SOU 1994:128

Lokal Agenda 21 : en vägledning : rapport från Miljövårdsberedningen

LOKAL AGENDA 21

EN VÄGLEDNING

National Library of Sweden

LOKAL AGENDA 21

EN VÄGLEDNING

”lv (( ix Statens offentliga utredningar

1 994: 1 28 Miljö— och naturresursdepartementet

Lokal Agenda 21

— en Vägledning

Tommy Månsson

Rapport från Milj övårdsberedningen Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38—13795—X Stockholm 1994 ISSN 0375-25OX

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD 5

AGENDA 21 - ETT UPPDRAG TILL ALLA 7

Det globala ansvaret 8 Agenda 21 - en sammanfattning 9 Kommunen i centrum - lokal handling för globalt uppdrag 11

LOKAL AGENDA 21 - ETT VISIONSARBETE 15 Behovet av visioner 17 Med kretsloppstänkande som utgångspunkt 18 Från vision till verklighet 20

LOKAL AGENDA 21 - ETT INSTRUMENT FOR KUNSKAPSSPRIDNING OCH INFLYTANDE 25

Kunskap - en förutsättning för demokrati och utveckling 26 Kunskapens nya redskap 28 Skolan och biblioteken - vitala kunskapsnav 30

LOKAL AGENDA 21 - EN KREAKTIV UTVECKLINGSPROCESS 33 Att våga pröva det okända 34 Jakten på hållbara lösningar 35 , Frön till nya hållbara lösningar 36 Grönt näringsliv 36 Varor och materialflöden 37 Bygga och bo 39 Energi 40 Transporter 41 Stad och land i samverkan 42 Landsbygdsutveckling 43

LOKAL AGENDA 21 PÅ KORT OCH LÅNG SIKT 45

Agendaarbetet en process 46 Städa framför egen dörr 48 Integrera kretsloppsarbetet inom kommunens alla sektorer och rörvaltningar 49 Informera och engagera kommunens invånare i kretsloppsarbetet 50 Fördjupa samarbetet med nyckelaktörer 51 Utveckla system för uppföljning och rapportering 53 Vad innebär Agenda 21 för dig? 54 För dig som kommunalpolitiker 54 För dig som kommunal tjänsteman 54 För dig inom industrin 55 För dig som arbetar inom handeln 56 För dig som arbetar inom de areella näringarna 56 För dig som är aktiv inom en förening 57 För dig som konsument och samhällsmedborgare 59 Förväntningar 60

FÖRORD

En av de viktigaste slutsatserna vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 var att miljöarbetet måste utvecklas lokalt. Där slogs fast att även om centrala beslut anger viktiga förutsättningar, förändras aldrig människors sätt att tänka och handla, om inte den lokala nivån lyfts fram. Detta har också varit vägledande för Sveriges regering och riksdag när det nationella uppföljningsarbetet inletts. '

Det är glädjande att konstatera att arbetet med att utforma Lokala Agenda 21 i våra kommuner landet runt redan fått stor spridning och att det i detta arbete finns mycket av nytänkande. Det är emellertid viktigt att dessa erfarenheter sprids till andra kommuner. Genom att sprida dessa Det goda exemplet kan man få ringarna på vattnet att röra sig långt vidare än inom den egna kommungränsen. '

Agendaarbetet är en process. Det innebär ett helt nytt sätt att planera och genomföra förändringar. Det är dags att gå ifrån det traditionella ovanifrån—perspektivet till ett underifrån—perspektiv som involverar alla på lokalplanet redan när problemen formuleras. Detta innebär att kommunens politiker och tjänstemän måste möta medborgarna på ett nytt sätt. Dessutom måste också samarbetet internt inom den egna kommunala organisationen förändras så att sektors- och skrätänkandet bryts och ersätts av ett mer integrerat arbetssätt.

Det är glädjande att se att arbetet med att utforma Agenda 21 redan fått så stor spridning och rymmer så mycket nytänkande.Arbetet med Lokala Agenda 21 är en långsiktig process. Till 1996 är förväntningarna att landets samtliga kommuner ska vara i full gång med sina Lokala Agenda 21.

Agendaarbetet kräver lokalt engagemang, envishet, tålamod, dialoger och kontakter som genomsyrar och åstadkommer attitydförändringar. Där har vi alla en viktig roll att spela scm politiker, kommunaltjänstemän, anställda och som konsumenter. Sverige ska bli världsbäst på att arbeta med Lokal Agenda 21.

%din

Miljöminister och ordförande i Miljövårdsberedningen

AGENDA 21 - ETT UPPDRAG TILL ALLA

Världens länder och folk fick ett gemensamt uppdrag vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992. Uppdraget kan sammanfattas i en uppmaning att arbeta för en hållbar samhällsutveckling. Vi måste vända ohållbara trender och leva efter vad naturen tål inte efter vad vi tycker vi har rätt att kräva av naturen.

|__ Mer om Agenda 2 I

Agenda for Change presenterar Agenda 21 med analys av texten samt lättillgäng- liga diagram. 70 sidor (engelska).

Pris: 120 kr. inkl moms och expeditions- avgift.

Den fullständiga texten 1 Agenda 21 på svenska finns på diskett för PC (3.5" eller 5.25" diskettformat). Gratis från SEI.

Beställningar: SEI. Box 2142. 103 14 Stockholm, fax 08-723 0348.

Det globala ansvaret

Vid FN:s konferens om miljö och utveckling (United Nations Conference on Environment and Development, UNCED) i Rio de Janeiro i juni 1992 antogs handlingsprogrammet Agenda 21. Agendan - det latinska uttrycket för dagordning - ger mål och riktlinjer för att uppnå en hållbar utveckling genom att utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön. Handlingsprogrammet är långsiktigt och sträcker sig in i det 21:a århundradet.

Agenda 21 har formen av rekommendationer och är därför inte juridiskt bindande, men handlingsprogrammet är starkt politiskt och moraliskt förpliktande för Sverige och alla de andra stater och organisationer som genom sitt deltagande i Rio står bakom Agenda 21.

Agenda 21 innebär en kraftfull uppfordran till handling. Den skall ses som ett uppdrag till alla grupper och individer i samhället att delta i arbetet med att forma vår livsmiljö under resten av 1900— talet och in i nästa sekel.

Agenda 21 är ett av de totalt fem dokument som antogs vid Riokonferensen. Det finns ett nära samband mellan Agenda 21 och de övriga fyra: Riodeklarationen, Skogsprincipema, Konventionen om klimatförändringar och Konventionen om biologisk mångfald.

I inledningen till Agenda 21 anges att den skall genomföras med beaktande av de principer som anges i Riodeklarationen, till exempel att den som förorenar skall, i princip, bära kostnaderna för föroreningarna (Polluter Pays Principle). En annan viktig princip som på detta sätt skall tillämpas på alla åtgärder som rekommenderas 1 Agenda 21 är att brist på vetenskapligt Säkerställda bevis inte skall utgöra skäl för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att hindra miljöförstöring (försik- tighetsprincipen).

AGENDA 21 - EN SAMMANFATTNING Agenda 21 innehåller samnnnlagr 40 kapitel Dessa (som listas nedan) omfattar i sin tur en eller flm, programområdet-1. Agenda 21 anger de mål som bör uppnås, vilka åtgärder som är nödvändiga samt ger anvisningar för genomförandet. Originaldokumentcr omfattar i svensk översättning drygt 400 sidor och kan liksom en 30—sidig mumnfarrning beställas från Miljö- och namnsursdeparrc-menter. (UNCED-bibliorekd). Rubrikerna är:

Avmitt I. Sociala och ekonomisk dimensioner

I Kapitel I ges en lägesbeskrivning och en karakteristik av Agenda 11. I kapitlen 1-8 us främst upp sociala och ekonomiska dimensioner på miljö— och urvecklingsfrigoma.

Kap. r Ett vägskäl i historien Kap. 1 Internationellt samarbete för en hållbar utveckling Kap. ; Fattigdomsbekämpning Kap. 4 Förändring av konsumtionsmönstren Kap. ; Befolkningstillväxr odi hållbar utveckling Kap. 6 Människors hälsa skyddas och främjas Kap. 7 Ett äikert och hälsosamt boende Kap. 3 Miljö odi utveckling integreras i beslutsfattandet

AvnsittuArtbevar-rodaförvzlnrmrrsaförurveckling

Avsnittet behandlar olika nanmcsurser, hantering av känsliga ekosystem, jordbruk och skogsbruk, biologisk mångfald och bioteknik samt hantering av giftiga kemikalier och olika sbg av avfall.

Kap. 9 Atmosfären skyddas Kap. Io Integrerad syn på planering odi hushållning med Kap. 11 Nationella och intemationelln naturresurser åtgärder för hållbart skogsbruk Kap. 1: Kamp mot ökenspridning och torka Kap. 1; Hållbar utveckling av bergsområden Kap. 14 Hållbart jordbruk odi landsbygdsutveckling Kap. 15 Den biologiska mångfalden bevaras Kap. 16 Miljöanpassad hantering av biotekniken Kap. 17 Skydd för ocemcr och andra luv Kap. rs Skydd av firskvattcnrcsurser Kap. 19 Miljöanpassad hantering av giftiga Kap. zo-zz Miljöanpassad hantering av miljöfarligt avfall kemikalier

Avmirr III. Att stärka viktig; samhällsgrupper: roll

Kap. 13 All: samhällsgrupper engageras Kap. "4 En rättvis utveckling för kvinnorna Kap. 15 Barn och ungdomars roll Kap. 16 Ursprungsbefolkningars inflytande stärks Ksp. 7.7 Icke-statlig: organisationers inflytande Kap. 1! Lokalt myndigheter i central roll Kap. 29 Arbetstagnmas och fackföreningmus Kap. ;o Näringslivets roll betonas betydelse Kap. ;! Betydelsen av vetenskap och teknik Kap. jz jordbnrknmas roll viktig

Avsnitt IV. Medel för genomförandet

Det fjärde avsnittet behandlar olika medel för genomförande av de miljö- och utvecklingspolitiska program som ingår i de tidigare kapitlen.

Kap. ;; Finansieringen av Agenda 7.1 Kap. 34. Överföring av miljöanpassad teknologi Kap. ;; Forskning för en hållbar utveckling Kap. 36 Utbildning och det allmänna Kap. 37 Samarbete för knpacitetsuppbyggnad miljömedvetander Kap. ;! Andringari FN-systemet Kap. 39 Intcnntionclh rättsliga system Kap. 40 Information för beslutsfattare

Runt om i världen pågår nu arbetet med att följa upp åtagandena från Riokonferensen och Agenda 21. De allra flesta länder har presenterat eller håller på attjta fram en nationell handlingsplan för att omsätta konferensbesluten i konkreta åtgärder. Over hela jordklotet arbetar också lokala politiker, tjänstemän, näringsliv och handel, föreningar och gräsrötter med att på olika sätt omsätta Riouppdraget i praktisk handling.

Vem har då ansvaret i Sverige för att styra det svenska samhällets utveckling enligt de riktlinjer som drogs upp på Riokonferensen? Svaret är att ansvaret ligger på flera nivåer:

- Regering och riksdag har genom propositionen Med sikte på hållbar utveckling. Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling - UNCED (1993/941111) angett att den ser som en av sina viktigaste uppgifter att verka för en långsiktigt

Svens/e handlingsplan inför hållbar utveckling 2000-talet ' . . — Agenda 21 betonar den lokala mvans betydelse och ansvar. SOU 1992104 Varje kommun ges ett uppdrag att utarbeta en lokal Agenda 21 för

sin bit av jorden.

- Eftersom Riokonferensen gav ett uppdrag till hela samhället har varje sektor, exempelvis trafik, jordbruk, handel och industri, ansvar för sin miljöpåverkan.

- Sist men inte minst, uppdraget från Riokonferensen riktas till varje individ. Var och en har ansvar för att verka för en hållbar utveckling.

Kommunen i centrum - lokal handling för globalt

uppdrag

Agenda 21 betonar den lokala nivåns betydelse och ansvar för att omsätta Riobesluten i praktisk handling. I Agenda 21 (Kapitel 28) finns en särskild rekommendation om att alla lokala myndigheter ska ta fram lokala handlingsprogram, Lokala Agenda 21, för en hållbar utveckling inför nästa århundrade. Agenda 21 sätter upp ett antal mål, som till exempel att senast 1996 skall ett samrådsförfarande med befolkningen ha inletts och enighet uppnåtts om en "Lokal Agenda 21" och att samtliga lokala myndigheter uppmuntras att genomföra program för att förbättra kvinnors, barns och ungdomars delaktighet.

Våra svenska kommuner har unika möjligheter att fungera som motor i det lokala arbetet för en hållbar utveckling genom sitt ansvar för en mängd uppgifter som har betydelse för miljön. En kommun spelar många olika roller. Rollen som tillsynsmyndighet på miljöområdet har hittills varit den mest dominerande, men nära kopplad till detta är ansvaret för den fysiska planeringen av bostäder, kontor, arbetområden, vägar och annan infrastruktur.

En kommun fungerar vidare som producent av ett antal varor och tjänster, är förvaltare av tillgångar i hus och mark. Genom den stora kommunala upphandlingen kan krav ställas på miljöanpassade produkter. Genom sitt näringslivssekretariat kan kommunen påverka det lokala näringslivet att anpassas till en grön marknad. Slutligen har kommunen en viktig roll som utbildare och informatör och 'där är miljö- och utvecklingsfrågor är av vital betydelse.

I alla dessa roller har kommunen unika möjligheter att påverka olika aktörer att verka för en hållbar samhällsutveckling. För att åstadkomma detta krävs dels att insikten och kunskapen om miljöns betydelse tränger igenom samhällets alla barriärer och dels att det traditionella sektortänkandet och revirgränser bryts.

För att uppnå en hållbar utveckling krävs förändringar inte bara inom den kommunala förvaltningen utan även hos näringsliv,

centrala myndigheter, organisationer och enskilda. Detta är med nödvändighet en långsiktig förändringsprocess. I en sådan process har kommunen en central roll att spela som motor i en lokal utvecklingsprocess. En sådan roll förutsätter att kommunen åtar sig att vara inspiratör och kreatör av nya ideer och att kommunen har vilja och möjlighet att våga pröva nytt.

Arbetet med Lokala Agenda 21 skiljer sig på många sätt från annan kommunal verksamhet. Här ska siktet vara inställt på en långsiktig samhällsutveckling som ser till helheter och samverkan mellan olika kommunala sektorer, samtidigt som det ska leda till konkreta handlingar som kan genomföras redan idag eller imorgon. Arbetssättet ska vara öppet och uppmuntra kommuninvånarna, företag och organisationer att medverka. I Agenda 21 finns en stark betoning av ett underifrån-perspektiv. Med det menas att alla olika grupper och aktörer inom kommunens geografiska område bör involveras i arbetet med Lokala Agenda 21.

Detta underifrån—perspektiv innebär att varje kommun utifrån sina problem och möjligheter själva formulerar sina lösningar. Det finns ingen standardlösning som kan rekvireras från centralt håll. Underifrån-perspektivet innebär också att det inte är kommunen som organisation som själv ska sitta inne med alla svar på hur man bäst ska gå tillväga i arbetet för att skapa en hållbar utveckling. De olika aktörerna inom kommunens geografiska område förutsätts ha mycket att lära av varandra.

Med detta synsätt kan flera fördelar uppnås. Man kan säkerställa olika gruppers rätt att påverka de viktiga framtidsbesluten - demokratiaspekten. Kunskap och intresse tas till vara då det gäller att själv lösa sina problem — närhetsaspekten. Genom lokal förankring och samförstånd finns också goda förutsättningar att genomföra mera radikala åtgärder - konsensusaspekten.

- »” |"

WU!"

"___... ,l-f .? _ t'?

("__-.

Det kommunala

Sj alvstyret veägéfkommuner är inne i en förändringsprocess. Allt 5 mer ansvar flyttas från den centrala till den lokala nivån. Denna decentralisering av ansvar gäller såväl för det poli-

tiska systemet som för samhället i övrigt.

För miljöarbetet gäller att detta i stort har präglats av ett uppifrån—perspektiv, där regering, riksdag och myndigheter har ställt krav. I framtiden kommer tyngdpunkten i miljöarbetet dock att alltmer förskjutas mot ett underifrån—perspektiv. Detta kom» mer att förstärka den lokala nivån, där såväl den kommunala organisationen som de enskilda kommunmedborgama får en allt viktigare roll.

Samspelet mellan stat och kommun kännetecknas av ett löpande samarbete i en rad olika frågor. Det råder allmän enighet om att regering och riksdag fastställer de allmänna spelreglerna och att kommunema skall ha en stor grad av frihet att planera och genomföra program baserade på lokala förutsättningar.

Det svenska samhället är uppbyggt kring en hög grad av kommunalt självstyre med demokratiska traditioner. Genom allmänna val utses kommunala representanter.

Var och en av landets 286 kommuner beslutar själv om de frågor som de enligt kommunallagen har ansvaret för. Kommu- nema har egen beskattningsrätt, vilket är unikt vid en internatio- nell jämförelse. Den kommunala beskattningsrätten är en orsak till att den kommunala skatten varierar mellan olika kommuner.

349" m— ni.-?Illlnt

: ÖP 93. översiktsplan för Göteborg

LOKAL AGENDA 21 - ETT VISION SARBETE

En viktig del i agendaarbetet är att diskutera och visualisera framtidsbilder - visioner om hur vi vill att vår hembygd, vår kommun bör gestalta sig. Ett lokalt förändringsarbete kräver en aktiv medverkan från alla i samhället och det är därför viktigt att man enas om gemensamma mål för framtiden. För detta krävs visioner och nytänkande.

wmvs?

(himmla

"Netset-.; It's Not Just a Party... & it's VISION FAIR! »

FmeRaM—MJWMWW i X ReVisianZOOO. -

. '_arj _. vattna; _;

VISION 2000 CHATTANOOGA

Under två månader genomfördes ett stort antal . stadsdelsmöten där alla - gammal som ung - fick komma till tals och framföra sina åsikter och ideer. Dessa ideer strukturerades och diskuterades vid ett antal upptöljningsmöten. Slutresultatet blev att 27 lokala visionsmål och 122 rekommendationer om hur dessa skall genomföras fastställdes.

Visionsarbetet i Chattanooga betraktas internationellt som ett ftw” lyckat experiment med att engagera allmänheten i visionärt lokalt utvecklingsarbete. De ansvariga för Vision 2000 anger följande tio principer som avgörande för att lyckas med lokalt visionsarbete:

Skapa en process som är öppen för alla Ta tillvara alla ideer Ha tillförlit till samhällets visdom.

Respektera både enkelheten och komplexiteten i samhället Undanröj alla hinder för rak och ärlig dialog Förstå styrkan och begränsningen i sarnhällsbyggandet Sök efter framkomliga vägar Hävda mångfalden Ta ansvar för visionens konsekvenser

0. Skapa tillförsikt

999???”—

”5090

Behovet av visioner

Ordet vision har med syn och seende att göra. Visioner ger bilder av möjligheter som framtiden och utvecklingen kan skapa. En vision är inte en prognos. För att en vision ska bli verklighet krävs att samhället organiseras på ett visst sätt och att visionen är demokratiskt förankrad i samhället.

Människan har i alla tider målat upp visioner och drömt om hur idealsamhället bör se ut. Inom politiken, liksom kyrkan och vetenskapen finns en uppsjö av mer eller mindre teoretiska och abstrakta visioner som är dokumenterade för eftervärlden.

Det som är gemensamt för alla dessa visioner är att ingen har kunnat genomföras praktiskt till hundra procent. Detta får dock inte tas som intäkt för att visioner saknar betydelse. 'D/ärtom - verkligheten består ju alltid av kompromisser och dessa styrs av olika individers och gruppers intressen. Dessa individer och grupper har alla sina olika visioner. Det vi kallar för demokrati handlar om hur samhället försöker hitta en form för hur dessa individuella visioner får brytas mot varann.

Inom miljöområdet har det varit dåligt med visioner hittills. Miljöarbetet har istället mycket präglats av hotbilder och reparerande åtgärder snarare än förebyggande. Prioriteringar och konkreta framåtblickande visioner som integrerar miljöfrågorna i samhällets olika sektorer har varit sällsynta. Bristen på visioner som inkluderar miljön har bidragit till att skapa felaktiga samhällsstrukturer som när miljöproblemen börjar bli tydliga är mycket svåra att förändra.

Brundtlandkommissionen innebar ett nytänkande. Genom begreppet hållbar utveckling har vi fått ett samlat begrepp för målet med vårt visionsarbete. Visserligen är begreppet svårdefinierat men det hjälper till att peka ut färdriktningen. Detta framgick tydligt vid Riokonferensen och av dess slutdokument Agenda 21 , där begreppet hållbar utveckling används som mål för vårt föråndringsarbete inom alla samhällssektorer. '

Källa: Kretslopp - en miljöstrategi

Ännu-. nail-ax ini—yi" vin nu ! hia nu; Mhp

Kretsloppsdelegationen

Med kretsloppstänkande som utgångspunkt

En vision om ett hållbart samhälle måste ta sin utgångspunkt från behovet av att ersätta nuvarande linjära system med ett system som sluter kretsloppen. Ett nytt - kretsloppsanpassat - samhälle är under utveckling. Nya livsmönster som är ekologiskt hållbara, socialt attraktiva och ekonomiskt livskraftiga är på väg att se dagens ljus. Insikten om ett sådant förändringsbehov ökar i allt bredare kretsar i många utvecklade länder.

Kretsloppssamhället kan inte byggas genom direktiv uppifrån. Samhället kan ange ramar och riktlinjer och utforma styrmedel men omställningen kan bara genomföras genom ändrad inställning och ändrat beteende hos samhällets alla aktörer. Den insikten är grundbulten i en strategi för ett kretsloppsanpassat samhälle.

En viktig uppgift i denna utveckling är att åstadkomma materiallqetslopp i samhället. Detta är nödvändigt som ett sätt att minska den stora diffusa spridningen av olika material och ämnen till naturen. Det är också nödvändigt för att hushålla med resurser så att jorden inte lämnas utarmad till kommande generationer. Dessutom är energiåtgång, avfallsmängder och utsläpp av föroreningar till mark och vatten oftast mindre vid återvinning än vid framställning av primärråvara.

För att åstadkomma en utveckling mot ökad hållbarhet krävs en rad olika åtgärder riktade mot såväl den lokala nivån som mot den regionala och globala nivån. Alla dessa åtgärder måste bygga på ett antal principer som bör vara vägledande vid utformningen av strategier för en hållbar utveckling. De viktigaste är dessa:

* Kretsloppsprincipen bör vara vägledande när det gäller användningen av våra naturresurser och all användning av dem bör ske inom ramen för vad människor och natur tål. * Beslut och genomförande av åtgärder bör tas så nära de berörda som möjligt (subsidiaritetsprincipen). * Förorenaren bör alltid vara betalningsansvarig. * Substitutionsprincipen bör råda - dvs. när en från miljösynpunkt bättre produkt finns tillgänglig ska den ersätta en befintlig sämre produkt. * Den förebyggande principen och försiktighetsprincipen bör styra miljöarbetet.

Det är dock viktigt att påpeka att när konkreta lokala visioner ska formas är det inte enbart ekologiska perspektiv som ska dominera. Andra dimensioner som ekonomisk och social utveckling, demokrati och jämställdhet, kultur, skönhetsvården och alla andra frågor som styr välfärd" och livskvalitet måste givetvis tas med. En hållbar kommun kan inte skapas om man inte har en sådan helhetssyn.

När man ska skapa Agenda 21-visioner kan det vara naturligt att ha hemmet och bostaden som utgångspunkt. Det finns en rad enkla praktiska saker som redan nu enkelt kan göras på denna nivå. Handla miljövänligt, sopseparera och kompostera, ändrade resvanor och köpbeteenden, grannsamverkan m.m. är sådana exempel.

Visionsarbetet behöver utvidgas till att omfatta hela kommunen och alla de verksamheter som sker där. Här finns en traditionsgrund i den fysiska planeringen som behöver utvecklas och finna nya former. Den nya översiktsplaneringen kan vara ett tillfälle att pröva sådana nya former. Agendaarbetet förutsätter helt nya strategier för att konsekvenser för miljön på kort och lång sikt ska komma fram i de kommunala planerings- och beslutsprocessema. Det behövs bilder som tydliggör den lokala utvecklingens konsekvenser för de ekologiska sambanden lokalt - regionalt - globalt, men också ett språk som förenar alla sektorer. Slutligen behövs nya samverkansformer mellan enskilda organisationer och verksamheter som leder till handling i uthållig riktning.

VAD ÄR KRETSLOPP?

Kretslopp i naturen (biosfären):

De biologiska processerna innehåller ett stort antal cykliska förlopp där * olika ämnen förs runt i de naturliga systemen, drivna av solenergin.

I naturen finns ett antal centrala kretslopp, t.ex. kolets, vattnets, kvävets och fosfoms kretslopp. Dessa är en förutsättning för allt liv.

Materialens kretslopp i samhället (teknosfären):

Recirkulation av material och varor i ett kretslopp där de nya' produkterna görs av återvunnet material från de uttjänta.

Kretsloppssamhållet:

Ett samhälle som inte äventyrar naturens kretslopp, dvs.: - flödena från samhället kan läggas till de naturliga kretsloppen utan att orsaka oacceptabla miljöstömingar ens på mycket lång sikt - uttagen av icke förnybara material skall begränsas för att spara resurser till kommande generationer — uttagen av biomassa och vatten får över tiden inte överstiga tillväxt eller tillrinnin .

Ungdomars Visioner berikar miljöprogram

KÄLLA: Dagens Nyheter 199402-19

Från vision till verklighet

Genom nya värderingar och ny teknik växer nya samhällen successivt fram. Den samhällsförändring som vi nu står inför måste leda till ett hållbarare samhälle. Vi befinner oss i en brytningstid med ny teknologi i snabb tillväxt — den gamla fossila krafteran går över i den nya elektroniska styreran.

Den kommer med säkerhet att leda till nya lösningar för produktion, transporter och lokaliseringsmönster. Denna nya teknologi rymmer många möjligheter till större valfrihet, större personligt inflytande, ökad närhet mellan producent och kund. Det kan till exempel betyda tillverkning i mindre enheter landet runt, arbete i hemmet, bättre egenkontroll och uppsikt över kvalitetsutvecldingen.

Den nya teknologin kan innebära snabbare och enklare, energi- och resurssnålare, bättre och billigare produktion och produkter.

Studier av värderingsförskjutningar hos framförallt unga människor indikerar att den generation som nu är på Väg in i vuxenlivet har andra grundläggande synsätt än tidigare generationer. De blir den första generationen som har växt upp med miljöfrågorna och den nya informationsteknologin. Detta inrymmer i sig både möjligheter och hot.

Ett scenario som leder mot ett hållbart samhälle kan exempelvis innebära att fossila energikällor ersätts med förnybara som sol, vind och bioenergi, att återbruk och återvinning blir regel snarare än undantag och att kretsloppen sluts inom jordbruket, skogsnäringen och inom varuproduktionen, att kommunikationer i stor utsträckning sker digitalt. Att människors krav på god livsmiljö driver utvecklingen mot sunda hus och god närmiljö, att vi får en biologisk och kulturell mångfald osv.

Vilka tidsperspektiv bör vi då räkna med i det lokala visionsarbetet? Framslcrivningar av miljösituationen brukar sträcka sig tio-trettio år framåt i tiden. Tidshorisontema för dagens

beslutsfattare - i näringsliv och i politik - sträcker sig oftast endast några år framåt. Men effekterna av dagens konsumtion kanske ligger i aocelerande skala under flera generationer - kanske hundratals år framåt. Med ekonomiska beräkningsmetoder blir framtida utfall diskonterade till allt mindre belopp ju längre bort i tiden de ligger.

Hur långsiktiga skall då handlingsprogrammen för Lokala Agenda 21 vara? Självfallet är det meningslöst att skissa femhundraårsplaner och även tio- eller femtioårsplaner om med planer avses detaljerade planer för hur en vision idag skall genomföras. Vi måste också i fortsättningen räkna med en dynamisk, föränderlig värld.

Syftet med Agenda 21—arbetets visioner är inte att utgöra en prognos eller plan i traditionell mening. Det gäller i stället att skapa konkreta framtidsbilder om en önskad framtid. Ett element i detta arbete är att med visionära inslag formulera vad man vill uppnå. Beskrivningen kan vara såväl kvalitativ som kvantitativ men tecknad med ganska grova penseldrag. Tecknandet av sådana framtidsbilder skall vara en hjälp att formulera det dynamiska inslaget i planeringsprocessen. Vilka kunskaper saknar vi till exempel för att nå målen? Hur kan kommunen bidra till denna kunskap eller teknik?

En praktisk metod för att utveckla visionsarbetet kan vara att bedriva framtidsstudier och skapa scenarier som tar sin utgångspunkt i det långsiktiga målet hållbar utveckling. För olika delområden formuleras konkreta framtidsbilder som jämförs med dagens situation.

Ett sådant betraktelsesätt skiljer sig fundamentalt från det idag gängse sättet att extrapolera en framtid där utgångspunkten är dagens situation och dagens trender. Detta prognostänkande bygger på en statisk och förutsebar framtidsutveckling som kan fungera under utvecklingsperioder med små förändringar men inte under perioder med revolutionära omvälvningar och tider av grundläggande värdeförskjutningar. Historien har också visat att denna planeringssyn har skapat dyra överinvesteringar och orsakat en teknikkonservatism som förhindrar effektivisering och

nytänkande.

Förslag:

Gör ditt specialarbete inom miljöområdet!

VISIONSMODELLER

ENERGI ENERGITJÄNSTER ENERGI Kouuuutmrrou TRANSPORTER RÅVAROR

JORDBRUK "AI SLUTNA rexmx KRETSLOP

mousrnr KLÄDER

HÅLLBAR BYGGANDE KUHÅTSK' DD urvscxuue

En metod för att utveckla visionsarbetet kan vara att bedriva framtidsstudier och skapa scenarier som tar sin utgångspunkt i det långsiktiga målet - hållbar utveckling. För olika delområden formuleras konkreta framtidsbilder som jämförs med dagens situation (visionsmodellen).

Ett sådant betraktelsesätt skiljer sig fundamentalt från det idag gängse sättet att extrapolera en framtid där utgångspunkten är dagens situation och dagens trender (prognosmodellen).

PROGNOSMODELLER

ALTE RNATIVA

TRENDER

VERKUG UTVECKLING

De historiska erfarenheterna visar också att en traditionell prognosstyrd planering i alltför hög grad fokuserar intresse och debatt kring expertdominerade framtidsutsagor och på medel snarare än att öppna för en demokratisk diskussion om hur vi vill se vår framtid (de långsiktiga målen).

Genom att skapa framtidsdebatter på lokal nivå som har sin utgångspunkt i hållbar utveckling och arbetar med visioner och tydliga framtidsbilder, finns möjligheter att öppna för ett brett och folkligt deltagande i planeringsprcessen. Då kan dessa framtids- bilder användas som en konstruktiv start för ett mer omfattande och detaljerat Agenda 21—arbete.

Att få alla i en kommun att omfatta samma vision är givetvis inte möjligt och inte heller önskvärt. Ett visionsarbete kan innebära att man skapar en gemensam plattform och enas om vissa övergripande mål för hållbar utveckling och förhoppningsvis också om en del av första stegen som behöver tas.

I ett senare skede kommer givetvis motsättningar, olika värderingar och intressekonflikter att bli tydliga men genom att i agendaprocessen skilja på mål— och medeldiskussion kan förhopp- ningsvis ett väl genomfört visionsarbete lägga grunden för en utvecklad närdemokrati.

Ett sådant visionsarbete bör kunna lägga grunden för konkreta utvecklingsstrategier där ekologin och målet om en hållbar utveckling lyfts fram genom de kommunala planerings— och beslutsprocessema.

Sådana strategier behöver bilder som tydliggör den lokala utvecklingens konsekvenser för de ekologiska sambanden lokalt - regionalt — globalt och ett språk som förenar alla sektorer på samma sätt som ekonomin gör idag. Detta leder i sin tur till nya samverkansformer mellan enskilda, organisationer och verksamheter som leder till handling i miljövänlig riktning.

FOTO: Hans—Peter Bloom

LOKAL AGENDA 21 __ - ETT INSTRUMENT FOR KUNSKAPS SPRIDNING OCH INFLYTANDE

Agendaarbetet betonar betydelsen av ett brett folkligt deltagande. Ett sådant deltagande kräver engagemang och insikt. Allt detta kräver kunskap. Därför är information och kunskapsspridning en viktig del av Agenda 21 —processen. I detta arbete är skolan och biblioteket vitala kunskapsnav.

Förattvi skaktmnavändautvecklingenmotett uthålligt samhälle, krävs att alla hjälper till. Genom ett brett engagemang kan attityder ändras och många konkreta åtgärder komma till stånd. Detta kan ske genom: ]. nätverk inom yrkesgrupper

2. branschprojekt

3. lokala projekt

Nätverken kan utgöras av personer med liknande arbetsuppgiiier inom t.ex. kommun, landsting och näringsliv. Med sina erfarenheter kan de initiera projekt för att åstadkomna praktiska insatser eller att ge andra kunskap. Kommunen ska hjälpa till i starten, men därefter ska nätverken själva svara för sin verksamhet. Förskollärarnas kompostgrupp ut- gör redan idag ett exempel på ett nätverk.

rf - , ['å' ltt kL'" !? 4 My?" ?g, ..

i'_n *" ,

Källa: Marks kommun

Kunskap - en förutsättning för demokrati och utveckling

Agenda 21-arbetet betonar betydelsen av ett brett deltagande av alla grupper i samhället. Ett _sådant folkligt deltagande förutsätter ett engagemang på individnivå. Förutsättningar för att skapa detta engagemang är att det finns en insikt om behovet att agera och en insikt om vad som bör göras.

Individen behöver också insikt i betydelsen av det egna agerandet - att ta ett personligt ansvar. För att möjliggöra detta" krävs kunskap. Det räcker inte med traditionell expertkunskap, utan alla grupper i samhället måste förstå vad experten vet. Annars blir kunskapen meningslös. Därför är formerna för kunskapsöverföring central.

Miljöinformation i alla dess former blir därför ett centralt inslag i agendaarbetet. Det ställer stora krav på en öppen dialog och fri tillgång till information. Allt detta ställer givetvis stora krav på att rätt tolka all information.

Kunskap är en förutsättning för att politiker, tjänstemän, kommunmedborgare - unga som gamla - ska kunna agera och deltaga i ett demokratiskt utvecklingsarbete.

Ökad kunskap skapar självförtroende och ökar på sikt handlingsutrymmet för förändring. Enbart kunskap räcker dock inte för att åstadkomma förändring. Det krävs insikt. Insikt är en djupare betydelse som innebär att individen kan omsätta och omtolka kunskap. För att få ett miljöengagemang krävs insikt om miljöproblemens allvar och förståelse för nödvändigheten av att insatser måste vidtas, såväl av den enskilde som av andra grupper och av samhället som kollektiv.

Miljöinformation är ett mångsidigt begrepp. En rad nya former och benämningar har skapats under de senaste åren för att markera

' att det är fråga om nya typer av produkter och aktiviteter. Syften och tyngdpunkter kan variera i miljöinformationen, men avsikten är oftast att öka kunskapen om miljöproblem och att påverka attityder och beteenden hos allmänhet och företag.

En viktig del i det lokala agendaarbetet bör vara att utveckla och pröva former för hur man kan stödja kommuninvånarnas miljöengagemang och övergång till mer miljöanpassade levnadssätt.

Strategin för hur detta ska ske måste utformas i nära samarbete med alla lokalt berörda. För att lyckas krävs förståelse för faktorer som insikt, handlingsutrymme, ansvar, självförtroende och kunskap. Erfarenheterna hittills visar att den personliga kommunikationen och de nära sociala nätverken är de effektivaste formerna för beteendeförändringar. Det innebär att agendaarbetet bör bygga på att utveckla sociala nätverk genom metoder som t.ex. miljöcirklar, miljöteam, idébytarträffar osv.

Som komplement till detta kan det också behövas olika former av massmedial kommunikation. Det är viktigt att budskapen är någorlunda homogena och att alla inser vikten av att vi alla är personliga förebilder vare sig vi uppträder som kommunalråd, daghemspersonal eller företagsledare.

INDIVIDERS MILJÖENGAGEMANG » . Förutsättningar för Värden som skapas engagemang

Insikt om miljöproblemens allvarlighet. Förstå nödvändigheten av att miljöförbättrande insatser Handlingsutrymme

behöver vidtas.

Makt och möjlighet att genomdriva miljöför- bättringar. Uppfatta att det finns olika hand- lingsalternativ som kan hjälpa.

_ Inse personligt ansvar att uträtta miljöinsatser. Självförtroende Tro på sin egen förmåga att vidta miljövänliga handlingar. _ Information om olika möjliga miljöinsatser.

Vikugr' Ebon: för miljöer gagunang ——im_ * (SOU 1993:19, bilaga)

Kunskapens nya redskap

E—Mail, Internet och Multimedia är alla exempel på de nya hjälp- medel som nu snabbt utvecklas inom informationssamhället. Genom den snabba utvecklingen inom informationsteknologin kan nu på mycket kort tid information och kunskap spridas till ett mycket stort antal mottagare. Kunskapen blir global. För somliga kanske en sådan utveckling väcker irritation och rädsla. Andra överdriver för- väntningarna om hur snabbt våra elektroniska motorvägar ska föra oss till ett globalt kunskapssamhälle där informationen är tillgänglig för alla. Oavsett vad man tycker, står vi inför en ny tid där multi- mediala kommunikationsformer kommer att påverka oss alla i vår vardag — exempelvis inom underhållning, utbildning och marknadsföring.

Egentligen är det inte så konstigt att helt nya kommunika- tionsfomer utvecklas. Det vore däremot underligt om TV stannar i sin utveckling på kabel-TV-nivå. Vi är därför på snabb väg in mot ett avancerat informationssamhälle. Genom utbyggnad av elektronisk infrastruktur med bland annat fiberoptik kommer avancerade globala kunskapsbaser att byggas upp för olika områden, vilket kommer att påverka utbildningen. Utbildning blir då inte längre en engångshändelse utan ett livslångt lärande. Utbildningen finns tillgänglig via telekommunikation "for anyone, anywhere, anytime".

Nya telmologier (t.ex. ATM och ADSL) kommer att göra det möjligt att överföra rörliga bilder på det befintliga telenätet. Det ökar möjligheterna att effektivt sprida information av multimediatyp "on line". Denna teknik är under utveckling och förväntas få stor spridning redan under detta sekel.

I arbetet med Lokal Agenda 21 är kunskapsspridningen bety- delsefull. Att sprida information och utbyta erfarenheter över

kommun- och nationsgränserna är viktigt för att få de goda exemplen att spridas som ringar på vattnet. Med hjälp av den nya informationsteknologin är detta möjligt. Redan idag har alla som har tillgång till dator och modem denna möjlighet att till exempel via Miljödialogen utbyta Agenda 21-erfarenheter.

Vad det är!

Du kanske har hört talas om elektro— nisk posl. IT. elektroniska motorva- gar. multimedia mm. Nya ord för hur datorer kan användas för kommuni— kation mellan människor. Miljö— dialogen år en konkretisering av dessa nya begrepp och utformad för att vem som helst med persondator ska inspireras att börja anvånda den framtida tekniken.

Miljödialogen år en databas fylld med information om miljöfrågor. Du kommunicerar med den via ruo-

dem och ett pro- gram som heter FirstClass. I Miljö- dialogen f'mner du bl.a: ' goda exempel på hur man tagit itu med miljöproblem ' register över organisationer, myn— digheter. kommuner som jobbar med miljö ' en nyhetsavdelning för senaste nytt. nyhetsbrev. rapporter mm ' en arbetsförmedling för miljöjobb ' diskussionsavdelningar för en rad ämnen

| Miljödialogen finns även möjlig— het för organisationer och projekt att ha privata avdelningar. Det kan vara mycket värdefullt om man jobbar nationellt för all sam- ordna siu interna arbete.

|VllLJÖDlALOGEN — DEN GRÖNA MOTORVÄGEN

Hur du gör!

Du måste ha en persondator (Macintosh eller PC) samt ett mo— dem. Efter att du skicka! in blanketten nedan får du program— mel FirstClass Client som du an— vänder för att ringa upp till Miljö— dialogen. Num— rel år 018— 100150 Du kan 5 v e n ringa upp med ett vanligt ter- minal— program men då missar du den grafiska miljö som ger dig chans att peka och klicka. precis som i Mndows eller Mac. FirstClass Client kan även laddas ner direkt ifrån basen.

Första gången du ringer upp får du registrera dig, Sen är du väl— kommcn att läsa och skriva i Miljö— dialogen saml skicka e—mail till folk från organisationer, kommu— ner. massmedia mfl.

Du kan även få möjlighet att skicka e—mail utanför Miljödialogen. Den år nämligen kopplad till Internet, ett globalt nätverk med miljontals användare. Du kan skicka e—mail, som år fram- me på några timmar, till i princip vem somhelst i världen (som också har e— mail).

Vem sköter den?

Miljödialogen är utvecklad av q2000s dalabasgrupp som också har ansvar för systemet. Vi sköter inslussning av nya användare och svarar på frågor om Miljödialog- ens innehåll. Vi ansvarar även för strukturen av informationen i Miljödialogen och kan lägga upp nya avdelningar på begäran. Vill du nå oss finns vi på följande tele- fonnummer. Vi svarar på alla frå- gor om Miljödialogen och modem- ande:

Jonas Olsson. 08—6126841 PärFrick. 018—153080

Miljödialogen

år en del av en större mötesplats för dalakommunikalion som heter Agora 2000. Det är i själva verket en stor dator som tar emot alla samtal från persondaorer runt om i landet. Sänder du ett meddelande till någon lagras det på hårddisken hos Agora 2000 och visas när mottagaren ringer upp. Företaget som driver Agora 2000 heter lhundra AB och finns i Uppsala.

q2000 do Studiefrämjandet Box 4067. 102 62 Stockholm Fax: 08—6446340

NY LOKAL KUNSKAP Yatadapmjektet är ett exempel på hur forskare och praktiker lillan-nunna utvecklar relevant

lokal kunskap om kretslopps- frågor. Källa: Stad och Lund i Samverkan - exemplet Ystad, Eivor Bucht. Aktuellt från Lantbrukauniv. 424.

Skolan och biblioteken - vitala kunskapsnav

Vårt miljömedvetande grundläggs i tidiga år. Det är därför viktigt att få våra barn och ungdomar att tänka, tycka och handla i miljöfrågor. De måste också stimuleras till att utveckla en positiv bild av framtiden för att kunna se lösningar och vilja att ta eget ansvar. Skolan är av fundamental betydelse för att åstadkomma de nödvändiga förändringar i attityder och livsstil som behövs för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart samhälle och den bör därför spela en stor roll i det lokala agendaarbetet.

Skolor och läroanstalter av olika slag kan också spela en roll som går utöver den traditionella utbildningen. Det kan till exempel vara att delta i lokala utvecklings— och uppföljningsprojekt av olika slag. Exempelvis kan folkhögskolor och lantbruksskolor i många fall bidra med både kreativa ideer och engagerade människor som kan utnyttjas i agendaarbetets olika faser. För mer avancerat utvecklingsarbete spelar redan universiteten och högskolorna en viktig roll. Ett gott exempel är Stad och landprojekten i Ystad och Tidaholm som initierats av MOVIUM. Liknande samverkansprojekt mellan forskning och kommuner bör kunna komma i gång inom ramen för Lokala Agenda 21.

Genom den nya informationstelmologin skapas helt nya förutsättningar för utbildning och kunskapsinhämtning. Men förutsättningarna för att göra datorn till allas tjänare som kan gagna den långsiktiga miljöutvecklingen är dels att alla ges kunskap om hur detta nya hjälpmedel kan utnyttjas och dels att alla får tillgång till att använda tekniken. Skolan har en avgörande roll för att åstadkomma en sådan utveckling, men det är fråga om en kunskapsutveckling som tar tid.

Paralleut med ett sådant långsiktigt kunskapsbyggande inom

skolan, behöver det också byggas upp någon form av offentligt tillgängliga data— och kommunikationscentraler i samhället. Alla kommuner har ett embryo till sådana centraler genom sina bibliotek. Biblioteken har stora förutsättningar att kunna utvecklas till lokala miljönav som kan användas i en Agenda 21—process. En sådan utveckling skulle kunna innebära att biblioteken ger service till allmänheten genom att erbjuda uppkoppling till centrala databaser och genom att tillhandahålla multimediaprodukter av olika slag (CD-ROM-skivor, mm.) såväl för utlåning som att sätta upp informationskiosker där de besökande själva på ett interaktivt sätt kan söka kunskap. Genom att erbjuda alla tillgång till sådana media skulle kommunen kunna tillhandahålla en mer exklusiv centralt placerad kunskap om till exempel den nationella och globala miljösituationen, olika tekniska hållbara lösningar osv. Samtidigt med att tillhandahålla sådan kunskap bör kommunens bibliotek också vara det ställe dit kommunmedborgama naturligen söker sig för att finna information om allt som rör sig på det lokala planet. Det innebär också att biblioteken bör hålla sig å jour med allt som pågår lokalt inom den egna kommunen, såväl inom de olika kommunala förvaltningarna som i kommunen i stort. Genom en sådan utveckling av biblioteken mot någon form av öppna medborgarkontor skapas förutsättningar för att dessa ska kunna utvecklas till lokala mötesplatser för utställningar, debatt och andra aktiviteter som behövs för ett framgångsrikt agendaarbete.

LOKAL AGENDA 21 - EN KREAKTIV UTVECKLINGS- PROCESS

Att bygga ett hållbart samhälle är en revolutionerande och mäktig utmaning och revolutionerande i många avseenden. Varusektorn måste kretsloppsanpassas, transportsystemen förändras radikalt, förnybara energislag ersätta

fossilkraft och kärnkraft och livsmedelsproduktionens kretslopp slutas så långt det är möjligt.

En sådan utveckling kräver tillgång till såväl ny teknik som nya institutionella och organisatoriska ramverk. Detta kräver både fantasi och

handlingskraft låt oss kalla det kreaktivitet.

The Rocket - George Stephensons berömda ånglokomotiv som vann den spektakulära tillställningen vid Rainhill i oktober 1829, där dåtidens "stora" inom ångmaskintekniken samlats för att göra upp. Man får gissa att ingenjörskonsten så småningom skulle ha frambringat ånglok med hastigheter på 46 km/h även utan den publikfriande kappkömingen vid Rainhill. Frågan är bara när. Källa: NUTEK:s broschyr - Beställamas krav styr utvecklingen.

Att våga pröva det okända

Det som ska ske imorgon måste påbörjas redan idag. Agenda 21- arbetets visioner om ett hållbart samhälle måste konkretiseras i utvecklingsprojekt som kan tas i drift omgående. Det lokala agendaarbetet behöver därför innefatta ett utvecklingsprogram.

Ett sådant program bör präglas av kreaktivitet och nytänkande - ett program där man går från ord till handling - "planning by doing". Tävlingar och teknikupphandling kan utgöra viktiga inslag i ett sådant utvecklingsarbete.

På många områden finns idag ny teknik utvecklad som avsevärt skulle kunna bidra till en hållbar utveckling av samhället. Många av dessa nya lösningar behöver demonstreras i större skala innan de kan bli helt kommersiellt gångbara. En bra metod i detta sammanhang är teknikupphandling som bl.a. genomförts med gott resultat av NUTEK:s kansli för effektiv elanvändning.

En viktig fråga vad gäller introduktion av miljövänlig teknik är vilka aktörer som driver utvecklingen. Genom att miljöproblemen har karaktären av kollektiva effekter, dvs. att många drabbas av ett utsläpp, måste samhället gripa in för att miljöförbättringar skall komma till stånd.

I många fall behövs dessutom systemlösningar som inte kan tas fram av enskilda företag. Teknikupphandling ger möjlighet att snabba på en systemutveckling genom att knyta ihop flera beställare som gemensamt kan ställa krav på industrin.

Kommunerna är i många fall lämpliga aktörer för att driva fram en miljövänlig utveckling. De har i många fall problemen tydliga och en närhet till medborgarna, en omfattande egen kompetens och en systemsyn. De har därigenom drivkraft för att lösa många miljöproblem och kan ta på sig rollen att vara pionjärer.

Jakten på hållbara lösningar

Ett av de största hindren för att åstadkomma hållbar sam- hällsutveckling är ett sektorieut revirtänkande. Den engelske ekologen Edward Goldsmith har myntat uttrycket "You can't do only one thing". Med det menas att alla våra åtgärder får en lång rad följdeffekter och att vi alltid måste ta med dessa i våra kalkyler. Det mesta som görs i samhället genomförs därför att det innebär fördelar ur någon synpunkt. Men med en så långt driven sektorisering, som i vårt samhälle, är det lätt att bländas av fördelarna och samtidigt vara blind för de nackdelar som uppstår inom andra sektorer. Det är i själva verket just på det sättet som vi har skaffat oss de flesta av våra miljöproblem.

För att undvika sådana suboptimeringar gäller det att leta efter helhetslösningar, s.k. "solution multipliers" eller "vinna-vinna"- lösningar. Vad det gäller är att leta efter sådana lösningar som har en helhetssyn på människa, natur och samhälle. Det innebär ett "både-och-perspektiv " som tar sin utgångspunkt i människans behov på ett uthålligt sätt.

Motsatsen till sådana helhetslösningar är partikulära lösningar ("problem multipliers") som visserligen löser ett eller ett par problem men som samtidigt skapar flera nya problem. Sådana lösningar är skenlösningar — lösningar som dämpar symptom och döljer eller motverkar bearbetningen av de grundläggande problemen.

För att bryta dessa mönster och ersätta dagens sektoriella suboptimeringar krävs nya arbetsformer och nya synsätt. Men det behövs också fantasi, kreativitet och öppenhet mot andras synpunkter och ideer och att våga göra sådant som man aldrig gjort förut.

Illustration: BIRGIT ELIASSC

Tröd är exempel på en naturen: solution multiplier. Träd ger oss slzdd, skönhet, energi och ren Iu - bara vi ger dem möjlighet Genom att plantera fler träd i staden vinner vi åtskilliga fördelar.

Träd ' dämpar buller

' renar luften ' tar hand om regnvatten

' ger energi ' ger skydd för människor och diur

' ?er Iö för vinden

' örskönar staden

Frön till nya hållbara lösningar

Grönt näringsliv

Miljöfrågoma kommer att påverka framtidens arbetsmarknad. Det handlar om en överlevnadsstrategi i mångdubbel bemärkelse. Miljövård, rena produkter, slutna system och kretslopp blir avgörande för vår utveckling som industrination. Så är till exempel marknaden för miljöteknik en av de snabbaste växande marknadema i världen enligt en OECD-rapport från 1991. Likaså Ökar efterfrågan på miljöanpassade varor. De företag som tillverkar varor som kan återanvändas och återvinnas och som använder energi— och materialsnåla processer kommer att bli marknadsvinnama i framtiden.

Vidare kommer uppgifter som redan idag förknippas med miljöarbetet såsom att restaurera, underhålla och förbättra vår ge- mensamma livsmiljö också att erbjuda en betydande arbetsmark- nad. Sammantaget rymmer miljöperspektivet både på kort och lång sikt en viktig möjlighet för att skapa nya jobb - gröna jobb.

Eftersom många av de problem och lösningar som gäller såväl miljö som sysselsättning har sina rötter i lokal verksamhet spelar kommunernas deltagande och samarbete en central roll. Därför är detta ett område där agendaarbetet kan utnyttjas som ett instrument för att hitta nya jobb och företag och därmed skapa nya arbetstillfällen med en grön profil.

I Södertälje har ett företagarcenter startats. Detta center innebär ett nytt sätt att arbeta med miljö- och företagsutveckling. Syftet är att stimulera utveckling, produktion och försäljning av miljöteknik i vid mening - produkter, system, lösningar, know-how. Redan efter något års arbete finns flera produkter och småföretag som visat att miljömarknaden är en tillväxtbransch. Bland dessa kan nämnas en vattenburen screenfärg som fäster på olika plastmaterial.

Varor och materialflöden

I naturen existerar inte begreppet "avfall", eftersom alla rest— produkter från en del i ekosystemet tas om hand av andra delar i DEpUll. 2000 . detta. För det människoskapade systemet, teknosfären, borde gälla ' e" m

” a . . samma lagar men vi vet att det inte är så. Det är bara att tänka på for Mr"! WII utmatning MMnWMåuux—nwm Avan—a:anhwpw-m-

en soptipp. Alla borde inse att inga varor, material eller produkter amma.-am ......m...................._...,...-

hmmm...-westman". anamma-ammaw.

försvinner efter användandet. Trots det handlar vi ofta som om så var fallet - ingen vill ta ansvar för nästa led i nedbryt- ningsprocessen. Genom att kretsloppstänkandet och idén med ett producentansvar vinner terräng inom allt fler områden utvecklas _. raskt nya hållbara lösningar. , De kommuner och företag som är snabba att utveckla effektiva : lösningar på samhällets varu- och materialflöden har mycket att vinna. Det gäller då inte bara en passiv anpassning av soptaxor, källsortering och begränsad kompostering. I en nära framtid ligger cmhmelww-im. ..”...me

Mkh—"MMMNMM a.m.mmaw—MI—

stora möjligheter i en förutseende produktutveckling och design av ”"M"—"** %%;Lm produkter som tar hänsyn till alla produktled "från vaggan till mm:—"f::— %wäää graven". Nya aktörer har också dykt upp — nya företag som vet hur ntwuu'" %ågm-mw plaster ska återvinnas, datorer skrotas och hur nya produkter ska ..::; %%å— "

19” Emmi-älv. ._

hannar-hända.! *».

men wmm-wud—N ,? ”

.. nm— Mait-lindning.

' &thnhru

_Miwn / mbti—nin

sättas ihop för att enkelt kunna demonteras osv.

Kommunerna har gjort avfallsplaner och dessa kan ge underlag för agendaarbetet. Det är viktigt att inse att en kretsloppsanpassning' av samhällets varu- och materialflöden sträcker sig mycket längre än vad en avfallsplan normalt omfattar. Det är också ett sådant mer omfattande perspektiv på samhällets varuströmmar som bör känneteckna agendaarbetet.

Exempel hämtat från Avfallsplan för Botkyrka kommun.

Östra Torn - boendesamverkan

I Östra Torn som är en barn- och ungdomstät stadsdel i Lund har man startat ett projekt som har underifrånperspektiv och lokal boendesamverkan som ledord. Ett exempel är stadsdelen Östra Torn i Lund. Genom ett lokalt engagemang och ett antal eldsjälar med olika kompetens (journalist, arkitekt, pedagoger, församlingskurator med flera) har man fått igång ett stadsdelsarbete som omfattar skolor, bamstugor, fritidsverksamheter, butiker och bostäder.

Inom skolan arbetar man med mil jöpedagogik och Försöker göra kretsloppen tydliga och synliga för barnen. På daghemmen gör man på samma sätt. Församlingen jobbar med miljösanering och miljöanpassning av exempelvis begravningskransar. Större tonvikt läggs på skapelsen i gudstjänstlivet. Tillsammans med de boende arbetar man med kompostering, energieffektivisering med mera. Även handeln engageras. Stadsdelens livsmedelshandlare engageras att satsa på "Bra miljöval" och utmanar sina kunder att handla dessa produkter. En 'ekometer" har konstruerats och den mäter andelen bra miljöval av de produkter som handlas. Om en kund köper fem eller fler bra miljövalprodukter vid ett tillfälle lämnas som bonus en lott med 500 kronors vinstvärde.

För att nå ut med all information utges en stadsdelstidning ut regelbundet. Regelbundna informationsträffar med kommunens tjänstemän och politiker hålls.

Bygga och bo

Hur vi tänker oss boendet i framtiden är centralt för våra möjligheter att bygga kretsloppssamhället. Ekohus och ekobyar är viktiga experiment som kan ge oss inspiration och erfarenheter för att förändra det existerande byggnadsbeståendet. För det är där som de verkliga förändringarna måste till om vi ska lyckas vända utvecklingen i hållbar riktning. Också här pågår ett viktigt utvecklingsarbete. Erfarenheterna från en rad bostadsområden landet runt visar att mycket går att göra. Sopnedkasten kan stängas och ersättas med sopseparering, kompostering och kretsloppshus som också kan kombineras med odlingslotter för ökad trivsel och social gemenskap i bostadsområdet. Vatten och energibesparing kan åstadkommas genom enkla och icke kapitalintensiva lösningar och fossila bränslen för uppvärmning kan ersättas med solenergi och biobränslen.

Ingen annan enskild aktör i samhället har så stora möjligheter att påverka boendet som kommunerna. Boendeområdet är därför ett centralt område i Lokala Agenda 21. Detta arbete bör bygga på samverkan med bland annat översiktsplanarbetet och den fysiska planeringen.

På samma sätt som andra branscher måste byggsektorn kretsloppsanpassas. Det innebär begränsning av miljöfarliga produkter och ämnen i byggnaden och alla dess komponenter. Det innebär vidare nya sätt att ta hand om bygg— och rivningsavfall där olika fraktioner sorteras redan på byggarbetsplatsen. Redan idag har flera byggföretag, bland annat i Örebro, börjat med sådan sopseparering på sina byggen. Ett gott exempel är också Danmark som har en mycket lång tradition att ta tillvara och återbruka byggmaterial och byggnadskomponenter.

EloffStrömsnzll

hjälper till att hitta strömsnåla vitvaror

Ett samarbete mellan NUTEK. Konsumentverket, Svenska Elverksföreningen. energiföretag och vitvaruleverantörcr.

Energi

Huvuddelen av dagens globala energianvändning är baserad på icke förnybara energikällor som kol, olja och kärnkraft med oacceptabla problem för miljön såväl lokalt som globalt. För att åstadkomma en hållbar utveckling krävs en genomgripande omställning till ett system baserat på bioenergi, vindkraft och solenergi.

Det är väl känt att det finns mycket stora effektivitetsvinster att få genom energieffektiva lösningar - NUTEK pekar på en möjlighet att redan i dag spara bort cirka 25 procent av elenergin. Sådana vinster erhålls både genom att åtgärda befintliga apparater och anläggningar och att genom bland annat teknikupphandling få fram nya effektivare lösningar på marknaden. I dessa arbeten spelar Kansliet för effektivare elanvändning, för närvarande placerat inom NUTEK, en avgörande roll.

Trots en allmänt pessimistisk bild av den globala energisituationen finns det dock en rad olika exempel såväl i Sverige som utomlands på hur man visat att det finns hållbara lösningar på energiområdet. Det finns också uppmuntrande exempel på hur enskilda städer tagit beslut om att gå före och visa vägen. En sådan stad är Toronto som har tagit beslut om att till år 2005 reducera koldioxidutsläppen med 20 procent räknat från 1988 års nivå, samtidigt med en beräknad folkökning med 20 procent. Denna kraftiga energieffektivisering ska åstadkommas med hjälp av bl.a utbyggnad av fjärrvärme, bättre isolering av hus, bättre trafikplanering osv. Torontos exempel har följts av ytterligare tolv andra städer i Nordamerika och Europa.

Det faktum att den globala växthuseffekten nu i ett antal städer resulterat i lokala strategier för att lösa ett globalt miljöproblem är givetvis uppmuntrande. Det visar på att om viljan och modet finns så kan man med en "underifrån"-strategi komma betydligt snabbare fram än om man inväntar en "uppifrån"—strategi.

Genom bland annat lagen om kommunal energiplanering har kommunerna möjlighet att utveckla det strategiska tänkandet på

Transporter

Kraven på rörlighet är en av de mest framträdande dragen i dagens samhälle och därför möts alla åtgärder för att begränsa den fria bilanvändningena av motstånd. Också för människor som har beslutat att välja en miljöanpassad livsstil är bilen en öm tå. Den svenske bilisten har ett ambivalent förhållande till bilen och miljön. "De betraktar bilen som nödvändig för sin vardag, men känner samtidigt inom sig en oro för vad bilismen ställer till med", skriver humanekologen Emin Tengström i en rapport om bilen som samhällsfenomen.

Det finns en rad teknologiska lösningar som till en del kan förbättra transportsektoms miljöproblem. Införandet av katalytisk avgasrening har självklart betytt mycket för miljön. Men detär inte tillräckligt. Oljan som drivmedel måste på sikt ersättas med fömy- bara bränslen. Många intressanta utvecklings- och demonstrations— projekt och innovativa tillämpningar pågår också på en rad ställen såväl här hemma som utomlands.

En ökad användning av informationsteknologi kan troligen också på sikt ge positiva bidrag till miljön genom minskat resbehov. Istället för att som nu bo på ett ställe och arbeta på ett annat, kan arbetet helt eller delvis skötas från hemmet eller från kvarterskontor eller liknande gemensamma servicelokaler nära bostadsområden. Därigenom minskar behovet av lokaler för kontor i centralt belägna områden. Det är också intressant för glesbygdskommuner där långa avstånd inte längre behöver vara en nackdel för företagsetablering.

nignåiix

Varmed och köp

ELFORDON

mamm— mamman Mmmm tämxmnaw Ioma-immu- j smålandet! mna-timma. Mmm—mäst» MWNUD.

Effektivare energianvändning NUTEK-ENERGI

EloflStrömsnzZl

hjälper till att hitta strömsnåla vitvaror

Ett samarbete mellan NUTEK. Konsumentverket, Svenska Elverksföreningen. energiföretag och vitvaruleverantörer.

Energi

Huvuddelen av dagens globala energianvändning är baserad på icke förnybara energikällor som kol, olja och kärnkraft med oacceptabla problem för miljön såväl lokalt som globalt. För att åstadkomma en hållbar utveckling krävs en genomgripande omställning till ett system baserat på bioenergi, vindkraft och solenergi.

Det är väl känt att det finns mycket stora effektivitetsvinster att få genom energieffektiva lösningar - NUTEK pekar på en möjlighet att redan i dag spara bort cirka 25 procent av elenergin. Sådana vinster erhålls både genom att åtgärda befintliga apparater och anläggningar och att genom bland annat teknikupphandling få fram nya effektivare lösningar på marknaden. I dessa arbeten spelar Kansliet för effektivare elanvändning, för närvarande placerat inom NUTEK, en avgörande roll.

Trots en allmänt pessimistisk bild av den globala energisituationen finns det dock en rad olika exempel såväl i Sverige som utomlands på hur man visat att det finns hållbara lösningar på energiområdet. Det finns också uppmuntrande exempel på hur enskilda städer tagit beslut om att gå före och visa vägen. En sådan stad är Toronto som har tagit beslut om att till år 2005 reducera koldioxidutsläppen med 20 procent räknat från 1988 års nivå, samtidigt med en beräknad folkökning med 20 procent. Denna kraftiga energieffektivisering ska åstadkommas med hjälp av bl.a utbyggnad av fjärrvärme, bättre isolering av hus, bättre trafikplanering osv. Torontos exempel har fölits av vtterlioam tnlv

I Miljövårdsberedningens rapport Lokal Agenda 21 - en vägledning har tyvärr sista raden på sid 40 fallit bort. Denna lyder:

___—___— energionrrådet. Ett sådant arbete bör kunna vara en viktig komponent i ett lokalt agendaarbete.

___—___—

Transporter

Kraven på rörlighet är en av de mest framträdande dragen i dagens samhälle och därför möts alla åtgärder för att begränsa den fria bilanvändningena av motstånd. Också för människor som har beslutat att välja en miljöanpassad livsstil är bilen en öm tå. Den svenske bilisten har ett ambivalent förhållande till bilen och miljön. "De betraktar bilen som nödvändig för sin vardag, men känner samtidigt inom sig en oro för vad bilismen ställer till med", skriver humanekologen Emin Tengström i en rapport om bilen som samhällsfenomen.

Det finns en rad teknologiska lösningar som till en del kan förbättra transportsektoms miljöproblem. Införandet av katalytisk avgasrening har självklart betytt mycket för miljön. Men detär inte tillräckligt. Oljan som drivmedel måste på sikt ersättas med fömy- bara bränslen. Många intressanta utvecklings— och demonstrations- projekt och innovativa tillämpningar pågär också på en rad ställen såväl här hemma som utomlands.

En ökad användning av informationsteknologi kan troligen också på sikt ge positiva bidrag till milj ön genom minskat resbehov. Istället för att som nu bo på ett ställe och arbeta på ett annat, kan arbetet helt eller delvis skötas från hemmet eller från kvarterskontor eller liknande gemensamma servicelokaler nära bostadsområden. Därigenom minskar behovet av lokaler för kontor i centralt belägna områden. Det är också intressant för glesbygdskommuner där långa avstånd inte längre behöver vara en nackdel för företagsetablering.

m'a. ref.

Var med och köp

ELFORDON

Mntmmw mmm-nun www varmxinomw

Effektivare energianvändning NUTEK—ENERGI

Stad och land i samverkan

Staden är beroende av landet och landet är beroende av staden. För att lösa många miljöproblem som dagvattenhantering, avfalls- hantering, avlopps— och slamhantering måste staden få hjälp från landet. Avfall och restprodukter är idag inte resurser som landet efterfrågar. Däremot kan landet hjälpa till att lösa problemen och ha en viss nytta av dessa. Sveriges jordbruk står också idag inför en stor omställning. För att finna alternativa grödor och alternativ produktion är landet beroende av staden. Stadsbefolkningen har också ett stort behov av rekreation och friluftsliv och här är givetvis landsbygdens miljö betydelsefull. Detta är bara några exempel på hur nära staden och landet är kopplade.

I det lokala agendaarbetet är det viktigt att se på hur denna samverkan mellan stad och land kan utvecklas. Det finns också en rad exempel på hur nytänkande har skapat nya sysselsättningsmöjligheter på landsbygden samtidigt som man har kunnat lösa vissa urbana miljöproblem eller mött andra behov.