Storstadsregioner i förändring : underlagsrapport från Storstadsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

STORQTAJJSREGIONER

.

IFORANDRIN

UNDERLAGSRAPPORT FRÅN

TD RSTAD

UTR DN INGEN

was

9?

Statens

offentliga utredningar

1989:69

@3@@

Statsrådsberedningen

i

Storstadsregioner

förändring

Underlagsrapport från stlorstadsutredningen

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar áren 1981- 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefon 81°- 12°° (externt och internt)

08/763 10 05 12°°- l6°° (endast internt)

Produktion Allmänna Förlaget Omslag ALLF/AD Göran Durgé ISBN 91-38-10401-6 ISSN O375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1989 933119

FÖRORD

direktiven till bör den nationella politiken

Enligt storstadsutredningen

även ta vara storstädernas roll i samhälls-

fortsättningsvis på dynamiska

Men det betonas också att storstäderna måste utvecklas

utvecklingen.

i överensstämmelse med målet om en regional balans. En balanse-

god

rad befolkningstillväxt i storstadsområdena är enligt direktiven en viktig förutsättning både för att storstäderna skall kunna behålla och utveckla en gynnsam och för att landet som helhet skall kunna

livsmiljö

utvecklas.

Föreliggande rapport, som utarbetats inom Expertgruppen för forskning

om (ERU) på storstadsutredningens uppdrag,

regional utveckling

innehåller en av i storstäderna.

analys strukturomvandlingen

Rapporten bildar ett för storstadsutredningens fortsatta arbete.

underlag

Jan O Karlsson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid

1. SVERIGES OMVANDLING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Produktionslivets . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

omvandling

i livsstil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Förändringar

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Framtidsperspektiv

omvandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Storstadsregionernas

2. STORSTADSREGIONERNAS NATIONELLA ROLL . . . 23 Från städer till . . . . . . . . . . . . . 23

sammanhängande regioner

Från nationella servicecentra till . . . . . . . . 24

kompetenscentra

Ett . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

splittrat utvecklingsmönster

Framväxten av en dominerande . . . . . . . . . . 31

storstadsregion

3. STOCKHOLMSREGIONENS UTVECKLING . . . . . . . . 33 och . . . . . . . . 34

Stockholmsregionens utvidgning omvandling

Femtiotalet - Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

expansion

Sextiotalet - framväxten av en Arlandakorridor . . . . . . . . . . 38 - och . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Sjuttiotalet stagnation expansion

Åttiotalet - Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

revitalisering

Nittiotalet - till en . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

början stagnation

4. GÖTEBORGSREGIONENS UTVECKLING . . . . . . . . . . . 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Göteborgsregionens omvandling

Femtiotalet - Omlandets . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

expansion

Sextiotalet - som centrum . . . . . . . . . . .

Göteborg expansivt 57

Sjuttiotalet - Omlandets . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

expansion

Ãttiotalet - i

förnyad expansion Göteborg . . . . . . . . . . . . . . 63 Nittiotalet - och industriell

tillbakagång förnyelse . . . . . . . . 66

5. MALMÖREGIONENS UTVECKLING . . . . . . . . . . . . . . 71 Från stor stad till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

storstadsregion

Femtiotalet - Malmös . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

guldålder

sextiotalet - Lund som centrum . . . . . . . . . . . . . . 77

expansivt

- årtionde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sjuttiotalet periferins 80

Åttiotalet - balanserad . . . . . . . . . . 84

inomregional utveckling

Nittiotalet - och

stagnation expansion . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

6. STORSTADSREGIONERNAS OMVANDLING . . . . . . . . . 93 Den nationella roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93

omvandlingens

Storstadsregionernas försteg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Politikens effekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Politiska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

styrningsmöjligheter

LITTERATUR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 TABELLBILAGA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107

FÖRORD

tillkallade 1988 en särskild utredare med att

Regeringen uppdrag

utarbeta till för att förbättra i storstäderna.

förslag åtgärder livsmiljön

direktiven till har storstadsområdena en viktig roll

Enligt utredningen

i det svenska samhällets I dessa områden utvecklas ofta

utveckling.

idéer och företeelser som sedan till landet som helhet. Därför är

sprids

det att den nationella även fortsättningsvis tar vara på

viktigt politiken

storstädernas roll samtidigt som dessa

dynamiska isamhällsutvecklingen,

utvecklas i överensstämmelse med målet om en god mellan-

regioner regional balans.

särskilda utredare har ERU i uppgift att genomföra

Regeringens givit

en av den i storstads-

analys näringsmässiga strukturomvandlingen

områdena. Den historiska delen av fokuserar på omvandlingen

analysen

sedan 1950-talet. Denna sedan till för en problematisering

ligger grund

av tänkbara under 1990-talet i de tre storstads-

utvecklingsmönster

områdena. diskuteras att politiskt styra

Avslutningsvis möjligheterna

storstadsområdenas omvandling.

har utarbetats av en inom ERUs kansli.

Rapporten arbetsgrupp

har bestått av Jan-Evert Nilsson, kanslichef, Caroline

Arbetsgruppen

Dickson, Mats Johansson och Ewa Utkast till rapporten har

Sjögren.

diskuterats i ERUs styrelse.

Stockholm den 11 september 1989

Bertil Löfberg

Ordförande i ERU

. aa@aâa

m)

“ *Alfnåâåüäáå

âbiâäâêâåü . j

1. SVERIGES OMVANDLING

Under 1800-talet inleddes en som fortfarande

urbaniseringsprocess

År 1950 bodde hälften av rikets i tätorter med

pågår. drygt befolkning

fler än 2000 invånare. I har motsvarande andel ökat till tre

dag

Under denna ökade i tätorterna med

fjärdedelar. period befolkningen

2 som i minskade

drygt miljoner, samtidigt befolkningen glesbygden

med en miljon invånare.

drygt

återspeglar naturligtvis den omvandling som Urbaniseringsprocessen

skett i Andelen i de areella har

produktionslivet. sysselsatta näringarna

sålunda under detta århundrade. Ännu 1950 var mer

sjunkit fortgående

än var femte verksam inom dessa näringar. I dag är motsva-

sysselsatt

rande andel endast var Under hela detta århundrade har

tjugonde.

i huvudsak skett inom industri- och service-

sysselsättningsökningen

vilka utmärks av att de är I dag är

näringarna, typiska tätortsnäringar.

dominerande ur Ungefär två

servicenäringarna sysselsättningsynpunkt.

av är verksamma inom dessa näringar.

tredjedelar befolkningen

Produktionslivets omvandling

Under den första hälften av 1900-talet gick urbaniseringsprocessen med en Andelen inom

parallellt fortgående industrialisering. sysselsatta

industrin ökade under denna och nådde sitt maximum i mitten

period

av 1960-talet. Vid denna återfanns hälften av landets

tidpunkt drygt

inom industri och Därefter har andelen

sysselsatta byggnadsverksamhet.

reducerats så att den i till cirka en tredjedel. I

fortgående dag uppgår

absoluta termer innebär detta att antalet anställda inom industrin minskade mellan 1965 och 1986 - från 1,1 miljoner till med 30 procent 770 000.

Industrins sedan 1950 har av en genomgripande

utveckling präglats

Den kan beskrivas som en i flera steg. Under

omvandling. omvandling

1950-talet var det i huvudsak den konkurrensutsatta konsumtionsvaruindustrin som utsattes för ett i samband

kraftigt omvandlingstryck

med att konkurrensen från utlandet ökade. Textilindustrin, konfektionsindustrin samt sko- och läderindustrin drabbades särskilt hårt av detta. Dessa branscher var arbetskraftsintensiva - med en stor andel okvalificerad arbetskraft - varför var för förändringar i det

företagen känsliga relativa Framväxten av produktion för exportmarknader kostnadsläget.

i medförde en av de svenska pro-

låglöneländer påtaglig förändring

sou 1989:69

ducenternas relativa i

kostnadsläge. Försämringen kostnadsläget

resulterade i av produktionsenheter i Under

nedläggningar Sverige.

1950-talet gällde detta i första hand textilindustrin, medan konfektionsindustrin på allvar hamnade i motsvarande situation först under 1960talet. I några fall innebar detta att överfördes till länder

produktionen

med arbetskraftskostnader som och Finland

lägre Portugal (Erlandsson

1985). Effekten blev att minskade i

sysselsättningen kraftigt Sverige.

Mellan 1950 och 1986 reducerades sålunda antalet inom

sysselsatta

teko-industrin, inklusive sko-och läderindustrin - med 110 000

personer, vilket motsvarar en med

nedgång 80 procent.

Denna inom den konkurrensutsatta

kraftiga sysselsättningsminskning

delen av konsumtionsvaruindustrin är huvudorsaken till att

syssel-

sättningen inom konsumtionsvaruindustrin har minskat med

drygt

200 000 personer sedan 1950. Den delen av konsumtionsvaru-

skyddade

industrin - i första hand delar av livsmedelsindustrin - har

genom frånvaron av utländsk konkurrens inte varit utsatt för motsvarande omvandlingstryck. Resultatet har blivit att inom denna

sysselsättningen

del av konsumtionsvaruindustrin i stort sett varit konstant sedan 1950-

talet. har i detta fall i huvudsak i form av att

Omvandlingen yttrat sig

förädlingsgraden hos industrins produkter har ökat.

inom konsumtionsvaruindustrin sedan 1950-talet har

Utvecklingen

sålunda inneburit att dess ur redu-

betydelse sysselsättningssynpunkt

cerats. Medan drygt 10 procent av de sysselsatta 1950 återfanns inom konsumtionsvaruindustrin så var motsvarande andel 1985 endast 3 procent. Bilden blir likartad om

konsumtionsvaruindpstrins utveckling

jämförs med som helhet. Ar 1950 svarade

tillverkningsindustrin

konsumtionsvaruindustrin en tredjedel av den totala

föra sysselsättningen

inom Ar 1985 hade denna andel halverats.

tillverkningsindustrin.

Expansionen inom industrin har i huvudsak skett inom

investeringsvaru-

industrin. Dess andel av den totala var lika stor 1985 -

sysselsättningen

10 procent - som andelen år 1950. Detta innebär att

investeringsvaru-

industrin att bli allt mer dominerande inom

køommit tillverknings-

industrin. Ar 1950 svarade denna del av industrin för en av

tredjedel

antalet inom Trettiofem år senare hade

sysselsatta tillverkningsindustrin.

andelen ökat till nästan 50 procent. Denna att

utveckling återspeglar

verkstadsindustrins relativa betydelse ökat under

efterkrigstiden.

sou 1989:69 11

Svensk industri har sålunda på investeringsvaror, vilka

specialiserat sig

tillverkas i förhållandevis korta serier och till andra eller

säljs företag

Det gemensamma för företag som säljer

offentliga myndigheter.

är sålunda att deras kunder i huvudsak utgörs av

investeringsvaror

andra Däremot råder det stora variationer vad avser vilka

företag. som företag producerar och säljer. Detta gör att investeringsprodukter

varuindustrin är förhållandevis heterogen såväl vad gäller typer av

som de produktionsprocesser som används. Vissa företag produkter

tillverkar små elektroniska instrument, medan andra bygger stora stålkonstruktioner som Vissa tillverkar

oljeplattformar. företag

i små serier, som av helautomatiserade

produkter mycket producenter

medan lastbilstillverkare tillverkar sina i förhållandevis

lager, produkter

serier. Inom återfinns också flera av de

långa investeringsvaruindustrin

mest utvecklingsintensiva branscherna som instrumentvaru-, elektro-,

transportmedels- och maskinindustrin. Investeringsvaruindustrin rymmer

emellertid också branscher som tillverkar som är förhållande-

produkter

vis lite tekniskt avancerade. Metallvaru- och varvsindustrin är två

exempel på detta.

Den stabila av under 1950- och 1960-

ökningen investeringsvolymen

talen för en inom

gav gynnsamma förutsättningar expansiv utveckling Med en växande investeringsvolym följde att investeringsvaruindustrin.

ökade. Denna industri växte

efterfrågan på investeringsvaror fortgående

också snabbt under 1950-talet, vilket bl a tog sig uttryck i att

mycket

ökade med 40 procent. Under 1960-talet mötte

sysselsättningen

industrin en accentuerad brist på arbetskraft trots en betydande

arbetskraftsinvandring. Arbetsmarknadssituationen tvingade företagen

till omfattande Dessa till en snabb pro-

rationaliseringar. bidrog

Då inte ökade i motsvarande grad blev

duktivitetsökning. produktionen

en effekt av detta att minskade inom hela industrin.

sysselsättningen

Detta drabbade även Sålunda reducerades

investeringsvaruindustrin.

antalet inom denna med nästan 10 procent under 1960-talet.

sysselsatta

Femtiotalet awiker från senare årtionden genom att under denna

alla delar av en snabb

period uppvisade investeringsvaruindustrin

tillväxt. Detta var ett resultat av att den stigande investeringsnivån medförde en snabb marknadstillväxt för alla typer investeringsvaror. Under sextiotalet emellertid situationen förändras i samband

började

med att inom vissa delar av investeringsvaru-

omvandlingstrycket

industrin ökade. Detta i första hand metallvaruindustrin och

gällde

maskinindustrin. Det ökade var dels ett av att

omvandlingstrycket utslag

arbetsmarknadssituationen förändrades. Den orsaken var

viktigaste

emellertid att den internationella konkurrensen blev hårdare. Den ekonomiska situationen för förändrades

investeringsvaruindustrin

dramatiskt under andra hälften av 1970-talet. Då

sjönk investeringsnivån

kraftigt till följd av den svagare internationella ekonomiska tillväxten. En betydande överkapacitet växte fram de internationella in-

på vesteringsvarumarknaderna och Dahmén (Carlsson 1985). Företagen tvingades reducera produktionskapaciteten och därmed också minska sysselsättningen, något som drabbade företag i hela den indu-

strialiserade världen.

I förstärktes denna av att arbetskraftskostnaderna i

Sverige utveckling

mitten av steg mer än i omvärlden. Mellan 1974

sjuttiotalet betydligt

och 1978 steg sålunda arbetskraftskostnaden per producerad enhet med 19 procent mer än arbetskraftskostnaden för ett av

genomsnitt

konkurrentländerna. För svensk investeringsvaruindustri kombinerades sålunda en minskad med en försämrad internationell

efterfrågan

konkurrensförmåga. blev därmed stort för

Omvandlingstrycket speciellt

svenska företag. Enskilda branscher som varvsindustrin

utplånades

nästan fram till mitten av åttiotalet. Maskinindustrin var också hårt utsatt. Stora delar av denna industri en omfattande

genomgick omstrukturering och nedbantning (Jagrén 1985).

Det kraftiga fallet i investeringsvolymen drabbade också råvarubaserad produktion, då denna producerar insatsvaror till investeringsvaruproduktion. Järn-och stålindustrin var den bransch som drabbades hårdast av detta. inom och stålindustrin

Sysselsättningutvecklingen järn-

följer samma mönster som inom

utvecklingen investeringsvaruindustrin.

Den ökar fram till mitten av 1960-talet, minskar därefter fram till

något

mitten av 1970-talet, varefter det sker en

kraftig sysselsättningsminsk-

ning som bromsats upp först under högkonjunkturen mot slutet av åttiotalet (Ruist 1985).

De mest delarna av har varit

expansiva investeringsvaruindustrin

transportmedelsindustrin och den elektrotekniska industrin. I den förstnämnda har sysselsättningen mer än tredubblats sedan 1950. Inte minst under 1980-talet har som en

transportindustrin fungerat viktig

motor inom industrin. Under sedan 1983 har

konjunkturuppgången transportmedelsindustrin svarat för huvuddelen av den begränsade

sysselsättningsökningen inom industrin. Mellan 1950 och 1980 ökade sysselsättningen i elektroteknisk industri med 70 procent. Den inter-

sou 1989:69 13

nationella har emellertid medfört att sysselsättningen

överkapaciteten

minskat under 1980-talet.

Som kännetecknas utvecklingen sedan 1950 av en fortgående

påpekats

av andelen inom Betraktat ur ett

ökning sysselsatta tjänstenäringarna.

är att omvandlas från ett

arbetskraftsperspektiv Sverige på väg

till ett samhälle. I dag

varuproducerande tjänsteproducerande återfinns

en av inom Ar 1950

tredjedel sysselsättningen privat tjänsteproduktion.

var endast var femte i Detta

ungefär sysselsatt privat tjänsteproduktion.

innebär att antalet inom denna sektor har ökat med nästan

sysselsatta

60 sedan 1950. Denna har i huvudsak skett inom procent ökning - bank och annan

företagsinriktad tjänsteproduktion partihandel, och uppdragsverksamhet samt finansieringsverksamhet, försäkrings-

inom denna del av tjänstesektorn

maskinuthyrning. sysselsättningen

har sålunda mer än tredubblats sedan 1950. Detta gör att de företagsinriktade i lika som den person-

tjänsterna dag sysselsätter många

inriktade delen av inom vilken varuhandeln står för

tjänstesektorn,

huvuddelen av sysselsättningen.

inom de i första

Expansionen företagsinriktade tjänsterna återspeglar

hand en snabb tillväxt inom finansierings-, försäkrings- samt upphar ökat i dessa verksamheter under

dragsverksamhet. sysselsättningen

hela men tillväxten har varit särskilt markant sedan

efterkrigstiden,

mitten av 1970-talet. av kreditmarknaden samt om-

Avregleringen

inom industrin är två förklaringar till denna expansion.

struktureringen

inom industrin bl a i att delade

Omstruktureringen yttrade sig företagen

i ett antal I många fall innebar

upp sin verksamhet självständiga bolag.

detta att som utförts inom ramen för ett

tjänsteproduktion tidigare nu kom att utföras av ett juridiskt sjävständigt tjänsteindustriföretag

omvandlades till ett finansföretag,

företag. Företagets finansavdelning

ombildades till ett fristående konsultföretag osv. På

dataavdelningen

detta sätt skedde det en statistisk omfördelning av sysselsättning från industrin till t ex SIND 1987:1, Elsässer 1985,

tjänstesektorn (se

Pousette och Lindberg 1986).

Den kännetecknas av att en hög

företagsorienterade tjänstesektorn

andel av arbetskraften är välutbildad. Var tionde anställd har minst en Detta innebär att andelen av arbetskraften

treårig högskoleutbildning.

med en sådan är mer än dubbelt så stor som inom industrin.

utbildning

är den mest verksamheten

Uppdragsverksamhet utbildningsintensiva

sou 1989:69 14

inom Andelen med

tjänstesektorn. personer treårig högskoleutbildning

är där fyra gånger så stor som inom industrin.

inom de har vuxit med

sysselsättningen personinriktade tjänsterna

knappt 20 procent sedan 1950. Bakom denna förhållandevis

svaga ökning döljer det emellertid en omfattande

sig omvandling. Husligt

arbete var 1950 den verksamhet som - bortsett från varuhandel sysselsatte flest kvinnor. I finns det hembiträden

dag knappast några

och pigor kvar Ökningen inom andra typer av har

längre. tjänster

emellertid kompenserat för inom arbete.

minskningen husligt

Den största bland de

sysselsättningsökningen personinriktade tjänsterna

uppvisar fritids- och rekreationsverksamhet. Sedan 1960 har sålunda antalet personer som är sysselsatta med rekreations- och kulturverksamhet fyrdubblats. Trots detta svarade dessa typer av verksamhet år 1985 endast för drygt 5 procent av inom den

sysselsättningen privata tj änstesektorn. sysselsättningen i intresseorganisationer samt ideella och

kulturella har mer än fördubblats under samma

organisationer

I absoluta tal innebär detta emellertid endast en i

tidsperiod. ökning

riket ca 30 000 personer.

på

De stora verksamheterna inom den

sysselsättningsmässigt person-

inriktade privata tjänsteproduktionen är varuhandel samt hotell- och restaurangnäringen. inom dessa två svarar för

Sysselsättningen näringar

nästan 70 procent av den totala i

sysselsättningen personinriktade

tjänster. sysselsättningen inom varuhandeln har varit oförändrad sedan

1960, medan sysselsättningen inom hotell- och restaurangnäringen under

samma period ökat med nästan 50 Denna tillväxt är till stor del

procent.

ett storstadsfenomen. Sålunda ökade sysselsättningen i storstadsregionerna med 50 procent, medan ökningen i övriga delar av landet endast var hälften så stor. Båda dessa näringar har emellertid genom-

gått betydande strukturella förändringar. En påtaglig förändring är, att

har omvandlats från att ha varit små till att

företagen fåpersonsföretag

bli delar av större enheter. Denna i form

omvandling har bl a yttrat sig av att nationella - Hennes &

kedjeföretag Domus, ICA, Mauritz, IKEA,

Guldfynd, SARA hotell, Scandic Hotel, McDonalds osv - vuxit och blivit allt mer dominerande. Såväl varuhandeln som hotell- och restaurangnäringen kännetecknas av att omsättningen på arbetskraft är stor, förekomsten av deltidsarbete utbrett och arbetskraften är förhållandevis ung. Inom den sistnämnda är mer än hälften av de

näringen sysselsatta

under 30 år.

sou 1989:69 15

Den i särklass snabbaste sedan 1950 uppvisar

sysselsättningsökningen

den sektorn. Denna tillväxt är i huvudsak betingad av vård-

offentliga

och expansion, där antalet sysselsatta femdubblats

omsorgscsektorns

sedan 1950. Ar 1985 uppgick antalet sysselsatta inom denna del av den

till 760 000 dvs lika många som

offentliga sektorn personer, ungefär

inom industrin. inom detta område var särskilt under

Okningen kraftig

1960- och 1970-talen. Under denna ökade med

period sysselsättningen

nästan 15 procent i genomsnitt per år. Under 1980-talet har ökningstakten dramatiskt. i antalet sysselsatta under år-

sjunkit Ökningen

tiondets första fem år uppgick till endast ca 15 procent.

Även utbildningssektorn en stor sysselsättningsökning. År 1985 uppvisar

antalet inom utbildningssektorn till 280 000

uppgick sysselsatta

personer. Detta var tre gånger fler än 1950. Denna expansion åter-

speglar såväl utbildningssystemets utbyggnad som förändringarna i ung-

domskullarnas storlek. att nästan alla

Utbildningsexpansionenoinnebär

i 11-12 år i skolan. Ar 1950 genomgick det

ungdomar dag tillbringar

stora flertalet av endast 7 år i skolan. Vid denna tidpunkt

ungdomarna

var det endast av Till

fem procent ungdomarna som tog studentexamen. detta skall att antalet anställda inom vuxit i

läggas utbildningsområdet

samband med att stora vandrat

fyrtiotalets ungdomskullar igenom

Denna har inte motsvarats av någon motsvarande

skolsystemet. ökning

av antalet när 1950-talets mindre årskullar vuxit

minskning sysselsatta,

Resultatet har blivit att antalet lärare per elev ökat under perioder upp. med små årskullar. Till detta skall läggas att det dessutom skett en

av den icke undervisande i skolan.

betydande ökning personalen

Produktionslivets sedan 1950 utmärks sålunda av två

omvandling

För det första har svensk ekonomi - betraktad ur ett

förändringar.

- omvandlats från en varuproducerande till en

sysselsättningsperspektiv

ekonomi. År 1950 svarade de varuproducerande

tjänsteproducerande

för 60 procent av sysselsättningen. Trettiofem år

näringarna drygt

senare hade andelen reducerats till 35 procent. Medan sysselsättningen i under denna ökade med cirka

tjänsteproducerande näringar period

1,5 - vilket innebar mer än en fördubbling - minskade

miljoner personer

i de med ca 400 000

sysselsättningen varuproducerande näringarna

personer - dvs med 20 procent.

drygt

Med denna -för det andra - att en växande andel av

omvandling följer

arbetskraften är verksam med att och varor för den

producera tjänster

och lokala marknaden. Den del av arbetskraften som arbetar

reigonala

sou 1989:69 16

i verksamheter vilka är direkt internationell konkurrens har

utsattoför

med andra 0rd minskat över tiden. Ar 1950 arbetade uppskattningsvis något mer än hälften i verksamheter som var direkt utsatta för internationell konkurrens. I dag kan motsvarande andel uppskattas till mindre än en tredjedel. I genomsnitt två tredjedelar av arbetskraften är sålunda sysselsatta inom verksamheter som bearbetar lokala och

marknader. Detta innebär att i

regionala förändringar befolkningens storlek i dag har betydligt större effekter på sysselsättningsutvecklingen i olika regioner än vad som tidigare var fallet. Ett inflyttningsöverskott

till en bidrar detta sätt till att skapa för ökad

region på förutsättningar

i

sysselsättning regionen.

Förändringar i livsstil

Förändringarna i produktionslivet är inte den enda drivkraften bakom

urbaniseringsprocessen. Förändringar i människors val av livsform spelar också en betydelsefull roll (jfr. SOU 1989:12). Efterkrigstiden har i detta

avseende kännetecknats av en fortgående utbredning av lönearbetarlivsformen. Livsformen präglas av att lönearbete betraktas som ett medel för den enskilde att förvärva de ekonomiska resurser som krävs för att kunna realisera sina drömmar under fritiden. Lönearbetet blir något man lever av men för. Med livsformens ökade utbred-

knappast

att lön och arbetstid blir centrala frågor.

ning följer politiska

Lönelivsformens ökade under efterkrigstiden återspeglar bl a

utbredning

att kvinnor i ökande utsträckning har anmält sig på arbetsmarknaden. Sålunda steg den kvinnliga förvärvsfrekvensen från 33 procent 1950 till 82 procent 1985. Utvecklingsförloppet har varit identiskt i hela landet, även om delar har efter Fortfarande

övriga släpat storstadsregionerna.

är kvinnornas förvärvsfrekvens i än i

högre storstadsregionerna övriga

delar av landet. i den förvärvsfrekvensen återspeg-

Ökningen kvinnliga

lar en i kvinnornas livsform som har underlättats av utbygg-

förändring

naden av och den offentliga vård- och omsorgs-

utbildningssystemet

sektorn, av det samt av rätten till

utvidgade socialförsäkringssystemet

Den drivkraften bakom denna utveckling

särbeskattning. grundläggande

har emellertid varit kvinnors önskan om ett eget värde utanför familjen.

Lönearbetarlivsformens ökade har till att ur-

utbredning bidragit

fortsatt, då tätorter kunnat ett bredare

baniseringsprocessen erbjuda spektrum av arbetsplatser än landsbygden. I takt med att kraven

på

arbetskraftens utbildning ökat har denna tendens förstärkts. En

sou 1989:69 17

segmenterad arbetsmarknad innebär att enskilda personer kan konkurrera om arbeten endast inom segment av arbets-

avgränsade

marknaden. Lärarna har sin arbetsmarknad, socionomer sin, sin

jurister

osv. Möjligheterna att finna arbeten för två makar med speciell kompetens växer därmed med arbetsmarknadens storlek. På detta sätt har den ökade inom arbetslivet till att öka

specialiseringen bidragit Storstadsregionernas dragningskraft.

Storstadsregionernas har ökat i samband med

dragningskraft ytterligare

karriärlivsformens ökade Karriärlivsformen kännetecknas

utbredning.

av att arbetet betraktas som ett medel för

självrealisering. Möjligheterna

till och i arbetslivet blir därmed

inlärning personlig utveckling viktiga.

Arbetet blir något man engarerar i och lever för, varför det tillåts

sig

breda ut sig på bekostnad av fritiden. I karriärlivsformen blir således arbetet ett mål i Bärare av denna livsform återfinns inom

sig. många

yrkesgrupper. Sedan lång tid tillbaka har s k fria yrken som skåde-

spelare, musiker, advokater, arkitekter, journalister, art directors,

forskare, m fl levt i en sådan livsform.

Den ökade i samhället innebär att allt fler

utbildningen personer genomgår en utbildning som ger dem en professionell identitet.

Personen formas av och söker att

utbildningen han/hon möjligheter

vidareutveckla sin i arbetslivet. karaktär

kompetens Arbetsuppgifternas

blir för dessa personer än lön och formell status. Den ökade

viktigare

inslaget av verksamheter inom har

kunskapsintensiva näringslivet skapat

nya möjligheter för att realisera sådana önskemål. Inte minst den stora

ökningen av sysselsättningen inom har stimulerat uppdragsverksamhet

utbredningen av karriärlivsformen. Koncentrationen av

uppdragsverk-

samheter samt av verksamheter till

näringslivets kunskapsintensiva storstadsregionerna medför att valmöjligheterna för de som önskar leva

i en karriärlivsform är avsevärt större i än i

storstadsregionerna övriga

delar av landet. så är antalet som valt att leva i en

Samtidigt personer

karriärlivsform betydligt större i storstadsregionerna - i första hand då Stockholmsregionen - än i övriga typer av regioner, vilket bidrar till att

en lokalisering av kunskapsintensiva till storstads-

verksamheter

regionerna framstår som det mest av antalet

fördelaktiga. Okningen

ungdomar som en karriärlivsform och koncentrationen av

väljer kunskapsintensiva verksamheter bidrar till att skapa en självförstärkande

i På detta sätt har val av en

expansion storstadsregionerna. ungdomars

karriärlivsform och expansionen inom verksamheter

kunskapsintensiva

sou 1989:69 18

till att öka attraktivitet för välutbildad

bidragit storstadsregionernas

arbetskraft.

Framtidsperspektiv

Två förväntas en avgörande roll för den

utvecklingsprocesser spela

framtida i För det första förväntas

omvandlingen produktionslivet.

av och av kunskapsintensiva verksam-

inslaget informationshantering

heter öka i framtiden. Denna manifesterar sig dels i form av

utveckling

en växande med en stor andel högutbildade personer.

uppdragssektor

Under 1960 - 1985 ökade sålunda sysselsättningen inom detta

perioden

område med mer än 300 procent. har det konstaterats att

Tidigare andelen med högskoleutbildning var fyra gånger så stor

personer treårig inom som inom industrin.

uppdragsverksamheten

sker det en inom industrin som yttrar sig i att

Samtidigt omstrukturering

andelen som med i företagen

personer sysslar informationshantering

växer. Ett för är att den svenska industrin blivit allt mer

uttryck detta

Ar 1950 sålunda 18.5

tjänstemannaintensiv. utgjorde tjänstemännen

av arbetskraften inom industrin. 1986 hade andelen ökat till

procent

30.6 Detta innebär att den sysselsättningsminskning som procent. inträffat inom industrin sedan mitten av 1960-talet uteslutande har drabbat arbetarna. Antalet arbetare i industrin minskade sålunda med - vilket innebär att något mer än var fjärde industri- 200 000 personer försvann - mellan 1965 och 1985.

arbetsplats

i andelen inom industrin återspeglar en utveckling

Ökningen tjänstemän

som inom alla delar av Under 1950- och

pågår tillverkningsindustrin. 1960-talet denna utveckling av att strukturomvandlingen påskyndades

inom industrin i att branscher med en låg tjänstemannaandel

yttrade sig

en Trävaruindustrin, textilindustrin och

uppvisade svag utveckling.

konfektionsindustrin är sådana branscher. Sedan 1970 har

exempel på

varit det motsatta. Strukturomvandlingen har

utvecklingsmönstret

den fortsatta av genom att

dämpat ökningen tjänstemannaandelen,

branscher med en i förhållande till låg andel tjänstemän

genomsnittet

utvecklats Detta mönster återspeglar den svaga utveck-

gynnsammast.

som har kännetecknat delar av - vilka

lingen investeringsvaruindustrin

har en - sedan mitten av 1970-talet. Sålunda

hög tjänstemannaandel

minskade inom instrument-

sysselsättningen datamaskintillverkning,

och elektro-

tillverkning, flygplanstillverkning, teleproduktindustri

vilka kännetecknas av att deras är hög, med

industri, tjänstemannaandel

sou 1989:69 19

7 000 personer under perioden 1975 - 1986. Tillsammans sysselsatte dessa branscher 1986 endast 90 000 personer, vilket motsvarade endast 12 procent av sysselsättningen inom svensk industri. En snabb framtida tillväxt inom dessa branscher förutsätter därför att de svenska företagens konkurrensförmåga förbättras.

Tillväxten i informationshanteringens betydelse inom industrin - som

yttrar sig i att andelen personer som sysslar med informationshantering inom blir större - förväntas accentueras i fram-

tillverkningsindustrin

tiden. En framtida inom industrin kommer sålunda

sysselsättningsökning

att ta i att antalet ökar. Detta behöver emellertid

sig uttryck tjänstemän

inte ses som ett för att industrin omvandlas i en mer kunskaps-

uttryck

intensiv kan i stället betraktas som ett resultat av

riktning. Utvecklingen att till rationaliseringar varierar möjligheterna arbetskraftsbesparande

mellan varuhanterande och informationshanterande moment. Den ökade tjänstemannaandelen inom industrin är sålunda i huvudsak ett resultat av att inom tillverkningen varit betydligt

produktivitetsökningen

än i administrationen.

högre ökningen

Ovanstående innebär kommer att takten i den

att två processer avgöra fortsatta av inom industrin. För det

ökningen tjänstemannaandelen

första bestäms den av storleken på den produktivitetsökning som industrin förmår En bidrar till en snabb

skapa. hög produktivitetsökning ökning av tjänstemannaandelen, medan en låg ökningstakt på motsvarande sätt medför att omvandlingsprocessen sker långsammare.

Industrins i sin tur en rad faktorer. En

produktivitetsökning återspeglar

faktor i är till arbetskraft. I en situation

viktig sammanhanget tillgången

med brist industriarbetare ökar incitamentet att

på vidtaga produk-

åtgärder. Utvecklingen under andra hälften av 1960-talet

tivitetshöjande

illustrerar detta. Mellan 1964 och 1969 ökade produktiviteten i industrin med i genomsnitt 7.7 procent per år, vilket gjorde det möjligt att reducera antalet arbetare med 11 procent under samma period, trots att produktionen ökade med 29 Samtidigt ökade antalet

procent.

tjänstemän i industrin med 1 procent. Resultatet blev att tjänstemannaandelen ökade från 24.3 procent 1964 till 26.6 procent 1969. Ju svårare svensk industri får det i framtiden att rekrytera arbetskraft desto snabbare förväntas tjänstemannaintensiteten i företagen öka. Industriarbetets attraktivitet detta sätt sikt efter

påverkar på på lång efterfrågan

industriarbetare.

För det andra bestäms av av

utvecklingen tjänstemannaandelen

storleken i industrin. En svag produktions-

på produktionsökningen

innebär en förhållandevis stor minskning av antalet arbetare. I

ökning

detta fall är en stigande tjänstemannaandel endast ett utryck för att antalet arbetare minskar. Utvecklingen sedan mitten av 1970-talet är ett

på ett sådant utvecklingsmönster. Mellan 1975 och 1985 ökade

exempel

sålunda andelen tjänstemän inom industrin från 27.6 till 30.3 procent som ett resultat Under denna tid Ökade

av en svag produktionsökning.

med i endast 0.5 procent per år, varför

industriproduktionen genomsnitt

antalet anställda inom industrin minskade med 17 procent. Minskningen drabbade arbetarna hårdast. Antalet arbetare inom industrin minskade med 20 procent, medan antalet tjänstemän endast minskade hälften så

Den ökning av tjänstemannaandelen som skett sedan mitten av

mycket. 1970-talet är sålunda primärt en återspegling av att produktions-

ökningen inom industrin har varit svag. Följdriktigt har den konjunkturuppgång som tog fart 1983, och som innebar en ökad tillväxttakt

inom industrin, medfört att ökningen av tjänstemannaandelen upphört.

tolkar den omvandlingsprocess som behandlats ovan som ett

Många

för att det svenska samhället en transformation från

uttryck genomgår

ett industrisamhälle till ett informations- eller kunskapssamhälle (jfr. Andersson och 1988). Samtidigt pågår det en annan

Strömquist

som kännetecknas av att arbetskraften överföres

omvandlingsprocess

från konkurrensutsatta verksamheter till avskärmade som i

näringar

huvudsak erbjuder tjänster för lokala och regionala marknader. Den

stora sysselsättningsökningen inom den offentliga tjänsteproduktionen

är en huvuddrivkraft bakom denna utveckling. Den andra utvecklings-

som förväntas i framtiden är sålunda en

processen prägla utvecklingen

fortsatt i den lokalt och inriktade

sysselsättningsökning regionalt tjänsteproduktionen.

Tillväxten inom denna typ av dels den

tjänsteproduktion återspeglar

i från varor till som sker i takt med att det

vridning efterfrågan tjänster

materiella välståndet ökar. Tillväxten inom området får ett starkt

att få till stånd fortgående

genomslag på sysselsättningen. Möjligheterna

inom denna typ av tjänsteproduktion är

produktivitetsökningar I många omsorgstjänster är närvaron av personal avgörande begränsade. för kvaliteten i den aktuella tjänsten. Produktivitetsförbättringar innebär

i dessa fall att kvaliteten försämras. Inom industrin har

på tjänsten

förhållandet hittills ofta varit det motsatta. Förbättringar i produktiviteten har samtidigt inneburit att produktens kvalitet förbättrats.

sou 1989:69 21

Kombinationen av en förväntad ökad efterfrågan och

begränsat

utrymme för att öka innebär att en fortsatt sysselsätt-

produktiviteten

kan förväntas. 27 procent av arbetskraften

ningsökning Uppskattningsvis

var 1985 verksamma inom och med

offentlig privat tjänsteproduktion

omvårdnad - samt

inriktning på socialvård, sjukvård, utbildning

rekreation och fritidsverksamhet. Motsvarande andel 1970 var endast 17 procent. Mot den finns det anledning att tala om att det

bakgrunden

svenska samhället är på väg att omvandlas till ett omvårdnadssamhälle.

Kombineras de två processer som diskuterats ovan kan morgondagens svenska samhälle betraktas som ett informations- och

kunskapssamhälle,

där omvårdnadsverksamheterna svarar för en ökad sysselsättning. Tillväxttakten för den utlandskonkurrerande delen av näringslivet bestämmer den takt med vilken den lokalt och regionalt inriktade omsorgsverksamheten kan expandera. En allt för snabb tillväxt inom omsorgssektorn kan ge utslag i ett växande underskott i landets bytesbalans. Det förhållandet att den svenska bytesbalansen visat överskott endast under två år sedan 1974 på att den utlandskon-

tyder

kurrerande delen av redan i utgångsläget är för liten. Detta

näringslivet

kan innebära att den reduceras

ekonomisk-politiska handlingsfriheten

i kommande lågkonjunkturer. att den

Möjligheterna expandera inhemska efterfrågan för att upprätthålla efterfrågan på arbetskraft

I en sådan situation kan en struktur-

begränsas. genomgripande rationalisering framstå som nödvändig.

Det mellan näringslivets anpassning till ett informa-

komplexa samspel

tionssamhälle, en växande privat och offentlig omvårdnadsverksamhet samt ett ökat hänsynstagande till bytesbalansen bildar ramen för den

framtida utvecklingen i storstadsregionerna.

storstadsregionernas omvandling

Den nationella i har såväl påverkat som

omvandlingen Sverige

påverkats av Syftet med denna rapport

storstadsregionernas omvandling.

är att studera tre svenska -

storstadsregioners Stockholms-, Göteborgsoch tillväxt och näringsmässiga omvandling under Malmöregionens-

andra hälften av 1900-talet. ovan av den nationella

Beskrivningen

de nationella inom vilken denna

omvandlingen återger sammanhang

har skett samt förväntas ske under det kommande

omvandling

årtiondet.

Rapporten avser sålunda inte att ge heltäckande bild av

någon storstadsregionernas sedan 1950. Fokuseringen mot proutveckling

duktionsstrukturens omvandling, gör att frågor om livsmiljön i stor-

städerna, ekonomisk och social segmentering, bostadsmarknaden,

transportsystemet m m inte behandlas. Anledningen till denna avgränsning är att syftet med studien primärt är att förstå drivkrafterna

bakom storstadsregionernas tillväxt under efterkrigstiden.

Intresset för drivkrafterna bakom storstadsregionernas tillväxt gör att

blir central i analysen. används be-

sysselsättningsvariabeln Visserligen folkningsutvecklingen som indikator på om storstadsregionerna växer

eller ej. Under har emellertid befolkningstillväxten

efterkrigstiden

återspeglat i Arbetskraft har syste-

sysselsättningstillväxten regioner.

matiskt överförts till med stor efterfrågan på arbetskraft från

regioner

med ett överskott arbetskraft. En snabb

regioner på befolkningsökning

- som ett resultat avett -

istorstadsregionerna nettoinflyttningsöverskott

är därför ett uttryck för att storstadsregionernas arbetsmarknad

snabbare än riket. Är att förstå drivkrafterna

expanderar Övriga syftet

bakom storstadsregionernas tillväxt fokuseras därför intresset mot

sysselsättningsutvecklingen.

Uppmärksamheten inriktas mot förändringsprocesser inom storstads-

tillväxt måste förstås i ett

regionerna. Storstadsregionernas dynamiskt

De processer som för tillväxten bidrar

perspektiv. skapar förutsättningar

till att att möta framtida för-

samtidigt regionernas förutsättningar

ändras. En av tillväxt i kan

ändringar lång period storstadsregionerna

därför vara ett resultat av att ett flertal olika processer har avlöst varandra som dominerande process. Under 1950-talet spelade exempelvis industrins expansion en avgörande roll. Under 1960-talet övertog de företagsinriktade tjänsterna denna roll, för att under 1970-talet avlösas av den offentliga sektorn. För att förstå storstadsregionernas tillväxt måste därför över tiden studeras.

förändringarna

I denna studie analyseras förändringarna sedan 1950. Det långa

tidsperspektivet förklaras av att de förändringar som är föremål för vårt intresse är strukturella förändringar. Sådana förändringar sker förhållandevis långsamt. För att fånga dynamiken krävs det därför ett förhållandevis långt tidsperspektiv. Målet är också att den förståelse av

som det historiska perspektivet ger skall göra

förändringsprocesserna

det att föra en insiktsfull diskussion om förväntade utvecklings-

möjligt

mönster under nittiotalet.

2. STORSTADSREGIONERNAS NATIONELLA ROLL

i har sedan 1950. Befolkningen

Storstadsregionerna Sverige expanderat

i Stockholms-, och Malmöregionerna har ökat med 48

Göteborgs-

procent under 1950-1985. Andelen av den svenska befolk-

perioden

som bor i de tre storstadsregionerna har ökat från 27 till 34

ningen

procent under motsvarande period. Med denna expansion har också följt att regionerna har ändrat karaktär.

Från städer till sammanhängande regioner.

år 1950 betraktades varken Stockholm, Göteborg eller Malmö

Omkring

som De var i stället rikets tre största städer, där

storstadsregioner.

kommunerna närmast centrum var helt dominerande ur befolkningssynpunkt. Sålunda återfanns vid denna 83 procent av de som

tidpunkt

bodde i i Stockholm, Solna, Sundbyberg, Nacka,

Stockholmsregionen och Centrums andel av sysselsättningen i regionen Lidingö Danderyd.

var men till centrum

något högre (85 procent), arbetskraftspendlingen

var fortfarande liten. Situationen var likartad Göteborg. 80 procent av

i bodde i Mölndal och

befolkningen Göteborgsregionen Göteborg,

Partille kommuner, där 88 procent av arbetplatserna fanns. Malmö awek från de städerna genom att Malmös dominans i

övriga sydvästra

Skåne inte var lika stor. Endast 55 procent av och 53

befolkningen

av återfanns i Malmö (inklusive Burlövs

procent regionens arbetsplatser

Detta var en konsekvens av att Malmö var mindre än

kommun).

Stockholm och samt att staden omgavs att några andra

Göteborg

förhållandevis stora städer som Lund, Trelleborg och Eslöv.

sedan 1950 har yttrat sig i att bebyggelsemönstret

Befolkningstillväxten

över en allt större yta. Städerna har på detta sätt omvandlats till

spritts

Bilismens utveckling samt utbyggnaden av kollektiv-

storstadsregioner. trafiken har varit två viktiga förutsättningar för denna utveckling.

Resultatet har blivit att befolkningen har vuxit snabbast utanför

centra. andel av har därmed

regionens çentrums regionens befolkning

minskat. Ar 1985 bodde sålunda endast 56 procent av Stock-

gradvis

i de sex kommunerna i centrum som

holmsregionens befolkning

nämndes ovan. Motsvarande andelar för Göteborg respektive Malmö var 70 samt 45 I är sålunda den

procent. dag Göteborgsregionen storstadsregion som uppvisar det mest koncentrerade befolknings-

mönstret.

sou 1989:69

Parallellt med denna inomregionala av

spridning bosättningsmönstret har det skett en motsvarande av i storstads-

spridning arbetsplatser regionerna. av arbetplatser har emellertid

Spridningen gått betydligt långsammare. Ar 1985 återfanns fortfarande 73 procent av arbetsplatserna i i centrumkommunerna. Dessa kom-

Stockholmsregionen muners andel av i hade sålunda minskat med

arbetsplatserna regionen 12 procentenheter. den snabbaste

Göteborgsregionen uppvisar spridningen av arbetsplatser. Under perioden 1950-1985 minskade centrums andel av i med 17

arbetsplatserna Göteborgsregionen procentenheter till har i huvudsak inträffat

71 procent. Omvandlingen efter 1970 och är till stor del ett resultat av av den

utbyggnaden petrokemiska industrin i i Malmö-

Stenungsund. Utvecklingsmönstret regionen avviker från de i det att re ionens

övriga storstadsregionerna centrum har upprätthållit sin andel av Ar 1985

regionens arbetsplatser. återfanns 54 procent av i centrum, vilket var

arbetsplatserna regionens en procentenhet mer än år 1950.

Från nationella servicecentra till kompetenscentra

Den utmärkande gemensamma hos de tre storstads-

egenskapen regionerna under 1950-talet var, att de som nationella

fungerade servicecentra. Mer än hälften - 54 procent - av de i storstads-

sysselsatta regionerna arbetade 1950 inom verksamheter.

tjänsteproducerande Motsvarande andel för delar av landet var endast en

övriga tredjedel. Vid denna tidpunkt dominerade den stor-

privata tjänstesektorn leksmässigt. Sålunda arbetade nästan av arbetskraften i

40 procent storstadsregionerna inom denna sektor, medan den sektorn

offentliga ännu var liten. Endast av de i

14 procent sysselsatta storstadsregionerna var verksamma inom den

offentliga tjänsteproduktionen.

Såväl den privata som den offentliga var över-

tjänstesektorn representerad i storstadsregionerna. Andelen inom kom-

sysselsatta munikationer, företagsinriktade och personinriktade samt inom

tjänster den offentliga omsorgen och var i

förvaltningen betydligt högre storstadsregionerna än i delar av landet. Andelen

övriga sysselsatta inom företagsinriktade och var

tjänster offentlig förvaltning exempelvis mer än dubbelt så stor i Dessa två av

storstadsregionerna. typer verksamhet sysselsatte emellertid en förhållandevis liten andel av arbetskraften. Storleksmässigt dominerade i stället de

personinriktade tjänsterna. En femtedel av arbetskraften var inom sådan

sysselsatt verksamhet i

storstadsregionerna.

sou 1989:69 25

Trettiofem år senare hade blivit ännu mer dominerande.

tjänstesektorn

År 1985 var tre fjärdedelar av arbetskraften i verk-

storstadsregionerna

samma inom denna sektor. Tillväxten inom -

tjänstesektorn återspeglade

som framgår av 1 - ett nationellt fenomen. Sålunda ökade sek-

kapitel

torns andel av i landets till 60

sysselsättningen övriga regioner drygt

procent. Bakom denna i första hand en stor

utveckling döljde sig

sysselsättningsökning inom den sektorn. Andelen sysselsatta

offentliga

inom denna sektor ökade sålunda från 14.6 i storstads-

till 32.5 procent regionerna. Det som 1985 var emeller-

särpräglade storstadsregionerna

tid inte en stor Andelen i denna

offentlig tjänstesektor. sysselsatta

sektor var faktiskt något högre i delar av landet, 33.7 procent, än

Övriga

i storstadsregionerna. utmärktes i stället av att

Storstadsregionerna företagsinriktade tjänster var starkt Var överrepresenterade. sjätte

sysselsatt i var verksamma inom detta område.

storstadsregionerna

Motsvarande andel i riket var mindre än hälften så stor.

övriga

Företagsinriktad tjänsteverksamhet kännetecknas av en hög utbildnings-

intensitet. Andelen av arbetskraften som har minst en

treårig högskole-

utbildning är mer än dubbelt så stor som inom industrin. Var tionde anställd har minst tre års utbildning vid en högskola. Andelen fördubblades under 1970-1985. I är andelen

perioden storstadsregionerna ytterligare något högre. Tillväxten inom företagstjänster kan därför

betraktas som ett för att har omvandlats till

uttryck storstadsregionerna nationella kompetenscentra.

Detta förstärks av att i storstads-

intryck utbildningsintensiteten

regionerna ligger högre för alla typer av verksamheter. Arbetskraft med minst en 12.1 procent av arbetskraften

treårig högskoleutbildning utgör

i Motsvarande andel för landet är endast

storstadsregionerna. övriga

7.4 procent. Att skillnaden inte är större beror att skillnaden inom

på

den sektorn är förhållandevis liten. Medan andelen

offentliga personer

med minst tre års inom det i

högskoleutbildning privata näringslivet

storstadsregionerna ligger 260 procent över resten av landet, så uppgår motsvarande skillnad inom den offentliga sektorn endast till 11 procent. Samtidigt är andelen personer med minst tre års

högskoleutbildning

mer än dubbelt så stor inom den offentliga sektorn som inom det privata näringslivet. Detta är ett uttryck för att det inom den

offentliga

sektorn ställs stränga krav att arbetskraften bestämda

på uppfyller

formella krav. För att komma måste de sökande kunna

ifråga på tjänst

uppvisa bestämda certifikat. En läkare måste ha läkarexamen, en socialarbetare måste ha en lärare

genomgått socionomutbildning,

sou 1989:69 26

en måste vara utbildad jurist, för lärarhögskolan, domare/åklagare arbete på daghem krävs förskollärarutbildning, osv.

Inom industrin är andelen personer med högre utbildning i storstads-

nästan dubbelt så stor som i övriga riket. Detta återspeglar regionerna det faktum att ledande verksamheter till stor del är koncentrerade till

Nästan hälften av tjänstemännen inom industri storstadsregionerna. och handel i storstadsregionerna är verksamma med marknadsbear-

och medan endast var femte betning utvecklingsarbete, tjänsteman sysslar med arbetsuppgifter knutna till direkt produktion. Sysselsätt-

inom de marknadsbearbetande funktionerna uppvisar också den ningen största i storstadsregionerna under perioden

sysselsättningsökningen 1975-1985. I ökade exempelvis antalet tjänstemän

Stockholmsregionen i dessa funktioner med 20 procent under den aktuella perioden.

De kvalificerade uppgifterna inom den företagsinriktade tjänstesektorn samt de ledande funktionerna inom industri och handel är sålunda koncentrerade till Detta innebär att dessa regioner

storstadsregionerna. fungerar som nationella kompetenscentra som kontinuerligt samspelar med produktionsenheter i övriga landet. Den utvecklings- och mark-

som Ericsson har koncentrerat till Stocknadskompetens exempelvis

också av andra enheter inom och holmsregionen utnyttjas förtagets utanför Bara i verksamhet 71

Sverige. Sverige har; företaget på platser. Detsamma för Volvo och Akerlund & med sin kvali-

gäller Rausing ficerade verksamhet koncentrerad till Göteborgs- respektive Malmö-

På detta sätt får den som enheterna i storstadsregionen. kompetens

besitter stor också för i omgivande regionen betydelse utvecklingen regioner.

Ett splittrat utvecklingsmönster

Omdömet att omvandlats från servicecentra till

storstadsregionerna kompetenscentra avser storstadsregionerna som helhet. Fördjupas

framträder det emellertid klara skillnader mellan de tre analysen storstadsregionernas utvecklingsmönster.

År 1950 industrin en roll för i

spelade viktig sysselsättningen samtliga

I såväl Göteborg som Malmö översteg andelen storstadsregioner.

i industrin var i första hand ett sysselsatta riksgenomsnittet. Göteborg centrum för Verkstadsindustri och textil- och konfektionsindustrin. Staden var vid denna tillsammans med och

tidpunkt, Norrköping

sou 1989:69 27

rikets textila centrum. Textil- och konfektions-

Sjuhäradsbygden,

industrins produktion baserade sig på importerade råvaror som omvandlades till produkter, vilka i första hand avsattes på den svenska marknaden. av var däremot betydande inom

Inslaget exportförsäljning

verkstadsindustrin. Göteborgs hamn utgjorde en viktig tillgång för båda typerna av industri. Hamnen hade emellertid inte bara en lokal betydelse. Genom denna skedde också en omfattande import av varor som spreds över landet. På motsvarande sätt exporterades produkter från stora delar av via hamn. Industristaden

Sverige Göteborgs

var därför vid denna landets ledande och

Göteborg tidpunkt import-

som bl a i att andelen inom

exportnod, något avspeglade sig sysselsatta

kommunikation och samfärdsel var mer än 50 procent högre än

genomsnittet för riket.

Industrin i Malmö dominerades av livsmedelsindustri samt av textiloch konfektionsindustri. Knappt hälften av de inom industrin

sysselsatta

återfanns 1950 inom dessa delar av industrin. Textil- och konfektionsindustrin hämtade, liksom motsvarande industri i Göteborg, sina råvaror från utlandet, varför Malmö i begränsad omfattning fungerade som en

Ur ett nationellt var emellertid Malmö i detta

importnod. perspektiv avseende långt mindre betydelsefull än Göteborg. Malmöregionens

särprägel var i stället att den fungerade som ett nationellt centrum för

Förutom en omfattande livsmedelsindustri

livsmedelsproduktion.

1950 fortfarande en roll i

spelade jordbruket betydelsefull regionen.

en av arbetskraften var verksamma inom jordbruket

Ungefär tredjedel

och konsumtionsvaruindustrin tillsammans. I av 1950-talet var

början

Malmö sålunda ett industriellt centrum för inriktad mot den

produktion

nationella marknaden.

År 1950 var andelen inom industrin i Stockholmsregionen

sysselsatta

än motsvarande andelar för och Malmö och

betydligt lägre Göteborg

än Inom industrin dominerade verkstads-

något lägre riksgenomsnittet.

industrin. hälften av de industrisysselsatta återfanns inom

Ungefär

denna. Verkstadsindustrins dominans återspeglade att många av landets största verkstadsföretag en gång hade etablerats i Stockholm. Till stor del var detta ett resultat av det livliga nyföretagande som kännetecknade Stockholm under slutet av 1800-talet. Därmed kom företag som Aga, Alfa Laval, Atlas Electrolux, L.M. Ericsson och Scania

Copco,

Vabis att utgöra industriella kärna. Det mest

huvustadsregionens

med i av 1950-talet var

särpräglade Stockholmsregionen början

emellertid inte industriella struktur.

regionens

sou 1989:69 28

Stockholms mest särpräglade egenskap var i stället den stora offentliga

förvaltningen. År 1950 var andelen sysselsatta i offentlig förvaltning

dubbelt så hög som andelen för riket. Visserligen uppgick andelen endast till men denna verksamhet satte trots detta sin

7.9 procent,

på Stockholm. Staden var sedan gammalt den centrala nationel-

prägel

la noden i Under 1950-talet utvecklades den till att också

järnvägsnätet.

bli en central nod inom flygtrafiken. Huvudstadsfunktionen bidrog sålunda till att Stockholm utvecklades till navet i det nationella kommunikationsnätet. Med detta att

följde regionen samtidigt upp-

nådde en som nationellt servicecentrum. Mer av

position än 40 procent arbetskraften var 1950 sysselsatt inom den

privata tjänstesektorn.

Omkring 1950 var sålunda Stockholm i första hand en nationellt inriktad huvudstadsregion, Göteborg en internationellt orienterad

och medan Malmö var ett industriellt

import- exportnod, primärt

centrum för produktion inriktad mot den nationella marknaden. I dag är bilden en annan.

I samtliga storstadsregioner har andelen sysselsatta inom industrin

reducerats kraftigt. Andelen har mer än halverats i Stockholms- och Göteborgsregionen, vilket innebär en betydligt större reduktion än i riket som helhet. Även minskningen i Malmö - som uppgår till drygt

- I

40 procent överstiger riksgenomsnittet. alla storstadsregionerna ligger

därför andelen sysselsatta inom industrin betydligt under riksgenomsnittet.

Trots detta har Göteborgsregionen bibehållit sin roll som industriellt centrum och ledande exportnod. Det som har skett sedan 1950 är att den nationellt inriktade konsumtionsvaruindustrin i stort sett försvunnit från regionen, medan däremot den internationellt inriktade verkstadsindustrin har fortsatt att Denna expansion inte

expandera. återspeglar

minst bilindustrins i Verkstadsindustrins

expansion regionen. expansion

i har till att förmått sin

regionen bidragit Göteborg upprätthålla

som ledande Industrins ökade i

ställning exportnod. specialisering

regionen har emellertid också till att bilar kommit att en

bidragit spela

allt mer dominerande roll i export. Denna utveckling har

regionens

förstärkts av förändringar inom transportområdet. Det faktum att sjöfrakt har tappat mark till bilfrakt och flygfrakt har inneburit att

Göteborgs ställning som exportnod gradvis försvagats sedan 1950-talet.

I slutet av 1980-talet sålunda endast en femtedel av Sveriges

passerade

export Göteborgs hamn.

sou 1989:69 29

Malmöregionen har däremot omvandlats från ett centrum för nationellt orienterad till ett servicecentrum. Industrin

industriproduktion regionalt

i har utvecklats svagt som den och

Malmöregionen samtidigt privata

Antalet anställda inom konsum-

offentliga tjänstesektorn expanderat.

tionsvaruindustrin har mer än halverats medan sysselsättningen inom

investeringsvaruindustrin förblivit konstant. Samtidigt har sysselsättningen inom företagsinriktade tjänster nästan tredubblats. Syssel-

sättningen inom detta område är i lika stor som sysselsättningen i

dag regionens konsumtionsvaru- och investeringsvaruindustri tillsammans.

Den största ökningen i har emellertid skett inom den

sysselsättningen

offentliga tjänstesektorn. Ar 1985 var sålunda en fjärdedel av ar-

betskraften verksam inom undervisning och sjukvård. Den svaga

i Malmöregionens konsumtionsvaru - och

utvecklingen investeringsvaru-

industri har på detta sätt medfört att omvandlats från ett

regionen

industriellt centrum till att bli ett servicecentrum för södra Sverige.

Även har omvandlats till ett servicecentrum, med

Stockholmsregionen

en stor andel personer verksamma i År 1985 hade var

kunskapsyrken.

fjärde sysselsatt i ett en andel som

Stockholmsregionen kunskapsyrke,

hade ökat med tio sedan 1960 (Bernow 1989). Denna

procentenheter ökning återspeglade bl a att tjänstesektorn under denna period hade

vuxit i betydelse. Sålunda har andelen av arbetskraften som är verksam inom i ökat från 1960 till 75

tjänstesektorn regionen 67 procent drygt

procent. I är i

Stockholmsregionen sysselsättningen företagsinriktad

nästan större än inom

tjänsteproduktion 40 procent sysselsättningen

tillverkningsindustrin. I de två andra är antalet

storstadsregionerna

inom fortfarande 40-60 större

sysselsatta tillverkningsindustrin procent än antalet sysselsatta inom företagsinriktad tjänsteverksamhet. Den stora företagsinriktade tjänstesektorn i Stockholmsregionen återspeglar

två förhållanden.

För det första är den ett för att Stockholm har blivit ett allt

uttryck

mer dominerande nationellt centrum. Inom det privata näringslivet har Stockholms roll som beslutscentrum gradvis förstärkts. Av de 100 största koncernerna i Sverige 1985 hade 65 sitt huvudkontor i Stockholmsregionen. Bland de största svenska företagen, företag med minst 10 000 anställda, var 75 procent stockholmsbaserade. Undantagen var Volvo och SKF i Göteborg, Saab-Scania i Linköping, Stora i Falun, SCA i Sundsvall samt Sandvik i Sandviken. En motsvarande koncentration har skett inom bank- och finansvärlden. Uppskattningsvis 40 procent av antalet sysselsatta inom den finansiella sektorn i riket finns i Stock-

sou 1989:69 30

holmsregionen. Koncentrationen av näringslivets beslutsfunktioner

innebär att en stor regional marknad för företagsinriktade tjänster skapas. Kommunikationssystemens struktur gör det dessutom möjligt att

bearbeta marknader i övriga delar av landet med utgångspunkt från Stockholm.

För det andra är den stora företagsinriktade tjänstesektorn ett uttryck

för att Stockholmsregionen utvecklats till landets ledande importhamn. Det faktum att nästan 40 procent av rikets partihandel samt att mer än

av antalet anställda i finns i

50 procent utlandsägda handelsföretag regionen återspeglar Stockholmsregionens roll som importhamn för ny teknik (Törnqvist 1986). Delar av partihandeln spelar en viktig roll för

av ny teknik. Uppskattningsvis en tredjedel av landets

spridningen

teknikhandelsföretag - vilka svarar för över hälften av sysselsättningen i riket inom området - återfinns i (Johansson och

Stockholmsregionen 1986). Knappt en av teknikhandelsföretagen i Strömquist tredjedel

i utländska koncerner.

regionen ingår

Med Stockholms har att utvecklats till en

omvandling följt regionen

Det har skett en snabb i antalet personer som

viktig mötesplats. ökning

kommer till Stockholm under kortare eller tid för att möta andra

längre

En indikator denna är utvecklingen i flyg-

personer. på utveckling

trafiken. Sedan 1968 har antalet personer som anländer till Arlanda, exklusive mer än femdubblats. Särskilt markant har

hansitpassagerare

tillväxten varit under 1980-talet. Mellan 1978 och 1988 ökade sålunda antalet passagerare som ankom till Arlanda med nästan 140 procent. 6.4

passagerare anlände med Arlanda som slutmål under 1988. Till

miljoner

detta kan som kommer till Stockholm med tåg

läggas de personer

bil. Stockholmsregionens växande popularitet som mötesplats respektive har bidragit till att hotell- och resturangverksamheter expanderat

kraftigt, därför är denna typ av verksamheter starkt överrepresenterad i

regionen.

Stockholms till servicecentrum återspeglar således att

omvandling

nationella roll förändrats. Regionen är inte längre primärt

regionens

en nationellt orienterad Stockholm har i stället

huvudstadsregion.

utvecklats till en central i de nationella och internationella

knutpunkt

nätverken. Stockholm har utvecklats till en central Ny teknik

mötesplats.

förs in till via svensk- och i

Sverige utlandsägda partihandelsföretag

Stockholm. och överförs till svenska stor-

Nya produkter ny teknik

koncerner initiativ från huvudkontoren i Stockholm. Inter-

genom

nationella ekonomiska transaktioner görs upp med av stock-

hjälp

holmsbaserade banker och Nya

finansföretag. organisationsmodeller,

etc. hämtade från utlandet

produktionsfilosofier, marknadskoncept

förmedlas till svenska via stockholmsbaserade konsultföretag.

företag

Framväxten av en dominerande storstadsregion

Storstadsregionernas utveckling under efterkrigstiden har sålunda

medfört en Ökad olikhet mellan de tre regionerna. Stockholm har utvecklats till en central i nationella och internationella

knutpunkt

nätverk. Antalet personer som 1988 Arlanda var mer än tre

passerade

så stor som det antalet passagerare vid

gånger sammanlagda flyg-

platserna i Göteborg och Malmö. Samtidigt har Stockholm utvecklats till en dominerande Nästan hälften av det totala

importhamn. import-

värdet 1984 genom lokaliserade i

gick företag Stockholmsregionen.

var särskilt dominerande inom serviceimporten.

Stockholmsföretagen

Mindre än 20 procent av genom företag i

importvärdet gick Göteborg och har upprätthållit sin position som Malmöregionen. Göteborg

industricentra och samtidigt som denna roll i ökad

exporthamn,

utsträckning kommit att bäras upp av en enda industri - bilindustrin. Nästan en femtedel av den svenska exporten, uttryckt i värde, kom från företag i Göteborgsregionen. Malmö däremot har omvandlats till ett

servicecentrum för omgivande regioner i södra Sverige.

Med denna har också att Stockholm fått en allt mer

utveckling följt

dominerande roll i det nationella systemet. Varken eller

Göteborg

Malmö har den bredd som krävs för att de skall kan

näringsmässiga

kunna konkurrera med Stockholm. Det kan därför finnas skäl att

ifrågasätta om Malmöregionen i dag förtjänar beteckningen storstads-

Med avses i detta fall inte endast att

region. begreppet storstadsregion

en förutsätts en viss storlek. En storstads-

regions befolkning överstiga

förutsätts dessutom en nationell roll i något avseende.

region spela

förmår ännu - tack vare bilindustri -

Göteborg mycket regionens

sin som en nationell Sjöfraktens

upprätthålla position exporthamn.

minskade i förhållande till och flyg-

betydelse landsvägstransporter

transporter bidrar emellertid till att gradvis försvaga även Göteborgs nationella roll. Resultatet kan sikt bli att endast Stockholmsregionen

på

framstår som en med en speciell nationell funktion,

storstadsregion

medan och kan komma att reduceras till

Göteborgs- Malmöregionen befolkningsstora regionala servicecentra.

å :Awran-é a -aasmá um

m

i “

. mrzmrsmxeagzgia^ .gsm 5 1 å

i-rxwâiw_ w

%

3$.XTI-*.«Så›3§§?fc!“a›§-å“.:á..

:samtala-anv iasxyasLigámmáxfa

-Qa-:naixzi :s:- çäwz ?Elzm *zêâatâxáe re in

láw :gäeaaxiøsmk

= i

zäzsmma» L

Ö åwáüáxáwf

if:

*m*

I

ghd :säga:

*

. sem

3. STOCKHOLMSREGIONENS UTVECKLING

Stockholmsregionen omfattar i denna studie kommunerna i Stockholms län med undantag för Norrtälje. Dessutom i Håbo

ingår regionen

kommun i län, vilket innebär att totalt 25 kommuner i

Uppsala ingår

regionen. Dessa kommuner omfattar 6 630 km och hade vid

en yta på

utgången av 1988 en befolkning som till

uppgick 1 588 112 personer.

Mälarens utlopp i att regionen ett karakteristiskt sätt

Östersjön gör på

uppdelas i en södra och en norra del. I denna därför

analys uppdelas

i tre - Södertörn samt

Stockholmsregionen delregioner Stockholm,

Stockholm - omfattar i detta

Arlandaregionen. sammanhang kom-

munerna Stockholm, Nacka, Solna, och

Sundbyberg, Danderyd Lidingö.

Denna är vald därför att dessa kommuner under

avgränsning mycket

tid har som en Södertörn

lång fungerat sammanhängande stadsbildning.

omfattar åtta kommuner öster och söder om Nacka och Stockholm -

Värmdö, Tyresö, Haninge, Huddinge, Botkyrka, Salem, Södertälje och

Nynäshamn, medan Arlandakorridoren innefattar elva kommuner väster och norr om Stockholm -

Ekerö, Järfälla, Sollentuna, Upplands Väsby, Täby, Vaxholm, Österåker, Vallentuna, Sigtuna, Upplands Bro samt

Håbo (jfr figur 1).

Figur 1: Stockholmsregionens i indelning delregioner.

sou 1989:69 34

Stockholmsregionens utvidgning och omvandling

År 1950 fanns det totalt drygt en miljon invånare i Stockholmsregionen.

850 000 av dessa bodde i Stockholm - dvs de sex kommuner

Omkring

som i denna studie räknas till Stockholm. Något över 100 000 personer bodde Södertörn, medan i Arlandakorridoren endast

på befolkningen

uppgick till 73 000 personer.

Stockholm kännetecknades vid denna av en stor privat

tidpunkt

arbetskraften -

45 procent av - dvs ca 100 000 personer

tjänstesektor.

arbetade inom denna. De dominerade

personinriktade tjänsterna

Nästan var i Stockholm arbetade inom

storleksmässigt. fjärde sysselsatt

detta område. Antalet inom industrin var cirka 20000

sysselsatta

fler. hälften av de var verksamma

personer Ungefär industrisysselsatta

inom Verkstadsindustrin.

Södertörn var vid den aktuella tidpunkten en utpräglad industriregion.

- eller 49 - Nästan hälften av de sysselsatta 24 000 personer procent

arbetade inom tillverkningsindustri och byggnadsverksamhet.

Verkstadsindustrin - maskinindustrin samt

transportmedelsindustrin,

elektroindustrin - var med sina 9000 anställda den dominerande

branschen.

Arlandakorridoren 1950 den i särklass minsta ar-

representerade

betsmarknaden i Endast 26000 personer var

Stockholmsregionen.

i denna del av vilket var lite mer än

sysselsatta Stockholmsregionen

hälften av antalet i Södertörn. Denna del av Stockholms-

sysselsatta

hade 1950 klar Andelen sysselsatta

regionen ingen näringsmässig profil.

inom var i förhållande till Stockholmsregionens

primärnäringarna hög

delar - medan industrin en mindre roll än

övriga - 15 procent spelade

i de delarna. Trots detta var en av arbetskraften

övriga fjärdedel

verksam inom företrädesvis inom verkstads-

tillverkningsindustrin,

industrin. En av arbetskraften återfanns inom den privata

tredjedel

vilket var än i Stockholm men högre än i Söder-

tjänstesektorn, lägre

törn.

sedan 1950 har inneburit att Stockholmsregionen ändrat

Utvecklingen

För det första har i vuxit från 1 miljon

skepnad. befolkningen regionen

1950 till drygt 1,5 1985. Detta innebar att Stockholmsregionens

miljoner

andel av landets ökade från 15 procent 1950 till 19 procent

befolkning

1985. Med att i regionen

befolkningsökningen följer bosättningsmönstret

sou 1989:69 35

förändrats radikalt, då hela ökningen skett utanför Stockholm. Stockholms var således endast större 1985 än den

befolkning obetydligt

var 1950 - 864 000 mot 850 000. Hela tillväxten har således tillfallit Södertörn och Arlandakorridoren vars under

sammanlagda befolkning

den aktuella ökat från 174 000 personer till 686 000 personer.

perioden

Detta innebär att Stockholms andel av

Stockholmsregionens befolkning

minskat från 83 procent till 56 procent. 23 procent av regionens befolkning bodde 1985 på Södertörn, medan de resterande 21 procenten bodde i Arlandakorridoren.

För det andra har det skett en omfattande i

strukturomvandling

samtliga delar av Stockholmsregionen. Stockholms karaktär av ett

centrum för tjänsteproduktion har visserligen förstärkts, men inriktningen på tjänsteproduktionen har förändrats. Antalet sysselsatta

inom den privata har sålunda inte

personinriktade tjänsteproduktionen

ökat sedan 1950. har i stället skett inom den

Sysselsättningsökningen företagsinriktade samt inom den tjänsteproduktionen offentliga

omsorgssektorn. Antalet personer som är inom den först-

sysselsatta

nämda typen av tjänsteproduktion har ökat med 100 000 personer sedan 1950 och 1985 till 140 000 personer. Därmed är

uppgick företagstjänster

den klart dominerande verksamheten i Stockholm.

sysselsättningsmässigt

Sysselsättningen har under samma period ökat med 60 000 personer inom den medan minskat

offentliga omsorgssektorn, sysselsättningen

med 37 000 personer inom

tillverkningsindustrin.

På motsvarande sätt har antalet inom vuxit

sysselsatta tj änsteproduktion

i såväl Södertörn som Arlandakorridoren. I av dessa delar

kraftigt ingen av Stockholmsregionen spelar emellertid de företagsinriktade tjänsterna

en så dominerande roll som i Stockholm. Detta är ett resultat av att dessa delar av till skillnad från Stockholm,

Stockholmsregionen,

en inom alla av verksamheter -

uppvisar sysselsättningsökning typer med undantag för primärnäringarna inom vilka sysselsättningen minskar

med 5 000 personer - under perioden 1950-1985. Sysselsättningen inom industri och byggnadsverksamhet ökade exempelvis med tillsammans 32 000 personer de två delregionerna. En procentuellt stor sysselsättningsökning inom tjänstesektorn har inneburit att industrins relativa betydelse för sysselsättningen har reducerats. Såväl Södertörn som Arlandakorridoren framstår i dag som expansiva regioner med ett differentierat näringsliv och en stor sektor.

offentlig

sou 1989:69 36

Femtiotalet - Stockholms expansion

Under 1950-talet växte i Stockholmsregionen med 196 000

befolkningen

personer, vilket motsvarade en ökning på 19 procent. Be-

var särskilt markant på Södertörn och i Arlanda-

folkningsökningen

korridoren, vars befolkning ökade med 48 procent, medan ökningen i Stockholm endast uppgick till 13 procent.

Stockholmsregionens snabba under 1950-talet

befolkningsökning

en snabb i regionens centrum.

återspeglade sysselsättningstillväxt

Sålunda ökade antalet sysselsatta i Stockholm med 18 procent, vilket innebar att 79 000 nya tillkom under detta årtionde.

arbetsplatser

Motsvarande tillväxttakt i Arlandakorridoren var 17 procent, vilket innebar 4 500 nya medan sysselsättningen i Södertörn

arbetsplatser,

minskade med 7.5 Detta innebar att i

procent. sysselsättningen

ökade tre så som i riket. Industrin -

Stockholmsregionen gånger mycket

inklusive byggnadsverksamhet - svarade för mer än hälften av syssel-

i De uppvisade sättningsökningen regionen. företagsinriktade tjänsterna

emellertid - med en 62 procent - den största procentuella

ökning på

Den snabba tillväxten inom denna del av

sysselsättningsökningen.

medförde att andelen i företagsinriktade

tjänstesektorn sysselsatta

mellan 1950 och 1960 ökade från omkring 10 till 13 procent.

tjänster

inom industri och byggnadsverksamhet var

Sysselsättningsökningen

starkt koncentrerad till Stockholm d v s Stockholm, Nacka, Sundbyberg, Solna, Danderyd och Lidingö kommun. Drygt 90 procent av syssel-

inom dessa verksamheter kom i Stockholm. Denna

sättningstillskottet

koncentration bl a dominerande roll i

återspeglade Stockholms

Stockholmsregionen under 1950-talet. Ar 1950 fanns sålunda drygt 80 procent av inom industri och i

arbetsplatserna byggnadsverksamhet

Stockholm. Koncentrationen emellertid också att industrin

återspeglade

i Stockholm 1950 hade en struktur som var väl anpassad till det efterfrågemönster och den konkurrenssituation som kännetecknade 1950-talet.

Konsumtionsvaruindustrin var Den

exempelvis underrepresenterad.

svarade endast för cirka av varav

30 procent industrisysselsättningen,

huvuddelen återfanns inom livsmedelsindustrin. Livsmedelsindustrins

kännetecknades av att de i huvudsak avsattes på den lokala

produkter

marknaden. Mindre än 10 procent av de var

industrisysselsatta

verksamma inom textil- och konfektionsindustrin. Detta innebar att

sou 1989:69

sysselsättningen i Stockholm endast drabbades av det ökade

marginellt

omvandlingstryck som svensk textilindustri utsattes för under 1950-talet. Trots detta så minskade inom konsumtionsvaruindustrin

sysselsättningen

med 18 procent, en som med

minskning översteg riksgenomsnittet några

procentenheter. Detta motsvarade emellertid endast 7 000

knappt

personer. Minskningen inom konsumtionsvaruindustrin motsvarade endast en femtedel av inom delar av

ökningen övriga tillverknings-

industrin.

Industristrukturen i Stockholm dominerades av maskin- och elektroindustri. Antalet anställda inom dessa branscher hade fördubblats sedan mitten av 1930-talet. Stockholm var 1950 centrum för landets elektroindustri. Hälften av i inom denna industri

arbetsplatserna Sverige

återfanns i Stockholm. Särskilt stark var Stockholms inom

ställning

svagströmsindustrin. Vid denna fanns det fortfarande ett

tidpunkt betydande inslag av tillverkning av konsumtionsvaror inom svagströms-

industrin. Sålunda hade Stockholm varav den

fyra glödlampsfabriker,

största - - hade 1 000 anställda. Den konsum-

Lumalampan omkring

tionsvaruinriktade delen av minskade gradvis under

svagströmsindustrin

1950-talet, medan den del av industrin som tillverkade

investeringsvaror

expanderade. Antalet anställda inom ökade

investeringsvaruindustrin

sålunda med 20 000 personer - vilket motsvarade 35 procent - under 1950-talet. i Stockholms ökade

Sysselsättningen investeringsvaruindustri

därmed något mer än i landet som helhet.

Till detta skall läggas att inom industri - i första

sysselsättningen övrig

hand industri och kemisk industri -

grafisk ökademed 15 000 personer, vilket motsvarade en

ökningstakt på 62 procent. Okningen återspeglade

i första hand en snabb inom den industrin.

expansion grafiska

Utvecklingen under 1950-talet innebar att industri

Stockholmsregionens

ytterligare koncentrerades till Stockholm. Sålunda ökade Stockholms andel av regionens industrisysselsättning från 83 till 86 procent. En motsvarande koncentration skedde inom den företagsinriktade.

tjänstesektorn, där Stockholms andel av regionens sysselsättning ökade

från 91 till 92 procent. Denna geografiska koncentrationsprocess inom det var bl a ett för att det

privata näringslivet naturligtvis uttryck

fortfarande fanns i de sex centrumskommunerna.

expansionsutrymme Samtidigt var utvecklingsmönstret ett utslag av att Stockholmsregionen

under 1950-talet ännu inte som en

fungerade integrerad region.

sou 1989:69 33

1950-talet av att på allvar började sprida sig från

präglades bosättningen

Stockholm till Södertörn och Arlandakorridoren. I dessa delar av

ökade sålunda med 43 respektive 53

Stockholmsregionen befolkningen

under 1950-talet. I norra delar var denna befolk-

procent regionens

huvuddrivkraften bakom med 4 500

ningsökning sysselsättningsökningen

under femtiotalet. hälften av denna ökning inträffade personer Ungefär innom den offentliga vilket motsvarade en ökning på 64

tjänstesektorn,

procent. Till detta skall läggas att antalet anställda inom byggnadsverksamhet under samma period ökade med 38 procent.

Industrin i Arlandakorridoren däremot en splittrad bild.

uppvisade

inom konsumtionsvaruindustrin minskade kraftigt - 35

sysselsättningen

- medan ökade sin sysselsättning med

procent investeringsvaruindustrin

39 procent. Resultatet blev att fick en allt mer

investeringsvaruindustrin

dominerande roll inom industrin. Över av arbetskraften

60 procent inom industrin arbetade inom denna i slutet av femtiotalet.

Trots den minskade sysselsättningen med

kraftiga befolkningsökningen

7.5 procent i Södertörn under 1950-talet. Detta var ett resultat av att såväl industrin som den privata tjänstesektorn minskade sin sysselsättning. Inom industrin halverades inom konsum-

sysselsättningen

tionsvaruindustrin som inom in-

samtidigt sysselsättningsökningen vesteringsvaruindustrin endast uppgick till 15 procent. Sysselsättnings-

inom den dessutom endast

ökningen offentliga tjänstesektorn uppgick

till 22 procent.

Den svaga i Stockholmsregionens södra sysselsättningsutvecklingen

delar innebar att från Södertörn till Stockholm successivt

inpendlingen

ökade under årtiondet. Söder kom därför allt mer att få karaktären av en en som kom att ytterligare

förortsregion, utvecklingstendens

förstärkas under 1960-talet.

Sextiotalet - framväxten av en Arlandakorridor

fortsatte att öka under 1960-

Stockholmsregionens befolkning kraftigt

talet, även om tillväxttakten avtog i med 1950-talet.

något jämförelse

1960-talets befolkningsökning 226 000 personer motsvarar en ökning

på

på 18 procent. I absoluta tal var befolkningsökningen dock något större på 1960-talet än den var under 1950-talet, vilket fick till följd att även

sysselsättningen ökade något mer på 1960-talet. Sysselsättningsökningen

framför allt i snabba expansion. Inom den

tog sig uttryck tjänstesektorns

sou 1989:69 39

privata och offentliga tjänstesektorn ökade sysselsättningen med 132 000

personer. minskade antalet i regionen inom

Samtidigt sysselsatta tillverkningsindustrin med 45 500 personer.

Under 1960-talet flyttades tyngdpunkten i regionens tillväxt från

Stockholm till Södertörn och Arlandakorridoren. Något som bl a tog sig uttryck i att befolkningen började minska i centrum och att hela

regionens befolkningsökning ägde rum i de norra och södra delarna,

vars befolkning ökade med 246 000 personer, eller med hela 95 procent. Under samma period minskade Stockholms befolkning med 2 procent.

i naturligtvis delvis

Befolkningstillväxten regionens periferi återspeglade

att från denna till Stockholm fortsatte att öka. En del av

pendlingen

Södertörn och i Arlandakorridoren åter-

befolkningsökningen på

speglade därför att dessa delar av Stockholmsregionen under 1960-talet på allvar började tas i anspråk för bostadsområden. Detta förklarar emellertid endast en mindre del av tillväxten. Under det aktuella årtiondet också arbetsmarknaden i dessa två delar av

började nämligen

allvar växa. Nästan två av syssel-

Stockholmsregionen på tredjedelar

i skedde i Södertörn och

sättningsökningen Stockholmsregionen

Arlandakorridoren.

Arlandakorridoren var centrum under

Stockholmsregionens expansiva

sextiotalet - såväl befolkningen som sysselsättningen fördubblades.

Detta innebar att 30 procent av Stockholmsregionens sysselsättnings-

inträffade i en del där 10 procent av dess befolkning

ökning knappt bodde vid årtiondets början. Korridorens befolkningsökning återspeglade till stor del dess näringsmässiga utveckling.

Den i Arlandakorridoren utmärktes av att

näringsmässiga utvecklingen

typer av verksamheter utom växte. Delar av

samtliga primärnäringarna

tjänstesektorn växte mycket snabbt. inom företags-

sysselsättningen

inriktade ökade med 530 procent, vilket innebar 4 100 personer.

tjänster

En orsak till denna snabba ökning var utbyggnaden av Arlanda

viktig

Arlanda hade också direkta effekter i

flygplats. på sysselsättningen

Arlandakorridoren, då den medförde att sysselsättningen inom kommunikationsområdet ökade med 171 procent - dvs 3 300 personer.

var också en orsak till att antalet anställda inom

Flygplatsen bidragande

fördubblades under detta årtionde.

byggnadsverksamheten

Totalt ökade den sin med 13 000

privata tjänstesektorn sysselsättning

personer. Detta innebar att denna sektor svarade för 42 procent av

sou 1989:69 40

Arlandakorridorens inom den

sysselsättningsökning. Expansionen

offentliga sektorn svarade för 36 procent av ökningen, vilket innebar att 11 000 nya offentliga tjänster tillskapades. Antalet anställda inom vård och omsorg ökade med 246 procent, inom utbildning med 200 procent samt inom offentlig förvaltning med 107 procent. Denna tillväxttakt låg mer än dubbelt så högt som tillväxten i riket, vilket får tillskrivas den

snabba befolkningsökningen.

Även inom industrin ökade sysselsättningen om än i mindre omfattning. Industrisysselsättningen ökade med 3 500 personer, vilket motsvarade endast Då i riket under samma

46 procent. industrisysselsättningen

årtionde minskade med 9 procent framstod Arlandakorridoren under 1960-talet också som ett expansivt industriellt centrum. Tillväxten var vid denna koncentrerad till elektroteknisk industri samt

tidpunkt plastvaruindustri.

Den snabba tillväxten i Arlandakorridoren under sextiotalet var sålunda ett resultat av en expansion på bred front. Såväl industri, privata

tjänster samt offentliga tjänster expanderade. Utvecklingen inom

tjänstesektorn följde det nationella mönstret, även om utbyggnaden av

Arlanda flygplats samt den snabba befolkningsökningen gjorde att

tillväxttakten markant inom

översteg riksgenomsnittet. Expansionen

avvek däremot från det nationella

tillverkningsindustrin utvecklings-

mönstret. I detta fall får till stor del ses som

sysselsättningsökningen

ett resultat av att omlokaliserade verksamheter inom

industriföretag

från Stockholm till Arlandakorridoren och

Stockholmsregionen

Södertörn.

Industrins inom Stockholmsregionen innebar att

omlokalisering industrisysselsättningen också ökade på Södertörn. Sysselsättnings-

ökningen på 7 000 personer motsvarade 40 procent. Maskinindustri, elektroteknisk industri samt läkemedelsindustri svarade den största

_för

inom Aven i övrigt

sysselsättningsökningen tillverkningsindustrin.

överensstämde i Södertörn med motsvarande

utvecklingsmönstret

mönster i Arlandakorridoren. inom kommunika-

sysselsättningen

tionsomrädet ökade men bara med 55 procent. sysselsättningen inom den ökade med 3 000 personer, vilket

företagsinriktade tjänstesektorn

dock endast motsvarade Inom den privata tjänstesektorn

258 procent. var med andra ord tillväxttakten hög, men samtidigt markant lägre än i Arlandakorridoren. Det är att Arlanda är en till

möjligt förklaring

denna nivåskillnad.

sou 1989:69 41

Mer anmärkningsvärt är att inom den

sysselsättningsökningen offentliga

sektorn endast var större Södertörn än i Arlanda-

obetydligt på

korridoren. Antalet anställda inom denna sektor ökade med 13 400 personer i den förstnämnda delen av vilket

Stockholmsregionen,

motsvarade av den totala Utveck-

38 procent sysselsättningsökningen.

lingen innebar att antalet sysselsatta inom den sektorn ökade

offentliga

med 192 procent, vilket kan med motsvarande 171

jämföras ökning på

procent i Arlandakorridoren. Liksom vad gäller Arlandakorridoren var den kraftiga inom den sektorn

sysselsättningsökningen offentliga

betingad av den stora Södertörn.

befolkningsökningen på

Ovanstående siffror illustrerar en skillnad i

avgörande utvecklings-

mönstret mellan Södertörn och Arlandakorridoren.

Befolknings-

i söder var till stor del ett resultat av att förorterna

ökningen på

Södertörn byggdes ut och att pendlingen till Stockholm ökade. Sålunda

översteg befolkningsökningen i absoluta tal med Sysselsättningsökningen

tre och en halv I Arlandakorridoren ökade

gång. sysselsättningen

samtidigt nästan lika mycket i absoluta tal

befolkningsökningen. Expan-

sionen i Arlandakorridoren var därför i första hand ett för

uttryck produktionslivets utveckling.

Sextiotalet innebar för Stockholms vidkommande en omstruk-

kraftig

turering. Sysselsättningen inom industrin minskade med 56 000 personer, vilket motsvarade - inom

37 procent. Investeringsvaruindustrin

vilken minskade med 42 - svarade för 60

sysselsättningen procent

procent av minskningen. Även kommunikationssektorn en

uppvisade

mindre reduktion - vilket sannolikt kan tillskrivas utrikes- - 4 procent flygets flyttning från Bromma till Arlanda.

Byggnadsverksamhet och övriga delar av tjänstesektorn uppvisade sysselsättningsökningar. Inom företagsinriktade ökade sysseltjänster

sättningen med 40 OOO personer eller 57 Hälften av denna procent. ökning skedde inom partihandel, 15 000 i

nya arbetsplatser skapades

uppdragsverksamhet medan 5 000 tillkom inom bank- och finansverksamhet. sysselsättningen inom vård ökade

utbildning, och omsorg

med 36 000 vilket innebar att tillväxttakten inom detta personer, område var lägre än för riket som genomsnitt.

Sysselsättningsökningen i Stockholm - 7 procent - bars sålunda upp av en fortsatt expansion inom de samt av den

företagsinriktade tjänsterna

sou 1989:69 42

inom den offentliga offentliga tjänsteproduktionen. Expansionen

sektorn en nationell medan tillväxttakten inom

återspeglade utveckling, var ett uttryck för en fortgående regional företagsinriktade tjänster specialisering.

- och

Sjuttiotalet stagnation expansion

innebar en markant reduktion i befolkningstillväxten i

Sjuttiotalet

Såväl inflytning till som utflyttning från regionen

Stockholmsregionen.

minskade - den förstnämnda än den sistnämnda till följd av

kraftigare

och av att blev mindre.

en svag konjunkturutveckling ungdomskullarna

Resultatet blev att befolkning endast ökade med

Stockholmsregionens

55 000 eller 3.8 procent under 1970-talet. Trots detta ökade personer i endast obetydligt mindre än under 1960-

sysselsättningen regionen

talet - 14 procent jämfört med 17 procent.

Detta var tack vare att arbetskraftsresurser inom

möjligt outnyttjade

mobiliserades i stor skala. Under skedde det

regionen sjuttiotalet

sålunda en dramatisk av kvinnors förvärvsfrekvens i Stock-

höjning

- från 1970 till 80 procent 1980. Samma

holmsregionen 60 procent

kunde iakttas i riket, men här var ökningen långsammare

utveckling

och i Stockholms län 1988). Den

(Regionplanekontoret länsstyrelsen

snabba i kvinnors förvärvsfrekvens möjliggjordes av en

ökningen

omfattande inom den tjänsteproduktionen. Sålunda

expansion offentliga

ökade antalet anställda inom denna med 78 000 personer i Stockvilket innebar att den sektorn stod för 80

holmsregionen, offentliga av i Enbart sysselsättningsprocent sysselsättningsökningen regionen.

tillväxten inom vård och motsvarade 59 procent av den

omsorgssektorn

totala Trots den snabba tillväxten inom den

sysselsättningsökningen.

så minskade andel av de

offentliga sektorn, Stockholmsregionens

i landet inom detta område under 1970-talet. Detta var ett

sysselsatta

för att tillväxttakten inom den sektorn var ännu högre

uttryck offentliga

i rikets övriga delar.

inom industrin fortsatte, även om takten i

Strukturomvandlingen

under 1970-talet. inom

omvandlingen reducerades, sysselsättningen

minskade med 12 900 personer, vilket

tillverkningsindustrin ytterligare

emellertid var mindre än en av minskningen under 1960-talet.

tredjedel

Den största inträffade i maskinindustrin,

sysselsättningsminskningen

elektroteknisk industri samt Stagnationen i

transportmedelsindustrin.

innebar dessutom att minskade

befolkningsökningen bostadsbyggandet

sou 1989:69 43

under andra hälften av sjuttiotalet. Resultatet blev att syssel-

kraftigt

sättningen inom byggnadsverksamheten halverades under detta årtionde.

Det inomregionala utvecklingsmönstret var detsamma under 1970-talet

som under 1960-talet. Södertörn och i Arlanda-

sysselsättningen på

korridoren ökade markant mer än i Stockholm. En skillnad i förhållande till 1960-talet kunde dock märkas. Medan

sysselsättnings-

ökningen i Stockholm var lika stor under de två åriondena, så

ungefär

nästan halverades tillväxttakten i de två andra delarna av

regionen.

Detta resulterade också i att skillnaden i tillväxttakt mellan Arlandakorridoren och Södertörn minskade. Den tillväxten var en

dämpade

konsekvens av att inom

sysselsättningen byggnadsverksamheten

minskade samt att ökade inom företrädes-

sysselsättningen långsammare

vis tjänster samt förvalt-

tillverkningsindustri, personinriktade offentlig

ning.

Den uppvisade stor likhet mellan Södertörn

näringsmässiga utvecklingen

och Arlandakorridoren. inom industrin ökade med

sysselsättningen

1 300 4 100 personer. I båda dessa två delar av Stockholms-

respektive

var det som svarade för huvuddelen

regionen investeringsvaruindustrin av ökningen. På Södertörn spelade transportmedelsindustrin en viktig

roll i detta inom denna bransch ökade

sammanhang. Sysselsättningen

med 2 500 personer. I Arlandakorridoren ökade inom

sysselsättningen

och telekommunikation tillsammans med lika mycket.

clatorproduktion

Ar 1980 uppgick antalet sysselsatta inom dator och kontors-

i Arlandakorridoren till 1 300 personer, medan

maskinproduktion

endast 25 personer var verksamma inom denna typ av produktion på

i Södertörn.

På såväl Södertörn som i Arlandakorridoren ökade antalet anställda inom vård och omsorg med omkring 200 procent. På Södertörn fördubblades dessutom antalet anställda inom utbildning samtidigt som antalet personer verksamma inom offentlig förvaltning ökade med 46 procent. Sysselsättningen inom den offentliga sektorn ökade sålunda med nästan 25 000 personer, vilket motsvarade nästan tre

fjärdedelar

av den totala Detta innebar att andelen

sysselsättningsökningen.

sysselsatta inom den sektorn under 1970-talet ökade från 25

offentliga

till 39 procent. inom den offentliga sektorn var sålunda

Expansionen

huvuddrivkraften bakom på Södertörn under

sysselsättningsökningen

1970-talet.

sou 1989:69 44

var likartad, om än inte lika i Arlanda-

Utvecklingen utpräglad,

korridoren. Här motsvarade inom den

sysselsättningsökningen offentliga

sektorn endast en tredjedel av den totala sysselsättningsökningen. Den

en förhållandevis viktigare roll i Arlanda-

privata tjänstesektorn spelade

korridoren. inom de tjänsterna ökade

sysselsättningen företagsinriktade

med eller 120 procent. Inom samfärdsel ökade syssel-

5 900 personer

med 3 300 vilket motsvarar en ökning på 63

sättningen personer,

procent.

i Stockholm ett särpräglat mönster. För det

Utvecklingen uppvisade

första fortsatte sysselsättningen inom industrin att minska, även om takten i minskningen var lägre än under 1960-talet. 18 000 arbetsplatser försvann inom tillverkningsindustrin i Stockholm under 1970-talet.

Endast inom instrumenttillverkning och läkemedelsframställning ökade

inom läkemedelsindustrin fördubb-

sysselsättningen. sysselsättningen lades, medan inom instrumenttillverkning uppgick till 55 ökningen

Då antalet anställda i dessa båda branscher var litet i utprocent.

innebar den tillväxten endast ett tillskott på

gångspunkten kraftiga

tillsammans 2 500 nya arbetstillfällen.

För det andra reducerades tillväxttakten inom den företagsinriktade

ökade i denna typ av verk-

tjänstesektorn. Visserligen sysselsättningen

samhet med 14 500 Detta var endast en tredjedel av

personer. drygt

under 1960-talet. 1960-talets sysselsättningsökning på 57

ökningen

reducerades under 1970-talet till en ökning på 13 Trots

procent procent.

denna reduktion av tillväxttakten var de tjänsterna den

företagsinriktade

verksamhet som - efter de vård- och -

offentliga omsorgstjänsterna

med det största tillskottet av arbetsplatser under 1970-talet.

bidrog

För det tredje utmärktes den offentliga förvaltningen av en mycket svag

Antalet anställda inom den offentliga för-

sysselsättningsökning.

ökade endast - i Stockholm valtningen med 2 700 personer - 5 procent under 1970-talet. Denna i förhållande till riket svaga ökning

mycket

förklaras av att 10 000 inom den statliga för-

ungefär arbetsplatser

utlokaliserades från Stockholm under 1973-1980

valtningen perioden

1989:8 A).

(Statskontoret

Den i Stockholm under 1970-talet, kom-

svaga befolkningsökningen

binerat med en innebar i första hand

fortgående sysselsättningsökning,

en av kvinnors förvärvsfrekvens. Den svaga befolk-

kraftig ökning

bidrog också till att skapa en stram arbetsmarknad i

ningsökningen

regionen. Ar 1972 var sålunda bland män i Stockholm

arbetslösheten

ca 10 procent lägre än i riket. Ar 1980 hade skillnaden ökat så att arbetslösheten endast var hälften så i En

hög Stockholmsregionen.

liknande kunde iakttas för kvinnor. Den ar-

utveckling kvinnliga

betslösheten låg 1970 40 procent än arbetslösheten i riket.

lägre Ett gap som 1980 hade ökat till 60 procent och läns-

(Regionplanekontoret

styrelsen i Stockholms län 1988). Den gynnsamma arbetsmarknadsutvecklingen i förklaras - förutom av den

Stockholmsregionen svaga

befolkningsökningen - av att regionen endast drabbades av

marginellt

de strukturproblem som svensk industri fick i kölvattnet av

oljekrisen

1974. Visserligen minskade i Stockholmsre-

industrisysselsättningen

gionen något mer än i riket. Denna minskning var emellertid

kopplad

till den långsiktiga omvandlingsprocessen i och inte ett resultat regionen

av oljekrisen. Det förhållande att i stor

Stockholmsregionen utsträckning

saknade tung Verkstadsindustri, stora varv, och en

metallframställning

omfattande av kemiska råvaror till att

produktion bidrog oljekrisens

direkta effekter på regionens industri blev små.

Ättiotalet - Stockholms revitalisering

Under 1970-talet ökade antalet sysselsatta i nästan

Stockholmsregionen

dubbelt så mycket som Detta mönster förstärktes under

befolkningen.

första hälften av 1980-talet. Under 1980-1985 ökade sålunda

perioden sysselsättningen i Stockholmsregionen med 98 000 personer, samtidigt

som endast ökade Detta innebar att

befolkningen med 34 000 personer. såväl takten i som i

sysselsättningsökningen befolkningsökningen steg.

Utvecklingen under 1980-talet har också inneburit ett brott i det

gamla

utvecklingsmönstret. Stockholmsdelen av regionen föreföll ha revitaliserats. För första gången sedan 1960-talet ökade åter i

befolkningen

Stockholm. Sysselsättningstillväxten var nästan lika hög som under 1950talet, vilket innebar att den var mer än dubbelt så som under 1960-

hög

och 1970-talet. Tre förhållanden förklarar den ökade

sysselsättningen

i Stockholm.

För det första skedde det en dramatisk i industrins

omsvängning

utveckling. Medan inom industrin i Stockholm

sysselsättningen

minskade med under 1970-talet, så ökade

19 procent sysselsättningen

med under 1980-talets fem första år. En

drygt 2 procent sysselsättnings-

minskning på 18 300 personer omvandlades på detta sätt till en

ökning

sou 1989:69 45

1 600 personer. Den i absoluta tal största sysselsättningsökningen har

på

inträffat inom av elektriska där sysselsättningen

tillverkning produkter,

ökat med 2 000 personer. Läkemedelsindustrin (26 procent) och

av datorer var de delar av industrin som

tillverkning (22 procent)

den snabbaste Då dessa två delar av

uppvisade sysselsättningstillväxten.

industrin 1985 endast svarade för 7 procent av den totala industri-

i Stockholm betyder deras snabba tillväxt dock än så

sysselsättningen

länge förhållandevis lite totalt sett.

Det andra utmärkande i Stockholms utveckling under 1980-talets

draget

var den ökade tillväxttakten inom de företagsinriktade

inledning

Under 1980-talets första fem år var

tjänsterna (Reitberger 1986).

inom denna typ av verksamhet endast betydligt

sysselsättningsökningen

mindre än motsvarande under hela 1970-talet. Det innebar att

ökning

i Stockholm var antalet sysselsatta inom den företagsinriktade tjänstesektorn 1985 nästan dubbelt så stort som antalet sysselsatta inom industrin. Accelerationen i tillväxten inom den företagsinriktade

var till stor del ett resultat av som

tjänstesektorn konjunkturuppgången

inleddes 1983. De i den ekonomiska situationen som den

förbättringar

medförde för den svenska bl a i en

tillverkningsindustrin tog sig uttryck ökad efterfrågan på företagsinriktade tjänster.

Den drivkraften bakom i Stockholm är

tredje sysselsättningsökningen

den sektorns tillväxt. Under 1980-1985 ökade

offentliga perioden

inom denna med 14 vilket innebar samma

sysselsättningen procent,

som under 1970-talet. Detta är med tanke

ökningstakt anmärkningsvärt

att tillväxttakten inom den sektorn i riket halverades under

på offentliga

första hälften av 1980-talet.

Trots Stockholms Södertörn och Arlanda-

revitalisering expanderade

korridoren fortfarande snabbare än Stockholm. Medan befolkningen ökade med i Stockholm mellan 1980 och 1985, ökade den

2.1 procent med 7.3 2.8 i Arlandakorridoren och på Södertörn.

respektive procent

Medan med 8 i Stockholm var mot-

sysselsättningen steg procent

svarande 24 i Arlandakorridoren och på

ökning respektive 20 procent

Södertörn.

Också under 1980-talets första hälft framstod Arlandakorridoren som

den mest delen av Stockholmsregionen, även om tillväxtgapet expansiva

till Södertörn hade reducerats avsevärt sedan 1960-talet. Tillväxten längs Arlandakorridoren baserades tillväxt inom samtliga näringsgrenar

på

sou 1989:69 47

med undantag för betydelse för primärnäringarna. Primärnäringarnas var emellertid varför effekten av minskningen sysselsättningen marginell inom primärnäringarna var negligerbar.

Den största skedde inom den offentliga sektorn. sysselsättningsökningen Inom denna ökade med 7 600 personer, vilket sysselsättningen motsvarade 22 procent. sysselsättningen inom den företagsinriktade ökade med 36 procent, vilket innebar 3 900 nya tjänsteverksamheten ökade inom industrin med 2 000 arbetsplatser. Slutligen sysselsättningen eller Denna tillväxt skedde i första hand inom personer 13 procent. av maskiner, där Ökade med 2 700 tillverkning sysselsättningen Huvuddelen av denna ökning inom datorpersoner. avsåg sysselsättning industrin. Detta innebar bl a att antalet sysselsatta inom datornästan fördubblades under 1980-talets första hälft. Expanproduktion sionen inom sektor och innebar i sin tur att även offentlig näringsliv i Arlandakorridoren utvidgades. byggnadsverksamheten

var i stora drag identiskt på Södertörn. Den Utvecklingsmönstret sektorn svarade den största offentliga för sysselsättningsökningen 10 600 De uppvisade däremot personer. företagsinriktade tjänsterna den snabbaste Aven sysselsättningen inom ökningstakten - 46 procent. ökade. I ett avseende awek emellertid utbyggnadsverksamheten - Södertörn från i Arlandakorridoren vecklingen på utvecklingen minskade. Även om minskningen var marginell industrisysselsättningen illustrerar den att Södertörn stod svagt inom de mest expansiva delarna av industrin. Med en på vardera 400 personer var

sysselsättningsökning

livsmedelsindustrin och Södertörns mest transportmedelsindustrin industribranscher under första hälften av 1980-talet. expansiva

Nittiotalet - till en början stagnation

sedan och fram till i dag har Stockholmsregionens utveckling 1959 av en Ar 1950 var alla typer av präglats fortgående specialisering. med av samt råvarubaserad produktion, undantag primärnäringarna industri och konsumtionsvaruindustri, överrepresenterad i Stockoch företagsinriktade holmsregionen. Offentlig förvaltning tjänster den största koncentrationen till Stockholmsregionen. Aven uppvisade vård och omsorgstjänster samt investeringspersoninriktade tjänster, varuindustri var överrepresenterade i Stockholmsregionen. kraftigt

sou 1989:69 43

Inom de flesta områden har koncentrationen till Stockholmsregionen

sedan 1950. Detta innebar att tillväxten inom dessa varit

försvagats

i delar av landet än i Stockholmsregionen. Ett utslag av

högre övriga

detta är den som kännetecknat utvecklingen i

avindustrialisering

sedan 1960-talet. Med avindustrialiseringen har

Stockholmsregionen

bl a att förlorat sin numerärt starka ställning inom in-

följt regionen

av den och

vesteringsvaruindustrin. Utbyggnaden högre utbildningen

utanför har på motsvarande

högskoleforskningen Stockholmsregionen

sätt inneburit att har förlorat sin särpräglade

Stockholmsregionen

inom detta område. Endast inom företagsinriktade tjänster

ställning

samt inom kommunikationsområdet har Stockholmsregionen en relativt sett lika stark ställning idag som 1950.

har sålunda en som är anpassad

Stockholmsregionen näringsstruktur

till en fortsatt av det svenska samhället mot ett informa-

omvandling

tions- och En sådan förväntas medföra

kunskapssamhälle. utveckling

en fortsatt tillväxt inom samt inom kom-

företagsinriktade tjänster

munikationsområdet. Dessa två områden svarade 1985 för 27 procent av i en siffra som kan jämföras

sysselsättningen Stockholmsregionen,

med i riket. En fortsatt tillväxt inom detta område skulle

18 procent därför få en i absoluta termer stor i regionen.

betydelse

Det framtida nationella som skisserades i 1

utvecklingsmönster kapitel

att en sådan är sannolik. Därmed skapas det

antyder utveckling

för att en tjänstesektor och

förutsättningar expansiv företagsinriktad

kommunikationssektor kan säkra en fortsatt kort sikt i

expansion på

På sikt är bilden oklarare. Tillväxten inom

Stockholmsregionen. lång

den är till stor del ett utslag av

företagsinriktade tjänsteverksamheten

tillförs i via Stockholm B och Ström-

att ny teknik Sverige (Johansson

U Denna verksamhets snabba tillväxt under 1970- och 1980-

qvist 1986).

talen kan därför ses som ett för att svenskt i en första

uttryck näringsliv

inom Resultatet har

omgång misslyckats informationsteknologiområdet.

att dessa införs till via svenska eller

blivit, produkter Sverige importörer

till utländska tillverkare lokaliserade i Stockholmsregionen.

dotterbolag Den snabba inom informationsteknologiområdet har utvecklingen

för en snabb tillväxt av denna typ av verksam-

skapat förutsättningar

heter i Två förhållanden talar emellertid för att expansionen

regionen.

sikt kommer att avta.

på

För det första kommer dessa intresse för att etablera verk-

företags

samhet utanför att öka i takt med att deras

Stockholmsregionen

sou 1989:69 49

försäljningsvolym ökar. Under 1990-talet är det därför sannolikt att många av de företag som etablerade i under

sig Stockholmsregionen

1970- och 1980-talen kommer att etablera verksamhet i centra som

Göteborg, Malmö, Jönköping, Norrköping, Linköping, Västerås,

Sundsvall, Umeå och Luleå. Därmed kommer deras tillväxt i Stock-

holmsregionen att mattas.

För det andra kan det förväntas att

informationsteknologiområdet på

sikt kommer att Detta innebär att

mogna teknologiskt. nyskapningen

inom området minskar i Flödet

omfattning. av nya produkter reduceras,

samtidigt som FoU-insatserna koncentreras att förbättra

på befintliga

produkter. En sådan kommer att bidra till att sänka

utveckling

tillväxttakten inom importverksamheten i Den

Stockholmsregionen.

snabba inom denna verksamhet har bl a en

expansionen återspeglat fortgående utvidgning av produktsortiment. När teknologin mognar

kommer av sortimentet att ske vilket

utvidgningen långsammare,

innebär att importverksamheten kommer att växa

långsammare.

Ovanstående diskussion har kretsat och

kring informationsteknologin

importen av produkter som denna En är

bygger på teknologi. möjlighet

att en fortsatt snabb inom

expansion företagsinriktade tjänster möjlig-

görs genom en snabb inom ett annat

teknologisk utveckling grund-

-

läggande teknologiområde exempelvis bioteknologi. Det är sannolikt

att något sådant kommer att inträffa. Hur detta kommer att

påverka

Stockholms utveckling bestäms av två faktorer.

För det första av hur svensk industri inom

påverkas utvecklingen lyckas

detta område. Ju svenskt det

framgångsrikare näringsliv är, när gäller

att industriellt kommersiella desto

utnyttja bioteknologins möjligheter mindre betydelsefull blir importfunktionen. För det andra kommer det

att ta mycket lång tid innan den industrin får en sådan

bioteknologiska

omfattning, att den kan för en inom infor-

kompensera stagnation

mationsteknologiområdet. Medan det är att

möjligt importfunktionens

växtkraft avtar redan under andra hälften av 1990-talet är det osannolikt att bioteknologin ger till denna

upphov något påtaglig expansion på

sidan sekelskiftet.

En reducerad tillväxttakt inom den

företagsinriktade tjänste-

verksamheten, baserad på en kommer i

stagnerande importaktivitet,

första hand att drabba Arlandakorridoren och Stockholm. En eventuell framtida växande importverksamhet baserad skulle

på bioteknologi på

sou 1989:69 5g

motsvarande sätt i första hand stimulera i dessa delar av utvecklingen Skulle däremot svensk industri bli framgångsrikare Stockholmsregionen. inom än vad som varit fallet inom informationsbioteknologiområdet, är det att detta kommer att gynna Södertörn. teknologin, möjligt i till Huddinge sjukhus Dagens bioteknologiska forskning anslutning måste i så fall ha som en för den svenska tjänat viktig grogrund industrin området. En tillväxt i Stockholmsregionens på försvagad skulle detta sätt sikt kunna bidra till ökad importverksamhet på på lång balans mellan norra och södra delar. Ifall denna förbättrade regionens balans är önskvärd och för är däremot en annan fördelaktig regionen

fråga.

I att det svenska samhället utvecklas mot en informaföreställningen tions- och också en om, att den kunskapssamhälle ligger övertygelse delen av industrin förväntas En sådan utvecklingsintensiva expandera. kan förväntas skapa tillväxt i Stockholmsregionen. Visserligen utveckling har avindustrialiserats sedan 1960-talet. Andelen Stockholmsregionen inom 1985 till drygt hälften av sysselsatta tillverkningsindustrin uppgick har sålunda en förhållandevis riksgenomsnittet. Stockholmsregionen liten industrisektor. industrier som läkemedels- Utvecklingsintensiva elektroindustri och maskinindustri är industri, instrumentindustri, emellertid i 61 av alla överrepresenterade Stockholmsregionen. procent anställda inom svensk läkemedelsindustri fanns 1985 i Stockholms- På motsvarande sätt fanns 36 28 av de regionen. respektive procent inom instrumentindustrin elektroindustrin också sysselsatta respektive i är med andra ord Stockholmsregionen. Stockholmsregionen specialiserad inom de branscherna L och Vinell utvecklingsintensiva (Ohlsson L En fortsatt inom dessa branscher kan därför 1987). expansion medföra en inom industrin i regionen.

fortgående sysselsättningsökning

En sådan kommer inte Stockholm och Arlandautveckling att gynna korridoren lika som den växande har gjort. ensidigt importverksamheten En bred inom den utvecklingsintensiva industriproduktionen expansion kan därför också bidra till en ökad balans. inomregional

Ovanstående innebär att Stockholmsregionens utvecklingsmönster verkamheter fortsätter. Efterfråspecialisering på utvecklingsintensiva välutbildad arbetskraft förväntas öka. Redan är andelen av gan på idag med minst 50 högre i arbetskraften treårig högskoleutbildning procent än i riket. Inom är mot-

Stockholmsregionen tillverkningsindustrin

relation och inom tjänster är svarande 100 procent företagsinriktade den 40 En ökad arbetskraft

procent. efterfrågan på högskoleutbildad

sou 1989:69 51

skall ställas i relation till en förhållandevis svag utbyggnad av den högre

i I finns i Stock-

utbildningen Stockholmsregionen. dag exempelvis

holmsregionen omkring en tredjedel av landets arbetstillfällen inom ekonomiska och samhällsadministration, men endast omkring en

yrken sjättedel av utbildningskapaciteten på högskolenivå. Regionens behov av högskoleutbildad personal tillfredsställs därför genom inflyttning (Johansson M 1987). Sker det ingen utbyggnad av högskoleutbildning

i regioner är därför en Ökad inflyttning av utbildad arbetskraft en

förutsättning för att näringslivet i regionen skall kunna fortsätta att expandera. En sådan utbyggnad av högskoleutbildningen förefaller

osannolik. Vid av kan istället en

utbyggnaden högskolesystemet

av mindre universitet och högskolor förväntas ske. Detta

prioritering

innebär att delvis bestäms av regionens

Stockholmsregionens expansion

förmåga att attrahera välutbildad arbetskraft. Stockholmsregionen kan

denna typ av arbetskraft en stor och mångsidig arbetsmarknad

erbjuda

med stimulerande och attraktiva karriär-

många arbetsuppgifter

Detta är som lockar åtminstone de som önskar

möjligheter. egenskaper

leva i en karriärlivsform. Om de att realisera sin önskan bestäms

väljer

till en del av att få bostad och av kvaliteten servicen -

möjligheten på

skolor, barnomsorg, osv. - i Ut-

sjukhus, trafiksystem, regionen.

i kan

bildningssystemets underdimensionering Stockholmsregionen

därför bidra till att brist kvalificerad bromsar tillväxten i

på personal

under 1990-talet Handelskammare 1989).

regionen (Stockholms

Tre förhållanden förefaller sålunda få en roll för Stock-

avgörande

under nittiotalet. Tillväxttakten inom den

holmsregionens utveckling

förväntas i takt med att

företagsinriktade tjänstesektorn försvagas

mognar och och konsulter

informationsteknologin importföretag

etablerar verksamhet i medelstora städer i landet. Stockholmsregionens

industri innebär att det finns goda

specialisering på utvecklingsintensiv

för att industrisysselsättningen skall fortsätta att öka.

förutsättningar Den underdimensionerade högskoleutbildningen i regionen gör att

behov av kvalificerad arbetskraft till stor del måste

näringslivets

tillfredsställas från andra Detta gör att

genom inflyttning regioner.

bostadssituationen i kan komma att en avgörande roll

regionen spela

för hur snabbt kan Därmed blir bostadspolitiken

näringslivet expandera.

sannolikt det som utveck-

politikområde avgör Stockholmsregionens

under nittiotalet.

lingstakt

sou 1989:69 53

4. GÖTEBORGSREGIONENS UTVECKLING

omfattar i denna studie de tolv kommuner som

Göteborgsregionen

ut orde pendlingsområde 1970. Regionen omfattar 3 578

Göteborgs

km och hade vid utgången av 1987 en befolkning på 732 855 personer.

har delats - och Omlandet. I

Regionen upp i två delregioner Göteborg

ingår kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille, vilka har

Göteborg

bildat en under hela Till

integrerad bebyggelse efterkrigstiden.

Omlandet kommunerna Härryda, Ale, Lerum, Kungälv,

räknas

Ockerö, Orust och Stenungsund (jfr. figur 2). Kungsbacka, Tjörn,

Figur 2: Göteborgsregionens avgränsning.

sou 1989:69 54

Göteborgsregionens omvandling

År 19501 i till 507 000

uppgick befolkningen Göteborgsregionen

Koncentrationen till var utpräglad. Endast 19 personer. Göteborg

av bodde i Omlandet. mellan

procent befolkningen Kopplingen

Omlandet och Göteborg var svag. Endast 7 procent av befolkningen arbetade utanför sin hemkommun. Huvuddelen av denna ägde

pendling

rum mellan de tre kommunerna som utgör Göteborg.

var 1950 en industri och handelsstad. 44 procent av

Göteborg utpräglad

arbetskraften arbetade inom och

tillverkningsindustri byggnads-

verksamhet. hälften av de inom industrin arbetade

Ungefär sysselsatta

i metallindustrin. av stora var SKF och

Inslaget företag påfallande.

Götaverken var störst med ca 5 700 anställda vardera. Eriksberg

3 500 Volvo och Lindholmens varv vardera ca

sysselsatte personer,

Inom branscher var det endast

1 700 personer (Jonasson 1957). övriga

Gamlestadens fabriker med ca 1 000 anställda som tillhörde de stora

Andelen inom tillverkningsindustrin i Göteborg företagen. sysselsatta

andelen i riket.

översteg något

inom handel var emellertid ännu mer

Göteborgs specialisering

markerad. Andelen inom kommunikationer uppgick till 13

sysselsatta

en andel som 5 än i riket. Till detta

procent, låg procentenheter högre

skall att också var i Göteborg.

läggas partihandeln överrepresenterad

handel ledande roll som

Specialiseringen på återspeglade Göteborgs

vid denna Staden var hemvisten för många av

sjöfartsstad tidpunkt.

landets största rederier, var en stor och för varor

import- exporthamn

samt ett nationellt centrum för den transoceana sjöfarten.

i Omlandet var 1950 mindre än näringslivet i

Näringslivet betydligt

Räknat i antalet motsvarade antalet i Omlandet

Göteborg. sysselsatta

endast 13 procent av Fiske och jordbruk dominerade

Göteborgs.

Omlandets - av arbetskraften var verksam

näringsstruktur 38 procent

inom Till detta kan att livsmedelsindustrin

primärnäringarna. läggas

den största branschen inom tillverkningsindustrin. Tillsammans

utgjorde

och livsmedelsindustrin ungefär halva

sysselsatte primärnäringarna

arbetskraften.

sedan 1950 har medfört stora i Göteborgs-

Utvecklingen förändringar

För det första har i vuxit från 507 000

regionen. befolkningen regionen

1950 till 717 000 personer 1985. Detta innebär att Göteborgsregionens

sou 1989:69 55

andel av landets ökade från 7.3 1950 till 8.6 procent

befolkning procent

Denna har till största delen skett i Omlandet.

1985. befolkningsökning

Sålunda ökade Omlandets med 116 000 personer (117

befolkning

som ökade med endast 95 000

procent) samtidigt Göteborgs befolkning personer (23 procent).

andra har det skett en omfattande i

För det strukturomvandling

Antalet inom industrin i har sålunda

regionen. sysselsatta Göteborg

minskat med tio sedan 1950. har ökat

procent Samtidigt sysselsättningen

inom har varit markant inom

kraftigt tjänstesektorn. Ökningen speciellt

och inom

offentliga tjänster företagsinriktade tjänster. sysselsättningen

har ökat med 76 000 vilket

den förstnämnda gruppen personer

motsvarar 328 inom gruppen företagsinriktade

procent. Okningen

till 29 000 eller 177 Resultatet har

tjänster uppgick personer procent.

andelen av arbetskraften som är verksamma med tjänsteblivit att har stigit från 54 procent till 72 procent.

produktion

från till var ännu mer

Omvandlingen varuproduktion tjänsteproduktion

markerad i Omlandet. Medan 72 av arbetskraften 1950 var

procent

verksamma inom så var motsvarande andel endast 37

varuproduktion

1985. Denna radikala var i första hand ett resultat

procent omvandling

inom tillbaka från

av att sysselsättningen primärnäringarna gick kraftigt

38 av de 1950 till 5 procent 1985.

procent sysselsatta

Femtiotalet - Omlandets expansion

en förhållandevis stark

Under femtiotalet uppvisade Göteborgsregionen

Mellan 1950 och 1960 ökade med

befolkningstillväxt. befolkningen

vilket motsvarade en 13 Befolk- 68 000 personer, ökning på procent. var dubbelt så som i riket, varför regionens

ningstillväxten ungefär hög

andel av rikets 7 procent till 8 procent. Samtidigt

befolkning steg från

tillväxt 20 - 30 än

var emellertid Göteborgsregionens procent lägre

tillväxten i Stockholms- och Malmöregionen.

i snabbare än befolkningen under 1950-

sysselsättningen regionen steg

arbetskraft tillfredsställdes därför delvis talet. Den ökade efterfrågan på förvärvsintensiteten ökade bland kvinnorna. I Göteborgsgenom att liksom i de två översteg förvärvs-

regionen, övriga storstadsregionerna,

intensiteten bland kvinnor riksgenomsnittet.

sou 1989:69 56

Göteborgsregionens utveckling under 1950-talet utmärktes av att centrum utvecklades svagare än i de

övriga storstadsregionerna.

inträffade tre av i

Visserligen fjärdedelar sysselsättningsökningen

i Detta skall relateras till att 88 procent

Göteborgsregionen Göteborg.

av i 1950 återfanns i Medan

arbetsplatserna regionen Göteborg.

i ökade med 16 procent, ökade

sysselsättningen Göteborg syssel-

med 41 procent i Omlandet. I de

sättningen övriga storstadsregionerna

Stockholm och Malmö den största sysselsättningstillväxten.

uppvisade

Under 1950-talet industrin i Göteborg snabbt. Syssel-

expanderade sättningen inom tillverkningsindustrin ökade med 21 vilket procent,

innebar att 14 500 nya arbetsplatser tillkom inom industrin. Ar 1960 uppgick andelen sysselsatta inom industrin till nästan 40 procent. Tillväxten var ett resultat av Verkstadsindustrins kraftiga expansion. sysselsättningen inom Göteborgs Verkstadsindustri Ökade sålunda med

Inom andra delar av minskade

44 procent. tillverkningsindustrin sysselsättningen. I början av 1950-talet hade Göteborg en betydande textil-

och konfektionsindustri samt en förhållandevis stor livsmedelsindustri vilket innebar att staden kände av det växande omvandlingstryck som dessa näringar utsattes för.

År 1950 svarade konsumtionsvaruindustrin sålunda för 38 procent av

inom Tio år senare hade andelen

sysselsättningen tillverkningsindustrin.

reducerats till 27 procent. Bakom denna dels den

nedgång ligger

inom och dels

kraftiga sysselsättningsökningen investeringsvaruindustrin

en märkbar sysselsättningsminskning inom konsumtionsvaruindustrin. sysselsättningen inom den sistnämnda industrin minskade sålunda med 12 procent. Trots tillbakagången inom konsumtionsvaruindustrin så klarade Göteborgs konsumtionsvaruindustri sig bättre än rikets. Syssel-

i rikets konsumtionsvaruindustri sålunda med 16

sättningen sjönk

procent under femtiotalet, medan tillbakagången i Stockholms konsumtionsvaruindustri minskade med 18 procent.

Verkstadsindustrins expansion under 1950-talet medförde att denna industri allt mer kom att dominera Göteborgs industristruktur. Medan

investeringsvaruindustrins andel av industrisysselsättningen 1950 uppgick

till 46 procent så var andelen 1960 55 procent. Denna ökning åter-

i första hand tillväxten inom År

speglade transportmedelsindustrin.

1960 arbetade 23 000 personer inom varvs- och bilindustrin, ett

ungefär

antal som var mindre än antalet inom kommunika-

obetydligt sysselsatta

tionssektorn.

sou 1989:69 57

och den av verkstads-

Befolkningsökningen kraftiga utbyggnaden

industrin i till en ökad aktivitet inom byggnadssektorn.

Göteborg bidrog sysselsättningen inom byggnadsverksamhet ökade med 3 600 personer,

vilket motsvarade Andelen inom tillverknings-

22 procent. sysselsatta

industri och ökade därför under 1950-talet så att

byggnadsverksamheten

den 1960 uppgick till 47 procent.

Den stora i Omlandet möjliggjordes av att alla

sysselsättningsökningen

av verksamhet ökade sin sysselsättning under 1950-talet. Industrityper

Ökade med med

sysselsättningen 3 500 personer, byggnadsverksamhet

2 000 personer, privata tjänster med 2 200 personer, offentliga tjänster

med 1 500 personer samt primärnäringarna med 700 personer. Expansionen i omlandet var sålunda en bred front som inte var

expansion på

till tillväxt. Omlandet hade ännu inte omvandlats till

kopplad Göteborgs

där folk bodde och in till arbeten i Göteborg.

region pendlade

Vid till 1960-talet hade Omlandet fortfarande en produktions-

ingången

struktur som var för Nästan 30 procent av de

typisk landsbygden.

arbetade inom en andel som var dubbelt

sysselsatta primärnäringarna,

så som i riket. Lika var verksamma inom tillverknings-

hög många

industrin, där konsumtionsvaruindustrin stod för 41 procent av

Omlandet var underförsörjt på tjänster. Endast 31 sysselsättningen.

av arbetskraften var verksamma inom en andel

procent tjänstesektorn,

som kan med 41 procent i riket. Särskilt den offentliga

jämföras

tjänstesektorn var svagt utvecklad.

Sextiotalet - som centrum

Göteborg expansivt

befolkning fortsatte att öka under 1960-talet. År

Göteborgsregionens

1970 574 000 vilket innebar att

uppgick befolkningen personer,

befolkningen Ökade med 13 procent under 1960-talet.

Under sextiotalet Omlandet allvar att integreras med

började på Göteborg, något som tog sig uttryck i att 40 procent av regionens

befolkningsökning skedde i Omlandet, samtidigt som endast 17 procent av skedde där. Medan i Omlandet

sysselsättningsökningen befolkningen

ökade så ökade endast med 8 400

med 40 000 personer sysselsättningen

från Omlandet till Göteborg ökade därför

personer. Pendlingen

påtagligt under 1960-talet.

Mot av ovanstående är det inte förvånande att byggnads-

bakgrund

verksamheten var den mest verksamheten i Omlandet under

expansiva

1960-talet. En stor förutsatte ett omfattande

befolkningsökning

Resultatet blev att inom byggnads-

bostadsbyggande. sysselsättningen

verksamheten ökade med 2 800 Den ökade befolkningen personer. innebar att och

samtidigt efterfrågan på privata personinriktade tjänster

ökade. inom dessa båda områden

offentliga tjänster sysselsättningen

ökade också med 1 900 5 000 personer. Den stora ökningen

respektive

inom den sektorn - var inte enbart ett uttryck offentliga - 166 procent

för den stora Tillväxten återspeglade samtidigt den

befolkningsökningen.

stora av den sektorn som skedde i Sverige under

utbyggnad offentliga

1960-talet.

inom totalt till 8 000 personer

sysselsättningen tjänstesektorn uppgick

under 1960-talet. Till detta kom att inom industri och

sysselsättningen

ökade med tillsammans 5 000 personer. Inom

byggnadsverksamhet

var det två branscher som svarade för hela

tillverkningsindustrin

Inom den kemiska industrin och metallvaru-

sysselsättningsökningen.

industrin ökade sålunda med tillsammans 2 100

sysselsättningen

inom den kemiska industrin var i huvudsak ett

personer. Expansionen

resultat av den industrins utveckling i Stenungsund.

petrokemiska

Orsaken till att trots inom såväl industri som

sysselsättningen, ökningen

inte ökade mer berodde att nästan

tjänstesektorn, på sysselsättningen

halverades inom Det innebar att 4 500 arbetsplatser

primärnäringarna.

i Omlandet försvann. Under 1960-talet inleddes omvandlingen av Omlandet från en som av och

region präglades primärnäringar livsmedelsindustri till en region präglad av en stor tjänstesektor.

Med en 18 i Göteborg under 1960-

sysselsättningsökning på procent

talet var större än under 1950-talet. Detta var ett

ökningstakten något

resultat av änstesektorns snabba inom den

tj expansion. sysselsättningen

sektorn ökade med 86 procent, vilket innebar att 25 000 nya

offentliga

Antalet anställda inom vård och omsorg ökade

arbetsplatser skapades.

med 118 inom med 88 samt inom offentlig

procent, utbildning procent

inom den offentliga

förvaltning med 44 procent. Sysselsättningsökningen

i i överkant av Före-

tjänstesektorn Göteborg låg riksgenomsnittet.

komsten av ett universitet samt ett var huvudför-

universitetssjukhus

till detta. Den snabba inom den

klaringen sysselsättningsökningen

sektorn innebar att denna sektors andel av sysselsättningen

offentliga

ökade från 13.7 till 21.5 mellan 1960 och 1970.

procent procent

sou 1989:69 59

ökade 19 000

Inom den privata tjänstesektorn sysselsättningen med_

vilket motsvarade en ökningstakt på 23 procent. Okningspersoner, takten var än i Malmö men något högre än i Stockholm.

betydligt lägre inträffade i företagsinriktade

Den största sysselsättningsökningen

ökade med 13 000 Detta mot-

vars sysselsättning personer.

tjänster,

svarade en 59 en tillväxttakt som var obetydligt

ökning på procent,

än motsvarande tillväxttakt i Stockholm. Den höga tillväxttakten

högre

innebar att andelen som var

inom företagsinriktade tjänster personer

inom detta område ökade från 9.8 1960 till 13.6 verksamma procent

1970. andel 1970 motsvarade därmed Stockholms

procent Göteborgs

andel tio år tidigare.

antalet inom i ökade med

Medan sysselsatta tjänstesektorn Göteborg

så minskade inom de varuproducerade

44 000 personer sysselsättningen

med 5 000. Huvudorsaken till denna minskning var att

näringarna

inom industrin reducerades med 16 eller 13 000

sysselsättningen procent Denna det nationella utvecklingsmönstret, personer. minskning följde

och Malmö även om i - liksom i Stockholm

minskningen Göteborg

snabbare än i riket. Det mest är att Göteborgs

gick anmärkningsvärda

bättre än industrin i Stockholm och

industri utvecklades betydligt

Malmö.

Ett var orsaken till den förhållandevis gynnsamma utvecklingen

företag

Volvo antalet anställda med vilket i Göteborg. ökade 3 500 personer,

motsvarade en 36 Till detta skall läggas syssel-

ökning på procent.

hos Volvos underleverantörer i I början av

sättningsökningen Göteborg.

hade Volvo 300 underleverantörer där (Törnqvist

sextiotalet knappt

var ett för att Volvo under 1960-talet var på

1986). Expansionen uttryck

att etablera som ett internationellt bilföretag. Sysselsättnings-

väg sig

i Volvo lika i Volvo innebar att år 1970 var sysselsättningen

ökningen

- och Götaverken stor som i de tre storvarven Eriksberg, Lindholmen

i Göteborg.

förblev inom varvsindustrin konstant.

Under 1960-talet sysselsättningen

inom varvsindustrin inte ökade kan förvåna med

Att sysselsättningen

den internationella som varvsindustrin

tanke på gynnsamma konjunktur

fördubblades i världen

arbetade under. Sålunda efterfrågan på fartyg

varvsindustri manifesterade denna

under 1960-talet. För svensk sig

i att storleken orderböckerna

internationella högkonjunktur på

Då var centrum för landets

tredubblades (Kuuse 1983). Göteborg

borde denna till en betydande

varvsindustri utveckling bidragit

sou 1989:69 60

sysselsättningsökning inom varvsindustrin. Att så inte skedde berodde på två förhållanden.

För det första tvingade den ökade konkurrensen från varv

japanska

fram omfattande för att reducera kostnadsnivån vid

rationaliseringar

svenska varv. De svenska storvarven satsade särskilt av

på tillverkning

stora tank- och lastfartyg i långa serier för att kostnader

uppnå lägre

per fartyg. Götaverkens nybyggda Arendalsfabrik utformades

speciellt

för produktion i långa serier. För det andra satsade varven under 1960talet på att i ökad underleverantörer. Genom att

utsträckning utnyttja

överföra arbetsmoment från varven till underleverantörer kunde varven hantera den brist på arbetskraft som rådde i under 1960-talet.

Göteborg

Varvens strategi, att i ökad underleverantörer,

utsträckning utnyttja

innebar att den som den

sysselsättningsökning stigande efterfrågan på

fartyg gav till inträffade i andra branscher än varvsindustrin.

upphov

Detta innebar också att en del av

betydande sysselsättningsökningen

inom detta skedde utanför

produktionsområde Göteborg.

Sysselsättningsökningen inom bilindustrin var inte för att

tillräcklig

kompenseras för halveringen av inom konsumtions-

sysselsättningen

varuindustrin. Minskningen var i första hand ett av att textil- och

utslag

konfektionsindustrin utsattes för en hård internationell konkurrens. Antalet inom textil- och konfektionsindustrin i

sysselsatta Göteborg

minskade från 13 700 personer 1960 1970. Till detta

till 5 700 personer kom att inom livsmedelsindustrin minskade med 2 500

sysselsättningen

personer.

Industrins i under 1960-talet innebar att

utveckling Göteborg export-

beroendet ökade och därmed också sårbarheten. skedde

Expansionen

inom den bilindustrin, medan

exportinriktade sysselsättnings-

minskningen i första hand inträffade inom den hemmamarknadsinriktade konsumtionsvaruindustrin.

Sjuttiotalet - Omlandets expansion

Under 1970-talet ökade i med 32 000

befolkningen Göteborgsregionen

personer, vilket motsvarade en fem

ökning på procent. Befolknings-

tillväxten bromsades sålunda Trots detta ökade

upp under sjuttiotalet.

sysselsättningen i endast mindre än under 1960-

regionen obetydligt

talet- 13 procent med 19 procent. ökade

jämfört sysselsättningen

således mer än

befolkningen.

SOU 1989.69

Precis som i detta av att förvärvs-

Stockholmsregionen möjliggjordes

intensiteten bland kvinnor ökade. Bara inom vård ökade

och omsorg sålunda antalet kvinnor med 23 000, vilket motsvarade en

sysselsatta

ökning på nästan 85 procent. Totalt ökade inom vård

sysselsättningen

och omsorgssektorn med 27 000 personer, vilket innebar att vårdsektorn svarade för nästan 70 procent av i

sysselsättningsökningen Göteborgs-

regionen. Även inom utbildning skedde det en omfattande syssel-

sättningsökning.

Inom den sektorn var det endast samt

privata företagsinriktade tjänster

kommunikationsområdet som uppvisade ökad sysselsättning. Sysselsättningen i den förstnämnda typen av ökade med

tjänsteproduktion

9 400 personer. Detta innebar att tillväxttakten halverades med

jämfört

1960-talet.

Utmärkande för under 1970-talet var

Göteborgsregionens utveckling

expansionen i Omlandet. Befolkningen i Omlandet ökade med 55 000 personer eller 38 procent, samtidigt som ökade med

sysselsättningen

17 000 personer eller 39 procent. Befolkningstillväxten i Omlandet var sålunda lika stor under 1970-talet som under 1960-talet. Denna

befolkningstillväxt var en viktig orsak till sysselsättningsökningen i denna

del av Huvuddelen av

Göteborgsregionen. sysselsättningsökningen

skedde inom d.v.s. inom verksamheter som

nämligen tjänstesektorn,

betjänar den lokala innebar att

befolkningen. Befolkningsökningen

marknaden för sådana ökade. inom den

tjänster sysselsättningen privata

tjänstesektorn ökade således med 6 400 personer, medan ökningen inom den offentliga tjänstesektorn till nästan 10 000 personer.

uppgick

Totalt svarade tjänstesektorn för nästan hela i

sysselsättningsökningen

Omlandet, 94 procent av ökningen kan hänföras till

tjänstesektorns expansion.

Inom ökade

varuproducerade verksamheter_ samtidigt sysselsättningen

med 1 100 personer i Omlandet. var ett resultat av att

Okningen

sysselsättningen inom industrin ökade med 2300 personer. Den

kemiska industrin, maskinindustrin och

transportmedelsindustrin

den största 1970-talet innebar sålunda en fortsatt

uppvisade ökningen.

bred front i Omlandet. i Omlandet

expansion på Utvecklingen

påverkades endast indirekt av det internationella ekonomiska bakslaget i mitten av 1970-talet.

sou 1989:69 52

I detta avseende var situationen radikalt annorlunda i

Göteborg.

Industrins stora utlandsberoende i innebar att den drabbades

Göteborg

hårt av den internationella ekonomiska utvecklingen.

försvagade

Sålunda minskade inom industrin med 9 100 personer.

sysselsättningen

Situationen för varvsindustrin förändrades radikalt i samband med 1974. och ekonomisk tillväxt

oljekrisen Stigande oljepriser försvagad

innebar att Andelen

efterfrågan på tanktonnage sjönk kraftigt.

som ökade som redarna inte

tanktonnage låg upplagt raskt, samtidigt

behov För svensk varvsindustri, med längre upplevde av nytt tonnage.

sin tanktonnage, innebar detta ett kraftigt bakslag.

specialisering på

Under andra hälften av 1970-talet minskade produktionskapaciteten inom varvsindustrin trots att staten genom speciella industripolitiska försökte industrin. I manifesterade sig

åtgärder stödja Göteborg

i att vid varven minskade med

varvsindustrins problem sysselsättningen

5 400 mellan 1975 och 1979. Två varv - Lindholmen och personer - awecklades som i Götaverken

Eriksberg samtidigt sysselsättningen

reducerades.

textil- och konfektionsindustrin utsattes för omfattande ned- Även som Gamlestaden Gårda

läggningar. Företag (700 kollektivanställda),

och

(400), Göteborgs Kamgarn (300), Wettergrens (158), Pingvin (150)

försvann. Trots detta blev resultatet att sysselsättningen

Bokaj (130)

inom textil- och konfektionsindustrin i bara minskade med

Göteborg

2 900 under vilket endast var en tredjedel av

personer 1970-talet,

under 1960-talet.

minskningen

inom industrin var koncentrerad till ett fåtal branscher.

Expansionen

Tillväxten inom bilindustrin fortsatte. Under 1970-talet ökade sysselmed Volvo var 1980 den i särklass största sättningen 5 800 personer. industrin i med 20 000 anställda, vilket var nästan fem gånger

Göteborg

så som antalet anställda vid SKF. För övrigt var tillväxten

många

till ett antal små branscher. inom den

koncentrerad sysselsättningen

elektro-tekniska industrin ökade med 43 inom metallvaru-

procent,

industrin med och inom instrumentvaruindustrin med 20 25 procent i dessa branscher var emellertid mätt i absoluta

procent. Expansionen

tal liten i med inom varvsindustri,

jämförelse sysselsättningsminskningen

tekoindustri och maskinindustri.

inom industri och

Sysselsättningsnedgången byggnadsverksamhet

mer än väl av en inom tjänste-

kompenserades sysselsättningsökning

sou 1989:69 63

sektorn. var speciellt stor inom den offentliga sektorn. Inom

Ökningen

vård- och omsorgssektorn ökade sysselsättningen med över 21 000

personer eller 78 procent. Inom utbildningssystemet ökade sysselsättningen med 6 500 personer eller 46 procent. Enbart sysselsättnings-

inom omsorgs- och utbildningssektorn var sålunda ungefär tre

ökningen gånger så stor som inom tillverkningsindustrin. minskningen

Inom den fortsatte tillväxten inom de företags-

privata tjänstesektorn

inriktade var endast omkring hälften

tjänsterna. Visserligen ökningen

så stor som under sextiotalet, men ökningen uppgick trots detta till nästan 7 000 personer. Även inom kommunikationssektorn ökade sysselsättningen, medan den minskade med drygt 2000 personer inom

En effekt av inom

personinriktade tjänster. sysselsättningsökningen

var att de ökade sin

tjänstesektorn tjänsteproducerande näringarna

andel av från 61 procent till 69 procent mellan 1970

sysselsättningen

och 1980 därmed var andelen inom tjänstesektorn nio

sysselsatta

än i Stockholm.

procentenheter lägre

Totalt ökade i med 22 000 personer under

sysselsättningen Göteborg

Torts detta minskade med 23 000 personer.

sjuttiotalet. befolkningen

Minskningen var en konsekvens av att Göteborg redovisade ett utflyttningsnetto i förhållande till Omlandet.

Ãttiotalet - i

förnyad expansion Göteborg

Första hälften av 1980-talet innebar en tillväxt i

förnyad Göteborgs-

Under de första fem åren av årtiondet ökade sysselsättningen

regionen.

i med 35 000 Denna 10 procent var

regionen personer. ökning på

mindre än tillväxten i men större än

obetydligt Stockholmsregionen

motsvarande i riket. under första hälften

ökning Sysselsättningsökningen

av åttiotalet var sålunda endast mindre än under

obetydligt ökningen hela sjuttiotalet.

Den tillväxten i var en följd av en förnyad

förnyade Göteborgsregionen

i Under åttiotalets första hälft ökade sålunda

expansion Göteborg.

i mer än under hela sjuttiotalet. Denna

sysselsättningen Göteborg

var i huvudsak ett resultat av att industriella

ökning sjuttiotalets

avlöstes av en industriell Den internationella

tillbakagång expansion. konjunkturuppgång som inleddes 1982 innebar en dramatisk förbättring av Göteborgsindustrins expansionsmöjligheter. De stora exportföretagen gick åter in i en period präglad av stark expansion. Expansionen

underlättades av att som Volvo, SKF och ESAB under slutet av

företag

en omfattande med avseende på sjuttiotalet genomgick förnyelse

affärsstrategi samt organisationsstruktur (Göteborgs produkter, kommunstyrelse 1988).

inom den inte mot- Utvecklingen privata tjänstesektorn uppvisade svarande i tillväxttakten. sysselsättningen fortsatte sålunda att

ökning minska inom de personinriktade privata tjänsterna. Sysselsättnings-

1400 var i huvudsak ett resultat av en minskningen på personer minskad inom varuhandel. inom de

sysselsättning sysselsättningen

ökade med 3 300 personer vilket innebar en företagsinriktade tjänsterna

än under 1970-talet. I detta avseende skiljde sig något lägre ökningstakt sålunda Göteborgs radikalt från Stockholm (jfr Murro och

utveckling Antoni Som var den ökade tillväxttakten inom

1986). tidigare påpekats den en av huvuddrivkrafterna bakom

företagsinriktade tjänstesektorn den ökade i Stockholm under 1980-talet. I

sysselsättningstillväxten

fall en i tillväxten inom denna del av Göteborgs bidrog försvagning

i stället till att tillväxten i regionen. tjänstesektorn dämpa

Under första hälften av 1980-talet tillväxttakten markant inom

sjönk den sektorn. Trots detta svarade denna sektor för det i

offentliga särklass största tillskottet i Den svarade

av nya arbetsplatser Göteborg. för mer än hälften av Det innebar att nästan

sysselsättningsökningen. en av arbetskraften arbetade inom den offentliga sektorn,

tredjedel medan endast arbetade inom industrin.

20 procent Trots den tillväxten i fortsatte befolkningen att

förnyade Göteborg minska där fram till 1985. Efter denna har emellertid

tidpunkt

vänt. i har befolkningsutvecklingen Befolkningstillväxten Göteborg emellertid av att ett lågt bostadsbyggande medfört en

begränsats påtaglig bostadsbrist.

Under första hälften av åttiotalet fortsatte befolkningen att växa i Omlandet, även om tillväxttakten avtog Under denna femårs-

något.

ökade sålunda med 13 000 personer, samtidigt som period befolkningen

ökade med 10000 personer eller 17 För sysselsättningen procent. Omlandets vidkommande har sålunda utvecklingen under 1980-talet kännetecknats av att möjliggjorts av ökad

befolkningsökningen

inom den egna Under 1960- och 1970-talet produktion regionen.

i Omlandet i huvudsak befolkningens återspeglade befolkningstillväxten prioriteringar beträffande val av bostadsort. Befolkningsökningen förutsatte därför en i Göteborg.

sysselsättningstillväxt

sou 1989:69 55

Den snabba i Omlandet under första hälften av

sysselsättningsökningen

1980-talet var ett resultat av att alla av verksamheter, utom

typer

primärnäringarna, ökade sin Inom sysselsättning. primärnäringarna

minskade med men då

sysselsättningen 16 procent, primärnäringarna

1980 endast sysselsatte 1.6 procent av arbetskraften innebar denna procentuellt stora nedgång endast att något över 700

arbetsplatser

försvann. Minskningen inom mer än

primärnäringarna kompenserades

väl av inom industrin. Inom industrin var det i

sysselsättningsökningen

första hand verkstadsindustrin som var Sålunda ökade

expansiv.

sysselsättningen inom denna med nästan 1 000 eller 18 personer procent. Den snabbaste tillväxttakten emellertid de

uppvisade företags-

inriktade inom dessa ökade

tjänsterna. sysselsättningen med 35 procent,

vilket dock var än tillväxttakten under Tillväxten

något lägre sjuttiotalet.

under 1980-talet i första hand en stor tillväxt

återspeglade i pro-

duktionsinriktad partihandel. Den snabba tillväxten i

företagsinriktade

tjänster sedan 1960-talet har inneburit att denna sektors andel av sysselsättningen i Omlandet ökat från 1960 1.8 procent till 8.0 procent 1985. Under samma har motsvarande andel för riket ökat från

period

5.0 procent till 10.3 procent.

Den största i Omlandet skedde - liksom i

sysselsättningsökningen

Göteborg - inom den sektorn, där ökade med

offentliga sysselsättningen

4 300 personer. Det innebar att antalet inom den

sysselsatta offentliga

sektorn i Omlandet 1985 var nästan lika stort som det totala antalet sysselsatta i denna del av år 1950. Under denna

Göteborgsregionen

ökade det totala antalet i Omlandet med

trettiofemårsperiod sysselsatta

200 procent, en ökning som var mer än tre så stor som

gånger ökningen

i Detta innebar att Omlandets andel av

Göteborg. Göteborgsregionen

ökade från var sålunda fortfarande 12 procent till 19 procent. Göteborg mer dominerande 1985 i än vad Stockholm var i

Göteborgsregionen

Stockholmsregionen. Detta var en konsekvens av att i

sysselsättningen

vuxit 50 procent mer än i

Göteborg sysselsättningen Stockholm, samtidigt som sysselsättningen i Arlandakorridoren och Södertörn växte

snabbare än i Omlandet. Sålunda var i Arlanda-

antalet sysselsatta

korridoren och i Omlandet lika stort 1950. Ar 1985 antalet

uppgick

sysselsatta i Omlandet endast till 60 procent av antalet i Arlandakorridoren. Då i och

sysselsättningen Göteborgs- Stockholmsregionen

vuxit lika mycket under den aktuella illustrerar

trettiofemårsperioden

ovanstående siffror en viktig skillnad i mellan de

utvecklingsmönstret

två regionerna. har istor

Stockholmsregionens expansion utsträckning

yttrat sig i form av en av I

gradvis geografisk utvidgning regionen.

sou 1989:69 56

har däremot tillväxtkraften i Göteborg varit

Göteborgsregionen

betydligt större än i Stockholm.

Nittiotalet - och industriell förnyelse

tillbakagång

under har återspeglat den

Göteborgsregionens utveckling efterkrigstiden

internationella ekonomiska Under 1950- och 1960-talens

utvecklingen.

stabila internationella ekonomiska tillväxt ökade sysselsättningen

höga,

och snabbt i tillväxt

befolkningen regionen. Göteborgsregionens

under dessa årtionden tillväxttakten i Stockholmsregionen. översteg Skillnaden i skillnader i industrins utveckling

utvecklingstakt återspeglar

i de två Medan antalet inom industrin i

regionerna. sysselsatta

ökade med under dessa årtionden så

Göteborgsregionen 10 procent med 11 procent i Stockholmsregionen. industrisysselsättningen

minskade

Ar 1970 svarade sålunda industrin i Göteborgsregionen för 27.3 procent av medan motsvarande andel i Stockholmsregionen

sysselsättningen,

var 18.9 procent.

i den internationella ekonomiska situationen i mitten av

Förändringen

1970-talet drabbade i första hand industrin. För Göteborgsregionens innebär att inom industrin

vidkommande förändringen sysselsättningen

minskade. Med sin förhållandevis stora industrisektor drabbades hårdare av det internationella ekonomiska bakslaget

Göteborgsregionen än Den långvariga internationella konjunktur- Stockholmsregionen.

under andra hälften av åttiotalet har samma sätt

uppgången på

inneburit en av tillväxt i Göteborgsregionen.

period förnyad

Fortsätter 1980-talets förhållandevis tillväxt kan

höga internationella

förväntas få en stark tillväxt också under

Göteborgsregionen uppleva

Mattas däremot tillväxten och den internationella ekonomin 1990-talet. nytt och återgår till sjuttiotalets utvecklingsmönster stagnerar

på regionen.

Takten i den internationella ekonomiska tillväxten är sålunda den faktor som har störst för i Göteborgs-

enskilda betydelse utvecklingen

Denna faktor om nittiotalet skall bli ett årtionde som

regionen. avgör

kännetecknas av eller Hur stark expansionen

expansion tillbakagång.

blir bestäms emellertid av konkurrens-

respektive tillbakagången

hos industrin i Göteborg.

förmågan

sou 1989:69

Konkurrensförmågan är ett uttryck för hur enskilda förmår

företag

anpassa sig till förändringar i Ur en är

omgivningen. regions synpunkt

det därför önskvärt att industrin i består av stor-

regionen många

leksmässigt jämbördiga företag inom olika branscher. Med en sådan mångfald i strukturen reduceras risken för att en konkurrens-

försvagad

förmåga hos ett företag eller en bransch skall få konse-

avgörande kvenser för den industristruktur

regionala utvecklingen. Göteborgs

kännetecknades under 1960-talet av en sådan Det var detta

mångfald.

som gjorde att regionen trots allt klarade av av två varv

nedläggningen

och fem stora textil- och under 1970-talet utan att

konfektionsföretag

minskade industrisysselsättningen med mer än 6 800 personer. Nedläggningarna av dessa företag kompenserades delvis av tillväxt inom andra

företag vars konkurrensförmåga förbättrades.

I dag är situationen en annan. Medan de fem största svarade

företagen

för 29 procent av 1960, motsvarande

industrisysselsättningen uppgick

andel till 59 procent 1987. Denna Volvos dominans

utveckling speglar

i dagens industristruktur. Volvo hade 1988 fler anställda 000

(25

personer) i än vad de fem största hade tillsammans

Göteborg företagen

år 1960, då SKF hade 6 500 anställda, Götaverken 5 900

anställda,

Volvo 5 600 anställda, 4 400 anställda och 1 850

Eriksberg Mölnlycke

anställda. Det innebar att Volvo 1987 ensam svarade av

för 38 procent

i Inkluderas SAABs verksamhet i

industrisysselsättningen Göteborg.

Göteborg finner man att 41 procent av de anställda inom industrin arbetade inom bilindustrin. Till detta skall de anställda hos olika

läggas

underleverantörer till bilindustrin.

Den svenska bilindustrins får detta sätt en

konkurrensförmåga på

avgörande roll för i under nittiotalet. En kris

utvecklingen Göteborg

inom bilindustrin skulle drabba hårdare än

Göteborgsregionen betydligt

varvskrisen under saknar stora

sjuttiotalet. Göteborg idag expansiva

företag som genom sin skulle kunna en

expansion kompensera kraftig

inom bilindustrin motsvarande sätt som

sysselsättningsminskning på

bilindustrins expansion under sjuttiotalet motverkade tillbakagången

inom varvsindustrin. har det vuxit fram ett antal

Visserligen betydande

företag som är mot produktions- och

specialiserade materialhanterings-

utrustning. Företag som ACS, Adtec, Carrago, Autocad, NDC, VBB

Process Automation, SPINE Robotics, SELCOM, HANDK OCH IMN tillverkar tekniskt avancerad med en stor

produktionsutrustning

marknadspotential. Dessa verksamheter är dock allt för små för att

på något påtagligt sätt påverka utvecklingen i under Göteborgsregionen

sou 1989:69 63

nittiotalet. av dem är det att dessa kan bidra till

Lyckas några möjligt

en i under det första årtiondet

expansiv utveckling Göteborgsregionen

av nästa sekel.

Skall industri bevara sin konkurrensförmåga och fortsätta

Göteborgs

förutsätts en En sådan kan manifestera

expandera fortgående förnyelse.

i framväxten som tillverkar produkter för expan-

sig av nya företag

derande marknader. Framväxten av sådana nya företag skulle också bidra till att stimulera tillväxten inom företagsinriktade tjänster. Utbudet av sådana är i avsevärt mindre än utbudet i

tjänster nuläget

som bl a att Volvos förmåga att

Stockholmsregionen. Något återspeglar

stimulera framväxten av sådan hittills har varit

tjänsteproduktion begränsad.

att få till stånd en sådan industriell förnyelse beror på

Möjligheterna

i -

hur resurser utnyttjas. Storföretagen regionen Volvo, SKF, regionens

Ericsson och SAAB - en resurs. De representerar

representerar viktig

i vilka kan utvecklas och testas för att sedan

miljöer nya produktidéer

kommersialiseras i företag. Volvo fungerade exempelvis

nyetablerade

som en sådan kuvös för ACS. Chalmers tekniska högskola och Institutet för Verkstadsteknisk i har spelat motsvarande roll

forskning Göteborg

i ett antal andra fall. Under 1970-talet etablerades det 28 nya företag i som en teknisk idé som utvecklats vid Chalmers

Göteborg byggde på

o Wallmark 1982).

(McQueen

Uteblir den industriella kommer sikt att förlora

förnyelsen Göteborg på

sin som industriellt centrum och ledande I stället

position exporthamn.

kommer att omvandlas till ett centrum som förser

regionen regionalt

med och avancerad

Västsverige företagstjänster, högre utbildning

Sannolikt kommer en sådan omvandling att inledningsvis

sjukvård.

manifestera i en Hur det långsiktiga

sig stagnerande sysselsättning.

kommer att se ut bestäms då av hur övriga delar av

utvecklingsmönstret

Västsverige som kommer att utvecklas.

under nittiotalet bestäms i första hand

Göteborgsregionens utveckling

av den internationella ekonomiska Bilindustrins dominans

utvecklingen.

att dess får stor En gynnsam

gör konkurrensförmåga betydelse.

internationell ekonomisk i kombination med att bilindustrin

utveckling

förmår bevara sin internationella konkurrensförmåga borgar för en fortsatt i En svag internationell ut-

expansion Göteborgsregionen.

sou 1989:69

i kombination med inom

veckling försvagad konkurrensförmåga

bilindustrin kommer däremot att drabba hårt.

Göteborg mycket

På längre sikt bestäms av

Göteborgsregionens utveckling regionens

förmåga att försvara sin som ett industriellt centrum i riket. Ett

position

framgångsrikt försvar av denna förutsätter att en

position fortgående

industriell förnyelse - som manifesterar i form av ett omfattande

sig

nyföretagande - kommer till stånd.

sou 1989:69 71

5. MALMÖREGIONENS UTVECKLING

Malmöregionen omfattar i detta fjorton kommuner, vilka

sammanhang

täcker en yta på 3 450 km* (se figur 3) vilka tillsammans utgör en lokal arbetsmarknad. Regionen hade i slutet av 1987 en befolkning på 545 834 personer. Ett karakteristiskt drag i regionen är att den har två centra, Malmö, vilket i detta fall omfattar Malmö och Burlövs kommuner samt Lund. Avståndet mellan dessa uppgår endast till 13 km, men trots detta korta avstånd så har det inte funnits några tendenser till att dessa två centra skall växa samman. Studeras bebyggelsemönstrets utveckling får man närmast ett intryck av att Malmö och Lund repellerar varandra. Malmös har åt söder och

bebyggelse expanderat

sydost, medan Lunds tillväxt i huvudsak skett i norr och väster.

omfattar kommunerna Eslöv, Höör,

Malmöregionens periferi Kävlinge, Sjöbo, Skurup, Trelleborg, Svedala, Staffanstorp och Hörby, Vellinge,

Lomma.

Figur 3: Malmöregionens avgränsning.

sou 1989:69 72

Från stor stad till storstadsregion

Vid det andra slut dominerades Malmöregionen av

världskrigets

Malmö. Av 367 500 år 1950 bodde mer än

regionens befolkning på

hälften i Malmö. I samtidens av regionen talas det inget

beskrivningar

om All riktades i stället mot Malmö,

Malmöregionen. uppmärksamhet

rikets största stad. bestod vid denna tidpunkt av tre

tredje Regionen

separata delar med sin egen och med liten interaktion mellan

särprägel

dem. kollektiva kommunikationsmedel i kombination med ett

Dåliga litet bestånd av privatbilar gjorde att möjligheterna till arbetspendling

mellan de olika delarna av Malmöregionen var små.

Malmö var vid denna en industri- och arbetarstad.

tidpunkt utpräglad

Nästan hälften - 48 procent- av de återfanns vid denna

sysselsatta tidpunkt inom tillverkningsindustri och byggnadsverksamhet. Konsum-

tionsvaruindustrin - textil - och konfektionsindustri, livsmedelsindustri,

skoindustri m m - dominerade inom industrin. 46 procent av de som var sysselsatta inom arbetade inom konsumtions-

tillverkningsindustrin

varuindustrin. Bland de som hade mer än 500 anställda

sju företag

tillverkade fem konsumtionsvaror. Det största i Malmö vid

företaget

denna tidpunkt var Kockums Mekaniska Verkstad med över 1 000 anställda.

Lund vid denna av en stor sektor. Var

präglades tidpunkt offentlig

återfanns inom den sektorn. I riket var

fjärde sysselsatt offentliga

motsvarande andel var tionde. Den stora offentliga sektorn i

ungefär

Lund stadens karaktär av lärdomsstad. Antalet sysselsatta

återspeglade

inom och till ca 4 500 vilket motsvarade 20

utbildning sjukvård uppgick

av antalet i kommunen. Motsvarande andel för riket

procent sysselsatta i

uppgick till 7 procent.

Malmöregionens periferi var en utpräglad lantbruksregion. 36 procent

av de var verksamma inom Till detta skall

sysselsatta primärnäringen.

att av arbetskraften var verksamma inom konsumläggas 15 procent

varav huvuddelen återfanns inom livsmedels-

tionsvaruindustrin,

industrin. Ar 1950 var sålunda hälften av de sysselsatta

ungefär

verksamma inom och livsmedelsindustri. Ungefär en tredjedel

jordbruk

av levde 1950 i periferi.

Malmöregionens befolkning regionens

I har en helt annan karaktär. Under perioden

dag Malmöregionen

1950 - 1985 växte befolkningen i med 45 procent från 368 000

regionen

sou 1989:69 73

till 535 000. Denna tillväxt innebar att Malmöregionens andel av rikets befolkning ökade från 5.3 procent 1950 till 6.4 procent 1985. Parallellt med denna befolkningsökning har det skett en betydande intern omvandling i regionen. Malmö är inte längre dominerande ur be-

folkningssynpunkt. Dess andelav regionens befolkning har sjunkit till

45 procent, samtidigt som periferins andel stigit till nästan 40 procent. Förbättrade kommunikationer har resulterat i att den lokala arbetsmarknaden kontinuerligt I därför

utvidgats geografiskt. dag utgör

Malmöregionen en integrerad lokal arbetsmarknad. Inom har

regionen

strukturen i de tre delregionerna förändrats i

grunden.

Malmö kan inte längre betraktas som en industri- och arbetarstad. Sålunda är antalet anställda inom och

tillverkningsindustri byggnads-

verksamhet ca 14 000 färre än 1950. Detta motsvarar en

minskning på

25 procent. Endast 28 procent av de sysselsatta var 1985 verksamma inom industri och I stället har den

byggnadsverksamhet. privata

-

tjänstesektorn företagsorienteradeochpersonorienteradetjänstersamt samfärdsel -övertagit industrins sysselsättningsmässigt dominerande

roll. Nästan 40 procent av de sysselsatta återfanns 1985 inom denna sektor. De vid denna

företagsorienterade tjänsterna sysselsatte tidpunkt

nästan lika många personer som hela industrin. I mitten av 1980-talet framstod sålunda Malmö som ett servicecentrum.

På motsvarande sätt har omvandlats från en

Malmöregionens periferi

till en med ett differentierat

utpräglad lantbruksregion region näringsliv.

I mitten av 1980-talet var endast ca 10 procent av arbetskraften

verksamma inom jordbruket. Samtidigt var ungefär dubbelt så många sysselsatta inom såväl tillverkningsindustrin som den privata tjänstesektorn. Den offentliga tjänstesektorn, som sysselsatte 32 procent av arbetskraften, utgjorde den sysselsättningsmässigt dominerande sektorn

i

periferin.

Lund har behållit och förstärkt sin prägel av en stad dominerad av en stor offentlig sektor. Andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn har fördubblats sedan 1950. Mer än hälften av de arbetade

sysselsatta

1985 inom den sektorn. Antalet inom

offentliga sysselsatta utbildning

och sjukvård uppgick nu till ca 21 000 personer, vilket motsvarade 43 procent av antalet i kommunen. Motsvarande andel för riket

sysselsatta uppgick samtidigt till 24 procent.

Femtiotalet - Malmös guldålder

Under 1950-talet en snabb

uppvisade Malmöregionen befolknings-

ökning. Befolkningen ökade med 66 000 personer, vilket innebar en ökning med 18 procent. Denna tillväxttakt översteg

befolkningsökningen

i riket, varför Malmöregionens andel av rikets befolkning ökade från 5.3 till 5.8 procent mellan 1950 och 1960.

Ovanstående snabba befolkningsökning möjliggjordes i första hand av en snabb sysselsättningsökning i Malmö. Under 1950-talet ökade

i Malmö med 21 000 vilket motsvarde en

sysselsättningen personer,

ökning på 21 procent. Motsvarande tillvåxttakt i Lund uppgick till 16 procent, medan sysselsättningen i periferin minskade med 9 procent. Industrin - inklusive - den i särklass

byggnadsverksamhet uppvisade största Sysselsättningsökningen i regionen följt av den offentliga sektorn

och inom industri och

privata tjänster. Sysselsättningsökningen

byggnadsverksamhet var sålunda större än summan av ökningen inom

tjänstesektorn.

Sysselsättningsökningen inom industri och var byggnadsverksamhet

starkt koncentrerad till Malmö. 85 procent av

sysselsättningstillskottet

inom dessa sektorer kom i Malmö. Tillväxtens koncentration till Malmö

speglar bl a att industrin och byggnadsverksamheten redan i utgångs-

punkten var starkt koncentrerad till Malmö. 1950 återfanns sålunda 60 procent av antalet arbetstillfällen inom industri och byggnadsverksamhet. Malmö genomgick under första hälften av 1950-talet en omfattande mer än för-

industrialisering. Industrisysselsättningen

dubblades under 1930 till 1950. Under denna do-

perioden period

minerades industristrukturen av som tillverkade konsum-

företag

tionsvaror. 1930 denna del av industrin mer än hälften av alla

sysselsatte

anställda inom industrin. år senare hade andelen minskat till 46

Tjugo

“ procent.

Konsumtionsvaruindustrin av att den var hemma-

präglades

marknadsorienterad med endast en obetydlig export. Industrins tillväxt under första hälften av 1900-talet återspeglade därför den ökade levnadsstandarden i landet. Textil- och beklädnadsindustrin vid

utgjorde

denna tid den största branschen inom konsumtionsvaruindustrin. Mellan 1920 och 1950 mer än fördubblades sysselsättningen inom branschen i Malmö. Malmö var 1950 ett viktigt centrum för svensk textil- och beklädnadsindustri.

sou 1989:69 75

Bland de sju företag i staden som hade mer än 500 anställda återfanns sålunda fyra textil- och beklädnadsföretag - Fr. Kürzel AB (ylle- och bomullsfabrik), Malmö Yllefabrik AB, Malmö Strumpfabrik AB och Manufaktur i Malmö AB (bomulls- och trikåfabrik).

Femtiotalet kom emellertid att representera inledningen till en lång

period av för svensk konsumtionsvaruindustri, däribland

tillbakagång

också för textil- och beklädnadsindustrin. Två faktorer låg bakom denna förändring. För det första reducerades tillväxttakten i efterfrågan på de konsumtionsvaror som den svenska industrin tillverkade. Detta var en konsekvens av att av de inhemska marknader som de svenska

många

bli mättade. En fortsatt hög tillväxt

företagen betjänade började

förutsatte därför i ökad att nya utvecklades. För det

grad produkter

andra så ökade gradvis konkurrensen från utländska tillverkare som började bearbeta den svenska marknaden 1985, Carlsson

(Erlandsson

och Dahmén 1985). Det är mot denna bakgrund sysselsättnings-

på 16 procent under 1950-talet inom svensk konsum-

minskningen

tionsvaruindustri skall förstås. Även i Malmö minskade sysselsättningen inom konsumtionsvaruindustrin. Antalet sysselsatta inom denna industri minskade med ca 2 500 personer, vilket innebar att många kvinnoarbetsplatser inom industrin försvann.

inom konsumtionsvaruindustrin kom-

Sysselsättningsminskningen

mer än väl av inom andra delar av

penserades sysselsättningsökningar

industrin. Särskilt investeringsvaruindustrin - dvs i huvudsak verkstadsindustrin - en snabb tillväxt. Delvis denna

uppvisade återspeglade

tillväxt den nationella ekonomiska utvecklingen. Femtiotalets stabila ekonomiska tillväxt av en skapade en

genererad hög investeringsnivå ökad efterfrågan på investeringsvaror. Sålunda ökade sysselsättningen

inom den svenska investeringsvaruindustrin med 31 procent. Motsvarande ökning i Malmö var emellertid 10 procentenheter högre.

Resultatet blev att investeringsvaruindustrin övertog

konsumtionsvaruin-

dustrins dominerande roll inom industristrukturen i Malmö. Ar 1960 var 43 procent av de sysselsatta inom industrin verksamma inom

investeringsvaruindustrin.

Den i kombination med den starka be-

höga investeringsnivån

i Malmö till en i

folkningsökningen bidrog kraftig ökning byggnads-

verksamheten. Sålunda var bostadsbyggandet 64 procent

exempelvis

större under första hälften av 1960-talet än under motsvarande period

1950-talet. Med den ökade följde att

på byggnadsverksamheten

sou 1989:69 75

ökade under 1950-talet. Den växande

sysselsättningen med 56 procent

under 1950-talet kom på detta sätt att bidra till

byggnadsverksamheten att expansionen i Malmö upprätthölls.

Den snabba tillväxten inom industri och byggnadsverksamhet medförde att dessa samlade andel av i Malmö ökade

näringars sysselsättningen

från 48 Malmös tillväxt under 1950-talet innebar

procent till 49 procent. sålunda inte att Malmö förlorade sin karaktär av industri och arbetarstad. Den som inträffade skedde i huvudsak inom

strukturomvandling

industrisektorn. Den lätta konsumtionsvaruindustrin - med sitt stora

av - medan den mans-

inslag kvinnoarbetsplatser gick tillbaka,

dominerande växte fram som dominerande

investeringsvaruindustrin

inom industrin.

Femtiotalet var också det årtionde när på allvar

Malmöregionen

utvecklas till en Sålunda var befolknings-

började storstadsregion.

i Malmö i förhållande till sysselsättningsökningen,

ökningen långsam

som i var långt större

samtidigt befolkningsökningen regionens periferi

än vad i denna del av Malmöregionen gav

sysselsättningsutvecklingen

rum för. i ökade med knappt 25 000 personer

Befolkningen periferin

under 1950-talet trots att sysselsättningen under samma period minskade med 6 000 Detta att den ekonomiska

personer. antyder

i Malmö till i

expansionen bidrog befolkningsökningen periferin.

till den i var

Anledningen svaga sysselsättningsutvecklingen periferin

starka beroende av och livsmedelsindustri. Ar 1950

regionens jordbruk

återfanns nästan hälften av de sysselsatta i dessa två typer av verksamheter. inom under 1950-talet av

Utvecklingen jordbruket präglades

vilket, kombinerat med en förhållandevis snabb

en svag efterfrågeökning

resulterade i att antalet sysselsatta i näringen

produktivitetsökning,

minskade. l minskade sålunda antalet

Malmöregionens periferi

inom med nästan 6 000 personer - vilket mot-

sysselsatta jordbruket

svarade 24 procent - under 1950-talet. Till detta kom att sysselsätt-

inom konsumtionsvaruindustrin under samma minskade

ningen period

med 3 000 dvs med 30 Tillbakagången inom

personer, procent.

och konsumtionsvaruindustrin innebar att 14 procent av det

jordbruket

totala antalet i försvann under 1950-talet.

arbetsplatser periferin

Periferin saknade inte verksamheter. Sysselsättningen inom

expansiva

den råvarubaserade industrin ökade med 90 procent. Antalet anställda i ökade med 37 procent. Tillsammans sysselsatte

utbildningsverksamhet

sou 1989:69

emellertid dessa två typer av verksamheter endast ca 10 procent av arbetskraften, varför deras tillväxt inte förmådde att för

kompensera

nedgången inom det livsmedelsindustriella

komplexet.

I Lund ökade under 1950-talet Denna

sysselsättningen med 16 prooent.

ökning var i första hand ett resultat av en utbyggnad inom

utbildnings-

och vårdområdet. Dessa två områden svarade för 60 procent av den totala sysselsättningsökningen, en andel som kan med deras

jämföras bidrag till sysselsättningsökningen i Malmö som

uppgick till 14 procent. Sysselsättningsökningen inom industrin i Lund motsvarade 30 procent av den totala en siffra som kan med

sysselsättningsökningen, jämföras

55 procent i Malmö. Mönstret var emellertid identiskt. Åven i Lund

minskade sysselsättningen inom den lätta konsumtionsvaruindustrin,

medan den ökade inom investeringsvaruindustrin. Den största sysselsättningsökningen inom industrin skedde emellertid inom den råvarubaserade industrin. Detta i första hand tillväxten inom

återspeglade förpackningsindustrin i Lund. inom för- Sysselsättningsökningen

packningsindustrin var ungefär lika stor - 900 personer - som

ökningen

inom

undervisningssektorn.

i Lund innebar sålunda att stadens karaktär av utbild-

Utvecklingen

nings- och vårdstad förstärktes. Andelen sysselsatta inom den

offentliga

sektorn ökade från 24 till under 1950-talet, som

29 procent samtidigt andelen inom industrin minskade från 27 till

sysselsatta 25 procent.

sextiotalet - Lund som expansivt centrum

Malmöregionens befolkningsökning fortsatte under 1960-talet. Region-

ens befolkning ökade med 75 000 personer, vilket motsvarade 17 procent. Även under 1960-talet ökade andel av rikets

regionens

med 0.5 befolkning procentenheter till 6.3 procent.

Sysselsättningsökningen i regionen under 1960-talet översteg ökningen

under 1950-talet med nästan 90 procent. Denna stora var i första

ökning

hand ett resultat av Inom denna ökade

tjänstesektorns expansion.

sysselsättningen med 45 000 personer. Samtidigt minskade

syssel-

sättningen inom jordbruk och industri med 18 000 personer.

Under 1960-talet framstod Lund som centrum.

regionens expansiva

i Lund ökade med medan

sysselsättningen 44 procent, befolkningen

ökade med 28 procent. Detta innebar av

att 35 procent sysselsättnings-

sou 1989:69 73

i var lokaliserad till Lund. Det finns två

ökningen Malmöregionen

orsaker till denna i Lund. För det första det

expansiva utveckling

faktum att och hade stor betydelse i staden.

utbildningen sjukvården

kom den snabba som skedde inom dessa

Därigenom utbyggnad

områden under 1960-talet att få ett stort i Lund. Under det

genomslag

aktuella årtiondet ökade inom och sjukvård

sysselsättningen utbildning

med 104 procent. Ökningen i Lund låg i överkant av riksgenomsnittet.

och svarade för 62 av den totala

Utbildning sjukvård procent

Den sektorns andel av syssel-

sysselsättningsökningen. offentliga

i Lund steg från 29 procent till 42 procent.

sättningen

För det andra drabbades Lund inte av någon sysselsättningsminskning inom industrin. l riket minskade med 9 procent mellan

sysselsättningen

1960 och 1970. I Lund ökade däremot industrisysselsättningen under denna med Detta var tack vare att Lund i

period 5.5 procent. möjligt

hade en liten industrisektor som var inriktad mot

utgångspunkten

marknader. inom industrin åter-

expansiva Sysselsättningsökningen

tillväxten inom och den grafiska

speglade förpackningsindustrin

industrin. Inom dessa två branscher ökade med 1 500

sysselsättningen

fortsatte emellertid inom

personer. Samtidigt sysselsättningsminskningen

textil- och beklädnadsindustrin samt livsmedelsindustrin. För Lunds vidkommande innebar detta en på 900

sysselsättningsminskning

personer.

Malmö hade i av 1960-talet en ekonomisk struktur som gjorde

början

att stadens för tillväxt var radikalt annorlunda

förutsättningar änoLunds.

En skillnad Malmös stora industrisektor. Ar 1960

avgörande utgjorde

återfanns 40 procent av de i industrin. Under 1960-talet

sysselsatta

minskade inom industrin med knappt 11 000 personer,

sysselsättningen

vilket motsvarade minskade alltså

22 procent. Industrisysselsättningen

dubbelt så som i riket som helhet. var särskilt

mycket Tillbakagången

stor inom konsumtionsvaruindustrin och investerings-

(28 procent)

varuindustrin En orsak till att blev så stark

(27 procent). tillbakagången

i Malmö att den lokala arbetsmarknaden av akut

var, kännetecknades

brist arbetskraft. Arbetsmarknadssituationén en stark

på utgjorde

restriktion för industrins Ohlsson 1975 och

utvecklingsmöjligheter (jfr

Ohlsson 1978).

inom industrin kompenserades av en stark

Sysselsättningsminskningen

inom Särskilt markantvar tillväxten

sysselsättningsökning tjänstesektorn.

inom den där ökade med ca

privata tjänstesektorn, sysselsättningen

15 000 personer eller 36 procent. Detta kan jämföras med

riksgenomsnittets 21 procent. Tjänstesektorns stora expansion i Malmö

förklaras av att de företagsorienterade tjänsterna var de mest

- bank- och samt

expansiva partihandel, försäkringsverksamhet uppdragsverksamhet. De svarade för ungefär hälften av syssel-

i Malmö. Dessa verksamheter lokaliserades till en

sättningsökningen

till med närhet till en stor marknad

början storstadsregionerna och gott

utbud av

kommunikationstjänster.

Sextiotalet sålunda att Malmö förlora sin karaktär som

innebar började

industristad. Ar 1970 hade andelen inom industrin minskat

sysselsatta

till 26 procent, medan andelen som var inom den

sysselsatta privata

tjänstesektorn ökat till 42 procent. Därmed var den

privata tjänste-

sektorn också större än och tillsammans -

industri- byggnadssektorn

vilka tillsammans av Inkluderas den

stod för 36 procent sysselsättningen.

offentliga tjänstesektorn uppgick andelen av arbetskraften som var

verksamma med tjänsteproduktion till 62 procent. Malmö hade på allvar börjat anta karaktären av ett servicecentra.

Periferins under 1960-talet stora likheter med

utveckling uppvisade 1950-talets utveckling. Sysselsättningsutvecklingen var svag även om

till skillnad från 1950-talet, ökade Trots den

sysselsättningen, något. marginella sysselsättningsökningen ökade med 19 procent. befolkningen

Den förhållandevis stora befolkningsökningen var ett för att den

uttryck

ekonomiska tillväxten i Lund och Malmö i växande manifesterade

grad

sig i form av ökad i

bosättning periferin. Bostadsproduktionens

utveckling detta. Under andra hälften av 1960-talet var

understryker

bostadsproduktionen i nästan tre så stor som under

periferin gånger

andra hälften av 1950-talet. Med detta att andel av

följde periferins

bostadsproduktionen i steg från 18 till 28 procent.

Malmöregionen

Det faktum att 1950-talets omvandlades till en

sysselsättningsminskning

mindre under 1960-talet var i huvudsak ett resultat av tillväxten

ökning

inom den sektorn. inom denna ökade med

offentliga sysselsättningen

5 000 vilket innebar en 116 procent. Den

drygt personer, ökning på ökade bostadsproduktionen i periferin innebar att sysselsättningen inom

byggnadssektorn under samma period ökade med 38 procent. Mot dessa

expansiva sektorer kan ställas utvecklingen inom jordbruket och

industrin. sysselsättningen inom jordbruket minskade också under 1960talet med ca 5 800 personer, vilket innebar att nästan en av de

tredjedel

som 1960 var verksamma inom lämnade detta. Under samma

jordbruket

sou 1989:69 gg

minskade inom industrin med drygt 1 000 period sysselsättningen personer.

Periferins under 1960-talet innebar att området började

utveckling förlora sin karaktär av År 1970 hade andelen syssel-

lantbruksregion. satta inom reducerats till 20 procent. Totalt sysselsatte det

jordbruket livsmedelsindustriella inte mer än 27 procent av arbets-

komplexet kraften i Periferin var sålunda att från sitt

periferin. på väg frigöra sig ensidiga ekonomiska beroende av livsmedelsproduktion.

- årtionde Sjuttiotalet periferins

innebar en reduktion i i Sjuttiotalet kraftig befolkningstillväxten

ökade endast med 22 000 Malmöregionen. Regionens befolkning

vilket motsvarade en av personer ökning på 4 procent. Försvagningen befolkningstillväxten återspeglade en långsammare sysselsättningsökning. Under 1970-talet denna endast till 60 procent av ökningen

uppgick under 1960-talet. Det är att notera att nästan hela sys-

anmärkningsvärt

skedde inom den offentliga sektorn, där sysselsättningstillväxten

ökade med 23 000. Inom och industrin selsättningen primärnäringarna inklusive -fortsatte sysselsättningsminskningen,

byggnadsverksamhet medan den en svag tillväxt. Tillväxt-

privata tjänstesektorn uppvisade takten inom den till endast av

privata tjänstesektorn uppgick 30 procent sysselsättningsökningen under 1960-talet.

Sjuttiotalet innebar också att det inomregionala utvecklingsmönstret förändrades. Ur framstod som regionens

befolkningssynpunkt periferin tillväxtcentra. ökade i periferin samtidigt

Befolkningen med 23 procent som den minskade med nästan 10 procent i Malmö. Denna utveckling

delvis i preferenser när det gällde speglade förändringar befolkningens boendet. Ett växande antal personer valde att bosätta sig i periferin, medan de fortsatte arbeta i Malmö. Trots befolkningsminskningen fortsatte sålunda antalet sysselsatta att öka i Malmö.

För var situationen den omvända. fortsatte

periferin länge Befolkningen att öka trots Ett för detta var

en svag sysselsättningsutveckling. uttryck att kvoten mellan i periferin och befolkningens

antalet sysselsatta storlek Ar 1960 motsvarade i periferin 42

gradvis sjönk. sysselsättningen

av år senare hade kvoten sjunkit till 34 procent befolkningen. Tjugo

en om man betänker att detta var procent, anmärkningsvärd utveckling en som kännetecknades av en markant höjning av kvinnornas

period

SOU I989:69 81

förvärvsintensitet. Utvecklingen var för att i

uttryck expansionen periferin primärt var ett utslag av i förändringar boendepreferenser.

Sjuttiotalet innebar emellertid en förändring även i detta avseende. Medan i under femtio- och sextiotalen

sysselsättningen periferin

minskade med tillsammans 5 000 personer, så ökade i

sysselsättningen

periferin med ungefär 9 500 personer under 1970-talet. Detta innebar att nästan hälften av i skedde

sysselsättningsökningen Malmöregionen

i periferin. Huvudorsaken till denna var den

utveckling kraftiga ökningen av sysselsättningen inom den sektorn. offentliga Syssel-

inom denna sektor ökade vilket sättningen med mer än 9 000 personer, innebar att antalet sysselsatta inom sektorn mer än fördubblades under en inom den sektorn under 1970-

tioårsperiod. Expansionen offentliga

talet återspeglade ett nationellt fenomen. I riket ökade sålunda

syssel-

sättningen inom den sektorn med mer än 50

offentliga procent.

Tillväxttakten i var sålunda dubbelt så

Malmöregionens periferi hög

som rikets och procent än tillväxttakten i

fyrtio högre Malmöregionen.

Den offentliga sektorns tillväxt i åter-

kraftiga Malmöregionens periferi

speglade i första hand den snabba tillväxt i som känne-

befolkning

tecknat periferin sedan slutet av 1950-talet. Under 1960-1980

perioden

växte sålunda i En som

befolkningen periferin med 46 procent. ökning

kan med hela 22

jämföras Malmöregionens befolkningsökning på

procent eller rikets 11 procent.

Den arbetskraft inom den sektorn

höga efterfrågan på offentliga bidrog

till att öka attraktivitet ur

ytterligare periferins

boengesynpunkt,

eftersom en lokal arbetsmarknad för kvinnor Ar 1980 var

skapades.

sålunda 80 procent av de inom den sektorn i

sysselsatta offentliga

periferin kvinnor. Pendlingen in till Malmös och Lunds differentierade arbetsmarknad kunde därmed till att omfatta i

begränsas en person familjen.

Vid sidan om den offentliga sektorn ökade också inom

sysselsättningen den privata tjänstesektorn. inom denna sektor Sysselsättningsökningen

var ungefär hälften så stor som inom den sektorn. Särskilt

offentliga

markant var tillväxten inom inom vilka

företagsorienterade tjänster,

sysselsättningen ökade med drygt 60 procent. Noterbart är att antalet kvinnor som arbetade inom detta område fördubblades under 1970talet. Detta återspeglade i första hand en av antalet

betydande ökning

kvinnor verksamma inom samt bank och för-

uppdragsverksamhet säkringsverksamhet. Sysselsättningsökningen inom de företags-

sou 1989:69 82

orienterade detta sätt till att öka bredden i lokala

tjänsterna bidrog på

arbetsmarknader för kvinnor i Malmöregionens periferi.

i Malmö var i första hand ett uttryck för att

Befolkningsminskningen

folks när det bostadsort förändrades. Folk valde att

preferenser gällde

bosätta utanför Malmö. Trots den kraftiga befolkningsminskningen

sig

ökade sålunda Resultatet blev att kvoten mellan

sysselsättningen.

antalet förvärvsarbetande och 0.51 1970 till 0.58

befolkning steg från

1980. mot sålunda av en ökad

Befolkningsomflyttningen periferin följdes

till Malmö. Att denna medförde att befolkningen

inpendling utveckling

i Malmö kom att minska var emellertid också ett uttryck för att i Malmö bromsade 1970-talet. Medan

sysselsättningstillväxten upp under

ökade med 17 under 1960-talet sjönk mot-

sysselsättningen procent

svarande siffra till endast under 1970-talet. Detta innebar att 2 procent Malmö endast svarade för av i hela

12 procent sysselsättningsökningen

Malmöregionen.

Den sektorn svarade för hela i

offentliga sysselsättningsökningen

Malmö. Inom denna sektor ökade med 11 000

sysselsättningen

80 av denna tillväxt skedde inom hälso- och sjukvård personer. procent samt inom Tillväxten inom dessa sektorer var

socialtjänsten. expansiva

lika stor som inom tillverkningsin-

ungefär sysselsättningsnedgången

dustrin och

byggnadsverksamheten.

Medan 1960-talets inom industrin var

sysselsättningsminskning

koncentrerad till tekoindustrin och varvsindustrin så innebar 1970-talet

en inom nästan alla de stora branscherna. Inom teko-

minskning

industrin halverades åter. Inom den kemiska industrin

sysselsättningen

och minskade med 25 procent, inom

plastvaruindustrin sysselsättningen

maskinindustrin med 29 inom livsmedelsindustrin med 8 procent,

och inom kontorsmaskinsindustrin med 50 procent. Endast en

procent

bransch en Inom läkemedels-

uppvisade påtaglig sysselsättningsökning.

industrin ökade med 230 under 1970-talet. Då

sysselsättningen procent

läkemedelsindustrin 1980 mindre än 2 procent av antalet

sysselsatte

inom industrin hade denna en effekt

sysselsatta expansion negligerbar

på arbetsmarknaden.

i Malmö till stor del den

Sysselsättningsutvecklingen återspeglade

nationella I riket minskade sålunda inom

utvecklingen. sysselsättningen

såväl konsumtionsvaruindustrin som inom den råvarubaserade industrin.

Konsumtionsvaruindustrins fortsatta innebar att det

tillbakagång

sou 1989:69

utvecklingsmönster som inleddes efter det andra fortsatte.

världskriget

Malmö - med sin förhållandevis stora andel inom konsum-

sysselsatta

tionsvaruindustrin - drabbades hårt av denna Ännu år 1970

nedgång.

svarade konsumtionsvaruindustrin för nästan en av industri-

tredjedel

sysselsättningen i Malmö, vilket kan med en femtedel i riket.

jämföras

Den i förhållande till riket stora inom

sysselsättningsminskningen

industrin under 1970-talet, 18 procent med rikets 5 procent,

jämfört

förklaras sålunda till stor del av i Malmö. I av

näringsstrukturen början

1970-talet var Malmös industri överrepresenterat i branscher med en

svag utveckling. Detta intryck förstärkes om utvecklingen inom

investeringsvaruindustrin studeras. Under 1970-talet ökade

sysselsättningen inom investeringsvaruindustrin i Sverige med 5 procent,

en som till största delen inträffade under första hälften av

ökning

årtiondet och som var koncentrerad till enstaka branscher -

några

metallvaruindustrin, tillverkning av elektriska produkter, bilindustrin samt av instrument. Inom två av dessa branscher,

tillverkning

av elektriska och bilindustrin, var Malmö

tillverkning produkter svagt

företrädd.

I någon mån var ett för att industrin

sysselsättningsminskningen uttryck

utvecklades svagare i Malmö än i resten av landet. inom

Tillbakagången

tekoindustrin var sålunda större i Malmö än i riket.

sysselsättningen

inom den kemiska industrin minskade i Malmö, medan den ökade i landet. Motsvarande gällde för metallvaruindustrin. De relativt sett mest

framgångsrika branschernavar instrumenttillverkning och varvsindustrin.

Sysselsättningsökningen inom instrumentindustrin i Malmö var nästan fem så stor som i riket. Inom varvsindustrin var antalet

gånger ökningen

anställda 1980 ungefär lika stort som tio år tidigare. Under samma

minskade antalet varvsanställda i riket med period 25 procent.

Under 1970-talet upphörde samtidigt tillväxten inom den privata

i Malmö. Det var i första hand ett resultat av att de

tjänstesektorn

personorienterade tjänsterna minskade. Sålunda reducerades syssel-

inom hotellverksamhet och

sättningen detaljhandeln, resturang- och

reperationsverksamhet med 4 000 personer. Åven inom vissa

företags-

orienterade tjänster Inom

stagnerade expansionen. partihandeln

minskade sysselsättningen med ca 1 500 personer, vilket motsvarade 10 procent. Däremot skedde det en snabb tillväxt inom

uppdrags-

verksamhet samt bank- och vars

försäkringsverksamhet, sysselsättning

ökade med 4 500 personer d v s en 34 procent.

ökning på Expansionen

inom återspeglade sannolikt

uppdragsverksamheten

inom industrin i Malmö, då denna medförde att

strukturomvandlingen

verksamheter som utförts inom industrin omvandlades till

tidigare

fristående verksamheter. omklassificerades på

Industrisysselsättningen detta sätt till tjänstesysselsättning.

1970-talet innebar en snabb i Lund. minskade

expansion Visserligen

med 1960-talet. Detta trots en

befolkningstillväxten något jämfört

fortsatt av i staden. Sysselsättnings-

kraftig ökning sysselsättningen

i Lund samma sätt som tillväxten i Malmö,

ökningen bidrog därför, på

till den stora i Under

befolkningsökningen Malmöregionens periferi.

ökade sålunda även till Lund.

sjuttiotalet inpendlingen

var i första hand ett resultat av tillväxten inom

Sysselsättningsökningen

den sektorn. inom denna ökade med nästan

offentliga sysselsättningen

vilket innebar en 57 procent. Denna ökning 8 500 personer, ökning på neutraliserades inte - som i Malmös fall - av en kraftig

inom industrin. Industrisysselsättningen ökade sysselsättningsminskning

i stället med 300 personer.

drygt

Industrins tillväxt inom två branscher. Syssel-

återspeglade utvecklingen

inom instrumentindustrin ökade med drygt 600 personer,

sättningen

vilket innebar en med mer än 600 procent. Gambros expansion

ökning

svarade för huvuddelen av denna ökade

sysselsättningsökning. Samtidigt

inom maskinindustrin med knappt 300 personer, vilket

sysselsättningen

motsvarade en Att maskinindustrin växte i Lund,

ökning på 14 procent. när i samma bransch med 5 i riket,

sysselsättningen minskade procent

förklaras av Tetra Paks Okningen av industri-

framgångar.

i Lund sålunda av att staden hade en

sysselsättningen möjliggjordes

liten industrisektor som dominerades av ett fåtal expansiva företag. Detta innebar att staden förblev förhållandevis av den

opåverkad

som orsakade en minskad i

strukturomvandling industrisysselsättning

under 1970-talet. Trots detta minskade industrins andel av

Sverige

från 18.4 till 15.6 till av den stora

sysselsättningen procent följd

inom den offentliga sektorn.

sysselsättningsökningen

Åttiotalet - balanserad inomregional utveckling

Under första hälften av 1980-talet 1970-talets utveck-

upprätthölls

i fortsatte att minska i

lingsmönster Malmöregionen. Befolkningen

Malmö som den ökade i Lund samt i periferi.

samtidigt regionens

Särskilt i var emellertid markant svagare

periferin befolkningsökningen

sou 1989:69 3 5

än under 1970-talet. som sköt fart 1983

Konjunkturuppgången bidrog

emellertid till att förbättrades i

sysselsättningssituationen påtagligt regionen. Konjunkturuppgången genererades i första hand av en stark

tillväxt inom den medan inom

privata tjänstesektorn, sysselsättningen

den sektorn och inom industrin ökade

offentliga svagare.

För Malmös vidkommande innebar 1980-talet i första hand en revitalisering av industrin (jfr Olander fortsatte struktur-

1989). Visserligen

rationaliseringen inom branscher. Sålunda fortsatte

några syssel-

sättningsnedgången inom livsmedelsindustrin och tekoindustrin. Nedläggningen av Kockums Varv innebar en minsk-

samtidigt kraftig

ning av antalet anställda inom varvsindustrin. Den största inom industrin rum inom

sysselsättningsökningen ägde

industri och kemisk industri. Dessutom

instrumenttillverkning, grafisk

uppvisade bilproduktionen en procentuell sett hög tillväxt. Då

nedläggningen av Kockums varv av beslut om att etablera en

följdes

bilfabrik varvsområdet kan en fortsatt av antalet

på ökning sysselsatta

inom bilindustrin förväntas åtminstone under 1990-talets första år.

Det med Malmös under 1980-talet var den

anmärkningsvärda utveckling

svaga utvecklingen inom den Under första

privata tjänstesektorn.

hälften av 1980-talet minskade inom denna med 2 000

sysselsättningen

personer. Detta var i första hand ett för en

uttryck betydande sysselsättningsminskning inom Aven inom detaljhandeln. sysselsättningen uppdragsverksamhet minskade något, medan bank- och finans-

verksamhet samt ökade.

restaurangverksamhet Sysselsättningsökningen

inom den sistnämnda av var sett den största

typen tjänster procentuellt

(jfr Karlsson 1988 och Olander

1989).

Åttiotalets utveckling i Lund har i stora samma mönster som

drag följt

1970-talets. Sysselsättningen inom industrin har fortsatt att öka. Detta återspeglade i första hand en tillväxt inom

förnyad förpacknings-

industrin. Antalet sysselsatta inom har fortsatt att

instrumenttillverkning

växa även om tillväxttakten varit inom

betydligt lägre. Försvagningen

instrumentindustrin är ett för de problem Gambro fick i

uttryck början

av 1980-talet. illustrerar sålunda

Utvecklingen industriutvecklingens

sårbarhet i Lund för händelser i enskilda Noterbart är också att

företag.

antalet personer verksamma inom fördubblades under

datortillverkning

första hälften av åttiotalet. Antalet som var verksamma i personer denna produktion motsvarade 1985 endast av de

3 procent sysselsatta

sou 1989:69 35

inom men det är att denna verksamhet har en stor

industrin, möjligt

utvecklingspotential.

Även har vuxit under 1980-talet. Liksom i Malmö

tjänstesektorn

minskade inom detaljhandeln. Denna

visserligen sysselsättningen

mer än väl av en stark inom

minskning kompenserades ökning

Särskilt markant var tillväxten i

företagsorienterade tjänster. uppdrags-

verksamhet. Under första hälften av 1980-talet ökade sysselsättningen inom sådana verksamheter i Lund awek med 50 procent. Utvecklingen i detta avseende markant från i Malmö.

utvecklingen

För innebar 1980-talet en påtaglig försvagning

Malmöregionens periferi

i En till detta var den svagare

sysselsättningstillväxten. förklaring

tillväxten inom Denna förstärktes

offentlig tjänsteproduktion. utveckling

av att tillväxten inom den samtidigt stagnerade.

privata tjänstesektorn inom minskade samtidigt som syssel- Sysselsättningen detaljhandeln

inom samfärdsel och tjänster var

sättningsökningen företagsorienterade

mindre än under 1970-talet. Bank- och finansverksamhet samt restuden största inom den

rangverksamhet uppvisade sysselsättningsökningen

vi till att inom såväl

privata tjänstesektorn. Lägger sysselsättningen

som industri fortsatte att minska skapas ett intryck av att

jordbruk

i under 1980-talet har

sysselsättningsökningen Malmöregionens periferi

av en fortsatt av den lokalt inriktade offentliga

möjliggjorts utbyggnad

servicen. under 1980-talet var detta sätt en

Sysselsättningsökningen på

av den i under 1970-talet.

följd kraftiga befolkningsökningen periferin

Nittiotalet - och

stagnation expansion

för de olika delarna av Malmöregionen

Utvecklingsförutsättningarna

varierar. Lund förefaller vara den del av som har bäst

regionen

för en under 1990-talet. Stadens

förutsättningar expansiv utveckling

ekonomiska bas av en stor sektor, med en stark

utgörs offentlig

mot och Visserligen kommer denna

inriktning utbildning sjukvård.

som under 1960- och 1970-talen, att som en stark

knappast, fungera

motor i stadens under 1990-talet. Det ekonomiska läget torde

utveckling

inte för en fortsatt snabb av den offentliga ge utrymme utbyggnad sektorn. Om en fortsatt kommer till stånd kommer den

utbyggnad

sannolikt att anta En fortsatt utbyggnad av den högre ett nytt mönster.

förväntas ske vid regionala högskolor. På utbildningen nämligen

motsvarande sätt kommer att öka, när det gäller att

ansträngningarna

vrida från till vård. Realiseras

utbyggnaden reparerande förebyggande

sou 1989:69 37

ovanstående utveckling innebär det att Lund kan förvänta

knappast sig

någon expansion inom sjukvård och Å andra sidan, eftersom

utbildning.

såväl sjukvård som utbildning är politiskt kan det inte väntas ske

styrda,

några dramatiska i Lund riskerar

förändringar lokaliseringsmönstret.

därför inte någon markant i antalet anställda.

minskning offentligt

Sannolikheten är nog större att inte förmår

politikerna styra

utvecklingen utan att denna inom den offentliga sektorn fortsätter i invanda spår. Isåfall kommer den retoriken att av tal

politiska präglas

om av och ökad

utbyggnad regionala högskolor satsning på förebyggande vård, samtidigt som också 1990-talets verklighet kommer

att av en fortsatt i centra för

präglas utbyggnad gamla offentlig

tjänsteproduktion vilket kommer gynna Lund.

Fortsatt svag tillväxt eller inom den

stagnation offentliga tjänstesektorn

framstår sålunda som möjlig under 1990-talet. Tillväxten inom sektorn mjuklandar. En fortsatt i Lund måste därför basera

expansion sig på

andra typer av verksamheter. Industrin representerar en

möjlig expansiv

drivkraft. Sedan 1950-talet har

industrisysselsättningen kontinuerligt

ökat i Lund. Sålunda ökade antalet inom industrin med

sysselsatta

nästan 70 procent mellan 1950 och 1985. Denna tillväxt har till stor del skett tekniskt som etablerats under

inom nyskapande företag efterkrigs-

tiden - Akerlund & Tetra Pak, Gambro, m fl. En förhållande-

Rausing,

vis stor del av Lunds industri är därför teknikbaserade och verksamma inom expansiva områden. Detta yttrar bl a i att en förhållandevis

sig

stor andel arbetskraften i industrin arbetar med och

av forskning

utveckling. Ar 1985 var nästan en av inom

tredjedel tjänstemännen

industrin verksamma inom detta område, en andel som är mer än dubbelt så som andelen i Malmö och som också är

hög betydligt högre

än motsvarande andelar för Stockholm och Industrins

Göteborg.

forskningsintensitet också i att andelen med

avspeglar sig personer

forskarutbildning inom industrin är tio i Lund än i riket

gånger högre

som helhet.

Förutsättningarna för en fortsatt tillväxt under 1990-talet är därför goda. Två förhållanden kan emellertid förändra denna bild. För det

första är det troligt att några av de framgångsrika vid Lundaföretagen

denna tidpunkt har nått en sådan storlek att deras fortsatta tillväxt i växande utsträckning kommer att ske i utlandet. Företagens fortsatta tillväxt får i såfall gradvis mindre effekter på Lunds utveckling. För det andra dominerar fortfarande några enstaka företag industristrukturen i Lund. Resultatet blir att stora i enstaka situation

förändringar företags

sou 1989:69 33

kan få en märkbar effekt i staden. Stadens

på industriutvecklingen

industriella bas är fortfarande så smal, att industrins utveckling är sårbar för i för enskilda företag.

förändringar utvecklingsbetingelserna

Ovanstående utsagor baserar sig på en bedömning av utvecklings-

för de större i Lund. Industrins

förutsättningarna befintliga företagen

under 1990-talet emellertid också av storleken på

utveckling påverkas

de industriella i staden. I detta avseende representerar

nyetableringarna

universitetet en resurs i Lund. För det första så kan universitetet

viktig

som ett drivhus, i vilket människor har att utveckla

fungera möjligheter

idéer som de sedan realiserar genom att starta företag. På kort sikt är

av sådana små. Många av dessa

sysselsättningseffekterna avknoppningar

kommer att efter ett tag, andra kommer att överleva

företag upphöra

men förbli små. I blir framgångsrikt och

undantagsfall företaget

en stabil tillväxt under en tid. Dessa undantag kommer på

uppvisar lång

till inom Lunds industri. sikt att ge ett märkbart bidrag sysselsättningen Tetra Pak, etablerat 1951, och Gambro, etablerat 1965, illustrerar detta. Under sina första tio levnadsår dessa 400 nya arbetsplatser

skapade

vardera i Lund. I dag sysselsätter de ca 2 200 respektive 750 personer i Lund. Dessa siffror emellertid lite om den sysselsättning som har

säger

sina rötter i dessa två För att få en uppfattning om detta måste

företag.

hos underleverantörer samt i

sysselsättningen sysselsättningen företag

som från också att beaktas. I Tetra Paks fall

avknoppats moderföretaget

räknar man med att bortåt 1 500 personer är i tillverkning

engagerade

för Tetra Paks räkning hos underleverantörer samt att bortåt 500

är verksamma i till Tetra Pak. En

personer avknoppningsföretag del av dessa företag finns i Malmöregionen (Reitberger 1984 betydande b).

Medvetenheten om den utvecklingspotential som avknoppningsföre-

har ökat under senare år. Etableringen av forskartagen representerar

Ideon är ett försök att stimulera till ökat forskningsbaserat

byn

Blir framgångsrik i detta avseende resulterar

företagande. forskarbyn

den i ett ökat antal företagsetableringar. Därmed skapas det förutsätt-

för en av Lunds vilket i sin

ningar fortgående modernisering näringsliv

tur till en stabil tillväxt i stadens

öppnar möjligheter långsiktig näringsliv.

Även i ett annat avseende utgör universitetet en viktig resurs. Till-

till välutbildade personer gör att verksamheter som kräver

gången

kvalificerad arbetskraft attraheras till staden. I många fall är det fråga

om att placera en utvecklingsenhet i Lund. Denna utveckling bidrog till

att antalet människor som är verksamma med utvecklingsarbete inom industrin mer än fördubblades mellan 1975 och 1985. Ideon kan bidra till att ytterligare förstärka en sådan utveckling.

Slutsatsen blir att 1990-talets expansion i Lund i första hand kommer att möjliggöras av tillväxt inom industri- och uppdragsverksamhet, en tillväxt som är nära knuten till den kompetens som finns vid universitet.

Utvecklingsförutsättningarna för Malmö under 1990-talet är radikalt annorlunda. Industrin i Malmö domineras fortfarande av mogna branscher med År 1985 återfanns

begränsade tillväxtmöjligheter.

sålunda 60 procent av de i industrin i sådana branscher.

sysselsatta

Dominansen av mogna branscher är huvudorsaken till att

sysselsättning-

en inom industrin i Malmö minskat med nästan 40 procent sedan 1960. Den svaga utvecklingen har permanentats som ett resultat av att

inom områden varit denna typ av

etableringarna expansiva svag, varför

industri vuxit i Malmö än i riket. Instrumentindustrins

långsammare

snabba under första hälften av 1980-talet - 142

sysselsättningsökning

- en awikelse från detta mönster. Då instrumentprocent representerar tillverkning ännu i mitten 1980-talet endast 3 procent av

på sysselsatte

arbetskraften inom Malmös industri krävs det ett årtionde

ytterligare

med snabb tillväxt innan effekterna den lokala arbetsmarknaden blir

på

Situationen är likartad för läkemedelsindustrin som också

påtagliga.

uppvisar en snabb tillväxt.

Också under första hälften av 1990-talet kommer därför

sysselsättnings-

utvecklingen inom industrin i Malmö att av de mogna bransch-

präglas

ernas utveckling. Konsumtionsvaruindustrin, som 1985 svarade för 26

procent av industrisysselsättningen, förväntas krympa ytterligare. Framtidsutsikterna inom investeringsvaruindustrin är annorlunda.

SAABs nya bilfabrik kan innebära ett sysselsättningstillskott på kort sikt. De långsiktiga effekterna av denna fabrik är nära knutna till i vilken SAAB kommer att öka vid I

grad produktionen anläggningen.

detta fall kan av det som diskuterades ovan

spridningseffekter slag

utifrån Tetra Paks förväntas förbli Den nya

utveckling marginella.

fabriken kommer att en som redan tillverkas vid

producera produkt

andra SAAB har därför redan byggt upp ett

anläggningar.

underleverantörssystem av kvalificerade som kommer att

företag

utnyttjas också i den nya fabriken. Fabriken kommer därför

knappast

sou 1989:69 90

att bidra till att ett ökat antal växer fram i

bildelsproducenter Malmöregionen.

En ökad i Malmö förutsätter sålunda antingen att

industrisysselsättning

fabriker lokaliseras dit eller att det sker en i

ytterligare kraftig ökning

antalet nyetableringar för att på så sätt öka sannolikheten för att nya

expansiva företag utvecklas. Som är ökad nyetablerings-

påpekats

verksamhet i första hand något som påverkar sysselsättningen lång

på

sikt. Därför är det mest sannolika framtidsperspektivet att struktur-

inom Malmös industri kommer att följa invanda mönster.

omvandlingen

Aven under 1990-talet förväntas inom industrin minska.

sysselsättningen

Mot slutet av årtiondet kan tillväxten i branscher som instrument-

tillverkning och läkemedelsproduktion bidra till att sysselsättningsnedgängen upphör.

av Malmö förväntas sålunda fortsätta. Malmös

Avindustrialiseringen

karaktär av administrativt centrum för skånskt näringsliv förstärks. Sedan mitten av 1970-talet har antalet inom industrin i

tjänstemän

Malmö ökat. Särskilt markant har varit när det gäller högre

ökningen

Sålunda ökade antalet med 6 procent

befattningshavare. tjänstemän

under första hälften av 1980-talet. Under samma period minskade antalet industriarbetare med 12 procent. Avindustrialiseringen innebär

att försvinner, som antalet personer

primärt varuproduktionen samtidigt som arbetar med marknadsbearbetning och utvecklingsarbete ökar.

Malmö är i första hand ett centrum för administration och marknads-

En av inom industrin är verk-

bearbetning. tredjedel tjänstemännen

samma inom en andel som i nivå med

marknadsbearbetning, ligger

Stockholms. 18 procent av tjänstemännen har administrativa funktioner, en siffra som är i nivå med Göteborgs men som är fem procentenheter lägre än Stockholms.

Malmö är ohotad i rollen som centrum för skånskt näringsliv. En fortsatt av antalet inom industrin kan därför

ökning tjänstemän

förväntas. Då industrin i - som påpekats ovan - förväntas att

övrigt

utvecklas i antalet att vara för liten

svagt kommer ökningen tjänstemän

för att förhindra en fortsatt inom industrin.

sysselsättningsminskning

En eventuell i Malmö måste därför genom en fortsatt

expansion skapas

tillväxt inom inom industrin ger i det

tjänstesektorn. Omvandlingen

avseendet vissa Koncentrationen av administrativa

möjligheter.

sou 1989:69 91

funktioner till Malmö skapar förutsättningar för en expansiv utveckling

inom företagsorienterade tjänster. Bank och finansverksamhet är ett

exempel på tjänster med goda förutsättningar för fortsatt tillväxt.

Partihandel och uppdragsverksamhet är andra verksamheter som dras till av Malmös typ. I takt med att marknaden för

näringslivscentra

uppdragsverksamhet växer i Sverige, kan det antas att svenska och utländska företags intresse att etablera sig i Malmö ökar. På detta sätt kommer inom i Malmö att i första

utvecklingen uppdragsverksamheten

hand återspegla marknadens tillväxt.

Slutsatsen blir att Malmös under 1990-talet kommer att

utveckling

den nationella ekonomiska En snabb eko-

återspegla utvecklingen.

nomisk tillväxt i innebär att inom

Sverige sysselsättningsminskningen

industrin i Malmö som tillväxten i

begränsas, samtidigt företags-

orienterade tjänster stimuleras. En tillväxt förväntas dessutom ge

hög

utrymme för en tillväxt i Under dessa

högre offentlig tjänsteproduktion.

omständigheter kommer i Malmö att öka. Blir den

sysselsättningen

nationella ekonomiska tillväxten däremot svag blir en

utvecklingen

annan. Sysselsättningsminskningen i industrin kommer i detta fall att

förstärkas av en sysselsättningsminskning inom företagsorienterade

tjänster. En svag nationell ekonomisk tillväxt kommer därför att leda till

stagnation i Malmö.

Ovanstående innebär att den nationella ekonomiska tillväxten får en

avgörande betydelse för Malmöregionens utveckling under 1990-talet.

En nationell ekonomisk tillväxt innebär att såväl Malmö som Lund

hög

kommer att en Därmed det också

uppvisa expansiv utveckling. skapas förutsättningar för en fortsatt expansion i Malmöregionens periferi, en

expansion som kommer att basera sig på en fortsatt tillväxt inom lokalt inriktad

tjänsteproduktion.

Blir däremot den nationella ekonomiska tillväxten svag finns det förutsättningar för en endast i Lund. En fortsatt

expansiv utveckling

snabb expansion i Lund är för att upprätthålla

knappast tillräckligt

expansionen i hela då Lund svarar för mindre än 20

Malmöregionen,

procent av regionens sysselsättning. från Lund berör

Tillväxtimpulserna

därför endast en mindre del av periferin. En svag nationell ekonomisk tillväxt innebär därför att även tillväxten i periferi

Malmöregionens försvagas.

sou 1989:69 92

Det förhållande att Malmö omvandlats från en kombinerad och

import-

exportnod till ett tjänste- och administrationscentra gör att regionen förlorat sin roll som drivande kraft bakom den nationella utvecklingen.

i stället den nationella Endast

Malmöregionen återspeglar utvecklingen.

Lund, med sitt teknikbaserade awiker från detta mönster.

näringsliv,

till industriellt i Lund kommer

Upprätthålles förmågan nyskapande

staden att utvecklas till en allt kraftfullare utvecklingsmotor för hela

Malmöregionen.

sou 1989:69 93

6. STORSTADSREGIONERNAS OMVANDLING

Den genomförda analysen visar att i

storstadsregionerna Sverige

genomgått en betydande sedan 1950. I fall har de

omvandling samtliga

omvandlats från att ha varit stora städer till att bli

storstadsregioner.

Samtidigt har deras roller i den nationella ekonomin förändrats. Stockholm har utvecklats från att ha varit en huvudstad, av

präglad

offentlig förvaltning, till att bli landets ledande importhamn för ny

teknologi präglad av en stor och växande partihandelsaktivitet.

Göteborg har utvecklats från ett diversifierat industriellt centrum till en exporthamn, dominerad av en stor Malmö har

sammansättningsfabrik.

omvandlats från ett industriellt centrum för inriktad mot

produktion

den nationella marknaden till ett centrum för

regionalt tjänsteproduktion.

Storstadsregionernas omvandling återspeglar såväl särpräglade egen-

skaper hos de tre regionerna som den nationella

omvandlingen.

Den nationella omvandlingens roll

Den mest i sedan 1950 är

påtagliga förändringen (storstadsregionerna

tjänstesektorns ökade betydelse. Ar 1950 arbetade 54 procent av arbetskraften i inom År 1985 hade

storstadsregionerna tjänstesektorn.

andelen ökat till 72 procent. Denna en nationell

utveckling speglar

förändringsprocess.

Utbyggnaden av välfärdsstaten har i en stor av

tagit sig uttryck ökning

antalet personer som är verksamma i I riket

offentlig tjänsteproduktion.

tredubblades detta antal mellan 1960 och 1987. växte antalet

Samtidigt

sysselsatta i de som i första hand var

företagsinriktade tjänsterna. Något

ett resultat av tillväxten inom och

partihandel uppdragsverksamhet.

Denna expansion skall förstås i termer av en snabb

teknologisk

utveckling som har bidragit till att öka den bredden och

teknologiska

samtidigt har ökat till att

möjligheterna kundanpassa produkterna.

Den ökade teknologiska bredden gör det allt svårare för enskilt land att utveckla inom alla områden. Med den

konkurrenskraftig produktion teknologiska utvecklingen följer därför att utrikeshandelns relativa

betydelse ökar. Sålunda har utrikeshandelns andel av BNP mer än fördubblats sedan 1950. Importvolymen ökade med 542 procent mellan 1950 och 1988, medan BNP under samma endast ökade med 208

period

sov 1989:69 94

Denna har stimulerat tillväxten inom

procent. utveckling naturligtvis

som kan avläsas i expansion (jfr

importverksamhet, något partihandelns Johansson och Strömqvist 1986).

De ökade tekniska att kundanpassa har

möjligheterna produkterna gjort

att i ökat och

tjänsteinnehållet industriproduktionen gradvis (Pousette

Företag som investerar i ny

Lindberg 1987). produktionsutrustning

inte i huvudsak maskiner. Deras intresse riktas i stället

köper längre

mot att få ett som till det egna behov.

system är anpassat företagets Med denna av ökar kraven på köparens

individualisering produkterna

Kunden måste kunna utarbeta en krav-

upphandlingskompetens.

samt ha att utvärdera de förslag som leveran-

specifikation kompetens

törerna kommer med. köpare att denna kompetens

Många väljer hyra

i samband med Den ökade flexibilitet som den

investeringsbeslut.

tekniska har resulterat i att marknaden för

utvecklingen möjliggjort snabbt ökat. Uppdragsverksamhetens snabba uppdragsverksamhet

tillväxt sedan 1960-talet skall förstås mot denna bakgrund.

har av en under

Primärnäringarna präglats fortgående tillbakagång

medan inom industrin växte fram till

efterkrigstiden, sysselsättningen

mitten av sextiotalet. Därefter den för att sedan minska

stagnerade

under andra hälften av innan en svag ökning

kraftigt sjuttiotalet,

inträffade i samband med den internationella i

konjunkturuppgången

början av åttiotalet.

Ovanstående förändringsprocess har också präglat storstadsregionernas

Därmed har i i

utveckling. strukturomvandlingen storstadsregionerna

sina samma mönster som i övriga delar av landet.

huvuddrag följt

var sålunda inte en konsekvens av att

Storstadsregionernas expansion

dessa en radikalt annorlunda utveckling än övriga

regioner uppvisade

delar av landet.

Storstadsregionernas forsteg

Att trots detta växte förhållandevis snabbt under

storstadsregionerna

sextio- och var ett för att dessa regioner hade vissa

sjuttiotalen uttryck

Av skäl svarade för en liten andel

försteg. naturliga primärnäringarna

av i Detta innebar att dessa

sysselsättningen storstadsregionerna. regioner endast drabbades marginellt av primärnäringarnas tillbakagång.

hade en förhållandevis stor företags-

Samtidigt storstadsregionerna

- Stockholm - och en stor Verkstadsindustri -

inriktad tjänstesektor

sou 1989:69 95

och Malmö. Den snabba i dessa

Göteborg expansionen näringar bidrog

därför till en snabb tillväxt i Det faktum att de

storstadsregionerna.

retarderande var små som

primärnäringarna samtidigt expansiva

tjänstenäringar och industribranscher var förhållandevis stora medförde sålunda att tillväxten i blev stark under sextiotalet.

storstadsregionerna

Under sjuttiotalet förändrades den nationella situationen. Den ekonomiska tillväxttakten reducerades och den

offentliga tjänstesektorn

växte fram som huvuddrivkraft bakom

sysselsättningsökningen.

sysselsättningen inom denna sektor ökade i riket

med 430 000 personer eller under det aktuella årtiondet. Ett utmärkande i

56 procent drag denna var att den inte var koncentrerad till bestämda

utveckling typer

av regioner. Den växte i alla av

offentliga tjänsteproduktionen typer

regioner. Tillväxttakten var störst i små, befolkade och

glest regioner

minst i av välfärdsstaten under

storstadsregionerna. Utbyggnaden

sjuttiotalet kom sålunda att bidra till en ökad balans. Storstads-

regional

regionerna spelade inte rollen av nationella tillväxtcentra

längre

baserade en fortsatte

på fördelaktig näringsstruktur. Visserligen

storstadsregionernas arbetsmarknader att växa men nu i samma

ungefär

takt som det landet.

övriga

Under åttiotalet förändrades bilden Den internationella eko-

igen.

nomiska tillväxten sköt på nytt fart och storstäderna framstod åter som expansiva centra. Huvudorsaken till detta var att de

företagsinriktade

tjänsterna utgjorde huvuddrivkraften bakom den ekonomiska

förnyade

tillväxten. Stockholmsregionen ett nationellt centrum för denna

utgjorde

typ av tjänster. Följdriktigt innebar den storstadstillväxten

förnyade

under åttiotalet i första hand en stark tillväxt i

Stockholmsregionen.

En slutsats som kan dras av ovanstående är att storstads-

förlopp

regionernas snabba tillväxt återspeglar dessa att bli

regioners förmåga

centrum för nya expansiva verksamheter. Tre förhållanden förklarar att denna förmåga är förhållandevis stor hos

storstadsregionerna.

För det första representerar storstäderna de största lokala marknaderna i landet. Den lokala marknadens som har

betydelse lokaliseringsfaktor

sannolikt minskat över tiden. När L M Ericsson i slutet av 1800-talet lokaliserade sin till Stockholm så var den lokala marknadens

produktion

storlek ett argument. När största IBM

avgörande Sveriges dataföretag

under 1960-talet etablerade i Stockholm var

produktionsanläggningar

sou 1989:69 95

storleken den lokala marknaden av underordnad betydelse. Trots det

på

fortfarande marknaden en roll för val av lokaliseringsort.

spelar viktig

I är emellertid den intressanta inte hur stor den lokala

dag frågan

marknaden är utan hur stor del av den nationella marknaden som kan bearbetas effektivt från den valda I detta avseende

lokaliseringsorten.

har fördelar framför andra regioner. Stockholms-

storstadsregionerna

centrum i en större som omfattar ca

regionen utgör geografiskt region

3 människor. utgör sålunda en naturlig

miljoner Stockholmsregionen

för av den svenska mark-

lokalisering bearbetning av ca 40 procent

naden. blir att Stockholmsregionen framstår som ett naturligt

Följden

val för som ämnar slå sig in på den svenska marknaden.

företag

är i detta avseende ett sämre alternativ, medan

Göteborgsregionen

med sin - i förhållande till den svenska marknaden -

Malmöregionen

har de sämsta i detta avseende.

perifera lokalisering förutsättningarna

Den av i Stockholms-

tidiga utvecklingen företagsinriktade tjänster

är ett för denna när det den

regionen uttryck regions försteg gäller

marknadens storlek.

omgivande

För det andra är i det internationella och

storstadsregionernas plats

nationella kommunikationsnätverket en viktig resurs. Under de senaste årtiondena har till ett välutvecklat blivit allt

tillgången flygnät viktigare.

Detta är en tendens som har storstadsregionerna i allmänhet

gynnat

och i Under 1970 till 1988

Stockholmsregionen synnerhet. perioden

ökade sålunda antalet som i de tre

passagerare passerade flygplatserna

med nästan 300 I detta avseende har

storstadsregionerna procent. Stockholmsregionen en avgörande fördel framför Göteborgs-och

Arlanda utgör navet i det svenska inrikes-

Malmöregionen. nämligen

som är till det inter-

flyget samtidigt flygplatsen Sveriges inkörsport

nationella Nästan 80 procent av den reguljära flygtrafiken

flygnätet.

mellan Sverige och utlandet utgår från Arlanda. Stockholmsregionen har detta sätt en unik i när det att effektivt

på position Sverige gäller

nå inhemska och utländska destinationer. Stockholms överlägsenhet ur

bidrar till att förklara såväl koncentrationen

kommunikationssynpunkt

av huvudkontorsfunktioner till som koncentrationen dit av

regionen

utlandsägda dotterbolag.

ökade har sålunda inneburit att Stockholmsregionens

Flygets betydelse framför de andra två storstadsregionerna har ökat. Visserligen försteg

har såväl som som är

Göteborgs- Malmöregionen flygkommunikationer

andra orters i Båda har direktflyg till

överlägsna Sverige. regionerna

sou 1989:69 97

några destinationer i utlandet samt täta förbindelser till Stockholm. Icke desto mindre är dock utländska och svenska

regioners tillgänglighet

betydligt sämre från och Malmö än från Stockholm.

Göteborg

För det tredje har utbudet av högre ett

utbildning representerat viktig försteg för storstadsregionerna. har sedan Samtliga storstadsregioner

länge tekniska och Fram till 1970-talet var

högskolor handelsehögskolor.

sålunda utbudet av civilingenjörer och civilekonomer större i storstadsregionerna än i övriga delar av landet. Detta att förut-

gjorde

sättningarna för att nya tekniska i industriella

utnyttja möjligheter

sammanhang var bättre i än i resten av I

storstadsregionerna Sverige.

dag har när det utbud av

storstadsregionernas försteg gäller utbildnings-

platser i stort sett eliminerats. är t.o.m. under-

Utbildningssektorn

representerad i Kanske kommer den decentrali-

Stockholmsregionen.

sering av den som skett sedan att

högre utbildningen sjuttiotalet på lång

sikt ändra att industriellt

på storstadsregionernas föurtsättning utnyttja

nya tekniska möjligheter. Frågan är emellertid om utbudet av civilingenjörer och civilekonomer endast en stor

återspeglar utbildnings-

i Till en del utbudet också att

kapacitet storstadsregionerna. återspeglar

storstadsregionernas differentierade arbetsmarknader med intressanta

karriärmöjligheter attraherar som har valt en karriärlivsform.

ungdomar

Det faktum att nästan hälften av de som utbildat inom datateknik

sig

eller industriell ekonomi arbetar i trots att dessa

Stockholmsregionen,

utbildningar saknas där, hur attraktiva är.

antyder storstadsregionerna

Koncentrationen av sådan arbetskraft till förklarar

storstadsregionerna

varför huvuddelen av alla teknikbaserade återfinns i

nyetableringar

storstadsregionerna. I en empirisk studie av var mindre svenska elektronikföretag var lokaliserade konstaterades att av ca 70 procent företagen 1983 var lokaliserade till de tre

storstadsregionerna (Reit-

1984 a). Dessa var små och ett förhållandevis

berger företag sysselsatte

litet antal människor. Det intressanta med dem är emellertid den tillväxtpotential de besitter. En region med ett stort antal teknikbaserade av denna har att få

småföretag typ goda förutsättningar

uppleva en långsiktig tillväxt av inom åtminstone delar

sysselsättningen

av industrin.

Stora regionala marknader, goda samt till

flygförbindelser tillgången

arbetskraft med teknisk och ekonomisk är sålunda

högre utbildning

orsaken till att varit centra för

storstadsregionerna ny produktion (jfr.

Johansson 1988). Då denna i fall har haft en stor

produktion många

sou 1989:69 93

har detta för en långsiktig

utvecklingspotential skapat förutsättningar tillväxt i som överstigit riksgenomsnittet. storstadsregionerna

har sedan tid tillbaka haft en fördel, när det

Stockholmsregionen lång

den marknadens storlek. ökade har

gäller regionala Flygets betydelse

accentuerat i förhållande till de

Stockholmsregionens överlägsenhet

Resultatet har blivit, att det uppstått en

övriga storstadsregionerna.

kvalitativ skillnad mellan och Göteborgs - och

Stockholmsregionen

I avseenden kan de sistnämnda inte längre

Malmöregionen. många

konkurrera med Stockholm. En radikal förändring av det

framgångsrikt

svenska struktur skulle kunna bidra till att förbättra Göte-

flygnätets

är att det inrikes flygnätet

borgsregionens position. Förutsättningen

två konkurrerande nav i stället för ett som i dag.

byggs upp kring kring

Utvecklas ett konkurrerande nav i skapas det nya

Göteborgsregionen

för att utveckla från Landvetter. För

förutsättningar utrikesflyget

vidkommande skulle en förbättrad åtkomst till Kastrup

Malmöregionens

få en liknande effekt. En fast förbindelse mellan Malmö och Köpen-

hamn kan vara ett sätt att uppnå detta.

Politikens effekter

Studeras i ett perspektiv är

storstadsregionernas utveckling långsiktigt

att effekter av Kanske är

det svårt spåra speciella politiska åtgärder.

detta ett resultat av att statsmakterna drivit en medveten

aldrig

Därmed har i kommit att präglas

storstadspolitik. utvecklingen hög grad

av marknadskrafternas spel.

kan betraktas som ett i detta avseende.

Sjuttiotalets utveckling undantag

omfattande av kom att

Den utbyggnaden offentlig tjänsteproduktion

detta årtionde. Det mönstret i innebar

prägla geografiska utbyggnaden

att tillväxttakten än i resten av landet.

var svagare i storstadsregionerna

av den motverkade på

Utbyggnaden offentliga tjänsteproduktionen

detta sätt den koncentrationstendens som kännetecknat den

tidigare

Att så blev fallet berodde emellertid inte enbart

regionala utvecklingen.

den förda Minst lika var att denna utbyggnad

på politiken. viktigt

under en med en historiskt sett låg tillväxttakt.

genomfördes period

Resultatet blev att den sektorn svarade för hela syssel-

offentliga

under De stora effekterna den

sättningsökningen sjuttiotalet. på

balansen av av välfårdsstaten var sålunda

mellanregionala utbyggnaden

en konsekvens av att under en period med svag

politiken genomfördes

ekonomisk tillväxt. Den sannolika kombinationen med svag ekonomisk

sou 1989:69 99

tillväxt och stor av den sektorn att

utbyggnad offentliga gör sjuttiotalet

framstår som en parentes i

storstadsregionernas utveckling (jfr.

Mønnesland 1988).

När det gäller politiska insatser i är det endast två

storstadsregionerna

beslut som givit resultat. av det

synbara Omlokaliseringen statliga

verken under 1970-talet innebar att ca 10 000 ut

arbetsplatser flyttades

från Stockholm. Trots detta Ökade antalet sysselsatta i

statlig förvaltning

i med Huvud-

regionen knappt 10 000 personer (Statskontoret 1989).

delen av denna tillväxt skedde emellertid inte i Stockholm utan i Arlandakorridoren och Södertörn. På kort sikt sålunda om-

på bidrog lokaliseringen av de statliga verken till att dämpa sysselsättnings-

tillväxten i Stockholm. Däremot är det tveksamt om

omlokaliseringen

också påverkat den i Stockholm.

långsiktiga utvecklingen

Utbyggnaden av Arlanda flygplats bidrog till en snabb tillväxt i Arlandakorridoren under 1960-talet. Tillväxten var ett resultat av en expansion på bred front. Industrin växte, kommunikationssektorn växte, de företagsinriktade och den sektorn växte.

tjänsterna offentliga

Utvecklingsmönstret var med andra ord detsamma som i riket som helhet, men tillväxttakten var Det är sannolikt att den

betydligt högre.

höga tillväxttakten till en del, men inte enbart, förklaras av den

nya

Arlandaflygplatsen. Hur stor som för betydelse flygplatsen spelade

Arlandakorridorens tillväxt är det att Motsvarande

omöjligt avgöra.

svårigheter uppstår när man skall avgöra huruvida Arlandakorridorens tillväxt bidrog till att öka tillväxttakten i hela eller

Stockholmsregionen

om korridorens tillväxt i första hand var resultat av en

inomregional

omfördelning av tillväxten.

Politiska styrningsmöjligheter

Erfarenheterna under ger för att

efterkrigstiden inget underlag

empiriskt pröva vilka det finns att styra storstads-

politiska möjligheter

regionernas utveckling. Trots detta leder av de tre storstads-

analysen

regionernas utveckling till två relevanta slutsatser.

politiskt

För det första är det lättare att tillväxten än att stimulera den.

begränsa

Orsaken till detta är att effekterna av åtgärder som tillväxten

begränsar

direkt i av

påverkar utvecklingsmöjligheterna regionen. Omlokalisering

statliga verk, brist på arbetskraft och återhållsamhet när det in-

gäller

vesteringar i infrastruktur bidrar under alla till att

omständigheter

sou 1989:69 100

tillväxten Tillväxtstimulerande som förbättrade

begränsas. åtgärder kommunikationer, ökad utbildningskapacitet samt en ökad offentlig

FoU-insats kan bidra till att tillväxten i stimuleras. För att

regionerna

så skall ske förutsätts emellertid att ett antal andra förut-

samtidigt

Om detta sker uppnås positiva effekter - men först

sättningar uppfylles.

efter tid. åtgärder leder däremot med stor

lång Tillväxtdämpande

säkerhet och efter förhållandevis kort tid till att storstadsregionernas tillväxttakt dämpas.

För det andra är sambanden så att har ett stort

komplexa varje åtgärd

utfallsrum. Därmed blir det att förutse effekterna av vidtagna

omöjligt

Vi vet att dämpar tillväxten i

åtgärder. tillväxtdämpande åtgärder

men vi kan veta vilka konsekvenser detta får

storstadsregionen, aldrig

för andra Eftersätts i nya bostäder kan det

regioner. investeringar

resultera i vilket medför en ökad brist arbetskraft i

bostadsbrist, på

Därmed hämmas tillväxten. Hur detta kommer att mani-

regionen.

festera är däremot en Det kan tänkas att en sådan

sig öppen fråga.

i första hand det svårare för okvalificerad personal i

utveckling gör

att etablera bostadsmarknad. I så fall

servicenäringarna sig på regionens

blir resultatet att utbudet av privata och offentliga tjänster försämras. Alternativt kan bostadsbristen ta i att storstadsregionerna

sig uttryck

Kommuner i utkant kan kanske erbjuda

expanderar ytmässigt. regionens

bostäder. Effekten blir att blir fler och Därmed

pendlingsresorna längre.

kan också den sociala i öka. Bristen på

segregeringen regionen

arbetskraft kan också medföra att i väljer att inter-

företag regionen

nationalisera sin verksamhet än vad som annars skulle varit

tidigare

fallet. I fall kanske utländska avstår från att etablera

några företag

verksamhet i med tanke arbetskraftsbristen. En bostadsbrist

regionen på

som accentuerar arbetskraftsbristen i kommer sannolikt att

regionen

i Detta kan i sin tur bidra till att höja pressa upp lönenivån regionen.

kvalificerade och Effekten blir att

priserna på tjänster importvaror.

sådana och varor utvecklas långsammare än vad

efterfrågan på tjänster

som annars skulle varit fallet. Får denna effekt en stor omfattning kan

det innebära att näringslivets konkurrensförmåga försvagas. Slutligen

kan det tänkas att arbetskraftsbristen medför att verksamheter omlokaliseras från till delar av landet.

storstadsregionerna övriga

Sannolikt kommer en situation med stor bostadsbrist, till av små

följd

bostäder, att initiera alla de typer av förändringar

investeringar i nya

som ovan. i de olika kommer

påtalats Styrkan förändringsprocesserna

emellertid att vara olika beroende på de omständigheter som råder.

sou 1989:69

Hur en bestämd åtgärd kommer att i en storstads-

påverka utvecklingen

region är därmed att a veta om. En med

omöjligt priori något politik

målsättningen att styra storstadsutvecklingen måste därför bli en

politik

baserad snarare än en baserad

på övertygelse politik på kunskap.

sou 1989:69 103

LITTERATUR

Andersson, Å E och Strömquist, U. (1988), K-samhällets framtid, Stockholm.

Bernow, R. (1989), Levnadsvillkoren i storstadsregionerna, SOU

1989:67. Stockholm.

Byggforskningsrådets storstadsgrupp (1988), Storstaden som arbets-

område. Stockholm.

Carlsson, B. och Dahmén, E. (1985), Den industriella

utvecklingen

efter andra världskriget, i Sveriges industri. Stockholm.

Elsässer, B. (1985) Industribegreppets i Sveriges industri. förändring

Stockholm.

Erlandsson, K. (1985), Textil-, konfektions- och läderindustri, i

Sveriges industri. Stockholm.

Göteborgs kommunstyrelse, (1988), Göteborg - nu och inför 1990-talet.

Göteborg.

Jagrén, L. (1985), Mekanisk industri, i Sveriges industri, Stockholm.

Johansson, B. och Strömquist, U. (1986); Teknikspridning och

importsubstitution. Stockholmsregionens teknikfornyelse. Länsstyrelsen

i Stockholms län 1986 nr. 7:2.

Johansson, B. (1988), Exportcykler och regionala innovationsnät i

Norden, i NordREFO, De nordiska huvudstäderna,

Helsingfors.

Johansson, M. (1987), De nya stockholmsborna, Länsstyrelsen i

Stockholms län, 1987.

Jonasson, O. (1957), Industriutveckling och industrilokalisering i

Göteborg, Göteborg.

Karlsson, T. (1988), Den privata tjänstesektorns omvandling. En

undersökning av tre kommuner och sju län. Lund. (Stencil).

sou 1989:69 104

Kuuse, J. (1983), Varven och underleverantörerna, Göteborg.

Mc Queen D.H. och Wallmark, J.T. (1982), Spin-off companies from

Chalmers of Technovation, 1, sid. 305 - 315.

University Technology

Murro L och Antoni B Från industrisamhälle till

(1986), tjänste-

industrisamhälle. Göteborgs kommun, näringslivssekretariatet.

Mønnesland, J. 70-talet en parentes? I. NordREFO, De

(1988)

nordiska huvudstäderna, Helsingfors.

Olander, L-O. Skånskt i ERU-rapport 57,

(1989), näringsliv förändring.

1989.

Ohlsson, L och Vinell L Tillväxtens drivkrafter, Stockholm 1987.

(1987),

Ohlsson, R Invandrarna på arbetsmarknaden, Lund 1975.

(1975),

Ohlsson, R. Ekonomisk strukturförändring och invandring.

(1978),

Lund 1978.

Pousette, T. och Lindberg, T (1986), Tjänster i produktionen och

av i i Eliasson G m fl, Kunskap,

produktionen tjänster industriföretag,

information och tjänster-en studie av svenska industriföretag, Stockholm.

och Länsstyrelsen i Stockholms län (1988), Regionplanekontoret

Dämpad tillväxt? Stockholm.

G. och

Reitberger, (1984 a), Lokalisering, inriktning tillväxtpotential

bland svenska elektronikföretag, i DsI 1984:22 Regional ut-

unga

veckling och mellanregional utjämning.

G. Rötter och drivkrafter i unga snabbväxande

Reitberger, (1984 b),

teknikintensiva i DsI 1984:22 Regional utveckling och

företag,

mellanregional utjämning.

G. Näringsliv i omdaning. Perspektiv på ut-

Reitberger, (1986),

vecklingen i Stockholms län med internationella och nationella utblickar. i Stockholms län, 1986 nr 7:3.

Länsstyrelsen

sou 1989:69

SIND 1987:1, Lånad tillväxt i

tjänstesektorn?

Statskontoret av Stockholm.

(1989), Omlokalisering statlig verksamhet,

Stockholms Handelskammare, 2000 - kommittén Stockholm mot

(1989),

2000-talet. Näringslivet om Stockholms läns framtid.

Törnqvist, G. (red) (1986) Svenskt näringsliv i

geografiskt perspektiv,

Malmö.

sou 1989:69

107 TABELLBILAGA I texten och i tabellbilagan och

gäller följande benämningar indelningar. Huvudindelningen bygger på 1970 års pendlingszoner.

Stockholmsregionen. Stockholm: Danderyd, Lidingö, Nacka, Solna, Stockholm,

Sundbyberg. : Ekerö, Håbo, Järfälla, Täby,

Sigtuna, Sollentuna,

Upplands Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Osteråker. : Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö, Värmdö. Göteborgsregionen. Göteborg: Göteborg, Mölndal, Partille. : Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Orust, Stenungsund, Tjörn, Ockerö. Malmöregionen. Malmö: Malmö, Burlöv. Lund: Lund. : Eslöv, Hörby, Höör, Kävlinge, Lomma, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge.

sou 1989:69 103 Tabell 1. Befolkningsutvecklingen i de tre storstadsregionerna och i

riket 1950 - 1985 (tusentals invånare),

1950 1960 1970 1980 1985

1950 - 1985 (tusental). Riket

1950 1960 1970 1980 1985

SOUIWMÖ9

109 Tabell 2. forts. Storstadsregionerna

1950 1960 1970 1980 1985

Stockholmsregionen

1950 1960 1970 1980 1985

Tabell 2 forts.

Stockholm

1950 1960 1970 1980 1985

Primärnáringarna 2.9 3.5 2.9 1.9 2.0 Konsumtionsvaruind 37.5 30.7 15.7 10.9 10.3 Rávarubaserad ind 25.0 á0.6 32.8 28.8 29.5

59.0 79.9 46.7 37.2 38.7 Investeringsvaruind

35.2 44.0 49.8 ü5.3 39.6 Byggnadsverksamhet Kommunikationer 4á.7 h9.0 51.0 55.0 56.2 Företagstjänster á3.7 71.5 112.0 126.4 139.7

102.8 99.6 100.0 99.8 99.5 Persontjänster Utbildning 14.1 21.1 32.7 35.9 34.1 Vård och omsorg 27.4 30.0 54.â 85.3 89.6

förvaltning 35.1 40.6 50.8 53.5 74.6 Offentlig

6.0 12.3 0.7 1.h 13.3 Ospecificerat

Totalt 43h.0 512.9 5h9.4 581.3 627.1

Arlandakorridoren

1950 1960 1970 1980 1985

Byggnadsverksamhet Kommunikationer 2.4 1.9 5.3 8.6 11.4

1.6 0.8 4.9 10.8 14.8 Företagstjänster

4.5 4.5 10.0 13.3 14.5 Persontjänster

1.0 2.0 6.1 10.9 10.5 Utbildning

111 Tabell 2 forts.

Södertörn

1950 1960 1970 1980 1985

Göteborgsregionen

1950 1960 1970 1980 1985

112 Tabell 2 forts.

Göteborg

1950 1960 1970 1980 1985

15.9 19.4 28.5 23.7 22.7 Byggnadsverksamhet

Offentlig Ospecificerat 0.5 0.5 0.2 0.3 6.h Totalt 189.9 220.6 260.1 281.9 307.1 Omlandet

1950 1960 1970 1980 1985

1.5 2.9 3.7 5.h 6.4 Investeringsvaruind

Offentlig Ospecificerat 0.1 0.1 0.1 0.1 3.5 Totalt 25.1 35.5 43.8 61.3 71.4

1 13 Tabell 2 forts.

Malmöregionen

1950 1960 1970 1980 1985

272.8 Malmö

1950 1960 1970 1980 1985

sou 1989:69 114

Tabell 2 forts.

Lund

1950 1960 1970 1980 1985

3.0 2.6 1.8 1.6 1.3 Primärnäringarna 2.5 1.6 0.8 0.7 0.4 Konsumtionsvaruind ind 1.9 2.8 3.5 3.0 4.1 Råvarubaserad 1.5 2.0 2.5 3.á 3.1 Investeringsvaruind 1.6 2.3 3.7 2.7 2.9 Byggnadsverksamhet 1.1 0.9 1.1 1.4 1.6 Kommunikationer 1.3 1.1 2.4 3.2 4.0 Företagstjänster 3.5 4.4 5.5 5.7 5.3 Persontjänster 1.3 2.2 5.0 7.2 7.3 Utbildning 3.0 4.4 8.6 14.5 13.7 Vård och omsorg 0.9 0.9 1.7 2.1 4.6 Offentlig förvaltning 0.2 0.1 0.9 0.0 1.0 Ospecificerat

Totalt 21 8 25 3 36.7 45 4 49 4

Periferin

1950 1960 1970 1980 1985

24.0 18.1 l2.á 9.9 8.2 Primärnäringarna 10.0 7.0 5.4 5.4 5.0 Konsumtionsvaruind ind 3.8 7.2 8.1 6.3 5.7 Råvarubaserad 4.8 4.6 4.2 5.1 5.0 Investeringsvaruind 5.0 4.6 6.4 5.8 6.1 Byggnadsverksamhet b.1 3.3 3.0 4.4 4.8 Kommunikationer 2.7 1.9 3.0 4.9 5.5 Företagstjänster 7.9 8.0 8.3 9.3 8.4 Persontjänster 1.3 1.7 3.0 5.6 5.7 Utbildning 1.6 1.7 4.8 10.4 13.2 Vård och omsorg 1.3 1.1 1.9 2.8 5.4 Offentlig förvaltning 1.0 0.1 0.0 0.0 3.0 Ospecificerat

65.5 59.4 60.4 69.9 75 8 Totalt

1985 för offentlig förvaltning är inte Anmärkning: Sysselsättningstalen år omklassificeringar i helt jämförbara med tidigare p g a vissa innebär att för offentlig förstatistiken. Detta sysselsättningstalen för med tidigare år. valtning har blivit höga 1985 jämfört

sou 1989:69

1 15

Tabell 3. Andelen med mer än tvåårig i storstads-

högskoleutbildning

regionerna och i riket 1970 - 1985.

Riket

Stockholmsregionen

116 Tabell 3 forts, Stockholm

1970 1980 1985

6.9 6.5 10.7 Primärnäringarna

Investeringsvaruind

1.5 3.9 5.1 Byggnadsverksamhet Kommunikationer 2.5 4.0 5.2

7.8 ll.3 1á.5 Företagstjänster

5.0 7.8 8.7 Persontjänster

39.0 38.5 50.1 Utbildning Vård och 8.6 10.1 11.â

omsorg

16.6 21.8 22.1 Offentlig förvaltning

Totalt 8.3 11.3 14.2

Arlandakorrioren

1970 1980 1985

0.6 1.8 3.4 Primärnäringarna

Investeringsvaruind

0.4 1.3 2.2 Byggnadsverksamhet Kommunikationer 3.1 2.8 4.8

4.6 6.4 9.8 Företagstjänster

2.8 3.9 4.2 Persontjänster

39.2 36.5 55.0 Utbildning Vård och 6.8 6.8 8.3

omsorg

förvaltning 8.8 8.3 12.7 Offentlig

Totalt 7.0 8.6 11.4

S0 U 1989:69

117 Tabell. 3 forts . Södertörn

Göteborgsregionen

118 Tabell 3 forts. Göteborg 1970 1980 1985 0.8 1. 5 6 . 4 Primärnäringarna

Investeringsvaruind

1 . 1 2 . 3 3 . 3 Byggnadsverksamhet Kommunikationer 2 . 0 3.2 3.8

5.8 9.4 12.8 Företagstjänster

2.5 4.2 5.2 Persontjänster

46 . 2 41 . 6 52.3 Utbildning Vård och 7.0 9.1 10.4

omsorg

7.7 10.1 15.5 Offentlig förvaltning

Totalt 5.8 8.7 11.1;

Omlandet

1970 1980 1985

0. 2 0. 3 1. 5 Primärnäringarna

Investeringsvaruind

0 . 3 0 . 8 1.1» Byggnadsverksamhet Kommunikationer 1 . 1 2 . 2 2 . 2

2.9 4.0 6.5 Företagstjänster

2.0 3.6 3.5 Persontjänster

46.1 37.0 58.9 Utbildning Vård och 5.1 5.3 6.6

omsorg

14.6 6.9 9.7 Offentlig förvaltning

Totalt ANLÖ 6.7 9.1

Tabell 3 forts.

Malmöregionen

1970 1980 1985

Primärnäringarna Konsumtionsvaruind Råvarubaserad ind Investeringsvaruind Byggnadsverksamhet Kommunikationer Företagstjänster Persontjänster Utbildning b b Vård och omsorg Offentlig förvaltning H

NJDHIQJ-*UJNQOGOIOUJ

Totalt Nthknfübi-*Fb-*i-*IAC U1U1 bükflbåbâbåi-*OWDFUW r-®I\b®D4|\>LaJL›)l\>i- (X7 h) 7-4 O U1GGLnbQwoHxoow

Malmö

1970 1980 1985

Primärnäringarna Konsumtionsvaruind Rávarubaserad ind Investeringsvaruind Byggnadsverksamhet Kommunikationer Företagstjänster Persontjänster Utbildning b b Vård och omsorg Offentlig förvaltning 0-

Totalt \lO\bf\ibr-l-r-'l-'v-'C L* x: U1\.DN›d|dO\U\\D\Dr4\O r-NOLJNP-*Løåbâl-*NJNJ \I h) N®\I\D®\OCYQLQU1\I \D i- ®\O\O\I®\OO\\Dbww

120 Tabell 3 forts Lund

Periferin

sou 1989:69

Tabell 4

Storstadsregionernasöver-ellerunderrepresentationinomolika

Verksamheter 1950 - 1985 i förhållande till

sysselsättnings-

strukturen i riket. Rikets nivå - 100.

Stockholmsregionen

1950 1960 1970 1980 1985

Göteborgsregionen

1950 1960 .1970 1980 1985

man»

masa mmm i]

O W: 9891 i å

u,cc=s›-éxwgz-__ma

nu» .

Tabell 4 forts,

Malmöregionen

1950 1960 1970 1980 1985

76 78 81 81 73 Primärnäringarna Konsumtionsvaruind 155 140 138 160 162

ind 65 88 84 7A 85 Rávarubaserad

107 95 78 77 74 Investeringsvaruind

91 92 97 93 104 Byggnadsverksamhet Kommunikationer 93 98 95 102 101

121 126 132 121 118 Företagstjänster

114 106 107 106 102 Persontjänster

106 104 108 110 111 Utbildning Vård och 123 127 118 113 98

omsorg

88 78 81 86 105 Offentlig förvaltning

KUNGL. BIBL.

1989-10- 2 0

STOCKHOLM

LA-IQM

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Rapport av den särskilde utredaren för granskning 34. Refonnerad företagsbeskattning

av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- - Motiv och lagförslag. Del 1.

minister Olof Palme. C.

- Expertrapporter. Del 2. Fi.

. Beskattning av fåmansföretag. Fi. 35. Reformerad mervärdeskatt m.m.

. integriteten vid statistikproduktion. C. - Motiv. Del 1.

. Fasta Öresundsförbindelser. K. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi.

Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. C. 36. inüationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi.

. Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av

. Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. utvecklingen. I.

. UD:s presstjänst. UD. 38. Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte-

. Särskild inkomstskatt för utländska artister m.tl. Fi. utredningamas betänkanden. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. Ooøxlmyibbâlx) 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägg-

1 1. Hushallssparandet - Huvudrapport från Spardelega- ning och bedömning. S.

tionens sparundersökning. Fi. 40. Datorisering av tullrutinema - slutrapport. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 41. Samerätt och sameting. Ju. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 42. Det civila försvaret. Del l. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. Fo.

rättsfrágor. A. 43. Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. K. 15. Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. K. 44.Översyn av vapenlagstiftningen. Ju. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. 45. Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. I.

Fi.

46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. Fö. 18. SÄPO - Säkerhctspolisens arbetsmetoder. C. 47. Hjälpmedelsverksamhctens utveckling - Bilagor. S. 19.Regiona1po1itikens förutsättningar. A. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 20.Tullregister1ag m.m. Fi. 49. Energiforskning för framtiden. Bilagor. ME. 21. Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och 50. Stiftelser för samverkan. U.

klor. ME.

51.Den gravida kvinnan och fostret - tvâ individer. Om 22. Ccnsurlagcn - en modernisering av biografförord- fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju.

ningen. U. 52. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer 23. Parkeringsköp. Bo. inom energisektorn. ME. 24.Statligt finansiellt stöd? I. 53. Arbetstid och välfärd. 25. Rapporter till finansieringsutredningen. I. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A.

vakningen. Fi. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade 27. Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- ungdomar. S.

na. U.

55. Fungerande regioner i samspel. A. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 56. Fiskprisregleringen och ñskeriadministrationen. JO. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning 57. DO och Nämnden mot etnisk diskriminering

inför 90-talet. U. - de tre första åren. 30. Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid 58. Undantagandepensionäremas ekonomi. S.

tillsättning av professorstjanster. U. 59. Nominering av redovisningskonsulter. C. 31. Statens mät- och provstyrelse. I. 60. Huvudbetänkande från 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. altemativmedicinkommittén. S. 33. Reformerad inkomstbeskattning 61. Hälsohem. S.

- Skatterefonnens huvudlinjer. Del 1. 62. Alternativa terapier i Sverige. S.

- Inkomst av kapital. Del 2. 63. Värdering av altcmativmedicinska teknologier. S.

Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. 64. Kommunalbot. C.

Bilagor, cxpertrapporter. Del 4. Fi. 65. Staten i geografin. A.

;rg

L;

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

66. Begreppet krigsmateriel. UD. 67. Levnadsvillkor i storstadsregioner. SB. 68. Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988.

SB. 69. Storstadsrcgioncr i förändring. SB. 70. Storstädcmas arbetsmarknad. SB.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Hushållsparandet - Huvudrapport frân Spardelega- Levnadsvillkor i storstadsregioner. [67] tionens sparundersökning. [l 1] Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. [68] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Storstadsregioneri förändring. [69] Tullregisterlag m.m. [20] Storstädcrnas arbetsmarknad. [70] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. [26] Justitiedepartementet Reformerad inkomstbeskattning Samcrätt och sameting. [41] - Skattereformens huvudlinjer. Del 1. [33] - Inkomst av kapital. Del 2. [33] Översyn av vapenlagstiftningen. [44] Den gravida kvinnan och fostret- två individer. Om - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3.

[33] fosterdiagnostik. Om sena aborter. [51] - Bilagor, expertrapporter. Del 4. [33]

Reformerad företagsbeskattning Utrikesdepartementet - Motiv och lagförslag. Del l. [34] UD:s presstjänst. [8] - Expertrapporter. Del 2. [34]

Begreppet krigsmateriel. [66] Reformerad mervärdeskatt m.m. - Motiv. Del 1. [35] - Lagtext och bilagor. Del 2. [35]

Försvarsdepartementet

Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. [36] Risker och skydd för befolkningen. [17] Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- Det civila försvaret. Del 1. [42] utredningarnas betänkanden. [38] Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. [42] Datorisering av tullrutinema - slutrapport. [40] Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. [46]

Utbildningsdepartementet

Socialdepartementet Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning och bedömning. [39] Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. [22] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] Rätt till gymnasieutbildning för svárt rörelsehindrade Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. [27] ungdomar. [54] Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Undantagandepensionäremas ekonomi. [58] Huvudbctänkande från altcmativmedicinkommittén. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför 90-talet. [29] [60] Hälsohcm. [61] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid tillsättning av professorstjänst. [30] Alternativa terapicr i Sverige. [62] Stiftelser för samverkan. [50] Värdering av altemativmedicinska teknologier. [63]

Jordbruksdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Fiskprisregleringen och tiskeriadministrationen. [56] Fasta Öresundsförbindelser. [4] Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. [15]

Arbetsmarknadsdepartementet

Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. [43] Den regionala problembilden. [12]

Mångfald mot enfald. Del 1. [13] ...en _ ^ d. Del 2. Lagstiftning och

Finansdepartementet

...lâlêiäléiâiiâmttlülåi Beskattning av fâmansföretag. [2] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.t1 i; E89?

-d-iøhøuw an. tuttuaxgçg von-amd» om...

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Regionalpolitikcns förutsättningar. [19] Arbetstid och välfärd. Arbctstid och välfärd. Bilagedel A. Arbctstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Fungerande regioner i samspel. [55] DO och Nämnden mot etnisk diskriminering - de tre första åren. [57] Staten i geografin. [65]

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till finansicringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrclse. [31] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiscringcns roll i EFTA/EG - samarbetet. [45]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [1] Integritetcn vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del l: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18] Nominering av rcdovisningskonsulter. [59] Kommunalbot. [64]

Bostadsdepartementet

Parkcringsköp. [23]

Miljö- och energidepartementet

Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. [21] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Energiforskning för framtiden. [48] Energiforskning för framtiden. Bilagor. [49] Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer inom energisektorn. [52]

KUNGL man..

- O

1989 10- 2