SOU 1995:101

Ett utvidgat EU - möjligheter och problem : sammanfattning av en hearing i augusti 1995 : en rapport från EU 96-kommittén

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Ett

utvidgat

- möjligheter och problem

en i 1995

Sammanfattning av hearing augusti

SEK]

från EU 96-k0mmittén

En rapport

ÅKRQLK8

G55 ;§

än A5

w Statens offentliga utredningar

WW 1995:101

Pål Utrikesdepartementet

Ett -

utvidgat och problem möjligheter

Sammanfattning av en hearing

i 1995

augusti

En rapport från EU 96-kommittén Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Dsav svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdragav Regeringskanslietsforvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Denna skrift, SOU 1995:101,är kostnadsfri. Den kan även erhållas från sekretariatet för Europainformation Box 161 21, 103 23 Stockholm tel: 08-700 14 98, 020-250 000 fax: 08-20 69 27

Det publicerade materialet får återgeshelt eller delvis, gärna med uppgifter om källan.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20060-0 Stockholm 1995 ISSN 0375-25OX

Förord

Enligt MaastrichtfördragetskaEU-ländernaunder 1996sammankallaen konferens med företrädare för medlemsländernasregeringar. Konferensen ska undersöka vilka bestämmelseri fördragetsombehöverändrasför att de mål somstårangivna där ska kunna uppfyllas. Den här översynenav fördragetskaägarum med sikte p°t att E11ska utvidgas med ett antal länder som ill bli medlemmar. främst i Central- och Östeuropa.

Den parlamentariska 191196-kommitten har tillsatts av regeringen för att arbeta med tvåhuvuduppgifter: dels låtagörautredningaromviktigare sakfrågorsomkan komma att behandlasunder regeringskonferensen,dels stimulera den offentliga debatten kring konferensenshuvudfrågor och ge företrädare för olika åsikter tillfälle att argumenteraför sinauppfattningar.

Inom för den senarearbetsuppgiftenger kommittén ut en skriftserie med

ramen information och bakgrundsanalyser av olika frågor inför 1996 års regeringskonferens.Följande skrifter har hittills getts ut:

liUzs regeringskonferens en lägesrapport - -

Röster om EUzsregeringskonferens hearingmed organisationsforeträdare, - debattörer och forskare SOU 1995:77

regeringskonferensen1996 institutionernasrapporteroch - EU om synpunkter i övriga medlemsländer SOU 1995:80

EU-kandidater 12 länder somkan bli EU:s nya medlemmar SOU 1995:83 - -

En viktig del EU Xi-kommitténs arbete med att stimulera debatten infor

av regeringskonferensenär att arrangeraseminarierochhearingar. Den här rapporten sammanfattar hearing hölls den 23-24 augusti 1995 om EUzsframtida

en som utvidgning. Texten har sammanställts kommitténs sekretariatpressekreterare

av Anders Bolling.

Stockholm i oktober 1995

Björn von Sydow Ordförande i EU 96-kommittén

INLEDNING

EU 96-kommitténshearing EUzsframtida utvidgning ägderum den 23och 24 om augusti 1995i lngenjörshuseti Stockholm. Programmetvarganskaomfattandeoch innehöll antalparallella föredrag,förutom gemensammaSessioneri början och ett paneldebatt.Huvudtalare Daniel Tarschys,.lan-Åke i slutet och enavslutande var Dellenbrandt, Thor Gylfason, Jan Edling, Kjell-Albin Abrahamsson, Sverker Åström, Carl B Hamilton, BarbaraTuge-Erecinskaoch Ingmar Karlsson.

rad organisationeroch föreningar hade förhand anmält att de ville göra En kompletterande inlägg. Strängt taget samtliga anlöranden återges i någon

utsträckning i dennasammanfattning.

Tolv potentiella medlemsländer

tolv länder närmastär aktuella för medlemskapi EU. Bara Malta, Det är som Cypern, Polen, Ungern, Rumänien och Slovakien hade i mitten av oktober 1995 formellt lämnat in medlemskapsansökan.men den uttaladepolitiska ambitionen från såväl EU ländernasjälva är att såväl dessasex som Estland, Lettland, som Litauen, Tjeckien, Bulgarien och Slovenien sikt skainlemmas i unionen.

Någon tidtabell för förhandlingaroch inträde finns ännuinte.Kanskekanen sådan utarbetas i samband med EU regeringskonferens1996. Ett av konferensens :s viktigaste ärjust att ta ställning till EU:s fortsatta utvidgning. teman

Vissa länderna allmänt ha större förutsättningarän andraför ett relativt av anses inräde. Detgäller kanskeframför allt Polen,Ungern,Tjeckien, de trebaltiska snart staternaoch Malta

Inriktat på öst

96-kommitténshearinguppehöll sig nästanuteslutandevid ländernai Central- EU och Östeuropa. De två MedelhavsstatemaMalta och Cypern berördes bara

marginellt.

återgeri princip hearingensolika Sessioneri kronologisk ordning och Rapporten förekommandefall med kompletterandetalareochefterföljande debatti slutet i - av varje avsnitt.

Europarådets erfarenheter värdefulla

Hearingen om EU:s framtida utvidgning inleddes Europarådets av generalsekreterare Daniel Tarschys. Han uppehöll sig vid två teman i sitt anförande: dels pläderade han starkt för EU:s fortsatta utvidgning, dels gjorde han enjämförelse med Europarådets erfarenheter snabbt vidgad av en medlemskrets.

Utvecklingen i Öst- och Centraleuropahar gått snabbt de åren. Tarschys senaste illustrerade hastighetenmedföljandeexempel:En internationellÖsteuropakongress hålls vart femte år. När den ägde rum i Washington 1985 stoppade Sovjet all medverkanfrån de östeuropeiskaländerna.I London 1990hadeÖsteuropaenstaka delegatermed. år,I närkongressensamladesi Warszawa,deltog alla dessaländer i ett helt öppet samtal om deras framtid och möjligheter.

Strävan mot Europa-gemenskap

Det har sagtsattrevolten i öst historiens första revolution utopier. Daniel var utan Tarschys ville inte riktigt hålla med om det, utan menade att omvälvningarna innehöll olika utopi-inslag. Ett exempel var den nationella renässansen:flykten bakåt till en historia som inte längre finns. Ett flykten in i TV:n och annat var dess värld av materiella löften, som Svenska Dagbladets Richard Swartz har formulerat det. -

Under alla omständigheterfinns i dag i alla central- och östeuropeiskaländer en stark, obändig vilja att delta i en europeiskgemenskap.EU ett instrument sessom för detta. Man söker en ekonomisk gemenskap, framför allt söker men man en andlig gemenskapsom innefattar sociala och kulturella värden. Denna deras strävanmåste stödja, menadeDaniel Tarschys.

Snabb tillväxt för Europarådet

Europarådethar färsk erfarenhetav att på kort tid sin krets medlemsländer av ordentligt utökad. Organisationenbildades 1949, och under mycket lång tid var den tabu för regimema i Östeuropa Europarådet stod mycket tydligt för mänskliga rättigheter och demokrati enligt västerländskmodell.

Så småningom etableradesemellertid kontakter mellan Europarådet och olika dissidenter i de europeiskakommunistländerna.Detta gav,enligt Daniel Tarschys. en moralisk skjuts organisationen.Nästasteg,fortfarande underSovjettiden, var att Europarådets parlamentariska församling gav särskild gäslstatus delegationer från länderna i Östeuropa.Kontakter började knytas. Olika projekt sattesi gång, seminarier arrangeradesoch experterfrån öst knöts till Europarådet på olika sätt.

Konventionen om de mänskliga rättigheterna är ett grundfundament för Europarådet. Alla medlemsstatermåste accepteradenna. De måste också vara demokratiska rättsstater.När de öst- och centraleuropeiskaländerna och staterna i det forna Sovjet efter 1989 började söka medlemskapi Europarådetföranledde

detintensivadiskussioner.Frågan om dedemokratiskavillkoren var tillräckligt var väl uppfyllda i olika ansökarländer.Skulle Europarådetsänkasina krav i intresset såsnabbt möjligt de forna kommunistländema Svaretblev nej. av att som Men rådet tog samtidigt på sig att hjälpa alla ansökarländeratt kvalificera sig.

I dag är alla cemraleuropeiskaländer, de baltiska staterna, Moldavien och Slovenien medlemmari Europarådet.Det totala antaletmedlemmarär 36, varav 15har trätt in de senastefem åren. Man det somönskvärtatt ocksåRyssland, ser Ukraina och Vitryssland kommer med. På lång sikt kan Europarådetgeografiskt gå så långt att ta de kaukasiskaländernaoch Turkiet, menadeTarschys. som lnte längre.

Svårare för EU

Kraven på omställning blir naturligtvis storaför enorganisationsomså snabbtfår såmånga medlemmar.Alla strukturer måsteanpassas.Europeiskaunionenär nya i dag i mångastyckenanpassatfor tolv, eller till ochmed nio medlemmar.Enligt Daniel Tarschys kommer utvidgningsprocessenfor EU att bli mycket längre och svårare än för Europarådet. med tanke på unionens mycket mer omfattande förpliktelser, det störrerättsligaområdetoch, inteminst, alla deekonomiskaregler måsteharmoniseras.Men Tarschys ville betonaatt detärviktigt for harmonin som i Europaatt ändåinte tröttas i arbetetfor utvidgning av EU.

svårigheternamedutvidgningen handlar intebara regelanpassningar.Det finns om också spänningar mellan olika delar av Europa som måste överbryggas. Ett exempel är den mellan Sydeuropasinriktning på Medelhavsområdetoch vår Baltikum. Daniel Tarschys vädjadehär till vidsynthet: vi måsteförsöka sättaoss in i varandrasproblem.

EFTERFÖLJANDE DEBATT

Samarbete Europarådet-OSSE

Efter anförandet fick Daniel Tarschys ett antal frågor, bland annat om Europarådetsrelationer till OSSE. Organisationenfor säkerhet och samarbetei Europa: är det inte dags för samordning Nej, det trodde inte Tarschys. en Europarådetförsöker till att det inte gör sammasakersomOSSE, vars styrka se främst ligger i att hanteraakutakriser, med diplomati somhuvudsakligt verktyg. Men ett samarbeteäger mellan de bådaorganisationerna. rum

Detsammagällermellan Europarådetoch EU, somdeltar i varandrasarbetsgrupper och också försöker undvika dubbelarbete. Alla frågor som har inriktning Central- och Östeuropaoch mänskliga rättigheterger ett närasamarbete.

En frågagällde Europarådetsframtid om nu de flestaav Europasländer går annan med i EU. PådetsvaradeDaniel Tarschysatt Europarådetinteärett självändamål, och att det mycket väl skulle kunnauppgå EUi om det blev aktuellt. Men under lång tid framöver kommer Europarådetatt vara den breda organisationenfor en mellanstatligt europeisktsamarbete.

Alltför snabb utvidgning riskabel

Jan-Åke Dellenbrandt, professor vid Umeå universitet, berättade om kandidatlåndernas politiska förutsättningar för EU-medlemskap: de politiska systemen och den demokratiska kontrollen. Han menade att om EU utvidgas med de tilltänkta länderna i Central- och Östeuropa blir förändringarna för Sverige och svenskarna betydligt större än vad som hittills märkts av vårt medlemskap i unionen.

Under årennärmastefter murensfall svepteen våg av eufori över såväl öst som väst. Tankar växte fram om ett nytt, enatEuropa,somskulle byggaspå basen av västerländsk demokrati och marknadsekonomi.Denna känslaav eufori är borta i öst i dag, menade Dellenbrandt. Alla politiska, ekonomiska och ekologiska problem framstårnu klart och tydligt. Detär rentav slåendehur svårt det varit att genomföra alla föreslagnareformer i öst.

Det är viktigt att vi nu fjärmar oss från det tidiga nittiotalets eufori och emotionella önsketänkande,tyckte Dellenbrandt.Utvidgningen får inte genomföras på ett sådantsättatt hela EU-projektet äventyras.Risker finns, och det är viktigt att ha i minnet.

Integration på lång sikt

Jan-Åke Dellenbrandt sadesig driva följande tre teser om EU:s utvidgning: Central- och Östeuropabär integrerasi EU. - - Integrationen bör ske på lång sikt. EU bör inte utfärda löften sominte kan hållas. Först måste seutvecklingen i östan. Hänsyn måste tas till den säkerhetspolitiska situationen i omrâdet. d - v s relationerna till Ryssland. EU bör inte i onödan orsaka konflikter med Moskva.

De central- och östeuropeiskaländernahar en ganskalång väg att vandra före ett EU-medlemskap,ansågDellenbrandt.Allmänna kravär attde först uppnårpolitisk stabilitet på demokratisk grund och får fungerande rättsinstitutioner och en utvecklad marknadsekonomi.Som läget är i dag menadeDellenbrandt att det är tveksamt om kandidaterna i öst är tillräckligt stabila och har tillräckligt bra ekonomi för att inom en snar framtid kunna accepterassom fullvärdiga EUmedlemmar.

De mål Sverige har ställt upp att arbeta för som EU-medlem blir enligt Dellenbrandt förmodligen svårareatt uppnå vid en utvidgning österut,särskilt de somgäller säkerhetspolitik, miljö, jämställdhet och arbetslöshet.

Missnöje med reformer

I hela Central- ochÖsteuropafinns dagi ett missnöje med de snabbaekonomiska reforrnema. Därför har center-högerpartiermed snabbareformer på programmen de senasteåren förlorat val, och k postkommunistiskapartiers avolika slag oftast kallade socialistiska eller socialdemokratiska vunnit. Motståndet mot marknadsreformemahar också populistiska och nationalistiska inslag.

Partistrukturernakännetecknasi alla ccntral- och östeuropeiskaländer av en viss instabilitet och rörlighet. Det finns olika uppfattningar om hur de postkommunistiska partierna ska betraktas.Somliga bedömaretvivlar deras demokratiskastabilitet Enligt Dellenhrandtkan deflestaavdemtrots allt sessom slagssocialdemokratiskapartier håller att mogna.Däremot finns det ett som nu skäl skeptisk mot de växande populistiska inslagen. Som det värsta att vara exemplet tog Dellenbrant upp Rumäniense nedan.

Läget i kandidatländerna

Situationen i nio de tio länder i Central-och Östeuropasomäraktuella for EUav medlemskapSlovenien presenteradesinte beskrevs Dellenbrandt i korthet så av Itär:

ESTLAND, LETTLAND. LITAUEN. l Baltikum harmångaframsteggjorts under 1994 och 1995. Den politiska demokratin börjar konsolideras. Flera smärtfria maktskiften i regeringarna har ägt rum. Samtidigt har ekonomin utvecklats. Levnadsstandardenhar dock ännuinte helt upphörtatt sjunka,och i Estland och Lettland finns del etniskaproblem kvar. De tre baltiska staternavill helt klart en integreras västerut, och de vill allt att döma inte bli en brygga mellan väst av och öst, vilket mångai västhoppats.

POLEN. Storaekonomiska framsteghar gjorts. men politiken är instabil. Redan 1993kom postkommunistertill makteni form av Demokratiskavänsteralliansen, i samregeringmed Bondepartiet.Enbekymmersamkonstitutionell konflikt mellan parlamentetoch presidentenärännuolöst. Dengäller framför allt tillsättningen av ministrar. Makttördelningen är oklar. Takten i de ekonomiska reformerna har avtagit något, men fortfarandetas betydandestegframåt.

TJECKIEN kännetecknas politisk stabilitet parat med en stark ekonomisk av utveckling. Landet kommer nära de krav EU ställer medlemskap.

UNGERN kommer nästanlika näramedlemskapskraven,men det politiska läget är mindre stabilt än Tjeckiens.

SLOVAKIEN. Premiärminister Meciar representerar ett mellanting mellan socialism, populism och nationalism. Den politiska situationen i landet är oklar. Etniska spänningarutgör ett problem landet har en stor ungerskminoritet.

RUMÄNIEN. l Rumänien styr det socialdemokratiskapartiet med hjälp av ett äkta postkommunistisktoch tvåextremnationalistiskapartier. Dettorde vara det endalandet i Europa haröppetfascistiskapartier i regeringsunderlaget.Med som den situationen kanjag inte att Rumänieni dag kan en seriöskandidat till se vara EU-medlemskap, sadeDellenbrandt.

BULGARIEN. Socialistpartiet,postkommunistiskt,kom till makten 1994.Arbetet med de ekonomiskareformemahar emellertid fortsatt ävendärefter.

Ryssland viktig faktor

Dellenbrandts tredje tes inför utvidgningen handladeom att undvika konflikter med Ryssland.Det ärinte så lätt, menadehan, eftersom landetärsålabilt. Oavsett vem somvinner de kommandeparlaments-och presidentvaleni Ryssland,kommer en utvidgning av EU österut,särskilt med Baltikum, att orsaka spänningarmed Moskva, trodde Dellenbrandt.

Han ville trots allt tro att Rysslandnärallt kommer omkring kommer att acceptera utvidgningen. Men han menadeatt detärviktigt att EU klargör i vilken omfattning unionen ska samarbetasäkerhetspolitisktoch hur detta samarbeteska utformas i öst, såatt det inte uppfattassom ett hot i Moskva.

Övergångsperioder kan vara lösning

Vad kan då görasför att komma till rättamed utvidgningensproblem En lösning kan bli ett EU i olika hastigheter,enligt Jan-ÅkeDellenbrandt: vissa de aktuella av ländernafår fullt medlemskap,medanandrageslånga övergångsperioderpå olika områden.Hanvardock medveten risken för spänningar inte alla behandlas om om lika. De som utelämnasskulle kunna råka i utomordentliga svårigheter.

Hur manänväljer att lösaproblemenmåsteutvidgningen bli en långvarig process, sammanfattadeDellenbrandt. Det är ingen katastrof om vi väntar och analyserar läget. Vi får inte ha för bråttom med att utfärda löften om medlemskap.

ANDRA TALARE OCH EFTERFÖLJANDE DEBATT

Tydligare subsidiaritet efterlyses

Regionernas ställning i EU var ämnet för Monica Sundström, VD i Landstingsförbundet.Hon berättadeatt hennesförbund tillsammansmed Svenska kommunförbundet krävt att den regionala och den lokala nivån får stärkt en konstitutionell ställninggentemotEU och medlemsländerna.Subsidiaritetsprincipeir bör förtydligas, enligt förbunden: den bör gälla även inom länderna. Regionkommittén i EU bör kunna undersökabrott mot subsidiaritetsprincipenoch dra felandeparter inför domstolen.

Förankring på lokal och regional nivå ger EU störrelegitimitet, ansågSundström. Hon sade sig ha sett tendensertill alltför stark centralstyrning i arbetet med att FördelaEU:s regionalstöd ävenom enförbättring i det avseendetskett senare tid.

Konkurrens mellan regionerna

Det är Europasregioner, inte medlemsländerna, konkurrerar näringslivet som om i EU, hävdadeSundström.För att varakonkurrenskraftig i en region behövs a goda kommunikationer, god utbildning, bra möjligheter till forskning och en god social och kulturell samhällsmiljö. Det är sådantsom lockar företag i dag, inte den gamla statliga regionalpolitiken.

Regionernas betydelseväxer starkt i EU, sadeSundström.Det ställer krav

att själva skapa en mindre komplicerad och mer tidsenlig samhällsmodell oss oss än i dag påregional nivå. Skademokratin i EU stärkasär deträtt väg att satsa den regionala nivån. Därför bör Sverigeunderregeringskonferensen1996stödja förslag går ut på att stödja regionernasställning i EU.

som

Rentvå federalismen

Ordetfederalism har blivit smutskastat,tyckte Lars-GunnarEkegärdfrån Sveriges världsferleralister. Inför regeringskonferensenär det viktigt att plocka fram de grundläggandefederalistiskateorierna,ansågEkegärd.Hansorganisation lanserar

begreppetdemokratiskfederalism. Delegeringenska skenerifrån och upp och nu gärna börja kommundelsnämndsnivåeller liknande. Sverigeär tyvärr alltför centralistiskt, enligt Ekegärd. vilket han menade delvis bottnar i fackföreningsrörelsen.

Kommuner landsting regioner nationalstater Europa. Så vill att

- - - samhällsstrukturen ska byggas. Ekegärdförordade vidare en roll för riksdagen under regeringskonferensen, t genom samlande möten mellan

ex Europaparlamentetoch de nationella parlamenten.

Demokratitrösklar tänkbara

Publiken ställde ett frågor Jan-Åke Dellenbrandts bild av Rumänien i

par om föredraget.RutgerLindahl från Utrikespolitiska institutet undradet ex omdetvore bra att fastställa ett slagströskelvärden for demokrati infor en utvidgning, och

i så fall dessavärden ska sättas.Dellenbrandt sadeatt han själv inte satt upp var nägratydliga trösklar, det politikernas uppgift, menatt han trodde att många skulle tveka inför att ta in ett land med fascister i regeringsunderlagetoch där risken for förföljelse av minoriteter är stor alltså dagensRumänien.

Angående ekonomiskanivåer sadeDellenbrandt vidare att om EU tar in länder

befinner sig på en lägre utvecklingsnivå är det klart att resursersom annars som skulle använts till t ex miljöarbete hos oss kommer att gå till mer angelägna problem i dessafattigare länder.

Svag folkrörelsetradition

Någon frågade folkrörelsearbetet i Östeuropa. Hur påverkas det av

om utvidgningen Jan-Åke Dellenbrandt svaradeatt det inte går att jämföra svensk folkrörelsetradition medÖsteuropa,där företeelsenknappastfinns. De folkrörelser som trots allt finns spelardock en viss roll i politiken.

Det värdefullt, menade Dellenbrandt, om folkrörelser och fackföreningar i

vore västutveckladekontakter medsinamotsvarigheteri öst oavsettEU-medlemskap.

- Problemet i öst, fortsatte han, är att de partier somdemokratin vilar på dagi är så De har inte hunnit byggasupp. Partisystemenmåstekonsolideras

svaga. innan dessaländer blir fullvärdiga medlemmar EU.i

Vanskötsel knäckte östekonomierna

Aldrig förr har så många och så folkrika länder plötsligt börjat lyssna på nationalekonomers råd som de senaste åren. Det gäller i delar av utveeklingsvärlden, men framför allt gäller det de forna kommuniststaterna i östra och centrala Europa. Thor Gylfason, professor i nationalekonomi vid Reykjaviks universitet, beskrev i sitt anförande vad som gick snett i planekonomierna och hur de har klarat omorienteringen mot marknad och privat näringsliv.

I korthet kan, enligt Thor Gylfason, grunden till de ekonomiska problemen i de kommunistiska systemensammanfattasi fem punkter:

Centralstyre. Ett centralt styre kan aldrig rätt bedöma det totala behovet - av varor och tjänster i ett samhälle.Att statenvarendaarbetsgivarevar dessutomett hot mot individens frihet, vilket skadadesamhällsekonomini stort. - Bortkastade investeringar. Väldiga belopp satsadestill exempel på militären och andra strukturer som inte bidrog till samhällsekonomin.

Vanskötsel av tjänster. Tjänstesektom stod för bara 20-30 procent av BNP, jämfört med 60-70 procent i väst. Man kan sägaatt den ekonomiska maskinen gick sönder på grund av för dålig smörjning.

Vanskötsel av företag och myndigheter. inkompetens och korruption var utbredda företeelser. - Gigantiska företag. Alla sovjetiskasymaskinertillverkades exempelvis i enenda fabrik.

Den sjukdomsbehandling som nu i olika grad sätts in i riktar in sig på dessa problem, och åtgärdernakan på motsvarandesätt sammanfattasi fem punkter:

Plan ersättsav marknad. -

Resursfördelningenoch kapitalets effektivitet förbättras. -

Tjänstesektom stärks banker, telekommunikationer m.m.. -

Skötselnav företag förbättras. Privatisering och prisreform är två vägar dit. -

Gigantismen avskaffas. - Övergångsfasen har passerats

Övergångenfrån kommunistiskaplanekonomiertill marknadsekonomierefter 1989 har varit smärtsam,ävenom somliga länder klarat sig lindrigare undan änandra. Till en början sjönk bruttonationalprodukten. Ekonomin rasadesamman av sin egentyngd. Men snart måsteväl entreprenörerkomma med marknadsidéeroch utnyttja den billiga arbetskraften, sademan sig. Dettahändeockså, och det gav en s.k. statisk produktionsvinst, d.v.s. värdet av den samlade produktionen hamnadesnabbtpåenhögre nivå. Därmedvarsjälva övergångsfasenöver, menade Gylfason.

Vad man nu, sexår efter de första marknadsreformerna,märker i flera av länderna är en dynamisk vinst. Thor Gylfason hänvisadetill ny forskning, somvisar att fri handel inte barager enhögre produktionsnivå,utan ocksåen snabbare.tillväxt av

produktionen. Det rör sig visserligen teorier, menGylfason betonadeatt dessa om så länge när det gäller de öst- och centraleuropeiskaländernaoch än stämmer Baltikum.

Teorierna dynamiska vinster ännuganskadåligt ländernai detforna om passar Sovjetunionen,därbruttonationalproduktemafortsätteratt falla. Trotsdettamenade Gylfason ävendessaländer börjar uppvisapositiva tendenser.Rysslandhar att nu hittills inte haft någontillväxt. bedömare att utvecklingenvänderi år. men menar

Siffrorna bättre än i statistiken

För alla tidigare kommunistländergäller att siffrorna över BNP-rasettenderatatt överdrivas. Detta två skäl: stor del rasetkan hänförastill den kraftiga av en av nedgångeni militärproduktionen, och tjänstesektornär fortfarande inte fullt ut

representeradi officiell statistik.

Det finns förstås skuggsida.Till den hör arbetslösheten,som stigit till nivåer en på över tio procent i de flesta ländema. l Polen har t.ex. siffran under 1990av talet stigit från 6 till l7 procent.Tjeckien är det mestlysande undantaget.Där är bara 3,5 arbetskraften utan arbete. I Ryssland har bedrövligt nog procent av medellivslängdenfallit från 64 till 57 år baranågraår. Det ärsammanivå som

i Indien.

Prisernahar ocksåskjutit i höjdenöverallt, men ökningarnahar avtagit de senaste åren. l genomsnitt den årliga inflationen 1990-1994i Ryssland 494 procent, var i Rumänien 139, i Ungern 25 och i Tjeckien 21 procent. Thor Gylfason visade med hjälp tabellerett tydligt sambandmellan inflation och fall i produktionen: av kraftigare prisökningar, destostörre fall. Det kan betyda. menadehan, att det viktigt försöka hålla priserna i schack under den ekonomiska är att refonnprocessen.

Fyra förutsättningar för framgång

Hur kommer då dessa marknadsekonomieratt klara sig framöver Enligt Thor nya Gylfason kan de bli framgångsrika under fyra förutsättningar:

att exporten ökar, att sparandeoch investeringarsporras, att tjänstesektomexpanderar,och att institutioner och myndigheterblir starka. -

När det gäller exportenär lägetganska ljust. Trots att mångaav de central- och östeuropeiska länderna efter fall plötsligt förlorade sin viktigaste murens exportmarknad, har de lyckets hitta nya marknader. Exporten somandel av BNP i många dessa länder större än i EU:s fyra fattigaste medlemmar i är av - Slovakien, Tjeckien, Bulgarien och de baltiska ländernaöver 50 procent. Också värdet investeringar andel BNP står sig väl i Central- och Östeuropa av som av jämfört med EU:s fyra fattigasteländer.

Privatiseringen ekonomin har i mångaav de forna kommuniststatemalett till av att den privata sektorns andel av BNP är större fm vad som är normalt i

Västeuropa. I Tjeckien är andelen hela 65 procent, i Ryssland 50. 40 miljoner ryssarägerandelar i privata företag. Alla affársbankeri Tjeckien är privata.

Den del av ekonominsomsläparefterärtjänstesektorn.l Ungern tjänsternas är nu andel av den samladeproduktionen två tredjedelar, vilket motsvarargenomsnittet i OECD-ländema. Inga andra länder i Öst- och Centraleuropa eller det forna Sovjetunionen når emellertid över 50 procent.

Krympande ekonomiskt avstånd

Thor Gylfason avslutade sitt anförande med att presenterasiffror, som visar att skillnaden mellan EU och länderna i Central och Osteuropainte är såstor som man skulle kunna tro:

Jordbrukets andelav BNP, ofta en mätarepå den ekonomiska utvecklingsnivån. är i Ungern och Tjeckien bararunt sexprocent siffra i Portugal och - samma som lägre än i Irland. Den vanligaste allmänna måttstocken på ekonomin. BNP per capita mätt i köpkraft, var 1993baraåttaprocentlägre i Tjeckien än i Grekland. Estland, Slovakien och Ungern låg i sin tur bara någraprocent bakom Tjeckien.

Därför måste beredaoss att ta dessa länder i EU ganska snart, sade Gylfason,somdock liksom de flesta ansågatt detärnödvändigtatt först reformera EU:sgemensammajordbrukspolitik inte budgetenska kollapsa.Men måste om välja, menadeGylfason. Mitt val ärklart: kaninte avståfrån att ta Öst-och Centraleuropaför att skydda Västeuropasjordbruk.

ANDRA TALARE OCH EFTERFÖLJANDE DEBATT

Tillväxt i öst bra eller dåligt för miljön -

Thor Gylfasons föredrag föranledde en ganska livlig debatt, till stor del som handlade om förhållandet mellan tillväxt och miljö. Malin Olander från miljödepartementet efterlyste goda exempel på hur i Europa skulle kunna gå mot en hållbar ekonomisk utveckling utan ytterligare miljöförstöring i öst. Flera frågeställare med hennevar skeptiska till möjligheten att skapa hög tillväxt utan att förstöra miljön.

Thor Gylfason vändepåresonemangetoch menadeatt tillväxten faktiskt kan vara en förutsättning for att ett land ska ha råd att ta hand om miljön. Han gav exemplet Ryssland,somutan en ökad tillväxt inte kommer att kunna klara av att ersätta dåliga oljeledningar, kollapsande kärnkraftverk En metod m m. annan Gylfason trodde skulle kunna vara effektiv är miljöstyrning med hjälp skatter. av Länderna i öst håller att bygga sina skattesystem,medanvåraär låsta. upp rätt

Miljöpartiets representanti EU 96-kommittén, Marianne Samuelsson,sadesig vara chockadöverekonomemaslättsammasyn kopplingen mellan tillväxt och miljö. När får segrönanationalräkenskaper undradehon.

Tvivel på tillväxtens välsignelser

Sören Lagergrenfrån Framtiden i våra händer vidgade perspektivet i sitt inlägg och talade om den snedafördelningen av rikedom vår jord: 84 procent av

finns hos de rikaste 20 procenten av världens befolkning, medan de resurserna fattigaste 20 procentenfår dela bara 1,4procent. Ska tillväxt lösa problemet med dessaklyftor frågade han. Uppbrottet i öst var nödvändigt, det kan vi se. Men har modet att felen i vårt eget systemnär vi nu går i EU

Gunnar Sundbergfrån organisationmenadeatt den svartvita bild som ges

samma

marknad kontra plan är ojuste: Fri marknad ger fritt fram för vad som av helst. Det blir sämreän inte marknadsekonominleder till att skapadetsom

nu om världens befolkning behöver.

Marknadsekonomin innehåller del absurditeter. Javisst, svarade Thor

en Gylfason. Men det faktum att konsumenternaoch inte centrala organ styr produktionen är ändåmarknadsekonominsstyrka.

Gylfason ansågvidareatt ekonomisk tillväxt gjort mycket for att minskaklyñoma i världen. Han exemplifierade med Hong Kong, Malaysia och Singapore,som halverat sin ekonomiskaklyfta gentemotväst 30 år.

Utvecklad marknad i öst påskyndar

modernisering i väst

På sikt är det ingen risk att sysselsättningen i Sverige hotas Öst- och om Centraleuropeiska länder tas in i EU. Deras inträde på EU-marknaden kommer att få oss att fortsätta att skapa nya jobb på allt högre en teknologisk nivå precis som under rationaliseringarna de senaste decennierna. I takt med att östekonomierna utvecklas får sedan dessaländer bättre förutsättningar for goda sociala villkor och högre löner, och därmed större efterfrågan på varor även våra och större behov avancerad - - av teknik. Så optimistiskt såg Jan Edling, välfärdsutredare på LO, på det ekonomiska och sociala perspektivet av en utvidgning.

Edling inledde med en ekonomisk bakgrundsteckning kandidatländerna, där av han, liksom Thor Gylfason tidigare under hearingen,konstateradeatt produktionen fallit i alla central- och östeuropeiskaländer. En tung del av detta berodde på bortfallet av Sovjethandeln.Nu börjar ekonomiema dock ta fart igen, särskilt i de västligasteav länderna.Där börjar äveninflationen att stabiliseras.

Arbetslösheten ligger i snitt på EU-nivå, utom i Tjeckien, som klarar sig med 3,5 procent. Man bör dock komma ihåg, sadeEdling, att en stor del av arbetskraften fallit bort ur statistiken, t ex beroendepå att ett stort antal kvinnor inte längre sökerjobb. Arbetslöshetssiffroma skulle alltså kunnavara högre.

Svårt tänka annorlunda

Omläggningen frånplanekonomi till marknadsekonomiär rätt långsam, och den måste få ta tid, menadeEdling. Det ärså månganya strukturer ska etableras. som Svårastav allt är kanskeatt ändrasättetatt tänka i ekonomin.

Vissa förändringar syns tydligt i den sociala verkligheten, berättade Edling: bamafödandeti DDR var på 1980-talet2,2barnper vuxen kvinna, i dagär siffran 1,1. Bakgrunden är mer ansträngdafamiljeekonomier. Dödligheten ökar också i allmänhet, särskilt bland män.Mångaav de sociala förmånersom på många håll infördes just efter kommunismensfall börjar tunnasut, eftersomman inte har råd.

Det blir allt vanligare att de forna kommunistländerna infor riktade, selektiva system i socialpolitiken, med de problem det medför i form av behovsprövning och byråkratisk apparat.Förr, under planekonomin, ordnadesde socialasystemen inom företagen. Det var de somtogansvarför familjens behov. Dettahar fallit nu bort, och länderna i öst håller nu och skapar offentlig sektor i en ny kombination med privata försäkringar för dem som har råd.

Fallet Skoda-Volkswagen

Vad länderna i Central- och Östeuropa mest behöverär kapital for att kunna nu öka produktionen, sadeEdling, och investeringarnafrån utlandetär faktiskt redan rätt stora. Jan Edling exemplifierademed bilfabriken Skoda i Tjeckien. Den ägs till mer än hälften av tyska Volkswagen, varsinvesteringarmotsvarar20 procent

de totala direktinvesteringar som ägt rum i Tjeckien. Skoda inklusive dess av underleverantörer för fyra procent av sysselsättningeni Tjeckien. Stora

svarar investeringarav det här slagetger alltså storaresultat.

Volkswagen har förståsvalt att investerai Tjeckien eftersommandär kan tillverka bilar billigare. Dessutom växer behovet bra Småbilar i Östeuropa.Det tyska

av bilföretaget har sett till att produktionen Skoda motsvarar produktionen i Volkswagensegnafabriker till löner somärentiondel avdetyska. Volkswagen-

investeringeni Tjeckien innebarattföretagettvingadesavskedafolk i Spanienoch

fick låta personalen Wolfsburgfabriken i Tyskland gå ner i arbetstid. att man

Billig arbetskraft inget hot

I Sydeuropa ser man östutvidgningen som ett klart hot mot sysselsättningen, berättade Edling. l-lur ser då facket i Sverige detta Kommer även Volvoarbetare att vänja sig vid attjobb läggs ner I förstone kan man tycka att decentral- och östeuropeiskaländernastillträde till EU-marknadenvore ett hot mot sysselsättningenoch mot våra möjligheter att finansieraett välfärdssystem, sade Edling. Men jag tycker, tvärtemot vad kansketror, tvärtom.

Edling resoneradeungefärsåhär:närproduktionen kommer i gång på allvar i öst, när marknadernadäröppnas,kommer dessaländeratt få bättreförutsättningar för goda sociala villkor, bättre pensionssystemoch större välfärd i allmänhet. Så småningomkommer ocksålönernaatt bli högre,vilket leder till ökadköpkraft och ökad efterfrågan även våra. Det kommer också att uppstå ett större

varor behovav avanceradteknik, t ex miljöteknik.

Nödvändigt att strukturomvandla

I Västeuropa,inte minst i Sverige, har mängder av industrijobb gått förlorade

åren, men vi har hela tiden haft möjlighet att återskapaarbetstillfällen på genom

högre teknologisk nivå. Det receptetmåste följa nu också, menadeEdling. en

På 1970-taletvar det textilindustrin som fick problem med billigare produktion i

Portugal och Finland finländarna tappade senare sin textilindustri till

a Baltikum. Ungefär detsammahändemed stålindustrin. Statenpumpade länge in stödpengar,men fick till slut ge upp. Man kunde ha gett upp på en gång och i stället använt pengarnabättre, tyckte Edling.

I stället för en sådanprotektionism, fortsatte han, borde vi vara beredda att omvandla arbetskraftenskunskaperochförutsättningar såatt vi producerarsådant

man kan väntasig en efterfråganav i framtiden, inte minst från Central- och som Östeuropa.Jag alltså inte integrationensom ett hot mot sysselsättningenpå

ser sikt om vi törs följa receptet att uppgraderavår arbetskraft.

Svårt reformera arbetsmarknaden

Edling menadeatt en viktig uppgift för svenskfackföreningsrörelsenu är att delta i reformarbetet öst, ti ex med att byggaupp partsrelationerpå arbetsmarknaden. Men det ärsvårt. Fackenär fortfarande impopulärai öst,berättadeEdling. De var

statens förlängda arm under kommunisttiden. Det går därför trögt att utveckla riktiga fackföreningar ävenom godaexempel finns. Dessutomsaknasofta

- en arbetsgivarpan.Aktörema arbetsmarknadenhar överhuvudtagetsvårt att förstå vilka roller de ska ha. Edling menadeatt det är mycket viktigt att just dialogen mellan arbetsmarknadensparter fungerar för att allmän välfärd ska kunna

en växa fram.

Sänkta jordbruksstöd kan öka konkurrenskraft

Jan Edling avslutademedatt i likhet med flera andratalare beröraproblemen med EU:s jordbrukspolitik vid en utvidgning. Om politiken inte reformeras kommer livsmedelsprisema att rusa i höjden för medborgarna i öst, menade han, Bidragssystemeninnebäratt EU:s livsmedelsöverskottkommer att bli ännustörre. Därför, ansåg Edling, måste subventioner och skyddsmurar i EU sänkas och billigare jordbruksprodukter från öst tasin. Även u-ländernamåste chanspå

en EU-marknaden vilket för övrigt skulle ligga i linje med den internationella Gatt-överenskommelsen.

Effekterna avsådanaåtgärderbordevara intressantaför EU, menadeEdling: i dag ärlivsmedlen mycket dyra i unionen,ochjordbruket ärskattesubventionerat,vilket innebäratt arbetskraftenärdyrareän den behöver En stor del lönerna går

vara. av

till livsmedel och, via skattsedeln, till jordbrukssubventionerna. Billigare arbetskraft skulle i sin tur öka konkurrenskraften gentemot USA och andra marknader, vilket sikt skulle ge bättre möjligheter till ökad välfärd.

ANDRA TALARE OCH EFTERFÖLJANDE DEBATT

Glöm inte tredje världen

Gunnar Sundbergfrån Framtiden i våra händersadeatt hans förening gärna ser en utvidgning av EU öster.Men han uppehöll sig i sitt inläggmestvid relationerna till tredje världen.

I debattenföre folkomröstningen förekom ibland uttrycket Festung Europa, eller fästning Europa. Det symboliseraren nykolonialistisk hållning i EU gentemot omvärlden. Inför folkomröstningen ville Framtiden i våra händer avvisa ett EUmedlemskapom det fannsenrisk att nykolonialismen skulle stärkasi unionen och att tredje världen skulle drabbas mer av unionens protektionism, berättade Sundberg.Detta är nu historia, men bör fortsättaatt vara inriktade mot tredje världen. Sundberg poängteradeatt världen är större än vad man kan tro av mediernasrapportering. Han tyckteatt Sverigebör hålla fast vid sin antikoloniala hållning och inom EU arbeta for tredje världen.

För in klausul om funktionshindrade i fördraget

De funktionshindrade befinner sig ofta på samhällets botten i de central- och östeuropeiska länderna, sade Lars Lindberg från Handikappförbundens samarbetsorgan,De bilder av funktionshindradebarn i Rumäniensomvisats i TV och upprört mångaäringen ovanlighet, enligt Lindberg. Han berättadeatt bristen

på materiel i många fall är akut, att kläder ofta saknas och att många funktionshindrade aldrig lämnar sina institutioner. Aven i ekonomiskt framgångsrikaländer Polenfinns storaproblem kvar.

som

Synen på funktionshindrade i samhället är vanligen negativ, sade Lindberg. Människovärdet har i de här länderna länge varit kopplat til förmågan att producera.Det är inte ovanligt att fäder lämnar sina familjer när det visar sig att deras barn är funktionshindrade. De ensamståendemödrarnafår inget stöd.

Sannolikt kansituationenförbättrasi de här ländernaom de blir medlemmari EU, menade Lindberg. Men han kritisk mot att EU i dag inte bedriver någon

var handikappolitik överhuvud taget. Hans organisation vill att det i EU:s fördrag införs klausul mot diskriminering grund av funktionshinder. Det skulle ge

en möjligheter till initiativ. Basen för EU:s handikapparbete borde enligt Handikappförbundens samarbetsorgan vara FN:s standardregler om funktionshindradesdelaktighet i samhället.

Migrationen stort problemen inför utvidgningen

Utvidgningens storastötestenkommer att bli flyktingproblemen och migrationen inom Europa.DetmenadeJaninaDacyl från Centrumför invandringsforskningvid v Stockholms universitet. Enligt Dacyl är detnödvändigt att stärkadetekonomiska samarbetetmellan Väst- och Östeuropaom fortsatta stora flyktingströmmar från öst till väst ska förhindras. Men för att klara en utvidgning österut måste EU:s

kompetensi frågor som berör flykting- och migrationsproblemen gemensamma stärkas. Det handlar t samordningav procedurerför flyktingmottagning,

ex om informationsutbyte i flyktingfrågor och regler rörelsefrihet inom EU för

om medborgarefrån länderutanför unionen. En viktig förutsättning för att detta ska förverkligas är att länge planerade gemensammaregler träder i kraft, t ex konventionen yttre gränskontroll.somännuinte godkäntsi allamedlemsländer.

om Dacyl sågdock ingen störrevilja från medlemsländernaatt ta dessasteg snart.

Janina Dacyl efterlyste också en bättre samordning av flykting- och invandringsfrågoma mellan EU-länderna.Inte minst behövsgemensammaregler för rättvisarefördelning avflyktingar ochkostaderför flyktingmottagande, menade hon. Dessutomkrävs förebyggandeåtgärdermot storskaligaflyktingströmmar. Ett system för early warning, tidig varning, vore önsvärt och skulle innebäraatt llyktingfrågoma måste föras också under EU:s andra pelare, d v s den gemensammautrikes- och säkerhetspolitiken.

Ett stort dilemma är att baraen liten del avvärldens flyktingar i dag kaninordnas under FN:s tlyktingkonvention. Europa saknar i dag fungerandemekanismer för att hantera massiv inströmning av alla s k icke-konventionsflyktingar. Dacyl

en menadeatt det behövs någon form av regionala systemför detta.

Låg fertilitet och låg förvärvsfrekvens

Jan Edling fick frågan hur det kan komma sig att kvinnorna i öst i allt större utsträckning stannarhemma.Klarar man sig påen lön där Hur går det ihop med att födandet gått ner

En viktig förklaring är enligt Edling att den sociala infrastrukturen

med t ex barnomsorg alltmer försvinner. sysselsättningenhar sjunkit totalt sett, och det är större andel kvinnor än män som lämnat arbetskraften. Att låg kvinnlig förvärvsfrekvens och låg kvinnlig fertilitet kan gå ihop ser man exempel på även i väst, t ex i Tyskland. Sverige hade samtidigt fram till nyligen den högsta kvinnliga förvärvsfrekvensen i Västeuropa i kombination med en av de högsta kvinnliga fertilitetsnivåema.

Utvidgning till nya marknader

Mats Hårsmar från Sverigeskristna råd bad Edling utveckla sitt resonemangom att vår industri måste uppgraderasnär öst tas i EU. Vad händer de

om nya, högteknologiska jobben inte kommer och ersätterdem somkonkurreras ut

Edling upprepadedet nödvändigai att moderniseraproduktionen, och att detta inte är något helt nytt. Alla som har jobb i dag löper risk att förlora det de inte

om deltar i en ständig läropr0cess. Men sysselsättningspolitikpå europeisk nivå kan inte bara handla om utbildning och liknande, utan måste också innebära

en utvidgning till nya marknader,menadeEdling. Han påpekadeatt Japanoch USA har utvecklats genom den processenJapan i Ostasienoch Oceanienoch USA i Latinamerika. Vi måste utnyttja de möjligheter till lägre

som nu ges arbetskrañskostnaderför viss produktion, samtidigtsomvi får nyasäljmarknader.

En vilja att bekräfta hemmahörighet i Europa

Opinionsmätningar visar överväldigande majoritet i Central- och

att en Östeuropa i dag ställer sig positiv till medlemskap i EU. För några år sedan

Baltikum något bara förekom i väderleksrapporterna. Nu är det var som politiskt högtrycksområde, och vi måste börja bry oss.

Kieli-Albin Abrahamsson. Dagens Ekos korrespondenti Warszawa, tog sig an

beskrivakulturellt klimat och nationella opinioner i länderna i Östuppgiften att och Centraleuropa. länder det blir allt viktigare för oss att lära känna. Abrahamssonbegränsadesig till att tala om de s k Visegrad-länderna Polen,

- Ungern, Tjeckien och Slovakien som hanmenadesig kännabäst.

l Polen visar mätningar i dag att ungefär 72 procent av befolkningen ställer sig bakomett medlemskapi EU. Man ska då veta,sadeAbrahamsson,att frågan om medlemskapi sådanaundersökningarsnarareuppfattassom: Vill ni vara en del

det demokratiska och rika Europa De endasom är uttalat emot EU i Polen av

skinnhuvudenoch högerextremister.Andelen osäkra ökar dock stadigt tycks vara och är uppei 19procent.

Varför vill då så många gå med i EU Delvis handlar det om en längtan till den rika marknaden.Men viktigare är att man vill en bekräftelsepå att man tillhör Europa, Västeuropa.Man söker ett hem, eftersom man i dag känner att man befinner sig i en gråzon.Med geografiskadefinitioner är detverkligen inte så lätt att slå fast vad är Väst- eller Östeuropa; huvudstäderna i alla de tre

som västländersomgick med i EU 1995 ligger öster om Prag.

Har nått olika långt

Vilka av Visegrad-ländernakvalificerar sig då bäst för medlemskap

Det går bra för Polen. Utvecklingen är snabb. Landet har bestämt sig for att inte fullt ut utnyttja sina lânemöjligheterhosInternationellavalutafonden, IMF, och det betalar gamla lån snabbareän detbehöver. Om inte Polenfanns, skulle det

av ha uppfunnits av IMF, har någonsagt.Maffian är inte speciellt utbredd i landet.

Tjeckien har låg arbetslöshet, ett ovanligt litet jordbruk som inte heller är subventionerat, överskott i statsbudgetenoch låg inflation. Men det är stor skillnad på premiärminister Vaclav Klaus långtgående tal om ekonomisk liberalisering närmast i thatcheristisk anda och verkligheten, menade

- - Abrahamsson.Det finns t ex fortfarandeenlönekontroll i landet.Tjeckien vill visa upp en bild av marknadsekonomisktmirakel, men den har inte riktigt täckning.

Säkerhet lockar inte

Vad ärdet med EU somlockar partier och andrapolitiska organisationeri Centraloch Östeuropa Ja, det är inte i särskilt hög grad freds- och säkerhetsaspekten, sade Abrahamsson; den hör Nato till. Diskussionerna kring EU rör sällan mänskliga rättigheter, skydd av minoriteter eller miljöfrågor.

Däremot talas det mycket om jordbruk, särskilt i Polen, där femtedel l en av arbetskraftenpå någotsättär sysselsatti jordbruket. Gårdarnaärofta mycket små. Men småskaligheteni sig är inte problemet även Tyskland har stor andel

- en småjordbruk utan ineffektiviteten. Näringen står for bara åttaprocent av landets

bruttonationalprodukt. Men det polskajordbruket är ekologiskt bra. En polsk gris lever i genomsnitt i nio månader;en gris i EU bara i tre. De polska bönderna använder bara en fjärdedel så mycket konstgödsel som sina kolleger i Nederländema. Polenär det storktätastelandet i Europa.

Polacker ogillar byråkrati

Vad kan då tänkas skrämmaöstcuropéemafrån medlemskap Enligt Kjell-Albin Abrahamssonkan överföringenavnationell suveränitettill gemensammaorgan bli en stötesten.De forna kommunistländemai östhar för inte länge sedanfrigjort sig från Moskvas överhöghet i Sloveniens och Slovakiens fall dessutom från

- Belgrads respektive Prags och en oro för att nu i stället behöva lyda Bryssel

är inte långsökt.

Detaljreglering och byråkrati är något som kan irritera dagens polacker. Den samladepolska EU-delegationenär exempelvis bara hälften så Sveriges

stor som jordbruksdelegation i unionen. Här kanman väntaen tuff match mellan Polenoch EU i framtida medlemskapsiörhandlingar,menadeAbrahamsson.

Det finns också en viss rädsla för att ett medlemskap ska leda till

en amerikanisering av kulturen. Frankrike, somi dag for en ganskaensamkamp i EU mot USA:s kulturella dominans, kommer att stöd från ländernai Öst- och Centraleuropai dennafråga, trodde Abrahamsson.

Känslomässigt betonade frågor finns i alla Visegrad-länderna. Ett exempel är tjeckemas oro för att tyskar åter ska kunna möjlighet att köpa land i Sudetlandet.Generelltfinns ocksåen rädsla för att bli behandladsomett B-lag

men man är inte särskilt rädd for att bli ett B-lag.

Växlande allianser

Om de fyra Visegrad-ländema blir medlemmar kommer naturligtvis EU att förändras. Vissa slaviska drag kommer att bli tydligare, ävenom det är svårt att sägaprecis vilka.

I vissa frågor kommer dessaländeratt gede sydeuropeiskamedlemsländernasitt stöd, i andra kommer manatt ställa sig bakom nord. Det senareblir Förmodligen fallet närdet gäller viljan till lagarbeteoch till att genomförafattadebeslut. trodde Kjell-Albin Abrahamsson.De nya medlemmarnakommer att slåss för minskad statlig inblandning i samhälletoch mindre byråkrati.

Kulturell låsning i väst

Visegrad-ländemahar, menadeAbrahamsson,två huvudproblematt lösa innan de kan bli accepteradeav EU. Sverige,Österrikeoch Finland hade bara ett dem,

av ett tekniskt: att anpassalagar och regler till EU:s gemensammabestämmelser.

Polen och de andra måste däremot vänta på att en kulturell ridå går upp, att en låsning överbryggas: instinktivt tycker vi att dessaländer inte hör till ossi EU.

Det finns ett ovedersägligt kulturellt avstånd mellan de slaviska folken och Västeuropa även om långt ifrån alla kandidatländer bebosav slaver. Järnridån och kommunismen sågsav endel som enbekräftelsepåatt slavernainte hörde hit. Vi tappadehelt enkelt intressetför östländerna, sadeAbrahamsson.

Det många lager att arbeta slig igenom innan väst ser öst som en del av Europa. Här har väst ett större arbeteframför sig än öst, mentalt, kulturellt och psykologiskt.

Kjell-Albin Abrahamsson avslutade sin framställning med att ta upp Rudyard Kiplings berömdaversÖstär öst och väst är väst,och aldrig mätasde två. Oftast citeras bara just dessaord, men i dag finns det anledning att läsa hela dikten, menadeAbrahamsson inklusive den löftesrika avslutningen:

Men finns äs och finns väst, gräns, ras, blod där tappra män stå mot varann med hjärtat fullt av mod.

ANDRA TALARE OCH EFTERFÖLJANDE DEBATT

Varför inte vänta

Raymond Larssonfrån StudieförbundetVuxenskolan menade,tvärtemot mångas uppfattning, att det är angelägetatt EU nu ägnar sig mer att fördjupa sitt samarbeteän att försöka utvidga unionen ytterligare. Han hänvisadetill att den demokratiska infrastrukturen serväldigt olika ut i olika delar av Europa, och att det civila samhället,somskapar demokratisk legitimitet, serolika ut.

Kjell-Albin Abrahamssonhöll medom att det finns en konflikt mellan utvidgning och fördjupning i EU, men han ville samtidigt poängtera att EU bara kan expanderaösterut om det ska expandera.Abrahamssonmenadeatt EUzsframtid ligger i dess beredvillighet att öppna sig öster. Han efterlyste en större nyfikenhet på öst och menade att folkrörelsema kan göra en insats i det sammanhanget.

Birgit Friggebo, ledamot i EU 96-kommittén, undrade om det verkligen är realistiskt att vara så optimistisk om östutvidgningen som Kjell-Albin Abrahamsson tycktes vara; finns ingen risk för veto från EU-länder Kommer folken i öst verkligen att stödja inträdet Bulgariens ambassadör i Sverige, Antoinette Primatarova, påpekadeatt det kan bli problem om Visegrad-ländema går med i EU utan att samtidigt Rumänien, Bulgarien, Slovenien och de baltiska staternagördet. Ocksåandrayttryckte skepsistill att skyndapå med utvidgningen.

Visegrad-Iänderna inte problematiska

Åtminstone polackernavill understrykaatt problemen med deras EU-inträde inte är så stora som de framställs i väst, enligt Kjell-Albin Abrahamsson.Visegrad-

ländernakommer översti EU-undersökningarom vilka länder folk här vill se som medlemmar i unionen. De verkliga problemen börjar med Baltikum och Balkanstatema.

Angåendeden sydeuropeiskabromsen tyckte ävenKjell-Albin Abrahamssonatt en sådan existerar, och att den dessutom kommer att bli mer och mer uttalad. Kanske kommer påsikt ländersomGrekland och Spanienatt kräva annati utbyte för att accepteraenutvidgning. Han medgavatt det kan finnas skäl for att bromsa. Men i det psyko-politiska klimat sområdernu ärdet svårt:om utvidgningen lades i malpåseskulle människornai östta detsom enbekräftelsepåatt Europaärdelat en gång för alla.

Energisk småföretagsamhet

SAF:s representant Christian Bratt ville veta hur det står till med småföretagsamheteni kandidatländema. Helena Nilsson, ledamot i EU 96kommittén, ställde sig frågande inför östeuropéemasoro för att ett EUmedlemskap skulle amerikanisera kulturen.

Kjell-Albin Abrahamssonkunde berättaom en entreprenörsandai Polen som är imponerande, nästan asiatisk. Nyöppnade restaurangerskriver stolt på sina skyltfönster att de aldrig stängerså länge de har gäster. Samtidigt förekommer överdriñer: i Warszawahar T0p-less Car Wash nyligen öppnat,vilket kanske inte är precis vad polackernabehövermestjust nu. Svenskaföretagarehävdarsig väl i Polen. Sverige ligger på nionde plats i tabellen över investeringar från utlandet.

Att EU-medlemskap skulle innebäraen amerikanisering av kulturen är delvis en orättvis anklagelse,tyckte Abrahamsson.Men delvis är denett uttryck för en rak konflikt mellan väst-anhängamaoch slavoñlema i den slaviska tankevärlden, menade han. Man uppfattar det som att EU lagt sig lite platt för t ex den amerikanskafilmindustrin. En film somForrest Gump med sitt tema att livet är

kartong chokladpraliner imponerar inte på människorna i Östeuropa. som en

EU:s säkerhetspolitiska plus väger tungt

Vi enastående situation efter Sovjetunionens fall. Vi har i dag

har en möjlighet att bygga ett nytt Europa som ger chanser till säkerhet, frihet och demokrati för alla européer. Så inledde Sverker Åström, tidigare kabinettsekreterare och nestor i svensk utrikespolitik, sitt anförande om de säkerhetspolitiska relationerna mellan EU och kandidatländerna.

I och med inträdet i EU är Sverige för första gången i sin historia med i en organisation programmatiskt söker gemensammaståndpunkteri utrikes- och

som säkerhetspolitiskafrågor.

En viktig grund i EU-samarbetetär att binda främst Tyskland till en fredlig utveckling, och Tyskland bejakar denna målsättning. Medlen för att uppnå

först ekonomiska. De säkerhetspolitiskaaspekterna samarbetet fredsmålet var växte fram först såsmåningom. EU som fredsprojekt har koncentreratsinåt; gällt

medlemmarna.Därför har organisationen stått så handfallen inför yttre de egna

den i det forna Jugoslavien,menadeSverker Åström. konflikter, som

Med Maastrichtfördraget gjorde EU sina första konstitutionella nedslag i säkerhetspolitiken: unionens andra pelare är den gemensammautrikes- och säkerhetspolitiken,förkortad GUSP. Men denär enmellanstatligkonstruktion. Alla beslut fattasi enhällighet. De frågor somvarit dagordningenhittills är svenska utrikespolitiska paradfrågor, enligt Åström.

Gemensamt försvar osannolikt

EU:s gemensammautrikes- och säkerhetspolitik är ett av de ämnensom står i centrum under regeringskonferensen 1996. l Maastriehtfördragets kapitel om GUSPstår i artikel J4 att den gemensammautrikes-och säkerhetspolitikenskall omfatta alla frågor berörunionens säkerhet,inbegripetutformningen på lång

som sikt försvarspolitik, som med tiden skulle kunna leda till ett

av en gemensam gemensamtförsvar. Varje stegi dennariktning förutsätterenhällighet.

SverkerÅström trodde inte att någondramatiskändring i fördragetsformuleringar blir aktuell. Man kommer atthanterafrågornapragmatiskt och städa i artiklarna. Det är helt uteslutet att EU redangenomregeringskonferensenblir någon form

försvarsunion. De rena försvarsaspektematonas nu ner alltmer, och i stället av lyfter fram de k Petersberg-uppgifterna fredsbevarandeinsatser,humanitär

man s hjälp dyl menadeÅström. Man kan lugnt räkna med att bådeSverige och

o - Finland kan fortsätta sin militära alliansfrihet efter regeringskonferensen.

Trots att en långsam och tveksam utveckling är att vänta inom GUSP, ville Åström ändå poängtera att EU redan har en viktig säkerhetspolitisk funktion

det ständiga samrådet mellan medlemsländerna och genom att det genom ömsesidiga beroendet, utbytet och solidariteten ökar. Ett krig mot ett av medlemsländerna skulle med nödvändighet bli en angelägenhet for alla medlemsländer.Det skulle omedelbartföranleda överläggningar.

Öst söker ny sfär

Detta säkerhetspolitiska plus har rimligen en avskräckandeeffekt och är ett huvudskäl för länderna i Öst- och Centraleuropa söka medlemskap i EU, att menadeSverkerÅström. Han troddeatt kandidatländemai gång för alla vill öst en markeraatt de ärplaceradeutanför Rysslandsintressesfár,även om de inte längre är rädda för ett direkt ryskt anfall.

Nätverket av samarbeten mellan olika västliga strukturer och de forna kommunistländema i östra Europablir allt tätare:Nato-samarbetetPFP, NACC, Europaavtal medEU, deltagandei EU:s allmänna rådm m. Åström sadesig med intressehanoterat att Rysslandstillatigande verkar utvidgning EU accepteraen av österut.Kanske tycker deryska ledarnaatt ettutvidgat EU ärbättreän ett ensidigt tyskt inflytande i omrâdet,resoneradeÅström. Eller tänker de sigatt medlemskap i EU paradoxalt nog skulle stärka banden med de central- och östeuropeiska länderna,bl a via det växandeekonomiska samarbetetmellan EU och Ryssland. Dessutomfinns en rysk önskanom egetnärmandetill EU på sikt.

När det gäller en utvidgning av Nato är målen däremot abstraktai dag, sade mer Åström. Han menadeatt det är tekniskt och politiskt komplicerat att integrera Central- och Östeuropa i Nato. De militära strukturerna i dessa länder är fortfarande kvar i ett gammalt tänkande mersåän inom andrasamhällssektorer. - Samtidigt vill Ryssland betonaatt väst inte får underskattarisken för splittring i det ryska systemetomNato utvidgas. Vore dettavärtpriset för väst undrar man i Moskva.

Nato-integration kommer därför att ta längre tid änEU-integration. Pâsikt kanske bara två-tre länder i Central- och Osteuropakommer att bli medlemmar i Nato, trodde Åström.

Möjliga intressekonflikter med Sverige

Vilka är då Sveriges intressen Först på listan står konsolidering den en av demokratiskaoch ekonomiskautvecklingen i Baltikum, sadeÅström. Men Sverige stödjer förstås hela Öst- och Centraleuropasnärmandetill EU.

Effekten av att EU:s medlemsländermåste lösa sina konflikter på fredlig väg sprider sig redan till kandidatländema. Det krävs ett ansvarsfullt och lugnt uppträdande,disciplin, från dessaländer annarskommer de inte in i EU. -

Men en anslutning av de central- och östeuropeiskaländerna till EU kan också innebära problem för svensk del, enligt Åström: de här länderna kommer säkert att vilja gå längreän Sverige i säkerhetspolitiskafrågor. Det är troligt att somliga av dem t ex vill se att VEU integreras i EU. Dessutom blir institutionell en konsekvensnaturligtvis att Sverigesrelativa inflytande minskar.

Fyra huvudpunkter

Avslutningsvis ville Sverker Åström påpekaatt mycket lite det han tagit av upp under sitt anförandestårpå regeringskonferensensdagordning.Han sammanfattade

sina synpunktersålunda: l

Kandidatländema påverkas redan i dag av den solidaritet och det säkerhetspolitiskaplus som finns i EU.

Regeringskonferensen kommer inte att skapa en renodlad försvarsunion. - Enhällighet kommer att gälla. Möjligen får seen starkarekoppling mellan EU och VEU, men i såfall för de s k Petersberg-uppgifterna.

Rysslandreseringa hinder för enutvidgning av EU österut,mendäremotför en - Nato-utvidgning.

Det ligger i Sveriges intresseatt länderna i Öst- och Centraleuropa, särskilt - Baltikum. närmarsig EU. Samtidigt ärdet troligt att en utvidgning öst leder till att fler medlemsländergår på en annansäkerhetspolitisk linje än Sverige.

ANDRA TALARE OCH EFTERFÖLJANDE DEBATT

Enada säkerhetspolitisk lösning

Maud Frölich från SverigesFredsråd hon påpekade dock att hon talade som privatperson lanserade i sitt föranmälda anförande ett nytt, alleuropeiskt säkerhetssystem:Enada, EuropeanNorth Atlantic Defence Association. Detta skulle födas ur en sammanslagningav VEU och OSSE Organisationen för säkerhetoch samarbetei Europa.

Frölich gav följande bakgrund: OSSE har fördelen av att innefatta hela Europa, inklusive de central- och östeuropeiskaländerna.Nackdelen är dessoeftergivliga krav konsensus.EU skulle kunna skapaett effektivare säkerhetspolitisktsystem,

det dröjer innan hela Central- och Östeuropaär med där. En utvidgning av men Nato är inte heller realistisk inom överskådlig tid. Av dessa skäl behövs en nyordning.

Enada skulle vara knutettill OSSE och utföra OSSE:sfredsbevarandeåtgärder, sadeFrölich. Systemet skulle förhindra skapandetav en ny europeisk försvarssupermakt,sommångaär rädda för i dag. Nato är i det avseendetför belastatav att ha tyngdpunkten på militärt samarbete,vilket skrämmer.

GUSP-samarbete kan frigöra pengar

Också Karin Eliasson från Svenskafreds- och skiljedomsföreningen trodde att förutsättningarnanu finns för en alleuropeisk säkerhetsstruktur.Frågan är dock, menade hon, om den politiska viljan finns. Enligt Eliasson är det viktigt att östutvidgningen inte begränsastill bara någrafå länder.

Samtidigt förespråkade Svenska freds-representantenett stärkt samarbeteinom

utrikes- och säkerhetspolitik, GUSP. Detta samarbetemåste EU:s gemensamma inkludera ekonomiskt och politiskt stöd till östs integrationsprocess.Är EUländema beredda att betala vad östutvidgningen kostar Ett närmare GUSPsamarbete skulle kunna frigöra pengar ur de 15 medlemsländernas försvarsbudgetar,sammanlagt 1.200miljarder kronor, sadeEliasson.

Med eller utan tänder

SverkerÅström ställde sig i kommentar positiv till Maud Frölichs förslag

en om Enada. Men i vilket skedeskaman ge en säkerhetsgemenskaptänder frågade han sig. I varje säkerhetssamarbetekommer man såsmåningom till frågan: när är medlemsländernabereddaatt delta i ett gemensamtFörsvar. att uppge sin militära neutralitet

Den ungerskeSverigeambassadörenLaszlo Deseötog upp fråganom en eventuell samordning mellan Europasalla samarbetsstrukturer.Det är fel att vara rädd for bokstavssörjan, menadehan.Europasländerärolika, och mångfaldär en fördel. Apropå östs strävanmot EU-medlemskapbekräftadeDeseöSverkerÅströms bild att kandidatländemavill demonstrerasin självklaraplats Europa,i men samtidigt finns ett praktiskt skäl: stora investeringargörs i Ungern i dag, inte minst från utlandet, och dessainvesterarevill känna säkerhet.

Deseöspolska kollega Barbara Tuge-Erecinskaförklarade att hennes land inte prioriterar Nato-medlemskap före EU-medlemskap, vilket många i Sverige tror. Båda prioriteras lika högt. Hon menade vidare att det är viktigt att alla förhandlingar om medlemskapmed kandidatländemaskerparallellt.

Skamlig oförmåga i ex-Jugoslavien

Ytterligare frågor ställdes om huruvida Sverigesminskade relativa tyngd vid en östutvidgning kan vägasupp av ett samordnatnordiskt agerandeoch om hur USA säkerhetspolitisktserpå östutvidgningen.

Sverker Åström menadeatt det ännu är svårt att veta vilket uttryck det nordiska samarbetet kan ta sig inom EU:s ram. Men viktigare än formell tyngd i ministerrådet är kvaliteten de förslag man lägger och på det arbeteman utför, betonadehan. Vad gäller USA ansågÅström att amerikanernastotala intresse för Europaäri sjunkande,vilket inteärbra: vi bör motverka detta. Vissa europeiska Nato-medlemmarseröstutvidgningensom ett sätt att behålla USA:s intresse.

Krisen i f d Jugoslavienvar naturligtvis också uppeunder debatten.EU:s stolta deklarationer under krisens inledningsfas 1991-92 har fallit platt till marken, konstateradeSverkerÅström. Det är skamligt och skandalöst att EU inte lyckats göra något Jugoslavien. Han tyckte dock inte att man skulle underskatta den politiska vikten av att EU ändå hållit en gemensamfront i konflikten.

Mats Odell, ledamot i EU96-k0mmittén, frågadeom VEU:s framtida roll. Sverker Åström troddeatt organisationenkommeratt bli kvar, ochatt dessroll kanskekan utvecklas ytterligare något. Men att ha som mål att kräva VEU-medlemskap av EU-medlemmar tror jag inte på. Enligt Åström tror inte heller någon i dag att VEU:s skrivningar om förpliktelser om ömsesidigt försvar kan sättasi verket.

Jordbruket utvidgningens stora stötesten

Vad beror integration på Enligt en skola är den spontan: folk umgås

mer och mer över gränserna och företag investerar i ökande grad i olika länder. Efter ett tag bekräftar politikerna utvecklingen sluta

genom att samarbetsavtal av olika slag. En annan skola att det först krävs

menar politiska avtal som banar vägen sedan kan integrationen komma i gång.

- Integrationen i EU av de central- och östeuropeiska länderna går fram längs båda dessa linjer, sade Carl B Hamilton i sitt föredrag om utvidgningens konsekvenser for EU:s nuvarande medlemsländer.

De potentiella medlemsländerna i öst deltar redan i ett antal internationella politiska och ekonomiska organisationer Europarådet, Internationella

valutafonden, Europeiska utvecklingsbanken. OSSE m m. Det ger ett visst försprång i integrationen,menadeHamilton, chef för Östekonomiskainstitutet på handelshögskolani Stockholm. Samtidigt påpekadehanatt flera av länderna har svårtatt fylla sina internationellaåtagandenmed innehåll. Det gäller till

att se att så sker innan det blir aktuellt med EU-medlemskap.

Europaavtal med baksida

Omedelbart efter murens fall började väst sluta olika slags avtal med öst. De viktigaste i dag är Europaavtalen, EU:s associationsavtal med politisk

en dimension: de är kopplade till utfástelser framtida medlemskap vissa

om villkor. Till stor del handlar naturligtvis Europaavtalen om handel. l korthet innebär de att frihandel ska råda för industrivaror inom tio år efter det de

att undertecknats.Denna frihandel sprider sig också mellan de länder i Central- och Östeuropa

som slutit Europaavtal med EU, sade Hamilton. En baksida av det, menade han, är att dessa länder i viss

mån handelspolitiskt kan kommma att skydda sig mer mot länder utanför det område avtalen berör.

som

Nackdelarna i Europaavtalenär enligt Hamilton två: dels att jordbruk inte ingår, dels att EU har en möjlighet att på rätt lösagrunder slå till med handelspolitiska skyddsåtgärder. Det senareskaparen viss osäkerhet hos dem i de central- och östeuropeiskaländernasomtillverkar handelsmässigtkänsliga produkter, stål

t ex och tekovaror.

Jordbruket sorgebarn

Ändå är integrationen relativt oproblematisk

när det gäller industrivaror, tyckte Hamilton. Sorgebarnet är jordbruket. Thor Gylfason menade tidigare att jordbrukets omfattning i de potentiella EU-ländema i östöverdrivs. Hamilton höll inte riktigt medom det. I enberäkning gjord fore densenasteutvidgningen alltså med tolv EU-länder kom man fram till att med nio nya medlemsländeri Centraloch ÖsteuropaSlovenien

var inte med i beräkningen skulle jordbruksarealenöka med 38 procent och antalet sysselsattai jordbruket

med 112 procent.

Visserligen bidrar inte östjordbruket så mycket till BNP. där har Gylfason rätt, mendessomfattning innebär ändåatt det skulle bli fråga ett stortåtagande för

EU vid en utvidgnig. Framför allt gäller detPolenoch Rumänien,där en fjärdedel av arbetskraftenpå någotsätt är sysselsatti jordbruket. Klarar man att integrera Polensjordbruk i EU, klarar man de andra ländernasockså, sadeHamilton.

Dyrt avstå från reform

Om man tänker sig att EU:s gemensammajordbrukspolitik helt enkelt utsträcktes till de central- och östeuropeiskaländerna,utanreform, vad skulle då hända Den direkta följden för EU:s gemensammabudget skulle bli att jordbruksdelen växte med 93 procent.I övrigt resoneradeCarl B Hamilton på ungefärföljande vis:

Prisernapåjordbruksprodukter skullehållas ennivå över världsmarknadensoch över det böndernai öst får i dag. Det skulle leda till att konsumenternai de

som

EU-ländema i Öst- och Centraleuropafinge betalamer för sina livsmedel, nya vilket i sin tur skulle försämradlevnadsstandard.Krav påkompensationskulle

ge ställas från t pensionärerna.Den nationella medfinansiering som oftast krävs

för jordbruksbidragen skulle också kunna leda till ökade statliga inom ramen utgifter, med den risk det innebär för växandebudgetunderskott.

Bönderna, vinnarna, skulle troligen vilja öka sin produktion, eftersom det vore lönsamt för dem. Exportöverskotten skulle därmed bli större. EU-bönder får subventionerför att exportera,vilket ofta innebärdumpning på världsmarknaden:

skulle kunna komma i konflikt med den internationella man Gattöverenskommelsenom friare handel medjordbruksvaror.

Det är inte säkertatt allt dettaskulle inträffa om ingentinggörs föreen utvidgning. Men enligt Carl B Hamilton måstemanfölja konsekvensernai flera led på det här sättet för att förstå vilka problem som kan uppstå.

Följ MacSharry och Gatt

En jordbruksreforrn är såledesnödvändig, menade Hamilton. Vad ska man då göra Det finns ett par dåliga varianter. En vore att integrerakandidatländemapå alla områden utomjordbruk. Det skulle bli svårt att kontrollera varutlödet över gränserna,och denya EU-ländemaskulle bli andraklassensmedlemmar. Enannan dålig lösning vore att man behåller den gemensammajordbrukspolitikens regler,

att böndernaförbjuds produceramer. Det voreatt återskapaplanekonomin. men

I stället bör man,enligt Hamilton:

minska prisernaijordbrukspolitiken prisläget i Central- och Östeuropa, - ner mot och samtidigt fortsättaatt avreglerai enlighetmed den ks MacSharry-planenoch GattsUruguayrunda,

låta de delar avjordbrukspolitiken somärlika mycket miljöpolitik, socialpolitik eller regionalpolitik återföras till EU-ländemas egna budgetar. Nationella prioriteringar skulle här få slå igenom.

Kriterier för regionalstöd kan ändras

Den andrastorautgiñsposteni EU:sbudgetärde k strukturfondema,s somfrämst används till regionalstöd. Denna post skulle öka med 90 procent om EU

utvidgadesutan reform. Om inte bidragen minskar inom dagens EU både via

strukturfondernaoch viajordbrukspolitiken kommer medlcmsavgifternaatt höjas vid en utvidgning, menadeHamilton. Det finns ett starkt motståndfrån Sydeuropa mot minskade bidrag. Kanske också från norra Sverige och Finland.

Enligt Carl B Hamilton måste dagens iattigdomskriterium för att få strukturfondspengartas bort. l stället bör man utgå från produktiønspolemiaen i olika regioner när bidrag ska betalas ut. Det betyder att regioner med hög arbetslöshet bör kunna en stor del av strukturstödet. Med det kriteriet skulle kostnaderna relativt sett hli lägre: arbetslösheteni Central- och Östeuropa är generellt inte högreän i dagensEU. Någon radikal förändring av reglerna skulle det inte bli, eftersom arbetslöshet redan i dag är ett av kriterierna i strukturfonderna.

Närmaste grannländcrna vinner på utvidgning

Vilka blir då de ekonomiska konsekvensernaför Sverige av att EU utvidgas österut l allmänhet har de länder som ligger närmast mest att vinna på en utvidgning, ansågHamilton t ex Sverige, Finland, Tyskland och Österrike. Detta såväl utifrån säkerhetspolitiska som ekonomiska aspekter. Länder handlar i allmänhet mest med sina närmastegrannar.

Svenska konsumenteroch företag skulle tillgång till en större meny av varor och tjänster. Ibland tränger en sådanökning ut något annat,men i det här fallet skulle sannolikt snarareproduktion i andradelar av världen trängas ut från den svenska marknaden t ex tekoproduktion i Sydostasien, sade Hamilton. Beräkningar visar att bara ökningen tillväxten i Östeuropaskapatmellan 2.000

av och 3.000 nyajobb i Sverige under 1995p g a den ökade efterfrågan på svenska produkter i dessaländer.

Politikernas dilemma

Carl B Hamilton avslutadesitt framförande med en reflexion kring hur svårt det är för politiker att varaför något och samtidigt kunna uttala sig kritiskt om det: alla ärenigaomatt manmåsteutvidga EU österut,meningen vågar tala Öppetom problemen, eftersom det skulle kunna tolkas som en vacklan. Detta är ett stort dilemma. Man kan inte riva av problemen med utvidgningen till Central- och Östeuropa sista kvällen i en förhandling.

ANDRA TALARE

Mindre kritisk syn på jordbrukspolitiken

Den rätt negativa bilden av EU:s jordbrukspolitik nyanseradesav Hans Jonsson, ordförande i Lantbrukarnas riksförbund LRF. Jonsson slog dock först fast att ävenböndernai Sverige står bakom den starka politiska viljan för en utvidgning, ävenom de finns ett antal frågetecken.Vi har ett ansvarför att östraEuropa blir stabilt, annarsdestabiliserarvi osssjälva.

Men, sadeJonsson,det irriterar mig att manframställer det somom fixar den gemensammajordbrukspolitiken, fixar utvidgningen till Östeuropa. Så enkelt är det inte. En utvidgning kommer att kosta mycket, både politiskt och ekonomiskt.

Ett sammanhållande kitt

Hans Jonsson ansågatt EU:s gemensammajordbrukspolitik visserligen skulle ha mycket att vinna på en avbyråkratiseringoch ökadenkelhet. Men han menadeatt detockså finns ett värdeijordbrukspolitikens kontinuitet. Denär en viktig del av det kitt som håller sammanEU, särskilt många andra håll i unionen. LRFordföranden ville också peka påatt priset för detta sammanhållandekitt inte är så högt som det ofta framhålls. Den del i EU:s budget som går till jordbruket motsvarar 0,64 procent av medlemsländernas samlade BNP. Med 25 medlemsländer blir andelenkanskeen procent.

Jonsson ville varna politikerna för att ut och säga till bönderna i EU att utvidgningen måste ske till priset av de får kraftigt sänkta inkomster. Det skulle bli kontraproduktivt. Bönderna skulle reagerakraftigt, och utvidgningen skulle vi bara kunna glömma.

Oro för lång väntan i EU:s väntrum

Den förestående EU-utvidgningen handlar om den slutgiltiga europeiska integrationen. Det sadePolensambassadör Sverige,i Barbara Tuge-Erecinska, i sitt anförande.

Såväl alla politiska krafter sombefolkningen i Polen står bakom måletatt gå med i EU, sade Tuge-Erecinska. Det gäller i stor utsträckning även de övriga kandidatländernai Öst-

och Centraleuropa.Fred, stabilitet och säkerhet ses som de huvudskaliga målen med medlemskapet.

Tuge-Erecinska radade upp idel positiva möjligheter för de öst- och centraleuropeiskakandidatländernavid Eli-medlemskap:

Att moderniseraekonomin. -

Att få in miljökunnande och ges störremöjligheter att skyddamiljön. -

Att skapa villkor för ett modernt välfárdssamhälle. -

Att skapafler jobb, vilket skulle kunna höja konsumtionen till EU-nivå. -

Flera viktiga steg har tagits mot en EU-anpassningi kandidatländerna.Vad oroar ossfor är inte att vi ska problem med integrationen,utan att det ska bli en lång väntani EU:s väntrum.

Den polska ambassadörenansågatt detär nyttigt och bra att de potentiella EUländernasamarbetarinfor medlemskapsförhandlingarna,ävenom ländernaärolika och har valt olika politiska och ekonomiska lösningar.

Tidtabell skulle disciplinera

En fast tidtabell för inträdet vore ett sätt att disciplinera ekonomi och politik i kandidatländerna någonting att hänvisa till vid svåra beslut, tyckte Tuge-

- Erecinska.Ensådanvore ocksåengaranti for att EU menarallvar och säkerhet

en för investerare. Det löfte Malta och Cypern har fått, att förhandlingar om medlemskap ska inledas senastsex månader efter det att regeringskonferensen avslutats. bör gälla ävenCentral- och Östeuropa,sadeambassadören.

Tidtabellema bör dock skräddarsysfor varje land, enligt Tuge-Erecinska,som för Polens del såg framför sig medlemskapsforhandlingart o m 1998 och inträde i EU år 2000 med vissa övergângsperioder.

Omvänd hotbild

Hon menade att det är viktigt att varje område i integrationsprocessen

noga utvärderas,eftersomalla vet att östutvidgningen blir dyr, ingenvet precis hur

men mycket den kommeratt kosta.När det gäller jordbruket påpekadeTuge-Erecinska att från polskt perspektiv är hotbilden omvänd: utanför EU måste polska bönder utan statliga subventioner konkurrera med starkt subventioneradeEU-produkter.

Ändå serkandidatländernai öst EU framför allt ett viktigt europeiskt projekt,

som och inte som en mjölkko, vilket många i väst tycks tro, sadeTuge-Erecinska.

Muren skiljer inte längre öst och väst, men upplever ibland att den finns kvar.

Trots expertensmångdubbling de senasteåren är de öst- och centraleuropeiska ländernashandelsbalansmot EU fortfarande negativ, och det kommer att fortsätta så, sadeambassadören.Våra ländersinträde blir gynnsamt för EU. De största anpassningskostnademaska bära själva.

EFTERFÖLJANDE DEBATT

Historiens dom kan bli hård

Vi måstenuta chansenatt utraderaskillnadernamellanöst och väst. sadeGöran Lennmarker, ledamot EUi 96-kommittén, i ett inlägg. Annars blir historiens dom hård. Lennmarkersadeocksåatt a de svenskaerfarenheternavisar att det kan gå fortare än man tror att komma i EU om viljan finns.

Utan medborgarnas stöd ingen utveckling

EU:s utveckling har alltid gått i vågor. Just nu befinner sig unionen i en ny vågdal, menade Ingmar Karlsson från UD:s idé- och analysgrupp. Hans ämne var den politiska miljön och de politiska förutsättningarna inför regeringskonferensen.

EGEU har i första hand varit ett projekt för västraEuropa.Nu, med utvidgningen österuti princip beslutad,stårman infor en stor utmaning. En förutsättning för att nå framgångäremellertid att ha folkligt stöd. Efter entid avekonomisk kris växer nu folkens missnöje och misstromot politiska ledarei allmänhet det är inte bara

i SverigesomEU-skepsisen utbredd,påpekadeIngmar Karlsson. Europa saknarär ett nödvändigt momentum, en drivande kraft, från sina medborgare.

l och med den inre marknadens fullbordande och Maastrichtfordraget har det teknokratiska konceptet i EU:s utveckling nått vägsände,menadeKarlsson. EU möter ännuinte tidens utmaningar ett trovärdigt sätt.Europapolitiken är inget övergripande mål i sig, utan styrs alltför uppenbartav nationella intressen. En gemensameuropeiskvalutasessomett hot mot de nationella identitetema. För att bekämpa arbetslöshetenfinns bara nationella strategier och inte den europeiska krisövervinningsstrategi somskulle kunna ge EU ökad legitimitet.

Européernahar förvirrats avkrav att varafor eller emot ett Europa de inte

som kunnat definiera.

Samling mot yttre hot farligt

EU är byggt på kompromisser mellan nationella intressen, och samarbetetblir därför ett sökandeefter en minsta gemensammanämnare, få kan

som personer identifiera sig med. historien harl Europa samlats för att kämpa mot yttre hot, mennär faran avvärjts harvar och engått hem till sig. Man harenatsmotnågot, men sällanför något.Det finns en uppenbarfara i dag, menadeKarlsson,att

man åter söker ett samlandeyttre hot somi realiteten inte finns, t islam.

Eller kan nationalismenblossaupp på nytt. Nationalstaten och regionen ställs nu mot Europaintegrationen. EU blir en avfallstipp for allehanda obehag som nedskärningar, regleringsiver eller förlust av regional identitet. EU:s bristande trovärdighet hänger också samman med krångliga ord och ett komplicerat regelverk. När inteensexperterkan förklara dengemensammajordbrukspolitiken, hur ska då mannenoch kvinnan på den europeiskagatanförstå reglerna

Häri ligger regeringskonferensensviktigaste uppgift, ansågIngmar Karlsson: de styrandehar inte de styrdasgodkärmande.Bristen på legitimitet kommer mer och mer att dominera debatten.

Gemensam identitet saknas

Kärnan i det demokratiskaunderskottetär avsaknadenav en gemensameuropeisk identitet, menadeKarlsson. Folkomröstningama i Danmark, Frankrike, Schweiz,

Sverige och Norge visar hur svårt det är for den i stort sett eniga politiska eliten att få med sig folket i sitt Europa-projekt.

Nationella intressenär lättare att definiera än europeiskaoch kommer därför att dominera för överskådlig framtid. Nationsgränser och statsgränserkommer att fortsätta att utgöra gränser mellan olika gemenskaper. En konsumtions- och produktiønsgemenskapexisterar visserligen redan i EU, men folk värjer sig mot en kulturell gemenskapinom sammaområde.

Vad som krävs är en politisk europeisk gemenskap,en ödesgemenskap,utan att för den skull denationella identitetema försvinner, sadeKarlsson. Han talade om den dagliga folkomröstning, där i dagserdet naturligt att säga till Sverige, men där det kommer att dröja länge innan säger till Europa. För att säga till Europa i detta dagliga val måstemänniskorna kännaatt de ingår i en större intressegemenskapän den nationella, och att de har något att vinna på denna.

Det drasibland paralleller mellan EU:s utveckling och nationalstaternasframväxt. Men nationalstatema växte fram genom starka politiska ställningstaganden, betonadeKarlsson. I EU finns ingenmotsvarigettill denuppsättninggemensamma myter och symboler somnationernaförfogar över.

Det har dock gjorts försök att uppifrån ge unionen rena nationalstatsattribut: gemensamEU-flagga, EU-hymn och Europa-dag. Det görs också ansträngningar att skapa en europeisk dimension i utbildningsväsendet.Maastrichtfördragets unionsmedborgarskapärett annatexempel.Enkänslaaveuropeiskgemenskapkan emellertid inte dettasätt byggasupp uppifrån, menadeIngmar Karlsson. Den måsteväxa fram som en naturlig process.

En huvuduppgift for Europamakarna måste nu bli att utveckla ett politiskt självförtroende och en handlingsförmågasom härrör ur medborgarnasförtroende och sommotsvararEuropasroll 2000-talet.Man måstenogapröva vilka frågor somverkligen behöveren lösning på Europa-nivå, och stå emot all centralistisk klåfingrighet.

EU:s chans: uppslutning kring fördragen

EU:s framtid ligger i att ett slagsförfáttningspatriotisnz inför EU växer fram. ungefär som i Tyskland, sade Karlsson. Men det kräver att medborgarna informeras öppet och brett om unionens förehavanden. Gränsöverskridande organisationeroch partier, eller partinät, behöverocksåutvecklas. Det måsteväxa fram europeisk allmänopinion. Vägentill en sådaneuropeiskförfattningsstat

en ärlång och svår, oundviklig, ansågKarlsson. Detkanskestörstahindret ligger

men i mångfaldenav språk. Utan språkgemenskap ingen europeisk diskussion.

Ett idealscenariovoreenligt Karlssonatt Europaparlamentetavnationaliseradesoch fick klassisk lagstiftningsrätt, och att ministerrådet blev till en andra kammare. Kommissionen skulle ledasav en av parlamentetutsedd regeringschef. Detta

ett skräckscenarioom det genomfördesmot nationernasintressen,men den vore europeiskaenhetenkan baraåstadkommasmed nationernaoch derassärdrag.

Den europeiska integrationen kommer inte att förverkligas som något slags naturnödvändighet, påpekadeKarlsson, utan blir bara fullbordad om tillräckligt med politisk energi satsas.Den europeiska unionens framtid vilar därför på medlemsstaternasgemensammaintressenoch inte ett europeiskt folks politiska vilja av det enkla skälet att någon sådaninte finns

Makt kan skiftas både uppåt och neråt

Nödvändigheten av ett övernationellt systemökar i takt med att nationalstaterna får svårare att klara vissa uppgifer. Men det är inte nödvändigt att skifta ut besluten uppåt, utan ansvaretkan lika gärna fördelas till den regionala nivån. Nationalstaternanaggassåledesi kanten från två håll: Europaoch regionerna.Att den Europa-integrerandeoch den decentraliserandetendensenpågår samtidigt gör att EU inte kan grunda sin utveckling på redan existerandestatsrättsliga former, menadeKarlsson. FörbundsstatersomSchweiz, USA, Indien, Kanada alla har de

egenhetersom gör att de är oanvändbarasom förebilder för den europeiska integrationen.

Europa måstealltså sin egenväg med nationalstatensombasför legitimiteten.

- För de flesta medlemsländer i EU är det svårt att tänka i federalistiska termer. Under överskådlig framtid kommer unionen att vara enofullbordad förbundsstat; lite mer än ett statsförbund, men inte heller den vingklippta torso som EUmotståndarnavill se,enligt Karlsson. EU kommer varken att bli ett nytt Förenta staternaeller ett upphöjt frihandelsområde. Den europeiskaidentiteten kan bara uppnåsmed nationernas intressen,inte mot dem.

En demokratisk europeisk union somomfattasavmedborgarnaär möjlig, mendet krävs stort tålamod menade Ingmar Karlsson. EG var under decennier en nyttogemenskap. Vi är nu bara i början vägen mot en ödes- och erfarenhetsgemenskap.

Tunn dagordning 1996

Sammanfattningsvis menade Karlsson att förutsättningarna för regeringskonferensen1996är ungefär följande:

Det är politiskt omöjligt att få igenom alla långtgåendeplaner som lagts fram. - - Förmodligen kommer inte heller några långtgåendeinstitutionella förändringar att genomföras för att förbereda för östutvidgningen.

Andra anpassningarsomkrävs inför östutvidgningen inom jordbruket, - strukturfonderna skjuts på framtiden tills de blir oundvikliga.

m m -

ANDRA TALARE OCH EFTERFÖLJANDE DEBATT

Fördragsändringar i parlamenten

Lars-Gunnar Ekegärd från Sveriges världsfederalister hadenågraförslag till hur EU:s legitimitet skulle kunna förbättras. Legitimiteten ifrågasätts till stor del eftersom samarbetetbygger avtal mellan regeringarna. Ländernas respektive parlament har inte deltagit direkt i den process där beslutsrätt flyttats till

överstatlig nivå. Möjligheten att utkräva politiskt ansvarsaknas.Om EUzsfördrag i stället utarbetadesav en folkvald församling skulle legitimiteten öka, ansåg Ekegärd. Det skulle kunna göras av Europaparlamentet,men en församling beståendeavdelaravsåvälEuropaparlamentetsomde nationella parlamentenvore ännubättre.

Ekegärd tyckte att EU borde kunna haen lagstiftandeförsamling medtre kamrar: en sommotsvarardagensEuropaparlament,en där regeringarnaär representerade och en som representerarregionerna. Med en sådan församlings godkännande skulle deverkställandeorganenkunna tillsättas. Modellen skulle öka förståelsen för det överstatliga samarbete som är nödvändigt, menade Ekegärd. Den författningspatriotism Ingmar Karlsson efterlyste skulle lättareatt växa fram.

Regional förankring

Berit Löfstedt, ledamot EUi 96-kommittén, undradehur i Sverige ska hantera det regionala inflytandet i EU. Hon menadeatt den frågan behandlas ganska valhänt här. Ska skapastörrelän, eller vad Löfstedt frågadeocksåvilken roll regionkommittén bör ha.

Ingmar Karlsson gav inte ett heltäckande svar det. Men han sade att regionkommittén kom till efter starkapåtryckningarfrån de tyska delstatemaoch hadekanskesettannorlundaut om deregionala förutsättningarnai alla olika delar av EU vägtsin. Karlsson menadevidareatt det skullevara lättareatt förankra EUidén i vissa delaravSverige bl a Skåne,Jämtlandoch Gotland om de regionala

- möjligheterna betonadesmer. I andra länder, som Tyskland och de central- och östeuropeiskaländerna,där regionernaär historiskt ochkulturellt djupt förankrade, är regionaspektenmer självklar.

Försiktig eller reslout utvidgning

Utvidgningen österut är den starkaste sporren till att nu försöka lösa EU:s legitimitetsproblem och de institutionella svårigheterna, sade Ungerns SverigeambassadörLaszlo Deseö.Det är viktigt att man inte bara nöjer sig med marginella justeringar och därför barakanta in några nya medlemmar, menade Deseö.

Ingmar Karlsson höll inte riktigt med. Han sadeatt det visserligen är viktigt att förhandlingar med alla kandidatländerinleds samtidigt,menatt turordningen i EUinträdet ändå måste avgöras av ländernas faktiska förutsättningar. Karlsson upprepadeantagandeti sitt anförandeattfråganom institutionemas anpassningtill ett störreEU inte kommeratt lösasunder regeringskonferensen,utan först när det stårklart hur månganya medlemsländerdet kan bli frågaom.

Legitimitet handlingskraft eller demokrati

Det är inte lätt att slå fast vad som krävs för att en organisation ska ansesha legitimitet. Det handlar inte baraom demokrati, utan organisationenmåsteockså visa sig handlingskraftig, menadeDagensNyheters politiske chefredaktör Hans Bergström. Är inte detta det viktigaste just nu undrade Bergström och

exemplifierade med Bosnienkriget och problemen i ekonomin. Dessautmaningar är uppgifter för elitens ledarskap de kan inte sitta ner och vänta. Ett kraftfullt

agerandeav eliten är det endasättetatt överkommaallt det som är dårskapi EU, att bli avmed däligjordbruksptulitik. att slippa styrning avsnävaintressen,menade Bergström. Och detta just för att vinna legitimitet och kunna mobilisera folk for det europeiska projektet.

Att resultat krävs for att ge legitimitet var Ingmar Karlsson helt med på. Ett kraftfullt agerande.somi östutxtidgningen,kant exverka identitetsskapande.Men Karlsson ansåg samtidigt att det linns en risk att kortsiktigt tänkande tar överhandenom det inte finns klara majoriteter bakom agerandet.

Sverker Åström sammanfattadestämningamai diskussionen.Han konstateradeatt dialektiken mellan folklig legitimitet och handlingskraft är en högst aktuell företeelse i EU. Dock innebär ett kraftfullt handlande frågornai inför 1996 en fara: att man går för långt, ochatt manefter regeringskonferenseninte finner stöd i medlemsländemas parlament. Man bör inte riskera ens ett enda nej i de kommande parlaments- och folkomröstningama. Då kan hela EU-processen gå över styr.

Säkerheten i bred mening är avgörande

- -

Hearingen om EU:s utvidgning avslutades med en paneldebatt, där panelen bestod av Daniel Tarschys, Jan Edling, Sverker Åström, Carl B Hamilton och Ingmar Karlsson. De fem talarna inledde med varsin sammanfattning av sina anföranden tidigare under seminariet. Därpå vidtog en diskussion dem emellan och med publiken, som sammanfattas här.

Ett av de första ämnensom togs upp under debatten,och som återkom ett par gånger,var Tysklands roll i EU. Carl B Hamilton menadeatt tyskarna i praktiken har vetorätt i frågan om vilka länder som ska komma med i EMU, den ekonomiskaochmonetäraunionen.Hanmenadeatt EMU-projektet kanskeärsista chansenatt integreraTyskland tillräckligt starkt i EU.

Ingmar Karlsson ansåg att det är viktigt att ta vara på dagens tyska integrationssträvanden.Den generationpolitiker somhar makten i Tyskland dagi är genuint integrationsvänlig, men vilken inställning efterfoljama kommer att ha vet vi inte. Karlsson efterlyste också en viss förståelseför tyskarnas svära roll inför östutvidgningen: de måstebalanserasitt agerandemycket noggrant,eftersom de får omvärldenskritik de gör för lite eller för mycket i Östeuropa.

oavsett om

Det bästasättetatt motverka tysk revanschismänatt setill att Polen och Tjeckien kommer med i EU, fortsatte Karlsson. Medlemskapetblir ett sätt att överbrygga de konflikter med tyska minoriteter som finns i dessaländer.

Ideologisk övertygelse om utvidgning

Daniel Tarschys slog i sitt inledningsanforandeett slag för vad han kallade successivitetsprincipen att manbör genomföra det somär möjligt att genomföra

i integrationenmed öst såfort det går att göra det. Berit Löfstedt, ledamot i EU 96-kommittén, undradeom det inte finns en fara i detta: väst kanske efter ett tag tycker att mangett ländernai öst tillräckligt ochbörjar tvivla påom det verkligen

nödvändigt att ta in dem som fullvärdiga medlemmar.Tarschys höll med om att den risken kan finnas, men menadeatt den ideologiska övertygelsen om att utvidgning är en bra sakännuär stark och måstebibehållas.

Hur undvika korruption och gränskonllikter

Finns detenrisk att korruption och fusk inom EU ökar vid enutvidgning frågade Bjöm von der Esch från Nej till EU. Han betonadeatt detta inte bara är ett ekonomiskt problem, utan även ett moraliskt.

Det bästasättetatt kommatill rättamedkorruptionen inom EU äratt avskaffa den gemensammajordbrukspolitiken, tyckte Carl B Hamilton. l-lanansågvidareatt de enskilda medlemsstaternamåstesporrasatt hushållamed EU-pengarlika väl som med sina nationella budgetmedel.

Risken med etniska och andra motsättningar kring EU:s nya yttergräns efter en utvidgning togs upp av EU 96-ledamotenMarianne Samuelsson.Ingmar Karlsson

var inne på temat och menadeatt man bör tänka dettaoch t ex inte acceptera Ungern som EU-medlem utan att samtidigt ta in Slovakien, som har stor

en ungersk minoritet.

Ungernsambassadöri Sverige,Laszlo Deseö,angavendellösning påett eventuellt problem med en EU-mur längs yttergränsen: regionalt samarbete, såväl ekonomisktsomkulturellt och militärt. Kan EU bygga god praxis här, kan

upp en man undvika en del faror.

Ryssland accepterar utvidgning

Enligt SverkerÅström har EU-medlemskapetinneburitett säkerhetspolitisktplus för Sverige. Finns det en risk att detta plus tunnas ut med ytterligare kanske tio EU-medlemmar undrade Mårten Nilsson från tidningen Från Riksdag och Departement.Åström upprepadevad han Ryssland allt döma

sagtom att av att accepterarEUzs östutvidgning. Det är i alla händelser for sent för Ryssland att reageranu. Dessutom trodde Åström inte att EU-utvidgningen är provocerande på sammasätt som enNato-utvidgning.

säkerhetspolitiken blev ett alltmer tongivande ämneunder debatten.Den polska SverigeambassadörenBarbaraTuge-Erecinskakändesig manadatt försvara hennes och andra öst- och centraleuropeiskaländers strävan att gå med i Nato. Den västliga alliansen har alltid hållit sig inom sina gränser,påpekadehon, vilket är mer än man kan sägaom Warszawapakten. Tuge-Erecinska förklarade vidare att polackernaaldrig haft enrädslaför Rysslandsomett argumentfor att vilja med i Nato. Vi upplever ofta att muren finns kvar, inte minst när väst hänvisar till ryssrädsla för Polens vilja att handla.

Säkerhet är även god ekonomi och demokrati

Säkerhetspolitikärinte baraförsvar, utanocksåt ex en god ekonomisk utveckling, sade Jan Edling. llan menadeatt det finns krafter inom EU som verkar mot utvidgningen: sydeuropeiskaintressen,bönderm m. Om dessafår bli tongivande riskerar man en utveckling med långa övergångsperioderFör kandidatländema, och det vore säkerhetspolitisktfarligt.

EU måste reformeras två stora områden för att bli moget att ta in

nya medlemmar i öst, sadeEdling: jordbruket och arbetsmarknaden.l det fallet

senare gäller det attförutse vad som kan händadär och föregripa utvecklingen. De här bådaområdenahängersamman,menadeEdling. Alla jordbruksbidrag binder upp resursersom skulle kunna användasför integrationsförberedelseroch åtgärder arbetsmarknaden.

lnte heller Daniel Tarschys ville reducera säkerhetspolitiken till pakt-frågor. Demokratins utveckling bidrar också till stabiliteten. l-lan var också enig med Laszlo Deseöom att gränsregionaltsamarbetei ömtåliga gränsområdenär en bra väg.

Miljökrav för medlemskap

Malin Olander från miljödepartementetundradeom EU inte borde ställa samma krav gott uppträdandepå miljöområdet som inom säkerhetspolitiken för att accepterakandidatländemasommedlemmar. Carl B Hamilton var tveksamtill att ställa upp sådanakrav. Han påpekadeförst att miljön har blivit bättre i öst, tack vare demokrati och marknadsekonomi. Samtidigt menade han att mycket naturligtvis återståratt göra. Men hur storakrav ska ställa Anledningen till att de har dålig miljö är att de är fattiga och har en plågsamhistoria. Ska de straffas för det

Legitimitetsproblemet och nordiska traditioner

Sista ordet i debattenfick SverkerÅström, hakade resonemangeti Ingmar

som Karlssons föredrag: ett fullständigt avgörandeproblem for EU är frånvaron av verklig folklig legitimitet. Detta är så vitalt, eñersom baraett enda nej från ett medlemsland i en folkomröstning eñer regeringskonferensenstjälper hela EUprojektet

Hur lösa legitimitetsproblemet Ja, en lösning kan inte piskas fram. Men kanske nordiska erfarenheterkan till nytta här, föreslog Åström. För att levande

vara en demokrati ska få fästeöver gränsernabehövsnätverk av kontakter alla nivåer i samhället utan konstiga överenskommelseroch statlig inblandning. I Norden

finns just sådanakopplingar mellan organisationerutan att statenhar någonviktig roll i det hela.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ettrenodlatnäringsförbud.N. 40.Älvsäkerhet.K. . Arbetsförctag En-- nyntöilighctför arbetslösa.A. 41.Allmänbehörighetför högskolestudier.U. . Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.Fi. FramtidsanpassadGotlandstrafik.K. . . lángtidsutredningenl995.Fi. 43.SambandetRedovisningBeskattningJu. . - Várdenssvaraval. 44.Akticbolagetsorganisation.Ju. Slutbetänkandc Priorileringstttredningeit,av S. 45.Grundvattenskydd.M. Muskövarvctsframtid,Fö. 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet , Obligatoriskaarbetsplatskontaktcilör arbetslösa.A. i asylprocessen.A. Pensionsråittighetcrochbodelning.Ju. 47.Tvángsmedelenligt27och28kap.RB Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samtpolislagen.Ju. Översyn skattebrottslagen.av Fi. 48,EGanpassadekörkortsregler,K. Nyakonsumentregler.Ju. 49.Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.Fi, , -Mervärdesskatt Nyatidpunkterför- 5O.Kunskapsläget kärnavfallsomrâdetl995. M. redovisningochbetalning.Fi. 51.Elförsörjningi ofred.N. ,AnalysavFörsvarsmaktensekonomi.Fö. 52.Godtrosförvärv stöldgodsav Ju, [4.Ny Elmarknad Bilagedel.N.+ 53.Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.Fö. G.KönshandelnS. 54.Fastighetsbildningengemensamuppgiftför stat - 16.Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.S. ochkommun.M. 17.Homosexuellprostitution.S. 55.Ettsamlatverksamhetsansvarför asylärenden.A. l8. Konsti offentligmiljö,Ku. 56 Förmånerochsanktioner , 19.Ettsäkraresamhälle.Fö. utgifterför administration.Fi. - 20.Utan stannarSverige.Fö. 57,Förslagomettinternationelltflygsäkerhets- 21.Staden vattenutanvatten.Fö. universiteti Norrköping-Linköping.U. 22.Radioaktivaämnenslår jordbrukut i Skane.Fö. 58.Kompetensochkunskapsutveckling yrkes- - om 23.Brist elektronikkomponenter,Fö, rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.S. 24.GasmolnlamslárUppsala.Fö. 5O,OhälsoförsäkringochSamhällsekonomi 25.Samordnadochintegreradtågtrafik olikaaspekter modeller.finansiering n Arlandabaitanochi Mälardalsregioneit.K. ochincitamentS. 26.Underhâllsbidragochbidragsförskott, 60.Kvinnofrid.DelA+B. S, Del ochA DelB. S. 61.Myndiglietsutövningvid medborgarkontor.C. 27.Regionalframtid bilagor.C.+ 62.EttrenatSkåne.M. 28.Lagenomvissainternationellasanktioner 6t .Översynavskattereglernaför stiftelserochideella - enovers UD. föreningar,Fi. 29.Civilt brukavförsvaretsresurser 64.Klimatförändringari trafikpolitiken.K. regelverken,erfarenheter,helikoptrar.Fö. 65,Näringslivetstvistlösniitg..lu. 30.AlkylatochMiljöklassning bensin.M.av 66.Polisensanvändning övervakningskamerorav vid Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju. . 32.lT ochverksamhetsförnyelseinomrättsväsendet. 67.Naturgrusskatt,m.m.Fi. Förslagtill nyasamverkansformer.Ju. lT-kommissionensarbetsprograml995-96.SB. 33.Ersättning . för ideellskadavidpersonskada.Ju, 69.Betaltjänster.Fi. 34.Kompetensför strukturomvandling.A. 70.Allmännakommunikationerför alla K. - 35.Avgifterinomhandikappomrádet.S. BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför . 36. Förmånerochsanktioner samladredovisning.en antagningtill Universitetochhögskolor.U. - Fi. 72.Svenskainsatserför internationellkatastrof-och 37.Vart dagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. ñyktinghjälp.Kartläggning.analysochförslag. 38. YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial Fö. yrkesutbildning.U. 73.Ettaktiebolagför servicetill universitetoch 39.Somerefleetions Swedishon LabourMarket högskolorm.m,U. Policy.A, 74,Lägenhetsdata.Fi, Någrautländskaforskaressyn svensk 75.Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv,A. arbetsmarknadspolitik.A. 76.Arbetetill invandrare.A.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77.RösteromEU:sregeringskonferens

- hearingmedorganisationsföreträdare,debattörer

ochforskare.UD. 78.Den svenskarymdverksarrtheten.N. 79.Vårdnad,boendeochumgänge.JU. 80.EUomregeringskonferensen1996

- institutionernasrapporter - synpunkteri övrigamedlemsländer.UD.

8 Ny rättshjâlpslagochandrabestämmelserom

rättsligtbistånd.Ju. 82.Finansieringslösningarför Göteborgs-och

Dennisöverenskommelserna.K. 83.EU-kandidater12- ländersomkanbli EU:s

nyamedlemmar.UD. 84.Kulturpolitikensinriktning.Ku.

.Kulturpolitikensinriktning i korthet.Ku.

- 85.Tjugoårskulturpolitik1974-1994.Ku. 86.Dokumentationochsocialtjänstregister.S. 87.Försäkringsrörelsei förändring Fi. 88.Denbrukademångfalden.Del l+2, Jo. 89.Svenskari EU-tjänst.Fi. 90.KärnavfallochMiljö. M.

.Ettreformeratstraffsystem.DelI-IIl. Ju. 92.EG:sarbetstidsdirektivochdesskonsekvenserför

detsvenskaregelsystemet.A. 93.Omprövning statligaåtaganden.av Fi. 94.Personalavveckling,utbildningochbeskattning.

.HälsodataregisterVárdregister.- S.

.Jordensklimatförändras.Enanalysavhotbild

ochglobalaâtgärdsstraregier.M.

.Miljöklassning Snöskotrar.av M.

1990-taletsbostadsmarknad

enförstautvärdering.N.

.SMI-llzsverksamhetsformK.

.Hållbarutvecklingi landetsfjällområden.M.

.Ett utvidgatEU möjligheterochproblem.

Sammanfattningavenhearingi augusti1995.

UD.

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Miljödepartementet YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial AlkylatochMiljöklassning bensin.[30]av

yrkesutbildning.[38] Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. [31] Allmänbehörighetför högskolestudier.[41] Grundvattenskydd.[45] Förslagomettinternationellttlygsäkerhets- Kunskapslägetkärnavfallsområdet1995.[50] universiteti Norrköping-Linköping.[57] Fastighetsbildningengemensamuppgiftför stat

w BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför ochkommun.[54] antagningtill Universitetochhögskolor.[71] EttrenatSkåne.[62] Enaktiebolagför servicetill universitetoch KärnavfallochMiljö. [90] högskolorm.m.[73] Jordensklimatförändras.Enanalys hotbildav

ochglobalaátgärdsstrategier.[96] Jordbruksdepartementet Miljöklassning Snöskotrar.

av [97] Denbrukademångfalden,Del 1+2. [88] Hållbarutvecklingilandetsfjällområden.[100]

Arbetsmarknadsdepartementet ArbetsföretagEn- nymöjlighetför arbetslösa.[2] Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7] Kompetensför strukturomvandling.[34] Somereflections SwedishLabourMarketon Policy.[39] Någrautländskaforskaressyn svensk arbetsmarknadspolitik.[39] Effektivarestyrningochrättssäkerhet i asylprocessen.[46] Ettsamlatverksamhetsansvarför asylärenden,[55] Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.[75] Arbetetill invandrare.[76] EG:sarbetstidsdirektivochdesskonsekvenserför detsvenskaregelsystemct.[92]

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö. [18] Vart dagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37]- Kulturpolitikensinriktning.[84] Kulturpolitikensinriktning i korthet.[84] Tjugoårskulturpolitik1974-1994.[85]

Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud.[1] Ny Elmarknad Bilagedel.[14]+ Elförsörjningiofred.[51] DensvenskaRymdverksamheten.[78] 1990-taletsbostadsmarknad

enförstautvärdering.[98] - Civildepartementet Regionalframtid bilagor.[27]+ Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.[68] Vârdenssväraval.

slutbetänkandePrioriteringsutredningen.av [5] Justitiedepartementet Könshandeln.[15] Pensionsrättigheterbodelning.[8]och Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16] Nyakonsumentregler.[11] Homosexuellprostitution.[17] IT ochverksamhetsfömyelseinomrättsväsendet. Underhállsbidrag bidragsförskott,och Förslagtill nyasamverkansformer.[32] Del ochDelA B. [26] Ersättningför ideellskadavid personskada.[33] Avgifterinomhandikappområdet.[35] SambandetRedovisningBeskattning.[43] Kompetensochkunskapsutveckling yrkes-- om

- Aktiebolagetsorganisation.[44] rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.[58] Tvángsmedelenligt27och28kap.RB Ohälsoförsäkringochsamhällsekonomi samtpolislagen.[47] - olikaaspekter modeller,finansiering Godtrosförvärv stöldgods[52]av ochincitament.[59] Näringslivetstvistlösning.[65] Kvinnofrid.DelA+B. [60] Polisensanvändning övervakningskamerorav vid Dokumentationochsocialtjänstregister.[86] förundersökning.[66] l-lälsodataregister- Várdregister.[95] Vårdnad,boendeochumgänge.[79] Ny rättshjälpslagochandrabestämmelserom

Kommunikationsdepartementet rättsligtbistånd.[81] Ettreformeratstraffsystem.DelI-lIl. [91] Samordnadochintegreradtågtrafik

Arlandabananochi Mälardalsregionen.[25] Utrikesdepartementet Älvsäkerhet.[40] Lagenomvissainternationellasanktioner FramtidsanpassadGotlandstrañk.[42]

enöversyn.[28] EG-anpassadekörkortsregler.[48] - RösteromEUzsregeringskonferens Klimatförändringari trafikpolitiken.[64]

hearingmedorganisationsföreträdare,debattörer Allmännakommunikationerför alla [70] - ochforskare.[77] Finansieringslösningarför Göteborgs-och EUomregeringskonferensen1996 Dennisöverenskommelserna.[82]

institutionernasrapporter SMHl:sverksamhetsform[99] -

synpunkterövrigai medlemsländer.[80] - Finansdepartementet EU-kandidater12ländersomkanbli EU:s

nyamedlemmar.[83] Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.[3]

- EttutvidgatEU möjligheter- ochproblem. Lángtidsutredningen1995.[4] Sammanfattningavenhearingi augusti1995.[101] Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.[9]

Översyn skattebrottslagen.av [10] Försvarsdepartementet MervärdesskattNyatidpunkterför

- Muskövarvetsframtid.[6] redovisningochbetalning.[12] AnalysavFörsvarsmaktensekonomi.[13] Förmånerochsanktionerensamladredovisning.[36]

- Ettsäkraresamhälle.[19] Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.[49] Utan stannarSverige.[20] Förmånerochsanktioner Staden vattenutanvatten.[21] utgifterför administration.[56]

- Radioaktivaämnenslår jordbrukut i Skåne.[22] Översyn skattereglernaav för stiftelserochideella Brist elektronikkomponenter.[23] föreningar.[63] GasmolnlamslårUppsala.[24] Naturgrusskatt,m.m.[67] Civilt brukavförsvarets Betaltjänster.[69]

resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar.[29] Lägenhetsdata.[74] Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.[53] Försäkringsrörelsei förändring [87] Svenskainsatserför internationellkatastrof-och Svenskari EU-tjänst.[89] flyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag.[72] Omprövning statligaåtaganden.av [93]

Personalavveckling,utbildningochbeskattning.[94]

FRITZES

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAx 08-205021,TELEFON08-69090 90

ISBN 91-38-20060-O

ISSN 0375-25OX