Skola för delaktighet

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

SKOIA

?FOR

DELAKTIGHET

Statens offentliga utredningar

1985: 30

@ w

?få Civildepartementet

Skola för

delaktighet

Betänkande från en arbetsgrupp inom

års demokratiberedning

Stockholm 1985

Omslag Jörgen Högberg Teckningar Harald Gripe och Barnkulturcentrum i Eskilstuna

ISBN 91-38-08899-1 ISSN 0375-250X Allf 1145 002

Norstedts tryckeri, Stockholm 1985

Fotografer: Gunnar Hansson, Henried, Folke Rantatalo, Sven Oredson

Till Statsrådet och chefen

för civildepartementet

Genom beslut den 26 maj 1983 bemyndigade regeringen chefen för Bo att tillkalla en beredning

civildepartementet, Holmberg,

för att utreda och utveckla den kommunala demokratin, brukarinflytande och brukarmedverkan. Beredningen har antagit namnet 1983 års demokratibered-

ning.

har (Dir 1984: 31) fått i

Beredningen genom tilläggsdirektiv

att utarbeta förslag som syftar till att öka elevernas

uppdrag

och föräldrarnas medverkan, delaktighet och ansvar i skolan.

efter samråd med chefen för utbildningsdepar-

Uppdraget gavs

tementet, statsrådet Hjelm-Wallén och statsrådet Göransson. I samband med att beredningen fick dessa direktiv förordnades from den 16 juli 1984 ledamoten i demokratiberedningen, landstingsrådet Gunnel Färm, såsom sakkunnig och tillika ordförande i en särskild arbetsgrupp inom beredningen. Såsom

i arbetsgruppen förordnades vid samma tillfälle

sakkunniga

ledamoten i demokratiberedningen, kommunalrådet Sven

riksdagsledamoten Larz Johansson, kommunalrådet

Lindgren,

Marita Bengtsson, sakkunnige Johnny Nilsson och utredaren

Mats Ahnlund. Som experter åt arbetsgruppen förordnades fr o m den 16 juli 1984 förbundssekreteraren Bengt Andersson, skoldirektören

Sven Backman, byråchefen Sven-Åke Dahlbeck, undervis-

Hans Hamber, ekonomibiträdet Harriet Jansson,

ningsrådet

studeranden Jonas redaktören Erik Söderberg, konsu-

Sjöstedt,

lenten Sörhuus samt läraren Solveig Wilson.

Elisabeth

Som sekreterare förordnades den 16 juli 1984 skolpsykologen, tillika sekreterare i demokratiberedningen, Annalill Ekman. I sekretariatet har även ingått sakkunniga Anne-Christine Taubermann, Sven-Erik Wallin och as-

departementssekreteraren

sistenten Margareta Nitz.

arbete har bedrivits självständigt. En succes-

Arbetsgruppens

siv redovisning av arbetet har lämnats till demokratibered-

ningens ledamöter, sakkunniga och experter.

I med beslut fattat av demokratiberedningen, svarar

enlighet

den särskilda arbetsgruppen själv för innehållet i det här framlagda betänkandet.

Arbetsgruppen överlämnar härmed betänkandet Skola för del-

aktighet.

Stockholm ijuli 1985

Gunnel Färm

Mats Ahnlund Marita Larz Johansson

Bengtsson

Sven Nilsson

Lindgren Johnny

/Annalill Ekman

Anne-Christine

Tauberman

Sven-Erik Wallin

Margareta N itz

InnehåH

1 och motiv . . . . . . . . . . . . . 9

Förutsättningar

för och ansvar . . . 10

Nya förutsättningar delaktighet

i otakt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Inflytande

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Utmaningar

Motiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

i skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

2 Samrådet

Våra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

förslag

av samrådet i skolan . . . . . . . . . . . . 29

Reglering

för och ansvar . . . . 37

3 Verksamheter delaktighet

och . . . . . . . . . . . . . . . 37

Skolan föreningslivet

i skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Kooperativ

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Självförvaltning

Diskussion och . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

förslag

4 Ett demokratiskt arbetssätt . . . . . . . . . . . . 49

olika arbetssätt . . . . . . . . . . . . . . 51

Exempel på

- 56

Metod för i skolan Arbetsboksmetoden

delaktighet

i demokrati . . . . . . . . . . . . . 61

5 Undervisning

Innehållet i centrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 - vad

beställningar är skolans Motstridiga politiska

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

uppgift?

- 80? . . . . . . . . . . . 67

Vad säger läroplanen Lgr

En modell utifrån Lgr 80 . . . . . . . . . 70

pedagogisk

Våra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

förslag

och fortsatt 77

6 Sammanfattning utvecklingsarbete

Lokalt . . . . . . . . . . . . . . . 78

utvecklingsarbete

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

Avslutning

Reservationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

Av Larz Johansson och Sven . . . . . . . . . . 82

Lindgren

AV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

Sven Lindgren

Särskilda yttranden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Av Mats Ahnlund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Av Larz Johansson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

84 Bilaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Kommitténs direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

m?? «

. s .. \\

...axx

.\

n...? . \

. ..\\\.u

.mmwwâw “NI

.›\

wNuW\\Wu\\

HÅNxPNWmVI vit... .annah

.|l .

\s\x\U\“\.m\d“““.

x \ ..._ .

Hugo och Josefin

SOU 1985: 30

och motiv

Förutsättningar

Fröken öppnar mun flera gånger men stänger den igen. Hon ser ut som en Hugo för att få en syl i vädret. Hon fisk på land. Till sist måste hon avbryta förstår att Hugo inte kan veta det, säger hon, men i skolan är det så att barnen måste sitta tysta. Fröken pratar, och barnen får bara svara när fröken

ger dem en fråga. förvånad ut. Hugo lyssnar mycket noga på detta. Men han ser oförställt - Dä va könstigt, säger han sen. - Vad är det för konstigt med det? frågar fröken. - Dä ä la inte vettigt att vi ska svara söm inge kan. Dä ä la vi söm ska

fråga. (Ur Hugo och Josefin av Maria Gripe.)

är en ömsint och stark som i alla situationer Hugo person och handlar Han är aktiv och

tänker självständigt. nyfiken,

använder alla sina sinnen för att erövra kunskap och ställer hellre än besvarar frökens. Han värnar om andra

egna frågor

människors väl, tar kamrater i försvar och genomskåsvagare dar klarsynt de vuxnas skenmanövrer.

finns hos alla bara vi tillåts att utveckla

Hugos egenskaper

Starkast framträder de när vi är barn. Varefter vi växer in dem. i skola och samhälle det som om vi blir allt mindre

tycks

och aktiva. Många utvecklar en passiv

nyfikna, självständiga

initiativen reduceras. Vi överlåter an-

mottagaranda. De egna

åt andra och tar inte aktiv del i verksamheter och beslut. svaret

Det finns sedan en tradition av fostran till lydnad och

länge

i skolsystemen världen över. Det gamla ar-

passivitet inbyggd

vet med överhet och undersåtar, förkunnare och

uppdelning på

mannens överhet över hustrun, föräldrarnas över bar-

lyssnare,

nen, lever fortfarande.

Målet att skolan skall fostra till demokrati har tillkommit först de stora skolreformerna från mitten av 1900-talet och genom framåt. tradition har börjat byggas upp en tradition En ny som måste vila andra värderingar än de gamla. Det är en

på

känd att måste vinnas för demokratin.

tes, varje ny generation

SOU 1985: 30 9

Nya förutsättningar

för och ansvar

delaktighet

I hela samhället fördes i slutet av 1960-talet och av

början

1970-talet en intensiv debatt Detta

kring inflytandefrågor. gäl-

ler även för skolan. Besluten i samband med SIA

(utredningen

om skolans inre arbete) innebar ett ställ-

viktigt principiellt

ningstagande för en övergång till ett decentraliserat

målstyrt skolsystem. Nytt statsbidragssystem med friare resursanvändning, en ny läroplan som beskriver skolans ideologiska

målsättning och beslut om gymnasieskola i är de

utveckling viktigaste förändringarna det senaste årtiondet.

-

Grundskolan ny

läroplan

Den nya läroplanen för grundskolan,

Lgr 80, bryter tidigare

mönster flera - ur -

på inflytandesynpunkt viktiga områden.

Lgr 80 understryker en samhälls- och där både

människosyn

barn och vuxna förutsätts vara aktiva,

skapande, kunskapssö-

kande och villiga att ta Detta får som konseoch ge ansvar. kvens att skolans innehåll och arbetssätt måste utformas så att denna samhälls- och

människosyn främjas. (Lgr 80 s 13)

För att utveckla ett sådant arbetssätt föreslås i en

läroplanen

organisation i arbetsenheter. Med denna sti-

grupporganisation

muleras samarbetet mellan lärare. De vuxnas samarbete är enligt Lgr 80 ett viktigt föredöme för eleverna i demo-

praktisk

krati. Målet är att arbetsenheterna skall kunna utvecklas till

en liten skola inom den större skolans ram. Arbetsenheterna

ses som de naturliga enheterna för av

planläggning grund-

läggande färdighetsträning, utläggning av teman, överenskom-

melser om elevernas egna ansvarsområden insatser i

och egna

miljön. De är ofta enheter for information och diskus-

lämpliga

sion med föräldrar i olika 80 s 42-43)

frågor. (Lgr

Som resultat av samrådet om den

pedagogiska planeringen

skall en upprättas. skall

arbetsplan Arbetsplanen enligt Lgr 80

ligga till grund för av skolans verksamhet. Vad

utvärderingen

man åstadkommit (resultatet) och hur man åstadkommit det (processen) skall utvärderas. 80 s 61)

(Lgr

Arbetssätt, föräldramedverkan, generella kunskaper och fär-

digheter, samverkansformer m m är exempel sådana verk-

på

samheter som 80 bör utvärderas. Både elever

enligt Lgr lärare,

och föräldrar, och är intressenter i skolledning övrig personal

utvärderingen. Utvärderingen skall ske på flera nivåer som

klass, arbetsenhet, rektorsområde och kommun. Den skall sedan vara grunden för beslut o1n hur för kom-

arbetsplanen

mande läsår skall utformas.

En annan ny förutsättning är att Lgr 80 kraftigt betonar elevernas aktiva medverkan både i skolarbetet och för att forma skolans miljö. (Lgr 80 s 13 och 22)

den nya läroplanen innebär demokratisk fostran bl a att

Enligt

eleverna tillsammans skall kunna fördela arbetsuppgifter, organisera redovisningar och utställningar, ta ansvar för yngre kamrater och ta del i arbetet för en god arbetsmiljö. Detta innebär att eleverna behöver öva sig i att argumentera rationellt, bedöma olika påståenden samt kritiskt granska lösningar

De måste också vänja sig vid att

på komplicerade problem.

på andras argument och förslag och uppmuntras till en

lyssna

reflekterande inställning. (Lgr 80 s 44)

Även synen föräldrarna har förändrats i Lgr 80 i förhållande

på till tidigare läroplaner.

I SIA-utredningens direktiv ingick en översyn av hem/skolasamarbetet. En del av utredningens förslag vilade på tankar som också till för om den kommunala

låg grund utredningen

demokratin, att beslut bör fattas av dem som närmast

nämligen

berörs. Vad gäller skolans verksamhet ansågs det viktigt att elever och föräldrar fick större till medinflytande.

möjligheter

Av till den nya läroplanen framgår att det skett en

förslagen

förskjutning i synen på föräldrarna från passiva mottagare av information till en förväntan om en mer aktiv roll. I Lgr 80 slås fast att huvudansvaret för barnen alltid vilar

på

Skolan hemmens påverkan och fostran.

hemmet. kompletterar Omsesidigt skall man stödja varandra i uppgiften att fostra

barnen. (Lgr 80 s 17)

föreslår att föräldrarna skall kunna utnyttjas som

Läroplanen

resurs i skolans arbete. Skolan skall i såväl undervisningen som i den övriga verksamheten kunna tillvarata och använda

sig av föräldrarnas yrkeskunnighet, kunskaper, erfarenheter

och speciella intressen. Genom sin medverkan lär föräldrarna också känna skolan och får en inblick i barnens vardag. (Lgr 80 s 25)

Från till målstyrning detaljstyrning

Under 1970-talet började man mer och mer inse att detaljstyrningen ibland var ett hinder för utveckling utifrån lokala be-

hov. Riksdagens beslut 1976 på grundval av SIA-utredningens förslag blev en vändpunkt. Statsbidragssystemet omformades

och förenklades. Kommunerna fick större inflytande över hur skolan skall organiseras. Förstärkningsresursen gav t ex en betydande lokal frihet att avgöra hur individuella insatser skall prioriteras liksom rätten att inom givna ramar fördela

ämnen och tid inom vart och ett av de olika stadierna. Skolorna ålades att göra och i form

tolkningar prioriteringar av lokala arbetsplaner.

Det som förut var givet genom eller beslut utanför skolan

regler

måste man nu ta till mot av

ställning bakgrund lokala förhål-

landen. Tidigare fanns det ett och därmed

reglerat begränsat

sätt att utforma skolans verksamhet. Nu ges det större möjlig-

heter att pröva olika lokala alternativ vad gäller organisation,

arbetsformer och till viss del också innehåll. De

övergripande

målen for skolan fortfarande fast central läggs på nivå för att garantera en likvärdig i landet.

utbildning

Målstyrning som en självklar konsekvens att verksamheter

har

måste utvärderas. Skolan måste utröna om de

kontinuerligt

medel, metoder och resurser som används leder fram mot målen.

Genom övergången till ett mer decentraliserat och målstyrt

skolsystem har vi kommit en bit mot en

på väg skola där de

direkt berörda kan få ett reellt inflytande över verksamheten.

På kort tid har lokala och nämnder fått styrelser ett större inflytande över förhållanden som av

tidigare styrts statliga

bestämmelser. Detta ställer ändrade

krav på skolstyrelserna.

När vi talar om avses

fortsättningsvis skolstyrelse också lokala

organ med ansvar för skolan där så har

fullmäktige beslutat.

Skolstyrelsen måste nu tolka och målen och inten-

analysera

tionerna i de beslut som och fattat i

riksdag regering form av

bl a och Det kan

statsbidragsforordningar läroplaner. t ex ske

genom att politikerna formulerar utifrån

verksamhetsplaner

skolans mål och för vissa

klargör prioriteringar tidsperioder.

Därefter kan konkreta lokala beslut fattas och

lokala riktlinjer

anges. Goda exempel på sådana finns i Lin-

verksamhetsplaner

köping och Uppsala.

De förtroendevalda måste med andra ord ta ett annat och större ansvar for skolans än i

utveckling tidigare. De måste skolsty-

relsen formulera de mål och ambitioner som skall

utgöra ramar

för skolledarnas och beslut. Nu

planering pågår arbete i syfte

att ytterligare minska bl a i stat-

detaljregleringen och kom-

munberedningens skolgrupp. Aven be-

demokratiberedningen

rör denna fråga i sitt betänkande Aktivt i

folkstyre kommuner

och (SOU Den anser att

landsting 1985:28). nuvarande detalj-

regler hämmar skolan att utvecklas till lokala

och anpassas förhållanden. bör i fram-

Skollagstiftningen enligt beredningen

tiden utformas som en Kommunerna bör

ramlag. ha samma

ansvar för verksamhet som för

specialreglerad övrig verksam-

het. regler om förhållandet mellan

Skollagstiftningens skolsty-

relse och kan också behöva ses över

skolledning för att dessa

intentioner skall kunna genomföras.

12 SOU 1985: 30

Gymnasieskola i utveckling

Aven har under 1980-talet fått ändrade förut-

gymnasieskolan

som till ökat elevinflytande. Re-

sättningar ger möjligheter

formarbetet inom gymnasieskolan har utgått från att utbild-

är för ökad demokrati och jämlikhet.

ningen viktig

Det målet har varit att ge mer kunskap till fler.

övergripande för självkänsla, självförtroende och Kunskap utgör grunden

utveckling. Kunskaper ger också möjligheter för med-

personlig

att och skapa förut-

borgarna påverka samhällsutvecklingen

för ett aktivt deltagande i den demokratiska besluts-

sättningar

processen.

För trettio år sedan var gymnasieutbildningen ett privilegium

för ett fåtal. 1950 gick endast 10 % av en årskull vidare till

i de dåvarande gymnasierna. Dåtidens studenter

utbildning

fick sin en position i samhället som gav dem

genom utbildning

ett i mycket unga år. Nio av tio ungdomar stod emeller-

övertag

tid utanför denna och den frihet och de möjligheter

kunskap

som kommer av kunskap.

I alla ungdomar i en nioårig grundskola. Ca 90 % dag går form av gymnasieutbildning. Den utbildning genomgår någon

som var ett för ett fåtal är nu väg att bli

tidigare privilegium på

en verklighet för alla.

1981 överlämnade sitt betänkande (SOU

gymnasieutredningen

1981:96) En reformerad till regeringen. Gymna-

gymnasieskola

föreslog bl a att kompetensen när det gäller

sieutredningen

bör breddas. Den framhöll att skolans arbete

demokratifrågor

bör vara sådant att det motiverar och rustar eleverna att aktivt

delta i samråds- och och i

beslutsprocesser på arbetsplatser I en ny gymnasieskola borde en mångfald arorganisationer.

betsformer och metoder få och utvecklas så att eleverna

prövas

får träna sig i att och utvärdera sitt stu-

planera, genomföra diearbete på ett självständigt sätt.

måste lärarna i den reformerade

Enligt gymnasieutredningen

mera se eleverna som medagerande i in-

gymnasieskolan på

än som passiva mottagare. Detta kan ske bl a

lärningsarbetet

att eleverna i allt större utsträckning får ta eget ansvar genom inte bara för delar utan också för större avsnitt av lärostoff och

arbetsperioder.

Det framhölls också att det är Väsentligt att arbetssätt och arbetsformer i inte på ett avgörande sätt

gymnasieskolan

från det samtida arbetslivets, där demokrati och

skiljer sig

medbestämmande blivit allt viktigare inslag.

I beslut om en gymnasieskola i utveckling som i

riksdagens stort bygger på gymnasieutredningens förslag, föreslås en steg-

sou 1985:30 13

vis under en av

reformering femårsperiod försöksverksamhet

och Under denna tid skall

utvecklingsarbete. olika idéer kon-

kretiseras, prövas och utvärderas.

Reformstrategin stämmer väl med den av be-

decentralisering

slutsfattande och ansvar som varit en del i 1970-talets

viktig

skolreformer. På central nivå det att fast

gäller lägga målen

och ramarna för regionala och lokala och för lära-

myndigheter

re och skolledare det att tillsammans med gäller eleverna finna smidiga vägar och konstruktiva som leder till

lösningar målen.

De politiska målen och för strategin förändring slås således fast centralt. Det konkreta reformarbetet får sedan fram växa lokalt genom och en bred

utvecklingsarbetet försöksverksamhet.

I detta försöks- och

utvecklingsarbete prövas nu en rad projekt

som syftar till ökat och som

elevinflytande på några års sikt

kan ge oss värdefulla erfarenheter hur

elevernas medverkan

och delaktighet kan förstärkas i

gymnasieskolan.

”

” Vâabgslüiásáttáizâär attfövergåixgexiizill “ett målstyrtg de- .›

centraliseratjskohystem; läroplanfár grundskolan_ ;

.

och»detrwgâendeøgförsöka-rätt:;utvecklingsarbetetför«

»att i reformer* gyámná

“ o iisigerfêtttstort; ..

;zme för.medverkangz_äelak--L:i

_.nn-e árbetezför:bådeieiáver;

Inflytande i otakt?

1970-talets intensiva debatt

kring inflytandefrågor i samhället

resulterade också i att skolans fick till

personal möjligheter

ökat inflytande via sina

fackliga organisationer genom lagen

om medbestämmande (MBL). Elever och föräldrar fick

formella

möjligheter till samråd och information genom rektors informations- och och

samrådsplikt. Högstadiets gymnasiets elever

skulle omfattas av

arbetsmiljölagen.

Olika obligatoriska formaliserade samverkansformer skulle

garantera ett ökat elev- och

föräldrainflytande.

Skolförordningen innehåller nu föreskrifter om sam-

följande

manträdesformer i grundskolan:

0 för elevorgan och föräldrasamråd

0 Skolkonferens

personalkonferens

0 arbetsenhetskonferens

14 SOU 1985: 30

0 klasskonferens

0 klassråd

0 elevvårdskonferens.

På finns samma föreskrifter med för

gymnasieskolan undantag

arbetsenhetskonferensen. Dessutom har föreskrifter kring samarbetsnämnder tillkommit i denna skolform.

I skolkonferensen deltar företrädare för elever och föräldrar tillsammans med skolpersonal och rektor. Skolstyrelsen bestämmer antalet. När arbetsenhetskonferensen och klasskonferensen behandlar vissa frågor skall ordföranden kalla företrädare för eleverna i samma antal som antalet ledamöter.

Huruvida dessa beslut faktiskt inneburit ökade möjligheter till inflytande för elever och föräldrar är osäkert.

Forskningen

t ex effekterna av rektors informations- och samrådsskyl-

kring dighet är ännu så länge mycket knapp. Vissa undersökningsre-

sultat dock otvetydigt på att en formell central

pekar reglering

av inflytandefrågor ingalunda alltid inneburit ett reellt inflytande. Av en enkät som skolförfattningsutredningen redovisar i sitt delbetänkande Konferenser i skolan (DsU 1982:5) framgår att arbetsenhetskonferenser införts inom 90 % av undersökta rektorsområden på grundskolans låg- och mellanstadium och

inom 75 % på högstadiet.

Elevmedverkan i arbetsenhetskonferenser på låg- och mellanstadiet förekom endast i vart tredje rektorsområde. På högstadiet hade omkring 40 % av rektorsområdena ingen elevmedverkan. AV samma betänkande framgår att det är med elev-

sällsynt

medverkan i klasskonferenser i båda skolformerna. När elevmedverkan förekommer brukar det i både grundskola och gymnasieskola vara färre elever än arbetstagare som deltar i sammanträdena. Vid sidan av den knappa forskningen finns en mängd erfarenheter av formaliserat samråd såväl inom som gymnasie-

grund-

skolan. Flera länsskolnämnder har kartlagt elevernas delaktighet inom vissa rektorsområden på grundskolan. Resultaten av kartläggningarna visar att det främst är klassråd som används för elevmedverkan. Enkäter till elever och har

skolpersonal

använts för att få fram dels innehållet i klassråden och dels elevers och till klassråd. Nedanstående

personals inställning

citat från länskolnämnden i Göteborgs och Bohus län utgör en sammanfattning av de olika länsskolnämndernas resultat:

soU 1985: 30 15

”Eleverna ville ha klassråd och ville att det skulle fungera. Man uppskattade särskilt möjligheten att kunna ta upp invididuella och kollektiva till problem diskussion. Eleverna tyckte också att de hade gjort goda framsteg; i början hade man inte förstått så mycket under sammanträdena.

Lärarna däremot var mer kritiska. Många inforsade sig ha fått otillräcklig mation och visste inte riktigt vad man väntade sig av klassråden.

Vad är ett fungerande klassråd enligt lärarna? Frågan därför är komplicerad att det som är ett fungerande klassråd för en lärare kan av en annan upplevas som en pedagogisk katastrof.

Problem som återkommer i enkätsvaren är lärarnas och elevernas bristande kunskap om de riktlinjer som givits för exempelvis klassrådsverksamheten av centrala myndigheter, bristande om ansvarsområden och befokunskaper genheter, osäkerhet om vilka möjligheter som finns att utforma och utveckla verksamheten.

Den traditionella sammanträdestekniken verkade passiviserande på många elever. Lärarna ville inte pröva andra arbetsformer, man hade fått den uppfattningen att den traditionella sammanträdesformen var obligatorisk.

Lärarna betonar brister i sin som ett hinder för att

utbildning

på ett bra sätt kunna arbeta med klassråd. Flera lärares slutsats är att elevmedverkan är en och ett

inställning förhållnings-

sätt.

Sedan 1978 finns från

anvisningar skolöverstyrelsen angående

klassrådens verksamhet i gymnasieskolan (SO-FS 1978:210). Under hösten 1984 har fått i av

skolöverstyrelsen uppdrag

regeringen att i samråd med oss utvärdera verksamheten.

Preliminära resultat av tre som i utvär-

undersökningar ingår

deringen visar att klassråden inte är en utbredd och

reguljär

arbetsform på alla skolor. Klassrådsverksamheten i stor

äger

utsträckning rum på klassföreståndarens I

undervisningstid.

huvudsak behandlas aktuella problem samt

klassresor, läger-

skolor 0 d. Det råder osäkerhet om vilken funktion klassrådet

egentligen skall fylla.

Utvärderingen visar också att såväl elever som lärare ofta

uppfattar klassrådet som något påtvingat. Det visförknippas

serligen med av skolan men ses som

demokratiseringen något

ytligt och påklistrat och ibland som ett störande i skol-

inslag

-

vardagen.

Preliminära slutsatser som kan dras av är att

utvärderingen

klassrådsverksamheten på gymnasieskolan i sin nuvarande form inte uppfyller målet att stimulera till

viljan medinflytan-

de och medansvar. kommer att redovisa

Skolöverstyrelsen

uppdraget till under hösten 1985.

regeringen

Samma utvärdering visar att dit eleverna

klasskonferensen,

skall kallas när av allmänt

pedagogiska frågor slag behandlas,

spelar en helt underordnad roll för eleverna. De flesta elever vet inte om att det varit klasskonferenser under läsåret.

16 sou 1985:30

Rektors samrådsskyldighet med eleverna känner få elever till.

I de undersökningar som gymnasieutredningen gjort framhålls

att eleverna på samtliga linjer märker ganska litet av skolans ansvar for elevernas personlighetsutveckling som läro-

enligt

planen är ett viktigt mål för skolan.

Det tycks enligt samma utredning vara en allmän uppfattning

bland eleverna att de har mycket litet inflytande över de egna

studierna, undervisningens uppläggning och innehåll, studie-

takten etc. Verksamheten på särskilt de teoretiska studievägarna uppfattas också ofta som avskärmad från samhälle och

arbetslivet i övrigt.

Elevorganisationengmenar i en skrivelse till utbildningsdepar-

tementet 1983, att samrådsplikten i praktiken fungerar mycket

olika på olika skolor. Konflikter har uppstått om hur

elevrepre-

sentanterna skall utses. Representanterna har ofta utsetts utan något samråd med elevernas företrädare. Enligt Elevorganisationen har man ofta utan samråd med elevföreträdare beslutat

att välja skolkonferensen som huvudsakligt forum för samrådet, vilket elevorganisationen finner olämpligt. Elevrepresen-

tanterna försvinner ofta i den stora som skolkon-

församlingen

ferensen utgör och det kan vara hämmande att samrådet sker tillsammans med föräldrarna. Enskilda överläggningar med

elevrepresentanter bör vara huvudregel enligt elevorganisatio-

nen. Riksförbundet Hem och Skola framför i skrivelse till ordföranden i demokråtiberedningen 1983, att beslutet om rektors informations- och samrådsskyldighet hittills inte visat sig motsvara

förväntningarna. En enkätundersökning våren 1983 angående

föräldrarepresentanternas erfarenheter av rektors samråd och

skolkonferenser visade att det fanns både praktiska och

attitydmässiga hinder och risken är uppenbar att föräldrarepresen-

tanterna känner samrådsförfarandet som meningslöst. Personalen är den grupp i skolan som genom lagen om medbestämmande fått möjligheter till ett reellt inflytande genom sina

fackliga organisationer.

Vad detta får för konsekvenser för elevers och föräldrars

möjligheter till inflytande tas upp i ett pågående forskningsprojekt

vid institutionen i Lund Arbetsrätten och de

Statsvetenskapliga

kommunala skolbesluten. Där behandlas den arbetsrättsliga

lagstiftningens betydelse bl a MBL-verksamhetens omfattning

och organisation, liksom dess betydelse för verksamheten. Pro-

jektet kommer att rapporteras 1986.

Vad gäller arbetsmiljölagen saknas fortfarande tillämpnings-

bestämmelser beträffande eleverna. Reglerna om rätten att utse och ledamöter i skyddskommittéerna har

skyddsombud

soU 1985: 30 17

dock hittills inte ansetts möjliga att tillämpa för eleverna. Ett

av skälen till detta är att arbetsmiljölagstiftningens tillämp-

ning i huvudsak av avtal mellan parterna på arbets-

regleras

marknaden.

Utmaningar

Elever

Trots generösa formella bestämmelser, och nya

förutsättningar

för lokalt inflytande, är det en överdrift att påstå att grund- och

gymnasieskolan fungerar som en demokratisk förebild i den

meningen att eleverna i samverkan med personalen har ett Väsentligt inflytande över och medansvar för verksamheten. Orsakerna till detta kan givetvis inte bara hänföras till skolan. Vårt välfärdssamhälle har gett de unga en materiell trygghet,

utbildningsmöjligheter och ett socialt skyddsnät som är unikt i

världen. Fortfarande saknar emellertid barn och unga ofta meningsfulla uppgifter och tränas inte i att ta ansvar. Barn- och

ungdomstiden riskerar därigenom att för många bli en vänte-

tid. Ett tomrum uppstår när de ungas resurser inte tas i an-

språk.

Problem och hinder för ökat elevinflytande finns inom både

grund- och gymnasieskolan. Det mest grundläggande hindret

har kanske att göra med de dominerande attityderna bland

stora personalgrupper men också hos många elever. Att utöva inflytande och ta ansvar är en lång process som kräver tid. Lärarna känner sig tidspressade för att hinna igenom kursen. Särskilt aktiva elever inom elevkår och elevråd riskerar att få sämre betyg, eftersom de måste vara borta från lektioner. Föreställningen om att det råder ett motsatsförhållande mellan

och demokratiska arbetsformer måste

kunskapsinhämtande

därför bearbetas. Goda ämneskunskaper i t ex svenska

språket,

naturvetenskapliga och Samhällsorienterande ämnen m m är

för att eleverna skall kunna bilda sig en

givetvis grunden

föra fram sina åsikter och ta

uppfattning, våga argumentera,

tillvara sina rättigheter. Vi menar att kunskaper och inflytande är beroende av varandra och förstärker varandra.

ömsesidigt

Det förekommer att eleverna fortfarande betraktas som konsumenter eller objekt till vilka ett visst fast kunskapsstoff skall överföras. Detta har konsekvenser för hur undervisningen organiseras. Den objektsyn på eleverna som fortfarande finns företrädd i många skolor försvårar det elevdemokratiska arbetet i och utanför klassrummet. Om eleverna skolan som auktoritär och opåverkbar

upplever

fördröjs och försvåras deras förväntade medverkan i ett demokratiskt arbets- och samhällsliv. Enligt skall skolan stimulera barn och ungdomar

läroplanen att vilja omfatta vår demokratis grundläggande värderingar.

Detta arbete kan emellertid försvåras genom att skolan också skall värdera, bedöma och sortera elever efter deras prestationer i skolan. Detta gör att skolan ibland prioriterar lätt mätbara framför att som demokratisk

kunskaper uppgiften fungera

förebild.

studier visar att eleverna önskar mer inflytande över

Åtskilliga

sin egen situation både när det trivsel, ordning, under-

gäller

visningens innehåll och undervisningsmetoder. De sämsta möj-

till inflytande har eleverna haft på undervisningens

ligheterna

innehåll och undervisningsmetoder. Det är samtidigt på dessa områden, som elever redovisar största önskan om ett vidgat

inflytande.

innehåll och metod i undervisningen innebär en

Inflytande på

annan elev-lärarrelation än den traditionella. De studier som redovisats under 1970-talet att undervisningen ofta

tyder på

karakteriserats av att läraren talar och ställer frågor och eleverna arbetar var och en för sig. Läraren är inte enbart den mest verbalt aktiva. Hon/han är också den som strukturerar

utlöser aktiviteter medan eleven får nöja sig med att svara.

och

En förändring av lärar-elevrollen måste ske gradvis och börja

tidigt.

Ett demokratiskt förhållningssätt kan inte skapas genom for-

mell träning under en eller flera lektioner någon gång per månad. Skall eleverna ges möjligheter att påverka sin situation, måste den dagliga verksamheten i klassen/gruppen genomsyras av ett öppet och diskussionsvänligt klimat där eleverna får krav att ta medansvar och agera självstän-

uppleva på digt.

sou 1985: 30 19

Ett särskilt problem inom skolverksamheten är svårigheterna för elever och vuxna att tillsammans på jämlik bas utöva medinflytande och ta ansvar. Risken är stor att den auktoritet som av tradition tillhör Vuxenpositionen och lärarrollen leder till passiv skenmedverkan utan eget ansvar från elevens sida. Eftersom lärarna har det formella ansvaret för barnens undervisning, blir lärarens suveräna. Dessutom har läraren

synpunkter

kunskaper och erfarenheter som eleverna rimligen inte kan ha. Det vilar således ett stort ansvar på de vuxna i skolan att organisera och genomföra arbetet på ett för eleverna demokratiutvecklande sätt. Trots decentraliseringen inom skolväsendet är den enskilda skolan i viktiga avseenden fortfarande centralstyrd. Skolans förutsättningar att fungera som ett demokratiskt modellsamhälle försvåras t ex av de regler som gäller för den ekonomiska förvaltningen. Som det nu är ges elever och ett mycket

personal

begränsat ekonomiskt driftansvar för skolan. Förändringar i dessa avseenden skulle kunna vara en metod för att

viktig

demokratisera skolan.

Dessa utmaningar måste mötas och bearbetas för att öka ele-

vernas inflytande och också deras möjligheter att i högre grad

utvecklas till ansvarstagande samhällsmedborgare.

Föräldrar Från olika utredningar och under

forskningsrapporter

1970- och av 80-talet redovisas en rad olika slutsatser

början

när det samverkan mellan hem och skola:

gäller

0 Kontakterna mellan skolan och hemmen är flest på lågsta-

diet för att sedan fortlöpande minska 0 Föräldrarna vill ha ett och kontinuerligt samarbete med

gott

skolan men inte alltid på skolans villkor 0 Föräldrarna har om skolan och vill ha

bristfälliga kunskaper

mer information om den 0 för föräldrarna är samverkan när det det

Viktigast gäller

barnets kontakt med läraren

egna personliga

0 Föräldrarna vill från det egna barnet och klassen och

utgå

diskuterar då gärna problem och funderingar om sådant som

man oroar sig för 0 Klasslärarens intresse är en förutsättning för ett bra funge-

rande föräldrasamarbete

h

föräldrar -

Forskningsöversikt presenterad i Persson, Bengt ”Samverkan skola - vem samverkar var kring vad? Stockholms Universitet, Psykologiska Institutionen. (1984)

0 Skolan framstår som en avskild institution i samhället och

elevernas föräldrar har liten betydelse för lärarnas upplevel-

se av sitt arbete

0 Om föräldrar har inflytande på skolan är det i huvudsak

föräldrar ur 1 och 2 och i områden dominerade av

socialgrupp socialgrupp 1 och 2

0 Föräldrasamverkan har inte nått de föräldrar som är nega-

tiva till skolan

0 Föräldrasamverkan har inte nått invandrarföräldrarna.

Den föräldrarna har när de diskuterar

naturliga referenspunkt

skolan är oftast den egna skoltiden. ”Nuförtiden sätts i relation till ”då”. Barnen befinner sig en generation framåt. En del föräldrar är kritiska mot det nya som kan uppfattas som stridande mot ens intressen och det man betraktar som värdefullt. Skolan kan alltså som ett hot mot de värden, intressen

upplevas

och den livsstil som föräldrar Hotet kan dess-

representerar.

utom ses som en del av den generationsklyfta som alltid finns mellan barn och föräldrar och som speglar den allmänna ut-

i tiden.

vecklingen

var de flesta föräldrarna mot

Enligt POSLEF-undersökningenz

Lärarna måste bestämma var den domineran-

elevinflytande.

de åsikten.

De anledningarna till att klass- eller föräldramöten

vanligaste

kallas samman är att skolan vill informera för-

på högstadiet

äldrarna om verksamheten, om elevernas linjeval inför kommande läsår, eller det har hänt någonting, som fordrar föräldrarnas engagemang och medverkan för att återställa ordningen.

I samtliga fall är det klara rollfördelningar mellan deltagarna

- skolans är informatörer och föräld-

personal initiativtagare,

rarna är oförberedda och passiva åhörare. En viktig invändning mot denna form av kontaktverksamhet mellan hem och skola är att den tredje men parten - eleven - inte alltid

viktigaste

finns med. En annan och lika viktig invändning är att de två

som möts har få att träffas under vuxengrupper möjligheter informella former så att förtroende kan uppstå.

ömsesidigt

- Läraren har en central roll i samspelet hem skola, men

berör emellertid knappast detta samarbete.

lärarutbildningen

Lgr 80 ger föräldrar en mer aktiv roll i skolans verksamhet. För att skall få i praktiken på denna punkt,

läroplanen genomslag

fordras att lärarna får möjlighet att utveckla en pedagogik där också föräldrarna finns med.

Problemorienterad samverkan mellan lärare, elever och föräldrar. Institutionen för praktisk pedagogik i Göteborg (1984).

sou 1985: 30 21

Att inflytandefrågorna i skolan är ett svårt område som innehåller stora utmaningar får åskådliggöras av två citat, dels

skriften Föräldrar finns dom? dels från länsskolnämnden i

från

Östergötlands läns svar på demokratiberedningens skrivelse.

Föräldrarna kommer inte till skolan med sina krav utifrån en styrkeposition. Att vara förälder till barn och ungdomar är svårt och en uppgift där många känner sig misslyckade. Föräldrar har också så olika förutsättningar - bland annat på självförtroendeplanet - att bistå barnen på hemmaplan när ett sådant bistånd är viktigt. Läraren måste få möjlighet att utveckla en pedagogik där han kan ta med föräldrarna i detta pedagogiska arbete. Att formulera ett sådant krav innebär att man ger startsignalen för ett pedagogiskt utvecklingsarbete, som är oerhört långsiktigt och totalt försummat i den svenska skolan. Föräldrarna är en resurs men bara till namnet. -

(Föräldrar finns dom? Riksförbundet Hem 0 Skola 1982.)

Motiv

Elevernas rätt till inflytande

Det går nästan en miljon elever i och cirka tre-

grundskolan

hundratusen i gymnasieskolan. Att i skolan en

grundlägga

tilltro hos eleverna till deras egen att kunna vara med

förmåga

och ta ansvar och påverka måste vara den bästa garantin för vår demokratis fortbestånd.

Genom bl a decentralisering med ökade befogenheter och ansvar längre ut i verkställighetsledet, självstyrande grupper

m m, vill både näringsliv och offentlig sektor fler i

engagera ansvaret för arbetet med gemensamma angelägenheter. Samtliga politiska partier söker nya vägar för att intressera framför allt yngre människor att delta i samhällsarbetet.

Skolan är Sveriges största arbetsplats. Att de vuxna har möjlig-

heter till inflytande över sin egen arbetssituation är en förutsättning för att eleverna skall få ett ökat inflytande. Denna förutsättning är nu genom lagen om medbestämmande uppnådd i skolan. Nu måste nästa i inflytandeledet tas!

steg

Det vilar ett stort ansvar på alla vuxna i skolan att sig

tillägna

ett förhållningssätt till eleverna så att eleverna kan grundlägga och utveckla vilja och förmåga att vara med och ta ansvar

och påverka.

Vi menar att det grundläggande motivet i ett demokratiskt samhälle är var och ens rätt till inflytande över sin egen situation. Vi vet att när människor anser sig att

oförmögna påverka

sin situation växer olust, hjälplöshet och uppgivenhet fram. Detta kan leda till passivitet. Ett stort antal

undersökningar

stöder uppfattningen att eget inflytande över arbetet ökar välbefinnandet och människor aktiva och

gör deltagande.

22 sou 1985:30

uuuxotulmøuu n ostuootuuns uu L Elam. sam iaaa-os-io su-zau/az.

Annalill Ekman

Demokratiberedningen

Civildepartementet

103 33 STOCKHOLM

Ber man i ett brev i januari om kontakt ”snarast”. blir man sannolikt överraskad av ett svar i maj. Ändå har det sin förklaring. Det gäller demokratiberedningens förfrågan om utvecklingsarbete med ökat elevinflytande och ökad föräldramedverkan. Jag kunde gjort det lätt för mig genom att rapportera min länsskolnämnds stöd till en del lågstadieförsök med föräldramedverkan, till landstingets ungdomsforum om arbetslösheten och ett och annat smått och gott som låtit ana om nämndens medvetet aktiva engagemang i frågan om skolans inre demokrati. Men ärligt hade det inte varit. Jag kunde också ha valt att avstå från svar. Den östgötska länsskolnämnden hade då framstått som ointresserad av en demokratiutveckling i skolan. Det hade emellertid heller inte varit ärligt. l själva verket är elevinflytande och föräldramedverkan, i synnerhet det förstnämnda, teman som nämndens ledamöter och tjänstemän de senaste åren åter och åter igen berört och diskuterat. Hedvetenheten om behovet av utveckling är klar - men vägarna att vandra är dunkla. Det är komplicerade frågor. Stundom vill man se frågan om elevinflytande som ett enkelt krav att bryta ner ett hierarkiskt system. l själva verket är skolvardagen snarare exempel på ett anarkistiskt system där varje lärare i sin klass är höggradigt autonom. Elevinflytande genom klassråd i stormötesform är därför inte den självklart bästa inskolningen till demokrati; i synnerhet inte om den dessutom är den enda, vilket ofta är fallet. - Det

säregna är att samhället noggrant reglerat de vuxna skolmedlemmarnas formella inflytandeapparat medan de växande medlemmarna lämnats utan en sådan. Föräldramedverkan är nästan en lika svår fråga, så länge vi inte enats om vilken medverkan det bör handla om. Föräldrarnas roll som kunskapsgivare och utvärderare är för min länsskolnämnd ganska klar, men deras påverkansroll i skolans inre arbete är mer svårfângad så länge vi har en skola med ambition att ha likvärdig utbildningsstandard. - Vad står för resten likvärdig för i dag? Att det inte har samma innebörd som under skolformernas uppbyggnad är dock uppenbart.

Jag har med det ovan sagda velat erkänna att länsskolnämnden i östergötland tyvärr inte bedriver, beklagligt nog inte stöder därför att vi inte har någonting att stödja eller konkret planerar utvecklingsarbete med ökat elevinflytande och ökad föräldramedverkan som verkligen gör skäl för den rubriceringen. Men vi skulle vilja. Vi söker. Bland annat genom att lära oss. Vi har till exempel ett flerårstema “att leva i gymnasieskolan” där vi hoppas tydligare se om vår teori är sann att elevinflytande! ofta är ganska gott på lågstadiet för att sedan avta allt mer. När det borde vara tvärtom. Vi försöker också se om mellanstadieeleverna får utrymme för sina tankar om tillvaron i skolarbetet. Några klasser har spontant skildrat sin syn på jobben i framtiden, andra har ritat och skrivit om datorerna. Vår förhoppning är att få en debatt med stadiets lärare om och på vilka villkor eleverna får bearbeta och fördjupa sin framtidsundran på lektionstid. - En sådan debatt kan kanske leda till ett ökat elevinflytande.

med vänlig hälsning

-i t . . kvm. Lars Elam Länsskolinspektör vid Länsskolnämnden i Östergötlands län

Pumans Golvadloss ?nu-Inn Bm JM .l|u|,4||Nnrbl*|N› n..n...,,.n. v. tr mini-IN

sou 1985: 30 23

Samma förhållande råder i givetvis skolan som på andra ar-

betsplatser mellan graden av och

inflytande engagemang i ar-

betet. I takt med att eleverna får ett

större inflytande och

ansvar ökar också trivseln och arbetet blir

meningsfullare.

Förutom den till

oavvisliga rättigheten inflytande över den

egna situationen finns också och

pedagogiska fostrande motiv för elevinflytande.

En god innehåller ett pedagogik väl genomtänkt

elevinfly-

tande. När eleverna är med och

planerar undervisningen, del-

tar i skötseln av ansvarar skolan, för vissa verksamheter och

utvärderar arbetet, ökar både deras motivation och aktivitet.

Ett av de målen i viktigaste skolan är att ge barn och

ungdom

demokratisk fostran. För att denna skall bli

trovärdig måste

den till ett reellt

kopplas inflytande. När eleverna får detta

reella ökar deras inflytande, ansvarskänsla för sin egen utbild-

ning och för skolans miljö.

Föräldrarnas och ansvar

delaktighet

Huvudansvaret för barnen vilar alltid

på hemmet. Skolan har i

samarbete med hemmen ett medansvar för att barnen utveck-

las till demokratiska och

ansvarstagande människor. Hem och skola skall ömsesidigt stödja varandra i uppgiften att fostra

barnen.

Nästan alla barn i i Sverige går någon typ av förskola. Där är

det att föräldrar deltar och

vanligt stödjer sina barn under

inskolningen. Inom har föräldrarna

barnomsorgen därtill dag-

lig kontakt med personalen och de att

inbjuds på olika sätt

delta i verksamheten. Föräldrarna blir vana vid att tala med

personalen om hur barnen har det. Det är

viktigt att skolan tar

till vara och utvecklar detta

engagemang.

Barn och kommer så

ungdomar gott som i kontakt

dagligen

med två vuxenvärldar, hemmet

och skolan. Båda utövar en

stark barnet. Från

påverkan på barnets synpunkt är det

viktigt

att de båda världarna har

god kontakt med varandra och sam-

verkar. Det och

skapar trygghet goda

utvecklingsmöjligheter

för barnet.

Samverkan mellan föräldrarna i en

klass är också mycket vär-

defull för barnen. Att vuxna kommer

överens om gemensamma

angelägenheter ger goda modeller för barnen och underlättar

samvaron. På håll i landet och

många stödjer hjälper föräldrar,

barn och varandra i s k

skolpersonal

familjegrupper.

Föräldrarna behövs som resurser i både

undervisning och övrig

verksamhet i skolan. Deras aktiva medverkan är som

viktig

länk dels mellan hemmen och

skolan, dels mellan skola och yrkesliv, t ex i PRAO-verksamheten.

Skolan har nytta av för-

24 sou 1985: 30

äldrarnas yrkeskunnighet, kunskaper, erfarenheter och spe-

ciella intressen. Genom sin medverkan lär föräldrarna också känna skolan och får en inblick i vardagsarbetet där.

Att föräldrarna delaktiga i den verksamhe-

göra pedagogiska

ten är en stor utmaning för skolans personal. Goda sådana initiativ har tagits på flera håll i landet. Genom att utifrån

närmiljön bygga upp undervisningen i samarbete mellan skol-

personal, barn, föräldrar och folkbildning har man i bl a Ramkvilla och Mullsjö ort flera delaktiga i den verk-

pedagogiska

samheten. Ett av huvudsyftena med projektet är att utvidga kontaktnätet mellan barnens undervisningsmiljö och den resurs som föräldrar och folkbildning utgör. Högskolan i Jönkö-

ping utvärderar projektet.

Nya former för att förbättra kontakten mellan skola och hem och samtidigt öka barns läsförmåga med föräldrarnas hjälp prövas också. Hittills erfarenheter visar ett mycket

gjorda på

gott resultat. Vi vill sätta barns och ungdomars inflytande i fokus. Barnen behöver föräldrarnas stöd for att kunna vara med och påverka. Den viktigaste uppgiften för föräldrarna blir då att på olika sätt - - och barnen

enskilt och gemensamt hjälpa stödja både när

det gäller deras kunskapsinhämtande och deras påverkan på

sin och

arbetsmiljö undervisning.

Med detta synsätt blir det väsentligt att skolan tillsammans med föräldrarna utvecklar goda vardagskontakter. Ur barnens synvinkel är detta ett bättre stöd i deras utveckling än att

föräldrarepresentanter enbart får ta emot övergripande infor-

mation av rektor ett par gånger per termin.

SOU 1985: 30 25

26 sou 1985:30

2 Samrådet i skolan

Skolförordningen ger eleverna inflytande i de flesta formella

som finns för att handlägga frågor av allmän pedagogisk organ art. Eleverna har dessutom rätt att bilda egna organisationer som elevråd, elevkår och andra elevföreningar.

Trots dessa formella vågar vi påstå att eleverna har

rättigheter

ett inflytande över sin egen arbetssituation.

mycket begränsat

Vår slutsats år att centralt utfärdade detaljregler om formerna för inte i leder till ett

inflytande någon högre grad

reellt Vi menar att klassråd och andra samman-

inflytande.

trädesformer kan leda till medinflytande, men inte garanterar det. Klassråden har ofta en traditionell sammanträdesform. Det innebär ofta enbart en träning i en slags formell demokrati - en sammanträdesdemokrati. Formen blir viktigare än innehållet.

Vi anser att till en demokratisk skola är det sätt på

grunden

vilket man bedriver undervisningen och hur man väljer att

organisera Demokrati förutsätter agerande i

skolvardagen.

och samspel med andra människor. Först i ett system där grupp

och uppföljning av hela skolvardagen planering, genomförande

till stor del sker under ansvar kan skolan utvecklas

gemensamt

till en demokratisk förebild.

De lokala att skolan måste bli tydligare i

arbetsplanerna gör

sina ambitioner och prioriteringar. Skolstyrelsen får ett annat och större ansvar för målformulering och uppföljning av skolans verksamhet. Allt detta förutsätter en kontinuerlig dialog mellan olika i skolans verksamhet. Denna dialog mås-

grupper te föras lokal nivå mellan berörda parter.

på

Våra

förslag

Som för våra förslag ligger dels våra diskussioner i kap 1

grund

och dels demokratiberedningens ställningstaganden inom två viktiga områden, brukarinflytande och delegationsbestäm-

melser.

Vi vill förstärka elevernas rätt till på alla ni-

inflytande

våer i skolan. Vi föreslår därför att rektor, lärare och övrig

SOU 1985: 30 27

personal skall samråda med eleverna före beslut i som

frågor

har stor betydelse för eleverna. Eleverna skall dessutom ha initiativrätt att begära samråd i för dem

viktiga frågor.

Vi vill också att skolan underlättar elevernas

möjligheter

att organisera sig. Det finns ett demokratiskt värde i att

elever engagerar sig och försöker ta ansvar för sin egen och sina kamraters arbetssituation. Om elever är aktiva i demokratifrågor bör de vuxna i skolan stödja, och underlätta ett uppmuntra sådant arbete.

Föräldrarna ska ha över beslut det

inflytande gällande

egna barnet. Föräldrarna har en rätt att

författningsenlig

delta i viktiga beslut när det gäller barnets

det egna skolgång.

Denna rätt måste också i klass-

fungera praktiken. Exempelvis delningar, principer angående hemuppgifter, individuella åtgärdsprogram, PRAO och barnens och färdighets- kunskapsut-

måste diskuteras med föräldrarna - i vissa

veckling tidigt fall

med de enskilda föräldrarna och i andra fall med föräldrarna som kollektiv.

Föräldrarnas medverkan som resurs och stöd för det egna barnet och dess bör utvecklas. Tillsam-

klass/grupp

mans med övriga föräldrar, elever och har den

skolpersonal

enskilda föräldern ett ansvar att en anda och vi-

skapa god

känsla för gruppen tillsammans lösa olika och

och problem

skapa former för detta. Ersättning genom

föräldraförsäkringen

för att medverka i det egna barnets skolarbete

och dess grupps ser vi som en viktig princip som bör utvecklas.

Vi tar avstånd från beslutande av be-

blandorgan typen

styrelser och skolnämnder. Skolan är en för

angelägenhet

hela samhället och bör samma sätt som sam-

styras på övriga

hällsverksamheter genom politiskt valda En

organ. målstyrd

skola skall styrelsenivå endast bestå av utsedda

på politiskt

ledamöter. Utifrån de mål som och

riksdag regering har angivit

i och skall utfär-

skollag, skolförordning läroplan Skolstyrelsen

da lokalt anpassade ramar för skolverksamheten i kommunen.

Vi föreslår att rätten till samråd regleras centralt. Vi ansluter oss till att rätts-

skolförfattningsutredningens riktlinjer

säkerheten för enskilda inte får minska, att samverkan i huvudsak bör ske i informella former och att formellt samråd bör anpassas efter lokala behov. Vi vill emellertid vad

gå längre

gäller elevernas rätt till samråd och minska den

samtidigt statliga regleringen av formerna för samrådet.

Vi föreslår att formerna för samråd lokalt. For-

regleras

merna skall utarbetas i samråd med eleverna och i vissa fall föräldrarna. Det är en demokratisk att olika viktig process

28 SOU 1985: 30

grupper lokalt kommer överens om fungerande samrådsformer. Formerna skall redovisas i en plan som fastställes av skolstyrelsen.

av samrådet i skolan

Regleringen

Enligt direktiven skall vi behandla skolförfattningsutredning-

ens betänkande (DsU 1982:5) Konferenser i skolan, i de delar

som berör elev- och föräldrainflytande. Skolförfattningsutred-

har i betänkandet lämnat förslag till förenklingar i

ningen

skolans konferenssystem. Förslaget, som har remissbehand-

innebar att varje rektorsområde eller skolenhet skulle ges

lats,

större att utforma ett konferenssystem som är an-

möjligheter

efter de lokala behoven.

passat

Skolförfattningsutredningen valde uttrycket samverkansgrup-

per som en samlingsbeteckning för de olika organ som regleras

i skolförordningen. Som obligatoriska sådana föreslog utredskolkonferensen, elevvårdskonferensen, klassrådet och ningen

i dessutom klasskonferensen. De övriga sam-

gymnasieskolan

som kunde behövas borde det beslutas lokalt

verkansgrupper

om.

förslag i om elev- och för-

Skolförfattningsutredningens fråga

innebar i huvudsak följande:

äldrainflytandet

0 I skolkonferensen, med elev- och föräldraföreträ-

personal-,

dare, skulle alla som har stor betydelse för eleverna

frågor

behandlas innan beslut fattas 0 Klassrådet skulle behandla frågor av gemensamt intresse för

eleverna i klassen och vara förberedande för andra samver-

kansgrupper

0 Vissa närmare angivna av frågor skulle alltid behandlas

slag

i samverkansgrupp där företrädare för eleverna är

någon

med.

om elev- och föräldrainflytandet i skolan har tidigare Frågan

behandlats av regering och riksdag i samband med det reform-

arbete som blev en följd av SIA. SIA föreslog en ledningsgrupp kallad bestyrelse, inom varje rektorsområde. Den skulle bestå av skolledning samt företrädare för övrig personal, elever och föräldrar.

Föredragande statsråd (prop 197 5/76:39) var i princip positiv

men menade att ett fortsatt beredningsarbete borde komma till stånd. Så skedde också i en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet, vilken lade fram två promemorior i saken: Medinflytande i skolan (DsU 1977:2) och Skolnämndens beslutsområde

(DsU 1978:3). Saken behandlades därefter i propositionen (prop

1979/80:182) om elevers och föräldrars medinflytande i skolan, vari den nuvarande ordningen föreslogs.

6 § För varje arbetsområde för rektor i grundskolan och för varje skolenhet av gymnasieskolan skall det en gång varje läsår till skolstyrelsen lämnas en närmare redogörelse för samrådsförfarandet och utvecklingen av elevinflytandet.

Motivering

1 §

Nuvarande reglering, liksom skolförfattningsutredningens förslag, lägger samrådsskyldigheten på rektor. Vårt förslag går längre på den punkten. Vi menar att samrådsskyldigheten

skall omfatta alla som fattar beslut, avger yttranden eller lämnar förslag. Detta gäller oavsett om det är om en anställd

fråga

med statligt reglerad anställning eller med kommunal tjänst.

Samrådsskyldigheten skall gälla både beslut som enligt föreskrift skall fattas på skolan och beslut som fattas på delegation. Därmed innebär vårt förslag i praktiken att en miniminivå läggs fast beträffande rent kommunala beslut som fattas på

delegation, eftersom man i fråga om inflytande här kan gå

längre.

Demokratiberedningen har i sitt betänkande Aktivt folkstyre i

kommuner och landsting (SOU 1985:28) anfört om

följande

delegation av kommunala beslut.

Gällande kommunallagstiftning och speciallagstiftning ger stora möjligheter att utveckla olika samrådsformer. Kommunallagens delegationsbestämmelser medger att beslut i rutinärenden kan delegeras till enskilda förtroendevalda eller till anställda. Bestämmelserna innebär i sig inget förbud mot att delegationer villkoras med krav på samråd med brukarna. Samrådets inverkan på personalens möjlighet att fatta självständiga beslut kan variera. Villkoren för delegation kan begränsas till krav på att ett icke bindande samråd ska ske med brukarna. Villkoren kan också få större tyngd genom att ställa krav på enighet mellan beslutsfattare och brukare. I vissa verksamheter kan det finnas skäl att gå ännu ett steg längre. En delegation kan utformas med villkor att den verksamhetsansvarige ska följa brukarnas synpunkter om inte dessa kränker lag, avtal, kommunens mål och riktlinjer för verksamheten, eller innebär ett oansvarigt nyttjande av de anslagna ekonomiska medlen. I princip får då brukarna ett visst medbestämmande medan det kommunala ansvaret behålls. Det är också möjligt att koppla ett krav på att beslutet ska återföras till nämnden om samrådet inte leder till enighet.” För att klara ut vilka möjligheter som KL:s

delegationsregler

ger i fråga om villkorade delegationer anser att

beredningen

kommunallagens bestämmelser om delegation bör

komplet-

teras. Möjligheten till villkor om samråd bör klart

framgå.

Den enskilde läraren fattar många beslut som skulle omfattas

av en samrådsskyldighet enligt vårt förslag. Bl a av det skälet

- vi vill undvika

men också därför att central reglering av

32 sou 1985:30

formerna - anser vi oss inte behöva föreslå obligatoriska klassråd. Någon form av samråd måste ändå komma till stånd på klassnivån med den rätt till samråd som vi föreslår. I

själva

verket är det naturligtvis rörande den dagliga verksamheten som de mest ingripande besluten fattas. Det blir därför också

på

den nivån den mest omfattande samrådsverksamheten kommer att äga rum. Också på arbetsenhetsnivå kan det fattas beslut som är av stor

betydelse för eleverna. Det kan, liksom på klassnivån, gälla undervisningens uppläggning, den tidsmässiga av

planeringen

arbetet, urval av lärostoff och den närmare utformningen av de fria aktiviteterna, för att nämna några

exempel.

Rektor är ju den som främst fattar beslut inom sitt område, i de fall det mera saker. Han eller hon lämnar

gäller övergripande

också förslag eller avger yttranden i frågor som har stor

bety-

delse för eleverna. Enligt nuvarande regler behöver samråd inte ske när det råder tidsbrist. Vi föreslår inte någon motsvarande regel. Dels anser vi att det bör vara sällsynt att tidsnöden är så stor att samrådet inte kan hinnas med, dels anser vi att metoderna för samråd bör göras så smidiga att samrådet inte blir något hinder. Det är enligt vår mening inte rimligt att den som är att

skyldig

samråda skall kunna undandra sig detta genom att hävda att en fråga inte är av stor betydelse för eleverna. Därför bör eleverna ha rätt till samråd om de begär det oavsett

^ frågans

betydelse.

Vi anser att föräldrarna bör kunna företräda eleverna

på låg-

och mellanstadierna. Detta bör dock i första hand samråd

gälla

på rektors nivå. Det är utomordentligt angeläget att alla inblandade respekterar även de yngre elevernas åsikter och rätt

till inflytande. Skolstyrelserna har en viktig i att se till uppgift att de vuxna inte lägger beslag på elevinflytandet.

Frågan om med vem eller vilka samrådet skall ske har i den

tidigare beredningen av inflytandefrågorna tillmätts stort in-

tresse och kanske i viss mån varit en stötesten. Olika

förslag

har framförts, med kvotregler o d. Vi anser att de som är berörda av en fråga och är intresserade av samråd i den också skall ha rätten till det. I allmänhet torde det inte leda till

några praktiska problem, vare sig av tidsmässig eller annan art. Det

är att skolan inte eleverna

viktigt påtvingar någon organisa-

tionsform, utan låter dem formera sig Däremot har sko-

själva.

lan ett stort ansvar för att stimulera eleverna att söka former för samverkan. Det vanligaste kommer naturligen att bli att eleverna genom någon organisation företräder sina intressen. Skulle flera organisationer ñnnas kommer deras inflytande att stå i proportion

soU 1985:30 33

6 § För varje arbetsområde för rektor i grundskolan och för varje skolenhet av gymnasieskolan skall det en gång varje läsår till Skolstyrelsen lämnas en närmare redogörelse för samrådsförfarandet och utvecklingen av elevinflytandet.

Motivering

1 §

Nuvarande reglering, liksom skolförfattningsutredningens förslag, lägger samrådsskyldigheten på rektor. Vårt förslag går längre på den punkten. Vi menar att samrådsskyldigheten

skall omfatta alla som fattar beslut, avger yttranden eller lämnar förslag. Detta gäller oavsett om det är om en anställd

fråga

med statligt reglerad anställning eller med kommunal tjänst.

Samrådsskyldigheten skall gälla både beslut som enligt föreskrift skall fattas på skolan och beslut som fattas på delegation. Därmed innebär vårt förslag i praktiken att en miniminivå läggs fast beträffande rent kommunala beslut som fattas på

delegation, eftersom man i fråga om inflytande här kan gå

längre.

Demokratiberedningen har i sitt betänkande Aktivt folkstyre i kommuner och (SOU 1985:28) anfört om

landsting följande

delegation av kommunala beslut.

”Gällande kommunallagstiftning och speciallagstiftning ger stora möjligheter att utveckla olika samrådsformer. Kommunallagens delegationsbestämmelser medger att beslut i rutinärenden kan delegeras till enskilda förtroendevalda eller till anställda. Bestämmelserna innebär i sig inget förbud mot att delegationer villkoras med krav på samråd med brukarna. Samrådets inverkan på personalens möjlighet att fatta självständiga beslut kan variera. Villkoren för delegation kan begränsas till krav på att ett icke bindande samråd ska ske med brukarna. Villkoren kan också få större tyngd genom att ställa krav på enighet mellan beslutsfattare och brukare. I vissa verksamheter kan det finnas skäl att gå ännu ett steg längre. En delegation kan utformas med villkor att den verksamhetsansvarige ska följa brukarnas synpunkter om inte dessa kränker lag, avtal, kommunens mål och riktlinjer för verksamheten, eller innebär ett oansvarigt nyttjande av de anslagna ekonomiska medlen. I princip får då brukarna ett visst medbestämmande medan det kommunala ansvaret behålls. Det är också möjligt att koppla ett krav på att beslutet ska återforas till nämnden om samrådet inte leder till enighet. För att klara ut vilka som KL:s

möjligheter delegationsregler

ger i fråga om villkorade delegationer anser att

beredningen kommunallagens bestämmelser om delegation bör komplet-

teras. till villkor om samråd bör klart

Möjligheten framgå.

Den enskilde läraren fattar många beslut som skulle omfattas

av en samrådsskyldighet enligt vårt förslag. Bl a av det skälet

- vi vill undvika central

men också därför att reglering av

32 sou 1985:30

formerna - anser vi oss inte behöva föreslå obligatoriska klassråd. Någon form av samråd måste ändå komma till stånd på klassnivån med den rätt till samråd som vi föreslår. I själva verket är det rörande den verksamheten

naturligtvis dagliga

som de mest ingripande besluten fattas. Det blir därför också

på

den nivån den mest omfattande samrådsverksamheten kommer att äga rum. Också på arbetsenhetsnivå kan det fattas beslut som är av stor betydelse för eleverna. Det kan, liksom på klassnivån,

gälla undervisningens uppläggning, den tidsmässiga planeringen av

arbetet, urval av lärostoff och den närmare utformningen av de

fria aktiviteterna, för att nämna några exempel.

Rektor är ju den som främst fattar beslut inom sitt område, i de fall det gäller mera övergripande saker. Han eller hon lämnar också förslag eller avger yttranden i frågor som har stor betydelse för eleverna.

Enligt nuvarande regler behöver samråd inte ske när det råder tidsbrist. Vi föreslår inte någon motsvarande regel. Dels anser vi att det bör vara sällsynt att tidsnöden är så stor att samrådet inte kan hinnas med, dels anser vi att metoderna för samråd bör så smidiga att samrådet inte blir hinder.

göras något

Det är enligt vår mening inte rimligt att den som är att

skyldig

samråda skall kunna undandra sig detta genom att hävda att en fråga inte är av stor betydelse for eleverna. Därför bör eleverna ha rätt till samråd om de det oavsett

begär frågans

betydelse.

Vi anser att föräldrarna bör kunna företräda eleverna

på låg-

och mellanstadierna. Detta bör dock i Första hand gälla samråd på rektors nivå. Det är angeläget att alla in-

utomordentligt

blandade respekterar även de yngre elevernas åsikter och rätt till har en i att se till

inflytande. Skolstyrelserna viktig uppgift att de vuxna inte lägger beslag på elevinflytandet.

Frågan om med vem eller Vilka samrådet skall ske har i den

tidigare beredningen av inflytandefrågorna tillmätts stort in-

tresse och kanske i viss mån varit en stötesten. Olika

förslag

har framförts, med kvotregler 0 d. Vi anser att de som är berörda av en fråga och är intresserade av samråd i den också skall ha rätten till det. I allmänhet torde det inte leda till

några praktiska problem, Vare sig av tidsmässig eller annan art. Det

är viktigt att skolan inte påtvingar eleverna organisa-

någon

tionsform, utan låter dem formera sig själva. Däremot har skolan ett stort ansvar för att stimulera eleverna att söka former för samverkan. Det vanligaste kommer naturligen att bli att eleverna genom någon organisation företräder sina intressen. Skulle flera

organisationer ñnnas kommer deras inflytande att stå i proportion

soU 1985: 30 33

till deras Finns inga organisationer kan eleverna givet-

styrka.

vis ändå gemensamt utse sina företrädare.

2 § I likhet med skolförfattningsutredningen anser vi att en del områden för samråd särskilt skall markeras. Det gäller främst sådant som är övergripande och principiellt. Det finns annars en risk att det bort och att samrådet kommer att gälla

glöms

endast och konkreta saker.

dagsaktuella, näraliggande

Syftet med bestämmelsen är också att få till stånd ett samråd beträffande hur verksamheten bedrivs mera allmänt och beträffande verksamhetens utan att för den skull vissa

inriktning

konkreta ärenden behandlas.

3 § Som tidigare anser vi att en central reglering av formerna

sagts

för inflytandet i möjligaste mån bör undvikas. Däremot menar vi att en bör komma till stånd lokalt. Det är inte

reglering minst viktigt för att inflytandefrågorna skall ägnas tillbörlig

Det behövs naturligtvis också för att alla be-

uppmärksamhet.

rörda skall veta hur de skall agera för att göra sina uppfatt-

och för att beslutsfattare o d skall bli medvetna

ningar gällande om sina skyldigheter.

Vi anser således att det för varje rektorsområde eller skolenhet skall finnas en som utvisar de närmare formerna för sam-

plan

rådet, med vilka det sker och hur det skall dokumenteras. För att bli meningsfull bör givetvis planen också innehålla upp-

om vilka som fattar beslut, avger yttranden eller lämnar

gifter förslag, så att det framgår vilka som har samrådsskyldighet.

Anspråken på formalisering kan enligt vår mening sättas lägre

klassnivån, eftersom samrådet i klassen naturligen sker

på

relativt informellt och bör vara en verksamhet. En

kontinuerlig

allt för strikt formalisering kan leda till att formerna tar överhanden över innehållet. Det sagda gäller alltså den mer eller mindre verksamheten. Aven på klassnivån bör emeller-

dagliga

tid ett mera formaliserat samråd ske i övergripande frågor och sådana som innebär avsteg från den dagliga rutinen. Detta inte minst för att alla elever skall få träning i de demokratiska arbetsformerna. 4§ Det yttersta ansvaret för att planen kommer till stånd vilar

rektor. Utarbetandet av de skilda delarna av

naturligtvis på

den kan däremot t ex ske på de olika nivåer där samråd sker. Praktiska förhållanden, liksom elevernas ålder och arbetssätt i en undervisningsgrupp varierar inom ett rektorsområde eller en skolenhet. Detta måste givetvis påverka hur samrådet går till. Likaså kan de berörda komma fram till olika

naturligtvis

34 soU 1985:30

metoder för samråd. Det är därför inte att samrådet

nödvändigt

sker på samma sätt på alla nivåer, och variationer bör även kunna förekomma inom en och samma nivå, beroende vilka

på

som är berörda. Variationer kan av nämnda skäl också förekomma mellan olika delar av en kommuns skolväsende.

5-6 §§

Den närmare tillsynen över samrådsverksamheten bör

ligga på

skolstyrelsen. Detta därför att av skäl bör

tillsynen praktiska

ligga så nära skolan som möjligt, men också for att

skolstyrel-

sen måste anses ha en särskild kompetens på området.

Demokratifrågorna är så viktiga i skolan att de bör naturligen

ges en framskjutande plats i skolornas Den

arbetsplaner. plan

som skall finnas enligt vårt förslag kan integreras i arbets-

planen, men till skillnad från i kommer de

arbetsplanen övrigt

alltså att kunna ändras av skolstyrelsen. Vi finner detta naturligt, dels av skäl vi redovisat tidigare, dels därför att skolan i det här avseendet i mening kan vara en av flera

någon sägas

parter. Det vore orimligt att skolan som en ensam

part finge

bestämma om samrådsförfarandet.

SOU 1985: 30 35

3 Verksamheter för

och ansvar

delaktighet

För att öka elevernas delaktighet och ansvar är det viktigt att de förutom undervisningens innehåll och upplägg-

påverkan på

också får ta ett ansvar för skolans skötsel. Det

ning praktiskt

finns verksamheter som elever självständigt eller till-

många

sammans med vuxna kan ansvara för.

Vi diskuterar i detta kapitel några sådana verksamheter: för-

och självförvaltning. Dessa verkeningsmedverkan, kooperativ

samheter är också viktiga för att eleverna ska få insikt i ekonomiska realiteter och förstå helheten.

Skolan och föreningslivet

i skolan kan ske på olika sätt:

Föreningsmedverkan

0 Föreningar medverkar i en del av de fria aktiviteterna

0 bedriver verksamhet fore och efter skoldagen Föreningarna

samt under raster och andra uppehåll

0 deltar i undervisningen.

Föreningsledare

När ansvarar för fria aktiviteter eller anordnar

föreningar

verksamhet i till bidrar de till att för-

anslutning skoldagen

verkliga mål att utveckla olika intressen hos ele-

läroplanens

verna, stimulera till engagemang och därigenom också berika elevernas fritid. När föreningar tas i anspråk i undervis-

själva

de en resurs, en del av kunskapsin-

ningen utgör pedagogisk

hämtandet och en kontakt med det omgivande samhället.

De motiven för föreningsmedverkan kan belygrundläggande

sas med citat ur propositionen om inre arbete

några skolans

m m. (1975/76:39):

Föreningslivet kan tillföra verksamheten nya inslag som kan stimulera till aktivt deltagande och ge barn och ungdomar möjligheter till ett eget ansvarstagande i demokratiska sarnarbetsformer.” (sid 253) Genom kontakter på skoltid med föreningslivets olika grenar och med det övriga fritids- och kulturutbudet i samhället kan skolan medverka till att öka elevernas medvetande om olika gemenskaps- ,och aktivitetsformer som finns att tillgå under fritiden. (sid 261)

SOU 1985: 30 37

I Lgr 80 kan man bl a läsa följande om föreningsmedverkan:

I svensk demokrati spelar frivilliga en stor organisationer och föreningar roll. Skolan bör stödja de organisationer och folkrörelser och det fritidsliv som ungdomen själv organiserar, likväl som skolan i sin tur får stöd från dem.

der tiden för fria aktiviteter. (sid 25)

Som riktlinjer för planeringen av fria aktiviteter under skoldagen bör enligt Lgr 80 gälla:

attusitimulera elevernas egen föreningsverksamhet och därvid se till att den betraktas och behandlas som elevernas och egen angelägenhet, organiserad ledd av dem själva.

.bredda kännedomen om ortens förenings-, kultur- och fritidsliv och stimu-

det är angeläget att knyta ihop temastudier och fria aktiviteter och därmed också befrämja ett samarbete mellan lärare eller och ledare från föreningar organisationer. (sid 36)

Hur har utvecklats?

föreningsmedverkan

Regeringen gav 1979 statens ungdomsråd i att i sam-

uppdrag

råd med utvärdera i vilken och i

skolöverstyrelsen utsträckning

vilka former medverkar i skolan. I

föreningslivet uppdraget

ingick också att studera vilken den om rätt till

betydelse lag

ledighet för vissa inom skolan

föreningsuppdrag (1979:1184)

har för att delta i skolan.

föreningsledares möjligheter Resulta-

ten av utvärderingen finns redovisade i

rapporten Förenings-

medverkan i skolan (stencil 1984, statens

ungdomsråd).

Ungdomsrådet konstaterar föreningslivets medverkan i

skolan inte varit rfarenheterna varierar

problemfri. aitz: emeller-

tid kraftigt från kommun till kommun. I stort dock de

upplevs olika föreningarnas verksamhet som både av något positivt

elever och Det framhålls ofta att

skolpersonal. föreningsaktivi-

teterna Ökat trivseln bland eleverna. Den medverkan som sker under lektionstid har över bra. På det området

lag fungerat

finns ett tämligen väl inarbetat samarbete mellan skola och

föreningar.

Beträffande föreningsmedverkan i framtiden menar statens ungdomsråd att det ännu är för att dra

tidigt några långtgåen-

de slutsatser. Rådet pekar dock

på några utvecklingstendenser.

På grund av att inte har och re-

många föreningar kapacitet

surser att kontinuerligt medverka i de fria aktiviteterna kan

antalet som finns i skolan komma att minska.

föreningar Sko-

lan kan stävja en sådan att i större utsträck-

utveckling genom

ning engagera föreningar vid vissa avgränsade tillfällen som

38 sou 1985: 30

eller För att få i

t ex under temaveckor temadagar. stadga

borde alla skolor ställa konkreta mål, t ex i

verksamheten upp

för vad man vill med föreningarnas medverkan.

arbetsplanen,

sätt bör sätta upp tydliga mål för

På motsvarande föreningarna

sitt i skolan.

engagemang

rätt till för i skolan, som lag-

Den ledighet föreningsuppdrag

fästes har inte i någon större utsträckning.

1979, utnyttjats

kan vara flera. till ledighet men den

Orsakerna Lagen ger rätt

till för förlorad arbetsinkomst. Den ger inte rätt ersättning

erhåller för sin medverkan va-

ersättning som föreningsledare

rierar från kommun till kommun. Ersättningen utgår

kraftigt

måste emel-

för den tid aktiviteterna pågår. Föreningsledaren

avsätta tid för resor, förberedelser i

lertid oftast ytterligare

till aktiviteterna etc. En annan orsak till att

direkt anslutning

till inte är att ledighet för förenings-

rätten ledighet utnyttjas

ännu inte anses var ett

medverkan på många arbetsplatser

skäl att vara frånvarande från arbetet. Dessa svårig-

legitimt

och få ersättning leder till att heter att ta ledigt tillräcklig

anställda ökar bekostnad av de

andelen föreningsledare på

som arbetar ideellt. De leder också till att föreningarna

ledare att bedriva en verksamhet i skolan. får problem kontinuerlig

att lärare som ledare inom de Det är inte ovanligt engageras

Det kan i och för finnas skäl för fria aktiviteterna. sig goda

Det får emellertid inte vara så att lärare, för att få full detta.

tas i under de fria aktiviteterna. En

tjänstgöringstid, anspråk

minska antalet föreningar i sådan utveckling skulle ytterligare

För att en ur synvinkel värdefull

skolan. uppnå pedagogisk

och fria aktiviteter bör man istäl-

kontakt mellan undervisning

let för att lärare som ledare sträva efter ett nära engagera

samarbete mellan föreningsledarna och lärarna.

anser att bristen ändamålsenliga lokaler Många föreningar på

bedriva en bra verksamhet. Detta kan ett hinder för att

utgör

bero att det i vissa skolor inte finns tillräckliga

naturligtvis på

I fall skulle inventering av de lokaler

utrymmen. många nog en

kunna lösa Ett som kan

som finns problemen. positivt exempel

oftast utan några hinder får

nämnas är att idrottsföreningar

de som skolan har för och idrott.

disponera lokaler gymnastik Det borde vara lika att t ex fältbiologerna får disponenaturligt musiksalen etc. Där föreningra biologisalen, musikföreningar verksamhet lokaler i närheten av

ar kunnat bedriva i egna

har man kunnat redovisa erfarenheter.

skolan positiva

är att ett inom skolan skapar Ett annat problem engagemang

merarbete som är betungande för en del

ett administrativt

som t ex arbetsgivaransvar, behovet av att

föreningar. Frågor

med flera kommunala organ (skolan och fritiden)

kommunicera för föreningar som inte tidigare

skapar många gånger problem

administration kommunal nivå.

har haft en väl utbyggd på

39 SOU 1985: 30

Detta gäller framförallt, av de mindre

naturliga skäl, förening-

arna. Det är också framförallt denna av som

typ föreningar

trappar ner sitt engagemang i skolan efter en tid.

Föreningarna redovisar också med att hinna bedriva

problem

en profilerad verksamhet. På skolor serveras fria aktivi-

många

teter som ett där skall konkurrera

smörgåsbord föreningar

om elevernas gillande dels med andra och dels andra

föreningar

fria aktiviteter. Detta gör att sin

många föreningar anpassar

verksamhet till det eleverna förväntas delta i. Risken är

vilja

stor att föreningsledda aktiviteter blir snarlika oavsett vilken

förening som ordnar den. De föreningsledda fria aktiviteterna

tenderar att domineras av organisationer som bedriver idrott,

hobby och olika typer av spel. De s k idéburna

organisationerna

som i sin verksamhet olika av

lägger tyngdpunkten på typer

idé- och medverkar i mindre

samhällsfrågor omfattning.

-

Föreningslivet en resurs

Det pågår f n en områden, vilket direkt

utveckling på många

eller indirekt kan komma att stimulera i

föreningsmedverkan

skolan.

Främst bör här nämnas den som sker i kom-

utveckling många

muner mot en ökad av den kommunala be-

decentralisering

slutsprocessen och ett ökat lokalt Detta innebär bl a

inflytande.

att beslutsfattare, foreningsaktiva och ansvariga i skolan kom-

mer närmare varandra, får större överblick och bättre förutsättningar att samverka. i sitt

Demokratiberedningen ägnar

huvudbetänkande uppmärksamhet åt hur man kan utveckla en utökad folkrörelseanknuten verksamhet i samverkan med kommunerna.

Inom ramen för de aktiviteter som kommer att genomföras med

anledning av det s k 1985 finns

världsungdomsåret många pro-

jekt som direkt eller indirekt kan erfarenheter och

ge nya

impulser till fler kontakter också mellan skolan och

förenings-

livet. Temat för är:

världsungdomsåret delaktighet, utveckling

och fred. I Sverige kommer att

tyngdpunkten speciellt läggas

vid att öka barns och i de verksamheter

ungdomars delaktighet

och den miljö som närmast dem. Det innebär att omger så gott

som all verksamhet kommer att bedrivas lokalt.

Föreningslivet

deltar aktivt i flertalet projekt. har avsatt 30

Regeringen milj

kronor för verksamheten. Den under

beredningsgrupp, ledning

av utbildningsministern, som fördelar kommer att

pengarna dokumentera och utvärdera verksamheten.

Regeringen har också avsatt 30 kronor för

milj utvecklings-

arbete vid I de som för verksam-

fritidsgårdar. riktlinjer gäller

heten understryks satsningar på projekt som syftar till att öka ungdomars inflytande över verksamheten att

på fritidsgårdar,

ett större ansvar för sin egen fritid och att stärka

ge ungdomar

den demokratiska fostran.

har även avsatt 30 kronor för utvecklingsarbe-

Regeringen milj

ten rörande barn och inom idrotten. I riktlinjerna för

ungdom

det att det är angeläget att utveckla

utvecklingsarbetet anges

demokratiska arbetsformer och att se till att också de yngsta

medlemmarna blir insatta i hur föreningar arbetar.

Den kommitté som tillsatte 1982 för att göra en

regeringen

av fritidsverksamheten för skolbarn i åldern 7- 12 år översyn hade sina direktiv i att särskilt överväga i

enligt uppdrag

vilka former samverkan mellan fritidshem och skola skall ske, liksom vilka till samarbete med andra kommunala

möjligheter

och frivilliga som finns. Resulta-

förvaltningar organisationer

tet av kommitténs arbete har underlag för att

gett ytterligare

olika sätt stärka samarbetet mellan skolan och föreningsli-

på

vet.

När det att väcka och kanalisera ett allmänpolitiskt

gäller

intresse hos eleverna de ungdomsforbunden en

spelar politiska

roll. Det är därför otillfredsställande att de politiska

viktig

ofta möter i kontakterna med skolan.

föreningarna svårigheter

Främst är det som hinder i vägen för

objektivitetskravet lägger

dessa att komma in i skolan. I Lgr 80 understryks

föreningar

emellertid att även om inte förbund har

samtliga politiska

att medverka i den enskilda skolan, så får inte detta

möjlighet

hindra att de förbund som finns orten och som vill medverka

på

Skolan kan på andra sätt skapa allsidighet och ge

engageras.

eleverna en helhetsuppfattning om olika politiska åskådning-

ar.

i skolan

Kooperativ

På skolor i har eleverna startat skolkooperativ.

många Sverige

Idén är inte Det har funnits elevägda verksamheter i skony. lorna i USA och i Polen sedan 1930-talet. I Frankrike finns

åtskilliga tusen skolkooperativ.

Den svenska är sen. Det första kooperati-

utvecklingen ganska

vet startades 1976 Lundbomsskolan i Kiruna.

på Hjalmar

finns ett 40-tal gymnasie- och

Idag kooperativ på högstadie-,

Intresset för att starta skolkooperativ växer.

folkhögskolor.

driver en cafeteria, men även kiosker,

Vanligen kooperativen

och av olika förekommer. Det finns dessutom

odlingar slag

hur verksamheten skall kunna utökas till

många idéer kring

att omfatta fler områden.

Genom att ett kooperativ på en skola vinner man

organisera

fördelar. Eleverna skolas i demokrati, får

många praktisk

sköta en verksamhet, som de i egenskap av medlemmar,

själva

SOU 1985: 30 41

får ta fullständigt ansvar för. De lär hur ett

sig kooperativt

företag ska fungera. Detta innebär fördelar i skolan rent

många

pedagogiskt. I stället för att i t ex leka med

företagsekonomi

kan man arbeta med sitt -

luftföretag eget riktiga företag

kooperativet. Andra exempel är att sköta

på tillämpningen

bokföringen på matematiken, hålla stämman på samhällskun-

skapen, skriva protokollen eller driva

på svenskan, kooperati-

vet som projektarbete.

Behovet av att en mer

skapa verklighetsförankrad undervis-

ning var den till att de första

ursprungliga anledningen koope-

rativen startades. Allt oftare har dock elevernas behov av en cafeteria eller varit den främsta till att star-

kiosk anledningen

ta verksamheten. Ar man som vill starta då är

många koopera-

tiv den naturliga formen.

Ett problem har varit att om ekonomiska

lagen föreningar,

vilket är den formen för föreskriver

vanligaste skolkooperativ,

att styrelseledamöterna i ska vara svenska

föreningen myndiga

medborgare. För att garantera även medlemmar-

de omyndiga

na ett direkt inflytande över verksamheten kan därför ett förvaltningsråd, med god mellan olika årskurser och

spridning

klasser, inrättas. Styrelsen, som är juridiskt för före-

ansvarig tagets Verksamhet, skall alltid lyssna

på förvaltningsrådet.

Därmed blir det i praktiken

förvaltningsrådets representanter

som fattar de besluten om t ex sortiment och

avgörande pris-

sättning. Det är föreningsstämman som fastställer be-

stadgar,

slutar om återbäring, väljer styrelse och m m.

förvaltningsråd

På flera skolor ses kooperativet som ett sätt att

förverkliga

intentionerna i läroplanen för grundskolan.

Kooperativets

verksamhet skulle kunna även till andra sektorer

expandera

än cafeterian. I kan t ex att låta klassen med

planerna ingå

tillvalsämnet vardagsteknik driva en och

cykel- mopedverk-

stad, klassen med tillvalsämnet filmverk-

kulturorientering

samhet. Olika former av kan startas av

odling kooperativet.

-

Skolkooperativet Vi har bara sett början

Kooperativ i skolan rymmer intressanta

många utmaningar

och möjligheter. Vi har bara sett av den

början kooperativa utvecklingen. Många idéer är på gång. Genom att

organisera

kooperativ kan skolan hitta former för att sin

bryta isolering

och bli en levande resurs för närsamhället.

Några exempel:

0 Höstterminen 1985 ett

genomförs projekt i Kooperativa insti-

tutets regi för att uppmuntra skolor att arbeta temat

kring

Behov. Det kan såväl behov i som i gälla den egna skolan samhället omedelbart utanför. Tanken är att eleverna skall kläcka idéer till verksamheter som senare kan i

organiseras

42 SOU 1985: 30

form. Det kan handla om inköpscentraler för

kooperativ

och andra skrivtillbehör, cykel- och mopedutblock, pennor teoretisk körkortsutbildning (i skolan) eller andrahyrning,

handsaffärer, bageri, sevice och legotillverkning (till samhället utanför skolan).

0 På en mellanstadieskola utanför Norrköping, Kimstadsko-

ett för att tillverka fågelholkar

lan, organiseras kooperativ

som till invånarna orten. Intresset är stort. I mars

säljs på

1985 startade med 200 fågelholkar som resul-

produktionen

tat. I det här fallet har kooperativet beslutat att merparten av överskottet skall till flyktingar i Latinamerika.

gå

Självförvaltning

har sina rötter i samhällssektorer utanför sko-

Självförvaltning

lans värld och har vuxit fram i anslutning till problem kring Grunden är en tilltro till männi-

produktionens organisation.

skors att utöva om de får vara med och

förmåga självkontroll

formulera egna regler och tilldelas ansvar.

Overenskommelser och avtal till diskussioner mel-

ger upphov

lan brukare och beslutsfattare. Detta leder i sin tur till ökad

förståelse, mer effektivitet och målinriktat arbete,

ömsesidig

mindre främlingskap och destruktivitet.

Inom skolan och verksamhetsgeregleras beslutsbefogenheter

nomförandet i ett ramavtal som är ömsesidigt mellan skolsty-

relsen och rektorsområdet. I avtalet förpliktar sig elever/per-

sonal att sköta skolans inom vissa områden.

angelägenheter

att överlåta visst beslutsansvar och

Skolstyrelsen förpliktar sig

ge organisatoriska och ekonomiska förutsättningar.

innebär alltså både rättigheter och skyldig- Självförvaltningen

heter. De ömsesidiga sätter i gång en viktig

förpliktelserna

social och demokratisk process. Varje år återkommer en diskussion om skolans sätt att där såväl elever som lärare

fungera,

deltar.

Elevernas initiativ en bra skolmiljö, till

kanüfrämja göra skolan

en Onskvärda drivkrafter (ansvar, omsorg,

positiv arbetsplats. och aktivitet, kamratlighet, respekt) sätts i rörelse deltagande

därför att demokratin fått ett reellt innehåll. Det ansvar

just

som överförs till skall fyllas med ett innehåll

elever/personal

och det formuleras i av de berörda själva.

hög grad

stämmer väl med Lgr 80s riktlinjer om

Självförvaltningsidén

demokratisk fostran, träning i praktiska färdighe-

lagarbete,

samarbete mellan barn och vuxna och mellan elever i olika ter, åldrar.

sou 1985: 30 43

Flera skolstyrelser diskuterar att

idag möjligheterna pröva

självförvaltning. En del har redan kommit med verksam-

igång heten. Demokratiberedningen presenterade i

självförvaltning

Tranmursskolan i Gävle i SOU 1984:84 Lokalt

översiktligt

brukarmedverkan -

folkstyre genom exempel och erfarenheter. En mer finns i

detaljerad redogörelse beredningens små-

skriftserie Tranmursskolan -

en modell för

delaktighet.

Självförvaltning finns även på i idag högstadieskolor Bredängs

rektorsområdei Stockholm, Källmurs rektorsområde i

Gävle,

inom skolor i Orebro kommun och flera andra i

på platser

landet.

Diskussion och

förslag

Vi anser att och

föreningsmedverkan, kooperativ själv-

förvaltning alla är exempel verksamheter med stort

på

demokrativärde. Erfarenheter visar att elever som varit skoltrötta fått nya krafter och ny motivation att sköta verkgenom samheter som de själva får ta ansvar för.

Vi ser dessa verksamheter som en del i hela sko-

naturlig

lans pedagogiska verksamhet. I för de

läroplanens riktlinjer

fria aktiviteterna bl a att skolan skall stimulera elevernas sägs

egen föreningsverksamhet.

Vi menar att skolan i än i bör

högre utsträckning dag

verka för att det bildas i vilka

speciella skolföreningar,

eleverna på en enskild skola kan vidareutveckla olika intres-

sen, känna samhörighet men också få kanaler för att diskutera och påverka som berör Det kan vara frågor den egna skolan.

teaterföreningar, fotbollslag, forskarklubbar, musikföreningar

m fl. Oavsett vilken konkret verksamhet eleverna att

väljer

organisera i får de i tillfälle att träna

föreningsform föreningen

de demokratiska spelreglerna och den

uppleva glädje och ge-

menskap detta kan ge.

Den här av är

typen skolföreningar ingenting nytt. Tvärtom,

var de tidigare ett ganska i skolan. Det finns över

vanligt inslag

huvud taget i skolans Värld - och detta också gäller internationellt en tradition på detta område. Vi menar att det finns

anledning att återuppliva och vidareutveckla skolföreningarna

och ta vara på de möjligheter som dessa kan allt för ge. Framför att de kan en större vi-känsla den enskilda skolan och

skapa på

därmed öka förutsättningarna för och samarbete

gemenskap

mellan eleverna.

Samtidigt måste eleverna få kännedom om ortens

föreningsliv

och stimuleras att delta i detta. Det etablerade

föreningslivet

med sin riksomfattande verksamhet kanaler ut mot en

ger vidare omvärld. Många av de eleverna har intresse

frågor sqn

lokalt skolan, den egna orten har ett allmänt av på den egna på intresse. De därtill ofta ett regionalt, centralt eller

avgörs på

För att eleverna skall kunna kanalisera ett

t 0 m globalt plan.

intresse, engagemang i miljö- och fredsfrågor

allmänt politiskt

att de får insikter om hur folkrörelser och organisatioetc krävs arbetar och verkar. Ett ökat inflytande över den egna allra ner står inte i motsatsställning till ett mer

närmaste omgivningen

som sträcker sig bortom den lokala hori-

vidgat engagemang sontlinjen.

som och sj älv-

De erfarenheter föreningsmedverkan, kooperativ

i skolan hittills anledning att fundera över

forvaltning givit ger

hur de kan utvecklas vidare.

Vi menar att det är att både skolan och förenings-

angeläget

livet inriktar mot en diskussion om målen för verksamhe-

sig

För skolans del är det naturligt att målen skrivs in i ten. Vi vill också det ansvar som skolstyrel-

arbetsplanen. peka på

sen har att ta initiativ inom dessa områden. Demokratibered-

om till delegationsbestämmel-

ningens förslag kompletteringar

det för att över mer an-

serna gör möjligt Skolstyrelsen lägga

och och förvalt-

svar befogenheter på föreningar, kooperativ

t ex fritidsverksamhet, rastverksamhet, kost- och

ningsråd,

mathållning m m.

det de som föreningslivet redovi-

När gäller praktiska problem,

vi att man i fall kan hitta lösningar genom att sar, tror många ta vara de erfarenheter som finns. Svenska kom-

på positiva

munförbundet har t ex i Samlad skoldag. Erfarenhe-

rapporten

kommuner 1980) visat på hur

ter från några (stencil, exempel

och kommuner skrivit avtal som innebär att for-

föreningar avlastas en del av det administrativa

eningarna betydande

ansvaret.

För att skall öka elevernas delaktighet

föreningsmedverkan

är det av största vikt att eleverna får

och inflytande självklart

ha ett reellt över både planering och genomförande

inflytande

av aktiviteterna. Samma demokratiska regler måste naturligtför verksamhet både i och utanför sko-

vis gälla föreningarnas Elevernas över verksamheten måste garanteras

lan. inflytande

sätt som för medlemmarna i en förening. Både skopå samma lan måste vara på detta.

och föreningarna uppmärksamma

På flera skolor utför eleverna lego-arbeten på

yrkesinriktade

av kommunen eller företag på orten. Ersättningen,

beställning

kan vara till skolan. Genom att orga-

som omfattande, går idag

ett skulle kunna gå till den

nisera kooperativ ersättningen

och därmed skulle di-

kooperativa föreningen, medlemmarna

hur ska användas. Aven delar av rekt få avgöra pengarna verksamhet skulle sikt kunna skötas i

skolornas ordinarie på

form.

kooperativ

45 sou 1985: 30

När det gäller bör och

självförvaltning bakgrunden till, syftet

vinsten med dessa aktiviteter för eleverna, annars

klargöras

finns risk att medansvaret enbart leder till

sysselsättningstera-

pi, d v s att eleverna utför något i skolan utan att de har varit med och bestämt vad eller hur det skall göras. Man bör också visa respekt for barnens fria lektid.

Vi vill också betona att eleverna inte skall vara

servicepersonal

eller ersätta annan arbetskraft för att göra ekonomiska inbe-

sparingar utan verksamheterna skall bedrivas för att utveckla

elevernas ansvar och kunskap om ekonomiska realiteter.

Mot bakgrund av vad vi här redovisat föreslår vi att för-

eningsmedverkan, bildandet av skolföreningar och utvecklingen av skolkooperativ stimuleras med syfte att stärka och sprida de möjligheter till och inflydelaktighet

tande för eleverna som och innebär.

föreningar kooperativ

Vi vill också att vi ser dessa tre verksam-

understryka

heter som en del i skolans verksamhet och

pedagogiska

betonar vikten av att Skolstyrelsen beslut så

delegerar

långt ut till brukarna som till för-

möjligt förvaltningsråd, eningar och kooperativ.

Vi föreslår att all får delta i utveck-

personal gemensamt lingsarbete inom dessa områden. Verksamheterna

är gemensamma angelägenheter för all personal i skolan och för både stat och kommun. Sådan fortbildning bör ingår i det lokala utvecklingsarbetet och bekostas av medel avsatta för detta ändamål.

Vi avser med detta inte ett minskat kommunalt ansvar för fortbildning av den kommunala personalen. Vi vill i stället

betona vikten av att stat och kommun på detta område

lägger

samman sina resurser så att ett för alla

personalkategorier

gemensamt utvecklingsarbete kan bedrivas. Detta ger all personal och elever till ett mer demo-

möjligheter meningsfullt

kratiarbete utifrån en helhetssyn på skolans verksamhet.

Vi anser slutligen att det ur är av

demokratisynpunkt

avgörande betydelse att eleverna i skolan får komma i kontakt med de politiska ungdomsförbundens verksamhet och därmed få insikt om hur ideer konkreti-

politiska

seras och politiskt arbete bedrivs i ett demokratiskt samhälle.

46 soU 1985:30

MAN KAN VARA RADD FÖR

ATT EM

UTSKRATTAD Av

KOMPASAR, som TE AT T

TAPPA w \

TALLw MAT-

SALEN.

Barnkulturcentrum i Eskilstuna SOU 1985: 30 47

?k ,L ..

/

4 Ett demokratiskt arbetssätt

Grunden till en demokratisk skola är det sätt på vilket man bedriver undervisningen. En demokratisk skola måste bygga på demokratiska arbetsmetoder.. Bra undervisning utgör ramar inom vilka en demokratisk skola kan nås. Att förändra undervisningen är både lätt och svårt. Svårt därför att det är ett så oerhört omfattande område. Lätt är det eftersom man kan göra det varje minut, varje lektion. (Rapport om skoldemokrati inför Elevriksdagen 1985).

Vi delar Elevorganisationens uppfattning. Ett mer demokratiskt arbetssätt med större utrymme för elevernas

delaktighet

och ansvar i hela skolvardagen och möjligheter att påverka

innehåll och former i skolans verksamhet är den viktigaste

grunden för ökat elevinflytande.

För att eleverna skall kunna utnyttja till infly-

möjligheterna

tande måste de få känna att deras språk och åsikter duger. Ett öppet och accepterande bemötande från vuxna gör att eleven

säga sin mening och komma med synpunkter och idéer.

vågar

Att våga uttrycka sig hänger samman med självtillit och säker-

het. De inre hinder som finns hos var och en kan bearbetas och motverkas genom en organisation som möjliggör diskussioner i mindre grupper. Där finns utrymme för fler att bli bättre på att

lyssna aktivt, att argumentera, analysera och vara med och

fatta beslut. Därför kräver ett demokratiskt arbetssätt en väl

genomtänkt organisation.

Det är lärarens uppgift att skapa organisatoriska förutsättningar och ge tid för elevernas medverkan. Viktiga förutsättningar förutom tiden är att eleverna får tillräcklig information. De måste ha möjlighet att kommunicera med andra för att kunna bearbeta sina egna åsikter och de måste ha beslutsprocessen klar för sig. Arbetssättet i skolan skall i vara ett resultat av en

högre grad

dialog mellan elever och lärare och bygga på insikten om att elever vill vara aktiva och ta ansvar. Arbetssättet måste variera mellan olika åldrar, ämnen m m. Vi kan därför inte föreskriva eller rekommendera ett visst arbetssätt. Vi ger istället på erfarenheter

exempel

SOU 1985: 30 49

från några olika skolor där man medvetet försöker utveckla arbetssätt och arbetsformer så att eleverna få mer inflytande

över sin egen undervisningssituation.

Vi menar att det i skolans uppgifter inte bara att förmed-

ingår

la utan i lika hög grad att ge eleven tillfälle att

kunskaper

utvecklas till en självständig samhällsmedborgare med person-

ligt engagemang i omvärlden. Målen för skolan avser den enskilde elevens hela personlighet och utveckling såväl kun-

som känslomässigt och socialt.

skapsmässigt

Lgr 80 anger grupporganisationen arbetsenheter som medel för

av arbetssätt och arbetsformer. En strävan skall

förändring

vara att få arbetsenheternä att bli reella planerings- och sam-

verkansenheter i skolan.

Vi menar att fördelarna med arbetsenheternä är många. Den enskilde läraren får bättre överblick över arbetets upplägg-

arbetet kan anpassas efter enskilda personers förutsätt-

ning,

ningar och gruppmedlemmarna kan ge varandra stöd och utveckla en social gemenskap. En grupp kan också lättare påverka och förändra arbetets innehåll och uppläggning än enskilda personer. Genom lokalt kring arbetsenhets- och sam-

utvecklingsarbete

arbetsfrågor har lärarna fått ökade möjligheter till en helhetssyn på undervisningen, som innefattar både kunskapsmässig,

och social utveckling hos eleverna. Erfarenheter

känslomässig

visar att när de vuxna i skolan börjar samarbeta och samplanera ökar deras förståelse för vikten av elevinflytande. Samarbete mellan de vuxna i skolan blir ett viktigt föredöme i praktisk demokrati för eleverna. Olika arbetsformer måste prövas och utvärderas. Lärare och

elever skall komma överens om hur arbetet skall organiseras

beroende på syfte, stoff eller arbetsmaterial. Möjligheterna till

flexibla elevgrupperingar kan utnyttjas bättre.

Även valet av läromedel skall ske i samråd med eleverna och vara en del av Lärare och elever

undervisningsplaneringen.

skall komma överens om lämpliga läromedel för att nå uppställda mål. Valet mellan att t ex besöka en eller att

arbetsplats

läsa om den i en bok är ett pedagogiskt val som måste träffas i skolan. Vi vill också understryka arbetssättets nära samband med undervisningens innehåll. I många fall är det omöjligt att skilja

metodfrågor från undervisningens innehåll.

Sist i beskriver vi en metod för att starta lokalt utveck-

kapitlet

lingsarbete utifrån olika gruppers behov.

50 sou 1985: 30

olika arbetssätt

Exempel på

Lågstadiet

Så här beskriver RUNA STORM den verksamhe-

pedagogiska

ten på Tranmurskolans i Gävle.

lågstadium

Det okända skapar otrygghet, ängslan och oro. Vi människor är mer eller mindre känsliga för det okända och reagarar därefter. Så var det för föräldrarna till barnen i Tranmurskolan,

innan den hade börjat sin verksamhet. Man fick läsa i pressen om en skola med ett nytt arbetssätt och en ny inriktning. Det skapade oro och ängslan inte minst bland föräldrar, vars barn kunde tänkas komma i beröring med skolan, men också bland skolfolk och andra icke berörda. Otaliga var de rykten som kom i omlopp och spreds bland oroliga om en experimentskola, flumskola osv - rykten som tonats ner nu, sedan skolan kommit igång, och man har tagit del av informationen om vad den står för. Det talas mycket om att skolan ständigt har förändrats på sistone, men jag vill påstå att innanför klassrummets väggar har förändringarna inte blivit så märkbara. Att föräldrar reagerar negativt inför förändringar i skolan kan jag förstå. Den enda anknytning till skolan som många föräldrar har, är bara den egna skolgången, som vanligtvis ligger 20-30 år tillbaka i tiden. Tron på att skolan måste vara som den var då, för att anses vara bra, är alltför vanlig. Man tar det naturligt att läkarvård, tandvård osv förändras och förbättras under 20-30 år p g a forskning och nya kunskaper, men att undervisning förändras och förbättras av samma skäl, är det svårare att förstå. Tranmursskolan är en skola, som bara tillämpar Lgr 80 konsekvent och ingenting annat. Inom det pedagogiska är det absolut inga större revolterande förändringar. Flera av oss har arbetat som vi gör nu, men då fanns vi utspridda på flera olika skolor. Det kännetecknande för oss är att vi vill försöka skapa en skola, som passar alla elever, en skola som kan ge uppskattning och trygghet för såväl den studiesvage, som den mer studieinriktade eleven. Alla skolor har numera en lokal arbetsplan, som talar om vilken inriktning man vill ha på sin undervisning. Så också Tranmursskolan, där arbetsplanen tillkommit genom samarbete mellan all personal och eleverna. Vi vet att när barnen kommer till första klass, så har de en mognadsnivå och prestationsförmåga, som pendlar mellan 4-5 och upp till omkring 9 års ålder. Det är ett faktum, som vi inte kan eller får blunda för. Vi vet också hur barn reagerar, när vi ställer för höga krav: mindervärdighet, som så småningom utmynnar i skolk och andra problem. Skulle du finna tillfredsställelse i ditt arbete om Du dagligdags skulle få känna och kanske höra att du inte klarade av dina uppgifter? Hur skulle du psykiskt orka med? Barn reagerar också om man ställer för låga krav. Känslan av att aldrig behöva spänna sin båge, kan ju få dem att tappa sugen och tycka det är tråkigt. På vår skola har vi tagit individualiseringen i högsätet direkt hämtad ur läroplanen. Tack vare den årskursblandade sammansättningen har vi fått möjlighet att sätta in undervisningen inte efter vilket år barnen är födda, utan efter deras

förmåga. Finns de en enda klass där alla har samma mognad för läsinlärning och läsning? Är det vettigt att inhandla 25 läseböcker av samma sort och tro att man tillfredsställer allas behov? Vi har köpt 5-6 stycken av varje sort i många olika svårighetsgrader. Ett riktigt skolbibliotek är ett mäste i skolor-

na, så att undervisningen och lästräningen kan ske i böcker, där eleven får vara med och välja. Det är betydligt mer stimulerande att läsa en bok, som jag själv väljer, än en bok som någon annan säger att jag ska läsa.

-

Lärarlaget en nödvändighet

På lågstadiet har vi ca 75 barn i varje arbetsenhet, motsvarande en 1:a, 2:a och 3:a. Till det är vi tre lärare och en speciallärare, som utgör ett lärarlag. Vi har ett intimt samarbete och det betyder ju att vi får sätta till några timmar i veckan. Var det inte en stor brist innan lärarlagens tid, att lärare nästan aldrig pratade arbetssätt med varandra? Eftersom alla barn i vår arbetsenhet har FA samtidigt så blir alla lärare lediga samtidigt. Den tiden använder vi till planering. Det är en avsevärd skillnad att sitta formiddagar och kläcka idéer och diskutera olika undervisningsgrepp än att sitta eftermiddagar mellan 15 och 17, som vi orde första året. Sedan man arbetat 6-7 timmar med 25 till 30 barn är en hjärna lagom bedövad och tröttkörd.

Eleverna veckoplanerar själva

Vi på Tranmur låter eleverna planera sitt självständiga arbete varje måndagmorgon. Det är en planering vi gör som ska vara klar på fredag för redovisning. Vi behöver inte stå över dem varje minut och kolla vad de gör. De får ansvar och med ansvar får de en arbetsglädje och arbetslust, som är underbar att skåda. Den här delen av det självständiga arbetet kan uppta 7-8 lektioner under en vecka beroende på stadier. Ingen ska tro att eleverna sitter hela veckan och arbetar själva. Vi har gemensamma lektioner, gemensamma genomgångar osv men en viss tid är avdelad till självständigt arbete, som varje fredag kollas upp och utvärderas.

Svårigheter

För oss lärare innebär det ett merarbete. Det krävs betydligt mer av en lärare att låta elever utveckla sig efter sin nivå. Det kräver en noggran uppföljning, mer bokföring och det kräver också en viss organisationsförmåga. För läraren är varje lektion mer intensiv. Det är svårare att få alla föräldrars förståelse för det här arbetssättet. Föräldrar forväntar sig, att man ska sitta stilla på sin stjärt i 40 minuter och att alla ska arbeta med samma uppgifter! Lärarens roll blir med ovanstående arbetssätt annorlunda än i traditionell undervisning. Det finns naturligtvis ingen given pedagogisk metod för hur eleverna kan motiveras och bli aktiva, ta ansvar och känna det meningsfullt att ha inflytande. Här ligger en stor utmaning där lärarnas pedagogiska kompetens till fullo måste utnyttjas. Att söka nya vägar för det pedagogiska arbetet är en viktig del av skolans vardag. Med ökat ansvar och ökad frihet för den lokala skolenheten har också utrymmet for försök vuxit. Att anpassa skolan efter de villkor som gäller inom en skolenhet eller för en viss undervisningsenhet kräver ett ständigt utvecklingsarbete.

52 soU 1935: 30

Högstadiet

Från i Skövde berättar MALIN, 8 F, om undervis-

Stöpenskolan

i Samhällsorienterande ämnen. I dessa ämnen ingår

ningen historia, reigion, samhällskunskap och geografi.

Malin beskriver klassens sätt att arbeta så här: - Vi använder oftast ingen lärobok där man ska läsa precis vad som står och sedan få prov på det. Istället kommer läraren med forslag på ett område vi kan arbeta med, och vi får lämna förslag på vad olika grupper kan arbeta med inom området. Läraren samlar material till grupperna. Sedan får vi välja ut vad som är viktigt. Ska vi på studiebesök eller om vi behöver ringa någonstans, får vi ordna det I andra ämnen läser man en sak och sedan går man vidare och läser själva. nästa. Men i SO diskuterar vi alltid ett område efteråt och utvärderar. Prov har vi väldigt sällan. Jag tror vi har haft två prov sedan vi började sjuan. Det är att arbeta så här. Jag har blivit bättre på att samarbeta och arbeta

bra

jag grupparbeten. De funkade inte. i grupp. När jag gick i sexan avskydde För det mesta jobbade bara en i gruppen, resten slapp. Nu har alla lärt sig att arbeta tillsammans. Det är svårt, men det går. som är viktiga på gymnasiet, menar Malin. Jag tror att vi har fått kunskaper Jag hoppas att vi ska kunna jobba så här även på gymnasiet - men samtidigt är jag lite rädd för att det bara blir vanligt pluggande där. Men man har mer senare i livet, än ”skolkunskapei” - sånt som nytta av vardagskunskaper man bara lärt in for skolans skull, säger hon. Läraren att han inte försöker komma med är mycket noga med att betona ska bedrivas eller hur lärare ska någon patentlösning på hur undervisning var. - undervisningen tillsammans Jag försöker bara följa Lgr 80 och utveckla med eleverna. Det är deras synpunkter och erfarenheter som har format undervisningen. Jag tror att en lärare måste ha distans till det han gör och vara självkritisk. Undervisningen måste utvecklas hela tiden. - måste ha ett värde för eleven själv och inte bara vara till Kunskaperna för att man ska komma in på gymnasiet, menar läraren. - i allmänhet alldeles för svårgripbara och främman- Idag är kunskaper de. Ofta direkt tagna ur en lärobok utan koppling till elevens egen situation. Sådana kunskaper ger inget sammanhang, kunskapsbilden blir fragmentarisk. - Innehållet måste vara utgångspunkten i undervisningen, fortsätter läraren. Men det hänger starkt samman med arbetssättet. För man kan inte behandla viktigt innehåll hur som helst och slänga ut det över huvudena på eleverna. Då får man inte ut något av det. - Men det är farligt med en skola som bara är rolig. Studiebesök for studiebesökens bara för att det är kul, leder egen skull eller intervjuer inte fram till djupare kunskap. - Det jag vill ge mina elever är att de ska känna att: det här området behärskar jag - det här har jag förstått.

sou 1985: 30 53

- Det är viktigt att utgå från elevernas egen verklighet och funderingar i undervisningen, menar läraren. - Det kan vara svårt eftersom hela lärarutbildningstraditionen försvarar det vanliga mönstret med läroböcker. De är inte skrivna för den här sortens undervisning. Andå stödjer läroplanen ett undersökande arbetssätt. Eleverna ska vara med och planera och ansvara för arbetet i skolan. De ska lära sig söka kunskaper utifrån sin verklighet. Redan på sidan ett i läroplanen står det att människan är aktiv och skapande. - Men det betyder inte att eleverna bör få välja undervisningens innehåll och former till hundra procent. Eleverna har vissa olika förutsättningar. Och samhället har en åsikt om vad undervisningen ska syfta till. Det måste vägas in, menar läraren. Läraren delar in sin undervisning i tre steg. Först lyfter han fram tankar och problem genom att t ex visa ett tv-program eller läsa en berättelse eller en tidning. Det är viktigt att väcka motivation så att eleverna i ser en mening det som ska studeras och känner ett behov. Sedan följer det självständiga arbetet i grupp eller enskilt. Sist kommer redovisningen. Den är inte traditionell, utan mer som en diskussion där läraren går in och kompletterar om han tycker att eleven glömt något. Han försöker skapa en helhet av de erfarenheter eleverna fått. Malin tyckte att det här sättet att jobba fungerade redan i sjuan.

Högstadiet och gymnasieskolan

SIV LUNDBERG, Piteå, undervisar i språk. Hon beskriver sin

och elevernas verksamhet på högstadiet och gymnasieskolan så

här: Enligt min mening innebär demokrati att alla skall ha inflytande över, ansvar för och kontroll över sin situation. Detta förutsätter att lärarna ser sina elever som aktiva och skapande. Synsättet är av yttersta vikt eftersom lärarnas attityder påverkar hela organisationen. Det är också väsentligt att eleverna på högstadiet och gymnasiet får insikt om vilka mål och riktlinjer som riksdag och regering uppställt for svensk skola. Språket är ett medel med vars hjälp man skaffar sig kunskap och förmedlar kunskap. Om budskapet är väsentligt blir språket levande och laddat. Därav följer att budskapet i de texter vi använder i språkundervisningen bör vara väsentligt för att inlärningen ska bli så effektiv som möjligt. I gymnasiet i ämnet engelska arbetar vi med övergripande frågor som det är viktigt att eleverna tränger in i för att de ska kunna försvara och fördjupa demokratin här hemma och i andra länder. Vi arbetar med frågor och mekanismer kring förtryck, rasism, fördomar, hierarkier - - - mansroll invandring, jämlikhet jämställdhet kvinnoroll, Våld - vapen - krig - militarism, elitism, fred - solidaritet. Frågorna hänger samman. Material lider vi ingen brist på. Det hämtar vi ur läroböcker, romaner, noveller, tidskrifter, tidningar, tv-program. Genom att arbeta med detta med metoder vi själva väljer kan vi inte

innehåll

undgå att fylla läroplanens ämnesmässiga krav i engelska.

Det finns inget i läroplanen som säger att man ska använda sig av vissa läroböcker, att läroboken är lika med kursen. Ansvaret att följa läroplanen kan vi lärare inte krypa undan genom att följa en lärobok och lita på att det är kursen. Läroboksförfattarna kan aldrig ta över vårt professionella ansvar. Läroböcker är en tillgång bland många andra med vars hjälp vi kan nå målen.

skapande, engagerade, kunniga människor Ska vi släppa ifrån oss aktiva, som går långt utöver lärobokens pärmar och måste vi äga en professionalitet som tillåter eleverna att vara skapande, aktiva, engagerade och kunniga. Både formen för vårt arbete och innehållet i det måste visa, gynna och utveckla de demokratiska värderingar på vilka vårt samhälle bygger.

Gymnasieskolan

Rinmansskolans tekniska linje i Eskilstuna berättar ele-

Från ver och lärare följande: är undervisningen av tradition uppdelad på olika ämnen. I gymnasieskolan mellan ämnen och kunskapsområden lämnas oftast över till Integrationen eleverna blir fragmentiserade. Det är svårt för oss elever själva. Kunskaperna över utbildningen. I arbetslivet möts människor av att skapa en helhetsbild i beslutsfattande, ansvarstagande och planering av sin krav på att medverka egen och andras verksamhet. Samarbetsförmåga är en viktig egenskap. Under tre år har vi på kemitekniska grenen arbetat intensivt för att öka få fler företagskontakter, stärka elevinflytandet och förämnesintegrationen, bättra vårt samarbete. så att naturliga arbetsområden ska- Målet är att bryta ner ämnesgränserna ämnen. Därför arbetar vi i lärarlag. Planeringen startar i åk 3 pas mellan tillsammans med elever och företagsrepresentanter. Klasserna delas i S-grupper. respektive företag som bas (fadderföre- I åk 4 genomförs med 8-gruppernas tag): 0 Tekniska rapporter om processer, produkter, arbetsmiljöåtgärder eller dylikt på företaget O Arbetsmiljömätningar och analyser 0 där helhetssynen på företaget och dess verksamhet betonas Projektarbete O .Temastudier där flera ämnen samverkar (t ex Stress i arbetslivet - före-

komst, orsaker, effekter, åtgärder) Kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering sker med hjälp av en bestående av lärarlaget och en mindre elevgrupp från de planeringsgrupp olika 8-grupperna. Eleverna turas om mellan sina medlemmar. Både lärare och elever upplever en ökad motivation i sitt arbete genom att och utvärdera samt förändra arbetet. Genom tillsammans planera, genomföra vårt arbetssätt kan vi också jämföra innehållet i kursplaner med den verksamhet som finns utanför skolan i företag och inom andra områden.

-

Metod för i skolan

delaktighet

Arbetsboksmetoden

Det kan vara svårt att veta hur man skall starta ett lokalt

utvecklingsarbete i Det ske demokratifrågor. kan givetvis på

många olika sätt. I Falun har en skola under ett och ett halvt års tid använt sig av den norska arbetsboksmetoden för att få

igång ett utvecklingsarbete. Försöket är mycket

lyckat.

Arbetsboksmetoden är en process i tre Först de

etapper. fångas för arbetsplatsen aktuella Dessa redovisas och

frågorna upp.

utvecklas till förslag och idéer av en lokal som

redaktionsgrupp

sammanställer arbetsbok nr 1. som frå- Förslagen presenteras gor eller påståenden och mottagarna att skriva ner uppmanas egna förslag och kommentarer. Arbetsboken delas sedan ut till alla berörda.

Svaren i den första arbetsboken i arbetsbok nr 2

presenteras som delas ut till alla som fått del av den första. Nu med uppmaning att samlas till utarbetar

gruppdiskussioner. Grupperna

och diskuterar fram vilka och som bör

förslag synpunkter prio-

riteras.

Prioriteringen blir arbetsbok nr 3, eller om man så vill ett förslag till en lokal Genomförandet av hand-

handlingsplan.

lingsplanen förs nu fram som och för

underlag utgångspunkt

diskussion med beslutsfattarna.

I projektet i Falun föräldrar och under

Ung tog elever, personal

våren 1984 fram tretton områden som man ville förändra. Förändringsarbete har nu i nio av de tretton områdena.

påbörjats

Arbetet har inriktats som

på frågor elevinflytande, gemenska-

pen i skolan och klassrummen, fritidslokalen

skollokalerna,

samt matsalen och maten. Under tematimmar har klass

varje tillsammans med sina utifrån arbetsbok

klassföreståndare, 3,

diskuterat vad elever, personal och föräldrar kan föränd-

själva

ra. De frågor som ansågs viktigast att med var elevmed-

börja

verkan och fritidslokaler.

Många stora och små har skett under det senaste

förändringar

året på Västra skolan och i

förändringsarbetet pågår betydligt högre grad än tidigare.

Arbetet med arbetsboken har gett eleverna och skolan ett hand-

lingsprogram som är konkret och lätt för eleverna att stämma av”. Eleverna kan se resultat av sitt arbete. De får att

uppleva

de tas på allvar, att vuxna lyssnar deras och

på synpunkter

argument. De tillåts ta ansvar i viktiga och får

frågor uppleva

att de klarar av att genomföra sina bara de får stöd och

förslag,

lite från vuxna.

hjälp

56 SOU 1985: 30

Största delen av personalen tycks nu vara enig om att stämningen skolan är bättre än någonsin, mycket tack vare Ung i

på

Falun-projektet. Det har dock tagit drygt ett år att få personalen inställd till arbetsboksmetoden och projektet, vilket

positivt

de mest sett som ett hinder i sitt arbete att förmedla

tidigare

har börjat förändras.

kunskaper. Synen på kunskap

Hem och skola-föreningen har blivit mycket aktiv med

jämfört

Den har även använt arbetsboksmetoden i förening-

tidigare.

ens arbete. Via arbetsboksmetoden har Hem och skola också fått konkreta arbetsuppgifter vilket man tidigare saknade.

Elevmedverkan i den planeringen och arbetsplan

pedagogiska

för klassråden, nytt schemaförslag där elevernas behov och

önskemål beaktats är några exempel på förändringsarbeten i Ung i Falun.

En aktivitet som betytt mycket skolan är Dags-

på Operation

och Nattverke. Hela skolan, elever, personal och föräldrar del-

olika sätt i arbetet. Alla arbetade tillsammans för ett

tog på

mål. Här har eleverna fått samarbeta med varand-

gemensamt

ra och med positiva vuxna och fått känna verklig uppskattning. Västra skolan dras sedan med ett Nu då

gammalt dåligt rykte.

skolan Dags- och Nattverke med intensiv

genomfört Operation

bevakning av radio, TV och tidningar har man fått framstå som en bra skola som man är stolt att tillhöra.

Elevråden kommunens samtliga högstadieskolor och gym-

på

nasieskolor har diskuterat olika lokalalternativ för ungdomsverksamhet. Ett förslag kallat Ungdomens Hus utreds f n på

uppdrag av kommunstyrelsen.

Hem och Skola-rörelsen har i första hand arbetat med hur klassrumssitutationen och gemenskapen på skolan kan förbättras. Nu också ett nytt system med den s k kontaktkom-

prövas

mittén och kontaktperson för att förbättra kontakten mellan hemmen och skolan. Ett informationsblad från Hem och Skola Västra skolan får avsluta detta kapitel.

SOU 1985: 30 57

Information från styrelsen Hem 9 Skola Västra skolan

Du förälder! Vi behövs!

Det finns någon oskriven regel som säger att när våra barn börjar på högstadiet behövs inte längre vi föräldrar i skolan. Låt oss tillsammans ta död på denna myt.

* Lärarna på skolan efterlyser i skolans lokala plan mer

föräldramedverkani Våra barn efterlyser i projektet Ung i Falun föräldramedverkan!

* Styrelsen för H05 - Västra skolan önskar mer kontakt

och medverkan från föräldrar. Styrelsen skall representera föräldrarna och måste då självklart veta mer om vad föräldrarna tycker.

VI BEHÖVS! :;)

Visst är det svårt att medverka, engagera sig och deltaga om man inte vet vad som händer på skolan. Vi behövs kanske i en mer annorlunda roll nu när våra barn håller på att bli vuxna och tar egna initiativ och egna ansvar. Vi behövs för att visa väg, stötta, ge råd, hjälpa dem att förverkliga sina ideêr och ställa upp praktiskt när de ber om hjälp.(t ex bazarer, danser)

Just nu pågår temaarbeten och praktiska arbeten kring projektet Ung i Falun. Våra barn är fantastiska. Många fina förslag till positiva förändringar både lokalmässigt och socialt har de arbetat fram.

Det finns en otrolig VILJA hos eleverna att göra Västra Skolan till VÅR SKOLA.Mycket har de redan hunnit genomföra, men mycket har de framför sig. Förändringar tar tid!

För att hålla dig förälder informerad om dels vad vi behandlar på styrelsemötena dels vad som händer i projektet Ung i Falun vill vi sätta fart

på denna KONTAKTPÄRh.

ARA BARN VILL! VILL VI? Cirka 1000 timmar/läsår

vistas våra barn i skolan

Visst måste vi medverka!!!

©

58 SOU 1985: 30

i demokrati

Undervisning

Beredningen bör också belysa hur frågan om det demokratiska samhällssystemet, demokratins grundläggande värderingar, principer och olika former kan ges en mer framträdande roll i undervisningen. (Ur våra direktiv)

De Samhällsorienterande ämnena har enligt läroplanen ett särskilt ansvar för att fostra eleverna till medborgare i ett demokratiskt samhälle. I detta diskuterar vi därför hur dessa

kapitel

ämnen behandlas i samt i olika kursplaner och

läroplanen

läromedel. Tomas Pedagogiska institutionen i Uppsala, har tagit

Englund,

fram underlaget till kapitlet. Vi ger här en starkt förkortad version”. I slutet av finns våra förslag.

kapitlet

innehållet i centrum

Hittills har skolans demokratiska fostran mest handlat om idén om den formen som löser alla problem och övervin-

goda ner alla motsättningar. (Liedman 1982)

Skolan har koncentrerat sig på att diskutera hur den demokratiska fostran som form ska Vad den ska innehålla

genomföras.

har man brytt sig mindre om. Innehållet är emellertid viktigt för skolans och bildande roll.

medborgerliga politiskt

Det huvudsakliga underlaget presenteras i arbetsrapport 108 i Skolan och demokratin, Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. Som underlag för detta kapitel har också använts av samma författare arbetsrapport 86 Argument för och grunddrag i en samhällsorientering som medborgarförberedande, politisk utbildning, Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen (1984) och Om samhörighet och konflikt. En temagranskning av politiksynen i läromedel i samhällskunskap. Statens institut för läromedelsinformation (1984).

SOU 1985: 30 61

Läroplaner, kursplaner och läromedel samt den kunskapssyn

som följer i deras spår bestämmer formen för

undervisningen.

Innehållet i undervisningen i sin tur av skilda

styrs politiska

viljor. Nya läroplaner och kursplaner har successivt arbetats

fram i syfte att förändra Det har emellertid

undervisningen.

visat sig att läromedelstraditionen har så stark

styreffekt på

undervisningen att de nya intentionerna har svårt få genom-

slag

-

Motstridiga politiska beställningar vad

är skolans

uppgift?

Demokratiberedningen har i uppdrag att föreslå hur medborgarnas medverkan, delaktighet och ansvar skall stärkas i kommuner och Genom skall man också

landsting. tilläggsdirektiv

studera hur eleverna och föräldrarna skall få större i

inflytande

skolan. Enligt direktiv är det

demokratiberedningens viktigt

att demokratin utövas genom

delaktighet.

Det här är kontroversiella Vilken

frågor. demokratiuppfatt-

ning skall t ex skolan föra fram? Vilka värde-

grundläggande

ringar och principer skall man fram? Vad skall undervis-

lyfta

ningen egentligen innehålla?

Tre kan -

synsätt urskiljas det patriarkaliska, det vetenskap-

ligt/rationella och det demokratiska. Alla har de olika syn på

hur undervisningen i det demokratiska dess

politiska systemet, värderingar och principer skall ske.

En blick tillbaka

Alltsedan skolreformerna 1918/1919 har det funnits ett särskilt skolämne som skulle överföra en auktoriserad

demokratisyn

och vara I hette ämnet

samtidigt objektivt. fortsättningsskolan

medborgarkunskap, i folkskolan och grundskolan samhälls-

kunskap.

Fram till slutet av andra

världskriget gick folkundervisningens

demokratifostran ut på att en patriarkalisk

inpränta samhörig-

het innebärande en given uppdelning med bestämda hierarkiska relationer. Målet med var att förmedla

undervisningen fosterlandskärlek, medborgerliga rättigheter och skyldigheter

och kärlek till arbetet. Aven den

religiösa underdånighetsfost-

ran levde kvar, trots att redan 1919 markant hade

läroplanen

tagit avstånd från detta.

Medborgarnas skyldigheter gentemot staten underströks. Hi-

storia var det främsta Samhällsorienterande ämnet. Fosterlandets historia utorde grundvalen för en fostran till nationell

samhörighet. Medborgarkunskap var delvis utformat som ett

bihang till historieämnet.

62 SOU 1985: 30

Enligt det synsättet stod politiken i centrum för

patriarkaliska

historie- och var den strikt

samhällsundervisningen. Samtidigt

till staten och dess representanter. I stort sett var

avgränsad

den också avskild från samhället och medborgarna i övrigt. De

om som skolan förmedlade betonade konsti-

kunskaper politik

tutionen, det fastställda regelverket och de existerande institutionerna.

En viss spänning fanns dock och till skillnad från historieämnet i läroverken betonade i fortsätt-

medborgarkunskapen

den formella basen för den politiska demokratin,

ningsskolan

dvs den allmänna rösträtten.

Det nationella intresset och samhörigheten gick emellertid före eventuella konflikter. Eleven, den uppväxande medborgaren,

blev inte delaktig i utan till att

naturligt politiken uppfostrades främst uppfylla Vissa medborgerliga skyldigheter.

När andra gick mot sitt slut och de fascistiska

världskriget

regimerna successivt ersattes med ett demokratiskt styrelsesätt fokuserades skolans roll i hela västvärlden. Tanken på att skolan skall bära demokratin att fostra eleverna till

upp genom

demokratiska människor slog nu igenom.

I markeras denna demokratisträvan av att vi har en

Sverige

sammanhållen grundskola som ger en likvärdig under-

nioårig

över hela landet. Skolans innehåll och arbetssätt blir

visning

också centrala moment i denna demokratisträvan.

Det var direkt kopplat till sko-

nya samhällskunskapsämnet

lans mål att fostra demokratiska människor. Eleverna skulle

rätt till om de stora ideologiska och

äga saklig upplysning stridsfrågorna för att skapa förutsättningar för samhälleliga

medborgarnas egen insikt och vilja grundad samhällsut-

en på veckling”.

i en vidare kulturpolitisk offensiv som

Utbildningssynen ingick

i sin tur av en stark tro på människans möjligheter

präglades

att aktivt delta i samhällsutvecklingen och bära upp och försvara demokratin. Denna demokratisyn innebar också en utpräg-

lad tilltro till Undervisningen måste, hette det

vetenskapen. vila en vetenskaplig grundval och fick inte förpå objektiv

medla doktrin. Den okritiska tilltron till ve-

någon ideologisk

skulle visa sig ha konsekvenser i takt med att de-

tenskapen

mokratifostranskravet som mindre akut och tonades

upplevdes

ned.

Det rationella successivt form ge-

vetenskapligt synsättet tog

nom att de förutsättningarna och utbildningsde-

samhälleliga

batten mot slutet av 1950-talet hade förskjutits på vissa avgörande I centrum stod inte längre försvaret för demo-

punkter.

krati. Istället sköt tillväxtsamhällets problem demokratifrå-

gorna i bakgrunden.

sou 1985: 30 63

Det centrala är inte demokrati utan

begreppet längre föränder-

ligt samhälle. Detta innebär att också perspektivet skolans

på medborgerliga och politiska fostran förskjuts mot ett veten-

skapligt rationellt synsätt.

I 1962 och senare 1969 års för fick sam-

läroplan grundskolan

hällskunskapen inte någon framskjuten med

position någon

uttalad till I stället talade man

anknytning demokratifrågorna.

om ”elevernas orientering om yrkeslivet och på kom-

inriktning

mande uppgifter i arbetslivet. Den Samhällsorienterande ämnessektorns timtal skars också successivt ned utan

egentliga motiveringar.

Historieämnet och samhällskunskapen skildes från varandra. De tidigare värdemässiga intentionerna i dessa ämnen (historieämnets nationellt samhörighetsfostrande och samhällskunskapens demokratifostrande) tunnades ut. Det var ett resultat av den rådande vetenskapssynen. Kravet be-

på objektivitet

fäste ämnenas skenbart neutrala

prägel.

I samhällskunskapen utvecklades en där

samhörighetsfostran

teknik- arbetsliv- yrkesförberedelse grunden. Stu-

utgjorde

die- och yrkesorienteringen ñck en framträdande

plats.

Skolans undervisning i politik underordnades skolans sociala

fostran och en funktionell En positiv samhällsat-

samhällssyn. tityd betonades på bekostnad av kunskaper om politikens reali-

teter. Skolans undervisning ett av rå-

byggde på accepterande

dande sociala förhållanden och den ekonomiska

utvecklingen,

dvs ekonomisk tillväxt baserad på teknisk utveckling och en syn på människan som arbetskraftsresurs. Nyckelord blev teknik- arbetsliv- tillväxt- yrkesval/yrkesutbildning. Denna in-

riktning av samhällsorienteringen innebar att den rådande samhällsutvecklingen okritiskt accepterades.

Den Vetenskapligt-rationella innebar att deutbildningssynen

mokratin ses som en styrelseform varigenom eliter får

politisk

bestämmanderätt genom konkurrens om folket röster. De demokratiska institutionerna är centrala liksom förekomsten av flera konkurrerande partier. Att medborgarna deltar aktivt är mindre

betydelsefullt.

Omkring 1970 återuppväcktes den som demokratisyn grundar

sig på delaktighet. Nu i nya former som betonar medbestämmanderätt i samhälle och arbetsliv. Den hade från början tagit form efter 1945 men gick förlorad genom övertron på vetenskapen. De enskilda människornas i beslutsfattande

deltagande

sattes nu i centrum. Av centralt intresse är här kravet

på

ekonomisk demokrati.

Riktmärke för en demokratisk är en demokrati-

utbildningssyn

uppfattning som betonar delaktighet. Demokrati definieras

som en styrelseform som förverkligas i samma utsträckning

som folket deltar i den beslutsprocessen. Med denna

politiska

definition på demokrati kommer frågan om utbildningens roll, innehåll och form samt relation till samhället i ett annat

läge.

Vad innebär detta för skolan? Hur skall en demokratisk utbildning som fokuserar jämlikhet och delaktighet utformas? Vilken roll får skolans traditionellt medborgerligt och politiskt bildan-

de ämnen i en demokratisk utbildningssyn?

För det första kan demokratifrågorna inte begränsas till dessa ämnen. De måste i hög grad genomsyra flera ämnen och påverka hur de utformas. Undervisningen i varje ämne måste sättas

in i sitt samhälleliga sammanhang.

För det andra bör de traditionellt medborgerligt och politiskt bildande ämnena få en starkare plats (dvs fler timmar etc).

Grundläggande för den demokratiska samhällsorienteringen är

att samhället inte framställs som konfliktfritt. Nödvändigheten av samförstånd måste givetvis lyftas fram men de bakomliggande konflikterna får inte döljas. Samhällskonflikterna

skall redovisas i undervisningen. Begreppet politik bör kopplas

med hur man hanterar konflikter och fördelar olika re-

ihop

surser. Politik är således att samordna skilda intressen så att det blir en helhet. Politisk fostran handlar i sin tur om att klarlägga,

analysera och blottlägga vad politik är. Vad politik och demo-

krati är kan alltså förklaras tydligare för eleverna. Målet att göra de frågorna finns klart uttryckt

politiska synliga

för den svenska skolans Samhällsorienterande undervisning. Läroplanen kan emellertid tolkas på olika sätt. Den modell som

samhällsorienteringen och medborgarutbildningen grundar sig

på har ofta en djupare förklaring än läroplanens. Avgörande är

hur läromedelsförfattarna tolkar direktiven från läroplanen. Detta slår sedan igenom i läromedlen när olika politiska frågor beskrivs.

Är Iäromedelstraditionen ett hinder?

Under efterkrigstiden har det utvecklats en tradition för hur läromedel i samhällsorientering skall se ut. Den kännetecknas

av två grundläggande drag:

För det första tar man avstånd från en tradition

patriarkalisk

med ett fosterländskt underdånighetsfostrande historieämne i centrum och med samhällsläran som bihang. För det andra har samhällsorienteringen anpassats till ett teknologiskt tillväxt- och välfärdssamhälle. Samhällskunskapen har upp kring studie- och yrkesvalets problem. Samhäl-

byggts

let beskrivs som utpräglat motsättningsfritt. Den dominerande bilden är ett väl institutionellt uppbyggt

fungerande, Sverige.

sou 1985: 30 65

Politiken och därmed demokratin har fått sin bestämda plats avskild från samhället i övrigt. Genom internationella jämförelser framstår den svenska demokratin som positivt som

något

inte kan förbättras eller ifrågasättas i olika delar. Historiskt visar man också hur den successivt har blivit bättre. Läromedlen i samhällskunskap ger således en utpräglad konfliktfri bild av det svenska samhället. Hur detta är

uppbyggt

och fungerar beskrivs mycket detaljerat. Men läromedelsförfattarna bryr sig inte om att ta upp centrala, aktuella samhällsfrågor och inte heller hur olika institutioner är tillskapade för att hantera konflikter i samhället eller att referera den aktuella ideologiska diskussionen.

Ämnet Samhällskunskap har sällan ett historiskt perspektiv.

Detta gör det svårare att förså att dagens starkt institutionaliserade svenska samhälle har skapats av människor i kamp och konflikt och att det delvis har skett genom att makten har förskjutits. I dagens läromedel verkar institutionerna bara finnas där som om de var av Gud eller naturen givna. Historieämnet ger inte heller en bakgrund till och en förståelse för det nutida svenska samhället. I första hand ges istället kunskaper i

historisk kronologi.

Splittringen mellan ämnena historia och för-

samhällskunskap

svårar förståelsen för det egna samhället och människans egen roll i detta samhälle. Det saknas med andra ord en och

planerad

sammanhållen kunskapsförmedling och möjlighet att kritiskt betrakta det egna samhället ur både ett nutidshistoriskt och ett

socialt perspektiv.

Det läromedel som dominerar marknaden är SOL 2000. Där behandlas val och partier, riksdag och regering i årskurs 8. Beskrivningen är markant provanpassad genom en stark beto-

ning på detaljkunskap, lösryckta fakta och fragmentariska mo-

ment. Författaren har inriktat sig på att beskriva funktioner och verksamheter mycket Däremot ställs

detaljerat. inga frågor

om hur de beskrivna institutionerna uppstått eller vad vår demokrati grundar sig på. Den historiska och en

bakgrunden

jämförelse mellan olika demokratibegrepp får eleverna först i årskurs 9 i historia och

samhällskunskap.

Dessa avsnitt som skulle kunna ge en kritisk förståelse för demokratin kommer således sent. De är dessutom

utspridda på

olika ämnen utan någon ambition till

samordning.

Avsnittet om svensk och nordisk historia under 1900-talet fokuserar t ex inte demokratins framväxt och problem. Där betonas snarare hur ett välfärdssamhälle har vuxit

fungerande

fram. Ideologierna verkar döda sedan tid tillbaka. Partier-

lång

nas och de politiska ideologiernas rötter berörs Men det

något.

finns ingen ambition att ge en allmän, historisk till

bakgrund

de nuvarande spänningarna i det svenska samhället.

66 sou 1985:30

-

Vad 80?

säger läroplanen Lgr

Vad den nuvarande om skolans demokrati-

säger läroplanen

-

fostrande uppgift, om relationen demokratifostran objektivitet och om skolans beskrivning av hanteringen av samhälleliga

konflikter?

Som vi visat stod inte demokratin i centrum i de båda

tidigare

Lgr 62 och Lgr 69. Detta trots att

föregående läroplanerna,

skolkommissionen starkt betonade demokratifostran.

Demokratimålet var inte bortglömt men i den demo-

givetvis

kratiska namn stod valet av framtidssamhålle inte

ideologins

i fokus. Demokratin var i hög grad en formalitet under-

längre

ordnad andra mål. Skolans Samhällsorienterande medborgarfostran inriktades på att förbereda eleverna för ett yrkesverksamt vuxenliv. Bilden av ett harmoniskt, konfliktfritt samhälle

i stark ekonomisk tillväxt frammanades för eleverna. Objekti-

mot olika kritiska perspektiv.

vitetsbegreppet skyddade länge

Samhällsorienteringen ansågs allt mindre viktig. Detta för-

stärktes av s k intresseundersökningar som visade att eleverna inte var intresserade av Huruvida

speciellt samhällsfrågor.

detta ointresse berodde innehållet i de Samhällsorienterande

på

ämnena man dock aldrig reda på. Först under 1970-talets

tog

ekonomiska nedgång och sociala kris skymtar ett konfliktper-

Skolans förment neutrala roll och Samhällsoriente-

spektiv. objektivitetsneutralism börjar nu att ifrågasättas.

ringens

I 80 finns en starkare inriktning mot skolans

Lgr återigen

-

övergripande mål demokratifostran. Samhällsorienteringen

får sådana riktlinjer att det att återupprätta dess roll för

går

I inledning till Lgr 80 står:

medborgarfostran.

Grundskolan är en del av samhället. Läroplanen speglar demokratins samhällssyn och människosyn: människan är aktiv, skapande, kan och måste ta ansvar och söka kunskap för att i samverkan med andra förstå och förbättra livsvillkor. Skolans innehåll och arbetssina egna och sina medmänniskors sätt måste vara så utformat att det befrämjar denna samhälls- och människohar skyldighet att ge eleverna ökat ansvar och medinflytande i syn. Skolan takt med deras stigande ålder och mognad. (s 13)

Det heter vidare att Skolan skall fostra. Det innebär att skolan aktivt och medvetet skall påverka och stimulera barn och ungdomar att vilja omfatta vår demokratis värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk, vardaglig handling”, (s 16) Skolan skall vara öppen för att skiljaktiga värderingar och åsikter framförs och hävda betydelsen av ett personligt engagemang. Samtidigt skall skolan hävda vår demokratis väsentliga värden och klart ta avstånd från allt som strider mot dessa. Skolan får inte ställa sig neutral eller passiv i fråga om det demokratiska samhällets grundläggande värderingar. Skolan måste i stället medvetet verka för dessa värderingar och fostra eleverna till att respektera dem.” (s 19)

soU 1985:30 67

En stark markering av konfliktperspektivet och en brytning

med den harmonierade finns också med i läro-

samhällssynen planen:

Saklighet och allsidighet fordrar att samhället inte framställs som konfliktlöst och harmoniskt. I stället är det viktigt att barn får klart för sig sambandet mellan å ena sidan mänskliga, sociala och nationella konflikter och å andra sidan aggression, våld och krig. Skolan måste göra eleverna medvetna om att människor lever under olika ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden och att motsättningar därigenom kan uppkomma mellan olika grupper.” (s 33)

Lgr 80s mer konflikt- och problembaserade samhällsbild och

delaktiga demokratisyn uttrycks koncentrerat i målet för de

samhällorienterande ämnena. Där heter det att ”Skolans samhällsorientering har ett särskilt ansvar för att fostra eleverna till medborgare i ett demokratiskt samhälle. Undervisningen skall ge kunskaper om och förståelse för de lagar och normsystem som vårt samhälle vilar på. Den skall också leda till insikt om vikten av att värna om de demokratiska rättigheterna och fullgöra skyldigheterna. Genom undervisningen i de Samhällsorienterande ämnena skall eleverna vidga sina kunskaper om sig själva och andra, om människors liv och verksamhet förr och nu samt om tillvaron och dess problem. De skall därigenom skaffa sig tilltro till sin förmåga att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsförhållanden. Eleverna skall stimuleras till egna insatser i samhällslivet och få kännedom om de möjligheter som finns att påverka utvecklingen genom medverkan i politiskt och fackligt arbete och genom anslutning till olika ideella organisationer och föreningar I undervisningen skall eleverna träna sig att söka orsaker till motsättningar och att bearbeta konflikter. Skolan skall hjälpa eleverna att förstå hur konflikter mellan enskilda människor, mellan grupper och stater uppstått i det förflutna och kan uppstå i dag, och vilken grund konflikterna kan ha, hur de kan förebyggas och hur de kan lösas. (s 119- 120)

Att demokratifostran och samhället inte beskrivs som konfliktlöst i läroplanen är för att

grundläggande samhällsorientering-

en skall som

fungera politisk bildning.

Ett nytt relativt framträdande i dokumenten och debatten

drag omkring Lgr 80 är således konfliktperspektivet och kritiken av

det sedan länge dominerande harmoniska

samhällsperspekti-

Vet.

Bryter Lgr 80 mot skolans traditionella roll som

samhörighets-

fostrare? Både ja och nej. Nej, därför att skolan också i fortsättningen skall bidra till i samhället. Grunderna i

samhörigheten

denna samhörighetsfostran, den sammanhållna grundskolan, fostran till samarbete etc står givetvis fast.

Om innehållet i undervisningen sägs det emellertid uttryckligen ifrån att ett harmonierande perspektiv inte får före-

dölja

kommande konflikter och motsättningar. Man skall också stärka elevernas möjligheter att i framtiden aktivt försöka delta i

68 sou 1985:30

och lösa olika konflikter. I finns de-

konfliktlösningsprocessen

mokratiska värden. I läroplanen betonas att konfliktlösningen bör ske i demokratiska former. Skolans samhörighetsfostran

får detta sätt en ny innebörd. Eleverna, det uppväxande

på

skall medvetna om och i konflikter och

släktet, göras delaktiga

i samhället. På detta sätt kan de själva utveckla en

problem politisk-medborgerlig kompetens.

överensstämmer Iäromedelstraditionen med Lgr 80?

Stämmer då den läromedelstradition som de samhällsorienterande ämnena har utvecklat och som i hög grad består och delvis har förstärkts efter 1980 överens med Lgr 80? Eftersom

är en kompromiss kan dess intentioner ock-

läroplanen politisk

så tolkas olika. Läroplansanvisningarna har samtidigt blivit

Det ett stort utrymme för olika vagare. gör att det finns ganska

i läromedels- och undervisningssammanhang. tolkningar

80s strävan att decentralisera ansvar kan också ses som ett

Lgr

sätt att central nivå bli av med de konflikter som finns i vårt

på

samhälle. Istället får lokala makthavare bestäm-

pluralistiska

ma hur de vaga anvisningarna skall tolkas. I ett sådant läge har en etablerad ämnes- och läromedelstradition än

givetvis

starkare att hävda sig som auktoriserad uttolkare

möjligheter av läroplanen.

Kursplanen för samhällsorientering

Lgr 80 har samhällsorienteringen ett särskilt ansvar

Enligt

för att fostra eleverna till medborgare i ett demokratiskt sam-

hälle. En viktig till orienteringsämnenas centrala

bakgrund roll i medborgarutbildningen ges i läroplanspropositionen. Där

heter det att i framtidsfrågor inte kan

avgöranden

lämnas över till specialister inom begränsade områden eller avgöras inom en elitbetonad grupp av experter. Vetenskapliga frågor har under de senaste decennierna blivit och måste bli politiserade i den mening att inriktningen måste avgöras efter en bred samhällelig debatt... Ett starkt demokratiskt argument talar därför för att skolan ger alla en insikt i problemens dimensioner, en uppfattning om vilket problem det gäller, deras sammanhang, deras avhängighet av mänskliga prioriteringar och det pris i form av uteblivna fördelar som den eller den andra lösningen kan föra med sig. Undervisningen måste vara en förberedelse för en kritisk och aktiv roll i att forma samhälls- och arbetsmiljö.

Att undervisningen i samhällsorientering skall bygga på delaki målbeskrivningen. Dels genom

tighet preciseras ytterligare

dels de relativt utförliga anvisningarna

konfliktperspektivet,

för hur de historiska studierna skall upp. Det heter bl a

läggas

att eleverna bör ”göras medvetna om att det varit och är möjligt att ändra rådande förhållanden... och att undervisningen skall leda till att eleverna får kunskaper om

sou 1985: 30 69

sådana skeenden och företeelser som bidrag till att skapa de förhållanden som råder i dag. Genom att analysera rådande förhållanden ur ett historiskt perspektiv, bör eleverna bli medvetna om att framtiden är beroende av handlingar och beslut i gårdagens och dagens samhälle.”

Huvudmomenten i SO

De s k huvudmomenten, dvs andra

kursplanernas del, uppfyller

inte intentionerna i 80.s mål och samt

Lgr riktlinjer kursplanernas målbeskrivningar. Huvudmomenten är relavisserligen

tivt opreciserade och kan därför utvecklas. Men med tanke

på

vilken tyngd läromedelstraditionen har tenderar i

indelningen

olika moment bestå. Det överordnade i huvudmo-

perspektivet

menten är alltför vagt för att kunna bryta den etablerade läromedelstraditionen och den lärarroll som med den.

följer

Målet för de Samhällsorienterande ämnena beskrivs ganska utförligt och är inriktat på att ge eleverna en kritisk

skolning.

Kursplanerna har däremot en spännvidd som till

ger möjlighet

olika tolkningar. I beskrivningen av huvudmomenten fullföljs

inte ambitioner. Där bekräftas i stället en

målbeskrivningens

etablerad uppdelning i olika moment utifrån helt andra ut-

gångspunkter än vad målbeskrivningen

anger. Målet i både Lgr 80 och i att eleverna en kritisk

kursplanen ge

skolning genom SO följs alltså inte upp i huvudmomenten.

En modell utifrån 80

pedagogisk Lgr

I centrala delar således 80 mot den konfliktfria

bryter Lgr läroplanstraditionen. Skolan bör inte enligt Lgr 80 de dölja

konflikter som finns i samhället. Lgr 80 sig också från

skiljer

tidigare läroplaner genom att den starkare betonar skolans roll

som demokratifostrare.

Vad innebär då 80 för de vi skall att

Lgr problem lösa, nämligen

ge demokratifrågorna en mer framträdande plats i skolan? Sko-

lan skall i första hand undervisa om demokratins grunder.

I denna historiskt baserade intar

samhällsorientering givetvis

det demokratiska samhällets dvs

kärninstitutioner, riksdag

och regering, kommuner och liksom landsting rättsväsendet,

sociala institutioner och skolan etc en central Om man

plats.

belyser dessa institutioner som organ för att bl a lösa konflikter mellan medborgarna och samhället så också

tillgodoses läroplanens övergripande mål.

Därutöver bör man också få igång en diskussion med eleverna om vilka områden som skall omfattas av demokratisk

styrning. Hur skall diskussionen om den sektorns

offentliga utveckling tas upp i undervisningen?

i 70 SOU 1985: 30

Meningsskiljaktligheter om offentliga sektorns utveckling,

kraven privatisering och politisering av olika områden behö-

på

ver inte bli ett hinder utan kan snarare fungera

pedagogiskt

som ett stöd för att utveckla olika pedagogiska

exemplariskt

modeller som fram den existerande oenigheten och de

lyfter

olika synsätten.

Oenigheten måste sättas i system: det som gör demokratin till demokrati är, vad jag förstår, inte att vi är eniga utan att vi har rätt att vara oeniga och t 0 m uppmuntras därtill”. (Liedman 1983)

En undervisning som är upplagd på detta sätt kan genom en kritisk belysning av vårt institutionaliserade samhälle Visa varför det ser ut som det gör, vilka krafter som har legat bakom, hur olika institutioner utformats, hur de fungerar, vilka de har och vilken kritik som riktas mot dem.

problem

Denna inriktning innebär en stark betoning av hur institutionerna vuxit fram form. Detta förutsätter att eleverna

och tagit

får historiska kunskaper och en historisk om varför

förankring

det svenska samhället ser ut som det gör idag. Aven de ideolo-

motsättningarna som funnits och finns bör då presente-

giska

ras. Den historie- och samhällssyn som förmedlas bör inte bara berätta om det som har hänt utan också ställa frågor om hur och varför och vilka motsättningar som ligger bakom.

Denna modell skulle kunna ge demokratifrågan en mer fram-

trädande plats. De övergripande direktiven, att öka medborgar-

nas medverkan, och ansvar, innebär då att Öka de

delaktighet medborgarnas politiska kompetens att i uppväxande

framtiden kunna ta till de grundläggande frå-

ställning

gorna om hur samhället skall organiseras på grundval av bl a om skilda och Modellen

kunskaper ideologier partier.

till viss del det sk demokratiska synsättet.

följer

För skolsamhället blir idealet inte att betona demokratin som form utan att använda demokratins pluralism för att skapa förutsättningar för att elever skall förstå och på

självständigt

sikt kunna inta en distanserad hållning till den politiska diskussionen.

En modell för högstadiets hela samhällsorientering skulle kun-

na se ut så här:

Åk 7 idag (främst religion och samhällskunskap) Ung

Amnenas och sammanhang

grundläggande begrepp

(främst historia och geografi, i viss mån även samhälls-

kunskap och religion)

- Åk 8 Det internationella samhället områdesbaserat (inte-

-

gration)

Åk - och konflikt historia och

9 Sverige samhörighet (främst samhällskunskap)

SOU 1985: 30 71

Det är således främst i årskurs 9 som i

demokratifrågorna Sverige bör belysas. För att ge perspektiv åt demokratibegrep-

pet har också undervisningen i åk 8 stor betydelse. Där tar man upp skilda länders styrelsesätt, olika sätt att definiera demokrati, historiska förutsättningar för demokrati etc.

Genom att kritiskt analysera samhällets institutioner och studera det svenska samhällets kan i

mångfald undervisningen

svensk nutidshistoria utveckla elevernas politiska

kompetens

och deras förmåga att analysera konflikter och relatera dessa till bakomliggande ideologier. Därmed skulle skolan också kunna utveckla en grund hos eleverna att fatta

självständiga

beslut och få respekt för demokratin. De två vägledande

princi-

perna är således pluralism/mångfald och kritisk analys av hur samhällets institutioner byggts upp genom historien.

Ar detta forslag realistiskt? Kan skolan ha som ambition att exempelvis lära eleverna i åk 7 få grepp om historien,

skapa

distans till sin egen situation och

tillägna sig grundläggande

begrepp och skapa internationell förståelse i åk 8 och ge med-

borgerlig kompetens i åk 9?

Den konkreta klassrumssituationen verkar

på högstadiet

många gånger långt borta från dessa mål. Men är i

förslaget

första hand tänkt som en övergripande för SO-lärar-

inriktning

na. Först i andra hand är det tänkt som konkreta mål för

elevernas personliga utveckling.

Förslaget syftar främst till att överbrygga den hart när

olösliga

motsättningen mellan ett ämnesövergripande arbetssätt och varje ämnes speciella innehåll. Arbetssättet bör på sikt anpassas till de ambitioner som har knutits till innehållet i ämnet

dvs en medborgarfostran som politisk bildning.

Förslaget koncentreras på att reformera innehållet i samhälls-

orienteringen. Lärarfrågan är mindre viktig jämfört med frå-

gan om vilket innehåll den Samhällsorienterande undervisningen ska ha. Att en av innehållet också sikt

reformering på påverkar ämneslärarutbildningen är emellertid givet.

Kan läromedelstraditionen förändras?

Läromedelstraditionen att dela upp och olika kurs-

läroplanen planer i osammanhängande moment och dess objektivitetssyn

har tidigare utpekats som ett viktigt hinder för att få in demo-

kratifrågorna mer centralt i undervisningen.

De Samhällsorienterande läromedlens historia i visar

Sverige

att de strikt ämnesbaserade läromedlen är

marknadsmässigt

gångbara, de föredras av lärarna. Dessutom dominerar objek-

tiva, ickekontroversiella utslätade och provanpassade läro-

medel marknaden. Dvs lärarna läromedel som

väljer ger ytliga

och rätt svar på ett hopkok av frågor. Allehanda

kunskaper

försök att ta fram läromedel som är mer omfattande, mer ambi-

tiöst resonerande och som ställer öppna frågor, problematiserar

och som innehåller en viss portion kontroversiella aspekter tenderar att motas i Läromedlen fortsätter att utformas

grind.

för skolsamhällets traditionella villkor, lärarroll och synsätt på

kunskapsförmedling.

Ett av problemen med undervisningen kring demokratifrågor

är elevernas och eventuella brist intresse för frågan.

mognad på

I den senare svenska har en uttunning och

utbildningshistorien

förkortning av lärobokstexter i Samhällsorienterande ämnen

och en allt mer kortfattad behandling av samhällsfrågor legiti-

merats av om elevers bristande läsförmåga och

föreställningar

intresse för samhällsfrågor. Alltsedan 1950- talets intresseun-

har emellertid stoffets karaktär inte på allvar

dersökningar

Skulle en Samhällsorienterande undervisning av

ifrågasätts.

helt annan karaktär vara lika ointressant för eleverna?

Amerikanska forskare har visat hur barns och ungdomars för-

att tänka runt samhälle och politik, moral och rättsbe-

måga

vida de dominerande föreställningarna. Ett

grepp överstiger

annat sätt att utveckla den Samhällsorienterande undervisningen som helhet vore exempelvis att pedagogiskt medvetet stödja detta intresse för moral- och rättvisefrågor.

Från andra länder finns vars material är

exempel på projekt

mindre inriktat mot traditionella ämnen men mer mot att upp-

öva elevernas tänkande och beredskap till ställningstagande.

Stor vikt vid och diskussion. Eleverna lärs

läggs argumentation

att behärska olika diskussionsformer liksom de lärs att värdera diskussionerna efter olika kriterier: efter det innehåll som be-

handlas, frågor om värden, värderingar och moral, deñnitions-

frågor om fakta och förklaringar, juridiska frågor, fråfrågor,

om referensramar liksom frågor om på vilken nivå diskusgor sionen förs.

Utifrån detta koncentreras också läroböckerna på

perspektiv

kontroversiella och värdekonflikter med den

samhällsfrågor

uttalade tanken att just blottläggandet av konflikter, dess of-

för det uppväxande släktet och strävan att lösa

fentliggörande

konflikterna demokratiskt är samhällsundervisningens primä-

ra uppgift.

Våra

förslag

Vårt främsta syfte med detta kapitel är dels att presentera en analys av hur behandlas i samhällsoriente-

demokratifrågorna

rande ämnen idag och dels att stimulera till debatt om skolans undervisning i demokrati. Den pedagogiska modell som presenteras skall ses som utgångspunkt för diskussioner och inte som ett förslag från vår sida. Med kapitlet vill vi också lyfta fram läromedlens stora betydel-

se dels för demokratifrågornas behandling i undervisningen,

dels för innehåll och arbetssätt i alla ämnen.

Ett förändrat och mer demokratiskt arbetssätt, en syn ele-

på verna som aktiva, skapande och kunskapssökande, ett elevinflytande på undervisningens planering, genomförande och ut-

värdering fordrar en annorlunda typ av läromedel än de traditionella. Enligt Lgr 80 är läromedel sådant som lärare och elever kommer överens om att använda för att nå

uppställda

mål. Valet av läromedel skall vara en del av

undervisningsplaneringen. Valet skall med utgångspunkt i skolstyrelsens

beslut ske efter rektors samråd med lärare och elever.

Läromedlen har stor betydelse för hela skolans sätt att arbeta. Å ena sidan blir läromedlen ofta bestämmande för undervisningens innehåll och därmed också för de undervisningsmönster som kommer att bli kännetecknande för

undervisningen.

andra sidan innehåller läromedlen genom t ex lärarhandled-

ningen anvisningar som direkt påverkar undervisningens

form. Självfallet beror det på läraren hur mycket läromedlen i realiteten styr undervisningen. Lärarnas arbetsbörda leder dock normalt till att man följer läromedlets förenk-

planering. Något

lat påstår vi att när man läromedel så man också

väljer väljer undervisning.

Således kommer stoffet/innehållet indirekt att bestämma un-

dervisningens utformning, arbetssätt, arbetsformer och meto-

dik. I och med att innehållet i förblivit konstant

hög grad

konserveras skolans sätt att arbeta. Därför bör läromedelsfrågan beaktas noga.

Vi föreslår att läromedel i SO med i

granskas utgångspunkt

den demokratisyn som Lgr 80 och skolans övriga styrdokument förordar.

Vi menar att det är att man i det

slutligen väsentligt pågående

arbetet med ny kursplan för i gymnasiesko-

samhällskunskap

lan diskuterar de slutsatser som i de olika

dragits forsknings-

rapporter som vi redovisat vad gäller SO-ämnenas roll och funktion i skolan.

På motsvarande sätt bör en kommande revision av läroplan för särskilt huvudmomenten i

grundskolan uppmärksamma

SO-ämnena.

KAN

l

EN1k0L|:-SV.0LA

DET ocksa van

Pacman

ÖNMJSEN AR

QFTNBT

gex-Q

Q

VÃRSTA.

r

mo p. DU

K”-

ÃAK m

valt. HLD

Om,

u s

$vzmsuöy

Barnkulturcentrum i Eskilstuna.

sou 1985: 30 75

och

Sammanfattning

fortsatt utvecklingsarbete

som en del av samhället, en del som i största Vi vill se skolan

skall behandlas och styras på samma sätt möjliga utsträckning

som övriga delar av samhället.

vill stärka elevernas rätt till inflytande över sin egen arbets-

Vi

- inte bara i förhållande till situation alla nivåer i skolan

på

utan också till enskilda lärare och övrig perso-

skolledningen

till skall slås fast centralt. Formerna nal. Denna rätt inflytande skall utarbetas lokalt av de berörda och redovi-

för inflytandet

sas i en som Skolstyrelsen fastställer.

inflytandeplan

vill betona lärarnas, skolledningens och övrig personals

Vi

för att demokratiskt arbetssätt hela ansvar ett genomsyrar arbete - såväl i undervisningen som i de mer praktiska

skolans

och skötselbetonade verksamheterna.

stärka föräldrarnas rätt till över beslut Vi vill också inflytande och understryka behovet av föräldrargällande det egna barnet

nas stöd i det barnets och klassens skolvardag. egna

Vi vill att bildandet av skolföreningar

föreningsmedverkan,

stimuleras. Det är att Skolstyrelsen dele-

och kooperativ viktigt

beslut så ut till brukarna som möjligt till förvalt-

gerar långt

och All bör delta i

ningsråd, föreningar kooperativ. personal

fortbildning inom dessa områden.

gemensam eleverna i skolan får komma i kontakt med de

Vi vill att verksamhet och därmed få insikt

politiska ungdomsförbundens

idéer konkretiseras och arbete be-

om hur politiska politiskt

drivs i ett demokratiskt samhälle.

Vi vill att eleverna så skall delta i arbetsmiljö-

långt möjligt

arbetet i skolan samma villkor som personalen.

på

ha en diskussion om innehållet i under-

Vi vill genomgripande

om demokrati. Det speciellt i Samhällsoriente-

visningen gäller

rande ämnen som har ett särskilt ansvar för att fostra elever-

ju na till medborgare i ett demokratiskt samhälle.

77 soU 1985:30

Vi vill dessutom att läromedel i SO-ämnen

granskas med ut-

gångspunkt i den som 80 och

demokratisyn Lgr skolans övriga

styrdokument förordar.

Vi vill också de lokala

understyka skolpolitikernas ansvar för

att formulera utifrån

tydliga verksamhetsplaner de centrala

styrdokumenten och lokala ramar och för och ut-

uppföljning

värdering av hur och i vilken grad målen Detta

uppfyllts. gäller

också valet av läromedel.

Vi vill också framhålla att skolan slutligen genom decentrali-

sering, nytt statsbidragssystem, ny läroplan och beslut om en

utveckling av gymnasieskolan fått för både

nya förutsättningar

elevinflytande och föräldramedverkan. Aven om lagen lokala

organ innebär nya för bättre mellan

förutsättningar dialog

brukare och beslutsfattare.

Vi vill att formerna för skall få variera

inflytande utifrån

lokala och därför skall fastställas

förutsättningar på lokal nivå

i dialog mellan de berörda skolan och

på skolstyrelsen.

För att åstadkomma dessa krävs ett

förändringar lokalt utveck-

lingsarbete under en tid i skolan. I detta arbete har

längre

skolledarna en nyckelroll.

Lokalt

utvecklingsarbete

Genom våra kontakter med enskilda skolor och

kommuner,

länsskolnämnder vet vi att det flera bra lokala pågår utveck-

lingsarbeten kring demokrati i skolan.

Länsskolnämnden i Södermanlands län startar läsåret 1985/86

ett flerårsprojekt med demokrati inriktning på i skolan. Genom

insatser riktade till de vuxna i skolan vill länsskolnämnden

pröva olika möjligheter att stärka elevernas

inflytande. Ett

tjugotal skolor inom stadier i länet har anmält sitt

samtliga intresse för projektet.

Länsskolnämnden i Stockholms län arbetar med demokratifrågor särskilt riktade till skolledarna. I seminarieserier diskuteras skoldemokratins innehåll och form. De båda länsskolnämnderna har också gjort enkäter och

intervjuundersökning-

ar kring i länens skolor för att ha

demokratifrågor aktuell

information som bas för

utvecklingsarbetet.

Även Elevorganisationen kommer att intensifiera utvecklings-

arbetet i dessa under de närmaste åren.

frågor Grunden för detta arbete är om elevdemokrati som rapporten antogs på

Elevrikdsdagen 1985. Några kommuner bl a Gävle och Göteborg samverkar med för att försök

Elevorganisationen på pröva nya vägar för elevinflytande.

Också Hem och Skola stöder idag flera projekt t ex utveckling av de enskilda samtalen, försök med att bättre kontakt

skapa

mellan skola och hem att ta föräldrarna i anspråk i genom försök att öka barns Hem och skola söker också på

läsförmåga.

olika orter hitta lokala former för samarbete och samråd och studier tillsammans med och elever utifrån

stödjer skolpersonal

närmiljön.

Medel för utvecklingsarbete

Vi vill stimulera till ett intensivare utvecklingsarbete i demobåde och genom att under

kratifrågor på grund- gymnasieskola

en anslå 6 kronor år. Vi föreslår att en del

treårsperiod milj per

av medlen som använts för särskilt 3-årigt utveck-

tidigare

i tas i för utvecklingsarbete i lingsarbete lågstadiet anspråk

fr 0 m läsåret 1986/87 då lågstadiesatsningen

demokratifrågor

avslutas. Vi föreslår vidare att medlen för vart och ett av dessa

tre år fördelas enligt följande:

4 reserveras för från länsskolnämnder-

milj/år projektansökan

na till lokalt inom en kommun eller enskilt

utvecklingsarbete

rektorsområde.

1 avsätts till Elevorganisationen som stöd för att genom-

milj/år

föra det för skoldemokratifrågor som disku-

handlingsprogram

terades och som är särskilt inriktat på

på Elevriksdagen 1985, att stimulera undervisningsformer och dämpa utslagning-

nya en i skolan.

1 anslås till Hem och Skola för ett intensifierat försöks-

milj/år

och med I det lokala arbe-

utvecklingsarbete inflytandefrågor.

tet alla föräldrar av Hem och Skola att delta oberoende

erbjuds

av medlemskap eller ej genom klassmöten, klassombudsutav skilda slag och genom andra sam-

bildning, föreningsträffar

Det är att stärka informationen till föräld-

lingar. nödvändigt

rarna om skolans mål och arbetssätt och stimulera alla föräldrar att aktivt ta del i sina barns skolarbete och i klassens Vi vill också att Hem och Skola intensifierar arbe-

gemenskap.

tet med en föräldrautbildning som bygger på ömsesidigt erfamellan människor. Denna föräldrautbildning renhetsutbyte

bör ske i samverkan med studieförbund.

Vi anser vidare att en utvärdering bör göras av medlens anoch av de olika projekten. Resultatet av utvärdering-

vändning

en bör sedan sammanställas och bilda underlag för bredare diskussioner om för att förbättra demokratin i skolan.

åtgärder

I det bör också elevernas infly-

föreslagna utvecklingsarbetet

tande och i i skolan ingå som en

delaktighet arbetsmiljöarbetet

naturlig del.

soU 1985:30 79

Arbetsmiljölagen, omfattar som vi nämnt i princip även eleverna i högstadiet och gymnasieskolan. Det har dock hittills inte ansetts som möjligt att låta eleverna utse ledamöter i

skydds-

kommittéerna. Det största hindret för detta är att

arbetsmiljölagstiftningens tillämpning i huvudsak regleras av avtal mel-

lan parterna på arbetsmarknaden. Vi har erfarit att det f n pågår samtal mellan parterna i syfte att åstadkomma en rekommendation med riktlinjer för lokala överenskommelser om

elevernas medverkan i

arbetsmiljöarbetet.

Vi ser det som angeläget att en sådan rekommendation snarast kan komma till stånd. Att utifrån centrala

riktlinjer lokalt

komma överens om formerna för elevernas stämmer

deltagande

väl med den vi i det for hela

inriktning föregående föreslagit

arbetet med elevernas i skolan.

inflytande

Från våra utgångspunkter är det att eleverna så

naturligt

långt som möjligt likställs med personalen på skolan i arbetsmiljöarbetet. Detta gäller både rätten att utse

skyddsombud,

möjlighet till för eleverna och arbetet i

utbildning skyddskom-

mittéer. Vi menar att elevernas bör

arbetsmiljöarbete tas upp i

det lokala utvecklingsarbetet och att de ekonomiska medel vi föreslår också bör tas i för att stimulera elevernas

anspråk

aktiva deltagande i detta arbete.

Avslutning

I detta betänkande har vi sökt att öka

nya vägar elevernas och

föräldrarnas medverkan, och ansvar i skolan. Att

delaktighet

personalen har till över möjligheter inflytande sin egen arbetssituation är en för att eleverna skall få ett

förutsättning ökat

inflytande. Denna om medbe-

förutsättning är nu genom lagen

stämmande uppnådd i skolan. Nu måste nästa i

steg inflytande-

ledet tas!

Vi sätter kombinationen skolans inre arbete och ett aktivt

lokalt folkstyre i fokus. Därmed vill till ett vi ge vårt bidrag utvecklingsarbete för att öka barn och tilltro till sin

ungdomars

egen förmåga att vara med och ta ansvar och kunna

påverka.

Denna tilltro är grunden för ett levande i ett

medborgarskap

demokratiskt samhälle.

Tre sätt att se på samma arbetsuppgifter:

Det var en tre som alla blev tillfrå-

gång stenhuggare

om vad det var de höll på med.

gade egentligen

Den första svarade: J ag arbetar för mitt levebröd.”

Den andre fortsatte medan han sa: Jag gör det

hugga

bästa i hela landet.

stenhuggarjobbet

Den tittade upp med en vision lysande i

tredje

Ögonen: J ag bygger en katedral.

SOU 1985: 30 81

Reservationer

1 Reservation av Sven och

Lindgren (m)

Larz Johansson (c)

Kapitel 2

Enligt vår mening hade det Varit att ännu i

möjligt gå längre

förenkling vad gäller föreskrift om vad som skall finnas i

plan

om elevinflytande. Vi hyser full tilltro till de lokalt berörda att finna former utan centrala

lämpliga pekpinnar.

Arbetsgruppens förslag Vårt förslag

§ 3 § 3 För varje arbetsområde för För varje arbetsområde för rektor i grundskolan och för rektor i och för

grundskolan varje skolenhet av gymnasie- varje skolenhet av gymnasieskolan skall det finnas en plan skolan skall det finnas en

plan

som visar som visar formerna för samråd 1 vilka som beslutar, lämnar forslag eller avger

yttran-

den i frågor som har stor be-

tydelse för eleverna, formerna för samråd, med vilka samråd sker,

hur samrådet dokumente-

rP-CIONJ

ras och

C11hur elevinflytandet skall vi-

dareutvecklas

§4 §4 Planen skall utarbetas i sam- Planen skall utarbetas i samråd med eleverna eller företrä- råd med eleverna eller företrädare för dem. Om oenighet dare för dem och

godkännas

rått om innehållet skall det av

Skolstyrelsen redovisas för skolstyrelsen.

82 SOU 1985: 30

§5

Skolstyrelsen skall godkänna

eller besluta om för-

planen ändringar i den.

§6 För varje arbetsområde för rektor i och för

grundskolan

varje skolenhet av grundskolan skall det en gång varje läsår till Skolstyrelsen lämnas en närmare redogörelse för samrådsförfarandet och utveck-

lingen av elevinflytandet.

2 Reservation av Sven (m)

Lindgren

Jag reserverar mig mot utredningens forslag att medel för

utvecklingsarbete i demokratifrågor skall kanaliseras till Hem och Skola och elevorganisationen. De utvecklingsmedel som

kan omfördelas för detta ändamål skall min helt .

enligt mening

och hållet kanaliseras genom länsskolnämnderna. Mitt motiv är att detta utvecklingsarbete berör alla som är verksamma i skolan, inte bara två organisationer. Det torde vara omöjligt att

med förstärkt elev- eller föräldrainflytande

genomföra projekt

. utan att hela skolan engageras.

SOU 1935: 30 83

Särskilda

yttranden

1 Särskilt av Mats Ahnlund

yttrande (s)

§ 4 i förslaget till borde att

författningsförslag reglera inflytan-

deplanen skall utarbetas även i samråd med föräldrarna till

eleverna i grundskolan.

Detta beroende att planen skall innehålla bl a med vilka

på

samrådet på skolan skall ske. I vissa t ex

frågor, klassdelningar, lägerskolor, skoldagens längd, principer för hemuppgifter,

har föräldrarna intressen att enskilt eller

legitima bevaka,

kollektivt. Föräldrainflytandet kan därför komma att beröras av planen. Av det skälet bör föräldrarna också omfattas av samrådet inför utarbetandet av planen.

2 Särskilt av Larz Johansson

yttrande (c)

Jag delar arbetsgruppens uppfattning att det fortsatta utveck-

lvångsarbetet bör stimuleras genom ett särskilt

anslag.

Enligt min mening är det som föreslås ställas till läns-

belopp skolnämndens disposition otillräckligt för att ge någon påtaglig

effekt. Eftersom frågan bör prövas i avstår

budgetsammanhang

jag från att föreslå något alternativt

belopp.

Bilaga

®

Kommittédirektiv gg

w

Dir 1984:31

till 1983 års demokratiberedning (C

Tilläggsdirektiv

1983:03)

Dir 1984:31

Beslut vid regeringssammanträde 1984-06-28.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmberg, anför.

Förslag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet, Jag föreslår statsrådet och statsrådet Göransson att 1983 års demokrati- Hjelm-Wallén, beredning får i uppdrag att utarbeta förslag som syftar till att öka elevernas och föräldrarnas medverkan. delaktighet och ansvar i skolan.

Bakgrund mer samlat om elevers och föräldrars Senast riksdagen tog upp frågan i skolan var hösten 1980 med av propositionen om inflytande anledning elevers och föräldrars i skolan l979/80zl82. UbU medinflytande (prop. rskr beslut innebar bl. a. att rektor fick viss 1980/81:9 142). Riksdagens att informera och samråda med företrädare för elever och skyldighet föräldrar i vissa frågor. Vissa ändringar genomfördes också i skolfözordningens regler om konferenser m. m. Skolförfattningsutredningen hari betänkandet (Ds U 1982:5) Konferenser i skolan lämnat förslag till förenklingar i skolans konferenssystem. Förslaget, som har remissbehandlats. innebär att varje rektorsområde eller skolenhet möjligheter att utforma ett konferenssystem som är anpassat efter ges större de lokala behoven. Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslaget. Elevorganisationen i Sverige har i en skrivelse till Utbildningsdepartementet den 18 mars 1983 föreslagit att åtgärder vidtas för att stärka elevinflytandet i skolan. Skrivelsen har remitterats till Riksförbundet Hem och Skola, som i sitt yttrande har understrukit behovet av att åter aktualisera frågan om elevernas och föräldrarnas medinflytande l skolan. skall bl.a. behandla frågan om 1983 års demokratiberedning (C 1983:03)

medborgarnas medverkan. delaktighet och ansvar i den kommunala verksuznheten. Enligt direktiven medverka (Dir 1983:44) skail beredningen tiil att försöksverksamheten inom detta område startas och att erfarenheter fran verksamheten sammanställs och förmedlas till kommuner och organisationer. Ätcn barn och ungdomsdelegalionen (Ju l983()l ) har att inom sitt oimade behandla fragor av detta slag.

Uppdraget Det ar väsentligt att nu mer samlat ta upp frågan om elevers och föräldrars medverkan. delaktighet och ans\ ar i skolan. Denna fraga knyter nära an till 1983 ars demokratiberednings utredningsuppdrag. Denna beredning bor därför fä i uppdrag att utarbeta förslag som syftar till att öka elevernas och föräldrarnas medverkan. och ansvar i skolan. Därvid bör delaktighet beredningen överväga hur elev- och föräldrainflytandet skall samspela med personalinflytandet och avvägas med hänsyn till den styrning som skolstyrelsen och i förekommande fall lokala organ skall fullgöra. Beredningen bör också belysa hur frågan om det demokratiska samhällssystemet. demokratins grundläggande och olika värderingar. principer former kan ges en mer framträdande roll i undervisningen. Beredningen bör stimulera försöksverksamhet inom ramen för gällande bestämmelser och också föreslå de förändringar i bestämmelserna som kan behövas för att möjliggöra ytterligare försöksverksamhet. Beredningen bör vidare föreslå hur försöksverksamheten skall följas upp och utvärderas samt hur ett fortsatt utvecklingsarbete inom detta område kan läggas upp. I sitt arbete bör beredningen också bidra till att stimulera debatt och studier inom området. Såvitt möjligt bör beredningens arbete mynna ut i konkreta förslag till bestämmelser i skolan. om elev- och föräldrainflytandet Mot bakgrund av dessa frágors särskilda karaktär avser jag att inom ramen för demokratiberedningens uppdrag förordna de sakkunniga och de experter som l hövs för att ingå i en särskild arbetsgrupp inom beredningen för dessa här berörda nytillkommande arbetsuppgifter. Skolförfattningsutredningens betänkande (Ds U 1982:5) Konferenser i skolan och de skrivelser som kommit in i samband med remissbehandlingen av detta betänkande kommer att i de delar som berör elev- och föräldrainflytandet överlämnas till beredningen för fortsatta och överväganden förslag. Även elevorganisationens ovan nämnda skrivelse och remissyttrandet från Riksförbundet Hem och Skola kommer att överlämnas till beredningen. Beredningens arbete med de frågor som jag nu har behandlat bör bedrivas i nära samarbete med Under

stat-kommunberedningen (C 1983:02).

86 sou 1985: 30

Bilaga

utredningsarbetets gång bör vidare den arbetsgrupp som skall arbeta med frågorna om elev- och föräldrainflytandet i skolan informera berörda fackliga huvudorganisationer - och i förekommande fall annan central arbetstagarorganisation med \ ilken staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anstallningsvillkør ›- och bereda dem tillfälle att föra fram synpunkter Lltredningsarbetet bor bedrivas skyndsamt. Demokratibcredningens övervaganden i denna fråga bör redovisas senast den 1 juli 1985.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen utvidgar demokratiberedningens uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Ci\^ildepartementct›

SOU 1985: 30 87

nu;

1985-08115

.

nø-axww-q

Skola för är ett betänkande av en

delaktighet framlagt arbetsgrupp inom

demokratiberedningen.

Det är en känd tes att varje ny generation måste vinnas för demokratin. Här har skolan tillsammans med föräldrarna en l betänkandet

nyckelroll.

betonas elevernas rätt till inflytande över sin arbetssituation - inte bara

i förhållande till utan också till den enskilde läraren och

skolledningen

övrig personal.

Arbetsgruppen betonar också lärarnas, och

skolledningens övrig

personals ansvar för att ett demokratiskt arbetssätt hela genomsyrar skolans arbete - såväl de teoretiska som de mer praktiska och skötsel-

betonade delarna.

De lokala skolpolitikernas ansvar för utifrån de

målbeskrivningar centrala styrdokumenten och för Det är utvärdering understrykes. viktigt

att beslut så ut till brukarna som -

Skolstyrelsen delegerar långt möjligt

till och

förvaltningsråd, föreningar kooperativ.

I stället för att föreslå en mängd anser det

detaljregler arbetsgruppen att

enda som måste bestämmas centralt är rätten till samråd. Hur

inflytandet

l

skall utformas måste få växa fram lokalt bland de närmast berörda.

Skola för delaktighet innehåller även en hel del

praktiska exempel på ett

mer demokratiskt arbetssätt och verksamheter där elever och föräldrar

har ett inflytande.

Liber ISBN 91-38-08899-1

Allmänna ISSN 0375 -25OX

Förlaget