SOU 1994:128

Lokal Agenda 21 : en vägledning : rapport från Miljövårdsberedningen

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

LOKAL AGENDA

EN VÄGLEDNING

SOU I994: I 28

MKV

Statens offentliga utredningar l 994: 128 Miljö- och naturresursdepartementet

Lokal 21

Agenda

- en Vägledning

Tommy Månsson

från Rapport Milj övårdsberedningen Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13795-X Stockholm 1994 ISSN 0375-250x

sou 1994:123 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD 5

AGENDA 21 ETT UPPDRAG TILL ALLA 7

- Det globala ansvaret 8 Agenda 21 en sammanfattning 9

- Kommunen i lokal handling for globalt uppdrag 11

centrum -

LOKAL AGENDA 21 ETT VISIONSARBETE

- 15 Behovet av visioner 17 Med kretsloppstänkande som utgångspunkt 18 Fran vision till verklighet 20

LOKAL AGENDA 21 ETT INSTRUMENT

- FOR KUNSKAPSSPRIDNING OCH INFLYTANDE 25 Kunskap en förutsättning för demokrati och utveckling 26

- Kunskapens nya redskap 28 Skolan och biblioteken vitala kunskapsnav 30

LOKAL AGENDA 21 EN KREAKTIV UTVECKLINGSPROCESS 33

- Att vaga pröva det okända 34 Jakten pa hållbara lösningar 35 Frön till nya hållbara lösningar 36

Grönt näringsliv 36

Varor och materialflöden 37

Bygga och bo 39

Energi 40

Transporter 41

Stad och land i samverkan 42

Landsbygdsutveckling 43

H 14-1300

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

LOKAL AGENDA 21 PÅ LÅNG

KORT OCH SIKT 45 Agendaarbetet en process 46

- Städa framför egen dörr 48 Integrera kretsloppsarbetet inom kommunens alla sektorer och förvaltningar 49 Informera och engagera kommunens invånare i kretsloppsarbetet 50 Fördjupa samarbetet med nyckelaktörer 51 Utveckla systern för uppföljning och rapportering 53 Vad innebär Agenda 21 för dig 54 För dig som kommunalpolitiker 54 För dig som kommunal tjänsteman 54 För dig inom industrin 55 För dig som arbetar inom handeln 56 För dig som arbetar inom de areella nåringama 56 För dig som år aktiv inom förening 57

en För dig som konsument och samhållsmedborgare 59 Förväntningar 60

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

FÖRORD

En av de viktigaste slutsatserna vid FN :s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 var att miljöarbetet måste utvecklas lokalt. Där slogs fast att även centrala beslut viktiga

om anger förutsättningar, förändras aldrig människors sätt att tänka och handla, inte den lokala

nivån lyfts fram. Detta har också varit vägledande för Sveriges regering och riksdag när

det nationella uppföljningsarbetet inletts.

Det är glädjande att konstatera att arbetet med att utforma Lokala Agenda 21 i våra kommuner landet runt redan fått stor spridning och att det i detta arbete finns mycket

av nytänkande. Det är emellertid viktigt att dessa erfarenheter sprids till andra kommuner. Genom att sprida dessa Det goda exemplet kan man få ringarna på vattnet att röra sig långt vidare än inom den egna kommungränsen.

Agendaarbetet är en process. Det innebär helt nytt sätt att planera och genomföra

ett

förändringar. Det är dags att gå ifrån det traditionella ovanifrån-perspektivet till ett underifrån-perspektiv som involverar alla på lokalplanet redan när problemen formuleras.

Detta innebär att kommunens politiker och tjänstemän måste möta medborgarna på ett nytt sätt. Dessutom måste också samarbetet internt inom den egna kommunala organisationen förändras så att sektors- och slcråtänkandet bryts och ersätts ett integrerat arbetssätt.

av mer

Det är glädjande att se att arbetet med att utforma Agenda 21 redan fått så stor spridning och rymmer så mycket med Lokala Agenda 21 är

nytänkandeArbetet en

långsiktig process. Till 1996 är förväntningarna att landets samtliga kommuner ska i

vara full gång med sina Lokala Agenda 21.

Agendaarbetet kräver lokalt engagemang, envishet, tålamod, dialoger och kontakter k och åstadkommer som genomsyrar attitydförändringar. Där har vi alla en viktig roll att

spela scm politiker, kommunaltjänstemän, anställda och som konsumenter. Sverige ska bli

världsbäst Då att arbeta med Lokal Agenda 21.

rel Thurdin

Miljöminister och

ordförande i Miljövårdsberedningen

Foto Peter Hannebe g SNV

SOU 1994328 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

AGEN DA 21 -

ETT UPPDRAG

TILL ALLA

Världens länder och ett

folk fick gemensamt

uppdrag vid FNss om

konferens miljö och

utveckling i Rio de Janeiro i 1992.

juni Uppdraget kan i en

sammanfattas

uppmaning att arbeta en hållbar

för

samhällsutveckling. Vi måste vända

ohållbara trender och

leva vad

efter

naturen tål inte vad

- efter tycker har rätt att kräva av naturen.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING - SOU 1994: 128

Det ansvaret

globala

Vid FN:s konferens om miljö och utveckling United Nations Conference on Environment and Development, UNCED i Rio de

Janeiro i juni 1992 antogs handlingsprogrammet Agenda 21. Agendan det latinska uttrycket för dagordning ger mål och

- riktlinjer för att uppnå en hållbar utveckling genom att utrota Mer om Agenda 2 1

fattigdom och undanröja hoten mot miljön. Handlingsprogrammet

Agenda for Change presenterar Agenda är långsiktigt och sträcker sig in i det 21:a århundradet. 21 med analys av texten samt lättillgäng-

Agenda 21 har formen av rekommendationer och är därför liga diagram. 70 sidor engelska.

Pris: 120 kr. inkl inte juridiskt bindande, men handlingsprogrammet är starkt politiskt

moms och apeditionsavgift. och moraliskt förpliktande för Sverige och alla de andra stater och Denfullständiga texteni Agenda 21 pá organisationer som genom sitt deltagande i Rio står bakom svenska finns pá diskett för PC3.5 eller Agenda 21. 5.25 diskettformat. Gratis från SEI. Agenda 21 innebär kraftfull uppfordran till handling. Den

en Beställningar: SEI. Box 2142, 103 14 skall ett uppdrag till alla och individer i samhället

ses som grupper Stockholm, fax 08-723 0348. delta i arbetet med forma vår under 1900att att livsmiljö resten av talet och in i nästa sekel.

Agenda 21 är ett av de totalt fem dokument som antogs vid Riokonferensen. Det finns ett nära samband mellan Agenda 21 och

de övriga fyra: Riodeldarationen, Skogsprincipema, Konventionen om klimatförändringar och Konventionen om biologisk mångfald.

I inledningen till Agenda 21 anges att den skall genomföras med beaktande av de principer som anges i Riodeklarationen, till exempel att den som förorenar skall, i princip, bära kostnaderna för

föroreningarna Polluter Pays Principle. En annan viktig princip

som på detta sätt skall tillämpas på alla åtgärder som rekommenderas i Agenda 21 är att brist på vetenskapligt säkerställda bevis inte skall utgöra skäl för att skjuta

upp kostnadseffektiva åtgärder för att hindra miljöförstöring försik-

tighetsprincipen.

LOKAL AGENDA 21 VÄGLEDNING

AGENDA 21 EN SAMMANFATTNING

- Agenda 21 innehåller sammanlagt40 kapitel Dessasom listas nedan omfattar i sin tur ett eller flera;

programområden.Agenda21 angerde mål bör uppnås,Vilkaåtgärder ir nödvändiga

som som samtgeranvisningar för genomförandet.Originaldokumentetomfattari svensköversättningdrygt 4-00sidor och kan liksomen 30-sidig

sammanfattningbeställasfrån Miljö- oclr naturrcursdepartomentta.

UNCED-biblioteket. Rubrikemaär:

Avmitt Socialaod: ekonomiskadimensioner

I KapitelI gesenlägesbeskrivningoch kankteristik Agenda I kapitlen främst sociala

en av at. a-8tas upp od: ekonomiskadimensioner miljö- och utveeklingsfrâgoma.

Kap.t Ett vägskili historien Kap. Internationelltsamarbeteför hållbarutveckling

en Kap.3 Fattigdomsbekimpning Kap. Förändring konsumtiorasmönsuen

av Kap.5 Befolkningstillväxtodahållbarutveckling Kap. Människorshälsaskyddas6 oda främjas

Kap.7 Ett säkertochhälsosamtboende Kap.8 ochutvecklingintegrerasi beslutsfattandet

AvnsittEAttbcvaraodalönralnrestarscrfáruwmkling

Avsnittetbehandlarolikanaturresurserhantering känsligaekosystemjordbrukoch skogsbruk,biologisk

av mångfaldodr biotekniksamthantering giftigakemikalierocholikaslag avfall.

av av

Kap.9 Atmosfärenskyddas Kap. Integrerad

ro syn planeringodahushållningmed Kap.n Nationellaoch intenrationella

naturresurser

åtgärderför Iiålllwartskogsbruk Kap.I Kampmotökcnspridningodr torka

Kap. Hållbarutvecklingavberçområden Kap. Hållbartjordbruk och landsbygdsutveckling

u. Kap. Den biologiskamångfaldenbevaras Kap.r6 Miljöanpassadhantering biotekniken

av Kap.17 Skyddför oceanerod andrahav Kap.rx Skydd farskvattenresurser

av Kap.19 Miljöanpassadhanteringavgiftiga Kap. Miljöanpassadhantering miljöfarligt avfall

10-21 av

kemikalier

Avsnitt III Att stärkaviktig s-amhillsgxuppcrsroll

Kap.33 Alla samhällsgrupperengageras Kap. En rättvisutvecklingför kvinnorna

u, Kap.2.5Barnodr ungdomarsroll Kap. Ursprungsbefolkningarsinflytande

26 stärks Kap.27 Icke-statligaorganisationer:inflytande Kap.7.8Lokalamyndigheter

i centralroll Kap.29 Arbetstagarna:ochfackföreningantas Kap. Näringslivetsroll betonas

betydelse

Kap. Betydelsen vetenskapod: teknikav Kap. jordbrukamasroll viktig

Avsnitt IV. Medelför genomförandet

Det fjärdeavsnittetbehandlarolika medelför genomförande demiljö-av

od: utveddingspolitiskaprogramsomingår i de tidigarekapitlen.

Kap.33Finansieringen Agendaav Kap. Överföring miljöanpassadteknologi

zt 3+ av Kap. Forskningför hållbarutveckling Kap. Utbildningodadet

en 36 allmänna Kap.37Samarbeteför kapacitetsuppbyggnad miljörnedvetandct

Kap. Ändringari FN-systerrøet Kap. Internationellarättsliga

39 systern Kap.4.0Informationför beslutsfattare

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING - sou 1994423

Runt om i världen pågår arbetet med att följa upp åtagandena

från Riokonferensen och Agenda 21. De allra flesta länder har presenterat eller håller på att|ta fram nationell handlingsplan för

en att omsätta i konkreta åtgärder. Över hela

konferensbesluten

jordklotet arbetar också lokala politiker, tjänstemän, näringsliv och

handel, föreningar och gräsrötter med att på olika sätt omsätta

Riouppdraget i praktisk handling.

Vem har då ansvaret i Sverige för att styra det svenska

samhällets utveckling enligt de riktlinjer som drogs upp på

Riokonferensen Svaret är ansvaret ligger på flera nivåer:

att

Regering och riksdag har genom propositionen Med sikte på

hållbar utveckling. Genomförande av besluten vid FN :s konferens om miljö och utveckling UNCED 1993941111 angett att den ser

som en av sina viktigaste uppgifter att verka för en långsiktigt

Svensk handlingsplan inför

hållbar utveckling

2000-talet

Agenda 21 betonar den lokala nivåns betydelse och ansvar.

- SOU1992104 Varje kommun ges ett uppdrag att utarbeta en lokal Agenda 21 för

sin bit jorden.

Eftersom Riokonferensen gav ett uppdrag till hela samhället

har varje sektor, exempelvis trañk, jordbruk, handel och industri, ansvar för sin miljöpåverkan.

Sist men inte minst, uppdraget från Riokonferensen riktas till

varje individ. Var och en har ansvar för att verka för en hållbar

utveckling.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

Kommunen i centrum

KOMMUNENS OLIKA ROLLER:

för I sina roller som

- lokal handling globalt

tillsynsmyndighet, planerare,

uppdrag

producent eller entreprenör,

förvaltare, upphandlare,

för , Agenda 21 betonar den lokala nivåns betydelse och ansvar att utbildare och informatör omsätta Riobesluten i praktisk handling. I Agenda 21 Kapitel 28

har kommunen unika möjligheter finns särskild rekommendation om att alla lokala myndigheter

att verka som inspimtör och ska ta fram lokala handlingsprogram, Lokala Agenda 21, för en

kreatör för att omsätta helhetssyn hållbar utveckling inför nästa århundrade. Agenda 21 sätter upp ett

och kretsloppstänkande i praktiska antal mål, till exempel att senast 1996 skall ett

som tillämpningar.

samrådsförfarande med befolkningen ha inletts och enighet uppnåtts

Lokal Agenda 21 och att samtliga lokala myndigheter om en uppmuntras att genomföra program för att förbättra kvinnors, barns

och ungdomars delaktighet.

Våra svenska kommuner har unika möjligheter att fungera som motor i det lokala arbetet för en hållbar utveckling genom sitt

för mängd uppgifter som har betydelse för miljön. En

ansvar en kommun spelar många olika roller. Rollen som tillsynsmyndighet

miljöområdet har hittills varit den mest dominerande, men nära kopplad till detta är ansvaret för den fysiska planeringen av bostäder, kontor, arbetområden, vägar och annan infrastruktur.

En kommun fungerar vidare som producent av ett antal varor och tjänster, är förvaltare av tillgångar i hus och mark. Genom den stora kommunala upphandlingen kan krav ställas miljöanpassade

produkter. Genom sitt nåringslivssekretariat kan kommunen påverka

det lokala näringslivet att anpassas till en grön marknad. Slutligen har kommunen en viktig roll som utbildare och informatör och där

är miljö- och utvecklingsfrågor är vital betydelse.

I alla dessa roller har kommunen unika möjligheter att påverka olika aktörer att verka för en hållbar samhällsutveckling. För att åstadkomma detta krävs dels att insikten och kunskapen om miljöns betydelse tränger igenom samhällets alla barriärer och dels att det traditionella sektortänkandet och revirgränser bryts.

För att uppnå hållbar utveckling krävs förändringar inte bara

en inom den kommunala förvaltningen utan även hos näringsliv,

ll T2 14-1300

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

centrala myndigheter, organisationer och enskilda. Detta är med

nödvändighet en långsiktig förändringsprocess. I en sådan process

har kommunen en central roll att spela motor i lokal

som en utvecklingsprocess. En sådan roll förutsätter att kommunen åtar sig att vara inspiratör och kreatör ideer och att kommunen har

av nya

vilja och möjlighet att våga pröva nytt.

. g

Arbetet med Lokala Agenda 21 skiljer sig på många sätt från Ytâdiâñéiâ. annan kommunal verksamhet. Här ska siktet inställt på

vara en långsiktig samhällsutveckling som ser till helheter och samverkan mellan olika kommunala sektorer, samtidigt som det ska leda till

konkreta handlingar som kan genomföras redan idag eller imorgon.

Arbetssättet ska vara öppet och uppmuntra kommuninvånarna, företag och organisationer att medverka. I Agenda 21 finns stark

betoning av ett underifrån-perspektiv. Med det menas att alla olika

grupper och aktörer inom kommunens geografiska område bör involveras i arbetet med Lokala Agenda 21.

Detta underifrån-perspektiv innebär att varje kommun utifrån

sina problem och möjligheter själva formulerar sina lösningar. Det

finns ingen standardlösning kan rekvireras från centralt håll.

som Underifrån-perspektivet innebär också att det inte är kommunen som organisation som själv ska sitta inne med alla svar på hur

man bäst ska till väga i arbetet för att skapa en hållbar utveckling. De olika aktörema inom kommunens geografiska område förutsätts ha mycket att lära av varandra.

Med detta synsätt kan flera fördelar uppnås. Man kan säkerställa olika gruppers rätt att påverka de viktiga framtidsbesluten demokratiaspekten. Kunskap och intresse tas till

vara då det gäller att själv lösa sina problem närhetsaspekten.

- Genom lokal förankring och samförstånd finns också goda

förutsättningar att genomföra mera radikala åtgärder

konsensusaspekten.

SOU 1994: 128 LOKAL AGENDA 21 VÄGLEDNING

Det

kommunala

självstyret

. -J-å-L:

är. .inne..l en forändnngsprocess... . . Allt

mer ansvarflyttas från den centrala till den lokala nivån.

Svenêâkommuner

Denna decentralisering av ansvargäller såväl för det politiska systemet som för samhället i övrigt.

För miljöarbetet gäller att detta i stort har präglats av ett uppifrån-perspektiv, där regering, riksdag och myndigheter har ställt krav. framtidenI kommer tyngdpunkten i miljöarbetet dock att alltmer förskjutas mot ett underifrån-perspektiv. Detta kommer att förstärka den lokala nivån, där såväl den kommunala organisationensomdeenskilda kommunmedborgama fårenallt viktigare roll.

Samspelet mellan stat och kommun kännetecknas av ett löpandesamarbetei en radolika frågor. Det råderallmän enighet omatt regering och riksdag fastställer de allmänna spelreglerna ochattkommunerna skall haenstorgradavfrihet att planeraoch genomföra program baserade lokala förutsättningar.

Det svenska samhället är uppbyggt kring en hög grad av kommunalt självstyre med demokratiska traditioner. Genom allmänna val utseskommunala representanter.

Var och en av landets 286 kommuner beslutar själv om de frågor somde enligt kommunallagen har ansvaretför. Kommunernaharegenbeskattningsrätt, vilket ärunikt vid en intemationelljämförelse. Den kommunala beskattningsrätten är enorsak till att den kommunala skatten varierar mellan olika kommuner.

Ä|UQL :INN-fr , r - a. n. A

:.Se§§.l

zauunlü

KRETSLOPP SOUI992:42

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

. 0 f; , 39 E.:

KÃLLA: ÖP 93. Översiktsplan för Göteborg

1994:128 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING SOU -

LOKAL AGENDA 21

- ETT VISION SARBETE

En del i är att

viktig agendaarbetet diskutera och visualisera

framtidsbilder -

visioner om hur vi vill att vår vår

hembygd, kommun bör Ett lokalt

gestalta sig.

kräver en aktiv förändringsarbete medverkan alla i samhället och det är

från därför viktigt att man enas om

mål För detta gemensamma för framtiden. krävs visioner och

nytänkande.

.L AGENDA 21 EN VÄGLEDNING - SOU 1994128

JJ VOLLND.:j

Jonzmumgrutgmâx

Its Not Just a Party...

its VISION FAIR

FtstTuncRmvealed-Aüøfdwgødsdadøpøddaø-üvg RzVsioviZOOO. r t L; .

l11u|$lz|v..-|i1l I no foolin ut Millor Plain:

. VISION FAIR Sauzouu:

I . sv

VISION 2000 CHATTANOOGA

i .LT-Gå I staden Chattanooga i USA har de lokala myndig etema genomfört ett omfattande visionsarbete involverat som en mycket stor del av stadens invånare.

Under två månader genomfördes ett stort antal stadsdelsmöten där alla gammal - som ung fick komma till tals j och framföra sina åsikter och ideer. Dessa ideer strukturerades och diskuterades vid ett antal uppföljningsmöten. Slutresultatet blev att 27 lokala visionsmål och 122 rekommendationer dessa om hur skall genomföras fastställdes.

Visionsarbetet i Chattanooga betraktas internationellt som ett lyckat experiment med att engagera allmänheten i visionârt lokalt utvecklingsarbete. De ansvariga för Vision 2000 anger följande tio principer som avgörande för att lyckas med lokalt visionsarbete:

Skapa en process år öppen för alla som Ta tillvara alla ideer

Ha tillförlit till samhällets visdom.

Respektera både enkelheten och komplexiteten

i samhället Undanröj alla hinder för rak och ärlig dialog Förstå styrkan och begränsningen i

samhâllsbyggandet

Sök efter framkomliga vägar i

Hävda mångfalden

Ta ansvar för visionens konsekvenser Skapa tillförsikt

Fritt översatt efter ett informationsmaterial

som beskriver

Chattanoogas visionsarbete.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

Behovet av visioner

Ordet vision har med och seende att göra. Visioner bilder

syn ger

av möjligheter som framtiden och utvecklingen kan skapa. En

vision är inte prognos. För att vision ska bli krävs

en en verklighet

att samhället organiseras på ett visst sätt och att visionen är demokratiskt förankrad i samhället.

Människan har i alla tider målat visioner och drömt hur

upp om idealsamhället bör ut. Inom politiken, liksom och

se kyrkan

vetenskapen finns en uppsjö av mer eHer mindre teoretiska och abstrakta visioner är dokumenterade för eftervärlden.

som

Det som är gemensamt för alla dessa visioner är att ingen har kunnat genomföras praktiskt till hundra procent. Detta får dock inte tas som intäkt för att visioner saknar betydelse. Tvärtom

verkligheten består alltid av kompromisser och dessa styrs

av olika individers och gruppers intressen. Dessa individer och

grupper har alla sina olika visioner. Det vi kallar för demokrati handlar

om hur samhället försöker hitta form för hur dessa individuella

en visioner får brytas mot

varann.

Inom miljöområdet har det varit dåligt med visioner hittills.

Miljöarbetet har istället mycket präglats hotbilder och

reparerande åtgärder snarare än förebyggande. Prioriteringar och

konkreta framåtblickande visioner integrerar i

som miljöfrågoma

samhällets olika sektorer har varit sällsynta. Bristen på visioner

som

inkluderar miljön har bidragit till att skapa felaktiga

samhällsstmkturer som när miljöproblemen börjar bli är

tydliga

mycket svåra att förändra.

Brundtlandkommissionen innebar ett nytänkande. Genom

begreppet hållbar utveckling har vi fått ett samlat för målet

begrepp

med vårt visionsarbete. Visserligen är begreppet svårdeñnierat

men

det hjälper till att peka ut färdriktningen. Detta vid framgick tydligt

Riokonferensen och av dess slutdokument Agenda 21, där

begreppet

hållbar utveckling används mål för vårt inom

som förändringsarbete

alla samhållssektorer.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Med kretsloppstänkande som utgångspunkt

En vision hållbart samhälle måste ta sin utgångspunkt från om ett

behovet att ersätta nuvarande linjära system med ett system som av sluter Ett nytt kretsloppsanpassat samhälle är under

lcretsloppen. - -

livsmönster är ekologiskt hållbara, socialt

utveckling. Nya som attraktiva och ekonomiskt livskraftiga är på väg att se dagens ljus.

Insikten ett sådant förändringsbehov ökar i allt bredare lcretsar om i många utvecklade länder.

kan inte byggas genom direktiv uppifrån.

Kretsloppssamhället

Samhället kan och riktlinjer och utforma styrmedel men ange ramar

kan bara genomföras ändrad inställning och omställningen genom

ändrat beteende hos samhällets alla aktörer. Den insikten är

i strategi för ett kretsloppsanpassat samhälle. grundbulten en

En i denna utveckling är att åstadkomma

viktig uppgift

i samhället. Detta är nödvändigt ett sätt att

materialkretslopp som

minska den diffusa spridningen olika material och ämnen stora av till naturen. Det är också nödvändigt för att hushålla med resurser

inte lämnas utarmad till kommande generationer.

så att jorden Dessutom är energiåtgång, avfallsmängder och utsläpp av

;ruin :Jill-sk Mø-,dgv un.rivs mindre vid än nyauu; hdd-vr föroreningar till och vatten oftast återvinning

mark

vid framställning av primärråvara.

DOLDENS EESUESEK För åstadkomma utveckling mot ökad hållbarhet krävs en att en rad olika riktade mot såväl den lokala nivån mot den

åtgärder som regionala och globala nivån. Alla dessa åtgärder måste bygga på ett

Källa: Kretslopp miljöstrategi - en

antal principer bör vägledande vid utformningen av

Kretsloppsdelegationen som vara

för hållbar utveckling. De viktigaste är dessa: strategier en

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

Kretsloppsprincipen bör vara vägledande när det gäller

användningen av våra naturresurser och all användning av dem bör Tu:

VAD KRETSLOPP ske inom ramen för vad människor och natur tål.

Beslut och genomförande åtgärder bör tas så nära de berörda Kretslopp i naturen biosfären:

som möjligt subsidiaritetsprincipen.

De biologiska processerna innehåller

Förorenaren bör alltid vara betalningsansvarig.

antal cykliska i

ett stort förlopp där

Substitutionsprincipen bör råda dvs. när en från miljösynpunkt

- olika ämnen förs runt i de naturliga bättre produkt finns tillgänglig ska den ersätta en befintlig sämre

systemen, drivna av solenergin. produkt. I naturen finns ett antal centrala

Den förebyggande principen och försiktighetsprincipen bör styra kretslopp, t.ex. kolets, vattnets,

miljöarbetet. kvävets och fosfoms kretslopp. Dessa

är en förutsättning för allt liv.

Det är dock viktigt att påpeka att när konkreta lokala visioner ska

Materialens kretslopp i samhället formas är det inte enbart ekologiska perspektiv ska dominera.

som teknosfären: Andra dimensioner som ekonomisk och social utveckling, demokrati

och jämställdhet, kultur, skönhetsvärden och alla andra frågor Recirkulation material och i

som av varor

välfärd och livskvalitet måste med. En hållbar ett kretslopp där de nya produkterna

styr givetvis tas

görs av återvunnet material från de kommun kan inte skapas om man inte har en sådan helhetssyn.

uttjänta.

När man ska skapa Agenda Zl-visioner kan det vara naturligt

att ha hemmet och bostaden som utgångspunkt. Det finns rad

en Kretsloppssamhället: enkla praktiska saker redan enkelt kan göras denna nivå.

som nu Handla miljövänligt, sopseparera och kompostera, ändrade Ett samhälle inte äventyrar

resvanor som och köpbeteenden, är sådana naturens kretslopp, dvs.:

grannsamverkan m.m. exempel.

flödena från samhället kan läggas

Visionsarbetet behöver utvidgas till att omfatta hela kommunen -

till de naturliga kretsloppen utan att och alla de verksamheter som sker där. Här finns en traditionsgrund

orsaka oacceptabla miljöstömingar i den fysiska planeringen behöver utvecklas och finna

som nya på mycket lång sikt

ens former. Den nya översiktsplaneringen kan ett tillfälle att pröva icke förnybara

vara uttagen av material

sådana nya former. Agendaarbetet förutsätter helt strategier för skall begränsas för att

nya spara resurser

konsekvenser för kort och till kommande generationer att miljön på lång sikt ska komma fram

uttagen av biomassa och vatten får

i de kommunala planerings- och beslutsprocessema. Det behövs -

över tiden inte överstiga tillväxt eller bilder som tydliggör den lokala utvecklingens konsekvenser för de

tillrinning.

ekologiska sambanden lokalt regionalt globalt, också ett

- - men språk som förenar alla sektorer. Slutligen behövs

nya

samverkansformer mellan enskilda organisationer och verksamheter

som leder till handling i uthållig riktning.

19 13 14-1300

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Från Vision till

verklighet

Genom nya värderingar och teknik växer nya samhällen

ny successivt fram. Den samhällsförändring som vi nu står inför måste leda till ett hållbarare samhälle. Vi befinner oss i en brytningstid med ny teknologi i snabb tillväxt den gamla lcrafteran går

- fossila

över i den nya elektroniska styreran.

Den kommer med säkerhet att leda till nya lösningar för

produktion, transporter och lokaliseringsmönster. Denna

nya

visioner teknologi många möjligheter till större valfrihet, större

Ungdomars rymmer

personligt inflytande, ökad närhet mellan producent och kund. Det

berikar miljöprogram

kan till exempel betyda i mindre enheter landet runt,

;annu tillverkning

Nasa-thousandvwuna-m...n-una m u maufquunøunmum-små nh . hu: un muduu v arbete i hemmet, bättre egenkontroll och uppsikt över

kvalitetsutvecklingen.

Den nya teknologin kan innebära snabbare och enklare, energi-

och resurssnålare, bättre och billigare produktion och produkter.

Studier av värderingsförskjutningar hos framförallt unga människor indikerar att den generation som nu är på väg i

vuxenlivet har andra grundläggande synsätt än tidigare generationer.

De blir den första generationen har växt med

som upp

miljöfrågoma och den nya informationsteknologin. Detta inrymmer i sig både möjligheter och hot.

Ett scenario som leder mot ett hållbart samhälle kan exempelvis KÄLLA: Dagens Nyheter 1994-02-19 innebära att fossila energikällor ersätts med förnybara sol, vind

som och bioenergi, att återbruk och återvinning blir regel snarare än

undantag och att kretsloppen sluts inom jordbruket, skogsnäringen

och inom varuproduktionen, att kommunikationer i stor utsträckning sker digitalt. Att människors krav på god livsmiljö driver

utvecklingen mot sunda hus och god närmiljö, att vi får en biologisk och kulturell mångfald osv.

Vilka tidsperspektiv bör vi då räkna med i det lokala

visionsarbetet Framskrivningar av miljösituationen brukar sträcka

sig tio-trettio är framåt i tiden. Tidshorisontema för dagens

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

beslutsfattare i näringsliv och i politik sträcker sig oftast

- endast några år framåt. Men effekterna av dagens konsumtion kanske ligger i accelerande skala under flera generationer

kanske hundratals år framåt. Med ekonomiska :

Fors Ia

blir framtida utfall diskonterade till allt g

beräkningsmetoder

mindre bort i tiden de Gör ditt specialarbete inom

belopp längre ligger. Hur långsiktiga skall då handlingsprogrammen för Lokala

miljöområdet

Agenda 21 vara Självfallet är det meningslöst att skissa femhundraårsplaner och även tio- eller femtioårsplaner om med planer detaljerade planer för hur vision idag

avses en skall genomföras. Vi måste också i fortsättningen räkna med

rä.å

dynamisk, föränderlig värld.

Syftet med Agenda Zl-arbetets visioner är inte att utgöra v en prognos eller plan i traditionell mening. Det gäller i stället att skapa konkreta framtidsbilder om en önskad framtid. Ett element i detta arbete är att med visionära inslag formulera vad man vill uppnå. Beskrivningen kan vara såväl kvalitativ som kvantitativ men tecknad med ganska grova penseldrag. Tecknandet av sådana framtidsbilder skall vara en hjälp att

formulera det dynamiska inslaget i planeringsprocessen. Vilka

kunskaper saknar vi till exempel för att nå målen Hur kan kommunen bidra till denna kunskap eller teknik

En praktisk metod för att utveckla visionsarbetet kan vara att bedriva framtidsstudier och skapa scenarier som tar sin

utgångspunkt i det långsiktiga målet hållbar utveckling. För

olika delområden formuleras konkreta framtidsbilder som

jämförs med dagens situation.

Ett sådant betraktelsesätt skiljer sig fundamentalt från det idag gängse sättet att extrapolera en framtid där utgångspunkten är dagens situation och dagens trender. Detta

prognostänkande bygger på en statisk och förutsebar framtidsutveckling som kan fungera under utvecklingsperioder

med små förändringar men inte under perioder med

revolutionära omvälvningar och tider av grundläggande

värdeförskjutningar. Historien har också visat att denna

planeringssyn har skapat dyra överinvesteringar och orsakat

teknikkonservatism som förhindrar effektivisering och en

nytänkande.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

VISIONSMODELLER

Egg :stars-ngt:

ensam TRANSPORTER nouuuuumnou RÅVAROR

l JORDBRUK SLUTNA TEKNK KRETSLOP 1994 KLÄDER 2044 mmm, i HÅLLBAR KUHATSKYDD BYGGANDE UTVECKUNG

En metod för att utveckla visionsarbetet kan vara bedriva att framtidsstudier och skapa scenarier sin utgångspunkt i som tar det långsiktiga målet hållbar utveckling. För olika delområden formuleras konkreta framtidsbilder jämförs med

som dagens

situation visionsmodellen. Ert sådant betraktelsesätt skiljer sig fundamentalt från det idag gängse sättet att extrapolera en framtid där utgångspunkten är dagens situation och dagens trender prognosmodellen.

PROGNOSMODEILER

BEHOV ALTERNATIVA

TRENDER

I VERKLIGUTVECKUNG | I I

l x , 1944 1994 2044

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

De historiska erfarenheterna visar också att traditionell

en prognosstyrd planering i alltför hög grad fokuserar intresse och

debatt kring expertdominerade framtidsutsagor och medel

snarare än att öppna för en demokratisk diskussion hur vi vill vår

om se

framtid de långsiktiga målen.

Genom att skapa framtidsdebatter på lokal nivå har sin

som utgångspunkt i hållbar utveckling och arbetar med visioner och

tydliga framtidsbilder, finns möjligheter att öppna för ett brett och folkligt deltagande i planeringsprcessen. Då kan dessa framtids-

bilder användas konstruktiv start för ett omfattande och

som en mer

detaljerat Agenda 21-arbete.

Att få alla i en kommun att omfatta vision är givetvis

samma inte möjligt och inte heller önskvärt. Ett visionsarbete kan innebära att man skapar en gemensam plattform och enas om vissa

övergripande mål för hållbar utveckling och förhoppningsvis också

om en del av första stegen som behöver tas.

I ett senare skede kommer givetvis motsättningar, olika

värderingar och intressekonflikter att bli tydliga att i

men genom

agendaprocessen skilja på mål- och medeldiskussion kan förhoppningsvis ett väl genomfört visionsarbete lägga grunden för

en utvecklad närdemokrati.

Ett sådant visionsarbete bör kunna lägga grunden för konkreta

utvecklingsstrategier där ekologin och målet hållbar

om en

utveckling lyfts fram genom de kommunala planerings- och beslutsprocessema.

Sådana strategier behöver bilder den lokala

som tydliggör utvecklingens konsekvenser för de ekologiska sambanden lokalt

regionalt globalt och ett språk som förenar alla sektorer på

- samma sätt som ekonomin gör idag. Detta leder i sin tur till

nya samverkansformer mellan enskilda, organisationer och verksamheter

som leder till handling i miljövänlig riktning.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

FOTO: Hans-Peter Bloom 24

LOKAL AGENDA

- ETT INSTRUMENT FOR

KUNSKAPS SPRIDNING

OCH INFLYTANDE

Agendaarbetet betonar betydelsen av ett brett folkligt Ett sådant deltagande. deltagande kräver och insikt. engagemang Allt detta kräver är kunskap. Därför

information och kunskapsspridning en

viktig del av 21 I Agenda -processen detta arbete är skolan och biblioteket vitala kunskapsnav.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Kunskap - en

förutsättning

för demokrati

och

utveckling

Agenda 21-arbetet betonar betydelsen ett brett alla Föranvisluhmnavändautvecldingmmotett av deltagande av

uthålligt samhälle,krävs att alla hjälpertill. grupper i samhället. Ett sådant folkligt deltagande förutsätter ett Genomettbrettengagemangkan attityder ändras engagemang på individnivå. Förutsättningar för att skapa detta ochmångakonkretaåtgärderkomna till stånd. Dettakan ske engagemang är att det finns en insikt behovet att och genom: om agera en I nätverkinomyrkesgrupper insikt vad bör

. om som göras.

branschprojekr lokala projekt Individen behöver också insikt i det

betydelsen av egna

agerandet att ta ett personligt ansvar. För att möjliggöra detta Nätverkenkan utgörasav personermedliknande krävs kunskap. Det räcker inte med traditionell arbetsuppgifterinomt.ex.kommun, landstingoch expertkunskap, utan

näringsliv. Med sinaerfarenheterkan deinitiera alla grupper i samhället måste förstå vad experten Annars blir vet. projektför att åstadkommapraktiska insatsereller

kunskapen meningslös. Därför är formerna för kunskapsöverföring

att geandrakunskap.Kommunenskahjälpatill i

starten,mendärefterska nätverkensjälvasvaraför central.

sin verksamhet.Förskolláramaskompostgmpput- Miljöinformation i alla dess former blir därför ett centralt gör redanidagettexempelpåett nätverk. inslag i agendaarbetet. Det ställer stora krav och

på en öppen dialog

fri tillgång till information. Allt detta ställer krav

givetvis stora på

att rätt tolka all information.

Kunskap är en förutsättning för att politiker, tjänstemän, kommunmedborgare unga som gamla ska kunna agera och

- -

deltaga i ett demokratiskt utvecklingsarbete.

Ökad

kunskap skapar självförtroende och ökar på sikt

handlingsutrymmet för förändring. Enbart kunskap räcker dock inte

l för att åstadkomma Det krävs insikt.

L förändring. Insikt är en

l r ø/ä- I ;m djupare betydelse innebär att individen kan omsätta och

N: som ä omtolka kunskap. För att få ett miljöengagemang krävs insikt om

i miljöproblemens allvar och förståelse för nödvändigheten att

av insatser måste vidtas, såväl den enskilde andra av som av grupper

Källa: Marks kommun och samhället kollektiv. av som

Miljöinformation är ett mångsidigt begrepp. En rad former

nya

och benämningar har skapats under de senaste åren för markera att

SOU 1994:123 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

att det är fråga om nya typer produkter och aktiviteter.

av Syften

och tyngdpunkter kan variera i

miljöinformationen, men avsikten är

oftast att öka kunskapen

om miljöproblem och att påverka attityder

och beteenden hos allmänhet och

företag.

En viktig del i det lokala agendaarbetet bör vara att utveckla och pröva former för hur kan kommuninvånamas

man stödja

miljöengagemang och övergång till levnadssätt.

mer miljöanpassade

Strategin för hur detta ska ske måste utformas

i nära samarbete

med alla lokalt berörda. För att krävs förståelse för

lyckas faktorer

som insikt, handlingsutrymme, ansvar, självförtroende och kunskap.

Erfarenheterna hittills visar att den kommunikationen

personliga och

de nära sociala nätverken är de

effektivaste formerna för

beteendeförändringar. Det innebär att agendaarbetet bör

bygga på

att utveckla sociala nätverk metoder

genom som t.ex. miljöcirklar, miljöteam, idébytarträffar osv.

Som komplement till detta kan det också behövas olika former av massmedial kommunikation. Det är

viktigt att budskapen är

någorlunda homogena och att alla inser vikten vi av att alla

personliga förebilder sig vi uppträder

vare som kommunalråd,

daghemspersonal eller företagsledare.

INDIVIDERS MIUÖENGAGEMANG

Förutsättningar för Värden skapas som engagemang i Insikt Insikt om miljöproblemens allvarlighet. Förstå nödvändighetenav att miljöförbâttrandc insatser behöver vidtas. Handlingsutrymme Makt och möjlighet att genomdriva miljöförbåttringar. Uppfatta att det finns olika handlingsalternativ kan hjälpa. som Ansvar Inse personligt ansvar att uträtta miljöinsatser. Självförtroende Tro sin egenförmåga att vidta miljövänliga handlingar. Kunskap Informationom olika möjliga miljöinsatser. Viktig faktorer för SOU 1993:19, bilaga

T4 l4-l300 27

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Kunskapens nya redskap

E-Mail, Internet och Multimedia är alla exempel på de nya hjälpmedel som nu snabbt utvecklas inom informationssamhället. Genom

den snabba utvecklingen inom informationsteknologin kan nu på

mycket kort tid information och kunskap spridas till ett mycket stort

antal mottagare. Kunskapen blir global. För somliga kanske en

sådan utveckling väcker irritation och rädsla. Andra överdriver för-

väntningarna om hur snabbt våra elektroniska motorvägar ska föra oss till ett globalt kunskapssamhälle där informationen är tillgänglig

för alla. Oavsett vad man tycker, står vi inför en ny tid där multimediala kommunikationsformer kommer att påverka oss alla i vår

vardag exempelvis inom underhållning, utbildning och

marknadsföring.

Egentligen är det inte så konstigt att helt nya kommunikationsfomer utvecklas. Det vore däremot underligt om TV stannar i sin utveckling kabel-TV-nivå. Vi är därför på snabb väg in mot ett avancerat informationssamhålle. Genom utbyggnad av elektronisk infrastruktur med bland annat ñberoptik kommer avancerade globala kunskapsbaser att byggas upp för olika

områden, vilket kommer att påverka utbildningen. Utbildning blir då inte längre en engångshändelse utan ett livslångt lärande.

Utbildningen finns tillgänglig via telekommunikation for anyone,

anywhere, anytime.

Nya teknologier t.ex. ATM och ADSL kommer att göra det möjligt att överföra rörliga bilder på det befintliga telenätet. Det

ökar möjligheterna att effektivt sprida information multimediatyp

av on line. Denna teknik är under utveckling och förväntas få stor spridning redan under detta sekel.

I arbetet med Lokal Agenda 21 är kunskapsspridningen bety-

delsefull. Att sprida information och utbyta erfarenheter över

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

kommun- och nationsgränsema är viktigt för att få de goda exemplen att spridas som ringar på vattnet. Med hjälp av den nya informationsteknologin är detta möjligt. Redan idag har alla som

har tillgång till dator och modem denna möjlighet att till exempel

via Miljödialogen utbyta Agenda ZI-erfarenheter.

MILJÖDIALOGEN DEN GRÖNA MOTORVÄGEN

Vad det är Hur du gör Vem sköter den

Dukanskeharhörttalasomelektro- Du måsteha en persondator Miljödialogen år utveckladav niskpost.lT. elektroniskamotorvä- MacintoshellerPC samtettmo- q2000sdatabasgruppsomockså gar.multimediamm.Nyaordförhur dem. Efter att du skickat in haransvarför systemet.Vi sköter datorerkananvåndasförkommuni- blankettennedanfårduprogram- inslussningavnyaanvändareoch kationmellanmänniskor.Miljö- metFirstClassClientsomdu an- svarar frågoromMiljödialogdialogenårenkonkretiseringav vänderförattringaupp till Miljö- ensinnehåll.Vi ansvararävenför dessa begreppnya ochutformadför dialogen. Num- strukturen av informationeni attvemsomhelstmedpersondatorret 018- 100150 Miljödialogenochkanläggaupp skainspirerasatt-börjaanvändaden Du kan äv e n nyaavdelningar begäran.Vill framtidatekniken. ringa upp medett dunåossfinnsvi följandetele-

vanligtter- minal- fonnummer.Vi svarar allafrå- Miljödialogenårertdatabasfylldmed prog r am mendå goromMiljödialogettochmodeminformation om missardudengrafiskamiljösomger ande: miljöfrågor. Du digchans pekaatt ochklicka.precis kommunicerar somiWindowsellerMacFirstClass JonasOlsson, meddenvia mo- Clientkanävenladdasnerdirekt 08-6126841 dernochett pro- ifrånbasen. PärFrick, gram som heter 018-153080 FirstClass.l Miljö- Förstagångendu ringeruppfår dialogenfinnerdubl.a: du registreradig.Senårdu val- Miljödialogen

godaexempel hurmantagit kommen lisaatt ochskrivai Miljö- ir en delav enstörremötesplats itu medmiljöproblem dialogensamtskickae-mail till för datakommunikation hetersom

registeröverorganisationer,myn- folkfrånorganisationer.kommu Agora2000.Detåri självaverket digheter.kommunersomjobbar ner.massmediamfl. enstordatorsomtaremot alla medmiljö samtalfrånpersondaorerrunt omi

ertnyhetsavdelningför senaste Dukansven möjlighet skickaatt landet.Sanderduettmeddelandetill nytt.nyhetsbrev,rapportermm e-mailutanförMiljödialogen.Den någonlagrasdet hårddiskenhos

enarbetsförmedlingförmiljöjobb årnämligenkoppladtill internet, Agora2000ochviss nårmottagaren

diskussionsavdelningarför en ettglobaltnätverkmedmiljontals ringerupp.Företagetsomdriver rad åmnen användare.Du kanskickae-mail, Agora2000heterlhundraAB och

somärfram- fmnsiUppsala. l Miljödialogenfinnsävenmöjlig- me på några hetförorganisationerochprojekt timmar, till i att ha privata avdelningar.Det princip vem q2000co Studiefrämjandet kan varamycketvärdefulltom somhelst i Box4067.10262Stockholm manjobbarnationelltför attsam- världensom Fax:08-6446340 ordnasitt internaarbete. ocksåhar e-

mail.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Skolan och biblioteken

- vitala kunskapsnav

Vårt miljömedvetande grundläggs i tidiga år. Det är därför viktigt

att få våra barn och ungdomar att tänka, tycka och handla i miljöfrågor. De måste också stimuleras till att utveckla en positiv bild av framtiden för att kunna se lösningar och vilja att ta eget ansvar. Skolan är av fundamental betydelse för att åstadkomma de

nödvändiga förändringar i attityder och livsstil som behövs för att

åstadkomma ett långsiktigt hållbart samhälle och den bör därför 5 spela en stor roll i det lokala agendaarbetet. KUNSKAPER. UNIVKSYTET Skolor och läroanstalter olika slag kan också roll

A av spela en

som går utöver den traditionella utbildningen. Det kan till exempel

vara att delta i lokala utvecklings- och uppföljningsprojekt av olika slag. Exempelvis kan folkhögskolor och lantbruksskolor i många

fall bidra med både kreativa ideer och engagerade människor som kan utnyttjas iagendaarbetets olika faser. För mer avancerat

utvecklingsarbete spelar redan universiteten och högskolorna en

viktig roll. Ett gott exempel är Stad och landprojekten i Ystad och Tidaholm som initierats av MOVIUM. Liknande samverkansprojekt mellan forskning och kommuner bör kunna komma i gång inom ramen för Lokala Agenda 21. NYLOKALKUNSKAP Ystadaprojektetir et: exempel Genom den nya informationsteknologin skapas helt nya påhur forskareoch praktiker för och Men

förutsättningar utbildning kunskapsinhämtning.

tillsammansutvecklarrelevant förutsättningarna för att göra datorn till allas tjänare som kan gagna lokal kunskapom kretsloppsfrågor. Källa: Stadoch Land i den långsiktiga miljöutvecklingen är dels att alla kunskap om

ges Samverkan exempletYstad,hur detta nya hjälpmedel kan utnyttjas och dels att alla får tillgång Eivor Bucht. Aktuellt från Lambruksuniv.424. till att använda tekniken. Skolan har en avgörande roll för att åstadkomma en sådan utveckling, men det är fråga om en

kunskapsutveckling som tar tid. Parallellt med ett sådant långsiktigt kunskapsbyggande inom

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

skolan, behöver det också byggas någon form offentligt

upp av tillgängliga data- och kommunikationscentraler i samhället. Alla kommuner har ett embryo till sådana centraler sina genom bibliotek. Biblioteken har stora förutsättningar kunna utvecklas att till lokala miljönav kan användas i En

som en Agenda 21-process.

sådan utveckling skulle kunna innebära att biblioteken service ger till allmänheten att erbjuda tiH centrala

genom uppkoppling

databaser och genom att tillhandahålla multimediaprodukter olika av

slag CD-ROM-skivor, mm. såväl för utlåning att sätta

som upp

informationskiosker där de besökande själva på ett interaktivt sätt

kan söka kunskap. Genom att erbjuda alla tillgång till sådana media skulle kommunen kunna tillhandahålla exklusiv centralt en mer

placerad kunskap om till exempel den nationella och globala miljösituationen, olika tekniska hållbara lösningar osv. Samtidigt

med att tillhandahålla sådan kunskap bör kommunens bibliotek också vara det ställe dit kommunmedborgarna söker

naturligen sig

för att finna information allt rör det lokala

om som sig på planet.

Det innebär också att biblioteken bör hålla sig å med allt

jour som

pågår lokalt inom den kommunen, såväl inom de olika egna kommunala förvaltningarna i kommunen i Genom som stort. en sådan utveckling biblioteken mot form

av någon av öppna medborgarkontor skapas förutsättningar för att dessa ska kunna

utvecklas till lokala mötesplatser för utställningar, debatt och andra aktiviteter som behövs för ett framgångsrikt agendaarbete.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

LOKAL AGENDA 21

- EN KREAKTIV

UTVECKLINGS-

PROCESS

Att ett hållbart samhälle är en

bygga

revolutionerande och mäktig utmaning och revolutionerande i avseenden. Varusektorn

många måste

kretsloppsanpassas, transportsystemen förändras radikalt, förnybara ersätta

energislag

och kärnkraft och livsmedelsproduktionens

fossilkraft

slutas så det år kretslopp långt möjligt.

En sådan kräver till såväl

utveckling tillgång ny teknik som institutionella och organisatoriska

nya ramverk. Detta kräver både och

fantasi

låt oss kalla det kreaktivitet. handlingskraft -

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Att det okända

våga pröva

Det som ska ske imorgon måste påbörjas redan idag. Agenda 21-

arbetets visioner om ett hållbart samhälle måste konkretiseras i

utvecklingsprojekt som kan tas i drift omgående. Det lokala agendaarbetet behöver därför innefatta ett utvecklingsprogram.

Ett sådant program bör präglas kreaktivitet och nytänkande

ett program där man går från ord till handling planning by - -

doing. Tävlingar och teknikupphandling kan utgöra viktiga inslag i ett sådant utvecklingsarbete.

På många områden finns idag ny teknik utvecklad som avsevärt skulle kunna bidra till hållbar utveckling samhället. Många

en av av dessa nya lösningar behöver demonstreras i större skala innan de kan bli helt kommersiellt gångbara. En bra metod i detta

sammanhang är teknikupphandling som bl.a. genomförts med gott

resultat av NUTEK:s kansli för effektiv elanvändning.

En viktig fråga vad gäller introduktion av miljövänlig teknik är

vilka aktörer som driver utvecklingen. Genom att miljöproblemen har karaktären av kollektiva effekter, dvs. att många drabbas av ett

utsläpp, måste samhället gripa in för att miljöförbättringar skall

komma till stånd.

I många fall behövs dessutom systemlösningar som inte kan tas

fram av enskilda företag. Teknikupphandling ger möjlighet att

The Rocka George Stephensonsberömda snabba

- på en systemutveckling genom att knyta ihop flera beställare

ånglokomotiv som vann den spektakulära som gemensamt kan ställa krav på industrin. tillställningen vid Rainhill i oktober 1829, där dåtidens stora inom ångmaskintekniken Kommunerna är i fall aktörer för att driva fram

många lämpliga

samlats för att göra upp. Man får gissa att

en miljövänlig utveckling. De har i många fall problemen tydliga

ingenjörskonsten så småningom skulle ha frambringatånglokmedhastigheter 46 kmh och en närhet till medborgarna, en omfattande egen kompetens och denpublikfriande kappkömingenvid ävenutan systemsyn. De har drivkraft för att lösa

en därigenom många

Rainhill. Fråganär bara när. Källa: NUTEKzs broschyr Beställarnaskrav styr utvecklingen. miljöproblem och kan ta sig rollen att vara pionjärer. -

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Jakten på hållbara

lösningar

Ett av de största hindren för att åstadkomma hållbar sam-

hällsutveckling är ett sektoriellt revirtänkande. Den

engelske

ekologen Edward Goldsmith har myntat You cant do

uttrycket

only one thing. Med det menas att alla våra åtgärder får

en lång

rad följdeffekter och att vi alltid måste ta med dessa i våra

kalkyler.

Det mesta som görs i samhället genomförs därför det

att innebär

fördelar någon Men med så

ur synpunkt. en långt driven

sektoriseiing, som i vårt samhälle, är det lätt att bländas av

fördelarna och samtidigt blind för de nackdelar

vara som uppstår

inom andra sektorer. Det är i själva verket det sättet vi

just på som

har skaffat de flesta våra Illustration:BIRGITELIASSC

oss av miljöproblem.

För att undvika sådana suboptimeringar gäller det leta efter att

helhetslösningar, s.k. solution Träd ör exempel på naturen: multipliers eller vinna-vinna- en solution multiplier. lösningar. Vad det gäller är att leta efter sådana Träd ger oss lösningar som har dd, skönhet, s energi och ren en helhetssyn på människa, natur och samhälle. Det innebär lu bara vi dem möjlighet ett - ger Genom att plantera fler träd i både-och-perspektiv som tar sin utgångspunkt i människans behov staden vinner vi åtskilliga på ett uthålligt sätt. fördelar.

Motsatsen till sådana helhetslösningar är

partikulära lösningar

Träd

problem multipliers som visserligen löser ett eller ett

par 0 dämpar buller

problem men som samtidigt skapar flera problem. Sådana luften

nya 0 renar är 0 tar hand regnvatten

lösningar skenlösningar lösningar dämpar symptom och om

- som 0 ger energi

döljer eller motverkar bearbetningen de

av grundläggande 0 ger skydd för människor och

problemen. diur

0 lö för vinden För att bryta dessa mönster och ersätta

dagens sektoriella

erörskönar staden

suboptimeringar krävs arbetsformer och Men det

nya nya synsätt.

behövs också fantasi, kreativitet och

öppenhet mot andras

synpunkter och ideer och att våga göra sådant

som man aldrig gjort

förut.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Frön till hållbara

nya lösningar

Grönt näringsliv

Miljöfrågoma kommer att påverka framtidens arbetsmarknad. Det

handlar om en överlevnadsstrategi i mångdubbel bemärkelse. Miljövård, rena produkter, slutna system och kretslopp blir

avgörande för vår utveckling som industrination. Så är till exempel marknaden för miljöteknik en av de snabbaste växande marknadema i världen enligt en OECD-rapport från 1991. Likaså ökar

efterfrågan på miljöanpassade varor. De företag som tillverkar

varor som kan återanvändas och återvinnas och som använder energi- och materialsnåla processer kommer att bli marknadsvinnarna i framtiden.

Vidare kommer uppgifter som redan idag förknippas med

miljöarbetet såsom att restaurera, underhålla och förbättra vår gemensamma livsmiljö också att erbjuda en betydande arbetsmark-

nad. Sammantaget rymmer miljöperspektivet både på kort och lång sikt en viktig möjlighet för att skapa nya jobb gröna jobb.

Eftersom många av de problem och lösningar som gäller såväl

miljö som sysselsättning har sina rötter i lokal verksamhet spelar kommunernas deltagande och samarbete en central roll. Därför är detta ett område där agendaarbetet kan utnyttjas som ett instrument för att hitta jobb och företag och därmed skapa

nya nya arbetstillfällen med grön profil.

I Södertälje har ett företagarcenter startats. Detta center innebär

ett nytt sätt att arbeta med miljö- och företagsutveckling. Syftet är att stimulera utveckling, produktion och försäljning av miljöteknik i vid mening produkter, system, lösningar, know-how. Redan

efter något års arbete finns flera produkter och småföretag som visat att miljömarknaden är en tillväxtbransch. Bland dessa kan nämnas en vattenburen screenfärg som fäster på olika plastmaterial.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Varor och materialflöden

existerar inte begreppet avfall, eftersom alla rest- I naturen

från del i tas hand andra delar i

produkter en ekosystemet om av | Miu

Dawn- zooo e

det systemet, teknosfären, borde gälla

detta. För människoskapade

vi det inte är så. Det är bara att tänka åhWhiM samma lagar men vet att mm

Alla borde inse att inga varor, material eller produkter $§-L§;;ff§__f_j___;f_“

en soptipp.

användandet. det handlar vi ofta så °"““'““°'°“ försvinner efter Trots som om

fallet vill ta för nästa led i nedbrytvar ingen ansvar -

Genom lcretsloppstånkandet och idén med ett ningsprocessen. att

i vinner inom allt fler områden utvecklas

producentansvar terräng

. g raskt hållbara lösningar.

nya och är snabba att utveckla effektiva i

De kommuner företag som

samhällets och materialflöden mycket att

lösningar varu- har

vinna. Det gäller då inte bara en passiv anpassning av soptaxor,

och kompostering. I nära framtid ligger

källsortering begränsad en rnmøwszmwm .

i förutseende och design av “""“'

stora möjligheter en produktutveckling

till alla produktled från vaggan till produkter som tar hänsyn u me 4 w--q-F-Y--r--v-n-n-

graven. Nya dykt upp - nya som

ska återvinnas, datorer skrotas och hur nya produkter ska i.

plaster

sättas ihop för att enkelt kunna demonteras osv. v

Kommunerna har gjort avfallsplaner och dessa kan ge underlag i

för agendaarbetet. Det är viktigt att inse att en kretsloppsanpassning

samhällets och materialflöden sträcker sig mycket längre av vam-

än vad normalt omfattar. Det är också ett sådant mer

en avfallsplan ä°goPáytâaTgnfmnvfallsplm

omfattande samhällets varuströmmar som bör

perspektiv känneteckna agendaarbetet.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

- sou 1994:123

Östra Torn boendesamverkan

I Östra Torn år barn- och ungdomståt stadsdel i Lund har startat ett

som en man projekt som har underifrånperspektiv och lokal boendesamverkan som ledord. Ett exempel år stadsdelen Östra Torn i Lund. Genom lokalt och

ett engagemang ett antal eldsjälar med olika kompetens journalist, arkitekt, pedagoger, församlingskurator med flera har man fått igång ett stadsdelsarbete som omfattar skolor, barnstugor, fritidsverksamheter, butiker och bostäder.

Inom skolan arbetar man med miljöpedagogik och försöker göra kretsloppen tydliga och synliga för barnen. På daghemmen gör man på samma sätt. Församlingen jobbar med miljösanering och miljöanpassning av exempelvis begravningskransar. Större tonvikt läggs på skapelsen i gudstjänstlivet. Tillsammans med de boende arbetar man med kompostering, energieffektivisering med Även handeln Stadsdelens livsmedelshandlare

mera. engageras. engageras att satsa på Bra miljöval och utmanar sina kunder att handla dessa produkter. En ekometer har konstruerats och den mäter andelen bra miljöval av de produkter som handlas. Om en kund köper fem eller fler bra miljövalprodukter vid ett tillfälle lämnas som bonus en lott med 500 kronors vinstvårde.

För att nå ut med all information utges en stadsdelstidning ut regelbundet. Regelbundna informationsträffar med kommunens tjänstemän och politiker hålls.

soU 1994:128 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Bygga och bo

Hur vi tänker boendet i framtiden är centralt för våra oss

möjligheter att bygga kretsloppssamhället. Ekohus och ekobyar är viktiga experiment som kan ge oss inspiration och erfarenheter för

att förändra det existerande byggnadsbeståendet. För det är där som

de verkliga förändringarna måste till vi ska vända om lyckas utvecklingen i hållbar riktning. Också här pågår ett viktigt

utvecklingsarbete. Erfarenheterna från rad bostadsområden landet en runt visar att mycket går att göra. Sopnedkasten kan och

stängas

ersättas med sopseparering, kompostering och kretsloppshus som

också kan kombineras med odlingslotter för ökad trivsel och social gemenskap i bostadsområdet. Vatten och kan

energibesparing

åstadkommas genom enkla och icke kapitalintensiva och

lösningar

fossila bränslen för uppvärmning kan ersättas med

solenergi och

biobränslen. Ingen annan enskild aktör i samhället har så stora möjligheter att påverka boendet som kommunerna. Boendeområdet är därför ett centralt område i Lokala Agenda 21. Detta arbete bör

bygga på

samverkan med bland annat översiktsplanarbetet och den

fysiska planeringen.

På samma sätt andra branscher måste

som byggsektorn kretsloppsanpassas. Det innebär begränsning miljöfarliga

av produkter och ämnen i byggnaden och alla dess Det

komponenter.

innebär vidare sätt att ta hand och

nya om bygg- rivningsavfall där

olika fraktioner sorteras redan Redan

på byggarbetsplatsen. idag har

flera byggföretag, bland i med sådan

annat Örebro, börjat

sopseparering på sina byggen. Ett gott är också Danmark

exempel

som har en mycket lång tradition tillvara och återbruka att ta

byggmaterial och byggnadskomponenter.

O LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Energi

Huvuddelen av dagens globala

energianvändning är baserad på icke

förnybara energikällor som kol, olja och kärnkraft med

oacceptabla

problem för miljön såväl lokalt globalt. För åstadkomma som att en Eloff Strömsnzzl hållbar

utveckling krävs genomgripande en omställning till ett

system baserat på bioenergi, vindkraft och

solenergi.

Det är väl känt att det finns

mycket stora effektivitetsvinster att genom energieffektiva lösningar NUTEK

- pekar på en

möjlighet att redan i dag bort cirka 25 spara procent av elenergin.

Sådana vinster erhålls både

genom att åtgärda befintliga apparater

och anläggningar och att bland

genom annat teknikupphandling

fram effektivare marknaden. nya lösningar på I dessa arbeten spelar

Kansliet för effektivare för närvarande

elanvändning, placerat inom

hjälper till att hitta strömsnåla vitvaror NUTEK, avgörande roll. en

Trots allmänt bild

en pessimistisk av den globala

energisituationen finns det dock rad olika såväl

en exempel i

EnsamarbetemellanNUTEK.Konsumentverket, Svenska Sverige som utomlands hur visat det finns hållbara Elverksföreningen.energiföretagoch man att vitvaruleverantörer. lösningar på energiområdet. Det finns också uppmuntrande

exempel

på hur enskilda städer tagit beslut före om att gå och visa vägen. En

sådan stad är Toronto har som tagit beslut om att till år 2005

reducera koldioxidutsläppen med 20

procent räknat från 1988 års

nivå, samtidigt med beräknad 20 en folkökning med procent. Denna

kraftiga energieffektivisering ska åstadkommas med

hjälp av bl.a

utbyggnad av fjärrvärme, bättre isolering hus, bättre

trafikplanering osv. Torontos exempel har följts

av ytterligare tolv

andra städer i Nordamerika och

Europa.

Det faktum att den globala växthuseffekten nu i ett antal

städer resulterat i lokala för

strategier att lösa ett globalt

miljöproblem är givetvis uppmuntrande. Det visar

på att om viljan

och modet finns så kan med

man en underifrån-strategi komma

betydligt snabbare fram än inväntar

om man en uppifrån -strategi.

Genom bland annat

lagen om kommunal energiplanering har

kommunerna möjlighet att utveckla det

strategiska tänkandet på

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Transporter

Kraven på rörlighet är de mest framträdande dragen i

en av dagens

samhälle och därför möts alla åtgärder för begränsa den fria att

bilanvändningena av motstånd. Också för människor har som

beslutat att välja en miljöanpassad livsstil är bilen öm tå. Den en

svenske bilisten har ett ambivalent förhållande till bilen och

miljön. E27 .Eld

De betraktar bilen ochköp som nödvändig för sin vardag, känner men ELFORDON

samtidigt inom sig en oro för vad bilismen ställer till med, skriver

Emin Redan2 komme:99a humanekologen Tengström i en rapport bilen auoeuonan enomvara om som ;hmmmkxmms samhällsfenomen. varemq,Kamerun9:1 lowxugøi1.:somm g mwvem.Ehotdon Det finns rad teknologiska till ammaangynnas en lösningar som en del kan Bestaelemasamlssnu

medNuteksNato. förbättra transportsektoms miljöproblem. Införandet

av katalytisk

etwa.

avgasrening har självklart betytt mycket för miljön. Men det är inte å

, ;mys tillräckligt. Oljan som drivmedel måste på sikt ersättas med

fömy-

bara bränslen. Många intressanta utvecklings- och demonstrations-

projekt och innovativa tillämpningar pågår också rad ställen

på en

såväl här hemma utomlands. som

En ökad användning kan

av informationsteknologi troligen

också sikt positiva bidrag till miljön minskat resbehov. ge genom

Istället för att som bo på ett ställe och arbeta kan nu på ett annat,

arbetet helt eller delvis skötas från hemmet eller från kvarterskontor Effektivare energianvändning

eller liknande servicelokaler NUTEK-ENERGI gemensamma nära bostadsområden.

Därigenom minskar behovet lokaler för kontor i centralt

av belägna

områden. Det är också intressant för

glesbygdskommuner där långa

avstånd inte längre behöver nackdel för

vara en företagsetablering.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Energi

Huvuddelen av dagens globala energianvändning är baserad icke

på förnybara energikällor som kol, olja och kärnkraft med oacceptabla

problem för miljön såväl lokalt globalt. För att åstadkomma som en EloflStromsnzil hållbar utveckling krävs till

en genomgripande omställning ett

system baserat på bioenergi, vindkraft och solenergi.

Det är väl känt att det finns mycket stora effektivitetsvinster

att få genom energieffektiva lösningar NUTEK pekar på

- en möjlighet att redan i dag spara bort cirka 25 procent

av elenergin.

Sådana vinster erhålls både att åtgärda befintliga genom apparater och anläggningar och att bland annat

genom teknikupphandling

fram effektivare lösningar på marknaden. I dessa arbeten

nya spelar

Kansliet för effektivare elanvändnin för närvarande placerat inom

hjälper till att hitta stromsnåla NUTEK, en avgörande roll. vitvaror Trots en allmänt pessimistisk bild den globala av energisituationen finns det dock rad olika exempel såväl i en Ett samarbetemellanNUTEK.Konsumentverket. Sverige som utomlands hur visat att det finns hållbara SvenskaElverksföreningen, man energiföretagoch

vitvaruleverantörer. lösningar energiområdet. Det finns också uppmuntrande exempel

pä hur enskilda städer tagit beslut att gå före och visa En

om vägen.

sådan stad är Toronto har tagit beslut till är 2005 som om att reducera koldioxidutsläppen med 20 procent räknat från 1988 års

nivå, samtidigt med en beräknad folkökning med 20 procent. Denna

kraftiga energieffektivisering ska åstadkommas med hjälp bl.a

utbyggnad av fjärrvärme, bättre isolering hus, bättre

av trañkplanering Tomntos exemnel har fölits vtterliønre fnlv osv. av

I Miliövårdsberedningens rapport Lokal 21

Agenda en vägledning har tyvärr sista raden

på sid 40 fallit bort. Denna lyder:

energiområdet. Ett sådant arbete bör kunna i

vara en viktig komponent ett lokalt agendaarbete.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

Transporter

Kraven pä rörlighet är en av de mest framträdande dragen i dagens samhälle och därför möts alla åtgärder för att begränsa den fria bilanvändningena av motstånd. Också för människor har

som beslutat att välja en miljöanpassad livsstil är bilen en öm tå. Den svenske bilisten har ett ambivalent förhållande till bilen och miljön. Ääülisää

Varmødochkbp De betraktar bilen som nödvändig för sin vardag, känner

men ELFORDON samtidigt inom sig en oro för vad bilismen ställer till med, skriver humanekologen Emin Tengström i en rapport om bilen som samhällsfenomen.

Det finns en rad teknologiska lösningar som till en del kan

förbättra transportsektoms miljöproblem. Införandet katalytisk

avgasrening har självklart betytt mycket för miljön. Men det är inte

tillräckligt. Oljan som drivmedel måste på sikt ersättas med fömybara bränslen. Många intressanta utvecklings- och demonstrationsprojekt och innovativa tillämpningar pågår också på rad ställen

en såväl här hemma som utomlands.

En ökad användning av informationsteknologi kan troligen

också på sikt ge positiva bidrag till miljön genom minskat resbehov. Istället för att som nu bo ett ställe och arbeta på ett annat, kan arbetet helt eller delvis skötas frän hemmet eller frän kvarterskontor Effektivare energianvändning

NUTEK-ENERGI eller liknande gemensamma servicelokaler nära bostadsområden. Därigenom minskar behovet av lokaler för kontor i centralt belägna områden. Det är också intressant för glesbygdskommuner där långa avstånd inte längre behöver nackdel för företagsetablering.

vara en

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Stad och land i samverkan

Staden är beroende landet och landet är av beroende av staden. För

att lösa många miljöproblem

som dagvattenhantering, avfalls-

hantering, avlopps- och slamhantering måste staden få från hjälp

landet. Avfall och restprodukter är inte idag resurser som landet efterfrågar. Däremot kan landet hjälpa till lösa

att problemen och

ha en viss nytta dessa. står

av Sveriges jordbruk också idag inför

en stor omställning. För att ñnna alternativa grödor och alternativ

produktion är landet beroende staden.

av Stadsbefollcningen har

också ett stort behov rekreation och friluftsliv av och här är givetvis

landsbygdens miljö betydelsefull. Detta är bara

några exempel på

hur nära staden och landet är

kopplade.

I det lokala agendaarbetet är det viktigt

att se på hur denna samverkan mellan stad och land kan utvecklas. Det finns också en rad exempel på hur har

nytänkande skapat

nya

sysselsättningsmöjligheter landsbygden samtidigt har

som man kunnat lösa vissa urbana eller miljöproblem mött andra behov.

SOU 1994: 128 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Landsbygdsutveckling Kolbäck

Energi på lokal nivå

Den moderna tekniken stora möjligheter utveckla

ger att förnybara

lokalt. Under är har det skett Farmuvanargülhllønhammnrühøtøranpnpppádum resurser senare en utvidgning av det lantbrukarewmodJn-Idkpldm marker omvnndludllvnrmvntüauuomølljsdllkøxiamunøuulrp lokala att i utvecklingsarbetetgenom man gått samman sockenråd, vil-menu.

idrotts- och samhälls- eller Iman1990kalladeLRF-avdelningentillenidékvlll

byalag, hembygdsföreningar, LRF-

pAtematVadgorvimedmarkenDenkullen foremngar, m.fl. innebaram m:Fu-marenergi. bygdekommitteer Grupperna har det gemensamt Gruppen investerathar 5,5miüonørkronori de i formavsküehpriül.borgenochlån.Delvisharomatt stor utsträckning arbetar ideellt för den slüllningumadelgåtttill bolngalüldnndetMmhar

egna bygdens

blainvuuntienpnnnnpLtvdMw. En bygdekultur lokal identitet och stärker utveckling. ger Fürsttflkøpnaküaribøløgøtmáatømnnvan

stark

sjalvkanslan. i 0 salixodlzrtsalixhivergüdningñrsttvántáll- Delaktighet som poängteras Agenda 21 är grunden frodutlllnndn ñrhandlarmedkommuochman nu för nenom:tt CIanvlndnslam godkvlliletfrånav landsbygdsutveckling kommunensreningsverktill:innodlingu.Markar-

nsanvändsufasluündem:ulixodling dloch snur-mansigkunna lokala grupperna är viktig del i där det unvlndaslnmgüdning.minnetharviutsigvaramycketlyckat en en process gäller ochfnmddstron iIr storgruppen. att prova och utveckla också modeller för

nya servicelösningar.

Eftersom stor del de lokala

en av utvecklingsgruppemas förslag

vänder sig till den kommunala nivån är det

viktigt att kommunerna

har en för hur bör

strategi långsiktigt utvecklas

landsbygdsdelama

hållbart. Nara med den

samordning kommunala översiktsplaneringen behövs. Karbenning

Det finns stora möjligheter att stad och knyta samman land, Kulturaktiviteter

tätort och landsbygd i det Lokala Agenda ZI-arbetet. Det kan ge

ytterligare en spännande dimension i

processen. År1988 du;barnens i Ku förförstagången.

FöreningenBarnen.:Kullurfrstiuali Knrbenningvillurbotameden Årligfestival.Festivalenuppbyggd idénstlir kring u:tillvara landsbygdenssättnu.fungeraochvärderaoch människansformñgnutlösaVisafrågorpåannat sittIngenomkonsumtion. Festivalenhar tjugotalett verkstäder.AktiviteternagAr påut. nuskapanågot.värdefullt. Manhnrockslteateravolikaslag,musikprogramochandrauppträdandenbådemedbnrn. amatörerochprofessionella.Erfarenheternaavfestivalenmyckeär goda.Funktionärernaärca150- 200tillnntalcl.Besökarantaletharvarieratmellan 1000och20017personer

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

. z F .

Källa: Observator iemuseet, Stockholm

AGENDA 21

LQKAL

KORT OCH

LANG SIKT

Genom ett brett kan engagemang attityder ändras och konkreta många åtgärder komma till stånd. i Nyckelorden för framgång detta arbete heter samverkan, och engagemang förtroende. Dessa honnörsord gäller egentligen för allt ledarskap och förändringsarbete. Det är inte unikt för miljöområdet, men nytt att söka genom förändra beteenden och livsstilar mer genom personlig påverkan och kontakt.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING sou 1994:123 -

Agendaarbetet - en

process

Arbetet med Lokala Agenda 21 bör som en långsiktig och ses än ett arbete för att ta fram en plan kontinuerlig process snarare eller för att genomföra ett begränsat antal aktiviteter. Det går därför inte att göra någon enkel checklista där man kan pricka av vad som skall göras. Det är också den lokala nivån själv som utifrån egna

bedömningar och förutsättningar skall utforma och genomföra

egna

Agenda 21. En Lokal Agenda 21-process innefattar ett brett spektra

åtgärder och aktiviteter berör såväl den egna kommunala av som organisationen ett stort antal aktörer utanför denna. Dessa kan som

grovt indelas i följande fem processelement eller huvudkategorier av åtgärder som alla behöver genomföras:

Städa framför egen dörr 2. Integrera lcretsloppsarbetet inom kommunens alla sektorer och

förvaltningar

Informera och kommunens invånare i kretsengagera

loppsarbetet.

4. Fördjupa samarbetet med olika nyckelaktörer i kommunen.

5. Utveckla system för uppföljning och rapportering.

En Lokal Agenda 21 behöver innefatta aktiviteter inom alla dessa fem huvudkategorier. Vart och dessa olika element innehåller ett av aktiviteter till stor del kan och bör genomföras parallellt. som

1994:128 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING SOU -

Nya arbetsformer

Miüövárdsberedningen har som en av sina uppgifter att pröva nya

MILJÖ§KULDOCH metod

metoder och arbetsformer för miljöarbetet. En sådan som MILJOKAPITAL beredningen år vetenskaplig medling. Medling är ett sätt prövats av kring beslutsunderlag genom att utsätta detta UPPSALA KOMMUN att öka kunskapen ett granskning företrädare respektive

för en vetenskaplig av

h. motståndare till underlaget. r bild vilka En sådan medling kan ge en tydligare av olika är överens och var och på vilka grunder punkter experter baseras. Vi har genomfört två medlingar,

olika ställningstagande

s.k. Dennispakctet Trafiköverenskommelsen för

dels en för det fast förbindelse över Öresund.

Stock-holmsregionen och dels för en

medling: metod kan vara användbar Våra erfarenheter är att som investeringsprojekt. Metoden borde även inför stor och komplexa användbar lokal nivå.. avArMJOmobv kunna vara miliöskuld har utretts och lanserats av MILJOVÅRDSBEREDNINGENSRAPPORT1994:3 Begreppet i olika sammanhang. Professor Arne

Miljövårdsberedningen

kostnaden för Jemelöv har definierat miljöskuldsbegreppet som tekniskt-ekonomiskt återsätllbara samt storleken

miljöskador som är

erfordras för att betala återkommande av det kapital som Beräkningar miljöskulden har gjorts för såväl

reparationsinsatser. av

hela riket, för kommun Uppsala. som en -

MEDLING

DENNISPAKETE

Kortfrlstlg mlllöskuld

I Uppsalakommunskortfristigamiljöskuldi millionerkronor.Beloppen avrundadetill en signifikantsiffra.De framråknadcoch i texten nämndasiffrornainomparantes.

Område DeLrumnur

Buller	100115
Ventilation	900850
Magnetñlt		200
Radon		40
Luftkvalitet tätorter i		300
Summa	1.500 L500

MILJÖVÅRDSBEREDNINGENSRAPPORT1994-5

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Städa dörr.

framför egen

En förutsättning för att skapa trovärdighet i sitt miljöarbete är att

man själv föregår med gott exempel att förändrar och - man

kretsloppsanpassa sin egen verksamhet. Detta gäller sig

vare man talar sitt eget hem, sitt företag eller kommunal UÖVÅRD S

om en förvaltning.

e n NINGEN Allt lokalt miljöarbete måste därför innehålla

en egen självkritisk

granskning av vad som kan förbättras och åtgärdas redan Det

idag. DET

MILJÖVÅNLIG

gäller att städa framför dörr innan ställer krav andra. egen man på

Den kommunala DEPARTEMENTET

organisationen är som koncern räknat i allmänhet en av de största arbetsplatserna i kommunen och

köper

varor och tjänster till ansenliga belopp. De och det avfall

utsläpp

som denna verksamhet upphov till har tillsammans ger stor betydelse för de miljöproblem vi måste komma tillrätta med vi om ska kretsloppsanpassa våra kommuner. Det är därför den

viktigt att

egna kommunen gör före och visar på goda exempel. Sådana goda IIITuIIL, exempel kan till exempel gälla att införa strikta när

miljökrav på h upphandling av varor och tjänster, att miljöanpassa alla j in E1

kontorslokaler att införa sopseparering och alla r l

kompostering på

skolor och w nu: l 1h.-

daghem osv.

För att få till stånd ett sådant städarbete 7

kommunövergripande

krävs medvetna och engagerade politiker och kommunanställda. Ett viktigt led i agendaarbetet är därför att olika sätt

sprida

information och erfarenheter vilka bör

om åtgärder som vara möjliga att vidtaga på kort och lång sikt inom olika delsektorer. För att inte kunna anklagas för att kasta ster glashus maste allt miljöarbete börja hemma måste om sitt eget hus. Pa Miljö- o man se naturresursdepartementet har stâdarbetet börja Vi har kartlagt de stora materialflöden utvecklat rutinerna för pappersinsamlin effektiviserat kopieringsrutiner, utnytt; elektronisk post i större utsträckning, tillämp miljökrav vid upphandling osv. Mycket återsl att göra också hos men Stådâfbetet h oss inletts

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

NYA GREPP

om ekonomi, energi och

lokal nivå

Integrera kretsloppsarbetet

supptmmøm:MILEN

inom kommunens alla sektorer

och

förvaltningar

Ett av de största hindren för åstadkomma att en hållbar utveckling är det sektoriella tänkandet

som idag är dominerande inom den kommunala organisationen liksom andra håll

på många i samhället.

Detta innebär att för

varje sektoransvarig var sig försöker lösa sina

miljöproblem. Resultatet blir ofta att kanske löserett

man problem

i sin bur egen men skapar nya miljöproblem i andra burar.

Exempel på goda hållbara lösningar visar dock ofta sig vara sådana

lösningar som löser flera problem samtidigt, så kallade vinna-

vinna-lösningar. För att hitta sådana lösningar och för kunna att genomföra dem i praktiken krävs därför tänkande ett nytt i den För att finna de goda helhets-

kommunala organisationen. Ett sådant

nytänkande bör främja och lösningarna, de s.k. vinna-vinna-lösstimulera mångfald och samarbete över ningarna, behöver olika förvaltningar

ämnesgränser och mellan

olika för förvaltningar och och personer med olika kompetens

budgetkonton. Agendaarbetet

ger komma samman och utveckla lösningar möjlighet att skaffa en plattform för sådant gemensam ett integrerat som samtidigt hanterar och löser flera

förvaltningsövergripande utvecklingsarbete.

problem, t.ex. energi, ekonomi och

miljö. Boken Nya grepp från

NUTEK kan ge ideer för hur man kan

hantera systemfrågor på ett nytt sätt.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Informera och engagera kommunens

invånare i

kretsloppsarbetet

Utan engagemang från kommunens invånare är det inte

möjligt att

få till stånd några omfattande mer förändringar av samhället. Detta

kräver utbildning och information i olika former, men det är viktigt

att finna former för detta. För vi ska kunna nya att vända

utvecklingen mot ett hållbart samhälle, krävs alla till.

att hjälper

Genom ett brett kan ändras

engagemang attityder och många

konkreta åtgärder komma till stånd.

Nyckelorden för framgång i

detta arbete heter samverkan, och förtroende.

engagemang Dessa

honnörsord gäller för allt

egentligen ledarskap och

förändringsarbete. Det är inte unikt för inom

miljöområdet, men

miljöområdet är det nytt att söka förändra beteenden och livsstilar

genom mer personlig påverkan och kontakt. Exempel på metoder

som kan användas är att stimulera till olika former Vägstrid att av nätverk

delar lånet etableras, såväl hushållsnivå miljöteam,

U som arbetsplatser

W315i eller mellan olika yrkes- eller

branschgrupper. Man bör också

mot ut existerande

utnyttja sammanslutningar föreningar olika

skogen som av slag,

°° stadsdelsgrupper och byalag för nå med

okända att ut ett fördjupat Agenda

...mwumuum

ill-engagemang.

A585 mnljo 4 ka. v

i n

-uuuñhtuxzu mm-.

ie M 4: 47 lljomassan.. Vad är milj öteam p . VästeråsI ,. . you xD Hela .°4°:. l viga. programmetnu;mm i v Uisiáuartörtecknung 1.919 - ...ua I Arbetet med miljöteam 0 Allaseminarier 7 k har utvecklats i Nacka kommun har sedan .. - m1:i men spritts till många andra kommuner. Ideen bygger på att i grupper ute bostadsområdena arbetar gemensamt med varandra i det dagliga miljöarbetet. Grupperna kan t.ex. arbeta med kompostering, källsortering, miljövänliga inköp, energibesparing och transporter. De kan utbyta erfarenheter, diskutera problem och stötta varandra. Kommunen informerar och råd, grupperna ger ordnar exempelvis studiebesök, föreläsningar samt skickar information ut till alla teammedlemmar.

Tanken med miljöteamarbetet är att miljöarbetet blir enklare och rolilgare om arbetar tillsammans. man Samtidigt blir resultaten förhopningsvis också bättre.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Fördjupa samarbetet

med nyckelaktörer

Det Lokala Agenda 21-arbetet förutsätter ett nära samarbete mellan

den kommunala organisationen och i samhället

nyckelaktörer som det lokala näringslivet, och jord- skogsbruket, facket och

föreningslivet osv. Ett sådant utvecklat samarbete eller

partnerskap är nödvändigt för att skapa

en gemensam problemuppfattning och

för att finna former för hur

gemensamma lcretsloppssamhållet bör

genomföras. En metod som framför allt har utvecklats i Kanada är

så kallade rundabordssamtal. Ideen med sådana samtal är att

nyckelaktörema på ett utpekat delområde till exempel

våtmarksetablering, utveckling av hållbart skogsbruk eller enstaka

exploateringsprojekt träffas regelbundet under för

en period att

skapa någon form av samsyn.

En annan form är kommunen av partnerskap att samverkar

direkt med olika företagsgrupper. I

Sundbybergs agendaarbete har

man exempelvis en ledningsgrupp bestående

av företagsledare.

Kommunen och dess förvaltningar ses som resurser i en dialog med

företagen och utnyttjas rådgivare än

som snarare som kontrollanter

och pâdrivare.

MÅLGRUPPER NÃScanon MEDEU EXEMPELml -°5 NÅSGENOMMEDEU EXEMPELPÅ rRou-:xr rnotsxrFOR man PROJEKTFOR ENGAGERADE ENGAGEMDE m m °.ue;:r.. . W.. zzmw-wm F.såå N . masa..Föra . . Is, xx-h MM wn p: I navingslivskom-Ilá mamma villalbrminprKompostering, xludnedrkln kamwdduümundan Pauugruppcnu. M. VP nnfomuumxnnagC. . . ;INmf w.u,m Tf än r ° FadifbtuungzlLO.rco,saco inlomution mamma: mnáinrmm DaaljharsddnKépumvufömniøuinlonnuioønwüu.nülyiövfnüsVIII-tid. gen,KFICA. mus-tungan.utbildat mighdupdbø: °°' man Milnumn PAIFoJS anforvuiamunac,lit-gnutta hmm-sun; {°""°'°"“ Fbøuünw nudidbrbunáun.inlomulionrkvtll fr KFK umumdiø, K;K Sjukvården KSSlokala uiloømalnorwwüt.K-NDFL . . sjukvården L r -4 I jovdbmkcx LRF mødieárkhr,KRAV-odling.. Bunoch Dagisfrixidxoch Agaam;av ...summanmed WMI-M M-Wiwm- W E94°° xlnolungdomskolaIulurskohn,Linn. barnentemadag k3mwM nu mbqümynl . lirare, utställning P"°°mulkvtrksmmn 96 u 4 OmgungdomarAF.hogkocminspiralionxkvillsludiecirlzlar WW

uuionåltr PROSFR

Exempel från Skovdeu 51

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

LOKALA INDIKATORER EXEMPLET SEATTLE - Staden Seattle har under ett antal år utarbetat kriterier för att mäta och bedöma vilket håll staden utvecklas: mot eller ifrån

ett kretsloppssamhälle. 1993 års avstämning

gav nedanstående resultat.

Utvecklingen går fel håll

- O Utvecklingen gör varken från eller till

+ Utvecklingen går rätt håll Den yttre miljön

Antal lax leker i flodema - som + Antal dagar per år när stadsluften klassas bra som O Andel gator i staden klassas

som som fotgängarvänliga

Befolkning och resurser

- Länsbefolkningen + Vattenförbrukning capita

per Ton avfall skapas - som per capita Ton avfall âteranvänds - som per capita

Fordonmil samt

- bensinförbrukning per capita - Energiomsättning per capita

Ekonomi

+ Andel anställda arbetar som hos de tio största arbetsgivarna O Antal timmars lön

vid genomsnittslön som fordras för existensminimum

Andel barn som lever i fattigdom -

Låg- och medianinkomsttagares

- möjligheter att skaffa bostad

- Hälsovårdsutgifter per capita

Kultur och samhälle Andel nyfödda med låg födelsevikt -

Ungdomsbrottslighet

Andel ungdomar i olika

samhällstjänstprogram

Andel röstande vid lokalval

Alfabetism bland

vuxna

Användning av bibliotek, folket hus

m.m.

Medverkan i kulturutövning

Ytterligare ett 20-tal faktorer kommer till att fogas dessa, som

utvecklats i en dialog mellan kommunen och invånarna.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

Utveckla system för uppföljning och rapportering

I den Lokala Agenda 21-processen behöver återföringsmekanismer

byggas in som möjliggör för den enskilde att kontrollera om

utvecklingen går i rätt riktning. En sådan uppföljning förutsätter

dels att det finns uppställda mätbara mål och dels ett

informationssystem som kommunens medborgare förstår att tolka. Ett viktigt inslag i agendaprocessen är att i nära samverkan med

medborgarna utveckla lokala miljöindikatorer och finna former for

hur återrapportering om hur miljöutvecklingen fortskrider.

Internationellt talas alltmer om indikatorer för hållbar utveckling, nyckeltal som beskriver om ett samhälle är väg rätt håll. Det handlar om mätbara storheter som anger färdriktningen men det är inte fråga om standardindikatorer som varje enskild kommun kan kopiera. Det är istället fråga om en process som leder fram till Vägvisare son1 har starkt stöd inom

kommunen, såväl hos politiker och tjänstemän som hos näringsliv,

föreningar och allmänhet.

Om sådana indikatorer, eller nyckeltal, formuleras enbart av ett fåtal experter, kan det bli svårt att få stöd och entusiasm för åtgärder som sträcker sig över flera år. Om däremot nyckeltalen

återspeglar invånarnas egna kvalitetsuppfattningar, kan också

negativa besked typen vi är på väg bort från hållbar

utveckling sporra till insatser och vid behov också uppoffringar för att vända utvecklingen. En stad som kommit långt med att utveckla sådana lokalt förankrade indikatorer är staden Seattle.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

innebär 21 för

Vad Agenda dig

För som kommunalpolitiker dig

Agenda 21-arbetet innebär möjlighet att vitalisera demokratin.

Det år inte kommunpolitiker och kommunala tjänstemän som

ska utforma de lokala agendorna. Agenda 21 är ett ensamma uppdrag till alla att vara med och påverka utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Ett starkt från kommuninvånarna är

engagemang

ska få ett verkligt genomslag. Därför är nödvändigt om miljömålen

det viktigt att arbetet med Lokala Agenda 21 utformas som en

dialog med medborgarna, lokala organisationer, företag med flera.

Riobesluten ska dessutom särskilt till att kvinnor och

Enligt man se

ungdomar kommer med i arbetet. Agenda 21 nämner också särskilt

icke statliga organisationer viktiga samarbetspartners i arbetet

som med de lokala agendorna.

För som kommunal tjänsteman dig

Lokal Agenda 21 ska långsiktig strategisk process där

ses om en miljö, ekonomi och andra frågor vävs samman till en helhetssyn.

Det är alltså inte frågan om specialinriktade handlingsprogram som

kan ersätta miljöprogram, energi- och avfallsplaner.

I Agenda 21 betonas sociala aspekter och människors levnadsvillkor. De lokala agendorna bör väga in sådana synsätt

utifrån lokala problem och förutsättningar. Det kan till exempel

gälla bör skyddas eller konsumtionsmönster som

svaga grupper som måste förändras.

Agendaarbetet förutsätter nya arbetsformer och nya sätt att samverka såväl internt inom och mellan olika förvaltningar som i kommunens samarbete med kommunens medborgare. Ta detta som

en utmaning.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

För som arbetar inom industrin

dig

En utveckling i hållbar riktning baserad på kretslopp och globalt

kommer att medföra stora marknadsförändringar. Mycket av

ansvar det normalt och är inarbetade rutiner och

som idag uppfattas som

system kommer att stegvis förändras. Exakt vilka förändringarna blir är svårt att säga redan idag ser man en rörelse mot en men grönare marknad. .

De företag tidigt sig i sådan riktning har

som anpassar en konkurrensfördelar. Många företag har redan insett detta och börjat

omställning. Andra företag har också gjort officiella åtaganden

en att till exempel skriva under dokument som till exempel genom internationella handelskammarens principer för miljömedveten

ledning av företag.

En viktig del i företagens miljöarbete är att formulera företagsintema mål för miljöarbetet står i samklang med

som affärsidé miljöpolicy. Dessa bildar sedan bas för ett

företagets en

blir basen för det dagliga arbetet. En

handlingsprogram som

förutsättning för att lyckas är att dessa mål och program får bland de anställda. Genom att företag engagerar sig i

genomslag kommunens agendaarbete kan en sådan förankringsprocess

underlättas och samarbete i nätverksform med andra företag på orten kan kontakter och ideer kan vara positiva för skapa nya som

såväl miljön för företagandet. Det också goda möjligheter

som ger att få ökad förståelse i samhället i stort för de praktiska problem en och den tid det tar att genomföra förändringar. Genom att aktivt delta i det lokala agendaarbetet kan näringslivet också testa nya

lösningar och produkter hemmaplan innan dessa lanseras på en

större marknad.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

För som arbetar inom handeln

dig

En grundtanke bakom Agenda 21 är att försöka uppnå nödvändiga förändringar i allas vår livsstil och vårt nuvarande sätt att använda energi- och naturresurser. Därför kommer stor del det lokala en av

agendaarbetet att beröra konsumenten, konsumtionsvaror, gröna

butiker och Bra miljöval. Detta sätter handeln i blickpunkten. Handeln har en viktig roll att spela länk mellan producent som och konsument. Handeln har stora möjligheter att styra mot ett mer hållbart konsumtionsmönster att tillhandahålla ett genom

miljöanpassat produktsortiment och ge kunderna bra information.

Genom att aktivt delta i det lokala agendaarbetet kan handeln

tidig insikt i livstilsförändringar och känna trender i

av konsumtionsmönster. Genom aktiv medverkan i agendaarbetet en kan handeln också skapa goodwill och vinna ökad respekt för en sina behov.

För arbetar

dig som

inom de areella

näringarna

Att ta hand om ekologiska kretslopp har varit bondens vardag i alla tider. På väg mot världens renaste jordbruk är

näringens eget

motto. Vad krävs för att dagens system för odling, djurhållning och

skogsbruk ska kretslopps-anpassas för hållbar utveckling Dagens system för odling, djurhållning och skogsbruk har goda

förutsättningar att kunna vridas i en hållbar riktning. För sådan en omställning är det viktigt att sambandet stad och land. Genom se att de areella näringama sig i arbetet med Lokala engagerar Agenda 21 ges förutsättningar att utveckla detta samband. Jordbruket kan exempelvis ta hand i slam från

om näringsämnen reningsverken staden skapar förutsättningar för det,

om rena anlägga våtmarker och odla fånggrödor för minska att kväveläckaget till åar, bäckar och hav. Jordbruket kan också i samarbete med kommunen finna skötselformer för parker. nya

SOU 1994:123 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Lokal produktion och kontraktsodling KRAV-märkta av livsmedel med leveranser till kommunens skolor och daghem kan kombineras med ett mer utvecklat samarbete där barnen får möjlighet att ta del av det dagliga arbetet på gård. Genom en en aktiv medverkan i det lokala Agenda 21-arbetet skapas möjligheter för att utveckla en lokal marknad för livsmedel är bra för både som lantbrukare och konsumenter. Genom former samarbete nya av mellan stad och land kan också ömsesidig respekt och förståelse en för varandras villkor utvecklas.

För är aktiv inom

dig som en förening

Agenda 2l-arbetet innebär att arbeta med både traditionella miljöfrågor och med bredare samhällsfrågor Rio handlade både om miljö och utveckling. En hållbar framtid får vi inte att genom tänka i termer bevara eller skydda. En lokal agenda bör av innehålla ideer hur kommunens och

om näringsliv

bebyggelseutveckling, kommunikationer m.m. kan fås att ihop

med miljömålen. För gräsrötter och inbitna miljöaktivister ägnat som mycket

möda och kraft att stoppa olika projekt skadar

som miljön gäller

det då att gå från att till att Den till reagera agera. förening som

exempel inte bara har synpunkter på ska dra

var man en väg utan också analyserar om vägen behövs och är samhällsekonomiskt

lönsam har mycket större förutsättningar vinna i att gehör en dialog

med tjänstemän och beslutsfattare. Kan dessutom

genomtänkta

alternativa förslag presenteras har förutsättningar atvbli aktör man

och medspelare i utvecklingen mot hållbar kommun.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

Några vägledande principer for kommunal miljömedveten ledning

Internationella Handelskammaren har utarbetat ett antal principer som bör gälla för industrin. Ett stort antal företag även i Sverige har antagit dessa principenLilazande principer behöver utvecklas och antas inom andra områden och en kommun bör rimligtvis kunna leva upp till minst samma regler som finns för företagen inom den kommunen. I det följande ges en lätt omtollazing av Handelskammarens principer för

egna miljömedvetet ledarskap som de skulle kunna formuleras för kommunalt ledarskap.

Miljöarbetet och dess syfte Rådgivning

Kommunens miljöarbete skall syfta till en effektiv användningav Kommunen skall information, rådgivning och utbildning

genom energi och råvaror, ett hållbart utnyttjandeav förnybara resurser befrämja miljömässigt positiva beteenden och livsstilar hos samt minimering av skadliga miljöeffekter. Kretsloppslösningar allmänheten.Av särskild vikt år att uppmuntrasådanahos ungdom skall eftersträvas. Miljöarbete är all verksamhetsomhar betydelse och uppväxandegenerationer. för kommunmedborgamashälsaoch naturensekologiska funktion.

Prioritering Upphandling

Miljöarbete skall prioriteras som en av de strategiskt viktigaste verksamheterna inom kommunen och varje del av kommunens

Vid inköp och upphandling skall miljöfrågoma särskilt beaktas. arbetsområdenskall ta sitt ansvarför miljöfrågoma.

Entreprenörer och leverantörer

Miljöanpassad styrning

Kommunen skall verka för att dessaoch liknande principer som Riktlinjer, program och rutiner skall miljöanpassasoch integreras

kommunen anserviktiga antasoch efterlevs av alla entreprenörer som en naturlig del av den politiska styrningenav de kommunala

och leverantörer. verksarnhetsområdena.

Katastrofberedskap Förbättringsprocess

Kommunenskall upprättaberedskapsplanermottänkbarakatastrofer Kommunens miljöarbete skall kontinuerligt förbättras med hänsyn och miljöolyckor. till teknisk och kunskapsmässig utveckling och naturens och folkhälsansbehov samtkommunmedborgamasförväntningar. Förhandsbedömning

Uppfyllande av miljömål Innan verksamhetsomkan ha inverkan miljön påbörjaseller

en gammal avslutasskall miljökonsekvensernabedömas. Kommunen skall ta sitt ansvar för att nationell, regionala och internationella miljömål uppfylls. Teknikspridning

Anställdas motivation Kommunen skall bidra till sprida miljöanpassad teknik och

att

miljömedvetet handlandetill såväl näringsliv, offentlig sektor som Kommunen skall utbilda och motivera anställda att utföra sina allmänhet. arbetsuppgifter ett miljömässigt ansvarsfullt sätt.

Gemensam strävan

Kommunens verksamhet

Kommunen skall bidra till att utveckla strategier, program, utbild- Den verksamhet kommunen bedriverskall utvecklasså den ning och samarbetsformerinom näringsliv, offentlig sektor och

som att medför minimal inverkan på miljön och utnyttjar energi- och ideella organisationer, för att stärkamiljömedvetandet och skyddet naturresurser ett effektivt sätt.Ur energisynpunktskall förnybara av miljön. energislag prioriteras framför fossila bränslen.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING

För som konsument

dig och samhällsmedborgare

Agenda 21 konstaterar att det behövs stora förändringar av konsumtionsmönster och beteenden för att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling. Förändring börjar alltid hos den enskilda människan. Samtidigt finns begränsningar för vad den enskilde kan göra helt själv. Det är svårt att välja kollektiva transporter om inga

TomasGustafsson sådana finns eller att bestämma sig för från vindkraftverk.

Hållbar välfärd

Många viktiga beslut fattas i andra rum än den enskildes, men

enskild kommunmedborgare och tillsammans med andra kan som

Enbok omvisioner.strategier vi alltid ställa krav. Vi kan kräva att vår butik tar in de bästa

och hållbaraframstegi vardagen miljömärkta och skyltar så att vi hittar dem. Vi kan fråga

varorna

i butiken användningen bekämpningsmedel för att framställa

om av

den mat vi köper, om miljöprestanda energiåtgång, skadliga

ämnen, återvinning när vi köper kylskåp, persondator, kläder och inredning till vårt hem.Vi kan kräva att våra bostäder byggs så att vi slipper bli sjuka, När många av oss enskilda konsumenter börjar ställa sådana frågor kan förändringskraften bli oanat stor.

Vi kan också ställa krav på kommunen, att vi får lägre soptaxor

om vi komposterar, att vi får tillgång till välfungerande

kollektivtrafik, bullerfri miljö osv. Men vi kan inte bara ställa krav. Vi har också skyldigheter. För att nå målet om en hållbar utveckling så krävs att vi själva ändrar våra beteenden och vanor.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Förväntningar

Dokumenten från Riokonferensen innehåller inga konkreta anvisningar om hur en lokal Agenda 21 ska ut eller vad den i

se detalj ska innehålla. Varje Agenda 21 förutsätts växa fram utifrån en demokratisk process som utgår från lokala problem och lokala förutsättningar. Det är därför själva är det centrala.

processen som Årtalet 1996 den när de första lokala

som anges som tidpunkt

handlingsprogrammen ska finnas framme bör

ses som en kontrollstation. Till 1996 bör de resultat och utfástelser

som uppnåtts inom kommunens geografiska område kunna sammanfattas i ett dokument Lokal Agenda 21. Detta dokument kan

- en vara en värdefull bas för den fortsatta processen i kommunen. En förändring mot ett uthålligt samhälle beror dock på enskilda individers engagemang och kreativitet. Vad enskild kommun

en lyckas uppnå till 1996 och åren därefter beror därför hur väl man lyckas ta tillvara detta. All rapportering bör därför utgå från

de lokala behoven av erfarenhetsâterföring.

En Agenda 21-process startar med ett lokalt åtagande att verka för att utveckla kretsloppsarbetet inom olika sektorer i samhället. Detta förutsätter att framsteg görs inom alla de fem olika delområden som utpekats i det tidigare. I detta arbete ingår att olika berörda såväl kommunala förvaltningar enskilda företag,

som föreningar och andra aktörer tillsammans sätter de olika mål

upp

för förändringsarbetet och gör sina olika åtaganden. För att få

struktur i detta arbete behövs någon form planeringsdokument så

av att det klart framgår vem som åtar sig att göra vad och till vilken tidpunkt. Hur ett sådant Agenda 21-dokument skall utformas är dock helt en fråga för de lokalt berörda att bestämma. För detta

finns ingen standardlösning.

Genom agendaarbetet bygger koncensusinriktad

en en process där alla lokala aktörer involveras skapas förväntningar hos dessa

om framsteg. Det är dessa förväntningar bör det centrala i all

som vara

uppföljning av Agenda 21.

SOU 1994428 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

För kommunerna innebär Agenda 21-arbetet i många avseenden ett nytt sätt att arbeta. Det innebär också

ett nytt förhållningssätt

gentemot kommunens medborgare och olika aktörer i samhället. Agendaarbetet förutsätter ett aktivt engagemang och samarbete från

det att problemen definieras, vidare till

att formulera gemensamma visioner om ett framtida samhälle och till dessa att visioner omsätts

i praktisk handling.

För att kommunens arbete ska bli

framgångsrikt lcrävs:

att kommunledningen är aktiv i sitt ledarskap,

att kommunen satsar resurser, att kommunen har hög kompetens och god kunskap om den lokala

miljösituationen,

att allmänheten hålls informerad

om miljöläget,

att målen är tydliga, att arbetet bedrivs över traditionella

sektorgränser och

att samråd och förankring sker

kontinuerligt.

Statens offentliga 1994 utredningar

Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelningför denstatliga 35.Vårandesstämma ochandras. . statistiken.Fi. Kulturpolitikochinternationalisering.Ku.

Kommunerna,LandstingenochEuropa Miljö ochfysiskplanering.M. . . + Bilagedel.C. Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder . MänsföreställningaromkvinnorochChefskap.S. 1900-taletiSverige.UD. . VapenlagenochEG. Ju. Kvinnor,bamocharbetei Sverige1850-1993.UD. . . Kriminalvårdochpsykiatri.Ju. Gamlaärungasomblivit äldre.Omsolidaritet . SverigeochEuropa.En samhällsekonomisk mellangenerationerna.Europeiskaäldreâret1993. . konsekvensanalys.Fi. Långsiktigstrålskyddsforskning.M. . EU,EESochmiljön. M. Ledighetslagstiñningenenöversyn.A. . . - Historisktvägval Följdemaför Sverigei utrikes-- Statenochtrossamfunden.C. . ochsäkerhetspolitiskthänseendeavattbli, Uppskattadsysselsättning skattemasbetydelse . - om respektiveintebli medlemi Europeiskaunionen.UD. för denprivatatjänstesektom.Fi.

O Förnyelseochkontinuitet-omkonstochkultur Folkbokföringsuppgiñemai samhället.Fi. . . i framtiden.Ku. Grundenför livslångtlärande.U. . Anslutningtill EU Förslagtill övergripande SambandetmellanSamhällsekonomi,transfereringar - . lagstiñning.UD. ochsocialbidrag.

Omkrigetkommit...Förberedelserför mottagande Awecklingavdenobligatoriskaanslutningen . . avmilitärt bistånd1949-1969 Bilagedel.SB.+ till Studentkårerochnationer.U.

Suveränitetochdemokrati 48.Kunskapfor utveckling bilagedel.A.+

+bilagedelmedexpertuppsatser.UD. 49.Utrikessekretessen.Ju.

JIK-metoden,m.m.Fi. 50.Allemanssparandet översyn.Fi. . - en Konsumentpolitikiennytid. C. 51.Minneochbildning. . Museernasuppdragoch Påväg.K. organisation bilagedel.Ku.+

Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark. 52.Teaternsroller. Ku.

Kartläggningochåtgärdsförslag.M. 53.Mästarbrevfor hantverkare.Ku.

Års- ochkoncernredovisningenligtEG-direktiv. 54.Utvärdering praxisi asylärenden.Ku. av Del [och Il. Ju. 55.Rättentill reformeratbilstöd.S. ratten- Kvaliteti kommunalverksamhet nationell 56.Ettcentrumför kvinnor våldtagitsoch - som uppföljningochutvärdering.C. misshandlats.S.

Renaroller biståndeti styrningocharbetsfördelning57.Beskattning fastigheter,del Principiella av ieneffektiv biståndstörvalming.UD. utgångspunkterför beskattning fastigheter av m.m. Reformeratpensionssystem. Fi . Reformeratpensionssystem.BilagaA. 58.6 JuniNationaldagen.Ju. . Kostnaderochindivideffekter. 59.Vilka vattendragskallskyddas Principeroch

Reformeratpensionssystem.BilagaB. förslag.M. . KvinnorsATP ochavtalspensioner. 59.Vilka vattendragskallskyddas Beskrivningarav

Förvaltabostäder.Ju. vattenområden.M. . Svenskalkoholpolitik enstrategiför framtiden. 60.Särskildaskäl utformningochtillämpning . - - av Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge. 2 kap.5 § ochandrabestämmelseri . - Att förebyggaalkoholproblem. utlänningslagen.Ku. . Vårdavalkoholmissbrukare. 61.Pantbankemaskreditgivning.N. . Kvinnorochalkohol. 62.Rationaliseradfastighetstaxering,del Fi. . Barn Föräldrar Alkohol.- 63.Personnummerintegritetocheffektivitet.Ju. . - - Vallagen.Ju. 64.Med i tankarna M. . raps VissamervärdeskattefrågorIIl Kulturm.m.Fi. 65.Statistikochintegritet,del 2 Lag . - - om MycketUnderSammaTak. C. personregisterför officiell statistik Fi. . m.m. Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden,m.m. 66.Finansiellatjänster förändring.i Fi. . Ku. 67.Räddningstjänsti samverkanochpåentreprenad.

Teknisktutrymmeför ytterligareTV-sändningar.Ku. Fö. . 68.Otillbörlig kurspåverkanochvissainsiderfrågor.Fi.

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

69.On theGeneralPrinciplesof Environment 99.Domareni Sverigeinför framtiden

Protection.M. - utgångspunkterför fortsattutredningsarbete. 70.Inomkommunalutjämning.Fi. Del A B. Ju.+ 71.Om intyg ochutlåtandensomutfärdas hälso-av 100.Beskattningenvid gränsöverskridande

ochsjukvårdspersonali yrkesutövningen.S. omstruktureringarinomEG,m.m. Fi. 72.sjukpenning,arbetsskadaochförtidspension 101.Höj ribban

förutsättningarocherfarenheter.S. Lärarkompetensför yrkesutbildning.U.

- 73.Ungdomarsvälfärdochvärderingar enunder- 102.Analysochutvärdering bistånd.UD.av

sökningomlevnadsvillkor,livsstil ochattityder.C. 103.Studiemedelsfmansieradpolisutbildning.Ju. 74.PtmktskattemaochEG. Fi. 104.PVC enplanfor attundvikamiljöpåverkan.M.

- 75.Patientskadelag.C. 105.NylagstiftningomradioochTV. Ku. 76.Tradeandthe Environment towardsa 106.Sjöarbetstid.K.

sustainableplayingfield. M. 107.Säkrarefinansiering framtidakämavfallsav

- 77.Tillvaronströsklar. C. kostnader.M. 78.Citytunne1niMalmö. K. 108.Säkrarefinansiering framtidakämavfalls-av 79.Allmänhetensbankombudsman.Fi. kostnader Underlagsrapporter.M.

- 80.iakttagelserunderenreform Lägesrapportfrån 109.Tågetkommer.K.

- Resursberedningensuppföljningvid sexuniversitet 110.Omsorgochkonkurrens.S. ochhögskoloravdetnyaresurstilldelningssystemetlll. BilarsmiljöklassningochEG. M. for grundläggandehögskoleutbildning.U. 112.Konsumenternaochlivsmedelskvaliteten.

81.Ny lagomskiljeförfarande.Ju. En studieavkonsumentupplevelser.Jo. 82.Förstärktamiljöinsatseri jordbruket 113.Växanderåvaror.M.

svensktillämpningavEG:smiljöprogram.Jo. 114.Avfallsfri framtid. M.

- 83.Övergång verksamheterochkollektiva 115.Sjukvårdsreformeri andraländer.S.

av upp-

sägningar.EU ochdensvenskaarbetsrätten.A. 116.Skyldighet lagraolja ochkol. N.att 84.Samvetsklausulinomhögskoleutbildningen.U. 117.Domstolsprövning förvaltningsärenden.av Ju. 85.Nylagomskatt energi. 118.Informationsteknologin-Vingarmänniskans

En teknisköversynochEG-anpassning. förmåga.SB.

Motiv. Del 119.Livsmedelspolitikför konsumenterna. Reformen

- -

Författningstextochbilagor. Del II. Fi. somkomavsig. Jo. -

86.Teknologiochvårdkonsumtioninomsluten 120.Finansiellleasingavlös egendom.Ju.

somatiskkorttidsvård1981-2001.S. 121.Bosparande.Fi. 87.Nyatidpunkterför redovisningochbetalningav 122.Trygghetmotbrott i lokalsamhället.Kartläggning,

skatterochavgifter. Fi. principiellasynpunkterochförslag.Ju. 88.MervärdesskattenochEG. Fi. 123.Miljöombudsman.M. 89.TullagstiftningenochEG. Fi. 124.Varu- ochpersonkontrollvid EU:syttre gräns.Ju. 90.Kart-ochfastighetsverksamhet 125.Samordnadinsamling miljödata.K.av

finansiering,samordningoch 126.Husläkarreformensförstahalvår. S.

författningsreglering.M. 127.Kronan SpiranÄpplet. En universitetsstruktur

ny 91.Trafikenochkoldioxiden Principerfor attminska i södraStockholmsområdet.U.

trafikenskoldioxidutsläpp.K. 128.Lokal Agenda21 envägledning.M.

- 92.Miljözonerför trafik i tätorter.K. 93.Levandeskärgårdar.Jo. 94.Dagspresseni1990-taletsmedielandskap.Ku. 95.Enallmänsjukvårdsforsäkringoffentligi regi. S. 96.Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. 97.RegleringavVattenuttagur enskildabrunnar.M. 98.Beskattning förmåner.Fi.av

Statens offentliga 1994

utredningar

Systematisk förteckning

Finansiellatjänsteri förändring.[66] Teaternsroller. [52]

Otillbörlig kurspåverkanochvissainsiderfrågor.[68] Mâstarbrevñr hantverkare.[53]

Inomkommunalutjämning.[70] Utvärdering praxisi asylärenden.[54] av PunktskattemaochEG. [74] Särskildaskäl utformningochtillämpning 2 kap.- av

Allmänhetensbankombudsman.[79] 5 § ochandrabestämmelseri utlämringslagen.[60]

Ny lagomskattpåenergi. Dagspresseni1990-taletsmedielandskap. [94] En teknisköversynoch EG-anpassning. Ny lagstiftning radioochTV. [105] om - Motiv. Del

Förfatmingstextochbilagor. Del ll. [85] Näringsdepartementet - Nya tidpunkterför redovisningochbetalningav Pantbankemaskreditgivning.[61]

skatterochavgifter. [87] Skyldighet lagraolja ochkol. 16] att MervärdesskattenochEG. [88]

Tullagstiftningenoch EG. [89] Arbetsmarknadsdepartementet

Beskattning förmåner.[98]av Ledighetslagstiñningenenöversyn[41] Beskattningenvid gränsöverskridande - Kunskapför utveckling bilagedel.+ [48] omstruktureringarinom EG, m.m.[100] Övergång verksamheterochkollektivaav upp- Bosparande.[121] sägningar.EU ochdensvenskaarbetsrätten.[83]

Utbildningsdepartementet Civildepartementet

Grundenför livslångtlärande.[45] Kommunerna,LandstingenochEuropa. Avvecklingavdenobligatoriskaanslutningentill +Bilagedel.[2] Studentkårerochnationer.[47] Konsumentpolitikiennytid. [14] Iakttagelserunderenreform Lägesrapportfrån - Kvalitetikommunalverksamhet nationell Resursberedningensuppföljningvidsexuniversitet uppföljningochutvärdering.[18] ochhögskolor detav nyaresurstilldelningssystemet MycketUnderSammaTak. [32] för grundläggandehögskoleutbildning.[80] Statenochtrossamfunden.[42] Samvetsklausulinomhögskoleutbildningen.[84] Ungdomarsvälfärdochvärderingar enunder- Höj ribban sökningomlevnadsvillkor,livsstil ochattityder.]73] [Årarkompetensför yrkesutbildning.[101] Patientskadelag.[75] Kronan SpiranÄpplet. En universitetsstruktur ny Tillvaronströsklar. [77] i södraStockholmsområdet.[127]

Miljö- och naturresursdepartementet Jordbruksdepartementet

EU,EESochmiljön. [7] Förstärktamiljöinsatserijordbruket Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark. svensktillämpningavEG:smiljöprogram.[82] - Kartläggningochåtgärdstörslag.[16] Levandeskärgårdar.[93] Miljö ochfysiskplanering.[36] Konsumenternaochlivsmedelskvaliteten. Långsiktigsträlskyddsforskning.[40] En studieavkonsumentupplevelser.[112] Vilka vattendragskallskyddas Principeroch Livsmedelspolitikför konsumenterna. förslag.[59] Reformensomkornavsig. [119] - Vilka vattendragskallskyddasBeskrivningarav

vattenområden.[59] Kulturdepartementet Medrapsi tankarna [64]

Förnyelseochkontinuitet omkonstochkultur On theGeneralPrinciplesof Environment i framtiden.[9] Protection.[69]

Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, [33]m.m. TradeandtheEnvironment- towardsa Teknisktutrymmeför ytterligareTV-sändnirrgar.[34] sustainableplayingfield. [76] Vår andesstämma ochandras. Kart- ochfastighetsverksamhet - finansiering, Kulturpolitik ochinternationalisering.[35] samordningochförfattningsreglering.[90] Minne ochbildning. Museemasuppdragoch Följdlagstiftningtill miljöbalken.[96]

organisation bilagedel.[51]+

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Refonneratpensionssystem.BilagaB.

KvinnorsATPochavtalspensioner.[22] Omkrigetkommit...Förberedelserför mottagandeav Svenskalkoholpolitik enstrategiför framtiden.[24] militärt bistånd1949-1969+Bilagedel. - Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge.[25] lnfonnationsteknologin - Att förebyggaalkoholproblem.[26] -Vingar människansförmågan18] Vårdavalkoholmissbrukare.[27]

Kvinnorochalkohol.[28] Justitiedepartementet Bam Föräldrar Alkohol.[29] och [4] - - Vapenlagen EG blivit äldre.Omsolidaritetmellan Gamlaårungasom Kriminalvårdochpsykiatri.[5] generationerna.Europeiskaäldreåret1993.[39] Års-ochkoncemredovisningenligtEG-direktiv. SambandetmellanSamhällsekonomi,transfereringar Del I ochIl. Ju.[17] ochsocialbidrag.[46] Förvaltabostäder.[23] Rättentill reformeratbilstöd. [55] Vallagen.[30] ratten-

Ett centrumför kvinnorsomvåldtagitsoch Utrikessekretessen.[49] misshandlats.[56] 6JuniNationaldagen.[58] Om intygochutlåtandensomutfärdasavhälso- Personnummerintegritetocheffektivitet.[63] - ochsjukvårdspersonali yrkesutñvningen.[71] Ny lag omskiljeförfarande.[81] sjukpenning,arbetsskadaochförtidspension Domareni Sverigeinför framtiden förutsättningarocherfarenheter.[72] utgångspunkterför fortsattutredningsarbete. - - Teknologiochvårdkonsumtioninomsluten Del A+B. [99] somatiskkorttidsvard1981-2001.[86] Studiemedelsfmansieradpolimrtbildning.[103] Enallmänsjukvårdsförsåkringi offentlig regi. [95] Domstolsprövningavförvaltningsårenden.[117] Omsorgochkonkurrens.[110] Finansiellleasingavlös egendom.[120] Sjukvårdsreformeri andraländer.[115] Trygghetmotbrott i lokalsamhället.Kartläggning, l-lusläkarreformensförstahalvår. [126] principiellasynpunkterochförslag.[122]

Varu-ochpersonkontrollvid EUzsyttregräns.[124] Kommunikationsdepartementet

Utrikesdepartementet Påvåg.[15]

Citytunnelni Malmö.[78] Historisktvägval Följdemaför Sverigeiutrikes-och - Trafikenochkoldioxiden Principerför attminska säkerhetspolitiskthänseende attbli, respektiveintebli av trañkenskoldioxidutsläpp.[91]

medlemi Europeiskaunionen.[8] Miljözonerför trafik i tätorter. [92] Förslagtill övergripande Anslutningtill EU- Sjöarbetstid.[106]

lagstiftning.[ l Tågetkommer.[109] Suveränitetochdemokrati Samordnadinsamlingavmiljödata.[125] + bilagedelmedexpertuppsatser.[12]

Renaroller i biståndet styrningocharbetsfördelning - Finansdepartementet i eneffektivbiståndsförvaltning.[19] Ändradansvarsfördelningför denstatligastatistiken.[l] Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder1900-talet SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk i Sverige.[37] konsekvensanalys.[6] Kvinnor,barnocharbetei Sverige1850-1993.[38] JlK-metoden,m.m. [13] Analysochutvärderingavbistånd.[102] VissamervärdeskattefrågorIII Kultur m.m. - Försvarsdepartementet Uppskattadsysselsättningomskatternasbetydelse fördenprivatatjånstesektom.[43] Räddningstjänsti samverkanoch entreprenad.[67] Folkbokföringsuppgiñemai samhället.[44]

Allemanssparandet översyn.en [50] Socialdepartementet - Beskattning fastigheter,delav Principiella - Mänsföreställningaromkvinnorochchefskap.[3] utgångspunkterför beskattning fastigheter [57] av m.m. Reformeratpensionssystem.[20] Rationaliseradfastighetstaxering,dell. Fi. [62] Reformeratpensionssystem.BilagaA. Statistikochintegritet,del 2 Kostnaderochindivideffekter. Lagompersonregisterför officiell statistikm.m. [65] -

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Reglering Vattenuttagurav enskildabrunnar.[97] PVC enplanför attundvikamiljöpåverkan.[104]

- Säkrarefinansieringavframtidakämavfallskostnader. [107] Säkrarefinansieringavframtidakärnavfallskostnader

Underlagsrapporter.[108] - BilarsmiljöklassningochEG. [111] Växanderåvaror.[113] Avfallsfri framtid. [114] Miljöombudsman.[123] LokalAgenda21 envägledning.[128]

är råd i Beredning-

Miljövårdsberedningen regeringens miljöfrågor.

ska söka och tillföra arbetsformer till

en av nya miljöfrågor nya

ska också bidra till att stimulera miljö-

miljöarbetet. Beredningen

debatten.

är kommitté inom Miljö- och naturre-

Miljövårdsberedningen en

inrättades 1968. har 22 leda-

sursdepartementet och Beredningen

möter förutom ordföranden, Görel Thurdin. Gunnel

miljöminister

Hedman är kanslichef.

Posramusss: 10647STOCKHOLM

FAX08-205021,TELEFON08-6909090

ISBN 9l-38-l3795-X

ISSN 0375-250X