Utbildning spelar en viktigare roll i selektionen till olika yrkesområden i Västeråsgruppen än i Malmögruppen. Detta är egentligen inte överraskande, eftersom för- beredelserna för självständigt yrkesarbete sker i skolan för Västmanlands- eleverna i väsentligt större utsträckning än för Malmöeleverna.

Om banden framåt, från skolan till arbetsmarknaden, har stärkts så har banden bakåt, från skolan till elevens hembakgrund försvagats. Som påpekats tidigare (s. 39) har vägarna mot fortsatt utbildning jämnats för elever från socialgrupp två och tre mellan de två undersökningarna. För den minskande grupp som inte fortsätter sin skolgång efter avslutad grundskola innebär dock de nya selektionsmönstren att de får svårare att hävda sig på arbets- marknaden, medan gymnasieeleverna i Västmanlandsundersökningen får en stärkt ställning.

Denna utveckling bör ses tillsammans med det kraftigt ökande intresset för teoretiska studier under 1950- och 1960-talen. Ett överutbud av elever med teoretisk utbildning tedde sig inte som något lockande alternativ i utbildningsplaneringen. Förutom de balansproblem på arbetsmarknaden och det besvärliga tryck på högskolan som intresset för teoretiska studier skapade kunde det också innebära dåligt utnyttjande av de kraftigt utbyggda re- surserna för yrkesutbildning. Yrkesutbildningen borde alltså göras till ett attraktivt alternativ för de elever som valde teoretiska studievägar. En in- tegration av yrkesutbildningen och den teoretiska utbildningen på gymnasial nivå vore önskvärd. Grundskolereformen underlättade en sådan organisa- torisk åtgärd. Yrkesskolan rekryterade från en underliggande skolform med en mer studieförberedande karaktär än folkskolan.

Reformarbetet för att åstadkomma en integration mellan yrkesskolan, gymnasiet och fackskolan hade startat när Västmanlandsundersökningens elever började grundskolans årskurs sju. Först 1971 kunde emellertid den första elevkullen börja i den integrerade gymnasieskolan. I nästa kapitel skildras reformens bakgrund och genomförande.

1.1. Utbildningsreformema i spänningsfältet mellan folkskolan och läroverket

I 1970 års folk- och bostadsräkning redovisas utbildningsnivån i befolkningen i åldern 16—59 åri Sverige. 11,2 procent har gymnasieutbildning (7,4 procent på allmänt gymnasium), lika många har realexamen eller motsvarande, me- , ,, . ,

. . . . . Figur] B|Idmngsgrad dan 48,4 procent har Sjuång folkskoleutbildnlngleller kortare. Ytterligare bland befolkningen öva 12,6 procent har åttaårig folkskola eller motsvarande. 15,5 procent har femton å,; olika ålders. genomgått grundskola eller enhetsskola. Samtliga befinner sig i åldersin- grupper." tervallet 15—24 år. 1,2 procent har genomgått fackskola. (FoB 1970 del 13, Källa: Folkräkningen s. 71.) 134075 personer har akademisk examen (a.a., s. 116). 1930, del VI.

Procent 100

Ålder: 70— 60—70 50-60 40—50 35—40 30—35 25—30 20—25 15—20 Födda: 1860 1860—70 1870—80 1880—90 1890—95 1895—00 1900—05 1905—10 1910—15 Utan skolundervisning/ % Folkskolans påbyggnader/ Studentexamen eller ej skriv- eller läskunniga ?”./(få lägre specialutbildning högre examen

Elementarutbildning eller högre specialutbildning utan studentexamen

_Småskola eller folkskola

1 stor utsträckning är utbildningsnivån i olika åldersgrupper sediment av den struktur utbildningsväsendet hade vid tiden för gruppens skolgång. I figur 1 återges befolkningens utbildningsnivå enligt folkräkningen 1930.

Den mest påtagliga skillnaden mellan närliggande åldersgrupper i figur 1 finns mellan personer födda före 1860 och personer födda 1860 till 1870. Andelen utan skolutbildning/ej skriv- eller läskunniga sjönk mycket kraftigt mellan åldersgrupperna. Utvecklingen löper parallellt med folkskolans ut- byggnad.

Grupperna födda fram till 1890 uppvisar en kontinuerligt ökande andel med ”lägre specialutbildning”. Här spelar utbyggnaden av högre folkskola sannolikt största rollen.

1 de yngsta åldersgrupperna i folkräkningen 1930 ökar andelen med ”ele- mentarutbildning, eller högre specialutbildning utan studentexamen" mar- kant. Personer födda efter år 1900 var de som i första hand berördes av realexamens införande.

Någon större förändring av andelen personer med studentexamen kan

. _ _ _ .. _ inte spåras mellan de olika åldersgrupperna i figur 1. Beskrivningen av be- igzlrkiirgglginå'gram folkningens utbildning i statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning lgga 1980 visar däremot markanta förändringar av andelen med studentexamen Källa: SCB:s arbetskrafts- eller eftergymnasial utbildning i ålderskullarna födda efter 1905 (figur 2). undersökning, februari Realexamens mförande b|ldade sannollkt grunden även för denna föränd-

1980. ring.

Procent

100 - . llllllllllllllllll ""'"""l'l |||||||||||||||||

l||||||||I|||||||| _

50 Ålder 65—74 55—64 45—54 35—44 25—34 20—24 16—1 9 Födda: 1906—15 1916—25 1926—35 1936—45 1946—55 1956—60 1961—64 Förgymnasial utbildning & Förgymnasial utbildning (gymnasial utbildning kortare än nio är nio eller tio år langre an IVå år

Gymnasial utbildning, Eftergymnasial två år eller kortare ” utblldnmg

1)Yrkesutbildning är inräknad. | figur 1 ingår däremot ej yrkesutbildning.

Skillnaderna i utbildningsnivå mellan olika grupper i befolkningen är dock långt ifrån uteslutande betingade av födelseår. Stora skillnader finns mellan socialgrupper och mellan geografiska områden. Stadsbarnen deltog tidigt under 1900-talet i utbildning i långt större utsträckning än landsbygdens barn. Andelen med högst sjuårig folkskola bland invånarna i Västerbottens län var år 1970 60,3 procent. I Stockholms län var motsvarande siffra 27,1 procent (Utbildningsstatistisk årsbok 1978, tabell 1.3b).

De förändringar i ungdomsskolans studieorganisation som genomfördes från 1905 till 1970 var samtliga mer eller mindre påtagliga steg mot pa- rallellskolesystemets avskaffande. Läroverket, med sin organisatoriska stom- me i drottning Kristinas stadga av 1649, hade mycket litet gemensamt med 1842 års folkskola. De två skolformerna bars upp av skilda idétraditioner, skilda politiska partier, skilda samhällsgrupper och skilda engagemang från statens sida. Folkskolan skulle ge den folkfostran som 1809 års regeringsform förutsatte, medan läroverket skulle svara för kyrkans, statens, kulturarvets och bildningens fortbestånd genom en upplyst elit. Folkskolan var den po- litiska radikalismens barn, medan läroverket försvarades av konservativa grupperingar. Folkskolan var folkflertalets skola, medan läroverket var den bildade överklassens skola. Folkskolan bars ekonomiskt upp av kommu- nerna, medan läroverken hade staten som främste bidragsgivare.

Denna distinkta åtskillnad mellan de två skolsystemen stämde dåligt överens med de demokratiska strävandena i det svenska samhället. Före 1894 tillerkändes folkskolan inget kompetensvärde vid inträdet i läroverkets första årskurs. 1894 beslöts att läroverket skulle bygga på folkskolans tredje årskurs. Detta innebar dock inte att den normala vägen in i läroverket gick via folkskolan. Beslutet skall snarare ses som ett erkännande av kvaliteten i folkskolans undervisning. Den första verkliga bryggan mellan folkskolan och läroverket slogs i stället i två steg under 1900-talets första decennium. Läroverksstadgan 1905, som medger realskoleexamen som avgångsetapp i läroverket, utgjorde det första steget. Den nya realskolan avlöste det gamla fyraåriga lägre elementarläroverket. I och med detta sköts latinstudiet i lä- roverket fram två år. Samtidigt som reformen var ett led i striden om la- tinherraväldet öppnade den en möjlighet att bygga realexamen på genom- gången folkskola. Så skedde också 1909 då den kommunala mellanskolan infördes. Denna ledde fram till realexamen via sex års studier i folkskola och fyra års studier i realskolan. Man hade nu två vägar öppna till gymnasiet. Den första gick via tre årskurser i folkskolan, fem årskurser i realskolan och fyra årskurser i gymnasiet. Den andra gick via sex årskurser i folkskolan, tre årskurser i kommunala mellanskolan och fyra årskurser i gymnasiet. Den praktiska innebörden av denna tekniska förändring blev att även orter utan läroverk kunde erbjuda eleverna en väg till fortsatt utbildning.

Nästa attack på parallellskolesystemet företogs av 1918 års skolkommis- sion under ordförandeskap av den socialdemokratiske utbildningsministern Värner Rydén. Kommitténs förslag gav folkskolan rollen som bottenskola för all fortsatt utbildning.

Förslaget genomfördes dock aldrig. Den nya läroverksstadgan byggde i stället vidare på en organisation med flera parallella studievägar fram till studentexamen:

al) Fyra års folkskola, fem års realskola och tre års gymnasium az) Fyra års folkskola, fyra års realskola och fyra års gymnasium b) Sex års folkskola och sex års lyceum cl) Sex års folkskola, fyra års realskola och tre års gymnasium cz) Sex års folkskola, tre års realskola och fyra års gymnasium

Vägen via det sexåriga lyceet innebar att latinet bereddes ökat utrymme. I detta avseende utgjorde alltså förslaget en återgång till förhållanden som rådde före 1905.

Det visade sig dock svårt att upprätthålla den komplicerade studieor- ganisationen. Stadgan reviderades 1933 så att valmöjligheterna begränsades.

Nästföljande revision av gymnasiets läroplan 1953 gav möjlighet att också ta studentexamen på allmän linje utöver de tidigare existerande real- och latinlinjerna. Den innebar dock inte någon förändring av den organisatoriska strukturen med flera parallella skolformer. Förändringen hade i viss mån en karaktär av provisorium i avvaktan på de konsekvenser för gymnasiet som grundskolereformen kunde föra med sig (Dahllöf 1971).

Bottenskoleprogrammet kom inte att genomföras förrän under 1960-talet. Den nya läroplanen för grundskolan som infördes 1962 gav en åttaårig ge- mensam bas med ett nionde skolår inriktat mot fortsatta teoretiska studier eller yrkesverksamhet.

I den långa striden om bottenskoleprogrammet ägnades inte yrkesutbild- ningen särskilt stor uppmärksamhet. Praktisk utbildning för viss yrkesverk- samhet ägde till mycket stor del rum genom lärlingsplatser hos yrkesutövare inom industri- och hantverksområdet. På privat initiativ startades tidigt flera yrkesförberedande skolor inom både industri- och hantverksområdet och handels- och kontorsområdet.

Någon innehållsmässig eller organisatorisk koppling fanns dock ej mellan det allmänna skolväsendet och yrkesutbildningen. 1918 års riksdag fattade beslut om att upprätta praktiskt inriktade ungdomsskolor. De överbyggnader på folkskolan som fortsättningsskola och högre folkskola utgjorde skulle ges en mer praktisk inriktning. Yrkesskolor, tekniska fackskolor och tekniska gymnasier skulle upprättas. Senare tillkom också verkstadsskolor och prak- tiska realskolor. Dessa skolor hade folkskola som grund. De tekniska gym- nasierna kunde också leda vidare till studier vid teknisk högskola.

Redan tidigare hade handelsgymnasier inrättats. Genom ett riksdagsbeslut 1913 fastställdes att utbildningen skulle omfatta två år och bygga på real- examen. En högre fackkurs om ett år för elever med avlagd studentexamen skulle finnas. Beslutet innebar att den praxis som utformats vid handels- instituten stadfästes. Fullföljd utbildning vid handelsgymnasium berättigade inte, till skillnad från utbildning vid tekniskt gymnasium, till högre studier inom området (SOU 1963:42, s. 26). Undervisningen inriktades mot praktiska uppgifter inom allmänt kontorsarbete (bokföring, korrespondens). De förslag som framfördes för att förlänga utbildningen och fördjupa den teoretiska undervisningen inom de ekonomiska ämnena fick inte något gensvar.

Motsvarande spänning mellan den praktiskt och den teoretiskt inriktade undervisningen dämpades på den tekniska utbildningens område genom 1918 års riksdagsbeslut. Man tillfredsställde önskemålen om en mer spe- cialiserad och fackinriktad utbildning genom att inrätta tekniska fackskolor. Dessa byggde på praktisk yrkesverksamhet inom industriella yrken och syf-

tade närmast mot arbetsledarbefattningar inom industrin. De tekniska gym- nasierna skulle ge en bred teknisk utbildning utan differentiering på olika fack.

1924 års skolsakkunniga anförde som ett starkt vägande motiv för en fortsatt satsning på yrkesinriktad utbildning att man på alla sätt borde und- vika åtgärder som åstadkom en stark tillströmning av elever till de teoretiska studievägarna (SOU 19265, 5. 371). Elevutvecklingen vid de yrkesbestämda fortsättningsskolorna var också mycket positiv i detta avseende under åren närmast efter 1918 års riksdagsbeslut. Antalet närvarande elever mer än fördubblades fr.o.m. läsåret 1919/20 till läsåret 1923/24. Den allmänt in- riktade fortsättningsskolan företedde under samma tid en vikande elev- utveckling.

Den svåra arbetslösheten i slutet av 1920- och i början av 1930-talet drab- bade ungdomen hårt. Många ungdomar hade inte fått tillfälle att skaffa sig den lärlingsutbildning de under mer normala förhållanden skulle ha fått (SOU 1945143, 5. 16). Riksdagen beslöt 1934 att stärka yrkesutbildningens kapacitet väsentligt för att möta problemen. Den stomme som 1918 års riksdagsbeslut gav yrkesutbildningen byggdes alltså på främst för att möta ungdomsarbetslösheten. Motivet för satsningen var nu socialpolitiskt snarare än näringspolitiskt. Under 1940-talet fanns därför en mycket god beredskap

Antal elever i tusental 140 _ Gymnasium 130 ____ Yrkesskola, heltidskurser längre än fem månader 120 ""'"" Fackskola

110

100

60 50

40

30

Figur 3 Utvecklingen av antal närvarande elever i yrkessko/an. gymnasiet och fackskolan 1930—1 970.

20

10

Källa: Utbildningsstatis- 1930 1940 1950 1960 1970 tisk årsbok 1978.

1 De personer som samlat in och sammanställt data i databanken har inte något ansvar för de analyser och tolkningar som görs här.

för att möta en hårdnande arbetsmarknad för ungdomar. Samtidigt var ung- domskullarna väsentligt mindre än de varit under 1930-talet. Arbetsmarknadssituationen tedde sig vid mitten av 1940-talet tämligen ljus för ungdomar. Statistik från den s. k. ungdomsförmedlingen för verk- samhetsåret 1944 (SOU 1945:43) visar att antalet lediganmälda platser till förmedlingen kraftigt översteg antalet platssökande ungdomar. Samtidigt ökade även antalet närvarande elever i yrkesutbildning. 1945 deltog 10 439 elever i heltidskurser om mer än fem månader. Den verkligt snabba ex- pansionen av yrkesutbildningen kom emellertid först efter 1955 års riks- dagsbeslut om att ge kommunerna ökad frihet att anordna och anpassa yrkesutbildningen efter lokala förhållanden. Sverige hade eftersatt yrkes- utbildningen under efterkrigstiden, och löpte nu risk att få en kraftig brist på yrkesutbildad arbetskraft (Nilsson 1981). Även här bör man dock ob- servera motivet att avlänka ett kraftigt ökat elevintresse för teoretiska studier (Murray 1980). I figur 3 beskrivs elevutvecklingen i praktiskt och teoretiskt inriktad utbildning på gymnasial nivå under perioden 1930 till 1970.

2. Läroplansarbetet inför 1970 års gymnasieskolereform

2.1. Vad ville man med 1970 års läroplan för gymnasieskolan?

Den 1 juli 1971 sammanfördes fackskolan, gymnasiet och yrkesskolan till en gemensam skolform, ”gymnasieskolan”. Gymnasiet och fackskolan in- fogades utan större ändringar i den nya organisationen, medan däremot yrkesutbildningen genomgick en mer genomgripande förändring. Detta in- nebar för yrkesutbildningens del att ett stort antal skilda kursplaner med ungefär 60 000 elever i heltidsstudier i årskurs 1 (Utbildningsstatistisk årsbok 1978, tabell 6.5 och 6.10) inriktade mot olika yrkesspecialiteter sammanfördes till 13 yrkesutbildningslinjer. Visserligen kvarstod ett stort antal kortare yrkesinriktade kurser av olika slag, men dessa avsågs antingen uppgå som särskilt yrkesinriktad utbildning i den nyligen startade kommunala vux- enutbildningen, eller i många fall så småningsom bakas in i linjerna. Linjerna konstruerades så att de flesta efter ett introduktionsår gemensamt för flera yrken inom ett yrkesområde grenades upp på några specialiteter. Utöver rena yrkesämnen infogades också allmänna ämnen (svenska, matematik etc.) i timplanerna, dels som obligatoriska ämnen, dels som fritt tillval. Eftersom den totala studietiden förkortades för många utbildningar, dels genom ett sänkt totalt veckotimtal, dels genom färre studieår, kom utrymmet för den specifikt yrkesinriktade undervisningen att inskränkas kraftigt. Man förlorade i specifikt yrkeskunnande men vann i bredd. Skälen för denna ändring var flera. I Kungl. Maj:ts proposition 1968zl40 säger föredragande statsrådet: ”Tendensen till förlängning av den allmänna barn- och ungdoms- skolan är enligt YB1 genomgående inom de mera utvecklade indu- striländerna. Det mera definitiva yrkesvalet uppskjuts och tiden ut- nyttjas till utbildning av sådan art att den håller vägen öppen till alternativa yrkesområden och yrkesutbildningar. YB finner att detta är orsaken till den starka elevtillströmningen till de teoretiska linjerna i grundskolan. En sådan utveckling medför snabbt ökande anspråk på gymnasial utbildning. Det framstår för YB i detta läge som en angelägenhet av största vikt att man söker utforma yrkesskolan så, att den för ungdomarna framstår som ett valvärt alternativ till gym- nasiet och fackskolan. Såsom ett viktigt motiv för en omprövning av yrkesutbildningens innehåll ser YB de fortlöpande strukturförändringarna på arbetsmark- naden som gör det omöjligt att i dag precisera de krav på utbildning

l Yrkesutbildningsbered- ningen.

och kvalifikationer, som i framtiden kommer att ställas på arbets- kraften. Vissa grundläggande kunskaper och färdigheter är dock av den arten att de har långvarigt eller rentav livsvarigt värde. Yrkes- skolan bör, i likhet med gymnasiet och fackskolan, utformas så att utbildningen från en bred bas genom successiva val leder fram mot ökad specialisering. En viktig förutsättning för att yrkesskolan verk- ligen ska fylla sin uppgift inom det gymnasiala skolsystemet är, fram- håller YB, att den ges sådan utformning att den inte uppfattas som en återvändsgränd.” (S. 11.)

Det tryck på högskolan som den ökade andelen teoretiskt utbildade i varje årskull skapat var lika oförutsett som kraftigt. I figur 15, s. 47, visas hur prognoser angående antalet nyinskrivna kom att förhålla sig till det faktiska utfallet.

Den gymnasiala utbildningens tillgänglighet var också ett viktigt motiv för förslaget till en ny gymnasieskola. Både geografiskt och socialt var del- tagandet i gymnasieutbildning ojämnt fördelat.

Yrkesutbildningen var väl utbyggd över landet efter den kraftiga expan- sionsperioden 1955—1964. Som framgår av figur 15 nära fyrdubblades antalet närvarande elever i heltidskurser under denna period.

YB räknar med att ungefär 850000 människor i Sverige hade fullföljd yrkesutbildning vid mitten av 1960-talet (YB [, s. 444). Mycket få kommuner

Nyinskrivna

30 000

Faktisk utveckling

25 000

20 000 ', Beräkning 1967

15000 % Alternativa beräkningar 1962

. ? Alternativa beräkningar 1959 10 000

5 000

Figur 14 Prognoser och faktisk utveckling av antal nyinskrivna vid universitet och högskolor (baserat på IPF1980:4). 1960/61 65/66 70/71 75/76

Samtliga skolformer - . — :- Kommunala yrkesskolor

-—-——— Enskilda yrkesskolor 70 000 o . . . . . . . o . Centrala verkstadsskOIOr

_. _.—.- Företagsskolor

60000

I 50 000 / I

40 000 30 000 20 000 10000

"

_ __ -:. | ..

ofzzz'å:g:_0_ |

1945 1950 1955 1960 1964

saknade yrkesskola. Gymnasieutbildningen var dock mer ojämnt fördelad över landet. Stora skillnader i utbildningsnivå fanns mellan olika landsdelar och regioner. Så hade t. ex. Stockholm 1970 17,7 procent med studentexamen bland befolkningen, medan flertalet län hade motsvarande andel lägre än 8 procent. Fördelningen över samtliga län visas i figur 17. Antalet orter med gymnasium var 114 år 1963 (”Yrkesskolans kvantitativa omfattning”, s. 10, SÖ 1964).

Genom en organisatorisk och pedagogisk integration av fackskola, gym- nasium och yrkesskola avsåg man att göra de tre skolformerna mer likvärdiga för eleverna. Man betonade att valet av Studieinriktning i gymnasieskolan inte skulle få innebära en återvändsgränd när det gäller möjligheterna till fortsatta studier. Eleverna skulle inte tvingas välja bort yrkesutbildning för att vara på den säkra sidan om de ville gå vidare till fortsatta studier. Den

Figur 15 Närvarande elever i yrkesskolor 1944—1 964 (heltidskurser om minst fem månader).

Källa: Proposition 1968:l40, s. 61.

Figur 16 Andel av befolk- ningen i olika län med studentexamen 1970.

Källa: Utbildningsstatis- tisk årsbok 1978, tabell 1.3b.

10% 15% 20%

integrerade gymnasieskolan skulle också säkerställa en enhetlig utbildnings- standard i landet. Oavsett bosättningsort skulle eleven ha i stort samma utbud av gymnasial utbildning.

2.2. Vad innebar 1970 års läroplan för gymnasieskolan?

Yrkesutbildningsberedningen föreslog att man skulle sammanföra ett stort antal utbildningar av varierande längd och karaktär till ett mindre antal linjer som var och en riktades mot en yrkessektor. Linjen skulle ge en gemensam bas i årskurs ett för flera olika grenar som riktades mot ett mer begränsat område. Utbildningarna skulle i regel omfatta två årskurser med ”färdigutbildning” på arbetsplatsen efter fullföljd skolutbildning. Figur 17 återger YB:s blockprincip på det verkstadstekniska, fordonstekniska och el- teletekniska området tillsammans med den tidigare yrkesutbildningsorga— nisationen på området.

På industri- och hantverksområdet blev många utbildningar avsevärt för- kortade i den nya organisationen. En hel del påbyggnadskurser kom också att kvarstå som s. k. högre Specialkurser, avsedda att bygga på den tvååriga grundutbildningen.

Det "mek-plät-svets-fordonsmek-el"-block som beskrivs ovan omfattade i mitten av 1960-talet ett tjugotal yrkesspecialiseringar med sammanlagt nära 10 000 elever i årskurs 1. De flesta grundutbildningarna var treåriga.

På handels- och kontorsomrädet föeslog YB en linje för distributions- och kontorsyrken med ett gemensamt första år följt av ett delat andra år med grenar för distribution respektive kontor. Kontorsgrenen föreslog man skulle finnas dels odelad, dels delad i en siffer— och en skrivvariant.

I yrkesskoleorganisationen förekom sju olika studieinriktningar, nämligen ”stenograf- och korrespondentkurs”, ”kameral kurs A” inriktad mot bok- förarbefattningar, ”kameral kurs B” inriktad mot arbeten som räknekon- torist, en ”stenografi- och maskinskrivningskurs”, två detaljhandelskurser (A och B), samt en ”allmän kontorskurs”. Samtliga dessa kurser var ettåriga. Sammanlagt 6 700 elever deltog 1966 i någon av kurserna.

På det område YB kallar konsumtionstekniskt intogs 8 400 elever läsåret 1966/67. Här ingår ”hemteknisk skola” (tidigare ”husmodersskola”) med tre olika inriktningar, ”vävutbildning med textil varukunskap”, ”lanthus- hållsskola med lantbruksteknisk inriktning” och ”restaurangskola — variant kök, kallskänk och servispersonal”. De flesta kurserna omfattar endast en termin. I den nya organisationen föreslog YB att dessa inriktningar skulle

föras samman med vårdutbildningsområdet till en ”konsumtions- och vård- teknisk linje”. Vårdutbildningen omfattade utbildning till sjukvårdsbiträ- de/ vårdbiträde om 23 veckor, undersköterskeutbildning inom akutsjukvård och åldringsvård om 32 veckor och barnsköterskeutbildning om 34 veckor. Intagningskapaciteten på respektive kurs var läsåret 1966/67 3 312 elever, 1 454 elever och 776 elever (YB IV, s. 44). Den ”konsumtions- och vård- tekniska” linjens föreslagna organisation framgår av figur 18.

Förutom de tre breda utbiIdningsinriktningarna mot ”mek-plåt-svets-for- donsmek-el”, ekonomi och vård/konsumtion föreslog YB flera andra ut- bildningsområden där blockprincipen inte slog igenom på samma sätt. De största av dessa är utbildning för byggnadsyrken, utbildning för skogsbruk och utbildning för jordbruk.

Yrkesutbildnings- beredningens fÖVSIGQ Yrkesskolan före 1970

Årskurs 1 Årskurs 2

Årskurs 1

Årskurs 2

JOHIUBHBUJ -spets>|.ia/(

Svetsare/plåtslaga re

19>|qu>|9111 -SlaAS

Klensmeder

>imq -Ujg|"

|; )jauisuopiozj sla/ts —- lgjd 'xaw

>1901q-

Bilelektriker

Bilmekaniker Lantbruksmaskinreparatörer Maskinreparatörer

ia>|iue>jaui -suop.io:|

Flygmekaniker

Installationselektriker lndustrielektriker

(D _, (D D

E » m 7? 2. ut 7?

Telereparatörer Teiemomörer :::—:::

Årskurs 3

lndustriplåtslagare

Figur 1 7 Yrkesutbildnings- beredningens "blockprin- cip samt traditionell yrkesutbildningsorganisa- tion illustrerade pa" verk- stads- och fordonsmekant's- ka området samt el-tele- tekniska utbildningar.

Årskurs 4 J

Figur 18 Yrkesutbildnings- beredningens förslag till konsumtions- och vård- teknisk linje (figuren baserad på YB [, s. 155).

Specialut— Specialut- Termin 4 bildn. för konsumtions-

bildn. för vårdyrken ex.vis un- dersköter- skor

tekniska yrken

Termin 3

Personal för storhushåll lnstltutionskockar m.m.

Restaura ngyrken

Anställn. som värd- biträde eller över- ån il

Storhus- Vårdteknisk gåråsåolia

Konsum- hållsgren gren tionsteknlsk

gren

Termin 2

. Konsumtions- och Term1n 1 vårdteknisk linje

H = hushållstekn. var. L = Iantbrukstekn. var. T = textiltekn. var.

Inom byggnadsområdet fanns yrkesskoleutbildning för anläggningsarbetare (ett läsår), betongarbetare (två läsår), byggnadsträarbetare (två läsår), bygg- nadsmålare (tre läsår), glasmästeriarbetare (ett läsår), golvläggare (ett läsår), murare (två läsår) och VVS-montörer (ett läsår plus påbyggnadskurs om ett läsår). Sammanlagt fanns 330 intagningsklasser 1966/67. YB föreslog att de fem specialinriktningarna mot byggnadsträarbete, betongarbete, mu- reri, anläggningsarbete och måleri skulle utgöra grenar byggda på ett ge- mensamt basblock om en termin (för målargrenen en halv termin gemensam med de övriga). Byggnadsutbildningarna sammanförs alltså även de enligt YB:s förslag till ett block. Till skillnad från de tre områden som beskrivits ovan sammanfördes de däremot inte med något annat yrkesområde i ut- bildningsstanen.

Jordbruks-. skogsbruks- och trädgårdsutbildningarna var både organisato- riskt och geografiskt avskilda från yrkesskoleutbildningen. De ca 50 lant- bruksskolorna, de tre trädgårdsskolorna och skogsbruksskolorna sorterade under jordbruksdepartementet och var i stor utsträckning förlagda till orter utan annan yrkesutbildning. Jordbruks- och trädgårdsskolorna hade samma typ av studiegång för eleverna med en förberedande kurs om 21 eller 42 veckor, och en grundläggande yrkesutbildning, också den om 21 eller 42 veckor. Eleverna förutsätts ha minst ett års erfarenhet av praktiskt arbete inom området. Dessutom förekommer påbyggnadskurser på den grundläg- gande yrkesutbildningen. Skogsbruksskolorna omfattade två årskurser där den andra var differentierad på teknisk och driftsekonomisk gren. Vida- reutbildning gavs vid skogsskolor och skogsmästarskolor.

Även i YB:s förslag kvarstod de tre utbildningarna som separata linjer.

Man nämner dock att man önskat sammanföra de tre inriktningarna i ett block, men ”inte funnit det möjligt att föreslå en dylik anordning” (YB 111 s. 375). Skogsbrukslinjen omfattar i förslaget endast ett läsår, medan de två övriga omfattar två. För jordbrukslinjens del motiveras en förlängning av att man vill erbjuda elever utan föregående praktisk erfarenhet tillträde till utbildningen.

De övriga yrkesområden där yrkesutbildningsberedningen föreslår att lin- jer inrättas är ”träbearbetningsyrken” (verkstadssnickare, modellsnickare etc.), ”grafiska yrken” (sättare och tryckare), ”beklädnadsyrken” (med grenar för damklädessömnad och herrklädessömnad), samt ”bageri- och kondi- toriyrken”. För övriga yrkesutbildningsområden säger man:

”11.5.4.4 Specialkurser. I tidigare avsnitt i detta kapitel har tillämp- ningen av blockutbildningen inom olika yrkesutbildningar diskute- rats. Uppenbart är att vissa yrken har så konkreta beröringspunkter, att utbildningen med fördel kan organiseras i successivt avsmalnande utbildningsblock. Industri- och hantverkssektorn och övriga sektorer inrymmer emellertid även en mängd yrken av så speciell karaktär att utbildningarna inte låter sig inordnas i utbildningsblock. För vissa av dessa yrken organiseras redan nu utbildningar vid yrkesskolorna. YB förutsätter, att specialutbildningar av detta slag även fortsättnings- vis organiseras i erforderlig omfattning. Sålunda finns bl.a. behov av utbildning för frisörer, optiker, silver- och guldsmeder, urmakare, yrken inom exempelvis livsmedels-, sko- och kemisk-tekniska in- dustrin.

Enligt YB:s mening kommer behovet av vidareutbildning att öka inom flertalet yrkesområden. För att tillmötesgå detta behov föreslår YB, att vuxenutbildning skall organiseras som deltidsundervisning på varje gymnasieort och som heltidsundervisning på vissa gymna- sieorter.” (YB 1, s. 168—169.)

Specialkurser skulle alltså inrättas dels där blockprincipen inte kunde till- lämpas, dels där man behövde vidareutbildning för redan yrkesverksamma.

2.3. Lgy 70 inför sitt första läsår

Den 15 december 1970 fattade riksdagen beslut om en ny läroplan för den integrerade gymnasieskolan, Lgy 70. Gymnasie- och fackskoledelarna kvar- stod i sina huvuddrag i samma form som i Lgy 65 respektive läroplan för fackskolan 66. Huvuddelen av yrkesskolans intagningskapacitet samlades i tretton linjer, med grenar och varianter. Den nya läroplanen beskrivs nedan med utbildningsvägarna ordnade i YB:s ”huvudsektorer” (YB 1, s. 187). Gymnasieskolan omfattade fr. o. m. läsåret 1971/72 följande linjer, grenar och varianter:

Naturvetenskap/ig-teknisk huvudsektor

Hade YB:s intentioner att sammanföra samtliga utbildningsvägar inom "mek-, plåt-, svets-, fordonsmekaniker-elektriker”-området till ett block för- verkligats, hade det kommit att bli den nya gymnasieskolans klart största utbildningsväg.

Man valde emellertid att splittra upp den på tre från varandra fristående linjer i stället:

El en verkstadsteknisk linje (Ve) med två dominerande grenar för respektive ”plåt- och svetsmekaniker” och ”verkstadsmekaniker”. Dessutom in- rättades en mindre gren för järnbruksyrken och en variant för grovplåt- slagare. 11] en fordonsteknisk linje (Fo) med två dominerande grenar för bilmekaniker och maskinmekaniker. Dessutom inrättades mindre grenar för flygme- kaniker och reservdelspersonal.

Årskurs 1 Årskurs 2

Verkstadsteknisk linje Gren för verkstadsmekaniker

Gren för järnbruksyrken

Gren för plåt- och svets- mek. utan variant

Figur 19 Verkstadsteknisk linjeiLgy 70. Variant för grovplåt

Årskurs 1 Årskurs 2

Fordonsteknisk linje Gren för bil mekaniker

Gren för maskinmekaniker

Gren för reserv— delspersonal

Gren för flyg— Figur 20 Fordonsteknisk mekaniker linje i Lgy 70.

Cl SOU 1981:98

maskinsreparatörer och telemontörer. Yrkesutbildningsberedningens intentioner när det gäller bredden i ut- bildningarna kunde alltså inte följas i alla delar. En bidragande faktor

Årskurs 1

El-, teleteknisk linje

Årskurs 2

Gren för elektriker

Gren för telereparatörer

Gren för styr- och reglermekaniker

Gren för telemontörer

Gren för kontors- maskinreparatörer

Årskurs 1

Processtek- nisk linje

Årskurs 2

Gren för kemiteknik

Gren för livsmedelsteknik

Gren för pappers- och pappersmasse— teknik

Gren för metallurgi

Gren för byggnads- ämnesteknik

el-teleteknisk linje (Et) med grenar för elektriker, telereparatörer och styr- och reglermekaniker, förutom två mindre frekventa grenar för kontors-

Figur 21 EI-teleteknisk linje i Lgy 70.

Figur 22 Processteknisk linje i Lgy 70.

till svårigheterna på industri- och hantverksområdet torde ha varit ut- bildningstidens längd. Man hade ju redan genom att förkorta utbild- ningarna till två år skurit ned ambitionerna. En ytterligare neddragning av yrkesspecifika moment till förmån för gemensamma delar hade kanske blivit svår att genomföra. El Av de två helt nykonstruerade utbildningsvägar som YB föreslog kom processteknisk linje (Pr) att inrättas. Den plasttekniska linje som man föreslagit fick utgå. Utbildningen organiserades enligt blockprincipen med ett första gemensamt basår följt av fem grenar. El Utbildningen mot byggnadsyrken organiserades i stort sett i enlighet med YB:s förslag. Blockprincipen kunde dock inte genomföras i den

Årskurs 1 Årskurs 2

Bygg- och anläggnings- teknisk linje Gren för betongteknik

Gren för byggnadsträteknik

Gren för murare

Gren för gatu—, väg och ledningsteknik

Gren för bergteknik

Gren för värme- och sanitetsmontörer

Gren för målare

Gren för byggnads- plåtslagare

Figur 23 Bygg- och an- läggningsteknisk linje i Lgy 70.

Gren för golvläggare

utsträckning man avsett. De fyra grenarna för målare, VVS-montörer, byggnadsplåtslagare och golvläggare utgjorde även i den nya organisa- tionen separata utbildningsvägar. El Utbildningen mot snickeriyrken organiserades som YB föreslagit i en träteknisk linje. Möbelsnickarutbildningen kunde inte inrymmas i den tvååriga ramen, utan lades som s. k. högre specialkurs ovanpå verkstads-

snickarutbildningen. El Inom livsmedelsområdet hade utbildningen för bagare och konditorer

redan tidigare varit samordnad enligt blockprincipen. Lgy 70 infogade dessa utbildningar som en gemensam gren tillsammans med ytterligare fyra grenar byggda på en gemensam bas.

Årskurs 1 Årskurs 2

Träteknisk _ linje Gren for verk-

stadssnickare

Gren för mo- dellsnickare

Gren för båt- bvggafe Figur 24 Träteknisk lin/"ei Lgy 70.

Årskurs 1 Årskurs 2

Livsmedels-

teknisk __ linje Gren for serveringsteknik

Gren för stor- hushåll

Gren för restaurang

Gren för bage- ri och konditori

Gren för charkuteri Figur 25 Livsmedelstek-

nisk linje [ Lgy 70.

[1 YB:s förslag om ett grundläggande gemensamt block på det beklädnads- tekniska yrkesområdet kom att utformas som ett gemensamt basår på- byggt med två grenar för dam- respektive herrkläder. El Utbildningarna på skogs— och jordbruksområdet organiserades enligt YB:s förslag som två separata linjer, medan den föreslagna trädgårdslinjen kom att utgöra en tvåårig specialkurs. Cl Den tvååriga tekniska fackskolelinjen kvarstod i Lgy 70 i sitt tidigare skick. Linjen organiserades som fyra separata grenar, där den eltekniska grenen under andra läsåret är uppdelad på en elkraftteknisk variant och en teleteknisk variant.

Årskurs 1 Årskurs 2

Beklädnadsteknisk linje

Gren för damkläder

Gren för herrkläder Figur 26 Beklädnads- teknisk linje i Lgy 70.

Årskurs 1 Årskurs 2

Skogsbrukslinje

Jordbrukslinje Figur 2 7 Jordbrukslinje och Skogsbrukslinje i Lgy 7 0.

Årskurs 1 Årskurs 2

Teknisk linje (TE) Maskinteknisk gren

Byggteknisk gren

Elkraftteknisk variant Elteknisk gren

Teleteknisk variant

Kemiteknisk gren

Figur 28 Tvåårig teknisk linje i Lgy 70.

1] Den fyraåriga tekniska linjen har liksom tidigare två gemensamma år, ett tredje år uppdelat på fyra grenar och ett fjärde där två av grenarna också är uppdelade på två varianter var. Fullföljda fyra år leder till gym- nasieingenjörskompetens, medan avgång efter tre år ger behörighet för högskolestudier ungefär i nivå med naturvetenskapliga linjens. El Naturvetenskapliga linjen i Lgy 70 var från början liksom i Lgy 65 odelad. Figur 29 Fyraån-g [em,-Sk Inga grenar eller varianter förekom. linjeiLgy 70.

Årskurs 1 | Årskurs 2 J_ Årskurs 3 Årskurs 4

Teknisk linje (T) Maskinteknisk gren

Anläggn.tekn. var. Byggteknisk gren Husbyggn.tekn. var. Elkrafttekn. var. Elteknisk gren

Teletekn. var.

Kemiteknisk gren

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3

Naturvetenskaplig linje (N)

Figur 30 Naturvetenskap- Iig linje i Lgy 70.

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3

Ekonomisk linje Estetisk var. Ekonomisk- (El Social var. språklig gren-

Distributiv gren

Administrativ gren Figur 31 Treårig ekono-

misk linje i Lgy 70.

Ekonomisk huvudsektor

På den ekonomiska sektorn representeras gamla gymnasiet av den treåriga ekonomiska linjen, fackskolan av den tvååriga ekonomiska linjen och yr— kesutbildningen av den nya ”distributions- och kontorslinje” som YB fö- reslagit. Den treåriga ekonomiska linjen och distributions- och kontorslinjen är båda uppbyggda enligt ”blockprincipen” med en gemensam start påbyggd med en specialisering.

Den tvååriga ekonomiska linjen har ingen uppdelning på grenar.

Humanistisk-social huvudsektor

På vårdområdet diskuterade YB möjligheterna att föra samman konsum- tionsteknisk utbildning och vårdutbildning i ett block med gemensam bas om en termin (se figur 18). I Lgy 70 är dock de båda utbildningsområdena separerade i en Vårdlinje och en konsumtionslinje som inom sig är uppbyggda enligt YB:s blockprincip.

Årskurs 1 Årskurs 2

Distributions- och kontorslinje Gren för distrib.

Gren för kontor, skrivvar. |

Gren för kontor, siffervar.

Figur 32 Distributions- och kontorslinje i Lgy 70.

Årskurs 1 Årskurs 2

Ekonomisk linje (Ek)

Figur 33 Tvåårig ekono- misk linje i Lgy 70.

Årskurs 1 Årskurs 2

Konsumtionslinje

Gren för storhushåll och restaurang

Gren för konsumtion med hemvårdsinriktn.

Gren för konsumtion Figur 34 Konsumtionslinje "löd tethllnrlktn. i Lgy 70.

Den samhällsvetenskapliga och den humanistiska linjen har en identisk timplan i årskurs 1. Man har oftast också gemensam intagning till de två linjerna. 1 årskurserna två och tre finns möjligheter till specialisering genom varianter. Skillnaderna i inriktning mellan varianterna är dock relativt liten.

YB föreslog också en samhällsteknisk linje inom den humanistisk-sociala sektorn som dock aldrig kom till stånd. Den avsågs ge grund för rekrytering till olika serviceyrken inom den offentliga sektorn. Denna uppgift har dock kommit att fyllas av sociala linjen. Denna linje har i likhet med tvåårig ekonomisk linje ingen uppdelning på grenar. Någon specialisering byggd på en gemensam bas föreslogs inte heller för den samhällstekniska linjen.

Årskurs 1 Årskurs 2

Vårdlinje

Gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård

Gren för psykiatrisk vård

Gren för barna- Utan variant och ungdoms- vård

Var.f. barnsjukvård

Årskurs 1 Årskurs 2 ' Årskurs 3

Samhällsvetenskaplig linje (3) Utan variant

Estetisk variant

_ _ Social variant |

Humanistisk linje (H) Utan variant

Estetisk variant Social variant Halvklassisk variant

Helklassisk variant

Figur 35 Vårdlinje i Lgy 70.

Figur 36 Humanistisk och samhällsvetenskaplig linje i Lgy 70.

Inom det estetiska området förslog YB att en estetisk linje skulle inrättas. Denna skulle ha specialiseringar mot bildkonst/textil, musik och scenisk framställning. I proposition 1968:l40 sköts dock beslutet om en sådan linje på framtiden. I Lgy 70 återfinns endast musikinriktningen på det estetiska området. De övriga specialiseringarna har inte kommit till stånd.

Övriga utbildningsvägar

Flera av YB:s förslag till nya utbildningslinjer upprättades inte i Lgy 70. Estetisk linje, plastteknisk linje, trädgårdsteknisk linje och konsumtions- och vårdteknisk linje har redan nämnts. Övriga föreslagna som inte kom till stånd var linjer för gummiyrken och grafiska yrken, samt guldsmedslinje, optikerlinje, frisörteknisk linje samt urmakarlinje. Dessa, samt ytterligare utbildningsvägar utan direkt samband med någon av Lgy 70:s linjer, or- ganiserades i stället som specialkurser. Specialkurser finns i Lgy 70 även inrättade i anslutning till linjerna. De kan då tjäna som påbyggnader till linjer (högre Specialkurser), specialiserade utbildningar (ofta som inbyggd utbildning) eller utbildningar med samma inriktning som en linje men utan allmänna ämnen och ofta med kortare kurslängd.

Fördelningen yrkesspecifika allmänna ämnen

Yrkesutbildningen innehöll före 1970 som regel inte några s.k. allmänna ämnen (svenska, engelska, samhällskunskap etc.). I Lgy 70 förekommer så- dana däremot i varierande utsträckning på samtliga linjer. Dessutom infördes arbetslivsorientering som nytt ämne på samtliga yrkesinriktade linjer. Moti- vet att åstadkomma en praktiskt fungerande integration mellan ”teoretiska” och ”praktiska” studievägar vägde tungt i YB:s förslag att införa allmänna ämnen på samtliga yrkeslinjer (YB 1 s. 149). Fackskolans gemensamma innehåll av allmänna ämnen sågs som en riktpunkt också för yrkeslinjerna. Eftersom tiden för den yrkesspecifika undervisningen redan inskränkts genom förkortningen av den totala studietiden på många linjer, valde man att minska den obligatoriska kärnan av allmänna ämnen jämfört med fack- skolans timplan. I stället lät man flera allmänna ämnen dela på ett utrymme för fritt tillval.

Årskurs 1 Årskurs 2

Social linje (So)

Figur 37 Social linjei Lgy 70.

Årskurs 1 Årskurs 2 Musiklinje (Mu)

Figur 38 Musiklinjei Lgy 70.

SOU 1981:98 | Årskurs 1 Årskurs 2 | 32 veckor 8 veckor 40 veclor |__—__| ll > l/ ä / ,, ä' ' å / :. / a I I " &. rn > / ååå s å å ä / ' se ä' / / / ååå =: ä' 'ö' % 'å ( 5 o 8 15. ( å ä ( 3 %

Figur 39 Uppbyggnad av yrkesteknikämnet på bygg- och anläggningstekniska lin/"ens gren för betongtek- nik.

Den tidigare yrkesutbildningen upptog benämningen yrkesarbete för öv- ningar i skolverkstad, och yrkesteori för de teoretiska momenten. YB ville i större utsträckning än vad som förekommit tidigare integrera praktik och teori, och föreslog därför ett huvudämne, yrkesteknik, som är specifikt för linjen. Genom den blockprincip med gemensam start som YB förordar kom yrkestekniken att omfatta mer än bara det som är bundet till en yrkes- specialitet. Starten blir alltså att eleven får träna moment som är gemen- samma för de olika yrkesspecialiteterna linjen företrärder, men också att han/ hon erbjuds praktisk yrkesorientering inom yrkesämnets ram. Det bre- dare innehållet avses också underlätta framtida omskolning (YB 1 s. 154).

Principen för yrkesämnenas uppbyggnad illustreras i figur 39 för grenen för betongteknik på bygg- och anläggningstekniska linjen.

Förutom yrkesämnet ”bygg- och anläggningsteknik” som utgör 27—30 av de 38 veckotimmarna upptar timplanen för bygg- och anläggningsteknisk linje i årskurs 1 också fyra timmar svenska, en timme arbetslivsorientering, två timmar gymnastik samt en ”timme till förfogande” som obligatoriska inslag samt tre timmars tillval av engelska, B/C-språk, religionskunskap, psykologi, samhällskunskap, konsumentkunskap, matematik, musik eller teckning. Tillvalsämnena följer de f. d. fackskolelinjernas kursplaner. 1 års- kurs två bortfaller svenskämnets fyra timmar, liksom timme till förfogande. Yrkestekniken utökas i motsvarande mån.

Denna fördelning mellan allmänna ämnen och yrkestekniken är repre- sentativ för de flesta av yrkeslinjerna. Vårdlinjen, konsumtionslinjen och distributions- och kontorslinjen behåller volymen allmänna ämnen även i årskurs två. Dessa linjer ger därmed en starkare vikt åt preparationen för fortsatta studier. I detta avseende intar de alltså en mellanställning mellan de tidigare fackskolelinjerna (utom den tekniska) och övriga yrkesinriktade linjer.

De ambitioner YB hade att ge eleverna från yrkeslinjerna en mer likvärdig ställning med fackskoleeleverna när det gäller möjligheterna att gå vidare till fortsatta studier fick alltså lov att inskränkas i någon mån. De allmänna ämnena upptar i årskurs 1 ändå nära 30 procent av schemat för yrkeslinjerna. Detta var en väsentlig utökning för många av yrkesutbildningarna.

3. Utvecklingen under 1970-talet speglad i siffror

I kapitel 2 har förutsättningarna för den nya gymnasieskolan angivits. Där kapitlet slutar har den nya skolformens struktur fastlagts inför det första läsår i vilket den skulle vara i funktion. De elever den skulle ta emot hade genomgått grundskolan enligt Lgr 62 eller också hade de realskola bakom sig.

Många av de nya utbildningsämnena saknade behöriga lärare. Nya ämnen hade tillkommit. Lärare i traditionella läroämnen skulle undervisa nya elev- grupper. Den naturvetenskapliga utbildningen hade under 1960-talets sista år mött ett vikande elevintresse. Var detta ett uttryck för ett större intresse bland eleverna för samhällsfrågor, eller berodde det på brister i den na- turvetenskapliga utbildningen? ”Sputnikchocken” inom det amerikanska utbildningsväsendet fanns fortfarande i färskt minne.

Lgy 70 var en administrativ reform i lika hög grad som en pedagogisk. Hur skulle integrationen av de tre tidigare utbildningsformema fackskola, gymnasium och yrkesskola gå till med den lokalsituation man hade? 1 hur stor utsträckning kunde man samförlägga de tre gamla skolformerna vid en och samma skola? Gick det att samplanera undervisning i yrkesämnen och i läsämnen? Hur skulle timmarna fördelas på veckans dagar? Skulle den nya tillvalsmöjligheten för yrkeseleverna innebära att de i större ut- sträckning gick över till teoretiska studier eller skulle arrangemanget in- nebära att elever som tidigare inte reflekterat över yrkesutbildning som ett alternativ till teoretiska studier nu skulle söka sig över till yrkeslinjerna?

I det följande skall vi försöka ge en bild av gymnasieskolans utveckling under 1970-talet som den avtecknar sig i offentlig statistik.

3.1. Gymnasieskolan börjar ta roder

En skolreform genomförs inte i och med en ny läroplan. De beslutade för- ändringarna tar lång tid att genomföra. Förändringar utanför det reformerade skolsystemet påverkar utvecklingen, ibland positivt, ibland negativt.

När Lgy 70:s första läsår började var 1962 års läroplan för grundskolan fortfarande i kraft. Många elever hade alltså en viss yrkesinriktning i sina studier redan när de kom till gymnasieskolan.

Ett traditionellt mönster i valet mellan teoretiska och yrkesinriktade stu- dier kunde kanske förväntas också med tanke på att stora utbildningsklyftor fortfarande existerade i de nyblivna gymnasieelevernas föräldrageneration (se figur 2).

Figur 40 Förutbi/dning bland intagna i gymnasie- skolan 1971—1980.

Källa: SCB:s statistik över intagna i gymnasieskolan.

] Specialkurser som startar efter 15 september och är kortare än ett läsår ingår ej.

Procent 100

90 . 80 . 70 60 50 40 g 30 ;

20 10

1971 72 73 74 75 76 77 78 89 280

Lgr 62 Lgr 69 D Övrigt

Utbyggnaden av yrkesskolväsendet under perioden närmast före reformien innebar emellertid också att många kommuner hade ”byggt fast sig” i )yr- kesskolan. Lösningen på många platser där man inte kunde erbjuda dlen nya integrerade gymnasieskolan blev att den gamla yrkesutbildningen fom- levde som specialkurser. Yrkesskolans deltidskurser hade i samband med reformen överförts till den nyligen införda kommunala vuxenutbildningeen.

Hösten 1971 fanns 63176 elever i Specialkurser och 169227 elever på linjer. Hösten 1980 fanns 40510 specialkurselever och 228 883 elever på linjer. Utvecklingen av antalet specialkurselever under 1970-talet framgår av tabell 6.

Som man kan se av tabell 6 dominerar fyra linjers Specialkurser utbudlet. Verkstadslinjens och distributions— och kontorslinjens kurser har reducerrats kraftigt under 1970-talet. Vårdlinjens kurser har däremot ökat i volym.

Många av specialkurserna är inte av sådan karaktär att de går att baka

Tabell 6 Antalet elever i Specialkurser 1971 till 1980 anknutna till Vårdlinjen, kmn- sumtionslirtien, distributions- och kontorslinjen, verkstadslinjen samt övriga sme- cialkurser

År Vd Ko Dk Ve Övriga Sumrma 1971 10 693 8 265 8 470 8 436 27 292 63 1556 1972 9 874 7 321 6 139 5 229 18 932 47 495 1973 10 703 6 933 3 790 5 316 17 377 441119 1974 10 969 6 708 3 290 5 214 15 731 419112 1975 12161 6199 2 618 5 390 15 338 41 7096 1976 13 706 5 836 2 334 4 629 14 990 41 495 1977 13 493 5 268 2 620 3 754 14 221 39 3556 1978 12 231 5 387 2 353 3102 15102 38 17.15 1979 12 438 6 076 2 506 2 732 15 814 39 5656 1980 12396 4941 2 766 3031 17376 405110

Källa: SCB:s statistik över närvarande elever i gymnasieskolan den 15 septembeer.l

Tabell 7 Elevernas ålder. Specialkurser jämfört med linjer

Elevernas EHNST- Special— SoEkMuTe-Tvååriga Special— Special— ålder, år linjerna kurser linjerna yrkesin- kurser kurser nära- riktade nära- ej nära- liggande linjer liggande liggande EHNST- tvååriga linjer linjerna yrkeslinjer % % % % % %

-16 35 0 48 41 18 24 17—19 62 27 48 51 26 41 20— 4 73 3 8 55 35

100 100 100 100 100 100 Antal 88 307 2 621 31 532 77 634 26 854 4 712

Källa: SCB:s statistik över studerandes ålder (1978 (SMU 197928).

ihop med linjer. Många specialkurser är tillrättalagda för ett mycket smalt yrkesområde eller för elever med handikapp. Andra är påbyggnader till linjer. Det är alltså varken möjligt eller önskvärt att eliminera specialkurserna. Av de drygt 40000 specialkurseleverna hösten 1980 gick endast 2 955 på sådana kurser som på sikt avses gå upp i någon linje. 1973 var antalet 10 659, och så sent som 1976 9799 stycken.

Specialkurserna skiljer sig också från linjerna när det gäller elevrekry- teringen. I tabell 7 visas åldersfördelningen i specialkurserna jämfört med linjerna.

Som man kan se av tabell 7 är mer än hälften av specialkurseleverna över 19 år. För många av dessa är två- eller treåriga utbildningslinjer inte något alternativ. De vill snarare ha en kortare utbildning där de kan bygga på tidigare utbildning eller yrkeserfarenhet.

3.2. Utbildningsdeltagande under 1970-talet

En av ambitionerna bakom Lgy 70 var att göra yrkesutbildning till ett valvärt alternativ för ungdomar som ville fortsätta studera. Utvecklingen under 1960-talet hade hela tiden pekat på ett stadigt stigande intresse för teoretiska studier. Vad hände då efter 1970? 1 figur 41 visas fördelningen på linjegrupp bland sökande och intagna till gymnasieskolan. Man kan omedelbart konstatera att bönen om ett ökat intresse för yr- kesutbildning blev hörd. Under 1970-talet har antalet sökande till yrkeslinjer i det närmaste fördubblats. Viss draghjälp gav säkert den omtalade aka- demikerarbetslösheten i början av 1970-talet. Man kan också notera det mycket måttliga elevintresset för de tvååriga teoretiska linjerna. Dessa har kommit att fungera som ett skyddsnät för både elevers och utbildnings- planerares misslyckanden. Framför allt är det sociala linjen som fått agera i rollen av ”hjälpgumma”. Dels tar de tvååriga teoretiska linjerna in fler än antalet förstahandssökande i motsats till de andra två linjegrupperna, dels tar de emot studieavbrytare från de andra linjerna. I figur 42 och 43 kan man se hur antal intagna förhåller sig till antal examinerade på den naturvetenskapliga och den sociala linjen.

Figur 41 Sökande och intagna till gymnasieskolan per linjegrupp, samt utvecldingen av antal sextonåringar 1971—I 980.

Källa: SCB:s statistik över sökande och intagna i gymnasieskolan, samt befolkningsstatistik från SCB.

1 m 000 _ Intagna

___ _ Sökande / Antal 16-åringar

120000

110000

, ' Tvååriga yrkes-_ inriktade linjer

50000

" Tre/fyraå riga teoretiska linjer

Tvååriga teore- tiska linjer

10000

1971 —73 —75 —77 —79

Figur 42 leder osökt in på den s.k. naturvetarkrisen. Figuren visar en dramatisk minskning av antalet intagna på den naturvetenskapliga linjen, och en oroväckande skillnad mellan antalet intagna och antalet avgångna. På social linje däremot examineras fler än antalet intagna i början av 1970- talet. När man diskuterar naturvetarkrisen bör man emellertid också beakta den fyraåriga tekniska linjens utveckling. Elevintresset för linjen har ökat markant, speciellt under senare delen av 1970-talet. 1979 var den samlade intagningen till fyraårig teknisk, naturvetenskaplig samt den fr. o. m. samma år inrättade ”naturvetenskaplig-tekniska” linjen större än den var under Lgy 65:s första läsår. I figur 44 kan man också se att avgångama från årskurs 3 av den tekniska linjen ökat markant. Dessa elever går sannolikt i stor utsträckning vidare till högskolan.

Ser man till respektive linjes ämnesinnehåll är det inte särskilt märkligt om många elever betraktar teknisk och naturvetenskaplig linje som utbyt- bara. Under de tre (första) läsåren har naturvetenskaplig linje 37,5 vecko-

1 1 000 & xx NN 9 000 x & X X & ,,! Intagna 7 000

Avgångna

5000

3000

Figur 42 [magna och examinerade pa' naturve- tenskaplig linje 1969— I 980.

Källa: SCB:s statistik över intagna i och avgångna 1967 —69 —71 —73 —75 —77 —79 från gymnasieskolan.

timmar naturvetenskapliga ämnen sammanlagt jämfört med 34 veckotim- mar för tekniska linjen. De sammanlagt 18 veckotimmarna språk natur- vetenskapliga linjens elever läser under de tre läsåren skall jämföras med tekniska linjens tolv veckotimmar under de tre första läsåren. Tekniska linjens elever har sedan 22,5 veckotimmar tekniska ämnen att koncentrera sig på medan naturvetenskapliga linjens elever får splittra uppmärksamheten på flera små ämnen. Sammanlagt upptar linjens karaktärsämnen nära 60 procent av schemat på tekniska linjen under de tre första läsåren jämfört med inte fullt 40 procent på naturvetenskapliga linjen.

Det minskade elevintresset för naturvetenskaplig linje under 1970-talet bör inte främst tolkas som ett minskat intresse för naturvetenskaplig ut- bildning. Man får snarare se det som en reaktion på en orimligt tung kurs- planekonstruktion. Linjens hårda krav på eleverna har en direkt motsvarighet i elevernas intagningsbetyg. l figur 45 visas fördelningen av intagningsbetyg

Figur 43 [magna och examinerade pa' social linje 1 966—1 980.

Källa: SCB:s statistik över intagna och avgångna från gymnasieskolan, samt Utbildningsstatistisk årsbok 1978.

] lntagna

11 000 ' ! Avgångna

9 000

7 000

5000

3 000

1 000

1967 ——69 —71 —-73 —75 —77 —79

från grundskolan för intagna till naturvetenskaplig linje 1971 och 1980.

1971 hade ca 45 procent av eleverna högre medelbetyg än 4 vid intag- ningen. 1980 var motsvarande andel ca 69 procent. Under hela 1970-talet har det årliga antalet elever som intagits till naturvetenskaplig linje med medelpoäng över 4,0 varit ungefar4 500 (med variationer på i300). Intresset för naturvetenskaplig linje är alltså ungefär konstant räknat i antalet sökande med höga medelbetyg från grundskolan. Att en stor del ”lågbetygare” fallit bort som sökande till naturvetenskaplig linje ter sig också rimligt om man studerar prognosen för dessa elever på linjen. Bland de elever som gick direkt över från grundskolan till gymnasieskolans naturvetenskapliga linje i SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971 (se vidare 5.136) har intagningsbetyg ett klart samband med studieframgång. Man kan lägga mär- ke till att en pojke behöver ungefär 3,2 i betygssnitt vid intagningen för

= Avgångna n-..-- =Intagna ', 9 000 , I I I I I I I 7 000 I,, I /" 'f_——l (Samtliga

avgångna) 5 000 3 000

(Avgångna

e. åk 3) 1 000

1971 —73 —75 —77 —79

att ha 50 procents chans att fullfölja linjen, medan en flicka behöver ungefär 3.6. Ett systematiskt samband mellan intagningspoäng och sannolikheten att fullfölja studierna finns också på den tekniska linjen. Övriga linjer upp- visar inget entydigt samband mellan intagningsbetyg och studieframgång mätt i andel som fullföljer sina studier på linjen.

Den kvantitativa utvecklingen av naturvetenskapliga linjen är alltså i stor utsträckning en följd av dess konstruktion. Eventuellt kan den tvååriga tekniska linjens utförsbacke under 1970-talet förklaras på samma sätt. Redan i 1966 års läroplan ströks kravet på yrkeserfarenhet som tillträdeskrav till linjen. För att bereda tillträde för elever direkt från grundskolan placerade man i stället nödvändiga praktiska inslag emellan årskurs 1 och årskurs 2. Linjen har dock lyckats mycket dåligt med elevrekryteringen under 1970- talet. Liksom för naturvetenskaplig linje klagar eleverna på att linjen är för arbetsam. De elever som tas in till den tvååriga tekniska linjen befinner sig dock inte på samma höga betygsnivåer som naturvetareleverna. Här är det snarare så att en oförändrat svår kursplan mött ett mindre studie- motiverat elevunderlag. För naturvetenskaplig linje var ju förhållandet det

Figur 44 Intagna och examinerade påjjlraa'rig teknisk linje 1971—1980.

Källa: SCB:s statistik över intagna och avgångna frän gymnasieskolan.

Figur 45 M edelbetyg (poäng) från grundskolan vid intagningen till naturve- tenskaplig linje 197] och 1980 (streckat).

Källa: SCB:s statistik över intagna i gymnasieskolan.

Figur 46 A nde! elever per intagningsbetygsnivå som fullföljer sina studier på naturvetenskaplig linje.

Källa: SCB:s sjuårsupp- följning av grundskoleav- gångna 1978 (maskinta- beller).

2,0 2,4 2,8 3,2 3,6 4,0 Medelpoäng i grundsko—

lan årskurs 9

Andel, procent

lntagningsbetyg

att en kursplan med ökad ambitionsnivå mötte ett oförändrat eller förbättrat elevunderlag.

Övriga linjers kvantitativa utveckling låter sig dock knappast förklara med hänvisning till läroplanskonstruktioner. Sociala linjens berg- och dalbana från 1965 till 1980 har sannolikt olika förklaringar i olika skeden av ut- vecklingen. Uppgången under senare delen av 1970-talet kan ses mot bak- grund av ”16-årspuckeln” (födda 1963—1968) och svårigheterna att möta en ökad utbildningsefterfrågan på de mest eftertraktade yrkesinriktade lin- jerna. Denna förklaring kan däremot inte tillämpas på uppgången under senare delen av 1960-talet.

Yrkesutbildningsberedningens nyskapelse, ”processteknisk linje”, har inte fått något starkt gensvar i elevrekryteringen. YB räknade med att linjen skulle kunna organiseras med ett femtiotal klasser och ca 800 elever (YB IV s. 100). Linjen har dock inte nått upp till mer än ungefär halva detta antal. Efter en uppgång i antalet förstahandssökande under första halvan av 1970-talet har intresset minskat under senare delen av 1970-talet.

Humanistisk linje har i likhet med naturvetenskaplig minskat kraftigt under 1970-talet. Antalet avgångna från humanistisk linje var läsåret 1977/ 78 nere i 2 308 elever, närmast att jämföra med läget 1925, då 2 336 elever avgick med studentexamen från det gamla latinläroverket. I förhållande till sam-

hällsvetenskaplig och naturvetenskaplig linje ger linjen en ganska smal be- hörighet för högskolestudier (se vidare kapitel 6).

Treåriga ekonomiska linjen har fått ett fördubblat antal sökande under 1970- talet. Jämförelser med den fyraåriga tekniska linjens starka uppgång ligger nära. De två tidigare fackgymnasierna ger sina elever både direkta förbe- redelser för yrkesverksamhet och en bred behörighet för fortsatta studier i högskolan. Detta förhållande bidrar sannolikt starkt till linjernas attrak- tionskraft. Andelen kvinnor bland de sökande har ökat från 45 procent 1971 till 59 procent 1980. Linjen kanaliserar sannolikt en del av flykten från humanistisk linje.

Verkstadsteknisk linje har haft stora svårigheter att rekrytera elever. 1 yr- kesskolan hade motsvarande utbildningsvägar ett avsevärt större antal elever än verkstadsteknisk linje i gymnasieskolan lyckades attrahera. Läsåret 1966/67 fanns sammanlagt 623 klasser i yrkesskolan (plus ytterligare ett antal som inbyggd utbildning) med i medeltal tretton elever per klass. Inför läsåret 1971/ 72 anmälde 1678 förstahandssökande intresse för linjen. En stor del av det tidigare utbudet på området organiserades som specialkurser. Av tabell 5 på s. 40 framgick att 8 436 elever deltog i specialkurser nä- raliggande verkstadslinjen hösten 1971. Siffran är inte fullt jämförbar med de drygt 8000 elever som deltog i verkstadsteknisk utbildning läsåret 1966/67 eftersom den även innehåller kurser kortare än en termin. Det är sannolikt rimligt att anta att totalvolymen verkstadsteknisk utbildning kvarstod på samma nivå i gymnasieskolan som den gjorde i yrkesskolan, men att linjen ensam inte lyckades ersätta det tidigare kursutbudet. Under senare delen av 1970-talet har antalet elever i specialkurser reducerats vä- sentligt, samtidigt som linjens attraktionskraft ökat. Hösten 1980 gick 3 031 elever i specialkurser och 10 434 elever på linjen. Rekryteringen håller ändå inte jämna steg med avnämarönskemålen.

En av flera bidragande faktorer bakom svårigheterna att rekrytera elever till verkstadsteknisk linje kan vara lokaliseringen av utbildningen. Yrkes- skolans utbildning på området hade en väsentligt större geografisk spridning än gymnasieskolans utbildning fick. Samtidigt har det visats att verkstads- teknisk linje i jämförelse med många andra är extremt lokaliseringskänslig (Holm 1979). De elever som betraktar verkstadsutbildning som ett intressant alternativ accepterar inte gärna utbildning utanför hemorten.

Jordbrukslinjen har i motsats till verkstadsteknisk linje haft mycket lätt att rekrytera elever. Från en relativt blygsam start läsåret 1971/72 ökade elevintresset mot mitten av 1970-talet så att det gick ungefär två behöriga förstahandssökande på varje intagen. 1980 var relationen förstahandssökan- de/intagna nära 3/ 1. Intagningskapaciteten har dock legat i stort sett stilla sedan 1974. Antalet förstahandssökande flickor har mer än fyrdubblats under perioden 1973—1978.

Bygg- och anläggningsteknisk linje har expanderat mycket kraftigt under 1970-talet, både i antal förstahandssökande och i antal intagna. Konjunk- tursvängningarna på byggarbetsmarknaden har varken påverkat elevintresset eller dimensioneringen i någon nämnvärd utsträckning. Figur 47 illustrerar detta förhållande.

Konsumtionslinjen gavs ett relativt litet utrymme i YB:s förslag till di- mensionering av gymnasieskolan. Man föreslog ungefär 2 500 intagnings-

Figur 47 Platsantal, sökande och intagna på bygg- och anläggnings- teknisk linje, samt bygg- arbetsmarknadens utveck- ling under 1970-talet.

Källor: ”Röda boken", SÖ. SCB:s statistik över sökande och intagna i gymnasieskolan, samt statistik över byggarbets- marknaden från AMS.

5 000

platser jämfört med ungefär 8 500 i yrkesskolor och lanthushållsskolor före 1970. Elevintresset för linjen var också mycket måttligt i början av 1970-talet.

Antalet studerande på specialkurser låg dock kvar på över 8 000 elever läsåret 1971/72. Fortfarande 1980 har konsumtionslinjens specialkurser mer än en tredjedel av samtliga elever på grundskoleanknutna specialkurser om minst en termins längd. Elevintresset för linjen ökade markant mot mitten av 1970-talet. Även intagningskapaciteten har ökat kraftigt under slutet av 1970-talet. De förstahandssökande eleverna blir dock ofta utkonkurrerade av elever med andra förstahandsval (oftast vårdlinjen). Linjens specialkurser ligger då nära till hands.

Distributions- och kontorslinjen uppvisar en stark ökning både av antalet förstahandssökande och antalet intagna under 1970-talet. Hösten 1971 togs drygt 5 000 elever in. Samtidigt togs nära 8 500 elever in på specialkurser näraliggande linjen. Antalet specialkurselever minskade till 2766 hösten 1980, samtidigt som antalet intagna på linjen ökade till drygt 8 500 elever. Den starka expansionen under slutet av 1970-talet har dock inte skett till följd av ett ökat elevintresse. Många elever tas i dag in på linjen efter att ha avvisats från något annat förstahandsalternativ.

Den tvååriga ekonomiska linjen är den enda av de ekonomiska studievä- garna som inte expanderat under 1970-talet. Linjen har gått tillbaka kraftigt i antal förstahandssökande. Under de senaste åren har dock en ökning av totala antalet intagna skett i och med att fler tagits in på linjen på sitt andrahandsval.

Stora förskjutningar i den gymnasiala utbildningens struktur har skett under 1970-talet. Både elevönskemål och intagningskapacitet har svängt från studieförberedande till yrkesförberedande utbildning i gymnasieskolan. I figur 48 kan man se hur elevönskemålen ändrats från drygt 60 procent av förstahandsansökningarna på teoretiska linjer 1971 till drygt 45 procent 1980. Andelen förstahandsansökningar på de gamla fackskolelinjerna har nästan halverats. Även på de gamla gymnasielinjerna kan man se en om- svängning i elevönskemålen till ekonomiska och tekniska linjens favör.

Figur 3 på s. 23 visar hur utvecklingen i ett långt perspektiv ser ut när det gäller närvarande studerande i yrkesutbildning, gymnasieutbildning och fackskoleutbildning. Efter den starka ökningen av teoretisk utbildning under

Ba—Iinjen, intagna elever Ba—linjen, totalt antal utbildningsplatser Kvarstående lediga platser vid arbetsförmedlingen inom bvggnadsarbetaryrken v. månadens slut (årsmedeltal)

non-unu- = Sökande till Ba-linjen i gymnasieskolan

1971 1980

Övr

Figur 48 Fördelning av

Dk elevernas förstahandsan- ' sökningar till linjer i gym- nasieskolan 1971 och 1980.

Källa: SCB:s statistik över sökande till gymnasiesko- Ko lan.

1960-talet skedde sedan en stark ökning av den yrkesinriktade utbildningen under 1970-talet. Hade man kunnat möta elevefterfrågan hade ökningen på det yrkesinriktade området varit än starkare (se fig. 41).

YB förutsatte ett intresse för yrkesutbildning motsvarande 30—35 procent av en elevkull, att jämföra med ungefär 55 procent i figur 48. Den totala

Andel stud. i gym- nasieskolan, procent

50

Figur 49 Andel i a'lders- gruppen 16—1 9 år som deltar i utbildning. Föränd- ring under perioden 1 96 9—1 978.

l

* Källa: SCB:s statistik över 1969 1972 1975 1978 studerandes ålder.

mvom U:. wow» _E—

_ o 35 :.: . mvg sew En: crm Bemich

,, . . ..... . %> xm— 3. 53:59 Hm: du! 58:53 En», ugnenaunuauao. emo. __mncxnu _nåvcgnctcdx: du? . mm:s—m: nu Monaco 0 aug 35 ... x ___wreåsuwaw "ca?; memm: _wmo : ugnen a.. ”man.” % vaw» x _... onan nu e o. .. e..... .... . _. ......ii .. 8322 .. _. o a a !

om» u:. m:;olm i

92; _E— omow som m

_mmw :

!= :=. Huang ..w Nån u:. whom && a.m. _. U_mm a) www mom _måucgmcvcm man??? &nu..— u All ||.

85 : _måvcmzmöå 23229 conz » AI

C_måUcEEueu vämm==e> n 1 man :=.

aom!

x 50.0 ;S 53.2: * om å. avis. " '

% åsa ..". %.....qu mm? xwlm En. 2 Eva:. ___. Sion " D _...lx , // 1 . O.C.Ä I 3, On :a. ..oc: många—EEE " wu "nnan Emm. 32 c.: ; ma % ww Mm sexton.—aåni " 0 _om _ ; o.. Sov—23955 " E.. B..: 0555 mina—:a. Sm ämm mmm:— e:. nm om _. m— ”....»m då

kande till gymnasieskolans linjer läsåret 1979/ 80 och Figur 50 Förstahandssö-

r e v.... "03 [. mn ma.... d m.m n ti a S .” Sh m Bw m Ce 0 SM % .Paa ” aa d K.S

mmm» ;s ;: iela ä

gymnasieskolan.

an har emellertid också stigit under 1970-talet. I figur 49 visas hur andelen av åldersgruppen 16—19 år som deltar

efterfrågan på utbildning i gymnasieskol i utbildning har förändrats under 1970

-talet.

Fördelningen av elevefterfrågan på olika utbildningslinjer överensstämmer inte särskilt väl med den faktiska dimensioneringen. I figur 50 kan man se att det finns stora skillnader mellan elevönskemål och faktisk intagning till de olika linjerna. Figuren visar en särskilt besvärlig bild för flickorna.

Platsbristen på det mest eftertraktade utbildningsområdet motsvaras inte av något avlastande överskott på ett område som är acceptabelt som and- rahandsalternativ. För pojkarna är situationen betydligt ljusare från denna syn-punkt. De mest eftertraktade linjerna balanseras av acceptabla andra- handsalternativ där det finns ett överskott på tillgängliga platser.

Figur 50 visar också att flickors och pojkars önskemål om yrkesutbildning skiljer sig kraftigt åt. Flickornas enda inbrytning på ett utbildningsområde inom ”pojksektorn” är jordbrukslinjen. För de teoretiska linjernas del ser det litet annorlunda ut. Här är könsfördelningen någorlunda jämn på de flesta utbildningslinjerna.

Om överensstämmelsen mellan elevönskemål och faktisk dimensionering är dålig kunde man kanske förvänta sig en god överensstämmelse mellan dimensioneringen och arbetsmarknadens nyrekryteringsbehov på de olika utbildningsområdena. Så är emellertid inte fallet. l figur 51 nedan jämförs nyrekryteringsbehov och utbildningskapacitet inom olika områden.

Varken elevönskemål eller arbetsmarknadsönskemål verkar styra den fak- tiska dimensioneringen av gymnasieskolans studievägar. Vad är det då

100 500

Beklädnadsteknisk linje (Be) Index 1978 .. . . . (1971=100) Bygg— o. anlaggn.—tekmsk linje (Ba) Distributions— o. kontorslinje (Dk) El- o. teleteknisk linje (Et) Fordonsteknisk linje (Fo) Jordbrukslinje (Jo)

N——

Konsumtionslinje (Ko) !" Livsmedelsteknisk linje (Li) " Processteknisk linje (Pr) ,,...o-k—z';""" Skogsbrukslinje (Sb) ,)

_o

&

Träteknisk linje (Tr) Verkstadsteknisk linje (Ve)

Vårdlinje (Vd) Tvåårig ekonomisk linje (Ek)

Treårig ekonomisk linje (E) Social linje (So)

Tvåårig teknisk linje (Te) ( "_" Arbetsmarknadsbehov

' I 1970—1980 Fyraårig teknisk linje (T) W pets

Naturvetenskaplig linje (N) '_' Sökande 1978

_ Platser 1978 Humanistisk linje (H)

Samhällsvetenskaplig linje (S)

1 00 500

Figur 51 Elevernas och arbetsmarknadens efter- frågan på gymnasieutbild- ning, samt platsantal på olika linjer i gymnasiesko- lan. Utveckling 1970—1978.

Källa: Holm, 1979, tab. 3, s. 18.

som styr? Enligt en undersökning som utförts vid kulturgeografiska in- stitutionen i Umeå (Holm 1979) har tillgängliga utbildningsresurser den ut- slagsgivande betydelsen. Det är dyrt att arrangera yrkesutbildning. Stats- bidragen för utrustning och lokaler minskar, och den kommunala ekonomin ansträngs hårt av de nödvändiga investeringarna. Har man redan tidigare investerat i kapacitet på ett visst yrkesutbildningsområde som nu visar sig mindre efterfrågat är det för dyrt att växla om till ett nytt. Alternativet blir då att behålla kapaciteten på det gamla området, och eventuellt expandera på de teoretiska linjerna som är billigare att anordna.

3.3. Studieorganisationens sätt att fungera

Lgy 70 har som genomgående organisationsprincip en bred start med gradvis specialisering på olika grenar eller varianter. Det sammanlagda antalet al- ternativa studiemål blir därmed mycket stort (se fig. 19 till 38). Samtidigt förutsätter man att uppsättningen studievägar som återfinns på en ort eller en skola skall vara i stort sett likartad med förhållandena på andra skolor och i andra delar av landet. Man ville slå samman de tidigare yrkesskolorna och gymnasierna till allmänna skolenheter. En allmän skolenhet skall ha ett brett utbud av både studieförberedande och yrkesförberedande linjer (den exakta definitionen återfinns på s. 78).

En sådan organisation kan naturligtvis vara svår att upprätthålla på mindre orter. Man kan där antingen låta den gamla skolan leva kvar i samma skick som den hade före 1970, eller också slå samman klasser från skilda studievägar och årskurser. Man brukar räkna ett elevunderlag på 400 sex- tonåringar som gränsen för när man kan upprätta en gymnasieskola med normal Lgy 70-organisation. Riktmärket som YB satte var en enhetlig ut- bildningsstandard och ett enhetligt utbildningsutbud så att alla oavsett bo- sättningsort skulle ha lika möjlighet att få utbildning i gymnasieskolan.

I avsnitt 3.3.1 och 3.3.2 nedan diskuteras Lgy-70-organisationens sätt att fungera ur ett centralt respektive ett lokalt perspektiv.

3.3.1. Lgy 70.'sfunktion ur ett centralt perspektiv Lokalisering

Utgångsläget för yrkesutbildningsberedningen när det gällde integration av yrkesinriktad och studieförberedande utbildning var ett kraftigt utbyggt nät av både yrkesskolor och gymnasier. Perioden 1955—1965 innebar en kraftig utbyggnad av främst yrkesskolan. Läsåret 1963/64 fanns yrkesskolor (med kurser om minst fem månaders längd) i de flesta kommuner i landet. Många av dessa hade ett relativt smalt utbildningsutbud. Vårdskolor, lantman- naskolor, skogsbruksskolor och lanthushållsskolor företrädde endast ett ut- bildningsområde. Dessutom fanns många yrkesskolor vid företag som var inriktade endast mot de yrkesspecialiteter som fanns företrädda vid företaget. I tabell 8 visas bredden i utbildningsutbudet vid de kommunala yrkessko- lorna 1963.

Tabe118 Kommunala yrkesskolor med heltidskurser om minst fem månader för- delade på antal utbildningsområden som finns representerade vid skolan (Stock- holms stad ej medräknad)

Antal utbildningsområden, Antal kommunala repr. vid y-skolan y-skolor 1963

1 136 2 86 3 86 4 45 5 14 6 6 7 3

Källa: Yrkesskolans kvantitativa omfattning (SÖ 1964 s. 30).

Tabell 9 Relativ fördelning mellan utbildningsområden vid kommunala yrkesskolor och landstingsskolor (ej cen— trala verkstadsskolor) på orter med och utan gymnasium 1963

Hemort Y-elever i kommunala och landstingsskolor. Proc. förd. Tekn. Ind. Handel kontor Hushåll Vård. Samf. Övr. S:a 310— 312— 41—

12 19 2 311 313 32 39 40 49 5

_G-orter 3.9 1,5 36,2 8,5 17,2 4,4 1,5 13,8 3,4 5,2 Ovr. reg. 4,5 1,3 27,2 8,7 21,9 5,4 0.3 20,6 1,5 4,8 Riket 4,2 1 4 32,0 8,6 19,4 4,9 0,9 17,0 2,5 5,0

1

Källa: Yrkesskolans kvantitativa omfattning (SÖ 1964 s. 31).

60 procent av skolorna har alltså högst två utbildningsområden företrädda. Den relativa fördelningen mellan utbildningsområden framgår av tabell 9.

Fördelningen mellan yrkesområden är relativt likartad på orter med och utan gymnasieskola. De största skillnaderna är en starkare representation av utbildning på hushållsområdet på orter utan gymnasieskola och en mot- svarande starkare representation av utbildning på industri- och hantverks- området på gymnasieorterna (avspeglande tätortsgrad). Man bör observera att skogsbrukets och lantbrukets skolor inte ingår i tabell 8 och 9 ovan. Sammanlagt 12 756 elever vid lantbrukets och skogsbrukets skolor samt vid centrala verkstadsskolor är inte medräknade i materialet.

Figur 52 visar yrkesskolans och gymnasiets lokalisering i landet läsåret 1963/64 samt läsåret 1978/ 79. Läsåret 1963/64 fanns ett stort antal orter utanför G-ort (ort med gymnasium) som hade yrkesskola med heltidskurser om minst fem månaders längd. Inte fullt hälften av samtliga yrkesskoleelever i årskurs 1 gick i skolor utanför G-ort.' Ett hundratal orter hade gymnasium.

Yttre förutsättningar för integration

Den mest påfallande förändringen mellan läsåren 1963/64 och 1978/79 är minskningen av antalet orter med yrkesutbildning i gymnasieskolan jämfört

6 7—9

0,6 3,8 100 0,2 3,6 100 0,4 3,7 100

' Avser läsåret 1961/62. Källa: Yrkesskolans

kvantitativa omfattning. 50 1964. s. 22, tabell 6.

med yrkesskolan. Här är då enbart yrkesskolor med heltidsläsande elever i kurser om minst fem månader medräknade. Därutöver fanns ett stort antal orter som erbjöd deltidsundervisning. Denna infogades vid gymna- sieskolans tillkomst i den kommunala vuxenutbildningen. Den minskade geografiska spridningen bör ses mot bakgrund av befolkningsomflyttning- arna under 1960- och 1970-talen. En väsentligt större del av befolkningen bor i centralorter i dag jämfört med förhållandet i början av 1960-talet. Ambitionen att ge den större delen av en gymnasiekull utbildning vid all- männa skolenheter har alltså underlättats av samhällsutvecklingen under 1960- och 1970-talen. Första läsåret med Lgy 70 fanns 367 skolenheter av typ S 1,1 115 skolenheter av typ 52 och 91 allmänna skolenheter. Av de 367 S 1-skolorna var 77 stycken lantbruks-, skogsbruks- eller lanthushålls- skolor, oftast placerade på små orter utan annat utbildningsutbud. Läsåret 1978/ 79 fanns 294 S 1-skolor, 85 S 2-skolor och 144 allmänna skolenheter. En stor del av S l-skolorna är Vårdskolor, lantbruksskolor eller lanthus- hållsskolor.

En fungerande integration av yrkesutbildning och gymnasieutbildning stöter på konkreta hinder i form av skolornas lokalisering och fysiska ut- formning. Den pedagogiska integrationen är alltså ofta mycket svårgenom- förbar med de förutsättningar som finns. På S 1- och S 2-skolorna är den pedagogiska integrationen mellan yrkesförberedande och studieförberedande studievägar möjlig att åstadkomma endast i mycket begränsad omfattning. Finns det någon yrkesutbildning vid S 2-skolor är det oftast fråga om dis- tributions- och kontorslinje. I sådana fall skulle en praktisk integration mel- lan den två- och treåriga ekonomiska linjen och distributions- och kon- torslinje vara möjlig att åstadkomma. Inte ens vid allmänna skolenheter är det givet att de fysiska förutsättningarna för integration föreligger. Yr- kesutbildning och studieförberedande utbildning kan vara förlagda till olika skolbyggnader, ibland på avsevärt avstånd från varandra. På de gymna- sieskolor som är byggda på 1970-talet har man skapat andra fysiska för- utsättningar för en integration. I figur 53 visas hur planeringsramarna för byggande av gymnasieskolor utvecklats under den tid Lgy 70 varit i funktion.

125. ”Skolenhet med gymnasieskola är allmän skolenhet, om den omfattar

1. treårig eller fyraårig linje,

2. minst en av följande linjer, nämligen tvåårig ekonomisk linje, tvåårig social linje eller tvåårig teknisk linje, samt

3. två eller flera studievägar i gymnasieskolan av annat slag än som anges under 1 och 2.

Finns för en kommuns gymnasieskola två eller flera skolenheter, krävs för att sådana skolenhet skall vara allmän skolenhet även att studievägarna enligt första stycket 3 omfattar minst 18 poäng enligt 1 kap. 75 eller det lägre poängtal, dock lägst 9 poäng, som skolöverstyrelsen medger för skolenheten.

3 &. Skolenhet med gymnasieskola som ej är allmän är särskild skolenhet typ 1 eller typ 2.

Särskild skolenhet typ 1 omfattar av gymnasieskolutbildning endast studievägar som avses i 2 5 första stycket 3 eller endast studievägar som avses i 2 & första stycket 2 och 3.

Särskild skolenhet typ 2 omfattar av gymnasieskolutbildning en eller flera av de studievägar som anges i 2 5 första stycket ]. Isådan skolenhet kan ingå även utbildning på en eller flera av de studievägar som avses i 25 första stycket 2 och 3.” (Skol- förordningen 13 kap. 2—3 5.)

1963/64

. Vrkesskola

(*lemnastum

1978/79

'l'lå artad

Garanterat—w

Figur 52 Lokalisering av yrkesskolor och gymnasier läsåret 1963 / 64 samt gymnasieskolor läsåret ] 978/ 79 (Kartorna återges i större skala efter bilagedelen)

Figur 53 Utvecklingen av planeringsramarnajö'r byggande av gymnasie- skolor 1960- och under I 970-talet (inklusive yrkesskolor före 1970).

Källa: Statistik från SÖ, byrå P3.

Miljoner kronor

600

500

400

Gymnasieskolan

300

200

100

64/'65

1959/60 69/70 74/75 79/80

Tabell 10 De 121 allmänna gymnasieskolornas elevantal (1973-09-15)

Skolstorlek Ej sektor— eller Sektor- och nivå- Fullt integrerade antal elever nivåintegrerade integr. men ej

praktik-teori-

och/eller

könsintegr.

301— 400 401— 500 501— 600 601— 700 701— 800 801— 900 901—1 000 1 001—1 100 1 101—1 200 1 201—1 300 1 301—1 400 1 401—1 500 1 501—1 600 1 601—1 700 1 701—1 800 1 801—1 900 1 901—2 000 2 001—2 100 2 101—2 200 2 201—2 300 2 301—2 400 2 401—2 500 2 501—2 600 1

Antal skolor 38 25 58 Medeltal elever

aritm. medium 1050 980 780 Median 980 890 790

_.

v—loo—NUJOONNNONM HONNwNv—d—th—www "'OOWOOUINOOONOmN-ÄN

Källa: Skolhus 2/75.

Förutsättningarna för en administrativ integration av yrkesutbildning och studieförberedande utbildning är väsentligt bättre. Ner till skolförvaltnings- nivå är planeringen för all gymnasieskoleutbildning enhetlig. På skolledar- nivå fungerar planeringen på de allmänna skolenheterna enhetligt, medan S 1- och S 2-skolorna utgör skilda planeringsenheter. Visst samutnyttjande av lärare mellan skolor kan naturligtvis ändå förekomma. Undervisningen i tillvalsämnen för elever på en S l-skola kan ske med lärare från en S 2-skola eller en allmän skolenhet. För små S l-skolor tillgriper man ofta lösningen att eleverna undervisas i tillvalsämnen vid en närbelägen SZ-skola eller allmän skolenhet.

En undersökning som skolöverstyrelsen genomförde läsåret 1973/74 (Skolhus nr 2 1975) beskriver integrationen vid de 121 allmänna skolen- heterna läsåret 1973/74 ur skilda aspekter. Man särskiljer bl. a. sektorsin- tegration (linjer från olika utbildningssektorer, t. ex. fyraårig teknisk (T) re- spektive humanistisk (H) linje, företrädda vid samma skolenhet), nivåin- tegration (”'yrkeslinjer", ”fackskolelinjer" och ”gymnasielinjer”, t. ex. fy- raårig teknisk, tvåårig teknisk respektive verkstadsteknisk linje, företrädda vid samma skolenhet), praktik-teoriintegration (antal ”yrkeselever”/antal ”teorielever" vid en skolenhet) och könsintegration. I tabell 10 relateras skol- storlek till integration i dessa avseenden.

Som man kan se av tabell 10 finns ingen entydig relation mellan Skolstorlek och integrationsgrad.

Ekonomiska styrmedel

Den kraftiga utbyggnad av yrkesskolan som ägde rum under perioden 1955 till 1965 kom till stånd i stor utsträckning tack vare liberalare statsbidrags- bestämmelser. 1 och med att man satsat så kraftigt på utbyggnad av yr- kesskolan hade man ju samtidigt byggt fast resurserna för lång tid framöver. Man kunde inte gärna bygga en helt ny uppsättning skolor som bättre passade Lgy 70. Som framgick av figur 53 var skolbyggnadsprogrammet ändå am- bitiöst, speciellt under senare delen av 1970-talet. Här har sannolikt också det omfattande bostadsbyggnadsprogrammet under 1970-talet tvingat fram nybyggande av skolor. Främst gäller det dock kanske grundskolor.

Den stora kostnadsposten vid utbyggnad av gymnasieskolan är utrustning för yrkesutbildning inom industri- och hantverksutbildning.

Skulle kommunerna själva få lov att ta hela det ekonomiska ansvaret för den gymnasiala utbildningen skulle det sannolikt åstadkomma en kraftig snedvridning av dimensioneringen i kommuner med sämre ekonomisk bär- kraft. Dessa kommuner har samtidigt ofta en större andel elever som vill ha yrkesutbildning i stället för teoretisk utbildning. Statsbidragets konstruk- tion bör alltså vara ett verkningsfullt styrmedel för att balansera den lokala dimensioneringen av gymnasieskolans studievägar. Den borde också mot samma bakgrund vara ett verkningsfullt medel för att höja gymnasiefre- kvensen, som ofta ligger lägst i de fattigaste kommunerna. Figur 54 är en orättvis betraktelse över Statsbidragets fördelningseffekter.

Som man kan se i figur 54 föreligger ingen kompensatorisk relation mellan den ekonomiska bärkraften i en kommun och det belopp kommunen får för gymnasieskolans drift. Statsbidraget främjar inte en utjämning av gym- nasiefrekvensen mellan kommuner.

Figur 54 Lärarveckotim- mar per 16—19-åring i kommuner med olika mede/skattekraft läsåret 1979/80 (siffrorna korrige- rade fo'r antal elever från annan kommun). Inring- ade markeringar avser kommuner med enbart skolenhet med yrkesinrik- tad utbildning.

Källa: Gymnasieskolor- nas organisationsrapport 1979/80 (maskintabeller).

Lärarveckotimmar /16—19-åring

50 100 1 50

Skattekraftsindex (procent av medelskattekraft)

Gymnasiefrekvensen är också en väsentlig komponent i den s. k. ung- domsgarantin. Den ger dock ingen god bild av sysselsättningsstrukturen i åldersgruppen 16—19 år. I figur 55 illustreras fördelningen på olika former av studier samt övrig sysselsättning i olika årsklasser. Figur 56 ger en skatt- ning av andelen ungdomar i åldersgruppen 16—19 år som studerar i olika kommuner.

Antal individer

100 000 90 000 80 000

70 000 ”%?

(:

lllllllll

60 000

50 000

40 000 30 000

20 000

Goo

0'0'0'0'0'

10000

0,” ooooooo

91 of.)

. 1

o:. : ..,

. . .. | '=' :.; -: - ..

::: =: sägs::

. o' '. o o o o o' . . . . . . Q . . .

303 '. 402033! fo" ' %?...0.0.4

.. 16år 17 år 18ar 19år

.., . . ' o o ' o . 181881 &. av

111111) 111111

:OIOYOYQYd

20 år

Antal elever med viss ålder i icke-obligatorisk utbildning (samt totalantal individer i respektive ålderskull) 15 sept 1978

& = gymnasieskolans tre- ofyraåriga linj _ m = gymnasieskolans tvååriga linjer &]

gymnasieskolans specialkurser

3.3.2. Lgy 70:sjunktion ur ett lokalt perspektiv Ämnes- och timplaneuppbyggnad

högskoleutbildning

övr ickeobl utbildning

De yttre förutsättningarna för en integrerad gymnasieskola har berörts ovan (5. 81).

En av YB:s huvudtankar var att också försöka åstadkomma en pedagogisk integration mellan yrkesförberedande och studieinriktade linjer i gymna- sieskolan. På skolnivå skulle en sådan främjas dels genom samma yttre ram för undervisningen (40-minutersindelning av schemat även för de yr-

F lgur 55 Fördelning på olika former av studier samt övrig sysselsättning i olika åldersklasser.

Källa: SCB:s statistik över studerandes ålder 1978 (SM U 1979128).

kesinriktade linjerna), dels genom allmänna ämnen på schemat även för yrkeslinjernas elever. Som påpekats tidigare (s. 62) fick man lov att sänka ambitionsnivån när det gäller allmänna ämnen på yrkeslinjerna så att en del av dem i stället läses som tillval. I tabell 11 visas andelen elever som läst olika tillvalsämnen i årskurs 1 och årskurs 2, dels läsåret 1973/74, dels läsåret 1979/80.

Tillvalsmöjligheterna har huvudsakligen utnyttjats för fortsatta studier i engelska. Näst populäraste tillvalsämne är matematik. I motsats till tillval av engelska verkar tillval av matematik vara könsbundet. Pojkdominerade linjer har höga tillvalssiffror för matematik medan flickdominerade har låga siffror. Man kan notera att möjligheten att byta ut tillvalet mot utökat tillval i yrkesämnet i årskurs två utnyttjats av nästan dubbelt så stor andel 1979/ 80 som 1973/74. Bakom denna fördubbling kan dock också dölja sig ett ökat antal elever som läst något av tillvalsämnena på en tidigare fullföljd Studieväg i gymnasieskolan, och alltså blir befriade från undervisningen i tillvalsämnet.

Systemet med en mer allmänt inriktad första årskurs/termin och därpå följande grenval/variantval skapar en del svårigheter när det gäller att hus- hålla med undervisningsresurserna. På de teoretiska linjerna innebär t. ex. språkprogrammet att undervisningsgrupperna blir små i högre årskurser. Detta gäller speciellt C-språken ryska, spanska, finska och italienska som vid terminsstarten i årskurs tre har ett genomsnitt på mindre än tio elever per grupp. Dessa erbjuds också vid ett begränsat antal skolor: italienska vid 31 skolor, ryska vid 35 skolor och finska vid 23 skolor. De ämnen

Tabell 11 Andel av eleverna på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer som läste visst tillvalsämne läsåren 1973/74 och 1979/80 (%)

Årskurs 1 Årskurs 2 1973/74 1979/80 1973/74 1979/80

Engelska, allmän kurs 37 47 37 45 Engelska, särskild kurs 21 22 18 19 Franska B allmän kurs 1 0 0 0 Franska B särskild kurs Franska C 1 0 0 0 Tyska B allmän kurs 1 0 l 0 Tyska B särskild kurs 0 O 0 O Tyska B 0 0 0 0 Finska C 0 0 0 ] Samhällskunskap ] 0 1 0 Matematik 25 19 22 15 Psykologi (ej Ko, Vd) l 1 — Religionskunskap 0 0 Konsumentkunskap (ej Ko) — — 0 1 Musik 0 0 1 1 Teckning 10 9 12 8 Ej tillval (dvs. oftast

utökat yrkesämne) — — 6 11

Summa elever på yrkesinriktade linjer 31 734 41 691 25 030 34 824

Källa: SSK:s och SÖ:s bearbetning _av gymnasieskolans organisationsrapport 1973/ 74 samt Gymnasieutredningens och SO:s bearbetning av organisationsrapporten 1979/ 80.

A. Kommuner , Andel 16—19- stil.””: . ,.... (,40 ,40—.49 50159 ,GOS nasueskolan

B. Kommuner med S1—gym-

"aS'es'FO'? Andel 16—19—

igåkåigilåhl _ åringar i gym-

440 '40_'49 [50159 ,60 S nasueskolan

Figur 56 Andel studerande i gymnasieskolan bland 16—19-årlngar i kommuner med olika utbud av gymna— sial utbildning. (Staplarnas höjd proportionell mot antalet kommuner). Källa: Gymnasieskolor-

C- Kommjmer nas organisationsrapport

RÄieÄ'ÅÄaÄed läsåret 1979/80, befolk-

både S1- ,och ningsstatistik från SCB SZ-gyrmasie- samt statistik från skola eller Kommunförbundet över mad enbart Andel 16—19- elever som studerar i Sååå/Tpäfäisk _ åringar " gvm- annan kommun än utbildning) (,40 ,40—,49 ,50—,59 ,BOS "asmkma" hemkommunen.

som genomgående har gruppstorlekar över 20 elever i genomsnitt på alla linjer och i alla årskurser där de förekommer är svenska, engelska, biologi, historia, psykologi, arbetslivsorientering, religionskunskap och bostads- och miljökunskap.

' Man kan notera att elevönskemålen sederrne- ra visade sig stämma väl överens med arbetsmark- nadsutvecklingen under 1970-talet.

2 Enligt regeringens s. k. besparingsproposition (Prop. 1981/82:14) skall SSG-organisation fram- gent tillämpas generellt.

Vidare vållar systemet med en allmän start också speciella svårigheter vid grenvalet inför årskurs 2 på de yrkesinriktade linjerna. Skiljer elev- önskemålen sig väsentligt från yttre önskemål (resurser, arbetsmarknads- efterfrågan) kan svåra anpassningsproblem uppstå. På bygg-anläggningste- knisk linje inträffade just detta i början av 1970-talet. Eleverna ville bli byggnadsträsnickare, medan arbetsmarknaden ville ha betongarbetare. I många fall löste man problemet genom att föra in mer betongmoment på byggnadsträgrenen (jfr fig. 39).'

På de yrkesinriktade linjerna kan önskade tillval ofta inte erbjudas då samläsning med andra linjers elever är praktiskt omöjlig. Detta är aktuellt på små orter och på skolor som har långa avstånd till en allmän skolenhet. De små orternas problem har man försökt lösa genom 5. k. särskild samordnad gymnasieskola (SSG) som är en variant av Lgy 70. I stället för att erbjuda samtliga linjer från första årskursen låter man elever från olika linjer läsa tillsammans i årskurs 1. De ämnen som är gemensamma för linjerna kon- centreras till årskurs ett och de linjespecifika ämnena skjuts fram till årskurs två eller tre. Systemet tillämpas på de tre- och fyraåriga linjerna, där eko- nomisk, samhällsvetenskaplig och humanistisk linje läser tillsammans och naturvetenskaplig och teknisk linje läser tillsammans. I något fall ingår också sociala linjen i en likartad organisation. Yrkeslinjerna står dock utanför or- ganisationen.

Man kan också spara resurser genom att sammanföra elever från flera årskurser på samma linje i en grupp i vissa ämnen. Ämnet kan då ges vartannat år, och då så att hälften av eleverna läser det i årskurs ett och hälften i årskurs två. Denna timplan kallas SSG-B (B-skoleform av särskild samordnad gymnasieskola). Lösningen innefattar oftast också samläsning mellan linjer. SSG-timplan tillämpas när elevunderlaget understiger 400 sex- tonåringar i upptagningsområdet och SSB-B-timplan när elevunderlaget un- derstiger 175 sextonåringar.2 Problemet blir aktuellt för många kommuner i samband med att sextonårskullarna sjunker efter ”sextonårspuckeln”. Läs- året 1979/80 fanns SSG-gymnasier på nio orter och SSG-B-gymnasier på sju orter.

Linjebyten och Studieavbrott

Ett problem som visade sig tidigt under 1970-talet var de mycket frekventa linjebytena. Bytena skedde inte som Yrkesutbildningsberedningen hade tänkt sig från yrkeslinjer till tvååriga teoretiska linjer utan från treåriga teoretiska linjer till tvååriga, samt mellan treåriga linjer. Ytterligare en tendens som gjorde sig gällande var att elever med en tidigare fullföljd gymnasielinje sökte sig till en ny. Dubbelutbildningar i gymnasieskolan började bli van- ligare.

Det är inte så enkelt att via den reguljära skolstatistiken få en god bild av linjebytena. Sambearbetningar av register över intagna ett visst år och avgångna två/tre år senare (beroende på linjens längd) ger inte någon till- förlitlig bild. Elever kan göra tillfälliga Studieavbrott och återkomma senare på samma linje. De kan också börja på en linje de tagits in på i andra hand, men så snart en vakans uppstår på förstahandsvalet hoppa över och

börja där. Studieavbrott behöver inte vara tecken på studiemisslyckanden, men de skapar oftast problem i skolans planering. De kan också innebära stora resursförluster där en intagningsklass om 30 elever efter ett par år kanske bara har 20 elever. Förhållandena på naturvetenskaplig linje i början av 1970-talet var särskilt besvärliga. Tabell 12 kan illustrera utvecklingen för en årgång elever.

Tabell 12 Elever och klasser 15 september 1972, 1973 och 1974 på naturvetenskaplig

linie Klasser Elever Elever/ klass Årskurs 1 (1972) 328 9848 30,0 Årskurs 2 (1973) 311 8076 26,0 Årskurs 3 (1974) 300 6993 23,3

Källa: SM U 1973:5, 1974:7 och 1975:7.

Figur 5 7 Studieavbrott och linjebyten bland elever som fortsatte direkt från grund- ........... skolans årskurs nio till lllllllllllllllIlllIIIllll|IllllIIIIIIIIIIIIIIlllllll studier igymnasieskolan

' höstterminen 1971 (pilar- nas tjocklek proportionell mot antalet elever och längd proportionell mot antal studieår).

Naturvetenskaplig linje (N)

Fyraårig teknisk linje (T)

Samhällsvetenskaplig linje (S)

Treårig ekonomisk linje (E) Källa: Maskintabeller från

SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971 .

Humanistisk linje (H)

Social linje (30)

Tvåårig teknisk linje (Te) Tvåårig ekonomisk linje (Ek)

Fordons- (Fo), Verkstads- (Ve) och El-teleteknisk (Et) linje

Fullföljda studier på påbörjad linje Linjebyten Distributions- och kontors- (Dk), Konsumtions- (Ko) och Vårdlinje (Vd)

Studieavbrott utan återupptagna studier i gymnasieskolan

låå

Man har alltså drygt 2000 elevplatser outnyttjade i organisationen när årskurs tre börjar 1974.

Om registerbearbetningar ger begränsade möjligheter att få en bild av studieavbrotten ger långtidsuppföljningar av elevkullar desto bättre möj- ligheter. SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971 är en sådan möjlig källa för information om Studieavbrott.

I figur 57 kan man se hur andelen som fullföljer sina studier på den påpörjade linjen varierar mellan olika gymnasielinjer bland sjuårsuppfölj- ningens elever.

Av figuren framgår också skillnaderna i karaktär mellan Studieavbrott på yrkesförberedande linjer och på studieförberedande linjer. Bland eleverna från humanistisk, naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig linje följs stu- dieavbrotten oftast av ett linjebyte. Detta mönster är speciellt utpräglat för naturvetenskaplig linje, som har den lägsta andelen fullföljda studier på linjen av samtliga linjer, men ändå en mycket låg andel definitiva stu- dieavbrott. Fyraårig teknisk linje visar upp en betydligt högre andel definitiva Studieavbrott. På de tvååriga yrkesförberedande linjerna är byten av stu- dieväg sällsynta. De som förekommer är i stor utsträckning byte till spe- cialkurser.

I tabell 13 visas mönstren i linjebyten för de tre- och fyraåriga linjerna samt för social linje. Övriga linjer har för få linjebyten för att man skall kunna fördela dem på olika mottagande studievägar.

Man kan observera den starka strömmen till specialkurser från social, humanistisk och samhällsvetenskaplig linje. 1 stor utsträckning är det flickor som byter till specialkurser inom vårdområdet. Denna tendens är avsevärt mycket svagare bland linjebytena från naturvetenskaplig linje. Här är det i stället andra tre- och fyraåriga linjer som är det främsta alternativet. Även byten till tvååriga teoretiska linjer (dvs. social linje i detta fall) är vanliga.

Genomgången av Studieavbrott ovan gäller den första kull elever som gick över i den nya gymnasieskolan direkt från grundskolan. Förhållandena kan ju ha ändrats sedan Lgy 70:s "inkörningsperiod". Tyvärr finns inte samma möjligheter att göra en långtidsstudie av linjebyten och Studieavbrott

Tabell 13 linjebyten efter studieavbrott på tre- och fyraåriga linjer samt social linje fördelade på mottagande studievägar (procent)

Påbörjad linje Mottagande linjegrupp Tre-l Tvåårig Tvåårig Special- Summa” fyra- teor. yrkes- kurs årig linje linje Antal Procent linje Naturvetenskaplig 47 31 10 12 1 500 (100) Fyraårig teknisk 20 38 15 27 700 (100) Samhällsvetenskaplig 6 37 22 35 500 (100) Humanistisk 4 23 23 50 200 (100) Treårig ekonomisk 25 41 7 27 300 (100) Social 4 0 42 54 600 (100)

uAvrundat till närmaste hela hundratal. Källa: Maskinlistor från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971.

Tabell 14 Elever och klasser den 15 september 1975, 1976 och 1977 på naturve- tenskaplig linje

Klasser Elever Elever/ klass Årskurs 1 (1975) 278 8126 29,2 Årskurs 2 (1976) 272 6840 25,1 Årskurs 3 (1977) 265 6 234 23,5

Källa: SM U 1976z2, 1977:15 och 1978124.

för senare årgångar. Ingen grundskoleuppföljning som gjorts för senare år- gångar har haft en längre uppföljningsperiod än ett år. Man kan dock få vissa indikationer genom att jämföra organisationen under senare år när det gäller elever per klass i olika årskurser med förhållandena i början av 1970-talet. Tabell 12 på s. 57 samt tabell 14 ger möjligheter till jämförelser mellan naturvetenskapliga linjens organisation i början och i mitten av 1970- talet.

Likheten mellan förhållandena i början och mitten av 1970-talet är på- fallande. Det är i och för sig märkligt att studieavbrottsfrekvensen fortfarande skulle vara så hög på naturvetenskaplig linje när man betänker den kraftiga sållning som äger rum redan vid intagningen. (Se 5. 68.) Det är inte osannolikt att det relativa betygssystemet med sina automatiska utsållningseffekter kan permanenta studieavbrottsfrekvensen. En bruttoskattning av den sam- lade mängden studieavbrott under första läsåret i gymnasieskolan kan 1980 års grundskoleuppföljning1 ge. Undersökningen visar att ungefär tolv procent avbrutit gymnasiestudier under uppföljningsperioden. Drygt hälften av dessa (sju procent) studerade inte i gymnasieskolan vid uppföljningstillfället. Detta kan jämföras med den totala andelen Studieavbrott och linjebyten i sju- årsuppföljningen av grundskoleavgångna 1971 som var inte fullt 20 procent. Det finns knappast grund att anta att studieavbrottsfrekvensen totalt har sjunkit sedan början av 1970-talet.

Dubbelutbildning

Dubbelutbildning i gymnasieskolan förekommer främst så att en teoretisk linje byggs på med en yrkesinriktad linje eller en specialkurs. Den form av ”dubbelutbildning” som innebär att en elev från t. ex. el/teleteknisk linje bygger på med en specialkurs i elektronik kan knappast räknas som dubbelutbildning. Eventuellt kan man tyda det så att eleven inte är väl— kommen på arbetsmarknaden förrän han eller hon höjt sin kompetens utöver vad linjen ger. Det är emellertid inte säkert att man kan tolka övergångar från teoretiska linjer till specialkurser som dubbelutbildningar i samtliga fall heller. Om en elev från treårig ekonomisk linje vill komplettera med en kurs i marknadsföring kan detta knappast betraktas som dubbelutbild- ning. Den andra påbörjade utbildningen dubblerar ju inte den första på något sätt. Den icke önskvärda dubbelutbildningen är sådan där elever som fullföljt en utbildningsväg söker till andra utbildningar i gymnasieskolan som bygger direkt på grundskolan. De stjäl då platser för elever som söker direkt från grundskolan. Tabell 15 visar linjesökandes fördelning på tidigare utbildning.

] 1980 års grundskoleupp- följning beskrivs utförli- gare på s. 152.

Tabell 15 Tidigare utbildning bland förstahandssökande till gymnasieskolans linjer inför ht 1979

Sökt linje Tidigare Grund- Övrig Totalt

fullföljd skolan utb. gymnasie- Lgr 69

utbildning Ko 37 4 412 196 4 645 Vd ] 948 13 427 2 785 18 160 Mu 51 593 47 691 Sö 88 11 304 266 11 658 H 12 3 573 53 3 638 S 21 6 837 48 6 906 Dk 99 6 744 628 7 471 Ek 32 2 641 154 2 827 E 48 7 833 215 8 096 Be 70 370 90 530 Li 75 1 378 207 1 660 Ve 109 3 170 96 3 375 Fo 88 6 791 198 7 077 Tr 148 978 127 1 253 Ba 72 5 614 179 5 865 Et 140 5 739 200 6 079 Pr 6 263 21 290 Sb 65 877 40 982 Jo 253 2 259 165 2 677 Te 151 874 117 1 142 Du 57 724 90 871 N 28 7 737 96 7 861 Nt 3 698 14 715 T 183 9 131 335 9 649

Totalsumma 3 784 103 967 6 367 114 118

Källa: SCB:s statistik över sökande till gymnasieskolan 1979 (SMU 198013)

Av tabell 15 framgår att drygt hälften av alla sökande med tidigare fullföljd gymnasieutbildning söker vårdlinjen. Andelen sökande från grundskolan är också den lägsta för vårdlinjen. Elever från konsumtionslinjen och sociala linjen som söker vårdlinjen utgör drygt 30 procent av alla som på nytt söker någon av gymnasieskolans linjer efter att ha fullföljt en annan. Man har goda skäl att misstänka att det rör sig om elever som tidigare sökt vårdlinjen i första hand men blivit avvisade och fullföljt studier på sitt andrahandsval i stället. En analys av elevernas förstahandsval i sjuårsupp- följningen av grundskoleavgångna 1971 visar att en mycket stor andel av avvisade sökande till vårdlinjen återkommer till vårdlinjen antingen efter Studieavbrott och linjebyte, eller också senare, efter fullföljd utbildning på någon annan Studieväg i gymnasieskolan. Av de ca 3 800 avvisade förs- tahandssökande från vårdlinjen som återfinns på någon annan gymnasie- utbildning höstterminen 1971 i sjuårsuppföljningen fullföljer ca 3 200 ut- bildningen. Av dessa påbörjar nära 1 400 en andra utbildning i gymnasiesko- lan. Ungefär hälften av dessa börjar på någon specialkurs i anslutning till vårdlinjen med kurstid kortare än ett år. Ytterligare nära 300 börjar antingen på vårdlinjen eller på någon längre specialkurs på vårdområdet.

Av de 160 avvisade förstahandssökande till vårdlinjen som uppger att de bytt linje har ungefär 100 bytt till vårdlinjen. Ungefär 1300 i gruppen avvisade förstahandssökande till vårdlinjen arbetar också inom sjukvårdom- rådet vid uppföljningstillfället.

Sammanlagt var det nära hälften av samtliga sökande till gymnasieskolan i sjuårsuppföljningen höstterminen 1971 som inte antogs till sitt förstahands- val. Av dessa 37000 påbörjade ungefär hälften någon annan utbildning i gymnasieskolan höstterminen 1971. Ungefär 10000 av de sökande som avvisats påbörjade aldrig någon utbildning i gymnasieskolan under den sju- åriga uppföljningsperioden.

Bland de elever i sjuårsuppföljningen som aldrig sökte till gymnasieskolan 1971 påbörjade 23 500 aldrig någon utbildning under uppföljningsperioden. Drygt 10000 som inte sökte 1971 började i gymnasieskolan. Drygt 7000 av dem togs in höstterminen 1971, medan de övriga började senare.

Räknar man andelen intagna av samtliga sökande, alltså ej enbart di- rektsökande från grundskolan, utgör andelen intagna på förstahandsval höst- terminen 1971 53 procent. Vid intagningen 1980 hade denna siffra stigit till 65 procent. Trots de stora ålderskullarna i början på 1980-talet lyckas man alltså erbjuda fler sökande utbildning i enlighet med deras förstahands- val. För enskilda linjer är bilden betydligt mörkare. Vårdlinjen, jordbruks- linjen, träteknisk linje och musiklinje lyckades tillfredsställa önskemålen från en mindre andel förstahandssökande 1980 än 1971.

Det som är ett problem för eleverna kan ju, cyniskt nog, vara en fördel för lärarna. En linje som bara har kapacitet att ta emot en liten del av samtliga förstahandssökande får med stor sannolikhet en hög andel elever som intagits på förstahandsval. För vårdlinjen var denna andel höstterminen 1980 89 procent. Dessa elever har en god studiemotivation och därigenom sannolikt bättre studieförutsättningar än andra.

4. Förändringar i gymnasieskolans omvärld under 1970-talet som inverkat på reformens utfall

l förarbetena till gymnasiereformen 1970 utgjorde pågående förändringar i samhället ett viktigt riktmärke. Det man främst uppmärksammade var förändringar i arbetslivet och på arbetsmarknaden, samt den starkt ökade efterfrågan på teoretisk utbildning.

Många andra samhällsförändringar, planerade och oplanerade, har dock kommit att spela en väl så viktig roll för utfallet av reformen.

El Under slutet av 1960- samt 1970-talen har invandringen ökat kraftigt, El Befolkningskoncentration och bostadsbyggande har skapat andra sam- hällstyper. [] Kommunreformen har skapat en annan ekonomisk och administrativ bas för verksamheter i samhällsregi än den man hade tidigare. 13 Specialundervisningsbehov och specialundervisningsresurser ökade myc- ket kraftigt i grundskolan från mitten av 1960-talet till mitten av 1970- talet. Samtidigt har en ökande andel av grundskolans elever sökt sig till gymnasieskolan.

Förutom de ovannämnda områdena har också arbetsliv och arbetsmarknad förändrats, men kanske inte precis på det vis gymnasireformatorerna tänkte sig. Ungdomsarbetslösheten har blivit ett brännande problem.

I detta avsnitt skall vi försöka ge en bild av förändringarna på några av ovanstående områden, samt hur de förändrat betingelserna för gym- nasieskolan.

4.1. Specialundervisningens expansion

Det system för stöd- och specialundervisning som tillämpas i gymnasie— skolan i dag innefattar dels den traditionella typ av stödundervisning som förekom i allmänna gymnasiet för att hjälpa elever med särskilda svårigheter i något ämne, dels särskilda åtgärder för fysiskt eller intellektuellt handi- kappade elever. Undervisningen kan antingen ges i specialklass eller som samordnad specialundervisning (med hjälp av kompanjonlärare i elevens vanliga klass eller i form av klinikundervisning större eller mindre del av skoldagen).

Man har ganska god överblick över Specialundervisningens omfattning i grundskolan genom statistiska sammanställningar som SÖ och SCB gör, medan läget i gymnasieskolan är mer oklart.

' Benämningen "special- klass” har i grundskolan ersatts av termen ”sär- skild undervisnings-

grupp”.

Figur 58 Elever i grund- skolans specialklasser I 9 71—1 9 77.

Källa: Utbildningsstatis- tisk årsbok 1978 tabell 3.10.

Utvecklingen av specialundervisningen i grundskolan visas i figurerna 58 och 59.

Som man kan se av figur 58 har antalet högstadieelever som undervisas i specialklass minskat från drygt 10000 1971 till drygt 7000 1977. Man kan dock förutse en kraftigare minskning under de närmaste åren, eftersom man i dag i betydligt mindre utsträckning placerar elever i specialklass vid skolstarten än man gjorde för 6—7 år sedan då de högstadieelever statistiken avser började skolan? I stället sker specialundervisningen i form av sam- ordnad specialundervisning. Denna har å andra sidan kommit att beröra långt fler elever än antalet som tidigare berörts av specialklassundervisning. I figur 59 kan man se att antalet elever som får samordnad specialunder- visning ökat kraftigt sedan början av 1960-talet. 1977 berördes nära 50 000 högstadieelever. Av dessa hade nästan hälften fått specialundervisning därför

Antal elever

12000

11000

Högstadiet

5000

4 000 & Mellanstadlet

Lågstadiet

1971 —72 —73 —74 —75 —76 —77

Lärarveckotimmar per elev

0,25

Samordnad specialundervisning

&

1961/62 6364 65/66 67/68 69/70 71/72 73/74 75/76 77/78

att de hade läs- och skrivsvårigheter. Det totala antalet högstadieelever som berörts av specialundervisning har alltså ökat väsentligt.

Skolöverstyrelsen genomförde 1979 en undersökning där specialunder- visningen i gymnasieskolan kartlades. 1979 undervisades 1 313 elever i spe- cialklass i gymnasieskolan. 1975 var siffran 1202 (SÖ P1 1979:]0, s. 7). Samordnad specialundervisning fick 2 941 elever 1979. 1975 var motsvarande siffra 478.

Utvecklingen under 1970-talet sammanfattas i tabellerna 16 och 17.

Tabell 16 Antal specialklasser och antal elever i specialklasser i gymnasieskolan. Utvecklingen under 1970-talet (”x” anger att uppgift .ej är tillgänglig)

Typ av specialklass 1972/ 73 1974/ 75 1978/ 79

Klasser Elever Klasser Elever Klasser Elever

Hörselklass 5 30 x x x 150 Synklass 1 5 x x 0 0 Klass för rörelsehindrade 19 98 x x x 40 Klass för elever med intellekt. handikapp 89 770 x x x 1 123 Summa 114 903 x 1 202 167 1 313

Källor—:.»SOU 197551; 65, samt sö P1 197910.

Figur 59 Specialundervis- ningsresurs ] 961 /62— 1977/ 78 fördelad på specialklass och samord- nad specialundervisning.

Källa: SÖ P1 1978116.

' Kan förlängas till 23 år om behov finns. Förslag föreligger dock om att göra yrkessärskolan frivillig.

Tabell 17 Utveckling av samordnad specialundervisning i gymnasieskolan under 1970—talet. Antal berörda elever

Typ av handikapp 1972/73 1974/75 1978/79 Hörselskada 36 61 26 Synskada 24 22 23 Rörelsehinder 26 70 24617 Läs- och skrivsvårigheter” — 2449 Annat handikapp 389 325 197 Summa 475 478 2 941

Läs» och skrivsvårigheter berättigade ej till specialundervisning förrän 1975. Läsåren 1972/73 och 1974/75 finns sannolikt en del elever med läs- och skrivsvårigheter i gruppen som redovisas med annat handikapp. 17 Här ingår också specialgymnastik. Källor: SOU 1975:9 s. 65, samt rapport SÖ P1 1979:10.

På det gymnasiala stadiet finns dessutom fysiskt handikappade elever i specialklasser och intellektuellt handikappade i särskolan. Specialklasser på gymnasial nivå finns för hörselskadade i anslutning till Birgittaskolan i Örebro och för rörelsehindrade vid Skärholmens gymnasieskola samt Bräcke—Östergård i Göteborg. För synskadade bedrivs ingen undervisning på gymnasial nivå i specialklass.

Läsåret 1978/79 fanns 198 elever i 45 klasser i specialklasser för hör- selskadade på gymnasial nivå i Örebro (Ds U 1979:14 s. 12). Läsåret 1972/ 73 undervisades 129 hörselskadade elever i specialklasser på gymnasial nivå i Örebro.

Skolplikten för barn som är inskrivna vid särskolan upphör först vid 21 års ålder? Efter 17 års ålder bedrivs undervisningen oftast i form av yr- kessärskola, som är den närmaste motsvarigheten till gymnasieskolan inom särskolan. Elever från särskolan kan också delta i undervisningen i gym- nasieskolan, oftast då i specialklasser. Läsåret 1979/80 deltog 3 275 elever i särskolans yrkesundervisning (SM U 1980128).

Utvecklingen av specialundervisningen på gymnasial nivå har inte undgått att influeras av den stundtals heta debatten om integration av handikappade barn i reguljära klasser i grundskolan. Läsåret 1978/79 fanns 820 elever i specialskolan på grundskolenivå. 136 av dessa gick i specialskolan för syn- skadade och 684 gick i specialskolan för hörselskadade. Läsåret 1972/73 fanns 846 grundskoleelever i specialskolan. 193 av dessa gick i specialskolan för synskadade och 653 i specialskolan för hörselskadade. Ett litet antal elever går i specialklasser integrerade i skolor med ”vanliga” klasser. Antalet elever i synklass var läsåret 1972/73 47 och läsåret 1977/78 61. Antalet elevervi hörselklasser var läsåret 1972/73 525. Läsåret 1977/78 var mot- svarande siffra 475.

Man kan konstatera att antalet elever som får specialundervisning i gym- nasieskolan är väsentligt mycket mindre än motsvarande antal i grund— skolan. Man kan samtidigt konstatera att antalet berörda elever ökat både i gymnasieskolan och på högstadiet under 1970-talet.

I gymnasieskolan har ökningen varit speciellt dramatisk, trots att resurs- ramen inte ökat. Bör man då se det som en ambition att få antalet spe-

cialundervisade gymnasieelever i nivå med antalet specialundervisade grundskoleelever? Detta kan knappast ses som något självändamål. Den stora ökningen av specialundervisningen bör kanske inte i första hand skyllas på större brister hos eleverna. Kanske är det skolan som förändrats så att specialundervisningsinsatserna tvingats fram. Man kan också tänka sig andra förklaringsgrunder. Ökade statsbidrag, eller bättre tillgång på speciallärare. kan lägga ett latent specialundervisningsbehov i dagen. Det finns också några utvecklingstendenser i skolans sätt att fungera som kan ha bidragit till den kraftiga ökningen. Ökade krav på studiefärdigheter. och en starkare tonvikt på studieförberedelser på de yrkesförberedande gymnasielinjerna kan ha bidragit till att öka specialundervisningsinsatserna. Oavsett om man vill förklara utvecklingen med förändrade krav i skolan eller större brister hos eleverna blir slutsatsen att skolans reguljära undervisning passar allt sämre ihop med elevernas egenskaper.

Vilka är Specialundervisningens elever?

Specialundervisning ges i gymnasieskolan till elever som på grund av hand- ikapp fortlöpande behöver särskilda undervisningsbetingelser. Elever som har problem med något visst ämne får stödundervisning. Gränserna mellan dessa två elevkategorier flyter dock. Läs- och skrivsvårigheter kan vara grund för båda typerna av åtgärder. Rörelsehinder, syn- och hörselskador är mer lättplacerade i specialundervisningskategorin. Det är ur detta perspektiv in- tressant att notera att ökningen i samordnad specialundervisning från 1975 till 1979 nästan helt faller på "läs- och skrivsvårigheter”.

I grundskolan får en mycket stor del av eleverna någon gång under sin skoltid specialundervisning. SIA anger andelen 1972 till 40 procent av grund- skolans elever. Det mesta av dessa insatser är då av relativt kortvarig ka- raktär. Det kan röra sig om inskolningsinsatser, stödåtgärder för att förbättra läs-, skriv- eller räknefärdigheter, eller placering i observationsklinik. Man kan därför inte så lätt identifiera någon särskild elevgrupp som ”special- undervisningens elever". Förutom den samordnade specialundervisningen av mer kortvarig karaktär förekommer även placering i specialklass, och i vissa fall även Iångvarigare klinikundervisning.

En elevgrupp med problem som i allmänhet medför omfattande spe- cialundervisningsinsatser är studieavbrytarna i grundskolan. Bland dem som avbryter sina studier utan fullbordad grundskola återfinner man sannolikt den grupp elever som kräver de största specialundervisningsresurserna. Skol- överstyrelsen anger i sin studie av elever med ofullständig grundskola (SÖ P1 1977:4) att 82 procent i denna grupp fått special-, stöd- eller särskild undervisning under högstadiet. De vanligaste formerna är samordnad spe- cialundervisning (29 procent av gruppen), särskild undervisning av psykiska skäl (16 procent), hjälpklass (10 procent) och observationsklass (8 procent).

Skolöverstyrelsens undersökning av specialundervisning i gymnasieskolan visar att specialklasseleverna är koncentrerade till distributions- och kon- torslinjen, konsumtionslinjen samt verkstadsteknisk linje. Tidigare under- sökningar visar att specialklasselever från grundskolan väljer kortare ut- bildningar i den utsträckning de över huvud taget går vidare till gymna- sieskolan. Särskilt utpräglat är detta bland flickor.

4.1.1. Hur går det för speciaIundervisningseleverna efter skolan?

Kunskaperna om hur det går för elever som mera stadigvarande deltagit i specialundervisning är bristfälliga. De uppföljningsstudier som finns rör främst hjälpklass- och specialskoleelever. Skolöverstyrelsens ovan refererade undersökning av elever med ofullständig obligatorisk skola har relevans här eftersom eleverna i denna kategori i de flesta fall fortlöpande fått spe- cialundervisning.

Eleverna med ofullständig grundskola får i de allra flesta fall mycket stora problem på arbetsmarknaden. Nära hälften råkar ut för arbetslöshet efter grundskolan (bland flickor 60 procent). 11 procent blir långtidsarbetslösa enligt SÖ:s uppföljning av elever med ofullständig grundskola. I en hel årskull nior är det ungefär 5 procent som varken förvärvsarbetar eller studerar ett år efter avslutad skolgång. Bland eleverna med ofullständig grundskola är motsvarande siffra 16 procent (bland flickorna 25 procent). Mycket få av eleverna hade vid uppföljningstillfället kompletterat bristerna i sin skol- gång. Mindre än en fjärdedel har påbörjat gymnasiala studier (över 40 procent har dock sökt till gymnasieskolan). Ofta rör det sig om kortare specialkurser.

Studier av f. d. hjälpklasselever visar att dessa efter skolan också får svå- righeter på arbetsmarknaden. De byter arbete och arbetsgivare oftare än andra, de återfinns inom ett begränsat antal yrken, och de löper större risk att bli arbetslösa än andra. De data som rör arbetstillfredsställelse visar dock att hjälpklassgruppen snarare är mer tillfreds med sin situation än ”nor- malgruppen”.

Utbildningssituationen för fysisk! handikappade ungdomar i åldern 16 till 21 år belyses av en undersökning som integrationsutredningen (U 1978107) genomfört. Undersökningen visar ett mönster i valet av utbildningsväg i gymnasieskolan som avviker från det allmänna mönstret, men på skilda sätt för de tre grupperna synskadade, hörselskadade och rörelsehindrade. Tabell 18 visar en överrepresentation för synskadade på humanistisk, social och tvåårig ekonomisk linje, och en underrepresentation på många av de yrkesinriktade linjerna. I underlaget till tabell 18 återfinns en nästan total dominans för teoretiska linjer bland de gravt synskadade (Brailleläsare). Syn- skadade elever med lässyn fördelar sig på teoretiska och yrkesinriktade stu- dievägar på ungefär samma sätt som samtliga gymnasieelever i landet. Hör- selskadade elever har en högre andel studerande på yrkesinriktade studie- vägar än vad som är fallet för samtliga elever i landet, oavsett om de går i specialklasser eller reguljära gymnasieklasser. Många av specialskoleele- verna återfinns också på social linje. Rörelsehindrade elever visar också en överrepresentation på yrkesinriktade linjer. Här har distributions- och kon- torslinjen en mycket dominerande ställning.

Förutom de linjestuderande finns ett litet fåtal elever ur de tre grupperna på specialkurser.

Undersökningen av de tre elevgrupperna har genomförts med hjälp av befintliga elevregister. Elever som inte längre befinner sig i någon form av utbildning faller efter hand ur registren. Det är alltså svårt att utifrån dessa material uttala sig om fördelning på utbildning/arbete/arbetslöshet i de tre grupperna. För hörselskadade och rörelsehindrade finns uppgifter om sysselsättning vid undersökningstillfället. I tabell 19 sammanfattas si- tuationen för dessa båda grupper.

Tabell 18 Fördelning på linier i gymnasieskolan bland hörselskadade, synskadade och rörelsehindrade elever (närvarande elever, procent)

Samtliga elever i landet

Synskadade Rörelse- Hörselskadade i

hindrade Special-

skola

Övriga

Humanistisk linje (H) Samhällsvetenskaplig linje (S) Treårig ekonomisk linje (E) Naturvetenskaplig linje (N) Fyraårig teknisk linje (T) Musiklinje (Mu) Social linje (So) Tvåårig ekonomisk linje (Ek) Drift- och underhållsteknisk linje (Du) Tvåårig teknisk linje (Te) Konsumtionslinje (Ko) Vårdlinje (Vd) Distributions- och kontorslinje (Dk) Bygg-anläggningsteknisk linje (Ba) El-teleteknisk linje (Et) Fordonsteknisk linje (Fo) Träteknisk linje (Tr) Verkstadsteknisk linje (Ve) Processteknisk linje (Pr) Livsmedelsteknisk linje (Li) Beklädnadsteknisk linje (Be) Jordbrukslinje (Jo) Skogsbrukslinje (Sb)

N:

100

230 993

lqosl paul-Abu I—u—l xll—leN

N

| åv—lmexIL—Dxlb-II xlONNxIOONOxlO | axl wONN-wall

l-c—looxowowoolsol

l .... |

100 100 100 116 608 182

Tabell 19 Sysselsättningsstruktur bland hörselskadade och rörelsehindrade ungdo- mar i åldern sexton till_tjugoett år

Sysselsättning

Studerar i grundskolan Studerar i gymnasieskolan Annan utbildning/praktik Förvärvsarbetar Arbetslös Övrigt/uppgift saknas

Summa

Rörelsehindrade

Antal

112 388 50 47 10 17

624

%

18 62 8 7,5 1,5 2,7

100

Hörselskadade Antal % 158 15 455 43 64 6 299 28,5 31 2,9 47 4,5 1 054 100

Tabell 19 tyder på att arbetsmarknadssituationen för båda handikapp- grupperna är mycket besvärlig jämfört med situationen för ungdomar i grup- pen sexton till tjugoett år i allmänhet. Bland de hörselskadade är andelen arbetslösa av samtliga i arbetskraften nära 10 procent. Bland rörelsehindrade är motsvarande andel ungefär 17,5 procent. Man måste utfärda en reservation för risken att ungdomar som inte befinner sig i utbildning kan ha försvunnit

lv—-8>l a—Uimooocxcxal baxIl gamut/..::—

% 237

ur materialet. Totalsiffrorna överenstämmer dock ganska väl med det antal individer man förväntar skall finnas i åldersintervallet för båda handikapp— grupperna. Förutom den anmärkningsvärt höga andelen arbetslösa deltar även en extremt stor andel rörelsehindrade fortfarande i utbildning (88 pro- cent). Det finns skäl att befara att en inte oväsentlig del av detta utbild- ningsdeltagande egentligen är dold arbetslöshet. Hörselskadade hävdar sig bättre på arbetsmarkanden.

Arbetsmarknadsituationen för synskadade kan som påpekats inte belysas med det insamlade materialet. En undersökning som genomfördes av per- sonaladministrativa rådet 1974—75 (Metz & Darnhede 1976) kan dock ge en viss vägledning. Man bör dock observera att de synskadade f.d. elever som undersökningen inriktas mot är väsentligt äldre än eleverna i inte- grationsutredningens undersökning. PA-rådets rapport är en uppföljning av samtliga elever som gått ut från Tomtebodaskolan (statens specialskola för synskadade) efter 8, 9, 10 eller 11 årskursen under perioden 1962—1973. Intervjuer genomfördes med var elev 1974/ 75. De flesta av de tidigare ele- verna var då mellan 20 och 30 år. Hela materialet omfattar 112 intervjuade elever. 75 av dessa är blinda, 12 har ledsyn och 25 har lässyn.

45 av de tidigare eleverna förvärvsarbetade vid uppföljningstillfället på hel- eller deltid. Något mer än hälften av dessa hade arbete på öppna ar- betsmarknaden.

40 personer studerade vid uppföljningstillfället. Flertalet (37 st.) studerade i gymnasieskola eller på högskola.

22 personer var arbetslösa vid uppföljningstillfället. Den starka överre- presentationen för studerande i gruppen som helhet döljer sannolikt ytter- ligare arbetsmarknadsproblem.

En majoritet av eleverna förklarar att de i stort sett är nöjda med un- dervisningen i skolämnen på Tomtebodaskolan. Många har också upplevt de små klasserna som ett stort värde. Man framför dock klagomål på läro-

Tabell 20 Utbildningsnivå vid uppföljningstillfället i en uppföljningsundersökning av synskadade specialskolelever som gått ut specialskolan 1962-1973

Antal personer

Förgvmnasial utbildning Tomtebodaskolan, åk 8 el. högre 28 Grundskolekomp., realexamen 26 Folkskola 18

Gymnasial utbildning Folkhögskola 3 år 8

Flickskola 1 Gymnasiekomp., tvåårig 4 Gymnasiekomp., 3—4 årig 24

Eftergymnasial utbildning

Akademisk examen 3 112

Källa: Metz & Darnhede 1976.

medlen, speciellt i naturvetenskapliga ämnen. Åtta av de elever som senare studerat bland seende har upplevt sig kunskapsmässigt underlägsna sina seende kamrater.

Det eleverna anser som mest positivt är kamratkontakterna, den gedigna undervisningen, samt de små klasserna och den fina kontakten med lärarna.

En stor majoritet av eleverna är missnöjda med de förberedelser skolan gav dem för att klara sig själva. Så många som 23 personer har genomgått rehabiliteringskurs för vuxna synskadade efter sin vanliga skolgång.

Den högsta utbildningsnivå eleverna uppnått framgår av tabell 20. Av de 30 som har gymnasiekompetens har majoriteten gått på humanis- tisk samhällsvetenskapliga utbildningslinjer. Endast 4 elever har gått någon naturvetenskaplig utbildning. Många av eleverna har skaffat sig yrkesut- bildning. Oftast rör det sig om kortare utbildningar speciellt avpassade för synskadade (många har gått AMS-kurser i anslutning till rehabiliterings- insatser).

21 personer har eller håller på att skaffa sig mer än en yrkesutbildning. 35 personer hade ingen yrkesutbildning alls vid uppföljningstillfället, varken avslutad eller pågående. De flesta har genomgått praktisk yrkesorientering i grundskolan, men mycket få har haft något feriearbete.

91 personer har vid något tillfälle haft utbildningsbidrag från AMS. 48 personer har förtidspension. 44 har lön av förvärvsarbete.

4.1.2. Vilka resurser finns för specialundervisning

1 grundskolan utgjorde resursen för samordnad specialundervisning 0,3 veckotimmar per elev fram till det att man beslöt införa ett nytt stats- bidragssystem 1976. 1 gymnasieskolan är motsvarande resurs 0,65 vecko- timmar per klassenhet. Förhållandet mellan grundskolans och gymnasie- skolans resurser i detta avseende är alltså ungefär tio till ett. Förhållandet mellan grundskolan och gymnasieskolan vad gäller andel eleveri specialklass är i samma storleksordning.

De uppföljningsundersökningar som gjorts av det nya statsbidragssy- stemet för grundskolan tyder på att resurserna som avsätts för de stöd- behövande eleverna minskar (Åhs 1981). Förändringar av gymnasieskolans statsbidragssystem enligt samma principer kan befaras medföra likartade effekter också i gymnasieskolan.

I SÖ rapport P1 1979:10 om specialundervisning i gymnasieskolan visas har gymnasieskolans specialundervisningsresurser utnyttjas. Den kraftiga ökningen av antalet elever som får stöd— och specialundervisning motsvaras inte av någon resursökning. Resursfördelningen år inte behovsstyrd. Sam- tidigt som stora resursbrister finns på många skolor kan man inte utnyttja den existerande resursen p. g. a. dess utformning.

Gruppen fysiskt handikappade har utöver de reguljära specialundervis- ningsresurserna även tillgång till resurser för personell assistans'. Varje en- skild skola får inge ansökan till skolöverstyrelsen där behoven specificeras i varje enskilt fall. Det kan utöver kostnader för personlig hjälp i klassrummet även röra sig om kostnader för hjälpmedel eller andra speciella arrangemang. Statens kostnader för denna resurs har ökat drastiskt i takt med att fler och fler handikappade elever undervisas integrerade i vanliga klasser. Stats-

lStatsbidraget för perso- nell assistans är borttaget fr.o.m. läsåret 1981/82.

bidragsresurserna kan inte täcka de behov som redovisas från skolorna. Integrationen av handikappade elever löper därvid risk att leda till en kva- litativt sämre undervisning än den som specialskolorna ger. De fördelar man kan vinna genom integration av handikappade riskerar att förloras genom de kvalitativt sämre pedagogiska insatserna för eleverna.

Slutsatserna av SÖ:s inventering av hur resurserna för stödundervisning, samordnad specialundervisning, samt specialklassundervisning utnyttjas i gym- nasieskolan kan sammanfattas på följande sätt:

1. De olika regelsystemen för tilldelning av resurser för samordnad spe- cialundervisning och specialklassundervisning leder till att många skolor föredrar att begära att få inrätta specialklass om det finns förutsättningar för det (dvs. fem sju elever med visst handikapp) hellre än att lägga ut resurser för samordnad specialundervisning. Resursen för samordnad stöd- och specialundervisning tilldelas på basis av antalet klasser vid den enskilda skolan inte på grundval av elevernas behov. Skolor med elever med goda förutsättningar får alltså lika mycket resurser som skolor med elever med förhållandevis dåliga förutsättningar. Eftersom de planeringsansvariga vid skolstarten inte vet vilket special- undervisningsbehov som kommer att uppstå under terminen tenderar man att täcka in alla tillgängliga lärarresurser i det reguljära schemat. När det visar sig att elev en bit in på terminen har behov av stöd- eller samordnad specialundervisning är redan alla lärare intecknade. Special- undervisningsinsatserna får alltså ofta ske efter skoldagens slut en lös- ning som inte är attraktiv för vare sig lärare eller elever.

Erfarenheterna av resursen för personell assistans ät Årsiskr handikappade är också negativa i vissa avseenden:

1. Statsbidraget är för litet i förhållande till behoven. Innan man satte tak på resursen i mitten av 1970-talet hade anslaget överskridits kraftigt varje år trots årliga anslagshöjningar. Konsekvenserna av taket har blivit att kommuner med förhållandevis goda resurser går in och täcker de behov som statsbidraget inte kan täcka. I kommuner med mindre goda resurser får de integrerade ungdomarna klara sig ändå. Budgetåret 1972/ 73 täckte statsbidraget ungefär 80 procent av kostnaderna för personell assistans. Sedan har denna andel minskat kraftigt år från år. 1978/ 79 täcktes mindre än 20 procent av de beräknade kostnaderna. Resursens utformning innebär att den låses till en person. Detta kan vara olyckligt, då en del elever kan behöva olika slag av hjälp vid olika tidpunkter. Man kan likaså tänka sig gemensamma lösningar för flera elever, som t.ex. inläsningstjänst för synskadade elever, som inte är möjliga att finansiera med resursen för personell assistans som den är utformad idag. Det är en stor nackdel att ansökan om bidrag för personell assistans ej prövas förrän eleven är antagen till en viss utbildning. Eleven kan alltså inte räkna med att disponera vissa resurser när han eller hon väljer fortsatt Studieväg efter grundskolan. Detta bidrar sannolikt starkt till de stereotypa studie- och yrkesval som de flesta handikappade elever gor.

Man kan befara att de otillräckliga resurserna för personell assistans i gym- nasieskolan leder till svårigheter för de handikappade eleverna längre fram i livet. Om t. ex. en synskadad elev anpassar sitt val av Studieväg efter förutsättningen att stödresurserna bara räcker till konventionella studievägar för gravt synskadade alltså två- och treåriga teoretiska linjer — återkommer yrkesutbildningsproblemet efter gymnasieskolan i skepnad av arbetsmark- nadssvårigheter. Detta förlopp ställer sig sannolikt dyrare för både samhället och individen än ökade resurser för personell assistans i gymnasieskolan. Det finns också anledning befara att rehabiliteringskurser, folkhögskola etc. får fungera som skyddsnät för många handikappade elever på grund av att gymnasieskolan inte kan anpassa undervisningen till deras förutsätt- ningar.

4.2. Ungdomsarbetslösheten

En av de bidragande orsakerna till att yrkesutbildning i offentlig regi eta- blerades på 1930-talet var den mycket besvärliga ungdomsarbetslösheten (se även 5. 23). Ungdomar drabbades i större utsträckning än andra ålders- grupper av de stora problem som rådde på arbetsmarknaden i början av 1930-talet. Under efterkrigstiden låg emellertid arbetslöshetstalen mycket lågt för samtliga åldersgrupper fram till slutet av 1960-talet. Yrkesutbild- ningsberedningen kan alltså knappast ha haft ungdomsarbetslösheten för ögonen när deras förslag till gymnasial yrkesutbildning lades fram 1966.

1970-talet inleddes dock med en mycket stark ökning av den öppna ar- betslösheten bland ungdomar. Från 1966 till 1971 ökade årsmedeltalet ar- betslösa ungdomar i åldrarna 16—19 år från 10 000 till 18 000. Gymnasieskolan kom därmed att bli ett sysselsättningsalternativ för ungdomar i en utsträck- ning gymnasiereformatorerna kanske inte väntat sig.

Nedan sammanfattas statistik från arbetsmarknadsstyrelsen, statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar och elevuppföljningar samt infor- mation från några forskningsprojekt på området som kan belysa ungdoms- arbetslöshetens omfattning och struktur.

Ungdomars sysselsättning

Figur 60 visar hur andelen i ungdomskullen som arbetar, studerar eller är arbetslös utvecklats under 1970-talet.] De kraftigaste variationerna står andelen förvärvsarbetande och andelen studerande vid tvååriga linjer för. De besvärligaste arbetslöshetsperioderna i början och slutet av 1970-talet visar sig inte i kraftiga höjningar av arbetslöshetstalen, utan i kraftiga ök- ningar av andelen studerande. Som vi skall se i avsnittet ”ungdomsarbets- löshetens utveckling under 1970-talet” slår arbetsmarknadskonjunkturerna mera direkt i åldersintervallet 20—24 år.

De undersökningar som refererats ovan ger en översiktlig bild av ungdoms- arbetslöshetens omfattning och utveckling. De säger emellertid mycket litet om hur arbetslösheten ter sig på enskild ort och för den enskilda människan. Gymnasieutredningen har lagt ut undersökningsuppdrag på sociologiska in- stitutionen vid Göteborgs universitet och på pedagogiska institutionen vid lärarhögskolan i Stockholm för att få denna aspekt av ungdomsarbetslösheten belyst.

Forskningen kring ungdomsarbetslösheten som bedrivs vid sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet behandlar främst olika åtgärder mot ungdomsarbetslöshet och deras effekter. Ett viktigt led i utvärderingen av åtgärder är kartläggningen av ungdomsarbetslöshetens struktur på orten. Nedan refereras några av de viktigaste resultaten av kartläggningsarbetet.

En delrapport inom projektet ”Utvärdering av åtgärder mot ungdoms- arbetslösheten i Göteborg” (Schale & Tomkinson 1980) kan belysa ung- domsarbetslöshetens karaktär.

I den undersökning rapporten refererar följde man upp ”alla ungdomar i Göteborg som slutade grundskolan efter årskurs nio våren 1979 och som sedan inte gick i gymnasieskolan eller studerade utomlands under perioden 1979-10-01—1980-01-01”. Denna population omfattar 890 individer. 57 pro- cent av dem är flickor och 43 procent pojkar. Nio procent är födda utomlands. Ytterligare 18 procent har föräldrar som är födda utomlands.

Gruppen följdes upp via upprepade enkäter under sommaren och hösten 1979 till och med våren 1980. En enkät i november 1979 sändes ut till samtliga ungdomar, medan en andra enkät i maj 1980 sändes ut till hälften av dem. I tabell 26 sammanfattas ungdomarnas sysselsättning under året.

I tabell 26 känner man omedelbart igen det höga årsmedeltalet arbetslösa. Här är det 11,5 procent. En mycket stor andel av ungdomarna har också beredskapsarbete. Under september—november har drygt 40 procent antingen beredskapsarbete eller är de arbetslösa. Mot slutet av våren sjunker denna siffra kraftigt. Under perioden mars—maj ligger den kring 20 procent. Vad man kanske inte väntar sig att finna är utvecklingen av andelen ungdomar med fast arbete. Den ökar stadigt från 23 procent i juni 1979 till 48 procent i maj 1980. Andelen tillfälliga jobb ligger högt under sommarmånaderna. Det rör sig sannolikt om arbeten av den typ ungdomar har under som- marlovet i vanliga fall.

Hur ser då växlingarna mellan olika sysselsättningsalternativ ut? Av de ungdomar som rapporterar att de har fast arbete första terminen efter grundskolan finns en fast kärna på ungefär fyra av fem som har fast arbete under hela uppföljningsperioden. En person i gruppen har blivit ar- betslös. Resten av gruppen har kommit från beredskapsarbete, tillfälligt är-

Tabell 26 Sysselsättning under ett år efter avslutad grundskola bland den grupp ungdomar i Göteborg som inte gick vidare till gymnasieskolan höstterminen 1979

Fast arbete Tillfälligt arbete Beredskapsarbete Gymnasium Kurs Arbetslös Semester

Procent Antal

Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

23 23 30 36 38 39 44 40 44 45 46 48 24 27 20 12 11 10 10 7 8 11 11 11 4 5 10 22 29 31 30 22 21 17 12 9 — 7 5 1 1 11 11 11 11 12

2 4 6 7 8 7 9 11 11 10

15 15 19 19 14 12 6 9 7 5 8 9 34 29 12 1 1 1 1 1 1

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 594 610 614 614 617 599 216 216 217 217 215 213

Källa: Delrapport 12 från projektet ”Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i Göteborg" vid sociologiska insitutionen. Göteborgs universitet.

bete eller gymnasiekurs, eller också gått till någon av dessa kategorier.

Bland dem som någon gång rapporterat att de haft beredskapsarbete är drygt 40 procent stadigvarande kvar i beredskapsarbete under hela upp- följningsperioden.

I gruppen arbetslösa ungdomar är det endast två som varit arbetslösa hela uppföljningsperioden.

De typer av arbeten ungdomarna haft på öppna marknaden är till över- vägande delen på privata sektorn. 61 av 73 arbeten hör hemma på privata sektorn. De vanligaste jobben är affärsjobb, restaurangjobb, städjobb, la- gerarbete och barnpassning. Endast fyra industrijobb finns med. Fem elever har haft lärlingsplatser under året. ,

Det är stor skillnad mellan pojkarnas och flickornas arbetsmarknad i un- dersökningen. Figur 64 visar utvecklingen av andelen fasta jobb för pojkar och flickor. Det är också skillnad på pojkarnas och flickornas sätt att få jobb. Nästan hälften av pojkarna har fått sina jobb genom släktingar eller goda vänner jämfört med knappt en tredjedel av flickorna. Flickorna har i större ut- sträckning än pojkarna fått sina jobb genom arbetsförmedlingen.

Faktorer som samvarierar med möjligheterna att få fast arbete är ”fe- riearbete eller arbete parallellt med studier under årskurs nio”, betyg (den fjärdedel av ungdomarna som har ofullständigt slutbetyg har svårare), na- tionalitet (utländska medborgare har svårare att få fast arbete), splittrad familj (de som bor hos en förälder har svårare att få arbete). Skolk samvarierar med hög arbetslöshet. De som sagt att de tyckte illa om skolan visar också motvilja mot att delta i åtgärder av typ beredskapsarbete eller andra ar- betsmarknadspolitiska åtgärder. Gruppen har en hög andel arbetslösa men också en hög andel med fast arbete. De som är arbetslösa tror också att det oftast är deras egna dåliga skolbetygs fel att de är arbetslösa.

När det gäller orsaker till de arbetsmarknadsförhållanden som beskrivs i gruppen ställer rapportförfattarna sju frågor:

4.2.1. Arbetslösa ungdomar 16—24 är i augusti I 979

Bakom arbetsmarknadsstatistikens siffror över arbetssökande döljer sig många undergrupper. Den första grupp man brukar avgränsa är kvarstående

l Observera att det angiv- na antalet studerande är en överskattning av antalet studerande ungdo- mar. På de yrkesinriktade linjerna är i genomsnitt var femte elev 19 år eller äldre.

Tusental

300 Förvärvsarbetande

200

251 riga yrkesinriktade linjer

100

Figur 60. Studier, förvärvs- arbete och arbetslösheti åldersgruppen 16—19 är

I 9 7 3—1 978.

Källa: SCB:s arbetskrafts- undersökningar, samt SCB-statistik över närva- rande studerande i .. gymnasieskolan. 1972 73 74 75 76 77 78 År

arbetssökande vid månadens slut vid landets arbetsförmedlingar. En del av dessa har alltså sökt arbete i en månad, medan andra är nyanmälda. Vid augusti månads slut 1979 fanns 83 170 kvarstående arbetssökande i åldersgrupperna 16—24 år. 51 519 av dessa var öppet arbetslösa och till- gängliga för omedelbar placering. Ytterligare 6 486 saknade arbete, men var

ej tillgängliga för omedelbar placering. 25165 av de arbetssökande hade arbete, men för 18 287 var detta arbete bara av tillfällig karaktär. Nära 85 procent av samtliga var enbart lokalt sökande. 41,5 procent har inte angivit några önskemål om placering i särskilt yrke. Av dem som har särskilda yrkesönskemål saknar 16,2 procent utbildning eller erfarenhet i sökt yrke.

Av de 51 519 ungdomar i åldersgruppen 16—24 år som är öppet arbetslösa och beredda att ta ett anvisat arbete inom tio dagar har ungefär 40 procent någon form av ekonomisk ersättning under sin arbetslöshetstid. Ersättnings- formerna fördelar sig med något mer än hälften på kontant arbetsmark- nadsstöd, och något mindre än hälften på ersättning från erkänd arbets- löshetskassa. Denna fördelning ser dock väsentligt olika ut i åldersgrupperna över respektive under 19 år. De yngre har i mycket liten utsträckning er- sättning från arbetslöshetskassa, medan detta är den vanligaste ersättnings- formen för de äldre. De allra flesta av de öppet arbetslösa ungdomarna har vid slutet av augusti månad varit registrerade som arbetssökande mindre än 3 månader, 6418 av de 51519 har varit arbetssökande 3—6 månader, och 2995 har varit arbetssökande mer än 6 månader.

Förutom de 83 170 registrerade arbetssökande ungdomarna fanns under augusti månad 15 900 ungdomar i åldersgrupperna 16—24 år i beredskaps- arbete.

Förhållandena skiljer sig väsentligt åt mellan olika regioner i landet. 1 Stockholms län fanns vid augusti månads utgång 4 846 arbetssökande ung- domar under 24 år som var utan arbete och tillgängliga för omedelbar pla- cering. Mindre än 10 procent av dessa hade varit arbetssökande mer än tre månader. 60 procent hade varit arbetssökande mindre än en månad. I Göteborgs och Bohus län fanns 3 747 arbetssökande ungdomar under 24 år som ej hade något arbete och var tillgängliga för omedelbar placering. Av dessa hade nära 20 procent varit arbetssökande tre månader eller mer. Av de 5159 öppet arbetslösa ungdomarna under 24 år i Malmöhus län hade nära 25 procent varit registrerade tre månader eller längre. Den sämsta situationen i landet vad gäller andelen öppet långtidsarbetslösa ungdomar har Kronobergs län med 33,6 procent, Jönköpings län med 30,4 procent och Skaraborgs län med 28,5 procent av arbetssökande ungdom utan arbete.

Förutom de öppet arbetslösa ungdomarna fanns ett antal ungdomar i beredskapsarbete vid augusti månads utgång 1979. I Stockholms län fanns 1 302, i Göteborgs och Bohus län fanns 1 820, och i Malmöhus län fanns 510. Smålandslänen, som har den största andelen långtidsarbetslösa, hade förhållandevis få ungdomar i beredskapsarbete.

Medelandelen långtidsarbetslösa bland öppet arbetslösa ungdomar var 18,3 procent. Som jämförelse anges nedan motsvarande andel för några andra undergrupper öppet arbetslösa arbetssökande:

Män 31,4 % Kvinnor 31,6 % Rörelsehindrade 57,7 % Synskadade 50,2 % Socialmedicinskt handikappade 38,5 %

I jämförelse med andra grupper arbetssökande har alltså ungdomar under 24 år en lägre andel långtidsarbetslösa. Arbetslöshetsproblemen har en annan struktur för ungdomar under 24 år än för befolkningen i stort.

Ungdomarna placeras i åtgärder fortare än andra grupper, men tenderar att komma tillbaka som arbetssökande på nytt. De har alltså svårare att få ordentligt fotfäste på arbetsmarknaden. Detta avspeglas i arbetslöshets- frekvenserna för olika åldersgrupper.

Andelen arbetslösa av samtliga i arbetskraften andra kvartalet 1979 i ål- dersgruppen 16—19 år var 7,8 procent. I åldersgruppen 20—24 år är andelen 3,2 procent. Motsvarande siffra för andra åldersgrupper rör sig kring eller under 2 procent. Vidare är säsongsvariationerna i arbetslöshetstal mycket större för gruppen 16—24 år än för övriga åldersgrupper. Andra kvartalet 1978 fanns 34400 arbetslösa ungdomar under 24 år. Tredje kvartalet 1978 hade siffran stigit till 49 300. Andra kvartalet 1979 var antalet arbetslösa ungdomar nere under 34000, för att till augusti månad åter ha stigit till över 49 000. Växlingar i tillgången på tillfälliga arbeten, som semestervikariat o.dyl. spelar sannolikt stor roll för dessa variationer. Även de regionala variationerna är stora. Stockholms län har den bästa situationen i landet, med 3,2 procent av ungdomarna i arbetskraften arbetslösa. Sämst ligger Norrbotten och Västerbotten till, med motsvarande andel 11,1 procent. Små- landslänen ligger mycket bra till med 3,5 procent arbetslösa ungdomar. Ar- betslöshetstalen för utländska respektive svenska medborgare i åldersgrup- pen 16—24 år är 6,9 procent och 4,8 procent.

4.2.2. Ungdomsarbetslöshetens utveckling under 1970-talet

Utvecklingen av det absoluta antalet arbetslösa ungdomar under 24 år på 1970-talet visas i figur 61.

Som man kan se av figur 6] har variationerna i arbetslöshetstal i ål- dersgrupperna upp till 24 år varit stora under 1970-talet. Konjunktursväng- ningarna avtecknar sig tydligt i kurvorna. Svängningarna har dock varit mest markanta för åldersgruppen 20—24 år. De yngre tenderar att stanna på en högre arbetslöshetsnivå än vid 1970-talets ingång. I figur 62 visas hur antalet sysselsatta i åldersgrupperna 16—19 och 20—24 år förändras under 1970-talet. Arbetslöshet och arbete fungerar som kommunicerande kärl un- der konjunktursvängningarna för åldersgruppen 20—24 år. Detta mönster är inte lika klart för de yngre. Här kan man anta att utbildningsväsendet fungerar som en konjunkturbuffert. (Jämför figur 60, s. 104.)

4.2.3. Vilka ungdomar befinner sig i riskzonen för arbetslöshet?

Den-Statistiska bild som givits av ungdomsarbetslösheten ovan avslöjar några faktorer som skapar stor risk för arbetslöshet. Inte överraskande visar sta- tistiken att handikappade har en långt mer bekymmersam situation än andra grupper. Den löpande arbetsmarknadsstatistiken från AMS och SCB medger tyvärr inte en detaljanalys av handikappgruppens situation, men så mycket är klart att handikappade ungdomar har stora arbetsmarknadsproblem. Det är mycket svårt för arbetsförmedlingarna att skaffa arbete på öppna mark- naden för handikappade ungdomar. Sannolikheten att de råkar ut för ar-

Antal arbetslösa (årsmedeltal)

40000

30 000

20 000

10000

1970 —71

Antal sysselsatta (årsmedeltal)

600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100000

20—24 år

20—24 år

Figur 61 Utveckling av antalet arbetslösa i ålders- intervallen 16—1 9 och 20—24 år under 1970-talet.

Källa: SCB:s arbetskrafts- —78 undersökningar.

Figur 62 Utveckling av antalet sysselsatta i a'lders- intervallen 16—1 9 och 20—24 år under 1970-talet.

Källa: SCB:s arbetskrafts- —78 undersökningar.

1 Sannolikheten att åter- finnas bland de arbetslösa är ungefär dubbelt så stor för de elever som går ut på arbetsmarknaden direkt efter grundskolan som för dem som går ut på arbets- marknaden efter fullföljd utbildning på någon av gymnasieskolans yrkes- linjer.

betslöshet är stor, sannolikheten att de blir långtidsarbetslösa är stor, och sannolikheten att placeringsförsöken slutar med förtidspension eller skyddat arbete är stor. I avsnittet som rör specialundervisning (s. 99) beskrevs pro- blemen närmare.

En annan grupp som har större bekymmer än ungdomsgruppen i all- mänhet är invandrare. Risken att invandrarungdomar råkar ut för arbets- löshet är nästan 50 procent större än risken är för svenska ungdomar.

Flickor har en betydligt mer utsatt position än pojkar. Detta gäller speciellt flickor under nitton år.

Ungdomar som bor i skogslänen har väsentligt sämre situation än stor- stadsungdomar. Andelen arbetslösa ungdomar är mer än tre gånger så hög i Norrbotten som i Stockholm.

. Ungdomar utan utbildning utöver grundskolan har högre arbetslöshetstal än ungdomar med fullföljd gymnasial utbildning. Mekanismerna är dock knappast så enkla att en ökad rekrytering till gymnasieskolan skulle medföra minskade arbetsmarknadsproblem för ungdomar. Det är av stor betydelse vilken utbildning ungdomarna får, både vad gäller inriktning och pedagogisk uppläggning. Vidare gäller också att arbetsmarknadsproblemen för ungdoms- gruppen under 20 år inte har samma karaktär som problemen för äldre människor. Nedan refereras några undersökningar på temat utbildning och arbetslöshet. Skolöverstyrelsen gör återkommande undersökningar av arbetssökande ungdomars utbildningsbakgrund. Arbetssökande definieras i SÖ:s under— sökningar som . . de personer, som vid månadens slut fanns registrerade vid arbetsförmedlingarna och hade förklarat sig villiga att inom tio dagar tillträda en anställning. Till de arbetssökande räknas här även de personer som i väntan på en reguljär anställning placerats i beredskapsarbete” (SÖ Pl 1979:7 s. 3). Rapporten för år 1978 ger följande bild av arbetslösheten bland ungdomar: Från oktober 1977 till oktober 1978 ökade antalet arbetssökande ungdomar från 55 300 till 71900. Över hälften av ungdomarna hade endast grund- skoleutbildning? Andelen arbetssökande med gymnasial utbildning ökade dock med några procent för åldersgrupperna under 20 år mellan 1977 och 1978. Av samtliga 71 900 arbetssökande sökte 86 procent arbete endast på hem- orten. Benägenheten att flytta var alltså förhållandevis låg. ”Rörligast” var elever från gymnasieskolans tekniska och naturvetenskapliga linjer (77 pro- cent lokalt sökande), medan elever med enbart grundskola uppvisade lägst rörlighet (90 procent lokalt sökande). Av de arbetssökande ungdomarna hade mer än hälften beredskapsarbete vid uppföljningstillfället 1978, mot knappt 40 procent ett år tidigare. Undersökningen ger ingen omedelbar bild av hur stor sannolikheten att drabbas av arbetslöshet är för ungdomar från olika studievägar. Den un- dersökta gruppen utgörs ju av dem som redan drabbats av arbetslöshet. Olika utbildningsvägars andel av gruppen avspeglar i stor utsträckning endast respektive utbildningsvägs andel i hela ungdomskullen. Man kan dock ut- nyttja uppgifter om Sökandetidens längd för ungdomar med olika utbild- ningsbakgrund som ett kriterium på hur allvarliga arbetslöshetsproblem som drabbar ungdomar från olika studievägar. I figur 63 kan man se hur stor

del av de arbetslösa ungdomarna från olika linjer som haft riktigt allvarliga arbetslöshetsproblem (definierat som ”längre än 3 månaders sökandetid").

Figur 63 visar, inte överraskande, att det regionala arbetsmarknadsläget starkt påverkar ungdomarnas arbetsmarknadsproblem. Ungdomar under 25 år står i detta avseende inte i någon särställning gentemot befolkningen i stort. Var man bor spelar större roll än vilken utbildningsbakgrund man har när det gäller möjligheterna att snabbt skaffa arbete efter en arbets- löshetsperiod.

Utöver denna påtagliga variation mellan ungdomar bosatta i olika regioner finns också en variation mellan ungdomar med olika utbildningsbakgrund. Det är dock inte så att samma utbildningsgrupp drabbas av de allvarligaste problemen över hela landet. I AB-län har elever med enbart grundsko- leutbildning störst andel sökande med långa sökandetider. I BD-län hävdar de enbart grundskoleutbildade sig väl i jämförelse med de flesta gymna- sieutbildade ungdomar när det gäller att på relativt kort tid skaffa arbete efter en arbetslöshetsperiod. I AB-län hävdar sig ungdomar med eftergym- nasial utbildning mycket väl, medan deras situation i BD-län är betydligt bekymmersammare än de flesta gymnasieutbildade ungdomarnas situation. Dessa skillnader kan sannolikt förklaras med att ungdomarna genom att

AB-LÄN RIKET

Andel med mer än tre månaders sökandetid (procent)

50 0 50 Distributions- och komers- __ linje (Dk) FEI-teleteknisk linie (Et) _— Verkstadsteknisk linje (Ve) _— Tvåårig ekonomisk linje (Ek) __ Beklädnadsteknisk linje (Be) Social linie (Sol __ Konsumtions— och vård- _— linje (Ko, Vd) Enbart srundskoleutbildn- _— Treårig ekonomisk linje (E) _— eraårig teknisk linie (T) _— Tvåårig teknisk linje (Te) _ ngg- och anläggnings- _— teknisk linje (Ba) Jordbruks- och skogs- _— brukslinje (Jo, Sb) Samhällsvetenskaplig och _— humanistisk linje (S, H) Naturvetenskaplig linje (N) _— Eftergymnasial utbildn. _—

Figur 63 Sökandetidens längd/är sökande med olika utbildningsbakgrund i AB—län och ihela landet. Figuren baserad på rapport SÖ PI 1979:7.

gå en gymnasial eller eftergymnasial yrkesinriktad utbildning binder sig till ett visst yrkesområde. Detta är en fördel om man bor i en region med en rikt differentierad arbetsmarknadsstruktur, men en nackdel om man bor i en region med en mycket ensidig arbetsmarknad. En elev med vårdut- bildning hamnar t. ex. enligt detta resonemang högt upp i "arbetssökan- dekön” till Vårdjobb men långt ned i kön till kontorsjobb. Omvänt kan man också anta att ungdomarnas villighet att ta ett arbete utanför ”mål- sektorn” för deras utbildning är låg. Enbart grundskoleutbildade är däremot mer anpassbara. Denna förklaring kan dock inte gärna appliceras på AB-län, där de enbart grundskoleutbildade ligger sämst till.

Elever med erfarenhet av förvärvsarbete parallellt med studierna i grund- skolan eller på gymnasieskolan är en positivt selegerad grupp när det gäller arbetslöshetsproblem. Nedan refereras några undersökningar som rör detta.

Skolöverstyrelsen har i två rapporter (SÖ Pl 1979:6 och 197911) redovisat undersökningar av elevernas förvärvsarbete parallellt med studier i grund- skolan eller gymnasieskola.

Rapporten som behandlar grundskolan följer upp den grupp som gick högstadiet 1973—76 (och alltså gick ut årskurs 9 1976) och som inte fortsatt

Tabell 21 Elever som arbetade under terminstid i årskurs 9 fördelade efter yrkes- områden (procent)

Servicearbete 28,2 Kommersiellt arbete 26,1 Tillverkningsarbete 16,3 Transport- och kommunikationsarbete 12.7 Lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete 10,4 Kameralt och kontorstekniskt arbete 5,9 Naturvetenskapligt, tekniskt samt samhälls- vetenskapligt, humanistiskt och konstnärligt arbete 1,4 Administrativt arbete 0.0 Totalt % 100,0 Antal 5 105

Källa: SÖ P1 1979zl.

Tabell 22 Typ av arbete under terminstid i åk 9 (procent). Kvinnor

Affärsbiträde m. fl. 33,8 Städare 14,0 Butiks- och restaurangkassörer 9,7 Barnskötare, barnflickor 9,5 Köksbiträden 5.6 Hovmästare, servitör 3.8 Varubud m.fl. 3.5 Frisör, skönhetsvårdare 3,2 Lager- och förrådsarbetare 2.9 Lantarbetare, husdjursskötare 2,3 Annat 11,7

Totalt % 1000

Antal 2 770

Källa: SÖ Pl 1979:].

direkt till gymnasiet inom ett år efter det att de lämnat grundskolan. Ungefär 60 procent av denna grupp har förvärvsarbetat under högstadiet, antingen i form av feriearbete (ungefär 40 procent) eller arbete under terminstid (unge- fär 20 procent). Förvärvsarbete under terminstid är ungefär lika vanligt fö- rekommande bland flickor som bland pojkar. Specialklasselever förvärvs- arbetar i mindre utsträckning under terminstid än elever i vanlig klass. Den regionala fördelningen av förvärvsarbete under terminstid visar att jord- brukslänen ligger högt (I-, R-, T— och M-län högst). Skogslänen visar en mer blandad bild. Y- och Z-län ligger lägst, medan BD— och AC-län ligger i mitten av fördelningen.

Tabell 21 visar fördelningen på yrkesområden. Servicearbete och kommersiellt arbete är båda starkt överrepresenterade jämfört med arbetsmarknadsstrukturen för hela befolkningen. Tillverknings- arbete och ”Naturvetenskapligt, tekniskt samt samhällsvetenskapligt, huma- nistiskt och konstnärligt arbete” är kraftigt underrepresenterade, liksom ”ka- meralt och kontorstekniskt arbete”. De yrkeskategorier som är represen- terade framgår av tabell 22 och 23 för flickor respektive pojkar.

De yrkeskategorier som förekommer bland högstadieeleverna korrespon- derar väl med arbetarskyddsstyrelsens anvisningar angående ”Arbetsupp- gifter som i allmänhet kan betraktas som lätta och godtagbara från arbe- tarskyddssynpunkt från och med det kalenderår då den minderårige fyller 13 år”:

1. Kontorstekniskt arbete: maskinskrivning och maskinräkning, register- föring, sorterings-, plocknings- och arkiveringsarbeten. Lättare vaktmäs- tarsysslor, t. ex. sortering av post, fotokopiering.

2. Kommersiellt arbete: lättare biträdesarbete i detaljhandel. Skyltning, prismärkning av varor.

3. Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete: lättare utfodringsarbete, lättare manuell sådd och plantering, rensning av trädgårdssängar och mindre odlingar, frukt- och bärplockning.

4. Distributionsarbete m.m.: lättare bud eller ärenden.

Tabell 23 Typ av arbete under terminstid i åk 9 (procent). Mån

lantarbetare, husdjursskötare 15,3 Varubud m. fl. 15,2 Affärsbiträde m. fl. 12,2 Lager- och förrådsarbetare 6,6 Maskinmontör/hopsättare, maskin— och motorreparatör 4.4 Köksbiträde 3.6 Postiljon 3,5 Bensinförsäljare, demonstratör 3,4 Städare 3,4 Paketerare, emballerare 3.3 Annat 29,1 Totalt % 100,0 Antal 2 335

Källa: SÖ Pl 1979:].

5. Textil- och konfektionsarbete: enklare handsömnad, trådknytning, lät- tare passningsarbete.

6. Finmekaniskt arbete: enklare manuell montering (inte lödning eller lim- ning som kan medföra hälsofara).

7. Verkstadsarbete: manuell montering av mindre föremål (inte lödning, nitning eller svetsning).

8. Elektroarbete: manuell montering av mindre föremål (inte lödning, prov- ning eller arbete på ansluten elanläggning, inte limning som kan medföra hälsofara).

9. Träarbete: manuell hopsättning av mindre föremål, dock inte med lim som kan innebära hälsofara, märkning av trävaror. 10. Målningsarbete: målning (ej sprutmålning) med färg som inte är häl- sofarlig. 11. Grafiskt arbetet sortering, plockning m. ni. av lättare tryckeriprodukter. Manuell renklippning av t. ex. avdrag eller kopior. 12. Glas-, keramik- och tegelarbete: manuell putsning av glas-, porslins- och keramikprodukter i färdigt skick. 13. Livsmedelsarbete: lättare rensnings- och sorteringsarbeten, t.ex. vid konservtillverkning.

14. Paketerings- och emballeringsarbete: iläggning, förpackning, buntning av mindre föremål, etikettering (inte maskinpassning). Manuell kartong- vikning och häftning. Lättare klistringsarbete med inte hälsofarligt klis- ter.

15. Lager- och förrådsarbete: mottagning, lagring och utlämning av lättare föremål. Märknings- och räkningsarbete. 16. Städningsarbete: lättare renhållningsarbete (t, ex. kontorsstädning). Lät- tare städning utomhus. 17. Hygien- och skönhetsvård: hjälparbete i frisersalong, (dock ej arbete med hälsofarliga ämnen). 18. Tvätterier: lättare sortering av ren tvätt. 19. Fotografiskt arbete: montering och sortering av kopior. 20. Samtliga områden: avsyning och kontroll av lättare produkter(inte tek- nisk provning).

De allra f1esta ungdomar som arbetat under terminstid tycker inte att arbetet påverkat studierna, varken positivt eller negativt. 18 procent tycker att arbetet påverkat studierna positivt, medan 5 procent tycker att det påverkat studierna i negativ riktning.

Feriearbete under högstadietiden förekommer i högre grad bland dem som läst särskild kurs i matematik och engelska i årskurs 9 än bland dem som läst allmän kurs. Elever i specialklass har feriearbete i väsentligt mindre utsträckning än elever i vanliga klasser (38 procentjämfört med 62 procent). Vad gäller den regionala fördelningen överensstämmer den dåligt med den som gäller för arbete under terminstid. Jämtlands län, som ligger lägst i andel förvärvsarbetande under terminstid, ligger t. ex. näst högst i andel förvärvsarbetande under ferierna. Lokala arbetsmarknadsförhållanden styr förmodligen i mycket hög grad elevernas möjligheter att få arbete under terminstid och under ferier.

Om man lägger samman frekvens förvärvsarbete under ferier och ter- minstid ligger fortfarande jordbrukslänen högt. Jönköpings och Älvsborgs

län kommer också högt. Av storstadslänen ligger Malmöhus län högt, Stock- holm mitt i fördelningen, och Göteborgs och Bohus län lågt. Sörmlands län ligger lägst av samtliga. Västernorrlands, Gävleborgs och Värmlands län placerar sig på delad näst lägsta notering.

Ett år efter avslutad grundskola förvärvsarbetar två tredjedelar av de ung- domar som inte börjat gymnasieskolan direkt efter grundskolan. Nära 20 procent studerar, medan 7,4 procent är arbetssökande. De som arbetat under terminstid i årskurs 9 har i högre grad än andra grupper arbete ett år efter grundskolan. De som varken arbetat under ferier eller på terminstid i årskurs 9 är i väsentligt högre grad än övriga grupper arbetssökande ett år efter avslutad grundskola (11,3 procent jämfört med 3,6 procent för dem som arbetat under terminstid och 5,5 procent för dem som arbetat under ferier).

Rapporten som rör gymnasieskolan följer upp de drygt 27 000 elever som gick ut från någon av de tre- eller fyraåriga linjerna 1976. Uppföljningen gjordes i mars 1977.

6 procent av eleverna hade inte arbetslivserfarenheter från vare sig fe- riearbete eller arbete under terminstid. Ungefär 60 procent hade förvärvs- arbetat under ferierna. Den återstående tredjedelen eleverhade föwärvsarbetat under både ferier och terminstid, 25 procent under veckosluten, 5 procent på vardagarna och 4 procent både veckoslut och vardagar. För- delningen på dessa olika kategorier förvärvsarbetande under terminstid inom olika gymnasielinjer framgår av tabell 24.

Tabell 24 visar att förhållandena är likartade på E-, H- och S-linjerna, medan T—linjens elever förvärvsarbetar i mindre utsträckning under ter- minerna. N-linjens elever skiljer sig markant från de övriga med mindre än en fjärdedel av eleverna förvärvsarbetande under terminstid. N-eleverna har dock feriearbete i lika stor utsträckning som elever från andra linjer. Störst andel elever utan förvärvsarbetserfarenhet vare sig under terminer eller ferier under gymnasietiden har l—l-linjen, med 8 procent av eleverna. Motsvarande siffra för T-linjen är 3 procent.

De som uppgivit att de arbetar under terminstid arbetar i medeltal 8 timmar per vecka. Variationerna är dock ganska stora. 6 procent anger att de arbetar mer än halvtid, och nästan en tredjedel arbetar 10—19 timmar per vecka. Fördelningen på yrkesområden bland de elever som arbetat under terminstid framgår av tabell 25.

TabellZA Förvärvsarbete under terminstid bland elever på de 3—4-åriga linjerna i gymnasieskolan (procent)

Förvärvsarbete Gymnasielinje Samtliga under terminerna E H N S T

Ja, veckoslut 30 27 18 30 25 25 Ja, vardagar 5 7 5 5 4 5 Ja, vardagar och veckoslut 5 3 3 3 4 4 Nej 61 63 74 63 67 67

Samtliga 100 100 100 100 100 100 Antal individer 3 726 2 214 5 406 3 858 4 320 19 524

Uppgift saknas: 876 individer. Källa: SO P1 197921.

Tabell 25 Vanligaste förvärvsarbeten bland elever på gymnasieskolans 3—4-åriga lin- jer som arbetat under terminerna (procent). Män och kvinnor

Vanligaste förvärvsarbeten Kön (individualyrken enl. FoB) __ . Man Kvmnor Postiljoner 21 Affärsbiträden 16 Bensinförsäljare 5 Lantarbetare, husdjursskötare 5 Lager-/ förrådsarbetare 5 Affärsbiträden 28 Kassörer 10 Städare 10 Sjukvårdsbiträden 9 Köksbiträden 6 Hemvårdare 6 Övriga yrken 48 31 Samtliga 100 100 Antal individer 3 696 2 850

Källa: SÖ Pl 1979:6.

Elevernas egen bedömning av hur förvärvsarbetet påverkat studierna visar inga större skillnader mellan elever från olika linjer. Den stora majoriteten anger att förvärvsarbetet inte påverkat studierna vare sig positivt eller ne- gativt.

Andelen arbetslösa ett år efter avslutade studier skiljer sig inte åt mellan grupperna förvärvsarbetande under både ferier och terminer, enbart under ferier, och varken under ferier eller terminer. Den sistnämnda gruppen har dock en lägre andel med fast anställning än de två förstnämnda grupperna (44 procent mot 55—57 procent). Eftersom gruppen utan förvärvsarbete är så liten, kan man dock inte dra några definitiva slutsatser av denna skillnad.

Statistiska centralbyråns grundskoleuppföljning 1980 ger en färskare bild av gymnasieelevernas förvärvsarbete. De flesta i undersökningspopulationen slutade grundskolan vårterminen 1979. Ungefär 6 procent av samtliga till- frågade som studerade i gymnasieskolan (de flesta i årskurs 1) undersök- ningsveckan i mars 1980 hade samtidigt någon form av förvärvsarbete. Drygt var tjugonde av dessa arbetade 20—34 timmar per vecka, nära var fjärde arbetade 11—19 timmar per vecka, medan de flesta (drygt sex av tio) arbetade 1—10 timmar per vecka. Merparten av de förvärvsarbetande skolungdomarna arbetade dagtid lördag/ söndag (drygt 70 procent av samtliga). Förvärvsarbete kvällstid måndag—fredag hade angivits av drygt var tredje, medan alter- nativen ”måndag—fredag dagtid” och ”helger kvällstid” förekom mer sällan (ungefär var tionde elev i båda fallen).

Frekvensen förvärvsarbetande parallellt med studier i gymnasieskolan va- rierar med Studieväg. De linjer som visar högst andelar förvärvsarbetande är E, N (jfr uppföljningsundersökningen 1977, s. 113), Ek och Vd, som har 8—10 procent förvärvsarbetande.

Den totala volymen arbete gymnasieskoleeleverna i undersökningen pres- terade under mätveckan kan uppskattas till nära 45 000 arbetstimmar, eller

drygt 1 100 heltidsarbeten med 40 timmars arbetsvecka. Dk-, 50- och E- linjernas elever står för över en tredjedel av hela förvärvsarbetsvolymen. Arbetstidens förläggning är likartad för förvärvsarbetande från alla linjer. Man arbetar kvällar måndag till fredag samt/eller dagtid lördag—söndag. Båda alternativen har angivits i relativt stor utsträckning av elever från N- och T-linjerna.

1. Finns det tillräckligt med arbete? 2. Har 16-åringar i allmänhet de ”kvalifikationer” som krävs för att klara konkurrensen på en fri arbetsmarknad i kris?

Procent

50

40

10

feb

dec juni juli aug sep okt nov jan mar

3. Har de ”kvalifikationer” som svarar mot de arbetsuppgifter det vanligtvis kan bli fråga om?

4. Har de ”kvalifikationer” som rimmar med de föreställningar om kva- lifikationer som florerar?

5. Har de kännedom om de möjligheter resp. kanaler till arbete som finns?

6. Utnyttjar de i så fall dessa möjligheter resp. kanaler?

7. Ställer de upp på dessa möjligheter och kanaler?

Efter att ha konstaterat att den första, uppenbara orsaken är att det inte finns tillräckligt mycket jobb på arbetsmarknaden i Göteborg fortsätter man:

”Under förutsättning att dessa rådande förhållanden, i deras väsentliga aspekter, inte på kort sikt kommer att ändras hamnar då de följande frågorna i ett speciellt ljus. Speciellt kanske detta gäller de frågor som berör ungdomarnas kvalifikation. Kva- lifikationskraven, vilka dessa nu är i mer exakt mening, kan då tänkas uppdelade på åtminstone tre plan:

1. Krav betingade av konkurrensen i den fria marknadsekonomin. 2. Krav betingade av de praktiska omständigheterna på de enskilda arbetsplatserna. 3. Krav betingade av i varje ögonblick socio-materiellt förankrade kontexter.

Av dessa förefaller majoriteten av alla 16-åringar att uppfylla den andra kategorin, åtminstone vad gäller okomplicerade arbeten, medan de samtidigt åtgärdas, utbildas och indoktrineras för att uppfylla det första kravet, dvs. marknadsvärdet, som tycks variera såväl med konjunkturerna som slumpmässigt. De som inte klarar av den andra kategorins krav kräver ofta praktisk, social och ”moralisk” övning innan de därefter kan ge sig in i den då likafullt svåra konkurrensen. Men det viktiga är, tror vi, att oavsett om man uppfyller såväl krav nr ] (grundskolekompetens, ”nor- malbetyg”, arbetslivserfarenhet, ”rätt" kön och nationalitet etc.) som nr 2 (förmåga att passa tider, allmän prydlighet, viss minimal praktisk färdighet etc.), så är, under de rådande förutsättningarna (då t. ex. arbetsmarknadskraven ofta—tenderar att vara

/_——___/

apr

Fast arbete, pojkar

,» Fast arbete, flickor I

Tillfälligt arbete, flickor pojkar

maj

Figur 64 Utveckling av andel fasta jobb under ett år efter avslutad grundsko- la jör en grupp ungdomar som inte fortsatt studera. Pojkar respektive flickor.

Källa: Delrapport 12 från projektet ”Åtgärder mot ungdomasarbetslösheten i Göteborg” vid sociologis- ka institutionen, Göte- borgs universitet.

högre än de reella, praktiska kraven), svårigheterna ofta av en annan och tredje art, nämligen att kunna leva upp till de kontextuellt betingade kraven, dvs. de i varje ögonblick och sociala situation rådande föreställningarna om vilka krav (eller arbets- tagarbehov) som gäller. Och detta för oss in på den andra avdelningen av de frågor vi ställde oss inledningsvis. Dessa kan sägas handla om den förmedlingsprocess som leder till arbete.

1. Har ungdomarna kännedom om möjligheterna och kanalerna till arbete? 2. Accepterar ungdomarna dessa möjligheter och kanaler? 3. Utnyttjar de i så fall dessa möjligheter och kanaler?

Alla svaren på dessa frågor kan sägas sammanhänga med individens grad och art av aktivitet resp social kontaktyta; dvs. hur och i vilken utsträckning man söker infor- mation eller allmänbildning, hur och med vem man umgås, i vilken mån man utnyttjar vilka formella och informella kontakter, vilka intressen man har, hur man bor och umgås med familjen etc.” (5. 29 f.)

För en första grupp ungdomar, som i undersökningen utmärks av goda relationer till sina föräldrar och intressen med anknytning till hemmet, går kanalerna till ett fast jobb också ofta via det närmaste sociala kontaktnätet "Pappa ordnar jobb”. För en andra grupp ungdomar, som i undersökningen utmärks främst av god social anpassning i kamratgänget, läsintresse och hobbyintresen, går vägen till fast arbete via samhällets åtgärder (beredskaps- arbete etc.). För båda dessa grupper kan man svara ja på alla tre frågorna som ställs ovan. Det kan man däremot inte för en tredje grupp ungdomar. De har sämre tillgång till kanaler. De accepterar och utnyttjar de kanaler som finns mycket dåligt. Denna grupp utmärks av trassliga familjeförhål- landen och en passiv livshållning utan fritidsintressen och ofta också utan kamratkontakter.

Börjar bilden verka bekant? Den grupp som har riktigt allvarliga arbets- marknadsproblem dyker även upp under rubriken ”specialundervisning" tidigare i framställningen. Arbetsmarknadsmyndigheterna misslyckas alltså med samma grupp som skolan tidigare misslyckats med.

I en annan undersökning som gymnasieutredningen uppdragit åt peda- gogiska institutionen vid lärarhögskolan i Stockholm att utföra är den grund- läggande frågan i vilken utsträckning skolan bidrar till att ge eleven en bild av sig själv som sedan fortplantas till andra områden efter skoltiden. De erfarenheter elever med svårigheter i skolan gör bidrar kanske inte till ett positivt, utåtriktat och aktivt förhållningssätt till omvärlden. De erfa- renheter elever med framgång i skolan gör under sin skoltid ger kanske däremot just ett sådant förhållningssätt efter skoltiden. Låter inte skolan alla elever uppleva framgång på åtminstone något område bäddar man för en destruktiv självuppfattning hos individen.

Undersökningsledaren sammanfattar själv resultaten av en intervjuun- dersökning med arbetslösa ungdomar:

Undersökningen visar att endast ett fåtal av ungdomarna haft en längre samman- hängande period av arbetslöshet. Arbetslösheten varvas oftast med tillfälliga arbeten, bl. a. beredskapsarbeten. Ingen av ungdomarna har dock lyckats få ordentligt fotfäste på arbetsmarknaden.

Ungdomarna lägger på felaktiga grunder i mycket hög utsträckning skulden för den situation de hamnat i på sig själva. Ingen av ungdomarna i undersökningen hade längre utbildning än grundskola. Denna undersökning och andra visar att det framför allt är ungdomar med kort utbildning som lägger skulden till arbetslösheten

på sig själva. De som har längre utbildning är mer benägna att förklara arbetslösheten med regeringens politik, konjunkturer etc.

Undersökningen visar också hur arbetslösheten bryter ned ungdomarna. Den får psykiska och sociala effekter, som visar sig bl. a. i form av trötthet, apati, minskad självkänsla samt konflikter med föräldrarna. Den ekonomiska situationen vad gäller önskan om att få ett fast arbete upplevs som sekundär. Det primära är att få ett arbete för att erhålla ett egenvärde, en självkänsla och en identitet.

Ungdomarnas drömmar om arbete är inte orealistiska. Vanliga önskemål är barn- skötare, frisör, sjukvårds— eller affärsarbete.

En andra intervjuundersökning behandlar särskilt invandrarungdomars pro- blem. Intervjuerna riktas till finska och turkiska ungdomar:

Eftersom undersökningen gjorts som en uppföljning av hur de turkiska och finska ungdomarnas situation är efter grundskolan innefattar den inte bara arbetslösa ung- domar utan även ungdomar som går i gymnasieskolan eller har arbete. Flertalet av invandrarungdomarna är dock arbetslösa i den meningen att de saknar fast arbete.

Begreppet "invandrarungdom" kan inte betraktas som enhetligt. Det ligger en fara i att generellt tala om ”invandrarproblem”. Varje invandrargrupp har sina speciella särdrag och problem i förhållande till bl.a. hemlandets kultur, religion och syn på arbete. De turkiska ungdomarna väljer ofta yrken som de anser dels ger möjlighet till arbete i Sverige, dels ger dem goda chanser att få arbete i hemlandet, dit majoriteten önskar återvända. De turkiska ungdomarna söker sig till yrken som ger möjlighet att starta en egen rörelse i Turkiet. Vidare är de turkiska flickornas situation speciell. De funderar inte i någon nämnvärd grad över "yrkesval”, eftersom de gifter sig unga. Deras religion begränsar också antalet möjliga arbeten. Till exempel tillåts de oftast inte arbeta på platser där det finns många män. Även inom den turkiska gruppen finns markanta skillnader i synen på arbete och framtiden, t. ex. mellan dem som kommer från storstäderna respektive den turkiska landsbygden. De finska ungdo- marna skiljer sig inte påtagligt åt från svenska ungdomar vad gäller synen på yrkesvalet. Däremot söker man sig i hög grad till praktiska yrken, yrken som man vet kan leda till arbete här i Sverige. Tanken på att återvända till hemlandet är inte heller lika utpräglad som hos de turkiska ungdomarna.

Även de turkiska och finska ungdomarna ser arbetslösheten som i hög grad själv- förvållad. Däremot betonar man också Språksvårigheter och svenskarnas och framför allt arbetsgivarnas fördomar mot invandrare som hinder för att få arbete.

Arbetslösheten bland i första hand de turkiska ungdomarna förefaller inte få samma psykiska och sociala följder som för de svenska ungdomarna. Arbetslöshet är inte detsamma som sysslolöshet. De turkiska ungdomarna hjälper ofta sina föräldrar dels i hemarbetet och dels med städ/diskarbete på kvällstid.

Den ekonomiska sidan av arbetslösheten blir mer framträdande hos de finska och turkiska ungdomarna. Dock upplever inte de turkiska ungdomarna samma press som de finska ungdomarna i allmänhet att tjäna pengar. De turkiska ungdomarna lever i familjer med "kollektiv ekonomi”, där alla i familjen lämnar pengarna till, i de flesta fall, modern. De i familjen som för tillfället kan bidra till ekonomin gör det. Konflikten och trycket från föräldrarna blir därmed inte lika stor.

4.2.4 Elever med ofullständig grundskola

I arbetet med den nya gymnasieskolan förutsatte man att elevernas för- kunskaper i grundläggande ämnen som svenska, matematik etc. skulle bli både jämnare och bättre eftersom gymnasieskolan skulle rekrytera elever huvudsakligen från grundskolan. Som avsnittet om Specialundervisningens

utveckling ovan indikerade hade man dock svårigheter att skapa en såjämn och hög standard i grundskolan som man önskat. Behovet av specialun- dervisningsinsatser tillväxte kontinuerligt under hela 1970—talet, både i grundskolan och gymnasieskolan. Det visade sig också att en del grund- skoleelever hade sådana problem att klara skolan och/eller anpassa sig till skolarbetet att man fick lov att göra avkall på de uppställda målen. Man utnyttjade möjligheten att genom jämkad studiegång ge vissa elever en partiell grundskolekompetens. Andra elever totalskolkade eller skolkade syste- matiskt från vissa ämnen.

Skolöverstyrelsen gjorde 1976 en undersökning av ofullständig grund- skolekompetens bland elever som normalt skulle slutat grundskolan vår- terminen 1975. Målgruppen för undersökningen innefattar Skolbefriade ele- ver som slutar utan att fullfölja nio årskurser p. g. a. upphörd skolplikt (över- åriga), Iångvarigt skolk i nian, eller systematiskt skolk i vissa ämnen samt elever med jämkad studiegång eller särskild undervisning av psykiska skäl.

5,5 procent av årskullen som normalt skulle sluta grundskolan vårterminen 1975 (dvs. 5 600 elever) hör till någon av de ovanstående kategorierna. Jäm- kad studiegång står för ungefär hälften. Tabell 27 ger en detaljerad beskriv- ning av gruppens sammansättning.

Skolöverstyrelsen genomförde en undersökning av förekomsten av jäm- kad studiegång, särskild undervisning och skolbefrielse under tidigare läsår som tyder på att andelen elever med ofullständig grundskola ökat sedan 1970-talets början. 1972/ 73 omfattade de ovannämnda typerna av jämkning 3,5 procent av årskullen (SÖ-rapport P1 1977:4 s. 17).

Arbetslöshetsproblemen är väsentligt större för grupper med ofullständig skolgång än för övriga. 26 procent har varit arbetslösa sammanhängande minst en månad. Av flickorna har så många som 34 procent varit arbetslösa sammanhängande under en månad eller mer. Räknar man även dem som varit arbetslösa mindre än en månad ökar andelen till 46 procent (bland flickorna 60 procent). Något mer än en tredjedel av dem som varit arbetslösa hade flera arbetslöshetsperioder.

Andelen som varit arbetslösa under minst sex månader sammanhängande under uppföljningsperioden var 11 procent av samtliga elever med ofull- ständig grundskoleutbildning.

Tabell 27 Elever med ofullständig grundskolekompetens i en uppföljningsunder- sökning 1976

Kategori Antal ungdomar Därav antal

i undersökningen intervjuade Skolbefriade 655 407 Upphörd skolplikt 508 272 Totalskolkare 176 86 Amnesskolkare 962 570 Särsk. underv. av psyk. skäl 622 412 Jämkad studiegång 2 133 1 376 Totalt 4 206" 2 598”

Samma individ kan vara föremål för flera åtgärder. Summan av antalet individer per åtgärd blir alltså större än totalsumman. Källa: Rapport SÖ P1 1977:4.

6 procent av dem som varit arbetslösa någon gång hade inte försökt få något arbete under sin arbetslöshetstid. Bland de 94 procent som gjort försök att få arbete hade ungefär fyra av fem haft kontakt med arbetsförmedlingen. Två av fem hade haft direktkontakt med arbetsgivare och en av tre hade svarat på annons. Åtskilliga av ungdomarna har alltså prövat flera av dessa vägar.

Mycket få i undersökningsgruppen har fortsatt sina grundskolestudier under uppföljningsperioden (ca 4 procent). 41 procent av ungdomarna hade sökt till gymnasieskolan någon gång under uppföljningsperioden. Man bör då lägga märke till att flera undergrupper saknar behörighet för studier i gymnasieskolan. Sökandefrekvensen på 41 procent kan jämföras med unge- fär 86 procent för en hel årskull nior. (Jämförelseårskullen är avgångna från åk 9 1974.) 72 procent av årskullen börjar också i gymnasieskolan, mot 24 procent i gruppen med ofullständig grundskola. Ytterligare 16 procent av de senare hade påbörjat utbildning utanför gymnasieskolan. Det van- ligaste alternativet var företagsutbildning och arbetsmarknadsutbildning. 20 procent av de elever som påbörjat studier efter grundskolan hade också avbrutit dem.

Vid undersökningstillfället ungefär ett år efter ”normal avgång” från åk 9 i grundskolan förvärvsarbetar 62 procent av gruppen med ofullständig grundskola (26 procent av hela årskullen nior). I hela årskullen nior var ungefär 2 procent arbetslösa, jämfört med 11 procent i gruppen med ofull- ständig grundskola. I den senare gruppen är 14 procent av flickorna ar- betslösa, medan ytterligare 8 procent arbetade i eget hem eller föräldra- hemmet.

I hela årskullen nior är det 5 procent som varken arbetar eller studerar ett år efter avslutad grundskola. I gruppen med ofullständig grundskola är motsvarande siffra 16 procent (bland flickorna 25 procent).

Det yrkesområde som dominerar bland de förvärvsarbetande pojkarna med ofullständig grundskola är ”tillverkningsarbete”, med cirka 70 procent av samtliga. Största yrkeskategorin inom området är ”verkstads- och bygg- nadsmetallarbete”. Bland flickorna dominerar området ”servicearbete”, med 97 procent av samtliga flickor. Yrkeskategorierna ”barnsköterskor, barn- flickor” står för hälften av dessa.

Tabell 28 Framtidsplaner bland ungdomar med ofullständig grundskolekompetens

Planer Män Kvinnor Totalt

Fortsätta med min nuvarande

anställning 66 42 58 Byta anställning 18 28 22 Börja studera 6 10 7 Annat 1 3 2 Vet inte 9 17 11

Summa % 100 100 100 Antal 1 035 516 1 551 Ej svar, antal 49 23 72

Källa: Rapport SÖ P1 1977:4.

En mycket stor del av de förvärvsarbetande arbetade på heltid (97 procent av pojkarna och 83 procent av flickorna). 72 procent av samtliga hade sta- digvarande anställning, 18 procent hade tillfällig anställning, och 10 procent hade praktikanställning.

De planer för den närmaste framtiden ungdomarna med ofullständig grundskoleutbidlning hade när det gäller att återuppta studier eller byta arbete framgår av tabell 28.

Den undersökning skolöverstyrelsen genomförde 1975 har inte replikerats senare. I statistiska centralbyråns grundskoleuppföljning 1980 ingick dock för första gången en hel årskull ungdomar (de som fyllde sjutton år un- dersökningsåret). Därigenom fick man också möjlighet att närmare studera gruppen som inte fullföljt grundskolan. I tidigare grundskoleuppföljningar har undersökningspopulationen utgjorts av elever som fullföljt grundskolan.

Undersökningen visar att 94 procent av de totalt 114 252 tidigare grundskoleeleverna har fullföljt grundskolan. Ytterligare 3 procent går fort- farande kvar i grundskolan vid undersökningstillfället medan 2 procent slutat grundskolan utan att fullfölja nio årskurser.

7 procent har någon period under det senaste året i grundskolan haft anpassad/jämkad studiegång.

De två grupperna med anpassad studiegång respektive totalskolk från vårterminen i årskurs 9 eller tidigare överlappar varandra i viss utsträckning. Korrigerar man för denna överlappning är det 8 procent av årskullen födda 1963 som ej har fullständig grundskolekompetens.

På grund av de metodiska skillnaderna i Skolöverstyrelsens undersökning 1975 och statistiska centralbyråns 1980 är det inte helt oproblematiskt att jämföra resultaten i respektive undersökning. Det finns dock anledning att befara att den ökning man kan se mellan undersökningsåren är en un- derskattning av den verkliga ökningen. Skolöverstyrelsen använde direkt- intervjuer med eleverna medan statistiska centralbyrån sände ut skriftliga enkäter. Den aktuella gruppen är i större utsträckning än andra obenägen att besvara skriftliga enkäter, varför de kan antas vara överrepresenterade i bortfallet. Det är dock också möjligt att en annan typ av bortfall i skol- överstyrelsens undersökning kan ha bidragit till en för låg skattning av andelen elever med ofullständig grundskola 1975. Vissa av de tillfrågade rektorsområdena lämnade ingen redovisning. Det är inte uteslutet att om- råden med en hög andel elever med ofullständig grundskola är överrepre- senterade i detta bortfall.

Det ligger dock närmast till hands att tolka resultaten så att en kraftig ökning av andelen elever utan grundskolekompetens skett under 1970-talet. Dessa utgör en klar ”riskgrupp” på arbetsmarknaden. Bland dem som slutat grundskolan i förtid var 16 procent arbetssökande vid uppföljningstillfället. 40 procent av dem hade varit arbetslösa någon gång sedan de slutat grund- skolan. Försörjningssituationen skiljer sig från situationen för dem som full- följt grundskolan i följande avseenden: Studieavbrytargruppen har i mindre utsträckning än övriga studiebidrag eller studiehjälp (18 procent mot 78 procent) eller ekonomiskt stöd från föräldrar (34 procent mot 52 procent), men i större utsträckning än övriga lön för förvärvsarbete (73 procent mot 46 procent), utbildningsbidrag från AMS (8 procent mot 2 procent), KAS (9 procent mot 2 procent) eller socialbidrag (4 procent mot 0,3 procent).

Nära dubbelt så stor andel bland grundskoleavbrytarna som bland övriga anser att grundskolan givit dem för dåliga läsfärdigheter för den verksamhet de är sysselsatta med idag (14 procent mot 7 procent). En majoritet i båda grupperna säger sig dock vara nöjd (81 procent i gruppen med fullföljd grundskola och 70 procent i gruppen med avbruten grundskola). Man bör observera det stora bortfallet i gruppen med avbruten grundskola på dessa frågor (drygt 10 procent). 20 procent i gruppen med fullföljd grundskola, och 25 procent i gruppen med avbruten grundskola anser att de räkne- färdigheter grundskolan givit dem är för dåliga för deras nuvarande syssel- sättning. 9 procent i gruppen med fullföljd grundskola och 18 procent i gruppen med avbruten grundskola anser att grundskolan givit dem för dålig skrivförmåga för deras nuvarande sysselsättning.

Det största missnöjet i båda grupperna visar sig i frågorna om grundskolan givit tillräckliga förberedelser för deras nuvarande verksamhet när det gäller att känna till olika studie- och yrkesvägar, samt att känna till arbetslivet utanför skolan. Nära hälften i både studieavbrytar- och fullföljargruppen anser att deras kunskaper om studie- och yrkesvägar var för dåliga. 67 procent av fullföljargruppen och 51 procent av Studieavbrytargruppen anser att de för dåligt känt till arbetslivet utanför skolan.

Frekvensen anpassad studiegång skiljer sig kraftigt åt mellan elevgrupper med olika social bakgrund. SCB anger i sin rapport över 1980 års grund- skoleuppföljning (opublicerat manus):

””Jämförs andelen med anpassad studiegång för barn med olika social bakgrund kan tydliga skillnader observeras. Barn till ”akademiker” och till ”högre tjänstemän” uppvisar lägst andel med anpassad studiegång. ca 2 procent vardera bland båda könen. Drygt dubbelt så stor andel har haft anpassad studiegång bland barnen till ”övriga tjänstemän” och ”yrkesutbildade arbetare”, ca 5—7 procent bland pojkarna och 4 procent bland flickorna. Klart störst andel med anpassad studiegång hade barnen till ”ej yrkesut- bildade arbetare”, med 13 procent av pojkarna och 7 procent bland flickorna. Inom gruppen barn till ”ej yrkesutbildade arbetare” är skillnaden mellan könen därmed också störst."

Anpassad studiegång är skolans sätt att möta en del grundskoleelevers oför- måga att följa undervisningen enligt den reguljära Studieplanen. Med hjälp av anpassad studiegång skall man göra det möjligt för dessa elever att i så stor utsträckning som möjligt få kunskaper, färdigheter och andra för- beredelser för tillvaron efter grundskolan som är likvärdiga med övriga grundskoleelevers. Den bild de ovan refererade undersökningarna ger av elevernas situation tyder inte på att målen uppnås. Elever med ofullständig grundskolekompetens befinner sig i en socialt mycket utsatt situation. De åtgärder skolan satt in i form av specialundervisning, anpassad studiegång etc. är otillräckliga och/eller bristfälliga.

4.3. Invandringen

Invandringen till Sverige har varierat i omfattning under efterkrigstiden. Man kan särskilja perioder med en stor andel politiska flyktingar, och pe- rioder med en kraftig ”arbetskraftsimport”. Den samlade invandringsvo- lymen steg kraftigt under senare delen av 1960-talet. I figur 65 fördelas invandringen på invandringsår och invandrarnas hemland.

Antal 50 000 40 000 30 000 Övriga USA . USA 20 000 Tyskland Tyskland

Övriga Danmark Estland 10000 Tyskland

Danmark Finland Finland Norge Finland |

1944/45 1946/50 1951 155

Figur 65 Invandringen till Sverige I 945—1970fördelad på invandrarnas ursprungsland.

Källa: IPF 1972zl4, s. 17.

Övriga

USA

Ungern

Tyskland

Danmark

Finland

1956/60

Övriga

USA Jugosl.

Italien

Tyskland

Danmark

No rge

Finland

1961 /65

C (I) A

Grekland

Jugosl.

Tyskland

Danmark

Norge

Finland

1966/70

6632 276 ”s_mv— .%3— $»? EEE >= 33» S=? __ :eäeåweåm _ 55» LEESE två. % SME

(((((((((( ((((((((((

|o.m F mé Flod— m. _. Flod m_mlod m.mloö m.ml 25093 5>22måcm>5 _ovc4

(((((((((((4((((( ((((((((((4(((((((( (((((c(((((((((((((( (((((((((c(((e(e((((e (((((((((((((((((((((e( ((((((((((((((((

((((((((((((( ((((((((((((( ((((((((((((( (((((((

då se? mc _ ääESE eos—Em mmm; % 5 :$ m :e av:—o _ en_oxmvcäm _ ö>o_o che—MME 552: 5ch Söt? SmEcåSon ucuz 82252: :Boucå mma—wi DOm mä . . .Eåäte u=3eåm._me=5ä._äwååååk

Antalet elever i grundskolan med olika hemspråk anges i tabell 29. Drygt 45 procent är finskspråkiga. Ingen annan enskild grupp når upp till 10 procent.

Bland invandrarna finns en grupp som har svenska som hemspråk. Detta kan gälla invandrare från Finland, eller återvändande Utlandssvenskar. Det finns å andra sidan en grupp som har annat hemspråk än svenska men ändå inte är invandrare. Det rör sig främst om samisk- och finsktalande befolkning samt zigenare. Från och med läsåret 1978/ 79 ändrades statistiken

Tabell 29 Elever i grundskolan med annat hemspråk än svenska efter hemspråk, stadium, kön och behov av stödundervisning vecka 45 år 1980. Tabellen omfattar endast kommunala grundskolor

Hemspråk Antal elever med annat hemspråk än svenska/'

Låg- Mellan- Hög- Samtliga Med stödbehov stadiet stadiet stadiet (åk 1—3) (åk 4—6) (åk 7—9) Andel av

samtliga

Antal Antal Antal Antal % Antal % Arabiska” 560 371 278 1 209 1,4 860 71,1 Assyr./Syr. språk!> 909 694 606 2 209 2,6 2 081 94,2 Danska 1 313 1 391 1 463 4 167 4,8 1 976 47,4 Engelska 1 299 1 154 840 3 293 3,8 1 262 38,3 Finska 12 981 13 872 12 884 39 737 45,9 23 801 59,9 Franska 292 237 172 701 0,8 225 32,1 Grekiska 1 032 900 752 2 684 3,1 1 716 63,9 Isländska 260 160 124 544 0,6 320 58,8 Italienska 511 570 584 1 665 1,9 632 38,0 Japanska 91 60 31 182 0,2 57 31,3 Jugoslaviska språk” 2 935 2 682 2 048 7 665 8,9 4 603 60,1 Kinesiska 268 249 241 758 0,9 708 93,4 Lettiska 31 27 50 108 0,1 26 24,1 Polska 776 609 435 1 820 2,1 1 034 56,8 Portugisiska 174 175 144 493 0,6 319 64,7 Romanés 175 136 95 406 0,5 340 83,7 Samiska 120 90 119 329 0,4 77 23,4 Spanska 1 692 1 247 1 008 3 947 4,6 2 886 73,1 Tjeckiska 223 194 133 550 0,6 233 42,4 Turkiskad 694 517 526 1 737 2,0 1 461 84,1 Tyska 1 577 2 143 2 088 5 808 6,7 1 558 26,8 Ungerska? 609 614 562 1 785 2,1 784 43,9 Övriga språk (Obs ej svenska) 1 609 1 563 1 627 4 799 5,5 2 349 48,9

Samtliga (Obs ej svenska) 30 131 29 655 26 810 86 596 100 49 308 56,9

” Elever av assyrisk/syriansk härkomst med arabiska som hemspråk har inräknats bland elever med assyriska/ syriska språk. '” Elever av assynsk/syriansk härkomst och med arabiska, arameiska, assyriska, kurdiska, syriska och turkiska som hemspråk. " Albanska, makedonska, rumänska, serbokroatiska, slovakiska, slovenska samt turkiska och ungerska bland elever med jugoslavisk härkomst. " Elever av assyrisk/syriansk härkomst med turkiska som hemspråk har inräknats bland elever med assyriska/ syriska språk och elever med jugoslavisk härkomst med turkiska som hemspråk har inräknats bland elever med jugoslaviska språk. * Elever av jugoslavisk härkomst med ungerska som hemspråk har inräknats bland elever med jugoslaviska språk. f Elever som av skolorna bedömts vara i behov av stödundervisning i svenska. Källa: SM U 1981:10.

från att avse invandrarelever till att avse elever med annat hemspråk än svenska. Aven bland dessa varierar självklart färdigheterna i svenska. Man tillämpar en indelning i sex steg:

3. Saknar helt kunskaper i svenska. b. Förstår mycket enkelt vardagsspråk. c. Förstår och talar enkelt vardagsspråk. Kan på egen hand klara sig i språk- ligt enkla situationer i skolan och vardagslivet för övrigt. (1. Förstår vardagsspråk men har svårighet med ovanliga ord och abstrakta termer. Talar spontan svenska men har begränsat ordförråd. e. Talar svenska som en genomsnittlig svensk elev, men har vissa svå- righeter med skriftlig behandling av språket och är i behov av fördjupad grammatisk övning. f. Behärskar svenska som en genomsnittlig svensk elev.

Alla kategorier utom den sista benämns i statistiken ”elever med behov av stödundervisning i svenska””.

Andelen elever i årskurs nio läsåret 1978/79 med olika hemspråk som tillhör kategori A—D ovan visas i figur 67.

De invandrargrupper som kom tidigast till Sverige efter andra världskriget återfinns också bland dem som behärskar svenska bäst. De estniska barnen får till och med anses ha mindre stödbehov i svenska än svenska barn. Barn från länder som är representerade i invandrarstatistiken relativt sent har också den sämsta språkfärdigheten. Finska barn avviker från detta möns-

Modersmål 0 % 50 %

Estniska Tyska Samiska Norska

Italienska Danska

Ungerska Tjeckiska Franska Finska

Jugosl . spr. Engelska

Polska Isländska Portugisiska Grekiska

Romanes Spanska Turkiska Arabiska Assyriska spr. o % 50 %

Figur 6 7 Andel invandrar- elever i a'rskurs 9 läsåret 1978/ 79 som har färdighet isvenska motsvarande nivå A —D enligt statistiska centralbyråns indelning (se 5. 12 7).

Källa: SM U 1980:27.

100 %

ter. Det kan sannolikt bero på att finska språket har hemortsrätt i Sverige på ett annat sätt än övriga invandrarspråk. Eftersom invandringen från Fin- land är den största kan man också som invandrare från Finland lättare leva kvar i en finskspråkig miljö även i Sverige. Detta ger då sämre språk- träning på svenska för barnen.

Utbildningsstatistisk årsbok 1979 redovisar följande uppgifter om invand- rareleverna höstterminen 1978:

Grundskolan:

El det fanns 81200 grundskoleelever med annat hemspråk än svenska El dessa utgjorde 7,8 procent av samtliga grundskoleelever El det fanns 39 100 grundskoleelever med finska som huvudsakligt hem- språk El dessa utgjorde 48 procent av samtliga grundskoleelever med annat hem- språk än svenska El 41 200 (51 procent) av samtliga grundskoleelever med annat hemspråk än svenska hade bedömts vara i behov av stödundervisning El hela 94 procent av samtliga grundskoleelever med något assyriskt hem- språk hade bedömts vara i behov av stödundervisning E] 7 procent av samtliga grundskoleelever med annat hemspråk än svenska bedömdes helt sakna kunskaper i svenska eller endast förstå mycket enkelt vardagsspråk El hela 28 procent av samtliga grundskoleelever med något assyriskt hem- språk bedömdes helt sakna kunskaper i svenska eller endast förstå mycket enkelt vardagsspråk El 32 200 grundskoleelever med annat hemspråk än svenska deltog i stöd- undervisning i svenska El 14 400 grundskoleelever med annat hemspråk än svenska deltog i stu- diehandledning på hemspråk El 42 300 grundskoleelever med annat hemspråk än svenska deltog i hem-

språksundervisning

ytterligare 4100 elever önskade delta i hemspråksundervisning andelen elever med annat hemspråk än svenska varierade kraftigt mellan olika kommuner El 75 procent av grundskoleeleverna i Pajala kommun hade annat hemspråk än svenska” (s. 112).

EIB

Gymnasieskolan:

El ”det fanns 10 100 gymnasieskolelever med annat hemspråk än svenska El det fanns på gymnasieskolans linjer 8 800 elever med annat hemspråk än svenska Cl dessa utgjorde 4,4 procent av samtliga elever på gymnasieskolans linjer !] bland elever med annat hemspråk än svenska hade 4400 (43 procent) finska som hemspråk [I av samtliga redovisade elever med annat hemspråk än svenska fanns 59 procent inom Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västmanlands län [1 enbart i Stockholms län fanns 28 procent av samtliga elever i gymna- sieskolan som hade annat hemspråk än svenska

Tabell 30 Huvudsaklig sysselsättning ett år efter avslutad grundskola 1979 för elever med annat modersmål in svenska jämfört med förhållandena för samtliga ungdomar i åldersgruppen. (Procent)

Verksamhet Personer med annat Samtliga modersmål än svenska

Studier 76 78 därav i gymnasieskolan: tre/fyraårig linje 25 28 tvåårig teor. linje 11 12 tvåårig yrkesinriktad linje 32 30 specialkurs 4 4 Förvärvsarbete 19 19 Annan verksamhet 5 3 100 100 N: 6 100 83 500

Källa: Maskintabeller från SCB:s grundskoleuppföljning 1980.

D 1 900 (19 procent) av samtliga gymnasieskolelever med annat hemspråk än svenska var i behov av stödundervisning i svenska, varav 1 200 dock deltog i denna undervisningsform El av elever med något assyriskt språk som hemspråk hade 57 procent be- dömts vara i behov av stödundervisning i svenska, medan endast 28 procent deltog i denna stödundervisning El antalet elever som erhöll studiehandledning på hemspråk var 500, dvs. 5 procent av samtliga elever med annat hemspråk än svenska El deltagarantalet i gymnasieskolans hemspråksundervisning var 1800.” (S. 1975.)

Invandrareleverna går i något mindre utsträckning än svenska elever till gymnasieskolan efter grundskolan. Tabell 30 visar fördelning på huvudsaklig sysselsättning ett år efter avslutad grundskola 1979 för en grupp elever med annat hemspråk än svenska jämfört med förhållandena för samtliga ung- domar i åldersgruppen.

De invandrarelever/elever med annat hemspråk än svenska som går i gymnasieskolan uppvisar ungefär samma fördelning på treåriga/ tvååriga teo— retiska och tvååriga yrkesinriktade linjer som övriga elever. Skillnaderna mellan hemspråksgrupper är dock mycket stora. 1 tabell 31 visas andelen sökande till olika linjegrupper för elever med skilda hemspråk.

Tabell 31 Sökande till teoretiska och yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan bland hemspråkselever och svenskspråkiga elever

Studieväg 3- o 4- 2-åriga 2-åriga Spec Totalt åriga tear yrkesm- kurs Antal % linjer linjer riktade linjer

Samtliga elever 33,2 13,9 45,6 7,3 107 224 100 Samtliga

16-åriga elever 35,2 13,9 44,7 6,1 98 251 100 Invandrarelever 31,4 12,5 48,7 8,4 5 928 100 Hemsprdk

Arabiska 30,8 10,3 43,6 15,4 39 100 Assyriska språk 15,1 17,0 47,2 20,8 53 100 Danska 19,8 13,2 53,4 13,5 363 100 Engelska 60,7 10,0 25,3 4,0 150 100 Estniska 62,7 11,9 22,0 3,4 59 100 Finska 23,6 12,5 56,4 7,6 3 147 100 Franska 60,7 3,6 28,6 7,1 28 100 Grekiska 46,6 10,3 32,2 11,0 146 100 Holländska 33,3 25,9 29,6 11,1 27 100 Isländska 45,0 5,0 40,0 10,0 20 100 Italienska 46,0 14,5 35,5 4,0 124 100 Jugoslaviska

språk 37,4 14,1 40,0 8,4 417 100 Norska 38,4 15,1 38,4 8,1 172 100 Polska 59,0 8,4 24,1 8,4 83 100 Portugisiska 25,0 9,4 62,5 3,1 32 100 Romanes — 25,0 25,0 50,0 4 100 Samiska 27,8 11,1 44,4 16,7 18 100 Spanska 38,1 12,9 33,1 15,8 139 100 Tjeckiska 68,2 11,4 18,2 2,3 44 100 Turkiska 20,6 9,3 44,3 25,8 97 100 Tyska 48,0 11,0 34,9 6,1 473 100 Ungerska 43,1 13,1 39,4 4,4 160 100 Övriga språk 42,1 15,8 35,3 6,8 133 100

Källa: SM U 1980:27.

De speciella resurser som står till förfogande för elever med annat hem- språk än svenska är dels stödundervisning i svenska, dels undervisning på hemspråk. I tabell 32 anges antal undervisade stödtimmar för invandrare samt det Språk undervisningen skedde på i grundskolan under en vecka vårterminen 1980.

Tabell 32 lnvandrarundervisning i grundskolan veckan 443 februari 1980. Antal undervisade timmar och antal lärare. Fördelning på undervisningsspråk

Språk Antal timmar Antal lärare Arabiska 1 902 93 Assyriska språk” 1 524 65 Danska 1 150 79 Engelska 1 899 168 Estniska 157 20 Finska 33 611 1 502 Franska 498 52 Grekiska 2 579 126 Holländska 220 24 Isländska 399 36 Italienska 1 119 76 Jugoslaviska språkb 5 392 257 Kinesiska 445 25 Polska 1 405 106 Portugisiska 517 30 Romanés 248 17 Samiska 151 36 Spanska 4 073 210 Svenska 39 409 3 233 Tjeckiska 324 34 Turkiska 2 651 129 Tyska 2 636 244 Ungerska 1 053 72 Övriga språk 2 720 358 Samtliga språk 106 082 6 992

" Arameiska, kurdiska, syriska och turkiska (av assyrisk/syriansk härkomst). ” Albanska, bulgariska, makedonska, rumänska, serbokroatiska, slovakiska, slovenska och turkiska (av jugoslavisk härkomst).

Källa: SM U 1980:25.

5. Vägar till fortsatt utbildning och arbete

Grundskolan och gymnasieskolan har för närvarande (1979) kapacitet att ge samtliga ungdomar drygt elva års sammanhängande grundutbildning. Steget från skola till arbetsliv tas alltså för ”medeleleven" när han eller hon fyllt arton år. När riksdagen tog principbeslutet om en allmän grundskola 1950 utgjorde utbildningskapaciteten på motsvarande stadier (folkskola, re- alskola, flickskola, högre folkskola, fortsättningsskola, yrkesskolor, lant- bruks-, lanthushålls- och skogsbruksskolor) ungefär 825 000 helårsstudie- platser på ungefär 100000 elever per årskull, eller åtta och ett kvarts års sammanhängande utbildning för samtliga ungdomar. Medelåldern för den nytillkomne eleven på arbetsmarknaden var alltså ungefar femton år. Genomsnittseleven kom alltså ut på arbetsmarknaden ungefär tre år tidigare i slutet av 1940-talet än i slutet av 1970-talet.

1978 deltog över hälften av ungdomarna i åldrarna sexton t. o. m. nitton år i någon form av utbildning. ] Malmöundersökningen befann sig över 60 procent av ungdomarna redan i ljortonårsåldern på arbetsmarknaden. Sysselsättningsstrukturen i ungdomsgruppen har ändrats radikalt under efterkrigstiden.

Den arbetsmarknadsutveckling som skett motiverar i sig ett ökat utbild- ningsdeltagande bland ungdomar. Dels löser man sitt sysselsättningsproblem när man går i gymnasieskolan, dels kan man öka sitt arbetsmarknadsvärde genom att via yrkesträning och yrkespraktik få fast fot i ett visst arbets- marknadssegment.

Det är däremot tveksamt om höjningar av yrkeskraven i sig motiverar ett ökat utbildningsdeltagande. Den forskning som behandlat kvalifikations- kraven i yrkeslivet har inte kunnat påvisa någon tendens till allmän höjning av yrkeskraven. En genomgång av 70 undersökningar (Helgesson et al 1979, s. 57) visar att 26 stöder antagandet om ökade krav, 6 tyder på minskade krav, 16 tyder på en polarisering av kraven och 4 tyder på att kvalivika- tionskraven hålls konstanta. De övriga kan inte hänföras till någon av dessa kategorier.

Utvecklingen mot ökat utbildningsdeltagande och ökade svårigheter för ungdomar vid inträdet på arbetsmarknaden har kommit att accentuera sko- lans roll som förmedlare av arbetskraft. Skolan blir ett instrument för se- lektion till olika yrken samtidigt som den kvalificerar till olika yrken. Figur 68 kan illustrera detta förhållande. Diagrammet visar fördelningen på kva- lifikationsnivån i arbetet för en kull ungdomar några år efter det de gått ut en gymnasielinje (eller gått ut grundskolan för dem som inte fortsatt att studera senare).

Figur 68 K valijikationsni - va' i arbetet bland ungdo- mar som gått ur olika linjer i gymnasieskolan (alterna- tivt ej fortsatt studera efter grundskolan).

Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971.

Et

Pro- Be Fo cent Tr Pr Jo Ingen 100 T N s Vd E H Ba Te So Li Ve Ek Dk se Ko gv--utb=

Illllllll'

llllllllll

90

80

70

Illlllllll

& Inga utbildningskrav

Krav på 1 års utbildning eller mindre Krav på två års utbildning

[:] Krav på tre års utbildning eller mer mmm Egna företagare, jordbrukare 60 50 40 30 20 10

Kvalifikationsnivå i arbetet definieras här som bedömda ”'normalkrav” på utbildning i ett visst arbete. Exempelvis kategoriseras "expeditionsvakt", ”tidningsbud" och ”butikskassör" på den lägsta nivån i figur 68, medan ”ämneslärare", ”byggnadsingenjör” och ”möbelsnickare” kategoriseras på den högsta nivån. De ungdomar som saknar formell utbildning efter grund- skolan är också de som har de minst kvalificerade jobben i denna mening. De som har de mest kvalificerade jobben är ungdomar som gått ut från N-, T- och S-linjerna. I stort stämmer den fallande skala i kvalifikationsnivå som figur 68 visar överens med medelbetyget vid intagningen till linjerna.

Man kan samtidigt lägga märke till att utbildningskraven i de jobb ung- domarna har i stor utsträckning överensstämmer med den utbildning de faktiskt genomgått. Selektionen på befattningsnivå kan i stor utsträckning avläsas redan i betygsnivån vid grundskolans slut. Kvalifikationen för olika yrken sker sedan för många elever direkt i gymnasieskolan. En stor del av eleverna som fortsätter till studieförberedande linjer i gymnasieskolan genomgår ytterligare en selektionsprocess inför urvalet till fortsatta studier.

Det material figur 68 grundar sig på är statistiska centralbyråns uppföljning av grundskoleavgångna 1971 sju år efter avslutad grundskola.

Motsvarande selektionsprocesser illustreras för Malmö- och Västman- landsundersökningen av figur 5 och 13 (s. 31 och 43). Mönstret är detsamma i de tre generationerna trots att tjugosju år och en i många avseenden om- välvande utveckling i arbetslivet ligger emellan den äldsta och den yngsta generationen. Arbetskraftens fördelning på näringsgrenar och yrken har änd- rats kraftigt. Yrken har försvunnit och andra har tillkommit. Arbetsmetoder och arbetsorganisation har förändrats så att kraven på yrkesutövaren idag kan skilja sig radikalt från dem som gällde när Malmöundersökningens elever etablerade sig på arbetsmarknaden. Figur 5, 13 och 68 visar ändå en anmärkningsvärd konstans i kontaktytorna mellan skolsystemet och ar- betsmarknaden.

Ett av de motiv yrkesutbildningsberedningen angav för att öka bredden och höja den teoretiska nivån i yrkesutbildningen var just de kraftiga och oförutsebara ändringar av yrkeskrav och yrkesstruktur den tekniska och ekonomiska utvecklingen medförde (se 8. 150). En höjd utbildningsnivå skulle ge bättre anpassningsmöjligheter och förändringsberedskap mot så- dana förändringar för den enskilde.

Den höjda utbildningsnivån har emellertid betydelse även i andra av- seenden när det gäller arbetslivets förändring. Selektionsvärdet visavi ar- betsmarknaden har redan berörts. 1 Malmöundersökningen hade utbildning ett positivt selektionsvärde för den minoritet som fortsatte studera efter folkskolan. 1 Västmanlandsundersökningen och statistiska centralbyråns ”sjuårsuppföljning” har utbildning ett negativt selektionsvärde för den mi- noritet som inte fortsatte studera efter grundskolan. Vidare kan utbildning medverka i en professionalisering av fler yrkesområden. Viss formell ut- bildning blir formellt eller faktiskt — tillträdeskrav till yrkesområdet. En sådan utveckling bidrar snarare till att försvåra rörligheten på arbetsmark- naden än att öka anpassningsmöjligheterna. Den ökning av de teoretiska inslagen och den minskning av de yrkesspecifika inslagen i yrkesutbild- ningen 1970 års reform innebar kan å andra sidan fungera så att kopplingen mellan ett visst yrke och den yrkesutbildning yrket rekryteras från blir sva- gare. I påföljande avsnitt kommer dessa frågor att belysas med empiriskt material, främst från statistiska centralbyråns sjuårsuppföljning av grund- skoleavgångna 1971. Sjuårsuppföljningen är den enda av SCB:s uppföljnings- undersökningar som omspänner ett tillräckligt långt tidsspann för att medge beskrivningar av en hel årskulls väg från grundskolan via andra studier ut på arbetsmarknaden. Undersökningen utformades av SCB tillsammans med SÖ och UTGY-projektet vid pedagogiska institutionen i Uppsala'.

' En liknande uppföljning genomfördes inom det

5. k. UTYRKprojektet (Axelsson 1977) specifikt avseende gymnasiesko- lans yrkesinriktade linjer.

' Yrkeskoder enligt folk- och bostadsräkningens kod (se bilaga 3).

2 Jordbruks-, skogsbruks- processteknisk, bekläd- nadsteknisk, träteknisk samt livsmedelsteknisk linje har för små urval för att kunna redovisas separat.

5.1 Yrkesstruktur inom olika ålders- och utbildningsgrupper

Vilken arbetsmarknad som är tillgänglig för en enskild människa bestäms av en mängd olika faktorer. Ålder, utbildning, bosättningsort, kön, tidigare yrkeserfarenhet är några viktiga faktorer. Den samlade effekten av en mängd sådana faktorer blir att arbetsmarknaden delas upp i segment (Cain 1976). Gränserna mellan sådana segment kan vara olika svåra att forcera för olika individer. De geografiska gränserna kan vara mycket definitiva för en män- niska med familj och egnahem. Åldersgränser skapar ofta svårigheter för ungdomar, liksom krav på utbildning och yrkeserfarenhet. Yrkesstrukturen bland olika grupper på arbetsmarknaden kommer att te sig ganska olika till följd av sådana avgränsningar.

Statistiska centralbyråns ”sjuårsuppföljning” genomfördes 1978, då de före detta grundskoleeleverna var ungefär tjugotre år. De sprider sig vid upp- följningstillfället över de flesta befattningskategorierna på arbetsmarknaden. De yrken som baseras på långa högskoleutbildningar är av naturliga skäl sparsamt representerade. De olika yrkenas andel i ungdomsgruppen jämförs i figur 69 med yrkesfördelningen för hela befolkningen enligt folk- och bostadsräkningen 1975 och med yrkesfördelningen bland sjuttonåringar 1980 (enligt SCB:s grundskoleuppföljning l980).'

Figur 69 visar påtagliga skillnader i yrkesstrukturen för de tre grupperna. Spridningen över yrkeskategorier ökar med ökande ålder. Sjuttonåringarna som nyss gått ut grundskolan uppvisar en stark koncentration till några yrkesgrupper. Sådana grupper är barnskötare, lager- och förrådsarbete och jordbruks- och trädgårdsarbete. Gruppen som är i 23-årsåldern har en större spridning över yrkeskategorier. Kategorierna sjukvårdsarbete (sjukvårdsbi- träden, sjuksköterskor etc.), sekreterar- och maskinskrivningsarbete samt verkstads- och byggnadsmetallarbete är överrepresenterade jämfört med yr- kesfördelningen bland hela den yrkesarbetande befolkningen. De tre för- delningarna ser ur sjuttonåringarnas perspektiv ut som en stor trappa, där tjugotreårsgruppen hunnit en bit upp, och översta trappsteget representeras av hela befolkningen. På första trappsteget befinner sig yrkesområden som vårdarbete, fordonsförare, maskinskrivningsarbete och pedagogiskt arbete. På översta trappsteget finns tekniker- och administratörsarbeten. Trappan är ett uttryck för många olika slags krav. Ålderskraven avspeglas tydligt i fördelningarna. Utbildningskraven är emellertid inte mindre framträdande.

Fördelningen över yrken skiljer sig markant åt mellan elever med olika utbildningsinriktning efter grundskolan. I figur 70 till 74 visas fördelningen på yrkesområden bland avgångna från gymnasieskolans linjer i sjuårsupp- följningen vid undersökningstillfället 1978. Tabellerna visar hur grupper av besläktade utbildningslinjer i gymnasieskolan (naturvetenskaplig och fyra- årig teknisk linje; vårdlinje, social linje och konsumtionslinje; samhälls- vetenskaplig, humanistisk, social och treårig ekonomisk linje; treårig och tvåårig ekonomisk linje samt distributions- och kontorslinje; verkstads-, for- dons-, el/tele- samt bygg/anläggningsteknisk linje, samt de två- och fyra- åriga tekniska linjerna)2 fördelar sig på yrkeskategorier bland samtliga för- värvsarbetande i elevkullen vid uppföljningstillfället 1978.

Fastighetsskötsel, stadning

Hushållsarbete

Lagerarbete m.m.

Truckförare, driftövervakning maskinskötsel

Byggnadsträarb. mm

Elektroarbete

Verkstads- och byggnadsma- tal arbete

Fordonsförare,

. varubud m.fl.

Lantarbetare m.fl. Lantbrukare Affärsbiträden, övrigt försäljnings- arbete

Sekreterar- maskin- skrivnings— och an- nat kontorsarbete

Samhälls- och före- tag.-adm. arbete

Systemmän, psyko- loger., socialtjän- steman m.fl.

Pedagogiskt arbete

Hälso- och sjuk- vårdsarbete

Tekniskt arbete

A: Yrkesstruktur i hela befolkningen (enl. F08 75)

B: Yrkesstruktur sju år efter avslu- tad grundskola (SCB:s uppföl- jning av grund- skoleavg. —71l

C: Yrkesstruktur ett år efter avslu- tad grundskola (SCB :s grundsko- leuppföljning 1980)

Figur 69 Yrkesfördelningi grupper med olika utbild- nings- och älderssamman- sättning.

' En fullständig förteck- ning över yrkeskoder återfinns i bilaga 3.

Figur 70 Fördelning över yrkesområden bland elever från naturvetenskaplig och jfvraa'rig teknisk linje. De jyllda fälten inom varje yrkesområde anger ande- len av samtliga inom yrkesområdet som rekryte- rats från respektive linje (horisontella staplar) respektive andelen från linjen som gått till respekti- ve yrkesområde (vertikala staplar). Flöden på mindre än 100 elever anges ej.

Källa: Maskintabeller från SCB:s grundskoleuppfölj- ning 1978 ("sjuårsuppfölj- ningen").

5.1.1 Yrkesfördelning bland elever från naturvetenskaplig och teknisk linje

Den naturvetenskapliga och den fyraåriga tekniska linjen är de två linjer som uppvisar den högsta kvalifikationsnivån i förvärvsarbetet i figur 68 (s. 134). I figur 70 visas eleverna fördelning över yrkesområden.

En mycket stor andel av rekryteringen till yrkeskategori 00,' ”Tekniskt arbete” i sjuårsuppföljningen utgörs av elever från fyraåriga tekniska linjen (T). Samtidigt kan vi se i figur 69 att yrkeskategori 00 är väsentligt mindre i den uppföljda ungdomsgruppen än i befolkningen som helhet. ”Glappet” kommer sannolikt att fyllas av det tusental elever från T—linjen och delar av de drygt fyra tusen från naturvetenskapliga linjen som fortfarande studerar vid uppföljningstillfället. Den kompetensnivå T-linjen ger är uppenbarligen tillräcklig för att eleverna skall vara attraktiva på teknikerarbetsmarknaden. Elever från andra linjer måste gå vägen via högskolans teknikerutbildning för att etablera sig inom teknikerområdet.

Naturveten- Fyra! rig skaplig linje teknisk linie Yrkesområde FoB-koder 2900 elever 2300 elever Tekniskt ar- (00,01,02,03 _ b." m.m. )

llllllllllllllllllllll

Hälso- och siukvlrds- (04) arbete

Pedagogiskt arbete (05)

Samhällsvetenskap— (06, 07, 08, ligt urbota m.m. 09, 10, 11) Bokförings- och (20) kauarbete Sekreterar- och (29) maskinskrivnings- arbete m.m.

Försäljare (30. 31, 331) (kontor, resande) Försäljare (affär) (31 utom 331)

La th k - h

skågsb'ruukssaggete (40, "' 43' ") Gruvarbete (50) Furdonsförare m.fl. (60, 51 , 62, 63, 64) Pon- och telearbete (65, 66, 67,69) ...................................... Textilarbete, järn-, (70, 71 , 72, 73, 74)

bruks-, smider och giuteriarbote m.m. Verkstads- och for- (75) donsmekaniker, plåtslagare, svetsare m.fl.

Elektroarbete (76) Byggmdsarbete (77, 78, 79) Övrigt tillverknings- (80.81,82. "ha" 83, 84, 85) Truck-, kran- och (86, 87, 88) traversförare, lagerarbete m.m. Brandmän, polis- (90) män m.fl. Barnskötare, köksbi- (91) någon, hemvårdare I'l'l. . Övrigt servicearbete (92, 93, 94. 98)

Många yrkeskategorier är företrädda av några enstaka individer i under- sökningen. Det är inte meningsfullt att redovisa dessa yrkeskategori för yrkeskategori. Räknar man samman dessa ”udda” yrken får man ändå ett ganska stort antal utövare redovisade i undersökningen. För T-linjens del är t. ex. något fler sysselsatta i sådana ”udda” yrken än i tekniska befatt- ningar. Här återfinns yrkeskategorier som lantarbetare, försäljare, labora- toriebiträden, lager- och förrådsarbetare och fastighetsskötare.

N-linjen visar liten överenstämmelse med T-linjen när det gäller elevernas fördelning över yrkeskategorier. Som påpekades ovan kan en del av för- klaringen till detta vara att N-linjens elever i mycket stor utsträckning fort- farande studerar. En väsentlig andel av de studerande återfinns på tekniska högskolor. Nära 1400 studerar eller har studerat där, jämfört med drygt 500 från T—linjen. Lärarkategorin är den som är störst vid uppföljningstillfället bland de f.d. N-eleverna. Ämneslärarna är flest, medan högskolelärare, klasslärare och lärare i övningsämnen är ungefär lika stora kategorier. För övrigt är det svårt att uttala sig om vilka yrken N-linjeeleverna hamnar i eftersom så många fortfarande studerar vid uppföljningstillfället.

Vårdlinje" Sociala linjen Vrkesområde FoBkoder 3200 elever 6800 elever Tekniskt arv (00,01,02, 03) bete m.m. Hälso- och sjukvårds- (04) arbete Illllllllllllll||||ll|llllllll||llllll||llll||||llllllllllllllllllllllll ............... _ lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll |||lllI|||lllIIIIIllIIlllllIIIIIIIlIl Somhällsvotensknp— (05,07,08, ligt arbete m.m. 09, 10, 11) Bokförings- och (20) kusearbate Sekreterar- och (29] maskinskrivnings- arbete m.m. Försäljare (El), 31 , 331) (kontor, resande) Försäljare (affär) (31 utom 331)

Figur 71 Yrkesfördelning bland elever från vårdlinje. social linje och konsum- tionslinje. De År!/da fälten inom varje yrkesområde anger ande- len av samtliga inom yrkesområdet som rekryte- rats från respektive linje (horisontella staplar) respektive andelen från linjen som gått till respekti- ve yrkesområde (vertikala staplar), Flöden på mindre än 100 elever anges ej.

Källa: Maskintabeller från SCB:s grundskoleuppfölj- ning 1978 ("sjuårsuppfölj- ningen”).

Konsum- tionslinion

Lantbruks- och (40, 41, 43, 44)

skogsbruksarbete _____________________________ Gruvarbete (50)

Fordonsförare m.fl. (60.61,62.63.64)

Post- och telearbetu (ss,66,67.69)

. IIIIIIIliullIIIIIIIIIIIIIIIlllllllllllllllIIllII"llllllllllllnlllllllllllllllllll ......

Textilarbete, iärng (70,71,72, 73,74) bruks-, smides- och gjuteriarbote m.m. Verkstads- och for- (75) % donsmekaniker, % plåtslagare, svetsare % m.fl. 5 Elektroarbete (76)

Byggnadsarbete (77, 78, 79)

Övrigt tillverknings- manna, ”ha" 83. 84. 85) % Truck-, kran- och (86, 87, 38) traversförare, - lagerarbete m.m.

Brandmän, polis- (90) _. män m.fl. % Barnskötare, köksbi— (91) E

träden, hemvårdare % m.fl. Övrigt servicearbete (92, 93, 94, 98)

5.1.2 Yrkesfördelning bland elever från vårdlinjen, sociala linjen och konsumtionslinjen

I figur 7] visas hur avgångna från vårdlinjen, sociala linjen och konsum- tionslinjen fördelar sig på yrken vid uppföljningstillfället. Kategori 04 ”vård— arbete" är tillsammans med kategori 91 ”hushållsarbete” de yrkesområden som är gemensamma för avgångna från de tre linjerna. Vårdlinjens elever går i mycket stor utsträckning just till vårdyrken. De dominerar dock inte området på samma sätt som T-linjens elever dominerar teknikerområdet. Större delen av yrkeskategorin rekryteras från andra linjer. Å andra sidan går en väsentligt mindre andel av vårdlinjeeleverna till yrken utanför ”målyrkesområdet” jämfört med eleverna från T-linjen. Vårdlinjens elever får i större utsträckning än de övriga två linjernas elever kvalificerade jobb. Tabell 33 visar fördelningen mellan yrkeskategorierna ”sjuksköterska” och ”sjukvårdsbiträde" bland avgångna från sociala linjen, vårdlinjen och kon- sumtionslinjen.

Det yrkesområde som något oegentligt betecknas hushållsarbete innefattar en heterogen samling yrkeskategorier. Kockar, storköksföreståndare, hem- vårdare och barnsköterskor ingår. Barnsköterskekategorin är den som är representerad med flest elever från de tre linjerna. Ungefär 300 elever från var och en av linjerna återfinns i denna yrkeskategori.

Vårdlinjen är den enda av de tre linjerna som är direkt yrkesförberedande. Sociala linjen har ingen särskild yrkesinriktning. Konsumtionslinjen är en efterföljare till lanthushållsskolorna, som snarare förberedde för en familjeroll än en yrkesroll. Vårdlinjen har en stor majoritet elever intagna på sitt förs- tahandsval. Sociala linjen har även den en majoritet intagna på förstahands- val, men inte lika markerad som för vårdlinjen. Vid intagningen höstter- minen 1973 togs två av tre antagna på social linje in på förstahandsval jämfört med fyra av fem för vårdlinjen. Konsumtionslinjen har mindre än hälften av eleverna intagna på förstahandsval vid intagningen 1973. Vård- linjens särart bland de tre markeras också av att eleverna i så stor utsträckning går till sitt ”målyrkesområde” efter avslutad utbildning. Både sociala linjen och konsumtionslinjen uppvisar en spridning på en mängd olika yrkes— områden. Man bör också lägga märke till att alla tre linjerna domineras starkt av flickor. ] det närmaste nio av tio är flickor.

Tabell 33 Yrkesverksamhet somsjuksköterska resp. sjukvårdsbiträde bland av- gångna från vårdlinjen, sociala linjen och konsumtionslinjen (avrundat till närmaste hela hundratal)

Sjuksköterskor Sjukvårdsbiträden Vårdlinjen 600 1 700 Sociala linjen 100 800 Konsumtionslinjen 0 500

Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971.

5.1.3 Yrkesfördelning bland elever från social, samhällsvetenskaplig, humanistisk och treårig ekonomisk linje

Sociala linjen återfinns också i figur 72 tillsammans med treårig samhälls- vetenskaplig, humanistisk och ekonomisk Iinje. Förutom att elever från social linje återfinns på vårdområdet återfinns de i stor utsträckning också i yrkeskategorierna ”lärare”, ”sekreterare” och ”affärsbiträden”.

Den humanistiska linjen och den samhällsvetenskapliga linjen är lika ospecifika gentemot arbetsmarknaden som sociala linjen, men de ger en bredare kompetens gentemot högskolan. Eleverna från den treåriga eko- nomiska linjen är i stor utsträckning samlade till yrkesområdet "sekreterar-, maskinskrivnings- och annat kontorsarbete”. Många av eleverna studerar vid uppföljningstillfället.

Yrkeso mråde

Teknixkt ar- beta m.m.

Hälso- och sjukvå rd:- arbete

Pedagogiskt arbete

Samhällsvetenskap- ligt arbeta m.m. Bokförings- och kasuarbete Slkrotarar- och maskinskrivnings- arbete m.m.

Försäljare (kontor, resande) Försäljare (affär)

Lantbruks— och skogsbruksarbete Gruvarbete Fordonsförare m.fl.

Post- och telearbete

Textilarbete, järn», bruks-, smides- och gjuteriarbete m.m. Verkstads- och for- donsmekaniker, plåtslagare, svetsare m.fl.

Elektroarbete

Byggnadsarbete

Övrigt tillverknings- arbete

Truck-, kran- och traversiörare, lagerarbete m.m.

Brandmän, polis- män m.fl. Barnskötare, köksti- trädan, hemvårdare m.fl. Övrigt servicearbete

Samhällsveten- skaplig linje 2 600 elever

FoB-koder (00,01. 02, 03)

(04)

(05)

(06,07,08, 09, 10, 11) (20)

(29)

(N, 31,331)

Humanistisk

2 200 elever

Treå rig ekono misk linie 2800 elever

Figur 72 Yrkesfördelning bland elever från samhälls- vetenskaplig, social, humanistisk och treårig ekonomiskt linje. De jyI/da fälten inom varje yrkesområde anger ande- len av samtliga inom yrkesområdet som rekryte- rats från respektive linje (horisontella staplar) respektive andelen från linjen som gått till respekti- ve yrkesområde (vertikala stap/ar). Flöden på mindre än 100 elever anges ej.

Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971.

Sociala linjen 6800 elever

lllll . *"?)va tilllw.*i21';.”'*l”.*lill llllll iliwl

.: Hit, lll ,.ll *Wllllllll .,w ..,»

lllllu

.llllvlillui ' . ll '" '. li. nJ'Tllzll

(31 utom 331) (40. 41, 43, 44)

(50) (60. 61, 62. 63. 64)

(65.66.6169) : (70, 71, 72, 73, 74)

(75)

(76)

(77. 78. 79)

(80, 81 , 82, 83. 84, 85)

(86, 87. 88)

(90)

(91 )

(92. 93. 94, 98)

Figur 73 Yrkesfördelning bland elever från verk- stads-, fordons-, eI/te/e- och bygg/anläggningstek- nisk linje samt från de två- och Arraåriga tekniska linjerna. De jyllda fälten inom varje yrkesområde anger ande- len av samtliga inom yrkesområdet som rekryte- rats från respektive linje (horisontella staplar) respektive andelen från linjen som gått till respekti- ve yrkesområde (vertikala staplar). Flöden på mindre än 100 elever anges ej.

Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971.

Yrkesområde FoB-koder Tekniskt ar- (00.01,02,03) bete m.m.

Hälro- och sjukvårds- (04) arbete

Pedagogilkt arbete (05) Semhillsvotemknp- (06, 07. 08, ligt arbete m.m. 09,10, 11) Bokförings- och (20) kassaarbete Sekreterar- och (29) rrlukinrkrivnings- arbete m.m.

Försäljare (30, 31 . 331) (kontor, resande) Försäljare (affär) (31 utom 331)

Lantbruks- och skogsbruksarbete Gruvarbete Fordonsförare m.fl.

(50)

Post- och telearbate

Textilarbete, järn-, bruks-, smides- och gjuteriarbete m.m. Verkstads— och for- (75) donsmekaniker, plåtslagare, svetsare m.fl.

Elektroarbete (76) Byggnadsarbete (77, 78, 79) Övrigt tillverknings- (ao,ei,az, arbete 83. 84, 85) Truck-, kran- och (86, 87, 88) traversförare, lagerarbete m.m.

Brandmän, polis- (90) män m.fl. Barnskötare, köksbi- (91) träden, hemvå rdare m.fl. Övrigt servicearbete

(40, 41, 43, 44)

(60, 61 , 62, 63, 64) (65, 56, 67,59) (70. 71, 72, 73. 74)

(92, 93. 94, 98)

5.1.4 Yrkesfördelning bland elever från verkstads-, fordons-, el / tele-, bygg/anläggningsteknisk samt två- och jjzraårig teknisk linje

I figur 73 visas hur eleverna från de yrkesinriktade verkstads-, fordons-, el/tele- och bygg/anläggningstekniska linjerna samt de två och fyraåriga tekniska linjerna förhåller sig till varandra när det gäller yrkesstruktur.

Mellan verkstads- och fordonslinjerna finns en betydande överlappning. Av de sammanlagt över 2 000 yrkesverksamma f. d. verkstadseleverna åter- finns 450 som verkstadsmekaniker, medan 240 arbetar med svetsnings- eller plåtslageriarbete. 560 arbetar som "maskin- och motorreparatörer/mon- törer". Av de drygt 2 000 yrkesverksamma eleverna från fordonslinjen åter- finns 710 som maskin- och motorreparatörer/montörer medan endast ett fåtal arbetar som verkstadsmekaniker. I viss utsträckning återfinns även elever från el/teleteknisk linje inom samma yrkesområden. Eleverna från den tvååriga tekniska linjen återfinns också i stor utsträckning i yrkeska- tegorin ”Maskin- och motorreparatörer samt -montörer” (400 av drygt 1 300 yrkesverksamma).

Tvåårig

teknisk Bygg-, anläggnings— Verkstadsteknisk Fordonsteknisk El-, Teleteknisk linie Fyraårig teknisk linje linje linje linje 1 300 teknisk linje 2 300 elever 2 100 elever 2 100 elever elever 2 300 elever 2 100 linier

)llllllllllfl '""

Bygg/anläggningsteknisk linje har ett relativt väl avgränsat målyrkesom— råde dit eleverna från linjen är koncentrerade. Nära hälften av eleverna återfinns inom de tre yrkesområdena ”Byggnadsträarbete”, "Målnings- och lackeringsarbete” eller ”Betongarbete”. Av eleverna från fyraårig teknisk linje återfinns hälften inom yrkesområdet "Tekniskt arbete". Ytterligare elever kommer efter studier vid teknisk högskola att hamna inom samma yrkesområde. Linjen skiljer sig avsevärt från de övriga yrkesinriktade linjerna när det gäller kvalifikationsnivå enligt figur 68.

5.1.5 Yrkesfördelning bland elever från distributions- och kontorsteknisk linje samt från två- och treårig ekonomisk linje

De linjer i gymnasieskolan som vetter mot handelsområdet och kontors- området är de två- och treåriga ekonomiska linjerna samt distributions- och kontorsteknisk linje. I figur 74 visas hur elever från dessa tre linjer fördelar sig på olika yrkesområden i "sjuårsuppföljningen”.

Distributions— och

kontorsteknisk Tvåårig ekonomisk Treårig _ , . linje linje ekonomisk linje Vrkesomräde FoB-koder 3200 elever 3700 elever 2800 elever Tekniskt ar- (00.01 ,02.03) bete m.m. Hälso- och sjukvårds— (04) ; arbete E % , ! å Pedagogiskt arbete (05) -------------- Semhällsvetenskep— (06, 07 , 08, ligt arbete m.m. 09,10, 11) Bokförings- och (20) kassaarbete Sekreterar- och (29) maskinskrivnings- arbete m.m. Försäljare (30, 31 , 331)

(kontor, resande) Försäljare (affär)

Lanthruks- och skogsbruksarbete Gruvarbete Fordonsförare m.fl.

Post- och telearbete

Textilarbete, järn-, bruks-, smides- och gjuteriarbete m.m. Verkstads- och for— donsmekaniker, plåtslagare, svetsare m.fl.

Elektroarbete

Byggnadsarbete

Övrigt ti "verknings- arbete

Truck-, kran- och traversförare, lagerarbete m.m. Brandmän, polis- män m.fl. Barnskötare, köksbi- träden, hemvårdare m.fl. Övrigt servicearbete

(31 utom 331) (40, 41, 43, 44)

(50) (60, 61. 62. 63. 64) (55. 66. 57. 69) (70,71,72,73,74)

(75)

(76)

(77, 78. 79)

(80 , 81 , 82, 83. 84. 85)

(86, 87, 88)

(90)

(91)

(92. 93, 94, 98)

Figur 74 Yrkesfördelning bland elever från två- och treårig ekonomisk linje samt distributions- och kontorslinjen. De År!/da fälten inom varje yrkesområde anger ande- len av samtliga inom yrkesområdet som rekryte- rats från respektive linje (horisontella staplar) respektive andelen från linjen som gått till respekti- ve yrkesområde (vertikala staplar). Flöden på mindre än 100 elever anges ej.

Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971.

Det dominerande yrkesområdet för elever från alla tre linjerna är område 29, "sekreterararbete samt övrigt kontorstekniskt arbete”. Denna kategori innehåller flera enskilda yrkeskategorier som är ganska olika till sin karaktär.

Yrkeskategorin ”sekreterare, maskinskrivare, specialkontorister" är den överlägset största för elever från samtliga tre linjer. Mer än hälften av flick- orna från de tre linjerna återfinns inom denna kategori. Bland pojkarna är det drygt var femte elev från E- och Dk-linjerna och var tredje från Ek-linjen som finns inom kategorin ”sekreterare, maskinskrivare och spe- cialkontorister".

Figur 74 visar inga klara skillnader mellan de f. d. E-, Ek- och Dk-eleverna när det gäller vilka yrkeskategorier de återfinns i vid uppföljningstillfället. Däremot finns det avsevärda skillnader i yrkesfördelning mellan pojkar och flickor. Flickorna hamnar i stor utsträckning i sekreterar- och maskinskriv- ningsarbete oavsett om de går E-, Ek- eller Dk-linjen.

Kategoriseringen av yrken som använts i figur 74 säger inte så mycket om kvalifikationsnivån. Inom den stora kategorin ”sekreterare, maskins- krivare och specialkontorister”, där de flesta flickorna återfinns, kan dölja sig både mycket enkla arbeten och mycket krävande. I tabell 34 redovisas en uppdelning av yrken på kvalifikationsnivå för pojkar resp. flickor från de tre gymnasielinjerna.

Den fördelning av yrkenas kvalifikationsnivå som framgår av tabell 34 är förvånansvärt likartad för pojkar och flickor som gått E-linjen. Däremot är skillnaderna mellan de tre linjerna markanta. E-Iinjens elever får de mest kvalificerade jobben, följda av lik-linjens elever och sist Dk-linjens. För Ek- och Dk-linjen finns dessutom avsevärda skillnader i kvalifikationsnivå mellan pojkar och flickor.

Tabell 34 Kvalifikationsnivå i yrket för elever som fullföljt E-, Ek- eller Dk-linjen. Uppdelning på pojkar och flickor

Kvalifikationsnivå:” Pojkar. % Flickor. % E Ek Dk E Ek Dk

Yrken som normalt kräver

mer än tre års utbildning 27 13 7 27 4 8 Yrken som normalt kräver

minst två men ej tre års utbildning 29 27 21 34 17 19 Yrken som normalt kräver

minst en månads men ej . två års utbildning 38 44 51 37 66 67 Yrken som normalt kräver

mindre än en månads ut- bildning 5 16 21 2 13 7

Summa 100 100 100 100 100 100

" Indelningen baseras på SCB:s förslag till socioekonomisk indelning av yrken (se bilaga 2). Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971.

5.2 Koppling yrke—utbildning för en kull avgångna från gymnasieskolan 1977

De f.d. gymnasieelever som ingick i grundskoleuppföljningen 1978 gick ut gymnasieskolan perioden 1973—1975. De flesta påbörjade sina studier höstterminen 1971, dvs. första läsåret Lgy 70 var i kraft. Bakom sig hade de grundskola enligt 1962 års läroplan. med ett grendelat sista år som för många var yrkesförberedande. Många utbildningsvägar i den nya gymna- sieskolan var nya och oprövade. De första årskullarna elever var kanske av denna anledning inte typiska för dagens förhållanden. För att få någon jämförelsepunkt för de resultat grundskoleuppföljningen 1978 gav har även gymnasieuppföljningen 1979 studerats. Denna undersökning avser elever som gick ut från gymnasieskolan våren 1977. Vissa tekniska begränsningar ijämförbarheten mellan de två undersökningarna finns dock. För det första är undersökningstidpunkten för gymnasieuppföljningen 1979 två år efter fullföljda gymnasiestudier, medan den i grundskoleuppföljningen 1978 är tre till fem år efter fullföljda gymnasiestudier. Många fler av 1977 års av- gångna studerar fortfarande. De som arbetar har inte gjort det mer än max- imalt två år. Många pojkar gör eller har nyligen gjort sin värnplikt vid uppföljningstillfället. För det andra är gymnasieuppföljningen 1979 inte lika omfattande som grundskoleuppföljningen 1977. Det är t. ex. inte möjligt att redovisa lika många linjer separat som det var i grundskoleuppföljningen 1978.

Med dessa reservationer presenteras tabell 35 och 36 som ger en bild av fördelningen över yrkesområden bland elever från olika utbildningslinjer i 1979 års gymnasieuppföljning.

Relationerna mellan de olika gymnasielinjerna och de mottagande yr- kesområdena är i stort sett desamma för avgångna 1977 som för den första avgångskullen från gymnasieskolan. Vissa förändringar kan man dock no- tera. Så har t. ex. fler av fyraåriga tekniska linjens elever spritt sig över fler yrkesområden än i sjuårsuppföljningen. Detta innebär dock inte att de konkurrerats ut från ”sitt eget” område av elever från andra linjer. De har

Tabell 35 Andel elever från gymnasieskolans linier som arbetar inom linjens ”målyrkesområde” . Linjer med få elever samt linjer utan yrkesanknytning redovisas inte

Avgångslinje Andel sysselsatta inom "mål- yrkesområdet" i procent

Teknisk, årskurs 4 (T) 29 Treårig ekonomisk (E) 55 Tvåårig ekonomisk (Ek) 52 Distributions- och kontors (Dk) 61 Vård (Vd) 93 Bygg— och anläggningsteknisk (Ba) 7l Fordonsteknisk (Fo) 57 El-teleteknisk (Et) 47 Verkstadsteknisk (Ve) 42

Källa: SCB:s tvåårsuppföljning av avgångna från gymnasieskolan 1977.

Tabell 36 Andel av rekryteringen till olika yrkesområden som kommer från gym- nasielinjer som förbereder för området. Yrkesområden grupperade enligt folk- och bostadsräkningens kod

Yrkesområde Andel rekryterade från angivna linjer i procent

Tekniskt arbete (00) 83 (T, Te) Hälso- och sjukvårdsarbete (04) 49 (Vd) Bokförings- och kassaarbete (20) 69 (E, Ek, Dk) Sekreterare, maskinskrivning

och annat kontorsarbete (29) 71 (E, Ek, Dk) Affärsbiträden (333) 26 (Dk) Jordbruksarbete (41) 47 (Jo) Verkstads-, byggnads- och metallarbete (75) 67 (Ve, Fo, Te, Ba) Elektroarbete (76) 70 (Te, Et) Träarbete (77) 72 (Ba, Tr) Målnings- och lackeringsarbete 7l (Ba)

Källa: SCB:s tvåårsuppföljning av avgångna från gymnasieskolan 1977.

tvärtom en starkare dominans på det tekniska yrkesområdet än den första avgångskullen hade. Yrkesområdet rekryterade ungefär 1000 elever från linjen i båda de undersökta kullarna.

För de tre handels- och kontorsinriktade linjerna, liksom för vårdlinjen och de industri- och hantverksinriktade linjerna, är bilden ungefär den- samma i de två avgångskullarna.

5.3 Skillnader mellan pojkars och flickors utbildningsval och arbetsmarknad

Pojkars och flickors önskemål och utbildningsinriktning i gymnasieskolan skiljer sig väsentligt åt. Figur 50 på s. 74 illustrerar sökandestrukturen. Har några förändringar i detta avseende skett under 1970-talet? I figur 75 visas hur förstahandsönskemålen fördelade sig på utbildningsvägar inför gym- nasieskolans första läsår 1971/72 och inför läsåret 1979/80 för pojkar resp. flickor.

Inga väsentliga förändringar i pojkars och flickors utbildningsönskemål kan spåras i figur 75. De yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan är starkt könssegregerade. Segregationen motsvaras också av en könssegregerad ar- betsmarknad för ungdomarna efter avslutad utbildning. I figur 76 visas hur fördelningen pojkar/ flickor ser ut inom olika yrkesområden för elever som fullföljt någon av gymnasieskolans linjer i SCB:s sjuårsuppföljning.

Inom de olika yrkesområdena i figur 76 döljer sig enskilda yrkeskategorier som är än mer markant könsuppdelade. Av de nära 6 400 sjukvårdsbiträden som återfinns bland ungdomarna i sjuårsuppföljningen är över 5 800 flickor. Av de inte fullt 1000 förskollärarna är alla utom ett litet fåtal (ungefär 40),flickor. Av de ungefär 6 500 i yrkeskategorin "maskinskrivare, sekre- terare” är 5 900 flickor. Av de drygt 800 köksbiträdena är alla utom ett hundratal flickor. Av de drygt 2 200 barnskötarna är ungefär 2 100 flickor.

PNDEL POJKAR

Höstterminen 1971 Höstterminen 1980 LINJE 100% 50% 0% 50% 10096

Social service- linje (85) Trädgårds- linje (Tg)

Konsumtionslinje (Ko)

Vårdlinje (Vd)

Musiklinje (Mu)

Social linje (80)

Samhällsvetenskaplig och humanistisk linjels, H)

Distributions- och kontorslinje (Dk)

Tvååri ekonomisk linjef k)

Treåri ekonomisk linje( )

Beklädnadstekn. linje (Be)

Livsmedelstekn. linje (Li)

Verkstadstekn. linje (Ve) Fordonstekn. linje (Fo)

Träteknisk linje (Tr)

Bygg- och anläg nings- teknisk linje (B:-))

EI/teleteknisk linje (Et) Processtekn. linje (Pr)

Skogsbrukslinje (Sb)

Jordbrukslinje (Jo)

Tvåårig teknisk linje (Te)

Fyraårig teknisk linje (T)

Naturvet. linje (N)

Naturveten-

' skaplig teknisk linje (Nt) Drift- och un- derhållstekn. -- -- - ' linje (Du) 100% 50% 0% 50% 100%

Figur 75 Andel pojkar bland behöriga förstahandssökande till gymnasieskolans linjer höstterminerna 1971 och 1980.

Källa: SCB:s statistik över sökande till gymnasieskolan.

Figur 76 Andel pojkar inom olika yrkesområden bland sjuårsuppföljningens elever.

Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971.

YRKESOMRÅDE Tekniskt arbete

Kem. o. fys. arbete Hälso- och sjukvårdsarb.

Pedagogiskt arbete

Övri t, tekniskt naturveten- skap igt, samhällsvet. arb. m.m. 06-09)

Administrativt arbete

Kameralt och kontors- tekniskt arbete

Kommersiellt arbete

Lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete

Gruv- och stenbrytnings- arbete

Transport- och kommu- nikationsarbete

Tillverkningsarbete

Servicearb., militärt arb.

Av de 2 200 motorfordonsförarna är ungefär 75 flickor. Av de inte fullt 1200 inom yrkeskategorin ”varubud, postiljoner” är ungefär 100 flickor. Av de inte fullt 3900 som arbetar inom området "maskin- och motor- reparatörer och reparatörer” är drygt 200 flickor. Av de drygt 1 400 lager- arbetarna är ett hundratal flickor.

Trots den starka könssegregationen på arbetsmarknaden är segregationen på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer ännu mer markerad. Pressen att välja könstypiskt är uppenbarligen starkare i gymnasieskolan än på arbets- marknaden. Det finns dock en uppenbar risk att flickorna som efter gym- nasieskolans slut går in på ett pojkdominerat område får mindre kvalificerade jobb än pojkarna får. Ett exempel är verkstadsmekaniker, där en relativt stor andel i sjuårsuppföljningen är flickor (nära 700 av 2 700). Antalet flickor som genomgått verkstadslinjen i sjuårsuppföljningen är i det närmaste for- sumbart.

De bryggor som finns mellan pojkarnas och flickornas arbetsmarknad i sjuårsuppföljningen går via de studieförberedande linjerna. I figur 77 kan man se detta illustrerat. I figuren representeras olika yrkesområden av cirklar med ytan proportionell mot antalet elever i sjuårsuppföljningen som arbetar inom området. Cirklarnas placering i koordinatsystemet i figuren beror av andel flickor inom yrkesområdet och andelen som rekryteras från gym- nasieskolans studieförberedande linjer.

(NYK) (ANTAL) (00) (2611) (01) ( 71 5) (04) (10076) (05) (3 777) (02-03 (1988) (1) (209) (2) (10592) (3) (5055) (4) (2255) (5) (417) (6) (4833) (7-8) (25237) (9) (8319)

Pojkarnas arbetsmarknad är väsentligt mer differentierad än flickornas. Flickorna koncentreras till ett litet fåtal yrkesområden som sysselsätter en mycket stor andel av samtliga flickor.

De förhållanden figur 77 beskriver avser förhållanden för elever som bör- jade sina gymnasieskolestudier i början av 1970-talet. Vad kan man säga om förhållandena för senare årskullar? De elever som gick ut grundskolan i slutet av 1970-talet harju endast i mycket liten utsträckning hunnit ut på arbetsmarknaden. Den yrkesfördelning för sjuttonåringar 1980 som åter- ges i figur 69 (s. 137) gäller enbart drygt tjugo procent av årskullen. De övriga fortsätter studera. En indikation på de yrkespreferenser som finns i gruppen ger SCB:s statistik över sökande och antagna till gymnasieskolan.

Andel pojkar, procent

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 100 100

90 '0

80 80 E Tekniker q) (bygg) U .. Q Amneslarare E. .: 70 70 .P— E & Tekniker

(maskin) % 60 60 9.) Banktjänstemän & Laboratoriabiträden Tekniker & . (el/tale) m ': 50 50 om ,. m Klasslarare L .? x 93 Sekreterare, Försäljare '; 40 maskinskrivare 40 vs Bokförara/kassör : Socialtjänstemän % Sjuksköterskor Postil'one ( 30 ' ' 30 F" k [. Tekn. biträden ”år?" Muskin- och motor- Motorfordon;- reparatörer förare 20 Skötare, Lam- » 20 vårdare _ psyk.»vård arbetare SIUR- Datamaskin- Elektriker vårds- operatörer

Barnskötare biträden Talenten - törer/repa- ratö ror

10

Köks- biträden

sköterska r

Affärsbiträden

Verkstadsmekanikur

0 10 20 ”emm" 30 40 50 60 70 80 0

Figur 77 Rekryteringens sammansättning inom olika yrkesområden i sjuårsuppföljningen (andel pojkar respektive andel från tre/åraåriga linjer bland utövarna). Cirklarnas yta är proportionell mot antalet verksamma inom respektive område. Cirkelcentrum markerar koordinaten för ”andel pojkar" respektive ”andelfrån tre/ fyraåriga linjer"jör de olika yr- kesområdena. Endast yrkesområden med mer än femhundra elever representerade har medtagits. De medtagna yrkesområdena representerar 55 000 av de 77 000 yrkesverksam- ma vid undersökningstillfället.

Tru ck- förare

Snickare

Bywnadsnickara

_ Rörerbetare ' . Putslagare , ”ii Betongarbetare ( . Skogserbetare Svetsare ( !

Målare 100

Figur 75 ger viss information. En mer ingående beskrivning av sökandes- trukturen ges i figur 50 på s. 74. Man kan notera de uppenbara likheterna mellan denna figur och figur 77 som visar arbetsmarknadsstrukturen. Jäm— förelsen uppenbarar inga tecken på några markanta förändringar av köns- uppdelningen på arbetsmarknaden.

5.4 Bredd i yrkesutbildningen som vaccin mot teknisk utveckling

Avsnitt 5.1 ger en översiktlig bild av flöden till arbetslivet för en kull grund- skoleelever. De som fortsatt sin utbildning på fyraårig teknisk linje, vård- linjen eller bygg- och anläggningsteknisk linje hamnar i stor utsträckning på kvalificerade jobb inom resp. linjes målyrkesområde. Linjerna svarar mot väldefinierade yrkeskrav och en väldefinierad arbetsmarknad. De är dock sinsemellan ganska olika till sin karaktär och bakgrundshistoria. Den tek- niska linjen är en ingenjörsutbildning som ställer höga teoretiska krav på sina elever. Linjen har funnits i stort sett i sin nuvarande form även innan Lgy 70 trädde i kraft. Vårdlinjen skapades i samband med gymnasiereformen 1970 på ett område där det tidigare funnits en mängd kortare utbildningar i arbetsgivarens regi. Utbildningen på byggområdet har gamla traditioner. I samband med att Lgy 70 infördes sammanförde man flera tidigare helt separata specialiteter, många med lärlingsutbildning i stor omfattning, så att de fick en gemensam introduktionsperiod. Linjens grenar motsvarar dock de enskilda yrkeSSpecialiteter som tidigare utbildades separat.

Gymnasieingenjörsutbildningen och Vårdutbildningen har inte en lika stark koppling till vissa arbetsuppgifter och viss produktionsteknik som bygg- utbildningen har. En ändring i materialval i husbyggandet kan t. ex. påverka olika byggnadsutbildningars arbetsmarknadsvärde. Har man en bostadspro- duktion med många småhusbyggen i trä, är byggnadsträsnickare mycket attraktiva. Murare blir å andra sidan mer attraktiva om man bygger fler- familjshus med tegelstensfasader. Om man i större utsträckning bygger hus av prefabricerade element, uppstår andra typer av arbetsuppgifter på bygg- arbetsmarknaden. Det finns alltså skäl att göra byggnadsutbildningens kom- petens litet bredare än enbart en yrkesspecialitet. Yrkesutbildningsbered- ningen skriver i sitt slutbetänkande:

”Som en följd av de fortlöpande strukturförändringarna inom arbetslivet ter det sig idag omöjligt att precisera de krav på utbildning och kvalifikationer som i framtiden kommer att ställas på arbetskraften. Vissa grundläggande kunskaper och färdigheter är dock av den arten att de har långvarigt eller rentav livsvarigt värde, medan en från grunden hård specialisering inom en snäv sektor ofta medför besvärande käns- lighet för metodförändringar. I sammanhanget bör dock uppmärksammas att många specialiteter, som nu uppfattas som exklusiva, snart tillhör utbildningens allmängods.

Det kan närmast betraktas som självklart, att utvecklingstendenserna inom olika delar av ett rikt differentierat näringsliv inte är enhetliga. Även inom tämligen väl avgränsade näringslivssektorer följer utvecklingen vitt skilda mönster. De mycket stora företagen förvaltningar, storindustrier, affärsföretag etc. kan finna anledning att uppdela vissa arbetsfunktioner på specialister med ofta kvalificerade men dock begränsade rutiner, medan motsvarande små och medelstora företag samtidigt blir alltmer beroende av personal med goda kunskaper inom ett bredare register. Hur

de skilda tendenserna kommer att fördela sig på näringsgrenar och företagstyper undandrager sig YB:s bedömande. Uttalanden som i olika sammanhang gjorts av företrädare för organisationer och företag går också vitt isär. Sålunda går utvecklingen enligt vissa bedömare raskt mot en sådan skiktning av arbetsfunktionerna, att spänn- vidden mellan kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter ökar. Andra bedömare hävdar uppfattningen att det i första hand blir de enkla iempobetonade arbetsupp— gifterna som övenages av programstyrda maskiner och att utvecklingen sålunda går mot en allmän höjning av den mänskliga arbetsinsatsens kvalitativa nivå.” (SOU 19663. 5. ll6.)

Den debatt om polariseringstendenser i yrkeslivet som ägt rum de senaste åren har alltså en förelöpare här. Det är dock tveksamt om den ökade bredd i yrkesutbildningen YB introducerade verkligen fått den funktion man avsåg. Ofta ersätts vissa yrkesspecialiteter av sådana som har en helt annan in- riktning och utbildningsbakgrund i stället för att de ursprungliga yrkeskraven modifieras. Rekryteringen till den nya yrkeskategorin sker då inte från den gamla i så stor utsträckning.

Vårdlinjen är nog den av dagens gymnasielinjer som kommit att fungera på det sätt YB avsåg. Vårdlinjen används i dag ofta som grund för fortsatt utbildning inom vårdområdet. Detta är dock knappast ett svar på förändrad arbetsmetodik inom vårdområdet. Snarare är det så att den höjda utbild- ningsnivån jämfört med tidigare möjliggjort en förändrad arbetsorganisation och yrkesstruktur. Yrkesutbildningens utformning påverkar alltså arbets- organisation och arbetskrav i stället för tvärtom. I figur 78 relateras ut- bildningskrav och specialisering/integration till varandra för några yrkes- kategorier.

Dimensionerna specialisering och förenkling är relativt fristående från varandra. Specialisering kan innebära att man förenklar arbetsuppgifter så

Krav på lång formell utbildning

A B

Licens- Ingenjör, sjukskö- svetsare terska, agronom

Byggnadsträ- ..

Stark speciali- S_tark integra- sering (yrken tion (yrken som betingas som ej ar be'- av viss produk- c D tingade av Viss tionsteknik) produktions- teknik)

Chaufför, Sjukvårds-

Lagerarbetare bitrade Tem poarbete, Fiskare, butikskassör jordbrukare

Figur 78 Relation mellan utbildningskrav och specia- liseririg/ integration för några yrkeskategorier.

] Bedömningar gjorda i TCO:s utredning ”Ett förändrat kontorsyrke”.

att de kan utföras utan någon utbildning. Det kan emellertid också innebära mycket stora krav på utbildning eller tidigare yrkeserfarenhet. I båda fallen är emellertid det specialiserade yrket lika känsligt för produktionstekniska förändringar av olika slag. ”Utbildningsavståndet” till tänkbara alternativ- yrken för den bortrationaliserade kan vara lika långt oavsett den ursprungliga utbildningsnivån. En kamrer som blir bortrationaliserad av ett datoriserat administrativt system har lika liten nytta av sin grundutbildning som en stansoperatris som blir över sedan man infört nya rutiner för inmatning av data. Stansoperatrisen kan t. o. m. ha större nytta av sina maskinskriv- ningsfärdigheter än kamrem har av sina bokföringskunskaper. Det är ett säkrare skyddsnät för den enskilde arbetstagaren att behärska ett enkelt arbetsmoment som ingår i många olika befattningar än att ha en allmänt inriktad grundutbildning utan särskild yrkesinriktning. De högre arbets- löshetstalen för elever som gått ut den tvååriga sociala linjen utan att bygga på med någon yrkesutbildning kan tjäna som exempel på detta.

En utbildningsväg i dagens gymnasieskola som löper risk att konfronteras med ändrad produktionsteknik är distributions- och kontorsteknisk linjes gren för kontor. I takt med att datoriserade ordbehandlingssystem införs kommer behovet av skrivpersonal att minska. Skrivarbetet blir också i stor utsträckning organiserat i skrivcentraler där inget annat än skrivarbete fö- rekommer.)

Ett annat exempel där tekniska förändringar kan komma att påverka ar- betsmarknaden är el/teleteknisk linjes gren för kontorsmaskinsreparatörer. Här kommer samma typ av teknik som reducerat behovet av skrivpersonal att öka behovet av personal med elektronikkunskaper. Elever från kon- torsmaskinsgrenen ges i dag inte tillräckligt långtgående kunskaper i elek- tronik för att behärska den mikroprocessorteknik som används i utrust- ningen. Stärker man inte elektronikkompetensen i dagens utbildning kom- mer sannolikt vidareutbildade gymnasieingenjörer att ta över väsentliga delar av arbetsmarknaden för kontorsmaskinsreparatörerna.

Ytterligare ett exempel är automationen inom tillverkningsindustrin som påverkar arbetsmarknaden för verkstadsmekaniker av olika slag. Här är det i viss mån så att bristen på utbildade verkstadsmekaniker kan ha påskyndat automationen. Man anpassar arbetskraven till arbetskraftens kvalifikationer.

Flöden mellan enskilda utbildningsvägar och yrkesområden kan snabbt ändras av ändrad produktionsteknik. Ändrad produktionsteknik kan i sig också skapa arbeten som är så specifika att de inte överlever ändrade pro- duktionsmetoder. Från utbildningsplaneringssynpunkt är det angeläget att studera vilken typ av förändringar av arbetsorganisationen som försiggår. Man kan knappast gardera framtidens gymnasieelever mot produktions- tekniska förändringar genom att generellt skapa breda yrkesutbildningar.

5.5 Elevernas motiv för val av linje i gymnasieskolan

5.5.1 Förberedelse för fortsatta studier

Uppföljningsundersökningen av f.d. grundskoleelever födda 1963 (SCB:s grundskoleuppföljning 1980) är den färskaste informationskällan när det gäl- ler ungdomars val av studievägar i gymnasieskolan. Undersökningens frågor

om studiemotivl kan bl. a. ge fingervisningar om effekter av de nya be- hörighetsreglerna för högskolestudier. De gymnasieskoleelever som med- verkat i uppföljningsundersökningen 1980 började gymnasieskolan höstter- minen 1979. De som går treårslinjerna går i de flesta fall ut 1982, för två- årslinjerna 1981. De senare kan tidigast återfinnas som högskolenybörjare höstterminen 1981 och de förra höstterminen 1982. De direktövergångs- frekvenser som noterats under senare år pekar dock snarare på en kul- mination av högskolenybörjare från den aktuella elevkullen 1983 eller 1984.

De enkätfrågor som kan ge information om framtida högskoleövergångar är dels "Tänker Du fortsätta med högskolestudier efter gymnasieskolan?" samt ”Varför har Du valt just den linje Du går på i gymnasieskolan?"

De linjer där största andelen av eleverna angivit som motiv för linjeval att linjen behövs för fortsatta studier är naturvetenskaplig (63 procent), social (56 procent), vård- (60 procent), humanistisk (57 procent), samhällsveten- skaplig (50 procent) och fyraårig teknisk linje (48 procent). Även träteknisk, jordbruks-, drift- och underhållsteknisk samt beklädnadsteknisk linje visar höga värden. De representeras dock av så få elever i undersökningen att siffrorna är behäftade med stor osäkerhet.

De linjer där största andelen av eleverna angivit att den valda linjen ger bästa möjligheter att så småningom börja på en viss högskoleutbildning är naturvetenskaplig (78 procent), social, fyraårig teknisk (58 procent), sam- hällsvetenskaplig (56 procent), vård- (52 procent) och humanistisk linje (50 procent). Även här uppvisar drift- och underhållsteknisk och träteknisk linje höga värden, denna gång tillsammans med Skogsbrukslinjen. Urvalet är naturligtvis även här för litet för att medge några slutsatser.

De andelar som angivits för övriga linjer ligger påfallande högt jämfört med de frekvenser faktiska högskolenybörjare från linjerna som noterats i tidigare undersökningar. Huruvida denna diskrepans skall tolkas som en faktisk förändring är ännu för tidigt att uttala sig om. En bearbetning av registren över högskolenybörjare 1982/ 83 torde vara tidigaste möjligheten att få mer definitiv information.

5.5.2 Yrkesförberedelser

På 18 av de 25 gymnasielinjerna har nästan hälften eller mer av eleverna svarat att de valde linjen för att kunna gå ut och jobba inom det yrkesområde

de tänkt sig. Högst ligger jordbruks-, processteknisk, bygg/anläggnings- teknisk, fordonsteknisk, vård-, skogsbruks—, verkstads- och livsmedelste-

kniska linjen, där nio av tio elever eller fler (linjerna ordnade från högsta andel och nedåt ovan) angivit motivet att de kan gå ut och jobba inom det yrkesområde de tänkt sig efter utbildningen. Lägsta andelar för detta motiv visar, inte överraskande, humanistisk, samhällsvetenskaplig, natur- vetenskaplig och social linje, samt musiklinjen med drygt 10 procent av ]Med HämqViStåi eleverna. Man kan lägga märke till att nära hälften av Nt-linjens elever, Grahms(1963)frågorfrån

. . . . _ . undersöknin en av 80 procent av T-linjens, 68 procent av E-linjens och 55 procent av Ek-lmjens elevernas vägggenom

elever angivit motivet. gymnasiet som förlaga.

5.5.3 Lägrehandsval

De linjer som visar högsta andel elever som angivit motivet "valde annan linje men kom ej in" är social service- (66 procent), tvåårig teknisk (47 procent), konsumtions- (46 procent), skogsbruks— (42 procent) och verkstads- linjen (39 procent). Tolkningen av dessa värden är dock inte omedelbart given. Figur 50 på s. 74 visar linjernas ”släktskapsförhållanden vid intag- ningen 1979. De höga värdena ovan får snarare ses som uttryck för att linjerna från elevernas synpunkt är närbesläktade med en viss, mycket at- traktiv linje än som uttryck för en allmän brist på attraktionskraft hos lin- jerna.

Motivet ”Jag ville hellre gå en annan linje, men mina betyg var inte så bra att det lönade sig att söka dit” har angivits av 13 procent av samtliga elever. Högst andelar visar processteknisk (50 procent), konsumtions- (47 procent), verkstadsteknisk (31 procent), social service- (31 procent), distri- butions- och kontors- (27 procent), tvåårig ekonomisk (25 procent), social (22 procent) och beklädnadsteknisk linje (21 procent).

5.5.4 Föräldra- och kamratpåverkan

De linjer som uppvisar högst andelar för motivet ”Mina föräldrar ville gärna att jag valde denna linje” är fordonsteknisk, träteknisk, fyraårig teknisk samt naturvetenskaplig linje med omkring 25 procent av eleverna. ”Jag valde så attjag skulle få gå tillsammans med några av mina kamrater” har angivits som motiv av mycket få elever. 7 procent är högsta andelen på någon linje.

5.5.5 Ämnesstyrda motiv

Motivet ”Jag får läsa mest av de ämnen jag tycker om. . .” har angivits av en majoritet av eleverna på de flesta linjer. Undantag är endast social servicelinje och social linje. Av H-, S- och N—linjernas elever har mer än 80 procent angivit motivet (för H-linjen 95 procent).

Det omvända motivet, ”Jag behöver inte läsa så mycket av de ämnen jag tyckte sämst om i grundskolan. . .”, är oftast angivet av eleverna på konsumtions-, verkstadsteknisk, fordonsteknisk, bygg/anläggningsteknisk, skogsbruks- och jordbrukslinjerna (för jordbrukslinjen är dock könsskill- naderna påfallande; nästan samtliga pojkar har angivit motivet jämfört med inte fullt hälften av flickorna).

5.6 Yrkesstruktur och social skiktning

Avsnitten 5.1—5.5 ger en bild av gymnasieskolan i backspegeln. Något eller några år efter avslutad gymnasieskola har de före detta eleverna delat upp sig på olika yrkesområden, studievägar i högskolan etc. Fördelningen av de f. d. gymnasieskoleeleverna är långt ifrån slumpmässig. Yrkesutbildning- arna svarar väl mot resp. yrkesområde. Den högskolebehörighet olika linjer

ger svarar väl mot deras resp. bidrag av elever till olika högskoleutbildningar (se vidare kapitel 6).

De f.d. eleverna i gymnasieskolan har alltså i stor utsträckning hamnat inom de områden som resp. utbildningsväg syftar till. Om man ser re- produktion av den givna arbetsmarknadsstrukturen som gymnasieskolans främsta syfte bör man vara tillfreds med detta resultat. En komplicerande faktor är dock att fördelningen på yrkesområden också är förknippad med en motsvarande fördelning på befattningsnivå. Till denna fördelning är i sin tur kopplad en fördelning av sociala och ekonomiska värden. Den in- delning i socioekonomiska grupper som beskrivs i bilaga 2 illustrerar denna koppling. Tabell 37 är hämtad ur statistiska centralbyråns rapport över ut- värderingen av den socioekonomiska indelningen.

5.7 Grundskoleelever som inte fortsätter till gymnasieskolan

Sammanlagda antalet nybörjarplatser i gymnasieskolan har under senare delen av 1970-talet legat mycket högt. Inför läsåret 1980/ 81 var platsantalet 134 000 i den s. k. stora ramen', dvs. 108 procent av antalet sextonåringar. Samtidigt har andelen nybörjare i gymnasieskolan i förhållande till antalet l6-åringar ökat från 75 procent 1971 till 85 procent 1979 (IPF 198014, 5. 47). Frekvensen intagna i gymnasieskolan i förhållande till samtliga behöriga förstahandssökande var 1980 drygt 80 procent. Bakom denna siffra döljer sig dock stora variationer mellan olika studievägar. På de tvååriga teoretiska linjerna tas ller in än antalet sökande. Frekvensen intagna av sökande är 103 procent. På de tvååriga yrkesinriktade linjerna avvisas var tredje sökande (68 procent tas in). Här finns också ett stort antal äldre sökande med och konkurrerar om platserna. I figur 41 på s. 66 illustreras dimensionerings- problemen.

Nedan speglas situationen för den grupp ungdomar som inte fortsätter till gymnasieskolan genom data från tre av statistiska centralbyråns grund- skoleuppföljningar.

5.7.1 Grundskoleuppföljningen 1980

Att den stora majoriteten av eleverna söker till gymnasieskolan bör inte tolkas så att så många elever vill studera i gymnasieskolan. I statistiska centralbyråns grundskoleuppföljning 1980 (omfattande ett urval av de 114 300 ungdomar som fyllde sjutton år 1980) anger 85 procent av de 30 000 som ej studerade i gymnasieskolan att de hellre ville arbeta än studera. Ungefär var tredje av de 30000 hade även angivit att de inte kom in på den Studieväg de tänkt sig.2 Ungefär lika många av de 30000 hade också angivit att de blivit antagna till den Studieväg de sökt men ångrat sig. Inte fullt var femte av de 30000 angav att de hade påbörjat studier i gym- nasieskolan men avbrutit dessa.

[ Linjer och minst ettåriga grundskoleanknutna special kurser.

2 Frågan var utformad så att alla alternativ som var aktuella skulle kryssas i. Samma person kan alltså ha angivit att han/hon hellre vill arbeta samt inte kom in på önskad studie- väg.

Tabell 37 Värden (%) på ett antal Ievnadsnivåkomponenter i olika socio-ekonomiska grupper. Endast anställda

Socio-ekonomisk grupp Låg Ej Värk Låg Låg Fack— Poli- Poli- Samman- Egen rör- psy— irö- utrym- ut- lig tisk tiskt räknad disp. lig- kiskt relse- mes- rust- akti— akti- delta- årsin- inkomst het välbe- appa- stan— nings— vitet vitet gande komst (kronor)

fin- raten dard stan— (kronor) nande dardi

bosta- den

(%) (96) (96) (%) (%) (%) (%) (%)

Prod. - och distributionsanställda

l Biträdespersonal 16 31 12 13 10 64 14 73 18 100 13 700 utan underställda 16 31 12 13 10 64 14 73 17 800 13 500 med underställda 5 23 9 9 5 70 28 79 26 700 18900 2 Icke facklärda 14 27 12 13 13 72 17 80 23 500 17 100 utan underst. 14 27 12 13 13 73 17 80 23 100 16 900 med underst. 18 27 8 7 7 72 17 82 30 900 21 000 3—4 Facklärda 10 22 9 13 8 86 22 91 29 700 20 600 utan underst. 11 22 9 13 7 86 21 91 29 000 20 200 med underst. 8 17 7 11 12 88 24 92 35 100 23 200

Kontorsanställda, tekniker m. fl. 5—6 Vaktmästare,

kontorister m. fl. 11 35 4 7 5 69 17 84 23 900 17 000 utan underst. 11 36 4 8 5 66 16 82 22 000 16 000 med underst. 13 25 0 3 3 90 20 93 36 700 23 400 7 Assistenter 9 19 4 6 5 73 19 87 30 400 20 500 utan underst. 10 21 3 6 5 70 18 83 28 000 19 200 med underst. 9 17 7 6 6 79 20 92 34 100 22 600 8 Ingenjörer 6 18 1 4 3 81 22 91 37 500 24 300 utan underst. 5 21 0 4 3 76 18 90 33 100 21 700 med underst. 6 16 2 4 2 84 25 91 40 500 26 000 9—10 Specialister, ledande befattn. 6 23 1 2 4 75 25 93 57 800 33 600 utan underst. 4 24 l 3 5 77 19 92 44 600 27 200 med underst, 8 22 1 2 3 73 28 93 66 200 . 37 700 Samtliga anställda 11 25 7 10 8 75 19 85 29 500 20 000

Källa: Levnadsnivåundersökningen 1974. SOFI.

Den grupp bland sjuttonåringarna som inte studerar i gymnasieskolan består alltså av flera undergrupper med skilda motiv. För det jörsta bedriver många elever studier utanför gymnasieskolan. Av de drygt 6 000 som angivit sådana i grundskoleuppföljningen 1980 återfinns 3 800 fortfarande i grund- skolan vid uppföljningstillfället våren 1980. Dessa är antingen elever som går om nian eller också ”överåriga”, som börjat skolan senare än normalt. Inte fullt I 200 har uppgivit att de går i arbetsmarknadsutbildning, vilket kan ses som uttryck för stora svårigheter på arbetsmarknaden. Valet att gå om grundskolans årskurs nio kan nog också för många vara ett resultat av stora svårigheter att få arbete. Elever som p. g. a. t. ex. bristande närvaro

Disp. Kul- Um- Ej Ej Ej Ej Ej Ej Ej Ej Antal familje- tur— gänge bil som- semes- fysisk psy— smut- bull— skak- inkomst kon— mar- terresa ut- kisk sigt rigt ning- fkronor) sum- stuga matt- ut- arbete arbete ar i

tion, ning matt- arbete

ning (%) (%) (%) (%) (96) (96) (%) (96) (96) (%)

27 300 47 40 39 84 40 71 90 49 61 94 610 27 000 46 39 39 85 40 71 91 49 61 94 587 34 100 56 53 40 82 22 77 85 52 71 95 23 27 500 47 38 29 87 40 67 86 43 53 80 691 27 300 46 39 29 87 41 68 86 43 53 81 661 33 100 57 29 18 81 10 61 86 32 53 60 30 28 500 48 40 19 81 35 75 91 25 38 83 659 27 900 47 39 19 83 36 75 92 24 37 83 575 32 900 51 48 17 73 31 71 85 26 42 83 84 30 100 72 43 32 82 29 89 84 83 79 99 333 29 500 73 44 34 82 29 89 85 85 80 99 290 34 200 65 38 22 82 27 89 76 74 74 97 43 32 800 74 i 43 30 81 28 86 87 75 77 97 297 31 100 71 40 38 84 31 84 87 80 80 99 183 35 700 78 49 18 76 23 88 86 67 72 94 114 38 300 81 41 17 73 26 89 80 76 73 98 515 37 600 82 45 19 77 27 92 73 85 81 99 207 38 800 80 39 15 71 26 87 84 71 67 97 308 47 800 89 39 11 69 22 91 72 91 85 98 297 44 000 96 40 14 77 22 88 78 91 88 99 116 50 200 85 39 8 63 22 93 69 91 83 98 181 31 800 61 40 26 81 33 79 86 57 62 91 3 402

inte får fullständigt slutbetyg från grundskolan inser kanske inte vilka svå- righeter detta innebär förrän de försökt få arbete eller fortsätta sin utbildning. För att reparera bristen kan de då gå om sista årskursen i grundskolan.

Den andra gruppen bland sjuttonåringarna som inte studerar i gymnasie- skolan vid uppföljningstillfället är studieavbrytarna. Inte fullt 6 000 individer har uppgivit att de börjat i gymnasieskolan men avbrutit studierna. Drygt 7 000 har angivit att de blivit antagna men ångrat sig. I viss mån överlappar säkert dessa grupper varandra. Detta är säkert också fallet när det gäller gruppen som angivit att de inte kommit in på den Studieväg de tänkt sig (drygt 6 000). Med stor sannolikhet har de antagits på något andrahandsval

som de ej accepterat. Sammanlagt bör gruppen studieavbrytare omfatta minst 14 000 individer (summan av dem som antogs till den Studieväg de önskat men ångrat sig och dem som ej kom in på önskad Studieväg). I den ut- sträckning studieavbrott inte ingår i kategorin som antagits men ångrat sig kan maximalt ytterligare nära 6000 individer tillhöra gruppen.

Den tredje gruppen utgörs då av de drygt 1 000 individer som genomgått en gymnasiekurs som redan avslutats (kortkurser för arbetslös ungdom san- nolikt) samt dem som varken sökt eller antagits till gymnasieskolan. Den sistnämnda gruppen kan uppgå som mest till drygt 16000 personer, och som lägst till 11000 personer. Ungefär 15 000 personer förefaller vara en rimlig uppskattning av antalet i årskullen som varken söker eller intas i gymnasieskolan. Dessa 15 000 kan jämföras med de drygt 24 000 som angivit att de inte går i gymnasieskolan därför att de hellre vill arbeta.

Sammanfattningsvis låter sig alltså de 30000 sjuttonåringarna som inte studerar i gymnasieskolan våren 1980 indelas i tre undergrupper:

a. de som bedriver studier utanför gymnasieskolan (ca 6000), b. de som avbrutit sina studier i gymnasieskolan, hoppat av redan vid ter- minsstarten, eller inte accepterat den plats de antagits till (ca 14000), c. de som varken sökt eller antagits till gymnasieskolan, samt kortkurs- eleverna (ca 15000).

I viss mån överlappar de tre grupperna varandra.

Den fråga i uppföljningsundersökningen som ställdes om de f. d. grund- skoleelevernas planer inför hösten 1980 kan ytterligare belysa motiven för att arbeta resp. studera. Nära 87000 individer har angivit att de tänker studera höstterminen 1980. Drygt 56000 har angivit att de måste ha den planerade utbildningen för att kunna få det yrke de tänkt sig. Inte fullt 26000 har angivit motivet ”Jag får inget arbete som passar mig och då kan jag lika gärna studera”. Nästan samtliga har angivit att de tror att studier förbättrar deras chanser på arbetsmarknaden. Drygt 25 000 har angivit att de tänker arbeta hösten 1980. Nära 19000 av dessa har angivit som motiv att de har eller kan få ett arbete som intresserar dem. Drygt 7000 har angivit att de tänker ta ett sabbatsår från studierna eftersom de är skol- trötta. Drygt 6000 har angivit att de vill förvärvsarbeta för att få arbets- livspoäng för fortsatta studier.

Hela årskullen i grundskoleuppföljningen kan indelas i tre motivgrupper när det gäller önskemål om studier eller arbete. Ungefär hälften av årskullen (56 000) vill studera för att direkt eller efter högskolestudier få en yrkes- utbildning. En annan, väsentligt mindre grupp (ungefär 15000) vill inte alls gå i gymnasieskolan. Arbetslöshet verkar vara mer tilltalande för många av dem än skolan. En stor mellangrupp om ca 43 000 elever har en mer eller mindre ambivalent hållning till arbete eller studier. Det stora flertalet av samtliga i årskullen anser att studier förbättrar deras chanser på arbets- marknaden.

5.7.2 Grundskoleuppföljningen 1977

I kullen elever som lämnade grundskolan efter årskurs nio 1976 gick inte fullt 19000 av ungefär 105000 direkt ut på arbetsmarknaden. På våren

1977 var de fem vanligaste jobben bland flickorna barnskötare (2 800), af- färsbiträden (1000). maskinskrivning/sekreterararbete (500), köksbiträden (500) och städare (400)? Dessa fem yrkeskategorier representerade nära 60 procent av all sysselsättning bland de ungefär sjuttonåriga flickorna i un- dersökningen. Bland pojkarna var den vanligaste kategorin maskin- och motorreparatörer och montörer (900), lager- och förrådsarbetare (800), lant- arbetare (700), bänk- och maskinsnickare (500) och verkstadsmekaniker (400). Dessa utgjorde tillsammans en tredjedel av pojkarna. Flickornas syssel- sättning är alltså koncentrerad till ett fåtal jobb i större utsträckning än pojkarnas, Det största området för flickorna, barnskötare, representerar en- samt nästan lika stor andel av flickornas sysselsättning som de fem vanligaste områdena tillsammans gör för pojkarna.

5.7.3 Grundskoleuppföljningen 1978

Fördelningen över yrkesområden för de sexton-sjuttonåriga ungdomarna är oftast inte ett uttryck för ett långsiktigt yrkesval. Med den situation som råder på arbetsmarknaden får många av ungdomarna lov att i första hand inrikta sig på att hitta en inkomstkälla. Många ungdomar tenderar att stanna kvar i detta arbetsmarknadsbeteende. Arbetsmarknadskonsekven- serna på litet längre sikt av att avbryta sina studier efter fullföljd grundskola kan illustreras med hjälp av sjuårsuppföljningen av grundskoleavgångna 1971. Vid uppföljningstillfället våren 1978 utgjorde gruppen som inte fortsatt med något slags utbildning efter grundskolan nära 15 000 individer. De flesta av dem var då 22 eller 23 år gamla. Vilka förändringar av syssel- sättningsstrukturen kan man då spåra i denna grupp jämfört med i gruppen sexton-sjuttonåringar? En påtaglig förändring är att koncentrationen på ett fåtal yrkesområden minskat. Både för pojkar och flickor ligger de fem van- ligaste yrkesområdenas andel av hela sysselsättningen på strax under 30 procent. Detta är en kraftig minskning för flickornas del, och någon minsk- ning för pojkarnas del. Bland pojkarna är de fem vanligaste yrkesområdena maskin- och motorreparatörer och montörer (700) motorfordonsförare (500), verkstadsmekaniker (400), lager- och förrådsarbetare (300), och truckförare (300). Yrken som har med motorfordon att göradominerar alltså. För flickornas del är affärsbiträde vanligaste kategorin (600), följd av maskinskriv- ning-sekreterararbete (500), sjukvårdsbiträden (400), paketererare och em- ballerare (300) och städare (200). Yrkesstrukturen är för både pojkar och flickor väsentligt mer lik yrkesstrukturen hos befolkningen i allmänhet än den var för sexton-sjuttonåringarna i grundskoleuppföljningen 1977. Den yrkesstruktur som ungdomar i sexton-sjuttonårsåldern har konserveras inte. Detta innebär inte att det i ett längre perspektiv inte gör någon skillnad om man avbryter sin utbildning efter grundskolan. En indikator på att grup- pen som inte fortsätter är mer utsatt på arbetsmarknaden än andra är ar- betslöshetstalen. Vid uppföljningstillfället sju år efter avslutade grundsko- lestudier var 7 procent av gruppen som ej fortsatt med några studier efter grundskolan arbetslös (något större andel av pojkarna än av flickorna). Inte fullt en fjärdedel av flickorna arbetade i eget hushåll eller var barnlediga. 1 Alla tal avrundade till Motsvarande siffror för den grupp i grundskoleuppföljningen 1978 som full- närmaste hela hundratal.

Figur 79 Kvalifikationsni- va" i jobbet enligt SCB:s förslag till socioekonomisk indelning (SED/ör elever som fullföljt en gymnasie- linje jämfört med elever som ej fortsatt med någon utbildning efter grundsko— Ian.

Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971.

följt någon av gymnasieskolans linjer (inte fullt 60000 elever) är ca 2,5 procent arbetslöshet. Inte fullt 8 procent flickor arbetade i eget hushåll eller var barnlediga.

Den yrkesstruktur som beskrivits ovan visar fördelningen över yrkes- områden. Inom varje yrkesområde finns också en fördelning på kvalifi- kationskrav för olika arbeten. I figur 79 visas fördelningen på kvalifika- tionsnivå i jobben för gruppen som ej fortsatt studera efter grundskolan jämfört med dem som fullföljt en gymnasieutbildning.

Gruppen som fullföljt någon gymnasielinje har arbete med väsentligt högre kvalifikationsnivå än gruppen som inte har någon utbildning utöver grund- skolan. Skillnaden är särskilt markant för flickornas del. Ungefär fem av sex flickor i gruppen utan utbildning utöver grundskolan har arbete på någon av de lägsta kvalifikationsnivåerna (”biträdespersonal”, ”icke facklärda”, ”vaktmästare” eller ”kontorister”). Motsvarande andel för flickorna som fullföljt någon gymnasielinje är drygt 45 procent. För pojkarna utan ut- bildning är andelen 58 procent, och för pojkarna som fullföljt någon gym- nasielinje 38 procent. Till skillnadernai kvalifikationsnivå mellan grupperna kan för flickornas del också läggas skillnaderna i förvärvsfrekvens. En av fyra flickor i gruppen utan utbildning arbetar i eget hushåll.

F Egna företagare % lantbrukare

Ingenjörer specialister m.fl.

Assistenter m.fl.

Kontorister

mmm Vaktmästare Specialiserade facklärda

222 Facklärda

AAA

AAA AAA AAA AAA AAA AAA AAA AAA

A A A A A A A A

00 a&)

o o ooo

a_n" lcke Facklärda

. Biträdespersonal

goo :: 0 000 o o

o _ o

Pojkar Flickor Pojkar Flickor Ingen utbildning Fullföljd linje på utöver grundskolan gymnasieskolan

5.7.4 Utbildning som sluss till arbetsmarknaden

Den statistiska redovisningen ger en relativt entydig bild av gruppen som inte skaffar sig någon utbildning utöver grundskolan. De har svårare att hävda sig på arbetsmarknaden, både när det gäller arbetslöshets- och för- värvsfrekvenser och när det gäller kvalifikationsnivå i jobbet. Jämförelser med motsvarande grupper i Malmö- och Västmanlandsundersökningarna (se 5. 24 och 33) tyder på att situationen blivit väsentligt besvärligare för den utbildningslösa gruppen under 1970-talet. Samtidigt finns det ingen grund för att hävda att andelen arbeten utan utbildningskrav minskar. Det finns en mängd arbeten som ungdomar utan utbildning är kapabla att klara. Arbetsgivarna kan naturligtvis välja att ge dessa arbeten till andra lågut- bildade grupper i stället, och ställa ungdomarna sist i kön av arbetssökande. Vid minskad arbetskraftsefterfrågan drabbas då ungdomarna först. Det ökade utbildningsdeltagandet i ungdomskullen som helhet har samtidigt inneburit att det uppstått efterfrågan på deltidsarbete och andra former av arbete som kan kombineras med skolgång. Denna efterfrågan kan på lång sikt och med ett ytterligare ökat utbildningsdeltagande forma om den arbetsmarknad som är tillgänglig för ungdomar så att jobben inte går att försörja sig på längre. Som framgick av avsnittet om arbetslösheten bland ungdomar (s. 103—119) finns dels en förhållandevis hög andel förvärvsarbetande bland de studerande, dels en tendens mot en ökad andel deltidsarbete bland ung- domar. De arbeten som står till förfogande för ungdomar utan färdig ut- bildning i en sådan situation har inget med deras yrkesverksamhet som vuxna att göra. Den tjänar främst syftet att vara förvärvskälla under stu- dietiden. Alla ”riktiga” yrken ställer däremot krav på utbildning. Situationen illustreras i figur 80.

Slussen till den ”spärrade” arbetsmarknaden i figur 80 är utbildning. Gymnasieskolan är den mekanism som reglerar större delen av flödet till denna arbetsmarknadssektor. De krav på studieförmåga och motivation gymnasieskolan ställer kommer också att bli arbetsmarknadskrav. De elever som är så trötta på skolan att de inte vill gå i gymnasieskolan, inte kommer in, eller inte har tillräckliga studiefärdigheter för att klara sig igenom är hänvisade till den arbetsmarknadssektor som egentligen är avpassad för deltidsarbete och extraförtjänster. Det mönster med täta växlingar mellan olika arbeten och mellan förvärvsarbete och andra aktiviteter som visades i Sjöstrands Göteborgsundersökning (a.a. s. 115) betingas enligt denna tolk- ning av en arbetsmarknadsstruktur som är på väg att ändras.

I figur 80 representerar ”al” de 60—70 procent av en årskull grundsko- leavgångna som går vidare till gymnasieskolan och fullföljer en utbildning. ”bl” är de 15—20 procent som går direkt ut på arbetsmarknaden efter grund- skolan. Den senare gruppen har stora svårigheter att etablera sig inom är- betsmarknadssektor ”A” dit de gymnasieutbildade så småningom går. Hälf- ten av flickorna, och var tredje pojke har varit arbetslösa minst en gång efter grundskolans slut i sjuårsuppföljningen. Under de tio månader som förflutit sedan grundskolans slut i grundskoleuppföljningen 1980 har drygt var tredje av de ungdomar som inte började i gymnasieskolan varit arbetslös minst en gång. De byten av jobb de gör är för det mesta betingade av att tillgängliga jobb på arbetsmarknad ”B” är tillfällighetsjobb eller deltids-

Figur 80 Arbetsmarknader för gymnasieutbildade och för grundskoleavgångna.

Stabil arbetsmarknad Arbetsmarknad med relativt låga arbets- med deltids— Iöshetsrisker jobb, säsongar- bete, etc.,

samt höga ar- betslöshetsrisker

3.

Gymnasie— skolan

AMU b:

GRUNDSKOLAN

jobb. Bytena resulterar oftast inte i något säkrare arbete. Vägen till arbets- marknad "A" måste för de allra flesta gå via utbildning, De som ville arbeta i stället för studera efter grundskolan måste alltså nu ta ”omvägen” via en utbildning för att få ett stadigvarande jobb. Väljer man den reguljära vägen via gymnasieskolan medför det ofta ekonomiska avbräck för indi- viden. AMU-utbildning med bättre villkor i detta avseende ger å andra sidan ekonomiska avbräck för det allmänna. Sådana åtgärder för arbetslös ungdom är å andra sidan ofta effektiva för att skaffa ungdomarna jobb. Dessa ungdomar har ofta spärrats ut från gymnasieskolan, men får nu en chans att på särskilda villkor ta sig igenom slussen till en stabilare arbets- marknad.

Försöken att lösa problemet med att lotsa över ungdomar till ””A-arbets- marknaden” genom att vidga gymnasieskolans organisation så att antalet platser överstiger antalet sextonåringar har inte varit särskilt framgångsrika. De arbetslöshetshotade eleverna ärinte trakterade av gymnasieskolan i dess nuvarande form. De kommer dessutom oftast inte in på de attraktiva stu- dievägarna. En annan väg att angripa problemet är att försöka skapa al- ternativa vägar direkt från jobben i arbetsmarknadssektor ”B” till jobben i arbetsmarknadssektor ”A”. Nödvändiga utbildningsmoment skulle då läg- gas in som kortare inslag mellan perioder av praktisk yrkesverksamhet som till slut kan ge samma kompetens som den reguljära vägen via gymna— sieskolan ger.

6 Elevströmmar från gymnasieskolan till högskolan

6.1. Högskolans rekrytering före 1969

I Malmöundersökningens elevgrupp på 1 544 elever gick 67 vidare till uni- versitetsstudier efter studentexamen. Av de 67 studenterna kom 51 från socialgrupp 1. I början av 1950- talet, när de flesta av de 67 Malmöstudenterna bör ha påbörjat sina universitetsstudier registrerades inte fullt 4 000 nybörjare per läsår sammanlagt vid universiteten i Lund och Uppsala, Karolinska institutet, Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, Veterinärhögskolan, Tandläkarinstitutet, Farmaceutiska insti- tutet, Lantbrukshögskolan, Skogshögskolan, Handelshögskolorna i Göteborg och Stockholm, Gymnastiska centralinstitutet, samt högskolorna i Göteborg och Stockholm.

Under 1960-talet expanderade studerandeantalet vid universitet och hög- skolor kraftigt. Ökningen kan dels återföras på de stora kullarna födda 1945—46, dels på ett mycket kraftigt ökat intresse för teoretisk utbildning under slutet av 1950- och 1960-talen.

Utvecklingen av nyregistrerade 1940 till 1970 visas i figur 81. Av de 3 650 grundskoleeleverna i Västmanlandsundersökningen gick 620 stycken vidare till högskolestudier. Många av dem bör återfinnas bland de drygt 26 000 högskolenybörjarna 1970/ 71 i figur 81. 109 av dessa kom från socialgrupp 1. Högskoleorganisationen hade då byggts ut så att det förutom de läroanstalter som räknats upp ovan även tillkommit Umeå universitet (1963), universitetsfilialer i Linköping, Karlstad, Örebro och Växjö (1967), samt lärarhögskolor i Stockholm (1954), Malmö (1960), Göteborg (1962), Uppsala (1964), Umeå (1967) och Linköping (1968).

6.2. Den nya gymnasieskolan och högskolan

Rekryteringsbasen för universitets/ högskolestudier i malmöundersökningen var det allmänna gymnasiet. 1947, då de flesta av Malmöundersökningens studenter bör ha examinerats, avlades 4 237 studentexamina i landet. Läsåren 1947/48 och 1948/49, som bör ha varit recentiorsår för många Malmöelever som började högskolan, låg antalet nyinskrivna på ungefär tre tusen. Av de 118 studenterna i Malmöundersökningen gick 67 vidare till universi- tetsstudier.

! För sökande med arbets- livserfarenhet uttrycks kraven i andra termer (se vidare 5. 168).

Figur 81 N ettoantal inskrivna studerande vid universitet och vissa hög- skolor.

Rekryteringsbasen för högskolestudier i Västmanlandsundersökningen var det nya gymnasiet. 1969, då Västmanlandseleverna var nitton år, ex- aminerades 30 042 elever från nya gymnasiet. 1969/ 70 och 1970/ 71 skrevs ungefär 28 000 nybörjare in vid högskolan. Av de 908 studenterna i Väst- manlandsundersökningen gick 620 vidare till universitetsstudier. Vid re- formeringen av tillträdesreglema till högskolan under 1970-talet har man strävat efter en breddad rekrytering till högskolan. Allmän behörighet för högskolestudier ges nu efter genomgången minst tvåårig linje i gymna- sieskolan med minst tvåårig studiekurs i svenska och engelska? Av de drygt 102 000 eleverna i kullen grundskoleavgångna 1971 uppfyller drygt 36000 elever som fullföljt någon av de teoretiska linjerna E, H, S, N, T, So, Ek eller Mu detta krav. Ytterligare drygt 11 000 elever från vård-, dis- tributions- och kontors- samt konsumtionslinjerna kan ha uppfyllt kravet genom ett års tillval av engelska. Sammanlagt 20 000 elever bland de grund- skoleavgångna 1971 har faktiskt deltagit i universitets-/ högskolestudier un- der uppföljningsperioden fram till 1978. Denna siffra är dock inte jämförbar

Antal i tusental

1940/41 50/51 60/61 70/71

Avgångslinje från gymnasieskolan Et/Fo/ Be/Tr/ Ba T Te %b 70 Pr/Ve N Vd Ko ”Li 3 E Ek SO Dk H

7 256 6 786 4 247 2 884 3 4 749 4 467 4 265 8 342 3 937 3 244 //////////////4 _ 'It _ fll/III/I/I/I/I/l/IA _ '////////'/////////////I//I/////////A _ 7/////////////.

I)

4

Antal elever 2580 4081 152213

'IIIIIIIIIIIIIII _ III/III/IIIII/IJI _ III/III!!!

Antal elever 3 578 6 379 4112 3 516 2 090

Studier inom Teknisk AES— Vård— Under- Kultur— och

högskolesektor: sektor sektor sektor visnings- informations- sektor sektor

ningen”).

i sjuårsuppföljningen. ning 1978 ("sjuårsuppfölj- Figur 82 Rekrytering till olika sektorer ! hogskolan från gymnasieskolans linjer Källa: Maskintabeller från SCB:s grundskoleuppfölj-

med antalet universitets-/högskolestuderande i Malmö- och Västmanlands- undersökningarna. Räknar man bara utbildningar som innefattas i det hög- skolebegrepp som tillämpades i Malmö- och Västmanlandsundersökning- arna blir summan högskolestuderande i uppföljningen av grundskoleavgång- na 1971 ungefär 14000.

De 20000 som deltagit i högskolestudier i kullen grundskoleavgångna 1971 fördelar sig på högskolesektor och avgångslinje från gymnasieskolan enligt figur 82.

Naturvetenskaplig linje står för drygt en fjärdedel av hela rekryteringen till högskolan från gymnasieskolan. Den dominerar kraftigt på teknisk sektor och är även största rekryteringskälla till vårdsektorn. Rekrytering till AES- sektorn (Administrativa, Ekonomiska och Sociala utbildningar) sker nästan helt från de treåriga ekonomiska, samhällsvetenskapliga och naturveten- skapliga linjerna. Bilden för undervisningssektorn i figur 82 är något miss- visande. Sannolikt har många som siktar mot en ämneslärarutbildning re- gistrerats inom teknisk sektor, AES-sektor eller kultur- och informations- sektorn. I förhållande till E-, H-, N- och S-linjerna har T-linjen få elever som fortsätter med högskolestudier. Bland de tvååriga yrkesförberedande linjerna är det endast vård- och konsumtionslinjerna som är representerade med elever på högskolan i någon nämnvärd omfattning.

Samtliga utbildningar som innefattas i ”högskolestudier" i figur 82 räk- nades inte som högskolestudier före läsåret 1977/ 78. Av de 20 000 nybörjarna kan drygt 14 000 hänföras till ””traditionella”” högskoleutbildningar. Nästan samtliga som studerat inom "teknisk sektor” och ”AES-sektor” har gjort det inom denna typ av utbildningar. Vårdsektorn domineras av nya hög— skoleutbildningar(mer än två tredjedelar av samtliga) liksom undervisnings- sektorn (drygt hälften; observera dock att ett okänt antal ämneslärarstu- derande återfinns inom övriga sektorer). ”Kultur- och informations”-sektorn domineras dock av traditionella högskoleutbildningar (ungefär tre fjärdedelar av samtliga).

De flesta av eleverna i kullen grundskoleavgångna 1971 som gick till högskola påbörjade sina studier där 1974 eller 1975 (ungefär hälften av de högskolestuderande i undersökningen). Läsåret 1974/ 75 var totala antalet nybörjare i högskolan drygt 32000. Närmast föregående läsår uppvisade det lägsta antalet nybörjare yngre än 25 år under 1970-talet. Från och med läsåret 1974/ 75 går antalet yngre nybörjare stadigt uppåt. Antalet äldre stu- derande stiger dock än kraftigare. Utvecklingen av nybörjare per läsår under 1970-talet framgår av figur 83.

Eftersom statistiken före och efter högskolereformen inte är fullt jämförbar kan man inte säkert uttala sig om utvecklingen under senare delen av 1970- talet. Det förefaller dock inte som om några dramatiska förändringar inträffat när det gäller antalet linjestuderande.

I figur 84 visas hur andelen med gymnasium/gymnasieskola som be- hörighetsgrund för intagning har utvecklats under perioden 1971—1976 bland studerande som skrivs in för första gången vid högskolan. Inskrivna med ”annan behörighetsgrund” (exempelvis studerande med utländsk examen, intagna med den s. k. 25:4-regeln etc.) har ökat sin andel av samtliga förstagångsinskrivna under perioden medan inskrivna med gym- nasium/tre/fyraårig linje vid gymnasieskola minskat sin andel. Nu bör man

Antal nybörjare på linjer (ej tidigare inskrivna vid studieinriktningen) (samtliga inskrivningar)

40000 /

30 000

20000

10000

71/72 72/73 73/74 74/75 75/76 76/77 77/78 78/79

Procent 1 00

Fackskola/Z-åriga teor. linjer i gym- nasieskolan

Gymnasium/3—4-åriga linjer ' ' k l

72/73 73/74 74/75 75/76 76/77 Läsåret

lägga märke till att detta inte innebär att ”vuxenstuderande trängt ut ung- domarna”. Antalet nyinskrivna med gymnasium (motsvarande) som behö- righetsgrund är endast obetydligt lägre vid periodens slut än vid periodens bönan.

Figur 83 Utveckling av antal nybörjare pa" högsko- lans linjer (ej tidigare inskrivna på aktuell studie- inriktning) under I 970-ta- let.

Källa: Utbildningsstatis- tisk årsbok 1979, samt högskolestatistik från SCB för läsåren 1977/78 och 1978/79.

Figur 84 Förstagångsin- skrivna vid högskolan fördelade på behörighets- grund 1971 / 72 till 1 976/ 77.

Källa: Utbildningsstatis- tisk årsbok 1979 tabell 8A.7.

' Studerande som antas enligt den s. k. 25:4-regeln behöver inte dokumente- ra kompetens i svenska motsvarande tvåårig studiekurs i gymnasiesko- lan.

2 Siffrorna avser allmänna linjer läsåret 1978/79. 1 bilaga 1 visas de olika gymnasieskolelinjernas behörighetsvärde gent- emot högskolans utbild- ningslinjer läsåret

1978/ 79.

6.3. Rekrytering från gymnasieskolan till högskolan efter högskolereformen

Ett av syftena med högskolereformen 1977 var att bredda rekryteringsbasen till högskolestudier. Man införde allmänna behörighetskrav motsvarande genomgången linje i gymnasieskolan med minst tvåårig studiekurs i svenska och engelska för tillträde till samtliga ”gamla” högskoleutbildningar.' De elever som kommer från de tre- och fyraåriga teoretiska linjerna samt de tvååriga sociala och ekonomiska linjerna samt musiklinjen uppfyller dessa krav. Elever från vårdlinjen, konsumtionslinjen och distributions- och kon- torslinjen kan genom att välja till tvåårig engelska få allmän behörighet. På vårdlinjen och konsumtionslinjen gör ungefär 90 procent av eleverna detta, medan ungefär 80 procent av eleverna på distributions- och kon- torslinjen gör det (siffrorna avser läsåret 1979/80). Sammanlagt ungefär 53000 elever av de inte fullt 88000 som avgår från gymnasieskolan vt 1980 kan på detta sätt uppfylla kraven på allmän behörighet dvs. ca 60 procent av samtliga. Räknar man bara avgångna från linjer får nästan tre av fyra allmän behörighet. Andelen ligger ungefär i nivå med motsvarande andel i kullen grundskoleavgångna 1971.

”Allmän behörighet” är ändå inte så allmän som man avsett i arbetet med högskolereformen. Den ger tillträde till tolv av högskolans linjer.2 För 84 linjer räcker inte den ”allmänna behörigheten”, utan den presumtive högskoleeleven måste dessutom skaffa sig särskild behörighet i form av ytterligare gymnasieskolestudier (56 linjer), eller i form av andra särskilda tillträdeskrav (28 linjer). Situationen för elever som fullföljt gymnasieskolan ter sig alltså olika beroende på vilken linje de gått på. Den naturvetenskapliga linjen ger direkttillträde till nära 80 procent av de ianspråktagna studie- platserna vid intagningen 1978/79. För tillträde till de återstående platserna gäller i de allra flesta fall krav på tidigare yrkeserfarenhet, särskild fallenhet eller utbildning utöver genomgången gymnasieskola. Social linje ger tillträde till drygt 50 procent av platserna, medan enbart allmän behörighet ger till- träde till inte fullt 30 procent av platserna. Annu vet vi inget säkert om hur de elever som påbörjat sina studier i gymnasieskolan efter 1977 påverkats i sitt linjeval av de nya behörig- hetsreglerna för högskolestudier. Den främsta indikation vi hittills har i detta avseende är gymnasieelevernas egna utsagor om planerade högsko— lestudier.

I tabell 38 visas hur planer på högskolestudier fördelar sig bland 17-åringar som studerar i gymnasieskolan läsåret 1979/ 80 (de flesta studerar i årskurs 1).

Avspeglar de angivna planerna på högskolestudier ett verkligt sökande- intresse kommer högskolan att möta ett ökat totalt sökandetryck från gym- nasieskolans elever i framtiden. Ur tabell 38 kan inte någon absolut nivå utläsas. Relationer mellan linjer kan man däremot i någon mån uttala sig om.

De naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga linjerna uppvisar de högsta frekvenserna. Detta gällde även i ”sjuårsuppföljningen” och statis- tiska centralbyråns gymnasieuppföljning 1979. Den treåriga ekonomiska lin- jen uppvisar i jämförelse med förhållandena som redovisas i tidigare un-

dersökningar en lägre frekvens. Den fyraåriga tekniska linjen ligger liksom i sjuårsuppföljningen lägst av de tre-fyraåriga linjerna. Vårdlinjen och kon- sumtionslinjen ligger lika högt som fyraåriga tekniska linjen. Sociala linjen ligger mycket högt jämfört med förhållandena i sjuårsuppföljningen. Här kan man eventuellt se ett utslag av de nya tillträdesreglema till högskolan. Eftersom de tre sistnämnda gymnasielinjerna ger behörighet endast till ett begränsat antal högskolelinjer kan man förvänta sig ett kraftigt ökat sö- kandeintresse för just dessa. I några fall rör det sig om högskolelinjer där intagningskapaciteten i dag ligger högt i förhållande till arbetsmarknadens efterfrågan på utbildade (förskollärarutbildning, sjuksköterskeutbildning). Man kan i detta sammanhang notera att social linje uppvisar en mycket kraftig ökning av intagna läsåret 1980/81 jämfört med läsåret 1979/80.

6.4. Behörighetsbestämmelsernas roll vid övergång från gymnasieskola till högskola

Kravet på studentexamen för tillträde till akademiska studier kvarstod i stort sett oförändrat så länge examinationsformen fanns kvar. Undantag var främst de tekniska högskolorna, som från 1900-talets början även ac- cepterat elever från tekniskt gymnasium. I början av 1960-talet medgavs tillträde till universitetsstudier även för elever från handelsgymnasierna. Begreppet ”akademisk utbildning” används här i meningen studier vid uni- versitet och högskolor. Därutöver har det funnits utbildning utanför hög- skolan som jämställts med akademisk utbildning. Socialinstituten, folksko- leseminarierna, Gymnastiska centralinstitutet med flera hade denna karaktär men tillämpade intagningsregler som avvek från högskolans.

Under 1960- och 1970-talen fattade riksdagen beslut om ändrade till- trädesregler. Man ville bredda rekryteringen till högskolan utöver den krets

Tabell 38 Planer på högskolestudier bland studerande i åk 1 i gymnasieskolan läsåret 1979/80

Gymnasielinje ”Tänker Du fortsätta med högskole- studier efter gymnasieskolan?”: Ja, säkert Ja, troligen % %

H 28 27 S 24 48 E 12 31 N 37 40 T 7 37 Sö 18 42 Ek 4 31 Vd 10 32 Ko 8 31

Övriga 2-åriga

yrkesinriktade linjer: 5 14

Källa: Maskintabeller ur SCB:s grundskoleuppföljning 1980.

från ungdomsskolan som tidigare utgjort rekryteringsbasen. Ett framträ- dande motiv var att högskoleutbildningen skulle kunna tjäna som åter- kommande utbildning för människor som redan fanns i arbetslivet. De nya tillträdesreglema tog också sikte på tidigare arbetslivserfarenhet som ett be- hörighetskriterium. Man bereddes möjlighet att söka vissa högskoleutbild- ningar om man var minst tjugofem år och hade ett visst antal års yrkes- erfarenhet (först fem, senare fyra). Då högskolereformen 1977 genomfördes infogades de behörighetsgrunder som gällde för sökande från gymnasie- skolan och sökande från arbetslivet i ett gemensamt system av behörig- hetsregler. Sökande från båda dessa grupper måste fylla kraven på allmän behörighet för att få tillträde till högskolestudier. För att få allmän behörighet måste man ha kunskaper motsvarande minst två årskurser engelska och svenska på tvåårig linje i gymnasieskolan. Social linjes kursplan blev riks- likaren. Kraven på två årskurser svenska ansågs uppfyllda av sökande som är äldre än tjugofem år och har arbetslivserfarenhet om minst fyra år.

Utöver kraven på allmän behörighet finns också krav på särskild behö- righet för många utbildningslinjer i högskolan. Dessa formuleras också med utgångspunkt i gymnasieskolans kursplaner, till exempel som ”kunskaper i matematik motsvarande fullföljd kurs på naturvetenskaplig eller teknisk linje”.

När det finns fler sökande till en utbildningslinje än det finns platser tillämpas urvalsregler som delar in de sökande i kvotgrupper beroende på deras bakgrund. Sökande från tvååriga linjer i gymnasieskolan konkurrerar till exempel med varandra och inte med sökande från treåriga linjer i gym- nasieskolan. Betyg, arbetslivserfarenhet etcetera poängvärderas sedan.

Bakom dessa ändrade bestämmelser ligger i första hand ambitionen att bredda rekryteringsbasen för högskolestudier och att öppna utbildningsmäs- siga återvändsgränder. Detta gäller såväl vuxna utan tidigare gymnasieut- bildning som gymnasieskoleelever. I föregående avsnitt beskrevs möjlig- heterna för elever från tvååriga linjer i gymnasieskolan att få allmän be- hörighet. De nya behörighetsreglerna gav elever från främst tvåårig eko- nomisk och social linje, men också elever från vårdlinjen, konsumtionslinjen och distributions- och kontorslinjen förbättrade möjligheter att fortsätta i högskolan. Läsåret 1977/78 gick 27 249 elever i årskurs två på dessa linjer. De traditionellt högskolerekryterande linjerna hade samma år i årskurs tre 24 707 elever.

En breddad rekrytering till högskolan var inte det enda motivet bakom de ändrade tillträdereglerna även om det varit det mest framträdande. Man kan särskilja ytterligare minst två grupper av motiv:

Den första gruppen motiv rör överskådlighet och likformighet i utbild- ningsorganisationen. Man ville dels ha enhetliga, rättvisa och överblickbara regler för tillträde till högskoleutbildningen inom olika områden, dels en enhetlig organisation av utbildningsformer där man gör klar boskillnad mel- lan gymnasial och postgymnasial utbildning. Det sistnämnda motivet fick till exempel till följd att man kräver genomgången gymnasial utbildning för tillträde till åtskilliga utbildningar som tidigare byggde direkt på grund- skolan.

Den andra motivgruppen rör professionaliseringssträvanden inom olika yrkesområden. Högskolereformen innebar att all högskoleutbildning skulle

vara yrkesinriktad. Professionaliseringsmotivet innebär en strävan att på allt fler yrkesområden bygga under yrkesverksamhet med högskoleutbild- ning och forskning. Dels bör yrkesverksamma personer få möjligheter till fortbildning och kontakt med forskning inom sitt eget yrkesområde, dels bör grundutbildningen till yrket vara väl underbyggd av forskning och teo- ribildning på området. Den allmänna behörigheten underlättar för redan yrkesverksamma utan tidigare teoretisk utbildning att komma in i högskolan samtidigt som den sätter en undre gräns för den teoretiska nivå elever från gymnasieskolan bör ha för att få tillträde till yrkesutbildningen i fråga. Det sistnämnda delmotivet förstärks av utbildningsansvarigas intresse att få en positivt selegerad grupp studerande att undervisa. Särskilt påtagligt blir detta först när man fastställer de särskilda behörighetskraven.

För elever från gymnasieskolan har ändringarna av behörighetskraven under 1970-talet haft konsekvenser både när det gäller det formella kom- petensvärdet hos olika linjer och konkurrensförhållandena vid urvalet av elever från olika linjer. Situationen för elever från tvååriga linjer som kan ge allmän behörighet är dock inte så gynnsam som man av den allmänna debatten kunde förledas tro. De särskilda behörighetskraven är omfattande för många högskolelinjer. I tabell 39 visas hur rekryteringen från gymna- sieskolan till högskolan såg ut på högskolelinjer med olika omfattande sär- skilda behörighetskrav läsåret 1978/79.

Tabell 39 Rekrytering från gymnasieskolans linjer till allmänna högskolelinjer med olika omfattande tillträ- deskrav läsåret 1978/79. Nybörjare på linier. Procent. Tabellen omfattar endast linjer utan krav på yrkes- verksamhet eller annan utbildning ån gymnasieskolans linier

Högskolelinjer med Avgångslinje i gymnasieskolan: Övriga Summa

beh" ' hetskrav som lin"

upp fis av: N r HSE So,Ek Dk,Ko,Vd ler Antal % (96) (96) (%) (96) (96) (96)

Naturvetenskaplig linje

(N) 72,8 7,7 13,5 3,9 0,8 1,3 1 705 100 Naturvetenskaplig (N)

och fyraårig teknisk linje (T) 55,8 35,1 5,9 0,8 0,1 2,4 3 263 100 Humanistisk (H), sam-

hällsvetenskaplig (S), treårig ekonomisk (E), naturvetenskaplig (N) och fyraårig teknisk linje (T) 20,1 2,8 69,3 6,4 0,4 1,0 2 674 100 Samtliga tre- eller fyra-

åriga linjer samt social (So) och tvåårig ekonomisk linje (Ek) 14,4 5,5 51,9 25,9 1,0 1,2 5 501 100 Ej krav på allmän

behörighet 7,3 0,7 18,0 27,8 42,0 4,2 5 202 100

Summa 18 345

Källa: Maskintabeller ur SCB:s högskoleregister.

Rekryteringsmönstret från gymnasieskolan till högskolans linjer avspeglar behörighetskraven väl. Rekrytering från gymnasielinjer som ej ger omedelbar behörighet till en viss högskolelinje är mycket måttlig. Det är inte särskilt förvånande att så är fallet. Att komplettera från till exempel en fullföljd Vårdlinje till en högskolelinje med särskilda behörighetskrav i ”NT-klassen” är ofta ett tidskrävande företag. Tre å fyra ämnen med treåriga studiekurser kan behöva kompletteras. Även om denna komplettering sker vid en kom- vuxenhet på högskoleorter med ett stort kursutbud kan det ta ett par år att genomföra. På elevens hemort, med ett komvuxutbud som ofta är be- tydligt magrare, kan det ta väsentligt längre tid än så. I figur 85 visas några exempel på kompletteringskrav för högskoleaspiranter från gymnasieskolan.

Kategori 1 och 2 i figur 85 är hämtade från teknisk sektor. Kategori 3, 4 och 5 (delvis även 7) från AES-sektor, kategori 6 och 7 från sektorn för undervisningsyrken och kategori 8 (delvis även kategori 1) från vårdsektorn.

Rekryteringsmönstret till högskolans utbildningssektorer följer i stor ut- sträckning av behörighetsbestämmelsema. I tabell 40 kan man se att re- kryteringen till teknisk sektor till mycket stor del sker från N- och T-linjerna. De flesta tekniska linjerna ställer krav på N/T-kompetens. Rekrytering från tvåårig social/ekonomisk linje är vanligare än rekrytering från industri- och hantverkslinjerna bland de tvååriga yrkesinriktade linjerna. So/Ek-kompe- tens kräver också mindre kompletteringar än de yrkesinriktade linjerna. Motsvarande mönster återfinns även inom de andra högskolesektorerna.

Tabell 39 och 40 visar båda att de olika gymnasielinjernas behörighetsvärde styr flödena till högskolan. De kompletteringskrav som ställs för att ta sig från en yrkeslinje i gymnasieskolan till en högskolelinje ter sig ofta av- skräckande. För att uppfylla behörighetskraven måste den presumtive hög- skoleeleven kanske studera i komvux i ett par år. Komvux har ändå kommit att spela en framträdande roll vid övergångar från gymnasieskola till hög-

Tabell 40 Rekrytering från linjegrupper i gymnasieskolan till utbildningssektorer i högskolan läsåret 1978/79. Nybörjare på linjer. Procent. Tabellen omfattar endast linjer utan krav på yrkesverksamhet eller annan utbildning än gymnasieskolans linier

___—__

Linjegrupp i gymnasieskolan

Tre/ fyraåriga Tvååriga Tvååriga yrkes- Summa linjer teoretiska förberedande A 1 % linjer linjer ma

& H ögskolesektor:

Teknisk sektor 93 6 1 3 942 100 AES-sektor (administrati- va, ekonomiska och socia- la utbildningsvägar) 75 21 4 6 667 100 Vårdsektor 43 17 40 4 021 100 Sektor för undervisnings-

yrken 51 31 18 5 450 100 Sektor för kultur- och in-

formationsyrken 84 14 2 1 000 100

_a Summa 21 080

___—_— Källa: Maskintabeller från SCB:s högskoleregister.

skola. I debatten har komvux roll dock ofta framställts i en mindre smick- Figur 85 Krav på behörig- rande dager. I nästa avsnitt skall vi försöka belysa hur komvux roll som he'SkomP/ffftefingföf

brygga från gymnasieskola till högskola avspeglas i utbildningsstatistiken.

1)

1. Agronom-, jäg— mästar-, hortonom- och landskapsarki- tektutbildning

2. Gruvingeniörs- utbildningar

Ovriga Z-årige linier

E H 5 med ell- uten all- N T min be men be-

2) ERSo hörigiet hörighet 5. Ekonomutbildning, förvaltningsutbildning, psykologlinjen, redo- visnings- och revisions- linje, beteendevet. lin- je (utredn.-soc. inriktn)

år*-'” .. w "en 1- ' linjer Dk Ho ""'”

& H 5 med ell- men all- ""i" '"!" NT "minbe- man”. allmänhe- Ek So hörimer hörimet hörimex 7. Förskollärarlinje, fritidspedagoglinje, beteendevet. linje, (inriktn. mot per- sonal- och arbets- livsfrågor) fritidsle- darutbildning

Semtliw linjer i 3) gymnasieskolan

8. Sjuksköterskelinjen, social servicelinje, ar- betsterapeutlinie med

studier på vissa högskole- linjer för studerande från gymnasieskolans linjer. Övrig E H 50 urin- S N Y E lini"

3. Juristlinjen

!( Ovritr Z—årip Te med linier allmän utan ell- behörig- min be— höliwn

z: —4m m

4. ADB-linje (ei teknisk variant)

Övrig lerig linier

med ell- uten ell- min h— miil &- Ek höridilt halm"

zm 4; gtr/i

6. Klasslärarlinje

D Omedelbart tillträde mm Ett ämne kompletteras

. . . . ' 2—3 ämnen kompletteras 2222.

AA..

4 eller fler ämnen kompletteras

" Samma villkor gäller Iäkar- tandläkar-, apotekar- och veterinärutbildning

ass.-Utbildning 2) Ej ekonomlinjen vid handelshögskolan, eller internationella

ekonomlinier & Fr.o.m. läsåret 1980/81 ställs krav på allmän behörighet för hög- skolestudier

' s. k. Särskild yrkesförbe- redande utbildning räknas ej in.

Figur 86 Det relativa betygssystemets effekter vid intagnlng till gymnasiesko- lan (exemple! hämtat/rån intagningen 1975 ).

6.5. Komvux roll vid övergången från gymnasieskola till högskola

6.5.1. Taktikövergång eller överbryggande utbildning?

Den kommunala vuxenutbildningen har sedan sin tillkomst expanderat kraf- tigt. 1968, som var första läsåret i den nya skolformen, nyregistrerades sam- manlagt 25 381' elever. Drygt hälften av dessa bedrev studier motsvarande gymnasieskolans 3—4-åriga linjer. En väsentlig del av komvuxeleverna avsåg alltså att få behörighet för högskolestudier. Huvuddelen av de övriga bedrev studier på grundskolenivå. Tio år senare var antalet nyregistrerade elever nära 60 000.' Fram till 1970 ökade antalet komvuxstuderande på grund- skolenivå snabbare än antalet på gymnasial nivå. Under senare hälften av 1970-talet har den största ökningen av elevantalet i komvux skett på stu— dieinriktning motsvarande tvåårig yrkesinriktad linje i gymnasieskolan.

Komvux roll som brygga till högskoleutbildning har alltså minskat i be- tydelse relativt andra roller under 1970-talet. Rollen att ge grundskolekom- petens till utbildningsmässigt eftersatta grupper samt yrkesutbildningsrollen har i stället accentuerats. Det är ändå intressant att belysa vilken roll komvux spelar vid sidan av gymnasieskolan för att ge kompetens för högskolestudier. I Skoldebatten har man från tid till annan hävdat att komvuxstudier för de yngre eleverna har som främsta syfte att ge konkurrensfördelar jämfört med studier i gymnasieskolan. Det finns två vägar sådana konkurrensfördelar skulle kunna uppnås på. Antingen avbryter man som gymnasieskolestu- derande sina studier på en linje med hård betygskonkurrens (oftast natur- vetenskaplig linje) och går över till studier med motsvarande inriktning i komvux. En alternativ taktik är att fullfölja en gymnasieskollinje med lägre kompetensvärde (t. ex. social linje) för att sedan komplettera nödvän- diga ämnen i komvux. I båda fallen spekulerar man i det relativa betygs- systemets konstruktion. Figur 86 kan illustrera principen.

Avgångsbetyg fr. grundskolan

(teor. fd.) _,___|_|_T_—_j_

N-linien Md = 4,5x.

So—Iinien Md = 3,5 X

Medelpoäng vid intagning till gymnasieskolan

Den genomsnittliga N-klassen är alltså sammansatt av elever som har väsentligt bättre betyg från grundskolan än den genomsnittliga So-klassens elever. Om nu den presumtive N-eleven väljer att börja på So-linjen, eller byter från N-linjen till So-linjen, kommer hans/hennes studieresultat att bli värda ett högre avgångsbetyg än de varit i en N-klass. Å andra sidan får den presumtive N-eleven inte behörighet för en rad spärrade högsko- leutbildningar. Genom att komplettera med dessa ämnen i komvux uppnår man dock samma behörighet som om man gått N-linjen i gymnasieskolan. En alternativ metod är att avbryta de påbörjade N-studierna och fullfölja dem i komvux i stället. Även här bygger det förment taktiska tillväga- gångssättet på att man hamnar i en förmånligare jämförelsegrupp bland sina komvuxkamrater precis som man hamnar i en förmånligare jämfö- relsegrupp bland studiekamraterna på So-linjen. Man utnyttjar förhållandet att växelkursen kunskaper/betyg i det relativa betygssystemet är olika på olika studievägar.

Hur många elever kan det röra sig om som utnyttjar komvux för taktiska syften vid övergången till högskolan? I följande avsnitt beskrivs komvux roll vid övergången från gymnasieskolan till högskolan i statistiska termer.

6.5.2. Flöden från gymnasieskolan till komvux

I början av höstterminen 1979 studerade 112 659 elever på gymnasial nivå i kommunal vuxenutbildning. Av dessa hade 23 477 tidigare genomgått eller avbrutit studierna på någon av gymnasieskolans linjer. Deras fördelning på ålder och tidigare genomgången/ påbörjad gymnasieskoleutbildning fram- går av tabell 41a och 41b.

1 tabell 41 kan man se att elever som är 21 år eller äldre är nästa dubbelt så många som de som är yngre än 21 år. Vidare är elever från treåriga teoretiska linjer drygt en och en halv gång så många som de från tvååriga teoretiska linjer. Slutligen är elever med fullföljd gymnasieskoleutbildning två och en halv gång så många som elever med avbruten gymnasieskola.

Tabell 41 Fördelning på åldersgrupper (a) samt tidigare gymnasieskoleutbildning (b) bland komvuxelever ht 1979 med tidigare påbörjad utbildning i gymnasieskolan. (Antal elever)

Ålder Fullföljd Avbruten Summa

(a) Tidigare gymnasieutbildning

( 20 år 5 320 2 956 8 276 21 år > 11496 3 705 15 201 Summa 16 816 6661

(b) linjegrupp i gymnasieskolan

3-årig teor. 6 537 3 701 10 238 2-årig teor. 4 856 1 669 6 525 2-årig yrk. 5 423 1 291 6 714

Källa: Maskintabeller från SCB.

' Denna uppgift innebär ej nödvändigtvis att dessa elever syftar till avgångs- betyg på humanistisk linje. Många språkkurser bland elever med annan huvudinriktning kan rymmas här.

2 Yngre elever med avbruten gymnasieskola definieras här som ”be- gynnelseår i gymnasie- skolan 1975 eller senare”. Uppgift om ålder finns ej

tillgänglig.

Av tabell 42 framgår att Studieinriktning med humanistiska ämnenl är vanligast bland komvux-studerande med avbruten gymnasieskola. Natur- vetenskaplig linje var den vanligaste studieinriktningen i gymnasieskolan bland studieavbrytarna.

Varken tabell 41 eller 42 talar för att taktiska studieval och studieavbrott skulle vara någon dominerande företeelse bland komvuxelever med gym- nasieskolebakgrund. Den dryga tredjedel av eleverna som är tjugo år eller yngre är väl de som närmast skulle kunna misstänkas för att tillskansa sig otillbörliga fördelar genom att studera i komvux i stället för på gym- nasieskolan. Inte fullt hälften av denna grupp har en Studieinriktning mot- svarande tvåårig teoretisk eller tvåårig yrkesinriktad studieväg. Kvar står alltså drygt 4500 komvuxelever som är tjugo år eller yngre och har en Studieinriktning i komvux motsvarande treårig teoretisk linje. 1 tabell 43 visas hur denna grupp2 fördelar sig på gymnasieskollinje.

Av tabell 43 framgår att Studieavbrytargruppen innehåller en fjärdedel före detta N-elever från gymnasieskolan. Andelen elever som bytt studie— inriktning från tvåårig linje i gymnasieskolan till treårig linje i komvux är något mindre. Ungefär två av tre studieavbrytare är flickor. Bland de yngre komvuxeleverna med fullföljda gymnasiestudier kommer drygt en tredjedel från tvåårig teoretisk linje (de allra flesta från social linje).

Tabell 42 Studieinriktning i gymnasieskolan resp. komvux bland komvuxelever ht 1979 med avbrutna gymnasiestudier bakom sig. Antal elever

Linje Gymn. Komvux Humanistisk linje (H) 614 2 162 Samhällsvetenskaplig linje (S) 638 136 Treårig ekonomisk linje (E) 707 240 Naturvetenskaplig linje (N) 1 123 443 Fyraårig teknisk linje (T) 722 552 Tvååriga teoretiska linjer 1 845 1 508 Tvååriga yrkesinriktade linjer 1 644 1 593 Grundskolenivå — 632

Källa: Maskintabeller från SCB.

Tabell 43 Yngre elever i komvux med studieinriktning motsvarande treårig teoretisk linie fördelade på gymnasiebakgrund. Antal elever

Gymnasielinje Elever med avbruten Elever med fullföljd (linjegrupp) gymnasieskola gymnasieskola H 204 154 S 194 381 E 222 205 N 440 273 T 198 117 2-årig teor. 223 1 034 2-årig yrk. 180 821 Summa 1 661 2 985

Källa: Maskintabeller från SCB.

Ewa» % Qca—wmzw == »eääzzå e5m==_wä=_.=w

m m 23:— Qmås && m.m—Sä. m. .pnle gummi Gåämäää. % M Masami—am bmw—SSES». _.m N mna—å EM.—:amiiwmé.

B T

& % km:? Zemin—mugg =.»:

wow.

. o

:...”.

...".

SoEkMuTe-Iinjerna K0Vde-Iinjerna

ET-linjerna

.

HSN-linjerna Lärare, akademiker, högre tjänstemän etc

Lägre tjänstemän Ej yrkesutbildade arbetare

Studerande i gymnasieskolan på:

_ Far okänd, saknas, ej förvärvsarbetande

% Jordbrukare, företagare & Yrkesutbildade arbetare

% [:l

_mm

x9 & & mun a.id v.m9 ilman .lld7 .rina1 .al9 .od | dn.|1 %umom wumt Pngäi Smuh

1 ”taktikhypotesen” om övergångar mellan gymnasieskolan och komvux ingår att dessa motverkar de fördelningspolitiska målen med komvux. Figur 87 kan belysa förhållandena i detta avseende.

Bland komvuxelever med fullföljd gymnasieskola ht 1979 var främst barn från familjekategorierna ”far okänd, saknas, ej förvärvsarbetande” samt ”ej yrkesutbildade arbetare” överrepresenterade i förhållande till fördelningen av familjebakgrund bland gymnasiestuderande i allmänhet. Bland de kom- vuxelever som fullföljt en yrkesinriktad linje i gymnasieskolan är främst barn till ”lärare, akademiker och högre tjänstemän” överrepresenterade. En svag sådan överrepresentation finns också bland elever med fullföljd social linje i gymnasieskolan bakom sig.

Genomgången av det statistiska materialet avgränsar gruppen som kan tänkas ha taktiska motiv för sina komvuxstudier kraftigt. Det drygt tu- sentalet yngre elever som kommer från fullföljda studier på tvåårig teoretisk Studieinriktning och studerar i komvux med inriktning mot treårig teoretisk kompetens beter sig i enlighet med ”taktikhypotesen”. De 440 eleverna med avbrutna studier på N-linjen i gymnasieskolan beter sig också i enlighet med taktikhypotesen. Den största omfattning rena taktikval skulle kunna ha bland övergångarna från gymnasieskolan till komvux är alltså ungefär 1 500 elever av totalt ungefär 23 500. Denna andel kan knappast motivera kritik mot komvux som skolform för elever med gymnasieskolebakgrund. Det är snarare så att komvux för de flesta av sina elever med gymna- sieskolebakgrund kompenserar för brister i gymnasieskolans studieorgani- sation. Många av komvuxeleverna med avbrutna gymnasiestudier bakom sig tillhör sannolikt denna motivgrupp snarare än ”taktikgruppen”. Den grupp som fullföljt en yrkesinriktad linje på gymnasieskolan och vill söka till högskolan kan karakteriseras på samma sätt.

7 Trendbrott?

Den utveckling som illustreras i kapitel 1 till 6 är i många avseenden trend- mässig och kontinuerlig. Befolkningens utbildningsnivå har stigit kontinu- erligt, kvinnornas förvärvsfrekvens har stigit kontinuerligt, den materiella levnadsstandarden har stigit kontinuerligt under en lång följd av år. Den teoretiska utbildningens tillgänglighet har förbättrats både geografiskt och socialt. Språngartade förändringar i utvecklingslinjerna till följd av utbild- ningspolitiska reformer är sällsynta. Där de förekommer kan man lika gärna se reformen som en utlösande faktor för utvecklingstendenser som legat latenta under en föregående period. Utbildningsreformer representerar här en anpassning till förändrade betingelser i skolans omgivning eller i an- gränsande utbildningsformer.

I detta avslutande kapitel riktas uppmärksamheten mot brott i de ut- vecklingstrender som beskrivits tidigare. En del av trendbrotten har redan inträffat, andra kan man skönja tecken till. De utvecklingskurvor som tas upp till granskning gäller social selektion, elevintresse för teoretisk/yrkes- inriktad utbildning på det gymnasiala stadiet, förvärvsfrekvens och arbets- marknad för flickor, den teoretiska utbildningens geografiska spridning och Specialundervisningens utveckling.

7.1. Social selektion

Härnqvist & Svensson (1980) har för gymnasieutredningens räkning un- dersökt den sociala selektionens utveckling vid övergången till gymnasie- stadiet för fyra årskullar elever. Den äldsta kullen, med födelseår 1948, gick ut obligatoriska skolan innan grundskolereformen genomfördes. De två yngsta kullarna, med födelseår 1958 och 1959, gick i grundskolan med 1969 års läroplan. Den fjärde årskullen elever, födda 1953, gick i grundskolan enligt 1962 års läroplan. 1 figur 88 illustreras den skolstruktur som mötte resp. årskull (från Härnqvist & Svensson 1980, figur 18, s. 55).

Härnqvist & Svensson sammanfattar resultaten när det gäller övergång till 3- och 4-åriga gymnasielinjer:

Mellan årskullarna 1948 och 1953 steg andelen i alla socialgrupper av dem som gick till 3- och 4-årigt gymnasium. Bruttoförändringen var något större i arbetar- och jordbrukargrupperna än i övriga grupper, vilket medförde att de sociala skillnaderna minskade med några procentenheter. Skillnaden mellan elever från akademiker- re-

60 62

Årskull

1948 Folkskola Realskola Fackgymn Försöksskola

Figur 88 Organisatoriska och läroplansmässiga skillnader mellan årskullar.

64 66 68 70 72 74 76 78

Allm.gymn.

Övr. utb.

Grundskola Lgr 62

Folkskola-Realskola

Grundskola Lgr 69 S(yggnasm- Gymnasie- Grundskola Lgr 69 skola

spektive arbetarhem förblev dock stor och klyftan vidgade sig åter mellan årskull 1953 och 1958/59. Orsaken härtill var att de tre lägsta socialgrupperna uppvisade exakt samma övergångsfrekvenser i de tre årskullarna, medan de båda högsta grup- perna ökade sina andelar något. De förändringar som inträffat under den period som studerats sammanfattas grafiskt i figur 19. Kurvorna baserar sig på totalfrekvenserna inom resp. grupp som är hämtade från tabell 8 och 9.

Vi kan tillägga att tendensen till växande sociala skillnader under sjuttiotalet får ett visst stöd i senast tillgängliga uppgifter. Dessa som redovisas i tabell 24 har ställts till förfogande av Statistiska centralbyrån. I tabellen jämförs de elever som lämnat grundskolan vårterminen 1975, respektive 1976, dvs. de avgångsklasser där de nor- malåriga elevera var födda 1959, respektive 1960. Som synes var övergångsfrekvensen fortfarande oförändrad bland barn till jordbrukare och arbetare, medan både pojkar och flickor från akademiker- respektive tjänstemannahem visar en ökad benägenhet att gå över till 3- och 4-åriga gymnasielinjer (s. 57—58).

Genom analyser av SCB:s grundskoleuppföljning av elever födda 1963 som påförts uppgifter om social bakgrund kan man få ytterligare en indikator på utvecklingsriktningen. Någon sådan analys har tyvärr inte varit möjlig att göra inom ramen för detta arbete.

Innan något försök till tolkning av utvecklingen när det gäller social se- lektion görs skall trenden vad avser elevernas intresse för teoretisk kontra yrkesinriktad gymnasieskoleutbildning beskrivas närmare.

72. Elevernas val mellan studieförberedande och yrkes- inriktade utbildningsvägar på det gymnasiala stadiet

Fram till 1960—talets slut steg antalet elever som genomgick teoretisk ut- bildning på gymnasial nivå kontinuerligt. Från och med 1970-talets början sjunker elevantalet på teoretiska utbildningsvägar igen.

I figur 89 återges utvecklingen av antal närvarande elever 1930—1977.

Antal elever i tusental

140

130 _— 3— och 4-åriga linjer eller motsvarande

120 ———— 2-åriga yrkesförberedande linjer och Specialkurser eller motsvarande 110 """" 2—åriga teoretiska linjer

100

90

80

70

8

8

20

10

1930 40 50 60 70 80 År

i samband med Lgy 70:s genomförande bryts den uppåtgående trenden Figur 89 Närvarande för teoretiska linjer, medan kurvan för yrkesinriktade linjer fortsätter att flm" i XMMS/"ala Skil/far ' stiga. Ambitionen att genom den nya läroplanen göra yrkesutbildning till "www—1977' ett valvärt alternativ för elever som tidigare valt teoretiska utbildningsvägar Källa: Utbildningsstatis- verkar ha fått stark genomslagskraft. ”Sk åbeOk 1978'

Forneng (1 IPF 1980:3) har gjort analyser av den sociala selektionen och dess koppling till val av olika studievägar eller arbete efter grundskolan 1972 och 1976. I figur 90 återges en vidarebearbetning av Fornengs material.

Det är tydligen så att de ökade preferenser för yrkesutbildning bland ele- verna under 1970-talet som figur 89 avspeglar i första hand gäller arbetarbarn och bland dem speciellt flickor.

Det mycket kraftiga trendbrottet för de teoretiska utbildningsvägarna i gymnasieskolan kring 1970 hade en förelöpare i valen av linjer i grundskolans årskurs 9. Härnqvist (1978) refererar utvecklingen i detta avseende i sin analys av det fria valet på grundskolans högstadium:

Den uppåtgående trenden för 9g bröts vid övergången till Lgr 62 och samtidigt blev skillnaden i valfrekvens mycket större mellan flickor och pojkar än den varit under försökstiden. Sistnämnda förhållande sammanhänger med att '”mellanlinjerna” blev långt mer attraktiva för pojkarna än 9a varit. Som visas i figur 2 hade 9a en klar kvinnlig dominans, medan de "enbokstaviga" linjerna (utom 9g) valdes mer av poj-

% Soelal bakgrund

Verksamhet ___—___— Man Kvinnor .. . ' '__— Aka- l-logre- Övriga Yrk_es- Övriga Aka' Högre Ovriga Yrkes- Övriga de- tjans- tjans- utbll— arbe- de- tjäns— tjäns- utbil- arbe- miker teman teman dade tare miker temän temän dade tare arbe— arbe- tare tare ___—___— Procent

1. studier på gymnasie 80 ;kolans tre- och fyraåriga linjer

Vit stapel =fördelning 1972 Röd stapel =fördelning 1976

20 2. Studier på gymnasie 20 skolans tvååriga teo retiska linjer 10 0

3. Studier på gymnasie 40 skolans tvååriga yrkes linjer och specialkurser 30 20 10 0 4. Förvärvsarbete 3 20 10 .0

5. Arbetssökande _] l:! () ___—[:h—D—Cl

e.o.. _.=._1:l-_li lilL M_E- vgt OJ

Figur 90 Social bakgrund och verksamhet ett är efter avslutade grundskolestudier I 972 och 1 976 . Procentuelljördelning.

karna. Två av dessa linjer visade sig rekrytera pojkar i stort antal — den tekniska (mellan 20 och 25 % av alla pojkar i åk 9) och den humanistiska (10—15 96). Den humanistiska skilde sig från 9g endast genom mindre kurs i B-språket, vilket torde ha passat pojkarna väl med deras allmänt mindre benägenhet för språkval. För flickorna var det egentligen bara den humanistiska linjen som var konkurrenskraftig (15—25 %). Därnäst kom den sociala med drygt 596.

Den nedåtgående trenden för 9g och uppåtgående för övriga enbokstaviga linjer - lika stark hos både pojkar och flickor — kan sättas i samband med två förhållanden. Dels byggdes fackskolan, för vilken "mellanlinjerna" gav behörighet, successivt upp under motsvarande tidsperiod och kunde för varje år ta emot en allt större andel av den årskull som lämnade åk 9. dock emellertid hela tiden avsevärt färre än de som gick ut grundskolan på motsvarande linjer. Dels finns det tecken som tyder på ett generellt vikande intresse för teoretisk utbildning i dessa årskullar. Tillström- ningen till 9g nådde sitt maximum läsåret 1964/65 för pojkarna och 1965/66 för flickorna. Tillströmningen till högre utbildning efter gymnasiet kulminerade 1968/69. när dessa årskullar passerat gymnasiet och eventuell vämpliktstjänstgöring. Nu är det ju naturligare att se den senare utvecklingen som en konsekvens av den förra än att se dem som av varandra oberoende tecken på vikande utbildningsintresse. Men det var inte bara andelen av årskullen i högre utbildning som minskade efter 1968/69 utan också övergångsfrekvensen bland dem som lämnade gymnasiet med behörighet att gå vidare (SCB IFP 1974z8, s. 65).

Procent av åk 9

M 40 Kv 30 20

Ht 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 73 75 "Enhetsskolan" Lgr 62 Lgr 69

Figur A Valen av "all- männa" linjer (motsv.) i åk 9. Källor: SÖ:s/örsäksrap- port, tab. 27: SCB PM 19743, tab. 9.

Man kan också beskriva utvecklingen så att eleverna i åk 9 under försökstiden i brist på attraktiva mellanalternativ hade valt teoretiskt gymnasieförberedande ut- bildning i betydligt större utsträckning än som motsvarade deras avsikter att gå vidare. Genom skolberedningens konstruktion av mellanalternativ i åk 9 i kombination med fortsättningsalternativ i fackskolan vändes en del av elevströmmen i annan riktning.

Ur detta perspektiv var lgy 70 en utlösande faktor för en latent elev- efterfrågan på yrkesinriktad utbildning. Det är möjligt att yrkesskolan också kunnat bidra till en ökning av elevintresset för yrkesutbildning, men över- strömningen av elever som tidigare valt teoretiska studievägar hade sannolikt inte blivit så stark. Det ligger nära till hands att koppla samman yrkes- utbildningsberedningens ambitioner att närma yrkesutbildningens timplaner till fackskolans med den mycket kraftiga kantring av elevintresset till fack- skolelinjernas nackdel och yrkeslinjernas fördel som skedde i samband med lgy 70:s införande. För flickornas del har uppenbart vårdlinjen varit en mycket konkurrenskraftig konstruktion även för elever som vill hålla vägen till postgymnasiala studier öppen.

Härnqvist (1978) använder begreppet ”marginalgrupper” för att beteckna elever som inte har lika fast etablerade preferenser för viss utbildning (t. ex. yrkesinriktad eller studieförberedande) som andra. I statistiska redovisningar av tillströmning till viss utbildning skapar dessa elever med sin något am- bivalenta hållning trendbrott i utvecklingskurvorna. De som sist bestämmer sig för att följa framväxande preferenser för en viss utbildning är enligt detta synsätt också de som leder återtåget om utvecklingen vänder. Ap- pliceras denna tolkning på trendbrotten som beskrivs ovan är det arbetar- barnen som agerar som marginalgrupp i både tillväxten och tillbakagången för de teoretiska gymnasielinjerna under 1960- och 1970-talen. Lgy 70 lyc- kades göra yrkesutbildning till ett valvärt alternativ, men det skedde till priset av ökad social selektion.

7.3 Förvärvsfrekvens och arbetsmarknad för flickor

Malmöundersökningens flickor kom ut på arbetsmarknaden under 1940- och 1950-talet. De yrkesområden som tog emot de flesta var ”kameralt och kontorstekniskt arbete” samt ”kommersiellt arbete”. I tabell 3 på s. 29 kan man se att mer än hälften av de yrkesverksamma kvinnorna från Malmöundersökningen återfinns i dessa yrkeskategorier vid uppföljnings- tillfället 1964. 58 procent av de då ungefär trettiosexåriga kvinnorna för- värvsarbetade.

Västmanlandsundersökningens flickor kom ut på arbetsmarknaden under l960- och 1970-talen. Även bland Västmanlandsflickorna gick en stor del till yrkesområdet ”kameralt och kontorstekniskt arbete” (26 procent av samt- liga förvärvsarbetande flickor 1977). Det yrkesområde som tog emot de allra flesta förvärvarbetande flickorna var emellertid ”tekniskt, naturvetenskap- ligt, samhällsvetenskapligt arbete m. m.”, med en mycket stor andel sjuk- vårdsarbete. 50 procent av samtliga förvärvsarbetande återfanns inom detta yrkesområde. Förvärvsfrekvensen för Västmanlandsflickorna var vid upp- följningstillfället 1977 (dvs. vid 27 års ålder) ca 75 procent.

Under den period som Malmö- och Västmanlandsundersökningarna täck- er har förvärvsfrekvensen för kvinnor ökat mycket kraftigt. I åldergrupperna över tjugofem är kvinnornas förvärvsfrekvens dock fortfarande avsevärt lägre än männens (i yngre åldersgrupper drar det ökade utbildningsdelta- gandet ned förvärvsfrekvenserna för båda könen). Det finns alltså stort ut- rymme för en fortsatt ökning av kvinnornas förvärvsfrekvens. Det är dock inte uppenbart vilka arbetsmarknadssektorer som skall ta emot en fortsatt ökande andel förvärvsarbetande kvinnor. Vilka områden skall under 1980- och l990-talen bli motsvarigheter till handels- och kontorsyrkena för Mal- möflickorna och vårdyrkena för Västmanlandsflickorna? De områden där man förutser ökande nyrekryteringsbehov är tekniskt arbete och tillverk- ningsarbete enligt beräkningar utförda vid SCB:s prognosinstitut (IPF 198014, 198116). Båda dessa områden är kraftigt pojkdominerade.

Figur 77 återgiven i kapitel 5, illustrerar arbetsmarknadsstrukturen för pojkar, resp. flickor.

Som framgår av figur 77 är det de pojkdominerade yrkesområdena som beräknas öka. Det arbetsmarknadssegment som domineras av flickor befin- ner sig på stort avstånd från ”pojksegmenten” figur 77. Ett fåtal yr- keskategorier dit en mycket stor andel av flickorna går dominerar arbets- marknaden för flickor. För ett par av dem kan oroande tecken på minskande rekrytering skönjas. Vårdarbete kan komma att drabbas hårt av nedskär- ningar på den offentliga sektorn. Det andra stora yrkesområdet, ”sekreterare, maskinskrivare”, kan reduceras kraftigt till följd av en ökad användning av skrivautomater och andra elektroniska kontorshjälpmedel. Reduceras båda dessa yrkesområden under 1980- och 1990-talen måste flickorna göra inbrytningar på pojkarnas arbetsmarknad för att behålla sina ställningar på arbetsmarknaden. Alternativet är ett återtåg från arbetsmarknaden för flic- korna, antingen i form av ökat deltidsarbete eller i form av minskande förvärvsfrekvenser.

7.4 Den gymnasiala utbildningens geografiska spridning

I samband med Lgy 70:s införande vädrades farhågor att den nya orga- nisationen skulle kräva ett mycket stort elevunderlag för att kunna tillämpas. Som framgått av avsnitt 3.3 lyckades man etablera integrerade gymnasie- skolor i ganska stor utsträckning redan från början, även i de fall där elev- underlaget var relativt litet. Samtidigt behölls yrkesutbildning på orter utan teoretiska gymnasielinjer.

Lgy 70 innebar alltså inget brott i trenden mot ökad geografisk spridning av den gymnasiala utbildningen. Tvärtom fortgick ”decentraliseringen” även under 1970-talet, dels genom tillämpning av de 5. k. SSG- och SSG- B-timplanerna (se vidare avsnitt 3.3), dels genom utbyggnad av kommunal vuxenutbildning. Utvecklingen byggdes alltså under av större elevkullar och en ökande gymnasiefrekvens.

Under 1980- och 1990-talen kommer gymnasieskolans elevkullar att mins- ka kraftigt. Antalet sextonåringar'beräknas sjunka under 100000 år 1993 från att ha varit nära 125 000 år 1980. Elevantalets utveckling kan skifta

Figur 91 Elevunderlagets utveckling framskrivet från födelsetal 1964 till 1980!" de gymnasieregioner som före 1996 passerar ned under 400 sextonåringar per år.

Källa: Planeringsunderlag från SÖ, byrå P2.

Gällivare

Kalix Haparanda Boden Härnösand Söderhamn Sala Hallstahammar Fagersta Torsby Kristinehamn Tibro Ronneby Karlshamn Nybro Hultsfred Älmhult Ljungby Vetlanda Tranås Nässjö Finspång Vaxholm Danderyd

starkt mellan olika gymnasieregioner. Utgår man från födelsetalens utveck- ling kommer tjugofyra gymnasieregioner att före 1996 passera ned under den gräns på 400 sextonåringar som hittills använts som under gräns för nödvändigt elevunderlag för lgy 70. Utvecklingen återges i figur 9].

Någon fortsatt utbyggnad av gymnasieskolan lär det knappast bli fråga om under de närmaste femton åren. Förutom de sjunkande elevtalen in— verkar också uteblivna statsbidrag för byggande av gymnasieskolor menligt på nyetableringen. Ändrade timplaner på de teoretiska linjerna är redan beslutade för att spara in driftskostnader. Den buffert SSG-timplanen tidigare utgjort kommer av besparingsskäl att utnyttjas oavsett elevunderlagets stor- lek. Många små skolenheter kommer att få svårt att försvara sin existens. Längre resavstånd för eleverna kan samtidigt minska gymnasiebenägenheten i glesbygden. Lägger man ned glesbygdsgymnasieskolor kanske resultatet blir en återgång mot ökade utbildningsskillnader mellan landsbygdens och städernas ungdom.

7.5 Skola med elevsvårigheter eller elever med skolsvårigheter?

I avsnitt 4.2.4 beskrivs utvecklingen av andelen elever med ofullständig grundskola och situationen för dessa elever. Vad som var två skattningar av andelen elever med ofullständig grundskola, 3,5 procent 1972/73 och 5,5 procent 1975/76, började efter SCB:s grundskoleuppföljning 1980 likna

1 985 1 990 1 995

en trend. Grundskoleuppföljningen anger andelen elever med ofullständig grundskola bland de elever som skulle slutat grundskolan vårterminen 1979 till 8 procent.

Skolöverstyrelsens undersökning av specialundervisningen i gymnasie- skolan (se vidare avsnitt 4.1) visar en femdubbling av antalet elever som berörs av samordnad specialundervisning mellan läsåren 1974/75 och 1978/79.

1 grundskolan ökade uttaget av specialundervisningstimmar starkt under 1960-talet och början av 1970-talet. Till följd av att man satte ett tak för resursuttaget skedde därefter ingen ökning av den totala volymen special- undervisning. Däremot ägde en omfördelning rum så att specialklasserna kontinuerligt minskade i antal och den samordnade specialundervisningen ökade i volym. Efter det att det nya statsbidragssystemet för grundskolan infördes har antalet veckotimmar specialundervisning sjunkit år för år.

Hur skall man tolka Specialundervisningens utveckling? Är den ett uttryck för försämrade elevförutsättningar i grundskolan fram till början av 1970- talet, oförändrat dåliga förutsättningar fram till det att det nya statsbidrags- systemet trädde i kraft, och därefter förbättrade elevförutsättningar? Hur kan det i så fall komma sig att situationen förbättras i grundskolan och försämras i gymnasieskolan? Det förefaller inte rimligt att tolka utvecklingen som ett uttryck för variationer i elevförutsättningar. Statistiken speglar sna- rast olika administrativa lösningar på problemen, men ger inte någon direkt bild av dem. ,

Är utvecklingen när det gäller ofullständig grundskolekompetens också ett exempel på ”nya administrativa lösningar på samma gamla problem”? En sådan tolkning låter onekligen cynisk, men den kan inte helt avvisas. Man bör emellertid ägna någon uppmärksamhet åt möjligheten att problemen är nya. Lgr 69 kan t. ex. ha skapat större problem för elever med sämre studiemotivation och studiefärdigheter än lgr 62. Lyckas man i ambitionerna att åstadkomma en mer konkret och praktiskt inriktad undervisning med lgr 80 bör problemen å andra sidan minska i motsvarande mån. Kvar står emellertid det anmärkningsvärda faktum att man varken centralt eller lokalt har någon klar redovisning av vilka effekter man uppnår med de åtgärder man sätter in för de svaga och dåligt motiverade eleverna.

Bilaga 1 Gymnasieskolelinjernas behörighetsvärde för högskolestudier

I samband med bearbetningen av SCB:s register över 1978/79 års högskole- nybörjare (se avsnitt 6.4.) gjordes en genomgång av de kompletteringskrav som möter avgångna från olika linjer i gymnasieskolan som vill söka till olika högskolelinjer. Arbetet genomfördes av FK Inger Petrusch vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

I redovisningen nedan har kompletteringskraven grupperats i fyra olika kategorier.

1) Komplettering av tre eller fler ämnen för att få behörighet 2) Komplettering av ett eller två ämnen för att få behörighet

3) Inga krav på komplettering utöver den genomgångna gymnasieskolelin- jen. 4) Ålderskrav, hälsokrav eller krav på särskild fallenhet (inträdesprov).

Grupp nummer ett markeras i sammanställningen nedan med röd färg, grupp nummer två med gul färg och grupp nummer tre med grön färg. Grupp nummer fyra markeras med vitt. I de fall där kompletteringskraven beror av vilka tillvalsämnen en elev läst redan i gymnasieskolan markeras detta med färgsymboler för behörighetsvärdet både med och utan tillval. Dessa fält innehåller alltså två färger åtskilda av en diagonal.

Sammanställningen avser allmänna linjer utan krav på yrkeserfarenhet eller förutbildning utöver gymnasieskolans linjer. De behörighetskrav som anges är de som gällde 1978/79. Man bör observera att en del högskolelinjer fått ändrade behörighetskrav sedan dess.

Linjer som ingår i bilaga 1

ADB-linjen Agronomlinjen Apotekarlinjen Arbetsterapeutlinjen Arkitektlinjen Barnavårdslärarlinjen Bergsvetenskapliga linjen Beteendevetenskapliga linjen Biologlinjen Danslinjen Datatekniklinjen Designlinjen Driftteknikerlinjen Ekonomlinjen Elektrotekniklinjen Fiskevårdslinjen Flygtekniklinjen Fritidsledarelinjen Fritidspedagoglinjen Fysikerlinjen Förskollärarlinjen Förvaltningslinjen Geoteknologilinjen Geovetarlinjen

Grafiska linjen Gymnastiklärarlinjen Hemspråkslärarlinjen Hortonomlinjen Hushållslärarlinjen Hälso- och miljövårdslinjen Hörselvårdsassistentlinjen Industriell ekonomlinje Journalistlinjen

Juristlinjen Jägmästarlinjen Kemistlinjen Kemitekniklinjen . Konstfackskolan i Stockholm Kulturkommunikationslinjen Laboratorieassistentlinjen Landskapsarkitektlinjen Lantmäterilinjen

Linjen för fri konst Linjen för kost och näringsekonomi Linjen för offentlig förvaltning Logopedlinjen Lågstadielärarlinjen Läkarlinjen Maskintekniklinjen

226 192 232 236 192 272 192 214 194

282 210 214 194

208 * 196 ' 226 ' ' Skådespelarlinjen

274 196 274 218 196

198 .

282 274 270 198 270 198 236 200 282 220 200 200 202 284 284 238 202 202 284 228 220 232 272 232 204

Matematikerlin jen Medicinska assistentlinjen Mellanstadielärarlinjen Musikdramatiska linjen Musikerlinjen/Kyrkomusiklinjen Musiklärarlinjen Oftalmologassistentlinjen Operationsassistentlinjen

- Psykologlinjen 280 , 194 i

Receptarielinjen Redovisnings- och revisionslinjen Reklam och kommunikationslinjen Religionsvetenskapliga linjen Samhällsbyggnadstekniklinjen Samhällsplanerarlinjen Samhällsvetarlinjen Sjukgymnastlinjen Sjuksköterskelinjen

Slöjdlärarutbildning Sociala linjen

- Sociala servicelinjen

Systemvetenskapliga linjen Tandläkarlinjen Teckningslärarutbildning Teknisk fysiklinjen Teknisk fysik- och elektrotekniklinjen Textilingenjörslinjen Textillärarutbildning Tolklinjen . Transportadministrativa linjen Veterinärlinjen . Väg- och vattenbyggnadslinjen Ämneslärarlinjen

Biologi

Ekonomiska ämnen

Engelska

Franska

Fysik Geografi

Historia

Kemi Latin

Matematik

Psykologi .

Religionskunskap Samhällskunskap

Svenska Tyska

204 238 272 286 286 252 240 240 220 234 222 288 288 204 222 222 240 242 288 254 224 244 224 234 256 206 206 208 256 290 226 234 206 258 264 266 266 266 268 262 262 262 264 264 258 258 260 260 260

sou 1981:98

1 Teknisk sektor

192 Bilaga ] sou 1981:98 Högskolelinler Särskilda behörighetskrav Iåsåret 1978/79 Allmän AGRONOMLINJEN ARKITEKTLINJEN _ * BERGSVETENSKAPSLIN- behörighet JEN' Je r-ynui : n N r Fysik : A N r el : åk Te E' 3 n?n Kemi låkNeIZåkTeHåk Kemi 3åkNeIZåkTel1åk Fysik 3åkNT TeKe Te Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk Bio 2 åk N ei eva bet Jo TeKe M. 3 n s F. NVT W Mi " 3 in s E iii—111.515? få; i 5 åk, N 1 Fysik ! åk N T Te Fysik :! åk N T Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk Anm: (naturkunskapen på H Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe ersätter fysik och kemi) TeKe Bio 2 åk N el avg bet Jo Fysik Sini?” Fysik sskNr Kemi SåkNelZåkTellåk Fysik 3åkNT TeKe Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Bio 2 åk N ei evg bet Jo TeKe

2 åk N el evg bet Jo

Ma alkSENTavgbet Te

Tillvel eng 2 åk

Tillvel en 2 åk

Kemi 3åkNel2åkTel1åk Fysik 3åkNTe|2åkTe mt. Kemi nunnan-nn Bio 2 åk N el avg bet Jo Te

M. ansenr im 3åkSENTelevgbet Fysik 3 åk N T Te Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk (neturkunekepen på So ersät- TeKe ter kraven på fysik o kemil

810 2 åk N el avg bet Jo

Me 3 åk 5 E N T Fysik 3 åk N T KemI 3åkNelZåkTel1åk TeKe Bio 2 åk N el avg bet .io

diekurs Tillval eng 2 åk Eng som obl apr 2 åk + sve i åk 2 som frit-t tillval el utökad stu-

Me 3åkSENT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNeiZåkTe|1åk TeKe Bio 2 åk N el avg betJo

Ma SåkSENT

Fysik JåkNT Kemi 3 åk N ei 2 åk Tel 1 åk TeKe

Bio 2 åk N ei avg bet Jo

3åkNT 3åkNe12åkTei1åk TeKe

Bio 2åkNeI avg bet Jo

Fy Jåk T Ma JåkSENT Kemi SåkNeIZåkT (ej krav på kemi om 1 åk Teil-l

Me 31115 EN T el avg—betvf Te

Fysik JåkNTelZåk Te Kemi JåkNeIZIkTeliåk Te

Ms susenruåqim Te

Fysik 3åkNTel2åkTe Kemi BåkNeIZåkTeiiåk Te

Ms, Hasani-ingen Te

Fysik 3åkNTel2åkTe Kemi 3åkNe|2åkTel1åk Te

Mi ' slussar-ingen Te Fysik SåkNTeIZåkTe Kemi 3åkNel2åkTel1åk Te

Uppfyller, Vki'sven på särskild behörighet

i

3åkNT 3åkNeIZåkTei1åk TeKe

1: k k Ke

NT NT Nel2åk Teilåk

X e 2 quuu .e-

rx

å T A T å ee

N N N ' e 2åk Tel'låk

:: å quuu ?!

..'.- *I"? --(-I'

N N N e ZåkTeiiåk

X e 5. quuw

elZåsiTeHåk

3 Fysik 3 Kemi 3

T

elZårkTel'iåk

(ei krav på kemi om 1 åk

Bio 2 åk N ei avg bei JO TeKe)

än sin i '_ Me

Jo Eng som tillval 2 åk + ave som fritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik utökad studiekurs KemI 3 åk N el : åk T el 1 åk Te Kemi

TeKe åk T el 1 åk

BåkNT 3åkNT 3åkNe12åkTel1Ak TeKe

Högskolellnier Sårskilde behörighetskrav läsåret 1978/79

Gymn Allmän AGRONOMLINJEN ARKITEKTLINJEN BERGSVETENSKAPSLIN- linjer behörighet JEN' Be EngeomtillvelZåk+ Me låkBENT Me iåkSENTeiavghet Me låkNT sve som frltt tillval el Fy 3 åk N T Jo Fysik 1 åk N T utökld studiekurs Kemi I åk N ei 2 åk T ei 1 åk Fysik ! åk N T ei 2 åk Te Kemi $ åk N el! åk T ei 1 åk TeKe Kemi SåkNelzåkTei 1 åk TeKe Bio 3 åk N ei avg bet Jo Te EngsomtlllvelZåk+ Ma låkSENT Me BåkSENTelevgbet Ma JåkNT ave som fritt tillval el Fy 1 åk N T Te F k 3 åk N T utökad studiekurs Kemi ] åk N ei 2 åk T el 1 åk Fysik ! åk N T el 2 åk Te Kemi 3 åkN el: åk T ei 1 åk TeKe Kemi ! åk N ei 2 åk T el 'I åk T.". Bie ååkNelavgisetJe Te Ma JåkSENT Ma JåkSENTelavgbet Ma JåkNT Fy 3 åk N T Te Fyslk 3 åk N T Kemi låkNeIZåkTeiiåk Fysik JåkNTeilåkTe Kemi SåkNeiZåkTsHåk TeKe Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe Bio OåkNelavgbetJo Te EngeomtillvalZåk+ Me låkSENT Me låkSENTeievgbet lla låkNT sve som fritt tillval el Fy 3 åk N T Te Fyslk 3 åk N T utökad studiekurs Kemi iåkNeIZåkTel 1 åk Fysik SåkNTei Zåk Te Kemi SåkNeIZåkTeHåk TeKe Kemi 3åkNelZåkTei1åk TeKe Bio JåkNelavgbetJo Te EngeomtlllvalZåk+ Me BåkSENT Ma SIISENTeiavgbet Ma !åkNT sve som fritt tillval el Fy 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T utökadstudiekurs Kemi låkNeiZåkTeHåk Fysik $åkNTe|ZåkTe Kemi låkNeIZIkTeIIåk TeKe Kemi 1 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe Ile SåkNelavgbetJo Te Li Engsomtillvel2åk+ Ma ååkSENT Me !åksENTeiavgbet Ma 3åkNT sve som fritt tillval el Fy :! åk N T TE Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi ! åk N el 2 åk T el 1 åk Fyalk ! åk N T el 2 åk Ta Kemi ! åk N el 2 åk Tei1 åk TeKe Kemi ! åk N el 2 åk T ei 1 åk TeKe Bio :i åk N el avg bet Jo Te Pr EngaomtillvalZåk+ Ma JåkSENT Me JåkSENTeievgbet Me JåkNT sve som fritt tillval el Fy ! åk N T Te Fysik ! åk N T utökad studiekurs Kemi ! åk N el 2 åk T ei 'I åk Fyllk 3 åk N T el 2 åk Te Kemi ! åk N el ! åk T el 1 åk TeKe Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk TeKe Bio ååkNeievghetJo Te Sb EngsomtilivelZåk+ Ma JåkSENT Ma låkSENTeievghet Me SåkNT sve som fritt tillval ei Fy : åk N T Te Fysik : åk N T utökad studiekurs KemI SåkNelzåkTei 1 åk Fysik JåkNTeIZåk Te Kemi SåkNelzåkTeHåk TeKe Kemi låkNelzåkTeltåk TeKe Bio låkNelavgbetJo Te Td EngsomtillvalZåk+ Ma :IåkSENT Ma ååkSENTeiavgbet Ma SåkNT sve som fritt tillval el Fy 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk Fysik 1 åk N T el 2 åk Te Kemi 3 åk N el 1 åk T el 1 åk TeKe Kemi IåkNelZåkTeliåk TeKe Bio 3åkNeievgbetJe Te Tr EngsomtilivelZåk+ Me JåkSENT Ma SåkSENTeievgbet Me låkNT sve som fritt tillval el Fy 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi ! åk N ei : åk T ei 1 åk Fysik 3 åk N T el 2 åk Te Kemi 3 åk N el 2 åk T ei '! åk TeKa Kemi ) åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe lie ååkNelevgbetJo Te Ve EngaomtlllvelZåk+ Me SåkSENT Ma SåkSENTelevgiset Me SåkNT sve som fritt tillval el Fy 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi ! åk ei 2 åk T ei 1 åk Fysik 3 åk N T el 2 åk Te Kemi 2 åk N ei : åk Tel 1 åk TeKe Kemi JåkNeiZåkTaHåk TeKe Bio ! åk el avg bet Jo Te

' Numera Materlaiteknlkllnlen

194 Bilaga 1 sou 1981:98 Högskoleiinler Sårskilda behörighetskrav 1978/79 Gymn ' Alimån BIOLOGLINJEN DATATEKNIKLINJEN ELEKTROTEKNIKUNJEN linier behörighet E Je Me 3åkNT Ma 3åkNT Ma 3åkNT Fysik 3kkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNel2åkTel1åk Kemi 3åkNel2åkTel1åk Kemi 3åkNel2åkTel'låk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N H Ja TA: A;;k NT ' ' Ms ':i n Nr ' _ ii." 3å_k "NT—"Å &” ' Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNel2åkTeliåk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Ja 34. ' än vi? nu; ': nu?" " iii.— Siu—ri? "" ' Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNe12åkTei'låk Kemi 3åkNei2åkTei1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N

T Bio 2 åk N Ek Me 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTel1åk Teke Bio 2 åk N 1 Ja Ms 3åkNT Ms 3åkNT Me 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNel2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNel2åkTeiiåk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N TillvalengZåk Nia 3åkNT Me 3åkNT Ma 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNel2åkTel1|k Kemi 3åkNel2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTeltåk TeKe TeKe TeKe Bio 2 kk N TillvalengZåk Ma 3åkNT Me 3åkNT Ma 3åkNT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTeiiåk Kemi 3åkNei2kkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 kk N Me 3åkNT Me 3åkNT Me 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNel2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk TeKe TeKe TeKe lie 2 åk N Vd Tillvel eng 2 åk Me 3 åk N T Me 3 åk N T Me 3 åk N T Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNel2åkTei1kk Kemi 3åkNei2åkTeiiåk Kemi JkkNeiZåkTeiiåk TeKe Teke Teke Bio 2 åk N Te EngsomobisprZåk Ma 3åkNT Ma 3åkNT Ma 3åkNT + sve i åk 2 som fritt Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T tillval el utökad stu- Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 kk Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk diekurs TeKe TeKe [kemi ei om 1 åk TeKe) ie] krav på kemi om 1 åk le| krav på kemi om 1 åk TeKei Tekei Bio 2 åk N Jo Eng somtillvaiZåk + Me 3 åk N T Me 3 åk N T Me 3 åk N T sve som fritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N ei 2 åk T el i åk Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N ei 1 kk T ei åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Be EngsomtilivalZåk+ Ma 3åkNT Ms 3åkNT Ma 3åkNT sve som fritt tillval e Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3kael2åkTeiåk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Ba Eng som tillvai2åk + Me 3 åk N T Me 3 åk N T Me 3 åk N T sve som fritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3åkNel2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTellåk Kemi 3åkNel2åkTeiåk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N

Högskolelinler Särskilda behörighetskrav 1978/79

Gymn Allmän BIOLOGLINJEN DATATEKNIKUNJEN ELEKTROTEKNIKUNJEN linier behörighet Du Ja Me 3åkNT Me 3åkNT Ma 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik JåkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNel2åkTeliåk Kemi 3åkNel2åkTelåk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Et Eng som tillval2åk + Me 3 åk N T Me 3 åk N T Me 3 k N T sve som fritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökadstudlekurs Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNel2åkTelåk teKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Fo Eng somtillvalZåk + Me 3 åk N T Me 3 åk N T Me 3 åk N T sve som fritt tillval ei Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökadstudiekurs Kemi 3åkNel2åkTei1kk Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTelåk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Li EngsomtiiivaiZåk+ Me 3åkNT Ma 3åkNT Ma 3åkNT sve som fritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökadstudiekurs Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNel2åkTeliåk Kemi 3åkNei2åkTelåk TeKe TeKe TeKe Ile 2 åk N Pr Eng som tillvaIZåk + Me 3 kk N T Me 3 åk N T Me 3 åk N T sve som fritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utåkadstudlekurs Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTelåk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Sb Eng somtilivalZåk+ Me 3 åk N T Me 3 åk N T Me 3 åk N T sve som fritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökadstudiekurs Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 33kNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTeiåk TeKe TeKe TeKe Bie 2 åk N Td Eng som tliivsl2åk+ Me 3 kk N T Me 3 åk N T Me 3 åk N T sve somfritttilival ei Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökadstudiekurs Kemi 3åkNei2åkTeiiåk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2|kTelåk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Tr Eng som tillvai2åk + Me 3 åk N T Me 3 åk N T Me 3 åk N T sve somfritttillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökadatudiekurs Kemi 3åkNei2åkTellåk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNel2åkTeiåk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Ve EngsomtiiivalZåk+ Me 3åkNT Me 3åkNT Ma 3åkNT svesomfritttlllvalel Fysik 3åkNT k 3åkNT Fysik 3åkNT utökad studiekurs Kemi 3åkNel2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNel2åkTelåk TeKe TeKe TeKe lie 2 åk N

Högskolelinler Sårskiida behörighetskrav låsåret 1978/79 Gymn Alimån FLYGTEKNIKUNJEN FYSIKERUNJEN GEOTEKNOLOGIUNJEN linier behörighet E Ja M's "a'kkNT ' ' Ms 3åkNT Ms'TÄkNT * "' Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTeliåk TeKe TeKe H Ja M's" 'sii'i'N T'" ' " " Ti: 3åkNT 'Ms' aik N'T' ' Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNeizåkTeliåk Kemi 3åkNei2åkTeliåk TeKe TeKe 5 Ja vi." z'ik'N'T Ms 3åkNT 'Ms 3åkNT ' Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTeitåk TeKe TeKe N T Ek Ja Ms 3åkNT Ms 3åkNT Ms 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk TeKe TeKe So Ja Ma 3åkNT "Ms 3åkNT Ms' ' 3åkNT " """"1 Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTeiiåk KemI 3åkNei2åkteilåk TeKe TeKe Dk Tillveleng2åk Ms " 3åkNT ' "'iMs 3åkNT ' " 'Ms 3åkNT Fysik 3 åk N T Fysik :i åk N T Fysik : åk N T Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNel2åkTei1åk TeKe TeKe , - , , W", , _ j_, ,,,,"iiiV— _. _, ._ _. _ Ko 'I'illvelangZåk Ms 3åkNT Ma 3åkNT Ms 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkT-I1åk TeKe TeKe Mu .is Ms 3åkNT "' Ms s_kkNT ii. ' 3åkNT " ' Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNel2åkTel1åk KemI 3åkNei2åkTei1åk TeKe TeKe vu Tillval eng : åk Ms 'i åk 'N T ' " ' Me : åk'NT " ' 'M's' ': 'i'k'N T ' ' ' Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTeilåk KemI 3åkNei2åkTe|1åk TeKe TeKe Te Eng som obl språk 2 Me 3 åk N T Me 3 åk N T Ms 3 åk N'T _? åk + sve i åk 2 som Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T fritt tillval el utökad Kemi : åk N ei : åk T KemI 3 åk N ei : åk studiekurs (kemi ej om 1 åk TeKei (kemi ej om 1 åk TeKe) Jo EngsomtilivalZåk + M's ": åk N T' ' ' ' ' Ms 3 åk N T "Ms " : kk'N'T " " ' ' " sve som fritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik : åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T el i åk TeKe TeKe

sou 1981:98 Bilaga 1 197 Högskolellnler Sårskllds behörighetskrev iisim mans F Gymn Allmån FLYGTEKNIKLINJEN FYSIKERLINJEN GEOTEKNOLOGIUNJEN linier behörighet Be Eng som tillvalZåk + Me 3 åk N T Me 3 åk N T Me 3 åk N T sve somfritttillvelel Fysik 3 åk N T Fysik : ik N T Fysik 3 ik N T utöksd studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N ei2 åk T el 1 åk TeKe TeKe Bs Eng som tlllvel2åk + Ms " : åk"N T ' " ' [ Ms 3 ik N T [ 'in'-'"": ik N T ""' "' sve som fritt tillval el F ik 3 ik N T Fysik 3 åk N T Fysik : ik N T utökadstudlekurs Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTei'låk TeKe TeKe Du Ja Ms 3åkNT " Ms aikNT ["Ni-"" ii'N'T ' Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTel1åk kemi 3åkNei2åkTei1åk Teke [ Teke Et Eng som tillvalZåk + 3 ik N T "' ' Ms : ik N T Ms 3' ik N T svesomfritttlllvelel 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT utökedstudlekurs 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk TeKe TeKe Fo Engsomtillvel2åk+ 3åkNT "" Ms 3åkNT Ms 3åkNT ' ' sve som fritttillval ei 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökadstudiekurs 3åkNel2åkTei1åk Kemi 3åkNeI2åkTei1åk TeKe TeKe Li Eng somtlllvelZåk + 3 ik N'T ' Ms : åk N T Me' 3 åk N T' ' ' sve somfritttillvel el 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökedstudiekurs 3åkNel2åkTeiiåk kemi 3åkNei2åkTeilåk TeKe Teke Pr Eng som tillvelZåk + 3 ik'N T ' ' ' ' Me 3 åk N T' " Ms ' 3 åk'N'T' "" " sve som frltttillvei si Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk TeKe TeKe ss EngsomtiliveiZåk+ sikNT' Ms 3åkNT ' [Me ' :ik'N'T ' ' ' sve som fritttillvel el 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökad studiekurs 3 ik N si : åk T si i åk Kemi : åk N el : ikT ei 1 åk TeKe TeKe Td EngeomtillvalZåk+ 3åkNT Me 3åkNT [Ma 3åkNT sve som fritttllival el 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökedstudiekurs 3åkNei2åkTel1åk kemi 3åkNei2åkTel1åk Teke TeKe Tr Eng somtlllval2åk+ : åk N T "' ' ' Ms : ik N T ' Ms : ik N T "' sve somfritttlllval el 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utbkedstudlekurs 3åkNel2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Teke [ TeKe Ve EngsomtlllvelZåk+ 3åkNT Me 3åkNT Me 3åkNT sve som fritttillval el 3 ik N T Fysik i åk N T Fysik 3 ik N T utökadstudiekurs 3åkNel2åkTellåk kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe

Högskolelinler Sårskiida behörighetskrav låsåret 1978/79

Gymn Allmån GEOVETARLINJEN HORTONOMLINJEN HÄLSO— OCH MILJÖVÅRDS- ilnler behörighet LINJEN E Ja tMa 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik' 3åkNT" Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3 åk N el 2 åk ! el 1 åk TeKe TeKe TeKe Bio : åk N ei avg, betyg Jo Bio 2 åk N ei Td H Ja Me 3åkNT Ms 3åkSENT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 2åkNT Kemi 3åkNei2åkTei'lik Kemi 3åkNei2åkTeiilk Kemi 3åkNei: 2åkTeliåk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2åkNelevg.betngo ei Td S Ja [ Nia 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNel2åktel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 'i åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N ei avg, betyg Jo Bio 2 åk N ei Td N _ T Ja 2 åk N el avg. betyg Jo Bio 2 åk N el Td Ja 3åkNT Ma 3åk"SENT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNel2åkTei'låk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2 åk N ei avg betyg Jo ei Td Je Me 3åkNT Me 3åkSENT Fysik 3åkNT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3 åk Nei 2åk T el1 åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TaeK TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2 åk N el evg betyg Jo ei Td 11llvai eng 2 åk Ms 3 åk N T Mi 3 åk 3 E N T Fysik 3 åk N T' Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTeiiåk Kemi 3åkNei2åkTeiiåk Kemi 3åkNel2åkTei1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bia 2 åk N ei avg betyg Jo ei Td Tillval aug 2 åk Me 3 åk N T Me 3 åk 8 E N T Fysik 3 åk N T Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT KemI 3åkNeI2åkTsliåk Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2 åk N ei evg betyg Jo ei Td Ja Me 3åkNT Me 3åk8ENT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkT-l1åk Kemi 3åkNel2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2 åk N ei avg betyg Jo ei Td Vd Tillval eng 2 åk Ms 3 åk N T Me 3 åk $ E N T Fysik 3 åk N T Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNe|2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åktel'låk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe Te Ke TeKe Bio 2 åk N Bie 2åk N el avg betyg .Io el Td Te Eng som obl spr 2 åk Me '3 åk N T Me 3 åk 5 E N T Fysik 3 åk N T +svelåk230mfritt Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNeI2åkTel1åk tillval el utökad stu- Kemi 3 åk N ei 2 åk T KemI 3 åk N el 2 åk T el 1 kk TeKe diekurs (kemi el om 1 åk TeKe] TeKe Bio 2 åk N Bie 2 åk N el evg betyg Jo ei (kemi ei om 1 åk TeKe) Td (kemi ei om i åk TeKe! Jo Eng som tilivai2åk + Ms 3åk kN T' Me 3 åk 8 E N T 'Fy'sik 3 'åk N' T' sve som fritt tillval el Fysik 3 åk kN T Fysik 3 åk N T Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk utökad studiekurs KemI 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe TeKe TeKe Bla 2 åk N

sou 1981:98 Bilaga 1 199 Högskolellnler Sårskilde behörigheukrev låsåret 1978/79 Gymn Allmån GEOVETARUNJEN HORTONOMLINJEN HÄLSO- OCH NIILIÖVÅRDS- linier behörighet UNJEN Be EngsomtlllvalZåk+ Me 3åkNT Ma 3åkSENT Fysik 3åkNT svesoml'ritttillvalel Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNel2åkTei1åk utökad studiekurs Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk ei 1 åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2 åk N ei evg bet Jo ei Td Engsomtlllval2åk+ kåe 3åkNT Me 3åkSENT Fysik 3åkNT sve som fritt tillval ei Fysik ! åk N T Fysik 2 åk N T Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk ei 1 åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2åkNelevg.bet.Joel ] Ja Me 3åkNT Ma 3åkSENT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNel2åkTellåk Kemi 3åkNel2åkTei1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2åkNeiavg. bet. Joel Td EngsomtillvaiZåk+ Me 3åkNT Ms 3åksENT Fysik 3åkNT svesomfrltttlllvelel Fysik 3åkNT 3åkNT Kemi 3åkNel2åkTel1åk utökad studiekurs KemI 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk el 1 åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2 åk N ei avg. bet. Jo el Td Engsomtillval2åk+ Me 3åkNT Ma 3åkSENT Fysik 3åkNT svesomfrltttillvslel Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNel2åkTel1åk utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk el 1 åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N aio 2åkNeievg.bet.Jeei Td EngsomtillvalZåk+ Me 3åkNT Me 3åkSENT Fysik 3åkNT sve som fritt tillval el Fysik ! åk N T Fysik ! åk N T Kemi 3 åk N ei 2 åk T el i åk utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk el 'i åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2 åk N el avg. bet. Jo el Td Eng som tillval2åk+ Me 3 åk N T Me 3 åk s e n t Fysik 3 åk N T sve som fritt tillval ei Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3 åk N el 2 åk T el i åk utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk al 'I åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2åkNelavg.bet.Joel Td - EngsomtiiivelZåk+ Ms 3åkNT Me 3åkSENT Fysik 3åkNT sve somfrltttilivaiel Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk ei 'I åk TeKe TeKe TeKe | Bio 2 åk N Bio 2åiNelavg.bet.Jeel Td ( EngsomtlllvelZåk+ Me 3åkNT Me 3åkSENT * lk 3åkNT svesomfrltttlllvalel Fysik 3åkNT 3åkNT KemI 3åkNei2åkTei1åk utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk el 1 åk TeKe TeKe 2 åk N Bio 2åkNelevg.bet.Jeel Td Engsomtillval2åk + Me 3 åk N T Me 3 åk 8 E N T | Fysik 3 åk N T svesomiritttlllvalel Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT | Kemi 3åkNei2åkTeilåk utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk el 1 åk : TeKe TeKe TeKe ' Bio 2 åk N Bio 2åkNeiavg.bet.Joel Td EngeomtlllvalZåk+ Me 3åkNT Ma 3åkSENT Fysik_ 3åkNT sve som fritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk el 1 åk TeKe TeKe TeKe 2 åk N Bio 2åkNelevg.bet.Joel Td

200 Bilaga 1 SOU 1981:98 Högskolelinler Sårsklida behörighetskrav låsåret 1978/79 Gymn Ailmån INDUSTRIELL EKONOMLINJE JAGMASTARUNJEN KEMISTUNJEN linier behörighet E Je Nie 3åkNT Fysik 3åkNT Ma 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNe12åkTei1åk Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åktel1åk TeKe Kemi 3åkNe12åkTe11åk , TeKe Bio 2 åk N ei evg bet Jo al TeKe Sb i-l Nia 3åkNT Me 3åkSENT Me 3åkNT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2åkNelevgbetJoel Sb S Ma 3åkNT Fysik 3åkNT Ma 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTel1åk Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe Bio 3 åk N el evg bet .ie TeKe N T Ja , Bio 2 åk N el avg betyg Jo el Sb Ek Ja Me 3åkNT Me 3åkSENT Me 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2åkNelevgbet-ieei Sk 50 Ja Nia 3åkNT Ms 3åkSENT Ms 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N ei avg bet Jo e| Sb TlllvaiengZåk Ma 3åkNT Ma 3åkSENT Ma 3åkNT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2åkNelavgbetJoel Sb Tillval eng 2 åk Me 3 åk N T Me 3 åk 6 E T Me 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T KemI 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2åkNeiavgbetJo ei Sh Ja Me 3åkNT Me 3åkSENT Me 3åkNT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N ei avg bet Jo el Vd Tillvel eng 2 åk Me 3 åk N T Me 3 åk 5 E N T Nia 3 åk N T Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2åkNelavgbetJoel Sb Te Engsom oblsprZåk Ma 3åkNT Ms 3åkSENT Ma 3åkNT + sve i åk 2 som fritt Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T tillval el utökad stu— Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N 1312 åk T ei 1 åk diekurs TeKe TeKe TeKe (Kemi ej om åk 1 TeKe) (Kemi ej om åk 1 TeKe) (Kemi ej om åk 1 TeKe) Bio 2 åk N el avg bei .lo el Sb Jo EngsomtiiivalZåk+ Ms 3åkNT Nie 3åk$ENT Me 3 kNT sve som fritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk TeKe TeKe TeKe

Högskolelinler

Särskilda behörighetskrav låaåret 1978/73

Allmån INDUSTRIELL EKONOMLINJE JÄGMASTARLINJEN 1 KEMISTLINJEN behörighet EngsomtiilvalZåk+ Ma 3åkNT Me 3åk8ENT Me 3åkNT sve som fritt tillval ei Fyelk 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökadstudiekurs Kemi 3åkNe12åkTeilåk Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N ei avg betyg Jo ei Sb Eng som tilival2åk+ Me 3 åk N T Me 3 åk S E NT Me 3 åk N T sve som fritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik ! åk N T Fysik ! åk N T utökedstudiekurs Kemi JåkNelZåkTel1åk Kemi 3åkNe12åkTel1åk Kemi 3åkNei2åktel1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N el evg betyg .lo el Sh Me 3åk8ENT Ma 3åkNT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTeHåk TeKe TeKe Bio 2åkNelevgbetngoel Sh EngsomtlllvalZåk+ Me 3åkNT Me 3åkSENT Me 3åkNT sve som fritt tillval el Fyelk 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökedstudlekurs eml 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2åkNelevgbetngoei Sh EngsomtillvalZåk+ Ma 3åkNT Ma 3åkSENT Me 3åkNT sve som fritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökadstudiekurs eml 3åkNei2åkTel'iåk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNe12åkTai1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2åkNelavgbetngoei Sh EngsomtillvalZåk+ Me 3åkNT Ma 3åkSENT Nie 3åkNT sve som fritt tillvalel Fysik 3 åk N T Fyelk 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N || 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åkNeiavgbetngo el Sb Eng som tillval2åk + Me 3 åk N T Ma åk s E N T Me 3 åk N T sve som fritt tlllvalel Fysik | åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökedstudiekurs Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N el evg betyg Je el Sh EngsomtiilvelZåk+ Ma 3åkNT Ma 3åk8ENT Ma 3åkNT sve som fritt tillval el Fyelk 3 åk N T Fysik 3 åk N T k 3 åk N T utökadstudiekurs Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2åkNelevg betyg Jo ei Sh Eng som tllival2åk+ Me 3 åk N T Me 3 åk S E N T Me 3 åk N T sve som fritt tillval el . Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökedstudlekurs Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe TeKe Bio 2åkNelevghetngoe| Bb Eng som tlllval2åk + Me 3 åk N T Me 3 åk 8 E N T Me 3 åk N T sve som frltttlllvei el yslk 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökedstudiekurs Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTeiiåk TeKe TeKe TeKe Bio 2åkNeiavnbety|Joei Sh EngsorntlllvalZåk+ Ma 3åkNT Me 3åkSENT Me 3åkNT ave som fritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T el i åk Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N ei2 åk T el 1 åk TeKe TeKe TeKe

2åkNelevgbetngoel Bb

, ]

Högskolellnler Särskilda behörighetskrav låsåret 1978/79

Gymn Alimån KEMITEKNIKLINJEN LANDSKAPSARKITEKTLINJEN LANTMATERILINJEN linier behörighet E Je Me 3åkNT Fyelk 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1 åk TeKe Te TeKe Bio 2åkNeievgbetJoei Td H Ja Me 3åkNT Me 3åkSENT Ma 3åkSENTelevgbet Fyelk 3åkNT Fysik 3åkNT Te Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe Bio 2åkNeievghetJoel Td Ja Ma 3åkNT Fyelk 3åkNT Fyelk 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTeliåk TeKe Bio 2åkNelevgbetJoei Td N Ja T Ja Me 3åkNT Me 3åkSENTelevgbet Fysik 3 åk N T Te Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi ei2åkTei1åk Fyelk 3åkNT TeKe TeKe Kemi 3åkNei2åkTel1åk Bio 2 åk N ei avg bet Jo ei Te Td Me 3åkNT Me 3åkSENT Ma 3åkSENTelevgbet Fysik 3 åk N T Fyelk 3 åk N T Te Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe TeKe Bio 2åkNeIevgbetJoei Td TillvalengZåk Me 3åkNT Me 3åkSENT Me 3åk8ENTe|evgbet Fyelk 3 åk N T Fysik 3 åk N T Te Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Fyelk 3åkNT TeKe TeKe Kemi 3åkNei2åkTel1åk Bio 2 åk N el evg bet Jo el Te Td TillvalengZåk Me 3åkNT Me 3åkSENT Me 3åkSENTelevgbet Fyelk 3 åk N T Fyelk 3 åk N T Te Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Fyelk 3åkNT TeKe TeKe Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Bio 2åkNelevgbetJoel Te Td Nie 3åkNT Me 3åk8ENT Me 3åkSENTeievgbet Fyelk 3åkNT Fyelk 3åkNT Te Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Fysik 3åkNT TeKe TeKe Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Bio 2 åk N el evg bet Je ei Te * Td Vd Tillvel eng 2 åk Me 3 åk N T Me 3 åk SENT Me 3 åk 5 E N Tel evg bet Fyelk 3 åk N T Fyelk 3 åk N T Te Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTel1åk Fyelk 3åkNT TeKe TeKe Kemi 3åkNei2åkTel1åk Bio 2åkNeievgbetJoei Te Td Te Eng som obl spr 2 åk Me 3 åk N T 1 Me 3 åk 8 E N T Fysik 3 åk N T + sve i åk 2 som fritt Fysik 3 åk N T Fyelk 3 åk N T Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk tillval el utökad stu- Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 'I åk Te diekurs TeKe TeKe (ei kemi om 1 åk Tel (kemi ej om 'I åk TeKe) Bio 2 åk N ei avg bet Jo el Td ikeml el om 1 åk TeKel , ,,, ,,,, ,,,,,,,,_,, , ,,,,,_, .,.Vwr, f_— f ___—__ Jo EngsomtillvalZåk+ Me 3åkNT Me 3åk3ENT Me 3åkSENTeievgbet sve som fritt tillval el Fysik 3 åk N T Fyelk 3 åk N T Te utökad studiekurs Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk Fyelk 3 åk N T TeKe TeKe Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk Te , J

sou 1981:98 Bilaga 1 203 Högskoleiinjer Särskilda behörighetskrav läsåret 1918/79 Gymn Ailmin KEMITEKNIKUNJEN LANDSKAPSARKITEKTLINJEN LANTMÄTERIUNJEN L linier behörighet Be Engsomtiliveizik+ Me 3åkNT SIkSENT Me SlkSENTeinvgbet :va som fritt tlllvelei Full ! Oil N T Fysik ! Ak N T Te utåkld studiekurs Koml ! Ck N || 2 lk T cl 1 lk Kemi lik N || 2 åk T ei 1 M Fyllk I ik N T TeKe TeKe Kemi JlkNlillkTelilk Bio ZikNellvgbetJoei Te Td Engaomtiiiveizik+ Me JOkNT Mn SlkSENT Me SlksENTelevgbet nu som fritt tlilvel ei Fyelk :i lk N T Fyll! 3 M N T Te utbkndstudlekun Kemi 3åkNei2|kTei1|k Kemi Jlchi2lkTei1lk Fysik 3åkNT TeKe TeKe Kemi SlkNeizlkTeiilk lio zikNeievubetJoei Te 'id Me JAINT Me SlkSENT M- JlkSENTelwubet Fytik JlkNT Full llkNT Te Kemi :kaeilikTelilk Kemi SlkNeillkTeiitk Fyuik :kaT TeKe Tele Kom! l|kNei2|kTei1 lk Bio 2 lk N el nu ha Jo Te Td EnglomtlllvniZlk+ MI ilkNT MI ikkSENT Me llksENTeimbet sve somfritttillvelei Fyelk ! lk N T Fyelk ! bl N T T. utökldttudiokurs Kemi JlkNeillkTeiilk Kemi JlkNellikTenlk Fyuik JIkNT TeKe TeKe Kemi :uudzurmn Bio 2 Åk N ei Ivo bet Jo ei To Td Fo Englomtillval2lk+ i". SlkNT Me SlkSENT Me IlkSENTeieval—t sve som fritt tillval el Fytik ! lk N T Fyelk ! lk N T T. utöknd studiekurs Kemi 3lkNei2|kTei1Ik Kemi SikNel2lkToi1 lk Fvclk JlkNT TeKe TeKe Kemi ann-lundin Bio ZlkNoilvgbetJoel Te Td Li EngsomtlllvelZåk+ Mn 3åkNT Me SIRSENT Me SLkSENTeiev'bet + sve som fritt tillval ei Fysik 3 lk N T Fyuik 3 Åk N T T. utökad studiekurs Kemi 3 lk N ei 2 lk T || 1 lk Kemi ! lk N ei 2 lk T ei 1 åk Fysik J bk N T TeKe TeKe Kemi annuzurmn Bio IIkNeiugbetJoel Te J rd Pr Eng:omtlllvel2ik+ Me SlkNT Mu SIHSENT Me IlkSENTeilvobet we somfritt tillval el Fyelk 1 ik N T Fyn": I Ik N T T. utökad studiekurs Kemi ! åk N ei 2 åk T ei 1 Åk Kemi ! lk N ei 2 lk T el i lk Fyelk ! lk N T Tele TUK. Kemi JlkNOiZÖkTelilk Bio IlkNellvgbetJoei Te Td Sh EngwmtliivalZåk+ Me JlkNT M. IlkSENT MI !ÅkSENTdWQM ove som fritt tlilvel el Fyll! ! Ik N T Fyllt ! lk N T Te utökad studiekun Kornl 1 lk N ei 2 lk T el ! lil Kemi 3 lk N || 2 lk T ei 1 lk Fytik 3 lt N T TDK. TDK. Kurli llkNIIZIkTIHIk Bio zlkNolevubetJo || Te Td Td Engsomtllivel26k+ Me SlkNT MI !ikSEN Me IlkSENTeimbet sve som fritt tlllvelel Fyelk 1 åk N T Fysik ! ik N T Te utökadstudlokurs Kemi J&NeiZlkTeiilk Kemi 3lkN ei2lkTei1ik Fysik llkNT Teke TeKe Kemi ;lk N || 2 lk T ei 1 li: e Tr Engwmtillveizåk+ M. SIINT Me IOkSENT Me JMSENTeimbet sve somfritt tlllvaiei Fylik ! lk N T Fyelk ! lk N T TI utökldstudlekurs Kemi SlkNelzlkTei'lbk Kemi 3lkNoizlkTeiilk Fysik llkNT Teli. TeKe Kemi llkNoililTeillk Bio zlkNelevgbetJoel T. Td Ve EngwmtlllvelZIk+ Me llkNT Me SIkSENT Me IMSENTellvnbet we som fritt tillval ei Fvlik ! Ål N T Fyelk ! lk N T T. utökadnudlekurs Kemi SCkNDIZIkToiilk Kemi SikNeiZIkTui1|k Fysik llkNT TeKe TeKe Kemi nun-nunna: Bio zikNeilvubetJooi Te Td

Högskoleiinler Särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79

Allmän MASKINTEKNIKLINJEN _| SAMHALLSBYGGNADS- MATEMATIKERLINJEN behörighet J 4 TEKNIKLINJEN Me : lk N T Me 3 Åk N T Fyelk 3|kNT Fyelk JekNT Kemi 35kNei2ekTei1lk Kemi 3åkNei2|kTei1lk TeKe TeKe Me 3lkNT Ma 3lkNT Nia JlkSENT Fysik 3 lk N T Fyelk : bk NT Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi ann dun-nu TeKe TeKe Ma 3 lk N T Nia alk N T Fyelk 3 lk N T Fyelk 3 åk N T Keml3lkNei2lkTe|1lk Kemi 3AkNeiZ|kTei16k TeKe Ek Ma 3lkNT Me 3ekNT 3IkSENT Fytik 3 åk N T Fyelk 3 lk N T Kemi 3LkNeizkaeiilk Kemi 3lkNei2|kTei16k TeKe TeKe So Ja Ma 3åkNT iMe :IkNT SlksENT Fyelk 3 Åk N T Fytik 3 Åk N T Kemi 3åkNel2ikTeiiåk Kemi 3åkNe|Z|kTeliek TeKe TeKe Dk Tiiivalengzik Me 3åkNT ikh 3|kNT sikSENT Fyelk 3åkNT Fyelk 3åkNT Kemi SikNeizlkTei'iek Kemi JlkNeizlkTeillk TeKe TeKe Ko Tillvaiengzak Ma :lkNT Nia alkNT Me 3åksENT Fyelk :! lk N T Fyelk 3 åk N T Kemi !ekNeizlkTeiilk Kemi nunnan-nun TeKe TeKe Mu Je Ma 3lkNT Tilda BlkNT Ma 3åkSENT Fyelk 3 ik N T Fyelk 3 lk N T Kemi SlkNel2lkTeiiek Kemi 36kNei2|kTei1|k TeKe TeKe .. ,, ,, , _, , i , , ,, _ f,," ,, mqa Vd Tlllval eng 2 åk Me 3 åk N T me 3 lk N T Me 3 n S E N T Fyaik 3 Åk N T Fysik 3 Ik N T Kemi 35kNei2|kTel1ek Kemi 3åkNei2|kTei1lk TeKe TeKe Te Eng som oblsprzak +Me 3akNT Me 3lkNT Ma 3lkSENT + sve i åk 2 som fritt Fysik 3 lik N T Fyeik 3 åk N T tillval ei utökad stu- Kemi 3 åk N ei 2 Nr T ei 1 lk Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 lk dlekurs TeKe TeKe (ej kemi om 1 ik TeKei iei kemi om 1 lk TeKe] Jo Engsomtillvaizak+ TMa 3åkNT Me SIkNT * Me 3kaENT tve som fritt tillval el Fyeik 3 ik N T Fytik 3 lk N T utökad studiekurs Kemi 3 lk N ei 2 åk T ei 1 lk Kemi 3 n N ei 2 åk T ei 1 lk TeKe TeKe J

Högskolelinier Särskilda behörighetskrav läsåret 137809

Allman MASKINTEKNIKUNJEN SAMHALLSBYGGNADS- MATEMAHKERLINJEN behörighet TEKNIKUNJEN 4 Engsomtlllveilåk-i— Me 3|kNT Me mer Me 3lk$ENT ave somfritttllivel el Fyelk 3 lk N T 3 bk N T utökad :tudlekurs Kemi annan-hun Kemi JekNeizkkTeiilk TeKe TeKe Engsomtiiival2lk+ Me 3|kNT Me "th Me 3LkSENT sve som fritt tillval el Fysik 3 kk N T Fysik 3 lk N T utökadstudiekurs Kemi alkNelzlkTeliek Kemi BlkNeizlkTelitk TeKe TeKe ,,_,,. ,, , , , ,,,, ,, Jr , Me JlkNT Me :lkNT Me 3lk$ENT Fysik 3 åk N T Fysik 3 kk N T Kemi likNei2ekTel1lk Kemi JlkNeIZIkTeiilk TeKe TeKe Et _IEngeomtlllvalzek4» Me 3 kNT Me 3lkNT iida SIkSENT 1 sve som fritt tillval ei Fyelk 3 lk N T Fyelk ! n N T utökadstudlekurs Kemi 3|kNeI2lkTei1lk Kemi 3åkNeizikTei1|k ' TeKe TeKe Engsomtliivelzlk+ Me 3lkNT Ma 3|kNT iM- 3ik$ENT i sve aomfritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 lk N T utökad studiekurs Kemi 3 lk N ei 2 » T ei 1 lk Kemi 3 lk N el 2 lil T el i n TeKe TeKe engsomtilival23k+ Me 3|kNT Me 3tkNT Ma 3|kSENT 1 sve somfritttillval el Fysik 3 Åk N T Fyelk 3 kk N T utökad studiekurs Kemi 3 lk N ei 2 lk T ei 1 kk Kemi 3 kk N ei 2 lk T el 1 lk TeKe TeKe _ , , .--, , ,, , ### Pr Engsomtlllvelzik+ Me JlkNT Me 3lkNT Me 3ikSENT sve som fritt tillval el Fyelk 3 lk N T Fyelk 3 kk N T utökad studiekurs Kemi 3 lk N el 2 lk T ei 1 lk KemI 3 kk N ei 2 Ik T of 1 lk TeKe TeKe Sh Engwmtiilvelzak+ Me annr Ma 3|kNT Ma ZikSENT 1 sve som fritt tillval el Fyelk 3 kk N T Fysik ! lk N T utökad studiekurs Kemi 3 kk N ei 2 ut T el 1 lk Kemi 3 lk N I 2 ek T el i lk TeKe TeKe Td iEngsomtillvelZåk-i— Me SlkNT Me Sl NT Me 3ekSENT ave som fritt tillval ei Fysik 3 åk N T Fysik 3 lk N T utökad studiekurs Kemi 3 Åk N ei 2 n T ei 1 Ik Kemi 3 åk N el 2 lk T ei 1 åk TeKe TeKe |. Tr EngsomtiilvalZåk+ Me 3åkNT Ma 3åkNT Ma alkSENT sve som fritt tillval ei Fyelk 3 ek N T 3 Åk N T utöked studiekurs KemI 3 kk N el 2 bk T el 1 lil Kemi 3 lk N ei 2 lk T ei 1 hk TeKe TeKe Ve Engeomtillvalzak+ Me 3åkNT Me SekNT Me 3ekSENT ave som fritt tillval ei Fysik 3 bk N T Fysik 3 lk N T utökad studiekurs Kemi 3 kk N ei 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 ik N ei 2 kk T el 1 kk TeKe TeKe

Högskoleiinier Särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79

Gymn Allmän TEKNISK FYSIKLINJEN TEKNISK FYSIK— o ELEKTRO- VAG-O—VATTENBYGGNADS- linjer Behörighet TEKNIKLINJEN UNJEN E [Ja nu. alkNT M. amn Ma nun mm uunr mu alkNT mu annr Kemi 3lkNel2lkTel1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi annuznrmn TeKe TeKe TeKe in .|. Me annt nu. utan Ma mer mn: 3lkNT mu. annr mu annr Kemi annuunmn Kemi nunnan-nn Kemi summan-nn TeKe TeKe TeKe s .i- Jrm. annr Ma 3lkNT in. ”hur i Fyllk znnr Fyelk snur Fysik amn Kemi SlkNelzlkTeiilk Kemi annuznrmu Kemi 3lkNeialkTel1lk TeKe m:.

lk T el ! lk TeKe Me 3 lk N T Me 3 lk N T Fyelk JlkNT Fyelk 3lkNT Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNel2lkTei1lk TeKe TeKe Tillvel eng 2 lk Me 3 lk N T Me 3 lk N T fysik annt Fysik annt Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe Tillvel alla 2 åk Me 3 lk N T Me 3 lk N T Fysik 3lkNT Fyelk 3lkNT Kemi 3lkNel2lkTel1lk Kemi 3lkNei1lkTei1lk TeKe TeKe Mu Me 3lkNT in. snur ? Fyelk 3lkNT Fyelk alkNT Kemi SlkNeIZlkTeillk KemI JlkNelZlkTeiilk TeKe TeKe Vd Tillval eng 2 lk Me 3 lk N T i Me 3 lk N T Fyelk 3 lk N T Fyelk 3 lk N T Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe Te Eng som oblsprzlk Me 3lkNT Me 3lkNT Me 3lkNT + ave l lk 2 som fritt Fyelk 3 lk N T Fysik 3 lk N T Fysik 3 lk N T tillval el utökad stu- Kemi 3 lk N ei 2 lk T ei 1 lk Kemi 3 lk N el 2 lk T ei 1 lk Kemi 3 lk N el 2 lk T el 1 lk diekurs TeKe TeKe TeKe lei kemi om 1 lk TeKe) (e] kemi om 1 lk TeKEl (ei kemi om 1 lk TeKei Jo Eng som tillvaIZlk + Me 3 lk N T Me 3 lk N T Me 3 lk N T sve som fritt tillval el Fyelk 3 lk N T Fyelk 3 lk N T Fysik 3 lk N T utökadatudiekure Kemi 3lkNei2lkTel1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe TeKe

Allmän

Högskolelinler

Särskilda behörighetskrav läsåret 1378/79 TEKNISK FYSIKLINJEN TEKNISK FYSIK- O ELEKTRO-

VÄG-O-VATTENBYGGNADS-

Behörighet TEKNIKUNJEN LINJEN Engsomtlllvaizlk+ Me nu” Me mur Ma nun svesomfritttlllvaiei Fysik 3lkNT Fysik 3lkNT Fysik 3lkNT utökadstudlekurs Kemi 3lkNei2lkTeiilli Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lii TeKe TeKe TeKe Engeomtilivalzlk+ 3lkNT M," " Me amn ' * ni nu? * svesomfritttillvelel Fysik nun Fyelk 3lkNT Fyelk 3lkNT utökedstudlekurs KemI nunnan-nu Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNel2lkTel1lk reKe TeKe TeKe Ja 3lkNT Me m NTT—_ * 4 ' in: "a—AÄFFH'WWW Fysik nun Fyelk 3lkNT Fysik mur Kemi 3lkNeiZlkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNel2lkTe11lk TeKe TeKe TeKe Engsomtllivalzlk+ mur Me mur » i ue” inn " " sveeomfrltttllivaiel Fysik 3lkNT Fysik 3lkNT Fysik 3lkNT utökadstudiekurs Kemi 3lkNei2lkTe|1lk Kemi 3lkNei2lkTel1lk Kemi 3lkNel2lkTei1lk TeKe TeKe TeKe Engsomtillval2lk+ ue annr " Me "mur " ' Me Juli:—NT " svesomfritttilivelel Fysik mer Fysik amn Fysik nun utökedstudlekurs Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNeI2liiTel1lk Kemi semen-neuen TeKe TeKe TeKe Engwmtlllvalzlk+ 3lkNT A in.” mer Me :Åiiifnr _ svesomfritttllivaiel Fysik nun Fysik nu” Fyelk nun utökadstudiekurs Kemi 3lkNe12lkTel1lk Kemi 3lkNel2lkTei1lii Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe TeKe Engeomtilivalzlk+ 3lkNT — _" Me amn """"" lie i'lkNTÄM _ svesomfritttlilvaiel Fyelk 3lkNT Fysik 3lkNT Fysik 3lkNT utökedstudiekurs Kemi 3lkNei2lkTel1lk Kemi 3lkNei2lkTeI1lk KemI 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe TeKe Engsomtlilvelzlk+ mer Me 3lkNT ue sei-iir ' » evesomfrltttlllvelei Fysik 3lkNT Fysik 3lkNT Fysik 3lkNT utökadstudlekurs Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNel2lkTe|1lk TeKe TeKe TeKe Engsomtllivalzlk+ wie nu” A Ma mur TA; amn svesomfrftttlilvelel Fyelk mur Fysik amn Fysik mur utökedstudlekure Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNel2lkTei1lk Kemi 3lkNel2lkTei1lk TeKe TeKe TeKe Engeomtlllvaizlk+ Me 3lkNT Me :uur iii. (nur ___ evesomfritttllivaiei Fpik 3lkNT Fyelk 3lkNT Fysik 3lkNT utökedstudiekurs Kemi 3lkNei2lliTei1lk Kemi 3lkNel2lkTel1lk Kemi 3lkNei2lkTeillk TeKe TeKe reKe Engsomtillvelzlk+ wie mer Ile uiiur M—a unit svesomfritttiilvelel Fysik 3lkNT Fysik 3lkNT Fysik 3lkNT utökadstudlekurs Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe TeKe

Högskolelinier

Slrsklide behörighetskrav llslret 1978/79

Gymn Allmln TEXTILINGENJÖRSUNJEN FISKEVÅRDSUNJEN linjer behörighet E Ja Me 3lkNT Kem|3lkNe12lkTei1lk Fysik 3 lk N T TeKe Kemi 3lkNe12lkTel1lk Bio 2lkN TeKe H Ja Ma 3lkNT Kemi 3lkNei2lkTeiilk Fysik 3 lk N T TeKe Kemi 3lkNei2lkTei1lk Bio 2lkN TeKe S Ja Me 3lkNT Kemi 3lkNei2lkTei1lk Fyelk 3 lk NT TeKe Kemi 3lkNei2lkTei1lk Bio 2lkN TeKe

Ja

N .-

2lkN

Ek .la N Kemi 3lkNei2lkTei1lk N TeKe N 2lkTel1lk Bio 2lkN e So Je Me 3lkNT Kemi 3lkNei2lkTei1lk Fysik 3 lk N T TeKe Kemi 3lkNei2lkTei1lk Bio ZlkN TeKe Dk Tliivelengzlk Me 3lkNT Ma 3lk8ENTeI2lkSoEk Fysik 3 lk N T Te Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe lie 2 lli N Ko Tillvelenngk Me 3lkNT Me 3lkSENTei2lk80Ek Fysik : lk N T Te Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe Bio 2 lk N Mu Je Me 3lkNT Kemi 3lkNei2lkTei1lk Fysik 3 lk N T TeKe Kemi 3lkNei2lkTei1lk Bio 2lkN TeKe Vd 11Ilvaleng2lk Me 3lkNT Me 3lkSENTel2lkSoEk Fysik 3 lk N T Te Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi JlkNeillkTeiflk TeKe TeKe Bio 2 lk N Te Eng som obl spr 2 lk Me 3 lk N T Bio 2 lk N +sveilk2somfrltt Fysik 3lkNT Kemi 3lkNei2lkTei1lk tillval el utökad stu- Kemi 3 lk N el 2 lk T ei 1 lk TeKe diekurs TeKe (ej kemi om 1 lk TeKe) ie] kemi om 1 lli TeKel Jo Engsomtiltvalzlk+ Me 3lkNT Ma 3lkSENTel2lkSoEk sve som fritt tillval ei Fysik 3 lk N T Te utökad studiekurs Kemi 3 lk N el 2 lk T ei 1 lli Kemi 3 lk N ei 2 lk T ei 1 lk TeKe TeKe Bie 2 lk N

sou 1981:98 Bilaga 1 209 Högskolellnier Slrskllda behörighetskrav llslret 197809 Gymn Allmän TEXTILINGENJÖRSLINJEN FISKEVÅRDSLINJEN linier behörighet Be Engsomtiilvai2lk+ Me 3lkNT Me 3lkSENTel2lkSoEk sve som fritt tillval el Fysik 3 lk N T Te utökad studiekurs Kemi 3 lk N el 2 lk T ei 1 lk Kemi ! lk N ei 2 lk T el 1 lk TeKe TeKe Bio 2 lk N Ba Engsomtilivalzlk+ Me 3lkNT Me 3lkSENTei2lkSoEk sve som fritt tillval el Fysik 3 lk N T Te utökadstudiekurs Kemi llkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe Bio 2 lk N Du Ja Me 3lkNT Kemi 3lkNei2lkTei1lk Fysik 3 lk N T TeKe Kemi 3lkNei2lkTei1lk Bio zlkN TeKe Et EngsomtiilvaiZlk+ Me 3lkNT Me 3lkSENTei2lkSoEk sve som fritt tillval ei Fysik 3 lk N T Te utökad studiekurs Kemi 3 lk N ei 2 lk T el 1 lk Kemi 3 lk N ei 2 lk T ei 1 lk TeKe TeKe Bio 2 lk N Fo Engsomtlllvalzlk+ Ma 3lkNT Me 3lk$ENTel2lkSoEk sve som fritt tillval ei Fysik 3 lk N T Te utökad studiekurs Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTe11 lk TeKe TeKe Bio 2 lk N Li Engsomtlllvaizlk+ Me 3lkNT Me 3lkSENTei2lkSoEk sve som fritt tillval el Fysik 3 lk N T Te utökadstudiekurs Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTeiilk TeKe TeKe Bie 2 lk N Pr Engaomtlllvai2lk+ Me 3lkNT Me 3lkSENTel2lkSoEk ave som fritt tillval el Fyelk 3 lk N T Te utökad studiekurs Kemi 3 lk N ei 2 lk T ei 1 lk Kemi 3 lk N ei 2 lk T ei 1 lk TeKe TeKe BIO I lk N S!) EngwmtlllvalZlk+ Me 3lkNT Me 3lk8ENTel2lk8ciEk sve som fritt tillval el Fysik 3 lk N T Te utökad studiekurs Kemi 3 lk N el 2 lk T ei 1 lk Kemi 3 lk N ei 2 lk T ei 1 lk TeKe TeKe Bio 2 lk N Td Engsomtlllvalzlk+ Me 3lkNT Me 3lksENTel2lkSeEk sve som fritt tillval al Fysik 3 lk N T Te utökad studiekurs Kemi 3 lk N el 2 lk T el 1 lk Kemi 2 lk N ei 2 lk T ei 1 lk TeKe TeKe Bio 2 lk N Tr Engsomtilivai2lk+ Ms 3lkNT Ma 3lkSENTe|2lkSoEk sve som fritt tillval el Fysik 3 lk N T Te utökad studiekurs Kemi 3 lk N ei 2 lk T ei 1 lk Kemi 3 lk N ei 2 lk T el 1 lk TeKe TeKe Bio 2 lk N Ve Engsomtlllvazlk+ I—Ma 3lkNT Me 3lkSENTsi2lk$eEli sve som fritt tillval el Fysik 3 lk N T Te utökad studiekurs Kemi 3 lk N ei 2 lk T ei 1 lk Kemi 3 lk N ei 2 lk T ei 1 lk TeKe TeKe Bio 1 lk N

Högskoleilnler Slrskiida behörighetskrav llslret 1978/79

DRIFITEKNIKER (1 lr) DRIFI'TEKNIKER (2 lr)

behörighet

Gren 1) 2—lrig spec kurs för driftsmaekinister Gren 2) avg bet frln N, TeMa. TeEI Gren 3) avg bet frln l lk TMe. TEl, Tke

Maskinteknik 2 lk Du el maskinteknik 1 lk och fartygs- teknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

Gren 1) 2—lrlg spec kurs för driftsmaskinlster Gren 2) avg bet frln N. TeMa, TsEl Gren 3) evg bet frln l lk TMa, TEI, TKe

Me 2 lk pl linie I gymn skola maskinteknik 2 lk Du al maskinteknik 1 lk och fartygs- teknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

Maskinteknik 2 lk Du el maskinteknik 1 lk och fartygs- tekriik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

Gren 1) 2-lrig spec kurs för driftsmaskinlster Gren 2) avg bet frln N, TeMa. TsEl Gren 3) avg bet frln l lk TMa. TEI. TKe

Maskinteknik 2 lk Du el maskinteknik 1 lk och fartygs- teknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik DU

Maskinteknik 2 lk Du ai maskinteknik 1 lk och fartygs- teknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

Maskinteknik 2 lk Du el maskinteknik 1 lk och fartygs- teknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

Gren 1) 2—lrig spec kurs för drifumasklnlster Gren 2) avg bet frln N. TeMa. TeEi Gren 3) avg bet frln l lk TMa, TEI. TKe

Ma 2 lk pl linie i

gymn.skoia Maskinteknik 2 lk Du sl maskinteknik 1 lk och fartygs— teknik Du eller maskinteknik i lk och eldriftteknik Du

Me 2 lk pl linie i

gymn.skola Maskinteknik 2 lk Du ei maskinteknik 1 lk och fartyge- teknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

Maskinteknik 2 lk Du el maskinteknik 1 lk och fartygs- taknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

Gren 1) 2elrig spec kurs för driftsmaskinister Gren 2) avg bet frln N, Tekla, TeEl Gren 3) avg bet frln 4 lk TMa, TEI. TKe

Gren 1) 2-lrig spe-: kurs för driftamaskiniater Gren 2) avg bet frln N, TeMa. TsEl Gren 3) avg bet frln l lk TMa. TEI, TKe

Gren 1) 2-lrlg spec kurs för driftsmaaklniater Gren 2) avg bet frln N, TeMa, TsEl Gren 3) avg bet frln l lk TMe. TEI, TKe

Tillval eng 2 lk

Tillval ang 2 lk

Me 2 lk pl linje i

gymn.skola Maskinteknik 2 lk Du ei maskinteknik 1 lk och fartyge- teknik Du eller maaklnteknlk 1 lk och eldriftteknik Du

Gren 1) 2-lrig spec kurs för driftsmaskiniater Gren 2) avg bet frln N, TeMa. TsEl Gren 3) avg bet frln l lk T'Ma. TEL TKe

T'illvel eng 2 lk

me.. in; Si Ja.—.te" 3); uppfyller kraven om TsMa el TeEi

Maskinteknik 2 lk Du ei maskinteknik 1 lk och fartyg— steknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

Eng som obi spr 2 lk + sve i lk 2 som fritt tillval el utökad stu- diekurs

Me 2 lk pl linje i

gymn.skola Maskinteknik 2 lk Du ai maskinteknik 1 lk och fartygs- teknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

Gren i) 2-lrig spec kurs för Ma 2 lk pl linje i driftsmaskinister gymn.skoie Gren 2) avg bet frln N, TeMa, Maskinteknik 2 lk Du el TsEl maskinteknik 1 lk och fartygs- Gren 3) avg bet frln 4 lk TMe, teknik Dueller maskinteknik 1 TEI. TKe lk och eldriftteknik Du Gren 1) 2-lrig spec kurs för driftsmaskiniater Gren 2) avg bet frln N, TeMa. TeEi Gren 3) avg bet iiln 4 lk TMa, TEI. TKe

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Högskolelinjer Slrskllda behörighetskrav llslret 1978/79

Ållmin DRIFTTEKNIKER (1 lr) behörighet

Gymn linier Gren 1) 2—lrlg spec kurs för driftsmasklnistar

Gren 2) avg bet frln N, TeMa, TeEI Gren 3) avg bet frln l lk TMa, TEI. TKe

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Gren 1) 2—lrig spec kurs för drfftsmaakinlster Gren 2) avg bet frln N, TeMa. TeEl Gren 3) avg bet frln 4 lk TMa, TEI, TKe

Grant) 2-lrig spec kurs för

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval ei drfftsmaakinlater utökad studiekurs Gren 2) avg bet frln N, TeMa, TsEl Gren !) avg bet frln 4 lk TMa, TEI, TKe

Gren 1) Z-lrig spec kurs för driftamaskinlster Gren 2) avg bet frln N, TeMl, TeEl Gren 3) avg bet frln l lk TMa, TEI, TKe

Eng som tillval : lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Fo

Gren 1) 2—lrlg spec kurs för driftsmaskinlner Gren 2) avg bet frln N, TeMa, TeEl Gren 3) avg bet frln 4 åk TMa, TEI. TKe

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

l

Td Eng som tillval2lk + Gren 1) 2—lrlg spec kurs för sve som fritt tillval el driftsmaskinister utökad studiekurs Gren 2) avg bet frln N, TeMa, TeEl Gren 3) avg bet frln 4 lk TMa, TEI, TKe Tr Eng som tillval2lk + + Gren 1) 2-lrig spec kurs för sve som fritt tillval el driftsmaskinister utökad studiekurs Gren 2) avg bet frln N, TeMa, TeEl Gren 3) avg bet frln 4 lk TMa, TEI, TKe Ve Eng som tillval2lk + Gren 1) Z-lrig spec kurs för

driftsmukiniatar Gren 2) avg bet frln N, TeMa, TeEi Gren 3) avg bet frln 4 lk TMa, TEI, TKe

sve som fritt tillval ei utökad studiekurs

Pr Eng som tillvel2 lk + Gr'enf 1)T2;lrig spec kurs för sve som fritt tillval ei driftsmaskinistar utökad studiekurs Gren 2) avg bet frln N. TeMa. TeEl Gren 3) avg bet frln 4 lk TMa, TE), TKe ss Eng som tillval2lk + Gren 1) sin.) spec kurs roi ' sve som fritt tillval ei drlftsmaskinistar utökad studiekurs Gren 2) avg bet frln N, TeMa, TeEl Gren 3) avg bat frln 4 lk TMa, TEI, TKe

DRIFTTEKNIKER (2 lr)

2 lk pl linie i gymn.skola Maskinteknik 2 lk Ma Du ei maskinteknik 1 lk och fartygs- teknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

Ma 2 lk pl linje ) gymn.akola Maskinteknik 2 lk Du ei maskinteknik 1 lk och fartygs- teknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

Me 2 lk pl linie i

gymn.skola Maskinteknik 2 lk Du al maskinteknik 1 lk och fartygs- taknik Du aller maskinteknik 1

lk och eldriftteknik Du

Me 2 lk pl

gymn.skols Maskinteknik 2 lk Du ei maskinteknik 1 lk och fartygs- teknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

Ma 2 lk pl

gymmskola Maskinteknik 2 lk Du ei maskinteknik 1 lk och fartyg» teknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

Me 2 lk pl linie

igymn.skola Maskinteknik 2 lk Du ei maskinteknik 1 lk och fartygs- taknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

Me 2 lk pl linje i gymn.skola Maskinteknik 2 lk Du el maskinteknik 1 lk och fartygs- teknik Du eller maskinteknik 1 lk OCh eldriftteknik Du

Me 2 lk pl

gymn.skola Maskinteknik 2 lk Du al maskinteknik 1 lk och fartyge- teknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

*” lk * pl

linie i

Me 2

gymn.skela Maskinteknik 2 lk Du el maskinteknik 1 lk och fartygs- teknik Du eller maskinteknik 1 lk och eldriftteknik Du

2 AES-sektor

214 Bilaga 1 SOU1981z98 Högskolelinjer Särskilda behörighetskrav Iäslret 1978/79 Gymn Allmän ' ' * BETEENDEVETENSKÅPLIGA ;HEENDElTETENSKAPLiGA ' ' EKONOMLINJEN linjer behörighet LINJEN JEN (allmänna linien) a) inriktning mot personel- och b) inriktning mot utrednings erbetsfrlgor sociologiskt arbete E Ja Inga krav pl slrskiida förkun- Uppfyller behörighetskraven Uppfyller behörighetskraven skaper H Ja låg: krev pl slrakllde förkun- Uppfyller behörighetskraven Uppfyller behörighetskraven par S Ja inga krav pl elrskiide förkun- Uppfyller behörighetskraven Uppfyller behörighetskraven ' in? N Ja inga krav pl allsklida förkun- Uppfyiler behörighetskraven till?-' T Ja ==. krav pl slrekiida förkun- Uppfyller behörighetskraven Uppfyller behörighetskraven par Ek Ja inga krav pl slrekllde förinrn- Uppfyller behörighetskraven Uppfyller behörighetskraven skaper So Je aga krav pl ali-skilda förkun- Uppfyller behörighetskraven Uppfyller behörighetskraven aper Dk Tlllvalengzlk Ingakravplslraklideförkun— 1lkHSENT1'eel2lk 1lkHSENTTeeI2 skaper Sc Ek lk So Ek Sh 3lkHSEa|2lkSoHEk Sh 3lkHsEeI2lkSoH N T Ek N T Ko Tillvalengzlk ingakravplslrskiidaförkun— 1lkHSENTTeeI2lk 1lkHSENTTeei2 skaper So Ek lk So Ek 3lkHSEalzlkSoHEk Sh Sl HSEelzlkSoH

"_

NT

k EkNT

inga krav pl alrekilde förkun- the"

Uppfyller bahlrighecakreven Uppfyller behörighetskraven

1lkHSENTTeel2 lkSoEk

Sh 3lkHSEe12lkSoH EkNT

Vd Tillval eng 2 lk Inga krav pl slrsklida förkun- 1 lk H 8 E N TTe ei 2 lk skeper So Ek , Sh 3lkHSEel2lkSoHEk N T Te Eng som obi sprlk 2 Inga krav pl elnkifda förkun- 3 lk H S E cl 2 lk So if lk + sve i lk 2 som skapar fritt tillval el utökad studietid Jo Engsomtillvalzlk+ inga krav pl slukilde förkun- 3lkHSEel2lkSoH sve som fritt tillval el skaper utökad studiekurs 1 lk H 8 E Be | Eng som tilival2lk+ Inga knv pl alreklida förkun- 3lkHSEel2lkSoH sve som fritt tillval el lkaper N T utökad studiekurs 1 lk H $ E B. Engsomtlllvalzlk+ inge krevplslraklida rainw- ' 3lkHSEeizlkSeH sve som fritt tllival el skaper N T utökad studiekurs 1 lk H $ E Du Ja 3lkHSEel2lk$oHEk inga krav pl slrskilda förkun- skaper N'l'

3lkHSEel2lkSo -

3lkHSEel2lkSo .

3lkHSEe12lkSo -

3lkHSEel2lkSo

3lkHSEel2lkSoH EkNT

Högskolellnler Särskilda behörighetskrav Ilslrat 1978179

Allman BETEENDEVETENSKAPUGA BETEENDEVETENSKAPLIGA EKONOMLINJEN behörighet LINJEN JEN (allmänna linlen) ei inriktning mot personal- och b) inriktning mot utrednings arbetsfrlgor sociologiskt arbete

Engaomtlllvalzlk+ ' Sh - 3lki'lSEel2lk- sve som fritt tillval el N T

utökad studiekurs Ma 1 lk " S

Eng som tillval 2 lk + Sh sve som fritt tlllval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + :va som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + ava som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs 1 lk H 5 E .

Engsomtlllvalzlk+ 3lkHSEel2lkSo ave som fritt tillval el N T utökad studiekurs

Tr rang som tlllvel : lk + ' 3'lkH s EeIZlkSo ll :va som fritt tillval ei , N '|' utökad studiekurs 1 lk H 8 E »

Eng—som tillval : lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Högskoleilnier Särskilda behörighetskrav Ilslret 1978/79

Gymn Allmän EKONOMLINJEN vid Handels EKONOMLINJEN med inter EKONOMLINJEN med inter linier behörighet högskolan i Stockholm nationell inriktning och med nationell inriktning och med tyska som andra sprlk franska som andra sprlk E Ja . en n v Tyska 3 : av Fran— som C-spr eller 2 C-spr eller 2 lk B-spr -spr H Ja . - .n . .n yska 3 : av Fran- om C-spr eller 2 -spr eller 2 lk —spr -spr S Ja . n : av Fran- -spr eller 2 lk N Ja . ' rl . - ev Fran- om C-spr eller 2 c-spr eller 2 lk T Ja ." — av Fran- -m C-spr eller 2 -spr eller 2 lk - apr Ek Ja 3lkHSENT Sve 3lkHSENT Sv 3lkHSENT Eng 3lkHSENT Eng 3lkHSENTel2lkHa Eng 3lkHSENTel2lk Me JlkSENT He HaHe Hin 3lkHSelZlkSoEN Ty 3lkHSENTuomC-spr Fr 3lkHSENTC'sprel T el 2 lk som B—sprlk H S 2 k som B—aprlk N S L ENTSoEk ENTSoEk 80 Ja Sve 3lkHSENT Sve 3lkHSENT Sv 3lkHSENT Eng 3lkHSENT Eng 3lkHSENTaI2lkHa Eng 3lkHSENTel2lk Me 3lkSENT He Helle Ty 3lkHSENTaomC—apr Fr 3lkHSENTC-epral el 2 lk som B-eprlk H 8 2 lk som B—aprlk H 5 l ENTSoEk ENTSoEk Dk Tillvalengzlk Sve 3lkHSENT Mu 3lkHSENTTeel2lk Ma 3lkH ENTal2lk Eng 3lkHSENT SoEk SoEk Nia JlkSENT Sh 3lkHSEel2lkSoHEk Sh 3lkHuel2lkSoi-l ill zlkSoEk NT EkNT SH 2lkSoEk Sve 3lkHSENT Sv 3lkHSENT Eng 3lkHSENTei2lkHa Eng 3lkHSENTaI2lk Ha Ha He Ty 3lkHSENTsomC—epr Fr 3lkHSENTeom el 2 lk aom B-apr H 5 E C—apr el 2 lk rom B- NTSoEk eprlkHSENTSo J Ek Ko Tlllvai eng 2 lk Sva J lk H 8 E N T Samma som enl Dk Samma nom enl Dk Eng Cl lk H 8 E N T Me 3 lk 5 E N T Hi 2 lk So Ek Sh 2 lk So Ek Mu Ja Sve 3lkHSENT Sh 3lkHSEel2lkSoHEk Sve 3lkHSENT Eng 3lkHSENT NT Eng 3lkHSENTel2lk Mn 3lkSENT Sve 3lkH$ENT HaHe Eng 3lkHSENTe|2lkHa Fr JlkHSENTsom He C-spr al 2 lk som B Ty 3lkHSENT|omC-spr sprlk N S E N T So el 2 lk som B—spr H 5 E Ek N T So Ek Vd Tillval eng 2 åk Sva 3 lk H 5 E N T Samma som enl Dk Samma som enl Dk Eng 3 lk H 5 E N T Me Zl lk S E N T Hi 2 lk Su Ek Sh 2 lll So Ek Te Engsomoblsprzlk Sve 3lkHSENT Sh 3lkHSEalZlkSoHEk Sh JlkHSEelzlkSoH +sveilk2somfritt Eng alllHSENT NT EkNT tillval el utökad stu- Ma 3 lk 5 E N T Sve 3 lk H 3 E N T Sve 3 lll il 8 E N T diek Hl 2lkSoEk Eng 3lkHSENTe|2lkH| Eng 3lkHSENTel2lk Sh 2 lk So Ek Ha Ha He Ty 3lkH5ENT|omC-epr Fr 3lkHS ENTsom ei 2 lk som B—apr H S E C-spr cl 2 lk aom B- NTSoEk sprlkNSENTSo Ek

Högskolelinjer Slrskllda behörighetskrav ilslret 1978/79 EKONOMLi—NJEN vid Handels EKONOMIJNJEN med inter högskolan i Stockholm nationell inriktning och med tyska som andra sprlk

Allmän behörighet

EKONOMUNJEN med inter nationell inriktning och med franska som andra sprlk

Eng som tillval2lk + Sva 3 lk ll 8 E N T Samma som enl Dk Samma som enl Dk sve som fritt tillval el Eng ! lk i'l S E N T utökad studiekurs Ma 3 lk S E N T ill 2 lk So Ek Sh 2 lk So Ek Eng som tillval2lk + Sve 3 lk N S E N T Samma som enl Dk Samma aom enl Dk sve som fritt tillvalel Eng ! lll N 8 E N T utökad studiekurs Me 3 lk 5 E N T ill 2 lk So Ek Sh 2 lk So Ek Eng som tilival2lk + Sve ! lk N S E N T Samma som enl Dk Samma som enl Dk sve som fritt tillval el Eng : lk H 8 E N T utökad studiekurs Ma 3 lk 5 E N T lll 2 lk So Ek Sh 2 lk So Ek Sve 3lkHSENT Sh SlkHSEel2lkSoHEk Sh 3lkH8Eel2lkSoN Eng 3lkHSENT NT EkNT Me llkSENT Sve tilllHSENT Sve 3lkHSENT ill ZlkSCEk Eng 3lkHSENTel2lkNa Eng 3lkHSENTel2lk Sh 2 lk So Ek He Ha He Ty JlkHSENTsomc-apl Fr 3lkHSENTsom el2lksomS-serSE O—spral2lkeoml- NT$oEk aprlkHSENTSo Ek Eng som tillval2lk + Sve ! lk N S E N T Samma som enl Dk Samma som eni Dk sve som fritt tillval el Eng : lk N S E N T utökad studiekurs Me 3 lk S E N T ill 2 lk So Ek Sh 2 lk So Ek Eng som tillval2lk + Sve ! lk il 8 E N T Samma som enl Dk Samma som enl Dk sve som fritt tillval el Eng 3 lk il S E N T utökad studiekurs Ma J lk S E N T Hl 2 lk So Ek Sh 2 lk 80 Ek Eng som tiilveizlk + Sve ) lk H 8 E N T Samme eom enl Dk Samme aom enl Dk sve som fritt tillval el Eng : lk H S E N T utökad studiekurs Nie :! lk 8 E N T Hi I lk So Ek Sh 2 lk So Ek Eng aom tillval2lk + Sva 3 lk N 8 E N T Samma som enl Dk Samma som enl Dk sve som fritt tillval el Eng ! lk N S E N T utökad studiekurs Ma 3 lk S E N T Hi 2 lk So Ek Sh 2 lk So Ek Eng som tlllvaizlk + Sve ! lk N S E N T Samma som enl Dk Samma som enl Dk sve som fritt tillval el Eng :! lk H 8 E N T utökad studiekurs Me ! lk 8 E N T HI 2 lk So Ek Sh 2 lk So Ek Eng som tillval2lk + Sve 3 lk H S E N T Samma som enl Dk Samma som enl Dk ! sve som fritt tlilval el Eng 3 lk H S E N T utökad studiekurs Me ! lk S E N T Hi 2 lk So Ek Sh 2 lk So Ek Eng som tillval2lk + Sve 3 lk H S E N T Samma som enl Dk Samma som enl Dk sve som fritt tillval el Eng 3 lk N S E N T utökad studiekurs Ma ! lk 8 E N T Hi 2 lk So Ek Sh 2 lk So Ek Eng som tillval2lk + Sva $ lk H S E N T Samma som enl Dk Samma som enl Dk sve som fritt tillval el Eng 3 lk N S E N T utökad studiekurs Me 3 lk S E N T Hi 2 lk So Ek Sh 2 lk So Ek

Högskoleiinjer Särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79

' Gyn'm Allmän " " " EKONOMLINJEN med inter-' 'EKoNoMLlNJ'EN 'rll'ad kallsu- FöllVAfTNlNc's'uNJEN' linjer behörighet nationell inriktning och med mentakonomisk inriktning spanska som andra sprlk Ef " Ja i "i ' . : : av Spa - iii ' ' Lil'." * "' 'i' ? ] JT ' i i FN '" Eli i' i” ?' ' .l'a" " * ,,,, Ek " Ja wai'i lillkilSEN'T 3lkilSENTel2lkHa He Spa SlkHSEleom C-sprlk % ,,,,,, , , ,,,,,, J 50 Ja Sve 3lkilSENT Eng uk HSENTeIZlkHa He Spa 3lkHSENTsnm C-sprlk TW' " muggar—T M. alkHSE Nrra lll2lk Ma llkHSENTTeelzlk' Ma 1 lk H 5 : NTTe el2 sd Ek sd Ek lk sd Ek sn 3lkHSEel2lkSoHEk sn 3lkHSEeI2lkSnHEk sn 3lkH$Ee|2lkSoH N r N T Ek N r Sve 3 kk H 5 E N T Eng 3lkH$ENTeIJlkila He 590 3lkHSENTsom C sprlk Ko ' '1 Til'lvafgrR—lk "" ' Samma som enl Dk Nia 1 lk H 3 E N TTe el 2åk Ma 'l'a'lilvl's E N r Ta al : ' So Ek lk So Ek sn 3lkHSEal2lk50HEk sn 3lkHSEel2lk SoH [ N T Ei N T 'Mu * Je ' 'i ' Sve 3 lk N 5 E N T Uppfyller behörighetskraven Uppfyller behörighetskraven Eng 3lk HSEN TeIZlk Hu He Spa 3lkilSENTsom l C'Spllk Vd "' Tilll/gang : lk ' "i Samma aom enl Dk Ma ilkHSENTTeeIZlk Ma 1 lk H 5 E NTTa el? 30 Ek lk So Ek sn alkHSEnl2lk$oHEk sn 3lkHSEal2lkSc n [_ N 7 Ek N 7 Te I'Eng som obl språk 2 sn 3lkHSEel2lkSoHEk sn 3lkHSEeI2lkSoHEk sn 3lkH s Eel2 lkSo H lk+sveilstom NT NT EkNT fritt tillval el utökad Sva 3 lk H S E N T studiekurs Eng 3 lk ii S E N T el 2 lk Ha He Spa 3lkHSENTtom C—sprlk ,, _ , , , ,, . , Jlmillvalzlk + Samma som enig Dk "Ma 1 lk H 5 ENTTe el ? lk Me 1 lk H 5 E N T Te el z sve som fritt tillval al So Ek lk So Ek utökad studiekurs sn sams: el zu 50 N Ek sr. 3 lk H 5 E el : lk So N N T Ek N r Be Eng som tillval2lk + Samma som elllg Dk Me 1 lk H'S E NTTe al 2 lll Ma 1 lk H 5 E N T Te el ? ' sve som fritt tillval el So Ek lk So Ek utökad studiekurs sr. 3 lk H stalzak Soil Ek Sh 3 lk H 3 E el 2 n 50 H —l N r Ek N r En EngsomtillvalZlk+ Samma aom enl Dk Me 1lkHSENTTe elzlk 'lvla llk H s'ENr'ra el2 ave som fritt tillval el So Ek lk So Ek utökad studiekurs sn 3lk H SEel : lk Sc H Ek sn : lk H 5 E al : lk 50 H [ J L N 7 Ek N 1

Högskolelinler Särskilda behörighetskrav Ilslret 1978/79

' Allmän EKONOMLINJEN med inter- EKONOMLINJEN med konsu— FÖRVALTNINGSLINJEN behörighet nationell inriktning och med mentekonomisk inriktning spanske som andra sprlk

Sh 3lkHSEe|2lkSoHEk 3lkHSEel2lkSoH NT ' EkNT

Eng somtillval2lk+ llkHSENTTe el sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + ave som fritt tillval el utökad studiekurs

Engsomtiilvalzlk+ llkHSENTTa. ' sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng somtillval2lk+ 1lkH SENTTe el sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Högskolelinier Slrskilda behörighetskrav Ilslret 1978/79

JURISTLINJEN UNJEN FÖR OFFENTLIG PSYKOLOGLINJEN

behörighet FÖRVALTNING

3lkHSENT

3lkHSENT

Tillval eng 2 lk

ålkHSEalZlkSoHEk T 3 lk H 8 E N T

1lkHSENTTeel2lk SoEk

ålkHSEelZlkSoHEk T

Tillval eng 2 lk 3lkHSEel2lkSoHEk NT 3 lk H S E N T

Ja

3lkHSENT

Tillvel eng 2 lk

Eng som obl sprlk 2 lk + avel lk 2 som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval ei utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval ei utökad studiekurs

3lkHSEel2lkSol'l

:IlkHSEeIZlkSoHEk T 3 lk H 8 E N T

1lkHSENTTeeI2lk So Ek 3lkHSEaI2lkSoHEk NT

IlkHSENTTeelz

1lkHSENTTeeI2.

'ilki'lSENTTeeIZ.

'llkHSENTTeel2

3lkHSEel2lkSol'lEk NT

3lkHSEel2lkSoH EkNT

Högskolellnler

Slrskiida behörighetskrav ilslrat 1978/79

Allmln behörighet

JURIST'LINJEN UNJEN FÖR OFFENTLIG FÖRVALTNING

PSYKOLOG LINJEN

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval al utökad studiekurs

Sh

3lkH$Eal2lkSo . ' NT

Sva 3lkHS

3lkHSEel2lkSoH ,

3lkHSEel2lkSoH

3lkHSEal2lkSoH

3lkHSEel2lkSoH =

3lkHSEel2lkSoH

3lkHSEel2lkSoH '

Ma Sh

1lkH$ENTTaoI SoEk 3lkHS NT

1lkHSENT.TeeI &&

1lkHSENTTeaI SoEk

1lkNSENTTeeI2

1lkHSENTTeel2

1lkHSENTTaeI SoEk 3lkHSE .,

1lkHSENTTeaI2 SoEk 3lkHSEe

llkHSENTTe

222 Bilaga 1 SOU 1981:98 Högskolelinier Slrskllda behörighetskrav läsåret 1978/79 Gymn Allmän TREDOVISNINGS- O REVI SAMHÄLLSPLANERAR- SAMHÄLLSVETARLINJEN |in|er behörlghat SIONSLINJEN LINJEN E Ja H Ja 5 i .|. &_ N * ?- + '— Ti "Ef Ja få; JT». Dk TliNelanngk ukHsErur 1lkHSENTTeeI2 So Ek 3 åk H 8 E » N T Ko Tillval eng Zlk 1lkHSENTTeel2 So Ek 3lkNSE alltHSE N T N T Wifi—__ ' * vu Tillval enfgjzilk kHSENTTe el2 ” ' So Ek 3 åk H 8 E - N T ?. 'En; Älä—ob? Apex? ' ' ; lk H 5 E elzlkSo H alk Hs E el : lk So lk+aveilstom NT NT fritt tillval el utökad studiekurs Jo Engsomtillvalzlk+i 1lkHSENTTee|2 1lkHSENTTeei2 sve som fritt tillval el So Ek So Ek utökad studiekurs 3åk" SE . 3lkl'lSE - N T _Be Engsomtillvelzlk+ 1lkllSENTTee12. ilkHSENTTaeI sve som fritt tillval el So Ek So Ek utökad studiekurs 3lkHSE . 3lkHSE . N T ___,l_H Ba Engsomtillvaizlk+ 'llkHSENTTaeI llkHSENTTeelz llkHSENTTa el sve som fritt tillval el So Ek utökad studiekurs 3 åk H S E . N T Du Ja Sh 3åkHSEeI2åkSoHEk Sh 3åkHSEel2åkSoHEk Sh 3ikHSEel2ilSoH L N T N T E!: N T

SOU 1981:98 Bilaga 1 223 Högskolellnler Särskilda behörighetskrav llslret 197809 Gymn Allmln REDOVISNINGS- o REV! SAMHÄLLSPLANERAR- SAMHÄLLSVETARLINJEN Ilnler behörighet SIONSUNJEN UNJEN Et Engsomtillvalzlk+ Ma 1lkllSENTTe. 'Ma *llkHSENTTa

Fe

Li

Sb

Tr

Ve

sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval : lk + sve som fritt tillvel el utökad studiekurs

Sh

SoEk 3lkHS N-T

leHSENTTeaI SoEk

'3lkHSE-

llkHSENTTaalZ SoEk 3lkHSE

1'lkHSENTTeel2

3lkHSE . NT

Sh

SoEk SIkHS NT

llkHSENTTeeI SoEk ålkHSE—

1lkHSENTTaal SoEk

llkHSENTTael SoEk ,

llkHSENTTeaI SoEk '

likl'lSENTTeei SoEk 3lkHSE .

llkHSENTTeal SoEk 3lkHSE

1lkHSENTTeel SoEk SIkHSE

Högskolelinier Slrskilda behörighetskrav lislrat 1978/79

SOCIALA UNJEN SYSTEMVETENSKAPLIGA LINJEN

Gymn Allmän linjer behörighet

.la

Ja Ja Ek Ja 50 Ja Dk Tillvalengzlk likHSENTTeeI ' So Ek Ko 'I'illvalengzlk llkHSENTTael llkHSENTTeel

Vd Tillvalengzlk . 1lkNSENTTeel SoEk

Ta Eng som obi sprlk 2 lk + sve i lk 2 som fritt tillval el utökad studiekurs

Jo Eng somtillval2lk+ ' . 1 lk HSENTTeel sve som fritt tillval el utökad studiekurs

e. Eng aomtlllval2lk+ ' 1 lkHSENTTeel sve som fritt tillval el 50 Ek utökad studiekurs . _.

Engsorntlllvalzlk+ ' 1lkHsENTTeeI ave som fritt tillval el So Ek utökad studiekurs ' —

Ja 3lkHSEel2lkSoHEk N T

Et Eng som tillvelz lk + 1 lk H s E NTTe el ' ' l sve som fritt tillval el So Ek utökad studiekurs 3 lk . * '

Engsomtillvel2lk+ 1lkHSENTTeeI sve som fritt tillval el So Ek utökad studiekurs . ' .

Engmmtillval2lk+ llkHSENTTeel sva som fritt tillval el 50 Ek utökad studiekurs

LI

Eng som tillval2lk+ 1 lkHSENTTe al sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Engsomtillvalzlk+ IlkHSENTTe sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Högskolellnler Slrsklida behörighetskrav llslret 1978/79

Allmln SOCIALA UNJEN SYSTEMVETENSKAPLIGA LINJEN behörighet

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval al utökad studiekurs

Högskolelinier Slrskilda behörighetskrav llslret 1978/79

Gymn linier

Allmön TRANSPORTADMINISTRATNA ADB—LINJEN mmbSLEbÄHLiNJEN behörighet UNJEN

Ja Upplyller behörighetskraven Uppfyller behörighetskravenx'” Uppfyller behörighetskraven För programmerarlnrhn” tek- nisk varlant krlvsf Me 3 l_k N T »

"i...

Ja Uppfyller behörighetskraven Uppfyller behörighetskravgp/ Uppfyller behörighetskraven För programmerarinriktn' tek- nisk variant krlvs, " Me 3 lk N-T'

Uppfyller behörighetskraven

Ek

So

Uppfyller behörighetskraven

Uppfyller behörighetskraven —' För progremmerarlntiktliing teknisk variant krm Me : lk NnT”

Ja Uppfyller behörighetskraven Uppfyller behörig hetskraven För pregremmerarlnrlktn tek- nisk variant krlvs Ma : lk N T

Ja Uppfyller behörighetskraven Uppfyller kreven

Ja Uppfyller behörighetskraven Uppfyller kraven

Ja

Uppfyller behörighetekraven Uppfyller behörighetskraven " För programmerarInrilm tek- nisk variant krlvs/ ” u- 3lkNT"

Upplyller behörighetskraven

Dk

Ko

Vd

Te

Jo

Ma ilkI-lsENTTeelzlk Se Ek So Ek

3 lk H 8 E . För programmerarlnrlktn tek- nisk variant Ma 3 lk N T

vau eng z lk Uppfyller salarian-um!» "'

Tillvalengzlk llkliSENTTealz Ma ilkHSENTTeelzlk So Ek So Ek 3lkl-lSEe För programmerarlnrlktn tek- nisk variant Me 3 lk N T

För prognmmerarlnriktn tek- nisk variant » Me,.J lk N T

Tlllvalangzlk llkHSENTTeeIZ Ma ggSENTTeelzlk För programmenrlnrlktn tek- nisk variant

Ma 3 lk N T

Eng som obi sprlk 2 3lkHSEel2lkSo . Uppfyller kraven lk + sve | lk 2 som För programmerarlnriktn tek- fritt tillval el utökad _" nisk variant studiekurs Ma . ; lk N T

Engsomtlllval2lk+ ilkl-lSENTTeelZ m sve som fritt tillval el ' utökad studiekurs

IlkHSENTTeelzlk So Ek

För programmerarlnrlktn tek- nisk variant Me 3 lk N T

Allmln behörighet

Högskolelinler Slrskllda behörighetskrav llslret 1978/79

TRANSPORTADMINISTRATNA ADB-LINJEN LINJEN

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Ma Sh

llkHSENTTeaI SoEk 3lkHSE NT

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval al utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Me Sh

Ma en

en

Ma Sh

ilkHSENTTeeI SoEk 3lkHSE NT

ilkHSENTTeelz SoEk

3lkl'l8E .

NT

1lkHSENTTeal '

SoEk alltflSE

IlkNSENTTeelz

Ma llkiisENTTeelzlk SoEk Förpregrammerarlnrlktn tek-

niakvarlant Nie 3lkNTv

'Ma' ilkliSENTTeelzlk

So Ek För programmerarInrikm tek- nisk variant . Me 3 lk N T

m. ilkliSENTTeelzlk För —SoEk prograrnmerarinrllttn tek- niakvarlant Me 3lkNT

Ma llkHSENTTeelzlk SoEk Förprograrnrnerarinrlktn tak- niakvarlant Ma 3lkNT

Ma 1.1 lkHSENTTeelzlk So Ek För prognrnnrerarinriktn tak-' nisk variant Ma 3 lk N T

Me ' ilkiISENTTeelzlk SoEk

Förprogramrnerarinrlktn tek- niakvarlant Ma 3lkNT

Ma 1lkNSENTTeel2lk SeEk ' För pragrarnrnerarlnrlkur tek- nisk variant

Ma : lk N T

Ma flkHSENTTeel2lk SeEk

För pr'ogrammerarlnrlktn tek- niakvarlant Me 3lkNT

Me 1 lkHsENTTeelzlk So Ek

För programmerarlnrlktn tak-

nlsk variant

Mö 3 lkNT

lille ilkilSENTTeelzlk ' SeEk För prpgrammerarlnrlktn tek-Ä

null variant Me ; ut N 1'

FRITIDSLEDARLINJEN

Allmln behörighet

Tillval eng 2 lk

:* Eng som obi sprlk 2 lk + sve som fritt tillval el utökad stu- diskurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval al utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Högskolellnler Slrskilda behörighetskrav llslret 1978/19

UNJEN Föll KOST & NÄRINGSEKONOMI, 100 p

Högskolellnler Slrskllda behörighetskrav llslret 197a/79

Allmln UNJEN rön xosr & behörighet NÄRINGSEKONOMI, 100 p

Eng som tillval 2 lk + sve aom fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sva som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval al utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

3 Vårdsektor

Högskolelinlar Slrskiide behörighetskrav llslret 1978/79

Gymn Allmln APOTEKARUNJEN LOGOPEDUNJEN' LÄKARLINJEN Ilnler behörighet E Je Fysik 3lkNTei2lkTe Fyelk 3lkNTeI2lk Ta Kemi JlkNei2lkTe|1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe Bio 2 lk N el avg bet Vd Bio 2 lk N ei avg bet Vd Je Ma JlkSENTelzlkTa Fysik 3lkNTelzlkTe Fyelk 3lkNTei2lkTe Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3 lk N al 2 lk T el i lk TeKe TeKe Bio 2 lk N ei avg bet Vd Bio 2 lk N ai avg bet Vd Ja Fysik 3lkNTei2lk Te Fysik 3lkNTeI2lk Te kemi 3lkNei2lkTelilk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe Bio 2 lk N el avg bet Vd Bin 2 lk N el avg bet Vd T Je Bio 2 lk N el avg bet Vd Bio 2 lk N ei evg bet Vd Ek Je Ma 3lkSE Tai2lkTe Sve 3lkHSENT Me JlkSENTeiIlk Fysik 3 lk N T al 2 lk Te Te Kemi 3lkNei2lkTei1lk Fysik 3lkNTel2lkTe TeKe Kemi ] lk N el 2 lk T el 1 lk Bio : lk N ei avg bet Vd TeKe Bio 2 lk N el avg bet Vd Je Ma 3lkSENTeI2lkTe Sva 3lkHsENT Ma 3lkSENTel2lk Fysik 3 lk N '|' el 2 lk Te Te Kemi 3lkNei2lkTei1lk Fysik llkNTeizlkTe TeKe Kemi ! lk N ei 2 lk T el 1 lk Bio 2 lk N ei avg bet Vd TeKe Bio zlkNelevgbetVd Tillvelengzlk Ma SlkSENTelzlkTe Sve 3lkHSENT Me :lkSENTeizlk Fysik 3 lk N T ei 2 lk Te Te Kemi 3lkNei2lkTei1lk Fysik 3lkNTei2lkTa TeKe Kemi JlkNelzlkTelilk Bio 2 lk N el avg bet vd TeKe Bio 2 lk N el avg bat Vd Ko Tillveiengzlk Nie :ilkSENTeiZlkTe Sve 3lkHSENT Ma 3lkSENTe|2lk Fysik 3 lk N T el : lk Te Ta Kemi 3lkNei2lkTei1lk Fysik 3lkNTel2lkTa TeKe Kemi 3 lk N ai 2 lk T el 1 lk Bid 2 lk N el avg bet Vd TeKe Bie ZlkNeievgbetVd Mu Je Ma 3lkSENTel2lkTe Sve 3lkHSENT Ma 3lk$ENTel2lk Fysik 3 lk N T vi 2 lk Te Te Kemi 3lkNei2lkTei1lk Fyelk 3lkNTei2lk'l'a TeKe Kemi 3lkNei2lkTei1lk Bio 2 lk N el avg bet Vd TeKe Bio 2lkNeiavgbetVd Vd Tillveleng2lk 1Ni- :ilkSEN'i'eizlkTe Sve 3lkHSENT Ma 3lk$ENTei2lk Fysik 3lkNTei2lk Te Te KemI 3lkNei2lkTei1lk Fysik 3lkNTeI2lkTe TeKe Kemi 3 lk N ai 2 lk T ei 1 lk J TeKe Te Eng som obl sprlk 2 Bio Z lk N el avg bet Vd Sve 3 lk H S E N T Kemi 3 lk N el 2 lk T lk + sve i lk 2 som Kemi 3 lk N ei 2 lk T (el om 1 lk TeKe) fritt tillval ei utökad (kemi bortfaller om 1 lk Bio 2 lk N ai avg bet Vd studiekurs TeKe) Jo Engsomtiiivelzlk+ Ma 3lkSENTei2lkTe Sve 3lkHSENT Ma 3lkSENTei2 lk sve som fritt tillval el Fysik 3 lk N T el 2 lk Te Te utökad studiekurs Kemi 3 lk N el 2 lk T el i lk Fysik ! lk N T ai 2 lk Te TeKe Kemi 3lkNeiZlkTei1lk Bio 2 lk N el avg bet Vd TeKe Bio 2lkNeiavgbetVd

Högskolelinier Slrskiide behörighetskrav llslret 1978/79

Gymn Allmln APOTEKARUNJEN (.OGOPEIJUNJEN1 LÄKARUNJEN linier behörighet BG EngsomtlllvllZlk+ Ma JlkSENTeIZlkTe Sve 3lkHSENT MI 3lk8£NTai2|k sve som fritt tillvalel Fysik ! lk N Tel 2 lk'l'e Te utökad studiekurs Kemi JlkNelzlkTeli lk Fysik 3lkNTei2lkTe TeKe KemI llkNelZlkTeHlk lie ZlkNeiavgbetVd TeKe lie zlkNela'vgbetVd Be EngsomtillvalZlk+ Ma IlkBENTeizlkTa Sve 3lkHSENT Ma JlkSENTeizlk sve som fritt tillval el Fyelk ! lk NTef 2 lk Ta Te utökad studiekurs Kemi ! lk N ei2 lk T el 1 lk Fysik 3 lk N T ei 2 lk Te TeKe Kemi 3lkNei2lkTei1lk 2lkNelIvgbetVd TeKe lie zlkNeiavgbetVd Du Ja :lkSENTanlkTe Sve 3lkHSENT Ma 3lkSENTei2lk Fyelk 3lkNTel2lkTe Te Kemi 3lkNei2lkTei1lk Fysik !lkNTel2lkTe TeKe Kemi llkNeIZIkTeHlk 2lkNelevgbetVd TeKe Bie 2lkNeievgbetVd Et Engsomtiilvalzlk+ llkSENTeiZlkTe Sve 3lkH$ENT Me SlksENTeizlk sve somfritttllivalel lk I lk N Tel 2 lkTe Te utökad studiekurs Kemi J lk N ei 2 lk Tel 1 lk Fysik ! lk N Tel 2 lk Te TeKe Kemi 3lkNei2lkTei1lk llkNefevgbetVd TeKe Bio 2lkNeiavgbetVd Fo Engsomtillvelzlk+ SlkSENTelzlkTe Sve 3lkH$ENT Ma IlkSENTei2lk sve somfritttillvelel Fysik ! lk N Tel 2 lk Te Te utökedstudlekurs Kemi 3lkNei2lkTei1lk Fysik JlkNTelzlkTe TeKe KemI 3lkNd2lkTel'llk Dio IlkNelavgbetVd TeKe Bie llkNeiavgbetVd LI Engeomtiilvel2lk+ Me alkSENTelZlkTe Sve 3lkHSENT Me 3lk$ENTei2lk svesomiritttiiivelel Fyelk IlkNTei2 lk Te Te utökadetudlekurs Kemi sun-lundin Fysik 3lkNTei2lkTe TeKe Kernl llkNelzlkTelilk lie 2lkNelavgbetVd TeKe Bio Manu-www Pr Engaomtillvalzlk+ Me SlkSENTel2lkTe Sve 3lkHSENT Ma :lkSENTeizlk svesomtrltttlllvalei Fysik llkNTel2lk Te Te utbkedstudlakun Kemi 3lkNei2lkTei1lk Fyelk 3lkNTe|2lkTa TeKe Kernl 3lkNei2lkTei1lk Bio IlkNelavgbetVd TeKe Bio 2lkNelevgbetVd Sb Engeomtillval2lk+ Ma SlkSENTeizlkTe Sve 3lkHsENT Ma 3lk8ENTei2lk svesomfritttllivaiel Fysik SlkNTel2lk Te Ta utökadstudiekurs Kemi 3lkNei2lkTei1lk Fyelk SlkNTei2lkTa TDK. KemI $lkNel2lkTeHlk lie 2lkNaievgbetVd TeKe Bio ZlkNeiavgbetVd Td Engsomtillval2lk+ Me llkSENTelIlk'i'e Sve :ilkHSENT Me 3lksENTei2lk sve somfritttiilvalel Fysik ! lk N Tei2 lk Te 'i'e utökadstudiekurs Kemi SlkNalzlkTeiilk Fysik IlkNTelzlkTe TeKe Kemi $lkNai2lkTelllk Bio ZlkNeiavgbetVd TeKe Bio 2lkNelavgbetVd Tr Engeomtillvalzlk+ Ma 3lkSENTei2lkTe Sve 3lkHSENT Ma IlkSENTelZlk svesomfritttilivalel Fysik Jlk N'i'eiz lk Ta Te utökedstudlekurs Kemi IlkNei2lkTelilk Fysik IlkNTelzlkTa TeKe Kemi 3lkN0i2lkTai1lk Bio 2lkNe|avgbetVd TeKe lie 2lkNelevgbetVd Ve Engsomtllivel2lk+ Ma !lkSENTeizlkTe Sve 3lkHSENT Ma 3lkSENTai2lk svesomfritttilivalel Fysik IlkNTeizlkTe Te utökadstudlekurs Kemi !lkNel2lkTei1lk Fysik 3lkNTel2lkTe TeKe Kemi 3lkNei2lkTei1lk Ile 2lkNelevgbetVd TeKe

Bia 2lkNelavgbetVd

" learintyg om normal hörsel utflrdat av öronspeciellst.

234 leaga] SOU1981:98 Högskoleilnler Slrskllda behörighetskrav llslret 1978/79 Gymn Allmln RECEPTARIELINJEN TANDLÄKARLINJEN VETERINARLINJEN Ilnler behörighet E Ja Kemi 3lkNei2lkTei1lk Fyelk IlkNTeiZlkTe Fyelk 3lkNT TeKe Kemi IlkNel2lkTei1lk Kemi IlkNei2lk'l'ei'llk Bio 2lkNelevgbetVd TeKe TeKe Bio zlkNeievgbelVd Bio IlkN H Ja Kemi 3lkNei2lkTei1lk Ma IlkSENTeizlkTe Ma IlkSENT TeKe Fysik JlkNTelIlkTe Fysik IlkNT Bio 2lkNeievgbetVd Kemi SlkNelllkTeillk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe lie ZlkNelevgbetVd llo 2lkN 8 Ja Kemi 3lkNei2lkTei1lk Fyelk IlkNTelZlkTe Fyelk IlkNT TeKe Kemi llkNaiZlkYelilk Kemi llkNelzlkTeHlk Bio ZlkNeiavgbetVd TeKe TeKe lie zlkNelevgbetVd Bio zlkN T Je Bio 2lkNeiavgbetVd Bio ZlkNelavgbetVd Bio 2lkN Ek Je Kemi 3lkNei2lkTei1lk Me IIkSENTeIZlkTe Ma JlkSENT TeKe Fysik JlkNTeizlkTa Fyelk 3lkNT Bio ZlkNeiavgbetVd Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe lie 2lkNeievgbetVd Bio 2lkN 50 Ja Kemi 3lkNei2lkTei1lk Ma llkSENTeIZlkTe Ma 3lk8ENT TeKe Fyelk JlkNTel2lkTe Fysik 3lkNT Bio 2lkNelavgbetVd Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe Bio IlkNeievgbetVd Bio IlkN Dk 11llveleng2lk Kemi SlkNelZlkTel'llk Me llkSENTeiilkTe Ma llkSENT TeKe Fysik llkNTeIZlkTe Full 3lkNT Olo 2lkNeIavgbetVd KemI 3lkNei2lkTei1lk Kemi IlkNelIlkTeillk Me ilkHSENTTeeIZlk TeKe TeKe BoEk Bio zlkNeievgbetVd Bio 2lkN Ko Tillvaleng2lk Kemi JlkNei2lk'l'el'llk ih Ilk8ENTei2lkTe Me 3lk8EN'i' TeKe Fyelk IlkNTelZlkTe Fysik 3lkNT Bio ZlkNeiavgbetVd Kemi JlkNel2lk'l'ei1lk Kemi llkNelZlk'l'ei'l lk Ma ilkNSENTTeei2lk TeKe TeKe SoEk lie IlkNelevgbetVd Bio 2lkN Mu Je KemI 3lkNei2lkTei1lk Ma llkSENTel2lkTe Ma )lkSENT TeKe Fysik JlkNTeiIlkTa Fyelk 3lkNT Bio 2lkNelavgbetVd KemI 3lkNd2lkTal'llk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe Bio ZlkNeie'gbetVd Bio 2lkN Vd 'l1llveieng2lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk Ma llktENTel2lkTe Ma IlkBENY TeKe Fyelk IlkNTeiZlkTe Fyll 3lkNT Ma ilkNSENTTeeIZlk Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTeillk SoEk TeKe TeKe Ile ZlkN Te Engsomoblsprlkz Kemi 3lkNei2lkT Kemi 3lkNei2lk1' Ma 3lkSEN'l lk+sveilk2som (elomilk TeKe) lei omllkTeKe) Fysik 3lkNT lritttiilvaielutökad Bio ZlkNeiavghetVd Bio 2lkNeiavgbetVd KemI 3lkNefleTeillk studiekurs TeKe lie ZlkN iel krav pl kemi eml lk ?

SOU 1981:98 leaga] 235 Högskolellnler Särskilda behörighetskrav llslret 1978/79 Gymn Allmln RECEFTARIELINJEN TANDLAKARUNJEN VETERINARLINJEN linier behörighet Jo Engsomtlllvaizlk+ Ma ilkiisENTeizlkSo Me 3lkSENTel2lkTe Ma :lkSENT svesomfritttillveiei Ek Fyelk JlkNTalzlkTe Fyelk 3lkNT utökedstudlekurs Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi :lkNeizlkTsiilk TeKe TeKe TeKe Ile 2lkNeievgbetVd Bio 2lkNeieegbetVd Ile 2lkN Be Engsomtilivalzlk+ lla IlkNSENTelzlkSo Ma llkSENTelzlkTe Ma JlksENT svesomiritttiiivalel Br Fysik SlkNTeiZlkTe Fysik SlkNT utökedstudlekurs Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi $lkNel2lkTeltlk Kemi 2lkNel2lkTaitlk TeKe TeKe TeKe Ile 2lkNeiavgbetVd Dio 2lkNeiavgbetVd Bie 2lkN Ba Engsomtillvalzlk+ Me ilkNSENTelzlkSe Me JlksENTsIZlkTe Me JlkSENT sveeomfritttllivaiel Ek Fyelk 3lkNTel2lkTe Fwik llkNT utökedstudiekurs Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 2lkNef2lkTel'ilk Kemi !lkNel2lkTel1lk TeKe TeKe TeKe lie 2lstlavgbetVd Bio 2lkNeiavgbetVd lid 2lkN " '" Ma 3lk$ENTal2lkTe Ma JlkSENT Fysik 3lkNTei2lki'e Fysik 3lkNT KemI 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTel1lk TeKe TeKe Bie zlkNeIevgbetVd Bio 2lkN Et Engsomtilivel2lk+ Ile ilkiiGENTelzlkSe Me llksENTelzlkTe Me 3lkSENT svesomiritttiiivalel & Fysik 2lkNTel2lkTe Fysik 3lkNT utökedstudlekurs Kemi 3lkNel2lkTeiilk Kemi SlkNeizlkTeiilk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe TeKe Dio zlkilelevgbetVd Bio 2lkNelsvgbstVd Bio 2lkN Fo Engsomtilivel2lk+ Ma ilkllSENTeizlkSo Me JlkeENTelzlkTe Ma 3lkSENT sveeomfritttilivalei Ek Fysik 3lkNTei2lkTe Fysik 3lkNT utökadstudiekurs Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi !lkNeizlkTeitlk Kemi IlkNelzlkTeiilk TeKe TeKe TeKe lie 2lkNeievgbetVd lie 2lkNeievgbetVd Ule 2lkN Li Engsomtilivalzlk+ Ma tlkiiSENTelzlkSo lla Ilk8ENTel2lkTa lla 3lkSENT sveaomfrltttlllvalel Ek Fysik SlkNTelzlkTa Fysik 3lkNT utökadstudlekurs Kemi llkNeizlkTelilk Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi !lkNelzlkTaiilk TeKe TeKe TeKe lie 2lkNeiavgbetVd Ile 2lkNeiavghetVd lie 2lkN Pr Engenmtllivalzlk+ Ma tlkiiSENTeizlkSo Ma JlkSENTeizlkTe lla 3lkSENT sveeornfritttilivalel Ek Fysik JlkNTeizlkTe Fyelk llkNT utökedstudiekurs Kemi llkNal2lkTaiilk Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe TeKe lie 2lkNelevgbetVd Bio 2lkNeievgbetVd Bio 2lkN Sh Engeomtlllvel2lk+ Me ilkiiSENTeizlkSo Me JlkSENTelzlkTe Ma IMSENT svesomtritttillvalel & Fysik $lkNTei2lkTe Fysik 3lkNT utökadstudiekurs Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi JlkNeizlkTeiilk Kemi llkNeizlkTelilk TeKe TeKe TeKe Blu 2lkNeievgbetVd Ile 2lkNelevgbetVd lie 2lkN Td Engsomtillval2lk+ Ms ilkifsENTeizlkSo Ma 3lkSENTeizlkTa Ma IlkSEN'I' avesomtritttillvalei Ek Fysik SlkNTelzlkTe Fysik llkNT utökadstudiekurs Kemi 3lkNei2lkTei1lk Kemi JlkNelzlkTeiilk Kemi 3lkNei2lkTei1lk TeKe TeKe TeKe lie 2lkN-lugbetVd Bie 2lkNeiavgbetVd lie 2lkN Tr Engeomtlllvalzlk+ ils ilkiiSENTeizlkSe Ile leSENTelzlkTe Ile 3lkSENT eveeomh'itttillvalei & Fysik !lkNTeizlkTe Fysik 3lkNT utökadetudiekure Kemi IlkNeizlkTeHlk Kemi llkNeizlkTeitlk Kemi IlkNei2lkTel'llk TeKe TeKe TeKe Bie 2lkNeiavgbeti/d lie 2lkNeiavgbetVd Bio 2lkN Ve Engsomtilivel2lk+ lla ilkHSENT-izlkSo Me 3lk8ENTel2lkTe Ma SIkGENT sveeomfritttillvalel Br Fysik JlkNTeizlkTe Fysik nun utökadstudlekurs Kemi llkNeizlkTelllk KemI IlkNeizlkTelilk Kemi slkNeizlkTelilk TeKe TeKe Tde Bio 2lkNaievgbetVd Bio 2lkNeievgbetVd Bio 2lkN

Högskolelinjer

Särskilda behörighetskrav llslret 1978/79

Gymn Alimln ARBETSTERAPEUTLINJEN ARBETSTERAPEUTLINJEN HÖRSELVÅRDSASSISTENTUN- linjer behörighet Alternativ studiegång för JEN hjölppersonal till arbetstera- peuter E Ja Ålder: 18 lr Slutförd utbildning för hjilp- Ålder: 18 lr Hilsokrav: Fri frln sjukdom personal till arbetsterapeuter Hlisokrav: fri frln sjukdom som medför ollmpiighet för eller motsv eller handikapp som medför den verksamhet utbildningen Praktik: minst att lrs tjinst- oilmplighatförden verksam- lr avsedd för göring som terapibitrlde het utbildningen är avsedd Hlisokrav: fri frln sjukdom för. som medför ollmplighet för Audiogram visande godtag- den verksamhet utb ir avsedd bar hörsel l för H Je Ålder: 18 lr Slutförd utbildning för hjlip- Ardai: 18 lr Hölsokrav: Fri frln sjukdom personal till arbetsterapeuter Hilsokrav: fri frln sjukdom som medför ollmplighet för eller motsv eller handikapp som medför den verksamhet utbildningen Praktik: minst ett lrs tjönst- olimpiighetförden verksam- lr avsedd för göring som teraplbitriide het utbildningen lr avsedd Hölsokrav: fri frln sjukdom för. som medför ollmplighet för Audiogram visande godtag- den verksamhet utb iir avsedd bar hörsel 4 för 5 Ja Ålder: 18 lr Slutförd utbildning för hjälp- Ålder: 18 lr Hälsokrev: Fri frln sjukdom personal till arbetsterapeuter Hllsokrav: fri frln sjukdom som medför ollmplighet för eller motsv eller handikapp som medför den verksamhet utbildningen Praktik: minst ett lrs tjönst- olimplighetförden verksam- lr avsedd för göring som tarapibltrlde het utbildningen är avsedd Hilsokrav: fri frln sjukdom för. som medför ollmplighet för Audiogram visande godtag- den verksamhet utb är avsedd bar hörsel för |>N Ja Ålder: 18 lr Slutförd utbildning för hjälp- Ålder: 18 lr Hlisokrav: Fri frln sjukdom personal till arbetsterapeuter Hilsokrav: fri frln sjukdom som medför ollmplighet för eller motsv eller handikapp som medför den verksamhet utbildningen Praktik: minst ett års tjlnst- oilmplighetförden verksam- lr avsedd för göring som terapibitrlde het utbildningen lr avsedd Hlisokrav: fri frln sjukdom för. som medför ollmplighet för Audiogram visande godtag- I den verksamhet utb är avsedd bar hörsal för J T Je Ålder: 18 lr Slutförd utbildning för hjllp- Ålder: 18 år Hllsokrav: Fri frln sjukdom personal till arbetsterapeuter Hillsokrav: fri frln sjukdom som medför ollmplighet för eller motsv eller handikapp som medför den verksamhet utbildningen Praktik: minst ett lrs tjlnst- ollmplighatförden verksalm- lr avsedd för göring som teraplbitrlde het utbildningen är avsedd Hilsokrav: fri frln sjukdom för. som medför ollmpllghet för Audiogrem visande godtag- den verksamhet utb lr avsedd bar hörsel för I Ek ! Ja Samma tillträdeskrav som enl i Samma tillträdeskrav som enl Samma tillträdeskrav som E + eng s och me a fr grund- E + eng s och ma s fr grund- eni E L I skolan skolan So Ja Samme tillträdeskrav som enl Samma tllitrldeskrav som enl I Samma tillträdeskrav som E + eng s och me a fr grund- E + eng s och ma : fr grund- enl E J skolan skolan Dk Tillval ang 2 lk Samma tillträdeskrav som enl Samma tillträdeskrav som enl * Samma tillträdeskrav som E + särskild kurslengelska och E + eng s och ma s fr grund- enl E matematik frln grundskolan skolan Ko Tillval eng 2 lk Samma tillträdeskrav som enl [ Samma tilltrldeskrav som enl Samma tillträdeskrav sum E+ slrsklld kuraiangelska och E + eng s och ma s fr grund- enl E J matematik frln grundskolan skolan Mu Ja Samme tilltrldeskrav som enl r Samma tillträdeskrav som enl Samma tillträdeskrav som E + särskild kursiengelska och E + eng s och ma s fr grund- enl E matematik frln grundskolan skolan Vd Tillval eng 2 åk Samma tillträdeskrav som enl Samme tilltrldeskrav som enl ' Samma tiiltrldeskrav som E + slrskild kursiangelska och E + eng : och me a fr grund- enl E matematik frln grundskolan J skolan Ta Eng som obi sprlk 2 Samma tllltrldeskrav som enl Samma tllltrldeskrev som enl ] Samma tillträdeskrav som lk + sve i lk 2 som E + slrskild kurslengelska och E + eng s och me s fr grund- enl E fritt tillval el utökad matematik frln grundskolan skolan studiekurs Jo Eng som tillvalzlk + Samma tilltrldeskrav som enl Samma tillträdeskrav som enl [ Samma tillträdeskrav emm

sve som fritt tillval el utökad studiekurs

E + särskild kurs i engelska och matematik frln grundskolan

E + eng s och ma s fr grund- skolan

SOU 1981:98 Bilaga] 237 Högskolellnjer Särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79 Gymn Allmän ARBETSTERAPEUTLINJEN rARBETSTERAPEUTIJNJEN HÖRSELVÅRDSASSlSTENTUN- linjer behörighet Alternativ studieglng för JEN

hjllppersonal till arbetstera- peuter

i

Eng som tillval2 lk + Samma tillträdeskrav som enl Samma tilltrldeskrav som enl Samma tilltrldeskrav som sve som fritt tillval el E + särskild kurslengelska och E + eng s och me a fr grund— enl E utökad studiekurs matematik frln grundskolan skolan

Ba Eng som tillval 2 lk + Samma tillträdeskrav som enl Samma tillträdeskrav som enl Samma tillträdeskrav som sve som fritt tillval el E + särskild kursiengelska och E + eng s och ma s fr grund- enl E utökad studiekurs matematik frln grundskolan skolan

Du

'_i

Ja Samma tillträdeskrav som enl E + särskild kurs i engelska och matematik frln grundskolan

1 Samma tillträdeskrav som enl E + eng s och ma : fr grund- skolan

Samma tillträdeskrav som

Et Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma tillträdeskrav som enl E + särskild kurs i engelska och matematik frln grundskolan

Samma tillträdeskrav som enl E + eng s och ma s fr grund- skolan

Samma tillträdeskrav som.

Fo Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma tillträdeskrav som enl E + slrskild kurs i engelska och matematik frln grundskolan

Samma tillträdeskrav som enl E + eng s och ma s fr grund- skolan

aniE Samma tillträdeskrav som i enlE

Li Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma tillträdeskrav som enl E + särskild kurs i engelska och matematik frln grundskolan

Samma tillträdeskrav som enl E + eng s och ma s fr grund- skolan

Samma tillträdeskrav

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma tillträdeskrav som enl E + särskild kurs i engelska och matematik frln grundskolan

Samme tillträdeskrav som enl E + eng s och ma s fr grund- skolan

Samma tilltrldeskrav

Sb Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma tillträdeskrav som enl E + särskild kurs i engelska och matematik frln grundskolan

Samma tillträdeskrav som enl E + eng s och ma s fr grund- Lskolan

Samma tillträdeskrav enl E

som

Td Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma tilitrldaskrav som enl E + särskild kurs i engelska och matematik frln grundskolan

Samma tilltrideskrav som enl E + ang s och me s fr grund- skolan

Samma tilltrldeskrav enl E

Tr Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma tillträdeskrav som enl E + slrskild kurs i engelska och matematik frln grundskolan

Samma tillträdeskrav som enl E + eng s och ma sir grund- skolan

Samma tllitrldeskrav

som

|»Va

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma tilltrlideskrev som enl E + särskild kurs i engelska och matematik frln grundskolan

Samma tillträdeskrav som enl E + eng s och me a fr grund- skolan

Samma tillträdeskrav enl E

Anszngelaka eller matematik som tillvalslmne pl 2-lrig linje i gymn. skola ersltter kraven pl antingen engelska eller matematik slrskild kurs Enl vlrdutredningen 1977 kommer llslret 80181 krav pl allmiin behörighet att införas.

Högskolelinler

Slrskilda behörighetskrav llslret 1978/79

Gymn Allmln behörighet LABORATORIEASS. umrsm1 MEDICINSKA ASS. LINJENZ linier | E 1 Ja Ålderskrav: 17 lr Ålder 17 lr Hllsokrav: frlfrln sjukdom el- Hllsokrav: Semma som lab. ler handikapp som medför ess. ollmpllghet för den verksam- 4 het utblidn lr avsedd för H Ja Ålderskrav: 17 lr Ålder 17 lr 1 Hllsokrav: frlfrln sjukdom el- Hllsokrav: Samma som lab. ler handikapp som medför ass. ollmpllghet för den verkum- het utbildn lr avsedd för J S Ja Ålderskrav: 17 lr Ålder 17 lr Hllsokrav: frlfrln slukdom el- Hllsokrav: Samma som leb. ler handikapp som medför ass. ollmplighet för den verksam- 1 om utbildn lr avsedd för N Ja rÅlderskrav: 17 lr Ålder 17 lr I Hllsokrav: frlfrln slukdom el— Hllsokrav: Samma som lab. ler handikapp som medför ass. ollmpllghet för den verksam- het utblldn lr avsedd för T ] Ja Ålderskrav: 17 lr Ålder 17 lr Hllsokrav: frlfrln sjukdom el- Hllsokrev: Samma som lab. ler handikapp som medför ass. ollmplighet för den verksam- het utbildn är avsedd för Ek Ja Samma tllltrldeskrav som E + 1 Samma tilltrldeskrav som E + eng s + ma s frln grundsko- eng s + rna s frln grundsko- lan lan 1 So Ja Samma tilltrldeskrav som E + Samma tliitrldeskrav som E + eng s + ma : frln grundsko- eng a + me a frln grundsko- L lan lan J Dk Tillval eng 2 lk 4 Samma tllitrldeskrav som E + Samma tllltrldeskrav som E + eng a + ma s frln grundsko- ang s + rna s frln grundsko- J lan Ian Ko Tillval eng 2 lk Samma tllitrldeskrav som E + Samma tilltrideskrav som E + ang s + ma s frln grundsko- eng a + ma s frln grundsko- lan lan Mu Ja Samma tilltrldeskrav som E + Samma tllItrldeakrav som E + | eng s + ma s frln grundske- eng s + ma s frln grundsko— L lan lan I Vd Tillval eng 2 lk ] Samma tilltrldeskrav som E + Samma tllltrldeskrav som E + eng s + ma s frln grundsko- eng s + me s frln grundsko- l Ian lan Ta Eng aom obl sprlk 2 Samma tilltrldeskrav som E + Samma tilltrldeskrav som E + lk + sve i lk 2 som ang s + ma s frln grundsko- ang s + ma s frln grundsko— fritt tillval el utökad lan lan studiekurs Jo Eng som tillval 2 lk [ Samme tillträdeskrav som E + Samma tillträdeskrav som E + sve som fritt tillval el eng s + ma s frln grundsko- eng s + ma s frln grundsko- utökad studiekurs len len Ba Eng som tillval2 lk + Samma tillträdeskrav som E + Samma tillträdeskrav som E + sve somfritttillvalal eng s + ma s frln grundsko- ang s + rna s frln grundsko- utökad studiekurs lan lan Ba Eng som tillval Zlk + Samma tillträdeskrav som E + Samma tillträdeskrav som E + sve som fritt tillval el eng s + ma s frln grundsko- eng s + ma s frln grundsko- utökad studiekurs J lan lan Du Ja Samma tllitrldeskrav som E + [ Samma tillträdeskrav som E + eng a + ma s frln grundsko- eng s + ma s frln grundsko- lan lan Et Eng som tillval2 lk + Samma tllltrldeskrav som E + r Samma tillträdeskrav som E + l sve somfritttillvalel eng s + me a frln grundsko- eng s + rna s frln grundsko- utökad studiekurs Ian lan Fo Eng som tillval2lk + Samma tilltrldeskrav som E + Samma tillträdeskrav som E +

sve som fritt tillval el eng s + ma s frln grundsko- utökad studiekurs

eng s + ma s frln grundsko— Ian

Högskolelinler Slrskllda behörighetskrav llslret 1978/79

Gymn Allmln behörighet linier

ueoearonluss. UNJEN' MEDICINSKA Ass. UNJEN2

Ll Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma tllltrldeskrav som E + eng a + ma s frln grundsko- lan

Samme tilltrldeskrsv som E + eng s + rna s frln grundsko- lan

Pr Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval al utökad studiekurs

Samma tilltrldeskrav som E + eng a + ma s frln grundsko- Ian

Samma tilltrldeskrav som E + eng s + ma s frln grundsko- lan

Sb Eng som tillval 2 lk + ave som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma tllitrldeskrav som E + eng s + ma s frln grundsko- lan

Samma tilltrldeskrav som E + eng s + me a frln grundsko- lan

Td Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma tilltrideskrav som E + eng s + ma s frln grundsko- lan

Samma tilltrldeskrav som E + eng a + me a frln grundsko- lan

Samma tilltrldeskrav som E + eng a + rna s frln grundsko- lan

Samma tilltrldeskrav som E + eng s + ma s frln grundsko- len

Tr Eng som tillval 2 lk + ave som fritt tillval al utökad studiekurs

Ve Eng som tillval 2 lk +

sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma tilltrldeskrav som E + eng s + ma s frln grundsko— len

Samma tllltrldeskrav som E + eng s + ma s frln grundsko- Ian

Anm: Engelska eller matematik som tillvalslmne pl z-lrig Ilnle | gymn. skola ersltter kraven pl antingen engelska eller matematik slrsklld kurs Enl. vlrdutredningen 1977 kommer llslret Mi krav pl allmln behörighet att införas.

' Linien har 5 grenar: 1) biokemiskt-medicinskt kemiskt lab :) histopatologlskt lab 3) kliniskt-fysiologiskt lab 4) kliniskt-kemiskt lab s) mikrobiologiskt iab

2 Grenar 1) Radioterapi 2) Röntgenterapl

240 Bilaga 1 SOU 1981:98 Högskolelinjer Slrskilda behörighetskrav llslret 1978/79 Gymn Allmän OFI'ALMOLOGASS LINJEN OPERATIONSASS UNJEN SJUKGYMNAST'LINJEN1 linjer behörighet E Ja Ålderskrav 17 lr Ålderskrav 17 lr Ålderskrav 18 lr Hllsokrav: fri frln sjukdom Hllsokrav: fri frln sjukdom Hllsokrav: fri frln sjukdom eller handikapp som medför eller handikapp som medför eller handikapp som medför oiämplighet för den verksam- olimplighet för den verksam- ollmplighetför den verksam- [ het utbildn lr avsedd för het utbildn är avsedd för het utbildningen är avsedd för H Ja Ålderskrav 17 lr Ålderskrav: 17 lr Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: fri frln sjukdom Hllsokrav: fri frln sjukdom Hllsokrav: fri frln sjukdom eller handikapp som medför eller handikapp som medför eller handikapp som medför ollmplighet för den verksam- oilmplighet för den verksam- ollmplighetförden verksam- het utbildn lr avsedd för hat utbildn är avsedd för het utbildningen är avsedd för S Ja Ålderskrav 17 lr Ålderskrav 17 lr Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: fri frln sjukdom Hllsokrav: fri frln sjukdom Hälsokrav: fri frln sjukdom eller handikapp som medför eller handikapp som medför eller handikapp som medför ollmplighet för den varksam- olämplighet för den verksam- ollmplighetför den verksma- het utbild är avsedd för het utbildn är avsedd för het utbildningen är avsedd för N Ja Ålderskrav: 17 lr Ålderskrav: 17 lr Ålderskrev: 18 lr Hllsokrav: fri frln sjukdom Hllsokrav: fri frln sjukdom Hllsokrav: fri frln sjukdom eller handikapp som medför eller handikapp som medför eller handikapp som medför ollmplighat för den verksam- olämplighet för den verksam- ollmplighetförden verksam- het utbildn lr avsedd för het utbildn lr avsedd för het utbildningen är avsedd för T Ja Ålderskrav: 17 lr Ålderskrav: 17 lr Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: fri frln sjukdom Hllsokrav: fri frln sjukdom Hllsokrav: fri frln sjukdom eller handikapp som medför eller handikapp som medför eller handikapp som medför ollmplighet för den verksam- olimpiighet för den verksem- ollmplighetför den verksam- het utbildn är avsedd för het för den verksamhet utbildn het utbildningen lr avsedd lr avsedd för för Ek Ja Samma krav som enl E + eng s Samma krav som enl E + eng s Samma krav som E + ma a +

J

+ ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng : fr grundskolan

So Ja Samma krav som enl E + eng s Samma krav som enl E + eng : Samma krav som E + ma s + + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan Dk Tillval eng 2 lk Samma krav som eni E + eng s Samma krav som enl E + eng s Samma krav som E + rna s + + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan Ko Tillval eng 2 lk Samma krav som enl E + eng s Samma krav som enl E + eng s Samma krav som E + ma s + + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan |» Mu Ja Samma krav som enl E + eng s Samma krav som enl E + eng s Samma krav som E + me a + + rna s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng : fr grundskolan Vd + 11|ival eng 2 lk Samma krav som enl E + eng s Samma krav som enl E + ang s Samma krav som E + ma s + * + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan Te Eng som obl sprlk 2 Samma krav som enl E + eng s Samma krav som enl E + eng s Samma krav som E + ma | + lk + sve i lk 2 som + ma s fr grundskolan + rna s fr grundskolan eng s fr grundskolan fritt tillval el utökad studiekurs l Jo Eng som tillval 2 lk + 4] Samma krav som enl E + eng 3 Samma krav som enl E + eng s ' Samma krav som E + ma s + sve som fritt tillval el + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan utökad studiekurs Be Eng som tillval 2 lk + Samma krav som eni E + eng s Samma krav som enl E + eng s Samma krav som E + me a + sve som fritt tillval ei + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan utökad studiekurs Ba Eng som tillval 2lk + | Samma krav som anl E + eng s Samme krav som enl E + eng s Samma krav som E + ma s + sve som fritt tillval el + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan utökad studiekurs Du Ja Samma krav som enl E + eng s Samme krav som enl E + eng s Samma krav som E + ma s + + me s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan Et +Eng som tillval2 lk + Samma krav som enl E + eng s Samma krav som enl E + eng s Samma krav som E + me s + sve som fritt tillval el + rna s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng : fr grundskolan utökad studiekurs Fo Eng som tillval 2lk + Samma krav som enl E + eng s Samma krav som enl E + eng s Samma krav som E + ma s +

J

sve som fritt tillval el utökad studiekurs

+ ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan

Högskolelinjer

Slrskilda behörighetskrav llslret 1978/79

OFTALMOLOGASS LINJEN OPERATIONSASS LINJEN

SJUKGYMNAS'I'LINJEN1

Samma krav som enl E + eng s + ma s fr grundskolan

Samma krav som enl E + eng : + ma s fr grundskolan

Samma krav som E + me a + eng s fr grundskolan

Gymn Allmln linjer behörighet

Li Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Pr Eng som tillval 2 lk +

sve som fritt tllival el utökad studiekurs

Samma krav som enl E + eng s + rna s fr grundskolan

Samma krav som enl E + eng s + ma s fr grundskolan

Samma krav som E + ma s + eng s fr grundskolan

Sb Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma krav som enl E + eng s + ma s fr grundskolan

Samma krav som enl E + eng s + ma s fr grundskolan

Samma krav som E + ma s + ang s fr grundskolan

Samma krav som enl E + eng s + me a fr grundskolan

Samma krav som enl E + eng s + ma s fr grundskolan

Samma krav som E + rna s + eng s fr grundskolan

Td Eng som tillval 2 lk + sve sorn fritt tillval el utökad studiekurs

Tr Eng som tillval 2 lk +

sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma krav som enl E + eng s + rna s fr grundskolan

Samme krav som enl E + eng s + ma s fr grundskolan

Samme krav som E + rna s + eng s fr grundskolan

Ve Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma krav som enl E + eng s + rna s fr grundskolan

Samma krav som enl E + eng a + ma s fr grundskolan

Samma krav som E + ma s + eng s fr grundskolan

Anm: eng eller ma som tillval pl 2-lrlga linjer ersltter kravet pl antingen eng s eller ma s. 1) Obs: förindringar ll 80181 där allmän behörighet kommer att krlvas Avkortad utbildning om 3 terminer finns även för: 1) Undersköterskor 2) Skötare i psykiatrisk vlrd 3) Vlrdlinjen Bu-utblldningen, variant för banrsjukvlrd utbildningen lr dl 1 3/4 lr.

Högskoleiinjder Slrskilda behörighetskrav llslret 1978/79

Allmln behörighet

SJUKSKÖTERSKEUNJEN

Ja Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Ja Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Ja Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Je Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Ja Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Ja Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

.la Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för slukgymnast

Tillval eng 2 lk Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Tillval eng 2 lk Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Je Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast nimi eng : n Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekur- sEng som obi sprlk 2 lk+svellk2som frltt tillval el utökad studiekurs

Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Eng som tillval 2 lk + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Alderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Eng som tillval : lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Alderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Eng som tillval 2 lk + sve som frltt tillval ei utökad studiekurs

Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Ja Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Eng som tillval 2 lk + :va som fritt tillval el utökad studiekurs

Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Eng som tillval 2 lk + sve aom fritt tillval el utökad studiekurs

Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Högskolelinjder Slrskilda behörighetskrav llslret 1978/78

utökad studiekurs för sjukgymnast

Gymn Allmln uutsxöreasxzumen »» Linjer behörighet

Li Eng som tillval 2 lk + Ålderskrav: 18 lr sve som fritt tillval el Hllsokrav: samma krav som utökad studiekurs för sjukgymnast

r Li Eng som tillval 2 lk + Ålderskrav: 18 lr

sve somfrltt tillval el Hilsokrav: samma krav som utökad studiekurs för sjukgymnast

Pr Eng som tillval 2 lk + Ålderskrav: 18 lr sve somfrftt tillval el Hllsokrav: samma krav som utökad studiekurs för sjukgymnast

sn Eng som tillval : lk + Ålderskrav: 1: lr sve somfritttllivalal Hllsokrav: samma krav som utökad studiekurs för sjukgymnast

Td Eng som tillval 2 lk + Ålderskrav: 18 lr sve som frltt tillval el Hllsokrav: samma krav som utökad studiekurs för sjukgymnast

Tr Eng som tillval 2 lk + Ålderskrav: 18 lr sve somfritt tillval ei Hllsokrav: samma krav som utökad studiekurs för sjukgymnast

Ve Eng som tillval 2lk + Ålderskrav: 18 lr sve somfrltt tillval ei Hllsokrav: samma krav som

Högskolellnjer Slrskilda behörighetskrav llslret 1878/79

Gymn Allmln linjer behörighet

SOCIALA SERVICEUNJEN 100 polng

E Ja Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: fri frln sjukdom eller handikapp som medför ollmplighet för den verksam- het utbildningen lr avsedd för

Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: fri från sjukdom eller handikapp som medför ollmplighet för den verksam- het utbiidningen lr avsedd för

Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: frl frln sjukdom eller handikapp som medför oilmpllghet för den verksam- het utbildningen ir avsedd för

Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: fri frln sjukdom eller handikapp som medför ollmplighet för den verksam- het utbildningen lr avsedd för

T Ja Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: fri frln sjukdom eller handikapp som medför ollmplighat för den verksam- het utbildningen lr avsedd för

Ek Ja Ålderskrav: 1a lr Hllsokrav: fri frln sjukdom eller handikapp som medför olömpllghet för den verksam- het utbildningen lr avsedd för

80 Ja

Dk Tillval eng 2 lk Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: frl frln sjukdom eller handikapp som medför ollmplighet för den verksam- het utblidnlngen ör avsedd för

Ko Tillval eng 2 lk Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: frl frln sjukdom eller handikapp som medför ollmplighat för den verksam- ;rat utbildningen ir avsedd ör

Mu 1”

Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: fri frln sjukdom eller handikapp som medför oilmpilghet för den verksam— het utblldningen lr avsedd för

Vd Tillval eng 2 lk

Te Eng som obl sprlk 2 lk + sve i lk 2 som fritt tillval ei utökad studiekurs

Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: fri frln sjukdom eller handikapp som medför ollmplighet för den verksam— het utbiidningan lr avsedd för

Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: frl frln sjukdom eller handikapp som medför oilmpiighet för den verksam- het utbildningen lr avsedd för

Jo Eng som tillval 2 åk + sve som fritt tillval al utökad studiekurs

Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: frl frln sjukdom eller handikapp som medför olimplighet för den verksam- l." utbildningen lr avsedd ör

? +

sou 1981:98 Bilaga 1 245 Högskolellnjer Slrskilda behörighetskrav llslret 1978/78 Gymn Ailmln SOCIALA SERVICEUNJEN linjer behörighet 100 polng Be Eng som tillval2 lk + Ålderskrav: 18 lr

sve som frltt tillval el Hllsokrav: fri frln sjukdom utökad studiekurs eller handikapp som medför ollmplighet för den verksam- het utbildningen lr avsedd för De Eng som tllivaizlk + Ålderskrav: 18 lr sve somfritttlllvslel Hllsokrav: frl frln sjukdom utökad studiekurs eller handikapp som medför ollmplighet för den verksam- het utbildningen lr avsedd för Du .ia Ålderskrav: 18 lr Hllsokrav: fri frln sjukdom eller handikapp som medför oilmpiighet för den verksam- het utbildningen lr avsedd för Et Eng som tillval2 lk + Ålderskrav: 18 lr sve somfritttillvalel Hllsokrav: fri frln sjukdom utökad studiekurs eller handlkepp som medför ollmplighet för den verksam- het utblidnlngen lr avsedd för Fo Eng som tillvelzlk + Ålderskrav: 18 lr sve som fritttllival el Hllsokrav: fri frln sjukdom utökad studiekurs eller handikapp som medför ollmplighet för den verksam- het utbiidningen lr avsedd för u Eng som tillval 2lk + Ålderskrav: 18 lr sve somfritttlllvalel Hllsokrav: fri frln sjukdom utökad studiekurs eller handikapp som medför olimpllghet för den verksam- het utbiidningan lr avsedd för Pr Eng som tillval2lk + Ålderskrsv: 18 lr sve samfritttilivalel Hllsokrav: frl frln sjukdom utökad studiekurs eller handikapp som medför ollmplighet för den verksam- het utblldnlngen lr avsedd för Sb Eng som tillval2lk + Ålderskrav: 18 lr sve som fritt tillval el Hllsokrav: fri frln sjukdom utökad studiekurs eller handikapp som medför ollmplighet för den verksam- het utbildningen lr avsedd för Td Eng som tillvalzlk + Ålderskrav: 18 lr sve somfrltttillvalal Hllsokrav: frl frln sjukdom utökad studiekurs eller handikapp som medför ollmplighet för den verksam- het utblldnlngen lr avsedd för Tr Eng som tillvalz lk + Ålderskrav: 18 lr sve som frltt tillvalel Hllsokrav: fri frln sjukdom utökad studiekurs eller handikapp som medför ollmplighet för den verksam- het utbildningen lr avsedd för Ve Eng som tillval2lk + Ålderskrav: 18 lr

sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Hllsokrav: fri frln sjukdom eller handikapp som medför ollmplighet för den verksam- het utbildningen lr avsedd för

Not till sektor för vårdyrken

Förutom de redovisade vårdyrkena finns följande påbyggnadsiinjer:

Utbildning i blodgruppsserologi och Hemorerapi I — III omattande 3 kurser om vardera 2 poäng Kurs 1) blodgruppsserologi och hemoterapi I Kurs 2) 2 Kurs 3) 3

För tillträde krävs: att ha genomgått grundutbildning tiil laboratorieassistent inklusive grundläggande

kurs i blodgruppsserologi = femterminsutbiidning till laboratorieassistent för kliniskt-kemiskt laboratorium eller laboratorieassistentlinjen, gren för kliniskt- kemiskt laboratorium respektive gren för mikrobiologiskt laboratorium eller

— att ha genomgått grundutbildning till laboratorieassistent för kliniskt-kemiskt laboratorium, äldre utbildning, eller för mikrobiologiskt laboratorium samt tre veckors kompletteringskurs i biodgruppsserologi eller att vara legitimerad sjuksköterska med specialutbildning i iaboratoriearbete eller

motsvarande samt att ha genomgått tre veckors kompletteringskurs i blodgrupps- serologi.

Ulbildning i klinisk cytologi (6 månader) Påbyggnadslinje till iaboratorieassistentlinjen För tillträde krävs: Slutförd utbildning till laboratorieassistent för histopatoiogiskt laboratorium eller

motsvarande - Hälsokrav: fri från sjukdom eller handikapp som medför olämplighet för den verksamhet utbildningen är avsedd för

Utbildning till ortopist (1 år) Påbyggnadsiinje tiil oftamoiogassistentlinjen För tillträde krävs: Slutförd tvåårig utbildning till oftamologassistent eller motsvarande kunskap Hälsokrav: Fullgotf ögonstatus samt hälsobesked enligt särskilt formulär

Utbildning i psykoterapi Linjen är uppdelad i två steg. Steg 1 1,5 år och steg 2 3 år

Steg I utbildningen: ska kunna utgöra en kompletterande utbildning för läkare, vårdpersonal, kuratorer, speciallärare m fl

Steg 2 är en fördjupning och en fortsättning på steg 1 För tillträde krävs: till steg 1)

allmän behörighet — att den sökande innehar anställning i ett människovårdande arbete och kan förete intyg om väl vitsordad tjänstgöring att den sökande har psykoterapeutiska arbetsuppgifter som kan utgöra underlag för meningsfull handledning att den sökande har genomgått en yrkesutbildning i vilken ingått minst 150 undervisningstimmar i beteendevetenskapiiga ämnen eller psykiatri eller på annat sätt tillgodogjort sig motsvarande kunskaper '

För tillträde till steg 2 krävs: Att den sökande har genomgått steg 1 eller motsvarande — 3 års väl vitsordad yrkesverksamhet med möjlighet att tillämpa psykoterapeutiskt arbetssätt i större delen av arbetsuppgifterna att den sökande innehar anställning i ett människovårdande arbete — att den sökande har psykoterapeutiska arbetsuppgifter som kan utgöra underlag för meningsfull handledning

Vidareutbildning för sjuksköterskor

1. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom anestesisjukvård ] år Inträdeskrav: - sjuksköterskeutbildning med svensk legitimation Praktik: efter legitimation tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt 6 månader Hälsokrav: fri från sjukdom och handikapp som medför olämplighet för den verksamhet utbildningen är avsedd för

2. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom anestesisjukvård alternativ studiegång 10 p Inträdeskrav:

dels följande tre behörighetskrav: sjuksköterska med svensk legitimation i januari 1976 innehaft anställning som sjuksköterska inom anestesisjukvård

tjänstgjort som anestesisjuksköterska minst ett år under de senaste fem åren dels behörighetskrav enligt ett av följande alternativ: alternativ 1) ha genomgått vidareutbildning av sjuksköterskor inom operationssjuk- vård alternativ 2) ha genomgått vidareutbildning av sjuksköterskor inom intensivvård alternativ 3) ha genomgått sjuksköterskeutbildning enligt studiegång före 1966 med specialutbildning inom operationssjukvård

3. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom I år Tillträdeskrav:

sjuksköterska med svensk legitimation . — Praktik: efter legitimationen ha tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt minst 6 månader före vidareutbildning förslagsvis inom infektionssjukvård, öron-, näs- och halssjukvård eller gynekologisk vård hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

4. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom 10 p Alternativ studiegång Tillträdeskrav: — sjuksköterska med svensk legitimation

att vid dåvarande centralskolan för specialutbildning av barnsjuksköterskor ha genomgått kurs A eller därmed jämförlig utbildning innefattande erfarenhet av arbete i skolhälsovård och på barnavårdscentral vardera 3 veckor hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

5. deyggnadslinjen för sjuksköterskor inom intensivvård I år Tillträdeskrav: sjuksköterska med svensk legitimation -— Praktik: efter legitimation tjänstgjort som sjuksköterska minst 6 månader före vidareutbildningen Hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

6. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom intensivvård alternativ studiegång 10 p Tillträdeskrav:

sjuksköterska med svensk legitimation dessutom behörighetskrav enligt följande alternativ 1) ha genomgått vidareutbildning av sjuksköterskor inom operationssjukvård eller anestesisjukvård eller medicinsk och/eller kirurgisk sjukvård samt i jan 1976 innehaft anställning som sjuksköterska inom intensivsjukvård och tjänstgjort som sjuksköterska inom intensivvård minst ett år under de senaste 5 åren 2) ha genomgått sjuksköterskeutbildning enl studiegång före 1968 med specialutbild- ning inom operationssjukvård eller medicinsk och/eller kirurgisk sjukvård samt i jan 1976 innehaft anställning som sjuksköterska inom intensiwård och tjänstgjort som sjuksköterska inom intensivvård minst ett år under de senast 5 åren. 3) ha genomgått sjuksköterskeutbildning enligt studiegång före 1968 samt i jan 1976 innehaft anställning som sjuksköterska inom intensivvård och tjänstgjort som sjuksköterska inom intensivvård minst två år under de senaste fem åren.

7. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom medicinsk och kirurgisk sjukvård 6 mån Tillträdeskrav:

sjuksköterska med svensk legitimation praktik: efter legitimationen tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt 6 mån före vidareutbildningen hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

8. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom obstetrisk och gynekologisk vård 1 år Tillträdeskrav: — sjuksköterska med svensk legitimation — praktik: efter legitimationen tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt 6 mån före vidareutbildningen samt ha erhållit minst fyra veckors praktik på spädbarnsavd vid barnklinik antingen under grundutbildningen eller på annat sätt hälsokrav: intyg om fullgod hörsel kompletterat med audiogram i övrigt hälsokrav som påbyggnadslinje 1)

9. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom operationssjukvård I år Tillträdeskrav:

— sjuksköterska med svensk legitimation — praktik: efter legitimationen tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt 6 mån Hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

10. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom psykiatrisk vård Tillträdeskrav: sjuksköterska med svensk legitimation — praktik: efter legitimationen tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt minst 6 månader före vidareutbildningen

hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

11. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor för ålderdomshem och öppen åldringsvård 6 mån sjuksköterska med svensk legitimation Praktik: efter legitimationen tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt minst 6 månader före vidareutbildningen

hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

12. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom öppen hälso- och sjukvård 1 år — sjuksköterska med svensk legitimation praktik efter legitimationen tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt minst 2 år före vidareutbildningen - hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

13. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom öppen hälso- och sjukvård alternativ studiegång 6 månader sjuksköterska med svensk legitimation enl äldre studiegång praktik: fullgjort praktisk utbildning eller tjänstgjort som sjuksköterska inom följande områden med angivna minimitider: kirurgisk vård 3 mån, medicinsk vård 3 mån, operationsavd eller mottagning för olycksfall och akut sjuka 2 mån, obstetrisk och/eller gynekologisk vård 2 mån, psykiatrisk vård 2 mån, barnavård och barnsjukvård 6 mån varav 4 män på barnsjukhus

hälsokrav som påbyggnadslinje 1)

4 Sektor för undervisningsyrken

Högskoleiinier

Särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79

Gymn Allmän MUSIKLARARLINJEN MUSIKLARARLINJEN linjer behörighet (ettämnesutbildn) (tväämnesutblldningl E Ja Ålderskrav: 18 är Blivit godkändiinträdeaprovat Krav på musikaliska färdlghe— (se ettämnesutbildn) ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven i kombina- gemensamme allmänna pro- tlonsämnen antingen svenska vet + provat till kurs iörlärarei engelska, historia eller ma (se ettämnesutblldnlngenl ämneslärerutbildnlngen) H Ja Ålderskrav: 18 är Blivit godkändlinträdesprovet Krav pä musikaliska firdighe- (se attämnesutbildni ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven I kombina- gemensamma allmänna pro- tionsämnen antingen svenska vet + provet till kurs iöriärarei engelska, historia eller ma (se ettämnesutbildningen) ämneslärarutbildningenl 5 Ja Ålderskrav: 18 är Blivit godkändilnträdesprovet Krav pä musikaliska färdlghe- (se ettämnesutblldn) ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven i kombina- gemensamma allmänna pro- tionsämnen antingen svenska vet + provet till kurs iörlärarei engelska, historia eller ma (se ettämnesutblldningen) ämneslärarutblidnlngenl N Ja Ålderskrav: 18 är Blivit godkändiinträdesprovet Krav på musikaliska iärdighe— (se ettämnesutbildn) ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven i kombina- gemensamma allmänna pro- tionsämnen antingen svenska vet + provet till kurs iörlärarei engelska, historia eller ma (se ettämnesutbildnlngen) ämneslärarutblidnlngenl T Ja Ålderskrav: 18 är Blivit godkändilnträdesprovet Krav pä musikaliska färdlghe— (se ettämnesutblldnl ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven i kombina- gemensamma allmänna pro- tionsämnen antingen svenska vet + provet till kurs förlärarei engelske, historia eller ma (se ettämnesutbildnlngen) ämneslärarutbildningenl Ek .ia Ålderskrav: 18 är Blivit godkändilnträdesprovet Krav pä musikaliska iärdlghe- (se enämnasutbildnl ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven i kombina- gemensamma allmänna pro- tlonsämnen antingen svenska vet + provet till kurs förlärarei engelska, historia eller ma (se ettämnesutbildningen) ämneslärarutblldnlngen) So Ja Ålderskrav: 18 är Blivit godkändllnträdeaprovet Krav pä musikaliska färdighe- (se ettämneautblldnl tar (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven i kombina- gemensamma allmänna pro- tionsämnen antingen svenska vet + provet till kurs förlärarei engelska, historia eller ma (se ettämnesutbildningen) ämneslärarutblldnlngenl Dk Tillval eng 2 äk Ålderskrav: 18 är Blivit godkändllnträdesprovet Krav pä musikaliska iärdlghe— (se ettämnesutblldn) ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven i kombina- gemensamma allmänna pro- tionsämnen antingen svenska vet + provet till kurs för lärarel engelska, historia eller ma (se ettämnesutblldningenl ämnaslärarutblldnlngenl Ko Tillval eng 2 äk Ålderskrav: 18 är Blivit godkändllnträdesprovet Krav pä musikaliska iärdighe— (se ettämnesutbildnl ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven l kombina- gemensamma allmänna pro- tionsämnen antingen svenska vet + provet till kursiärlärarel engelska. historia eller ma (se ettämnesuthildningen) ämneslärarutbiidningenl Mu Ja Ålderskrav: 18 är Blivit godkändllnträdesprovet Krav pä musikaliska iärdlghe— (se ettämnesutblidnl ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven i kombina- gemensamma allmänna pro- tlonsämnen antingen svenska vet + provet till kurs för lärarel engelska, historia eller ma (se ettämnesutbildningen) ämneslärarutblidningenl Vd Tillval eng 2 äk Ålderskrav: 18 är Blivit godkänd ! lnträdesprovat Krav pä musikaliska iärdighe- (se ettämnesutblidn) ter (dvs bilvit godkänt i det Uppfyller kraven i kombine- gemensamma allmänna pro- tionsämnen antingen svenska vet + provet till kurs färlärarei engelska, historia eller ma (ae ettämnesutblldningenl ämnesläraruthlidnlngen) Te Eng som obl spr 2 äk Ålderskrav: 18 är Blivit godkänd ! Inträdesprovet + sve I äk 2 som fritt Krav pä musikaliska iärdlghe- (se ettämnesutblldnl tillval el utökad stu- dlekurs

ter (dvs bilvit godkänt i det gemensamma allmänna pro- vet + provet till kurs för lärare l ettämnesutbildnlngenl

Uppfyller kraven ! kombina- tlonsämnen antingen svenska engelska, historia eller ma (se ämneslärarutblldnlngenl

sou 1981:98 Bilaga 1 253 Högskolelinier Särskilda behörighetskrav läsäret 1978/79 Gymn Allmän MUSIKLÄRARUNJEN MUSIKLÄRARLINJEN linier behörighet (ettämnesutblldnl (tväämnesutblldnlngl Jo Eng som tillval 2 äk + Ålderskrav: 18 är Blivit godkänd I inträdesprovet

sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Krav pä musikaliska färdighe- ter (dvs blivit godkänt i det gemensamma allmänna pro- vet + provet tlll kurs för lärare i ettämnesutbildningenl

(se ettämnesutbildnl Uppfyller kraven i kombine- tionsämnen antingen svenska engelska. historia eller ma (se ämneslärerutbildningan)

Eng som tillval 2 äk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Ålderskrav: 18 är Krav pä musikaliska färdighe- ter (dvs blivit godkänt i det gemensamma allmänna pre— vet + provet till kurs för lärarel ettämnesuthildningenl

Blivit godkänd i inträdesprovet (se attämnesutblldnl Uppfyller kraven i kombina- tionsämnen antingen svenska engelska, historia eller ma (se ämneslärarutbildningenl

Eng som tillval 2 äk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Ålderskrav: 18 är Krav pä musikaliska färdighe- ter (dvs blivit godkänt ! det gemensamma allmänna pro- vet + provet till kurs för lärare i ettämnesutbildnlngenl

Blivit godkänd i inträdesprovet (se ettämnesutblldnl Uppfyller kraven i kombina- tionsärnnen antingen svenska engelska, historia eller ma (se ämneslärarutbildnlngenl

Ja Ålderskrav: 18 är Krav pä musikaliska färdighe- ter (dvs blivit godkänt i det gemensamma allmänna pro- vet + provet till kurs för lärare i ettämnesutblldnlngenl

Blivit godkänd i inträdesprovet (se ettämnesutbildn) Uppfyller kraven i kombina- tionsämnen antingen svenska engelska, historia eller ma (se ämneslärarutbildningen)

Et Eng som tillval 2 äk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Ålderskrav: 18 är Krav pä musikaliska färdighe- ter (dvs blivit godkänt i det gemensamma allmänna pro- vet + provet till kurs för lärare i ettämnesutbildningenl

Blivit godkänd i inträdesprovet (se ettämnesutbildnl Uppfyller kraven i kombina- tionsämnen antingen svenska engelska, historia eller ma (se ämnesiärerutbildningenl

Fo Eng som tillval 2 äk + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Ålderskrav: 18 är Krav pä musikaliska färdighe- ter (dvs blivit godkänt i det gemensamma allmänna pro— vet + provet till kurs för lärare | ettämnesutblldningenl

Blivit godkänd i inträdesprovet (se ettämnesutbildn) Uppfyller kraven l kombina- tionsämnen antingen svenska engelska, historia eller ma (se ämneslärarutbildningenl

LI Eng som tillval 2 äk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Ålderskrav: 18 är Krav pä musikaliska färdighe- ter (dvs blivit godkänt i det gemensamma allmänna pro- vet + provet till kurs för lärarel ettämnesutblldnlngenl

Blivit godkänd i lnträdesprovet (se ettämneautbildnl Uppfyller kraven i kombina— tionsämnen antingen svenska engelska, historia eller ma (se ämneslärarutblldnlngenl

Eng som tillval 2 äk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Åldenkrav: 18 är Krav pä musikaliska färdighe- ter (dvs blivit godkänt i det gemensamma allmänna pro- vet + provet till kurs för lärare i ettämnesutbildningen)

Blivit godkänd i inträdesprovet (se ettämnasutbildn) Uppfyller kraven I kombina- tionsämnen antingen svenska engelska, historia eller ma (se ämneslärarutbildningenl

Sb Eng som tillval 2 äk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Ålderskrev: 18 är Krav pä musikaliska färdighe- ter (dvs blivlt godkänt i det gemensamma allmänna pro- vet + provet till kurs för lärare i ettämnesutbildningen)

Blivit godkänd i inträdesprovet (se ettämnesutblldn) Uppfyller kraven i kombina- tionsämnen antingen svenska engelska, historia eller ma (se ämneslärarutbildningenl

Td Eng som tillval 2 äk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Ålderskrav: 18 är Krav pä musikaliska färdighe- ter (dvs blivit godkänt i det gemensamma allmänna pro- vet + provet till kurs för lärare i ettämnesutbildningen)

Blivit godkänd i inträdasprovet (se ettämnesutbildn) Uppfyller kraven i kombina- tionsämnen antingen svenska engelska, historia eller rna (se ämneslärarutbildningen)

Tr Eng som tillval 2 äk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Ålderskrav: 18 är Krav pä musikaliska färdighe— ter (dvs blivit godkänt i det gemensamma allmänna pro- vet + provet till kurs för lärare i ettämnesutbildningenl

Blivit godkänd i inträdesprovet (se ettämnesutbildnl Uppfyller kraven i kombina- tionsämnen antingen svenska engelska, historia eller ma (se ämnesiärarutbildningenl

Ve

__

Eng som tillval 2 äk + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Ålderskrav: 18 är Krav pä musikaliska färdighe- ter (dvs blivit godkänt i det gemensamma allmänna pro- vet + provet till kurs för lärarei ettämnesutbildningenl

Blivit godkänd i inträdesprovet (se ettämnesutbiidn) Uppfyller kraven | kombina- tionsämnen antingen svenska engelska, historia eller ma (se ämneslärarutbildningenl

Högskoleilnjer Särskilda behörighetskrav läsärat 1978/79

Ma a + Eng afrän grundskolan. Ett av föllande alternativ: 1) Tr-Ilnjen + 1 är specialkurs möbelsnickeri el 1 ärs praktik + 1 ärs Va—utblidnlg el 1 års ' verkstadspraktik

2) Ve-Iinjen + 1 bra verkstads- praktik + 1 ära Tr-utbiidnlng al 1 ärs träteknisk praktik 3) Genomgätt annan utbild- ning motsvarande "1" el "2" ovan.

Gymn Allmän SLÖJDLÄRARUTBILDNING SLÖJDLÄRARUTBILDNING |» llnjer behörighet (Ettämnasutb) (Tväämneautb) E Ja Aiderkrav: 20 är - Slöjd el teckning enl 2-ärig

So-llnja el godkänt antagn prov

För studier I matematik el engelska, ae krav för ämnes- Iärarutbild

Se ovan enl E Slöjd el teckning enl 2-ärlg So-linje el godkänt antagn prov - För studier i matematik el engelska, ae krav för ämnes- lärarutbild

[s Ja

Se ovan enl E — Slöjd el teckning enl Z-lrig So-Iinje el godkänt antagn prov För studier I matematik el engelska, se krav för ämnes- Iärarutblld

Se ovan enl E — Slöjd el teckning enl 2-ärlg So-linje el godkänt antagn prov - För studier I matematik el engelska, se krav för ämnes- lärarutbiid (Dock el ma s)

i

Se ovan enl E - Slöjd el teckning enl Z-ärig So-ilnje ei godkänt antagn prov - För studier ( matematik el engelska, se krav för ämnes- Iärarutblld (Dock ej ma s)

Ek Ja 1 Se ovan enl E Samma som ovan + eng a + ma s frän grundskolan So Ja Se ovan enl E | För studier ( ma eller eng se

4 krav för ämneslärannblldning

Dk Tillval eng 2 äk Se ovan enl E - slöjd el teckning enl 2-ärig

So—llnje

Allmän behörighet För studier | ma el eng se krav för ämneslärarut'b

Ko 1 Tillval eng 2 åk

Se ovan enl E Slöjd ei teckning enl 2-ärig So-linje - Allmän behörighet - För studier | ma el eng se krav för ämneslärarutb

|

Mu Ja

Vd Tillval eng 2 åk

Se ovan enl E

Se ovan enl E

— Slöjd ei teckning enl 2-ärig So-ilnje

- Allmän behörighet - För studier ( ma el ang se krav för ämneslärarutb

Slöjd ei teckning enl 2-ärig So-linje Allmän behörighet

För studier i ma el eng se krav för ämneslärarutb

(

Te Eng som obl spr 2 äk + sve i äk 2 som fritt tillval el utökad stu-

Se ovan enl E - Slöjd el teckning enl 2-ärlg So-llnje Allmän behörighet

sve som fritt tlilval el utökad studiekurs diskurs För studier i ma el eng se J krav för ämneslärarutb Jo Eng somtillval2äk+ Se ovan enl E ][ - Slöjd ei teckning enl Z-ärig r

So-linje

— Allmän behörighet — För studier i rna el eng se krav för ämneslärarutb

SOU 1981:98 Bilaga 1 255 Högskolelinjer Särskilda behörighetskrav iäaäret 1978/79 Gymn Allmän SLÖJDLÄRAHUTBILDNING SLÖJDLÄRARUTBILDNING linjer behörighet (Ettämneautb) (Tväämnesutbl Be Eng aom tlllvai2äk + Se ovan enl E - Slöjd el teckning enl 2-ärig ave som fritt tlilval al So-llnja

utökad studiekurs

Allmän behörighet - För studier ( ma el eng se krav för ämneslärarutb

Ba Eng som tillval2äk+ Se ovan enl E Slöjd el teckning enl Z-ärig 1 sve som frltt tillval el So-Ilnje utökad studiekurs - Allmän behörighet — För studier I ma el eng se krav för ämneslärarutb 4 Du Ja Se ovan enl E — Slöjd ei teckning enl Z-ärlg + So—llnje el godkänt antag- ningsprov — Allmän behörighet — För studier I ma al eng se krav för ämnesiärarutb i Et Engsomtlilvel2äk+ Se ovan enl E — Slöjd el teckning enl Z-ärig *I avesomfritttillvalel So—linje el godkänt antag- utökad studiekurs ningsprov Allmän behörighet För studier ( rna el eng se krav för ämneslärarutb Fo Eng somtlilvaIZäk + Se ovan enl E — Slöjd ei teckning enl 2-ärig sve somfritttillvaiel So—Iinle ei godkänt antag- utökad studiekurs ningsprov — Allmän behörighet — För studier i ma ei eng se krav för ämneslärarutb Li Eng somtlllvalzäk+ Se ovan enl E - Slöjd el teckning enl z-ärig 1 avesomfritttillvalel So-iinje ei godkänt antag- utökad studiekurs ningsprov Allmän behörighet - För studier i ma el eng se krav för ämneslärarutb Pr Engsomtillval2äk+ Se ovan enl E — Slöjd ei teckning enl 2-ärlg i 1 svasomfrltttillval el So—Iinje el godkänt antag- utökad studiekurs ningsprov - Allmän behörighet - För studier | ma el eng se krav för ämneslärarutb Sb Eng somtillval2äk+ Se ovan enl E - Slöjd el teckning enl 2-ärig svesomfritttlllvalel So-llnle el godkänt antag- utökad studiekurs ningsprov — Allmän behörighet - För studier i ma el eng se krav för ämneslärarutb Td Engaom tillval2äk+ Se ovan enl E - Slöjd el teckning enl Z-ärig svesomfritttllivalel So-llnle el godkänt antag- utökad studiekurs ningsprov - Allmän behörighet För studier ( me el eng se krav för ämneslärarutb Tr Eng somtllivalzäk+ Ålderkrsv: 20 är — Slöjd el teckning enl 2-ärig 1 sve somfritttlilvalal Ma a + Eng a frän grundsko- So—llnje ei godkänt antag- utökad studiekurs lan ningsprov Krav pä praktik o specialkqu - Allmän behörighet enl E ovan För studier | ma el eng se krav för ämneslärarutb L Ve Engaomtillvalzäk+ Alderskrav: 20 är i Slöjd el teckning enl 2-ärig sve som fritt tillval el Ma a + Eng s frän grundsko- So-linje ei godkänt antag- utökad studiekurs lan ningsprov Krav pä praktl o specialkurser — Allmän behörighet enl E ovan

För studier ( me el eng se krav för ämneslärarutb

256 Bilaga 1 SOU 1981:98 Högskolelinjer Särskilda behörighetskrav Iäsäret 1978/70

Gymn Allmän TECKNINGSLÄRARUTBILDNING TEXTILLÄRARUTBILDNING TEXHLLÄRARUTBILDNING linjer behörighet (Ettämnesutbildnlngl (Tväämnesutbildmlng) E Ja Ålderskrav: 18 är Slöjd: slöjd + teckning enl Genom arbetsprov dokumen- z-ärig So-llnje el motsvaran- tera förmäga att uttrycka sig i de. Lägst 3,0 För studier i ma bild eller eng krav enl ämnes- Ettärig förberedande utbiid- lärarutb ning

H Ja Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl

Z-ärig So-linja el motsvaran- de. Lägst 3.0 För studieri rna eller eng krav enl ämnes- Iärarutb S Je Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl Z-ärig So-Iinje ei memoran- de. Lägst 3,0 För studier | ma , eller eng krav enl ämnes- Iärarutb N Ja Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl 2-ärig So-Iinje el motsvaran- de. Lägst 3,0 För studier i ma eller eng krav enl ämnes- * lärarutb T Ja Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl z-ärig So-linje el motsvaran- de. Lägst 3,0 För studieri ma eller eng krav enl ämnes- lärarutb Ek Ja Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl 2-ärig So-llnje el motsvaran- de. Läglt 3,0 För studier | ma eller eng krav enl ämnes- Iärarutb

So Ja Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl

Dk Tillval ang 2 åk Samma krav som enl E

Ko Tillval eng 2 äk Samma krav som enl E

Mu Ja Samma krav som enl E

Vd 11|lvai eng 2 äk Samma krav som enl E

Te Eng som obl spräk 2 äk + ave i äk 2 som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma krav som enl E

2-ärig So-linje el motsvaran- de. Lägst 3,0 För studier ( ma eller eng krav enl ämnes- lärarutb

Slöjd: slöjd + teckning enl 2-ärig So-Iinje el motsvaran- de. Lägst 3.0 För studier ( ma eller eng krav enl ämnes- lärarutb

Slöjd: slöjd + teckning enl Z-ärig So-llnje el motsvaran- de. Lägst 3,0 För studier ( ma eller eng krav enl ämnes- (äraruth

Slöjd: slöjd + teckning enl z-ärig So-ilnje el motsvaran- de. Lägst 3,0 För studier ( ma eller eng krav enl ämnes- lärarutb

Slöjd: slöjd + teckning enl 2-ärig So-ilnje el motsvaran- de. Lägst 3,0 För studier i ma eller eng krav enl ämnes- lärarutb

Slöjd: slöjd + teckning enl z-ärig So-Ilnje el motsvaran- de. Lägst 3.0 För studier l ma eller eng krav enl ämnes- lärarutb

Högskolelinjer Slrskilda behörighetskrav läsåret 1978/79

Gymn Allmän TECKNINGSLÄRARUTBILDNING TEXHLLÄRARUTBILDNING TEXTILLÄRARUTBiLDNING linjer behörighet (Ettämnesutbildnlng) (Tväimnasutblldningl Jo Eng som tillvalzäk + Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl sve som fritt tillval el 2-örig So-linje el motsvaran- utökad studiekurs de. Lägst 3,0 För studier i ma eller ang krav enl ämnes- lörarutb Ba Eng som tillvalzök + Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl sve som fritt tillval el Z-årig So-linje el motsvaran- utökad studiekurs de. Lägst 3,0 För studier i me eller eng krav enl ämnes- lärarutb Ba Eng som tillvalzäk + Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl sve som fritt tillval el Z-örig So-linje el motsvaran- utökad studiekurs de. Lägst 3.0 För studier i ma eller eng krav enl ämnes- iärarutb Du Ja Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl 2-ärig So-Ilnje el motsvaran- de. Liigst 3,0 För studier i ma eller eng krav enl ämnes- lärarutb Et Eng som tillvalzäk + Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl sve som fritt tillval el 2-ärlg So-Iinje el motsvaran- utökad studiekurs de. Lägst 3.0 För studier i ma eller eng krav enl ämnes- Iårarutb Fo Eng som tillvalzäk + Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl sve som frltt tillval el 2-ärig Sc-linje el motsvaran- utökad studiekurs de. Lägst 3.0 För studier i ma eller ang krav enl ämnes- lärarutb Li Eng som tillval2äk + Samme krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl sve som fritt tillval el z-ärig So-linje ei motsvaran- utökad studiekurs de. Lägst 3,0 För studier i ma eller eng krav enl ämnes- Iiirarutb Pr Eng som tillvalzek + Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl sve som fritt tillval el 2-ärig So-linje el motsvaran- utökad studiekurs de. Lägst 3.0 För studier i ma aller eng krav enl ämnes- lärarutb Sh Eng som tillvalzäk + Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl sve som frltt tillval el 2-ärig So-linje el motsvaran- utökad studiekurs de. Lägst 3,0 För studier i ma eller eng krav enl iimnes- lärarutb [ Td Eng som tillvalzät + Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl sve som fritt tillval ei z-ärlg So-llnje el motsvaran- utökad studiekurs de. Lägst 3,0 För studier i ma eller eng krav enl ämnes- Iiirarutb Tr Eng som tillval2lk + Samme krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl sve som fritt tillval el Z-ärig So—Iinje el motsvaran- utökad studiekurs de. Lägst 3,0 För studier i ma eller ang krav enl ämnes- lärarutb Va Eng som tllival2åk + Samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl sve som frltt tillval el Z-ärig So-linje el motsvaran- utökad studiekurs de. Lägst 3,0 För studier i ma eller eng krav enl ämnes- lirarutb

Högskolellnjer särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79

Allmän ÄMNESLÄRARLINJEN ÄMNESLÄRARUNJEN behörighet Psykologi Religionskunskap

Eng som obl spr 2 åk +sve|äk2somfritt tillval el utökad stu- dlekurs

Eng som tillval 2 åk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + sve som fritt tlllval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 äk + sve som fritt tillval al utökad studiekurs

Eng som tillval 2 ök + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Högskolellnjar Slrskilda behörighetskrav llslret 1978/79

Allmän behörighet

Eng som tillval 2 åk + ave som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 äk + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + sve som fritt tillval al utökad studiekurs

ÄMNESLÄRARLINJEN Psykologi

ÄMNESIÅRARUNJEN Religionskunskap

Högskolellnjer Slrskilda behörighetskrav läsåret 1978/79 ÄMNESLÄRARLINJEN samhällskunskap

Gymn Allmän linjar behörighet

svenska

"Sture-mn el : in Se Ek B-sprik Ty: JIkHSENTC—sprlk .: 2 nu Se Ek B-sprlk

Sve: 3äkHSENT Sve: 3äkHSENTC-sprlk el 2 ök So Ek B-sprik

Ty: 3äkHSENTc-aprlk

el2äkSeEk B-spräk

Sve: 3ikHSENT

Tillval eng 2 åk 3 lk H 8 el Sve: 3 äk H S E N T Sve: 3äkH S E NTC-sprlk läkSoENT B-sprlk: ZäkSoHSEk .|2lkSoEkB-Wlk Sh: läkHEel eller ENT Ty: 3äkHSENTC—eprlk IllSoEkNT C-språk: 3|kHSENT dzuSOEil—Opröl Ma: IIkSoEkelllkHSE NTTe Tillval eng 2 äk HI: 3 Ik H 8 el Sve: 3 ik H S E N T Sve: 3äkHSE MTC-sprlk 2äkSoENT B—sprlk: ZlkSoHSEI dZikSoEkB—Opdk Sh: :IkHEei eller ENT Ty: BIkHSENTG-epräk :IkSeEkNT c-spräk: 3äkHSENT el2£kSeEkS>apdk Ma: ZIkSoEkelläkHSE NTTe

Sve JäkHSENT Sve: 3lkHSENTC-sprlk al 2 åk So Ek B-spräk Ty: SäkHSENTWäk el 2 åk So Ek B-sprlk

Vd Tillval eng 2 åk Hi: 3 åk H 8 el Sve: 3 lk N S E N T Sve: 3 ök H S E N Ti:-sprlk 2lkSoENT B-spräk:26kSoHSEk elzikSoEkB-ewlk Sh: llkHEei eller ENT Ty: 3ikHSENTC-eprlk ZlkSoEkNT C-sprlkz31kHSENT el2MSoEB-eprlk Ma: ZlkSoEkeliekHSE N T Ta Te Eng som oblsprzäk Hi: 3åk HSeIZäkSoEN Sve: 3äkHSENT Sve: SökHSENTC-sprik + sve i åk 2 som fritt T B-spräk: 2 Ik So H S Ek el 2 åk Se Ek I-sprlk tillval el utökad stu- Sh: 3 lk H 8 G el 2 lk 50 H eller E N T Ty: 3åk H 8 EN TM diskurs Ek N T C-sprök: 3 lk H 5 E N T el 2 ök So Ek Wik Jo EngsomtilivalZäk+ Hi. JIkHSeIZIkSoEN Sve: SäkHSENT Sve: 3lkHSENTC-sprlk sve som fritt tillval el T B-spräk: 2 ik So H S Ek ei 2 lk So Ek Wik utökad studiekurs Sh: Sök HS Esl2 lk SoHEk eller E N T Ty: Jåk H S E NT O—epräk NT C-spräk:3äkHSENT elzekSoEkI-eprlk Ma: ZökSoEkelläkHSE N T Ts Be EngsomtlllvaiZäk + HI: 3 åk H 5 el 2 Ik 50 E N Sve: 3 lk H S E N T Sve: JäkH S E NTc-sprlk sve som fritt tillval el T B-sprök: 2 åk So H S Ek ai 2 äk So Ek B-eprök utökad studiekurs Sh: Jlk HSEelZlkSoN Ek eller E N T Ty: 3åk H 8 E NTM! NT C-spräkz3lkHSENT elZäkSeEkS—eprlk Ma: zökSoEkal'lökHSE N T Te Ba Engsomtillvalzbk+ Hi: 3 Ik H S 012 åk So E N Sve: 3 lk H S E N T Sve: SökH S E NTC—aprlk sve som frltt tillval el T B-spräk: 2 ik Se H S Ek el 2 Åk So Ek B-sprlk utökad studiekurs Sh: 3äkHS EelzlkSoHEk eller E N T Ty: 3äk H 5 E Nfc-sprlk NT C-spräkz3äkHSENT elzlkSeEkI-sptäk

Ma: ZäkSoEkalleHSE NTTe

Högskolellnjer Särskilda behörighetskrav läsäret 1978/79

Alimln behörighet

ÄMNESLÄRARLINJEN samhällskunskap

svenska

utökad studlakun Ja JäkHSeIZäkSo Sve: SäkHSENT 3äkHSE ENT B-spräk:2äkSoHSEk elzäkSeEkB-sprlk 3lkHSEei2|kSoHEk eller ENT 3äkHSENTC-sprök NT C-spräk: 3äkHSENT el2äkSoEk B-spräk Engaomtlllval2äk+ läkHSelzlkSoEN : JäkHSENT säkHSENTc-spräk svesomfritttlllvalel T B-spräk: 2äkSoH SEk elzäkSoEk B-spräk utökad studiekurs säkHSEsiZIkSeHEk eller ENT 3äkHSENTl>sprlk NT Gepräk:3lkHSENT el2äkSoEkB-sprlk 2|kSeEkel1|kHSE NTTe Engsemtlllval2äk+ näkHSelzäkSeEN Sve: HSENT SäkHSENTC-spräk svesomfrltttlllvalal T B-apräk: SoHSEk el2äkSoEk B-spräk

JMHSEel2lk$oHEk NT llkSeEkellökHSE NTTe

eller c-spräk:

522:

:--1 m rn :

WMNU _.

3äkHSENTc-spräk el 2 lk Se Ek B-epräk

utökad studiekurs Eng som tillval 2 äk + ave som fritt tillval el

ssun'sdzusuul T JökHSEeIZIkSeHEk NT IDkSoEkelllkHSE NTTe

: VI

:rn

Sve: B—spräk: eller Gspräk:

===; m

2

#4

:* m m :

camen» _.

SlkHSENTO—spräk el : äk So Ek B-apräk 3äkHSENTC-spräk el ut Se Ek B-apräk

utökad studiekurs Eng som tillval 2 åk + sve som frltt tillval ei

anusuznsosu' r

SäkHSEel2äkSoHEk NT läkSOEkelllkHSE NTTe

===: :* : ta m

:m

.a

Luna] 8' l'h cf.

3äkHSENTc-spräk el 2 åk So Ek B-sprlk 3äkHSENTGspräk el 2 äk So Ek B—spräk

utökad studiekurs Eng som tillval 2 äk + sve som fritt tillval el

unusual—Isdan— T :lkHSEeizekSoiiEk NT 2äkSoEkelläkHSE NTTe

===: :" : in in nu =:m

! _q

2 en må 3 åk H S E N T C-spräk el 2 åk So Ek B-sprlk 3äkHSENTGspräk el 2 åk Se Ek B—apräk

utökad studiekurs

utökad studiekurs

utökad studiekurs Eng som tillval 2 lk + ave som fritt tillval el Eng som tillval 2 åk + sve som frltt tillval el Eng som tillval 2 äk + sve som fritt tillval el

unusual—uses" r åtanssuzusiaua

r 2lkSoEkel1|kHSE NTTe

siknsoiåitååin'

T llkHlEalZlkSoHEk NT ZIkSoEkeliäkHSE NTTe

siknsuzusosn" T 3lkNSEel2lkSoHEl NT ZusoEkelllkHSE NTTe

UMNU '='..- ***, = = m £” m "|

V': i'å-u

2 ..

3 ik H S E N T c-sprök el 2 lk So Ek B—sprlk 3 äk li S E N T c-sprlk al 2 lk So Ek B-spdk

P al 2 äk So Ek B-spr 3äkHS ENTc-sprök el 2 åk Se Ek D—spräk

3äkHSENTGspräk al : nu Se Ek s-mn snusare-mn .: 2 nu se eu amn

Högskoleiinjer Särskilda behörighetskrav läsäret 1978/79

Gymn Allmän ÄMNESLÄRARUNJEN llnjer behörighet Geografi

E Ja FyslkzääkNTelzlkTe

Kemi: 3lkNelzäkTei1äk TeKe llstifyslkokeml: naturkzäkH So S

Historia

Fys: 3lkNTel2äkTe

: 3lkNT Keml:3äkNel2äkTel1|k Fyelk:1äkNT TIK. Kaml:2äkNel20kTel1äk ll nifyslk o kemi: 2 lk TIK. SoHSl

Sva: 3lkHSENT Ma: läkNT Fysik: tlkNT Kemi: JäkNelzökTeHlk TeKe Dk Tillvaleng2äk Sh 1äkHSEal2äkSeHBt (Samma som Ek) Me: JäkNT NT Fysik: tlkNT Me zäkSeEkalilkHSE Kemi: lekNaizäkTai'läk NTTe TeKe Fysik IAkNTeizlkTe Kemi llkNCIZIkTalllk TeKe (latifysikokemlmaturkzäk SoHSi Ko TlilvalengZäk (Sammasembkl (Samma som Ek) Ma: !ekNT Fysik: JlkNT Kemi: !lkNel2äkTel'lek TeKe Niu Ja Fysik läkNTslzäkTe Sv slkHSENT Ma: täkNT Kemi JlkNTelztkTel'iäk Fysik: JMNT TeKe Kemi: läkNalzlkTei'läk listlfysikekemlznatquZIk TeKe Solis) Vd 'l1ilvaleng2äk (Sammsaem Dk) (SammasomEkl Ma: SökNT Fysik: JlkNT KemI: 3lkNei2äkTal1ik Telia Te Engsomobisprzäk Sh: SäkHSEeIZäkSeHE-k (Samma som Ek) Ma: :HkNT +sve|äk2semfritt NT Fysik:3äkNT tillval el utökad atu- Kemi: 3lkNelzäkTeiiäk Kaml:3äkNelzäkTai1äk diekurs TeKe TeKe Kemlbortlaiier om gren TeKe Kemlborttaiiaremilk TeKe Jo Eng som tillval2lk + Samma som Dk (Samma som Ekl [Samma som Ekl svesomirltttillvalel utökadstudiekurs Be Eng som tillval2lk + Samma som Dk (Samma som Ek) (San-ms som Ekl sveaomirltttiilvalel utökadstudiekurs Ba Engsomtlllval2äk+ Sammasoka (Samma som Ekl (Samma ”man

sve som fritt tillval el utökad studiekurs

? a Samma som Dk (Samma som Ek) (Samma som Ekl

Hö gskelellnjer Särskilda behörighetskrav läsåret 1918/79

Allmän ÄMNESLÄRARUNJEN behörighet Geografi

Eng som tillval 2 åk + ava som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 äk + ava som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 äk + ave som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 äk + ave som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 äk + sve som lritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + svs som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 äk ave som fritt tillval el utökad studiekurs

Högskolelinjer Särskilda behörighetskrav läsåret 1973/79 ÄMNESLÄRARUNJEN Latin

Latin:

Allmän behörighet

Ja

Matematik Biologi

: 2lkN Ma: llkNY FysikzllkNT

3lkNe|2|kTe|1lk

ZikH

Ma: 3äkSENT

: n Tel 1 lll Ja |'r Je Latin: : ik H eld: : lk N Ek Ja +Sve: 3äkHSENT ukszN'r SemmasomE Latin: : ak H 50 Ja" Sve: aäkHSENT :lakszNT Sar'rlmax'omE ' Latln: 2 ik H Dk Tillvel eng 2 ök s"; 3 ök N 5 E N T Me: 3 äk 5 E N 1' Samma som E ' ' Latin: 2 ak H B-apräk: ZäkSoHSEkENT el olpflk: ukHSENT Ko Tillval eng : ök svd: ' : ök H 5 E N 7 Me: : au s E N T samma som E ' ' Latin: : lk H E-sprlk: 2|kSoHSEkENT el L C-sprökrzökl—ISENT Nlu .ia s.,." "sökNSENr Ma: alkser SammlaomE ' " ' 1 Latin : äk H I' Vd 11llval eng 2 åk Sve: 3 åk H $ E N '|' Ma: ! lk S E N T Samma aom E Letln: : lk li B-aptök: zlkSoHSEkE NT al ('.-sprlk: JäkHSENT Te [Engsomoblsprzlk Sve: aökHSENY Me: SäkSENT Bio: 2lkN +avelöstomfrltt Latin: zlkH Me: :HkN'l' tillval el utökad stu- B-aprlk: : ök 50 H 5 Ek E N 7 Fysik: : lk N r diekurs el Kemi: : lk N el : ak r TeKe C-spl'ök: 3 ök N S E N '! uppfyller kreven löt kemi " Jo Engaomtlllvalzök+ I'Sve: 3lkHSENT Ma: SökSENT Bio: thN _ ave somfrltt tillvalel Latin: 2 äk H Me: ! lk N T utökad studiekurs B-lprlk: : äk sd H 5 Ek E N 1 Fysik: 3 ök N r el Kemi: :HkNelZäk'l'elIlk C-apräk: 3 ». H 5 E N *r L % TeKe Be Engsomtillvalzök+ Sva: 3 lk H 8 E N T Me: 3 åk S E N T Blo: 2 Åk N sve som fritt tillvalel utlrl: 2 lk ll Me; 3 lk N T utökad studiekura a-aprak: : ök 50 H 5 Ek E N 7 Fysik: : lk N 1 el Kaml:3|kNel2lk1'el1lk | C—sprlk: 3 lk H 8 E N T TeKe Be EngaomtlllvalZåk—l— Sve: _: äkll 5 E N r FM.: 3 ik s E N 1 I'ma: z'l'lk N ' """ sve aom frltt tillvalel Latin: 2 äl ll Me: 3 lk N T utökad studiekurs a—aprlk: : n 54; H 9 Ek E N r Fyelk: : lk N r al Kemi: ukNalzlkraluk C-apräk: 3 äk rl 5 E N 7 ] TeKe Du Je Sve: ukllszNT Ma: alkssNr ut? zl'lIN' " " Latin: zakll Me: 3lkNT B-aprlkzzäkSoHSEkENT FysikztlökNT al Kemi: ukNalzlkraluk C-lprik: ! lk H 8 E N T TeKe

Högskolellnler Särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79

Gymn Allmön AMNESLARARLINJEN Ilnler behörighet Latin Matematik Biologi Et EngsomtlllvalZäk+ Sve: lekHSENT Ma: 3|kSENT Bio: :MN sveaomirittdllvelel Latin: 2lk" Me: JäkNT utökadstudlekurs B-aprlk: zökSoNSEkENT Fysik: JlkN'i' al Kemi: SäkNelzökYelllk c—apräkzalkllSENT TeKe Fo Engsomtlllvalzik+ Sve: iökllsENT Ma: alksENT Bio: 2lkN avesomlrltttillvalel Latin: zlkH Me: lötNT utökadstudlekurs B—aprlkzzlkSeHSEkENT FysikzlllkNT el Kemi: SökNelzlkTellök c-sprlkzzlkHSENi' TeKe Li Engsomtlllvelzök+ Sve: SIkMSENT Ma: JäksEN'l' Bie: ZökN svesomlrltttillvalel Latin: Zlkll Ma: !IINT lrtökadatudlekurs B—epräkzzlkSoHSEkENl' m::nnr el Kemi: JlkNelzlk'laHök Wik: IIIHSENY TeKe Pr EngsomtillvalZäk+ Sve: 3lkNSENT Ma: SäkSENT Bio: läkN sveeomfrltttlllvelel Latin: lök" Dh: lökNY utökadstudlekurs l-eprlk: zlkSollSEkENl' Fyelk: llkNT al Kemi: llkNelzökYelllk c-eprökzlökHSENT Yale se Engeomtlllvalzök+ Sve: !MHSENT Ma: SäkSENT llo: 2lk! svesomfrltttillvalei Letln: NIH Ma: !äkNT utökadttudlekurs lnapräk: 2äksoHSEkENT Falk: SlkNT al Kemi: SäkNdzbk'laliök Wik: GMHSENT Telia Td EngsomtlllvalZök+ Sve. SökllSENT Ma: SökSENT Bio: lökN sve somfritttiilvel el Letin: 2 lk li Ms: ! ök N Y utökadstudlekurs B-aprlk: ZIIISGMSEkENT Fyelk: lökNT el Kemi: lökNelzökTelllk c—aprlkzläkllSENT take Tr EngaomtillvelZäk+ Sve: llkHSENT MI: SökSENT Bio: IlkN aveaomhvltttlllvalel Latin: :ka Ms: llkNT utöked studiekurs l-aprbk: ZlkSoHSEkENY Fysik: SMNT el Kemi: SlkNelzlkTalllk C-aprikzlökNSENT Telia Ve Engsomtlllvalzlk+ Sve: 3lkHSENT Ma: JikSENT Bio: 2lkN avesomtritttillvalel Latin: zu” Me: JMNT utökad studiekurs Wik: :IkSoHSEkENT Fysik: SökNT el Keull: JäkNelzökYelllk GaultiökHSENT Yale

Högskolellnler Särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79

Allman ÄMNESLÄRARELINJEN behörighet Ekonomiska ämnen

oizlkH lhalvohaikiassiakvarl—

Tillval eng 2 åk sn: aakllsaalzöksl: .'

saklls'ENt ' SekHSENTeIZIkH lhalvohelklasaiak varl-

Tillval eng 2 lk h:

Engsomoblapr2lk Sh: aäkllSEeIZäit - - +avel|k2somfrltt NT tillval el utökad stu-

diekurs

Engmmtllival2lk+ Sh SäkllSEelzlkSo . sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Sh SökHSEOIZIkSoHEk NT

Engsomtillval2åk+ Sh 3äkHSEeI2|kSo- SökHsENT sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Högakolalinier Särskilda behörighetskrav llslret 1978/79

Allmän behörighet

Eng som tillval 2 Ik + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 lk + ave som lrltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 äk + sve som lrltt tillval ei utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 äk + sve som frltt tillval el utökad studiekura

Eng som tillval2 äk + sve aom frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 ök + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

ÄMNESLÄRAREUNJEN Ekonomiska ämnen

268 Bilaga 1 sou 1981:98 Högskolellnlar Särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79 Gymn Allmön ÄMNESLÄRARLINJEN: linier behörighet Fysik

Te Eng som obl sprlk 2 äk+svellk2|om frltt tillval el utökad studiekurs Eng som tillval 2 äk + sve som frltt tillval el utökad studiekurs Eng som tillval 2 äk + ave som frltt tillval el utökad studiekurs Eng som tillval 2 åk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Högskolelinlar Särskilda behörighetskrav läsåret 197809

Tr

Allmän behörighet

Eng som tillval 2 äk + sve som lrltt tillval al utökad studiekurs

Eng som tillval 2 ök + sve aom fritt tillval al utökad studiekurs

Eng som tillval 2 kk + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 ik + ava aom frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

ÄMNESLÄRARLINJEN: Fysik

270 Bilaga 1 SOU 1981:98 Högskolallnler Särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79 Gymn Allmän HEMSPRAKSLÄRARUNJEN HUSHÅLLSLÄRARUNJEN HUSHÅLLSLÄRARLINJEN linier behörighet (Ettämnesutblldnlngl (Tvåämnesutblidnlngl E ] Ja ' Allmän behörighet 19 år det år Inträde söks Allmän behörighet

(Dispens ( vissa fall från eng- elskal ' att ha genomgått prov I sve + hemspråk med godkänt re- sultat före antagning

— Ma s från grundskolan Ettdera av följande alternativ: 1) Hemteknlsk kurs + - 5 män pryo l enskilt hem + 1 mån pryo l social verksam- het + - 1 mån pryo l storhushåll 2) 2 åk Ko, konsumtion & hem- vårdalnrlktnlng

— Särskild behörighet: kost— kunskap: Ko Kh 2 åk Mlllö & konsumentkunskap Ko—llk 2 åk För studier i biologi, kemi, matematik, samhällskun- skap samma krav som ämneslärarutblldnlng

' Allmän behörighet (Dispens i vissa fall från eng- elskal ' att ha genomgått prov i sve + hemspråk med godkänt re- sultat före antagning

(Samma som El (Samma som El

' Allmän behörighet (Dispens i vissa fall från eng- eiskel ' att ha genomgått prov i sve + hemspråk med godkänt re- sultat före antagning

(Samma som el (Samma som El

- Allmän behörighet (Dispens ivlssa fall från eng- elska) - att ha genomgått prov l sve + hemspråk med godkänt re— sultat före antagning

1

(Samma som El (Samma som El

Ir Ja

Ek Ja

' Allmän behörighet (Dispens i vissa fall från eng- elska) ' att ha genomgått provisve + hemspråk med godkänt re- sultat före antagning

' Allmän behörighet (Dispens i vissa fall från eng- eiskal ' att ha genomgått prov i sve + hemspråk med godkänt re— sultat före antagning

(

(Samma som El

(Samma som E + eng s + me s från grundskolan)

1

(Samma som E)

(Samma som El

So Ja ' Allmän behörighet (Dispens i vissa fall från eng- elskal ' att ha genomgått prov i ave + hemspråk med godkänt re— sultat före antagning

(Samma som E + eng a + me a från grundskolan)

(Samma som E)

Dk Tillval eng 2 åk ' Allmän behörighet (Dispens i vissa fall från eng- elskal ' att ha genomgått prov i sve + hemspråk med godkänt re- sultat före antagning

(Samma som E + eng s + me a från grundskolan)

(Samma som El

(Dispens i vissa fall från eng- elaka)

' att ha genomgått prov l sve + hemspråk med godkänt re— sultat före antagning

1 Ko ] Tillval en 2 åk ' Allmän behörighet I 19 år under det år inträde KoKh 2 åk uppfyller kraven (Dispensivissa fall från eng- söks för kostkunskap o miljö & elskal Eng s + me a fr grundskolan konsumentkunskap ' att ha genomgåttprovisve+ Praktik enl 1/ KoKh uppfyller hemspråk med godkänt re- praktikkraven i sultat före antagning Mu Ja ' Allmän behörighet [ Samma som Ek Samma som E (Dispens i vissa fall från eng- alskal ' att ha genomgåttprovisve+ hemspråk med godkänt re— för a nin L L sultat e nteg g Vd Tillval eng 2 åk ' Allmän behörighet Samma som Ek Samma som E

rTe

studiekurs Eng som obl språk 2 åk + sve i åk 2 som fritt tillval el utökad

' Allmän behörighet (Dispens i vissa fall från eng- elskal ' att ha genomgått prov i ave + hemspråk med godkänt re- sultat före antagning

[ (Samma som El

Samma som E

Högskolelinler

Särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79

Gymn Allmän HEMSPRAKSLÄRARLINJEN HUSHÅLLSLÄRARLINJEN HUSHÅLLSLÄRARUNJEN linier behörighet (Ettåmnesutbiidning) (Tvåämnesutbildning) Je Eng som tillval2åk + ' Allmän behörighet Samma som Ek Samma som E

sve som fritt tillval el utökad studiekurs

(Dispens i vissa fall från eng- elaka)

' att ha genomgått prov i ave + hemspråk med godkänt re- sultat före antagning

'i'Eng som tillval 2 åk +

Ba ' Allmän behörighet Samma som Ek Samma som E sve som frltt tillval el (Dispens i vissa fall från eng- utökad studiekurs elskal ' att ha genomgått prov i sve + hemspråk med godkänt re— sultat före antagning Ba Eng som tillval2åk + Samma som Ek 1 Samma som E sve som fritt tillval el utökad studiekurs [ (' Du Ja ' Allmän behörighet Samma som Ek Samma som E (Dispens I vissa fall från eng— elaka) ' att ha genomgått prov l sve + hemspråk med godkänt re- L sultat före antagning Et Eng som tillval2åk + ' Allmän behörighet T Samma som Ek Samma som E sve som fritt tillval el (Dispens i vissa fall från eng- utökad studiekurs elake) ' att ha genomgått prov I sve + hemspråk med godkänt re- 4 sultat före antagning Fo Eng som tlllval2åk + ' Allmän behörighet 1 Samma som Ek Samma som E sve som fritt tillval el (Dispens I vissa fall från eng- utökad studiekurs elaka) ' att ha genomgått prov i sve + hemspråk med godkänt re- sultat före antagning J Ll Eng som tillval2åk + ' Allmän behörighet Samma som Ek Samma som E sve som fritt tillval el (Dispens I vissa fall från eng- utökad studiekurs elaka) ' att ha genomgått prov ( sve + hemspråk med godkänt re- sultat före antagning 1 Pr 1 Eng som tillval2åk + ' Allmän behörighet Samma som Ek Samma som E sve som fritt tillval el (Dispens i vissa fall från eng- utökad studiekurs elaka) ' att ha genomgått prov i sve + hemspråk med godkänt re- aultat före antagning J Sb Eng som tillval2åk + ' Allmän behörighet Samma som Ek Samma som E sve som frltt tillval el (Dispens i vissa fall från eng- utökad studiekurs elaka) ' att ha genomgått prov l sve + hemspråk med godkänt re- sultat före antagning Td Eng som tlllval2åk+ ' Allmän behörighet 1 Samma som Ek Samma som E sve som frltt tillval el (Dispens i vissa fall från eng- utökad studiekurs elaka) ' att ha genomgått prov ) sve + hemspråk med godkänt re- sultat före antagning J Tr Eng som tillval2åk + ' Allmän behörighet Samma som Ek Samma som E sve som fritt tillval el (Dispens i vissa fall från eng- utökad studiekurs elaka) ' att ha genomgått prov i sve + hemspråk med godkänt re- sultat före antagning Ve Eng som tillval2åk + ' Allmän behörighet Samma som Ek Samma som E sve som frltt tillval el (Dispens i vissa fall från eng- utökad studiekurs elaka) ' att ha genomgått prov i sve + hemspråk med godkänt re- i__ sultat före antagnlng J

Högskolellnier Särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79

Gymn Allmän LAG-OCH MELLANSTADIELÄ- BARNAVARDSLÄRARUNJEN lin|er behörighet RARUNJERNA

Ålderskrav: 19 år Uttu/praktik enl ett av tre alt: 1/ 1-årig barnskötarkurs 2/ 1-termln barnskötarkurs + 18 v praktik med barn 0 ungdomar 31 Vårdlinjen 2 åk Bv el Bs

Ålderskrav: 19 år utb/praktik enl ett av tre alt: 1! 1-årig barnskötarkurs 2/ 1-termln barnskötarkurs + 18 v praktik med barn 0 ungdomar 31 Vårdllnien 2 åk Bv el Bs

(— .

Alderskrav: 19 år Utb/praktik anl ett av tre alt: 1/ 1-årig barnskötarkurs

' 2/ 1—tennln barnskötarkurs + 16 veckor praktik med barn 0 ungdomar

31 Vårdllnlen 2 åk Bv el Bs

Samma som E

Samma som E

lill

Ålderskrav: 19 år , Ma s + Eng s från grundsko- lan i övrigt samma som E

Alderskrav: 19 år Ma s + Eng s från grundsko- len I övrigt samma som E

I I

Ålderskrev: 19 år lilla s + Eng s från grundsko— lan I övrigt samma som E

Tillval ang 2 åk

Ålderskrav: 19 år Ma a + Eng s från grundsko- Ian I övrigt samma som E

Tillval eng 2 åk

Ålderskrav: 19 år Ma s + Eng s från grundsko- lan I övrigt samma som E

Ålderskrav: 19 år ma a + Eng s från grundsko- Ian Praktik enl alt 1 el 2 för Vde

Tillval eng 2 åk

Te Eng som obl språk 2 åk + sve ( åk 2 som frltt tillval el utökad studiekurs

Samma som Dk

Jo Eng som tillval 2 åk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma som Dk

Högskolellnler Slrskilda behörighetskrav läsåret 1978/79

Allmån LAG- ocu MELLANSTADIEIÅ- BARNAVÅRDSLÄRARUNEN behörighet RARIUNJERNA

Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som fritt tillval al utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Samma som Dk

Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Td Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som frltt tillval el utökad studiekurs Tr Eng som tillval 2 åk + . Samma som Dk sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2åk + Samma som Dk sve som fritt tillval el utökad studiekurs

sve som fritt tillval el

274 Bilaga 1 SOU 1981:98 Högskolelinier Särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79 Gymn Allmän FRMDSPEDAGOGUNJEN maskouänanumen GYMNASTIKLÄRARUNJEN linier behörighet (100 poäng) (100 poäng) Ettämnesutblldnlng E Ja Uppfyller behörighetskraven1 Uppfyller behörighetskraven' Alderskrav: 18 år ' ' Betyg I fysik och kemi från grundskolan ' Biologi 2 åk el naturkun- skap 2 åk på gymnasiet lägsta betyg 2 ' Lägst betyg 2 i engelska ' Mlnat åza I gymnastik l'l Ja Uppfyller behörighetskraven' Uppfyller behörighetskraven' Samma som E S Ja Uppfyller laehörlglletskravsn'I Uppfyller behörighetskraven,1 Samma som E N Ja Uppfyller liellörlghetskravel'l1 Alderskrav: 18 år ' lägst 2:a i biologi ' Lägst 2:a I eng el B'språk ' Minst C:a lgymn T .Ia Uppfyller behörighetskraven' Ålderskrav: 18 är ' Biologi ei naturkunskap ' 2 åk lägst 2:a i betyg ' Engelska el B-språk minst 2:a ' Minst åza lgymnastik Ek Ja Uppfyller behörighetskraven' Ålderskrav: 18 år - Betyg | fysik o kemi lr grundskolan el 2 åk natur- kunskap ' Blologi el naturkunskap 2 åk Iågst 2:a i betyg ' Lägst 2:a i eng el B-språk ' Minst 4:a i gymnastik So Ja Uppfyller behörighetskraven1 Alderskrav: 18 år ' Lägst 2:a l naturkunskap ' Lägst 2:a | eng el B-språk ' Minst 4:a i gymnastik Dk Tillval aug 2 åk Uppfyller behörighetskraveni ” Ko Tillval eng : åk Uppfyller behörighetskrav-n' Uppfyller bahörlghetskraven' m Mu Ja Uppfyller behörighetskraven' Uppfyller behörighetskraven' Vd Tillval eng 2 åk Upplfyller behöerighetekra- Uppfyller llehör'ighelskraven'l Samma som Dk ven r. Eng som obl språk : Uppfyller behörighetskraven' Uppfyller bahörlghetakraven' Samma som nu åk+svelåk2som frltt tillval el utökad studiekurs Å .Io Eng som tillval 2 åk + Uppfyller behörighetskraven1 Uppfyller behörighetskrav-n'l Samma som Dk sve som frltt tillval el utökad studiekurs Be Eng som tillval 2 åk + Uppfyller l'lehörigllevlskraven'I Uppfyller behörighetskraven1 Samma som Dk sve som fritt tillval al utökad studiekurs Bs Eng som tillval 2 åk + Uppfyller behörighetskraven1 Uppfyller behörighetskraven' Samma som Dk sve sem frltt tillval el utökad studiekurs Du Ja Uppfyller behörighetskraven1 Uppfyller behörighetskraven1 Samma som Dk Et Eng som tillval2 åk + Uppfyller behörighetskraven1 Uppfyller behörighetskravenI Samma som Dk sve som fritt tillval ei utökad studiekurs Fo Eng som tillval2 åk + Uppfyller behörighetskraven' Uppfyller bellörighetlelrraven'I Samma som Dk sve som fritt tillval ei utökad studiekurs Li Eng som tillval 2 åk + Uppfyller behörighetskraven1 Uppfyller behörighetskravenI Samma som Dk

utökad studiekurs

olellnier Särskilda behörighetskrav läsåret 1918/19 FRITIDSPEDAGOGLINJEN FÖRSKOLLARARLINJEN GYMNASTIKLÅRARLINJEN lioo poång) (100 poäng) Ettälnneeutblldning

Eng som tillval : lk + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + ave som frltt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som fritt tillval el utökad studiekurs

" Numera krav på allmän behörighet.

Högskolellnlar Särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79

Gymn Allmän GVMNASTIKLÄRARUNJEN linier behörighet Tvåämnesutblidning' E Ja Gy 2 åk lägst betyg l:a Bio 2 åk N el Naturkunskap 2 åk So ll S

Betr behörighet i övriga undar- vlsningsåmnen, se not 1

H Ja Gy 2 åk lägst betyg l:a Betr behörighet i övriga under- vlanlngsämnen, se not 1

S .la Gy 2 åk lägst betyg 4:a Betr behörighet i övriga under- visningsåmnen, se not 1

N Ja Gy 2 åk lägst betyg A:s Betr behörighet i övriga under- visningsåmnan, se not 1

T Ja Gy 2 åk lägst betyg åza Bio 2 åk N eller naturkun- skap 2 åk So, H, S Betr behörighet i övriga under- visningsämnen, se not 1 Ek Ja Gy 2 åk lägst betyg 4:a

Bio 2 åk N eller naturkun- skap 2 åk So, il, S Betr behörighet i övriga under- visningsåmnen, se not 1

Se Ja Gy 2 åk lägst betyg C:a Betr behörighet i övriga under- visningsåmnen, se not 1

Dk Tillval eng 2 åk Gy 2 åk Iågst betyg 4:a allmän behörighet (enl ruta 'I) biologi ååléN el naturkunskap 2 åk So, Betr behörighet i övriga under- vlsnlngsåmnen, se not 1

Ko Tillval eng 2 åk Samma som Dk

Mu Ja Gy 2 åk lägst betyg åza bio 2 åk N el naturkunskap 2 åk So, H, S Betr behörighet i övriga under- visningsämnen, se not 1

Vd Tillval eng 2 åk Samma som Dk

Te Eng aom obl språk 2 Samma som Dk åk + sve i åk 2 som frltt tillval el utökad studiekurs

Jo Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Högskolellnler Särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79 Gymn Allmän GYMNASHKLÄRARUNJEN linier behörighet Tvåämnesutblldnlng'

Be Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som frltt tillval el utökad studiekurs Ba Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som frltt tillval ei utökad studiekurs Du Ja Gy2åk lägst betyg C:abloZåk N ei naturkunskap 2 åk So, il, S Betr behörighet i övriga under- visningsämnen, se not 1 Et Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som frltt tillval el utökad studiekurs Fo Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk ave som frltt tillval el utökad studiekurs LI Eng som tillval 2åk + Samma som Dk sve som frltt tillval el utökad studiekurs Pr Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve aom frltt tillval el utökad studiekurs Sb Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som frltt tillval el utökad studiekurs Td Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som fritt tillval el utökad studiekurs Tr Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk sve som frltt tillval el utökad studiekurs Ve Eng som tillval 2 åk + Samma som Dk

ave som frltt tillval el utökad studiekurs

1) Fleråmnesutblldnlngen är en försöksutblldnlng. Utbildningen kan kombineras med ett eller två av ämnena:

engelska biologi kemi

matematik För studier i engelska, biologi, kemi eller matematik gäller de särskilda förkunskapskrav som 1 Biologi 2 åk N 2 Matematik 3 åk N T ! KemISåkN ei2åkTel1åkTeKe 4 Engelska svenska 3 åk l'l S E N T, engelska 3 åk H 5 E N T, el 2 åk H halv och helklasslsk variant.

gäller för åmnesutblldnlng

Kommentar: t. hushållslårarlinlen: 1I Praktik:

— 5 mån praktik på heltid I enskilt hem med barn dock Inte föräldrahemmet. Praktik utomlands godtas — 1 mån sammanhängande praktik ( storhushåll (50 portioner lägst av samma rätt)

— 1 mån praktik inom social verksamhet (t ex arbet ålderdomshem. Denna praktik kan förläggas till fe

Utblldnlng Hemteknlsk kurs, minst 1 termin

a/praktik på barnkoloni, förskola eller som vårdbiträde på slukhus, vårdhem eller rler under utbildningstiden.

2/ 2-årlg Ko-Iinie, grenen för konsumtion med hemvårdslnriktnlng ersätter punkt 1/

Not till sektor för undervisningsyrken De ämnen som förekommeri ämneslärarutb. har tagits upp ett och ett. Detta innebär att när man studerar kombinationer får man gå in i de enskilda ämnenas behörighet för att få en total bild av en viss kombination ämnen. Att skriva ut varje kombination för sig skulle bli alltför invecklat och oöverskådligt.

Kombinationer i ämneslärarutbildningen ] HllrtorLs'k-Samhällsvetenskaplig linje svenska-historia svenska—historia-geografi svenska-religionskunskap svenska-religionskunskap-historia svenska-religionskunskap-geografl svenska-filosofi

historia-religionskunskap historia-religionskunskap-samhäliskunskap historia-religionskunskap-geografl historia-samhällskunskap historia-samhällskunskap-geografi historia—geografi

samhällskunskap-geografi

psykologi-samhäliskunskap psykologi-samhäliskunskap-socialkunskap psykologi-sociaikunskap

samhällskunskap-socialkunskap samhällskunskap—ekonomiska ämnen

ekonomiska ämnen ekonomiska ämnen-matematik

samhäliskunskap-matematik samhällskunskap-matematik-geografi

2 Matemmik-naturvetenskaplig linje matematik-fysik matematik-fysik-geografi matematik-fysik-kemi matematik-kemi matematik-kemi-geografl matematik-kemi-biologi

fysik-kemi fysik-kemi-geografl

kemi-biologi kemi-bioiogi-naturkunskap kemi-bioiogi-fysik kemi-bioiogi-geografl kemi-naturkunskap geografi-biologi

3 Språkvetenskaplig linje svenska-engelska svenska—engelska-historia svenska-engelska-geografl svenska-tyska svenska-tyska—historia svenska—tyska-geografi svenska-franska svenska-franska-historia svenska-franska—geografi

engelska-tyska engelska-tyska-franska engelska-tyska-historia

svenska-tyska—samhällskunskap engelska-tyska-geografi engelska-franska engelska-franska-historia engelska-franska-samhällskunskap engelska-framkal-geografi

tyska-franska tyska-franska-historia

tyska-franska-samhällskunskap tyska-franska-geografi latin-engeiska/franska/tyska'alimän språkkunskap

5 Sektor för kultur och informationsyrken

Högskolestudier Särskilda behörighetskrav läsäret 1978/79

DANSLINJEN

18 är + ett vid antagningsprov visat förutsättningar att tillgo— dogöra sig utbildningen

18 är + att vid antagningsprov visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

18 är + att vid antagningsprev visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

18 är + att vid antagningsprov visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

18 är + att vid antagningaprov visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

18 är + att vid antagningsprov visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

18 är + ett vid antagnlngsprov visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

18 är + att vid antagnlngsprov visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

18 är + att vid antagnlngsprov visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

18 är + att vid antagnlngeprov visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

18 är + att vid antegnlngsprov visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

18 är + ett vid antagningsprov visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

18 är + att vid antagnlngaprov visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

18 är + att vid antagningaprov visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

18 är + att vid antegningsprov visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

Gymn Allmän linier behörighet

E Ja

H Ja

8 Ja

N Ja

1' Ja

Ek Ja

So Ja

Dk Tillval eng 2 åk

Ko Tillval eng 2 åk

Mu l'lllval eng 2 äk

Vd 11Iival eng 2 åk

Te Eng som obl språk 2

' äk+sveiäk2som

fritt tillval ei utökad studiekurs

Je Eng som tillval 2 äk + sve som frltt tillval el utökad studiekurs

Be Eng som tillval 2 äk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Ba Eng som tillval 2 åk + sve som fritt tillval el utökad studiekurs

Du Eng som tillval 2 äk +

sve som fritt tillval el utökad studiekurs

18 är + att vid antagningsprov visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

Högskolestudier Särskilda behörighetskrav läsåret 1978/79

Gymn Allmän DANSLINJEN linier behörighet

Et Eng som tillval 2 åk + 18 är + att vid antagningsprov sve som frltt tillval el visat förutsättningar att tillgo- utöked studiekurs dogöra sig utbildningen

Fo Eng som tillvalzäk + fB är + att vid antegningsprov sve som frltt tillval si visat förutsättningar att tillgo- utökad studiekurs dogöra sig utbildningen

LI Eng som tillval 2 åk + 18 är + att vid antagnlngsprov sve som frltt tillval el viset förutsättningar att tillgo- utökad studiekurs dogöra sig utbildningen

Pr Eng som tillval 2 äk + 18 är + att vid antegningsprov sve som frltt tlllvei el visat förutsättningar att tillgo— utökad studiekurs dogöra sig utbildningen

Sb Eng som tillval 2 äk + 18 är + att vid antagningsprev sve som fritt tillval el visat förutsättningar att tillgo- utökad studiekurs dogöra sig utbildningen

Tg Eng som tillval 2 åk + 18 är + att vid entagnlngsprov sve som fritt tillval el viset förutsättningar att tillgo- utökad studiekurs dogöra sig utbildningen

Tr Eng som tillval 2 äk + 18 är + att vid antagnlngsprov sve som frltt tillval al visat förutsättningar att tillgo- utöked studiekurs dogöra sig utbildningen

Ve Eng som tillval 2 äk + 18 är + att vid antagnlngsprov

sve som frltt tillval el utökad studiekurs

visat förutsättningar att tillgo- dogöra sig utbildningen

Högskolellnler

Särskilda behörighetskrav läsäret 1978/879

Gymn Allmän DESlGNlJNJENI GRAFISKA LINJEN JOURNAUSTLINJEN linier behörighet KONSTHANTVERKSLINJEN E Ja 18 är + förutsättningar att till- 8 män praktik inom grafisk godgöra sig utbildningen industri H Ja 18 är + förutsättningar att till— 8 män praktik inorn grafisk godogöra sig utbildningen Industri s Ja 18 är + förutsättningar att till- 8 män praktik Inom grafisk godogöra sig utbildningen industri N Ja 18 är + förutsättningar att till- 8 män praktik Inom grafisk godogöra sig utbildningen Industri T Ja 18 är + förutsättningar att till- 8 män praktik Inom grafisk godogöra sig utbildningen industri Ek Ja 18 är + förutsättningar att till- 8 män praktik Inom grahs