SOU 1995:80

EU om regeringskonferensen 1996 : institutionernas rapporter : synpunkter i övriga medlemsländer : en rapport från EU 96-kommittén

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

regeringskonferensen

e j

institutionernas rapporter

- i Övriga

synpunkter medlemsländer

SM]

En från EU 96-k0mmittén

rapport

Statens offentliga utredningar WW 1995:80

w Utrikesdepartementet

om regeringskonferensen

institutionernas rapporter

i övriga medlemsländer

- synpunkter

En rapport från EU 96-kommittén Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsforvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Denna skrift, SOU 1995:80,är kostnadsfri. Den kan ävenerhållas från sekretariatet för Europainformation Box 161 21, 103 23 Stockholm tel: 08-700 14 98, 020-250 000 fax: 08-20 69 27

Det publicerade materialet får återgeshelt eller delvis, gärnamed uppgifter om källan.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20011-2 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Förord

Enligt Maastrichtfordraget skall en konferens av företrädare för regeringarnai EU:s medlemsstatersammankallas 1996 för att undersökavilka bestämmelseri Maastrichtfordraget skall ändrasför att de mål som angesi fördraget skall

som uppfyllas. Det är alltså fråga översyn fördraget som skall ske med

om en av utgångspunkti utvärdering hur samarbeteti EU har fungeratsedanfördraget

en av träddei kraft den 1 november 1993och med sikt en utvidgning med de stater i Central- och Östeuropasomönskar bli medlemmari unionen.

Förberedelsearbeteti EU:s institutioner och i medlemsländernahar nu kommit i gång. EU:s institutioner har avlämnat sina rapporterom hur Maastrichtfördraget fungerat till den s.k. reflexionsgruppen. Denna grupp består av företrädare för medlemsstaternas utrikesministrar, för Europeiska kommissionen och för Europaparlamentetoch skall bl.a. förbättringar i fördragen grundvalav de

ange utvärderingar lämnas institutionerna. Gruppen inledde sitt arbete i början

som av

juni 1995 och skall lämna sitt slutdokument vid Europeiska rådets möte i av Madrid den 15-16 december 1995. Några medlemsländer har också avgett rapporter och i andramedlemsländerhardiskussionernaom regeringskonferensen påbörjats.

regeringentillsatta parlamentariskaEU 96-kommittén skall dels låta göra Den av utredningar viktigare sakfrågor som kan komma att behandlas vid

om regeringskonferensen, dels stimulera den offentliga debatten kring regeringskonferensenshuvudfrågor och ge företrädare för olika åsiktsyttringar tillfälle att argumenteraför sina uppfattningar.

Kommittén har påbörjat utgivningen av en skriftserie med information och

olika frågor inför 96 årsregeringskonferens.Denförstaskriften EU:s analyserav regeringskonferens lägesrapport utgavsinför kommitténsförstahearing maji

- en med organisationsföreträdare,debattörer och forskare om de konstitutionella spelreglerna inom EU. Den andraskriñen Röster om EU:s regeringskonferens

hearing med organisationsföreträdare,debattöreroch forskare SOU 1995:77 är

sammanställning de problemställningaroch synpunktersomframkom under en av hearingen.

Föreligganderapport, har utarbetatsavkommitténssekretariatpressekreterare

som Anders Bolling, är den tredje i kommitténs skriftserie. Den består av en sammanställning av det huvudsakliga innehållet i de rapporter som Europeiska unionensministerråd,Europeiskakommissionenoch Europaparlamentetharavgett till den s.k. reflexionsgruppen.Vidare sammanfattasen del av de synpunkter om

fram till i juni 1995 förekommit i EU:s övriga regeringskonferensen som medlemsländer.

Stockholm i juli 1995

Björn von Sydow Ordförande EUi 96-kommittén

INNEHÅLL

INLEDNING

Del l

FRÅN EUROPEISKA UNIONENS MINISTERRÅD, RAPPORTER EUROPEISKA KOMMISSIONEN OCH EUROPAPARLAMENTET

1.1Allmänt om rapporterna 1.2Unionsmedborgarskapet 1.3Ministerrådets och Europeiskarådetsroller 1.4Kommissionensroll 1.5Europaparlamentetsroll 1.6Regionkommittén och Ekonomiska och socialakommittén 1.7 De nationella parlamentensroll 1.8Beslutsprocedurerna 1.9 Den rättsliga kontrollen 1.10 Budgetkontrollen 1.11 Enhetligheten i fördraget och i det institutionella systemet 1.12 Subsidiaritet 1.13 Insyn och tillgång till information 1.14 Ekonomiska och monetäraunionen, EMU 1.15 Sakområden 1.16Tredje pelaren 1.17Andra pelaren 1.18Utvidgning av EU 1.19 Uppfoljande åtgärder

Del 2

SYNPUNKTER I EU:s ÖVRIGA MEDLEMSLÄNDER

2.1 Belgien 2.2 Danmark 2.3 Finland 2.4 Frankrike 2.5 Grekland 2.6 Irland 2.7 Italien 2.8 Luxemburg 2.9 Nederländerna 2.10 Portugal 2.11 Spanien 2.12 Tyskland 2.13 Storbritannien 2.14 Österrike

Bilaga DELTAGARE I REFLEXIONSGRUPPEN

INLEDNING

Ännu i juli 1995finns inget definitivt startdatumsattfor EUzsregeringskonferens, då de grundläggande reglerna i fördraget skall ses över. Den artikel i Maastrichtfördragetsomslår fast att regeringskonferensenskall hållasangerbara årtalet, 1996. Det allmänna antagandetär att den kommer att påbörjas efter det italienska ordförandeskapetstoppmöte i juni 1996,men allt fler börjar talaom att det rent av skulle kunna dröja till i december 1966, dvs efter Irlands ordförandeskap.

Ganskamycket tid finns alltså kvar för medlemsländernaoch EU-institutionema att mejslaut sina respektiveståndpunkterinför konferensen.Inte desto mindre har den allmänna debatten kring konferensens stora framtidsfrågor pågått sedan åtminstone hösten 1994 med olika intensitet i olika länder. Embryon till mer

officiella ställningstagandenkan också noterasi flera länder.

Förberedelseprocesseninleddes den 2-3 juni 1995 i Messina och Taonnina i Italien, då den s.k. reflexionsgruppeninledde sitt arbete.Den beståravföreträdare for medlemsländemasutrikesministrar, för Europeiska kommissionen och för Europaparlamentet och har till uppgift att utarbeta en dagordning för förhandlingarna. Gruppen skall avlägga rapport vid Europeiska rådets möte i Madrid i december 1995. Deltagarna listas i en bilaga i slutet av rapporten.

Mötet i Messina omgärdadesavtung historisk symbolik. Det varjust i Messina

på dagen40 år tidigare somden regeringskonferensinleddessomledde fram till

- Romfördraget 1957, EG:s grundlägganderegelverk.

Två delar

Den här rapportenbestårav två delar:

I del 1 sammanfattas de rapporter om Maastrichtfördragets funktion och regeringskonferensensom sammanställtsav ministerrådet, kommissionen, och parlamentet.Även andraEU-institutioner och har skrivit liknande rapporter.

organ Synpunkternafrån dessatre institutioner beslutsprocessens huvudaktörer har

- emellertid uppmärksammatssärskilt.

I del 2 sammanfattaskort någraav de synpunkter kring regeringskonferensens frågor som fram till juni 1995 figurerat i övriga medlemsländer. Uppgifterna grundar sig pårapporterfrån Utrikesdepartementet,offentligt tryck och uppgifter i massmedia.

Del 1

FRÅN KOMMISSIONEN, MINISTERRÅDET OCH RAPPORTER EUROPAPARLAMENTET

1.1 ALLMÄNT OM RAPPORTERNA

regeringskonferensen refererashär är av två De tre institutionsrapporter om som ministerrådetoch kommissionen här sin synpå hur Maastrichtfördraget slag: ger har fungerat, medanEuropaparlamentetsrapport mer allmänt gerförslag hittills till hur EU:sframtidsfrågor kan läsasunder regeringskonferensen.

Kommissionen har sig ha för avsikt att återkomma med mer detaljerade sagt forslag till fördragsändringar i processeninför konferensen. senare

är den mest långtgående, medan ministerrådet år minst Parlamentets rapport kritisera hur EU i dag fungerar. Delvis kan det förklaras med att det benägetatt sig olika slags sammanställningar. Delvis beror det dock på att alltså rör om parlamentet, inte fullt ut har getts ansvar för beslutsfattandeti unionen, som traditionellt är denmest forändringsvilliga av institutionerna.

Likartade slutsatser

Karaktärsskillnaden mellan rapporterna till trots är parlamentets och kommissionensslutsatserslåendelika. Ingenderavill seen radikal omvälvning av EU fullfjädrad federal union. Även de tycker att dettavore det mest mot en om önskvärda,inser de att dettai dag är politiskt omöjligt.

institutionerna vill effektivisera beslutsfattandet,bl.a. genom att utöka Bägge omröstning med kvalificerad majoritet till att omfatta alla utom användningenav de för medlemsländernamestkänsliga områdenasom utvidgning en handfull av och finansiering och att minska antalet beslutsprocedurer,i dag av EU genom över 20 stycken. Parlamentetsrapport understryker förstås också behovetav att utvidga den egnainstitutionens lagstiñningskompetens.

Europaparlamentet och kommissionen är också eniga om att EU:s två mellanstatliga pelare på sikt bör sugas upp i det traditionella EU-systemet.

Genomgången de tre institutionernasrapporter görsämnesvis. av

1.2 UNIONSMEDBORGARSKAPET

Med Maastrichtfördraget infördesett särskilt unionsmedborgarskap,som gervissa rättigheter. I korthet handlardet om att

alla medborgarei ett EU-land har rätt att röstai och ställa upp i kommunala val och val till Europaparlamenteti det EU-land där de är bosatta oavsett om det är

hemlandet, och att

alla medborgare i ett EU-land har rätt att få hjälp på vilken som helst av EU- ländemas beskickningar i länder utanför EU.

Dessutom beslutademan att införa en ombudsmannainstitution i parlamentet, dit alla unionsmedborgare kan vända sig med klagomål. Först nu i juli 1995 har ombudsmannenutsetts.

Ministerrådet konstaterarhär att en rättslig ram finns, även om rösträtten ännu inte kunnat utnyttjas fullt ut. Dettycks varasvårtatt tillförsäkra medborgarnaden EU-vida rösträtteni kommunal- och Europaparlamentsval.Riktlinjerna när det gäller rätten till hjälp beskickningar i tredje land behöver förbättras.

Ministerrådet konstaterarvidare att det ännuinte ärmöjligt att låta rätten att röra sig fritt över gränsernaoch bosättasigvar manvill i EU gälla personerfrån länder utanför unionen jfr kap. 16, Tredje pelaren.

Samma besvikna konstaterandegör kommissionen; det tycks fortfarande vara omöjligt att nå målet om ett gränslöst område för personer, eftersom ingen överenskommelseom tillräckliga säkerhetsåtgärdernåtts. Maastrichtfördraget har hittills inte lett till någrasom helst förbättringar i detta avseende.

Kommissionen vill framhålla att den har bett ministerrådet om tillstånd att förhandla om en anslutning av EG till Europarådetskonvention om mänskliga rättigheter. Ministerrådet har frågat EG-domstolentill räds i frågan,men ännuinte fått svar.

När det gäller medborgarnasrätt till hjälp från beskickningar i tredje land, konstaterar kommissionen i sin rapport att det är extremt svårt för EU:s institutioner att bedöma i vilken grad rättenfaktiskt gestill medborgarna.

Unionsmedborgarskapet bär, trots alla svagheter, en oerhörd potential, menar kommissionen: det kan bidra till att fördjupa EU-mcdborgamas känsla av att tillhöra unionen. Känslan blir mer påtaglignär medborgarnafår ett antal konkreta rättigheter knutna till medborgarskapet.

Europaparlamentet menar att EU-medborgamasrättigheter borde stå inskrivna precis i början av fördraget. Unionsmedborgarskapetskulle också ges större substansbl.a. genom

unionen anslutstill Europakonventionenom mänskliga rättigheter, -att

rätt till information i EU-frâgor, -en ny

principen lika rättigheter oavsett kön, ålder, handikapp eller religion -att om ras, införs i fördraget liksom artikel uttryckligen förbjuder dödsstraff,

en som

de ekonomiska rättigheter finns spridda över fördraget samlasunder -att som nu en artikel och förstärks.

vill EU-institutionema vakar över att kvinnorepresentationenoch Parlamentet att

kvinnor successivtökar på alla nivåer i institutionerna. Vidare deltagandet av pläderasi parlamentsrapportenför att underlättar för medborgarnaatt delta

man i det politiska livet i det EU-land där de är bosatta.

1.3 MINISTERRÅDETS OCH EUROPEISKA RÅDETS ROLLER

Ministerrådet slår fast omröstning med kvalificerad majoritet hjälper till att

att skynda på beslutsprocessen.Rådet tycker att dess egen hantering av den komplicerade medbeslutandeprocedurenhittills varit tillfredsställande. För att

ska fungera bra måste ministerrådet och Europaparlamentet alltid proceduren

samordnat. Skall effektiviteten kunna öka måste antalet kunna agera ministerrådsmötenbegränsasoch samordningenmellan mötenaöka.

Kommissionen å sin sida nöjer sig med att konstateraett antal saker, t.ex. att ministerrådet har fått den helt avgörande rollen inom pelarna två och tre. Europeiska rådets viktiga roll riktlinjeskapare har bekräftats, särskilt vad

som gäller EMU, skriver kommissionenvidare.

Europaparlamentet ordförandeskapsperiodenpå sex månader bör

menar att bibehållas, bli flexibel. Majoritetsbeslutbör användasmer. Inom känsliga

men mer områden, in medlemsländer,artikel 235 om att utvidga samarbetet

somatt ta nya till områden inte förutses i fördraget, och att ändra fördraget är det dock

som fortfarande nödvändigt att ha kvar kravet på enhällighet.

kan behövajusteras, i såfall inte genomatt införa dubbel Röstningssystemet men majoritet bådestateroch befolkning; det är i parlamentet som befolkningen

representerad.Gränsenför kvalificerad majoritet, i dag 71 procent, bör i alla är händelsersänkas.

1.4 KOMMISSIONENS ROLL

Ministerrådet har inte så mycket att säga kommissionensroll i EU sedan

om Maastrichtfördraget träddei kraft. Rådetpåpekardock att de sju månaderdettog

kommission enligt den procedurenpå mångahåll upplevdessom att utseny nya

tid. Reflexionsgruppenkommer att skisseraförslag om det framtida en väl lång antalet kommissionsledamöter.

själv i drag nöjd med sin roll. Tillsammans med Kommissionen är stora

exklusiva initiativrätten och rollen som väktare av fördraget har bekräftats, framhåller institutionen. kommissionsrapportenI sägsocksåatt dennyaproceduren för tillsättning av ledamöterärövertygande,bl.a.eftersom denger kommissionen en fastarelegitimitetsgrund ävenom procedurentog väl lång tid.

Europaparlamentet ser det som viktigt att man inte ruckar på kommissionens oavhängighet och ensamrättatt lägga fram förslag.

Parlamentet vill ha en kommissionsledamot per medlemsland och anser att kommissionsordförandebör väljas av parlamentet från en lista som Europeiska rådet lagt fram. Dessutomtycker Europaparlamentetatt det bör gesrätt att avsätta enskilda kommissionsledamöter inte som i dag barakommissionensom helhet.

1.5 EUROPAPARLAMENTETS ROLL

Ministerrådet påpekarförsiktigt att Europaparlamentetibland tenderatatt göraen väl bred tolkning avsina befogenheterenligt fördraget. rådetsI rapporttalas också om att svårigheter i samband med den nya medbeslutandeproceduren,där parlamentet har en stor roll, har lett till förseningar i beslutsprocessen. Förseningarnaberor bl.a. på komplexiteten i proceduren och kopplingar till andrabeslutsprocedurer,menarministerrådet.Hela beslutsapparatenhar blivit mer komplex.

Maastrichtfördragetsnya beslutsprocedurerhar sattsi verket utan störreproblem, menar kommissionen, som konstaterar att parlamentets uppgifter har ökat betydligt. Kommissionen hävdar vidare att en dispyt har uppstått mellan ministerrådet och Europaparlamentet kring hur parlamentets nya rätt till information ochkonsultation inom pelare två ska utövas. Detsamma gäller parlamentets roll inom tredje pelaren. Kommissionen konstaterar dessutom att parlamentet två gångerutnyttjat sin nya rätt att begäraatt kommissionen lägger fram förslag.

Europaparlamentet självt menar att församlingen inte bör ha fler än 700 ledamöter,oavsetthur månganya medlemsländersomtillkommer. När det gäller all lagstiftning och alla budgetärabeslut bör parlamentetges sammastatussom ministerrådet. Dessutom bör parlamentets godkännande krävas for alla nomineringar till domstolen, forsta instansrätten,revisionsrättenoch Europeiska centralbankssystemetsstyrelse.

1.6 REGlONKOMMITTENOCH EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMITTEN

Kommissionen tycker att den nya regionkommittén har blivit ett viktigt element för att upprätta närmare relationer mellan unionen och lokala och regionala myndigheter. Hittills har ocksåkommittén kunnat lämna sinasynpunkterutan att bromsa beslutsprocessen.Men, menar kommissionen, de åsikter kommittén gett

bromsa beslutsprocessen.Men, menarkommissionen, de åsikter kommittén gett uttryck för på eget initiativ antyder att den kanske riskerar att göra en för vid tolkning av sina befogenheter.

Europaparlamentet anseratt regionkommitténsroll i arbetetmed att utforma den politik den berörsavskall stärkas.Parlamentetborde ocksåkunnakonsultera såväl regionkommittén som ekonomiska och sociala kommittén enligt samma förutsättningar somkommissionen och ministerrådetgör det.

1.7 DE NATIONELLA PARLAMENTENS ROLL

Ministerrådet konstaterarhär bara kort att den parlamentskonferens,somenligt en förklaring i Maastrichtfördraget vid behov skall sammankallas mellan Europaparlamentetoch de nationella parlamenten,ännu inte sammankallats.

Även kommissionen konstaterar att möjligheten att sammankalla en parlamentskonferensinte har utnyttjats sedan den hittills enda sessioneni Rom 1990.Detta beklagasav kommissionen,som menaratt svårighetenatt få igenom Maastrichtfördraget i flera medlemsländervisar hur viktigt det är att de nationella parlamenten deltar i den europeiskaintegrationsprocessen.

Kommissionen noterar att de nationella parlamentenvill få ett större inflytande. Dess kommentar till det är att det riktiga sättet att utöva detta inflytande på är genom att påverka utformningen av sina respektive regeringars ståndpunkter i ministerrådet och genom att övervaka att beslut fattade på unionsnivå verkligen genomförsi medlemsländerna.

Europaparlamentet förordar ettpartnerskapmellan den egnainstitutionen och de nationella parlamenten,där de senaresroll stärks.

1.8 BESLUTSPROCEDURERNA

Se även avsnitt om Europaparlamentetsroll Ministerrådet menaratt Maastrichtfiirdraget återspeglarsträvan att förstärka den demokratiska legitimiteten i EU. Till den ändenärEuropaparlamentetsroll mycket viktig, men den demokratiska legitimiteten måste grunda sig på unionens institutionella system som helhet.

Tillämpningen av fördraget har fört med sig en del institutionella konflikter

några lösta, andra som återstår att lösa. Parlamentet har ibland använt sitt inflytande över budgetprocessenför att utöva inflytande också över olika sakområden.

Beslut med kvalificerad majoritet-omröstning ärpositivt för effektiviteten, mendet storaantalet procedurer försvårar öppenhet.

Kommissionen tycker, som framgått ovan, att den komplicerade medbeslutandeprocedurenfungeratväl hittills. Genomsnittlig tid förprocedurenhar varit mindre än 300 dagar. Däremot är godkännandeprocedurenilla lämpad för

kommissionen ett undantag är tillägg till Fördraget,vartill lagstiñning, menar parlamentetsgodkännandebehövs.

Beslutsapparatenhar på det helatagetfungeratrelativt väl i kommissionensögon. Emellertid finns ett antal svagheter. En svaghet är att samordningen mellan budget- och lagstiftningsprocedurema brister, vilket gör att Europaparlamentet söker använda sitt budgetinflytande för att påverka sakområdena, och att ministerrådet omväntanvändersin lagstiñningsmakt för att beslutaom finansiella åtaganden,somborde beslutatsgenombudgetproceduren.

En svaghetär att unionens hela beslutssystemblivit så komplicerat, med

annan sammanlagt än 20 olika beslutsprocedurer.Detta gör att EU:s arbetssättblir

mer extremt otydligt, skadarunionensinternaarbete,bromsarbeslutsprocessenoch kan leda till åtgärder i domstolen.

En tredje svaghet är bristen på uppenbar logik i förhållandena mellan olika beslutsprocedureroch olika Samarbetsområden.

Sammanfattningsvis kommissionen att lagstiflningsprocessenmåstegenomgå

anser radikala förenklingar.

Europaparlamentet Föreslår begränsningav dagensbeslutsprocedurertill tre

en slag: medbeslutande,godkännandeoch samråd.

Godkännandeprocedurenskulle då baraanvändasvid beslutom fördragsändringar, internationella avtal, användning EU:s egna resurseroch utvidgning av EU.

av Samrådsproceduren skulle begränsas till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, ñske- och jordbrukspolitiken. Pâ alla andra områden skulle medbeslutandeprocedurenanvändas, men i förenklad form sex tänkbara förenklingar anges.

Det borde enligt parlamentsrapportenövervägasom inte Europaparlamentetoch ministerrådet skall ha tidsfrist vid första läsningen av ett förslag från

samma kommissionen.

Mängdenlagstiftningsförslag läggspå parlamentetsoch ministerrådets bord

som skulle kunna begränsas,bl.a. genom att man infor en ny sorts rättsakt som

för med bemyndigandefrån parlamentetoch rådet. kommissionen ansvarar -

1.9DEN RÄTTSLIGA KONTROLLEN DOMSTOLEN, FÖRSTA INSTANS- RÄTTEN

Ministerrådet konstateraratt kommissionenännuinte bettdomstolenutfärda böter för underlåtenhet följa domstolens utslag möjlighet som infördes med

att - en

Sammakonstaterandegör kommissionen själv. Denmenarändåatt en grund lagts

domstolenoch första instansrättenfastareroller, åtminstoneinom första för att ge pelaren.I andraoch tredje pelarensarbeteärdomstolenännuinte inblandad trots

fördraget erbjuder viss potential for det. Tredje pelarens att nu en Samarbetsområden berör vitala personliga fri- och rättigheter, påpekar kommissionen.

Den antydan utvidgad jurisdiktion för domstolen somkommissionen gör, är

tydligt önskemål hos parlamentet: domstolen bör få sina kompetenser ett

utrikes-ochsäkerhetspolitiken,polis-, invandringsutvidgadetill dengemensamma och rättssamarbetetsamt Schengenavtalet.Vidare tycker parlamentetatt domare skall få sitta i maximalt nio år.

1.10 BUDGETKONTROLLEN REVISIONSRÄTTEN

Fördraget har skärpt kraven på budgetdisciplin. Kommissionen hävdar att den

prövar alla sinaaktiviteter och förslagsprocedureri enlighet med gängse numera principer för sundhantering finanser.Samarbetetmellan kommissionenoch

en av revisionsrättenhar intensifierats och gjorts smidigare.

Fördragets mot fusk och förskingring är ännu otillräckliga, enligt

vapen kommissionen. Mycket viktiga intressen står spel. Att fusket bekämpas effektivare är i såväl skattebetalarnas som medlemsstaternas och EUinstitutionemas intresse.EU-institutionema är i akut behovav förstärkta rättsliga verktyg för att bekämpaförskingringen av EU-medel.

effektivare åtgärderhar dock åtminstoneerkänts. Det huvudsakliga Behovet av ansvaretvilar än så länge medlemsstaterna,som måsteerbjuda sammaskydd

EU:s finansiella intressensom av sinaegna. av gemensamma

Europaparlamentet att unionens budget borde vara det endabudgetära

menar instrumentet för att genomföra unionens mål. Alltså bör alla finansiella mekanismer i dag ligger utanför som biståndsfondenEDF och utgifter för

som -

utrikes- och säkerhetspolitiken och områdena under tredje den gemensamma pelaren samlasunder den EU-budgeten.Parlamentetvill också

- gemensamma självt ha en roll i arbetetmed att få in pengartill budgeten.

Åtskillnaden mellan obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter bör avskaffas

angiven tidsram. Budgetprocessenbör bli förenklad, öppnare och inom en effektivare.

I kampen mot förskingringen av EU-medel och andra brott mot EU-reglema behövs fördragsändring, som gör det möjligt för EU att göra noggrannare

en undersökningari medlemsländernaoch vid behovocksåbeslutaom avskräckande sanktioner mot syndare,menar parlamentet.

Ledamöternai revisionsrättenbör inte bli fler än i dag 15, och bör få sitta på

Ledamöterna i revisionsrättenbör inte bli fler än i dag 15, och bör få sitta sina poster i maximalt nio år.

1.11ENHETLIGHETEN I FÖRDRAGET OCH I DET INSTITUTIONELLA SYSTEMET

Det successivaantagandetav fördrag och tillägg till dessa,sammanfördasida vid sida, har ökat intrycket av komplexitet, menar ministerrådet.

Kommissionen och Europaparlamentet tycker båda att fördragen till de tre gemenskaperna Europeiska gemenskapen EG, Europeiska atomenergigemenskapenEuratom och Europeiska Kol- och Stålgemenskapen EKSG samtfördragetom EuropeiskaUnionen borde förassammantill enenhet. Det skulle enligt parlamentet göra dess struktur klarare och mer logisk. Parlamentetvill dessutomatt alla artiklar somrör utrikespolitik inordnas underen enda rubrik i fördraget.

Det är högsta vikt att den gemensammainstitutionella ramen bibehålls och

av förstärks, fortsätter parlamentet. Flexibla arrangemang kan komma att bli nödvändiga även i framtiden, men de får inte undergräva den institutionella enhetligheten, det gemensamma regelverket, principerna om solidaritet och ekonomisk och social samordning eller principen om alla medlemsstatersoch unionsmedborgareslikhet inför fördraget. Flexibilitet får inte leda till ett Europa â carte.

Europaparlamentetsom helhet bör ansvaraför den unionspolitik som tillfälligt bedrivs ett begränsatantal EU-stater. Om det inte går att uppnå enighet under

av 1996 års regeringskonferensmåsteman överväga möjligheten att vidare utan minoriteten och göra det möjligt för en medlemsstatatt lämna unionen under

förutsättning att den uppfyller vissa fastställda krav, menar parlamentet.

1.12 SUBSIDIARITET

Subsidiaritetsprincipen att besluten ska fattas på lägsta effektiva nivå är av yttersta vikt, menar ministerrådet, som betonar kommissionens roll och konstaterar att denna har begränsat antalet förslag till regler. Även

nya ministerrådet användersig av principen när den beaktarnya förslag.

Principens införande är ett positivt steg, men vissa problem finns kring hur den skall tillämpas och utvärderas,sägsdet vidare i ministerrâdsrapporten.Det finns utrymme för ytterligare utveckling.

Kommissionen säger sig ha varit snabb med att manifestera vilken vikt den tillmäter subsidiaritetsprincipen redan innan Maastrichtfördraget trädde i kraft.

- EU-institutionema har en uppsättning verktyg för att genomföra principen tillsammans. Om deinte använderdessaverktyg på ett sammanhålletsättkommer

ansträngningarna att tillämpa subsidiaritetsprincipen att bli fruktlösa, enligt kommissionen.

En sammanhållensynär dock svåratt uppnå, eftersomvarje medlemslandhar sin

uppfattning om vad subsidiaritethandlar om. Detta borde emellertid inte få egen hindra att man försöker uppnådennasammanhållnaanvändningav principen.

Kommissionen redogörvidare för hur dennumeratillämpar subsidiaritetsprincipen för att styra sina förslag och för att utvärdera behovetav nyaregler. Dettahar lett till färre framlagdaförslag och till att endel förslagdragits tillbaka. Tillämpningen av principen behöver dock utvecklasytterligare.

Principema om subsidiaritet och proportionalitet att en åtgärd från EU inte ska

längre än nödvändigt för att tillfredsställa ett behov skall behållas såsom de stårskrivna i fördraget, anserEuropaparlamentet.

En regelrätt lista över precis vilka områden som faller under EUzs respektive medlemsländemaskompetensvore för rigid, och dessutomsvåratt göra. Artikel 235 om fördragsutfyllnad skall vara kvar, men bör baraanvändassom en sista utväg och efter godkännandeav parlamentet.

1.13 INSYN OCH TILLGÅNG TILL INFORMATION

Ministerådet vill framhålla vad den ser som framgångar på området: 21 diskussioneri ministerrådet har TV-sänts, rådetoffentliggör numerasystematiskt omröstningsresultatnär det agerar somlagstiftare och majoriteten av ansökningar om tillgång till dokument har beviljats.

Ministerrådet tillstår att det finns vissa möjligheter till förbättringar, mendet råder delade meningar mellan medlemsländernaom hur dessaskall uppnås.

Kommissionen noterar att varje EU-institution har vidtagit åtgärder för att förbättra öppenheten,men anser det vara för tidigt att bedöma hur väl de nya instrumenten för öppenhet fungerar. Ännu är allmänhetens förväntningar långt ifrån uppfyllda. Mycket återstår att göra, särskilt i ministerrådet. Öppenhetär särskilt angelägeninom tredje pelaren, vilken nära berör individens rättigheter.

Europaparlamentet föreslår att principen om öppenhet i Europeiska rådet och ministerrådet uttryckligen skrivs in i fördraget.Alltid när ministerrådetagerarsom lagstiftare skall dessprocedurvara offentlig och dessföredragningslistabindande. Allmänhetens tillgång till handlingar måste förbättras avsevärt. Alla ministerrádsmötenom förslag till rättsakterskall vara offentliga, såvidaman inte med två tredjedelarsmajoritet beslutarom ett undantag.

1.14 EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN, EMU

Ministerrådet konstateraratt EMU:s andrafas trädde i kraft enligt planerna,och att rådet antagit de första riktlinjerna för medlemsstaternasekonomiska politik. Medlemsländemasövervakning av varandrasekonomiskautveckling har kommit i gång konvergensprogram, liksom proceduren för övervakning av budgetunderskott.

Kommissionen och Europaparlamentet har i stort sett sammareflexioner, men parlamentet har en del egnaförslag. Båda institutionerna anseratt såväl EMU:s tidtabell som konvergenskriteriernaskall behållas.

Kommissionen att de förutseddastegentill och i andra fasenav EMU har

anser tagits snabbt och effektivt: de hittills uppnåddaresultaten visar på flexibilitet i apparatenoch ger trovärdighet de inblandadeinstitutionerna. Unionen kan se framtiden an med tillförsikt i detta avseende,anserkommissionen.

Det kan tilläggas att kommissionen den l juni 1995 lade fram en grönbok om genomförandetav Ekonomiska och monetäraunionen. Den angervilka praktiska

krävs för att följa tidtabellen i Maastrichtfordraget. arrangemang som Huvudbudskapetär att övergångentill engemensamvalutaärtekniskt möjlig till

en rimlig kostnad och inom ramenför tidtabellen.

Europaparlamentet vill ge sig självt en större roll i sammanhanget,särskilt i sambandmedattministerrådetantarrekommendationerellerekonomiskariktlinjer. Parlamentetföreslår ocksåatt man inför full sysselsättningsomett utryckligt mål för medlemsstaternaoch unionen.Ensärskildsysselsâttningskommittébör tillsättas med sammabefogenhetersom denmonetärakommittén.

1.15 SAKOMRÅDEN

När det gäller enskilda politikområden i EU-samarbetet har ministerrådet, kommissionenoch parlamentetsynpunkter hur det somi EU kallas socialpolitik fungerar eller snarare inte fungerar. Socialpolitiken handlar i huvudsak om

arbetslivsfrågor.

Ministerrådet konstateraratt det efter Maastrichtfördraget existerartvå rättsliga grunder för att fatta beslut i arbetslivsfrågor. Somliga menar, skriver rådet i sin rapport, att den dialog mellan arbetsmarknadensparter EU-nivå som införts kommer in för sent i processen.Dialogen har ännu inte resulterat i några EUomfattandeöverenskommelser.

Kommissionen beklagar sig tydligare över detfaktum att inte alla medlemsländer följs åt på arbetslivsfrågomas område. Detta ger grogrund för dispyter om snedvridenkonkurrens.OcksåEuropaparlamentet vill att detbrittiska undantaget på området upphör, och att arbetslivsområdet integreras bättre med den ekonomiska politiken det socialaprotokollet bör inlemmas i fördraget.

struktur- och regionalpolitik för att främja ekonomisk utjämning kunde EU:s tillämpas bättre, kommissionen: dels attutveckla kontakternamellan

anser genom unionen, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter, dels genom en effektivare finansiell kontroll. I dag råder en viss oklarhet kring vem som är ansvarig för vad.

Miljöpolitikens status har höjts, vilket både kommissionen och Europaparlamentet välkomnar. Parlamentetmenaratt miljö- och djurskydd bör höratill EU:s grundläggandeprinciper. Kommissionenär dock inte nöjd med att såmångabeslutsprocedureranvändspåområdetochatt detråderengrâzonmellan miljö och inre marknads-omrâdet.Detta har lett till problem.

På visumpolitik, utbildning, kultur, folkhälsa och

en rad områden, som konsumentskydd, kommissionen att det ännu är for tidigt att göra en

menar utvärdering av Maastrichtfördraget.

Europaparlamentet tycker att de avsnitt i EKSG-iördraget och Euratomfördraget

berör energifrågor borde föras in under gemensamenergipolitik. Också som en turism, i dess europeiska aspekter, borde enligt parlamentet utgöra ett eget politikområde i EU-samarbetet.

Parlamentet vidare att antalet officiella språk inte skall begränsasinom

anser unionen.

SAMARBETE I POLIS-, INVANDRINGS- OCH 1.16 TREDJE PELAREN - RATTSFRÅGOR

Varken ministerrådet, kommissionenoch parlamentetär nöjda med utvecklingen hittills inom tredje pelarens område. Särskilt hos kommissionen och Europaparlamentetmärks besvikelse,och alla tre betonarvikten av att komma

en vidare på detta område.

Ministerrådet konstaterar att fördraget ger vissa instrument for handling, men påpekar att den avgörande faktorn för att lyckas göra framsteg inom dessa områden är medlemsländernas politiska vilja att agera. De hittills uppnådda resultatenduger inte fältet är känsligt, och det har gått lite för kort tid för

- men att göra en full utvärdering.

Ministerrådet har emellertid flitigt använt sig av traditionella instrument som fannsredanföre Maastricht, somatt utfärda resolutioneroch rekommendationer.

rådet, ligger främst i den oprecisa avgränsningenmellan Svårighetema, menar EU:s forsta och tredje pelare. Det finns heller inga precisa mål eller fasta Slutdatumpå dessaområden i fördraget med ett undantag:Europol.

Möjligheten till överbryggning till EU:s första pelare att användasig av EU:s

traditionella beslutsprocedurervia artikel 100c för att genomföra vissa avmålen inom tredje pelaren har inte utnyttjats. Det har heller inte fattatsnågrabeslutom

gemensammaaktioner eller gemensammaståndpunkter,eftersommedlemsländerna varit oeniga. Följaktligen har inga beslut heller fattats med kvalificerad majoritet, vilket ministerrådet kan göra i frågor om hur gemensamma aktioner skall genomföras.

Kommissionen påpekar också besviket att ministerrådet ännu inte gjort mycket av sina nya befogenheter på tredje pelarens områden, utan mest använt sig av gamla verktyg. Tredje pelaren har blivt rättsligt ineffektiv på grund av oenighet mellan medlemsländernaom vilken effekt de nya möjligheterna till gemensamma ståndpunkter och gemensamma aktioner har. Dessutom går det trögt med antagande och godkännandeav konventioner, och kravet på enhällighet har förlamat beslutsprocessen.

Även kommissionenär missnöjd med den otydliga gränsdragningenmellan tredje pelaren och traditionella EU-områden. Den gynnar varken beslutsfattande eller insyn. En lösning problemen kundevara möjligheten att brygga över frågor till första pelaren, men den har alltså inte utnyttjats. Den är kopplad till en ohanterlig procedur: krav på enhällighet plus nationellt godkännande enligt respektive lands konstitutionella regler.

Europaparlamentet tycker att det är hög tid för avgörande framsteg inom tredje pelaren.Därför måstebeslutomasylpolitik, yttregränskontroll, invandringspolitik, tredjelandsmedborgareoch aktionermot narkotikamissbrukgradvis föras in under de traditionella EU-områdenasdomän. Ministerrådet måstegesmöjlighet att fatta beslut med kvalificerad majoritet här, menar parlamentet vidare, och begränsningarnai kommissionensinitiativrätt bör tas bort.

Schengenavtaletbör efter hand integrerasi unionenspolitik, och Europol bör ges alla de befogenheterdet behöver. Unionen bör utrustasmed en gemensamrättslig ram somfrämjar samarbeteöver gränserna,skriver parlamenteti sin rapport. Avtal med länder utanför unionen bör inte äventyras,särskilt inte överenskommelsenom fri rörlighet mellan de nordiska länderna.

1.17 ANDRA PELAREN GEMENSAM UTRIKES- OCH SÄKERHETS-

- POLITIK

Runt utrikes- och säkerhetspolitiken har ministerrådet, kommissionen och parlamentetmycket att säga.Till stor del rör det sig om kritik. Minst negativ till hur den mellanstatliga andra pelaren fungerat är naturligt nog ministerrådet, medlemsländemasorgan.

Ministerrådet menar att en del av den kritik som förekommit mot den gemensammautrikes- och säkerhetspolitiken ibland varit överdriven. Rådet har fattat beslut om femton gemensamma aktioner och elva gemensamma ståndpunkter.Denpolitiska viljan att ageraärhär, liksom inom tredje pelaren, den avgörande faktorn för att fullt ut kunna utnyttja fördraget. Åsikterna om utrikesoch säkerhetspolitikensförsta tid varierar.

Varken ministerrådet eller dess generalsekretariat har direkt tillgång till information, vilket rådet beklagar. Även behandlingenav information lämnar en del övrigt att önska, enligt rådsrapporten.

Beslutsproceduremaär, trots de framsteg gjorts, i ett tidigt stadiumoch måste

som förbättras. Enhällighet har varit regeln. Beslut med kvalificerad majoritet kan tillämpas i ett sekundärtskede, det har inte utnyttjats. Gradenav inblandning

men från Europaparlamentetär föremål för tvist mellan parlamentetoch ministerrådet. Parlamentetanvänder sina budgetbefogenheterför att utöva inflytande över den gemensammautrikes- och säkerhetspolitiken,menarrådet.

Det ärEU:s ordförandeland uttrycker unionenspositioneroch äransvarigtför

som genomförandet gemensammaaktioner. Bördoma på ordförandelandet ökar,

av vilket skapar problem. Rollfördelningen mellan ordförandelandettrojkan nuvarande, närmast föregående och närmast följande ordförande och ministerrådetsgeneralsekretariatmåsteklarasut, tycker ministerrådet i sin rapport.

Kommissionen tycker inte att fördragets nya ramar för utrikes- och säkerhetspolitik skiljer sig drastiskt från dem som rådde under de föregående20 åren. Emellertid täcks numera ett vidare fält än tidigare, möjliga åtgärder har forrnaliserats och det finns ett mer uttryckligt krav på medlemsländernaatt samordnasin politik.

Det har varit arbetsam att få i gång den gemensammautrikes- och

en process säkerhetspolitiken, och målet att uppnå en avsevärt förbättrad samordning av politiken har inte uppnåtts,menarkommissionen.Somliga av svårigheternatycks

strukturella. När beslut skall fattas om att utarbeta gemensammaaktioner vara noterar kommissionen hur de ursprungliga ambitionerna krymper under beslutsprocessensgång.

Fördragetspelarefår inte bli isoleradestrukturer, tycker kommissionen. måste föras unionen helhetskall fungera. Den nuvarandehybriden, där

sammanom som beslut inom pelare kräver finansiering från annan,är en källa till konflikter.

en en

VEU och desskoppling till EU har knappastanvänts,konstaterarkommissionen. Ämnet är förstås på olika sätt känsligt för alla medlemsländer, men det är nödvändigt med tydligare enighet om vilken roll VEU skaspela.

Kommissionen är också kritisk till den bristande kontinuiteten mellan EU:s ordförandeländer. Många länder har, när de suttit som ordförande, tenderat att betrakta EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som något som kan

gemensamma användas ett komplement till de egna utrikespolitiska linjerna, i stället för

som tvärtom. Bättre kontinuitet är nödvändigt för att effektiviteten skall öka, och därmedstabilitet och säkerheti Europa, skriver kommissionen.

Också Europaparlamentet anser att EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik måstebli effektiv och läggasinom ramenför dettraditionella

mer EU-samarbetet.Enbättredefinierad säkerhets-ochförsvarspolitik bör etableraspå

EU-nivå. Den gemensamma försvarspolitiken bör säkra unionens och dess medlemsländersgränser.Unionen bör få VEU:s befogenheter.

Det börvara möjligt, tycker parlamentet,för ett visst antal medlemsländerattmed kvalificerad majoritet genomföra gemensammahumanitära, diplomatiska eller militära aktioner. Inget medlemslandskall då tvingas att delta, men inget lanl får heller förhindra majoriteten att genomföra dessaaktioner.

Enligt Europaparlamentetborde kommissionenfullt ut få delta i utfomminger och definitionernaavdengemensammautrikes- och säkerhetspolitikenochävenhl rätt att lägga fram forslag. Den demokratiska kontrollen av frågor som inte hö till första pelaren skall utövas av Europaparlamentetoch de nationella parlamenen.

Det undantag från fri handel för vapen som finns i fördraget bör slopas, bl.a. eftersom det förhindrar kontroll av vapenförsäljning till länder utanför unioren.

Som ett första steg mot förebyggande av konflikter kunde en europeisk :ivil fredskår inrättas bl.a. beståendeav vapenvägrare, tycker parlamentet. Samtdigt skulle mankunna utbilda observatörer,medlareoch specialisterpå konfliktlösning.

1.18 UTVIDGNING AV EU

Europaparlamentet förbehåller sig rätten att lägga fram de Förslag det anser lämpligt för att beakta tänkbara konsekvenserav en utvidgning.

1.19 UPPFÖLJANDE ÅTGÄRDER

Slutligen har Europaparlamentet några synpunkter EUzsframtida utvidgiing och förslag till uppföljande åtgärder i samband med eller :fter regeringskonferensen.

Här tycker parlamentet bl.a. följande:

Europaparlamentets och de nationella parlamentens roll bör stärkas uider regeringskonferensensförhandlingsfas.

Metoderna för fördragsrevision behöversesöver; parlamentetbehöver medv:rka fullt ut i såväl förhandlingsfasensom i godkännandefasen.

Man bör överväga att genomföra en folkomröstning på unionsnivå fö att godkänna alla bestämmelseri fördraget. Det rör sig trots allt om ett kolle:tivt beslut sompåverkar hela Europa.Alternativt skulle medlemsländernakunna :nas om att hålla folkomröstning samtidigt eller låta sina parlamentrösta, eller ned några få dagarsmellanrum.

Europaparlamentetbör i framtiden få sammarätt somkommissionen att ligga fram förslag till ändringar i fördraget. Framtida ändringar skall antasgemensamt av parlamentet och ministerrådet innan de går till de nationella parlamenterför godkännande.

Del 2

SYNPUNKTER I EUzsÖVRIGA MEDLEMSLÄNDER

2.1 BELGIEN

Belgien är ett av EU:s grundarländer och tillhör traditionellt de mest integrationsvänliga. Regeringen har i allmänhet en samlad opinion bakom sina EU-linjer. Det gör att landet redan har en ganska tydlig hållning och har kommit långt i fdrberedelsearbetet. Landets övergipande prioritering är att föra EMU i hamn.

Premiärminister Jean-Lue Dehaene har dragit upp riktlinjerna för den belgiska hållningen i ett antal tal, varav det kanskeviktigaste hölls i Brygge den 22 mars 1995.

Utvidgningen av EU ses som ett politiskt faktum och är ingen fråga som prioriterats upp i Belgien. Belgarnas entusiasm måttlig, även det synes vara om inte finns några sakliga invändningar. Enligt Dehaenebör en stark kärna av medlemsländertillåtas växafram, men andraländer måste möjlighet att ansluta sig senare.Ett EU i flera hastigheter måste visserligen lösning vara en som kommer i andra hand, men modellen svarar väl mot problemen ställs inför man vid en utvidgning av EU.

Att fullfölja EMU enligt de riktlinjer som ladesfast i Maastricht sessom mycket viktigt i Belgien. Jean-Lue Dehaene tillbakavisar bestämt en uppluckring av konvergenskriterierna.

Dehaene föreslår vidare att den gemensammautrikes- och säkerhetspolitiken förstärks, bl.a. genom att införa mer av majoritetsbeslut utvidgas möjligt. - om VEU bör också föras närmareEU. Det betyderemellertid inte att den nationella suveränitetennär det gäller försvarsdimensionen ska ges upp.

Dennaav Dehaeneuttalade vilja att gradvis låta den andra pelarennärmasig det traditionella samarbetet gäller i ännu högre grad samarbetet inom den tredje pelaren, framför allt med hänsyn till EU-medborgarnasrättigheter.

Styrelseordföranden i Société Générale och belgiske före detta kommissionsledamotenEtienne Davignon ifrågasätterkommissionenseffektivitet: dels är det för många ledamöter, dels har Maastrichtfördraget lett till effektivitetssänkande konflikter mellan institutionerna, menarDavignon.

2.2 DANMARK

Från officiellt håll i Danmark har ännu inte hörts särskilt mycket om

inför regeringskonferensen. En grundval för förhandlingar ståndpunkterna låter vänta på sig till hösten eller vintern 199596.

danska utrikesministeriet har i juni i år gett ut skriften Dagordning for Det Regeringskonferensen1996 i vilken redogör för bakgrundentill man Europa - på konferensenoch identifierar viktiga sakområdensomkan komma att behandlas

dagordningen.

sammanfattningen konstateras att det generellt råder enighet bland l huvuddragenför konferensenmen att man skiljer sig vad medlemsstaternaom gäller förberedelserfor och konsekvensernaav utvidgningen.

lyfter fram vikten att få till stånd en aktiv offentlig debatt och ett Rapporten av deltagandei förberedelsernafor IGC, såatt Maastricht-bakslag kan brett folkligt

undvikas.

härmedförklarar regeringenatt awaktar med att inta positioner I konsekvens man den offentliga debattenhar hunnit längre än vad som är fallet i dag. till dessatt danska prioriteringar skall dock ytterst styra och man räknar upp Välkända säkerhet, öppenhet, närhet, demokrati och miljö. Kampen mot utvidgning, arbetslöshetenbör fortsatt stå i centrum och prioriteras högre i fortsättningen.

EU allmänt ett överordnatpolitiskt mål i Danmark. Det finns Utvidgningen av är insikt utvidgningen har sitt pris när det gäller de småstaternas samtidigt en om att unionenseffektivitet. Därför sägsi rapporten att en inflytande - av omsorg om rimlig balansmellan EU:s länder måsteupprätthållas.

sakområdenfinns såledesmångagemensammalinjer med Sverige. Det Inom EU:s miljöpolitiken, kraven på öppenhet, jämställdheten och gäller bl.a.

arbetslivsfrågoma.

och nedrustningspolitiskautskottet SNU, somstår regeringen Det s.k. säkerhetsmaj fram säkerhetspolitisk rapport. Den förordar starkt att nära, lade den 11 en fullt deltar i EU:s säkerhetspolitiskautveckling, inklusive de delar Danmark ut debatteras,ärtänkt underlag för det som berör VBU. Rapporten,somnu att vara

danskaofficiella uppläggetunder hösten.

2.3 FINLAND

När den finländska regeringen i februari 1995 presenterade riktlinjerna fir sin EU-politik drogs två övergripande slutsatser: Finland skall sträva efter en bred nationell uppslutning bakom sina positioner för att uppnå ett gott samarbete i EU, och medlemskapet förändrar inte landets traditionella, beprövade målsättningar för europaintegrationen.

Utvidgningen av EU österutvill man från finsk sida segenomförd parallellt med Nato- och VEU-processema. I juni i år lämnades statsrådetsredogörelse till riksdagen om Finlands säkerhetspolitiskariktlinjer Säkerheten för en föränderlig värld. I redogörelsensägsatt Finland understödjeren utvidgning av Europeiska unionen och driver en samarbetsbetonadutrikes- och säkerhetspolitik. Europeiska unionen bör, sägs det, göra en växande insats för att främja stabiliteten och säkerheteni Nordeuropa. Finland sermellanstatlighetensom en central princip i utvecklandetav unionensgemensammautrikes- och säkerhetspolitik. Beredningen avbesluten bör förbättras och effektiviseras. Krishanteringsfönnåganbör stärkas.

Finland vinnlägger sig, liksom de flesta mindre EU-stater,omatt ministerrådet och kommissionen inte får förändras så att de små staternas ställning i unionen försvagas.

Av sakfrågor har Finland lyft fram dels fråganomöppenhet,somlandet ska driva aktivt, dels jämställdheten, som man menarbör vara enprincip i EU:s primärrätt.

Ett EU i flera hastigheterses som en nödvändighet. l praktiken fungerar det så redan i dag med EMU. Däremot bör ingapermanentaundantag tillåtas.

Europeiska unionen bör stärkas,heter det i dennyss nämnda redogörelsen,med tanke på nya säkerhetsrisker såsom okontrollerad migration och internationell brottslighet. Medlemsländema bör fördjupa sig i det genomMaastrichtfördraget inledda samarbetetinom rättsliga och inrikes frågor och i hur det kan utvecklas som en del av hela unionens verksamhet.

2.4 FRANKRIKE

Under 1994 gjorde premiärminister Balladur, utrikesminister Juppé och Europaminister Lamassoure vid olika tillfällen uttalanden om framtiden för det europeiska samarbetet. Våren 1995 dominerades emellertid det politiska livet i Frankrike av presidentvalet, och det har en tid varit tyst om förberedelserna inför regeringskonferensen 1996. lnformella förberedelser görs dock.

Den nya franska regeringenhar i sin regeringsförklaring kort angivit följande EUprioriteringar: förstärka ministerrådet, rationaliserabeslutsprocedurema,klarlägga kommissionens roll och förstärka den demokratiska kontrollen genom ökat inflytande för de nationella parlamenten.

höll tal EU:s framtidsfrågor i mars 1995, innan han blev JacquesChirac ett om bl.a. sade utvidgningen mot öst måste paras med en president, där han att institutionerna. Han betonade Europas behov av en verklig fördjupning av utrikes- och säkerhetspolitik, och att VEU på sikt måste bli EU:s gemensam Chirac ville vidare treåriga ordförandeperioder i EU och en försvarspelare. se allmän förstärkning av ministerrådet.

kammare, nationalförsamlingenoch senaten,har gjort var sin Parlamentetsbåda regeringskonferensensfrågor. Senatsrapportenställer upp fyra mål för rapport om konferensen:

bibehållen beslutskrañ i EU trots utvidgning med fler medlemmar. bibehållet regelverk även jordbrukspolitiken ökad effektivitet i andraoch tredje pelarna mellansig vill fördjupa samarbetetskall inte hindrasatt göra - medlemsländersom

detta.

nationalförsamlingens sägs att någon utvidgning av EU inte borde bli I rapport förrän institutionernafungerarbättreför dagensunion med 15medlemmar. aktuell trycks också på regeringskonferenseninte får tillföra unionen någranya Där att â carte awisas, rapportensägersamtidigt att detär kompetenser.Ett EU men unionen gå framåt i hastighet.Man kan tänka sig en omöjligt för hela att samma medlemsländer kan och vill driva påsamarbetet,särskilt närdet inrecirkel av som

gäller försvar och EMU.

stärkt roll för ministerrådet, bl.a. genom längre Båda rapporterna förordar en ordförandeskapsperioder.Uppdragetatt vara ordförandebör anförtros grupper av Nationalförsamlingenföreslårtreolika slagsEuropeiska ländersnarareänenskilda. allmänt Grand Conseil Européen, ett för ekonomiska och monetära råd: ett ärendenoch ett för säkerhetsfrågor.

ledamöter i Europaparlamentetbör minskas, menar de parlamentariska Antalet enligt nationalförsamlingen bör ett tak på 600 ledamöter sättas. rapporterna de nationella parlamentenskontroll över parlamentetbör öka. Senatenanseratt

mellanstatligheten bör behållas. Ändå Vad gäller pelare två menar senatenatt samarbeteteffektiviseras. Ett särskiltgeneralsekretariatför dengemensamma måste säkerhetspolitikenbör inrättasunderministerrådetsauktoritet. Dethär utrikes- och samarbetetbör också,enligt senatsrapporten,ha sin egenbudget.

2.5 GREKLAND

Grekland hör till de länder i EU som traditionellt förespråkar mer federalism En utveckling mot mer överstatlighet ses som en garanti lör de små länderna mot att de stora länderna driver igenom sina intressen. Grekerna värjer sig mot ett EU i flera hastigheter, där landet skulle hamna i B-laget.

En utvidgring av EU välkomnas i Aten. Man ageraremellertid i första hand för att släppan Cypern och Malta. Europaminister Mangakis har dock betonatatt ett växandeEJ inte får bli en förevändning för en union i flera hastigheter.

Balansennellan de små och de storamedlemsländernaansesmycket viktig. De nationella parlamentensmedverkanbör främjasnär EU-politiken utarbetas,menar Mangakis,sominte tycker att ett starkare Europaparlamentskall innebäraatt den folkvalda iistitutionen ges fler befogenheter.

Mangakis iör till de EU-politiker som lyfi fram behovetav ökad öppenhet. Han menaratt lIaastrichtfördraget visserligen var bra för EU, men att det tillkom för snabbt for att ge tillräcklig demokratisk insyn.

2.6 IRLAND

Irland ä ordförande i EU andra halvåret 1996, året för regeringslonferensen. Det innebär särskilda förväntningar och krav. Irländarnas förberedelser handlar mycket om att bevara de små ländernas jämiörelsevis stora inflytande i unionen.

Utvidgningenav EU mot österaccepterasi Dublin somett politiskt faktum. I de institutionella frågorna är grundinstâllningen att de mindre ländernas inflytande skall bevans,liksom den rådandebalansenmellan institutionerna.

När det gäler ministerrådet har utrikesminister Spring sagtatt han kan tänka sig en utökad invändning av majoritetsbeslut inom den första pelaren.

Detärinte;annolikt att Irlands militära alliansfrihet kommer att överges.Debatten om eventuellaavsteg från den traditionella neutralitetspolitiken har varit ganska ljum. Lantet stannar tills vidare kvar som observatör i VEU. Utrikesminister Springsadei februari att regeringen övervägdeen anslutning till PF Partnership for Peace.

2.7 ITALIEN

Italien är EU:s ordñrandeland första halvåret 1996 och får därigenom sannolikt leda regeringskonferensens inledningsfas. Ställningen som en av EU:s grundarstater och traditionell europeisk kallelse ger också ett extra

en ansvar.

Enligt premiärminister Dini och utrikesminister Agnelli är den italienska huvudmálsättningenungefärfölj ande:att bevarade landvinningar somgjorts under

40 årsintegration, samtidigt verkar för att genomförade fömyelser snart somman

nödvändiga för beslutsfattandetskall kunna förbli effektivt i ett enigt, somär att homogent och solidariskt Europa.

Utvidgningen gör det, enligt den italienska synen, nödvändigt att ta

österut ställning till hur Samarbetsområden jordbruk, miljöpolitik ochekonomisk och

som social sammanhållningbehöverförändras.

2.8 LUXEMBURG

EU:s minsta land och det röstmässigt absolut mest överrepresenterade vill naturligtvis mycket starkt värna de små medlemsländernas inflytande.

Regeringeni Luxemburg har utgett ett memorandumom regeringskonferensen. Luxemburg bekännersig till integreratoch demokratiskt Europa. Detta

ett mera innebärupprätthållandet rad mål: fullbordandet av den inre marknadenoch

av en den ekonomiska och monetära unionen, konsolidering av unionen genom gemenskapsintegration,solidaritet mellan nord- och sydländersamt storaoch små länder, kulturella band, bevarandet av en social modell i fördraget och en miljövänlig tillväxt.

I regeringensmemorandumläggsstor vikt vid institutionella frågor inom ramen för utvidgning. Luxemburgsregeringanserattutvidgningsförhandlingama kommer

bli komplicerade och därför att det vore en fördel med case by case att anser anslutning till unionen där medlemsländerna måste få tillfälle att utvärdera konsekvenserna,huvudsakligenfinansiella.

Regeringskonferensenbör inte påverkareglerna somgäller den ekonomiska och monetäraunionen.

När det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken måste mekanismema förbättras

majoritetsbeslut. Unionen måste kunna försvara sig och genom utvidgning av

kriser. Påsikt bör alla EU:smedlemsstatertillhöra Nato. VEU bör hanteraexterna spela roll än hittills. Fördragetbör säkerställaen gradvis integrering av

en större VEU i unionen.

område Luxemburgs regering att det är nödvändigt att Pâ tredje pelarens anser

institutionella enhetlighetenmellan de skilda pelama.l fördraget bör betonaden

större befogenheterges EG-domstolen. Tillämpningen av artikel 100c skulle medföra framsteg sådanaområden som asylpolitik, invandring, kampen mot narkotika och mot internationella bedrägerier.

I fråga om ett Europa i flera hastigheter anserregeringen att alla reformer skall omfatta alla medelemsländer;dock att ett medlemslandsom har godtagbaraskäl att inte delta i en reform kan ståutanför.

Vidare anser regeringen att den sociala dimensionen måste förstärkas inom unionen. Luxemburgs regering förespråkaratt det i det nya fördraget uttryckligen refererastill mänskliga rättigheter.

2.9 NEDERLÄNDERNA

Regeringen i Haag vill stärka den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och förbättra samarbetet inom tredje pelaren.

l denrapport, avseddatt stimuleradebatt,somregeringenpresenteradevåren 1995 diskuterasolika sätt att stärka den gemensammautrikes- och säkerhetspolitiken. Ministerrådets sekretariatskulle t.ex.kunnastärkasalternativt skaparmanett nytt organ inom ministerrådet enbart ansvarigt för den gemensammautrikes- och säkerhetspolitiken, resurserna för lägesanalyser skulle kunna ökas och kommissionensroll skulle kunna bli större.Detansesorealistisktatt föreslåsamma beslutsprinciper inom andrasominom första pelaren.Men en viss användningav majoritetsomröstning forordas, såsom vid beslut om hur gemensammaaktioner skall genomföras.

En annan rapport diskuterar hur samarbetet inom tredje pelaren skall kunna förbättras. Där behövs,sägsdet, bl.a. gemensammaminimiregler for asyl, klarare och ökade roller for EU-institutionerna och något färre mellanstatliga inslag.

André Szasz,professor i europeiska studier vid Amsterdams universitet, menar i en artikel att Nederländernaskulle höra till de ländersomdeltar i en hård kärna i EU, om en sådanutvecklas. Nederländernahar, menar Szasz,ett fundamentalt intresseav ett stabilt Europa.

2.10 PORTUGAL

I Portugal förekommer bedömningen att regeringskonferensen kommer att leda till begränsade reformer av EU. Det har ansetts viktigt att den nuvarande maktbalansen mellan medlemsländerna behålls.

Vissa principer kan bedömas som väsentliga for landet under regeringskonferensen:

Hela EU bör framåt mot sammamål. Alla behöver dock inte gå i sammatakt. -

Det skall bara finnas ett institutionellt regelverk; undantagbör undv.kas. - Alla medborgareskall ha sammastatus. - Medborgarnasåsikter är avgörandeför EU:s utveckling. -

2.11 SPANIEN

Spanien har i egenskap ordförande för reflexionsgruppen intagit enrelativt av försiktig attityd. Men det är tydligt att landet vill slå vakt om defördelar som EU:s nuvarande regelverk de fattigare unionsländerna. Spanjorerna ger förespråkar också tydligare relation mellan medlemsländernas storlek och en deras inflytande. En hjärtefråga är Medelhavspolitiken. annan

Ekonomiska problem och seriepolitiska skandalerhar kastatsinaskuggoröver en den spanskaregeringensförberedelserför att ta över ordförandeskapetiEU andra

halvåret 1995.

Utrikesministeriet utvecklade under våren regeringens syn på

regeringskonferensensfrågor i ett IOO-sidigtdokument, IGC -96 mderlag för en reflexion.

regeringsdokumentetframgår bl.a. att östutvidgningen inte är något landet I kommer försöka påskynda. Den accepterassom ett politiskt fdaum, men att Spanienkommer sannolikt göramycketför att försökabibehålla såmycketsom att detregelverk i dag landet,och kan kommaatt behöva möjligt av som gynnar som ändrasvid utvidgning. Dessutom vill balanseraöstutvidgningenmed en en man störrefokusering på problematiken runt Medelhavet.

En de frågorna i Madrid är medlemsländernasröstetal i mnisterrådet. av tyngre I regeringensdokumenttalas att de sex stora, där såväl SpaniensomPolen om eñer utvidgningen inkluderas,borde ytterligare två röster, medm de andra ges ländernabehåller sina röstetal. Med den ordningen skulle två stora ch ett litet land kurma blockera beslut med kvalificerad majoritet. I dokumentetföreslås ett alternativt kriterium blockerandeminoritet: tre länder mel minst 100 också ett miljoner invånare t.ex. Spanien,Italien och Grekland.

Kommissionen bör haungefär 15ledamöter,enligt Madrid-regeringen.Alla stora länder får då varsin ledamot, medanövriga länder får sin tilldelnir.g enligt en

roterandeordning.

Spanjorerna inte vilja att EU:s olika sakområdeninom denfösta pelaren synes rörs underregeringskonferensen.

EU:s fortsatta fördjupning får inte ske genom att hårda kärnor utvecklas. Däremot kan Spanien,liksom flera andramedlemsländer,tänkasig enutveckling

i olika hastigheter.

Subsidiaritetsprincipen,omsorgsfullt vämad mångahåll, är föremål för kritisk

granskning i Madrid. Principen kan mycket väl komma att sättasunder lupp i sambandmed regeringskonferensen.

Samarbetetinom andra pelarenansesallmänt behöva stärkas,men det finns inga utvecklade idéer härom.

Den tredje pelarens Samarbetsområdenvore naturligt att integrera i den första pelaren, enligt den spanskaregeringen.

2.12 TYSKLAND

Tyskland är det EU-land som starkast drivit utvidgning mot Central- och Östeuropa, fördjupning samarbetet och ökad makt för Europaparlamentet.

av Ännu finns ingen avstämd position från regeringen, utrikesministeriet

men har angivit vissa linjer, och utspel har gjorts från kristdemokraterna CDUCSU.

Utrikesminister Kinkel angav i februari några punkter som kommer att vara vägledandeför regeringensagerandeunder regeringskonferensen:

Konferensen får inte bli en sluten teknokrat-debatt. -

EU-samarbetetskall stärkaEuropaskonkurrenskraft och värna om alla européers välstånd, livskvalitet och säkerhet.

EU måste bli tyngre och mer handlingskraftigt det utrikes- och säkerhetspolitiskaområdet. Majoritetsbeslut måstehär övervägas.

Kampen mot gränsöverskridandebrottslighet måste stärkas.Europol är baraett första steg.

Såväl röstfordelningen i rådet som kommissionens sammansättning och - Europaparlamentetsinflytande måste sesöver.

Man har i utrikesministeriets beredning även vägt CDUCSU:s utspel från hösten 1994 även om det har lägre dignitet, där ett EU i koncentriska cirklar forordas: en stark kärna i mitten, med Tyskland och Frankrike som en kärna i käman.

FörbundskanslerHelmut Kohl hävdar i en artikel i Le Monde i maj att Europa behöverenpolitisk union vid sidanav EMU för att medlemsstaternaeffektivt skall kunna skydda sina intressen. Kohl slår i artikeln fast att systemetmed suveräna stater, som själva utövar total makt på alla områden,har misslyckats i Europa.

Tyskland har alltså varit den stora tillskyndaren av en utvidgning av EU med ländernai Central- och Östeuropa.Emellertid tycks den tyska hållningen på senare tid ha blivit lite mer avvaktande, bl.a. efter undersökningarsom visar att det folkliga stödet för utvidgningen avtar.

CDUCSU:s utrikespolitiske talesman Karl Lamers stöder tanken på att ge parlamentetoch ministerrådet gemensambeslutsrätt all EU-lagstiftning, liksomi

att ge parlamentet rätt att lägga fram förslag.

HansTietrneyer, chefenför Bundesbank,trycker på EMU:s vikt. Han betonaratt

förutsättning for genuin gemenskapär en monetärunion. Tietmeyrr vill se en en

institution garanterar att medlemsländemx följer en gemensam som konvergenskravenhela tiden inte baravid själva inträdet i EMU.

CDUCSU:s gruppledarei förbundsdagen,Wolfgang Schäuble,presentendei juni

diskussionsunderlagkring utrikes- och säkerhetspolitiken.Schäublenenardär ett bl.a. målet för ett medlemsland i EU sikt bör vara att också bli nedlem i

att Nato. En likformighet mellan EU, VEU och Nato bör eftersträvas, heer det.

2.13 STORBRITANNIEN

Ingenstans i EU är debatten unionens framtid intensivare än i

om Storbritannien. Den konservativa regeringen har ständiga prollem att balansera mellan sina åtaganden gentemot EU och skeptikørna på hemmaplan, främst inom det egna partiet.

Storbritannien hör till de länder är minst benägnaatt fördjupa sanarbeteti

som EU. Nationell suveränitetöver politiskt känsliga områden är mycket riktig för britterna.

EU-minister David Davis argumenterari The European i februari [S95 emot ytterligare politisk integration och slår fast att Europasmedborgarebeiöver ett

nationalstater. Nationalstaten är nödvändig för den demokratiska Europa av grundval som ger EU sin legitimitet, resonerarDavis.

PremiärministerJohn Major har i flera tal under vårenupprepatsitt motståndmot utökadanvändning majoritetsbeslutoch mot all minskning avnationela veton.

av Icke destomindre finns flera brittiska ståndpunktersomärgemensammamedmer integrationsvänliga länder.

Allmänt tror inte britterna att regeringskonferensenkommer att föramedsig några genomgripandereformer i EU.

Östutvidgningen stöds britterna. Man hyser emellertid en del oro för

av utvidgningens konsekvenser for jordbrukspolitiken och for strukur- och regionalstöden.

En möjlig brittisk ståndpunkt,somär något udda i EU, är att vissagemensamma Samarbetsområden,såsomutbildning, folkhälsa och kultur, återgår till nationell kompetens.Detta krav förekommer bland EU-skeptikema i parlamentet

Huvudmålet inom andrapelarensynesvara att behållamellanstatlighetm.I mars lades brittiskt förslag fram att stärkaVEU något,utan att for den:kull föra

ett om in det inom EU:s Vad gäller tredje pelarentycks inte finnas någri krav på

ram.

att ändra fördraget.

Labour- och oppositionsledarenTony Blair gerallmänt EU-medlemskapetsitt stöd, liksom en fortsatt utveckling av unionen. Han vill ha ett slut på det brittiska undantagetpå social- och arbetsmarknadspolitikensområde. Till skillnad från det liberaldemokratiska partiet är dock Labour fortsatt tveksamt till en utökad användningavmajoritetsbesluti EU. Större öppenhetförordasav Labour, somvill att alla lagstiftande ministerrådssessionerhålls för öppna dörrar.

2.14 ÖSTERRIKE

Ett omfattande dokument om den officiella österrikiska hållningen inför regeringskonferensen antogs av regeringen i maj. Precis som många andra medlemsländer väntar sig inte Österrike några större omvälvningar

av konferensen.

Regeringsdokumentetbetonarattde småmedlemsländemasintressenmåstevärnas gentemotde störreländernas.Samtidigt stöderÖsterrike kraftigt utvidgningen

av EU mot öster. För att klara dennaären utveckling i olika takt en lösning, menden måstevara tillfällig.

Institutionellt vill Österrike att röstfördelningen i rådet bibehålls, liksom det nuvarande systemet för rotation av ordförandeskapet. Landet är öppet för att etappvis utvidga Europaparlamentetsrätt till medverkan och kontroll i EUsamarbetet.Inom kommissionenmåstevarje landäven i fortsättningen ha rätt att nomineraen ledamot.

EMU-processenbör enligt Österrikamafå fortgå orubbad manvill inte att EMU

kommer upp regeringskonferensensdagordning.Vissa andra sakområdenär Österrike berettatt ta upp. Man kan tänkasig att utöka det formella EU-samarbetet med energifrågor och katastrofskydd, och man vill förstärka miljöpolitiken. Däremotvill Österrike inte att turism blir ett gemensamtpolitikområde.

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken måste stärkas under regeringskonferensen.Tills vidare får emellertid förstärkningen ske inom den pelarstruktur byggts Österrikama det orealistitskt att redanunder

som upp. ser som 1996 års konferens omvandla andra pelaren till ett traditionellt gemenskapssamarbete.En gemensamforsvarspolitik skulle kunna utvecklas,men vägendit måsteses som en långsiktig process.

Skrivningarna om den österrikiska neutraliteten är den del av regeringens dokument infor regeringskonferensensom rönt störst intresse i medierna. Ordet neutralitetnämnsinte, mendet sägsatt utarbetandetav en gemensamutrikes- och försvarspolitik inte berör den särskilda politik som vissa länder har på detta område.

Tredje pelaren ansesvara av stor betydelse för medborgarna.Österrike eñerlyser

gem

hâá

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N 40.Älvsäkerhet.K.. . . ArbetsföretagEnnymöjlighetför arbetslösa.A. 4l Allmänbehörighetför högskolestudier.U. . - . Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.Fi. 42.FramtidsanpassadGotlandstrañk.K. . - Léngtidsutrcdningen1995.Fi. 43.SambandetRedovisningBeskattning.Ju. . - Värdenssvåraval. 44.Aktiebolagetsorganisation.Ju. slutbetänkande Prioriteringsutredningen.av S. 45.Grundvattenskydd.M. Muskövarvetsframtid.Fö. 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. i asylprocessen.A. . Pensionsrättigheterochbodelning.Ju. .Tvångsmedelenligt27och28kap.RB . Fullt ekonomisktarhetsgivaransvar.Fi. samtpolislagen.Ju. .Översyn skattebrottslagen.av Fi. EG-anpassadekörkortsregler.K. . .Nya konsumentregler.Ju. Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.Fi. . MervärdesskattNyatidpunkterför- .Kunskapsläget kärnavfallsomrádet1995.M. redovisningochbetalning.Fi. Elförsörjningi ofred.N. . Analys Försvarsmaktensav ekonomi.Fö. .Godtrosförvärv stöldgodsJu.av Ny Elmarknad Bilagedel.N.+ .Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.Fö. Kömhandeln.S. .Fastighetsbildningengemensamuppgiftför stat - Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.S. ochkommun.M. Homosexuellprostitution. Ettsamlatverksamhetsansvarför asylärenden.A. . Konsti offentligmiljö.Ku. .Förmånerochsanktioner Ettsäkraresamhälle.Fö. utgifterför administration.Fi. - Utan stannarSverige.Fö. 57.Förslagomettinternationelltflygsäkerhets- Staden vattenutanvatten.Fö. universitetiNorrköping-Linköping.U. .Radioaktivaämnenslår jordbrukut i Skåne.Fö. 58.Kompetensochkunskapsutvecklingomyrkes- - .Brist elektronikkomponenter.Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.S. .GasmolnlamslárUppsala.Fö. 59.Ohälsoförsâkringochsamhällsekonomi Samordnadochintegreradtågtrafik olikaaspekter modeller,finansiering . - Arlandabananochi Mälardalsregionen.K. ochincitament. 26.Underhallsbidragochbidragsförskott. 60.Kvinnofrid.DelA+B. Del ochA DelB. S. 6l. Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C. 27.Regionalframtid bilagor.C.+ 62.EttrenatSkåne.M. 28.Lagenomvissainternationellasanktioner 63.Översyn skattereglernaför stiftelserochideella av - enöversyn.UD. föreningar.Fi. 29.Civilt brukavförsvarets 64.Klimatförändringari trañkpolitiken.K. resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar.Fö. 65.Näringslivetstvistlösning.Ju. 30.AlkylatochMiljöklassning bensin.M.av 66.Polisensanvändning övervakningskamerorav vid 31.Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju. 32.IT ochverksamhetsförnyelseinomrättsväsendet. 67.Naturgrusskatt,m.m.Fi. Förslagtill nyasamverkansformer.Ju. 68.IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.SB. 33.Ersättningför ideellskadavidpersonskada.Ju. 69.Betaltjänster.Fi. 34.Kompetensför strukturomvandling.A. 70.Allmännakommunikationerför alla K. - 35.Avgifterinomhandikappomrâdet. 71.BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför 36.Förmånerochsanktionerensamladredovisning. antagningtill Universitetochhögskolor.U. - Fi. 72.Svenskainsatserför internationellkatastrof-och 37.Vártdagligablad stödtill svenskdagspress.- Ku. flyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag. 38.YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial Fö

- Etthaktiebolag

yrkesutbildning.U. 73. för servicetill universitetoch 39.Somereflections Swedishon LabourMarket högskolorm.m.U. Policy.A. .LägenhetsdataFi. Någrautländskaforskaressyn svensk 75.Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.A. arbetsmarknadspolitik.A. 76.Arbetetill invandrare.A.

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77.RösteromEU:sregcringskonferens hearingmedorganisationsföreträdare.debattörer ochforskare.UD. 78.Den svenskarymdverksamheten.N. 79.Vårdnad,boendeochumgänge.JU. 80.EUomregeringskonferensen1996 - institutionemasrapporter synpunkteri övrigamedlemsländer.UD. -

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16]

IT-kommissionens Homosexuellprostitution.[17]

arbetsprogram1995-96.[68]

Underhållsbidragochbidragsförskott,

Justitiedepartementet Del ochDelA B. [26]

Avgifterinomhandikappområdet.[35] Pensionsrättigheterochbodelning.[8]

Kompetensochkunskapsutveckling yrkes-om Nyakonsumcntrcglcr.[11] -

rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.[58] IT ochverksamhetsförnyelseinomrättsväsendet.

OhälsoförsäkringochSamhällsekonomi Förslagtill nyasamverkansformer.[32]

olikaaspekterpåmodeller,finansiering Ersättningför ideellskadavid personskada.[33] -

ochincitament.[59] SambandetRedovisningBeskaitning.[43]

- Kvinnofrid.DelA+B. [60] Aktiebolagetsorganisation.[44]

Tvângsmedelenligt27och28kap.RB Kommunikationsdepartementet

samtpolislagen.[47]

Samordnadochintegreradtågtrafik Godtrosförvärv stöldgods[52]av Näringslivetstvistlösning.[65] Arlandabananochi Mälardalsregionen.[25]

Ãlvsäkerhet.[40] Polisensanvändning övervakningskamerorav vid förundersökning. FramtidsanpassadGotlandstrafik.[42]

[66]

EG-anpassadekörkortsregler.[48] Vårdnad,boendeochumgänge.[79]

Klimatförändringari trafikpolitiken.[64] Utrikesdepartementet Allmännakommunikationerför alla [70]

- Lagenomvissainternationellasanktioner Finansdepartementet

- enöversyn.[28] Röster EU:sregeringskonferens Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.[3]-

hearingmedorganisationsföreträdare, Lángtidsutredningen1995.[4] - debattörer ochforskare.[77] Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.[9] EU regeringskonferensen1996 Översyn skattebrottslagen.av [10]

institutionernas MervärdesskattNyatidpunkterför - rapporter -

synpunkteri övrigamedlemsländer.[80] redovisningochbetalning.[12] -

Förmånerochsanktioner-ensamladredovisning.[36] Försvarsdepartementet Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.[49]

Förmånerochsanktioner Muskövarvetsframtid.[6]

- utgifterför administration.[56] Analys Försvarsmaktensav ekonomi.[13]

Översyn skattereglemaav för stiftelserochideella Ettsäkraresamhälle.[19]

föreningar.[63] Utan stannarSverige.[20]

Naturgrusskatt,m.m.[67] Staden vattenutanvatten.[21]

Betaltjänster.[69] Radioaktivaämnenslår jordbrukut i Skåne.[22]

Lägenhetsdata.[74] Brist elektronikkomponenter.[23]

GasmolnlamslárUppsala.[24] Utbildningsdepartementet

Civilt brukavförsvarets

resurser— YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial regelverken,erfarenheter,helikoptrar.[29] - Samverkan yrkesutbildning.[38]

för fred.Denrättsligaregleringen.[53] Svenskainsatser Allmänbehörighetför högskolestudier.[41]

för internationellkatastrof-och

Förslagomettinternationelltflygsäkerhetstlyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag.[72]

universiteti Norrköping-Linköping.[57]

Socialdepartementet BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför

antagningtill Universitetochhögskolor.[71] Värdenssvåraval.

Ettaktiebolagför servicetill universitetoch slutbetänkandePrioriteringsutredningen,av [5]

högskolorm.m.[73] Könshandeln.[15]

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet ArbetsföretagEnnymöjlighetför arbetslösa.[2]

- Obligatoriskaarbetsplatskontakterförarbetslösa.[7] Kompetensför strukturomvandling.[34] SomereflectionsonSwedishLabourMarket Policy.[39] Någrautländskaforskaressynpåsvensk arbetsmarknadspolitik.[39] Effektivarestyrningochrättssäkerhet i asylprocessen.[46] Ettsamlatverksamhetsansvarför asylärenden.[55] Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.[75] Arbetetill invandrare.[76]

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö. [18] Vårtdagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37]

- Näringsdepartementet Ettrenodlatnäringsförbud.[1] NyElmarknad+ Bilagedel.[14] Elförsörjningi ofred.[51] DensvenskaRymdverksamheten.[78]

Civildepartementet Regionalframtid+ bilagor.[27] Myndighetsutövningvidmedborgarkontor.[61]

Miljödepartementet AlkylatochMiljöklassningavbensin.[30] Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. [31] Grundvattenskydd.[45] Kunskapslägetkämavfallsomrádet1995.[50] Fastighetsbildningengemensamuppgiftförstat

ochkommun.[54] EttrenatSkåne.[62]