1. Svensk klimatrelaterad forslming

2. Klimatforskning i Nederländerna, av Ingar Palmlund, Linköpings universitet

• Sida 7
•  Original

Förkortningar

AFR

BAHC

BALTEX

BFR

CICERO

CLIVAR

CFC

ENRICH

FRN

GCM

GEWEX

HCF C

HDP

HSFR

IEA

IGAC

IGBP

IPCC

ITEX

Avfallsforslmingsrådet

Biosphere Aspects of the Hydrological Cycle

The Baltic Sea Experiment

Byggforskningsrådet

Centre for International Climate and Energy Research Oslo Climate Predictability and Variability

Klorfluorkarboner

European Network for Research Into Global Change Forskningsrådsnåmnden

General Circulation Models

Global Change and Terrestrial Ecosystems

The Global Energy and Water Cycle Experiment klorfluorkolväten ("mjuka freoner")

Human Dimensions of Global Enviromnental Change Program Humanistisk-samhällsvetenskapli ga forskningsrådet International Energy Agency

The International Global Atmospheric Chemistry Project International Geosphere Biosphere Program

FN:s expertpanel för klimatfrågor (Intergovemmental Panel on Climate Change)

The International Tundra Experiment

• Sida 8
•  Original

KFB Kommunikationsforskningsberedningen

KVA Kungliga vetenskapsakademin

LOICZ Land Ocean Interactions in the Coastal Zone

MISTRA Miljöstrategiska stiftelsen

NFR Naturvetenskapliga forskningsrådet

NOCLIMP Nordic Climate Modelling Project

NOPEX Northern Henri sphere Climate Processes Landsurface Experiment

NRP Nederländernas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change

NUTEK Närings— och tekrrikutvecklingsverket

NV Naturvårdsverket

OECD Industrilåndernas organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling (Organization for Economic Co-operation and Development)

PAGES Past Global Changes

PIK Potsdam Institut för Klimafolgenforschung SILMU Finnish Research Programme on Climate Change SJF R Skogs- och jordbrukets forskningsråd

SMI-II Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

SNV Statens naturvårdsverk SOU Statens offentliga utredningar TFR Teknikvetenskapli ga forskningsrådet

VOC Volatile Organic Compounds

• Sida 9
•  Original

WCRP World Climate Research Program WEC World Energy Council

WOCE World Ocean Circulation Experiment

• Sida 10
•  Original

”"G"” "”U'T'" "- " '" "' måmamrräwum bmw '!H'JW

En." u'WIT'lI ':.uLHIL'F'l'aFl'h' "1 -. _lim'brai'i Hål-DHJ EimW DETH ' ""' ""m"-'"" ”"'”-' "fräna-mun mmm...-o....monhnw arrow 'E'L'H'C " 1'_'.1"_|| .1|'|'|.._|_'_r..||| '." 'l. "lf-L '

ww F: :| r.f.!i--r.'|'u.r.eg|.-.f-|| :'li'l'J'lL'm

”I'll '|.|_.. an..-'|'..- .pluaj'larun'r. || . . .

”PC!! IM:” '>' .mli': ”hmm-3 .Huclälmg rr. '

raw”, .. bug.-amn iämnlm: 't brunt- 'lr1..' n 1_ '|'-: mr.-" Hmmm..-|.-

N'RF Natt:-M.. Lb'ruugluär-t'll Hmn- u ' |_- mn |. .- . Jin-"IJ .'I | arm.-:..... |||-:l. rihanna (mm?.

MNTFF. .'.mrau's- net. mm..... rädda-mir

NV r'mmanlnquu

FHI'J'L' mami-minnas virguh'ulräh lm- d'.-' L-m |||. -:||---|l - : "n mmm-||| ”nunnan"; " . ' .- u ur!-|... '. 'u-jlu'ru' . .-. ljumma-nm;

men; r..—a 5ka tim....

:”IF. ” Paw Mint littll'huuim-P li...: .H.-|,

I'E'IILMJ .'. !" .IJ'SI'I” att..-102.111 PWIBFIWII'. "I-' & "?"IW' llTll"*l

SWE. ' Slump-' .'.|'|._" "p'l' h'åLIH-jl- 1:14 "|||-l.;

SMITH ' .CÖHF'EIHr-"f'unrnlquh ";!” ”HH? _'|- |||-"U'; ' , ' .Wn åwqi jmun'éldkl-LFLI "|' ' " a_' _;l. . .

| ruh'u ' ' |", |- __

wu" ' 'ämålrwl'éwm' '."""' |' ' ."l| '|f' ”"-. rm ':umwwwwgafwumw-L—_ ,

| ' . 11.315 ||r'_|'|"!'_ ' ._'|._4..__ .' | || '|' | '|' -' | . _. | - _ 1" 'x ?WIEW Mumma. rJlmmlLi |.'|_.'|".- .'i'nml'" ||. '1'. "'In! .'. '

• Sida 11
•  Original

1.1. Bakgrund

Behovet av ökad kunskap inför hotet att klimatet förändras genom människans snabbt växande aktiviteter på jorden har medfört att klimatforskningen under senare år vuxit fram som ett mer vittomfattande begrepp. Det innefattar inte bara grundläggande naturvetenskaplig forskning om det globala klimatiska systemet och hur det kan påverkas av människan. Viktiga delar är också sökande efter vidgad kunskap om hur terrestra och marina ekosystem och vi människor skulle påverkas av en klimatförändring och de förändrade möjligheter att utnyttja naturens resurser som skulle följai dess spår. Vad skulle vidare en klimatföränd- ring innebära för vår strävan mot en hållbar utveckling i världen, "sustainable development"? Vilka möjligheter har vi att genom tekniska och socioekonomiska åtgärder förändra utvecklingen och minska klimatpåverkan? Även om Sverige troligen har mindre att frukta i form av direkt påverkan av en klimatförändring än många andra länder, är vi i hög grad beroende av omvärlden och skulle utan tvekan påverkas negativt om utvecklingen där inte blir fredlig och positiv. Klimatdelegationen ser på svensk klimatforskning i ett sådant vidgat perspektiv.

1.2. Miljöforskningens betydelse och dess komplexitet

Det klimatiska systemet, som innefattar lufthavet, oceanerna med deras växter och djur, kontinenterna med mark, is och vatten och en mångfald av terrestra ekosystem, år ett komplext ochi vissa avseenden kaotiskt system. Våra kun- skaper om det är ofullständiga och gemensamma ökade satsningar inom forsk- ningen krävs av världens länder för att skapa en mer detaljerad och samtidigt övergripande bild av hur klimatsystemet fungerar och hur det nu påverkas av människan. Intensiäerade detaljstudier av såväl de olika delsystemen var för sig som deras samspel i den biosfär som utvecklats under årrniljoner kommer ändå knappast att kunna ge definitiva och detaljerade förutsägelser av vad som kommer att hända, men vi kommer att bättre kunna förstå och tolka de förändringar som troligen kommer att bli allt mer påtagliga. Forskningen kan på detta sätt successivt ge ett underlag för diskussioner och överenskommelser mellan världens länder om olika åtgärder. Genom ökad kunskap blir det lättare att skapa en saklig politisk debatt. Det sista årtiondets utveckling av klimatfrågan som en del av internationell politik understryker denna uppfattning.

Det globala samhället kommer att ställas inför en serie av komplexa frågeställningar i strävan att finna vägar mot en hållbar utveckling i världen. En av människan förorsakad klimatförändring innebär därvidlag en allvarlig

• Sida 12
•  Original

komplikation, som i flera avseenden kan komma att begränsa våra framtida möjligheter. Det är ju redan uppenbart att energibehovet för en växande vårldsbefolkning inte kommer att kunna tillgodoses av fossila bränslen på grund av återverkningama på jordens klimat. Naturvetenskaplig/telmisk forskning och utveckling kommer att bli allt viktigare för att änna alternativa lösningar.

Hotet om en framtida klimatförändring kan innebära ökade konflikter såväl internationellt som inom länder. Bättre insikt om olika länders och människors reaktioner och beteendemönster i sådana situationer kommer att få ökad bety- delse. Samhällsvetenskaplig/humanistisk forskning kommer att kunna ge viktiga bidrag den kunskapsbank som behövs för att kunna handla rationellt inför en klimatförändring.

Slutligen kräver utformningen av en svensk klimatpolitik kunskap om Sveriges faktiska situation i frågan om risker och potentiella möjligheter och att dessa beskrivs i så klara termer som möjligt. Svenska forskningsinsatser med denna inriktning har hittills i viss mån varit splittrade. Innovationer och förnyelse i detta avseende är viktiga.

De åtgärder som krävs för att hejda klimatförändringen är mycket omfattande och genomgripande för samhällsutvecklingen i stort. Kraven på beslutsunderlag är därför mycket stora. En ökad forskning på klimatområdet berör därför ett mycket stort antal ämnen, inom naturvetenskap och teknik lika väl som inom samhällsvetenskap och humaniora.

För en jämförelse har klimatdelegationen sökt bilda sig en uppfattning om klimat- forskningens organisation i andra länder. Övriga nordiska länder har genomgå- ende skapat mer samordnade program än vad som varit fallet i Sverige. Vidare har EU byggt upp ett omfattande klimatprogram (årlig budget ca SEK 2,26 mil- jarder) i forrn av ett antal projekt med avsikt att främja samverkan mellan de europeiska länderna. Svenska forskare har kommit in i detta samarbete först under de allra sista åren.

I ett antal länder änns särskilda institut som har klimatforslcningen som det centrala temat för sin verksamhet. Exempelvis har Max Planck-institutet för meteorologi i Hamburg och Hadley Centre i Bracknell stora resurser för forsk- ning inom klimatområdet och forskningen där ligger i den internationella forsk- ningsfronten. I Potsdam upprättas ett nytt forskrringsinstitut som är inriktat på studier av konsekvenser av en klimatförändring. Nederländerna har en i för- hållande till landets storlek ganska omfattande klimatforskning, som framför allt är knuten till ett centralt statligt forskningsinstitut. I USA änns ett utpräglat plu- ralistiskt system för forskningsstöd. Ett antal betydande forskningsinstitut är verksamma, många lmutna till universiteten (både med stöd från olika delstater och från privata källor), andra stöds av näringslivet. Den sammanlagda satsningen

• Sida 13
•  Original

i USA utgör troligen mellan en tredjedel och hälften av all forskningi världen inom områdena "Climate Research and Global Change". Den nuvarande kon- gressen har dock avsevärt minskat de statliga satsningarna inom dessa områden.

Klimatfrågans komplexitet innebär att det är svårt att ge en samlad bild av pågående klimatforskning. Det ärinte heller särskilt meningsfullt för Klimatdelegationen att ge förslag till annat än övergripande priorite-ringar. Ställningstaganden vad gäller mer detaljerade prioriteringar bör även i fortsättningen vara ett ansvar för beäntliga organ för forskningsplanering och änansiering. Behovet av en ökad samverkan dem emellan är emellertid uppenbart och detta diskuteras mer i detalj nedan. Det är slutligen viktigt att understryka Klimatdelegationens entydiga uppfattning att människans framtida påverkan av jordens klimat och vad detta kan komma att innebära för länder och folk i ett längre perspektiv kommer att bli en av de kanske allvarligaste miljöfrågorna som vi kommer att konfronteras med under 2000-talet.

I det följande redovisas först pågående forskning, vissa prioriteringar inför framtiden och behov av resurser inom de tre områdena

. naturvetenskaplig klimatrelaterad forskning - teknisk klimatrelaterad forskning och utveckling och . samhällsvetenskaplig/hmanistisk ldimatrelaterad forskning.

Därefter följer en diskussion om samverkan och integration av insatser inom och mellan dessa tre delområden.

1.3. Naturvetenskaplig klimatrelaterad forskning

Den naturvetenskaplig forskningen om globala miljöförändringar (Global Change) samordnas genom två internationella program: International Geosphere Biosphere Programme (IGBP) och World Climate Research Programme (WCRP). IGBP är framför allt inriktat mot de biologiska och kemiska processerna, medan WCRP är fokuserat på fysikaliska processer relaterade till klimatförändringar. I Sverige samordnas forskningen genom den Svenska Nationalkommittén för IGBP och WCRP knuten till Kungliga Vetenskaps- akademien. Finansieringen av denna forskning sker framför allt via Naturveten- skapliga Forskningsrådet (NFR), Naturvårdsverket (NV), Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJF R) och Närings- och Teknikutvecklingsverket (NUTEK). För närvarande satsas årligen sammanlagt ca 45 milj kr. Anslagen är fördelade mellan dessa änansiärer med ca 20, 10, 55 och 15%. Därtill kommer anslag via Nordiska ministerrådet och EUs "Environment Programme" till nordiska och europeiska projekt med svensk medverkan till belopp om ca 3,5 respektive 10 milj kr. Forsk-

• Sida 14
•  Original

ningen i Sverige bedrivs huvudsakligen vid universiteten samt Sveriges Meteoro- logiska och Hydrologiska Institut (SMI-H), som dessutom har ansvar för klimat- data.

De större satsningarna (ca 65%) är relaterade till IGBP och avser studier av de terrestra ekosystemen, dels deras fysiologi, dels strukturförändringar hos eko- system på regional, kontinental och global nivå som ett resultat av klimatföränd- ringar, dels biosfärens roll i det hydrologiska kretsloppet. Stöd ges också till studier av naturliga källor och sänkor för växthusgaser särskilt avseende skogens roll i sammanhanget, och av effekter av globala miljöförändringar inklusive för- ändrad UV-B-strålning. Andra betydelsefulla insatsområden är global atrnosfärs- kemi, havets och kustzonens biologi och klimatförändringar i gången tid, särskilt under tiden sedan den senaste nedisningen.

De svenska satsningarna på studiet av de fysikaliska processer som år av bety— delse för förståelse av det nuvarande klimatet och pågående och eventuellt framtida förändringar är å andra sidan förhållandevis små (ca 10% av de totala satsningarna). Många av dessa bedrivs i nordisk eller europeisk samverkan och omfattar utveckling av numeriska modeller (N OCLIMP Nordic Climate Modelling Project och CLIVAR, Climate Predictability and Variability), studier av Östersjöregionens hydrologi (BALTEX, the Baltic Sea Experiment) och studier av utbytet av vatten i Nordatlanten (del av WOCE, World Ocean Circulation Experiment).

Det är Klimatdelegationens uppfattning av studiet av grundläggande fysikaliska processer i klimatsystemet, vilka ger grunden för en djupare förståelse av klimatproblematiken i sin helhet har relativt små resurser i Sverige. Ett ökat antal svenska forskare på området skall inte bara ses som bidrag till den internationella utvecklingen, utan skulle också ge en bättre vetenskaplig bas för studier av effekterna av en klimatförändring på ekosystem och olika klimatkånsliga sam- hällssektorer, särskilt jordbruk, skogsbruk och äske.

1.4. Teknisk klimatrelaterad forskning

Svenska satsningar inom klimatrelaterad teknisk F oU är viktiga av flera skäl. För det första kräver den svenska omställningen av energisystemet i flera fall teknik som inte ännu är kommersiell till en tillräcldigt låg kostnad och där man inte alltid kan. förlita sig på utländsk teknik. För det andra krävs en viss nivå inom energi- och transportforskning på olika områden för att Sverige skall hänga med i den tekniska utvecldingen och kunna ta till sig ny teknik som utvecklats interna- tionellt och applicera den enligt svenska förhållanden. För det tredje änns en

• Sida 15
•  Original

potential att utveckla ny teknik som kan ge stora möjligheter för svensk industri i framtiden. Det är därför viktigt att upprätthålla en bred energiforskning i Sverige.

Betydande genombrott har skett inom ett äertal energitekrriska områden, vad gäller såväl energieffektivitet, rniljöprestanda som kostnadsnivåer. Utvecklingen har skett successivt över en längre period. Denna utveckling kan väntas fortsätta även om utvecklingstakten år svårbedömd inom flera teknik-områden. Svensk forskning ligger långt framme kunskapsmässigt inom många områden. Både svenska utrustningstillverkare och energiföretagen medverkar också aktivt inom flera områden då det gäller teknisk utveckling och teknik-demonstration

Särskilda insatser bör göras på områden som år väsentliga för den svenska omställningen av energisystemet liksom på områden där det änns frontlinje- forslmingi Sverige.

. En nyckelfråga för att klara en omställning av det svenska energisystemet och samtidigt begränsa koldioxidutsläppen är en fortsatt och intensiäerad biobränsleintrodulction i Sverige. Det är därför motiverat att upprätthålla och intensiäera svenska FoU-insatser på biobränsleområdet.

. För att långsiktigt klara energiproduktionen och samtidigt minska användningen av fossila bränslen krävs utveclding av nya energikällor. En mer långsiktig kompetensutbyggrrad krävs om Sverige skall kunna vara med i en sådan utveckling. Särskilda insatser bör göras på områden där det idag änns svensk forskning som ligger långt framme, detta gäller särskilt F oU om solceller.

. Stora förändringar kommer att krävas för att transportsystemet skall bli mer energieffektivt och miljövänligt. Förändringarna spänner över hela området från fordonsutveckling, bränsletillförsel till transportsystemets utformning. Från klimatsynpunkt bör forskning och utveckling koncen- treras till alternativa drivmedel, motorer och alternativa drivsystem samt utformning av transportsystemet och övergång till mer energisnåla och miljövänliga transportslag.

. Dessutom bör satsningar på energihushållning och nya vägar för energi- effektivisering prioriteras. FoU bör för att ge resultat kombineras med styrmedel som syftar till en minskad användning av energi och fossila bränslen. Forskning om energisystemets utveckling och samspel mellan teknik-ekonomi-beteende är väsentligt för att potentialen för teknisk utveckling skall kunna realiseras.

För att få till stånd en övergång från fossila bränslen till alternativa energikällor krävs en hög innovationshastigheti energisektorn liksom inom transportområdet.

• Sida 16
•  Original

Trenden de senaste åren har dock varit minskade investeringar i energirelaterad forskning och utveckling, såväl inom den privata som den offentliga sektorn. Det offentliga fon-stödet har halverats de senaste fem åren. Dessutom har de offent- liga insatserna i allmänhet fokuserats på icke-fömybara energikällor. Mindre än 10% av IEA-ländemas fou-stöd går till förnybara energikällor, se tabell 1.1. Under 1994 fördelade sig IEA-ländernas FoU-budget enligt följande:

Tabell 1.1 IEA-ländernas FoU budget 1994

fossil energi 11 % kärnkraft 43 % fusionsenergi 12 % energihushållning 11 % förnyelsebar energi 8 % övrigt 15 %

Kärnkraften kan knappast ses som en bas för den globala energiförsörjningen i framtiden. Fusionskraftens möjligheter är mycket osäkra, det är dessutom osäkert om en eventuell kommersiell elproduktion i fusionsanläggningar kan accepteras politiskt. T ex skulle en ny fusionsanläggning kunna bli besvärlig att lokalisera i Europa eller USA på grund av motstånd och motvilja från allmänna opinionen. För att få till stånd en minskning av användningen av fossila bränslen krävs därför en avsevärd ökning av de globala forskningsresursema till energihushåll- ning och förnyelsebar energi. För att forskningen skall ge resultat på marknaden krävs dessutom att demonstrationsprojekt genomförs och att styrmedel introdu- ceras parallellt.

1.5. Samhällsvetenskaplig klimatrelaterad forskning

Det totala stödet till samhällsvetenskaplig och humanistisk miljöforskning i Sverige är fortfarande relativt litet, ca 40 milj kr under 1993/94, varav ca 10 milj kr gick till direkt klimatrelaterad samhällsvetenskaplig forskning. Detta område är dock mycket viktigt bl a när det gäller att öka förståelsen för samhällets föränd- ringsmekanismer och samverkande system.

Samhällsvetenskaplig ldimatforskning delas här upp i fem huvudområden:

styrmedel systemkrmskap

värderingar i samhället / livsstilsfrågor miljö- och sarnhällsplanering i-världens roll i det internationella perspektivet

• Sida 17
•  Original

Utifrån dessa har behov av fortsatt och intensiäerad forskning diskuterats.

Styrmedel kan ses som katalysatorer för mer grundläggande förändringar av beteenden. Mer kunskap behövs om vilka kombinationer av styrmedel som förstärker och håller samman arbetet mot ett miljöanpassat samhälle. Insikten om att det nu också gäller att påverka hela systern snarare än speciäka delar i dem bidrar till behovet av nya typer av styrmedel och nya sätt att använda dem vi redan prövat.

Transportsystemet är ett exempel på klimatpåverkande system. Andra exempel är energisystem samt lokalisering av boende och arbetsplatser. Det är viktigt att tydliggöra samspelet mellan olika ekonomiska aktiviteter och tillståndet i miljön. Detta eftersträvas vid utveckling av s k integrated assessment models, ett forskningsområde som tillämpar en helhetssyn på miljöproblemen och involverar de många påverkande faktorerna i olika system. Systemsynen år något som bör genomsyra alla områden när det gäller klimatforskning. Vi vill betona vikten av att ha ett helhetsperspektiv och därmed kunna se hur olika faktorer samverkar.

Bakom politiska beslut och genomförande av åtgärder änns visioner om hur samhället bör fungera. Forskningsområdet värderingar i samhället / livsstilsfrågor syftar till att undersöka vilka värderingar och mål som änns bakom beslut och handlingar som syftar till miljöhänsyn. Förståelse av förändrings- processer, på både individ- och hushållsnivå samt i kollektiva sammanhang, med miljöanpassning som grundläggande motiv är även en viktig del här.

Inom området miljö och samhällsplanering undersöks bl a nya former för sarnhällsplaneringi urban miljö där såväl människors livskvalitet som ekologisk uthållighet vägs in. Forskning som behandlar det ömsesidiga beroendeförhållan— det mellan transportinfrastrukturen och staden i övrigt är av särskild betydelse. Metoder och modeller behövs för att besloiva hur olika drivkrafter i samhället påverkar resande och transporter.

Vad gäller i-världens roll i det internationella perspektivet bör fokus ligga på vad i-länder kan betyda internationellt. Flera av i-ländemas roller är intressanta: den politiska (t ex internationella förhandlingar, konventioner), relationerna inom handel och utveckling av teknik samt de informella relationerna mellan i- och u- ländema (t ex förmedling av förebilder och trender via älm och TV).

Slutligen bör vikten av interdisciplinära ansträngningar inom universitetsvärlden, även inom den samhällsvetenskapliga sfären, betonas. Klimatforskrringen genom— syrar många discipliner vilket gör att den bör bedrivas tvärvetenskapli gt och flexibelt över institutionsgrånsema för att vara värdefull. Ökad vikt bör läggas på

• Sida 18
•  Original

forskning om lösningar med helhetsperspektiv där tekniska lösningar utgör en del men att ökad tyngd läggs vid systern, värderingar, beteende, planeringsmetoder, internationellt arbete och styrmedel. Generellt behöver miljöforskningen en bre— dare vetenskaplig bas inom samhällsvetenskap och humaniora. Sarnhållsveten- skaplig och humanistisk forskning skall kunna spela en större roll än hittills i problemorienterade, tvärvetenskapli ga program på miljöområdet.

1.6. Tvärvetenskaplig forskning och samordning

Det är uppenbart att klimatforskning måste vara tvärvetenskaplig. Det behöver dock inte innebära att varje enskilt projekt nödvändigtvis skall vara det. Satsningar inom enskilda centrala discipliner förblir av grundläggande betydelse och samlande övergripande analyser kan aldrig bli bättre än vad kunskapen inom enskilda delområden tillåter. Å andra sidan är det viktigt med tidiga försök till övergripande studier, inte i första hand för att ge svar på konkreta frågor, men dels för att skapa en grov bild av helheten och dels för att nå fram till en bättre förståelse av vad som krävs av mer precisa och detaljerade studier för att över- gripande analyser skall bli trovärdiga. Det änns många exempel från grund- läggande naturvetenskaplig klimatforskning som styrker denna syn.

Samverkan inom klimatforskningen mellan olika forskare och institutioner år inte tillräckligt utvecklad i Sverige, vare sig inomvetenskapligt eller tvärvetenskapli gt. Klimatdelegationen vill understryka vikten av att frårnja sådan samverkan. Mot bakgrund av Sveriges begränsade del av den totala forskningen på detta område äri detta sammanhang internationell samverkan helt nödvändig. Delegationen konstaterar att de mest framgångsrika projekten inom grundläggande klimat- forskning i dag i hög grad återfinns bland dem som har en väl utvecklad interna- tionell kontaktyta, dels mot övriga EU-länder men också mot forskare i exempel- vis USA och andra ledande länder på området.

Svenska forskare har inte utvecklat klimatmodeller för integration av de del- insatser som gjorts i landet. Genom samarbete, framför allt med Max Planck- institutet för meteorologi i Hamburg, men också med andra institutioner utom- lands, har dock möjligheter givits att ändå i viss mån deltai och bidra till en sådan utveckling. Det änns emellertid nu flera skäl till att stärka de svenska modellinsatserna:

. Möjligheten atti Sverige bygga upp en kompetens för att utföra globala modellberåkningar skulle innebära en utökning av gruppen forskare som är förtrogna med globala klimatmodeller, såväl vad avser deras möjlig- heter som deras begränsningar. Detta skulle ge en stabil bas för klimat-

• Sida 19
•  Original

forskningi Sverige och även ge ett bättre stöd till svenska deltagare i internationella förhandlingar som berör klimatfrågan. Det är viktigt att en sådan satsning sker i nära samverkan med någon eller några ledande for- skargrupperi främst Europa. En sådan utbyggnad av svensk forskning på klimatområdet skulle vara betydelsefull i flera avseenden:

Tillgång till en global klimatrnodell skulle skapa ett svenskt "testlabo— ratorium " för de svenska forskare som engagerat sig för delstudier av processer som är viktiga i arbetet med globala modeller.

Kunskap om klimatets påverkan på terrestra och marina system samt på mänsklig verksamhet är av central betydelse för politiska och andra ställningstaganden i frågan om eventuella åtgärder mot en befarad klimatförändring. I och med att klimatrnodellema successivt förbättras kommer det att ännas möjligheter att nå bättre kunskap om dessa frågor och då särskilt vad gäller skogs- och jordbruk etc. En samordning av för närvarande oftast ensldlda studier av detta slag kring en sådan klimat- modell vore en naturlig utveclding.

Under det senaste åren har internationellt en utveckling av s k integre- rade modeller (integrated assessment models) inletts internationellt. Avsikten är att koppla samman modeller som beskriver klimatsystemet, människans resursanvändning (framför allt landanvåndning) och det globala socio-ekonomiska systemet. Ett omfattande arbete krävs innan sådana försök kommer att vara i någon mening "användbara" men arbetet med att försöka skapa sådana "verktyg" kommer säkerligen att ge en betydligt bättre insikt om konsekvenserna av att människan i allt högre grad exploaterar jordens naturtillgångar. Erfarenheter från arbete med komplexa klimatmodeller kommer att vara av betydande värde för att svenska forskare på ett meningsfullt sätt skall kunna delta i en interna- tionell utveckling av integrerade modeller.

Även systerrrinriktad samhällsvetenskaplig forskning behöver förstärkas. Det är viktigt att tydliggöra sambanden mellan samhällets olika verksam- heter och miljön. Sarnbanden kan analyseras på olika nivåer och med olika ansatser och modeller. Vad gäller ekonomi och miljö pekar inte minst erfarenheterna från det internationella klimatarbetet mot stora svårigheter att uttrycka många viktiga miljövärden i kronor. Vi menar mot denna bakgrund att forskningen samt utvecklingsarbetet vid bl a Konjunkturinstitutet och Statistiska Centralbyrån med renodlade fysiska räkenskapssystem och monetär värdering av miljöeffekter bör komplet- teras med en utveckling av modeller som tydliggör samspelet mellan mer snävt avgränsade ekonomiska storheter och tillståndet i miljön. Med sådana modeller skulle man kunna besvara viktiga frågor om olika sekto-

• Sida 20
•  Original

rers roll för miljöbelastningen, kostnadseffektiviteten i olika strategier för att uppnå angivna miljömål osv.

De årliga satsningarna till klimatforskning i Sverige uppgår till uppemot SEK 300 miljoner. Av detta är ca SEK 230 miljoner forskning inom energi- och transportområdet som är klimatrelaterad. Denna forskning är dock inte primärt inriktad på klimatproblemet utan har ett vidare syfte.

Den grundläggande principen i svensk forskningspolitik har varit att endast i undantagsfall skapa separata statliga forskrringsinstitut. Klimatdelegationen delar denna uppfattning, men vill understryka behovet av en ökad samverkan mellan de forskare och institutioner som i dag har klimatforskningen på sitt program. Klimatdelegationen har uttalat sitt stöd för projektförslag till MISTRA, den miljöstrategiska forskrringsstiftelsen, som innebär en organiserad nära samverkan mellan forskare vid SMHI, Stockholms Universitet, Uppsala Universitet och Göteborgs Universitet för att skapa ökad kompetens inom onrrådet för klimat- modeller. Med en sådan utbyggd satsning på den grundläggande klimatforsk- ningen som bas skulle studier av biologiska/ekologiska konsekvenser av klimat- förändringar kunna samordnas bättre genom organisation av nätverk mellan forskare och institutioner som är aktiva på detta område. Klimatdelegationen anser att detta skulle vara till gagn såväl för den biologiskt inriktade forskningen som för samhällets behov av systematiskt sammanställda översikter av effektema av en klimatförändring.

Ansvaret för forskning om effekterna av en klimatförändring berör närmast NVS forskningsnämnd, NFR, SJF R och NUTEK. Även forskningen om städers utveckling (urban policies) i FRNs insatser på miljö- och naturresursområdet har relevans här. Framtida insatser också på detta område skulle främjas av en fastare gemensam struktur. Samverkan med de internationella programmen IGBP/W CRP och HDP (Human Dimensions of Global Environmental Change Programme) är väsentliga för dessa insatser.

Ansvaret för teknisk klimatrelaterad forskning änns hos KFB, BFR och NUTEK. Ett samlat program för den FoU som nu bedrivs skulle vara av värde. Den framtida utvecklingen kommer sannolikt att vara karaktäriserad av betydande insatser inom näringslivet, när väl bilden börjat klarna om hur världens länder kommer att ta sig an klimatfrågan inom klimatkonventionens ram. Klimatdele- gationen kommer att följa denna utveckling och ta initiativ till en närmare samverkan mellan statlig FoU på området och de initiativ som kan komma från

näringslivet.

• Sida 21
•  Original

Vissa strukturella förändringar kan behöva göras för att förbättra förutsätt- ningarna för den svenska samhällsvetenskapliga klimatforskningen. Här bör den gemensamma satsning som nu görs av nio forskrringsänansiärer inom kompetensprogrammet "Vägar till uthållig utveckling" kunna spela en viktig roll.

De problemorienterade och tvärvetenskapli ga program som stöds av respektive finansiär är viktiga komplement till den grundläggande kompetensuppbyggrraden. Forskningsprogrammen skapar nätverk av forskare med placering vid många olika universitet. Universiteten kan härutöver satsa på temamiljöer inom det egna universitetet där kreativa personer kan samlas och få resurser för gemensamma projekt. De olika slagen av tvärvetenskapliga miljöer bör skapa grund för konti— nuitet och vidareutveckling av forskningsinsatser. Detta är svårt att uppnå med traditionella ansökningar och bedömningar av dessa.

Det är angeläget att fortsätta ansträngningarna att etablera interdisciplinära arbetssätt inom urriversitetsvärlden. Det akademiska systemet främjar idag inte arbetet med syntes och värdering av kunskapsläget. Det behövs ett mer äexibelt arbetssätt över institutionsgränsema för att dels skapa breda projekt, dels dra till sig rätt kompetens. Då kan forskningen lättare sättas i samband med de stora akuta miljöproblemen. De krav som änns för att åstadkomma detta har hittills inte lett till några radikala omtänkanden. För att stärka grundkompetensen inom miljöområdet för samhällsvetare kan t ex forskarskolor anordnas där man tillåter sig vara ämnesöverskridande och bred. På detta sätt kan man på sikt få fram forskare som bättre än nu kan överskrida gränser.

1.7. Slutsatser

Sannnanfattningsvis anser Klimatdelegationen att den klimatrelaterade forskningen i Sverige bör förstärkas och vidareutvecklas i föjande avseenden.

. Studiet av grundläggande fysikaliska processer i klimatsystemet bör ges större utrymme. - En satsning på uppbyggnad av svensk kompetens inom klimatrnodellering bör genomföras med följande element:

i) kompetens på globala klimatrnodeller stärks ii) studier av delprocesseri de globala modellerna iii) samordning med studier av terrestra och marina system iv) utveckling mot integrerade modeller (klimat, resursanvändning, markanvändning, socioekonomi)

• Sida 22
•  Original

Forskningen om effekter av klimatförändringar i Norden bör förstärkas och ges en fastare struktur, särskilt påverkan på Ostersjön, andra naturliga ekosystem samt skogsbruket.

Vid sidan av satsningar på energihushållning och nya vägar för energieffektivisering bör F oU-insatser på biobränsleonrrådet upprätthållas och intensiäeras, särskilt vad gäller elproduktion med förgasningsteknik.

Fortsatta och ökade FoU-satsningar bör göras på utvecklingen av nya energikällor, särskilt solceller.

Forskningen inom transportområdet bör koncentreras till alternativa drivmedel, motorer och alternativa drivsystem samt utformning av transportsystemet.

Den systerninriktade samhällvetenskapliga forskningen bör förstärkas med bl a utveckling av modeller som tydliggör samspelet mellan ekonomi och miljö.

Den tvärvetenskapli ga klimatforskningen bör förstärkas. Detta kan göras genom bl a följande insatser.

i) En uppbyggnad av tydliga strukturer och samverkansformer mellan forskningsråd och andra forskningsänansierande organ, ii) stöd till breda lösningsinriktade program,

iii) satsningar på temamiljöer på universiteten och iv) skapande av forskarskolor av gränsöverskridande och interdisciplinär karaktär.

En stark svensk forskning är viktig både för möjligheterna att påverka innehållet i EUs forskningsprogram och för svenska gruppers möjlighet att delta i internationella forskrringssamarbeten.

• Sida 23
•  Original

2.2. IGBP-relaterad forskning

Sverige har inom IGAC (The International Global Atmospheric Chemistry Project) särskilt betonat projekt som har samband med utbytet av växthusgaser och andra spårgaser mellan biosfären och atmosfären. Studierna avser ekosystem både på nordliga breddgrader och i tropikerna.

Svenskt deltagande spelar en central roll i det EU-änansierade projektet SlNDI- CATE (Study of the indirect and direct influences on climate of anthropogenic trace gas emissions). En klimatrnodell utgör kärnan ochi denna är kemiska ämnen och kemiska omvandlingsprocesser inkluderade. Det svenska bidraget är fokuserat kring simuleringar av den globala svavelcykeln och särskilt aerosol- bildning från antropogena svavelutsIäpp och aerosolpartiklarnas påverkan på klimatet.

Inom J GOFS (Joint Global Ocean Flux Study) samarbetar svenska forskare med forskare från andra nordiska länder. Det pågående nordiska projektet om studier av utbytet av CO2 mellan atmosfären och Norska havet är relaterat till JGOFS. Svenska forskare arbetar med en högupplösande regional atrnosfärsmodell för denna region. En mätstation på Spetsbergen ger högkvalitativa mätningar av CO2 och andas atrnosfärskomponenter. Denna mätstation utgör en del av det globala nätet som i detalj registrerar ökningstakten i atmosfärens COz-halt.

Svenska forskare har under de senaste decennierna ägnat stort intresse åt att integrera ekologiska och hydrologiska studier i Östersjön. Denna forskning har kunnat användas inom LOICZ (Land Ocean Interactions in the Coastal Zone). Särskilda studier har utförts av omsättningen av organiskt kol i kustzonen och kustzonens funktion som näringskälla, liksom av de biologiska återkopplings- mekanismerna i Östersjön.

Inom BAHC (Biosphere Aspects of the Hydrological Cycle) deltar Sverige med ett projekt NOPEX (Northern Hemisphere Climate Processes Landsurface Experiment). Projektet syftar till att öka förståelsen för de hydrologiska och meteorologiska förhållanden som styr utbytesprocesserna av energi, vatten och kol i gränsytan mark-vegetation-atrnosfär.

Inom GCTE (Global Change and Terrestrial Ecosystems) ger svensk forslming avsevärda bidrag inom två områden. Det första är "Ekosystems fysiologi" där fältexperiment på den boreala skogens ekosystem utförs. Dessa studier kompletteras av studier av spårgaser och av hydrologiska studier inom BAHC.

• Sida 26
•  Original

Det andra prioriterade området för svenska forskningsinsatser inom GCTE är modellering av strukturförändringar hos ekosystem på regional, kontinental och global nivå som resultat av klimatförändringar. Denna forskning har etablerat nära samband med den paleoklimatologiska forskningen inom PAGES (Past Global Changes) och är särskilt inriktad på ett globalt angreppssätt för att utveckla dynarrriska modeller som syftar till att bestämma hur klimatiska förhållanden sätter gränser för jordens biota, både idag och i det förflutna.

De svenska aktiviteterna inom PAGES fokuseras på förändringar under de senaste 20 000 åren. Svenska forskningsinsatser görs även i Arktis och Antarktis genom den svenska Polarforskningskommittén.

2.3. WCRP-relaterad forskning

Svenska forskningsprioriteringar inom WCRP-relaterad forskning änns beskrivna i rapporten A Proposal for Strengthening Climate Modelling in Sweden (KVA, Documenta Nr 59, 1994). Nedan följer en beskrivning av de viktigaste svenska klimatelaterade forskningsinsatserna inom ramen för WCRP.

GEWEX (the Global Energy and Water Cycle Experiment) är en kombination av fältexperiment och teoretisk modellbildning, som är inriktat på att studera hydro- logi- och energiutbyten i klimatsystemet.

Ett program inom GEWEX som är av särskilt svenskt intresse är BALTEX (the Baltic Sea Experiment). De viktigaste vetenskapliga målen för BALTEX är att bestämma de olika mekanismer som bestämmer variabiliteten hos flödena av energi och vatten över tid och rum inom Östersjöns tillrinningsområde och att koppla dem till atmosfärens och havens globala cirkulationssystem. BALTEX- projektets genomförande har nu inletts i samarbete mellan Östersjöländema. Sverige spelar en viktig roll med deltagande från ett flertal forskargrupper och genom att bidraga med meteorologiska, hydrologiska och oceanograäska data. Genom SMI-II och KVA stod Sverige som värd för den första vetenskapliga BALTEX-konferensen som hölls på Gotland i augusti 1995 med ett 150-tal deltagare. Finansieringen av BALTEX-programmet sker genom nationella bidrag och EU-medel, främst inom ramen för programmen Environment and Climate och MAST III.

NOCLIMP (Nordic Climate Modeling Project) är ett samnordiskt projekt änansierat av Nordiska ministerrådet. Projektet har relevans för GEWEX eftersom en av målsätt-ningama är att studera känsligheten hos stora klimat- modeller, GCMs (General Circulation Models) för fuktighet-moln-strålnings- processer. Inverkan av dessa processer på lågfrekvent atmosfärisk variabilitet

• Sida 27
•  Original

undersöks också En storskalig global modell används av svenska forskare i detta arbete. Denna senare uppgift ligger inom målsättningen för WCRP projektet CLIVAR (Climate Predictability and Variability).

Inom CLIVAR faller även arbetet med att samla in och analysera data. Databaser med meteorologiska, hydrologiska och oceanograäska data är nödvändiga för att förstå variationer i klimatsystemet. SMHI arbetar med att skapa sådana databaser. På samma sätt är insamlandet av paleoklimatiska data väsentliga för att förstå klimatets variationer i ett längre tidsperspektiv.

Ett tredje större WCRP-projekt vid sidan av GEWEX och CLIVAR är WOCE (World Ocean Circulation Experiment). Svenska insatser sker häri nordiskt samarbete som koncentreras på utbytet av yt- och djupvatten i Nordatlanten över ryggen mellan Grönland och Skottland.

Nyligen har ett förslag lagts fram om att skapa en svensk kapacitet för klimat- modellering (KVA Documenta nr 59, 1994; L. Bengtsson: Förslag till handlings- program för SMHI, SMHI, 1994). Ett svenskt program för klimatmodellering skulle syfta till att bygga upp svensk kompetens och modellverktyg för att kunna göra detaljerade bedömningar av tänkbara utvecklingar av klimatet äamför allt i den Nordiska regionen. Ett sådant program bör knytas till, och utgå från, redan existerande klimatrelaterad forskning och utveckling vid SMHI och universiteten. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) är en tänkbar finansiär för ett svenskt klimat-modelleringsprograrn. MISTRA har givit ett planeringsanslag för ett svenskt klimatrnodelleringsprogram. En fullständig ansökan har lämnats till MISTRA i december 1995.

2.4. Källor och sänkor för växthusgaser

Naturvårdsverket änansierar forskningsinsatser kring konsekvenser av klimatför— ändringar på nordliga ekosystem. F orslmingsprogrammet Förändrat klimat och U V-B—s trålning har följande delområden på sitt program:

- Avgång och upptag av växthusgaser - Effekter av globala klimatförändringar på nordliga landekosystem — Effekter av ökad UV-B-strålning på nordliga ekosystem

Prioriterade frågor är hur klimatförändringar påverkar nedbrytning och omsätt- ning av organiskt material samt hur kväve reglerar kolomsättningen. För olika framtida klimatscenarier simuleras förändringen av vattenbalansen samt mark- klimatet hos barrskogsekosystem. Likaså görs försök att uppskatta kväveminera— lisering och nitriäkationens klimatberoende. Försök görs också att genom

17

• Sida 28
•  Original

processtudier förklara reglering av emission av N,O från skogsmark. Av stor betydelse för framtida strategiska markanvändningsbeslut är kunskap om hur flödet av växthusgaser från organogena åkerjordar påverkas av förändrad mark- användning. Studier av hur man kan minska N,O emissionen från stallgödsel genomförs också.

Särskilda insatser görs för att uppskatta metanflödet från svenska våtmarker med syfte att förutsäga hur nedbrytningen av organiskt material i myrar konnner att påverkas av en klimatförändring samt ökade belastningar av svavel och kväve.

Forskning om flöden av växthusgaser med tonvikten på hur mänskliga aktiviteter påverkar dessa bedrivs inom NUTEKs program Bioenergi/klimat, Skogseko- system och inom projektområdet Bränsleteknik.

2.5. Effekter av klimatförändringar

Inom SNVs FoU-prograrn Förändrat klimat och U V-B-strålning prioriteras stu- dier av effekter av globala miljöförändringar på växtsamhällen och populationer i fjällområdet. Vid Abisko Naturvetenskapliga Station, Lappland, bedrivs studier av effekterna av ökad temperatur, förhöjd CO,-halt samt ökad UV-B-strålning på arktisk hedvegetation. Resultaten kommer att erbjuda framtida möjligheter att förutsäga effekterna av en samtida förhöjd temperatur och CO, -halt samt möjliga återkopplingar till atmosfären. Utvalda växtarters reproduktion följs under en flerårsperiod inom försök med experimentella klimatförändringar. Studien är en fördjupning av ITEX (The International Tundra Experiment) inom vilket en klimatförändring avseende förhöjd temperatur simuleras med hjälp av "open-top chambers" och sex utvalda cirkumpolära arter studeras.

Som grund för uppskattningar av hur stora effekterna av en klimatförändring kan bli på skogen behövs en ökad förståelse för hur fort naturlig skog anpassar sig till klimat-förändringar. Denna process studeras genom modellsimulering av natur- liga löv—, bland-och barrskogars rumsliga dynamik. Paleodata används för att validera modellresultaten.

Underlag till en modell avseende klimatbetingad utbredrringsdynamik för den boreala barrskogens nordgräns hämtas in genom studier av olika marginala trädpopulationers ålderstrukturer. Dessa data jämförs med de oberoende klimat- rekonstruktioner som framkommit genom årsringsstudier.

En betydande satsning har gjorts på studier av effekter av förhöjd CO,, förhöjd temperatur samt ändrad näringstillförsel på skogen. Modeller har också utvecklats där biosfärens reaktion på förhöjd CO2 halt i atmosfären simuleras.

• Sida 29
•  Original

Ett omfattande projekt pågår vad gäller torskreproduktion i Östersjön och dess beroende av rrriljön, bl.a förändringar i klimatet.

En betydande satsning görs på studier av klimatförändringars effekt på struktur och funktion av boreala skogsekosystem. Ett storskaligt fältexperiment genomförs i en ung granskog i Västerbotten och innefattar bland annat långvarit behandling av träd med förhöjd C02 och och förhöjd marktemperatur. Behandlingama utfö- res vid "naturlig" och optimerad näringstillgång. Simuleringsmodeller avseende skogs reaktion på förhöjd C02 och förändrat klimat har vidareutvecklats och testats för boreala förhållanden. Experimentet utgör "modell" avseende upplägg- ning, behandlingar, mätprograrn och modellering för ett internationellt nätverk av liknande skogliga experiment inom GCTE. Verksamheten har i huvudsak stötts av SJF R och SNV men den framtida änansieringen är osäker. Allt mer av änansi- eringen sker numera med hjälp av EU-projekt (Environment).

• Sida 30
•  Original

2

3. Teknisk forskning

3.1. Inledning

Antropogena utsläpp av s.k växthusgaser befaras leda till att den globala medeltemperaturen kommer att stiga med betydande störningar i klimatet och miljön som följd. Den ensldlt viktigaste källan för antropogena emissioner av växthusgaser är förbränning av fossila bränslen. Koldioxid beräknas för världen som helhet svara för ca 60% av den antropogena växthuseffekten och förbränning av fossila bränslen svarar för ca 80 % av denna andel. Långtgående åtgärder är därför motiverade för att minska koldioxidemissionerna. Sverige bidrar endast med ca 0,25% av de totala koldioxidutsläppen. De svenska utsläppen per capita är lägre än för äertalet andra I-länder.

I Sverige svarar koldioxidutsläppen för cirka 80% av de antropogena emissio- nerna av växthusgaser och förbränning av fossila bränslen utgör den helt dominerande andelen. Transportsektorn svarar för 40% av de totala utsläppen. Ernissionema kan minskas genom effektivisering av energiproduktionen och energianvändningen samt en övergång till bränslen som ger små eller inga nettoerrrissioner av koldioxid. Elproduktionen i Sverige baseras i huvudsak på vattenkraft och kärnkraft, som inte ger några utsläpp av koldioxid, vilket gör att utrymmet för åtgärder är förhållandevis begränsade jämfört med många andra länder inom Europa.

Energianvändningen i Sverige kan komma att öka under de närmast kommande åren, trots betydande effektivisering. En ökning förutses framförallt för industri- och transportsektorn. I det senare fallet rör det sig nästan uteslutande om ökad användning av olj eprodukter. Detta konnner att ge upphov till ökade utsläpp av bl.a. koldioxid. Det av riksdagen fastställda målet för koldioxidutsläpp, dvs en stabilisering av utsläppen år 2000 på 1990 års nivå och en minskning därefter kommer knappast att kunna uppnås om energianvändningen utvecklas i nuva- rande takt. En ersättning av delar av kämkraften med fossilbaserad kraft kompli- cerar situationen ytterligare.

Betydande genombrott har skett inom ett flertal energitekrriska områden, vad gäller såväl energieffektivitet, miljöprestanda som kostnadsnivåerDet belqäftas av flera internationella studier och sarnmanställningar avseende framtida

2 3 4

telmologier samt av NUTEKs rapport om Genombrottstekrriker. , , .

IEA/OECD: "Energy and environmental technologies to respond to global climate change concerns", Paris 1994

20

• Sida 31
•  Original

Utvecklingen har skett successivt och stegvis över en längre period. Denna utveckling kan väntas fortsätta även om utvecklingstakten är svårbedömd inom flera teknikområden. Svensk forskning ligger långt framme kunskapsmässigt inom många områden. Både svenska utrustningstillverkare och energiföretagen medverkar också aktivt inom flera områden då det gäller teknisk utveckling och teknikdemonstration.

En stark och uthållig energiforskning är av central betydelse som bas en för teknisk, miljömässig och ekonomisk utveckling. Från svenska utgångspunkter bör energiforskningen i ett klimatperspektiv inriktas på:

Åtgärder på kortare sikt:

- Biobränslen - Förbränningstelmik

- Termodynarniska processer för elproduktion - Vänne- och kyltekrrik — Användning av energi inom industriella processer - Användning av energi i byggnader och bostäder - Användning av energi inom transportsektorn - Insatser i tredje land

Åtgärder på längre sikt : — Solceller

- Bränsleceller

- Vätgas - Artiäciell fotosyntes

3.2. FoU med inriktning på åtgärder i ett kort och medellångt perspektiv

3.2.1. Biobränslen

Biobränslen och naturgas kommer sannolikhet att spela en viktig roll i de elpro- duktionsarrläggningar som byggs i Sverige under det närmast kommande år- tiondet. Biobränsleanvändningen har ökat kontinuerligt i Sverige sedan början av 1980-talet och den teoretiskt möjliga utnyttningsbara potentialen på medellång sikt kan uppskattats till över 200TWH. En ökad biobränsleanvändrring under de närmaste decennierna kommer till den helt dominerande delen att vara baserad på ett ökat utnyttjande av bränsleråvara från skogen.

IPCC Second assessment report, WG II, Impacts, adaptation and mitigation options Genombrottstelmiker, NUTEK R1995242

• Sida 32
•  Original

Det änns en betydande potential för att öka uttaget av biobränslen från skogen. Dels är den nuvarande tillväxten i skogen långt större än avvverkningen, och dels kan avverkningsrester tas uti betydligt större utsträckning än vad som sker idag. Med dagens avverkningsnivå och gällande ekologiska restriktioner kan man ta ut awerkningsrester motsvarande 22-24 TWh. Med kompensationsåtgärder efter biobränsleuttag, förändringar i skogsindustrins kvalitetskrav samt ett ökat uttag av gallringsvirke för energiändamål ökar den tekniska potententialen med ytterligare 25-35 TWH.

Insatserna på området bränsleproduktion från skogen bör därför förstärkas. Syftet är att säkerställa att ett ökat utnyttjande av biobränslen äån skogen kan ske inom ramen för ett långsiktigt uthålligt skogsbruk. Insatserna bör omfatta miljökonse— kvenser av bränsleuttag liksom möjligheterna till kompensationsåtgärder som ask- återföring och skogsvitalisering.

På sikt kan ändrade skogsskötselsystem med intensivare gödsling och bevattning innebära en kraftigt förhöjd biomassaproduktion i skogen och förhöjd biobränsle- potential. Konflikter kan då komma att uppstå med andra miljömål såsom biodi- versitet. Det kan i framtiden bli aktuellt med intensivare skogsbruk på vissa are- aler samtidigt som ett ökat skydd ges till andra arealer. Det är angeläget att klar- göra vilka biobränslekvantiteter som blir tillgängliga vid en sådan skogsskötsel och vilka negativa miljökonsekvenser som kan uppstå vid detta utvecklingsalter- natrv.

På längre sikt kan också energiskog få ökat intresse. Detta gäller i synnerhet om det kommer att läggas ytterligare miljörestriktioner på biobränsleuttag från skogen eller om den europeiska jordbrukspolitiken förändras mot minskade subventioner till livsmedelsproduktion.

Transportsektorn svarar för en ökande andel av koldioxidemissionema i Sverige. Det är således angeläget att ta fram biomassabaserade alternativ till de fossila bränslena även inom denna sektor. De mest lovande alternativen (utvecklings- potential, nettoeffekt på koldioxidreduktionen) förefaller att vara att utnyttja cellulosarika råvaror för att producera etanol eller metanol. Biokerrrisk nedbryt- ning av cellulosa till etanol är en lovande teknik som dock behöver utvecklas för att bli ekonomiskt konkurrenskraftig. Uthållig änansiering kommer att krävas under 5-10 år för driva denna utvecklingslinje.

3.2.2. Förbrännings- och förgasningsforskning

Förbränning är ett centralt och strategisk viktigt kompetensområde för stora delar av svensk energiindustri. Här återänns hela spektrat av tillverkande företag från motor- och gasturbintillverkare till små pannföretag samt energiföretagen från

• Sida 33
•  Original

kraftindustrin till mindre energiverk Förbrännings och förgasningsforskning har bedrivits under lång tid i Sverige och kompetensen är hög Forskningen i Sverige omfattar ett stort antal vetenskapliga och tekniska discipliner, bl a kemiska och fysikaliska förlopp, strömning, modellering, diagnostik och mätteknik, katalytisk förbränning, fluidiserad förbränning, förgasning, småskalig förbränning, motorre- laterad förbränning och rökgas/avgasrening.

I framtiden kommerförgasningstekniken att introduceras i större skala både som kraftvärme kopplat till fjärrvärmenäten och som svartlutförgasning inom massa- industrin. Bioenergi får ökad relevans inom motorrelaterad förbränning och en starkare länk mot alternativa bränslen är att vänta Kraven på vedeldningi små anläggringar av typen villor kommer att skärps. Katalytisk förbränning är ett utvecklingsområde med stora framtida tillämpningar, inte minst med hänsyn till möjligheterna att begänsa utsläppen av kväveoxider och VOC från bl a trans— portsektorn.

Förbränningsforskningen bör ges en central ställning med inriktning mot både långsiktig grundläggande forskning och tillämpade forslmings- och utvecklings- insatser avseende för Sverige viktiga telcnologieri ett klimatperspektiv.

3.2.3. Termodynamiska processer för elproduktion

En utbyggnad av ny kraft i Sverige måste på kort sikt i huvudsak baseras på termisk omvandling av olika bränslen till el och kombinerad el- och värme- produktion. Det mesta talar för att framför allt olika avancerade termodjznamiska cykler kommer att bli strategiskt viktigt i ett klimatperspektiv och därmed också ett nyckelområde för forskning och utveckling.

I Sverige bedrivs omfattande forskning och utveclding kring ett antal processer för kraft- och värmeproduktion, tex förgasning och avancerade cykler. Efter- frågan på fördjupade kunskaper om bränslebaserad elproduktionsteknik ökar inom energiföretagen i takt med behovet av ny elkapacitet och allt strängare miljökrav.

Satsningarna bör ha sådan inriktning att de bl a bidra till utvecklingen av miljö- vänliga och energieffektiva processer. Detta innebär en strävan efter hög verk- ningsgad samt minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider och VOC. Det är viktigt att biobränslen får en framskjuten roll i utvecklingen. Grundförutsätt- ningen för effektivare arbetsprocesser är höge temperaturer, vilket i sin tur förut- sätter materi alutveckling. '

23

• Sida 34
•  Original

Konkurrenskraften för järrvärme har stor betydelse för möjligheten att bygga ut ny elproduktion baserad på kraftvärrne. Skall fjärrvärmen kunna expandera i mindre värmetäta områden hävs ny och mer kostnadseffektiv distributionsteknik.

Sverige är en av världens mest värmepumptäta länder. Under åttiotalets energi- karnpanjer installerades ett stort antal värmepumpari svenska småhus. En av de centrala frågorna är idag problemen med HCFC/CFC. Kyl- och värmepumptek- niken är strategiskt viktig med tanke på möjligheten till energieffektivisering.

Solvärmeområdet karakteriseras av ett flertal och relativt svaga aktörer. Sats- ningen bör koncentreras till de områden och nischer som har bäst förutsättningar att på kort sikt uppvisa lönsamma applikationer med solvärme.

3.2.5. Energianvändning inom industrin

Till de energiintensiva industrierna i Sverige räknas i första hand pappers-, massa-, järn-,stål— gruv-, mineral och kenriindustrin. Dessa industrier svarar för den övervägande delen av energianvändningen och som följd av detta de energi- relaterade miljöproblemen.

Sedan oljekriserna har den energiintensiva industrin främst minskat speciäka olj eanvändrringen medan den speciäka elanvändningen ökat Totalt sett har dock den speciäka energianvändningen minskat. Denna trend kan förväntas fortsätta. Det änns dock ett antal områden med betydande potential till minskad elanvänd- ningen. Det gäller bl a områden som krossning/ malning/sönderdelning, gjutning, torkning/koncentrering, katalys, separationsteknik Inom den energiintensiva industrin änns också en potential till ökad elproduktion, främst inom sulfatrnasse- industrin. Ökade elpriser och en avveckling av kärnkraften ställer elanvändningen inom den energiintensiva industrin i fokus. Detta bör avspeglas i forsknings- och utvecklingsinsatserna.

Svartlut är en viktig del av sulfatprocessen, där kemikalier återvinns i det s k sodahuset. Sodahuset kan ses som både en energiproducerandeanläggning och en kemisk fabrik I dagens sodahus produceras endast någa få TWh e1.Vid en framtida introduktion av trycksatt svartlutsförgasning skulle ett tiotal TWh el kunna produceras i massaindustrin. Tekniken med svartlutsförgasning beänner sig dock fortfarande på forsknings- och utvecklingsstadiet. Området kommer att kräva mycket betydande forsknings- utvecklings och demonstrationsinsatser under de närmaste tio åren.

24

• Sida 35
•  Original

3.2.6. Energianvändning inom transportsektorn

Transporterna svarar för drygt 30% av totala energibehovet inom OECD- ländema I Sverige uppgår energianvändningen till ca 90 TWh, inkl. utrikes sjöfart. Vägtraäken svarar för ca 75% och övriga traäkslag för resterande 25%. Fossila drivmedel utgör 97% av energibasen.

Stora förändringar kommer att krävas för att transportsystemet skall bli mer energieffektivt och miljövänligt. Förändringarna spänner över hela området från fordonsutveckling till bränsletillförsel. Ett antal mål för bl a begänsning av emmissioner har lagts fast nationth och internationellt. Transportsektorn står således inför stora utmaningar i val av strateg för forskning och utveckling.

Sverige har en omfattande utveckling och tillverkning av transportmedel, fordon och farkoster. Transportmedelsindustrin kännetecknas av betydande forsknings- och utvecldingsbehov, avancerade teknologier och ökad internationell samverkan mellan företagen i strategiska allianser

Insatserna inom transportområdet bör ha ett brett perspektiv och kräver en samordnad änansiering från olika aktörer. Möjligheten att begränsa koldi- oxidutsläppeni Sverige berör i hög gad transportområdet. Från energi- och miljömässiga utgångspunkter bör forskning och utveckling koncentreras till:

Drivmedel:

- Bränsle och drivmedelstekrrik

- Produktionstekrrik för drivmedel inklusive distribution och laging av - Alternativa drivmedel (bioalkohol samt el/väte)

Fordonsteknik: - Motorer - Alternativa drivsystem

3.2.7. Användning av energi i byggnader och bostäder

Uppvärmning av byggrader och bostäder samt utveckling av system för att åstad- komma ett sunt inomhusklimat är två områden som utvecklats på olika håll med i viss utsträckning för få och svaga beröringspunkter. De ökade krav som i dag ställs på bättre klimat-hygienska lösningar för bostäder och lokaler äri bland svåra att förena med långtgående krav på energieffektivisering Forskning kring effektivisering och inneklimatfrågor bör ha hög prioritet. Den långa livslängden hos byggnader medför att system för underhåll, strateg för utbyte av system och effektivisering i beäntliga hus är centrala områden.

• Sida 36
•  Original

3.3. FoU med inriktning på åtgärder i ett längre perspektiv

De tekniker som är intressanta i ett kort och medellångt perspektiv kommer sannolikt att vidareutvecklas så att de även spelar en viktig roll i ett länge tidsperspektiv. De tekniker som diskuteras i det följande kan bli viktiga komple- ment i ett diversiäerat energisystem.

3.3.1 Solceller

Solcellstekniken innebär att solenergin direktomvandlas till elektricitet. Det sker utan rörliga delar eller konsumtion av något material. Egenförsörjda solcells- system är etablerad teknik med många användningsområden. Någa exempel på sådana är satelliter, fyrar, sommarstugor, belysning och kylskåp. Nåtanslutna solcellssystem är ännu ej ekonomiska men tekniken har demonstreratsi ett stort antal program och projekt.

På lång sikt är det få tekniker som kan konkurrera med solceller för elgenerering i ett globalt perspektiv. Solinstrålningen på jorden under två veckor motsvarar den totala energireserven av fossila bränslen och uran. Den yta som krävs för att producera el motsvarande dagens totala världsproduktion uppgår till 0,01% av jordytan eller 0,1% av öknar och liknande områden. Som jämförelse kan nämnas att den odlade arealen upptar 3% och byggnader, vägar etc 0,5% av jordytan.

För att nätansluten elgenerering med solceller skall bli ekonomisk intressant krävs dock att priset på solcellsmoduler kraftigt reduceras jämfört med idag. För närva- rande kostar solceller från fabrikant 4-5 USD/W och priset skulle behöva redu- ceras med en faktor 3 för att de skall bli ekonomiska i de fördelaktigaste nätan- slutna tillämpningarna. Vid en kostnadsreduktion om en faktor 10, vilken förvän- tas på sikt, blir solceller ekonomiska för elgenereringi de äesta sammanhang där laging av el ej krävs.

Den idag dominerande tekniken för solcellsmoduler är baserad på kristallint kisel. Tekniken är "mogen" och fortsatta kostnadsreduktioner kommer att bli begån- sade även om betydande minskningar kommer att ske i takt med att produktions- volymema ökas. För att möjliggöra ett tillräckligt lågt pris för storskalig nätan- sluten elproduktion kommer i praktiken trmnälmssolceller att ersätta solcellema av loistallint kisel. En typ av tunnälmssolceller baserade på amorft kisel änns sedan 6-7 år på marknaden men verkningsgraden är låg och livslängdsproblem existerar. Forskningsmässigt ligger två andra material långt framme. Dessa är CdTe och CIS (CuInSe,, som båda har nått över 15% verkningsgad.

• Sida 37
•  Original

Forskningen i Sverige rörande CIS-solceller är hittills mycket framgångsrik både vetenskapligt och tekniskt. Svenska forskare är i vissa avseenden världsledande. Solcell sforskrringen bör ges ökad omfattning i Sverige. Möjligheterna till kom- mersialisering är central och laäver särskild uppmärksamhet.

3.3.2. Bränsleceller

Forskning och utveckling kring bränsleceller pågår över hela världen, speciellt i länder med höga elpriser och en stor andel fossileldad elproduktion. Utvecklingen går snabbt genom de stora satsningar som görs främst i USA och Japan. Mot denna bakgund är det viktigt att bygga upp erfarenheter och kunskap om tek- niken i Sverige. Bränsleceller producerar elektricitet med högre elverkrringsgrad än konventionella kraftproduktionssystem och värme vid temperaturer mellan 80”C och 10000C. Bränsleceller har goda dellastegenskaper, är lätta att driva och kräver relativt lite underhåll, eftersom inga rörliga delar ingår. Det är ett intres- sant alternativ för småskalig (41 MW) decentraliserad elproduktion speciellt för kraftvärme. Tekniken är dock än sålänge för dyr och tillförlitligheten måste de- monstreras. I Japan är man dock optimistisk och har målet att installera 200 MW PAF C-anläggrringar till år 2000 (idag änns 8 MW i Japan).

Tekniska och ekonomiska genombrott för bränsleceller kan väntas få stor bety- delse för en framtida decentraliserad elproduktion och för fordonsdrift. Den inter- nationella marknaden för bränsleceller bedöms på sikt vara omfattande. Energi- mässiga och framtida industrimässiga skäl talar sammantaget för uthålliga svenska FoU-satsningar inom detta område

3.3.3. Vätgas

Väte kan användas inom en mångfald energitillämpningar inom industrin, transport- och bostadssektom och för produktion av el och värme. Ett energi- system som bygger på väte producerat med förnybara energikällor kan utformas så att det medför mycket liten påverkan på omgivningen. Detta förhållande utgör grunden för alla ansträngningar att introducera väte i stor skala i energisystemet.

Väte kan framställas från vatten antingen genom elektrolys eller genom termisk sönderdelning. Elektrolytiska metoder är kommersiellt väletablerade och under stark utveckling, medan de termiska metoderna betraktas som mindre intressanta. El för elektrolysen kan komma från kärnkraft, vattenkraft, vind, sol, mm. En håll- bar utveckling skulle kunna bygga på väte som den dominerande energibäraren. Väte skulle då kunna framställas genom elektrolys av vatten med el producerad från solenergi, t ex i solceller. Kostnaden för solel måste dock minska väsentligt,

• Sida 38
•  Original

samtidigt som elektrolysen måste bli mer effektiv för att processen skall kunna bli konkurrenskraftigi energisarnmanhang.

En generell slutsats är att kostnaderna ännu är alldeles för höga för att göra det ekonomiskt möjligt att införa vätgas som energibärare. Sannolikt dröjer det minst 40-50 år innan takten för introduktion av väte i energisystemet kan bli betydande. Problemen kring introduktionen av väte som energibärare gäller framför allt stor- skalig, koldioxidfri framställning av väte till rimliga kostnader. Ett genombrott i framtiden kan komma med utvecklingen av metoder och tekniker för direkt produktion av väte från solenergi. Fotobiologiska system med genmanipulerade bakterier, nya fotokatalytiska processer, artiäciell fotosyntes utgör spektakulära forskningsområden av intresse i sammanhanget.

Den svenska forskningen bör i första hand inriktas mot grundläggande forskning inom områdena produktion, lagting samt användning av vätgas samt insatser består av kortare utvecklingsprojekt, systemstudier och utredningar. Intema- tionellt samarbete bör ges särsldld uppmärksamhet.

3.3.4. Artificiell fotosyntes

Genom framsteg inom olika forslmingsdiscipliner har nu kunskapen om den naturliga fotosyntesen i växter kommit så långt att förhoppningarna att efterlikna naturen i ett artiäciellt system kan betraktas som mer realistiska, även om mycket stora insatser fortfarande återstår att utföra.

Svensk forskning på fotosyntesorrrrådet måste anses liggai forskrringsfronten med framstående forskare vid landets större universitet. Den svenska forskningen när det gäller att utnyttja kunskaper från fotosyntesforskrringen för att skapa artiäci- ella system kan sägas följa två inriktningar. Den ena söker vägar att producera elektrisk ström, medan den andra syftar till att producera kemiska föreningar som kan användas som energibärare.

3.4. Infrastruktur och systemfrågor

Beskrivningen ovan är inriktad på tekniska förändringar i anläggningar, fordon etc. Förutom denna forskning behövs även forskning kring systemfrågor. T.ex. år det inte tillräckligt att förändra delarna i energisystemet, dvs produktionsanlägg— ningar, enskilda värmepannor mm. Energisystemet är ett samspel mellan tillförsel och användning där de olika delarna interraktivt påverkar varandra Förändringar på användarsidan leder till omstruktureringar inom hela energisystemet. Ändrade konsurntionsmönster och ett genomtänkt system som gynnar energihushållning är

• Sida 39
•  Original

viktiga faktorer för att minska koldioxidutsläppen i framtiden. Forskning om den framtida energiutvecklingen på systemnivå är viktigt för att kunna änna handlingsvägar.

Den omreglering som nu sker av elmarknaden ger en ny situation för elproducen- ter och konsumenter. F rarntida utvidgringar av en fri elmarkrrad till EU-nivå och också utvidgringar till en friare energimarknad i stort leder till ytterligare föränd— ringar. Här kan nämnas de nya möjligheterna att använda miljödeklarationer och miljömärkningssystem som "Grön el". Av stor betydelse är också de institutio- nella förhållandena t.ex. bolagiseringen av Vattenfall. Studier av styrmedel, institutionella förändringar och teknisk anpassning till förändrade marknads- situationer är därför väsentliga. Detta gäller även transportsystemstudier.

Infrastruktursatsningar har en avgörande betydels för hur framtida transport- och energisystem konnner att se ut. Utbyggnaden av vägnätet, järnvägsnätet mm liksom gasledningar och internationella elöverföringsledningar styr och låser utvecklingen för lång tid framåt. Studier av konsekvenserna av sådana utbygg- nader är därför väsentliga

3.5. Internationell F oU

3.5.1. EUs forskningsprogram

Området icke nukleär energi inom EUs fjärde ramprogam för forskning är indelat i FoU-programmet Joule och demonstrationsprogammet Thermie. Verk- samheten omfattar de tre områdena; rationell användning av energi, förnybar energi och fossila bränslen. Progammen har en total budget på 967 MECU, varav 27% faller på det första området, 45% på område 2 och 28% på område 3. Andel FoU motsvarar 45% av budgeten och demonstration 55%.

Joule- och Thermieprogarnmen har stor bredd och berör klimatfrågorna i flera avseenden. Det är dock viktigt att notera att EU-progammen inom vissa områden bara bristfälligt fångar upp frågor som är centrala från ett svenskt energiperspek- tiv. Detta gäller särskilt satsningar rörande biobränslen, alternativa drivmedel, kraftvärme och avancerade cykler för elproduktion baserade på förbränning/för- gasning av biobränslen, förgasning, fjärrvärme, energiintensiv industri (Massa- och papper), energianvändning i byggnader.

FAIR-programmet är EUs forskningsprogram för jordbruksindustriell forskningi

det fjärde rarnprogarnmet. Det är särskilt de delar som berör bioenergi som är av intresse från energi- och klimatsynpunkt.

• Sida 40
•  Original

miljarder US$

En stark svensk forskning är viktig både för möjligheterna att påverka innehållet i EUs forskningsprogam och för svenska guppers möjlighet att delta i internatio- nella forskrringssamarbeten.

3.5.2. Internationella F oU-satsningar

För att få till stånd en övergång från fossila bränslen till alternativa energikällor krävs en hög innovationshastighet i energisektom liksom inom transportområdet. Trenden de senaste åren har dock varit minskade investeringar i energirelaterad forskning och utveckling, såväl inom den privata som den offentliga sektorn. Det offentliga fon-stödet har halverats de senaste fem åren. Dessutom har de offent- liga insatsemai allmänhet fokuserats på icke-förnybara energikällor. Mindre än 10% av lEA-ländemas fon-stöd går till förnybara energikällor, se ägur 3.1.

Figur 3.1 Rapporterad fou-budget för IEA-ländema (i stort sett samma länder som OECD). Miljarder USD i 1994 års priser och BNP. Källa: IPCC 14.00 _ 12.00 10.00 » aövrig I Fömyelseber energi 8,00 IEnergi- hushållning I Fusione energi 6.00 _, DKAm- energi IFossil energi 4.00 2'00 '.'. 0.00 (') IO (0 'N O .- gågggaåäaäää År

Tabellen ovan visar att de satsade resurserna på FoU inom energiområdet succesivt nrinskar. Tabellen visar också hur de satsade resurserna fördelar sig mellan olika typer av energi. Det kan noteras att 1994 stod konventionell kärnenergi och fusionsenergi för mer än hälften av de satsade resurserna.

• Sida 41
•  Original

Flera av de teknologer som kan reducera emissioner till kostnader som är jämförbara med äamtida kostnader för fossila bränslen såsom bränsleceller och de flesta förnybara energkällor kräver relativt små investeringar i FoU. Detta speglar i stort småskaligheten och möjligheten till decentraliserade lösningar hos dessa teknologer, samt det faktum att de allmänt sett är säkra och rena. Det ör därför på ett internationellt plan vara möjligt att stödja en varierad satsning på olika teknologe även med begränsade resurser. Det har uppskattats (World Energy Council 1994) att forskning och utveckling av förnybar energi skulle kräva i storleksordningen 10 miljarder USD.

3.6. Svenska satsningar

Svenska satsningar inom klimatrelaterad teknisk FoU är viktiga av flera skäl. För det första kräver den svenska omstälningen av energisystemeti flera fall teknik som inte ännu är kommersiell till en tilräckligt låg kostnad och där man inte alltid kan förlita sig på utländsk teknik. För det andra krävs en viss nivå inom energ- och transportforskning på olika områden för att Sverige skall hänga med i den tekniska utvecklingen och kunna ta till sig ny teknik som utvecklats interna- tionellt och applicera den enligt svenska förhållanden. För det tredje änns en potential att utveckla ny teknik som kan ge stora möjligheter för svensk industri i framtiden. Det är därför viktigt att upprätthålla en bred energforskningi Sverige. Särskilda insatser bör göras på områden där det är väsentligt för den svenska omställningen av energsystemet och vidare på områden där det änns frontlinje— forskrringi Sverige.

. En nyckelfråga för att klara en omställning av det svenska energsystemet och samtidigt begånsa koldioxidutsläppen är en fortsatt och intensiäerad biobränsleintroduktion i Sverige. Det är därför motiverat att upprätthålla och intensiäera svenska F oU-insatser på biobränsleområdet.

. För att långsiktigt klara energproduktionen och samtidigt rrrinska an— vändningen av fossila bränslen krävs utveckling av nya energkällor. En mer långsiktig kompetensutbyggnad krävs om Sverige skall kunna vara med i en sådan utveckling. Särskilda insatser bör göras på områden där det idag änns svensk forskning som ligger långt framme, detta gäller särskilt FoU om solceller.

' Stora förändringar kommer att krävas för att transportsystemet skall bli mer energeffektivt och miljövänligt. Förändringarna spänner över hela området från fordonsutveckling, bränsletillförsel till transportsystemets utformning. Från klimatsynpunkt bör forskning och utveckling koncen- treras till alternativa drivmedel, motorer och alternativa drivsystem samt

• Sida 42
•  Original

utformning av transportsystemet och övergång till mer energsnåla och miljövänliga transportslag.

• Sida 43
•  Original

4. Samhällsvetenskaplig forskning 4.1 Inledning

Åtgärder för att bemästra risken för en klimatförändring ställer stora krav på medborgare, politiker och samhällsinstitutioner. Det handlar om att hantera komplicerad vetenskaplig information och att ställa om system som bärs upp av starka ekonomiska intressen. Forskning som kan bidra till ökad förståelse av samhällets förändringsmekanismer år mot denna bakgrund minst lika viktig som ökad teknisk och naturvetenskaplig kunskap.

Samhällsvetenskaplig och humanistisk miljöforskning har etablerat sig under 1970- och 1980-talen, men det totala riktade stödet till samhällsforskning inom miljöområdet är fortfarande relativt litet. För den samhällsvetenskapliga forsk- ningen rörande de globala miljöförändringarna änns på det internationella planet progarnmet Human Dimensions of Global Environmental Change. Enligt beräkningar inom Svenska Human Dimensionskommittén vid FRN överstiger för budgetåret 1993/94 det sammanlagda svenska stödet till socioekonomisk miljö- forskning inte 40 milj kr. Stödet till direkt klimatrelaterad samhällsvetenskaplig miljöforskning uppskattades till ca 10 miljoner kr. Det är emellertid svårt att dra en tydlig gäns mellan klimatrelaterad och övrig samhällsvetenskaplig och huma— nistisk rrriljöforskrring. Tre typer av klimatrelaterad forskning kan dock ursldljas:

» En "kärna" bestående av direkt klimatforskning (exempelvis samhälls- vetenskaplig energ- eller traäkforskning som uttryckligen tar upp frågan om hur klimateäekter kan begränsas).

' "Omgivande" forskrringsaktiviteter bestående av "nästan direkt" klimat- forskning (exempelvis åtgärds- eller sektorsinriktad forskning som kopplar mot flera miljöproblem).

. Forskningsinsatser som består av mer allmänt inriktad miljöforskning (exempelvis forskning om hur människors livsstilar kan påverkas).

Projekt som kan sägas tillhöra den första kategorin är som redovisats ovan ganska fåtaliga. Däremot änns det åtskilliga som kan placeras i de två övriga kategori— erna.

Vi har valt att diskutera behoven av klimatrelaterad samhällsvetenskaplig och humanistisk forslming inom följande inriktningar.

• Sida 44
•  Original

. styrmedel och institutioner » systemkunskap . vårderingari samhället / livsstilsfrågor . miljö- och sarrrhällsplanering . i-världens roll i det internationella perspektivet Problemformulering

Ett samhälles funktioner uppträder på många olika nivåer. Funktionema ingår dessutom i olika delsystem. Där änns enskilda individer, hushåll, organisationer, samhälleliga institutioner och företag. Verksamhet på olika nivåer kräver energ och innebär användning av fossila bränslen. Det är på dessa brukarnivåer den samhällsvetenskapliga delen av klimatforskningen måste fokuseras. Livsstilar, handlingsmönster, yrkeskulturer och politiska värderingar och framförallt föränd- ringen av dessa mot en högre gad av miljöanpassning bör studeras. För att få till stånd en förändring behövs kunskap och metoder att sprida kunskap till olika grupper i samhället. Med olika styrmedel påverkas människors beteende och livsstil. Här krävs mera omfattande utvärderingar av skilda styrmedels effektivitet och acceptans.

En miljöanpassad livsstil är inte bara viktig för vårt eget samhälle. Spridning av livsstilar, som i form av trender fortplantar sig även till andra länder och kulturer påverkan den globala situationen. Den teknolog, som den industriella världen sprider, påverkas i sin utformning av den grad av miljöanpassning som råder i det egra samhället. Sarnmanfattningsvis kan sägas att med styrmedel av skilda slag är det i princip möjligt att påverka såväl individuella beteenden och livsstilar som organisationer och utvecldingi hela samhällssystem.

4.2. Huvudområden

4.2.1. Styrmedel och institutionella frågor

Hittills har man inom forskningen i hög gad behandlat varje styrmedels målsätt- ning och effekter var för sig. För framtiden är det viktigt att för olika problem- områden nå insikt om hur skilda styrmedel kan samverka för att minska skador på miljön. Detta är ett område som bör lyftas fram som forskningsfält inte enbart när det gäller ekonomisk forskning utan inom hela fältet av samhällsvetenskaplig forskning. I ett större perspektiv kan man resonera om fem grupper av styrmedel, nämligen

• Sida 45
•  Original

- traditionell regelstyrning, dvs lagar, normer - ekonomiska styrmedel, dvs skatter/priser/avgfter - aktörsmedverkan genom miljömärlming och nriljörevision m rn - information och utbildning - fysiska styrmedel (samhällsplanering)

Dessa styrmedel och kombinationer av dem kan ha olika effekt i olika problem- situationer. De kan också stödja eller motverka varandra Exempelvis kan eko- nomiska styrmedel ofta fungera som katalysator för mera grrmdläggande föränd- ringar av beteenden, dvs vara ett sätt att påverka människors sätt att agera. Mer kunskap behövs om vilka kombinationer av styrmedel som förstärker förändring mot och utveckling av ett miljöanpassat samhälle.

Kärnan i nriljöpolitikens medelsuppsättning är ännu till betydande del traditionell regelstyrning. Ekonomiska styrmedel har fått ökad användning. En trend såväl i Sverige som globalt är att satsa på utökat individuellt och sektoriellt/industriellt ansvar. Det är dock få inslag i den traditionella regleringsstrategn som syftar till att stimulera egenansvar. Insikten om att det nu också gäller att påverka hela system såväl som speciäka delar och enskilda aktörer bidrar till behovet av nya typer av styrmedel och nya sätt att använda dem vi redan prövat.

De styrmedel som kan påverka de större systemens "miljöprestanda" är svagt utvecklade och intressekonflikterna är många. Forskrringsprogram om styrmedel för hantering av olika miljöproblem bör ha vetenskaplig bredd och innehålla inslag av rättsvetenskaplig, samhällsvetenskaplig, ekonomisk och beteende- vetenskaplig forskning. Styrrnedelsforskningen bör samverka med teknisk forskning för att ge underlag för beslut om stymingsriktrring. För att man skall kunna utveckla väl fungerande styrmedel krävs en ökad förståelse av beteenden, värdesystem och samhällsorganisation. För klimatfrågorna är den internationella dimensionen särskilt viktig. Vilka för- och nackdelar har exempelvis harrnoni- serade system (inom t ex EU) jämfört med lösningar på nationell nivå?

Grundläggande för en utvecklad styrmedelsforskning är utvärdering och uppfölj- ning av beäntliga styrmedel. Försök bör göras att kvantiäera kostnaderna för de miljöförbättringar som uppnåtts liksom också att beskriva förbättringarna i sig och analysera det studerade styrmedlets relation till den konstaterade föränd- ringen. Detta ger utgångspunkter för bedömning av olika aktörers reaktioner på skilda typer av styrmedel, dvs i vilka situationer den ena eller andra vågen bör väljas.

• Sida 46
•  Original

Omställningarna av stora system, exempelvis transportsystem och energsystem, är strategska från klimatsynpunkt. Förutsättningarna för systemen har ändrats i viktiga avseenden under de senaste decennierna och en ny infrastrukturpolitik håller på att växa fram i många länder. Vissa system, t ex telekommunikationema expanderar snabbt medan andra system stagierar. Miljökraven växer - inte minst den internationella sammanflätrringen av systemen. Med en målmedveten miljö- strateg änns möjligheter till stora miljövinster. En sådan strateg kräver god kunskap om såväl de tekniska förändringsmöjlighetema som möjligheterna att gynna en mer uthållig färdriktning.

Om man vill tydliggöra klimataspektemai system måste forskningsproblem anknyta till systemets delar. Ett samhällssystem kan exempelvis studeras utifrån sin infrastruktur inom skilda problemområden. Ur klimatsynpunkt är transport- systemet ett exempel på en möjlig infallsvinkel för att studera klimateffekter. Delproblem inom transportområdet kan behandla råvaruförsörjning, distribution av färdiga produkter, konsumentens väg att nå fram till varan och omhänder- tagande av restprodukter/avfall. Med en likartad infallsvinkel kan man analysera den del av samhällets infrastruktur som gäller service/transporter (arbetsresor/fri- tidsresor/inköpsresor), dvs lokalisering av boende, arbetsplatser och transport- systern.

Forskningen bör omfatta skilda nivåer inom systemet, de nationella institu- tionerna, regonala och kommunala organ, organisationema/företagen, hus— hållen/individerna likaväl som att knyta samman nivåer. Forskningsbehovet innefattar studier om hinder och möjligheter, drivkrafter och motlaafter för att åstadkomma skiften i såväl små som stora systern. Klimateffekter uppstår oftast som resultat av skeenden på många nivåer i samhälleliga system.

Det är viktigt att tydliggöra sambanden mellan samhällets olika verksamheter och miljön. Ett sätt är att genom modeller knyta samman ekonomiska aktiviteter inom olika sarnhällssektorer med tillståndet i miljön. Sverige har ännu till mycket be- gånsad del bidragt till att uveckla övergripande sådana s k integrated assessment models. Länder som t ex Holland och Norge har hunnit betydligt länge i att knyta samman rrriljöbedömrringar med ekonomiska bedömningar på nationell nivå och på sektornivå

I Sverige påbörjades för några år sedan ett arbete att utveckla miljöekonomiska system, där miljö och ekonomi kopplas ihop på två sätt:

' Sambanden mellan ekonomiska aktiviteter i samhället och miljöpåverkan i fysiska termer skall belysas i s k miljöräkenskaper

• Sida 47
•  Original

» Ekonorrriska värderingsmetoder skall vidareutvecklas så att nriljöpåver- kan och skador i miljön så långt som möjligt kan uttryckas i ekonomiska termer.

Avsikten är att systemen skall vara användbara vid utformning av miljöpolitik och ekonomisk politik Ett långsiktigt mål är att beräkna en miljöjusterad nettonationalprodukt. Arbetet bedrivs vid Konjunkturinstitutet, Statistiska Centralbyrån och Naturvårdsverket.

4.2.3. Värderingar i samhället / Livsstilsfrågor

Bakom politiska beslut och implementering av åtgärder änns visioner om hur samhället bör fungera (t ex demokrati, välfärd för alla, god livsmiljö). Vilka värderingar, normer, mål och sarnhällsföreställrringar änns bakom de beslut som syftar till miljöhänsyn? Hur uppfattar samhällets aktörer (företag/kommuner/hus- håll) dessa övergripande värderingar? Finns konsensus, dissonans eller korstryck och vad leder dessa situationer till i aktörers agerande?

Hur utvecklas nya trender på miljöområdet? Är trender dagsländor eller leder de till mera långsiktiga förändringar som kan vara mer eller mindre betydelsefulla för överlevnad? Nya trender införlivas i " gamla" system via informationsproces- ser, förebilder och andra sätt att åstadkomma beteendeförändringar. På länge sikt påverkas både individuella värderingar och samhällsvärderingar i riktningar som kan vara mer eller mindre gynnsamma för miljön. Forskning behövs som beskri- ver och klarlägger dessa värderingsförändringar. Dessa bygger i sin tur på fördju- pad kunskap om och förståelse av hur och under vilka förutsättningar vi tar till oss ny kunskap och nya värderingar om vad som är välfärd och livskvalitet, hur vi som individer kan inse och förmås ändra livsföring, göra "uppoffrande" insatser och hur vi överför nya, miljövänliga livsstilar till icke miljöaktiva individer.

F orslcrringsområdet livsstil/beteende och miljö kräver nya ansatser i form av vad som kan kallas riktad g'undforskning. Det gäller att stärka ett fält som bygger på samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Det är dessutom viktigt att utgå från naturvetenskaplig och medicinskt konstaterade miljöhot och miljökonse- kvenser. De centrala forskningsuppgftema inom området handlar om vad som styr och formar vårt beteende, såväl på individ- och hushållsnivå som i kollektiva sammanhang. Avsikten med en politik för en miljöanpassad sarnhällsutveckling är i första hand att ändra riktning. Den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen kan därvid förväntas ge viktiga bidrag för förståelse av förändrings- processer med miljöanpassning som grundläggande motiv. Frågor om incitament är av central betydelse och då inte barai termer av effektivitet: forskningen om incitament och instrument (verktyg) måste inkludera resonemang kring demolo'a- tiska, moraliska och etiska aspekter.

• Sida 48
•  Original

4.2.4. Miljö och samhällsplanering

En bärkraftig stad innebär sannolikt stora förändringar i fråga om livsstil, beteende och bebyggelsemönster, om den även skall ge invånare möjlighet att realisera egna mål, önskningar och hög livskvalitet.

Urbaniseringsfrågan bör undersökas i samband med klimatfrågan. Varför utvecklas städer som de gör? Vilka krafter styr lokalisering av boende, arbete, service (kommersiell och offentlig) och fritidi skilda geograäska lägen? Resul- tatet av denna lokalisering för med sig att olika hushållstyper disponerar sin tid olika i förhållande till dessa vardagssfärer. Skilda hushållstyper och åldersgupper är bosatta i skilda geograäska orrrråden i städer. Denna typ av segregering påver- kar klimatet bl a genom de resor mellan olika vardagssfärer hushåll behöver utfö- ra. För att ändra på nuvarande förhållanden behövs nya former för samhällspla— nering av urban miljö där såväl människors livskvalitet som ekologsk uthållighet vägs in. Städernas koncentration av människor och på lång sikt ohållbara tekniska system har även lyfts fram som problem som måste få en lösning. Detta har mar— kerats vid flera FN-konferenser.

Forskning som behandlar det ömsesidiga beroendeförhållandet mellan transport- infrastrukturen och staden i övrigt är av särskild betydelse. De samlade effekterna för traäk, bebyggelse, människa och miljö behöver klarläggas på en övergipande nivå. Här framgår vikten av att ha en systemsyn som involverar alla väsentliga delar av samhället. Metoder och modeller behövs för att beskriva hur olika driv- krafter i samhället påverkar resande och transporter. Det änns dock ett antal kon- kurrerande intressen och konäikter som försvårar utvecklingen av miljöanpassade kommunikationer. Ett av dessa är krav på minskade transporter och samtidigt ökad efterfrågan på rörlighet. Ett tillväxtsarnhälle med hög materiell konsumtion leder ofta till livsstilar som medför ökad transport- och traäkvolym. När det gäller persontransporter år rörligheten nära förknippad med livsstil. Vilka faktorer är det som påverkar människors resbeslut och val av färdmedel? Hur påverkas resmönstret av förändringar i välfärd och livsstil? Vad betyder privatekonomi och sarnhällsekononri för efterfrågan på transporter?

Frågor om hur beslut om infrastruktursatsningar fattas och hur olika aktörer påverkas är centrala för en rrriljöanpassning av kommunikationema. I ett kort tidsperspektiv (5-10 år) är det svårt att genomföra strukturella förändringar som kan minska transportbehoven. Redan genomförda eller beslutade satsningar i infrastrukturer kan innebära bindningar för mycket lång tid (upp till 50 år).

En miljöanpassning av samhället ger upphov till en rad målkonäikter - mellan materiell välfärd och naturens hälsa, mellan invanda levnadsmönster och långtgående förändringsldav, mellan individens äihet och det gemensamma

• Sida 49
•  Original

bästa. Behovet av kunskap om hur sådana målkonflikter kan lösas, hur livsstil och värderingar kan förändras med bibehållen upplevelse av livskvalitet kommer att vara central i processen att miljöanpassa samhället.

Samhällsplanering handlar även om maktfrågor. Dagens situation i samhället speglar gårdagens problem. Man tänker oftare bakåt än framåt. För att kunna förändra behövs en förändrad arbetsfördelning. Man måste fråga sig vad som kommer inträffa och vilka som kommer att beröras i en framtidsprocess. Utgå från ett mål, en vision om den miljökvalitet man bör nå eller upprätthålla för varje enskilt miljöproblem och därefter gå till nuläget och se vad som kan göras med de medel vi har idag. Man får då en kritisk belysning av vad en omställning kräver av sarnhällssektorer, hushåll, individer, företag och organisationer.

4.2.5. I-världens roll i det internationella perspektivet

För att förstå de samhälleliga processerna som är av relevans för klimatfrågan krävs ett globalt perspektiv som studeras både från u-lånder och i-lånder. Vilken ländergupp som överväger ifråga om problem har med utvecklingen av klimat- frågan i tiden att göra. Idet rådande läget är den centrala frågan i-ländemas gene- rering av klimatgaser eftersom deras utsläpp per capita är stora i förhållande till utsläppen per capita i u-länderna och eftersom i-ländemas mönster i hög grad präglar den närmast liggande utvecklingen även i u-länderna. Det är viktigt att inte enbart koncentrera sig på u-landsperspektivet och biståndsforskning utan att analysera vad i-länders handlingar kan betyda internationellt. I-låndemas roll kan i forskningen inriktas på tre olika nivåer.

- Den politiska nivån handlar om internationella förhandlingar, konven- tioner och överenskommelser mellan länder och de konsekvenser/effekter det får på utvecklingen inom respektive land och mellan länder.

- Den andra nivån handlar om relationer mellan delsystem inom olika länder, exempelvis företagens inköp av råvaror, export av produkter, teknik eller kunskap. Vilka miljöhänsyn/klimathänsyn änns i dessa relationer? Vilka miljökrav ställer mani i-landet på varor man köper? Vilken uppföljning har man av de sålda produkternas vidare öde? Används de på fel sätt? Vad händer med den teknik som exporteras från i-länder till u-länder - står den still eller följer den med vår utveckling? Hur omhändertas avfallet från produkterna - tar företagen sitt ansvar?

- Den tredje nivån rör informella relationer. Hur förmedlas i-världens värderingar, trender och moden till u-länders befolkning via reklam, älm, TV, idoler? Hur ser förutsättningar för accepterande mottaglighet och kritisk mottaglighet ut i skilda länder, i urbana och rurala områden samt i

• Sida 50
•  Original

skilda samhällsgrupper? Hur ser dessa processer ut när det gäller klimatpåverkande konsumtion, t ex bilar/bilism eller vitvaror? Här änns problem som rör samhällets organisation och styrmedel, kultur/religon och välfärdsfördelning.

4.3. Prioriteringar

Eftersom klimatforskningen så ofta är en del av annan forskning och genomsyrar så många discipliner är det naturligt att den skall innebära tvärvetenskapliga och problemorienterade arbetssätt. Flera projekt av integrerad karaktär, med t ex jurister, ekonomer och samhällsvetare som forskar tillsammans, behövs. Man kan t ex tänka sig projekt om styrmedel med denna sammansättning för att få fram en allsidig belysning och andra aspekter än enbart de ekonomiska när det gäller styrmedels inverkan. Klimatfrågor bör tacklas simultant med andra miljöä'ågor. Vi behöver ett bredare perspektiv för att urskilja hur klimatfrågan berörs. Ökad vikt bör läggas på forskning om lösningar med helhetsperspektiv där tekniska lösningar utgör en del men att ökad tyngd läggs vid system, värderingar, bete- ende, planeringsmetoder, internationellt arbete och styrmedel. Generellt behöver miljöforskningen en bredare vetenskaplig bas inom samhällsvetenskap och huma- niora och ett större inslag av väletablerade forskare, dvs stärkt inomvetenskaplig kompetens. Många forskare änansierar sin forskning enbart med korta projekt- anslag. En långsiktig kunskapsuppbyggrad är viktig.

Vissa strukturella förändringar kan behöva göras för att förbättra förutsättning- arna för den svenska klimatforslmingen. Här bör den gemensamma satsning som nu görs av nio forskningsänansiärer inom kompetensprogarnmet " Vågar till ut- hållig utveclding" kunna spela en viktig roll. Målet är att bygga upp kompetens så att sarnhällsvetenskapli g och humanistisk forskning skall kurma spela en större roll i problemorienterade, tvärvetenskapliga progam på miljöområdet, i nriljö- debatt, utbildning osv. Det är de kritiska problemen vid en omställning till en uthållig utveckling som kommer att vara styrande för forskningen inom program- met. Det övergipande temat täcker både individnivån, strukturema och systemen i samhället. Det behandlar drivkrafter för förändring, motkrafter och det allmän- nas möjligheter till påverkan. Bakom progarnmet står AFR, BFR, FRN, HSFR, KFB, Naturvårdsverket, NUTEK, SJF R och MISTRA.

De problemorienterade och tvärvetenskapliga progam som stöds av respektive änansiär är viktiga komplement till den gundläggande kompetensuppbyggrraden. Tillkomsten av MISTRA har förbättrat möjligheterna att stödja breda, lösnings- inriktade progam med tvärvetenskaplig inriktning. Även hos andra forsknings- änansiärer prioriteras temaområden som ansluter sig till sektorernas ökade miljö- ansvar och frågor om uthållighet i ett långt perspektiv. De problemorienterade

• Sida 51
•  Original

forskningsprogammen skapar nätverk av forskare med placering vid många olika universitet. Universiteten kan härutöver satsa på temanriljöer inom det egna uni- versitetet där laeativa personer kan samlas och få resurser för gemensamma pro- jekt. De olika slagen av tvärvetenskapliga miljöer bör skapa grund för kontinuitet och vidareutveckling av forskningsinsatser. Detta är svårt att uppnå med traditio- nella ansökningar och bedömningar av dessa.

Det är angeläget att fortsätta ansträngningarna att etablera interdisciplinära arbetssätt inom urriversitetsvärlden. Det akademiska systemet främjar idag inte arbetet med syntes och värdering av kunskapsläget. Det behövs ett mer flexibelt arbetssätt över institutionsgränsema för att dels skapa breda projekt och dels dra till sig rätt kompetens. Man måste hitta arbetsformer som passar rrriljöproblemens speciella karaktär och då är det inte optimalt att arbeta inom en disciplin i taget. Vetenskap och styrmedel måste sättas i samband med de stora akuta nriljöproble- men. De krav som änns för att åstadkomma detta har hittills inte lett till någa radikala omtänkanden.

Framtida forskare måste lära sig att tänka bortom sina ursprungliga discipliner för att få ett brett perspektiv som så väl behövs för att tänka innovativt när det gäller miljöskydd. För att stärka grundkompetensen inom miljöområdet för samhälls- vetare kan t ex forskarskolor anordnas där man tillåter sig vara gränsöverskri- dande och bred. På detta sätt kan man på sikt få äarn forskare som bättre än nu kan överskrida gänser.

Också systeminriktad forskning behöver förstärkas. Det är, som redan frarnhävts, viktigt att tydliggöra sambanden mellan samhällets olika verksamheter och miljön. Sambanden kan analyseras på olika nivåer och med olika ansatser och modeller. Vad gäller ekonomi och miljö pekar inte minst erfarenheterna från det internationella klimatarbetet mot stora svårigheter att uttrycka många viktiga miljövärden i kronor. Vi menar mot denna bakgund att forskningen samt utveck- lingsarbetet vid bl a Konjunkturinstitutet och Statistiska Centralbyrån med ren- odlade fysiska räkenskapssystem och monetär värdering av miljöeffekter bör kompletteras med en utveckling av modeller som tydliggör samspelet mellan mer snävt avgränsade ekonomiska storheter och tillståndet i miljön. Med sådana modeller skulle man kunna besvara viktiga frågor om olika sektorers roll för miljöbelastningen, kostnadseffektiviteten i olika strateger för att uppnå angvna miljömål osv.

• Sida 52
•  Original

5. Internationella exempel

5.1. Klimatforskning i Nederländerna

På uppdrag av delegationen har Ingar Palmlund gjort en översikt över klimatforslmingen i Nederländerna som sammanfattas här.

Rapponen Klimatforskning i Nederländerna - En översikt utarbetad åt Delegationen för klimattrågor

Forskning kring klimatrelaterade problem

Nederländerna var ett av de första länderna i världen som beslöt att skapa ett sammanhållet progam för forskning om globala luftföroreningar och klimat- förändringar. Sedan 1985 har Nederländerna haft en sammanhållen planering av den inom landet bedrivna forskningen om CO, i atmosfären. Syftet med denna sammanhållna forskningsplanering var att stimulera forskningen om orsaker och verkningar av CO,-halteni atmosfären samt att utveckla ett långsiktigt forsk- ningsprogam. Progammet har i huvudsak rört kolcykeln, dess effekter på det abiotiska systemet (klimat, cryosfär och oceaner), dess effekter för biota samt de samhälleliga verkningama av variationer i kolcykeln. I ett särskilt program för att stimulera CO,-forslcrring 1987-1991 riktades undersökningar mot speciella frågeställningar inom denna ram.

Forskningen om klimatrelaterade problem bedrivs vid universitet, myndigheter och privata forskrringsinstitut. En uppskattning våren 1995 av antalet forsknings- projekt med inriktning på klimatproblematiken visade på omkring 250 forsknings- projekt, exklusive telmiskt inriktade forsknings- och utvecklingsprojekt. Ca 40% av dessa forskrringsprojekt är inriktade på olika aspekter av klimatsystemet och ca 15% rör orsakerna till klimatförändring. Forskningen om effekter av klimatför- ändring bedrivs i huvudsak som del av forskningsprogrammen vid universitet och nationella forskrringsinstitut. Forskningen om möjliga lösningar på problem med anknytning till klimatförändringar är multidisciplinär och rör såväl tekniska lös- ningar som sociala faktorer och beteendeförändringar. Vissa forskningsmedel satsas därtill på att skapa en ram för att integera resultaten från olika forsknings- genar samt för att utveckla vetenskapligt underbyggda nriljöstandards och strate- ger för atti enlighet med åtagandet i klimatkonventionen reducera utsläppen av

växthusgaser.

Den klimatrelaterade forslmingen änansieras dels direkt genom universiteten och staten, dels indirekt av staten genom anslag och kontrakt för speciella nationella och internationella forskrringsprogarn. Tre särskilda nationella forskningspro-

• Sida 53
•  Original

gram har bäring på problem som sammanhänger med global klimatförändring. De är framför allt National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change (NRP, men även Global Change Progamme NWO, Remote Sensing Programme samt National Support Progamme for Earth Observation. Nederländerna bidrar också genom änansiellt stöd till att utvecklingsländema ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt klimatkonventionen.

Nederländernas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change (NRP)

Ett speciellt nationellt forskningsprogram om globala luftföroreningar och klimatförändring (NRP) startades 1989 i syfte att undersöka globala luftföro- reningar och klimatförändringar. Syftet var tvåfaldigt: dels att lägga en grund för utvecklingen av en klimatpolitik, dels att stärka forskarsamfundets engagemang i frågan, nationellt såväl som internationellt. NRP är ett brett, multidisciplinärt, policyorienterat progam. Grundprincipen för forskrringsänansiering via NRP är målstyrning.

NRP drivs av en progambyrå och en progamkommitté som arbetar under över- inseende av en styrgrupp (se ägur 5.1). Styrgruppen består av representanter för sju nrinisterier, nriljöorganisationer samt nederländsk industri.

NRP-I innebar uppbyggnad av ett forskningskonsortium, omfattande 141 forsk- ningsprojekt. Planeringen av progarnmet skedde i en särskild progamkommitté som i kontakt med progamgrupper arbetade fram en plan för koncentrerade forskningsinsatser inom ett begänsat antal fält. Forskningen skulle koncentreras på ett tjugotal kluster inom fem forskningsteman. Arbetsinsatsema motsvarade ca 800 personår av forskningsarbete. NRP-I delade ut ca SEK 242,5 miljoner (dvs ca SEK 50 milj/år) och täckte mindre än 50% av änansieringsbehoven för projek- ten inom konsortiet. Detta har inneburit att NRP-l inte bara utnyttjat befintlig forskningskapacitet utan också bidragt till att ny forskningskapacitet byggts upp.

Resultatet av den första fasen av forskrringsprogrammet, NRP-I utvärderades av en internationell expertgupp som bedömde arbetet som positivt. Dock betonades att den socioekonomiska sidan av progammet hade svagare anknytning till inter- nationell policyutveckling än den biofysiskt inriktade forskningen. Forskningen rörande socio-ekonorrriska effekter och möjligheterna till anpassning till klimat- förändringar ansågs svag.

• Sida 54
•  Original

Dutch National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change: Organisational Chart

Sleerim group %aTaN + ______ _

(Källa: I Palmlund) on Global Air Pollution and Climate Change (NRP).

Programme Dlredor Programme bweau

| | | | | | | | . | Om : | | | | | | | | | |

RIVM . National Institute of Public Health and Environmental Protection ————— + - Floandal responsibility DGM - Dlrectorete General lor Environmental Protection """""""" * ' SWE” by NWO - Netherlands Organlsatlon lor Scientific Research

• Sida 55
•  Original

En andra fas, NRP-II, inleddes 1995, och sträcker sig fram till 2000 och har en budget på SEK 322,6 miljoner för hela perioden (dvs ca SEK 65 milj/år). NRP-II har organiserats omkring fyra teman. Denna struktur ansluter bättre än strukturen i NRP—I till arbetet under IPCC samt till den forslming som samordnas av HDP, WCRP och IGBP. Det planerade innehållet i dessa fyra tema innefattar föränd- ringar i klimatsystemet som helhet och dess ingående beståndsdelar, naturliga och sociala systems sårbarhet för ldimatförändring, samhälleliga orsaker och lösning- ar på klimatproblematiken samt utvärdering av kunskap, policyaltemativ i dialog mellan forskarsamfund, regering och samhälle.

Den policy-orienterade karaktären på NRP-II har inneburit ansatser inom olika områden, från grundforskning om funktioner i det globala klimatsystemet till samhällsvetenskaplig forskning om möjliga policy-lösningar på de problem som väcks av global klimatförändring. NRP—II skall sikta på att ge underlag för strate- giska policyfrågor på medellång och lång sikt (2-5 och 5-10 år) och också formu- lera kvalitetsmål för den långsiktiga klimatpolitiken. Kommunikationen mellan forskare, regering och samhället ska bli mer aktiv beträffande klimatförändring och möjligheterna till preventiva åtgärder och anpassning i form av ekonomiska, sociala och teknologiska åtgärder ska beaktas.

De institutioner som deltar i programmet har uppmanats att integrera forskning som stöds av NRP i sina reguljära forsknings- och forskarutbildningsprogram då NRP avslutas.

Reflektioner

För vissa typer av problem är forskning för ökad kunskap en möjlighet som står till buds för att undanröja osäkerhet och skapa underlag för beslut om handling. I fråga om andra typer av problem räcker emellertid inte forskning, om än aldrig så god ur vetenskaplig synvinkel, som underlag för politiska beslut. Detta är en del av innebörden i de reflektioner som Ingar Palmlund gör i sin rapport.

När det gäller klimatförändringar så kan forskning bidra till att undanröja osäker— heten om de naturlagsbundna förloppen, men ökad kunskap om faktiska fysiska förhållanden är bara en av flera resurser som behövs för de politiska uppgörel- sema om åtaganden för att begränsa oönskade effekter. Politiken om global kli- matförändring präglas också av intressekonflikter. Förutom den naturvetenskap- liga forskningen kan andra kunskapsstrategier krävas som komplement om man vill nå hållbara uppgörelser för kontroll av utvecklingen.

• Sida 56
•  Original

Tonvikten i Nederländernas satsning på klimatforskning har hittills legat på naturvetenskaplig forskning om klimatsystemet i syfte att nå policyförändringar. Denna ansats bygger på upplysningsidéns premiss: mer kunskap leder till upplysta, mer "riktiga" politiska beslut. Det faktum att politiska värderingar kan driva forskning till val av vissa problem och till att bortse från andra, till tillgång till resurser för att genomföra vissa undersökningar men inte andra samt påverka analytisk ansats och utvärdering av resultat ökar behovet av mer forskning om samband mellan klimatförändringar och samhälleliga förhållanden. Denna bidrar till ökad förståelse av samband mellan miljö och säkerhet, globalt och regionalt. Fortsatt forskning som stöd för policyutforrnning i fråga om global klimat- förändring bör vara mindre målstyrd och mer öppen för olika problemformu- leringar och forskningsinsatser. Undersökningar av själva intressekonflikterna kring risken för global klimatförändring är väsentliga för att olika parter ska kunna nå samförstånd om åtgärder. Rollfördelningen mellan olika intressenter globalt, regionalt och lokalt och möjligheterna för olika grupper att medverka i strategiska miljöval är också betydelsefulla. Detta synes vara viktiga frågor för en nationell och internationell klimatforskning som siktar till att skapa bättre underlag för policyutformning, inte minst i små, exportberoende, europeiska länder som Nederländerna och Sverige.

Slutsatser

- Nederländerna har en mer sammanhållen / centraliserad klimatforskning. Styrgruppen består av representanter för sju ministerier, miljöorganisa- tioner och industri.

- Satsningarna på klimatforskning Nederländerna är större än dei Sverige. Problemet upplevs med sannolikhet som mer angeläget då Nederländerna riskerar att utsättas för en havsnivåhöjning.

' Detta har resulterat i en större satsning framförallt på integrerade modeller, värdering av policyaltemativ m m.

. Huruvida den holländska modellen ger mer användbara forsknings- resultat i förhållande till satsade resurser är inte klart.

. En sammanhållen klimatforskning har dock fördelen att resultaten blir mer överblickbara och tillgängliga. Synteser och kunskapssammanställ- ningar kan lättare göras. Dessutom kan brister och luckor lättare identifi- eras.

• Sida 57
•  Original

5.2. Några exempel från andra länder

För att kartlägga hur klimatforskningen organiseras internationellt har en genom- gång gjorts av samtliga OECD-länders nationalrapporter till ldimatkonventionen. Denna utgör underlag till detta avsnitt som ger en kortfattad översikt.

Några länder har organiserat klimatforskningen på så sätt att de har etablerat någon form av samlat program för global miljöforskning eller ibland specifikt klimatforskning. Dessa program styr inriktningen av och finansierar forskning på området. Australien, Japan, Kanada och USA är länder som har denna typ av organisation.

Finland, Norge och har gått ytterligare ett steg längre och etablerat nationella organ/institut för klimatforskning.

I Finland har man ett nationellt organ som finansierar och planerar all klimat- forskning: Finnish Research Programme on Climate Change, SILMU. SILMU samordnar forskare i multidisciplinära arbetsgrupper och rapporterar interdisci- plinärt. SILMU planeras att pågå under 1990-95 på försök Man får årligen medel från statsbudgeten på ca SEK 23,4 miljoner.

F orskrringsinriktningen kan indelas i:

a) kvantifiering av växthuseffekten b) effekter på ekosystem och c) åtgärdsstrategier.

Dessutom finns fyra interdisciplinära underprograrn: atmosfär, vatten, terrestra ekosystem och mänskliga interaktioner.

CICERO-institutet (Centre for International Climate and Energy Research Oslo) samt The Norwegian Climate and Ozone Research Programme (inom Norges forskningsråd) är de organ som har samlat ansvar för klimatrelaterad forskning i

Norge. Inom CICERO är forskningsverksamheten koncentrerad runt tre projektgrupper:

1) Kostnadseffektivitet, energipolitiska och fördelningsmässiga verkningar av olika avtal och åtgärder. 2) Internationella institutioner och förhandlingsprocesser. 3) Modellering av antropogena ändringar i atmosfären som grund för politiska beslut.

• Sida 58
•  Original

I Tyskland änns sedan 1970-talet ett internationellt väl renommerat institut för klimatforskning inom ramen för Max-Planck-forslcrringsorganisationen. 1992 inrättades ett klimatforskningsinstitut, Potsdam Institut äir Klimafolgenforschung (PIK). Det änansieras till hälften av utbildnings- och forskningsministeriet och till hälften av Brandenburgs kultur- och forskningsministeriurn. Institutet har 70 medarbetare varav 50 vetenskapsmän. Institutet skall vid sina forskningsaktivi- teter i såväl grundforskning som tillämpad forskning fokusera på en gränsöver- skridande och tvärvetenskaplig syn av förhållandet mellan människa och natur för att få en integrerad analys.

Institutet samarbetar med de internationella forskningsprogrammen IGBP och HDP vad gäller de kopplingen mellan naturvetenskaplig och socioekonomisk omvärldsforskning.

Organisatoriskt är PIK uppdelat i avdelningarna klimatforskning, global föränd- ring och naturliga system, integrerad systemanalys samt data och beräkningar. Nio "kärnproje " änns planerade varav ett rör utveckling av en dynamiskt atrnosfär-biosfärmodell.

Andra länder som har en mer pluralistisk hållning till forskningen, som t ex Sverige, är bl a Frankrike, Nya Zeeland, Schweiz och Storbritannien. (Ett väl etablerat forskningsinstitut för naturvetenskaplig klimatforskning, Hadley Centre, är knutet till den brittiska vädertjänsten). Här initieras forskningen på traditionellt sätt av olika forskningsråd, departement eller myndigheter. I några av dessa länder änns organ som kan sägas motsvara den svenska klimatdelegationen, dvs de har en samordnande roll men ej någon änansieringsfunktion vad gäller klimatforskningen.

Slutligen bör EUs program Environment and Climate nämnas. Detta miljö- forskningsprogram änns inom EUs fjärde ramprogram och innehåller fyra huvud- områden varav ett är av relevans för klimatfrågan, "Theme I: Research into the natural environment, environmental quality and global change". Dessa område delas i sin tur upp i två delområden: "Climate change and impacts" och "Atrno- spheric physics and chemistry, biosphere processes". Budgeten för detta område är 226,54 miljoner ECU, dvs ca SEK 2,26 miljarder. Värt att nämna är även ENRICH (European Network for Research into Global Change) som handhar forskning om globala förändringar inom EU. Denna forskning skall följa riktlinjer som uppställts av IGBP, WCRP och HDP.

• Sida 59
•  Original

6. Redogörelse för klimatdelegationens verksamhet

Regeringen beslutade 1993 -O7-01 atti enlighet med förslaget i propositionen Åtgärder mot klimatpåverkan m m (1992/93: 179, bet. 1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361) utse en delegation för klimatfrågor. I propositionen framhålls bl a vikten av ökade forskningsinsatser kring konsekvenserna av klimatförändringar. Vidare understryks också vikten av att en samhällsrelaterad klimatforslming stöds och utvecklas. Det gäller inte minst sarnhällsekonomiska analyser och värderingar av effekter av klimatförändringar och nödvändiga motåtgärder. Mot den bak- grunden förordades att en vetenskaplig samrådsgrupp skulle försöka samordna klimatrelaterade forskningsinsatser. Riksdagen godkände senare vad regeringen anfört i propostionen.

Delegationen har enligt direktiven följande uppgifter.

A. Delegationen skall samm den svenska klimatrelaterade forskningen. Detta innefattar den naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och ekonomiska forskningen samt de tekniska utvecklingsprogram som kan anses vara av väsentlig betydelse för utvecklingen inom klimat- området. Delegationen skall också sprida information om och följa upp de svenska forskningsresultaten internationellt.

B. Delegationen skall ge råd till regeringen hur forsknings- och utvecklings- resultaten bör utnyttjas inför nationella beslut och inför internationella överläggningar i klimatfrågoma. Vidare skall delegationen följa upp utvecklingen, föreslå ändringar av inriktningen av forsknings- och ut- vecklingsprogrammen och uppmärksamma regeringen på andra frågor inom klimatområdet. Detta bör ske genom en årlig rapport till regeringen.

C. Delegationen skall ansvara för svenska insatser i IPCC och samordningen av granskningen av delrapporterna.

D. Delegationen skall vara remissgrgan i viktigare frågor som gäller

klimatområdet. E. Delegationen skall svara för en sammanhållen %& om klimatforskning.

Delegationen som består av tio ledamöter utsågs slutligt 1993-10-27. Till sin hjälp har delegationen en sekreterare och en biträdande sekreterare. Under 1995 har delegationen haft sex sammanträden. Förutom den samordning av

• Sida 60
•  Original

klimatrelaterad forskning som gjorts i denna rapport kan följande aktiviteter under året nämnas.

. IPCCs andra utvärdering har blivit klar och godkändes i december. Tre delrapporter och en syntesrapport är sammanställda. Klimatdelegationen har ansvarat för Sveriges granskning och spridning av dessa rapporter samt utsett och änansierat fem lead authors insatser i IPCCs arbetsgrup- per. Dessutom anordnades ett seminarium med forskare och beslutsfat- tare inför granslmingen av syntesrapporten i anslutning till delegationens sammanträde i augusti.

. Klimatdelegationen äck tillsammans med Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att analysera vissa frågor i anslutning till klimatkonventionen, särskilt effektema av olika utformning av ett framtida klimatprotokoll. Detta regeringsuppdrag har redovisats i SOU 1995:96, Jordens ldimat förändras.

Som underlag för denna rapport har en konsultrapport tagits fram: Developing Countries and the Climate Convention - potential for Swedish action av Semida Silveira, Stockholm Environment Institute.

. Innan första partsmötet med klimatkonventionen hölls i Berlin i mars/april 1995 anordnade klimatdelegationen en rundabordskonferens för näringsliv och organisationer. Miljödepartementet informerade där om de frågor som skulle behandlas på partsmötet och en diskussion hölls.

. En rapport från seminariet om Sveriges växthusgasbudget i november 1994 färdigställdes och gavs ut, rapport 1/95.

⁰ I februari samlade klimatdelegationen ett antal forskare och experter för att diskutera kostnadsbedömningar i klimatarbetet på ett seminarium. Utgångspunkten var rapportutkastet "Second Assessment Report" från IPCCs arbetgrupp III. Seminariet syftade till att ge underlag för svenska synpunkter på denna rapport. En rapport från seminariet, "Kostnadsbe- dömningar i klimatarbetet", rapport nr 2/95, färdigställdes och gavs ut.

. Som underlag för kunskapssammanställningen inför denna rapport om klimatrelaterad forskning har en konsultrapport av Ingar Palmlund, Linköpings universitet, tagits fram: Klimatforskning i Nederländerna.

. Delegationen har tillsammans med Nutek varit en av bidragsgivarna till en rapport som gjorts av Ingenjörsvetenskapsakademin: Miljöanpassad energi - nya marknadvmöjligheter, av Katja Wahlsten.

• Sida 61
•  Original

Delegationen har under året svarat på följande remisser.

- Grönbok om energipolitik för Europeiska Unionen — SOU 199531, Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU - EU-kommissionens energi- och koldioxidskatteförslag - SOU 1995:64, Klimatförändringar i traäkpolitiken

• Sida 62
•  Original

, ,, , f.,"?||5v"i'f,»-,|ä'.f!-F,,,"n' _ '..i F ,,,,”F' ',.'-"1|"",t,:..,'—'F' ".-.'""":;'-,,'"| ". '.' .|-., . ' ', |" ahnt,! "",, |||. ” | '|', '.. v 1" ' ..| »|. . .. .- . ”är Lf'>.rla|äitrur||.| Widmer, na |:; . .lwi :M |

4.lä.,'..*'

klent. aqur iren, ..,|,|--. - ..... . , framtill”; & mmm,"! (nazism,-||. .n l,l [ - rm , Y,

"' ' lfr w,, ' 1 i"" l'F' 1.

. .; 5 . 3,33, "Fkklj'u'l'l'j Li. ' "'_,I.' 4 "||—,,, A;,LI | ';II . |." "| "d'iil'w 'P- -. - "'"." "' |". |Lll'l""'-"""'="i1.| " | &

J |

"'i' | ' tl'l'lf' ";-' "| . .|',' I' | ..,,r .

er

, : .....13- . . _,,. -t.,, .. , l _ __ _ - |' 475'Ä -' ," ' nm, när 'håg-| ,.,. r. .. ,. . 51,34. ., _,_, .- ,,,, ru ”_|” rf,—it. r- ' , , " , _ '|' 'i- .. 'r' m" . 'i _ |A | | |E ...a, '. .. . '|' -- Lr.- ' . '. :l , _

,. .'ihur” ,' li,—r

• Sida 63
•  Original

.! |||-”"" * '—,* n.. "

'f"|'l'U _ 'if '_"'”"..'"| . ' " ,"

, . | —_,||

.L' | |

_| .. _. ,

'il'Iå'i _l _ "

. - ' |' ' ". i ' , "—"1. . ||- ,,,-.,. _ ,, .,. . , ' " —'W'_.""'_-'. i," ! ,. " ' __,1 '. 'i. ."- , ' "'" ”"—" " 'h1.l.'.".|'-'*.' ' " ..

• Sida 64
•  Original

• Sida 65
•  Original

BILAGOR

• Sida 66
•  Original

• Sida 67
•  Original

Svensk klimatrelaterad forskning

Sammanfattning av underlag från SOU 1994: 138, Rapport från klimatdelegationen 1994

• Sida 68
•  Original

Svensk klimatrelaterad forskning

Klimatdelegationen genomförde 1994 en omfattande kartläggning av pågående svensk klimatrelaterad forskning. Resultatet av denna finns i Klimatdelegationens rapport 1994, bilaga 1. Kartläggningen sammanfattas här nedan.

Klimatrelaterad forskning ärinte en klart avgränsad del av svensk forskning. Den innefattar såväl satsningar som är klart inriktade mot problem och frågeställningar av direkt praktisk och politisk betydelse, som grundläggande naturvetenskaplig forskning (inom meteorologi, oceanografi, terrestrisk och marin ekologi m.fl. vetenskapsområden), skogs— och jordbruksforskning, teknisk forskning och utveckling (framför allt gällande energi, byggnadsverksarnhet och transporter) samt samhällsforskning. Dessa senare områden har stor betydelse för frågeställningar som aktualiserats av farhågorna om framtida klimatförändringar, men bör endast till en del ses som klimatforslming. På grund av den klimatrelaterade forskningens karaktär kan ekonomiska sammanställningar av den pågående forskningens omfattning lätt bli missvisande, eftersom definitionen av vad som skall innefattas inte är entydig.

Tabell 1 Anslag till klimatrelaterad forskning i Sverige 1993/94.

Den naturvetenskapliga forskningen i denna tabell inkluderar inte anslag från Nordiska ministerrådet och EU.

K [ imatförändringar

Forskning om hur klimatsystemet reagerar på förändringar i omsättningen av växthusgaser mellan luft, hav och de terrestra systemen och jordens strålningsbalans är grundläggande för en bedömning av klimatproblemet. Det är viktigt att öka kunskapen om förväntade eller möjliga förändringar av temperatur, nederbörd, havsnivå, storrnfrekvens m.m. Noggranna analyser av pågående förändringar av klimatet på jorden, liksom utvärderingar av förändringar av kli-

• Sida 69
•  Original

matet under och efter den sista istiden är också av central betydelse. Forskning kring dessa problem bedrivs till stor del inom ramen för de internationella forsk- ningsprogram om globala miljöförändringar som benämnts "Global Change".

Den naturvetenskapliga forskningen samordnas genom "International Geosphere Biosphere Program, IGBP" och "World Climate Research Programme, WCRP". Det förra omfattar biologiska och kemiska processer, medan WCRP är fokuserat på det fysikaliska samspelet mellan atmosfär, hav och land. I Sverige samordnas forskningen genom Vetenskapsakademiens Svenska Nationalkommitté för IGBP och WCRP. Finansiering sker framför allt genom NFR, SNV, SJFR och NUTEK.

Forskningen bedrivs huvudsakligen vid universitet och högskolor samt vid Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), som har ansvar för klimatdata.

Källor och 'sänkor för växthusgaser

Naturvårdsverket finansierar forskningsinsatser kring konsekvenser av klimatförändringar på nordliga ekosystem. Forskningsprogrammet Förändrat klimat har följande delområden:

- Avgång och upptag av växthusgaser - Effekter av globala klimatförändringar på nordliga landekosystem - Effekter av ökad UV-B-strålning på nordliga ekosystem

Forskning om flöden av växthusgaser med tonvikten på hur mänskliga aktiviteter påverkar dessa bedrivs inom NUTEKs program Bioenergi/klimat, Skogsekosystem och inom projektområdet Bränsleteknik.

Effekter av klimatförändringar

Inom SNVs F oU-program Förändrat klimat och U V-B-strålning prioriteras stu- dier av globala mil jöförändringars effekter på växtsamhällen och populationer i - Fjällområdet

- Skogsmiljön

samt påverkan på

- Fisket

SJFRs stöd inom detta område avser påverkan på

- Jordbruk

- Skogsbruk.

• Sida 70
•  Original

Enerngorskning

Förbränning av fossila bränslen och utsläpp av koldioxid ger det största bidraget till utsläpp av växthusgaser. Forskning och teknisk utveckling är därför avgörande för att minska användningen av fossila bränslen och för att få fram alternativ inom framför allt energi och trafikområdena. En drastisk minskning av användningen av fossila bränslen innebär en genomgripande förändring av bland annat konsumtions- och produktionsmönster, liksom en omfattande förändring av transportsystemet. För att kunna välja strategier för sådana åtgärder måste möjligheterna att optimera dessa system belysas. Följande områden har bedömts som väsentliga

- besparingar/effektivisering

- biobränslen

- övriga förnyelsebara energikällor.

NUTEKs forskning med relevans för klimatfrågan utgörs till övervägande delen av s.k. åtgärdsforslming. Energiforskningsprogrammet och den energirelaterade transportforskningen är i stor utsträckning motiverad av rniljöskäl och då inte minst av klimatfrågan och strävan att minska emissionen av koldioxid genom minskad användning av fossila bränslen. NUTEK finansierar också forskning som gäller kartläggning av källor och sänkor för växthusgaser inom ramen för bioenergiforskningen. Dessutom finansieras forskning och telmisk utveckling som gäller ersättning av freoner och andra ozonnedbrytande ämnen som i många fall även fungerar som växthusgaser.

Energiforskningen bedrivs idag dels inom ramen för olika forskningsprogram med definierad inriktning, dels inom olika projektområden med en vidare inriktning. NUTEK stöder även ett antal sammanhållna utvecklingsprogram på energiområdet med stöd från energiteknikfonden. I dessa program svarar näringslivet för 60% av finansieringen och NUTEK för 40% via energiteknikfonden. Flera av dessa program bedöms ha relefans för klimatfrågan.

Utöver FoU stöder NUTEK även tekniskt utvecklingsarbete på energiområdet framför allt genom energiteknikfonden. NUTEK genomför även särskilda program på området effektivare energianvändning och administrerar olika typer av introduktionsstöd för ny energiteknik.

Biobränslekommissionen, som tillsattes 1991 som ett resultat av trepartiöverenskommelsen om energipolitiken, initierade ett program som syftar till att få till stånd en ökad biobränsleanvändning för elproduktion. Detta program som nu kallas FABEL (Främjande av biobränsle-el) startade 1992, är femårigt och har en total budget på 625 Mkr. Programmet omfattar främst stöd till projekt som skall demonstrera tekniker för produktion med hög verkningsgrad, vilka kan bli kommersiellt tillämpade i slutet av 1990-talet. Ett krav på de nya teknikerna är

• Sida 71
•  Original

att de också skall uppvisa goda miljöegenskaper i andra avseenden. Även teknisk demonstration inom övriga delen av biobränslekedjan kan få stöd. Ett villkor för detta är att den demonstrerade tekniken kan komma till användning vid en omfattande produktion av el med hjälp av biobränslen.

Sverige deltar i ett stort antal internationella samarbetsprojekt. Det sker inom ramen för olika EU—projekt som Joule, Drive, Brite-Eu-Ram, AIR, etc. och IEAs Greenhouse Gas R&D Program. Det senare har till uppgift att klargöra förutsättningarna för avskiljning, hantering och lagring/deponering av koldioxid från fossileldade förbränningsanläggningar. Av intresse är också programmet GREENTIE (Greenhouse Gases Technology Information Exchange) som syftar till att sprida kunskap internationellt om energitekrriker och system (speciellt till icke-OECD-länder) som kan minska emissionen av klimatpåverkande gaser.

Byggforskningsrådets verksamhet definieras på följande sätt:

"Forskning, utveckling och experiment kring förändringen och utformningen av den byggda miljön med hjälp av planering, byggande och förvaltning. Ansvarsområdet omfattar också energihushållning och energiteknik".

Insatserna gäller tre projektområden: - Bebyggelse och infrastruktur

— Energieffektiva byggnader - Ny energiteknik.

T ranspartforskning

Fossila bränslen är den dominerande energikällan också inom transportområdet. Det är därför viktigt att prioritera F oU för att förbättra motoremas effektivitet och att få fram nya alternativa energikällor. Minskad användning av fossila bränslen kan innebära storskaliga förändringar av transportsystement. Studier av möjligheterna att optimera trafrksystemet är därför av intresse. Nyckelorrrråden inom transportforslmingen är därför

- infrastrukturfrågor - ny fordonsteknik - alternativa bränslen

Kommunikationsforslmingsberedningen, KF B har ett övergripande ansvar för transportforskningi Sverige. Det gäller bland annat forskning rörande kommunikationemas betydelse för miljön. Kopplingen till klimatets påverkan berörs därvid ofta som en del i ett större perspektiv i relevanta projekt. KFB stöder vidare utveckling och demonstration av användning av motoralkoholer och biogas samt el- och hybridfordon.

• Sida 72
•  Original

KFB har för närvarande två demonstrationsprograrn som har till syfte att introducera användningen av alternativa drivmedel och därigenom minska koldioxidutsläppen, samt ett för att öka användningen av kollektivtransporter.

NUTEK svarar inom ramen för insatsområdet energiteknik för forskning och utveckling rörande motorer och drivsystem. Syftet är att utveckla effektivare miljövänliga motorer och att skapa ökad kunskap om förbättring av alternativa drivmedel. Det särskilda Etanolutvecklingsprograrnmet, som är planerat för en treårsperiod, syftar till att utveckla ny teknik för framställning av etanol ur cellulosarika råvaror.

Byggibrskningsradet" stöder bland annat forskning rörande förändring och utformning av den byggda miljön på grund av markanvändning.

Samhällsvetenskaplig klimagorskning

Samhällsvetenskaplig och humanistisk miljöforskning har etablerat sig på allvar under de senaste två decennierna. Det gäller inom exempelvis nationalekonomi, statskunskap, sociologi, kulturgeografi, psykologi och historia Miljöfrågornas komplexa karaktär har stimulerat till viktiga tvärvetenskapliga ansatser, som humanekologi vid Göteborgs universitet, Temaforskningen vid Linköpings universitet, ekonomi-ekologi vid Stockholm Environment Institute, Stockholms universitet och Beijerinstitutet vid Vetenskapsakademin.

Huvudfrnansiärer av socio-ekonomisk och humanistisk miljöforskning är AF R, BFR, FRN, HSFR, KFB, NUTEK, RJ, SAREC, SJF R och SNV. Det totalt riktade stödet till denna typ av forskning är fortfarande litet. Den klimatrelaterade samhällsvetenskapliga miljöforskningen uppskattas för närvarande få ett stöd på ca 10 miljoner kronor. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) bör i framtiden också kunna ge avsevärt stöd till forskning av detta slag.

Samhällsvetenskapemas uppgift är framför allt att identifiera och bearbeta frågor som ligger i gränssnittet mot naturvetenskapema. Hur förhåller sig samhället till sina resurser? Vilken insikt och vilket medvetande finns bland människor rörande miljön? Hur fungerar politiska och andra samhälleliga institutioner när det gäller att påverka samhället i bärkraftig riktning?

Det behövs därför mötesplatser mellan forskare från de "två kulturerna" kring konkreta problemområden. Det är önskvärt att i form av arbetsseminarier skapa möjligheter till interaktion.

• Sida 73
•  Original

BILAGA 2

Klimatforskning i Nederländerna

Ingar Palmlund, Linköpings universitet

• Sida 74
•  Original

• Sida 75
•  Original

1995-10—04

Klimatforskning i Nederländerna En översikt utarbetad åt Delegationen för klimatfrågor

Ingar Palmlund, Ph.D. Docent vid Tema Teknik och social förändring Linköpings Universitet

• Sida 76
•  Original

Klimatforskning i Nederländerna En översikt utarbetad åt Delegationen för klimatfrågor

Sammanf attnin g

1. Nederländerna och risken för global klimatförändring

2. Nederländsk forskning om klimatrelaterade problem 2.1 Forskning i Nderländema 2.2 Forskning kring klimatrelaterade problem

3. Nederländernas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change (NRP) 3.1 Nederländernas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change: Fasl (NRP—l) 3.1.1 Klimatsystemet — funktioner, modellering och övervakning av det globala

klimatsystemet. 3.1.2 Orsaker — underliggande orsaker till förändringar i klimatsystemet.

3.1.3 Verkningar - de (socioekonomiska) verkningarna och de (fysiska) effekterna av

förändringar i klimatsystemet 3.1.4 Integration och standardsättning — integerade modeller 3.1.5 Hållbara lösningar - lösningar för att så långt möjligt begränsa och hindra förändringar i klimatsystemet och deras verkningar 3.1.6 Uppnådda resultat

3.2 Nederländernas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change: Fas II (NRP-ll) 3.2.1 Förändringar i klimatsystemet som helhet och dess ingående beståndsdelar 3.2.2 Naturliga och sociala systems sårbarhet för klimatförändring 3.2.3 Samhälleliga orsaker och lösningar 3.2.4 Utvärdering: Syntes och utvärdering av kunskap, policyaltemativ och dialog mellan forskning, regering, och samhälle 3.2.5 Genomförande

4. Reflektioner Källor

Appendix l. Nederländernas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change (NRP) fas 1 (1989-1994): Projektförteckning

Appendix 2. Nederländernas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change (NRP) fas 1 (1989-1994). Fördelningen av medel till olika teman per budgetår samt forskningsprojektens varaktighet.

Appendix 3. Organisationer som utför forskning om global klimatförändring i Nederländerna

• Sida 77
•  Original

Klimatforskning i Nederländerna En översikt utarbetad åt Delegationen för klimatfrågor Sammanfattning

Nederländernas klimatpolitik innefattar en medveten satsning på klimatforskning. Landet har bl a ett särskilt forskningprogram om globala luftföroreningar och klimatförändring. Syftet med detta program är tvåfaldigt: dels att lägga en grund för utvecklingen av en klimatpolitik, dels att stärka det nederländska forskarsamfundets engagemang i problem i samband med global klimatförändring, nationellt såväl som internationellt. Programmets första fas avslutades 1994. Den positiva utvärderingen av programmet ledde till en andra fas 1995—2000 som ska ge underlag för landets klimatpolitik samt stärka Nederländernas bidrag till internationell klimatforskning.

• Sida 78
•  Original

Klimatforskning i Nederländerna. En översikt utarbetad åt Delegationen för klimatfrågor

Risken för global klimatförändring har i många länder lett till ökad forskning om hur klimatförändringar, särskilt sådana som sammahänger med den s k växthuseffekten, uppstår och hur de påverkar miljön globalt och regionalt samt hur icke önskvärda förändringar ska förhindras och bemötas. I Sverige har den av regeringen tillsatta klimatdelegationen i uppgift att samordna den nationella forskningen inom klimatområdet, ge råd till regeringen om hur forsknings— och utvecklingsresultat inom klimatområdet bör utnyttjas inför nationella beslut och inför internationella förhandlingari klimatfrågorna, svara för samordningen av svenska insatser i lntergovemmental Panel on Climate Change (IPCC) och i övrigt bl a vara pådrivande för att öka det internationella samarbetet vad gäller forskning inom klimatområdet.

Denna översikt av klimatforskningen i Nederländerna har utarbetats som underlag för klimatdelegationens överväganden.

1. Nederländerna och risken för global klimatförändring

Nederländerna är ett av jordens tätast befolkade länder. Landents yta inkl. vattendrag och kustvatten är 41 526 km2. Själva landan är bara 34 000 km2, d v s ungefär samma areal som Jämtland upptar i Sverige. År 2000 kommer Nederländerna att ha ca 16 miljoner invånare med ca 90% av dem boendei stadsområden. Befolkningskoncentrationen är högst i "Randstad” längs västkusten, det område omkring mynningarna för tre av de stora europeiska ilodsystemen där Amsterdam, Rotterdam, Haag och Utrecht och flera mindre städer ligger.

Namnet Nederländerna är en geografisk karakteristik. En betydande andel av landets yta är lågt liggande områden som under århundraden erövrats från havet. De väsentligaste miljöproblemen i landet är luftföroreningar, vattenföroreningar, sur nederbörd, övergödning

av jorden och växande grundvattenbrist. Landets högsta punkt, på gränsen till Belgien och Tyskland, är 321 m över havsytan. Inom de 27% av Nederländernas yta som ligger under havsytan är den lägsta punkten ca 7 rn under havets nivå. Om de mest drastiska scenarierna för katastrofala verkningar av en varmare global temperatur blir verklighet, kan Nederländernas befolkning drabbas hårt.

Nederländernas ambition att spela en aktiv roll i formuleringen av internationell politik, inte minst i mil jöfrågor, speglas i landets aktiva nationella klimatpolitik. Den befarade risken för global klimatförändring i form av genomsnittligt varmare temperatur globalt ledde i Nederländerna i slutet av 1980talet till olika nationella och internationella initiativ. Nederländerna var bl a värdland för ett par betydelsefulla konferenser som bidrog till att

• Sida 79
•  Original

5 frågan om global klimatförändring identifierades som ett viktigt tema i internationell politik. Nederländernas regering har också aktivt verkat för att den internationella klimatkonventionen skulle komma till stånd och för konkreta åtgärder för att begränsa utsläppen av drivhusgaser.

Nederländerna undertecknade den internationella klimatkonventionen (UNFCCC) vid United Nations Conference for Environment and Development i Rio 1992, då industriländema åtog sig att till år 2000 stabilisera sina C02-utsläpp på den nivå de hade år 1990. Efter genomförande av pågående och planerade åtgärder för att uppfylla åtagandena i klimatkonventionen återstår för Nederländerna att eliminera ca 13 million ton C02 för att nå klimatkonventionens mål. Nederländerna stöderi princip införandet av en europeisk energiskatt för att minska utsläppen av växthusgaser och kommer att införa sådan beskattning i Nederländerna när den Europeiska Unionens beslut därom föreligger.

l—lur olika samhällssektoreri Nederländerna under senare år bidragit till emissionema av de

gaser — främst koldioxid, metan, dikväveoxid och chlorofluorocarboner - som identifierats som växthusgaser med effekt att höja den genomsnittliga globala temperaturen framgår av

fig. 1. De största antropogena källorna är industri, trafik och kraftproduktion. Jordbruk och boskapsskötsel är också av betydelse. I detta sammanhang kan nämnas att Nederländernas energiproduktion i huvudsak är baserad på naturgas. Översikter av Nederländernas utsläpp av växthusgaser visas i tabellerna 1 och 2.

2. Nederländsk forskning om klimatrelaterade problem 2.1. Forskning i Nederländerna

Nederländernas satsning på forskning och utveckling i termer av andel av GDP är låg i förhållande till motsvarande andel i t ex Sverige, Tyskland, USA, och Japan (se fig. 2).

Vetenskaplig forskning i Nederländerna finaniseras till ca 40% av staten och 60% av privat industri. Av statens bidrag 1994 på NFL 4,8 bilj (SEK 20,8 bilj)*) gick ca NFL 1,8 bilj (SEK 7,8 bilj) direkt till de statliga universiteten och NFL 500 milj (SEK 2,2 bilj) till Nederlandse Organisatie voor Wetenschappleijk Onderzoek (NWO; Netherlands Organization for Scientific Research). De ledande nederländska forskningsinstituten finansieras med de återstående NFL 2,5 bilj (SEK 10,8 bilj). Nederländernas medverkan i internationellt forskningssamarbete motsvarar ca NFL 600 milj (SEK 2,6 bilj) och samfinansieras av regeringen, NWO och privata sektorn.

*) Valutaomräkningen här och senare bygger på valutakursen 1995-10-01.

• Sida 80
•  Original

Fig. 1. Relative contribution of different sectors to the greenhouse effect. The Netherlands, 1988. Source: National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change, Climate Research in the Netherlands (BilthoveanIVM).

Other 3%

Transport |5,l% Energy sector 18.936

Waste 2.2%

Households

8.3%

Agriculture 83%

Indus 39% Business 4.8% try

• Sida 81
•  Original

Källa: Netherlands” National Communication on Climate Change Policies: Prepared for the Conference of the Parties under the Framework Convention on Climate Change, August 1994.

Table ES.1 Netherlands' inventory of 602, CH., and Ngo emissions,

1990 (Gg) ___—___— Greenhouse Gas Source and 002 C02 CH. NgO Sink Categories Actual T-corr.l Total National Emission; 167,600 174.000 1.067 59.6 1. All Energy 177 6.1

A Fuel Combustion 164.800 171.200 28 6.1 - Energy & Transformation 51 .400 51.400 NE 0.5 — Industry 33.400 34.100 NE 0.1 - Transport 26.900 26.900 NE 5.4 — CommerciaVlnstitutional 9.500 10.900 NE 0.04 - Resldential 19.200 22.300 NE 0.06 - Agriculture/Forestry 8.600 9.700 NE NE — Actual emissions from feedstocks 14.800 14.800 NA NA » Statistical differences; rounding 1.000 1.100 NA NA & Fugltlve Fuel Combustion NA NA 149 NA - Crude oil and Natural Gas NA NA 149 NA — Coal Mining NA NA NO NA 2. Industrial Processes 1.900 1.900 NO 16.4 A Iron and Steel NO NO NO NO B Non-Ferrous Metals NO NO NO NO 0 Inorganic Chemicals NO NO NO 14.6 D Organic Chemicals NO No NO 1.7 E Non-Metallic Mineral Products 1.900 1.900 NO NO 3. Solvent end Other Product Use NO NO NO NO 4. Agriculture NA NO 508 22.1 A Enferic Fermentalion NA NA 402 NA B Animal Waste NA NA 106 NA C Rice Cultivation NA NA NO NA D Agricultural Solis NA NA NA 22.1 E Agricultural Waste Burning NA NO NO NO F Savannah Burning NA NO NO NO % S. Land Use Change end Forestry (-1 20)2 (-120)2 NA NA &

6. Waste 000 000 302 4.1

A Landiills NA NA 377 NA B Waste water/Sewage treatment NA NA 53 4.0 G Waste incineration 900 900 0 0.1 MR_—

10.94

7. Other M—

NO - Not Occurrinq; NA - Not Applicable; NE - Not Estimated ' 002 emissions corrected for temperature influences 2 Not included In total C02 emissions 3 including CH. emissionsirom drinking water treatment 4 NEO emissions from polluted inland and coastal water

Table ES.2 Total emissions of NOX, CO, NMVOC, PFCs and HFCs, 1990 (Gg)

• Sida 82
•  Original

Fig. 2. Några länders forsknings- och utvecklingsutgifter i procent av GDP, 1981, 1985 och 1991. Källa: Netherlands Organization for Scientific Research. NWO Now.

R&D expenditures as percentage of GDP (1981, 1985 and 1991)

% GDP

[31981 51985 -1991

• Sida 83
•  Original

6 NWO har särskilda forskningsråd för de traditionella faktultetsområdena, nio självständiga forskningsstiftelser samt finansierar dessutom ett antal särskilda forskningsprogram. Den forskning som finansieras av NWO initieras i princip av forskarna själva och projekt godkänns för finansiering med hänsyn till deras vetenskapliga värde och forskarnas kompetens. NWOs finansieringstrategi bygger således på en ”bottom up” process, snarare än på den ”top-down”- styrning som är vanlig inom t ex svensk sektorsforskning.

2.2 Forskning kring klimatrelaterade problem

Nederländerna var ett av de första länderna i världen som beslöt att skapa ett sammanhållet program för forskning om globala luftföroreningar och klimatförändringar. Sedan 1985 har Nederländerna haft en sammanhållen planering av den inom landet bedrivna forskningen om C02 i atmosfären. Syftet med denna sammanhållna forskningsplanering var att stimulera forskningen om orsaker och verkningar av C02—halten i atmosfären samt att utveckla ett långsiktigt forskningsprogram. Programmet har huvudsakligen rört kolcykeln, dess effekter på det abiotiska systemet (klimat, cryosfär och oceaner), dess effekter för biota samt de samhälleliga verkningarna av variationeri kolcykeln. I ett särskilt program för att stimulera

C02-forskning 198'7—1991 riktades undersökningar mot speciella frågeställningar inom denna ram.

Forskningen om klimatrelaterade problem bedrivs vid universitet, myndigheter och privata forskningsinstitut. En uppskattning våren 1995 av antalet forskningsprojekt med inriktning på klimatproblematiken visade på omkring 250 forskningsprojekt, exklusive tekniskt inriktade forsknings- och utvecklingsprojekt.

Omkring 40% av dessa forskningsprojekt är inriktade på olika aspekter av klimatsystemet. Vissa projekt rör utveckling av klimatmodelleri samarbete med forskare i Tyskland, Storbrittannien coh USA. Cirka 15% av projekten rör orsakerna till klimatförändring. Nederländerna har bidragit till den av IPCC och OECD ledda inventeringen av växthusgaser, bl a med uppskattningar av utsläpp av CH4 och N20. Forskningen om effekter av klimatförändring bedrivs i huvudsak som del av forskningsprograntrnen vid universitet och nationella forskningsinstitut. Forskningen om möjliga lösningar på problem med anknytning till klimatförändringar är multidisciplinär och rör såväl tekniska lösningar som sociala faktorer och beteendeförändringar. Vissa forskningsmedel satsas därtill på att skapa en ram för att integrera resultaten från olika forskningsgrenar samt för att utveckla vetenskapligt underbyggda miljöstandards och strategier för att i enlighet med åtagandet i UNFCCC reducera utsläppen av växthusgaser.

Den klimatrelaterade forskningen finansieras dels direkt genom universiteten och staten, dels indirekt av staten genom anslag och kontrakt för speciella nationella och internationella

• Sida 84
•  Original

7 forskningsprogram. Tre särskilda nationella forskninsprogram har bäring på problem som sammanhänger med global klimatförändring. De är National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change (NRP), Global Change Programme NW O, Remote Sensing Programme samt National Support Programme for Earth Observation. Av dessa forskningsprogram är NRP av särskilt intrese i detta sammanhang. En redogörelse för detta programs inriktning och omfattning lämnas därför i följande avsnitt.

Internationellt medverkar Nederländerna i den forskning som bedrivs inom International Geosphere Biosphere Programme (IGBP), World Climate Research Programme (WCRP), Human Dimensions of Global Environmental Change Programme (HDP), EPOCH (EU), lntergovemmental Panel on Climate Change (IPCC), och Global Climate Observing System (GCOS). Nederländerna bidrar också genom finansiellt stöd till att utvecklingsländema ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt UNFCCC. I samarbetsprogram med flera länder i Öst— Europa och inom CIS har projekt satts upp i syfte att öka effektiviteten och förbättra infrastrukturen i energiproduktion och energianvändning.

3. Nederländernas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change (NRP)

Ett speciellt nationellt forskningsprogram om globala luftföroreningar och klimatförändring (NRP) startades 1989 i syfte att undersöka globala luftföroreningar och klimatförändring. Syftet var tvåfaldigt: dels att lägga en grund för utvecklingen av en klimatpolitik, dels att stärka forskarsamfundets engagemang i frågan, nationellt såväl som internationellt.

NRP är upplagt inom de ramar för den internationella klimatforskningen som formats genom forskarsamarbetet i lntergovemmental Panel on Climate Change (IPCC), World Climate Research Program (WCRP), International Geosphere-Bisopere Program (IGBP) och Human Dimensions of Global Environmental Change (HDP). Det är ett brett, policy—orienterat program i syfte att bidra till att formulera svar på följande frågor: ⁰ Vilka förändringar har inträffat i klimatsystmet och vilka processer ingår? ' Vilka är de fysiska och socio—ekonomiska orsakerna till förändringar i klimatsystemet? ' Vilka är effekterna av förändringar i klimatsystemet? ' Vilka hållbara lösningar finns och hur kan de åstadkommas? ' Hur kan forskning inom NRP och resultaten av denna forskning kombineras och vilka policy—altemativ kan formuleras?

Grundprincipen för forskningsftnansering via NRP är målstyming - således en annorlunda ansats än den som tillämpas av NWO.

NRP drivs av en programbyrå och en programkommittee som arbetar under överinseende av

• Sida 85
•  Original

en styrgrupp (se fr g. 3). Styrgruppen består av representanter för sju ministerier, miljöorganisationer samt nederländsk industri.

Detta multidisciplinära nationella forskningsprograms första fas, NRP-I , inleddes 1989-10—30 och avslutades vid utgången av 1994. Resultaten från NRP—I utvärderades av en internationell expertgrupp som bedömde arbetet postivt. En andra fas av NRP inleddes 1995 och sträcker sig till år 2000.

3.1 Nederländernas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change: Fas I (NRP—I)

Programmets policy—orienterade karaktär har inneburit ansatser inom olika områden, från grundforskning om f unktioneri global klimatsystemet till samhällsvetenskaplig forskning om möjliga policy—lösningar på de problem som väcks av global klimatförändring.

Planeringen av programmet skedde i en särskild programkomnritte som i kontakt med programgrupper arbetade fram en plan för koncentrerade forskningsinsatser inom ett

begränsat antal fält. Forskningen skulle koncentereras på ett tjugotal kluster inom fem forskningsteman. Här ges en kortfattad redogörelse för innehållet. En förteckning som visar hur dessa fem forskningsteman indelats i subteman och forskningsprojekt inom NRP—I redovisas i appendix ].

3.1.1 Klimatsystemet — funktioner, modellering och övervakning av det globala klimatsystemet.

Detta forskningstema inbegriper forskning om oceancirkulationen och utväxlingen av värme, fuktighet etc. med atmosfären samt biokemi och flöden av organiskt material i oceaner och hav. särskilt från södra Nordsjön till norra Djuphavet. Inom luftvårdsforskningen har tyngdpunkten legat på studier och modellering av gaser, särskilt aerosoler och spårgaser som är av betydelse for balansen i jordvärrne och strålning. Vissa forskningsaktiviteter har också rört interaktionen mellan vegetation och mark samt ansatser att skapa en diagnostik för

klimatsystemet.

3.1.2 Orsaker - underliggande orsaker till förändringar i klimatsystemet.

Emissioner av drivhusgaser och sänkor för sådana gaser har getts prioritet. Beträffande emissioner av drivhusgaser har undersökningar främst riktats mot emissioner av metan och kvävedioxid i våta gräsmarker. Forskningen inom detta tema har sin tyngdvikt i undersökningar av kapaciteten i jord och markbiomassa att binda C02.

• Sida 86
•  Original

Dutch National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change: Organisational Chart

S|80tiw group ämnat-"arv (_ ______ "

Programmocommlttao Programa Dir m

————> - Reports RIVM - National institute oi Public Health and Environmental Protection ————— + - Financial rasponsbil'ny DGM - Diractornto General lor Environmental Protection """""""" > " SWE” by NWO - Netherlands Organisation lor Scientific Research

• Sida 87
•  Original

3.1.3 Verkningar — de (socioekonomiska) verkningarna och de (fysiska) effekterna av förändringar i klimatsystemet

Forskningen inom detta tema inriktades i första hand mot de fysiska effekterna av klimatförändring och därmed förknippad höjning av havsytans nivå. Av vikt för Nederländerna är givetvis barriärerna mot havet i de nederländska kustområdena. Detta kustförsvar undersöks särskilt av Ministeriet för Offentliga Arbeten (Public Works) utan direkta insatser från NRP. Arbetet inom temat har inriktats på sex delproblem. Ett sådant delproblem är effekterna av UV—B strålning på människa, ekosystem och phytoplankton i havet. Inom området jordbruk och ekosystem har tonvikten lagts på transport och lagring av kol i komplexa, semi-naturliga vegetationssystem. Viss grundforskning om kolbudgeten i plantor och mark har också tagits med. Eftersom Nederländerna ligger omkring mynningarna av de stora europeiska flodsystemen Schelde, Meuse och Rhen är den regionala hydrologin i låglänta flodsystem av betydelse. Projekten i programmet riktades inledningsvis mot utflöde och transport av sediment i flodsystemen. Forskning om Wadden—havet - ett unikt kustområde av betydelse för såväl flyttfåglar som fortplantningen av många fiskarter i Nordsjön och Atlantiska oceanen - och om hur Waddenhavet skulle påverkas geomorfologiskt och ekologiskt av en förhöjning av havsytan ingår också. De socio-ekonomiska verkningarna av klimatförändringar skulle också undersökas.

3.1.4 Integration och standardsättning - integerade modeller

De tre forskningsteman som behandlats ovan — klimatsystemet, orsakema till klimatförändringar och verkningarna av sådana förändringar — syftade till att öka kunskaperna om orsak-verkan samband och de därmed förenad osäkerhet beträffande rums- och tidsdimensionema i global klimatförändring. Detta fjärde forskningstema rör forskning i syfte att belysa tekniska, ekonomiska och politiska medel för att kontrollera orsakerna till global klimatförändring. Arbetena avser integrationsstudier, utveckling av en integrerad simuleringsmodell (IMAGE), riskanalys och standardsättning, utveckling av scenarier samt policyanalys och policyaltemativ nationellt, inom Europa och globalt.

3.1.5 Hållbara lösningar - lösningar för att så långt möjligt begränsa och hindra förändringar i klimatsystemet och deras verkningar

Nederländsk klimatpolitik är baserad på försiktighetsprincipen. Den nederländska klimatforskningen har därför inte enbart omfattat klimatsystemet utan även åtgärder för att hindra och dämpa riskerna av global klimatförändring. Som riktlinje för forskningen om hållbara lösningar gjordes inledningvis en distinktion mellan lösnings—orienterad forskning — dvs policyanalys och forskning om genomförbarhet och implementering av tänkbara

• Sida 88
•  Original

10 lösningar - och klimatforskning med diagnostisk inriktning genom förstärkning av grundforskningen. Inom NRP-I ligger tyngdvikten på policy-orienterad forskning rörande bl a energiförsörjning, energi- och materialförbrukning, förflyttningar och transport samt konsumtions— och livsstilsmönster.

3.1.6 Uppnådda resultat

NRP-I innebar uppbyggnad av ett forskningskonsortium, omfattande 141 forskningsprojekt. Arbetsinsatsema motsvarade ca 800 personår av forskningsarbete. NRP-l delade ut ca NFL 56 milj (SK 2425 milj). NRP-I täckte mindre än 50% av änansieringsbehoven för projekten inom forskningskonsortiet. Medverkande forskningsinstitutioner täckte i genomsnitt 60% av projektkostnadema genom egen budget eller genom anslag från andra forskningsänansierande organ. Detta har inneburit att NRP—l inte bara utnyttjade befrntli g forskningskapacitet utan att NRP-I också bidragit till att ny forskningskapacitet byggs upp. Av Appendix 2 framgår fördelningen inom NRP-l av medel per budgetår till programmets fem olika tema samt forskningsprojektens tidslängd. Merparten av de medel som satsats på NRP, Fas I gick till forskning om klimatsystemet (tema 1). Inom det forskningstemat har oceanforskning erhållit mest medel.

En utvärdering av NRP-l företogs 1994 av en internationell expertgrupp. Resultatet vari huvudsak positivt. Utvärderingsgruppen fann emellertid att den poiicyorienterade forskningen kunde ha förstärkts genom bättre kommunikation och genom ansträngningar att förse olika målgrupper med information. Resultaten från forskningsprogrammet borde kunna tas upp och användas i utvecklingen av en klimatpolicy. Samordningen av olika projekt och subteman var otillräcklig. I utvärderingen betonades särskilt att den socioekonomiska sidan av programmet hade svagare anknytning till internationell policyutveckling än den biofysiskt inriktade forskningen. Forskningen rörande av socio—ekonomiska effekter och möjli ghetema till anpassning till klimatförändringar ansågs svag.

Utvärderingen utmynnade i ett antal rekommendationer inför N RP—II, bl a följande: ' Styrningen av NRP och den periodiskt återkommande granskningen av programmet skulle kunna stärkas betydligt genom en standardisering av rapporteringen från forskningsprojekten. ' Resultaten från NRP-I borde sammanställas i en syntes i syfte att öka effektivitet och kommunikation inom NRP. ' Sambanden mellan projekt inom varje subtema och sambanden mellan subtema skulle kunna förbättras avsevärt, bl a genom regelbundna möten mellan ledningen i NRP och forskarna. ' Arbetet på icke-lineär klimatförändring borde inte fortsättas isolerat från andra forskningsaktiviteter utan resultaten borde göras tillgängliga för arbetet med IMAGE- modellen.

• Sida 89
•  Original

11 ' NRP borde sträva efter en starkare roll i framtida internationella aktiviteter och forskningskprogram, inklusive inom IPCC. ' Forskarna inom NRP borde uppmuntras att öka sin rapportering vid forskarkonferenser, nationellt och internationellt, liksom genom publikationer i tidskrifter med referee— bedömning. ' Bättre samordning skulle eftersträvas med NWO i vissa projekt där policyinriktningen var vagt formulerad. Samverkan med NWO borde formaliseras.

' NRPs mål borde definieras tydligare vad gäller urvalskriterier för forskingen. Man borde bl a för varje enskilt projekt specificera om forskningen ska utmynna i användbara resultat eller ska syfta till att bygga upp expertis inom ett visst område.

3.2 Nederländernas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change (NRP): Fas Il

Mot bakgrund av utvärderingen startades NRP—II med följande uttalade policymål för forskningen: ' NRP—Il skulle stärka och stödja Nederländernas politik beträffande klimatförändring som en konsekvens av globala luftföroreningar ' NRP-II skulle stärka och stödja Nederländernas bidrag till internationell klimatpolitik ' NRP—Il skulle stärka och stödja Nederländernas bidrag till internationell forsking

(grundforskning, tillämpad forskning och utvärdering) om klimatförändring.

NRP—Il är liksom NRP-I inriktat på att reducera den vetenskapliga osäkerheten om klimatförändring. Där osäkerhet kvarstår, ska forskningen bidra till att hantera riskerna, speciellt inom områden där Nederländerna har internationellt erkänd expertis. Direkta länkar till internationella program är därför av vikt. NRP-II ska sikta på att ge underlag för strategiska policyfrågor på medellång och lång sikt (2—5 och 5—10 år) och också formulera kvalitetsmål för den långsiktiga klimatpolitiken. Kommunikationen mellan forskare. regering och samhälle ska bli mer aktiv beträffande klimatförändring och möjligheterna till preventiva åtgärder och anpassning i form av ekonomiska, sociala och teknologiska åtgärder ska beaktas. NRP-II ska dessutom stärka forskningsstrukturen i Nederländerna beträffande klimatförändring samt främja dess förankring i internationell forskning.

NRP—II har orgniserats omkring fyra teman. Denna struktur ansluter bättre än strukturen i NRP-l till arbetet under IPCC samt till den forskning som samordnas av HDP, WCRP och IGBP. Det planerade innehållet i dessa fyra tema innefattar förändringar i klimatsystemet som helhet och dess ingående beståndsdelar, naturliga och sociala systems sårbarhet för klimatförändring, samhälleliga orsaker och lösningar på klimatproblematiken samt utvärdering av kunskap, policyaltemativ i dialog mellan forskarsamfund, regering, och

• Sida 90
•  Original

12 samhälle.

3.2.1 Förändringar i klimatsystemet som helhet och dess ingående beståndsdelar

Inom detta tema ska prioritet ges åt studier av den storskaliga omsättningen av drivhusgaser (C02, CH4, N20 och CFC) i klimatsystemet, inklusive den hydrologiska cykeln. Detta nya tema är en kombination av de tidigare tema 1 och 2. Användbarheten av forskningsresultaten i samhället ska nu ges ökad tyngd. Speciell uppmärksamhet ska ges åt att översätta osäkerheter i kvantitativa mått på sannolikhet beträffande effekter och de vidare risker dessa effekter förknippas med. Inom följande delteman har Nederländerna god expertis och internationella kontakter:

— ocean/atmosfär—interaktion

— land/hav-interaktion

— vegetation (inklusive mark)/atmosfär—interaktion — atmosfärkemi (inklusive aerosoler/moln) - atmosfärfysik (inklusive moln/strålning/UV-B) — hydrologiska cykeln - glaciologi och paleoklimatologi - materialcykler och koncentrationsscenarier - klimatscenarier och prediktionsmöjligeter beträffande klimatsystemet. 3.2.2 Naturliga och sociala systems sårbarhet för klimatförändring

På grund av osäkerheten om storlek och manifestation i tid och rum av klimatförändringar måste effekterna av sådana förändringar studeras i termer av risk och sannolikhet. Sårbarhet är delvis en funktion av adaption till förändring över tid. NRP äri huvudsak inriktat på process—orienterad forskning beträffande delar av system, t ex de hydrologiska processerna inom avrinningsområdena för Rhen, Meuse etc., ekosystem och naturskyddsområden (inklusive Wadden), folkhälsa och lantbruk. Följande tre delteman studeras:

- landanvändning och terrestra ekosystem - regional hydrologi - hållbar utveckling i kustområden (inklusive effekter av klimatförändringar i Wadden— området)

Dessutom ska följande utvärderingsstudier göras:

- effekterna av UV-B strålningen för Nederländerna — effekterna av klimatförändring på landanvändning/förändringar i landanvänding (inklusive effekter för biologisk mångfald) — effekterna av klimatförändring på sociala systern - effekterna av klimatförändringar för sårbara regioner i världen.

• Sida 91
•  Original

3.2.3 Samhälleliga orsaker och lösningar

Inom detta tema ska "diagnostisk” och "terapeutisk” forskning kombineras. Forskning beträffande orsaker och drivkrafteri klimatförändringar ska inriktas inte enbart på C02_ emissioner utan även på emissioner av metan och N20 samt hållbar markanvändning. Större uppmärksamhet ska ägnas åt sociala och ekologiska effekter av olika handlingsaltemativ och möjligheterna att genomföra dem. Policy-orienterad forskning ska bedömas utifrån dess användbarhet för policyformulering.

Projekt inom temat bör länkas till HDP. Forskningen inom temat bör omfatta - demografi och markanvändning

- energi och material

- kultur-, konsumtions— och livsmönster

- mobilitet och transport - perceptioner, attityder och grad av socialt stöd - strukturer, institutioner, strategier och instrument

3.2.4 Utvärdering: Syntes och utvärdering av kunskap, policyaltemativ och dialog mellan forskning, regering, och samhälle

Inom NRP—Il ska tyngdvikten flyttas från integration till utvärdering. Avsikten är att få till stånd bättre kommunikation mellan de forskare som arbetar inom NRP och samhället i övrigt samt att anpassa forskningen till frågeställningar från politiker och samhälle. IMAGE- modellen, som utvecklats under NRP-I, ska användas för att utveckla och utvärdera policy— scenarier, inte minst internationellt.

Forskningen inom detta tema har delats upp i fyra delteman - syntes (inklusive modell- och databasutveckling)

— scenarier — riskanalys, inklusive operationalisering av hur koncentrationen av drivhusgaser i atmosfären

kan stabiliseras på en nivå som skulle kunna förhindra farlig antropogen interferens med klimatsystemet (Art. 2 i UNFCCC) - dialog med politik och samhälle för att utveckla och besvara strategiska policyfrågor, särskilt av internationell karaktär.

3.2.5 Genomförande

NRP-II genomförs i två etapper. I en första etapp baseras valet av forskningsprojekt på inlämnade ansökningar inom NRP-IIS ram. I en andra etapp, som startar 1996, väljs projekten

• Sida 92
•  Original

14 med utgångspunkt i en utvärdering av tidigare programarbete och startade projekt. Denna utvärdering ska göras hösten 1995.

Budgeten för NRP-ll för åren 1995-2000 ligger på NFL 74,5 milj (SEK 322,6 milj), varav ca NFL 4 milj (SEK 17,3 milj) avser medverkan i WCRP, IGBP, HDP program och andra internationellt organiserade studier. I budgeten har NFL 27,5 milj (SEK 119 milj) avsatts för beslut under 1995—1996 om en första grupp forskningsprojekt och NFL 15 milj (SEK 65 milj) för finansieringsbeslut under 1997. NFL 20 milj (SEK 216.5 milj) har avsatts som reserv. Så långt möjligt vill man tillämpa regeln att 50% av projektkostnadema inom NRP-Il ska bestridas av universitetsinstitution eller av annan forskningsänansiär. Internationell expertis kan anlitas inom tema 3 och tema 4 med finansiering från NRP.

De institutioner som deltari progarnmet har uppmanats att integrera forskning som stöds av NRP i sina reguljära forsknings- och forskarutbildningsprogram då NRP avslutas.

4. Reflektioner

Risken för oönskad global klimatförändring identifierades först inom meteorologisk och klimatologisk forskning. I samband med att kunskapen om denna risk under 1980—talet fördes från vetenskapliga till politiska domäner i flera industrialiserade länder nämndes också möjliga orsaker: historiska val i fråga om energiproduktion, transportteknologi, industrialisering, utveckling av infrastruktur, produktionsmönster och beteenden. Eftersom snabb klimatförändring skulle sätta stora värden på spel är det naturligt att säkerheten i utsagoma om global klimatförändring fått strategisk betydelse. Den forskning som startats i många länder för att undanröja osäkerheten om huruvida klimatet förändras globalt och regionalt så att nuvarande produktions- och samhällsmönster kan komma att störas, orsakerna till klimatförändring, hur förändringarna manifesteras och vad klimatförändringar kan leda till har därför blivit väsentlig. Ett syfte har varit att förbättra kunskapen om globala klimatförändringar. Ett annat ofta uttalat syfte har varit att ge underlag för nationell och internationell policy för att hantera globala och regionala klimatförändringar.

Att undanröja osäkerhet om verklighetens beskaffenhet genom att förtydliga och fördjupa beskrivningar av den är en klassisk forskningsuppgift. Inom naturvetenskapen angrips den uppgiften genom hypotestestning där verklighetens beskaffenhet undersöks empiriskt via mätningar, experiment och modellering och genom ansatser att finna kvantitativa mått som gör det möjligt att spåra utveckling av olika fenomen över tid. Angreppssättet ger värdefulla resultat när undersökningarna rör få, väl valda, lagbundna variabler som på avgörande sätt påverkar de fenomen som studeras. Men experimentell forskning och lineära antaganden är av mindre praktiskt värde när de fenomen som studeras är komplexa, med många variabler som inte styrs av identifierbara naturlagar utan av motsägelsefulla, ibland subtila ”försant-

• Sida 93
•  Original

15 hållanden”, värderingar, traditioner, stämningar och assymetriska maktförhållanden.

Osäkerheten i fråga om global klimatförändring, dess orsaker och verkningar samt hur dessa verkningar kan förhindras eller utnyttjas i utvecklingssyfte är inte enbart bestämd av brist på kunskap. Uppfattningar om risk och osäkerhet formas i samspelet mellan människor och grupperi ständigt pågående processer om hurdan verkligheten är och hur den ska vara beskaffad. Samhällsvetama Mary Douglas och Aaron Wildavsky publicerade 1983 sin kontroversiella bok ”Risk and Culture”, där de argumenterar att vad som uppfattas som risk i ett visst samhälle vid en viss tidpunkt är resultatet av kulturellt betingade val. De för bl a ett resonemang om sambandet mellan risk, osäkerhet och samförstånd som bäst illustreras genom en matris (se fig. 4). Deras diskurs är en kritik mot upplysningsidéns essens - tron på att om människor bara har rätt kunskap om verkligheten så följer det rätta handlandet. De visar att för vissa typer av problem är forskning för ökad kunskap en möjlighet som står till buds för att undanröja osäkerhet och skapa underlag för beslut om handling. I fråga om andra typer av problem räcker emellertid inte forskning, om än aldrig så god ur vetenskaplig synvinkel, som underlag för politiska beslut.

Risken för global klimatförändring och mänsklighetens olika strategier för att få kontroll över utvecklingen är väl värda att betrakta ur de olika perspektiv som de fyra rutorna i matrisen ger. Forskning kan visserligen bidra till undanröja osäkerheten om de naturlagsbundna förloppen, men ökad kunskap om faktiska fysiska förhållanden är bara en av flera resurser som behövs för de politiska uppgörelsema om åtaganden för att begränsa oönskade effekter av klimatförändringar. Politiken om global klimatförändring präglas inte enbart av brist på kunskap om fysiska förlopp utan också av intressekonflikter. Den naturvetenskapliga forskningens bidrag till att lösa upp de intressekonflikter som finns såväl inom nationer som internationellt beträffande hur global klimatförändring ska hanteras är betydelsefulla men begränsade. Andra kunskapsstrategier krävs som komplement om man vill nå hållbara uppgörelser för kontroll av utvecklingen. En väsentlig utmaning är att skapa samförstånd om global klimatförändring som ett problem och om dess potentiellt allvarliga konsekvenser. I viss mån har ett sådant samförstånd i princip stadfästs i UNFCCC. Så länge övertygelsen inte räcker till handfasta förändringari produktions-, transport-, och konsumtionsmönster förblir frågan om global klimatförändring dock ett inslag av nästan eskatologisk karaktäri nationell och internationell miljöpolitik.

Tonvikten i Nederländernas stora satsning på forskning rörande risken för global klimatförändring har hittills legat på naturvetenskaplig forskning om klimatsystemet i syfte att nå policyförändringar. Den är säkerligen att gott bidrag till kunskapsökningen om globala klimatförhållanden och sambanden mellan klimat och ekologiska förändringar. Den fysiska verkligheten är emellertid en typ av fenomen; våra uppfattningar om den är en annan typ av fenomen. Satsningen på klimatforskning i tex det välorganiserade nederländska nationella

• Sida 94
•  Original

Form PROBmMS OF RISK

Knowledge Certain Uncertain

Problem: Problem: Technical Information

Solution: Solution: Calculation Research

Complete

Consent

Problem: Problem: (dislAgreement Knowledge and Consent Solution: Coercion or Solution: Dicussion ?

Contested

SoumaMDougluandLthdlvskleskcr-dCrdt—wa 'Mmyontbculcaionof WMMWWMM'WUMMMCMM Press).

• Sida 95
•  Original

16 programmet för klimatforskning synes ha samma ansats av social ingenjörskonst som vi i Sverige också ofta anlägger. Det är en ansats baserad på upplysningsidéns premiss: mer kunskap leder till upplysta, mer ”riktiga” politiska beslut. Det förefaller som om medvetandet om att det omvända förhållandet är möjligt inte fått stort utrymme i planeringen av programmet - att politiska värderingar kan driva forskning till val av vissa problem och till att bortse från andra, till formulering av problemställning, till val av teoriram och undersökningsmetodik, till tillgång till resurser för att genomföra vissa undersökningar men inte andra samt påverka analytisk ansats och utvärdering av resultat. Med andra ord: politik kan driva forskning lika väl som forskning kan driva politik och att det inte alltid är klart vilken kraft som är starkast.

Tesen att en global klimatförändring pågår som innebär viss uppvärmning i vissa regioneri världen och avkylning i andra är nu vetenskapligt accepterad. Detta ökar behovet att vidta politiska åtgärder internationellt såväl som nationellt för att hejda en icke önskvärd utveckling. För att skapa samförstånd inför sådana beslut krävs ytterligare forskning med annan disciplinär inriktning än den naturvetenskapliga.

Mer forskning behövs sålunda om samband mellan klimatförändringar och samhälleliga förhållanden. Merparten samhällelig forskning i anslutning till klimatproblematiken har under det senaste decenniet varit inriktad på ekonomiska styrmedel - samtidigt som man kan konstatera att mycket få politiska beslut fattats om att ta sådana styrmedel i anspråk.

Jag menar att fortsatt forskning som stöd för policyutforrnningi fråga om global klimatförändring bör vara mindre målstyrd och mer öppen för olika problemformuleringar och forskningsansatser. Det förefaller mig som om den tydligare borde inriktas på att öka förståelse av samband mellan miljö och säkerhet, globalt och regionalt. Verkningarna — empiriskt belagda eller prognosticerade - av klimatförändringar behöver studeras i en social kontext och infogas i en helhetsbild av vad miljöförändringar och deras förlopp innebär för människors möjligheter till någorlunda gott liv. Då behövs bl a studier av hur olika folkgrupper och näringssektoreri olika regioner på jordklotet kan drabbas av klimatförändringar, vilka möjligheter de har att anpassa sig till förändringarna och att utnyttja möjligheter som erbjuds, samt vilka begränsningar som hindrar en positiv utveckling. En del väsentliga globala och regionala problem är redan kända och kräver forsknings- och utvecklingsinsatser för att konstruera socialt acceptabla alternativa teknologier och utveckla gynnsam infrastruktur. Ett exempel på kända problem är de utsläpp av växthusgaser som den förutsedda dramatiska ökningen av världens bilpopulation i samband med utvecklingen i Öst- och Centraleuropa och Asien kommer att medföra. Andra problem återstår förmodligen att

upptäcka.

Jag anser också att undersökningar av själva intressekonfliktema kring risken för global

• Sida 96
•  Original

17 klimatförändring är väsentliga för att olika parter ska kunna nå samförstånd om åtgärder. Ökad kunskap om olika intressenters hot— och framstegsbilder är ett steg i riktning mot att finna den minsta gemensamma nämnaren i intressekonflikter, inte bara i de salar där internationella miljöförhandlingar bedrivs. En intressentgrupp är olika länder. De strategiska val som t ex länder som Indien och Kina står inför vad gäller utvecklings- och miljöpolitik kommer att på avgörande sätt prägla utvecklingen, regionalt såväl som globalt. En annan intressentkrets är de samhällsägda eller privata företag som påverkar vilken teknologi som ska tillhandahållas och användas för transportväsende, energiproduktion och annan infrastruktur. Deras strategier för upphandling och försäljning kommer att avsevärt forma regional och global utveckling inför framtiden. Rollfördelningen mellan olika intressenter globalt, regionalt och lokalt och möjligheterna för olika grupper att medverka i strategiska miljöval är också betydelsefulla. Detta synes vara viktiga frågor för en nationell och internationell klimatforskning som siktar till att skapa bättre underlag för policyutformning, inte minst i små, exportberoende, europeiska länder som Nederländerna och Sverige.

• Sida 97
•  Original

Källor

Douglas, Mary och Aaron Wildavsky. 1982. Risk and Culture: An Essay on the Selection of Technological and Environmental Dangers (Berkeley: University of California Press).

Dutch National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change. 1994. Project Abstracts: October 1992. Report No. 00-07 (Bilthoven:RIVM).

Dutch National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change. 1994. Main Features, Second Phase 1995-2000. Report No. II—3 (Bilthoven:RIVM).

Dutch National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change. 1994. Programming Memorandum, Second Phase 1995-2000. Report No. II-4 (Bilthoven:RIVM).

Ministry of Housing, Special Planning and Environment. 1994. The Netherlands” National Environmental Policy Plan 2. The Environment: Today's Touchstone. (The Hague: Ministry of Housing, Special Planning and Environment).

Ministry of Housing, Special Planning and Environment. 1994. Netherlands ' National Communication on Climate Change Policies (The Hague: Ministry of Housing, Special Planning and Environment).

National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change. 1994. Climate Research in The Netherlands (Bilthoven: RIVM).

Nederlandse Organisatie voor Wetenschappleijk Onderzoek. 1995. "Eindverslag en evaualtie van de ZWO/NOW Werkgemeenschap C02-problematiek 1985-1994.” (Otryckt dokument).

Nederlands Organization for Scientific Research. 1994. NWO Now (The Hague: NWO). Dutch National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change. 199?. Climate Research in the Netherlands (Bilthoven:RIVM).

Netherlands, Ministry of Housing, Spatial Planning and Environment, Ministry of Economic Affairs, Ministry of Transport, Public Works and Water Management, Ministry of Agriculture, Nature Management and Fisheries, Ministry of Foreign Affairs and Development Cooperation, Ministry of Education and Sciences. 1994. Netherlands' National Communication on Climate Change Policies: Prepared for the Conference of the Parties under the Framework Convention on Climate Change. (The Hague: Ministry of Housing, Spatial Planning and Environment).

Science Policy Associates, Inc. 1995. ”Dutch National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change. NRP Final Review. Conclusions on NRP Phase I and Recommendations for Phase II.” (Otryckt dokument).

United Nations. 1993. United Nations Framework Convention on C limare Change (New York: United Nations).

• Sida 98
•  Original

Appendix 1. Nederländernas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change (NRP) fas I (1989-1994): Projektförteckning

Källa: Dutch National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change. 1994. Project Abstracts: October 1992. Report No. 00—07 (Bilthoven:RIVM).

• Sida 99
•  Original

THEME A - THE SYSTEM

Win

850003 Phytoplankton and the oceanic carbon cycle; Emiliana Huxleyi as a model system; University of Leiden; P. Westbroek. 850005 VIERS-l (Pteparation Interpretation ERS-l) field experiment; W.A. Oost; Royal Netherlands Meteorological Institute (KNMI). 850007 Variability of the North Atlantic Sea Surface Temperature; A. Kattenberg; Royal Netherlands Meteorological Institute (KNMI). 850021 C02 exchange between ocean and atmosphere; H.].W. de Baar, Netherlands Institute'for Sea Research. 850025 Ocean circulation and climate; W.P.M. de Ruijter; Institute for Man'ne and Atmospheric Research, University of Utrecht (RUU/IMAU). 850026 AirSea Exchange of Dimethylsulphide (DMS); R. Guicherit; TNO Institute of Environmental Sciences ('l'NO-IMW). 850027 Water/atmosphere exchange of N 20 in marine systems; W. Helder; Netherlands Institute for Sea Research (NIOZ).

Summum 852069 Contribution to the international HAPEX-II—SAHEL project; H.A.R. de Bruin; Agricultural University Wageningen (LUW). 852077' Determination of soil-vegetation-atmosphere exchange at the landscape scale (10 km); the SLIMM project (Surface Layer Integration Measurements and Modelling); W. Klaassen; University of Groningen (RUG); Department of Physical Geography. 91-165* Fluxes of C and S containing u'ace gases in the atmosphere sediment interface in tida] zones; L.] . Stal; University of Amsterdam.

91-169* Effects of climatic change on the mineralisation of organic matter in a boreal ecosystem; N. van Breemen; Agricultural University Wageningen (LUW). 91-179* Determination of the fluxes of momentum, heat, water vapour and C02 in the surface layer on a regional scale; H.A.R. de Bruin; Agricultural University Wageningen.

Suhthemutmnsum

850018 Research into the Interaction between UV Radiation and Clouds Influence on

• Sida 100
•  Original

850024

851050

851058

852066

852094

852094 852070

852072

852082*

852087

Dutch Participation in the International Network for the Detection of Stratospheric Change (NDSC); D.P.J . Swart; National Institute of Public Health and Environmental Protection (RIVM). Meteorological Aspects of Global Modelling of Atmospheric Chemistry (GLOMAC); H. Kelder, Royal Netherlands Meteorological Institute (KNMI). Clouds-Radiation-Hydrolic interactions in a limited—area model; dr.G.J . Prangsma (principle investigator drs. A.J. Feijt); Royal Netherlands Meteorological Institute (KNMI). The role of aerosol of anthropogenic origin in the radiation balance of the atmosphere; H.M. ten Brink; Netherlands Energy Research Foudation (ECN). Measurement of tropospheric ozone and precursors; J.F. Beck; National Institute of Public Health and Environmental Protection (RIV M). Analysis and modelling of ozone concentrations over Europe. Application of a global 3-D model; J.P. Beck; National Institute of Public Health and Environmean Protection (RIVM). Application of 2-D global models; M.G.M. Roemer, TNO Institute of Environmental Sciences. ASGASEX (Air-Sea Gas Exchange Experiment); W.A. Oost; Royal Netherlands Meteorological Institute (KNMI). Coordinated approach to the determination of the UV-B climate: spectral measurements. monitoring and modelling; H. Slaper (RIVM) / W.H. Slob (KNMI); National Institute of Public Health and Environmental Protection (RIVM) Royal Netherlands Meteorological Institute (KNMI).

W

850016

166"'

192*

206*

Land ice and sea level; J. Oerlemans; Institute for Marine and Atmospheric Research. Utrecht University (IMAU/RUU). Estimating the magnitude of climate variability across deglaciations by modelling hydrographic variations in the Mediterranean Sea and Red Sea/Gulf of Aden; J.E. Meulenkamp; University of Utrecht. Quantitative modelling of neotectonic vertical motions of the lithospere with implications for glaciations and global change; S.A.P.L. Cloetingh; Free University of Amsterdam (VU). Palaeoclimate of u'opical Africa and its relation to the paleao-oceanography of the south-eastem Atlantic; a high resolution study of ocean sediments; J.H.F. Jansen; Netherlands Institute for Sea Research (NIOZ).

• Sida 101
•  Original

-xi-

S 1 l l' . _ 850004 Computer Infrastructure KNMI; R. van Lier; Royal Netherlands Meteorological

Institute (KNMI).

850035 Climau'c Scenarios; G.F. Konnen; Royal Netherlands Meteorological Institute. 91-177* Non-linear dynamics of the equatorial ocean-atmosphere; HA. Dijkstra; University of Utrecht (RUU); Institute of Marine and Atmospheric Research; Department of Physics and Astronomy. 85207? Assimilation of wind wave data to produce global flux fields; P.A.EM. Janssen; Roya] Netherlands Meteorological Institute (KNMI).

• Sida 102
•  Original

THEME B - THE CAUSES

EMM

850008 Quantifrcation of methane emissions due to natural gas losses and petroleum production; R.J. Nielen; IMET-TNO. 850009 The influence of soil parameters on the production and emission of methane in/by wet rice paddies; N. van Breemen; Agricultural University Wageningen (LUW). 850023 Greenhouse gases from landt'rlls in The Netherlands; C. Verschut; (IMET-TNO). 852068 Programming study methane research; H.S.M.A. Diederen; Department of Environmental Chemistry, TNO Institute of Environmental Sciences (IMW-TNO).

SuhtherneSQz

852062 The seasonal cycle of the C02 exchange between atmosphere and vegetated surfaces; J. Goudriaan; Agricultural University Wageningen (LUW). 852063 Quantifrcation of carbon fluxes in grassland; P.J. Kuikman; Institute for Soil Fertility Research (IB-DLO). 852065 A feasibility study for aircraft bases flux measurements of C02; W. Ruijgrok; KEMA. 852067 The development of a geographically explicit dynamic carbon cycle model; R. Leemans; National Institute of Public Health and Environmental Protection (RIVM). 852071 Quantif'rcation of carbon fluxes in Dutch forests (part 1: Desk study); G.M.J. Mohren; Institute for Forestry and Nature Research (IBN-DLO). 852076 Determining relative importance of sources and sinks of carbon dioxide using carbon isotope measurements; W.M. Kieskamp; Netherlands Energy Research Foundation (ECN).

SuhthemeHzQ

850006 NZO emission from fossil fuel combustion in power plants; H. Spoelsua; KEMA. 850012 Preliminary study on NgO flux measurements; H.S.M.A. Diederen; Department of Environmental Chemistry, TNO Institute of Environmental Sciences (IMW-TNO). 850030 Investigation of the contribution of traffic to NzO emissions both now and in the future; R. Bosman; TNO Institute of Environmental Sciences. 852073 Effects of fertilization and grazing on the NZO emission from grassland; O. Oenema; Institute for Soil Fenility'Research (NMI).

• Sida 103
•  Original

852074 Factors influencing the ratio Nz/NzO as nitrate is removed from the soil by denitrifications; P.A. Leffelaar, Agricultural University Wageningen (LUW). 852078 The emission of N20 from grassland; H.G. van Faassen; Institute for Soil Fertility

Research (IB-DLC). 852079 Modelling of soil emissions of nitrous oxide for global studies; A.F. Bouwman; National Institute of Public Health and Environmental Protection (RIVM).

Suhthemadataham 850032 Proposal to set up a global emission database; J.J.M. Berdowski; TNO Division of

Technology for Society (IMW-TNO).

851039 Geographic quantification of soil factors and soil processes that control fluxes of greenhouse gases (Currently used acronym: WISE, World Inventory of Soil factors and processes that control Emissions of greenhouse gases); E.M. Bridges / N.H. Batjes; International Soil Reference and Information Centre (ISRIC). 851060 Emission Database for Global Atmospheric Research (EDGAR); phase 2: data collection and implementation; J.G.J. Olivier; National Institute of Public Health and Environmental Protection (RIVM).

S ] l . . 850019 Social Causes of the Greenhouse Effect and Emissions Inventories; R.J. Swan; National Institute of Public Health and Environmental Protection (RIVM).

• Sida 104
•  Original

-xiv-

rneme c . THE Consequences

SHM

850017

850022

851054

Influence of UV-B on the imrnune system and the related resistance to infections and tumors; H. van Loveren / F. de Gruyl; National Institute of Public Health and Environmental Protection (RIVM); Laboratory for Pathology. Effects of increased UV-B radiation on the competitive relationships between plant species in natural ecosystems; J. Rozema; Free University Amsterdam (VU); Department of Ecology and Ecotoxicology. Effects of increased UV-B radiation on structure and function of algal communities in different climatic zones: risks of a global decrease in stratospheric ozone; L. van Liere; National Institute of Public Health and Environmental Protection (RIVM).

Subshemelandummstnammm

850010

850014

850020

850029

85 1057

The role of organic soil profiles in the effects of climate changes on the availability of water in woodland; W. Bouten; University of Amsterdam (UVA); Laboratory of Physical Geography and Soil Science. Phenological reactions of the main Dutch tree species to climate change described by a simulation of the annual cycle; G.M.l . Mohren; Institute for Forestry and Nature Research (IBN-DLO). The interaction between atmOSpheric C02 concentration and environmental factors on the relation between photosynthesis. distribution of assimilates and development in three agricultural crops; A.H.C.M. Schapendonk; Centre for Agrobiological Research (CABO—DLO). Disuibution of carbon over plant and soil compartments during the growth'of perennial plants at elevated atmospheric C02-concentrations; A. Gorissen; Institute for Soil Fertility (IB-DLO). Potential impact of climatic changes on the ecology and distribution of malaria vectors; W. Takken; Agricultural University Wageningen (LUW); Department of Entomology.

Subthememaiuualhxdmlagy

850001 Impact of climate change on the discharge of the river Rhine; M.A.M. Mann; Institute for Inland Water Management and Waste Water Treatment (RIZA).

• Sida 105
•  Original

850002 Influence of climate change on the sedimentation of the rivers Rhine and Meuse, especially on the embanked floodplains; H.].A. Berendsen; University of Utrecht (RUU). Geographical Institute. 850015 Effect of increase of carbon dioxide on the water balance of the forested land surface; A.W.L. Veen; University of Groningen (RUG). Department of Physical Geography. 851041 Effect of climate challenge on groundwater and surface hydrology in the low-coastal regions of The Netherlands; P. Kabat / L.C.P.M. Stuyt; The Winand Staring Centre for Integrated Land, Soil and Water Research (SC-DLC). 851059 The effects of climatic change on tranSport and sedimentation of suspended load of the rivers Rhine and Meuse in The Netherlands; H.] .A. Berendsen /J .H. van den Berg; University of Uu'echt (RUU); Geographical Institute. 852089 The impact of temperature and rainfall changes on land degradation in source areas of the suspended sediment load of the Rhine; A.C. Imeson and P.J.P.M. Kwaad; University of Amsterdam (UVA); Laboratory of physical geography and soil science.

SuhthemsJYadden

850011 Effects of an increased se level rise on geomorphology and ecological functioning of the Wadden Sea; J.F.M. Mulder; Rijkswaterstaat Tidal Waters Division (RWS- DGW). 850033 Salt marshes and sea level rise: plant dynamics in relation to accretion processes and accretion enhancement techniques; J.H.J. Terwindt; State University of Utrecht (RUU); department of Physical Geography. 850034 Effects of climatic change on bird migration strategies; C.J. Smit; Institute for Forestry and Nature Research (IBN-DLO). 851053 Winter temperature and reproductive success in bivalves living on tidal flats in Western Europe; J.J. Beukema; Netherlands Institute for Sea Research (NIOZ).

• Sida 106
•  Original

THEME D - THE INTEGRATION

Sumnernemodeldsxeloament 851037 IMAGE subproject: international applications; J.M. Alcamo; National Institute of

Public Health and Environmental Protection (RIVM).

851040 IMAGE subproject: regionalization of the climate module of IMAGE; B.J. de Haan; J.M. Alcamo; National Institute of Public Health and Environmental Protection (RIVM). 851042 IMAGE core project; J.M. Alcamo; National Institute of Public Health and Environmetal Protection (RIVM). 851044 IMAGE" subproject: development of an integrated emissions model; A. Olivier, J.M. Alcamo; National Institute of Public Health and Environmental Protection (RIVM). 851045 IMAGE subproject: feedback mechanisms; J.M. Alcamo; National Institute of Public Health and Environmental Protection (RIVM). 852080 Review of the IMAGE model; L. Hordijk; Agricultural University Wageningen (LUW); Centre for Environment Studies. 852083 Negotiating about greenhousegas emissions: a policy exercise about global warming; H.].M. de Vries; National Institute of Public Health and Environmental Protection (RIV M).

• Sida 107
•  Original

THEME E - SUSTAINABLE SOLUTIONS

Mmmm

850028

850031

851043

851046

851047 851048

851049

852091

Energy and material use scenarios (EMS) for the limitation of emissions of C02 and other greenhouse gases; P.A. Okken; Netherlands Energy Research Foudation (ECN/ESC).

Programming study theme E; EH. Lysen; Lysen Consulting Engineer; Technical University Eindhoven (TU Eindhoven).

Management of SOP C02 (SOP C02 means: Integrated research programmae on carbon dioxide removal and storage); P.W. Renaud; PME. Evaluation study of SOP C02 removal and storage; K. Blok; University of Utrecht (UU). C02 removal at energy intensive indusuies; K. Blok; University of Utrecht (UU). Investigations regarding the storage of carbon dioxide in aquifers in The Netherlands; F.C. Dufour; TNO Institute of Applied Geoschiences (TNO-IGG). Definition and control of the boudary conditions of the system studies in the SOP— C02; L.J.M.J. Blomen IJ.E. Hille; KTI Group.

Anaerobic digesting processes as means to reduce emissions of greenhouse gases; G. Zecman; Agricultural University Wageningen (LUW).

W&W 852095 Energy Conservation and Investment Behaviour of Firms; J.B. Opschoor; Free

University Amsterdam (VU): Department of Spatial and Environmental Economics.

511. IT 1 850013

852081

852092

Attitudes and behaviours towards the environment; D. van Kreveld; Section of Social and Organisational Psychology (V SOP) and Interdisciplinary Social Scientific Research Institute (ISOR), both of the University of Utrecht (RUU). A behavioral analysis of private car use by households; J. Rouwendal; Agricultural University Wageningen (LUW). Environmentally relevant differences among car user groups and the effectiveness of policy measures; L. Hehdrickx; State University of Groningen (RUG); Centre for Energy and Environmental.

• Sida 108
•  Original

Sll . ”& 1 851038

852085

852086

Conditions for a moral code of moderation; J. Goudsblom; Graduate School for Social Science (University of Amsterdam). Analysis of the social significance, acceptability and feasibility of longterrn low— energy/low-COZ scenarios for The Netherlands; W. Biesiot; University of Groningen (RUG); Centre for Energy and Enviromnental Studies (IVEM). Reduction of C02 emissions by lifestyle changes; W. Biesiot;_University of

Groningen (RUG); Centre for Energy and Environmental Studies (IVEM).

Sll . lli .]. 851051

851052 851055

851061

The Feasibility of an Ecological Tax Reform in The Netherlands; J.G. Backhaus; State university of Limburg (RU Limburg); Faculty of Economics and Business Administration. Tradeable ICO; emission permits; A. Nentjes; University of Groningen (RUG). Socio-economic aspects of the greenhouse effect: climate fund; H.M.A. Jansen; Free University/Institute for Environmental Studies (VU/IVM). Socio-economic aspects of the greenhouse effect: Applied General Equilibrium Model; H.M.A. Jansen; Free University; Institute for Environmental Studies (VU/IVM).

S'll . 'l'l l'Ill .

850036

852056

852064

Programming study climate change and developing countries; F.D.J . Nieuwenhout; Netherlands Energy Research Foundation (ECN). Local actors and global tree cover policies; W.T. de Groot / E.M. Kamminga; State University of Leiden (RUL); Centre for Environmental Studies. Compatability of C02 Emission Reduction Targets with Long-term Economic Development in China; H. Folmer; Agricultural University Wageningen (LUW); Department of General Economics.

• Sida 109
•  Original

Appendix 2. Nederländernas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change (NRP) fas I (1989-1994). Fördelningen av medel till olika teman per budgetår samt forskningsprojektens varaktighet.

Källa: Dutch National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change. 1994. Main Features, Second Phase 1995—2000. Report No. II-3 (Bilthoven:RIVM).

• Sida 110
•  Original

Duration of execution of NRP Phase Iprojects. Number of projects per ; category and contribution from the NRP. (Total Mf 54,578; 141 projects; 28 % institutions), 27 April 1994.

NNNNNNNMNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNMNNNNNNNNNNNNNNNNNNN NM

• Sida 111
•  Original

Contractual commitments NRP Phase I. (Total Mf 54.578; 141 projects; 28 institutions) per year, per theme, 27 April 1994.

Theme E: Mf 9,721/33 proj.

16 E Theme D: MI 4,872/19 proj. , & Theme c.- Mf 13,043/20 proj. 14 Cl Theme B: Mf 9,102/33 proj.

I Theme A: M! 17,840/36 proj.

• Sida 112
•  Original

Appendix 3. Organisationer som utför forskning om global klimatförändring i Nederländerna

Källa: National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change. 1994. Climate Research in The Netherlands (Bilthoven: RIVM).

• Sida 113
•  Original

Dutch Research on Global Climate Change LIst of Research Organisations

National Programme

NRP: National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change NWO: Netherlands Organisation for Scientihc Research

Research Institutes CABO-DLO: Centre for Agrobiological Research IB-DLO: Institute for Soil Fertility Research IBN-DLO: Institute for Forestry and Nature Research KNMI: Royal Netherlands Meteorological Institute NIOZ: Netherlands Institute for Sea Research RIVM: National Institute of Public Health and Environmental Protection RWS: Department fo Public Works and Water Management/ RIKZ Institute for Coast and Sea Institute for Inland Water Management and Waste Water Treatment (RIZA) SC-DLO: Winand Stering Centre for Integrated Land. Soil and Wa- ter Research Large Technical Institutes ECN: Netherlands Energy Research Foundation TNO: Organization for Applied Scientific Research Institute of Applied Geosciences (IGG) Institute of Environmental Sciences (IMW)

Universities

KUB: Tilburg University LUW: Agriculture University Wageningen Centre for Environmental Studies Department of Entomology Department of General Economics Department of Mathematics Department of Soil Science and Geology

InStitute for Soil and Fertility Research (NMI) RUG: University of Groningen Centre for Energy and Environmental Studies (IVEM)

Department of Physical Geography

• Sida 114
•  Original

Department fo Social and Organizational Psychology RUL: University of Leiden Centre for Environmental Studies

E&M RUU: University of Utrecht

Department of Science, Technology and Society (NW&S) Department of Physical Geography

Institute for Marine and Atmospheric Research (IMAU) Institute of Earth Sciences Laboratory for Paleobotany and Palynology Social and Organizational Psychology TUD: Technical University of Delft TUE: Technical University of Eindhoven TUT: Technical University of Twente UL: University of Limburg Faculty of Economics and Business Administration MERIT UvA: University of Amsterdam Graduate School for Social Science Institute for Pre- and Prohistorical Archeology Laboratory of Physical Geography and Soil Science Social Geographic Institute VU: Free University of Amsterdam Department of Ecology and Ecotoxicology Department of Spatial and Environmental Economics Institute of Earth Sciences Institute for Environmental Studies (IVM)

Other Organisations Centre for Energy Conservation and Environmental Technology Delft Hydraulics International Soil Reference and Information Centre (lSRlC) KEMA KTI Group PME

• Sida 115
•  Original

Kronologisk förteckning

12. 13. 14. 15.

16.

17. 18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

. Den nya gymnasieskolan - hur går det? U. . Sarnverkansmönster i svensk forsknings-

fmansiering. U.

. Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. C. . Vem bestämmer vad? EU:s interna spelregler inför

regeringskonferensen 1996. UD.

. Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första

pelare inför regeringskonferensen 1996. UD.

. Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns erfarenheter av arbetet i EU. UD. . Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och

säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD.

. Batterierna — en laddad fråga. M. . Om järnvägens trafikledning m.m. K. 10. 11.

Forskning för vår vardag. C.

EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för två- och trehjuliga motorfordon. K. Kommuner och landsting med betalnings- svårigheter. Fi. Offentlig djurskyddstillsyn. Jo.

Budgetlag — regeringens befogenheter på finansmaktens område. Fi. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte utvidgning. UD. Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga rättigheter i EU. UD. Bättre trafik med väginformatik. K. Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar. Fö. Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996. UD. Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. U. Reform och förändring. Organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets— och högskolereform. U. Inflytande på riktigt — Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. U. Kartläggning och analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan. N. Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga [EU-länders förslag och debatt inför regeringskonferensen 1996. UD. Från massmedia till multimedia — att digitalisera svensk television. Ku.

26. Ny kurs i traflkpolitiken + Bilagor. K. 27. En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. U. 28. Det forskningspolitiska landskapet i Norden på 1990-talet. U. 29. Forskning och Pengar. U. 30. Borgenärsbrotten — en översyn av 11 kap. brottsbalken. Fi. 31. Attityder och lagstiftning i samverkan + bilagedel. C. 32. Möss och människor. Exempel på bra lT-användning bland barn och ungdomar. SB. 33. Banverkets myndighetsroll m.m. K. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. A. 35. Kriminalunderrättelseregister DNA-register. Ju. 36. Högskola i Malmö. U. 37. Sveriges medverkan i FN:s familjeår. S. 38. Nationalstadsparker. M. 39. Rapport från klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning. M.

• Sida 116
•  Original

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Möss och människor. Exempel på bra lT-användning bland barn och ungdomar. [32]

J ustitiedepartementet

Kriminalunderrättelseregister DNA-register. [35]

Utrikesdepartementet

Vem bestämmer vad? EU:s interna spelregler inför regeringskonferensen 1996. [4] Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996. [5] Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns erfarenheter av arbetet i EU. [6] Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. [7] Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte utvidgning. [15] Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga rättigheter i EU. [16] Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996. [19] Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga EU—länders förslag och debatt inför regeringskonferensen 1996. [24]

Försvarsdepartementet

Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar. [18]

Socialdepartementet Sveriges medverkan i FN:s familjeår. [37]

Kommunikationsdepartementet Om järnvägens trafildedning m.m. [9] EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för två— och trehjuliga motorfordon. [11]

Bättre trafik med väginformatik. [17] Ny kurs i traäkpolitiken + Bilagor. [26] Banverkets myndighetsroll m.m. [33]

Finansdepartementet

Kommuner och landsting med betalnings- svårigheter. [12] Budgetlag — regeringens befogenheter på finansmaktens område. [14] Borgenärsbrotten — en översyn av 11 kap. brottsbalken. [30]

Utbildningsdepartementet

Den nya gymnasieskolan — hur går det? [1] Sarnverkansmönster i svensk forslcningsfinansiering. [2] Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. [20] Reform och förändring. Organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets- och högskolereform. [21] Inflytande på riktigt — Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. [22] En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. [27] Det forskningspolitiska landskapet i Norden på 1990-talet. [28] Forskning och Pengar. [29] Högskola i Malmö. [36]

J ordbruksdepartementet Offentlig djurskyddstillsyn. [13]

Arbetsmarknadsdepartementet Aktiv arbetsmarltnadspolitik + experthilaga. [34]

Kulturdepartementet

Från massmedia till multimedia - att digitalisera svensk television. [25]

Näringsdepartementet Kartläggning och analys av den offentliga sektorns

upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan. [23]

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. [3] Forskning för vår vardag. [10] Attityder och lagstiftning i samverkan + bilagedel. [31]

Miljödepartementet

Batterierna — en laddad fråga. [8] Nationalstadsparker. [38]

Rapport från klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning. [39]

• Sida 117
•  Original

v-l: Fu) .

.: 'll - =.- -.- ull-w.. ,, ;. 'ff' ...i—extra stin _

]. JT

uj |le

L.. . .

,.u , ILnil .nu

r- . j,.r.| |:.-_;i| .t_. ,_ ton,. -

.., men t+arar

• Sida 118
•  Original

• Sida 119
•  Original

• Sida 120
•  Original

Behovet av ökad kunskap inför hotet att klimatet förändras genom människans snabbt växande aktiviteter på jorden har medfört att klimatforskningen under senare år vuxit fram som ett mer vittomfat- ionde begrepp. Dei innefolior inte bara grundläggande naturveten— skaplig forskning om det globala klimatiska systemet och hur det kan påverkas av människan. Viktiga delar är också sökande efter vidgad kunskap om hur ierresiro och merino ekosystem och vi människor skulle påverkas av en klimatförändring och de förändrade möjligheter att utnyttja noiurens resurser som skulle följa i dess spår.

Forskning och finansiering av forskning om klimatfrågor är fördelade på många olika forskningsinstitutioner, forskningsråd och sektor- orgon. Det finns starka skäl att samordna klimatrelaterade forsknings- insatser inom olika områden, inte minst mot bakgrund av klimof— problemoiikens internationella karaktär och att frågan berör allo somhällssekiorer. Aven den åtgårdsinriktade forskningen bör som- ordnos med andra forskningsdiscipliner. Genom en sådan samord- ning skopos förutsättningar för en sammanhållande klimatpolitik. Klimatdelegationen, som är en statlig kommitté under Miljö- departementet, lämnar här i sin slutrapport förslag till prioriteringar och åtgärder för att främja samordning och tvärvetenskapliga insal- ser inom den klimatrelaterade forskningen.

FRITZ?”

',n