Företagens uppgiftslämnande för beskattningsändamål : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

FORETAGENS

__

UPPGIFTS-__

LAMNANDE FOR

BE$_KATTN!NGS-

ANDAMAL

Delbetänkande av Kommissionen mot

ekonomisk

brottslighet.

små

97‘

Statens

offentliga utredningar

ww 1983:75

Justitiedepartementet

Företagens uppgifts-

lämnande för

beskattningsändamål

Del 1: Betänkande

Delbetänkande av Kommissionen mot ekonomisk

brottslighet

Stockholm 1983

Omslag Liber Information/Hans Bergman ISBN 91-38-08065-6 ISSN 0375-250X Graphic Systems AB, Göteborg 1983

Till Regeringen Statsrådet Ingvar Carlsson

Genom beslut den 25 november 1982 bemyndigade regeringen statsrådet Ingvar Carlsson att tillkalla en kommission med tre ledamöter med uppdrag att lämna forslag om atgärder mot ekonomisk brottslighet (Dir 1982:101, se gi;§g§_1 till betänkandet).

Hed stod av detta bemyndigande förordnades samma dag till ledamöter i kommissionen generaldirektören Sven Heurgren, ordförande, regeringsradet Gunnar Björne och riksdagsledamoten Arne Nygren.

T111 kommissionen har knutits tva referensgrupper. Den första referensgruppen bestar av riksdagsledamöterna Lennart andersson, Lennart Blom, Tommy Franzén och Ulla-Britt Abark samt förbundssekreteraren Karl Danielsson, ekonomichefen Birger Davidson, advokaten Bengt Ljusberg, förbundsordföranden Olle Söderman och direktören Per-Gunnar Vinge. Den andra referensgruppen består av uppbordsdirektoren Lennart Bjerkner, byráchefen Esbjörn Esbjdrnson, länsáklagaren Torsten Jonsson, länsradet Karl-Erik

tullradet Karl-Evert Rydberg, lansrádet Anders Thornell, Nord, professorn Hans Thornstedt samt kronofogden Olof Törnkvist.

Kommissionen lämnar i detta betänkande förslag till ett ändrat uppgiftslämnande for beskattningsänoamâl såvitt galler näringsverksamhet. pa grund av uppgiftens omfattning och den begränsade tid som statt till förfogande har förslagen fatt formen av ett principbetänkande. Förslaget har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av byradlrektbren Lars Berggren, byrachefen Ingemar Gunnarsson, projektledare, byradirektoren Hakan Malmer och kammarrättslagmannen Anders Swartling.

Under arbetets gång har gruppen radgjort med departementsrâdet Stig von Banr, auktoriserade revisorn Lennart Huldén, professorn Sven-Olof Lodin, länsradet Karl-Erik Nord, skattedirektoren Bo Norrman, avdelningsdirektören Lars Olof Strömberg, länsräoet Anders Thornell, byradirektoren Kerstin Grahn, TCO/ST_Lst, utrew daren Per Olof Holmqvist, LO/Metall, utredaren Hakan Nordlund L0/Metall och länsrevisorn Britt Tryding, SACO/SR. Dessa personer ställer sig bakom kommissionens forslag.

Under arbetet har kommissionen haft kontakt med Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD). FUD är det samraosorgan med vilket myndigheter forfattningsenligt samrader i fragor om uppgiftsinsamlingar. Sexton av näringslivets huvuoorganisationer är med* lemmar i delegationen. Preliminära forslag har diskuterats med FUD, som har gjort provundersökningar vid ett antal företag. Härefter har ytterligare samtal forts med företrädare for delegationen.

x

Kommissionen har ocksa samratt med

skatteförenklingskommittén, socialavgiftsutredningen och (tidi-

formánsneskattningskommittén gare traktamentsneskattningssakkunniga).

Stockholm 1 december 1983

Sven Heurgren Gunnar Björne Arne

Nygren

/Lars Berggren /Håkan Helmer

INNEHÅLL

sou 1933:75

Riktlinjer för ett nytt system för uppgiftslamnande och kontroll inom foretagssektorn 66 Närmare om företagens uppgiftslamnande 1 det nya systemet 77 4.4.1 Allmänna krav 77 4.4.2 Underlag för maskinell kontroll 81 4.4.3 Samband mellan olika skatter och avgifter B3 4.4.4 Samordningen med löntagarbeskattningen 89 4.5 Uppföljningen av det nya kontrollsystemet 91

KOMMISSIONENS FÖRSLAG 93 Inledning 93 Deklarationsformulärens utformning med hänsyn till olika kategorier av skattskyldige 94 Olika ordning för företag med och utan årsookslut 96

med ärsbokslut - Företag specifikation pa företags- eller förvärvskälleniva 100 5.5 Närmare om specifikation på företagsnivá 105 5.6 Förslag till deklarationsbilagor för näringsidkare 109 5.6.1 översikt över föreslagna deklarationsbilagor 109 5.6.2 Innehållet i de nya deklaratiensailagorna 5.6.3 Det allmänna räkenskapsschemat - nian»

kett N 14 116

Särskild fürvärvskälla - blankett N 16 121 5.6.4 5.6.5 Blanketternas tekniska utformning 123 Särskild blankett för delägare och medhjälpande make 125 Förslag till ny kontrolluppgift och ny uppgiftsskyldighet beträffande kostnader for anställda 130

S()lJ1983:75

5.8.1 Motiv för en ny uppgiftsskyldighet 130 5.8.2 Den nya kontrolluppgiften 131 5.8.3 Ej uppgiftsskyldighet för traktamenten 1

kontrolluppgift 133 5.8.4 Ej uppgiftsskyldlghet för hemresor och

reseersättning m m 1 kontrolluppgift 135 5.8.5 Värden nå förmåner till anställda 136 5.8.6 Ny uppgiftsskyldighet beträffande

kostnader for anställda 137 5.8.7 Sambandet mellan kommissionens förslag och

en förenklad lüntagarbeskattning 139 Förslag till vissa materiella ändringar 142 5.9.1 Bilförmân for enskild näringsidkare 142 5.9.2 Förutsättningar für uppskov med beskatt-

ningen av vissa intäkter 148 Deklarationsblanketternas användning 149 5.10.1 Branschklassificering 149 5.10.2 Formell och materiell kontroll 151 5.10.3 mervärdeskatt ~ inkomst-

Avstämning

deklaration

.. .. ...

men..

““‘.lv\i‘

10 S()lJ1983:75

5.11.2 Blanketter som ersätts av det standardi-

BILAGOR Kommissionens direktiv 201 Försöksverksamhet av djupare kontroll 211

med uppföljnjng Svensk standard SS 61 45 11. Kuntnplan fdr affarsredovisning inom mindre och medelstora företag. Basnkontoplanen. (Atergiven med tillstånd fran SIS.) 221 Rörelse, fysisk person, ej arsbokslut. Blankett N 4. 243 Rörelse, fysisk person m fl, arsbokslut. Blankett N SA. 247 Delägare/mednjalpande make 1 näringsverksamhet. Blankett N 10. 251 Allmänt räkenskapsschema, fysisk person m fl. Blankett N 14. 253 Särskild förvärvskälla, fysisk person m fl. Blankett N16. 257 Rörelse, fysisk person, arsbokslut. Blankett N 58. 263 Förslag till ny kontrolluppgift fran arbetsgivare m fl. 269 DEL 2: SAMTLIGA DEKLARATIONSBILAGOR SOM

BEHANDLAS I DETTA BETÄNKANDE

S()lJ1983:75

FÖRKORTNINGAR

B Budgetdepartementet BAS kontnplan för affärsrednvisning innm mindre och medelstora.

företag. Svensk standard SS 614611. Dir Direktiv Ds Departementsserie FUD Företagens Uppgiftslämnardelegation KL kommunalskattelagen (1928:370) PLAN Riksskatteverkets rapport 1983:1 R5 Rationalisering av skatteadministratianen RSV Riksskatteverket S Socialdepartementet SCB Statistiska centralbyrån SIS Standardiseringskommlssibnen i Sverige SOU Statens offentliga utredningar TL Taxeringslagen (1956:623) TN Taxeringsnämnd

S()lJ1983:75 13

SAMMANFATTNING

I detta betänkande lägger kommissionen fram förslag som syftar till en effektivisering av skattekontrollen. Fdrslagen utgör ett led 1 strävandena att motverka skatteundandragandet men skall inte ses endast ur denna synvinkel. Ett väsentligt syfte med förslagen är också att skapa förutsättningar fdr ett förenklat deklarationsförfarande för både löntagare och näringsidkare.

Nuvarande skattesystem är komplicerat. Det är ofta svårt for den enskilde att förstå de materiella reglerna och att förutse de skattemässiga konsekvenserna av det egna handlandet. Detta far i sin tur âterverkningar på den praktiska hanteringen. Deklarationsarbetet upplevs som betungande och en stor del av kontrollresurserna maste avsättas för att undersöka om materiella detaljbestämmelser tillämpats pá ett riktigt sätt. For att komma till rätta med problemen bedrivs f n ett omfattande arbete i syfte att utforma ett enklare och mer effektivt skattesystem. Fran kommissionens utgñngspunkter har det arbete som bedrivs inom skatteförenklingskommittén (B 1982:03) särskilt intresse. En huvuduppgift for denna kommitté är att försöka skapa ett system där beskattningen av tjänsteinkomster blir enklare och där deklarationsskyldigheten fdr stora grupper av löntagare kan begränsas eller helt avskaffas. I samma riktning verkar de forslag till förenklade regler för traktamentsbeskattning som nyligen lagts fram av traktamentsbeskattningssakkunniga (B 1978:02).

14 Sammanfattning S()lJ1983:75

Reformer av detta slag skulle innebära ett viktigt steg mot ett enklare och mer effektivt skattesystem. De skulle leda till en betydande avlastning för manga skattskyldige och skulle möjliggöra for myndigheterna att föra över granskningsresurser till företagssektorn.

Arbetsgivarna/företagen har en central roll vid bl a löntagarbeskattningen, både i egenskap av uppgiftslamnare och genom sin medverkan vid uppbdrden. Denna roll accentueras ytterligare i ett system med förenklad ldntagaroeskattning. Av denna anledning är en förstärkning och effektivisering av företagskontrollen nödvändig.

Det har sedan länge varit ett mal för statsmakterna att få till stånd en djupare kontroll och ett ökat antal revisioner hos företagen. Detta mål har hittills inte uppnåtts. RSV har i sin rapport 1983:1 ”Skatter och skattekontroll analyserat de faktorer och förhållanden som medverkat till detta. I rapporten foreslar RSV en ny inriktning av kontrollverksamheten som innebär att ä all djupare kontroll sker hos företagen i form av revision * ersätts av en klargdringsprocess

dagens deklarationsgranskning

i vilken alla deklarationer behandlas lika * urval av revisionsobjekt sker med utgångspunkt i dels storleken

av de skatter och avgifter som respektive företag hanterar dels

sannolikheten for fel * den kontrollen satts in så tidigt som möjligt.

djupare

Kommissionen har av ovan angivna skäl funnit det angeläget att närmare undersöka vad som kan göras för att ge kontrollen en ändamålsenlig inriktning och åstadkomma att tillgängliga kontröllresurser används på basta sätt. Det har därvid varit naturligt att undersöka vilka möjligheter ADB-tekniken kan erbjuda för att överflytta personella resurser från massköntroll till kontroll av den mindre del av deklarationsmassan som kan förväntas innehålla felaktigheter. För att åstadkomma en sådan fördelning av resurserna föreslår kommissionen en övergång till ett klar-

och en maskinell urvalsprocess som närmare göringsförfarande beskrivs i rapporten.

En förutsättning för urvalsprocessen är att de i deklarationerna lämnade uppgifterna är sådana att de underlättar en identifiering av de presumtivt mest skattskyldiga. Det är då av in-

illojala tresse att de uppgifter som lämnas möjliggör jämförelser .mellan företag i samma bransch, storlek och region. Vidare skall uppgifterna ge incitament till kontroll av de uppgifter som arbetsgivare lämnar till ledning för de anställdas taxeringar. Uppgifterna öör även möjliggöra kontroll av underlaget för socialavgifter och en överslagsmässig avstämning mellan inkomstdeklarationen och mervärdeskattedeklarationerna. vad som nu sagts är exempel på

som maste framför sådana som styr kontuppgiftskrav prioriteras rollen mot enskilda detaljöestämmelser, såsom reglerna om avdrag för representatidnskostnader och om investeringsavdrag.

För att motsvara dessa krav maste uppgiftslämnandet ske på ett enhetligt och likförmigt sätt. Kommissionen föreslår därför att näringsidkare till sin deklaration skall foga standardiserade

16 -

Sammanfattning

,. räkenskapsutdrag. Oberoende av fdretagsform och hur den enskilde näringsidkaren har sin bokföring ordnad kommer infordrade

uppgifter att vara enhetliga vilket möjliggör ett rationellt urvalsförfarande och en likformig kontroll. De föreslagna räkenskapsutdragen anknyter mycket nära till företagens redovisning, vilket underlättar för näringsidkarna att ta fram de begärda uppgifterna. Det skall vidare vara möjligt för den som använder ADB 1 sin redovisning att under vissa förutsättningar ta fram utdragen ADBmässigt. Kommissionen gör den bedömningen att de nya räkenskapsutdragen inte kommer att nämnvärt öka arbetsbelastningen för företagen.

För de mindre företag som idag inte avslutar sina räkenskaper med arsbbkslut innebär kommissionens förslag till deklarationsformulär relativt obetydliga ändringar. Det föreslagna systemet öppnar möjligheter för t ex branschorganisationer att inom ramen för det enhetliga uppgiftslämnandet utforma för medlemmarna särskilt anpassade blanketter.

Med hänsyn till det starka sambandet med förenklingskommitténs arbete med ett system för förenklad löntagarbeskattning har kommissionen dels anpassat räkenskapsutdragen till kravet pá att kontroll av underlaget för de anställdas taxeringar skall ske hos arbetsgivarna och dels gjort vissa överväganden beträffande kontrolluppgiftens utformning i ett framtida system.

Det har vidare varit en strävan kommissionen att utforma

hos

räkenskapsutdragen så att de uppgifter som tas in med hjälp av dessa skall göra det möjligt att slopa sa mycket av dagens spe-

Sammanfattning 17

.mwwvwñnvwvp

cialuppgifter som möjligt. Med den ändrade inriktning av kontrollen, som kommissionen ásyftar, blir manga av dagens uppgifter och särskilda blanketter inte längre behövliga och skall därför inte längre ges in till skattemyndigheterna. Detta bor totalt sett innebära ett minskat uppgiftslämnande och en forenkling för företagen. Dessutom kommer kontrollverksamheten inte att hämmas av detaljuppgiftskontroll utan kommer i stället att styras mot den väsentliga kontrollen.

Hed samma - totalt sett ~ föreslar kommissionen

syfte förenkling att arbetsgivare i framtiden enligt fastställda schabloner skall ange beloppsmässiga värden av utgående förmåner i kontrolluppgifterna. Detta torde vara en viktig förutsättning för att fullt ut kunna förenkla löntagarbeskattningen.

Vidare föreslar kommissionen att om en näringsverksamhet har flera delägare eller om tvâ makar gemensamt deltar i verksamheten skall bara en delägare respektive make lämna Fullständig redovisning i form av ett standardiserat räkenskapsutdrag. övriga skall bara lämna en starkt förenklad redovisning, vilket innebär en stor minskning av antalet uppgifter och därmed förenkling såväl för berörda skattskyldiga som för skatteförvaltningen.

Det föreslagna systemet med klargöring och maskinellt urval för djupare kontroll kommer att innebära att resurser kan frigöras för att användas för djupare kontroll av de deklarationer som kan förväntas innehålla de väsentliga felen. Kommissionen anser dessutom att registrerings- och uppbördskontroll bör ges högre prioritet än f n och att frigjorda resurser bör användas även

till denna. Det är av stor vikt att registreringskontrollen, som avser att se till att skattepliktig verksamhet verkligen bedrivs inom skattesystemets ram, ges erforderliga resurser och

nefogen» heter. Skattekontroll skall emellertid också leda till att skatt betalas. Uppöördskontrollen maste därför förstärkas. En förstärkning av registrerings- och uppöördskontroll innebär att kontrollen kan ske tidigare än nu, vilket ar mycket viktigt.

Med den förändring av uppglftsskyldigneten, som kommissionen föreslar, och den ändrade inriktning som kontrollen därmed fâr är dagens organisation inom skatteförvaltningen inte ändamålsenlig. Kommissionen föreslår därför att organisationsfrägan skyndsamt UYFEUS.

Kommissionen anser det angeläget att förslagen genomförs så snart som möjligt. En lagstiftning pá omrâdet måste dock föregås av ett brett remissförfarande. Efter ett beslut om lagstiftning är det nödvändigt att företagen får tillräcklig tid att anpassa sin redovisning till de nya reglerna. Enligt kommissionens bedömning bör det vara möjligt att genomföra förslagen redan till 1987 ars taxering. Därmed kommer kommissionens förslag och de förslag som väntas från skatteförenklingskommittén att kunna genomföras samtidigt. En förutsättning för ett genomförande vid denna tidpunkt är emellertid att riksskatteverket snarast kan påbörja arbetet med att utveckla det maskinella granskningssystemet.

S()LJ1983:75

1 INLEDNING

I kommissionens uppdrag ingar att föresla åtgärder som är ägnade att motverka skatteundandragande i olika former. Som exempel nämns i direktiven som syftar till en effektivisering av

atgärder myndignetskontrollen inom bl a taxerings- och uppbordsverksamheten. De forslag som kommissionen lägger fram i detta betänkande har ett sådant skall emellertid samtidigt ses ur

syfte. Förslagen ett betydligt vidare perspektiv.

Nuvarande skattesystem har kritiserats från flera olika utgångspunkter. En iakttagelse är att de materiella reglerna på grund av sin konstruktion får ojämna och snedvridande effekter i vissa fall, vilket i sin tur kan ge incitament till kringgaendetransektioner av olika slag. Sådana förhållanden maste givetvis beaktas i ett arbete som syftar till att motverka skatteundandragandet. En annan övergripande synpunkt är att de materiella reglerna har blivit alltmer invecklade. Regelsystemet har under årens lopp successivt ut genom delreformer. Dessa har i manga fall

byggts

varit for att anpassa reglerna till samsäkerligen nödvändiga

I Resultatet har emellertid blivit att hällsutvecklingen övrigt. vi fatt ett vars innebörd och

mycket komplicerat skattesystem

är svara att forsta. For de enskilda verkningar manga gånger

att Förutse beskattningskonsekvenserna av uppkommer svårigheter det egna nandlandet.

Denna utveckling har naturligtvis fatt den âterverkningar på praktiska tillämpningen. Deklarationsarbetet och annat uppgiftslämnande upplevs som betungande och blir ibland kostnadskrävande. blir belastningen på myndigheterna betydande. Avsevarda

Samtidigt

resurser måste avsättas för att undersöka om olika materiella detaljbestämmelser har tillämpats på ett riktigt sätt. Till svårigheterna bidrar ocksa att reglerna om uppgiftslamnande inte har anpassats till utvecklingen i övrigt och därför kommit att styra kontrollen på ett olämpligt satt. En konsekvens av detta är 1 sin tur att det har blivit svårt att upprätthålla kravet likpå en formig och rättvis beskattning.

Risken är stor att den här antydda kan få utvecklingen allvarliga och långsiktiga skadeverkningar. Heskattningen mäste pá de bygga enskildas medverkan. En förutsättning för att skattesystemet skall fungera är att det stora flertalet ställer skattskyldige sig lojala mot detta och försöker fullgöra sina skyldigheter på ett riktigt sätt. En sådan lojalitet är utan tvivel 1 sin tur beroende av att de skattskyldiga känner förtroende för myndigheternas.förmåga att i praktiken upprätthålla principen om likformighet och rättvisa vid beskattningen.

Hot denna framstår av bakgrund en förenkling skattesystemet såväl av de materiella som av förfarandet - som alltmer reglerna angelägen. Ett omfattande med denna utredningsarbete inriktning pågår ocksa. Från kommissionens synpunkt är det arbete som bedrivs inom skatteförenklingskummittén (B 1982:03) av särskilt intresse. En av denna kommittés är att föreslå huvuduppgifter förenklingar i reglerna för beskattning av tjansteinkomster.

Inledning

Avsikten är att harigenom kunna skapa ett system där deklarationsskyldigheten för stora grupper av löntagare eller

begränsas helt avskaffas och där deras beskattning i stället baseras på i i fran framför allt - I uppgifter arbetsgivarna företagen. I samman- › l har ocksa av hanget de förslag som presenterats traktamentsbeskattningssakkunniga (H 1978:02) stort intresse. (SOU

Förslagen 1983:3) innebar - förutom bl a en ökad av avdra-

scnablonisering i för ökade gen levnadskostnader — aven en väsentlig ändring av förfarandet vid traktamentsbeskattningen. En huvudprincip är att traktamentsersattningar från enskilda arbetsgivare inte längre skall redovisas i kontrolluppgifter och inte heller deklareras av mottagarna. I det tänkta systemet får arbetsgivarna ett utvidgat ansvar för beskattningsreglernas tillämpning.

Reformer av nu antytt slag skulle innebära ett viktigt steg mot ett enklare och mer effektivt skattesystem. De skulle medföra en väsentlig avlastning för manga skattskyldige och skulle

samtidigt gora det möjligt för myndigheterna att föra över

granskningsresurser till företagssektorn. En sådan överföring är nödvändig av flera skal. arbetsgivarna har redan i dag en central roll bl a vid löntagarbeskattningen, bade 1 egenskap av uppgiftslamnare och genom sin medverkan vid skatteuppbörden. Som nyss framgått skulle kraven på deras medverkan öka i ett system med förenklad löntagarbeskattning. Det har sedan lange varit ett mal fdr statsmak- .terna att fa till stand en djupare kontroll och ett ökat antal revisioner hos företagen. För genomförandet av en förenklad löntagarbeskattning framstår en sådan förstärkning av företagskontrollen som helt nödvändig. Den överföring av resurser som skulle möjliggöras genom en reformering av

löntagarbeskattningen

22 Inledning sou 1933 ;75

är dock inte tillräcklig. En analys av nuvarande kontro1lverksam« het har nyligen gjorts inom RSVS s k Plan-projekt. RSVS rapport 1983:1 “Skatter och skattekontroll. Förutsättningar för en effektiv kontrollverksamhet benämns i det följande Plan-rapporten.

visar att kontrollen av företagen mäste ges en Undersökningarna ny och att en förutsättning för detta är att bestäm-

inriktning melserna om företagens uppgiftslamnande ändras på ett genomgriw

sätt. Nuvarande bestämmelser är otidsenliga och irratiopande nella och har kommit att styra kontrollverksamheten på ett olämpligt sätt.

Kommissionen avser att strax återkomma till de resultat som

i Plan-rapporten. Tillsvidare kan konstateras att en presenterats rationalisering av uppgiftslämnande och kontroll inom företagssektorn är ett nödvändigt led i arbetet på att utforma ett enklare och mer effektivt skattesystem som inbegriper en förenklad

Riksskatteverket, RSV, har i en skrivelse lbntagarbeskattning. till regeringen den 28 februari 1983 understrukit detta förhållande och har samtidigt framhållit att frågan bör behandlas skyndsamt. Kommissionen delar uppfattningen att frågan är angelägen och maste prioriteras.

Det är mot den nu angivna bakgrunden som kommissionen beslutat att ta upp frågan om företagens uppgiftslämnande och kontrollen inom företagssektorn. I detta arbete aktualiseras flera problem som mäste Inom den tidsram som gäller för

penetreras ingående. kommissionens arbete har det inte varit möjligt att utarbeta

som omedelbart kan läggas till grund för lagstiftning. förslag Kommissionen har emellertid ansett det angeläget att föra frågan

Inledning 23

.

framåt genom att försöka Finna praktiska lösningar och utarbeta förslag till principlösningar.

S()LJ1983:75

2 NUVARANDE UPPGIFTSLÄHNANDE OCH KONTROLL

2.1 Inledning

Kraven pá de skattskyldigas medverkan i form av uppgiftslamnande varierar med avseende på de olika skatterna och avgifterna. Den mest omfattande uppgiftsskyldigheten finns i inkomstskattesystee met. ifrågavarande skyldigheter regleras 1 forsta hand genom taxeringslagen (1956:623), TL, men så gott som varje speciallag på inkomstskatteområdet innehåller särskilda regler for hur uppgifter skall lämnas till ledning for egen taxering.

En heltäckande genomgång av uppgiftsskyldigheten pa inkomsskat» teomradet skulle bli alltfür omfattande och har inte heller bedömts som erforderlig i detta sammanhang. En utförlig beskrivning av nuvarande uppgiftsskyldighet finns på sid 167-196 i Plan»rapporten. Kommissionen kan därför begränsa sig till att redovisa huvuddragen i den kontroll som utförs på grundval av företagens uppoords- och mervärdeskattedeklarationer, kontrolluppgifter och inkomstdeklaratidner.

2.2 Uppoordsdeklaration

9.13.29lfiââåiläÅQQQEEYJLEEEQEEELUQ

med uppbdrdsdeklarationen är att arbetsgivarna på ett Syftet formaliserat sätt ~ med Dl a straffansvar for den som lämnar felaktiga uppgifter ~ skall leverera in sådana preliminära och

26 Nuvarande uppgiftslämnande och kontroll S()LJl983:75

kvarstående skatter for de anställda, som arbetsgivare enligt lag är skyldiga att innnehâlla. Sådan skyldighet föreligger i första hand for huvudarbetsgivare, som ntbetalar lön till an ställda som har A-skattsedel. även underlâtenneten att i ratt tid och ordning inbetala innehallen preliminär och kvarstående skatt är straffsanktionerad.

Utover uppgifter avsedda for identifiering av inbetalaren, uppgift om vilken period inbetalningen avser samt en fdrsäkran på heder och samvete innehåller uppbordsdeklarationen endast nâgra få uppgifter. Dessa är uppgift om den totala lonesumma pa vilken avdrag för A-skatt beräknats, avdragen A-skatt och avdragen Kskatt samt uppgift huruvida forseningsavgift och restavgift erlagts redan i samband med inbetalningen av skatten. Dessutom kan en arbetsgivare, sum nästa redovisningsperiod inte har nagra anställda, markera detta med kryss i en särskild ruta. Uppbbrds» deklarationen finns på själva inbetalningskortet.

På baksidan av inbetalningskortet skall arbetsgivare, som har färre än fem anställda, specificera skatteavdragen avseende preliminär Awskatt. For arbetsgivare med Fler än fyra anställda specificeras avdragen A-skatt endast med kontrolluppgifterna; Jfr 37 § 1 mom p 2 TL.

Avdragen kvarstående skatt skall specificeras pá särskild blan* kett av alla arbetsgivare vid varje uppbürdstillfälle.

Vissa arbetsgivare lämnar kontrolluppgifter och specifikationer av kvarstående skatt på magnetband.

S()lJ1983:75 Nuvarande och kontroll 27

uppgzfzslämnande

om inoetald A- och K-skatt samt specifikationerna Uppgifterna tillsammans som erfordras För att kunna kontutgor de uppgifter rollera att inbetalt det totaloelopp som skall arbetsgivaren gottskrivas de anställda.

De enda som finns fdr övriga kontrolländamál ar uppuppgifter om lönesumma och att inga anställda finns under giften uppgiften nästa redovisningsperiod.

Sammanfattningsvis kan konstateras att flertalet av de uppgifter som uppoördsdeklarationen innehåller behövs fdr Deskattningsändamal och att endast få finns for renodlat kontrolländauppgifter mål. om lönesumma är emellertid behäftad med sådana Uppgiften att den bara i begränsad utsträckning kan an- Dristfälligheter vändas fdr kontrollandamål. skall visserligen avse det Uppgiften Anskatt beräknats. Om svårigheter finns att underlag pá vilket detta får emellertid I stället oruttolönesumman anges. Dä ange man sålunda inte vet vilket slag av ldnesumma uppgiften avser minskar dess värde 1 kontrallsammanhang.

Olika kontroller

D_?l£§*.m§§!‘_llE3_~l.§_KQEEEQll§E-:_QEéfléflfllflfléélfiflélfifl

De som finns i registreras i uppgifter uppbdrdsdeklarationen datasystemet i ett särskilt register benämnt aroetsgivarregistret som är en del av det centrala skatteregistret. I datasystemet finns ett program som vid varje datakürning ger handläggande att utföra vissa kontroller. Dessa signaler myndighet signal - utom i fall C nedan ~ som baserar sig på uppgifter arbetsgivaren lämnat i Signaler framställs datauppbordsdeklarationer.

28 Nuvarande uppgiftslämnande och kontroll S()LJl983:75

maskinellt och utskrivs i klartext på ett arbetskort 1

Foljande .,_,.;_-..4

fall:

a uppbdrdsdeklaration och inbetalning saknas och redovisat belopp under närmast fdregäende period dverstiger 10 ODD kr b avdragen skatt enligt deklarationen avviker fran inbetalt be_ lopp c foretaget har försatts i konkurs d redovisad A_skatt för aktuell period understiger föregående periods redovisade A-skatt med minst viss procent och med minst visst belopp e redovisad Awskatt fdr aktuell period med viss understiger procentsats och med visst belopp motsvarande skatt for samma period fbregaende uppbdrdsär f lokal skattemyndighet eller länsstyrelse har beträffande viss arbetsgivare äsatt markering for särskild bevakning d v s av arbetsgivare som man av erfarenhet vet är fdrsumlig g inga anställda nästkommande period

Varje länsstyrelse bestämmer själv, i samråd med lokal Skattemyndighet, storleken på procent och beloppsgränser. Gränserna kan ändras från en uppbdrdsmânad till en annan.

Skälet till utskrift lämnas i klartext pa arbetskortet. Vidare anges tre koder (F, G coh S) som upplyser om viss procentuell avvikelse enligt Följande:

F(füregâende)= jämförelse mellan redovisad preliminär n-skatt for föregående period och aktuell period

S()lJ1983:75 Nuvarande och kontroll 29

uppgiftslämnande

G(gammal) = jämförelse mellan redovisad preliminär A-skatt for

perioden och motsvarande period Foregáende ar Stsnitt) = jämförelse mellan genomsnittet av redovisad

preliminär A-skatt for högst sex tidigare perioder

och aktuell period Uppgiften om lonesumma i uppbdrdsdeklaratinnen används f n inte for bedömning av rimligheten av de skatteavdrag som arbetsgivaren gjort.

9DQ£§..59Jl1£Qll§E Några kontroller utöver dem som angetts ovan sker inte rutin_ mässigt.

2.3 Mervärdeskattedeklaration

992gifssssylszsbssenaysfezmning Syftet med mervärdeskattedeklarationen är att den skall utgöra en redovisning av hur mycket mervärdeskatt som skall betalas till eller återbetalas från staten avseende verksamhet som bedrivits här i riket. För att säkerställa att uppgifter över huvud

taget lämnas och att dessa är riktiga finns straffsanktioner. Underlatenhet att betala in skatt for vilken redovisningsskyldighet föreligger är däremot — till skillnad mot vad gäller uppborden av anställdas skatter — inte straffsanktionerad.

Utöver uppgifter avsedda for identifiering av

inbetalaren, upp* gift om vilken period inbetalningen avser samt en fürsäkran på heder och samvete erfordras for fastställande av skatt

egentli-

30 Nuvarande och kontroll

uppgiftslämnande

endast uppgift om skillnaden mellan utgående och ingående gen skatt. De uppgifter som den redovisningsskyldige därutöver skall lämna i sin mervärdeskattedeklaration kan därför anses vara till för kontrolländamál. Utöver vissa uppgifter som i praktiken endast visar att den skattskyldige kan räkna rätt skall uppgift lämnas om hur skattepliktig omsättningen avseende utgaende skatt fördelar sig på oreducerad skatt och på de olika reduceringsreglerna. skatt i ett belopp. Till skillnad mot

Ingående anges

poster i deklarationen skall avdragsgillt investeringsavw övriga drag specificeras enligt särskild oilaga.

Förutom de uppgifter som avser själva skatten skall den redovisa

hur den bokförda omsättningen fördelar sig pâ ningsskyldige ange

skattefri omsättning inom landet samt skattepliktig respektive exportomsättning. Skatt pá egna uttag som ingar i totaloeloppet av utgående skatt skall anges separat.

Genom kryssmarkering på deklarationen kan den skattskyldige ange om han lämnat till deklarationen 1 en särskild skri-

förklaring velse eller sänt in specifikation avseende investeringsavdrag.

QLELEQQEIQLLE: Qâlâüêâälüâllê EQüEEQll§E-:_QEêüåEülüââålgüêlêl När mervärdeskatt kommit in till postverket registreras betalningen för varje redovisningsskyldig.

Därefter sänder inkomna deklarationer till lanstyrel-

postverket sens dataenhet. De uppgifter som finns i mervärdeskattedeklarationen registreras. Det finns emellertid f n ingen 100-procentig

S()LJ1983:75 Nuvarande uppgiftslämnande och kontroll 31

registrering av alla mervärdeskattedeklarationer. Exempel på detta är negativa deklarationer som sänds in direkt till länsstyrelsens mervärdeskatteenhet och som där vanligen blir föremål för någon form av manuell granskning.

Efter registreringen sker en datamässig kontroll av att omsättning, Deräknad utifrân den 1 deklarationen redovisade utgående skatten, överensstämmer med mervärdeskattepliktig omsättning enligt mervärdeskattedeklarationen.

Vidare gör datorn en enkel summeringskontroll av deklarationen och kontrollerar att deklarerat belopp överensstämmer med inbetalt nelopp.

Registreringens ändamål är bl a att ta fram en näringsgrensförteckning och deklarationssammanstallning. Näringsgrensförteckningen upptar samtliga registrerade skattskyldige i registreu ringsnummerordning inom varje näringsgren. I förteckningen anges, förutom identifikationsuppgifter, mervardeskatteprocent tnprnck) och nettoomsättning for varje skattskyldig. avsikten ar att man fr o m är 1984 för kontrollandamål skall ha terminalatkomst till de uppgifter som registrerats från mervärdeskattedeklarationerna.

Andra kontroller Mervärdeskattedeklarationen ger mycket knapphändiga upplysningar om den skattskyldiges verksamhet. Det enda som kan utläsas är storleken av redovisningsperiodens utgående och ingående skatt samt omsattningssiffor (skattefri, skattepliktig och export). Dessutom finns på registreringsanmalan vissa historiska uppgifter

uppgiftslämnande och

om verksamhetens art. I motsats till inkomstdeklarationen innehåller således mervärdeskattedeklarationen endast ett mycket litet antal uppgifter som kan ställas i relation till varandra och indikera fel av olika slag. Ett yrkande om investeringsavdrag skall dock atfoljas av en förteckning över de inventarier avdraget avser.

För av materiell kontroll, d v 5 kontroll av att

genomförande

beskattningsregler följts, är man hänvisad till att gällande ställa frågor till de skattskyldige om verksamhetens art,

av skattefri omsättning, un» tillämpningen reduceringsreglerna,

för for ingående skatt m m. Für detta ändamål an* derlaget avdrag vänds fürfrågningsblanketter som utarbetats av länen själva. Dessa blanketter är mycket olika.

I finns for närvarande drygt 400 000

mervärdeskatteregistret skattskyldige vilka lämnar ca 1.6 miljoner deklarationer årligen.

RSVs blir ca 20% av dessa Föremål För Enligt MOMSORB-projekt

i materiellt hänseende. Vidare har man kunnat konstagranskning tera att 13 av dessa 20 Z avser negativa deklarationer och inkomna Detta innebar att den som regelmässigt

självrättelser. lämnar deklarationer blir Föremål för någon form av

negativa kontroll period, medan den som aldrig lämnar negativ dekla-

varje ration ldper mycket liten risk att oli granskad. Regelmässig materiell av positiva deklarationer sker endast i

granskning nagra få län. Huvuddelen av deklarationsmaterialet ägnas ingen större Om någon granskning över huvud taget utförs

uppmärksamhet. är den av formell karaktär och sker då i stor utsträckning maski» nellt på sätt som beskrivits ovan.

Nuvarande uppgiftslämnande och kontroll 33

Den 1 januari 1984 tas ett nytt QDB-system für mervärdeskatt i drift. Fr o m ua kommer samtliga betalningar, deklarationer och beslut att registerfüras integrerat med övriga företagsuppgifter i det centrala skatteregistret.

2.4 Kontrolluppgift

Linesi::Seattleignesensxstezmemg Syftet med kbntrolluppgifter i allmänhet kan sägas vara att dessa hos taxeringsnämnden skall kunna användas för att kontrollera de uppgifter um inkumstfbrhállanden som den skattskyldige nar att lämna i sin självdeklaration. Om denne inte deklarerat skall uppgifterna kunna vara till hjälp vid skbnstaxering. Dessutom används kbntrulluppgifter som lämnas enligt i 37 S 1 mum p 2 TL för att gbttskriva skattskyldige sådan preliminär skatt som arbetsgivaren innehallit.

Med hjälp av uppgifter från ett förhållandevis litet antal uppgiftslämnare, t ex arbetsgivare, uppköpare av Jcrdbruksprodukter eller Värdepapperscentralen, kan inkbmstförhållandena bedömas fbr ett stort antal skattskyldige.

När i det följande talas om kbntrnlluppgift avses endast den kdntrblluppgift som arbetsgivare m fl skall lämna enligt bestämmelserna i 37 § 1 mom p 1 och 2 TL.

34 Nuvarande uppgiftslämnande och kontroll

Kontrolluppgiftsblanketten som arbetsgivaren F n skall lämna upptar 36 olika uppgifter som, med undantag for uppgiften om avdragen preliminärskatt, skall införas i olika punkter pá blanketten numrerade med beteckningarna 11-75. Blanketten är utformad som ett blankettset där ett exemplar sänds till lokal skattemyndighet och ett sänds till den skattskyldige samt ett behålls av arbetsgivaren. Hela baksidan av blanketten är försedd med upplysningar för uppgiftslämnaren. För att uppgiftslämnaren skall kunna fylla 1 blanketten rätt har RSV utgett En särskild broschyr pa 20 sidor. Pa baksidan av denna broschyr finns sedan hänvisning till sex anvisningar utgivna av RSV, som är lämpliga att ha till hands när kontrolluppgiften skall fyllas i.

QLlE§_äQ!EEQll§E Qêäêmêâä1Q§llê_EQELLQllEE-:-QLêüêäülüäââlåüêlêi Innehållet i pá datamedium. kont-

kontrolluppgifterna registreras roll av själva innehållet 1 kontrolluppgiften sker endast genom att man undersöker om den person kontrolluppgiften avser finns i skatteregistret och att kontant bruttoldn inte ar mindre än innenallen A-skatt.

Summan av den på kontrolluppgiften angivna innehállna A-skatten kontrolleras mot vad arbetsgivaren under are: inbetalt i A-skatt.

Andra kontroller Några kontroller av ldnebelopp i arbetsgivarens bokfdring mot totalbeloppet av lön enligt kontrolluppgifter görs inte.

Nuvarande uppgifnslämnande och kontroll 35

2.5 Arbetsgivaruppgift

UQEQLfâââtllglgEEL§E§_E!iQE@ElEQ Syftet med arbetsgivaruppgiften är att arbetsgivaren pa ett formaliserat satt och under straffansvar skall redovisa hur mycket han utgett i ldn till anställda och uppdragstagare. Som lön

i detta sammanhang även värdet av fri kost, fri bostad och

räknas

fri bil. Avdrag medges for arbetstagares/uppdragstagares kostnader om dessa uppgått till minst 102 av lönen. Ned arbetsgivaruppgiften som underlag beräknas de socialavgifter arbetsgivaren har att erlägga.

Arbetsgivare med färre än 10 anställda anger utgående förmåner i form av kontant bruttolbn, värdet av fri kost och bostad, värdet av fri bil samt kostnadsavdrag för varje anställd (utan identifieringsuppgifter) medan arbetsgivare med fler än 10 anställda uppger motsvarande belopp sammanräknat för alla anställda. Den uppdelning och specifikation som sker i arbetsgivaruppgiften är till för küntrolländamal.

9.1_i L§-L*9L1_t£9ll§_” Qê§êm§â5lE§ll§-§QEEEQll§E-:-QEêEâ§DlDQ§§lHEêl§E Arbetsgivaravgifterna beräknas och uppbärs av riksfdrsakringsverket. Under det år som avgifterna avser, det s k utgiftsaret, skall en arbetsgivare betala preliminära avgifter vid sex betalningstillfällen senast den 18:e i varje Jämn manad. Den preliminära avgiften för ett visst ar uppgår i princip till samma belopp som den slutliga avgift som arbetsgivaren debiterades aret före utgiftsáret. Den preliminära avgiften for utgiftsaret 1983 mot-

36 Nuvarande uppgiftslämnande och kontroll sou 19s3;75

svarar således till beloppet avgiften för utgiftsäret 1981. När den preliminära avgiften bestäms, skall dock hänsyn tas till ändringar i de procentsatser som avgifterna utgår med och andra ändringar av betydelse i avgiftsbestämmelserna. Efter regeringens förordnande skall hänsyn även tas till mer betydande ändringar av avgiftsunderlaget som kan antas komma att ske till följd av den allmänna ldneutvecklingen. Sådana generella forordnanden meddelas varje ar. För att uppnå en bättre överensstämmelse med den beräknade slutliga avgiften kan den preliminära avgiften under vissa förutsättningar såväl sänkas som höjas genom särskilda beslut om jämkning i enskilda fall. Har slutlig avgift inte paförts arbetsgivaren under nästforegâende är skall särskild beräkning ske av den preliminära avgiften. Därvid skall den preliminära avgiften bestämmas till belopp som så nära som möjligt kan komma att motsvara den slutliga avgiften. Kännetecknande for systemet är att lang tid förflyter från det den lön utbetalas, som utgör underlag for arbetsgivaravgiften, till dess avgiften slutligt fastställs.

Riksförsäkringsverket utfärdar skilda räkningar pá preliminär avgift och slutlig avgift. Intill den 30 april året efter utgiftsaret har arbetsgivaren möjlighet att göra fyllnadsbetalningar av preliminär avgift. Om den preliminära avgiften understiger den slutliga avgiften, skall arbetsgivaren under andra aret efter utgiftsaret betala kvarstående avgift samt särskild avgift. överstiger erlagda preliminära avgifter den slutliga avgiften, betalas dverskjutande belopp tillbaka till arbetsgi- VETEI1 .

Nuvarande uppgiftslämnande och kontroll 37

Für att komma till ratta med de problem som i många Fall uppkommer på grund av en alltför lag preliminär debitering erhöll riksforsäkringsverket första gängen i september 1980 tillstånd av regeringen att ta del av och ADB-mässigt utnyttja uppgifter fran uppbdrdsdeklaratidner avseende uppbördsperioderna januari- februari och mars-april 1980. Sådant tillstånd har därefter lämnats varje år.

Lonesummorna i upoördsdeklarationerna for de första perioderna under uppbürdsaret uppräknas till att motsvara ársbelopp och jämförs sedan med avgiftsunderlagen för de preliminära arbetsgivaravgifterna. vid avvikelse framställs underlag fdr debitering av jamkad avgift eller for nydebitering. Före debiteringen granskas underlaget på visst sätt och därefter anmanas vissa arbetsgivare att lämna preliminära arbetsgivaruppgifter. Ändring av tidigare debitering sker endast vid minst 5 ODD kronors avvikelse. Som regel gäller att avvikelsen bdr uppge till 5 procent eller till i absoluta tal betydande belopp.

Slutlig avgift kontrolleras manuellt.

Kontant bruttolün enligt de kontrolluppgifter som arbetsgivaren avlämnat stäms årligen regelmässigt av mot kontant bruttoersattning enligt arbetsgivaruppgift. När det gäller mindre arbetsgivare vallar detta inga större problem. Nar det gäller större arbetsgivare kan däremot arbetet med att utreda eventuella differenser bli betydande.

38 Nuvarande uppgiftslfimnande och kontroll

2.6 Inkomstdeklaration

QEEQlfE§§EZl§lQQ§§§Q§-EIEQEEBLHR Uppgiftsskyldigheten pa inkomstskatteomradet är mycket omfattande. RSV har gett ut blankettsamlingar for ldntagaroeskattning (RSV 311) och füretagsbeskattning (RSV 310) som omfattar 136 respektive 158 sidor. Sammanlagt rör det sig am ett 80-tal blan* ketter som deklaranten eller den uppgiftsskyldige har att välja mellan vid fullgdrande av sin uppgiftsskyldighet.

Redogdrelsen i det följande begränsas till de kontroller som görs avseende rörelse- och jordbruksbilagorna.

Q1_i.*;a-§9n::9;;e:

Qê!§!ê§ÄlQ§ll§_ÄQQLEQll§E-:-QEêü§§!iEQ§§ÅQüêlêE

Några datamaskinella kontroller avseende innehållet i rörelseeller jordbruksdeklarationerna gdrs inte. Anledningen till detta är att uppgifterna inte registreras. Sådana kontroller är inte heller meningsfulla med hänsyn till att likartade uppgifter inte lämnas. Några datamaskinella tester eller rimlighetsbeddmningar av de i bilagorna redovisade beloppen görs därför inte.

QQQE§-EQQEEQll§E ned utgångspunkt 1 de 1 bilagorna lämnade uppgifterna skall taxeringsmyndigheterna kontrollera och bedöma riktigneten av den I deklarationen redovisade nettointäkten. Granskningsfdrfarandet är helt manuellt och är till följd härav till stora delar beroende pa den enskilde granskarens intresse och kunskaper. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse fdr de medel granskaren

Nuvarande uppgiftslämnande och kontroll 39

har till sitt förfogande för att bedöma riktigheten och rimligheten av de i rörelse- och jordbruksdeklarationerna lämnade uppgifterna.

Beträffande skattskyldige som driver jordbruk erhåller taxeringsmyndigheterna utan anmaning kontrolluppgifter avseende försäljning av spannmål, frdvaror, oljeväxter, sockeroetor, potatis, slakt- och livdjur samt mjölk och produkter därav. Dessa uppgifter använder granskaren för en överslagsmässig bedömning av de i deklarationen redovisade inkomsterna. Bedömningen maste vara överslagsmässig. Fullständig överensstämmelse kan i de flesta fall inte uppnas öl a pa grund av att brutna räkenskapsar tillämpas och att kontrolluppgifter inte lämnas pa belopp under 200 kr. Dessutom avser kontrolluppgifterna under âret kontant ernallna likvider, vilket omöjliggör avstämning för de jordbrukare som avslutar sina räkenskaper med resultat- och balansräkning.

Vid granskningen kan även andra kontrolluppgifter finnas tillgängliga, t ex avseende försäkringsersättning som utbetalts för skador på byggnader, varulager eller maskiner och inventarier. I normalfallet kan inte heller sadana uppgifter stämmas av mot uppgifterna i deklarationen.

vid granskningen av rörelser och jordbruk förs ett arhetskort. Arbetskortet framställs för följande kategorier av skattskyldiga: * fysiska personer som driver rörelse eller jordbruk *

fämansaktiebolag

40 Nuvarande och kontroll

uppgiftslämnande

* som driver rörelse eller

övriga juridiska personer jordbruk * delägare 1 famansaktiebolag som är eller skall D11 füremál för

samordnad - dvs

deklarationsgranskning tillsammmans med bolaget 4 övriga skattskyldige for vilka det anses angeläget att arbets-

KDFt framställs .

Arbetskortet har tillskapats för att utgöra dels ett Stöd vid deklarationsgranskningen och dels ett komplement till den taxe» ringsavi som framställs vid forregistreringen av deklarationen. Aroetskortet framställs före taxeringsperioden på forvarvskällenivå och innehåller uppgifter från företagsskatteregistret såsom SNI-kod, uppgift om avslutade och pagaende revisioner, ägarforhallanden i fâmansfüretag samt vissa för granskningen intressanta uppgifter avseende tidigare âr. Dessutom innehåller arbetskortet uppgifter från det centrala bilregistret om bilinnehav.

Vid granskningen skall granskaren tillföra kortet uppgifter om den skattskyldige avseende det aktuella taxeringsaret. Uppgifter kan noteras om omsättning, Druttovinst-/drivmedelsprocent, nettointäkt/bruttolön enligt deklaration och om ändring skett av taxeringsnämnden. Uppgift kan också noteras om kontantdverskott, varuuttag samt bilkostnader. Uppgift noteras även om avvikelser i fraga om formansvärden samt om skünsmässig höjning av nettointakten skett. Uppgifterna fran aroetskortet registreras och tillförs det centrala skatteregistret. vid 1983 års taxering finns i registret deklarationsdata för taxeringsären 1980-1982.

Nuvarande uppgiftslâmnande och kontroll 41

Hed användande av uppgifterna i registret framställs förteckningar over genomsnittliga oruttovinster i de branscher där detta är meningsfullt. I fürteckningarna anges nedre och övre kvartilen for bruttovinsten i respektive bransch. Dessutom har framställts förteckningar på företag med en Druttovinst understigande nedre kvartilen och forteckningar over företag med en omstättning större än 5 miljoner kronor. Med hänsyn till att granskaren inte alltid fyllt 1 arbetskortet Fullständigt (se nedan oeträffande varvad granskning) har de nruttovinstfürteckningar som hittills framställts inte ansetts vara till nytta vid granskningen då jämförelsematerialet varit for litet.

Kontrollen av rörelse- och jordbruksoilagorna föranleder ofta granskaren att ta kontakt med den skattskyldige genom skriftvaxling och telefonsamtal. I vissa fall är dock denna kommunikation inte tillräcklig. Fördjupad kontroll kan då ske genom revision eller taxeringsoesök. En revision som sker for att bredda taxeringsnämndens beslutsunderlag benämns TN-revision.

Det har under de år den nya taxeringsorgansationen varit i funktion visat sig svart att med ledning av deklarationsmaterialet välja ut dem som bor oli föremål for revision. Urvalsarbetet har komplicerats av att bedömning samtidigt har måst goras av omfattningen av den tilltänkta revisionen. För att komma tillrätta med detta problem har RSV tagit fram en blankett for urval av revisionsobjekt. Blanketten innehåller ett antal kriterier som erfarenhetsmässigt visat sig bra vid revisionurval. Meningen är att granskaren, om han overväger revision, skall kryssa i tillämpliga urvalskriterier. Syftet med olanketten är dels att

V.-. ,_~

42 Nuvarande uppgiftslämnande och kontroll

försöka utveckla kriterier för revisionsurval och dels att försöka åstadkomma likformighet i arbetet.

I syfte att få en mera planmässig styrning av kontrollinsatserna mot en djupare deklarationskontroll i form av TN-revision och taxeringsbesök tillämpar flertalet län ett system med varvad granskning.

Varvad granskning gar ut på att man, i stället för att granska alla på samma sätt varje år, styr merparten av resurserna mot olika skattskyldiga olika ar. Det rör sig om ett försök att frigöra resurser och rikta kontrollen mot vasentligneter. Alla deklarationer granskas men med olika djup. Hed en viss periodicitet blir de flesta deklarationer föremål for den djupare kontroll som bedöms vara nödvändig.

Varvad granskning ställer stora krav pa planeringen av granskningsarbetet, särskilt de Första aren. Vid urvalet av de skattskyldiga som skall bli föremål för djupare kontroll kan man ga fram på olika satt. som exempel pa urvalskriterier har RSV angett * bransch eller kategori * av inkomst eller

typ avdrag * förhållanden i föregående ars deklaration * ny lagstiftning

påträffas under granskningen en deklaration som 1 planeringen hänförts till den lättare granskningen men som av någon anledning anses böra djupgranskas, finns viss möjlighet att utföra denna granskning och därefter markera deklarationen som ojupgranskad.

Nuvarande och kontroll 43

uppgiftslämnande

Ett problem i samband med varvad granskning har varit att försöka fastställa den acceptabla granskningsnivan. Denna har av

lägsta RSV beskrivits pá följande sätt. k Bör deklarationen registeringsbar. Häri innefattas atgärdande

av utdümningsfel och beslutsredovisning. * Beakta i deklarationen och granskningssignaler på

yrkanden

taxeringsavin ( dessa signaler avser inkomstslaget tjänst) * Fastställ inkomst ,PBI

pensionsgrundande › Rätta fel

uppenbara * Avisera annan TN i förekommande fall * Fyll i vissa punkter pá arbetskortet. Omsättning och brutto-

vinst anges endast för de branscher där detta är meningsfullt. * Gör en allmän bedömning av deklarationens tillförlitlighet.

För att undvika att samma skattskyldig år efter ar blir föremål för lättare granskning respektive djupare kontroll anges på taxeringsavin vilken granskningsnivä som tillämpades vid föregående ars taxering.

kan beträffande kontrollen av rörelse- och Sammanfattningsvis jordbruksbilagan sägas att man trots införande av varvad granskning inte lyckats uppnå det mål for denna deklarationsgranskning som uppsattes av RS-utredningen d v s att granskningen skall inriktas på att upptäcka fall av väsentligt skatteundandragande. Plan-rapporten har visat att man tre år efter R5-reformens genom-

44 Nuvarande uppgiftslämnande och kontroll sou 1933;75

A

förande endast klarat av ca 27 procent av det volymmässiga målet

für djupare kuntroll samt endast 18 procent av samma mål med

avseende pa antalet revisianer eller Desük.

S()lJ1983:75

3 UPPGIFTSLÄMNANDE OCH KONTROLL I VISSA QNDRA LÄNDER

3.1 Inledning

I detta avsnitt lämnas en kortfattad redogörelse for uppgiftsskyldigheten och hur man lost kontroll- och urvalsproblematiken beträffande näringsidkare i USA, Danmark, Canada, Frankrike, Västtyskland och Norge. En ytterligare redogörelse för kontrollverksamheten i nu nämnda länder utom Canada finns i Plan-rapporten.

3.2 USA

I USA fullgörs deklarationsskyldigheten för näringsidkare på förtryckta standardiserde räkenskapsutdrag. Deklarationsformulären fdr enskilda rörelseidkare och aktiebolag liksom även en beskrivning av urvalssystemet finns i Plannrapporten. I detta sammanhang lämnas endast en översiktlig beskrivning av själva urvalssystemet.

Utmärkande för den amerikanska granskningsfilosofin är att alla skattskyldige skall behandlas lika. Det förhållandet att gransk-

är begränsade har emellertid gjort att skatteningsresurserna administrationen har mast utveckla en effektiv metod för att

ut de deklartioner som har nügst granskningspotential. Man skilja har darfor utvecklat ett maskinellt urvalssystem (DIF-systemet), som bygger pa statistiska modeller.

.s

46 Andra länder

Inom DIF-systemet har man utvecklat “diskriminantfunktinner“ för de kriterier som är bäst ägnade att urskilja en felaktig deklaration. Genom ett grundligt analysarbete av normalt förekdmmande räkenskapspdster har kriterierna försetts med olika vikter. Detta sker inom ramen för upprepade 5 k TCHP»undersdkningar (Taxpayer Cdmpliance Measurement Program). TCHP-undersökningarna bygger på

utvalda deklarationer, vilka sedan djupgranskas i slumpmässigt syfte att uppskatta graden av frivillig medverkan hos de skattskyldiga, att söka mäta effektiviteten hus andra kdntrnllmetoder, att utveckla alternativ resursalldkering samt att uppdatera DIFformlerna. För vidare studier av tillvägagângssättet hänvisas till Plan-rapporten.

Som angivits ovan är granskningsfilosofin att alla skattskyldiga skall behandlas lika, d v s bli föremål för samma kontroller. En förutsättning för detta är att man erhåller enhetliga uppgifter från de skattskyldige. Efter registrering av uppgifterna i deklaratidnerna fastställs granskningspdtentialen hos varje deklaration med njälp av formler med vilka datorn programmerats. na dessa formler är hemligstämplade kan uppgift om hur de är uppbyggda inte lämnas. Sam angivits dvan har varje kriterium försetts med en vikt. Granskningspdtentialen utgürs av summan av U8 olika vikterna.

För planeringsändamâl samt för att möjliggöra en vidareutveckling av DIF-systemet hänförs deklarationer som har likartade ekonomiska kännetecken till särskilda granskningsklasser.

S()lJ1983:75 Andra länder 47

kvalificerade handläggare gar igenom de deklarationer som utvalts genom DIF-systemet och undantar från granskning dem som innehåller kompletterande information vilken förklarar de förhållanden som motiverat den höga DIF-poängen. De bestämmer också vilken typ av granskning som skall utföras, t ex fält- eller kontorskontroll, samt i det senare fallet vilka poster som den skattskyldige skall uppmanas styrka. Fältkontrollen innebär regelmässigt revision av den skattskyldiges räkenskaper.

3.3 Danmark

I Danmark klassificeras de skattskyldiga i olika kategorier efter bransch och räkehskapernas omfattning. Urvalet av de rörelsedeklarationer som skall underkastas djupare kontroll sker annu så länge manuellt, även om visst ADB-stöd erhålls.

Vid urvalet av granskningsobjekt använder man sig av konventionella metoder såsom * räkenskapsanalytisk undersökning * av

genomgång kontrolluppgifter * studium av resultat revisionsverksamhet.

av tidigare

maskinellt utslag sker 1 dagsläget enbart med ledning av det årtal som rapporterats in till systemet för sådan åtgärd. Försöksverksamhet har emellertid startats med utslag på grund av indikatorer såsom rakenskapstal och nyckeltal (oruttovinstprocent, omsättningshastighet och liknande tal). Ett av huvudsyftena med försöksverksamheten är att undersöka om detta är en framkom-

48 Andra länder a u. i 2 lig vag for att erhalla bättre revisionsobjekt och en bättre Å planering av revisionsverksamheten.

Med hjälp av nyckeltalsberäknlngar och jämförelser över en flersöker man få en bild av räkenskapernas kontinuitet. arsperlod har man valt på ett sådant sätt att oeräknin» Samtidigt nyckeltal kan motsvara de skattemässiga kontroller som normalt garna sägas SEtt Elltid företas .

med systemet är att måste överföras till en Svagheten uppgifterna indatablankett innan stansning kan ske.

En av systemet och systemet skall förses med utbyggnad planeras följande indata:

* från ett som kan registreras direkt 1 uppgifter räkenskapsutdrag

i

från l + upplysningar från arbetsgivarkontrollen samt upplysningar tullverket

* kontrollupplysningar som har direkt samband med räkenskaperna. Dessa kan till systemet från annat håll än taxeinrapporteras ringsmyndigheten, exempelvis tullrapporter

* branscnupplysningar.

Efterhand som systemet byggs ut kommer flera ars räkenskapsuppliksom om den skattskyldige att vara tilllysnlngar Dasuppgifter gangliga.

S()LJ19R1-7 Andra länder 49

Pa grundval av de 1 systemet tillgängliga uppgifterna och de för varje enskilt ar inrapporterade upplysningarna gor systemet en rad olika beräkningar. Inledningsvis gdrs beräkningar som bygger pa sammanställningar av försäljning, bruttovinst, debitorer och löner. I en senare fas kan systemet eventuellt byggas ut med omkostnader, avskrivningar, kapitalforändring och privatuttag. Beräkningarna skall bygga pa jämförelser mellan aren och inom branschen.

Rörelser som avviker från vissa 1 förväg fastställda gränser kommer att slås ut av systemet. Samtidigt med utslagslistan utskrivs en översikt innehållande nyckeltal, kontrollupplysningar mm. Da den danska bokfüringslagens krav pa räkenskapernas uppläggning samt resultat- och balansräkningarnas utformning inte har ansetts tillfredsställande från skattekontrollsynpunkt har skattemyndigheterna under aoeropande av skattekontrollagen ställt särskilda krav pá utformningen av det rakenskapsutdrag som skall bifogas självdeklarationen.

För vidare studier av uppgiftsskyldigheten och deklarationskontrollen 1 Danmark hänvisas till Plan-rapporten.

3.4 Canada

Det kanadensiska kontroll- och urvalssystemet ar ADB-baserat och relaterat till olika typer av skattskyldlga. Systemet utvecklades med följande målsättning:

50 Andra länder sou 1933;75

* av samtliga deklarationer. Benomlysning Genom att underkasta samtliga deklarationer en genomlysningsprocedur menar man att man bidrar till att öka lojaliteten hos de skattskyldige och därmed resultatet av kontrollen. * vid Likformig behandling genomlysningsproceduren. Ett ADB-baserat system vid genomlysningsproceduren garanterar likformighet och objektivitet vid granskningen. * ökad effektivitet vid valet av

revisionsobjekt. Genom användande av ADB kan deklarationer väljas ut för vidare handläggning på grundval av region, yrke, bransch och revisorns erfarenhet. * Besparingar med hänsyn till genomlysningstid. Malet for det ADB-baserade systemet är att fa fram ett revisionsobjekt ur var tredje poängsatt (se nedan) deklaration. Jämfört med den ma* nuella genomgången, som fick fram ett revisionsobjekt ur var tionde deklaration, innebär detta en 70 z—ig tidsbesparing.

Systemet, som kallas COMSCREEN-systemet (Computerized screening), bygger på att samtliga deklarationer blir genomlysta av datorn. Till grund for revisionsurvalet ligger följande tre fragor, vilka granskaren normalt ställer sig vid en manuell granskning av deklarationen: * Hur ser den skattskyldiges rörelse ut jämfört med andra rörelser i samma bransch? * Har det skett nagra förändringar av de likvida medlen från är till âr?

Andra länder 51

4 Är den redovisade inkomsten tillräcklig för bestridandet av den

skattskyldiges levnadskostnader?

I samband med genomlysningen av deklarationerna räknar datorn ut olika nyckeltal som används för jämförelser med andra skattskyldiga i samma bransch och för att fånga upp förändringar från år till ar. Datorn räknar ocksa ut den skattskyldiges kontantöverskott/underskott. Därefter görs ett överslag av revisionspotentialen och för skattskyldige med de högsta revisionspotentialenerna framställs en urvalsöversikt. Denna innehåller identifikationsupplysningar om den skattskyldige samt tillämpade urvalskriterier. Ändamålet med üversikten är dels att upplysa granskaren om orsaken till att deklarationen utvalts, dels att fdrse granskaren med övergripande basfakta som kan vara till hjälp vid värderingen av deklarationens revisionspotential. Pa urvalsdversikten anges revisionspotentialen i dollar, och den är således en indikation pa förväntat granskingsresultat. Uppgifter lämnas också om hur hög den skattskyldiges revisionspotential är i förhållande till andra skattskyldigas inom samma kategori.

Efter genomlysningen av deklarationerna sker en närmare undersökning av de deklarationer for vilka urvalsöversikten framställts. Denna sker manuellt och avsikten är att välja ut de deklarationer som har en uppenbar revisionspotential. Malsättningen Hr som angetts ovan att välja ut var tredje av dessa deklarationer für revision. Denna undersokningsfunktion fullgörs periodiskt allteftersom revisorerna begär revisionsobjekt. For att följa upp systemets effektivitet krävs ganska omfattande rapportering av undersokningsresultaten. Branskarna redovisar sålunda

52 Andra länder

skälen till att en av systemet utvald deklaration inte blir föremål för revision. Analyser av dessa skal bidrar sedan till att förbättra systemet.

Nackdelen med det kanadensiska systemet är att deklarationsupp» gifterna inte direkt kan databearbetas.

3.5 Frankrike

I Frankrike blir långtifrån alla deklarationer föremål for någon egentlig kontroll. Detta beror på en klart uttalad mening frân den franska skatteforvaltningen att kostnaden for att underkasta varje deklaration samma kontroll inte står i proportion till det uppnådda resultatet.

I stället har man infört ett system med olika kontrollnivåer, där den lägsta kontrollnivân 1 princip endast syftar till att ombesörja att deklarationen går att databehandla. I samband härmed rättas även uppenbara fel. Vissa deklarationer väljs därefter ut för fördjupad granskning. Denna granskning kallas Controls sur pieces och sker på kontoret med hjälp av information som myndigheten redan har tillgång till eller kan inhämta genom skriftlig förfrågan till den skattskyldige.

Vad gäller urvalet av de deklarationer som skall bli föremål for skrivbordsgranskning har 1973 fattats beslut om följande tillvägagångssatt.

Varje år väljs en tredjedel av de viktigaste deklarationerna ut.

14ndraLünder

Vilka dessa är har inte gått att fa avses fram, men Förmodligen de största bolagen. Härigenom blir alla sådana under granskade den tid skattemyndigheten har att rättelse möjlighet göra (fyra år). Vidare granskas årligen sådana som skattskyldiga tidigare nar begått allvarliga skattebrott.

För üvriga skattskyldige åligger det chefen för skattefdrvaltningen i varje département (lan) att göra ett urval som är så neskaffat, att det bast motsvarar de lokala förhållandena. Sistnämnda princip har under de senaste tio åren varit föremål fdr ett omfattande utvecklingsarbete. Man har darvid sökt komma fram till en metod som är så beskaffad att urvalet skall avse deklarationer där sannolikheten for höjningar är störst. Han har vidare velat undvika att den enskilde tjänstemannen urvalet. Metoden gör kallas Proselec och grundar sig på den metod med dataurval som tillämpas i USA.

Proselec används för närvarande inom 51 av 95 Den département. används dock ännu inte för urval av rörelsedeklarationer. Utvecklingsarbete pågår dock även inom det området.

For kontroll av rdrelseidkare framställs årligen datamässigt särskilda arbetskort med bl a följande rörande de uppgifter senaste Fem åren: * exkl och inkl moms omsättning * in» och utgående varulager * varuinkdp * personalkostnader *i antal anställda

54 Andra länder

* rörelsevinst * vissa uppgifter beträffande fast egendom *

värdeminskning ü

reserveringar * omsättningstillgangar i kortfristiga skulder # långfristiga skulder * nettovinst

Vidare räknas automatiskt fram vissa relationstal, såsom balanslikviditet, varulagrets dmsättningshastignet, utgående mervärdeskatt i procent av omsättningen, omsättningen i förhållande till personalkostnader, bruttovinstprdcent och nettovinsten i procent av omsättningen. Dessa uppgifter används huvudsakligen för jämförelser mellan olika ar och inte sa mycket för jämförelser mellan olika företag.

En beskrivning av granskingsförfarandet liksom även

utförligare en för uppgiftsskyldigheten har lämnats i Plan-rap-

redogörelse porten.

3.6 Västtyskland

Till för rörelsebeskattningen i Västtyskland ligger räken-

grund skapsutdrag, vilka är upprättade i enlighet med civilrättsliga regler och följaktligen utgör en del av företagets årsredovisning. Skattemyndigheterna kräver således inte att företagets resultat och ställning skall redovisas på särskilda av myndigheterna fastställda formulär.

Andra länder 55

Såväl fastställelsefürfarandet som uppnördssystemet har I stor utsträckning datoriserats. I forsta hand används datorer till att rationalisera bort rutinaroete samt för informationsutbyte mellan myndigheter. Däremot används inte datorer i själva granskningsverksamheten. Några planer pa att utveckla ADB-mässiga urva1stek~ niker finns for närvarande inte. För att undvika att den enskilde tjänstemännen själv skall behöva avgöra vilka deklarationer som skall prioriteras i granskingshänseende har man i stället i taxerings- och deklarationssammanhang indelat de skattskyldige i olika grupper.

3.7 Norge

Enligt skattelagen är alla som bedriver näringsverksamhet skyldiga att till självdeklaration foga sammandrag av räkenskaperna. För detta ändamål används räkenskapsscheman som fastställts av riksskattestyrelsen.

De räkenskapsscheman som finns är av tva slag, allmänna och särskilda. I dessa scheman lämnas mycket detaljerade uppgifter om verksamheten. I stället för att fylla i blanketterna kan den skattskyldige bifoga en särskild uppställning av resultat- och balansräkningarna. Kravet är dock att uppställningen är minst lika detaljerad som räkenskapsschemat.

Deklarationsgranskningen sker liksom i Sverige pa traditionellt sätt. Nagot system för urval av granskningsobjekt har inte utvecklats.

sou 1983:75

4 KOMMISSIONENS ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN

4.1 Skattekontrollens mal

Av skäl som redovisats i inledningen har kommissionen tagit som sin uppgift att utarbeta vissa principfürslag som rör företagens uppgiftslämnande och kontrollen inom fdretagssektorn. Det finns anledning att som en bakgrund till den Fortsatta diskussionen kortfattat erinra om de allmänna målen För skattekontrollen och uppgiftslämnandets roll i sammanhanget.

Ett övergripande mål vid beskattningen är att taxeringarna och skatteuttaget skall ske 1 den ordning som forfattningarna foreskriver och att de skattskyldige skall bli föremål for en likformig och rättvis bedömning. I arbetet med att åstadkomma detta resultat förfogar det allmänna över i huvudsak tre medel, nämligen en administrativ apparat for att styra och hantera skattesystemet, en kontrollapparat och ett päfoljossystem.

Kontrollens uppgifter brukar sammanfattas så att den skall följa upp hur skattesystemet fungerar och medverka till att starka lojaliteten mot systemet. I det första ledet ligger att kontrollen skall klarlägga om de olika momenten i beskattningen - alltifrån registrering, deklaration och taxering till den slutliga

av skatt - sätt och att den vid betalningen fungerar på avsett behov skall ge incitament till rättelse och andra atgärder som motiveras av konstaterade fel. Det andra ledet syftar närmast på

kontrollens preventiva effekt, d v s på att den genom sin förekomst skall avskräcka de skattskyldige fran att bryta mot reglerna. Sett ur en annan synvinkel kan det senare ledet beskrivas sa att kontrollen skall bidra till att ge medborgarna det förtroende för systemets sätt att fungera som är en förutsättning för att lojaliteten skall kunna upprätthallas.

Visar det sig att skatteundandragandet inom,en viss sektor ökar, bör detta Åtminstone i viss utsträckning kunna motverkas genom att kontrollen av denna sektor intensifieras. Härigenom kan kontrollen, som redan nämnts, bidra till en totalt sett ökad lojalitet mot systemet. Det finns emellertid en gräns för vad kontrollen kan åstadkomma i detta hänseende. Skulle det inträffa att en majoritet av de skattskyldige inte längre rättar sig efter systemet, kommer kontrollapparaten säkerligen att Visa sig vara ett otillräckligt instrument. Av flera skäl torde det nämligen inte vara möjligt att kontrollera bort ett alltför omfattande och utbrett skatteundandragande. Redan de grundläggande värderingarna i ett demokratiskt samhälle sätter en gräns för de resurser och befogenheter som kan tilldelas för kontrolländamál. kontrollen kan ocksa fa vissa inte avsedda effekter, s k kontrollskador. Risken för sådana effekter ökar naturligtvis vid en tilltagande omfattning av kontrollverksamheten, och denna risk måste alltid vägas mot nyttan av en utökad kontroll. Självfallet finns det också begränsningar av ekonomisk art. Slutsatsen är att ett alltför omfattande skatteundandragande inte kan stävjas genom en utbyggnad av kontrollapparaten utan måste angripas från andra utgångspunkter.

S()lJ1983:75 Allmänna överväganden 59

Inom det utrymmet maste kontrollen ges den inriktning som

givna bäst svarar mot verksamhetens mål. Vid den avvägning som här skall ske mäste givetvis de övergripande kraven på likformighet och rättvisa vid beskattningen tillmätas avgörande betydelse. Dessa krav innebär inte att varje skattskyldig skall bli föremål för samma kontroll. Kraven torde i stället bäst tillgodoses genom att kontrollinsatserna avpassas med hänsyn till de belopp som den skattskyldige ansvarar för och de möjligheter att undgå beskatt-

som föreligger i det enskilda fallet. Detta kan också utning tryckas sá att kontrollen bör grundas pa principen dm väsentlighet och relativ risk. I Plan-rapporten har detta kdnkretiserats i följande punkter: * den som handhar stora skattebelopp bör vara utsatt för större

risk att bli kontrollerad än den som hanterar små belopp * den som har större möjligheter att undgå skatt bör vara utsatt

för större risk att bli kontrollerad än den som har mindre

möjligheter till skatteundandragande.

Som tidigare framhållits maste skattesystemet bygga pâ presumtionen att flertalet skattskyldige ställer sig lojala mot systemet. Möt den kan man ställa frågan om kontrollen bör be-

bakgrunden gränsas till de fall där det finns särskild anledning att misstänka försök till skatteundandragande. Av flera skäl torde en sådan begränsning inte vara lämplig. hänga fel är inte avsiktliga utan beror pâ att de materiella reglerna är svårtillämpade. Vidare kan reglerna ha oförutsedda och inte önskvärda effekter. Det är en uppgift för kontrollen att undersöka i vilken man sådana effekter förekommer och att så långt möjligt SE till att rättelse sker. Kontrollverksamneten är med andra ord nödvändig

60 Allmänna överväganden

för en uppföljning av den praktiska tillämpningen av skattereg* lerna. Slutsatsen är att den kontroll som riktas mot särskilt utvalda granskningsobjektmaste kompletteras med en kontroll sum grundas på ett slumpmässigt urval.

Kontrollen initieras normalt av och grundas till en väsentlig del pa uppgifter som härrör från de enskilda. Det kan vara fraga nade om uppgifter som de skattskyldige lämnar för den egna taxeringen och om uppgifter som avges till ledning för annans

taxering.

När det gäller uppgiftslämnandet finns det anledning att skilja mellan de uppgifter som är direkt nödvändiga för att fastställa beskattningsunderlaget och uppgifter som är avsedda att bilda underlag för kontroll i vid mening. Till detta kommer att en viss del av uppgiftsskyldigheten närmast har till funktion att ge de skattskyldige information om innebörden av de materiella reglerna och en vägledning vid tillämpningen av dem. Han kan således urskilja tre grundläggande syften bakom uppgiftslamnandet: * beskattningssyftet *

kontrollsyftet * det syftet.

pedagogiska

När det gäller införskaffandet av uppgifter för kontrolländamal kan man formulera vissa allmänna riktlinjer, som visserligen kan fdrefalla sjävklara men ändå inte alltid har iakttagits Vid utformningen av nuvarande regler. En grundläggande princip måste vara att uppgiftsskyldigheten skall begränsas till sådana

uppgifter sum inte redan är kända för myndigheterna. Vidare bör krävas att uppgifterna har betydelse för beslutsfattandet. I är

princip

Allmänna överväganden I 61

en ytterligare avgränsning motiverad, att nämligen uppgifterna skall kunna förväntas leda till beslut av mer väsentlig betydelse. Det sagda kan sammanfattas sa att som inhämtas de uppgifter för kontrolländamål skall ha * nyhetseffekt * beslutseffekt * utfallseffekt.

Kommissionen avser att i de avsnitten närmare följande precisera vilka krav som bör ställas på uppgiftslämnandet. Det är därför tillräckligt att här göra nagra allmänna kommentarer. kommissionen har redan konstaterat att kontrollen - med hänsyn inte minst till de övergripande kraven och rättvisa vid pa likformighet beskattningen - bör inriktas främst som ansvarar pâ skattskyldige för stora belopp eller har relativt sett större att möjligheter undgå beskattning. även inom denna grupp mäste av resursmässiga skäl ett urval ske som skall bli föremål för en av skattskyldige djupare kontroll. Av uppgiftslämnandet bör därför krävas att myndigheterna får in uppgifter som är relevanta för urvalet och som möjliggör en snabb av dem som skall kontrolleidentifiering ras ytterligare. Det är att urvalet blir och viktigt likformigt att det således för hela gruppen grundas kriteföretag på samma rier. Detta förutsätter ett enhetligt uppgiftslämnande.

För tydlighetens skull bör tilläggas att kravet på likformighet inte får tolkas så att alla skattskyldige skall en lika åläggas omfattande uppgiftsskyldighet. Det är att avgörande myndigheterna - från den skattskyldige själv eller t ex från hans arbetsgivare - får för en kontroll som är 1 den underlag likformig

62 Allmänna överväganden

att nivå som är motiverad med meningen granskningen läggs pá den till den skattskyldiges inkomstfdrhallanden och de matehänsyn riella beskattningsregler som gäller för honom. For skattskyldige förhållanden dör kunna redumed okomplicerade uppgiftslämnandet ceras till ett medan for andra minimum, uppgiftsskyldigheten måste vara mer omfattande. Den förenklade ldntagaroegrupper som det syftar till innebär skattning pågående utredningsarbetet att inkomstförnållanden skall helt löntagare med okomplicerade eller till stor del kunna befrias fran uppgiftsskyldighet och att 1 stället skall baseras Den beskattningen pa kontrolluppgifter. som skall ske som legat till grund för kontroll av de uppgifter de anställdas taxeringar bor utföras hos företagen.

4.2 Brister i nuvarande foretagskontroll

Inom har en ingående analys av hur nuvaran- Plan-projektet gjorts kontrollverksamhet För kommissionens del är det de fungerar. därför tillräckligt att sammanfatta vissa iakttagelser angående i för och kontroll inom förebristerna systemet uppgiftslämnande tagssektorn.

om till ledning fdr Bestämmelserna företagens uppgiftslämnande 1 sina huvuddrag tillbaka till 1920-talet den egna taxeringen går och kan verket återspegla principer som formule- 1 själva sägas har successivt byggts ut rats ännu tidigare. Systemet visserligen under aren. De ändringar som skett har emellertid de följande inte av egentlig analys av hur den utvidgade föregåtts någon kontrollverksamheten i stort. Geneuppgiftsskyldigheten påverkat rellt kan man konstatera att inte har anpassats till reglerna

Allmänna 63 överväganden

företagens redovisning eller den utveckling som har skett inom skatteomrádet och att de utformats utan beaktande av tillräckligt de konkreta målen för dagens skattekontroll.

Den nu antydda utvecklingen har lett till att för systemet uppgiftslamnande har blivit alltmer otidsenligt och bristfälligt. Det uppfyller inte det grundläggande kravet att inhämtade uppgifter skall ha nyhets-, besluts» och utfallseffekt. I Plan-rapporten har lämnats flera exempel pâ att infordras trots uppgifter att de redan finns tillgängliga för I myndigheterna. rapporten konstateras samtidigt att de inhamtade inte ett uppgifterna ger tillräckligt underlag för att ta fram de nyckeltal och urvalskriterier som behövs för en rationell kontroll. Nuvarande uppgiftslämnande utmarks dessutom av stor oenhetlighet. Mindre företag som inte upprättar ársbokslut skall lämna relativt detaljerade uppgifter om sina intäkter och kostnader. Av de företag som har ársbokslut krävs däremot i princip endast att de ger in avskrifter av resultat- och samt att de i deklara balansräkningarna tionen gör vissa justeringar av det bokförda resultatet.

vad nu sagts har avsett de uppgifter som lämnas till för ledning inkomsttaxeringen. intrycket av oenhetlighet och bristande samordning förstärks om en jämförelse görs med vad som gäller i fråga om nyare skatter och avgifter. inom t ex mervärdeskatteomrâdet är uppgiftsskyldigheten utomordentligt begränsad. Den ringa informationsmängden pa detta omrâde ger ett dåligt underlag för kontroll. Samtidigt kan konstateras att de mer betydligt detaljerade inkomstdeklarationerna inte har uformats med tanke pá behovet av att kunna stämma av mervärdeskatten mot i uppgifter

64 Allmänna ..

överväganden

inkomstdeklarationen.

har fatt negativa konsekvenser for Uppgiftsreglernas utformning

i manga fall med ett uppgiftslämnande som företagen. De_belastas inte är till deras interna redovisning och som dessutom

anpassat

fall är onödigt. Trots detta blir underlaget for kontroli många len ofta vilket leder till tidsödande kontakter

otillräckligt, mellan granskningmyndigheten och företagen.

För kontrollverksamheten blir konsekvenserna ännu allvarligare. Det otidsenliga och irrationella uppgiftslamnandet styr kontrollen sätt. I vissa avseenden inhämtas en mycket

på ett olämpligt

information. Granskningen av denna låser en betydande detaljerad del av resurserna. Vissa detaljbestämmelser - t ex regler om

resekostnader, representation och bil- och bostadskostnader blir föremål for en minutios kontroll medan andra förhållanden, som kanske nar betydligt större intresse for helhetsresultatet, maste Som ett exempel på uppgiftsreglernas snedvridande

forbigâs. effekter nämns i Plan-rapporten de ändringar som nyligen gjordes i samband med att investeringsavdraget fördes over till mervärde-

På detta omrâde har uppgiftsskyldigheten, som skattesystemet. redan hitills varit starkt begränsad. Nar investeringsav-

nämnts,

flyttades över, bibeholls kravet på en långtgående specidraget fikation av Någon analys av

de avdragsgrundande investeringarna. vilka effekter detta kunde få für mervärdeskattekontrollen gjordes inte. Den nya ordningen medförde avsevärt mer formalgransk-

och låste resurser som annars kunde ha använts for revision. ning

Allmänna överväganden

Den påtagliga oenhetligheten i uppgiftslämnandet medför att det är svart för kontrollmyndigheterna att fa fram de nyckeltal och formulera de kriterier som skulle behövas för ett rationellt och likformigt urval av granskningsobjekt. Som förhållandena är i dag blir inslagen av systematisk alltför fa. I stället

granskning kommer urvalet i regel att ske på handläggarniva och blir beroende av den enskilde granskarens kunskaper, intresse och erfarenhetEF.

Som kommissionen far anledning att senare utveckla ett

föreligger starkt samband mellan mervärdeskatt och inkomstskatt. Det är angeläget att detta samband utnyttjas vid kontrollen. Försök till jämförande granskning har ocksa gjorts. I den s k RS-rapporten redovisades viss försöksverksamhet och även därefter har sedan verksamhet bedrivits i RSVS regi. En erfarenhet av detta arbete har varit att utgiftsredovisningen i inkomstdeklarationerna inte är tillräckligt specificerad för avstämningsändmal och att deklarationsformuläret för företag som har ársbokslut ger ett helt otillräckligt underlag för avstämningen.

En övergripande anmärkning mot det nuvarande systemet för uppgiftslämnande och kontroll inom företagssektorn är att det inte ger möjligheter att tillgodose kravet pa en likformig beskattning och kontroll. En förutsättning för likformighet är att urvalet av gransknings- och revisionsobjekt görs enligt samma kriterier för hela gruppen av företag. som redan framgått finns det i dag inte förutsättningar för detta. Granskningens inriktning styrs av subjektiva faktorer och urvalet blir slumpartat och irrationellt. Än mer framträder naturligtvis bristen pá lik-

66 Allmänna

överväganden

om man jämför den relativt summariska kontroll som formighet manga företag blir föremål för med den detaljgranskning av reseavdrag m m som ofta sker hos löntagare.

Till det hittills anförda vill kommissionen foga följande slutkommentar. Det har sedan lange varit en strävan frán statsmakternas sida att förskjuta tyngdpunkten i skattekontrollen från den skrivoordsmässiga deklarationsgranskningen till revisioner och annan fördjupad kontroll hos företagen. Ett grundläggande syfte bakom saväl 1956 ars som den s k RS-reformen har

taxeringsreform varit just att få till stand en sådan omfördelning av kontrollresurserna. För ett skattesystem, som skall innefatta öl a

nytt en förenklad löntagaroeskattning, är en förstärkning och rationalisering av företagskontrollen helt nödvändig. De undersökningar som tid utförts av riksrevisionsverket och RSV visar

på senare att önskemålet om ökad hittills inte uppfyllts. En

djupgranskning bidragande orsak till detta är säkerligen de materiella reglernas tilltagande komplexitet. Det står dock utom allt tvivel att manga av problemen på kontrollomradet sammanhänger med de bristfälliga regler som galler för företagens uppgiftslamnande.

4.3 för ett nytt system för uppgiftslämnande och

Riktlinjer

kontroll inom företagssektorn

I anslutning till det föregående bör annu en gang understrykas att företagen har en central roll i skattesystemet. De ansvarar för betalningen av D1 a mervärdeskatt och socialavgifter samt för

av de anställdas skatter. Vidare har de ett betydande uppnörden ansvar för löntagarnas taxering eftersom denna till stor del

S()LI1983:7S Allmänna överväganden 67

grundas på de kontrolluppgifter företagen lämnar. I ett system med förenklad löntagarbeskattning blir det sistnämnda förhållandet ännu mer accentuerat.

Företagen ansvarar således direkt eller indirekt för utomordentligt betydande skattebelopp. Samtidigt kan konstateras att de materiella regler som gäller för företagens inkomsttaxering är synnerligen komplicerade och att deras inkomstdeklarationer är relativt svargranskade. not denna bakgrund är det uppenbart att stora krav måste ställas pa den skattekontroll som sker hos företagen. I det föregående har kommissionen framhållit att dagens förhällanden inte är tillfredsställande. En förstärkning och effektivisering av foretagskontrollen framstar som angelägen. Kontrollresurserna maste i ökad utsträckning styras från deklaratiunsgranskning och oagatelländringar till en fördjupad kontroll - företrädesvis i form av revisioner - inom Det

företagssektorn. förtjänar att anyo framhållas att en sådan ändrad inriktning av kontrollen ar en nödvändighet om strävandena mot ett enklare och mer effektivt skattesystem, som innefattar en förenklad löntagaroeskattning, skall kunna realiseras.

Redan av vad nu sagts följer att företagens egna inkomstförhallanden endast är en del av det område som företagskontrollen skall täcka. En viktig uppgift för kontrollen är i dag - och blir det i ännu högre grad i ett system med förenklad löntagarbeskattning - att hos företagen granska underlaget för de kontrolluppgifter som utgör grundvalen för löntagarbeskattningen och att därvid klarlägga om företagen på ett riktigt satt tillämpar de bestämmelser som gäller för bl a traktamenten och olika förmåner

68 Allmänna

överväganden

i tjänsten. Vidare är det uppenbart att kontrollen maste omfatta inte bara inkomstskatten utan i lika hög grad andra skatter och avgifter. Malet maste vara att inrätta kontrollen pá ett sadant sätt att det blir att i ett kontrollera sa

möjligt sammanhang manga skatter och avgifter som möjligt. En sadan integrerad granskning sker bast med utgångspunkt i företagens inkomstdeklarationer, som ju skall ge en samlad bild av verksamheten under det senaste aret. Ett viktigt led i kontrollen bor med andra ord vara att stämma av uppgifterna i inkomstdeklarationen mot de upp-

som lämnats i företagets perioddeklarationer (mervärdegifter skatte- och uppoürdsdeklarationer m m). Detta behov har också

alltmer gällande med hänsyn till forskjutningarna i gjort sig

mot en dkad indirekt beskattning. Om det därav

skatteuttaget

motiverade behovet av uppgifter för kontrolländamâl kan tillgodoses i företagens sjalvdeklarationer kan kravet pa uppgifter i perioddeklarationerna även i framtiden ställas lagt. En helt ny

maste vad avser deras syn läggas pá företagens uppgiftsskyldighet deklarationer for den årliga taxeringen.

De resurser som kan avsättas for kontrollandamál är inte tillräckliga för att lata den eftersträvade djupgranskningen avse

inom det tillgängliga utrymmet maste resurserna samtliga företag. styras pa ett ändamålsenligt sätt. som tidigare utvecklats är det en huvuduppgift för skattekontroll att klarlägga om skattesystemet pá avsett satt. En grundprincip är vidare att kont-

fungerar rollen i första hand bor inriktas på skattskyldige som ansvarar för stora belopp. I linje med detta ligger att det maste vara ett

led i verksamheten att glagggssigt kontrollera de större viktigt

och d v s de företag och myndigheter som företagen arbetsgivarna,

Allmänna överväganden 69

för huvuddelen av skatte- och avgiftsuppbörden. av det svarar material i Plan-rapporten kan också utläsas att som presenterats det skulle vara att - med i stort sett oförändrade totalmöjligt - inom och kontinuerligt resurser femarsperioder planmassigt utföra i form av taxeringsrevisioner som omfattade djupgranskning ca 70 Z av den totala uppodrden.

vid sidan av den kontrollen maste bedrivas en djupplanmassiga som Det främsta granskning grundas pa ett §y§§gm§gi§k§_ggg§l. med urvalskontrollen bör vara att upprätthålla kontrollsyftet effekt. Urvalet hör därför avse en mindre systemets preventiva av där till illojalt handlande kan grupp företag nenagenheten vara störst. Av skäl får presumeras att denna antas praktiska är identisk med den inom vilken de beloppsmässigt största grupp felen ftirekommer .

Ett mal för urvalskontrollen maste vara att snabbt identifiera de deklarationer och andra uppgifter som är godtagbara och som därmed inte vidare skall hanteras av kontrollapparaten. Härigenom kan resurser för fördjupad kontroll av den mindre mängd frigöras som kan förmodas innehålla mer väsentliga fel. Av deklarationer, är att urvalet blir tillförgrundläggande betydelse naturligtvis En för detta är att företagen blir fdremal litligt. förutsättning för en likformig bedömning, d v s att urvalet i princip grundas samma kriterier för hela gruppen, samt att de omständigheter på som beaktas vid urvalet verkligen är relevanta med hänsyn till kontrollens ändamål. Till stor del måste urvalet baseras på dels mellan i inkomstdeklarationen och jämförelser uppgifterna som hämtas fran olika perioddeklarationer, tidigare Ars uppgifter

inkomstdeklaration m m, dels mellan det granskade företaget och andra företag i samma bransch.

Av flera skal är det inte möjligt att basera urvalskontrollen enbart pa ett systematiskt urval. även ett §lgggg§§§ig§_ggy§l behövs. Den systematiska kontrollen kan aldrig förväntas få en sadan kvalitet att samtliga illojala fall fångas in. För upprätthållande av systemets preventiva effekt ar det nodvandigt att ocksa den grupp av företag som inte träffas av det systematiska urvalet - kanske av den anledningen att de lyckats anpassa sig till de urvalsmetoder ~ en risk att utsättas

som tillämpas loper för kontroll. Vidare behövs det slumpmässiga urvalet vid den uppföljning av den systematiska urvalskontrollen som kontinuerligt måste göras. Lampligheten av de använda urvalskriterierna bedöms nämligen säkrast vid en jämförelse med resultatet av en kontroll som baseras på ett slumpmässigt urval.

Det nu skisserade kontrollsystemet ställer stora krav pa den tekniska hanteringen av deklarationer och annat material. En stor mängd uppgifter maste kunna behandlas snabbt och utan att for stora resurser tas i anspråk. Urvalet måste ske likformigt och pa objektiva grunder med beaktande av en rad olika parametrar. Enligt kommissionens uppfattning är det på sikt helt nödvändigt att modern datateknik utnyttjas för ändamålet. Den stora mängden relevanta uppgifter bör således registreras och behandlas med

av ADB-teknik. Endast om samtliga deklarationer hanteras

hjalp

maskinellt i ett ADB-system, är det möjligt att på ett enhetligt sätt genomlysa det omfattande materialet och snabbt Slå ut den mindre del som kan antas innehålla beloppsmässiga fel av betydel-

S E .

En förutsättning för det nya systemet är att reg-

grundläggande lerna om företagens uppgiftslämnande ändras radikalt. kommissionen kommer i de följande avsnitten att ingående diskutera hur det framtida uppgiftslämnandet bör vara utformat. Tillsvidare räcker det att fastslá att de uppgifter som infordras maste vara relevanta för det systematiska urvalet och att uppgiftslämnandet maste vara enhetligt. Särskilt kravet pa enhetlighet bör här understrykas. Oberoende av vilken teknik som tillämpas vid hante* ringen av deklarationsmaterialet är en stor enhetlighet i uppgiftslämnandet nödvändig, om kravet på en likformig bedömning av företagen skall kunna tillgodoses. En sådan enhetlighet är också helt nödvändig för den registrering och datamaskinella behandling som enligt kommissionens mening erfordras för att tillgodose likformighetskravet. De skillnader som beror på hur företagen avslutar sina räkenskaper maste således elimineras. Med hänsyn till att företagens resultaträkningar har skiftande utformning och specifikationsgrad blir det nödvändigt att alägga i princip samtliga företag att lämna sin skattemässiga resultatredovisning enligt ett standardiserat räkenskapsschema. Kommissionen återkommer, som redan nämnts, till denna fraga.

Den ordning för uppgiftslämnande och kontroll inom företagssektorn som har förordats här överensstämmer helt med de riktlinjer som har dragits upp I Plan-rapporten. Som framgår av beskrivningen i kapitel 3 pågår, framför allt i usa och Danmark, en utveckling av kontrollverksamheten i samma riktning. Kommissionen har funnit det önskvärt att för sin del ytterligare utveckla och

konkretisera den modell for det framtida granskningsforfarandet som har skisserats 1 rapporten.

De viktigaste leden i den systematiska kontrollen kan beskrivas som ett klaggggggggfggfagaggg, som gar ut pa att gora deklarationerna registreringsoara, en process for gggal av de deklarationer som skall bli fdremal for djupgranskning samt själva

gjggggaggkg gggggg som I manga fall bör ske 1 form av revision. kommissionen har valt att åskådliggöra förfarandet genom en grafisk beskrivning 1 form av en s k flodesplan.

pa nästa sida återfinns den del av flodesplanen som belyser klgg; QPIÅEQEfälfêE§DQ§-QEE-HE!êl§QEQ§§§§- 50” F903“ némnts syftar klargdringsförfarandet (punkterna 1-3 i planen) till att gora deklarationerna registreringsnara. vid punkt 4 ställer sig granskaren frågan om deklarationen skall uttagsmarkeras. Deklarationen kan exempelvis enligt granskarens uppfattning vara ofullständig i nagot avseende även om den kan registreras. I deklarationen kan ocksa förekomma yrkanden av mer eller mindre komplex natur. Granskaren skall inte ta slutlig ställning till dessa fragor i detta skede utan skall bara uttagsmarkera deklarationen, vilket betyder att han kommer att fa igen denna efter databehandlingen i punkt 6 1 flddesplanen. Han kommer ua att ha tillgång även till det vid databenandlingen framställda granskningsunderlaget, som innehåller resultatet av de maskinella testerna. Uttagsmarkeringen innebär således att granskaren begär att få se den aktuella deklarationen igen tillsammans med granskningsunderlaget.

Allmänna 73

överväganden

KLARGÖRINGSFÖRFARANDE/URVALSPROCESS

2 3

J

J

JI

‘\J—4—

FÖRKLARINGAR: 1 Deklaration (sorterad branschvis) 2 Är deklarationen registrerbar? 3 Deklaration görs registrerbar A Skall deklarationen uttagsmarkeras? 5 Deklaration uttagsmarkeras 6 Datamaskinellt urval, avstämning olika skatter, tester rimlighet m m 7 Är deklarationen uttagsmarkerad eller datamaskinellt utslagen

eller slumpmässigt utvald? 8 Gå till flödesplan för djupgranskning/revision

Deklarationsarkiv godkända deklarationer 10 Granskningsunderlag, framställs för alla uttagsmarkerade eller

datamaskinellt utvalda deklarationer. Insorteras i deklarationen. J=JA N=NEJ

74 Allmänna

överväganden

Urvalsprocessen innebär att uppgifter från deklarationen registreras och dataoehandlas, varvid ett urval sker som är fristående från den uttagsmarkering som gjorts i klargoringsförfarandet. vid dataoehandlingen görs en overslagsmässig avstämning av underlaget för olika skatter och avgifter. Vidare undersöks deklarationens rimlighet med hjälp av tester, t ex oranschjamforelser med led-

av olika nyckeltal. Samtidigt kontrolleras deklarationen i ning vissa formella och materiella avseenden. I dataoehandlihgsprogrammet ligger att slå ut deklarationen om den innehåller

eller avviker i något i förväg fastställt avseende felaktigheter turvalsparameter) .

Som framgår av punkt 7 är det systematiska urval som grundas pá

och tester kompletterat med ett slumpmässigt urval. avstämningar Skälen for detta har Derörts i det föregående. Vid databehandlingen framställs ett grahsknihgsunderlag För alla uttagsmarkerade och datamaskinellt utvalda deklarationer (punkt 10). Granskningsunderlaget innehåller resultatet av den maskinella granskningen.

Om deklarationen inte har uttagsmarkerats och inte heller har blivit utvald vid dataoehandlingen, är den godkänd och skall arkiveras (punkt 9). I annat fall skall deklarationen bli föremål for djupgranskning.

Pâ nästa sida återges flödesplanen for gjgpg§ag§kgigg_ggg_[g1i;

Av punkterna 9 och 13 framgår att en slumpmässigt utvald gigg. deklaration alltid skall bli föremål för revision. Är deklarationen inte slumpmässigt utvald, får granskaren göra en bedömning (punkt 11) av om det är tillräckligt att deklarationen granskas

S()lJ1983:75 Allmänna överväganden 75

FLÖDESPLAN - DJUPGRANSKNING/REVISION

V

D FÖRKLARINGAR:

8 Start 9 Är deklarationen slump-

mässigt utvald?

10 Ska deklarationen djupgranskas? 11 Räcker skrivbordsgranskning? 12 Skrivbordsgranskning 13 Revisionsbeslut/revision 14 Skall avvikelse göras

från deklarationen? 15 Beslut om avvikelse 16 Kommunikation med den

skattskyldige 17 Behövs åtgärd för att för-

hindra datautslagning betr någon faktor?

18 Beslut om utslagnings-

undantag för enskild faktor 19 Registrering 20 Arkiv A

J=JA N=NEJ

76 Allmänna överväganden

vid skrivbordet efter kommunikation med den skattskyldige per brev eller telefon, om taxeringsbesdk bör ske eller om den skattskyldige skall göras till föremål för revision.

På basis av det resultat som framkommer vid granskningen skall avgöras om avvikelse frán deklarationen skall ske eller inte (punkt 147. I förekommande fall fattas beslut om avvikelse (punkt 15) vilket på föreskrivet sätt skall kommuniceras med den skattskyldige (punkt 16). Därefter skall ändringen i den korrigerade deklarationen registreras och deklarationen arkiveras (punkterna 19 och 20).

Om resultatet av granskningen blir att avvikelse inte skall ske, måste man fråga sig varför deklarationen över huvud taget blev uttagen fdr djupare granskning (punkt 14). kan det antas att utslagningen skett på grund av något fdretagsspecifikt förhållande, bdr man kunna hindra att nästa års deklaration av just denna anledning också blir utslagen. Det bör kunna beslutas att ifrågavarande faktor under ett begränsat antal är inte skall föranleda utslagning. Beslut om detta bdr formaliseras (punkt 18). Ett noggrannt studium av flödet genom punkt 17 kan också ge incita-

till av urvalskriterierna. Det är - som kommissionen ment ändring

berört ~ att urvalskriterierna konti- _ redan tidigare nödvändigt I nuerligt blir föremål för utvärdering och omprövning. Denna bdr grundas på statistiskt godtagbara metoder.

Allmänna 77

överväganden

4.4 Närmare om företagens uppgiftslämnande i det nya

systemet

4.4.1 Allmänna krav

kommissionen har ansett sig kunna konstatera att nuvarande regler för företagens uppgiftslämnande ar otidsenliga. Systemet har inte anpassats till företagens redovisning, utvecklingen pá skatteomradet och de konkreta mal för kontrollverksamneten som kommissionen behandlat i avsnitt 4.1. Med hänsyn till den centrala roll företagen har vid beskattningen är det nödvändigt att reglerna ändras radikalt. En sådan ändring är en förutsättning för en övergång till ett skattesystem som bygger på förenklad löntagarbeskattning.

I det föregående har formulerats vissa allmänna krav som måste ställas på det nya systemet. Uppgiftsskyldigheten bör 1 princip begränsas till sådana uppgifter som inte redan är kända för

och som har för deras beslutsfattande myndigheterna betydelse uppgifterna skall ha nyhets- och beslutseffekt. inhämtas uppgifter i strid mot dessa principer, blir resultatet en onödig belastning för såväl uppgiftslämnare som granskningsapparat.

Kommissionen har angett också ett tredje övergripande krav, nämligen att de uppgifter som inhämtas skall ge underlag för beslut av viss betydelse (uppgifterna skall ha utfallseffektl. Här aktualiseras naturligtvis svåra avvagningar. Det systematiska urval som förutsätts ske i det framtida kontrollsystemet har till syfte bl a att initiera en djupgranskning, som kan omfatta inte endast

78 Allmänna SOU 1983175

överväganden

företagets egna inkomstförhållanden utan även t ex dess medverkan vid uppbörd och löntagarbeskattning. Urvalet måste göras med

av en rad olika parametrar. Det är naturligtvis viktigt att hjälp myndigheterna får in de uppgifter som är relevanta för urvalet. En långtgående utveckling och förfining av urvalsmetoderna kan medföra behov av ett betydande antal uppgifter. Det finns emellertid en gräns för hur langt ambitionerna får drivas. En alltför omfattande informationsmangd medför stor belastning pa uppgifts-

lämnarna och kan inte ~ trots den maskinella bearbetningen hanteras av mottagarna. Vid inhamtandet av sådana uppgifter som skall registreras och bearbetas maskinellt är således vissa begränsningar nödvändiga. kvalitet måste vägas mot kvantitet. A andra sidan skall inte uteslutas att även andra uppgifter an sådana som behövs för den maskinella bearbetningen kan behöva infordras. Sådana uppgifter kan underlätta bl a de beslut som skall fattas stadier 1 hanteringen (jfr punkterna 4 och

på olika 1012 i flödesplanerna).

Vad hittills sagts har främst avsett de inhämtade uppgifternas ändamål och om informationsmängdens omfattning. När det

frågan

den närmare utformningen av uppgiftsreglerna har kommis“ gäller sionen tidigare i flera sammanhang understrukit det grundläggande kravet att i framtiden mäste vara enhetligt. En

uppgiftslämnandet

är - oavsett vilken teknik som används i långtgående enhetlighet

— en direkt förutsättning för att kontrollen av urvalsprocessen

skall kunna bli likformig. En sådan enhetlighet är företagen dessutom en nödvändig förutsättning för den maskinella hantering som enligt kommissionens mening också behövs för att tillgodose kravet på likfdrmighet. Oavsett hur de enskilda företagen har

i

Allmänna överväganden 79

ordnat sin redovisning måste fordras att de uppgifter som de skall lämna för oeskattningsändamál har samma specifikationsgrad .för samtliga företag och att de även i övrigt är anpassade till de krav som ställs i ett system baserat på ADB-teknik.

Vid första påseehdet kan det tyckas som om manga företag i det nya systemet skulle ställas inför betydligt mer betungande krav på uppgiftslämnande än i dag. sa behöver dock inte vara fallet. Som kommissionen får anledning att senare återkomma till har utvecklingen gått mot en alltmer enhetlig redovisningsstandard. Här kan särskilt nämnas den s k Bas-kontoplanen, som fastställts som svensk standard för de mindre och medelstora företagens redovisning. Vid utformningen av de nya reglerna för företagens uppgiftslamnanoe för oeskattningsandamal bör stor hänsyn tas till den nu antydda utvecklingen. Det standardiserade rakenskapsschema som skall ingå i inkomstdeklarationen oör så nära som möjligt anknyta till företagens redovisning. Iakttas detta, behöver kran vet pa ökad specifikation inte föranleda nagot mer betydande merarbete för företagen.

De nya uppgiftsreglerna bör således utformas så att begärda uppgifter på enklast möjliga sätt kan hamtas ur företagens affärsbokföring. Även i övrigt är det naturligtvis angeläget att försöka ta tillvara olika möjligheter till förenkling och rationalisering. I detta syfte bör en kritisk genomgång göras av de hitills använda deklarationsformulären. Det är, som senare utvecklas, kommissionens uppfattning att många av de f n infordrade uppgifterna kan sorteras bort. När nya blanketter utformas bör vidare iakttas att de rent tekniskt bör vara lätta att fylla i

80 Allmänna överväganden

och att de dessutom skall vara registreringsvänliga.

Hittills har framställningen i detta avsnitt rört endast de uppgifter som infordras for beskattnings- och kontrolländamál. Bakom manga av de nuvarande uppgiftsreglerna kan också ett annat syfte sparas, nämligen att ge de skattskyldiga information om gällande materiella regler och en vägledning vid tillämpningen av dessa (det pedagogiska syftet). Det star klart att förhållandena 1 dag är annorlunda än när flertalet av dessa regler kom till. Samtliga näringsidkare är numera bokfüringsskyldiga och de använder i ökad utsträckning sakkunnig hjälp i ookfürings- och deklarationsarbetet. Samtidigt gäller dock att de materiella reglerna har blivit alltmer komplicerade. Med tanke särskilt på de mindre företagen kan det därför vara motiverat att även i fortsättningen tillhandahålla blanketter som t ex steg for steg visar hur en viss avoragspost skall räknas fram. Därmed är dock inte sagt att det alltid är nödvändigt att myndigheten tar del av beräkningen. Man kan tänka sig en ordning med hjälpblanketter, som är avsedda att utgöra underlag för företagens beräkningar men som inte behöver ges in till myndigheten. Enligt kommissionens mening finns det mycket som talar for en sådan ordning.

I detta sammanhang vill kommissionen anföra några ytterligare synpunkter beträffande informationsfrâgan. En huvuduppgift for kontrollen är att bidra till att deklarationerna blir riktiga. Kontrollverksamhet och information till de skattskyldiga hänger därför intimt samman. En fungerande information tenderar att reducera kontrollbehovet genom att minska antalet oavsiktliga fel. Möjligheterna att som ett led i kontrollverksamheten ge

. Allmänna överväganden 81

information till de skattskyldiga bör tas tillvara bättre än i dag. Avsikten är i och for sig inte att låta information ersätta kontroll men resurserna för kontroll kommer alltid att vara begränsade. En växelverkan mellan gjorda iakttagelser och utsänd information borde kunna ha en viktig preventiv effekt. Höjligheterna till riktad information ükar väsentligt om uppgiftsskyldigheten utformas på här antytt sätt bür inte lämnas

ooh

obeaktade när t ex nya beskattningsregler införs.

Kommissionen har i detta avsnitt angett vissa allmänna krav som maste ställas på uppgiftsreglerna i ett nytt system. I de närmast följande avsnitten skall mer utförligt diskuteras vilka krav den maskinella hanteringen och samordningen med lbntagarbeskattningen ställer på företagens uppgiftslämnande.

4.4.2 Underlag for maskinell kontroll

Det kontrollarbete som i fortsättningen helt eller delvis skulle kunna genomföras maskinellt kan schematiskt indelas i formalkontroll, materiell kontroll och avvikelsekontroll.

Egçmalkggtggllgn gar ut på att fastställa om deklarationsblanketterna är rätt ifyllda ~ att olika poster förts på rätt plats, att de fragor som ställs i blanketterna besvarats samt att erforderliga underbilagor, t ex angáende vardeminskningsavdrag, verkligen getts in. ingar kontrollräkning. Börs uppgiftslämnandet

Vidare

mer enhetligt, blir det möjligt att utföra en del av formalkontrollen maskinellt. som exempel på uppgifter som lämpligen kan utföras maskinellt kan nämnas kontroll av att specifikationer

82 Allmänna överväganden

fyllts i och att deklarationen, i de delar som registreras, är rätt sammanräknad. I övrigt får formalkontrollen utföras i samband med klargöringen.

Hed m§t§§;gll_kggtggll menas här en bedömning av om gällande materiella beskattningsregler tillämpats korrekt. Som exempel kan nämnas kontroll av om en inkomst redovisats i rätt inkomstslag och förvärvskälla samt kontroll av avsättningar till olika Fonder, avsättning för egenavgifter, värdeminskningsavdrag, tillämpningen av avdragsreglerna för representationskostnader samt

mellan reparation och ny-, till- eller ombyggnad.

gränsdragningen

I vissa fall kan en slutlig bedömning göras redan på grundval av

1 deklarationen. I andra kan den inledande deklarauppgifterna

närmast klargöra om ytterligare atgärder är tionsgranskningen motiverade, t ex på grund av höga representationskostnader eller stora reparationsavdrag.

I ett ADB»baserat system av det slag som skisserats i det före*

blir det att göra en del av den materiella kontgående möjligt rollen maskinellt, t ex kontrollen av fondavsättningar och lagernedskrivningar. Vidare är det möjligt att formulera objektiva kriterier som avgör exempelvis när de i deklarationen upptagna

eller reparationskostnaderna ar av sådan storrepresentationsleksordning att ytterligare granskning är motiverad. Deklarationsformulären måste utformas sa att myndigheten erhåller de för ändamålet relevanta uppgifterna.

Med menas i princip att uppgifterna i deklara-

gvvikglggkggtggll tionen jämförs med material som hämtas från annat håll. Framkom-

i ”

Allmänna 83

överväganden

mer vid denna jämförelse skillnader eller avvikelser av viss netydenhet, kan detta ge incitament till djupare kontroll.

Jämförelserna kan avse uppgifter som företaget har lämnat för annat beskattningsändamál eller för ett tidigare Ars taxering eller uppgifter som avser förhållandena hos andra företag, vanligen i samma bransch. nvstamningen av uppgifter som har lämnats för olika beskattningsändamal behandlas närmare i efterföljande avsnitt. Jämförelsen med tidigare ar kan ge viktiga upplysningar om utvecklingen inom företaget, t ex om dess lagerreserv eller investeringar. Hit hör också den vanliga kontantberäkningen. Branschjämförelser kan avse bruttovinstprocent eller förekomsten av branschfrämmande poster. Jämförelserna kan också avse t ex storleken av reserveringar, kassabehâllning eller skatteskulder.

Jämförelser av detta slag sker redan i dag i viss omfattning men blir vid en manuell hantering ofta tidsödande och\osäkra. Med ett standardiserat uppgiftslämnande och en maskinell behandling kan avvikelsekontrollen bli betydligt mer effektiv och likformig. Vid utformningen av nya deklarationsblanketter är det en viktig uppgift att bedöma vilka uppgifter och vilken specifikationsgrad som behövs för avvikelsekontrollen.

4.4.3 Samband mellan olika skatter och avgifter

Näringsidkarna är numera, oavsett den juridiska formen, undantagslöst skyldiga att föra räkenskaper, antingen enligt bokföringslagen eller enligt jordbruksbokföringslagen. Räkenskaperna utgör underlag inte bara för inkomstdeklarationen utan även för

de som avser mervardeskatt, källskatt och

perioddeklarationer socialavgifter. Brister i underlaget medför ofta att fel begås vid for såväl inkomstskatt som andra skatter och

redovisningen avgifter.

Inkomstdeklarationen avlämnas forst sedan ett års verksamhet summerats i form av bokslut eller motsvarande. I samband därmed erhålls resultat- och nalansräkningar en samlad bild av

genom

Det blir då möjligt att genom en rad kontroller prova fdretaget. skäligheten 1 uppgifter som lämnats vid olika tidpunkter.

och kontrollen av näringsverksamhet vilar på fas- Beskattningen tare om man vid granskningstillfället har kännedom om

grund innehållet i tidigare avlämnade perioddeklarationer avseende samma bor darfdr främst i

räkenskapsår. Uppgiftsskyldigheten inkomstdeklarationen ges en sådan utformning att möjligheter till

och samtidig kontroll av flera skatter och avgifter avstämning skapas.

Olika fran relevanta samband behandlas i det

kontrollsynpunkt följande.

§ê@Q§BQ-mäE!EEQ§§§§EE_:-lEhQm§IQ§ElêEêLÅEU

De flesta är skattskyldige till mervärdeskatt for hela

företag sin verksamhet. I dessa fall kan sägas att mervärdeskatten och inkomstskatten har en oeskattningsram. Härmed avses det

gemensam förhållandet att omsättningen är skattepliktig till bade inkomstskatt och mervärdeskatt samtidigt som den mervärdeskatt som De-

en vid inkomsttaxeringen avdragsgill kostnad i princip löper pa

\ är avdragsgill vid redovisningen av mervärdeskatt. Ett ställningstagande som gäller Förekomsten av en intäkt eller av en kostnad beror således bada skatterna och skall dokumenteras i samma räkenskaper. De bedömningar som måste gbras i mervärdeskattehänseende överensstämmer därför ofta med dem som vid en senare tidpunkt blir aktuella vid taxeringen till inkomstskatt.

I P1an«rapporten har sambandet mellan rörelsebeskattning och mervärdeskatt beskrivits med hjälp av posterna i resultat- och balansrakningarna. Sambandet åskådliggdrs med utgångpunkt i dels omsättningen tbruttometddi, dels nettovinsten (nettometod.

Bruttometod: + Omsättning enligt resultaträkningen —

Ej mervardeskattebelagd omsättning ~ av varor

Inkbp enligt resultaträkningen + Inventerat värde av ingående lager/pågående arbeten - Inventerat värde

av utgående lager/pågående arbeten - omkostnader

Mervärdeskattebelagda - av inventarier

Inköp + Försäljning av inventarier -

övriga investeringar = “M0msmervärde

Nettometod: + Nettbvinst enligt balansräkningen + Bokslutspbster (t ex avsättning till lagerreserv, resultat-

utjämningsfond, investeringsfond) -

Utgående lager/pågående arbeten enligt balansräkningen

+ Ingående lager/pågående arbeten enligt balansräkningen + Ej mervärdeskattebelagda omkostnader (t ex löner, sociala av» gifter, avskrivningar) - Ej mervärdeskattebelagd omsättning - Investeringar + Sålda inventarier = Momsmervärde

Den systematiska mervärdeskattekontrollen är idag, som framgår av kapitel 2, koncentrerad kring mervärdeskatteenheternas granskning av negativa deklarationer. Positiva deklarationer underkastas inte nagon systematisk granskning. Det otillfredställande i detta forhallande har patalats av saväl mervärdeskatteutredningen som RSV (MOHSORG-projektet).

Vid kontrollen bör det starka sambandet mellan inkomstskatt och mervärdeskatt utnyttjas. En avstämning bör goras i samband med den årliga taxeringen. Med utgångspunkt i inkomstdeklarationens uppgifter kan momsmervärdet beräknas enligt någon av de bada ovan redovisade metoderna. Det framräknade värdet bor sedan jämföras med det värde som kan beräknas med hjälp av mervardeskatteoeklarationerna for samma tid.

Kommissionen har tidigare nämnt att försöksverksamhet bedrivits i syfte att gora avstämningar men att det därvid visat sig att de uppgifter som f n lämnas i företagens inkomstdeklarationer inte ger tillfredsställande underlag for detta.

Allmänna överväganden 87

De nya uppgiftsreglerna bor ges en sådan utformning att möjligheterna till avstämning förbättras. Detta betyder bl a att intäkter och kostnader måste delas upp på ett sådant sätt att det gar att utläsa vad som utgjort skattepliktigt tillhandahållande enligt mervardeskattelagen. Vidare måste inkomstdeklarationen innehålla uppgifter om forsäljnings- och inkdpspris for inventarier samt dessutom om kostnader för ny-, till- eller ombyggnad av markanlaggningar och byggnader, eftersom sådana kostnader behandlas på olika sätt i inkomstskatte- och mervardeskattesystemen.

Sammanfattningsvis anser kommissionen att uppgifterna i inkomstdeklarationerna i fortsättningen bor ha en sådan specifikationsgrad att en avstämning mellan dessa deklarationer och redovisningen till mervärdeskatt kan inga som ett led X den årliga kontrollen. För ändamålet ar en 100-procentig avstämning inte nödvändig. Det skulle visserligen vara teoretiskt möjligt att na en sådan exakthet men for detta skulle krävas en alltför omfattande uppgiftsskyldighet.

§êmQ§BQ-!QEQ§EäâäêblêtêêlQE§E-:-ÄQDIIQll§EEQlfLêE

Socialavgiftsutredningen har nyligen föreslagit (Ds S 1983:7) att uppbbrden av de arbetsgivaravgifter som belüper pa en manad skall samordnas med källskatteuppborden för samma manad. Pa en och samma deklaration (uppbürdsoeklarationen) skall arbetsgivarna redovisa dels avgiftsunderlag och avgifternas belopp, dels innehallen preliminarskatt och kvarstående skatt. Avgiftsunderlaget innefattar kontant utbetalda avgiftspliktiga löner och andra ersättningar samt vissa naturaformaner (kost, bostad, bil). Formanernas värde beräknas enligt fastställda schabloner. Skulle

88 Allmänna

överväganden

det Visa sig att summan av de arbetsgivaravgifter som beloper på

uppgår till ett annat belopp än det som inbetalts for

utgiftsâret

utgiftsaret skall arbetsgivaren dessutom utan anmaning lämna arsuppgift pa en särskild blankett.

De -

kontrolluppgifter som företagen arbetsgivarna lämnar till ledning för de anställdas taxering har på olika sätt samband med uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter. De kontanta lonerna enligt kontrolluppgifterna överensstämmer sålunda i stort med det avgiftsunderlag som anges i uppbordsdeklarationerna. Den väsentliga skillnaden är att arbetsgivaren i kontrolluppgifterna inte skall beräkna nagot värde på naturaformáner utan endast ange om sådana förmåner utgått.

Det nu beskrivna sambandet mellan uppgifterna i uppbordsdeklara* tioner och kontrolluppgifter bör utnyttjas for årlig avstämning. Socialavgiftsutredningens forslag innebar att kontantloner och naturaförmâner skall specificeras var för sig i uppbordsdeklarationen. Det blir därför möjligt att redan med nuvarande utformning av kontrolluppgifterna låta avstämningen omfatta de kontanta bruttolonerna. Kommissionen kommer 1 ett senare avsnitt att fore» slå att fürmânerna skall äsattas värden även i kontrolluppgifterna. Om detta genomförs ges ytterligare möjligheter till avstamw ning.

§â@§§üQ_EHE§§EQ§QE§l§IELÅQE§!-:-lQ59E§3Q§äl§I§§l9Q För bedömningen av uppbordsdeklarationernas riktighet är det önskvärt att kunna stämma av dessa mot det avdrag for lüner som företaget gör 1 inkomstdeklarationen.

Socialavgiftsutredningens nyssnämnda förslag innebär att de i uppbördsdeklarationerna redovisade avgifterna blir i det närmaste definitiva och att redovisning skall ske för varje månad. Därmed blir det möjligt att med ledning av dessa deklarationer beräkna de löneutgifter som hänför sig till företagets räkenskapsår. Resultatet kan sedan stammas av mot det avdrag för löner som yrkas i inkomstdeklarationen. En förutsättning för detta är att inkomstdeklarationen i fortsättningen innehåller erforderlig specifikation av arnetskraftskostnader.

Om företagen åläggs att i inkomstdeklarationen särredovisa sina kostnader för naturaförmâner, kan dessa jämföras med de förmånsvärden som redovisats i uppbördsdeklarationerna. Denna jämförelse kan ge För kontrollen värdefulla signaler, t ex i det fall då kostnader för förmåner redovisas i inkomstdeklarationen men något förmânsvärde inte har tagits upp i uppbördsdeklarationerna.

4.4.4 Samordningen med löntagarbeskattningen

- Företagen arbetsgivarna nar, som tidigare framnallits, viktiga uppgifter 1 samband med beskattningen av de anställda. Kontrolluppgifterna utgör redan idag ett viktigt underlag för löntagarbeskattningen. Det system för förenklad löntagaröeskattning som f n ar under utredning skulle innebära att löntagarnas egen uppgiftsskyldighet helt avskaffas eller i varje fall kraftigt begränsas. Ned ett sådant system olir aroetsgivarnas ansvar för löntagarbeskattningen ännu mer accentuerat.

90 Allmänna överväganden

Denna utveckling kommer att ställa nya krav pá företagens upp-

~ 1 vad avser bade ocn giftslamnande kontrolluppgifterna uppgifterna till för den - och kontroll

ledning egna taxeringen pâ den som skall utföras hos företagen.

För möjligheten att införa en förenklad löntagarbeskattning har det avgörande betydelse att kontrolluppgifterna får en enklare utformning än i dag. Traktamentsbeskattningssakkunnigas tidigare omnämnda förslag leder till en viss förenkling.

Kommissionen anser att ytterligare steg bör tas i samma riktning. Samtidigt är det viktigt att kontrolluppgifterna kommer att innehålla alla de grundläggande uppgifter som behövs för löntagarbeskattningen, bl a uppgifter om värden på vissa naturaförmåner.

Kontrollen av att de uppgifter som lämnas i kontrolluppgifterna är riktiga kan bara utföras hos företagen. Hos dem finns grundmaterialet, d v 5 avlöningslistor, reseräkningar, verifikationer m m. Genom att förlägga kontrollen till företagen skapar man möjw ligheter till en systematisk kontroll som i ett sammanhang berör alla anställda hos företaget. Härigenom uppnås att de anställda hos en och samma arbetsgivare kan behandlas likformigt oavsett om de taxeras av den ena eller andra taxeringsnämnden.

Ned den nu skisserade ordningen är det nödvändigt att företagens inkomstdeklarationer innehåller uppgifter som kan initiera den för löntagarbeskattningen erforderliga kontrollen. Detta är således ett ytterligare moment som måste beaktas vid utformningen av ett standardiserat rakenskapsschema.

4.5 Uppföljningen av det nya kontrollsystemet

En kontinuerlig uppföljning av kontrollverksamheten är angelägen redan 1 dag. Hed nuvarande system för uppgiftslämnande och kontroll inom företagssektorn möter det emellertid betydande svårigheter att åstadkomma en tillfredsställande uppföljning. Svårigheterna har belysts genom den redogörelse för Rsvs försöksverksamhet som lämnats i gilagg_g.

I det framtida systemet blir en uppföljning ännu mer angelägen. Det är uppenbart att arbetet med att formulera lämpliga urvals* kriterier kan bli bade svårt och långvarigt. De parametrar som skall ligga till grund för det systematiska urvalet måste kontinuerligt utvärderas och omprövas. Deras effektivitet måste kunna fastställas pa ett statistiskt godtagbart sätt. Det nya systemet ger helt nya möjligheter till en tillfredsställande uppföljning. Av skäl som redovisats i det föregående måste det systematiska urvalet kompletteras med ett slumpmässigt urval. Ett sadant skäl är just att kombinationen av systematiskt och slumpmässigt urval möjliggör en effektiv uppföljning. Resultatet av de revisioner som initieras på grundval av det systematiska urvalet kommer att kunna jämföras med resultatet av de revisioner som utförs pá grund av ett slumpmässigt urval. Ett uppföljningsarbete av detta slag kommer enligt kommissionens bedömning att leda till att kontrollverksamheten vilar på en betydligt stabilare grund än idag.

I E å sou 1983:75 93 t

5 KOMMISSIONENS FdRSLAG

5.1 Inledning

Av de allmänna överväganden som kommissionen redovisat i foregående kapitel framgår att nuvarande utformning av uppgiftsskyldigheten bidragit till att styra skattekontrollen i en inte önskvärd riktning. En radikal ändring av uppgiftsskyldigheten behövs. En sådan skall möjliggöra: - en likformig kontroll av alla skattskyldige - en snabb och

identifiering hantering av godtagbara deklaratio-

ner (klargoringsfdrfarande) - ett tillförlitligt urval av de deklarationer som kan förväntas

innehålla fel av väsentlig betydelse - en samtidig kontroll av inkomstskatt, mervärdeskatt och social-

avgifter - en identifiering av de arbetsgivare hos vilka kontroll bor ske

av uppgifter som lämnats beträffande de anställdas inkomster

En likformig kontroll kräver enhetliga uppgifter. De uppgifter som begärs bör samtidigt na nyhetseffekt, beslutseffekt och ut* fallseffekt. Detta innebar att en uppgift inte tidigare skall vara känd for myndigheten. Samtidigt skall den ha betydelse for beslutsfattandet. Dessutom maste den kunna förväntas leda till beslut av väsentlig betydelse.

94 Kommissionens förslag

Hegarda uppgifter skall enkelt kunna hämtas ur företagens redovisning. Blanketterna För uppgiftslämnandet bör vara så utformade att uppgifterna kan bearbetas maskinellt i den utsträckning som önskas .

I detta kapitel lämnas forslag till hur uppgiftsskyldigheten skall vara utformad for att tillgodose dessa önskemål. Inled_ ningsvis tar kommissionen upp frågan om i vilken man det behövs olika deklarationsformulär med hänsyn till ol a ^arten av den verksamhet som den skattskyldige bedriver. Därefter diskuterar kommissionen hur företagens uppgiftslämnande for beskattningsändamål skall anpassas till deras redovisning.

1 ett efterföljande avsnitt presenterar kommissionen sina forslag till nya deklarationsblanketter samt ett forslag till förenklad kontrolluppgift från arbetsgivare. översiktligt redogörs for blanketternas användning och därvid beskrivs nâgra av de maskinella kontroller som kan göras.

I forslagskapitlets avslutning görs en bedömning av vilka av nuvarande uppgifter som blir överflödiga antingen därfdr att motsvarande uppgifter lämnas på annat sätt eller därför att uppgiftslämnandet inte är behüvligt från kontrollsynpunkt.

5.2 Deklarationsformulärens utformning med hänsyn till

olika kategorier av skattskyldiga

Inkomstbeskattningen sker i sex olika inkomstslag. När det gäller näringsverksamhet är endast inkomstslagen jordbruksfastighet,

Kommissionens förslag 95

annan fastighet och rorelse av intresse. Inom vart och ett /av dessa inkomstslag skall inkomsten av varje särskild fdrvarvskalla uppskattas for sig. For de olika inkomstslagen gäller i vissa avseenden skilda oeskattningsregler. Sá länge dessa skillnader består finns det enligt kommissionens uppfattning behov av skilda deklarationsblanketter for de olika inkomstslagen. Detta overensstämmer också med den nu gällande ordningen, enligt vilken det finns särskilda deklarationsblanketter for jordnrnksfastighet, annan fastighet och rörelse.

även om inkomstberakningen i princip är densamma for fysiska och juridiska personer gäller skilda beskattningsregler for dessa 1 manga sammanhang. Det är önskvärt att de uppgifter som efterfrågas i olika blanketter skall kunna vara relevanta for den som lämnar dem. Därför är det lämpligt att såvitt möjligt ha skilda deklarationsblanketter för fysiska och juridiska personer.

Den uppdelning som i kommunalskattelagen (1982:370), KL, görs i skilda inkomstslag for jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse kan sägas vara en form av branschuppdelning. Denna form av uppdelning finns också i flera av de i kap 3 nämnda länderna. Av de studerade länderna ar det endast Norge som har branschanpassade räkenskapsutdrag i större utsträckning. I Norge finns blanketter for ett 20-tal olika branscher.

Man kan diskutera lämpligheten av att ha särskilda branschanpassade räkenskapsutdrag. Med sådana skulle man t ex kunna kräva särskild specifikation av vissa for en bransch speciella kostnader som kan antas vara av intresse från kontrollsynpunkt. Att med

96 Kommissionens

förslag

bestämdhet Fastställa vilka dessa branscher och kostnader är måste dock i vart fall f n bedömas som vanskligt. En branscnupp-

riskerar dessutom att snedvrida kontrollen eftersom endelning

i uppgiftslämnandet går förlorad och likformighetsm

hetligheten

kravet kan bli eftersatt. Härtill kommer att antalet branschen-

räkenskapsutdrag torde benüva vara mycket stort om upppassade

skall vara Mängden av formulär kan med delningen meningsfull. tiden bli ohanterlig både for de skattskyldige och skatteadministrationen.

Kommissionen har av nämnda skäl funnit det mindre lämpligt att föreslå särskilda branschanpassade räkenskapsutdrag. Om sådana i framtiden ändå skulle bedömas som önskvärda mäste ett ställnings-

av noggranna överväganden som särskilt bör beakta tagande föregås konsekvenserna av att uppgiftsskyldigheten inte längre blir enhetlig.

Kommissionen har valt att i stället utnyttja den branschkod

svensk standard för (SNI) som skatenligt näringsgrensindelning

äsätter företagen. Härigenom skapas i själva verket temyndighet

större till relevanta jämförelser mellan forelångt möjligheter

med likartade förhållanden samtidigt som man kommer forbi de tag

räkenskapsutdrag skulle fora med svårigheter som branschanpassade sig.

5.3 Olika ordning för företag med och utan ârsbokslut

Inkomst av och rörelse skall enligt 41 § KL

jordbruksfastighet beräknas grunder i den män dessa inte

enligt bokforingsmässiga

Kommissionens 97

förslag

strider mot särskilda bestämmelser i lagen. även inkomst av hyresfastighet får beräknas enligt bokforingsmässiga grunder. Enligt punkt 1 av anvisningarna till 41 § KL gäller 1 fraga om skattskyldig som har “ordnad bokföring att den skattemässiga inkomstoeräkningen i princip skall ske på grundval av bokföringen. I begreppet bokfüringsmässiga grunder ligger an-

enligt visningarna att hänsyn skall tas till in- och utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter. Har det bokförda resultatet påverkats av att bland intäkterna

tagits upp skattefria eller uteslutits skattepliktiga inkomster eller av att bland kostnaderna tagits upp belopp som inte är

avdragsgilla, skall en justering ske.

Bokforingslagen (1976:125) och jordbruksbokfdringslagen (1979:141) fbreskriver såväl kronologisk som systematisk bokföring (grundbokföring och huvudbokföring). Lagarna innehåller däremot inte nâgra bestämmelser om dubbel bokföring. Dubbel bokföring innebär en fortlöpande systematisering med inriktning på resultatredovisning och periodisering i bokslutets resultaträkning och balansräkning. I utpräglade småföretag med okomplicerade Förhållanden kan bokfbringsskyldigheten genom att man

fullgoras vid grundbokforingen gör noteringar i kolumner utan att inordna dessa i ett deoet- och kreditsystem. For varje räkenskapsår skall den lopande bokföringen avslutas med ett ársbokslut. Detta består av resultaträkning och balansräkning. med en årlig

Naringsidkare bruttoomsättningssumma understigande 20 basbelopp behover dock inte upprätta ârsbokslut.

98 Kommissionens

förslag

Vid den inkomstberäkning som skall ligga till grund för taxe-

tillämpas sedan länge olika ordning beroende pa om den ringen skattskyldige avslutar sina räkenskaper med eller utan årsbokslut.

En som inte har ärsbokslut skall i deklarationen

näringsidkare redovisa kontanta bruttointakter och utgifter i forvärvskallan, varvid en relativt av utgifterna krävs (se

utforlig specifikation nuvarande blanketter J 1, F 1 och R 1). Resultatet bringas dar efter i överensstämmelse med bokfbringsmässiga grunder genom att

tas till in- och utgående lager, varufordringar och varuw hänsyn SKUIUET‘ m m.

För som avslutar räkenskaperna med ârsbokslut gäller i

de företag stället att den skattemässiga inkomstberäkningen utgår från resultatet företagets resultaträkning (se nuvarande blankett

enligt 2 samt blanketterna J 3, F 6 och R 5). Det bokforda resultatet skall justeras, om det 1 den förvärvskälla som redovisningen avser förekommit skattepliktiga intakter som inte bokfürts på ett sådant sätt att resultatet påverkats eller om företaget resultatfdrt skattefria inkomster eller inte avdragsgilla kostnader. Omfattar även annan forvärvskälla än den ak-

bokföringen någon

måste intäkter och kostnader som är hänfürliga till en tuella, sådan förvärvskälla avföras. Vidare galler bl a att avskrivningar

i skall återföras i deklarationen, varsom gjorts räkenskaperna efter vardeminskningsavdrag m m skall yrkas öppet.

skattemässiga

allmän lämnas inte i deklarationen. Någon utgiftsspecifikation Till denna skall dock fogas en avskrift av bl a resultaträkningen.

Kommissionens förslag 99

Enligt kommissionens uppfattning måste även i fortsättningen olika ordning gälla för näringsidkare med och utan ársbokslut. For den som inte avslutar med årsbokslut mäste en kontantmässig redovisning, som justeras genom hänsynstagande till vissa balansposter (in- och utgående lager m m), vara den mest lämpliga lösningen. Å andra sidan mäste det anses uteslutet att álägga de företag som har ârsbokslut en sådan deklarationsordning. För dessa företag måste den skattemässiga redovisningen även i framtiden baseras pa det bokförda resultatet, som i deklarationen får justeras i de hänseenden som nyss nämnts.

Skilda ordningar bor således gälla även i fortsättningen. Därmed är naturligtvis inte sagt att nuvarande deklarationsblanketter kan lämnas oförändrade. Tvärtom är det, som kommissionen i det föregående understrukit, nödvändigt att väsentliga ändringar gbrs i syfte att tillgodose kontrollbehoven. Inte minst är det angeläget att företagens kostnader specificeras i den utsträckning som benovs for bl a maskinell kontroll och systematiskt urval. Den specifikationsgrad som kommissionen anser erforderlig framgår av de blankettfdrslag som strax skall presenteras och den kommer att i väsentliga delar få sin närmare motivering 1 samband med att användningen av blanketterna illustreras. Redan nu kan dock konstateras att de näringsidkare som inte har ârsbokslut redan i dag lämnar en specifikation som i stora delar uppfyller kontrollkraven. Kommissionens forslag till blanketter for denna grupp av näringsidkare innehåller därför relativt få ändringar i förhållande till nuläget.

100 Kommissionens förslag

För de företag som avslutar räkenskaperna med ârsookslut är situationen en annan. Som redan nämnts innehåller deklarationen i dessa fall inte någon egentlig specifikation av intäkter och kostnader. Visserligen kan resultaträkningen, som i avskrift skall fogas till deklarationen, innehålla viss specifikation men utformningen varierar och i regel är specifikationsgraden klart otillräcklig. För framtiden fordras att samtliga företag, som avslutar sina räkenskaper med ársookslut, pa ett enhetligt sätt lämnar de specifikationer som behövs för kontrollen. Frågan hur specifikationen skall vara utformad diskuteras i de närmast följande två avsnitten.

5.4 med ärsbokslut -

Företag specifikation på företags-

eller forvärvskällenivå

Vid inkomstoeskattningen gäller, som tidigare nämnts, att resultatet av varje förvärvskälla skall beräknas for sig. En specifikation av intäkter och kostnader kan avse just dem som är hänförliga till en viss förvärvskälla. Specifikationen kan då sägas ske på fgggägvgkallegigg. Den utgiftsspecifikation som i dag lämnas av näringsidkare utan ârsbokslut är av detta slag. En specifikation kan emellertid 1 stället avse intäkter eller kostnader 1 hela den verksamhet som ett företags bokföring omfattar. I detta fall görs specifikationen således på fggggggsgiyg. Den i ett arsbokslut ingående resultaträkningen ligger på denna nivå.

Kommissionen har övervägt om den specifikation som i framtiden maste krävas av företag med ärsbokslut bör läggas på företagseller förvärvskällenivá. Innan argumenten och emot de bada

för

A Kommissionens förslag 101

alternativen diskuteras, bör deras innebörd ytterligare precise- PBS.

Alternativet att - i det

lägga specifikationen på företagsnivá

kallat - innebar att skall foljande Qgaltggggtivgt företaget specificera intakter och kostnader i hela den verksamhet som bokföringen omfattar, oavsett om verksamheten utgörs av en eller flera forvärskällor. Vidare kommer en sådan specifikation att avse även de skattefria intäkter och inte avdragsgilla kostnader som företaget kan ha resultatfört. Redovisningen måste lämnas enligt ett standardiserat schema eller vad som i fortsättningen kallas a;;m§g§_§§kgg§k§g§sghgmg. Detta måste vara utformat med hänsyn bl a till de skiftande slag av intakter och kostnader som förekommer i inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse. Har företaget bara en förvärvskälla, kan inkomsten av denna beräknas på samma sätt som 1 dag, vilket innebar att det resultat som redovisas 1 räkenskapsschemat justeras med hänsyn till skattefria intäkter, inte avdragsgilla kostnader etc. Omfattar verksamheten två eller flera förvärvskällor, som har gemensam bokföring, kan resultatberäkningen för en av dem fortfarande göras på satt som nu sagts. Justeringen av det i rakenskapsschemat redovisade resultatet måste i detta fall inbegripa även en omfdring av de intäkter och kostnader som är hänfdrliga till de övriga förvärvskällorna. För var och en av dessa Övriga förvärvskällor skall lämnas en särskild specifikation på förvärvskällenivå. Detta är nödvändigt om man skall upprätthålla kravet på ett enhetligt uppgiftslämnande som inte är beroende av om bokföringen omfattar en eller flera förvarvskällor. En specifikation av de intäkter och kostnader som är hänförliga till den först nämnda

102 Kommissionens

förslag

fdrvärvskällan kan man i detta fall erhålla genom att suntrahera de pá förvärvskälleniva redovisade beloppen från de intäkter och kostnader som specificeras i det allmänna räkenskapsschemat.

- i det alternativet med specifikation på fdrvärvskällenivá följande kallat ggalggrgativgg - innebär att företaget for varje särskild fdrvarvskälla specificerar de till denna nanforliga intäkterna och kostnaderna. Specifikationen kommer således enligt detta alternativ inte att omfatta skattefria intäkter eller kostnader som inte är avdragsgilla. Praktiskt innebär B-alternativet att inkomsten av forvarvskällan beräknas på samma sätt som i dag - av det bokförda resultatet - varefter

d v s genom en justering en specifikation lämnas som avser den framräknade inkomsten.

De båda alternativen mäste naturligtvis bedömas ur skatteteknisk synvinkel. Samtidigt är det angeläget att vid bedömningen fästa stort avseende vid önskemålet att uppgiftslämnandet så langt möjligt skall vara anpassat till företagens redovisning.

Från rent skattetekniska synpunkter finns det vid första páseende mycket som talar för B-alternativet. Gällande regler innebär att inkomstberäkningen skall ske for varje förvärvskälla for sig. I ett sådant system maste av den skattskyldige krävas att han kan

for skattepliktiga intäkter och avdragsgilla kostnader 1 redogöra

särskild forvärvskälla. Det är mot denna bakgrund inte varje

att att den specifikation som behövs fdr kontrolorimligt begära len lämnas just på forvärvskällenivá. Med B-alternativet fordras färre blanketter än i A-alternativet och hanteringen blir nagot enklare. Särskilt i det fall då företagets bokföring omfattar tva

Kommissionens förslag 103

eller flera forvärvskällor har A-alternativet vissa olägenheter. Konstruktionen av detta alternativ innebär nämligen, som redan framgått, att intäkter och kostnader i en av forvärvskällorna erhålls först efter det att intakter och kostnader i övriga förvärvskällor subtraherats från den redovisning som lämnas på foretagsnivå. Det är emellertid avsikten att gora denna subtraktion maskinellt. Följande förtjänar dock att framhållas. De regler som medger att beskattningen av en inkomst skjuts på framtiden genom s k resultatreglerande åtgärder är ofta relativt komplicerade, åtminstone om flera sådana åtgärder skall vidtas samtidigt. I Awalternativet måste företagen i praktiken själva göra den eller de subtraktioner som nyss nämnts för att få fram underlaget for de resultatreglerande åtgärderna. I B-alternativet framgår underlaget direkt av deklarationen, vilket bör underlätta for företagen att göra en riktig beräkning.

Ser man å andra sidan till önskemålet om en anpassning till företagens redovisning har A-alternativet obestridliga fördelar. Särskilt klart framstår detta när bokföringen omfattar endast en forvärvskälla. Förutsatt att det allmänna rakenskapsschemat kan ges en med hänsyn till företagens redovisning lämplig utformning — kommissionen denna i nästa avsnitt -

återkommer till fråga innebär A-alternativet att företag som har endast en förvärvskälla direkt kan använda sin affärsbokfüring och de nu upplagda redovisningssystemen för att lämna den begärda specifikationen. Det kan förväntas att A-alternativets allmänna räkenskapsschema kommer att bidra till utvecklingen av god redovisningssed. Den omarbetning av resultaträkningen som fordras när en specifikation skall lämnas enligt B-alternativet innebär ett visst meraruete

104 Kommissionens förslag

för företagen. Det kan inte heller uteslutas att B-alternativet genom sin utformning i någon man hämmar utvecklingen på redovisningsomrádet.

Kommissionen anser sig således kunna konstatera att Bealternativet har vissa fördelar ur rent skatteteknisk synvinkel - särskilt i det fall då företagets bokföring omfattar tvâ eller flera förvarvskällnr - medan A-alternativet ger större möjligheter att tillgodose uppgiftslämnarnas intressen. vid valet mellan de båda alternativen bör man hålla i minnet att endast en ringa del av näringsidkarna har mer än en förvärvskälla. De svårigheter som 1 dessa fall kan uppkomma är inte större än att de bör kunna bemästras. önskemålet om en nära anpassning till företagens redovisning bör därför väga över.

Av nu anförda skäl vill kommissionen för sin del förorda Aalternativet. För att ge remissinstanserna möjligheter att ta ställning till de bada alternativen har kommissionen dock i sina blankettfdrslag redovisat även B-alternativet.

I sammanhanget kan framhållas att de nyss berörda svårigheter som uppkommer nar ett företag har flera fdrvärvskällor skulle elimineras om all näringsverksamhet, som ett företag bedriver, hänfördes till ett gemensamt inkomstslag och behandlades som en enda förvärvskälla. kommissionen har emellertid inte i uppdrag att föreslå så långtgående förändringar i de materiella beskattningsreglerna. Inom den tid kommissionen haft till sitt förfogande hade det inte heller varit möjligt att belysa konsekvenserna av ett sådant förslag.

Kommissionens förslag 105

5.5 Närmare om specifikation på företagsnivâ

Kommissionen har i föregående avsnitt förordat det s k n-alternativet, som innebär att den för erforderliga specifika-

kontrollen

tionen i första hand skall göras på företagsnivá enligt ett allmänt räkenskapsschema. En förutsättning för att A-alternativet skall medföra den avsedda förenklingen för företagen är att det allmänna räkenskapsscnemat kan ges en sådan utformning att det verkligen är nära anpassat till företagens bokföring.

Vid utformningen av räkenskapsschemat bör beaktas den utveckling som har ägt rum på redovisningens omrâde. Kommissionen har ansett det lämpligt att sammanfatta huvudlinjerna i denna utveckling innan ställning tas till räkenskapsschemats närmare utformning.

Företagens redovisning behöver uppfylla flera olika krav. Den bör bl a lämna sådana upplysningar att man kan följa de ekonomiska konsekvenserna av verksamheten. Vidare bör den vara utformad så att företagen så enkelt som möjligt kan fullgöra sin lagstadgade uppgiftsskyldighet. Man kan således urskilja dels interna krav på information för bl a effektivitetsnedömningar, dels externa krav för bedömning av företagets ekonomiska situation och för beskattning.

Näringslivets organisationer och enskilda företag har utvecklat system som tillgodoser de krav som ställs från skilda håll inom och utom företagen. Sveriges Mekanfördund punlicerade år 1945 sin s k normalkontoplan (M-planen) som främst fick betydelse för de

i 106 Kommissionens

förslag

större företagen. Trettio år efter M-planens tillkomst, ar 1975, gav en arbetsgrupp inom Sveriges Mekanfbrbund under rubriken Redovisningsplan“ uttryck for en modernare syn på redovisningen. En annan arbetsgrupp inom Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industrifürbund utvecklade under bdrjan av 1970-talet den s k BAS-kontoplanen. Denna publicerades 1976 i skriften “BAS 76 Redovisning i mindre och medelstora företag. Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) fastställde BAS-kontoplanen som svensk standard i maj 1976 och i ny utgåva i september 1980. E05kontoplanen har fogats till detta betänkande som gglaga lb)

BAS-kontoplanen har en renodlat registrerande och klassificerande funktion. Transaktioner enligt kontoplanen redovisas med dubbel bokföring (debet-kredit-avstämning). kontoplanen kan användas av de flesta mindre och medelstora företag, oberoende av näringsgren, bransch, ägandeform m m. Den omfattar transaktioner mellan företaget och omvärlden, d v s affärsredovisningen, och anknyter till bokföringslagen med dess krav på balansräkning och resultaträkning. Vidare anknyter kontoplanens allmänna struktur till kontoplaner som rekommenderades av redovisningsbyrâer och branschorganisationer. Kontoplanen har också anpassats till Statistiska Centralbyrâns (SCBS7 systematik, vilket gor det lättare att ur redovisningen fä fram uppgifter som skall lämnas till SCB.

Olika branschorganisationer har utformat branschanpassade versioner av BAS-kontoplanen med speciell uppläggning fdr branschen beroende pa om man sysslar med tillverkning, tjänster, handel eller byggnadsverksamhet. Fram till 1981 hade exempelvis branschkontoplaner tagits fram inom bygg-, akeri-, träindustri, textil 5

Kommissionens förslag 107

mâlerim, rör- och konfektions-, grafiska, tidnings-, glasmästeri, elbranscherna samt dessutom för energiverk. Vidare finns for jordbruk särskilda varianter av Bêsekontoplanen.

Mindre och medelstora anlitar ofta redovisningsbyråer med

företag datoriserad redovisning. Tidigare nade dessa olika egna varianter av även för likartade företag i samma bransch. BAS_

kontoplaner kontoplanen har kraftigt reducerat antalet sådana egna kontoplam ner. När det gäller färdig programvara, som säljs till företag för egen dator, överensstämmer den nästan

användning pa deras utan undantag med BAS-kontoplanen.

Flera olika faktorer har medverkat till den nu beskrivna utveck-

Man kan peka på bl a de ökade interna och externa kraven lingen. på redovisningssystemet, den snabba datateknologiska utvecklingen och den därmed sammanhängande utvecklingen av datasystem, bok*

krav årsbokslut som består av resultat_ och föringslagens på balansräkning, bokföringsnämndens anvisningar och Föreningen Auktoriserade Revisorers rekommendationer i redovisningsfrâgor.

Det kan således konstateras att utvecklingen gått mot en allt mer

och att BAS-kontoplanen spelat en enhetlig redovisningsstandard

roll för denna utveckling. De motiv som anförts för betydelsefull en ökad enhetlighet i redovisningen kan sammanfattas i följande

i mindre och medelstora företag, 2 punkter (BAS-redovisningen uppl s 11): * All ~ även den rent manuella ~ förenklas när kon-

redovisning

blanketter och anvisningar kan göras likartade för olika

ton,

företag.

108 Kommissionens förslag sou 1933;75

« Det blir lättare att använda maskinell redovisning, vare sig man vill utnyttja service- och redovisningsbyrâer eller egen liten dator. * blanketter for från bor Myndigheternas uppgifter företagen kunna anpassas och utformas med hänsyn till hur data kan hämtas direkt ur den enhetliga delen av redovisningen. * Jämförelser mellan företag och mellan branscher underlättas. * Det blir lättare att räkna fram sådana nyckeltal som anvands ofta.

Från kommissionens synpunkt är det viktigt att notera att de motiv som drivit fram utvecklingen inom redovisningsomrâdet i allt väsentligt sammanfaller med de intressen som enligt det föregående skall tillgodoses genom ett enhetligt uppgiftslamnande för beskattningsandamál.

Kommissionen anser att den beskrivna utvecklingen medfört att det i dag finns goda möjligheter att utforma ett allmänt räkenskapsschema som fyller kravet pâ en nära anpassning till företagens redovisning. Särskilt har förekomsten av BAS-kontoplanen betydelse. Det finns visserligen inte nagon exakt uppgift om hur manga företag som tillämpar denna kontoplan. Den har emellertid på kort tid fatt mycket stor genomslagskraft. Antalet företag som använder planen är dessutom inte ensamt avgörande. De flesta kontoplaner som bygger på dubbel bokföring med indelning pá inkomst- (intäkts-) och utgifts- (kostnads-) slag kan lätt anpassas till BAS-kontoplanen.

Kommissionens 109

förslag

Mot denna bakgrund har kommissionen funnit att ett allmänt raken* skapsschema bör utformas 1 nära överensstämmelse med BAS-kontoplanen. Härigenom tillgodoses bäst önskemålet om en anpassning till uppgiftslämnarnas bokföring. En sådan anpassning medför att företagens uppgiftslamnande underlättas och att skatteadministrationens arbete med företagens deklarationer kan rationaliseras.

Enligt vad kommissionen ovan föreslagit skall alla företag med årsöokslut lämna uppgifter enligt det allmänna räkenskapsschemat. I speciella fall kan en sådan ordning emellertid för vissa företag komma att vâlla problem åtminstone under en övergångsperiod.

kommissionen föreslår därför att företag skall kunna medges undantag frán skyldigheten att lämna allmänt räkenskapsschema. En förutsättning för detta måste dock vara att skattechef beslutar om att planmässig revision skall äga rum hos företaget med ett längsta intervall om fyra år mellan revisionerna.

5.6 Förslag till deklarationsöilagor för

näringsidkare

5.6.1 översikt över föreslagna deklarationsöilagor

Kommissionens förslag till olika deklarationsnilagor framgår av nedanstående förteckning: N 1 Annan fastighet, fysisk person m fl, ej ársnokslut N ZA Annan fastighet, fysisk person m fl, årsbokslut N 3A Annan fastighet, juridisk person, ârsnokslut N 4 Rörelse, fysisk person, ej årsbokslut N SA Rörelse, fysisk person m fl, ârsbokslut

110 Kommissionens

förslag

N sa Rörelse, juridisk person N 7 Jordbruk, fysisk person, ej årsbokslut N BA Jordbruk, fysisk person m fl, ärsbokslut N ?A Jordbruk, juridisk person N 1U Delagare/medhjälpande make i näringsverksamhet N 11 Avskrivningsbilaga täckdiknings- och markanlaggningar N 12 Avskrivningsbilaga byggnader N 13 Avskrivningsbilaga inventarier N 14 Allmänt räkenskapsschema, fysisk person m fl N 15 Allmänt räkenskapsschema, juridisk person N 16 Särskild förvärvskälla, fysisk person m fl N 17 Särskild fürvärvskälla, juridisk person

Som ovan finns olika bilagor för fysiska och juridiska

framgått

samt för de olika inkomstslagen. Från denna regel finns personer endast ett blankett N 1 som får användas av

undantag, nämligen såväl som juridiska personer. Bokstaven A efter deklaraw

fysiska

nummer anger att fråga är om bilaga utformad efter tionsbilagans A-alternativet (specifikation på fdretagsnivâ).

kommissionens förslag till balansräkning i blankett N 15 är avsett for aktiebolag. Av praktiska skäl har kommissionen avstått från att särskilt redovisa de justeringar som behover göras med tanke på ekonomiska föreningar, stiftelser och vissa andra juridiska Kommissionen förutsätter att de fdrsäkringsfore-

personer.

som for närvarande deklarerar på blanketterna R 30 och R 31, tag, skall göra detta även i fortsättningen.

Kommissionens förslag 111

De alternativa deklarationsblanketter (B-alternativet) som komw missionen övervägt nar nedanstående beteckningar. N ZB Annan fastighet, fysisk person m fl, ârsbokslut N EE Annan fastighet, juridisk person

N SH Rörelse, fysisk person m fl, arsbokslut N 58 Rörelse, juridisk person

N BB Jordbruk, fysisk person m fl, årsbokslut N OH Jordbruk, juridisk person

Enligt detta alternativ, som innebär specifikation endast på förvärvskälleniva, ersatts A-blanketterna med Bwblanketterna varvid dessutom blanketterna N 14 ~ N 17 bortfaller.

Samtliga här föreslagna deklarationsformular återfinns i del 2 av detta betänkande.

För att jämföra de två alternativen och för att redovisa inne* hållet 1 blanketterna har kommissionen som bilagor till denna del av betänkandet endast tagit med blankett N 4 igilaga 5), N SA £3_1l§9§ éh N 10 Hallaga é), N 14 (ell-äga Z’. N T6 (Ellêgê §7

N SB (gilaga 2). Att just dessa blanketter valts sammanhanger med att blanketterna För fysisk person är de mest komplicerade och att man med hjälp av dessa även kan visa t ex hur kontantberakning kan göras maskinellt.

I de följande avsnitten avser beskrivningarna i första hand A_ alternativet. Dä så bedöms nödvändigt kommer dock B-alternativet

112 Kommissionens förslag

att beröras.

Två exempel kan få visa vilka blanketter som skall användas: 1. driver rörelse och har en hyresfastighet och En fysisk person avslutar inte sina räkenskaper med ârsbokslut. Han skall avlämna blankett N 1 och blankett N 4. 2. En fysisk person, som avslutar sina räkenskaper med ärsbokslut driver en rörelse 1 Malmö, har en jordbruksfastighet i Småland och en hyresfastighet i Stockholm. Han har gemensam bokföring för hela sin verksamhet. Rörelsen skall han deklarera på blankett N SA. Som bilaga till denna skall han avlämna ett allmänt räkenskapsschema, blankett N 14, som innehåller en specifikation av intäkter och kostnader m m för hela verksamheten. Jordbruksfastigheten och hyresfastigheten utgör emellertid särskilda Förvärvskällor och är dessutom hänförliga till andra Han skall avlämna en blankett N 16 för var och en inkomstslag. av Förvärvskällorna jordbruk och hyresfastighet. Vid E-alternativet används blanketterna N SB (rörelsen), N 8B tjordbruksfastigheten) och N 38 (hyresfastigheten).

I det fall flera personer tillsammans driver verksamhet

fysiska

skall en av dem lämna fullständig redovisning för hela verksamheten. skall avlämna endast blankett N 1G. Om övriga delägare juridisk person driver exempelvis rörelse tillsammans med fysisk eller annan person i handelsbolag eller kommanditbolag juridisk skall blankett N SA lämnas av en av delägarna och blankett N 10 av Blankett N 10 behandlas särskilt i avsnitt övriga delägare. 5.7 nedan.

SOU 1983275 Kommissionens förslag 113

Reglerna för avskrivning är så likartade att gemensamma deklaraw tionsblanketter kan användas för all näringsverksamhet. Blanketterna N 11, N 12 och N 13 föreslås därför ersätta de uppgifter om avskrivning som för närvarande finns. De nuvarande avskrivningsbilagorna F4, J4, J21, R2, RZU och R21 och de uppgifter om avskrivning som finns i blanketterna 2, FZ, J2, J3, R1 och RS bortfaller.

5.6.2 Innehållet i de nya deklarationsbilagorna

En översiktlig beskrivning av innehållet i de nya deklarationsbilagorna görs utifrån blanketterna N 4 och N SA (bilagorna 4 och S).

Blankett N 4 (rörelse, fysisk person, ej ârsbökslut) innehåller: 1. Allmänna uppgifter Z. Specifikatiov av skattepliktiga inkomster och avdragsgilla

utgifter i förvärvskällan, m m ba u Kommunal fördelning

Uppgift om förmögenhet Uppgift om delägare Specifikation av lager/pågående arbeten

0-U-L\

7. Specifikation av vissa anskaffningar/försäljningar

Den som inte avslutar sina räkenskaper med arsbokslut lämnar redan idag i blankett R1 en relativt omfattande specifikation av skattepliktiga inkomster och avdragsgilla utgifter i förvärvskällan. En jämförelse mellan blankett R 1 och den föreslagna blankett N 4 visar att skillnaden i uppgiftsskyldighetens omfatt-

114 Kommissionens

förslag

ning blir relativt obetydlig.

Blankett N SA (rörelse, fysisk person m fl, ärsbokslut) innehåller: 1. Allmänna uppgifter 2. Justering av redovisat resultat enligt räkenskaperna

(Blankett N 14 skall biläggas. Denna innehåller specifikation

av intäkter och kostnader m m samt specifikation av vissa

anskaffningar/försäljningar på füretagsnivá) 3. Kommunal fördelning ä Uppgift om förmögenhet 5. Uppgift om delägare 6 Specifikation av lager/pågående arbeten

blanketterna N 4 och N sn åt endast därige- Som synes skiljer sig nom att N 4 innehåller en specifikation av skattepliktiga inkomster och avdragsgilla utgifter i forvärvskällan och att specifikationen av anskaffningar/försäljningar ligger pâ fdrvarvskälleniva. I blankett N SA lämnas dessa uppgifter på underbilagan blankett N 14 och avser hela den verksamhet bokföringen omfattar. Eftersom den som deklarerar pá N sn under rubriken “Justering av redovisat resultat enligt rakenskaperna skall ange hur inte skattepliktiga inkomster och inte avdragsgilla kostnader bokfürts kommer samma uppgifter att erhållas i detta fall.

kan noteras att blanketterna N 4 och N 58 foreter som jämförelse än större likheter. Detta sammanhänger med att specifikationen 1 dessa fall sker pâ fdrvarvskallenivá.

Som framhallits bör behovet av varje uppgift kunna

tidigare motiveras utifrân beskattnings-, kontroll- eller pedagogiskt

Kommissionens 115

förslag

syfte. Nedan anges kortfattat de viktigaste motiven till de infordrade uppgifterna.

Deklarationsbilagans §llg§gg§_gggg1f;gg är till för att identifiera verksamheten och lämna vissa viktiga uppgifter om denna. När det gäller inkomstslaget rörelse skall dessutom vissa uppgifter lämnas for branschklassificering. Detta behandlas särskilt i avsnitt 5.10.1.

Specifikationen av ;g§§§gg§_ggg_5g§3gagg§ är primärt till för kontrolländamal vare sig specifikationen sker direkt 1 förvärvskällan som 1 blankett N 4 och N SB eller pa företagsniva 1 blankett N 14. Specifikationen möjliggör, som sen: Q skall belysas, overslagsmassig kontroll av t ex unñzrlaget för socialavgifter

‘ och mervärdeskatt. Utformningen uet allmänna räkenskapsschemat - blankett N 14 ~ behandlas _~.skilt 1 avsnitt 5.6.3.

Avsnittet om §ggggg§l_fgggglg;gg har till uppgift att hänföra inkomst av fürvärvskällan till rätt Deskattningso .. När det gäller juridiska personer skall fordelninqen jämväl avse fürdelning på församlingar.

Uppgift om fgggggggggg avser förmögenhet nedlagd i fürvärvskällan. Denna uppgift kan maskinellt kontrolleras i alla de fall bokföringen endast omfattar en förvärvskalla och spärregeln I inkomstslaget jnrdnruksfastighet inte är tillämplig. Uppgift Dm fürmogenheten erfordras också for att man skall kunna göra en overslagsmässig Kontantoeräkning maskinellt.

116 Kommissionens

förslag

Uppgift om ggl§g§[g_g_fl i forvärvskällan skall lämnas av den som utan har att redovisa for hela verksamheten. Denna

anmaning

skall här också ange hur forvärvskällans inkomst och person förmögenhet fördelar sig på de olika delägarna. Dessa uppgifter kommer att fungera som ett slags kontrolluppgifter for de andra delägarna. Dessa får ett förenklat deklarationsfdrfarande genom att de bara behover lämna några få uppgifter på blankett N 10.

är till for att maski- Specifikation av lag§[§g§g§gggg_a[ggtgg nellt kontrollera och avsättning till resultatut-

lagervärdering jämningsfond.

av vissa ameliaifniadezitezsällninga: sker* på Specifikatinnen förvärvskällenivå om avslutning av räkenskaperna ej sker med ârsbokslut. Om den skattskyldige avslutar bokföringen med årsbokslut sker redovisningen av anskaffningar/försäljningar på blankett N 14. Denna specifikation behövs dels fdr att åstadkomma

av mervärdeskatt och dels for att överslagsmässig avstämning kunna Den gor det också möjligt att kont-

göra kontantberakning. rollera den rakenskapsenliga avskrivningen. Avstämningen av mervärdeskatt sker vid blankett N 4 pa fdrvarvskällenivâ medan den vid blankett N SA sker på foretagsnivá. Även i blankett N SR sker specifikationen av anskaffningar/für-

pa fdrvarvskällenivå. Detta möjliggör avstämning av säljningar mervärdeskatt pa denna nivå och underlättar därmed identifiering av eventuell felkälla.

5.6.3 Det allmänna räkenskapsschemat - blankett N 14

Resultatet av de överväganden kommissionen ovan redovisat (jfr avsnitt 5.4) har utmynnat i att ett allmänt rakenskapsschema

Kommissionens förslag 117

maste utformas om önskemålet att företagen i forsta hand skall fa lämna uppgifter på foretagsnivä skall kunna tillgodoses. Redovisningen pa füretagsnivâ bör beakta hur företagens redovisning är upplagd. Enligt kommissionens uppfattning är BAS-kontoplanens redovisningssätt det som bäst tillgodoser uppgiftslämnarnas önskemål om redovisning på füretagsnivå (jfr avsnitt 5.5 ovan). Kommissionens forslag till allmänt räkenskapsschema for den som avslutar med årsnokslut finns som bilaga 7.

Det allmänna räkenskapsschemat innehåller: 1. Identifieringsuppgifter 2. Balansräkning

. Utdrag ur kapitalkontot

. Resultaträkning

Specifikation av vissa anskaffningar/försäljningar

LI‘.x.\bJ

Samtliga nu nämnda uppgifter skall lämnas på företagsniva. Uppgifternas användning är densamma som beskrivits i föregående avsnitt. Användningen kommenteras mera 1 avsnitt 5.10.

Malsättningen allmänt, när det gäller det allmänna räken-

rent

skapsschemat, är att det skall innehålla samma uppgifter om intäkter och kostnader som blanketterna N 1, N 4 och N7. För att det allmänna räkenskapsschemat skall kunna tillgodose Kravet pa likformiga uppgifter mäste intäkterna fördelas på olika inkomstslag. kravet på uppdelning av rörelseintäkterna överensstämmer med Dokföringslagen medan uppdelningen av jordsoruksintäkterna överensstämmer med jordoruksbokforingslagen, dock att jordbruksarrende skall anges särskilt. Att särredovisa intäkter och kost-

118 Kommissionens förslag

nader för fastighetsförvaltning (nyresfastigheter) är god redovisningssed. För den som har sin redovisning upplagd så finns möjlighet att lämna uppgift om kostnader för fastighetsförvaltningen särskilt (reg kod 408 - 410). Andra fastighetskostnader än

vid kod 628 de som avser hyresfastighet skall redovisas reg 630.

För att möjliggöra for uppgiftslämnarna att använda den egna redovisningen utan att behöva slå ihop olika kostnadsslag innehaller resultaträkningens kostnadssida en specifikationsgrad som överensstämmer med BAS-kontoplanens kontogruppsindelning utom i de fall ytterligare specifikation krävs. ned något undantag har BAS-kontuplanens kontobenämningar använts.

kostnader für arbetskraft redovisas vid reg kod 501 - 515 och de rubriker som här anges är de som framgår av BAS-kontoplanen (jfr bilaga 3). Därutöver skall vissa uppgifter lämnas 1 anslutning till uppgifter om kostnader vid tjänsteresor. Specifikationen under kostnader for arbetskraft kommenteras särskilt i avsnitt 5.8.6.

Under rubriken övriga kostnader (reg kod 601 — 530) finns kostnadsslag, som har sin direkta motsvarighet 1 BAS-kontoplanen. Endast ett undantag finns, nämligen “Jordoruksarrende, betesav-

Detta kostnadsslag finns emellertid i de varianter av gifter. BAS-kontoplanen som tillämpas inom jordbruket.

BAS-kontoplanens kontogrupp Diverse peri0diseringskonton“ används för periodisering av omsättningstillgângar. kontogruppen

Kommissionensförslag

omfattar dels värdet av tillverkade egna anläggningstillgångar och dels förändring av beståndet av producerat varulager, produkter i arbete och pågående arbeten ibyggnads- och anläggningsverksamhet). När det gäller kontot Värdet av tillverkade egna anläggningstillgångar har detta i räkenskapsschemat omrubricerats till “For ny- till- eller ombyggnad av anläggningstillgang har uttagits varor och/eller nedlagts lünekostnader m m. Det är önskvärt att värdet av egentillverkade anläggningstillgångar inte krediteras de olika kostnadsslagen i det allmänna räkenskapsschemat utan bruttoredovisas. Detta gäller särskilt lünekostnader. Skälet härtill är att lonesumman skall vara möjlig att stämma av mot underlaget for socialavgifter.

BAS-kontoplanen skiljer på avskrivningar pa maskiner och inventarier och avskrivning pa immateriella tillgångar. Därför finns motsvarande uppdelning i det allmänna räkenskapsschemat.

Den omfattande kontouppdelningen under “Extraordinära intäkter och kostnader är enbart betingad av önskemålet om en anpassning till redovisningen 1 de företag som har sådana intäkter och kostnader och som vill särredovisa dessa.

Den omfattande uppdelningen under bokslutsdispositioner i

speglar någon mån den stora omfattningen av resultatreglerande atgärder 1 inkomstslagen rorelse och jordbruk. En öppen redovisning av avsättning, aterforing, ianspraktagande och avskrivning för olika fonder/konton möjliggör tillsammans med balansräkningen att vissa särskilda uppgifter och blanketter kan slopas. Detta behandlas särskilt i avsnitt 5.11.

120 Kommissionens förslag

forslag till allmänt räkenskapsschema avviker från Foreliggande

generella uppställning pá en punkt, nämligen att BAS-kontoplanens

om bilkostnader som utgjort löneförmân inte skall särreuppgift dovisas under kostnader for arbetskraft. Sådan kostnad skall inga i personbilskostnader eller övriga fordonskostnader (reg kod 612 - 617). I är “kostnader

BAS-kontoplanen kontogruppsbeteckningen for egna transportmedel. Denna avvikelse bedöms vara av mindre betydelse. Det torde nämligen vara mindre vanligt att Företag faktiskt tillämpar BAS-kontoplanen genom att redovisa vissa fordonskostnader i klass 5 och andra i klass 6.

När det gäller det allmänna räkenskapsscnemats balansräkning har även denna byggts upp så att den möjliggör uppgiftslamnande på

När det gäller balansräkningen kan noteras att kontogruppsnivå. kassabehâllningen, upplupna lönerisemesterlüner, garantiriskreserv och förskott/a conto skall anges särskilt. Dessa uppgifter finns också i BAS-kontoplanen men på kostnadsslagsnivá.

Det kan nämnas att balansräkningen För juridisk person dessutom innehåller en särredovisning av skatteskulder, tantiem, avsatt till pensioner och internvinstkonto. även dessa konton finns i BAS-kontoplanen.

I E-alternativet finns balansräkning intagen i blankett N 58. Om ett foretag har inkomster som är hanforliga till flera olika inkomstslag behöver balansräkningen endast ifyllas på ett ställe (i en av blanketterna). Av det skälet har kommissionen inte gjort olika balansräkningar for inkomstslagen rörelse och jordbruk. En förenklad balansräkning finns emellertid for näringsidkare som endast har inkomst av annan fastighet. Om emellertid den som har att redovisa inkomst av rörelse jämval har att redovisa inkomst i inkomstslaget annan fastighet, redovisas balansräkningen på rb-

Kommissionens förslag 121

relseblanketten. Balansrakningarna skall redovisas på företagsnivå och inte på förvarvskällenivá. Enligt bokföringslagen skall obeskattade reserver anges var för sig. Beteckningen ackumulerade överavskrivningar har använts i stallet för BAS-kontoplanens beteckning Anläggningsreserv“.

För att åstadkomma likformighet i redovisningen av olika avsattningar kommer kommissionen att i avsnitt 5.9.2 föresla att avdrag för avsättning till upphovsmanna/uppfinnarkonto samt skogskonto/skogsskadekonto skall medges endast under förutsättning att sådan avsättning redovisas under rubriken “obeskattade reserver i balansräkningen. Avsättningen skall med andra ord ske i rakenskaperna. Härigenom blir god redovisningssed i detta avseende lagfäst.

5.6.4 Särskild förvärvskalla - blankett N 16

För inkomstbeskattningen krävs att skattskyldig lämnar om

uppgift intäkter och kostnader i varje förvarvskälla. Den omständigheten att den skattskyldige har en bokföring som omfattar tvâ eller flera förvärvskallor kan inte - som kommissionen tidigare _framnållit -

utgöra skäl för undantag från denna regel. Att föreskriva att de skattskyldiga skall ha skilda bokföringar för varje förvarvskälla är inte nödvändigt. Beskattningens krav tillgodoses ändå genom den föreslagna blankett N 16, bilaga 8.

Blankett N 16 är en gemensam blankett för alla tre inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse. Blanketten skall avlämnas endast av den som i en och samma bokföring har två eller

122 Kommissionens

förslag

flera forvärvskallor hanfürliga till näringsverksamhet. Om foretaget har flera forvarvskällor, som skall redovisas pâ blankett N 16, skall en blankett avlamnas for varje sådan fürvärvskälla.

Blankett N ié innehåller: 1. Allmänna uppgifter. 2. Specifikation av intakter och kostnader. 3. Kommunal fördelning. 4. Uppgift om förmögenhet. 5. Uppgift om delägare. 6. Specifikation av lager/pågående arbeten (ej annan fastighet).

Innehållet överensstämmer med blankett N SA med ett undantag, nämligen själva specifikationen av intäkter och kostnader (punkt 2 ovan). Sådan specifikation saknas i N SA i själva blanketten men lämnas i stället i det allmänna räkenskapsschemat, blankett N 14.

En viktig skillnad finns mellan resultaträkningen i blankett N 14 och specifikationen i blankett N 16. Specifikationen i blankett N 16 avser endast intäkter och kostnader i förvärvskällan, medan N 14 avser den 1 bokföringen redovisade verksamheten. Till följd därav finns i blankett N 16 ej under Extraordinära intäkter och kostnader vinst eller förlust vid avyttring av Fastighet eller värdepapper och slutsumman är darfär förvärvskallans resultat.

Kommissionens förslag 123

Specifikationsgraden i blankett N 16 är densamma som i blankett N 14. Kommissionen har övervägt om det inte i blankett N 16 skulle kunna räcka med en beloppsuppgift för var och en av samlingsrubrikerna ~ kostnader för arbetskraft - och

personbilskostnader ~ fordonskostnader.

övriga Om en sådan ordning är avsevärt bättre for uppgiftslämnarna bor en minskning av specifikationskravet i blankett N 16 kunna ske, eftersom frågan inte är av avgörande betydelse från kontrollsynpunkt. Slutlig ställning i denna fraga bor tas först efter den Fortsatta beredningen av kommissionens forslag.

5.6.5 Blanketternas tekniska utformning

Deklarationsformulär bor rent tekniskt vara sa utformade att begärda uppgifter lätt kan lämnas. Den tekniska utvecklingen gor att man idag bör ställa andra krav än hittills på formulären i det avseendet. Nuvarande deklarationsblanketter har vissa brister.

I deklarationsblanketter för jordbruk och rörelse skall f n olika summor foras fran en sida till en annan och ibland mellan olika blanketter, t ex egenavgifter. Många av de uppgifter som finns i deklarationsblanketterna skall föras inom linjen och sedan samme* ras innan de fors ut i summakolumner (jfr t ex forsta sidan blankett R5). Sjalvdeklarationen och dess bilagor skall avfattas pâ blankett enligt fastställt Formulär.

124 Kommissionens

förslag

Nu nämnda omständigheter utgör ett hinder för de skattskyldige att lämna uppgifterna maskinellt. Kommissionen föreslår därför att deklarationsbilagorna N 1 ~ N 10 samt N 14 - N 17 får avlämnas på av den skattskyldige maskinellt framställda blanketter under förutsättning att de innehåller uppgift om blankettbeteckning, samtliga allmänna uppgifter samt erforderliga Delopps-

som redovisas i blanketten skall föregås av uppgifter. Belopp registreringskodsnummer samt positivt eller negativt förtecken, där tecken är ett belopp som ökar inkomsten. Belopp som

positivt skall summeras skall skrivas i staffelform och posterna skall redovisas i exakt samma ordning som i det fastställda formuläret.

Användningen av maskinellt framtagna räkenskapsutdrag skulle öka säkerheten 1 uppgiftslämnandet genom att risken för felskrivw ningar (fel rad, belopp) och felräkningar reduceras. Samtidigt minskar arbetet för uppgiftslämnarna.

En förutsättning för den maskinella granskningen är att uppgif* terna lätt kan registreras. Därför är föreslagna formulär uppställda 1 staffelform och varje uppgift som skall registreras försedd med en registreringskod.

Detta skapar möjligheter för branschorganisationer att utforma särskilda för branschen anpassade blanketter om de uppfyller ovannämnda krav. Därvid kan även de små företagens, t ex konstnärernas och fiskarnas, uppgiftslämnande ske pä enkla blanketter.

Kommissionens förslag till deklarationsformulär medför att fler uppgifter än F n skall registreras när det gäller rorelseidkare.

Kommissionens 125

förslag

Detta kommer att öka registreringsbehovet. I detta sammanhang maste emellertid flera andra faktorer tas med vid bedömningen av behovet av registreringskapacitet. * arbetar med att utreda fbrutsättm Skattefbrenklingskommittén ningarna fbr ett förenklat deklarationsfdrfarande i form av en fbrsäkran. Malet är att 4»5 miljoner skattskyldiga skall slipv pa deklarera eller få lämna deklaration 1 förenklad form. Därmed reduceras registreringsbehovet. « Ett mycket stort antal kommer bara att behöva

skattskyldiga fylla i någon eller nâgra uppgifter i räkenskapsschemat. Sá är exempelvis fallet for den som har sin jdrdbruksfastighet utarrenderad. Många skattskyldiga har inte anställd arbetskraft och berörs därför inte av den uppgiftsskyldigheten. Vidare maste beaktas att delägare/medhjälpande make endast behover fylla i blankett N 1D.

I avsnitt 6.1 finns en kostnadskalkyl som också behandlar det ökade registreringsbehovet.

På längre sikt kan registreringsbehovet i det nya systemet komma att reduceras. Man kan nämligen överväga att låta redovisningsbyráer direkt på datamedium bverfora de uppgifter som skall redovisas i deklarationsformulären.

5.7 Särskild blankett för delägare och medhjälpande make

I detta avsnitt diskuterar kommissionen hur och

uppgiftslämnande kontroll bör utformas i tvâ särskilda situationer, nämligen dels det fall där verksamhet bedrivs i handelsbolag och dels det fall

126 Kommissionens förslag

där makar tillsammans deltar 1 en verksamhet.

Handelsbolag taxeras inte utan inkomsten beskattas hos delägarna. Enligt 3B § 1 mom TL skall handelsbolag, kommanditbolag och rederi for fartyg varje är till ledning for

registreringspliktigt

taxering utan anmaning lämna uppgifter om delägarnas delägares andel i bolagets eller rederiets inkomst och förmögenhet. Det är

som skall lämna uppgifterna, som om det självt var skattbolaget skyldigt. Detta innebär att uppgift på blankett for allmän självdeklaration skall lämnas 1 varje kommun där någon delägare taxeras till statlig inkomstskatt. Vidare skall uppgift pa blankett för särskild lämnas fdr kommuner där taxering av

självdeklaration delägare sker enbart till kommunal inkomstskatt. Företaget skall också i ovrigt iaktta TLs bestämmelser om vad som skall fogas till deklarationen, t ex avskrifter av vissa räkenskapshand-

De av företaget lämnade uppgifterna är till för att lingar. kontrollera deklarationer. Någon föreskrift om att

delägarnas

skall lämna motsvarande uppgifter till delägarna finns bolaget inte. skall emellertid i sin sjävdeklaration lämna

Varje delägare fullständig redovisning för sin del av bolagets inkomst och förmögenhet.

Uppgiftslämnandet enligt 38 9 1 mom TL har inte kommit att fungera pa det sätt som varit avsett. I flertalet fall är det endast

som lämnar uppgifterna, och de gor detta direkt i sina delägarna

Taxeringsmyndigneterna låter sig i regel nöja sjävdeklarationer. med detta. Det finns inte heller någon tillförlitlig registre-

av handelsbolagen. även frågan om när ett handelsbolag ring

är i praktiken oklar. Sá är det t ex svart att dra föreligger

Kommissionens 127

förslag

gränsen mellan verksamhet bedriven gemensamt av makar och verksamhet bedriven i handelsbolagsform. Ett påstående av makar att det finns ett muntligt bolagsavtal I av

godtas regel taxering.myndigheterna.

I det fall da makar tillsammans deltar 1 en verksamhet kan situationen antingen vara den att båda anses Stå for verksamheten (gemensam verksamhet) eller att den ena maken star for verksamheten och den andre endast biträder honom Nar

(mednjalparfallet).

det gäller medhjälparfallet finns en Foreskrift i 38 S 4 mom TL som innebar att den make som står for verksamheten skall lämna den andre de uppgifter om verksamheten som behövs for beräkning av dennes inkomst. Nagon bestämmelse om att uppgift skall lämnas till skattemyndigheterna på satt som föreskrivs for handelsbolag finns inte. Hedhjälpande make skall i sin sjalvdeklaration lämna fullständig redovisning av sin del av verksamheten.

Enligt kommissionens uppfattning har de nuvarande reglerna flera nackdelar: * Särskilt beträffande i skall ett omfat-

delägare handelsbolag

tande uppgiftslämnande ske, som egentligen är Det

onödigt.

borde räcka att skattemyndigheterna fick en enda om

uppgift

hela verksamheten. * Det omfattande uppgiftslämnandet synes medföra ett stort

duboelarbete eftersom flera deklarationer innehåller exakt samma uppgifter som 1 manga fall skall granskas av olika taxeringsnämnder.

* Hed nuvarande regler blir samordningen av kontrollen mellan

olika taxeringsnamnder otillfredsställande. Olagenheterna med

128 Kommissionens förslag

detta framträder i t ex det fall då bolaget driver verksamheten i kommunen A medan är bosatta i kommunerna B, C och delägarna D. * Den bristande av kontrollen leder ofta 1 sin tur samordningen till att delägare som taxeras i olika taxeringsnämnder beskattas olika.

RSV har i sin rapport 1983:10 Slopad utbotaxering“ .föreslagit att nuvarande 5 k utootaxering slopas fr o m 1985 års taxering. Detta innebär att taxering skall ske endast i den skattskyldiges hemortskommuh även om han bedriver verksamhet i flera kommuner. Kommissionen biträder helt de forslag som lagts fram i rapporten och har vid utformningen av deklarationsbilagor och räkenskapsschema utgätt från att förslagen genomförs.

skulle eliminera en del av de olägenheter En slopad utbotaxering som berdrts ovan. Kommissionen anser emellertid att ytterligare behövs for att underlätta hanteringen av handelsbolagsåtgärder och makefalleh.

För båda dessa fall Föreslår kommissionen därför som huvudregel att endast den som har ledande ställning i verksamheten i sin utan anmaning skall lämna fullständig redovissjälvdeklaration for hela verksamheten. Redovisningen skall omfatta såväl ning inkomst som i verksamheten. Samma skattskyldig skall förmögenhet också lämna om delägares resp makes andel i inkomst och uppgift De senare behover normalt bara redovisa sin del i förmögenhet. - blankett N verksamheten på en enkel deklarationsblankett 10, 6. Efter är dock varje delägare skyldig att lämna bilaga anmaning

Kommissionens 129

förslag

fullständig redovisning för verksamheten.

I fråga om handelsbolag m fl bör den som är företagsledare enligt 35 S 1a mom KL anses ha ledande ställning. Om det finns flera företagsledare skall den sum är bosatt i kommun där bolaget driver verksamheten fran fast driftställe lämna fullständig redovisning. Finns det flera sådana personer bor de själva avgöra vem av dem som skall lämna redovisningen. Om det inte finns någon företagsledare enligt 35 S 1 a mom KL bör skyldigheten att lämna redovisningen läggas på den som har störst andel eller vid lika andelsinnehav på den delägare som är bosatt i kommun där bolaget bedriver verksamhet från fast driftställe. I sista hand bör delägarna själva Fa avgöra vem av dem som skall lämna uppgifterna.

I fråga om makars verksamhet har i medhjälparfallet den make som star fdr verksamheten ledande ställning. Om verksamheten bedrivs av makarna gemensamt bor skyldigheten att lämna fullständig redovisning läggas pa den som är registrerad till mervärdeskatt För verksamheten eller, om båda är registrerade, den som är bosatt i kommun där verksamheten bedrivs fran fast driftställe. I sista hand får makarna själva avgöra vem av dem som skall lämna uppgifterna.

Den föreslagna ordningen innebär således att en skattskyldig i vissa fall får hänvisa till redovisning som lämnats av annan skattskyldig. Detta kan aktualisera behov av en översyn av reglerna om skattetillägg och andra påföljder.

Taxeringsnämnden i den kommun där fullständig redovisning lämnas

130 Kommissionens

förslag

bör åläggas huvudansvaret för samordning av taxering och kontroll av verksamheten.

5.8 Förslag till ny kontrolluppgift och en ny uppgifts-

skyldighet beträffande kostnader för anställda

5.8.1 Motiv for en ny uppgiftsskyldighet

Enligt det allmänna räkenskapsschemat skall arbetsgivare lämna utförliga uppgifter om kostnader för arbetskraft. Med nu gällande ordning finns inget specifikationskrav beträffande dessa kostna der. De nya behövs för att åstadkomma den önskvärda

uppgifterna avstamningen mellan underlaget för socialavgifter i uppbdrdsdek_ larationerna och lönekostnader som redovisas i det allmänna räkenskapsschemat. Den utökade uppgiftsskyldigheten avseende lane» utbetalningar och andra kostnader för de anställda motiveras

av iakttagelsen att intresset tilltagit att 1 stället ytterligare fö!” kontant lön få andra förmåner.

Det finns emellertid ett annat viktigt förhållande som enligt kommissionens uppfattning motiverar en utökad uppgiftsskyldighet

område. Det är önskemålet att åstadkomma förenklingar i på detta

och flytta kontrollen fran löntagarna till löntagartaxeringen

som har underlaget för de anställdas löner och arbetsgivarna förmåner. Löntagarbeskattningen bygger i ett sådant system på tredjemansuppgifter. För detta fordras enkla och riktiga kant_ rolluppgifter. Det finns därför ett starkt intresse av att kontroll kan ske av utbetalda ersättningar och av att dessa redovi-

Kommissionens förslag 131

sats rätt i kontrolluppgifterna. Incitament till en sådan kontroll hos arbetsgivarna kan erhållas endast genom att uppgiftsskyldigheten avseende utbetalda ersättningar och kostnader for de anställda utvidgas.

Att åstadkomma förenklingar i lüntagartaxeringen är mycket angeläget. Skattefürenklingskommittén arbetar med denna fråga. Höjligheterna att åstadkomma de eftersträvade förändringarna 1 lüntagartaxeringen är emellertid direkt avhängiga av hur kontrolluppgifterna for de anställda är utformade.

Denna fraga har vissa beröringspunkter med det arbete som utförs av formánsbeskattningskommittén. Kommissionen anser det från sina utgångspunkter vara nödvändigt att man tar ett samlat grepp pa hela uppgiftsskyldigheten. Som redan framhâllits hänger kontrollen av arbetsgivarnas och löntagarnas beskattning nära samman. Kommissionen har därför funnit det nödvändigt att genom ett eget forslag till ny kontrolluppgift föra frågan framåt.

5.8.2 Den nya kontrolluppgiften

Som framgår av kapitel 2 finns i nuvarande

kontrolluppgifter utrymme for ett mycket stort antal uppgifter. Samtidigt är de ofullständiga i det avseendet att arbetsgivaren inte anger

något värde på utgående förmåner. Detta innebär att lüntagaren själv i sin deklaration mäste asätta fürmanerna värden enligt gällande anvisningar. Dessutom maste han yrka mer eller mindre självklara avdrag for kostnader som direkt motsvarar uppburna ersättningar.

132 Kommissionens

förslag

uppgifter kontrollera att löntagaren gjort rätt.

En av kontrolluppgiften skulle vara till fördel såväl

förenkling für som för de anställda och företagen. En

skattemyndigheterna sådan ändring skulle * möjliggöra en förenkling av löntagarnas sjavdeklarationer * underlätta skattemyndigheternas arbete med taxeringen av lönta-

garna

en mängd förfrågningar 1 samband med lönta- 1 bespara företagen

gartaxeringen.

Kommissionen föreslår att kontrolluppgiften tgilagg lg) förutom allmänna uppgifter, såsom namn och personnummer m m, i Framtiden skall innehålla endast följande uppgifter som skall vara bestämda till beloppet: Avdragen preliminärskatt Kontant lön samt delpension Värdet av kost Värdet av bostad Värdet av Dilförmån Pension/livränta Annan skattepliktig ersättning/förmån Löneavdrag, som arbetsgivaren gjort och for vilket inkomsttagaren har avdragsrätt vid inkomsttaxeringen.

Arbetsgivaren skall endast med kryssmarkering ange - om och i så fall vilka rese- och traktamentser-

enligt grunder

sättning och ersättning för nemresor utgått - om är till i 35 § 1 a

inkomsttagaren hänförlig personkretsen

Kommissionens förslag 133

mom KL (famansdelägare m fl) och - om formân utgått for vilken särskilt formånsvärde ej fast-

ställts.

5.8.3 Ej uppgiftsskyldighet for traktamenten i kontrolluppgift

Som framgår av förslaget till ny kontrolluppgift innehåller detta inte nagon beloppsmässig uppgift om rese- och traktamentsersättning.

Traktamentsheskattningssakkunniga har i sitt betänkande (SOU 1983:3) Skatteregler om traktamenten m m redan föreslagit att uppgiftsskyldigheten beträffande traktamenten skall slopas. Ett nuvudskäl är att man velat ta hänsyn till hur det gar till i praktiken när den anställde deklarerar och taxeringsnamnden skall granska den anställdes deklaration. De sakkunniga konstaterar att den anställde i sin självdeklaration bygger sin redovisning på de uppgifter han fatt från arbetsgivaren och att taxeringsnämnden regelmässigt inte har tillgång till andra uppgifter än de som finns i deklaration och kontrolluppgift. Det är alltsa 1 praktiken arbetsgivarens bedömning av tjänsteforrättningarnas antal, langd och art samt beloppet av utbetalda traktamenten som blir avgörande vid tillämpningen av schaolonmetoden. Deklarationskontrollen torde därför normalt begränsa sig till en enkel rakneoperation for att kontrollera att yrkat avdrag inte överstiger vad som tillåts enligt normaloeloppsreglerna. De sakkunniga anser det uppenbart att detta forfarande är arbetsbesparande för taxeringsnamnder och övriga inblandade. 1 sammanhanget understryker de att stats- och kommunalanställdas traktamenten är skatte-

134 Kommissionens förslag

fria och att s k tyst kvittning sker for anställda hos sådana arbetsgivare som fått dispens från uppgiftsskyldigheten. De sakkunniga anser det osannolikt att det med nuvarande ordning gär att mera väsentligt öka taxeringsnamndernas möjligheter att med deklarationen som grund kontrollera avdragen for ökade levnadskostnader. De sakkunniga tar 1 stället fasta på aroetsgivarnas centrala roll i traktamentsoeskattningen och vill utnyttja fördelarna därav genom att formellt bekräfta deras ställning. Med detta synsätt bor kontrollen 1 första hand inrikta sig på de grundläggande uppgifterna nos arbetsgivaren. Det är mot denna bakgrund som de sakkunniga föreslagit att uppgiftsskyldigheten for traktamentsersättningar slopas och att kontrollen framdeles skall ske hos arbetsgivarna.

Kommissionen delar de sakkunnigas uppfattning om hur taxeringen och deklarationskontrollen fungerar och vilka utgångspunkter man således bor ha vid en ändring. Dessa utgångspunkter överensstämmer ocksá väl med dem som redovisats i Plan-rapporten.

Det är vidare uppenbart att ett slopande av uppgiftsskyldigheten för traktamenten har en avgörande betydelse for möjligheten att åstadkomma ett förenklat deklarationsförfarande for lontagare m fl. De anställda behover inte längre redovisa ersättning i deklarationen och ett större antal skattskyldiga kan rymmas inom ett givet schablonavdrag under inkomst av tjänst.

Kommissionens förslag 135

5.8.4 Ej uppgiftsskyldighet for hemresor och reseersattning

m m i kontrolluppgift

Traktamentsbeskattningssakkunniga har ansett att arbetsgivares skyldighet att i kontrolluppgiften särskilt ange om han haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under tjänstefdrrrättningen skall ninehällas. I det nya kontrollsystem som kommissionen föreslår saknas emellertid skäl att bibehålla denna uppgiftsskyldighet. Den bor därför slopas.

De sakkunniga har föreslagit att uppgiftsskyldigheten för reseersättningar (fardkostnad) vad gäller andra än offentliganställda bibehålls. Enligt kommissionens uppfattning hör emellertid ersättning für faktiska resekostnader bli reglerad på samma sätt som traktamenten; Samma kontrollaspekter kan nämligen läggas på

- faktisk kontroll kan resekostnad som på traktamentsersättning utövas endast hos arbetsgivaren. I normalfallet ar det sa att en person som uppourit traktamente också uppburit resekostnadsersättning. Om inte resekostnadsersattningen hanteras på samma sätt som traktamentena motverkas möjligheterna att förenkla deklarationsfdrfarandet for löntagarna. Uppgiftsskyldigneten bör saledes slopas ocksa for fardkostnadsersättning.

Kostnad för nemresor har karaktär av privata levnadskostnader. I motsats till de sakkunniga anser kommissionen därför att ersättning far sådana resor 1 princip bör vara skattepliktig. Avdrag fdr nemresekostnader bor medges endast för ett begränsat antal sådana resor. Denna avdragsrätt bar lämpligen scnablonise- PBS.

136 Kommissionens förslag sou 19g3;75

Det blir allt vanligare att arbetsgivare ersätter de anställda för hemresor i enlighet med centrala kollektivavtal.

Kommissionen föreslar att sådan ersättning inte skall behöva redovisas på kontrolluppgift. Däremot skall den anställde vid eventuellt yrkande om avdrag för hemresor avrakna de hemresor som bekostats av arbetsgivaren. Ersättning för ett större antal hemresor än som är avdragsgillt skall arbetsgivaren behandla som lön. andra resekostnadsersättningar, t ex schablonmässiga rese_ kostnadsersättningar och ersättningar för dagliga resor mellan oostad och fast arbetsplats, skall likaledes redovisas som lön.

5.8.5 Värden på förmåner till anställda

I arbetsgivaruppgiften skall arbetsgivaren redan 1 dag satta värden på de vanligaste förmånerna, nämligen fri kost, fri bostad och fri bil. Förmån av fri kost och fri bostad skall också värde* ras vid beräkning av preliminärskatteavdrag. I kontrolluppgiften skall däremot endast anges om dessa förmåner utgått.

Enligt kommissionens uppfattning skall förmåner som utgår till de anställda i fortsättningen ásättas beloppsmässigt värde även 1 kontrolluppgiften. Detta bör i princip gälla alla förmåner som skall beskattas.

Kommissionen vill i detta sammanhang understryka vikten av att klara och enkla regler finns om vilka värden som skall âsattas olika Förmåner, detta inte minst för att undvika att företagen

S()LJ1983:75 Kommissionens förslag 137

belastas med ett alltför betungande merarbete. Kravet på milli» meterrattvisa måste vika. Det måste i detta sammanhang understrykas att âsättande av värden på förmanerna inte får medföra att Företagen skall gora någon subjektiv värdering. I vilka fall arbetsgivarens kostnad skall vara utgångspunkten För vardesätt

och i vilka fall schabloner skall tillämpas torde komma ningen att bli föremål for fdrmånsbeskattningskommitténs överväganden. Kommissionen har inte anledning att foregripa de sakkunnigas arbete. Som framgår av förslaget till ny kontrolluppgift skall värdet av förmåner som avser kost, bostad och bil anges var for sig medan övriga förmåner som vanligen uppgår till mindre belopp kan redovisas tillsammans. Exempel pâ sistnämnda slag av förmåner är schablonmässig representationsersättning, beklädnadsfürmân, Fritt lyse, bränsle och vatten utan samband med fri bostad, Fri telefon, felrakningspengar, ersättning för arbetsmaterial och arbetsverktyg m m. Gemensamt För dessa ersättningar är att arbetsgivaravgift ej utgår på dem.

5.8.6 Ny uppgiftsskyldighet beträffande kostnader for an-

ställda

En minskning av arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet i kontrolluppgiften måste kompenseras med annan uppgiftsskyldignet i det standardiserade räkenskapsutdraget. I annat fall finns inte nägra uppgifter som kan initiera kontroll av t ex traktamenten.

Den som kommissionen i det avseendet föreslår

uppgiftsskyldighet är i forsta hand följande:

138 Kommissionens förslag

KOSTNADER FÖR ARBETSKRAFT M H Löner ~ (501)

till anställda - (502) Kostnader avseende kostfdrmáner

avseende nostadsformáner till anställda - (503) Kostnader Fürdyrade levnadskostnader under tjänsteresor for

- (504) ägare och närstående Tjänsteresor, antal dagar: (505) Schablonmässiga traktamenten till ovriga ~ (506) Ersättningarna avser antal dagar: (507) Faktiska kostnader för kost och logi under tjänsteresor till övriga — (508) Antal personer som reser pa räkning: (509) Resekostnader och resekostnadsersattningar till ägare och närstående - (S10) Resekostnader och resekostnadsersattningar till övriga ~ (511)

— (S12) Lagstadgade arbetsgivaravgifter

kollektiva avgifter — (513) övriga Utbildning, sjuk- och hälsovård samt ovrig personal_

~ (514) social verksamhet

for ~ (515) övriga kostnader arbetskraft

Innehållet i de olika kostnadsslagen är i allt väsentligt detsamma som föreskrivs i BAS-kontoplan med anvisningar. vad som i BASkontoplanen redovisas i kontogrupperna 51, 52 och 53 utgör skattepliktig och pensionsgrundande lön (jfr bilaga 3, sid 10) och skall redovisas vid kod 501. Övriga kollektiva avgifter omfattar alla arbetsgivarens kostnader for kompletterande pensionsformáner, sjuk» och grupplivforsäkring och avgifter till AMF m fl avgifter. Företagets kostnader for kostförmaner eller oostads_

Kommissionens förslag 139

förmåner skall vara nettokostnaden d v s företagets utgift reducerad med vad den anställde eventuellt betalt och kostnaden skall redovisas har oavsett om formânen är skattepliktig for arpetsta* garen eller ej.

När det galler resor och traktamenten föreslas en ny uppgiftsskyldighet gemensam for samtliga anställda i hela företaget i stället för den omfattande uppgiftsskyldighet som arbetsgivare 1 dag har for var och en av dem. Rese- och traktamentskostnader/fdrdyrade levnadskostnader som Delüper på ägare och narstående skall anges särskilt om företaget är enskild firma eller sådant famansföretag som avses i 35 § 1a mom i KL. I räkenskapsschemat föreskrivs också att uppgift skall lämnas om: - antalet dagar då ägare och närstående gjort tjänsteresor - antalet då olika traktamenten

dagar schablonmässiga utgått - antal personer som reser på räkning.

Med antalet dagar avses varje dag eller del av dag for vilken traktamente utgått. Skälet till uppdelningen på antalet dagar for schablonmässiga traktamenten och antalet personer som reser på räkning är att uppgift om antalet resdagar für sådana personer ofta inte kan lämnas på ett enkelt satt.

5.8.7 Sambandet mellan kommissionens forslag och en förenklad

lontagarbeskattning

Som kommissionen tidigare understrukit Föreligger ett nära samband mellan de forslag som kommissionen lägger fram och den förenklade ldntagarbeskattningen. I detta avsnitt vill kommissio-

140 Kommissionens förslag S()LJ1983:75

nen visa på den samlade effekten av sina förslag beträffande kontrdlluppgift och företagens uppgiftsskyldighet 1 övrigt.

Den nya kontrolluppgiften bör leda till en stor förenkling av kontrolluppgifts-, deklarations- och taxeringsarbetet. Löntagarbeskattningen kan förenklas avsevärt. Genom att löntagarnas hela inkomst av anställning beloppsmässigt kan hämtas från den nya köntrolluppgiften kan kontrollen av det störa flertalet löntagare helt inriktas på avdragssidan. Aven denna blir emellertid avsevärt förenklad i och med att uppgift om rese- och traktamentsersättningar, slopats. För anställda med avdrag som ryms inom ett schablonavdrag och utan andra inkomster än tjänsteinkomst bör deklarationerna kunna helt avskaffas.

En kontrolluppgift utformad på föreslaget sätt ger möjlighet till en mer likformig behandling av de anställda. När avvikelse idag sker på grund av brister i de lämnade uppgifterna, sker det oftast blott 1 fråga om någon av många anställda hos en och samma arbetsgivare. Erfarenheten visar att redovisningsfel av denna art ofta beror på missuppfattning hos arbetsgivaren av reglernas innehåll. Samma Fel förekommer därför ofta hos andra anställda hos samma arbetsgivare. ned dagens system kan resultatet bli att endast nâgra av de anställdas taxeringar rättas. I framtiden avses kontrollen av de anställda i första hand ske hos arbetsgivarna. Därigenom ökar möjligheterna väsentligt att kunna rätta systematiska fel och göra dessa rättelser tidigt. Helst bör rättelse ske genom uppbördskontroll redan under det löpande inkomstaret. med denna inriktning på kontrollen ökar förutsättningarna för att anställda hos en och samma arbetsgivare skall

S()lJ1983:75 Kommissionens förslag 141

bli likformigt behandlade oavsett om de taxeras av den ena eller andra taxeringsnämnden. Detta bidrar till ett ökat förtroende for skattemyndigheterna.

Om företagens uppgiftslämnande avseende de anställda forandras pá det satt kommissionen foreslagit kan resurser som frigörs från löntagarbeskattningen på sikt sättas in pá kontroll av företagen. även om kontrollinsatserna styrs mot skattskyldiga som redovisar andra inkomstslag an tjänst blir det möjligt att utföra all erforderlig kontroll av anstallningsinkomster och andra ersattningar och förmåner.

Kontrollätgarder kan exempelvis sättas in mot arbetsgivare som inte i kontrolluppgifter redovisar kost- eller Dostadsfdrmân fastän av rakenskapsutdraget framgår att han haft stora sådana kostnader. Kontroll av resew och traktamentsersättningar kan ske om företaget i förhållande till andra företag 1 branschen betalar onormalt höga sådana ersättningar. Ett företag som har personbilskostnader hör i normalfallet redovisa Dilförmän. Genom att värden skall åsättas formånerna är det möjligt att inordna kontroll i dessa hänseenden 1 ett maskinellt granskningssystem på så sätt att sådana deklarationer slås ut for djupare kontroll. Kontrollverksamheten får härigenom den inriktning statsmakterna eftersträvat sedan år ~ att kontrollen skall in-

många nämligen riktas mot dem som kan tankas vara illojala och mot dem som är stora uppoördsmän för statens rakning (arbetsgivarna). Kontrollen tar ett stort steg i riktning mot den kontroll PLAN-projektet eftersträvat.

142 Kommissionens

förslag

5.9 Förslag till vissa materiella ändringar

kommissionen» har inte sett som sin primära uppgift att föresla ändring av materiella beskattningsregler. Under arbetets gång har dock tva ändringar framstâtt som särskilt angelägna som bägge sammanhänger med uppgiftsskyldigheten. Den ena rür behandlingen av enskild näringsidkares bilkostnader, den andra förutsättningarna für uppskov med beskattningen av vissa intäker.

5.9.1 Eilfdrmän for enskild näringsidkare

I det ~ avsnitt 5.8.5 - har understrukits vikten av att

föregående man vid lontagartaxeringen där så är möjligt tillämpar enkla och klara schabloner. Sådana schabloner underlättar deklaration och taxering och minskar risken fdr tvister mellan skattskyldige och skattemyndigheterna.

Behovet av schabloner gor sig emellertid inte gällande enbart vid löntagartaxeringen. Sådana tillämpas även i andra inkomstslag än tjänst.

För att förenkla deklaration och taxering finns särskilt i inkomstslaget jordbruksfastighet schabloner. Ägaren av jordbruksfastighet taxeras for en schablonmässigt fastställd bostadsfdrmân och för värdet av produktuttag enligt fastställda schabloner. Även för värde av elektrisk ström for privat bruk pä jordbruksfastighet utfärdar skattechef riktvärden. I vissa fall tillämpas schabloner pä varuuttag även 1 inkomstslaget rörelse, t ex varuuttag ur livsmedelsaffär.

Kommissionens 143

förslag

Kostnader, som delvis är av privat natur och delvis hänför sig till näringsverksamhet, skall fördelas mellan de olika användningsomrâdena. Kostnadsfordelningen är oftast en skälighetsbedamning grundad pa omständigheterna i det enskilda Fallet. Exem* pel pa sådana kostnader är bilkostnader, bränsle for uppvärmning, elstrüm, telefonkostnader, vatten» och avloppskostnader och kost* nader for sophämtning.

I fråga om bilkostnader galler i praxis att avdrag medges endast for bilar som är nodvändiga for driften av verksamheten. I sådana fall utgör bilen i regel inventarium i verksamheten. Om bilens nytta for detta ändamål är obetydlig medges i stället För avdrag for faktiska bilkostnader ett skäligt avdrag som motsvarar med bilen inbesparade transportkostnader Den som inte har bil som inventarium men som likväl vid vissa tillfällen använder privat bil i verksamheten, brukar därför i räkenskaperna löpande kost» nadsfora belopp avseende ägarens faktiska resor för verksamheten. Om dessa belopp inte överstiger den bilersättning som utgår enligt det statliga bilersättningsavtalet brukar i allmänhet ingen anmärkning riktas häremot. Detta betyder alltsa att man i praktiken ofta godtar ett schabloniserat avdrag.

Den uppgiftsskyldighet, som idag avilar enskild näringsidkare när det gäller bilkostnader for bil som utgör inventarium i verksamheten omfattar: - och årsmodell

bilmärke, typ -

anskaffningsår -

inküpspris

144 Kommissionens

förslag

L - mil totalt

körsträcka, - varav 1 rörelsen/jordbruket - totala bilkostnader under âret fördelade pâ:

* drivmedel

* leasingavgift

* värdeminskning

* reparation

*

övrigt

r summa

* därav har avdragits i rörelsen/jordbruket

Om flera bilar finns skall uppgifterna avse den av bilarna som av den skattskyldige använts för privat bruk.

Som framgått ovan anser man sig behöva en mängd uppgifter för att kunna kontrollera fördelningen av bilkostnaderna mellan privat användning och användning i rörelse. Detta är ett exempel på hur kontrollen styrs mot detaljuppgifter, vilkas riktighet inte gar att kontrollera på annat sätt än möjligen genom revision.

I denna uppgiftsskyldighet dåligt. Detta kan

praktiken fullgörs bero på svårigheterna att göra en riktig fördelning. Exempelvis är det ofta svart att avgöra hur mycket bilen använts privat och i rörelsen. En skalighetsbedömning måste då göras. Detta leder ofta till diskussioner och oenighet mellan den skattskyldige och

Detta medför behov av schabloner. Som kommer att granskaren. visas i det använder man redan idag olika schabloner för

följande att lösa I RSVs handledning för rörelse- och

tvistigheterna.

(5 107) anförs när det galler utredning om jordbruksbeskattning

Kommissionens 145

förslag

körsträcka:

Om den totala körsträckans fördelning.pa privat körning och

körning för rörelsen inte kan visas genom löpande förda an-

teckningar, t ex körjournal, bör vid fördelningen av den

totala kostnaden den privata andelen motsvara ett med hänsyn

till omständigheterna i det enskilda fallet skäligt belopp.

Under normala förhållanden kan motsvarande regler om lägsta

privata körsträcka vid värdering av bilförman i inkomstslaget

tjänst vara till viss ledning. Den privata körsträckan hör

enligt dessa regler uppgå till lägst 1 000 mil. Endast i

undantagsfall godtas en lägre privat körsträcka än SUD mil.“

Som synes har reglerna om körsträckans längd vid värdering av bilförmån i inkomstslaget tjänst betydelse i inkomstslagen rörelse och jordbruk när det gäller att bedöma längden av den privata körsträckan 1 vissa fall.

även om den privata körsträckan är bestämd är det ett problem att ange vilken värdeminskning som gäller för bilen. Om planenlig avskrivning tillämpas är detta visserligen klart men så är inte fallet om restvardeavskrivning eller räkenskapsenlig avskrivning tillämpas. Fr o m 1984 ars taxering avskaffas för övrigt den planenliga avskrivningen. Något krav finns inte heller på att den skattskyldige skall särredovisa bilen som tillgång i balansräkningen varigenom man skulle kunna få Fram den avskrivning som gjorts i bokföringen.

I praktiken haller de skattskyldiga inte reda på kostnaderna för olika personbilar i de fall flera sådana finns. Särskilt gäller detta drivmedelskostnaden. Om den skattskyldige har flera bilar i sin verksamhet torde det också ofta förekomma att han utnyttjar än den ena och än den andra bilen privat. Under sådana förhållanden blir en fördelning av kostnader och körsträckor För en viss bil inte tillfredsställande. I RSVS handledning För rörelse- och

146 Kommissionens förslag S()lJ1983:75

jordoruksbeskattning anges (sid 108):

“Bilkostnaderna fördelas med utgångspunkt i de beräknade eller

kürstrackorna, såvida inte avdrag bor medges en-

uppskattade

dast for transportkostnader. Värdet av det privata

inbesparade

beräknas som viss andel av bilens totala kostnader.

nyttjandet

Denna del kan 1 vissa fall även beräknas utifrân de förmåns-

värden som i RSVS föreskrifter for värdering av bil-

anges

förmån vid inkomst av tjänst. sa bör exempelvis ske om det

privata nyttjandet framstår som det vä5ent1igaste.“

som synes har reglerna om bilfdrman i inkomstslaget tjänst betydelse i inkomstslagen rörelse och jordbruk även när det galler att bedöma värdet av det privata nyttjandet.

att av den privata körsträckans längd och värdet av

bedömningarna det rönt inflytande av Rsvs anvisningar om

privata nyttjandet bilförman i inkomstslaget tjänst är naturligt med hänsyn till främst tvâ förhållanden. Det ena är att detaljerade regler finns om vilket värde som skall ásättas bilformån i inkomstslaget

medan helt saknas när det galler att tjänst, vägledande regler bedöma hur stor del av bilkostnader som beldper på en mils privatanvändning for enskild näringsidkare. Det andra Förhållande som är om en enskild näringsidkare ombildar

asyftas följande. sitt till räknas han som anställd i detta. Han

företag aktiebolag skall da beskattas for bilfdrmán i inkomstslaget tjänst medan företaget i normalfallet har avdragsratt För samtliga bilkostnader. Denna skillnad av olika foretagsformer är

i beskattningen inte önskvärd.

Kommissionen föreslår mot bakgrund av det anfdrda att nuvarande

med fördelning av bilkostnader dverges och ersätts med en ordning

som innebar att enskild näringsidkare skall redovisa bilregel

uvwvvmvfvv Kommissionens förslag 147 V

me..

vvvv s förmån efter samma grunder som gäller for värdering av bilförman i inkomstslaget tjänst. kommissionens förslag till räkenskapsutdrag har utformats i enlighet härmed. Fdrslaget medför enligt kommissionens uppfattning följande fördelar: - Skillnaderna av olika

i beskattningen Företagsformer elimineras - kan all

Uppgiftsskyldigheten göras likformig för näringsverk-

samhet och Kan dessutom minskas - Granskaren och den skattskyldige får fastställda föreskrifter

att följa, vilket saknas för närvarande - Genom att for

specificerade personbilskostnader hela verksamhe-

ten skall anges skapas tillräckliga kontrollmdjligheter - Diskussioner mellan den skattskyldige och granskaren kommer att

minska genom att schabloner kommer till användning. - till hur i

Lagstiftningen anpassas reglerna stor utsträckning

faktiskt tillämpas.

Bilkostnader och bilförman finns även med i förslaget till ny deklarationsbilaga for annan fastighet (N2). Det huvudsakliga skalet härför är att näringsidkares uppgiftsskyldighet bor vara likformig. Härmed avses inte att gora ändring i det förhållandet att avdrag for bilkostnader endast medges for sådana bilar som är nödvändiga für driften av verksamheten. När det gäller annan fastighet torde vanligen så inte vara fallet. Om fdrvärvskällan utgörs av flera fastigheter eller en mycket stor fastighet och näringsidkaren huvudsakligen ägnar sin arbetstid at arbete i denna forvärvskälla kan bil vara nödvändig för driften av verksamheten. I sådant fall föreligger avdragsrätt för samtliga bilkostnader och skall bilformån redovisas.

Avslutningsvis vill kommissionen framhålla följande. Försäljningen av en bil som endast delvis används i verksamheten behand* las i regel 1 sin helhet som försäljning av en rorelsetillgáng (tillgång i jordbruk eller annan fastighet). Detta innebär att vinsten beräknas till belopp som uppgår till forsäljningsintäkten

148 Kommissionens S()LJ1983:75

förslag

minus tillgângens skattemässiga restvärde och att den behandlas som rürelseinkomst. Denna behandling är i princip felaktig så länge man vid den löpande beskattningen anser bilen delvis vara en privat tillgång. Med kommissionens förslag, som bygger pá

att bilen även vid den löpande beskattningen skall synsättet behandlas som om den helt ingick i verksamheten, blir systemet däremot konsekvent.

För den som inte har bil som inventarium i verksamheten föreslås

En sådan rörelseidkare bör som nu få avdrag for ingen ändring. inbesparade fraktkostnader.

5.9.2 for med beskattningen av VlSSB

Förutsättningar uppskov

intakter

Fysisk person m fl kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattningen av bl a skogs-, upphovsmanna- och uppfinnarintäkter. For avdragsrätt krävs i dessa Fall att det belopp For vilket

satts in på särskilt bankkonto. För den som är uppskov yrkas

och avslutar med årsbokslut krävs dock inte att bokforingsskyldig den 1 rakenskaperna redovisat uppskovet i balans-

skattskyldige räkningen. En sådan redovisning är emellertid god redovisningssed (jfr BAS-kontoplanen, bilaga 3).

När det allmän investeringsreserv krävs däremot förutom

galler

bankkonto även att en motsvarande avsättinbetalning pa särskilt

i räkenskaperna. Detta torde dock gälla endast dem som ning gdrs avslutar med arsbokslut. Även fdr resultatutjämningsfond krävs för avdragsrätt att avsättning görs i rakenskaperna.

\

Kommissionens 149

förslag

Enligt kommissionens uppfattning bör enhetliga regler gälla för samtliga nu berörda uppskovsfall. Kommissionen föreslår därför att en förutsättning för uppskov med beskattningen av

skogs-, upphovsmanna- och uppfinnarintäkter skall vara att avsättning har gjorts i räkenskaperna. Avsättningen skall redovisas under obeskattade reserver i balansräkningen på satt som framgår av kommissionens förslag till allmänt räkenskapsschema ( jfr deklarationsblankett N 14, bilaga 7).

5.10 Deklarationsnlanketternas

användning

5.1U.1 Branschklassificering

I avsnitt 5.2 har kommissionen avvisat tanken att utforma

på olika deklarationsfdrmulär för olika branscher och har i stället föreslagit att man utnyttjar den branscnkod som

skattemyndignet skall asätta företag.

Den som deklarerar inkomst av rörelse skall därför under allmänna uppgifter dels redovisa verksamhetens art och dels ange hur stor del av försäljningen som utgörs av de tre

omsättningsmässigt största produktgrupperna eller tjänsterna. vid verksamhetens art kan företaget verbalt ange om dess

huvudsakliga inriktning är tillverkning, försäljning (parti- eller detaljhandel), ser- V1 CEVEPKSBMHET. E1181 annat .

När företagen registrerats till mervärdeskatt har de lämnat

uppgifter i sin registreringsanmälan om verksamhetens art. Motsva-

ä 150 Kommissionens förslag

i 1

rande uppgifter lämnas numera som Uasuppgifter 1 skatte- och avgiftsanmälan för nystartade företag. Dessa uppgifter läggs sedan till grund för lokal skattemyndighets och länsstyrelses

av verksamheten enligt särskild 5 k näringsgrensklassificering kod.

Hitintills har det inte funnits nagot sätt att systematiskt följa

och göra erforderliga ändringar i dessa klassificeringar, med upp undantag endast för tillverkande företag av viss storlek för vilka sker genom SCBs försorg. Därför finns i registren

ändring manga företag som är felklassificerade.

Förutom den betydelse klassificeringen har för statistikändamâl spelar den en viss roll i skatta- och avgiftssammanhang. Dels används den för att direkt till de skattskyldiga ge information om författningsändringar, dels används den i viss utsträckning som hjälpmedel vid urval av revisionsoojekt tbranschgranskningz och dels påverkar klassificeringen den mervärdeskatteprocentstatistik (MPR-ack) som också i viss utsträckning används i kontrdllsammanhang.

Det finns därför redan i dagsläget ett intresse både för skattemyndigheterna och de skattskyldiga att dessa uppgifter är riktim ga. Avsikten med det standardiserade räkenskapsutdraget är att man 1 en framtid skall utarbeta nyckeltal och urvalskriterier som är relevanta i skattekontrollsammanhang. Om detta skall kunna göras på ett enkelt och meningsfullt sätt är det viktigt att åsatt näringsgrenskod är riktig. De uppgifter som lagts in tland allmänna uppgifter är till för att säkerställa detta. Eftersom

Kommissionens 151

förslag

uppgifterna kommer att användas för kontrolländamál är det lämpligt att de lämnas i en deklarationsbilaga. Det är också det närmast till hands liggande alternativet eftersom

Skattemyndigheterna skoter klassificeringen.

5.1ü.2 Formell och materiell kontroll

Innebörden i formell och materiell kontroll har beskrivits i avsnitt 4.4.2.

De förslag till deklarationsformulär som kommissionen lägger fram gör det möjligt att utföra vissa delar av den formella kontrollen maskinellt. som exempel kan nämnas kontroll av att erforderliga specifikationer fyllts i samt att deklarationen i den registrerade delen är korrekt sammanräknad. I övrigt far den formella kontrollen ske manuellt vid klargoringen.

Uppgiftsskyldigheten har tidigare primärt varit utformad fdr att tillgodose behovet av materiell kontroll. Genom kommissionens forslag reduceras i viss man uppgiftsskyldigheten for det ändamalet och andra enligt kommissionens bedömning behov

viktigare prioriteras. I princip kan emellertid samma materiella kontroller goras med den av kommissionen föreslagna uppgiftsskyldigheten.

Hed kommissionens förslag till granskningsforfarande är det

lämpligt att gora materiella kontroller maskinellt i största

möjliga utsträckning. Härigenom garanteras att alla skattskyldiga blir föremål for samma kontroll. som exempel pa materiella kontroller som lämpligen kan göras maskinellt kan nämnas kontroll av av-

152 Kommissionens förslag S()LI1983:75

sättning till lagerreserv, resultatutjamningsfond m fl fonder samt kontroll av avsättning till egenavgifter. Det finns också manga regler som avser att förhindra att flera resultatreglerande atgärder används samtidigt. Kontroll av efterlevnaden av sådana regler kan goras maskinellt.

Kommissionens forslag till deklarationsformulär gör det möjligt att åstadkomma ett likformigt urval av skattskyldige for djupare materiell kontroll. Man kan nämligen kvantifiera sådana faktorer som erfarennetsmässigt kan rymma fel av väsentlig betydelse 1 materiellt hänseende. Exempel på sådana faktorer kan vara noga representaionskostnader, stora investeringar, “stora” reparationsavdrag och “noga” traktaments- och reseersattningar.

Kommissionen har tidigare berört angelagenheten av att man tar till vara möjligheterna att ge de skattskyldige relevant informa* tion. Med de föreslagna deklarationsformulären blir det möjligt att ge riktad information till de skattskyldige om nya beskattningsregler. Om exempelvis reglerna för ianspråktagande av allmän investeringsreserv ändras kan information om detta ges till de fdretag som enligt skatteregistret har sådan reserv. Om ändringen gäller bara företag i viss bransch kan informationen begränsas till dessa.

S.1U.3 mervärdeskatt ~ inkomstdeklaration

avstämning

Som framgått av kapitel 2 ar den systematiska mervardeskattekontrollen koncentrerad till mervardeskatteenheternas granskning av negativa deklarationer. Positiva deklarationer underkastas inte

S()LJ1983:75 Komrynissionens förslag 153

någon systematisk granskning. Denna ordning är inte tillfredsställande.

Det starka sambandet mellan inkomstskatt och mervärdeskatt bör som kommissionen framhållit - 1 kontrollnanseende ut-

tidigare nyttjas pa sådant sätt att avstämning eller overslagsmässig kontroll sker av båda skatterna i samband med den ärliga taxeringen. Detta förutsätter att uppgiftsskyldigheten i inkomstdeklarationerna ges en sådan utformning att avstämning blir möjlig I högre grad än f n.

Förutsättningarna för jämförande granskning har förbättrats under de senaste åren D1 a genom att mervärdeskattens redovisningsperioder anpassats till företagens räkenskapsår. nvstämningsaroetet underlättas också genom att de flesta skattskyldiga f o m 1981 redovisar mervärdeskatt efter räkenskapsenlig redovisningaprincip.

Ändrad lagstiftning beträffande tidpunkten för inträde av avdragsrätt för ingående skatt vid kreditinköp med förbehåll om átertaganderätt har däremot försvårat avstamningsarbetet, eftersom kontantmetoden skall tillämpas för sådan ingående mervärdeskatt oavsett redovisningsmetod i övrigt. I mervärdeskatteutredningens sjunde delbetänkande finns emellertid förslag till avveckling av sarbestämmelserna om redovisning av skatt i avbetalningshandeln. Om detta förslag genomförs fördättras möjligheterna till avstämning ytterligare.

Den tidigare omnamnda RSV-rapporten om slopad utnotaxering inne-

154 Kommissionens förslag

haller förslag om att registrering till mervärdeskatt skall ske i hemortslänet. Detta kommer att betydligt underlätta en avstämning mervärdeskatt - inkomstdeklaration.

kommissionens förslag till allmänt räkenskapsschema har en sådan specifikationsgrad att en från kontrollsynpunkt tillfredsställande avstämning blir möjlig för det stora flertalet skattskyldiga.

I åtskilliga fall föreligger trots detta inte förutsättningar för en tillräckligt god avstämning av mervärdeskattedeklarationerna mot inkomstdeklarationen för samma tid. Det förekommer fall där verksamheten vid inkomsttaxeringen räknas som en fdrvärvskälla men där den omfattar verksamhetsgrenar för vilka var för sig gäller särskilda regler om skattskyldighet till mervärdeskatt. Som exempel kan nämnas fallen med blandad verksamhet i vilka endast en del av omsättningen är skattepliktig och där avdrag för ingånde skatt som hänför sig till gemensamma förvärv skall delas upp efter skälig grund. Vidare gäller särbestämmelser om tidpunkten för inträde av redovisningsskyldighet för förskott och ä conto-betalningar för vissa byggnads- och anläggningsentreprenader, vilka skiljer sig från inkomstöeskattningens bestämmelser dm när resultatavräkning skall ske. I byggnads- och anläggningsbranschen finns vissa problem med att åstadkomma avstämning, vilka betingas av att pågående arbeten skall aktiveras. I mervärdeskattehänseende föreligger nämligen avdragsrätt vid förvärv av varor och tjänster avseende pågående arbeten medan kostnadsföring vid inkomsttaxeringen av egna löner m fl kostnader samt nyssnämnda förvärv sker först när arbetet resultatavräknas.

Kommissionens 155

förslag

Dessa företeelser till trots torde det - med det föreslagna

— åstadkomma eller över» räkenskapsschemat gå att en avstämning slagsmässig kontroll 1 mycket större utsträckning än som kunnat ske vid de försdksverksamheter som tidigare bedrivits. Vissa konton i företagens bokföring kommer emellertid alltid att innehalla både mdmsbelagda och momsfria kostnader. Av det skalet kommer differenser 1 avstämningarna aldrig att kunna helt pundvikas. skulle - som kommissionen redan tidi-

En högre målsättning

namnt ~ ställa krav från gare pa uppgiftsskyldighet företagen som inte är realistiska. I princip skulle företagen tvingas dela upp varje kostnadsslag med hänsyn till om förvärven är fullneskattade, skattefria eller reducerat skattepliktiga. Detta skulle mângdubbla företagens konton eller kräva flerdimensionell bokföring.

Numera föreligger i inkomstslaget annan fastighet möjlighet till frivilligt inträde 1 mervärdeskattesystemet. Att indrdna denna relativt sett lilla grupp skattskyldiga i den av kommissionen

mervärdeskatt - inkdmstdeklaration föreslagna avstämningsrutinen har bedömts mycket svart och därför mindre lämpligt.

I kommissionens forslag har inte i något fall kostnader eller intäkter delats upp efter mervärdeskatteprocent. En sådan ordning skulle bli alltför betungande för företagen och är inte dundgangligen nödvändig från kontrollsynpunkt.

För att av mervardeskatt - inkomstskatt

överslagsmassig kontroll skall kunna ske maskinellt mäste uppgift om inköp och försäljning av inventarier samt dm utgifter avseende anskaffning av byggnader

156 Kommissionens förslag

och markanläggningar lämnas. Sådana utgifter skall normalt aktiveras, dvs avdrag får vid inkomsttaxeringen inte ske pá en gäng utan genom ärliga värdeminskningsavdrag. Den som är redovisningsskyldig till mervärdeskatt har emellertid normalt rätt att på en gäng lyfta av ingående skatt som belöper på anskaffning av inventarier, byggnader och markanlaggningar. Vad gäller försäljning av inventarier skall redovisningskyldig redovisa utgående skatt på försäljningslikviden under det att inkomstskatten endast träffar vinsten. Däremot behövs inte uppgift om försäljning av byggnader och anläggningar eftersom mervärdeskatt inte utgår vid försäljningen av dessa och inkomsten härav vid inkomstbeskattningen i regel inte utgör inkomst av rörelse (jfr blankett N 14, bilaga 7). För den som inte lämnar allmänt räkenskapsschema har specifiu kationen tagits in i själva deklarationsblanketten (jfr blankett N 4, bilaga 4). De uppgifter som erfordras beträffande anskaffningar och försäljningar föreslas bli intagna 1 en särskild specifikation i det allmänna räkenskapsschemat.

Ingående och utgående mervärdeskatt bör stämmas av var för sig. Beträffande skattskyldige som lämnar allmänt räkenskapsschema på blankett N 14, bilaga 7 bör avstämningen i princip göras pá följande sätt.

Den utgående skatten stäms av genom att mervärdeskattepliktig omsättning för beskattningsâret beräknas med ledning av uppgifter 1 mervärdeskattedeklarationerna. Den till omsättning omräknade utgående skatten ökas sedan med skattefri försäljning och exportförsäljning och den sålunda erhållna summan jämförs med summan av 1 räkenskapsutdraget redovisade intäkter exklusive näturaförmâner

Kommissionens 157

_ förslag

med tillägg för värdet av produktuttag samt försäljningsvardet av inventarier. Vad gäller skattskyldige som redovisar på blanketterna N 4 och N 7 måste dessutom hänsyn tas till

förändringen av varufordringarna mellan årets början och årets slut.

Vad gäller den ingående mervärdeskatten kan avstämning ske enligt följande. Mervärdeskattepliktiga inköp beräknas med hjälp av den ingående mervardeskatten 1 mervärdeskattedeklarationerna. Härvid presumeras att samtliga inköp har varit fullbeskattade. Det på detta sätt framräknade värdet av nettoinköp skall jämföras med de nettoinköp som kan beräknas med hjälp av det allmänna räkenskapsschemat.

na nettoinköpen enligt mervardeskattedeklaratibnerna utraknats under det antagandet att samtliga inköp varit fullbeskattade måste omräkning göras av posterna i Därvid

rakenskapsschemat. måste för alla kostnads/utgiftsposter bedömas i vilken utsträck» ning de kan antas ha varit mervärdeskattebelagda. Ned den

,av kommissionen föreslagna specifikatidnen låter sig detta med

göra hög grad av säkerhet för alla väsentliga kostnadsslag.

Vid avstämningen får vidare presumeras att mervärdeskatt

utgått med ett beskattningsvärde på 100% när det gäller inköp och försäljning av inventarier, aux när det gäller anskaffning av byggnad och 20% när det gäller anskaffning av markanläggning.

Det sålunda från det allmänna rakenskapsschemat beräknade beloppet av nettoinköp jämförs sedan med motsvarande belopp beräknat med ledning av företagets mervardeskattedeklaratinner för samma

i 158 Kommissionens

förslag

tid för de deklarationer som avser frivillig skatt-

med undantag skyldighet vid uthyrning av fastighet.

Den kontrollen kan göras även om

erforderliga överslagsmässiga mervardeskattesatsen under räkenskapsåret ändras. I flertalet fall kan nämligen ändringen beaktas vid beräkningen av jämförelsebeloppet med ledning av mervärdeskattedeklarationerna.

Beträffande skattskyldig som ej avlamnar allmänt räkenskapsschema

i förvarvskällan. Avstämningen baserar sig i görs avstämningen sådant fall på den specifikation av intäkter och kostnader samt

och som redovisats i själva deklaraanskaffningar försäljningar tionsblanketten. Vid av den utgående mervärdeskatten

avstämningen måste tas till i kundfordringarna. Vid av-

hänsyn förändringar

av den mervardeskatten mäste beaktas förändstämning ingående

i varu- och driftskostnadsskulder samt lager och pågående ringar arbeten.

- 5.1D.4 avstämning socialavgifter kontrolluppgifter

Som beskrivits 1 kapitel 2 görs i dag regelmässigt en avstämning av kontant bruttolbn enligt arbetsgivarens avlämnade kontrolluppgifter mot uppgiften om kontant bruttoersättning enligt arbetsgivaruppgift.

Om för anställda i framtiden

arbetsgivares kontrolluppgifter utformas som kommissionen föreslagit blir

enligt de riktlinjer det möjligt att göra ytterligare avstämningar.

S()lJ1983:75

Kommissionens förslag 159

Eftersom arbetsgivare enligt kommissionens till förslag ny kant rolluppgift skall ange värden på bilförmán, kostförmán och bostadsförmån blir det möjligt att stämma av även dessa uppgifter mot arbetsgivaruppgiften (eller uppbördsdeklarationer/ársuppgift enligt socialavgiftsutredningens förslag till ny uppbördsdeklarav tion). Avstämningarna bör enligt kommissionens uppfattning göras maskinellt. Sådana avstämningar kan göras även om formånsvärdena inte är lika. Det viktiga är att schablonerna är fastställda efter samma principer. Tidigare har framhâllits att det for genomförande av en förenklad är önskvärt att löntagartaxering förmåner asätts värden i kontrolluppgifterna. kommissio- Enligt nens uppfattning är en sadan också av det skälet ordning viktig att man närigenom kan få till stånd en utökad och kontsamtidig roll av underlaget för socialavgifter mot innehållet i kontrolluppgifter.

5.1G.5 ~ avstämning uppbördsdeklärationer inkomstdeklaration

Som framgått av kapitel 2 sker inte kontroll av någon uppgiften om lönesumma i uppbördsdeklarationerna mot för avdragsyrkande lönekostnader i inkomstdeklarationen. En sådan kontroll är f n inte möjlig eftersom särskild om lönekostnad inte behöver uppgift lämnas av dem som avslutar sina med årsbokslut. räkenskaper

Söcialavgiftsutredningen har, som tidigare nämnts, föreslagit att arbetsgivarna i uppbördsdeklaratidner månadsvis skall redovisa underläget för socialavgifter. Därvid skall kontanta bruttolöner och naturaförmåner specificeras var för sig.

S()LJ1983:75

160 Kommissionens förslag

Av kommissionens allmänna överväganden har framgått att uppi bör utforgiftsskyldigheten näringsidkares sjalvdeklarationer mas sâ att kontroll kan göras. Detta av uppbördsdeklarationerna bör i vart fall ske beträffande kontant bruttolön.

Motiven för en ändrad i detta avseende har uppgiftsskyldighet i avsnitt 5.8.1. Kommissionens förslag ytterligare preciserats till under rubriken Kostnader för arbetskraft i specifikation deklarationsformulären gör att en avstämning eller överslagsmäse kontroll av det för socialavgifter som redovisats i sig underlag är möjlig 1 flertalet fall. Sådan kontuppbördsdeklarationerna roll kan därmed göras maskinellt.

kan för skattskyldiga som avslutar med ársöokslut Avstämningen ske på följande sätt. Från deklarationsformulär N 14, bilaga 7, beräknas en lönesumma. Denna erhålls att redovisad lönegenom kostnad under kostnader för arbetskraft reduceras med uppluppna 1 och ökas med värdet av löner/semesterlöner balansräkningen motsvarande är. Den sålunda erhållna lönebalanspost föregående summan med de sammanlagda lönesummor som för samma tid jämförs (räkenskapsåret) redovisats i uppbördsdeklaratidner.

För näringsidkare som inte avslutar med ârsöokslut (jfr blankett_ 4) sker i stället endast mot kontantut- N 4, bilaga jämförelsen betald lön. Vid fall av flera förvärvskällor måste lönesummorna från flera deklarationsformulär summeras.

Den mellan och inåsyftade avstämningen uppöördsdeklarationer komstdeklaratiön kan åstadkommas för det störa flertalet skatt-

Kommissionens 161

förslag

skyldiga. Avstämning kommer emellertid inte att kunna göras i de fall ldnekostnader periodiseras pa visst sätt. sa blir exempelvis fallet om loneutgiften direkt aktiveras som tillgang eller om lonekostnadskonto i samband med bokslutet krediteras. Om vid periodiseringen i stället andra kostnadsslag än lönekostnadskonton använts uppkommer ingen differens.

Det är främst i byggnads- och anläggningsverksamhet

som periodiseringsproblem av nu nämnt slag finns men de förekommer även i tillverkande företag. Eventuella differenser uppkommer emellertid i regel endast vid förändringar i varulager och arbeten.

pågående

5.10.6 Kontantberakning

kontantberäkning bör alltid göras for fysisk person som driver näringsverksamhet. Nedan beskrivs i vilken utsträckning det är möjligt att göra en kontantberäkning maskinellt med hjälp av ett standardiserat räkenskapsutdrag och med tillgång till andra uppgifter som redan idag registreras.

om den skattskyldige exempelvis deklarerar sin rörelse blan-

pa kett N sa, bilaga 9, kan om kontantuttagen hämtas från

uppgift det utdrag ur kapitalkontot som han skall lämna i blankett N

14, bilaga 7. Denna uppgift får sedan korrigeras med vad som eventuellt tagits ut eller satts in i forvärvskällan mellan bokslutsdagen och kalenderarets utgång och som skall av redovis-

framgå ningen under rubriken “Förmögenhet“ i blankett N SA.

162 Kommissionens förslag

Om den skattskyldige deklarerar på exempelvis blankett N 4, bilaga 4, kan kontantuttag/kontantinsättning beräknas från de enskilda posterna i rakenskapsutdraget enligt följande: + kontanta inkomster + finansiella inkomster - kontanta utgifter (varor, material, främmande tjänster, arbets-

kraft, reparations- och underhållsutgifter och övriga utgifter) - finansiella

utgifter -

ränteutgifter + sjukpenning - resor + försäljning av maskiner och inventarier - av maskiner och inventarier

inköp - avseende till* eller av

anskaffning ny- ombyggnad markanlagg-

ning och byggnad

Den sålunda erhållna summan måste korrigeras med förändringar i mervärdeskatteskuld/fordran. Uppgift härom kan erhållas från mervardeskatteregistret.

Summan måste emellertid även korrigeras för insättningar och uttag på skogskonto/skogsskadekonto och upphovsmanna/uppfinnarkonto. Har sådana insättningar eller uttag gjorts bör kontantberäkning utföras manuellt eftersom insättningar kan göras även efter räkenskapsårets utgång. Utslagning av sådana deklarationer kan göras maskinellt eftersom insättningar och uttag finns registrerade.

S()LJ1983:75 Kommissionens förslag 163

E

Om den skattskyldige är delägare/medhjälpande make sker beräkningen utifrân motsvarande uppgifter som lämnas i blankett N 10, bilaga 6. Har den skattskyldige del i flera näringsverksamheter får naturligtvis kontantuttag/kontantinsättningar i de olika verksamheterna summeras.

Hittills har endast beskrivits hur kontantuttag ur näringsverksamhet Kan beräknas. Som framgått kan detta ske för alla som bedriver med de speciella undantag som ovan

näringsverksamhet nämnts. Dessa kan dock slås ut maskinellt.

När det resten av kontantberakningen maste konstateras att

galler eftersom de enskilda posterna i den privata förmögenheten inte registreras och detta inte heller sker for inkopslfbrsäljningssummor för värdepapper och fastigheter, saknas möjlighet att gora en fullständig kontantberäkning maskinellt. Även bostadsrättslägenheter (värda mer än 50 ODD kr) ställer till problem vid en maskinell beräkning därför att inte heller uppgifter om dessa f‘Egi5t|El3S .

En mycket overslagsmässig kontantberäkning kan dock göras på följande sätt (inom parentes anges varifrån uppgifterna kan hämtas): + kontantuttag i näringsverksamhet (beräknad enligt ovan) ~ (beräknad ovan)

Kontantinsättning i näringsverksamhet enligt + föregående års totala förmögenhet (blankett 1, sid 1 )

årets totala fürmdgenhet (blankett 1, sid 11 + skattepliktigt formögenhetsvärde i näringsverksamhet (kod 944 J

i samtliga avlämnade N-formulär - dito är

föregående

164 Kommissionens förslag S()lJ1983:75

+ inkomst av tjänst (blankett 1, sid 1) + inkomst av kapital (blankett 1, sid 1) — underskott i förvärvskällor (blankett 1, sid 1) + underskott 1 näringsverksamhet (kod 932) i samtliga avlämnade

N-formulär - finns i skattedatabasen)

erlagd preliminarskatt (uppgiften - kvarstående skatt föregående ar (uppgiften finns i skattedata-

basen) - finns i skattedatabasen)

fyllnadsinbetalning (uppgiften + överskjutande skatt (uppgiften finns i skattedatanasen) = dverslagsmässigt kontantöverskott

Har den skattskyldige schablontaxerad annan fastighet skall kontantöverskottet justeras med schablönintäkt och extra avdrag. Detta görs dock endast om inkomst av annan Fastighet (blankett 1, sid 1) inte överstiger summa nettointäkt av annan fastighet som utgör inkomst av näringsverksamhet.

Principen i det ovan redovisade beräkningssättet är att försöka eliminera den påverkan förändringar i rörelseförmogenheten har på den totala förmügenheten. Detta lyckas med den valda metodiken utom när det gäller fondmedel i K4-blanketten. Beräkningen blir fel med hälften av förändringen av medel innestaende på skogskonto/skogsskadekonto samt upphovsmanna/uppfinnarkonto. När det gäller dessa konton har tidigare berörts att manuell kdntantoeräkning maste göras om insättningar eller uttag gjorts på dem och den skattskyldige deklarerar på blankett N 4 eller N 7. Detta bör med hänsyn till vad som nu sagts galla även dem som redovisar på andra blanketter.

Kommissionens 165

förslag

Det har redan nämnts att inköp och och försäljning av fastigheter värdepapper samt förändring för i oeklarations/taxeringsvärden dessa tillgangar inte kan fångas upp i den som kontantberäkning skisserats. I beräkningen ovan kommer att oli kontantoeräkningen fel om deklarationen innehåller av köp/försäljning värdepapper/fastighet. I sådant fall bör deklarationen vid uttagsmarkeras klargöringen och kontantoeräkning göras manuellt. även vid innehav av fastigheter och värdepapper av större torde det omfattning vara bade ändamålsenligt och att deklanödvändigt uttagsmarkera rationen vid klargöringen och sedan en manuell kontantberäkgöra ning.

Om resultatet (för makar underav kontantberäkningen gemensamt) stiger ett 1 förväg bestämt bör deklarationen slås vid belopp dt den maskinella I sådant fall skall bearbetningen. granskaren göra en manuell kontantheräkning. Därvid skall alla andra givetvis kända faktorer beaktas vid beräkningen och av konbedömningen tantöverskottets storlek.

Sammanfattningsvis behöver manuell kontantberäkning endast göras för gtslgggg deklarationer d v s för som skattskyldige ~ uttagsmarkerats för manuell kontantberäkning på grund av att de köpt eller salt fastigheter eller värdepapper eller har stora innehav av fastigheter eller värdepapper gjort insättning/uttag på skogskonto/skogsskadekonto eller upphovsmanna/uppfinnarkonto - ett uppvisar överskott som understiger ett 1 förväg bestämt belopp

166 Kommissionens sou 1933:75

förslag

5.1D.7 Olika m m som grund for urval nyckeltal

I det föregående har framnållits att den nya uppgiftsskyldigheten det att maskinellt vissa formella och materiella gör möjligt göra och kontrollera andra uppgifter som kontroller överslagsmässigt för Beskrivning har också lämnats av lämnats beskattningsändamål. hur kontantberäkning kan göras i det nya systeen överslagmässig met. kontroller kan göras i ett maskinellt gransk- Ifrâgavarande Utmärkande för de hittills behandlade kontrollerna ningssystem. är att de endast kan innebära en kontroll av det rimliga i sägas som den skattskyldige själv lämnat. Sådana kontrolde uppgifter ler bör alltjämt vara de primära.

Det Förhållandet att intakter och kostnader m m i det nya systemet skall på ett föreskrivet sätt gör det möjligt specificeras att ta fram olika som ocksa kan användas som urvalsnyckeltal kriterier för den kontrollen. Inom företagsekonomin andjupare olika för av ett företags ställning och vänds nyckeltal bedömning resultat. Det finns sådana Bruttovinst, rörelsemånga nyckeltal. resultat i procent av omsättningen, kassalikviditet, soliditet, anställd och arbetskraftskostnad i procent av omsättning per är några välkända nyckeltal. I Svenska Arbetsgivareomsättningen arbetsmaterial Se om ditt företag visas hur man med föreningens av särskilda blanketter lätt kan räkna fram nyckeltal som hjälp till Statistiska Centralbyrâns (SCB) anknyter BAS-kontoplanen. lämnar särskild av nyckeltal som berörs av fiåterrapportering nansstatistiken och Verkstadsförening och Svenska Bygg- Sveriges lämnar nyckeltal som utgår från 8C8s nadsentreprenörföreningen

i Kommissionens förslag 167

finansstatistik. Särskilda nyckeltal tas dessutom fram av olika branschorganisationer.

kommissionens förslag till standardiserade räkenskapsutdrag som kombineras med en fortlöpande branschklassificering öppnar nya möjligheter att lata olika Företagsekonomiska nyckeltal komma till användning för jämförelse mellan olika företag i samma bransch. Därutöver förutses att särskilda taxeringsmässiga nyckeltal kan komma att utvecklas. Exempel pa kriterier som redan används är maximalt utnyttjade av- och nedskrivningsmöjligheter, stor skatte- eller avgiftsskuld och stor andel av främmande arbeten .

Det hör emellertid påpekas att nyckeltal är ett trubnigt instrument för urval och att avvikelse i Fraga om ett enda nyckeltal därför i regel inte utgör tillräcklig urvalsgrund.

Av den beskrivning som lämnats i bilaga 2 torde ha framgått att förutsättningarna for att använda nyckeltal (kriterier) för urval i dagsläget är otillräckliga. Detta har 1 sin tur lett till att de urvalskriterier som används i kontrollverksamheten inte kunnat utvärderas tillfredsställande. ned kommissionens förslag till standardiserade räkenskapsutdrag kommer kontrollverksamhetens urvalskriterier att kunna utvecklas väsentligt.

Skatteadministrationen bedriver idag kontrollverksamhet utan användning av ekonomiska nyckeltal med undantag for nruttovinstprocent. Som ett exempel pá användningen av standardiserade räkenskapsutdrag visas därför hur oruttovinstberäkning kan göras

i 168 Kommissionens förslag

maskinellt.

Bruttovinst fdr den som avslutar med ärsbokslut kan exempelvis beräknas med ledning av uppgifter i blankett N sn, bilaga 5, och blankett N 14, bilaga 7, på följande sätt. Verklig omsättning beräknas som summan av försäljning (kod 301, blankett N 14) och värdet av produkter för privat bruk (kod 902, blankett N sn). Bruttovinsten erhålls sedan genom att man från verklig omsättning subtraherar kostnader for varor, material och främmande arbeten (koderna 401 och 402).

Bruttovinstberäkningen för den som inte avslutar med årsbokslut och använt t EX blankett N 4, bilaga 4, sker på följande sätt. Först beräknas den verkliga omsättningen som summan av kontanta inkomster (kod 301) med tillägg for nedskrivning av varufordringar (kod 806), värdet av produkter för privat bruk (kod 310) och utgående varufordringar (kod B05) och med avdrag for ingående varufordringar (kod 811). Bruttovinsten beräknas sedan som verklig omsättning enligt ovan med avdrag for utgifter fdr varor, material och främmande arbeten (koderna 401 och 402) och ingående lager (kod 803) men med tillägg for utgående lager (kod 801).

Bruttovinstprocenten erhålls i bagge fallen genom att verklig bruttovinst uttrycks i procent av verklig omsättning.

Kommissionens 169

förslag

5.11 Uppgifter som inte längre behöver lämnas

S.11.1 Inledning

Kommissionens förslag till nya deklarationsbilagor innebär att nuvarande F-, J- och Rmblanketter för näringsidkare utgår. I nämnda blanketter finns i dag intagna s k frágebatterier som tillkommit dels för att kontrollera att den skattskyldige följt vissa bestämmelser, dels för att öka beslutsunderlaget beträffande vissa inkomstposter och avdragsyrkanden. Förslaget med specificerad uppgiftsskyldighet 1 ett standardiserat räkenskapsutdrag innebär att mycket av den uppgiftsskyldighet som 1 dag fullgörs genom besvarande av frågorna i fragebatteriet“ bortfaller genom att uppgifterna redan finns specificerade i räkenskapsutdraget. Exempel på sådana uppgifter är bl a frågorna - lämnats eller

om koncernbidrag mottagits - om kostnader för

representation avdragits - beträffande likvida medel redovisats i samman-

um, famansbolag,

satt post - om avsättning for garantirisker skett — om avsättning till internvinstkonto skett

I dagens deklarationsblanketter finns även fragor och specifikationer som inte är intagna i de föreslagna deklarationsbilagorna. A En del av dessa uppgifter är även i framtiden nödvändiga för att taxeringsbesluten skall vila pa tillräckligt stabil grund. Sum exempel på sådana uppgifter och specifikationer kan nämnas - sum visar att för kon-

utredning fdrutsättningar avdragsgillt

cernbidrag föreligger

170 Kommissionens förslag

- makes arbetstid och

uppgift om medhjälpande arbetsuppgifter ~ om antal hushållsmedlemmar för av naturav

uppgift beräkning

förmåner ~ om antal för

uppgift kostdagar tillfälliga kosttagare.

Härutöver finns exempel på specifikationer vilka har en klart styrande effekt pâ kontrollverksamheten men som idag ända kan behövas för ett riktigt taxeringsoeslut. I detta sammanhang kan nämnas specifikationerna beträffande bilkostnader i rörelsen och lokalkostnader.

vad som anförts ovan visar att det inte är möjligt att beakta alla för taxeringen nödvändiga upplysningar i ett standardiserat räkenskapsutdrag. Kommissionens förslag till nya deklarationsoilagor för näringsidkare måste därför 1 likhet med dagens F~, Joch R-blanketter innehålla vissa fragor pch specifikationer. Vid bestämmandet av vilka frågor och specifikationer som skall tas med bör man emellertid, enligt kommissionens uppfattning, vara mycket restriktiv så att man inte onödigtvis styr kontrollen mot enskilda detaljöestämmelser. Detta förutsätter att man gär igenom taxeringslagen i detta hänseende och gör erforderliga lagändringar.

5.11.2 Blanketter som ersätts av det standardiserade

räkenskapsutdraget

Den föreslagna uppgiftsskyldigheten innebär att nödvändiga uppgifter för beräkning och kontroll av vissa avdrag och fondavsättningar skall lämnas i det allmänna räkenskapsschemats resultat*

Kommissionens förslag 171

och balansräkning. Det är således i framtiden inte nödvändigt att av dessa skäl begära in ifrågavarande uppgifter pá särskilda deklarationsbilagor. Nu gällande blanketter kan emellertid vara till viss hjälp for den skattskyldige vid beräkningen av avdraget varfor det bor övervägas om de eventuellt bör tillhandahållas som hjalpnlanketter. De deklarationsblanketter som med den nya upp-

inte längre är nödvändiga är: giftsskyldigheten - om allmän (RSV

uppgift investeringsreserv 3097), - om allmän (RSV samt

uppgift investeringsfond 3098) - (RSV 3095).

egenavgifter

En närmare motivering till varför dessa blanketter inte längre behövs lämnas nedan. Vidare ges.exempel på hur den maskinella kontrollen i vissa fall på ett enkelt sätt ytterligare kan ut* vecklas.

Q3Ll’E§fl..lVl‘£€§E§£llQ§EE§§CY.

som vid Deskattningsärets utgång har allmän inve- Skattskyldig, steringsreserv eller som under beskattningsäret avvecklat reserven, skall till självdeklarationen enligt fastställt formulär foga uppgifter om reservens storlek, användning och avveckling.

Uppgifter skall lämnas om bl a - till

avsättning investeringsreserv -

ianspráktagande I storleken av reserven vid Deskattningsarets utgång

insättning på investeringskonto

uttag från konto

172 Kommissionens förslag SOU 1933275

-

kontobehâllningen vid beskattningsärets utgång — ändamålet for av reserven

ianspraktagande -

skälen for äterfdring till beskattning

I det följande visas hur ovanstående krav pa till-

uppgifter godoses med utgångspunkt i de nu fdreslagna deklarationsblanketterna. I framställningen hänvisar de inom parentes kod-

angivna numren till blanketterna N SA (bilaga S) och N 14 (bilaga 7).

Enligt gällande bestämmelser far avdraget i fdrvärvskällan inte överstiga hälften av den vid taxering till statlig inkomstskatt beräknade nettointäkten före avsättningen och före för

avdrag avsättning till egenavgifter. I fråga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget och avsättning beräknas på inkomsten före både avsättning för egenavgifter och avstämning av sådan

avgift. Vidare medges inte avdrag för avsättning 10 000

som understiger KFDYIDI”.

Für enskild firma kan maximal uträknas maskinellt

avsättning enligt följande: 50% av nettointäkten statligt av fdrvärvskällan (932, N sn) + årets avsättning för egenavgifter N SA) +

(930, avsättning till allmän investeringsreserv (725, N 14). Fdr han» delsbolag är maximal avsättning lika med 50% av nettointäkten före avsättning för egenavgifter N SA) till

(922, + avsättning allmän investeringsreserv (725, ‘N 14). även kontroll av att avsättningen inte understiger 10 ODD kronor kan ske maskinellt.

Avdrag medges inte om den skattskyldige vid utgången av det beskattningsår som avsattningen avser, har medel insatta på upp-

SOU 1983175 Kommissionens förslag 173

hovsmanna- eller uppfinnarkonto. Kontroll av att sa inte är fal let kan ske genom maskinell jämförelse av dessa i

poster balans-

räkningen (kod 213, N 14).

Vidare medges inte heller avdrag om den skattskyldige i samma fdrvärvskälla och for samma yrkar med oeskattningsår uppskov taxeringen enligt skogskontolagen. kontroll av att så inte skett kan ske maskinellt genom att (kod avsättningarna registreras 737, N 14).

Uppgifter om investeringsreservens och investeringskontots storlek vid beskattningsarets utgång erhålls den genom registrerade balansräkningen.

Återfürs allmän investeringsreserv till skall detta beskattning anges särskilt (732, N 14). Har belopp angetts pa denna rad nor deklarationen slås ut for Bl a kontroll av det 30%-iga tillägg som skall göras i sådant fall. Kontroll av att till investeringsreserven avsatta medel, som ej tagits i anspråk inom föreskriven tid, verkligen återföra till beskattning kan ske maskinellt genom att avsattningstidpunkten registreras och lagras erforderligt antal är. När sjuârsperioden sålunda utan att passerat ianspråktagande eller âterforing skett ger systemet impuls for granskning.

Skattskyldig som tagit reserven 1 anspråk skall lämna uppgift härom (728, N 14). Dä behov av kontroll av ändamål 0 tillstånd, d torde föreligga bör dessa särskilt i skattskyldige granskas detta hänseende.

174 Kommissionens förslagt

kontroll av att investeringskonto skett För insättning på allmänt deklarationen besked från banken. Om skall i dag till fogas att lämna om samtliga invesbankerna i framtiden åläggs uppgift blir även denna kontroll teringskontnn på exempelvis magnetband möjlig att utföra maskinellt.

âl1@§B_lQ!ê§E§ElEQ§f9QQ

har allmän inve- Skattskyldig, som vid beskattningsärets utgång som under har avvecklat allsteringsfond eller beskattningsåret skall vid sjävdeklaratidnen lämna uppgifter män investeringsfdnd, och avveckling enligt fastställt om fondens storlek, användning skall 1 förekommande fall lämnas om formulär. Uppgifter - till riksbanken inbetalat belopp - fondens storlek vid beskattningsärets ingång och utgång - från annat företag Övertagande avsättning ianspraktagande âterfdring - överlåtelse till annat företag H - konto för investering investeringsavdrag - ärsvinst beräkning av justerad

ársvinst avses ârsvinsten enligt fastställd balans- Med justerad räkning - ökad eller beräknade allmänna svenska skatter med erlagda - Ökad med som har avsatts till investeringsfdnd eller belopp

SOU 1983175 Kommissionens 175

förslag

annan liknande fond ~ ökad med belopp som donerats till eller därmed

allmännyttigt

jämförligt ändamål - minskad med belopp som áterförts från

lagerinvesteringskonto - med

justerad belopp som föranlett ändring av ârsvinsten på

grund av överföring av allmän investeringsfond.

Avdrag för avsättning till allmän investeringsfond medges med högst hälften av den justerade ârsvinsten jämte belopp som återförts från lagerinvesteringskonto, i förekommande fall ökat med tillägg pá det aterforda beloppet.

För det övervägande antalet skattskyldiga som gjort avsättning till fonden är det möjligt att med utgångspunkt i de

föreslagna deklarationsblanketterna (N se och N 15) maskinellt beräkna den maximala avsättningen enligt följande: 50% av redovisat resultat (900, N ea) j svenska allmänna skatter (740, N sn) + donationer (720, N an) + avsättning till allmän investeringsfond (724, N 15). I de fall avsättningen enligt deklarationen överstiger den maximala avsättningen beräknad på ovan angivet sätt bör deklarationen slås ut för djupare kontroll. Differensen kan bero bl a på att den maskinellt beräknade maximala avsättningen skall ökas med belopp som aterförts från lagerinvesteringskonto eller hänsyn skall tas till överföring av allmän investeringsfond. Om så är fallet skall den skattskyldige ha_angett detta särskilt 1 deklaw rationen (731, N 15) samt ha lämnat erforderliga uppgifter för kontroll i det officiella bokslutet.

176 Kommissionens

förslag

Genom kan maskinell kontroll ske uppgiftsskyldighetens utformning av från fonden medel (727, N 16) samt av hur mycket iansprâktagna av det beloppet som använts for direktavskrivning iansprâktagna av for bruk (730, N 16). Däremot lämnas tillgångar stadigvarande om vilka som gjorts och ej heller om inga uppgifter investeringar hur av det beloppet som använts for att mycket iansprâktagna minska for driftskostnader. I den mån det anses önskvärt avdrag att dessa kontroller kan systemet programmeras att ge genomföra i fall då belopp från fonden tagits i anspråk. utslag samtliga Detsamma även om den skattskyldige samtidigt med fondav* gäller sättning yrkat investeringsavdrag.

vad av fondens storlek vid beskattningsárets galler bevakningen och kan denna ske maskinellt genom att balansräkingång utgång som ror Fonden kan sedan lagras i ningarna registreras. Uppgifter erforderligt antal âr.

Beträffande konto for skall riksbanken senast den 31 investering under eller, om beloppet betalts in senare, maj taxeringsåret därefter till lämna uppgift om insatt* ,snarast länsstyrelsen vad från kontot skall riksbanken underrätta ningar. gäller uttag härom senast den 31 januari âret efter det att länsstyrelsen Om riksbanken i Framtiden lämnar dessa uppgifter uttaget gjorts. ADB*media skulle det vara möjligt att maskinellt kontrollera på till och utbetalningar från kontot. inbetalningar

Beslut om iansprâktagande av fonden lämnas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen. skapas att overfora dessa beslut på ADB-media ökar säkerhemöjligheter

Kommissionens 177

förslag

ten i den maskinella kontrollen. Tänkbart vore att beloppet av medgivet ianspräktagande registrerades och att utslag för djupare kontroll skedde vid belopp över viss storlek.

E.Qe:r1a.x9J;Le::

avdrag for avsättning for egenavgifter medges med hügst 25% av ett underlag som motsvarar den skattskylaiges nettointäkt till statlig inkomstskatt i fdrvärvskällan fore schaolonavdrag für egenavgifter, minskad med sjukpenning, intäkt som enligt lagen om allmän försäkring utgör inkomst av anställning samt intäkt som omfattas av 5 k likställigshetsavtal.

Für det stora flertalet skattskyldige kan underlaget for avsattningen räknas fram maskinellt utifrån koder i blankett N sn

nettointäkt av fürvärvskallan (932) * enligt foljande: statligt sjukpenning (931) + årets avsättning (930). Sjukpenning som härrör Fran inkomst av anställning liksom inkomster som omfattas av likställighetsavtal skall i vissa Fall hänföras till inkomstslaget jordbruksfastighet. Dessa fall kan inte fångas upp av den nu föreslagna uppgiftsskyldigneten. Skattskyldiga som har sådana inkomster kommer emellertid att slås ut redan av det nuvarande kontrollsystemet då under inkomst av tjänst redovisade inkomster inte stämmer med kontrolluppgifter.

178 Kommissionens förslag

S.11.3 Ytterligare effekter av en ändrad kontrollsyn

I Plan-rapporten har konstaterats att uppgiftsskyldigneten till ledning for egen taxering blivit så omfattande att den 1 sig

ett allvarligt hinder for den djupare kontroll man efterutgör strävat genom RS-reformen. Den alltmer pâoyggda uppgiftsskyldigw heten har medfört att administrationen är fullt sysselsatt med att hantera och lämnade uppgifter. Trots omfattande re-

åtgärda sursfdrstärkningar har faltaroetet, d v s revisionsverksamneten, inte ökat i eftersträvad omfattning.

Skall den av Rsøutredningen uppsatta ambitionen kunna uppfyllas maste for deklarationsgranskningen andras.

förutsättningarna Detta kan ske om det av kommissionen föreslagna klargoringsfdrfarandet och den maskinella kontrollen får ersätta den nuvarande granskningen. Detta innebar att någon manuell detaljgranskning inte kommer att ske beträffande det stora flertalet skattskyldi-

I ett sådant system är det därför viktigt att man inte inforga. drar som inte behövs eller som inte gär att kontrollew

uppgifter ra. Nyttan av infordrade uppgifter måste vägas mot att de fürorw sakar förseningar i klargoringen och binder granskaren vid skrivbordet och hindrar denne från att utföra djupare kontroll t ex i form av revision.

Tidigare har konstaterats att den nuvarande uppgiftsskyldigheten fyller tre syften, mänligen beskattningssyftet, kontrollsyftet och det syftet. De uppgifter som erfordras for att

pedagogiska uppfylla beskattningssyftet är få. Dä en beslutsfattare behover

1983:75 Kommissionens förslag 179 SQU

mer information for att kunna bedöma skaligheten i lämnade uppgifter kombineras uppgifter för beskattning med uppgifter for kontroll. I detta sammanhang är risken påtaglig att en alltför stor informationsmängd leder till en snedvridning av kontrollverksamheten, innebärande att kontrollen styrs mot oväsentligheter. För undvikande av denna effekt maste därför kvantitet vägas mot kvalitet. Detta sker lämpligast genom analys av vilka uppgifter som leder till den största måluppfyllelsen inte bara för skattekontrollen utan för hela skattefürvaltningen.

Det pedagogiska syftet är ett uttryck for en strävan att hjälpa den som vill gora rätt att klara av detta. Med tanke på dagens alltmer komplicerade foretagsbeskattning kan man på goda grunder förutsätta att behov av pedagogiska uppgifter föreligger. Hålgrupp maste 1 sa fall vara de små och medelstora företagen.

Nedan hehandlas mera utförligt de uppgifter som enligt kommissionens uppfattning kan slopas då de inte tillgodoser vare sig oeskattningsändamal eller relevanta kontrollsyften.

Uppgiftsskyldigheten beträffande representation, värdering av lager av djur i jordbruk och renskotsel samt avdrag for forskning och utveckling är exempel på uppgifter som - kontrollen mot vissa i

styr detaljer rakenskaperna - in for att kontrollera att den

oegars skattskyldige tillämpat

en viss anvisning rätt ~ skäl.

tillskapats av pedagogiska

180 Kommissionens

förslag

Uppgiftsskyldigneten enligt 37 § 1 mom p 5 och 6 TL (uppkopare av jordbruksprodukter m m) är exempel på olikformig och otidsenlig uppgiftsskyldighet som — en for

utgör belastning uppgiftslämnarna - har värde vid men som

begränsat deklarationsgranskningen - kontrollen mot vissa

styr skattskyldiga näringsidkare

Säkerligen finns ytterligare exempel på uppgifter som inte oehäver infordras för att de inte fyller vare sig något oeskattw nings- eller kontrollsyfte. Kommissionen har emellertid inte, med hänsyn till den korta utredningstiden, 1 detalj hunnit penetrera den nuvarande uppgiftsskyldigheten i detta hänseende. I stallet har kommissionen valt att ta Fram ovan angivna uppgifter som exempel på uppgiftsskyldighet som tynger administrationen utan att egentligen bredda beslutsunderlaget. Sådan uppgirtsskyldighet bor avskaffas. Enligt kommissionens uppfattning mäste arbetet med att rensa ut onödig uppgiftsskyldighet fortgå kontinuerligt. Denna uppgift ankommer pa RSV.

§E§Q1fl§âEl9B-§Z_Eêüiêââülâêlêüâågâlüêäêf

Om skattskyldig yrkar avdrag för representationskostnader skall till deklarationen fogas uppgift enligt fastställt formular (R32) som visar hur kostnaderna fördelar sig på olika former av reprem sentation. Kostnader for vin och spritdrycker skall ~ även om

— kostnaderna inte är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen anges särskilt.Pá formuläret skall den skattskyldige ange såväl hela kostnaden som hur mycket som áterförts till beskattning. Den särskilda uppgiftsskyldigneten beträffande representation tillkom

Kommissionens förslag 181

ursprungligen i slutet på femtiotalet och har sedan undan för undan byggts pä. Uppgiftsskyldigheten har tillkommit av kontrollskäl. Den särskilda uppgiftsskyldigheten för vin och spritdrycker torde dock ha tillkommit av nykterhetspolitiska skäl. Enligt kommissionens uppfattning ar formulär R32 ett utmärkt exempel

på

hur uppgiftsskyldigheten styr kontrollen mot Dessutom

detaljer. torde en fullstandig kontroll kunna ske endast genom

granskning av underlaget, d v 5 rakenskaperna.

I det av kommissionen skall

föreslagna räkenskapsscnemat uppgift lämnas om avdragsgill (616) respektive icke (904)

avdragsgill representation. Några andra uppgifter rörande den skattskyldiges kostnader for representation skall inte lämnas och är inte heller behövliga. Urval av skattskyldiga, vars representationskostnader skall granskas, kan ske på annat sätt med i de

utgångspunkt registrerade representationsuppgifterna.

LÃQEEEQEQLÃÄEQIÃQEQE

Enligt gällande regler skall jordbrukare och renägare i deklarationen lamna specificerade uppgifter om sitt

djurinnehav. Uppgifterna infordras nl a därför att lagervärderingen delvis sker

med

utgångspunkt i de av RSV utfärdade föreskrifterna för beräkning av produktionskostnaden.

När det galler i förvärvskällan rörelse De-

lagerreoovisningen höver den skattskyldige däremot endast ange lagrets inventerade varoe. Till grund för denna en av

uppgift ligger inventering varulagret. I samband med inventeringen har inventeringslistor

182 Kommissionens sou 19g3;75

förslag

vilka en del av bokslutet. Dessa behöver inte upprättats, utgör insändas till myndigheten.

Skillnaden mellan å ena sida jordbrukare

1 uppgiftsskyldigheten och och ä andra sidan rörelseidkare synes till stor del

renägare bero förhållandet att djuren i vissa fall skall värderas

på det

i R5Vs föreskrifter. Detta är enligt kommissio» med utgångspunkt nens inte ett tillräckligt skäl för att motivera en

uppfattning större för jordbrukare och renägare 1 detta

uppgiftsskyldighet avseende. De skall sätt som rörelseidkare göra invente-

på samma

av sitt och inventeringslistor. Den enda ring lager upprätta skillnaden är att den del av lagret som utgöres av djur skall värderas RSVs föreskrifter. Eftersom rörelseidkare inte

enligt behöver skicka in sina inventeringslistor till myndigheten skall inte heller och renägare behöva göra detta. Den

jordbrukare särskilda avseende djurinnehavet i jordbruks-

specifikationen liksom även blanketten Uppgift om lager i renskötsel-

bilagorna rürelse (R10) bör därför enligt kommissionens uppfattning slopas.

§‘§£§L;.t-f9£§|5nln§1§éxgrég

Rörelseidkare som driver industriell tillverkning och som under

haft utgifter för teknisk och naturvetenskaplig beskattningsäret

har rätt till särskilt forskningsavdrag. Sådant avdrag forskning medges endast om yrkande framställs hos taxeringsnämnden eller, efter besvär, hos länsrätten. Yrkandet skall göras pâ särskild blankett. skall enligt blanketten lämnas om

Uppgifter - dessa sedan särskilt

lönekostnader, specificeras - lämnade och bidrag till utlandet

forsknings- utvecklingsbidrag,

S()lJ1983:75 Kommissionens förslag _ 183

anges särskilt ~ kostnader fdr förvärv av resultat av forsknings- och utveck-

lingsarbete, kostnader till utlandet anges särskilt ~ erhållna bidrag för fbrsknings- och utvecklingsarbete - intäkt vid eller av resultat av forsk-

avyttring upplåtelse

nings- och utvecklingsarbete

Hed hjälp av lämnade uppgifter uträknas dels underlaget für basavdrag for beskattningsåret och dels, efter jämförelse med underlaget för basavdrag för föregående år, underlaget för dkningsavdrag. Uppgifterna i blanketten kan, med undantag av uträkningarna, inte kontrolleras på annat sätt än genom revision. Blanketten (RSV 3090) synes endast fylla ett pedagogiskt syfte och bor av denna anledning inte sändas in till myndigheten.

UEEQLEEééfllE1lQD§’£§T.!..€flll£1£_§Z.. §_1_m9m-2-§«.9.;L\-p_é_IL

I 37 S och föreskrivs - i den man

S punkterna 6 taxeringslagen

därom fdrdrdnat - för dels av regeringen uppgiftsplikt uppküpare jordbruks- eller trädgárdsprodukter eller husdjur eller frán husdjur erhållna produkter, dels uppkdpare av avverkningsrätter eller virke eller andra skogseffekter.

I kungdrelsen (1955:671) har meddelats närmare bestämmelser dm i vilken omfattning skyldighet att avlämna kontrdlluppgifter för inkomsttaxeringen utan anmaning föreligger för här ifrågavarande uppgiftslamnare. Sålunda skall uppkdpare av jordbruks- och trädgårdsprodukter o d utan anmaning lämna kontrolluppgifter beträffande inkop av spannmål, frövaror, oljeväxter, sdckerbetor,

184 Kommissionens förslag

potatis, slakt- och livdjur samt mjölk och produkter därav. Uppgiften skall omfatta det vederlag som utgetts i penningar, naturaprodukter eller annat. Skyldighet att lämna uppgift foreligger emellertid inte om vederlaget upgått till bokföringsskyldig rdrelseidkare eller oetalts kontant vid inkdp från torgstand eller liknande forsaljningsstalle. under 1983 nar dock skyldigheten utvidgats till att omfatta även ookforingsskyldig rorelseidkares försäljning av slakt- och livdjur.

Den skyldighet att utan anmaning lämna kontrolluppgifter, for vilken redogörelse lämnats i föregående stycke, medfdr arbete inte blott för uppgiftslamnarna utan även for oeskattningsmyndigheterna. Det rdr sig om ett mycket stort antal knntrolluppgifter som skall insorteras i deklarationerna.

Tidigare har redogjorts für ett nytt granskningsfürfarande och en ny inriktning i kontrollarnetet. Genom klargüring och maskinellt urval blir det tidigare manuella avprickandet av masskontrollw uppgifter inte längre ändamålsenligt. Ett system med stora mängder kontrolluppgifter som hanteras manuellt medför negativa effekter som inte motsvaras av kontrollmässiga vinster. De mest påtagliga negativa effekterna är att kontrollresurser styrs mot de delar av materialet som motsvaras av kontrolluppgifter till fürfång for kontrollen av andra delar.

Jordnrukarnas övergång till ookforingsmassig redovisning har medfört att uppgifterna inte på samma sätt som tidigare utnyttjas för kontroll av deras inkomstdeklarationer. De har därför vid deklarationsgranskningen ett begränsat värde. Den koncentration

S()LJ1983:75 Kommissionens förslag 185

l som finns på uppköparsidan när det gäller jordoruks- och skogs* produkter gör att dessa uppgifter kan införskaffas vid en revision. Bestämmelserna som sådana innebär att man har en olikformig uppgiftsskyloighet ~ man kräver fler uppgifter för kontroll av jordbrukare och skogsägare än av rörelseidkare och ägare av hyresfastigheter.

Vidare bor framhållas att efterlevnaden av de regler om uppgiftsskyldighet som har avses inte kontrolleras i nämnvärd omfattning. Harför krävs nämligen revision. Ytterst sällan Deivras över tradelse. Regler vars efterlevnad skatteförvaltningen inte har möjlighet att upprätthålla är mindre lämpliga.

ned hänsyn till vad sagts ovan förslår kommissionen att den skylw dighet att utan anmaning lämna kontrolluppgifter som här behandm las skall upphöra att galla.

5.12 Andra rationaliseringar

Med de uppgifter kommissionen föreslar skall inga i de nya bila* gorna kan arbetet med nuvarande skogsliggare helt läggas inom ADB-systemets ram enligt följande. Uppgift om det totala skogsav» draget tillförs ADB-systemet. Detta belopp minskas sedan allteftersom skogsavdrag yrkas i deklarationen. Då förfarandet kan ske helt maskinellt underlättas och effektiviseras kontrollen i avsevärt inom detta område.

Hed utgångspunkt 1 de från bilagorna registrerade uppgifterna, framförallt balansräkningen, är det också möjligt att överslags-

186 Kommissionens förslag

mässigt kontrollera länsstyrelsens förslag till aktievärdering. Ett sådant system skulle innebära att fragan om ny aktievardering endast behövde prövas fdr aktier vars värde avvek från den maski« nella beräkningen. Med hänsyn t1ll att samtliga fdr värderingen relevanta uppgifter inte finns med i de föreslagna rakenskapsut-

maste vissa tdleransramar uppstallas. Genom att dragen givetvis aktievardena sålunda skulle komma att bli prövade vid varje års taxering skapas garantier för att de Föreslagna aktievärdena alltid är aktuella.

I avsnitt 5.5 har berürts att Bâsmkontnplanen är anpassad till SCBS behov av uppgifter för finansstatistiken. Det av kdmmissid» nen föreslagna räkenskapsutdraget är anpassat till BA5k0ntnp1anen. Det burde därför vara möjligt att avlasta företagen en del av deras uppgiftslämnande till SCB på så satt att skattefdrvaltw ningen gör de statistiska beräkningar av materialet som erfordras och överlämnar resultatet till SCB.

Kdmmissionen föreslår därför att SCB 1 samråd med RSV överväger en sådan ordning.

S()lJ1983:75

6 KONSEKVENSER AV KOMMISSIONENS FöRSLAG

6.1 Kostnader

Följande kostnadsberäkning grundar sig på en mycket grov uppskattning av registreringsvolymer, fortsatt utredningsarbete, systemutveckling och maskinvarubehöv.

bedöms kunna utföras under av 2 — Systemutvecklingen en period 2,5 âr, d v 5 ett genomförande av ADB-rutiner kan tidigast ske två är efter beslut om utveckling.

vid bedömningen av investeringsbehov i maskinvara har hänsyn inte tagits till eventuella språngkostnader som kan uppstå i samband med investeringen, t ex ny styrenhet för a

skrivaggregat ca 800 DDD kronor. För att kunna ta hänsyn till sådana effekter krävs en samlad bedömning av RSVs prognostiserade behov och de effekter som olika utredningars förslag kan fä.

Dataregistrering av uppgifterna från rakenskapsutdragen Förutsätts ske under en period av ca 6 månader. Denna koncentration innebar naturligt ett behov av ett större antal registreringsutrustningar än om arbetet kunde utföras under en längre period.

För att uppgifterna frän rakenskapsutdragen skall kunna utnyttjas på ett effektivt satt i ett nytt granskningssystem krävs fortsatt utredningsarbete avseende kraven på ADB-stödet. Vidare krävs för

188 I(0nsekvenser S()lJ1983:75

att få en acceptabel utvecklingsperiod en koncentrerad styrning av resurserna till detta utvecklingsarbete. För att klara detta torde RSV behöva anlita konsultresurser i viss utstrackning.

Branskningssystemet mäste därefter underhållas och vidareutvecklas successivt med hansyn till bl a lagstiftning, konjunkturer, erfarenheter som ldpande erhålls etc. Om granskningssystemet skall Fä den effekt som skisserats torde en betydande resursinsats behövas För vidareutveckling och underhåll.

För att ett införande av standardiserde rakenskapsutdrag med nytt granskningssystem skall bli framgångsrikt krävs att t ex den förenklade löntagarbeskattningen genomförs. Härvid kan vissa av dagens resurser (maskinella och personella) för ADB-systemet für Folkbokföring och beskattning frigöras och användas inom systemet för företagsheskattning.

Genomförs förenklad löntagarheskattning torde t ex det minskade behovet av dataregistrering kunna delvis tacka det ökade behovet på grund av införande av standardiserade rakenskapsutdrag.

Vidare kan vissa av dagens ADB-rutiner inom fdretagsbeskattningen ersättas av det nya granskningssystemet varvid såväl personal som maskinvara kan utnyttjas för det nya systemet.

Om sådana faktorer vägs in blir dock kostnadsberäkningen ännu osäkrare och den bör därför betraktas endast som ett riktmärke. Eeloppsuppgifterna har därför avrundats kraftigt för att markera att beräkningen endast är dverslagsmassig.

S()lJ1983:75 I(onsekvenser

Av ovan nämnda skäl har tvâ Den

kostnadsuppstallningar gjorts. ena (Tota1kostnader) visar en grov av totalkostnader

bedömning for ADB-hanteringen av standardiserade och

rakenskapsutdrag nytt granskningssystem och den andra (Reducerade kostnader) motsvau rande kostnader reducerade med ~ maskinella och personella resurser for dataregistrering om en

förenklad lontagarbeskatning genomförs ~ maskinella och personella resurser genom att v1ssa av nuvarande

ADB»rut1ner inom foretagsbeskattningen kan slopas,

Totalkostnader (tkr)

Invest Underhåll/År Utrymmesbehov För ca 600 milj tecken (3 är)

under é man for registrering av ca 350 milj tecken

Satsvis datoroelastning ZUU

Berâgnal

40 arsarnetskrafter for re gistrering 4 B00

Initialt under 2»2,5 ar for utredning, systemering, programmering etc totalt ca 35 årsaroetskrafter A- konsultinsats 4 årsarb

2 500 —

övriga 5 U00

190 Ifonsekvenser S()LJ1983:75

För vidareutveckling, underhåll och drift ca 15 årsarnetskrafter 2 300

Utbildning av personal i granskningsorganisationen

Totalt ca

Invest Underhåll/Ar

Utökat utrymmesbehov ca 1 skivaggregat ca 1/B styrenhet

Satsvis datoroelastning

Pêfââüêl Tillskott initialt ca 2~2,5 är för utredning, systemering, programmering etc ca Z5 årsarbetskrafter - konsultinsats 4 årsarn 2 500 - 3 300

övriga Tillskott for vidareutveckling, underhåll och drift ca 12 arsarbetskrafter 1 800

Utbildning av personal i granskningsorganisationen

Totalt ca

l, . Konsekvenser 191

6.2 Organisatoriska konsekvenser

Av den tidigare redogörelsen framgår att skatte› och avgiftskontw rollen f n inte ar så rationell och effektiv som ar önskvärt” Brister finns i flera hanseenden.

En vasentlig svaghet ligger i kontrollens inriktning. Tyngdpunk ten i dagens skattekontroll 1 resurshanseende ligger pa deklara« tionsgranskningen. De ansträngningar som gjorts för att föra över resurser till djupare kontroll har hittills inte gett âsyftat resultat. Det beror i stor utsträckning på att uppgiftslamnandet från såväl näringsidkare som löntagare styrt resurserna och kontw rollens inriktning mot den löpande granskningen Hed de forslag som kan förväntas från och med de av kommisr förenklingskommittén sionen framlagda förslagen blir det att använda mera av möjligt tilldelade resurser för djupare kontroll och att därmed inrikta dem mot det väsentliga skatteundandragandet.

Ett annat skal till att dagens kontrollverksamhet inte fått den önskade inriktningen torde vara den splittring på olika myndigheter och enheter som den nuvarande skatteadministrationen uppviw sar. Den styrning och samordning som behövs För att

kontrollen

skall fungera så som avsetts kan inte erhållas med den nuvarande ordningen. Denna splittring har Delysts i P1an~rapp0rten och i kommissionens betänkande om förbättrat myndighetssamaröete. Har kan också hänvisas till oetankanden av (Ds Kn fögderiutredningen 1979:4) och ÖSAB-utredningen (Ds kn 1981:25).

Sett från de skattskyldigas synpunkt ~ kanske främst

näringsid-

192 Konsekvenser

karnas - framstår dagens skatteadministration som anmärkningsvärt

Företagens kontakter med skatteadministrattnnen tillkrånglad. z måste tas olika häll beroende på ärendets karaktär. Den på flera splittring som finns gagnar inte skattemyndigheorganisatioriska ternas servicefunktion.

har nerdrts av Statskontoret 1 remissyttrande över Det nu sagda betänkande Lokal skattemyndignets organisafdgderiutredningens inom skattefdrvaltningen. Statskontoret visar toriska ställning mellan förvaltningen och med med följande figur knntaktvägar exempelvis ett mindre aktiebolag.

Länsstyrelse

Tax- Be svärs- Revisions- Mervärde- Uppbördsenh enh skatteenh enh enh

\ x Service- Granskningsenh RFV RSV enh . distr ikt s- Lokal skattemynd1ghet kontor

Konsekvenser 193

I yttrandet sägs vidare: Normalt skall således sex olika enheter fördelade på tre myndigheter ha kontakt med ett och samma företag. I vissa fall kan det bli fråga om att upp till nio olika enheter skall upprätta kontakt med ett företag. I detta sammanhang skall påpekas att det föreligger förslag om att riksförsäkringsver› kets uppgifter skall övertas av några av de angivna enheterna. Den organisatoriska splittring som finns kan uppenbarligen inte gagna vare sig service- eller kontrollfunktion. Sett fran det enskilda företaget torde organisationen te sig komplicerad. Ett annat skäl till att ifrågasätta den nuvarande ordningen är den inoyggda trögheten till förändringar i de materiella bestämmelserna. En förskjutning i tyngdpunkten inom beskattningen frän t ex direkt skatt till indirekt skatt är svar att administrativt möta. Med hänsyn till den belastning som redan nu finns pá skatteförvaltning, allmänhet och företag måste eventuellt nya beskattningsformer bygga så langt som möjligt pá lämnade och kontrollerade uppgifter i redan befintliga system. Ett sådant samutnyttjande försvaras av en organisatoriskt splittrad förvaltning.

Vid kommissionens överläggningar med representanter för näringslivet har dessa framhållit det önskvärda 1 att kontakterna mellan näringsliv och skatteförvaltning underlättas i möjlig män.

Kommissionen har tidigare framhållit att utformningen av den nuvarande uppgiftsplikten i hög grad styr kontrollresurserna till löpande granskning av den stora mängden deklarationer. uppgiftsplikten har också haft stor betydelse för uppkomsten av den splittrade organisationen. Med kommissionens förslag om ändrad uppgiftsskyldighet och skatteförenklingskommitténs kommande förslag om förenklad ändras förutsättningarna

löntagardeklaration

för organisationen. Många av dagens manuella kontroller ersätts av maskinella sådana och urval av objekt för djupare granskning utförs i huvudsak maskinellt.

194 Konsekvenser .

En ändrad organisation för skattefdrvaltningen ar därför en naturlig följd av utredningsförslagen. Den är också nödvändig om man fullt ut skall kunna tillgodogöra sig de förbättringar som

ligger i förslagen.

Med hänsyn till den korta tid som stått till kommissionens förfo-

har det inte varit möjligt att ta fram ett fardigt förslag gande till Kommissionen vill dock redovisa sin uppw

ny organisation. fattning i fråga om vissa riktlinjer för den nya organisationen.

Målsättningen bör vara att åstadkomma en organisation där - och ar klart definierade och utfor-

befogenheter styrfunktioner made så att en övergripande planering, ledning och samordning av verksamheten kan ske

- likartad verksamhet samlas i klart avgränsade funktioner - sker i forsta instans så att

beslutsprocessen så långt möjligt

antalet överklagade beslut blir lagt - kontröllresurserna i större utsträckning riktas in mot företa*

varvid granskningen avser företaget både som sjavstandigt

gen

skattesubjekt och som arbetsgivare och uppbördsman - kontrollen i ökad

grad ges förebyggande inriktning - stor vikt

serviceaspekterna gentemot de skattskyldiga ges - så flexibel att den kan till de

uppbyggnaden görs anpassas

olika lanens struktur.

I fraga om den närmare utformningen av organisationen är det uppenbart att registreringen av företag/arbetsgivare till mervär-

inkomstskatt, kallskatt och arbetsgivaravgifter bör deskatt,

S()lJ1983:75 1(onsekvenser 195

samordnas i högre grad än f n. I samband härmed finns anledning att se över också de materiella reglerna om förutsättningarna för registrering.

Det ar vidare angeläget att organisationen anpassas till företa-

behov i fraga om service. Kommissionen anser det rimligt att gens företagen har i huvudsak en enda myndighet att vända sig till i ärenden om skatter och avgifter.

I en ny organisation bör också komma till uttryck det samband som finns mellan de olika leden 1 förfarandet: - taxe-

debitering

~ ~ I de olika leden maste ring/beskattning uppbörd indrivning. vissa kontrollfunktioner finnas vilkas verksamhet bör vara samordnad.

Utformningen av den nya organisationen maste ske med beaktande av ett stort antal faktorer och kräver ingående överväganden. kommissionen föreslår att en särskild utredning tillsätts for ändamålet. För att utredningen skall kunna lägga fram sitt förslag i sådan tid att en ny organisation kan börja tillämpas samtidigt som den föreslagna reformen av företagens uppgiftsplikt d v s vid 1987 års taxering, bör utredningen sättas igång snarast. Den bör till en början inrikta sig på kartlaggande undersökningar. När statsmakterna har tagit ställning till förslagen om förenklad löntagarbeskattning, ändrad uppgiftsskyldighet för företagare m m kan utredningen ta upp frågan om organisationens utformning i detalj.

196 Ifonsekvenser S()lJ1983:75

6.3 Konsekvenser för uppgiftslämnarna

I det föregående har kommissionen främst pekat på de fördelar som den nya uppgiftsskyldigheten innebär 1 form av en likformig kontroll, ett rationellt granskningsförfarande samt ett tillförlitligt urval av skattskyldiga för en djupare och samtidig kontroll av inkomstskatt, mervärdeskatt och socialavgifter. Eetydelsen av den föreslagna uppgiftsskyldigheten för genomförandet av en förenklad löntagaröeskattning har också understrukits. Slutligen har framhållits att förslagen aktualiserar behovet av en ändrad organisation.

Det finns emellertid skäl att samlat redovisa även de fördelar som förslagen innebär för uppgiftslämnarna.

Den ásyftade effektiviseringen av kontrollen hör minska risken för att vissa företag utnyttjar skatterna som konkurrensmedel.

Det enhetliga uppgiftslämnandet i kombination med den maskinella kontrollen kommer att kraftigt minska behovet av att hämta in kompletterande uppgifter från de skattskyldiga. Endast undantagsvis oör det bli nödvändigt att belasta företagen med t ex krav på specifikationer utöver dem som ges i de standardiserade räkenskapsutdragen.

De föreslagna räkenskapsutdragen anknyter till Rnswkontoplanen och därmed till företagens redovisning. Uppgiftslamnandet kommer därför att kunna ske på ett enkelt sätt. Som kommissionen tidigare framhâllit är det knappast mängden av uppgifter utan snarare

“

i Konsekvenser 197

graden av anpassning till redovisningen som är avgörande för företagens arbetsbelastning.

Kravet på ett enhetligt uppgiftslämnande som är till

anpassat svensk standard bör vara ägnat att generellt förbättra

företagens redovisning. Inte minst För de mindre företagen bör detta ha ett betydande värde. Den redovisning som lämnas i det allmänna räkenskapsschemat kan förbättra deras möjligheter att följa

Företagets utveckling och bör kunna utvecklas till ett för

underlag kalkylering och budget.

Kommissionen har föreslagit att uppgifterna under vissa Förutsättningar skall få lämnas på blanketter som den

skattskyldige själv framställer. Detta galler i första hand dem som har sin bokföring på ADE. Men aven för branschorganisationer ges

möjlighet att inom ramen för det utforma

enhetliga uppgiftslämnandet blanketter som ar särskilt anpassade till de i

skattskyldiga branschen. Detta kommer att få betydelse framför allt för de små företagen och för vissa kategorier av rörelseidkare.

En organisationsförandring enligt de riktlinjer som kommissionen skisserat skulle innebära en av

rationalisering myndigheternas verksamhet. En sådan ändring bör medföra att de

skattskyldiga lättare får direkt kontakt med den eller de personer som har hand om registrering, uppbörd och kontroll av skatter.

företagets Detta kommer att väsentligt öka att få

företagens möjligheter erforderlig service från myndigheterna.

sou 1983:75 199

7 GENOMFÖRANDE

Kommissionen lägger fram ett principbetankande. Med hänsyn till den tid som kan beräknas åtgâ för remissförfarande och beslut om lagstiftning samt den tid som mäste reserveras för att ge näringsidkarna tid att anpassa sina redovisningssystem till den nya uppgiftsskyldigheten torde det inte vara möjligt att tänka sig ett genomförande före 1987 ars taxering. Kommissionen bedömer det som mycket angeläget att den framtida kontrollen får den inriktning och uppgiftsskyldigheten i huvudsak den utformning som skisserats 1 betänkandet.

För att inte genomförandet skall försenas föreslår kommissionen att snarast at RSV att - med särskilda för

regeringen uppdrar ändamålet tilldelade resurser och efter de riktlinjer som anges i kommissionens förslag — arbeta vidare med att utveckla det maskinella granskningssystemet och därvid bl a avgöra vilka urvalskriterier som till en början bör komma till användning och vilket behov av uppgifter som finns utöver själva räkenskapsutdragen. Med avseende pa urvalskriterier torde det vara av värde att uppmärksamma de erfarenheter som vunnits i Danmark av den försöksverksamhet som där bedrivits och bedöma i vilken utsträckning dessa kan tillämpas på svenska förhållanden.

RSV bör vidare efter remissbehandlingen utreda vilka ändringar 1 TL m fl författningar som bör komma ifråga med anledning av kommissionens förslag.

S()lJ1983:75 201

BILAGA 1 KOMMISSIONENS DIREKTIV

Åtgärder mot ekonomisk brottslighet m m

Dir. 1982:1U1

Beslut vid regeringssammantrade 1982-11N25.

Statsrådet I. Carlsson anfbr.

1 Inledning

Under lång tid har den kriminalpolitiska debatten, liksom ratts* väsendets insatser mot brott, varit mycket starkt inriktad mot I första hand den traditionella válds- och egendomsbrottsligheten. Utan att denna blivit ett mindre allvarligt samhällsproblem, har nu också andra Former av brott och skadliga förfaranden kommit att sta 1 centrum for den allmänna uppmärksamheten. vid sidan av den illegala narkotikahanteringen med alla dess allvarliga socia la och personliga skadeverkningar är det 1 forsta hand den ekonomiska brottsligheten som medfört en kraftigt förändrad Kriminal* politisk situation. Utgångspunkter for debatten har här varit att den ekonomiska brottsligheten omfattar mångdubbelt större belopp än s K traditionell brottslighet, att skadeverkningarna for samhället och de enskilda är av mycket allvarlig art, att samhällets åtgärder i förebyggande syfte haft delvis felaktig inriktning och Framstått

202 Bilaga I

som otillräckliga samt att samhällets kontroll- och sanktionssye stam inte är ändamålsenligt utformat for kampen mot den ekonomis» ka brottsligheten.

2 vad ar ekonomisk brottslighet?

Begreppet ekonomisk brottslighet förekommer inte i lagstiftningen och saknar strikt innebord. Det finns över huvud taget

juridisk inte någon allmänt vedertagen definition av begreppet. Betydande enighet finns emellertid om begreppets huvudsakliga innebörd.

Den ekonomiska brottsligheten beskrivs i justitieutskottets be_ tankade (1980/81:21) Ekonomisk brottslighet på Följande sätt:

Till ekonomisk brottslighet räknas först och främst sådan kriminalitet som har ekonomisk vinning som direkt motiv. Harutover skall brottslighet for att betraktas som ekonomisk kriminalitet ha en kontinuerlig karaktär, bedrivas på ett systematiskt sätt och fürovas inom ramen for näringsverksamhet som i sig inte är kriminaliserad men som i det enskilda fallet utgör själva grunden for de kriminella handlingarna.

De ekonomiska brotten anses ofta vara av kvalificerad art i den meningen att de enskilda brotten har stor omfattning, ror stora samhälleliga värden eller drabbar grupper av enskilda. Brotten är i regel svära att uppda» ga och beivra. Som exempel på vad som brukar hänforas till ekonomisk brottslighet i har avsedd mening kan

Bilaga I 203

nämnas brott som skattebedragerier, valutabrott, bedra-

gerier och galdenärsbrott.

Denna beskrivning avser att framhålla vad man i allmänhet avser med ekonomisk brottslighet. I manga sammanhang är det vanligt att man också raknar med vissa brott av enskilda, främst skattebrott, till den ekonomiska brottsligheten.

även om i strikt juridisk mening endast gärningar som är straffbelagda kan betecknas som ekonomisk brottslighet, mäste man vid ett utredningsarbete om åtgärder mot sådan brottslighet också ha möjlighet att prova det straffbara områdets omfattning. Han mäste dessutom kunna prova lämpligheten av att med andra medel än kriminalisering komma åt olika illojala förfaranden.

3 Vilken omfattning har den ekonomiska brottsligheten?

Några säkra uppskattningar av den ekonomiska brottslighetens totala omfattning eller skadeverkningar föreligger inte. Redan de olika bestamningarna av begreppets innebörd medför här problem. Det är också väl känt att endast en liten del av alla ekonomiska brott kommer till myndigheternas kännedom och leder till atgärder. han vägar emellertid slå fast att det finns en stor dold ekonomisk brottslighet och att denna omfattar mycket stora belopp.

De forsok till beräkningar av den s k svarta ekonomins omfattning som gjorts har visserligen vilat på osäkert underlag och de belopp man angett har varierat kraftigt. Genomgående har dessa

s..

204 Bilaga 1

dock uppgått till tiotals miljarder kronor. Enligt en ganska nyligen gjord studie, som ar den första som baserar sig på en mer omfattande och seriöst genomförd vetensakplig undersökning, skulle den svarta ekonomin uppgå till mellan 3,8 z och 5,5 Z av bruttonationalprodukten, vilket För 1980 motsvarade 20-29 miljarder kr. I skattebortfall motsvarade detta 14-20 miljarder kr. nan kan visserligen inte satta likhetstecken mellan ett skattebort- Fall som beräknas på detta satt och de ökade skatteintäkter som man skulle få om man lyckades bemästra den ekonomiska brottsligheten. A andra sidan omfattar den ekonomiska brottsligheten väsentliga belopp som orsakats av andra förfaranden än skattebrott, t ex galdenarsbrott. Till detta bör läggas de mycket stora belopp som undandras samhallet genom att debiterade skatter och avgifter inte erläggs.

Ett perspektiv på problemets omfattning får man vid en jämförelse med den totala tillgreppsbrottsligheten, som år 1979 enligt anmälningsstatistikens godsvardesuppgifter omfattade 719 miljoner kr. även om vi också på detta omrâde får räkna med en betydande dold brottslighet, ar man uppenbart langt ifran de summor som den ekonomiska brottsligheten omfattar.

4 Den ekonomiska brottslighetens skadeverkningar

Den ekonomiska brottslighetens skadeverkningar är mycket allvarliga redan sett ur marknadsekonomins synvinkel. Nar ett företag bryter mot de skrivna och oskrivna normer som sammantagna brukar betecknas god affarssed blir resultatet att företaget får orättmatiga konkurrensfördelar. Företag som dessutom åsidosätter sina

Bilaga 1 205

förpliktelser gentemot samhället genom skattebrott eller skattew flykt, genom manipulativa bolagsbildningar eller konkurser, genom otillåtna valutatransaktioner eller brott mot

importbestämmelser, genom användning av s k grå arbetskraft eller att

genom på något annat otillbörligt sätt sänka sina kostnader annu större

skapar problem för den seriösa företagsverksamheten. Ibland kan de eko» nomiska fördelar som uppnås genom svek mot dessa i

förpliktelser själva verket bli så stora att all seriös näringsverksamhet 1 en speciell bransch får svårigheter att klara sig gentemot den oseriösa verksamheten. Brottsliga samt förfaranden

tvivelaktiga kan pä så sätt komma att sprida sig i hela branschen.

Skadeverkningarna av de nu beskrivna förfarandena gär emellertid långt utöver snedvridningarna av marknadsekonomin. Samhället drabbas exempelvis av ett betydande vilket leder

skattebortfall, till en tyngre skattebörda för hederliga skattebetalare. andra följder är ekonomiska förluster för enskilda medborgare, HrDEt4 löshet, höjda hyror, skadliga arbetsmiljöer och förstörelse av den yttre miljön. Rättsmedvetandet luckras upp.

Den ekonomiska brottsligheten medför också att samhällets fördelningspolitik på ett allvarligt och stötande sätt satts ur spel. Genom onederlighet kan en stor grupp på andras bekostnad leva i ett ekonomiskt överflöd som är helt otänkbart för de

vanliga löntagarna. Samtidigt är det dessa som får bära kostnaderna för den sociala trygghet och den välfärd som de ekonomiska brottsn lingarna också utnyttjar. På detta satt hotar den ekonomiska brottsligheten ytterst hela samhällssolidariteten och den välfärd som byggts upp med denna som grund. för ett

En förutsättning

206 S()LJl983:75 Bilaga i

fortsatt solidariskt är att vi effektivt kan samhällsbyggande motverka och ingripa mot den ekonomiska brottsligheten.

5 En kommission for åtgärder mot ekonomisk brottslighet

De senaste årens debatt och har ökat medveutredningsverksamhet tenheten om de som är förbundna med den ekonomiska problem och med skatteflykten. har vidtagits och brottsligheten Åtgärder till ibland i form av omfattande förslag ytterligare åtgärder, har fram från olika hall, särskilt från de fack_ program, lagts organisationerna och från näringslivets organisationer. liga

som hittills har, på det hela taget emel- De åtgärder vidtagits lertid inte varit för att vända utvecklingen. Tvärttillräckliga om pâ att situationen på många områden förvärrats. tyder mycket För att kunna vända i rätt riktning krävs det därför utvecklingen att effektiva nu vidtas för att förebygga och bekämpa åtgärder ekonomisk brottslighet och skatteflykt.

föreslår därför att en särskild kommission tilkallas med Jag att föreslå lämpliga åtgärder inom ramen för en enhetlig uppgift och samordnad strategi.

bör arbeta med siktet inställt på att Kommissionen skyndsamt kunna avsluta arbetet i och av år 1983. Innan den med utgången sitt arbete skall den också redovisa ett förslag till i avslutar vilka former det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet och skatteflykt bör bedrivas.

S()LP1983:75 207

Bilaga 1

á kommissionens närmare

arbetsuppgifter

kommissionen bor ha stor frihet att sjalv närmare bestämma sina arbetsuppgifter. Jag vill har endast i korthet uveckla några synpunkter som bor vara till vägledning for arbetet.

Kommissionen bor inte vara bunden av någon viss definition av ekonomisk brottslighet utan står Fri att behandla alla de frågor som den bedömer som angelagna. Aven verksamheter som inte är brottsliga men som ligger den ekonomiska brottsligheten nära skall sjavfallet kunna Behandlas. De åtgärder kommissionen foreslår bor dock inte i onddan forsvåra seriös foretagsamhet.

En naturlig forsta for kommissionen ar att skaffa

arbetsuppgift sig en bred översikt over det arbete till

med anknytning kampen mot den ekonomiska brottsligheten som pågår på olika håll. Kommissionen nor också gora en av de olika i

inventering forslag frågan som lagts fram i riksdagen och i andra sammanhang.

De åtgärder som kan bli aktuella ar av många olika slag. Kommissionen Dor bl a

1. överväga hur man genom forskningsinsatser skall kunna få bättre kunskaper om den ekonomiska brottslignetens former, arbetsmetoder och utbredning samt om effekten av vidtagna åtgärder,

Z. lägga fram forslag om förbättrad information till företag och allmänhet om gällande regler,

3. lagga fram forslag till effektivisering av

myndig› hetskontrollen områden - bl

på olika a inom taxerings- och upp-

208 S()LJ1983:75 Bilaga 1 ._.

ha...

bordsverksamheten - samt till former for ett Förbättrat samarbete mellan kontrollmyndigneterna, bl a en bättre samordning på skatte- och valutaomrádet och av registreringen av näringsverkfor av preliminär skatt, mervärdeskatt och samhet inbetalning arbetsgivaravgifter, 4. resurstilldelningen till de myndigheter som överväga i forsta hand är i kampen mot den ekonomiska brottsengagerade och fram forslag till ett bättre utnyttjande av ligheten lägga befintliga resurser, 5. undersöka möjligheterna att använda sådana åtgärder näringsfürbud, skattebevis och effektisom etableringskontroll, vare samt lägga fram forslag i dessa hänseenden, företagsrevision 6. lägga fram forslag till behövliga lagstiftningsåtgärder t ex på de skatte- och näringsrättsliga, de arbetsi ovrigt rättsliga och pa de straff- och processrättsliga områdena, 7. hur det internationella samarbetet, särskilt överväga mellan de nordiska länderna, i kampen mot den ekonomiska brottsligheten bast bor bedrivas.

Kommissionen skall redovisa kostnadskonsekvenserna av sina förslag.

I den av det som har berorts nu behandlas inom mån frågor slag eller av pågående utredningar bör kommissionen bilda myndighet om utredningsarbetets inriktning och vid behov sig en uppfattning till om tilläggsdirektiv eller gora framställningar regeringen liknande åtgärder.

sou 1983:75 209

Bilaga ‘1

Jag vill slutligen betona att omfattningen av den ekonomiska brottsligheten är så allvarlig att forslag till ibland

lösningar aktualiseras som fran andra synpunkter kan framstå som tveksamma. även om det är mycket angeläget med snabba och effektiva

atgärder får dock dessa inte utformas sa att andra värden asidosätts

på ett otillbörligt sätt. Det finns särskild anledning att betona att kraven på rättssäkerhet och integritet maste

genomgående tillgodoses.

7 kommissionens

sammansättning

Kommissionen bor ha ställning av kommitté kommittéförord-

enligt ningen (1976:119). Den bor med hänsyn till sina

arbetsuppgifter och tidsplanen för arbetet bestå av ett begränsat antal

personer.

Den breda förankring och de omfattande kontakter som kommissionen bor ha får i stället åstadkommas att man till den

genom knyter tvâ referensgrupper. I den ena av dessa bör företrädare för

inga riksdagens olika partier liksom för arbetsmarknadens stora

organisationer. I den andra bor inga personer som i sitt yrke arbetar med atgärder mot ekonomisk brottslighet eller sin verksam-

genom het har omfattande erfarenheter av eller om ekonomisk

kunskaper brottslighet.

Till kommissionen bör vidare knytas ett sekretariat.

210 Bilaga I S()LJ1983:75

8 Hemställan

Hed hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar mig att tillkalla en kommission med tre ledamöter med uppdrag att lämna förslag om atgärder mot ekonomisk brottslighet, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om ledamöter i tvâ till kommissionen knutna referens-

samt om sakkunniga, experter, sekreterare och annat nigrupper tride at kommissionen. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta andra nuvudtitelns kommittéanslag. 9 Beslut

ansluter sig till föredragandens överväganden och Regeringen bifaller hans hemställan.

tstatsrádsberedningen)

sou 1983:75 ‘

i

V-..

_t_

, BILABA 2 FÖRSÖKSVERKSAMHET MED URVÄRDERINE AV OLIKA

URVALSKRITERIERS EFFEKTIVITET

vid 1981 ars taxering har, som ett led i RSV5 utvecklingsarbete och uppföljning av en

kontrollverksamheten, påbörjats försöksverksamhet med en blankett för urval av

revisionsobjekt. Arbetet har Fortsatt aven under 1982 ars taxering. Blanketten innehåller en sammanställning av s k urvalskriterier som erfarenhetsmässigt visat sig användbara vid urval av

revisionsobjekt. Dessutom innehåller blanketten för av resul-

utrymme redovisning tatet av revision om sådan utförts. Forsdksverksamheten har

gått ut på att undersöka eventuellt förekommande samband mellan förkryssningar för enskilda urvalskriterier och revisionsresultat.

De kriterier som traditionellt används för urval är företrädesvis kontantberäkning och bruttovinstberäkning samt

erfarenhetsmässiga bedömningar av uppgifterna i deklarationen och bilagor till denna och vad som brukar ge resultat. av

Exempel på sistnämnda slag kriterier är, som framgår av blanketten, stora i

förändringar vissa poster 1 eller stor kassa-

balansräkning resultaträkning, behållning, förekomst av branschframmande poster eller att Före* taget har utnyttjat alla av- och nedskrivningsmöjligheter.

Revisionsresultatet har redovisats som ändringar dels

hänförliga till respektive urvalskriterium och dels till den s k

sammanlagda totalhojningen.

212 2

Bilaga

Urvalsblanketten har ifyllts av granskaren endast i de fall då han en djupare kontroll i form av revision. I dessa

ifrågasätter fall har kryssmarkering angett vans han anser

granskaren genom vara relevanta urvalskriterier för det tilltänkta revisionsoöjektet. I första hand revideras de skattskyldiga vilka fått flest kryssmarkeringar på urvalsölanketten

Genom att samla in ett stort antal urvalsblanketter med

ifyllda

och resultatredovisning har det varit möjligt för förkryssningar RSVs kontrollavdelning att göra statistiska oearnetningar. Syftet har varit att undersöka effektiviteten hos blankettens urvalskriw terier till för blankettens fortsatta användning vid

vägledning urval av lämpliga TN-revisionsdöjekt.

har också ingått att studera de olika urvalskri- 1 undersökningen teriernas samband med företagsfdrm, näringsgren och dmsättningsw klasser. s k bakgrundsvarianler.

att det inte finns nâgra enkla Av statistikbearbetningen framgår samband mellan urvalskriterier och revisionsresultat. Det visar

att ett urvalskriteriums effektivitet kan vara olika på olika sig

Det kan ha hög effektivitet när det gäller att s k skiljenivaer.

mellan revisioner från revisidner med skilja med någon höjning

alls tnollrevisidnerl. Däremot kan det ha förnal_ ingen höjning

effektivitet när det att skilja mellan revi landevis låg gäller

medelstor och revisioner med mycket stor sinner med höjning

Beträffande ett annat urvalskriterierium kan mönstret höjning. vara det omvända.

S()LJ1983:75 213

Bilaga 2

I det enklaste fallet där det galler att skilja ut nollrevisidner från revisiöner med åtminstone någon höjning, kan effektiviteten definieras som produkten av revisionens avkastning och dess traffsakerhet. Följande samband rader:

Effektivitet = Avkastning X Träffsakerhet

Effektiviteten är det genomsnittliga höjningsneloppet i tkr per kryssmarkering. Avkastningen är det genomsnittliga höjningsbeloppet per höjning och traffsakerheten är antalet höjningar i förhållande till antalet kryssmarkeringar (uttryckt i procent). Ett effektivt urvalskriterium utmarks av hög eller mycket hög avkastning respektive träffsakerhet i kombination.

Den statistiska bearbetningen har hittills utförts två gånger och varit baserad pa TN-revisioner från taxeringsåren 1981 och 1982. Den genomsnittliga effektiviteten 1981 och 1982 visade sig vara 19.5 tkr resp 28.4 tkr per kryssmarkering och var i bagge fallen högst för aktiebolag, näringsgrenskod 8 (bank och försäkringsverksamhet, Fastighetsförvaltning och uppdragsverksamhet) och omsättning större än 10 mkr. Nar det gäller sådana bakgrunösvariabler ff3f‘E‘F31lE| det FUIHBS stabila tendenser. Däremot VISBUE det sig vid en jämförelse mellan 1981 och 1982 att olika urvalskriterier var de effektivaste olika ar, vilket tyder på instabilitet i de erhållna undersokningsresultaten.

Förklaringen hartill är att antalet ingående TN-revisioner i undersökningen de olika åren varit alltför litet och att antalet forkryssningar för varje urvalskriterium därför blev alltför

s. a

_-r“w

p.

i 214 2 \ Bilaga

lågt. Det medför att enstaka stora höjningar kommit att påverka urvalskriteriets genomsnittliga effektivitet i alltför hög grad.

För att komma ratta med det problemet har man i försöks-

till

verksamheten övergått till att mäta urvalskriteriernas effektivitet 5 k L-kvdter (likelihood ratios). Für att beräkna en L-

genom kvot för varje urvalskriterium krävs att den statistiska analysen läggs upp något annorlunda.

Principen är att alla reviderade revisionsdojekt delas upp 1 två kategorier pa var sin sida om en fdrutbestamd skiljenivâ. I den ena kategorin uppsamlas alla revisioner som har gett en total* höjning överstigande t ex 50 ODD kr, och 1 den andra kategorin alla revisidner som gett en höjning lika med eller understigande 50 U00 kr. Ett urvalskriteriums L-kvot beräknas som sannolikheten for kryssmarkering i den ena kategorin dividerad med sannolikhew ten för samma kryssmarkering 1 den andra kategorin. Om chansen För är 75% i den ena kategorin och 25% 1 den

.kryssmarkering

så erhålls L-kvdt = 75/25 = 3,0. Ett sådant urvalskritew

andra,%

rium har» hog grad av effektivitet jämfört med ett annat dar de bägge sannolikheterna ligger t ex pá 702. I det sistnämnda fallet erhålls L-kvot = 70/70 = 1,0, vilket innebär att det ar neutralt och saknar värde.

Statistikbearbetningen av TN«revisioner 1982 har därför anpassats för att möjliggöra beräkningar av L-kvoter.

S()L11983:75 2 215

Bilaga

En förnyad analys, denna gang genom att L-kvoternas

jämförastorlek, har visat att chansen att hitta små höjningar är störst nos enskilda firmor och minst hos aktiebolag m .fl. även det omvända förhållandet galler, dvs att de största höjningarna äterfinns hos aktieoolagen och 1 mycket liten uträckning hos enskilda firmor. Famansforetagen intar en mellanstallning.

Av naringsgrenarna är det naringsgrenskod 8, dvs bank-, försäkrings-, uppdragsverksamhet och fastighetsförvaltning, som mest entydigt pekar mot de största hdjningarna. De lägsta höjningarna påträffas inom jord och skogsoruks- respektive

restaurangnäringarna. övriga näringsgrenar visar varken stora eller entydiga tendenser.

utpräglat entydig är tendensen beträffande Ju

omsättningsklasser. högre omsättning desto större är chansen för stora höjningar.

Dessa resultat stämmer således val med de redovisade

tidigare tendenserna för företagsform, närrngsgren och omsättningsintervall. Dessutom har det nu blivit möjligt att utläsa -tendenser beträffande urvalskriterierna.

På de lägsta skiljeniváerna förefaller urvalskriterierna stora investeringar samt höga traktaments- och reseersättningar vara effektivast

På de mellersta skiljenivåerna förefaller förekomst av branschfrämmande poster, stor skuld i avgiftshänseende, deklarerar

ej” samt skönstaxerad ~ besvär - skatten

ej betald, att vara de

216 Bilaga 2 S()LJ1983:75

effektivaste.

Effektivast pa de högsta nivåerna är störa reserveringar, höga

och bransch med specifika mervärdeskatw representationskostnader tepronlem.

D9553 tendenser är UDCK inte statistiskt säkerställda. För detta fordras att metoden med L-kvoter även prövas på revisioner vid 1983 års taxering.

De flesta kryssmarkeringarna ii x av totalantaleti gjordes för kontrolluppgifter 272, andra iakttagelser 26%, lågt kontantöverskott 7x samt lag bruttovinst 5%.

I verket svarade således kryssmarkeringarna för kontroll-

själva

och andra iakttagelser För mer än hälften av antalet uppgifter

Detta skulle kunna tolkas så att kontrolluppkryssmarkeringar.

och andra urvalskriterier an de som är med på blanketten gifter är viktiga hjälpmedel när det gäller att Finna dem som undandrar skatt. sa torde emlleritd inte vara fallet. Tvärtom visar den statistiska beabetningen att dessa faktorer inte nar särskilj-

nivå. Detta torde vara statistiskt sakerningsförmága pa någon ställt, då dessa kryssmarkeringar är de vanligaste. Tillgång på kontrolluppgifter har t ö m en negativ sarskiljningsförmága, d v s talar för att revisionen inte

tillgång på kontrolluppgifter kommer att Fa det förväntade resultatet.

Det finns enligt kommissionen flera felkällor i en undersökning av det här Det statistiska underlaget (antalet TN-revi-

slaget.

S()IJ1983:75 Bilaga 2 217

sioner) är litet och urvalskriterierna relativt många, vilket leder till att antalet kryssmarkeringar för flera urvalskriterier inte blir tillräckligt för att tillåta säkra slutsatser om deras effektivitet. Det är därför fran statistisk synpunkt nödvändigt att öka antalet revisioner.

Det undersökta stickprovet ur den stora populationen “samtliga spontana taxeringsrevisioner i Sverige är inte fullständigt» representativt eftersom det bygger på frivillig medverkan frán nagra lan och målet alltjämt är att utpröva metodiken som sådan.

Därutöver finns det felkällor som kan rubriceras som fel i urvalsblankettens och blankettanvisningarnas utformning, fel i blankettifyllandet när urvalskriterierna förkryssas resp revisionsresultat redovisas, fel vid registrering till oatamedium och fel vid bearbetning och tolkning av dessa data. Som felkälla kan man i viss nån också betrakta valet av urvalskriterier i nuvarande blankett genom att de upptar plats och hindrar andra potentiellt bättre urvalskriterier från att uppmärksammas. Men även beträffande de urvalskriterier som finns pä blanketten rader det stor osäkerhet 1 flera fall om de skall förkryssas eller inte, vilket framgår av följande iakttagelser.

Ett typexempel är urvalskriteriet bruttdvinst. Urval genom brut-

innebär att företagets bruttovinst i förhåltovinstjämförelser lande till företagets omsättning, uttryckt i procent, jämförs med motsvarande siffra för företag i samma bransch och av samma storlek. Svagheten med bruttovinstjämförelser är att man sedan

. . ..

l 218 Bilaga 2 sou 1983;75

1976 saknar uppgifter om vad som ar normal nruttovinst i oiika branscher. RSV tog till 1951 ars taxering fram en ?DFtECkH1Hg over genomsnittliga nruttevinster for olika branscher. Fortec.ningen, som grundade sig pä uppgifter fran det 5 k arbetskortet för rorelsegranskning, ansågs emellertid inte ha nagot varde då den byggde på ett alltför litet antal registrerade nruttovinster. Detta visar pä svårigheterna att jám5iüP5 med den egentliga deklarationsgranskningen ta fram statistikunderlag som senare kan användas i urvalssammanhang._ Det vore onskvart om sådana uppgifter kunde erhållas på annat satt. Ett standardiserat rakenskapsutdrag skulle kunna göra det möjligt att maskinellt nerakna uruttovinst ggL andra relevanta relationstal maskinellt.

Det förtjänar ocksa att påpekas att flera av urvalskriterierna ar rent subjektiva, t ex revisor. andra urvalskriterier nar inte kvantifierats, t ex stora reserveringar.

Försdksverksamneten visar att man annu i hög grad saker sig Fram när det gäller att få fram bra urvalskriterier. anledningar till detta ar att inte tidigare studerats med veten-

urvalskriterierna

skapliga metoder, att arbetet med att ta ut revisionsobjekt är modosamt 1 sig samt att detta rymmer och ibland oaccep-

många tabla felkällor.

Många av de problem urvalsmetodiken f n har kan enligt kommissionens uppfattning elimineras om man använder standardiserade räkenskapsutdrag som registreras på datamedium, kvantifierar urvalskriterierna och later datorn tillämpa kriterierna på samma sätt for alla skattskyldiga näringsidkare. Om resultaten därefter

Bilaga 2 219

bearbetas med statistiska metoder av liknande slag som gjorts 1 den beskrivna undersökningen, är det möjligt att finna de mest effektiva urvalskriterierna 1 olika branscher. Dessa kan sedan användas för att ta fram de deklarationer som nar högst gransk-

En förutsättning för användning av urvalskritew ningspotential.

- - är rier 1 den faktiska produktionen deklarationsgranskningen att deras effektivitet dessförinnan beräknats på basis av ett statistiskt urval av revisioner. Därigenom erhålls en god sammanfattande bild av behovet av revision på olika områden.

av urvalskriterier i produktionen kräver också att En anvandning

med ett slumpmässigt urval. Om granskningsurvalet kompletteras resultaten av dessa revisioner med de datautvalda kan en

jämförs betydligt effektivare uppföljning av kontrollsystemet ske.

A

—~

. BiIaga3 221

y

SE5

i)

I1 SIS-Standardiserlngskommissionen iSverige Standardenutarbetadav Forstagrltrghetsdag Utgåva Sida SIS STANDARDISERINGSGRUPP 1980-11-15 2 1(19)

SISFÅSYSTÅLLEHOCHUTGERSVENSKSYANDÅROSAMTSÅLJERNAY|ONELLAOCHINYEINAYIONELLASYANDARDPUBLIKIATIONER©

Kontoplan för affärsredovisning inom mindre och medelstora företag Account plan for small and midd/esized businessenterprises

0 Orientering Dennastandardomfattar en baskontoplan för mindre och medelstoraföretagsaffarsredovisning och är en vidare utveckling av den försöksstandardsom utarbetats av en arbetsgmpp tillsatt av SvenskaArbetsgivareföreningenoch SverigesIndustriförbund och som sedanbehandlatsinom SlS. Mindre och medelstoraföretag anlitar ofta redovisningsbyråermed datoriseradredovisning. Inom sådanabyråer har man vanligenskapat en eller flera för byrån enhetliga kontoplaner vilka sedananvändsför de olika företagensredovisning.Önskan om enhetlighet har därvid inom varje byrå varit stark både för att underlätta byråns arbete och Föratt minska kostnadernaför programvaranvid databehandlingen.Det finns inom landet ett stort antal redovisningsbyråeroch dataservicebyråer.Därför har det uppstått mångavarianter av kontoplaner även för likartade företag inom sammabransch.Denna standardär avseddatt vara en grund för en minskning av antalet varianter av kontoplaner som användsinom mindre och medelstoraföretag. Behovetav en minskning har särskilt bestyrkts vid kontakter med branschföreningarunder arbetetsgång. Enhetlighet i redovisningbehöver inte innebäraen minskad smidighet i anpassningtill olika behov. Kontoplanen kan byggasut att passade mest skilda önskemål.Företagenkan nöja sig med en enkel affarsredovisningeller därutöver redovisaen mer eller mindre detaljrik uppspjälkning och fördelning av kostnaderna.Den bidrar till att göra nyckeltal inom

företag och branschermeningsfulla. Kontoplanen har en renodlat registrerandeoch klassiñcerandefunktion. Transaktioner enligt kontoplanen redovisasmed dubbel bokföring (debet-kredit-avstämning). Följande punkter bör framhållas:

/ - Kontoplanen kan användasav de flesta mindre och medelstoraföretag, oberoendeav

näringsgren,bransch,ägandeformm m. - Kontoplanen omfattar transaktionermellan företaget och omvärlden, dvs affársredovis-

ningen. -—Kontoplanen anknyter till Bokföringslagen,SFS 1976:125, med desskrav på balans-

räkning och resultaträkning och anvisningarför derasuppställning. - Kontoplanensallmännastruktur anknyter till kontoplaner som rekommenderasav redo

visningsbyråeroch branschorganisationer. - Kontoplanensavvägningav utrymmet mellan olika klasserbyggerpå undersökningarom

behov av olika slagav konton. - Kontoplanen har anpassatstill StatistiskaCentralbyråns(SCBs)systematik,vilket under-

lättar att ur redovisningenfå fram uppgifter som skall lämnastill SCB.

r

UDK657.4.012.2 PnfixerSSinförssombereckningförsvenskstandardutgiven1978-07-01ochsenare.VidrevideringaväldrestandarderersätterS8prefixenSEN,SISoch SMS.Dennumeriskadelenbehållsi regeloförändrad,StandardutarbetadavSEKfår7-siflrignumeriskdelmedsiffran4 Idred: klassilicerandesexsiffrorna.

222 Bilaga 3

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva2 Sida 2

— Kontoplanen bidrar till att effektivt (billigt) få fram de rapporter och det beslutsunderlag som krävs eller önskasi de flesta mindre och medelstoraföretag. Nyckeltal, rapporter m m kan tas fram med hjälp av ett och sammaprogram. - Kontoplanen är anpassadtill maskinellametoder för registreringav och avstämning lJ mellan data av olika slagmen även lämpad för manuellametoder. i - Kontoplanensgrunddata klassificerasoch registrerasefter ursprungeller åtkomst på ett sätt som är neutralt i förhållande till olika metoder att utforma rapporter, finansiella bedömningar,produkt- och investeringskalkyler,budgeteringm m. Endasts k enkla inkomsts- (intäkts) och utgifts- (kostnads-)slagbegagnas.sammansattabegreppsom drifts- och administrationskostnaderingår inte.

1 Kontoplanens uppbyggnad 1.1 Kontonumrering Kontoplanen är decimalindelad.Den första siffran angerkontoklass,den andra kontogmpp och den tredje konto. En fjärde siffra eller ytterligare siffror kan läggastill för att beteckna underkonto. Särskilt i sambandmed databehandlingkan det vara lämpligt att ha samma antal siffror i kontonummer och vanligenanvändasdå fyrställiga nummermed nollutfyllnad till höger. Exempel: Konto l4ll Reseförskott Kontoklass 1 Kontogrupp 14 Konto l41 (Under)konto l4ll 1.2 Kontoklasser Tillgångar Skulder och eget kapital Intäkter - inkomster -7 Kostnader —utgifter Finansiella kostnaderoch intäkter oo-bwm_Extraordinära poster

Bokslutsdispositioner Skatter För affarsbokföring begränsaskontoplanen till ovanståendekontoklasser 1-8. (KlassO förekommer ej.) Klass9 som inte beskrivits i standardenkan utnyttjas för t ex intern redovisning. 1.3 Komogrupper och Vid indelningen i kontogmpper har enhetlighet eftersträvatsså att likartade konton konton sammanförtsi överordnadebegreppvilka utgör nivåer i kontoplanen. Kontogruppernaär klart definierade, men antalet konton inom en grupp är valfritt beroendepa behovet. Följande möjligheter föreligger: — Gruppen självär ett konto varvid kontot för att bli tresiffrigt gesslutsiffra O. -—Gruppensalla konton utnyttjas, ävenett »övrigt-konto»med slutsiffra 9. - Endast vissaav gruppenskonton utnyttjas varvid dock »övrigt-kontot»med slutsiffra 9 måste vara med.

2 Konteringsanvisningar För att kontoplanen skall kunna användaspå ett enhetligt sätt och få sammainnehåll hos olika användarekrävs att kontona definieras.Detta är i synnerhetviktigt för nycketalsberäkning. Konteringsanvisningarhar därför utarbetats, och dessapublicerasi en särskildhandbok.

3 223

Bilaga

Kontoplan för affårsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva2 Sida 3

3 Uppföljning En arbetsgrupp,som skall följa den praktiska användningenav kontoplanen och verka för enhetlighet vid kommande kontobehov, har tillsatts inom kommittén för administrativ teknik, databehandlingoch informationsförsörjning. information om gruppensarbete kommer att lämnasfrån tid till annan i awaktan på nästautgåvaav dennastandard.

4 Kontoplan Sidorna 4-19.

224 Bilaga 3

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 1.1 mindre och medelstora företag Utgåva2 sida 4

BASKONTON UNDERKONTON 1 TILLGÅNGAR 10 KASSA, POSTGlRO, BANK, VÄRDEPAPPER 101 Kassa 102 *

Postgiro 103 104 Checkkonto 105 *

Bank (övriga konton) 106 107 Aktier och andelar 108 Obligationer och andra värdepapper 109

11 VÅXELFORDRINGAR 111 Kundväxlar 112 113 114 Låneväxlar 115 116 Växelfordringar hos dotterföretag eller moder-

företag 117 118 119 \ 12 KUNDFORDRINGAR 121 Kundfordringar 122 123 Belånadekundfordringar (factoring) 124 Kontraktsfordringar 125 Belånadekontraktsfordringar 126 Kundfordringar hos dotterföretag eller moder-

företag 127 128 Konsignationsfordringar 129 Osäkrakundfordringar 1299 Värderegleringav kundfordringar

13 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA

INTÄKTER 130 Interimsfordringar (gruppkonto för 131-139) 131 Förutbetalda hyror 132 Förutbetalda räntor

‘ 133 134 135 Upplupna hyror 136 Upplupna räntor 137 138 139 Övriga interimsfordringar

14 DIVERSE KORTFRISTIGA FORDRINGAR 141 Fordringar hos anställda 142 Fordringar hos delägarem fl 143 Fordringar hos leverantörer I 144 Fordringar för arbetsgivaravgifter 145 Skattefordringar 146 Fordringar hos dotterföretagzeller moderföretag 147 Ingåendemervärdeskatt 148 Mervärdeskatt,redovisningskonto 149 Övriga kortfristiga fordringar Exempelpå underkontonfinnsi handbokenmedkonteringsanvisningar.

3 225

Bilaga

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva2 Sida 5

BASKONTON UNDERKONTON 15 LAGER, PRODUKTER l ARBETE, FÖRSKOTT

TILL LEVERANTÖRER 151 Lager 152 153 Pågåendearbeten (byggnads-och anläggningsverk-

samhet) 154 155 Produkter i arbete 156 157 Avverkningsrätter 158 Förskott till leverantörer 159

16 SPÄRRKONTO HOS RIKSBANKEN ELLER

ANNAN BANK, VÄRDEPAPPER, LÅNGFRISTIGA

FORDRlNGAR 161 Spärrkonto hos riksbanken eller annan bank 1611 Spärrkonto hos riksbanken för investeringsfond

1612 Spärrkonto hos riksbanken för särskild investe-

ringsfond

1613 Spärrkonto hos riksbanken för arbetsmiljöfond

1614 Allmänt investeringskonto

1615 Upphovsmannakonto

1616 Skogskonto 162 Aktier och andelar 1621 Aktier och andelar i svenskadotterföretag

1622 Aktier och andelar i utländskadotterföretag

1623 Aktier och andelar i utomståendesvenskaföretag

1624 Aktier och andelar i utomståendeutländska före-

139 163 Obligationer och andra värdepapper 164 Lån till delägarem fl 165 Reversfordringar 166 Fordringar hos dotterföretag eller moderföretag 167 Depositioner 168 Förskott till leverantör 169 Övriga långfristiga fordringar 1699 Värderegleringav långfristigafordringar

17 lMMATERlELLA TILLGÅNGAR 171 Patent 172 Hyresrätt 173 Goodwill 174 Balanseradekostnaderenl BFL 17 § 1 175 Förlagsrätter 176 Koncession 177 178 179

18 MASKINER OCH lNVENTARlER 180 Maskineroch inventarier (gruppkonto för 181-188) 1809 Värdeminskning,maskineroch inventarier 181 Arbetsmaskiner 1819 Värdeminskning,arbetsmaskiner 182 inventarier 1829 Värdeminskning, inventarier 183 Byggnadsinventarier 1839 Värdeminskningbyggnadsinventarier 184 Bilar och andra transportmedel 1849

Värdeminskning,bilar och andra transportmedel I 185 Speciellaanläggningar 1859 Värdeminskning,speciellaanläggningar 186 Fartyg eller skepp 1869 Värdeminskning,fartyg eller skepp 187 Jordbruksinventarier 1879 Värdeminskning,jordbruksinventarier 188 189 Övriga inventarier 1899 Värdeminskning,övriga inventarier c Exempelpåunderkontonfinnsi handbokenmedkomeringsanvisningar.

226 3 Bilaga

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva2 Sida 6

BASKONTON UNDERKONTON 19 BYGGNADER OCH ÖVRIG FAST EGENDOM 191 Byggnader 1919 Vârdeminskning,byggnader 192 Pågåendetill- och ombyggnad 193 Pågåendenybyggnad 194 Mark 195 Tomter, markomrâden(obebyggda) 196 Markområdenför brytning 197 198 Markaniäggningar 1989 Värdeminskning,markanläggningar

199 ÖVRIGA TILLGÅNGSKONTON

2 SKULDER OCH EGET KAPITAL 20 VÅXELSKULDER 201 Leverantörsväxlar 202 203 204 Låneväxlar 205 206 Växelskulder, dotterföretag eller moderföretag 207 208 209

21 LEVERANTÖRSSKULDER 211 Leverantörsskuider 212 213 214 215 216 Leverantörsskulder,dotterföretag eller moderföretag 217 218 219

22 SKATTESKULDER 221 Skatteskulder 222 223 224 225

227 228 229

23 UPPLUPNAKOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA

INTÄKTER 230 lnterimsskulder

(gruppkonto för 231-239) 231 Upplupna löner 232 Upplupna semesterlöner 233 Upplupna arbetsgivaravgifter 234 Upplupna räntor 235 236 237 238 239 Övriga interimsskulder o

Exompdpl undorkontonfinns i handbokenmedkontevimsrwisningar.

Bilaga 3 227

l

l l Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva2 sida 7

BASKONTON UNDERKONTON 24 MERVÅRDESKATT (MOMS), SÄRSKILDA

VARUSKATTER

° 241 Utgåendemoms 1 (oreducerad) 242 Utgåendemoms 2 (60 % reducerad) 243 Utgåendemoms 3 (20 % reducerad) 244 Utgåendemoms 1 loreducerad) vilande 245 Utgåendemoms 2 (60 % reducerad)vilande 246 Utgåendemoms 3 (20 ‘)6reducerad)vilande 247 248 Moms, redovisningskonto 249

25 PERSONALENSKÄLLSKATT OCH DIVERSE

LÖNEAVDRAGSKONTON 251 Personalenskällskatt ’ 252 Införsel 253 Personalensintressekonto 254 Lönsparande 255 Kollektivförsâkringar m m 256 Fackföreningsavgifter 257 Mätnings-och granskningsarvoden 258 259 Övriga löneavdrag

26 DIVERSE KORTFRISTIGA SKULDER 261 Förskott från kunder 262 Skulder till personal t 263 Avräkning, factoring 264 Belånadekontraktsfordringar 265 Garantiskulder 266 Skulder till dotterföretag eller moderföretag 267 Låneskulder(kortfristiga) 268 269 Övriga kortfristiga skulder 2691 Outtagen vinstutdelning

27 LÅNGFRISTIGA SKULDER 271 Avsatt till pensioner 2711 FRI-pensioner

2712 Övriga pensioner 272 Checkkredit 273 Lån från banker och kreditinstitut 274 Lån från övriga långivare 275 Lån i utländsk valuta 276 Skulder till dotterföretag eller moderföretag 277 Obligationslån. Förlagslån 278 Handelskrediter 279 Övriga långfristigaskulder

28 OBESKATTADE RESERVER 281 Lagerreserv 2811 Lagerreserv

2813 Reservför pågåendearbeten 282 Anläggningsreserver 283 Frivilliga avsättningartill investeringsfonder 2831 Investeringsfondför konjunktursutjämning

2832 Lagerinvesteringskonto

2833 Nyanskaffningsfondenligt skattelag

2834 Återanskaffningsfond enligt skattelag

2835 Särskild investeringsfonderför förlorade inventa-

rier och Iagertillgångar

2836 Särskild investeringsfondför avyttrade fartyg m m

2837 Allmän investeringsreserv Exempelpåunderkontonfinnsi handbokenmedkontaringsanvisningar.

228 Bilaga 3

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva2 Sida 8

BASKONTON UNDERKONTON 284 I lag föreskrivna avsättningartill investeringsfonder 2841 Arbetsmiljöfond

2842 Särskild investeringsfond 285 Resultatutjämningsfond 286 Obeskattadeupphovsmannaintäkter 287 Obeskattadeskogsintäkter 288 289 Övriga obeskattadereserver 2891 Skillnad mellan bokförd och faktisk pensions

skuld

2895 Valutakursreserv

2898 lnternvinstkonto enligt KL 29 § 29 EGET KAPITAL

Alternativ 1

Enskild firma 291 Eget kapital 2911 Privatuttag

2912 Egnaskatter

2913 Utgifter för bostadsfastighet

2914 Privata försäkringar

2915 Övriga privata utgifter

2916 Privat insättning

2917 Hyresinkomster

2918 Övriga privata inkomster

2919 Redovisatresultat

Alternativ 2

Handelsbolagoch kommanditbolag 292 Kapitalandel A 2921 individuella konton

osv 293 Kapitalandel B 294 Kapitalandel C 295 296 297 2979 Redovisatresultat

Alternativ 3

Ekonomisk förening 298 2981 lnbetalda insatser

2982 Reservfond 2988 Balanseradvinst eller förlust 2989 Redovisatresultat Alternativ 4 Aktiebolag

299 2991 Aktiekapital

2992 Reservfond

2993 Skuldregleringsfond

2994 Uppskrivningsfond

2997 Balanseradvinst eller förlust

2998 Vinst eller förlust från föregåendeår

2999 Redovisatresultat

3 RÖRELSENS lNTÅKTER 30 t o m 37 FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER re

perna 30--37 och summanav

per motsvarar»f6rsi-iliningssumma»enligt bokföringslagen.

Disposition av kontogrupperna 30--37 och kontona inom

varje grupp kan valfritt branschanpassas.Exempelpå disp-

sition av kontona 301-379 framgår av särskildakonterings-

anvisningar.

I de kontogrupper där intäktsreduktioner förekommer

skall dessaredovisaspå kontona 308, 318, 328 osv. O Exempelpåunderkontonfinnsi handbokenmedkonteringsarwisningar.

Bilaga 3 229

Kontopian för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva2 Sida 9

BASKONTON UNDERKONTON 38 ÖVRIGA RÖRELSEINTÅKTER 381 Hyresintäkter 382 Arrendeintäkter 383 384 385 Provisionsintäkter 386 Licensintäkter och royalties 387 388 Försäkringsersättning 389

39 ÖVRIGA INTÄKTER 391 Erhållna bidrag av rörelsekaraktär 392 Kursdifferenserav rörelsekaraktär 393 394 395 396 397 398 399 Diverseövriga intäkter

4 KOSTNADER FÖR MATERIAL, VAROR OCH

FRÄMMANDE ARBETEN 40 t o m 48 Disposition av kontogrupperna 40-48 och kontona inom

varje grupp kan valfritt branschanpassas.Ett exempel på

disposition av kontona 401-489 för ett tillverkande före-

tag framgår av särskildakonteringsanvisningar.

I de kontogrupper där inköpsprisreduktionerförekommer

skall dessaredovisaspå kontona 408, 418, 428 osv.

49 ÖVRIGA KOSTNADER FÖR MATERIAL,

VAROR OCH FRÄMMANDE ARBETEN 491 492 493 494 495 496 497 498 499 Okning eller minskning i beståndetav material

och varor

5 KOSTNADER FÖR ARBETSKRAFT 50 LÖNER TILL ARBETARE OCH SERVICE-

PERSONAL 501 Löner till arbetareeller servicepersonal 502 503 504 505 506 507 508 Löner till arbetareeller servicepersonalför ej

arbetadtid 509 . Exempe|påunderkontonfinnsi handbokenmedkonteringsanvisningar.

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva2 Sida 10

BASKONTON UNDERKONTON 51 LÖNER TILL ARBETARE OCH SERVICE-

PERSONAL 511 512 513 514 515 516 517 518 Löner till arbetareeller servicepersonalför ej

arbetad tid 519

52 LÖNER TILL FÖRETAGSLEDARE OCH

TJÅNSTEMÅN 521 Löner till företagsledare 522 Löner till teknisk personal 523 524 Löner till arbetsledare 525 526 Löner till kontorspersonal 527 Löner till försäliningspersonal 528 Löner till företagsledareoch tjänstemänför ej

arbetad tid 529 Löner till övriga tjänstemän

53 KONTANTA EXTRAERSÄTTNINGAR 530 Kontanta extraersättningar

(gruppkonto för 531-539) 531 Ersättning till fackliga förtroendemän, skydds-

ombud o d 532 Ersättning för förslagsverksamhet,uppfinningar 533 Ersättning för bostadskostnader 534 Ersättning för måltidskostnader 535 Ersättning för resor till och från arbetsplatsen 536 Ersättning för arbetskläder 537 538 Gratifikationer 539 Övriga kontanta extraersättningar

54 NATURAFÖRMÅNER TILL ANSTÄLLDA 540 Naturaförmåner till anställda

(gruppkonto för 541-549) 541 Kostnader för fri bostad (hyresnedsättning) 542 Kostnaderför fria eller subventionerademåltider 543 Kostnader för fria resor till och från arbetsplatsen 544 Kostnader för fria eller subventioneradearbets-

kläder 545 Kostnader för fri bil 546 547 548 549 Övriga kostnader för naturaförmåner

55 KOSTNADSERSÅTTNINGAR OCH

RESEKOSTNADER

Bilaga 3 231

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva2 Sida 11

BASKONTON g _ UNDERKONTON 551 Ersättning för faktiska kostnader för kost och

logi vid tjänsteresa 552 Traktamenten (kost och logi) vid tjänsteresa 553 Resekostnadsersättningaroch resekostnader 554 Ersättning för arbetsmaterialoch arbetsverktyg 555 Ersättning för föreskrivna arbetskläder 556 Felräkningspengar 557 Representationsersättning 558 559 Övriga kostnadsersättningar

56 LAGSTADGADE ARBETSGIVARAVGIFTER 561 Lagstadgadearbetsgivaravgifter 562 563 564 565 566 567 568 569

57 ÖVRIGA KOLLEKTIVA AVGIFTER 571 Pensionsförsäkringsavgifter 5711 Avgifter för kollektivt tecknade pensionsförsäk-

ringar

5712 Avgifter för individuellt tecknade pensionsförsäk-

ringar 572 Förändring i pensionsskuld 573 Pensionsutbetalningar 574 Förvaltningsavgifter,kreditförsäkringsavgifter 575 Avdragspost:avkastningpå kapital i pensions-

stiftelser 576 Andra kollektiva avgifter 5761 Försäkringsavgiftertill AMF

5769 Övriga kollektiva försäkringsavgiftar 577 578 579

58 UTBILDNING, SJUK- OCH HÅLSOVÅRD,

ÖVRIG PERSONALSOCIALVERKSAMHET 580 Utbildning, sjuk- och hälsovård,övrig personal-

social verksamhet

(gruppkonto för 581-589) 581 Utbildning 582 Siuk- och hälsovård 583 Fritidsverksamhet 584 Begravningshjälp 585 586 ^ 587 588 Avsättning till personalstiftelser 589 Övrig personalsocialverksamhet

59 SÅRSKlLDA KOSTNADER SOM SAMMAN-

HÅNGER MED ARBETSKRAFT 591 Kostnaderför personalrekrytering 592 593

Exempelpåunderkontonfinns i handbo medkonteringsanvisningar.

232 Bilaga 3

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida 12

BASKONTON UNDERKONTON 594 595 596 597 598 Korrigering av semesterlöneskuld 599

6-7 ÖVRIGA KOSTNADER 60 LOKAL 601 Lokalhyra 602 Hyra för speciella lokaler 603 604 605 Elektricitet 606 Lokaltillbehör 607 Städning av lokaler 608 Reparation av lokaler 609 Övriga lokalkostnader

61 HYRA FÖR MASKINER OCH INVENTARIER 611 Hyra för maskiner 612 Hyra för inventarier 613 Hyra för datorsystem 614 Hyra för övriga kontorsmaskiner 615 Hyra för transportmedel 616 Hyra för förbrukningsinventarier 617 618 Hyra för rörelsen 619 Övriga hyreskostnader

62 ENERGI, BRÅNSLE, VATTEN 621 Elektricitet *I 622 Gas (kommunalt nät) 623 Eldningsolja * 624 Stenkol, koks * 625 Torv, träkol, ved, annat träbränsle * 626 *

Bensin, fotogen, motorbrännolia (exkl egna transportmedel)

627 *

Fjärrvärme, ånga 628 Vatten 629 Övriga bränslen

63 FÖRBRUKNINGSVERKTYG, FÖRBRUKNINGS-

INVENTARIER, FÖRBRUKNINGSMATERIAL

SOM ANVÄNDS VID TILLVERKNING 631 Motordrivna verktyg 632 Handverktyg 633 Hjälpverktyg 634 Specialverktyg 635 Tillverkningsinventarier 636 Hjälpmaterial 637 Speciellt förbrukningsmaterial som används vid

tillverkning 638 Arbetskläder, skyddskläder, skyddsmateriel 639 Övrigt förbrukningsmaterial som används vid

tillverkning Exempel påunderkonton finns i handboken med konteringsanvisningar.

Bilaga 3 233

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida 13

BASKONTON UNDERKONTÖN 64 FÖRBRUKNINGSINVENTARIER OCH FÖR-

BRUKNINGSMATERIAL SOM EJ ANVÄNDS VlD TILLVERKNING

641 Förbrukningsinventarier 642 643 Transportinventarier 644 Förbrukningsemballage 645 646 Förbrukningsmaterial 647 648 649 Övriga förbrukningsinventarier och förbruknings-

material

65 KONTORSMATERIEL OCH TRVCKSAKER 650 Kontorsmateriel och trycksaker

(gruppkonto för 651-659) 651 Kontorsmateriel 652 653 654 655 Trycksaker 656 657 658 659

66 REPARATION OCH UNDERHÅLL 660 Reparation och underhåll

(gruppkonto för 661-669) 661 Reparation och underhåll av arbetsmaskiner 662 Reparation och underhåll av verktyg 663 664 Reparation och underhåll av inventarier 665 Reparation och underhåll av förbrukningsinven-

tarier 666 667 668 Underhåll och tvätt av arbetskläder 669 Övrig reparation och underhåll

67 DIVERSE FRÄMMANDE TJÄNSTER 671 Mätningskostnader 672 Ritnings- och kopieringskostnader 673 Bokföringskostnader 674 Kostnader för datorbehandling 675 Konsultarvoden för speciella utredningar 676 Serviceersättningar till branschorganisationer 677 678 Advokat- och rättegångskostnader 679 Övriga främmande tjänster

68 TELEKOMMUNIKATION OCH POSTBEFORDRAN 680 Telefon och porto

(gruppkonto för 681-689) 681 Kostnader för telefon och telegram 682 Kostnader för telex 683 Telekostnader vid dataöverföring 684 Exempel på underkomon finns i handboken med konteringsanvisningar.

234 Bilaga 3

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva2 sida 14

BASKONTON UNDERKONTON 685 Portokostnader 686 687 688 689

69 KOSTNADER FÖR EGNA TRANSPORTMEDEL 691 Bilomkostnader 692 693 694 695 696 Kostnaderför motorcyklar 697 Kostnaderför båtar 698 699 Övriga kostnader för egnatransportmedel

70 FRAKTER OCH TRANSPORTER 700 Frakter och transporter

(gruppkonto för 701-709) 701 Frakter, transporter och försäkringar vid varu-

distribution 702 Tull- och speditionskostnader 703 704 Arbetstransporter 705 706 707 708 709 Övrigafrakter och transporter

71 SPECIELLA FÖRSÅLJNINGSKOSTNADER 711 Kataloger, prislistor rn m 712 713 Speciellaorderkostnader 714 715 Försäljningsprovisioner 716 Kreditförsäljningskostnader 717 Representation 7171 Representationskostnader,avdragsgilla

7172 Representationskostnadar,ej avdragsgilla 718 Kostnaderför egenfacktidskrift 719 Övriga försäljningskostnader

72 REKLAM OCH PR 720 Reklam och PR

(gruppkonto för 721-729) 721 Annonsering 722 Utomhus- och trafikrekiam 723 Reklamtrycksaker och direktreklam 724 Utställningar och mässor 725 Butiksrekiam, återförsäliarreklam 726 Varuprover, gåvor, presentreklam,tävlingar 727 Rekiambidrag 728 PR och institutionen reklam 729 Övrig reklam

Exempelpå underkontonfinnsi handbokenmedkonteringsanvisningar.

Bilaga 3 235

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva2 Sida 15

BASKONTON UNDERKONTON 73 FORSAKRINGSPREMIER,RISKKOSTNADER 731 Försäkringspremier 732 733 734 735 Kundförluster 736 Garantikostnader 737 Bevakningskostnader 738 739

74 SPECIELLA FORVALTNINGSKOSTNADER 740 Speciellaförvaltningskostnader

(gruppkonto för 741-749) 741 Styrelsearvoden 742 Revisionsarvoden 743 Kostnaderför styrelsesammanträden 744 Kostnaderför bolagsstämma 745 Kostnaderför årsredovisning 746 Kostnaderför egnaaktier 747 748 749 Övriga förvaltningskostnader

75 SPECIELLA KOSTNADER FÖR FORSKNING

OCH UTVECKLING 751 Bidragtill forskning och utveckling 752 Konsultarvoden,forskning och utveckling 753 Experimentkostnader 754 755 756 757 758 759

76 DIVERSE KOSTNADER 761 Licensavgifteroch royalties 762 Patentkostnaderför egnapatent 763 Kostnaderför varumärke m m 764 Kontroll-, provnings-och stämpelavgifter 765 Radio- och TV-licenser, STIM-avgifter 766 Bankprovisioner 767 Tidningar, tidskrifter, facklitteratur 768 Föreningsavgifter 7681 Föreningsavgifter,avdragsgilla

7682 Föreningsavgifter,ej avdragsgilla 769 Diverseövriga kostnader

77 FASTIGHETSKOSTNADER 771 Vatten och avlopp 772 Bränsle 773 Belysning 774 Renhållningoch städning 775 sotning 776 Reparationoch underhåll 777 Försäkringspremier 778 Tomtråttsavgäld 779 Övriga fastighetskostnader

236 Bilaga 3

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida 16

BASKONTON UNDERKONTON 78 DIVERSE PERIODISERINGSKONTON 781 Förändring av lager av säljvaror (färdigfabrikat) 782 Förändring av produkter i arbete 783 Förändring av pågående arbeten (byggnads och

anläggnlngsverksamhet) 784 785 Värdet av tillverkade egna anläggningstillgångar 786 787 788 789

79 AVSKRIVNINGAR 791 Avskrivning på maskiner och inventarier 792 Avskrivning på byggnader och övrig fast egendom 793 Avskrivning på immateriella tillgångar 7931 Avskrivning på patent

7932 Avskrivning på hyresrätt

7933 Avskrivning på goodwill

7934 Avskrivning på balanserade kostnader enligt

BFL 17 §

7935 Avskrivning på förlagsrätter

7936 Avskrivning på koncessioner 794 795 796 797 798 799

8 INTÄKTER OCH KOSTNADER UTANFÖR

RÖRELSERESULTAT EFTER AVSKRIV- NlNGAR

80 FlNANSlELLA INTÄKTER 801 Utdelning på aktier och andelar 8011 Utdelning på aktier och andelar i dotterföretag

8012 Utdelning på aktier och andelar i utomstående

företag 802 Ränteintäkter 803 804 805 Ränteintäkter på kundfordringar 806 Flänteintäkter från dotterföretag eller moderföretag 807 Ränteintäkter, skattefria 808 Kursvinster 809 Övriga finansiella intäkter

81 FlNANSlELLA KOSTNADER 811 812 Räntekostnader 813 814 815 Räntekostnader för leverantörsskulder 816 Räntekostnader till dotterföretag eller moderföretag 817 818 Kursförluster 819 Övriga finansiella kostnader

Exempel på underkonton finns i handboken med konteringsanvisningar.

Bilaga 3 237

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida 17

BASKONTON UNDERKONTON 82 VINST VlD AVYTTRING AV ANLÄGGNINGS-

TILLGÅNGAR 821 Vinst vid avyttring av maskiner och inventarier 822 Vinst vid avyttring avfastigheter 823 Vinst vid avyttring av immateriella tillgångar 8231 Vinst vid avyttring av patent

8232 Vinst vid avyttring av hyresrätt

8233 Vinst vid avyttring avgoodwill 824 Vinst vid avyttring av värdepapper 8241 Vinst vid avyttring av aktier och andelar

8242 Vinst vid avyttring av obligationer och andra

värdepapper 825 826 827 828 829

83 ERHÅLLNA BIDRAG, GÅVOR 831 Erhâllna statliga bidrag 832 Erhållna kommunala bidrag 833 Erhållna donationer 834 Erhållna gåvor 835 Tillskott från aktieägare 836 Erhållna koncernbidrag 837

84 DIVERSE EXTRAORDINÄRA INTÄKTER 841 lnflutna avskrivna fordringar 842 Extraordinära kursvinster 843 Vinst på premieobligationer 844 845 846 Erhållna skadestånd 847

849 Övriga extraordinära intäkter

85 FÖRLUST VID AVYTTRING AV AN LÄGG-

NINGSTILLGÅNGAR 851 Förlust vid avyttring av maskiner och inventarier 852 Förlust vid avyttring av fastigheter 853 Förlust vid avyttring av immateriella tillgångar 8531 Förlust vid avyttring av patent

8532 Förlust vid avyttring av hyresrätt

8533 Förlust vid avyttring avgoodwill 854 Förlust vid avyttring av värdepapper 8541 Förlust vid avyttring av aktier och andelar

8542 Förlust vid avyttring avobligationer och andra

värdepapper 855 856 857 858 859

86 LÄMNADE BlDRAG, GÅVOR 861 Lämnade bidrag 862 863 Lämnade donationer 864 .

Exempel på underkonton finns i handboken med konteringsanvisningar.

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva2 Sida 18

BASKONTON UNDERKONTON 865 Lämnadegåvor 866 Lämnadekoncernbidrag 867 868 B69

87 DIVERSE EXTRAORDINÅRA KOSTNADER 871 Straffavgifter i sambandmed skatter m rn 872 Extraordinära pensionsskulder 873 Extraordinära kundförluster 874 Extraordinära kursförluster 875 Extraordinär representation 876 Lämnadeskadestånd 877 Extraordinära advokat-och rättegångskostnader 878 Förlust genombrand 879 Övrigaextraordinära kostnader

88 BOKSLUTSDISPOSITIONER 881 Förändringav lagerreserv 8811 Förändringav reservi lageroch produkter i arbete 8812 Förändringav reservför pågåendearbeten 882 Skillnad mellan bokförd avskrivningoch avskrivning enligt plan 883 Frivilliga avsättningartill investeringsfonderoch investeringsreserver 8831 Avsättning till investeringsfondför konjunkturutjämning 8832 Avsättning till lagerinvesteringskonto 8833 Avsättning till nyanskaffningsfond 8834 Avsättning till återanskaffningsfond 8835 Avsättning till särskildainvesteringsfonderför förlorade inventarieroch lagertillgångar 8836 Avsättning till särskildinvesteringsfondför avyttrade fartyg i 8837 Avsättning till investeringsreserv 884 l lagföreskrivnaavsättningartill investeringsfonder 8841 Avsättning till arbetsmiljöfond enligt lag 8842 Avsättning till särskildinvesteringsfondenligt lag 885 lanspråktagetbelopp från investeringsfondeller liknandefond 8851 lansprâktagetbelopp från investeringsfondeller liknande fond för avskrivningar 8852 lansprâktagetbelopp från investeringsfondeller liknandefond för annat än avskrivningar 8853 Ianspråktagetbelopp från allmän investeringsreservför avskrivningar 8854 lanspråktagetbelopp från allmän investeringsreservför annat än avskrivningar 8857 Nedskrivningav anläggningstillgångarmed medel somtagits i anspråkfrån investeringsfondeller liknande fond 8858 Nedskrivningav anläggningstillgångarmed medel somtagits i anspråkfrån allmän investeringsreserv 886 Återföring från investeringsfondeller liknande fond 887 Avsättning till resultatutjämningsfondoch resultatutjämningskonton samtåterföring från dessakonton 8871 Avsättning till resultatutjämningsfond 8872 Återföring från resultatutjämningsfond 8873 Avsättning till upphovsmannakonto 8874 Återföring från upphovsmannakonto 8875 Avsättning till skogskonto 8876 Återföring från skogskonto o Exempelpåunderkontonfinnsi handbokenmedkonteringsanvisningar.

sou 1983:75 Bilaga 3 239

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva2 Sida-19

BASKONTON UNDERKONTON 888 889 Övriga bokslutsdispositioner 8891 Förändring av skillnad mel|an bokförd och

faktisk pensionsskuld

8892 Nedskrivning av konsolideringskaraktärav

anläggningstillgångar

8895 Förändring av valutakursreserv

8898 Förändring i internvinstkonto

89 SKATTER 891 Skatter 892 Skatt på grund av eftertaxering 893 Skatterestitution 894 895 896 897 v 898

RESULTAT 899 8999 Redovisatresultat

240 Bilaga 3 SOU 1983275

I:-:‘;:’l Stand-rdiurlngskomminionon

MEDDELANDE #3 1 55.131‘ 1) s i Svofige i Datum

1982-06-30 T m/7/2

KONTOPLANSGRUPPEN MEDDELAR

Dan arburagrupp mm ril/um för an följa don praktisk: användningen av SS57 46 H, utylvg 2 - Kontoplnn är of/utrodovicning inom mindre och mode/nor: företag - om för arr ver-kn fo: anhu/ighcr vid kommen* kontobchov lämnar i donna ny: uric meddelanden riglcdunde ru,

INVESTERINGSKONTON

Konto 1477 Investeringsavdrag Nytt konto På detta konto redovisas det särskilda avdrag som företaget enligt Lag om särskilt investeringsavdrag utnyttjar vid redovisning av mervärdesskatt (SFS 1981:1099). Motkontot till detta konto är 8317 Investeringsbidrag, maskiner och inventarier.

Konto 8317 Investeringsbidrag, maskiner och inventarier Nytt konto Detta konto är motkonto till konto 1477 investeringsavdrag.

EGENAVGIFTER

Följande nya konton har beslutats. Detaljerade konteringsanvisningar är under utarbetande och kommer i nästa kontoplansmeddelande.

Konto 2333 Ugglupna egenavgifter Nytt konto Motkonto 5613

Konto 5613 Lagstadgade egenavgifter Nytt konto Motkonto 2333

IIS ll CUITQALOIQAN IO! S1A~DAIDIs£lI~c[u|sv(mG( .;y¢p.5p4 upgu u a; nu (uyEnNAhoNÅL onoAmzAhou ,°,, “A~D‘.°uAy.°~_ .w Panning; SHNSUÖWS* T0¢0n Telograrn Tclu Bankgyro Fonguo Fann! addnu Omcø add/au Tøhphonø SIS Du: 3295 Tcgnhgotan H _Nu 98 - 23 043g ...hmmm S- I03 66 STOCKHOLM SVOCKHOLM Im 146 8 230400 ulochhoim 17453 sm I 579-9399 354151 _ 5

Q Bilaga

SE‘IR‘WED J!? Standardiseringskommissionen MEDDELANDE å: 2 sm i ( I =|= l Sverige Damm L-°°;J922~\9E!2

1982-12-10 y 30/7/2

1 MEDDELAR KONTOPLANSGRUPPEN

Denarbetsgruppsom:nl/sattsforau IonadenpraknskaanvandmngenavSS6746 I I, utgava2 v- KonwplanIa: aflarsreaowsnmgmammmdreochmedelstoraIorerag— ochIor an verkafor enhetløgherwdkommandekonrobehovlämna!I dennanya:enemeddelandenvagledanderad

EGENAVGIFTER

Konto 5613 Egenavgifter Nytt konto På detta konto redovisas de lagstadgade avgifter (socialavgifter) som enligt lagen om socialavgifter skall betalas av den som är försäkrad enligt lagen om allmän försäkring och har inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet (egenföretagare).

Kontot debiteras dels med det beräknade belopp, som har satts av för att täcka de på beskattningsåret löpande egenavgifterna, och dels med det belopp, med vilket den slutliga egenavgiften överstiger det beräknade beloppet avseende räkenskapsåret före beskattningsåret. Om den slutliga egenavgiften understiger det beräknade beloppet krediteras konto 5613 med skillnaden.

Enligt Bokföringsnämndens rekommendation skall egenavgifter 1 resultaträkningen redovisas på samma plats som skatt för aktiebolag, d v s efter dispositioner i resultaträkningsschemat (Se Bokföringsnämndens cirkulär nr 15/1982 och RSV Dt 1982:23). saldot på konto 5613, Egenavgifter, skall därför placeras 1 resultaträkningen på en plats som motsvarar kontogrupp 89 i BAS-kontoplanen.

Motkontot till konto 5613 är 2333, Upplupna egenavgifter.

Konto 2333 Upplupna egenavgifter Nytt konto Detta konto är motkonto till konto 5613, Egenavgifter. Eftersom egenavgifter för beskattningsåret normalt ingår 1 den debiterade preliminärskatten och till stor del är betalda vid bokslutsdagen, behandlas konto 2333 som underkonto till konto 291, Eget kapital (enskild firma), d v s avslutas mot konto 291. (Se även Bokföringsnämndens cirkulär nr 15/1982, Ändrade avdragsregler för egenavgifter).

sxsARCENTRALORGANsonSTANDAHDISERINGENIsvsmos, SWEDISHMEMBERor ms INTERNATIONALORGANIZATIONsons1ANDAamzA~noNuse Postaoress Be k x 7 |ç Telex .

Telegram Bdnkglm Pcmglm

Postaraddress Of:fi.‘es.:fil:1er:SSST:/:p(;7r1z/Ic

SIS Box 3295 Tegnergatan11 Illa! 08 - 23 04OO sgandmms 3-10366 STOCKHOLM STOCKHOLM Im +46 8 23 0400 stockholm 17453sis s 570_53g:, 15415;

Bilaga 4 243

DEKLARATIONSBILABA N 4

Deklarationsbilaga for fysisk person, delägare i handelsbolag samt dskift dödsbo. Redovisning av inkomst av RÖRELSE, vars räkenskaper INTE avslutas med resultaträkning och balansräkning.

ALLMÄNNA UPPGIFTER Den skattskyldiges namn ________________________________________ __ Personnummer/registreringsnummer till mvs ______________________ __ Rörelsens namnifirma) __________________________________________ __ Räkenskapsårets omfattning: kalenderåret 198____ Annat räkenskapsår nämligen fr o m __________ __ t o m _________ __ Verksamhetens art __________________________________________ __ Ange hur stor andel av rörelsens försäljning som utgörs av de dmsättningsmassigt tre största produktgrupperna eller tjänsterna: Vara/tjänst Procentuell andel i försäljningen

Branscnkod tifylles av myndigheten) ___________________________ __ Fastigheter som ingår i denna fürvärvskällar Fastighetsbeteckning _______________ __ taxeringsvarde _________ __ II u

——~ _ _ ——á _ —_ _ — . —.i — _ ~ _ —_ —_ . ——_ II u

""""""""""" _- °___-____

Summa:

*ifiêä*460G*då1-46iE-X***4G***********-I******iff-üfi**************›i*§*i****** SPECIFIKATION Nedan redovisas endast skattepliktiga inkomster och avdragsgilla utgifter i fdrvärvskällan om inte annat särskilt anges.

KONTANTQ RÖRELSEINKOMSTER + (301)

NATURAFÖRMÅNER M M Värdet av produkter fdr privat bruk + (310) Bilfdrmån enligt R5Vs anvisning + (312) övriga förmåner ____________ __ + (313) For nya till- eller ombyggnad av anläggningstillgång har uttagits varor och/eller nedlagts lonekostnader m m. + (650)

VARDEFORANDRINB LAGER/PÅGÅENDE ARBETEN Utgående varulager, enligt spec nedan + (801)

- (B02) Utgaende lagerreserv

års värde - (803) Ingående varulager, föregående utgående Ingående lagerreserv + (B04)

TILLKOMMER: ÖVRIGA BALANSPOSTER Utgående varufordringar + (BUS) Nedskrivning av varufordringar har skett med (806) kr

varuskulder + (807) Ingående Ingående driftskdstnadsskulder + (809) Föregående års avsättning till resultatutjämningsfond + (B10)

AVGÅR: UVRIBA BALANSPOSTER Ingående varufordringar — (811)

- (812) Utgående varuskulder Utgående driftskostnadsskulder — (814)

till - (815) Avsättning resultatutjämningsfond

244 Bilaga4

UTGIFTER FÖR VAROR, MATERIAL OCH FRÄMMANDE ARBETEN m m - (401) Varor, material, legoarbeten främmande - (402) Underentreprenader, tjänster

UTGIFTER FÖR ARBETSKRAFT M M Löner — (S01) avseende kostfbrmaner till anställda ~ (502) Utgifter avseende bostadsfdrmaner till anställda ~ £503) Utgifter Fbrdyrade levnadskostnader under tjänsteresor for ägare och närstående — 1504)

Tjansteresor, antal dagar: (505) Schablonmässiga traktamenten till övriga — (506)

Ersättningarna avser antal dagar: (507)

Faktiska kostnader for kost och logi under till - (508) tjänsteresor övriga Antal personer som reser på räkning: (509)

Resekostnader och resekostnadsersättningar till ägare och närstående ~ (510) Resekostnader och till - (511) resekostnadsersättningar bvriga ~ 1512) Lagstadgade arbetsgivaravgifter övriga kollektiva avgifter ~ (513)

Utbildning, sjuk- och hälsovård samt bvrig personalsocial verksamhet ~ (514)

fdr arbetskraft - (515) övriga utgifter

ÖVRIGA UTGIFTER m m - i6ü1) Lokalhyror lokaler - (602) Reparation av hyrda för maskiner och inventarier ~ (603) Hyra (ej billeasing) och bränsle drivmedel) - (604) Energi, vatten, renhållning (ej - (605) Förbrukningsmaterial o fürbrukningsinventarier Reparation och underhåll av maskiner och inventarier — (606) Diverse främmande - £607) tjänster ~ (608) Telefon, postbefordran Personbilskostnader: - - (609) leasing - — (610) reparation/underhall — m m - 1611) drivmedel,skatt, försäkring övriga fordonskostnader: - -- (612) leasing - - (613) reparation/underhall — drivmedel,skatt, försäkring m m (614) - (615) Frakter, transporter - (616) Avdragsgill representation Reklam, annonser (617) - (619) övriga fdrsäljningsutgifter och underhåll och - (620) Reparation av markanläggning byggnad Andra övriga utgifter — (622)

AVSKRIVNINBAR Inventarier m m enl N 13 - i7D1) bilaga enl N 12 ~ (702) Byggnader bilaga Markanläggningar/täckdikningsanläggningar enl bilaga N 11 - i7D3) enl - (704) Naturtillgângar utredning

FINANSIELLA INKOMSTER OCH UTGIFTER Utdelning pa aktier 0 andelar + (706) Ränteintakter o andra finansiella intäkter + (707) Ränteutgifter o andra finansiella utgifter ~ (708)

Statliga o kommunala bidrag + (709)

4 245

\ Bilaga

SÄRSKILDA 5KATTEMħSIGâ AVDRAG Särskilt - (913)

investeringsavdrag

- (914) Forskningsavdrag

- (915) Exportkreditavdrag

till allmänt - (715) inbetalning investeringskonto Uttag från allmänt investeringskonto + (716) Avskrivning med medel som uttagits från allmänt inv.konto - (717)

- Insättning upphovsmanna/uppfinnarkonto Uttag upphovsmanna/uppfinnarkonto + (719) övriga yrkanden enl särskild bilaga (917) Nettointakt fdre avsättning fdr egenavgifter (922)

Härav beldper på min andel (923) Kostnader för resor mellan bostad och arnetsplats: Antal mil: (924) x (925) kr = (926) Avgâr, del - (927)

ej avdragsgill ;1_ggg Föregående ars avsättning fdr egenavgifter (min andel) + (928) Páfdrda egenavgifter enligt slutskattsedel — (929) Årets för (min andel) - (930)

avsättning egenavgifter Sjukpenning + (93)) Nettointäkt statligt av fdrvarvskällan = (932)

Tillkommer: Min andel av forskningsavdrag + Avgär: Prdcentavdrag + (934) Nettointäkt kommunalt av förvärvskällan =

/_/Verksamheten har bedrivits i flera kommuner. Om den skattskyldige i en och samma kommun har flera forvärvskaller med underskott i någon fdrvärvskälla skall lämnas

utredning pá särskild blankett. I annat fall fördelas inkomsten

enligt följande: Kommunens namn (mynd.anteckn.) Belopp __________________________ __(93b)___________ ___________

FÖRHÖGENHET Forvärvskällans totala fdrmügenhetsvärde vid räkenskapsårets utgång enligt deklarationsbilaga K 4: (937)

Av fdrmdgenhetsvärdet enligt ovan Delüper på min andel: (938)

Skattepliktigt fdrmdgenhetsvarde (302 av summan ovan): (944)

DELÄBARE M FL I RÖRELSEN I rörelsen finns nedan angivna delägare eller medhjälpande make/maka, som har del i rörelsens inkomst före avsättning for egenavgifter och i rörelsens förmögenhet enligt följande: Namn Person/org.nr Statligt Kommunalt Fdrmögenhet

(945)

246 Bilaga 4 sbu 1983:75

SPECIFIKATION LAGER/PÅGÅENDE ARBETEN Fastigheter (omsattningstillgang) (950) Lageraktier (951) Pågående arbeten (952) övriga lagertillgángar (inventerat värde efter inkurans) (953)

Summa E555?

SPECIFIKATION AV VISSA ANSKAFFNINGAR/ FÖRSÄLJNINGAR Under året har anläggningstillgångar anskaffats eller avyttrats enligt följande:

INKÖPTA HASKINER OCH INVENTARIER M M Personbilar och immateriella rättigheter såsom goodwi1l,hyresratt eller patenträtt (958)

övriga maskiner och inventarier (959)

SALDA MASKINER OCH INVENTARIER H M Personbilar och immateriella rättigheter såsom goodwill, hyresrätt eller patentratt (960)

övriga maskiner och inventarier (961)

ANSKAFFNINGAR AVSEENDE NY-, TILL-, ELLER OHBYBGNAD AV MARKANLÄGBNING (ej fastighet som används for mervardeskattefri uthyrning eller for Dostadsändamal) (962)

ANSKAFFNINGAR AVSEENDE NY-, TILL-, ELLER OMBYGGNQD AV BYBGNAD (ej fastighet som används for mervardeskattefri uthyrning eller för Dostadsändamal) (963)

t sou 1983:75 Bilaga 5 247

DEKLARATIONSBILAGA N SA

Deklarationsbilaga för fysisk person, delägare i handelsbolag samt oskift dödsbo. Redovisning av inkomst av RÖRELSE, vars räkenskaper avslutas med resultaträkning och balansräkning. Finns i inkomstslaget rörelse flera förvärvskällor, som i bokföringen redovisas tillsammans, deklareras en av dessa på denna blankett och övriga pâ blankett N 16.

ALLMÄNNA UPPGIFTER Den skattskyldiges namn ________________________________________ __ Personnummer/registreringsnummer till mvs ______________________ __ Rörelsens namn(firma) __________________________________________ __ Rakenskapsårets omfattning: kalenderåret 198____ Annat räkenskapsår nämligen fr o m __________ __ t o m _________ __ Verksamhetens art __________________________________________ __ Ange hur stor andel av rörelsens försäljning som utgörs av de omsättningsmässigt tre största produktgrupperna eller tjänsterna: vara/tjänst Procentuell andel i försäljningen

Branschkod (ifylles av myndigheten) ___________________________ __ Fastigheter som ingår i denna förvärvskälla: Fastighetsbeteckning _______________ __ taxeringsvärde _________ __ H n """""""""" ° """" u u """"""""" _ ----'-_ Summa

**l-X-*<X-***<X-*******~l<l‘*-l-*%*<I-*I-§#<l-**-fii-‘X-K-*****<l****<lf<I<l§*#*****I-i-***fl¥ii

JUSTERING AV REDOVISAT RESULTAT ENLIGT RÄKENSKAPERNA

Redovisat resultat enligt räkenskaperna, bilaga N 14 (900)

skattepliktiga inkomster, vilka är att hänföra till denna förvärvskälla, men som inte bokförts i räkenskaperna + (901)

Värdet av produkter för privat bruk + (902) Bilförman enligt RSVS anvisning + (904) förmåner + (905) övriga I ookfört värde av förmåner ovan - (907) rakenskaperna enligt

Inkomster, som bokförts i räkenskaperna men som inte är skattepliktiga. Dessa inkomster finns i räkenskapsschemat redovisade vid: (kod) - (998) (kod) - (998) (kod) - (998) Kostnader, som bokförts i räkenskaperna, men för vilka avdrag ej medges vid inkomsttaxeringen. Icke avdragsgill representation + (620) Andra kostnader som i räkenskapsschemats redovisats vid: (kod) + (999) (kod) + I999) (kod) + (999)

t 248 Bilaga 5 .

I räkenskaperna bokförda intakter som nanfor sig till annan forvärvskalla: — (908) (Om intäkterna är hänforliga till näringsverksamhet skall de redovisas pa blankett N 16, som avlamnas for sådan varje fbrvärvskälla utom den som redovisas i denna blankett.)

I räkenskaperna bokförda kostnader som hänför sig till annan fdrvarvskalla: + (909) (Om kostnaderna är hänforliga till näringsverksamhet skall de redovisas pá blankett N 16, som avlämnas for sådan varje forvärvskälla, utom den som redovisas i denna blankett.)

I räkenskaperna bokförda kostnader for avskrivning + (910)

I denna Forvärvskälla vid inkomsttaxeringen yrkade avskrivningar: Inventarier m m enl N 13 ~ (911) bilaga Byggnader enl bilaga N 12 — (912) Harkanläggningar/täckdikningsanläggningar enl bil N 11 - (913) enl - (914) Naturtillgangar utredning

I räkenskaperna gjord avsättning for egenavgifter + (916) Särskilt w (917) investeringsavdrag - (918) Forskningsavdrag ~ (919) Exportkreditavdrag yrkanden enl särskild « (921) ovriga bilaga

Nettointakt före avsättning for egenavgifter = (922)

Härav beloper på min andel (923) Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats: Antal mil: (924) x (925) kr = (926) del - (927) avgår, ej avdragsgill ;1_ggg Föregående års avsättning för egenavgifter (min andel) + (928) Påforda egenavgifter enligt slutskattsedel — (929) Årets för (min andel) - (930) avsättning egenavgifter sjukpenning + (931) Nettointäkt statligt av fdrvärvskallan = (932)

Tillkommer: Hin andel av Forskningsavdrag + Avgár: Procentavdrag + (934) Nettointäkt kommunalt av forvärvskallan =

/_/Verksamheten har bedrivits i flera kommuner. Om den skattskyldige i en och samma kommun har flera forvarvskallor med underskott i någon forvarvskalla skall utredning lämnas pá särskild blankett. I annat fall fordelas inkomsten enligt följande: Kommunens namn (mynd.anteckn.) Belopp (936)

S()LI1983:75 Bilaga 5 249

wwwtwvvwgu.rr7,1 w. A

v- FÖRMÖGENHET Fdrvärvskällans totala fdrmögenhetsvärde vid räkenskapsårets utgång enligt deklaratiansnilaga K 4: (937)

av fdrmögennetsvardet enligt dvan Delüper pá min andel: (938)

vid brutet räkenskapsår som utgår före kalenderåret: Insättningar mellan Ddkslutstidpunkten ~ 31.12 + (939) Uttag mellan bakslutstidpunkten - 31.12 W (940)

vid brutet räkenskapsår som utgår efter kalenderåret men före den 1 mars taxeringsáretz

mellan 31.12 e - (941) Insättningar nokslutstidpunkten

mellan 31.12 ~ + (942) Uttag bnkslutstidpunkten

Summa = (943)

Skattepliktigt fdrmdgenhetsvärde (302 av summan ovan): (944)

DELÄGARE M FL I RÖRELSEN I rörelsen finns nedan angivna delägare eller medhjälpande make/maka, som har del i rörelsens inkomst Före avsättning för egenavgifter och 1 rörelsens förmögenhet enligt följande: Namn Persdn/0rg.nr Statligt Kommunalt Fürmdgenhet

(945)

SPECIFIKATION LAGER/PÅGÅENDE ARBETEN Fastigheter (omsättningstillgång) (950) Lageraktier (951) Pågående arbeten (952) övriga lagertillgängar (inventerat värde efter inkurans) (953)

Summa Z-Séâåä

.-

Irvlw-wv-w

sou 1983:75 Bilaga 6 251

DEKLARATIONSBILAGA N 10

DELÃBARE H FL

Denna blankett används av skattskyldig som ar delägare i han delsbolag eller som ar medhjälpande make/maka i näringsverksamhet (rörelse, jordbruksfastighet och i vissa fall annan fastighet). En blankett lämnas för varje näringsverksamhet, som utgör särskild förvarvskälla. Blanketten avlämnas inte av den som lämnat fullständig redovisning av förvärvskallan i bilaga till sin självdeklaration.

ALLMÄNNA UPPGIFTER Den skattskyldiges namn ________________________________________ __ Den skattskyldiges personnummer ________________________________ __

ar delägare eller medhjalpande make/maka i näringsverksamhet Jag (rörelse/jordbruksfastighet/annan fastighet). Verksamhetens namn/beteckning ____________________________ __

Fullständig redovisning av intakter och kostnader m m sker 1 deklaration som lämnas av: Namn ___________________________________________________________ __ Personnummer ___________________________________________________ __

&

UTDRAG UR KAPITALKONTOT AVSEENDE MIN DNDEL I EGET KAPITAL Ingående kapital + (230) kontanta inkl skatter — (231)

uttag egna

- (232) övriga orivatuttag kontanta + (233)

insättningar

+ (234) övriga insättningar Min andel i bokfört resultat (235)

= (236) Utgående kapital enligt balansräkningen

&

FÖRMÖGENHET I ANNAN FøSTIGHET, RÖRELSE ELLER JURDBRUKSFLSTIGHET (Ifylls endast av den som är skattskyldig för förmögenhet)

Förvarvskallans totala förmogenhetsvärde vid räkenskapsårets utgång (937)

Av Förmögenhetsvärdet enligt ovan belöper på min andel: (938)

vid brutet räkenskapsår som utgår Före kalenderåret:

mellan ~ 31.12 + (939) Insättningar bokslutstidpunkten

~ 31.12 - (940) Uttag mellan bokslutstidpunkten

Vid brutet räkenskapsår som utgår efter kalenderåret men före den 1 mars taxeringsáret:

mellan 31.12 — — (941) Insättningar bokslutstidpunkten

mellan 31.12 — + (942) Uttag bokslutstidpunkten

Summa = (943)

Skattepliktigt Förmögenhetsvarde: (För rörelse och jordbruksfastignet (944)

inkomstslagen

endast 30% av summan ovan) ======= upptas

252 Bilaga 6. S()lJ1983:75

INKOMST AV ANNAN FASTIGHET

Hela fastighetens inkomst, som jag är delägare i uppgår till: (922)

Harav beloper på min andel (923) kostnader for resor mellan bostad och arbetsplats: Antal mil: (924) x (925) kr = (926)

del - (927) Avgâr, ej avdragsgill ;1_QQQ Sjukpenning 4 (931) Nettointakt statligt av forvärvskällan : (932)

Avgâr: Procentavdrag ;—(93;) Nettointakt kommunalt av fdrvärvskallan = (935)

/_/verksamheten nar bedrivits 1 flera kommuner. Om den skattskyldige i en och samma kommun har flera fdrvarvskale lor med underskott 1 någon förvärvskälla skall utredning lämnas på särskild blankett. I annat fall fördelas inkomsten enligt Följande: Kommunens namn (mynd.anteckn.) Belopp

(936)

{^*****+6*åhK-k-iâf**ä*K-l-*iii--Iiii-lf*I-*u**i-*4t-*ä-4Fä*§§****f%****i-*fi-*ál-*if*-I--Wi-E*

INKOHST AV RÖRELSE ELLER JORDBRUKSFASTIGHET

Nettointakten av hela rörelsen eller jordbruksfastigheten före avsättning for egenavgifter uppgår till: (922)

Härav belöper på min andel (923) kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats: Antal mil: (924) x (925) kr = (926)

del - (927) Avgâr, ej avdragsgill ;1_ggg Föregående ars avsättning for egenavgifter (min andel) + (928) Påfdrda slutskattsedel - (929)

egenavgifter enligt /Årets avsättning for egenavgifter (min andel) — (930) sjukpenning + (931) Nettointäkt statligt av fdrvarvskällan = (932)

Tillkommer: Min andel av forskningsavdrag + (933) avgår: Procentavdrag + (934) Nettointäkt kommunalt av fdrvärvskällan = (935)

/_/Verksamheten har bedrivits i flera kommuner. Om den skattskyldige i en och samma kommun har flera fdrvarvskällor med underskott i någon fdrvärvskälla skall lämnas

utredning på särskild blankett. I annat fall fördelas inkomsten enligt följande: Kommunens namn (mynd.anteckn.) Belopp __________________________ __(936)___________

7 253

Bilaga

DEKLARATIONSBILABA N 14

tunderbilaga till blankett N ZA, N sn eller N an)

ALLMÄNT RÄKENSKAPSSCHEMA FÖR FYSISK PERSON M FL

ALLMÄNNA UPPGIFTER Den skattskyldiges namn ________________________________________ __ Personnummer: _____________________ __

BALANSRÄKNING

OMSÄTTNINBSTILLGÅNGAR KORTFRISTIBA SKULDER Kassa (101) Leverantorsskulder (201) övriga likvida medel (102) Upplupna löner/5em.1üner (203) Kundfordringar (103) övriga upplupna kostnader Forutbet. kostnader och och fürutbetalda intäkter (204) upplupna intäkter (104) Garantiriskreserv (206) övriga kortfr.fordringar (105) Forskott/ a Conton (207) Varulager/påg.arbeten (106) övriga kortfr. skulder (208) Övriga omsättningstillg. (107)

LANBFRISTIGA SKULDER (209) SPARRKONTON Allmänt investeringskonto (108) OHESKATTADE RESERVER Skogskonto/skogsskadekonto (109) Lagerreserv (212) Uppnovsmanna/uppfinnarkonto (110) ack. overavskrivningar (213)

allmän investeringsreserv (214) ANLAEGNINGSTILLGANGAR Resultatutjämningsfond (217) Långfristiga fordringar m m (113) Upphovsmannaintakter (218) immateriella tillgångar (114) Skogsintäkter (219) Maskiner o inventarier (115) Andra obeskattade reserver Byggnader (116) _______________________ __ (222) Pag. ny-, till» o ombyggnad (117) _______________________ __ (223) Mark (118) Harkanläggningar (119) EGET KAPITAL övriga anläggningstillgångar(120) Avsättning egenavgifter (224)

Utgående kapital (225)

Summa: XX Summa: XX

UTDRAG UR KAPITALKONTOT m/SEENDE MIN ANDEL I EGET KAPITQL Ingående kapital + (230) Kontanta inkl skatter ~ (231)

uttag egna övriga privatuttag — (232) kontanta insättningar + (233) övriga insättningar + (234) Min andel 1 ookfört resultat (235) Utgående kapital enligt balansräkningen = (236)

254 7 S()IJ 1983:75

Bilaga

RESULTATRÄKNING

INTAKTER Rörelseintakter:

+ (301)

Försäljning

övriga rörelseintäkter + (302) Jordbruksintäkter:

Försäljning av växtprodukter (303)

Försäljning av djur och djurprodukter (304)

Försäljning av skog och skogsprodukter (305)

Jordbruksarrende (306)

jordbruksintakter +++++ (307)

övriga Fastighetsförvaltning:

+ (308)

Hyresintäkter

intäkter fastighetsförvaltning + (309)

övriga

KOSTNADER FÖR VAROR, MATERIAL OCH FRÄMMANDE ARBETEN Rörelse:

Varor, material, legoarbeten m m (401)

Underentreprenader, främmande tjänster (402) Jordbruk:

utsäde, handelsgödsel o andra kostnader för vaxtodling (403)

Foder, skummjölk o andra kostnader for djur (404)

Djurinköp (405)

Främmande tjänster avseende växtodling och skog (406)

övriga omkostnader för skogen (ej löner) (407) Fastighetsförvaltning:

Energi, vatten, renhållning och bränsle (ej drivmedel) (408)

Reparationer och underhåll (409)

övriga fastighetskostnader (410)

KOSTNADER FoR ARBETSMRAFT M M Löner (501) Kostnader avseende kostförmâner till anställda (502) Kostnader avseende bostadsförmáner till anställda (503) Fördyrade levnadskostnader under tjänsteresor för ägare och närstående (504) Tjänsteresor, antal dagar: (505) Schablonmässiga traktamenten till övriga (506) Ersättningarna avser antal dagar: (507) Faktiska kostnader För kost och logi under tjänsteresor till övriga (508) Antal personer som reser på räkning: (509) Resekostnader och resekostnadsersättningar till ägare och närstående (510) Resekostnader och resekostnadsersättningar till övriga (511) Lagstadgade arbetsgivaravgifter (512) övriga kollektiva avgifter (513) Utbildning, sjuk- och hälsovård samt övrig personal* social verksamhet (514) övriga kostnader för arbetskraft (515)

Bilaga 7 255

ÖVRIGA KOSTNADER

Lokalkostnader hyrda lokaler:

m m ~ (601)

Lokalhyror

lokaler - (602)

Reparation av hyrda

lokalkostnader « (603)

ovriga

- (604) Jordoruksarrende, oetesavgifter Hyra for maskiner och inventarier (ej oilleasing) — (605)

Energi, vatten, och bränsle (ej drivmedel) — (606) Förbrukningsmaterial o forbrukningsinventarier — (607)

- (608) Kontorsmateriel, trycksaker

och underhåll av maskiner och inventarier « (609) Reparation Diverse främmande ~ (610)

tjänster Telefon, postoefordran — (611)

Personoilskostnader:

- — (612)

leasing

- — (613)

reparation/underhåll

- — (614)

drivmede1,skatt, forsakring m m övriga fordonskostnader:

- — (615)

leasing

~ ~

reparation/underhåll (616)

- -

dr1vmedel,skatt, försäkring m m (617) Frakter och ~ (618)

transporter Representation, avdragsgill — (619)

icke - (620) Representation, avdragsgill övriga speciella forsäljningskostnader — (621)

Reklam, PR ~ (622)

kundfdrluster/återvunna kundfordringar (623)

och riskkostnader ~ (624) Forsäkringspremier ovriga

- (625) Speciella forvaltningskostnader

kostnader for och ~ (626) Speciella forskning utveckling Diverse kostnader - (627)

Fastighetskostnader

Energi, vatten, renhållning och bränsle r (628)

Reparation och underhåll — (629)

- (630)

övriga fastighetskostnader

For ny- till- eller ombyggnad av anläggningstillgâng har uttagits varor och/eller nedlagts lönekostnader m m. + (650)

AVSKRIVNINGAR Maskiner och inventarier — (701) Byggnader och ovrig fast egendom — (702) Immateriella ~ (703)

tillgångar

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER M M Utdelning pá aktier o andelar + (706) Ränteintäkter o andra finansiella intäkter + (707) Räntekostnader o andra finansiella kostnader - (708)

EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER Vinst vid avyttring av maskiner, inventarier m m + (709) Vinst vid avyttring av fastigheter + (710)

Vinst vid avyttring av värdepapper + (711) Statliga och kommunala bidrag + (712) övriga erhållna bidrag och gåvor + (714) Diverse extraordinära intäkter + (715) Förlust vid avyttring av maskiner, inventarier m m — (716) Förlust vid av ~ (717)

avyttring fastigheter Förlust vid - (718)

avyttring av värdepapper

lämnade och - (720) övriga bidrag gåvor Diverse extraordinära kostnader — (721)

i_

256 Bilaga 7

..£.4_...3.,_»_.._..._

_-..,._

BOKSLUTSDISPOSITIONER Förändring lagerreserv (722) Skillnad mellan ookford avskrivning och avskrivning enligt plan (723) Avsättning till allmän investeringsreserv — (725)

till annan fond: ~ (725) Avsättning ____________ __ Ianspráktaget belopp från allmän investeringsreserv + (728) Ianspráktaget belopp från annan fond: _____________ __ + (729) Avskrivning mot allmän investeringsreserv eller annan fondw (730) Återforing allmän investeringsreserv eller annan fond + (732) avsättning resultatutjämningsfond — (733) Äterföring resultatutjämningsfond + (734)

~ (735) Avsättning upphovsmannakonto

+ (736) Återföring upphovsmannakonto

~ (737) Avsättning skogskonto Återforing skogskonto + (738) övriga nokslutsdispositioner (739) Redovisat resultat (900)

SPECIFIKATION AV VISSA ANSKAFFNINBAR/ FURSÄLJNINGAR Under âret har anläggningstillgångar anskaffats eller avyttrats enligt följande:

XNKÖPTA HASKINER OCH INVENTQRIER M H Personbilar och immateriella rättigheter såsom goodwill,hyresrätt eller patenträtt (958)

övriga maskiner och inventarier (959)

SALDA MASKINER OCH INVENTARIER H M Personbilar och immateriella rättigheter såsom goodwill, hyresrätt eller patenträtt (968)

övriga maskiner och inventarier (961)

ANSKAFFNINBAR AVSEENDE NY-, TILL-, ELLER OMBYGBNAD AV MARKANLÄGGNING (ej fastighet som används for mervärdeskattefri uthyrning eller for bostadsändamál) (962)

ANSKAFFNINGAR AVSEENDE NY-, TILL-, ELLER OHBYGGNAD AV BYGGNAD (ej fastighet som används for mervärdeskattefri uthyrning eller for bostadsändamål) (963)

7 257

Bilaga

DEKLARATIONSBILABA N 16 (Underoilaga till blankett N ZA, N Så eller N 89)

SÄRSKILD FÖRVÄRVSKÄLLA

ALLMÄNNA UPPGIFTER Den skattskyldiges namn ________________________________________ __ Personnummer/registreringsnummer till mvs ______________________ __ Förvarvskällans namn/beteckning (firma): __ _______________________ Räkenskapsârets omfattning: kalenderåret 198____ Annat räkenskapsår nämligen fr o m __________ __ t o m _________ __ Verksamhetens art __________________________________________ __ Om verksamheten är hanförlig till inkomstslaget rörelse skall anges hur stor andel av rörelsens försäljning som utgörs av de omsättningsmässigt tre största produktgrupperna eller tjänsterna: vara/tjänst Procentuell andel i försäljningen

Fifi3EfiT6E”TT?9iiE§‘éVfi)fi5Y§fiétefi7ZZIZZIIII __________________ __

Fastigheter som ingår i denna förvärvskälla: Fastighetsbeteckning _______________ __ taxeringsvärde _________ __ N ll

______________ ____-__ Summa

*iê-lb-I-*ir**idé-i**ä**OE************-K*I›**%-K*int*l-it-*iF4t-ir-§§-I****-I**f*i*§*ii* SPECIFIKATION Bokförda intäkter och kostnader samt som är nokslutsdispositioner att hänföra till denna Förvärvskälla och som i det allmänna ingar räkenskapsschemats resultaträkning.

INTÄKTER Rörelseintäkter: Försäljning + (301) övriga rörelseintäkter + (302) Jordoruksintäkter: Försäljning av växtprodukter + (303) Försäljning av djur och djurprodukter + (304) Försäljning av skog och skogsprodukter + (305) Jordoruksarrende + (306) övriga jordbruksintäkter + (307) Fastighetsförvaltning: Hyresintäkter + (308) övriga intakter fastighetsförvaltning + (309)

KOSTNADER FöR VAROR, MATERIAL OCH FRÄMMANDE ARBETEN Rörelse: m m - (401) Varor, material, legoarbeten Underentreprenader, främmande tjänster — (402) Jordbruk: Utsade, handelsgödsel 0 andra kostnader för växtodling — (403) Foder, o andra kostnader för ~ (404) skummjölk djur Djurinköp ~ (405) Främmande tjänster avseende växtodling och skog — (406) omkostnader För löner) - (407) övriga skogen (ej Fastighetsförvaltning: och bränsle drivmedel) - (408) Energi, vatten, renhållning (ej och underhåll - (409) Reparationer - (410) övriga fastighetskostnader

258 8 sou 1983:75 Bilaga

KOSTNADER FÖR ARBETSKRAFT H M Löner — (501)

anställda - (502) kostnader avseende kostformáner till

Dostadsformåner till anställda - (503) Kostnader avseende Fördyrade levnadskostnader under tjänsteresor for

- (504) ägare och närstående

Tjänsteresor, antal dagar: (SOS)

- (506) Schablonmässiga traktamenten till övriga

Ersättningarna avser antal dagar: (507)

Faktiska kostnader for kost och logi under

- (508) tjänsteresor till övriga Antal personer som reser på räkning: (509)

Resekostnader och resekostnadsersättningar till ägare

- (510) och närstående

till - (511) Resekostnader och resekostnadsersättningar Övriga

— (512) Lagstadgade arbetsgivaravgifter

kollektiva _ — (513) övriga avgifter Utbildning, sjuk- och hälsovård samt övrig personal-

- (514) social verksamhet

- (515) övriga kostnader for arbetskraft

ÖVRIGA KOSTNADER

Lokalkostnader hyrda lokaler:

- (601)

Lokalhyror m m

~ (602)

Reparation av hyrda lokaler

~ (603)

bvriga lokalkostnader

- (604) Jordbruksarrende, oetesavgifter

- (605) Hyra for maskiner och inventarier (ej oilleasing)

drivmedel) - (606) Energi, vatten, och bränsle (ej

- (607) Förbrukningsmaterial o förbrukningsinventarier

~ (608) Kontorsmateriel, trycksaker ~

och underhåll av maskiner och inventarier (609) Reparation ~ Diverse främmande (610)

tjänster -

(611) Telefon, postnefordran Personbilskostnader:

- — (612)

leasing

- - (613)

reparation/underhåll

- m m — (614)

drivmede1,skatt, försäkring

dvriga fordonskostnader:

- ~ (615)

leasing

- — (616)

reparation/underhåll

- m m - (617)

drivmedel,skatt, försäkring Frakter och — (618)

transporter

- (619) Representation, avdragsgill

icke avdragsgill — (620) Representation, -

forsäljningskostnader (621) övriga speciella Reklam, PR — (622)

Kunoforluster/atervunna kundfordringar (623)

riskkostnader ~ (624) Forsakringspremier och övriga

- (625) Speciella fürvaltningskostnader

kostnader for forskning och utveckling — (626) Speciella

- (627) Diverse kostnader

Fastighetskostnader -

vatten, renhållning och bränsle (628)

Energi,

- (629)

Reparation och underhåll

kostnader ~ (630)

Övriga

För till- eller ombyggnad av anläggningstillgâng har

ny-

varor och/eller ldnekostnader m m. + (650) uttagits nedlagts

i sou 1983:75 Bilaga 8 259

AVSKRIVNINGAR Maskiner och inventarier - (701)

och fast ~ (702) Byggnader övrig egendom Immateriella - (703)

tillgångar

F1NANS1ELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER H M Utdelning pä aktier o andelar + (706) Ränteintäkter o andra finansiella intäkter + (707) Räntekostnader o andra finansiella Kostnader - (708)

EXTRAORD1NARA INTAKTER OCH KOSTNADER Vinst vid avyttring av maskiner, inventarier m m + (709) Statliga och kommunala bidrag + (712) övriga erhållna bidrag och gåvor + (714) Diverse extraordinära intäkter + (715) Förlust vid inventarier m m - (716)

avyttring av maskiner, övriga lämnade bidrag och gåvor — (720) Diverse extraordinära kostnader - (721)

BOKSLUTSDISPOSITIONER Förändring lagerreserv (722) Skillnad mellan bokford avskrivning och avskrivning enligt plan (723)

till allmän - Avsättning investeringsreserv (725) Avsättning till annan fond: ____________ __ — (726) Ianspräktqaget belopp från allmän investeringsreserv + (728) Iansprâktaget belopp från annan fond: ______ _; _____ __ + (729) Avskrivning mot allmän investeringsreserv eller annan fond- (730) Återforing allmän investeringsreserv eller annan fond + (732)

- (733) Avsättning resultatutjämningsfond Aterföring resultatutjämningsfond + (734)

- (735) Avsättning upphovsmannakonto Aterforing upphovsmannakonto + (736)

- (737) Avsättning skogskonto Återforing skogskonto + (738) övriga nokslutsdispositioner (739) Forvärvskällans resultat H (900)

A 260 Bilaga 8 sou 1933:75

INKOHST AV ANNAN FASTIGHET

Förvärvskällans resultat enligt ovanstående specifikation (900)

skattepliktiga inkomster, vilka är att hänföra till denna förvärvskälla, men som inte bokförts 1 rakenskaperna + (901)

Värdet av produkter för privat bruk + 1902) Bostadsförman enligt ortens pris + (903) Bilförmån enligt Rsvs anvisning + (904) Andra privata förmåner, t ex el, eldningsolja o telefon + (9ü5) I värde av förmåner ovan » (907)

räkenskaperna bokfört enligt

Kostnader, som upptagits i ovanstående specifikation men för vilka vid inkomsttaxeringen. + (999)

avdrag ej medges

I denna förvärvskälla bokförda avskrivningar + (9103

Idenna förvärvskälla vid inkomsttaxeringen yrkade avskrivningar:

Inventarier m m enl N 13 ~ (911)

bilaga

enl N 12 ~ 1912)

Byggnader bilaga

Harkanläggningar/tackdikningsanläggningar enl bil N 11 ~ (913)

enl - (914)

Naturtillgángar utredning

Särskilt investeringsavdrag ~ (917)

enl särskild - (921) övriga yrkanden bilaga

FÖRSKJUTNA REPARATIONS- OCH UNDERHÅLLSKOSTNADER Av årets kostnad förskjuts + (816)

ar försköts - (B17) Föregående därav förskjuts ytterligare ett år + (818)

kvarvarande belopp från andra âret

- (819) före beskattningsáret

Fastighetens inkomst = (922)

Härav belöper på min andel (923) Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats: Antal mil: (924) x (925) kr = (926)

del - £927) avgår, ej avdragsgill ;1_ggg

+ (931) Sjukpenning Nettointäkt statligt av förvärvskällan = (932)

Avgar: Procentavdrag + (934) Nettointakt kommunalt av förvärvskällan = £935)

/_/Verksamheten har bedrivits i flera kommuner. Om den skattskyldige i en och samma kommun har flera förvärvskal_ lor med underskott i någon förvarvskalla skall utredning lämnas pa särskild blankett. I annat fall fördelas inkomsten enligt följande: Kommunens namn (mynd.anteckn.) Belopp

(936)

V & Bmwa8 261

INKOMST AV RÖRELSE ELLER JORDBRUKSFASTIEHET

Forvarvskallans resultat enligt ovanstående specifikation (900)

vilka är att hänföra till denna ~ Skattepliktiga inkomster, förvarvskalla, men som inte bokförts 1 rakenskaperna + (901)

Värdet av produkter för privat bruk enligt + (902)

utredning Bostadsförmän enligt RSV5 anvisning (endast jordbruk) + (903) Eilfdrman enligt R5Vs anvisning + (9U4) andra privata förmåner, t ex el, eldningsolja o telefon + (905) I rakenskaperna bokfört värde av förmåner ovan - (907)

enligt

Kostnader, som upptagits i ovanstående specifikation

\ men för vilka avdrag ej medges vid + (999)

inkomsttaxeringen.

I denna förvarvskalla bokförda + (910)

avskrivningar

I denna fdrvarvskälla vid

inkomsttaxeringen yrkade avskrivningar:

Inventarier m m enl bilaga N 13 — (911)

Byggnader enl bilaga N 12 — (912)

Markanläggningar/täckdikningsanlaggningar enl bil N 11 - (913)

enl - (914)

Naturtillgångar utredning

Avdrag p g a avyttring av skog (skogsavdrag) enl bilaga- (915)

I rakenskaperna gjord avsättning för egenavgifter + (916) Särskilt - (917)

investeringsavdrag

(endast i rörelse) - (916) Forskningsavdrag, inkomstslaget

(endast rörelse) - (919) Exportkreditavdrag, 1 inkomstslaget övriga yrkanden enl särskild - (921)

bilaga

Nettointäkt före avsättning för = (922)

egenavgifter

Härav belöper på min andel (923) Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats: Antal mil: (924) x (925) kr = (926) Avgär, ej avdragsgill del ;1_ggg — (927) Föregående års avsättning för egenavgifter (min andel) + (928) Páförda slutskattsedel - (929)

egenavgifter enligt Årets avsättning för egenavgifter (min andel) — (930) Sjukpenning + (931) Nettointakt statligt av förvärvskällan

Tillkommer: Min andel av forskningsavdrag (endast rörelse)+ (933) Avgâr: Procentavdrag + (934) Nettointakt kommunalt av förvarvskallan = (935)

/_/Verksamheten har bedrivits 1 flera kommuner. Om den skattskyldige i en och samma kommun har flera förvarvskällor med underskott i någon forvärvskalla skall lämnas

utredning på särskild blankett. I annat fall fördelas inkomsten enligt följande: Kommunens namn (mynd.anteckn.) Belopp

262 Bilaga 8 sou 1983:75

FÖRHÖGENHET I DENNA FÖRVÄRVSKÄLLA

Förvärvskällans totala förmögenhetsvärde vid räkenskapsårets utgång. (Vid rörelse och jordbruk enl K4 och för annan fastighet

+ värdet - skulder): (937) taxeringsvärde av övriga tillgångar

Av förmögennetsvärdet enligt ovan belöper på min andel: (938)

Vid brutet räkenskapsår som utgår före kalenderåret:

mellan ~ 31.12 + (939) Insättningar bokslutstidpunkten

mellan - 31.12 — (940) Uttag bokslutstidpunkten

vid brutet räkenskapsår som utgår efter kalenderåret men före den 1 mars taxeringsáret:

- ~ (941) Insättningar mellan 31.12 bokslutstidpunkten

mellan 31.12 - + (942) Uttag bokslutstidpunkten

Summa = (943)

Skattepliktigt förmögenhetsvärde: (För rörelse och jordbruksfastighet (944)

Inkomstslagen

endast 30% av summan ovan) —————— —— upptas

DELÄGARE H FL I FÖRVÄRVSKÄLLAN I förvärvskallan finns nedan angivna delägare eller medhjalpande make/maka, som har del X rörelsens inkomst före avsättning för egenavgifter och 1 rörelsens förmögenhet enligt följande: Namn Person/org.nr Statligt Kommunalt Förmögenhet

(945)

SPECIFIKATION LAGER/PÅGÅENDE ARBETEN

Rörelse:

tomsättningstillgang) t95ö) Fastigheter Lageraktier (951) Pågående arbeten 1952) övriga lagertillgångar (inventerat värde efter inkurans) (953)

Jordbruk: Lager av köpta varor och förnödenheter (954)

värde enl RSVs anvisning (955) Djurbestand, Annat producerat lager 1956)

Summa (9571

Bilaga 9 263

DEKLARATIONSBILAGA N 5B

Deklarationsbilaga för fysisk person, delägare i handelsbolag och oskift dödsbo. Redovisning av inkomst av RÖRELSE, vars räkenskaper avslutas med resultaträkning och balansräkning.

ALLMÄNNA UPPGIFTER Den skattskyldiges namn ________________________________________ __ Personnummer/registreringsnummer till mvs ______________________ __ Rörelsens namn(firma) __________________________________________ __ Räkenskapsarets omfattning: kalenderåret 198____ Annat räkenskapsår nämligen fr o m __________ __ t o m _________ __ Verksamhetens art __________________________________________ __ Ange hur stor andel av rörelsens försäljning som utgörs av de omsättningsmässigt tre största produktgrupperna eller tjänsterna: vara/tjänst Procentuell andel 1 försäljningen

Rranschkod tifylles av myndigheten) ____________________________ __ Fastigheter som ingår i denna förvärvskällaz Fastighetsbeteckning _______________ __ taxeringsvärde _________ __

-Kii-*äfâf-l-*i-f-bfüêáüü-*ä*-i-K-l-*üf***K************%****f****iFK-ii-*i-******** BALANSRÄKNING

OMSÄTTNINGSTILLBÄNGAR KORTFRISTIGA SKULDER Kassa (101) Leverantürsskulder (201) likvida medel (102) Upplupna löner/sem.lüner (203) övriga Kundfordringar (103) Övriga upplupna kostnader Förutbet. kostnader och och fürutbetalda intäkter (204) upplupna intakter (104) Barantiriskreserv (206) kortfr.Fordringar (105) Fdrskott/ a Conton (207) övriga Varulager/pâg.arbeten (106) övriga kortfr. skulder (208) övriga omsattningstillg. (107) LANGFRISTIEA SKULDER (209) SPARRKONTON Allmänt investeringskdnto (108) OBESKATTADE RESERVER Skogskonto/skogsskadekonto (109) Lagerreserv (212) Upphovsmanna/uppfinnarkonto (110) Ack. överavskrivningar (213) Allmän investeringsreserv (214) ANLAGGNINGSTILLGANBAR Resultatutjämningsfond (217) Langfristiga fordringar m m (113) Upphovsmannaintäkter (218) Immateriella (114) Skogsintäkter (219) tillgångar Maskiner o inventarier (115) Andra obeskattade reserver Byggnader (116) _______________________ __ (222) Pag. ny-, till* o ombyggnad (117) _______________________ __ (223) Mark (118) Harkanläggningar (119) EBET KAPITAL Avsättning egenavgifter (224) övriga anläggning5til1gángar(120) Utgående kapital (225)

Summa: kk Summa: XX

“ 264 Bilaga 9 sou 1983:75

UTDRAG UR KAPITALKONTOT AVSEENDE MIN ANDEL I EGET KAPITAL Ingående kapital + (230) kontanta inkl skatter - (231)

uttag egna

- (232) övriga privatuttag kontanta insättningar + (233) övriga insättningar + (234) Min andel i bökfört resultat (235) Utgående kapital enligt balansräkningen : (236)

JUSTERING AV REDOVISAT RESULTAT ENLIGT RÄKENSKAPERNA

/ Redovisat resultat enligt räkenskaperna (908) Skattepliktiga inkomster samt naturaförmâner m m, vilka är att hänföra till denna förvärvskälla, men som inte bokförts i rakenskaperna + (901) Inkomster som bokförts i räkenskaperna men som inte är ~ (902)

skattepliktiga Icke avdragsgill representation + (904) Andra kostnader, som bokförts i rakenskaperna, men för vilka avdrag ej medges vid inkomsttaxeringen + (906) I räkenskaperna bokförda kostnader för avskrivning + (907) Vid ~ (908)

inkomsttaxeringen yrkade avskrivningar I räkenskaperna bokförda kostnader som hänför sig till annan förvärvskälla + (909) I räkenskaperna bokförda intäkter som hänför sig till annan förvärvskälla ~ (910)

SUMMA INKOMST AV RÖRELSE, SOM SPECIFICERAS NEDAN = (911)

I räkenskaperna gjord avsättning för egenavgifter + (972) Särskilt ~ (913)

investeringsavdrag

- (914) Forskningsavdrag

- (915) Exportkreditavdrag

enl särskild - (917) övriga yrkanden bilaga

Nettointäkt före avsättning för egenavgifter = (922)

Härav belöper på min andel (923) Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats: Antal mil: (924) x (925) kr = (926)

del - (927) Avgår, ej avdragsgill ;1_ggg Föregående års avsättning för egenavgifter (min andel) + (928) Pâförda slutskattsedel - (929)

egenavgifter enligt Årets avsättning för egenavgifter (min andel) ~ (930) Sjukpenning + (931) Nettointäkt statligt av förvärvskällan = (932)

Tillkommer: Min andel av forskningsavdrag + (953) Avgar: Procentavdrag + (934) Nettointakt kommunalt av fdrvarvskallan = (935)

Bilaga 265

/g/Verksamheten nar bedrivits i flera kommuner. Om den skattskyldige i en och samma kommun har flera forvärvskälm ldr med underskott i någon fdrvarvskälla skall utredning lämnas på särskild blankett. I annat fall fordelas inkomsten enligt följande: kommunens namn (mynd.anteckn.) Belopp

(936)

FÖRHÖBENHET Forvärvskällans totala Fdrmdgenhetsvärde vid räkenskapsårets utgång enligt deklaratidnsoilaga k 4: (937)

Av formdgenhetsvärdet enligt ovan beloper på min andel: (938)

vid brutet räkenskapsår som utgår fore kalenderåret:

mellan bokslutstidpunkten ~ 31.12 + (939) Insättningar Uttag mellan Dokslutstidpunkten — 31.12 — (940)

vid brutet räkenskapsår som utgår efter kalenderåret men Före den 1 mars taxeringsåret:

31.12 - - (941) Insättningar mellan bokslutstidpunkten

mellan 31.12 — + (942) Uttag bokslutstidpunkten

Summa = (943)

Skattepliktigt fdrmogenhetsvärde (30% av summan ovan): (944)

DELÄGARE M FL I RÖRELSEN I rörelsen finns nedan angivna delägare eller medhjälpande make/maka, som har del i rürelsens inkomst fore avsättning för egenavgifter och i rörelsens förmögenhet enligt följande: Namn Person/org.nr Statligt kommunalt Fürmdgenhet

(945)

SPECIFIKATION AV SUMMA INKOMST AV RÖRELSE

INTÄKTER EXKLUSIVE NATURAFÖRMÅNER + (301)

NATURAFÖRMÄNER M M Värdet av produkter for privat bruk + (310) Bilforman Rsvs + (312)

enligt anvisning

förmåner + (313) övriga ____________ __

KOSTNADER FUR VAROR, MATERIAL OCH FRÄHNQNDE ARBETEN Varor, material, m m — (401)

legoarbeten Underentreprenader, främmande tjänster — (482)

266 Bilaga 9

KOSTNADER FUR QRBETSKRAFT M M Loner ~ (S01)

kostnader avseende kostformâner till anställda - (502) Kostnader avseende bostadsformáner till anställda - (503)

Fordyrade levnadskostnader under tjänsteresor for

och narstáende - (504) ägare Tjansteresor, antal dagar: (505)

traktamenten till - (506) Schablonmässiga övriga Ersattningarna avser antal dagar: (507) Faktiska kostnader for kost och logi under tjänsteresor till ovriga — (508)

Antal personer som reser på rakning: (509) Resekostnader och resekostnadsersättningar till ägare och närstående ~ (510) Resekostnader och till - (511)

resekostnadsersattningar ovriga

- (512) Lagstadgade arbetsgivaravgifter

kollektiva - (513) ovriga avgifter Utbildning, sjuk* och hälsovård samt ovrig personalsocial verksamhet — (514)

kostnader for arbetskraft ~ (515) övriga

ÖVRIGA KOSTNADER Lokalhyror m m — (601)

av lokaler - (602) Reparation hyrda

for maskiner och inventarier - (603) Hyra (ej billeasing)

och bränsle drivmedel) - (604) Energi, vatten, renhållning (ej

- (605) Förbrukningsmaterial o Förbrukningsinventarier

och underhåll av maskiner och inventarier - (606) Reparation Diverse främmande tjänster w (607)

- (608) Telefon, postbefordran Personbilskostnaderz

~ -

leasing (609)

— - (610)

reparation/underhåll

~ m m ~ (611)

drivmedel,skatt, försäkring övriga fordonskostnader:

- ’ -

leasing (612)

w - (613)

reparation/underhåll

- m m - (614)

drivmedel,skatt, försäkring

~ (615) Frakter, transporter

~ (616) Avdragsgill representation

annonser ~ (617) Reklam, Kundforluster/återvunna kundfordringar (618) övriga Forsäljningskostnader ~ (619) Reparation och underhåll och - (620)

av markanlaggning byggnad Andra kostnader - (622)

övriga

For ny» till- eller ombyggnad av anläggningstillgäng har

uttagits varor och/eller nedlagts lonekostnader m m. + (650)

AVSKRIVNINBAR Inventarier m m enl N 13 ~ (701)

bilaga

enl N 12 - (702) Byggnader bilaga narkanlaggningar/tackdikningsanlaggningar enl bilaga N 11 ~ (703) Naturtillgangar enl ~ (704)

utredning

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER M M

Utdelning på aktier o andelar + (706) Ränteintäkter o andra finansiella intakter + (707) Räntekostnader 0 andra finansiella kostnader — (708)

Statliga o kommunala bidrag + (709)

Bilaga 9 267

BOKSLUTSDISPOSITIONER M M Förändring lagerreserv Avsättning till allmän investeringsreserv Ianspräktagen del av allmän investeringsreserv Avskrivning mot allmän investeringsreserv

. Avsättning till upphovsmanna/uppfinnarkonto Återföring från upphovsmanna/uppfinnarkonto +- ø- \J .a ‘O V Återfdring av allmän investeringsreserv eller annan fond Förändring resultatutjämningsfond Förändring av annan fond: ______________ __ övriga Dokslutsdispositidner Förändring avsättning till egenavgifter

SUMMA INKOMST AV RÖRELSE ENLIGT OVAN

SPECIFIKATION LAGER/PÅGÅENDE ARBETEN Fastigheter (omsättningstillgång) Lageraktier Pågående arbeten Övriga lagertillgångar (inventerat värde efter inkurans)

Summa

SPECIFIKATION AV VISSA ANSKAFFNINGAR/ FÖRSÄLJNINBAR Under året har anläggningstillgångar anskaffats eller avyttrats enligt Följande:

INKdPTA HASKINER OCH INVENTARIER M M Personbilar och immateriella rättigheter såsom g0odwi11,hyresrätt eller patenträtt (958)

övriga maskiner och inventarier (959)

SÅLDA MASKINER OCH INVENTARIER M M Personbilar och immateriella rättigheter såsom goodwill, hyresrätt eller patenträtt (960)

övriga maskiner och inventarier £961)

ANSKAFFNINBAR AVSEENDE NY-, TILL-, ELLER OMBYEGNAD Av MARKANLABGNING (ej fastighet som används for mervärdeskattefri uthyrning eller for bostadsändamål) (962)

ANSKAFFNINGAR AVSEENDE NY-, TILL”, ELLER OMBYGGNAD AV BYBBNAD (ej fastighet som används for mervärdeskattefri . uthyrning eller fdr Ddstadsändamåli (9ö3i

S()LJ1983:75 Bilaga 10 269

Upplysnrngarfinnspåbaksrdanochi broschyrenHurmanfyllerr KONTROLLUPPGIFT från arbetsgivare m fl kontrolluppgitten,RSV304. (37 § 1 mom p 1, 2 och8 taxeringslagen) mu inlxomsllagaronsskausedelpaprelvminarskattlörrnkomsråretanges Förmånenavser Lans-Personnummer(skallangesaven Kommun-Föesamlinqskod tiden ltrutbetalarenspersnr/orgnr/särskilt kod omskansedelrnreerhållrts) rnkomståret tromstom I redovisningsnr ‘ Ilvllsendastomanställningen(rnotsv)inteharvarathelaåret.Angeförstaochsistamånadensomförmånenavser.Ex3-11. Utbetalamnsnamnochpostadress Inkomsttagarensfullständiganamnochpostadress

Helakrontal.Fyllintei åratalpåblanketten!

I Avdragen preliminär A-skatt II Kontant bruttolön samt delpension Värdet av kost Värdet av bostad Värdet av bilförmån Pension/livränta Annan skattepliktig ersättning/förmån III Löneavdrag som arbetsgivaren gjort och för vilket inkomsttagaren har avdragsrätt vid inkomsttaxeringen IV Särskild rese- och traktamentsersättning eller ersättning för hemresor 09 [:] har inte utgått 10 [:] har utgått enligt RSV:s anvisning 3209 11 har utgå-tt i överensstämmelse med kollektivavtal [j 12 Inkomsttagaren har åtnjutit förmån för vilken särskilt för- [:] månsvärde ej fastställts. Slag av förmån: _ _ _ _ _ _ _ _ _ 13 {:1 Inkomsttagaren är sådan företagsledare, närstående person till företagsledare eller delägare som avses i 35 § 1 a mom kommunalskattelagen

Statens offentliga utredningar 1983

Kronologisk förteckning

. Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. U. 59. Kreativ finansiering. Fi. . Nytt militärt ansvarssystem. Ju. . Återvinning i konkurs. Ju.

Skatteregler om traktamenten m. m. Fi. 61. Handlingsoffentlighet utanför myndighets områden. C.

Om hälften vore kvinnor. A. 62. För gammal för arbeta? A.

Koncession för försäkringsrörelse. Fi. . Utslagning i grundskolan. U.

Radon i bostäder. Jo. . Ledighet för anhörigvard. S. . Ersättning för miljöskador. Ju. 65. Översyn av upphovsrâttslagstiftningen. Delbetänkande 2. . Stâmpelskatt. Fl. Ju. . Lagstiftningen på kärnenergiområdet. I. . Svenske kyrkans fond. Fi. øøwøwpwn- . Användning av vâxtnäring. Jo. 67. Rennâringens ekonomi. Jo.

. Bekämpning av våxtskadegörare och ogräs. Jo. . Kommunerna och civilförsveret. Fö. . Former för upphandling av försvarsmateriel. Fö. . Livsmedelsforskning I. Jo. . Att möta ubåtshotet. Fö. 70. Värna om yttrandefriheten. Ju. . Barn kostar. S. 71. Bättre struktur i jord- och skogsbruk. Jo. . Kommunalforskning i Sverige. C. 72. Kommunalt kunnande - ett stöd för svensk export. C. . Sysselsättni _ uluuren i internationella företag. l. 73. Ny fürvaltningslag. Ju. . Nåringspolitiska effekter av internationella investeringar. 74. Framtida statlig statistik. C.

l. 75. Företagens uppgiftslâmnande för beskattningsándamål. . Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. A. Del 1. Betänkande. Ju. . Den stora omställningen. I. . Bättre miljöskydd ll. Jo. . Vilt och jakt. Jo. . Utbildning för arbetslivet. A. . Lag om skatteansva.. Fi. . Ny konkurslag. Ju. . Internationella faderskapsfrågor. Ju. . Bestrålning av livsmedel. Jo. . Bilar och renare luft. Jo. . Bilar och renare luft. Bilaga. Jo. . lnvandringspolitiken. A. . Utbyggd havandeskapspenning m. m. S. . Familjeplanering och abort. S. . Företagshälsovård för alla. A. . Kompetens inom hälso- och sjukvården m.m. S. . Information som styrmedel. l. . l ntprocessen och sanktionssyste lvl inom patenträtten.

Ju. . Effektivare företagsrevision. Ju. . Fastighetsbildning 1. Aweckling av samfällda vägar och

diken. Ju. . Fastighetsbildning 2. Ersättningsfrågor. Ju. . Politisk styrning-administrativ självständighet. C. . Konsumentpolitiska styrmedel-utvärdering och förslag. Fi. . Kontroll av rådgivare. Ju. . Barn genom insemination. Ju. . Områden för turism och rekreation. Jo. . Kapitalplaceringar på aktiemarknaden. Fi. . Turism och friluftsliv 2. Om förutsättningar och hinder.

Jo. r . Bulvanlag. Ju. . Skatteregler. Om reservering för framtida utgifter. Fi. . Egenföretagares sjukpenning m. m. S. . Vattenkraft. l. . Översyn ev lagstiftningen om förmögenhetsbrott utom

gäldenärsbrott. Ju. . Ensamföräldrarna och deras barn. S. . Företagshemligheter. Ju. . Kulturarbetare och uppfinnare, skatter och avgifter. Fi. . Skall matmomsen slopas? Fi. . Församlingen i framtiden. C. . Naturresursers nyttjande och hävd. Jo. . Olika ursprung - gemenskap i Sverige. Utbildning för

språklig och kulturell mångfald. U. . Kunskap för gemenskap. Läromedel för språklig och kultu›

rell mångfald. U.

3.5341.

l984i Ul-Z7

SH.

Statens utredningar 1983 offentliga

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet Nytt militärt ansvarssystem. [2] Radon i bostäder. [6] Ersättning för miliöskador. [7] Utredningen om användningen av kemiska medel i jord och Ny konkurslag. [24] skogsbruket m. m. 1.Användning av växtnâring. [10]2. Bekämp- Internationella faderskapsfrågor. [25] ning av växtskad ,-mu och ogräs. [11] Patentprocesse . och sanktionssystamet inom patenträtten. Bättre miljöskydd ll. [20] [35] Vilt och jakt. [21] Kommissionen mot ekonomisk brottslighet. 1.Effektivare före- Bastrålning av livsmedel. [26] tagarevlsion. [36] 2. Kontroll av rådgivare. [41] 3. Bulvanlag. Bilavgaskommittén. 1. Bilar och renare luft. [27] 2. Bilar och [46]4.Återvinning i konkurs. [60]5. Företagens uppgiftslämnan- renare luft. Bilaga. [28] de för beskattningsändamål. Del 1. Betänkande . [75] Områden för turism och rekreation. [43] Fastighetsbildningsutredningen. 1. Fastighetsbildning 1. Av- Turism och friluftsliv 2. Om förutsättningar och hinder. [45] veckling av samfällda vägar och diken. [37] Naturresursers nyttjande och hävd. [56] 2. Fastighetsbildning 2. Ersättningsfrågor. [38] Rennäringens ekonomi. [67] Barn genom insemination. [42] Livsmadelsforskning l. [69] Översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott utom gälde- Bättre struktur i jord- och skogsbruk. [71] nårsbrott. [50] Företagshemligheter. [52] Översyn av upphovsrâttslagstiftningen. Delbetänkande 2. [65] Arbetsmarknadsdepartementet Varna om yttrandefriheten. [70] Om hälften vore kvinnor. [4] Ny förvaltningslag. [73] Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. [18]

Utbildning för arbetslivet. [22]

Invanderingspolitiken. [29] Försvarsdepartementet Företagshälsovård för alla. [32] Former för upphandling av försvarsmateriel. [12] För gammal för arbete? [62] Att möta ubåtshotat. [13] Kommunerna och civilförsvaret. [68]

Industridepartementet

Lagstiftningen på kärnenergiområdat. [9] Socialdepartementet Direktinvesteringskommittén. 1. Sysselsättningssuuluuren i Barn kostar. [14] internationella företag. [16]2. Näringspolitiska effekter av inter- Utbyggd havandeskapspenning m. m. [30] nationella investeringar. [17] Familieplanering och abort. [31] Den stora omställningen. [19] Kompetens inom hâlso- och sjukvården m.m. [33] information som styrmedel. [34] Egenföretagares sjukpenning m.m. [48] Vattenkraft. [49] Ensamförâldrarna och deras barn. [51] Ledighet för anhörigvärd. [64]

Civildepartementet

Kommunalforskning i Sverige. [15] Finansdepartementet Politisk styrning-administrativ självständighet. [39] Skatteregler om traktamenten m. m. [3] Församlingen i framtiden. [55] Koncession för försâkringsrörelse. [5] Handlingsoffentlighet utanför myndighets områden. [61] stâmpelskatt. [8] Kommunalt kunnande - ett stöd för svensk export. [72] Lag om skatteansvar. [23] Framtida statlig statistik. [74] Konsumentpolitiska styrmedel-utvärdering och förslag. [40] Kapitalplaceringar på iemarknaden. [44] Skatteregler. Om reservering för framtida utgifte . [47] Kulturarbetare och uppfinnare, skatter och avgifter. [53] Skall matmomsen slopas? [54] Kreativ finansiering. [59] Svenska kyrkans fond. [66]

Utbildningsdepartementet Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. [1] Språk- och kulturarvsutredningen. 1. Olika ursprung - gemenskap i Sverige. Utbildning för språklig och kulturell mångfald. [57] 2. Kunskap för gemenskap. Läromedel för språklig och kulturell mångfald. [53] Utslagning i grundskolan. [63]

Anm. Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.