SOU 1983:75

Företagens uppgiftslämnande för beskattningsändamål : delbetänkande

FORETAGENS " UPPGIFl'S-__ LAMNANDE FOR BESKATTNINGS- ÄNDAMAL

Delbetänkande av Kommissionen mot ekonomisk

FORETAGENS __ UPPGIFl'S-__ LAMNANDE FOR BESKATTNINGS— ÄNDAMÅL

Delbetänkande av

Kommissionen mot ekonomisk brottslighet.

_.'*;; Ulf,. .

ln'l" 'i';

53 | '-_'i*'..

#11

_..u--*.-I * Mahr-"”*. *|_'— [THIN |._|.;.'. -

1'a1=**”"f”

*;l- | .-

1 .f-'.T.-.' ..l...|.-. ' ;"H'.:f._ . p 'J'U"*

.*lllg.

& Statens offentliga utredningar ww 1983275 & Justitiedepartementet

Företagens uppgifts- lämnande för beskattningsändamål

Del 1: Betänkande

Delbetänkande av Kommissionen mot ekonomisk brottslighet

Omslag Liber Information/Hans Bergman

ISBN 91-38-08065-6 ISSN 0375-250X

Graphic Systems AB, Göteborg 1983

Till Regeringen

Statsrådet Ingvar Carlsson

Genom beslut den 25 november 1982 bemyndigade regeringen statsrå— det Ingvar Carlsson att tillkalla en kommission med tre ledamöter med uppdrag att lämna förslag om åtgärder mot ekonomisk brotts—

lighet (Dir 19sz:101, se gllgg5_l till betänkandet).

Med stöd av detta bemyndigande förordnades samma dag till leda- möter i kommissionen generaldirektören Sven Heurgren, ordförande,

regeringsrådet Gunnar Björne och rtksdagsledamoten Arne Nygren.

Till kommissionen har knutits två referensgrupper. Den första referensgruppen består av riksdagsledamöterna Lennart Andersson. Lennart Blom, Tommy Franzén och Ulla—Britt Abark samt förbunds— sekreteraren Karl Danielsson, ekonomichefen Birger Davidson, advokaten Bengt Ljusberg, förbundsordföranden Olle Söderman och direktören Per—Gunnar Vinge. Den andra referensgruppen består av uppbördsdirektören Lennart Bjerkner, byråchefen Esbjörn Esbjörnson, länsäklagaren Torsten Jonsson, länsrådet karl—Erik Nord, tullradet karl—Evert Rydberg, länsrådet Anders Thornell,

professorn Hans Thornstedt samt kronofogden Olof Törnkvist.

Kommissionen lämnar i detta betänkande förslag till ett ändrat uppgiftslämnande för beskattningsändamål såvitt gäller näring.— verksamhet. På grund av uppgiftens omfattning och den begränsade tid som stått till förfogande har förslagen fått formen av ett principbetänkande. Förslaget har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av byrådirektbren Lars Berggren, byråchefen Ingemar Gunnarsson, projektledare, byrådirektbren Håkan Malmer och kam—

marrättslagmannen Anders Swartling.

Under arbetets gång har gruppen rädgjort med departementsrådet Stig von Bahr, auktoriserade revisorn Lennart Hulden, professorn Sven—Olof Lodin, länsradet karl—Erik Nord, skattedirektören Bo Norrman. avdelningsdirektören Lars Olof Strömberg. länsrädet Anders Thornell, byrådirektören Kerstin Grahn, TCO/ST_Lst, utre— daren Per Olof Holmqvist. LO/Metall, utredaren Håkan Nordlund LO/Hetall och länsrevisorn Britt Tryding, SACO/SR. Dessa personer

ställer sig bakom kommissionens förslag.

Under arbetet har kommissionen haft kontakt med Företagens Upp” giftslämnardelegation (FUD). FUD är det samrådsorgan med vilket myndigheter författningsenligt samråder i frågor om uppgiftsin— samlingar. Sexton av näringslivets huvudorganisationer är med— lemmar i delegationen. Preliminära förslag har diskuterats med FUD, som har gjort provundersökningar vid ett antal företag.

Härefter har ytterligare samtal förts med företrädare för delega—

tionen.

; kommissionen har också samrått med skatteförenklingskommitten,

socialavgiftsutredningen och förmånsbeskattningskommittén (tidi—

gare traktamentsbeskattningssakkunniga).

Stockholm i december 1983

Sven Heurgren Gunnar Hjörne Arne Nygren

/Lars Berggren /Håkan Malmer

INNEHÅLL

FÖRKORTNINGAR

SAMMANFATTNING

INLEDNING

NUVARANDE UPPGIFTSLÄHNANDE OCH KONTROLL Inledning

Uppbördsdeklaration Mervärdeskattedeklaration kontrolluppgift

Arbetsgivaruppgift

Inkomstdeklaration

UPPGIFTSLÄMNANDE OCH KONTROLL I VISSA ANDRA LÄNDER Inledning

USA

Danmark

Canada

Frankrike

Västtyskland

Norge

KOMMISSIONENS ALLMÄNNA oVERVABANDEN Skattekontrollens mal

Brister i nuvarande fbretagskontroll

lm IH IU |D

ll

13

19

25 25 25 29 33 35 38

45 45 45 67 49 52 54 55

57 57 62

4.3

4.4

4.5

5.7

5.8

Riktlinjer för ett nytt system för uppgiftslämnande och kontroll inom företagssektorn

Närmare om företagens uppgiftslämnande i

det nya systemet

4.4.1 Allmänna krav

4.4.2 Underlag för maskinell kontroll

4.4.3 Samband mellan olika skatter och avgifter 4.4.4 Samordningen med löntagarbeskattningen

Uppföljningen av det nya kontrollsystemet

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Inledning

Deklarationsformulärehs utformning med hänsyn till

olika kategorier av skattskyldiga

Olika ordning för företag med och utan årsbokslut

Företag med årsbokslut — specifikation pa

företags— eller förvärvskälleniva

Närmare om specifikation på företagsnivå

Förslag till deklarationsbilagor för näringsidkare

5.6.1 översikt över föreslagna deklarationsbilagor

5.6.2 leneballet i de nya deklaratiensbilagorna

5.6.3 Det allmänna räkenskapsschemat — blan— kett N 14

5.6.4 Särskild förvärvskälla — blankett N 15

5.6.5' Blanketternas tekniska utformning

Särskild blankett för delägare och

medhjälpande make

Förslag till ny kontrolluppgift och ny uppgifts—

skyldighet beträffande kostnader för anställda

66

77 77 81 83 89

91

93

93

94

96

100 105 189 109

113

116

121

123

125

130

5.8.1 Motiv för en ny uppgiftsskyldighet 5.8.2 Den nya kontrolluppgiften 5.8.3 Ej uppgiftsskyldighet för traktamenten i kontrolluppgift 5.8.4 Ej uppgiftsskyldighet för hemresor och reseersättning m m i kontrolluppgift 5.8.5 Värden oå förmåner till anställda 5.8.6 Ny uppgiftsskyldighet beträffande kostnader för anställda 5.8.7 Sambandet mellan kommissionens förslag och en förenklad löntagarbeskattning 5.9 Förslag till vissa materiella ändringar 5.9.1 Bilförmän för enskild näringsidkare 5.9.2 Förutsättningar för uppskov med beskatt- ningen av vissa intäkter 5.10 Deklarationsblanketternas användning 5.10.1 Branschklassificering 5.10.2 Formell och materiell kontroll 5.1D.3 Avstämning mervärdeskatt * inkomst— deklaration 5.1D.4 Avstämning socialavgifter — kontroll— uppgifter 5.1D.5 Avstämning uppbördsdeklarationer — inkomst- deklaration 5.1B.6 Kontantberäkning 5.1D.7 Olika nyckeltal m m som grund för urval 5.11 Uppgifter och som inte längre behöver lämnas 5.11.1 Inledning

130

131

133

135 136

137

13? 142 142

148 149 149

151

152

158

159 161 166 169 169

.12 L;

6.2 6.3

10.

DEL

S()tJ1983:75 S.11.2 Blanketter som ersätts av det standardi— serade räkenskapsutdraget 170 5.11.3 Ytterligare effekter av en ändrad kontrollsyn 178 Andra rationaliseringar 185 KONSEKVENSER AV KOMMISSIONENS FÖRSLAG 187 Kostnader 187 Organisatoriska konsekvenser 191 Konsekvenser för uppgiftslämnarna 196 GENOMFÖRANDE 199 BILAGOR, Kommissionens direktiv 201 Försöksverksamhet med uppföljning av djupare kontroll 211 Svensk standard SS 61 46 11. Kontoplan för affärs— redovisning inom mindre och medelstora företag. Bas—kontoplanen. (Atergiven med tillstånd från SIS.) 221 Rörelse. fysisk person, ej årsbokslut. Blankett N 4. 243 Rörelse, fysisk person m fl, årsbokslut. Blankett N SA. 247 Delägare/medhjälpande make i näringsverksamhet. Blankett N 10. 251 Allmänt räkenskapsschema, fysisk person m fl. Blankett N 14. 253 Särskild förvärvskälla, fysisk person m fl. Blankett N16. 257 Rörelse, fysisk person, årsbokslut. Blankett N 58. 263 Förslag till ny kontrolluppgift från arbetsgivare m fl. 269

2: SAMTLIGA DEKLARATIONSBILAGOR SOM BEHANDLAS I DETTA BETANKANDE

BAS

Dir Ds FUD KL PLAN RS RSV

SCB SIS SOU TL TN

FÖRKORTNINGAR

Budgetdepartementet

Kontoplan för affärsredovisning inom mindre och medelstora_

företag. Svensk standard 58 614611. Direktiv

Departementsserie

Företagens Uppgiftslämnardelegation Kommunalskattelagen (1928:37D) Riksskatteverkets rapport 1983z1 Rationalisering av skatteadministrationen Riksskatteverket

Socialdepartementet

Statistiska centralbyrån

Standardiseringskommissionen i Sverige Statens offentliga utredningar Taxeringslagen(1956:623)

Taxeringsnämnd

SAMMANFATTNING

I detta betänkande lägger kommissionen fram förslag som syftar till en effektivisering av skattekontrollen. Förslagen utgör ett led i strävandena att motverka skatteundandragandet men skall inte ses endast ur denna synvinkel. Ett väsentligt syfte med förslagen är också att skapa förutsättningar för ett förenklat

deklarationsförfarande för både löntagare och näringsidkare.

Nuvarande skattesystem är komplicerat. Det är ofta svårt för den enskilde att förstå de materiella reglerna och att förutse de skattemässiga konsekvenserna av det egna handlandet. Detta får i sin tur återverkningar på den praktiska hanteringen. Deklara— tionsarbetet upplevs som betungande och en stor del av kontroll— resurserna måste avsättas för att undersöka om materiella detalj— bestämmelser tillämpats på ett riktigt sätt. För att komma till rätta med problemen bedrivs f n ett omfattande arbete i syfte att utforma ett enklare och mer effektivt skattesystem. Från kommis— sionens utgångspunkter har det arbete som bedrivs inom skatteför— enklingskommittén (B 1982:03) särskilt intresse. En huvuduppgift för denna kommitté är att försöka skapa ett system där beskatt— ningen av tjänsteinkomster blir enklare och där deklarationsskyl— digheten för stora grupper av löntagare kan begränsas eller helt avskaffas. I samma riktning verkar de förslag till förenklade regler för traktamentsbeskattning som nyligen lagts fram av trak—

tamentsbeskattningssakkunniga (B 1978:DZ).

Reformer av detta slag skulle innebära ett viktigt steg mot ett enklare och mer effektivt skattesystem. De skulle leda till en betydande avlastning för många skattskyldiga och skulle möjlig— göra för myndigheterna att föra över granskningsresurser till

företagssektorn.

Arbetsgivarna/företagen har en central roll vid bl a löntagar— beskattningen, både i egenskap av uppgiftslämnare och genom sin medverkan vid uppbörden. Denna roll accentueras ytterligare i ett system med förenklad löntagarbeskattning. Av denna anledning är en förstärkning och effektivisering av företagskontrollen nödvän—

dig.

Det har sedan länge varit ett mål för statsmakterna att få till

stånd en djupare kontroll och ett ökat antal revisioner hos

företagen. Detta mål har hittills inte uppnåtts. RSV har i sin

rapport 1983:1 "Skatter och skattekontroll" analyserat de fakta—

rer och förhållanden som medverkat till detta. I rapporten före—

slår RSV en ny inriktning av kontrollverksamneten som innebär

att

* all djupare kontroll sker hos företagen i form av revision

* dagens deklarationsgranskning ersätts av en klargöringsprocess i vilken alla deklarationer behandlas lika

* urval av revisionsobjekt sker med utgångspunkt i dels storleken av de skatter och avgifter som respektive företag hanterar dels sannolikheten för fel

* den djupare kontrollen sätts in så tidigt som möjligt.

Kommissionen har av ovan angivna skäl funnit det angeläget att närmare undersöka vad som kan göras för att ge kontrollen en ändamålsenlig inriktning och åstadkomma att tillgängliga kont— rollresurser används på bästa sätt. Det har därvid varit natur— ligt att undersöka vilka möjligheter ADB—tekniken kan erbjuda för att överflytta personella resurser från masskontroll till kont— roll av den mindre del av deklarationsmassan som kan förväntas innehålla felaktigheter. För att åstadkomma en sådan fördelning av resurserna föreslår kommissionen en övergång till ett klar— göringsförfarande och en maskinell urvalsprocess som närmare

beskrivs i rapporten.

En förutsättning för urvalsprocessen är att de i deklarationerna lämnade uppgifterna är sådana att de underlättar en identifiering av de presumtivt mest illojala skattskyldiga. Det är då av in— tresse att de uppgifter som lämnas möjliggör jämförelser .mellan företag i samma bransch, storlek och region. Vidare skall uppgif— terna ge incitament till kontroll av de uppgifter som arbetsgi— vare lämnar till ledning för de anställdas taxeringar. Uppgif— terna bör även möjliggöra kontroll av underlaget för socialavgif— ter och en överslagsmässig avstämning mellan inkomstdeklarationen och mervärdeskattedeklarationerna. Vad som nu sagts är exempel på uppgiftskrav som måste prioriteras framför sådana som styr kont— rollen mot enskilda detaljbestämmelser, såsom reglerna om avdrag

för representationskostnader och om investeringsavdrag.

För att motsvara dessa krav måste uppgiftslämnandet ske på ett enhetligt och likformigt sätt. Kommissionen föreslår därför att

näringsidkare till sin deklaration skall foga standardiserade

räkenskapsutdrag. Oberoende av företagsform och hur den enskilde näringsidkaren har sin bokföring ordnad kommer infordrade uppgif— ter att vara enhetliga vilket möjliggör ett rationellt urvals— förfarande och en likformig kontroll. De föreslagna räkenskapsut— dragen anknyter mycket nära till företagens redovisning, vilket underlättar för näringsidkarna att ta fram de begärda uppgifter— na. Det skall vidare vara möjligt för den som använder 908 i sin redovisning att under vissa förutsättningar ta fram utdragen ADB— mässigt. kommissionen gör den bedömningen att de nya räkenskaps— utdragen inte kommer att nämnvärt öka arbetsbelastningen för

företagen.

För de mindre företag som idag inte avslutar sina räkenskaper med årsbokslut innebär kommissionens förslag till deklarationsformu— lär relativt obetydliga ändringar. Det föreslagna systemet öppnar möjligheter för t ex branschorganisationer att inom ramen för det enhetliga uppgiftslämnandet utforma för medlemmarna särskilt

anpassade blanketter.

hed hänsyn till det starka sambandet med förenklingskommitténs arbete med ett system för förenklad löntagarbeskattning har kom— missionen dels anpassat räkenskapsutdragen till kravet på att kontroll av underlaget för de anställdas taxeringar skall ske hos arbetsgivarna och dels gjort vissa överväganden beträffande kont—

rolluppgiftens utformning i ett framtida system.

Det har vidare varit en strävan hos kommissionen att utforma räkenskapsutdragen så att de uppgifter som tas in med hjälp av

dessa skall göra det möjligt att slopa Så mycket av dagens spe—

cialuppgifter som möjligt. Med den ändrade inriktning av kontrol— len, som kommissionen åsyftar, blir många av dagens uppgifter och särskilda blanketter inte längre behövliga och skall därför inte längre ges in till skattemyndigheterna. Detta bör totalt sett innebära ett minskat uppgiftslämnande och en förenkling för före— tagen. Dessutom kommer kontrollverksamheten inte att hämmas av detaljuppgiftskontroll utan kommer i stället att styras mot den

väsentliga kontrollen.

Med samma syfte — totalt sett förenkling — föreslår kommissionen att arbetsgivare i framtiden enligt fastställda schabloner skall ange beloppsmässiga värden av utgående förmåner i kontrolluppgif— terna. Detta torde vara en viktig förutsättning för att fullt ut

kunna förenkla löntagarbeskattningen.

Vidare föreslår kommissionen att om en näringsverksamhet har flera delägare eller om två makar gemensamt deltar i verksamheten skall bara en delägare respektive make lämna fullständig redovis— ning i form av ett standardiserat räkenskapsutdrag. övriga skall bara lämna en starkt förenklad redovisning, vilket innebär en stor minskning av antalet uppgifter och därmed förenkling såväl

för berörda skattskyldiga som för skatteförvaltningen.

Det föreSlagna systemet med klargöring och maskinellt urval för djupare kontroll kommer att innebära att resurser kan frigöras för att användas för djupare kontroll av de deklarationer som kan förväntas innehålla de väsentliga felen. Kommissionen anser dessutom att registrerings— och uppbördskontroll bör ges högre

prioritet än f n och att frigjorda resurser bör användas även

till denna. Det är av stor vikt att registreringskontrollen, som avser att se till att skattepliktig verksamhet verkligen bedrivs inom skattesystemets ram, ges erforderliga resurser och befogen" heter. Skattekontroll skall emellertid ocksä leda till att skatt betalas. Uppbördskontrollen måste därför förstärkas. En förstärk— ning av registrerings— och uppbördskontroll innebär att kontrol—

len kan ske tidigare än nu, vilket är mycket viktigt.

Med den förändring av uppgiftsskyldigheten, som kommissionen föreslår, och den ändrade inriktning som kontrollen därmed får är dagens organisation inom skatteförvaltningen inte ändamålsenlig. Kommissionen föreslår därför att organisationsfrågan skyndsamt

utreds.

Kommissionen anser det angeläget att förslagen genomförs så snart som möjligt. En lagstiftning på området måste dock föregås av ett brett remissförfarande. Efter ett beslut om lagstiftning är det nödvändigt att företagen får tillräcklig tid att anpassa sin redovisning till de nya reglerna. Enligt kommissionens bedömning bör det'vara möjligt att genomföra förslagen redan till 1987 års taxering. Därmed kommer kommissionens förslag och de förslag som väntas från Skatteförenklingskommitten att kunna genomföras sam— tidigt. En förutsättning för ett genomförande vid denna tidpunkt är emellertid att riksskatteverket snarast kan påbörja arbetet

med att utveckla det maskinella granskningssystemet.

1 INLEDNING

I kommissionens uppdrag ingår att föreslå åtgärder som är ägnade att motverka skatteundandragande i olika former. Som exempel nämns i direktiven åtgärder som syftar till en effektivisering av myndighetskontrollen inom bl a taxerings— och uppbördsverksamhe— ten. De förslag som kommissionen lägger fram i detta betänkande

har ett sådant syfte. Förslagen skall emellertid samtidigt ses ur

ett betydligt vidare perspektiv.

Nuvarande skattesystem har kritiserats från flera olika utgångs— punkter. En iakttagelse är att de materiella reglerna på grund av sin konstruktion får ojämna och snedvridande effekter i vissa fall, vilket i sin tur kan ge incitament till kringgåendetran— sektioner av olika slag. Sådana förhållanden måste givetvis beak— tas i ett arbete som syftar till att motverka skatteundandragan— det. En annan övergripande synpunkt är att de materiella reglerna har blivit alltmer invecklade. Regelsystemet har under årens lopp successivt byggts ut genom delreformer. Dessa har i många fall säkerligen varit nödvändiga för att anpassa reglerna till sam— hällsutvecklingen i övrigt. Resultatet har emellertid blivit att vi fått ett mycket komplicerat skattesystem vars innebörd och verkningar många gånger är svåra att förstå. För de enskilda uppkommer svårigheter att förutse beskattningskonsekvenserna av

det egna handlandet.

Denna utveckling har naturligtvis fått återverkningar på den praktiska tillämpningen. Deklarationsarbetet och annat uppgifts— lämnande upplevs som betungande och blir ibland kostnadskrävande. Samtidigt blir belastningen på myndigheterna betydande. Avsevarda resurser måste avsättas för att undersöka om olika materiella detaljbestämmelser har tillämpats på ett riktigt sätt. Till sva— righeterna bidrar också att reglerna om uppgiftslämnande inte har anpassats till utvecklingen i övrigt och därför kommit att styra kontrollen på ett olämpligt sätt. En konsekvens av detta är i sin tur att det har blivit svårt att upprätthålla kravet på en lik—

formig och rättvis beskattning.

Risken är stor att den här antydda utvecklingen kan få allvarliga och långsiktiga skadeverkningar. Beskattningen måste bygga på de enskildas medverkan. En förutsättning för att skattesystemet skall fungera är att det stora flertalet skattskyldiga ställer sig lojala mot detta och försöker fullgöra sina skyldigheter på ett riktigt sätt. En sådan lojalitet är utan tvivel i sin tur beroende av att de skattskyldiga känner förtroende för myndighe— ternas förmåga att i praktiken upprätthålla principen om likfor—

mighet och rättvisa vid beskattningen.

Mot denna bakgrund framstår en förenkling av skattesystemet — såväl av de materiella reglerna som av förfarandet — som alltmer angelägen. Ett omfattande utredningsarbete med denna inriktning pågår ock5å. Från kommissionens synpunkt är det arbete som be— drivs inom skatteförenklingskömmittén (B 1982:U3) av särskilt intresse. En av denna kommittés huvuduppgifter är att föreslå

förenklingar i reglerna för beskattning av tjänsteinkomster.

Avsikten är att härigenom kunna skapa ett system där deklara— tionsskyldigheten för stora grupper av löntagare begränsas eller helt avskaffas och där deras beskattning i stället baseras på uppgifter från framför allt arbetsgivarna — företagen. I samman— hanget har också de förslag som presenterats av traktamentsbe— skattningssakkunniga (B 1978:02) stort intresse. Förslagen (SOU 1983:3) innebär — förutom bl a en ökad schablonisering av avdra— gen för ökade levnadskostnader — även en väsentlig ändring av förfarandet vid traktamentsbeskattningen. En huvudprincip är att traktamentsersättningar från enskilda arbetsgivare inte längre skall redovisas i kontrolluppgifter och inte heller deklareras av mottagarna. I det tänkta systemet får arbetsgivarna ett utvidgat

ansvar för beskattningsreglernas tillämpning.

Reformer av nu antytt slag skulle innebära ett viktigt steg mot ett enklare och mer effektivt skattesystem. De skulle medföra en väsentlig avlastning för många skattskyldiga och skulle samtidigt göra det möjligt för myndigheterna att föra över granskningsre— surser till företagssektorn. En sådan överföring är nödvändig av flera skäl. Arbetsgivarna har redan i dag en central roll bl a vid löntagarbeskattningen, både i egenskap av uppgiftslämnare och genom sin medverkan vid skatteuppbörden. Som nyss framgått skulle kraven på deras medverkan öka i ett system med förenklad lönta— garbeskattning. Det har sedan länge varit ett mål för statsmak— terna att få till stånd en djupare kontroll och ett ökat antal revisioner hos företagen. För genomförandet av en förenklad löntagarbeskattning framstår en sådan förstärkning av företags-

kontrollen som helt nödvändig. Den överföring av resurser som

skulle möjliggöras genom en reformering av löntagarbeskattningen

är dock inte tillräcklig. En analys av nuvarande kontrollverksam— het har nyligen gjorts inom RSVs s k Plan—projekt. RSVs rapport 1983:1 "Skatter och skattekontroll. Förutsättningar för en effek— tiv kontrollverksamhet” benämns i det följande Plan—rapporten. Undersökningarna visar att kontrollen av företagen måste ges en ny inriktning och att en förutsättning för detta är att bestäm— melserna om företagens uppgiftslämnande ändras på ett genomgri_ pande sätt. Nuvarande bestämmelser är otidsenliga och irratio— nella och har kommit att styra kontrollverksamheten på ett olämp—

ligt sätt.

Kommissionen avser att strax återkomma till de resultat som presenterats i Plan—rapporten. Tillsvidare kan konstateras att en rationalisering av uppgiftslämnande och kontroll inom företags— sektorn är ett nödvändigt led i arbetet på att utforma ett enk— lare och mer effektivt skattesystem som inbegriper en förenklad löntagarbeskattning. Riksskatteverket, RSV, har i en skrivelse till regeringen den 28 februari 1983 understrukit detta för— hållande och har samtidigt framhållit att frågan bör behandlas skyndsamt. Kommissionen delar uppfattningen att frågan är ange-

lägen och måste prioriteras.

Det är mot den nu angivna bakgrunden som kommissionen beslutat

att ta upp frågan om företagens uppgiftslämnande och kontrollen

inom företagssektorn. I detta arbete aktualiseras flera problem som måste penetreras ingående. Inom den tidsram som gäller för kommissionens arbete har det inte varit möjligt att utarbeta förslag som omedelbart kan läggas till grund för lagstiftning.

Kommissionen har emellertid ansett det angeläget att föra frågan

framåt genom att försöka finna praktiska lösningar och utarbeta

förslag till principlösningar.

2 NUVARANDE UPPGIFTSLÄMNANDE OCH KONTROLL

2.1 inledning

Kraven på de skattskyldiges medverkan i form av uppgiftslämnande varierar med avseende på de olika skatterna och avgifterna. Den mest omfattande uppgiftsskyldigheten finns i inkomstskattesyste— met. Ifrågavarande skyldigheter regleras i första hand genom taxeringslagen (1956zöZS), TL, men så gott som varje speciallag på inkomstskatteområdet innehåller särskilda regler för hur upp—

gifter skall lämnas till ledning för egen taxering.

En heltäckande genomgång av uppgiftsskyldigheten på inkomsskat— teområdet skulle bli alltför omfattande och har inte heller bedömts som erforderlig i detta sammanhang. En utförlig beskriv— ning av nuvarande uppgiftsskyldighet finns på sid 167—196 i Planwrapporten. Kommissionen kan därför begränsa sig till att redovisa huvuddragen i den kontroll som utförs på grundval av företagens uppbörds— och mervärdeskattedeklarationer, kontroll-

uppgifter och inkomstdeklarationer.

N . N

Uppbördsdeklaration

'AEEHi.fLåähiågÄQQQEEBåJlEfQZEEiJlQ

Syftet med uppbördsdeklarationen är att arbetsgivarna på ett

r

formaliserat sätt — med bl a straffansvar för den som lämnar

felaktiga uppgifter _ skall leverera in sådana preliminära och

kvarstående skatter för de anställda, som arbetsgivare enligt lag är skyldiga att innnehålla. Sådan skyldighet föreligger i första hand för huvudarbetsgivare, som utbetalar lön till anv ställda som har å—skattsedel. Även underlåtenheten att i rätt tid och ordning inbetala innehållen preliminär och kvarstående

skatt är straffsanktionerad.

Utöver uppgifter avsedda för identifiering av inbetalaren, upp— gift om vilken period inbetalningen avser samt en försäkran på heder och samvete innehåller uppbördsdeklarationen endast några få uppgifter. Dessa är uppgift om den totala lönesumma på vilken avdrag för A—skatt beräknats, avdragen A—skatt och avdragen K— skatt samt uppgift huruvida förseningsavgift och restavgift er— lagts redan i samband med inbetalningen av skatten. Dessutom kan en arbetsgivare, som nästa redovisningsperiod inte har några anställda, markera detta med kryss i en särskild ruta. Uppbörds»

deklarationen finns på själva inbetalningskortet.

På baksidan av inbetalningskortet skall arbetsgivare, som har färre än fem anställda, specificera skatteavdragen avseende pre— liminär A—skatt. För arbetsgivare med fler än fyra anställda specificeras avdragen A—skatt endast med kontrolluppgifterna; jfr

37 % 1 mom p 2 TL.

Avdragen kvarstående skatt skall specificeras på särskild blah»

Vissa arbetsgivare lämnar kontrolluppgifter och specifikationer

av kvarstående skatt på magnetband.

Uppgifterna om inbetald n— och K—skatt samt specifikationerna utgör tillsammans de uppgifter som erfordras för att kunna kont— rollera att arbetsgivaren inbetalt det totalbelopp som skall

gottskrivas de anställda.

De enda uppgifter som finns för övriga kontrolländamål är upp— giften om lönesumma och uppgiften att inga anställda finns under

nästa redovisningsperiod.

Sammanfattningsvis kan konstateras att flertalet av de uppgifter som uppbördsdeklarationen innehåller behövs för beskattningsända— mål och att endast få uppgifter finns för renodlat kontrollända— mål. Uppgiften om lönesumma är emellertid behäftad med sådana bristfälligheter att den bara i begränsad utsträckning kan an— vändas för kontrolländamål. Uppgiften skall visserligen avse det underlag på vilket nuskatt beräknats. Om svårigheter finns att ange detta får emellertid i stället bruttolönesumman anges. Då man sålunda inte vet vilket slag av lönesumma uppgiften avser

minskar dess värde i kontrollsammanhang.

slita_ignttgiisi

betades&isells-kesttelle£_:_stesskniasssisseles

De uppgifter som finns i uppbördsdeklarationen registreras i datasystemet i ett särskilt register benämnt arbetsgivarregistret som är en del av det centrala skatteregistret. I datasystemet finns ett program som vid varje datakörning ger handläggande myndighet signal att utföra vissa kontroller. Dessa signaler

baserar sig — utom i fall c nedan — på uppgifter som arbetsgiva»

ren lämnat i uppbördsdeklarationer. Signaler framställs data—

maskinellt och utskrivs i klartext på ett arbetskort i följande

fall:

a uppbördsdeklaration och inbetalning saknas och redovisat belopp under närmast föregående period överstiger 10 ODD kr

b avdragen skatt enligt deklarationen avviker från inbetalt be—

lUPP

c företaget har försatts i konkurs

d redovisad Awskatt för aktuell period understiger föregående periods redovisade A—skatt med minst viss procent och med minst visst belopp

e redovisad omskatt för aktuell period understiger med viss pro— centsats och med visst belopp motsvarande skatt för samma period föregående uppbördsår

f lokal skattemyndighet eller länsstyrelse har beträffande viss

. arbetsgivare åsatt markering för särskild bevakning d v 5 av

arbetsgivare som man av erfarenhet vet är försumlig

g inga anställda nästkommande period

Varje länsstyrelse bestämmer själv, i samråd med lokal skattemyn— dighet, storleken på procent och beloppsgränser. Gränserna kan

ändras från en uppbördsmånad till en annan.

Skälet till utskrift lämnas i klartext på arbetskortet. Vidare anges tre koder (F, G coh S) som upplyser om viss procentuell

avvikelse enligt följande:

thöregående): jämförelse mellan redovisad preliminär e—skatt för

föregående period och aktuell period

Gigammal) : jämförelse mellan redovisad preliminär A—skatt för perioden och motsvarande period föregående år S(snitt) : jämförelse mellan genomsnittet av redovisad

preliminär n—skatt för högst sex tidigare perioder

och aktuell period

Uppgiften om lönesumma i uppbördsdeklarationen används f n inte för bedömning av rimligheten av de skatteavdrag som arbetsgivaren

gjort.

Andra kontroller

Några kontroller utöver dem som angetts ovan sker inte rutinf

mässigt. 2.3 Mervärdeskattedeklaration

QPEQleååBZlQlQD?!EE£-E££QEEQÅQQ

Syftet med mervärdeskattedeklarationen är att den skall utgöra en redovisning av hur mycket mervärdeskatt som skall betalas till eller återbetalas från staten avseende verksamhet som bedrivits här i riket. För att säkerställa att uppgifter över huvud taget lämnas och att dessa är riktiga finns straffsanktioner. Underla— tenhet att betala in skatt för vilken redovisningsskyldighet föreligger är däremot — till skillnad mot vad gäller uppbörden av

anställdas skatter _ inte straffsanktionerad.

Utöver uppgifter avsedda för identifiering av inbetalaren, upp— gift om vilken period inbetalningen avser samt en försäkran på

heder och samvete erfordras för fastställande av skatt egentli—

gen endast uppgift om skillnaden mellan utgående och ingående skatt. De uppgifter som den redovisningsskyldige därutöver skall lämna i sin mervärdeskattedeklaration kan därför anses vara till för kontrolländamål. Utöver vissa uppgifter som i praktiken endast visar att den skattskyldige kan räkna rätt skall uppgift lämnas om hur skattepliktig omsättningen avseende utgående skatt fördelar sig på oreducerad skatt och på de olika reduceringsreg— lerna. Ingående skatt anges i ett belopp. Till skillnad mot övriga poster i deklarationen skall avdragsgillt investeringsav—

drag specificeras enligt särskild bilaga.

Förutom de uppgifter som avser själva skatten skall den redoviSM ningsskyldige ange hur den bokförda omsättningen fördelar sig på skattepliktig respektive skattefri omsättning inom landet samt exportomsättning. Skatt på egna uttag som ingår i totalbeloppet

av utgående skatt skall anges separat.

Genom kryssmarkering på deklarationen kan den skattskyldige ange om han lämnat förklaring till deklarationen i en särskild skri—

velse eller sänt in specifikation avseende investeringsavdrag.

Dlilsjeslitellsr Datssestibelle KQDEEQll€E_:-9£äQå&&lUQåålQQelåi När mervärdeskatt kommit in till postverket registreras betal—

ningen för varje redovisningsskyldig.

Därefter sänder postverket inkomna deklarationer till länstyrel— sens dataenhet. De uppgifter som finns i mervärdeskattedeklara—

tionen registreras. Det finns emellertid f n ingen iDU—procentig

registrering av alla mervärdeskattedeklarationer. Exempel på detta är negativa deklarationer som sänds in direkt till länssty— relsens mervärdeskatteenhet och som där vanligen blir föremål för

någon form av manuell granskning.

Efter registreringen sker en datamässig kontroll av att omsattw ning, beräknad utifrån den i deklarationen redovisade utgående skatten, överensstämmer med mervärdeskättepliktig omsättning en—

ligt mervärdeskattedeklarationen.

Vidare gör datorn en enkel summeringskontroll av deklarationen och kontrollerar att deklarerat belopp överensstämmer med inbe—

talt belopp.

Registreringens ändamål är bl a att ta fram en näringsgrensför— teckning och deklaratiönssammanställning. Näringsgrehsförteck— ningen upptar samtliga registrerade skattskyldiga i registre— ringsnummerördning inom varje näringsgren. I förteckningen anges, förutom identifikationsuppgifter, mervärdeskatteprocent (Mprdck) och nettoomsättning för varje skattskyldig. Avsikten är att man fr o m år 1984 för kontrolländamål skall ha terminalåtkomst till

de uppgifter som registrerats från mervärdeskattedeklarationerna.

QQQEQ-EQQEEQL1€L

Mervärdeskattedeklarationen ger mycket knapphändiga upplysningar om den skattskyldiges verksamhet. Det enda som kan utläsas är storleken av redovisningsperiodens utgående och ingående skatt samt omsättningssiffor (skattefri, skattepliktig och export).

Dessutom finns på registreringsanmälan vissa historiska uppgifter

om verksamhetens art. I motsats till inkomstdeklarationen inne— håller således mervärdeskattedeklarationen endast ett mycket litet antal uppgifter som kan ställas i relation till varandra och indikera fel av olika slag. Ett yrkande om investeringsavdrag skall dock åtföljas av en förteckning över de inventarier avdra—

get avser.

För genomförande av materiell kontroll, d v s kontroll av att gällande beskattningsregler följts, är man hänvisad till att ställa frågor till de skattskyldiga om verksamhetens art, tillämpningen av reduceringsreglerna, skattefri omsättning, un— derlaget för avdrag för ingående skatt m m. För detta ändamål än— vänds förfrågningsblanketter som utarbetats av länen själva.

Dessa blanketter är mycket olika.

I mervärdeskatteregistret finns för närvarande drygt 400 BDD skattskyldiga vilka lämnar ca 1.6 miljoner deklarationer årligen. Enligt RSVs MOMSORB—projekt blir ca 20% av dessa föremål för granskning i materiellt hänseende. Vidare har man kunnat konsta— tera att 13 av dessa 20 % avser negativa deklarationer och in— komna självrättelser. Detta innebär att den som regelmässigt lämnar negativa deklarationer blir föremål för någon form av kontroll varje period, medan den som aldrig lämnar negativ dekla— ration löper mycket liten risk att bli granskad. Regelmässig materiell granskning av positiva deklarationer sker endast i några få län. Huvuddelen av deklarationsmaterialet ägnas ingen större uppmärksamhet. Om någon granskning över huvud taget utförs är den av formell karaktär och sker då i stor utsträckning maski—

nellt på sätt som beskrivits ovan.

Den 1 januari 1984 tas ett nytt ADB—system för mervärdeskatt ! drift. Fr o m då kommer samtliga betalningar, deklarationer och beslut att registerfdras integrerat med övriga företagsuppgifter

i det centrala skatteregistret.

2.4 Kontrolluppgift

QEEQÅilååållglgDESEQQ-EL£QEEQÅEQ

Syftet med kontrolluppgifter i allmänhet kan sägas vara att dessa nos taxeringsnämnden skall kunna användas för att kontrollera de uppgifter om inkomstförhällanden som den skattskyldige har att lämna i sin självdeklaration. Om denne inte deklarerat skall uppgifterna kunna vara till hjälp vid skönstaxering. Dessutom används kontrolluppgifter som lämnas enligt i 37 S 1 mom p 2 TL för att gottskriva skattskyldiga sedan preliminär skatt som

arbetsgivaren innehållit.

Med hjälp av uppgifter från ett förhållandevis litet antal upp— giftslämnare, t ex arbetsgivare, uppköpare av jordbruksprodukter eller Värdepapperscentralen, kan inkomstförhållandena bedömas för

ett stort antal skattskyldiga.

När i det följande talas om kontrolluppgift avses endast den kontrolluppgift som arbetsgivare m fl skall lämna enligt bestäm-

melserna i 37 s 1 mom p 1 och 2 TL.

Kontrolluppgiftsblanketten som arbetsgivaren f n skall lämna upptar 36 olika uppgifter som, med undantag för uppgiften om avdragen preliminärskatt, skall införas i olika punkter på blan— ketten numrerade med beteckningarna 11—75. Blanketten är utformad som ett blankettset där ett exemplar sänds till lokal skattemyn— dighet och ett sänds till den skattskyldige samt ett behålls av arbetsgivaren. Hela baksidan av blanketten är försedd med upplys— ningar för uppgiftslämnaren. För att uppgiftslämnaren skall kunna fylla i blanketten rätt har RSV utgett en särskild broschyr på 20 sidor. På baksidan av denna broschyr finns sedan hänvisning till sex anvisningar utgivna av RSV, som är lämpliga att ha till hands

när kontrolluppgiften skall fyllas i.

QliEE-ÅQQEEQll€£

Q&Eåmäå&lnållå_59Q££QllE£-:_Q[ånåhningåålgöälåi

Innehållet i kontrolluppgifterna registreras på datamedium. kont— roll av själva innehållet i kontrolluppgiften sker endast genom att man undersöker om den person kontrolluppgiften avser finns i skatteregistret och att kontant bruttolön inte är mindre än

innehållen A—skatt.

Summan av den på kontrolluppgiften angivna innehållna A—skatten

kontrolleras mot vad arbetsgivaren under året inbetalt i A—skatt.

Andra kontroller

Några kontroller av lönebelopp i arbetsgivarens bokföring mot

totalbeloppet av lön enligt kontrolluppgifter görs inte.

2.5 Arbetsgivaruppgift

QEEQÅfåäåEZlQÅQEEEEQå_BEZQIEDl&Q

Syftet med arbetsgivaruppgiften är att arbetsgivaren på ett för— maliserat sätt och under straffansvar skall redovisa hur mycket han utgett i lön till anställda och uppdragstagare. Som lön räknas i detta sammanhang även värdet av fri kost, fri bostad och fri bil. Avdrag medges för arbetstagares/uppdragstagares kost- nader om dessa uppgått till minst 101 av lönen. Med arbetsgivar—

uppgiften som underlag beräknas de socialavgifter arbetsgivaren

har att erlägga.

Arbetsgivare med färre än 10 anställda anger utgående förmåner i form av kontant bruttolön, värdet av fri kost och bostad, värdet av fri bil samt kostnadsavdrag för varje anställd (utan identi— fieringsuppgifter) medan arbetsgivare med fler än 10 anställda

uppger motsvarande belopp sammanräknat för alla anställda.

Den uppdelning och specifikation som sker i arbetsgivaruppgiften

är till för kontrolländamäl.

Qllåå_5933£9ll€£

Qääåmääblnållä-hgnligll€E-:-Q£EDåEDlDQåålQQEl€£ Arbetsgivaravgifterna beräknas och uppbars av riksförsäkringsver— ket. Under det år som avgifterna avser, det 5 k utgiftsåret, skall en arbetsgivare betala preliminära avgifter vid sex betal— ningstillfällen senast den 18:e i varje jämn månad. Den prelimi— nära avgiften för ett visst år uppgår i princip till samma belopp

som den slutliga avgift som arbetsgivaren debiterades året före

utgiftsåret. Den preliminära avgiften för utgiftsåret 1983 mot—

svarar saledes till beloppet avgiften för utgiftsäret 1981. När den preliminära avgiften bestäms, skall dock hänsyn tas till ändringar i de procentsatser som avgifterna utgår med och andra ändringar av betydelse i avgiftsbestämmelserna. Efter regeringens förordnande skall hänsyn även tas till mer betydande ändringar av avgiftsunderlaget som kan antas komma att ske till följd av den allmänna löneutvecklingen. Sådana generella förordnanden meddelas varje år. För att uppnå en bättre överensstämmelse med den beräk— nade slutliga avgiften kan den preliminära avgiften under vissa förutsättningar säväl sänkas som höjas genom särskilda beslut om jämkning i enskilda fall. Har slutlig avgift inte påförts ar— betsgivaren under nästföregaende år skall särskild beräkning ske av den preliminära avgiften. Därvid skall den preliminära avgif— ten bestämmas till belopp som så nära som möjligt kan komma att motsvara den slutliga avgiften. kännetecknande för systemet är att lång tid förflyter från det den lön utbetalas, som utgör underlag för arbetsgivaravgiften, till dess avgiften slutligt

fastställs.

Riksförsäkringsverket utfärdar skilda räkningar på preliminär avgift och slutlig avgift. Intill den 30 april året efter ut— giftsåret har arbetsgivaren möjlighet att göra fyllnadsbetal— ningar av preliminär avgift. Om den preliminära avgiften under— stiger den slutliga avgiften, skall arbetsgivaren under andra

äret efter utgiftsäret betala kvarstående avgift samt särskild avgift. överstiger erlagda preliminära avgifter den slutliga avgiften, betalas överskjutande belopp tillbaka till arbetsgi—

VB ren .

För att komma till rätta med de problem som i många fall uppkom- mer på grund av en alltför leg preliminär debitering erhöll riksförsäkringsverket första gången i september 1980 tillstånd av regeringen att ta del av och ADB—mässigt utnyttja uppgifter från uppbördsdeklarationer avseende uppbördsperioderna januari— feb- ruari och mars—april 1980. Sådant tillstånd har därefter lämnats

varje år.

Lönesummorna i upbördsdeklarationerna för de första perioderna under uppbördsäret uppräknas till att motsvara ärsbelopp och jämförs sedan med avgiftsunderlagen för de preliminära arbets— givaravgifterna. Vid avvikelse framställs underlag för debitering av jämkad avgift eller för nydebitering. Före debiteringen gran- skas underlaget på visst sätt och därefter anmanas vissa arbets— givare att lämna preliminära arbetsgivaruppgifter. Ändring av tidigare debitering sker endast vid minst 5 000 kronors avvikel- se. Som regel gäller att avvikelsen bör uppgå till 5 procent

eller till i absoluta tal betydande belopp.

Slutlig avgift kontrolleras manuellt.

BDQEE_EQD££Qll€£

Kontant bruttolön enligt de kontrolluppgifter som arbetsgivaren avlämnat stäms årligen regelmässigt av mot kontant bruttoersätt— ning enligt arbetsgivaruppgift. När det gäller mindre arbetsgi— vare vållar detta inga större problem. När det gäller större arbetsgivare kan däremot arbetet med att utreda eventuella diffe—

renser bli betydande.

2.6 Inkomstdeklaration

QQEQlflååhllQlQEEEEQå-!££Q[Enlag

Uppgiftsskyldigheten pa inkomstskatteområdet är mycket omfattan— de. RSV har gett ut blankettsamlingar för löntagarbeskattning (RSV 311) och företagsbeskattning (RSV 310) som omfattar 136 respektive 158 sidor. Sammanlagt rör det sig om ett BB—tal blan— ketter som deklaranten eller den uppgiftsskyldige har att välja

mellan vid fullgörande av sin uppgiftsskyldighet.

Redogörelsen i det följande begränsas till de kontroller som görs

avseende rörelse— och jordbruksbilagorna.

Qlite-terittellst Qatemesiinella_isoitelle£-:-9£ensiningssignale£

Några datamaskinella kontroller avseende innehållet i rörelse— eller jordbruksdeklarationerna görs inte. Anledningen till detta är att uppgifterna inte registreras. Sådana kontroller är inte heller meningsfulla med hänsyn till att likartade uppgifter inte

lämnas. Några datamaskinella tester eller rimlighetsbedömningar

av de i bilagorna redovisade beloppen görs därför inte.

QQQ£E-EQQ££Qll€£

Med utgångspunkt i de i bilagorna lämnade uppgifterna skall taxeringsmyndigheterna kontrollera och bedöma riktigheten av den i deklarationen redovisade nettointäkten. Eranskningsförfarandet är helt manuellt och är till följd härav till stora delar beroen— de på den enskilde granskarens intresse och kunskaper. 1 det

följande lämnas en kortfattad redogörelse för de medel granskaren

har till sitt förfogande för att bedöma riktigheten och rimlighe— ten av de i rörelse— och jordbruksdeklarationerna lämnade uppgif—

terna.

Beträffande skattskyldiga som driver jordbruk erhåller taxerings— myndigheterna utan anmaning kontrolluppgifter avseende försälj— ning av spannmål, frövaror, oljeväxter, sockerbetor, potatis, slakt- och livdjur samt mjölk och produkter därav. Dessa uppgif— ter använder granskaren för en överslagsmässig bedömning av de i deklarationen redovisade inkomsterna. Bedömningen måste vara överslagsmässig. Fullständig överensstämmelse kan i de flesta fall inte uppnås bl a på grund av att brutna räkenskapsår tilläm— pas och att kontrolluppgifter inte lämnas på belopp under 200 kr. Dessutom avser kontrolluppgifterna under året kontant erhållna likvider, vilket omöjliggör avstämning för de jordbrukare som

avslutar sina räkenskaper med resultat— och balansräkning.

Vid granskningen kan även andra kontrolluppgifter finnas till— gängliga, t ex avseende försäkringsersättning som utbetalts för skador på byggnader, varulager eller maskiner och inventarier. I normalfallet kan inte heller sådana uppgifter stämmas av mot

uppgifterna i deklarationen.

Vid granskningen av rörelser och jordbruk förs ett arbetskort. Arbetskortet framställs för följande kategorier av skattskyldiga: * fysiska personer som driver rörelse eller jordbruk

* fåmansaktiebolag

* övriga juridiska personer som driver rörelse eller jordbruk

* delägare i fåmansaktiebolag som är eller skall bli föremål för

samordnad deklarationsgranskning — dvs tillsammmans med bolaget

* övriga skattskyldiga för vilka det anses angeläget att arbetSm

kort framställs .

Arbetskortet har tillskapats för att utgöra dels ett stöd vid deklarationsgranskningen och dels ett komplement till den taxe— ringsavi som framställs vid förregistreringen av deklarationen. Arbetskortet framställs före taxeringsperioden på förvärvskälle— nivå och innehåller uppgifter från företagsskatteregistret såsom SNI-kod, uppgift om avslutade och pågående revisioner, ägarför— hållanden i fåmansföretag samt vissa för granskningen intressanta uppgifter avseende tidigare år. Dessutom innehåller arbetskortet

uppgifter från det centrala bilregistret om bilinnehav.

Vid granskningen skall granskaren tillföra kortet uppgifter om den skattskyldige avseende det aktuella taxeringsäret. Uppgifter kan noteras om omsättning, bruttovinst—/drivmedelsprocent, netto—

intäkt/bruttolön enligt deklaration och om ändring skett av taxe—

ringsnämnden. Uppgift kan också noteras om kontantöverskott, varuuttag samt bilkostnader. Uppgift noteras även om avvikelser i fråga om förmånsvärden samt om skönsmässig höjning av nettointäk— ten skett. Uppgifterna från arbetskortet registreras och tillförs det centrala skatteregistret. Vid 1983 års taxering finns i

registret deklarationsdata för taxeringsåren 1980—1982.

Med användande av uppgifterna i registret framställs förteck— ningar över genomsnittliga bruttovinster i de branscher där detta är meningsfullt. i förteckningarna anges nedre och övre kvartilen för bruttovinsten i respektive bransch. Dessutom har framställts förteckningar på företag med en bruttovinst understigande nedre kvartilen och förteckningar över företag med en omstättning större än 5 miljoner kronor. Med hänsyn till att granskaren inte alltid fyllt i arbetskortet fullständigt (se nedan beträffande varvad granskning) har de bruttovinstförteckningar som hittills framställts inte ansetts vara till nytta vid granskningen då

jämförelsematerialet varit för litet.

kontrollen av rörelse— och jordbruksbilagorna föranleder ofta granskaren att ta kontakt med den skattskyldige genom skriftväx— ling och telefonsamtal. I vissa fall är dock denna kommunikation inte tillräcklig. Fördjupad kontroll kan då ske genom revision eller taxeringsbesök. En revision som sker för att bredda taxe—

ringsnämndens beslutsunderlag benämns TNnrevision.

Det har under de år den nya taxeringsorgansationen varit i funk— tion visat sig svårt att med ledning av deklarationsmaterialet välja ut dem som bör bli föremål för revision. Urvalsarbetet har komplicerats av att bedömning samtidigt har måst göras av om— fattningen av den tilltänkta revisionen. För att komma tillrätta med detta problem har RSV tagit fram en blankett för urval av revisionsobjekt. Blanketten innehåller ett antal kriterier som erfarenhetsmässigt visat sig bra vid revisionurval. Meningen är att granskaren, om han överväger revision, skall kryssa i

tillämpliga urvalskriterier. Syftet med blanketten är dels att

försöka utveckla kriterier för revisionsurval och dels att

försöka åstadkomma likformighet i arbetet.

I syfte att få en mera planmässig styrning av kontrollinsatserna mot en djupare deklarationskontroll i form av TN—revision och taxeringsbesök tillämpar flertalet län ett system med varvad

granskning.

Varvad granskning går ut på att man, i stället för att granska alla på samma sätt varje år, styr merparten av resurserna mot olika skattskyldiga olika år. Det rör sig om ett försök att frigöra resurser och rikta kontrollen mot väsentligheter. Alla deklarationer granskas men med olika djup. Med en viss periodici- tet blir de flesta deklarationer föremål för den djupare kontroll

som bedöms vara nödvändig.

Varvad granskning ställer stora krav på planeringen av gransk— ningsarbetet, särskilt de första åren. Vid urvalet av de skatt— skyldiga som skall bli föremål för djupare kontroll kan man gå fram på olika sätt. Som exempel på urvalskriterier har RSV angett * bransch eller kategori

* typ av inkomst eller avdrag

* förhållanden i föregående års deklaration

* ny lagstiftning

Påträffas under granskningen en deklaration som i planeringen hänförts till den lättare granskningen men som av någon anledning anses böra djupgranskas, finns viss möjlighet att utföra denna

granskning och därefter markera deklarationen som djupgranskad.

Ett problem i samband med varvad granskning har varit att försöka fastställa den lägsta acceptabla granskningsnivån. Denna har av

RSV beskrivits på följande sätt.

* Gör deklarationen registeringsbar. Häri innefattas åtgärdande

av utdömningsfel och beslutsredovisning.

* Beakta yrkanden i deklarationen och granskningssignaler på

taxeringsavin ( dessa signaler avser inkomstslaget tjänst) * Fastställ pensionsgrundande inkomst ,PBI * Rätta uppenbara fel * Avisera annan TN i förekommande fall

* Fyll i vissa punkter på arbetskortet. Omsättning och brutto-

vinst anges endast för de branscher där detta är meningsfullt.

* Gör en allmän bedömning av deklarationens tillförlitlighet.

För att undvika att samma skattskyldig år efter år blir föremål för lättare granskning respektive djupare kontroll anges på taxe— ringsavin vilken granskningsnivå som tillämpades vid föregående

års taxering.

Sammanfattningsvis kan beträffande kontrollen av rörelse— och jordbruksbilagan sägas att man trots införande av varvad gransk— ning inte lyckats uppnå det mål för denna deklarationsgranskning som uppsattes av RS—utredningen d v 5 att granskningen skall inriktas på att upptäcka fall av väsentligt skatteundandragande.

Plan—rapporten har visat att man tre år efter RS—reformens genom—

förande endast klarat av ca 27 procent av det volymmässiga målet för djupare kontroll samt endast 18 procent av samma mål med

avseende på antalet revisioner eller besök.

3 UPPGIFTSLÄNNANDE OCH KONTROLL I VISSA ANDRA LÄNDER

3.1 Inledning

I detta avsnitt lämnas en kortfattad redogörelse för uppgifts— skyldigheten och hur man löst kontroll— och urvalsproblematiken beträffande näringsidkare i USA, Danmark, Canada, Frankrike, Västtyskland och Norge. En ytterligare redogörelse för kontroll— verksamheten i nu nämnda länder utom Canada finns i Plan-rappor—

ten. 3.2 USA

I USA fullgörs deklarationsskyldigheten för näringsidkare på förtryckta standardiserde räkenskapsutdrag. Deklarationsformulä— ren för enskilda rörelseidkare och aktiebolag liksom även en beskrivning av urvalssystemet finns i Planvrapporten. I detta sammanhang lämnas endast en översiktlig beskrivning av själva

urvalssystemet.

utmärkande för den amerikanska granskningsfilosofin är att alla skattskyldiga skall behandlas lika. Det förhållandet att gransk- ningsresurserna är begränsade har emellertid gjort att skatte—

administrationen har måst utveckla en effektiv metod för att skilja ut de deklartioner som har högst granskningspotential. Man

har därför utvecklat ett maskinellt urvalssystem (DIF—systemet),

som bygger på statistiska modeller.

Inom DIF—systemet har man utvecklat uoiskriminantfunktioner" för de kriterier som är bäst ägnade att urskilja en felaktig deklara— tion. Eenom ett grundligt analysarbete av normalt förekommande räkenskapsposter har kriterierna försetts med olika vikter. Detta sker inom ramen för upprepade s k TCHP—undersökningar (Taxpayer Compliance Measurement Program). TCMP—undersökningarna bygger på slumpmässigt utvalda deklarationer, vilka sedan djupgranskas i syfte att uppskatta graden av frivillig medverkan hos de skatt— skyldiga, att söka mäta effektiviteten hos andra kontrollmetoder, att utveckla alternativ resursallokering samt att uppdatera DIF— formlerha. För vidare studier av tillvägagångssättet hänvisas

till Plan—rapporten.

Som angivits ovan är granskningsfilosofin att alla skattskyldiga skall behandlas lika, d v s bli föremål för samma kontroller. En förutsättning för detta är att man erhåller enhetliga uppgifter från de skattskyldiga. Efter registrering av uppgifterna i dekla— rationerna fastställs granskningspotentialen hos varje deklara— tion med hjälp av formler med vilka datorn programmerats. Då dessa formler är hemligstämplade kan uppgift om hur de är upp— byggda inte lämnas. Som angivits ovan har varje kriterium försetts med en vikt. Granskningspotentialen utgörs av summan av

de olika vikterna.

För planeringsändamål samt för att möjliggöra en vidareutveckling av DIF—systemet hänförs deklarationer som har likartade ekonomis—

ka kännetecken till särskilda granskningsklasser.

kvalificerade handläggare går igenom de deklarationer som ut- valts genom DIF—systemet och undantar från granskning dem som innehåller kompletterande information vilken förklarar de för— hållanden som motiverat den höga DIF—poängen. De bestämmer också vilken typ av granskning som skall utföras, t ex fält— eller kontorskontroll, samt i det senare fallet vilka poster som den skattskyldige skall uppmanas styrka. Fältkontrollen innebär

regelmässigt revision av den skattskyldiges räkenskaper.

3.3 Danmark

I Danmark klassificeras de skattskyldiga i olika kategorier efter bransch och räkenskapernas omfattning. Urvalet av de rörelsedek— larationer som skall underkastas djupare kontroll sker ännu så

länge manuellt, även om visst ADB—stöd erhålls.

Vid urvalet av granskningsobjekt använder man sig av konventio—

nella metoder såsom

* räkenskapsanalytisk undersökning

* genomgång av kontrolluppgifter

* studium av resultat av tidigare revisionsverksamhet.

Haskinellt utslag sker i dagsläget enbart med ledning av det årtal som rapporterats in till systemet för sådan åtgärd. Försöksverksamhet har emellertid startats med utslag på grund av indikatorer såsom räkenskapstal och nyckeltal (bruttovinstpro— cent, omsättningshastighet och liknande tal). Ett av huvudsyftena

med försöksverksamheten är att undersöka om detta är en framkom—

lig väg för att erhålla bättre revisionsobjekt och en bättre

planering av revisionsverksamheten.

Med hjälp av nyckeltalsberäkningar och jämförelser över en fler— årsperiod söker man få en bild av räkenskapernas kontinuitet. Samtidigt har man valt nyckeltal på ett sådant sätt att beräknin— garna kan sägas motsvara de skattemässiga kontroller som normalt

sett alltid företas.

Svagheten med systemet är att uppgifterna måste överföras till en

indatablankett innan stansning kan ske.

En utbyggnad av systemet planeras och systemet skall förses med

följande indata: * uppgifter från ett räkenskapsutdrag som kan registreras direkt

* upplysningar från arbetsgivarkontrollen samt upplysningar från

tullverket

* kontrollupplysningar som har direkt samband med räkenskaperna. Dessa kan inrapporteras till systemet från annat håll än taxe—

ringsmyndigheten, exempelvis tullrapporter * branschupplysningar. Efterhand som systemet byggs ut kommer flera års räkenskapsupp—

lysnihgar liksom basuppgifter om den skattskyldige att vara till—

gängliga.

På grundval av de i systemet tillgängliga uppgifterna och de för varje enskilt år inrapporterade upplysningarna gör systemet en rad olika beräkningar. Inledningsvis görs beräkningar som bygger på sammanställningar av försäljning, bruttovinst, debitorer och löner. I en senare fas kan systemet eventuellt byggas ut med omkostnader, avskrivningar, kapitalförändring och privatuttag. Beräkningarna skall bygga på jämförelser mellan åren och inom

branschen.

Rörelser som avviker från vissa i förväg fastställda gränser

kommer att slås ut av systemet. Samtidigt med utslagslistan utskrivs en översikt innehållande nyckeltal, kontrollupplysningar

mm.

Då den danska bokföringslagens krav på räkenskapernas uppläggning samt resultat- och balansräkningarnas utformning inte har ansetts tillfredsställande från skattekontrollsynpunkt har skattemyndig— heterna under åberopande av skattekontrollagen ställt särskilda krav på utformningen av det räkenskapsutdrag som skall bifogas

självdeklarationen.

För vidare studier av uppgiftsskyldigheten och deklarations—

kontrollen i Danmark hänvisas till Plan—rapporten.

3.4 Canada

Det kanadensiska kontroll— och urvalssystemet är ADB—baserat och

relaterat till olika typer av skattskyldiga. Systemet utvecklades

med följande målsättning:

* Genomlysning av samtliga deklarationer. Genom att underkasta samtliga deklarationer en genomlysnings— procedur menar man att man bidrar till att öka lojaliteten

hos de skattskyldiga och därmed resultatet av kontrollen.

* Likformig behandling vid genomlysningsproceduren. Ett ADB—baserat system vid genomlysningsproceduren garanterar

likformighet och objektivitet vid granskningen.

* ökad effektivitet vid valet av revisionsobjekt. Genom användande av ADB kan deklarationer väljas ut för vidare handläggning på grundval av region, yrke, bransch och revisorns

erfarenhet.

* Besparingar med hänsyn till genomlysningstid. Målet för det ADB-baserade systemet är att få fram ett revisionsobjekt ur var tredje poängsatt (se nedan) deklaration. Jämfört med den ma— nuella genomgången, som fick fram ett revisionsobjekt ur var

tionde deklaration, innebär detta en 70 z-ig tidsbesparing.

Systemet, som kallas COMSCREEN-systemet (computerized screening), bygger på att samtliga deklarationer blir genomlysta av datorn. Till grund för revisionsurvalet ligger följande tre frågor, vilka granskaren normalt ställer sig vid en manuell granskning av

deklarationen:

* Hur ser den skattskyldiges rörelse ut jämfört med andra rörel—

SEF 1 samma bransch?

* Har det skett några förändringar av de likvida medlen från år

till år?

* är den redovisade inkomsten tillräcklig för bestridandet av den

skattskyldiges levnadskostnader?

I samband med genomlysningen av deklarationerna räknar datorn ut olika nyckeltal som används för jämförelser med andra skattskyl— diga i samma bransch och för att fånga upp förändringar från år till år. Datorn räknar också ut den skattskyldiges kontantöver- skott/underskott. Därefter görs ett överslag av revisionspoten— tialen och för skattskyldiga med de högsta revisionspotentiale— nerna framställs en urvalsöversikt. Denna innehåller identifika— tionsupplysningar om den skattskyldige samt tillämpade urvalskri— terier. Ändamålet med översikten är dels att upplysa granskaren om orsaken till att deklarationen utvalts, dels att förse grans— karen med övergripande basfakta som kan vara till hjälp vid värderingen av deklarationens revisionspotential. På urvalsöver- sikten anges revisionspotentialen i dollar, och den är således en indikation på förväntat granskingsresultat. Uppgifter lämnas också om hur hög den skattskyldiges revisionspotential är i

förhållande till andra skattskyldiges inom samma kategori.

Efter genomlysningen av deklarationerna sker en närmare under— sökning av de deklarationer för vilka urvalsöversikten fram— ställts. Denna sker manuellt och avsikten är att välja ut de deklarationer som har en uppenbar revisionspotential. Målsättnin— gen är som angetts ovan att välja ut var tredje av dessa deklara— tioner för revision. Denna undersökningsfunktion fullgörs perio— diskt allteftersom revisorerna begär revisionsobjekt. För att

följa upp systemets effektivitet krävs ganska omfattande rappor—

tering av undersökningsresultaten. Branskarna redovisar sålunda

skälen till att en av systemet utvald deklaration inte blir föremål för revision. Analyser av dessa skäl bidrar sedan till

att förbättra systemet.

Nackdelen med det kanadensiska systemet är att deklarationsupp'

gifterna inte direkt kan databearbetas. 3.5 Frankrike

1 Frankrike blir långtifrån alla deklarationer föremål för någon egentlig kontroll. Detta beror på en klart uttalad mening från

den franska skatteförvaltningen att kostnaden för att underkasta

varje deklaration samma kontroll inte står i proportion till det

uppnådda resultatet.

I stället har man infört ett system med olika kontrollnivaer, där den lägsta kontrollnivan i princip endast syftar till att ombe— sörja att deklarationen går att databehandla. I samband härmed rättas även uppenbara fel. Vissa deklarationer väljs därefter ut för fördjupad granskning. Denna granskning kallas Controle sur pieces och sker på kontoret med hjälp av information som myndig— heten redan har tillgång till eller kan inhämta genom skriftlig

förfrågan till den skattskyldige. Vad gäller urvalet av de deklarationer som skall bli föremål för skrivbordsgranskning har 1973 fattats beslut om följande tillvä—

gagängssätt.

Varje år väljs en tredjedel av de viktigaste deklarationerna ut.

L Vilka dessa är har inte gått att få fram, men förmodligen avses de största bolagen. Härigenom blir alla sådana granskade under

SOU1983z75 Andra länder 53 _ _. . , i den tid skattemyndigheten har möjlighet att göra rättelse (fyra

år). Vidare granskas årligen sådana skattskyldiga som tidigare

har begått allvarliga skattebrott.

För övriga skattskyldiga åligger det chefen för skatteförvalt-

ningen i varje departement (län) att göra ett urval som är så beskaffat, att det bäst motsvarar de lokala förhållandena. Sist- nämnda princip har under de senaste tio åren varit föremål för % ett omfattande utvecklingsarbete. han har därvid sökt komma fram till en metod som är så beskaffad att urvalet skall avse deklara— * tioner där sannolikheten för höjningar är störst. han har vidare * velat undvika att den enskilde tjänstemannen gör urvalet. Metoden

kallas Proselec och grundar sig på den metod med dataurval som

tillämpas i USA.

Proselec används för närvarande inom 51 av 95 departement. Den används dock ännu inte för urval av rörelsedeklarationer. utveck-

lingsarbete pågår dock även inom det området.

För kontroll av rörelseidkare framställs årligen datamässigt

särskilda arbetskort med bl a följande uppgifter rörande de

senaste fem åren:

* omsättning exkl och inkl moms * in» och utgående varulager

* varuinköp

* personalkostnader

* antal anställda

* rörelsevinst

* vissa uppgifter beträffande fast egendom * värdeminskning

* reserveringar

* omsättningstillgångar

* kortfristiga skulder

* långfristiga skulder

* nettovinst

Vidare räknas automatiskt fram vissa relationstal, såsom balans— likviditet, varulagrets omsättningshastignet, utgående mervärde— skatt i procent av omsättningen, omsättningen i förhållande till personalkostnader, bruttovinstprocent och nettovinsten i procent av omsättningen. Dessa uppgifter används huvudsakligen för jäm— förelser mellan olika år och inte så mycket för jämförelser

mellan olika företag.

En utförligare beskrivning av granskingsförfarandet liksom även

en redogörelse för uppgiftsskyldigneten har lämnats i Plan—rap—

porten.

3.6 Västtyskland

Till grund för rörelsebeskattningen i Västtyskland ligger räken- skapsutdrag, vilka är upprättade i enlighet med civilrättsliga regler och följaktligen utgör en del av företagets årsredovis— ning. Skattemyndigheterna kräver således inte att företagets resultat och ställning skall redovisas på särskilda av myndighe—

terna fastställda formulär.

Såväl fastställelseförfarandet som uppbördssystemet har i stor utsträckning datoriserats. I första hand används datorer till att rationalisera bort rutinarbete samt för informationsutbyte mellan myndigheter. Däremot används inte datorer i själva gransknings— verksamheten. Några planer på att utveckla ADB—mässiga urvalstek— niker finns för närvarande inte. För att undvika att den enskilde tjänstemannen själv skall behöva avgöra vilka deklarationer som skall prioriteras i granskingshänseende har man i stället i taxerings- och deklarationssammanhang indelat de skattskyldiga i

olika grupper.

3.7 Norge

Enligt skattelagen är alla som bedriver näringsverksamhet skyldi— ga att till självdeklaration foga sammandrag av räkenskaperna.

För detta ändamål används räkenskapsscheman som fastställts av

riksskattestyrelsen.

De räkenskapsscheman som finns är av tva slag, allmänna och särskilda. I dessa scheman lämnas mycket detaljerade uppgifter om verksamheten. I stället för att fylla i blanketterna kan den skattskyldige bifoga en särskild uppställning av resultat— och balansräkningarna. kravet är dock att uppställningen är minst

lika detaljerad som räkenskapsschemat.

Deklarationsgranskningen sker liksom i Sverige på traditionellt sätt. Något system för urval av granskningsobjekt har inte ut-

vecklats.

4 KOMMISSIONENS ALLMÄNNA öVERVÄGANDEN

4.1 Skattekontrollens mål

Av skäl som redovisats i inledningen har kommissionen tagit som sin uppgift att utarbeta vissa principförslag som rör företagens uppgiftslämnande och kontrollen inom företagssektorn. Det finns anledning att som en bakgrund till den fortsatta disku551onen kortfattat erinra om de allmänna målen för skattekontrollen och

uppgiftslämnandets roll i sammanhanget.

Ett övergripande mål vid beskattningen är att taxeringarna och skatteuttaget skall ske i den ordning som författningarna före— skriver och att de skattskyldiga skall bli föremål för en likfor— mig och rättvis bedömning. I arbetet med att åstadkomma detta resultat förfogar det allmänna över i huvudsak tre medel, namli— gen en administrativ apparat för att styra och hantera skattesy—

stemet, en kontrollapparat och ett påföljdssystem.

Kontrollens uppgifter brukar sammanfattas så att den skall följa upp hur skattesystemet fungerar och medverka till att stärka lojaliteten mot systemet. I det första ledet ligger att kontrol— len skall klarlägga om de olika momenten i beskattningen — allti— från registrering, deklaration och taxering till den slutliga betalningen av skatt — fungerar på avsett sätt och att den vid behov skall ge incitament till rättelse och andra åtgärder som

motiveras av konstaterade fel. Det andra ledet syftar närmast på

kontrollens preventiva effekt, d v s på att den genom sin före— komst skall avskräcka de skattskyldiga från att bryta mot regler— na. Sett ur en annan synvinkel kan det senare ledet beskrivas sa att kontrollen skall bidra till att ge medborgarna det förtroende för systemets sätt att fungera som är en förutsättning för att

lojaliteten skall kunna upprätthållas.

Visar det sig att skatteundandragandet inom.en viss sektor ökar, bör detta åtminstone i viss utsträckning kunna motverkas genom att kontrollen av denna sektor intensifieras. Härigenom kan kont— rollen, som redan nämnts, bidra till en totalt sett ökad lojali- tet mot systemet. Det finns emellertid en gräns för vad kontrol— len kan åstadkomma i detta hänseende. Skulle det inträffa att en majoritet av de skattskyldiga inte längre rättar sig efter syste— met, kommer kontrollapparaten säkerligen att visa sig vara ett otillräckligt instrument. Av flera skäl torde det nämligen inte vara möjligt att "kontrollera bort" ett alltför omfattande och utbrett skatteundandragande. Redan de grundläggande värderingarna i ett demokratiskt samhälle sätter en gräns för de resurser och befogenheter som kan tilldelas för kontrolländamal. Kontrollen kan också få vissa inte avsedda effekter, s k kontrollskador. Risken för sådana effekter ökar naturligtvis vid en tilltagande omfattning av kontrollverksamheten, och denna risk måste alltid vägas mot nyttan av en utökad kontroll. Självfallet finns det också begränsningar av ekonomisk art. Slutsatsen är att ett alltför omfattande skatteundandragande inte kan stävjas genom en utbyggnad av kontrollapparaten utan måste angripas från andra

utgångspunkter.

Inom det givna utrymmet måste kontrollen ges den inriktning som bäst svarar mot verksamhetens mål. Vid den avvägning som här skall ske måste givetvis de övergripande kraven på likformighet och rättvisa vid beskattningen tillmätas avgörande betydelse. Dessa krav innebär inte att varje skattskyldig skall bli föremål för samma kontroll. kraven torde i stället bäst tillgodoses genom att kontrollinsatserna avpassas med hänsyn till de belopp som den skattskyldige ansvarar för och de möjligheter att undgå beskatt— ning som föreligger i det enskilda fallet. Detta kan också ut- tryckas så att kontrollen bör grundas på principen om väsentlig— het och relativ risk. I Plan-rapporten har detta konkretiserats i följande punkter: * den som handhar stora skattebelopp bör vara utsatt för större risk att bli kontrollerad än den som hanterar små belopp * den som har större möjligheter att undgå skatt bör vara utsatt för större risk att bli kontrollerad än den som har mindre

möjligheter till skatteundandragande.

Som tidigare framhållits måste skattesystemet bygga på presumtio— nen att flertalet skattskyldiga ställer sig lojala mot systemet. Mot den bakgrunden kan man ställa frågan om kontrollen bör be- gränsas till de fall där det finns särskild anledning att miss— tänka försök till skatteundandragande. Av flera skäl torde en sådan begränsning inte vara lämplig. Många fel är inte avsiktliga utan beror på att de materiella reglerna är svårtillämpade. Vidare kan reglerna ha oförutsedda och inte önskvärda effekter. Det är en uppgift för kontrollen att undersöka i vilken mån sådana effekter förekommer och att Så långt möjligt se till att

rättelse sker. kontrollverksamheten är med andra ord nödvändig

för en uppföljning av den praktiska tillämpningen av skattereg— lerna. Slutsatsen är att den kontroll som riktas mot särskilt utvalda granskningsobjekt måste kompletteras med en kontroll som

grundas på ett slumpmässigt urval.

Kontrollen initieras normalt av och grundas till en väsentlig del på uppgifter som härrör från de enskilda. Det kan vara fråga både om uppgifter som de skattskyldiga lämnar för den egna taxeringen

och om uppgifter som avges till ledning för annans taxering.

När det gäller uppgiftslämnandet finns det anledning att skilja mellan de uppgifter som är direkt nödvändiga för att fastställa beskattningsunderlaget och uppgifter som är avsedda att bilda underlag för kontroll i vid mening. Till detta kommer att en viss del av uppgiftsskyldigheten närmast har till funktion att ge de skattskyldiga information om innebörden av de materiella reglerna och en vägledning vid tillämpningen av dem. Han kan således urskilja tre grundläggande syften bakom uppgiftslämnandet:

* beskattningssyftet

* kontrollsyftet

* det pedagogiska syftet.

När det gäller införskaffandet av uppgifter för kontrolländamål kan man formulera vissa allmänna riktlinjer, som visserligen kan förefalla sjävklara men ändå inte alltid har iakttagits vid utformningen av nuvarande regler. En grundläggande princip måste vara att uppgiftsskyldigheten skall begränsas till sådana uppgif— ter som inte redan är kända för myndigheterna. Vidare bör krävas

att uppgifterna har betydelse för beslutsfattandet. 1 princip är

en ytterligare avgränsning motiverad, nämligen att uppgifterna skall kunna förväntas leda till beslut av mer väsentlig betydel— se. Det sagda kan sammanfattas så att de uppgifter som inhämtas för kontrolländamål skall ha

* nyhetseffekt

* beslutseffekt

* utfallseffekt.

Kommissionen avser att i de följande avsnitten närmare precisera vilka krav som bör ställas på uppgiftslämnandet. Det är därför tillräckligt att här göra några allmänna kommentarer. Kommissiow nen har redan konstaterat att kontrollen - med hänsyn inte minst till de övergripande kraven på likformighet och rättvisa vid beskattningen — bör inriktas främst på skattskyldiga som ansvarar för stora belopp eller har relativt sett större möjligheter att undgå beskattning. även inom denna grupp måste av resursmässiga skäl ett urval ske av skattskyldiga som skall bli föremål för en djupare kontroll. Av uppgiftslämnandet bör därför krävas att myndigheterna får in uppgifter som är relevanta för urvalet och som möjliggör en snabb identifiering av dem som skall kontrolle— ras ytterligare. Det är viktigt att urvalet blir likformigt och att det således för hela gruppen företag grundas på samma krite—

rier. Detta förutsätter ett enhetligt uppgiftslämnande.

För tydlighetens skull bör tilläggas att kravet på likformighet inte får tolkas så att alla skattskyldiga skall åläggas en lika omfattande uppgiftsskyldighet. Det avgörande är att myndigheter— na — från den skattskyldige själv eller t ex från hans arbets—

givare — får underlag för en kontroll som är likformig i den

meningen att granskningen läggs på den nivä som är motiverad med hänsyn till den skattskyldiges inkomstförhållanden och de mate— riella beskattningsregler som gäller för honom. För skattskyldiga med okomplicerade förhållanden bör uppgiftslämnandet kunna redu— ceras till ett minimum, medan uppgiftsskyldigheten för andra grupper måste vara mer omfattande. Den förenklade löntagarbe— skattning som det pågående utredningsarbetet syftar till innebär att löntagare med okomplicerade inkomstförhållanden skall helt eller till stor del kunna befrias från uppgiftsskyldighet och att beskattningen i stället skall baseras på kontrolluppgifter. Den kontroll som skall ske av de uppgifter som legat till grund för

de anställdas taxeringar bör utföras hos företagen.

4.2 Brister i nuvarande företagskontroll

Inom Plan—projektet har gjorts en ingående analys av hur nuvaran- de kontrollverksamhet fungerar. För kommissionens del är det därför tillräckligt att sammanfatta vissa iakttagelser angående

bristerna i systemet för uppgiftslämnande och kontroll inom före—

tagssektorn.

Bestämmelserna om företagens uppgiftslämnande till ledning för den egna taxeringen går i sina huvuddrag tillbaka till 1920—talet och kan i själva verket sägas återspegla principer som formule- rats ännu tidigare. Systemet har visserligen successivt byggts ut under de följande åren. De ändringar som skett har emellertid inte föregåtts av någon egentlig analys av hur den utvidgade uppgiftsskyldigheten påverkat kontrollverksamheten i stort. Gene—

rellt kan man konstatera att reglerna inte har anpassats till

företagens redovisning eller den utveckling som har skett inom skatteområdet och att de utformats utan tillräckligt beaktande av

de konkreta målen för dagens skattekontroll.

Den nu antydda utvecklingen har lett till att systemet för upp— giftslämnande har blivit alltmer otidsenligt och bristfälligt. Det uppfyller inte det grundläggande kravet att inhämtade uppgif— ter skall ha nyhets—, besluts» och utfallseffekt. I Plan—rappor— ten har lämnats flera exempel på att uppgifter infordras trots att de redan finns tillgängliga för myndigheterna. I rapporten konstateras samtidigt att de inhämtade uppgifterna inte ger ett tillräckligt underlag för att ta fram de nyckeltal och urvalskri— terier som behövs för en rationell kontroll. Nuvarande uppgifts— lämnande utmärks dessutom av stor oenhetlighet. Mindre företag som inte upprättar årsbokslut skall lämna relativt detaljerade uppgifter om sina intäkter och kostnader. Av de företag som har årsbokslut krävs däremot i princip endast att de ger in avskrif— ter av resultat— och balansräkningarna samt att de i deklara-

tionen gör vissa justeringar av det bokförda resultatet.

Vad nu sagts har avsett de uppgifter som lämnas till ledning för inkomsttaxeringen. Intrycket av oenhetlighet och bristande sam— ordning förstärks om en jämförelse görs med vad som gäller i fråga om nyare skatter och avgifter. Inom t ex mervärdeskatte— området är uppgiftsskyldigheten utomordentligt begränsad. Den ringa informationsmängden på detta område ger ett dåligt underlag

för kontroll. Samtidigt kan konstateras att de betydligt mer detaljerade inkomstdeklarationerna inte har uformats med tanke på

behovet av att kunna stämma av mervärdeskatten mot uppgifter i

inkomstdeklarationen.

Uppgiftsreglernas utformning har fått negativa konsekvenser för företagen. De belastas i många fall med ett uppgiftslämnande som inte är anpassat till deras interna redovisning och som dessutom i många fall är onödigt. Trots detta blir underlaget för kontrol— len ofta otillräckligt, vilket leder till tidsödande kontakter

mellan granskningmyndigheten och företagen.

För kontrollverksamheten blir konsekvenserna ännu allvarligare. Det otidsenliga och irrationella uppgiftslämnandet styr kontrol— len på ett olämpligt sätt. i vissa avseenden inhämtas en mycket detaljerad information. Granskningen av denna låser en betydande del av resurserna. Vissa detaljbestämmelser — t ex regler om resekostnader, representation och bil— och bostadskostnader — blir föremål för en minutiös kontroll medan andra förhållanden, som kanske har betydligt större intresse för helhetsresultatet, måste förbigås. Som ett exempel på uppgiftsreglernas snedvridande effekter nämns i Plan—rapporten de ändringar som nyligen gjordes i samband med att investeringsavdraget fördes över till mervärde— skattesystemet. På detta område har uppgiftsskyldigheten, som redan nämnts, hitills varit starkt begränsad. När investeringsav— draget flyttades över, bibehölls kravet på en långtgående speci— fikation av de avdragsgrundande investeringarna. Någon analys av vilka effekter detta kunde få för mervärdeskattekontrollen gjor— des inte. Den nya ordningen medförde avsevärt mer formalgransk—

ning och låste resurser som annars kunde ha använts för revision.

Den påtagliga oenhetligheten i uppgiftslämnandet medför att det är svårt för kontrollmyndigheterna att få fram de nyckeltal och formulera de kriterier som skulle behövas för ett rationellt och likformigt urval av granskningsobjekt. Som förhållandena är i dag blir inslagen av systematisk granskning alltför få. I stället kommer urvalet i regel att ske på handläggarnivå och blir beroen— de av den enskilde granskarens kunskaper, intresse och erfarenhe—

ter.

Som kommissionen får anledning att senare utveckla föreligger ett starkt samband mellan mervärdeskatt och inkomstskatt. Det är angeläget att detta samband utnyttjas vid kontrollen. Försök till jämförande granskning har också gjorts. I den s k RS—rapporten redovisades viss försöksverksamhet och även därefter har sådan verksamhet bedrivits i RSVs regi. En erfarenhet av detta arbete har varit att utgiftsredovisningen i inkomstdeklarationerna inte är tillräckligt specificerad för avstämningsandmål och att dekla- rationsformuläret för företag som har årsbokslut ger ett helt

otillräckligt underlag för avstämningen.

En övergripande anmärkning mot det nuvarande systemet för upp— giftslämnande och kontroll inom företagssektorn är att det inte ger möjligheter att tillgodose kravet på en likformig beskatt— ning och kontroll. En förutsättning för likformighet är att urvalet av gransknings— och revisionsobjekt görs enligt samma kriterier för hela gruppen av företag. Som redan framgått finns det i dag inte förutsättningar för detta. Granskningens inrikt— ning styrs av subjektiva faktorer och urvalet blir slumpartat och

irrationellt. Än mer framträder naturligtvis bristen på lik—

formighet om man jämför den relativt summariska kontroll som många företag blir föremål för med den detaljgranskning av rese—

avdrag m m som ofta sker hos löntagare.

Till det hittills anförda vill kommissionen foga följande slut— kommentar. Det har sedan länge varit en strävan från statsmakter- nas sida att förskjuta tyngdpunkten i skattekontrollen från den skrivbordsmässiga deklarationsgranskningen till revisioner och annan fördjupad kontroll hos företagen. Ett grundläggande syfte bakom såväl 1956 års taxeringsreform som den s k RS—reformen har varit just att få till stånd en sådan omfördelning av kontroll— resurserna. För ett nytt skattesystem, som skall innefatta bl a en förenklad löntagarbeskattning, är en förstärkning och rationa— lisering av företagskontrollen helt nödvändig. De undersökningar som på senare tid utförts av riksrevisionsverket och RSV visar att önskemålet om ökad djupgranskning hittills inte uppfyllts. En bidragande orsak till detta är säkerligen de materiella reglernas tilltagande komplexitet. Det står dock utom allt tvivel att många av problemen på kontrollområdet sammanhänger med de bristfälliga

regler som gäller för företagens uppgiftslämnande.

4.3 Riktlinjer för ett nytt system för uppgiftslämnande och

kontroll inom företagssektorn

I anslutning till det föregående bör ännu en gång understrykas att företagen har en central roll i skattesystemet. De ansvarar för betalningen av bl a mervärdeskatt och socialavgifter samt för

uppbörden av de anställdas skatter. Vidare har de ett betydande

ansvar för löntagarnas taxering eftersom denna till stor del

grundas på de kontrolluppgifter företagen lämnar. I ett system med förenklad löntagarbeskattning blir det sistnämnda förhållan—

det ännu mer accentuerat.

Företagen ansvarar således direkt eller indirekt för utomordent— ligt betydande skattebelopp. Samtidigt kan konstateras att de materiella regler som gäller för företagens inkomsttaxering är synnerligen komplicerade och att deras inkomstdeklarationer är relativt svargranskade. Mot denna bakgrund är det uppenbart att stora krav måste ställas på den skattekontroll som sker hos företagen. I det föregående har kommissionen framhållit att da— gens förhållanden inte är tillfredsställande. En förstärkning och effektivisering av företagskontrollen framstår som angelägen. Kontrollresurserna måste i ökad utsträckning styras från deklara— tionsgranskning och bagatelländringar till en fördjupad kontroll — företrädesvis i form av revisioner — inom företagssektorn. Det förtjänar att ånyo framhållas att en sådan ändrad inriktning av kontrollen är en-nödvändighet om strävandena mot ett enklare och mer effektivt skattesystem, som innefattar en förenklad löntagar—

beskattning, skall kunna realiseras.

Redan av vad nu sagts följer att företagens egna inkomstför— hållanden endast är en del av det område som företagskontrollen

skall täcka. En viktig uppgift för kontrollen är i dag — och blir det i ännu högre grad i ett system med förenklad löntagarbeskatt— ning — att hos företagen granska underlaget för de kontrollupp— gifter som utgör grundvalen för löntagarbeskattningen och att därvid klarlägga om företagen på ett riktigt sätt tillämpar de

bestämmelser som gäller för bl a traktamenten och olika förmåner

i tjänsten. Vidare är det uppenbart att kontrollen måste omfatta inte bara inkomstskatten utan i lika hög grad andra skatter och avgifter. Hålet måste vara att inrätta kontrollen på ett sådant sätt att det blir möjligt att i ett sammanhang kontrollera så många skatter och avgifter som möjligt. En sådan integrerad granskning sker bäst med utgångspunkt i företagens inkomstdekla— rationer, som ju skall ge en samlad bild av verksamheten under det senaste året. Ett viktigt led i kontrollen bör med andra ord vara att stämma av uppgifterna i inkomstdeklarationen mot de upp— gifter som lämnats i företagets perioddeklarationer (mervärde— skatte— och uppbördsdeklarationer m m). Detta behov har också gjort sig alltmer gällande med hänsyn till förskjutningarna i skatteuttaget mot en ökad indirekt beskattning. Om det därav motiverade behovet av uppgifter för kontrollandamål kan tillgo— doses i företagens självdeklarationer kan kravet på uppgifter i perioddeklarationerna även i framtiden ställas lågt. En helt ny syn måste läggas på företagens uppgiftsskyldighet vad avser deras

deklarationer för den årliga taxeringen.

De resurser som kan avsättas för kontrolländamål är inte till— räckliga för att låta den eftersträvade djupgranskningen avse samtliga företag. Inom det tillgängliga utrymmet måste resurserna styras på ett ändamålsenligt sätt. Som tidigare utvecklats är det en huvuduppgift för skattekontroll att klarlägga om skattesyste— met fungerar på avsett sätt. En grundprincip är vidare att kont— rollen i första hand bdr inriktas på skattskyldiga som ansvarar för stora belopp. I linje med detta ligger att det måste vara ett viktigt led i verksamheten att planmässigt kontrollera de större

företagen och arbetsgivarna, d v 5 de företag och myndigheter som

svarar för huvuddelen av skatte— och avgiftsuppbörden. Av det material som presenterats i Plan—rapporten kan också utläsas att det skulle vara möjligt att — med i stort sett oförändrade total— resurser — inom femårsperioder planmässigt och kontinuerligt utföra djupgranskning i form av taxeringsrevisioner som omfattade

ca ?D % av den totala uppbörden.

Vid sidan av den planmässiga kontrollen måste bedrivas en djup— granskning som grundas på ett gyggggggiggg_ggygl. Det främsta syftet med urvalskontrollen bör vara att upprätthålla kontroll— systemets preventiva effekt. Urvalet bör därför avse en mindre grupp av företag där benägenheten till illojalt handlande kan antas vara störst. Av praktiska skäl får presumeras att denna

grupp är identisk med den inom vilken de beloppsmässigt största

felen förekommer.

Ett mål för urvalskontrollen måste vara att snabbt identifiera de deklarationer och andra uppgifter som är godtagbara och som därmed inte vidare skall hanteras av kontrollapparaten. Härigenom kan resurser frigöras för fördjupad kontroll av den mindre mängd deklarationer, som kan förmodas innehålla mer väsentliga fel. Av grundläggande betydelse är naturligtvis att urvalet blir tillför- litligt. En förutsättning för detta är att företagen blir föremål för en likformig bedömning, d v 5 att urvalet i princip grundas på samma kriterier för hela gruppen, samt att de omständigheter som beaktas vid urvalet verkligen är relevanta med hänsyn till kontrollens ändamål. Till stor del måste urvalet baseras på jämförelser dels mellan uppgifterna i inkomstdeklaratidnen och

uppgifter som hämtas från olika perioddeklarationer, tidigare års

inkomstdeklaration m m, dels mellan det granskade företaget och

andra företag i samma bransch.

Av flera skäl är det inte möjligt att basera urvalskontrollen enbart på ett systematiskt urval. Även ett glgmggäåsigt_ggygl behövs. Den systematiska kontrollen kan aldrig förväntas få en sådan kvalitet att samtliga illojala fall fångas in. För upprätt— hållande av systemets preventiva effekt är det nödvändigt att också den grupp av företag som inte träffas av det systematiska urvalet — kanske av den anledningen att de lyckats anpassa sig till de urvalsmetoder som tillämpas — löper en risk att utsättas för kontroll. Vidare behövs det slumpmässiga urvalet vid den uppföljning av den systematiska urvalskontrollen som kontinuer— ligt måste göras. Lämpligheten av de använda urvalskriterierna bedöms nämligen säkrast vid en jämförelse med resultatet av en

kontroll som baseras på ett slumpmässigt urval.

Det nu skisserade kontrollsystemet ställer stora krav på den

tekniska hanteringen av deklarationer och annat material. En stor mängd uppgifter måste kunna behandlas snabbt och utan att för stora resurser tas i anspråk. Urvalet måste ske likformigt och på objektiva grunder med beaktande av en rad olika parametrar. Enligt kommissionens uppfattning är det på sikt helt nödvändigt

att modern datateknik utnyttjas för ändamålet. Den stora mängden

relevanta uppgifter bör således registreras och behandlas med hjälp av ADB—teknik. Endast om samtliga deklarationer hanteras maskinellt i ett ADB—system, är det möjligt att på ett enhetligt sätt genomlysa det omfattande materialet och snabbt slå ut den

mindre del som kan antas innehålla beloppsmässiga fel av betydel—

59.

En grundläggande förutsättning för det nya systemet är att reg— lerna om företagens uppgiftslämnande ändras radikalt. Kommissio— nen kommer i de följande avsnitten att ingående diskutera hur det framtida uppgiftslämnandet bör vara utformat. Tillsvidare räcker det att fastslå att de uppgifter som infordras måste vara rele- vanta för det systematiska urvalet och att uppgiftslämnandet måste vara enhetligt. Särskilt kravet på enhetlighet bör här understrykas. Oberoende av vilken teknik som tillämpas vid hante— ringen av deklarationsmaterialet är en stor enhetlighet i upp— giftslämnandet nödvändig, om kravet på en likformig bedömning av företagen skall kunna tillgodoses. En sådan enhetlighet är också helt nödvändig för den registrering och datamaskinella behandling som enligt kommissionens mening erfordras för att tillgodose likformighetskravet. De skillnader som beror på hur företagen avslutar sina räkenskaper måste således elimineras. Med hänsyn till att företagens resultaträkningar har skiftande utformning och specifikationsgrad blir det nödvändigt att ålägga i princip samtliga företag att lämna sin skattemässiga resultatredovisning enligt ett standardiserat räkenskapsschema. Kommissionen återkom—

mer, som redan nämnts, till denna fråga.

Den ordning för uppgiftslämnande och kontroll inom företagssek— torn som har förordats här överensstämmer helt med de riktlinjer som har dragits upp i Plan—rapporten. Som framgår av beskriv— ningen i kapitel 3 pågår, framför allt i USA och Danmark, en utveckling av kontrollverksamheten i samma riktning. Kommissionen

har funnit det önskvärt att för sin del ytterligare utveckla och

konkretisera den modell för det framtida granskningsförfarandet

som har skisserats i rapporten.

De viktigaste leden i den systematiska kontrollen kan beskrivas som ett klgggggigggfggfaggggg, som går ut på att göra deklaratio— nerna registreringsbara, en process för ggggl av de deklarationer som skall bli föremål för djupgranskning samt själva gjgggggggk; gjgggg som i många fall bör ske i form av revision. kommissionen har valt att åskådliggöra förfarandet genom en grafisk beskriv—

ning 1 form av en s k flödesplan.

På nästa sida återfinns den del av flödesplanen som belyser klar: QPIÅEQåfQEIEEEQQE-QEE-!!!ålåäigååäå- Som VEGE” nämnts syftar klargöringsförfarandet (punkterna 1—3 i planen) till att göra deklarationerna registreringsbara. Vid punkt 4 ställer sig granskaren frågan om deklarationen skall uttagsmarkeras. Deklara» tionen kan exempelvis enligt granskarens uppfattning vara ofull» ständig i något avseende även om den kan registreras. I deklara— tionen kan också förekomma yrkanden av mer eller mindre komplex natur. Granskaren skall inte ta slutlig ställning till dessa frågor i detta skede utan skall bara uttagsmarkera deklarationen, vilket betyder att han kommer att få igen denna efter databehand— lingen i punkt 6 i flödesplanen. Han kommer då att ha tillgång även till det vid databehandlingen framställda granskningsunder— laget, som innehåller resultatet av de maskinella testerna. Uttagsmarkeringen innebär således att granskaren begär att få se

den aktuella deklarationen igen tillsammans med granskningsunder—

laget.

FÖRKLARINGAR: 1 Deklaration (sorterad branschvis) Är deklarationen registrerbar?

Deklaration görs registrerbar

2 3 4 Skall deklarationen uttagsmarkeras? 5 Deklaration uttagsmarkeras

6 Datamaskinellt urval, avstämning olika skatter, tester rimlighet m m 7 Är deklarationen uttagsmarkerad eller datamaskinellt utslagen eller slumpmässigt utvald?

0) Gå till flödesplan för djupgranskning/revision 9 Deklarationsarkiv godkända deklarationer

Urvalsprocessen innebär att uppgifter från deklarationen regist— reras och databehandlas, varvid ett urval sker som är fristående från den uttagsmarkering som gjorts i klargöringsförfarandet. Vid databehandlingen görs en överslagsmässig avstämning av underlaget för olika skatter och avgifter. Vidare undersöks deklarationens rimlighet med hjälp av tester, t ex branschjämförelser med led— ning av olika nyckeltal. Samtidigt kontrolleras deklarationen i vissa formella och materiella avseenden. I databehandlingspro— grammet ligger att "slå ut" deklarationen om den innehåller

felaktigheter eller avviker i något i förväg fastställt avseende

(urvalsparameter).

Som framgår av punkt 7 är det systematiska urval som grundas på avstämningar och tester kompletterat med ett slumpmässigt urval. Skälen för detta har berörts i det föregående. Vid databehandlin— gen framställs ett granskningsunderlag för alla uttagsmarkerade och datamaskinellt utvalda deklarationer (punkt 10). Gransknings—

underlaget innehåller resultatet av den maskinella granskningen.

Om deklarationen inte har uttagsmarkerats och inte heller har blivit utvald vid databehandlingen, är den godkänd och skall

arkiveras (punkt 9). i annat fall skall deklarationen bli föremål

för djupgranskning.

På nästa sida återges flödesplanen för gjgggggggkgjgg_ggg_ggyig 5395. Av punkterna 9 och 13 framgår att en slumpmässigt utvald deklaration alltid skall bli föremål för revision. är deklaratio— nen inte slumpmässigt utvald, får granskaren göra en bedömning

(punkt 11) av om det är tillräckligt att deklarationen granskas

FÖRKLARINGAR:

8 Start

9 Är deklarationen slump— mässigt utvald?

10 Ska deklarationen djupgranskas? 11 Räcker skrivbordsgranskning?

12 Skrivbordsgranskning

13 Revisionsbeslut/revision

14 Skall avvikelse göras från deklarationen?

15 Beslut om avvikelse

16 Kommunikation med den skattskyldige

17 Behövs åtgärd för att för— hindra datautslagning betr någon faktor?

18 Beslut om utslagninge— undantag för enskild faktor

19 Registrering 20 Arkiv

J=JA N=NEJ

vid skrivbordet efter kommunikation med den skattskyldige per brev eller telefon, om taxeringsbesök bör ske eller om den skatt-

skyldige skall göras till föremål för revision.

På basis av det resultat som framkommer vid granskningen skall avgöras om avvikelse från deklarationen skall ske eller inte (punkt 14). I förekommande fall fattas beslut om avvikelse (punkt 15) vilket på föreskrivet sätt skall kommuniceras med den skatt— skyldige (punkt 16). Därefter skall ändringen i den korrigerade deklarationen registreras och deklarationen arkiveras (punkterna

1? och 20).

Om resultatet av granskningen blir att avvikelse inte skall ske, måste man fråga sig varför deklarationen över huvud taget blev uttagen för djupare granskning (punkt 14). kan det antas att utslagningen skett på grund av något företagsspecifikt förhållan- de, bör man kunna hindra att nästa års deklaration av just denna anledning också blir utslagen. Det bör kunna beslutas att ifråga— varande faktor under ett begränsat antal år inte skall föranleda utslagning. Beslut om detta bör formaliseras (punkt 18). Ett noggrannt studium av flödet genom punkt 17 kan också ge incita— ment till ändring av urvalskriterierna. Det är — som kommissionen redan tidigare berört — nödvändigt att urvalskriterierna konti— nuerligt blir föremål för utvärdering och omprövning. Denna bör

grundas på statistiskt godtagbara metoder.

4.4 Närmare om företagens uppgiftslämnande i det nya systemet 4.4.1 Allmänna krav

Kommissionen har ansett sig kunna konstatera att nuvarande regler för företagens uppgiftslämnande är otidsenliga. Systemet har inte anpassats till företagens redovisning, utvecklingen på skatteom— rådet och de konkreta mål för kontrollverksamheten som kommissio— nen behandlat i avsnitt 4.1. Med hänsyn till den centrala roll företagen har vid beskattningen är det nödvändigt att reglerna ändras radikalt. En sådan ändring är en förutsättning för en övergång till ett skattesystem som bygger på förenklad löntagar—

beskattning.

I det föregående har formulerats vissa allmänna krav som måste ställas på det nya systemet. Uppgiftsskyldigheten bör i princip begränsas till sådana uppgifter som inte redan är kända för myndigheterna och som har betydelse för deras beslutsfattande — uppgifterna skall ha nyhets” och beslutseffekt. Inhämtas uppgif— ter i strid mot dessa principer, blir resultatet en onödig be—

lastning för såväl uppgiftslämnare som granskningsapparat.

kommissionen har angett också ett tredje övergripande krav, näm— ligen att de uppgifter som inhämtas skall ge underlag för beslut av viss betydelse (uppgifterna skall ha utfallseffekt). Här ak— tualiseras naturligtvis svåra avvägningar. Det systematiska urval som förutsätts ske i det framtida kontrollsystemet har till syfte

bl a att initiera en djupgranskning, som kan omfatta inte endast

företagets egna inkomstförhållanden utan även t ex dess medverkan vid uppbörd och löntagarbeskattning. Urvalet måste göras med hjälp av en rad olika parametrar. Det är naturligtvis viktigt att myndigheterna får in de uppgifter som är relevanta för urvalet. En långtgående utveckling och förfining av urvalsmetoderna kan medföra behov av ett betydande antal uppgifter. Det finns emel— lertid en gräns för hur långt ambitionerna får drivas. En alltför omfattande informationsmängd medför stor belastning på uppgifts— lämnarna och kan inte — trots den maskinella bearbetningen — hanteras av mottagarna. Vid inhämtandet av sådana uppgifter som skall registreras och bearbetas maskinellt är således vissa begränsningar nödvändiga. kvalitet måste vägas mot kvantitet. Å andra sidan skall inte uteslutas att även andra uppgifter än sådana som behövs för den maskinella bearbetningen kan behöva infordras. Sådana uppgifter kan underlätta bl a de beslut som skall fattas på olika stadier i hanteringen (jfr punkterna 4 och

10—12 i flödesplanerna).

Vad hittills sagts har främst avsett de inhämtade uppgifternas ändamål och frågan om informationsmängdens omfattning. När det gäller den närmare utformningen av uppgiftsreglerna har kommis— sionen tidigare i flera sammanhang understrukit det grundläggande kravet att uppgiftslämnandet i framtiden måste vara enhetligt. En långtgående enhetlighet är — oavsett vilken teknik som används i urvalsprocessen — en direkt förutsättning för att kontrollen av företagen skall kunna bli likformig. En sådan enhetlighet är dessutom en nödvändig förutsättning för den maskinella hantering

som enligt kommissionens mening också behövs för att tillgodose

kravet på likformighet. Oavsett hur de enskilda företagen har

ordnat sin redovisning måste fordras att de uppgifter som de skall lämna för beskattningsändamål har samma specifikationsgrad .för samtliga företag och att de även i övrigt är anpassade till

de krav som ställs i ett system baserat på ADH—teknik.

Vid första påseendet kan det tyckas som om många företag i det nya systemet skulle ställas inför betydligt mer betungande krav på uppgiftslämnande än i dag. Så behöver dock inte vara fallet. Som kommissionen får anledning att senare återkomma till har utvecklingen gått mot en alltmer enhetlig redovisningsstandard. Här kan särskilt nämnas den s k Ens—kontoplanen, som fastställts som svensk standard för de mindre och medelstora företagens redovisning. Vid utformningen av de nya reglerna för företagens uppgiftslämnande för beskattningsändamål bör stor hänsyn tas till den nu antydda utvecklingen. Det standardiserade räkenskapsschema som skall ingå i inkomstdeklarationen bör Så nära som möjligt anknyta till företagens redovisning. Iakttas detta, behöver kram vet på ökad specifikation inte föranleda något mer betydande

merarbete för företagen.

De nya uppgiftsreglerna bör således utformas så att begärda uppgifter på enklast möjliga sätt kan hämtas ur företagens affärsbokföring. Även i övrigt är det naturligtvis angeläget att försöka ta tillvara olika möjligheter till förenkling och ratio— nalisering. i detta syfte bör en kritisk genomgång göras av de hitills använda deklarationsformulären. Det är, som senare ut— vecklas, kommissionens uppfattning att många av de f n infordrade uppgifterna kan sorteras bort. När nya blanketter utformas bör

vidare iakttas att de rent tekniskt bör vara lätta att fylla i

och att de dessutom skall vara registreringsvänliga.

Hittills har framställningen i detta avsnitt rört endast de upp— gifter som infordras för beskattnings— och kontrolländamål. Bakom många av de nuvarande uppgiftsreglerna kan också ett annat syfte sparas, nämligen att ge de skattskyldiga information om gällande materiella regler och en vägledning vid tillämpningen av dessa (det pedagogiska syftet). Det står klart att förhållandena i dag är annorlunda än när flertalet av dessa regler kom till. Samtliga näringsidkare är numera bokföringsskyldiga och de använder i ökad utsträckning sakkunnig hjälp i bokförings— och deklarationsarbe— tet. Samtidigt gäller dock att de materiella reglerna har blivit alltmer komplicerade. Med tanke särskilt på de mindre företagen kan det därför vara motiverat att även i fortsättningen tillhan— dahalla blanketter som t ex steg för steg visar hur en viss avdragspost skall räknas fram. Därmed är dock inte sagt att det alltid är nödvändigt att myndigheten tar del av beräkningen. Han kan tänka sig en ordning med hjälpblanketter, som är avsedda att utgöra underlag för företagens beräkningar men som inte behöver ges in till myndigheten. Enligt kommissionens mening finns det

mycket som talar för en sådan ordning.

i detta sammanhang vill kommissionen anföra några ytterligare synpunkter beträffande informationsfrågan. En huvuduppgift för kontrollen är att bidra till att deklarationerna blir riktiga. kontrollverksamhet och information till de skattskyldiga hänger därför intimt samman. En fungerande information tenderar att

reducera kontrollbehovet genom att minska antalet oavsiktliga

fel. Möjligheterna att som ett led i kontrollverksamheten ge

information till de skattskyldiga bör tas tillvara bättre än i dag. Avsikten är i och för sig inte att låta information ersätta kontroll men resurserna för kontroll kommer alltid att vara begränsade. En växelverkan mellan gjorda iakttagelser och utsänd information borde kunna ha en viktig preventiv effekt. Möjlig—

heterna till riktad information ökar väsentligt om uppgifts— skyldigheten utformas på här antytt sätt och bör inte lämnas

obeaktade när t ex nya beskattningsregler införs.

Kommissionen har i detta avsnitt angett vissa allmänna krav som måste ställas på uppgiftsreglerna i ett nytt system. I de närmast följande avsnitten skall mer utförligt diskuteras vilka krav den maskinella hanteringen och samordningen med löntagarbeskattningen

ställer på företagens uppgiftslämnande.

4.4.2 Underlag för maskinell kontroll

Det kontrollarbete som i fortsättningen helt eller delvis skulle kunna genomföras maskinellt kan schematiskt indelas i formalkont—

roll, materiell kontroll och avvikelsekontroll.

Eggmalkggtgglleg går ut på att fastställa om deklarationsblanket— terna är rätt ifyllda — att olika poster förts på rätt plats, att de frågor som ställs i blanketterna besvarats samt att erforder- liga underbilagor, t ex angående värdeminskningsavdrag, verkligen getts in. Vidare ingar kontrollräkning. Börs uppgiftslämnandet mer enhetligt, blir det möjligt att utföra en del av formalkont—

rollen maskinellt. Som exempel på uppgifter som lämpligen kan

utföras maskinellt kan nämnas kontroll av att specifikationer

fyllts i och att deklarationen, i de delar som registreras, är rätt sammanräknad. I övrigt får formalkontrollen utföras i sam—

band med klargöringen.

Hed materiell kontroll menas här en bedömning av om gällande

materiella beskattningsregler tillämpats korrekt. Som exempel kan

nämnas kontroll av om en inkomst redovisats i rätt inkomstslag och förvärvskälla samt kontroll av avsättningar till olika fon— der, avsättning för egenavgifter, värdeminskningsavdrag, tillämp— ningen av avdragsreglerna för representationskostnader samt gränsdragningen mellan reparation och ny—, till— eller ombyggnad. I vissa fall kan en slutlig bedömning göras redan på grundval av uppgifterna i deklarationen. I andra kan den inledande deklara— tionsgranskningen närmast klargöra om ytterligare åtgärder är motiverade, t ex på grund av "höga" representationskostnader

eller "stora" reparationsavdrag.

1 ett ADB—baserat system av det slag som skisserats i det före— gående blir det möjligt att göra en del av den materiella kont— rollen maskinellt, t ex kontrollen av fondavsättningar och lager— nedskrivningar. Vidare är det möjligt att formulera objektiva kriterier som avgör exempelvis när de i deklarationen upptagna representations— eller reparationskostnaderna är av sedan stor— leksordning att ytterligare granskning är motiverad. Deklara— tionsformulären måste utformas så att myndigheten erhåller de för

ändamålet relevanta uppgifterna.

Med gxgigglggkggtggll menas i princip att uppgifterna i deklara—

tionen jämförs med material som hämtas från annat håll. Framkom—

mer vid denna jämförelse skillnader eller avvikelser av viss

betydenhet, kan detta ge incitament till djupare kontroll.

Jämförelserna kan avse uppgifter som företaget har lämnat för annat beskattningsändamäl eller för ett tidigare års taxering eller uppgifter som avser förhållandena hos andra företag, vanli- gen i samma bransch. Avstämningen av uppgifter som har lämnats för olika beskattningsändamäl behandlas närmare i efterföljande avsnitt. Jämförelsen med tidigare är kan ge viktiga upplysningar om utvecklingen inom företaget, t ex om dess lagerreserv eller investeringar. Hit hör också den vanliga kontantberäkningen. Branschjämförelser kan avse bruttovinstprocent eller förekomsten av branschfrämmande poster. Jämförelserna kan också avse t ex

storleken av reserveringar, kassabehallning eller skatteskulder.

Jämförelser av detta slag sker redan i dag i viss omfattning men blir vid en manuell hantering ofta tidsödande ochxosäkra. Med ett standardiserat uppgiftslämnande och en maskinell behandling kan avvikelsekontrollen bli betydligt mer effektiv och likformig. Vid utformningen av nya deklarationsblanketter är det en viktig upp— gift att bedöma vilka uppgifter och vilken specifikationsgrad som

behövs för avvikelsekontrollen.

4.4.3 Samband mellan olika skatter och avgifter

Näringsidkarna är numera, oavsett den juridiska formen, undan— tagslöst skyldiga att föra räkenskaper, antingen enligt bokfö— ringslagen eller enligt jordbruksbokföringslagen. Räkenskaperna

utgör underlag inte bara för inkomstdeklarationen utan även för

de perioddeklarationer som avser mervärdeskatt, källskatt och socialavgifter. Brister i underlaget medför ofta att fel begås vid redovisningen för såväl inkomstskatt som andra skatter och

avgifter.

Inkomstdeklarationen avlämnas först sedan ett års verksamhet summerats i form av bokslut eller motsvarande. I samband därmed erhålls genom resultat— och balansräkningar en samlad bild av företaget. Det blir då möjligt att genom en rad kontroller pröva

skäligheten i uppgifter som lämnats vid olika tidpunkter.

Beskattningen och kontrollen av näringsverksamhet vilar på fas- tare grund om man vid granskningstillfället har kännedom om innehållet i tidigare avlämnade perioddeklarationer avseende samma räkenskapsår. Uppgiftsskyldigheten bör därför främst i inkomstdeklarationen ges en sådan utformning att möjligheter till

avstämning och samtidig kontroll av flera skatter och avgifter

skapas.

Olika från kontrollsynpunkt relevanta samband behandlas i det

följande.

&ameens_dstiätdestais-:_ibtedsidetleteiien

De flesta företag är skattskyldiga till mervärdeskatt för hela sin verksamhet. I dessa fall kan sägas att mervärdeskatten och inkomstskatten har en gemensam beskattningsram. Härmed avses det förhållandet att omsättningen är skattepliktig till både inkomst—

skatt och mervärdeskatt samtidigt som den mervärdeskatt som be—

löper pa en vid inkomsttaxeringen avdragsgill kostnad i princip

är avdragsgill vid redovisningen av mervärdeskatt. Ett ställ— ningstagande som gäller förekomsten av en intäkt eller av en kostnad berör saledes båda skatterna och skall dokumenteras i samma räkenskaper. De bedömningar som måste göras i mervärdeskat— tehänseende överensstämmer därför ofta med dem som vid en senare

tidpunkt blir aktuella vid taxeringen till inkomstskatt.

I Plan—rapporten har sambandet mellan rörelsebeskattning och mervärdeskatt beskrivits med hjälp av posterna 1 resultat— och balansräkningarna. Sambandet åskådliggörs med utgångpunkt i dels

omsättningen (bruttometod), dels nettovinsten (nettometod).

Bruttometod:

+ Omsättning enligt resultaträkningen

" Ej mervärdeskattebelagd omsättning

— Inköp av varor enligt resultaträkningen

+ inventerat värde av ingående lager/pågående arbeten — Inventerat värde av utgående lager/pågående arbeten — Mervärdeskattebelagda omkostnader

— Inköp av inventarier

+ Försäljning av inventarier

— övriga investeringar

"Momsmervärde"

Nettometod: + Nettovinst enligt balansräkningen

+ Bokslutsposter (t ex avsättning till lagerreserv, resultat- utjämningsfond, investeringsfond)

— Utgående lager/pågående arbeten enligt balansräkningen

+ Ingående lager/pågående arbeten enligt balansräkningen

+ Ej mervärdeskattebelagda omkostnader (t ex löner, sociala av» gifter, avskrivningar)

— Ej mervärdeskattebelagd omsättning

— Investeringar

+ Sålda inventarier

= "Momsmervärde"

Den systematiska mervärdeskattekontrollen är idag, som framgår av kapitel 2, koncentrerad kring mervärdeskatteenheternas granskning av negativa deklarationer. Positiva deklarationer underkastas inte någon systematisk granskning. Det otillfredställande i detta förhållande har påtalats av såväl mervärdeskatteutredningen

som RSV (MOMSORG—projektet).

Vid kontrollen bör det starka sambandet mellan inkomstskatt och mervärdeskatt utnyttjas. En avstämning bör göras i samband med den årliga taxeringen. Med utgångspunkt i inkomstdeklaratibnens uppgifter kan "momsmervärdet" beräknas enligt någon av de båda ovan redovisade metoderna. Det framräknade värdet bör sedan jäm— föras med det värde som kan beräknas med hjälp av mervärdeskatte—

deklarationerna för samma tid.

Kommissionen har tidigare nämnt att försöksverksamnet bedrivits i syfte att göra avstämningar men att det därvid visat sig att de

uppgifter som f n lämnas i företagens inkomstdeklarationer inte

ger tillfredsställanöe underlag för dEtta.

De nya uppgiftsreglerna bör ges en sådan utformning att möjlighe- terna till avstämning förbättras. Detta betyder bl a att intäkter och kostnader måste delas upp på ett sådant sätt att det går att utläsa vad som utgjort skattepliktigt tillhandahållande enligt mervärdeskattelagen. Vidare måste inkomstdeklarationen innehålla uppgifter om försäljnings— och inköpspris för inventarier samt dessutom om kostnader för ny—, till— eller ombyggnad av markan— läggningar och byggnader, eftersom sådana kostnader behandlas på

olika sätt i inkomstskatte— och mervärdeskattesystemen.

Sammanfattningsvis anser kommissionen att uppgifterna i inkomst— deklarationerna i fortsättningen bör ha en sådan specifikations— grad att en avstämning mellan dessa deklarationer och redovis— ningen till mervärdeskatt kan ingå som ett led i den årliga kontrollen. För ändamålet är en 1DD—procentig avstämning inte nödvändig. Det skulle visserligen vara teoretiskt möjligt att nå en sådan exakthet men för detta skulle krävas en alltför omfat—

tande uppgiftsskyldighet.

ååMQåDQ_EEQQQ£QåQåblé£å£lQE€£-:_BQDZIQllEDEQleEE

Socialavgiftsutredningen har nyligen föreslagit (Ds S 1983z7) att uppbörden av de arbetsgivaravgifter som belöper på en månad skall samordnas med källskatteuppbörden för samma månad. På en och samma deklaration (uppbördsdeklarationen) skall arbetsgivarna redovisa dels avgiftsunderlag och avgifternas belopp, dels inne— hållen preliminärskatt och kvarstående skatt. Avgiftsunderlaget innefattar kontant utbetalda avgiftspliktiga löner och andra ersättningar samt vissa naturaförmåner (kost, bostad, bil).

Förmånernas värde beräknas enligt fastställda schabloner. Skulle

det visa sig att summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på utgiftsåret uppgår till ett annat belopp än det som inbetalts för utgiftsåret skall arbetsgivaren dessutom utan anmaning lämna

årsuppgift på en särskild blankett.

De kontrolluppgifter som företagen — arbetsgivarna lämnar till ledning för de anställdas taxering har på olika sätt samband med uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter. De kontanta lö- nerna enligt kontrolluppgifterna överensstämmer sålunda i stort med det avgiftsunderlag som anges i uppbördsdeklarationerna. Den väsentliga skillnaden är att arbetsgivaren i kontrolluppgifterna inte skall beräkna något värde på naturaförmåner utan endast

ange om sådana förmåner utgått.

Det nu beskrivna sambandet mellan uppgifterna i uppbördsdeklara— tioner och kontrolluppgifter bör utnyttjas för årlig avstämning. Socialavgiftsutredningens förslag innebär att kontantlöner och naturaförmåner skall specificeras var för sig i uppbördsdeklara— tionen. Det blir därför möjligt att redan med nuvarande utform— ning av kontrolluppgifterna låta avstämningen omfatta de kontanta bruttolönerna. Kommissionen kommer i ett senare avsnitt att före— slå att förmånerna skall åsättas värden även i kontrolluppgifter—

na. Om detta genomförs ges ytterligare möjligheter till avstämw

ning.

åäQEåBQ_QEEQQIQåQEElåIäElQEE£_:_iQEQEåÄQEBlEIäElQE För bedömningen av uppbördsdeklarationernas riktighet är det önskvärt att kunna stämma av dessa mot det avdrag för löner som

företaget gör i inkomstdeklarationen.

Socialavgiftsutredningens nyssnämnda förslag innebär att de i uppbördsdeklarationerna redovisade avgifterna blir i det närmaste definitiva och att redovisning skall ska för varje månad. Därmed blir det möjligt att med ledning av dessa deklarationer beräkna de löneutgifter som hänför sig till företagets räkenskapsår. Resultatet kan sedan stämmas av mot det avdrag för löner som yrkas i inkomstdeklarationen. En förutsättning för detta är att inkomstdeklarationen i fortsättningen innehåller erforderlig

specifikation av arbetskraftskostnader.

Om företagen åläggs att i inkomstdeklarationen särredovisa sina kostnader för naturaförmåner, kan dessa jämföras med de förmåns— värden som redovisats i uppbördsdeklarationerna. Denna jämförelse kan ge för kontrollen värdefulla signaler, t ex i det fall då kostnader för förmåner redovisas i inkomstdeklarationen men något

förmånsvärde inte har tagits upp i uppbördsdeklarationerna.

4.4.4 Samordningen med löntagarbeskattningen

Företagen — arbetsgivarna har, som tidigare framhållits, viktiga uppgifter i samband med beskattningen av de anställda. kontroll— uppgifterna utgör redan idag ett viktigt underlag för löntagar— beskattningen. Det system för förenklad löntagarbeskattning som f n är under utredning skulle innebära att löntagarnas egen upp— giftsskyldighet helt avskaffas eller i varje fall kraftigt begränsas. Med ett sådant system blir arbetsgivarnas ansvar för

löntagarbeskattningen ännu mer accentuerat.

Denna utveckling kommer att ställa nya krav på företagens upp— giftslämnande — i vad avser både kontrolluppgifterna och uppgif— terna till ledning för den egna taxeringen _ och på den kontroll

som skall utföras hos företagen.

För möjligheten att införa en förenklad löntagarbeskattning har det avgörande betydelse att kontrolluppgifterna får en enklare utformning än i dag. Traktamentsbeskattningssakkunnigas tidigare

omnämnda förslag leder till en viss förenkling.

kommissionen anser att ytterligare steg bör tas i samma riktning. Samtidigt är det viktigt att kontrolluppgifterna kommer att inne— hålla alla de grundläggande uppgifter som behövs för löntagarbe—

skattningen, bl a uppgifter om värden på vissa naturaförmåner.

kontrollen av att de uppgifter som lämnas i kontrolluppgifterna är riktiga kan bara utföras hos företagen. Hos dem finns grundma— terialet, d v s avlöningslistor, reseräkningar, verifikationer m m. Genom att förlägga kontrollen till företagen skapar man möjv ligheter till en systematisk kontroll som i ett sammanhang berör alla anställda hos företaget. Härigenom uppnås att de anställda hos en och samma arbetsgivare kan behandlas likformigt oavsett om

de taxeras av den ena eller andra taxeringsnämnden.

Med den nu skisserade ordningen är det nödvändigt att företagens inkomstdeklarationer innehåller uppgifter som kan initiera den för löntagarbeskattningen erforderliga kontrollen. Detta är således ett ytterligare moment som måste beaktas vid utformningen

av ett standardiserat räkenskapsschema.

4.5 Uppföljningen av det nya kontrollsystemet

En kontinuerlig uppföljning av kontrollverksamheten är angelägen redan i dag. Med nuvarande system för uppgiftslämnande och kont— roll inom företagssektorn möter det emellertid betydande svårig— heter att åstadkomma en tillfredsställande uppföljning. Svårighe- terna har belysts genom den redogörelse för RSVs försöksverksam—

het som lämnats i gjlggg_g.

I det framtida systemet blir en uppföljning ännu mer angelägen. Det är uppenbart att arbetet med att formulera lämpliga urvals— kriterier kan bli både svårt och långvarigt. De parametrar som skall ligga till grund för det systematiska urvalet måste konti— nuerligt utvärderas och omprövas. Deras effektivitet måste kunna fastställas på ett statistiskt godtagbart sätt. Det nya systemet ger helt nya möjligheter till en tillfredsställande uppföljning. Av skäl som redovisats i det föregående måste det systematiska urvalet kompletteras med ett slumpmässigt urval. Ett sådant skäl är just att kombinationen av systematiskt och slumpmässigt urval möjliggör en effektiv uppföljning. Resultatet av de revisioner som initieras på grundval av det systematiska urvalet kommer att kunna jämföras med resultatet av de revisioner som utförs på grund av ett slumpmässigt urval. Ett uppföljningsarbete av detta slag kommer enligt kommissionens bedömning att leda till att kontrollverksamheten vilar på en betydligt stabilare grund än

idag.

5 KOMMISSIONENS FÖRSLAG

5.1 inledning

Av de allmänna överväganden som kommissionen redovisat i före—

gående kapitel framgår att nuvarande utformning av uppgiftsskyl—

digheten bidragit till att styra skattekontrollen i en inte

önskvärd riktning. En radikal ändring av uppgiftsskyldigheten

behövs. En sådan skall möjliggöra:

— en likformig kontroll av alla skattskyldiga

— en snabb identifiering och hantering av godtagbara deklaratio— ner (klargöringsförfarande)

— ett tillförlitligt urval av de deklarationer som kan förväntas innehålla fel av väsentlig betydelse

— en samtidig kontroll av inkomstskatt, mervärdeskatt och social— avgifter

— en identifiering av de arbetsgivare hos vilka kontroll bör ske

av uppgifter som lämnats beträffande de anställdas inkomster

En likformig kontroll kräver enhetliga uppgifter. De uppgifter som begärs bör samtidigt ha nyhetseffekt. beslutseffekt och ut— fallseffekt. Detta innebär att en uppgift inte tidigare skall vara känd för myndigheten. Samtidigt skall den ha betydelse för beslutsfattandet. Dessutom måste den kunna förväntas leda till

beslut av väsentlig betydelse.

Eegärda uppgifter skall enkelt kunna hämtas ur företagens redo— visning. Blanketterna för uppgiftslämnandet bör vara så utformade att uppgifterna kan bearbetas maskinellt i den utsträckning som

önskas.

I detta kapitel lämnas förslag till hur uppgiftsskyldigheten skall vara utformad för att tillgodose dessa önskemål. Inled— ningsvis tar kommissionen upp frågan om i vilken man det behövs olika deklaratiönsformulär med hänsyn till bl a arten av den verksamhet som den skattskyldige bedriver. Därefter diskuterar kommissionen hur företagens uppgiftslämnande för beskattnings—

ändamal skall anpassas till deras redovisning.

I ett efterföljande avsnitt presenterar kommissionen sina förslag till nya deklarationsblanketter samt ett förslag till förenklad kontrolluppgift från arbetsgivare. översiktligt redogörs för blanketternas användning och därvid beskrivs några av de maski—

nella kontroller som kan göras.

I förslagskapitlets avslutning görs en bedömning av vilka av nuvarande uppgifter som blir överflödiga antingen därför att motsvarande uppgifter lämnas på annat sätt eller därför att

uppgiftslämnandet inte är behövligt från kontrollsynpunkt.

5.2 Deklarationsformulärens utformning med hänsyn till

olika kategorier av skattskyldiga

Inkomstbeskattningen sker i sex olika inkomstslag. När det gäller

näringsverksamhet är endast inkomstslagen jordbruksfastighet,

annan fastighet och rörelse av intresse. Inom vart och ett av dessa inkomstslag skall inkomsten av varje särskild förvärvskälla uppskattas för sig. För de olika inkomstslagen gäller i vissa avseenden skilda beskattningsregler. Så länge dessa skillnader bestar finns det enligt kommissionens uppfattning behov av skilda deklarationsblanketter för de olika inkomstslagen. Detta överens— stämmer också med den nu gällande ordningen, enligt vilken det finns särskilda deklarationsblanketter för jordbruksfastighet,

annan fastighet och rörelse.

Även om inkomstberäkningen i princip är densamma för fysiska och juridiska personer gäller skilda beskattningsregler för dessa i många sammanhang. Det är önskvärt att de uppgifter som efterfrå— gas i olika blanketter skall kunna vara relevanta för den som lämnar dem. Därför är det lämpligt att såvitt möjligt ha skilda

deklarationsblanketter för fysiska och juridiska personer.

Den uppdelning som i kommunalskattelagen (1982:370), kL, görs i skilda inkomstslag för jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse kan sägas vara en form av branschuppdelning. Denna form av uppdelning finns också i flera av de i kap 3 nämnda länderna. Av de studerade länderna är det endast Norge som har branschen— passade räkenskapsutdrag i större utsträckning. 1 Norge finns

blanketter för ett 20—tal olika branscher.

Man kan diskutera lämpligheten av att ha särskilda branschanpas— sade räkenskapsutdrag. Med sadana skulle man t ex kunna kräva särskild specifikation av vissa för en bransch speciella kostna—

der som kan antas vara av intresse från kontrollsynpunkt. Att med

bestämdhet fastställa vilka dessa branscher och kostnader är måste dock i vart fall f n bedömas som vanskligt. En branschupp— delning riskerar dessutom att snedvrida kontrollen eftersom en— hetligheten i uppgiftslämnandet går förlorad och likformighets— kravet kan bli eftersatt. Härtill kommer att antalet branschen— passade räkenskapsutdrag torde behöva vara mycket stort om upp— delningen skall vara meningsfull. Mängden av formulär kan med tiden bli ohanterlig både för de skattskyldiga och skattead—

ministrationen.

kommissionen har av nämnda skäl funnit det mindre lämpligt att föreslå särskilda branschanpassade räkenskapsutdrag. Om sådana i framtiden ändå skulle bedömas som önskvärda måste ett ställnings— tagande föregås av noggranna överväganden som särskilt bör beakta konsekvenserna av att uppgiftsskyldigheten inte längre blir

enhetlig.

Kommissionen har valt att i stället utnyttja den branschkod enligt svensk standard för näringsgrensindelning (SNI) som skat— temyndighet åsätter företagen. Härigenom skapas i själva verket långt större möjligheter till relevanta jämförelser mellan före— tag med likartade förhållanden samtidigt som man kommer förbi de

svårigheter som branschanpassade räkenskapsutdrag skulle föra med

sig.

5.3 Olika ordning för företag med och utan årsbokslut

Inkomst av jordbruksfastighet och rörelse skall enligt 41 & kL

beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i den man dessa inte

strider mot särskilda bestämmelser i lagen. även inkomst av hyresfastighet får beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Enligt punkt 1 av anvisningarna till 41 & KL gäller i fråga om skattskyldig som har "ordnad bokföring" att den skattemässiga inkomstberäkningen i princip skall ske på grundval av bokfö— ringen. I begreppet bokföringsmässiga grunder ligger enligt an— visningarna att hänsyn skall tas till in— och utgående lager, pågående arbeten samt fordrings— och skuldposter. Har det bok— förda resultatet påverkats av att bland intäkterna tagits upp skattefria eller uteslutits skattepliktiga inkomster eller av att bland kostnaderna tagits upp belopp som inte är avdragsgilla,

skall en justering ske.

Bokföringslagen (1976:125) och jordbruksbokföringslagen (19791141) föreskriver såväl kronologisk som systematisk bok— föring (grundbokföring och huvudbokföring). Lagarna innehåller däremot inte några bestämmelser om dubbel bokföring. Dubbel bok— föring innebär en fortlöpande systematisering med inriktning på resultatredovisning och periodisering i bokslutets resultaträk— ning och balansräkning. i utpräglade småföretag med okomplicerade förhållanden kan bokföringsskyldigheten fullgöras genom att man vid' grundbokföringen gör noteringar i kolumner utan att inordna dessa i ett debet— och kreditsystem. För varje räkenskapsår skall den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut. Detta består av resultaträkning och balansräkning. Näringsidkare med en årlig

bruttoomsättningssumma understigande 20 basbelopp behöver dock

inte upprätta årsbokslut.

Vid den inkomstberäkning som skall ligga till grund för taxe— ringen tillämpas sedan länge olika ordning beroende på om den

skattskyldige avslutar sina räkenskaper med eller utan årsbok—

slut.

En näringsidkare som inte har årsbokslut skall i deklarationen redovisa kontanta bruttointäkter och utgifter i förvärvskallan, varvid en relativt utförlig specifikation av utgifterna krävs (se nuvarande blanketter J 1, F 1 och R 1). Resultatet bringas där" efter i överensstämmelse med bokföringsmässiga grunder genom att hänsyn tas till in— och utgående lager, varufordringar och varu—

skulder m m.

För de företag som avslutar räkenskaperna med årsbokslut gäller i stället att den skattemässiga inkomstberakningen utgår från re— sultatet enligt företagets resultaträkning (se nuvarande blankett 2 samt blanketterna J 3, F 6 och R 5). Det bokförda resultatet skall justeras, om det i den förvärvskälla som redovisningen avser förekommit skattepliktiga intäkter som inte bokförts på ett sådant sätt att resultatet påverkats eller om företaget resul— tatfört skattefria inkomster eller inte avdragsgilla kostnader. Omfattar bokföringen även någon annan förvärvskälla än den ak— tuella, måste intäkter och kostnader som är hänförliga till en sådan förvärvskälla avföras. Vidare gäller bl a att avskrivningar som gjorts i räkenskaperna skall återföras i deklarationen, var- efter skattemässiga värdeminskningsavdrag m m skall yrkas öppet. Någon allmän utgiftsspecifikation lämnas inte i deklarationen.

Till denna skall dock fogas en avskrift av bl a resultaträk—

ningen.

Enligt kommissionens uppfattning måste även i fortsättningen olika ordning gälla för näringsidkare med och utan årsbokslut. För den som inte avslutar med årsbokslut måste en kontantmäSSig redovisning, som justeras genom hänsynstagande till vissa balans— poster (in— och utgående lager m m), vara den mest lämpliga lösningen. Å andra sidan måste det anses uteslutet att ålägga de företag som har årsbokslut en sådan deklarationsordning. För dessa företag måste den skattemässiga redovisningen även i fram— tiden baseras på det bokförda resultatet, som i deklarationen får

justeras i de hänseenden som nyss nämnts.

Skilda ordningar bör således gälla även i fortsättningen. Därmed är naturligtvis inte sagt att nuvarande deklarationsblanketter kan lämnas oförändrade. Tvärtom är det, som kommissionen i det föregående understrukit, nödvändigt att väsentliga ändringar görs i syfte att tillgodose kontrollbehoven. inte minst är det angelä— get att företagens kostnader specificeras i den utsträckning som behövs för bl a maskinell kontroll och systematiskt urval. Den specifikatibnsgrad som kommissionen anser erforderlig framgår av de blankettförslag som strax skall presenteras och den kommer att i väsentliga delar få sin närmare motivering i samband med att användningen av blanketterna illustreras. Redan nu kan dock kon- stateras att de näringsidkare som inte har årsbokslut redan i dag lämnar en specifikation som i stora delar uppfyller kontroll— kraven. Kommissionens förslag till blanketter för denna grupp av näringsidkare innehåller därför relativt få ändringar i förhål—

lande till nuläget.

För de företag som avslutar räkenskaperna med årsbokslut är situationen en annan. Som redan nämnts innehåller deklarationen i dessa fall inte någon egentlig specifikation av intäkter och kostnader. Visserligen kan resultaträkningen, som i avskrift skall fogas till deklarationen, innehålla viss specifikation men utformningen varierar och i regel är specifikationsgraden klart otillräcklig. För framtiden fordras att samtliga företag, som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut, på ett enhetligt sätt lämnar de specifikationer som behövs för kontrollen. Frågan hur

specifikationen skall vara utformad diskuteras i de närmast

följande två avsnitten.

5.4 Företag med årsbokslut — specifikation på företags—

eller förvärvskällenivå

Vid inkomstbeskattningen gäller, som tidigare nämnts, att resul— tatet av varje förvärvskälla skall beräknas för sig. En specifi— kation av intäkter och kostnader kan avse just dem som är hänför— liga till en viss förvärvskälla. Specifikationen kan då sägas ske på fggväggskällggigå. Den utgiftsspecifikation som i dag lämnas av näringsidkare utan årsbokslut är av detta slag. En specifika— tion kan emellertid i stället avse intakter eller kostnader i hela den verksamhet som ett företags bokföring omfattar. I detta fall görs specifikationen således på fggggggggiyå. Den i ett

årsbokslut ingående resultaträkningen ligger på denna nivå.

Kommissionen har övervägt om den specifikation som i framtiden måste krävas av företag med årsbokslut bör läggas på företags-

eller förvärvskällenivå. Innan argumenten för och emot de båda

alternativen diskuteras, bör deras innebörd ytterligare precise—

PBS.

Alternativet att lägga specifikationen på företagsnivå — i det följande kallat gzgltgggatiygt — innebär att företaget skall specificera intäkter och kostnader i hela den verksamhet som bokföringen omfattar, oavsett om verksamheten utgörs av en eller flera förvärskällor. Vidare kommer en sådan specifikation att avse även de skattefria intäkter och inte avdragsgilla kostnader som företaget kan ha resultatfört. Redovisningen måste lämnas enligt ett standardiserat schema eller vad som i fortsättningen kallas gllgggt_fäkgggggggåggggg. Detta måste vara utformat med hänsyn bl a till de skiftande slag av intäkter och kostnader som förekommer i inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse. Har företaget bara en förvärvskälla, kan inkomsten av denna beräknas på samma sätt som i dag, vilket innebär att det resultat som redovisas i räkenskapsschemat justeras med hänsyn till skattefria intäkter, inte avdragsgilla kostnader etc. Omfat— tar verksamheten två eller flera förvärvskällor, som har gemensam bokföring, kan resultatberäkningen för en av dem fortfarande göras på sätt som nu sagts. Justeringen av det i räkenskapssche- mat redovisade resultatet måste i detta fall inbegripa även en omföring av de intäkter och kostnader som är hänförliga till de övriga förvärvskällorna. För var och en av dessa övriga förvärvs— källor skall lämnas en särskild specifikation på förvärvskälle— nivå. Detta är nödvändigt om man skall upprätthålla kravet på ett enhetligt uppgiftslämnande som inte är beroende av om bokföringen

omfattar en eller flera förvärvskällor. En specifikation av de

intäkter och kostnader som är hänförliga till den först nämnda

förvärvskällan kan man i detta fall erhålla genom att subtrahera de på förvärvskällenivå redovisade beloppen från de intäkter och

kostnader som specificeras i det allmänna räkenskapsschemat.

Alternativet med specifikation på förvärvskällenivå — i det följande kallat gzgltggggtiyet — innebär att företaget för varje särskild förvärvskälla specificerar de till denna hänförliga intäkterna och kostnaderna. Specifikationen kommer således enligt detta alternativ inte att omfatta skattefria intäkter eller kost— nader som inte är avdragsgilla. Praktiskt innebär B—alternativet att inkomsten av förvärvskällan beräknas på samma sätt som i dag — d v 5 genom en justering av det bokförda resultatet — varefter

en specifikation lämnas som avser den framräknade inkomsten.

De båda alternativen måste naturligtvis bedömas ur skatteteknisk synvinkel. Samtidigt är det angeläget att vid bedömningen fästa stort avseende vid önskemålet att uppgiftslämnandet så långt

möjligt skall vara anpassat till företagens redovisning.

Från rent skattetekniska synpunkter finns det vid första påseende mycket som talar för B—alternativet. Gällande regler innebär att inkomstberäkningen skall ske för varje förvärvskälla för sig. I ett sådant system måste av den skattskyldige krävas att han kan

redogöra för skattepliktiga intäkter och avdragsgilla kostnader i

varje särskild förvärvskälla. Det är mot denna bakgrund inte orimligt att begära att den specifikation som behövs för kontrol— len lämnas just på förvärvskällenivå. Ned B—alternativet fordras färre blanketter än i A—alternativet och hanteringen blir något

enklare. Särskilt i det fall då företagets bokföring omfattar två

eller flera förvärvskällor har A—alternativet vissa olägenheter. Konstruktionen av detta alternativ innebär nämligen, som redan framgått, att intäkter och kostnader i en av förvärvskällorna erhålls först efter det att intäkter och kostnader i övriga förvärvskällor subtraherats från den redovisning söm lämnas på företagsnivå. Det är emellertid avsikten att göra denna subtrak— tion maskinellt. Följande förtjänar dock att framhållas. De reg— ler som medger att beskattningen av en inkomst skjuts på framti— den genom 5 k resultatreglerande åtgärder är ofta relativt komp— licerade, åtminstone om flera sådana åtgärder skall vidtas samti— digt. I A—alternativet måste företagen i praktiken själva göra den eller de subtraktioner som nyss nämnts för att få fram under— laget för de resultatreglerande åtgärderna. I B-alternativet framgår underlaget direkt av deklarationen, vilket bör underlätta

för företagen att göra en riktig beräkning.

Ser man å andra sidan till önskemålet om en anpassning till företagens redovisning har A—alternativet obestridliga fördelar. Särskilt klart framstår detta när bokföringen omfattar endast en förvärvskälla. Förutsatt att det allmänna räkenskapsschemat kan ges en med hänsyn till företagens redovisning lämplig utformning — kommissionen återkommer till denna fråga i nästa avsnitt — innebär A—alternativet att företag som har endast en förvärvskäl— la direkt kan använda sin affärsbokföring och de nu upplagda redovisningssystemen för att lämna den begärda specifikationen. Det kan förväntas att A—alternativets allmänna räkenskapsschema kommer att bidra till utvecklingen av god redovisningssed. Den omarbetning av resultaträkningen som fordras när en specifikation

skall lämnas enligt E—alternativet innebär ett visst merarbete

för företagen. Det kan inte heller uteslutas att E—alternativet genom sin utformning i någon mån hämmar utvecklingen på redovis-

ningsområdet.

Kommissionen anser sig således kunna konstatera att B—alternati— vet har vissa fördelar ur rent skatteteknisk synvinkel — särskilt i det fall då företagets bokföring omfattar två eller flera förvärvskällor — medan A—alternativet ger större möjligheter att tillgodose uppgiftslämnarnas intressen. Vid valet mellan de båda alternativen bör man hålla i minnet att endast en ringa del av näringsidkarna har mer än en förvärvskälla. De svårigheter som i dessa fall kan uppkomma är inte större än att de bör kunna be- mästras. önskemålet om en nära anpassning till företagens redo—

visning bör därför väga över.

Av nu anförda skäl vill kommissionen för sin del förorda n— alternativet. För att ge remissinstanserna möjligheter att ta ställning till de båda alternativen har kommissionen dock i sina

blankettförslag redovisat även B—alternativet.

I sammanhanget kan framhållas att de nyss berörda svårigheter som uppkommer när ett företag har flera förvärvskällor skulle elimi— neras om all näringsverksamhet, som ett företag bedriver, hän— fördes till ett gemensamt inkomstslag och behandlades som en enda förvärvskälla. kommissionen har emellertid inte i uppdrag att föreslå så långtgående förändringar i de materiella beskattnings— reglerna. Inom den tid kommissionen haft till sitt förfogande hade det inte heller varit möjligt att belysa konsekvenserna av

ett sådant förslag.

i," U' Närmare om specifikation på företagsnivå

Kommissionen har i föregående avsnitt förordat det 5 k n-alterna— tivet, som innebär att den för kontrollen erforderliga specifika— tionen i första hand skall göras på företagsnivå enligt ett allmänt räkenskapsschema. En förutsättning för att A_alternativet skall medföra den avsedda förenklingen för företagen är att det allmänna räkenskapsschemat kan ges en sådan utformning att det

verkligen är nära anpassat till företagens bokföring.

Vid utformningen av räkenskapsschemat bör beaktas den utveckling som har ägt rum på redovisningens område. kommissionen har ansett det lämpligt att sammanfatta huvudlinjerna i denna utveckling

innan ställning tas till räkenskapsschemats närmare utformning.

Företagens redovisning behöver uppfylla flera olika krav. Den bör bl a lämna sådana upplysningar att man kan följa de ekonomiska konsekvenserna av verksamheten. Vidare bör den vara utformad så att företagen så enkelt som möjligt kan fullgöra sin lagstadgade uppgiftsskyldighet. han kan således urskilja dels interna krav på information för bl a effektivitetsbedömningar, dels externa krav för bedömning av företagets ekonomiska situation och för beskatt—

ning.

Näringslivets organisationer och enskilda företag har utvecklat system som tillgodoser de krav som ställs från skilda håll inom och utom företagen. Sveriges hekanförbund publicerade år 1945 sin

5 k normalkontoplan (M—planen) som främst fick betydelse för de

större företagen. Trettio år efter M—planens tillkomst, år 1975, gav en arbetsgrupp inom Sveriges Mekanförbund under rubriken ”Redovisningsplan" uttryck för en modernare syn på redovisningen. En annan arbetsgrupp inom Svenska hrbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund utvecklade under början av 197B—talet den s k BAS—kontoplanen. Denna publicerades 1975 i skriften "BAS 76 Redovisning i mindre och medelstora företag". Standardise— ringskommissionen i Sverige (518) fastställde EhS—kontoplanen som svensk standard i maj 1976 och i ny utgåva i september 3980. ans—

kontoplanen har fogats till detta betänkande som gilaga ;.

BAS—kontoplanen har en renodlat registrerande och klassificerande funktion. Transaktioner enligt kontoplanen redovisas med dubbel bokföring (debetwkredit—avstämning). kontoplanen kan användas av de flesta mindre och medelstora företag, oberoende av närings— gren, bransch, ägandeform m m. Den omfattar transaktioner mellan företaget och omvärlden, d v s affärsredovisningen, och anknyter till bokföringslagen med dess krav på balansräkning och resultat— räkning. Vidare anknyter kontoplanens allmänna struktur till kontoplaner som rekommenderades av redovisningsbyråer och branschorganisationer. Kontoplanen har också anpassats till Sta— tistiska Centralbyråns (SCBs) systematik, vilket gör det lättare

att ur redovisningen få fram uppgifter som skall lämnas till SCB.

Olika branschorganisationer har utformat branschanpassade versio— ner av EAS_kontoplanen med speciell uppläggning för branschen beroende på om man sysslar med tillverkning, tjänster, handel eller byggnadsverksamhet. Fram till 1981 hade exempelvis bransch—

kontoplaner tagits fram inom bygg—, åkeri—, träindustri, textil &

konfektions—, grafiska, tidnings—, glasmästeri, måleri_, rör— och elbranscherna samt dessutom för energiverk. Vidare finns för

jordbruk särskilda varianter av EASekontoplanen.

Mindre och medelstora företag anlitar ofta redovisningsbyråer med datoriserad redovisning. Tidigare hade dessa olika egna varianter av kontoplaner även för likartade företag i samma bransch. BAS_ kontoplanen har kraftigt reducerat antalet sådana egna kontoplaw ner. När det gäller färdig programvara, som säljs till företag för användning på deras egen dator, överensstämmer den nästan

utan undantag med BAS—kontoplanen.

Flera olika faktorer har medverkat till den nu beskrivna utveck— lingen. han kan peka på bl a de ökade interna och externa kraven på redovisningssystemet, den snabba datateknologiska utvecklingen och den därmed sammanhängande utvecklingen av datasystem, bok" föringslagens krav på årsbokslut som består av resultat— och balansräkning, bokföringsnämndens anvisningar och Föreningen

Auktoriserade Revisorers rekommendationer i redovisningsfrågor.

Det kan således konstateras att utvecklingen gatt mot en allt mer enhetlig redovisningsstandard och att BhS—kontoplanen spelat en betydelsefull roll för denna utveckling. De motiv som anförts för en ökad enhetlighet i redovisningen kan sammanfattas i följande punkter (BAS—redovisningen i mindre och medelstora företag, 2 uppl s 11): * All redovisning _ även den rent manuella — förenklas när kon— ton, blanketter och anvisningar kan göras likartade för olika

företag.

* Det blir lättare att använda maskinell redovisning, vare sig man vill utnyttja service— och redovisningsbyråer eller egen liten dator.

* Myndigheternas blanketter för uppgifter från företagen bör kunna anpassas och utformas med hänsyn till hur data kan hämtas direkt ur den enhetliga delen av redovisningen.

* Jämförelser mellan företag och mellan branscher underlättas.

* Det blir lättare att räkna fram sådana nyckeltal som används

ofta.

Från kommissionens synpunkt är det viktigt att notera att de motiv som drivit fram utvecklingen inom redovisningsområdet i allt väsentligt sammanfaller med de intressen som enligt det föregående skall tillgodoses genom ett enhetligt uppgiftslämnande

för beskattningsändamål.

kommissionen anser att den beskrivna utvecklingen medfört att det i dag finns goda möjligheter att utforma ett allmänt räkenskaps— schema som fyller kravet på en nära anpassning till företagens redovisning. Särskilt har förekomsten av BAS—kontoplanen bety" delse. Det finns visserligen inte någon exakt uppgift om hur många företag som tillämpar denna kontoplan. Den har emellertid på kort tid fått mycket stor genomslagskraft. Antalet företag som använder planen är dessutom inte ensamt avgörande. De flesta kontoplaner som bygger på dubbel bokföring med indelning på inkomst— (intäkts—) och UtgiftS" (kostnadsf) slag kan lätt anpas—

sas till BAS—kontoplanen.

det denna bakgrund har kommissionen funnit att ett allmänt räkenw skapsschema bör utformas i nära överensstämmelse med BAS—konto— planen. Härigenom tillgodoses bäst önskemålet om en anpassning till uppgiftslämnarnas bokföring. En sådan anpassning medför att företagens uppgiftslämnande underlättas och att skatteadministra-

tionens arbete med företagens deklarationer kan rationaliseras.

Enligt vad kommissionen ovan föreslagit skall alla företag med årsbokslut lämna uppgifter enligt det allmänna räkenskapsschemat. I speciella fall kan en sådan ordning emellertid för vissa före—

tag komma att vålla problem åtminstone under en övergångsperiod.

kommissionen föreslår därför att företag skall kunna medges un— dantag från skyldigheten att lämna allmänt räkenskapsschema. En förutsättning för detta måste dock vara att skattechef beslutar om att planmässig revision skall äga rum hos företaget med ett

längsta intervall om fyra år mellan revisionerna.

5.6 Förslag till deklarationsbilagor för näringsidkare

L." 0— .1 översikt över föreslagna deklarationsbilagor

kommissionens förslag till olika deklarationsbilagor framgår av nedanstående förteckning:

N 1 Annan fastighet, fysisk person m fl, ej årsbokslut

N ZA Annan fastighet, fysisk person m fl, årsbokslut

N En Annan fastighet, juridisk person, årsbokslut

N 4 Rörelse, fysisk person, ej årsbokslut

N SA Rörelse, fysisk person m fl, årsbokslut

N sn Rörelse, juridisk person

N ? Jordbruk, fysisk person, ej årsbokslut

N BA Jordbruk, fysisk person m fl, årsbokslut

N en Jordbruk, juridisk person

N 10 Delägare/medhjälpande make i näringsverksamhet N 11 Avskrivningsbilaga täckdiknings— och markanläggningar N 12 Avskrivningsbilaga byggnader

N 13 Avskrivningsbilaga inventarier

N 14 Allmänt räkenskapsschema, fysisk person m fl

N 15 Allmänt räkenskapsschema, juridisk person

N 16 Särskild förvärvskälla, fysisk person m fl

N 17 Särskild förvärvskälla, juridisk person

Som framgått ovan finns olika bilagor för fysiska och juridiska personer samt för de olika inkomstslagen. Från denna regel finns endast ett undantag, nämligen blankett N 1 som får användas av såväl fysiska som juridiska personer. Bokstaven A efter deklara— tionsbilagans nummer anger att fråga är om bilaga utformad efter

A-alternativet (specifikation på företagsnivå).

kommissionens förslag till balansräkning i blankett N 15 är avsett för aktiebolag. Av praktiska skäl har kommissionen avstått från att särskilt redovisa de justeringar som behöver göras med tanke på ekonomiska föreningar, stiftelser och vissa andra juri— diska personer. kommissionen förutsätter att de försäkringsföre— tag, som för närvarande deklarerar på blanketterna R 30 och R 31,

skall göra detta även i fortsättningen.

De alternativa deklarationsblanketter (R—alternativet) som kom— missionen övervägt nar nedanstående beteckningar. N 28 Annan fastighet, fysisk person m fl, årsbokslut

N 35 Annan fastighet, juridisk person

N SB Rörelse, fysisk person m fl, årsbokslut

N 58 Rörelse, juridisk person

N BB Jordbruk, fysisk person m fl, årsbokslut

N OB Jordbruk, juridisk person

Enligt detta alternativ, som innebär specifikation endast på förvärvskällenivä, ersätts A—blanketterna med B—blanketterna

varvid dessutom blanketterna N 14 — N 17 bortfaller.

Samtliga här föreslagna deklarationsformulär återfinns i del 2

av detta betänkande.

För att jämföra de tva alternativen och för att redovisa innef hållet i blanketterna har kommissionen som bilagor till denna del

av betänkandet endast tagit med blankett N 4 (g;l_gg 5), N SA

lm ixi (gilggg 5), N 10 (gilggg é), N 14 (gilgg ), N 16 (bilaga 53

N SB (gilggg 2). att just dessa blanketter valts sammanhän_ ger med att blanketterna för fysisk person är de mest kompli— cerade och att man med hjälp av dessa även kan visa t ex hur

kontantberäkning kan göras maskinellt.

I de följande avsnitten avser beskrivningarna i första hand A*

alternativet. Då så bedöms nödvändigt kommer dock B—alternativet

att beröras.

Två exempel kan få visa vilka blanketter som skall användas:

1. En fysisk person driver rörelse och har en hyresfastighet och avslutar inte sina räkenskaper med årsbokslut. Han skall av— lämna blankett N 1 och blankett N 4.

2. En fysisk person, som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut driver en rörelse i Malmö, har en jordbruksfastighet i Småland och en hyresfastighet i Stockholm. Han har gemensam bokföring för hela sin verksamhet. Rörelsen skall han deklarera på blan— kett N sn. Som bilaga till denna skall han avlämna ett allmänt räkenskapsschema, blankett N 14, som innehåller en specifika- tion av intäkter och kostnader m m för hela verksamheten. Jordbruksfastigheten och hyresfastigheten utgör emellertid särskilda förvärvskällor och är dessutom'hänförliga till andra inkomstslag. Han skall avlämna en blankett N 16 för var och en av förvärvskällorna jordbruk och hyresfastighet.

Vid B—alternativet används blanketterna N SE (rörelsen), N BB (jordbruksfastigheten) och N 38 ihyresfastigheten).

I det fall flera fysiska personer tillsammans driver verksamhet skall eg av dem lämna fullständig redovisning för hela verksamhe— ten. övriga delägare skall avlämna endast blankett N 10. Om juridisk person driver exempelvis rörelse tillsammans med fysisk eller annan juridisk person i handelsbolag eller kommanditbolag skall blankett N SA lämnas av en av delägarna och blankett N 10 av övriga delägare. Blankett N 10 behandlas särskilt i avsnitt

5.7 nedan.

Reglerna för avskrivning är så likartade att gemensamma deklara* tionsblanketter kan användas för all näringsverksamhet. Blanket— terna N 11, N 12 och N 13 föreslås därför ersätta de uppgifter om avskrivning som för närvarande finns. De nuvarande avskrivnings— bilagorna F4, J4, J21, R2, RZD och R21 och de uppgifter om av— skrivning som finns i blanketterna 2, F2, J2, JS, R1 och RS

bortfaller. 5.6.2 Innehållet i de nya deklarationsbilagorna

En översiktlig beskrivning av innehållet i de nya deklarations— bilagorna görs utifrån blanketterna N 4 och N sn (bilagorna 4 och 5).

Blankett N 4 (rörelse, fysisk person, ej årsbokslut) innehåller:

1. Allmänna uppgifter

2. Specifikatio' av skattepliktiga inkomster och avdragsgilla utgifter i förvärvskällan, m m

3. kommunal fördelning

4. Uppgift om förmögenhet

5. Uppgift om delägare

6. Specifikation av lager/pågående arbeten

7. Specifikation av Vissa anskaffningar/försäljningar

Den som inte avslutar sina räkenskaper med årsbokslut lämnar redan idag i blankett R1 en relativt omfattande specifikation av skattepliktiga inkomster och avdragsgilla utgifter i förvärvs— källan. En jämförelse mellan blankett R 1 och den föreslagna

blankett N 4 visar att skillnaden i uppgiftsskyldighetens omfatt—

ning blir relativt obetydlig.

Blankett N SA (rörelse, fysisk person m fl, årsbokslut) innehål—

ler:

1. Allmänna uppgifter

2. Justering av redovisat resultat enligt räkenskaperna (Blankett N 14 skall biläggas. Denna innehåller specifikation av intäkter och kostnader m m samt specifikation av vissa anskaffningar/försäljningar på företagsnivå)

3. kommunal fördelning

4. Uppgift om förmögenhet

5. Uppgift om delägare

6. Specifikation av lager/pågående arbeten

Som synes skiljer sig blanketterna N 4 och N SA åt endast därige— nom att N 4 innehåller en specifikation av skattepliktiga inkom— ster och avdragsgilla utgifter i förvärvskallan och att specifi— kationen av anskaffningar/försäljningar ligger på förvärvskälle— nivå. I blankett N SA lämnas dessa uppgifter på underbilagan blankett N 14 och avser hela den verksamhet bokföringen omfattar. Eftersom den som deklarerar på N 5A under rubriken "Justering av redovisat resultat enligt räkenskaperna" skall ange hur inte skattepliktiga inkomster och inte avdragsgilla kostnader bokförts

kommer samma uppgifter att erhållas i detta fall.

Som jämförelse kan noteras att blanketterna N 4 och N 58 företer än större likheter. Detta sammanhänger med att specifikationen i dessa fall sker på förvärvskällenivå.

Som tidigare framhållits bör behovet av varje uppgift kunna

motiveras utifrån beskattnings—, kontroll— eller pedagogiskt

syfte. Nedan anges kortfattat de viktigaste motiven till de

infordrade uppgifterna.

Deklarationsbilagans gllgäggg_ggggiftgg är till för att identi— fiera verksamheten och lämna vissa viktiga uppgifter om denna. När det gäller inkomstslaget rörelse skall dessutom vissa uppgif— ter lämnas för branschklassificering. Detta behandlas särskilt i

avsnitt 5.1D.1.

Specifikationen av igtäktgg_ggg_kgstgggg5 är primärt till för kontrolländamål vare sig specifikationen sker direkt i förvärvs— källan som i blankett N 4 och N 58 eller på företagsnivå i blan— kett N 14. Specifikationen möjliggör, som sen? _ skäll belysas, överslagsmässig kontroll av t ex undsrlaget för socialavgifter och mervärdeskatt. Utformningen ' det allmänna räkenskapsschemat

— blankett N 14 — behandlas _».skilt i avsnitt 5.6.3.

Avsnittet om kggmggal_fgggglgigg har till uppgift att hänföra inkomst av förvärvskällan till rätt beskattningso .. När det gäller juridiska personer skall fördelningen jämväl avse fördel—

ning på församlingar.

Uppgift om fggmgggghgt avser förmögenhet nedlagd i förvärvskäl— lan. Denna uppgift kan maskinellt kontrolleras i alla de fall bokföringen endast omfattar en förvärvskälla och spärregeln i inkomstslaget jordbruksfastighet inte är tillämplig. Uppgift om förmögenheten erfordras också för att man skall kunna göra en

överslagsmässig kontantberäkning maskinellt.

Uppgift om geläga£g_g_fl i förvärvskallan skall lämnas av den som utan anmaning har att redovisa för hela verksamheten. Denna person skall här också ange hur förvärvskällans inkomst och förmögenhet fördelar sig på de olika delägarna. Dessa uppgifter kommer att fungera som ett slags kontrolluppgifter för de andra delägarna. Dessa får ett förenklat deklarationsförfarande genom

att de bara behöver lämna några få uppgifter på blankett N 30.

Specifikation av lggegggågåeggg_argetgg är till för att maski— nellt kontrollera lagervärdering och avsättning till resultatut—

jämningsfond.

Specifikationen BV V1553 åBäÄäffElQQåZifäiåällQlDQät sker På förvärvskällenivä om avslutning av räkenskaperna ej sker med årsbokslut. Om den skattskyldige avslutar bokföringen med årsbok— slut sker redovisningen av anskaffningar/försaljningar på blan— kett N 14. Denna specifikation behövs dels för att åstadkomma överslagsmässig avstämning av mervärdeskatt och dels för att kunna göra kontantberäkning. Den gör det också möjligt att kont— rollera den räkenskapsenliga avskrivningen. Avstämningen av mer— värdeskatt sker vid blankett N 4 på förvärvskällenivå medan den vid blankett N SA sker på företagsnivå.

Även i blankett N SB sker specifikationen av anskaffningar/för— säljningar på förvärvskällenivå. Detta möjliggör avstämning av mervärdeskatt på denna nivä och underlättar därmed identifiering av eventuell felkälla.

5.6.3 Det allmänna räkenskapsschemat — blankett N 14

Resultatet av de överväganden kommissionen ovan redovisat (jfr

avsnitt 5.4) har utmynnat i att ett allmänt räkenskapsschema

måste utformas om önskemålet att företagen i första hand skall få lämna uppgifter på företagsnivå skall kunna tillgodoses. Redovis— ningen på företagsnivå bör beakta hur företagens redovisning är upplagd. Enligt kommissionens uppfattning är BAS—kontoplanens redovisningssätt det som bäst tillgodoser uppgiftslämnarnas önskemål om redovisning på företagsnivå (jfr avsnitt 5.5 ovan). Kommissionens förslag till allmänt räkenskapsschema för den som

avslutar med årsbokslut finns som bilaga 7.

Det allmänna räkenskapsschemat innehåller: 1. Identifieringsuppgifter

2. Balansräkning

3. Utdrag ur kapitalkontot

4. Resultaträkning

5. Specifikation av vissa anskaffningar/försäljningar

Samtliga nu nämnda uppgifter skall lämnas på företagsnivå. Upp- gifternas användning är densamma som beskrivits i föregående

avsnitt. Användningen kommenteras mera i avsnitt 5.10.

Målsättningen rent allmänt, när det gäller det allmänna räken— skapsschemat, är att det skall innehålla samma uppgifter om

intäkter och kostnader som blanketterna N 1, N 4 och N7. För att det allmänna räkenskapsschemat skall kunna tillgodose kravet på likformiga uppgifter måste intäkterna fördelas på olika inkomst— slag. kravet på uppdelning av rörelseintäkterna överensstämmer med bokföringslagen medan uppdelningen av jordsbruksintäkterna överensstämmer med jordbruksbokföringslagen, dock att jordbruks-

arrende skall anges särskilt. Att särredovisa intäkter och kost-

nader för fastighetsförvaltning thyresfastigheter) är god redo— visningssed. För den som har sin redovisning upplagd så finns möjlighet att lämna uppgift om kostnader för fastighetsforvalt— ningen särskilt (reg kod 408 — 410). Andra fastighetskostnader än

de som avser hyresfastighet skall redovisas vid reg kod 628 —

630.

För att möjliggöra för uppgiftslämnarna att använda den egna redovisningen utan att behöva slå ihop olika kostnadsslag inne— håller resultaträkningens kostnadssida en specifikationsgrad som överensstämmer med BAS—kontoplanens kontogruppsindelning utom i de fall ytterligare specifikation krävs. Med något undantag har

BAS—kontoplanens kontobenämningar använts.

kostnader för arbetskraft redovisas vid reg kod 501 — 515 och de rubriker som här anges är de som framgår av BAS—kontoplanen (jfr bilaga 3). Därutöver skall vissa uppgifter lämnas i anslutning till uppgifter om kostnader vid tjänsteresor. Specifikationen under kostnader för arbetskraft kommenteras särskilt i avsnitt

5.8.6.

Under rubriken "övriga kostnader" (reg kod 601 _ 530) finns kost- nadsslag, som har sin direkta motsvarighet i BAS—kontoplanen. Endast ett undantag finns, nämligen "Jordbruksarrende, betesav—

gifter". Detta kostnadsslag finns emellertid i de varianter av

BAS—kontoplanen som tillämpas inom jordbruket.

BAS—kontoplanens kontogrupp "Diverse periodiseringskonton" an-

vänds för periodisering av omsättningstillgångar. kontogruppen

omfattar dels värdet av tillverkade egna anläggningstillgångar och dels förändring av beståndet av producerat varulager, produk— ter i arbete och pågående arbeten (byggnads— och anläggningsverk— samhet). När det gäller kontot "Värdet av tillverkade egna an— läggningstillgångar" har detta i räkenskapsschemat omrubricerats till "För ny— till— eller ombyggnad av anläggningstillgång har uttagits varor och/eller nedlagts lönekostnader m m". Det är önskvärt att värdet av egentillverkade anläggningstillgångar inte krediteras de olika kostnadsslagen i det allmänna räkenskapssche— mat utan bruttoredovisas. Detta gäller särskilt lönekostnader.

Skälet härtill är att lönesumman skall vara möjlig att stämma av

mot underlaget för socialavgifter.

BAS-kontoplanen skiljer på avskrivningar på maskiner och inventa— rier och avskrivning på immateriella tillgångar. Därför finns

motsvarande uppdelning i det allmänna räkenskapsschemat.

Den omfattande kontouppdelningen under "Extraordinära intäkter och kostnader" är enbart betingad av önskemålet om en anpassning till redovisningen i de företag som har sådana intäkter och

kostnader och som vill särredovisa dessa.

Den omfattande uppdelningen under bokslutsdispositioner speglar i

någon mån den stora omfattningen av resultatreglerande åtgärder ! inkomstslagen rörelse och jordbruk. En öppen redovisning av av— sättning, återföring, ianspråktagande och avskrivning för olika fonder/konton möjliggör tillsammans med balansräkningen att vissa

särskilda uppgifter och blanketter kan slopas. Detta behandlas särskilt i avsnitt 5.11.

Föreliggande förslag till allmänt räkenskapsschema avviker från BAS—kontoplanens generella uppställning på en punkt, nämligen att uppgift om bilkostnader som utgjort löneförmån inte skall särre— dovisas under kostnader för arbetskraft. Sådan kostnad skall ingå i personbilskostnader eller övriga fordonskostnader (reg kod 612 — 617). I EnS—kontoplanen är kontogruppsbeteckningen "kostnader för egna transportmedel". Denna avvikelse bedöms vara av mindre betydelse. Det torde nämligen vara mindre vanligt att företag faktiskt tillämpar BAS—kontoplanen genom att redovisa vissa for—

donskostnader i klass 5 och andra i klass 6.

När det gäller det allmänna räkenskapsschemats balansräkning har även denna byggts upp så att den möjliggör uppgiftslämnande på kontogruppsnivå. När det gäller balansräkningen kan noteras att kassabehållningen, upplupna löner/semesterlöner, garantiriskre— serv och förskott/a conto skall anges särskilt. Dessa uppgifter

finns också i BAS—kontoplanen men på kostnadsslagsnivå.

Det kan nämnas att balansräkningen för juridisk person dessutom innehåller en särredovisning av skatteskulder, tantiem, avsatt

till pensioner och internvinstkonto. Även dessa konton finns i

BAS—kontoplanen.

I B—alternativet finns balansräkning intagen i blankett N 58. Om ett företag har inkomster som är hänförliga till flera olika inkomstslag behöver balansräkningen endast ifyllas på ett ställe (i en av blanketterna). Av det skälet har kommissionen inte gjort olika balansräkningar för inkomstslagen rörelse och jordbruk. En förenklad balansräkning finns emellertid för näringsidkare som endast har inkomst av annan fastighet. Om emellertid den som har att redovisa inkomst av rörelse jämväl har att redovisa inkomst i inkomstslaget annan fastighet, redovisas balansräkningen på rö—

relseblanketten. Balansräkningarna skall redovisas på företags— nivå och inte på förvärvskällenivå.

Enligt bokföringslagen skall obeskattade reserver anges var för sig. Beteckningen ackumulerade överavskrivningar har använts i

stället för BAS—kontoplanens beteckning "Anläggningsreserv".

För att åstadkomma likformighet i redovisningen av olika avsätt— ningar kommer kommissionen att i avsnitt 5.9.2 föreslå att avdrag för avsättning till upphovsmanna/uppfinnarkonto samt skogs— konto/skogsskadekonto skall medges endast under förutsättning att Sådan avsättning redovisas under rubriken "Obeskattade reserver" i balansräkningen. Avsättningen skall med andra ord ske i räken— skaperna. Härigenom blir god redovisningssed i detta avseende

lagfäst.

5.6.4 Särskild förvärvskälla — blankett N 16

För inkomstbeskattningen krävs att skattskyldig lämnar uppgift om intäkter och kostnader i varje förvärvskälla. Den omständigheten att den skattskyldige har en bokföring som omfattar två eller flera förvärvskälldr kan inte — som kommissionen tidigare fram— hållit — utgöra skäl för undantag från denna regel. ett föreskri— va att de skattskyldiga skall ha skilda bokföringar för varje förvärvskälla är inte nödvändigt. Beskattningens krav tillgodoses

ändå genom den föreslagna blankett N 16, bilaga 8.

Blankett N 16 är en gemensam blankett för alla tre inkomstslagen

jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse. Blanketten skall

avlämnas endast av den som i en och samma bokföring har tvä eller

flera förvärvskällor hänförliga till näringsverksamhet. Om före— taget har flera förvärvskällor, som skall redovisas på blankett

N 16, skall en blankett avlämnas för varje sådan förvärvskälla.

Blankett N 16 innehåller:

1. Allmänna uppgifter.

2. Specifikation av intäkter och kostnader. 3. kommunal fördelning.

4. Uppgift om förmögenhet.

5. Uppgift om delägare.

6. Specifikation av lager/pågående arbeten (ej annan fastighet).

Innehållet överensstämmer med blankett N 5A med ett undantag, nämligen själva specifikationen av intäkter och kostnader (punkt 2 ovan). Sådan specifikation saknas 1 N 5A i själva blanketten men lämnas i stället i det allmänna räkenskapsschemat, blankett

N 14.

En viktig skillnad finns mellan resultaträkningen i blankett N 14 och specifikationen i blankett N 16. Specifikationen i blankett N 16 avser endast intäkter och kostnader i förvärvskällan, medan N 14 avser den i bokföringen redovisade verksamheten. Till följd därav finns i blankett N 16 ej under "Extraordinära intäkter och kostnader" vinst eller förlust vid avyttring av fastighet eller

värdepapper och slutsumman är därför förvärvskällans resultat.

Specifikationsgraden i blankett N 16 är densamma som i blankett N 14. Kommissionen har övervägt om det inte i blankett N 16 skulle kunna räcka med en beloppsuppgift för var och en av sam— lingsrubrikerna

— kostnader för arbetskraft

— personbilskostnader och

— övriga fordonskostnader.

Om en sådan ordning är avsevärt bättre för uppgiftslämnarna bör en minskning av specifikationskravet i blankett N 16 kunna ske,

eftersom frågan inte är av avgörande betydelse från kontrollsyn—

punkt. Slutlig ställning i denna fråga bör tas först efter den

fortsatta beredningen av kommissionens förslag.

5.6.5 Blanketternas tekniska utformning

Deklarationsformulär bör rent tekniskt vara så utformade att be_ gärda uppgifter lätt kan lämnas. Den tekniska utvecklingen gör att man idag bör ställa andra krav än hittills på formulären i det avseendet. Nuvarande deklarationsblanketter har vissa bris—

ter.

! deklarationsblanketter för jordbruk och rörelse skall f n olika summor föras från en sida till en annan och ibland mellan olika blanketter, t ex egenavgifter. Många av de uppgifter som finns i deklarationsblanketterna skall föras inom linjen och sedan summe— ras innan de förs ut i summakolumner (jfr t ex första sidan blankett RS). Självdeklarationen och dess bilagor skall avfattas

på blankett enligt fastställt formulär.

Nu nämnda omständigheter utgör ett hinder för de skattskyldiga att lämna uppgifterna maskinellt. kommissionen föreslår därför att deklarationsbilagorna N 1 — N 1G samt N 14 — N 17 får avlämf nas på av den skattskyldige maskinellt framställda blanketter under förutsättning att de innehåller uppgift om blankettbe- teckning, samtliga allmänna uppgifter samt erforderliga belopps— uppgifter. Belopp som redovisas i blanketten skall föregås av registreringskodsnummer samt p051tivt eller negativt förtecken, där positivt tecken är ett belopp som ökar inkomsten. Belopp som skall summeras skall skrivas i staffelform och posterna skall

redovisas i exakt samma ordning som 1 det fastställda formuläret.

Användningen av maskinellt framtagna räkenskapsutdrag skulle öka säkerheten i uppgiftslämnandet genom att risken för felskriv_ ningar (fel rad, belopp) och felräkningar reduceras. Samtidigt

minskar arbetet för uppgiftslämnarna.

En förutsättning för den maskinella granskningen är att uppgifw terna lätt kan registreras. Därför är föreslagna formulär upp— ställda i Staffelform och varje uppgift som skall registreras

försedd med en registreringskod.

Detta skapar möjligheter för branschorganisationer att utforma särskilda för branschen anpassade blanketter om de uppfyller

ovannämnda krav. Därvid kan även de små företagens, t ex konstnä—

rernas och fiskarnas, uppgiftslämnande ske på enkla blanketter.

Kommissionens förslag till deklarationsformulär medför att fler

uppgifter än f n skall registreras när det gäller rörelseidkare.

Detta kommer att öka registreringsbehovet. i detta sammanhang maste emellertid flera andra faktorer tas med vid bedömningen av behovet av registreringskapacitet.

* Skatteförenklingskommittén arbetar med att utreda förutsätta ningarna för ett förenklat deklarationsförfarande i form av en försäkran. Målet är att 405 miljoner skattskyldiga skall slip— pa deklarera eller få lämna deklaration i förenklad form. Därmed reduceras registreringsbehovet.

* Ett mycket stort antal skattskyldiga kommer bara att behöva fylla i någon eller nagra uppgifter i räkenskapsschemat. Så är exempelvis fallet för den som har sin jordbruksfastighet utar— renderad. Många skattskyldiga har inte anställd arbetskraft och berörs därför inte av den uppgiftsskyldigheten. Vidare måste beaktas att delägare/medhjälpande make endast behöver

fylla i blankett N 10.

I avsnitt 6.1 finns en kostnadskalkyl som också behandlar det

ökade registreringsbehovet.

Pa längre sikt kan registreringsbehovet i det nya systemet komma att reduceras. Man kan nämligen överväga att låta redovisningsby— raer direkt på datamedium överföra de uppgifter som skall redo—

visas i deklarationsformulären.

5.7 Särskild blankett för delägare och medhjälpande make

I detta avsnitt diskuterar kommissionen hur uppgiftslämnande och kontroll bör utformas i två särskilda situationer, nämligen dels

det fall där verksamhet bedrivs i handelsbolag och dels det fall

där makar tillsammans deltar i en verksamhet.

Handelsbolag taxeras inte utan inkomsten beskattas hos delägarna. Enligt 38 E 1 mom TL skall handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg varje år till ledning för delägares taxering utan anmaning lämna uppgifter om delägarnas andel i bolagets eller rederiets inkomst och förmögenhet. Det är bolaget som skall lämna uppgifterna, som om det självt var skatt— skyldigt. Detta innebär att uppgift på blankett för allmän själv— deklaration skall lämnas i varje kommun där någon delägare taxe— ras till statlig inkomstskatt. Vidare skall uppgift på blankett för särskild självdeklaration lämnas för kommuner där taxering av delägare sker enbart till kommunal inkomstskatt. Företaget skall också i övrigt iaktta TLs bestämmelser om vad som skall fogas till deklarationen, t ex avskrifter av vissa räkenskapshand— lingar. De av företaget lämnade uppgifterna är till för att kontrollera delägarnas deklarationer. Någon föreskrift om att bolaget skall lämna motsvarande uppgifter till delägarna finns inte. Varje delägare skall emellertid i sin sjävdeklaration lämna fullständig redovisning för sin del av bolagets inkomst och

förmögenhet.

Uppgiftslämnandet enligt 38 8 1 mom TL har inte kommit att funge— ra på det sätt som varit avsett. I flertalet fall är det endast delägarna som lämnar uppgifterna, och de gör detta direkt i sina sjävdeklarationer. Taxeringsmyndigheterna låter sig i regel nöja med detta. Det finns inte heller någon tillförlitlig registre— ring av handelsbolagen. Även frågan om när ett handelsbolag

föreligger är i praktiken oklar. Så är det t ex svart att dra

gränsen mellan verksamhet bedriven gemensamt av makar och verk— samhet bedriven i handelsbolagsform. Ett påstående av makar att det finns ett muntligt bolagsavtal godtas i regel av taxerings—

myndigheterna.

I det fall då makar tillsammans deltar i en verksamhet kan situa— tionen antingen vara den att båda anses stå för verksamheten (gemensam verksamhet) eller att den ena maken står för verksamhe— ten och den andre endast biträder honom (medhjälparfallet). När det gäller medhjälparfallet finns en föreskrift i 38 5 4 mom TL som innebär att den make som står för verksamheten skall lämna den andre de uppgifter om verksamheten som behövs för beräkning av dennes inkomst. Någon bestämmelse om att uppgift skall lämnas till skattemyndigheterna på sätt som föreskrivs for handelsbolag finns inte. Medhjälpande make skall i sin självdeklaration lämna

fullständig redovisning av sin del av verksamheten.

Enligt kommissionens uppfattning har de nuvarande reglerna flera

nackdelar:

* Särskilt beträffande delägare i handelsbolag skall ett omfat_ tande uppgiftslämnande ske, som egentligen är onödigt. Det borde räcka att skattemyndigheterna fick en enda uppgift om hela verksamheten.

* Det omfattande uppgiftslämnandet synes medföra ett stort dubbelarbete eftersom flera deklarationer innehåller exakt samma uppgifter som i många fall skall granskas av olika taxe— ringsnämnder.

* Med nuvarande regler blir samordningen av kontrollen mellan

olika taxeringsnämnder otillfredsställande. Olägenheterna med

detta framträder i t ex det fall då bolaget driver verksamheten i kommunen A medan delägarna är bosatta i kommunerna B, C och D.

* Den bristande samordningen av kontrollen leder ofta i sin tur till att delägare som taxeras i olika taxeringsnämnder beskat—

tas olika.

RSV har i sin rapport 198lziö "Slopad utbotaxering" .föreslagit att nuvarande s k utbotaxering slopas fr o m 1985 års taxering. Detta innebär att taxering skall ske endast i den skattskyldiges hemortskommun även om han bedriver verksamhet i flera kommuner. kommissionen biträder helt de förslag som lagts fram i rapporten och har vid utformningen av deklarationsbilagor och räkenskaps—

schema utgått från att förslagen genomförs.

En slopad utbotaxering skulle eliminera en del av de olägenheter som berörts ovan. Kommissionen anser emellertid att ytterligare åtgärder behövs för att underlätta hanteringen av handelsbolags—

och makefallen.

För båda dessa fall föreslår kommissionen därför som huvudregel att endast den som har ledande ställning i verksamheten i sin självdeklaration utan anmaning skall lämna fullständig redovis— ning för hela verksamheten. Redovisningen skall omfatta såväl inkomst som förmögenhet i verksamheten. Samma skattskyldig skall också lämna uppgift om delägares resp makes andel i inkomst och förmögenhet. De senare behöver normalt bara redovisa sin del i verksamheten på en enkel deklarationsblankett — blankett N 10,

bilaga 6- Efter anmaning är dock varje delägare skyldig att lämna

fullständig redovisning för verksamheten.

I fråga om handelsbolag m fl bör den som är företagsledare enligt 35 5 1a mom KL anses ha ledande ställning. Om det finns flera företagsledare skall den som är bosatt i kommun där bolaget driver verksamheten från fast driftställe lämna fullständig redovisning. Finns det flera sådana personer bör de själva avgöra vem av dem som skall lämna redovisningen. Om det inte finns någon företagsledare enligt 35 S i a mom KL bör skyldigheten att lämna redovisningen läggas på den som har störst andel eller vid lika andelsinnehav på den delägare som är bosatt i kommun där bolaget bedriver verksamhet från fast driftställe. I sista hand bör del—

ägarna själva få avgöra vem av dem som skall lämna uppgifterna.

I fråga om makars verksamhet har i medhjälparfallet den make som står för verksamheten ledande ställning. Om verksamheten bedrivs av makarna gemensamt bör skyldigheten att lämna fullständig redo— visning läggas på den som är registrerad till mervärdeskatt för verksamheten eller, om båda är registrerade, den som är bosatt i kommun där verksamheten bedrivs från fast driftställe. ! sista hand får makarna själva avgöra vem av dem som skall lämna uppgif-

terna.

Den föreslagna ordningen innebär således att en skattskyldig i vissa fall får hänvisa till redovisning som lämnats av annan skattskyldig. Detta kan aktualisera behov av en översyn av reg—

lerna om skattetillägg och andra påföljder.

Taxeringsnämnden i den kommun där fullständig redovisning lämnas

bör åläggas huvudansvaret för samordning av taxering och kontroll

av verksamheten.

5.8 Förslag till ny kontrolluppgift och en ny uppgifts—

skyldighet beträffande kostnader för anställda

5.8.1 Motiv för en ny uppgiftsskyldighet

Enligt det allmänna räkenskapsschemat skall arbetsgivare lämna utförliga uppgifter om kostnader för arbetskraft. Med nu gällande ordning finns inget specifikationskrav beträffande dessa kostna— der. De nya uppgifterna behövs för att åstadkomma den önskvärda avstämningen mellan underlaget för socialavgifter i uppbördsdekw larationerna och lönekostnader som redovisas i det allmänna rä— kenskapsschemat. Den utökade uppgiftsskyldigheten avseende lone» utbetalningar och andra kostnader för de anställda motiveras ytterligare av iakttagelsen att intresset tilltagit att i stället

för kontant lön få andra förmåner.

Det finns emellertid ett annat viktigt förhållande som enligt kommissionens uppfattning motiverar en utökad uppgiftsskyldighet på detta område. Det är önskemålet att åstadkomma förenklingar i löntagartaxeringen och flytta kontrollen från löntagarna till arbetsgivarna som har underlaget för de anställdas löner och förmåner. Löntagarbeskattningen bygger i ett sådant system på tredjemansuppgifter. För detta fordras enkla och riktiga kontr rolluppgifter. Det finns därför ett starkt intresse av att kont—

roll kan ske av utbetalda ersättningar och av att dessa redovi-

sats rätt i kontrolluppgifterna. Incitament till en sådan kont— roll hos arbetsgivarna kan erhållas endast genom att uppgifts— skyldigheten avseende utbetalda ersättningar och kostnader för de

anställda utvidgas.

Att åstadkomma förenklingar i löntagartaxeringen är mycket ange— läget. Skatteförenklingskommittén arbetar med denna fråga. Möj— ligheterna att åstadkomma de eftersträvade förändringarna 1 löntagartaxeringen är emellertid direkt avhängiga av hur kont—

rolluppgifterna för de anställda är utformade.

Denna fråga har vissa beröringspunkter med det arbete som utförs av förmånsbeskattningskommittén. kommissionen anser det från sina utgångspunkter vara nödvändigt att man tar ett samlat grepp på hela uppgiftsskyldigheten. Som redan framhållits hänger kont— rollen av arbetsgivarnas och löntagarnas beskattning nära samman. kommissionen har därför funnit det nödvändigt att genom ett eget

förslag till ny kontrolluppgift föra frågan framåt.

5.8.2 Den nya kontrolluppgiften

Som framgår av kapitel 2 finns i nuvarande kontrolluppgifter utrymme för ett mycket stort antal uppgifter. Samtidigt är de ofullständiga i det avseendet att arbetsgivaren inte anger något värde på utgående förmåner. Detta innebär att löntagaren själv i sin deklaration måste åsätta förmånerna värden enligt gällande anvisningar. Dessutom måste han yrka mer eller mindre självklara avdrag för kostnader som direkt motsvarar uppburna ersättningar.

Taxeringsnämndens uppgift är sedan att med ledning av samma

uppgifter kontrollera att löntagaren gjort rätt.

En förenkling av kontrolluppgiften skulle vara till fördel såväl

för skattemyndigheterna som för de anställda och företagen. En

sådan ändring skulle

* möjliggöra en förenkling av löntagarnas sjävdeklarationer

* underlätta skattemyndigheternas arbete med taxeringen av lönta— garna

* bespara företagen en mängd förfrågningar i samband med lönta—

gartaxeringen.

kommissionen föreslår att kontrolluppgiften (gilggg 19) förutom allmänna uppgifter, såsom namn och personnummer m m, i framtiden skall innehålla endast följande uppgifter som skall vara bestämda till beloppet:

Avdragen preliminärskatt

kontant lön samt delpension

Värdet av kost

Värdet av bostad

Värdet av bilförmån

Pension/livränta

Annan skattepliktig ersättning/förmån

Löneavdrag, som arbetsgivaren gjort och för vilket inkomsttagaren

har avdragsrätt vid inkomsttaxeringen.

Arbetsgivaren skall endast med kryssmarkering ange — om och i så fall enligt vilka grunder rese— och traktamentser— sättning och ersättning för hemresor utgått

— om inkomsttagaren är hänförlig till personkretsen i 35 5 i a

mom kL (fåmansdelägare m fl) och — om förmån utgått för vilken särskilt förmånsvärde ej fast—

ställts.

5.8.3 Ej uppgiftsskyldighet för traktamenten i kontrolluppgift

Som framgår av förslaget till ny kontrolluppgift innehåller detta inte någon beloppsmässig uppgift om rese— och traktamentsersätt—

ning.

Traktamentsbeskattningssakkunniga har i sitt betänkande (SOU 1983:3) Skatteregler om traktamenten m m redan föreslagit att uppgiftsskyldigheten beträffande traktamenten skall slopas. Ett huvudskäl är att man velat ta hänsyn till hur det går till i praktiken när den anställde deklarerar och taxeringsnämnden skall granska den anställdes deklaration. De sakkunniga konstaterar att den anställde i sin självdeklaration bygger sin redovisning på de uppgifter han fått från arbetsgivaren och att taxerings— nämnden regelmässigt inte har tillgång till andra uppgifter än de som finns i deklaration och kontrolluppgift. Det är alltså i praktiken arbetsgivarens bedömning av tjänsteförrättningarnas antal, längd och art samt beloppet av utbetalda traktamenten som blir avgörande vid tillämpningen av schablonmetoden. Deklara- tionskontrollen torde därför normalt begränsa sig till en" enkel räkneoperation för att kontrollera att yrkat avdrag inte översti— ger vad som tillåts enligt normalbeloppsreglerna. De sakkunniga anser det uppenbart att detta förfarande är arbetsbesparande för taxeringsnämnder och övriga inblandade. I sammanhanget understry-

ker de att stats— OCh kommunalanställdas traktamenten är skatte-

fria och att 5 k tyst kvittning sker för anställda hos sådana arbetsgivare som fått dispens från uppgiftsskyldigheten. De sak- kunniga anser det osannolikt att det med nuvarande ordning går att mera väsentligt öka taxeringsnämndernas möjligheter att med deklarationen som grund kontrollera avdragen för ökade levnads— kostnader. De sakkunniga tar i stallet fasta på arbetsgivarnas centrala roll i traktamentsbeskattningen och vill utnyttja förde— larna därav genom att formellt bekräfta deras ställning. Med detta synsätt bör kontrollen i första hand inrikta sig på de grundläggande uppgifterna hos arbetsgivaren. Det är mot denna bakgrund som de sakkunniga föreslagit att uppgiftsskyldigheten för traktamentsersättningar slopas och att kontrollen framdeles

skall ske hos arbetsgivarna.

Kommissionen delar de sakkunnigas uppfattning om hur taxeringen och deklarationskontrollen fungerar och vilka utgångspunkter man saledes bör ha vid en ändring. Dessa utgångspunkter överensstäm—

mer ocksa väl med dem som redovisats i Plan-rapporten.

Det är vidare uppenbart att ett slopande av uppgiftsskyldigheten för traktamenten har en avgörande betydelse för möjligheten att åstadkomma ett förenklat deklarationsförfarande för löntagare m fl. De anställda behöver inte längre redovisa ersättning i deklarationen och ett större antal skattskyldiga kan rymmas inom

ett givet schablonavdrag under inkomst av tjänst.

5.8.4 Ej uppgiftsskyldighet för hemresor och reseersättning

m m i kontrolluppgift

Traktamentsbeskattningssakkunniga har ansett att arbetsgivares skyldighet att i kontrolluppgiften särskilt ange om han haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under tjänsteförrrättningen skall bibehållas. I det nya kontrollsystem som kommissionen föreslar saknas emellertid skäl att bibehålla

denna uppgiftsskyldighet. Den bör därför slopas.

De sakkunniga har föreslagit att uppgiftsskyldigheten för reseer— sättningar (färdkostnad) vad gäller andra än offentliganställda bibehålls. Enligt kommissionens uppfattning bör emellertid er- sättning för faktiska resekostnader bli reglerad på samma sätt som traktamenten. Samma kontrollaspekter kan nämligen läggas på resekostnad som på traktamentsersättning — faktisk kontroll kan utövas endast hos arbetsgivaren. I normalfallet är det sa att en person som uppburit traktamente också uppburit resekostnadser- sättning. Om inte resekostnadsersättningen hanteras på samma sätt som traktamentena motverkas möjligheterna att förenkla dekla— rationsförfarandet för löntagarna. Uppgiftsskyldigheten bör sä—

ledes slopas också för färdkostnadsersättning.

kostnad för hemresor har karaktär av privata levnadskostnader. I motsats till de sakkunniga anser kommissionen därför att er— sättning för sadana resor i princip bör vara skattepliktig. Avdrag för hemresekostnader bör medges endast för ett begränsat

antal sådana resor. Denna avdragsrätt bör lämpligen schablonise—

PBS.

Det blir allt vanligare att arbetsgivare ersätter de anställda

för hemresor i enlighet med centrala kollektivavtal.

kommissionen föreslår att sådan ersättning inte skall behöva redovisas på kontrolluppgift. Däremot skall den anställde vid eventuellt yrkande om avdrag för hemresor avräkna de hemresor som bekostats av arbetsgivaren. Ersättning för ett större antal hem— resor än som är avdragsgillt skall arbetsgivaren behandla som lön. Andra resekostnadsersättningar, t ex schablonmässiga rese— kostnadsersättningar och ersättningar för dagliga resor mellan

bostad och fast arbetsplats, skall likaledes redovisas som lön.

5.8.5 Värden på förmåner till anställda

1 arbetsgivaruppgiften skall arbetsgivaren redan i dag sätta värden på de vanligaste förmånerna, nämligen fri kost, fri bostad och fri bil. Förmån av fri kost och fri bostad skall också värde— ras vid beräkning av preliminärskatteavdrag. I kontrolluppgiften

skall däremot endast anges om dessa förmåner utgått.

Enligt kommissionens uppfattning skall förmåner som utgår till de anställda i fortsättningen åsättas beloppsmässigt värde även i kontrolluppgiften. Detta bör i princip gälla alla förmåner som

Skall DESkBttBS.

Kommissionen vill i detta sammanhang understryka vikten av att klara och enkla regler finns om vilka värden som skall åsättas

olika förmåner, detta inte minst för att undvika att företagen

belastas med ett alltför betungande merarbete. kravet på milli— meterrättvisa måste vika. Det måste i detta sammanhang under— strykas att åsättande av värden på förmånerna inte får medföra att företagen skall göra någon subjektiv värdering. I vilka fall arbetsgivarens kostnad skall vara utgångspunkten för värdesätt— ningen och 1 vilka fall schabloner skall tillämpas torde komma att bli föremål för förmånsbeskattningskommitténs överväganden. kommissionen har inte anledning att föregripa de sakkunnigas arbete. Som framgår av förslaget till ny kontrolluppgift skall värdet av förmåner som avser kost, bostad och bil anges var för sig medan övriga förmåner som vanligen uppgår till mindre belopp kan redovisas tillsammans. Exempel på sistnämnda slag av förmåner är schablonmässig representationsersättning, beklädnadsförmån, fritt lyse, bränsle och vatten utan samband med fri bostad, fri telefon, felräkningspengar, ersättning för arbetsmaterial och arbetsverktyg m m. Gemensamt för dessa ersättningar är att

arbetsgivaravgift ej utgår på dem.

5.8.6 Ny uppgiftsskyldighet beträffande kostnader för an—

Ställda

En minskning av arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet i kontrollupp— giften måste kompenseras med annan uppgiftsskyldighet i det stan— dardiserade räkenskapsutdraget. I annat fall finns inte några

uppgifter som kan initiera kontroll av t ex traktamenten.

Den uppgiftsskyldighet som kommissionen i det avseendet föreslår

är i första hand följande:

kOSTNADER FÖR ARRETSKRAFT M N

Löner " (501) kostnader avseende kostformåner till anställda — (502) kostnader avseende bostadsförmåner till anställda - (503)

Fördyrade levnadskostnader under tjänsteresor för

ägare och närstående - (504) Tjänsteresor, antal dagar: (505)

Schablonmässiga traktamenten till övriga _ (505) Ersättningarna avser antal dagar: (507)

Faktiska kostnader för kost och logi under

tjänsteresor till övriga — (SUB) Antal personer som reser på räkning: (509)

Resekostnader och resekostnadsersättningar till ägare

och närstående — (510) Resekostnader och resekostnadsersättningar till övriga — (511) Lagstadgade arbetsgivaravgifter » (512) övriga kollektiva avgifter — (513)

Utbildning, sjuk— och hälsovård samt övrig personal_ social verksamhet _ (514)

övriga kostnader för arbetskraft _ (515)

Innehållet i de olika kostnadsslagen är i allt väsentligt detsam- ma som föreskrivs i EAS—kontoplan med anvisningar. Vad som i BAS— kontoplanen redovisas i kontogrupperna 51, 52 och 53 utgör skat— tepliktig och pensionsgrundande lön (jfr bilaga 3, sid 10) och skall redovisas vid kod 501. övriga kollektiva avgifter omfattar alla arbetsgivarens kostnader för kompletterande pensionsförmå— ner, sjuk— och grupplivförsäkring och avgifter till AMF m fl

avgifter. Företagets kostnader för kostförmåner eller bostads_

förmåner skall vara nettokostnaden d v s företagets utgift redu— cerad med vad den anställde eventuellt betalt och kostnaden skall redovisas här oavsett om förmånen är skattepliktig för arbetsta—

garen eller ej.

När det gäller resor och traktamenten föreslås en ny uppgifts— skyldighet gemensam för samtliga anställda i hela företaget i stället för den omfattande uppgiftsskyldighet som arbetsgivare i dag har för var och en av dem. Rese— och traktamentskost— nader/fördyrade levnadskostnader som belöper på ägare och när— stående skall anges särskilt om företaget är enskild firma eller sådant fåmansföretag som avses i 35 5 ia mom i kL. I räkenskaps—

schemat föreskrivs också att uppgift skall lämnas om: — antalet dagar då ägare och närstående gjort tjänsteresor — antalet dagar då olika schablonmässiga traktamenten utgått

— antal personer som reser på räkning.

Med antalet dagar avses varje dag eller del av dag för vilken traktamente utgått. Skälet till uppdelningen på antalet dagar för schablonmässiga traktamenten och antalet personer som reser på räkning är att uppgift om antalet resdagar för sådana personer

ofta inte kan lämnas på ett enkelt sätt.

5.8.7 Sambandet mellan kommissionens förslag och en förenklad

löntagärbeskattning

Som kommissionen tidigare understrukit föreligger ett nära sam— band mellan de förslag som kommissionen lägger fram och den

förenklade löntagarbeskattningen. I detta avsnitt vill kommissio—

nen visa på den samlade effekten av sina förslag beträffande

kontrolluppgift och företagens uppgiftsskyldighet 1 övrigt.

Den nya kontrolluppgiften bör leda till en stor förenkling av kontrolluppgifts—, deklarations— och taxeringsarbetet. Löntagar_ beskattningen kan förenklas avsevärt. Genom att löntagarnas hela inkomst av anställning beloppsmässigt kan hämtas från den nya kontrolluppgiften kan kontrollen av det stora flertalet löntagare helt inriktas på avdragssidan. Även denna blir emellertid avse— värt förenklad i och med att uppgift om rese— och traktamentser— sättningar slopats. För anställda med avdrag som ryms inom ett schablonavdrag och utan andra inkomster än tjänsteinkomst bör

deklarationerna kunna helt avskaffas.

En kontrolluppgift utformad på föreslaget sätt ger möjlighet till en mer likformig behandling av de anställda. När avvikelse idag sker på grund av brister i de lämnade uppgifterna, sker det oftast blott i fråga om någon av många anställda hos en och samma arbetsgivare. Erfarenheten visar att redovisningsfel av denna art ofta beror på missuppfattning hos arbetsgivaren av reglernas innehåll. Samma fel förekommer därför ofta hos andra anställda hos samma arbetsgivare. hed dagens system kan resultatet bli att endast några av de anställdas taxeringar rättas. I framtiden avses kontrollen av de anställda i första hand ska hos arbetsgi— varna. Därigenom ökar möjligheterna väsentligt att kunna rätta systematiska fel och göra dessa rättelser tidigt. Helst bör rättelse ske genom uppbördskontroll redan under det löpande in— komståret. Med denna inriktning på kontrollen ökar förutsätt—

ningarna för att anställda hos en och samma arbetsgivare skall

bli likformigt behandlade oavsett om de taxeras av den ena eller andra taxeringsnämnden. Detta bidrar till ett ökat förtroende för

skattemyndigheterna.

Om företagens uppgiftslämnande avseende de anställda förändras på det sätt kommissionen föreslagit kan resurser som frigörs från löntagarbeskattningen på sikt sättas in på kontroll av företagen. även om kontrollinsatserna styrs mot skattskyldiga som redovisar andra inkomstslag än tjänst blir det möjligt att utföra all erforderlig kontroll av anställningsinkomster och andra ersätt—

ningar och förmåner.

kontrollåtgärder kan exempelvis sättas in mot arbetsgivare som inte i kontrolluppgifter redovisar kost— eller bostadsförmån fastän av räkenskapsutdraget framgår att han haft stora sådana kostnader. kontroll av reseM och traktamentsersättningar kan ske om företaget i förhållande till andra företag i branschen betalar onormalt höga sådana ersättningar. Ett företag som har person— bilskostnader bör i normalfallet redovisa bilförmån. Genom att värden skall åsättas förmånerna är det möjligt att inordna kont— roll i dessa hänseenden i ett maskinellt granskningssystem på så sätt att Sådana deklarationer slås ut för djupare kontroll. kontrollverksamheten får härigenom den inriktning statsmakterna eftersträvat sedan många år — nämligen att kontrollen skall in— riktas mot dem som kan tänkas vara illojala och mot dem som är stora uppbördsmän för statens räkning (arbetsgivarna). kontrollen tar ett stort steg i riktning mot den kontroll PLAN—projektet

eftersträvat.

5.9 Förslag till vissa materiella ändringar

kommissionen har inte sett som sin primära uppgift att föreslå ändring av materiella beskattningsregler. Under arbetets gång har dock två ändringar framstått som särskilt angelägna som bägge sammanhänger med uppgiftsskyldigheten. Den ena rör behandlingen av enskild näringsidkares bilkostnader, den andra förutsätt—

ningarna för uppskov med beskattningen av vissa intäker.

5.9.1 Eilförmån för enskild näringsidkare

i det föregående — avsnitt 5.8.5 — har understrukits vikten av att man vid löntagartaxeringen där så är möjligt tillämpar enkla och klara schabloner. Sådana schabloner underlättar deklaration och

taxering och minskar risken för tvister mellan skattskyldiga och

skattemyndigheterna.

Behovet av schabloner gör sig emellertid inte gällande enbart vid löntagartaxeringen. Sådana tillämpas även i andra inkomstslag än

tjänst.

För att förenkla deklaration och taxering finns särskilt i in— komstslaget jordbruksfastighet schabloner. ägaren av jordbruks—

fastighet taxeras för en schablonmässigt fastställd bostadsförmån

och för värdet av produktuttag enligt fastställda schabloner. Även för värde av elektrisk ström för privat bruk på jordbruks— fastighet utfärdar skattechef riktvärden. I vissa fall tillämpas schabloner på varuuttag även i inkomstslaget rörelse, t ex

varuuttag ur livsmedelsaffär.

kostnader, som delVis är av privat natur och delvis hänför sig till näringsverksamhet, skall fördelas mellan de olika använd— ningsområdena. kostnadsfördelningen är oftast en skälighetsbe— dömning grundad på omständigheterna i det enskilda fallet. Exem— pel på sådana kostnader är bilkostnader, bränsle för uppvärmning, elström, telefonkostnader, vatten" och avloppskostnader och kost_

nader för sophämtning.

I fråga om bilkostnader gäller i praxis att avdrag medges endast för bilar som är nödvändiga för driften av verksamheten. I sådana fall utgör bilen i regel inventarium i verksamheten. Om bilens nytta för detta ändamål är obetydlig medges i stället för avdrag för faktiska bilkostnader ett skäligt avdrag som motsvarar med bilen inbesparade transportkostnader. Den som inte har bil som inventarium men som likväl vid vissa tillfällen använder privat bil i verksamheten, brukar därför i räkenskaperna löpande kost» nadsföra belopp avseende ägarens faktiska resor för verksamheten. Om dessa belopp inte överstiger den bilersättning som utgår enligt det statliga bilersättningsavtalet brukar i allmänhet ingen anmärkning riktas häremot. Detta betyder alltså att man i

praktiken ofta godtar ett schabloniserat avdrag.

Den uppgiftsskyldighet, som idag åvilar enskild näringsidkare när det gäller bilkostnader för bil som utgör inventarium i verksam— heten omfattar:

— bilmärke, typ och årsmodell

— anskaffningsår

— inköpspris

— körsträcka, mil totalt — varav 1 rörelsen/jordbruket — totala bilkostnader under året fördelade på: * drivmedel * leasingavgift * värdeminskning * reparation * övrigt * summa

* därav har avdragits i rörelsen/jordbruket

Om flera bilar finns skall uppgifterna avse den av bilarna som av

den skattskyldige använts för privat bruk.

Som framgått ovan anser man sig behöva en mängd uppgifter för att

kunna kontrollera fördelningen av bilkostnaderna mellan privat användning och användning i rörelse. Detta är ett exempel på hur kontrollen styrs mot detaljuppgifter, vilkas riktighet inte går

att kontrollera på annat sätt än möjligen genom revision.

i praktiken fullgörs denna uppgiftsskyldighet dåligt. Detta kan bero på svårigheterna att göra en riktig fördelning. Exempelvis är det ofta svårt att avgöra hur mycket bilen använts privat och

i rörelsen. En skälighetsbedömning måste då göras. Detta leder

ofta till diskussioner och oenighet mellan den skattskyldige och granskaren. Detta medför behov av schabloner. Som kommer att visas i det följande använder man redan idag olika schabloner för att lösa tvistigheterna. I RSVs handledning för rörelse— och

jordbruksbeskattning (s 107) anförs när det gäller utredning om

körsträcka: "Om den totala körsträckans fördelning.på privat körning och körning för rörelsen inte kan visas genom löpande förda an— teckningar, t ex körjournal, bör vid fördelningen av den totala kostnaden den privata andelen motsvara ett med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet skäligt belopp. Under normala förhållanden kan motsvarande regler om lägsta privata körsträcka vid värdering av bilförman i inkomstslaget tjänst vara till viss ledning. Den privata körsträckan bör enligt dessa regler uppgå till lägst 1 DUO mil. Endast i undantagsfall godtas en lägre privat körsträcka än 500 mil."

Som synes har reglerna om körsträckans längd vid värdering av bilförmån i inkomstslaget tjänst betydelse i inkomstslagen rörel— se och jordbruk när det gäller att bedöma längden av den privata

körsträckan i vissa fall.

Även om den privata körsträckan är bestämd är det ett problem att ange vilken värdeminskning som gäller för bilen. Om planenlig avskrivning tillämpas är detta visserligen klart men så är inte fallet om restvärdeavskrivning eller räkenskapsenlig avskrivning tillämpas. Fr o m 1984 års taxering avskaffas för övrigt den planenliga avskrivningen. Något krav finns inte heller på att den skattskyldige skall särredovisa bilen som tillgång i balansräk- ningen varigenom man skulle kunna få fram den avskrivning som

gjorts i bokföringen.

I praktiken håller de skattskyldiga inte reda på kostnaderna för olika personbilar i de fall flera sådana finns. Särskilt gäller detta drivmedelskostnaden. Om den skattskyldige har flera bilar i sin verksamhet torde det också ofta förekomma att han utnyttjar än den ena och än den andra bilen privat. Under sådana förhållan—

den blir en fördelning av kostnader och körsträckor för en viss

bil inte tillfredsställande. I RSVs handledning för rörelse— och

jordbruksbeskattning anges (sid 108): "Bilkostnaderna fördelas med utgångspunkt i de beräknade eller uppskattade körsträckorna, såvida inte avdrag bör medges en— dast för inbesparade transportkostnader. Värdet av det privata nyttjandet beräknas som viss andel av bilens totala kostnader. Denna del kan i vissa fall även beräknas utifrån de förmåns— värden som anges i RSVs föreskrifter för värdering av bil— förmån vid inkomst av tjänst. Sä bör exempelvis ske om det privata nyttjandet framstår som det väsentligaste."

Som synes har reglerna om bilförman i inkomstslaget tjänst bety— delse i inkomstslagen rörelse och jordbruk även när det gäller

att bedöma värdet av det privata nyttjandet.

ett bedömningarna av den privata körsträckans längd och värdet av det privata nyttjandet rönt inflytande av RSVs anvisningar om bilförmån i inkomstslaget tjänst är naturligt med hänsyn till främst två förhållanden. Det ena är att detaljerade regler finns om vilket värde som skall äsättas bilförmän i inkomstslaget tjänst, medan vägledande regler helt saknas när det gäller att bedöma hur stor del av bilkostnader som belöper på en bils pri— vatanvändning för enskild näringsidkare. Det andra förhållande som åsyftas är följande. Om en enskild näringsidkare ombildar sitt företag till aktiebolag räknas han som anställd i detta. Han skall då beskattas för bilförmån i inkomstslaget tjänst medan företaget i normalfallet har avdragsrätt för samtliga bilkostna- der. Denna skillnad i beskattningen av olika företagsformer är

inte önskvärd.

kommissionen föreslar mot bakgrund av det anförda att nuvarande ordning med fördelning av bilkostnader överges och ersätts med en

regel som innebär att enskild näringsidkare skall redovisa bil—

förman efter samma grunder som gäller för värdering av bilförmån

i inkomstslaget tjänst. kommissionens förslag till räkenskapsut—

drag har utformats i enlighet härmed. Förslaget medför enligt

kommissionens uppfattning följande fördelar:

— Skillnaderna i beskattningen av olika företagsformer elimineras

— Uppgiftsskyldigheten kan göras likformig för all näringsverk— samhet och kan dessutom minskas

— Granskaren och den skattskyldige får fastställda föreskrifter att följa, vilket saknas för närvarande

— Genom att specificerade personbilskostnader för hela verksamhe— ten skall anges skapas tillräckliga kontrollmöjligheter

— Diskussioner mellan den skattskyldige och granskaren kommer att minska genom att schabloner kommer till användning.

— Lagstiftningen anpassas till hur reglerna i stor utsträckning

faktiskt tillämpas.

Bilkostnader och bilförmån finns även med i förslaget till ny deklarationsbilaga för annan fastighet (NZ). Det huvudsakliga skälet härför är att näringsidkares uppgiftsskyldighet bör vara likformig. Härmed avses inte att göra ändring i det förhållandet att avdrag för bilkostnader endast medges för sådana bilar som är nödvändiga för driften av verksamheten. När det gäller annan fastighet torde vanligen så inte vara fallet. Om förvärvskällan utgörs av flera fastigheter eller en mycket stor fastighet och näringsidkaren huvudsakligen ägnar sin arbetstid åt arbete i denna förvärvskälla kan bil vara nödvändig för driften av verk— samheten. I sådant fall föreligger avdragsrätt för samtliga bil— kostnader och skall bilförmån redovisas.

Avslutningsvis vill kommissionen framhålla följande. Försälj— ningen av en bil som endast delvis används i verksamheten behand— las i regel i sin helhet som försäljning av en rörelsetillgång (tillgång i jordbruk eller annan fastighet). Detta innebär att

vinsten beräknas till belopp som uppgår till försäljningsintäkten

minus tillgångens skattemässiga restvärde och att den behandlas som rörelseinkomst. Denna behandling är i princip felaktig så länge man vid den löpande beskattningen anser bilen delvis vara en privat tillgång. Med kommissionens förslag, som bygger på synsättet att bilen även vid den löpande beskattningen skall behandlas som om den helt ingick i verksamheten, blir systemet

däremot konsekvent.

För den som inte har bil som inventarium i verksamheten föreslås ingen ändring. En sådan rörelseidkare bör som nu få avdrag för

inbesparade fraktkostnader.

5.9.2 Förutsättningar för uppskov med beskattningen av vissa

intäkter

Fysisk person m fl kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattningen av bl a skogsf, upphovsmanna— och uppfinnarintäk- ter. För avdragsrätt krävs i dessa fall att det belopp för vilket uppskov yrkas sätts in på särskilt bankkonto. För den som är bokföringsskyldig och avslutar med årsbokslut krävs dock inte att den skattskyldige i räkenskaperna redovisat uppskovet i balans' räkningen. En sådan redovisning är emellertid god redovisningssed

(jfr BAS—kontoplanen, bilaga 3).

När det gäller allmän investeringsreserv krävs däremot förutom inbetalning på särskilt bankkonto även att en motsvarande avsätt— ning görs i räkenskaperna. Detta torde dock gälla endast dem som avslutar med årsbokslut. Även för resultatutjämningsfond krävs

för avdragsrätt att avsättning görs i räkenskaperna.

Enligt kommissionens uppfattning bör enhetliga regler gälla för samtliga nu berörda uppskovsfall. Kommissionen föreslår därför att en förutsättning för uppskov med beskattningen av skogs—, upphovsmanna— och uppfinnarintäkter skall vara att avsättning har gjorts i räkenskaperna. Avsättningen skall redovisas under obe— skattade reserver i balansräkningen på sätt som framgår av kommissionens förslag till allmänt räkenskapsschema ( jfr dekla—

rationsblankett N 14, bilaga 7).

5.10 Deklarationsblanketternas användning

5.iU.1 Branschklassificering

I avsnitt 5.2 har kommissionen avvisat tanken på att utforma olika deklarationsformulär för olika branscher och har i stället föreslagit att man utnyttjar den branschkod som skattemyndighet

skall åsätta företag.

Den som deklarerar inkomst av rörelse skall därför under allmänna uppgifter dels redovisa verksamhetens art och dels ange hur stor del av försäljningen som utgörs av de omsättningsmässigt tre största produktgrupperna eller tjänsterna. Vid "verksamhetens art" kan företaget verbalt ange om dess huvudsakliga inriktning är tillverkning, försäljning (parti— eller detaljhandel), ser—

viceverksamhet eller annat.

När företagen registrerats till mervärdeskatt har de lämnat upp—

gifter i sin registreringsanmälan om verksamhetens art. Motsva—

rande uppgifter lämnas numera som basuppgifter i skatte— och avgiftsanmälan för nystartade företag. Dessa uppgifter läggs SEdan till grund för lokal skattemyndighets och länsstyrelses

klassificering av verksamheten enligt särskild 5 k näringsgrens—

kod.

Hitintills har det inte funnits något sätt att systematiskt följa upp och göra erforderliga ändringar i dessa klassificeringar, med undantag endast för tillverkande företag av viss storlek för vilka ändring sker genom SCBs försorg. Därför finns i registren

mänga företag som är felklassificerade.

Förutom den betydelse klassificeringen har för statistikändamål spelar den en viss roll i skatte— och avgiftssammanhang. Dels används den för att direkt till de skattskyldiga ge information om författningsändringar, dels används den i viss utsträckning som hjälpmedel vid urval av revisionsobjekt (branschgranskning) och dels påverkar klassificeringen den mervärdeskatteprocentsta—

tistik (MPR—ack) som också i viss utsträckning används i kont—

rollsammanhang.

Det finns därför redan i dagsläget ett intresse både för skatte— myndigheterna och de skattskyldiga att dessa uppgifter är rikti—

ga. Avsikten med det standardiserade räkenskapsutdraget är att

man i en framtid skall utarbeta nyckeltal och urvalskriterier som är relevanta i skattekontrollsammanhang. Om detta skall kunna göras på ett enkelt och meningsfullt sätt är det viktigt att åsatt näringsgrenskod är riktig. De uppgifter som lagts in tland

"allmänna uppgifter" är till för att säkerställa detta. Eftersom

uppgifterna kommer att användas för kontrolländamäl är det lämp— ligt att de lämnas i en deklarationsbilaga. Det är också det närmast till hands liggande alternativet eftersom skattemyndighe—

terna sköter klassificeringen.

5.1D.2 Formell och materiell kontroll

Innebörden i formell och materiell kontroll har beskrivits i

avsnitt 4.4.2.

De förslag till deklarationsformulär som kommissionen lägger fram gör det möjligt att utföra vissa delar av den formella kontrollen maskinellt. Som exempel kan nämnas kontroll av att erforderliga specifikationer fyllts i samt att deklarationen i den regi— strerade delen är korrekt sammanräknad. I övrigt får den formella

kontrollen ske manuellt vid klargöringen.

Uppgiftsskyldigheten har tidigare primärt varit utformad för att tillgodose behovet av materiell kontroll. Genom kommissionens förslag reduceras i viss mån uppgiftsskyldigheten för det ändamå— let och andra enligt kommissionens bedömning viktigare behov prioriteras. I princip kan emellertid samma materiella kontroller

göras med den av kommissionen föreslagna uppgiftsskyldigheten.

Hed kommissionens förslag till granskningsförfarande är det lämp— ligt att göra materiella kontroller maskinellt i största möjliga utsträckning. Härigenom garanteras att alla skattskyldiga blir föremål för samma kontroll. Som exempel på materiella kontroller

som lämpligen kan göras maskinellt kan nämnas kontroll av av—

sättning till lagerreserv, resultatutjämningsfond m fl fonder samt kontroll av avsättning till egenavgifter. Det finns också många regler som avser att förhindra att flera resultatreglerande atgärder används samtidigt. kontroll av efterlevnaden av sådana

regler kan göras maskinellt.

kommissionens förslag till deklarationsformulär gör det möjligt att åstadkomma ett likformigt urval av skattskyldiga för djupare materiell kontroll. han kan nämligen kvantifiera sådana faktorer som erfarenhetsmässigt kan rymma fel av väsentlig betydelse i materiellt hänseende. Exempel på sådana faktorer kan vara "höga" representaionskostnader, ”stora" investeringar, "stora" repara—

tionsavdrag och "höga" traktaments— och reseersättningar.

kommissionen har tidigare berört angelägenheten av att man tar till vara möjligheterna att ge de skattskyldiga relevant informa— tion. Med de föreslagna deklarationsformulären blir det möjligt att ge riktad information till de skattskyldiga om nya beskatt— ningsregler. Om exempelvis reglerna för ianspråktagande av allmän investeringsreserv ändras kan information om detta ges till de företag som enligt skatteregistret har sådan reserv. Om ändringen gäller bara företag i viss bransch kan informationen begränsas

till dessa.

5.iD.3 Avstämning mervärdeskatt ” inkomstdeklaration

Som framgått av kapitel 2 är den systematiska mervärdeskattekont— rollen koncentrerad till mervärdeskatteenheternas granskning av

negativa deklarationer. Positiva deklarationer underkastas inte

någon systematisk granskning. Denna ordning är inte tillfreds»

ställande.

Det starka sambandet mellan inkomstskatt och mervärdeskatt bör — som kommissionen tidigare framhållit — i kontrollnänseende ut” nyttjas på sådant sätt att avstämning eller överslagsmässig kont_ roll sker av båda skatterna i samband med den årliga taxeringen. Detta förutsätter att uppgiftsskyldigheten i inkomstdeklara— tionerna ges en sådan utformning att avstämning blir möjlig i

högre grad än f n.

Förutsättningarna för jämförande granskning har förbättrats under de senaste åren bl a genom att mervärdeskattens redovisningspe— rioder anpassats till företagens räkenskapsår. Avstämningsaröe— tet underlättas också genom att de flesta skattskyldiga f o m 1981 redovisar mervärdeskatt efter räkenskapsenlig redovisnings—

princip.

Ändrad lagstiftning beträffande tidpunkten för inträde av av— dragsrätt för ingående skatt vid kreditinköp med förbehåll om återtaganderätt har däremot försvårat avstämningsaröetet, efter— som kontantmetoden skall tillämpas för sådan ingående mervärde— skatt oavsett redovisningsmetod i övrigt. I mervärdeskatteutredw ningens sjunde delbetänkande finns emellertid förslag till av— veckling av särbestämmelserna om redovisning av skatt i avbetal— ningshandeln. Om detta förslag genomförs förbättras möjligheterna

till avstämning ytterligare.

Den tidigare omnämnda RSV—rapporten om slopad utbotaxering inne—

håller förslag om att registrering till mervärdeskatt skall ske i hemortslänet. Detta kommer att betydligt underlätta en avstämning

mervärdeskatt - inkomstdeklaration.

kommissionens förslag till allmänt räkenskapsschema har en sådan specifikationsgrad att en från kontrollsynpunkt tillfredsställan—

de avstämning blir möjlig för det stora flertalet skattskyldiga.

I åtskilliga fall föreligger trots detta inte förutsättningar för en tillräckligt god avstämning av mervärdeskattedeklarationerna mot inkomstdeklarationen för samma tid. Det förekommer fall där verksamheten vid inkomsttaxeringen räknas som en förvärvskälla men där den omfattar verksamhetsgrenar för vilka var för sig gäller särskilda regler om skattskyldighet till mervärdeskatt. Som exempel kan nämnas fallen med blandad verksamhet i vilka endast en del av omsättningen är skattepliktig och där avdrag för ingånde skatt som hänför sig till gemensamma förvärv skall delas upp efter skälig grund. Vidare gäller särbestämmelser om tidpunk— ten för inträde av redovisningsskyldighet för förskott och a canto—betalningar för vissa byggnads— och anläggningsentrep— renader, vilka skiljer sig från inkomstbeskattningens bestämmel— ser om när resultatavräkning skall ske. I byggnads— och an— läggningsbranschen finns vissa problem med att åstadkomma avstäm— ning, vilka betingas av att pågående arbeten skall aktiveras. I mervärdeskattehänseende föreligger nämligen avdragsrätt vid förvärv av varor och tjänster avseende pågående arbeten medan kostnadsföring vid inkomsttaxeringen av egna löner m fl kostnader

samt nyssnämnda förvärv sker först när arbetet resultatavräknas.

Dessa företeelser till trots torde det — med det föreslagna räkenskapsschemat — gå att åstadkomma en avstämning eller över— slagsmässig kontroll i mycket större utsträckning än som kunnat ske vid de försöksverksamheter som tidigare bedrivits. Vissa konton i företagens bokföring kommer emellertid alltid att inne— hålla både momsbelagda och momsfria kostnader. Av det skälet kommer differenser i avstämningarna aldrig att kunna helt und— vikas. En högre målsättning skulle — som kommissionen redan tidi— gare nämnt — ställa krav på uppgiftsskyldighet från företagen som inte är realistiska. I princip skulle företagen tvingas dela upp varje kostnadsslag med hänsyn till om förvärven är fullbe— skattade, skattefria eller reducerat skattepliktiga. Detta skulle mångdubbla företagens konton eller kräva flerdimensionell bok—

föring.

Numera föreligger i inkomstslaget annan fastighet möjlighet till frivilligt inträde i mervärdeskattesystemet. Att inordna denna relativt sett lilla grupp skattskyldiga i den av kommissionen föreslagna avstämningsrutinen mervärdeskatt - inkomstdeklaration

har bedömts mycket svårt och därför mindre lämpligt.

I kommissionens förslag har inte i något fall kostnader eller intäkter delats upp efter mervärdeskatteprocent. En sådan ordning skulle bli alltför betungande för företagen och är inte oundgäng—

ligen nödvändig från kontrollsynpunkt.

För att överslagsmässig kontroll av mervärdeskatt — inkomstskatt skall kunna ske maskinellt måste uppgift om inköp och försäljning

av inventarier samt om utgifter avseende anskaffning av byggnader

och markanläggningar lämnas. Sådana utgifter skall normalt ak» tiveras, dvs avdrag får vid inkomsttaxeringen inte ske på en gång utan genom årliga värdeminskningsavdrag. Den som är redovisnings— skyldig till mervärdeskatt har emellertid normalt rätt att på en gång lyfta av ingående skatt som belöper på anskaffning av invenm tarier, byggnader och markanläggningar. Vad gäller försäljning av inventarier skall redovisningskyldig redovisa utgående skatt på försäljningslikviden under det att inkomstskatten endast träffar vinsten. Däremot behövs inte uppgift om försäljning av byggnader och anläggningar eftersom mervärdeskatt inte utgår vid försälj- ningen av dessa och inkomsten härav vid inkomstbeskattningen i regel inte utgör inkomst av rörelse (jfr blankett N 14, bilaga 7). För.den som inte lämnar allmänt räkenskapsschema har specifir kationen tagits in i själva deklarationsblanketten (jfr blankett N 4, bilaga 4). De uppgifter som erfordras beträffande anskaff— ningar och försäljningar föreslås bli intagna i en särskild

specifikation i det allmänna räkenskapsschemat.

Ingående och utgående mervärdeskatt bör stämmas av var för sig. Beträffande skattskyldiga som lämnar allmänt räkenskapsschema pa blankett N 14, bilaga 7 här avstämningen i princip göras på

följande sätt.

Den utgående skatten stäms av genom att mervärdeskattepliktig omsättning för beskattningsåret beräknas med ledning av uppgifter i mervärdeskattedeklarationerna. Den till omsättning omräknade utgående skatten ökas sedan med skattefri försäljning och export— försäljning och den sålunda erhållna summan jämförs med summan av

i räkenskapsutdraget redovisade intäkter exklusive naturaförmåner

med tillägg för värdet av produktuttag samt försäljningsvärdet av inventarier. Vad gäller skattskyldiga som redovisar på blan— ketterna N 4 och N 7 måste dessutom hänsyn tas till förändringen

av varufordringarna mellan årets början och årets slut.

Vad gäller den ingående mervärdeskatten kan avstämning ske enligt följande. Mervärdeskattepliktiga inköp beräknas med hjälp av den ingående mervärdeskatten i mervärdeskattedeklarationerna. Härvid presumeras att samtliga inköp har varit fullbeskattade. Det på detta sätt framräknade värdet av nettoinköp skall jämföras med de nettoinköp som kan beräknas med hjälp av det allmänna räkenskaps—

schemat.

Då nettoinköpen enligt mervärdeskattedeklarationerna uträknats under det antagandet att samtliga inköp varit fullbeskattade måste omräkning göras av posterna i räkenskapsschemat. Därvid måste för alla kostnads/utgiftsposter bedömas i vilken utsträck— ning de kan antas ha varit mervärdeskattebelagda. Med den av kommissionen föreslagna specifikationen låter sig detta göra med

hög grad av säkerhet för alla väsentliga kostnadsslag.

Vid avstämningeh får vidare presumeras att mervärdeskatt utgått med ett beskattningsvärde på 1001 när det gäller inköp och för— säljning av inventarier, 60% när det gäller anskaffning av byggw

nad och ZOZ när det gäller anskaffning av markanläggning.

Det sålunda från det allmänna räkenskapsschemat beräknade belop— pet av nettoinköp jämförs sedan med motsvarande belopp beräknat

med ledning av företagets mervärdeskattedeklarationer för samma

tid med undantag för de deklarationer som avser frivillig skatt—

skyldighet vid uthyrning av fastighet.

Den erforderliga överslagsmässiga kontrollen kan göras även om mervärdeskattesatsen under räkenskapsåret ändras. I flertalet fall kan nämligen ändringen beaktas vid beräkningen av jämförel—

sebeloppet med ledning av mervärdeskattedeklarationerna.

Beträffande skattskyldig som ej avlämnar allmänt räkenskapsschema görs avstämningen i förvärvskällan. Avstämningen baserar sig i sådant fall på den specifikation av intäkter och kostnader samt anskaffningar och försäljningar som redovisats i själva deklara— tionsblanketten. Vid avstämningen av den utgående mervärdeskatten måste hänsyn tas till förändringar i kundfordringarna. Vid av— stämning av den ingående mervärdeskatten måste beaktas föränd— ringar i varu— och driftskostnadsskulder samt lager och pågående

arbeten.

5.10.4 Avstämning socialävgifter — kontrolluppgifter

Som beskrivits i kapitel 2 görs i dag regelmässigt en avstämning av kontant bruttolön enligt arbetsgivarens avlämnade kontrollupp—

gifter mot uppgiften om kontant bruttoersättning enligt arbetsgi—

varuppgift.

Om arbetsgivares kontrolluppgifter för anställda i framtiden utformas enligt de riktlinjer som kommissionen föreslagit blir

det möjligt att göra ytterligare avstämningar.

Eftersom arbetsgivare enligt kommissionens förslag till ny kont— rolluppgift skall ange värden på bilförmån, kostförmån och bostadsförmån blir det möjligt att stämma av även dessa uppgifter mot arbetsgivaruppgiften (eller uppbördsdeklarationer/årsuppgift enligt socialavgiftsutredningens förslag till ny uppbördsdeklara— tion). Avstämningarna bör enligt kommissionens uppfattning göras maskinellt. Sådana avstämningar kan göras även om förmånsvärdena inte är lika. Det viktiga är att schablonerna är fastställda efter samma principer. Tidigare har framhållits att det för genomförande av en förenklad löntagartaxering är önskvärt att förmåner asätts värden i kontrolluppgifterna. Enligt kommissiow nens uppfattning är en sådan ordning viktig också av det skälet att man härigenom kan få till stånd en utökad och samtidig kont— roll av underlaget för socialavgifter mot innehållet i kontroll—

uppgifter.

5.iD.5 Avstämning uppbördsdeklarationer — inkomstdeklaration

Som framgått av kapitel 2 sker inte någon kontroll av uppgiften om lönesumma i uppbördsdeklarationerna mot avdragsyrkande för lönekostnader i inkomstdeklarationen. En sådan kontroll är f n inte möjlig eftersom särskild uppgift om lönekostnad inte behöver

lämnas av dem som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut.

Socialavgiftsutredningen har, som tidigare nämnts, föreslagit att arbetsgivarna i uppbördsdeklarationer månadsvis skall redovisa underlaget för socialavgifter. Därvid skall kontanta bruttölöner

och naturaförmåner specificeras var för sig.

Av kommissionens allmänna överväganden har framgått att upp— giftsskyldigheten i näringsidkares självdeklarationer bör utfor— mas så att kontroll av uppbördsdeklarationerna kan göras. Detta

bör i vart fall ske beträffande kontant bruttolön.

Motiven för en ändrad uppgiftsskyldighet i detta avseende har ytterligare preciserats i avsnitt 5.8.1. kommissionens förslag till specifikation under rubriken "kostnader för arbetskraft" i deklarationsformulären gör att en avstämning eller överslagsmäs— sig kontroll av det underlag för socialavgifter som redovisats i uppbördsdeklarationerna är möjlig i flertalet fall. Sådan kont—

roll kan därmed göras maskinellt.

Avstämningen kan för skattskyldiga som avslutar med årsbokslut ske på följande sätt. Från deklarationsformulär N 14, bilaga 7, beräknas en lönesumma. Denna erhålls genom att redovisad löne— kostnad under "kostnader för arbetskraft" reduceras med uppluppna löner/semesterlöner i balansräkningen och ökas med värdet av motsvarande balanspost föregående år. Den sålunda erhållna löne— summan jämförs med de sammanlagda lönesummor som för samma tid

(räkenskapsåret) redovisats i uppbördsdeklarationer.

För näringsidkare som inte avslutar med årsbokslut (jfr blankett_

N 4, bilaga 4) sker jämförelsen i stället endast mot kontantut—

betald lön. Vid fall av flera förvärvskällor måste lönesummorna

från flera deklarationsformulär summeras.

Den åsyftade avstämningen mellan uppbördsdeklarationer och in—

komstdeklaration kan åstadkommas för det stora flertalet skatt—

skyldiga. Avstämning kommer emellertid inte att kunna göras i de fall lönekostnader periodiseras på visst sätt. Så blir exempelvis fallet om löneutgiften direkt aktiveras som tillgång eller om lönekostnadskonto i samband med bokslutet krediteras. Om vid periodiseringen i stället andra kostnadsslag än lönekostnadskon—

ton använts uppkommer ingen differens.

Det är främst i byggnads— och anläggningsverksamhet som periodi— seringsproblem av nu nämnt slag finns men de förekommer även i tillverkande företag. Eventuella differenser uppkommer emellertid

i regel endast vid förändringar i varulager och pågående arDEten. 5.1D.6 kontantberäkning

kontantberäkning bör alltid göras för fysisk person som driver näringsverksamhet. Nedan beskrivs i vilken utsträckning det är möjligt att göra en kontantberäkning maskinellt med hjälp av ett standardiserat räkenskapsutdrag och med tillgång till andra upp—

gifter som redan idag registreras.

Om den skattskyldige exempelvis deklarerar sin rörelse på blan— kett N SA, bilaga 9, kan uppgift om kontantuttagen hämtas från det utdrag ur kapitalkontot som han skall lämna i blankett N 14, bilaga 7. Denna uppgift får sedan korrigeras med vad som even— tuellt tagits ut eller satts in i förvärvskällan mellan boksluts— dagen och kalenderårets utgång och som skall framgå av redovis—

ningen under rubriken "Förmögenhet" i blankett N SA.

Om den skattskyldige deklarerar på exempelvis blankett N 4,

bilaga 4, kan kontantuttag/kontantinsättning beräknas från de

enskilda posterna i räkenskapsutdraget enligt följande:

+ kontanta inkomster

+ finansiella inkomster

— kontanta utgifter (varor, material, främmande tjänster, arbets— kraft, reparations— och underhållsutgifter och övriga utgifter)

— finansiella utgifter

— ränteutgifter

+ sjukpenning

— resor

+ försäljning av maskiner och inventarier

- inköp av maskiner och inventarier

— anskaffning avseende ny— till— eller ombyggnad av markanlägg—

ning och byggnad

Den sålunda erhållna summan mäste korrigeras med förändringar i mervärdeskatteskuld/fordran. Uppgift härom kan erhållas från

mervärdeskatteregistret.

Summan måste emellertid även korrigeras för insättningar och uttag på Skogskonto/skogsskadekonto och upphovsmanna/uppfinnar— konto. Har sådana insättningar eller uttag gjorts bör kontantbe— räkning utföras manuellt eftersom insättningar kan göras även efter räkenskapsårets utgång. utslagning av sådana deklarationer kan göras maskinellt eftersom insättningar och uttag finns

registrerade.

Om den skattskyldige är delägare/medhjälpande make sker beräk— ningen utifrån motsvarande uppgifter som lämnas i blankett N 10, bilaga 6. Har den skattskyldige del i flera näringsverksamheter får naturligtvis kontantuttag/kontantinsättningar i de olika

verksamheterna summeras.

Hittills har endast beskrivits hur kontantuttag ur näringsverk— samhet kan beräknas. Som framgått kan detta ske för alla som bedriver näringsverksamhet med de speciella undantag som ovan

nämnts. Dessa kan dock slås ut maskinellt.

När det gäller resten av kontantberäkningen måste konstateras att eftersom de enskilda posterna i den privata förmögenheten inte registreras och detta inte heller sker för inköps/försäljnings— summor för värdepapper och fastigheter, saknas möjlighet att göra en fullständig kontantberakning maskinellt. Även bostadsrättslä— genheter (värda mer än 50 ODD kr) ställer till problem vid en maskinell beräkning därför att inte heller uppgifter om dessa

registreras.

En mycket överslagsmassig kontantberäkning kan dock göras på föl—

jande sätt (inom parentes anges varifrån uppgifterna kan hämtas):

+ kontantuttag i näringsverksamhet (beräknad enligt ovan)

— kontantinsättning i näringsverksamnet (beräknad enligt ovan)

+ föregående års totala förmögenhet (blankett 1, sid 1 )

— årets totala förmögenhet (blankett 1, sid 1)

+ skattepliktigt förmögenhetsvärde i näringsverksamhet (kod 944 ) i samtliga avlämnade N—formulär

— dito föregående år

+ inkomst av tjänst (blankett 1, sid 1)

+ inkomst av kapital (blankett 1, sid 1)

— underskott i förvärvskällor (blankett 1, sid 1)

+ underskott i näringsverksamnet (kod 932) i samtliga avlämnade N—formulär

— erlagd preliminärskatt (uppgiften finns i skattedatabasen)

— kvarstående skatt föregående år (uppgiften finns i skattedata— basen)

— fyllnadsinbetalning (uppgiften finns i skattedatabasen)

+ överskjutande skatt (uppgiften finns i skattedatabasen)

: överslagsmässigt kontantöverskott

Har den skattskyldige schablontaxerad annan fastighet skall kon— tantöverskottet justeras med schablonintäkt och extra avdrag. Detta görs dock endast om inkomst av annan fastighet (blankett 1, sid 1) inte överstiger summa nettointäkt av annan fastighet som

utgör inkomst av näringsverksamhet.

Principen i det ovan redovisade beräkningssättet är att försöka eliminera den påverkan förändringar i rörelseförmögenheten har på den totala förmögenheten. Detta lyckas med den valda metodiken utom när det gäller fondmedel i k4—blanketten. Beräkningen blir fel med hälften av förändringen av medel innestående på skogs— konto/skogsskadekonto samt upphovsmanna/uppfinnarkonto- När det gäller dessa konton har tidigare berörts att manuell kontantbe— räkning måste göras om insättningar eller uttag gjorts på dem och den skattskyldige deklarerar på blankett N 4 eller N 7. Detta bör med hänsyn till vad som nu sagts gälla även dem som redovisar på

andra blanketter.

Det har redan nämnts att inköp och försäljning av fastigheter och värdepapper samt förändring i deklarations/taxeringsvärden för dessa tillgångar inte kan fångas upp i den kontantberäkning som skisserats. I beräkningen ovan kommer kontantberäkningen att bli fel om deklarationen innehåller köp/försäljning av värdepap— per/fastighet. I sådant fall bör deklarationen uttagsmarkeras vid klargöringen och kontantberäkning göras manuellt. även vid inne— hav av fastigheter och värdepapper av större omfattning torde det vara både ändamålsenligt och nödvändigt att uttagsmarkera dekla— rationen vid klargöringen och sedan göra en manuell kontantberäk—

ning.

Om resultatet av kontantberäkningen (för makar gemensamt) under— stiger ett 1 förväg bestämt belopp bör deklarationen slås ut vid den maskinella bearbetningen. ] sådant fall skall granskaren göra en manuell kontantberäkning. Därvid skall givetvis alla andra kända faktorer beaktas vid beräkningen och bedömningen av kon-

tantöverskottets storlek.

Sammanfattningsvis behöver manuell kontantberakning endast göras för gtglaggg deklarationer d v 5 för skattskyldiga som '— uttagsmarkerats för manuell kontantberäkning på grund av att de köpt eller sålt fastigheter eller värdepapper eller har stora innehav av fastigheter eller värdepapper — gjort insättning/uttag på skogskonto/skogsskadekonto eller upphovsmanna/uppfinnarkonto

— uppvisar ett överskott som understiger ett i förväg bestämt

belopp

5.1D.7 Olika nyckeltal m m som grund för urval

I det föregående har framhållits att den nya uppgiftsskyldigheten gör det möjligt att maskinellt göra vissa formella och materiella kontroller och överslagsmässigt kontrollera andra uppgifter som lämnats för beskattningsändamål. Beskrivning har också lämnats av hur en överslagmässig kontantberäkning kan göras i det nya syste— met. Ifrågavarande kontroller kan göras i ett maskinellt gransk— ningssystem. Utmärkande för de hittills behandlade kontrollerna

är att de endast kan sägas innebära en kontroll av det rimliga i

de uppgifter som den skattskyldige själv lämnat. Sådana kontrol—

ler bör alltjämt vara de primära.

Det förhållandet att intäkter och kostnader m m i det nya syste— met skall specificeras på ett föreskrivet sätt gör det möjligt att ta fram olika nyckeltal som också kan användas som urvals— kriterier för den djupare kontrollen. Inom företagsekonomin an— vänds olika nyckeltal för bedömning av ett företags ställning och resultat. Det finns många sådana nyckeltal. Bruttovinst, rörelse— resultat i procent av omsättningen, kassalikviditet, soliditet, omsättning per anställd och arbetskraftskostnad i procent av omsättningen är några välkända nyckeltal. I Svenska Arbetsgivare- föreningens arbetsmaterial "Se om ditt företag" visas hur man med hjälp av särskilda blanketter lätt kan räkna fram nyckeltal som anknyter till EAS—kontoplanen. Statistiska Centralbyråns (SCB) lämnar särskild återrapportering av nyckeltal som berörs av fi— nansstatistiken och Sveriges Verkstadsförening och Svenska Bygg—

nadsentreprenörföreningen lämnar nyckeltal som utgår från SCBs

finansstatistik. Särskilda nyckeltal tas dessutom fram av olika

branschorganisationer.

kommissionens förslag till standardiserade räkenskapsutdrag som kombineras med en fortlöpande branschklassificering öppnar nya möjligheter att låta olika företagsekonomiska nyckeltal komma till användning för jämförelse mellan olika företag i samma bransch. Därutöver förutses att särskilda taxeringsmässiga nyckeltal kan komma att utvecklas. Exempel på kriterier som redan används är maximalt utnyttjade av— och nedskrivningsmöjligheter, stor skatte— eller avgiftsskuld och stor andel av främmande arbe—

ten.

Det bör emellertid påpekas att nyckeltal är ett trubbigt instru- ment för urval och att avvikelse i fråga om ett enda nyckeltal

därför i regel inte utgör tillräcklig urvalsgrund.

Av den beskrivning som lämnats i bilaga 2 torde ha framgått att förutsättningarna för att använda nyckeltal (kriterier) för urval i dagsläget är otillräckliga. Detta har i sin tur lett till att de urvalskriterier som används i kontrollverksamheten inte kunnat utvärderas tillfredsställande. Med kommissionens förslag till standardiserade räkenskapsutdrag kommer kontrollverksamhetens

urvalskriterier att kunna utvecklas väsentligt.

Skatteadministrationen bedriver idag kontrollverksamhet utan användning av ekonomiska nyckeltal med undantag för bruttovinst-

procent. Som ett exempel på användningen av standardiserade rä—

kenskapsutdrag visas därför hur bruttovinstberäkning kan göras

maskinellt.

Bruttovinst för den som avslutar med årsbokslut kan exempelvis beräknas med ledning av uppgifter i blankett N SA, bilaga 5, och blankett N 14, bilaga 7, på följande sätt. Verklig omsättning beräknas som summan av försäljning (kod 301, blankett N 14) och värdet av produkter för privat bruk (kod 902, blankett N SA). Bruttovinsten erhålls sedan genom att man från verklig omsättning subtraherar kostnader för varor, material och främmande arbeten

(koderna 401 och 402).

Bruttovinstberäkningen för den som inte avslutar med årsbokslut och använt t ex blankett N 4, bilaga 4, sker på följande sätt. Först beräknas den verkliga omsättningen som summan av kontanta inkomster (kod 301) med tillägg för nedskrivning av varuford— ringar (kod 806), värdet av produkter för privat bruk (kod 310) och utgående varufordringar (kod 805) och med avdrag för ingående varufordringar (kod 811). Bruttovinsten beräknas sedan som verk— lig omsättning enligt ovan med avdrag för utgifter för varor, material och främmande arbeten (koderna 401 och 402) och ingående

lager (kod 803) men med tillägg för utgående lager (kod 801).

Bruttovinstprocenten erhålls i bägge fallen genom att verklig

bruttovinst uttrycks i procent av verklig omsättning.

5.11 Uppgifter som inte längre behöver lämnas

5.11.1 Inledning

kommissionens förslag till nya deklarationsbilagor innebär att

nuvarande F—, J— och R—blanketter för näringsidkare utgår. I

nämnda blanketter finns i dag intagna s k "frågebatterier" som

tillkommit dels för att kontrollera att den skattskyldige följt

vissa bestämmelser, dels för att öka beslutsunderlaget beträffan—

de vissa inkomstposter och avdragsyrkanden. Förslaget med speci—

ficerad uppgiftsskyldighet i ett standardiserat räkenskapsutdrag

innebär att mycket av den uppgiftsskyldighet som i dag fullgörs

genom besvarande av frågorna i "frågebatteriet" bortfaller genom

att uppgifterna redan finns specificerade i räkenskapsutdraget.

Exempel på sådana uppgifter är bl a frågorna

— om koncernbidrag lämnats eller mottagits

— om kostnader för representation avdragits

— om, beträffande fåmansbolag, likvida medel redovisats i samman— satt post

— om avsättning för garantirisker skett

— om avsättning till internvinstkonto skett

I dagens deklarationsblanketter finns även frågor och specifika— tioner som inte är intagna i de föreslagna deklarationsbilagorna. En del av dessa uppgifter är även i framtiden nödvändiga för att taxeringsbesluten skall vila på tillräckligt stabil grund. Som exempel på sådana uppgifter och specifikationer kan nämnas

— utredning som visar att förutsättningar för avdragsgillt kon—

cernbidrag föreligger

_ uppgift om medhjälpande makes arbetstid och arbetsuppgifter — uppgift om antal hushållsmedlemmar för beräkning av naturae förmåner

— uppgift om antal kostdagar för tillfälliga kosttagare.

Härutöver finns exempel pa specifikationer vilka har en klart styrande effekt på kontrollverksamheten men som idag ändå kan behövas för ett riktigt taxeringsbeslut. I detta sammanhang kan nämnas specifikationerna beträffande bilkostnader i rörelsen och

lokalkostnader.

Vad som anförts ovan visar att det inte är möjligt att beakta alla för taxeringen nödvändiga upplysningar i ett standardiserat räkenskapsutdrag. kommissionens förslag till nya deklarationsbi» 1agor för näringsidkare måste därför i likhet med dagens F—, J» och R—blanketter innehålla vissa frågor och specifikationer. Vid bestämmandet av vilka frågor och specifikationer som skall tas med bör man emellertid, enligt kommissionens uppfattning, vara mycket restriktiv så att man inte onödigtvis styr kontrollen mot enskilda detaljbestämmelser. Detta förutsätter att man går igenom taxeringslagen i detta hänseende och gör erforderliga lagänd—

ringar.

5.11.2 Blanketter som ersätts av det standardiserade

räkenskapsutdraget

Den föreslagna uppgiftsskyldigheten innebär att nödvändiga upp— gifter för beräkning och kontroll av vissa avdrag och fondavsätt—

ningar skall lämnas i det allmänna räkenskapsschemats resultat—

och balansräkning. Det är således i framtiden inte nödvändigt att av dessa skäl begära in ifrågavarande uppgifter på särskilda deklarationsbilagor. Nu gällande blanketter kan emellertid vara till viss hjälp för den skattskyldige vid beräkningen av avdraget varför det bör övervägas om de eventuellt bör tillhandahållas som hjälpblanketter. De deklarationsblanketter som med den nya upp— giftsskyldigheten inte längre är nödvändiga är:

— uppgift om allmän investeringsreserv (RSV 3097),

— uppgift om allmän investeringsfond (RSV 3095) samt

— egenavgifter (RSV 3095).

En närmare motivering till varför dessa blanketter inte längre behövs lämnas nedan. Vidare ges exempel på hur den maskinella kontrollen i vissa fall på ett enkelt sätt ytterligare kan ut—

vecklas.

ellesimiritesistidssrssett

Skattskyldig, som vid beskattningsårets utgång har allmän inve— steringsreserv eller som under beskattningsåret avvecklat reser— ven, skall till självdeklarationen enligt fastställt formulär

foga uppgifter om reservens storlek, användning och avveckling.

Uppgifter skall lämnas om bl a

— avsättning till investeringsreserv

— ianspråktagande

— storleken av reserven vid beskattningsårets utgång — insättning på investeringskonto

— uttag från konto

— kontobehållningen vid beskattningsårets utgång — ändamålet för ianspråktagande av reserven

— skälen för återföring till beskattning

I det följande visas hur ovanstående krav på uppgifter till— godoses med utgångspunkt i de nu Föreslagna deklarationsblanket— terna. I framställningen hänvisar de inom parentes angivna kod—

numren till blanketterna N sn (bilaga 5) och N 14 (bilaga 7).

Enligt gällande bestämmelser får avdraget i förvärvskällan inte överstiga hälften av den vid taxering till statlig inkomstskatt beräknade nettointäkten före avsättningen och före avdrag för avsättning till egenavgifter. I fråga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget och avsättning beräknas på inkomsten före både avsättning för egenavgifter och avstämning av sådan avgift. Vidare medges inte avdrag för avsättning som understiger 10 BDD

kronor.

För enskild firma kan maximal avsättning uträknas maskinellt enligt följande: 50% av nettointäkten statligt av förvärvskällan (932, N Sn) + årets avsättning för egenavgifter (930, N 59) + avsättning till allmän investeringsreserv (725, N 14). För han— delsbolag är maximal avsättning lika med 50% av nettointäkten före avsättning för egenavgifter (922, N SA) + avsättning till allmän investeringsreserv (725, N 14). även kontroll av att

avsättningen inte understiger 10 DDD kronor kan ske maskinellt.

Avdrag medges inte om den skattskyldige vid utgången av det

beskattningsår som avsättningen avser, har medel insatta på upp—

hovsmanna— eller uppfinnarkonto. kontroll av att så inte är fal— let kan ske genom maskinell jämförelse av dessa poster i balans—

räkningen (de 218, N 14).

vidare medges inte heller avdrag om den skattskyldige i samma förvärvskälla och för samma beskattningsår yrkar uppskov med taxeringen enligt skogskontolagen. Kontroll av att så inte skett kan ske maskinellt genom att avsättningarna registreras (kod ?37,

N 14).

Uppgifter om investeringsreservens och investeringskontots stor— lek vid beskattningsårets utgång erhålls genom den registrerade

balansräkningen.

Återförs allmän investeringsreserv till beskattning skall detta

anges särskilt (732, N 14). Har belopp angetts på denna rad bör deklarationen slås ut för bl a kontroll av det BOX—ige tillägg som skall göras i sådant fall. kontroll av att till investerings— reserven avsatta medel, som ej tagits i anspråk inom föreskriven tid, verkligen återförs till beskattning kan ske maskinellt genom att avsättningstidpunkten registreras och lagras erforderligt antal år. När sjuårsperioden sålunda passerat utan att ianspråkn tagande eller återföring skett ger systemet impuls för gransk—

ning.

Skattskyldig som tagit reserven i anspråk skall lämna uppgift härom (728, N 14). Då behov av kontroll av tillstånd, ändamål o

d torde föreligga bör dessa skattskyldiga granskas särskilt i

detta hänseende.

För kontroll av att insättning på allmänt investeringskonto skett skall i dag till deklarationen fogas besked från banken. Om bankerna i framtiden åläggs att lämna uppgift om samtliga inves— teringskonton på exempelvis magnetband blir även denna kontroll

möjlig att utföra maskinellt.

allään_lnlä壀£lwå fQ'lCl

Skattskyldig, som vid beskattningsårets utgång har allmän inve— steringsfond eller som under beskattningsåret har avvecklat all— män investeringsfond, skall vid sjävdeklarationen lämna uppgifter om fondens storlek, användning och avveckling enligt fastställt formulär. Uppgifter skall i förekommande fall lämnas om

— till riksbanken inbetalat belopp

— fondens storlek vid beskattningsårets ingång och utgång

— övertagande från annat företag

— avsättning

— ianspråktagande

_ återföring

— överlåtelse till annat företag

- konto för investering .

— investeringsavdrag

— beräkning av justerad årsvinst

Med justerad årsvinst avses årsvinsten enligt fastställd balans-

räkning

— ökad med erlagda eller beräknade allmänna svenska skatter

— ökad med belopp som har avsatts till investeringsfond eller

annan liknande fond

— ökad med belopp som donerats till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål

— minskad med belopp som återförts från lagerinvesteringskonto

— justerad med belopp som föranlett ändring av årsvinsten på

grund av överföring av allmän investeringsfond.

Avdrag för avsättning till allmän investeringsfond medges med högst hälften av den justerade årsvinsten jämte belopp som äter— förts från lagerinvesteringskonto, i förekommande fall ökat med

tillägg på det återförda beloppet.

För det övervägande antalet skattskyldiga som gjort avsättning till fonden är det möjligt att med utgångspunkt i de föreslagna deklarationsblanketterna (N sn och N 15) maskinellt beräkna den maximala avsättningen enligt följande: 50% av redovisat resultat (900, N en) i svenska allmänna skatter (740, N en) + donationer (720, N sn) + avsättning till allmän investeringsfond (724, N 15). I de fall avsättningen enligt deklarationen överstiger den maximala avsättningen beräknad på ovan angivet sätt bör deklara— tionen slås ut för djupare kontroll. Differensen kan bero bl a på att den maskinellt beräknade maximala avsättningen skall ökas med belopp som återförts från lagerinvesteringskonto eller hänsyn skall tas till överföring av allmän investeringsfond. Om så är fallet skall den skattskyldige ha angett detta särskilt i dekla— rationen (731, N 15) samt ha lämnat erforderliga uppgifter för

kontroll i det officiella bokslutet.

Genom uppgiftsskyldighetens utformning kan maskinell kontroll ske av från fonden ianspråktagna medel (727, N 16) samt av hur mycket av det ianspråktagna beloppet som använts för direktavskrivning av tillgångar för stadigvarande bruk (730, N 16). Däremot lämnas inga uppgifter om vilka investeringar som gjorts och ej heller om hur mycket av det ianspråktagna beloppet som använts för att minska avdrag för driftskostnader. I den mån det anses önskvärt att genomföra dessa kontroller kan systemet programmeras att ge utslag i samtliga fall då belopp från fonden tagits i anspråk. Detsamma gäller även om den skattskyldige samtidigt med fondav—

sättning yrkat investeringsavdrag.

Vad gäller bevakningen av fondens storlek vid beskattningsårets ingång och utgång kan denna ske maskinellt genom att balansräk— ningarna registreras. Uppgifter som rör fonden kan sedan lagras i

erforderligt antal år.

Beträffande konto för investering skall riksbanken senast den 31 maj under taxeringsåret eller, om beloppet betalts in senare, snarast därefter till länsstyrelsen lämna uppgift om insätt— ningar. Vad gäller uttag från kontot skall riksbanken underrätta länsstyrelsen härom senast den 31 januari året efter det att uttaget gjorts. Om riksbanken i framtiden lämnar dessa uppgifter på ADB—media skulle det vara möjligt att maskinellt kontrollera

inbetalningar till och utbetalningar från kontot.

Beslut om ianspråktagande av fonden lämnas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen. Skapas

möjligheter att överföra dessa beslut på ADB—media ökar säkerhe-

ten i den maskinella kontrollen. Tänkbart vore att beloppet av medgivet ianspråktagande registrerades och att utslag för djupare

kontroll skedde vid belopp över viss storlek.

Eseeassitte:

Avdrag för avsättning för egenavgifter medges med högst 252 av ett underlag som motsvarar den skattskyldiges nettointäkt till statlig inkomstskatt i förvärvskällan före schablonavdrag för egenavgifter, minskad med sjukpenning, intäkt som enligt lagen om allmän försäkring utgör inkomst av anställning samt intäkt som

omfattas av s k likställigshetsavtal.

För det stora flertalet skattskyldiga kan underlaget för avsätt— ningen räknas fram maskinellt utifrån koder i blankett N sn enligt följande: nettointäkt statligt av förvärvskällan (932) — sjukpenning (931) + årets avsättning (93D). Sjukpenning som härrör från inkomst av anställning liksom inkomster som omfattas av likställighetsavtal skall i vissa fall hänföras till inkomst— slaget jordbruksfastighet. Dessa fall kan inte fångas upp av den nu föreslagna uppgiftsskyldigheten. Skattskyldiga som har sådana inkomster kommer emellertid att slås ut redan av det nuvarande kontrollsystemet då under inkomst av tjänst redovisade inkomster

inte stämmer med kontrolluppgifter.

5.11.3 Ytterligare effekter av en ändrad kontrollsyn

I Plan—rapporten har konstaterats att uppgiftsskyldigheten till ledning för egen taxering blivit så omfattande att den i sig utgör ett allvarligt hinder för den djupare kontroll man efter— strävat genom RS—reformen. Den alltmer påbyggda uppgiftsskyldig_ heten har medfört att administrationen är fullt sysselsatt med att hantera och åtgärda lämnade uppgifter. Trots omfattande re— sursförstärkningar har fältarbetet, d v s revisionsverksamneten,

inte ökat i eftersträvad omfattning.

Skall den av RBnutredningen uppsatta ambitionen kunna uppfyllas måste förutsättningarna för deklarationsgranskningen ändras. Detta kan ske om det av kommissionen föreslagna klargöringsförfa— randet och den maskinella kontrollen får ersätta den nuvarande granskningen. Detta innebär att någon manuell detaljgranskning inte kommer att ske beträffande det stora flertalet skattskyldi— ga. I ett sådant system är det därför viktigt att man inte infor— drar uppgifter som inte behövs eller som inte går att kontrolleN ra. Nyttan av infordrade uppgifter måste vägas mot att de förorw sakar förseningar i klargöringen och binder granskaren vid skriv— bordet och hindrar denne från att utföra djupare kontroll t ex i

form av revision.

Tidigare har konstaterats att den nuvarande uppgiftsskyldigheten fyller tre syften, mänligen beskattningssyftet, kontrollsyftet och det pedagogiska syftet. De uppgifter som erfordras för att

uppfylla beskattningssyftet är få. Då en beslutsfattare behöver

mer information för att kunna bedöma skäligheten i lämnade upp— gifter kombineras uppgifter för beskattning med uppgifter för kontroll. i detta sammanhang är risken påtaglig att en alltför stor informationsmängd leder till en snedvridning av kontroll— verksamheten, innebärande att kontrollen styrs mot oväsentlighe— ter. För undvikande av denna effekt måste därför kvantitet vägas mot kvalitet. Detta sker lämpligast genom analys av vilka uppgif— ter som leder till den största måluppfyllelsen inte bara för

skattekontrollen utan för hela skatteförvaltningen.

Det pedagogiska syftet är ett uttryck för en strävan att hjälpa den som vill göra rätt att klara av detta. Med tanke på dagens alltmer komplicerade företagsbeskattning kan man på goda grunder förutsätta att behov av pedagogiska uppgifter föreligger. Mål—

grupp mäste i så fall vara de små och medelstora företagen.

Nedan behandlas mera utförligt de uppgifter som enligt kommis— sionens uppfattning kan slopas da de inte tillgodoser vare sig

beskattningsändamal eller relevanta kontrollsyften.

Uppgiftsskyldigheten beträffande representation, värdering av

lager av djur i jordbruk och renskötsel samt avdrag för forskning

och utveckling är exempel på uppgifter som

— styr kontrollen mot vissa detaljer i räkenskaperna

— begärs in för att kontrollera att den skattskyldige tillämpat en viss anvisning rätt

— tillskapats av pedagogiska skäl.

Uppgiftsskyldigheten enligt 37 5 1 mom p 5 och & TL (uppköpare av jordbruksprodukter m m) är exempel på olikformig och otidsenlig uppgiftsskyldighet som

— utgör en belastning för uppgiftslämnarna

— har begränsat värde vid deklarationsgranskningen men som

— styr kontrollen mot vissa skattskyldiga näringsidkare

Säkerligen finns ytterligare exempel på uppgifter som inte be— höver infordras för att de inte fyller vare sig något beskattm nings— eller kontrollsyfte. Kommissionen har emellertid inte, med hänsyn till den korta utredningstiden, i detalj hunnit penetrera den nuvarande uppgiftsskyldigheten i detta hänseende. I stället har kommissionen valt att ta fram ovan angivna uppgifter som exempel på uppgiftsskyldighet som tynger administrationen utan att egentligen bredda beslutsunderlaget. sedan uppgiftsskyldighet bör avskaffas. Enligt kommissionens uppfattning maste arbetet med att rensa ut onödig uppgiftsskyldighet fortgå kontinuerligt.

Denna uppgift ankommer på RSV.

___—___...______._.-._... ___—____...______.....___....

Om skattskyldig yrkar avdrag för representationskostnader skall till deklarationen fogas uppgift enligt fastställt formulär (R32) som visar hur kostnaderna fördelar sig på olika former av reprew sentation. Kostnader för vin och spritdrycker skall " även om kostnaderna inte är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen — anges särskilt.Pa formuläret skall den skattskyldige ange såväl hela kostnaden som hur mycket som återförts till beskattning. Den

särskilda uppgiftsskyldigheten beträffande representation tillkom

ursprungligen i slutet på femtiotalet och har sedan undan för undan byggts på. Uppgiftsskyldigheten har tillkommit av kontroll— skäl. Den särskilda uppgiftsskyldigheten för vin och spritdrycker torde dock ha tillkommit av nykterhetspolitiska skäl. Enligt kommissionens uppfattning är formulär R32 ett utmärkt exempel på hur uppgiftsskyldigheten styr kontrollen mot detaljer. Dessutom torde en fullständig kontroll kunna ske endast genom granskning

av underlaget, d v s räkenskaperna.

I det av kommissionen föreslagna räkenskapsschemat skall uppgift lämnas om avdragsgill (616) respektive icke avdragsgill (904) representation. Några andra uppgifter rörande den skattskyldiges kostnader för representation skall inte lämnas och är inte heller behövliga. Urval av skattskyldiga, vars representationskostnader skall granskas, kan ske på annat sätt med utgångspunkt i de

registrerade representationsuppgifterna.

kågåZåEEELfåBQEÅQVEE

Enligt gällande regler skall jordbrukare och renägare i deklara— tionen lämna specificerade uppgifter om sitt djurinnehav. Uppgif— terna infordras bl a därför att lagervärderingen delvis sker med utgångspunkt i de av RSV utfärdade föreskrifterna för beräkning

av produktionskostnaden.

När det gäller lagerredovisningen i förvärvskällan rörelse be— höver den skattskyldige däremot endast ange lägrets inventerade värde. Till grund för denna uppgift ligger en inventering av

varulagret. i samband med inventeringen har inventeringslistor

upprättats, vilka utgör en del av bokslutet. Dessa behöver inte

insändas till myndigheten.

Skillnaden i uppgiftsskyldigheten mellan å ena sida jordbrukare och renägare och å andra sidan rörelseidkare synes till stor del bero på det förhållandet att djuren i vissa fall skall värderas med utgångspunkt i RSVs föreskrifter. Detta är enligt kommissio— nens uppfattning inte ett tillräckligt skäl för att motivera en större uppgiftsskyldighet för jordbrukare och renägare i detta avseende. De skall på samma sätt som rörelseidkare göra invente— ring av sitt lager och upprätta inventeringslistor. Den enda skillnaden är att den del av lagret som utgöres av djur skall värderas enligt RSVs föreskrifter. Eftersom rörelseidkare inte behöver skicka in sina inventeringslistor till myndigheten skall inte heller jordbrukare och renägare behöva göra detta. Den särskilda specifikationen avseende djurinnehavet i jordbruks— bilagorna liksom även blanketten Uppgift om lager i renskötsel—

rörelse (R1D) bör därför enligt kommissionens uppfattning slopas.

55!åhll£-£2£äi$öÅDQEEXQEEQ

Rörelseidkare som driver industriell tillverkning och som under beskattningsåret haft utgifter för teknisk och naturvetenskaplig forskning har rätt till särskilt forskningsavdrag. Sådant avdrag medges endast om yrkande framställs hos taxeringsnämnden eller, efter besvär, hos länsrätten. Yrkandet skall göras på särskild blankett. Uppgifter skall enligt blanketten lämnas om

— lönekostnader, dessa specificeras sedan särskilt

— lämnade forsknings— och utvecklingsbidrag, bidrag till utlandet

anges särskilt

— kostnader för förvärv av resultat av forsknings— och utveck— lingsarbete, kostnader till utlandet anges särskilt

— erhållna bidrag för forsknings— och utvecklingsarbete

— intäkt vid avyttring eller upplåtelse av resultat av forsk—

nings— och utvecklingsarbete

Med hjälp av lämnade uppgifter uträknas dels underlaget för basavdrag för beskattningsåret och dels, efter jämförelse med underlaget för basavdrag för föregående år, underlaget för ökningsavdrag. Uppgifterna i blanketten kan, med undantag av uträkningarna, inte kontrolleras på annat sätt än genom revision. Blanketten (RSV 3090) synes endast fylla ett pedagogiskt syfte

och bör av denna anledning inte sändas in till myndigheten.

QEEQÅfEäålklgÅQDEEEQ_EBÄÅQE_ÄZ_ å-l-EQB-Q_å;Q£D-D_é_IL

I 37 S punkterna 5 och & taxeringslagen föreskrivs — i den mån regeringen därom förordnat — uppgiftsplikt för dels uppköpare av jordbruks— eller trädgårdsprodukter eller husdjur eller från husdjur erhållna produkter, dels uppköpare av avverkningsrätter

eller virke eller andra skogseffekter.

I kungörelsen (1955:671) har meddelats närmare bestämmelser om i vilken omfattning skyldighet att avlämna kontrolluppgifter för inkomsttaxeringen utan anmaning föreligger för här ifrågavarande uppgiftslämnare. Sålunda skall uppköpare av jordbruks— och träd— gårdsprodukter o d utan anmaning lämna kontrolluppgifter be—

träffande inköp av spannmål, frövaror, oljeväxter, sockerbetor,

potatis, slakt_ och livdjur samt mjölk och produkter därav. Uppgiften skall omfatta det vederlag som utgetts i penningar, naturaprodukter eller annat. Skyldighet att lämna uppgift före— ligger emellertid inte om vederlaget upgått till bokförings— skyldig rörelseidkare eller betalts kontant vid inköp från torg— stånd eller liknande försäljningsställe. Under 1983 har dock skyldigheten utvidgats till att omfatta även bokföringsskyldig

rörelseidkares försäljning av slakt— och livdjur.

Den skyldighet att utan anmaning lämna kontrolluppgifter, för vilken redogörelse lämnats i föregående stycke, medför arbete inte blott för uppgiftslämnarna utan även för beskattningsmyndig— heterna. Det rör sig om ett mycket stort antal kontrolluppgifter

som skall insorteras i deklarationerna.

Tidigare har redogjorts för ett nytt granskningsförfarande och en ny inriktning i kontrollarbetet. Genom klargöring och maskinellt urval blir det tidigare manuella avprickandet av masskontroll- uppgifter inte längre ändamålsenligt. Ett system med stora mäng— der kontrolluppgifter som hanteras manuellt medför negativa effekter som inte motsvaras av kontrollmässiga vinster. De mest påtagliga negativa effekterna är att kontrollresurser styrs mot de delar av materialet som motsvaras av kontrolluppgifter till

förfång för kontrollen av andra delar.

Jordbrukarnas övergång till bokföringsmässig redovisning har medfört att uppgifterna inte på samma sätt som tidigare utnyttjas för kontroll av deras inkomstdeklarationer. De har därför vid

deklarationsgranskningen ett begränsat värde. Den koncentration

som finns på uppköparsidan när det gäller jordbruks— och SKDQSM produkter gör att dessa uppgifter kan införskaffas vid en revi— sion. Bestämmelserna som sådana innebär att man har en olikformig uppgiftsskyldighet m man kräver fler uppgifter för kontroll av jordbrukare och skogsägare än av rörelseidkare och ägare av

hyresfastigheter.

Vidare bör framhållas att efterlevnaden av de regler om uppgifts— skyldighet som här avses inte kontrolleras i nämnvärd omfattning. Härför kravs nämligen revision. Ytterst sällan beivras över— trädelse. Regler vars efterlevnad skatteförvaltningen inte har

möjlighet att upprätthålla är mindre lämpliga.

Med hänsyn till vad sagts ovan förslår kommissionen att den skyl- dighet att utan anmaning lämna kontrolluppgifter som här behandm

las skall upphöra att gälla.

5.12 Andra rationaliseringar

Med de uppgifter kommissionen föreslär skall ingå i de nya bila— gorna kan arbetet med nuvarande skogsliggare helt läggas inom ADH—systemets ram enligt följande. Uppgift om det totala skogsav» draget tillförs ADBwsystemet. Detta belopp minskas sedan allt— eftersom skogsavdrag yrkas i deklarationen. Då förfarandet kan ske helt maskinellt underlättas och effektiviseras kontrollen

avsevärt inom detta område.

Med utgångspunkt i de från bilagorna registrerade uppgifterna,

framförallt balansräkningen, är det också möjligt att överslags—

mässigt kontrollera länsstyrelsens förslag till aktievärdering. Ett sådant system skulle innebära att frågan om ny aktievärdering endast behövde prövas för aktier vars varde avvek från den maski» nella beräkningen. Med hänsyn till att samtliga för värderingen relevanta uppgifter inte finns med i de föreslagna räkenskapsut- dragen måste givetvis Vissa toleransramar uppställas. Genom att aktievärdena sålunda skulle komma att bli prövade vid varje års taxering skapas garantier för att de föreslagna aktievärdena

alltid är aktuella.

i avsnitt 5.5 har berörts att Ens—kontoplanen är anpassad till SCBs behov av uppgifter för finansstatistiken. Det av kommissio— nen föreslagna räkenskapsutdraget är anpassat till BAS—kontopla— nen. Det borde därför vara möjligt att avlasta företagen en del av deras uppgiftslämnande till SCB på så sätt att skatteförvalt— ningen gör de statistiska beräkningar av materialet som erfordras

och överlämnar resultatet till SCB.

kommissionen föreslår därför att SCB i samråd med RSV överväger

en sådan ordning.

& KONSEKVENSER AV KOMMISSIONENS FÖRSLAG

6.1 Kostnader

Följande kostnadsberakning grundar sig på en mycket grov upp— skattning av registreringsvolymer, fortsatt utredningsarbete,

systemutveckling och maskinvarubehov.

Systemutvecklingen bedöms kunna utföras under en period av 2 — 2,5 år, d v 5 ett genomförande av ADB—rutiner kan tidigast ske

två år efter beslut om utveckling.

Vid bedömningen av investeringsbehov i maskinvara har hänsyn inte tagits till eventuella språngkostnader som kan uppstå i samband med investeringen, t ex ny styrenhet för skrivaggregat a ca BDD DDD kronor. För att kunna ta hänsyn till sådana effekter krävs en samlad bedömning av RSVs prognostiserade behov och de

effekter som olika utredningars förslag kan få.

Dataregistrering av uppgifterna från räkenskapsutdragen förut— satts ske under en period av ca & månader. Denna koncentration innebar naturligt ett behov av ett större antal registreringsut—

rustningar än om arbetet kunde utföras under en längre period.

För att uppgifterna från räkenskapsutdragen skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt i ett nytt granskningssystem kravs fortsatt

utredningsarbete avseende kraven på ADH—stödet. Vidare krävs för

att få en acceptabel utvecklingsperiod en koncentrerad styrning av resurserna till detta utvecklingsarbete. För att klara detta

torde RSV behöva anlita konsultresurser i viss utsträckning.

Branskningssystemet maste därefter underhållas och vidareutveck— las successivt med hansyn till bl a lagstiftning, konjunkturer, erfarenheter som löpande erhålls etc. Om granskningssystemet skall få den effekt som skisserats torde en betydande resursin—

sats behövas för vidareutveckling och underhåll.

För att ett införande av standardiserde räkenskapsutdrag med nytt granskningssystem skall bli framgångsrikt krävs att t ex den förenklade löntagarbeskattningen genomförs. Harvid kan vissa av dagens resurser (maskinella och personella) för ADB—systemet för folkbokföring och beskattning frigöras och användas inom systemet

för företagsbeskattning.

Bennmförs förenklad löntagarbeskattning torde t ex det minskade behovet av dataregistrering kunna delvis tacka det ökade behovet

på grund av införande av standardiserade räkenskapsotdrag.

Vidare kan vissa av dagens ADB—rutiner inom företagsbeskattningen ersättas av det nya granskningssystemet varvid såväl personal som

maskinvara kan utnyttjas för det nya systemet.

Om sådana faktorer vags in blir dock kostnadsberakningen annu osäkrare och den bör därför betraktas endast som ett riktmärke. Eeloppsuppgifterna har därför avrundats kraftigt för att markera

att beräkningen endast är överslagsmassig.

Av ovan nämnda skäl har två kostnadsuppstallningar gjorts. Den ena (Totalkostnader) visar en grov bedömning av totalkostnader för ADB—hanteringen av standardiserade räkenskapsutdrag och nytt granskningssystem och den andra (Reducerade kostnader) motsva" rande kostnader reducerade med

» maskinella och personella resurser för dataregistrering om en

förenklad löntagarbeskatning genomförs — maskinella och personella resurser genom att Vissa av nuvarande

ADB—rutiner inom företagsbeskattningen kan slopas.

Totalkostnader (tkr)

Maskinvara invest Underhåll/År

Utrymmesbenov för ca 600 milj tecken (3 år) 2 skivaggregat 500 20 ca 1/4 styrenhet 200 20 80 registreringsarbetsplatser 1 200 150 under 6 mån för registrering av ca ESD milj tecken

Satsvis datorbelastning 200

1 QBU 390

Perseus; 40 årsarbetskrafter för ren

gistrering &DD &

Initialt under 2—2,5 år för utredning, systemering, programmering etc totalt ca 35 årsarbetskrafter

— konsultinsats 4 årsarb 2 500 — övriga 5 DUO

För vidareutveckling, under— håll och drift ca 15 årsar— betskrafter

Utbildning av personal i gransk— ningsorganisationen

Totalt ca

Utökat utrymmesbehov ca 1 skivaggregat ca 1/8 styrenhet

Satsvis datorbelastning

Personal

Tillskott initialt ca 2—2,5 år för utredning, systemering, programmering etc ca 25 års— arbetskrafter — konsultinsats 4 årsarb

- övriga

Tillskott för vidareutveck_ ling, underhåll och drift ca 12 årsarbetskrafter

Utbildning av personal i granskningsorganisationen

Totalt ca

500 300

(MN

2 300

Underhåll/År

1 800

6.2 Organisatoriska konsekvenser

Av den tidigare redogörelsen framgår att skatte— och avgiftskontw rollen f n inte är så rationell och effektiv som är önskvärt.

Brister finns i flera hänseenden.

En väsentlig svaghet ligger i kontrollens inriktning. Tyngdpunk» ten i dagens skattekontroll ligger 1 resurshänseende på deklaraw tionsgranskningen. De ansträngningar som gjorts för att föra över resurser till djupare kontroll har hittills inte gett åsyftat resultat. Det beror i stor utsträckning på att uppgiftslämnandet från såväl naring51dkare som löntagare styrt resurserna och kontw rollens inriktning mot den löpande granskningen. Med de förslag som kan förväntas från förenklingskommittén och med de av kommis_ sionen framlagda förslagen blir det möjligt att använda mera av tilldelade resurser för djupare kontroll och att därmed inrikta

dem mot det väsentliga skatteundandragandet.

Ett annat skäl till att dagens kontrollverksamhet inte fått den önskade inriktningen torde vara den splittring på olika myndighe— ter och enheter som den nuvarande skatteadministrationen uppvi— sar. Den styrning och samordning som behövs för att kontrollen skall fungera så som avsetts kan inte erhållas med den nuvarande ordningen. Denna splittring har belysts i Planwrapporten och i kommissionens betänkande om förbättrat myndighetssamarbete. Här kan också hänvisas till betänkanden av fögderiutredningen (Ds kn

1979:4) och öSAB—utredningen (Ds kn 1981:25).

Sett från de skattskyldiges synpunkt — kanske främst näringsid—

karnas — framstår dagens skatteadministration som anmärkningsvärt tillkrånglad. Företagens kontakter med skatteadministrationen måste tas på flera olika håll beroende på ärendets karaktär. Den organisatioriska splittring som finns gagnar inte skattemyndighe—

ternas servicefunktion.

Det nu sagda har berörts av statskontoret i remissyttrande över fögderiutredningens betänkande "Lokal skattemyndighets organisa— toriska ställning inom skatteförvaltningen". Statskontoret visar med följande figur kontaktvägar mellan förvaltningen och med

exempelvis ett mindre aktiebolag.

Länsstyrelse

Uppbörds— enh

Mervärde— skatteenh

Tax- Besvärs- Revisions— enh enh

[_ /

Företag

X X X X X xx

X Service— Gransknings— ——————;>*—————'—'—n enh enh RSV

distrikts—

Lokal skattemyndighet kontor

I yttrandet sägs vidare:

”Normalt skall således sex olika enheter fördelade på tre myndigheter ha kontakt med ett och samma företag. I vissa Fall kan det bli fråga om att upp till nio olika enheter skall upprätta kontakt med ett företag. I detta sammanhang skall påpekas att det föreligger förslag om att riksförsäkringsver— kets uppgifter skall övertas av några av de angivna enheterna.

Den organisatoriska splittring som finns kan uppenbarligen inte gagna vare sig service— eller kontrollfunktion. Sett från det enskilda företaget torde organisationen te sig komplice— rad.

Ett annat skäl till att ifrågasätta den nuvarande ordningen är den inbyggda trögheten till förändringar i de materiella be— stämmelserna. En förskjutning i tyngdpunkten inom beskatt— ningen från t ex direkt skatt till indirekt skatt är svår ett administrativt möta.

Med hänsyn till den belastning som redan nu finns på skat— teförvaltning, allmänhet och företag måste eventuellt nya beskattningsformer bygga så långt som möjligt på lamnade och kontrollerade uppgifter i redan befintliga system. Ett sådant samutnyttjande försvåras av en organisatoriskt splittrad förvaltning."

Vid kommissionens överläggningar med representanter för närings— livet har dessa Framnållit det önskvärda i att kontakterna mellan

näringsliv och skatteförvaltning underlättas i möjlig mån.

kommissionen har tidigare framhållit att utformningen av den nuvarande uppgiftsplikten i hög grad styr kontrollresurserna till löpande granskning av den stora mängden deklarationer. Uppgifts— plikten har också haft stor betydelse för uppkomsten av den splittrade organisationen. Ned kommissionens förslag om ändrad uppgiftsskyldighet och skatteförenklingskommitténs kommande förslag om förenklad löntagardeklaration andras förutsättningarna för organisationen. Många av dagens manuella kontroller ersatts av maskinella sådana och urval av objekt för djupare granskning

utförs i huvudsak maskinellt.

En ändrad organisation för skatteförvaltningen är därför en na— turlig följd av utredningsförslagen. Den är också nödvändig om man fullt ut skall kunna tillgodogöra sig de förbättringar som

ligger i förslagen.

Med hänsyn till den korta tid som stått till kommissionens förfo— gande har det inte varit möjligt att ta fram ett färdigt förslag till ny organisation. kommissionen vill dock redovisa sin upp—

fattning i fråga om vissa riktlinjer för den nya organisationen.

Målsättningen bör vara att åstadkomma en organisation där

— befogenheter och styrfunktioner är klart definierade och utfor— made så att en övergripande planering, ledning och samordning av verksamheten kan ske

— likartad verksamhet samlas i klart avgränsade funktioner

— beslutsprocessen så långt möjligt sker i första instans så att antalet överklagade beslut blir lågt

— kontrollresurserna i större utsträckning riktas in mot företa— gen varvid granskningen avser företaget både som sjävstandigt skattesubjekt och som arbetsgivare och uppbördsman

— kontrollen i ökad grad ges förebyggande inriktning

— serviceaspekterna gentemot de skattskyldiga ges stor Vikt

— uppbyggnaden görs så flexibel att den kan anpassas till de

olika länens struktur.

I fråga om den närmare utformningen av organisationen är det uppenbart att registreringen av företag/arbetsgivare till mervär—

deskatt, inkomstskatt, källskatt och arbetsgivaravgifter bör

samordnas i högre grad än f n. I samband härmed finns anledning att se över också de materiella reglerna om förutsättningarna för

registrering.

Det är vidare angeläget att organisationen anpassas till företa— gens behov i fråga om service. kommissionen anser det rimligt att företagen har i huvudsak en enda myndighet att vända sig till i

ärenden om skatter och avgifter.

I en ny organisation bör också komma till uttryck det samband som finns mellan de olika leden i förfarandet: debitering — taxe— ring/beskattning _ upphörd — indrivning. ! de olika leden måste vissa kontrollfunktioner finnas vilkas verksamhet bör vara sam-

ordnad.

Utformningen av den nya organisationen måste ske med beaktande av ett stort antal faktorer och kräver ingående överväganden. kom— missionen föreslår att en särskild utredning tillsätts för ända— målet. För att utredningen skall kunna lägga fram sitt förslag i sådan tid att en ny organisation kan börja tillämpas samtidigt som den föreslagna reformen av företagens uppgiftsplikt d v 5 vid 1987 års taxering, bör utredningen sättas igång snarast. Den bör till en början inrikta sig på kartläggande undersökningar. När statsmakterna har tagit ställning till förslagen om förenklad löntagarbeskattning, ändrad uppgiftsskyldighet för företagare m m kan utredningen ta upp frågan om organisationens utformning i

detalj.

6.3 konsekvenser för uppgiftslämnarna

i det föregående har kommissionen främst pekat på de fördelar som den nya uppgiftsskyldigneten innebär i form av en likformig kontroll, ett rationellt granskningsförfarande samt ett till— förlitligt urval av skattskyldiga för en djupare och samtidig kontroll av inkomstskatt, mervärdeskatt och socialavgifter. Bety- delsen av den föreslagna uppgiftsskyldigheten för genomförandet av en förenklad löntagarbeskattning har också understrukits. Slutligen har framhållits att förslagen aktualiserar behovet av

en ändrad organisation.

Det finns emellertid skäl att samlat redovisa även de fördelar

som förslagen innebär för uppgiftslämnarna.

Den åsyftade effektiviseringen av kontrollen bör minska risken

för att vissa företag utnyttjar skatterna som konkurrensmedel.

Det enhetliga uppgiftslämnandet i kombination med den maskinella kontrollen kommer att kraftigt minska behovet av att hämta in kompletterande uppgifter från de skattskyldiga. Endast undantags— vis bör det bli nödvändigt att belasta företagen med t ex krav på specifikationer utöver dem som ges i de standardiserade räken—

skapsutdragen.

De föreslagna räkenskapsutdragen anknyter till BAS—kontoplanen och därmed till företagens redovisning. Uppgiftslämnandet kommer därför att kunna ske på ett enkelt sätt. Som kommissionen tidi—

gare framhållit är det knappast mängden av uppgifter utan snarare

graden av anpassning till redovisningen som är avgörande för

företagens arbetsbelastning.

kravet på ett enhetligt uppgiftslämnande som är anpassat till svensk standard bör vara ägnat att generellt förbättra företagens redovisning. inte minst för de mindre företagen bör detta ha ett betydande värde. Den redovisning som lämnas i det allmänna räken- skapsschemat kan förbättra deras möjligheter att följa företagets utveckling och bör kunna utvecklas till ett underlag för kalkyle—

ring och budget.

kommissionen har föreslagit att uppgifterna under vissa förut— sättningar skall få lämnas på blanketter som den skattskyldige själv framställer. Detta gäller i första hand dem som har sin bokföring på ADB. Men även för branschorganisationer ges möjlig— het att inom ramen för det enhetliga uppgiftslämnandet utforma blanketter som är särskilt anpassade till de skattskyldiga i branschen. Detta kommer att få betydelse framför allt för de små

företagen och för vissa kategorier av rörelseidkare.

En organisationsförändring enligt de riktlinjer som kommissionen skisserat skulle innebära en rationalisering av myndigheternas verksamhet. En sådan ändring bör medföra att de skattskyldiga lättare får direkt kontakt med den eller de personer som har hand om registrering, uppbörd och kontroll av företagets skatter. Detta kommer att väsentligt öka företagens möjligheter att få

erforderlig service från myndigheterna.

7 GENOMFÖRANDE

kommissionen lägger fram ett princ1pbetänkande. Med hänsyn till den tid som kan beräknas åtgä för remissförfarande och beslut om lagstiftning samt den tid som måste reserveras för att ge nä— ringsidkarna tid att anpassa sina redovisningssystem till den nya uppgiftsskyldigheten torde det inte vara möjligt att tänka sig ett genomförande före 1987 års taxering. kommissionen bedömer det som mycket angeläget att den framtida kontrollen får den inrikt—

ning och uppgiftsskyldigheten i huvudsak den utformning som

skisserats i betänkandet.

För att inte genomförandet skall försenas föreslar kommissionen att regeringen snarast uppdrar åt RSV att — med särskilda för ändamålet tilldelade resurser och efter de riktlinjer som anges i kommissionens förslag — arbeta vidare med att utveckla det maski— nella granskningssystemet och därvid bl a avgöra vilka urvalskri— terier som till en början bör komma till användning och vilket behov av uppgifter som finns utöver själva räkenskapsutdragen. Med avseende på urvalskriterier torde det vara av värde att uppmärksamma de erfarenheter som vunnits i Danmark av den försöksverksamhet som där bedrivits och bedöma i vilken utsträck—

ning dessa kan tillämpas på svenska förhållanden.

RSV bör vidare efter remissbehandlingen utreda vilka ändringar i TL m fl författningar som bör komma ifråga med anledning av

kommissionens förslag.

BILQBA 1 KOMMISSIONENS DIREKTIV

Åtgärder mot ekonomisk brottslighet m m

Dir. 1982:1Ui

Beslut vid regeringssammanträde 1982—i1—25.

Statsrådet I. Carlsson anför.

1 Inledning

Under lång tid har den kriminalpolitiska debatten, liksom rätta» väsendets insatser mot brott, varit mycket starkt inriktad mot i första hand den traditionella valds— och egendomsbrottsligheten. Utan att denna blivit ett mindre allvarligt samhällsproblem, har nu också andra former av brott och skadliga förfaranden kommit att stå i centrum för den allmänna uppmärksamheten. Vid sidan av den illegala narkotikahanteringen med alla dess allvarliga socia” la och personliga skadeverkningar är det i första hand den ekono— miska brottsligheten som medfört en kraftigt förändrad kriminal»

politisk situation.

Utgångspunkter för debatten har här varit att den ekonomiska brottsligheten omfattar mångdubbelt större belopp än 5 k tradi- tionell brottslighet, att skadeverkningarna för samhället och de enskilda är av mycket allvarlig art, att samhällets åtgärder i

förebyggande syfte haft delvis felaktig inriktning och framstått

SOM

otillräckliga samt att samhällets kontroll— och sanktionssy_

stem inte är ändamålsenligt utformat för kampen mot den ekonomis”

ka brottsligheten.

Vad är ekonomisk brottslighet?

Begreppet ekonomisk brottslighet förekommer inte i lagstiftningen

och saknar strikt juridisk innebörd. Det finns över huvud taget

inte någon allmänt vedertagen definition av begreppet. Betydande

enighet finns emellertid om begreppets huvudsakliga innebörd.

Den

tankade

ekonomiska brottsligheten beskrivs i justitieutskottets be—

(1980/81:21) Ekonomisk brottslighet på följande sätt:

Till ekonomisk brottslighet räknas först och främst sådan kriminalitet som har ekonomisk vinning som direkt motiv. Härutöver skall brottslighet for att betraktas som ekonomisk kriminalitet ha en kontinuerlig karaktär, bedrivas på ett systematiskt sätt och förövas inom ramen för näringsverksamhet som i sig inte är kriminaliserad men som i det enskilda fallet utgör själva grunden för

de kriminella handlingarna.

De ekonomiska brotten anses ofta vara av kvalificerad art i den meningen att de enskilda brotten har stor omfattning, rör stora samhälleliga värden eller drabbar grupper av enskilda. Brotten är i regel svåra att uppda— ga och beivra. Som exempel på vad som brukar hänföras

till ekonomisk brottslighet i här avsedd mening kan

SOU1983z75

nämnas brott som skattebedrägerier, valutabrott, bedrä—

gerier och gäldenärsbrott.

Denna beskrivning avser att framhålla vad man i allmänhet avser med ekonomisk brottslighet. I många sammanhang är det vanligt att man också räknar med vissa brott av enskilda, främst skattebrott,

till den ekonomiska brottsligheten.

Även om i strikt juridisk mening endast gärningar som är straff— belagda kan betecknas som ekonomisk brottslighet, måste man vid ett utredningsarbete om åtgärder mot sadan brottslighet också ha möjlighet att pröva det straffbara områdets omfattning. Han måste dessutom kunna pröva lämpligheten av att med andra medel än

kriminalisering komma åt olika illojala förfaranden.

3 Vilken omfattning har den ekonomiska brottsligheten?

Några säkra uppskattningar av den ekonomiska brottslighetens totala omfattning eller skadeverkningar föreligger inte. Redan de olika bestämningarna av begreppets innebörd medför här problem. Det är också väl känt att endast en liten del av alla ekonomiska brott kommer till myndigheternas kännedom och leder till åtgär— der. Man vågar emellertid slå fast att det finns en stor dold

ekonomisk brottslighet och att denna omfattar mycket stora be—

lopp.

De försök till beräkningar av den s k svarta ekonomins omfattning som gjorts har visserligen vilat på osäkert underlag och de

belopp man angett har varierat kraftigt. Genomgående har dessa

dock uppgett till tiotals miljarder kronor. Enligt en ganska nyligen gjord studie, som är den första som baserar sig på en mer omfattande och seriöst genomförd vetensakplig undersökning, skul— le den svarta ekonomin uppgå till mellan 3,8 % och 5,5 % av bruttonationalprodukten, vilket för 1980 motsvarade ZD—ZO miljar— der kr. I skattebortfall motsvarade detta 14—20 miljarder kr. han kan visserligen inte sätta likhetstecken mellan ett skattebort— fall som beräknas på detta sätt och de ökade skatteintäkter som man skulle få om man lyckades bemästra den ekonomiska brottslig— heten. Å andra sidan omfattar den ekonomiska brottsligheten väw sentliga belopp som orsakats av andra förfaranden än skattebrott, t ex gäldenärsbrott. Till detta bör läggas de mycket stora belopp som undandras samhället genom att debiterade skatter och avgifter

inte erläggs.

Ett perspektiv på problemets omfattning får man vid en jämförelse med den totala tillgreppsbrottsligheten, som år 1979 enligt an» mälningsstatistikens godsvärdesuppgifter omfattade 719 miljoner kr. Även om vi också på detta område får räkna med en betydande dold brottslighet, är man uppenbart långt ifrån de summor som den

ekonomiska brottsligheten omfattar.

4 Den ekonomiska brottslighetens skadeverkningar

Den ekonomiska brottslighetens skadeverkningar är mycket allvar— liga redan sett ur marknadsekonomins synvinkel. När ett företag bryter mot de skrivna och oskrivna normer som sammantagna brukar betecknas god affärssed blir resultatet att företaget får orätt—

mätiga konkurrensfördelar. Företag som dessutom åsidosätter sina

förpliktelser gentemot samhället genom skattebrott eller skatte» flykt, genom manipulativa bolagsbildningar eller konkurser, genom otillåtna valutatransaktioner eller brott mot importbestämmelser, genom användning av s k grå arbetskraft eller genom att på något annat otillbörligt sätt sänka sina kostnader skapar ännu större problem för den seriösa företagsverksamheten. Ibland kan de eko— nomiska fördelar som uppnås genom svek mot dessa förpliktelser i själva verket bli så stora att all seriös näringsverksamhet i en speciell bransch får svårigheter att klara sig gentemot den oseriösa verksamheten. Brottsliga samt tvivelaktiga förfaranden

kan på så sätt komma att sprida sig i hela branschen.

Skadeverkningarna av de nu beskrivna förfarandena går emellertid långt utöver snedvridningarna av marknadsekonomin. Samhället drabbas exempelvis av ett betydande skattebortfall, vilket leder till en tyngre skattebörda för hederliga skattebetalare. Andra följder är ekonomiska förluster för enskilda medborgare, arbets" löshet, höjda hyror, skadliga arbetsmiljöer och förstörelse av

den yttre miljön. Rättsmedvetandet luckras upp.

Den ekonomiska brottsligheten medför också att samhällets fördel— ningspolitik på ett allvarligt och stötande sätt sätts ur spel. Genom ohederlighet kan en stor grupp på andras bekostnad leva i ett ekonomiskt överflöd som är helt otänkbart för de vanliga löntagarna. Samtidigt är det dessa som får bära kostnaderna för den sociala trygghet och den välfärd som de ekonomiska brotts" lingarna också utnyttjar_ På detta sätt hotar den ekonomiska brottsligheten ytterst hela samhällssolidariteten och den välfärd

som byggts upp med denna som grund. En förutsättning för ett

fortsatt solidariskt samhällsbyggande är att vi effektivt kan

motverka och ingripa mot den ekonomiska brottsligheten.

En kommission för åtgärder mot ekonomisk brottslighet

Lii

De senaste årens debatt och utredningsverksamhet har ökat medve— tenheten om de problem som är förbundna med den ekonomiska brottsligheten och med skatteflykten. Åtgärder har vidtagits och förslag till ytterligare åtgärder, ibland i form av omfattande program, har lagts fram från olika håll, särskilt från de fackw

liga organisationerna och från näringslivets organisationer.

De åtgärder som hittills vidtagits har, på det hela taget emel— lertid inte varit tillräckliga för att vända utvecklingen. Tvärt— om tyder mycket på att situationen på många områden förvärrats. För att kunna vända utvecklingen i rätt riktning krävs det därför att effektiva åtgärder nu vidtas för att förebygga och bekämpa

ekonomisk brottslighet och skatteflykt.

Jag föreslår därför att en särskild kommission tilkallas med uppgift att föreslå lämpliga åtgärder inom ramen för en enhetlig

och samordnad strategi.

kommissionen bör arbeta skyndsamt med siktet inställt på att kunna avsluta arbetet i och med utgången av år 1983. Innan den avslutar sitt arbete skall den också redovisa ett förslag till i vilka former det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet och

skatteflykt bör bedrivas.

b kommissionens närmare arbetsuppgifter

kommissionen bör ha stor frihet att själv närmare bestämma sina arbetsuppgifter. Jag Vill här endast i korthet uveckla några

synpunkter som bör vara till vägledning för arbetet.

kommissionen bör inte vara bunden av någon viss definition av ekonomisk brottslighet utan står fri att behandla alla de frågor som den bedömer som angelägna. även verksamheter som inte är brottsliga men som ligger den ekonomiska brottsligheten nära skall sjävfallet kunna behandlas. De åtgärder kommissionen före—

slår bör dock inte i onödan försvara seriös företagsamhet.

En naturlig första arbetsuppgift för kommiSSionen är att skaffa sig en bred översikt över det arbete med anknytning till kampen mot den ekonomiska brottsligheten som pågår på olika håll. kom— missionen bör också göra en inventering av de olika förslag i

frågan som lagts fram I riksdagen och i andra sammanhang.

De åtgärder som kan bli aktuella är av många olika slag. kommis— sionen bör bl a

i. överväga hur man genom forskningsinsatser skall kunna få bättre kunskaper om den ekonomiska brottslighetens former, arbetsmetoder och utbredning samt om effekten av vidtagna åtgär— der,

Z. lägga fram förslag om förbättrad information till företag och allmänhet om gällande regler,

3. lägga fram förslag till effektivisering av myndig-

hetskontrollen på olika områden — bl a inom taxerings— och upp—

bördsverksamheten - samt till former för ett förbättrat samarbete mellan kontrollmyndigheterna, bl a en bättre samordning på skatte- och valutaomradet och av registreringen av näringsverk- samhet för inbetalning av preliminär skatt, mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter,

4. överväga resurstilldelningen till de myndigheter som i första hand är engagerade i kampen mot den ekonomiska brotts— ligheten och lägga fram förslag till ett bättre utnyttjande av befintliga resurser,

5. undersöka möjligheterna att använda sådana åtgärder som etableringskontroll, näringsförbud, skattebevis och effekti— vare företagsrevision samt lägga fram förslag i dessa hänseenden,

6. lägga fram förslag till behövliga lagstiftningsatgär— der i övrigt t ex på de skatte_ och näringsrättsliga, de arbets— rättsliga och på de straff— och processrättsliga områdena,

7. överväga hur det internationella samarbetet, särskilt mellan de nordiska länderna, i kampen mot den ekonomiska brotts”

ligheten bäst bör bedrivas.

kommissionen skall redovisa kostnadskonsekvenserna av sina

förslag.

I den man frågor av det slag som har berörts nu behandlas inom myndighet eller av pågående utredningar bör kommissionen bilda sig en uppfattning om utredningsarbetets inriktning och vid behov göra framställningar till regeringen om tilläggsdirektiv eller

liknande åtgärder.

Jag vill slutligen betona att omfattningen av den ekonomiska brottsligheten är så allvarlig att förslag till lösningar ibland aktualiseras som från andra synpunkter kan framstå som tveksamma. Även om det är mycket angeläget med snabba och effektiva åtgärder får dock dessa inte utformas så att andra värden åsidosätts på ett otillbörligt sätt. Det finns särskild anledning att betona att kraven på rättssäkerhet och integritet genomgående måste

tillgodoses.

7 kommissionens sammansättning

kommissionen bör ha ställning av kommitté enligt kommittéförord- ningen (1976:1i9). Den bör med hänsyn till sina arbetsuppgifter

och tidsplanen för arbetet bestå av ett begränsat antal personer.

Den breda förankring och de omfattande kontakter som kommissionen bör ha får i stället åstadkommas genom att man till den knyter två referensgrupper. I den ena av dessa bör ingå företrädare för riksdagens olika partier liksom för arbetsmarknadens stora orga— nisationer. I den andra bör ingå personer som i sitt yrke arbetar med åtgärder mot ekonomisk brottslighet eller genom sin verksam— het har omfattande erfarenheter av eller kunskaper om ekonomisk

brottslighet.

Till kommissionen bör vidare knytas ett sekretariat.

& Hemställan

Med' hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att

regeringen bemyndigar mig

att tillkalla en kommission med tre ledamöter med uppdrag att

lämna förslag om åtgärder mot ekonomisk brottslighet,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om ledamöter i två till kommissionen knutna referens—

grupper samt om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bi—

träde åt kommissionen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns kommittéanslag.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och

bifaller hans hemställan.

(Statsrådsberedningen)

BILAGA 2 FÖRSÖKSVERKSAHHET MED URVÄRDERINE AV OLIKA URVALSKRITERIERS EFFEKTIVITET

Vid 1981 års taxering har, som ett led i RSVs utvecklingsarbete och uppföljning av kontrollverksamheten, påbörjats en försöksverksamnet med en blankett för urval av revisionsobjekt. Arbetet har fortsatt även under 1982 års taxering. Blanketten innehåller en sammanställning av s k urvalskriterier som erfaren— hetsmassigt visat sig användbara vid urval av revisionsobjekt. Dessutom innehåller blanketten utrymme för redovisning av resul— tatet av revision om sådan utförts. Försöksverksamheten har gått ut på att undersöka eventuellt förekommande samband mellan

förkryssningar för enskilda urvalskriterier och revisionsresul—

tat.

De kriterier som traditionellt används för urval är företrädesvis kontantberäkning och bruttovinstberäkning samt erfarenhetsmässiga bedömningar av uppgifterna i deklarationen och bilagor till denna och vad som brukar ge resultat. Exempel på sistnämnda slag av kriterier är, som framgår av blanketten, stora förändringar i vissa poster i balansräkning eller resultaträkning, stor kassa— behållning, förekomst av branschframmande poster eller att förew

taget har utnyttjat alla av— och nedskrivningsmöjligheter.

Revisionsresultatet har redovisats som ändringar hänförliga dels till respektive urvalskriterium och dels till den sammanlagda s k

totalhöjningen.

212

Urvalsblanketten har ifyllts av granskaren endast i de fall då han ifrågasätter en djupare kontroll i form av revision. i dessa fall har granskaren genom kryssmarkering angett vad han anser vara relevanta urvalskriterier för det tilltänkta rev1sionsobjek— tet. I första hand revideras de skattskyldiga vilka fått flest

kryssmarkeringar på urvalsblanketten

Genom att samla in ett stort antal ifyllda urvalsblanketter med förkryssningar och resultatredovisning har det varit möjligt för RSVs kontrollavdelning att göra statistiska bearbetningar. Syftet har varit att undersöka effektiviteten hos blankettens urvalskri— terier till vägledning för blankettens fortsatta användning vid

urval av lämpliga TN_revisiönsobjekt.

I undersökningen har också ingått att studera de olika urvalskri— teriernas samband med företagsform, näringsgren och omsättningsw

klasser. s k bakgrundsvariabler.

Av statistikbearbetningen framgår att det inte finns några enkla samband mellan urvalskriterier och revisionsresultat. Det visar sig att ett urvalskriteriums effektivitet kan vara olika på olika s k skiljenivaer. Det kan ha hög effektivitet när det gäller att skilja mellan revisioner med någon höjning från revisioner med ingen höjning alls (nollrevisioner). Däremot kan det ha förhal_ landevis låg effektivitet när det gäller att skilja mellan revi" sioner med medelstor höjning och revisioner med mycket stor

höjning. Beträffande ett annat urvalskriterierium kan mönstret

vara det omvända.

I det enklaste fallet där det gäller att skilja ut nollrevisioner Från reviSioner med åtminstone någon höjning, kan effektiviteten definieras som produkten av revisionens avkastning och dess

träffsäkerhet. Följande samband råder:

Effektivitet : Avkastning x Träffsäkerhet

Effektiviteten är det genomsnittliga höjningsbeloppet i tkr per kryssmarkering. Avkastningen är det genomsnittliga höjningsbe— loppet per höjning och träffsäkerheten är antalet höjningar i förhållande till antalet kryssmarkeringar (uttryckt i procent). Ett effektivt urvalskriterium utmärks av hög eller mycket hög

avkastning respektive träffsäkerhet i kombination.

Den statistiska bearbetningen har hittills utförts två gånger och varit baserad på TN—revisioner från taxeringsåren 1981 och 1982. Den genomsnittliga effektiviteten 1981 och 1982 visade sig vara 19.5 tkr resp 28.4 tkr per kryssmarkering och var i bägge fallen högst för aktiebolag, näringsgrenskod & (bank och försäkrings— verksamhet, fastighetsförvaltning och uppdragsverksamhet) och omsättning större än 10 mkr. När det gäller sådana bakgrunösva— riabler förefaller det finnas stabila tendenser. Däremot visade det sig vid en jämförelse mellan 1981 och 1982 att olika urvals— kriterier var de effektivaste olika år, vilket tyder på instabi—

litet i de erhållna undersökningsresultaten.

Förklaringen härtill är att antalet ingående TN—revisioner i

undersökningen de olika åren varit alltför litet och att antalet

förkryssningar för varje urvalskriterium därför blev alltför

lågt. Det medför att enstaka stora höjningar kommit att påverka

urvalskriteriets genomsnittliga effektivitet i alltför hög grad.

För att komma till rätta med det problemet har man i försöks— verksamheten övergått till att mäta urvalskriteriernas effektivi— tet genom 5 k L—kvoter (likelihood ratios). För att beräkna en L- kvot för varje urvalskriterium krävs att den statistiska analysen

läggs upp något annorlunda.

Principen är att alla reviderade revisionsobjekt delas upp i två kategorier på var sin sida om en förutbestämd skiljenivå. I den ena kategorin uppsamlas alla revisioner som har gett en total_ höjning överstigande t ex 50 DDD kr, och i den andra kategorin alla revisioner som gett en höjning lika med eller understigande 58 DDD kr. Ett urvalskriteriums L—kvot beräknas som sannolikhetEn för kryssmarkering i den ena kategorin dividerad med sannolikhew ten för samma kryssmarkering i den andra kategorin. Om chansen för kryssmarkering är 75% i den ena kategorin och 25% i den andra, så erhålls L—kvot = 75/25 = 3,0. Ett Sådant urvalskritev rium har hög grad av effektivitet jämfört med ett annat där de bägge sannolikheterna ligger t ex på 70%. I det sistnämnda fallet erhålls L—kvot = 70/70 : 1,0, vilket innebär att det är neutralt

och saknar värde.

Statistikbearbetningen av Terevisioner 1982 har därför anpassats

för att möjliggöra beräkningar av L—kvoter.

En förnyad analys, denna gång genom att jämföra! L—kvoternas storlek, har visat att chansen att hitta små höjningar är störst nos enskilda firmor och minst hos aktiebolag m .fl. även det omvända förhållandet gäller, dvs att de största höjningarna åter— finns hos aktiebolagen och i mycket liten uträckning hos enskilda

firmor. Fåmansföretagen intar en mellanställning.

Av näringsgrenarna är det näringsgrenskod 8, dvs bank—, försäk— rings—, uppdragsverksamhet och fastighetsförvaltning, som mest entydigt pekar mot de största höjningarna. De lägsta höjningarna påträffas inom jordw och skogsbruks— respektive restaurangnärin— garna. övriga näringsgrenar visar varken stora eller entydiga

tendenser.

Utpräglat entydig är tendensen beträffande omsättningsklasser. Ju

högre omsättning desto större är chansen för stora höjningar.

Dessa resultat stämmer således väl med de tidigare redovisade tendenserna för företagsform, näringsgren och omsättningsinter— vall. Dessutom har det nu blivit möjligt att utläsa *tendenser

beträffande urvalskriterierna.

På de lägsta skiljenivåerna förefaller urvalskriterierna stora investeringar samt höga traktaments— och reseersättningar vara

effektivast.

På de mellersta skiljenivåerna förefaller förekomst av bransch— främmande poster, stor skuld i avgiftshänseende, "deklarerar ej"

samt "skönstaxerad _ ej besvär — skatten betald", att vara de

effektivaste.

Effektivast på de högsta nivåerna är stora reserveringar, höga

representationskostnader och bransch med specifika mervärdeskatw

teproblem.

Dessa tendenser är dock inte statistiskt säkerställde. För detta fordras att metoden med L—kvoter även prövas på revisioner vid

1983 års taxering.

De flesta kryssmarkeringarna (i % av totalantalet) gjordes för kontrolluppgifter 27%, andra iakttagelser 26%, lågt kontantöver—

skott 71 samt låg bruttovinst sz.

I själva verket svarade således kryssmarkeringarna för kontroll_ uppgifter och andra iakttagelser för mer än hälften av antalet kryssmarkeringar. Detta skulle kunna tolkas så att kontrollupp— gifter och andra urvalskriterier än de som är med på blanketten är viktiga hjälpmedel när det gäller att finna dem som undandrar skatt. Så torde emlleritd inte vara fallet. Tvärtom visar den statistiska beabetningen att dessa faktorer inte har särskilj— ningsförmåga på någon nivå. Detta torde vara statistiskt säker- ställt, då dessa kryssmarkeringar är de vanligaste. Tillgång på kontrolluppgifter har t o m en negativ särskiljningsförmåga, d v s tillgång på kontrolluppgifter talar för att revisionen inte

kommer att få det förväntade resultatet.

Det finns enligt kommissionen flera felkällor i en undersökning

av det här slaget. Det statistiska underlaget (antalet TN—revi—

sioner) är litet och urvalskriterierna relativt många, vilket leder till att antalet kryssmarkeringar för flera urvalskriterier inte blir tillräckligt för att tillåta säkra slutsatser om deras effektivitet. Det är därför från statistisk synpunkt nödvändigt

att öka antalet reVisioner.

Det undersökta stickprovet ur den stora populationen ”samtliga spontana taxeringsrevisioner i Sverige" är inte fullständigt representativt eftersom det bygger på Frivillig medverkan från

några län och målet alltiamt ar att utpröva metodiken som sådan.

Därutöver finns det felkällor som kan ruoriceras som fel 1 ur— valsblankettens och blankettanvisningarnas utformning, fel i blankettifyllandet när urvalskriterierna förkryssas resp revi— sionsresultat redovisas, fel vid registrering till datamedium och fel vid bearbetning och tolkning av dessa data. Som felkälla kan man i viss nån också betrakta valet av urvalskriterier i nuvaranw de blankett genom att de upptar plats och hindrar andra poten— tiellt battre urvalskriterier från att uppmärksammas. Men även beträffande de urvalskriterier som finns på blanketten råder det stor osäkerhet i flera fall om de skall förkryssas eller inte,

vilket framgår av följande iakttagelser.

Ett typexempel är urvalskriteriet bruttovinst. Urval genom pruta tovinstjamförelser innebar att företagets bruttovinst i förhål— lande till företagets omsättning, uttryckt i procent, jämförs med motsvarande siffra för företag i samma bransch och av samma

storlek. Svagheten med Druttovinstjamförelser är att man sedan

197ö saknar uppgifter om vad som är normal bruttovinst l otika branscher. RSV tog till 1981 års taxering fram en förteckning över genomsnittliga bruttovinster för olika branscher. Förteck— ningen, som grundade Sig på uppgifter från det 5 k arbetskortet för rörelsegranskning, ansågs emellertid inte ha något varde då den byggde på ett alltför litet antal registrerade bruttOVinster. Detta visar på svårigheterna att JHmSlUES med den egentliga deklarationsgranskningen ta fram statistikunderlag söm senare kan anvandas 1 urvalssammanhang._ Det vore önskvärt om sådana uppgif— ter kunde erhållas på annat sätt. Ett standardiserat räkenskaps— utdrag skulle kunna göra det möjligt att maskinellt beräkna bruttovxnst ggg andra relevanta relationstal maskinellt.

Det förtjänar också att påpekas att flera av urvalskriterierna är rent subjektiva, t ex FEVlSDF. Andra urvalskriterier har inte

kvantifierats, t ex stora reserveringar.

Försöksverksamheten visar att man ännu i hög grad soker sig fram när det gäller att få fram bra urvalskriterier. Anledningar till detta är att urvalskriterierna inte tidigare studerats med veten— skapliga metoder, att arbetet med att ta ut revisionsobjekt är mödosamt i sig samt att detta rymmer många och ibland oaccep—

tabla felkällor.

Många av de problem urvalsmetodiken f n har kan enligt komm15w sionens uppfattning elimineras om man använder standardiserade räkenskapsutdrag som registreras på datamedium, kvantifierar urvalskriterierna och låter datorn tillämpa kriterierna på samma

sätt för alla skattskyldiga näringsidkare. Om resultaten därefter

I SOU 1983:75 Bilaga 2 219 E , bearbetas med statistiska metoder av liknande slag som gjorts i den beskrivna undersökningen, är det möjligt att finna de mest effektiva urvalskriterierna i olika branscher. Dessa kan sedan användas för att ta fram de deklarationer som har högst granska ningspotential. En förutsättning för användning av urvalskrite— rier i den faktiska produktionen — deklarationsgranskningen — ar att deras effektivitet dessförinnan beräknats på basis av ett statistiskt urval av revisioner. Därigenom erhålls en god samman—

fattande bild av behovet av revision på olika områden.

En användning av urvalskriterier 1 produktionen kräver också att granskningsurvalet kompletteras med ett slumpmässigt urval. Om resultaten av dessa revisioner jämförs med de datautvalda kan en

betydligt effektivare uppföljning av kontrollsystemet ske.

SOU1983z75

&::t ååå SIS-Standardiserlngskommlssionen i Sverige SVENSK STANDARD 55 6] 46 "

Standarden utarbetad av Forsta gnlltghetsdag Utgåva Sida

SIS STANDARDISERINGSGRUPP 1980 » 11 - 15 2 1(19)

SIS FASTSTÅLLER OCH UTGER SVENSK SYANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA OCH |NYERNAYIONELLA STANDARDPUBLIKÅTIONER ©

Kontoplan för affärsredovisning inom mindre och medelstora företag Account plan for small and midd/esized business enterprises

0 Orientering

Denna standard omfattar en baskontoplan för mindre och medelstora företags affärsredo- visning och är en vidare utveckling av den försöksstandard som utarbetats av en arbets- grupp tillsatt av Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund och som sedan behandlats inom SlS.

Mindre och medelstora företag anlitar ofta redovisningsbyråer med datoriserad redovisning. Inom sådana byråer har man vanligen skapat en eller flera för byrån enhetliga kontoplaner vilka sedan används för de olika företagens redovisning. Önskan om enhetlighet har därvid inom varje byrå varit stark både för att underlätta byråns arbete och för att minska kost— nadetna för programvaran vid databehandlingen. Det finns inom landet ett stort antal redo- visningsbyråer och dataservicebyrået. Därför har det uppstått många varianter av konto— planet även för likartade företag inom samma bransch. Denna standard är avsedd att vara en grund för en minskning av antalet varianter av kontoplaner som används inom mindre och medelstora företag. Behovet av en minskning har särskilt bestyrkts vid kontakter med btanschföteningar under arbetets gång.

Enhetlighet i redovisning behöver inte innebära en minskad smidighet i anpassning till olika behov. Kontoplanen kan byggas ut att passa de mest skilda önskemål. Företagen kan nöja sig med en enkel affärsredovisning eller därutöver redovisa en mer eller mindre detalj— rik uppspjälkning och fördelning av kostnaderna. Den bidrar till att göra nyckeltal inom företag och branscher meningsfulla.

Kontoplanen har en renodlat registretande och klassificerande funktion. Transaktioner enligt kontoplanen redovisas med dubbel bokföring (debet—kredit-avstämning). Följande punkter bör framhållas:

— Kontoplanen kan användas av de flesta mindre och medelstora fötetag, oberoende av näringsgren, bransch, ägandefotm m m.

— Kontoplanen omfattat transaktioner mellan företaget och omvärlden, dvs affärsredovis— ningen.

— Kontoplanen anknyter till Bokföringslagen, SFS 19761125, med dess krav på balans- räkning och resultaträkning och anvisningar för deras uppställning.

— Kontoplanens allmänna struktur anknyter till kontoplanet som rekommenderas av redo- visningsbyrået och branschorganisationer.

— Kontoplanens avvägning av utrymmet mellan olika klasser bygger på undersökningar om behov av olika slag av konton.

— Kontoplanen har anpassats till Statistiska Centralbyråns (SCBs) systematik, vilket under- lättat att ur redovisningen få fram uppgifter som skall lämnas till SCB.

mindre och medelstora företa Utgåva 2 Sida 2 9 ___—___—

— Kontoplanen bidrar till att effektivt (billigt) få fram de rapporter och det beslutsunder- lag som krävs eller önskas i de flesta mindre och medelstora företag. Nyckeltal, rappor- ter m m kan tas fram med hjälp av ett och samma program.

— Kontoplanen är anpassad till maskinella metoder för registrering av och avstämning mellan data av olika slag men även lämpad för manuella metoder.

— Kontoplanens gninddata klassificeras och registreras efter ursprung eller åtkomst på ett sätt som är neutralt i förhållande till olika metoder att utforma rapporter, finansiella bedömningar, produkt- och investeringskalkyler, budgetering m m. Endast 5 k enkla in- komsts— (intäkts-) och utgifts- (kostnads-) slag begagnas. Sammansatta begrepp som drifts- och administrationskostnader ingår inte.

1 Kontoplanens uppbyggnad

1.1 Kontonumrering KontOplanen är decimalindelad. Den första siffran anger kontoklass, den andra kontogrupp och den tredje konto. En fjärde siffra eller ytterligare siffror kan läggas till för att beteck- na underkonto. Särskilt i samband med databehandling kan det vara lämpligt att ha samma antal siffror i kontonummer och vanligen användas då fyrställiga nummer med nollutfyllnad till höger.

Exempel: Konto 1411 Reseförskott Kontoklass l

Kontogrupp 14

Konto 141

(Under)konto 1411

1.2 Kontoklasser ] Tillgångar

2 Skulder och eget kapital 3 Intäkter — inkomster 4—7 Kostnader — utgifter 8 Finansiella kostnader och intäkter Extraordinära poster Bokslutsdispositioner Skatter

För affärsbokföring begränsas kontoplanen till ovanstående kontoklasser 1—8. (Klass 0 förekommer ej.)

Klass 9 som inte beskrivits i standarden kan utnyttjas för t ex intern redovisning.

1.3 Kontogrupper och Vid indelningen i kontogrupper har enhetlighet eftersträvats så att likartade konton konton sammanförts i överordnade begrepp vilka utgör nivåer i kontoplanen. Kontogrupperna är klart definierade, men antalet konton inom en grupp är valfritt beroende på behovet. Föl- jande möjligheter föreligger:

— Gruppen själv är ett konto varvid kontot för att bli tresiffrigt ges slutsiffra O. — Gruppens alla konton utnyttjas, även ett »övrigt-konto» med slutsiffra 9.

— Endast vissa av gruppens konton utnyttjas varvid dock »övrigt-kontot» med slutsiffra 9 måste vara med.

2 Konteringsanvisningar

För att kontOplanen skall kunna användas på ett enhetligt sätt och få samma innehåll hos olika användare krävs att kontona definieras. Detta är i synnerhet viktigt för nycketalsbe- räkning.

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida 3

3 Uppföljning

En arbetsgrupp, som skall följa den praktiska användningen av kontoplanen och verka for enhetlighet vid kommande kontobehov, har tillsatts inom kommittén för administrativ tek— nik, databehandling och informationsförsörjning. Information om gruppens arbete kommer att lämnas från tid till annan i avvaktan på nästa utgåva av denna standard.

4 Kontoplan Sidorna 4—19.

mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida 4 |;BASKONTON UNDERKONTON 1 TILLGÅNGAR 10 KASSA, POSTGIRO, BANK, VÄRDEPAPPER 101 Kassa * 102 Postgiro * 103 104 Checkko nto * 105 Bank (övriga konton) * 106 107 Aktier och andelar 108 Obligationer och andra värdepapper 109 11 VÄXELFORDRINGAR 111 Kundväxlar 112 113 114 Låneväxlar 115 116 Växelfordringar hos dotterföretag eller moder— företag 117 118 119 12 KUNDFORDRINGAR 121 Kundfordringar 122 123 Belånade kundfordringar (factoring) 124 Kontraktsfordringar 125 Belånade kontraktsfordringar 126 Kundfordringar hos dotterföretag eller moder- företag 127 128 Konsignationsfordrlngar 129 Osäkra kundfordringar 1299 Värdereglering av kundfordringar 13 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER 130 lnterimsfordringar (gruppkonto för 131—139) 131 Förutbetalda hyror 132 Förutbetalda räntor 133 134 135 Upplupna hyror 136 Upplupna räntor 137 138 139 Övriga interimsfordringar 14 DIVERSE KORTFRISTIGA FORDRINGAR 141 Fordringar hos anställda ' 142 Fordringar hos delägare m fl 143 Fordringar hos leverantörer 144 Fordringar för arbetsgivaravgifter 145 Skattefordringar 146 Fordringar hos dotterföretag eller moderföretag 147 Ingående mervärdeskatt ' 148 Mervärdeskatt, redovisningskonto 149 Övriga kortfristiga fordringar '

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida 5 BASKONTON UNDERKONTON 15 LAGER, PRODUKTER I ARBETE, FÖRSKOTT TILL LEVERANTÖRER 151 Lager " 152 153 Pågående arbeten (byggnads- och anläggningsverk- samhet) 154 155 Produkter i arbete 156 157 Avverkningsrätter 158 Förskott till leverantörer " 159 16 SPÄRRKONTO HOS RIKSBANKEN ELLER ANNAN BANK, VÄRDEPAPPER, LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 161 Spärrkonto hos riksbanken eller annan bank 1611 Spärrkonto hos riksbanken för investeringsfond 1612 Spärrkonto hos riksbanken för särskild investe- ringsfond 1613 Spärrkonto hos riksbanken för arbetsmiljöfond 1614 Allmänt investeringskonto 1615 Upphovsmannakonto 1616 Skogskonto 162 Aktier och andelar 1621 Aktier och andelar i svenska dotterföretag 1622 Aktier och andelar i utländska dotterföretag 1623 Aktier och andelar i utomstående svenska företag 1624 Aktier och andelar i utomstående utländska före- tag 163 Obligationer och andra värdepapper 164 Län till delägare mfl 165 Reversfordringar * 166 Fordringar hos dotterföretag eller moderföretag 167 Depositioner 168 Förskott till leverantör 169 Övriga långfristiga fordringar 1699 Värdereglering av långfristiga fordringar 17 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 171 Patent 172 Hyresrätt 173 Goodwill 174 Balanserade kostnader enl BFL 17 5 ”" 175 Förlagsrätter 176 Koncession 177 178 179 18 MASKINER OCH INVENTARIER 180 Maskiner och inventarier (gruppkonto för 181—188) 1809 Värdeminskning, maskiner och inventarier 181 Arbetsmaskiner 1819 Värdeminskning, arbetsmaskiner 182 Inventarier 1829 Värdeminskning, inventarier 183 Byggnadsinventarier 1839 Värdeminskning byggnadsinventarier 184 Bilar och andra transportmedel 1849 Värdeminskning, bilar och andra transportmedel 185 Speciella anläggningar 1859 Värdeminskning, speciella anläggningar 186 Fartyg eller skepp 1869 Värdeminskning, fartyg eller skepp 187 Jordbruksinventarier 1879 Värdeminskning, jordbruksinventarier 188 l1_89 Övriga inventarier 1899 Värdeminskning, övriga inventarier

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida 6

BASKONTON UNDERKONTON

19 BYGGNADER OCH ÖVRIG FAST EGENDOM 191 Byggnader 1919 Värdeminskning, byggnader 192 Pågående till- och ombyggnad 193 Pågående nybyggnad 194 Mark 195 Tomter, markområden (obebyggda) 196 Markområden för brytning 197 198 Markanläggningar 1989 Värdeminskning, markanläggningar

199 ÖVRIGA TILLGÅNGSKONTON '

2 SKULDER OCH EGET KAPITAL 20 VÅXELSKULDER 201 Leverantörsväxlar

204 Låneväxlar

206 Växelskulder, dotterföretag eller moderföretag

21 LEVERANTÖRSSKULDER 211 Leverantörsskulder

216 Leverantörsskulder, dotterföretag eller moderföretag

22 SKATTESKULDER 221 Skatteskulder

23 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 230 Interimsskulder (gruppkonto för 231 —239) 231 Upplupna löner 232 Upplupna semesterlöner 233 Upplupna arbetsgivaravgifter 234 Upplupna räntor 235

Kontoplan för affärsredovisning inom mindre och medelstora företag

BASKONTON

24

241 242 243 244 245 246 247 248 249

25

251 252 253 254 255 256 257 258 259

26

261 262 263 264 265 266 267 268 269

27 271

272 273 274 275 276 277 278 279

28 281

282 283

MERVÄRDESKATT (MOMS), SÄRSKILDA VARUSKATTER

Utgående moms 1 (oreducerad) Utgående moms 2 (60 % reducerad) Utgående moms 3 (20 % reducerad) Utgående moms 1 (oreducerad) vilande Utgående moms 2 (60 % reducerad) vilande Utgående moms 3 (20 % reducerad) vilande

Moms, redovisningskonto

PERSONALENS KÄLLSKATT OCH DIVERSE LÖNEAVDRAGSKONTON

Personalens källskatt

Införsel

Personalens intressekonto

Lönsparande

Kollektivförsäkringar m m Fackföreningsavgifter Mätnings- och granskningsarvoden

Ovriga löneavdrag

DIVERSE KORTFRISTIGA SKULDER Förskott från kunder

Skulder till personal

Avräkning, factoring Belånade kontraktsfordringar Garantiskulder Skulder till dotterföretag eller moderföretag Låneskulder (kortfristiga)

Övriga kortfristiga skulder

LÅNGFRISTIGA SKULDER Avsatt till pensioner

Checkkredit

Lån från banker och kreditinstitut Lån från övriga långivare Län i utländsk valuta Skulder till dotterföretag eller moderföretag Obligationslån. Förlagslån Handelskrediter Övriga långfristiga skulder

OBESKATTADE RESERVER Lagerreserv

Anläggningsreserver Frivilliga avsättningar till investeringsfonder

Utgåva 2 Sida 7 UN D E R KO NTON . I i 8 2691 Outtagen vinstutdelning

2811 2813

2831 2832 2833 2834 2835

FRI—pensioner Övriga pensioner

Lagerreserv Reserv för pågående arbeten

Investeringsfond för konjunktursutjämning Lagerinvesteringskonto Nyanskaffningsfond enligt skattelag Återanskaffningsfond enligt skattelag Särskild investeringsfonder för förlorade inventa- rier och lagertillgångar Särskild investeringsfond för avyttrade fartyg m m Allmän investeringsreserv

mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida 8 _"l BASKONTON UNDERKONTON 284 1 lag föreskrivna avsättningar till investeringsfonder 2841 Arbetsmiljöfond 2842 Särskild investeringsfond 285 Resultatutiämningsfond 286 Obeskattade upphovsmannaintäkter ' 287 Obeskattade skogsintäkter 288 289 Övriga Obeskattade reserver 2891 Skillnad mellan bokförd och faktisk pensions- skuld 2895 Valutakursreserv 2898 Internvinstkonto enligt KL 29 5 29 EGET KAPITAL Alternativ 1 Enskild firma 291 Eget kapital 2911 Privatuttag 2912 Egna skatter 2913 Utgifter för bostadsfastighet 2914 Privata försäkringar 2915 Övriga privata utgifter 2916 Privat insättning 2917 Hyresinkomster 2918 Övriga privata inkomster 2919 Redovisat resultat Alternativ 2 Handelsbolag och kommanditbolag 292 Kapitalandel A 2921 Individuella konton osv 293 Kapitalandel B 294 Kapitalandel C 295 296 297 2979 Redovisat resultat Alternativ 3 Ekonomisk förening 298 2981 lnbetalda insatser 2982 Reservfond 2988 Balanserad vinst eller förlust 2989 Redovisat resultat Alternativ 4 Aktiebolag 299 2991 Aktiekapital 2992 Reservfond 2993 Skuldregleringsfond 2994 Uppskrivningsfond 2995 2996 2997 Balanserad vinst eller förlust 2998 Vinst eller förlust från föregående år 2999 Redovisat resultat 3 RÖRELSENS INTÄKTER 30 t o m 37 FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER redovisas inom kontogrup-

perna 30—-—37 och summan av kontona inomide'sis'a _g'riup— per motsvarar »försäliningssumma» enligt bokföringslagen. Disposition av kontogrupperna 30——37 och kontona inom varje grupp kan valfritt branschanpassas. Exempel på disp- sition av kontona 301 —379 framgår av särskilda konterings- anvisningar.

Kontoplan för affärsredovisning inom mindre och medelstora företag

SVENSK STANDARD SS 61 46 11 Utgåva 2 Sida 9

BAS KONTON UNDERKONTON

50

501 502 503 504 505 506 507 508

509 38 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER 381 Hyresintäkter 382 Arrendeintäkter 383 384 385 Provisionsintäkter 386 Licensintäkter och royalties 387 388 Försäkringsersättning 389 39 ÖVRIGA INTÄKTER 391 Erhållna bidrag av rörelsekaraktär 392 Kursdifferenser av rörelsekaraktär 393 394 395 396 397 398 399 Diverse övriga intäkter 4 KOSTNADER FÖR MATERIAL, VAROR OCH FRÄMMANDE ARBETEN

40 t o m 48

49 ÖVRIGA KOSTNADER FÖR MATERIAL, VAROR OCH FRÄMMANDE ARBETEN

491 492 493

494 495 496 497

498 499 Ökning eller minskning i beståndet av material

och varor

KOSTNADER FÖR ARBETSKRAFT LÖNER TILL ARBETARE OCH SERVICE- PERSONAL Löner till arbetare eller servicepersonal

Löner till arbetare eller servicepersonal för ej arbetad tid

Disposition av kontogrupperna 40—48 och kontona inom varje grupp kan valfritt branschanpassas. Ett exempel på disposition av kontona 401—489 för ett tillverkande före- tag framgår av särskilda konteringsanvisningar.

| de kontogrupper där inköpsprisreduktioner förekommer skall dessa redovisas på kontona 408, 418, 428 osv.

Kontoplan för affärsredovisning inom mindre och medelstora företag

BASKONTON

Utgåva 2

Sida 10

UNDER KONTON

511 512 513 514 515 516 517 518

521 522 523 524 525 526 527 528

53 530

532 533 534 535 536 537 538 539

541 542 543 544

545 546 547 548 549

LÖNER TILL ARBETARE OCH SERVICE- PERSONAL

Löner till arbetare eller servicepersonal för ej arbetad tid

LÖNER TILL FÖRETAGSLEDARE OCH TJÄNSTEMÄN Löner till företagsledare Löner till teknisk personal

Löner till arbetsledare

Löner till kontorspersonal Löner till försäljningspersonal Löner till företagsledare och tjänstemän för ej arbetad tid Löner till övriga tjänstemän

KONTANTA EXTRAERSÄTTNINGAR Kontanta extraersättningar (gruppkonto för 531—539) Ersättning till fackliga förtroendemän, skydds— ombud o d Ersättning för förslagsverksamhet, uppfinningar Ersättning för bostadskostnader Ersättning för måltidskostnader Ersättning för resor till och från arbetsplatsen Ersättning för arbetskläder

Gratifikationer Ovriga kontanta extraersättningar

NATURAFÖRMÄNER TILL ANSTÄLLDA Naturaförmåner till anställda (gruppkonto för 541—549) Kostnader för fri bostad (hyresnedsättning) Kostnader för fria eller subventionerade måltider Kostnader för fria resor till och från arbetsplatsen Kostnader för fria eller subventionerade arbets- kläder Kostnader för fri bil

Övriga kostnader för naturaförmåner

KOSTNADSERSÄTTNINGAR OCH RESEKOSTNADER

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida 11 BASKONTON , [UNDERKONTON

FSSI Ersättning för faktiska kostnader för kost och logi vid tjänsteresa

552 Traktamenten (kost och logi) vid tjänsteresa 553 Resekostnadsersättningar och resekostnader 554 Ersättning för arbetsmaterial och arbetsverktyg 555 Ersättning för föreskrivna arbetskläder 556 Felräkningspengar 557 Representationsersättning 558 559 Övriga kostnadsersättningar

56 LAGSTADGADE ARBETSGIVARAVGIFTER 561 Lagstadgade arbetsgivaravgifter 562

563 564 565

566

567

568

569

57 ÖVRIGA KOLLEKTIVA AVGIFTER 571 Pensionsförsäkringsavgifter 5711 Avgifter för kollektivt tecknade pensionsförsäk- ringar

5712 Avgifter för individuellt tecknade pensionsförsäk— ringar

572 Förändring i pensionsskuld 573 Pensionsutbetalningar 574 Förvaltningsavgifter, kreditförsäkringsavgifter 575 Avdragspost: avkastning på kapital i pensions— stiftelser 576 Andra kollektiva avgifter 5761 Försäkringsavgifter till AMF 5769 Övriga kollektiva försäkringsavgifter 577 578 579

58 UTBILDNING, SJUK- OCH HÄLSOVÄRD, ÖVRIG PERSONALSOCIAL VERKSAMHET 580 Utbildning, sjuk- och hälsovård, övrig personal- social verksamhet (gruppkonto för 581—589) 581 Utbildning 582 Sjuk— och hälsovård 583 Fritidsverksamhet 584 Begravningshjälp 585 586

' 587 588 Avsättning till personalstiftelser 589 Övrig personalsocial verksamhet

59 SÄRSKILDA KOSTNADER SOM SAMMAN- HÄNGER MED ARBETSKRAFT

591 Kostnader för personalrekrytering 592

Kontoplan för affärsredovisning inom mindre och medelstora företag

SVENSK STANDARD SS 61 46 11 Utgåva 2 Sida 12

594 595 596 597 598 599

6—7

601 602 603 604 605 606 607 608 609

61 611 612 613 614 615 616 617 618 619

621 622 623 624 625 626

627 628 629

631 632 633 634 635 636 637

638 639

BASKONTON

Korrigering av semesterlöneskuld

ÖVRIGA KOSTNADER LOKAL Lokalhyra Hyra för speciella lokaler

Elektricitet Lokaltillbehör Städning av lokaler Reparation av lokaler Övriga lokalkostnader

HYRA FÖR MASKINER OCH INVENTARIER Hyra för maskiner Hyra för inventarier Hyra för datorsystem Hyra för övriga kontorsmaskiner Hyra för transportmedel Hyra för förbrukningsinventarier

Hyra för rörelsen Övriga hyreskostnader

ENERGI, BRÄNSLE, VATTEN Elektricitet Gas (kommunalt nät) Eldningsolja Stenkol, koks Torv, träkol, ved, annat träbränsle Bensin, fotogen, motorbrännolja (exkl egna transportmedel) Fjärrvärme, ånga Vatten Övriga bränslen

FÖRBRUKNINGSVERKTYG, FÖRBRUKNINGS— INVENTARIER, FÖRBRUKNINGSMATERIAL SOM ANVÄNDS VID TILLVERKNING Motordrivna verktyg Handverktyg Hjälpverktyg Specialverktyg Tillverkningsinventarier Hjälpmaterial

Speciellt förbrukningsmaterial som används vid tillverkning

Arbetskläder, skyddskläder, skyddsmateriel Övrigt förbrukningsmaterial som används vid tillverkning

*är-»!»

UNDERKONTON

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida 13

BASKONTON UNDERKONTON

64 FÖRBRUKNINGSINVENTARIER OCH FÖR- BRUKNINGSMATERIAL SOM EJ ANVÄNDS VID TILLVERKNING

641 Förbrukningsinventarier * 642

643 Transportinventarier 644 Förbrukningsemballage 645 646 Förbrukningsmaterial 647

648 649 Övriga förbrukningsinventarier och förbruknings—

material

65 KONTORSMATERIEL OCH TRYCKSAKER

650 Kontorsmateriel och trycksaker (gruppkonto för 651—659) 651 Kontorsmateriel 652

653

654

655 Trycksaker 656

657 658 659

66 REPARATION OCH UNDERHÅLL 660 Reparation och underhåll (gruppkonto för 661—669) 661 Reparation och underhåll av arbetsmaskiner 662 Reparation och underhåll av verktyg 663 664 Reparation och underhåll av inventarier 665 Reparation och underhåll av förbrukningsinven- tarier 666 667

668 Underhåll och tvätt av arbetskläder 669 Övrig reparation och underhåll

67 DIVERSE FRÄMMANDE TJÄNSTER 671 Mätningskostnader 672 Ritnings- och kopieringskostnader 673 Bokföringskostnader 674 Kostnader för datorbehandling 675 Konsultarvoden för speciella utredningar 676 Serviceersättningar till branschorganisationer 677 678 Advokat- och rättegångskostnader 679 Övriga främmande tjänster

68 TELEKOMMUNIKATION OCH POSTBEFORDRAN 680 Telefon och porto (gruppkonto för 681—689) 681 Kostnader för telefon och telegram 682 Kostnader för telex Telekostnader vid dataöverföring

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida 14

BASKONTON UNDERKONTON

685 Portokostnader 686 687

69 KOSTNADER FÖR EGNA TRANSPORTMEDEL 691 Bilomkostnader

692 693

696 Kostnader för motorcyklar 697 Kostnader för båtar

698 699 Övriga kostnader för egna transportmedel

70 FRAKTER OCH TRANSPORTER

700 Frakter och transporter (gruppkonto för 701—709) 701 Frakter, transporter och försäkringar vid varu- distribution 702 Tull- och speditionskostnader 703

704 Arbetstransporter 705

707 708 709 Övriga frakter och transporter

71 SPECIELLA FÖRSÄLJNINGSKOSTNADER

711 Kataloger, prislistor m m 712

713 Speciella orderkostnader 714

715 Försäljningsprovisioner 716 Kreditförsäljningskostnader 717 Representation 7171 Representationskostnader, avdragsgilla 7172 Representationskostnader, ei avdragsgilla 718 Kostnader för egen facktidskrift 719 Övriga försäljningskostnader

72 REKLAM OCH PR 720 Reklam och PR (gruppkonto för 721—729) 721 Annonsering 722 Utomhus- och trafikreklam 723 Reklamtrycksaker och direktreklam 724 Utställningar och mässor 725 Butiksreklam, återförsäljarreklam 726 Varuprover, gåvor, presentreklam, tävlingar 727 Reklambidrag 728 PR och institutionell reklam 729 Övrig reklam

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida 15 _,

BASKONTON ] UNDERKONTON

73 FÖRSÄKRINGSPREMIER, RISKKOSTNADER 731 Försäkringspremier 732 733

734

735 Kundförluster

736 Garantikostnader 737 Bevakningskostnader 738

739

74 SPECIELLA FÖRVALTNINGSKOSTNADER

740 Speciella förvaltningskostnader (gruppkonto för 741—749) 741 Styrelsearvoden 742 Revisionsarvoden

743 Kostnader för styrelsesammanträden 744 Kostnader för bolagsstämma 745 Kostnader för årsredovisning 746 Kostnader för egna aktier 747 748 749 Övriga förvaltningskostnader

75 SPECIELLA KOSTNADER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING 751 Bidrag till forskning och utveckling 752 Konsultarvoden, forskning och utveckling 753 Experimentkostnader 754 755 756

757

758

759

76 DIVERSE KOSTNADER 761 Licensavgifter och royalties 762 Patentkostnader för egna patent

763 Kostnader för varumärke m m

764 Kontroll—, provnings— och stämpelavgifter 765 Radio- och TV—licenser, STIM-avgifter 766 Bankprovisioner 767 Tidningar, tidskrifter, facklitteratur 768 Föreningsavgifter 7681 Föreningsavgifter, avdragsgilla 7682 Föreningsavgifter, ej avdragsgilla 769 Diverse övriga kostnader

77 FASTIGHETSKOSTNADER 771 Vatten och avlopp 772 Bränsle 773 Belysning 774 Renhållning och städning 775 Sotning 776 Reparation och underhåll 777 Försäkringspremier 778 Tomträttsavgäld 779 Övriga fastighetskostnader

Kontoplan för affärsredovisning inom mindre och medelstora företag

SVENSK STANDARD SS 61 46 11 Utgåva 2 Sida 16

BASKONTON J UNDERKONTON 78 DIVERSE PERIODISERINGSKONTON 781 Förändring av lager av säljvaror (färdigfabrikat) 782 Förändring av produkter i arbete 783 Förändring av pågående arbeten (byggnads- och anläggningsverksamhet) 784 785 Värdet av tillverkade egna anläggningstillgångar 786 787 788 789 79 AVSKRIVNINGAR 791 Avskrivning på maskiner och inventarier * 792 Avskrivning på byggnader och övrig fast egendom ' 793 Avskrivning på immateriella tillgångar 7931 Avskrivning på patent 7932 Avskrivning på hyresrätt 7933 Avskrivning på goodwill 7934 Avskrivning på balanserade kostnader enligt BFL 17 5 7935 Avskrivning på förlagsrätter 7936 Avskrivning på koncessioner 794 795 796 797 798 799 8 INTÄKTER OCH KOSTNADER UTANFÖR RÖRELSERESULTAT EFTER AVSKRIV— NINGAR 80 FINANSIELLA INTÄKTER 801 Utdelning på aktier och andelar 8011 Utdelning på aktier och andelar i dotterföretag 8012 Utdelning på aktier och andelar i utomstående företag 802 Ränteintäkter 803 804 805 Ränteintäkter på kundfordringar 806 Ränteintäkter från dotterföretag eller moderföretag 807 Ränteintäkter, skattefria 808 Kursvinster 809 Övriga finansiella intäkter 81 FINANSIELLA KOSTNADER 811 812 Räntekostnader " 813 814 815 Räntekostnader för leverantörsskulder 816 Räntekostnader till dotterföretag eller moderföretag 817 818 Kursförluster [819 Övriga finansiella kostnader

Exempel på underkonton finns i handboken med konteringsanvisningar.

mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida 17 BASKONTON UNDERKONTON [82 VINST VID AVYTTRING AV ANLÄGGNINGS- TILLGÅNGAR 821 Vinst vid avyttring av maskiner och inventarier ' 822 Vinst vid avyttring av fastigheter 823 Vinst vid avyttring av immateriella tillgångar 8231 Vinst vid avyttring av patent 8232 Vinst vid avyttring av hyresrätt 8233 Vinst vid avyttring av goodwill 824 Vinst vid avyttring av värdepapper 8241 Vinst vid avyttring av aktier och andelar 8242 Vinst vid avyttring av obligationer och andra värdepapper 825 826 827 828 829 83 ERHÅLLNA BIDRAG, GÅVOR 831 Erhållna statliga bidrag " 832 Erhållna kommunala bidrag 833 Erhållna donationer 834 Erhållna gåvor 835 Tillskott från aktieägare 836 Erhållna koncernbidrag 837 838 839 84 DIVERSE EXTRAORDINÄRA INTÄKTER 841 lnflutna avskrivna fordringar 842 Extraordinära kursvinster 843 Vinst på premieobligationer 844 | 845 i 846 Erhållna skadestånd 847 848 849 Övriga extraordinära intäkter 85 FÖRLUST VID AVYTTRING AV AN LÄGG- NINGSTILLGÅNGAR 851 Förlust vid avyttring av maskiner och inventarier * 852 Förlust vid avyttring av fastigheter 853 Förlust vid avyttring av immateriella tillgångar 8531 Förlust vid avyttring av patent 8532 Förlust vid avyttring av hyresrätt 8533 Förlust vid avyttring av goodwill 854 Förlust vid avyttring av värdepapper 8541 Förlust vid avyttring av aktier och andelar 8542 Förlust vid avyttring av obligationer och andra värdepapper 855 856 857 858 859 86 LÄMNADE BIDRAG, GÅVOR 861 Lämnade bidrag 862 863 Lämnade donationer 864

mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida 18 BASKONTON UNDERKONTON ] 865 Lämnade gåvor 866 Lämnade koncernbidrag 867 868 869 87 DIVERSE EXTRAORDINÄRA KOSTNADER 871 Straffavgifter i samband med skatter m m 872 Extraordinära pensionsskulder 873 Extraordinära kundförluster 874 Extraordinära kursförluster 875 Extraordinär representation 876 Lämnade skadestånd 877 Extraordinära advokat- och rättegångskostnader 878 Förlust genom brand 879 Övriga extraordinära kostnader '

88 BOKSLUTSDISPOSITIONER 881 Förändring av lagerreserv 8811 Förändring av reserv i lager och produkter i arbete 8812 Förändring av reserv för pågående arbeten 882 Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan ' 883 Frivilliga avsättningar till investeringsfonder och investeringsreserver 8831 Avsättning till investeringsfond för konjunktur- utjämning 8832 Avsättning till Iagerinvesteringskonto 8833 Avsättning till nyanskaffningsfond 8834 Avsättning till återanskaffningsfond 8835 Avsättning till särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar 8836 Avsättning till särskild investeringsfond för avyttrade fartyg ; 8837 Avsättning tiII investeringsreserv . 884 l lag föreskrivna avsättningar till investeringsfonder 8841 Avsättning till arbetsmiljöfond enligt lag 8842 Avsättning till särskild investeringsfond enligt lag 885 lanspråktaget belopp från investeringsfond eller liknande fond 8851 lanspråktaget belopp från investeringsfond eller liknande fond för avskrivningar 8852 lanspråktaget belopp från investeringsfond eller liknande fond för annat än avskrivningar 8853 lanspråktaget belopp från allmän investerings- reserv för avskrivningar 8854 lanspråktaget belopp från allmän investerings- reserv för annat än avskrivningar 8857 Nedskrivning av anläggningstillgångar med medel som tagits i anspråk från investeringsfond eller liknande fond 8858 Nedskrivning av anläggningstillgångar med medel som tagits i anspråk från allmän investerings- reserv 886 Återföring från investeringsfond eller liknande fond 887 Avsättning till resultatutiämningsfond och resultat- utjämningskonton samt återföring från dessa konton 8871 Avsättning till resultatutjämningsfond 8872 Återföring från resultatutjämningsfond 8873 Avsättning till Upphovsmannakonto 8874 Återföring från Upphovsmannakonto 8875 Avsättning till skogskonto 8876 Återföring från skogskonto _] ' Exempel på underkonton finns i handboken med konteringsanvisningar.

Kontoplan för affärsredovisning inom SVENSK STANDARD SS 61 46 11 mindre och medelstora företag Utgåva 2 Sida-19 ________—_——————l———_——l—

BASKONTON UNDERKONTON

888 889 Övriga bokslutsdispositioner 8891 Förändring av skillnad mellan bokförd och faktisk pensionsskuld

8892 Nedskrivning av konsolideringskaraktär av anläggningstillgångar 8895 Förändring av valutakursreserv 8898 Förändring i internvinstkonto

SKATTER Skatter Skatt på grund av eftertaxering Skatterestitution

RESULTAT 8999 Redovisat resultat

i Svonge

[:*—ii SI Standardiurlngskommiuionon :]

Konto 1477 Nytt konto

Konto 8317 Nytt konto

Konto 2333 Nytt konto

Konto 5613 Nytt konto

S()[Jl983:75 MEDDELANDE # 1 Sida 1 l 1) Dnum 1982—06—30 T ;)”/2

KONTOPLANSGRUPPEN MEDDELAR

Den erhmrupp som lil/um för att följa den pra/iriska användningen lv SS 67 46 i 7, utylva 2 — Kontoplan får affärsredovisning inom mindre och medelstora företag — om får att verka for enhetlighet vid kommuna konrobchov lämnar i denna nya serie meddelanden rig/edunde råd.

INVESTERINGSKONTON

Investeringsavdrag

På detta konto redovisas det särskilda avdrag som företaget enligt Lag om särskilt investeringsavdrag utnyttjar vid redovisning av mervärdesskatt (SFS 1981:1099). Motkontot till detta konto är 8317 Investeringsbidrag, maskiner och inventarier.

Investeringsbidrag, maskiner och inventarier

Detta konto är motkonto till konto 1477 investeringsavdrag.

EGENAVGIFTER Följande nya konton har beslutats. Detaljerade konterings— anvisningar är under utarbetande och kommer i nästa konto— plansmeddelande.

Upglupna egenavgifter Motkonto 5613 Lagstadgade egenavgifter

Motkonto 2333

IIS ll CENTRALOIGAN FOI STANDÅIDISEFINGKN ' SVERIGE ' SWE DISN "En" Il OF TNE INTERNATIONAL ORGANIZAYIM FOP SYANDÅIDQIATION. ISO

SE RFI ”IED

-!_- Standardiseringskommissionen MEDDELANDE #2 Sida 1 ( 1,

:|: | Sverlge Ddlun:

622.952 1982—12—10 r 30/7/2

KONTOPLANSGRUPPEN MEDDELAR

Den albersgrunp som lll/sarrs for att [alla den praktiska anvandn/ngen av 55 61 46 11, utgavs 2 -— Kontoplan for allarsredovmnmg inom mindre och medelsrora foreraq — och Ior an verka Ior enhetlighel vid kommande konrobehov lamna/ ! denna nya serie meddelanden vägledande rad

EGENAVGIFTER

Konto 5613 Egenavgifter Nytt konto

På detta konto redovisas de lagstadgade avgifter (social— avgifter) som enligt lagen om socialavgifter skall betalas av den som är försäkrad enligt lagen om allmän försäkring och har inkomst av rörelse eller Jordbruksfastighet (egenföretagare).

Kontot debiteras dels med det beräknade belopp, som har satts av för att täcka de på beskattningsåret löpande egen— avgifterna, och dels med det belopp, med vilket den slutliga egenavgiften överstiger det beräknade beloppet avseende räken- skapsåret före beskattningsåret. Om den slutliga egenavgiften understiger det beräknade beloppet krediteras konto 5613 med skillnaden.

Enligt Bokföringsnämndens rekommendation skall egenavgifter i reeultaträkningen redovisas på samma plats som skatt för aktiebolag, d v 3 efter dispositioner 1 resultaträknings— schemat (Se Bokföringsnämndens cirkulär nr 15/1982 och RSV Dt 1982z23). Saldot på konto 5613, Egenavgifter, skall därför placeras i resultaträkningen på en plats som motsvarar konto— grupp 89 i BAS—kontoplanen.

Hotkontot till konto 5613 är 2333, Upplupna egenavgifter.

Konto 2333 Upplupna egenavgifter Nytt konto

Detta konto är motkonto till konto 5613, Egenavgifter. Eftersom egenavgifter för beskattningsåret normalt ingår i den debiterade preliminärskatten och till stor del är betalda vid bokslutsdagen, behandlas konto 2333 som underkonto till konto 291, Eget kapital (enskild firma), d v s avslutas mot konto 291. (Se även Bokföringsnämndens cirkulär nr 15/1982, Ändrade avdragsregler för egenavgifter).

SIS AR CENTRÅLORGAN FOR STANOAHDISERINGEN I SVERIGE . SWEDISH MEMBER OF THE INTERNATIONAL ORGANIZATION FOR STÅNDARDIZATION, ISO

SOU 1983:75

DEKLARATIONSBILABA N 4

Deklarationsbilaga för Fysisk person, delägare i handelsbolag samt oskift dödsbo, Redovisning av inkomst av RÖRELSE, vars räkenskaper INTE avslutas med resultaträkning och balansräkning.

ALLMÄNNA UPPGIFTER

Den skattskyldiges namn __________________________________________ Personnummer/registreringsnummer till mvs ________________________ Rörelsens namnifirma) ____________________________________________ Räkenskapsårets omfattning:

Kalenderåret 198____

Annat räkenskapsår nämligen Fr o m ____________ t o m ___________ Verksamhetens art ____________________________________________ Ange hur stor andel av rörelsens försäljning som utgörs av de omsättningsmässigt tre största produktgrupperna eller tjänsterna:

Vare/tjänst Procentuell andel i Försäljningen

Branschkod (ifylles av myndigheten) _____________________________ Fastigheter som ingår i denna förvärvskälla: Fastighetsbeteckning _________________ taxeringsvärde ___________

n »

u "

**************%**************************************************

SPECIFIKATION Nedan redovisas endast skattepliktiga inkomster och avdragsgilla utgifter i förvärvskällan om inte annat särskilt anges.

KONTANTA RoRELSEINkOMSTER + (301)

NATURAFÖRMÅNER M M Värdet av produkter För privat bruk + (310) Bilformån enligt RSVs anvisning + (312) övriga Förmåner ______________ + (313) För ny— till— eller ombyggnad av anläggningstillgång har uttagits varor och/eller nedlagts lönekostnader m m. + (650) VÄRDEFÖRÄNDRING LAGER/PÅGÅENDE ARBETEN Utgående varulager, enligt spec nedan + (801) Utgående lagerreserv — (802) Ingående varulager, föregående års utgående värde — (803) Ingående lagerreserv + (804)

TILLKOMMER: öVRIBA BALANSPOSTER Utgående varufordringar + (805) Nedskrivning av varufordringar har skett med (806) kr Ingående varuskulder + (807) Ingående driftskostnadsskulder + (809) Föregående års avsättning till resultatutjämningsfond + (810) AVGÅR: dVRiGA BALANSPOSTER Ingående varufordringar — (811) Utgående varuskulder — (812) Utgående driftskostnadsskulder — (814) Avsättning till resultatutjämningsfond - (815)

UTGIFTER FÖR VAROR, MATERIAL OCH FRÄMMANDE ARBETEN Varor, material, legoarbeten m m — (401) Underentreprenader, främmande tjänster — (402) UTGIFTER FöR ARBETSKRAFT M M

Löner — (501) Utgifter avseende kostförmåner till anställda — (502) Utgifter avseende bostadsförmåner till anställda — (503) Fbrdyrade levnadskostnader under tjänsteresor För ägare och närstående — (504) Tjänsteresor, antal dagar: (505) Schablonmässiga traktamenten till övriga * (506)

Ersättningarna avser antal dagar: (507) Faktiska kostnader För kost och logi under tjänsteresor till övriga — (508) Antal personer som reser på räkning: (509) Resekostnader och resekostnadsersättningar till ägare

och närstående — (510) Resekostnader och resekostnadsersättningar till övriga — (511) Lagstadgade arbetsgivaravgifter » (512) övriga kollektiva avgifter — (513) Utbildning, sjuk— och hälsovärd samt övrig personal— social verksamhet » (514) övriga utgifter för arbetskraft — (515) öVRIEA UTGIFTER Lokalhyror m m — (501) Reparation av hyrda lokaler — (602) Hyra För maskiner och inventarier (ej billeasing) — (603) Energi, vatten, renhållning och bränsle (ej drivmedel) — (604) Förbrukningsmaterial o Förbrukningsinventarier — (605) Reparation och underhåll av maskiner och inventarier — (606) Diverse Främmande tjänster — (607) Telefon, postbefordran — (608) Personbilskostnader:

— leasing — (en?) — reparation/underhåll — (510) — drivmedel,skatt, Försäkring m m — (611) övriga Fordonskostnader:

— leasing — (612) — reparation/underhåll — (613) — drivmede1,skatt, Försäkring m m — (614) Frakter, transporter — (615) Avdragsgill representation — (616) Reklam, annonser w (617) övriga Försäljningsutgifter — (619) Reparation och underhåll av markanläggning och byggnad — (620) Andra övriga utgifter — (éZZ) AVSKRIVNINGAR Inventarier m m enl bilaga N 13 — (701) Byggnader enl bilaga N 12 — (702) Harkanläggningar/täckdikningsanläggningar enl bilaga N 11 — (703) Naturtillgångar enl utredning — (704) FINANSIELLA INKOHSTER OCH UTGIFTER Utdelning på aktier o andelar + (706) Ränteintäkter o andra Finansiella intäkter + (707) Ränteutgifter o andra finansiella utgifter — (708) Statliga o kommunala bidrag + (709)

SÄRSKILDA SKATTEMÄSSIBA AVURAG

Särskilt investeringsavdrag — (913) Forskningsavdrag — (914) Exportkreditavdrag — (915) Inbetalning till allmänt investeringskonto — (?15) Uttag Från allmänt investeringskonto + (716) Avskrivning med medel som uttagits Från allmänt inv.konto — (717) Insättning upphovsmanna/uppFinnarkonto — (718) Uttag upphovsmanna/uppfinnarkonto + (719)

övriga yrkanden enl särskild bilaga (917) Nettointäkt Före avsättning för egenavgifter (922) Härav belöper på min andel (923) kostnader För resor mellan bostad och arbetsplats:

Antal mil: (924) x (925) kr : (926) Avgår, ej avdragsgill del :1_QQQ — (927) Föregående års avsättning För egenavgifter (min andel) + (928) Påförda egenavgifter enligt slutskattsedel » (929) Årets avsättning för egenavgifter (min andel) — (930) Sjukpenning + (931) Nettointäkt statligt av Förvärvskällan : (932)

Tillkommer: Nin andel av Forskningsavdrag + (933) Avgår: Procentavdrag + (934) Nettointäkt kommunalt av förvärvskällan : (935)

/_/Verksamheten har bedrivits i flera kommuner. Om den skattskyldige i en och samma kommun har Flera Förvärvskäl— lor med underskott i någon förvärvskälla skall utredning lämnas på särskild blankett. I annat fall Fördelas inkomsten enligt Följande: kommunens namn (mynd.anteckn.) Belopp ____________________________ (936)___________ ___________ FöRHöGENHET Förvärvskällans totala förmögenhetsvärde vid räkenskapsårets utgång enligt deklarationsbilaga K 4: (937) Av förmögenhetsvärdet enligt ovan belöper på min andel: (938) Skattepliktigt förmögenhetsvärde (302 av summan ovan): (944)

DELÄBARE M FL 1 RöRELSEN

I rörelsen finns nedan angivna delägare eller medhjälpande make/maka, som har del ( rörelsens inkomst Före avsättning För egenavgifter och i rörelsens Förmögennet enligt följande: Namn Person/org.nr Statligt Kommunalt Förmögenhet (945)

SPECIFIKATION LAGER/PÅGÅENDE ARBETEN Fastigheter (omsättningstillgång) Lageraktier Pågående arbeten övriga lagertillgångar (inventerat värde efter inkurans)

Summa

SPECIFIKATION AV VISSA ANSKAFFNINGAR/ FÖRSÄLJNINGAR

Under året har anläggningstillgångar anskaffats eller

avyttrats enligt följande:

INKöPTA MASKINER OCH INVENTARIER M M Personbilar och immateriella rättigheter såsom goodwill,hyresrätt eller patentratt

övriga maskiner och inventarier

SÅLDA MASKINER OCH INVENTARIER M M Personbilar och immateriella rättigheter såsom goodwill, hyresrätt eller patenträtt

övriga maskiner och inventarier

ANSKAFFNINGAR AVSEENDE NY—, TILL—, ELLER OHBYGGNAD AV MARKANLAGGNING (ej Fastighet som används För mervärdeskattefri uthyrning eller för bostadsändamål)

ANSKAFFNINGAR AVSEENDE NY—, TILL—, ELLER OMBYGGNAD AV BYGGNAD (ej fastighet som används för mervärdeskattefri uthyrning eller För bostadsändamål)

(958)

(959)

(960)

(961)

(962)

(963)

SOU 1983:75

DEKLARATIONSBILAEA N SA

Deklarationsbilaga För Fysisk person, delägare i handelsbolag samt oskift dödsbo. Redovisning av inkomst av RöRELSE, vars räkenskaper avslutas med resultaträkning och balansräkning. Finns i inkomstslaget rörelse flera Förvärvskällor, som i bokföringen redovisas tillsammans, deklareras en av dessa på denna blankett och övriga på blankett N 16.

ALLMÄNNA UPPGIFTER

Den skattskyldiges namn __________________________________________ Personnummer/registreringsnummer till mvs ________________________ Rörelsens namn1firma) ____________________________________________ Räkenskapsårets omfattning:

Kalenderåret 198____

Annat räkenskapsår nämligen Fr o m ____________ t o m ___________ Verksamhetens art ____________________________________________ Ange hur stor andel av rörelsens Försäljning som utgörs av de omsättningsmassigt tre största produktgrupperna eller tjänsterna:

Vara/tjänst Procentuell andel i Försäljningen

Branschkod (ifylles av myndigheten) _____________________________ Fastigheter som ingår i denna förvärvskälla: Fastighetsbeteckning _________________ taxeringsvärde ___________

(( u

***-***-*****-***ivåf-X'f-år—X-if***-**#***-*****-******—***å*********i********** JUSTERING AV REDOVISAT RESULTAT ENLIGT RÄKENSKAPERNA Redovisat resultat enligt räkenskaperna, bilaga N 14 (900)

Skattepliktiga inkomster, vilka är att hänföra till denna Förvärvskälla, men som inte bokförts i räkenskaperna + (901) Värdet av produkter för privat bruk + (902) Bilförmån enligt RSVs anvisning + (904) övriga förmåner + (905) I räkenskaperna bokfört värde av förmåner enligt ovan — (907) Inkomster, som bokförts i räkenskaperna men som inte är skattepliktiga. Dessa inkomster finns i räkenskaps— schemat redovisade vid: (kod) — (998) (kod) — (998) (kod) - (998) Kostnader, som bokförts i räkenskaperna, men för vilka avdrag ej medges vid inkomsttaxeringen. Icke avdragsgill representation + (620) Andra kostnader som i räkenskapsschemats redovisats vid: (kod) + (999) (kod) + (999) (kod) + (999)

I räkenskaperna bokförda intäkter som hänför sig till

annan Förvärvskälla: — (908) (Om intäkterna är hänförliga till näringsverksamhet skall

de redovisas på blankett N 16, som avlämnas för varje sådan Förvärvskälla utom den som redovisas i denna blankett.)

1 räkenskaperna bokförda kostnader som hänför sig till

annan Förvärvskälla: + (909) (Om kostnaderna är hänförliga till näringsverksamhet skall

de redovisas på blankett N 16, som avlämnas För varje sådan förvärvskälla, utom den som redovisas i denna blankett.)

I räkenskaperna bokförda kostnader för avskrivning + (910) I denna förvärvskälla vid inkomsttaxeringen yrkade avskrivningar: Inventarier m m enl bilaga N 13 — (911) Byggnader enl bilaga N 12 — (912) Markanläggningar/täckdikningsanläggningar enl bil N )1 — (913) Naturtillgångar enl utredning — (914) I räkenskaperna gjord avsättning För egenavgifter + (916) Särskilt investeringsavdrag — (91?) Forskningsavdrag — (918) Exportkreditavdrag — (919) övriga yrkanden enl särskild bilaga — (921) Nettointäkt före avsättning För egenavgifter : (922) Härav belöper på min andel (923) Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats: Antal mil: (924) x (925) kr = (926) Avgår, ej avdragsgill del :1_QQQ — (927) Föregående års avsättning För egenavgifter (min andel) + (928) Påförda egenavgifter enligt slutskattsedel — (929) Årets avsättning för egenavgifter (min andel) — (930) Sjukpenning + (931) Nettointäkt statligt av förvärvskällan : (932) Tillkommer: Min andel av Forskningsavdrag + (933) Avgår: Procentavdrag ( (934) Nettointäkt kommunalt av förvärvskällan : 3

/_/Verksamheten har bedrivits i flera kommuner. Om den skattskyldige i en och samma kommun har flera Förvärvskäl— lor med underskott i någon Förvärvskälla skall utredning lämnas på särskild blankett. I annat Fall Fördelas inkomsten enligt följande: Kommunens namn (mynd.anteckn.) Belopp ____________________________ (936)___________

FöRMöEENHET Förvärvskällans totala förmögenhetsvärde vid räkenskapsårets utgång enligt deklarationsbilaga K 4: (937) Av förmögenhetsvärdet enligt ovan belöper på min andel: (938) Vid brutet räkenskapsår som utgår före kalenderåret:

Insättningar mellan bokslutstidpunkten — 31.12 + (939) Uttag mellan bokslutstidpunkten - 31.12 — (940)

Vid brutet räkenskapsår som utgår efter kalenderåret men Före den 1 mars taxeringsåret:

Insättningar mellan 31.12 — bokslutstidpunkten — (941) Uttag mellan 31.12 — bokslutstidpunkten + (942) Summa : (943) Skattepliktigt förmögenhetsvärde (30% av summan ovan): (944)

DELAGARE M FL I RöRELSEN

I rörelsen Finns nedan angivna delägare eller medhjälpande make/maka, som har del i rörelsens inkomst före avsättning För egenavgifter och i rörelsens Förmögenhet enligt följande: Namn Person/org.nr Statligt Kommunalt Förmögenhet (945)

SPECIFIKATION LAGER/PÅGÅENDE ARBETEN Fastigheter (omsättningstillgång) (950) Lageraktier (951) Pågående arbeten (952) övriga lagertillgångar (inventerat värde efter inkurans) (953)

Summa (957)

SOU 1983:75

DEKLARATIONSBILABA N 10 DELÄEARE M FL

Denna blankett används av skattskyldig som är delägare i han— delsbolag eller som är medhjälpande make/maka i näringsverksamhet (rörelse, jordbruksfastighet och i vissa fall annan fastighet). En blankett lämnas för varje näringsverksamhet, som utgör sär— skild förvärvskälla. Blanketten avlämnas inte av den som lämnat fullständig redovisning av förvärvskällan 1 bilaga till sin självdeklaration.

ALLMÄNNA UPPGIFTER Den skattskyldiges namn __________________________________________ Den skattskyldiges personnummer __________________________________

Jag är delägare eller medhjälpande makefmaka 1 näringsverksamhet (rbrelse/jordbruksfastighet/annan fastighet). Verksamhetens namn/beteckning ______________________________

Fullständig redovisning av intäkter och kostnader m m sker i deklaration som lämnas av:

Namn _____________________________________________________________ Personnummer _____________________________________________________

***m-*****%*i*******i'**************Ii'i'är'I—Jki'***!VI'åi'å-Fe*'***-P'******i*f***

UTDRAB UR KAPITALKONTOT AVSEENDE MIN ANDEL ( EGET kAPITAL Ingående kapital + (230) kontanta uttag inkl egna skatter — (231) övriga privatuttag » (232) kontanta insättningar + (233) övriga insättningar + (234) Min andel i bokfört resultat (235) Utgående kapital enligt balansräkningen = (236)

***>I***1—1-1-36)(-***-***i-ävä—***-iir-i'ååi—l—i-ä-l-kä***-i'l-å'l—i'***!»ilv-lv'k-l-ä'i'i-N'ä-foi***»Rfk-R-I-

FÖRFRNSENHET I ANNAN FASTIGHET, RÖRELSE ELLER JORDBRUKSFASTIGHET (Ifylls endast av den som är skattskyldig för Förmögenhet)

Förvärvskällans totala förmögenhetsvärde vid räkenskapsårets utgång (937) Av förmögenhetsvärdet enligt ovan belöper på min andel: (938) Vid brutet räkenskapsår som utgår före kalenderåret:

Insättningar mellan bokslutstidpunkten — 31.12 + (939) Uttag mellan bokslutstidpunkten — 31.12 — (940)

Vid brutet räkenskapsår som utgår efter kalenderåret men Före den 1 mars taxeringsåret: Insättningar mellan 31.12 — bokslutstidpunkten # (941) Uttag mellan 31.12 — bokslutstidpunkten + (942) Summa : (943)

Skattepliktigt Förmögenhetsvärde: (För inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet (944) upptas endast 302 av summan ovan) =:=====

INKOMST AV ANNAN FASTIGHET

Hela fastighetens inkomst, som jag är delägare i uppgår till: (922)

Härav belöper på min andel (923) kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats: Antal mil: (924) x (925) kr = (926) Avgår, ej avdragsgill del :1_QQQ — (927) Sjukpenning + (931) Nettointäkt statligt av förvärvskällan : (932) Avgår: Procentavdrag + (934) Nettointäkt kommunalt av förvärvskällan : '

/_/Verksamheten har bedrivits i flera kommuner. Om den skattskyldige i en och samma kommun har flera förvärvskäl— lor med underskott i någon förvärvskälla skall utredning lämnas på särskild blankett. I annat fall fördelas inkomsten enligt följande: kommunens namn (mynd.anteckn.) Belopp

(936)

&*******************—****-***)?****-***d(-*******%*********—F**iå***91***-H*

INKOMST AV RÖRELSE ELLER JORDBRUKSFASTIGHET

Nettointäkten av hela rörelsen eller jordbruks— fastigheten före avsättning för egenavgifter uppgår till: (922)

Härav belöper på min andel (923) kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats: Antal mil: (924) x (925) kr = (926) Avgår, ej avdragsgill del ;1_ggg — (927) Föregående års avsättning för egenavgifter (min andel) + (928) Peförda egenavgifter enligt slutskattsedel — (929) Årets avsättning för egenavgifter (min andel) — (930) Sjukpenning + (931) Nettointäkt statligt av förvärvskällan : (932) Tillkommer: Min andel av forskningsavdrag + (933) Avgår: Procentavdrag + (934) Nettointäkt kommunalt av förvärvskällan : (935)

/_/Verksamheten har bedrivits i flera kommuner. Om den skattskyldige i en och samma kommun har flera förvärvskal— lor med underskott i någon förvärvskälla skall utredning lämnas på särskild blankett. I annat fall fördelas inkomsten enligt följande: kommunens namn (mynd.anteckn.) Belopp

(936)

DEKLARATIONSBILABA N 14 (Underbilaga till blankett N ZA, N SA eller N BA)

ALLMÄNT RÄKENSKAPSSCHEHA FÖR FYSISK PERSON M FL

ALLMÄNNA UPPGIFTER

Den skattskyldiges namn __________________________________________

Personnummer:

BALANSRÄKNINB

OMSATTNINBSTILLGÅNGAR kassa övriga likvida medel kundfordringar Förutbet. kostnader upplupna intäkter övriga kortfr.fordringar Varulager/påg.arbeten övriga omsättningstillg.

och

SPARRkONTON

Allmänt investeringskonto Skogskonto/skogsskadekonto Upphovsmanna/uppfinnarkonto

ANLABGNINGSTILLGÅNGAR Långfristiga fordringar m m Immateriella tillgångar Maskiner o inventarier Byggnader Påg. ny—, till» o ombyggnad Mark Markanläggningar övriga anläggningstillgångar

Summa:

(101) (102) (103)

(104) (105) (106) (107)

(108) (109) (110)

(113) (114) (115) (116) (117) (118) (119) (120)

kORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder Upplupna löner/sem.löner övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Barantiriskreserv Förskott/ a conton övriga kortfr. skulder

LÅNGFRISTIGA SKULDER

OBESkATTADE RESERVER Lagerreserv Ack. överavskrivningar Allmän investeringsreserv Resultatutjämningsfond Upphovsmannaintäkter Skogsintäkter

(201) (203)

(204) (206) (207) (208)

(209)

(212) (215) (214) (217) (218) (21?)

Andra obeskattade reserver

EGET kAPITAL Avsättning egenavgifter Utgående kapital

Summa:

UTDRAG UR KAPITALKONTOT AVSEENDE MIN ANDEL I EGET KAPITAL

Ingående kapital kontanta uttag inkl egna skatter övriga privatuttag kontanta insättningar övriga insättningar

Min andel i bokfört resultat

+

+ +

Utgående kapital enligt balansräkningen :

(230) (231) (232) (233) (234) (235) (235)

RESULTATRÄKNING

INTAkTER Rörelseintäkter:

Försäljning + (301) övriga rörelseintäkter + (302) Jordbruksintäkter: Försäljning av växtprodukter + (303) Försäljning av djur och djurprodukter + (304) Försäljning av skog och skogsprodukter + (305) Jordbruksarrende + (306) övriga jordbruksintakter + (307)

Fastighetsförvaltning: Hyresintäkter + (308) övriga intäkter fastighetsförvaltning + (309) kOSTNADER FöR VAROR, MATERIAL OCH FRÄMMANDE ARBETEN Rörelse: Varor, material, legoarbeten m m + (401) Underentreprenader, främmande tjänster — (402) Jordbruk: Utsäde, handelsgödsel o andra kostnader för växtodling _ (403) Foder, skummjölk o andra kostnader för djur — (404) Djurinköp — (405) Främmande tjänster avseende växtodling och skog — (4057 övriga omkostnader för skogen (ej löner) — (407) Fastighetsförvaltning: Energi, vatten, renhållning och bränsle (ej drivmedel) _ (408) Reparationer och underhåll — (409) övriga fastighetskostnader — (410) kOSTNADER FöR ARBETSKRAFT M M Löner — (501) kostnader avseende kostförmåner till anställda — (502) kostnader avseende bostadsförmåner till anställda — (503) Fördyrade levnadskostnader under tjänsteresor för ägare och närstående — (504) Tjänsteresor, antal dagar: (505) Schablonmässiga traktamenten till övriga — (506) Ersättningarna avser antal dagar: (507)

Faktiska kostnader för kost och logi under tjänsteresor till övriga — (508) Antal personer som reser på räkning: (509) Resekostnader och resekostnadsersättningar till ägare och närstående — (510) Resekostnader och resekostnadsersättningar till övriga — (511) Lagstadgade arbetsgivaravgifter — (512) övriga kollektiva avgifter — (513) Utbildning, sjuk— och hälsovård samt övrig personal+ social verksamhet — (514) övriga kostnader för arbetskraft — (515)

öVRIBA kOSTNADER Lokalkostnader hyrda lo Lokalhyror m m Reparation av hyrda övriga lokalkostnade Jordbruksarrende, betes Hyra för maskiner och i Energi, vatten, och bra

kontorsmateriel, trycks

Reparation och underhåll av maskiner och inventarier Diverse främmande tjäns Telefon, postbefordran Personbilskostnader:

— leasing - reparation/ — drivmedel,s övriga fordonskostnader

— leasing — reparation/ — drivmedel,s Frakter och transporter Representation, avdrags Representation, icke av

kaler:

lokaler

r

avgifter nventarier (ej billeasing)

nsle (ej drivmedel) Förbrukningsmaterial o förbrukningsinventarier

aker

ter

underhåll katt, försäkring m m

underhåll katt, försäkring m m

gill dragsgill

övriga speciella försäljningskostnader Reklam, PR kundförluster/återvunna kundfordringar Försäkringspremier och övriga riskkostnader Speciella förvaltningsk

ostnader

Speciella kostnader för forskning och utveckling Diverse kostnader Fastighetskostnader

Energi, vatten, renhållning och bränsle Reparation och under övriga fastighetskos

För ny— till— eller ombyggnad av anläggningstillgång har uttagits varor och/eller nedlagts lönekostnader m m.

AVSKRIVNINGAR Maskiner och inventarie Byggnader och övrig fas Immateriella tillgångar

håll tnader

r t egendom

FINANSIELLA INTÄKTER OCH kOSTNADER M M Utdelning på aktier o a ndelar Ränteintäkter o andra finansiella intäkter finansiella kostnader Räntekostnader o andra

EXTRAORDINARA INTAkTER Vinst vid avyttring av Vinst vid avyttring av Vinst vid avyttring av Statliga och kommunala övriga erhållna bidrag Diverse extraordinära i Förlust vid avyttring a

OCH kOSTNADER maskiner, inventarier m m

fastigheter värdepapper bidrag

och gåvor ntäkter v maskiner,

inventarier m m

Förlust vid avyttring av fastigheter Förlust vid avyttring av värdepapper övriga lämnade bidrag 0 Diverse extraordinära k

ch gåvor ostnader

) +4—+-++ +

(éUl) (éDZ) (603) (604) (605) (606) (607) (608) (609) (610) (611)

(612) (613) (614)

(615) (616) (617) (618) (619) (620) (621) (622) (623) (024) (625) (626) (é27)

(628) (ö??) (630)

(650)

(701) (702) (703)

(706) (707) (708)

(709) (?10) (711) (712) (714) (715) (716) (717) (718) (720) (721)

BOKSLUTSDISPOSITIONER Förändring lagerreserv (722) Skillnad mellan bokförd avskrivning och ' avskrivning enligt plan (723) Avsättning till allmän investeringsreserv — (725) Avsättning till annan fond: ______________ — (725) lanspråktaget belopp från allmän investeringsreserv + (728) lanspråktaget belopp från annan fond: _______________ + (729) Avskrivning mot allmän investeringsreserv eller annan fond— (730) Återföring allmän investeringsreserv eller annan fond + (732) Avsättning resultatutjämningsfond — (733) Återföring resultatutjämningsfond + (734) Avsättning Upphovsmannakonto — (735) Återföring upphovsmannakonto + (736) Avsättning skogskonto — (737) Återföring skogskonto + (738) övriga bokslutsdispositioner (739) Redovisat resultat (900)

SPECIFIKATION AV VISSA ANSKAFFNINEAR/ FöRSALJNINBAR Under året har anläggningstillgångar anskaffats eller avyttrats enligt följande:

INköPTA hASkINER OCH INVENTARIER M M Personbilar och immateriella rättigheter såsom goodwill,hyresrätt eller patenträtt (958)

övriga maskiner och inventarier (959)

SALDA MASKINER OCH iNVENTARIER M M Personbilar och immateriella rättigheter Såsom goodwill, hyresrätt eller patenträtt (960)

övriga maskiner och inventarier (961)

ANSKAFFNINBAR AVSEENDE NY—, TILL—, ELLER OMBYEGNAD Av MARkANLABGNING (ej fastighet som används för mervärdeskattefri uthyrning eller för bostadsändamål) (962)

ANSkAFFNINGAR AVSEENDE NY—, TILL—, ELLER OMBYGBNAD AV BYGGNAD (ej fastighet som används för mervärdeskattefri uthyrning eller för bostadsändamål) (963)

DEKLARATIONSBILABA N 16 (Underbilaga till blankett N ZA, N SA eller N SA)

SÄRSKILD FÖRVÄRVSKÄLLA

ALLMÄNNA UPPGIFTER Den skattskyldiges namn __________________________________________ Personnummer/registreringsnummer till mvs ________________________ Förvärvskällans namn/beteckning (firma): _________________________ Räkenskapsårets omfattning:

kalenderåret 198____

Annat räkenskapsår nämligen fr o m ____________ t o m ___________ Verksamhetens art ____________________________________________ Om Verksamheten är hänförlig till inkomstslaget rörelse skall anges hur stor andel av rörelsens försäljning som utgörs av de omsättningsmässigt tre största produktgrupperna eller tjänsterna:

Vara/tjänst Procentuell andel i försäljningen

((T—EBEEERBHTTiinéE'åTW—EEEEEteal—:::: _____________________ Fastigheter som ingår i denna förvärvskälla: Fastighetsbeteckning _________________ taxeringsvärde ___________

n »

Summa:

************************************************i****E***********

SPECIFIKATION

Bokförda intäkter och kostnader samt bokslutsdispositioner som är att hänföra till denna förvärvskälla och som ingår i det allmänna räkenskapsschemats resultaträkning.

INTÄKTER Rörelseintäkter: Försäljning + (301) övriga rörelseintäkter + (302) Jordbruksintäkter: Försäljning av växtprodukter + (303) Försäljning av djur och djurprodukter + (304) Försäljning av skog och skogsprodukter + (305) Jordbruksarrende + (306) övriga jordbruksintäkter + (307) Fastighetsförvaltning: Hyresintäkter + (308) övriga intäkter fastighetsförvaltning + (309) kOSTNADER FöR VAROR, MATERIAL OCH FRÄMMANDE ARBETEN Rörelse: Varor, material, legoarbeten m m — (401) Underentreprenader, främmande tjänster — (402) Jordbruk: Utsäde, handelsgödsel o andra kostnader för växtodling — (403) Foder, skummjölk o andra kostnader för djur — (404) Djurinköp — (405) Främmande tjänster avseende växtodling och skog — (406) övriga omkostnader för skogen (ej löner) — (407)

Fastighetsförvaltning: Energi, vatten, renhållning och bränsle (ej drivmedel) — (408) Reparationer och underhåll — (409) övriga fastighetskostnader — (410)

258

KOSTNADER FÖR ARBETSKRAFT M M

Löner — (501) kostnader avseende kostförmåner till anställda — (502) Kostnader avseende bostadsförmåner till anställda — (503) Fördyrade levnadskostnader under tjänsteresor för ägare och närstående — (504) Tjänsteresor, antal dagar: (505)

Schablonmässiga traktamenten till övriga — (506) Ersättningarna avser antal dagar: (507) Faktiska kostnader för kost och logi under tjänsteresor till övriga — (508) Antal personer som reser på räkning: (509) Resekostnader och resekostnadsersättningar till ägare

och närstående — (510) Resekostnader och resekostnadsersättningar till övriga — (511) Lagstadgade arbetsgivaravgifter — (512) övriga kollektiva avgifter — (513) Utbildning, sjuk— och hälsovård samt övrig personal— social verksamhet — (514) övriga kostnader för arbetskraft - (515)

öVRIBA kOSTNADER Lokalkostnader hyrda lokaler:

Lokalhyror m m + (601) Reparation av hyrda lokaler — (602) övriga lokalkostnader — (603) Jordbruksarrende, betesavgifter — (604) Hyra för maskiner och inventarier (ej billeasing) _ (605) Energi, vatten, och bränsle (ej drivmedel) — (606) Förbrukningsmaterial o förbrukningsinventarier — (607) kontorsmateriel, trycksaker _ (608) Reparation och underhåll av maskiner och inventarier — (609) Diverse främmande tjänster » (610) Telefon, postbefordran — (611) Personbilskostnader: — leasing — (612) — reparation/underhåll — (613) — drivmedel,skatt, försäkring m m — (614) övriga fordonskostnader: — leasing " (615) — reparation/underhåll — (616) — drivmede1,skatt, försäkring m m — (617) Frakter och transporter — (618) Representation, avdragsgill — (619) Representation, icke avdragsgill — (620) övriga speciella försäljningskostnader — (621) Reklam, PR — (622) kundförluster/återvunna kundfordringar (623) Försäkringspremier och övriga riskkostnader — (624) Speciella förvaltningskostnader — (625) Speciella kostnader för forskning och utveckling » (626) Diverse kostnader — (627) Fastighetskostnader Energi, vatten, renhållning och bränsle — (628) Reparation och underhåll — (629) övriga kostnader » (630)

För ny— till- eller ombyggnad av anläggningstillgång har uttagits varor och/eller nedlagts lönekostnader m m. + (650)

AVSKRIVNINGAR

Maskiner och inventarier — (701) Byggnader och övrig fast egendom — (702) Immateriella tillgångar — (703) FiNANSiELLA iNTAkTER OCH kOSTNADER n n Utdelning på aktier o andelar + (706) Ränteintäkter o andra finansiella intäkter + (707) Räntekostnader o andra finansiella kostnader — (708) EXTRAORDINARA iNTAkTER OCH kOSTNADER Vinst vid avyttring av maskiner, inventarier m m + (709) Statliga och kommunala bidrag + (712) övriga erhållna bidrag och gåvor + (714) Diverse extraordinära intäkter + (715) Förlust vid avyttring av maskiner, inventarier m m — (716) övriga lämnade bidrag och gävor — (720) Diverse extraordinära kostnader — (721) BOKSLUTSDISPOSITIONER

Förändring lagerreserv (722) Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan (723) Avsättning till allmän investeringsreserv — (725) Avsättning till annan fond: ______________ — (726) Ianspråktqaget belopp från allmän investeringsreserv + (728) lanspråktaget belopp från annan fond: _______________ + (729) Avskrivning mot allmän investeringsreserv eller annan fond— (730) Återföring allmän investeringsreserv eller annan fond + (732) Avsättning resultatutjämningsfond — (733) Återföring resultatutjämningsfond + (734) Avsättning Upphovsmannakonto — (735) Återföring Upphovsmannakonto + (736) Avsättning skogskonto — (737) Återföring skogskonto + (738) övriga bokslutsdispositioner (739) Förvärvskällans resultat (9007

||

INKOMST AV ANNAN FASTIGHET Förvärvskällans resultat enligt ovanstående specifikation (900)

Skattepliktiga inkomster, vilka är att hänföra till denna förvärvskälla, men som inte bokförts i räkenskaperna + (901) Värdet av produkter för privat bruk + (902) Bostadsförmån enligt ortens pris + (903) Bilförmån enligt RSVs anvisning + (904) Andra privata förmåner, t ex el, eldningsolja o telefon + (905) I räkenskaperna bokfört värde av förmåner enligt ovan » (907) kostnader, som upptagits i ovanstående specifikation men för vilka avdrag ej medges vid inkomsttaxeringen. + (999) I denna förvärvskälla bokförda avskrivningar + (910) I denna förvärvskälla vid inkomsttaxeringen yrkade avskrivningar: Inventarier m m enl bilaga N 13 , (911) Byggnader enl bilaga N 12 — (912) Markanläggningar/täckdikningsanläggningar enl bil N 11 » (913) Naturtillgångar enl utredning — (914) Särskilt investeringsavdrag — (917) övriga yrkanden enl särskild bilaga — (921)

FÖRSKJUTNA REPARATIONS— OCH UNDERHÅLLSKOSTNAUER Av årets kostnad förskjuts + (816) Föregående år försköts — (817) därav förskjuts ytterligare ett år + (818) kvarvarande belopp från andra året

före beskattningsåret — (819) Fastighetens inkomst : (922) Härav belöper på min andel (923) kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats: Antal mil: (924) x (925) kr : (926) Avgår, ej avdragsgill del ;1_ggg — (927) Sjukpenning + (931) Nettointäkt statligt av förvärvskällan : (932) Avgår: Procentavdrag + (934) Nettointäkt kommunalt av förvärvskällan : (935)

/_/Verksamheten har bedrivits i flera kommuner. Om den skattskyldige i en och samma kommun har flera förvärvskäl_ lor med underskott i någon förvärvskälla skall utredning lämnas på särskild blankett. I annat fall fördelas inkomsten enligt följande: kommunens namn (mynd.anteckn.) Belopp

(936)

INKOMST AV RÖRELSE ELLER JORDBRUKSFASTIGHET Fdrvärvskällans resultat enligt ovanstående specifikation (900)

Skattepliktiga inkomster, vilka är att hänföra till denna förvärvskälla, men som inte bokförts i räkenskaperna + (901) Värdet av produkter för privat bruk enligt utredning + (902) Bostadsförmån enligt RSVs anvisning (endast jordbruk) + (903) Bilförmån enligt RSVs anvisning + (904) Andra privata förmåner, t ex el, eldningsolja o telefon + (905) 1 räkenskaperna bokfört värde av förmåner enligt ovan — (907) kostnader, som upptagits i ovanstående specifikation men för Vilka avdrag ej medges Vid inkomsttaxeringen. + (999) i denna förvärvskälla bokförda avskrivningar + (910) i denna förvärvskälla vid inkomsttaxeringen yrkade avskrivningar: inventarier m m enl bilaga N 13 — (911) Byggnader enl bilaga N 12 - (9i2) markanläggningar/täckdikningsanläggningar enl bil N 11 — (913) Naturtillgångar enl utredning — (914) Avdrag p g a avyttring av skog (skogsavdrag) enl bilaga— (915) i räkenskaperna gjord avsättning för egenavgifter + (916) Särskilt investeringsavdrag — (917) Forskningsavdrag, (endast i inkomstslaget rörelse) — (918) Exportkreditavdrag, (endast i inkomstslaget rörelse) — (919) övriga yrkanden enl särskild bilaga — (921) Nettointäkt före avsättning för egenavgifter = (922) Härav belöper på min andel (923) kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats: Antal mil: (924) x (925) kr : (926) Avgår, ej avdragsgill del ;1_ggg — (927) Föregående års avsättning för egenavgifter (min andel) + (928) Påförda egenavgifter enligt slutskattsedel — (929) Årets avsättning för egenavgifter (min andel) — (930) Sjukpenning + (931) Nettointäkt statligt av förvärvskällan

Tillkommer: hin andel av forskningsavdrag (endast rörelse)+ (933) Avgår: Procentavdrag + (936) Nettointäkt kommunalt av förvärvskällan = (935)

/_/Verksamheten har bedrivits i flera kommuner. Om den skattskyldige i en och samma kommun har flera förvärvskäl— lor med underskott i någon förvärvskälla skall utredning lämnas på särskild blankett. I annat fall fördelas inkomsten enligt följande: kommunens namn (mynd.anteckn.) Belopp

(936)

FÖRHÖGENHET I DENNA FÖRVÄRVSKÄLLA

Förvärvskällans totala förmögenhetsvärde vid räkenskapsårets utgång. (Vid rörelse och jordbruk enl ka och för annan fastighet taxeringsvärde + värdet av övriga tillgångar — skulder): (937)

Av förmögenhetsvärdet enligt ovan belöper på min andel: (938)

Vid brutet räkenskapsår som utgår före kalenderåret: Insättningar mellan bokslutstidpunkten — 31.12 + (939)

Uttag mellan bokslutstidpunkten — 31.12 — (940) Vid brutet räkenskapsår som utgår efter kalenderåret men före den 1 mars taxeringsåret: Insättningar mellan 31.12 — bokslutstidpunkten — (941) Uttag mellan 31.12 — bokslutstidpunkten + (942) Summa : (943)

Skattepliktigt förmögenhetsvärde: (För inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet (944)

upptas endast 30! av summan ovan) ________

DELÄGARE H FL I FöRVÄRVSKALLAN I förvärvskällan finns nedan angivna delägare eller medhjälpande make/maka, som har del i rörelsens inkomst före avsättning för egenavgifter och i rörelsens förmögenhet enligt följande: Namn Person/org.nr Statligt kommunalt Förmögenhet (945)

SPECIFIKATION LAGER/PÅGÅENDE ARBETEN

Rörelse: Fastigheter (omsättningstillgång) (950) Lageraktier (951) Pågående arbeten (952) övriga lagertillgångar (inventerat värde efter inkurans) (953) Jordbruk: Lager av köpta varor och förnödenheter (954) Djurbestånd, värde enl RSVs anvisning (955) Annat producerat lager (956)

Summa (957)

övriga anläggningstillgångar(120)

DEKLARATIONSBILAGA N SB

Deklarationsbilaga för fysisk person, delägare i handelsbolag och oskift dödsbo. Redovisning av inkomst av RÖRELSE, vars räkenska— per avslutas med resultaträkning och balansräkning.

ALLMÄNNA UPPGIFTER

Den skattskyldiges namn ___________ Personnummer/registreringsnummer till mvs ________________________ Rörelsens namn(firma) _____________

Räkenskapsårets omfattning: kalenderåret 198__

Annat räkenskapsår—nämligen fr o m ____________ t o m ___________ Verksamhetens art Ange hur stor andel av rörelsens försäljning som utgörs av de omsättningsmässigt tre största produktgrupperna eller tjänsterna:

Vara/tjänst

Procentuell andel i försäljningen

Hranschkod (ifylles av myndigheten) ______________________________ Fastigheter som ingår i denna förvärvskälla: Fastighetsbeteckning _____________

u

taxeringsvärde ___________

********%**********l*********************************************

BALANSRAKNINB OMSATTNINGSTILLBÅNGAR kassa (101) övriga likvida medel (102) kundfordringar (103) Förutbet. kostnader och upplupna intäkter (104) övriga kortfr.fordringar (105) Varulager/påg.arbeten (106) övriga omsättningstillg. (107) SPARRkONTON Allmänt investeringskonto (108) Skogskonto/skogsskadekonto (109) Upphovsmanna/uppfinnarkonto (110)

ANLÄGGNINGSTILLGANGAR Långfristiga fordringar m m (113) Immateriella tillgångar (114) Maskiner o inventarier (115) Byggnader (116) Påg. ny—, till— o ombyggnad (117) Mark (118) harkanläggningar (119)

Summa: XX

kORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder (201) Upplupna löner/sem.löner (203) övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (204) Garantiriskreserv (206) Förskott/ a conton (207) övriga kortfr. skulder (208) LANGFRISTIGA SKULDER (209) OBESkATTADE RESERVER Lagerreserv (212) Ack. överavskrivningar (213) Allmän investeringsreserv (214) Resultatutjämningsfond (217) Upphovsmannaintäkter (218) Skogsintäkter (219) Andra obeskattade reserver _________________________ (222) (223)

EBET KAPITAL Avsättning egenavgifter (224) Utgående Kapital (225)

Summa: XX

UTDRAG UR KAPITALKONTOT AVSEENDE MIN ANDEL I EGET (KAPITAL Ingående kapital + (230) kontanta uttag inkl egna skatter — (231) övriga privatuttag — (232) kontanta insättningar + (233) övriga insättningar + (234) Min andel i bokfört resultat (235) Utgående kapital enligt balansräkningen : (236)

JUSTERING AV REDOVISAT RESULTAT ENLIGT RÄKENSKAPERNA

Redovisat resultat enligt räkenskaperna (900) Skattepliktiga inkomster samt naturaförmåner m m, vilka är att hänföra till denna förvärvskälla, men som inte bokförts i räkenskaperna + (901) Inkomster som bokförts i räkenskaperna men som inte

är skattepliktiga » (902) Icke avdragsgill representation + (904) Andra kostnader, som bokförts i räkenskaperna, men för

vilka avdrag ej medges vid inkomsttaxeringen + (906) I räkenskaperna bokförda kostnader för avskrivning + (907) Vid inkomsttaxeringen yrkade avskrivningar + (908) I räkenskaperna bokförda kostnader som hänför sig till

annan förvärvskälla + (909) ) räkenskaperna bokförda intäkter som hänför sig till annan förvärvskälla + (910) SUMMA INkOhST AV RÖRELSE, SOM SPECIFICERAS NEDAN : (911) I räkenskaperna gjord avsättning för egenavgifter + (912) Särskilt investeringsavdrag + (913) Forskningsavdrag — (914) Exportkreditavdrag — (915) övriga yrkanden enl särskild bilaga — (917) Nettointäkt före avsättning för egenavgifter : (922) Härav belöper på min andel (923) kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats: Antal mil: (924) x (925) kr : (926) Avgår, ej avdragsgill del :1_Qgg — (927) Föregående års avsättning för egenavgifter (min andel) + (928) Påförda egenavgifter enligt slutskattsedel — (929) Årets avsättning för egenavgifter (min andel) — (930) Sjukpenning + (931) Nettointäkt statligt av förvärvskällan : (932) Tillkommer: Min andel av forskningsavdrag + (933) Avgår: Procentavdrag + (934) Nettointäkt kommunalt av förvärvskällan : (935)

/_/Verksamheten har bedrivits i flera kommuner"

Om den skattskyldige i en och samma kommun har flera förvärvskäl» lor med underskott i någon förvarvskalla skall utredning på särskild blankett. I annat fall fördelas inkomsten

följande:

kommunens namn (mynd.anteckn.) Belopp ____________________________ (936)___________ ________ FöRHöGENHET Förvärvskällans totala förmögenhetsvarde vid räkenskapsårets utgång enligt deklarationsbilaga k 4:

Av förmögenhetsvärdet enligt ovan belöper på min andel:

Vid brutet räkenskapsår som utgår före kalenderåret: Insättningar mellan bokslutstidpunkten — 31.12 Uttag mellan bokslutstidpunkten — 31.12

vid brutet räkenskapsår som utgår efter kalenderåret men före den 1 mars taxeringsåret: Insättningar mellan 31.12 — bokslutstidpunkten

Uttag mellan 31.12 " bokslutstidpunkten

Summa

Skattepliktigt förmögenhetsvärde (30% av summan ovan):

DELÄGARE M FL I RÖRELSEN I rörelsen finns nedan angivna delägare eller medhjälpande make/maka, som har del i rörelsens inkomst före avsättning

[

lämnas enligt

(93?) (940)

för egenavgifter och i rörelsens förmögenhet enligt följande: Namn Person/org.nr Statligt kommunalt (945)

SPECIFIKATION AV SUMMA INKOHST AV RÖRELSE INTÄKTER EXKLUSIVE NATURAFÖRMÅNER

NATURAFöRMÅNER M M Värdet av produkter för privat bruk Bilförman enligt RSVs anvisning övriga förmåner ______________

kOSTNADER FöR VAROR, MATERIAL OCH FRÄMMANDE ARBETEN Varor, material, legoarbeten m m Underentreprenader, främmande tjänster

+-++

Förmögenhet

(301)

(310) (312) (313)

(401) (482)

kOSTNADER FöR ARBETSKRAFT n n Löner kostnader avseende kostformåner till anställda kostnader avseende bostadsförmaner till anställda Fördyrade levnadskostnader under tjänsteresor för ägare och närstående Tjänsteresor, antal dagar: (505) Schablonmässiga traktamenten till övriga Ersättningarna avser antal dagar: (507) Faktiska kostnader för kost och logi under tjänsteresor till övriga Antal personer som reser på räkning: (509) Resekostnader och resekostnadsersättningar till ägare och närstående Resekostnader och resekostnadsersättningar till övriga Lagstadgade arbetsgivaravgifter

ovriga kollektiva avgifter Utbildning, sjuk— och hälsovärd samt övrig personalw social verksamhet

övriga kostnader för arbetskraft

öVRIGA kOSTNADER Lokalhyror m m Reparation av hyrda lokaler Hyra för maskiner och inventarier (ej billeasing) Energi, vatten, renhållning och bränsle (ej drivmedel) Förbrukningsmaterial o förbrukningsinventarier Reparation och underhåll av maskiner och inventarier Diverse främmande tjänster Telefon, postbefordran Personbilskostnader: _ leasing — reparation/underhåll — drivmedel,skatt, försäkring m m övriga fordonskostnader: » leasing — reparation/underhåll — drivmedel,skatt, försäkring m m Frakter, transporter Avdragsgill representation Reklam, annonser kundförluster/återvunna kundfordringar övriga försäljningskostnader Reparation och underhåll av markanläggning och byggnad Andra övriga kostnader

För ny— till— eller ombyggnad av anläggningstillgäng har uttagits varor och/eller nedlagts lönekostnader m m.

AVSKRIVNINGAR Inventarier m m enl bilaga N 13 Byggnader enl bilaga N 12 harkanlaggningar/täckdikningsanläggningar enl bilaga N 11 Naturtillgångar enl utredning

FINANSIELLA INTAkTER OCH kOSTNADER M M Utdelning på aktier o andelar Ränteintäkter o andra finansiella intäkter Räntekostnader o andra finansiella kostnader Statliga o kommunala bidrag

+ ( + +

(501) (502) (503)

(504)

(506)

(508)

(510) (511) (512) (513)

(514) (515)

(601) (502) (603) (604) (605) (606) (607) (608)

(609) (510) (611)

(612) (613) (614) (615) (616) (617) (618) (619) (620) (622)

(650)

(701) (702) (703) (?04)

(706) (707) (703) (709)

BOKSLUTSDISPOSITIONER M M Förändring lagerreserv (712) Avsättning till allmän investeringsreserv — (715) Ianspråktagen del av allmän investeringsreserv + (715) Avskrivning mot allmän investeringsreserv — (717) Avsättning till upphovsmanna/uppfinnarkonto — (718) Återföring från upphovsmanna/uppfinnarkonto + (719) Återföring av allmän investeringsreserv eller annan fond + (723) Förändring resultatutjämningsfond (724) Förändring av annan fond: ________________ (725) övriga bokslutsdispositioner (?26) Förändring avsättning till egenavgifter (727) SUMMA INkONST AV RÖRELSE ENLIGT OVAN : (911) SPECIFIKATION LAGER/PÅGÅENDE ARBETEN Fastigheter (omsättningstillgång) (950) Lageraktier (951) Pågående arbeten (952) övriga lagertillgångar (inventerat värde efter inkurans) (953) Summa (957)

SPECIFIKATION AV VISSA ANSKAFFNINBAR/ FÖRSÄLJNINBAR Under året har anläggningstillgångar anskaffats eller avyttrats enligt följande:

INköPTA MASKINER OCH iNVENTARIER M M Personbilar och immateriella rättigheter såsom goodwill,hyresrätt eller patenträtt (958)

övriga maskiner och inventarier (959)

SÅLDA MASKINER OCH INVENTARIER M M Personbilar och immateriella rättigheter såsom goodwill, hyresrätt eller patenträtt (9A0)

övriga maskiner och inventarier (961)

ANSkAFFNINGAR AVSEENDE NY—, TILL—, ELLER OHBYGBNAD AV MARkANLAEGNING (ej fastighet som används för mervärdeskattefri uthyrning eller för bostadsändamål) (952)

ANSKAFFNINBAR AVSEENDE NY—, TILL”, ELLER OMEYGGNAD AV BYGGNAD (ej fastighet som används för mervärdeskattefri uthyrning eller för bostadsändamål) (953)

Upplysningar finns på baksrdan och i broschyren Hur man fyller | kontrolluppgiflen, RSV 304.

KONTROLLUPPGIFThånamemgwamrnn (37 ä 1 mom p 1, 2 och 8 taxeringslagen)

Från inkomsttagarens skallsrzdel på plehmmav skall lör mkomsiåvel anges Förmånen avser . ( u ' ' Lans- Personnummel (skall anges aven Kommun— Församlingskod (Iden ] måsfåglar??? persnr/orgnr/sarsklli kod om skallsedel mle erhållits) kod mkomslårei [110 m 4 o m' 9 ' Iiylls endast om anställningen (motsv) inte har varat hela året. Ange första och sista månaden som 'örmänen avser. Ex 3—11.

Utbetalarons namn och postadress Inkomsttagarens fullständiga namn och posladress

Hela krontal. Fyll inte i ömal på blankettenl

I Avdragen preliminär A—skatt 01 II Kontant bruttolön samt delpension 02 Värdet av kost 03 Värdet av bostad 04 Värdet av bilförmån 05 Pension/livränta 06 Annan skattepliktig ersättning/förmån 07 III Löneavdrag som arbetsgivaren gjort och för vilket inkomsttagaren har avdragsrätt 08 vid inkomsttaxeringen

IV Särskild rese— och traktamentsersättning

eller ersättning för hemresor 09 [] har inte utgått 10 [:] har utgått enligt RSV:s anvisning 3209 11 [:] har utgått i överensstämmelse med kollektivavtal

12 [:] Inkomsttagaren har åtnjutit förmån För vilken särskilt för— månsvärde ej fastställts. Slag av förmån: _________ 13 [:] Inkomsttagaren är sådan företagsledare, närstående person till Företagsledare eller delägare som avses i 35 5 1 3 mom

kommunalskattelagen

Kronologisk förteckning

51 . 52. 53. 55.

57.

PPSPS-"PPNT'

Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. U. Nytt militärt ansvarssystem. Ju. Skatteregler om traktamenten m. m. Fi. Om hälften vore kvinnor. A. Koncession för försäkringsrörelee. Fi. Radon i bostäder. Jo. Ersättning för miljöskador. Ju. Stömpelskatt. Fi. Lagstiftningen på kärnenergiområdet. !. Användning av växtnäring. Jo. . Bekämpning av växtskadegörare och ogräs. Jo.

Former för upphandling av försvarsmateriel. Fö. Att möta ubåtshotet. Fö. Barn kostar. 5. Kommunalforskning i Sverige. C. Sysselsättningsstrukturen i internationella företag. |. Nåringspolitiska effekter av internationella investeringar. |. Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. A. Den stora omställningen. I. . Bättre miljöskydd ll. Jo. . Vilt och jakt. Jo.

Utbildning för arbetslivet. A. . Lag om skanaansvar. Fi.

Ny konkurslag. Ju. . Internationella faderskapsfrågor. Ju. . Bastrålning av livsmedel. Jo.

Bilar och renare luft. Jo. Bilar och renare luft. Bilaga. Jo. . Invandringspolitiken. A. . Utbyggd havandeskapspenning m. rn. S. . Familjeplanering och abort. S. . Företagshälsovard för alla. A.

Kompetens inom hälso— och sjukvården m.m. S. . Information som styrmedel. l. . Patentprocessan och sanktionssystemet inom patenträtten.

Ju. Effektivare företagsrevision. Ju. . Fastighetsbildning 1. Aweckling av samfällda vägar och

diken. Ju. . Fastighetsbildning 2. Ersänningsfrågor. Ju. . Politisk styrning-administrativ självständighet. C.

Konsumentpolitiska styrmedel-utvärdering och förslag. Fi. . Kontroll av rådgivare. Ju. . Barn genom insemination. Ju.

Områden för turism och rekreation. Jo. Kapitalplaceringar på aktiemarknaden. Fi. . Turism och friluftsliv 2. Om förutsättningar och hinder.

Jo. Bulvanlag. Ju. . Skatteregler. Om reservering för framtida utgifter. Fi.

Eganföretagares sjukpenning m. m. S. Vattenkraft. I. . Översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott utom

gäldenärsbrott. Ju. Ensamföräldrarna och deras barn. $. Företagshemligheter. Ju. Kulturarbetare och uppfinnare, skatter och avgifter. Fi. Skall matmomsen slopas? Fi. Församlingen i framtiden. C. Naturresursers nyttjande och hävd. Jo. Olika ursprung — gemenskap i Sverige. Utbildning för språklig och kulturell mångfald. U. Kunskap för gemenskap. Läromedel för språklig och kultu- rell mångfald. U.

59.

61 . 62. 63.

65.

67.

69. 70. 71 . 72. 73. 74. 75.

Kreativ finansiering. Fi. Återvinning i konkurs. Ju. Handlingsoffentlighet utanför myndighets områden. C. För gammal för arbete? A. Utslagning i grundskolan. U. Ledighet för anhörigvård. S. Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Delbetänkande 2. Ju. Svenska kyrkans fond. Fi. Rannäringens ekonomi. Jo. Kommunerna och civilförsvaret. Fö. Livsmedelsforskning |. Jo. Värna om yttrandefriheten. Ju. Bättre struktur i jord- och skogsbruk. Jo. Kommunalt kunnande — ett stöd för svensk export. C. Ny förvaltningslag. Ju. Framtida statlig statistik. C. Företagens uppgiftslämnanda för beskattningsändamål. Del 1. Betänkande. Ju.

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Nytt militärt ansvarssystem. [2] Ersättning för miljöskador. [7] Ny konkurslag. [24] Internationella faderskapsfrågor. [25] Patentprocessen och sanktionssystemet inom patenträtten. [35] Kommissionen mot ekonomisk brottslighet. 1. Effektivare före- tagsrevision. [36] 2. Kontroll av rådgivare. [41] 3. Bulvanlag. [46] 4. Återvinning i konkurs. [60] 5. Företagens uppgiftslämnan- de för beskattningsändamål. Del 1. Betänkande . [75] Fastighetsbildningsutredningen. 1. Fastighetsbildning 1. Av- veckling av samfällda vägar och diken. [37]

2. Fastighetsbildning 2. Ersättningsfrågor. [38] Barn genom insemination. [42] Översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott utom gälde- nårsbrott. [50] Företagshemligheter. [52] Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Delbetänkande 2. [65] Värna om yttrandefriheten. [70] Ny förvaltningslag. [73]

Försvarsdepartemantet

Former för upphandling av försvarsmateriel. [12] Att möta ubåtshotet. [13] Kommunerna och civilförsvaret. [68]

Socialdepartementet

Barn kostar. [14] Utbyggd havandeskapspenning m.m. [30] Familjeplanering och abort. [31] Kompetens inom hälso— och sjukvården m.m. [33] Egenföretagares sjukpenning m.m. [48] Ensamföräldrarna och deras barn. [51] Ledighet för anhörigvård. [64]

Finansdepartementet

Skatteregler om traktamenten m. m. [3] Koncession för försäkringsrörelse. [5] Ståmpelskatt. [Bl Lag om skatteansvar. [23] Konsumentpolitiska styrmedel-utvärdering och förslag. [40] Kapitalplaceringar på aktiemarknaden. [44] Skatteregler. Om reservering för framtida utgifter. [47] Kulturarbetare och uppfinnare, skatter och avgifter. [53] Skall matmomsen slopas? [54] Kreativ finansiering. [59]

Svenska kyrkans fond. [66]

Utbildningsdepartementet

Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. [1] Språk— och kulturarvsutredningen. 1. Olika ursprung — gemenA skap i Sverige. Utbildning för språklig och kulturell mångfald. [57] 2. Kunskap för gemenskap. Läromedel för språklig och kulturell mångfald. [58] Utslagning i grundskolan. [63]

Jordbruksdepartementet

Radon i bostäder. [6] Utredningen om användningen av kemiska medel i jord och skogsbruket m. m. 1.Användning av växtnäring. [10] 2. Bekämp- ning av växtskadegörare och ogräs. [11] Bättre miljöskydd II. [20] Vilt och jakt. [21] Besträlning av livsmedel. [26] Bilavgaskommittén. 1. Bilar och renare luft. [27] 2. Bilar och renare luft. Bilaga. [28] Områden för turism och rekreation. [43] Turism och friluftsliv 2. Om förutsättningar och hinder. [45] Naturresursers nyttjande och hävd. [56] Rennäringens ekonomi. [67] Livsmedelsforskning !. [69] Bättre struktur i jord- och skogsbruk. [71]

Arbetsmarknadsdepartemantet

Om hälften vore kvinnor. [4] Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. [18] Utbildning för arbetslivet. [22] lnvandaringspolitiken. [29] Företagshälsovård för alla. [32] För gammal för arbete? [62]

Industridapartementet

Lagstiftningen på kärnenergiområdet. [9] Direktinvesteringskommittén. 1. Sysselsättningsstrukturen i internationella företag. [16] 2. Näringspolitiska effekter av inter— nationella investeringar. [17] Den stora omställningen. [19] Information som styrmedel. [34] Vattenkraft. [49]

Civildepartementet

Kommunalforskning i Sverige. [15] Politisk styrning-administrativ självständighet. [39] Församlingen i framtiden. [55] Handlingsoffentlighet utanför myndighets områden. [61] Kommunalt kunnande — ett stöd för svensk export. [72] Framtida statlig statistik. [74]

....