Den regionala problembilden : underlagsmaterial från 1987 års regionalpolitiska kommitté

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Den

regionala

problembilden

N

ordsverige

Bergslagslänen

Stockholm

6 Västsverige

S

ydostsverige

SMU] 1989:12

från 1987 års underlagsmaterial regionalpolitiska kommitté

Statens

offentliga utredningar my 1989:12

?§51

Arbetsmarknadsdepartementet

Den

regionala

problembilden

Underlagsmaterial från års

1_9_87 regionalpolitiska kommitté Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81° - l2°° (externt och internt)

08/763 10 05 12°° - 16°° (endast intemt)

Produktion Allmänna Förlaget Omslag AD Nina Harling ISBN 91-38-10288-9 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1989 906453

FÖRORD

Enligt direktiven till 1987 års regionalpolitiska kommitté bör de långsik-

tiga förändringarna i den regionala utvecklingen analyseras av kom-

mittén.

rapport, som utarbetats inom för

Föreliggande Expertgruppen forskning

om regional utveckling (ERU) på kommitténs uppdrag, innehåller en

genomgång av den regionala problembilden.

bildar ett för kommitténs betänkande.

Rapporten underlag

Bertil Zachrisson Ordförande i REK87

FÖRORD

tillkallade 1987 en parlamentarisk sammansatt kommitté

Regeringen med uppgift att utreda regionalpolitikens inriktning m.m. Kommittén

förutsätts bl.a. drivkrafterna bakom den regionala utveck-

analysera

sedan mitten av 1970-talet. Särskild uppmärksamhet skall riktas

lingen mot storstadsregionernas expansion, för att klargöra orsakerna till denna. Analysen av drivkrafterna bakom den regionala utvecklingen

förutsätts till för en av framtida utveck-

ligga grund bedömning möjliga lingsförlopp.

Kommittén förväntas sålunda en bild av 1990-talets

skapa sig regionala

innan målen för och de regionalpolitiska

problembild regionalpolitiken

medlen behandlas.

ERU har tilldelats att den framtida

uppgiften analysera regionala prob-

lembilden. fokuserar på utvecklingen fram till sekelskiftet.

Analysen

Detta förhållandevis korta tidsperspektiv gör att intresset inte ägnats åt att utarbeta visionära framtidsbilder av tänkbara framtida

regionala

strukturer. Avsikten har i stället varit att utarbeta ett konkret underlag för en politisk diskussion av vilka krav som kan ställas på regional-

under 1990-talet. koncentreras

politiken I rapporten uppmärksamheten

mot fem stora -

regioner Norrland, Bergslagen, Sydöstra Sverige,

Västsverige samt Stockholmsregionen. Dessa har valts därför att de representerar med och

regioner specifika förutsättningar divergerande utvecklingspotential.

har utarbetats av en inom ERUs kansli.

Rapporten arbetsgrupp

har bestått av Jan-Evert Nilsson, kanslichef, Lars Olof

Arbetsgruppen

Persson, Ewa Sjögren, Lennart Sundberg och Anette Usterud. ERUs

styrelse har fortlöpande följt arbetet och angett dess inriktning.

Stockholm den 20 1988

september

Bertil Löfberg

Ordförande i ERU

1. INLEDNING

När regionalpolitiken introducerades i Sverige i mitten av 1960-talet var det som en respons på den fortgående av antalet

minskningen syssel-

satta inom jord- och skogsbruket. Denna minskning drabbade främst Skogslänen där dessa näringar dominerade. Genom en aktiv

lokaliseringspolitik hoppades regering och riksdag kunna påverka

lokaliseringen av industrins investeringar och på detta sätt motverka en

fortsatt nettoutflyttning från skogslänen.

Under 1970-talet ökade komplexiteten i problembilden. Sysselsättningsminskningen inom och fortsatte, om än i jord- skogsbruket

en långsammare takt. Samtidigt försvagades den ekonomiska tillväxten som ett resultat av växande inom industrin. Därmed

strukturproblem

uppstod lokalt koncentrerade kriser i delar av landet som varit

tidigare

förskonade från regionala problem. En snabb tillväxt inom den offent-

sektorn motverkade inom och

liga sysselsättningsminskningen jord-

skogsbruk samt inom industrin. Då denna tillväxt var förhållandevis jämnt geografiskt fördelad över landet bidrog den till att den regionala balansen förbättrades. Resultatet blev att flyttningsrörelserna minskade samtidigt som den regionala stabiliserades.

befolkningsutvecklingen Skogslänen hade under denna period en viss nettoinflyttning, och

skillnaden i mellan och inom län tenderade att

sysselsättningsgrad

minska.

Regionalpolitikens mål

Målen för regionalpolitiken har i stort sett legat fast sedan 1960-talets

aktiva I senaste regionalpolitiska lokaliseringspolitik. regeringens

formuleras målen sätt:

proposition på följande

Regionalpolitiken... bör inriktas på att skapa förutsättningar för en

balanserad befolkningsutveckling i landets olika delar och på att ge människor till arbete, service och oavsett var de bor i

tillgång god miljö landet (Reg.prop. 1984/85:115 s 14).

Med ovanstående mål följer att befolkningsutvecklingen i olika

variationer i arbetsmarknadssituationen samt utbudet av ser-

regioner,

vice blir centrala indikatorer, när det gäller att bedöma hur väl de

regionalpolitiska målen uppfyllts.

Befolkningsutveckling

Mellan åren 1975 och 1987 ökade i Sverige med 2,5

befolkningen procent. Av figur 1.1 framgår att denna befolkningstillväxt inte

fördelade sig jämnt över landet.

I var femte kommun har befolkningen minskat med mer än 5

ungefär

sedan 1975. Totalt sett har i dessa kommuner

procent befolkningen

minskat med 9 procent vilket motsvarar 855 000 personer. Två tred-

av kommunerna i Norrlands inland -

jedelar ligger skogslänen. Bräcke,

Vindeln, Kramfors, Ånge, Ragunda, Strömsund, Bjurholm, Lycksele, Sorsele, Storuman, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Överkalix, och

Norsjö,

Övertorneå - är den del av Sverige som har de flesta kommuner med en befolkningsminskning på mer än 5 procent. Enstaka kommuner i denna

återfinns även i - Laxå och

grupp Bergslagslänen Grums, Kristinehamn,

Hofors - och i - Västervik och

sydöstra Sverige Emmaboda, Hultsfred,

Olofström. i denna är ett resultat av ett

Befolkningsminskningen grupp

konstant nettoutflyttningsöverskott i kombination med ett växande

födelseunderskott. Ungefär två tredjedelar av befolkningsminskningen

förklaras av nettoutflyttningen, medan en tredjedel är ett resultat av födelseunderskottet. Denna grupp kommuner ett nettoflytt-

uppvisar

under alla år sedan 1975 bortsett från 1981 då balans i

ningsunderskott

uppnåddes. Under de senaste åren har takten i

flyttningsströmmarna

reducerats. Sedan 1985 har nettout-

befolkningsminskningen flyttningsöverskottet halverats.

Den konstanta från dessa kommuner är i första hand

nettoutflyttningen

ett resultat av att i åldern 16-24 år Två tredjedelar av

ungdomar flyttar.

sedan 1975 hänför sig till dessa ungdomsgrupper. I

nettoutflyttningen

har ungdomskullarna minskat med 2-3 procent per år till

genomsnitt

följd av nettoutflyttningen. Sedan 1982 har det skett en dramatisk ökning i andelen kvinnor som lämnar dessa kommuner. År 1982 motsvarade utflyttningsöverskottet bland kvinnor i åldern 16- 44 år 1,4 procent av antalet kvinnor i denna åldersgrupp. Fyra år senare hade motsvarande andel stigit till 4

procent.

f Växande

I

- Stagnebande

-Minskande

Figur 1.1: Befolkningstillväxtens geografiska fördelning, 1975 - 1987.

Resultatet av ovanstående har blivit att antalet

flyttningsmönster

invånare i nästan alla åldersgrupper har minskat. är antalet

Undantaget

invånare som är äldre än 65 år. Antalet personer i denna åldersgrupp har ökat med har antalet i

15 procent. Samtidigt personer åldersgrup-

pen 0-15 år minskat med 25 procent. Dessa förändringar i

befolkningens

åldersstruktur medför att födelseunderskottet kan förväntas öka under kommande år. De kommuner som redovisar den

kraftigaste befolkningsminskningen förefaller därför ha små möjligheter att bryta den negativa befolkningsutvecklingen. Kommunerna har hamnat i en

självförstärkande befolkningsminskningsspiral.

Mer än hälften av Sveriges kommuner med 54 procent av

ungefär

landets en vilket

befolkning uppvisar stagnerande befolkningsutveckling,

i detta fall innebär att under 1975 - 1987

befolkningstillväxten perioden

har varierat mellan - 5 till + 5 procent. och

Göteborgs- Malmö-regionen

tillhör denna grupp liksom Kalmar, Borås,

Norrköping, Jönköping,

Karlstad, Örebro, Västerås, Sundsvall och Luleå. Att befolkningens storlek förändrats endast i dessa kommuner innebär inte att

marginellt

bruttoflyttningen till och från dem varit än brut-

signifikant lägre toflyttningen till/från andra kommuner. Bruttoflyttningen till dessa

regioner har varit nästan lika stor som till de kom-

bruttoflyttningen

muner vars befolkning ökat med mer än 15 procent under den studerade perioden. Även i stagnerande kommuner växer antalet pensionärer snabbast, medan antalet personer i åldern 0-15 år minskar mest. Drygt var fjärde kommun med tillsammans 36 procent av landets

redovisar en som 5 procent

befolkning befolkningstillväxt överstiger

sedan 1975. d.v.s. Stockholms län, tillhör denna

Stockholmsregionen

grupp tillsammans med centra som Uppsala, Linköping,

Växjö, Helsing-

borg, Falun, Östersund och Umeå. Till denna grupp av kommuner hör också många expansiva små kommuner som t.ex. Gnosjö, Vaggeryd,

Mörbylånga, Höör, Sjöbo, Båstad, Ängelholm, Orust, Tjörn, Öckerö,

Habo, Mullsjö, Säter, Laholm, Strömstad, Färgelanda, Hjo, Mora, Lek-

sand, Gagnef, Krokum och

Haparanda.

Mindre av kommuner redovisar en

än 10 procent samtliga befolknings-

tillväxt som -

överstiger 15 procent. Västsverige Orust, Stenungsund,

Tjörn, Partille och - och Stock-

Alingsås, Kungsbacka, Härryda

- Val-

holmsregionen Sundbyberg, Täby, Sollentuna, Upplands Väsby,

lentuna, Österåker, Vaxholm och Värmdö - är de som har de

regioner

flesta kommunerna med en snabb Umeå är den

befolkningstillväxt.

enda kommunen i Norrland med en som

befolkningstillväxt överstiger

15 procent. Hammarö och Kil har motsvarande i

position

medan sydöstra saknar snabbväxande kom-

Bergslagslänen, Sverige

muner.

Arbetsmarknadcsituation

Arbetsmarknadssituationen har studerats under 1985 till 1987.

perioden

Under denna period var i genomsnitt 5 procent av befolkningen i åldern 16-64 år öppet arbetslösa, arbetssökande med arbete, anställda

tillfälligt

enligt ungdomslagen eller i Dessa personer kan

beredskapsarbeten.

betecknas som oetablerade arbetsmarknaden. Det

på geografiska

mönstret när det tillgången på arbete under den aktuella

gäller

treårsperioden framgår av figur 1.2. I 40 procent av landets

ungefär

kommuner överstiger andelen personer som är oetablerade

på

arbetsmarknaden 6 procent. Som av 1.2 domineras denna

framgår figur

grupp av små och medelstora kommuner i Norrland och

Bergslagslänen.

I dessa båda regioner finns det ingen kommun där andelen etablerade

understiger riksgenomsnittet. Situationen är i detta avseende annor-

lunda i som nio kommuner i denna har

Sydostsverige. Samtidigt region

en arbetsmarknadssituation som är sämre än

riksgenomsnittet

andelen oetablerade arbetsmarknaden i

understiger på riksgenomsnittet

åtta kommuner. Kännetecknande för samtliga kommuner med

en svag arbetsmarknadssituation är att drabbas hårdast. I

ungdomsgrupperna

genomsnitt 40 procent av de personer som är oetablerade på arbetsmarknaden är i åldern 16-24 år.

Kombineras uppgifterna om arbetsmarknadssituationen med uppgifter-

na om befolkningstillväxten kan noteras att ingen kommun med en

hög

andel oetablerade personer sedan 1975.

uppvisar befolkningstillväxt

Endast kommuner i denna - Piteå och

fyra grupp Skurup, Nora, Hapa-

randa - har en medan i

stagnerande befolkning, befolkningen övriga

kommuner i minskar. En stor andel oetablerade arbets-

gruppen på

marknaden förefaller sålunda utgöra ett effektivt hinder mot befolkningsökning. Fokuseras intresset mot de kommuner som har en relativt andel som är oetablerade arbetsmarknaden

låg personer på

att endast en av dessa kommuner - - redovisar en

framgår Uppvidinge

befolkningsminskning. Åtta av de elva kommuner som hade den största befolkningstillväxten kännetecknas av att arbetsmarknadssituationen i kommunen är bättre än En arbetsmarknadssitua-

riksgenomsnittet. god

tion skapar förutsättningar för en snabb även om

befolkningstillväxt,

detta inte är en konsekvens.

nödvändig

Figur 1.2: Arbetslöshetens geografiska fördelning, 1985-1987.

De kommuner som har en bättre arbetsmarknadssituation än riks-

genomsnittet kännetecknas framför allt av att ungdomsarbetslösheten

är lägre. Medan andelen oetablerade personer i åldersgruppen 20-24 år uppgår till 18 procent i kommuner med en hög andel oetablerade, är motsvarande siffra 6 procent i kommuner med en låg andel oetablerad

arbetskraft. Utbildningsnivån för åldersgruppen 20-24 år är högre i

kommuner med en gynnsam arbetsmarknadssituation. Medan 22 pro-

cent i denna åldersgrupp har eftergymnasial utbildning i

av personerna dessa kommuner är motsvarande andel i kommuner med en dålig arbetsmarknad endast 15 procent.

Ovanstående skillnad återspeglar en skillnad i arbetskraftens

generell

utbildningsnivå. I kommuner med en låg andel oetablerade på arbetsmarknaden är arbetskraftens Dessa kommuner

utbildningsnivå högre.

har en förhållandevis låg andel av befolkningen med endast grundskoleutbildning (34 procent). Motsvarande andel i kommunerna med en hög andel oetablerade arbetsmarknaden är 44 procent.

på

Service

Det målet att människor tillgång till ser-

regionalpolitiska erbjuda god

vice oavsett var de bor innefattar olika av -

många typer tjänster barnomsorg, äldreomsorg, utbildning, sjukvård, kulturaktiviteter, m.m.

saknas det en enskild indikator som serviceutbudet i en

Tyvärr uttrycker

kommun. av serviceutbudet måste därför fokuseras mot ens-

Analyser

kilda typer av I detta avsnitt riktas intresset mot utbudet av

tjänster. och utbildning. barnomsorg

År 1986 motsvarade antalet platser i landet daghem och famil-

på

53 procent av antalet barn i åldern 1-6 år. Bakom denna

jedaghem

siffra sig emellertid stora variationer mellan olika

aggregerade döljer

kommuner. Figur 1.3 illustrerar den geografiska fördelningen av dessa skillnader. I var kommun finns det ingen kö till barnom-

ungefär fjärde

Det innebär att föräldrar som önskar barnomsorg omedelbart sorgen. kan få en plats på daghem eller familjedaghem. Andelen barn som har

inom i denna grupp av kommuner varierar mellan

plats barnomsorgen

34 och 76 I närmare hälften av dessa kommuner har mer än 50

procent.

procent av 1-6 åringarna tillgång till kommunal barntillsyn.

\

I

-Ingen ko

.Liten kö

kö

_Stor

Figur 1.3: Barnomsorgskön i svenska kommuner, 1986.

De regioner som

uppvisar en svag befolkningsutveckling, och en svag

arbetsmarknadssituation bättre till när det utbudet av

ligger gäller barnomsorg. I exempelvis sydöstra har tio kommuner Sverige ingen

barnomsorgskö. I Norrland är åtta kommuner i motsvarande situation. Notabelt är att regionala centra som Sundsvall, Östersund och Umeå tillhör denna Däremot kännetecknas Norrlands inland av att

grupp. många kommuner har en som av

barnomsorgskö överstiger 6 procent

antalet 1-6 åringar i kommunen. Nitton kommuner i Norrlands inland tillhör denna grupp, medan endast fem kommuner inte har

någon barnomsorgskö.

Drygt var tredje kommun i landet har en som

barnomsorgskö överstiger

6 procent av antalet 1-6 åringar i kommunen. Förutom koncentrationen till Norrlands inland återfinns dessa kommuner i hela landet. Nittio procent av kommunerna i denna grupp mindre av

erbjöd än 50 procent barnen kommunal Andelen barn i kommunal i

barntillsyn. barnomsorg

denna grupp av kommuner varierar mellan 21

och 61 procent.

Den andra indikatorn på utbudet av service som valts är

tillgången på

gymnasieutbildning. Det finns totalt 27 att i

gymnasielinjer välja på

Sverige. Figur 1.4 hur utbudet av antalet varierar

belyser gymnasielinjer

mellan olika delar av landet. Av skäl finns det en stark sam-

naturliga

variation mellan kommunernas storlek och antalet

tillgängliga gymnasielinjer. Stockholmsregionen är sålunda den som region erbjuder flest gymnasielinjer (26 stycken). Göteborgsregionen, Malmöregionen

och stora centra kan mer än 20

befolkningsmässigt regionala erbjuda

gymnasielinjer. Dessa regioner och kommuner har i allmänhet

samtliga

de Bland de kommuner

sju högskoleförberedande gymnasielinjerna.

som har mer än 16 återfinns emellertid också ett antal

gymnasielinjer

mindre kommuner -

Katrineholm, Nässjö, Vetlanda, Gislaved, Värnamo, Ljungby, Hässleholm, Klippan, Ängelholm, Eslöv, Alingsås,

Köping, Lindesberg, Bollnäs, Söderhamn, Kiruna och Piteå. I dessa kommuner finns endast sex av de

högskoleförberedande gymnasielinjer.

Ungefär en tredjedel av Sveriges kommuner saknar gymnasieutbildning.

Dessa kommuner är förhållandevis över landet. De flesta

jämnt spridda

kommunerna är små och i närheten av ett större centra

många ligger

med Till denna hör emellertid också

gymnasieutbildning. grupp några

små kommuner i Norrlands inland som från större centra -

ligger långt

Berg, Dorotea, Sorsele, Åsele och Övertorneå.

-Mânga linjer

-Få linjer

-Ej gynnasium

1.4: Utbud av i olika kommuner, 1987. Figur gymnasielinjer

Dagens regionala problembild

Hur dagens regionala problembild uppfattas bestäms av vilka variabler

som intresset riktas mot. Riktas intresset mot

befolkningsutvecklingen

är det framför allt delar av Norrland och delar av som

Bergslagslänen

kan betecknas som Dessa delar av landet kännetecknas dess-

problem.

utom av att tillgången på arbete är sämre än för riket som helhet. Värderat utifrån arbetsmarknadssituationen framstår betydligt fler kommuner i Norrland och som Till detta

Bergslagslänen problemregioner.

kan läggas att Blekinge också uppvisar en arbetsmarknadssituation som är sämre än riksgenomsnittet. Riktas uppmärksamhet mot utbudet av kommunal är det inlandet i övre Norrland tillsammans med

barnomsorg

delar av Värmland och Skåne som sämst, medan det sämsta

ligger

utbudet av är i små kommuner över

gymnasieutbildning utspridda

landet.

Delar av Norrland samt är sålunda de som

Bergslagslänen regioner uppvisar de största regionala problemen. Till detta kommer Blekinge

som kännetecknas av att andelen oetablerade

överstiger riksgenomsnit-

tet. Mot denna bakgrund är det att dess är

förståeligt just regioner

föremål för regionalpolitiska insatser. En analys av den

regionala prob-

lembilden i framtiden måste därför rikta intresset mot dessa delar av

Sverige. Utvecklingen i Norrland, och Bergslagslänen Sydostsverige

ägnas därför speciell uppmärksamhet i denna rapport.

och Stockholmsregionen är två som en Västsverige regioner uppvisar

snabb befolkningstillväxt och en gynnsam arbetsmarknadssiutation. I den debatten ställs ofta de s.k.

regionalpolitiska storstadsregionernas expansion mot tillbakagången i andra i de regioner. Expansionen

förstnämnda regionerna ses som en orsak till tillbakagången i de sistnämnda. Mot denna är det att även rikta

bakgrund angeläget

intresse mot och

storstadsregionerna. Västsverige Stockholmsregionen

ägnas därför också speciell uppmärksamhet i denna rapport.

I rapporten koncentreras sålunda intresset mot utvecklingen i fem

- och

regioner Norrland, Bergslagslänen, Sydostsverige, Västsverige

delar av -

huvudstadsregionen. Övriga Sverige, Södermanland, Östergötland, Gotland, Jönköpings län, Skåne, Skaraborgs län och

Upplands län - behandlas inte Många av de som

explicit. resonemang

förs i rapporten har emellertid relevans också för dessa delar av landet.

2. DRIVKRAFFER BAKOM DEN REGIONALA UTVECKLINGEN

En för att en relevant av fram-

avgörande förutsättning problembild

tidens skall kunna tecknas är att och

regionala problembild dynamiken

komplexiteten i Det faktum att

verkligheten fångas. några regioner

uppvisar ett likartat innebär inte att drivkrafterna

flyttningsmönster

bakom är identiska i dessa Orsakerna till ett

utvecklingen regioner.

likartat kan variera mellan

flyttningsmönster regioner.

Komplexiteten manifesterar också i att ett över tiden stabilt utveck-

sig

lingsmönster i en region är ett resultat av att olika drivkrafter varit dominerande under olika tidsperioder. Huvuddrivkraften bakom

gles-

bygdens avfolkning är exempelvis inte densamma nu som för 20-30 år sedan. På den tiden inom och

tvingade rationaliseringar jord- skogsbruk

folk att flytta och att livsform. I välutbildade

byta dag upplever

ungdomar att glesbygden, med sina små lokala arbetsmarknader och de

dåliga karriärmöjligheterna, inte ger de i utvecklingsmöjligheter

arbetslivet som de önskar. Sådana över tiden innebär att

förändringar

förutsättningarna för att förändras. i

påverka utvecklingen Förändringar

drivkrafterna bakom kräver därför i de

utvecklingen förändringar politiska åtgärder som vidtas för att påverka utvecklingen.

Det som till för denna är att den

perspektiv ligger grund rapport

regionala utvecklingen återspeglar ett stort antal samverkande samhällsprocesser. Det stora antalet att en blir

processer gör förenkling

nödvändig. I rapporten riktas därför mot för-

uppmärksamheten fyra

- i människors

ändringsprocesser förändringar livsform, internationell

strukturomvandling, konjunkturutveckling samt politiskt bestämda

förändringar. Ett utmärkande drag hos de utvalda

förändringsprocesser-

na är att deras tidskonstanter varierar. Medan i

exempelvis förändringar

människors val av livsform tar i att barn andra

sig uttryck väljer

livsformer än sina föräldrar så kännetecknas av

politiska förändringar

att de kan ske med kort varsel, i samband med

exempelvis regeringsskifte.

Fä garilivsfonn

Ett utmärkande i under detta århundrade är

drag samhällsutvecklingen

att antalet som är verksamma i fortgående

personer primärnäringarna

År 1940 var 860 000 - vilket har minskat. exempelvis personer motsvarade 30 av de - verksamma ijord- och

procent yrkesaktiva

år senare hade antalet halverats. Under de

skogsbruk. Tjugo

åren halverades antalet en Denna

efterföljande tjugo ytterligare gång.

i antalet som är verksamma i

långsiktiga nedgång personer

människors från en livsform till

primärnäringarna återspeglar övergång

en annan (_jfr.figur 2.1).

Jordbrukare har traditionellt levt i en som

självständighetslivsform

kännetecknas av en stark strävan efter oberoende och självständighet Verksamheten betraktas inte endast

(Höjrup 1983). på den egna gården

arbete utan den är livet. Arbetstiden är inte klart som ett själva

och vilka aktiviteter som är arbete fritidsaktiviteter är

avgränsad resp.

oklart.

I en sådan livsform saknar det att fritid från arbetstid.

mening avgränsa

omfattas inte enbart av självägande bönder.

Självständighetslivsformen

Också bland som driver hantverksverksamhet, har egen

personer

eller en fabrik som för den lokala och affärsrörelse producerar marknaden återfinns bärare av denna livsform. Även inom

regionala

dessa områden har det skett en omfattande strukturrationalisering, vilket medfört att antalet människor som lever en har minskat även bland dessa grupper.

självständighetslivsform

5-10 av den svenska arbetskraften är i dag

Uppskattningsvis procent

bärare av en Reduktionen av denna andel över

självständighetslivsform.

tiden är ett resultat av flera samverkande orsaker. Två huvudtyper av

faktorer kan framhävas.

För det första har de ekonomiska för de av verk-

förutsättningarna typer

samhet som en fortgående försäm-

möjliggör självständighetslivsform

Den tekniska i kombination med förändringar i efter-

rats. utvecklingen,

och konkurrenssituation, har medfört en omfattande

frågemönster

inom områden där var

strukturrationalisering självständighetslivsformen

utbredd. Antalet har reducerats, hantverkstillverkning familjejordbruk

har ersatts av stora har vunnit

industriproduktion, kedjeföretag

marknadsandelar bekostnad av små inom alla delar av

på familjeföretag

den lokalt orienterade industrin har utsatts för ökad

detaljhandeln,

konkurrens från utländska konkurrenter.

För det andra har den ekonomiska utvecklingen bidragit till att förändra

folks preferenser. I jordbrukssamhället representerade självständighets-

livsformen attraktivt, då alternativet var att man en annan

något tjänade

person - en storbonde, en mästare, en en ämbetsmanna-

grosshandlare,

familj eller motsvarande. Oavsett vad man arbetade med så var den materiella levnadsstandarden låg. l denna situation framstod

självstän-

dighetslivsformen som attraktiv, då en egen gård, hantverksverksamhet

och liknande skänkte sin oberoende. Bonden att vara utsatt

ägare slapp

för en herres krav och Med den ekonomiska

godtycke. utvecklingen

följde att utbudet av varor och tjänster ökade som lönerna

samtidigt

steg. Kontantlönens storlek blev därmed allt för den enskilde,

viktigare

Procent

m_ Sjalvstauigetslivsfmn

m -

n -l

Ka~r1a~1ivsfonn

m

Lonea~neta~11vsfor~m

I I I I I I I I

1£187513X)1%1£1975%

Figur 2.1: Andel av arbetskraften som lever i olika av livsformer i

typer

Sverige 1850 - 2000.

då lönens storlek bestämde en persons att ta del av det

förutsättningar

växande De små efter i inkomst-

varuutbytet. familjejordbruken släpade

varför lockelsen från livsformer som kontant-

utveckling, erbjöd högre

lön växte. förändrade beroendet av arbetsgivaren

gradvis Samtidigt

karaktär i takt med att arbetsmarknaden institutionaliserades och förhållandena i avtal och Beroendet fick allt mindre

reglerades lagar.

karaktär av ett beroende av godtycke. En växande grupp

arbetsgivarens

människor valde därför att att sin

prioritera möjligheterna disponera

fritid framför friheten från beroende av en arbetsgivare.

från till andra livsformer har

Övergången självständighetslivsformen

till att forma den Denna övergång är

bidragit regionala utvecklingen.

huvudkraften bakom den av som har

avfolkning landsbygden pågått under tid. År 1940 bodde uppskattningsvis 2,9 miljoner personer på lång

d.v.s. utanför tätorter med mer än 200 invånare. Motsva-

landsbygden,

rande andel 1985 endast till 1 miljon personer. När regional-

uppgick

växte fram under 1960-talet så var huvuduppgiften att mot-

politiken

verka de konsekvenser som övergången från

regionala självständighetslivsformen fick för Norrland.

motsvarades av en expansion

Självständighetslivsformens tillbakagång

av lönearbetarlivsformen. Den sistnämnda kännetecknas av att arbete och fritid betraktas som klart aktiviteter. Arbetet utförs

separerade

under en arbetstid, under vilken arbetsgivaren bestämmer

lagstadgad

vilka som skall utföras. Den tiden, fritiden, dis-

arbetsuppgifter övriga

den enskilde efter eget Livsformen präglas av att

ponerar gottfinnande.

arbete betraktas som ett medel för den enskilda för att förvärva de ekonomiska resurser som krävs för att denne skall kunna realisera sina drömmar under sin fritid. Lönearbete blir något man lever av, men för. Med livsformen att lönen och arbetstidens längd blir

knappast följer centrala De avtalsförhandlingarna och dagens stridsfrågor. årliga

debatt om av arbetstiden illustrerar detta.

politiska förkortning

av lönearbetslivsformen har ökat under efterkrigstiden,

Utbredningen

som tillväxten inom Under

något återspeglar tjänstesektorn. perioden

1945 till 1987 ökade antalet inom och service

sysselsatta privat offentlig

med i överkant ca 2.1 En ökning som motsvarar 178 miljoner personer. Under samma växte inom industrin inte

procent. period sysselsättningen

alls. Lönearbetslivsformens växande återspeglades dels av en

utbredning

från och dels av att

fortgående övergång självständighetslivsformen

kvinnor i växande anmälde sig arbetsmarknaden.

utsträckning på

Tillväxten inom under 1960- och 1970-talen till

omsorgssektorn bidrog

att förvärvsfrekvensen ökade kraftigt bland kvinnor. Sålunda ökade förvärvsfrekvensen för kvinnor i 25-44 år från 55 till 78

åldersgruppen

mellan 1965 och 1978. Förvärvsfrekvensen bland kvinnnor i

procent

45-65 år ökade under samma från 48 till 65

åldersgruppen period procent. (SOU 1979:24).

70-85 procent av arbetskraften lever i dag i lönearbe-

Uppskattningsvis

tarlivsformen (jfr.figur 2.1). Med den växande utbredningen av lönearbetarlivsformen har att på arbetstillfällen har blivit en

följt tillgången

allt orsak till befolkningsomflyttningar. Brist på arbetstillfällen

viktigare

folk att från går därför i

tvingar flytta regioner. Befolkningsströmmarna

stor från med underskott från arbetsplatser till

utsträckning regioner

med brist arbetskraft diskussionen i Bilden har

regioner på (jfr kap 1).

emellertid blivit mer sammansatt i takt med att kraven på utbildning ökat. Brist arbetskraft har i växande blivit med brist på

på grad liktydigt

arbetskraft med kompetens. Arbetsmarknaden har segmente-

speciell

rats. Enskilda personer kan därmed endast konkurrera om arbeten inom av arbetsmarknaden. Resultatet har blivit att

avgränsade segment

allt fler har kommit att en situation med samtidig

regioner uppleva

arbetskraftsbrist och arbetskraftsöverskott.

i kvinnors förvärvsfrekvens och arbetsmarknadens segmentet-

Ökningen

har till en ökad koncentration av bosättningsmönstret.

ing bidragit

att finna arbeten för två makar med speciell kompetens

Möjligheterna

växer med den lokala arbetsmarknadens storlek. Utveck-

naturligtvis

arbetsmarknaden har detta sätt bidragit till att små lokala

lingen på på

arbetsmarknader blivit mindre attraktiva. ›

Parallellt med den ökade av lönearbetslivsformen har en

utbredningen

av antalet personer som lever i en karriärbunden

fortgående ökning

livsform inträffat. Karriärlivsformen kännetecknas av att arbetet betraktas som ett medel för Möjligheterna till inlärning

självrealisering.

och i arbetslivet blir därmed Arbetet blir

personlig utveckling viktiga.

man i och lever för. Det tillåts därför breda ut

något engagerar sig sig på

fritidens bekostnad. I karriärlivsformen blir sålunda arbetet ett mål i sig. Arbetet är emellertid ett medel för att vinna erkännande.

samtidigt

Strävan efter är ett centralt element i denna livsform.

framgång

i arbetet innebär befordrad, förvärvar social Framgång att en person blir samt förbättrar sina materiella Genom sitt val av

prestige betingelser.

bostad, sina fritidsvanor och socialt umgänge kan den enskilde kom-

municera sin framgång till sin omgivning.

Bärare av den karriärsbundna livsformen återfinnes inom många områden - inom inom s.k. fria som advokater,

näringslivet, yrken arkitekter, journalister, skådespelare osv, inom inom forskningen,

politiken m.m. Uppskattningsvis 10-20 procent av arbetskraften lever i en karriärbunden livsform. Kvinnorna är i denna

underrepresenterade

grupp. Därmed har sannolikt antalet personer i denna livsform fördubblats sedan början av 1960-talet, något som i första hand

återspeglar

inom

utvecklingen näringslivet (jfr.figur 2.1).

För det första har den snabba tillväxten av -

kunskapsföretag programvaruhus, datakonsulter, managementkonsulter, finansföretag, reklam-

m.m. - till att kraven arbetskraften

byrâer, revisionsbyråer bidragit på

förändrats. Kunskapsföretag baserar sin verksamhet att de

på lyckas

rekrytera medarbetare med samt att de

hög professionell kompetens

förmår att effektivt denna Detta förutsätter i sin tur

utnyttja kompetens.

att medarbetarna erbjuds självständiga och utvecklande

arbetsuppgifter.

Därmed skapas det förutsättningar för att medarbetarna engagerar sig mer i sitt arbete än vad en utrymme för. Kun-

åttatimmarsdag ger skapsbaserade företags framgång bestäms av hur de lyckas engagera

personalen och förmå den att identifiera sig med

organisationens affärsidé. Lyckas man med detta uppvisar personalen en stark hängiven-

het för det egna arbetet, vilket yttrar i att arbetet blir man

sig något

lever för och inte endast av.

För det andra har det sedan av 1970-talet skett

början organisatoriska

förändringar i traditionella företag vilket bidragit till den kar-

många

riärbundna livsformens utbredning. Ansvar har i ökad utsträckning decentraliserats inom och

organisationerna. Divisionalisering bolagisering är två populära uttryck för detta. Med decentraliseringen följer att

antalet personer med och kvalificerade

självständiga arbetsuppgifter

växer. Den anställda ges större utrymme att forma sina arbets-

själv

uppgifter. Därmed ökar emellertid samtidigt kraven den enskildes

på

engagemang i sitt arbete. Den nya självständigheten inbjuder på detta sätt till en karriärbunden livsform.

Ett intryck av styrkan i ovanstående förändringsprocess erhålles om

andelen med och kvalificerat arbete studeras.

tjänstemän självständigt

Under 1966 till 1983 ökade andelen med sådana

perioden tjänstemän arbetsuppgifter från en tredjedel till hälften av knappt samtliga

tjänstemän inom industrin. Till detta skall läggas att andelen personer i ledande - som har ansvar för större enheter och leder

ställning personer

arbetet med hjälp av underställd eller som har

personal specialist-

betonade - ökade under den aktuella

arbetsuppgifter med 50 procent

Denna omfattar emel-

tidsperioden (SIND 1987:1). kategori tjänstemän

lertid trots den snabba tillväxten, endast ett litet antal

fortfarande,

människor.

Den växande av en kärriärbunden livsform påverkar det

utbredningen

ett påtagligt sätt. Livsformen är för

regionala utvecklingsmönstret på

närvarande starkt koncentrerad till då denna är

huvudstadsregionen,

inom de områden där den karriärbundna

överrepresenterad samtliga

livsformen förekommer. De flesta kunskapsföretagen är placerade där, liksom huvudkontor till stora traditionella Stockholm är

många företag.

också landets och kulturella centrum. i

massmediala, politiska Ökningen

antalet människor som lever en karriärbunden livsform har på detta sätt

till att koncentrationstendenserna när det gäller

bidragit underbygga bosättningsmönstret.

Internationell strukturomvandling

1974 till en period med svag

Oljekrisen representerade inledningen

tillväxt i världsekonomin och en omfattande internationell strukturomvar den som först kände av den

vandling. Sjöfartsnäringen näring

förändrade situationen. tillsammans med en

Stigande oljepriser,

reducerad drabbade hårt. Redan året

oljeproduktion, sjöfartsnäringen

efter andelen som var till en nivå

oljeprishöjningen steg tonnage upplagt

som var med nivån under 1930-talets ekonomiska depression.

jämförbar

var krisen koncentrerad till tankmarknaden. Medan en

Inledningsvis

av världens var motsvarande andel

tredjedel tanktonnage låg upplagd,

för endast en tjugondedel.

torrlastfartyg

sammanbrottet den internationella tankmarknaden innebar att

på

framtidsutsikterna för varvsindustrin förändrades radikalt. Åren innan

hade varit Varvens orderböcker var

oljekrisen sjöfartskonjunkturen god.

därför när kom. På kort sikt fick därför krisen

välfyllda sjöfartskrisen

märkbara effekter för svensk varvsindustri, men efter något år

inga

orderböckerna att bli tomma. Företrädare för varvsnäringen

började

hävdade att var av natur. valde

problemen övergående Regeringen

därför att försöka motverka effekterna varvsindustrin när dessa

på

framträda. insatser för att och

började Statliga upprätthålla produktion

Först mot slutet av 1970-talet accepterade

sysselsättning vidtogs.

företrädare för och att framtidsutsikterna för

varvsnäringen politiker

svensk varvsindustri var radikalt förändrade. Efter ytterligare några år

slog denna insikt i I av 1980-talet inleddes en

igenom handlingar. början

gradvis nedtrappning av det stödet till varvsindustrin. Ned-

statliga trappningen följdes av nedläggningar. Inom av en loppet femårsperiod

stängdes Öresundsvarvet, Uddevallavarvet och Kockums. Strukturproblemen inom varvsindustrin till att lokala

bidrog skapa

arbetsmarknadsproblem i de orter som drabbades Erixon 1983,

(jfr.

Nordström 1988).

Strukturproblemen inom varvsindustrin representerar

inget särpräglat

fenomen. De flesta branscher som eller

producerar investeringsvaror

insatsvaror till dessa har en internationell

upplevt överkapacitetssitua-

tion sedan mitten 1970- talet. Maskinindustrin, elektroteknisk indus-

på

tri, järn- och stålindustri och gruvindustri är stora svenska

exempel på

branscher som har arbetat marknader av utbudsöverskott.

på präglade

Orsaken till den är att den

uppkomna överkapacitetssituationen

ekonomiska tillväxten sedan har varit konsumtionsdriven.

oljekrisen

Tillväxten har i huvudsak av en växande och

skapats privat offentlig

konsumtion medan har förblivit Sålunda

investeringarna låga. överstiger

dagens investeringsvolym i bl.a. Schweiz och Storbritan-

Västtyskland,

nien inte motsvarande volym omedelbart före Detta trots att

oljekrisen.

ländernas BNP är 15-20 procent större Nilsson

(jfr. 1985). Utvecklingen

har varit likartad i År 1982 var industrins 40

Sverige. investeringar

procent än 1975. Detta innebar att var

lägre investeringsvolymen

ungefär lika stor som 1964, trots att BNP större än 1964. var 60 procent Den ökning i produktionen som har skett har sålunda i huvudsak skett inom med små är

näringar investeringsbehov. Tjänstesektorns expansion

ett uttryck för detta. under 1980-talet har

Konjunkturuppgången

inneburit att investeringsvolymen har ökat. Trots denna

ökning låg

emellertid än 1975, sam-

industriinvesteringarna 1987 5 procent lägre

tidigt som BNP var 20 procent högre (jfr.figur 2.2).

Stålindustrin är en av de branscher som drabbats hårdast av den svaga

investeringsutvecklingen. Då i 80-90 av det storleksordningen procent

stål som produceras används i och i samband med

investeringsvaror

i är detta förvånande. Under

investeringar anläggningar knappast peri-

oden 1973 till 1983 minskade i världen med 10

stålproduktionen

procent. Det sistnämnda året i världen till 404

uppgick stålproduktionen

miljoner ton, en som kan med en

volym jämföras tillgänglig produktionskapacitet på 650 miljoner ton. Den outnyttjade produktions-

kapaciteten vid denna motsvarade

tidpunkt ungefär produktions-

kapaciteten i hela USAs stålindustri. drab-

Överkapacitetssituationen

bade inte stålindustrin i alla länder lika hårt. Produktionen av handels-

stål minskade exempelvis med 44 procent i USA under den omtalade

tioårsperioden. Minskningen inom stålindustrin i EG och Japan uppgick

till 25 Trots den

samtidigt respektive 17 procent. globala överkapaciten

ökade stålproduktionen samtidigt med 907 procent i Korea.

Visserligen skedde ökningen från en låg utgångsnivå, men i slutet av perioden var

landets nästan lika stor som i Stor-

stålproduktion stålproduktionen

britannien.

Index (1975 = 1CD)

120 l

100 Ä

30 -_

50 —_

: Ind.Jstri-

. invester.

40 i

IIIIIIYTTIUUIIIIIUIIlIIIIIII

1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984

1962 1966 1970 1974 1978 1982 1986

Figur 2.2: BNPs och 1960-1987.

industriinvesteringarnas utveckling,

1975 =

(Index 100)

Den internationella överkapacitetssituationen har tvingat fram en

omfattande inom svensk metallindustri, med

strukturrationalisering

tillhörande gruvbrytning. Resultatet har blivit en

sysselsättningsminsk-

ning på 22 000 personer under perioden 1974 till 1985. Då metallindustrin är starkt koncentrerad till vissa delar av har strukturom-

Sverige, vandlingen påtagliga I fem län svarade skapat regionala problem. metall- och gruvindustrin för mer än en femtedel av industrisysselsättningen 1974 (tabell 2.1). 70 procent av sysselsättningsminskningen

skedde i dessa län. Denna minskning är en viktig orsak till det

utflyttningsöverskott som har kännetecknar såväl Bergslagen som

Norrbotten sedan mitten av 1970-talet.

Källa: SCB Industristatistik.

inom metallindustrin har till mas-

Strukturproblemen fortplantat sig kinindustrin, då överkapacitetssituationen medför att investerings-

blir inom järn-, stål- och ferro-

volymen låg. Investeringsvolymen

sålunda 1985 endast till en tredjedel av

legeringsindustrin uppgick

motsvarande 1974. Motsvarande tal för gruvindustrin var 60

volym

Detta innebär att den svenska marknaden för investeringsvaror procent. till dessa branscher har med 40-60 procent under den aktuella

krympt perioden.

500 personer beräknas vara sysselsatta i företag som tillverkar

Omkring

utrustning till metall- och gruvindustrin. Företagen är förhållandevis väl

-

geografiskt utspridda Stockholm, Märsta, Uppsala, Västerås, Nora,

Sala, Fagersta, Ed, Smedjebacken, Grythyttan, Ljusfallshammar, Kiruna och I 1987:3). Av uppräkningen framgår Borlänge, Höganäs (Ds

att en del av vuxit fram i närhet till

utrustningsföretagen geografisk

gruv- och stålindustrin.

Den internationella strukturomvandlingen har inte endast påverkat

och metallindustri. Aven baskemi, elektroteknisk industri varv, gruvor och delar av maskinindustrin arbetar på internationella marknader

kännetecknade av Denna är en orsak till

överkapacitet. överkapacitet ett ökat antal av svenska företag. Såväl den svenska tillverkaren

uppköp av pappersmaskiner som de svenska producenterna av skogsbruksmaskiner har exempelvis köpts upp av finska företag. Med dessa uppköp

ofta I enstaka fall har små lokala följer personalreduktioner. arbetsmarknader drabbats hårt av sådana

omstruktureringar.

Konjunktwutveckling

Den internationella som beskrivs ovan är en

strukturomvandling förhållandevis långsam process. Behovet av en strukturomvandling byggs upp gradvis under många år och genomförandet av den tar i allmänhet en 15-20 år. Hur strukturomvandlingen gestaltar vid en

sig given tidpunkt bestäms av den aktuella situationen. Sålunda synliggjordes allvar först i samband med den

strukturproblemen på kraftiga konjunkturnedgång som följde efter oljekrisen 1974 trots att de växte fram redan under 1960- talet. Under en bidrar en

högkonjunktur växande efterfrågan till att skapa ett intryck av att strukturproblemen är på väg att lösas, medan svaga efterfråga bidrar till att

lågkonjunkturens

problemen framstår som akuta. Dagens högkonjunktur i svensk ekonomi en internationell situation. År 1981 lade den

återspeglade amerikanska presidenten om sin ekonomiska politik. Finanspolitiken blev mer Skatterna sänktes som de

expansiv. samtidigt offentliga utgifterna ökade. Den expansiva amerikanska finanspolitiken kom, genom att den en ökad utländska att

skapade efterfråga på produkter, bli en stimulans för världsekonomin.

kraftig

Stimulanseffekten förstärktes av att dollarkursen steg. Även svenskt näringsliv fick del av denna stimulans. År 1983 inleddes en konjunkturuppgång som pågick fram till 1985, varefter konjunkturen har stabiliserat sig på en förhållandevis hög nivå. (figur 2.3) Kon-

yttrade sig inledningsvis i form av en kraftig

junkturuppgången

exportökning, vilken följdes av en stark ökning i privat konsumtion. Med att antalet och varsel

konjunkturuppgången följde permitteringar om uppsägningar sjönk dramatiskt. sysselsättningen ökade märkbart inom delar av industrin och den privata tjänstesektorn. Expansionens selektiva karaktär innebar emellertid att konjunkturuppgången fick varierande i olika

genomslag regioner.

Sysselsättningstillväxten inom industrin var koncentrerad till ett fåtal branscher -

läkemedelsindustrin, plastvaruindustrin, teleproduktindu-

strin, bilindustrin, instrumentindustrin samt livsmedelsindustrin.

svarade ensam för ungefär hälften av indu-

Transportmedelsindustrin

strins sysselsättningsökning. Detta innebar en kraftig stimulans för

i delar av Den starka inom

utvecklingen Västsverige. expansionen

- hotell- och

privata tjänster bank, försäkring, uppdragsverksamhet,

- särskilt till att stimulera tillväxten i stor-

restaurangverksamhet bidrog stadsregionerna. Nästan varannan sysselsatt i Stockholmsregionen är

verksam inom den medan motsvarande andel för

privata tjänstesektorn, exempelvis Bergslagen endast är något mer än var femte. (Tabell 2:2).

Procent

1964 1968 1972 1976 1980 1984

1966 1970 1974 1978 1982 1986

Figur 2.3: Andel företag som arbetar med fullt kapacitetsutnyttjande 1964-1987.

Källa: SCB FOB 1985

Konjunkturuppgången bidrog naturligtvis också till att förbättra

situationen i de som är hårt drabbade av den internationella

regioner

strukturomvandlingen. Arbetslösheten reducerades.

Konjunkturupp-

gången kunde emellertid inte förhindra att fortsatte att

sysselsättningen

minska inom branscher med Inom och stålindustrin

problem. gruv-

försvann sålunda 5000 under

ytterligare arbetsplatser konjunkturuppgången. I många regioner innebar därför endast konjunkturuppgången

att problemen blev mindre akuta. innebar

Samtidigt konjunkturupp-

gången att bristen på arbetskraft accentuerades i

storstadsregionerna.

Resultatet blev att den obalansen ökade. Ett

mellanregionala uttryck

för detta är att antalet län som hade reducerades

inflyttningsöverskott

under

konjunkturuppgången.

Politiska åtgärder

I slutet av 1970-talet lades den ekonomiska Insatser

politiken. vidtogs

för att begränsa den inhemska samt för att förbättra den

efterfrågan

svenska industrins internationella I samband med

konkurrensförmåga.

regeringsskiftet 1982 accentuerades denna av den

omläggning

ekonomiska politiken. Den snabba ökningen av utlandsskulden sedan 1976 ansågs kräva kraftfulla politiska insatser. Den svenska kronan devalverades åter och

ytterligare åtstramningsåtgärder vidtogs.

Värdet den svenska kronan skrevs denna ned med 16 procent.

på gång

var att förbättra lönsamhet, för att detta sätt

Syftet exportindustrins på industrins internationella konkurrensförmåga. Förhoppningen styrka

var att detta skulle bidra till att öka den svenska exporten.

till att öka sparandet och att frigöra

Åtstramningspolitiken syftade

för industrin. Politiken tog i att de

investeringsresurser sig uttryck

inte tilläts öka lika snabbt som tidigare. Statens

offentliga utgifterna

minskade under år som i de kom-

utgifter några samtidigt Ökningstakten

munala halverades. En konsekvens av var att

utgifterna åtstramningen

inom den sektorn reducerades

sysselsättningstillväxten offentliga

Medan denna ökade med i genomsnitt 4,3

kraftigt. sysselsättning

per år under perioden 1975-1981, var motsvarande ökningstakt procent

under 1982-1987 endast 0,9 procent (jfr. figur 2.4).

perioden

Procent

A

IITIIIIIIIIIIIIIIII

-2 llIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

1961 1965 1969 1973 1977 1981 1985

1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987

2.4: förändring av antal offentligt anställda, Figur Årlig procentuell 1960-1987. (Källa: Ekonomifakta)

Även industripolitiken lades om. Sedan mitten av 1970-talet hade kostnaderna för industristödet ökat Detta var ett resultat av att den

kraftigt.

sittande valde att möta de

regeringen uppkomna strukturproblemen

med statligt stöd. Budgetåret hade kostnaderna för detta icke-

1982/83

permanenta industristöd vuxit till 15,5 kronor, vilket

miljarder

motsvarade 4.6 procent av de Efter

offentliga utgifterna. regeringsskiftet

1982 reduoerades detta stöd successivt, så att det

budgetåret 1986/87

endast uppgick till motsvarande 1,5 kronor.

miljarder

På kort sikt denna av till att de mellan-

bidrog omläggning politiken

regionala obalanserna ökade. Den snabba tillväxten av antalet

offentligt

anställda under 1970-talet till att en

bidrog skapa gynnsam sys-

selsättningsutveckling i alla typer av regioner. På motsvarande sätt

bidrog omläggningen av industripolitiken till en dramatisk

sysselsättningsminskning inom krisdrabbade branscher. av

Nedläggningen

tre varv och en intensifierad

omstrukturering av gruv- och stålindustrin var en konsekvens av

den nya industripolitiken.

Regeringen var medveten om de risker för ökade

regionala problem

som av förde med Därför uttalade

omläggningen industripolitiken sig.

den höga ambitioner, när det att underlätta för de anställda och

gällde

för regioner att klara den i samband med

nödvändiga omställningen

akuta företagskriser. Kriser skulle mötas med stöd till de anställda och till som helhet. Därför hos och

regionen följdes kraftiga nedskärningar nedläggningar av statliga företag av specialdestinerade regionalpolitiska

insatser. Varvsnedläggningarna i Uddevalla och Malmö av

följdes speciella insatser på dessa orter. Strukturrationaliseringen inom

gruvoch stålindustrin motsvarande sätt av Norrbottens- och

följdes på

Bergslagspaket. Dessa till att reducera av de

paket bidrog omfattningen regionala effekterna av den nya industripolitiken.

Dagens situation

Det som iakttas vid en

regionala utvecklingsmönstret given tidpunkt

måste förstås som ett resultat av de

sammanvägt förändringsprocesser

som diskuteras ovan.

Regeringens starka prioritering av insatser för att styrka konkurrensförmågan hos svenskt näringsliv i kombination med av awecklingen

det icke-permanenta industristödet isolerat sett till att öka de

bidrog regionala problemen. Samtidigt så motverkades denna effekt av den

internationella som tog fart ungefär samtidigt med

konjunkturuppgång

tillsammans med devalve-

politikomläggningen.Konjunkturuppgången,

och en dollarkurs, till att näringslivets lönsamhet

ringen stigande bidrog

förbättrades Inom verkstadsindustrin ökade sysselsättningen

kraftigt.

vilket neutraliserade de i Malmö

åter, negativa sysselsättningseffekterna

och Uddevalla av Situationen var annorlunda inom

varvsnedläggelserna.

basindustrin. var inte tillräckligt stark för att

Konjunkturuppgången

förhindra en fortsatt inom dessa. Tillsammans

sysselsättningsminskning

med en dollarkurs emellertid till att den

stigande bidrog devalveringen

ekonomiska situationen förbättrades även för denna del av industrin. Därmed kunde den fortsatta ske under lugna-

strukturrationaliseringen

re förhållanden än vad som annars skulle ha varit fallet. Parallellt med ovanstående så har antalet ungdomar som väljer en karriärs-

utveckling

bunden livsform ökat. Tendensen har blivit så påtaglig, att dessa young urban kommit att tilldra ett ökat allmänt intresse.

professionals sig

Tillväxten i denna har fortsatt att bidra till storstadsregionernas grupp är sålunda ett uttryck för att

expansion. Dagens regionala problembild

den sittande för en näringspolitik, sam-

regeringen omställningsinriktad

som en stark internationell ger utrymme för en kraftig

tidigt konjunktur

av den konsumtionen och en Den starka

ökning privata exportökning.

är emellertid sett med industrins ögon betydligt svagare

konjunkturen

än vad var under 1960-talet (jfr. figur 2.3). Över-

högkonjunkturerna

som kännetecknar delar av basindustrin och den

kapacitetssituationen

verkstadsindustrin att förblir låg. Slut-

tunga gör investeringsvolymen

fortsätter antalet som satsar en karriärbunden livs-

ligen personer på

form att som antalet som lever i självständig-

öka, samtidigt personer

hetslivsformen har stabiliserats en låg nivå. Hur 1990-talets regionala

på

kommer att bestäms av hur de ovan diskuterade

problem gestalta sig

kommer att utvecklas under de kommande

förändringsprocesserna

åren.

3. NORDSVERIGE

Under de senaste hundra åren har nästan fördubblats i

folkmängden Nordsverige. Nordsverige, som i detta sammanhang avgränsats till

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län omfattar drygt hälften av Sveriges yta men rymmer endast 11 procent av dess befolkning (figur 3.1). Fram till slutet av 1800-talet var norra det

Sverige stora nybyggarlandet. Långt in i våra dagar har regionen med sina rika

naturresurser betraktats som framtidslandet (Sörlin 1988).

Expansionen under slutet av 1800-talet var knuten till sågverksindustrins framväxt. Sågverksindustrins behov av timmer att ett

gjorde utspritt bosättningsmönster var nödvändigt för att kunna skogsråvaran i utnyttja

regionen. De enskilda hushållen levde i fall i en kombinerad

många

och lönearbetarlivsform. Sommaren åt den

självständighets- ägnades

egna gården, medan mannen under vintern arbetade åt i

skogsbolagen skogen. Sågverksindustrins framväxt bidrog till att Nordsverige under

andra hälften av 1800-talet hade ett Redan vid

inflyttningsöverskott.

sekelskiftet omvandlades emellertid detta till som

utflyttningsöverskott

sedan växte fram till slutet av 1960-talet. i

gradvis Befolkningsökningen

regionen under 1900-talet är sålunda uteslutande ett resultat av en stor

naturlig befolkningsökning.

Efter det andra ökade I

världskriget utflyttningsöverskottet påtagligt. början av 1960-talet uppgick nettoutflyttningen från norra till Sverige

10.000 personer per år. Huvudförklaringen till detta var att naturresursernas för i förändrades radikalt.

betydelse sysselsättningen regionen

skogsbruket rationaliserades. Att arbeta i blevi allt mindre

skogen grad

ett komplement till eget jordbruk. Den särpräglade norrländska kombinationslivsformen förlorade sitt existensberättigande. Bönder med egen kunde fortsätta att leva i medan

skog självständighetslivsformen,

de övriga tvingades in i lönearbetarlivsformen genom att bli heltids-

anställda skogsarbetare. Ungdomar valde en lönearbetarlivsform, men

bristen på arbeten i Norrland dem att

tvingade flytta. Mekaniseringen

av skogsbruket innebar att behovet av minskade.

skogsarbetare gradvis

Avfolkningen av Norrlands inland hade på allvar fart.

tagit

/

/,1

I’/lé/I {2

/2,) ,

3.1: Karta över och industriella centra.

Figur Nordsverige. Regionala

Det var mot denna som tog form under

bakgrund lokaliseringspolitiken

1960-talet. Problembilden gavs en Den och

entydig tolkning. ensidiga

svagt utvecklade industrin i Norrlands inland var inte

tillräckligt

expansiv för att absorbera den arbetskraft som fanns tillgänglig i regionen. Målet med blev att stimulera en diver-

lokaliseringspolitiken

sifiering av näringslivet samt att öka tillväxten i

regionen. Därigenom hoppades man att utflyttningen skulle kunna begränsas.

Det perspektiv som låg till grund för politiken var att industrins utveckling i Norrland hämmades av att produktionskostnaderna var för

högre företag där än för företag i andra regioner. Klimat och geografiskt

avstånd till marknader medför och

högre byggnads- transportkostnader.

Arbetskraftens avsaknad av industriell erfarenhet innebar att

produk-

tiviteten var lägre och därmed blev arbetskraftskostnaderna Låga

högre.

till att försvåra

fastighetsvärden bidrog finansieringsmöjligheterna.

Brister i infrastruktur att norrländska i vissa fall

gjorde företag tvingades

bära sådana kostnader som i andra regioner täcktes av stat och kommun.

En fortgående koncentration

En ytlig betraktelse kan ge ett intryck av att 1960-talets lokaliserings-

politik blev framgångsrik. Med hjälp av lokaliseringsstöd skapades det

omkring 10 000 nya arbetstillfällen under perioden 1965-1979. I början

av 1970-talet omvandlades utflyttningsöverskottet till ett inflyttnings-

överskott. År 1979 hade norra Sverige ett inflyttningsöverskott som översteg 4000 personer. Därefter sjönk det för att 1982 åter omvandlas till ett som vid mitten av 1980-talet 3000

utflyttningsöverskott, översteg personer. Omsvängningen ibefolkningsströmmen under 1970 var emel-

lertid inte i första hand ett resultat av

lokaliseringspolitiken. Visserligen

bidrog politiken till att i ökade.

industrisysselsättningen Nordsverige Denna ökning var emellertid liten jämfört med sysselsättningstillväxten inom den offentliga sektorn. Slutligen innebar den försvagade

ekonomiska tillväxten i landet att arbetskraft i andra

efterfrågan på

regioner försvagades med 1960-talet. Suget efter arbetskraft

jämfört

utanför Norrland försvagades därmed.

Bakom i i norra

förändringen befolkningsutvecklingen Sverige döljer

det sig stora inomregionala variationer. Norrlands inland kännetecknas av ett permanent utflyttningsöverskott. Mönstret bröts endast under tre år i slutet av 1970-talet, då inlandet noterade ett litet

inflyttningsöver-

skott. För inlandets vidkommande innebar i situationen

förbättringen

under 1970-talet därför i första hand att utflyttningsöverskottet reducerades. Medan 1970 översteg 7000 hade det

utflyttningsöverskottet

1975 reducerats till hundra Under 1980-talet har

några personer.

åter ökat, så att det i mitten på 1980-talet över-

utüyttningsöverskottet

steg 2000 personer per år. Inlandet förlorar i första hand befolkning i

20-34 år. Denna åldersgrupp har uppvisat en nettout-

åldersgruppen

flyttning under alla år sedan 1970.

Tabell 3.1: Befolkningsförändringar i olika delar av NordSverige, 1974-

1987.

östersund-

Norra glesbygden 185373 20,6 -8486 -4,3 Södra gles-

till inlandet domineras däremot av personer i högre åldrar.

Inflyttningen

Det växande under 1980-talet är ett resultat av

utflyttningsöverskottet

att till inlandet minskat medan varit

inflyttningen utflyttningsströmmen

oförändrad. Trots denna minsknin har inflyttningen från de tre storstadsområdena förblivit konstant. flyttar knappt 2000 personer

.årligen

från dessa till inlandet. 1988).

regioner (Lundin

också ett mönster som bidrar till att skapa

Flyttningsrörelserna uppvisar

sociala Bland dem som lämnar inlandet är yngre kvinnor den

problem.

största gruppen. Bland inflyttarna däremot är männen storleksmässigt dominerande. Resultatet blir att obalansen mellan antalet män och antalet kvinnor i Norrlands inland växer. Redan i är

gradvis dag

obalansen så stor att ett socialt I en glesden representerar problem. som finns det färre än fyra ensam-

bygdskommun Berg exempelvis

boende yngre kvinnor per tio män.

Det tillsammans med ett sjunkande

permanenta utflyttningsöverskottet

födelseöverskott medför att befolkning i inlandet minskar. Sedan 1970 har den minskat med nästan 60 000 personer. Befolkningen uppgick 1987 till 323 000 Dessa fördelar på 33 kommuner. Två personer. sig av dessa kommuner har mindre än 10 000 invånare. Som

tredjedelar

av tabell 3.1 har varit störst i de södra

framgår befolkningsminskningen

delarna av inlandet. Medan i den södra

befolkningsminskningen gles-

- Jämtlands och Västernorrlands län till 7,6 procent

bygden uppgick

under 1974-1987, var motsvarande siffra för den norra glesbyg-

perioden

den - Västerbottens och Norrbottens län - endast 4,3 procent.

Det permanenta utflyttningsöverskottet från Norrlands inland har satt i åldersstruktur. Befolkningspyramiden liknar

tydliga spår befolkningens

närmast ett hus Mer än var invånare är över 60 år

(figur 3.2). fjärde

gammal, en andel som än för landet som helhet.

ligger betydligt högre Samtidigt är andelen av befolkningen i åldersgruppen 20-44 år betydligt

än i riket som helhet. under 1970- och 1980-ta1en

lägre Utflyttningen

har decimerat dessa Däremot avviker andelen personer

åldersgrupper.

som är under 20 år mindre från riksgenomsnittet, ett förhållande som en förhållandevis fertilitet bland kvinnorna i inlandet.

återspeglar hög

Det innebär att det finns en potential för fortsatt

befolkningsmässig utflyttning.

har varit annorlunda i centra -

Befolkningsutvecklingen regionens Mittstad (Sundsvall/Timrå/Härnösand), Östersund, Örnsköldsvik,

Umeå, Skellefteå, Norrstad och Kiruna. Under

(Luleå/Boden/Piteå)

1974 - 1987 uppvisade fem av dessa centra en befolkningsök-

perioden

tillsammans 31 700 medan befolkningen i de två ning på personer, andra minskade tabell 3.1). Under 1970-talet med 4 700 personer (jfr. hade dessa centra ett Som mest det 4000

inflyttningsöverskott. översteg

år under år i mitten av 1970-talet. Under denna personer per några absorberade dessa centra hela från inlandet.

period nettoutflyttningen

Under 1980-talet har situationen förändrats, då även regionens sju

centra fått vidkännas nettoutflyttning. Efter 1981 är det endast Umeå

som uppvisar ett inflyttningsöverskott.

å1derS9FLPP,

I Nordsverige kan man sålunda tala om en geografisk koncentrationsprocess på tre nivåer. Betraktat med norrländska ögon

förefaller det som om det pågår en geografisk koncentrationsprocess på

nationell nivå. En växande andel av landets koncentreras till

befolkning

tättbefolkade i och minskar

regioner syd- mellansverige. Samtidigt

Nordsveriges andel av landets bor 11 procent av

befolkning. Idag

landets befolkning i norra Sverige. För femtio år sedan var motsvarande andel 13 procent.

Samtidigt sker det en befolkningskoncentration inom Nordsverige.

Ungefär hälften av de personer som lämnade Norrlands inland under 1970-talet flyttade i första omgång till något av landsdelens större centra. Andelen av norra Sveriges befolkning som bor i dessa centra har därför ökat från 57 procent 1970 till 61 procent 1985. Koncentrationen varierar mellan länen. Jämtland uppvisar den lägsta koncentrationen med 42 av i Östersund, medan Västernorrland har

procent befolkningen

den andelen med 75 procent av befolkning i Mittstad och

högsta

Örnsköldsvik.

så det en på lokal nivå.

Slutligen försiggår koncentrationsprocess

omfördelas från till centralorter med

Befolkningen glesbygdsområden

omland Persson och Wiberg 1988). Sålunda återfinnes nästan 80

(jfr

av i Norrbotten redan i sådana centralorter.

procent befolkningen

Situationen är likartad i de övriga norrlandslänen även om Jämtlands län har en större andel av i än övriga län.

befolkningen glesbygder

Koncentration till tätorter

i norra under 1990-talet kan förstås genom att

Utvecklingen Sverige

drivkrafterna bakom ovanstående tre koncentrationsprocesser

analyseras.

Den lokala vilken bidrar till att folk kon-

koncentrationsprocessen,

centreras till tätorter, har inträffat parallellt med att sysselsättningen inom minskat. Under 1975-1988 minskade

primärnäringarna perioden

sålunda inom och -

sysselsättningen jord- skogsbruket med 37 procent

en som i första hand drabbade den södra glesbygden. Detta

utveckling

kan betraktas som en orsak till den avfolkningen

naturligtvis fortgående

av var emellertid denna sysselsättningsminskn-

glesbygderna. Samtidigt

också en konsekvens av avfolkningen. När folk lämnar glesbygderna

ing

eller när folk i det automatiskt i

glesbygderna pensioneras yttrar sig

statistiken som en reduktion av antalet personer som är verksamma

inom Sysselsättningsminskningen är därför mer en privatnäringarna.

indikation än en direkt orsak till den. Huvudorsaken är

på avfolkningen

istället lämnar dessa befolkade områden på att yngre personer glest av att de föredrar en lönearbetarlivsform eller karriärlivsform

grund

framför den som är förbunden med att stanna i

självständighetslivsform

denna typ av region.

Sannolikt kommer detta att bestå under 1990-talet.

utvecklingsmönster

kommer även i framtiden att föredra andra livsformer

Ungdomar

framför Resultatet blir i så fall att

självständighetslivsformen.

av fortsätter, en som särskilt kom-

avfolkningen glesbygden utveckling

mer att drabba Jämtland med sin

låga urbaniseringsgrad.

Två förhållanden kan ändra ovanstående bild. För det första kan en

på

som leder till en kraftig ökning av arbets-

djup konjunkturnedgång,

lösheten i landet, bidra till att preferenserna mellan livsformerna blir

annorlunda. Sjålvständighetslivsformen kan framstå som mer attraktiv om alternativet är arbetslöshet. En period med hög arbetslöshet kan på detta sätt öka intresse av att stanna kvar i sam-

ungdomars glesbygderna

tidigt som intresset att återvända kan öka bland folk som kommer från dessa regioner. För det andra kan en fortsatt reduktion av arbetstiden bidra till att intresset för att, åtminstone under vissa i livet, leva

perioder

i glesbygden ökar. Med en reducerad arbetstid följer att

möjligheterna

till en ökar. Därmed får människor att kom-

dubbelbosättning möjlighet

binera livsformer, som lönearbetarlivsformen och

exempelvis själv-

nya sätt. Redan kan ett

ständighetslivsformen, på idag exempelvis

hushåll där båda arbetar på en massafabrik vid kusten dela sin tid mellan brukssamhället vid kusten och föräldragården i glesbygden. Långa perioder med ledighet öppnar för denna typ av dubbelliv.

möjligheter

En fortsatt reduktion av arbetstiden, vilken ger fler möjligheter till

längre perioder av sammanhängande ledighet, kommer att öka antalet

personer för vilka denna typ av kan bli aktuella.

anpassning

Flykten från inlandet

Den regionala koncentrationsprocess som yttrat i ett permanent sig utflyttningsöverskott från Norrlands inland under hela efterkrigstiden är

nära knuten till utvecklingen inom de naturresursbaserade

näringarna.

Den ekonomiska utvecklingen i Nordsverige har alltid av

präglats

rika till naturresurser - malm och vattenkraft.

regionens tillgång skog,

Fortfarande de resursbaserade en större roll i Nord-

spelar näringarna

sverige än i övriga delar av landet. 15 procent av de i

Ungefär sysselsatta Nordsverige är verksamma inom skogsbruk, jordbruk, malmbrytning

eller tillhörande förädlingsindustri. Detta är en andel som femtio

ligger

procent högre än för riket som helhet. I Norrlands inland ligger andelen dubbelt så som i riket.

högt

Beroendet av de naturresursbaserade näringarna är sålunda mest utpräglat i Norrlands inland, där 20 procent av de sysselsatta återfinns i dessa näringar. Något mer än hälften av dessa arbetar inom skogsbaserade verksamheter, dvs i huvudsak skogsbruk och träbearbetande industri (figur 3.3). De resursbaserade verksamheterna i

Nordsverige utmärks av att möjligheterna till produktionsökningar är begränsade. Inom skogsindustrin är det tillgången på virket som

så den inter-

begränsar expansionsmöjligheterna. Samtidigt tvingar

nationella konkurrensen fram fortgående rationaliseringar. Resultatet blir att sysselsättningen inom dessa verksamheter successivt

sjunker.

Sedan 1980 har Norrlands inland sålunda förlorat 7 200 arbetsplatser inom resursbaserade verksamheter. Denna fortgående minskning i sysinom naturresursbaserade verksamheter är en orsak till

selsättningen

i inlandet.

befolkningsminskningen

Trots tillbakagången inom de resursbaserade verksamheterna så har systotalt sett ökat i inlandet sedan mitten av 1970-talet.

selsättningen

Denna är ett resultat av att sysselsättningen inom tjänstesektorn

ökning

vuxit. Särskilt markant har varit inom sjukvård

sysselsättningsökningen

och socialvård. Sedan 1975 har ökat med 47 procent

sysselsättningen

inom vård och omsorg. Detta innebär att vårdsektorn nu har större för i inlandet än de resursbaserade verksam-

betydelse sysselsättningen

heterna. Mer än var femte i inlandet arbetade 1985 inom

sysselsatt

vårdsektorn. Inkluderas även undervisning ökar andelen till 28 procent. Huvuddelen av under senare år har detta

sysselsättningstillväxten på

sätt av egna behov. Situationen är emel-

skapats inlandsbefolkningens

lertid inte utan Trots en sett svag arbetsmarknad i

problem. generellt

inlandet är det håll svårt att rekrytera arbetskraft till vård och

på många

som listan sökande till utannonse-

omsorgsverksamheter. Samtidigt på

rade arbeten som och chaufför är lång så är det svårt att

skogsarbetare

besätta som förskollärare och sjukskötare med kvalificerad per-

tjänster

sonal. Detta är ett uttryck för att små kommuner i Norrlands inland för välutbildade kvinnor inte framstår som attraktiva ur

många bosättningssynpunkt.

Även om vårdsektorn nu sysselsätter fler än de naturresursbaserade så kommer de sistnämnda fortsatt att ha stor betydelse för

näringarna

utvecklingen i inlandet fram mot sekelskiftet. Som påpekats begränsas för i verksamheter

tillväxtmöjligheterna sysselsättningen skogsbaserade

av Virkebristen i kombination med en

tillgången på skogsråvara. fortgående produktivitetsökning innebär att en fortsatt sys-

inom verksamheter kan förväntas.

selsättningsminskning skogsbaserade Endast en av förädlingsgraden inom skogsindustrin fortgående ökning

kan förändra denna En sådan utveckling sedan lång

utveckling. pågår

tid. Den har i huvudsak i form av att pappersmassa i ökad

yttrat sig

utsträckning förädlas till papper. Idag vidareförädlas ungefär tvâ tredav massan till Detta är emellertid en utveckling som

jedelar papper.

lite för i inlandet. 85 procent av sysselsättningen

betyder utvecklingen

inom massa- och i är lokaliserad till

pappersproduktion Nordsverige

__ SÅGVERK 1983 TRABEARBETANDE INDUSTRI 1983 Sysselsättning fördelad på bmmun. Sysselsättning fördelad på kommun.

TX f;

« \ _ , Oxalix - ‘I \ \ .Älvsbyn / k- .Arvidsjauv ,LUM I: . - . Sorsele ‘ ‘ ri L‘e

yqommun än ) s

Ono-:56 \ Managwmiâ l/ xa .åk uMM v on n I° ° p_ OLvcluoli “r :x .Vilhelmina .ål W / \\ i _\ OVindoln/ ‘I OSlv6m_;§nd . Vi5’. . ,el

/V/I

/. C{‘ ‘yordmaling °*"“‘ .Örnsköldsvik -\\ . Kunna.. \sollehoå ,/ .Bm./_.* .Krimlou c‘ . v ’____/’ .Härnösand

_ ä :hm .Sándâall --~~~\_._/ \ ,.“\

IV ouavjoaifiy

Axl.:

Teckenförklaring

Storlek O 60- 200sysselsatta O 201- 500sysselsatta O 501 — 2000 sysselsatta

Källa: SCB:industristaiistik 1983.

Bearbetning: UMDAC och SlND.

Figur 3.3: inom och träbearbetande industri i

Sysselsättning sågverk

Norrland 1983.

regionens centra. Expansionen sker uteslutande genom utvidgningar av befintliga anläggningar varför till av ökad sysselsättningsökningar följd

vidareförädling kommer att ske i Norrlands centra.

Skogsindustrins produktionskapacitet överstiger tillväxten i Nordsveriges skogar, varför ett underskott på virke uppstått. Regionen

en virkesbrist vilken endast kan motverkas genom av

upplever import

virke. Bilden är annorlunda när det trävaruindustrin. Denna

gäller

industri har en starkare i inlandet. Det finns fem

förankring exempelvis

kommuncentra i inlandet i vilka trävaruindustrin svarar för med än hälf-

ten av industrisysselsättningen. Trävaruindustrin är mer konjunktur-

känslig än massa- och pappersindustrin. Detta är en konsekvens av att

efterfrågan på trävaror förändringar i investeringsvolymen.

återspeglar

Den svaga investeringsutvecklingen i industriländerna sedan mitten på 1970-talet har därför inneburit att trävaruindustrin inte samma

upplevt

marknadstillväxt under 1980-talets konjunkturuppgång som under

tidigare konjunkturuppgångar. Trots konjunkturuppgången har därför

sysselsättningen fortsatt att minska. Sedan 1982 har sålunda antalet sysselsatta inom trävaruindustrin minskat med 5 procent. Under de allra senaste åren har bostadsbyggnad åter ökat i Västeuropa, med en ökad

svenska trävaror som ett resultat. har emellertid

efterfråga på Samtidigt

bristen på sågtimmer accentuerats.

Situationen kan förväntas bli förändrad under de närmaste åren, i samband med att konjunkturen försämras. En försvagad marknadssituation kommer att bidra till att påskyndas.

strukturomvandlingen Nedlägg-

ningarna av sågverk kommer att öka. Under de kommande åren kom-

mer sålunda tillväxtmöjligheterna att begränsas av efterfrågan, medan

bristen blir mindre uttalad. Denna

på sågtimmer kortsiktiga utveckling

kan emellertid bidra till att bristen förvärras sikt.

på sågtimmer på lång

Om bristen massaved består som

på samtidigt sågverkskonjunkturen

försvagas är det möjligt att konkurrensen om timret ökar ytterligare. Förblir lönsamheten inom massa- och pappersindustrin, vilken är mindre än kan det innebära

konjunkturkänslig sågverksindustrin, god,

att en ökad andel av timret går till denna. Därmed kan de långsiktiga

utvecklingsmöjligheterna för trävaruindustrin begränsas ytterligare.

Inlandet kommer att drabbas särskilt hårt av en sådan utveckling.

Framtidsutsikterna för vårdsektorn är radikalt annorlunda. Värderat

utifrån efterfrågesidan förefalla tillväxtmöjligheterna inom vårdsektorn

förbli stora under 1990-talet. Efterfrågan på denna typ av tjänster

genereras av den som bor i inlandet, varför denna inte direkt

befolkning

är utsatt för internationella En viktig orsak till

konjunkturfluktuationer.

inom vårdsektorn är att andelen äldre personer

sysselsättningstillväxten

vuxit. Inlandets säregna åldersstruktur bland befolkningen (jfr. figur 3.2)

i att andelen i omsorgsarbete ligger två procent-

avspeglar sig sysselsatta

enheter än motsvarande andel för Norrlands centra och för riket.

högre

Andelen i inlandet som är över 70 år kommer att öka fram till

personer mitten av 1990- talet. Därefter inträffar en minskning. Denna minskning är en konsekvens av den stora av som skedde

utflyttning ungdomar

under 1960-talet. Andelen personer över 80 år förväntas däremot växa fram till sekelskiftet. av inlandets befolkning kommer

Förgubbningen

att bidra till att nya i Norrlands inland.

skapa sysselsättningstillfällen

Effekten har emellertid begränsad varaktighet. Mot slutet av 1990-talet kommer i åldersstrukturen att istället innebära en

förändringarna

av andelen äldre. Fram till dess är det möjligt att tillväxten

minskning

inom vårdsektorn kan medföra att sysselsättningen ökar. Därmed är det tänkbart att inlandet får ökad brist på arbetskraft. De små

uppleva

lokala arbetsmarknaderna i inlandet, med små möjligheter till karriär,

att inlandet för inte framstår som attraktiva. Till gör många personer detta kommer att den livsstil som kännetecknar kommuner i inlandet

inte framstår som attraktiv för kvinnor. Mot denna bakgrund

uppenbart

är det sannolikt att 1990-talet för inlandets vidkommande kommer att kännetecknas av ökade svårigheter att vissa typer av

rekrytera

arbetskraft, som fortsätter. Situationen kan

samtidigt utflyttningen

förändras om konjunkturutvecklingen under de kommande åren

något

blir i ökar Med en arbets-

så svag att arbetslösheten Sverige kraftigt. löshet som till mellan 5 och 10 kommer möjligheterna

uppgår procent

att arbetskraft att förbättras även i inlandet. Hur mycket rek-

rekrytera

förbättras bestäms bl.a. av vilken typ av

ryteringsmöjligheterna

arbetskraft som arbetsmarknaden i första hand av

efterfrågas. Präglas

brist kvalificerad arbetskraft, kommer en ökad arbetslöshet, som i

på

första hand drabbar okvalificerad arbetskraft, att förändra rek-

endast i utsträckning. En svag kon-

ryteringssituationen begränsad

skulle på detta sätt kunna bidra till att utflyttnings-

junkturutveckling

överskottet från Norrlands inland reduceras.

Den som skisserats ovan innebär att inlands-

utveckling många kommuner kommer att få en kraftig befolkningsminskning uppleva

under 1990-talet. Den ökade andelen äldre personer gör att antalet döda som antalet födda stagnerar eller minskar. Bara

stiger, samtidigt

för att den nuvarande krävs det därför ett

upprätthålla befolkningen

ökande till inlandet. Många kommuner som

inflyttningsöverskott

redovisade en stor under 1982-1987 -

befolkningsminskning perioden

t ex Åsele, Bjurholm, Bräcke och - kännetecknas av att net-

Ragunda

toutflyttningen är förhållandevis liten, men att den

naturliga befolkningsminskningen är stor. minskade Ragundas befolkning

exempelvis med 5,5 procent under den aktuella Under samma

perioden. period motsvarade utflyttningsöverskottet endast av

1,2 procent befolkningen, varför 80 procent av förklaras av

befolkningsminskningen

den naturliga

befolkningsutvecklingen.

Mycket talar sålunda för att från inlandet kommer att

utflyttningen

fortsätta under 1990-talet. En fortsatt tillväxt inom vårdsektorn kan emellertid medföra att brist vissa av arbetskraft

på typer samtidigt

uppstår. En sådan fram en diskussion av hur

utveckling tvingar

staten och kommuner skall kunna service i

/landsting erbjuda godtagbar

tätorter som håller på att awecklas.

Tillväxtmöjligheteri vissa centra

Tillväxtmöjligheterna i norra Sverige under 1990-talet finns i uppenbart

regionens stora centra. Näringsmässigt dessa centra från

skiljer sig

inlandet i två avseenden. För det första är de mindre bero-

väsentliga

ende av naturresursbaserade verksamheter än inlandet. För det andra har de en större andel inom

betydligt sysselsatta utvecklingsintensiva

verksamheter -

maskinindustri, instrumentindustri, läkemedelsindustri,

uppdragsverksamhet och forskning. Den industriella basen är därför betydligt bredare än vad som är fallet i inlandet. Att delar av Norrland har en svag industriell bas illustreras av att det i Jämtlands län 1983 endast fanns 60 personer inom industrin vars klassifi-

arbetsuppgifter

cerades som Av dessa hade endast

utvecklingsrelaterade. 20 personer

akademisk utbildning. Samma år fanns det i Stockholms län 11 000 personer inom industrin med sådana varav ca 5000 var

uppgifter,

akademiker.

Det föreligger stora olikheter i mellan

näringsstruktur Nordsveriges sju

centra. Umeå och Östersund är som fort-

gamla förvaltningsstäder

farande domineras av den sektorn, vilken svarar för 46

offentliga

respektive 41 procent av sysselsättningen i dessa båda orter. Båda orterna är länscentra som betjänar andra kommuner i sina län med

och Till detta kommer att de har

sjukvårdstjänster utbildningstjänster.

nationella funktioner inom vissa områden. Universitetet i Umeå och Försvarets tekniska skola i Östersund är två sådana institutioner. Expansionen inom den sektorn är en orsak till att

offentliga

arbetslösheten i såväl Umeå som Östersund har legat under riksgenomsnittet under 1980-talet. centra - Skel-

Övriga Mittstad, Örnsköldsvik,

Norrstad och Kiruna - har en större industrisektor. I

lefteå, betydligt

dessa orter svarade industrin 1985 för i genomsnitt 20 procent av sys-

Dessa orter kan därför betraktas som Nordsveriges

selsättningen.

industriella centra. I orter den råvarubaserade industrin

samtliga spelar

en roll för I Kiruna dominerar gruvindustrin. I

viktig sysselsättningen.

Norrstad svarar och stålindustrin tillsammans med

järn- skogsindustrin

för 47 av Metallindustrin är stor i

procent industrisyssel- sättningen.

Skellefteå, medan såväl Örnsköldsvik som

skogsindustrin präglar

Mittstad. I de tre sistnämnda orterna finns det dessutom en betydande maskinindustri.

Fhtal Personer (Ind. Stat .) 12GB

:

— \\‘\IIlII|IlIll/,’

111113 SKOGSIND.

- hu, I

- Iuumu\H

gxuu-to

- / 8GB- O

|-|..I.lIIIlI

: - PHSKININD. 6GB- _ II _ nu. GRUVIND.

/H.--.,

Ian: inn..

: METHLLIND.

D* I I U I I I I I l U

1975 1977 1979 1981 1983 1985

1976 1978 1980 1982 1984 1986

3.4: i utvalda branscher i Norrlands

Figur Sysselsättningsutveckling

industriella centra, 1975 - 1986.

Samtliga centra har sålunda sin industriella tyngdpunkt i verksamheter som uppvisat en liten sedan mitten av 1970-talet.

expansionsförmåga

Gruvindustrin, järn- och stålin- dustrin, metallindustrin och maskin-

industrin kännetecknas av att deras marknader kännetecknas

samtliga

av ett stort internationellt utbudsöverskott.

Skogsindustrins utveckling

har präglats av att försvårat en fortsatt

råvarutillgången volymexpan-

sion. Små tillväxtmöjligheter tillsammans med rationalise-

fortgående

ringar har medfört en reduktion av i dessa

gradvis sysselsättningen

branscher (jfr. figur 3.4). Sedan 1975 har i dessa brans-

sysselsättningen

cher sålunda minskat

med 4 100 personer.

Tabell 3.2: i olika delar av Norrland, 1982-1987.

Befolkningsutveckling

Region Befolkning Förändring Förändring

östersund-

1,7 Norra gles-

185 373 - 6 072 bygden 3,2 södra gles-

126 122 - 4 794 bygden 3,8 Kiruna 26 710 - 1 935 -

7,2

Norrland 900 875 -11 570 -

1,3

Trots sedan av 1980-talet har

konjunkturuppgången början sysselsätt-

ningsminskningen fortsatt. Endast en

skogsindustrin uppvisar marginell sysselsättningsökning. Uppgången har i första hand inneburit bättre

priser, en utveckling som förstärktes av av den svenska

devalveringen

kronan 1982 samt av i dollarkursen fram till 1985. Lönsam-

stigningen

heten har förbättrats radikalt inom de aktuella Efter ett antal

företagen.

är med stora förluster redovisar LKAB, SSAB, Assi, Boliden och Metall åter vinster. komma

Gränges Framtidsoptimismen börjar

tillbaka.

inom industrin i Mittstad, Örnsköldsvik, Skel-

Sysselsättningsnedgången

lefteå, Norrstad och Kiruna har inte av någon ökning

kompenserats

inom Sedan 1982 har inom

tjänstesektorn. exempelvis sysselsättningen

den sektorn minskat med 2 700 personer i dessa centra. Ett

offentliga

resultat av detta är att arbetslösheten än riksgenomsnittet i

legat högre

orter sedan 1982. Kiruna har haft de största arbetsmarknads-

samtliga

med en andel personer som år oetablerade på arbetsmark-

problemen,

naden som 9 över medan arbets-

legat procentenheter riksgenomsnittet,

lösheten i Mittstad endast 2 procentenheter över riks-

legat ungefär

Den förhållandevis arbetslösheten är huvudorsaken

genomsnittet. höga

till att dessa fem centra redovisar ett under 1980-

utflyttningsöverskott

talet. Av tabell 3.1 att landsdelens industriella centra uppvisar

framgår

en markant än Umeå och Östersund.

svagare befolkningsutveckling

Frånvaron av en industrisektor i de två sistnämnda orterna

betydande

har inneburit att dessa orter inte av den internationella struk-

påverkats

samma sätt och med samma styrka.

turomvandlingen på

Skillnaden i mellan Umeå och Östersund och

utvecklingsmönstret

centra kan förväntas bli accentuerad under första hälften av

övriga

1990-talet. En medför att utbudsöverskottet på den

konjunkturnedgång

internationella marknaden åter ökar. Lönsamhetsproblemen i så fall för i centra. Därmed

återuppstår många storföretag regionens

kommer att bli aktuella. Avsaknaden av en

ytterligare nedskärningar

stor industrisektor i Umeå och Östersund gör att dessa orter inte drabbas direkt av

konjunkturnedgången.

Hur hårt industriella centra drabbas av en konjunktur-

Nordsveriges

bestäms av hur och den blir. En och

nedgång djup långvarig djup

kan innebära att som LKAB, SSAB och

långvarig nedgång företag

Boliden inte ser alternativ till att ned sin verksamhet. Detta

några lägga

skulle kort sikt akuta i Kiruna,

på skapa arbetsmarknadsproblem

Norrstad och Skellefteå. Hur starkt en sådan utveckling skulle påverka bestäms av två förhållanden. För det första

befolkningsutvecklingen

kommer en och att leda till att

djup långvarig konjunkturnedgång

arbetslösheten ökar i hela riket. Det utbudsöverskott på arbetskraft som i så fall medför arbetskraften i uppstår att suget efter den tillgängliga norra från andra blir sätt skulle en djup

Sverige regioner svagt. På detta

med arbetslöshet, bidra till att

konjunkturnedgång, åtföljande stigande

på kort sikt stabilisera För det andra kan det antas

bosättningsmönstret.

att en sådan utveckling skulle tvinga statliga insatser för att mildra konsekvenserna i de aktuella orterna.

På sikt ser situationen ut. Två processer bidrar till detta.

längre ljusare

För det första kommer strukturrationaliseringen inom den norrländska industrin att medföra att industriella centra som Norrstad och Mittstad

omvandlas till servicecentra. En fortsatt

gradvis sysselsättningsminsk-

ning inom industrin gör att industrisektorn spelar en allt mindre roll för sysselsättningen. Mot slutet av 1990-talet kan därför såväl Mittstad som Norrstad att ha en struktur som om struktur i Umeå

påminner dagens och Östersund. Hur detta kommer att påverka sysselsättningsutvecklingen bestäms av utvecklingen inom tjänstesektorn. Det förhållande att

Norrstad och Mittstad båda rymmer residensstäder, att de har läns-

sjukhus och högskola gör att det finns goda förutsättningar för en

expansiv tjänstesektor. I detta avseendet är situationen annorlunda för Kiruna, Skellefteå och Örnsköldsvik. Detta är traditionella industriorter som har sämre förutsättningar än Norrstad och Mittstad, när det gäller att upp en stor och expansiv tjänstesektor. Det är därför sannolikt

bygga

att en av industrisektorn i dessa städer i mindre än

nedbyggning grad

vad som är fallet i Norrstad och Mittstad, kan motverkas av tillväxt inom tjänstesektorn. Sekelskiftets Kiruna, Skellefteå och Örnsköldsvik har därför sannolikt färre invånare än vad som är fallet

idag.

För det andra kommer sannolikt överkapacitetsproblemen inom gruvindustrin, järn- och stålindustrin, metallindustrin och maskinindustrin att försvinna under slutet av 1990-talet. Den internationella

gradvis

kapacitetsnedbyggnad som har skett inom dessa branscher sedan slutet av 1970-talet antyder en sådan utveckling. Detta innebär att det åter

för industrin i centra. Stor-

skapas expansionsmöjligheter Nordsveriges

leken på expansionsmöjligheterna bestäms av svensk industris konkurrensförmåga vid den aktuella tidpunkten och på vad som händer med industrin i norra under första hälften av 1990-talet. Medför kon-

Sverige

och omfattande

junkturnedgången strukturproblemen nedläggningar

under första hälften av 1990-talet innebär det små för

möjligheter

norrländsk industri att utnyttja sekelskiftets nya tillväxtmöjligheter.

Slutsatsen tillsammans med

blir att en svag konjunktur strukturproblem

inom industrin kommer att innebära att den nuvarande situationen i

industriella centra, med en i förhållande till riket

Nordsveriges hög

arbetslöshet och förväntas bestå under åtminstone

nettoutflyttning,

första hälften av 1990-talet. Avsaknaden av en stor industrisektor gör att

möjligheterna för fortsatt tillväxt är större i Umeå och Östersund. Ett

bidrar emellertid till att i

försvagat konjunkturläge ökningen sysselsätt-

inte blir lika stor som hittills. Resultatet kan sålunda bli att

ning

befolkningen i Norrlands centra kommer att minska fram till mitten av 1990-talet, varefter det finns möjligheter för att situationen förändras.

Noniandsproblemet under 1990-talet

kommer under 1990-talet att tre facetter.

Norrlandsproblemet uppvisa

För det första består av ett avfolkningsproblem i glesbyg-

problemet

derna. Ungdomar prioriterar lönearbetarlivsform och karriärlivsform framför en självständighetslivsform. Detta innebär att de föredrar att leva i urbana centra framför i glesbygden. Det är svårt att identifiera faktorer som kan bidra till att förändra detta mönster på kort sikt. Därmed kommer avfolkningen av glesbygderna att fortsätta.

För det andra är 1990-talets ett förgubbnings-

Norrlandsproblem

problem i inlandet. Andelen av befolkningen som är äldre än 70 år fortsätter att öka under 1990-talet. Detta innebär att födelseunderskottet fortsätter att växa i denna del av Norrland. Skall Norrlands inland

upprätthålla dagens befolkningstal krävs det därför ett gradvis ökande

för att ett sådant skall inträffa

inflyttningsöverskott. Förutsättningarna

förbättras i takt med att arbetslösheten i riket som helhet ökar.

För det tredje består 1990-talets Norrlandsproblem av ett strukturom-

i fem industriella centra Mittstad,

vandlingsproblem regionens

Örnsköldsvik, Skellefteå, Norrstad och Kiruna. En fortsatt reduktion av

i dessa centra kommer att bidra till att

industrisysselsättningen

förblir än i riket. Mot slutet av 1990-talet förväntas

arbetslösheten högre

gynnsammare för i dessa centra.

förutsättningar expansion skapas

Konklusionen blir att Umeå och Östersund även under 1990-talet kommer att framstå som centra. Det är emellertid

Nordsveriges expansiva knappast troligt att befolkningstillväxten i dessa två centra blir så hög att

den för i delar av En

kompenserar minskningen övriga Nordsverige.

fortsatt i Nordsverige kan därför förväntas,

befolkningsminskning

åtminstone under första hälften av 1990-talet.

4. BERGSLAGSLÄNEN

omfattar i detta Västmanlands län, Örebro

Bergslagslänen sammanhang

län, Värmlands län, län samt län. Större delen

Kopparbergs Gävleborgs

av området mellan fem centra -

Bergslagslänens regionala Västerås,

och Gävle-Sandviken - av

Örebro, Karlstad, Falun-Borlänge utgörs

Bergslagen.

Bergslagen omfattar nitton små och medelstora kommuner (jfr. figur 4.1 och tabell I dessa bor det nästan 290 000 invånare. En femtedel av

4.1).

i bor i

befolkningen Bergslagslänen Bergslagen. Bergslagskommunerna

utgör i samtliga län, vilket förklarar att regionen saknar

gränskommuner

ett differentierat regionalt centra med länssjukhus och högskola. Karl-

med sina 35 000 invånare representerar den största

skoga

i

befolkningskoncentrationen Bergslagen.

Tabell 4:1: i olika delar av

Befolkningsförändringar Bergslagslänen,

1974-1987

Andel av

Förutom Bergslagen och regionala centra består Bergslagslänen av sex-

ton små och medelstora industrikommuner, samt av tjugo förhållandevis svagt industrialiserade småkommuner. Medan många av industrikommunerna domineras av så kännetecknas de svagt industri-

storföretag

aliserade kommunerna av att små och medelstora företag spelar en viktig roll.

. -. , . .

M.

»flMmmmmmmg:—.

I

VÄSTERÅS

A7

KAR L S

.m

Av tabell 4.1 att de problemen i Bergslagslänen är framgår regionala till industrins utveckling. Befolkningen i såväl Bergslagen som kopplade i industrikommuner har minskat sedan mitten av 1970-talet. övriga Även industridominerade centra som Västerås och Gävle-Sandviken har kännetecknats av en medan delar av befolkningsminskning, övriga redovisar en befolkningsökning. regionen

Jäm- och stålinduswins utveckling

av, att det är en industriregion med gamla anor. Bergslagen präglas förutsättningar gjorde att Bergslagen industri- Regionens naturgivna aliserades Grunden till lades under 1600- och tidigt. industrialiseringen 1700-talet, då och vattenkraft bidrog till att tillgången på järnmalm, skog ett stort antal och hamnar etablerades. Därmed lades grunden hyttor för de brukssamhällen som är karaktäristiskt för l dagens Bergslagen. har de nämnda förlorat sin betydelse. dag lokaliseringsfaktorerna svenska har emellertid historisk anknytning till de Många järnbruk varför svensk och stålindustri fortfarande har sin gamla bruken, järni Ännu i mitten av 1970-talet var de tyngdpunkt Bergslagen (figur 4.2). flesta kommunerna i ensidiga industriorter som Bergslagen dominerades av ett inom och stålindustrin (Lundmarkföretag järn- Järn- och stålindustrins utveckling har därigenom Malmberg 1985). kommit att en avgörande roll för Bergslagens utveckling. spela

Det andra av en med ekonomisk världskriget följdes lång period hög tillväxt. Under 1950-1975 ökade i perioden industriproduktionen med 292 som antalet inom Sverige procent, samtidigt sysselsatta industrin ökade med 19 Den ekonomiska tillväxten bars upp av procent. en vilket i sin tur medförde en tillväxt i efterhög investeringsnivå, hög och inom svensk järnfrågan på järn- stålprodukter. sysselsättningen och stålindustri ökade också mer än tre så som inom gånger mycket industrin som helhet.

Fram till mitten av 1970-talet var sålunda industristrukturen i hade sin Bergslagen välanpassadtill efterfrågan. Regionens näringsliv i en och stålindustri. Vid sidan av denna växte tyngdpunkt expansiv järndet fram en ännu mer metallbearbetande industri, i vilken expansiv stålet förädlas till Dessutom fanns det en maskinindustri komponenter. som tillverkade till och stålindustrin. År 1975 utgjorde utrustning järni detta 32 av den sysselsättningen järnindustriella komplex procent

JÄRN- OCH STÅLVERK 1983

Sysselsättning fördelad på ort.

.\

/z

(i

J*

å” L

x

z /h/Haglon J Munkfors v 1

1 ‘*7.

2s Teckenförklaring I

l l ,7 Storlek o 50- 200sysselsatta 1 \ g _ ‘ J; , ,N O 201- 500sysselsatta 1 \4 / / O 501- 2000symmna

f] \4 4

xx ‘,-\_‘ Vi’. f ) J) 2 001- 5000sysselsatta 1

O

\ ‘L _ Buru:,yA#\/-—\ i) Mg _ x . fg ‘\) f;i 5001- 10000xysselsana I iI å Halmstad*o J . 4 ›j\u\ j* f ,/ Källa: 1 . \ V W I1 SCBsindustristalistik1983. \/ Höganäs x

.LN r .x‘y,,g,«

k Bearbetning: UMDÅCochSIND. L) l

Figur 4.2: Stålverkens i 1983.

lokalisering Sverige

totala i Motsvarande andel för de fem

sysselsättningen Bergslagen.

som helhet var samtidigt endast 19 procent.

Bergslagslänen

I av 1970-talet föreföll sålunda framtidsutsikterna för Bergslagen

början

internationella prognoser pekade på en fortsatt

ljusa. Enstämmiga

snabb tillväxt inom och stålområdet. I en av den

järn- inflytelserik analys

framtida i Västeuropa, utarbetad av det ansedda

stålförbrukningen

International Iron and Steel Institute år 1972, förutsågs att stålförbrukskulle öka med nästan 70 fram till 1985. Denna prognos

ningen procent

under en med lönsamhet

presenterades högkonjunktur osedvanligt hög

för och stålindustrin. Framtidsoptimismen inom industrin var

järn-

stor. beslutade om nyinvesteringar som skulle

mycket Många stålföretag

innebära att I startade dis-

produktionskapaciteten utvidgades. Sverige

kussionen om ett Stålverk 80 i Luleå. Denna som

satsning genomfördes

bekant men liknande i andra länder blev reali-

aldrig, några planer

serade. Resultatet blev att mer än fördubblades i

investeringsvolymen stålindustri inom loppet av några år. Produktionskapavästeuropeisk

citeten ökade därför under andra hälften av 1970-talet.

kraftigt

Stålindustrin var redo att möta den förväntade marknadstillväxten fram till mitten av 1980-talet.

Framtiden blev emellertid inte vad industrin förväntade. År 1985 var endast hälften så stor som från Interna-

stålförbrukningen prognosen

tional Iron and Steel Institute hade förutsagt. I stället för en förväntad kom att minska med 10 procent

ökning på 70 procent stålförbrukningen

under 1970-1985. Den växande inom

perioden produktionskapaciteten

stålindustrin följdes sålunda av en minskad efterfrågan på stålprodukter.

Överkapaciteten var ett faktum.

Problemen inom och stålindustrin var sålunda ett internationellt

järn-

fenomen som drabbade olika länders industri olika hårt. Svensk stålindustri drabbades hårt, då den svenska kostnadsnivån steg

speciellt

förhållandevis snabbt. Under 1975-1978 steg sålunda den

perioden

svenska industrins arbetskraftskostnad per enhet med 18

producerad

i förhållande till utländska konkurrenters konstnader.

procent

till att lönsamhetsproblemen för svensk Kostnadsutvecklingen bidrog

stålindustri blev akuta. kände att med

Regeringen sig tvingad ingripa

stödinsatser för att förhindra en omfattande nedläggn-

icke-permanenta

inom svensk stålindustri. Stödet ökade fram till budgetåret

ing gradvis 1980/1981, då det uppgick till 918 miljoner kronor.

Det icke-permanenta industristödet förmådde inte förhindra en omfattande reduktion av antalet i de utsatta branscherna. Inom

sysselsatta

såväl järn- och stâlindustrin som minskade antalet

gruvindustrin

anställda med 10 procent under 1975-1980. Inom metallvaru-

perioden

och maskinindustrin minskade under samma

sysselsättningen period

med 11 respektive 13 procent. Tillsammans minskade

sysselsättningen

med 35 700 personer i dessa tre branscher.

Med en tredjedel av antalet inom det

sysselsatta järnindustriella

komplexet drabbades Bergslagen hårt av den internationella

överkapacitetssituationen, med inom åtföljande strukturomvandling,

detta komplex. Fram till 1980 minskade antalet anställda i det

järnindustriella komplexet med 6158 personer i vilket Bergslagen,

motsvarar 14 procent. Utvecklingen har förstärkts under första hälften av 1980-talet. Fram till 1985 minskade sålunda inom

sysselsättningen det järnindustriella komplexet med ytterligare 10 940 personer. Detta

trots att industrins lönsamhet förbättrats och att en konjunkturuppgång inträffat. Konjunkturuppgången har emellertid endast haft märkbara effekter utvecklingen inom metallarbetande industri, där

på sysselsättningen stabiliserats. Inom stålindustrin och maskinindustrin har däremot sysselsättningen minskats med 26 respektive 54 procent enbart under perioden 1980-1985.

Strukturomvandlingen inom det järnindustriella komplexet är huvud-

orsaken till att redovisar en

Bergslagslänen befolkningsminskning på

13400 personer sedan mitten av 1970-talet. Hela denna är

minskning

hänförbar till vars minskade

Bergslagen, befolkning med 20 138 per-

soner. Endast tre av nitton kommuner i Bergslagen uppvisar en

befolkningsökning (tabell 4.1).

Ingen kommun i kan redovisa ett under

Bergslagen inflyttningsöverskott

perioden 1982-1987. Detta har bl.a. sin orsak i att arbetslösheten var

än i kommuner utom Hofors och

högre riksgenomsnittet samtliga

Kristinehamn. Under samma redovisar tre av fem

period regionala

centra i - Gävle-Sandviken -

Bergslagslänen Västerås, Falun-Borlänge,

också ett utflyttningsöverskott. I de två sistnämnda centra återspeglar detta att och Sandviken har ett

Borlänge utflyttningsöverskott, samtidigt

som Falun och Gävle ett Förlorarna åter-

uppvisar inflyttningsöverskott.

finns med andra ord bland kommuner med en stor industrisektor. Det förhållande att Örebro och Karlstad-Hammarö är de enda

regionala

centra med ett inflyttningsöverskott är sålunda en konsekvens av att

industrisektorn är mindre i dessa än i Västerås, Falun-

betydligt

och Gävle-Sandviken.

Borlänge

att förlorarna återfinns bland kommuner med en stor industri-

Intrycket

sektor konfirmeras när i övriga kommuner i Bergslags-

utvecklingen

länen studeras. Av de trettiofem kommuner som ingår i denna grupp redovisade femton ett under perioden 1982-1987.

inflyttningsöverskott

Hälften av dessa återfinns i län, där endast två av nio kom-

Kopparbergs

muner i denna - Vansbro och Älvdalen - har ett utflyttnings-

grupp överskott. Situationen är annorlunda i Västmanlands län, där nio av tio kommuner i denna ett utflyttningsöverskott. Denna

grupp uppvisar

skillnad förklaras av att i dessa kommuner skiljer sig

näringsstrukturen

åt i de två länen. De kommunerna i län känne-

expansiva Kopparbergs

tecknas av att de har en liten industrisektor och att denna domineras av

Tabell 4:1: i kommuner i 1975-1985

Befolkningsförändringar Bergslagen samt flyttningsnetto 1982-1987.

Kommun Befolkning Förändring 1976-1985 Flyttnings-

1985 Antal Procent netto

1982-1987

(procent)

små och medelstora företag. I denna grupp återfinns kommuner som

Årjäng, Leksand, Sunne, Rättvik, Mora, Säter och Gagnef. Bland de

kommuner som har störst återfinns däremot

utflyttningsöverskott

många industrikommuner som domineras av Laxå, Hallsta-

storföretag. hammar, Grums, Kungsör, Arboga, Säffle och Forshaga är exempel på

detta. Problemen i sålunda industrins struk-

Bergslagslänen återspeglar turomvandling.

Ett dilemma

regionalpolitiskr

Strukturomvandlingen i Bergslagen har ställt de ansvariga politikerna

inför ett avvägningsproblem. I vilken skall man försöka motverka

grad

denna som kort sikt hotar i

strukturomvandling på sysselsättningen

regionen? I vilken bör man istället underlätta strukturomvand-

grad

lingen för att därmed styrka den drabbade industrins konkurrensförmåga och därmed sikt dess

på lång expansionsförmåga?

I mitten av 1970-talet lades huvudvikten vid insatser för att

upprätthålla

sysselsättningen. Detta var ett resultat av att industrins i huvud-

problem

sak betraktades som ett av art. Därför

konjunkturproblem övergående

gav staten ekonomiskt stöd till krisdrabbade branscher som och

järn-

stålindustrin och gruvindustrin. Det s.k. industristödet

icke-permanenta

ökade i fram till 1982.

kraftigt omfattning

Hållbarheten i en sådan huruvida är av kort-

strategi avgörs problemen

varig och övergående karaktär. Beslutfattarnas osäkerhet växer därför i takt med att tiden går utan att i situationen inträffar.

någon förändring

Sannolikheten för att skall vara och av

problemen kortvariga övergå-

ende karaktär förefaller minska över tiden. Mot slutet av 1970-talet växte beslutsfattarnas tveksamhet inför det stålindustriella

komplexets

framtid. Allt fler beslutsfattare att denna del av industrin

accepterade

inte skulle uppleva någon ny period med hög tillväxt inom

överskådlig

tid. Därmed försköts i den förda Strävandena

tyngdpunkten politiken.

att upprätthålla sysselsättningen inom den drabbade industrin tonades ned samtidigt som ambitionen att underlätta för

strukturomvandlingen

att styrka industrins internationella blev mer

konkurrensförmåga

uttalad. En omfattande Landets tre

strukturrationalisering påbörjades.

största järnverk fusionerades till ett inriktat av

företag på produktion

handelsstål. Genom fusioner, samarbetsavtal och fick

produktbyten

specialstålindustrin en struktur som kännetecknas av en stark

produktspecialisering.

av näringspolitiken följdes av speciella regionalpolitiska Omläggningen Sålunda länsstyrelserna i Bergslagslänen ökade satsningar. beviljades för regionala utvecklingsinsatser. Denna satsning följdes av ett anslag särskilt Bergslagsprogram 1984. År 1986 antog riksdagen ett nytt treårigt för Bergslagen. Detta program kompletterades 1988 utvecklingsprogram med insatser i Borlänge och Ludvika för att motverka effekspeciella terna av fortsatta inom Domnarvets järnverk i rationaliseringar samt av i Grängesberg. Sam- Borlänge nedläggningen gruvbrytningen beslutades om ett särskilt utvecklingsprogram för att förbättra tidigt för ett differentierat näringsliv i Borlänge, Ludvika, förutsättningarna Ljusnarsberg och Hällefors. Smedjebacken,

De satsningarna koncentreras inledningsvis på regionalpolitiska för att stimulera och för att stimulera åtgärder nyföretagande åtgärder och teknisk Under Bergslagsprogrammets teknikspridning utveckling. andra fas lades större vikt vid långsiktiga infrastruktursatsningar. Mer än en av de resurser som anvisades i till tredjedel programmet gick i och En femtedel av resurserna satsades investeringar vägar järnvägar. och samt Ovanstående på forskning utveckling på högre utbildning. kännetecknas av att de den regionala utvecklingen satsningar påverkar först sikt. Hur omfattande effekterna blir och var effekterna på lång kommer att bestäms av en uppsättning lokala uppstå komplex förhållanden. Än så har effekterna begränsat sig till de kortsiktiga länge som alltid när ytterligare resurser sysselsättningseffekter uppstår överförs till en Hittills är det därför andra politiska beslut som region. har haft större effekter än de speciella på Bergslagskommunerna i skatteutjämningsbidragen regionalpolitiska satsningarna. Ökningen har till att den kommunala ekonomin har exempelvis bidragit förbättrats.

Fortsatt struldwrationalisering

kommer även under 1990-talet att vara starkt Bergslagens utveckling beroende av vad som sker inom regionens järnindustriella komplex. Trots en inom detta komplex

fortlöpande sysselsättningsminskning

svarade det ännu 1985 för 56 av industrisysselsättningen i procent vilket motsvarade 21 procent av den totala sysselsättningen. regionen, Motsvarande andelar för totalt var 42 respektive Bergslagslänen procent För närvarande är även för dessa 12 procent. konjunktursituationen god industrier. Den svenska industrins har ökat med 58 investeringsvolym mellan 1982 och 1987 Detta har medfört att procent (jfr. figur 2.2).

produktionen inom verkstadsindustrin ökat, vilket i sin tur resulterat i

ökad efterfråga på stålprodukter. Denna ökade 1987 efterfråga slog

i form av att vilket till att lönsamheten

igenom prisnivån höjdes, bidrog

förbättrades. För närvarande redovisar stålindustrin i hela världen goda vinster.

Trots den ökade stål under senare år finns det fort-

efterfrågan på

farande ett betydande internationellt överskott på produktionskapacitet. Tack vare att EG-kommissionen 1980 fick befogenheter att fastställa minimipriser och produktionskvoter för enskilda har

företag

man förhindra ett den stålmarknaden.

lyckats priskrig på europeiska Fortsatta produktionskvoter är nödvändiga om ett med priskrig, åtföljande utslagning av produktionsenheter på marknadens villkor,

skall kunna undvikas. sedan 1982 har

Konjunkturuppgången bidragit

starkt till EG- kommissionens framgång i arbetet med

produktionsfrågor. En förändring i konjunkturläget innebär därför att

förutsättningarna för EG-kommissionens arbete förändras. Bilden är osäker när det under de närmaste åren.

gäller konjunkturutvecklingen

Sedan 1984 har experter med jämna mellanrum uttalat att konjunkturen håller på att Trots detta har hållit i

försvagas. högkonjunkturen sig.

Denna konjunkturutveckling har emellertid skett till av växande

priset

obalanser i det internationella finansiella systemet. Amerikansk ekonomi har som lokomotiv för den internationella kon-

fungerat

junkturuppgången, vilket bl.a. resulterat i växande och

budget- bytes-

balansunderskott i amerikansk ekonomi. Dessa underskott

undergräver

USAs möjligheter att fortsätta spela rollen som lokomotiv. En mer återhållsam ekonomisk politik kan därför förväntas, vilket kan medverka till att konjunkturen försvagas i världen. Det förefaller sannolikt att de växande obalanserna i det internationella finansiella

systemet kommer att medföra att den ekonomiska tillväxten under

försvagas

första hälften av 1990-talet.

För det i innebär en sådan

järnindustriella komplexet Bergslagen utveckling att efterfrågan åter försvagas, att kapacitetsutnyttjandet

sjunker, att konkurrensen skärpes, att prisnivån pressas, att lönsamheten försvagas och att framtidstron bleknar. åter

Företagen tvingas

intensifiera sina för att rationalisera och

ansträngningar produktionen ytterligare blir En fortsatt strukturrationaliseringar nödvändiga. sysselsättningsminskning inom Bergslagens järnindustriella komplex

framstår som oundviklig. Detta kan innebära att sysselsättningen minskar med fram till mitten av 1990- talet.

ytterligare ca 10 000 personer

Om så blir fallet innebär det att antalet i

sysselsatta Bergslagens

järnindustriella komplex vid denna tidpunkt reducerats med mer än 60 procent under en tjugoårsperiod. Huruvida ovanstående

uppskattning

av sysselsättningsminskningen överdriver eller underskattar

problemets

storlek, bestäms av djupet i och längden på den förväntade konjunkturnedgången samt av förändringar i den svenska industrins

konkurrensförmåga. Leder till att exempelvis kärnkraftsavvecklingen

industrins energipriser stiger mer än i andra länder

energipriset

förstårkes

sysselsättningsminskningen.

Samtidigt som ett konjunkturomslag bidrar till att förvärras

problemen

bidrar det också till Den effek-

strukturproblemens lösning. kortsiktiga

ten av en konjunkturnedgång bidrar till att branschernas

långsiktiga

utvecklingsmöjligheter förbättras. På kort sikt tvingar ett kon-

junkturomslag fram ytterligare av nedläggningar produktionskapacitet.

Dessa år om balans mellan och utbud skall

nödvändiga efterfråga

uppnås. Trots den rådande beräknar vissa bedömare

högkonjunkturen

att överskott inom EGs stålindustri till

på produktionskapacitet uppgår

30 miljarder ton, vilket motsvarar tio stålverk av SSABs storlek.

De som efter ett bidrar detta

nedläggningar följer konjunkturomslag på

sätt till att reduceras. Därmed

produktionskapaciteten skapas

för och faktisk

förutsättningar att gapet mellan produktionskapacitet

produktion skall kunna elimineras. Historiska erfarenheter

antyder

emellertid att en sådan tar tid. En orsak till

anpassningsprocess lång

detta är att inte ens en

lågkonjunktur stoppar investeringar i ny

kapacitet. Producenter i länder med kostnader kan

signifikant lägre fortfarande upprätthålla ett och högt kapacitetsutnyttjande uppnå

lönsamhet, vilket gör att framstår som fördelak-

kapacitetsinvesteringar

tiga för dem. Mot slutet av 1990-talet torde det finnas för

möjligheter

att huvuddelen av internationella skall vara

dagens överkapacitet

eliminerad. För den del av det järnindustriella som över-

komplexet

lever första hälften av 1990- talet kan därför andra hälften av 1990-talet erbjuda bättre Den kritiska blir därför

utvecklingsmöjligheter. frågan

hur i som över-

många företag Bergslagen järnindustriella komplex

lever fram till denna

tidpunkt.

Det är svårt att finna andra typer av verksamheter i vars

Bergslagen

expansion kan för inom det

kompensera sysselsättningsminskningen

järnindustriella komplexet. Ökad arbetslöshet och sannolikhet också fortsatt från framstår som sannolik. För orter

utflyttning Bergslagen

som är attraktiva ur och som är i närheten

bosättningssynpunkt belägna

av en arbetsmarknad kan ökad bidra till att motverka

expansiv pendling en sådan utveckling.

Bilden förändras endast om tidsperspektivet förlänges. Det

marginellt

förväntas inte heller lång sikt

järnindustriella komplexet på skapa

för en Mogna industriländer känneteck-

underlag expansiv utveckling.

nas avatt stålkonsumtionen växer långsammare än den ekonomiska tillväxten i dessa länder. Även om tillväxttakten i ekonomin stiger mot slutet av 1990-talet, så förväntas tillväxten för det järnindustriella

bli än ekonomi i sin helhet. Detta är bl a ett

komplexet långsammare för förändringar i efterfrågemönstret. uttryck

Industriell fömyelse

Med ökat materiellt välstånd följer att en växande andel av konsum-

riktas mot tjänster. Den förhållandevis svaga tillväxten

tionsökningen

inom och stålindustrin också en fortgående teknisk

järn- återspeglar

inom material ersätter successivt järn

utveckling materialteknologi. Nya

och stål. Under en tioårsperiod fram till 1985 har exempelvis mängden

och stål i amerikanska bilar reducerats med 32

järn nyproducerade

Under samma ökade aluminium och plast

procent. period mängden

med 62 Lättmetaller, och keramer är exempel på

procent. plaster

material vars ökar bekostnad av järn och stål.

användningsområden på

Ovanstående åtminstone två för

utvecklingsmönster skapar möjligheter

inom det i En möjlighet

företag järnindustriella komplexet Bergslagen.

består i att ökar förädlingsgrad i sina produkter. Därmed

företagen skulle av verkstadsprodukter gradvis öka. En sådan utveckling inslaget

redan. Den som skett inom det

pågår strukturomvandling

under de senaste femton åren har inneburit

järnindustriella komplexet

att de verk som inte förmått med produktion

integrera stålframställning

av har ned sin verksamhet. Ståltill-

verkstadsprodukter tvingats lägga

är endast första steget i en där föräd-

verkning lång förädlingskedja,

och ökar ju närmare slutanvändaren

lingsvärden sysselsättningseffekter

man kommer. En ökad bidrar därför till att förbättra

vidareförädling

för en i näringsliv. Ett

förutsättningarna expansiv utveckling Bergslagens

första är att järn- och stålfram-

steg i vidareförädlingen komplettera

med manufaktur. Järnbruken har en gammal tradition, när

ställningen

det att vidareförädla till vapen osv. Också

gäller redskap, verktyg, spik,

denna har emellertid i många fall kännetecknats av

typ av produktion

att marknaden sedan mitten av 1970-talet till av den

försvagats följd

svaga investeringsutvecklingen. Samtidigt har konkurrensen ökat på såväl råvaru- som användarsidan. Olika typer av har i växande

plaster grad kommit att ersätta stålet som material samtidigt som manuella redskap får ökad konkurrens från har

maskinredskap. Många företag mött den svaga marknadsutvecklingen och den konkurrensen

skärpta med att koncentrera sin vidareförädling till enstaka produktområden. Detta har till att stärka

bidragit företagens konkurrensförmåga, åtminstone på kort sikt. har emellertid koncentrationen

Samtidigt medfört att företagens sårbarhet för marknadsförändringar och teknisk utveckling ökat.

Situationen för illustrerar att ökad vidare-

vidareförädlingsindustrin förädling inte automatiskt ger industrin tillgång till nya snabbt växande marknader. Ökad vidareförädling bidrar därför endast i

begränsad utsträckning till att nya Däremot kan en ökad

skapa arbetsplatser. vidareförsäljning bidra till att stärka näringslivets konkurrensförmåga på

marknader och detta sätt motverka en befintliga på sysselsättningsminskning.

Ovanstående innebär att tillväxtmöjligheterna inom i

näringslivet Bergslagen fram till sekelskiftet bestäms av i vilken den

utsträckning industriella basen i breddas. att få till stånd en

regionen Möjligheterna sådan breddning försvåras av bristen på forskningsmiljöer i

Bergslagen. Stålindustrins sker i huvudsak vid

forskning kollektivforskningsinstitut och högskolor som ligger utanför regionen. Företagens FoU-verksamhet inriktas mot och i

produktförbättringar förbättringar produktionsprocesser.

En ambition med är att bidra till att den

Bergslagsprogrammet industriella basen breddas. Satsningen på materialteknisk forskning är ett för detta. En ökad metalliska

uttryck satsning på kompositer, högpresterande keramer, fiberkompositer m.m., kan bidra till

polymera att näringslivets materialtekniska kompetens utvidgas. I den mån materialteknisk stimulerar i

forskning affärsutvecklingen nyetablerade och befintliga företag i öppnar nya för

Bergslagen sig tillväxtmöjligheter industrin. Det kommer emellertid att ta lång tid innan

forskningen manifesterar sig i ny kompetens och innan den nya

kompetensen resulterar i ny Det tar sedan ett antal år innan

produktion. ytterligare denna produktion fått en sådan att den har effekter

omfattning synbara på sysselsättningen i regionen. Det tar sålunda minst 20-30 år innan en framgångsrik utvidgning av den materialtekniska kan ge

kompentensen ett märkbart bidrag till en expansiv utveckling i

Bergslagen.

Skall en sådan inträffa förutsätts att vissa förutsättningar

utveckling

En är att aktörer i Bergslagen förmår att

uppfylls. förutsättning

och utveckla I detta

tillgodogöra sig ny materialteknisk kompetens.

avseende kan den materialtekniska som sedan gammalt

kompetens

finns i både vara en tillgång och representera ett hinder.

regionen

består i den kunskap som finns om material. Näringslivet i

Tillgången

är internationellt ledande inom

Bergslagen exempelvis pulvermetal-

vilken har starka med keramikteknologin. Den

lurgin, beröringspunkter

kan emellertid samtidigt representera ett

befintliga kompetensen

hinder, då den aktörernas föreställningar om vad som är

begränsar

Med kompetens i allmänhet bestämda sätt att tänka och

möjligt. följer

bestämda om vad som är möjligt och inte möjligt. I den

föreställningar

utsträckning som nya material ställs mot äldre och i regionen välkända material finns det stor risk för att aktörer i

regionen systematiskt

underskattar hos nya material. Vid valet mellan

utvecklingspotentialen

ett vid den aktuella nytt material med stor

tidpunkten underlägset

och ett välkänt material med egen-

utvecklingspotential överlägsna

men liten ofta det välkända framför

skaper utvecklingspotential väljes

det nya. Personer med inom en typ av material uppvisar en

kompetens

tendens att underskatta de tekniska och ekonomiska

systematiskt

möjligheter som är förknippade med nya material.

En annan är att personer och i

viktig förutsättning företag regionen

förmår omsätta den förvärvade tekniska till lönsamma

kompetensen

affärsidéer. av en region som består av många små

Bergslagens prägel

kulturellt bruksorter har inneburit att nya affärsidéer

homogena

traditionellt har utvecklats inom ramen för de befintliga bruksföretagen. Dessa är också bärare av den tekniska som finns i

företag kompetens

Ett för dominans är att små och

regionen. uttryck bruksföretagens medelstora företag med kvalificerade egenutvecklade produkter är

i Huvuddelen av de små och medelstora

underrepresenterade regionen. verkstadsföretag som finns i Bergslagen är hemmamarknadsorienterade

underleverantörer. det historiska mönstret kommer

Följer utvecklingen

industriell i i huvudsak att vara en fråga om

förnyelse Bergslagen

Det är knappast sannolikt att en sådan

bruksföretagens förnyelse.

leder till en av den industriella basen i

förnyelse tillräcklig breddning Åtminstone två förändringar är nödvändiga för Bergslagen. ytterligare

att en sådan skall komma till stånd. För det första är det

breddning

att få till stånd ett bredare utnyttjande av den tekniska

nödvändigt

som finns i Den som finns i

kompetens Bergslagen. kompetens

storföretag som ASEA, Sandvik, Nobel, SKF, Avesta, Ovako m.fl.

för att dessa utveckling.

utnyttjas naturligtvis primärt främja företags

Därför kommer som inte ryms inom företagens överordna-

möjligheter

de inte att Dessa outnyttjade möjligheter represen-

strategi utnyttjas.

terar en stor industriell i Att den

potential Bergslagen. utnyttja

förutsätter att man finner vägar att möjligheterna att få tillgång

utvidga

till tekniska kompetens.

storföretagens

För det andra krävs att den rådande arbetarkulturen i

Bergslagen

I har det vuxit fram en stark arbetarkultur som

förnyas. bruksmiljöerna

på lönearbetarlivsform och som har en stark tro på överhetens

bygger

att lösa på orten sätter man

möjligheter problem. Misslyckas företaget

sin lit till att och staten skall lösa de problem som

fackföreningen

Denna arbetarkultur har av tradition lite tolerans för indi-

uppstått.

viduella initiativ i

lösningar på uppkomna problem. Utrymmet för egna

form av är därför Den lokala kulturen

företagsetableringar begränsat.

bidrar detta sätt till att blockera nyföretagande.

på

Att och deras tekniska mer

öppna storföretagen göra kompetens

och att förändra den lokala kulturen så att den uppmuntrar

tillgänglig

till är som kräver tid. På kort sikt

egenföretagande förändringar lång

kommer därför hos befintliga storföretag att

nyskapningsförmågan

hur att den

avgöra framgångsrika ansträngningarna utvidga

materialtekniska basen i regionen blir.

Framtidsutsikterna ter annorlunda för Bergslagslänens regionala

sig

centra. i dessa är i mindre grad

Sysselsättningsutvecklingen långt

beroende av den internationella än vad som är

strukturomvandlingen

fallet i I Örebro och Karlstad är ungefär åtta av tio personer

Bergslagen.

i verksamheter som betjänar den lokala och regionala

sysselsatta

marknadens samt och offentlig tjänste-

byggnadsverksamhet privat

I Gävle-Sandviken och Västerås med sina

produktion. Falun-Borlänge,

stora stål- och verkstadsföretag SSAB, Sandvik och ASEA - återfinns mellan tre och av tio i verksamheter som arbetar på en

fyra sysselsatta

nationell och internationell marknad. Som jämförelse kan nämnas att varannan i återfinns i sådana verksam-

ungefär sysselsatt Bergslagen

heter. En fortsatt inom industrin kan få en

sysselsättningsminskning

märkbar effekt i de nämnda tre centra. Sam-

på befolkningsutvecklingen

har emellertid dessa centra, i motsats till kommunerna i

tidigt

en stor och differentierad vilket gör att de får

Bergslagen, tjänstesektor,

del av en förväntad framtida tillväxt inom denna. Erfarenheterna från 1980-talet dessutom att centra kan förväntas motta

antyder regionala

huvuddelen av de särskilda regionalpolitiska åtgärder som kommer att

FoU, och omlokalisering av statgöras. Satsningar på högre utbildning

verksamheter koncentreras till centra. På detta sätt kan

liga regionala

1990-talets förväntade i med

problem Bergslagen, åtföljande regional-

politiska insatser, förväntas bidra till att i

sysselsättningen regionala

centra ökar. Detta innebär att Falun-Borlänge, Gävle-Sandviken och Västerås omvandlas till differentierade servicecentra med en sysselsättningsstruktur som allt mer liknar Karlstads och Örebros.

Bilden är splittrad när det kommuner i

gäller övriga Bergslagslänen.

Bland dessa kommuner återfinns både industrikommuner utanför det

-

egentliga Bergslagen Forshaga, Laxå, Grums, Kungsör, Arboga,

Söderhamn m.fl. kommuner - Köping, - samt små svagt industrialiserade

exempelvis Rättvik, Arvika, Mora, Gagnef, Säter, Leksand, och

Årjäng

Sunne. Under 1980-talet har de sistnämnda kommunerna vuxit medan industrikommunerna har haft ett

utflyttningsöverskott. Befolkning-

stillväxten i de små, svagt industrialiserade kommunerna ett

återspeglar

livaktigt nyföretagande i kombination med att dessa kommuner framstår som attraktiva ur Därför finns det

bosättningssynpunkt.

för fortsatt tillväxt i dessa kommuner under 1990-talet.

förutsättningar

Framtidsutsikterna är annorlunda för industrikommunerna. En stor del av industrisysselsättningen i dessa kommuner återfinns i verksamheter

som är produktionsenheter vilka ingår i större företag. i Utvecklingen

dessa kommuner kommer därför till stor del att vad som sker

återspegla i dessa storföretag. Marknadsutvecklingen och de aktuella företagens strategier får därmed ett avgörande inflytande på sysselsättningsutveck-

lingen. Då huvuddelen av av

industriproduktionen utgörs

investeringsvaror kan det förväntas att industrin i dessa kommer att

möta en svag marknadsutveckling med åtföljande sysselsättningsminskn-

ing, åtminstone under 1990-talets första hälft. i

Utvecklingen

industrikommunerna förväntas med andra ord stora likheter

uppvisa med utvecklingen i Bergslagen.

Fortsatt tillbakagång

Görs inga verkningsfulla insatser framstår en fortsatt

politiska

i Bergslagen under 1990-talet som

befolkningsminskning oundviklig.

Den svaga utvecklingen drivs fram av en fortgående sysselsättnings-

minskning inom industri. Trots att

regionens industrisysselsättningen

minskat sedan 1970-talet denna fortfarande en roll för

spelar avgörande Bergslagens utveckling. Bergslagens litenhet, i kombination med deras perifera geografiska läge, innebär att kommunerna i regionen saknar

förutsättningar att omvandlas till centra för tjänsteproduktion. Visser-

förväntas i som täcker den lokala

ligen sysselsättning tjänsteproduktion

- samfärdsel och vissa typer av privata

efterfrågan omsorg, sjukvård,

- att fortsätta växa. blir emellertid knappast så stor

tjänster Expansion

att inom industrin kompenseras.

sysselsättningsminskningen

Ovanstående förväntas också industrikommunerna

problembild prägla utanför själva Bergslagen.

är däremot annorlunda i Bergslagslänens

Utvecklingsförutsättningarna

centra. förväntas inom industrin

regionala Visserligen en svag utveckling

fortsätta att sätta sin i Västerås, Gävle-

prägel på utvecklingen

Sandviken och Dessa orters karaktär av centra för

Falun-Borlänge. med länssjukhus, högskola, länsteater, flyg-

offentlig tjänsteproduktion

och läns- och samt deras storlek, med

plats landstingsförvaltning

marknad för att en

åtföljande privata tjänster, gör sysselsättnings-

inom industrin kan neutraliseras av tillväxten inom tjänste-

minskning

sektorn. Örebro Karlstad har en liten industrisektor, vilket gör att sysdessa orter förväntas öka mer än i övriga centra.

selsättningen på

I de industrialiserade kommunerna, bestäms befolknings-

perifera, svagt

under 1990-talet av huruvida inom det lokala

utvecklingen förnyelsen

i form av av små och medelstora företag,

näringslivet, nyetableringar

kan till industriell förnyelse sam-

upprätthållas. Upprätthålles förmågan

som kommunerna bevarar sin som attraktiva orter att bo

tidigt ställning

i det för fortsatt i dessa delar

skapas förutsättningar befolkningsökning

av Bergslagslänen.

5. SYDOSTSVERIGE

Sydostsverige omfattar 25 kommuner med en sammanlagd befolkning

på 560 00 personer i tre län - Kalmar och län

Kronobergs, Blekinge (jfr.

figur 5.1). 17 kommuner har mindre än 20 000 invånare, medan endast Växjö, Kalmar och Karlskrona har mer än 50 000 invånare.

Växjö-Alvesta är med sina 86 000 invånare största centrum.

regionens Växjö är en gammal handelsstad och biskopssäte som befolknings-

mässigt växte långsamt fram till 1900-talet. Under lång tid var Karlskrona och Kalmar dominerade centra i Karlskrona växte

regionen.

snabbt från slutet av 1600-talet, tack vare sin roll som bas för det svenska och blev i slutet av 1700-talet rikets största stad.

sjöförsvaret,

Kalmar utvecklades till ett centrum för handel och

betydande sjöfart

och var fram till mitten av 1800-talet en av tio största städer. I

Sveriges takt med den industriella utvecklingen och utbyggnaden av järnvägarna

förlorade Kalmar och Karlskrona sitt centrala Den marknads-

läge. mässiga och transportmässiga tyngdpunkten försköts västerut, en

utveckling som förstärktes av utbyggnaden av ett rikstäckande vägnät.

Denna utveckling innebar sålunda att Växjöregionens tillgänglighet

ökade, som Kalmar och Karlskrona hamnade i

samtidigt periferin.

Ostkustens illustreras av att inre delar av Kalmar län och

perifera läge

de östra delarna av län närmast har karaktären av en

Kronobergs gles-

bygd. I de elva små kommuner som utgör denna glesbygd bor något

mindre än en fjärdedel av Sydostlandets befolkning (jfr tabell 5.1).

Kommunerna i och de västra delarna av län

Blekinge Kronobergs

kännetecknas däremot av att industrisektorn är förhållandevis stor. Såväl Sydostlandets glesbygd som industrikommuner har fått vidkännats

en befolkningsminskning sedan 1974.

Ovanstående utveckling återspeglar sig i att Sydostsverige har haft en

svag befolkningsutveckling under de senaste hundra åren. Under denna

period har regionens befolkning varit konstant, samtidigt som rikets

nästan fördubblats. Resultatet har blivit att andel

befolkning regionens

av rikets har minskat från till

befolkning 12 procent drygt 6 procent.

annan landsdel kan uppvisa en liknande utveckling.

Ingen

KALMA

KARLSKRONA

Figur 5.1: Karta över sydöstra Sverige

Norrlands andel av rikets har endast minskat

befolkning exempelvis med 0,5 under samma hundraårsperiod. procentenheter

Tabell 5.1: i olika delar av Sydostsverige, 1974-

Befolkningsförändringar

Andel av

Industri-

Sjiilvsténdighetslivsfonnens utbredning

En i är

förklaring till den svaga befolkningsutvecklingen Sydostsverige att en större roll i denna region än i

självständighetslivsformen spelar

delar av landet - med för Norrlands inland. övriga möjligen undantag Ännu för år sedan var sålunda en tredjedel av befolkningen syssel-

fyrtio satt inom Till detta kom som var verksamma

jordbruket. de personer inom fiske och varuproduktion - inom bl.a.

hantverksmässig glasindustri och träbearbetande industri. Vid denna tidpunkt levde därför uppskatt-

mer än hälften av befolkningen i en självständighetslivsform. ningsvis

stora i har

Självständighetslivsformens utbredning sydöstra Sverige

i under tid. För det första präglat befolkningsutvecklingen regionen lång var inom de näringsgrenar som gav möjligheter för

tillväxtmöjligheterna den enskilde att leva en små. Detta har medfört

självständighetslivsform att även som önskar leva en sådan livsform under vissa perio-

personer der har lämna Den stora utvandringen från smålands-

tvingats regionen. länen fram till av detta århundrade var ett för bristen på

början uttryck

att öka denna typ av Under efterkrigstiden har möjligheter produktion. det skett en omfattande inom fiske och

strukturrationalisering jordbruk,

hantverksmässig varuproduktion, vilken reducerat

gradvis möjligheterna att leva en självständighetslivsform. Delvis har tillbakagången inom ovanstående typ av produktion motverkats av ett omfattande

egenföretagande i regionen. Resultatet har blivit att två av

omkring tredjedelar industrisysselsättningen i och Kalmar län återfinns i

Kronoberg företag med mindre än 200 anställda vilka avsätter huvuddelen av sin

produktion på den svenska marknaden. Ökningen i har emel-

egenföretagandet lertid inte förhindrat en i

fortgående minskning självständighetslivsformens utbredning.

För det andra erbjöd regionen under tid

lång begränsade möjligheter för de som valde en lönearbetarlivsform. sena industri-

Regionens alisering gjorde att regionen endast i begränsad utsträckning fick del av den som den expanderande industrin med

sysselsättningsökning bidrog fram till 1960-talet. därför lämna

Många ungdomar tvingades regionen för att söka lönearbete i andra

regioner.

Ovanstående tillhör idag historien. Antalet inom

sysselsatta jordbruk, fiske och hantverksmässig varuproduktion idag inte

spelar längre någon avgörande roll för i har

sysselsättningen sydöstra Sverige. Samtidigt delar av regionen en omfattande Denna

upplevt industrialisering. omvandling innebär att självständighetslivsformens nu spelar

utbredning en mindre roll för än vad som var fallet

betydligt regionens utveckling för fyrtio år sedan. Trots detta kan det hävdas att livsformen ännu

en roll för i ett antal små kommuner spelar viktig utvecklingen Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Vimmerby, Hultsfred, Mönsterås, Högsby, Mörbylånga, Borgholm, Emmaboda och Torsås - i östra Småland. Dessa kommuner, i vilka det bor 128 000 personer d.v.s. 22 procent av befolkningen i Sydostsverige, utmärks av att förvärvsintensiteten ligger betydligt under riksgenomsnittet.

Näringslivet i dessa orter kännetecknas av en stark mot natur-

inriktning resursbaserade verksamheter. Primärnäringarna svarar för 15 procent av

Adderas inom sysselsättningen. sysselsättningen förädlingsindustrin livsmedelsindustri, sågverk, träbearbetande industri samt massa- och pappersindustri - blir resultatet att mer än 25 procent av antalet

sysselsatta återfinns i naturresursbaserade verksamheter. Strukturrationaliseringar inom framför allt det skogsindustriella har

komplexet medfört en betydande minskning av sysselsättningen inom naturresursbaserade verksamheter. Sedan 1975 har sålunda antalet

sysselsatta minskat med 2 000 personer, vilket motsvarar 25 procent. Denna del av Sydostsverige har därför en som om

upplevt utveckling påminner

utvecklingen i Norrlands inland

(jfr. Sjöblom 1984).

Sedan 1975 har minskat med Endast tre kom-

befolkningen 3 procent.

muner - och Borgholm, Mörbylånga Torsås - av de tio en

uppvisar

befolkningsökning. Denna en befolkningsminskning återspeglar

fortgående nettoutflyttning bland yngre människor. Hittills under 1980talet har Kalmar län haft en av

exempelvis nettoutflyttning ungdomar

som motsvarar en årskull. åldras och födelseunderskottet

Befolkningen

vaxer.

Industrins

strulduromvandling

I andra delar av är och

Sydostsverige strukturomvandlingen sys-

inom industrin huvudorsaken till

selsättningsminskningen den svaga befolkningsutvecklingen. i Västervik, Oskars- Industrisysselsättningen

hamn, Nybro, Ronneby, Karlshamn, Olofström och har

Sölvesborg

sålunda minskat med 5 800 personer sedan mitten av 1970-talet. Trots

denna svarar industrin fortfarande för i 32

minskning genomsnitt

procent av i dessa kommuner. Denna andel

sysselsättningen överstiger

riksgenomsnittet med 8 procentenheter, vilket innebär att industrins betydelse för sysselsättningen i denna del av motsvarar

Sydostsverige

den betydelse industrin hade i landet i av 1960-talet.

början Sys-

selsättningsminskningen inom industrin är huvudorsaken till att befolkningen minskat med ca. 8 000 vilket motsvarar 4,4 personer, procent, i de aktuella kommunerna sedan 1975.

Likheterna i industrins emellertid olikheter i industrins

utveckling döljer

struktur. I smålandslänen dominerar små och medelstora vars

företag,

produktion primärt inriktas mot den svenska marknaden.

Visserligen

dominerar Verkstadsindustrin men av träbear-

storleksmässigt, inslaget

betande industri är betydligt. Ökad internationell konkurrens tillsam-

mans med bristande resurser och till är

förmåga produktutveckling

huvudförklaringarna till dessa Den

företags svaga utveckling.

ogynnsamma kostnadsutvecklingen i under andra hälften av

Sverige

1970-talet innebar en märkbar av dessa konkur-

försämring företags

rensförmåga. Företag som var underleverantörer till andra svenska fick att de sistnämnda i växande vände

företag uppleva utsträckning sig

till utländska företag för att neutralisera den svenska kostnadsutveck-

lingens negativa effekter på lönsamheten. Den situationen

uppkomna

ställde ökade krav Genom att förbättra

på produktutveckling.

funktionskvaliteten och /eller utveckla

designen öppnades möjligheter

för att övervältra delar av kunden. De små

kostnadsökningarna på

saknade i allmänhet resurser för att arbeta systematiskt med

företagen

att förbättra kvalitet. Därmed hade företagen inga

produkternas

alternativ till att till den uppkomna

anpassa produktionsvolymen

konkurrenssituationen.

Dominansen av små och medelstora i åter-

företag smålandssregionen

att industrin vuxit fram som ett resultat av lokala entreprenörers

speglar

En effekt av detta är att huvuddelen av industrin ägs av

satsningar.

lokala intressenter. En annan effekt är att industriorterna inte är beroende av ett Trots att även industri-

ensidigt företag. Blekinge

aliserades sent är situationen i detta avseende radikalt annorlunda där. I skedde till stor del genom att svenska

Blekinge industrialisering

i länet för att utnyttja den

storföretag placerade produktionsenheter

okvalificerade arbetskraft som fanns där. Industristrukturen kom därför

att domineras av inom storföretag. Dessa produk-

produktionsenheter

tionsenheter saknar i allmänhet varför enheterna inte

FoU-kapacitet,

har att hand vidta för att möta

möjligheter på egen åtgärder

i konkurrenssituationen. Vad som skall och hur det

förändringar göras

skall bestäms vid enheter i andra regioner. Produk-

göras dominans sig i en låg

tionsanläggningarnas storleksmässiga återspeglar

andel inom industrin. Andelen inte

högskoleutbildad personal uppvisar

heller vilket är fallet inom industrin i andra

någon stigande tendens,

delar av landet. Under en i av 1980-talet ökade

femårsperiod början

antalet i Karlshamn, Olofström och Sölvesborg

civilingenjörer Ronneby,

endast med tillsammans fem Under samma period så ökade

stycken.

antalet inom industrin i Karlskrona med femtio stycken.

civilingenjörer

Förekomsten av stora inom storföretag

produktionsanläggningar

innebär också att enstaka svarar för huvuddelen av

företag

i flera industriorter. Olofström är den kommun

industrisysselsättningen

som det största beroendet av ett Volvos produk-

uppvisar storföretag.

svara där för 85 procent av industrisysselsättningen.

tionsanläggning

innebar att i flera kommuner i

Ovanstående sysselsättningsutvecklingen

är nära med i enskilda storföretag.

Blekinge förknippad utvecklingen

under 1980-talet har medfört att

Konjunkturuppgången

har förbättrats i de

arbetsmarknadssituationen påtagligt

orterna i Reduktionen i arbetslöshet har

industridominerade regionen. emellertid endast Det empiriska

påverkat utflyttningarna marginellt.

materialet att till stor del bärs kvin-

antyder utflyttningen upp av yngre

nor. av dessa kvinnor betraktar inte industriarbete som ett

Många

alternativ. I stället de att till större lokala

attraktivt väljer flytta

arbetsmarknader, där deras valfrihet, när det val av arbete, är

gäller

större.

Koncentrerad tillväxt

centra -

Under efterkrigstiden uppvisar sydöstra Sveriges regionala

Kalmar och Karlskrona - tillsammans en befolkningsök-

Växjö-Alvesta,

Resultatet har blivit att andelen av regionens befolkning som åter-

ning.

finns i dessa centra I bor 36 procent av regionens

fortgående stiger. dag

befolkning i dessa centra.

i regionala centra återspeglar sys- Expansionen Sydostsveriges

inom och Under

selsättningstillväxten offentlig privat tjänstesektor.

1970-talet särskilt den tjänstesektorn en snabb sys-

uppvisade offentliga

inom den sektorn i

selsättningsökning. sysselsättningen offentliga

ökade sålunda med 15 800 under perioden 1975

Sydostsverige personer

till 1980. 46 av denna skedde i tre centra.

procent ökning regionens

har reducerats under 1980-talet, men det inomregionala

Ökningstakten

mönstret är oförändrat Resultatet har blivit att

(jfr. figur 5.2). inom den offentliga tjänsteproduktionen gradvis förskjuts tyngdpunkten

mot centra. I dessa tre centra, med 36 procent av regionens

regionens

återfinns mer än hälften av alla anställda i

befolkning, offentligt

De anställda 1985 ungefär 29

sydöstra Sverige. offentligt utgjorde

av antalet anställda i regionens övriga delar.

procent

Den i sysselsättningen inom militär verksamhet

kraftiga tillbakagången

i antalet försvarsanställda i Karlskrona.

återspeglar minskningen

Tillväxten inom delar av sektor har i detta fall varit

övriga offentlig

för att för denna minskning. Detta är en av

otillräcklig kompensera

orsakerna till att Karlskronas har minskat med 2,3 procent

folkmängd

sedan 1975. inom industrin är en annan

Sysselsättningsminskningen

orsak till Sedan 1975 har antalet

bidragande befolkningsminskningen.

anställda inom industrin i Karlskrona minskat med 1 800 personer. Karlskrona för närvarande en omvandlingsprocess där orten

genomgår

omvandlas från en militär- och industristad till ett regionalt servicecentrum. Politiska beslut om att en i kommunen

bygga upp högskola

samt av bostadsverket och dit bidrar till att

omlokaliseringen planverket påskynda denna omvandling.

Hntal personer 15000

°°° i 12000- - LNDERVISN.

‘ 9000 - SOCIFILVåRD _

.- 5000.. .__‘:_..:.._.._. l 7

_ _ _ _ FöRVFlLTN. 3000 - ________________ N

FÖRSVFR

U I I I I I I I I I I I I I 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1976 1978 1980 1982 1984 1986

Figur 5.2: i regionala centra

Sysselsättning

och Kalmar har kommit i denna omvand-

Växjö-Alvesta betydligt längre

Detta är orsaken till att i dessa två centra vuxit med

ling. befolkningen

sedan mitten av 1970-talet. Visserligen åter-

7,5 respektive 4,8 procent

finns i dessa centra fortfarande var femte anställd inom indus-

ungefär

tri. I finns det av tradition en förhållandevis stor

Växjö-Alvesta

trävaruindustri. Under senare år har maskin- och elektroindustrin vuxit i Kalmar har en förhållandevis differentierad industristruktur,

betydelse.

även om livsmedelsindustrin fortfarande spelar en stor roll. Tjänstesektorns allt mer dominerande roll för i och

sysselsättningen Växjö-Alvesta

Kalmar att orterna i allt mindre av den inter-

gör grad påverkas

nationella då inriktas mot

strukturomvandlingen, tjänsteproduktionen

den lokala och regionala marknaden.

Bilden av som ovan visar en som i

Sydostsverige presenterats region

strukturellt avseende efter resten av En femtedel av

släpar Sverige.

bor i områden som ännu präglas av självständighets-

befolkningen

livsformen. av bor i industridominerade

Fyrtio procent befolkning

områden, vars industri till stor del saknar FoUkapacitet. Detta åter-

i att arbetskraftens kvalifikationsstruktur i dessa delar av

speglar sig

Sydostsverige liknar den som för riket som helhet för tio år

gällde

sedan. Visserligen har andelen kvalificerade ökat under de

yrken

senaste femton åren. Denna av arbetskraftens kvalifi-

uppgradering

kationer har dock i delar av

gått långsammare övriga sydöstra Sverige

än i regionens tre centra. också under

Utbildningsnivån ligger

genomsnittet för riket. Mer än hälften av den vuxna

befolkningen

saknar över I tre centra

idag utbildning grundskolenivå. regionens

motsvarar däremot befolkningens nästan

utbildningsnivå riksgenomsnit-

tet. Mellan de tre centrerna finns det emellertid skillnader vilka avspeglar variationer i utbudet av och

högre utbildning. Växjö-Alvesta

Kalmar har en större andel än Karlskrona.

högskoleutbildade

Utvecklingsmönstret består

Förutsättningarna för förväntas inte förändras

Sydostsveriges utveckling

radikalt under 1990-talet. En fortsatt koncentration till

inomregional

områdets regionala centra förväntas fortsätta. Huruvida i

expansionen

dessa blir stark för att absorbera från

tillräckligt utflyttningsöverskottet

övriga delar av är en

regionen öppen fråga.

i centra kommer att servicesektorns

Expansionen regionens återspegla

fortsatta expansion. Den fortsatta av och

utbyggnaden sjukvården

omsorgen förväntas bidra med det största tillskottet av En

arbetsplatser.

fortsatt utbyggnad av den och en ökad bredd i

högre utbildningen

utbudet av kan få stor för den

företagsinriktade tjänster betydelse långsiktiga utvecklingen i regionens centra. Hur omfattande

utbyggnaden av tjänstesektorn blir under 1990-talet i dessa centra bestäms av i kombination med de

konjunkturutvecklingen politiska prioriteringar som kommer att göras.

kommer att tillväxten i

Konjunkturutvecklingen påverka Växjö-Alvesta,

Kalmar och Karlskrona sin effekt den sektorns

bl.a. genom på offentliga

tillväxt. Med en att statens skatteintäkter

konjunkturnedgång följer

växer långsammare, vilket fram en av de

antingen tvingar åtstramning offentliga utgifterna, skattehöjningar eller en ökad

lånefinansiering.

Normalt sker en kombination av tre där

samtliga åtgärder, blandningens

utseende får stor för Vid en

betydelse regionens kortsiktiga utveckling.

förväntad aktualiseras denna

konjunkturnedgång problemställning på

nytt. Väljer regeringen att finansiera en fortsatt tillväxt inom

offentlig

tjänsteproduktion genom lån eller skatter innebär det att kon-

junkturnedgången inte behöver påverka expansionen inom den offent-

liga tjänstesektorn i regionala centra. Väljer regeringen däremot att

strama åt den konsumtionen innebär det att styrkan i en

offentliga viktig

drivkraft bakom expansionen i regionala centra reduceras. Två förhållanden talar mot att det förstnämnda alterna-

regeringen väljer

tivet. Erfarenheterna från 1970-talet, när regeringen misslyckades med

att konjunkturnedgången med lånefinansierad expansion av överbrygga den offentliga tjänsteproduktionen, är fortfarande levande i den politiska miljön. Därför är det inte troligt att någon regering skulle våga göra samma experiment på nytt. Samtidigt är det politiska utrymmet för

att öka Alla stora partierna har lovat att det

skattetrycket begränsat.

totala i termer av skatternas andel av BNP, skall

skattetrycket, uttryckt

reduceras. Ett sådant löfte representerar ett effektivt

förmodligen

medel mot kraftiga skattehöjningar. Det mest sannolika är därför att

konjunkturnedgången kommer att tvinga fram en ytterligare reduktion i

den offentliga sektorns tillväxt.

Hur en sådan reduktion kommer att påverka den regionala utvecklingen

bestäms av de politiska prioriteringar som görs. Om åtstramningen tar

formen av en reduktion av de behöver den

statliga transfereringarna inte få effekt på den regionala utvecklingen. Om däremot någon synbar åtstramingen drabbar den offentliga tjänsteproduktionen blir

situationen en annan. Vilka regionala effekter som uppstår bestäms av hur olika delar av den prioriteras. Den

offentliga tjänsteproduktionen

åtstramning som har skett sedan 1981, när det gäller den offentliga

tjänsteproduktionen (jfr. kap 2), talar för att åtstramningen under kom-

mande år i första hand kan förväntas gå ut över transfereringarna. Den

prioritet som samtliga partier ger omsorg, utbildning och

höga sjukvård,

talar för att tillväxten inom dessa områden kan förväntas

forskning

fortsätta. Därmed skulle en endast i

konjunkturnedgång begränsad grad

reducera tillväxten inom den sektorn i centra.

offentliga regionala

i centra utgör 21

Industrisysselsättningen Sydostsveriges regionala

procent av den totala sysselsättningen. med sina 22

Växjö-Alvesta

den andelen tätt av

procent industrisysselsatta uppvisar högsta följd Karlskrona Industriproduktionen i både

med 21 procent. Växjö-Alvesta och Karlskrona kännetecknas av ett stort inslag av investeringsvaror. Detta innebär att industrin är konjunkturkänslig. Samtidigt så kännetecknas i dessa centra av att det är utvecklings-

näringslivet

intensivt. hälften av de återfinns i FoU-

Ungefär industrisysselsatta

intensiva branscher som maskinindustri och elektronisk industri. Detta innebär att företagen arbetar inom områden där en snabb teknisk

föregår. En omfattande teknisk förnyelse kan i sin tur bidra

utveckling

till att är mindre utsatta för Kon-

företagen konjunktursvängningar.

junkturnedgångarna för sådan blir ofta förhållandevis kort-

produktion

variga. Industristrukturen i Kalmar har, genom det stora av

inslaget

livsmedelsindustri, en starkare mot konsumtionsvaror.

inriktning

Därigenom blir industrin mindre för

känslig konjunkturvariationer,

samtidigt som den hos industrin är

långsiktiga utvecklingspotentialen

mindre.

Slutsatsen blir att Karlskrona för närvarande har de sämsta förutsätt-

ningarna för tillväxt av sydöstra Sveriges regionala centra. En för-

hållandevis stor industrisektor med stark mot

inriktning investerings-

varor gör att orten är starkt utsatt för En

konjunktursvängningar.

förhållandevis svagt utvecklad tjänsteproduktion, bl.a. saknar kommunen för närvarande att man inte får del av

högskoleutbildning, gör

expansionen inom i samma som

tjänstesektorn utsträckning Växjö-

Alvesta och Kalmar. Besluten om en samt om

högskola lokaliseringen

av det nya Bo-verket kan bidra till att förändra detta.

De industridominerade områdena i förväntas drabbas

sydöstra Sverige

hårdare av en internationell än landsdelens

konjunkturnedgång

regionala centra. i dessa områden dessutom av

Utvecklingen påverkas

att förutsättningarna för industrins i området har förändrats.

expansion

Storindustrins i under 1960-talet var ett resultat av

expansion Blekinge

att området kunde arbetskraft i en då

erbjuda period befintliga

industriella centra kännetecknades av akut brist arbetskraft.

på

Resultatet blev att som tillhörde stora

produktionsanläggningar

exportföretag etablerades. De historiskt

betingade regionala förutsättningar som låg till för av grund etableringen produktionsen-

heter har nu förlorat sin

betydelse.

I dag har många av dessa internationaliserats att

exportföretag genom

deras tillväxt i huvudsak sker utanför landet. Detta är i fall en

några

konsekvens av att företagens expansion för närvarande i huvudsak sker genom uppköp av utländska konkurrenter. I andra fall är det ett

uttryck

för företagens ambitioner att utveckla ett nära samarbete med kvalificerade utländska köpare eller ett försök att anpassa till hand-

sig

elshinder. Resultatet blir att de internationaliserade svenska i

företagen

huvudsak ökar sin utanför landet. Skall detta mönster

sysselsättning

förändras krävs det sannolikt en kraftig av den ekonomiska

ökning

tillväxten.

Sker inte detta är det att vid produktionsen-

troligt sysselsättningen

heterna i fortsätter att minska. En hård internationell konkur-

Blekinge

rens kräver för att skall bevara

fortgående rationaliseringar företagen

sin till blir

konkurrensförmåga. Möjligheterna sysselsättningsökningar

därför beroende av i vilken avknoppningar från produk-

utsträckning

tionsenheterna kommer till stånd. Det stora av verkstads-

inslaget

bland att det tekniskt sett finns

produktion produktionsenheterna gör

till Avsaknaden av utvecklings- och

goda möjligheter avknoppningar.

vid bidrar emellertid sam-

marknadsavdelningar produktionsenheterna

till att då den tekniska

tidigt begränsa möjligheterna, tillgängliga

och marknadskännedomen i fall är otillräcklig för

kompetensen många

framgångsrika företagsetableringar.

I de industridominerade delarna av Småland små och medelstora

spelar

en stor roll. av dessa företag arbetar som under-

företag Många

till stora svenska Relationen mellan köpare och leverantörer företag. har i detta fall kännetecknats av att krav till

producent köparens

kvalitet som växande krav ställs

produktens fortgående skärps samtidigt

underleverantörers Resultatet har blivit att

på utvecklingskompetens.

samarbetet mellan och tillverkare institutionaliserats och

köpare

därmed blivit mer Därmed reduceras en del av den osäker-

långsiktigt.

het som underleverantörer, som är beroende av en kund, traditionellt har levt under. Däremot består den osäkerhet som är med

förknippad när det att sälja sina produkter på köparens framgångar, gäller

utländska marknader. Ytterst är det alltid framgången på exportmarknaderna för huvudkunderna som bestämmer utvecklingsmöjligheterna för underleverantörer.

under 1990-talet för denna del av industrin i

Utvecklingen sydöstra

bestäms därför av de svenska utveckling samt av

Sverige storföretagens

hur väl underleverantörer förmår de krav som

regionens uppfylla

ställer. En svensk kostnadsutveckling är en faktor

köparna ogynnsam

som försvårar situationen för alla underleverantörer. En strategi för att möta en sådan situation består i att öka

exportinriktade företag

av insatsvaror som tillverkas till kostnad i utlandet.

inslaget lägre

Erfarenheterna från 1970-talet att underleverantörer drabbas

antyder

särskilt hårt av en Intensifierade

ogynnsam kostnadsutveckling.

eller av till länder med en

rationaliseringsinsatser utflyttning tillverkning

kostnadsnivå är de alternativ i en sådan lägre som ges underleverantörer I båda fallen drabbar i den

situation. åtgärderna sysselsättningen aktuella regionen.

En ökad i samarbetet mellan och underleve-

långsiktighet storföretag

rantör innebär att relationen mellan förändras. Från att ha

företagen

varit en produktionsenhet som tillverkar insatsvaror utifrån

köparens

specifikationer omvandlas underleverantörer till en enhet vars

uppgift

är att på bästa sätt lösa bestämda åt Underleveran-

problem köparen.

tören blir en del av och får ansvar för

storföretaget utvecklingsarbetet

inom ett avgränsat område. För att kunna denna

framgångsrikt spela

roll krävs det att underleverantören ökar sin

utvecklingskompetens.

Lyckas inte med detta så från att ha varit

företagen degraderas företaget

underleverantör till att bli underleverantör till underleverantörer. Sannolikt kommer kraven hos underleverantörer-

på utvecklingskompetens

na att fortsätta att öka under 1990-talet. En hård internationell konkurrens tillsammans med en snabb teknisk inom antal teknik-

utveckling

områden är två orsaker till det. Resultatet blir att bland

utvecklingen

underleverantörerna i bestäms bl.a. av deras

sydöstra Sverige förmåga

att anpassa sig till de växande kraven Den

på utvecklingskompentens.

i i detta ett

påtalade låga utbildningsnivån regionen utgör sammanhang

handikapp för underleverantörer i Underleverantörer-

sydöstra Sverige.

na står därför inför en stor

utmaning.

När det gäller utvecklingen under 1990-talet i de delar av

Sydostsverige

där självständighetslivsformen av tradition en stor bestäms

spelar roll,

denna mer än av den internationellt

av personers prioriteringar skapade

strukturomvandlingen. Näringslivets utveckling i denna del av sydöstra

Sverige är nära kopplat till Till detta kommer att en

egenföretagandet.

förhållandevis stor andel personer är verksamma inom

primärnä-

ringarna. Antalet människor som en är

väljer självständighetslivsform

sålunda en viktig drivkraft bakom i denna av områden.

utvecklingen typ

Storleksmässigt dominerar emellertid lönearbetarlivsformen även i dessa regioner. Lokalt inriktade svarar för en

offentliga tjänster ungefär tredjedel av sysselsättningen. Storleken de lokala arbetsmarknaderna på

i dessa delar av att de inte framstår som intressanta

Sydostsverige gör

för personer som har valt en lönearbetarlivsform. i detta

Undantag

avseende kan vara personer som har starka till

personliga kopplingar

bestämda platser. Sålunda bestäms i dessa

befolkningsutvecklingen

områden mer av att de är lite attraktiva för med en lönearpersoner betarlivsform för folk att realisera en

än av att de ger goda möjligheter självständighetslivsform. Mot denna kan en fortsatt bakgrund utflyttning

från dessa delar av förväntas under 1990-talet. Takten i

sydöstra Sverige

utflyttningen bestäms av arbetsmarknadssituationen. En

konjunkturned-

gång, med i bidrar till att reducera tak-

åtföljande ökning arbetslöshet,

ten i utflyttningen.

Ovanstående kan brytas endast genom att dessa områden

utveckling

utvecklas till attraktiva bosättningsorter. Öland

Befolkningsökningen på återspeglar en sådan utveckling. Öland är attraktivt ur bosättningssyn-

punkt, samtidigt som närheten till Kalmar ger tillgång till en differentierad lokal arbetsmarknad med ett tillfredsställande utbud av kvalificerade arbeten. Skall i kommuner

befolkningsminskningen övriga

inom denna del av under 1990-talet så krävs det

sydöstra Sverige bytas

därför att dessa utvecklar sig till att bli tillräckligt attraktiva ur bosättningssynpunkt så att personer är villiga att acceptera de nackdelar som med små lokala arbetsmarknader eller med

följer pendling.

Ett kvardröjande regionalt problem

Utvecklingen i Sydostsverige förväntas följa samma mönster som under de senaste tio åren. Större delen av landsdelen kan få en fort-

uppleva satt utflyttning med en befolkningsminskning som resultat.

Drivkrafterna bakom denna varierar emellertid mellan olika

utveckling delar av regionen.

I de delar av regionen som fortfarande av

präglas självständighets-

livsformen är utflyttningsöverskottet ett resultat av att små lokala arbetsmarknader ett starkt antal intressanta arbets-

erbjuder begränsat

uppgifter. Dessa områden framstår därför, värderat utifrån ett löne-

som lite attraktiva. Ett

arbetarlivsform-perspektiv, inflyttningsöverskott

kan därför endast uppstå genom att orterna besitter eller utveckla

lyckas

kvaliteter som gör de speciellt attraktiva att bo i. Detta underlättas av om orten i från en stor och differen-

fråga ligger på pendlingsavstånd

tierad arbetsmarknad. I sådana fall kan orten utöver de

expandera

gränser som den lokala arbetsmarknadens storlek sätter. Storleken

på utflyttningen från områden som är präglade av självständighetslivs-

formen under 1990-talet bestäms, förutom att utveckla

förmågan orterna som bostadsmiljöer, av konjunkturutvecklingen. Med en försvagad konjunktur försvagas suget efter arbetskraft från omgivande

vilket kan

regioner, begränsa utflyttningen.

I de delar av sydöstra Sverige som präglas av industriverksamheter bestäms utvecklingen under de kommande åren av näringslivets framgångar, när det att sin tekniska och

gäller uppgradera marknadsmässiga

kompetens. En sådan framgång är en för att

förutsättning regionens näringsliv skall kunna utnyttja de expansionsmöjligheter som den tekniska utvecklingen skapar. Uppgraderingen är en strukturomvand-

lingsprocess som kräver förhållandevis tid. Därför kommer san-

lång

nolikt industrisysselsättningen att fortsätta minska under 1990-talet. Förutsättningar för en fortsatt från denna del av

utflyttning Sydostsverige skapas därigenom.

Också under 1990-ta1et kommer sålunda att koncentreras

expansionen

till regionens centra. med sina 86 000 invånare, ett dif-

Växjö-Alvesta,

ferentierat utbud av hushållstjänster, sin förhållandevis stora

högskola

samt med ett stort av varu- och

inslag utvecklingsintensiv tjänsteproduk-

tion, har de bästa av Kalmar.

utvecklingsförutsättningarna följt

Karlskrona däremot, med en med sin

krympande försvarsverksamhet, tillverkningsinriktade industri, med sitt begränsade utbud av företagsin-

riktade med sitt samt avsaknaden av en

tjänster, perifera läge högskola,

har sämre åtminstone under de

betydligt utvecklingsförutsättningar

närmaste åren.

6. VÄ STSVERIGE

I - och Bohus län samt Hallands

Västsverige Göteborg län, Älvsborgs län - bor ungefär 1,4 miljoner personer. Befolkningsmässigt är regionen 2,5 gånger så stor som Sydostsverige. Nästan hälften av befolkningen är

koncentrerad till -

Göteborgsregionen Göteborg, Kungälv, Ale, Partille,

Lerum, Mölndal och Under perioden 1974-1987

Härryda, Kungsbacka. ökade befolkningen i Göteborgsregionen med 2,7 procent (jfr. tabell

Hela denna har inträffat efter 1982 i samband

6.1). befolkningsökning

med återspeglar till stor

konjunkturuppgången. Befolkningstillväxten del en snabb befolkningsökning i några omgivande kommuner. I Kungsbacka, Kungälv, Ale, Lerum och Härryda ökade sålunda

med 24,6 procent mellan 1974 och 1987. Under samma

befolkningen

minskade i Mölndal och Partille med 2,8

period befolkningen Göteborg,

procent.

Av tabell 6.1 också att den största befolkningstillväxten i

framgår

Västsverige under den studerade perioden uppvisade elva små och medelstora kommuner från Laholm i söder till Strömstad i norr.

i dessa kommuner växte med 22 000 personer, vilket

Befolkningen drygt

motsvarar 12,4 procent. Den största befolkningsökningen redovisar

Orust med 33,6 procent, följt av Tjörn med en befolkningsökning som

motsvarar 25,7 procent.

Drygt två tredjedelar av Västsveriges befolkning bor vid västkusten.

Sedan 1974 har befolkningen i kustregionen ökat med 4,7 procent. Under samma ökade i de inre delarna av Västsve-

period befolkningen

rige med 1,7 procent. Den sistnämnda ökningen var i huvudsak ett resultat av en förhållandevis stark tillväxt i de små inlandskommunerna. Medan i dessa kommuner ökade med 6,5 procent, ökade

befolkningen

endast med 0,8 procent i Trestad som den min-

befolkningen samtidigt

skade med 5,9 procent i Borås. Befolkningstillväxten bland de små inlandskommunerna återspeglar bl.a. en stark tillväxt i några kommuner

som angränsar till Göteborgsregionen. Sålunda ökade befolkningen

med 17,7 procent i Alingsås, 18,7 procent i Vårgårda och 13,2 procent i Lilla Edet. Bland de resterande tolv inlandskommunerna var det endast

fyra som redovisade en befolkningsminskning. Med en befolknings-

minskning på 4,5 procent

Figur 6.1: Karta över Västsverige En konjunkturbestämd expansion

hade den svagaste befolkningsutvecklingen bland de små

Bengtsfors

inlandskommunerna.

Den största i Borås.

befolkningsminskningen Västsverige uppvisade

Borås 5,9 procent överträffas endast av Kiruna

befolkningsminskning på procent), (-8,0 procent) och södra glesbygden (-7,6 (-13,8 Bergslagen procent).

Tabell 6.1: Befolkningsförändringar i olika delar av Västsverige 1974-

1987.

Andel av

Befolkning regionens

Inlandskommuner 209 124 15,0 + 12 764 + 6,5 Göteborgs-

En konjunkrurbestfimd expansion

i har under de senaste åren av Utvecklingen Västsverige tjugo präglats konjunkturutvecklingen i kombination med strukturomvandlingsprocessen. balanserade har till att

Regionens näringsstruktur bidragit regionen effektivt kunnat utnyttja de tillväxtimpulser som konjunkturuppgången

Detta manifesterar sig bl.a. i att Västsverige utvecklats till en av skapat. de mest expansiva regionerna i landet under den konjunkturuppgång som inleddes 1982.

Under de senaste åren har det skett en omfattande

tjugo samtidigt strukturomvandling i regionens näringsliv. I början av 1970-talet fanns det en betydande TEKO-industri i regionen. År 1970 sysselsatte denna 42500, en siffra som översteg sysselsättningen inom transportmedelsindustrin med 1 500 Femton år senare har sysselsättningen

personer.

inom TEKO-industrin mer än halverats (19 000), medan sysselsätt-

inom under samma har ökat

ningen transportmedelsindustrin period

med 10 procent. Transportmedelsindustrins ökning har skett trots att

varvsindustri till stor del awecklats under

regionens perioden. Ökningen

i inom är sålunda ett för

sysselsättning transportmedelsindustrin uttryck

att Västsveriges beroende av bilindustrin vuxit under 1980- talet. Volvokoncernen sysselsätter idag 50 procent fler människor än hela TEKO-

industrin i regionen. Medan transportmedelsindustrin uppvisar den

största sysselsättningsökningen i absoluta tal så uppvisar kemisk industri och elektroteknisk industri den tillväxten. Inom

procentuellt högsta

dessa båda branscher ökade sysselsättningen med 54 respektive 49 procent under 1970-1985. Trots denna snabba tillväxt svarar

perioden

dessa branscher fortfarande endast för ungefär 10 procent av

industrisysselsättningen i regionen.

i överensstämde 1985 väl med rikets.

Näringsstrukturen Västsverige

Skillnaden bestod i att andelen sysselsatta i industrin var något högre i

Västsverige, medan andelen sysselsatta i primärnäringarna var något

än i riket. Som av tabell 6.1 finns det emellertid stora

lägre framgår

variationer mellan olika delar av Västsverige med avseende på hur sysselsättningen fördelar sig på olika sektorer.

utmärks av att har en stor

Göteborgsregionen regionen privat

tjänstesektor. Det är i första hand den förhållandevis stora andelen sysselsatta inom samfärdsel och som

partihandel, uppdragsverksamhet

bidrar till detta. Tillsammans svarar dessa tre för 20 procent av

näringar den totala sysselsättningen.

Tabell 6.2: på olika sektorer i

Sysselsättningens fördelning Västsverige

1985.

Region Väst- Göte- Halm- Tre- Sektor sverige borg stad stad Borås övr

Jordbruk och skogsbruk 3,1 % 0,8 % 3,9 % 2,4 % 1,7 % 7,6 %

Industri 26,5 % 22,4 % 23,9 % 32,0 % 26,0 % 32,3 %

Byggnadsverksamhet 6,4 % 6,0 % 5,8 % 6,4 % 4,9 % 7,5 %

Privat service 32,6 % 38,3 % 31,2 % 23,7 % 34,0 % 25,6 %

Offentlig service 31,4 % 32,5 % 35,5 % 35,5 % 32,2 % 27,0 %

Partihandelns och samfärdselsektorns stora att

betydelse återspeglar

sedan varit landets ledande export- och

Göteborg gammalt

importregion tack vare sin hamn. I takt med att en växande andel av

har överförts från till andra - lastbilar

godsflödet fartyg transportbärare

och flygplan - har Göteborgs ledande position inom detta område i allt

högre grad undergrävts (jfr Andersson och Strömquist 1988). Under

senare år har dessutom Göteborgs hamn förlorat terräng i konkurrensen med Helsingborg och Trelleborg, när det gäller utförsel till

Däremot är hamnen i dag ensam i Norden om att ha en

Europa.

betydande transocean sjöfart. Volvos framgångar på den amerikanska marknaden under 1980-talet har stimulerat denna sjöfart. Samtidigt har den ökade bilexporten bidragit till att öka den transoceanska sjöfartens beroende av bilindustrin. En minskad kan därför leda till att

bilexport den reguljära transoceana sjöfarten upphör.

Utvecklingen i kännetecknas av att omvand-

Göteborg regionen gradvis

lats från en till en där 70 av

industriregion tjänsteregion ungefär procent

arbetskraften i är verksam inom I samband med

dag tjänstesektorn. denna omvandling har andelen av befolkningen med högre utbildning

ökat. Nästan hälften av i åldern 25-64 år hade 1983 minst

befolkningen

~ hade vid samma

gymnasial utbildning. 15 procent av befolkning tid-

punkt eftergymnasial utbildning. Mellan 1975 och 1985 ökade den andel av arbetskraften som var sysselsatta i kvalificerade yrken med 6,5

I är denna andel 30 procent, vilket

procentenheter. Göteborgsregionen

är en siffra som ca fem över

ligger procentenheter riksgenomsnittet.

Borås är en industriort som har en kraftig minskning av

gammal upplevt

antalet inom industrin. Denna kan hänföras till

sysselsatta minskning

den internationella som skett inom TEKO-industrin

strukturomvandling

sedan 1950-talet. inom denna industri har gradvis förflyt-

Tyngdpunkten

tat från industriländer till länder som befinner i en

sig gamla sig tidigt

Borås har drabbats hårt av denna utveckling.

industrialiseringsprocess.

Industrins i Borås har inte, som i Göteborgsregionen,

tillbakagång

balanserats av tillväxt inom Den förhållandevis stora

tjänstesektorn.

andelen inom service är sålunda inte ett uttryck för att

sysselsatta privat

är till Den stora

näringsstrukturen välanpassad efterfrågemönstret.

servicesektorn förklaras i stället av att andelen sysselsatta inom

privata

varuhandel är dubbelt så stort som i riket, ett utslag av den stora koncentrationen av till orten. Sedan 1975 har visserligen

postorderföretag

inom den vuxit med 15 procent,

sysselsättningen privata tjänstesektorn

men detta motsvarar endast en tredjedel av sysselsättningsminskningen inom TEKO- industrin. inom industrin har

Sysselsättningsminskningen

därför medfört att Borås redovisat ett under

utflyttningsöverskott

år. Det stora av konsumtionsvaruindustri och postor-

många inslaget

bidrar till att den andelen av arbetskraften som har lång

derföretag

är liten. Endast 10 av i åldern 25-64 år

utbildning procent befolkningen har eftergymnasial utbildning.

Halmstad har en industristruktur som i ett avseende stora lik-

uppvisar

heter med Borås. En andel av de som är inom

betydande sysselsatta

industrin återfinns inom branscher med avsättningsproblem ochmogna eller en intensiv internationell konkurrens. Ca 1 200 arbetar

personer

inom TEKO-industrin. Lika är verksamma inom mas-

många

kinindustrin, medan och stålindustrin sysselsätter ca 900 personer.

järn-

Tillsammans svarar dessa tre branscher för nästan 40 av

procent

i Halmstad. Som kan nämnas att sys-

industrisysselsättningen jämförelse

inom branscher som elektroindustrin och

selsättningen expansiva

instrumentindustrin endast utgör 4 procent av industrisysselsättningen.

med avsättningsproblem är Näringslivets tyngdpunkt i mogna branscher

orsaken till att i Halmstad minskat kontinuerligt

industrisysselsättningen

sedan 1970.

Till skillnad från Borås så är emellertid Halmstad också residensstad

och ett centrum ,med och regemente.

regionalt högskola, sjukhus

Andelen inom den sektorn är därför Under

sysselsatta offentliga hög.

1980-talet har emellertid tillväxten inom den sektorn

offentliga

reducerats, samtidigt som tillväxten inom den

privata tjänstesektorn upphört.

Trestad - Trollhättan och Uddevalla, Vänersborg - och gruppen

övriga

kommuner - omfattar 26 kommuner i Halland, Bohuslän och

Älvsborgs

län med mellan 5 000 och 46 000 invånare representerar Västsveriges

industriregioner. Knappt var tredje sysselsatt i denna del av Västsverige

är verksam inom industrin. Detta är en andel som ligger nio procent enheter än Även i denna del av har

högre riksgenomsnittet. Västsverige

antalet inom industrin minskat. har emellertid

sysselsatta Minskningen

skett långsammare än i riket som helhet. Sedan 1975 har

industrisyssel-

sättningen sålunda minskat med endast en siffra som kan 5 procent, jämföras med i som under samma

minskningen Göteborgsregionen

period uppgick till 13 procent.

Trestad och de övriga kommunerna markant åt när det

skiljer sig gäller

industrins struktur. är starkt dominerande i

Transportmedelsindustrin

Trestad. Mer än hälften av alla återfinns i denna

industrisysselsatta

bransch. 1980-talets inom Volvo och Saab har

sysselsättningsökning

medfört att transportmedelsindustrins dominans ökat. Volvos

etablering

av en personbilsfabrik i Uddevalla medför att dominansen blir ännu mer markerad under de närmaste åren.

Trestad utmärks också av att den sektorn svarar för en lika

offentliga

stor andel av som i Halmstad. Detta är ett resultat av

sysselsättningen

att Vänersborg som residensstad har en förhållandevis stor

offentlig

sektor. stora för

Transportmedelsindustrins betydelse sysselsättningen

och den förhållandevis stora sektorn att arbetsmarknaden

offentliga gör

i Trestad kan kvalificerade arbeten. Sålunda var andelen

erbjuda många

personer som var sysselsatta i kvalificerade 1985 nästan lika

yrken hög

som motsvarande andel i Däremot var andelen

Göteborgsregionen. personer i befolkningen med eftergymnasial utbildning 4,5 procentenheter lägre.

Industristrukturen i de kommunerna är mer differentierad än i

övriga

Trestad. I dessa kommuner svarar de fem största branscherna - TEKO-

industrin, transportmedelsindustrin, metallvaruindustrin,

trävaruindustrin samt massa- och - för en lika stor

pappers-industrin

andel av som ensam

industrisysselsättningen transportmedelsindustrin

svarar för i Trestad. Industrisektorn domineras sålunda av ett antal mogna branscher. Tjänstesektorn - såväl den som den

privata offentliga

- är förhållandevis liten i denna del av medan däremot

Västsverige,

andelen sysselsatta i såväl jord- och skogsbruk som byggnadsverksamhet

är större än i andra delar av Västsverige. Näringsstrukturen i dessa kommuner gör att den andel av arbetskraften som återfinns i kvalificerade yrken är lägre än i övriga delar av Västsverige, även om andelen vuxit från 15,4 procent till 20,3 procent under 1975 till 1985. På

perioden

motsvarande sätt är andelen personer i befolkningen med

högre

utbildning lägre än i andra delar av regionen. Endast något mer än en

av har medan endast åtta

fjärdedel befolkningen gymnasial utbildning,

procent har eftergymnasial utbildning. Detta innebär att andelen med

och är mindre än hälften

gymnasieutbildning eftergymnasial utbildning

så stor som motsvarande andel i Göteborgsregionen. Den låga andelen med det faktum att denna del av

eftergymnasial utbildning återspeglar Västsverige saknar högskoleutbildning.

Konjunkturutvecklingens betydelse

Med en förhållandevis stor andel sysselsatta inom industrin följer att

påverkas starkt av den internationella kon-

Västsveriges utveckling junkturutvecklingen. Som påpekats i kapitel 2 kännetecknades andra

hälften av 1975 av en svag konjunkturutveckling. Perioden 1975 till 1982 var för industrins vidkommande en lång lågkonjunktur med avbrott endast för en svag och under åren 1978-

kortvarig konjunkturuppgång 1980. Den svaga industrikonjunkturen yttrade sig i en kraftig sys-

selsättningsminskning inom industrin. Under åren 1975 till 1980 minskade sålunda sysselsättningen inom industrin i med 12

Västsverige

procent. Minskningen var störst i Göteborg och Bohus län med 15 procent och i län med 12 medan

Älvsborgs procent, industrisyssel-

sättningen endast minskade med 1 i Hallands län. Minskningen

procent

i industrisysselsättning var huvuddrivkraften bakom utflyttnings-

överskottet i och Bohus län fram till 1984. i

Göteborgs Minskningen industrisysselsättningen bidrog också till att inflyttningsöverskottet till

län minskade fram till 1982. Däremot förblev

Älvsborgs gradvis

i Hallands län av i

befolkningsutvecklingen opåverkad förändringar industrikonjunkturen (jfr. figur 6.2).

Med konjunkturuppgången sedan 1983 har följt att sysselsättningen

inom industrin åter har ökat. i till 1,5

Ökningen Västsverige uppgår

procent, vilket motsvarar 2000 personer.

Utvecklingsmönstret skiljer sig

åt mellan olika delar av regionen. I län uppgick sys-

Älvsborgs

selsättningsökningen till 6,5 procent, medan industrisysselsättningen

minskade med 2,5 procent i och Bohus län.

Göteborgs

Pntal personer

:

:

3000 - i -

0 -

2000 L Hallands

II I

Hun,’

E I.

”’lII[\\\‘I’/I/’

j_ älvsborgs

I’/’ \\:’/,’\\\‘ 0 - 1,/ \\\ i

A

o Z O

i,

-1000 — n 0

ç

q-

E .n ¢c..O.‘

2000 ...o

E Göteborgs 0

: “

3 n o Bohus 1 g

-3000 _-

F_

-4 I I I 1 I I I I I I I I

I

1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986

1975 1977 1979 1981 1983 1985

Figur 6.2: 1974-1987.

Nettoflyttning till/från Västsverige

En förväntad konjunkturnedgång i början av 1990-talet kommer att medverka till att till Göteborg och Bohus län

inflyttningsöverskottet

samt till län åter reduceras. Med konjunkturnedgången kom-

Älvsborgs

mer inom industrin att i Älvsborgs län

sysselsättningsökningen upphöra

medan i industrisysselsättningen kommer att accentueras i

minskningen

Göteborgs och Bohus län.

Hur omfattande inom industrin blir bestäms

sysselsättningsminskningen

av och i konjunkturnedgången tillsammans med

styrkan varaktigheten

den svenska industrins internationella Blir kon-

konkurrensförmåga.

eller lång ligger det nära till hands att anta att

junkturnedgången djup

får ett utvecklingsförlopp som påminner om Västsverige uppleva

utvecklingen under 1970-talet.

Bilindustrins framtid

för sysselsättningen har fortgående Transportmedelsindustrins betydelse

ökat i Bilindustrins i innebär i

Västsverige. expansion Västsverige prak-

tiken att beroende av två - Volvo och Saab - har ökat.

regionens företag

Dessa två beräknas tillsammans 43 000 personer i

företag sysselsätta

Västsverige. Till detta kommer uppskattningsvis 20 000 personer som är

hos underleverantörer till Volvo och SAAB samt ungefär

sysselsatta

2000 verksamma med transporter och annan service. Detta gör att drygt 60000 är i verksamheter som är direkt knutna till

personer sysselsatta

bilindustrin. Detta pekar på ett dilemma. Sett ur ett regionalt perspektiv finns det risk för att bilindustrin är att bli för storoch

på väg

dominerande. Sett ur bilindustrins däremot finns det anledn-

perspektiv

till oro för att i är för liten för att en

ing bilproduktionen regionen

bilkultur skall som ger förutsättningar för en internationellt

skapas konkurrenskraftig bilindustri.

I första hand är det och Trestad som är beroende av

Göteborgsregionen

dessa av antalet anställda inom industrin i

företag. 26 procent

återfinns inom bilindustrin medan motsvarande

Göteborgsregionen

andel i Trestad till 38 procent. Till detta skall läggas ett

uppgår

antal underleverantörer i regionen som tillhör andra brans-

betydande cher - tillverkare av bilklädsel, plastdetaljer, Stötfångare, gummipack-

ningar osv.

Utanför och Trestad finns det ett antal små kom-

Göteborgsregionen

muner, där bilindustrin en viktig roll för sysselsättningen. På

spelar

Öckerö svarar bilindustrin exempelvis för 47 procent av industri-

Motsvarande andel i Färgelanda är 42 procent, Dals-

sysselsättningen.

Ed 37 procent och Tanum 28 procent.

Fram mot sekelskiftet kommer sålunda inom transport-

utvecklingen

medelsindustrin att en roll för i

spela viktig sysselsättningsutvecklingen vissa delar av Västsverige. Transportmedelsindustrins starka inter-

nationella beroende att den ekonomiska situationen snabbt kan

gör

förändras för i branschen. Utvecklingen inom amerikansk

företag

bilindustri och dess konsekvenser för Detroitregionen illustrerar detta. Hittills har emellertid den svenska bilindustrin förmått expandera

oberoende av konjunkturutvecklingen. Sålunda ökade sysselsättningen

med 8 procent i under den svaga konjunkturen i slutet av

Västsverige

1970-talet. Under första hälften av 1980-talet, med sin internationella

konjunkturuppgång, uppgick sysselsättningsökningen till 19 procent.

Denna att den svenska bilindustrins

sysselsättningsökning återspeglar

internationella har utvecklats gynnsamt. Ett

konkurrensförmåga framgångsrikt utvecklingsarbete och en gynnsam kostnadsutveckling är

två faktorer som har för detta. Historiska framgångar ger

betytt mycket

emellertid för framtida framgångar. En fortsatt framgång

inga garantier

för svensk bilindustri förutsätter att den förmår övervinna de egen-

som de svenska företagen.

skaper missgynnar

Båda de svenska är, mätt med internationell

bilproducenterna

måttstock, små. De svenska tillverkar mindre än en tiondel av

företagen

det antal bilar som de största bilföretagen producerar. Detta

japanska

innebär att Volvo och Saab inte har att skalfördelar i

möjlighet utnyttja

produktionen i samma utsträckning som konkurrenterna. Produktionskostnaderna blir därför Den tekniska utvecklingen bidrar emel-

högre.

lertid till att storleken på kostnadsnackdelarna gradvis reduceras. Ny

har redan reducerat den årliga produktionsvolym produktionsteknologi

som är för att av en modell skall vara kost-

nödvändig produktionen

nadseffektiv. En på 240 000 enheter av bilmodellen

årsproduktion

ansågs tidigare vara den undre gränsen för att uppnå detta. Ökad flexibilitet i gör att detta antal kan reduceras.

produktionsutrustningen

Den ökade flexibiliteten i produktionsprocessen, i kombination med ett ökat av datorstödd konstruktion, reducerar också det antal

utnyttjande

enheter som en viss modell måste tillverkas i under sin livstid för att

täcka utvecklingskostnaderna.

Den tekniska bidrar detta sätt till att förbättra

utvecklingen på

för små tillverkare att uppnå kostnadseffektiv produktion.

möjligheterna

som Volvo och Saab blir inte längre uteslutande beroende av

Företag

att basera sin att deras bilar besitter unika egen-

konkurrensförmåga på

som kan motivera ett Unika och

skaper högre pris. produktegenskaper

korta kan i ökad kombineras med kostnadseffek-

produktionsserier grad

tiv Detta är en som redan på kort sikt

produktion. utvecklingstendens

kan bidra till att den svenska bilindustrins internationella konkur-

styrka

På sikt kan denna emellertid bidra till

rensförmåga. längre utveckling

att konkurrensen hårdnar Stora biltillverkare, som hittills

ytterligare.

koncentrerat sin mot bilmodeller som kan

uppmärksamhet produceras

kostnadseffektivt i serier, kan komma att ägna ökat intresse åt att

långa

utveckla bilar med men med en begränsad

särpräglade egenskaper

marknad.

En ökad flexibilitet i förväntas också innebära att

produktionsprocessen

kommer att intensifiera sina för att finna

bilföretagen ansträngningar

underleverantörer som i geografisk närhet av sam-

ligger

närhet medför många fördelar. För

mansättningsfabriken. Geografisk

det första blir det att reducera storlek i sam-

möjligt lagrens

För det andra ökar för att

mansättningsfabriken. möjligheterna

identifiera snabbt. För det tredje underlättar

kvalitetsproblem

närhet ett nära samarbete mellan bilföretag och

geografisk

underleverantörer, när det produktutveckling. En omstrukturer-

gäller

av de svenska underleverantörsystem för att

ing bilproducenternas

dessa fördelar redan. Såväl Volvo som Saab har reducerat

uppnå pågår

antalet underleverantörer dramatiskt. Företagen har i växande grad till en leverantör av De växande

begränsat sig varje komponent.

fördelarna med närhet mellan och

geografisk sammansättningsfabrik

underleverantörer kommer att medverka till att bilindustrins underleveranser från ökar. Detta kommer, när det gäller

Västsverige

i bilarna, i huvudsak att ske genom att utländska

tunga komponenter

underleverantörer startar produktion i Västsverige för att betjäna svensk bilindustri. När det kommer kraven

gäller övriga komponenter

närhet att i att leverantörer i Västsverige

på geografisk yttra sig

framför andra leverantörer.

prioriteras

De flesta bedömare räknar med att marknaden för bilar skall en

uppvisa

tillväxt fram mot sekelskiftet (Altshuler m.fl. 1985).

långsam

av har mer än fyrdubblats sedan 1950.

Försäljningen personbilar

Marknadstillväxten var särskilt under 1960- talet då försäljningen

hög

nästan fördubblades. Efter har emellertid försäljningen fluk-

oljekrisen

turerat kring en stabil nivå. Under senare år har den internationella

högkonjunkturen bidragit till att försäljningen åter har stigit.

De långsiktiga marknadsutsikterna varierar mellan länder. I USA, med

mer än 500 personbilar per 1 000 invånare, är tillväxtpotentialen

Situationen är likartad i Europa, där biltätheten varierar

begränsad.

mellan 300 och 400 bilar per 1 000 invånare. I länder som Japan,

och Irland är biltätheten mindre än hälften så stor som i USA. I

Spanien

Venezuela och Brasilien är biltätheten mindre

Jugoslavien, Argentina,

än en av USAs, medan den i Sydkorea och Indien endast

fjärdedel

uppgår till drygt en tiondel respektive en femtionde] av biltätheten i USA (jfr. tabell 6.2). Möjligheterna till att öka biltätheten är således störst i som långt bort från I USA och

regioner ligger Sverige. Europa

kommer en växande andel av bilförsäljningen att avse ersättningsköp, varvid kommer att flukturera runt en nivå.

efterfrågan given Visserligen

kan det förefalla som om det ännu finns tillväxtmöjligheter i Europa. Biltätheten i Europa ännu 30-50 procent än i USA. Denna

ligger lägre

skillnad är i huvudsak ett för skillnader i kvinnors bilinnehav.

uttryck

Följer europeerna det amerikanska mönstret och går från en bil per hushåll till en bil per vuxen hushållsmedlem så skapas det utrymme för en ökad bilförsäljning. Mot en sådan utveckling talar bl.a. ett ökat

motstånd mot de samt den

politiskt nödvändiga väginvesteringarna

ökade vikt som vid

läggs miljöhänsyn.

En förutsättning för att svensk personbilsindustri skall kunna fortsätta sin expansion på lång sikt är därför sannolikt att man förmår etablera

på de marknaderna i Asien och Latinamerika. Det är

sig expansiva

emellertid tveksamt i vilken dessa länder kommer att acceptera en

grad

okontrollerad import av bilar. Mest sannolikt är att befolkningsrika länder med en snabbt växande kommer att

efterfråga på personbilar

kräva att bilproduktionen sker i det egna landet, så att ländernas bytesbalans inte hotas. Sådana krav accepteras redan av biltillverkare,

många

varför sannolikheten är stor för att det kommer att ske en fortgående

av i dessa länder. Önskar svensk bil-

utbyggnad produktionskapaciteten

industri i dessa länder är det därför

utnyttja tillväxtmöjligheterna troligt

att de också etablera i dem. En framtida tillväxt

tvingas produktion

inom svensk bilindustri baserad på dessa geografiskt avlägsna marknader kommer därför till stor del att ske utanför Västsverige. I bästa fall

Tabell 6.2: Biltätheten i utvalda länder 1980.

Storbritannien 276 Indien 1 Danmark 271 Kina 0.05

kommer en sådan tillväxt att öka till svensk export av

möjligheterna

vissa nyckelkomponenter. Ovanstående resonemang leder fram till två slutsatser. För det första kommer marknadstillväxten för bilindustrin att vara störst på geografiskt marknader, där svensk bilindustri för

avlägsna

närvarande är förhållandevis svag. För det andra bidrar den tekniska

utvecklingen till att förutsättningarna för små att vara producenter

konkurrenskraftiga förbättras. Svensk bilindustri har sålunda, värderat utifrån ovanstående, minst lika förutsättningar att förbli

goda

som andra biltillverkare i

framgångsrik Västeuropa.

I vilken utsträckning en gynnsam utveckling för svensk bilindustri kommer till del bestäms av hur tillväxten En

Västsverige uppnås. möjligt

utveckling är att svensk bilindustri förmår att fortgående öka sina marknadsandelar på Nordamerikas och markna-

Europas stagnerande

der. Det finns vissa för en sådan då svensk

möjligheter utveckling

bilindustri har en låg marknadsandel i de flesta av dessa länderna. En tillväxt som ökade marknadsandelar marknader där Volvo

bygger på på

och Saab redan är etablerade kommer att skapa utrymme för en fortsatt

utbyggnad av produktionskapaciteten i Sverige. Stor sannolikhet talar

för att en sådan kommer att ske i form av att

utbyggnad befintliga anläggningar byggs ut. Det torde dröja innan nya produktionslänge

etableras i Med ett sådant blir

anläggningar Sverige. utvecklingsmönster

det möjligt för bilföretaget att direkt det

utnyttja underleverantörsystem som byggts upp runt befintliga produktionsenheter. Sker tillväxten på

ovanstående sätt skapas det möjligheter för en fortsatt

sysselsätt-

ningsökning i bilföretagen och deras underleverantörer i

Västsverige. Detta under förutsättning att den gradvisa produktionsökningen sker snabbare än produktivitetstillväxten.

Om däremot tillväxten inom svensk bilindustri i stället är ett resultat av att de svenska bearbeta snabbt

bilföretagen framgångsrikt lyckas

växande marknader i Asien och Latinamerika så blir de effek-

regionala

terna annorlunda. Skall företagen lyckas realisera en sådan

utveckling

tvingas de förmodligen att starta tillverkning i dessa länder. Effekterna i

Västsverige av en sådan utveckling begränsas till en ökad produktion av

för export till I detta fall får man komponenter de nya fabrikerna. därför räkna med att sysselsättningen inom bilindustrin reduceras

i takt med

gradvis produktivitetsökningen.

Sannolikt kommer en sådan gradvis reduktion av inom

sysselsättningen

bilindustrin inte att få effekter i

nâgra synbara på utvecklingen

Göteborgsregionen. Denna region har sedan mitten av 1970-talet kännetecknats av en minskande Under 1970-talet

industrisysselsättning. var sysselsättningsminskningen så kraftig att ett utflyttningsöverskott

(jfr. figur 6.2). Under 1980-talet däremot har

uppstod sysselsättnings-

minskningen inom industrin kompenserats av tillväxten inom och

privat offentlig service. Sysselsättningseffekterna av en gradvis överföring av

tillväxten inom svensk bilindustri till andra länder får en sådan karaktär att de kan bli neutraliserade av en fortsatt tillväxt inom servicesektorn. Situationen är i detta avseende annorlunda i Trestad och de små kommunerna med ett stort beroende av bilindustrin. För det första är bilindustrins för större dessa

betydelse sysselsättningen betydligt på

orter än i Göteborgsregionen. Dessa orter kännetecknas dessutom av att de är industriorter, med en svagare tillväxt inom och

betydligt privat

offentlig service än vad som är fallet i En minskning av sys-

Göteborg.

inom bilindustrin kan därför förväntas medföra ökade

selsättningen sysselsättningsproblem i dessa delar av Västsverige.

Det förhållandet att tillväxten inom servicesektorn antas uppväga en förväntad inom bilindustrin innebär inte att

sysselsättningsminskning Göteborgsregionens utveckling är given. Utvecklingen bestäms till stor

del av vilken roll kan komma att i framtidens

Göteborgsregionen spela

Sverige. Historiskt sett har en central roll som ett inter-

Göteborg spelat

nationellt orienterat kommersiellt och industriellt centrum. Under

slutet av 1800-talet var jämbördigt med Stockholm i detta

Göteborg

avseende. En stor hamn, handelsverksamhet, en omfattande

betydande

och en betydande industrisektor skapad av Göteborgs-

sjöfartsnäring

var utmärkande för staden. Under de senaste årtiondena har en

kapital

omfattande skett. har decimerats

strukturomvandling Sjöfartsnäringen

varvsindustrin har nästan utplånats som omfattande

kraftigt, samtidigt

inom bankväsende och industri har bidragit till att

ägarförändringar

har emellertid behållit

försvaga Göteborgskapitalets ställning. Göteborg sin som landets ledande import/exporthamn, men samtidigt ställning

förlorar i Produkter med ett

sjötransporterna gradvis betydelse. högt

transporteras i stället med flyg. Det finns därför tecken

förädlingsvärde

att är att förlora sin som ett internationellt

på Göteborg på väg position

orienterat kommersiellt och industriellt centrum. I stället är regionen på

att omvandlas till ett regionalt och nationellt centrum för

väg

Skall denna och kunna

tjänsteproduktion. utveckling brytas Göteborg

sin krävs det att regionen tillförs fler

upprätthålla gamla position

och som arbetar på internationella

framgångsrika expansiva företag

marknader samt ett omfattande internationellt flygnät. Förmågan till industriell inom under de kommande

förnyelse Göteborgs näringsliv

åren kommer därför att få för vilken roll Göteborg

avgörande betydelse

kommer att i framtidens Sverige.

spela

Fortsatt avindustrialiseling

Även inom delar av Västsverige spelar industrisysselsättningen en övriga

roll för Industristrukturen kännetecknas av att

viktig utvecklingen.

mogna branscher som TEKO-industrin och metallvaruindustrin väger

Detta är en orsak till att inom industrin har

tungt. viktig sysselsättningen

minskat med 11 sedan 1975. Bakom denna siffra det sig

procent döljer

emellertid stora inomregionala variationer.

Borås och Halmstad har en omfattande avindustrialisering.

genomgått

har varit särskilt stark i Borås, där sysselsättningen

Avindustrialiseringen

inom industrin minskat med 36 procent sedan 1975. Tillbakagången inom industrin var större än tillväxten inom tjänstesektorn.

betydligt

Trots tillbakagången svarar industrin ännu för ca 25 procent av den totala sysselsättningen i Borås och Halmstad. TEKO-industrin dominerar av - fortfarande i

med 42 procent industrisysselsättningen

Borås, medan är mindre koncentrerad i Halmstad.

näringsstrukturen

TEKO- industrin, och stålindustrin och metallvaruindustrin svarar

järn-

här för tillsammans 35 procent av industrisysselsättningen. I både

Halmstad och Borås förväntas en fortsatt av från

vridning näringslivet

industri till service. Huruvida denna kommer att

avindustrialisering

som ett bestäms av hur snabbt den sker. Vid en fort-

upplevas problem

satt snabb inom industrin kommer tillväxten

sysselsättningsminskning

inom servicesektorn inte vara tillräcklig för att kompensera denna

Takten i har reducerats under 1980-

minskning. avindustrialiseringen talets konjunkturuppgång men förväntningarna om en konjunkturned-

gång antyder att takten sannolikt kommer att öka på nytt under första hälften av l990-talet. Om konjunkturnedgången dessutom för med sig att servicesektorns tillväxt försvagas innebär det ökade arbetsmark-

i Borås och Halmstad. Den som dessa

nadsproblem strukturanpassning

båda orter för närvarande genomgår kännetecknas av att deras förut-

för en mer stabil förbättras i takt med att de

sättningar utveckling

omvandlas från industricentra, med ett starkt beroende av den inter-

nationella strukturomvandlingen och konjunkturutvecklingen, till

regionala servicecentra.

I de återstående kommunerna i är förutsätt-

tjugosex Västsverige

annorlunda. Visserligen har också dessa kommuner en

ningarna

förhållandevis stor industrisektor, med ett inte av

obetydligt inslag

TEKO-industri. Sedan 1975 har sysselsättningen inom TEKO-industrin i denna del av Västsverige minskat med 4 600 personer, vilket bara delvis

av en snabb tillväxt inom kemisk industri, elektroteknisk

kompenseras

industri och metallvaruindustrin. TEKO-industrin svarar emellertid endast för 15 procent av varför effekterna av

industrisysselsättningen,

minskningen blir markant svagare än i exempelvis Borås. Fram mot

sekelskiftet kan en fortgående minskning av industrisysselsättningen

förväntas i dessa kommuner. Reduktionen är en konsekvens av

primärt

att varför den

produktivitetsökningen överstiger produktionsvolymen,

kommer att ske ger därmed inte upphov till några

gradvis. Utvecklingen akuta arbetsmarknadsproblem. Utvecklingen innebär emellertid samatt att upprätthålla den nuvarande befolkningsstortidigt möjligheterna

leken i kommuner. De kommuner som inte

undergrävs många lyckas

kommer att få en som om den

uppleva utveckling påminner gradvisa

som kännetecknar Norrlands inland.

avfolkning

för att undvika en sådan utveckling är störst i kustkom-

Förutsättningar

muner som Laholm, Falkenberg, Varberg, Öckerö, Orust, Sotenäs,

Tanum och Strömstad. av dessa kännetecknas redan av

Tjörn, Många

att de har ett påtagligt inflyttningsöverskott trots att arbetslösheten lig-

Detta är ett för att de värderas som

ger över riksgenomsnittet. uttryck

attraktiva ur Sannolikt är det i första hand personer

boendesynpunkt.

med fria yrken och personer verksamma inom bristyrken som svarar för inflyttningsöverskottet. Denna bidrar emellertid i

befolkningsökning

nästa till att lokal service ökar. På detta sätt

omgång efterfrågan på

bidrar befolkningsökningen till ökad sysselsättning inom servicesektorn.

i mellan och

Styrkan kopplingen befolkningsförändring sysselsättning

har ökat gradvis sedan det andra i takt med att

världskriget sys-

selsättningen inom servicesektorn har vuxit. År 1950 var i genomsnitt varannan svensk verksam i produktion av varor och för en lokal

tjänster

eller regional marknad. År 1985 var sju av tio verksamma i sådana verksamheter. Detta innebär att i genomsnitt 70 procent av arbetskraften i en kommun är verksam med produktion som förbrukas av de som bor i kommunen. Det är dessutom att sikt

möjligt inflyttningsöverskottet på

kommer att bidra till en expansiv utveckling också inom internationellt orienterad produktion på dessa orter.

Det förefaller med andra ord sannolikt att många kommuner

längs

kusten kommer att kännetecknas av ett baserat

inflyttningsöverskott på

att dessa orter framstår som särskilt attraktiva ur boendemiljösynpunkt. En sådan kan redan iakttas trots att kommunerna inte satsat

utveckling

systematiskt på att utveckla denna aspekt. Det är möjligt att ett systematiskt utvecklingsarbete i kommunerna kan bidra till att denna

kan öka i Västkusten kan detta sätt komma att

flyttström omfattning. på

utvecklas till Sveriges solbälte.

En .splittrad utveckling

En internationell konjunkturnedgång i av 1990-talet kommer att

början

bidra till att den expansion som kännetecknat Västsverige under 1980talet i och av

försvagas. Djupet varaktigheten konjunkturnedgången

avgör om Västsveriges situation kommer att bli föremål för politiskt intresse.

å

l

å

På längre sikt kommer utvecklingen att präglas av att transportmedels-

industrin och ett antal mogna branscher en roll i

spelar viktig näringsstrukturen. Utvecklingen inom har stor transportmedelsindustrin

betydelse för Göteborgsregionen, Trestad samt ett handfull små kommuner. Hur svensk kommer att utvecklas är en

transportmedelsindustri

öppen fråga. Den tekniska utvecklingen bidrar till att de svenska

kan förbättra sin konkurrensförmåga. företagen Marknadsutvecklingen

däremot kommer att präglas av att efterfrågan stagnerar i västvärldens industriländer, medan den växer snabbt i de länder som befinner sig i en

Access till dessa marknader kommer sannolikt att

industrialiseringsfas.

förutsätta i dessa länder. Satsar de svenska företagen en

produktion på

fortsatt är det därför sannolikt att denna produktionsök-

volymtillväxt

i huvudsak sker utanför Därmed förändras förutsätt-

ning Sverige.

för en fortsatt i och Trestad. I

ningarna expansion Göteborgsregionen

är det att en servicesektor kan

Göteborgsregionen möjligt expansiv

för inom bilindustrin, medan

kompensera sysselsättningsminskningen

för en sådan är annorlunda i Trestad och i

förutsättningarna utveckling

de aktuella små kommunerna.

Ett stort i industristrukturen i övriga delar av

inslag av mogna branscher

att en fortgående reduktion av

Västsverige gör industrisysselsättningen

kan förväntas. För Halmstads och Borås vidkommande innebär detta att de omvandlas från industriorter till regionala centra med ett differentierat serviceutbud. kommuner saknar förutsättningar för

Övriga

att kunna växa in i en sådan roll. Deras framtida utvecklingsmönster bestäms av två faktorer. Det är för det första frågan om hur framgångsrikt förmår anpassa till förändringar konkurrens-

näringslivet sig

situationen. Den andra frågan är hur attraktiva boendemiljöer orterna kan kusten kan en fortsatt nettoinflyttning förväntas

erbjuda. Längs

närmast oavsett hur blir, som en följd av att denna

näringsutvecklingen del av Västsverige är attraktiv ur boendesynpunkt.

7. STOCKHOLM

dvs Stockholms län, andel av landets befolkning

Stockholmsregionens,

har sedan mitten av 1800-talet ökat från 6 procent till 20 procent. Detta innebär att knappt 40 procent av befolkningstillväxten i Sverige under denna tid tillkommit Stockholm.

Som framgår av figur 7.1 varierar storleken på befolkningsökningen

över tiden. Under de första trettio åren av 1900-talet uppgick den årliga befolkningsökningen till i genomsnitt 10 000 personer. I samband med den internationella depressionen i slutet av 1920-talet reducerades

befolkningsökningen markant. Med det andra världskriget följde en markant stigning i befolkningsökningen i regionen. Befolkningen ökade

snabbt fram till 1960-talet. Från krigsåren och fram till slutet av 1960-

talet befolkningsökningen i Stockholmsregionen till nära 20 000 uppgick

personer per år. Under första hälften av 1970-talet skedde det en dramatisk reduktion i befolkningsökningen. Sedan början av 1970-talet har befolkningen ökat med i genomsnitt 7 000 personer per är.

Stockholmsregionen uppvisade ett stort utflyttningsöverskott under åren

1972 och 1973. Under de efterföljande åren omvandlades utflyttnings-

överskottet till ett inflyttningsöverskott. Denna omsvängning avspeglade

en ökande från utlandet. Efter en avmattningsperiod

nettoinflyttning ökade inflyttningsöverskottet nytt fram till 1985. Vid denna tidpunkt

på

uppgick inflyttningsöverskottet till 11 000 personer. 1980-talets

var ett resultat av att nettoinflyttningen från andra

inflyttningsöverskott

delar av landet åter ökade. Huvuddelen av denna nettoinflyttning kom från södra Sverige.

samlade uppvisar en

Stockholmsregionens sysselsättning betydligt stabilare utveckling än inflyttningsöverskottet. Under 1950-talet ökade

under sextiotalet med 80 000 och sysselsättningen med 95 000 personer,

under med 85 000 (Regionplanekontoret och sjuttiotalet personer. 1988). Den svaga inflyttningen till Stockholmsregionen Länsstyrelsen

under 1970-talet var sålunda ett uttryck för en stark mobilisering av icke

personer bosatta i

yrkesverksamma regionen. Sysselsättningstillväxten

under 1960-talet däremot skedde i huvudsak med hjälp av som

personer

flyttade in till Stockholmsregionen.

å i I 1 I

I 1

i x

i

i

Figur 7.1: i 1900-1987.

Årlig befolkningsökning Stockholmsregionen

Befolkningsökningen sedan mitten av 1970-talet är ett resultat av att befolkningen i Stockholms kranskommuner vuxit. i Stock- Befolkningen holm, Sundbyberg och Solna har minskat med 3 procent sedan 1974. Under samma har vuxit med 20 period befolkningen respektive 16,5 procent i kommunerna norr om söder om Stockholm. respektive Fyra kommuner norr om Stockholm - Vallentuna Upplands Bro, Täby, och Upplands - hade en som Väsby befolkningstillväxt översteg 35 procent. i kommunerna Stockholm - Arlanda korridoren - Befolkningen längs Sollentuna, Upplands och - ökade med tillsammans 21 Väsby Sigtuna procent.

En konjunkturbestämd expansion

Tidsmässigt sammanfaller denna av med konökning nettoinflyttningen junkturuppgången. Mellan 1983 och 1985 fördubblades inflyttningsöverskottet till Under samma skedde det en Stockholmsregionen. period förhållandevis kraftig i sysselsättningsökning regionen (jfr. figur 7.2). Denna ökning synes i första hand ha skett enom att kapacitetsutnyttjandet inom näringslivet i ökade. tminstone fram till 1987 regionen hade märkbar effekt konjunkturuppgången ingen på byggnadsverksamheten i regionen som helhet. Antalet sysselsatta inom byggnadsverksamhet var sålunda än vad som var fallet omedelbart före konlägre junkturuppgången. Detta kan ses som ett tecken att konpå junkturuppgången så långt inte hade medfört omfattande någon kapacitetsutvidgning inom regionens näringsliv.

I av 1987 skedde det emellertid en dramatisk av början ökning byggnadsverksamheten i regionen. Inom av ett par månader loppet ökade antalet sysselsatta inom med byggnadsverksamhet 20 procent. Vid denna tidpunkt startades ett antal stora och bygg- anläggningsarbeten. Expansionen återspeglade i huvudsak ett ökat av byggande näringslokaler samt en av medan bostadsökning anläggningsarbeten, byggandet fortfarande släpade efter. i Ökningen inflyttningsöverskottet till regionen innebar därför att bostadsbristen accentuerades. Den snabba och under senare år är prisstegringen på fastigheter lägenheter ett uttryck för detta.

Regeringen beslutade hösten 1986 att söka dämpa överhettningen på byggarbetsmarknaden samt att öka bostadsbyggandet. Tre åtgärder vidtogs: Låneramen för s.k. ner, länsarbetsnämnden ROT-projekt drogs fick i att minska till av uppgift volymen lokalbyggande högst 70 procent

1986 års nivå och en särskild för ökat i

Delegation bostadsbyggande

inrättades. Härutöver fortsatte tillämpningen av

Stockholmsregionen

att allt med en projektkostnad över-

reglerna icke-bostadsbyggande

en kronor, får starta först efter det att tillstånd givits av

stigande miljon

Länsarbetsnämnden. Det förutsattes att i en första omgång

åtgärderna

skulle under åren 1987-1989. Tidsramen har senare förlängts.

gälla

Sgssels. förändring, ICD- tal ,FKU 60

IIIIIIIIIVIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

1976 1978 1980 1982 1984

1977 1979 1981 1983 1985

Il‘lflIllll|IlIl1ll‘lIlll

7.2: i Stockholmsregionen 1976-1985. Figur Konjunktursvängningar

Under 1987 utnyttjades den tillåtna kvoten 8 kronor i stort

på miljarder

sett. Under de första fem månaderna under 1988 tillstånd som

gavs motsvarar mer än 70 procent av det årets kvot 9

på drygt miljarder

kronor. För 1989 har mer av den kvoten redan

än 75 procent fastlagda intecknats. Samtidigt har Länsarbetsnämnden fram till i 1988 med-

maj

delat för till en kostnad av 13 mil-

avslag byggnadsprojekt sammanlagd

jarder kronor. Utan den aktuella skulle sålunda

regleringen byggandet

av kontor, lagerlokaler, fabriker, m.m., kunnat vara

fritidsanläggningar,

dubbelt så stort. Regleringen har detta sätt till att

på bidragit dämpa den konjunkturbestämda arbetsmarknad. överhettningen på regionens

Huvudeffekten blir sannolikt att merparten av det som inte

byggande

erhållit tillstånd förskjuts framåt i tiden. De

politiska åtgärderna

innebär detta sätt att i

på investeringsuppgången Stockholmsregionen

dras ut i tiden. bidrar därmed till att

Åtgärderna förlänga högkonjunkturen i regionen.

En särpräglad nâringssüulctur

Det förhållande att i av 1980-talet i

konjunkturuppgången början

särskild grad bidrog till att stimulera tillväxten i har

Stockholmsregionen

två orsaker.

För det första det hos Ett

återspeglar egenskaper konjunkturuppgången.

särpräglat vid denna var att den

drag konjunkturuppgång sysselsätt-

ningsökning som den medförde till stor del skedde inom den

privata tjänstesektorn. Ungefär hälften av kom till sysselsättningsökningen

stånd i denna sektor. Under motsvarande

konjunkturuppgångar på

1970-talet svarade den offentliga sektorn för 70-80

procent av sys-

selsättningsökningen, medan den privata tjänstesektorn endast svarade

för 10-25 procent. Med tanke att har en

på Stockholmsregionen

förhållandevis liten andel inom men en

sysselsatta offentlig sektor,

osedvanligt stor andel inom var denna

sysselsatta privata tjänster

förändring i karaktär till fördel för I

konjunkturuppgångens regionen.

Stockholmsregionen är nästan hälften av de verksamma inom

sysselsatta

den privata För det andra det i

tjänstesektorn. återspeglar egenskaper

regionens industristruktur. har sedan slutet av

Stockholmsregionen

1950-talet präglats av en fortgående i den att

avindustrialisering, mening

andelen inom industrin minskat. Resultatet har blivit att

sysselsatta

endast ungefär 15 procent av de sysselsatta i återfinns i

regionen

industrin, en andel som ligger nästan tio än

procentenheter lägre

riksgenomsnittet. Redan av detta skäl har varit

Stockholmsregionen

mindre utsatt för den internationella som har

strukturomvandling

industrins utveckling sedan mitten av 1970-talet. Till detta skall

präglat

läggas att regionen är specialiserad på FoU-intensiv industri. FoUintensiva branscher som elektroindustri, maskinindustri, instrument-

industri,läkemedelsindustri och transportmedelsindustrin svarar för mer

än 50 procent av industrisysselsättningen. Andelen FoU-verksam personal inom industrin samt FoU-insatsens andel av förädlingsvärdet blir

därmed betydligt högre i Stockholmsregionen än i övriga län (figur 7.3).

FoU-intensiv industri innebär en

Stockholmsregionens specialisering på

specialisering inom de delar av industrin som den snabbaste

uppvisat

tillväxttakten under det senaste årtiondet. Samtidigt så innebar den utflyttning av industriverksamheter som har skett från sedan

regionen

1960-talet att Stockholmsregionen i dag i stort sett saknar den typ av

industri som upplever strukturproblem (jfr. Reitberger 1986). Stock-

holmsregionen har sålunda redan den typ av strukturom-

gått igenom

som i för närvarande

vandling industriregioner övriga Sverige går igenom.

Av detta kan man emellertid inte dra den slutsatsen att

övriga regioner

kommer att samma som

gå igenom utveckling Stockholmsregionen.

Stockholm har åtminstone två unika egenskaper som sätter sin prägel

För det första är landets ledande centrum för

på regioner. regionen

internationellt samspel.

Mer än hälften av den svenska hanteras via Stockholms-

varuimporten

regionen. Detta är en orsak till att andelen anställda inom

partihandel

är mer än dubbelt så hög som motsvarande andel i riket i övrigt. Stock-

i.

holms roll som importhamn innebär också att regionen spelar en

nyck-

i

elroll för importen av ny teknik. Detta bekräftas av att ungefär 40 procent av landets importföretag inom områden som kännetecknas av ä en snabb teknisk återfinns i Stockholm. o Johans-

utveckling (Strömqvist

son 1986). Under perioder med en snabb teknisk i form av en

utveckling

övergång från en av teknik till en annan därför Stockholms-

typ spelar

regionen en viktig roll, när det gäller den takt med vilken denna övergång sker i svenskt näringsliv. sedan av 1970-

Utvecklingen början

talet har av en sådan inom elektro-

präglats övergång. Utvecklingen

niken har krävt omfattande i samt

förändringar befintliga produkter

bidragit till framväxten av ett stort antal nya Då svenskt

produkter. näringsliv spelat en förhållandevis passiv roll när det gäller utvecklingen

av elektroniken har denna nya teknik till stor del Teknik-

importerats.

importen inom detta område har därmed ökat under den

kraftigt

har manifesterat sig i att nya

gångna tjugoårsperioden. Ökningen

inom elektronikområdet vuxit upp och att

svenskägda importföretag

utländska data-och elektronikföretag tillsammans med utländska har etablerat i regionen. Detta innebär att

konsultföretag sig

växande har i form av en ökad

teknikimportens betydelse registrerats inom tjänstesektorn. sysselsättning

Procent 3 5 30 25

o l Andel FoU- Fouutgiltar i °/. FoU-utgifter i °/. verksamma av fdrädl värde av saluvärda Stockholms län I Övriga län ü

7.3: Industrins FoU-intensitet i Stockholmsregionen och i övriga

Figur

län.

Stockholms centrala roll som nationell förklaras delvis av

importhamn

Stockholms andra unika Stockholms position som landets

egenskap.

administrativa centrum. Med rollen som nationellt administrativt centrum också att att nå delar av landet är ur

följer möjligheterna övriga

större än vad som är fallet i andra regioner.

kommunikationssynpunkt

Stockholm navet i det inrikes flygnätet. Detta

utgör exempelvis

förhållande bidrar till att förstärka roll som den

Stockholmsregionens

ledande importhamnen. Utländska som

företag upprättar försäljnings-

i ser alternativ till en till

bolag Sverige knappast några lokalisering

Stockholm. Från kan man lätt nå delar av

Stockholmsregionen övriga

landet som till ett omfattande internationellt

samtidigt tillgången

flygnät också underlättar kontakterna med i hemlandet.

moderbolaget

Den snabba sträckan Stockholm - Arlanda är till stor

expansion längs

del ett utslag av att utländska etablerat där.

teknikimportörer sig Längs

denna sträcka återfinns företag som IBM, General Electric,

Unisys,

Tandem Computers, Data General, Norsk Cin- Apple computers, Data,

cinatti Milacron och 3M. Svenskt förhållandevis näringslivs svaga inter-

nationella konkurrensförmåga inom data- och elektronikområdet har

på

detta sätt till under senare år.

bidragit Stockholmsregionens expansion

Kamarliv.sforrnens ökade utbredning

Stockholmsregionens nationella roll som för är

importhamn ny teknik

ett förhållande som har till att antalet personer som

bidragit prioriterar

att leva en karriärbunden livsform har ökat. av denna har

Utbredningen

ökat parallellt med att inslaget av verksamheter

kompetensbaserade

ökat i ekonomin. För personer som en karriärlivsform

prioriterar erbjuder Stockholmsregionen unika möjligheter i Sverige. Arbetsmark-

nadens storlek och struktur att ett

näringslivets gör regionen erbjuder

brett spektrum av intressanta och utvecklande inom

arbetsuppgifter

l av verksamhet -

många typer industri, handel, uppdragsverksamhet, 3 finansväsendet, forskning, hotell- och restaurangverksamhet osv. Till å

detta kommer att lokaliseringen av centrala ämbetsverk och

regeringskansli gör att regionen är intressant också för personer med en

å:

inriktning mot statlig och politisk verksamhet.

Utbredningen av karriärlivsformen har till att öka ä

bidragit inflyttningen

å till då och av den

Stockholmsregionen, dimensioneringen lokaliseringen å

i fall är I

högre utbildningen många dåligt anpassad till arbetsmarknaden i

i Som av tabell 7.1 finns det i

regionen. framgår många utbildningsom-

råden där saknar i

Stockholmsregionen utbildning trots att regionen

representerar den mest intressanta arbetsmarknaden för de utbildade.

Inom andra områden - i första hand elektronik-, data- och

fysik-,

systemutbildning - förekommer i Sedan

utbildning Stockholmsregionen.

slutet av 1970-talet har emellertid varit

kapaciteten

underdimensionerad. Utvecklingen sedan 1970-talet sålunda att

antyder

den karriärbundna livsformens ökade bidrar till att en

utbredning skapa

växande regional obalans i utbudet av Resultatet blir

högre utbildning.

att delar av i ökad att välutbildad

övriga Sverige grad upplever

arbetskraft lämnar den i vilken de har fått sin till

region utbildning

förmån för Stockholm.

Tabell 7.1: med stora balansbrister i Stock-

Utbildningslinjer holmsregionen

Utbildningslinje Andel bosatta i Regionens andel av

Stockholmsregionen utbildningskapacitet

(procent) (procent)

Industriell ekonomi 45 0 Datateknikerlinje 44 0 Internationellt företagande 42 0 Systemvetenskap 42 14 ADB-linjen 39 14 Teknisk fysik 39 30 Elektroteknik 38 32 Ekonomilinjen 37 28 Farm kand 36 0 Datorbaserad styr- och reglerteknik 33 0 Datatekniklinje 32 0 ADB-linje forts. 32 0 Datorstödd konstruktion 31 0 Kemistlinjen 30 22 Teknik fysik och elektronik 30 0 Processprog. och Datortekniklinje 30 0

Källa: Strömqvist-Johansson 1986.

Balansen mellan är bättre för som i

utbildningskapacitet utbildningar

huvudsak är inriktade mot arbete inom sektor -

offentlig juristutbild-

ning, förvaltningslinje osv. - men även inom dessa områden 30-40

väljer

procent av de utbildade att bosätta i

sig Stockholmsregionen.

Stabil expansion

Utvecklingen i kännetecknas sålunda

Stockholmsregionen av en expan-

sion som drivs fram med olika tidskonstanter. Kon-

av tre processer junkturuppgången sedan 1982 är huvudorsaken till den i

kraftiga ökning

inflyttningsöverskottet som skedde under åren 1983 till 1985. Kon-

starka i förklaras av att Stock-

junkturuppgångens genomslag regionen

holm redan under 1960- och 1970-talet den struk-

början genomgick turomvandling som industriregionen i Sverige genomgår för tillfället.

Antalet inom de delar av industrin som kännetecknas av en

sysselsatta

internationell överkapacitet är därför närmast försumbart. Däremot innebär det faktum att Stockholm är landets ledande att

importhamn

den internationella tekniska utvecklingen inom bl.a. data- och elektronikområdet har bidragit till en ökad sysselsättning i regionen. Stockholmsregionens har på detta sätt varit väl till

näringsstruktur anpassad

den internationella ekonomiska utvecklingen. Den gradvisa övergången från en lönearbetarlivsform till en karriärbunden livsform har också bidragit till Stockholmsregionens expansion. Välutbildade personer som väljer en karriärlivsform dras till Stockholm med dess stora utbud av intressanta arbetsuppgifter, dess stora urval av arbetsgivare samt dess starka internationella kopplingar. Den enda mekanism som har motverkat i under 1980-talet är den

expansionen Stockholmsregionen politiskt bestämda reglering av byggnadsverksamheten som infördes

1987.

Framtidsutsikterna för bestäms av hur de nämnda

Stockholmsregionen

fyra processerna kommer att verka under kommande år. På kort sikt

de och en

spelar vidtagna politiska åtgärderna konjunkturutvecklingen

roll. En konjunkturnedgång i 1990-talet kommer

avgörande början

att drabba samma sätt som sina

naturligtvis Stockholmsregionen på

Det finns emellertid flera skäl som talar för att Stock-

övriga regioner.

holmsregionen kommer att drabbas mindre av en sådan nedgång än

andra regioner.

För det första bidrar den införda till att

byggnadsregleringen byggnads-

verksamheten kommer att upprätthållas på sin nuvarande nivå åtmin-

stone i inledningsskedet av en konjunkturnedgång. De byggnadsprojekt

på 13 miljarder kronor som hittills avslagits representerar en som

volym

motsvarar 1,5 års med nuvarande

byggnadsverksamhet produktions-

volym. Denna orderbok av nya byggnadsprojekt hinner att öka ytter-

ligare innan konjunkturomslaget registreras. Även om ett konjunktur-

medför att ett antal så garanterar

omslag byggnadsprojekt omprövas

orderbokens storlek att den införda av

regleringen byggnadsverksam-

het kommer att bidra till att motverka effekterna av en konjunkturnedgång under 2-3 år. av innebär i första

Stabiliseringen byggnadsvolymen omgång att sysselsättningen kan upprätthållas i en konjunkturkänslig

bransch. I nästa medför resultatet av -

omgång byggnadsverksamheten

kontor och andra lokaler - att utrymme skall fyllas med verk-

ytterligare samheter. Därmed uppstår sysselsättningsförändringar i form av att nya

eller att befintliga arbetsplatser omlokaliseras. arbetsplatser skapas Åtminstone i ett av konjunkturnedgången kommer

inledningsskede

av nya att vara påtagligt. Vad som därefter sker inslaget arbetsplatser bestäms av hur hårt i Stockholmsregionen drabbas av kon-

näringslivet junkturnedgången.

Den införda kommer också i ett annat avseende

byggnadsregleringen att bidra till att expansionen i Stockholmsregionen förlängs. Ett syfte med är att öka bostadsbyggandet i regionen. Därmed bidrar

regleringen regleringen till att öka utbudet av bostäder, vilket medför att dagens besvärande brist bostäder minskas. Med det ökade bostadsbyggandet

på

därför att Stockholmsregionens mottagningskapacitet, när det följer gäller inflyttare ökar. Brist på bostäder blir inte längre ett lika påtagligt hinder för en fortsatt befolkningtillväxt.

Som har också näringslivets struktur stor betydelse för hur

påpekats starkt regionen påverkas av en konjunkturnedgång. Byggnadsindustrin och den konkurrensutsatta industrin är de delar av näringslivet som är mest konjunkturkänsliga. Den införda regleringen av byggnadsverksamheten förväntas bidra till att minska byggnadsverksamhetens känslighet för en När det den konkurrensutsatta indu-

konjunkturnedgång. gäller strin kännetecknas Stockholmsregionen av att industrin svarar för en förhållandevis liten andel av Dessutom återfinns en

sysselsättningen. stor del av denna sysselsättning i marknadsorienterade funktioner. Det kan därför antas att också av detta skäl inled-

Stockholmsregionen ningsvis kommer att drabbas mindre av konjunkturnedgången än andra

Det stora av marknadsorienterade funktioner i form regioner. inslaget av försäljningsbolag och konsultfirmor i regionen gör att motståndskraften mot en konjunkturnedgång är stor. I en konjunkturnedgång

att intensifiera sina för att väljer många företag ansträngningar upprätthålla sina marknadsandelar samtidigt som kostnadsreducerade

i Ökade försäljningsansträngningar åtgärder vidtages produktionen. innebär att vid de marknadsorienterade funktionerna i

sysselsättningen

medan i Stockholmsregionen upprätthålles, rationaliseringen produktion ut över i andra delar av Sverige.

går sysselsättningen

De direkta effekterna av en förväntas sålunda bli

konjunkturnedgång svaga i Till detta kommer emellertid indirekta

Stockholmsregionen. effekter till av i den ekonomiska Fram till

följd förändringar politiken. slutet av 1970-talet möttes en konjunkturnedgång med efterfrågestimulerande Erfarenheterna från 1970-talet visar att sådana

åtgärder.

åtgärder inte fungerar längre. Efterfrågestimulansen bidrar i första hand

till att medan åtgärderna endast marginellt försvaga bytesbalansen,

påverkar investeringsvolymen. Ovanstående erfarenheter gör att det är lite sannolikt att en konjunkturnedgång under de kommande åren kom-

mer att mötas med generella efterfrågestimulanser. En svag bytesbalans

bidrar till att argumenten mot en sådan politik. Det är mer troligt

styrka

att regeringen kommer att strama åt den privata och offentliga konsumtionen för att skapa utrymme för en högre investeringsnivå. En åtstramad konsumtion yttrar i första hand i en försvagad

privat sig

inom Avregleringen av lånemarknaden

utveckling detaljhandeln.

innebär emellertid att hushållen genom ökade krediter kan motverka en

nedgång i köpkraften. Detta innebär att åtstramningseffekterna får

effekt först efter en betydande fördröjning. En ökad tillgång till konsumtionskrediter bidrar på detta sätt till att utjämna konjunktur-

i den konsumtionen.

svängningarna privata

Slutsatsen blir att för närvarande befinner sig i ett

Stockholmsregionen läge, där regionen är lite utsatt för konjunktursvängningar. En kon-

under de kommande åren förväntas därför endast leda

junkturnedgång

till en svagare expansion i regionen än vad som kännetecknat den

något

senaste högkonjunkturen. Isolerat sett bör detta innebära att inflytt-

kommer att minska något. Två förhållanden kan emel-

ningsöverskottet

lertid motverka en sådan För det första bidrar den i

minskning. ökning

som skett under de senaste åren att att

bostadsbyggandet möjligheterna

få bostad i förbättras. Därmed reduceras ett hinder som

regionen

till i inflyttningsöverskottet sedan 1985. För det

bidragit nedgången

andra har det påpekats att en konjunkturnedgång förväntas medföra att arbetslösheten ökar i andra delar av Därmed är det möjligt att

Sverige.

skillnaden i arbetslöshet mellan och delar av

Stockholmsregionen övriga

landet ökar. Intresset bland människor att söka sig till Stockholms-

arbetsmarknad kan därvid öka. Blir de två

regionens expansiva

omnämnda faktorerna starka kommer en konjunkturnedgång

tillräckligt

att medföra att till Stockholmsregionen åter

inflyttningsöverskottet

ökar.

På längre sikt bestäms utvecklingen i Stockholmsregionen av närings-

livets samt av den fortsatta övergången från en

strukturomvandling

lönearbetarlivsform till en karriärlivsform. I en situation med en fortsatt snabb teknisk och där denna i huvudsak sker

utveckling utveckling

utanför kommer Stockholms roll som importhamn att kunna ge

Sverige

för en fortsatt i i den

underlag sysselsättningsökning regionen. Styrkan som importfunktionen ger upphov till bestäms av fyra fakexpansion

torer.

För det första takten i den tekniska en stor roll. En

spelar utvecklingen snabb utveckling innebär i detta en i

sammanhang fortgående Ökning produktspektrat. Nya produkter introduceras i snabb takt. Därmed ökar kraven på Stockholms som Tillskotten i

kapacitet importhamn. produktspektrat manifesterar sig i form av ett ökat antal En fort-

importföretag. satt snabb inom

utveckling informationsteknologi, materialteknologi, bioteknologi osv. främjar på detta sätt en fortsatt tillväxt i Stockholmsregionen.

För det andra spelar teknikens en roll för vilka

egenskaper avgörande sysselsättningseffekter importen ger. Den teknik som har utvecklats snabbt under den senaste tjugoårsperioden kännetecknas av att möjligheterna till och behovet av till kundens

anpassning speciella förutsättningar är stort. vänder inte till i

Företag sig importföretag första hand för att en Kunden är istället ute efter

köpa färdig produkt. att få importföretagets för att lösa ett

hjälp problem. Importföretaget förutsätts därför kunna göra en utveckla ett system som

kravanalys, löser samt leverera i detta av

problemet komponenter system. Inslaget mjukvara, i form av är sålunda hos

utvecklingsarbete, påtagligt importföretagen. Detta ställer krav på storleken på och kompetensen hos arbetskraften i Ju större

importföretagen. möjligheter att anpassa tekniken till lokala förhållanden en teknik ger desto större

personalresurser krävs hos importföretagen.

För det tredje kommer omfattningen på importsubstitutionen att

spela en viktig roll för expansioner i Stockholmsregionen. av de

Många produkter som i ett substitueras

inledningsskede importeras gradvis med produkter som är tillverkade i landet. Detta kan att

ske genom importföretaget väljer att starta produktions- och utvecklingsarbete i landet, när försäljningsvolymen nått en viss nivå. IBM är ett

exempel på ett företag som omvandlats från ett försäljningsbolag till ett tillverkande företag. I andra fall sker det genom att människor som skaffat

sig erfarenheter från etablerar egna Den stora

importföretag företag. omfattningen av teknikbaserade i är

nyetableringar Stockholmsregionen ett uttryck för detta. Slutligen sker detta genom att etablerade svenska storföretag startar produktion av produkter i konkurrens med importföretag. LM Ericssons tidigare satsning på persondatorer är ett välkänt exempel på detta.

Ovanstående innebär att denna snabba tillväxt av som

produkter baserar på ny teknik under 1970- och 1980-talet kommer att

sig ge underlag för ökat utvecklingsarbete och tillverkning under 1990-talet. I

de fall denna omvandling är ett resultat av att dagens utländska

sin verksamhet med utvecklingsarbete och

importföretag kompletterar

eller att enskilda med erfarenheter från import-

tillverkning personer,

startar konkurrerande verksamhet kommer expansionen att

företag,

lokaliseras till I de fall importsubstitutionen är ett

Stockholmsregionen.

för att svenska tar upp konkurrerande produktion är

uttryck storföretag

av den mer Slutsatsen blir emellertid att en

lokaliseringen öppen.

kommer att bidra till Stockholmsregio-

fortgående importsubstitution

nens tillväxt under 1990-talet.

För det kan det förväntas att en växande del av tillväxten i

fjärde många

över tiden sker utanför I takt med

importföretag Stockholmsregionen.

att på den svenska marknaden ökar och när inslaget

försäljningsvolymen

av är stort ökar intresse att etablera nära

kundanpassning företagens sig

marknaden. av de utländska företag som etable-

Många framgångsrika

rade i Stockholm under 1970-talet kan därför

försäljningsbolag

förväntas bli intresserade av att etablera filialkontor ute i landet under 1990-talet. Intresset kommer i första hand att rikta sig mot regioner som är intressanta marknader och vara koncentrerat till ett litet antal orter. En sådan kommer att förstärkas om bristen på

utlokaliseringstendens

kvalificerad arbetskraft blir stor i I en sådan situa-

Stockholmsregionen.

tion kommer orter med relevant högre utbildning att representera attraktiva En stor brist kvalificerad

lokaliseringsalternativ. på

arbetskraft i kommer emellertid samtidigt att

Stockholmsregionen

utländska intresse att sin

försvaga företags komplettera försäljningsverksamhet med utvecklingsarbete och tillverkning.

Slutsatsen blir att den ökning i importen av teknikintensiva produkter som skett via under de senaste tjugo åren kommer

Stockholmsregionen

bidra till tillväxt också under 1990-

att, via importsubstitution, regionens

talet. En fortsatt snabb teknisk bidrar dessutom till att Stock-

utveckling

som fortsätter att öka. Den enda

holmsregionens betydelse importhamn

mekanism som synes kunna stoppa en sådan fortsatt expansion är en akut brist kvalificerad arbetskraft i regionen under 1990-talet.

på

Till detta kan att en fortsatt ökad utbredning av den karriär-

läggas

bundna livsformen förväntas bidra till tillväxten i Stockholmsregionen också i framtiden. Därför förefaller sannolikheten för att Stockholms-

skall fortsätta att växa vara stor. De långsiktiga samhälleliga

regionen

verkar till fördel. Endast

omvandlingsprocesserna Stockholmsregionens

två mekanismer förefaller kunna förhindra en fortsatt befolkningstill-

växt i regionen.

Den ena mekanismen består i en fortgående utflyttning av statsförvaltningen från regionen. I detta fall räcker det knappast med att ett antal ämbetsverk ut vid enstaka tillfällen. En sådan utflyttning leder

flyttas

endast till en temporär försvagning av arbetsmarknadssituationen. Sker däremot under en lång följd av år är det

utflyttningen kontinuerligt

att inflyttningsöverskottet kan hållas nere. Totalt finns det 45000

möjligt

anställda i centrala organ som är lokaliserade i Stockholm. Det

statliga

är emellertid inte säkert att så sker. En sådan utflyttning resulterar

i att kvalificerad arbetskraft och attraktiva affärslokaler i

nämligen

frigörs. Därmed skulle förutsättningarna för att fortsätta att

regionen

expandera i regionen förbättras för företag som annars värderar att omlokalisera verksamhet till andra Den långsiktiga effekten av

regioner.

en sådan utveckling blir att Stockholms roll som importhamn renodlas, då förlorar sin roll som nationellt och

regionen gradvis förvaltnings-

centrum. Stockholm omvandlas på detta sätt från att ha varit

politiskt

Sveriges Paris till att bli Sveriges New York.

Den andra mekanismen består i att underhåll och utbyggnad av infrastruktur eftersättes. radiellt transportnät har

Regionens uppbyggda

blivit allt hårdare belastat utan att några mer omfattande utbyggnader skett under senare år. Om inte transportnätets struktur förändras och utvidgas motverkas en fortsatt expansion inom regionen. Det bör

att en sådan av inte automa-

understrykas uppbromsning expansionen

tiskt leder till expansion i andra regioner. En uppbromsning kommer också till en del att manifestera sig i en svagare nationell utveckling.

Storstadsproblemet

Slutsatsen från ovanstående blir att även

analys Stockholmsregionen

under 1990-talet kommer att kännetecknas av en stabil expansion. Det är att en i av 1990-talet bidrar till att

möjligt konjunkturnedgång början

expansionstakten försvagas under några år. Då konjunkturnedgången

förväntas drabba andra regioner hårdare än Stockholm kommer denna

knappast att påverka bilden av Stockholmsproblemet. Tvärtom, ju svagare utveckling blir i andra regioner desto större uppmärksamhet

kommer sannolikt att ägnas åt Stockholms expansion.

8. DEN REGIONALA PROBLEMBILDEN

Det under 1980-talet är ett resultat av ett

regionala utvecklingsmönstret antal samverkande processer. Hur den framtida kommer

utvecklingen att gestalta sig bestäms av hur dessa processer fortskrider.

Förändringar i det framtida regionala utvecklingsmönstret återspeglar på detta sätt förändringar i de bakomliggande processerna.

1990-talets problembild

På kort sikt är det i första hand tillsammans

konjunkturutvecklingen, med de förändringar i den ekonomiska som denna ger

politiken upphov till, som påverkar utvecklingsmönstret. Som påpekats har den ekonomiska i sedan 1982 kännetecknats av en

utvecklingen Sverige konjunkturuppgång som stabiliserats på en nivå. Huvuddrivkraften bakom

hög denna har varit den internationella ekonomiska

uppgång utvecklingen, även om omläggningen av den ekonomiska 1982 har

politiken bidragit till att svenskt förmått den internationella kon-

näringsliv utnyttja junkturuppgången. Med konjunkturuppgången har följt ökade obalanser i den internationella ekonomin. Underskottet i USAs

bytesbalans har under av fem år vuxit så att det motsvarar tre av

loppet procent BNP. De flesta bedömare är i att USA inom av år

eniga loppet några måste strama åt den inhemska för att reducera underskottet

efterfrågan i Balanseras inte en sådan i USA med

bytesbalansen. åtstramning expansiva åtgärder i överskottsländer som Japan och Västtyskland kan en internationell förväntas.

konjunkturnedgång

En i den internationella ekonomiska kom-

omsvängning konjunkturen mer att tvinga fram en av den ekonomiska även i

omläggning politiken Sverige. Omsvängningen kommer bl.a. att yttra i att

sig Sveriges bytesbalans försvagas ytterligare. Trots den rådande så

högkonjunkturen uppvisar bytesbalansen ett underskott som är hälften så stort

ungefär som underskottet i samband med av den ekonomiska

omläggningen politiken 1982. Sedan 1974 har visat överskott

oljekrisen bytesbalansen under endast två år. En av kommer

ytterligare försämring bytesbalansen sannolikt att fram även i

tvinga åtstramningsätgärder Sverige.

En förväntad konjunkturnedgång tillsammans med ekonomisk-politiska

kommer i första hand att drabba med en

åtstramningsåtgärder regioner

stor industrisektor. Försvagningen i den internationella konjunkturen innebär att den utländska efterfrågan försvagas, vilket i sin tur medför att konkurrensen intensifieras. Hur svenska företag klarar en sådan situation bestäms av deras finansiella i kombination med deras

styrka

kostnadsnivå.

Finansiellt sett står svenska företag stark. Den internationella

många konjunkturuppgången tillsammans med 1982-års devalvering har

till en markant i industrins lönsamhet. Företag i

bidragit förbättring

många branscher har därför resurser att inledningsvis möta en kon-

utan stora i detta

junkturnedgång personalreduktioner. Undantagen

sammanhang är företag som arbetar på marknader, där det, trots

råder stor överkapacitet. Gruvindustrin och järn- och

högkonjunkturen,

stålindustrin är två detta. Inom dessa branscher kommer en

exempel på försvagad konjunktur att åter synliggöra deras strukturproblem. Ytter-

kommer att aktualiseras omedelbart.

ligare strukturrationaliseringar

Detta innebär att problemen i Bergslagslänen och i Norrbotten åter kommer att accentueras. kommer dessutom att

Konjunkturnedgången

bidra till att i Västernorrland, Blekinge och Södermanlands

problemen

län växer, medan expansionen i Västsverige bromsar upp.

Den förväntade i ekonomisk politik medför att möjlig-

omläggningen

heterna för att de växande problemen inom industrin skall motverkas av en snabb expansion inom servicesektorn reduceras. Politikomläggningen kommer detta sätt att bromsa tillväxten även i regioner där industrin

på

svarar för en liten del av sysselsättningen. Konjunkturomsvängningen, med åtföljande omläggning av den ekonomiska politiken, förväntas sålunda också bidra till att försvaga Stockholmsregionens expansion.

Värderat utifrån ett överordnat nationellt perspektiv kommer sålunda en i av 1990-talet att bidra till att mellan-

konjunkturnedgång början

obalanser, i form av mellan regioner mins-

regionala flyttningsströmmar

kar. Tillväxten i landets expansiva regioner minskar, samtidigt som

industriregioner får uppleva växande arbetsmarknadsproblem.

många

Detta innebär att suget efter den arbetskraften i industri-

tillgängliga

En bättre balans uppnås till priset av att

regionerna försvagas. regional

arbetslösheten ökar. Den under första hälften

regionala problembilden

av 1990-talet kommer därför att präglas mer av lokala och regionala

än av en besvärande obalans i

arbetslöshetsproblem mellanregional flyttningsströmmarna.

under 1990-talet kommer sålunda att avvika från det

Utvecklingen

som kännetecknade 1970-talet. Förekomsten av

utvecklingsmönster

inom stora delar av industrin gör att

betydande överkapacitetsproblem

den starkt av den kortsiktiga

regionala problembilden påverkas ekonomiska I perioder med lågkonjunktur synliggörs utvecklingen.

varvid strukturrationaliseringen intensifieras. Detta

strukturproblemen,

medför en av arbetsmarknadssituationen i

påtaglig försämring

Den innebär emellertid

industriregioner. svaga konjunktursituationen

att tillväxten i regioner bromsas upp.

samtidigt expansiva

försämrade arbetsmarknadssituation inträffar

Industriregionernas

således som i

samtidigt arbetskraftefterfrågan expansiva regioner

kan på detta sätt medföra en ökad balans i

försvagas. Lågkonjunkturen

mellan olika typer av regioner.

befolkningsutveckling

I en konjunkturuppgång däremot ökar den mellanregionala begynnande

obalansen. är, åtminstone inledningsvis, starkast

Konjunkturuppgången

i de som är specialiserade inom expansiva sektorer. Förutsätter

regioner

vi att konjunkturuppgångarna även under 1990-talet kommer att bäras av elektronikbaserad industri och av privata tjänster så innebär upp detta sannolikt att Stockholmsregionen kommer att fungera som lokomotiv i kommer i

konjunkturuppgångar. Konjunkturuppgångarna

så fall att manifestera i en snabb expansion i Stockholmsregionen,

sig

med växande till

åtföljande inflyttningsöverskott regionen.

När efter år har övergått till en stabil

konjunkturuppgången några

förändras åter den I denna fas

högkonjunktur regionala problembilden.

av är tillväxten jämnare fördelad över landet, varför

konjunkturcykeln

den obalansen åter minskar. Två faktorer förklarar

mellanregionala

detta. För det första kommer efter några år också

konjunkturuppgången

att situationen för de delar av industrin som arbetar i en

påverka

leder till en ökad efter-

överkapacitetssituation. Konjunkturuppgången fråga, vilket bidrar till att kapacitetsutnyttjandet ökar samtidigt som

lönsamheten förbättras. Behovet av kapacitetsbegränsade

åtgärder

reduceras vilket bidrar till att förbättra arbetsmarknadssitua-

något,

tionen i För det andra möjliggör den ökade ekono-

industriregioner.

miska tillväxt som konjunkturuppgången medför att den inhemska ökar. En del av denna ökade kommer att rikta

efterfrågan efterfråga sig

mot och som tillhandahålls av lokala och

privata offentliga tjänster

leder detta sätt till en

regionala producenter. Konjunkturuppgången på

ökad vilket påverkar sys-

efterfråga på regionalt producerade tjänster

i alla Med en

selsättningsutvecklingen regioner. högkonjunktur följer

sålunda att arbetsmarknadssituationen förbättras i alla typer av

regioner. Antalet människor som för att få arbete

tvingas flytta

reduceras därmed.

Bortom sekelsldfiet

På längre sikt är det sannolikt att det regionala utvecklingsmönstret

stabiliseras och att effekter blir mindre

konjunkturutvecklingens

påtagliga. Därmed återskapas den stabilitet i det utveck-

regionala

lingsmönstret som kännetecknade 1950- och 1960-talen. En förutsättning för att detta skall inträffa är att inom

överkapacitetssituationen

industrin försvinner. När detta sker skapas det förutsättningar för en fortsatt som kan ske och utan

strukturomvandlingsprocess gradvis

sådana dramatiska nedskärningar som kännetecknat 1980-talet. När överkapacitetssituationen är eliminerad finns det också

förutsättningar

för en snabbare investeringsökning än den som kännetecknat de

gångna

femton åren. Därmed kommer den ekonomiska tillväxttakten åter att öka, som i minskar. En

samtidigt svängningarna konjunkturutvecklingen

hög investeringsnivå bidrar till att den ekonomiska tillväxten stabiliseras.

Att det regionala utvecklingsmönstret på längre sikt förväntas

stabiliseras innebär inte att de försvinner.

regionala problemen

Stabiliseringen innebär i stället att permanentas. Kon-

problemen junkturutvecklingen förmår inte längre påverka problembilden på

samma sätt som under 1980-talet. De regioner som upplever problem kommer att göra det oavsett den aktuella

konjunktursituationen.

På motsvarande sätt som 1950- och 1960-talens var

regionala problem

nära kopplade till en gradvis inom och

strukturomvandling jord-

skogsbruk kommer de regionala problemen i av 2000-talet att

början

vara kopplade till rationaliseringar inom industrin. Den tekniska utvecklingen och en allt mer intensifierad internationell konkurrens kommer att leda till en fortgående av antalet personer som är

minskning

involverade i direkt Denna av antalet arbetare

produktion. minskning

inom industrin kommer att ske gradvis under en lång tid på samma sätt som inom och som

rationaliseringarna jord- skogsbruk. Samtidigt

antalet arbetare minskar inom industrin så kommer sannolikt antalet tjänstemän att öka. Det finns emellertid som talar för att denna

inget

expansion kommer att ske i regioner som drabbas av

sysselsättnings-

inom I ett avseende kommer

minskningar produktionen. väsentligt

problembilden att awika från 1960-talet. Medan

sysselsättningsminsk-

inom och i vidsträckta men

ningen jord- skogsbruk skapade problem

glest befolkade regioner kommer industrins omvandling istället att ge

till lokala Problemen blir och kommer inte

upphov problem. punktvisa att bilda stora sammanhängande regioner.

Slutsatsen blir sålunda att regioner med en stor tillverkningsindustri

kommer att drabbas av denna utveckling. Den regionala problembilden

i början av 2000-talet kommer därför att domineras av gamla industri-

orter som Skellefteå, Sundsvall, Sandviken, Borlänge, Ludvika,

Karlskoga, Västerås, Eskilstuna, Södertälje, Norrköping, Mjölby,

Uddevalla, Trollhättan, Borås, Olofström och Karlshamn. Enstaka industriorter kan omvandlas till regionala servicecentra med en stor

och För hur många orter en sådan

privat offentlig tjänstesektor.

omvandling representerar ett realistiskt alternativ bestäms i stor

utsträckning av hur den offentliga tjänsteproduktionen organiseras. Utbildningens organisering och lokalisering är en viktig variabel.

och är minst lika Till detta

Sjukvårdens organisering lokalisering viktig. kan läggas lokaliseringen av den statliga centrala och regionala förvalt-

ningen.

V i *. 4

z::£mu»§;;:§1a::t:r:a¢asi nsé:a:z:i3;¥§;;sbafli.e3_€:d’xmig

ffiifigfi’ i137i\tT32Ima=qiv3i-jffi ‘ ‘L n:.sz;1::;£:ioz*1*‘—ataizionzsz;’si§s;IoI,‘_%lm%wzixqqu_:.

- -9 %

§ba2gzz=r;§:ag¢:g:é:smma%:;b;;¢4¢x:s

5333:5533 ixgmnaas

rm på

_»tx:zgm—?i«a:.33_ 3Iz;;i;,e;izx:»:.m:ffi§rs~ki::m;.r.

“riden Km»

A*;;m%;aFmVm1gmi par :.a;¢mg.va.;

V §

-lg»

” V

. . as Vgxr£3??¥i:s3‘¢--.L*es4s.z~

.

’i:¥s1~s::s2fa.(§x$n?¢~_}«:x:VE§

mt A _

..:§a_ _.;;izig,a;:L§,;z33z2M%1;€%§;::;£rit§.‘. .. T

*

Wmâstfâazsááiâaazxaizszzâøgáaâgg V, Ãåiüiüáååâiåkâitäfåzáfâsr

v * L

_ *s%,a:za£:zxi§:%2. smazgxa,-iii:

}§l($ja?$»ffQJE1,£$_v]?1

f V av &

axátüiüi

*A

am :§g.r:gi£:%.d & .~:;;§s;?.*3ejs‘-~.1%«:,.» Vé;t‘m:id.ig:.-mu:

“

: mm: sánniziêk äiââi

.. a

mn”zaiaz :€§x:$iKi§i:i

L

, Arabøhâäçâaáe*:syssøisâåâtnâugw

k; mm t arm;-::vcz;3~=¢ rmmmx

V mm§xiig*%

ka v

?tågåâüigáaâzzáágMedan;syám:lsäitniggçsnfgigzaâe«

LITTERATUR

A. m.fl. The Future of the Automobile, London.

Altshuler, (1985),

Andersson, Å.E och Strömquist, L.F. (1988), K-samhällets framtid, Stockholm.

U. red. (1987), Hushåll i brytningstid, Stockholm.

Björnberg,

Ds I 1978:3, Utvecklingsblock i förnyelse av svensk industri.

B. Lärdomar från Landskrona, ERU-rapport 32.

Erixon, (1983),

T. Det glemte folk. Livsformer og centraldirigering,

Höjrup, (1983), Köpenhamn.

B. och U. Teknikspridning och

Johansson, Strömqvist, (1986),

importsubstitution. Stockholmsregionens teknikfornyelse, Länsstyrel-

sen i Stockholms län 1986 nr 7:2.

Lundin, L. Flyttar de äldre tillbaka till glesbygderna?, Stock-

(1988), holm (stencil).

Lundmark, M. och Malmberg, A. (1985), Ensidiga industrik0mmuner,

ERU-rapport 43.

Nilsson, J .E. red. (1985), Företagsamhet for förnyelse, Stockholm.

Nordström, L. m.fl. Uddevallas förändring, ERU-rapport 54.

(1988),

Persson, L.O. och U. Politik och planering för den

Wiberg, (1988),

urbaniserade glesbygden, NordREFO 1988:2.

Reg.prop 1984/85 :1 15, och

Regionalutveckling utjämning

och tillväxt?

Regionplanekontoret Lii‘nsstyrelsen,(1988.).,‘Déimpad

Reitberger, G. (1985) Mindre, teknikbaserade företag i Ds UO 1985:3 Små teknikbaserade företags problem vid internationell

marknadsföring

och handel.

SIND 1987:1 Lånad tillväxt i tjänstesektorn?

Sjöblom, C. (1984), Måste alla flytta norrut? ERU-rapport 20.

SoU 1979:24 Sysselsättningspolitik för arbete åt alla.

Sörlin, S. (1988), Framtidslandet, Stockholm.

KUNGL. 315:..

-

1989 04 -o 3

srocxuom

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. C. . Beskattning av fåmansföretag. Fi. . Integriteten vid statistikproduktion. C. . Fasta Öresundsförbindelser. K. . Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. C. . Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. . Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. . UD:s presstjänst. UD. . Särskild inkomsslcatt för utländska artister m.fl. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. \OOO\lO’\LI\AUJt0

11. Hushállssparandet - Huvudrapport från Spardelagationens sparundersökning. Fi. 12. Den regionala problembilden. A.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet

UD:s presstjänst. [8]

Kommunikationsdepartementet

Fasta Öresundsförbindelser. [4]

Finansdepartementet

Beskattning av fâmansföretag. [2] Särskild inkomsskatt för utländska artister m.fl. [9] Hushållsparandet - Huvudrapport från Spardelegationens sparundersökning. [1 1]

Utbildningsdepartementet

Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10]

Arbetsmarknadsdepartementet

Den regionala problembilden. [12]

Civildepartementet

Rapport av den särskilda utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [1] lntegritetcn vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6]

KUNGL. BIBL.

1989 -04 -0 3

STOCKHOLM

f s

är f ›

0375-250X

|SSN

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTALLNINGARZ ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 106 47 STOCKHOLM.

91-38-10288-9

TEL: 08-739 9630, FAX: 08-739 95 48. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 (vu) BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM. ISRN