Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen : rapport från Delegationen för Miljöprojekt Göteborg

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

ä á

GÖTEBORG

MILJÖPROJEKT

ETT RENARE

ÖR

HISINGEN

g Eg Statens offentliga utredningar 1989:32

Eg

Miljö- och Energidepartementct

GÖTEBORG

MILJÖPROJEKT

-

FÖR ETT RENARE

HISINGEN

för GÖ tttt

lgelegationen Miljöprojekt rg

Beställningsadress:

Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm Tel: 08/739 96 30

Informationsbokhandeln

Malmtorgsgatan 5, Stockholm

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi

över SOU och Ds som omfattar åren 1891-1987.

Den kan från förlagets Kundtjänst, köpas

106 47 Stockholm. Best. nr. 38-l2078-X.

Beställare som är till remissexemplar

berättigade

eller kan beställa sådana under adress:

friexemplar

Regeringskansliets förvaltningskontor

SOU-förrådet 103 33 Stockholm Tel: 23 20 Telefontid 8.10-12.00 (externt och internt)

08/76?)

08/763 10 05 12.00-16.00 (endast internt)

Redaktionell konsult C9” Bo Thunberg

produktionsledning

och omslag: IdéoLuck AB

Grafisk form

och sättning: Calidris ab

Datorombrytning

Illustrationer: Ström

Kjell

Korrektur: Gunilla Skoog

Tryck: Graphic Systems AB, Göteborg

ISBN 91-38-10322-2 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet

och och

chefen för Miljö- energidepartementet

Den 17 december 1987 beslutade att tillsätta en särskild med

regeringen delegation

uppdraget att ”initiera och samordna för att rena-

åtgärder göra Hisingen väsentligt

re på tio år”.

Samma dag statsrådet Dahl Kerstin Svenson utsåg Birgitta (s) att vara ordförande i delegationen. Sören Eriksson (s), Eivon Gidsäter Göran (LO), Bengt Hubendick, Larsson (TCO), Lennart Olsson samt Rune Persson

(fp) (Industriförbundet) utsågs

samtidigt till ledamöter.

Som sakkunniga Karlsson (statens Mollstedt

utsågsjan naturvårdsverk), Bengt

(miljö- och samt Erik

hälsoskyddsförvaltningen, Göteborgs kommun) Bengt Olsson

(länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län). Mollstedt

Bengt begärde entledigande

från sitt uppdrag den 19 oktober 1988. Till att efterträda honom

utsåg regeringen

den 19 december 1988 Christina från och

Ramberg miljö- hälsoskyddsförvaltningen

i

Göteborg.

Till huvudsekreterare i den l 1988 Göran

delegationen utsågs januari Värmby.

Vid samma tillfälle Tore att som biträdande sekreterare.

utsågs Magnusson fungera

Den 1 februari 1988 anlitades Persson som kanslist. Den 29 februari

Margareta 1988

kompletterades sekretariatet genom att Charlotte Wäreborn Schultz till biträ-

utsågs

dande sekreterare. Till biträdande sekreterare även Ulf Duus den l

utsågs juni 1988.

Delegationen har namnet för

antagit Delegationen Miljöprojekt Göteborg.

Under arbetet har anlitat konsulter för olika delutred-

delegationen och experter

ningar. Bo Thunberg har konsultbasis biträtt sekretariatet vid

på produktionen av

denna och även skrivit de av som finns

rapport sammanfattningar konsultrapporter

i ett särskilt avsnitt.

Delegationen överlämnar härmed - För ett re-

rapporten ”Miljöprojekt Göteborg

nare Hisingen med de samlade och

förslagen motiveringarna.

Rapporten är tänkt att som en av vårt arbete, där vi läm-

fungera slutredovisning

nar konkreta till inom olika områden. förslag åtgärder Den bör också betraktas som ett idé- och som kan till en fortsatt

diskussionsunderlag förhoppningsvis inspirera

debatt och ett brett för i Under

engagemang miljöpolitiken Göteborgsområdet. den

korta tid som har verkat har det inte varit att i

delegationen möjligt detalj penetrera

alla delområden och av en så som

aspekter komplicerad problemställning miljön på

Hisingen och i Vi vill därför också betrakta som ett Göteborg. vår rapport ”avstamp” för den diskussion om ett framtida renare som måste föras - hos enskilda

Göteborg

hos företag och inom och - natur-

göteborgare, organisationer, myndighetssektorn

- det

ligtvis på politiska planet. Den diskussionen kan i sig generera många förslag

till som bör beaktas i det fortsatta arbetet.

lösningar miljöpolitiska

vill vi också som denna inte bara berör Slutligen betona att en rapport Hisingen och Aven om våra och är

Göteborgsregionen. förslag bedömningar geografiskt knut-

na till finns det och till som för-

Göteborg, många angreppssätt förslag lösningar

hoppningsvis kan inspirera till andra håll i landet.

efterföljd på

Göteborg den ljuni 1989

, O

I,

Kerstin Svenson

Cia..

ordförande Göran

Värmby

huvudsekreterare

Innehåll

Förord

Sammanfattning

år 2000 - en vision 16

Hisingen

av vårt arbete 20

Uppläggning

Målsättning

Vårt arbetssätt 21

som 24

Hisingen föroreningskälla

-i storstaden 25

Hisingen Göteborg

Fakta om 26

utsläppen

Så skall renare 30

Hisingen göras väsentligt

Punktkällor 32 32

Raffinaderier

Volvo, Torslandaverken 36 industrier 38

Övriga

Hamnar 38 41

Fartygstrajik, fdrjeterminaler

Avfallslippar

Trafik 45 45

Miljömål

Persontrafik

Godstrajik

Miljövänligarefordon/bränslen

Förändrad avfallshantering källsortering Miljöfarligt avfall

Göteborg, Partille och Mölndal som 78

”miljöskyddsområdá”

Ãtgärdsinriktad kontroll 81

Finansiering 84

Erfarenheter från vårt arbete 88 Kommitténs till fortsatt arbete 94

förslag

Punktkällor (industri, hamnar, 95

avfallstippar)

Bilagor

Kommittédirektiv 183

Delprojekt utförda av 186

på uppdrag Miljöprojekt Göteborg __

Sammanfattning

Kommitténs är att initiera och samordna

uppdrag

så att blir renare inom

åtgärder Hisingen väsentligt

en Arbetet har bedrivits inom de

tioårsperiod. fyra

områden som nämns i direktiven -trafik, industri,

hamnar och avfall. Med av

hjälp goda exempel på

vad man kan åt har vi velat få

göra problemen

så som Vi har också

igång mycket åtgärder möjligt.

lämnat konkreta till fortsatt arbete. Efter-

förslag

som redan ut i direktiven har vi

problemen pekats

inte oss så åt att inventera och be-

ägnat mycket

skriva dem.

e stora Hi- står för ca 70 % av

utsläppskällorna på svaveldioxidutsläppen

är väl kända. Vi kan och 30 % av Hi-

singen på- kväveoxidutsläppen på

verka eller göra något ät dem

singen.

lokalt. De är bortsett från trafi-

ken lokaliserade till ett områ- Vi har fram ett för

begränsat tagit åtgärdsprogram

de på västra och södra delarna av ön. att minska till luft från de två

utsläppen

Större delen av har en gynn- stora Shell och BP. Det

Hisingen rafjinaderiema,

sam i förhållande till hela har vi överenskommelse

miljösituation förslaget enligt

den inre tätt befolkade med naturvårdsverket överlämnat till

Göteborgsregicy

nen. Genom att minska dem inför den kommande

utsläppen på omprövning-

Hisingen kan vi få en renare både en av raffinaderiernas

miljö utsläppsvillkor.

på Hisingen och i hela En Om vårt eller ett

Göteborg. likvärdigt förslag ge-

omfattande diffus spridning av förore- nomförs, kan raffinaderiernas av

utsläpp

ningar till luft och vatten sker vid hante- kväveoxider minskas med ca 60 %, sva-

ring av produkter och kemi- veldioxid med ca miljöfarliga med ca 95 %, partiklar kalier i Göteborgsregionen. Vi har där- 80 % och kolväten med ca 95 %. Det kan

för valt att även arbeta med den frågan. ske genom övergång till gas som bränsle, Vår är att kan och re-

bedömning Hisingen genom ombyggnader ytterligare

göras väsentligt renare inom en av svavelfabrikerna och

tioårspe- ning genom

riod genom att industrins och hamnar- och av

övervakning, läcksökning tätning

nas kan minskas När det de diffusa De totala

utsläpp kraftigt. kolväteutsläppen.

gäller trafikens utsläpp har vi valt att i bedömer vi till

investeringskostnaderna

huvudsak föreslå och initiera av 8-18 kronor och de drift-

åtgärder miljoner årliga

mer långsiktig karaktär. Vi har därvid och till 9-19

kapitalkostnaderna miljo-

inte begränsat oss till utan be- ner kronor l dessa siffror Hisingen per raffinaderi. traktar trafiken ur ett dock inte mot kolväteut-

storstadsperspek- ingår åtgärder

tiv. För produkter, kemikalier och avfall Variationerna i kostnader beror

släppen.

finner vi det möjligt att uppnå en avsevärt i huvudsak hur

på priserna för gas som

förbättrad och därmed minska- bränsle beräknas.

hantering

de inom de närmaste tio åren. För som vi inte de-

utsläpp Nynäs raffinaderi,

Utsläpp från panncentraler och en- bedömer vi kostnaderna till

taljstuderat,

ergianläggningar har vi inte tagit upp. i en tiondel av Shells

storleksordningen

Där pågår introduktion som eller BP:s. av naturgas ersättning för Det ger vä- När det har vi

eldningsolja. gäller kolväteutsläppen

sentligt minskade utsläpp av svaveldioxid prövat ett som kan

övervakningssystem

och av användas av både raffinaderierna och

partiklar. Transporter farligt gods

har vi inte studerat. Vi har heller inte för att

tillsynsmyndigheterna följa, spåra

arbetat med ekonomiska styrmedel för och täta av kolväten kontinuer-

läckage

trafik och andra eftersom runt. Det är ett modernt mät-

utsläppskällor, ligt, dygnet

storstadstrafikkommittén och som sedan 1987 i det

miljöav- system, utnyttjats

giftskommittén har den uppgiften. luftvårdsarbetet, för att mäta

regionala

halterna av olika kolväten, svaveldioxid,

kvävedioxid och ozon på ettantal

platser. Industrier, hamnen; avfallstippar Mätningarna och beräkningarna vi ge-

nomförde vid Shell visade att

utsläppen

De största punktkällorna för till av kolväten är större än vad företa-

utsläpp långt

luften är oljeraffinaderierna, Volvos per- teoretiskt och redoget beräknat tidigare sonbilsfabrik De står visat för koncessionsnämnden. I novemoch oljehamnarna. för ca 80 % av de totala ber 1988 redovisade BP och

kolväteutsläppen mätningar

på Hisingen - eller ca 15 000 ton av sina som

per år. beräkningar kolväteutsläpp

De utsläppen sker nära marken. visade samma tendens. De hade blivit

Utsläp- på

pen av svaveldioxid och kväveoxider av

ålagda länsstyrelsen att göra mätningarna.

kommer från och når mil- Genom förbränning att sätta upp ett mätsystem av jön via höga skorstenar. De största enskil- den typ vi bedömer vi det

föreslagit möj-

da källorna är här raffinaderierna, som att få till stånd ett avsevärt bättre

ligt

än det som nu undvika för att på sikt kunna

läcksökningsprogram utsläpp

Tillsammans med Arbetet att uppnå av-

tillämpas. speciella uppnå nollutsläpp.

krav och där fallsfri eller avfallssnäl produktion för-

på tätningar utrustning,

kan ske, bör det vara att bättrar för de anställda och

läckage möjligt arbetsmiljön

få ned kostnader för avfallshanteutsläppen med i storleksordning- ger minskade en 95 % räknat från nuvarande nivå. och kontroll. Genom direkring, rening Kostnaden för ta möten och kontakter med produkmâtsystemet uppgår till ca 3 kronor för raffinade- och anställda vid olika fa-

miljoner ett tionsansvariga

ri av Shells eller BP:s storlek. kost- briksenheter har vi försökt stimulera till

Ovriga

nader för att direkt täta av kolvä- ökat engagemang och entusiasm för mil-

läckage

ten är svåra att inom företaget. På Volvo Tor-

uppskatta. Enligt oljein- jöarbetet

dustrins är dock slandaverken finns ca 10 000 anställda.

egna bedömningar

och andra Det är ett exempel på företag där stora läcksökningsprogram åtgärder mot diffusa de mest kost- kan nås om så många som

läckage miljövinster

nadseffektiva i hela från raffme- av de anställda medverkar.

kedjan möjligt

till vid bensinstation. De företagen på Hisingen har

ring tankning övriga

Shell meddelade i no- vi träffat vid några möten. Vi har då re-

länsstyrelsen

vember 1988 att skall satsa dovisat exempel från industrier i Sverige

företaget pä

och utveckla och andra länder på avfallssnål produkdet system vi använt. till luft frän Volvos tion, av vattenbaserade fär-

Utsläppen anlägg- utnyttjande

i Torslanda har varit föremål för m m.

ningar ger för tryckerier

ett omfattande arbete i samband med det koncessionsärende som behandlats Oljehamnama i Skarvik-Rya är efter Shell,

under 1988. I måleri- och BP och Volvo den största enskilda punkt-

lackeringsfab-

rikerna räknar vi med att efter källan för utsläpp av kolväten till luft, om

företaget

koncessionsärende kommer man betraktar hamnarna med sina depå-

pågående

att installera bästa er en anläggning.

tillgängliga renings- som

teknik. Det kommer att sänka har installerats

utsläppen Atervinningssystem

från nivå ca l 400 ton/ år från under 1988 för bensinångor som avgår

dagens på

dessa fabriker ned till hundratal vid av tankbilar.

några depäernas uppfyllning

1996 med att ca En känd stor källa för kolväteutsläpp i ton per år. Volvo räknar 60 % av totala av lös- återstår dock - utlastning-

företagets utsläpp oljehamnarna

kommer att bestå av av- en av bensin till fartyg.

ningsmedel

från diverse material utanför Vi har fram ett förslag till åter-

dunstning tagit

måleri- och I sam- för dessa utsläpp. Utred-

lackeringsfabrikerna. vinningssystem

band med att de skulle kunna mins-

koncessionsförhandlingarna ningen tyder på

under 1988 ändrade Volvo sitt mål för de kas med 95-98 % med en i

investering

totala av 1996, rör och på ca 15 miljoner

utsläppen lösningsmedel anläggningar

från 1 035 ned till 700 ton/ år. kronor. Till detta får läggas kostnader

Vi har mot av ovanstående för de installationer som behöver gö-

bakgrund

valt att försöka initiera ras har

ytterligare åtgär- på fartygen. Enligt Sjöfartsverket

der för att minska från de de flesta moderna som fraktar ben-

utsläppen fartyg

hundratals olika material och sin ett rörsystem som är förberett för

hjälpkemi-

kalier som Volvo använder vid bl a de av gaser in på land. Vid en

återföring

banden. Om Volvo ställer krav studieresa till USA fann vi att ett återvin-

löpande

sina underleverantörer av kemikalier variti drift sedan maj 1987 i

på ningssystem

vad beträffar t ex kitt, fönster- en vid ett raffinaderi utanför

fogmassa, oljehamn

”boll” att börja San Fransisco. puts m m, kan det fä en rulla. Leverantörerna Vi har med av Göteborgs Hamn kan börja ta fram hjälp material som inte AB fått igång en arbetsgrupp med myn-

avger lösningsmedel

eller inte innehåller ämnen. och rederier som

miljöfarliga digheter, oljeindustn

Resultatet kommer andra och ska arbeta vidare med en handlingsplan företag konsumenter i samhället för hur ett kan ge-

tillgodo. återvinningssystem

Vårt i samarbete med Volvo nomföras. Vissa frågor behöver utredas

projekt

till att få ett arbete med att ytterligare.

syftar igång

När det gäller övriga utsläpp av kolväten För från

lakvattenavloppen avfallstippar-

från cisternparkerna i anser na i Torsviken och Brudaremøssen

Skarvik-Rya Tagene,

vi att oljebolagen snarast bör mäta och föreslår vi att

Göteborgs renhållnings-

beräkna storleken av dem. verk och en

Mätningarna avfallsbolag genomför långt-

vid raffinaderierna att Vi visar en

tyder på utsläp- gående rening. på möjlig typ

pen kan vara kraftigt underskattade. av

reningsverk. För avloppsvattnet från oljehamnar-

na i Skarvik-Rya har vi tillsammans med

Graab-Kemi, som svarar för nuvarande

Trafik

reningsanlåggning, tagit fram ett förslag

till förbättrad Trots att den re- i har be-

rening. Kommunfullmäktige Göteborg

ning som nu finns är en av de mest avan- slutat om olika för luftförore-

miyömål

cerade i landet för och för kol-

dylika avlopp på ningar, exempelvis gränsvärden

ett effektivt sätt tar bort ur monoxid och kvävedioxid samt minska-

olja avloppet,

passerar betydande mängder miljöfarli- de totala till år 2000. Vi

kväveoxidutsläpp

ga lösningsmedel och kemikalier har inom även

ige- miljöprojektet föreslagit

nom reningen. Syftet med vårt är av cancer- och mu-

förslag en gräns för utsläpp

att minska av dessa tationsframkallande som vi base-

väsentligt utsläppen ämnen,

miljöfarliga ämnen. I de flesta övriga ol- rat den svenska cancerkommitténs

på

jehamnar i landet saknas de första re- och internationella

strålskyddskommis-

ningsstegen för att minimera sionens

utsläppen (ICRP) bedömningar.

av Vi anser därför att nuvarande Med en har vi räk-

olja. beräkningsmodell

rening, utökad med vårt förslag, kan an- nat fram hur

luftföroreningssituationen

vändas som både i Göte- kommer att bli år 2000 med den utveck-

modellförslag

borg och i andra hamnar. av trafiken vi för närvarande har i

ling

Göteborg. Vi har från nu besluta-

utgått

I Tarshamnen, där råoljan till raffinaderi- de och förväntade

avgasreningskrav på

erna lossas, är utsläppen av kolväten 150 både bensin- och dieseldrivna fordon. Vi - 500 ton/år. Om endast finner att trafikens totalt i Göte-

myndigheterna utsläpp

tillåter med skilda tankar för bal- måste minska med 30 %

fartyg borg respektive

lastvatten och råolja, kan utsläppen 90 % år 2000 för att klara uppsatta miljö-

minskas ned till noll. Andelen sådana mål för kväveoxider cancero-

respektive

fartyg var under 1988 ca 80 %. ämnen.

gena/mutagena

Utsläppen från fartygstrafiken Vi har också beräknat de som

ge- utsläpp

nom förbränning av i om de

bunkeroljor farty- uppstår strängaste avgaskraven,

gens motorer är ansenliga. Genom att som kan förväntas inom den närmaste

t ex Stena Line går över till framtiden, införs. För att klara

bunkeroljor miljömå-

med max 0,6 viktprocent svavel från juli len för kväveoxider och canceroge- 1989 minskar från ämnen mäste trafikens ut-

företaget utsläppen na/mutagena

sin färjetrafik med l 600 ton svaveldioxid år 2000 då minskas släpp med 25 % reper år. Det motsvarar 70 %. Slutsatsen blir att biltrafi-

svavelutsläppen spektive

från en stor massaindustri eller ett raffi- ken måste minska för att

kraftigt miljö-

naderi av BP:s eller Shells storlek. Vi fö- målen skall nås i storstaden

Göteborg.

reslår till för För att kunna minska biltrafiken så radi-

övergång lågsvavliga oljor

alla fartyg som trafikerar och kalt krävs både restriktioner mot biltrafi-

Göteborg

andra svenska hamnar. Kontroll av ken och kollektivtrafik.

oljor- satsningar på

nas innehåll av PCB och andra är andelen kollektivtrafikanter i

miljögif- Idag

ter måste ske. Vi även elanslut- än

pekar på Göteborg lägre någonsin samtidigt

ning av vid som en som biltrafiken har ökat med

färjor kaj möjlighet ca 5 %

att minska för dem som bor detta krävs störningar per år. För att ändra något eller arbetar i närheten av

färjetermina- nytt.

ler. Sjöfartsverket, som har Den vi föreslår är att ett

regeringsupp- lösning skapa

drag att arbeta med luftut- attraktivt alternativ till bilen i form av ett

fartygstrañkens

släpp, kan här samverka modernt, snabbt och bekvämt kollektivmed lokala organ

för att få genomfört ovanstående

förslag. irajfiksystem.

Vi har fram ett till ett studie vi gjort visar att ca 70 % av den

tagit principförslag

stomnät för en automatisk lastbilstrafiken är lokal. Ett 50-tal

snabbspår- tunga

alternativa första och andra terminaler är ut-

väg. Vi visar på några tullupplag

för centrala Göte- över Det alstrar en stor

utbyggnadsetapper spridda regionen.

kol- inom Göteborg, vaborg. Vi anser att ett välfungerande mängd transporter är en för rav centrala staden.

lektivtrafiksystem förutsättning många gär genom

att kunna införa restriktioner mot biltra- Göteborgs kommun har genom trafikpofiken. litiska tagit del av dessa Frågan om vilka typer av restriktio- ledningsgruppen ner som bör användas utreds av stor- kunskaper och beslutat att börja arbeta

stadstrafikkommittén. med frågorna om godstransporter.

Vi anser att det viktigastejust nu är att kommun fattar beslut om ut- När det gäller lokalisering av lastbils- Göteborgs terminaler har en utredning påbörjats av byggnad av en första etapp i ett automatiserat Göteborgsregionens kommunalförbund

kollektivtrafiksystem. där transportföretag, Sj, Miljöprojekt

I av ett modernt kollektiv- Göteborg m fl deltar. Utredningens syfte

utbyggnaden

även en ökad är bl a att ta fram alternativa lägen för

trafiksystem ingår satsning

Vi redovisar ett lastbils- och kombiterminaler. Förutom

på pendeltågen. förslag

till och av Bohus- detta skall ett alternativ där får

upprustning utbyggnad järnvägen

banan mellan och Uddevalla. en mer framträdande roll beskrivas. Ut-

Göteborg

Det kostar ca 600 Mkr för de olika alternati-

i investeringar släppssituationen

rullande Det mål vi satt ven skall redovisas. Göteborg och andra (inkl materiel). innebär att 5 000 enkelresor med bil och berörda kommuner bör bevaka lokalise-

överförs så att de blir från mill 000 med buss per dag till pen- ringarna optimala

deltåg. Utsläppen av kväveoxider, parti- jösynpunkt.

klar och kolväten kan då minskas med 5 Vi anser att terminaler bör förläggas -20 % i EB-korridoren mellan Uddeval- utanför centrala Göteborg i anslutning la och vår till och järnvägar. En så-

Göteborg. Vi har presenterat kringfartsleder

för Lokal- dan lokalisering skapar förutsättningar

rapport Göteborgsregionens

trafik AB och föreslår att de snarast för att sedan distribuera lokalt i

pro- godset en Göteborg med särskilda, miljövänliga jekterar utbyggnad.

Andra som skulle fordon - lastbilar som drivs med tex

pendeltågssträckor

behöva ut är Det innebär också att järnväbyggas Kungsbackapen- naturgas. mot till transporter mellan

deln, Bergslagsbanan Vänersborg- gens möjligheter

Trollhättan och Boråsbanan. Dessa har olika terminaler kan utnyttjas.

inte studerats inom projektet. Pendeltågs-

trafik till är det mest aktuella att Eftersom sedan april 1988 har

Kungsbacka Göteborg

ut. till har vi funnit det

bygga tillgång naturgas

En centrala Göte- att initiera konkreta projekt

tågtunnel genom angeläget

för att få med lastbilar od: bussar.

borg genomgående järnvägslin- naturgasdriznm

är en annan länk. Kostnaden för Det kan minska utsläppen väsentligt

jer viktig

till ca två även med bästa dieselmotorn

denna kan grovt uppskattas miljar- jämfört

der kronor och totalsumman nedan. som finns Energiverken i Göteborg

ingåri idag.

för ett fullt ut- har i samråd med Miljöprojekt Göteborg

Investeringskostnaden

stomnät för med i ett samnordiskt projekt för att byggt automatiskt Göteborg gått har vi bedömt bevaka av naturgasdrift för till storleksordningen 15 mil- utvecklingen kronor. Till detta kommer kostna- tätortsfordon. Vi har därefter tillsam-

jarder

mate- mans med Energiverken initierat två proder för vagnar och annat rullande riel, som beräknas till 2-3 jekt för att komma igång med naturgas-

uppgå miljar-

der kronor. I kostnaden värt drift på distributionsfordon (KF och

ingår förslag

till och dubbels- och bussar (Göteborgs Spårv-

utbyggd Bohuspendel Pripps)

till . Vi har även fram ett underlag

pår Kungsbacka. ägar) tagit

som visar hur diesel kan avvecklas som om och hur fordonsbränsle i Kunskaperna godsflöden gods för den tunga trafiken år En och ersättas med naturgas el-

transporteras mycket bristfälliga. Göteborg

l__er biogas. Steget därefter är vätgasdrift. pilotprojekt med till koltransporterna

Aven här har vi satt igång konkreta ut- Sävenäs skulle kunna

påbörjas. vecklingsprojekt.

Vi har granskat Volvos transporter Hi-

på

Kombitrafiken, som Sj nu satsar på, inne- singen för att ta reda om och hur de

på

bär att containrar och andra lastbärare kan minskas och effektiviseras. Vi har fraktas sträckor kommit fram till att från

längre på järnväg. I regel avgasutsläppen

rör det sig om avstånd över 30-40 mil. Volvos inom tio år kan minstransporter Vid kombiterminalerna tar lastbilen kas med ca 50 % med

jämfört dagens

över och drar till det situation. Det motsvarar 5 % av de totala

ekipaget slutliga

målet. Detta system har att från trafik

inriktningen utsläppen tung på Hisingen.

ta hand om

godstransporter på längre Minskningen kan ske genom att ungefär

sträckor. med lastbil kan Lokalisering av en ny stor korn- var tredje fjärrtransport biterminal i diskuteras för när- överföras till Volvos interna

Göteborg järnväg.

varande. En kombiterminal kommer att kan till stor del

transporter på Hisingen

få ett stort i södra överföras från dieseldrivna

upptagningsområde till miljövän-

och västra Det innebär att även fordon.

Sverige. ligare

om utsläppen av skulle en stor del av Volvos

luftföroreningar Idag skeppas

minska ute längs landsvägarna kommer bilar ut via Lindholmshamnen i centrala buller och avgaser att öka i upp- Om istället

kraftigt Göteborg. utskeppningen

tagningsomrädet och vid kombitermina- flyttas till en ny i yttre hamnen, som

kaj

len. Det är därför från nära skulle

miljösynpunkt ligger företaget, utsläppen

olämpligt att satsa på få och stora kombi- kunna minska från detta transportarbete terminaler. med 70-80 %. Vår studie av Volvos trans-

Vi föreslår att ett alternativ med flera kan användas som modell även porter mindre terminaler studeras, där omlast- för andra

företag.

ning sker så nära kunderna som Alla dessa kräver investe-

möjligt. åtgärder

Lastbilstransporterna och därmed ut- och insatser från ringar Sj, banverket, släppen skulle då kunna minskas kommunen rn fl. Inom ramen för vår

jämfört

med alternativet med en terminal. Be- studie har det inte varit att redo-

möjligt

rörda kommuner måste ta initiativ och visa kostnaderna. Enligt Sj finns det dock bevaka lokaliseringen av terminaler så att redan nu

goda möjligheter utnyttja

att miljöaspekterna tas med. för att ta mer

industrispåren gods på

järnväg. En för en väsent-

förutsättning

Transporter på väg med lastbilar har bli- ligt utökad trafik är att Marieholmsbron vit allt effektivare och har utvecklats förbättras eller ersätts med tex en tunnel

långt tekniskt sett. under älven. vår bör

Ytterligare möjlighe- Enligt bedömning

ter till tekniska är även såväl

förbättringar begrän- industrispåren på Hisingen

sade. järnvägens att utvecklas som i elektrifieras och

möjligheter övriga-Göteborg

för har dock varit efter- vid behov ut.

godstransporter byggas

satta under många år, varför här bör För att minska fö-

personbilstrafiken

finnas en stor för teknisk ut- reslår vi att storstadstrafikkommittén no-

potential veckling. Godstransporterna är att remycket ga utvärderar möjligheterna slopa

viktiga att ta itu med från liksom förmånen av fri bil

miljösynpunkt, seavdragen

eftersom de till största delen sker eller Medel som kan

idag leasingbil. frigöras

med dieseldrivna fordon. sådana bör

Dieselavgaser- genom förändringar styras

na står för hälften av de cance- till kollektivtrafik.

omkring satsningar på

rogena och mutagena utsläppen från tra- Vi har i våra studier funnit det

viktigt

fiken i tätorter. I takt med att den att kommunen, i samband med

kataly- att nya

tiska införs för tas fram och

avgasreningen personbi- Översiktsplaner enligt plan-

lar kommer denna andel att öka. mer

bygglagen, integrerar miljöfrågorna

Göteborgs kommun bör inventera lo- konkret Beslutade mål om i planarbetet. kala godstransporter som sker regelbun- minskade i kommunen skall t ex

utsläpp

det för att bedöma att föra innebära att för

möjligheterna planer markanvändning

över mer gods från lastbil till järnväg. Ett och bostadsområden utformas så att må-

len kan nås. Krav och mål som i enda tillverkare av en svårnedbrytbar

antagits

måste i områdesbe- tensid tar fram en miljövänligare pro-

miljöfrågor anges

stämmelser. Detta arbete bör samordnas dukt för tex i

användning Göteborgs

med eventuella bestämmelser för ett mil- och automatbiltvättar.

övriga Sveriges

8a § i Från Göta älvs mynning har vi låtit

jöskyddsområde (enligt miljö-

ämnen i musslor

skyddslagen). analysera miljöfarliga

och sediment. Vi föreslår att utsläppen av de ämnen vi identifierat, bl a organis-

Produkter, kemikalier, avfall

ka klorföreningar, söks upp och åtgärdas

För att komma till rätta med diffusa ut- i det arbete miljö- och hâlsoskyddsförav kemika- valtningen i Göteborg redan påbörjat.

släpp från hantering riskfyllda

lier och och i Göte- Vi ser dessa exempel som en början

produkter på Hisingen

bedömer vi att det loka- en men bort från

borgsområdet på lång viktig vandring

arbetet måste bedrivas kemikaliesamhällets avarter. Vi vill

la/regionala på

två fronter. Det behövs en ökad även framhålla vikten av samarbete med

väsentligt

aktivitet - mil- centrala för tillgång till

på tillsynsmyndigheterna myndigheter

och läns- samordning och allmän över-

jö- och hälsoskyddsnämnderna kunskap,

De kan genom råd, blick.

styrelsen. föreläggan-

de, förbud och kontroll om

enligt lagen kemiska En förändrad azfallshantering är mycket produkter angripa hanteringen

av Med för en förbättrad miljösituation i

högriskkemikalier. högriskke- viktig

mikalier menar vi kemiska ämnen som mås-

Göteborgsområdet. Förändringen

används i stor i te i riktning mot mindre mängder

mängd Göteborgsområ- gå

det och som medför en klar hälso- eller restavfall och mindre mängd miljöstö-

vid och Det rande ämnen i avfallet. Vi har upprättat

miljörisk utsläpp hantering.

behövs också direkta krav och en för hur detta arbete kan påbörjas

påverkan plan

tillverkare inom I föreslår vi två om-

på regionen - tex ge- på Hisingen. planen

nom en med i råden där källsortering av hushållsavfall

arbetsgrupp förankring

och konsumentinformatio- och industriavfall, lokal kompostering av

myndigheter

nen - för att utveckla avfall samt återvinning av visst

miljövänligare pro- organiskt

dukter och teknik. avfall kan påbörjas omedelbart. Om t ex I ett har vi med lokal genomförs, kan av-

projekt utgångspunkt kompostering

från vad som återfunnits i slammet från från hushållen minskas

fallsmängderna

det kommunala med 50 % viktmässigt. Det innebär t ex

Ryaverket, reningsver-

ket, fram tre Vi minskade transporter och därigenom

lyft högriskkemikalier.

har sedan att dessa minskade avgasutsläpp. Renhållnings-

föreslagit begränsas

av verket har initierat arbete i linje med

genom ingripanden myndigheter på

lokal nivå. De kemikalier vi ut är denna plan. Vi föreslår att den framtag-

pekat

eller äm- na och att Göteborgs ren-

cancerogena miljöskadande planen fullföljs

nen ivissa doftstenar, biltvättmedel, disk- får det övergripande an-

hållningsverk

medel och och hälso- svaret för genomförandet. I ett nationellt

sprayburkar. Miljö-

har beslutat är det att stimulera en

skyddsnämnden i Göteborg perspektiv viktigt

att få dessa och liknande kemikalier av- marknad för återvinningsprodukter för

vecklade vårt Andra kom- att gynna källsortering.

enligt förslag.

muner i är positiva. Den upp-

regionen

märksamhet som bl a massmedia visat Behandlingen av vissa miljöfarliga azgfall, har lett till att ett och tvättrester från tank-

projektet awecklingsar- oljeemulsioner

bete av dessa kemikalier ”fri- bilar behöver förbättras. Vi lämnar mo-

påbörjats på

av dessa ämnen dellförslag som vi anser bör vara minimi-

villig” väg. En aweckling

är inom hela landet. krav i hela landet. För oljeemulsioner är

angelägen

Den andra arbetsmodellen med di- att av

modellförslaget på väg genomföras

rekt kontakt med tillverkare har också Graab-Kemi. visat största till- Avfallsolja är ett nationellt problem.

sig ge resultat. Sveriges

verkare av textiltvättmedel tar fram helt är hög i Göteborgsre-

Insamlingsgraden

tvättmedel. men sedan går allt till förbrän-

nya, miljövänligare Sveriges gionen,

ning. Ãteranvändning av förbrukade och 8a ett effektivt

miljöskyddslagen på

smörjoljor bör istället stimuleras. Vi före- sätt när det

gäller trafiken, produkter,

slår även att krav riktas från centrala kemikalier och avfall. Vi ser det ändå som

myndigheter mot oljeindustrin att ta en att få ett mer målin-

möjlighet igång

fram riktat arbete som leder till minskade

miljövänligare oljor. utsläpp.

M

iljâskyddsområde enlig?? 8a § i miljöskyddslagen Skärpt tillämpning

och

förändrad miljkilagstmning

För att underlätta och påskynda arbetet

att få en renare i och Vi föreslår att en mer

miljö Göteborg på åtgdrdsimiktad kont-

Hisingen föreslår vi regeringen att Göte- roll införs av luft-, mark- och vattenom-

borgs, Mölndals och Partille kommuner rådena i

Göteborg. Tillsynsmyndigheter-

utses som na skall besluta om och arbeta fram

miyöskyddsømråde enligt 8a § själva

miljöskyddslagen. I ett nästa steg kan det kontrollens och

omfattning inriktning,

vara motiverat att området till en både vad mark- och vatten-

utvidga gäller luft-,

större del av Göte- kvaliteten. Det är särskilt i en

Västsverige; triangeln angeläget borg-Trestadsområdet-Lysekil, där även som föreslås till region miljöskyddsområ-

Göta älv inkluderas. Motivet att utse den de. utförandet av

Själva provtagningar,

inre är främst att få m m kan dock vid behov

Göteborgsregionen mätningar ske

igång ett målinriktat arbete för att mins- som De som ut förore-

tidigare. släpper

ka utsläppen från trafiken och förenkla skall liksom bekosta kont-

ningar tidigare miljöskyddsarbetet med många miljöstö- rollen och kan i en ingå referensgrupp.

rande mindre Vi föreslår även att de som till-

anläggningar. avgifter

Kommunerna (som väghållare) bör tar ut av m fl

synsmyndigheterna företag

åläggas att ta fram en för trafiken i samband med och helt

plan prövning tillsyn

med det målet att de mil- eller delvis kan behållas av

övergripande myndigheter-

jömål som beslutats politiskt skall na. De skulle kunna bidra till finansieuppnås. I åläggandet skall även ett krav av denna ingå ringen typ av kontroll. på genomförande. I det

sammanhanget

skulle krav kunna ställas att de inre de- I om kort sikt före-

fråga lagändringar på

larna av endast får trafikeras av slår vi en av i

regionen ändring miljöskyddslagen

miljövänliga fordon. hos koncessions-

prövningsförfarandet

Generella bör utfärdas för mil- nämnden. Den som söker tillstånd för

regler

jöstörande mindre anläggningar. Om- verksamhet kan av till-

miljöfarlig åläggas

prövning av större bör un- att redovisa en

anläggningar ståndsgivande myndighet

derlättas. Krav bästa tek- utomstående om

på tillgängliga sakkunnigs utredning

nik bör införas. om I flera

Regler elanslutning möjliga skyddsåtgärder. projekt

av fartyg vid och renare bränslen be- har vi visat behovet kaj på av detta, tex behövçr fastställas. träffande raflinaderiema och

oyehamnarna

Aven kemikalie- och avfallshante- Den som finns i

möjlighet miljöskyddsla-

ringen i storstadsområdet är av sådan Vi föreslår dock

gen kan börja tillämpas.

omfattning att särskilda åtgärder behövs. att ändras så att det blir

lagen obligato-

I det miljöskyddsområde vi föreslår är riskt med sådan för att un-

redovisning

det motiverat med från derlätta arbete.

bemyndigande myndigheternas

regeringen enligt lagen om kemiska Vi föreslår även att

pro- miljöskyddslagen

dukter att ge lokala eller ändras så att och från

regionala myn- utsläpp störningar

digheter möjlighet att utfärda till och från en

generella godstrafik prövningsplik-

bestämmelser för att använd- eller i

begränsa tig anläggning godsterminal ingår

ningen av hälso- och kemika- den ordinarie

miljöfarliga miljöprövningen.

lier.

Våra vad som En förslag är exempel på omfattande översyn av hela miyölagsnft-

bör regleras och kräver bear- är det

ytterligare ningen på väg. Vi finner angeläget

betning. Detfinns svårigheter att utnyttja att beaktar de erfarenheter

regeringen

som kommit fram i Göte- Sverige, som genereras i kommunen,

Miljöprojekt

stanna kvar inom kommunen för att fiborg, dä den översynen görs. Det viktifrän oss i kommittén är nansiera en sådan utbyggnad. Vi föreslår

gaste budskapet

att bättre måste att kostnaderna fördelas mellan staten

förutsättningar skapas

att även arbeta målinriktat för att lösa och kommunen i ett långsiktigt bindan-

med trafik och kemika- de avtal, där staten står för merparten.

miljöproblemen

En En vore att effekterna av

lier/produkter/avfall. genomgång rimlig lösning

skulle också behöva för att förenkla undanröjs fr o

göras skatteutjämningssystemet

eller avskriva sådant som har rn 1990 och 15 år framåt. Det skullejämte

låg prioritet

i Resurser biltullar eller liknande möjliggöra en fi-

miljöskyddsarbetet. hos myn-

digheter kan då frigöras för de viktigaste nansiering av ett utbyggt kollektivtrafik-

arbetsuppgifterna. system.

om kemiska bör

Lagen produkter

också ändras. Den omvända bevisbördan” och av vårt arbete

principen om byte av farliga Erfarenheter

ämnen mot mindre farliga bör ges ökad Erfarenheterna av vårt arbete visar att tyngd genom att skrivas in i lagtexten. och frågor har blivit

nya förutsättningar

aktuella i En tillta-

miljöskyddsarbetet.

medvetenhet bland allmänhet, fö-

Finansiering gande

anställda m fl kan noteras. Alltfler retag, Vi förutsätter att de som vi före- intressenter vill medverka i arbetet.

åtgärder

slår kommer att finansieras av dem som Denna situation måste tas tillvara för att

är ansvariga för respektive verksamhet flytta fram positionernai miljöarbetet.

och En storstadsregion som Göteborg ger utsläpp.

När det att ett till från miljö-

gäller skapa tillräckligt upphov speciella problem

attraktivt är dock Det finns ett stort antal

kollektivtrafiksystem synpunkt. mycket

kostnaderna omfattande. Inves- och inom ett begrän-

mycket utsläpp störningar

årskostnad blir ca två sat område. Nuvarande prövning enligt

teringens miljarder

kronor med en 30 år. miljöskyddslagen av varje utsläpp för sig

avskrivningstid på

I kommunen finns är inte alltid effektiv. Trafikens är stora företag och utsläpp som Volvo, raffina- svåra att med stöd av miljö-

många arbetsplatser angripa

derierna en rad I finns 11 kom-

m fl, vilka levererar lång skyddslagen. regionen

som för muner uppdelade i tre län och fyra land-

produkter betyder mycket övriga

ham- För finns

Sverige. Göteborg har, bl a genom stingsområden. miljöfrägorna således 14 olika tillsynsmyndigheter

nen, också en roll som transportcentrum för en stor del av landet. Detta medför (länsstyrelser, miljö- och hälsoskydds-

en omfattande och förorenande trafik nämnder). som främst drabbar Vi kan konstatera att trafiken och

Göteborg.

Problemet med storstädernas ut- avfall generellt sett år de stör-

produkter/

från trafiken är även av sta och svåraste problemen att göra nåsläpp i miljön nationell karaktär. De som be- saknas samtidigt miljöommiljömål got ät. Där slutats för landet som helhet är inte bud” från samhällets sida som ute i län

möj-

att om inte t ex och kommuner bevakar och

liga uppnå utsläppen problemen

från trafiken i Som driver fram lösningar. De miljömyndig-

Göteborg åtgärdas.

nämnts bedömer vi därvid ett heter som finns arbetar i huvudsak med

tidigare

omfattande kollektivtrafiksystem som en utsläpp från miljöstörande anläggningar kan vi notera att som el-

förutsättning. Samtidigt regleras enligt miljöskyddslagen

nuvarande inte ler med frågor som berör

skatteutjämningssystem avgränsade

ekonomisk att trafiken. På produkt- och kemikaliesidan ger kommunen möjlighet täcka de storstadskostnaderna, nu få vissa

speciella börjar kemikalieinspektionen

där trafiken är en del. genom ökade resurser.

viktig möjligheter

Staten bör, vår I det traditionella miljöskyddsarbetet

enligt uppfattning, ge

kommun en att låta finns flera möjligheter för samhällets oli-

Göteborgs möjlighet

en viss del av den ekonomiska vinst för ka att nuvaran-

miljöorgan komplettera

de arbete. Genom att ta fram konkreta och delansvar. att här or-

Möjligheterna exempel på lösningar kan ett mer åtgård- målinriktade år ganisera arbetsgrupper

sinriktat arbete stimuleras. Inom indu- därför För är det

goda. godstrafik viktigt

strin finns resurser och kon- att kommunala och

ytterligare statliga organ snabbt

taktmöjligheter att De anställda skaffar och överblick för

utnyttja. sig kunskaper

inom företagen har och att kunna vidta

kunskaper möj- åtgärder. Sj och andra

ligheter att som har arbetat och arbetar

påverka utvecklingen, transportföretag,

kan tas tillvara. Genom kontakter med här fortfarande utan större

någon styrarbetstagarorganisationer, skyddsom- ning från miljösynpunkt.

bud m H kan ett av

ömsesidigt utbyte Göteborgs trafikpolitiska lednings-

information och föra arbetet bildades under sommaren 1988.

utbildning grupp

med såväl yttre som inre miljö framåt. Den har för kommuns råk-

Göteborgs

Det finns att även rationa- beslutat att ta fram en kollektivtra-

anledning ning

lisera arbetet. Införandet och arbeta av generella fikplan börja med godstransbestämmelser för vissa För

miljöstörande portfrågorna. länsstyrelserna plane-

verksamheter i ett miljöskyddsområde år ras särskilda kommunikationsnåmnder i

ett sådant av vik- samband med den samordnade lånsför-

exempel. Prioriteringar tiga arbetsuppgifter görs av politiker och valtningen 1990. De ger ökade möjlighe-

myndigheter. Det skulle också behöva ter att arbeta med ett

övergripande syn-

klargöras vilka uppgifter som kan sått trafiken där bla

läggas på miljöaspekter

åt sidan för att göra det möjligt att arbeta vags in.

med de prioriterade frågorna. Vi finner dock skål att framhålla för

På avfallssidan finns sårintres- att vi ser ett klart behov av

många regeringen

sen ute i kommunerna, som kan innebä- i storstadsom-

operativa projektgrupper

ra svårigheter att driva från mil- råden som som kan

frågorna Göteborg komplet-

jösynpunkt. Ingen har t ex till att tera de ordinarie

uppgift miljömyndigheterna.

i praktiken driva om minskade Situationen med år

frågan miljöproblemen

avfallsmångder från industri och hus- så att det behövs både

idag komplicerad

håll. Källsortering en beredande år ett steg på vågen och en operativ funktion men räcker inte. ökar för att bistå De främsta

Avfallsmångderna politikerna. ar-

år från år. för sådana

betsuppgifterna projektgrup-

Många arbetar med planeringen av vara att från en mer samordper skulle trafiken och ansvarar för olika delar. nande sammanfatta och position tolka Från saknas dock en hu- all den information som tas fram

miljösynpunkt på olika

vudman, i såvål som och utifrån detta

Göteborgsregionen förvaltningar initiera

i många andra tätorter, för att se till att olika De skulle åtgärder. kunna ha en beslutade Det finns som vi haft i

miljömål uppnås. katalyserande verkan, Miljö-

t ex ingen i kommunerna med Den rollen har

uppdrag projekt Göteborg. ingen

att bevaka att den beslutade

politiskt idag.

minskningen av Sådana skulle kunna

kvåveoxidutslåppen ge- projektgrupper

nomförs. För krav och arbeta intensivt under på avgasrening en viss tid för att andra tekniska finns natur- lösa vissa bestämda åtgärder och avgränsade arvårdsverket som huvudman.

På person- betsuppgifter. Några nya myndigheter

trafiksidan finns eller institutioner behöver inte

många förvaltningar byggas

och som har

myndigheter kunskaper upp D

år 2000

Hisingen

-

en vision

att man i stat- Det tillhör inte direkt vanligheterna

av det här försöker måla liga rapporter slaget upp

en av hur samhället skulle kunna se ut om bild

och insatser verkli-

olika på miljöområdet

förslag

Det heller

gen genomfördes. går naturligtvis aldrig

”låsa” framtiden till en viss modell. att i

detalj

år det att försö-

Men samtidigt viktigt idémåssigt

ka visualisera hur resultatet av våra skulle

åtgärder

te Det kan vara ett bra satt att för en kunna sig.

bredare krets vad diskussionen

åskådliggöra

om. Det kan också vara ett sätt

handlar

egentligen

att inte fastna i att i stallet

detaljer, tydligare peka

- klä i mera ut sikt att

möjligheterna på miljöarbetet

visioner.

gripbara

I det här avsnittet vi en bild av hur

ger Hisingen

- - se ut när och skulle kunna

Göteborgsregionen

det har blivit renare.

”Väsentligt

16

isingen har inte bara blivit at- I Göteborgsområdet märks ett

tydligt

traktivare till det yttre. Luft- för och

uppsving fartygs- färjetrafiken.

miljön har blivit re- Numera man eller betydligt nyttjar naturgas lågnare till gagn för människorna svavlig olja som bränsle. De skan-

tidigare

och De flesta större om PCB i

miljön. punktutsläp- dalrapporterna oljan är sedan

pen från industrier och blott ett minne. panncentraler länge har i stort sett kunnat elimineras. Men allt har inte lika snabbt.

Utsläp- gått På

pen frän Volvo, raffinaderierna och ett område har det varit trögare och svåhamnarna är nere i mycket nivåer. rare att - trafik-

låga uppnå miljöförbättringar

Naturgas har ersatt oljan och är en av de sektorn. Där är det en bit

fortfarandeø

viktiga energikällorna. kvar till att A andra miljömålen uppnås.

Den sydvästra delen av ön är betydligt sidan är processen i rätt

på gång riktning.

grönare än i slutet av l980-talet. Föränd- Genom det ändrade främst synsätt på ringen började med ett kommunalt pro- bilismen, som växte fram i slutet av 1980-

jekt vid Hjalmar i den talet, och ett antal

Brantings-platsen framsynta visionära

s k Gårdagruppens Genom att suc- beslut

regi. trafikpolitiska är inte bara Hising-

cessivt förnya i bostadsområden en utan hela

miljön Göteborgsregionen på väg

och på denna mot gator spred sig typ av för- att få ett nytt kollektivtrafiksystem. sök vidare till industriområdena Man har kommit så längs långt att staden inte älven, iAröd, i Grimbo och vid behöver för trafik

Biskops- stängas sådana dagar

gården. Det källsorteringsprojekt som då inversionen som ett lock

lägger sig renhållningsverket påbörjade kom att över den centrala regionen.

spela en viktig roll. kommun har

Göteborgs börjat bygga

På företagen märks nu en klart förän- snabbt och attraktivt ut ett modernt, koldrad till

inställning miljöfrågorna. Miljö- lektivtrafiksystem. Tre huvuddelar utgör

arbetet har koncentrerats att få fram basen på i systemet: pendeltågen, snabbsslutna processer och en avfallsfri och

produk- pårvägen miljövänliga bussar. Pen-

tion. Målsättningen att komma ned till som ut till

deltågen byggts att omfatta nollutsläpp är på många ställen på väg att Kungsbacka, Uddevalla, Vänersborg-

uppnås. De produkter som tillverkas och Trollhättan och Borås, utgör den yttre säljs på marknaden tävlar med varandra delen. i en tunnel under Tågen passerar i När diskussionen kom i i

miljövänlighet. själva city Göteborg.

gäng i slutet av 1980- och av 1990- Inne i Partille och Möln-

början Göteborg,

talet om den utbredda av dal är den automatiska

hanteringen snabbspårvâgen

miljöfarliga kemikalier och produkter en klar succé. Den ersätter successivt den

hände av dessa var helt äldre Allt

mycket. Många Spårvägen. fler ställer nu sina

onödiga och kunde lätt undvaras eller bilar

pä någon infartsparkering utanför

ersättas med bättre alternativ. kliver staden, på pendeltåget och kan i Från både industrier och hushåll har och ro läsa sista delen lugn av morgon-

avfallsmängderna börjat minska påtag- och kanske ta en fika medan

tidningen

ligt. Genom de de snabbt susar in mot

källsorteringsprojekt Göteborg. Tåget

som tog ordentlig fart i av 1990- stannar vid som

början hållplatser är gemen-

talet började såväl anställda vid företa- samma med

snabbspårvägen. Där kan

gen som enskilda konsumenter att ställa man kliva omgående på automatvagnen nya krav på förpackningar och produk- som bara minuter når arbets-

på nägra

ter. Gasdrivna platsen. bussar kör fram till Onödiga eller resursslösande för- I en del fall har man t o m

hållplatserna.

packningar och testa de första

miljöskadliga produkter, börjat våtgasdrivna bussar-

som kan förstöra komposteringen av or- na.

ganiskt avfall, tolereras inte Den har det längre. På godstrafiksidan börjat princip om ju mindre avfall - desto lä- hända en del från

positivt miljösyn-

gre avgift” som införde un- Under de sista åren

regeringen punkt. på 1980-talet

der 1990-talet, ledde fram till att produk- fördes en intensiv diskussion om

godstra-

tionen och också konsumtionen snabbt fiken där lastbilstrafik på väg fortfarande förändrades. fördes fram som det mest ekonomiska

Men i lat en roll i det sammanhanget. Man har

alternativet. Göteborgsområdet

man tänka i andra banor. Flera dels en helt annan tillgång till resurser,

började

dels är inte lika enmedelstora, s k kombiterminaler börja- miljöexperterna i kanten samma i längre. Skyddet av

de byggas på strategiska platser miljöarbetet

Detta var ett helt både den inre är av centrum. och den yttre miljön

regionens

hade man numera en del i allas var-

nytt sätt att planera. Tidigare högst naturlig

för tanken en enda De företag som ligger långt framme

fastnat på jättetermi- dag.

som alternativ. Under i och resurshänseende märker kla-

nal mitti regionen miljö-

med att lokalisera dessa ter- ra fördelar. De är mer framgångsrika.

planeringen

minaler att Sist, men inte minst, vill människor gär-

började företagen energiskt

försöka samordna - bå- na arbeta i företag som har ett gott resina transporter

de för att minska de allt större transport- nommé på miljöområdet.

och för att vinna Det miljöarbetet och

kostnaderna miljöför- förebyggande

har delar. det nya synsättet på miljöfrågorna

har resulterat i att behovet av regler och la-

järnvägens industrispår byggts

elektrifierade både har minskat. De flesta ut. Numera är spåren gar mot alla odds mellan kombiterminalerna och ut till de företag som sysslar med någon miljöstö-

rande verksamhet håller reda större företagen. Nu, alldeles i början av ordentligt lastbil- vilka kemikalier och råvaror de hanett nytt sekel, är den traditionella på Fortfarande terar. De är också skyldiga att redovisa strafiken på väg att minska. år dock lastbilarna för långväga transpor- hela kedjan och, inte minst, vart ämnena

ter ett stort miljöproblem. tar vägen.

använ- Planeringen i samhället är annorlun- Både företag och kommuner tåtortsfordon da med hur den var för tio år

der speciellt miljövänliga jämfört

inom den centrala sedan. Kommunerna utnyttjar bl a planför transporter regiooch för att behovet av transnen. Några exempel som fått stor popu- bygglagen skall bli så litet som möjligt och laritet är små eldrivna budbilar, gasdriv- porter och minibussar. för att konflikter med tex industriutna lastbilar Genom av bostäder över huvud den stora process i miljövän- slåpp i närheten

som märks alla nivåer i uppkomma. lig riktning på taget inte skall - inte minst - och utveckling inom milsamhället på företagssidan Forskning har och har fått nya nischer,

miljöarbetet på myndigheter på jöskyddsområdet

det ändrat karaktär. Nu där många sysslar med avfallsfri produk-

politiska planet

arbetar man mer att finna tion och miljövänliga konsumentpro-

betydligt på

och dukter. På Szt jörgen, där Miljöprojekt kreativa lösningar på problemen att stanna vid att in- höll till en gång för tio år setvingas inte enbart Göteborg undersöka och beskriva dan, bedrivs ett sådant arbete i det miljöventera, problefaktorer tekniska centrum som växt fram där E! men. Det finns många som spe-

Uppläggning

av vårt arbete

från sig Delegationens uppdrag regeringen skiljer sätt från mer traditionella utredningar. på många Vi fick i att både initiera och samordna

uppdrag

för att skall bli renare Hisingen Väsentligt

åtgärder

Detta resulterade i att Vi inom en

tioårsperiod.

oss ett arbetssätt” där

inriktade på ”katalyserande

att sätta som i sin Vi strävade efter igång processer tur kan leda till att målsättningen uppfylls.

m

akgrunden till mit fram i vårt arbete ett sätt så att det

utredningsupp- på

draget formulerades i kom- även kan användas i andra delar av lan-

mittédirektiven: Hisingen är det.

ett av landets värst utsatta områ- Vi bedömer att

utsläppen på Hising-

den när det gäller en och i främst

luftföroreningsutsläpp. Göteborg kommer från

Tung industri och trajfzkleder med en olika från biltrafiken och kraftig punktkällor, genomfartstrapk ligger tätt intill bostäder från den av

spridda hanteringen miljö- Rajfinaderier, personbils- och lastvagnsfabri- och kemikalier.

farliga produkter

ker; oljehamnar, upplag fir miljöfarligt och När det mot trafik och gäller åtgärder

annat samt en tillverk- av kemikalier

avfall omfattande hanteringen så har vi inte

ningsindustri släpper varje år ut stora mäng- enbart begränsat arbetet till

Hisingen.

der av bl a kolväten, svaveldioxid och kväve- Genom dessa verksamheters

omfattning

oxider. Både den lokala och regionala miljöbe- har vi bedömt att det är att

nödvändigt

lastningen är är ett stort ta med hela tätortsområdet. Vi har också

hög. Vägtrafiken

problem. Den omfattande industrin på Hi- valt att beakta både utsläpp till luft, mark singen medför många tunga och ofta även och vatten.

miljöfarliga transporter Pendlingen till och från arbetsplatserna är omfattande.

I kommittédirektiven från Vårt arbetssätt

regering-

en påpekas också att en har skett

ändring

i 8a §. Detta medför l att åstadkomma

miljöskyddslagens uppgiften positiva för-

att det numera är att meddela från

möjligt ändringar miljösynpunkt i ett geo-

generella föreskrifter för områden som storstadsområde kan vi grafiskt avgränsat är särskilt belastade av olika

luftföroreningsut- skönja svårighetsgraden Det finns

släpp. I kommittédirektiven vi- vissa tex indu-

påpekas problem, miljöstörande

dare att den storstadstrafikkom- strier och där

statliga anläggningar, relativt av-

mittén fått i att studera vilka tekniska uppdrag gränsade lösningar kan ge snabekonomiska styrmedel som bör ba och

tillgripas synbara förbättringar. Andra

för att minska föroreningsutsläppen från som t ex trafikens och kemikaproblem, fordonstrafiken. liers/ kräver mer

produkters störningar,

Inom ramen för vårt har i samhällets

uppdrag förändringar struktur, pla-

ingått att med berörda och den enskildes

Överlägga statliga nering medverkan för

och kommunala Motsvarande att resultat skall nås. organ. har också skett med andra intressenter, Det sätt vi valt att genomföra arbetet till kan kort sammanfattas i

exempel på företagssidan. på några punk-

Arbetet har från den ter:

pågått ljanuari

1988 fram till den 1989. Vid årsskif- o Det finns

ljuni idag många aktörer i miljö-

tet 1988/89 lämnade vi en till utför också ett bra

delrapport skyddsarbetet. Många

regeringen. arbete utifrån de man

förutsättningar

har med ofta resurser. Vi har

begränsade

valt att koncentrera våra insatser till så-

Målsättning dana områden och ”nischer där inte

tillräckliga insatser görs men där beho- Vi har formulerat vår i ett vet av är särskilt

målsättning åtgärder stort.

antal punkter, som varit för o Vi har inte ner arbete atti

ledsagande lagt på detalj

hur arbetet i har beskriva den aktuella

detalj lagts upp. föroreningssittla-

0 Ta fram och föreslå an- tionen eller hur stor

åtgärder belastningen är, vil-

greppssätt som - om och når de genom- ka effekter olika kan ha etc. Istäl-

utsläpp

förs - leder till en radikal av let har med våra

minskning vi, i enlighet direktiv,

dagens utsläpp av Hi- från att situationen är otillfreds-

föroreningar på utgått

singen och i hela ställande. stora av hälso-

Göteborgsområdet. Dagens utsläpp

0 På olika sätt förankra dessa så och

åtgärder miljöstörande föroreningar måste

att de så snabbt som kan minska Vi har inriktat

möjligt påbör- kraftigt. oss på att

jas. finna vilka som finns för att

möjligheter

0 Att presentera det material som kom- dessa

uppnå minskningar.

*

o Vi har mot stora - att fylla funktionen av strategiskt

prioriterat åtgärder

eller av äm- länk i en större kedja av åtgärder

utsläpp höga exponeringar viktig

nen där det finns - att lyfta fram ”vita fläckar på miljö-

vetenskapligt grundad misstanke om miljö- och hälsofarlighet. skyddskartan

Vi har arbetat ur ett 0 Vi har försökt bereda väg för våra åt-

utsläppsperspektiv.

0 Vi har försökt hos berörda verksamheter

göra en angreppsana- gärdsförslag

Vilka åt- och men även hos andra

lys av föroreningsproblemen. myndigheter,

ska vi eller få för som fackföreningar, branschor-

gärder påskynda igång grupper

att kärna så nära ganisationer, övriga intresseföreningar.

angripa problemets

som Vad är taktiskt Vi har även försökt informera allmänhe-

möjligt? fördelaktigt

att arbeta med den tid vi ten via massmedia och konsumentinfor-

på begränsade

har? matörer. Vi har därför inte inväntat pu-

av konsulter, av för att in-

0¶Vi har, bl a med hjälp bliceringen slutrapporten

fram olika En del av formera om våra olika delförslag.

tagit åtgärdsförslag.

akut karaktär 0I arbetet har vi känt oss bundna av dessa är av mer kortsiktig ej medan andra ett mera och administrativa begräns-

anlägger långsik- juridiska

Vi vill betrakta dessa för- Vi har utgått från att problemen

tigt perspektiv. ningar.

Alla bitar är skall lösas och att hinder kan undanröslag som bitar i ett pussel”. inte lika stora, men alla jas.

naturligtvis fyller

ändå en funktion. Det kan till o Vi har under arbetets gång samlat på

speciell

oss en hel del erfarenheter som inte di-

exempel vara:

- att som och rekt kommer till uttryck i våra delrappor-

fungera goda exempel

förebilder som en ter. I ett avslutande avsnitt i huvudrap-

ger ringar-på-vatt-

och få en funk- redovisas dessa erfarenheter i net- effekt därigenom porten form av några idéer om hur det praktiska tion som modellförslag - att direkt leda till stora, faktiska kan förbättras E]

miljöskyddsarbetet minskningar av föroreningsutsläpp

som

Hisingen

föroreningskälla

med andra storstä-

Göteborgsregionen har, jämfört

en stor industrisektor. Det alstrar en omfattan-

der,

och På finns flera

de person- godstrafik. Hisingen

av stora som Volvo

de företagen raffinaderierna,

hamnarna. Där finns också ett stort antal små och Från av dessa sker

och medelstora företag. många

av olika till På sker

utsläpp slag miljön. Hisingen

även en omfattande kemikalie- och avfallshante-

ring.

m

24

isingen är en ö som från dade med bostadsområden och handels-

skiljs

fastlandet av Nordre älv och centra. Hår finns 70 % av kommunens Göta älv. Den i Göte- industrimark och 90 % av kommunens

ligger

borgs kommun. Hår bor en maskin- och metallindustri.

tunga olje-,

fjärdedel av kommunens 430 000 invåna- Hamn- och industriverksamheten Hi-

på

re. och i en medför omfattande av

Hisingen Göteborg ingår singen utsläpp tätortsregion på drygt 700 000 invånare. till föroreningar omgivningen. Utsläp-

pen sker dels från de stora verksamheter-

na som raffinaderierna, Volvo, olje- och

-i storstaden containerhamnarna, dels från

Hisingen Göteborg många

mindre och medelstora De

företag.

Hisingen har skiftande I mindre år koncentrerade till fem

karaktärsdrag. företagen

de norra delarna stora områden stora indusniområden.

ligger sammanhängande

med jordbruksmark och orörda natur-

Hisingen år en del i ett regioncenområden. Luftkvaliteten och trum som en omfattande biltra-

miljösitua- skapar

tionen år hår gynnsam i förhållande till fik. Vissa delar av har överskott

regionen

hela den inre I de södra - andra har underskott.

tätortsregionen. på arbetsplatser

och delarna utbreder det finns en av kom-

sydvästra sig På Hisingen fjärdedel

industrialiserade Hisingen. Här munens arbetstillfällen med en övervikt

ligger

stora industri- och hamnområden blan- inom industrisektorn. av dem

Många

Hisingen i Göteborgsregionen.

SÄVE 1400

BP m- mer - .A SHM BRÄMAKE »mus GÅRDEN k-\ 15.100 fAkeNo/(u * scañmmum KYAHAMNEN

Verksamheter, bostadsområden och antal boende på Hisingen.

(Källa: Göteborgsregionens kommunalförbund)

som arbetar bor dock utan- halter har i genomsnitt en gång

på företagen uppstått

för Koncentrationen av arbets- per år.

Hisingen.

därför en omfattande Ett annat klimatfenomen är s k om-

platser skapar pen-

deltrañk till och från arbetet. Industrier- landsbriser som kan uppstå runt den täna alstrar Konto- ta, i

mycket tung godstraflk. uppvärmda bebyggelsen regionkår-

av innerstaden nan. Luften sugs då in mot centrum

riseringen skapar mycket

Biltrañken ökar i och ökar i de cen-

tjänsteresor. kraftigt föroreningshalterna

F n är den ök- trala delarna.

Göteborgsregionen. årliga

ningstakten fem procent. inom indu- Fakta om Kemikaliehanteringen utsläppen stri, serviceverksamhet och hushåll är omfattande. kemiska Biltrafikens andel av föroreningsutslåp-

Många produkter

innehåller muta- på Hisingen och i Göteborgsregio-

allergiframkallande, pen

tionsframkallande och nen av t. h. Fordons-

svårnedbrytbara framgår figuren

ämnen som vi exponeras för och som strömmarna i Göteborg visas på sidan hamnar i miljön. 28. från trafiken sker på låg

slutligen Utsläppen

De stora och ökande avfallsmängder- höjd och i närheten av platser där många na och människor vistas. På Hisingen är de tät-

skapar miljö- hanteringsproblem.

En stor del av avfallet kan användas södra områdena särskilt hårt

ej bebyggda,

som en resurs eftersom det mesta blan- trañkbelastade. das 40-50 viktprocent av hushål- Industri- och hamnverksamhetens

ihop.

lens avfall är material andel av på Hi-

komposterbart föroreningsutsläppen

som skulle kunna användas i Hisingens singen och i Göteborgsregionen framgår av nästa sida. Industriella kolvä-

tunga lerjordar. figur på

har ett klimat teutsläpp domineras av några mycket sto-

Göteborgsregionen

och en som främst vintertid ra källor på Hisingen (1987):

topografi

luftföroreningskoncentratio- Raffinaderierna ca 10 000 ton/år

påverkar

nerna. Varm luft sig tidvis som ett Volvo 2 700 ton/ år

lägger

Över kallare luft i regionens (Skarvik, Rya, Tors-

spärrskikt Oljehamnarna

och förhindrar spridning av hamnen) 2 500 ton/år

dalgångar

luftföroreningarna. Halterna av förorekan då bli Sådana tillfäl- Det totala från reste-

ningar förhöjda. utsläppet samtliga

len har i 25 rande är mind-

uppstått genomsnitt gånger punktkällor på Hisingen

15 åren. höga re än 2 000 ton kolväten per år. per år de senaste Mycket

Uppgifterna om rafñnaderiernas ut- till för-

Avfallshanteringen ger upphov

släpp grundar sig på de mätningar och i samband med trans-

oreningsutsläpp

beräkningar som vi i Göte- eller Av-

Miljöprojekt port, deponering förbränning.

borg och BP Raffmaderi AB vid i

gjort fallsmängderna Göteborgsregionen

Shells respektive BP:s raffinaderier un- har de senaste 40 åren ökat med 600 % der 1988. Siffrorna bör ses som en stor- trots att enbart va-

befolkningsökningen

leksordning. Se vidare i avsnittet om raf- rit 30 %. Orsaken är bl a en ökad användñnaderierna. I övrigt har uppgifterna er- av och

ning engångsprodukter förpack-

hållits av länsstyrelsen i och

Göteborgs ningsmaterial.

Bohus län samt från Det kommunala

Göteborgsregio- avloppsreningsver-

nens kommunalförbund. ket vid

Rya på Hisingen producerade

Energiförsörjningen för bostäder 1987, 26 500 ton slam ur 125 m3

miljoner

och industri sker fjärrvär- från sex kommuner i Gö-

idag genom avloppsvatten

me, lokal oljeeldning, el och gas. Utsläp- Till Ryaverket förs ett

teborgsregionen.

pen från uppvärmning på Hisingen och stort antal ämnen som inte är behandi av i

Göteborgsregionen framgår figuren lingsbara reningsverket. Kommunsty-

nedan. introdu- relsen i har beslutat att avråda I och med att naturgas Göteborg ceras i regionen kommer från utsläppen på att sprida slam från Ryaverket på Hisingen från åkermark.

förbränningsanlâggning- livsmedelsproducerande

ar att minskas radikalt vad beträffar sva- Förekomsten ämnen i av organiska veldioxid och stoft. slam är en spegel av kemikalieanvänd-

I UPPVÃKMNING g TKAFIK ø INDUSTRLINKL. BENSINSTATlONER

CCI

KOLVÄTEN N0x 5

Koh/äte; kvöveoxid (NOX)- och svaveldioxid (SO2)- och

utsläpp från uppvärmning, trafik

industri på Hisingen (överst) och i 1987.

Göteborgsregionen (underst) Regionen omfattari

detta fall nio kommuner I

siffrorna kolvöteutsläpp ingår den dijfusa spridningen från

kemiska produkter, vilken kan uppskattas till ca 5 000 ton/år (Källa: Göteborgsregionens

kommunalförbund, länsstyrelsen i och Bohus lön) Göteborgs

E] 0-39 om KMZ 40-159

Ton/AR

av mur/rutin: kväveoxidutslápp i Göteborgsområdet.

Fördelning (Källa: Göteborgsregionens kommunalfdrbund)

i samhället. Till stor del sker ke-

ningen

mikaliehanteringen inom industrin,

men en betydande användning sker

inom serviceverksamhet och hushåll. Trots att stora använda kemis-

mängder ka produkter samlas in som miljöfarligt

avfall (36 000 årston i Göteborgsområdet) sker ett omfattande flöde ut i omgiv-

direkt till luft vid han-

ningen. Antingen

eller via avloppsnâtet till Ryaver-

tering

ket. Ett är flyktiga, klorerade

exempel

kolväten där årligen ett ton binds till

slam. kan beräknas

Ryaverkets Samtidigt

att närmare 1 000 ton per år avdunstar

till luften från konsumentprodukter och

industriell verksamhet i Göteborgsregionen EI

l SODEKLEÖEN.

Biltrajiken i Göteborg under rnedelvardagsdygnet 1 98 7. (Källa: Stadsbyggnadskonto-

ret i Göteborg)

0,01

Organiska kemikalier av

i slam från svenska reningsverk (Arm fem reningsverk bör hamna inom - markerat i

staplarna Ryaverket högerkant).

LAS - - tensid i textiltvättmedel

Linjärt alkylbensensulfonat vanlig

NP - - av en

nonylfenol nedbrytningsprodukt vanlig tensid i industriella

rengöringsmedel och biltvättmedel

- i

Ft -ftalater mjukgärare plaster (PVC)

Ok-Aro

- oklorerade aromater (1 -2 ringar) - lösningsmedel K-Ali - klorerade -

alifater lösningsmedel

PAH - -

polyaromatiska kolväten förbränningsprødukter ( kol) olja,

(Källa: Svenska Vatten- och VAVM

Avloppsverksföreningen 64, okt -88)

Så skall

Hisingen

göras väsentligt

renare

Insatserna för att skall bli renare måste

Hisingen

omfatta ett brett av och in

spektrum åtgärder gripa

en rad områden och Verksamheter. Vi föreslår

på

mot de stora till luft och

åtgärder punktutsläppen

Vatten. När det trafiken måste

gäller exempelvis

dock utstrackas över en

åtgärderna betydligt lång-

re och också innefatta en annan samhälls-

period

an Vad Vi har På liknande satt måste

planering idag.

arbetssätt för att minska den obam-

nya tillgripas

made som Vi har

kemikalieförbrukning idag.

30

3 i ._ .

i delar in

utsläppskällorna kemikalier,

Produkter, avfall

i tre grupper:

o Punktkällor - Minskad (industri, hamnar,

kemikalieanvändning

avfallstippar) - ett renare slam

o Trafik - Materialbalans

för miljöfarligt avfall

0 Produkter, kemikalier, avfall i

Göteborg

- Avancerad av emulsioner

rening

Mot och

bakgrund av vår strategi har vi valt oljehaltigt avlopp

att arbeta med - Tankbilstvâtt

följande frågor och pro-

- Framtida

jekt: avfallshantering på Hisingen

.1 f* VW .:=.\ l r

5* Punktkällor

- “E e* Åtgärdsprogram för raffinaderierna kontroll

Lagstiftning,

-

Operativt kontrollsystem för diffusa

från raffinaderierna - om kemiska

kolväteläckage Lagen produkter

- - Volvo, Torslandaverken

Miljöskyddsområde enligt 8a § miljö-

- Avfallsfri

produktion och miljö- skyddslagen

- ämnen vänligare produkter Miljöfarliga i lakvatten, sedi- - av Atervinning bensinångor ment och musslor i Göta älvs mynfrån fartygsutlastning och i lakvatten från

ning avfallstippar

- Torshamnen -

utsläpp från råoljefartyg

- Renare bränsle för färjor Resultaten av projekten finns, med nå- - av

Elanslutning färjor got undantag, i form av delrapporter

- av lakvatten Rening från avfallstippar som är sammanfattade i De ut-

bilagan.

- Minskat

läckage från Tagenetippen för de gör grunden ställningstaganden

som och för de vi gör i detta kapitel

förslag till fortsatt arbete som kommittén

lämnar.

Fyra studieresor har gjorts av företrä-

dare för för att hämta hem

delegationen

Trapk kunskaper från andra länder. En resa

gjordes till USA för att studera luftvårds-

- för Beräkningsmodell acceptabla arbeteti Kalifornien och andra svårt be-

trafikflöden lastade områden.

- Pendeltåg En andra resa tillsammans

gjordes

- Modernt kollektivtrafiksystem med naturvårdsverket till Holland för att

i Göteborg studera med

miljöskyddsarbetet olje-

- i -

Godstransporter Göteborg på väg hamnar och nationella luftvårdsprooch järnväg

gram. - -

Volvogods på miljövänligare sätt I Frankrike, och stu- Belgien England

- för lastbilar och bussar Naturgas derades moderna

kollektivtrafiksystem

- Bensinkvalitet tillsammans med

Göteborgs stadsbygg-

- trafik- Göteborgs och miljöproblem nadskontor och vår konsult. Under en

- en fråga om samordnad stads- och av den

fjärde resa, arrangerad miljöpolitrafikplanering tiska i beledningsgruppen Göteborg,

- Trafik- och stadsmönster - om trafik- söktes och

avfallsanläggningar städer utvecklingens betydelse med i utbyggda kollektivtrafiksystem

- Minskat behov av persontransporter Frankrike och

Västtyskland.

Punktkällor

år för Shell och BP har tillstånd enligt miljö-

ätgårdsstrategi punkt-

ser ut så här: för sina verksamheter. För

utsläpp skyddslagen

l. med bästa att minska kolväteutsläppen har företa-

Fullfölja åtgärder tillgängs k flytande tak på råoljeliga reningsteknik. gen installerat

Sätta för avfallsfri el- och bensincisterner. Bassänger för av-

2. igång “projekt”

ler avfallssnål skiljning av olja i avloppet har täckts över

produktion.

Ersätta råvaror och för att minska av kolvä-

3. miljöfarliga avdunstningen med miljövänligare al- ten. hjälpkemikalier

ternativ. till kom- Shell levererar fjärrvärme 4. Införa mer kontroll

åtgärdsinriktad munen att På genom utnyttja spillvärme.

av utsläpp och omgivning. motsvarande sätt levererar BP

spillvärme

till Volvo. Villkoren för till luft

utsläpp

innebär bl a att svavelhalten i bränslet får Ramnadmer vara maximalt 0,5 Företa-

viktprocent.

ha ett utsläpp som motsvagen får dock till luft av svaveldioxid, kväveoxi- Utsläpp rar en svavelhalt i bränslet på en procent der och stoft sker från ugnar där olja för den värmeenergi de levererar till ex- Vid Shell eller gas används som bränsle. tern Detta minska utmottagare. avsågs finns BP har halva sex ugnar. ungefär totalt i av svaveldioxid,

släppen regionen

antalet. Bränslet består till 80 % av gas kväveoxider och stoft. (1987). Vid återvinning av svavel ur pro-

stora svavelför- Länsstyrelsen begärde i maj 1987 att

cessgaser släpps mängder

ut. av kolväten och naturvårdsverket skulle begära ompröv-

eningar Utsläppen

ämnen sker i huvudsak hos koncessionsnämnden av raffl-

andra lättflyktiga ning

flänsar m m naderiernas Som skäl från de tusentals ventiler, utsläppsvillkor. s k bland annat den för-

som finns i processanläggningarna, angavs pågående

diffusa läckage. En stor andel kolväten surningen och de allvarliga skogsskador-

där na i Då Miljöprojekt Göte-

släpps även ut från de cisterner råolja Västsverige.

förvaras. Från träffades en överenskomeller färdiga produkter borg startade i kan stora melse med naturvårdsverket att de skulle

vattenytor avloppssystemen

kolväten avdunsta. avvakta projektets utredningar.

mängder

BP- och shell-rattinaderiernag

BP-ralfinaderiet är ett enkelt raffinaderi utan Shell-raffinaderiet är ett relativt komplext raffina-

Raffinaderiet deri med processer för omvandling av tjockolja

krackningsprocesser. har en pro-

ca 6 ton till destillat. Kapaciteten är ca 5 milj ton råolja per

duktionskapacitet på milj råolja per år

och till ca 60 % under 1987. Raftina- år och utnyttjandegraden 1987 var ca 70 °/o.

utnyttjades

deriet består av två Raltinaderiet har tre råoljedestillationsanlägg-

ráoljedestillationsanlägg-

två lör lätta de- ningar, en termisk krackning och ett flertal andra

ningar, avsvavlingsanläggningar

för Det togs ursprungligen i drift i

stillat, en katalytisk reformeringsanläggning processenheter.

av högoktanig bensin, en svavelá- slutet av 1940-talet och har sedan dess genom-

framställning

en gått ett antal om- och utbyggnader. Såväl kapa-

tervinningsanläggning, LPG-(flytande gas)

och två samt en gaslurbin. citet som komplexitet har då utökats. Den största

aminanläggningar

utbyggnaden skedde 1966/67. Raffinaderiet togs i drilt 1967.

För använder

kolväteutsläppen vi de nya Möjligheter

utsläppssiffror som fram i vårt re-

tagits

Vi har genom svenska och engelska kon- BP:s under

spektive mätprojekt 1988, se

sulter fram kostnadseffektiva nedan.

tagit åtgär- Raffinaderierna har tidigare

angder för att minska utsläppen ivit sina till 700-1 000 ton till luft (pro- kolväteutsläpp

jekt 2 i bilagan). Vi har därefter en gjort per år och raffinaderi. Dessa siffror är

prioritering av de åtgärder endast teoretiska

som ger bäst beräkningar av utsläp-

resultat från finns miljösynpunkt. pen. För kväveoxider olika uppgif-

Utsläppen från Shells och BP:s raffl- ter om storlek. utslåppens De anges i vår

naderier kan genom ett antal

åtgärder konsultrapport.

minskas från dagens nivåer med i stor-

leksordningen

Övervakningssystem

Kolväten 90-95 % för kølvateu

tsläpp

Svaveldioxid 90-95 %

Det behövs ett

”Kväveoxider” 60 % kontinuerligt mätsystem

som mäter raffinaderiernas Partiklar (stoft) 80-90 % utsläpp dyg-

net runt för att kunna minska och få

kontroll över de diffusa av kol- Vi bedömer att samma förbätt- läckagen

ungefär

väten. ring kan uppnås vid rafñnaderi,

Nynäs

som är Vi har med av konsulter ungefär en tiondel av Shell eller hjälp tagit

fram ett BP ifråga om förslag till ett sådant mätsystem.

kapacitet.

Det skulle Det bygger på att sänds ut från

innebära en ljusstrålar sammanlagd

en minskning för de tre raffinaderierna en- lampa till en mottagare. Mottagaren

är placerad kilometer från lam-

ligt följande (ton/år): några

pan. Olika ämnen absorberar specifika

Kolväten - 9 500 i

våglängder ljuset. Mottagaren kan då

Svaveldioxid - 2 500 aktuella halter av olika ämnen

registrera

Kväveoxider - 700 sträckan. kan

längs Signalema registreras

Partiklar (stoft) - 120 direkt i

datasystem som ger ögonblicklig

(l987-års ca 70 % information om halter och

kapacitetsutnyttjande, utsläppsvär-

av full drift.) den, om in.

lämpliga program läggs

i

wlwrgixgnê-m!

\»I\

E!?

.

.

Miljöprojekt Göteborgs mätningar av diffusa kolväteutsläpp från ett rajflnaderi. Följande kolväten

mättes: bensen, para-xylen, tolum och styren.

Shell Raffinaderl AB

1988 ll 07 Länsstyrelsen 1 Gbgs o Bohus lan Naturvårdsenheten 403 40 GÖTEBORG

Hätninzar av kolväteutslägg

har under många år bedrivit forsknings- och Shell-gruppen spridningsmodeller för stora punktutsläpp utvecklingsarbeten omkring (katastrofutslápp) av kolväten (speciellt LPG, LNG) och andra kemikalier HF).

(H25,

Vår avsikt år att söka ett samarbete med OPSIS AB för ett vidareutveckla deras mätteknik till att omfatta ett större antal kolväten, då butaner och pentaner, ån vad som 1 dag år speciellt fallet. Vi ett första möte mellan Shells forskare och OPSIS planerar i början av december l988. personal

Vidare kommer vårt forskningslaboratorium i Thornton, England, att vidareutveckla sina så ett de kan tillämpas för att spridningsmodeller beräkna från OPSIS-mätningarna. De tre OPSISkolvateutslappen utgående matsträckorna som 1 dag går över Shell-raffinaderiet (mäter bensen, toluen och p-xylen) komer därvid att utgöra en väsentlig bas. då det att klarlägga de meteorologiska förhållandenes speciellt galler inverkan på uppmätta koncentrationer.

Efter vårt möte med OPSIS AB, kommer vi att kontakta Er för ett

diskutera planen med Er.

Hed vanlig hälsning

§HELL RAFFINADERI AB

,le

3 \_--r/1* 5 i L Lundq ist

ur .Shells brev till länsstyrelsen.

Utdrag

vid Shells och BP:s relsen Resultaten vi- Systemet prövades att göra mätningar. raffinaderier från sar ett utsläpp av kolväten. Omräknat maj tilljuli 1988. Miljö- på och till blir det på 4 000-9 000

hälsoskyddsförvaltningen gjorde årsutsläpp

av ett större antal kolväten ton. Såväl våra som BP:s och andras mät-

mätningar

med de att av aroma-

parallellt kontinuerliga mätning- ningar tyder på utsläppen

har Kemisk tiska kolväten är - i storleks-

arna. Tidigare miljöveten- betydande

vid Chalmers av 10 % av de totala kolväteut-

skap gjort mätningar ordningen

raffinaderierna. Med led- Aromaterna är de mest hälsokolväten runt släppen. av dessa och våra av de olika kolvätena.

ning mätningar upp- farliga

skattar vi de totala av kolväten Våra konsulter uppskattar investe-

utsläppen

från Shell till 5 000 för ett mätsystem till ca 3 i storleksordningen ringskostnaden ton år från Mkr raffinaderi. Genom att vid vissa per (omräknat utsläpp per per Resultaten från BP kunde inte tillfällen även mäta hela av olika

månad). spektrat

av mättekniska kolväten med metoder

utvärderas på grund prob- kompletterande

lem och från Volvos (t ex kan en allt bättre

störningar utsläpp. gaskromatografi)

l november 1988 BP bild fås. Det system vi tagit

presenterade av utsläppen

De ut- fram är d v s ett verktyg som

beräkningar av egna mätningar. operativt,

under av kan användas i det arbetet. Så

fördes maj 1988. Mätningarna dagliga

med lasertek- snart onormalt höga halter av kolväten

kolväteutsläppen gjordes

nik. hade blivit i raffinaderiets kontrollrum Företaget ålagt av länssty- registreras

S()Ll1989:32 34

kan personal skickas ut för att täta läcka- va räknat hela

åtgärderna längs kedjan

get. Företaget sparar pengar för ton från till vid bensin-

varje raffmering tankning

kolväten som hindras att komma ut i station. vår konsult Enligt skulle årskost-

omgivningen. naden (kapital- och driftkostnad) för t

ex av konventio-

läcksökningsprogram

nell typ vid BP och Shell uppgå till 0,6-

Åtgärder

I,3 Mkr. För m m av cisterner

tätningar

Enligt vår konsult kan tillkommer följande göras vid ytterligare kostnader. BP har

de olika raffinaderierna:

nyligen på uppmaning av länsstyrelsen

lagt fram för sädana ett program åtgär-

Vid och BP: der. §hell BP bedömer att ut-

kontinuerliga

1. till raffinaderi- från cisterner Overgång gas som släpp kan minskas med

bränsle. minst 50 % till en kostnad av tre Mkr.

2. Installation i de största av Istället ugnarna för gas som produceras i pro-

särskilda brännare cessen skulle som ger låga utsläpp raffmaderierna kunna ut-

av kväveoxider. är

nyttja naturgas. Naturgas framdragen

3. Installation av ny svavelfabrik till och

(för Göteborg Hisingen. Den är

Shell även svär att

restgasrening). mycket lagra med dagens teknik.

4. Installation av övervak-

kontinuerligt Raffinaderigasen är däremot att möjlig

ningssystem för kolväten. sker sedan

lagra. Lagring många är i

5. och i

Läcksöknings- tätningsprogram bergrum anslutning till Shell. Det vore

för diffusa därför

kolväteläckage. fördelaktigt för som Göteborg

helhet att kunna utnyttja

raffmaderiga-

Beträffande sen för att möta variationer i stadens Nynäs har vi inte gjort nå-

gon utredning men bedömer att de mest totala förbrukning. Raffinaderierna har

kostnadseffektiva åtgärderna där är: i stort sett konstant av

förbrukning

1. till raffmaderi- bränsle Overgång gas som året om.

bränsle. Förutom ovanstående tekniska

möj-

2. Installation i de största av krävs

ugnarna ligheter följande:

särskilda brännare 0 som ger låga utsläpp Utsläppen av kolväten, speciellt de

av kväveoxider. som är aromatiska, farligast för såväl de 3. och anställda

Läcksöknings- tätningsprogram som närboende, mäste åtgär-

för diffusa das i första kolväteläckage. hand. Detta bedömer vi vara

en förutsättning för fortsatt drift av raffi-

Dessa åtgärder skulle för Shell, BP och naderierna.

Nynäs innebära kostnader: 0 Gränsvärden måste följande sättas för hur

mycket kolväten raffinaderierna kan

Investeringar, Drift och kapital-

tillåtas ut. Vårt är Mkr kostnader, Mkr/ år släppa förslag nägra

hundratal ton per år och raffinaderi (nä-

Shell 17,6 11,4-18,4 gra tiotal ton per är för Nynäs). Vår kon-

BP 8,6 sult hänvisar 8,8-18,8 till västtyska erfarenheter 1 - Nynäs 0,5-1,5 som innebär att de diffusa kan

utsläppen

1) Grov bedömning minskas genom läcksökning till 0,1 pro-

mille av

räoljegenomströmningen. Det,

Den stora variationen i drift- och tillsammans med

kapital- höga krav på packning-

kostnader beror variationer i bedöm-

på ar, tätningar m m, kan göra det möjligt

ningar av framför allt att få ned

gaspriser. utsläppen enligt ovan. Arbetet

I dessa siffror ingår inte mot med särskilda

åtgärder tätningspackningar, hel-

kolväteutsläppen. De kostnaderna är svå- svetsade rör m m för att minska de diffu-

ra att både det ameri- sa har utförts

uppskatta. Enligt läckagen med i framgång

kanska naturvårdsverket och den flera (EPA) av de petrokemiska industrierna i

europeiska oljeindustrins miljöorgan Stenungsund.

(Concawe) är dock 0 Installation läcksökningspro- av ett operativt, kontinu-

gram och andra mot diffusa

åtgärder erligt mätsystem för kolväteutsläppen bör

kolväteläckage de mest kostnadseffekti- som villkor för fortsatt verksamhet.

ingå

Volvos i ansökan

Omprövning av villkoren målsättning Lösningsmedel ton /år Utsläppskälla

De vi som till

utredningar gjort, ligger 391

till vid Måleri, lackering

grund för våra förslag åtgärder

504 sändes över till natur- Montering raffinaderierna, 40 i 1989. överen- Igarossfabrik

vårdsverket januari Enligt

100 skommelse med naturvärdsverket skall Ovrigt

de användas som tekniskt underlag vid att minska Volvos utsläpp

Möjligheterna

omprövning hos koncessionsnämnden maximal för ligger dels i att införa rening av raffmaderiernas villkor. En sådan om- lackealla (måleri och

punktutsläpp

kommer naturvårdsverket att och prövning ring), dels i att byta material rengö-

hos koncessionsnämnden. så att de blir fria från

begära ringsprocesser flyk-

eller likvär- De föreslagna åtgärderna kolväten.

tiga

förslag kan i samband med ompröv- från materi-

diga Teoretiskt kan utsläppen

i normal ordning till noll ningen genomföras minskas

al/rengöringsprocesser

och bekostas av enligt miljöskyddslagen om alternativ kan tas fram som är accept-

företagen. abla från produktionssynpunkt.

Utsläppen från måleri och lackering

minskas till eller nåkan troligen något

ton / år genom införande gra hundratal av bästa Så-

Volvo, Torslandaverken tillgängliga reningsteknik.

dan teknik för måleri och lackering är

lämnade i december 1987 in ansö- vid detta väl studerad och utredd.

Volvo laget

kan till koncessionsnämnden om utbygg- Naturvårdsverket, länsstyrelsen, miljö-

Volvo i och och opi-

nad av målerifabriken. åtog sig hälsoskyddsförvaltningen

att till 1992 ha minskat nionen har drivit frågan dit att Volvo

ansökan utsläp-

med all sannolikhet kommer att bygga pen av kolväten till luft från 2 700 ton per

med bästa tillår (1987) ned till 1 500 ton per år. två nya målerifabriker

Som mål för 1996 angav Volvo 1 035 gängliga reningsteknik.

391 från måleri- När det material och rengöton kolväten/ år, varav gäller

och och 644 från öv- kan ett målmedvetet ar-

lackeringsfabriker ringsprocesser

bete för att försöka nå noll-

rig verksamhet. genomföras

inom 10-15 år.

utsläpp

Under 1988, strax före koncessions-

nämndens beslöt Volvo

förhandlingar,

* e att ändra sitt åtagande från 1 495 ton / år

volvofiTorslandaverken 1200 1993. Målet för

1992 till ton/år

ur Miljöprojekt Göteborgs yttrande till kon- 1996 ändrades till 700 ton/år.

Utdrag

cessionsnämnden om Volvo Torslandaverken. Dessa nya mål skall uppnås genom

...Genom sina krav gentemot färgtillverkare installation av rening på samtliga utsläpp

har Volvo här som från måleri och även från de

dragit igång en ny utveckling, lackering,

till Istället för kolväteba- luftströmmarna. Den andra

spritt sig Västtyskland. utspädda

serade har med delen är till mindre kolväte-

avfettningsmedel företaget viktiga byte

testat såpa och alkaliska tvättmedel i flyktiga material och processer.

framgång

vissa rengöringsprocesser. Företaget arbetar re-

dan med åtgärdsprogram för att ersätta klorpa-

raffiner, freoner (i skumplast från underleveran- i

Kur- ltolirojochfnqnyttenoletoxylatçm-a

törer) och ej nedbrytbara rengöringsmedel.

vorna över nedåt. Ett Volvo AB är Göteborgsregionens största enskil-

utsläpp börjar gå företag

som Volvo kan bidra till ett trendbrott i da användare av nonylfenoletoxylater. Volvo har

kraftigt

- industrin slutar avfall...“ beslutat, bl a efter kontakt med Miljöprojekt Gö-

miljöarbetet producera

Vattenbaserade metalliclacker att med all

Anmärkning: teborg, påbörja avvecklingsarbetet

införs med en av nonylfenoletoxylat i sina fabriker.

med liten andel lösningsmedel användning

för den vanliga typen Volvo förhandlar nu med sin leverantör i Tyskland kulör per ár som ersättning

med för att ta fram bättre alternativ från miljösynpunkt.

mycket lösningsmedel.

Avtallstri eller

avfallssnål produktion»

Det vanligaste sättet attangripa löroreningarirån

en verksamhet är med hjälp av filter eller annan

reningsutrustning som monteras i eller

avlopp

skorsten. Föroreningarna koncentreras till slam

och filterkakor, som måste deponeras eller de-

strueras. Den hållbara metoden i längden är att

istället se till att inga utsläpp eller avfall

uppstår.

Det kan ske genom att byta råvaror eller hjälpke-

mikalier eller att ändra processer. Belysande ex-

empel är att använda vattenbaserade färger

istället för lösningsmedelsbaserade eller att tvät-

ta med såpa istället för med eller lack-

totogen

nalta. Det kräver dock att man noga kontrollerar

det miljövänliga alternativet så att det

verkligen

är bättre både för den yttre miljön och arbetsmil-

jon.

I Landskrona pågår ett projekt med ett antal Genom

råvarubyte och processändringar

företag där principen med avfallstri

produktion kan uppkomsten

av miljöstämnde utsläpp tillämpas. Ett företag som trycker med och

flexograt- avfall undvikas. teknik på plastmaterial övergår från organiska

lösningsmedel, typ glykoler och alkoholer, till vat- matur har granskat sin han-

avtettningsprocess,

tenbaserad tryckteknik. Overgången kräver vis- teringen av oljeprodukter och

våtlackeringen.

sa initialkostnader men ger i gengäld: Resultaten hittills äratt avfettning ej behövs i alla kraftigt reducerade utsläpp - minskade kost- alternativ till triklosteg och att ett miljövänligare nader för rening och kontroll visat användbart.

retylen sig Lågaromatiska ol-

- förbättrad arbetsmiljö alternativ till

jor, petroleumbaserade dragfetter

kraftigt minskade aviallsmängder - minska- och är andra råvaru-

pulverlackering exempel på

de kostnader för omhändertagande och

processförändringar med positiv effekt.

Ett annat företag som tillverkar

belysningsar- (Källa: TEM, Universitetet i Lund)

Miljöprojekt Göteborgs Arbetsmetoden att material,

angripa

och Volvos rn m förutsätter

projekt hjälpkemikalier ett syn-

sätt där man Vi har tillsammans med Volvo initierat för varje företag gör en

ett med materialbalans. Det innebär i stort sett

projekt syfte att minska utsläp-

att man tar reda på vilka kemikalier/ ma-

pen ytterligare. Projektet handlar om att

terial som in och vart de tar granska och försöka göra åt en av köps vågen.

något

- De material som tas de svåraste från miljövänligare

delposterna utsläppen

material som används fram, kan sedan komma alla andra, som vid banden”. Under 1987 använder materialet, - även van-

släpptes ca 120 ton tillgodo lösningsme-

liga konsumenter. del ut från ett 80-tal kemikalier, som an-

vänds vid banden. Det är om lim-

fråga mer, kitt, fogmassa, fönsterputs, rost-

skyddsspray m m. Arbetet är inriktat mot

avfallsfri eller avfallssnål Fortsatt arbete produktion

(Non-waste-technologf). Volvo redovisar efterhand resultat från

Volvo kan ställa krav sina underle- arbetet på med att nå avfallssnål produktion

verantörer att ta fram eller till

utsläppsfria länsstyrelsen, miljö- och hälsoskydds-

miljövänliga material. nämnden och naturvårdsverket.

Hamnar -

industrier Skarvik-Rya (oljehaønn)

Övriga

Möjligheter Skarvik-Rya är lastnings- och lossningshamn för färdiga oljeprodukter (bensin,

På finns en lång rad mindre

Hisingen diesel

eldningsolja, m m) och kemikalioch medelstora företag som släpper ut den äldre hamnen, i Skarämnen. er. I Rya ligger kolväten och andra organiska finns ett eller vik den nyare delen. I området En del av dessa företag har minskat som har och dis-

20-tal företag lagrings-

är sina utsläpp. Andra på väg att minska vid olika tributionsverksamhet depäer. har svårt att åt utsläppen med göra något Vid tre finns

depåer smörjoljefabriker.

konventionell teknik. Vi har inte hunnit Produkter till och från För att transporteras

studera något speciellt företag.

hamnområdet med fartyg, bil ellerjärninitiera arbete som kan leda till minska-

och i våg.

de utsläpp både på Hisingen övriga

Hamn AB och företagen i

Göteborgs

regionen har vi valt att även här slå ett har sedan 1975 tillstånd från Skarvik-Rya för avfallsfri eller avfallssnål produkslag koncessionsnämnden att bedriva sin

tion.

verksamhet.1979-81 prövades utsläppen

till luft. för hur

Några gränsvärden

Fortsatt arbete ut har kolväten som får släppas

mycket

inte satts. Däremot finns villkor om att

Miljöpolitiska ledningsgruppen kan spe-

att tak på bensintankar eller likvärla en viktig roll i miljöarbetet genom flytande

initiera och teknik måste vara installerad för att

forsknings- utvecklingsarbe- dig

ten tillsammans med Chalmers och uni- minska utsläppen av kolväten.

versitetet. kan aktivt Under 1988 installerade de större ol-

Ledningsgruppen

kon- återstående återvinningsutfölja och driva detta arbete genom jebolagen

kreta med olika Medel för av bensin till

projekt företag. rustning utlastningen

bör kunna avsättas av näringslivet och tankbilar.

kommunen.

FLYTANDE TAK V (sa/Vw :men MED sqM etxpek -_ varswsvrm nam LANGS VAGGEN

tak i bensincistemer och bensinåtervinning vid tankbilsut-

Skarvik-Rya oljehamnar Flytande

lastning/“znns installerad.

M att minska

ájligheter

Skarvik-Rya

kolväteu

tsläppen

Graab-Kemis och

Miljöprojekt Göteborgs förslag

De återstående kända till förbättrad avloppsrening i Skarvik-Flya olje-

punktutsläppen

av kolväten till luft är därmed hamnar.

utsläppen

från fartyg då de lastar bensin. 1987 las- Komplettering av nuvarande rening med aktivt tades ca 1,3 Mton bensin ut för vidare kolfilter. transport med fartyg.

de investering: 6,2 Mkr Enligt beräkningsmetoder från

Concawe Kapital- och drifts-

(europeiska oljeindustrins mil-

som använts kan be- kostnader per år: 4,2 Mkr (utan re-

jöorgan) utsläppen dömas i 600 aktivering av kol) ligga storleksordningen

ton/ år. 2,5 Mkr (med re-

en aktivering av kol)

Enligt utredning vi låtit göra kan dessa minskas med 95-98 Kostnad totalt kr/m3: 10,60 Mkr(utan reakti-

utsläpp % ge-

nom att i rör föra tillbaka vering) 6,30 (med

utsläppen på

land och där återvinna dem till bensin. reaktivering) Som föreslår vår Reningselfekt: 40-50 % för organiska ämnen

återvinningsutrustning

konsult den typ av (som COD) och 90-95 % för aromater, bensen

anläggning som olje-

redan installerat för tankbilsut- m fl giftiga ämnen

bolagen lastningen. Anmärknin : Uppgifterna gäller behandling

Vår konsult bedömer att säkerhets- av 400 000 m avloppsvatten per år. Kostnaden

frågorna är att lösa. Säkerheten för reningen idag är ca 5,55 kr/m .

möjliga

totalt i hamnen kan öka genom att avsevärt mindre mängder ska hamnar, att anpassa sina för

explosiva gaser fartyg

släpps ut. Huvuddelen av utlastad bensin återvinningssystemet. fraktas med moderna kemikalietankfar- Sjöfartsverket driver redan frågan intyg som är förberedda för eller redan ternationellt. Flera i USA, bl a

oljebolag

utrustade med Ett Exxon, har infört eller planerar att instal-

återföringssystem.

problem är att en del av dem i inter- lera

går ätervinningssystem för sina egna far-

nationell trafik, där bestäm- tyg. Vid vår studieresa i USA besökte vi

enhetliga

melser för fortfaran- ett raffmaderi i Kalifornien där man har

*bensinâtervinning

de saknas. A andra sidan fraktas ca 60 % installerat ett system, där återvunna kol- (1987) av bensinen inom svenska ham- väten används som bränsle. Vid vår stu-

nar. till ham- dieresa till Holland och Rotterdam fick En stor del transporteras narna i Vainern. vi reda på att de holländska

myndighe-

Det terna ser av bensin från bl a

föreslagna återvinningssystemet återvinning

bedöms kosta ca 15 Mkr i fartygsutlastning som en del i sitt stora

investeringar

och ca 220 000 kronor och åtgärdsprogram fram till år 2000. per år i drift underhåll.

förbättrad avloppsrening i .Skarvik-Rya

Genomförande i Regnvatten Skarvik-Ryas oljehamnar,

I februari Hamn AB som förorenas vid de olika

1989 tog Göteborgs oljebolagens

i samarbete med av och vatten

Miljöprojekt Göteborg depåer olje- kemikaliespill,

initiativ till ett möte med Svenska redare- från bensincisterner m m leds till en re-

föreningen, Sjöfartsverket, Scanraffi Ly- som sköts av Ciclean.

ningsanläggning

sekil, naturvårdsverket m fl för att disku- Ciclean ägs av Graab-Kemi. Ca 300 000 tera en handlingsplan för fortsatt arbete. m förorenat behandlas

avloppsvatten

Det resulterade i att en bild- är en av de moder-

arbetsgrupp per är. Anläggningen

ades. En första etapp i avvaktan på inter- naste i landet för denna och

typ av avlopp

nationella bestämmelser kan vara att för- tar bort effektivt. I de flesta

oljan olje-

må rederier, som enbart trafikerar sven- hamnar saknas liknande

rening.

Trots den traditionellt sett avancera-

Utsläpp

de vid Ciclean stora

reningen passerar

och kemikalier och BP:s kolvätemät-

mängder lösningsmedel Miljöprojekt Göteborgs

och ut i ningar visar att utsläppen från Shells och BP:s

igenom reningsanläggningen

havet. raffinaderier är lángt större än vad Concawes

beräkningsmetoder anger. BP:s mätningar visar

att kolväteutsläppen från råoljecisterspecifikt

Fortsatt arbete nerna (kan jämföras med bensincisterner) är i Naturvårdsverket kan använda 190 kg/tim jämfört med del

förslaget storleksordningen

som för att ställa hårdare krav beräknade värdet 40 kg/tim trots att flytande tak

exempel

denna är installerade. Skulle förhållandena vara de-

på typ av utsläpp.

för teknisk samma i Skarvik-Rya kan även utsläppen där-

Styrelsen utveckling

för att utveckla en ifrån vara underskattade. Det är därför viktigt att (STU) kan engageras ännu bättre teknik. utsläppen från Skarvik-Flyas cisterner mäts sna-

och och hälso- rast möjligt.

Länsstyrelsen miljö-

kan använda förslaget

skyddsnämnden

som att fä att hålla isär

hjälp oljebolagen

sina olika avlopp bättre. De svårast för-

orenade strömmarna kan då behandlas Al- ar. På av Miljöprojekt Göte-

enligt vårt förslag vilket blir billigare. uppmaning

ternativet är att betala den som har Hamn tagit reda på

rening borg Göteborgs

hela vilka och antal som lossat

måste göras på avloppsströmmen typer fartyg

i Torshamnen under 1988. En (förslaget ovan). råolja visar att i stor-

överslagsmässig beräkning

160 ton kolväten kan ha

leksordningen

Hamnar - Torshamnen släppts ut.

(råoljehamn)

Det är att komma ner till noll-

möjligt

För att raffinaderierna med rä- att enbart tillåta fartyg

försörja utsläpp genom

kommer till Torshamnen för med skilda tankar för råolja och ballast-

olja fartyg

in till olika vatten. att lossa och pumpa råolja land. Tidigare var

lagringsutrymmen på

det med stora fartyg på

vanligt mycket Förslag

200 000 ton dödvikt eller mer. I och med att de flesta kör korta sträckor för i Göteborg försö-

fartyg Tillsynsmyndigheterna

att hämta från terminalerna i ker tillsammans med Göteborgs Hamn,

råolja

är de numera i storleksord-

Nordsjön,

80 000-135 000 ton dödvikt. Efningen ter att ha lossat räoljan måste fartyget ta in ballastvatten för att kunna stabilt

ligga

i vattnet när återfärden till räoljetermi-

nalen sker. I nya fartyg med s k segregerade tankar finns särskilda tankar för bal-

lastvatten, som kommer i kontakt

aldrig

med I äldre fartyg utnyttjas dock

råoljan.

även som ballasttankar.

råoljetankarna

Det innebär att den volym ballastvatten som tas in ut” lika stor volym luft

”trycker

berikad med och kolvä-

svavelföreningar

ten som avdunstat från råoljan. Andelen med skilda tankar har

fartyg

ökat i takt med att de äldre fartygen bytts ut. Det innebär att minskat i

utsläppen

motsvarande takt. Kontrollen Stora kolväten kan återvinnas vid av utsläppen kan ske över- mängder relativt enkla beräkning- utlastning av bensin till fartyg.

siktligt genom

i första hand våg, få Shells och

på frivillig Stena Line

BP:s oljebolag att sätta upp en

tidsplan

för till kontrakt med som Stena Line presenterade en plan i mars 1988 för

övergång fartyg

enbart har skilda tankar. till lágsvavlig olja

övergäng

- till med svavelhalt

Overgäng oljor lägre

(1 °/›) senast december 1988

- till med svavelhalt

Overgäng oljor på 0,6 %

Fartygstrapk, fäøjeterminaler

juli 1989

I hamnområde finns fortfa- Planen innebär att Stena Line minskar sina

Göteborgs

rande en rätt omfattande utsläpp av svavel med 74 °/› från sin totala tärje-

fartygstrafik

även om den minskat totalt sett. Framför- trafik. Detta innebär en minskning på 1 600 ton

allt har svaveldioxid per år.

färjetrañken med gods och pas-

sagerare till Danmark, och

England

Tyskland ökat. För till

fartygens utsläpp som brännol- Bunkeroljan, fartygens

luft saknas regler. De flesta fartyg använ-

ja ofta kallas, kan också analyseras så att der högsvavlig tjockolja till sina motorer.

man är säker att inte avfall

på miljöfarligt

Det innebär att förorenade rök-

kraftigt blandats in.

gaser släpps ut och försämrar luften i

På hösten och hälso-

1985 tog miljö- Göteborg där folk bor eller arbetar. Det

skyddsförvaltningen i Göteborg ett antal

sker dels då år in eller ut

fartygen på väg från Halter prover på oljan några färjor.

från Göteborg, dels då de

ligger vid kaj av PCB 2,9 och 3,2 i

på mg/l uppmättes med motorerna på (för sin

elförsörj- Victorias och Stena Danicas

bunkçroljor.

ning). hade från

Bunkeroljan köpts Osttysk-

land. Sedan dess har leverantörerna

Möjligheter att minska uppmärksammats på problemet. Stena

utsläppen

Line tar regelbundet för att kont-

prover Elanslutning är för vissa kajer

möjlig rollera att inte innehåller PCB.

oljan med fárjetrafik där en fartygen ligger I och hälsobörjan av 1988 tog miljö-

längre tid. Stena Line har under 1988

skyddsförvaltningen i Göteborg ett antal

efter från

påtryckningar myndigheterna från olika cisterner i prover oljebolags

bestämt sig för att anordna

elanslutning Skarvik- och till Ryahamnarna. Miljöprojekt

ett par av sina färjor. Därmed kan

Göteborg bekostade ett

besvärande för utvidgat analysutsläpp omgivningen eli-

program för att ta reda innehåll av

på

mineras. Det bör även vara möjligt för

tungmetaller, klorerade ämnen och andandra rederiers

fartyg. ra substanser som normalt

miljöfarliga

Det effektivaste och snabbaste sättet

inte ska finnas i rena oljor. att minska totalt från

utsläppen fartygs- Lite senare Hamn gjorde Göteborgs

trafiken är att fartygen drivs med renare

AB, polisen och en razziai

länsstyrelsen

bränslen.

oljehamnarna där ett 50-tal prover togs.

I ett första steg kan man över till

gå Svindleri med av

inblandning spilloljor

lågsvavlig olja som bränsle. och avfall i av-

miljöfarligt vanliga oljor

slöjades, vilket ledde till åtal mot ett antal

företag.

V

Fartygslrafik

Utsläpp från fartygstratik i Göteborgs hamnar

Fortsatt arbete (1983, IVL 85-02-22)

Ton per år Miljö- och i

hälsoskyddsförvaltningen

Svavel- Kväveoxider Koloxid Kolväten Stott Göteborg håller redan att undersöka

på

dioxid vad som kan om elanslut-

göras ifråga

340 860 410 130 41 av vid

ning fárjor kaj, vad det kan ge för

Anmärkning: lnom ramen för ett regerings- och vad det kostar.

miljövinster uppdrag gör Sjöfartsverket nu en granskning av Där bedömer förvaltningen åtgärder

sjöfartens utsläpp till luft. och motiverade kan

möjliga hälsoskydds-

Bly ” Kalcium 4 0,3 ” Zink 0,4 0,1

Organiska klor-

” 64 1 föreningar 1)

1) som skillnaden totalt klor - oorganiskt klor

lagen eller miljöskyddslagen användas 40 000 ton per är har lagts upp. Verksam-

för att få dem heten har ett flertal be-

genomförda. reglerats genom

och slut av naturvårdsverket, koncessions-

Miljö- hälsoskyddsförvaltningen

eller länsstyrelsen kan älägga alla som nämnden och regeringen.

hanterar i hamnarna att re- Graab-Kemi har fro m 1988 drifts-

bunkeroljor

innehåll. ansvaret vid Torsviken. De ansökte dovisa analyser på oljornas

När det 1987-07-03 om tillstånd att från årsskiftet

gäller sjöfartens miljöpro-

blem är det att samverka med 1988 / 89 och tills vidare fä lägga upp dels

viktigt sjö-

fartsverket. fast industriavfall, dels industri-

flytande

avfall och behandlat miljöfarligt avfall.

Ansökan har dock vilande för

begärts

Avfallstippar att avvakta en del utredningar.

Oavsett om man fortsätter att depo-

På Hisingen finns ett antal avfallstippar, avfallet eller inte kommer det att nera till förorenat lakvat- renas. vilka bl a ger upphov rinna ut lakvatten som behöver

ten. med och sedi-

Reningsverk kalkfállning kan små i jämförel-

Utsläppen tyckas finns sedan flera år men be-

mentering

se med andra bidrag, men de sker under rinner avhöver förbättras. Efter rening år och efter att tipparna många långt via en bäck ut i en havsvik.

loppet

slutat användas. Det är också att få viktigt Ett av med nuvarande re-

problemen

fram bättre rening eftersom sådan i regel för att få ning är att utrustning saknas saknas såväl i Göteborg som i övriga lanbort ämnen, organiska klor-

organiska

det. Avfallstipparna i landet ger tillsamföreningar och kolväten ur avloppet. mans till stora miljöfarliga ut-

upphov

Aven ut-

släpp till yt- och grundvatten. diskuteras och Möjligheter att förbättra

släpp till luft har börjat

undersökas. I USA anser myndigheterna avloppsreningen

att det kan vara stora problem (se projekt fram flera till förbätt-

Vi har tagit förslag

16 i bilagan). rad av lakvattnet 10 i

rening (projekt bilagan).

- Torsviken Det som kan vara

förslag lämpligast

Avfallstippar

består av reningssteg: kemisk

följande

Torsvikens eta- sandñlter, aktivt

deponeringsanläggning fällning, sedimentering,

blerades 1977 och har med olika huvud- kolñlter.

använts som för fast och av ämnen skulle

män upplag Utsläppen organiska

industriavfall, behandlat och totalt kunna minska med ca 90 ton/år

flytande

obehandlat avfall. 30 000 - om denna rening infördes.

miljöfarligt typ av

Detta är ett förslag med en konven-

i

Tester

tionell reningsmetod. Det kan finnas båttre där nyare teknik kan prövas. De tester som gjorts i laboratorieskala visar

följande resultat:

Fortsatt arbete av %

Typ förorening Reningseffekf

Vi föreslår att Graab arbetar vidare för att Organiska

ämnen (mätt installera denna eller likvärdig rening. som kemiskt syreför-

Kostnader:

Avfallstippar -Tczgene

Avloppsflöde, m3/tim

har varit i bruk sedan 1972. I 25 50

Tagene

huvudsak har och aska från Sävenäs investering 4 Mkr 5 Mkr

slagg

och slam från Driffskostnad, kr 380 000 590 000

förbränningsanläggning

Ryaverket deponerats. Aven andra

typer av avfall har där, som

deponerats flyg-

och kolaska, obehandlat hushållsavfall, Vårt till innebär att

förslag rening

fettavskiljarslam, asbest m m. sandfilter och aktivt kol-

sedimentering,

Det finns en rad beslut om vill- filter installeras. Det skulle labora-

lång enligt

kor för verksamheten från koncessions- torieförsöken kunna minska

utsläppen

nämnden och andra ämnen (mätt som kemiskt

miljömyndigheter. av organiska

Nu gällande tillstånd medger fortsatt syreförbrukande substans) med ca 50

deponering av ovan nämnda av typer ton per år.

avfall. Området beräknas räcka till om- kan bedömas

Investeringskostnaden

kring 1995 om i huvudsak till ca 3,2 Mkr och driftskostnaden till ca

slagg läggs

upp. 200 000 kr per år för ett reningsverk med

Grundvattenförhållandena har kapaciteten 50 m* per timme.

länge varit föremål för diskussion. När-

boende har bl a av

klagat på förorening -

brunnar och Den omfattan- (Jeohydrølogi grundvatten

vattendrag.

de kontroll och Vår konsult av som görs av lakvatten har gjort en utvärdering

närliggande brunnar är inte gjorda

entydig. tidigare undersökningar om geo-

Lakvattnet från leds i två - och

tippomrâdet hydrologi grundvattenförhållan-

separata ledningar (slam- respektive

slaggupplagen) till till avloppstunneln g Torsviken

Ryaverket som passerar under området.

Vi lät utföra en analys av vattnet i bäcken utanför

avloppet frán Torsvikentippen.

lakvatten 16 av de 72 mest kemikalierna,

miljöfarliga

Vi har låtit utföra en studie av enligt den lista som amerikanska naturvårdsver-

möjlighe-

terna att rena lakvattnet med konventio- ket (EPA) gjort, identifierades. Listan har arbetats

nell teknik 10 i om till svenska förhållanden. De mest anmärk-

(projekt bilagan).

Parallellt har vi tillsammans med mil- ningsvärda halterna var

jö- och hälsoskyddsförvaltningen låtit ut-

Ämne Halt, föra en mer omfattande tig/l analys av lakvatt-

Organiska klor-

nets innehåll (se projekt 20 i

bilagan).

föreningar (EOCI) 1 200

Analyserna visar låga halter av miljö- Fenol

525 farliga organiska föreningar, som kunnat

P-nonylfenol 7 356

identifieras. Andelen okända ej identi- Ftalater 150 ñerade ämnen är Halterna hög. av orga- Dioxan 674 niska är i lakvatt-

klorföreningar högre

net från än från Dessa kemikalier kan finnas i olika produkter,

slaggupplaget slamupp-

laget. se nedan under Brudaremossen.

den. Flera av dem, som berör geologin, Brudaremossen

är utförda i samband med att

depone-

1972. Av tidsskäl hade Sammanställning av miljö- och hälsoskyddsför-

ringen påbörjades

vi att utvärde- valtningens och vár provtagning vid Brudare-

ingen möjlighet fullfölja

mossen: ringen med nya undersökningar.

Konsulten har funnit att det finns De ämnen eller kemikalier som redovisas här

som talar för att är bland de 72 mest miljöfarliga enligt den tidiga-

mycket påverkan på

i området är En re nämnda listan, baserad på amerikanska na-

grundvattnet begränsad.

är att en stor del av det turvårdsverkets bedömningar.

bedömning

dräneras ner i Exempel vad som identifierades i ett av

grundvatten som bildas på

som i under proven (i halter 1-46 ug/l)

avloppstunneln går berget

Samtidigt finns vissa indi-

tippområdet. Ämne Exempel på ursprung

kationer att lakvatten kan förorena

på

i södra delen av Toluen Finns i lösningsmedel

grundvattnet tippområ-

det. Slutsatsen blir att och bensin

grundvattensitua-

v tionen inte är tillfredsställande klarlagd. Etylbensen v Vår konsult föreslår ett 15-tal nya obser- Xylen

för Lösningsmedel i viss vationsrör grundvattnet. Styren typ av plasttillverkning

Naftalen Finns i lösningsmedel,

Iførtsarl (1 rbvtk oljeprodukter, bekämpningsmedel

Graab installerar rening av lakvattnet. Dibensoturan Kan förekomma

Det w lämnat kan utvecklas och som

förslag lösningsmedel

förbättras. ll Paradiklorbensen Ingår i vissa typer Grundvattenförhållandena behöver av doftblock toaletter

på

undersökas Vi har lämnat ll i

ytterligare. P-nonylfenol Tensid, ingår många

till Graab och miljööver vår utredning rengöringsmedel

myndigheterna. Ftalater i Mjukgörare plast

Dioxan Kan förekomma som

lösningsmedel och som biprodukt vid poly-

- Brudaremossen

Avfallstippar

estertillverkning

Brudaremossen har utnyttjats som Göte-

Hallen organiska klorföreningar (mätt som AOX)

borgs kommuns avfallstipp för alla typer

uppmättes till 290 ug/l

av avfall inklusive miljöfarliga från 1938 1) Kemikalier vi föreslagit att samhället ska aweckla. till 1972. är i

Tippen belägen Delsjöom-

rådet i närheten av Delsjöarna. Dessa

som reservoar för det råsjöar används

vatten som försörjer Göteborg och pum- ten och klarlägga påverkan på grundvatt-

till 1978 net i anslutning till tippområdet. pas upp från Göta älv. Från 1972 Brudaremossen enbart för Trots dessa omfattande analyser kan

utnyttjades

icke brännbart avfall. Därefter vi endast redovisa någon promille av vad

stängdes

Lakvatten rinner och kom- lakvattnet innehåller. Det är svårt att ana-

avfallstippen.

mer att fortsätta rinna från området i avloppsvatten av denna typ efter-

lysera

år. Det förorenade lakvattnet leds som antalet möjliga nedbrytningspro-

många

i kulvert till kommunens dukter kan vara mycket stort. Vi finner

avloppsled-

för i La- dock att är tillräcklig för att

ningsnät behandling Ryaverket. kunskapen

kvattnet kan bedömas som starkt förore- installera rening. Natur-

långtgående

nat. har i samråd vårdsverket har sedan länge jämställt

Renhållningsverket

med och andra berör- denna typ av avlopp med komplexa in-

miljömyndigheter

da under 1988 satt ett kontroll- och där det i regel krävs sär-

igång dustriavlopp, Det bl a till att skild reningsteknik (ENA-utredningen, åtgärdsprogram. syftar

minska mängden inträngande regnvat- 1986).

Rem ng av lakvatten [fortsatt arbete

Vi har fram flera till konven- Det är att och

tagit förslag viktigt renhållningsverket

tionell rening. Ett förslag som vi bedö- berörda fortsätter arbetet

myndigheter

mer ändamålsenligt är installation av se- med att och vid behov

klarlägga åtgärda

dimentering, sandfilter och aktivt kolfil- i området.

grundvattenföroreningen

ter. Kostnaderna bedömer vi till ca 2,5 När det lakvattnet kan vårt eller ett

gäller

Mkr för investering och ca 200 000 kr för till

likvärdigt förslag rening genomföras

driften. omedelbart och direkt ge en minskad Utsläppen av organiska ämnen (mätt för och

föroreningsbelastning miljön

som kemiskt syreförbrukande substans) Vi föreslår att

Ryaverket. renhållnings-

skulle med vårt kunna minskas verket snarast installerar re-

förslag långtgående

med ca 95 % enligt laboratorietester. Ut- ning av denna typ.

släppen av klorföreningar skulle kunna

minskas i motsvarande grad.

Trafik

en väsentligaste uppgiften när te framtiden, måste trafiken minska med det gäller trañkens är 25 % för att målet för kväveoxider skall

utsläpp

att klara de mål som finns be- nås. För att klara av cance-

minskningen

slutade centralt och lokalt om ämnen behöver trafi-

rogena/mutagena

utsläpp och halter av luftföroreningar. ken minskas med 90 % vid förväntad Förutom renare luft i

Göteborg gäller utveckling respektive 70 % om strängaste

det också att en trivsam stad, med införs.

skapa avgaskrav

mindre buller och mindre med En slutsats av detta är att enbart av-

trängsel

fordon. inte räcker för att

gasrening miljömålen

skall uppnås. Själva fordonsflödet av både lätta och tunga fordon måste minskas.

Miljömål

Om vi oss fram till år 2000 och

förflyttar

antar att trañktillväxten ökar en H ur kan lösas ?

enligt problemen

prognos för Göteborgsregionen, hur ser det då ut? I Göteborg har problemen med

höga

Vi antar att luftföroreningshalter uppmärksammats

inga ytterligare åtgärder

beslutas och genomförs utöver diskute- sedan lång tid tillbaka. Extremt luft

dålig

rade krav (om kolväten och kväveoxider) vid tillfällen med inversion gör situatiopå tunga fordon. Då behöver vi nen ännu mer

enligt allvarlig.

en beräkningsmodell minska biltrafiken Flera har fram

åtgärdsprogram tagits

år 2000 med ca 30 % för att klara kraven under åren, bl a av fordonsav-

Göteborgs på minskning av kväveoxidutslåppen. (Renare luft, 1985). De åt-

gasgrupp Den trañkström vi då kommer ner till som föreslås i den

gärder utredningen

motsvarar ungefär den vi hade 1985. Om berör i första hand de värst utsatta områman utgår från de dena och är av mer akut, karak-

strängaste avgaskra- kortsiktig

ven som kan förväntas inom den närmas- tär. Vi anser att det år att

nödvändigt

Behov av ska kunna uppnås. Förväntad

utsläppsminskningar år 2000 för att miljkimålen

redan beslut om krav på tunga fordon betraffan-

utveckling innefattar fattade avgasrening,

de kväveoxider samt en med 15 % för lätta fordon och 25 och kolväteutsldpp, trajikökning ”Hårda dessutom samt partikel-

% för tunga. utsläppskrav innefattar Kalifornienkrav

krav på tunga fordon.

Förklaringar: NOx - kväveoxider

C02 - koldioxid

dessa snarast. För att nå striktioner. Vi anser att styrmedel och

fullfölja åtgärder

en hållbar situation är det emellertid restriktioner är nödvändiga för att kun-

att ta fram mer na lösa tex problem

nödvändigt långsiktiga miljöproblemen,

Sådana är i de flesta med lokalt höga föroreningshalter.

åtgärder. åtgärder

fall mer omvälvande. De kräver stora in- För att kunna ovanståen-

genomföra

och ett starkt de krävs en offensiv och medveten stads-

vesteringar engagemang

från av invånarna. Dessutom och där lokalisering av

majoriteten trafikplanering

besluten om i bostäder, verksamheter och service an-

måste långsiktiga åtgärder

de flesta fall fattas passas till kollektivtrafikens huvudlinjer.

omgående.

Vi föreslår en radikal ett Denna utveckling mot sammanhållna satsning på modernt och snabbt och stadsdelar ger också möj-

kollektivtrafiksys- kompletta

Det till ett minskat behov av resor. tem som passar behoven i Göteborg. ligheter måste ha så fördelar att männi- avstånd kan tas bort.

många Många onödiga

skor helst ska att låta bilen stå hem- När det godstrañken måste

välja gäller

ma. Detta i den inre lastbils- och kombiterminalerna flyttas ut system, regionen, ur centrala Göteborg. Varudistributiokan knytas ihop med ett regionalt system av till nen inne i Göteborg skall ske med speci-

där ryggraden utgörs pendeltåg

ellt fordon. De kan drivas

Kungsbacka, Uddevalla, Vänersborg, miljövänliga

och Borås. Vi anser att ett väl med rena bränslen eller ha

Alingsås miljövänliga,

är en På sikt skall diesel

fungerande kollektivtrafiksystem långtgående rening.

för att kunna be- som bränsle awecklas. Godstransporter-

förutsättning samtidigt

biltrafiken med olika av re- na måste samordnas bättre så att onödi-

grånsa typer

UDDEVALLA

MM/WJ \, 7/ r 711331 uou-\“ .

D VÄNERSBORG

J .J .. V *d pull I _ . u y4 .. »its J

ÖJ!Wufm/

,%;§//*

AUNGSÅS

BORÅS

KUNGSBACKA

v”

977L

En vision av det nya

kollektivtrafiksystemet.

Beräkningsmodell

Vi har med av en konsult utarbetat en nen samt på nationellt beslutade avgasrenings-

hjälp

för att kunna ta reda om krav fordon. Aven mer långtgående krav som

beräkningsmodell på på

beslutade avgasreningskrav är tillräckliga för att diskuteras har tagits med. För de föroreningar nå beslutade mål i ett område 12 i bil- där miljömålen enligt modellen inte uppnås, ang-

(projekt

agan). De miljömål vi utgått ifrån bygger på poli- es avståndet till målen som behov av minskade tiska beslut om nödvändig minskning av utsläpp utsläpp eller minskad trafik. Modellen kan alltså

och halter av luftföroreningar. Vi har användas som ett redskap för att dimensionera

acceptabla

även satt upp en gräns för utsläpp av cancer- och olika åtgärdsalternativ. mutationsframkallande ämnen. Den har vi base- Modellen kan också användas för kommurat den svenska cancerkommitténs och inter- nens översiktsplanering, tex för lokalisering av

på

nationella strålskyddskommissionens (ICRP) godsterminaler och restriktioner mot den lokala, i modellen. tunga trafiken. Andra exempel är planering av

bedömningar. Bullerfrågorna ingår ej

dels för ut- nya kontor, bostadsområden och andra trafikal- Beräkningarna har gjorts dagens släppssituation, dels för olika framtidsalternativ strande aktiviteter. Vår modell är ett förslag till två arbetsredskap som kan behöva bearbetas och (år 2000). Framtidsalternativen bygger på

i Göteborgsregio- förfinas ytterligare.

prognoser över trafiktillväxten

tomma undviks. Med centralstation är knutga, transporter Göteborgs och av för fem Banan

hjälp av ny teknik upprustning punkten järnvâgslinjer.

kan mer föras mot är dubbelspårig och har

järnvägarna betydligt gods Alingsås

över från lastbil till sedan 1987 en fungerande pendeltrafik.

järnväg.

att utse inre - Gö- Banan mot korn-

Genom regionen Kungsbacka-Varberg

Partille och Mölndal - som milteborg,

8a § i miljö-

jöskyddsområde enligt

kan en trafikplan med syfte skyddslagen, t

att klara befästas Idé

miljömålen juridiskt.

Vår tanke år att det år möjligt att

Pendeln utgör ryggraden i Göteborgsregionens

en framtidsinriktad och miljövän-

skapa kollektivtrafiknät. De befintliga järnvägarna mot lig storstadsregion. Göteborgsregionen

Göteborg utvecklas genom om- och nybyggnaskulle kunna se ut som i den vision vi der till ett effektivt pendeltågssystem med getecknat här intill.

nomgående linjer. Linjerna sammanbinds genom

en tunnelslinga under centrala Göteborg. Järnmellan Almedals station via

vågstunneln går

- Persontrafik pendeltåg Korsvägen, Järntorget och Centralen. Göte-

borgs centralstation byggs om för genomgående Biltrafiken infarterna in mot Göte-

på pendeltågstrafik.

är den trafik som ökar mest. Infarts- Pendelns i skall på ett

borg hållplatser Göteborg

lederna dessutom i dalgångar där enkelt sätt ansluta till det lokala kollektivtrafiknä-

ligger

det är stora risker för halter förore- för eller

höga tet. Vid större hållplatser pendeltåg

vid tillfällen då inversion uppträ- välbelägna infart-

ningar spårvägari regionen anläggs

der. varifrån den lokala matartrafikens

sparkeringar

Trots att med kollek- Matartrafiken omfattar lokala mini-

långpendlingen linjer utgår.

tivtrafik har ökat under de senaste åren bussar, taxi, samåkning i egna bilar m m. En åker de flesta som bor i grannkommu- etablerad får, med en målmedveten pla-

pendel

nerna bil in till Göteborg. På sträckan strukturerande effekt markanvänd-

nering, på

finns den högsta an- förtä- Göteborg-Alingsås ningen längs banan. Stationssamhällena delen kollektivtrañkresenârer (med pen- tas, affärer och annan service förbättras och ca 19 % av de resande. I övriga hamnar i centrum av samhäl-

deltåg), järnvägen återigen

stråk in mot Göteborg är andelen betyd- lena.

ligt lägre.

MOT UDDEVALLA STENUNGSUN D

M0? VÄNERSBORG

H|SINC7EN BKUNNSBO

MÖLNLYCKE MOT BORAS

LINDOME

MOT KUNGSBACKA

Den framtida i

pendeltågstrajfzken Göteborgsregionen.

mer att ut med Ett effektivt med

troligtvis byggas dubbel- systern snabbussar

spår och förstärkas med pendeltåg. Ovri- bör utvecklas för de områden

samtidigt

ga banor är enkelspäriga och av som inte av med

dålig betjänas järnväg hög

teknisk standard. standard. Sådana bussar måste ges ga- I Göteborgsregionen finns ranterad i

praktiska framkomlighet Göteborgs

förutsättningar för ett centrala I vittgrenat pen- delar genom t ex egna körfält.

delsystem baserat på spärburen trafik. takt med att pendeltågstrañken ut byggs

Ett sådant skulle kunna se kan awecklas

pendelsystem bussystemet längs järnvä-

ut enligt ovanstående

figur. garna.

Genomförande

Att utveckla ett högklassigt heltäckande Persontrafik Bohuspendeln fordrar stora investe- -

pendeltrañksystem regionaltåg Göteborg-Uddevalla

ringar och tar lång tid. Under tiden som utbyggnaden sker är det att hålla är

viktigt Kungsbackapendeln på väg att ge-

en så standard som den nomföras. Vi har därför hög möjligt på gjort en utredkollektivtrafik som finns om Bohusbanan - en för att inte tap- ning ytterligare pa resenärer. länk i som kan för mo-

kedjan utnyttjas

Erfarenheter från andra delar av lan- dern (se 9 i bi-

pendeltägstrañk projekt

det och i världen visar att det att hålla Den del vi studerat är

går lagan). Göteborg-

tiderna även sträckor med

på enkelspär Stenungsund-Uddevalla. Möjligheterna

med tät som visar skall enkelt kun-

pendeltågstrafik. Mötesplatser utredningen

kan utformas för möte eller na användas för andra ba-

flygande enkelspäriga

helst som kortare sträckor med dubbel- nor i t ex och

regionen, Bergslagsbanan

spår. Boräsbanan.

INVESTERWGAK

UDDEVALLA C FA BOHUSBANAN

FJÄRKBLOCKERINGAR UDDEVALLA ö GOTEBOKG-UDDEVALLA

H DUBBE LSPÅK

svensuöesm HÅLLPLATS ÖDSMÅL ocH MÖTESSTATION

tjÅLLPLATS

STENUNGSUND oVRlGA DHFTSPLATSER

s›o)

STORA HÖGA

JÖRLANDA

(f.

GÖTEBORG K (FJÄRRSTYRD MÖTESSTATIaN) OLSKKOKEN

GÖTEBORG c

Utbyggd Bohuspendel enligt konsultens förslag.

I 1988 års beslut blev 45 000 per dag kunna föras över till tåg.

trafikpolitiska

Detta inne- Det finns andra där möj-

Bohusbanan en länsjärnväg. bedömningar

(i det att föra över resenärer anses bär att länstrafikhuvudmännen ligheterna Bohustrafiken och Göteborgs- mer Andelen kollektivrese-

här fallet begränsade.

senast under närer i Eö-korridoren” blir då 30 lokaltrafik AB) drygt

regionens

1989 skall ha tagit ställning till persontra- %jämfört med dagens 14 %. Underlaget fikens framtid. kan ökas ytterligare om bostäder byggs i Säve och andra områden i till

anslutning

banan. _ Möjligheter av kväveoxider kan totalt Utsläppen värt minska med 130 ton / år. Detta motsvarar Om Bohuspendeln byggs ut enligt 5 000 ll % av trafikens utsläpp längs Eö-stråket

förslag beräknas personenkelresor

och 4 % Utsläppen av andra med bil och 1000 med buss av totalt på Hisingen. ämnen minskar totalt med mellan 5-20 av koldioxid minskar med

%. Utsläppen

16 %.

Bohusbanan

Bohusbanan byggdes 1903-1909 och elektritie-

Vårt förslag

rades 1939. Banan är enkelspârig och nuvarande standard tilláter 100-110 km/h. Hastighets- För att göra en modern pendeltågstrafik p g a kur- behöver Bohusbanan rustas upp. nedsättningar förekommer i hög grad möjlig Persontrafiken omfat- Banan förses med fler

vor, broar och bangárdar. fjärrblockering,

Restiden Gö- mötesstationer och två dubbelspåriga avtar i dag 7,5 dubbelturer per dag.

är 70 minuter. Tågtrafi- snitt. Flera nya hållplatser på Hisingen

teborg-Uddevalla drygt

ken Bohusbanan svarar för fem procent av Banan föreslås trafikeras med på Öppnas. Uddeval- halvtimmestrafik till Stenungsund och samtliga personresor i EG-korridoren ett i timmen till Uddevalla. Från Bo- Ia-Göteborg. tåg

nomiskt lönsam och har en bättre

Företagsekonomi nytto-

kostnadskvot ån många andra diskutera- Investeringar i infrastruktur - 340 Mkr dejärnvägsprojekt i landet.

11 nya tágenheter - 260 Mkr

Summa /nvester/ngskostnad 600 Mkr

Rörliga kostnader Persontrafik

(personal- och rullkostnad) - 28 Mkr - modem z

kollektivtrajfzk Göteborg

Kapitalkostnad (för tågen) - 22 Mkr

Summa 50 Mkr är en bildominerad stad - ca

Göteborg

25 % åker kollektivt. har

Satsningar Merintäkter/mindrekostnad + 30 Mkr gjorts och görs i nuvarande spårvågssys-

Okade kostnader för Iänshuvudman 20 Mkr tem. Antalet resenärer minskar trots det-

ta. Samhällsekonomi är lika som

Medelhastigheten låg

Samhällsekonomiska kostnader 1970, d vs 15-20 km per timma. Egen (ökade drifts- och kapitalkostnader) - 47 Mkr banvall har haft effekt.

begränsad Spår-

vägssystemet kräver mycket personal och Samhällsekonomisk nytta har driftskostnader.

höga Göteborgs

(tidsvinst, trafiksäkerhet, miljövinst, Spårvågar har med att

problem rekryte-

energiförbrukning) + 47 Mkr ra förare. Större fordonsenheter an-

vänds för att hålla driftskostnaderna ne-

re. Det blir turer och försämrad

glesare huspendelns hållplatser utgår matarbtts- standard.

sar. Biltrafxken har ökat drastiskt.

Avgas-

Busstrañken parallellt med Bohusba- halterna

år oacceptabla på många plat-

nan minskar utom i ser i och i trafik-

rusningstid. Bilpar- Göteborg kapaciteten

keringar anläggs vid alla stationer för att nåtet överskrids i vissa delar. radi-

Något

stimulera till ”park-and-ride”. Trafikankalt måste göras. tinformationen förbättras avsevärt. Om skall åka kollek-

pendlarna börja

En samhällsekonomisk av ett tivt i stor skala krävs ett

analys betydligt bättre

trafikprojekt kan aldrig göras fullstän- och snabbare lokalt system i Göteborg än dig. Det går inte att sätta alla

prislapp på dagens spårväg. Detta år även en förut-

positiva effekter, t ex för att skall

regionalpolitiska sättning infartsparkeringar

aspekter. Bohuspendeln är samhällseko- och bli attraktiva.

fungera

Länstrafikairyläggningar- i

Götehergs- Stinas-lärt

Vägverket har anmodat länsstyrelsen av det stora

att göra en grund investeringsbehovet och den

förenklad flerårsplan för byggande av länstrafik- svåra

miljösituationen i regionen. Investeringsra-

anläggningar för perioden 1989-1997. Nästa marna måste höjas radikalt. planeringsomgång är för perioden 1991-2000. Länsanslaget omfattar i Bohus-

investeringar

Som ett första led begärdes en ob- banan

prioriterad (som länsjärnväg.) Banan är i stort behov jektslista för länstrafikanläggningar. av renovering oavsett om man satsar på pendel-

För den närmaste femårsperioden angav eller För att

tåg ej. Bohuspendeln skall genomfö- Vägverket en investeringsvolym på 400 Mkr.

ras fordras att staten ökar anslaget till länstrafik- Vägverket tilldelade sedan länet 283 Mkr. Väg- i länet med ett

anläggningar belopp motsvarande

verket, Banverket och länshuvudmannen har in- i infrastrukturen d v s 340 Mkr

investeringen

venterat behovet av i kollektivtrafik- under en

investeringar femársperiod. Det innebär ca 70 Mkr anläggningar inkl järnväg. Behovet till ca

uppgår per år i fem år. Trafikhuvudmännen måste des- 2 000 Mkr. Andra utredningar säger att behovet sutom deklarera att de accepterar högre árskosti regionen är 4 000 Mkr fram till år 2 000. Länet nader för kan

järnvägstrafiken. Bohuspendeln

har tilldelats en ram motsvarande ca 9 % av förverkligas i etapper och vara i full drift vid ramen för hela riket. Detta är ej rimligt mot bak- 1990-talets senare hälft.

r

. Y?

4 el

.u ;\\\ ., v, :7 = -

9t :§31

._;,_V;.)_/

Kollektivtrafiken i stadsmiljö.

Drastiska restriktioner mot bilresan- De vi kommer att förslag beskriva

det (t ex vid höga föroreningshalter vid skall ses som an-

exempel och gör inga

inversion) är inte genomförbart exakthet. Det är

politiskt språk på principerna

om inte ett attraktivt, som är

kapacitetsstarkt viktiga. kollektivsystem kan erbjudas. Det nya skall smälta kollektivsystemet

Vilka krav ställer Göteborgaren in i Tack vare den

på Göteborgs stadsmiljö.

sitt turtätheten kan man

kollektivtrafiksystem? höga ha små, ele-

Vi tror att kollektivtrafiken måste till- Detta ganta vagnar. gör också att statio-

godose bilisternas behov. Först då är det ner, tunnlar, broar etc kan göras mindre

möjligt att minska biltrafiken och och Kollektivtrafiken måste

uppnå smidigare.

miljömålen. Kraven blir då följande: ha och vara bekväm.

god design

-- avstånd till

Måttligt hållplats

- helst Mycket kort väntetid, ingen

Viktiga linjer att börja med

väntetid alls

-- Resa med hög medelhastighet Det finns vissa delar av

kollektivsystemet

och med fä stopp vågen som har för hela mycket på avgörande betydelse -- Få byten utan väntetider och över funktion. Genom att starta systemets samma med länkar kan man snabbt

perrong viktiga höja

-v Lika bra komfort som i en bil kvaliteten hela kollektivtrafiknâtet i

på

-4 Platsen skall kännas som

ens egen. Göteborg.

Man skall kunna En kan vara en länk

hänga av sig kläder- ringlinje viktig

na, lyssna på radio och känna eftersom den kan binda samman befint-

slippa

sig iakttagen liga banor med varandra. Den matar pas- - Avstressat resande från andra till

sagerare linjer arbetsplat-

ser som vid Ett stort antal

ligger ringen.

Kollektivtrafiken har redan fördelar för kommer att ske i till

byten anslutning

trafikanten som bilen inte kan måste därför ha

uppfylla. ringen. Ringen mycket

-

Inga parkeringsbekymmer hög turtäthet.

- Det är att använda restiden för

möjligt Genom att skapa en högtillgänglig

annat, t ex arbete, läsning och sömn

- Den är

billigare

- Den är säkrare

* , Idé

Ett framtida stomnät bör vara helt automatiskt.

Möjlighet Nätet bör omfatta hela det inre tätortsområdet -

inklusive Mölndal och Partille. Med helautomatiska utan förare system

Banorna bör huvudsakligen gå ovan jord,

finns ekonomiska att

möjligheter erbju-

men på vissa delar i tunnel -framförallt i innerda en turtäthetsstandard i me-

högklassig

delstora staden. Banorna är helt avskilda från övrig trafik. städer som I ett helt

Göteborg.

Stationerna måste vara lätt åtkomliga och förses automatiskt system kan turtätheten ökas

med hiss eller rulltrappa. Systemet skall vara utan större av driftskostnaderna.

ökning

I framtiden när anpassat för barn, gamla, handikappade m fl.

teknikutvecklingen kom-

Stationerna är slutna mot spåren med dörrar som mit längre och kostnaderna minskat kan

utvecklas öppnas när vagnarna kommer. Stationerna kan systemet så att man kan få efvara bemannade eller övervakas med TV.

terfrågestyrda, bytesfria resor. Då börjar

Systemet har mycket hög turtäthet med en servicenivån närma bilens.

sig

minuts intervall under högtrafik och fem Vi har tillsammans med konsulter ta- längst

minuters intervall under lágtrafik. Att byta linje git fram idéer för ett nytt kollektivtrafiki eller till nytt system (buss, pendeltåg) skall vara system Göteborg. Med hjälp av ny teenkelt och bekvämt. Vid knutpunktsstationer knologi och automatik det att sikta

går finns möjlighet att byta till många linjer. Både det

mycket högt. Vi vill med dessa idéer ska-

lokala och regionala nätet matas med bussar. Vid pa debatt och stödja fortsatt arbete med framtida i Göte- det lokala systemets yttre stationer bör det finns

kollektivtrafiksystem .bra parkeringsmöjligheter. borg (projekt l5 i bilagan).

HUGGET

KoKsvÄGc-:N -

LlNNêPLATSEN

GULDHEDEN

Ringlinjen binder samman befintliga banor ( G Lagerqvist, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg)

SELMA LAGER LÖFS Take

AVENY N

MASTHUGGFT VASASTAN

T0 KG ;A1 Nrø KGET

En sammanhängande linje Kungssten-Skogome.

(Ref G Itagerqvisl, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg)

zon i utkanten av centrala som vi föreslår. Kostnaden för ringlinjen

ringformad

staden kan den är beräknad till ca 3,0 kr.

spontana utflyttningen miljarder

från city styras till med För att skall få verklig ge-

lägen mycket god förslaget

kollektivtrafik. nomslagskraft fordras en medveten

knyter centrala staden markanvändningsplanering. När det gäl- Ringen ihop

med älvstranden Beträf- ler t ex handlar det om att

på Hisingssidan. Gullbergsvass

fande etappvisa av flytta ASG:s verksamhet och skapa ett

den utbyggnaden

Norra Alvstranden krävs att områdena attraktivt läge för utbyggnad av bostäder

Lindholmen, Götaverken och Fri- och verksamheter.

kring

hamnen Det finns ytterligare ett par linjer som

prioriteras.

Ringen går via Centralstationen- är intressanta i ett första skede. Dessa Drottningtorget som blir en knut- vissa sträckor, delar av

viktig linjer utgör, längs

med koppling till det regionala ringlinjen och skapar nya förbindelser.

punkt

pendeltågs- och bussystemet. Möjlighe- Den ena linjen startar vid Kungssten ter att byta till pendeltåg ges även vid och går mot city. Denna linje ersätter Korsvägen genom den järnvägstunnel delvis en av de minst effektiva delarna av

nuvarande Vid vänder vid Dä

spårvägsnät. Kungssten linjen oçh Getebergsäng.

år det att en Norra Alvstranden är

möjligt anlägga infartspar- idag obebyggt

kering. Linjen går via Majorna till Mast- finns att här banan ovan

möjlighet lägga

hugget där den korsar Vid mark så att man kan av utsikten!

ringlinjen. njuta

järntorget och Centralstationen kom- Det är att banan ett

angeläget byggs på

mer man att kunna till stadium

byta pendeltåg. tidigt så att man vänjer sig att åka

Linjen går sedan över till via kollektivt redan från Av erfaren-

Hisingen början.

Frihamnen till är het vet man att en kollektiv-

Backaplan. Backaplan högklassig

ett centralt omrä- trafik statusen i ett område och och mycket intressant höjer

de. Hit skall man kunna ta snabbt och därmed Hela denna

sig etableringsviljan.

bekvämt med bra kollektivtrafik. De sto- är kostnadsberäknad linje till ca 2,0 mil-

ra parkeringsytorna och områ- kr. bebyggs jarder

det förtätas. Med omsorgsfull planering För att kunna införa ett nytt kollektivskulle Backaplan kunna bli ett attraktivt, trafiksystem i krävs att det sker levande och bilfritt Göteborg centralt område. etappvis. Man skall känna för och vara Från sig

Backaplan går linjen via

öppen för förslag under tiden. Brunnsbo upp mot Backa. Backa är

också ett område Beträffande den framtida som med en ny auto- utveckling-

matisk bana skulle kunna en av

bli mycket at- Göteborgs kollektivsystem pågår

traktivt. Det är tänkbart att fortsät- diskussioner om nya älvförbindelser och

linjen

ter vidare mot och Säve. Vid relativt omfattande av

Lillhagen utbyggnader spår-

Säve skall det vägssystemet. Det är i detta att

gå att byta till Bohuspen- läge viktigt

deln. för välja ny inriktning mot ett helt separerat,

Utbyggnadsplanerna S:t jör-

och automatiskt och turtått stomnät. gen, Lillhagen och Säve prioriteras

anpassas till det nya systemet i detta fall. För att vinna tid och undvika tekniska

Hela linjen är kostnadsberäknad till ca är det att det problem angeläget nya 3,5 miljarder kr. etablerad teknik.

bansystemet bygger på

Den andra linjen går hela ny- Erfarenheter av automatiska genom system byggnadsområdet Norra Alvstranden. finns flera i bl a och

på platser Europa

Vid Frihamnen ansluter till Kanada.

linjen ring-

SELMA LACIERLÖFS To e O

_ BACKAPLA SANNEGAKDS HAMNEN

GÖTAVERKEN KKOKÄNGSPARKEN LINDHOLMEN

* “á-r JÄKN- \ s AV 0 TORGET x VASASTAN z _ CHAPMANS Take l \ _ _..* LINNEPLATSEN MASTHUGGET c

.SAHLGRENSKA 5 Ö GULDHEDEN

Kompletterat med en från Norra (ih/stranden till

linje Getebergsäng skapas en god start for det nya kollektivtrañksystemet. (Ref G. Lagerqvist, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg)

till och ringledssystemet.

Kostnader ning järnvägs-

och av Terminalhantering förtullning Förutom länkar som till förslag på viktiga bör ske i anslutning

hamngodset

kan vara att starta med har vi

lämpliga hamnen. lndustrispårnätet byggs ut till

försökt att beräkna kostnaden för ett lite nät så att de större

ett sammanhängande

mer omfattande nät. ut- och Beräkningarna industriomrädena ansluts. Lokala

från kostnader för liknande system i som i kon-

går regionala godsströmmar, går

Frankrike och i Belgien. Ett nytt auto- transcentrerade, kontinuerliga flöden,

matiskt i Göteborg, som kan konsystem på järnväg. Ett par kombitermiporteras kurrera med bilen kostar enligt konsul- så att omnaler byggs ut runt Göteborg tens 14-17 15 förslag miljarder (projekt lastning kan ske nära källan. Matartrafi-

i Lägger man till pendeltågs- minimeras och med

bilagan). ken på lastbil går

tunnel blir det ca 2 miljarder fordon. Inom ramen för ett

ytterligare miljövänliga

enligt Sjzs beräkningar. terminalsystem skall företa-

vålplanerat

samordnas så att

gens godstransporter

transporter undviks.

onödiga

Godstrajik

annan trafik skall köra in i Ingen tung

Utsläpp från godstrajik

centrala delar av Göteborg än den som

skall lasta eller lossa som förbrukas Totalt i Sverige svarar idag de tunga for-

gods

trans- donen för ca 10 % av trañkarbetet. Dessa eller där. Dessa lokala

produceras

skall ske med fordon står för 30-60 % av de allvarligas-

porter speciellt miljövänli-

finns förutsätt- te från trafi-

I Göteborg luftföroreningsutslâppen

ga fordon. och for- ken - kväveoxider, och cancero-

ningar för natur- våtgasdrivna partiklar

Godsterminaler skall lokaliseras ämnen.

don. gena/mutagena

med anslut- För att nå målet att minska utsläppen utanför centrala Göteborg

UDDEVALLA

UFPTAGNlNGS

i OMKADE

j VÄNERSBORG

AUNGSAS

i

KUNGSBACKA

Godsterminaler skall lokaliseras centrala Göteborg.

utanför

Utsläpp i tusen ton, 1985

Par- Kväve- Kol- Kol- Svavel-

(Källa: SNV, rapport 3283)

av cancer- och mutationsframkallande om godsflöden och som redovi-

järnväg

ämnen krävs vår sas i det följande har i huvudsak tagits

enligt beräkningsmo-

dell en av med från det

minskning utsläppen projektet.

70-90 %. Av totala av dessa äm- Göteborg ligger i skärningspunkten

utsläpp

nen i en kommer ca 85 % från mellan land- och

stadsmiljö sjötransporterat gods.

fordonstrafiken. Den tunga trafiken står En mycket stor del av godstrans-

Sveriges

för ca 50 % av dessa 12 porter har start eller i Göte-

utsläpp (projekt målpunkt

i bilagan). borg. Den delen via last-

övervägande går

Det krävs därför en bil.

mycket kraftig

minskning av från Enligt vår studie är ca 70 % av den

utsläppen den tunga

trafiken för att miljömålen skall nås. tunga lastbilstrafiken av lokal karaktär. Ca 25 % av sker

lastbilstransporterna

utan last. En starkt orsak till

bidragande

Godsjlöden detta är att terminaler och

tullupplag

Kunskaperna om godstrañken och dess ligger utspridda över hela Ut-

Göteborg.

flöden är sä begränsade i miljösamman- byggnaden av godscentraler, speditörshang att vi finner det att hän- terminaler och förefaller en-

angeläget tullupplag

visa till bakgrundsbeskrivningen i pro- ligt vår studie ha skett utan någon egentjekt 7 i De och

bilagan. uppgifter förslag lig planläggning.

. LULEÅ SUNDSVALLBOKLANGE ÅRSTA ÖREBRO HELMNGBOKG AAALMÖ.“

®®@®®®râñ

34 rxomelfEFxMm/AL

GOTEBOKG

Kombitrajiken medför ökad lastbilstrajik i Göteborgsregionen.

- En för lastbilar har be-

godsterminal

Godstrajik nya godsterminaler

tydligt större påverkan på miljö och om-

-färre transporter än av de verksamheter

givning många

som är enligt mil-

idag tillståndspliktiga

När det möjligheten att minska

gäller Det är därför motiverat

är det nöd- jöskyddslagen. utsläppen från godstrafiken

att vid kommande ändring av miljövändigt att lastbilstrafiken i sig,

påverka ta med skyddsförordningen godstermi-

t ex genom rationalisering, samordning naler över en viss storlek som

prövnings-

och lokalisering av terminaler. Det finns

utredning hä-

pliktiga. Någon ytterligare

i detta sammanhang tre om-

strategiska rom har vi dock inte inom

gjort miljöproråden att rikta uppmärksamheten på.

jektet.

0¶Sjrs kombihantering: Idag lokaliserad

mitt i stadskärnan

o Hanteringen av hamngodset: Idag ut- - - hur kan

Godstmjñk kombitrapk

över staden, med viss koncentraspritt minskas?

lastbilstrajfzken

tion till Ringön

o De stora termina-

speditionsfirmornas

m fl: Den s k kombitrafiken förväntas öka ler, ASG, Autotransit

Bilspedition,

i centrala områden under 90-talet. Kombisatsningen

Idag placerade kraftigt

innebär en koncentration av det järn-

till ett fåtal

vågstransporterade godset

terminaler avsedda för fjärrtrafik på

Till och från dessa terminaler

järnväg.

Fram till mitten av 70-talet hanterades och kommer att fraktas på lastbil med

lagra- godset

des i stort sett allt inom områ- mycket stora upptagningsområden.

gods begränsade

l och med tullreformen Denna lokala matartrafik med lastbil den, tex hamnområdet. 1974 över hela Ut- kommer att öka avsevärt t ex i Göteborg.

spreds tullagren Göteborg.

har orsakat en snabb av s k vid nuvarande kombiter-

vecklingen ökning Kapaciteten

d v s minal i Göteborgs centrum år otillräcklörpassningstrafik, trafik från gränsport till

Dessutom överfördes industrins En eller flyttning är ak-

tullager. lager- lig. ombyggnad

till transit- och Detta har tuell inom en femårsperiod.

hantering tullkreditlager.

Kombitrafikens utveckling beror till inneburit att ett nytt led införts i transportkedjan

stor del på vilka initiativ som tas i storstä-

-transporten Gränsport-Tullager-Mottagare.

Det starkt decentraliserade - och ter- der med kombiterminaler. Göteborgs

tullager

50-tal kommun skulle kunna ta initiativ till sats-

minalsystemet (ett utspridda platser) ger orationella som av som gynnarjårnvägens möjlighegodsströmmar präglas dålig ningar samordning och ger många onödiga transporter.

i

g “Kombitransporter

kommunalförbund är en transportteknik där hela

Göteborgsregionens Kombitransport

har tillsammans med de stora lastbilstrailers eller växelflak sätts på järnvägen

transportörerna, Göteborg m fl för den långväga transporten. Vid kombitermina-

Miljöprojekt tagit

initiativ till en för lokalise- lerna tar lastbilen över och drar ekipaget till det

speciell plan

och av slutliga målet.

ring omlokalisering godstermina-

ler och trafikalstrande Flera av Kombitransporterna berör en begränsad del

företag.

de inblandade av transportmarknaden. Om målet 3 milj ton

företagen (Bilspedition,

ASG m fl) anser att de behöver 1990 uppnås, innebär det mindre än 3 % av den

nya plat-

ser. förutsätter totala godsmängden som fraktas mer än 10 mil.

Nya terminaletableringar

förbättrad 1987 års godstlöde med en kombitrafik på 1,5

infrastruktur, så att transpor-

ter inte går centrala delar av Gö- milj ton motsvarar drygt 3 % av den totala gods-

genom

och i trafiken på järnväg. teborg så att järnvägen utnyttjas

större De Antalet kombiterminaler kommer att från nu-

utsträckning. miljömässiga

konsekvenserna skall beskrivas för de oli- varande ca 50 reduceras till 10-15 i början av

ka till De 90-talet. SJ räknar med att kombitrafiken är ak-

möjligheterna lokaliseringar.

totala som en viss tuell på sträckor längre än ca 40 mil. Se vidare

utsläppen lokalisering

alstrar skall redovisas. projekt 7 i bilagan.

ter och minimerar matartrafikens har en rad

nega- teborg nedbantningar gjorts.

tiva miljöeffekter. Det rikti- Delar av nätet har nätet är

miljömässigt låg standard,

gaste alternativet beträffande lokalise- i stora delar

osammanhängande. Flera,

ring av Sjzs kombiterminal bör vara en stora verksamheter som alstrar mycket decentraliserad terminalstruktur. Den saknar av indutransporter anslutning kan uppnås att en central kombi- Nätet är inte genom strispår. elektrifierat och terminal kompletteras med ett par ”satel- dras

godsvagnar med hjälp av miljöstö-

liter” som rande diesellok. och

förläggs på strategiska platser Agande- förvalt-

runt Göteborg. Den omfattande är

tunga ttingsförhållandena komplicerade.

matartrafiken kan på så vis minskas har under de senaste de-

ge- järnvägen

nom att till kan ske cennierna förlorat marknadsandelar

omlastning järnväg på

närmare källan. den och den lokala regionala transportmarknaden. Inriktningen har varit att

arbeta med av

långväga transporter låg-

- Godstrafik gods på järnväg värdigt gods. Aven på de sträckor-

längre

na har dock förlorat mark-

järnvägen

järnvägens fjärrspärnät kring Göteborg nadsandelar. Det finns ett par

grundläg-

är oförändrat sedan 40-talet. till denna utveck-

tämligen gande orsaker negativa

Flera banor är av dålig teknisk standard. Det har skett en för-

ling. fortgående

Bohusbanans bro (Marieholms- från till

skjutning lågvärdigt gods högvär-

bron) utnyttjas för all godstrañk till / från inom svensk industri. Det va-

digt högre

Hisingen. Den är idag en flaskhals för ruvärdet ställer krav högre på transportjârnvägstrafiken. Kapaciteten är nedsatt kvalitet. Krav ställs snabbhet, flexibili-

på

p g a åldersskäl. I riksdagsbeslutet 1988 tet och vilket fler

tillförlitlighet skapar

om trañkpolitiken hänfördes Bohusba- och tätare Detta transporter. missgynnar nan inklusive Marieholmsbron till läns- i flera avseenden järnvägen och gynnar järnvägsnätet. Detta är lastbilen.

anmärkningsvärt

då bron utnyttjas av trafik av nationell Att minska

miljöproblemen genom

och internationell betydelse. Bron måste att överföra lokala och

regionala gods-

förnyas inom den närmaste framtiden. strömmar till förutsätter att en

järnväg

Detta är angeläget om man dessutom rad tekniska, organisatoriska och ekonoräknar med att mera gods skall gå på miska löses.

problem

järnväg. Om bron skulle bli skadad och

tillfälligt oframkomlig är man tvungen

att köra vagnarna via Uddevalla för att

komma ut järnvägens möjligheter på Hisingen. När det gäller industrispårnäteti Gö- Vilka utvecklingstendenser gynnarjärn-

vägen beträffande lokala och

i regionala

i transporter? Trots att

utvecklingen går

Järnvägsbanttr

mot många och små

godstransporter

Samtliga järnvägsbanor mot Göteborg är elektri- strävar att minska sina trans-

företagen

tierade. Endast Västra Stambanan har dubbels- portkostnader genom att samordna sina

pár. Fjärrblockering finns på Västkustbanan, transporter i koncentrerade flöden. Fö-

Västra Stambanan och Bergslagsbanan. B0- satsar få vilket

retagen på några lager ger

hus- och Borásbanan har manuell tågledning större, men färre Sam-

godssåndningar.

med bevakade stationer. Marieholmsbron är den tidigt utvecklas småskaliga, täta transporenda järnvägstörbindelsen över Göta älv inom ter anpassade för lastbilen. Koncentrera-

Göteborg. Bron byggdes 1909. Den är enkelspá- de godsflöden kan också

skapas genom

rig och hastigheten är nedsatt. Till tjärrspårnätet att lastbilstrañkens terminaler samord-

hör ett system av bangárdar med Sävenäs rang- nas och samlokaliseras med kombitermi-

erbangárd som knutpunkt. Bangárdarna är tör- naler.

bundna med ett lokalt spårnät med tillhörande i infrastruk-

Investeringar järnvägens

industri- och hamnspår. Vid Skansen i tur och tekniska har

Lejonet utveckling släpat

centrala Göteborg ligger SJ:s stora terminal för efter under tid. Därför kan man

lång

kombi- och containerlastning. förmoda att för

utvecklingspotentialen

är större än för last- Oljetransporter

järnvägen betydligt

bilen. Transporter av olja, gas och övrigt farligt

l ett lokalt-regionalt godstransportgods genom tätortsbebyggelse utgör ett

i ett storstadsomräde som Götesystem särskilt de

miljöproblem genom olycks-

kunna stä för de borg skulle järnvägen risker som skulle kunna

finnsjärnvägen

koncentrerade, kontinuerliga flödena. utvecklas inom detta område sitt genom Lastbilen skulle kunna ta hand om de som kontroll

datasystem möjliggör god

transporter som sker ofta, är varierande

av farligt-gods-klassade vagnar. och utspridda. järnvägssatsning förutsätter:

0 Teknisk förnyelse av järnvägsvagnar - minskade

efter Godstrañk utsläpp från

och terminalhantering, anpassning

- Volvo

kundens behov. godstransporter exemplet

0 Dubbelspärsdrift och ett väl utbyggt Vi har en studie över Volvos och underhållet Be- gjort

industrispärsystem. (projekt 8 i bilagan).

träffande bör elektrifi- godstransporter

industrispårnätet

var bl a att visa hur från av delar av nätet ske. Detta Syftet utsläppen

ering gäller

dessa transporter kan minskas väsentligt framför allt spåret längs Hisingsstran-

den. genom miljövänligare transportlösning-

ar.

För att öka andelen på järnväg lo-

gods

kalt och skulle kom- Möjligheter att minska utsläppen

regionalt Göteborgs

mun och Sj kunna starta ett par pilotpro- Inom tio är kan frän Volvos utsläppen jekt omedelbart. med 50 %

godstrafik minska jämfört

med situation, d v s 5 % av de

dagens

totala pä Hiutsläppen av dieselavgaser

omfattar singen. De förslag vi studerat

Koltrrmsporter till Sävenäs

följande: kraftvärmeverk

Till Sävenäs ca

transporteras årligen fjárrtrrmspørter

100 000 ton kol frän bl a Marieholm via var med Det motsvarar ca 25 dieseldrivna Ungefär tredje fjärrtransport lastbil. lastbil kan överföras till järnväg (kombilastbilar under vintertid genom

per dygn

centrala Kolupplaget i Marie-

Göteborg.

holm är anslutet till industrispår. Såvida

Just-ln-tlme

inte till naturgas sker vid Säve-

övergång

näs skulle av kol Just-in-limeüidén innebär att ett företag kan

järnvägstransporter

kunna ske. Detta utan större minska sina kostnader för lagerhållning genom

investering-

Proble- att istället se till att råvaror och produkter anlän-

ar beträffande spåranslutning.

men för ett är av annat der just då man behöver dem. Detta ställer stora

järnvägsalternativ

Dels är i krav pá effektiva och säkra transporter. Antalet

slag. mottagningsanläggningen

dels har transporter ökar. Risk finns att lagren flyttas ut Sävenäs byggd för lastbilstrañk,

värmeverket begränsad lagerkapacitet. från fabriker, ut på gator och vägar. Det ger

kommun skulle kunna negativa effekter i form av buller och luftförore-

Göteborgs

bidra med ett beträffande ningar trån godstratiken. Det finns beräkningar

”pilotprojekt”

att som visar att tio stora svenska företag mellan

kortväga järnvägstransporter genom

i samarbete en 1975-1985 sparade 44 miljarder genom att på med S] utveckla lämplig

detta sätt minska sina lagerkostnader. Krav ställs

hanteringsteknik för dessa koltranspor-

ter. Erfarenheter från ett sådant på mycket stora investeringar i vägnätet lör att

”pilotkunna an- investeringar i

skulle garantera leveranser, t ex ökade

projekt lokaltransport I detta kringlartsleder. Tillgången till ett kapacitetsstarkt vändas för andra godstransporter.

är det viktigt att undersöka transportsystem blir en avgörande lokaliserings-

sammanhang

att elektriñera aktuellt indu- faktor. Volvo är ett företag som i högsta

möjligheter politisk grad har anpassats till just-in-time-filosofin. strispår.

Regionala transporter

HlSlNC7EN Den lokala trafiken mellan hamnen och

Volvos olika är

anläggningar på Hisingen

mycket omfattande och bedrivs

idag

med dieseldrivna lastbilar. För trafiken

mellan dessa platser kan en flexibel för- DELSLADER VOLVO TORSLANDA bindelse (intern eller allmän väg) ord- VERKEN nas där sker transporterna med miljövänliga fordon. Ungefär 2 / 3 av trafikar- VOLVO- ÅRENDA LS betet kan ske längs denna förbindelse. TEKMINALEN . “\ _ .z __ .. Trafikarbete med dieselfordon ALV +- ê- af” (regionala transporter) ÅLVSBOKGS. -âüiñøm- MTA 7 800

Idag: fordonskm/dygn

HAMNEN HAMNEN Om 10 år: 2 800 -

*wvotvos FJÄRRTRANSPOKTER PÅ JÄRNNÃG. voLvostokAL/t TKANSHKTER PA VAG MED

MlLdÖVANLlÖA FORDON. llransjøorter med biltransportfordon

Utskeppning av färdiga personvagnar via

Volvos Lindholmshamnen till

godstransporter. flyttas yttre

hamnområdet.

Trafikarbete med dieselfordon (biltrans-

teknik). Förslaget innebär att ankom- portfordon) mande och Idag: l 300 fordonskm/

avgående jårnvägsvagnar dygn

med kombilastbärare kör via Om tio år: 300

Hisingens industrispårnât för och lastning lossning

vid Volvos inne-

anläggningar. Förslaget

bår att kom- Fortsatt

Hisingens industrispårnåt arbete

pletteras något och elektrifieras. Volvo är det största i

företaget regionen

och ett av dem som har Trafikarbete med dieselfordon förmodligen mest transporter.

(fjärrtransporter) Med utgångspunkt från de möjlighe-

Idag: 8 400 fordonskm/ dygn ter vi redovisat kan

Göteborgs kommuns

Om 10 år: 5 600 -

trafikpolitiska ledningsgrupp driva frå-

gan vidare tillsammans med SJ, Volvo m fl berörda.

Kommunen kan även undersöka yt-

terligare företag i regionen som har om-

fattande

Volvos trafik godstransporter. Företagen

tunga

skall redovisa hur de kan minska

utsläp-

Volvos tunga trafik släpper årligen ut bl a 12 ton pen från sina transporter och föra över

partiklar och 105 ton kväveoxider på Hisingen. mer till

gods järnväg.

Det motsvarar 9 °/o respektive 4 % av totala och från

Utsläpp miljöstörningar

utsläpp från trafiken på Hisingen. och till och

Den tunga gods- materialtransporter

fordonstratiken på Hisingen som alstras av Volvo från verksamhet

tillståndspliktig (enligt

motsvarar ca 10 % av all tung trafik pá Hisingen. miljöskyddslagen) bör regleras i pröv-

Hälften av Volvos tunga trafik är regionala ningen av verksamheten. För detta krävs

transporter, den andra hälften är fjärrtransporter. ändring i miljöskyddslagen. ”Volvo-gods-

Av Volvos totala godsvolymer (mätt i vikt) som projektet” kan ses som ett

exempel på

ankommer till Göteborgsregionen vilket som skulle kunna

transporteras beslutsunderlag

55 % pá lastbil, 25 % på järnväg och 20 % med behövas för koncessionsnämnden vid en båt. Beträffande sådan Det är att

avgående godsvolymer gäller prövning. viktigt tillsyns-

35 °/o för lastbil, 15 % för järnväg och 50 % för ansvarar för och håller i

myndigheterna

båt. en sådan typ av utredning.

har vi tillsammans med transportforsk-

Miljövänligare fordon /bränslen åt-

ningsberedningen (TFB) presenterat

i Göteborg för be-

gårdsmöjligheterna

Vår för den tunga trafi-

åtgärdsstrategi rörda politiker.

ken är bl a att den genomgående fjärr- Detta har lett till att Energiverken trafiken skall utanför centrala Götegå tillsammans och Göteborgs Spårvägar och att den lokala tunga trafiken borg med TFB förbereder ett försök i större

skall tillmötesgå långtgående miljökrav.

skala. En planeras vid GÖ-

i Gö- naturgasdepå

Huvuddelen av de tunga fordonen bussgarage i Gårda.

färdas enbart teborgs Spårvågars

teborg (lastbilar, bussar) Denna kommer att kunna

Stora naturgasdepå lokalt inom regionen. miljövinster

försörja 70 bussar. Nästa steg är att bygga skulle därför kunna om dessa uppnås i stor skala. En

ut naturgasdistribution fordon miljövänligare. I natur-

gjordes år att 8 500 fordon av den

ett där bedömning

vårdsverkets regi bedrivs projekt tunga fordonsflottan i Göteborg lämpar tätortsfordon studeras ge-

miljökrav på Nedan

sig för naturgas. görs enjämförelnerellt. från olika motorer mått 1988 till- se av utsläppen Göteborg har sedan april enligt en europeisk standardmetod (13till naturgas. Vi har därför funnit

gång

att initiera konkreta mode-cykeln).

det angeläget pro-

med lastbilar och

jekt naturgasdrivna

bussar i Göteborg för att utnyttja lokala En till naturgasoptimerade

övergång

(se projekt 19 i bilagan). motorer för 8 500 tunga fordon ger föl-

förutsättningar

totala utsläppsbild från Göteborgs

jande med utnyttjan-

M tunga transporter jämfört

iyövänligare fordon

- de av bästa diesel- miljömotor: naturgas som drivmedel o Kolmonoxid: en med 31-

minskning

Tekniken att använda istället 40 % naturgas

för diesel i tunga fordon är idag långt o Kolväten: en ökning med 7-9 % (till

utvecklad. S k biogas kan i detta fall jäm- 80-90 % ofÖrbrända metan-kolväten)

ställas med naturgas eftersom den också 0 Kväveoxider: en med 53-

minskning

i huvudsak består av metan. På initiativ 68 %

av Nordiska Ministerrådet har ett sam- o Partiklar: en minskning med 65-81 %

nordiskt star-

utvecklingsprojekt nyligen

tats för att utveckla naturgasdrift för tät-

ortsbussar. är att optimera motorer jämfört med dagens utsläpp från diesel-

Syftet

för till klart fordon blir ännu större.

naturgasdrift lägre utsläpps- förbättringarna

vården med bästa från naturgas har

jämfört tillgängliga Partikelutsläppen

Därefter för- en mildare inverkan på hälsa och miljö motorsystem idag. planeras

sök med i stor skala. än de från dieselavgaser. Utsläppen av

naturgasdrift

cancer- och mutationsframkallande äm-

nen och minskar Me-

aldehyder kraftigt. Genomförande z Göteborg i både

tankolväten är huvudbeståndsdel

har i samråd med naturgas och biogas. Bullersituationen

Energiverken Miljö-

med i det samnor- förbättras avsevärt.

projekt Göteborg gått

diska bl a för att bevaka teknik- Fordons- och tankutrustning samt in-

projektet frastruktur är dyrare för naturgasdrivna utvecklingen. Miljöprojekt Göteborg

och har dessutom startat fordon än för dieseldrivna. Under en

Energiverken

ett som till att försök introduktionsfas kan man också förvänta

projekt syftar på

köra lokala distributionsfordon natur- underhållskostnader till följd

på sig högre

av dieseltrañken i Gö- av de barnsjukdomar som ny teknik för gas. Huvuddelen för med sig. Erfarenheter med gasdrift bl a teborg utgörs av distributionsfordon

lokala från Wien visar dock att underhållskostvarutransporter. Pripps och Kon-

sum Väst i deltar i naderna efter inkörning är liknande de

Göteborg projektet

med sina fordon. för dieselbussarna.

När det bussar och introduk- I dessa har beskatt-

gäller bedömningar

tion i stor skala i och dess effekter ej medtagits.

av naturgas Göteborg ningen

Utsläpp från olika motorer

0,05

Dagens bästa

diesel-miljö- motor 1,8 0,9 8,5 0,7

Snittvärde, dagens diesel- motor 1 11.2 _ 2 2,5 14,4

l) Motsvarar en kravnivä som ställs av FN-organet Economic Commission of Europe (ECE R49, modifierad), 2) Partikelutsläpp ej reglerat i R49.

Pågående drivmedelsutredningar indi- Även i

Sverige pågår och har genomförts kerar dock att drift kommer försök. Tekniken finns

miljövänlig småskaliga såle-

att premieras. des men behöver till olika

optimeras

krav, tex på körmönstret för olika fordon. Infrastrukturen behöver också utre- -

Miljävänligare fordon möjligheter das. Om man lär hantera

sig naturgas till som drivmedel som drivmedel vätgas i ett första steg kan vätgasen bli en

naturlig fortsättning.

Med vätgas som drivmedel stora Genom introduktionen i öppnas av naturgas möjligheter till nästan for- Göteborg var det tänkt att

utsläppsfria spaltgasverket

don. Det betraktas som ett av de mest på Hisingen skulle ner inom tre

läggas

lovande framtida drivmedlen. Förbrän- till år. se-

fyra Spaltgasverket producerar

ningsprodukten består i stort sett av vat- dan läng tid som bl a innehåller

stadsgas,

ten och en liten kväveoxid. En vätgas. Denna produktion av mot-

mängd vätgas

vätgasdriven av kväve- svarar behovet för ca 1 500 dieselbussar. skåpbil ger 1/10 oxidutsläppen i förhållande till en ben- Spaltgasverket skulle kunna behållas sindriven. och framställa

(Energiforskningsnämnden, fortsättningsvis vätgas för

1987). Vätgasen är än så att fordon. Det är då att av

länge dyr viktigt utsläppen

framställa. Med koldioxid och andra från

hänsyn till explosionsfa- biprodukter ran är att lösa. anläggningen minskas så långt möjligt. säkerhetsfrågorna viktiga

Vätgas finns flera orter i

tillgängligt på

Sverige som biprodukt vid vissa industri-

processer. I har under flera är för-

Västtyskland Miljövänligare fordon / bränsle

sök gjorts med fordon. -

vätgasdrivna bensin

miljökrav på

Utsläppen från bensinhantering vid de-

f* påer och bensinstationer är

fitfpkal vätgas för betydande

fordonsdrift-

och beräknas till i storleksord-

uppgå

Styrelsen för teknisk utveckling (STU), Miljöpro- 1 000 ton kolväten ningen per är i Götejekt Göteborg och Energiverken har initierat en De är av både

borgsregionen. betydelse

studie över möjligheterna att utnyttja denna lokalt för och yttre Från ben-

arbetsmiljö miljö.

producerade vätgas för drift av fordon i Göte- sindrivna fordon släpps ännu större borg. Chalmers Tekniska Högskola har anlitats mängder kolväten ut. Här är dock

skärp-

töratt utföra studien. i ett särskiltdoktorandarbe- ta krav att införas både när det

på väg

te skall dessutom infrastrukturen för vätgas till gäller avdunstning och utsläpp via avgasfordonsdritt i Göteborg studeras. med stu- roret.

Syftet

dien är att ge ett underlag för kommunalt beslut När det gäller bensinen har den ökaom, när och hurvätgas kan användas till fordons- de vid rafñnaderier lett till

krackningen

drift i Göteborg. en annorlunda Vi har

sammansättning.

i Qsuns

E3

PARTlLLE

av människor och zzerksamheter till en glesare stadsstruktur som, i sin

...spontan utflyttning

tur, kräver ökad biltrajtk.

HJALMAR . Qnnaun NGSPL,

Medveten av centrum till ett band, ger en balanserad stadsstmk-

avlastning hägtillgängligt tur Dessa bandstrukturer skall föisötjas med högklassig kollektivtrapk.

i kommer fram så snart som möjligt så att

Sammandrag “av

de skadligaste ämnena kan

regleras.

lchalmersproiektet. Vi finner också att

återföringssystem för bensinångor med muff på tankpisto-

Alkener är en grupp av kolväten som medför

speciella, i delvis förbisedda, och len är klart motiverat att installera på

Sverige miljö-

bensinstationer i hälsorisker. Alkener finns i bensin framställd ge- Göteborgsregionen.

nom katalytisk krackning. Andelen sådan bensin

och därmed förekomsten av alkener har ökat under senare är. Stads- och

kraftigt trafikplanmng

De uppmätta totala alkenhalterna i inandade

bensinängor vid en konventionell bensinstation Vi har genom två utredningar undersökt

var 10-20 mg/m (10 % av totala kolvätehalten). sambandet mellan och

trañkutveckling

Mätningar vid en station med áterföringssystem stadsstruktur. Den första utredningen

för bensinángor visade att en bilist som tankar omfattar en av förhållande

på analys dagens

ett riktigt sätt med muff inandas endast och ett till hur en samordnad

ungefär förslag

en hundradel av den alkener och andra stads- och kan bedrivas

mängd trafikplanering

kolväten som tankning vid en konventionell sta- 17 i Den andra utred-

(projekt bilagan).

tion ger. Utsläppet av kolväten till luft vid tank- ningen behandlar den historiska bak-

ningen minskar i motsvarande grad. grunden till dagens trañkproblem (pro-

Alkener reagerar mycket snabbt i atmosfären jekt nr 24 i

bilagan).

och bildar bl a aldehyder. De kan därför effekti- 1950-talets vision om ökad välfärd

vare än andra kolväten bidra till lokalt förhöjda förverkligades med trafik som ett

viktigt

halter av ozon och andra vegetationsskadande medel. Stora trafikströmmar var tecken

ämnen -framförallt under sommaren. välfärd. Den tidens

på hög trafikproblem

l människan omvandlas alkener delvis till ge- handlade om att de stora trafikknutarna

notoxiska epoxider som medför risker för muta- i skulle få

Göteborg tillräcklig kapacitet.

tioner och cancer. Alkener kan också ge upphov De trañkproblem som vållar

Göteborg

till hälsofarliga ämnen vid atmosfärkemisk om- och andra kommuner så mycket bekym-

vandling. mer idag har genom en samhälls-

skapats planering där miljöaspekter och andra

konsekvenser inte beaktats. Det kan fö-

refalla nedsläende och svårt att acceptemed av forskare Chalmers förhjälp på ra. Det finns i

samtidigt något hoppfullt

sökt ta reda på mer om sammansättning- denna insikt. finns att

Möjligheter på

en i dagens förändrade bensin (projekt nytt medvetet förändra situationen.

3 i bilagan). Göteborgsregionen är en i region

Andelen skadliga kolväten, som alke- obalans när och det gäller arbets- boner och omättade kolväten, har således stadsmarknad. Vissa delar i

regionen har

ökat i bensinen. Aromathalten har överskott tex

höjts på arbetsplatser, centrala

sedan blytillsatsen Endast tre och togs bort. Göteborg Hisingen. Andra delar har ämnen (bly, svavel, bensen) från underskott. Denna obalans ökat

regleras skapar

miljösynpunkt i bensin. resande.

Vi anser att krav bör ställas Bilismen och

på lägre pendelresorna har

halter aromater, alkener och kol- en

flyktiga gjort utglesad stadsregion möjlig.

väten i bensinen. Det är möjligt att upp- Många människor bor i regio-

utspritt

nå lägre halter i från kollektivtrafik.

genom förändringar nen, långt

raffinaderiernas processer. Det skulle Den nuvarande av

utformningen

kunna leda till mindre innebär

utsläpp och expo- skattesystemet att långa resor

nering i alla hanteringsled. Aven mellan arbete och bostad utsläp- subventionepen från bilmotorn och dess förbrän- ras. Detta

påverkar lokalisering av arbets-

ning skulle då kunna minskas. och bidrar platser och bostäder till ökan- Centrala håller att ta de trafik.

myndigheter på

fram en lista över vilka ämnen i bensinen människor reseri arbetet. Of-

Många

som bör prioriteras från miljö- och häl- tast sker dessa resor med bil. Ofta använ-

sosynpunkt. Det är att denna lista der de anställda viktigt den egna bilen i tjäns-

ten. alstrar då även resor till vande som tillgängligheten

Tjänsteresan samtidigt

och från arbetet. Resor i motver- med kollektivtrafiken ökar. Genom att

tjänsten

kar effekten av runt centrala Göteborg utveckla en ring-

miljöförbåttrande åtgär-

zon med kollektivtrafik ska-

der. högeffektiv

Förmån av eller på en

tjänstebil leasingbil pas goda utvecklingsmöjligheter

är förekommande för vissa kate- större stadskär-

vanligt yta än den ursprungliga

anställda. Denna förmån motver- nan. Dessutom ger en central ringzon

gorier

kar också i flera avseenden ett minskat hög tillgänglighet till alla delar i city (se

bilåkande. vidare 15 i bilagan).

projekt

Att förändra Göteborgs och hela re-

trafikstruktur är ett omfattande

gionens

Reseavdrag och

långsiktigt projekt. För att skapa den

i är som kommer att krävas för

Reseavdragen Göteborgsregionen mycket uthållighet

omfattande. I att utveckla en bättre behövs

Göteborgsregionen med angrän- stadsmiljö

ca 20 % av inkomstta- mål, väl förankrade visioner och

sande kommuner gjorde tydliga upp- en ändamålsenlig organisation. garna reseavdrag (1986). Reseavdragen

kronor. Huvud- Det krävs både och

gick sammanlagt till 1,1 miljarder åtgärder på lång

resor med bil. kort sikt för att en i balans.

delen av avdragen gällde skapa region

Det skulle redan nu vara möjligt att sätta (Ref. länsstyrelsens regionalekonomiska enhet) en del i full skala. Ge-

igång experiment

nom sådana skulle de första

experiment

På av den Ökade pendeltrafigrund kunna tas mot en balanserad stad centrum allt stegen ken med bil får Göteborgs med bättre kollektivtrafik.

sämre Handel, service

tillgänglighet.

och kontor ut till oplanerade, halv-

flyttar

Stads- och centrala områden utanför citykärnan. trajfzkplanering

minskar - minska behovet av resor

Denna utbredning möjligheterna till kollektivtrafikförsörjning.

är helt för fram Trafiksystemen avgörande Vi har med hjälp av konsulter tagit

hur en stad ser ut och utvecklas. De be- och satt ett antal konkreta exem-

igång

hur och attraktiva hur resebehovet kan minskas (se

stämmer tillgängliga pel på

de olika delområdena blir. Ett områdes ll i bilagan). Det finns inga ge-

projekt är i fall nerella patentlösningar sorn påverkar tillgänglighet många avgörande

olika verk- det totala Atgärder för för var företag vill lokalisera transportarbetet. Trafikströmmarna ökar alltef- att minska resebehovet måste utgå från samheter. tersom verksamheter lokaliseras till ett av resor t ex pendling,

samtliga typer

område. Så uppstår köer

småningom och trångsel. till

Förslag åtgärder

Det sätt som används för att

vanligtvis

möta av växande bilström- o Bilfritt centrumomráde

utvecklingen

mar är att bygga kapacitetsstarka vägsy- - Alla persontransporter inom området skall ske

stem. Resultatet av sådana blir med kollektivtrafik, till lots eller med cykel.

satsningar

att staden utbreder ännu mer och att - Alla varutransporter inom området skall ske

sig

människorna blir ännu mer beroende av med speciella stadsfordon.

- verksamheter utlokalise-

att resa med bil. Transportintensiva

En som sam- ras till utkanten av staden.

grundläggande lösning

o Utveckla en del av det tillgängliga bandet kraven på hög tillgäng-

tidigt tillgodoser

och radikalt förbättrad i Gö- - Resor i, till och från arbetet skall kunna ske

lighet miljö

är förbättrad kol- med effektiv och bekväm kollektivtrafik.

teborg kapacitetsstark

- skall vara attraktivt för verksamlektivtrafik. Stadens struktur måste an- Fllngbandet

Detta innebär heter. passas till kollektivtrafik.

måste koncentreras. o Omstigningsterminaler att bebyggelsen

- Göteborg är så stort att cityområdet Bilpendlare förs över till kollektivtrafik genom

överbelastas av trafik om allt koncentre- bekvämt byte och säker parkering.

ras dit. En blir då att fördela - Terminalen blir en viktig trafikknut med möjlig-

uppgift

trafiken så att bibehålls tätt och le- het till service och inköp.

city

tjänsteresor, fritidsresor och servicere- sor finner man när man studerar ett eller

sor. Att minska resebehovet är i de flesta några exempel i taget. Dessa små dellös-

fall en åtgärd som i tiden. måste

ligger Många ningar fogas samman i ett större

människor vill arbeta nära hemmet. Man För att en

sammanhang. förändring skall

kan undvika hinna med komma till stånd måste

rusningstrafik, ambitionen att

dagis- och m m och sam- resebehovet

skolskjutsning dämpa genomsyra plane-

tidigt få en kortare har och beslut olika nivåer i samhäl-

arbetsdag. Många ring på

inte tid, ork och lust att sitta i let

långa, (förvaltningar, företag, organisatio-

förorenande bilköer till och från arbetet Det är ner). angeläget att uppmuntra

varje dag. Det bör vårt projekt initiativ förebilder. enligt genom positiva

finnas att minska både ar- och

möjligheter Forskning utveckling i denna fråga

betsresor, tjänsteresor, fritidsresor och behöver utökas, då det finns få studier

resor för inköp. gjorda.

Möjligheter att minska behovet av re-

avfall

Produkter, kemikalier,

anteringen av produkter, ke- Vissa akuta kan och måste problem mikalier och avfall med i väntan

ger idag angripas reningsåtgärder

upphov till ef- att t ex

många negativa på miljövänligare produkter får

fekter i miljön. Det är om fullt Ett sådant

fråga genomslag. är exempel förbrukning av ändliga råvarutillgångar dagens hantering av det avmiljöfarliga

(energi, material) och stor av fallet.

spridning

hälso- och miljöstörande ämnen. Detta Med dessa

utgångspunkter har vi valt

sker vid

samtliga steg i hanteringskedjan följande inriktning av våra åtgärder:

- från till

råvaruuttag avfallsförbränning 0 Att sätta igång arbetet med att ersätta

(se figur). hälso- och miljöfarliga produkter med Problemen ofta

angrips genom miljövänligare alternativ.

skyddsåtgärder vid de olika hanterings- 0 Att få till stånd minskade och mer stegen, s k med

end-of-pipe”-lösningar, behandlingsbara avfallsmängder från

reningsutrustning på olika och hushåll och industri.

utsläpp varningstecken på farliga kemiska pro- o Akuta vid reningsinsatser anläggning-

dukter. Ständigt ökade ar för

mängder och ty- behandling av avfall. miljöfarligt

per av produkter, kemikalier och avfall

gör att tekniska

reningsanordningar på

utsläpp inte klarar situationen i

längden.

Atgärder måste istället vidtas i ett Förändrad

tidigare kemikaliehantering

skede genom val av och -

miljövänligare miljkivänligare produkter

resurssnålare råvaror,

produktionspro-

cesser och färdiga produkter. används Dagligen ett mycket stort antal

Detta är kemiska angreppssätt nödvändigt produkter inom Göteborgsom-

bl a för att komma tillrätta med rådet och en sprid- ökning sker oavbrutet. Det

ningen av farliga ämnen från kemiska år rengöringsmedel, tvättmedel, drivme-

produkter som sker ”diffusf”

genom del, oljor, färger, läcker, impregnerings-

många användare. Det är också

viktigt medel, lösningsmedel, Smörjmedel,

för att få mindre - och mer

behandlings- släppmedel, limmer, tätningsmedel, po-

bara - lermedel

avfallsmängder. m m, m m.

FKODUKTlON

KONSUMTION

-FÖKBKUKNING AV

ÄNVUGA KESUKSEK

(ENEKGl ,MATEK(AL)

TKANSPOKTEK

TKANSPORTEK MILJÖ-

HÄtSO-OLH

STOKNING

y n

zwiyzijzåverlzan sker vid samtliga stegi hanteringskedjan.

De som står till buds att Ett annat arbetssätt för att få fram

möjligheter

det diffusa flödet av riskkemi- förändrade är att något sam-

begränsa produkter

kalier ut i miljön då dessa produkter hällsorgan (ej nödvändigtvis myndig-

i liten ut- het) arbetar i direkt kontakt med tillveranvänds, tillämpas mycket

Vid industriell karna för att stimulera en övergång till

sträckning. användning

kan däremot kraven vara förhållandevis och kemikali-

miljövänligare produkter

hårda er. Det stora allmänna miljöintresset som

av riskkemikalier nu råder för ett

Användningen ger vissa förutsättningar måste En Övergång till miljö- sådant arbete. Miljövänligare produkter

begränsas. vänligare skulle avlasta arbets- är idag ett säljargument och ger en god

produkter

och den yttre mil- image. Det finns också ett miljöengage-

miljön, bostadsmiljön

med stora av tillverkare som vill ”dra

jön mängder allergifram- mang hos många

kallande, cancerframkallande, sitt strå till stacken. Företag kan behöva

upplag-

oxidantbildande och svårned- med vad som bör prioriteras i arbe-

ringsbara, hjälp

ämnen. tet, vilka kemikalier som bör undvikas

brytbara

kan olika och vilka restriktioner som kan tänkas

Atgärder genomföras på

sätt. En lokal för komma. Det kan vara med lite

tillsynsmyndighet lagen tillräckligt

om kemiska och stöd från samhällets sida

produkter kan ge råd, före- påverkan

och förbud till enskilda hante- för att stimulera till nytänkande.

läggande

rare av riskkemikalier Produkt- och kemikalieflödet i Göte-

(t ex återförsälja-

re, Sådana och samhället i stort är

industriföretag). ingripan- borgsområdet

den kan en väl idag så omfattande och så mångfacette-

göras utifrån grundad misstanke om att kemikalien är miljöfar- rat att alla var för sig måste agera för att

arbets- minska detta flöde - kon-

Det är dock ett omständligt producenter,

lig.

sätt, eftersom hanterare måste kon- sumenter, fackföreningar, myndigheter

varje

taktas. till att fatta beslut om m fl. måste ändras för att

Möjlighet Lagstiftningen

underlätta detta arbete. När denna

generella begränsningar bör ges till till-

inom särskilt belastade ”boll” börjar rulla kan en väsentlig för-

synsmyndigheter

områden. Regeringen kan delegera råt- bättring uppnås på Hisingen, i Göteborg

ten att fatta sådana generella beslut till och i hela landet.

lokala och regionala tillsynsorgan.

”“

lKEHl

AB] (in

IHF:

,H

N_\

w KEH

* i

. vu ^B

U

« 5KE0Du›rE? mb ?måla

PR

r pg I//gülllgllüx

lå “min” E11]

**;\=N-:,p. tái U 13 E _\\ _ r .M- /:ä5-,^1.-..- i

W M J g

s:- 7 i m:

e

- AQ/T l .

Mm.. \\_h N _ w. å _

\\,\ \ axx-j m;y.i,7,øW/M W

å k/ llfê /T/ w*

\ \ \

* ;in j \\\\\\\\\)\f

.n u» 4

›\s._ a 1 .n _

0 \ e

wgüfc

\-e_.. _..J°z)

j

›

Villkor sätts utsláppfrån säljas fritt.

indusmprøøessen, produkten får

Minskad kemikaliejörbrukning delphia Integrated Environmental Ma-

- renare slam nagement Project, EPA dec -86).

Vi valde kemikalier Vi har tre exempel på

påbörjat flera arbeten för att visa

som identifierats i analyser de som finns att minska den av Ryaslam-

möjligheter met. De skulle två kriterier:

diffusa uppfylla

spridningen av riskkemikalier

o Stor användning i ut i i I flera Göteborgsområdet.

miljön Göteborgsområdet. 0 Klar hälso- eller vid hante-

miljörisk

fall har mycket positiva resultat redan

ring eller utsläpp. uppnåtts.

Sedan flera år har en debatt pågått

om innehållet i det slam som vid Det blev de tre ämnena -

avskiljs nonylfenol-

det kommunala vid etoxylater, och 1,l,l-

reningsverket Rya. paradiklorbensen

Många olika ämnen i slammet, som inte trikloretan. För dessa tre kemikalier

är önskvärda, har identifierats. Göte- finns sedan flera är

gedigen kunskap

borgs kommunstyrelse har rekommen- samlad om effekter i förekomst

miljön,

derat jordbruket i att inte an- rn m. Naturvårdsverket och kemikaliein-

regionen

vända slammet som har dem se-

jordförbättringsme- spektionen prioriterat högt

del. Någonstans måste dock slammet dan Vi studerade att

läg- länge. möjligheten

gas upp. Det är samtidigt svårt att finna aweckla loka-

användningen genom

lämpliga platser. Det finns alltså starka 1a/ insatser från

regionala myndigheter-

motiv till att få ett renare slam så att det na. Det vi främst var

redskap granskade kan som en resurs. om kemiska (LKP). Stu-

”utnyttjas lagen produkter

Aven från luftvårdssynpunkt är ut- dien visar att det år fullt om än

möjligt-

släppen av olika kemikalier till - att lo-

Ryaver- något omständligt agera på

kets avloppssystem av intresse. en kal/ 5

Enligt regional myndighetsnivå (projekt

rapport vi fick då vi besökte det ameri- i

bilagan).

kanska naturvårdsverket EPA i Vi inledde samarbete med och

Washing- miljö-

ton i maj 1988, kan kommunala renings- hälsoskyddsnämnden i Göteborg. De be-

verk vara en källa till dömde och fatta-

betydande utsläpp åtgärderna angelägna

i luft av miljöfarliga ämnen som de beslut i -89 om att

lösnings- januari genomföra

medel m m (Final Report of the Phila- vårt

förslag.

Flera tillverkare av allrengöringsme- Biltváttmedel del och handdiskmedel har efter vår rap- Vi tog kontakt med den enda svenska meddelat att man nu slutar att tillport av -

tillverkaren nonylfenoletoxylater sätta nonylfenoletoxylater.

Berol Nobel AB i - och

Stenungsund

informerade om vårt arbete. Företaget hade redan utveckla alternativ till

börjat

Det fick nu en ext-

nonylfenoletoxylater. Bastviittmedel

ra skjuts. Strax innanjul -89 hade Berol Nobel fram ett tvätt- Ett annat som vi prövade

tagit miljövänligare angreppssätt

för automatiska biltvättar - base- var att ta direkt kontakt med tvättmedelsmedel istället för industrin tillsammans med konsumentrat på fettalkoholer nonylfeär en av de informationen i - Lev som du nol. Automatiska biltvättar Göteborg av lär Med en utredning om

största förbrukarna nonylfenoletoxy- kampanjen”.

en kontakt med Gö- tvättmedlens hälso- och miljöeffekter later. Vi förmedlade som fördes en diskussion med teborgs största lastbilstvätt vid Stigs Cen- grund där medlet i NordTend och Lever, två ledande tillver-

ter på Hisingen prövades

stor skala. Försöken utföll till belåtenhet kare, om att ta fram ett s k bastvättmedel för inblandade och Berol Nobel efter principen parter lanserar nu sina tensider 0 så få och så odiskutabla komponen-

miljövänligare

för biltvättmedelstillverkare i hela Sveri- ter som möjligt utifrån dagens kunskap e. om hälso- och miljöeffekter g Kemisk-tekniska 0 ett medebför normalt smutsad kulör- Kemikontoret och leverantörsförbundet beslutade tvätt gemensamt i februari -89 att rekommendera att undvika använd- Tvättmedlen är intressanta från miljösina medlemmar De är den största kemiska pro-

ning av nonylfenoletoxylater. synpunkt.

BASTVÄTTMEDEL

ALLTVÄTTMEDEL

KORROSlONSSKYPD

FKIKWNlNGSMEDEL KOKKOSIONSSKYDD UTSAVST T KE FHKINNINGSMEPEL ALKALI

SM ST ALKÅLl IVATO IL! A KE

OXIPATIONSMEPEL BUILDEK (BLEKMEDEL)

BUI LDEK TENSIDEK

TENSIPER

kan uppnås genom mildare tvättmedel. Stora minskningar av utsläppen i miljön

dukten som hanteras i °

Sveriges hushåll

i :fil-Utdrag iiitvârlrvltrande

(50 000 ton/år).

NordTend till-iregeringenli december 1988-.

och Lever i har

Sverige

efter några månaders Vår är att

utvecklingsarbete bedömning lagstiftningen idag (lagen

tagit fram var sitt s k bastvättmedel. Av- om kemiska LKP,

produkter, miljöskyddslagen,

sikten är att de skall lanseras markna- ML) är alldeles för ineffektiv, och osam-

på oprecis

den under 1989. Till skillnad från nuva- för att klara denna

manhängande uppgift (an-

rande ”alltvättmedel” saknar bastvått- märkning: att av

begränsa utsläppen miljöfarliga

medlen en lång rad kemikalier som blek- behövs. En-

kemikalier). Mer operativa verktyg

medel, stabilisatorer, aktivatorer, ligt vår mening räcker det heller inte med enbart

optiska

vitmedel, parfym och NordTend tar förtydligande av LKP...

färg.

dessutom bort fosfat och ersätter den nu Vid en ML av en

prövning enligt miljöstörande vanliga tensiden LAS anläggning

(linjär alkylbensen- som tillverkar kemiska produkter eller sulfonat) med en tensid med ned- i högre övrigt hanterar kemikalier, måste exempelvis brytningshastighet. En övergång till bas- krav kunna ställas på vilka kemikalier som antvättmedel för de 2/3 av vänds. Redan här måste visa sub-

dagens tvättvolym företagen på

som är normalt smutsad kulörtvått, kan stitut och

(ersättningsmedel) begränsningsát-

minska av tvättmedelskemika- med till effekten i

utsläppen gärder hänsyn miljön av pro-

lier i med tusentals ton. Genom duktens och För detta

Sverige användning kvittblivning.

att välja allt miljövänligare produkter krävs en ändring av bl a 13 § ML...

kan också konsumenterna påverka För att ge ökad tyngd åt arbetet med att byta marknaden i ut oönskade riskkemikalier bör

miljövänlig riktning. substitutionsprin-

Ytterligare ett angreppssätt som vi cipen föras in i för LKP. Aven den

själva Iagtexten

har prövat är att via ett stort företag ställa omvända bevisbördan bör föras in i

lagen.

krav underleverantörer om

på miljövän-

ligare produkter. Se vidare i avsnittet om Volvo.

Förändrad

Fortsatt arbete avfallshantering

-

källsortering

Arbetet med produkter och kemikalier som vi initierat kan liknas vid de första samlade

Hisingens avfallsmängder uppstegen på en lång vandring.

går idag till ca 76 900 ton per år. Hising- För några ämnen som vi fram, ens kör

lyft sopbilar årligen ca 100 000 mil.

t ex och Det motsvarar nonylfenoletoxylater paradi- ca 5 000 fullastade långklorbensen, har naturvårdsverket och tradare, som kör 25 varv

sammanlagt kemikalieinspektionen under flera år arruntjorden.

betat fram ett användbart bak- Av detta avfall kommer mycket ca 35 200 ton grundsmaterial. Problemet är dock att från hushåll, butiker m m och ca 41 700 för de flesta kemiska ämnen och produk- ton från industrier/ verksamheter. På Hi-

ter är effekterna på hälsa och ofull- återvinns endast ca 2 700 ton

miljö singen

ständigt kända. För att ha en chans att från hushållen och ca 500

(papper, glas)

hållajämna steg med utvecklingen måste ton trä) från d v s (papper, industrier, myndigheternas ambitionsnivå om full 4 % av totala Från

mängden. byggavfallet

bevisföring om en kemikalies farlighet återvinns 2 800 ton som skrot och flis. sänkas. En miss- Två vetenskapligt grundad tredjedelar av den totala avfallstanke om skadlighet måste vara tillråck- bränns i Sävemängden (51 100 ton/år) ligt skäl för En näs här

begränsning. priorite- avfallsugnar; ingår i stort sett allt

ringslista på 50-100 kemiska ämnen med hushållsavfall (95 %). Den nya rökgasrestor och klar hälso- eller mil- som användning ningen, installerades i våras, funjörisk vid hantering eller bör tas väl.

utsläpp gerar enligt uppgift Restprodukter

fram relativt snabbt av centrala dock och måste

myndig- uppstår deponeras.

heter. och

Hisingens Göteborgs avfallshan-

Vi föreslår även att änlagstiftningen tering måste ändras så att det blir mindre dras. mindre mängder restavfall, mängd mil-

ämnen i avfallet och färre I även hur det

jöstörande Hisingen. planen ingår

allmänna medvetandet om avfallshanteavfallstransporter. Detta kan uppnås genom: ring kan höjas. Det är en viktig förutsätto En minskad av resursför- för att en skall kunna användning ning förändring brukande och material ske.

”överflödiga”

och varor onödi- Om organiskt material - ”det gröna

(t ex engångsmaterial,

avfallet - hand lokalt, skulle

ga förpackningar). togs om

o hålls se- avfallshanteringen ändras radikalt. Det

Uppkomna avfallsprodukter

och återbrukas eller gröna avfallet tynger idag mest (40-50

parerade specialbe-

handlas i i och ställer krav

mycket högre grad, komposter- viktsprocent) soppåsen

bart material veckohämtning. Det kan behandlas

komposteras, miljöfarligt på avfall förs till specialbehandling. biologiskt antingen genom komposte-

0 Mer och - båda sätten

återvinningsbara miljövänli- ring ellerjåsning fungerar

och används eller bra. ga råvaror produkter inom industrin. Av ekonomiska skäl, på grund av krav

produceras

o till ”avfallssnål” säkerhet och större driftserfarenhe-

Overgång produk- på

tionsteknik. ter, bör man under den närmaste 5-års-

i första hand välja komposteperioden

som Under

ring behandlingsmetod. Vårt förslag till källsortering bör försök

denna period med komposte-

För att en vårt förslag startas i några

förändring av avfallshantering- ring enligt

en skall kunna har vi fram områden på Hisingen. I pla-

påbörjas tagit gynnsamma

en för hur i hushåll nen är två områden utvalda.

plan källsortering på Hisingen

lokal Ett område med småhusbebyggelse och och industri, biologisk behandling och av s k mindre industri, ett område med blanda-

uppbyggnad återvinningsgår-

dar kan i områden på de småhus och flerbostadshus.

genomföras några

ÅVFÅLL

gum-

axanusur

:oc:

BRANNBAKT

e-;aoo I

cesooo

(N

352OOTON ÅTEKVINN|_NC7 PAPPEK nu eLAs n _..L_______--_ t 3.200 IKÅNNIAKT n |N°V5TK|ÅVFÅLL .ÖOOÖ INWSTRIAVFALL nu mr l 1% HISINGSAVFALL/

»MMHETTMl

TON BYGGAVFALL n: 100 4 41.100 . ;769OOTON N32 _________ PAHEKJRA ATEKVINNWG 500 -›

600 FÖKBKÄNNINÖ

5HOO TON

Hisingen. 1.800

Avfallströmmar på

30 % minskade av bl a kolväten - resultat och utsläpp

Hushållsavfall effekter

och kväveoxider från

renhållningsfordo-

Under den närmaste 5-6 nen.

årsperioden

(-1995) bedömer vi det vara att

möjligt

genomföra en källsortering i 6-7 fraktio- - resultat och

neri olika Det Industriavfall effekter

typområden på Hisingen.

gröna avfallet kan inte be- Erfarenheter från ett smäindustriområ-

troligen

handlas lokalt i flerbostadshus med de visar att alltför - även hy- mycket material resrätt förrän under senare delen av - blandas i avfallscontainrar-

miljöfarligt

l990-talet. na. De ekonomiska morötterna för sor-

De sju fraktionerna är: saknas. Större industrier har dock

tering Organiskt material (grönt avfall)

oftast en egen intern och extern återvin-

Papper, tidningar, kartong ning av lönsamhetsskäl.

Glas, färgat och ofärgat Det är svårt att beräkna vilka resultat

Plåt, konservburkar som kan uppnås av en effektivare källsor- Textil, kläder, skor bl a beroende att sammansätt-

tering, på

Miljöfarligt avfall av avfallet varierar mel-

ningen kraftigt

Restavfall, d v s hämtavfall till Sävenäs lan olika industriområden. F.°°9:“.°°!°! försök har dock visat att ca

Tidigare

Följande resultat kan förväntas inom 70 % av verksamhetsavfallet är ”åtkom-

fem år, under att hushål- för Det fördelas

förutsättning ligt” sortering. enligt

lens totala avfallsmängd och avfallssam-

följande:

mansättning består. 30-35 % till

återvinningsindustri

40-50 % till

förbränning

o Gles 15-20 % till

småhusbebyggelse deponering

95 % av de boende sorterar 90 % av det

gröna avfallet och reducerar det totala

hämtavfallet med 40-50 %. Plåt och tex-

til lämnas till vilket

återvinningsgårdar -

Exemplet Aröds industriområde

minskar framförallt 15-

avfallsvolymen.

20 % blir återvinningsmaterial som häm- l Aröds industriområde i huvudsak

uppstår följan-

tas i kommunens regi. Avfallet till Sävede typer av avfall: näs reduceras i denna - Metallskrot typ av område med 55-65 %. -

Papper, emballage, kartonger

- Plast

0 Tät -

smähusbebyggelse Wellpapp

Med 90 % av de boende som sorterar ut - Obrännbart avfall

85-90 - % av det gröna avfallet reduceras spillolja hämtavfallet med 35-40 %. Plåt och tex- -

Miljöfarligt avfall

til lämnas till Avfal- -

återvinningsgärdar. Trä, virke, träpallar

let till Sävenäs reduceras med 50-60 %. - Komposterbart avfall samt restavfall

En lösning här bygger på ett containersystem

o Flerbostadshus för de olika Eftersom området är

avfallsslagen.

I mitten på 1990-talet bör och smalt finns

källsorterings- långt möjlighet till ett genomkor-

graden i t ex kun- sande lör rälsbundna som leder

bostadsrättsföreningar spår cpntainers

na motsvara den i tät till en s k strax söder

småhusbebyggelse. átervinningsgárd (AV-gård)

Den mindre om industriområdet. Den bemannade

avfallsmängden per hushåll ÅV-gárden

i flerbostadshus leder sannolikt till att även andra områden

betjänar närliggande

reduktionen av det gröna avfallet Aröd,

ger (Brunnsbo, Kvilleängen m m). Här samlas

30-35 % minskning av det totala hämtav- och sorteras sju olika fraktioner - textil, glas, fallet. Avfallet till Sävenäs reduceras med

papper, wellpapp, trä, byggmaterial, skrot, miljö-

45-55 %. avfall -lör vidare farligt förmedling till AV-industri, Dessa avfallsminsk- AV-verkstäder, eller till

sammanlagda förbränning, deponering

ningar leder till ett minskat särskilt transportar- omhändertagande (hälso- eller miljölarbete (tonkm) ca 30 % och således

på ligt avfall).

0¶Stimulans och styrning av byggbolag

Fortsatt arbete

och förvaltningsbolag att i sitt planeran-

Kommunens arbetar de och utveckla och förbättra

renhållningsverk byggande

redan i för återvinning och kom-

linje med den framtagna planen. möjligheterna

En i en del av Kär- Stimulanser kan ske genom

samfällighetsförening postering.

ra har startat en gemensam komposte- ett förändrat taxesystem, styrningen ge-

Ett stort intresse har även visats från nom vid meddelande av

ring. myndighetskrav olika förvaltningsbolag där man vill vara bygglov.

med och utveckla det framtida boen- o Samverkan mellan kommunens för-

det” från av avfall i köket så att alla arbetar mot

”källsortering” valtningskontor

till i samma mål. stäl-

kompostering kvartersgårdar. Stadsbyggnadskontoret

ler t ex krav på värden och till-

estetiska

gänglighet på AV-anläggningar. Miljö-

Förutsättningar för en

och hälsoskyddsförvaltningen ger detaljförändrad avfallshantering om sanitärt komanvisning godtagbar

En förändrad avfallshantering i större postering osv.

skala kräver: o En instans som får i Det är emellertid viktigt att skynda lång-

ansvarig uppdrag

att mot mins- samt”. Nedanstående figur visar möjlig-

genomföra förändringen kade och minskade heterna att förändra av hus-

avfallsmängder hanteringen

ämnen i avfallet. hållsavfall inom några olika typomräden.

mängder miljöstörande

Denna instans kan vara kommunens ren- Efter delsteg som tas måste en ut-

varje

ske och erfarenheterna använ-

hållningsverk. värdering

0 Information i företag, das inför nästa steg. En förändrad avfalls-

och utbildning skolor, bostadrätts- och hantering är lite av en kulturförändring

villaföreningar.

o Stimulans till dem som skall utföra - och sker den alltför fort kan möjlighe-

förändrade terna för lång tid framåt. källsorteringen t ex genom spolieras taxor, information om de För en minskad användning av re-

miljövinster”

som o s v. surskrävande och ”onödiga produkter

uppnås

Källsortering av i kök. Det organiska avfallet komposteras.

avfall

krävs en information till är att

lättillgänglig Målsättningen mängderna miljö-

konsumenterna. Förutsättning för detta avfall skall minskas. Vi får inte

farligt

finns i den s k Lev som du tillåta att så stora

lär-kampan- mängder miljöfarliga

jen” som bedrivs av och hälso- ämnen Miljö- och produkter tillverkas och konskyddsnämnden i sumeras. Under tiden finns en rad akuta

Göteborg. Kampanjen

ger ut en tidning som når flertalet hus- problem att lösa. Det är främst för behåll i Göteborgsområdet. Konsumentin- och som

handling återvinning ytterliga-

formationen är viktig både som direktka- re resurser behövs för att allt det avfall nal till kommunens och i industrisamhället medborgare som produceras skall som för kunna tas om hand

påtryckningsmedel miljövänli- på ett riktigt sätt.

gare och resurssnålare produkter gente- I den första studien har Cvraab-Kemi mot tillverkarna. studerat i

oljeavfallet regionen som ett

exempel. Det framgår bl a att återvin-

ningen av smörjoljor sedan

har upphört

1\4iéh@ñ11iQgtzyfáll hösten 1987.

Erfarenheten visar att

omhändertagan-

de av Fortsatt arbete miljöfarligt avfall är en verksamhet som måste ses i ett Krav bör riktas

helhetsperspektiv. ånyo från naturvårdsver-

Insamling, transport, mottagning, be- ket och mot

kemikalieinspektionen olje-

handling och återvinning är delar i en industrin tillverkare, importörer och kedja där alla länkar måste för - att ta fram

fungera försäljare miljövänligare ol-

att resultatet skall bli som

god miljövård. jor, är anpassade för återvinning

I av 70-talet Göte- snabb

början började eller nedbrytning i naturen.

borgs kommun samla in det av och andra

miljöfarliga Atervinning smörjoljor

avfallet. Graab-Kemi, det korn- är

regionala specialprodukter viktig att få igång

munala bolaget, har skött den verksamigen. heten sedan dess. De har utfört tre studi- Kommunen, genom miljö- och hälsoer åt oss, se projekt 12 i bilagan. kan tillsammans

skyddsförvaltningen,

FÖKSÖK

TYPOMRÅDEI GLES SMÅHUS- Hllllllllllll BEBYGGELSE

TYPOMKÅPEII

TAT SMÅHU5- aonumnuuirmm

BEBYGGELSE

TYPOMRÄDE III FLEKBOSTAPS Hus oommuuum BOSTAPSKATT

(Mill

TYPOMRÅDE IV FLE KBOSIAPSHUS HYRESKATT

TYPOMKÅDE V FLEKBOSTADSHUS STENSTAU 1789 1995 2.000

Mbjligfärdndringstakt i olika typområden.

med och la emulsioner. De kan avlägsna oljan.

länsstyrelsen kemikalieinspek-

tionen, driva om Kemikalier och andra föroreningar som

frågan miljövänligare

m m) i är lösta i vattnet passerar däremot re-

specialoljor (smörj, hydrauloljor

det man redan och gär ut i avloppet. De syntetis-

kemikalieprojekt påbör- ningen

ka skärvätskorna är uppbyggda av i hujat. vudsak vattenlösliga kemikalier. I de fles-

ta fall är avloppet anslutet till ett kommuoch .skárvätskor

Oljeemulsioner nalt reningsverk.

Ciclean som numera ägs av Graab-Kemi Ca 150 000 m3 oljeemulsioner upp-

har sedan 1980 en för be- står i år. I Göteborg samlar

anläggning Sverige varje

av och avfall Graab-Kemi in 2 000-3 000 m3 varje år.

handling oljehaltiga avlopp

i Skarvikshamnen. Den största delen Ciclean och Graab-Kemi har projek-

som behandlas i Ciclean är regnvatten terat och prövat ett nytt behandlingssyssom förorenas av och tem. Tidigare har reningsanläggningexi

olje- kemikaliespill

från bensincisterner för ballastvatten och avsamt drånagevatten oljehamnens m m i Skarvikshamnen. lopp utnyttjats för rening av emulsioner.

Ett annat avfall som behandlas är ol- Den nya tekniken innebär att emulfrån skär- och sionsavfallet destilleras och indunstas. I

jeemulsioner slipbearbet-

verkstäder. Sådana emulsioner destillationsresten stannar tyngre kolväning på är klassade av naturvårdsverket som mil- ten och Destil-

organiska klorföreningar.

avfall. De innehåller numera en latet eller vattnet som går vidare passerar

jöfarligt

andel kemikalier, sedan ett filter med absorberande mate-

hög konstgjorda

ibland alls. Man talar därför rial (s k och slutligen ett

ingen olja Epcon-filter)

ofta om skärvätskor. aktivt kolfilter.

syntetiska

Den skall

nya reningsanläggningen

tas i drift under våren 1989. Den uppförs Avancerad av emulsioner rening som en men med

pilotanläggning möj-

Ultrafilter eller kemisk är att behandla de mängder emulsio-

”spräckning” lighet

de metoderna för att behand- ner som idag tas emot.

vanligaste

TON \

40.000-

- 3o.000

- 20.000

OLJEAVFALL

-

10.000 øf-“X/

4,..

1980 81 82 85 84 85 86 87

avfallet i Göteborgsregionen.

De senaste årens utveckling av insamlingen av det miljöfarliga

e _-- *m › - *_*-x m» /ø *å* övkisr oerns- SLUVGE FKÅN OLJEHALTIGT sMöRu- OMMANDERTAGET

TANKREN)

ÅVFÅLL(FKÅM$T FÅKTYÖ j SPOLGKOFS EMULSIONEK] HYPRÅUL* INPUSTKIEK GOKINGAK OLJEAVFÅLL 1 AVFALL oLioK

M3/AK

7.600 i *ll 790 +444O *Z 240 *§50 2 34 $2O

g (+138 I men) - . -› ?- m dig m

“OLIEFDDKENIN§ÅI , ÅVLO MH . .___._ namnen mn SKAKVIK 4I0 500

IARLAST ocu TANKSVOLVATTEN l5 390 AVFALLJDUA Z 0 v» , _.___.

r GKAAB KEMlS i TORSVIKENS CICLEANS i OLdE- I AVFALLSDEFaN| I F* 1,5, | BEHANDLINGS- ) MOTTAGNING i EXVEINA j/ 1/

ATERVINNÃNQS”, MÅTTl i nu Åk

M5/

Isuuøuuss- ANLÄGG* Nmt-:Ak

\ Ir- 436, 652 KENAT AV LOPPÅ* VATTEN

Flödeschema för avfallsolja i I 988.

Göteborg,

s skickas till Sakab för destruktion. Vart tar

-járâsrlfgjñâningseffekt, kostnader

avfallet vägen från de ca 19 000 bulkeki-

page som inte tvättas på godkända an-

Reningseffekt, °/o kemikalier läggningar? Syntetiska organiska

Enligt vår bör kemisk fäll-

(mätt som kemiskt syreför- utredning brukande ning, sedimentering och substans) 98-99 filtrering ge-

nom aktivt kol vara minimikrav för den-

investering: 4,5 Mkr

na typ av tvättverksamhet.

Paktank är den som är

Total kostnad för behandling av anläggning

ungefärlig bäst kontrollerad och har bäst i 2 000-3 000 m emuisioner/skärvätskor per år: rening kr/m3. landet (kemisk sandñlter). An-

600-800 fällning,

då behöver den Från den

kompletteras.

ljuli 1989 krävs tillstånd för att

börja

med tvätt av kemikalie- eller Tankbilstvätt invändig

oljeförorenade tankar och containrar. Över 70000 Aven i kan

Sveriges gränser passerar ändring befintlig anläggning

bulktransporter av kemikalier år. vara Naturvårdsverket

varje tillståndspliktig.

Många av transporterna sker med tank- kan använda våra som

förslag ”prelimi-

bil. Ca 30 000 av dessa kräver nära

rengöring modellförslag.

mellan byte av laster vår konsult Det är att naturvårdsverket till-

enligt viktigt

(projekt 14 i bilagan). I vår studie fann sammans med t ex svenska vatten- och

vi att tankbilar som innehållit en rad ser till att även

lång avloppsverksföreningen

miljöfarliga kemikalier tvättas olika installerar

på befintliga tvättanläggningar

platser i landet. På tvättan- Här bör även be-

godkända nödvändig utrustning.

läggningar tvättas ca 11000, varav ca rörda industriers tvättverksamhet ses

3 000 på Paktanks i Göte- över.

anläggning

borg. 130-140 ton kemikalier och Särskilda containrar eller tankar bör

olje-

spill tas om hand varje år Paktank och användas för äm-

på speciellt miljöfarliga

77 N

Tvättintyget innebär att man får ett kvitto nen. Så sker sedan länge för t ex tetramei bensin). att tanken eller containern är ren-

tyl(etyl)bly (tillsats på

Vi föreslår att införs och att Denna

tvättintyg gjord på godkänd anläggning.

tullen kontrollerar fråga kan drivas vidare av naturvårdsverdessa intyg hos tankbilar som lämnar landet. ket och räddningsverket.

Partille och Mölndal

Göteborg,

som

”miljöskyddsområde”

åren 1988 fattade och av olika ke-

riksdagen på Hantering användning

från beslut miska som leder till utsläpp

förslag regeringen produkter

om av 8a § i till luft, mark eller vatten bör också kun-

ändring miljö-

fanns ba- na omfattas av föreskrifter i ett miljö-

skyddslagen. Tidigare

ra att vattenområde Här bedömer vi dock att

möjlighet skydda skyddsområde.

med särskilda bestämmelser. Så har skett om kemiska måste ut-

lagen produkter

för i Skåne och Laholmsbukten i Kommunerna är huvudman för

Ringsjön nyttjas.

Halland. Nu bestämmelsen ”mark- det kommunala och det

gäller reningsverket

eller vattenområde som är utsatt för förorenade slammet och har därför sär-

miljö-

verksamhet. Ett sådant område kan skilda intressen att bevaka. Berörda kom-

farlig

förklaras som muner skulle kunna vara lämpliga att få

miljöskyddsområdei

att föreskriva begräns-

bemyndigande

för dem som hanterar de kemiska

ningar Möjligheter Ett sådant bemyndigande produkterna.

för områden om kemiska produkter ut- 8a § är avsedd att användas enligt lagen som utsätts för från färdas av Det kan i detta fall

störningar många regeringen.

olika källor. För att få ett effektivare mil- motiveras med att det är fråga om ett

i ett sådant område är det där kemikaliehan-

jöskyddsarbete miljöskyddsområde,

för att meddela är så omfattande att den med-

möjligt myndigheterna teringen

föreskrifter. De företag och för stora utsläpp till luft och vatten.

generella

andra som redan har tillstånd mil- När ett område förklarats som miljö-

enligt

drabbas inte direkt av fö- skall alltså utfär-

jöskyddslagen skyddsområde regeringen

reskrifterna. De är avsedda för i första da närmare föreskrifter om skyddsåtgär-

hand verksamheter som inte behöver till- der, och försiktighetsmått i

begränsningar

och inom området. stånd, d v s små företag anläggningar. övrigt för verksamheten De företag och verksamheter som

har eller behöver tillstånd kan dock be-

Problem på Hisingen

röras vid eller nyetablering.

omprövning och i Göteborgsregionen

Mera långtgående krav kan ställas för att en förorenande verksamhet skall få med att införa föreskrifter enligt

Syftet

bedrivas. 8a § måste vara att de blir en hjälp att få

Trafiken är ett som ner i området. Det är att

problemområde utsläppen viktigt

kan bli föremål för inte ett merarbete som inte står i

enligt propositionen skapa

föreskrifter. Det är - i till önskade miljövinster. Ar-

väghållaren regel proportion

kommunen eller som då ansva- betet för myndigheter och företag mäste

vägverket-

rar för den verksamheten. underlättas och rationaliseras.

miljöfarliga

8a §förenklade rutiner och

effektivare miyöskydd.

Det finns bensinstationer och från trafiken år

många nödvändig.

andra mindre verksamheter i 2. av

Göteborg Miljöprövning lokalisering och ut-

och angränsande kommuner som sam- behövs för trañkalstrande verksam-

släpp

mantaget eller var för kan ge heter, t ex terminaler.

sig betydan-

de och se nedan 3. och

utsläpp miljöstörningar, Användningen av hälsomiljö-

under B.l. Om 8a införs att t ex kemikalier måste förändras. Slam-

§-regler farliga

alla bensinstationer över en viss storlek met från måste bli användbart.

Ryaverket

ska ha muffar behöver inte De stora diffusa

tillsynsmyn- utsläppen till luft och

digheterna skriva hundratals brev och vatten måste minskas.

förelägganden. Alla vet vad de har att 4. Mer argenerella resurssparande rätta efter. Då vill ändra eller betsmetoder och behövs för mil-

sig någon regler

bygga en bensinstation skulle de kunna mindre

jöstörande, anläggningar.

få en bilaga till 5. För större

bygglovsansökan där reg- miljöstörande, anlägg-

lerna klart För andra verksam- måste

framgår. ningar miljömyndigheternas arbe-

heter skulle dett ex kunna att det te underlättas.

framgå Höga miljökrav måste slås

krävs ett visst skyddsavstånd till närmaste fast

juridiskt.

bebyggelse. Det finns flera i Gö- 6. Hamnverksamhetens och

exempel fartygens

teborg under senare tid där bestäm- behöver från

dylika utsläpp regleras miljösyn-

melser skulle arbete.

besparat mycket punkt.

Berörda är i allmänhet med- 7. behöver minskas.

företag Avfallsmängderna

vetna om, att upptäckt av att regler åsido-

satts kan leda till

straffpåföljd och negativ publicitet. Ett kan Förslag

preventivt syfte uppnås. Tillsyn av att de generella regler- I finns ett antal

Västsverige utsläppskål-

na efterlevs kan således ersätta en indi- lor inom

triangeln Göteborg-Lysekil-

viduell Trestadsområdet. Detta område är svårt prövning av varje enskilt fall.

Vi anser att sådan behövs för att drabbat av och

hjälp försurnings- skogsskador.

lösa följande problem: I Göta älv förekommer fortfarande dåligt l. En administrativ mot mins- från

styrning kartlagda utsläpp kommuner och

kade och andra industrier. I Västerhavet har under

utsläpp miljöstörningar sena-

SOL 1989:32 79

i

, föreskrifter

Exempel apfâf

l det lämnar vi på vad föreskrif- För nytillkommande verksamhet skall som villkor

följande exempel

terna bör innehålla och vilka verksamheter de gälla att bästa teknik används, att en grundlig bör omfatta. De behöver bearbetas vidare. Det utredning beträffande kemikaliehanteringen

är viktigt att föreskrifterna blir så tydliga att målet görs innan tillstånd ges och att krav ställs på med förordnandet nås. minsta möjliga produktion av avfall. Kemikalier enligt särskild lista får ej hanteras. A. Föreskrifter Befintlig miljöfarlig verksamhet kan omprö-

enligt 8a§ miljöskyddslagen

med att minska luftföroreningar från trafi- vas. Förutom naturvårdsverket har länsstyrelse

syfte

ken. och kommun inom området rätt att begära om-

1. hos koncessionsnämnden. Vid en pröv- Väghållaren (kommunen och/eller vägver- prövning att utarbeta en med åtgär- ning skall samma regler gälla som för nytillkom-

ket) åläggs trafikplan

dersom uppfyller målen för hälsa och miljö (enligt mande verksamhet. 12 i 3. För hamnverksamhet gäller att fartyg skall

projekt bilagan).

2. lnom området skall och lik- elanslutas vid kaj, att lågsvavligt bränsle an-

godsterminaler

nande som alstrar mycket trafik vänds och att en kvalitetskontroll av bunkeroljor

anläggningar

lokaliseras sådant sätt att de fastställda miljö- utförs.

på

målen för området kan Det kan med hänsyn till tillgängliga resurser

uppfyllas.

För såväl som finnas anledning att prioritera bland ovanstående

befintliga planerade anlägg-

skall utövaren av verksamheten visa kom- förslag. Vi föreslår att regeringen i första hand

ningar

munen hur och utsläpp kan mi- försöker få till stånd 8a §-föreskrifterförtrafik (A.1

transportarbete nimeras. och A.2) och miljöstörande anläggningar B.1.

Kommentar: måste kunna ställa För nedanstående förslag (C och D) har vi

Väghållaren

att endast fordon som vissa funnit att andra lagrum än miljöskyddslagen och

krav,t ex på uppfyller

utsläppskrav får färdas i centrala områden: 8a § är mer användbara. Det faktum att vi före-

slår ett miljöskyddsområde ger anledning att i

B. Föreskrifter med att minska utsläpps- detta sammanhang utnyttja dessa andra lagrum

syfte

och avfall från fasta källor: mer stringent.

mängder 1. Anmälningslistan och icke prövningspliktig

verksamhet och C. Föreskrifter enligt lagen om kemiska pro-

enligt miljöskyddslagen miljö-

dukter (LKP) med syfte att minska kemikalieut-

skyddsförordningen.

Som villkor för av verksamhet släppen till luft och vatten.

nyetablering

nedan skall att Kommunerna bemyndigas, med stöd av LKP

enligt gälla skyddszoner enligt

Statens Naturvårdsverks upprättas kring att, i samråd med kemikalieinspektionen utfärda

riktlinjer

den störande att bästa tillgängliga generella bestämmelser om krav och förbud för

fastigheten,

används och att kemikalier enligt hantering och användning av vissa kemiska pro-

reningsteknik

en särskild används: dukter. l första hand skall åtgärderna riktas mot

prioriteringslista ej

0 Verkstäder dem som hanterar produkter som innehåller hao Bensinstationer ämnen eller produkter en-

logenerade organiska

o Kemtvättar ligt den särskilda prioriteringslistan.

0¶Tryckerier

o Plasttillverkning D. Föreskrifter enligt renhållningsordningen 0 som hanterar med syfte att nedbringa mängden avfall inom

Anläggningar lösningsmedel

o framkallning området.

Fotografisk

Ovanstående är på miljöstörande Kommunen åläggs att införa ett avgiftssystem

exempel

verksamheter som förekommer i stort antal i inre med principen ”ju mindre avfall ett företaglhus-

håll producerar- desto lägre avgift. Göteborgsregionen.

För verksamheter För att nå effektivitet i åtgärderna mås-

befintliga ges en tidsfrist högsta

förbätt- te föreskrifterna i tillämpliga delar speglas i den enligt särskilt program avseende möjliga redovisas till ansva- kommunala markplaneringen. Således bör det

ringar. Möjliga förbättringar

framgå av föreskrifterna att kommunen i planbe-

rig tillsynsmyndighet.

2. verksamhet koncessions- slut och bygglovsärenden skall följa föreskrifter-

Miljöfarlig enligt

och na.

länsstyrelselistan:

re år allt svårare höver mest och är

miljöskador upptäckts. påskyndas samtidigt

Det finns skäl att utse nämnda område svårast i centrala

Göteborgsregionen.

som miljöskyddsområde. I in- kemikalie- och

Göteborgs Trafik-, avfallsfrågorna

re tätortsområde är luften, framför allt berör hela inre inte bara Gö-

på regionen,

grund av starkt förorenad. Det finns också

bilavgaser, teborg. många miljöstö-

Många olika från industri och ke- rande mindre i området.

utsläpp anläggningar

mikaliehantering bidrar till hal- Det kan därför vara att i en

förhöjda lämpligt

ter av En

föroreningar. beredskapsplaxi första etapp utse den inre delen av regio-

diskuteras för av cen trala Gö nen som

avstängning miljöskyddsområde.

teborg vid dålig luftkvalitet. Vi föreslår att

Lagliga möjlig- regeringen förklarar

heter för sådan är Mölndal och Partille som n1il-

avstängning på xåg och Göteborg,

har initierats av kommun. i

Göteborgs jöskyddsområde enligt 8a§ miljö-

Arbetet med att minska be-

utsläppen skyddslagen.

kontroll

Ãtgärdsinriktad

ör till luft finns alltmer av både

utsläpp idag utnyttjas företag och

goda möjligheter att sätta in är s k materialbalanser.

myndigheter

moderna Det arbetsättet är användbart då

kontinuerliga mätsy- åtgärds-

stem som kan och och ge företag strategi prioriteringar görs. Det är myndigheter information dygnet runt om också enkelt. redovisar vilka och

Företag

halter eller av olika ämnen. Ett utsläpp hur mycket kemiska ämnen som de förexempel är det system vi prövat på rafñna- brukar och vart de tar vägen. På myndigderierna. Det finns andra kontinu- heterna skulle många behövas en mer omfattanerliga mätsystem. Olika kolväten, svaveldi- de av olika från så-

uppdatering utsläpp

oxid, kväveoxider m m kan mätas. Sådana som via olika väl punktkällor produktmätsystem är användbara på många och kemikalieströmmar. En

därför miljömyn-

typer av utsläpp. Atgärder mot utsläpp el- skall kunna redovisa

dighet omgående

ler driftstörxiingar kan sättas in direkt med den aktuella

utsläppssituationen i kom-

denna typ av operativa system. munen eller länet.

För finns också olika

vattenutsläpp

system som kan mäta olika föroreningar kontinuerligt och ge larm vid för höga nivåer. I kontroll Stenungsund har ett petrokemi- Skärpt företag sedan många år ett av och vattenområden

registrerande luft-

instrument som talar om

kontinuerligt

hur mycket av och av luft- och

oljekomponenter Kontinuerlig övervakning

andra organiska ämnen som som finns i Vattenkvalitet sedan år bå-

pågår många

avloppet och som ut. Om denna de i och i andra belastade om-

släpps Göteborg

typ av operativ kontinuerlig kontroll in- råden i landet. Kontrollen skulle dock fördes på stora industrier och kunna En för-

punktut- göras mer åtgärdsinriktad.

släpp skulle vi kunna bättrad av luft-

uppnå en mer opar- kontinuerlig övervakning

tisk kvaliteten för

övervakning. kan ge ytterligare underlag

Om införs blir det för verksam-

avgifter på utsläpp tillståndsgivning miljöfarlig

i många fall med en förbät- het. Det kan också vara ett instrument

nödvändigt

trad och kontroll. Sådan för att kunna av innerstaden

kontinuerlig stänga för

bör installeras alla större trafik vid halter

på Lltsläppskäl- förhöjda av luftförore-

lor till luft eller vatten. i samband med inversion. De

ningar

En mer kontroll som övergripande mätningar som görs skulle kunna använ-

das mer för att kontrollera industrins identifierades i sedimentprox. I

Samtliga

och andra källors musslor återfanns kolvä-

utsläpp. polyaromatiska

En måste vara att mätresul- ten, fenol, dioxan och klorerade organis-

ledstjärna

tat ska vara användbara för att upp ka ämnen.

spåra

och minska olika Att försöka ringa in och kålutsläpp. åtgärda När det har vi visat lorna till av dessa ämnen är ett

gäller vattenmiljön på utsläpp

en sådan 20 i bil- och i vissa fall krävande arbete.

möjlighet (se projekt angeläget

för att eller av dessa ämnen diffust och

agan) spåra upp konstgjorda Många sprids

särskilt ämnen. Prover förekommer i ett otal sammanhang.

miljöfarliga togs i

Göta älvs musslor och sedi- Dessutom i älvmynningen ej

mynning på ger prov

enbart en bild av vad har

ment. Göteborg

Resultaten visar förekomst av en släppt ut, utan representerar utsläpp

lång

rad ämnen. De ned Göta älv. Som exempel kan

miljöfarliga bryts lång- längs hela

för i vatt- nämnas att i Göta älv transporteras ca

samt och är skadliga organismer

net. Det är sådana som av det 600 ton klorerad substans varje

prioriterats organisk

naturvårdsverket EPA. år, vilket för Sveriamerikanska är den högsta siffran

Vissa ämnen förekommer i högre ges vattendrag (IVL -88). halter eller För åt- Det är möjligt för tillsynsmyndighei fler prov än andra. är dessa ämnen viktiga att terna att med stöd av 43 § miljöskyddsla-

gärdsarbetet

Resultatet av vår studie pekar gen låta utomstående expertis göra er-

prioritera.

ut som bör mätningar och undersökningnågra ämnen/ämnesgrupper forderliga ar bekostnad av den eller de som

åtgärdas: på

bedriver den verksamheten.

o nonylfenoler miljöfarliga

kolväten Mätningarna kan gälla såväl utsläpp som_

polyaromatiska

ftalater kontroll av påverkan i omgivningen.

fenolderivat kan också besluta om

Myndigheterna

dioxan att utsläppen till luft och vatten skall

klorerade ämnen mätas kontinuerligt.

organiska

och output från en industri.

”Input

insatser kan

myndigheterna göra en ma-

terialflödesanalys av aktuella kemikalier

och ämnen som hanteras inom avrin-

ningsomrädet till Göta älv. Då kan man

även komma åt sådana äm-

miljöfarliga

OKÅNDA nen och som normalt inte mäts

utsläpp

- Ktok vid industrier, och

reningsverk soptip-

F0 KENWGAK tex från par, utsläpp sådana produkter

97% som används i hushåll och industri. Ett

åtgärdsprogram kan sedan göras för att

eliminera eller minska radikalt.

utsläppen

När det gäller kontroll av luft- och

vattenområden skulle praxis behöva än-

dras. Vi föreslår att

tillsynsmyndigheter-

na själva beslutar om och arbetar fram

kontrollens omfattning och

inriktning,

Av de organiska klorfireningar som både vad gäller luft-, mark- och vatten-

idag

återfinns i miljön (som totalsumma) kan en- kvaliteten. Det år särskilt i en

angeläget

dast en liten del identiferas. Ovanstående region som vi föreslår som

miljöskydds-

gur visar förhållandet mellan uppmätt total- område. Själva utförandet av provtaghalt organiska klorfireningar oghpolyklore- ningar, mätningar rn m kan dock vid be-

rade musslori hov ske som De som ut

bzfenyleri Göta Alvs myn- tidigare. släpper

ning, 1987. skall liksom bekos-

föroreningar tidigare

ta kontrollen och kan i en referens-

ingå

grupp. I ett storstadsområde som skul- På så sått kan

Göteborg mätningarna kopplas

le det vara mycket besvärligt för enklare till

myndig- myndigheternas löpande ar-

heterna att sådan kontroll bete med

tvinga igenom och

tillståndsgivning åtgärds-

med förelägganden. är

Många företag planer. Allmänhetens förtroende för

inblandade.

omgivningskontrollen skulle öka.

I har och

Göteborgsregionen företag För att underlätta myndigheternas

andra verksamheter miljöstörande gått arbete i framtiden skulle en del av de med i ett

regionalt omgivningskontroll- avgifter som kompå utsläpp troligen

program. Detta samarbete är unikt i lan- kunna användas för mer, dylik miljööverdet. De inblandade deltar och frivilligt vakning. Redan nu skulle tillde avgifter bidrar ekonomiskt med olika andelar.

synsmyndigheterna tar ut i samband

De har tillsammans med kommuner och med och av

prövning tillsyn miljöstöran-

tillsynsmyndigheter beslutanderätt om de verksamheter helt eller delvis kunna

programmets utformning. Det löpande tillföras för att användas

myndigheterna

arbetet administreras av till bl a denna Göteborgsre- typ av kontroll och över-

gionens kommunalförbund med stöd av Det skulle

vakning. troligen också skapa

en med från större arbetsgrupp representanter motivation att försöka få in avgif-

tillsynsmyndigheten industrier och kom- ter. skulle de tids-

Myndigheterna slippa

muner. krävande insatser som nu måste göras för

att få ihop ekonomiska medel från

kommuner och företag för att göra kont- Fortsatta insatser rollen De skulle

möjlig. samtidigt slippa

känna trycket från dem som betalar, att

Miljö- och har se- ta till

hälsoskyddsnämnden hänsyn deras speciella önskemål.

dan november 1987 ett att inuppdrag Detta system redan i flera and-

tillämpas

ventera Göta älv. Vi föreslår ra länder

utsläpp längs EJ

att till att

uppdraget vidgas spåra upp

tänkbara källor för av de

utsläpp miljö-

farliga ämnen som identifierats i muss-

lorna och sedimenten. För att

prioritera

Finansiering

I denna har Vi fram en rad med

rapport lagt förslag

att minska och

miljöstörningarna på Hisingen syfte

En del av medför i förslagen

Göteborgsregionen.

och me-

investerings- driftkostnader,

betydande

en nivå. Vi föreslår att en dan andra ligger på lägre

-

av den kollekdel nödvändiga finansieringen på

- med medel. tivtrafiksidan stöttas statliga

84

nsvaret, enligt miljölagstift- För Västkustbanans med dub-

utbyggnad

ningen, för att genomföra åt- till fordras en inves-

belspår Kungsbacka

gärder och därmed stå för 250 Mkr. Härtill kommer

tering på drygt

kostnaderna, ligger på dem investeringar i rullande materiel om som förorsakar 100 Mkr.

utsläppen. drygt

En av Centralstationen

ombyggnad

fordras för att få

genomgående järnvägs- Industrier, hamnar linjer. En tägtunnel bör projekteras ge-

nom centrala staden. Kostnaderna kan Vi har eller initierat till 2 kronor

föreslagit åtgärder grovt uppskattas miljarder

vid miljöstörande Hi- för sistnämnda

anläggningar på projekt.

singen (t ex raffinaderierna och Volvo). Sammanfattningsvis detta att

betyder

En annan åtgärd är att införa avfallsfri för en av

investeringsbehovet utbyggnad

produktion vid mindre och medelstora infrastrukturen i trafiknätet för kollektiv-

företag. trafik i till i

Göteborgsregionen uppgår

Såväl investering som driftkostnader storleksordningen 15 miljarder kronor, skall betalas av de som bedriver exklusive kostnader för företag motorvagnar den miljöstörande verksamheten. och annat rullande materiel.

Vi har bl a för ol- Om denna avskrivs

föreslagit åtgärder investering på

jehamnarna vid Skarvik-Rya och för far- ungefär 30 år och med 12 % räntenivå

tyg som trafikerar hamnen. blir årskostnad ca två mil-

investeringens

Dessa åtgärder skall finansieras av re- kronor. jarder derierna, oljebolagen och Göteborgs att vårt

Möjligheterna genomföra

Hamn AB. för att förbättra ett

förslag miljön genom

bättre beror då

kollektivtrafiksystem på

möjligheterna att täcka dessa kostnader. och

Avfalls- kemikaliehantering

Kostnaderna för dessa förslag drabbar ekonomi

Göteborgs

det interkommunala Graab, Gö-

bolaget

teborgs renhållningsverk och Nettodriftskostnaderna för den lokala

företag.

Till den del kostnaderna avser verksam- kollektiva trafiken i samt kom-

Göteborg

heter där kommunen är huvudman får munens andel av den trafiken

regionala

kostnadstäckning ske genom förändra- uppgår till ca en halv kronor

miljard per

de taxor och avgifter. år. Därtill kommer i stor-

investeringar leksordningen 200 Mkr varje är.

Vi har under vårt arbete haft kontakt Trafik med Göteborgs kommun för att få

belyst

stadens möjligheter att klara ett

ytterliga-

De i särklass mest långtgående re ekonomiskt för att täcka

åtgärder- åtagande

na föreslås på trafikomrädet. Dessa kostnaden för den

åtgär- kvalitetshöjning på

der bedömer vi den kollektiva trafiken som nu krävs.

samtidigt nödvändiga

om beslutade eller En i

föreslagna miljömål investering storleksordningen

ska kunna av Gö- 15 kronor innebär en

uppnås. Förändringen miljarder ökning

teborgs framtida av ränte- och

kollektivtrafiksystem avskrivningskostnaderna

till ett helt separerat automatiskt och tur- motsvarande Kom- 6,50 per skattekrona. tätt spårbundet en inves- munens ekonomi är redan nu ansystem innebär tering i 14-17

storleksordningen miljar- strängd.

der kronor. Hårav De ordinarie inkomsterna räcker vid utgör ca 25-3 miljarder av rullande materiel. nuvarande standard inte till att täcka

anskaffning

Bohusbanan föreslås med kostnaderna. av

utbyggd Balanseringen budge-

pendeltåg till Uddevalla. ten har kunnat ske endast tack vare för-

Investeringar-

na uppgår till ca 600 Mkr, varav av

ungefär säljningsinkomster anläggningstill-

hälften utgör investeringar i motor- (tomträttsmark,

gångar skolfastigheter, Vagnståg. hamnanläggningar etc).

Produktiviteten i den indu- vilket torde vara minst en tredjedel hög-

göteborgska

strin är 12 % än re än för genomsnittskommunen.

högre riksgenomsnittet.

Denna kommer hela Bristerna i skatteutjämningssystemet

höga produktivitet

den svenska samhällsekonomin till go- samt de oproportionerligt stora indrag-

do. Den innebär å andra sidan att den från staten för att balansera

ningarna

erhålls till av innebär en extra belast-

höga produktiviteten priset statsbudgeten,

ökade Kommunen får kommun. Enligt

miljökostnader. ning på Göteborgs

till största delen ensam bära dessa kost- kommunens egna beräkningar uppgår nader när det trafikens dessa merutgifter, jämfört med genom-

gäller miljökon-

sekvenser. snittet för riket, till 6 ä

uppskattningsvis

Kommunen har en nästan 7 skattekronor eller omräknat 1,7-2,0 tioprocenskattekraft än miljarder kronor årligen.

tigt högre genomsnitts-

kommunen. Stadens är

utgiftsexpansion

mindre än hälften av to-

volymökningen

talt för rikets Skatte- Slutsats övriga kommuner. satsen är lika i

hög som genomsnittet

och Göteborg har av regering-

Sverige. Hisingen

Denna bristande överensstämmelse en som ett av de värst utsatta

utpekats

mellan inkomster och förklaras områdena luftförutgifter i Sverige när det gäller

bl a av de kostnader som sam- oreningar”, vilket också är bakgrunden

speciella

med storstadslivet och stor- till vårt I kommunen finns sto-

manhänger uppdrag.

stadssamhället. ra och många arbetsplatser som

företag

Andelen enförälderhushåll år 50 % Volvo, raffinaderier m fl. De levererar en

i än rad produkter som betyder mycket högre Göteborg riksgenomsnittet, lång

andelen är 22 % för övriga Sverige. Göteborg har, bl a ge-

förtidspensionerade

för är nom hamnen, också en roll som trans-

högre, utgifterna socialbidrag

73 % portcentrum för en stor del av landet. högre, sjuktalet är 26 % högre och antalet överskrider riksge- Detta medför en omfattande och förore-

vårddagar

nomsnittet med 20 %. nande trafik som främst drabbar Göte-

Kommunalekonomiskt har kommu- Problemet med storstädernas utborg. nen råknat ut att dessa storstadskostna- från trafiken är av betydelsläpp i miljön der innebär en extra motsva- se även från nationell De milbelastning synpunkt. rande ca 4 kronor som beslutats för landet som helper skattekrona. jömål Ett konsekvent skatteut- het är, vår bedömning, inte möjli-

genomfört enligt

borde till att om inte t ex från

jämningssystem syfta utjäm- ga att uppnå utsläppen

na skillnaderna i både inkomster och trafiken i Göteborg åtgärdas. Som tidiga-

mellan kommunerna. Det nuva- re nämnts bedömer vi därvid ett omfat-

utgifter

rande är emellertid utformat så tande som en förut-

systemet kollektivtrafiksystem

att man i bortser från de spe- sättning.

praktiken

ciella storstadskostnaderna. Göteborg kan betraktas

Miljöprojekt

Staten drar dessutom in statsskattoch som ett Vi ser därför att

pilotprojekt.

andra skatter ur ekonomi i även finansieringen av den nödvändiga

Göteborgs

stor är riktade kollektivtrafiksatsningen bör kunna be-

omfattning. Ingreppen

mot alla kommuner och inte traktas som ett mot bakgrund av

speciellt pilotfall,

mot Av ett antal olika skäl har de ovan beskrivna ekonomiska förutsätt-

Göteborg.

effekterna kommit att drabba och den svåra föroreningssi-

Göteborg ningarna

hårt. tuationen. Staten bör, enligt vår uppfatt-

oproportionerligt

består i kommu- kommun en möjlig-

Atgärderna slopad ning, ge Göteborgs

nalskatt för het att låta en viss del av den ekonomiska

juridiska personer, frysning

i vinst i komav statsbidrag, förändringar avdragsre- för Sverige, som genereras formen samt den s k munen, stanna kvar inom kommunen

skatteutjämningsav-

Resultatet av dessa för att finansiera utbyggnad av kollektiv-

giften. indragningar,

som motiverats av att täcka underskottet trafiken. i statens finanser, motsvarar för Göte- Vi föreslår att kostnaderna fördelas

mellan staten och kommunen i ett långborgs del 6,75 kronor per skattekrona,

siktigt bindande avtal, där staten står för Det biltullar eller liknande

skulle,jämte

merparten. En vore att som storstadstrañkkommittén

rimlig lösning har i upp-

effekterna av att utreda, en finansie-

skatteutjämningssystemet drag möjliggöra

undanröjs fr 0 rn 1990 och 15 år framåt. av ett

ring kollektivtrañksystem.

Erfarenheter

från vårt arbete

i startade allvar 1969 Miljöskyddsarbetet Sverige på då trädde i kraft. Sedan dess har ett miljöskyddslagen stort arbete ned av organ, myndighelagts politiska kommuner och industri att minska ter, på utsläppen från fasta och som fabriker, anläggningar punktkällor kommunala m m. Ett flertal och reningsverk lagar har tillkommit under t eX tiden, lagen förordningar

om kemiska (tidigare produktkontroll-

produkter om avfall m m. lagen), förordningen miljöfarligt Parallellt med detta har växt i ”nya” problem betyteX och ökade delse, trafikens störningar utsläpp, från industri och hushåll och de ”difavfallsmängder fusa” från och kemiutspridda utsläppen produkter kalier. Ambitionerna från sida krapolitikernas jämte ven från allmänhet och har samtidigt miljörörelse ökat utan att resurser för och tillsyn miljöskyddsåtavsatts i motsvarande gärder grad.

m

88

ven situationen i Göteborg har bättra och försöka skärpa miljölagstift-

följt detta mönster. Koncen- ningen. Betydligt mindre arbete har äg-

trationen av tung industri och nats ät att förbättra eller förändra arbets-

omfattande trafik har varit sär- metoder och av En

tillämpning lagarna.

skilt utmärkande för Miljöfrå- har i flera fall utvecklats som varit

regionen. praxis

gorna har därför uppmärksammats tid- till nackdel i arbetet. Vi har tre

exempel

igt och debatterats i värt arbete som belyser detta.

livligare i Göteborg än på många andra håll i landet. Mät- Det första av ut-

gäller mätningar

ningar av luftkvalitet och Gö- i

Göteborgs släpp. De görs nästan undantagslöst

ta älvs Vattenkvalitet, införande av läg- regi av den som bedriver den

miljöfarliga

svavlig olja, insamling av miljöfarligt av- verksamheten. Om det utvecklats en anfall, åtgärder för att minska trafikens nan i av

praxis tillämpningen miljö-

störningar i centrum m m är områden skyddslagen (möjligheten finns) där det där Göteborgsregionens kommuner och vore enkelt och för

naturligt tillsynsmynlänsmyndigheter varit föregångare. digheten att göra i kontrollmätningarna

Förutsättningarna har därför i flera att t ex raffinaderi-

sin regi, är det troligt avseenden varit goda att genomföra ett ernas stora av kolväten och även

utsläpp

projekt som detta Måtre- andra

miljöprojekt. utsläpp upptäckts tidigare.

sultat, inventeringar, kunskaper, förståel- Det andra exemplet är vårt projekt se och lösningar av många problem har med att ta fram kostnadseffektiva

åtgär-

funnits tillgängliga. der för att minska raffinaderiernas ut-

En av olika till luft. Säda-

iakttagelse vi gjort under arbetet släpp föroreningar

är att det idag finns en helt annan med- na görs i samband med till-

utredningar

vetenhet om miljöproblemen än för bara ständsprövning hos koncessionsnämnnägra år sedan. De skador som inträffat d

den i regi av den som söker tillståndet, i miljön har fått alltfler människor att v s utövaren av den verksam-

miljöfarliga

komma till insikt. Efter år av pes- heten. för

många Möjligheten tillståndsmyndig-

simistiska rapporter om het att låta utomstående korn-

miljöskadornas expertis

omfattning behöver människor också in- plettera ärendet, på bekostnad av sökanspiration och hopp. Alltfler intressen- de, med ett alternativt till

förslag åtgär-

ter” bland allmänhet, före- der finns, men sällan.

myndigheter, utnyttjas

tag, anställda m fl vill nu medverka till att Det är vårt

tredje exemplet projekt

göra något konkret. Denna situation är med till för

förslag ätervinningssystem

angelägen att ta tillvara för att fram kolväten från av bensin till

flytta utlastning

positionerna i arbetet för en bättre miljö. i I sam-

fartyg Skarvik-Rya oljehamnar.

En storstadsregion som band med koncessionsärendet har be-

Göteborg

medför speciella problem från miljösyn- rörda menat att det inte att

företag går

punkt. Det finns ett stort antal lösa med till bl a säker-

mycket frågan hänsyn

utsläpp och störningar inom ett begrän- hetsrisker och avsaknad av internationelsat område. Nuvarande la

prövning enligt regler. miljöskyddslagen av varje utsläpp för Genom att samhällets i sig miljöorgan

är inte alltid effektiv. Trafikens är tar fram mer

utsläpp egen regi genomarbetade överhuvudtaget svåra att, med stöd av mil- exempel på lösningar till problem kan

jöskyddslagen, arbeta med. En annan svå- ett mer heltäckande an-

beslutsunderlag

righet är den administrativa. vändas vid t ex

Regionen lig- tillståndsprövning.

ger med olika delar i tre län. Det ñnns 11 Det är ett relativt begränsat antal bekommuner. För miljöfrägorna finns såle- kom-

fattningshavare pä myndigheter,

des 14 olika muner och som under årens

tillsynsmyndigheter (länssty- företag

relser, miljö- och hälsoskyddsnämnder). haft att arbeta med mil-

lopp till__uppgift

jöfrågorna. Aven om nu alltfler intres-

senter och aktörer engagerar i miljö-

sig

Det traditionella arbetet är resurserna

miljöarbetet begränsade på

myndigheterna. Det finns ett alltför stort Det har sedan miljöskyddslagen infördes antal bestämmelser för

myndigheterna

1969 lagts ned mycket arbete på att för- att bevaka som medför tidskrävande ar-

bete med många ärenden som är mindre som bevakar att man i olika planeringssi-

från Sam- tuationer väljer det alternativ som ger

betydelsefulla miljösynpunkt.

finns och minst utsläpp. Redovisning av olika alter-

tidigt många viktiga prioritera-

de nativ och saknas ofta. Mål-

miljöfrågor där för lite görs. utsläppsbild

På avfallssidan finns särintres- för stads- och trafikplanering-

många sättningen

sen ute i kommunerna, som kan innebä- en måste vara att nå till de an-

politiskt ra svårigheter att driva frågorna från mil- tagna miljömålen. Vid varje planerings-

har t ex till att situation måste frågan ställas: Bidrar

jösynpunkt. Ingen uppgift

i driva om minskade denna stadsplan till att nå miljömålen

praktiken frågan

från industri och hus- med 50 % mindre år

avfallsmängder kvåveoxidutsläpp

håll. Försök görs dock, t ex i Göteborg, 2000? av För krav på avgasrening och andra

renhållningsverket.

I om kemikalier och tekniska finns naturvårdsverket

fråga produkter åtgärder

är ansvaret för lagen om som huvudman. På persontrafiksidan

tillsyn enligt kemiska finns många förvaltningar och myndigprodukter uppdelat på många

heter som har kunskaper och delansvar.

myndigheter (kemikalieinspektionen,

naturvårdsverket, att här målin-

länsstyrelserna, miljö- Möjligheterna organisera

och av riktade arbetsgrupper är därför goda. En

hälsoskyddsnämnderna). Ingen

dessa har direkt uppdrag att ute i lång rad insatser görs eller är planerade

något

fältet driva om att minska för att minska buller- och avgasproblem

frågan utsläp-

och Vid kort sikt i svårt störda områden. Efter-

pen från användning hantering. på

av till- som är akuta år det svårt att

prövning enligt miljöskyddslagen problemen

verkande industri sätts i fall de mer föränd-

många göra genomgripande

av som kanske skulle be-

stränga villkor på utsläpp miljöfarliga ringar egentligen

kemikalier. Samma kemikalier kan sedan hövas. levereras från fabriken ut marknaden När det i Göte-

på gäller godstrafiken och sedan komma ut i i långt borg är kunskapen generellt sett mycket miljön

större än vad som tillåts i ut- Det saknas en planering och

mängder begränsad. från fabriken. styrning med hänsyn till miljöaspekter av släppen

och

transportintensiva företag godsflö-

den i regionen. Här gäller det att kom-

munala och statliga organ snabbt skaffar

Trajik

och överblick för att kun-

sig kunskaper

i storstäderna är speci- na vidta åtgärder.

Trafikproblemen

med landet i De är till I vårt arbete har vi noterat att gods-

ellajämfört övrigt.

stor del konsekvenser av ett inte samordnas. Detta

komplicerat transporterna system av bostäder, arbetsplatser, butiks- problem är mycket tydligt i ett storstadsområden, ett område med komplexa godsflöden. Det

vägar m m som finns inom

område. Problemen är därför saknas även här ett organ som har till

begränsat

svåra att förändra kort sikt eller med uppgift att driva samordningskrav. Den

på

tekniska åtgärder. utredning som nu görs av kommunalför-

arbetar med av bundet, transportföretag m fl bör näm-

Många planeringen

trafiken med olika delansvar och mål. En nas. Den kan vara ett steg på väg mot en allvarlig effekt av oklara ansvarsförhål- bättre planering. landen är att Den nya som bildats i

långsiktiga trafikplaner, Sj-koncernen, m fl inte följs anslutning till l988-års trafikpolitiska bekommunikationsprogram

med konkreta åtgärder. slut, arbetar under förutsättningen att

upp tillräckligt

Från saknas en huvud- uppnå företagsekonomisk lönsamhet år

miljösynpunkt

man i såväl som 1992, utgående från ett mycket kraftigt

Göteborgsregionen

andra tätorter för att se till att underskott. Denna inriktning på ekono-

många

beslutade Det finns misk balans inom tre år försvårar långsik-

miljömål uppnås.

t ex i kommunerna som har i upp- satsningar t ex den lokala och

ingen tiga på

drag att för att enligt regionala godsmarknaden i storstadsre-

planera operativt

fattade beslut minska trañkens av Sj att satsa på att behålla

utsläpp gioner. tvingas

kväveoxider. Det saknas ombud/ få men stora kunder för långa transpor-

organ

ter. Antalet småkunder minskar, då de sationer, m fl kan ett öm-

skyddsombud

inte är lönsamma att arbeta med. Det av information och utbild-

sesidigt utbyte

innebär attjärnvägen stadigt minskar sin föra arbetet med ning såväl yttre som andel av Vi har även inre framåt.

godsmarknaden. miljö

här, framförallt genom våra två Vi har haft sådana möten och

godspro- många

jekt, klart kunnat konstatera att det sa- kontakter i vårt arbete. Volvo är ett såknas ett samhällsorgan som bevakar ut- kommer, efter dant exempel. Utsläppen vecklingen från miljösynpunkt. Därmed det att avancerad rening införts måle-

på

finns ingen redovisning av vilka minska- riet, att i huvudsak bestå av och

spill

de som t ex skulle kunna från en olika ma-

utsläpp uppnås avdunstning mångfald

totalt i om utnyttja- terial som hanteras inom vitt

regionen järnvägen utspridda

des mer. Det finns inte heller någon re- områden. Det är därför att få med

viktigt

dovisning av av kom- så som av de ca 10 000

miljökonsekvenser sig många möjligt bitrafiksatsningen. järnvägstransporter anställda på Torslandaverken. De, lik-

är i de flesta fall ett alterna- som anställda andra måste

miljövänligt på företag,

tiv. Sj kan i praktiken inte dra några känna sig delaktiga i en

förändringspro-

ekonomiska fördelar av detta gentemot cess. lastbilstrafiken. I ett projekt anlitade vi en person som Godstrafik i storstäder kräver speciel- arbetar i på Sj och är lokal representant la insatser. Problemen är annorlunda statsanställdas förbund. Han kunde tilloch omfattande jämfört med de- föra oss värdefulla insikter om

övriga praktiska

lar av landet. och som var för-

svårigheter möjligheter,

När det gäller anslagsfördelning och ankrade bland de anställda. prioritering av statliga medel för kom- Vi har även haft en rad underhandsmunikationer halkar kontakter med industriförbundet och

kollektivtrafikpro-

jekt eller (både andra för att dis-

satsningar på järnväg branschorganisationer

gods- och persontrafik) långt ner på li- kutera och förankra idéer i vårt arbete. stan. Det finns inte heller här om- Det finns att även rationa-

något anledning

bud som i praktiken bevakar behovet av lisera arbetet med och

miljöskyddslagen

investeringar så att utsläppsmålen kan andra Införandet belagar. av generella nas. stämmelser för vissa verk-

miljöstörande

Skillnaden mellan investeringsbeho- samheter i ett är ett

miljöskyddsområde

vet i länet i s k sådant I samband med korn-

länstrañkanläggningar exempel.

och tilldelad är avse- mande av bör

investeringsram översyn lagstiftningen

värd. Med de resurser som länet tilldelats att denna

möjligheten utvidga typ av be-

kan uppsatta miljömål ej nås. stämmelser för i stort

miljöskyddsarbetet

studeras. av arbets-

Prioriteringar viktiga uppgifter görs av politiker och myndig-

till heter. Det skulle också behöva

Förslag förändringar klargöras

vilka som kan åt sidan

uppgifter läggas

I det traditionella för att

miljöskyddsarbetet för att göra det möjligt tjänstemän

finns flera för samhällets oli- arbeta med de

möjligheter prioriterade frågorna.

ka miljöorgan att nuvaran- som är

komplettera Handlingsplaner operativa,

de arbete. Genom att ta fram konkreta d v s direkt omsättbara i det ar-

löpande

exempel på lösningar, kan ett mer åt- betet, måste arbetas fram i

högre grad.

gärdsinriktat arbete stimuleras. arbete bör få större

Förebyggande

Det är viktigt att engagera alltfler och

utrymme. Nya satsningar forskning

människor utanför de ”ordinarie” bör inriktas mer mot ar-

miljö- åtgärdsinriktat ansvariga på företag, myndigheter och bete.

kommuner. Inom industrin finns Det är att stimulera

ytterli- viktigt företag

gare resurser och kontaktmöjligheter att och miljöstörande att

anläggningar

utnyttja. De anställlda inom minska sina att

företagen utsläpp, nyttja miljövän-

har kunskaper och att teknik. Genom

möjligheter påver- lig, biologiskt acceptabel

ka utvecklingen, som kan tas tillvara. Ge- ökad av kan

användning avgiftssystem

nom kontakter med ekonomiska incitament införas. Det blir

arbetstagarorgani-

att minska der på länsstyrelserna i samdå gynnsamt utsläpp. Dagens planeras

inte alltid den band med den samordnade länsförvalt-

prövningssystem gynnar

som vill i fronten av utveckling- ningen 1990.

lägga sig

Vi har under vårt arbete funnit ett en._]u mer ett företag lovar sänka utsläp-

villkor och intensi- klart behov av operativa projektgrupper pen, desto strängare vare kontroll kan bli i storstadsområden som Göteborg som

följden.

Vi kan konstatera att trafiken och kan de ordinarie miljömyn-

komplettera

sett år de stör- Situationen med

produkter/avfall generellt digheterna. miljöpro-

sta och svåraste blemen är idag så komplicerad att det

problemen att göra nå-

saknas behövs både en beredande och en ope-

got åt. Där samtidigt miljöom-

bud från samhällets sida ute i lån och rativ funktion för Framför-

politikerna.

kommuner som bevakar och allt det trafikfrågorna. Göteborgs-

problemen gäller

driver fram Där behöver i många kommu-

lösningar. nytill- regionens uppdelning

skott av resurser till stor del sättas in. ner, län och landsting gör det än mer

Vi ser ett direkt behov i att söka nya arbetsformer. De

Göteborgsre- angeläget

av en huvudman för främsta arbetsuppgifterna för nämnda

gionen miljöfrågor-

na trafiksidan som bevakar att beslu- skulle vara att ägna åt

på projektgrupper sig

tade kom- vissa utvalda problemområden, initiera

miljömål uppnås. Göteborgs

mun har redan och samordna åtgärder som krävs.

tagit ett sådant steg genom att den Det finns också behov av en länk

trafikpolitiska lednings-

bildades under sommaren mellan och olika förvaltningar.

gruppen politiker

1988. Den har för kommuns Där skulle kunna förmed-

Göteborgs dylika grupper

beslutat att ta fram en kollektiv- la information så att respektive parter

räkning

och arbeta med förstår varandras språk bättre. Det är t ex

trafikplan börja gods-

Det är att svårt eller ibland för en politi-

transportfrågorna. exempel på omöjligt

vinna Ett annat ker att kunna tolka omfattande rappornya synsätt böljar gehör.

är att kommunikationsnämn- ter eller svårförståeliga expertutlåtan-

exempel

lliEMlKALlER PRODUKTER 5

”

behövs trafiken och produkter/kemikalier Miljöombud både

den. En projektgrupp skulle kunna ha från fasta

miljöstörningar anläggningar

en verkan, som vi haft i som industrier, m m.

katalyserande reningsverk

Miljöprojekt Göteborg. Den rollen har Det att till viss del trafi-

går angripa ingen idag. kens problem med miljöskyddslagen.

Sådana projektgrupper skulle kunna är då Vårt

Vághållaren ansvarig. förslag

arbeta intensivt under en viss tid för att med att kommunerna som

väghållare

lösa vissa bestämda och ar- ta fram en med

avgränsade åläggs trafikplan miljö-

betsuppgifter. Några nya myndigheter mål är ett försök att göra med

något

eller institutioner behöver inte nuvarande Praktiskt kan det

byggas lagstiftning.

upp. dock vara svårt för väghållaren att

plane-

I den väl motiverade översyn av mil- mer ra och genomföra genomgripande

jölagstiftningen som regeringen aviserat med denna förändringar lagstiftning.

finner vi det angeläget att erfarenheter- Beträffande före-

miljöskyddslagen

na från tas tillva- Miljöprojekt Göteborg slår vi att 14 § ändras så att det blir oblira. Bland det viktigaste är att bättre i koncessionsårenden att för-

skapa gatoriskt

förutsättningar att arbeta mer målinrik- till redovisas även av

slag skyddsåtgärder

tat för att lösa med tra- en utomstående

miljöproblemen sakkunnig. Möjligheten

fik och finns för att fö-

produkter/kemikalier/avfall. idag tillståndsmyndighet

Här måste om sådan men

miljölagstiftningen anpassas relägga utredning, praxis

till dagens problemställningar. Då kan har utvecklats så att den inte

utnyttjas på

möjligheter och resurser inom detta sätt. Vi bedömer det som en snab-

skapas

stat, kommuner och för att lösa bare än att

företag väg att göra en lagändring

problemen. jämför vad miljöskyddsla- försöka få till stånd en annan praxis. gen bidragit till när det gäller att minska

till

Förslag

fortsatt arbete

I här vi en kortfattad sam-

det presenterar

kapitlet

av Våra för

manställning förslag, ansvariga organ

samt en tex i vilken

genomförandet kommentar,

redan Detta

utsträckning åtgärderna påbörjats. ger

en överblick över våra till fortsatt arbete.

förslag

och återfinns i avsnittet ”Så skall

Motiv bakgrund

renare”. I vissa fall har

Hisingen göras väsentligt

som initiativ till eller som

även de tagit åtgärder

av omnämnts under rubdelvis är berörda frågan i stort samma

riken ”ansvarig”. Förslagen följer

som i avsnittet om som nämns

ordning Hisingen

skall med varandra då

ovan. jämföras

Förslagen ej

de har olika och olika beslutsni-

dignitet ligger på

vaer

94

Punktkällor

(industri,hamnar,

avfallstippar)

Åtgärd Raffinaderiernas utsläpp till luften av svaveldioxid, stoft kväveoxider, och kolväten minskas med 60-95 %.

A nsvarig Raffinaderierna, naturvårdsverket

Kommentar Vi har visat hur kan minskas.

utsläppen Enligt överenskommelse

med naturvårdsverket används vårt som ett program underlag vid kommande av rafñnaderiernas villkor.

omprövning

Ä tgárd Operativt övervakningssystem installeras för raffinaderiernas kolvä-

teutsläpp.

A nsvarig Rafñnaderierna, länsstyrelsen.

Kommentar Vi har ett Shell har prövat system. installerat och utvecklar det

ytterligare.

Å tgd rd Utbyte av material och kemikalier vid Volvo Torslandaverken för att

på sikt

uppnå nollutsläpp. A nsvarig Volvo, tillsynsmyndigheterna.

Kommentar Ett arbete har initierats av där

miljöprojektet, myndighet och företag

tillsammans påverkar underleverantörer.

Ä tgdrd Inför avfallsfri vid mindre och medelstora

produktion företag. A nsvarig Företagen.

Kommentar Inom Chalmers tekniska har man fattat högskola beslut om att

börja

arbeta med frågan. kommun

Göteborgs (miljöpolitiska lednings-

gruppen) skulle tillsammans med och Chalmers

tillsynsmyndigheter

kunna driva på arbetet.

à tgärd Ett slutet installeras för av

system återvinning bensinångor från

fartygsutlastning i för att minska kolväteut-

Skarvik-Rya oljehamnar

släppen med ca 95 %.

Kontrollmâtning görs av kolväteutsläppen från

cisterner land.

på

A nsvarig Oljebolagen, Göteborgs Hamn AB, Sjöfartsverket,

tillsynsmyndighe-

terna.

Kommentar Hamn och har initierat

Göteborgs Miljöprojekt Göteborg en arbets-

grupp med hamnen, och naturvårdsver-

oljebolagen, Sjöfartsverket

ket som arbetar vidare med om hur

frågan återvinningen kan ge-

nomföras.

från Skarvik-Rya för att

Åtgärd Ytterligare ett reningssteg byggs för avloppet få bort 90 % av de kemikalier som idag släpps ut.

miljöfarliga

Graab-Kemi, och hälsoskyddsnämnden och na-

Ansvarig länsstyrelsen, miljö-

turvårdsverket. Kommentar kommer från Företagen skulle kun-

Utsläppen oljebolagens depåer.

na de som behöver behandlas för att minska kostna-

särskilja avlopp

derna för Andra åläggs samma krav.

rening. oljehamnar

Endast med skilda tankar för ballastvatten och råolja tilläts att

Åtgärd fartyg

trafikera Torshamnen för att nollutsläpp av kolväten.

uppnå Hamn AB, och och hälsoskyddsnämn- Ansvarig Göteborgs länsstyrelsen miljö-

den.

Kommentar Allt fler moderna fartyg med skilda tankar har börjat användas på senare är. kan drivas i samarbete med sjöfartsverket.

Frågan

elansluts vid för att eliminera obehag för de Å tgárd Färjorna i Göteborg kaj som bor eller arbetar i närheten.

A Rederierna, och och länsstyrelsen.

nsvang miljö- hälsoskyddsnämnden

Kommentar och som redan initierat åtgärder har

Miljö- hälsoskyddsnämnden

krävt av från rederierna. redovisning åtgärder

Göteborg och andra svenska hamnar Åtgärd Färjor och fartyg som trafikerar till med 0,6 % svavel.

övergår lågsvavlig olja Rederierna, och länsstyrelsen och sjö- Ansvarig miljö- hälsoskyddsnämnden,

fartsverket. Kommentar Stena Line i december 1988 över till med l % svavelhalt för

gick olja

sina Den 1 1989 företaget att börja

samtliga fartyg. juli planerar

använda med % svavel. minskar då med 1 600

olja 0,6 Utsläppen

är från med ljuli 1988.

ton/ företagets färjetrañk, jämfört

Kontroll införs av PCB och annat avfall i

Åtgärd i Göteborg miljöfarligt

bunkeroljor för fartygsdrift.

och hälsoskyddsnämnden, länsstyrelsen

Ansvarig Miljö- Kommentar har vissa stickprov. Arbetet behöver

Tillsynsmyndigheterna gjort

utökas.

Å för lakvattnen från avfallstipparna vid Torsviken,

tgärd Reningsverk byggs

och Brudaremossen för att rena dem från miljöfarliga kemi-

Tagene

kalier.

Graab, Graab- Kemi och länsstyrelsen.

A nsvarig Renhållningsverket,

Kommentar Lakvattnen från Brudaremossen och Tagene avleds idag till Ryaverket utan Lakvattnet från Torsviken genomgår en

föregående rening.

enkel med före i havet.

rening kalkfállning utsläpp

Å beslutar i

tgärd Tillsynsmyndigheterna fortsättningen på egen hand omgivningskontrollens omfattning i luft- och vattenområ- Göteborgs

den. Den görs mer Industrier och andra

åtgärdsinriktad. miljöstö-

rande anläggningar bekostar kontrollen och ger synpunkter genom en

referensgrupp. Ansvarig Länsstyrelserna, miljö- och hälsoskyddsnämnderna i regionen.

Kommentar kommuner, och var

Göteborgsregionens länsstyrelser företag tidigt

ute och bedriver sedan år en omfattande kontroll av både luft

många

och vatten. arbetet. Det kan utgöra grund för det fortsatta

Trafik

Å tgárd Göteborgs kommun tar fram en kollektiv- och med

trafikplan syftet

att uppnå ett antal inom tio år.

miljömål

A nsvarig Göteborgs kommun

(trafikpolitiska ledningsgruppen).

Kommentar V1 har utifrån politiskt fattade beslut fram för trafikens

tagit miljömål

utsläpp och vilka minskningar av som krävs för att

utsläpp uppnå

dem. Vår rapport har översänts för kännedom till storstadstrafikkommit-

tén. Ett arbete med en kollektiv- och har inom

trafikplan påbörjats

kommunen.

Å lgärd Översiktsplaneringen (ÖP) utformas styrande för

detaljplanering-

en. I OP skall hur kan

framgå miljömålen uppfyllas. OP anpassas till

den Målet skall vara att

pågående regionplaneringen. Göteborgsre-

gionen bildar en sammanhållen och balanserad arbets- och bostadsmarknad.

Ansvarig Göteborgs kommun (miljöpolitiska ledningsgruppen), Göteborgs-

regionens kommunalförbund.

Kommentar Med tanke trafik- och är det

på storstadsregionens miljöproblem

viktigt med__en hög ambition när det kommunens OP.

gäller

Beslut om OP skall fattas före den 1990. Planen är f n ute

ljuli på

samrädsremiss och kommer att ställas ut till hösten 1989.

troligen

Å Västkustbanan mot ut med och för-

tgärd Kungsbacka byggs dubbelspår

stärks med Bohusbanan rustas upp och kapaciteten höjs

pendeltåg.

för att förstärka enkelspåriga banor

pendelresor. Möjligheten övriga

och Boråsbanan) med pendeltåg bör undersökas.

(Bergslagsbanan Centralstationen byggs om för genomgående järnvägslinjer. Tågtun-

nel genom centrala staden projekteras.

Lokaltrafik AB (GLAB), banverket, Sj, Göte-

A nsvarig Göteborgsregionens

borgs kommun, länsstyrelserna i Hallands, Alvsborgs och Göteborgs och Bohus lån.

Kommentar Vårt om Bohusbanan har sänts ut till berörda för synpunkter.

förslag

De svar vi hunnit ta del av visar att kostnadsbild och antal resenärer behöva studeras ytterligare.

kan

län och har en utredning om Alvsborgs S] nyligen presenterat till mellan Tvåstadsområdet (Vá-

möjligheterna pendeltågstrafik

och En förstudie om järnvägstun-

nersborg-Trollhättan) Göteborg. nel har påbörjats.

för i Göteborgs och Bo-

Åtgärd Investeringsramarna länstrafikanläggningar

hus län måste radikalt. i kollektivtrafik skall ges

höjas Investeringar högsta prioritet.

A nsvarig Regeringen, banverket, Vägverket

Kommentar Med nuvarande är möjligheten att bygga ut pen-

investeringsramar

och annan kollektivtrafik mycket begränsad.

deltåg

På samma sätt som förstärks och blir genomgående

Å tgä rd järnvägslinjerna

de snabbusslinjerna i centrala Göteborg och

knyts regionala ihop

blir I inre delar ges bussarna garanterad

genomgående. regionens

körfält.

framkomlighet genom egna

Ansvarig GLAB

Kommentar GLAB:s handlingsprogram 1987.

Ingåri

av framtida kollektivtrafiksystem förändras Å tgá rd Inriktningen Göteborgs mot ett helt automatiskt stomnät med hög turtäthet. Nätet separerat, omfattar hela det inre tätortsområdet, d v s Göteborg Mölndal och Partille. kommun snarast möjligt en första

Göteborgs projekterar

bana där andelen resande kan förväntas bli hög.

Göteborgs kommun (trafikpolitiska ledningsgruppen).

Ansvarig Kommentar har fram ett för att visa de grund-

Miljöprojektet tagit principförslag

idéerna.

läggande

Kostnaden för av ett modernt förde-

Åtgärd utbyggnad kollektivtrafiksystem

las mellan staten och Göteborgs kommun.

Ansvarig Riksdagen, regeringen

Kommentar En viss del av den ekonomiska vinst Göteborgs kommun genererar för landet skulle kunna behållas av kommunen för att finansiera utbyggnad av kollektivtrafiken. En kan vara att effekterna av skatteutjämningssyste-

rimlig lösning

met fr o m 1990 och 15 år framåt.

undanröjs

Ett bindande avtal kan skrivas.

långsiktigt

Å tgärd En för från bil till kollektivtrafik ut i viktig knutpunkt byte väljs regionen. En attraktiv som demonstrainfarts-/randparkering byggs tionsprojekt.

Ansvarig Göteborgs kommun (trafikpolitiska GLAB ledningsgruppen), Kommentar I 1988 års beslut tilldelades trafikpolitiska transportforskningsberedningen (TFB) ett för och deengångsanslag utvecklingsarbete monstrationsprojekt inom kollektivtrafiken. TFB:s Enligt program kommer delar av att användas för anslaget attraktivitetshöjande åtgärder och miljöinsatser. Tanken är att man skall stödja systemlösningar som gör hela resan attraktivare, t ex av utformning infartsparkeringar och hållplatser.

Å tgdrd Lastbilsterminaler lokaliseras utanför centrala i anslut- Göteborg ning till kringfartsleder och Kombiterminaler i Götejärnvägar. borgsregionen lokaliseras så att matartrafiken med lastbil minimeras och att kan ta en större del av lokala och järnvägen regionala godstransporter.

Ansvarig Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs kommun (trafikpolitiska ledningsgruppen), Sj. Kommentar En sådan för att sedan distribuera lokalisering skapar förutsättningar godset lokalt i Göteborg med särskilt fordon, t ex naturmiljövänliga gasdrivna fordon. En utredning pågår i kommunalförbundets regi med bl a Sj och andra för olika alternativ transportföretag. Utsläpp jämte ett skall redovisas. järnvägsinriktaf förslag

Å tgärd Utvidgning av industrispårnätet och av huvudsträken. elektriflering Projektering av ny järnvägsförbindelse över Göta älv.

A GLAB. nsvarig Göteborgs kommun, banverket,

Kommentar kommun har för 1989 och 1990 ökat till indu- Göteborgs anslaget strispårnätet med 2 milj kronor/ år. Marieholmsbron behöver byggas om inom de närmaste fem åren. Bron är en och länstrañkanläggning omfattas av Vi anser att Marieholmsbron skall länstrañkanslaget. överföras till stomnätet p g a den omfattande godstrañken över bron. Den trafiken är av nationell betydelse.

Å tgärd Koltransporter till Sävenäs kolkraftverk överförs till Erfarenjärnväg. heterna från denna typ av lokal används för att transport på järnväg även överföra andra till (t ex Arbete godsflöden järnväg farligt gods). påbörjas med att ta fram fler godsflöden som kan vara för lämpliga järnväg eller spårväg.

A kommun nsvarig Sj, Göteborgs (energiverken).

Kommentar till Sävenäs kan vara ett Koltransporterna pilotfall.

Åtgärd Utsläppen från Volvos till och från minsgodstransporter Hisingen kas med minst 50 % inom tio år.

A nsvarig Sj, Volvo, Göteborgs kommun (trafikpolitiska ledningsgruppen). Kommentar Vi har visat att det att minska med går utsläppen 50 %, om ett antal åtgärder vidtas. Enligt Sj finns utrymme för ökad tågtrafik aktuella banor. på

De 20 största i Göteborgsregionen granskas Åtgärd tillverkningsföretagen

när det deras till miljövänligare alter-

gäller godstransporter. Förslag

nativ och hur kan minskas, tas fram och genomförs.

transportarbetet Göteborgs kommun (trafikpolitiska ledningsgruppen), företagen.

Ansvarig Kommentar Den har fattat beslut om att arbeta

trafikpolitiska ledningsgruppen med godstransporter.

Diesel som bränsle för fordonstrafik awecklas i inom tio

Å tgärd Göteborg

år och ersätts med drivmedel. Göteborgs kommun

miljövänligare

fram en för hur detta skall ske. lägger plan

A nsvarig Göteborgs kommun (trañkpolitiska ledningsgruppen).

beslut skall kommun dieseldrivna bussar Kommentar Enligt Göteborgs ej köpa fr o m 1990.

Planerade försök med fordon utvidgas att omfatta ett

Å tga rd naturgasdrivna

stort antal distributionsfordon och bussar.

Göteborgs kommun (energiverken och Göteborgs spårvâgar). A nsvarig Kommentar Vi har tillsammans med initierat två projekt: naturgas-

energiverken

drift av KF:s och distributionsfordon respektive Göteborgs

Pripps

bussar.

spårvågars

kommun är när det införande av vät-

Åtgärd Göteborgs pådrivande gäller

fordon. Förstudien av till i Göte-

gasdrivna möjligheterna vätgasdrift borg följs upp.

A Göteborgs kommun (energiverken).

nsvarig

har satt ett tillsammans med Chalmers

Kommentar Energiverken igång projekt tekniska högskola.

Storstadstrañkkommittén bör utvärdera att slo-

Å tgá rd noga möjligheterna

för bilresa mellan arbete och bostad inom en

pa reseavdragen storstadsregion.

som att bilen används i bör inte medges

Avdrag grundas på tjänsten

i deklarationen. Hela kostnaden för överförs till arbets-

tjänsteresan givaren.

Det värdet av förmånen av fri bil eller leasingbil bör beskat-

verkliga

tas. De ekonomiska medel som skulle frigöras genom sådana förändringar bör till satsningar på kollektivtrafik. styras

A nsvarig Storstadstrañkkommittén, regeringen Kommentar I 1986 reseavdragen till 1,1 miljarder

Göteborgsregionen uppgick

kronor. Huvuddelen av resor med bil.

avdragen gällde

Ca 35 % av i trafik i Göteborg tillhör s kjuridiska

samtliga personbilar

eller är leasade i minst ett år.

personer, personliga företag

Produkter,

avfall

kemikalier,

Å tgärd Utsläpp i luft och vatten från av hälso- och

hantering miljöfarliga

kemikalier angrips genom råd, och

lokala/regionala förelågganden

förbud mot utvalda riskkemikalier.

A nsvarig Miljö- och hälsoskyddsnämnderna i och Göteborgsområdet länssty-

relsen.

Kommentar Beslut har fattats att till den

i miljö- och hälsoskyddsnämnden ljuli

1989 lägga fram en om för att minska använd-

plan åtgärder kraftigt

ningen av miljöfarliga kemikalier. har central

Atgårder vidtagits på

nivå under 1989 mot två av

(kemikalieinspektionen, Kemikontoret)

de tre kemikalier fram.

miljöprojektet lyft

Ä tgdrd En särskild utses. Den får i att tillverkare

arbetsgrupp uppgift påverka

och användare av kemiska råvaror att utveckla och och produkter övergå till alternativ.

miljövänligare

Ansvarig Kemikalieinspektionen, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Göte-

borgs kommun.

Kommentar bör ha i centrala

Arbetsgruppen förankring och lokala myndigheter

samt i konsumentinformationen. Exempel på hur arbetet kan bedrivas har med en

gjorts arbetsgrupp

med representanter från miljöprojektet, och lev som

länsstyrelsen

du lär i

kampanjen Göteborg.

Två stora tvättmedelstillverkare i har Sverige (75 % av marknaden) utvecklat nya bastvättmedel utan tillsatser och kosmetika.

onödiga

Åtgärd Hanteringen av hushållsavfall och industriavfall förändras mot mindre mängder restavfall och minskad äm-

mängd miljöstörande

nen i avfallet. Detta skall ske i med en om och

linje plan källsortering

lokal kompostering som fram.

Miljöprojekt Göteborg tagit

A kommun

nsvarig Göteborgs (miljöpolitiska ledningsgruppen) och renhållningsverket.

Kommentar i har ett arbete med denna

Renhållningsverket Göteborg påbörjat inriktning.

Å tgdrd Ökad av förbrukade måste ske inom hela

återvinning smörjoljor

landet. Samtidigt måste krav riktas mot tillverkare och av

importörer

olika oljor att ta fram alternativ.

miljövänligare

Ansvarig Miljö- och kemikaliein-

energidepartementet, naturvårdsverket,

spektionen. Kommentar I samlar Graab-Kemi in en stor andel av det

Göteborgsregionen

miljöfarliga avfall som uppstår. Det är att den behand-

viktigt slutliga

lingen förbättras på nationell nivå. är ett

Avfallsoljorna exempel.

Krav ställs bensin för att förbättra den från hälso- och miljösyn- Å tgä rd på Halterna av eller kolväten (aromater, alke-

punkt. flyktiga skadliga

ner) kan minskas.

kemikalieinspektionen, naturvårdsverket. A nsvarig Oljebolagen,

Kommentar diskuterar frågan med oljebranschen.

Kemikalieinspektionen

Å från industrin och från tankbilst-

tgärd Oljeemulsioner rengöringsrester

våttar skall behandlas i anläggningar där förutom oljor även andra kemikalier nationella krav

miljöstörande avlägsnas. Långtgäende

behöver fastställas.

Naturvårdsverket, STU (styrelsen för teknisk utveckling). Ansvarig Kommentar tar Graab-Kemi i 1989 i drift en för

I Göteborg juni anläggning

av emulsioner. Den eller likvärdiga lösning-

långtgående behandling

inom landet för denna typ av behandling. ar kan utgöra standardkrav I Skarvikshamnen har Paktank en modern för rengöring

anläggning

av tankbilar och kemikaliecontainrar. Den kan användas som moinom hela landet av ännu bättre teknik. dellförslag och för utveckling

Förändrad

lagstiftning

Å Partille och Mölndals kommuner förklaras som miljötgdrd Göteborgs, införs för att

skyddsområde enligt 8a§ miljöskyddslagen. Regler

minska och störningar från

utsläpp

- trafiken - trafikalstrande verksamheter som terminaler - kemikalier och

produkter

- och verksamheter

miljöstörande anläggningar

- hamnar och

fartyg

- hushålls- och industriavfall

A nsvañg Miljö- och energidepartementet.

Kommentar I första hand bör arbetet ägnas åt trafikfrågorna och med nya regler de små miljöstörande verksamheterna.

många

För kemikalier och avfall föreslår vi att andra (lagen om

lagar kemiska och renhållningsförordningen) tillämpas strängprodukter are i ett miljöskyddsområde.

ändras så att det blir obligatoriskt för den

Å tgä rd 14§ i miljöskyddslagen

som söker tillstånd för verksamhet hos koncessionsnämn-

miljöfarlig

den att redovisa en utomstående utredning om möjliga

sakkunnigs skyddsåtgärder. A Miljö- och energidepartementet nsvarig

Kommentar Det finns att på detta sätt, men

möjlighet utnyttja miljöskyddslagen

arbetet skulle underlättas med en En sådan

väsentligt lagändring.

skall göras på uppdrag av naturvårdsverket, länsstyrelsen

utredning eller miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Å tgárd Miljöskyddslagen ändras så att och från

utsläpp miljöstörningar

godstransporter till och från verksamhet

tillståndspliktig (enligt

miljöskyddslagen) och transportintensiva verksamheter skall miljö-

skyddsprövas.

A nsvarig Miljö- och energidepartementet

Kommentar Vi har fram för sådan

tagit exempel på beslutsunderlag prövning (Volvos godstransporter).

Å tgärd om kemiska ändras så att omvända bevisbördan

Lagen produkter

och av ämnen mot mindre

”substitutionsprincipen” (byte farliga

farliga) ges ökad tyngd genom att de förs in i lagtexten.

Ansvarig Miljö- och energidepartementet.

Kommen tar har att Utredningen om översynen av kemikaliekontrollen föreslagit

substitutionsprincipens” tillämpning utreds och att omvända be-

Visbördan införs i lagen.

Å tgärd Lagstiftningen ändras inom miljöområdet så att bättre

förutsättning-

ar för ett målinriktat med trafik

skapas miljöskyddsarbete och pro-

dukter/ kemikalier. A nsvarig Miljö- och

energidepartementet

Kommentar har aviserat och har

Regeringen en översyn av miljölagstiftningen

därmed att sådana

möjligheter skapa förutsättningar.

Särskilda

yttranden

Hubendick

Bengt

Industrisamhället en burna, flöden med ekologisk och i längrepresenterar epok som hittills omfattar den därmed också ekonomisk kontrabara ett par hundra

år av uppåt tre miljoner produktivitet. Energidegraderingen mänsklighetens

år historia. Till skillnad mot skulle ha relativt liten om ener-

långa fångst- betydelse

folkens samhällen och de förindustriella hämtades ur flöden. I verket

gin själva

vilka i stort sett var hämtar det industrisamhället till

jordbrukssamhällena, globala

är industrisamhället ex- mellan 80 och 90 % sin från hushållande, hjälpenergi I industrisamhället har i form av fossilt kol. I Sve-

ploaterande. engångslager

konsumtion, underblåst av reklam, fått är motsvarande siffra nära 60 %.

rige

ett att hålla I mening kan man

egenvärde som_ ett medel termodynamisk

rullande. Okad konsumtion ini- att industrins ordnande processer

hjulen säga

tierar ökad vilken anrikning, formande, sam-

produktion, ger ar- (särskiljande,

betstillfällen men innebär accelererad åstadkommer öar av ord-

mansättning)

av materia och Den- ning (tex en bil kan liknas vid en ö av mobilisering energi. na dels en resursför- driven ordning). nås

mobilisering utgör långt Ordningen

dels den första länken i den till av än mer oordning runtom-

brukning, priset

ut i ökad av- - i form av kedja som till slut mynnar kring oordning degraderad och växande materia och energi. Priset är större än

fallsproduktion miljöpro-

blem. vinsten därför att al-

verkningsgraden

Vårt industrisamhälle, och då främst drig kan nå 100 %. Man kan också likna dess anses industriprodukterna vid små bitar av om-

tillverkningsindustri, produk-

tivt. Det åstadkommer men vandlad natur som genom konsumtion

produkter,

för att bedöma dess måste i avfall, av vilket det mesta är

produktivitet övergår

ställas mot dessas Två naturfrämmande och blir grus i maski-

produkterna pris.

minusposter bakom produktio- neriet. De tunga minusposterna energitunga nen är material- och och bakom indu-

energidegradering. materialdegradering

resulterar delvis strisamhällets produktion tas normalt in-

Materialdegraderingen

i okontrollerade, oftast luft- eller vatten- te med i ekonomiska kalkyler. Man får

härigenom en orealistisk industri- insatserna i form av mil-

syn på ger biprodukter

samhällets lönsamhet. Ett annat särskilt som luft- och vatten-

uttryck jöproblem,

för denna bristande realism är att natur- och buller.

föroreningar

resursförbrukning på ekonomiskt språk En helt annan sida

humanekologisk

kallas produktion hos staden bottnar i skillnaden mellan (uttag av grus ur en

grustäkt betecknas som produktion men där rådande och livssituation å ena

miljö-

innebär konsumtion av en sidan och den och

engångsre- miljö- livssituation,

surs som naturen som människan

producerat). nämligen fångstfolkens,

Parentetiskt bör här också hunnit bli

naturliga rimligen biologiskt anpassad

fonder (t ex skog, åkermark, marina till å den andra.

ekosystem) nämnas. Genom sin tekniska Koncentration av i

miljöproblem

effektivitet, sin rationella drift storstaden är ett faktum. Man försöker

kortsiktigt

och sin strävan efter maximal avkast- mot

värja sig dem och göra det möjligt

ning, i stället för tenderar indu- att leva vidare i Det har i stor

optimal, stadsmiljön.

strisamhället att förbruka fond- skett genom

naturliga utsträckning skorstensprin-

kapital i stället för att utan tidsbegräns- cipen: att föra bort och sprida effekterna ning åtnjuta deras avkastning. så de märks mindre. Detta är självklart Det tekniskt avancerade och Genom olika åt-

impone- ingen verklig lösning.

rande industrisamhället har utvecklats försöker man skilda sätt mini-

gärder på

utan dess mera effekterna och för dem. I

helhetssyn på resursmässiga värja sig

och innebörd. Det har ut- huvudsak innebär detta i flöde-

ekologiska åtgärder

vecklats under outtalade förutsätt- nas slutända. Detta innebär drastiskt ut-

fyra

ningar: att tillgången råvaror är obe- en eldsvåda sampå tryckt att försöka hejda

gränsad, att tillgången på lagrad energi som man mer bränsle. tidigt slänger på

är obegränsad, att naturens mot Vi kan nå ett helt tillfredsställande

tålighet aldrig

påverkan är obegränsad samt att männi- mål detta sätt. Det vi når vi till

på uppnår

skans tolerans mot förändrad är

livsmiljö ett mycket högt pris.

obegränsad. Vi håller nu på att bli varse Det bör

självklara tillvägagängssättet

om att är ohållbara, i stället vara att de första länkar-

förutsättningarna angripa

vilket är den till nai den

yttersta bakgrunden kedja som utmynnari miljöpro-

denna blem. Vad innebär det? Att minimera

utredning.

Industrisamhällets mest utpräglade behovet av att mobilisera och maenergi livsform utgörs av storstaden. Storstaden teria. Detta i sin tur kan

genomföras på

är ett system men inget ekosystem. Den två sätt. Det ena är genom av

utveckling

utgörs av den tärande delen inom ett vald teknik för effektivare utnoggrant mänskligt ekosystem där den närande nyttjande av faktiskt mobiliserad

energi

delen återfinns Denna och materia hos

på landsbygden. (ökad verkningsgrad

närande del kan vara över hela slutna återspridd processer, cykliska processer, jorden, något som bidrar till de trans- i hållbarare

vinning övrigt, produkter

portbehov som etc). Den andra en mindre

varje stadsbildning gene- är genom

rerar. Staden förutsätter en resurskrävande livsstil (använda bil med

fokusering

av material- och (bränsle, för återvin-

energiflöden urskillning, separera sopor

mat, vatten och mycket mer) mot staden, ning och av andra enkla

mängder åtgär-

flöden som inom staden måste grenas ut der vilkas är omgemensamma drag och nå alla dess invånare. Flödena resul- En av och

sorg). verklig lösning miljö-

terar i avfallsflöden ut ur staden. Allt torde inte vara

resursproblem möjlig

detta bidrar till en komplicerad och sår- utan av visst avkall

accepterande på per-

bar teknisk apparat av

transportleder, sonlig bekvämlighet.

rörledningar, kablar etc. Koncentration Ska vi äter till medeltiden undrar nå-

innebär som all måste från

tillkämpad ordning, något gon. Nej, förändring utgå

alltid kräver sitt pris. Stora arbets-, ener- med dess särskilda tekniska

nuläget möj-

gi- och materialinsatser krävs för (och brister: av kun-

upp- ligheter mängder

byggnad, drift och underhåll och har redan un-

av de sys- skap färdighet trängts

tem som är den koncentrerade struktu- dan av vår tekniska livsform och för-

gått

rens förutsättning. och material- lorad). Det råder därtill enkel kor-

Energi- ingen

relation mellan eller systemändringar kan vi inte lösa miljö-

resursförbrukning

ens materiell standard ä ena sidan och bara bedriva ett uppehållan-

problemen,

livskvalitet å den andra. Det finns utrym- de försvar mot deras symptom. me för sänkt materiell resursförbruk- Med denna korta överblick villjag ge

och bibehållen eller kanske till och bakgrunden till det sätt på vilket Miljö-

ning

med livskvalitet väl valda Göteborg åtminstone till en del

höjd genom projekt

kräver dock värde- försökt angripa problemen. För en fylli-

åtgärder. Förändring

och en gare argumentation bakom vad som här

ringsförskjutningar attitydänd-

En av motkrafterna finns i ett sys- framförts mycket kort hänvisas till min

ring.

temmotstånd, det etablerades konserva- bok Människoekologi (Gidlunds 1985, tism och motstånd mot förändring 3zdje upplagan 1988). (utom en: systemets egen tillväxt). Utan

Karlsson

jan

Miljöprojekt Göteborg skall enligt sitt området specifika mil-

problemen. Övrig mandat initiera och samordna verksamhet

åtgärder jöpåverkande kan inte sägas

så att blir renare som är unika för

Hisingen väsentligt skapa miljöproblem inom en tioårsperiod. I uppdraget anges Göteborgsområdet.

också i vilka avseenden man från Trots insikten om detta valde utred-

regeringens sida ansett att sina resurser alla

ytterligare åtgärder ningen sprida på

varit samt att man skall ha olika tänkbara både såda-

angelägna miljöproblem

överläggningar med bl a berörda statliga na som i mandatet och

var utpekade och kommunala sådana som utanför.

organ. uppenbart låg Spe-

Av mandatets ciellt arbete

formulering ”att göra villjag peka på utredningens

Hisingen väsentligt renare inom en tio- inom kemikalieområdet. Förutom att

årsperiod” framgår att arbetet mäste be- det utanför mandatet

legat är den typ av drivas skyndsamt och koncentrerat. arbete som -

utredningen genomfört

jag anser det att flera olika kontroll av kemikalier - inte särskilt väl

viktigt

former prövas i miljövårdsarbetet. Basen lokalt utan bör i

låmpat att genomföras för ett arbete måste dock första hand bedrivas insatser cen-

framgångsrikt genom

präglas av långsiktighet och kontinuitet. tralt och internationellt. Det har också

Ett sådant arbete bedrivs visat att de kemikalier som

bäst i organise- sig Miljöpro-

rade former och den typ av insatser som arbetat med har varit och

jekt Göteborg

Miljöprojekt Göteborg kan initiera är föremål för sådana centrala insatser.

och/eller genomföra kan endast ses som Ett brett skulle kunnat

angreppssätt ett till de mera vara om man ett

komplement långsiktiga verkningsfullt på tidigt

av ”ordinarie” hanterade stadium -i med mandatet - sökt

myndigheter enlighet

åtgärderna. samarbete med och

statliga myndigheter

Detta innebär inte att de sina insatser till

åtgärder planerat med hänsyn

som vidtas av de etablerade redan arbete. Atminstone när

idag myndig- pågående

heterna - -

centralt, regionalt och lokalt det naturvärdsverkets ansvarsom-

gäller

nödvändigtvis alltid är de lämpligaste råde har - med ett raffinade-

undantag,

och att de inte kan kritiseras. Det är rierna - sådant samarbete inte

något

emellertid tveksamt om Gö- sökts. I fall har arbetet bedrivits

Miljöprojekt övriga

teborg haft mandat helt och

att göra en bred kri- självständigt många gånger på

tisk av i sin en från tveksam nivå.

granskning miljövårdsarbetet saklig synpunkt

helhet, vilket man enligt min En i nära samarbete

uppfatt- uppläggning

i ät. med skulle

ning hög grad ägnat sig miljömyndigheterna enligt

Att projektet getts formen av offent- min ha resulterati att

mening utredning-

lig utredning behöver inte heller betyda en koncentrerat sina insatser till ett fåtal att den inte skulle kunna använda av områden - främst trafiken. För Göte-

sig

något okonventionella arbetsmetoder. finns relativt bra utred-

borgsregionen

Tvärtom -jag tycker det är att inom trafik/

angeläget ningsmaterial miljöområ-

sådana metoder används för att attacke- det som kan till för insatser

ligga grund

ra som synes svårlösta även kort sikt.

problem genom på Miljöprojekt Göteborg

traditionella och etablerade arbetsfor- borde min dessa som

enligt mening tagit

mer. Detta får dock inte innebära att för sitt arbete inom trafik-

utgångspunkt

man helt avlägsnar från mandatet sektorn vissa

sig för att genom komplette-

eller tillsett att blev

att man gör sådana resurspriorite- ringar åtgärder genomför-

ringar att det med utred- da i Nu har man istället hu-

egentliga syftet praktiken.

ningen försvåras. satsat att - -

vudsakligen på översiktligt

Det stod på ett stadium klart att utreda insatser som sikt

tidigt möjligen på lång

trafiken var den dominerande källan till kan vara användbara.

problemen i området, även om också en Genom har - som

detta angreppssätt del industriverksamhet - främst Volvo -

utredningen själv påpekar åtgärdsför-

och raffinaderierna - bidrar till de för inom trafiksektorn ett

slag givits längre

har mandatet skulle utföras.

tidsperspektiv. Utredningen därige-

nom - min - missat min borde således Mil-

enligt uppfattning Enligt mening

det man mandatet skulle åstad- jöprojekt Göteborg

enligt

komma ett renare 0 ha koncentrerat sina insatser till verk-

nämligen väsentligt

inom en samheter som inte behandlas i annan

Hisingen tioårsperiod.

har pekat på ordning

Miljöprojekt Göteborg

en del att attackera 0 samordnat sin verksamhet med även

möjligheter problem

ett sätt som inte används idag. Flera statliga myndigheter

på

av dessa man skall ta o ett sätt satt sig in i

förslag tycker jag på omsorgsfullare

fasta i det fortsatta vad som pågår inom fältet genom andra

på miljövårdsarbetet

inom centrala, regionala och lokala myn- organs försorg

Man har också ett bra sätt 0 åtgärder inom trafikområ-

digheter. på föreslagit

listat som kommunen bör det som ger en påtaglig effekt inom den

åtgärder själv

- vilka till stor del som berörs i utredningens

genomföra givetvis tioårsperiod

varit kända och kunnat utan mandat

åtgärdas

medverkan. Det är dock Genom att inte göra detta har man

utredningens

att detta arbete missat att vä-

beklagligt positiva ge- möjligheten göra Hisingen

nomförts bekostnad av vad som enligt sentligt renare inom en tioårsperiod.

på

Lennart Olsson

Miljöprojekt Göteborg föreslår i en av utifrån nuvarande

lagstiftning - som 8a§

dess rekommendationer att till - leder min me-

regeringen ger möjlighet enligt

utpekar Göteborgs, Mölndals och Partil- inte till bättre

ning någon förutsättning

le kommuner som ett som bedrivs och skall miljöskyddsområ- för det miljöarbete

de enligt 8a § bedrivas i Snarare är

miljöskyddslagen. Göteborgsområdet.

Det sägs också att i ett senare skede det fråga om en administrativ

förenkling

kan det vara motiverat att områ- i led av

utvidga något miljöarbetet.

det till en större del av näm- Den här kan i stället

Västsverige, åtgärden ge ett ligen triangeln Göteborg - Trestadsom- av och felaktigt intryck handlingskraft

rådet - inklusive Lysekil Göta älv. därmed bidra till en av en

fördröjning

Samtidigt framförs i utredningen be- av de svenska

angelägen samordning

rättigade farhågor för att nuvarande mil- eller hellre en allmän över-

miljölagarna

jöskyddslag, inklusive 8a §, på ett effek-

syn av hela miljölagstiftningen.

tivt sätt kan utgöra legala utgångspunk- Därför år det att de

angeläget åtgär-

ter för att effektivt nå en lösning på mil- der som föreslås inriktas mot snara och

jöproblemen som med av det

sammanhänger kraftiga förbättringar praktiska

trafiken, produkter, kemikalier och av- kontroll- och som

uppföljningsarbete

fall. utförs med alltför stora resursbrister

idag

Enligt min mening har arbetet i pro- vid t ex naturvårdsverket och

länsstyrel-

jektet visat att de svenska år sernas naturvårdsenheter.

miljölagarna

splittrade och svaga. Detta har ofta påpe- En viktig grundtanke i

Miljöprojekt

kats bl a i och av Svenska Na- arbete har även varit att ut-

riksdagen Göteborgs

turskyddsföreningen. veckla modeller för hur

miljöarbetet

Genom att nu un- skall kunna bedrivas effektivt över hela

Göteborgsområdet

der en tid tilldelats kvalificerade utred- En av

Sverige. särbehandling Göteborgs-

ningsresurser på miljöfrågor, har man området som ett förordnande 8a §

enligt

kunnatvisa vilka resultat som kan nås om år, leder till att värdet av arbe-

projektets

miljöskyddet får ökade resurser. te blir mer lokalt.

Detta faktum tyder Därför borde

på att mycket kan utredningen kraftigare

åstadkommas t o m med nuvarande det behovet

påtalat angelägna av en ny splittrade lagstiftning på miljöområdet miljölagstiftning som har sin utgångs-

om fältarbetet ett rik- i vad naturen faktiskt

organiserades på punkt tål, och inte

tigt sätt och ges rimliga personella och förordnande

föreslagit ytterligare enligt

andra resurser och bättre villkor i en föråldrad

övrigt. lagstiftning. Någon ytterligare legal påbyggnad

Rune Persson

Under arbetet i har en del la synder att rätta till både då det gäller

delegationen synpunkter jag haft inte beaktats i rap- avloppsanläggningar (dubbla lednings-

varför de framförs här. system) och stadsplanering (kollektivtraporten,

Visionen, som inleder rapporten, har fiken).

med att om el- En attraktiv kollektivtrafik är ett mås-

inget verkligheten göra,

i te i framtiden. För att klara detta måste

energi Göteborgsområdet skall genere-

ras med fossila bränslen, vare det rör samhället ta en av sina primära uppgifter

sig

eller s k Koldi- större allvar. Våldet måste bort från sig om naturgas oljegas. på oxid- och kommer att och om medborgarna skall

kvåveutsläppen gator torg

öka avsevärt. Denna kan inte för- använda kollektivtrafiken under

ökning ”våga”

andra häll, t ex alla tider I våra talar vi svaras av minskningen på på dygnet. planer biltrafiken. Målet renare luft. Kom- ju om förarlösa vagnar.

ärju

munens borde vara att er- En bättre miljö år en viktig del av vår

primärinsats

sätta och kolbaserad ener- standard och om våra problem skall lösas

befintlig olje-

med Detta skulle måste kommunen prioritera. Går man

gialstring naturgas.

också medföra minskade på allvar in för en attraktiv och rationell

tunga transporter av och kol. Det är brist i av kollektivtrafiken borde ju vi i

olja givetvis lösning

direktiven att inte från fossilelda- Sverige med hjälp av Volvo, Saab Scania,

utsläpp

de är med. ABB (Asea), Ericssons m fl kunna få fram

energianläggningar

Det har visat under arbetets ett bra alternativ med en kombination av

sig gång,

att de s k från industrin och utslåppssnåla bussar.

punktutsläppen spårvagnar

är lätta att kontrollera all erfarenhet kräver de flesta

och genom samar- Enligt bete med industrin kommer dessa ökad användning av el som

prob- miljöinsatser

lem att lösas. Värre är med Detta är viktigt att påpeka.

problemen energibärare.

storstadens avfall. Här finns många gam-

110 SOL 1989:32

Sammanfattningar

av

rapporter

Under arbete har en rad

Miljöprojekt Göteborgs

Dessa har redovisats i projektstudier genomförts. en särskild av är

rapportserie. Många rapporterna relativt omfattande och tar tid att läsa. För att underlätta för våra läsare en till en

och ge möjlighet

av innehållet i översiktlig orientering rapporterna, redovisas här av de olika

sammanfattningar pro-

Det är att att det jektstudierna. viktigt poängtera varierande sidantalet mellan de olika sammanfatt-

inte innebär för ningarna något ställningstagande

av betydelsen respektive rapport.

112

Innehåll

Rapport 1 till

Bensinutlastning fartyg

-0 återvinning av kolväten. 114

2 för rafñnaderier - Rapport Atgårdsprogram möjligheter

och kostnader för reduktion av till luften

utsläpp

från Shells och BP:s raffinaderier i 117

Göteborg. Rapport 3 Alkener i 120

bensinångor. Rapport 4 Ett avfall för ett - för-

grönt grönare Hisingen

slag till en långsiktigt 122

fungerande avfallshantering. Rapport 5 Minskad - ett renare slam.

kemikalieanvändning

En att av tre

möjlighet begränsa användningen

kemikalier i 125

Göteborgsområdet. Rapport 6 av

Uppskattning kolväteutsläpp

Rening

11 Att minska resbehovet -

Rapport några möjligheter

i en 143

storstadsregion.

12 Olika trañkflödens 147

Rapport belastning på luftmiljön.

Rapport 13 och avfall i

Oljeförorenade avlopp Göteborg

- till

förslag förbättringar. 150

14 Tankbilstvätt - och

Rapport nuläge förslag

till 155

förbättringar.

Rapport 15 Modern kollektivtrafik i 159

Göteborg.

Rapport 16 Studieresa i USA - luftvårdsarbete

och 162

avfallshantering.

Rapport 17 trañk- och - en

Göteborgs miljöproblem fråga

om samordnad stads- och 166

trañkplanering. Rapport 18 Miljöskyddsområde enligt 8a § miljöskyddslagen

- kommentar och för inre

förslag Göteborgsregionen. 169

Rapport 19 som fordonsbränsle i 171

Naturgas Göteborg.

Rapport 20 Miljöfarliga ämnen i lakvatten, sediment och musslor - en studie av Göta älvs

mynningsom-

råde och av lakvatten från 174

Göteborgs avfallstippar.

Rapport 24 Trafik och stadsmönster - om

trafikutvecklingens

betydelse för stadsstrukturen och

Göteborgsregio-

nens balans. 177 PM Studieresa i Holland - luftvårdsarbete i Rotter-

dam, besök hos Shell och Concawe. 180

Beträffande PM och se sista sidan.

ytterligare rapporter,

till

Bensinutlastning fartyg

-

av kolväten.

återvinning

l har undersökts för återvinning av

projektstudien möjligheterna

kolväten ur vid av bensin i som

bensinångor Iastning tankfartyg

hamn. l bland annat att kolväte-

Iiggeri rapporten konstateras är så omfattande att det är intressant att försöka

utsläppen

återvinna dem. Det finns etablerad teknik för att återvinna

kolväten ur Tekniken har under flera år använts för

bensinånga.

av kolväten vid av tankbilar. Det intressanta

återvinning Iastning

är att tekniken även att använda vid

går tartygsutlastning.

be- sat till gruppen återfinns huvudsakli-

tredningsuppdraget dimensionerna på slussar-

till en teknisk Ka- gen moderna fartyg. Genom de

gränsades na i çöta Alv och Trollhätte och ekonomisk studie, där nal. Aldern farty- internationella konventioner

U på de aktuella

måletvar att undersöka och anvi- gen varierar rätt mycket, vilket som finns, är de här fartygen försa en genomförbar metod för att också medför att utrustningen sedda med ett s k inertgassystem. återvinna kolvätena. I förutsätt- för sluten hantering skiljer sig ät. Av den anledningen kommer (let

För den här gruppen krävs att vara tekniskt mycket en kelt att ningarna ingick att de säkerhetskrav som kan en relativt omfattande komplet- ansluta fartygen till en återvin-

myndigheterna

Fartygen är komma att ställa ska uppfyllas. tering av rör- och nivåstyrnings- ningsanläggning.

I Göteborg sker all utlastning system för att fartygen ska kunna byggda för sluten Iastning. av bensin till fartyg i Skarviks- anslutas till en återvinningsanoch Ryahamnarna. Av dessa är läggning. Vid utlastningett svarar det olje- Skarvikshamnen mest betydelse- 0 Kust- och Nordsjötonnage på bolag som ska lasta ut produkten full med hela 98 procent av den mindre än 20 000 dödviktslon. Här för pumpningen. Man utnyttjar

därvid rörledningar som antingutlastade mängden bensin. rör det sig om ganska moderna

produkt-, special- och kemikalie- en âgs gemensamt eller av olje-

tankers. Flera av fartygen är re- bolagen.

Tre av dan utrustade för att anslutas till Pumpkapaciteten för respek-

typer fartyg

återvinningsanläggning. För tive kaj varierar relativt mycket.

som lastar bensin i dem som saknar denna utrust- Variationerna beror dels på stor- Fartygen Skarxdkshamnen kan indelasi tre ning kommer dock anpassning- lek av tonnage hos fartygen, dels

en att till övervägande del vara på begränsningar i rörledningsgrupper: 0 Vänertonnage på mer 4 000 mycket enkel. systemen. dödviktston. Fartygens längd, 0 Oceangående lonnage på mer än bredd och djupgående är avpas- 20 000 dödviktston. I den här

114 SOL 1989:32

HHVVUH| -

ning på 1,3 miljoner ton ben- ningar, som betjänar var sitt ut-

Bensinmängder

sin/ år. lastningsområde. Den totala utlastade bensin- Den teknik som förordas i O Alternativ 3 innebär att en humängden till fartyg har under projektstudien skulle ge en åter- vudanlåggning placeras centralt 1980-talet varierat mellan 0,7 inom området, men där det förvinningsgrad på 95-98 procent. miljoner ton/år till 1,3 miljoner Differensen beror på variationer sta processteget placeras i direkt ton/år. Under senare år har siff- av innehåli sammansättningen anslutning till respektive utlastran dock legat ganska stabil kring let av kolväten. ningsplats/kaj. 1,3 miljoner ton/år. I praktiken betyder detta att Av den utlastade bensinen förordar alså gott som alla kolväten tas om Rapportförfattarna går cirka 35 procent pä export. hand. De resterande procenten ternativ 3 som det mest lämpliga. 65 procent lastas till fartyg som är kan, om det anses nödvändigt, Utrymmesmässigt skulle detta indestinerade till svenska hamnar. reduceras installation av genom nebära att det första steget (den s Av de sistnämnda går hela 25 aktivt kolfilter. Då skulle en i k absorbern placeras pä en kaj procent till hamnar vid Vänern. princip hundraprocentig redukdär cirka 2 m tas i anspråk. Totion erhållas om systemet sluts. talt rör sig detta om fyra enheter. Den svaga länken i systemet De övriga delarna av processan- Kolväteutsläpp utgörs av fartygen själva. Där kan läggningen tar upp cirka 200 m2. både utrustningen och hante- Det intressanta är att återvin- AV det totala kolväteutsläppet i variera. Det finns huvuddelar ringsrtttinerna ningsanläggningens Göteborg, anger konsultstudien därför en risk för att utsläpp än- reabsorber, och (splitter, kylatt utsläppen i samband med då kan inträffa, om ingen kont- värmeväxlare tryckluftsaggregat, bensinutlastning till fartyg utgör roll sker. m m) ryms i en enda container. cirka tre procent. Man betonar Hela anläggningen styrs heldock attjämförelsen grundas på automatiskt av en processdator, mätningar, som ligger tillbaka i från vilken driftdata, larm etc

Ãtervinningsanläggningen

tiden, varför det kan finnas en förs över till ett kontrollrum och viss osäkerhet med i bilden. Att har man också larmcentral. I projektarbetet Om det uppstår fel, utsläppen ändå är väsentliga studerat olika alternativ var en omedelstängs anläggningen hänger främst samman med ut- bart. Det kommer dock att fordåtervinningsanläggning kan plasläppens geografiska läge. ceras. ras tillsyn varje dag för löpande Om siffrorna stämmer, rör 0 I alternativ l placeras en an- kon troll och för att avhjälpa fel m det sig om cirka 600 ton kolväten läggning centralt mellan utlast- m. som ska omhändertas. Man har ningsplatserna. då utgått frän en årlig omsätt- 0 l alternativ 2 byggs två anlägg-

Säkerheten

PHOCESSEN I sammanhanget bör man också komma ihåg att det finns fler för- Den bensinånga som avgår från fartygets tankar vid bensinutlastningen samlas delar att vinna utöver de rena upp. Via konventionella rörsystem leds ångorna till en processenhet. miljöaspekterna. Ett väl fungl processens första steg tvättas (absorberas) bensinångan med avkyld fotogen erande ätervinningssystem för enligt motströmsprincipen. Fotogenens temperatur är cirka - 25 °C. Frigjord luft bensinångor bidrar till att mängsamlas i behällarens topp och släpps ut (här kan vid behov ett kolfilter sättas in). den explosions- och brandfarlig Fotogenen med sitt innehåll av absorberade kolväten pumpas till en lagertank gas kring ett förtöjt fartyg reduför flödesutjämning. ceras kraftigt. Från lagertanken pumpas ett konstant flöde till en s k splitter. Där separeras Om hela systemet utformas fotogenen från bensinen genom uppvärmning. Därefter överförs fotogenen till en på rätt sätt, kan man räkna med kyltank för att ånyo användas i processens första steg. att säkerhetsnivån totalt sett höjs Den bensin som återvinns i splittern, och som genom uppvärmningen övergått - även om man för in nya ”riski gasfas, leds till det tredje processsteget. Detta utgörs av en s k re-absorber. l komponenter i området. re-absorbern kan den återvunna produkten lösas upp i ett cirkulerande flöde av Den svenska arbetsmiljölag- “frisk” bensin. Alternativt kan man också kyla ned produkten för övergång till stiftningen kräver för ombordanvätskefas. ställda ett system som samlar upp Det första alternativet bedöms i projektstudien vara bäst både från ekonomisk och ventilerar ut bensinångor och teknisk synpunkt. Om anläggningen skulle överbelastas behöver inte detta dem över masttoppen. Reglerna betyda att processen avbryts. Däremot blir verkningsgraden sämre, vilket i sin tur gäller dock endast för svenskleder till att utsläppen till luft tillfälligt ökar. Där sådana registrerade fartyg. Processen går under beteckningen Cool Sorption. Man räknar med att system har byggts, kommer det kolväteutsläppen genom denna minskar med 95-98 procent. att röra sig om ganska enkla kompletteringar för att ansluta syste-

L ”OHT 1 -

i och varierar stämmelserna, kommer det sanmet till ett återvinningssystem kompletteras land. mycket. För välutrustade fartyg nolikt att ta ganska lång tid innan

verkar kan genomföras. Om

Enligt projektstudien (med mätutrustning och gasupp- systemet det inte heller finnas några for- samlingssystem) uppskattas kost- man istället utgår från att lokala mella hinder för att utarbeta och naderna till mellan 50 000 och regler kan skärpas relativt omgåanta nationella som 100 000 kronor under förutsätt- ende, skulle ett system kunna va-

anvisningar

att återvinna så- ning att förändringarna görs i ra i operativ drift inom relativt gör det möjligt dana kolväteutsläpp som uppstår samband med klassning. kort tid. Enligt projektrapporten vid utlastning till fartyg. För sämre utrustade fartyg finns det Å . . som alltid vid sär-

till betydligt bestâmmelser risk för marknads-

uppgår kostnaderna

påverkan varför en diskussion

högre belopp.

Ekonomi Driftkostnaderna beräknas bör föras med berörda parter om

till cirka 220 000 kro- uppläggning, tid, avgifter m m

uppgå Anlâggningskostnaderna för nor/ år. innan slutlig ställning tas.

och rörsys- Som jämförelse kan man se processanläggningen

bentemen i land uppskattas till cirka på värdet av den återvunna

sinen. Vid ett inköpspris på 80 Källa 15 miljoner kronor. Om man vill

öre/liter (oskattad bensin) blir Bensinutlastning till fartyg - återutrusta anläggningen med ytter-

t ex i form av värdet cirka 580 000 kronor/ år. vinning av kolväten. PRIM Conligare reningssteg, aktivt kolñlter på de utgående sult AB C9” Rockstore Engineering luftströmmarna, tillkommer yt- AB. Rapport nr I. Miljöprojekt Gö-

terligare cirka fyra miljoner kro- teborg. Augusti 1988.

Tidsaspekterna

nor som kostnad.

Hur stora kostnaderna blir Om man vill avvakta en skärp-

ning av de internationella beför de fartyg som ska byggas om

- RAPPORT 2* -

för

Ãtgardsprogram

raffinaderier

I har man studerat de tekniska

projektet möjligheterna och

kostnaderna för att minska till luften från SheIIs och

utsläppen

BPs raffinaderier Men har

på Hisingen. Miljöprojekt Göteborg

också med studien velat visa hur samhällets i

på miljöorgan

egen regi kan utreda tekniska att minska

möjligheter utsläpp

från

miljöstörande anläggningar.

ålen med har

projektet

Raffinaderiproduktion vid BP och Shell 1987 (ton/år). M varitatt

0 redovisarafñnaderiernas Háoüeinsats BP Shell

utsläpp

Lågsvavlig Nordsjöolja 2.946.277 3.500.000 0 identifiera xdlka tekniska

möj- 691.102 -

Högsvavlig råolja ligheter som är tillgängliga för

Totalt: 3.637.379 3.500.000 att minska tttsläppet)

0 föreslå sådana åtgärder som Produkter

bedöms vara kostnadseffektiva.

slag av föroreningar: svaveldi-

Svavel och förluster 194 3.676 oxid (S02), kväveoxider (NOx),

Raftbränsle - gas 89.912 120.668 kolväten (HC) samt stoft.

Fiaftbränsle - olja 23.978 31 .450

För att uppskatta raffinaderi- Totalt:

3.637.379 3.500. 000 ernas nuvarande utsläpp har

man valt driftsförhällandena un- 1) : innefattar gasol, natta, bensin.

der 1987. 2) : innefattar fotogen, diesel, villaaüa.

Det är viktigt att påpeka att 3) : innefattar /ágsvavlig och högsvavl/g tjocka/ja, bunker C.

en förändrad resul-

produktion terar i förändrade blir sannolikt den inbördes

utsläpp. rang- ga räoljor. En viktig orsak till det- Främst beror detta på den satsa- ordningen densamma, så länge ta är den svenska marknadens de mängden råolja liksom kvali- det inte är frågan om mer omfat- stora efterfrågan på just lågsvavli-

teten pä den råolja som Lttnyttjas. tande ändringar. ga produkter.

Kostnadseffektiviteten för olika Det är troligt att raffinaderi- Om tillgången på lågsvavlig

möjliga åtgärder förändras erna även i fortsättningen kom- olja minskar i framtiden, kom-

genom detta absolut sett. Däremot mer att bearbeta främst lågsvavli- mer det att bli nödvändigt

att gå

-RAPPORVTZ -

facklan. Siffrorna i tabellen bred- Svavelutsläpp 1987, ton/år över till mer högsvavliga råoljor.

Detta kommer att medföra ett vid baseras på företagens egen- BP Shell

behov av avsevärda investeringar kontroll 1987. Från bränngas- Kväveoxidtttsläpp till luft sker i avsvavlings- och svavelåtervin- eldning 9 12

om raffma- med rökgaser från förbränning- 361 ningsanläggningar Från oljeeldning 420 derierna ska kunna svara en. Utsläppssiffrorna gäller för alltjämt Restgas från svavelmot den svenska efterfrå- 1987. 413 upp labrik 49 Med rökgaserna från förgan. Från svavelvätebränningen blir det också ut- fackla 8

släpp av stoft. Totalt sva vel: 478 794 Utsläppen idag När det gäller att uppskatta

från raffinaderi- Totalfsvaveldioxid: 956 1.588 kolväteutsläpp av svavel till luften sker er, har följande utsläppskällor re- Utsläpp dovisats i amerikanska undersökdels med rökgaser från förbrän-

ningen, dels med restgas från sva- ningar: - l velfabriken och från svavelväte- Diffusa läckage från process- Kväveoxidutsläpp 1987, ton/år

anläggningar BP Shell - Fyllnads- och andningsförlus- Enligt utredningens ter från tankar - beräkning Shell-ratfinaderiet Utsläpp vid uppstart och ned- 347 423 från gaseldning släckning 122 229 - från oljeeldning Shell-raffinaderiet är ett ganska kom- Lastningsstationer - Totalt: 469 652 plext raffinaderi med processer för att Vattenreningsbassänger.

omvandla tjockolja till destillat. Kapaci- Enligt bolagens teten är fn cirka 5 miljoner ton .råolja I den tabellen på nästa sida redo- 450-934 536-1156 rapportering per år. Utnyttjandegraden var cirka 70 visas kolväteutsläppen dels som

procent år 1987. de räknats fram i projektstudien, ) mätt som ton kvävedicxid.

Raffinaderiet har tre råoljedestilla- dels som respektive raffinaderi

tionsanläggningar, en termisk krack- beräknat dem.

ning och nio andra processenheter. Förutom de som finns pá BP är det en Stoftutsläpp 1987, ton/år

isomeriseringsanläggning och tre av- Ytterligare minskning BP Shell

svavlingsanläggningar för tyngre deav svavelutsläppen? Enligt utredningens stillat. beräkning Det togs ursprungligen i drift i slutet 7 9 från gaseldning av 1940-talet. Sedan dess har det ge- I projektrapporten presenteras 36 94 från oljeeldning olika möjliga alternativ för att nomgått en rad om- och utbyggnader. Totalt: 43 103 Både kapaciteten och ratfinaderiets minska utsläppen:

komplexitet har därigenom successivt O Samtidig minskning av SUGUEI, Enligt bolagens ökat. kväveoxid- och sløftutsläpf) genom rapportering 23 28,7 att byta bränsle. Detta skulle exem-

pelvis kunna ske genom att gå

BP-raffinaderiet över till enbart gaseldning. O Rökgrrszrvsvavling. Svaveldi- Oo Srinkning av .svavelhalten i olja. oxidhalten i raifinaderiernas BP-raffinaderiet saknar krackningspro- Ar 1987 hade oljan som eldades i

cesser och är ett enkelt s k hydro-skim- raffmaderitlgnarna en svavelhalt rökgaser är mycke: låg. Orsaken år att svavelhalten i bränslena i ming-raffinaderi. Produktionskapaci- på cirka 1,75 procent vid BP och medeltal är mycket låg (genom teten är cirka 5 miljoner ton råolja per cirka 1,15 procent vid Shell. Genom att en stor del av bränslet ut- relativt stor andel gas); 0,3 proår. Under 1987 låg utnyttjandegraden för cent för BP och 0.2 procent för på cirka 73 procent. görs av gas blir medelvärdet svavelhalten Shell. Rattinaderiet består av två råoljede- i bränslet lågt (se ne-

stillationsanläggningar, två avsvav- dan). Det är möjligt att använda I projektrapporten uppskattas lingsanläggningar för lätta destillat, en olja med lägre svavelhalt som rafinvesteringskostnaderna för rökkatalytisk reformeringsanläggning för fmaderibränsle. I projektrappor-

framställning av högoktanig bensin, en ten uppges att man i praktiken gasavsvavling till rr.ellan 100 och ned till ni- 200 miljoner krortor, beräknat svavelátervinningsanlâggning, en LPG borde kunna komma (Liquefied Petroleum Gas)-anläggning vån 0,6-0,8 procent. Av mark- för två parallella enheter per raf-

nads- och kostnadsskäl är det fmaderi. och två aminanläggningarsamt en gas- Driftskostnaderna och de årturbin. dock osannolikt att rafftnaderi-

Raffinaderiet togs i drift 1967. erna kan komma att installera av- liga kapitalkostnaderna ligger mellan 35 och 60 miljoner krosvavlingsprocesser för tjockolja.

-RAPPORTZ -

Kolväteutsläpp 1987, ton/år tet uppskattade konsultföretaget

Atrax att kostnaderna för att gå BP BP Shell Shell

över till gaseldning var högst Enl. urspr. Enl. raff. Enl. urspr. Enl. ratt.

marginella. De kalkyler som oljerapport uppgifter rapport uppgifter

bolagen själva redovisade gav

Att siffran hamnar kring 60 procent hänger samman med att Atrax där utgått från att reningsnor. Om man utgår från en 90- pen minskas med 40 till 70 pro- utrustningen installeras i befintprocentig avsvavlingseffektiwtet, cent. liga anläggningar. skulle detta innebära en kostnad 0 Katalytisk kväveoxidrming. Det- Kostnaderna för katalytisk repå 90 000 till 180 000 kronor per ta är en mycket komplicerad tekning blir också relativt höga, enton avlägsnat svavel. Beloppen år nik som år förenad med höga in- ligt konsultrapporten, då man två till fem gånger större än maxi- vesterings- och driftskostnader. reutgått från att den katalytiska mikostnaderna per ton svavel Tekniken år dock mycket effekningen sätts in vid rökgasutlopräknat om man jämför med en tiv, och man kan minska kvävepen från varje ugn. Det år nödövergång till enbart gaseldning. oxidutsläppen med mer ån 90 får en tillvändigt att rökgaserna 0 Om- och utbyggnad av svavelåter- procent. Det år dock sannolikt (300räckligt hög temperatur ziinning. Under 1987 var verk- att man får en betydligt sämre ef- 400 °C) för att de ska kunna reningsgraden för svavelåtervin- fekt om tekniken installeras på nas katalytiskt. På de två aktuella ning 72 procent för BP och 88 äldre anläggningar. raffinaderierna finns ett tjugotal procent för Shell. Från BP släpp- ugnar på varje anläggning. I tes 49 ton ej återvunnet svavel ut detta att enpraktiken betyder och från Shell 413 ton. Om- Minskning av kolväteutsläpp dast de största ugnarna år möjliräknat till svaveldioxid blir ga att åtgärda. mängderna dubbelt så stora. Det finns erfarenheter från bl a Västtyskland som indikerar att Det är möjligt att höja verknings- det är möjligt att minska diffusa Källa graden. Utsläppen kan reduce- kolväteutslåpp från raffmaderier

tgärrlsprogrøtm för rafjinadmer

ras genom att installera rökgasre- ända ner till nivån 0,01 procent möjligheter orh kostnader för rening eller genom att installera av råoljesatsningen. Omräknat duktion av utsläpp till

luften från

nya svavelfabriker med högre till rafñnaderiertta på Hisingen Göte- Shells orh BPs rafjinrtdmieri verkningsgrad som år anpassade innebär detta att de skulle kunna bmg. Atmx AB C9” Tritill de faktiska belastningarna. med minska sina kolväteutsläpp rhem Consultants Ltd. Rapport nr Alternativt kan båda metoderna 80 till 90 procent. Huvudsakli- 2, Miljöprojekt (Jäteborg. December installeras. gen skulle detta kunna 1 988 ske genom tätnings- och låcksöknings-

program. Möjligheter att minska Om kolväteutslåppen är av den storleksordning som raffina-

kväveoxidutsläppen derierna

själva beräknat är möjligheterna till ytterligare minsk- I projektrapporten görs också en ning begränsade. genomgång av möjligheterna att få ned kväveoxidutsläppen ytterligare. Sammanfattande slutsatser O Installation av lågkväzzeoxidbrännare. Tekniken bygger bla Projektrapporten visar att det går på att flamtemperaturen begrän- att genomföra flera åtgärder resas. Därigenom minskar kväve- lativt snabbt, som avsevärt skulle oxidbildningen i dessa brännare. kunna minska dagens utsläppsni- 0 Icke-katalytisk kvävøoxidrenjng våer. Hur kostnadskalkylerna genom ammoniakinsprzttning. Ge- slutligt ser ut, beror på vilka förnom att spruta in ammoniak i utsättningar som sätts upp för eldstaden kan kväveoxidutsläp- kalkylerna. Under projektarbe-

rro n T 3 -

Alkener i

bensinångor

l har forskare Chalmers arbetat med att kartlägga

projektet på

förekomsten och av de kända alkenerna i

betydelsen dåligt

Man undersökte tio olika alkener.

bensinångor. sammanlagt

Största delen av har varit av karak-

projektarbetet analysteknisk

tär. Man använde av två olika som

sig undersökningssystem,

närmare beskrivs i Huvuddelen av mätningarna gjor-

rapporten.

des pä prover från bensinstationer.

tt bensinhantering är ett vä- bensinångorna innehöll mer än kalt kunna höja halterna av ozon

sentligt miljöproblem fram- tio procent alkener. och andra skogs- och växtskadan-

till de ämnen. På många håll bidrar A går bl a av att utsläppen

de därför sannolikt till ytterligaluft i Sverige ligger kring 20 000 ton/år. Bensinen är idag inte halter i re skador på en redan luftförore-

Höga inandningsluft

ningsstressad vegetation - framreglerad med avseende på miljökriterier bortsett från bestäm- När man jämförde halterna av al- för allt inom ett par mil från utmelserna om ångtryck, bensen- kener i den luft (inandningsluf- släppen.

ten) som en tankande bilist får i Från hälsosynpunkt misshalt och bly (fosfor och svavel är

med avseende på kata- och hal- tänks flera alkener kunna bidra reglerade sig på bensinstationen

terna i luften bredvid till uppkomsten av mutationer lysatorfunktionen). själva sta-

Alkener är en grupp kolvä- tionen, fann man cirka 100 gång- och tumörsjukdomar.

Den statligt tillsatta cancerten, som i dagligt tal också bru- er högre halter i inandningslufkar kallas för olefmer. ten. Värdena l0 och kommittén redovisade för några

De är yt- låg mellan

20 är sedan uppgifter för alkenen terst lättflyktiga och utgör därför mg/mg. Den totala mängden en större andel av det totala kol- inandade alkener vid tankning eten, som bl a förekommer i bil-

väteinnehållet i bensinångor än i är mer än fem gånger så stor som avgaser. Enbart eten ansågs svara

bensen - ett väldoku- för närmare tio procent av den själva bensinen. mängden

Framför allt förekommer al- menterat skadligt ämne tillsatt totala cancerrisken från luftförkener i bensin som framställts till bensin. oreningar i den yttre miljön. I

genom s k katalytisk krackning. An- Alkener har både hålso- och det sammanhanget är det viktigt delen sådan bensin har ökat kraf- effekter. I atmosfä- att komma ihåg att de uppmätta

miljömässiga

senare år. Vid de un- ren de t ex mycket alkenerna från bensinångor är tigt under reagerar

snabbt kemiskt och kan bl a bilda betydligt mindre väl kända än dersökningar som genomfördes inom fann man att Alkener misstänks lo- eten!

projektet, aldehyder.

- RAPP0HT”

kan exempelvis ske genom nä- 0 Se till att muffen sluter till så

Åtgärder

gon form av tätslutande muffar tätt som méijligt. I rapporten diskuteras olika möj- på själva tankmunstycket. I rap- O Kör inte mer än nödvändigt ligheter att bemästra problemet porten siffror för

presenteras närmast efter en tankning. med alkener i bensinångorna. skillnaden mellan en bensinsta- 0 Tanka framför allt då bensin- Rapporten betonar två åtgärds- tion med och en utan muffar. En tanken är sval. möjligheter: bilist som tankade på rått sätt på 0 Tanka inte vid bensinstationer l. Förändring av bensinens in- en station med muffar, inanda-

nära bebyggelse eller platser där nehåll genom alternativa till- des bara ungefär en hundradel vistas.

många människor verkningsprocessen Så skulle av mängden alkener och andra man t ex genom hydrokrackning kolväten än som falletvar vid den och isomerisering av en bredare vanliga stationen utan muffar. Källa fraktion kunna minska alkenhal- Yllkeneri Kemisk

bensinångor. terna.

Miäävrtenskap CTH. Pia M. Berg-

I rapporten diskuteras nöd- Råd till bilisten

lund och Göran Petersson. Rapvändigheten av att reglera den port m 3. Miljöprojekt Göteborg tillåtna maximihalten av alkener I slutet av rapporten tas också

Augusti 1988. - bilispå ungefär samma sätt som man upp en del råd till enskilda gjort för bensen. ter. Bland dessa kan nämnas: 2. Ett annat alternativ, som O Tanka alltid vid bensinstatiofinns ute på marknaden, är åter- ner som är utrustade med muffföring av bensinångor vid tank- system för återföring av bensinning pä bensinstationer. Detta angor

- RAPPORT74-

Ett ont avfall” för ett

”gr

grönare Hisingen

har till att ut en för hur en långsik-

Projektet syftat peka strategi

kan se ut.

tigt fungerande avfallshantering på Hisingen Rappor-

ten består av två delar. Den törsta sammanfattar de viktigaste

som måste till för att den

åtgärderna genomföra långsiktiga

Där diskuteras också i vilket en

avfallsstrategin. tidsperspektiv

sådan kan ske. Den andra delen beskriver bl a Hi-

förändring

avfallssituation och till försöksverk-

singens presenterar förslag

samheter.

n grundförutsättning för ett de föreslagna försöken kommer Avfallshantering sikt

på lång

renare Hisingen att orsaka en del merarbete både

väsentligt

är att för enskilda konsumenter och För att avfallshanteringen skall E avfallsmångderna

minskar. I framtiden måste avfal- för samhällsorganen. Men förde- kunna förändras till att bli ett väl lets olika delar hållas isär genom larna är uppenbara. I framtiden fungerande system på lång sikt är

så att avfallet skulle till exempel inte så stora det framför allt två krav som måss k källsortering,

mängder vått hushållsavfall be- te uppfyllas: kan nyttjas som resurs igen. I da-

höva eldas i Sävenäs. De minska- 0 Avfallstransporternzi på och gens avfall finns dessutom en rad

som är direkt miljöfar- de avfallsmängderna och den från Hisingen måste minskas. produkter liga och som kräver en separat förändrade sammansättningen 0 Sammansättningen på det av-

kräver inte lika korta hämtnings- fall som förs till förbränning måsbehandling.

40 till 50 procent av intervall. Transportarbetet för te ändras.

Ungefär hushållsavfallet att frakta sopor minskar totalt

utgörs idag av or-

sett. För att förändra sophanteringen ganiskt material - det ”gröna avfallet”. Mängderna år så omfat- Genom att det organiska hus- i denna riktning krävs att återvintande och av sådan karaktär att hållsavfallet tas om hand lokalt, ningen ökar. Dessutom bör allt de ställer kan det också nyttjas lokalt. Idag biologiskt avfall tas om hand och

krav på att soporna

avsevärda mängder behandlas lokalt. Det sistnämnhämtas varje vecka. I flera städer i ”importeras”

som t ex da skulle förändra avfallshante- Västeuropa prövas nu lokal bio- jordförbättringsmedel,

i stads- torvmull, till Hisingen. Genom ringen radikalt. logisk avfallsbehandling

föreslås att lokalt förädla hushållsavfall m I rapporten diskuteras frambebyggelse. I rapporten

m till exempelvis kompostjord, för allt två sätt att ta hand om det att Hisingen skulle kunna bli ett svenskt försöksområde med den- kan detta bli ett värdefullt till- ”gröna avfallet; genom komposnainriktning. skott till de tunga lerjordarna på tering eller genomjäsning.

konstateras att Hisingen. Rapportförfattarna anser att

I rapporten

- RAPPORT 4”-

4. Flerbostadshus som lamell- minskar

med cirka två procent i

Avfall hus, storgårdskvarter med hyres- vikt.

på Hisingen idag o

rätt. S k AV-material (återvin- De samlade aviallsmängderna på Hi- 5. Flerbostadshus där det sak- ningsmaterial) hämtas av komsingen uppgår idag till cirka 76.900 ton nas friytor och där det förekom- munen själv eller av entreprenöper år. Av avfallet kommer cirka 35.200 mer både bostadsrätter och hy- rer som anlitas. Avfallet minskas ton från hushåll, butiker m m. 41.700 resrätter. sannolikt med 15 till 20 procent. ton kommer från industrier och liknan- Fram till år 1995 skulle det, med situa-

jämfört dagens de verksamheter. vara tion minskar restavfallet som le-

enligt rapportförfattarna,

Avfallshanteringen orsakar ett om- möjligt att genomföra en källsor- vereras till Sävenäs med 55 till 65 fattande transportarbete. Sopbilarna tering av sju olika fraktioner i typ- procent. på Hisingen kör varje år cirka 100 000 område l-3. I område 4 skulle 0 Typområde 2, d v s tät småhusmil - en sträcka som motsvarar 25 varv motsvarande insatser kunna gö- Här skulle avfallet

bebyggelse. runt jorden och volymmässigt cirka ras för sex fraktioner. Skillnaden kunna reduceras med cirka 35- 5 000 fullastade långtradare. Nästan mellan de två grupperna består i 40 procent under förutsättning alla soptordon som kör från Hisingen att det förmodligen inte kommer att ungefär 90 procent av de bopasserar idag Tingstadstunneln. att vara möjligt att behandla det ende i dessa områden sorterar ut

Atervinningen är relativt blygsam. ”gröna avfallet lokalt i flerbo- 85 till 90 procent av

det gröna Omkring 2 700 ton papper, glas m m stadshus förrän under senare de- avfallet.

När det gäller AV-mateåtervinns från hushållen. Från industri- len av 1990-talet. rial blir det ungefär samma förerna återvinns cirka 500 ton, medan hållande som i typområde l. byggaviall bidrar med 2 800 ton - hu- Avfallsfraktioner som bör till Så-

Restavfallsmângderna vudsakligen som skrot och flis. källsorteras venäs reduceras med cirka 50-60

Av de totala avlallsmängderna - material - sk

Organiskt procent relativt dagens mängder. bränns ungefär 2/3 i avtallsugnarna pá gröntavfall. 0 I typområde 3 - flerbostads- Sävenäs. Detta motsvarar 51 100 ton - mot-

Papper, tidningar. hus - skulle en källsortering

per år. I den här volymen ingår 95 pro- Glas - både färgat och ofär- svarande typområde 2 kunna förcent av allt hushållsavfall. Detta kräver dock en

gat. verkligas.

- Plåt, konserv- målmedveten

exempelvis satsning, exempel-

burkar. vis inom bostadsrättsföreningar.

- Textilier, som kläder och

Närødet gäller omhändertagande båda metoderna biologiskt sett skor. av AV-avfall bör samma resultat fungerar lika bra. Men framför - avfall.

Miljöfarligt som för typområde l kunna uppallt av ekonomiska skål förordas - Restavfall. Detta kommer att nås. Avfallet skulle de

genom kompostering som behandlings- beh öva hämtas till Sävenäs. minskade ”gröna”

avfallsmängmetod - åtminstone under den

derna per hushåll kunna reducenärmaste femårsperioden. Dess-

ras med 30 till 35 procent. Restavutom har metoden den fördelen

Möjliga resultat till 1995 fallet till Sävenäs skulle på motatt den år säkrare och mer beprö- svarande sätt kunna minskas vad. Under att hushål-

förutsättning med 45 till 55 procent av dagens

I rapporten föreslås att man lens nuvarande totala avfalls- nivåer.

påbörjar komposteringsförsök i består och att samman-

mängder ”några gynnsamma områden på inte avsevärt föränd- av avfallshante-

sättningen En förändring Hisingen. l rapportens andra ras, diskuteras

följande möjliga ringen enligt dessa förslag skulle del diskuteras att detta skulle resultat för den kommande fem-

också ge resultat vad gäller transkunna ske i Aröd-Brunnsbo-

årsperioden i rapporten: portsidan. Det totala transportarområdet samt i Kärraområdet.

o I typområde l, dvs gles små- betet, och därmed också avgasut-

Komposteringen bör ske på husbebyggelse, skulle det totala släppen, skulle kunna minska olika sätt beroende på bostads- hämtavfallet kunna reduceras med cirka

30 procent jämfört områdenas sociala och fysiska med mellan

40 och 45 procent med dagens soptransporter. förutsättningar. Rapporten delar under

förutsättning att 95 proupp bostadsbebyggelsen i fem cent av de boende klarar att sor-

typområden: tera cirka 90 procent av det grö- industrier m m 1. Småhus av typen villor på sto- na avfallet”. ra tomter, gles bebyggelse. Hushållen tar också hand om Rapporten diskuterar också möj- 2. Småhus av typen rad- eller plåt och m m. Dessa läm- liga åtgärder inom industrin.

textilier

kedjehus, parhus på små tomter, nas till sk AV-gårdar (återvin- Här är avfallsproblemen mer kolonitrådgårdar etc.

ningsgårdar). Viktmâssigt bety- komplicerade, inte minst genom 3. Flerbostadshus, exempelvis der inte detta avfall så mycket,

att man använder så många olika lamellhus, storgårdskvarter, bo- material. användbara

men det tar ofta upp stor volym. Mycket stadsrätter. Man kan räkna med att avfallet

restprodukter går helt i onödan

- FiAPPORKT

till förbränning i Sävenäs efter- viktigaste pedagogiska greppet

Ifälla som det upplevs som krångligt är att åter göra kretslopp och

Ett grönt avfall for ett grönare att ta hand om avfallet. processer tydliga. Detta kan ex-

Hisingen -förslag till en långsik-

I rapporten tas upp olika empelvis göras genom att karak-

tigt fungerande avfallshantering. möjligheter till en ökad återvin- teristiska anläggningar utformas

Conny jerkbrant m jl /Melicaning av material. Bland annat så att de skiljer sig markant från

EFPJM. Rapport nr 4. Miljöprojekt diskuteras en uppbyggnad av andra servicebyggnader. Alla

Göteborg. januari 1989. speciella återvinningsgårdar där skall kunna se direkt att det nya

industriavfall kan omhändertas. tänkandet har börjat tillämpas.

Många småindustriområden Ett annat sätt är att locka männi-

skulle också ganska enkelt kunna skors nyfikenhet genom att öpp

anslutas med spår - exempelvis na processer och verksamheter av typen gruvbana - till återvin- för inblick.

ningsgården eller till S_]:s järn- I arbetet för en förändrad av-

fallshantering har skolan en sårvågsnåt.

skiltviktig roll.

information och utbildning

En viktig del av rapporten be-

handlar utbildningsfrågorna. Så

konstateras bland annat att det

-RAPPORTS-

Minskad

kemikalieanvändning

-

ett renare slam

l hanteras i

Göteborgsregionen dagligen, precis som övriga

delar av landet, en stor kemiska ämnen

mycket mängd och

produkter. De flesta kommer i torm törr eller senare ut i

någon

naturmiljön. Problemet har uppmärksammats att det är

genom

svårt att använda slammet som vid som

uppstår Ryaverket, jordförbättringsmedel. Slammet innehåller en rad mer eller lång

mindre kända och ämnen.

miljö- hälsofarliga

tt av Miljöprojekt Göteborgs

åtgärdsprogram berör ke-

E mikaliehanteringen i stor- Om arbetet

ful/följs finns möjlighet att få ett an-

stadsområdet Göteborg. l prohar man bland annat tittat vändbart slam från renare /uft i Göte-

jektet Ryaverket,

närmare på flödet av hälso- och borg och en för dem som hante-

god arbetsmiljö

miljöfarliga ämnen till avlopps-

rar 0//ka kemikalier.

reningsverket vid Rya. Syftet har varit att utifrån detta flöde studera hur några oönskade ämnen kan åtgärdas. ville Projektet också särskilt studera vilka möj- punkter. Ämnena skulle: handla ämnena i någon större ligheter lokala och O hanteras i betydande regionala mäng- grad. myndigheter har när det gäller der i Göteborgsområdet 3. Hanteringsmångderna i Göatt aweckla den nuvarande an- 0 medföra klara miljö- eller häl- var stora. teborgsområdet vändningen. Det var särskilt in- sorisker när de hanteras eller 4. Det fanns kända miljö- eller tressant att undersöka släppsut. hälsorisker lagen om vid hantering eller utkemiska produkter (LKP) och släpp. dess möjligheter i sammanhanget. För att göra projektet överskåd- 5. De olika ämnena repreligt, valdes tre representativa ke- senterade olika riskbilder och mikalier/kemikaliegrupper ut. användningsområden, för att re- Hur urvalet Gemensamt för dessa var bland sultaten eventuellt skulle kunna

gjordes

annat att: göras mer allmängiltiga. När projektgruppen 1. Amnena återfanns i Ryaverskulle välja Aven en sjätte punkt var geut vilka ämnen man ville studera kets avloppsvatten eller slam. mensam för de utvalda kemikalinärmare, hade man två utgångs- 2. Ryaverket klarade inte att be- erna:

6. Man fokuserade intresset till er som främst kommer ut i mil- användningen av kemikalier

ämnen som har en diffus sprid- jön via enstaka större punktut- och/eller går över till mindre

släpp, finns det redan möjlighe- miljöskadliga alternativ. ning från många olika källor och me- ter att minska påverkan på män- Gruppen valde att studera alprodukter. Projektgruppen nade att just den diffusa sprid- niskor och miljö. Men de diffusa kylfenoletoxylater ( s k nonylfevar särskilt intressant att kan sannolikt bara be- noler”), paradikl›rbensen och ningen utsläppen studera. När det gäller kemikali- gränsas genom att man minskar l,l,l-trikloretan.

Alkylfenoletoxylater

Alkylfenoletoxylater (AFE) till- ,,

hör gruppen tensider. De pro-

duceras och används i stor om- slam från i visar

stickprov på Ryaverket Göteborg

fattning i Sverige. Funktionen är en halt (NFO) på 272 mg/kg TS att sänka ytspänningen i vätskor på nony/feno/

för att därigenom öka löslighe- av enbart en av nedbryrningspro-

(torrsubstans)

ten och den vätande förmågan.

dukterna från NFE. Dessa halter är

Detta ger en tvättmedelsverkan. ej exceptionel-

Den vanligaste AFE-tensiden på la för verket. Liknande, eller klart högre halter,

Rya

den kommersiella marknaden

i slam från andra i Sverige.

är nonylfenoletoxylat (NFE). Ar påvisas reningsverk

1982 var förbrukningen mellan

3 000 och 4 000 ton årligen, och

användningen har sannolikt in-

te minskat sedan dess. nen i miljön, vet man att de kom- Finns det alternativ? NFE används som en be- mer från mänsklig verksamhet.

ståndsdel i industriella De NFE som används mest bryts Det finns tillgängliga alternativ rengöbiltváttmedel och i ner i naturen. Under nedbryt- ute på marknaden redan idag. ringsmedel, av ningen bildas emellertid pro- Ett sådant är fettalkoholetoxylaviss mån i hushållsprodukter allrengöringsmedel och dukter, som till exempel nonyl- ter som, både i sig och i form av typen handdiskmedel. I kemikaliein- mer sta- är fenol, vilka är betydligt sina nedbrytningsprodukter,

bila. Vi vet att nonylfenol kan la- betydligt skonsammare för milspektionens produktregister som in- jön. En nackdel med alternatifinns fn 220 produkter gras upp av levande växter och nehåller NFE. djur och att det är giftigt för orga- ven är att de fn är dyrare. De har

att an- nismer som lever i vatten. Studier inte heller samma ”allround- Projektet uppskattar vid Kristinebergs Marinbiologiska effekt” som NFE. Det kan också vändningen i Göteborgsområ- Station har t ex påvisat höga hal- förekomma vissa luktproblem det âr ungefär 10% av den totala svenska Auto- ter i musslor. vid användning. Enligt tillveranvändningen. matiska biltvättar i Göteborg an- I Ryaverkets slam har man karna har nu dessi problem be-

vänder 200 mätt upp stora mängder nonylfe- mästrats tekniskt. i storleksordningen i sina avfett- nol. Vid de halter av NFE som bekg tensider/dag ningsmedel. Volvo uppger att räknas förekomma i avloppsvatt- 1987 av avfett- Bedömning deras användning net till Rya, störs den mikrobiolo-

till cirka i verket. Alkylfenoletoxylater bör beteckningsmedel uppgick giska reningsprocessen egenskap nas som en icke önskvärd kemi- 170 kg/dag. Det mesta av detta En grundläggande

hamnar i det kommunala av- hos tensider är att de är ytaktiva. kaliegrupp på grund av

Därigenom påverkar de också 0 den stora användningen loppsledningsnätet. hos andra ämnen i reaktionerna 0 de riskfyllda egenskaperna - liksom dessas eventuel- särskilt hos AFEs nedbrytningsmiljön Miljöeffekter la giftverkan. Det kan gälla tung- produkter - som svärnedbrytbar-

Forskare metaller, av het, upplagringsförmåga hos lehar påvisat NFE eller bekämpningsmedel av för- typen klorerade kolväten och ol- vande organismer och hög giftnedbrytningsprodukter ja. Oljeutsläpp förvärras sannolikt verkan på vattenlexande djur. eningen i alla slags vatten. NFE

är ett naturfrämmande ämne, genom närvaro av tensider i vatt- Det in- lättare, Projektgruppen menar att det som inte bildas naturligt. net. Oljan sönderdelas

nebär en risk för att naturen vilket underlättar spridning och därför är angeläget att användej förmår att ”ta hand om” ämnet. utlösning av de farliga bestånds- ningen upphör.

När forskarna hittar sådana äm- delarna aromatiska kolväten.

HHFFUHT

Kan om keimiska 3. Riskabla kemiska den omvända bevisbördan. lagen produkter skall ersättas av produkter som Företagens, d v s tillverkares produkter använidas? kan hanteras säkrare. och importörers, ansvar är såle-

4. Hanteringen av kemiska pro- des klart formulerat. Men även

Ett av lagens syften är att före- dukter skall ordnas så att skada andra t ex i hanteringskedjan,

bygga att skador på människors på hälsa och miljö undviks. användare, har ett ansvar. hälsa eller i miljön föirorsakas av Aven om det inte behöver in-

kemiska ämnens innelboende eg- I första hand ligger ansvaret för träffa någon skada innan ett in-

enskaper. Vi hanterar idag i Sve- sker, måste det dock att lagens mål nås hos de företag gripande

rige cirka 60 000 kemiska pro- som tillverkar, överimporterar, finnas någon saklig anledning. I dukter, där flertalet inte är ac- låter eller använder kemiska pro- regeringens proposition sags ceptabelt undersökta varken dukter. främsta Myndigheternas dock att man så långt det är prakfrån miljö- eller hälsosjyn punkt. uppgift i kemikaliekontrollen är, tiskt möjligt bör tillämpa princi- Kemikommissionen formu- enligt regeringens proposition, pen att ämnet räknas som om det lerade huvudmålet förhindra hade den misstänkta att se till att företagen gör vad skadliga efskada på människor och miljö som behövs fekteii. för att undanröja utifrån fyra huvudsatser: och förebygga hälso- och miljöl. Alla ämnen och andra risker. produkter som hanteras skall vara Det finns några viktiga princi- Tillsyn i

väl utredda Göteborgsregionen

med avseende på si- per i detta arbete. Myndigheter-

na effekter på hälsa och miljö. na skall ingripa redan när det Regionalt är yrkesinspektionen

2. Alla som hanterar kemiska finns en på goda vetenskapliga tillsynsansvarig vad gäller arbets-

produkter skall vara tillräckligt grunder uppkommen misstanke miljön och länsstyrelsen i övrigt. informerade om skaderisker och om skaderisker. Myndigheterna På det lokala planet har miljö-

förebyggande åtgärder för att de behöver inte heller vänta med att och hälsoskyddsnämnderna anskall kunna hantera produkten gripa in till dess några skador in- svaret för den omedelbara tillsy-

på ett säkert sätt. träffat. Detta brukar kallas för nen inom kommunen.

Paradiklorbensen

Paradiklorbensen hör till en finns ett 40-tal riseringsmedel grupp kemiska föreningar som Miljbfarlighet i Sveriprodukter registrerade alla har mer eller mindre miljö- Paradiklorbensen misstänks va- 75% av dessa saknar ge. Ungefär och hälsostörande ra cancerframkallande hos mänegenskaper. paradiklorbensen, vilket bety- Det används i stora mängder i niskor. I laboratorieförsök har der att ämnet kan avvaras. Dess-

Sverige, men det finns ingen in- ämnet gett upphov till njurtu- utom handlar alternativen hemsk tillverkning. I USA tillver- mörer hos hanråttor och lever- ibland om något så enkelt som kades 1982 33 000 ton och iVäst- tumörer hos möss av båda kö- bättre och oftare förekomman-

europa 43 000 ton 1978. nen. de rengöring kombinerad med

Användningen koncentreras bättre ventilation. I luft bryts ämnet ner ganska

framför allt till luktdöljande me- snabbt. I syrefattiga år miljöer del i urinoarer och på toaletter. däremot svårnedföreningen Man uppskattar den använda Bedömning brytbar. Det löser sig lätt i fett,

mängden till cirka 80 ton årligen. och kan därför lagras upp i le- Paradiklorbensen betraktas som Amnet används också i bekämp- en icke önskvärd vande organismer. kemikalie efningsmedel och som syn tesråvara. Amnet är låttflyktigt, vilket tersom

Projektgruppen uppskattar medför att många människor av människor 0 exponeringen att cirka 10% av den totala sven- sannolikt utsätts för det både är omfattande

ska användningen nyttjas i Göte- hemma, på arbetsplatser och of- 0 ämnet misstänks kunna ge borgsområdet. I kemikaliein- Man har cancer fentliga inrättningar. spektionens produktregister funnit ämnet i avloppsvatten till 0 ämnet har en rad miljöskadlifanns hösten 1988 13 produkter och från Ryaverket, liksom i and- ga egenskaper.

som innehöll paradiklorbensen ra reningsverk i landet.

registrerade. Projektgruppen anser därför att Aven paradiklorbensen tilldet är mycket angeläget att annaturfrämmande Alternativ? hör gruppen vändningen upphör.

ämnen, d v s det sker ingen bild- Om man tittar närmare på grup-

ning av ämnet i naturen. pen luftreningsmedel eller odo-

SOU 1989:52 127

- RAPPORT s -

som hindrar en miljö- och hälso- krävs helt andra insatser för att I lagen om kemiska produkter

vid- att lämna råd och bemästra kemikalieflödet än de ges tillsynsmyndigheten skyddsnämnd sträckta befogenheter: Iin lill- anvisningar - t ex i broschyr- som görs idag. Over huvud taget

form. Det är dock viktigt att det krävs en förändrad inriktning på synsmyndighet får meddela de före-

är ”all- miljöskyddsarbetet i stort: lägganden och förbud som behövs i klart framgår att detjust

männa råd. l. Det är nödvändigt att granenskildafall att denna lag eller de

ska vilka produkter som tillverföreskrifter som har meddelats med

” kas. städ av lagen skall eflerlevas.

kan 2. Man måste bedöma vilken

Tillsynsmyndigheten Sammanfattning meddela förelägganden och för- miljöpåverkan dessa produkter

av projektstudien har när de används. bud i enskilda fall. Kommunen

kan inte lämna före- 3. Man måste ingripa för att

generella skrifter. Däremot bedömer att det minska flödet av miljöstörande

finns det inget Projektgruppen

1,1,1-trik|0retan

Det används mellan 5 000 och

10 000 ton l,l,l-trikloretan i

Sverige varje är. Den globala an- bedöms ha ca 1/10 av de vär-

1,1,1-trik/0retan

vändningen tenderar att öka

sta freonernas förmåga och

15% varje år och ozonnedbrytande med omkring

I stora - ökande - användligger f n kring 500 000 ton/år. den mycket och

just

Göteborgsområdet nyttjas san-

att 1, 1, 1-trik/oretan är ett mycket nolikt 10% av hela den ningen gör idag

ungefär svenska användningen. stort hot mot ozonskiktet.

Kemikalieinspektionen har

registerat 520 olika produkter

med hela 36 olika användningsområden. Detta är ett belysande turligt i det ekologiska kretslop- net är så stor, måste man beakta

att flera olika alternativ behövs. exempel på att l,l,l-trikl0retan pet. Genom att ämnet är så lätt-

För en del produkter är vatten är ett mycket vanligt förekom- flyktigt, sprids det främst till lufmande ämne i industrivårlden. ten. Det är mycket stabilt och eller vattenbaserade miljövänli-

Det förekommer i både konsu- gare ämnen ett bra alternativ.

stora mängder når upp till stra-

kan framställas i ment- och industriprodukter. tosfären och ozonskiktet. Vissa produkter

där en annan form. Därigenom blir

Exempel på produkter Amnet har en lång uppehålls-

tid i atmosfären - hela 133 år. I det klorerade lösningsmedlet amnetmgår: - sker en reaktion mel- onödigt. En del produkter på

Avfettningsmedel ozonlagret - lan ämnets klor och ozonet. Ozo- marknaden kan betraktas som

Rengöringsmedel - net omvandlas till vanligt syre, och helt onödiga.

Lösningsmedel - Lim förlorar därigenom den livsviktiga

- skyddande funktionen mot solens

Impregneringsmedel

- Bedömning

Släppmedel UV-strålning. - 1,l,l-trikloretan är en icke önsk-

Skeppsbottenfärger Många handelsprodukter - som innehåller l,l,1-trikloretan värd kemikalie genom att

Smörjmedel - Polermedel innehåller också olika stabilisa- 0 ämnet är stabilt i atmosfären

- torer som tillsatser. Flera av des- och skadar ozonskiktet

Rostskyddsmedel - sa tillsatser kan vara hälsoskadli- 0 ämnet innehåller tillsatser

Rostborttagningsmedel - - de misstänks vara cancer- som kan skada arvsmassan och

Fårgborttagningsmedel ga - Friktionsmedel framkallande eller ha påverkan bl a ge upphov till cancer.

- på arvsmassan. 0 det kan orsaka miljöproblem

Fläckborttagningsmedel - Fixermedel Däremot tror forskarna inte i avfallsupplag.

- att l,l,l-trikloretan 0 klorerade organiska ämnen

Lokalrengöringsmedel lagras upp i - levande för

Fogningsmedel organismer i någon som grupp år problematiska

- större utsträckning. miljön.

Metallytbehandlingsmedel -

Färger och lacker

Gruppen föreslår därför i sin

Alternativen att användningen

Miljbfarlighet rapport upp-

bildas inte na- Eftersom av äm- hör. l,l,1-trikl0retan användningen

-HAPPORT

och miljöfarliga kemikalier och

,, produkter uti miljön.

Projektgruppen drar slutsat-

Myndigheternas ambitionsnivá med bevissen att detta även kräver en för- hög

föring om för att kunna mot en ändrad lagstiftning. skadlighet ingripa

De förslag som läggs fram i kemikalie måste idetta arbete sänkas till ett mer projektstudien skall bara betraktas som ett första steg mot en utpräglat riskresonemang.

minskad miljö- och hälsobelast-

ning av kemikalier. Det krävs mer aktiva insatser både centralt och

regionalt/lokalt för att snabbt kunna besluta om generella han-

till att gå över till miljövänligare gallra ut de värsta riskkemikali- teringsbegränsningar. Konse- alternativ - inte minst eftersom erna och se till att användningen kvensen av detta är att nämnden marknaden sådana

efterfrågar minskar eller starkt begränsas. måste fatta ett individuellt beslut

produkter. Det är också viktigt att Gruppen föreslår att man tar de för varje enskild hanterare. Ar- använda konsumentinformation prioriteringslistor som redan betsinsatsen blir som ett sätt att förändra den nu-

därigenom finns framtagna utomlands till stor - kanske varande

utomordentligt produktsammansättsin hjälp. t 0 m ogörlig. ningen.

Utöver de tre riskkemikalier föreslår

Projektgruppen som studerats i projektet finns ett dock att myndigheterna påbörstort antal andra ämnen, där Källa

jar arbetet att med råd och föreman snarast bör påbörja ett åt- läggande enligt LKP aweckla an- Minskad -

kemikalieanvändning gärdsarbete. Dit hör t ex klorera- vändningen av hälso- och miljö-

ett renare slam. En möjlighet att bede lösningsmedel av typen mety- farliga kemikalier. Gruppen kon- gränsa användningen av tre kemi-

lenklorid, vissa tillsatsmedel i ol-

staterar också att det både är möj- kalier i Göteborgsområdet. jor som klorparafñner, vissa bak- ligt och rimligt för en tillsyns- Ulf Malmqvist och Duus. Mil-

Ulf

teriedödande medel som kvartä- myndighet i ett särskilt förore- 1988.

jöprojekt Göteborg. januari ra ammoniumföreningar och en ningsbelastat område att begära del impregneringsmedel, t ex bemyndigande hos regeringen kreosot.

för att få fatta beslut om generel- Ett särskilt problem i samla hanteringsbegränsningar.

manhanget är att det krävs till- I arbetet får man inte glömstånd från regeringen för att mil- ma att det idag finns en positiv

jö- och hälsoskyddsnämnden ska inställning hos många tillverkare

Unt u_

av

Uppskattning

från

kolvateutsläpp

raffinaderierna

har varit att de totala kolväteutsläp-

Projektets syfte uppskatta

från raffinaderierna Ett annat var att visa

pen på Hisingen. syfte

hur samhällets i kan mäta från

på miljöorgan egen regi utsläpp

Dessutom skulle konsulterna läm-

miljöstörande anläggningar.

na till hur en kan

förslag operativ övervakningsverksamhet

l studien användes tre metoder för datoriserad

byggas upp.

av Dessa koncentra-

beräkning utsläppen. bygger på uppmätta

tioner av olika ämnen i luft i området runt raffinaderierna.

Parallellt också meteorologiska mätningar. gjordes

un- är proportionell mot koncentra- Metod genomfördes der sju veckor från mitten tionen av det undersökta ämnet över mätsträckan. Med hjälp av Själva grundidén med en under- Projektet av maj till början av juli

1988. Studien är den första som olika dataprogram kan man se- sökning av det här slaget är rätt dan översätta mätvärdena till enkel. I rapporten skriver förfatgjorts i Sverige för att kontrollera de totala kolväteutsläppen från medelkoncentration av ämnet. tarna om en av de tre beräkningsett rafñnaderi. metoderna: ”Om koncentratiol projektet använde man sig nen av ett ämne ökar när luften både av särskilt utplacerade passerar från en mätsträcka till DOAS-utrustningar och av Göte- en annan, så antar vi att ökning-

Mätningarna

borgs regionala luftvårdspro- en beror pä utsläpp frän en källa användes en teknik mellan mätsträckorna. Om vi I projektet grams ordinarie mätutrustning. som förkortas DOAS (Differen- mera exakt känner var källan ligtial Optical Absorption Spectros- Med DOAS-utrustningen ger och dessutom känner de memättes kvävedioxid, svaveldi- teorologiska förhållandena kan copy). DOAS-tekniken bygger pä av absorberat oxid, ozon, toluen, bensen, sty- vi beräkna emissionen.” mätning ljus inom den del, eller de delar, av spek- ren och formaldehyd. Det totala trat där det ämne man är intresr antalet mätvärden uppgick med serad av har unika absorberande DOAS-utrustningen till 95 000 Slutsatser och resultat medan antalet mätvärden med egenskaper. masterna var I rapporten slås fast att En ljusstråle sänds mellan två de meteorologiska Absorbtionen 25 000. O det med en kombination av punkter. av ljuset

HAFFUHI *

mät- och beräkningsteknik är väderlek, naderierna är att man kan använogynnsam störningar möjligt att genomföra en identi- från Volvos utsläpp etc. som reda sig av mätutrustningar fiering av emissionsområden lik- s k tenaxrörmät- Samtidiga dan finns på plats. Dit hör bl a som att göra skattningar av emis- ningar med manuell provtag- och befintlig DOAS-utrustning sionens storlek. en del ning och analys av en lång rad meteorologiska givare 0 det är möjligt att konstruera kolväten gjordes. Miljöprojekt som används i det regionala luftett automatiskt system som byg- Göteborg kunde därför uppskat- vårdsprogrammet. ger på projektets metoder. Ett så- ta andelen toluen till mellan fem Kostnaden för att bygga upp dant system kan ge en diagnos och tio procent av de totala kol- ett nytt mätsystem för ett raffinaöver både utsläpp och Detta skulle, ensprid- väteutsläppen. deri bedöms till cirka tre miljoningskonsekvenser nästan sam- ligt konsultens ner kronor. bedömning, betytidigt med att utsläppet sker. da ett årsutsläpp på mellan 2 000 De mätdata som kommer och 6 000 ton enbart från Shell. fram på det här sättet samman- Nivån 2000 ton motsvarar det förs till en central dator. Till den-

dubbla teoretiska värde som fö- na kan sedan berörda intressen-

Ett operationellt fram

retaget självt hade räknat ter vara uppkopplade med enkla och som redovisats till konces- dataterminaler.

övervakningssystem Uppbyggnads-

sionsnämnden för miljöskydd. är kort. Man skulle få perioden I efterhand har ytterligare be- till aktuella mätvärden Ett system som det som redovisas i tillgång räkningar av utsläppens storlek som direkt kan nyttjas i arbetet. rapporten skall bl a kunna ge svar pá: gjorts, utifrån de mätningar som Efter en tid kan sedan fler beräko hur stora utsläppen är genomfördes. Med stöd av upp- ningsfunktioner läggas in. Geo varifrån den uppenbara ökningen av gifter från kemisk miljövetenhalten av ett visst ämne kommer. nom att kampanjvis utföra s k teskap vid Chalmers om utsläp- naxmätningar eller motsvarande 0 vilka konsekvenserna blir av en förpens sammansättning, har Miljö- kan en allt säkrare bild fås av de ändring i processen och/eller emissionssättet. projekt Göteborg uppskattat ut- totala kolväteutsläppen. släppen till storleksordningen 5 000 ton / år.

Det finns främst två kategori- Källa er användare till ett sådant här av kolväteutslápp Uppskattning I undersökningen uppskattade system. Industrin skulle kunna från rofjinaderierna på Hisingman att utsläppen av toluen nyttja det i sin egen processöver- en . IndiC System AB och OPSIS (som bl a finns i bensin) uppgår vakning. Kontrollmyndigheter- AB. Rapport nr 6. Miljöprojekt Götill cirka 30 ton/månad. Omräk- na kan använda det för övervakteborg. Augusti 1988. nat till årsvärden ger detta siffror ning av miljöstörande verksam- Skrivelse 1989-02-2 7från IndiC

på mellan 300 och 400 ton/år. het och utsläpp. System AB till Miljöprojekt Göte- Vid Nynäsrafñnaderiet slopa- borg. des mätningarna p g a tids- och

kostnadsskäl. De resultat som i

övervakningssystem praktiken

kom fram från mätningarna vid BP kunde ej utvärderas bl a ge- Utgångsläget för att bygga upp nom mâttekniska problem - som för rafflett övervakningssystem

-RAPPORTW7 -

i

Godstransporter Göteborg

Storstadstrafikens kommer inte att kunna förbätt-

miljöproblem

ras i större om inte den lokala och

någon utsträckning regionala

lastbilstrafiken kan bemästras. 2/3 av den tunga väg-

Omkring

trafiken i av lokala l rapporten

Göteborg utgörs transporter.

konstateras att en av från väg

överföring fjärrtransporterat gods

till bara kommer att trafi-

järnväg marginellt påverka den tunga

ken i och storstaden

kring Göteborg.

den trafik- och miljöpolitiska ökar I rapporten konstateras att kring-

Vägtransporter

debatten diskuteras huvudsak- fartsleder inte innebär att den to-

är snarast att det tala trafikbelastningen minskar. I ligen två vägar att angripa mil- Utvecklingen

jöproblemen som orsakas av sker en fortsatt Överföring av Likaså kommer inte avgasrening

godstransporter. Dels föresprå- gods från järnväg till väg. Rent på lastbilar att ge :någon påtaglig

kas en rationalisering och en allmänt ser man också en ökning förändring av dagens luftförore-

av lastbil- totalt av den tunga vägtrafiken ningsutsläpp inom en överblickmiljöteknisk utveckling strafiken, dels en överföring av som en följd av bl a just-in-time”- bar framtid.

järnvägsalternativet Rapportförfattaren skriver vigods från väg till järnväg. systemet.

finns i praktiken inte med bland dare: ”Undersökningar visar att

Rapportförfattaren skriver

de alternativ som diskuteras när man med avsevärt mindre antal dock: ”Oavsett hur det ibland

det gäller att få ner dieselavgaser- bilar och kortare körsträckor kan kan låta i debatten så måste det

na i storstadsregionerna. utföra samma transportarbete konstateras att någon överföring

På lastbilssidan diskuteras som sker idag. Detta om företaav gods från väg tilljärnväg inte

främst fyra utvecklingsmöjlighe- gen samordnade sina transporäger rum i Sverige idag--- så fort-

ter: ter inom ramen för ett bättre plasätter den inriktning som präglat O Teknisk av fordo-

utveckling nerat terminalsystem. Samtidigt de sista 30-40 åren - godstrans- konstateras

nen- fr a avgasrening. att företagen själva portsystemet som helhet baseras

0 Okning av framkomligheten idag saknar en drivkraft för att

-- på lastbilstransporter initiera

genom exempelvis kringfartsle- den här processen. Den

har mer kommit der, bättre trafikövervakning m m. ekonomiska vinsten är liten och

järnvägen

roll, 0 Ett terminalsystem som är bät- osäker. Dessutom minskar föreatt få en kompletterande

särskilt när det gäller långväga tre planerat. tagens självbestämmanderätt”

av tyngre, mer lågvär- O Samordning av företagens över sina transporter. Samordtransporter

transporter. ningen måste därför komma digtgods.

- RAPPORT7-

från det politiska Men planet. Järnvägens handikapp tat industrispårsystem. idag saknas ett politiskt organ, 0 Det sker en teknisk förnyelse typ ett slags ”kommunalt trans- När det gäller lokala och regio- på vagnsidan. portråd” som kunde utgöra den nala transporter har dagensjärn- O Terminalhanteringssystemet samordnande kraften på gods- väg klara handikapp. Det gäller anpassas till järnvägsdrift. transportområdet. exempelvis följande: 0 Uppbyggnadsperioden backas Inom ramen för projektet 0 järnvägen har en begränsad upp av olika ekonomiska och polihar en intervjuundersökning av flexibilitet. tiska styrmedel. 3000 chaufförer i Skandiaham- är inef- 0 Terminalhanteringen nen gjorts. Det visade sig att mel- fektiv. För attjärnvägen skall bli ett orlan 60 och 70 procent av trans- 0 Infrastrukturen är omodern. alternativ dentligt på den lokala porterna passerar centrala Göte- 0 Den nuvarande företagsstrate- och regionala godsmarknaden i borg. Omkring 25 procent av gin och koncernorganisationen av Göteborg krävs en utveckling transporterna körs dessutom är inte uppbyggd på ett från mil- Detta kräsystemtransporterna. tomma. sätt. Förjösynpunkt acceptabelt ver att godsflödet är tillräckligt Ingen av de möjliga åtgärder fattaren påpekar att Sj idag inga- stort och koncentrerat i ett regelför lastbilssidan som behandlas i lunda enbart är ett järnvägstrans- bundet Hela hanteomlopp. rapporten bedöms ensam eller portföretag. Genom hel- och del- måste kunna ringssystemet tillsammans kunna ge önskade ägda dotterbolag - som Svelast skräddarsys efter kundens behov. miljöförbättringar. Att överföra och ASG - är också en av de På den tekniska sidan krävs gods till järnväg framstår därför största lastbilsspeditörerna i lanen utveckling t ex vad gäller lastsom ett nödvändigt komplement det. Denna del av verksamheten och lossningsteknik och vagnars till andra satsningar. är förhållandevis lönsam. En grundförutsättutformning. ning för en bättre fungerande Idag vilar järnvägens godstrans- järnväg är att jârnvägarna mot porter på ett ben - långväga Göteborg och hela industrispårinfrastrukturen transporter av tungt, lågvärdigt systemet rustas upp. gods”. I rapporten föreslås att Samtliga Göteborgshamnar på norra järnvägen måste få en ökad betyälvstranden ärjärnvägsanslutna. Detta delse också när det gäller lokala Terminaler

gäller däremot inte för den södra älv- och regionala transporter. stranden. Järnvägens ljärrspårnät är i ”Den avgörande frågan då I rapporten beskrivs också vad en stort oförändrat sedan 1940-talet. Till kan det gäller att avgöra järnvägens ökad satsning på kombitrafik fjärrtågnätet är ett system av bangárdar möjligheter blir då inte som nu komma att innebära. Samtidigt anknutet. Sävenäs rangerbangárd är enbart avståndet (över 30 eller som antalet kombiterminaler

knutpunkt i detta nät. Bangårdarna tör- över 40 mil), utan huruvida det kan komma att minska kommer binds i sin tur med Iokalspårnät med handlar om tillräckligt koncen- trafiken i terminalorterna att förtillhörande industri- och hamnspár. En trerade strömmar av gods i ett re- värras. Orsaken är att matartrañrad nedläggningar har gjorts av ban- gelbundet, inte alltför frekvent ken på väg ökar.

gårdar under senare år. omlopp. Det är förekomsten av Problemet är inte bara att fö- Vid Skansen Lejonet finns en stor sådana koncentrationer, inte avra över gods från väg till järnväg. terminal tör kombi- och containerlast- ståndet i och för sig, såsom all- Det är också nödvändigt att påning. Borás- och Bohusbanan har idag mänt påstås i den trafikpolitiska verka lastbilstrafiken i sig. Framden lägsta andelen godstraiik av samt- debatten, som avgör järnvägstek- för allt gäller detta det geografisliga järnvägslinjer kring Göteborg. Bä- nikens potential på transport- ka spridningsmönstret. Lastbilsda dessa banor har en mycket dålig marknaden.” trafikens terminalsystem är idag teknisk standard. Sträckorna mot Bo- över tämligen planlöst spritt huslän respektive mot Borås och Små- stan . Detta resulterar i en omfatland betraktas som korta och olönsam- Utveckling av järnvägen tande, ofta onödig, tung trafik ma för järnvägstransporter. Under efen trafik som ofta går genom de

i Göteborg

terkrigstiden har järnvägen successivt hårdast delarna miljöbelastade rustats ned. Det finns dock en stor po- av Göteborg. tential på järnvägssidan lör nya sats- För attjärnvägen skall kunna bli konstate- Rapportförfattaren ningar, medan däremot vägnätet är konkurrenskraftig inom den lorar att det finns tre strategiska maximalt utnyttjat. kala och regionala godstrans- att terminalhanteringsområden För vägtransporter utnyttjas i stort portmarknaden kan några hu- koncentrera uppmärksamheten det ringleds- och huvudvägssystem vudförutsättningar ställas upp. på: som byggdes upp under 1960- och Samtliga av dessa måste skapas 10- 0 Sjzs kombihantering -idag 1970-talen. Vägtralikens terminalsys- genom politiska beslut: kaliserad mitt i stadskärnan. tem är till stor del decentraliserat. med ett väl 0 Dubbelspårsystem 0 Hanteringen av hamngodset. utbyggt, underhållet och utrus- Idag är hanteringen spridd över

- HAPPoHi 7 -

portförfattaren den påfallande ,,

låga andelen järnvâgstranspor- Det alternativet beträffan- ter i nordliga och sydostliga rela-

miljömässigt riktigaste

tioner - dvs mot Bohuslän och de av SJ:s kombitermina/ bör vara att mot Borås och vidare mot Små-

lokalisering

land. Hår ärjärnvägsbanorna ef-

terminalstrukturen decentraliseras att en genom

tersatta och en upprustning nödcentral kombitermina/ med ett för att få en bra konkur-

kompletteras par vândig

renssituation gentemot landsvä-

sate//iteri Den omfattande tunga matartrafiken

garna.

kan så vis minskas att till

på genom om/astning

kan ske närmare källan, där s k konver-

järnväg

Slutsatser tibe/t finns.

gods

Rapporten mynnar ut i ett antal

slutsatser om godshanteringen i

Göteborgsområdet. staden, även om en viss koncen- utom har vármeverket en be- l. De miljöproblem som orsatration till Ringön finns. gränsad lagringskapacitet. kas av lastbilstrafiken i Göteborg 0 De stora speditionsñrmornas I rapporten föreslås att Göte- idag kommer inte att kunna beterminaler - ASG, Bilspedition, borgs kommun initierar ett pilot- mästras om man in te lyckas att re- Autotransit. Flera av dessa över- projekt för kortväga järnvägs- ducera den lokala och regionala

transporter. I samarbete med S] lastbilstrafiken. väger idag en omlokalisering.

skulle koltransporterna kunna 2. för att utveckla järnvä-

Viktigt l rapporten föreslås att ingen an- ge många erfarenheter för andra gen är att intensifiera vagnslastnan tung trafik ska behöva köra kommande projekt. transporterna på industrispårsysin i centrum än den som ska lasta Rapporten behandlar också temet. eller lossa gods som förbrukas el- oljetransporterna. Där har lands- 3. Att utveckla järnvägen och ler produceras där. Av den anled- vägstransporterna ökat mycket en småskalig, kortväga vagnslastningen bör terminalerna lokali- kraftigt under senare år. Orsaken trañk i Göteborgsområdet kräver seras till kringfartslederna där är bl a att inlandsdepåema har en politisk styrning. Det måste det också skall finnas järnvâgsan- lagts ner, och att tankbilar nume- finnas en huvudman som samslutning. Terminalhantering bör ra ofta kör direkt till exempelvis ordnar transporter inom regioske i hamnen. bensinstationerna. Både den to- nen, mellan företag etc. Det lig-

tala volymen som transporteras ger i kommunernas intresse att

och volymen per transport har ändra den nuvarande godshan-

Lokala minskat påtagligt. Allt detta miss- termgen.

transporter

gynnar järnvägen. Under vinterperioden går det Eftersom miljöproblemen är

cirka 25 lastbilar med stora - inte minst genom olycks- Källa dagligen kol Göteborgs centrala riskerna - borde järnvägen kun- Godstransporler i Göteborg . Ör-

genom delar till och från Marieholm na vara ett attraktivt alternativ ge- jan Nyström. Rapport nr 7. Miljöoch Sävenäs. Det kolupplag som nom sin goda möjlighet att kont- projekt Göteborg. januari 1989. finns i Marieholm år redan idag rollera ”farligt-gods-klassade vaganslutet till ett industrispår och nar”. skulle mycket väl kunna ta emot koltransporter på järnväg. Men eftersom mottagningsanlägg-

Regionala transporter

ningen i Sävenäs är byggd för lastbilstrafik blir jårnvågsalterna- Når det gäller godstransporter tivet idag problematiskt. Dess- över regiongränsen påtalar rap-

- RAPPorFtT e -

Volvogods

-

sätt.

på miljövä ligare

För att det över vara att få ned

huvud taget skall möjligt utsläp-

pen av måste från fordon

luftföroreningar, utsläppen tunga

minskas. På är till och från AB

Hisingen godstransporterna

Volvo intressanta. lnom tio år kan från Volvos

utsläppen gods-

trafik minska med 50 med situation.

procent jämfört dagens

serna hade utvisat. Man räknar Att den tunga fordonstrafiken

tudiens målsättningar kan

nu med att den tunga fordonstra- ökar beror bl a på ett påtagligt

S sammanfattas i tre punkter; fiken kommer att öka med två till

ökat transportbehov. Företagen 0 Föreslå åtgärder som leder till fyra procent per år fram till år anlägger numera en logistisk radikalt minskade utsläpp från 2000. valet av trans-

syn som påverkar Volvos transporter. Volvos tunga trafik släpper år- portmedel. I rapporten konstate- 0 Föreslå en modell för hur sto-

ligen ut bland annat 12 ton parti- ras att ”fokuseringen på räntabira transportintensiva verksamhe- klar och 105 ton kväveoxider litet som lönsamhetsmâtt, en

på ter kan få miljövänligare trans- Hisingen.

Det motsvarar nio pro- ökad kostnadspress samt ett konporter. cent respektive fyra procent av tinuerligt Ökande varuvärde år 0 Visa på vilket underlagsmate- de totala utsläppen från trafiken viktiga orsaker. rial som skulle kunna användas på Hisingen. defensiva roll be-

Den tunga fordons- järnvägens vid prövning av transportintensi- trafiken på Hisingen som alstras av tyder mycket. Det år rent föreva företag enligt miljöskyddsla- Volvo motsvarar cirka tio procent tagsekonomiska intressen som gen. För detta krävs dock en änd- av all tung trafik på Hisingen. styr valet av transportmedel. Det ring av lagen. Hälften av Volvos tunga trafik har inte heller funnits

någon

är regionala transporter medan ekonomisk styrning från samhäl-

den andra hälften räknas som

lets sida när det gäller de tunga Fordonstrafiken i fjärrtransporter. transporterna.

Göteborg idag

Av Volvos totala godsvolymer Mindre leveranskvantiteter, Den tunga fordonstrafiken utgör (mått i vikt) som ankommer Gö- kortare ledtider och ökad levesju procent av trafiken i Göte- ransfrekvens leder till att antalet

teborgsregionen transporteras borg. På Hisingen är motsvaran- ökar. En ökad

55 procent på lastbil, 25 procent lastbilstransporter de siffra 8,5 procent. I dessa siff- påjärnväg och 20 procent på båt. godsvolym hanteras numera via ror inkluderas terminal.

ej busstrafiken. För utgående gods är siffrorna Kombitrafik betraktas Under 1987 ökade trafiken med istället 35 procent på lastbil, 15

ur företagsekonomisk synvinkel fem procent, vilket var en betyd- procent på järnväg och 50 pro- som ett intressant alternativ. I ligt större ökning än vad progno- cent på båt. storstadsregionerna kan denna

-HÃPPÖRT

dock få en direkt negativ konse- hamnat på efterkälken och valet Volvo som företag har en del spekvens. Stora, centralt har blivit pre- ciella drag vad gäller den tek-

placerade av transportmedel terminaler med omfattande kor- cis så ensidigt som vi idag ser re- niska utvecklingen. Man satsar i

till och frän, resul- sultatet av. stor utsträckning på kombitrafik. ta transporter terar i ett ökat antal lastbilstrans- Sjs investeringar och trafik- Man utvecklar kvalificerade sys-

under 1970-talet och tem för administration av transporter i känsliga områden. satsningar

av 1980-talet har främst porterna och söker hela tiden ef-

AB Volvos strategi har varit att början lokalisera nya fabriker och lager inriktats på fjärrtransporter av ter integrerade transportlös-

utanför Göteborgsre- gods på det befintliga bannätet. ningar. utspridda gionen. Från miljösynpunkt re- Däremot har den regionala och sulterar detta i ett ökat transport- lokala godstrafiken fört en minst behov med Ökade utsläpp som sagt tynande tillvaro. Men sats-

Miljövänliga transporter

ningen på fjärrtrafik har inte följd. Men AB Volvos s k just-intime-filosofi (JIT) , motiverad på hjälpt. järnvägens transportande- När det gäller att transportera företagsekonomiska grunder, le- lar har ändå totalt sett minskat. Volvos gods på ett miljövänligare der till att lastbilstransporter väljs sätti framtiden kan man i princip

konsta- välja två vägar. Antingen reduceide flesta fall. I rapporten teras: ”I den ekonomiska Tendenser rar man de enskilda fordonens

verklighet som de flesta företag lever i, specifika utsläpp eller så minskar

hård konkurrens- Den allmänna tekniska utveck- man fordonens trafikarbete (utkostnadspress, situation och avsaknad av myn- lingen för godstransportsystem tryckt i antalet fordonskilome-

dighetskrav är det naturligt att kan sägas karaktäriseras av följan- ter). I de förslag som förs fram i företagen inte beaktar samhälls- de: konsultrapporten ligger tyngdekonomiska . O Lastbilen är en relativt mo- punkten på att använda alterna-

miljöintressen

”]ust-in-time”-filosofin an- gen produkt. Man kan dock för- tiva miljövänligare transportmevänds vid materialförsörjning till vänta sig vissa transportekono- del.

miska framsteg. Dit hör bl a en Målet för AB Volvo föreslås produktionsanläggningar. Syftet

bättre anpassning av lastbilen till vara att minska de dieseldrivna är att skapa en nytta beträffande

konkreta transportuppgifter. fordonens trafikarbete med 50 såväl mängd som tid och plats. Detta innebär 0 järnvägstekniken har en be- procent på Hisingen inom tio är

att rätt mängd material skall finnas på rätt plats vid jämfört med dagens situation.

tydligt större utvecklingspotenti-

både al än lastbilstekniken. Särskilt in- Detta skall bland annat ske på fölrätt tidpunkt. jIT omfattar externa och interna transport- tressant i många trafik- och gods- jande sätt: funktioner, vilka leder material- är kombitek- l. Fjärrtransporterna skall ske

flödessammanhang niken. genom ytterligare ökad använd-

flödet till produktionsenheten.

Under 0 Transportplanering och ut- ning av kombiteknik. Ankom-

den senaste tioårsperioden har Volvo minskat sin ka- veckling av denna är speciellt vik- mande och avgående järnvägsvag-

i företaget med tigt. Data- och informationste- nar med kombilastbärare körs via pitalbindning närmare knologin kommer att resultera i Hisingens industrispårnät för last-

tio miljarder kronor genom att utveckla och förbättra stora vinster i form av bättre ef- ning och lossning vid Volvos spårtransportsystemen. fektivitet och kostnadsbesparing- bundna anläggningar.

ar. 2. Miljövänliga fordon skall sva-

ra för transporterna mellan ham-

för nar och Volvos anläggningar, t ex

Den logistiska utvecklingen

Kraven på med mellan hamnområdet,

sig många förändringar yttre

som kommer att återverka på Arendalsterminalen, Tors-

transportsystemen ökar:

godstransportsystemen. Kraven landaverken och Tuveområdet. 0 Snabbare transporter ökar. tas också

på snabbare transporter I konsultrapporten 0 Högre tidsprecision

Man kommer att kräva en högre upp en del förslag och idéer om 0 Högre flexibilitet Det blir sannolikt där

tidsprecision. speciella Volvotransporter o Större anpassningsbarhet

ökade krav på en bättre informa- man kan se tydliga positiva miljöo Högre pålitlighet Krav kommer också effekter.

tionsservice. 0 Bättre informationsservice

att ställas på mindre och färre la- Det finns en rad problem för 0 Mindre och färre lager en ökad

ger, på mindre sändningsstorle- godstrafik på järnväg o Mindre sändningsstorlekar som situationen

kar i godsflödet och på flexibla ter sig för närva-

igodsflödet med-

transporter. Sammantaget rande. järnvägen är idag sämre

för detta att efterfrågan kommer än lastbilstransporterna vad gäl-

att gälla högpresterande och ler tid, precision och frekvens. Mot den här bakgrunden har flexibla transportsystem med tä- För Volvos vidkommande är järn-

lastbilen bättre svarat mot de ta förbindelser och garanterad vägen ett olämpligt transportalkrav som ställts. Järnvägen har tidsprecision. ternativ för vissa godsflöden p g a

- RAPPORT (

långsamhet, hög skadefrekvens Regionala transporter:

Miljövänliga åtgärder

och problem att veta var speciella Tratikarbete med dieselfordon

befinner för

vagnar sig vid en be- speciella Volvotransporter

stämd Idag: 7 800 iordonskm / dygn

tidpunkt. Volvo anser

Om tio år: 2 800 tordonskm /dygn också att situationen med indu-

Det finns, utöver de förslag som

strispår på__Hisingen är mycket nämnts ovan, ett antal åtgärder besvärlig. Agandeförhållandena som snabbt skulle resultera i en är oklara. Spärunderhållet år med bättre

Transporter miljömässigt transportsiklart eftersatt. Det har dessutom

tuation på Hisingen: varit svårt att få spårförbâttrin gar biliransportfordon

0 Styrning av Vägvalet för den tillstånd.

tunga trafiken.

I rapporten föreslås att utskepp- O Minskning av trafikarbetet för

ningen av färdiga personvagnar, tungafordon.

Fjärrtransporter som idag sker via Lindholms- 0 En påskyndad aweckling avlast-

hamnen, flyttas till det yttre vagnsproduktionen vid

Lundby Ungefär var tredje fjärrtransport hamnområdet. Detta skulle re- och överflyttning till Tuve. med lastbil kan överföras till ducera trafikarbete 0 Fortsatt arbete med samlast-

dagens på järnväg genom s k kombiteknik. cirka l 300 fordonskilometer per ning och samordning av trans- Förslaget innebär att ankom- dygn ned till cirka 300 fordonski-

porter. mande och avgående järnvägs- lometer av eltruckar istäl-

per dygn. O Användning vagnar med kombilastbårare kör let för dieseltruckar

vid lastning via Hisingens industrispårnât till och lossning. Volvos anläggningar för att där

Sammanfattning

lastas och lossas. Förslaget inne- I rapporten konstateras att för-

i ett antal punkter bår också att industrispärnâtet slagets genomförande mer eller

på Hisingen kompletteras något mindre står och faller med framoch elektriñeras. O Fjárrtransporter förs över från

för allt Sjs möjligheter att uppfyl-

landsväg till järnväg. la de krav Volvo ställer på pålitlig- Fjärrtransporter: 0 Godset transporteras på järn- het, regularitet och flexibilitet. Trafikarbete med dieselfordon Eller med andra

väg m h a kombiteknik. ord; S] måste

0 Olika lastbârare - kunna Volvo samma

trailers, garantera Idag: 8 400 tordonskm / dygn Om tio ár: containers, olika våxelflak - an- villkor med avseende på logistik

5 600 iordonskm / dygn

vänds. som lastbilstrafiken

gör idag.

0 järnvägsvagnar transporteras

hela vägen till och från Volvos an-

Regionala transporter läggningar. Källa

O Man utnyttjar hela Hisingens Vølvogods på miyövänligare Idag år den lokala trafiken mel- industrispârnät och Volvos be-

sätt . VIAK genom Berny Marklan hamnen och Volvos olika an- ñntliga industrispår.

ung och jan-Olof Sundin. Rapport läggningar mycket omfattande. 0 All lastning och lossning skall

nr 8. Miljöprojekt Göteborg. Decem- Framför allt bedrivs den med die- ske i anslutning till Volvos an- ber 1988. seldrivna lastbilar.

läggningar på Hisingen.

För trafiken mellan dessa 0 Man skall undvika

rangering; platser kan en flexibel förbindel- hela tågsâtt skall komma till och se - antingen intern eller via all- gå ifrån Volvo. män väg - ordnas. Där kan trans- 0 järnvägsvagnar som direkt är

porterna ske med miljövänliga avsedda för Torslandaverken fordon. Ungefär 2/3 av trafikarbe- körs direkt dit. Andra körs till tet kan ske längs denna förbin- Arendalsterminalen. Motsvaran-

delse.

de gäller för avgående gods.

Bohuspendeln

Biltrafiken i ökar drastiskt. Pendeltrafiken

Göteborgsområdet

från till centralt ökar

regionen belägna arbetsplatser kraftigast.

För att nå en situation luftsidan krävs omfattande

acceptabel på

i kollektivtrafik. Ett sådant

investeringar miljövänligare exempel

är att Bohusbanan ut för

byggs pendeltåg.

har ten på Hisingen och i Göteborgs- lometer per medelvardagsdygn

yftet med utredningen

varit att undersöka om Bo- området skall bli renare. med bil. Fördelningen mellan re-

husbanan I närheten av Bohusbanan gionen och själva Göteborg är S kan nyttjas för

modern Där- jämn - cirka sex miljoner for-

pendeltågstrafik. bor idag i runda tal 50 000 mån-

skulle bl a E6:an avlastas niskor. Om man betraktar Bo- donskilometer inom vardera omigenom från biltrafik - och i viss mån husbanan från marknadssyn- rådet. även busstrafik. Målet är att luf- punkt bör målsättningen vara att Om man enbart ser till Göte-

överföra så stor del som möjligt borgs stad är 42 procent av trafik-

av de resenärer som idag väljer arbetet resor där boende i andra

att resa med buss eller privatbil kommuner år inblandade. Där

Bohusbanan till att istället resa med Bohusba- spelar idag Eözan på Hisingen en

nan. Framför allt är det naturlig- särskilt stor roll. 60-100 procent Bohusbanan byggdes 1903-1909 och tvis de som bor i närheten av sta- av trafiken på Eözan härrör från elektrifierades 1939. Banans nuvaran- tioner eller arbetar i Göteborgs boende i andra kommuner. Bara de standard tillåter 100-110 km/tim centrala delar - och alltså slipper sedan 1985 har Eö-infarten mot som högsta hastighet för de 7,5 dubbel- byten - som primärt bör vara Göteborg tillförts cirka 20 proturer per dag som idag sker med per- lockade av en förbättrad Bohus- cent fler fordon. sontralik. bana. I rapporten uppskattas an- Cirka 120 000 förortsbilar ut-

Hastighetsnedsättningar förekom- kunder för B0- i

talet ”potentiella för 60 procent av trafikarbetet mer på flera ställen genom att banan är husbanan till drygt 25 000 män- Göteborg. I rapporten konstaterik på kurvor, broar och bangårdar. niskor - dvs de som idag har be- ras: Detta har sin naturliga för-

Idag är restiden mellan Göteborg hov av förflyttning på något sätt klaring i de längre resavstånden. och Uddevalla cirka 70 minuter. Söder till och från arbetet. Enkelt uttryckt betyder detta att om Stenungsund har banan cirka 1400 två göteborgare behöver övergå dagliga enkelresor. Det motsvarar cirka till kollektivâkande för att få samfem procent av det sammanlagda re- Trafikarbetet ma miljömässiga totala effekt

idag

sandet med bil-buss-tág iden s k E6- som när en regionboende byter korridoren. körs färdmedel”.

I hela Göteborgsregionen

idag cirka 12 miljoner fordonski- Det år viktigt att komma ihåg

- RAPPNORT 9 -

,, Dessutom måste fler hållplatser

öppnas. Exempel på sådana är Målet är renare luft. blir mins- Brunnsbo, Skogome och Säve på

Förutsättningarna

Hisingen. Bohusbanan föreslås

kat antal resor med bussar och bilar för att mins-

bli trafikerad av två tåg i timmen ka samt i ett minimia/ternativ till Stenungsund och ett tågi tim-

avgasutsläppen

men till Uddevalla.

åtminstone bibehållen standard med nu-

jämfört För att Bohusbanan skall bli

varande kollektivtrafikstandard. Vid önskemål ett attraktivt alternativ krävs att det finns god tillgänglighet till

om fler ko/Iektivtrafikanter än är ökad rese-

idag och från banan. I rapporten före-

standard en variant för att förmå biltrafikanter att slås att busslinjer till och från Orust och Tjörn ansluts till tågen

välja kollektivt färdmedel.

i Stenungsund samt att busstrafi-

ken från Marstrand ansluts i Yt-

terby. Totalt sett räknar utredarna att den snabba tillväxten av bil- stationer med att ombyggda där plattfor- förslaget innebär att trafiken inte motsvaras av någon mar m m rustas upp. För att öka busstrafiken parallellt med Bolika snabb ökning av kollektivtra- kapaciteten totalt, föreslås i rap- husbanan kommer att minska

fiken. För att luftföroreningssi- porten också en fjårrblockering, med cirka 50 procent. Ett undantuationen skall bli påtagligt båt- fler och två busstrafiken under tågmötesstationer tag år dock tre, råcker det dock inte med att avsnitt. då flertalet busstudubbelspåriga rusningstid, enbart diskutera förändring av Om allt detta införs, och man rer behålls för att komplettera tåen bana. Utredningen om Bohus sätter in liknande tåg som på gen. banan bör därför betraktas som en skulle man För att dessutom Alingsåspendeln, öka tillgångmodellstudie för andra banor. en restid bör uppnå på 38 minuter ligheten bilparkeringar an- För att nå en större effekt till Stenungsund. Till Uddevalla och hållläggas vid alla stationer måste det kollektiva nätet kunna skulle restiden förkortas till 62 för att stimulera platser infartkonkurrera med den egna bilen. minuter. bör det sparkering. För cyklister Att åka kollektivt måste uppfattas som ett minst likvärdigt alternativ till egen bil. Förstörd natur, förstörda och ohälsa Sammanfattning av målen fören utbyggd Bohuspendel byggnader är inga motiv, man äger inte na- Etappmål År Åtgärder Personenkelresor som turen eller byggnaderna. övergår till tåg från bil Så länge de egna fördelarna l 1990 Avtal med SJ Cirka1 000 är större än de egna nackdelarna använder man bilen. För att \_lissrenovering av vagnparken locka fler resenärer till kollektiv- Okning från 7,5 till 11 dubbelturer/dygn

trafiken måste man sannolikt bå- Il 1995 Allmän upprustning Cirka 5 000 de öka standarden på resandet Inköp av 11 nya tåg och införa restriktioner i form av 30 minuters trafik Göteborg-Stenungsund t ex avgifter. En sådan kombina- t-timmestratik Göteborg-Uddevalla tionseffekt tillsammans med ett Totalt 32 dubbelturer från Göteborg ökat ekonomiskt stöd till kollek- III 2000 Trafik enligt etappmål II Cirka 7 000 tivtrafiken skulle, enligt rapporförbättra 5 nya tågset ten, kunna kollektivtrafikens situation Ev. fler hållplatser väsentligt.

,,

Bohusbanan Erfarenheter från iSkåne visar att det

som Pägatågen

kollektivtransportmedel

går att få även

god regularitet på enke/spår-

För Bohusbanans del måste en sträckor med tät

pendeltågstrafik om mötesplat-

upprustning ske om modern skall ser utformas för flygande möte eller helst som pendeltågstrafik kunna nyttja banan. Det gäller både nya kortare

dubbelspårssträckor.

spår, makadamballast, förstärkningar av kontaktledningar och

_Ãn-Ãffoüa-T 9 _

nytto-/kostnadskvot än många ,, andra diskuterade järnvägsprosikt jekti landet”.

För att en Bohuspendel skall fungera på

De stora vinsterna ligger på mäste den bli i ett system där övriga En Bohusryggraden miljösidan. utbyggd pendel enligt förslaget innebär

och enheter kan vara

kompletterande linjer

att kväveoxidutsläppen från vägflexibla i takt med marknadens Flexi- trafiken i Eö-stråket minskar med

förändring.

till turtät- ll procent år 1995. På Hisingen

bilitet är begränsad på Bohuspendeln cir-

som helhet blir minskningen

het, antal stationer och avgifter.

platsutbud, ka fyra procent. För att projektet skall kunna

En etablerad fär pä sikt strukturerande inom

pendel genomföras föreslagna tidsramar, gäller att staten måste effekt banan. Bo-

på markanvändningen längs

åta sig ett ansvar för investeringar som kommer därigenom på i infrastrukturen. Detta kan ske

huspendeln ryggrad

- kunderna kommer. genom ett ökat anslag till länstra-

sikt att förändra marknaden

fiken med ett belopp på cirka 340 miljoner kronor under en

femårsperiod. I rapporten skrivs: Staten kan därvid förväntas fatfinnas tâkter/mindrekostnader med beslut - om komvâderskyddade cykelpar- ta ett positivt Rent allmänt bör trafik- cirka 30 miljoner kronor per år. munerna / landstinget /GLAB/ keringar. antinformationen förbättras. Nettoökningen blir således 20 Bohustrafiken deklarerar att de å miljoner kronor per år (enligt sin sida accepterar de högre års- 1988 års prisnivå). kostnaderna _för järnvägen som Kostnader i stort Detta är den företagsekono- blir följden. Ar trafikhuvudmän- Om nen inte villiga att åta sig den miska aspekten av förslaget. beräknar in- man ser till de samhällsekono- högre årskostnaden kan inte pro- Rapportförfattarna vesteringskostnaderna i infra- miska kostnaderna, dvs av typen jektet genomföras.” struktur till cirka 340 miljoner ökade drifts- och kapitalkostna- Om trafiken skall kunna påkronor. Kostnaden för de elva der, räknar utredarna med en år- börjas i full skala under 1995, är som behöver an- på cirka 47 miljoner det ett krav att GLAB och Bohusnya tågenheter lig kostnad skaffas ligger på i runda tal 260 kronor. Men den samhällsekono- trafiken fattar ett principbeslut kronor. Den totala in- miska nyttan, dit tidsvinster, ökad om projektets genomförande miljoner hamnar så- trafiksäkerhet, bättre miljö och under 1989. vesteringskostnaden ledes kring 600 miljoner kronor. minskad energiförbrukning hör, Den årliga driftskostnaden uppskattas också till 47 miljoner beräknas till cirka 28 miljoner kronor per år. Källa kronor Till detta kommer alla per år. Hit hör exempel- nyt- Bohuspendeln regionlåg Göteoch rullkostnader, toaspekter som idag är svåra att borg- Stenungsund-Uddevalla . vis personaltill Banverket kvantifiera i kronor, som exem- VIAK genom Hemy Markung. Rapavgifter etc. Kapitalkostnaden för tågen ligger på pelvis de regionalekonomiska port nr 9. Miljöprojekt Göteborg. kronor. aspekterna. Vid en utbyggd Bo- December 1988. 22 miljoner Totalt sett kan man räkna huspendel kan man tex förvänta med att kostnaderna för Bohus- sig en rad gynnsamma lokaliseför GLABs del ökar med ringar utefter banan. pendeln cirka 50 miljoner kronor Enligt förslaget är dock årligen. räknar utredarna med Bohuspendeln samhällsekono- Samtidigt att den ökade trafiken miskt lönsam och har en bättre ger merin-

-RAPPOHT1 0 _

av

lakvatten

Rening

från

avfallstippar

Den här studiens har varit att från tre syfte ange hur lakvatten

deponeringsanläggningar i kommun kan behandlas. Göteborgs

I har dels laboratorietester man utredningen utförts, dels har lämnat tekniska

förslag på lösningar.

eningseffekterna med avse- Kalkfållning följd av sedimente- nativet år att det direkt avvattnas

ende på bl a tungmetaller, ring är en vanlig behandlingsme- mekaniskt. slamproduktionen i R suspenderade ämnen, ke- tod. Fördelen är att tungmetaller de aktuella fallen är stor och det-

misk minera- binds stabilt i slammet. Nackde- ta borde

syreförbrukning, egentligen motivera lolja och adsorberbara organiska len år dels att slamproduktionen mekanisk awattning. Eftersom klorföreningar (AOX) har be- är stor, dels att halten suspende- både investeringskostnaden och dömts. Utredningen har också rade ämnen i det utgående vatt- skötselbehovet ökar

påtagligt, studerat beräknade anläggnings- net är hög. har konsulterna stannat vid att och driftskostnader. anser att tills vidare

Rapportförfattarna slambchandlingen

Lakvatten från Torsvi ken, Bru- järnklorid är bäst lämpad som endast omfattar förtjockning. daremossen, Tagene (avlopps fällningskemikalie. Man föreslår av de olika lak-

Analyserna slam) och Tagene (aska, slagg) bl a av kostnadsskål att kontinu- vattnen visar emellertid

på så låtogs den 15 september 1988 och erliga DynaSandñlter installeras. att de inle-

ga tungmetallhalter skickades för testning till PURACs Dessa gör det möjligt att samla dande fällningsstegen kan ifrålaboratorium i Lund. flera funktioner

i ett enda steg. gasättas om värdena är repre-

Som ett komplement och som en sentativa för hela året. Det inne-

extra säkerhet installeras också kan

bär att dessa reningssteg

Processteknik en möjlighet till polymerdose- undvaras vid Tagene och Bruda-

ring. remossen. Slamproduktionen I undersökningen valdes samma Flotation fungerade oväntat minskar då drastiskt. Aven kost-

process för varje enskilt lakvat- dåligt. Konsulterna har därför naderna minskar De

väsentligt. ten. Processen består av tre steg: inte ansett sig kunna föreslå flo- reningssteg som behövs är sedi- O En pH-höjning. Denna sker tation som en rakt igenom lämp- sandfilter och aktivt

mentering, genom tillsats av kalk för utfäll- för lakvatt- kolfilter. För Torsviken är det

lig separationsmetod ning av tungmetaller samt en se- nen. dock motiverat med

fällningsparation. Aktivkolñltreringen utförs steg för att fälla ut organiskt ma- 0 En fällning med metallsalt med konventionella, automat- terial. och en separation. spolande tryckñlter. I rapporten presenteras en O En aktivkolñltrering för re- Det slam som är dimensione-

produceras anläggning duktion sçjm

av bla olja och organiska måste lagras för att därefter bort- rad för 50 m*/timme. Kapacite-

klorföreningar. transporteras oavvattnat. Alter- ten bör därvid räcka väl även för

LH_ 1 Q _

perioder med stor nederbörd. I Förväntade reningsresultat (enligt Iaboratorieförsök)

det förslag som utarbetats förut- % reduktion: sätter man att lakvattnet samlas

COD AOX Extraherbart Mineralolja upp, utjåmnas och pumpas i en

Torsviken 89 99 99 99 tryckledning till reningsverket.

Tagene (avsloppsslam) 94 68

Tagene (slagg, aska) 58 46

Brudaremossen 97 96

Kostnader

Investeringskostnaderna omfat-

me ökar kostnaderna till spektive 200 000 kronor per år tar projektering, mark- och byggnadsarbeten, 4 955 000 kronor. För alternati- (50 mfl/timme).

processutrustning, el, automatik, VVS och ventila- ven utan fâllningssteg (Tagene tion. Dessutom och Brudaremossen) blir inves-

ingår igångkör-

och 2 510 000 kronor re- Källa ning intrimning. Anlägg- teringarna

standard och utförande Rening av lakvatten PURA C. ningens spektive 3 190 000 kronor. är i nivå med moderna kommu- Driftskostnaderna för fäll- Rapport nr 10. Miljöprojekt Göte-

Vid en ningsalternativet ligger mellan borg. Mars I 989. nala avloppsreningsverk. dimensionerad 378 000 och 594 000 kronor per

anläggning på 25 m“/timme blir år. För det billigare alternativet

investeringskostnaderna 4 055 000 kronor. blir driftskostnaderna 150 000

mg/tirn- kronor re- För en anläggning på 50 per år (25 m” /timme)

Princip för reningsprocessen

Jämlklorid

» -› Sandfilter -› Aktivt kol

-› Ka|k+Järnk|orid -› Fiockning Sedimentering

HHVVLIH

Att minska resbehovet

För att komma till rätta med de som

miljöproblem trafiken på

Hisingen orsakar krävs en rad olika l denna

lång åtgärder.

rapport har man tittat närmare en av

på typ åtgärder, nämligen

att minska behovet av i

persontransporter Göteborgsregionen. Knappast någon utredning tidigare har ägnat åt det. Bland sig

dessa finns en att stärka åtgärder gemensam nämnare; möjligheterna till lokal och lokala samband.

anknytning Rapportens syfte är att vara ett idé- och

diskussionsunderlag

i det fortsatta och arbetet.

miljö- trafikpolitiska

Göteborg har trafiken ökat att bidra Ökande transporter höga föroreningsnivåer med fem procent per år under till att avstånden som upplevs I 1980-talet. Om ökningen fort- Transportsystemet blev tvunget finns

mer påtagliga. Samtidigt sätter är det troligt att regering- att följa efter i utvecklingen. Nya risken för att sådana här förändens mål för minskade utsläpp in- trafikleder, parkeringar, buller- ringar drabbar människor olika.

te kommer att uppnås. Det finns zoner och serviceinrättningar De svagare grupperna i samhälen mängd orsaker till att person- för trafiken byggdes. Rapportför- let kanske får försämrade livsvill-

transporterna ökar. Sambandet fattarna skriver: ”På så sätt bidrog kor. De nödvändiga förändringmellan ökande materiella resurtransportapparaten i sig själv till arna kan dock på sikt komma att ser och de tilltagande trafik- att öka avstånden och därmed leda till ett bättre vardagsliv. strömmarna är påtagligt. Från behovet av transporter. I den gle- I miljö- och trafikdebatten 1950-talet och framöver då en snande bebyggelsen uttunnades har de flesta förslagen hittills gått allt större del av befolkningen också underlaget för de kollekti- ut på att försöka omfördela bilblev bilägande förändrades också va transportmedlen, vilket resul- trafik till andra transantingen storstadsregionerna snabbt. terade i sämre service och ytterli- portslag eller geografiskt genom Bostäder spreds till nya områ- gare minskning av antalet rese- nya ringleder etc. I rapporten den. Arbetsplatser etablerades närer”. konstateras att påfallande få har ofta långt frän störda grannar Den ökade rörligheten har diskuterat av att nödvändigheten och höga markpriser. Avståndet dock sina avigsidor - inte minst minska mängden transporter. bostäder - arbetsplatser betydde miljömässigt. Kanske kommer Om miljön på Hisingen och i inte längre lika mycket. Nya ser- nya åtgärder av typen områdesav- Göteborgsregionen skall bli ”vä-

viceverksamheter byggdes på förändrad renare” gifter, beskattning sentligt inom överskådden billiga marken. och förbud vid mot mot bilkörning lig tid, måste utvecklingen

-RAPPORTll -

allt större trafikströmmar brytas.

Detta kräver, enligt rapportens

författare, ”en mobilisering av al- Volvofilial till Hästebäck såle-

Exemplet klargör

la förändringskrafter mot ett ge-

des en som kan bli aktuell i den

mensamt mål- att hushålla med motsättning

våra transportresurser. Om var- framtida

samhällsplaneringen:

je delbeslut på politisk och admi- Ä ena sidan en som syftar

nistrativ samhällsbyggnad

niva genomsyras av en

ambition att dämpa trafikström- mot starkare lokalt och identitet,

sammanhang

mama kan mycket hända snabbt.

närhet för individerna till arbete, bostad, skolor,

I rapporten görs ett antal

nedslag bland dagens trafik- service och kultur.

äldreomsorg,

problem för att med hjälp av des- Å andra sidan en som strä-

samhällsbyggnad

sa exempel försöka initiera åtgår-

der som minskar transportbeho- var efter en så att individerna kan

god rörlighet

ven. Resorna har delats upp i fyra

sina önskemål om arbete och bostad över

kategorier: uppnå

O Resor till och från arbetet. hela

regionen.

O Resor i arbetet.

0 Resor för service.

0 Resor på fritiden. i ett annat och de åt- flyttningar mellan olika delar av lågutbildade vad staden, där alla stadsdelar inte år följande kvalitetsfrågorna etc. lika attraktiva för alla människor. Riktad av lokalkontor gäller arbetsinnehåll etablering föreslås att Bo- Utifrån Volvoexemplet före- I rapporten

Volvo är den största trafikalstra- slås i rapporten att Näringslivsse- stadsbolaget under en försökspe-

kretariatet inventerar företagens riod modifierar reglerna för byren på Hisingen. Anställda reser intresse av att förlägga delar av el- tesservicen, så att bostadsbyten till företaget från hela regionen. Ett sätt att förändra den nuvaran- ler hela verksamheten till eller i underlättas för dem som vill bo

närheten av bostadsområden. närmare sin arbetsplats. Om erde situationen skulle vara att eta- Dessutom bör initiativ som syftar farenheterna blir positiva bör blera en Volvofilial söder om staden. till mindre resor uppmuntras. försöket spridas vidare.

I rapporten diskuteras en lo- De genomförda omlokalisering-

till Håstebäck öster arna bör efter ett tag utvärderas. kalisering om Skintebo. Idén är att Volvoan- Miljö- och hälsoskydds-

ställda som bor i den här delen av

törvaltningens tjänsteresor

regionen skulle kunna utföra he- Arbetsresor

la eller delar av sitt arbete på ett

och bostadstörmedling

lokalkontor. Valet av kontorsen- I Göteborgs ”Miljövårdsprogram

Luft” från februari l987,föreslog het bör göras så att så många som Ett annat sätt att minska arbetsre- och hâlsoskyddsförvaltmöjligt av de berörda bor i den miljösorna är att underlätta en inventering av behosydvästra sektorn. En utgångs- omllyll- ningen som vill bo vet av tjänstebilar i kommunen. punkt för förslaget år att en stor ningar för människor andel- närmare sin arbetsplats. Enligt Avsikten var att försöka få persomellan 80 och 90 procent Stads nalen att använda kommunens - av de anställda på lokalkonto- förslaget skulle Göteborgs kunna eller andra transret inte behöver ha daglig per- Bostadsaktiebolag lägga tjånstebilar med huvudkonto- in önskemål om omflyttning i sitt portmedel i arbetet och åka kolsonlig kontakt lektivt till och från arbetet. ret. Det är alltså inte frågan om datasystem med en viss prioritet. För att övervinna en eventuett typiskt distansarbete, utan här Några nya praktiska svårigheter borde inte detta innebära. ell tveksamhet mot förslaget måsrör det sig om en självständig av- Bostadsförmedlingen i Gö- te man finna en väl fungerande delning på ett par hundra persooch attraktiv för ner. I rapporten kallas förslaget teborg strävar numera efter att få organisation

för en riktad lokalisering. För- bort så många prioriteringsgrun- förvaltningens tjänsteresor. Rapportförfattarna föreslår slaget väckte en del väsentliga der som möjligt ur bostadskön.

- förutom de re- En anledning år att förturerna att miljö- och hålsoskyddsförvaltfrågeställningar att att utveckla dan angivna - i kommittén för gör det svårt för oprioriterade ningen får i uppdrag i attraktiva omrä- för tjänsteresor och Miljöprojekt Göteborg. Man av- få lägenhet nya former

den. Den förändring av bytes- att erfarenheterna sprids till de stod från att påbörja ett fullskaleolika förvaltningarna. Dessutom försök. Framför allt diskuterades reglerna som föreslås i rappor-

risken ten medför inte samma nackde- föreslås att man bör utreda förutför en ökad segregation i ett område, lar. Syftet år ju att underlätta om- sättningarna för att bygga upp en med högutbildade

- RAPPORT 1k

kommunal bilpool för de centra- cial synvinkel. Om en sådan ut- de 1988 cirka 23 000 matcher. la förvaltnin garnas behov. skall kunna förhindras Om veckling man antar att varje spelare i mäste den lokala servicens kon- genomsnitt färdades mellan 10

kurrenskraft stärkas - en utmaoch 20 km i samband med varje Distribution av dagligvaror ning som kräver ett aktivt samar- match, innebar seriespelet en bete mellan många parter. transportlängd motsvarande Handeln har fört över en stor del mellan Som ett exempel på hur un- 100 och 200 varv kring av distributionskedjan på hushål- derlaget för den lokala servicen man i jorden varje år”, skriver len. Idag använder hushållen kan förstärkas har författarna rapporten. mer tid för inköp än för 30 år se- valt distributionen av dagligva- Det finns en rad möjligheter dan. Det finns en läng rad fakto- ror. Idag finns ett antal större att förändra i transportbehovet rer som bidragit till förändring- och mindre försök med nya dis- samband med seriefotbollen: arna av inköpen till hushållen. I tributionsformer runt om i Sveri- klubbar- 0 Man kan uppmuntra rapporten konstateras: Köpkrafge. Så är även fallet i Göteborgs- na att rekrytera sina spelare loten i många äldre stadsdelar har området. Vanligen år det hem- kalt. Storleken på upptagningsminskat till följd av färre invåna- som föranlett området tjänstens problem är den mest avgörande re, många ensamhushåll och få försöken med nya distributions- faktorn för klubbens totala transbarnfamiljer. Invånarnas köptro- former. Många av försöken stöds och den portbehov, samtidigt het har avtagit i takt med att bilin- dessutom med pengar från boen- mest svåråtkomliga.

nehavet ökat, de dubbelarbetan- deservicedelegationen. Om den 0 Man kan underlätta samåkde hushållen har blivit fler och lokala distributionen skall kunna - helst i ett fordon. Ett sätt ning tillgången till fritidshus har ökat. skulle kunna vara en beställbidra till ett minskat transportbe- För att bibehålla dagligvaruhan- hov måste fler än hemtjänstens för idrottsklubbar. ningstrañk delns lönsamhet har det behövts den. Ett full- 0 Serierna skulle kunna hållas vårdtagare utnyttja en allt större omsättning samt ra- skaleförsök bör primärt rikta sig sam man geografiskt. tionaliseringar av butikerna, in- O Det bör finnas till alla hushåll inom ett avgrän- tillräckligt köpen, varuhanteringen och de sat område, avse distribution av många bra belägna fotbollsplaolika distributionsleden. de lokala butikernas varor och ner i stadsdelarna. Under 1990-talet förväntas 0 Ändra byggas upp kring en lokal distri- ungdomsserierna till s en fortsatt utglesning med tillhö- butionskedja - helst med miljö- k poolspel. Det finns idag en tydrande koncentration av det komvänliga fordon. lig tendens att allt fler ungdomar mersiella serviceutbudet. Allt föreslås bl a att kommer till matcher I rapporten och träfler stadsdelar löper risk att utarnågot av de pågående försöken ningar i bil, skjutsade av sina förmas både ur kommersiell och so- med förbättrad boendeservice äldrar. På så sätt bidrar även

och lokal distribution av daglig- ungdomsfotbollen till att trafikvaror utvidgas till att gälla alla problemen i Göteborg successivt hushåll i ett avgränsat område. förvärras.

Tjänsteresor och beskattning

l rapporten lämnas förslag på att

En förändring av beskattningen är en Inlämning av deklarationer trafikpolitiska ledningsgruppen viktig förutsättning för att nya former för i Göteborg i samarbete med Götjänsteresorna skall kunna utvecklas. Omkring 150 000 deklarationer teborgs fotbollsförbund och nå- Göteborgs kommun bör därför verka lämnas årligen in direkt hos loka- got transportföretag prövar samför: la Skattemyndigheten i Göte- åkning inom en fotbollsserie.

borg. Cirka 40 000 av dessa kom- Fotbollsförbundet bör också till- - att avdrag som grundas pá att bilen mer under den sista dagen. I rap- sammans med Göteborg Fritid används i tjänsten inte medges i löntaporten tas inlämnandet av dekla- pröva att lägga om en serie inom garnas deklarationer och att hela kostrationer upp för att visa att även ungdomsfotbollen till poolspel. naden för tjänsteresan överförs till arvardagliga enkla handlingar betsgivaren. - att det verkliga värdet av förmånen sammantaget kan orsaka påtagli-

ga miljöstörningar. Bland de förfri bil eller leasingbil beskattas (inkl vär- Rapportförfattarna konstaterar slag som skulle kunna förändra det av den verkliga körsträckan). Alterdetta är: gratis inlämning i post- sammanfattningsvis: nativt bör schablonvärdet höjas så att det blir billigare att använda sin egen bil lådor, sen inlämning även i postlådor, lokala fögderier etc. En förändring än att låta arbetsgivaren betala de pri- av synen på storvata resorna. stadens transporter uppstår dock - att de ekonomiska resurser som fri- ännu knappast av sig själv. För att

Seriefotboll och en förändring skall kunna komgörs genom en sådan skatteomlägg- transporter ma till stånd måste ambitionen ning överförs till satsningar pá kollektivtrafiken i storstadsregionerna. Det lokala seriespelet - d v s från att dämpa resbehovet vara polidivision IV och nedåt - omfatta- tiskt förankrad j och genomsyra

alla beslut som fattas på olika ni- Källa

våer inom förvaltningar, företag

Att minska resbehovet - Några möj-

och organisationenDen enskilda

ligheter i en storstadsregion. EFEM människans vilja att minska sina

arkitektkontor genom Helena Westvardagliga resor måste uppmun-

holm och Kjell Jonasson. Rapport tras genom positiva förebilder

nr 11. Miljöprojekt Göteborg. som inspiration och uppmaning 1989.

januari till egna intiativ.

HAPPOHT12-

Olika trafikflödens

ön

belastning på luftmilj

l rapporten presenteras en modell för att beräkna vilken lor-

donstrafik som är i ett område om vissa skall

möjlig miljömål uppfyllas. Rapporten beskriver hur kan beräknlngsmodellen

i dels för situation, dels

tillämpas Göteborgsområdet, dagens

för en framtida situation år 2000. De

uppställda miljömålen

baseras de beslut som fattats om

på politiska utsläppsminskningar och från på acceptabla luftföroreningshalter hälsosynpunkt

erparten av de förore- räckligt med katalysatorer och

Miljömål

ningar som befolkningen kringfartsleder? Det finns många M och miljön utsätts för i frågetecken och behovet år stort

De miljömål som definieras i rapoch kring Göteborg kommer att utveckla för att

ett verktyg porten utgår från sådana beslut från biltrafiken. En rad tidigare bedöma som redan fattats an-

vilka åtgärder som be- politiskt mätningar, beräkningar och ut- hövs - och vad dessa åtgärder kan i Göteborgs kommun el-

tingen redningar pekar entydigt på att ge för effekt. ler av Sveriges riksdag. Det finns förhållandena idag år otillfreds- Syftet med utredningen har dock ett undantag.

Detta gäller ställande. Till exempel över- varit för äm-

att skapa just ett sådant miljömålet mutagena skrids riktvärdena för kolmon- Arbetet har

hjälpmedel. lagts nen, där målet baseras på Canoxid och kväveoxider i ett flertal upp i tre steg: cerkommitténs och Internatioområden. Det finns indikationer l. En definition nella

av miljömål, strålskyddskommissionens på en förhöjd cancerfrekvens dvs vilka halter, exponeringar el- (ICRP)

bedömningar. Miljömåmed avseende på luftförore- ler utslâppsmångder av förore-

len omfattar en tioårsperiod. ningshalterna. Korrosionshastig- ningar som är ”acceptabla” från Bland miljömålen förekommer heten för olika material år för- biltrafiken. vad

en del ovanligare begrepp höjd och man vet att försurnings- 2. Hur ser dagens förorenings- gäller rikt- och gränsvärden. Så och vegetationsskador finns i re- situation ut i Göteborgsområdet?

använder exempelvis rapportförgionen. Hur kommer situationen att för- fattarna begreppet populations-

ändras fram till år 2000?

dos, vilket anger de förorenings-

3. Vilka trafikbegränsningar mängder som befolkningen i Gö-

Nya verktyg krävs för att man skall uppnå mil- teborgsområdet utsätts för un-

jömålen? der en viss tid. Hur mycket behöver

utsläppen från trafiken minskas? Ar det till-

-RAPPORVT 1 2 -

som punkt 1 med tillägg av kväve- med de personer som bor direkti

oxid- och kolvätekrav anslutning till trafiklederna. på tunga Miljömål som diskuteras fordon. Om man ser till alla männi-

i Alt 3. Samma utveckling som i skor som exponeras under en be-

rapporten:

punkt 2 plus Kalifornienkrav på stämd tid, dvs till den s k populao Kvävedioxid - här beräknad som tionsdosen SNO2): personbilar. Halten 190 ug/m som timmedelvärde riktvärdet Alt 4. Motsvarande punkt 3 antalet persontimmar

bör ej överskridas i omgivningsluft överskrids - fann man att 170 000 men med tillägg av partikelkrav o Kolmonoxid (CO): människor utsattes för NO2-hal-

Halten 10 som åttatimmarsme- på tunga fordon. mg/m3 Alt 5. Samma ter över riktvärdet år 1985 under förutsättningar delvärde och 30 mg/m3 som entimmessom i punkt 2 men med 50 re- sammanlagt 2 miljoner personmedelvärde bör ej överskridas i omgiv- timmar. Områknat till år 2000 spektive 40 procents ökning av

ningsluft. blir motsvarande siffror 75 000den tunga och lätta trafiken. o Mutagena ämnen: 120 000 människor som expone-

En minskning av nuvarande popularas för populationsdoser på mel-

tionsdos med 90 procent. lan 440 000 och 800 000 person-

Osäkerhetsmoment vid bedömning o Kväveoxider(NOx): timmar per ar. av nuvarande och framtida utsläpp: De totala utsläppen från fordonstrafi-

ken skall minska med 50 procent utifrån Vilka förändringar av trafikarbetet kom-

mer att ske? 1980 års utsläppsnivå. Kolmonoxid

o Koldioxid (C02): o Hur förhåller sig verklighetens bil-

De totala utsläppen från fordonstrafi- park till de få som typtestats? Kolmonoxidutslåppen beräknas ken skall vara oförändrade jämfört med o Hur hållbara är katalysatorerna? o Hur kommer framtidens drivmedel minska med 65 procent fram till

1988 ärs nivå. år 2000. Under sådana förutsättatt påverka utsläppen? ningar kommer inte längre rikt-

värdena för kolmonoxid att över-

Föroreningssituationen idag skridas vid någon av Göteborgs

- år 2000 Kvävedioxid gator.

och

Beräkningarna för kvävedioxid I rapporten beskrivs dagens förhar gjorts utifrån förhållandena oreningssituation med avseende Mutagena ämnen år 1985. Dessa har sedan räknats

på de ämnen som angivits i miljöom till är 2000 enligt en trafikmålen. Dessutom görs motsva- Vilka ämnen i luft är mutagena? prognos som utförts av Göterande för ett antal Cancerkommittén (SOU 1984:67) redovisning Förorter. I denna trafikborgs olika framtidsalternativ. Fram- gjorde en förteckning över ämnen i luft prognos innefattas emellertid tidsalternativen har valts ut mot som utgör en väsentlig riskfaktor för en

inga skärpta avgaskrav för tunga bakgrund av ett antal tänkbara förhöjd cancerfrekvens. fordon. I studien har man därför utvecklingsmöjligheter: Polyaromatiska kolväten (PAH) beräkning där av gjort en alternativ - Substituerade PAH Alt l. 25 procents ökning en trolig utveckling med skärpta den tunga trafiken och 15 pro- - Eten, propen

avgaskrav för tunga fordon vägts - Bensen cents av den lätta. De åtgärder in (alternativ2 ovan). som beslutats på personbilssidan Formaldehyd Resultatet visar att riktvärdet

genomförs. på högst ett överskridande per Alt 2. Samma förutsättningar månad under vinterhalvåret inte

kommer att klaras vid flera av de

i Göteborgs- Populationsdosen för PAH kan tunga trafikstråken Populationsdos bestäms som en området - hamnlederna, Dag för år 1985 beräknas till 19 gram

summa av ett antal delexponeringar: E6, E3 Hammarskjöldsleden, per år om man adderar trafikant- 1. Bakgrundsdos m me. dos, stadsdelsdos och bakgrunds- 2. Stadsdelsdos dosen år Ar 1985 beräknades cirka dos. Den sannolika 3. Trafikantdos. 20 000 människor bo vid gator 2000 kommer att ligga på 18

En populationsdos kan uttryckas pä där riktvårdet överskreds. Om gram per år - dvs i praktiken en

olika sätt: motsvarande siffra räknas fram mycket marginell förbättring. o Antalet mantimmar som personer i för år 2000 kommer 15 000 re- Detta motsvarar en utveckling

ett område utsätts för halter över gäl- att bo 2 ovan. spektive 5 000 människor enligt alternativ lande riktvärden för luftkvalitet. bevid sådana Differensen För eten har motsvarande gator. 0 Totala mängden föroreningar som mellan siffrorna beror utförts. på hur räkningar Populationsbefolkningen är utsatt för under en viss man bedömer Det utvecklingen. dosen för 1985 låg på 5,8 kg per

tid. år där motsvarande värde år 2000 bör clock påpekas i samman-

hanget att man endast räknat hade sjunkit till 2,3 kg per år.

- RAPPORTHH12 -

av kväveoxider den strângaste Utsläpp avgasreningsut- Koldioxid vecklingen. De ytterligare minsk-

från trafiken

ningar i fordonsflödet som krävs Utsläppen måste i både alternaför att miljömålen skall uppnås, tiv 2 och 4 minska med ytterliga- Utsläppen från vågtrañk upp- redovisas nedan för dessa två utre 15 procent år 2000 för att måskattades ligga på 12 000 ton per vecklingsalternativ. let skall uppnås för koldioxid. år i Göteborgsområdet år 1985. En sannolik skulle utveckling av de beslut som Kvávedioxid mot bakgrund Enskilda

planeringsátgärder

fattats hittills och med åtgärder Utifrån alternativ 2 krävs en ytmot den tunga trafiken enligt al- terligare utslâppsminskning på Beråkningsmodellen kan även ternativ 2 ovan resultera i en användas för att se effekten av en- 32 procent av utsläppen år 2000 minskning med cirka 25 procent för att miljömålet skall uppnås. skilda trañkplaneringsåtgårder. till år 2000. Värdet är baserat på populations- Rapportförfattarna menar att till

dosberäkningarna. exempel kringfartsleder, pendel- Om utvecklingen sker enligt tåg, omlokalisering av termina- Koldioxid alternativ 4, krävs en ytterligare ler för tung trafik m m och dessas utsläppsminskning på 25 pro- betydelse för föroreningssitua- Det finns ytterst få prognoser för cent för att miljömålet skall upp- tionen kan läggas in i modellen. koldioxid. Koldioxidutsläppen nas. kan med de beslut som fattats komma Källa att öka med 15 procent fram Mutagena ämnen till år 2000. Detta gäller ”Olika trajikjlödens belastning på samtliga utvecklingsalternativ l alternativ 2 krävs ytterligare 89 luftmiljän Bengt Steen och Gunmed undantag av alternativ 5 av procents utsläppsminskning nar Omstedt. Institutet för Vattenovan. år 2000. Alterna- PAH-utslåppen och Lujtvårdtvforskning. Rapport tiv 4 - med partikelkrav på tunga nr 12. Miljöprojekt Göteborg. Defordon - sänker dessa krav till 70 cember I 988.

Behov av ytterligare procent.

I både alternativ 2 och 4 lig-

minskningar kraven ut-

ger på ytterligare slåppsminskning av eten år 2000 Det beräknade behovet av ytterli- 70 procent. på omkring gare minskningar varierar givetvis utifrån vilket framtidsscena- Kväveoxider rio man väljer att diskutera kring. Alternativ 2 enligt ovan kan be- Om målet för kvävedioxidhalterdömas som en ”sannolik” utveck- na år 2000 uppfylls, klaras autoling utifrån stundens perspektiv. matiskt målet för kvâveoxidut- Alternativ 4 kan representera släppen.

- RAPPORT 13 -

Oljeförorenade avlopp

och avfall i

Göteborg

I har Graab-Kemi studerat hur flödet av

projektstudien miljöfar-

avfall ser ut i har varit att belysa

ligt Göteborgsområdet. Syftet

hur de stora strömmarna av avfall och utifrån detta föreslå

går

som minskar risken för att avfallet i form förore-

åtgärder någon

nar

miljön.

raab-Kemi AB är ett inter- m m från rengö- Av de emulsioner och sludge

olja, bensinslam

kommunalt bolag som se- ring av lagertankar från fartyg som tas emot trans-

från rengöring porteras huvuddelen direkt till G dan 1970 har till uppgift att 0 Eldningsolja

ta hand om det miljöfarliga avfal- av brännoljetankar hos industri- Cicleans behandlingsanlägglet i Göteborgsregionen. Företa- er samtvillaoljetankar ning. Spolgropsavfall deponeras

att sanera i från underhåll och dock på Torsviken, liksom vissa get har även uppdrag 0 Oljeavfall samband med olje- eller kemika- reparation av maskinutrustning, oljehaltiga massor. Av det övriga

I Graab-Kemis lyftanordningar, motorfordon oljemfallet går mindre mängder lieolyckor. anlägg-

tas idag m m till Ciclean medan merparten tas ning i Skarvikshamnen

avfall om hand innan och oljeförore- om hand av Graab-Kemis oljemiljöfarligt 0 Oljeprodukter det skickas vidare till externa nat material från bearbetning av mottagning. Cicleans och Graab-

och behandlings- stål, metaller mm Kemis anläggningar ligger nägra återvinnings-

I emulsioner hundratal meter från varandra. anlåggningar. anläggningen 0 Oljehaltiga finns för att förbe- 0 Oljor som används för isole- Det finns idag en potential

utrustning

för att öka omhändertagandet av handla oljeavfall. Dessutom finns ring etc en våtkemisk slutbehandling av 0 Annat miljöfarligt oljeavfall, oljor. När det gäller motorspillol-

avfall (främst från yt- som olja från oljeavskiljare, ja av typen smörj- och hydrauloloorganiskt

från fartyg etc. jor anser Graab-Kemi att den behandlingsindustrin). sludgeoljor

oreglerade hämtningen av mo-

torspilloljor påtagligt har mins-

kat under den senaste femårspe-

Avfallsoljor Omhändertagna mängder

rioden. Flera faktorer har bidra- Graab-Kemi behandlar en lång Under 1988 redovisade Graab- git till detta. Idag har avfallsoljorrad olika oljeavfall. Bland dessa Kemi och dess dotterbolag Ci- na praktiskt taget helt förlorat

clean AB de mottagna och om- sitt ekonomiska värde på markkan följande nämnas:

naden. Men fortfarande försvin- 0 Olja och slam från rengöring händertagna avfallsmängderna av cisterner för var för sig. Framdeles kommer ner säkert en mängd motorspil-

och utrustning

denna redovisning att göras ge- lolja till olämplig användning, lagring och transport

diesel- mensamt. t ex genom att förbrännas i o Råolja, eldningsoljor,

-HAPPORTl S _

Oljeavtall som togs om hand av Graab-KEMI 1988 i Göteborgs kommun: cirka ett ton PCB-haltigt avfall. I

hela upptagningsområdet var Oljeavfall från tankrengöring 580 m3

motsvarande siffra 65 ton. Den Smörj- och hydrauloljor 2 240 m3

dominerande avfallslämnaren är Emulsioner 4 440 m3

Vattenfall, som successivt byter ut Oljehaitigt spolgropsaviall 8 370 m3

sina kondensatorer som innehål- Siudge från fartyg 11 590 m3

ler PCB. Oljeavfail från övriga källor, fra industrier 7.600 m3

Graab-Kemi väntar att mäng- Summa oijeaviall 34 820 m3 den PCB-haltigt avfall kommer

att öka under de närmaste åren,

inte minst eftersom det införs ett mindre oljepannor eller genom längas. Detta bör leda till en viss förbud för användning av PCB i att användas som rostskyddsme- minskning av motsvarande avfall

den här typen av anläggningar del. Via oljeavskiljare läcker san- under kommande år. 1994. nolikt ocksä en del ut till avloppsnätet.

Uppskattningsvis slutar

Slutligt omhändertagande Lösningsmedel

hälften av den totala mängden

ny smörjolja som används till for- Fr o m hösten 1987 har all åter- Cirka 1700

ton lösningsmedel don som spillolja. Resten för- vinning av smörjolja upphört i av Graab-Kemi

togs om hand bränns i motorerna eller läcker landet. Numera destrueras 1988. Av detta var 110 ton klore-

oljan ut vid motorernas drift. Den teo- En sådan rade sker

genom förbränning. lösningsmedel. Idag retiska mängden spillolja från metod är att bränna

oljan i ce- omhändertagande av lösningsmotorfordon i Göteborg upp- mentugnar. Sådan förbränning medelsavfall

på i huvudsak fyra skattas till cirka 2 400 ton per år. sker bl a vid Cementas anlägg- sätt; Det mesta förbränns hos

Den motorspillolja som Gra- ningar. SAKAB medan

övriga mängder ab-Kemi f n omhändertar kom- Också SAKAB omhändertar återvinns, används vid

antingen mer från fler källor än person- avfallsoljor för destruktion. And- av bränslefrakticr

framställning och lastbilar. Det finns därför en ra företag är BIT-OIL i Halmstad

ner till cementugnar eller exporpotential för att ytterligare som tar emot avfallsoljor för re- teras. mängder skall kunna samlas in. raffmering eller export och

Trots att oljeförbrukningen Skandinaviska Oljecentralen har minskat från cirka 30 miljo- som behandlar

motorspillolja Framtida arbete ner m per år under 1970-talet och bl a framställer bränslefraktill cirka 15 miljoner m per år tioner för cementugnar. av avfall mås-

Omhändertagande f n, fortsätter Graab-Kemi att re- Graab-Kemi levererar Alla

idag te ses i ett helhetsperspektiv. dovisa ökningar av den omhän- avfallsolja till samtliga av dessa fö- delarna i avfallskedjan - insam-

dertagna mängden avfallsolja. retag. ling, transport, mottagning, be-

En betydande del av ökning- handling och återvinning - måsen kommer från fartygs maskin- -

te fungera. rum - s k sludgeolja. En stor del PCB I Graab-Kemis rappo. påpeav de fartyg som löper in i Göte- kas att det idag råder en oklar-

borgs hamn lämnar sin oljehalti- Under 1988 omhändertog Gra- het om ansvars- och rollfördelga sl udge där. atrKemi i Göteborgs kommun ningen mellan industrin, kom-

När det gäller avfallsoljor som kommer från andra källor,

,, räknar Graab- Kemi att de ligger ”nära den teoretiska mängden i

i är över huvud omhändertagen olja”. När det Utvecklingen mi/jöfrågorna taget

gäller emulsioner kommer Gra- så att alla former av är osäk-

dynamisk prognoser

ab-Kemi att förbättra behand-

ra. Som kan nämnas att man inom ett lingen av främst syntetiska emul- exempel

sioner (egentligen skärvätskor) rederi nu att lämna allt

överväger oljeha/tigt vat-

med en anläggning för indunst-

ten til/ destruktion, även de med så små ning, kolfiltrering m rn (se ne- 0/jehalter

dan). Man kan också räkna med att de får tömmas i havet. Det sku/le innebära att övergången från mineralolje-

ytterligare flera tusen ton avfall

baserade emulsioner till syntetis- omhändertaget ka motsvarigheter fortsätter - in- år.

per

te minst av arbetsmiljöskäl. Livs-

längden på emulsioner kan för-

-RAPPORT13-

I rapporten skririksperspektiv. ver man: ”Detta var också bak-

grunden när staten beslöt att inl karaktär att vara lättflyk-

Iösningsmed/ens ligger verksamhet

rätta SAKAB, vars

vilket medför att betydande mängder avgår har

tiga, tyngdpunkten på förbrän-

ning och viss deponering.

till luft innan, eller efter, de insamlats hos avfalls-

SAKAB omhändertar mindre än för leverans som avfall. l existeranproducenten 10 procent av allt mfa som produ-

ceras i landet. Redan med den

de mer lösningsmedel till industriprocesser avgår

blygsamma andelen är resurserluften än vad som insamlas i form av flytande na för anförbränning ytterst avfall. strängda, och en ny ugn kommer

att behöva byggas.” Graab-Kemi föreslår i rappor-

ten att kommuner, t ex i regional

munerna och staten för de olika re resurser måste skapas. samverkan, får möjlighet att

delarna i denna O Samhället måste ställa ytterli- ”bygga upp anläggningar för bekedja. I rapporatt införa handling av sådant mfa som inte ten pekas på några problematis- gare krav på industrin slutna system samt på intern åter- med nödvändighet måste förka punkter: 0 Oklarheten i ansvar leder till vinning och behandling av miljö- brännas”.

resursbrist, fr a på behandlings- farligt avfall.

0 Frågorna måste betraktas i ett och återvinningssidaxi. Ytterliga-

vid Cicleans

Utbyggd rening mottagnings-

för vatten.

anläggning oljeförorenat

och från cisterner och utlastnings- Sverige övriga Östersjösta- längre garantera att gränsvärdet in te överskreds. till slutna brunnar som ter har förbundit sig att upprätta plattor och l Graab-Kemis rapport anser suges vid behov. mottagnings- behandlingsstationer för oljehaltigt vatten man att detta beror på att OFA-

I Väst- avloppet tidvis innehöll ämnen från fartyg och industrier. som störde reningsprocessen. Försöksverksamhet sverige har (Ziclean AB en sådan Dessutom klarade inte reningsanläggning. i Skar- av att eliminera Under sommaren och hösten Anläggningen ligger utrustningen vikshamnen och är i första hand dessa ämnen. 1988 har Ciclean utfört ett pilot-

Graal)-Kemi konstaterar att skaleförsök med aktivt kolfiltreavsedd för att avskilja mineralolfrån vatten. l ett att inte ke- ring av utgående vatten från rcja oljehaltigt det är ett grundkrav koncessionsnämndsbeslut från mikalier och lösningsmedel får ningsanlâggningen. Av försöken

1986 fick tillstånd dråneras till OFA-systemet. Det fann man att vattnets aromatinjuni bolaget att öka den och be- förekommer dock dränering nehåll eliminerades fullständigt mottagna handlade av olika från cisterner. I rapporten före- till dess kolfiltret mättats. Revolymen slags till totalt 700 000 slås att bensintillförseln till OFA- duktionen av organiska kemikaavloppsvatten skulle kunna minskas lier mätt som kemiskt syreförm* per år. systemet att leda all dränering brukande ämnen (COD) varie- Mottagnings- och reningsan- genom

togs i bruk vid årsläggningen skiftet 1981/82. Under det för- ],

sta driftsåret inom låg utsläppen gränsvärdet 5 mg mineralolja/l Dessa ämnen av typ bensin, aromater, emulge-

Men i och med avloppsvatten.

ringsmedel, organiska lösningsmedel, smörj-

att det oljeförorenade avloppet

från Skarvik- eller andra kemikalier vilka helt eller

(OFA-avloppet) oljeadditiv Ryas oljehamnar med sina kajer att delvis är /östa i vatten, medför även lösligoch depåer kopplades in till Cic-

leans reningsanläggning 1983, heten av kolväten mineralolja ökar.

tyngre typ

försämrades reningsresultatet

markant. Bolaget kunde inte

PfÖfil 13-

rade mellan 60 och 70 procent i med aktiverat kol. Hela anlägg- En utökad rening enligt detbörjan och cirka 30 och 40 pro- ningen kommer att rymmas i en ta förslag skulle medföra en trecent mot slutet. tillbyggnad av en befintlig se a- faldig av de nuvarande

ökning

ratorbyggnad på cirka 160 m . behandlingskostnaderna. Om

Investeringskostnaden har man väljer alternativet med re-

beräknats till 6,2 miljoner kro- av kolet stannar dock

Förslag aktivering

nor. Den totala årskostnaden för kostnaden

på det dubbla. Testförsöket visar att det ”är tek- att behandla 400 000 m3 vatten En

egen reaktiveringstlgn niskt möjligt att avsevärt höja re- med aktiverat kol, uppges i rap- till en

uppskattas av Graab-KEMI ningseffekten i Cicleans re- porten till 4,2 miljoner kronor

investeringskostnad på cirka 12 ningsanlággning i första hand om inte kolet reaktivcras och 2,5 kronor. Graab-KEMI

miljoner med avseende på vattnets inne- miljoner kronor om man har re- sammanfattar dock i rapporten: håll av aromater och lösta orga- aktivering (motsvarande 10,60 Kostnadsbilden att en

antyder niska föreningar. respektive 6,30 kro- reaktiveringsanläggning synes

kronorámg

I rapporten presenteras ett nor/m* ). Dessa kostnader är fördelaktig även om anläggning-

förslag där anläggningen kom- tilläggskostnader till Cicleans en enbart utnyttjas för Cicleans pletteras med åtta stycken filter nuvarande. behov.”

Avancerad metod för destruktion

av emulsioner och skärvätskor

Ciclean AB har sedan 1986 stu- logiskt svårnedbrytbara. Biolo- tyngre kolväten.

Något motsvaderat olika metoder för att be- gisk rening bedöms därför inte rande resultat för lättare kolvähandla emulsioner och skärvät- som lámpligi detta fall. ten uppnåddes emellertid inte. skor. Bland sådana metoder Resultaten från undersök- av kemiskt syreför-

Minskningen finns ultrafiltrering, filtrering ningen visar att en ”reningsteknik brukande ämnen var normalt 95 genom olika filtermedia, biolo- baserad på indunstning (destilla- eller mer. Efterbehand-

procent gisk rening samt indunstning. tion) och efterföljande filtrering lingen i Epconfilter och aktivt

I försöken har man studerat genom adsorberande media (ak- kol kan minska COD-halten till både mineraloljebaserade och tivt kol och polyrnert material - s k 200-400 mg/ l. syntetiska emulsioner och skär- Epconfilter) har givit tillfredsstäl- Det kan vara intressant att vätskor. lande reningsresultat. konstatera äm-

att klororganiska

Ultrafiltrering ger en god re- I försöken med destillation nen nästan eliminerades helt reduktion av mineraloljehalten. fick man en god reduktion av dan i destillationssteget. Reningen av totalt extraherbara ämnen och kemisk syreförbruk-

,, ning var dock mindre god.

Genom en efterföljande fil-

Den nya med och

trering genom aktiverat kol kan reningstekniken indunstning

dock reningseffekten förbättras aktiv som enbart arbetar efter

kolfiltrering, fysi-

även vad gäller extraherbara äm-

kaliska därför väl för nen och kemisk syreförbruk- principer, synes lämpad

ning. Graab-Kemi bedömer av toxiska och för-

behandling svårnedbrytbara

dock att driftkostnaderna blir

eningar. Tekniken kan, om den motsvarar för- ”orimligt höga”.

Genom behandling med s k bli ett intressant alternativ även

väntningarna,

ultrafilter och biologisk

rening

för rening av andra med

(biorotor) kunde man uppnå processav/oppsvatten

80-90-procentig reningseffekt högt organiskt innehåll. kan nämnas

Exempelvis

för biokemiskt syreförbrukande

spillvatten från och kemiskt/teämnen (BOD7). När det gäller smörjoljefabriker

kemiskt syreförbrukande äm- kniska från

industrier, avdragsvatten smörjolje-

nen (COD) blev minskningen

tankar och kemika/ietankar, tvättvatten från

bara 35-40 procent. Anledningen till detta år att merparten av m m.

tankrengöringar

de lösta organiska föreningarna som ingåri emulsionerna år bio-

FlAPPORT13-

nen. Företaget räknar med att

Försöksanläggning Källa

anläggningen är i drift i april Graab-Kemi har tecknat ett sam- 1989. ”Oljzförorenade avlopp och avfall

i Göteborg - förslag till firbáltringarbetsavtal med Epcon AB om Anläggningen är kostnads-

ax AB Graab-Kemi. Rapport nr att bygga en pilotanlággning beräknad till 4,5 miljoner kro-

13. Miljöprojekt Göteborg. Mars (enligt principen ovan med in- nor. En beräkning av driftkost-

1989. dunstning och filtrering) för be- nader och totala årskosmader handling av skârvåtskor och ol- för behandling av 2 000-3 000 jeemulsioner. Anläggningen m* emulsioner/skärvâtskor tyhåller på att uppföras på Graab- der på en behandlingskostnad Kemis område i Skarviksham- på 600-800 kr/m?

- RAPPORT 14 -

Tankbilstvätt

ett stor kemikalier i tank-

Dagligen transporteras mycket mängd

bilar eller i containers. När Iossats, och innan

ursprungslasten

nya kemikalier kan lastas, måste tankbilen oftast rent

göras

noggrant invändigt. Det intressanta i är vad som

sammanhanget

sker med tvättvattnet och kemikalieresterna från tanken. l rap-

porten presenteras en studie av tvätt av tankbilar och

invändig

vilka som är

förbättringar nödvändiga.

yftet med undersökningen Antal tvättar som behöver utföras per år.

har varit att studera hur da- Drivmedel eller eldningsoljor har ej räknats med. S gens tankbilstvätt ser ut, vil-

Antal transporter, c:a Anmärkning ka utsläpp tvättningen orsakar och vilka förbättringar som kan Vätskor 30 000 import, export (därav c:a 6 000 tomma tankar) göras. För att få en jämförelse Pulver 6 000 import, export (c:a 1 000 tomma tankar av dessa) med situationen i Göteborgsom- Vätskor 35 000 inrikes (varav 8 700 tomma tankar)

rådet har även andra anläggning- Lösningsmedel 5-10 000 Oppna luckor under áterresa för avdunstning ar i landet studerats.

Idag vet man inte hur många

är tvättning tillfredsställande Kända av dessa tankar och lastfordon tvättanläggningar

endast i den mån tvättvâtskan som måste tvättas. Ett av de stör-

kan tillföras den lossade produk- Enligt de uppgifter som finns tillsta åkeriemai branschen hävdar

ten. Rapportförfattaren antar gängliga existerar fem företag i att fordonen och tankarna måste

att detta sker vid cirka 7 000 fall hela landet som har anläggningtvättas efter varje resa.

per år. ar för invändig tvätt av tankbilar

I rapporten antas att av cirka

eller containrar - s k legotvättar. 70 000 transporter, kräver 30 000 rengöring. Vid kända eller eta-

,, blerade anläggningar för tankbilstvätt tar man hand om cirka

Kvar blir då ett mörkertal ca 12 000 tvättar 11 000 tvättar. på

per år som kan ske var som helst utan

De återstående 19000 tvät- någon

tarna tas om hand vid ej kända kontroll. tvättplatser eller i samband med lossning. I det sistnämnda fallet

-FlAPPORT14Z-

Här kan och nas genom oljeavskiljare, ut- skedde i december 1988.

transportföretag andra få sina bilar rengjorda mot jâmningsmagasin, kemisk fäll- I rapporten konstateras att avgift. ning, sedimentering och sandñl- utsläppen från anläggningarna

Förutom i Göteborg finns an- trering. Därefter går vattnet till måste betraktas som ”anmärkläggningari Helsingborg (Sylvan det kommunala reningsverket. ningsvärda från miljösynpunkt”.

AB), Sollentuna Undantaget är Paktanks, där re-

och_ Qvibelius

(HA-Trans AB), ningen förefaller ha en god ef-

Stenungsund (TCC Tank och Container Clean fekt.

Föroreningsutsläpp

AB) samt Söderhamn (Josef Avloppsvattnet är biologiskt

oi

Lindbergs Akeri AB). Det år endast Paktank AB som mycket svårnedbrytbart vid samt-

I Göteborg har Paktank AB gör regelbundna analyser av in- liga anläggningar. Innehållet av

Hår sker cirka nehållet i sitt avlopp. Inom ra- organiska ämnen och kemikalier en anläggning. 3 200 tvättar per år. Företaget av- men för den här studien gjordes är mycket stort. Med undantag av skiljer varje år 130-140 ton kemi- en provtagning och analys vid de Paktank är också halterna av olja kalier som sedan fyra största anläggningarna. Un- mycket höga. I avloppet från en

och oljespill, sänds till SAKAB för destruktion. som utfördes i av anläggningarna - TCCs i Ste-

dersökningen,

Tvåttvattnet vid Paktank re- form av en stickprovsstudie, nungsund - är halten av organis-

(halter i

Exempel på analysresultat på avloppsvatten mg/l)

Utgående Paktank Renings-

Förorening

Mineralolja

GC-MS analys av flyktiga organiska ämnen, halt i tig/I

Alifatiska kolväten 1 250 420 138 000 7 390 98

- - - - 40 1 00 Terpenkolväten Aromatiska kolväten 1 730 230 7 300 920 7 700 88

- - - - 460 100 Naftalener

60 20 490 - - - Alkoholer

10 - - - - - Aldehyder Fenoler 5 - - - 20 100

95 13 - - - - Estrar Ftalater 3 518 20 120 5 373 98

21 2a 30 24 24 - Flöde m3/d

RAPPoRT“14 -

ka klorföreningar (AOX) alar-

merande hög”, liksom i Sylvans.

Detsamma gäller halten ftalater i Det bör att

påpekas problemet med tvättvatten

Sylvans avlopp i Helsingborg, och halterna av kolväten gäller även om tankar och fat fraktats med i både flyg,

Sylvans och TCC:s avlopp. fartyg eller annat sätt. bör därför

på Lagtexten

Ett speciellt problem i samtolkas så att all tvätt av tankar och fat är tillmanhanget är att det idag bara är

möjligt att identifiera en mycket Det finns ett antal

ståndspliktig. mindre fattvätt-

liten del av de olika kemikalier som kan förekomma anläggningar som då behöver tas med i kommani avloppen.

Det rör sig om mindre än en pro- de

åtgärdsprogram.

cent. I undersökningen har listor

tagits fram över vilka typer av kemikalier och produkter som tvät-

tats. Det ger en bättre bild av vad Kostnadsuppskattning för rening av 1 000 m°lâr avloppen kan tänkas innehålla.

Listorna visar klart att dessa typer Ultrafiltrering Kemisk lällning

av avlopp ”är angelägna att rena uppskattad kostnad faktisk kostnad

med avancerade metoder”. Investering i reningsutrustning 1,5-2,0 MKr 1,0-1,5 MKr Driftskostnad cza 20 kr/ m3 cza 40 kr/m3

Produkter som tvättats ur tankeller sådana metoder som inte a bilnummer, senaste last där biIar1988. Utdrag ur listor från de prövats i Sverige som oxidation också kemisk beteckning skall stå fyra största tvättanläggningarna. med syregivande medel, för- samt volymer, lastrester och tvätt- - Oljeadditiv stärkt med ultraviolett metod. - strålning. Epoxy - 0 Det bör införas ett systern med Fotogen av en liknande modell - tvättintyg Spindelolja som idag finns för stora kemika-

- Aminer Åtgärder

lietillverkare i Västtyskland och - Mjukgörare I rapporten föreslås att en tvätt- Holland. - Akrylat eller utrustas - plats bör utformas lntygen bör utfärdas av en av Impregneringsfärg så att det ”är lätt att ta hand om tvättan- - myndigheterna godkänd Ftalater(mjukgörare) eller tappa ur koncentrerade ke- med läggning fullgod rening. - Fenol mikalierester ur tanken före själ- Tullen bör kontrollera efterlev- - Aldehyd va tvâttningen”. Dessa rester skall naden. - Smörjoljeadditiv behandlas avfall. som miljöfarligt - Kiorerade lösningsmedel (triklor- 0 Allt avloppsvatten från tank- 0 Speciella containrar - ”dedi-

etylen, metylenklorid) cated containers - bör införas i - tvâtt skall ledas till behandlings-

Hydraulolja anläggning. Följande renings- större utsträckning för speciellt - Toluen steg skall vara normala krav: miljöfarliga laster. Systemet till- - Xylen 1. Oljeavskiljare och - utjämn- lämpas idag i Sverige för tetra- Sirap samt för vissa ingsmagasin etyl/tetrametylbly - Rödvin 2. Kemisk fällning, sedimente- bekämpningsmedel. - Fotokemikalier ring och filtrering. l rapporten föreslås att natur- - Socker 3. Filtrering genom aktivt kol. vårdsverket och räddningsverket - Druvjuice 0 Det skall finnas en kontinuer- driver och frågan om tvättintyg lig flödesproportionell provtag- dedicated containers”.

ning på utloppet. Prov skall ana-

lyseras minst varannan vecka. 0 Naturvårdsverket bör också,

Reningsteknik 0 Det bör införas ett system med enligt rapporten, i samråd med

tvättjournaler med uppgift om bl Svenska vatten- och avlopps- Hittills har man endast prövat ke-

misk fällning med efterföljande ,,

sedimentation och filtrering i

full skala i Sverige. Inget av avloppen är lämpligt att behandla i ett

Andra tänkbara reningsme-

kommunalt reningsverk.

toder är ultrañltrering och/eller

omvänd osmos. Ytterligare re-

ningssteg kan vara aktivt kolfilter,

*1”4 -

verksföreningen (VAV) se till att Från den ljuli 1989 blir anlägg-

Källa samtliga befintliga reningsan- ningar för tvättning av tankar el- -

Tänkbilstvätt nuläge och färläggningar installerar nödvändig ler fat använda för transport av

slag till förbättringar. Bo reningsutrustning. Detta gäller kemiska produkter på väg eller

Åhrman. Miljöprojekt Göteborg. både på industrisidan (främst då järnväg tillståndspliktiga enligt

Rapport nr I 4. Mars I 989. kemisk industri) och hos Sj. miljöskyddslagen. Rapporten på- 0 De flesta anläggningar är idag pekar vikten av att naturvårdsveranslutna till kommunala renings- ket, länsstyrelsen och andra milverk. Kommunen bör genom att jömyndigheter i kommande utnyttja VA-lagen och de allmän- prövningar och vid tillsyn använna bestämmelserna för brukan- der de förslag som presenterats i de av kommunens allmänna vat- rapporten som en slags modell. ten- och avloppsanläggningar (ABVA) föreskriva vad som får släppas ut från tanktvättanläggningarna.

nnrrunl

Modern kollektivtrafik i

Göteborg

är en bildominerad stad. Det är bara 25

Göteborg ungefär

procent som åker kollektivt. I ett

rapporten presenteras förslag till hur kan lösas att

Göteborgs kollektivtrafikproblem genom

använda ny med förarlösa små enhe-

teknologi automatstyrda

ter. innebär ett försök att allvar

Förslaget på konkurrera med

bilen.

nder hela 1960- och 1970- Föroreningsproblemen är väl

Det krävs också att de som idag

gick man ifrån pla- dokumenterade. Men det finns åker bil har ett alternativ. Kollek-

nerna på att ersätta bilen. en rad andra problem med bilis- tivtrafiken måste vara så bra att

Utalen

Istället kom bilen i alla planpro- men. Buller plågar många män- det inte innebär en stor standgram att framstå som huvud- niskor. På många håll skulle det att använda den

ardsänkning transportmedlet där kollektivtra- istället för att köra bil”.

behövas upp emot 70-procentiga fiken snarast utgjorde ett kom-

minskningar för att nå en acceptplement. abel nivå.

Resultatet är att kollektivtrafi- Biltrafikens är också

ytkrav Kollektivtrafiken

ken i Göteborg successivt har tap- mycket stora. En tiofilig motorpat mark. Idag är andelen kollek- väg tar till exempel inte fler re- Kollektivtrafiken måste tillgodotivtrafikan ter lägre än någonsin - se bilisternas behov.

sande än ett spår. Dessutom är bi- Först då 25 procent. Når beslut fattades len dyr för de enskilda hushål- blir det möjligt att minska biltraom att förbättra kollektivtrafiken len. Den traditionella stadskultu-

fiken kraftigt, uppnå miljömålen i början av 1970-talet var andelen ren bryts ner av de biltäta gator- och använda stadens utrymmen 28 procent. 1962 var andelen na, som blir en slags barriärer

till annat än trafik”, skriver rapnästan 50 procent! Under sam- istället för att fungera som mötes-

portförfattarna. ma period har antalet bilresor platser. Avstånden förlängs. Ett Några av de krav som bör stälper dygn ökat från 540 000 till bilberoende trafiksystem år des- las på kollektivtrafiken är: 793 000. eftersom

sutom ojämlikt, perso- 0 Mâttligt avstånd till hållplats. ner som saknar bil hamnar i en 0 Korta väntetider,

helst ingen svårare situation. väntetid alls. Bilens För att få bukt med biltrafi-

miljöbelastningar 0 Resan skall ske med hög me-

ken krävs en rad åtgärder, där oli- delhastighet och med få stopp på Biltrafiken innebär svåra belast- ka restriktioner, m m sä-

avgifter vågen. ningar på miljön. Idag börjar till kert kommer att spela en roll.

0 Det skall vara få byten - utan och med kapaciteten i trafikleds- Men, som rapportens författare väntetid och helst över samma nätet att överskridas i vissa delar. konstaterar, ”detta inte.

hjälper perrong.

-HÃPPÖRT15-

O Det skall vara lika bra komfort ,, som i en bil. 0 Platsen skall kännas som ens Om man ska få en kollektivtrafik som ersätter egen.

bilismen får turtätheten inte under någon tid på

Redan idag har kollektivtrafiken underskrida fem minuter, alltså även

trafikdygnet

en rad fördelar, där bilen inte

kvällar och har visat att då

kan konkurrera: inga parke- söndagar. Forskning ringsbekymmer, restiden kan an- slutar tidtabellen att Oberoende av fasta

gällai

vändas till annat, resorna är billi-

tider är bilens fördel.

gare och dessutom säkrare. viktigaste

I rapporten slås fast att det inkl ska vara

Heshastigheten stationsuppehåll

viktigaste ur trafikantens synvin-

som bilens, dvs 30-50 km/t i stadstrafik, mer än kel är att aldrig behöva vänta vid ett byte. Väntetider vid byten är två ska inte förekomma. Byten ska ske

byten

bortkastad tid”. Däremot gör det

över eller via kort utan väntemindre om man kan använda ti- perrong rulltrappa, den till någotmeningsfullt-hem- tid. ma eller på arbetet. Av den anledningen skall endast sådana delar av trafiksystemet ha låg tur-

två delar - ett med hög turtäthet Utgångspunkten för förbindeltäthet som ligger längst ut i systemet vid bostaden eller arbetsplat- och ett för låg turtäthet. En in- serna år dagens spårvägsnät. Hesen. delning görs också efter vad kol- la nätet trafikeras av vagnar med

lektivtrafiken försörjer; s k en- max fem minuters intervall un-

funktionssystem försörjer rena der hela dygnet. Förslagsvis kan

bostads- eller arbetsområden, Göteborgssystemet utformas

Kollektivtrafiksystemet

medan flerfunktionssystem sva- som VAL eller TAU där två fast

hopkopplade vagnar körs. VAL Rapporten delar upp det före- rar för många olika slags verk-

i samheter. De sistnämnda måste är världens första helautomatiska slagna kollektivtrafiksystemet

spårväg i Lille i Frankrike, där

av nödvändighet ha en hög tur-

täthet. den första linjen var färdig 1983.

En hög turtâthet kräver TAU är under byggnad. Banan,

Automatisering många tåg - och många förare belägen i Liêge, nyttjar vanlig

om de körs på traditionellt sätt. I räls varför man slipper värma

har flera fördelar:

rapporten föreslås att trafiksyste- upp banan vintertid. o Alla tåg körs på exakt samma sätt. met automatiseras. ”Det blir lön- Ett automatiskt system kräver Tagen kan därför köras tätare. samt att låta en dator ta över för- att spåren är avskilda. Detta inneo Tldtabellen hålls exakt. Vissa Det gör inte så bär att det finns dörrar mellan

arnas uppgifter. sträckor kan därför ha enkelspár med om automatiken kostar perrong och spår. Säkerheten är

mycket mötesstationer. att köpa, eftersom det finns så god, då ingen kan kliva eller trilla 0 Säkerheten blir högre. Den mänsk- många turer att skriva av kostna- ned på spåren. liga laktorn försvinner. derna på. Den totala längden hos nätet 0 Systemet blir bekvämare för passa- l rapporten presenteras nå- blir 130 km. Enligt rapporten gerarna; vagnarna accelereras t ex automatiska bör systemet omfatta 150-200

gra idag existerande mjukare. system: VAL i Lille, TAU i Liege, stationer. Av dessa är åtta stycken o Ett tu nätt system drar med sig efter- M-Bahn i Berlin, Airtrans vid s k knutpunktsstationer, dvs stafrågan även pá anslutande linjer. Detta Fort Worth-flygplatsen i Dallas tioner med en maximal kontakt skapar i sin tur underlag för ökad turtät- och PRTi Morgantown i USA. med andra linjer och komplethet. terande busstrafik. Förslagsvis 0 Lediga förare kan sättas in på andra kan Gamlestaden, Brunnsbo, linjer och höja deras turiäthet - utan l Hjalmar Brantingsplatsen, Eke-

Göteborg

extra kostnad. trägatan, Kungsten, Änggårdso Kapaciteten blir högtrots många och förespråkas att stom- platsen, Korsvägen och Centra-

l rapporten små enheter. men i ett framtida kollektivtrafik- len fungera som sådana statio- 0 Banan och stationerna kan byggas i nät bör vara helt automatiskt. ner. mindre enheter. Av den anledningen Stomnätet är tänkt att täcka alla Systemet bygger på att från passar de bättre in i befintlig bebyggel- flerbostadsområden och viktiga varje ytterområde ska en linje gå se. i Göteborg. Alla in mot centrala staden. Dess-

arbetsplatser o Vagnarna kan vända omedelbart. områden skall ha samma åtkom- utom skall det finnas en halvcen-

lighet. tral ringlinje.

- RAPPOWRT 15 -

och norra och södra skärgården in till

Bebyggelse planering Förslag genomförande

till staden. Ett av de viktigaste resultaten av Steg I innebär att en automatbadet automatiska systemet är att som na byggs till de områden åtkomligheten blir mycket hög i Efterfrágestyrda idag inte har spårvagn. Därefter

system

många punkter i regionen. Det byggs en ringlinje. Successivt erkommer därför att bli lika attrak- Det finns redan idag s k efterfråsätts spårvägslinjerna av det nya tivt att lägga arbetsplatser i halv- gestyrda system på flera håll i systemet. Ett första steg är att den centrala Göteborg som i city. världen. Systemet kan t ex utfor- beslutade blir auto- Backalinjen mas som en blandning mellan ta- matisk. xi och vanlig buss. Stundtals bru- I steg II byggs den halvcentram m kar det kallas för taxibuss. Fordo- la linjen. Eftersom

Regionala linjer åtkomlighe-

nen är vanliga minibussar utan ten där blir stor, kan linjen erbju- Det helautomatiska systemet står fasta rutter eller tidtabeller. da attraktiv konkurrens till bilen. i kontakt med olika regionala lin- Taxibussarna har låg kapaci- I steg III konverteras spärjer. Bytet mellan systemet och lin- tet. De är dessutom till automatisk trapersonalin- vagnslinjerna jerna skall vara smidigt; helst tensiva och av den anledningen fik. Undantaget är Långedragsskall det gå direkt över samma dyra i drift. Därför lämpar de sig linjen. perrong eller med en kort rull- bäst för glest befolkade områden I kostnadsberäkningen av systrappa. - t ex för resor tvärs inom regio- temet har författarna utgått från De regionala linjerna trafike- nen eller för trafik på natten. VAL-systemet. Totalsumman ras med pendeltåg, snabba spår- Även i fortsättningen kom- hamnar 14-17 kring miljarder vagnar eller expressbussar. De re- mer bilen att behövas, främst då kronor med ett ytterligare tillägg gionala linjerna är typiska lågtur- av personer som bor på landsbyg- på 1,5 miljarder kronor för en täthetssystem. Turtätheten är den långt från Göteborg. Men pendeltågstunnel genom centradock förbättrad la staden. relativt idag. istället för att som idag köra in i Från områden som inte dicentrala Göteborg, är det rimligt rekt kan nås av spårburen trafik, att man i framtiden byter fordon. skall det finnas bussar som kom- Det bör vara enkelt att göra det- Källa plement. Dessa bör enligt rap- ta, exempelvis genom att bilen Modernt i kollektivtrajiksystem portens förslag vara elektriska. gratis kan parkeras vid spårsyste- Göteborg. Einar Herlitz, jan Wik- I rapporten diskuteras även mets yttre stationer. I rapporten lund, Alternativ Stad/Miljöförbunmöjligheten att nyttja Göteborgs föreslås också ett hyrbilssystem det Stockholm. Rapport nr 15. Milvattenvägar för båttrafik. En möj- i för att de flesta göteborgare jöprojekt Göteborg. Februari 1989. lighet skulle vara att t ex använda framtiden inte ska behöva att äga katamaraner för trafiken mellan egen bil.

7|-7$[] H j 1 b _

Studieresa i USA

ordförande och huvudsekreterare i

Delegationens gjorde maj

och 1988 en studieresa i USA. l denna av

juni sammanfattning

från studiebesöket, helt kort något

reserapporten presenteras

av det som kom fram.

har man, bland annat arbete bedrivs - till

of Health Service sökningar exempel

Departement

genom provtryckning, funnit att GouyernorsAssociation.

(DHS) i Sacramento cirka av tankarna Ar 1984 beslöt man om både

50 procent

läcker. Enligt de kaliforniska be- delstatliga och federala (gällan- På DHS finns cirka 900 anställda. stämmelserna måste varje stad el- de för hela USA) lagar för miljö- Man arbetar främst med att mins- ler kommun i delstaten kontrol- farligt avfall. Lagarna reglerar vil-

av miljöfarligt lera underjordstankarna. Dessu- ka åtgärder som måste vidtas vad ka produktionen avfall samt letar efter teknik för tom är man skyldig att regelbun- gäller avfallet. Målsättningen hos att hantera och behandla det mil- det tajordprovi närheten. LGC år att det år bättre att mins-

avfallet. Dessutom över- Under en tvåårig undersök- ka själva produktionen av avfall, jöfarliga vakar DHS att de kaliforniska ningsperiod har ungefär 30 000 än att enbart se till avfallshante-

efterlevs. läckande tankar upptäckts. För ringen som sådan. LGC har arbereglerna

i Kali- närvarande pågår ett tvåårigt ak- tat med avfallsfrågorna under ett

Ett speciellt problem fornien är oljeavfall. Det är inte tionsprogram med syfte att lösa drygt år. ovanligt att man blandar avfalls- de här problemen. Enligt vad LGC själva säger olja i bunkeroljor för fartyg eller i får de starkt stöd genom att ing-

en i Kalifornien idag vill ha en eldningsoljor för små oljebrånnare. Local Government Commission soptipp eller en avfallsanlågg-

Man räknar med att cirka ning som granne.

(LGC) i Sacramento

50 000 anläggningar ”produce- I maj juni 1988 diskuterades

flera lagförslag om avfall i konrar” avfallsolja enbart i Kalifornien. Cirka 100 transportföretag le- LGC är en frivillig ideell organi- gressen dels ett som betecknades

sation för kommunalpolitiker som mjukt, dels två hårdare. vererar oljan till 13 spilloljeraffinaderier. och andra politiker i Kalifornien. Grundprinciperna kan samman-

Dessa i sin tur producerar gas, brånnolja, smörjolja och För närvarande är antalet med- fattas enligt följande: asfalt. Av den avfallsolja som upp- lemmar cirka 200. LGC arbetar (l) Varje företag skall lägga står kommer cirka med en rad olika frågor. Under fram planer för en minskning av

60 procent

år lade man ner mycket avfallet. Vartannat år kontrollefram till spilloljerafñnaderierna. tidigare

Ett annat stort år ras vissa branscher av särskilda

problem arbete på energifrågor. underjordstankarna för bensin Det finns också andra liknan- miljörevisorer. hos bensinstationer. Vid under- där ett likartat (2) Man kommer att ställa de-

de organisationer

RAPPOH

taljerade krav på processer, ut- andra enheter som kan läcka kol- funnit ett intresse hos lastbils-

rustning m m. väten anslutna för att man skall chaufförer att undvika trafik-

(3) Man kommer också att stål- kunna som I arbetet