Kollektivtrafik i tid Bil.betänkande.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

t . - deaV gatl ° an

Utredning 0 g

I..

.mn

V

m

dä

Statens offentliga utredningar MW 1997: 129

Pål Kommunikationsdepartementet

Kollektivtrafik i tid

Bilaga till betänkande av Utredningen om organisation och samordning av den interregionala persontrafiken Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpasfrån ritzes kundtjänst.F För remissutsändningarav SOU och Dssvarar Fritzes,Offentliga Publikationer, på uppdragav Regeringskanslietsforvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

10647 Stockholm

Ordcrfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993.

Enliten broschyr somunderlättararbetetFörden somskall svarapå remiss. - Broschyrenkan beställashos:

RegeringskanslietFörvaltningsavdelningen

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 l0

Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20702-8 Stockholm 1997 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för

Kommunikationsdepartementet

Regeringen beslutade den 29 maj 1997 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda organisationen och samordningen den interregionala av persontrafiken Dir. 1997:78. Uppdraget skall redovisas senast den l oktober 1997. Chefen for Kommunikationsdepartementet, statsrådet Ines Uusmann, förordnade den 3 juni 1997 mig som särskild utredare i utredningen K 1997:02 om organisation och samordning av den interregionala persontrañken. För att klara utredningsarbetet inom den avsatta tiden har jag uppdragit VAB Road Rail Engeneering AB att analysera möjligheterna att skapa ett nationellt basnät för Sverige utifrån de principer skisseras i rapport från som en den internationella järnvägsunionen UIC och EU:s grönbok Ett trafiknät för alla. Rapporten kan vara av intresse for den fortsatta beredningen förslagen i av mitt betänkande, varför jag önskar redovisa den i särskild bilaga till en betänkandet. Författarna svarar själva for allt material i rapporten. Jag överlämnar härmed bilaga till betänkandet Kollektivtrafik i tid.

Norrköping den 29 september 1997

Hans Sandebring

Mikael Prenler

V53

TRAFIKNÄT FÖR ALLA

TFA

Ett exempel på trafiklinjesystem

1997-09-1IIBeSO,LL

VÃ

VAB Road Rail EngineeringAB fick 1997-07-01 uppdrag avi kommittén för organisation och samordningav den interregionalapersontrafikenatt skisseraett nationellt basnätanpassat till idéernai EU grönbok Ett trafiknät för alla EU K96/240/4 samtrapportenEuropeanRail Interregio System,UIC C6Z1/2 1992-09-01.

Ett trafiknät måsteinnehållainte baraen geografiskutsträckningutan ävenentidsdimension. Nätetstrafiklinj ermåstekoordinerastidsmässigtoch måsteocksåkunnautgöra enstomme somregional och lokal trafik kan knytas till, En uthållighet och stabilitet med relativt förändringar ärviktig.

I efterföljande rapport visasenskisshur ett trafiknät kan byggasupp med utgångspunkti marknadenoch med hänsyntill fysiska möjligheter till framkomlighet infrastrukturen. Nätetnyttiggör sig avgjorda infrastrukturinvesteringar, menutgör i sig underlag för kommandeinvesteringar. Genomen systematiskuppbyggnadkan den kritiska linjen i nätverketidentifieras ochnyttan av investeringarnabedömasochonödiga investeringar undvikas.

Systemetkan brytasner och upphandlasi enskilda trafiklinjer eller grupper av trafiklinjer. Genom att flera trafiklinj erkan sammafysiska järnvägssträckaoch att flera trafiklinj er med olika körvägar och restiderbetjänarsammamarknadkan konkurrens skapasinte baraom marknadenvid upphandlingstillfallet utanävenpå marknadeni realtid.

Trafiknätet måstebearbetasi enprocessdär mångaintressenterhar inflytande, men arkitektureni systemetfår inte förlorad i detalj Det ärdärför viktigt att funktionen som stommei RIKETS trafiksystem tillvaratasgenom encentral instans.

Stockholm 1997-09-1l

VAB Road Rail EngineeringAB

Bengt Sonesson Lars Lagerström

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bakgrund Principer

2.1 Utgångspunkt marknaden befolkningen

- - 2.1.1 Resbehov reslust

- 2.1.2 Neutral bedömningsgrund 2.1.3 Empirisk metodik 2.1.4 Indelning 2.2 Geografisk utformning trañklinjenätet 10

av 2.2.1 Omfattning 2.2.2 Fysiska förutsättningar bana

- 2.2.3 Fysiska förutsättningar fordon

- 2.2.4 Avgränsning av meningsfull tågtrafik 11 2.2.5 Rationell linjedragning 2.3 Koordination systemtekniska förutsättningar 12

- 2.3.1 Turtäthet, frekvens 2.3.2Symmetrilinje 2.3.3 Dygnssymmetri 2.3.4 Förutsättningarnas betydelse 2.3.5 Anpassning av regionala och lokala system 2.4 Ekonomi 2.4.1 Avgifter för tågdrift 2.4.2 Prissättning Exempel på ett koordinerat linjenät

14 3.1 Allmänt 3.1.1 Uppehållspolicy 3.1.2 Körtider 3.1.3 Infrastruktur 15 3.1.4 Norrland 3.1.5Gotland 3.1.6 Utvecklingsmöjligheter 3.2 Linjenät 16 3.3 Tidskoordination 17 3.4 Godstralik 18 3.5 Pragmatisk tillämpning 3.6 Utvärdering 19 3.6.1 Intäkter 3.6.2 Kostnader 3.6.3 Ekonomiskt resultat 3.6.4 Regional trafik 3.6.5 Linjevis bedömning 20 3.6.6 Restider, exempel 3.7 Metodik 21 3.7.1 Efterfrågebedömning 3.7.2 Urvalskriterier vid en given ambitionsnivå Kartor och tidtabeller

Bakgrund

Statenhar underenföljd avår köpt trafik somansettsvara företagsekonomisktolönsam

men avolika skäl ändåbedömtsvaraväsentlig för landetstrafikförsörj ning. Under år har

senare trafiken formellt upphandlatsi konkurrensmen ändåuteslutandeköptsfrån SJ.

Den funktionella utformningen avdet upphandladetrafikutbudet har i hög grad

styrts av historiska indelningar avBANnätet affarsbaneNÄT/ ersättningsberättigatNÄT, riksNÄT

etc där indelningen egentligenavsettinfrastrukturen och inte trafiken. De trafiklinjer

som därmedupphandlatshar därför meradministrativ änmarknadsmässigkaraktär.

En stordel avden samhällsköptatrafiken har senare administrerats

av Länshuvudmännenoavsettomtrafiken ärregional eller interregional.

En intressantfaktor är attsåväldenav statenköpta trafiken somlänstrafiken

genererar betydandeintäkter för detåg somkörs affärsmässigagrunder.

Samhälletsdirekta inflytande utformningen av ensåväsentlig företeelse landets

som trafikförsöij ning ärmycket begränsat.Trots mängmiljard-investeringarijärnvägsnätet under desenasteårenharmaningen somhelst garanti för att den samhällsnytta kalkylema för

som investeringarnabaseras verkligen uppnås.

Även de positiva samhällseffektersomskulle kunna erhållasutan investeringar har hittills

legat utanför samhälletskontroll. Detta har föranlett kommunikationsdepartementetatt se över regelverketför jämvägstmfikens organisationoch ansvarsfördelning.Ett led i dettaär att funktionellt försöka definiera vilken trafikförsörj ning landet skall ha.

Principer

2.1 Utgångspunkt marknaden befolkningen

- -

2.1.1 Resbehov reslust

- Den endarimliga utgångspunktenför utformningen av etttrafiksystemärmarknaden

befolkningen. Det ärmänniskornasbehov eller lust att resasomskatillgodoses, inte ett

- antalspårsomskatrafikeras eller fordon somska sysselsättas.

2.1.2 Neutral bedömningsgrund Dagensresandeär endirekt följd avdet utbud somoffererastill marknadenoch kan inte ensamtligga till grundför utformningen avett nationellt trafiknät. För attfå en neutral ickediskriminerande bedömningavresbehovetmåsteman därför utgå ifrån ett potentiellt resande. Dettakanuppskattasutifrån ortemasstorlek och inbördesrelationertill varandra.

2.1.3 Empirisk metodik Studieravdet faktiska tågresandetvisar att detinterregionala tågresandeti envissrelation i stort settbestämsavoitemas befolkningsstorlek, avståndet mellan orternaoch tågutbudet i relationen.Den senarefaktorn bestårav enrad komponenteravvilka de viktigaste bedöms varapriset, antal byten, antal förbindelser och restid. Eftersom det faktiska resandet käntär kan dock tågutbudet,med hjälp avövriga faktorer vilka ärsåvälkändasomstabila, beräknas och uttryckassomettvärde i generaliseradform.

I enförutsättningslösbetraktelse somskall ligga till grund för utformningenavtrañkutbudet

-

måsterimligen relationernasinbördesbetydelsefastställasmedutgångspunktenatt tågutbudetärlikvärdigt i samtligarelationer.

Om manaccepterardetta enklamenfullt relevantasättatt ett neutraltsättbedöma resbehovetblir problematiken oerhört mycket mer hanterbaränmed enfullständig modell där alla tänkbaraparametrarmåstebedömasvar för sig, Metodikenbeskrivsnärmareunder avsnitt 3.7.

2.1.4 Indelning För indelningenavbefolkningen i funktionella geografiskaområdenkan enekonomisk indelning A-regioner varaatt föredra framför en administrativ t exlän, somblir för grovt, eller kommunersomblir ohanterligtmångai en övergripandeplaneringsprocess.Vid detalj är tätort den naturliga fysiska enheten.

2.2 Geografisk utformning av trafiklinjenätet

2.2.1 Omfattning Utformningen av ett trañknät kanskefrån flera utgångspunkter.Ett sättkan varaatt gealla orter över enviss storlek "galvanisk" kontakt mednätetsåatt mani princip kan resamellan alla i nätetingåendeorter. I realitetenär dock ett sådantprimitivt nätotillräckligt då det

ger orimliga resvägari flertalet relationeroch ger dänned inte upphov till någotresandei dessa.

Ett nätavtrafiklinj er somhar till uppgift atttrafikförsörja landet etttillfredsställande sätt bör byggasupp medutgångspunktfrån de störstapotentiella reserelationemaoch successivt kompletterasmed mindre relationer till en given ambitionsnivå.Dennanivå kant exsättas utifrån ett tillgängligt belopp somavsattsför upphandling trafik såsomärfallet i dagsläget.

av

På sikt bör dock trafiken bestämmasutifrån behovet ett sådantsättatt företeelsenblir trovärdig och uppfattassomett reellt alternativ för resor lämpliga avstånd.Dettabehöver inte nödvändigtvis innebäraatt det erforderliga beloppet för upphandling ökar. Med successivtökandeattraktivitet ochförbättrad effektivitet kanutvecklingen mot ett självbärandesystem.Det endasomskulle kunna hindra dettavore om en enskild operatörfick storablock av trafik utanmöjlighet till insyn och kontroll utifrån.

2.2.2 Fysiska Förutsättningar bana

- På kort siktär det nödvändigtattutgå ifrån det tillgängliga bannätetmed hänsyntagentill pågåendeförbättringar och utbyggnader.I ett längre perspektiv bör manbeaktabehovenav resoräveni relationer där resandetp g aavsaknadavrationella bansträckningaridag inte direkt kan påvisas.Basnätetsutformning bör m a o sikt styrainfrastrukturplaneringen snarareän tvärtom.

2.2.3 Fysiska förutsättningar fordon

- Utformningen avbasnätetbör i princip varafordonsneutralt d v soberoendeavvilka resurser somidag finns tillgängliga fordonssidan. realitetenI ärdockjust dennafaktor denmest kritiska då tillgången lämpliga jämvägsfordon är starktbegränsad.

En rationell trafik kräver att fordonendels kan utnyttja bannätetstillåtna hastighetoch dels snabbtkan byta körriktning. Dessaegenskaperuppfylls idag endastav43 stXZ-tåg som därför bör utgöra stommeni det interregionalatrafiksystemet.

Denandrakategori fordon somuppfyller dessakriterier dockmed begränsadhastighettill 140/160km/h är motorvagnaravtyp X10/Xl2/Xl4 somhar bra prestandamen otillräcklig komfort för längreresor.Dessafordon lämpar sigdärför för relativt kortväga trafik med mångauppehåll.För trafik linjer med oelektrifierade avsnitt finns ett antal moderna dieselfordonavtyp Y2 med god komfort och bra prestanda.

Ägarstrukturenär något komplex vilket kanförsvåra nationell synvinkel rationellt

ett ur utnyttjande.För att överhuvudtagetkunna erbjuda likvärdiga förutsättningar för olika operatörerattlämna anbud trafik somupphandlasmåstebeställarend v s statenkunna erbjuda tillgång till lämpliga fordon. Dettakan ske antingenvia ett fordonsuthymingsbolag, genomatt befintliga leasingavtalöverförsmellan olika operatörereller genomatt resurser säljsut till olika konkurrerandeIeasingbolag.

2.2.4 Avgränsning av meningsfull tågtrafik Avgränsningenför vad somärmeningsfull tågtrafik kan uppskattastill resormed högstfem timmars restid, Med utgångspunktfrån detta kanmangrovt skönjaett basbehovmed direkta tågförbindelser:

0 Mellan Stockholm och alla A-regioner i Götaland, Svealandoch södraNorrland 0 Mellan Göteborg och alla A-regioner i Götaland och Svealand 0 Mellan Malmö och alla A-regioneri Götaland

Övriga relationerärvar för sig mindre kommersiellt betydelsefulla utgör tillsammans

men en betydandedel avmarknaden.Många dessafås "på köpet" att detre storstädemas

av genom behov tillgodoses. Vidare kompletteringar bör görasgenomattytterligare linjer läggstill för att fångaupp störrerelationer.

2.2.5 Rationell linjedragning Det faktum att flera linjer, åtminstone kort sikt, kommeratt behövaekonomiskttillskott är inget skälatt underlåtaen effektiv linjedragning. Av avgörandebetydelseför linjensekonomi är enjämn beläggning utefter sträckan.Dygns- och säsongsvariationerreducerarden möjliga beläggningsgradeni varje tåg.Detär därför av störstabetydelseatt inte dessutomen olämpligt utformad trafiklinje ytterligare minskar medelbeläggningen.

Ett sättatt skapaförutsättningar för enjämn beläggningär attha stor

en befolkningskoncentrationi varderaändenavlinjen. Härigenomersättsi hög grad avstigande resenärerfrån utgångsstationenmedpåstiganderesenärertill slutstationen.

Genomattintegrera flera kortare trañklinjer utefter längre sträckatill genomgående

en en linje genererashögre intäkter vid bibehållen eller lägre kostnadeftersomvarje tågbyte dels

en reducerarresandetdels kan kräva ytterligare fordon.

Vissa trafiklinj erinnebäratttågengår från enstor ort till betydligt mindre ort. Finns då

en en relativt betydelsefull mellanmarknadkan kraftig obalansuppstå.Detta kan motverkasgenom att flera trañklinjer trafikerar denmestbelastadesträckan.

Lösningarsominnebäratt tågenändrar storlek utefter sträckaninnebär restidsförlängning och stömingskänslighet.De är ävenkostnadskrävandeoch bör somregel undvikasi ettmodernt trañksystem,

2.3 Koordination systemtekniska förutsättningar -

De rent systemtekniskaförutsättningarnaför utformningen ett trafiknät är fundamental av av betydelse.Utan systematikblir begreppsomturtäthet och restid inte relevantaoch en funktionell planering i praktiken omöjlig. Vissa elementärabegreppärdärför viktiga att belysa:

2.3.1 Turtäthet, frekvens Intervall mellan tågen,antalettågpertidsenhet.Interregional trafik är regel naturligt som mer lågfrekvent änlokaltrafik eftersomlängre avståndoch därmedrestid medför mindre krav

turtäthetänför kortväga trafik. Turtäthetenför varje trafiklinje bör jämna delar eller vara multiplar av de enheterdygnetärindelat i d timmar. En lämplig frekvensför trafiklinje v s en med restider mellan och timmarl 5 är ett tågvarannantimma.

2.3.2Symmetrilin Påentrafiklinje medett tågperriktning varannantimma möts tågen gång timma vid en per sammaklockslag, den k symmetrilinjen. Dets ärabsolut nödvändigt för att etttrafiksystem ska fungera koordineratatt dennasymmetiilinje ärdensammaför samtligatrafi klinjer. En lämplig symmetiilinje ärvarje hel timma d v sminuttalet 00. Detta gäller i ett flertal länder i Europaoch övriga länder kommer successivtatt bli tvungna att sig till dettaför att anpassa internationell trafik skavaramöjlig.

Även inom Sverigeärdet helt nödvändigtattinte bara fjärrtrafiken utan ävenlänstrafiken

tillämpar dennasymmetri.Dettaskerredanidag hosSLspendeltågstrafikoch med viss förskjutning hos GLAB ochÖTRAF. Med marginella 2 minuter ca senareläggning,kan dessasystemanpassas.Fjärrtrafiken har, i denmåndenöver huvudtaget ärsystematisk,varierandesymmetrilinje fört exStockholm Göteborg och Stockholm - - Malmö vilket omöjliggör enrationell matningstrafik somberör bådalinjerna. Att kommatill rätta med dettaförhållandeären av huvuduppgiftemavid konstruktionen ett nationellt av basnät.

2.3.3 Dygnssy-mmetri Funktionellt kan trafikdygnet delasuppi dag 6.00 22.00 och natt 22.00 6.00. Dettainnebär - att dagtidenfördelar sig symmetriskt kring 14.00med timmar före8 och timmar efter.8 Trafiken efter 14,00bör vara enspegelbildavtrafiken före 14.00.Även dettaär en fundamentalförutsättning för enrationell trafikplanering.

Dagtrafiken bör i princip pågåfrånca6.00till ca22.00 samtliga trafiklinjer. Tågenkan såvälavgå före 6.00 och ankommaefter22.00.Empiriskt har dock denna visat sig ram vara lämplig för att begränsadet huvudsakligatrafikutbudet.

2.3.4 Förutsättningarnas betydelse Ovanståendetill synestriviala förutsättningarär avavgörandebetydelseför möjligheterna att resasåvälfram somtillbaka. Med avvikande symmetri mellan olika trafiklinjer kommer resmöjlighet för mångarelationeratt finnas endasti riktning vilket sannolikt medför att en inget resandealls skervilket ledertill dåligt resursutnyttjande.En stordel marknaden av hindras dettasätt att resamed tåg.

2.3.5 Anpassning av regionala och lokala system

Genom atttillämpa sammaprinciper för anslutande för det skisseradebasnätet

systemsom underlättasi hög grad planeringenävenför dessa.Understörredelen dygnet har kortväga

av resenärersmåeller inga krav specifika avgångs-eller ankomsttider. Undantagenutgörs

huvudsakligenav skol- och arbetsresor och i någonmån eftermiddagen.

morgonen Olika resenärersönskemålär dock knappastdirekt överensstämmandeeftersom bor och

man arbetar olika långt från stationeneller hållplatserna,har olika arbetstideretc.En konsekvent

systematikäveni "rusningstid" kan därför motiverad. Kompletterandetrafik äroftast

vara nödvändig i vilket fall somhelst.

Långvägaoch koitväga trafik ärömsesidigt beroendeavvarandraoch såvälgeografisk

som tidsmässi samordningbör därför konsekventeftersträvas.g

2.4 Ekonomi

2.4.1 Avgifter för tågdrift

För att de intentionersomeftersträvasi "Citizens network" skabli möjliga att fullfölja ärdet

viktigt att inte avgiftssystemetför att utnyttja bananverkar i riktning. Med

motsatt en struktureradplaneringav trafiken är det långt ifrån kapacitetsbrist helhet

nätet som ens medenkraftig ökning avantalettågjämfört med idag. Det ärdärför inte rimligt med

tex en tågledningsavgift somgynnar långa tåg framför mångatåg. Kostnadernakan inte enbart

sättas med utgångspunktfrån dengenomsnittliga kostnaden tåg.Hänsynmåsteäventastill varje

per enskilt tågsfaktiska betalningsfönnåga.

2.4.2 Prissättning

Biljettpriset samhällsköpttrafik bör rimligen ha nivå maximerar samhällsnyttan.

en som Vid upphandlingenkant ex priset för en resai andra klassmaximerastill 7 kr/mil. För de

mindre priskänsliga förstaklassresenäremakan respektiveoperatörgesstörrefrihet att sätta

ett pris medutgångspunktfrån denerbjudna servicenivån.

En viktig utgångspunktbör varaatt resenäreninte skadrabbas ett systerndär flera

av operatörerär involverade för envissresa.Samtrafikeni Sverigehar här viktig uppgift att

en fylla för att utveckla ett funktionellt bilj för framtida kollektivresenät kan

ett som vara merkomplext änidag. Inte minst resandetmedpeiiodkort bör över giltigheten

ses att inte blir begränsad administrativa skäl eller brist samarbetemellan olika

av parter,

Exempel på ett koordinerat Iinjenät

3.1 Allmänt

Att förutsättningslöstskapaett optimalt trafiklinj enätför given situation i högstagrad

en är en interaktiv process.Även systematisktutifrån marknadenoch de fysiska

om man förutsättningarnabyggerupp enstruktur från basentill toppenkommer utvärdering

en att ge resultatsomkräver justeringaravolika faktorer. Förändradeförutsättningar såsominförandet avsnabbtågoch utbyggnadavinfrastrukturen gör att ibland genomgripandeförändringar

av enplan måsteskeför att ta tillvara denya möjligheterna.

Nyckelorden för planenärMARKNAD och LOGIK.

Ibland ställs dessabegreppemot varandra,ofta avföreträdaresom ansersig representeraenderabegreppet Att

presenteraen ologisk produkt för marknadenförefaller dock lika ogenomtänktsomatt skapaettlogistiskt mästerverkutan hänsyntill marknaden.

Ambitionen har varit att nåenoptimal lösning. Utformningen kangörasannorlunda dock

med risk för att funktionen försämras.Varje förändring får âterverkningar och små

även ingrepp kan äventyrahelhetenoch därmeddet ekonomiskaresultatet.

Linjenätet innehåller i sin nuvarandeutformning endasttägiinjer dåbusslinj oftast harer huvudsakligenregionalatrafrkuppgifter. Ingenting hindrar dock att nätetkompletterasmed busslinjerdär sådanainnebärt ex kortare restider. Nätetssystematiskautformning understödjeri högstagrad anpassningavsåväl regional interregional matartrafrk.

som

3.1.1 Uppehållspolicy I detskisseradelinjenätet föreslåsatt varje kommun har uppehållmed alla tåg åtminstone någonavde trañklinjer berör kommunen. Härigenom bildas fundamentalmöjlighet

som en att resamellan samtligalandetskommuner förutsatt att de har spårsomtrafikeras idag.

Dennahuvudprincip hindrar inte attuppehåll kangöras andraplatserdär detärekonomiskt motiverat t exstörre tätorter sominte är kommunhuvudorter.Man måstedå beaktade systemtekniskakonsekvensernaoch utgå ifrån en tidsbudget där det framgår hurstor tidsförlust somäracceptabelutan att viktiga anslutningsmönsterbryts.

Flertalet kommuner betjänasavflera linjer såatt rationella resmöjligheter skapasi alla betydelsefulla riktningar. Förstdå uppfattastågetsomett intressantalternativ,

3.1.2 Körtider Alla föreslagnakörtider ärbedömdautifrån noggrannaberäkningar bygger

som bantekniskaförutsättningar och fordonensprestanda.I störstautsträckningär därmedalla tider högst realistiska under normala betingelser, För att undvika en snedvridandediskussion omdetaljer och istället fokuserabedömningen väsentligheter,har endastavrundadetider redovisats.

3.1.3 Infrastruktur I någraenstakafall kan körtiderna knappa. dessafall har denI strategiskabetydelsenatt

synas uppnådessamål ansettssåstor att planentillåts uttrycka ambition kan uppnåsmed

en som begränsaderesursinsatser.Kostnadenför infrastrukturförbättringar utöver pågåendeoch kort sikt planeradearbetenbedömsvaramycket liten i relation till gällande lO-årsplan.

3.1.4 Norrland Idagåtgåren betydandedelavbeloppetför samhällsköpttågtrafik till att subventioneraett fåtal nattåg mellan södraSverigeoch Norrland. Samtidigt finns det i stort settinga möjligheter att resamed dagtågt exmellan störrestädernai Norrland trots att förutsättningarnaförbättrats kraftigt sedandagtrafiken ladesned.Det kan därför varaviktigt att undersökaandra möjligheter till trafikförsörj ning än dagensutfonnning.

Ekonomiskt ärdagtrafik med tåg i norra Sverigeenliten affär. Det potentiella resandetmed tågär svårbedömtdå modernaerfarenheteri stort settsaknas.För att få konsekventoch

en neutral bedömning har sammametodikanväntsför dennatrafik somför övriga landet. Vissa faktorer såsombegränsatantal målpunktertalar för ett högre resandemedanandrat ex ogynnsamnätstruktur och spridd befolkning talar för ett lägre.

3.1.5 Gotland Genomatt utveckla den samhällsköptafarjetrafiken mellan Gotlandoch fastlandetmed kortare restider och samordningmedbasnätetstrafik kanett antal helt nya resmöjligheter åstadkommas.I exemplet har trafik med katamaranskisseratsmedenavgångvar fjärde timma från Visby till Nynäshamnoch Oskarshamndär anslutandetågtrafiklinjer anpassats tidsmässigt.Intäkter och kostnaderför dennatrafik har beräknats.

3.1.6 Utvecklingsmöjligheter Okad trafik bör leda till att ytterligare direktlinj erskapassnarareän att tågensstorlek ökar.

Pålängre sikt bör planeringeninriktas mot att skaparadikala förbättringar i trafikstarka relationer där avsaknadavinfrastruktur idag hindrar rationellaresvägar,Tillskottet

av nya marknaderbetydermerför resandetän marginella förbättringar för redanbefintliga förbindelserav hög kvalitet.

3.2 Linjenät

Det presenteradelinjenätet bestårav33 trafiklinj er somärutformade utifrån marknadens

behov. Tillsammans trafikerar dessalinjer alla banor somidag har persontrafik.Dettaäri sig

inget självändamålmennätet är såhårt gallrat sedan1950-talet ytterligare reducering att en

avtrafiken inte bedömsge någonekonomisk resultatförbättring.Om kommun skulle en försvinna från linjenätet skulle dettamotsvaraenbetydandeintäktsminskning för nätet som helhet.

Den viktigaste utgångspunktenhar varit att integrerastörre orter i genomgåendetrafiklinjer

med tungaändpunktersåsomStockholm,Göteborgoch Malmö. Snabbtågstrafikenhar

prioriterats att omfatta dessalinjer somhar stontrafikunderlag och övervägandehög

hastighetsstandard.Dessamöjligheter äridag endastdelvis utnyttjade.

En strävanhar varit att undvika stumpar näteti då de avbrott för genomgående dessa resor innebär medför såvälintäktsbortfall somstömingskänslighet.

Nätet omfattar följande linjer:

Luleå 1 Narvik -

2 Luleå Umeå - 3Skellefteå Bastuträsk - 4 Umeå Östersund - 5 Långsele Sundsvall Östersund - - 6 Trondheim Östersund Stockholm - - 7 Sundsvall Gävle Stockholm - - 8 Gävle Ludvika Stockholm- -

9Gävle Västerås Oxelösund - - 10Stockholm Uppsala Linköping - - 11 Falun Uppsala Stockholm - - 12 Malung Borlänge-

13 Mora Linköping Motala- - 14 Stockholm Västerås Göteborg - - 15 Stockholm Eskilstuna Göteborg - - 16Stockholm Karlstad Oslo - - 17 Stockholm Mariestad Uddevalla - - 18Borås Uddevalla - 19 Torsby Karlstad - 20 Karlstad Jönköping Trelleborg- - 21 Karlstad Halmstad Karlskrona - - 22 Oslo Göteborg Köbenhavn- -

23 Stockholm Göteborg - 24 Stockholm Borås Malmö - - 25 Stockholm Jönköping Göteborg- - 26 Stockholm Köbenhavn - 27 Stockholm Kalmar Trelleborg - - 28 Strömstad Växjö Karlskrona- - 29 Kalmar Helsingborg Malmö - - 30 Oskarshamn Jönköping Värnamo - - 31 Västervik Linköping Värnamo - - 32 Värnamo Helsingborg Simrishamn- -

Åseda 33 Nässjö -

3.3 Tidskoordination

Även om strävanhar varit att störstai möjliga utsträckningerbjudadirekta tågbyte

resorutan kvarstårett stortantal mindre relationer tillsammansutgör betydandedel

som en av marknaden.För att i såstorutsträckningsommöjligt erbjudarimliga övergångstiderhar

en omfattandetidplanering utförts,

Viktiga utgångspunkterför planeringenavlinjerna i tiden har varit dels ankomst-och

avgångstiderpå viktigare övergångsstationer,delsmötesmöjligheter enkelspårsamt

tillgängliga ijärrtågslägen linjerna närmastStockholm och Göteborgdär etableradeoch

stabila lokaltågssytemstyr möjligheterna.

Större delenav nätetär enkelspårigt.För att undvika onödigatidsförluster bör tågmötendär

förläggas till platser där kommersiellt uppehåll planeras.Detta blir i hög grad styrandeför

utformningen avdet totala systemet.

För att erbjudaett i grunden stabiltsystemoch ändåtillåta dynamik för tillvara

en att ta förbättringar för infrastruktur och fordon bör systemetbyggasupp kring ett antal fixpunkter

där systemetligger fast under överskådlig tid. Någraexempel lämpliga sådana följ ande:

är

Gävle jämna timmar för linjen Stockholm Sundsvall

-

Nyköping jämna timmar för linjen Stockholm Kalmar Malmö- -

Nyköping udda timmar för linjen Stockholm Jönköping Göteborg

- -

Ludvika jämna timmar för linjen Gävle Ludvika Stockholm

- -

Ludvika udda timmar för linjen Mora Ludvika Motala

- -

Mariestad udda timmar för linjen Stockholm Lidköping Uddevalla-

-

Borås udda timmar för linjen Stockholm Borås Malmö

- -

Värnamo jämna timmar för linjen Göteborg Växjö Karlskrona

- -

I sambandmed dessatågmötenkan med fördel anslutandetåg- och busslinj angöra

er stationenoch därigenom skapagoda anslutningar.

3.4 Godstrañk

Inte minst godstrafrkenskullegynnasav ett stabilt och struktureratpersontrafiknätutifrån vilket lämpliga tidtabellslägenför godstågkan skapas.Godstrafrkenärtill sin natur mer fluktuerande och ställer därför störrekrav flexibilitet. Att planeragodstrafikenmot ett annatinstabilt systemskulle innebärastorasvårigheteroch därmedäventyrahelheten

För att tillgodose godstrañkensprimära krav framkomlighet i det viktigaste stråkethar ingen trafik föreslagits sträckomaAvesta Frövi ochHallsberg Motala. Dettaskallinte

- tolkas somatt persontrafikenhelt bör slopas dessalinjer utan sessom enmarkering att ta särskild hänsyntill godstrañkenvid planeringaveventuell persontrafik.

3.5 Pragmatisk tillämpning

Den strikta strukturen i ett systematisktuppbyggtsystemgerhelt naturligt upphov till intressekonflikter ochett slutgiltigt förslag måstedärför vara enkompromiss mellan olika funktioner. Det viktiga ärdock att systematikengör problemen hanterbara ett helt annat sätt änvad ett meranarkistsikt upplägg skulle medge.

Några exempel pragmatisktillämpning av det dogmatiskt uppbyggdalinj enätetkanvara "line-swapping d v slinjer somvid sammatidsskedeangörenknutpunkt kan byta slutdestinationmed varandraför att därigenom skapafler direktrelationer omän med lägre frekvens.Ett sådantfall kanvara Borlänge där linjerna Mora Örebro och Falun Stockholm

- istället kan köras Stockholm och Falun Örebro.

Mora - -

Ett annatsättatt förbättra utbudet inom ramenför engiven struktur ärförlängning avvissa linjer morgonenoch kvällen dåresursernaannarsinte utnyttjas. Ett sådantexempelär att de första tågen de södergåendelinjerna från Stockholmi ställetutgår från Uppsalaoch motsvarande enligt regelnom dygnssymmetri utsträckstill Uppsala kvällen. På sätt

- skulle resenärerfrån Uppsalafå ett radikalt bättre utbudutannämnvärdaresursinsatereller att andrafunktioner går förlorade.

Generellt bör dockawikelser frånmönstretvaraundantagoch endasttillämpas då detär befogat och vettigt.

3.6 Utvärdering

3.6.1 Intäkter Intäkterna från systemethar beräknatsdels för varje trafiklinj dels för samtliga relationer mellan A-regioner d v s70 70 70/2 2415stycken.

-

Vid beräkningenav entrafiklinje har endastinternaresor somsker inom linjen beräknats relationsvis.För relationersombetjänasavflera linjer harenrimlig fördelning gjorts respektivelinje,

För ett fåtal kortare linjer av matarkaraktäräranslutningsresoma helt avgörandeförär ekonomin. För dessalinjer har matningsresomainkluderats i linjens intäkter. Aven de genereradeintäkterna övriga nätethar bedömts.

3.6.2 Kostnader För kostnadsbedömningenharenförenklad schablonkostnadbaserad banverkets beräkningshandledningantagits.Härvid har fyra kostnadsnivåeranvänts: 0 Snabbtåg70 SEIUtågkm

Loktåg 60 SEK/tågkm

Motorvagn 40 SEK/tågkm

Liten motorvagn30 SEK/tågkm

Mer noggrannakostnadsberäkningarbör åläggasanbudsgivamavid upphandlingstillfället.

3.6.3 Ekonomiskt resultat En preliminär sammanställningavde 33 trañklinjema med intäkter för interna resorinom varje linje gav enintäktsnivå ca2,9 GSEK.

Kostnadenför dennatrafik beräknadestill ca3,1 GSEK.

Resultatetom varje linje kördesför sigutankoordination bedömssåledesbli ett underskottav ca200 MSEK. Dettaresultat kandelasupp i ett överskott 500MSEK för delinjer somhar ett positivt resultat ochett underskott 700 MSEK för de linjer somhar ett negativt resultat.

En beräkningavhela marknaden,d v sävenbytesresormellan de 33 trafiklinjema, ger en intäkt ca3,8 GSEK dv sett totalt överskott ca700 MSEK. Detta är intressant

en indikation värdetavett koordinerat system.

3.6.4 Regional trafik Intäkter för trafik inom A-regionema ingår avnaturliga skäl inte i ovanståendeberäkningar.

Regionalt resandekan hastorbetydelseför ekonomin vissalinjer mentorde inte påverka det totala resultatet någoni störreomfattning.

3.6.5 Linjevis bedömning

Följande linjer bedömsgeett tydligt överskott:

26 Stockholm Köbenhavn - 23 Stockholm Göteborg - 25 Stockholm Jönköping Göteborg - - 22 Oslo Göteborg Köbenhavn - - 24 Stockholm Borås Malmö - -

Följande linjer harett resultatnäranoll av egentrafik och bedömskunna lönsammamed vara intäkter från bytesresenärer:

17 Stockholm Mariestad Uddevalla - - 14 Stockholm Västerås Göteborg - - 6 Trondheim Östersund Stockholm - - 21 Karlstad Halmstad Karlskrona - - 11 Falun Uppsala Stockholm - - 7 Sundsvall- Gävle Stockholm -

Övriga linjer uppvisar tydliga underskottav egentrafik menbedömskunna motiveras

antingenavsamhällsekonomiskaskäl eller genomatt genererabetydandeintäkter i form av bytesresenärer övriga nätet.

3.6.6 Restider, exempel

För att genågraexempel förändraderestiderjämfört med dagslägethar någragrafiska

bilder tagits fram. Dessavisar delsförbindelserna eni relation ennormal vardag dels

förbindelsernaför sammarelation med "Trañknät för alla". Uppgifterna dagenstrafik är om hämtadefrån TågPlus-guiden.

3.7 Metodik

3.7.1 Efterfrågebedömning Antalet tågresormellan två orter avviss storlek har visat sig avtalinjärt med avståndetmellan orterna.Det potentiella resandetmellan två orterkan därmeduttryckas med den enkla formeln A B Q/ L där A och B ärbefolkningen i respektiveort i relationen, Q det är generaliseradevärdetavtågutbudetoch L ärlängden sträckanfrånA till B. av

Vid enneutraljämförelse mellan olika relationer där tågutbudet förutsättslikvärdigt kan Qvärdet utelämnasoch den enklareformeln A B / L användasför att uttrycka resandet.

För attbedömadet kommersiellavärdet olika relationer kan formeln förenklas ytterligare av då trafikarbetet eller intäkterna, förutsattatt taxan är linjär, ökar linjärt med sträckanL. Det relativa kommersiellavärdet av enrelation blir därmedA B L /L A B.

3.7.2 Urvalskriterier vid en given ambitionsnivå Genomattanvändaden enkla formen A B mått relationensstorlek kan välja som man nivå genomatt t exantaattalla A-regioner med än50000invånareskahatågförbindelse mer med Stockholm. Jämförelsevärdetför den minsta relationenblir då

AB50 l 60080000

Dettamotsvarardåt ex en relationmellan Göteborgoch A-region invånare en 100 000

CD 100 8008000O

eller enrelation mellan Malmö och A-region 160000invånare en

E F 160 50080000.

Pågrundvalav dettakanman då skisseraetttrafiklinjenät utifrån derelationer somuppfyller det uppställdakriteriet.

rmnxmlrFORALLA :U:rss/zoom Excmpclpaera/uzeuuwum IY-ID-H/0:31.14

m

j ma

u u u

o

m

wa

un n

o

m N

q

o

a , VÅX

y

å w

M

.

p

V

.. / m x / X V x

w

o m.

.

.

x

o. m m

2 N m

å

2 .. a

X

.. á S o

m i

.m J /

O

y

WW

R

m.04

mo.

.

z

2 2

a n x ,

Ä

. c

m x

ä m 2

.. Z Z

f

Q

x

å

2 K K N / o

o.

n 1

u n

N

x

1 e

w u

m

4.

.

.m

1330 510 131017m 1430 JååikjLê, 1530 , s15

saa10401440

andra 5159351:1351135 vSundsvall 730130153015130

73a 1530 0351035 1335 7%|iml 19W 74u1140 1940 0001200 2000 03512.15 2035 7251125 1925 5001200 2000 B401240 2040 11001300 2100 13401740 13561755 17252125

1300 Omni D20 13201720

SkeIIeftea-Basttltrask 3 1

725112515251325 Sbckhotm 6361035 7551155 55195515 Sundsvall sas10051405 35a1.15017502150 unna 04a104014401040 123015302030 Kmna 73a1130 92D1320172172120 Lulu 61a1a1a14117 135517552155 samma: 50517051005 17252125 pannan 335123516352035

Umea-Ostersund 4

Dansen 11201020 142011120

man2030

1010 2 1435

nas

1:05 0101010 " 2030 7301130 2150 Sol 9551355 2210 3111-0317..:9551355 Sroc 1:251725 721711212 73111130 0201220 3001300 nu 1340 17402140

55a

74u040114012401540

330 1230 1530 500900 1300 1700 540040 1340 1740 555B55 1355 1755 ana1200 1500 2000 9251325 2125

63 720B2111201220152013201920

73003a113012301530133015:10

94a 1340 1140 2140

1120 1520 1920 7551155 1.150 1750 2150

UM 1630 2030

Tm11dl1Östersund

S00 15002000 :admin 525 25 112513 1

17202120 Annan 1 1025

15002200 want 5457450 5 11451345154517451045

2235. . Trwnhøim 5.0012.00 1000 2000 . .

10.101014 124a1040 11M 17DO

142016.2010202020 1450105015502050 1510172010202120

Hlmâsand un10l Lubl

S Gavleiud.wka-sxrgrklmlrw1 8

Lu1-5 010 1010 Fake-ann 530730 1475530n i unu 5.40 . 12.40 . 030113013.30 1 sun-run 5005001000 Kumølnmn 55075005011501350155017501050 12001400150015.00 551m 000500100012001400150015.002000 samman 53553510351235143515351535 5111100111;. 51051010101210141015.1015102010 . vistats 5.305301030 . 123014.3015.3015.302030 suømm 7.2011.22112013.201530172019202120 mmm-van 5.4054010401240144015.401540 Ealdlmna 5.4074004011401:40154017.401940 175115113 530530103012301430153015302030 5.505.50105012.5014501550155020.50 summan: .. 700000110013001500110010002100 . . Fuøavm 730030113013301530173010302130 . 750050115013501550175010502150 Luma 12001400 Lao/h 5005001000120014001500150020002200 5005001000 150015.0020002200. 5305.3010.3012301430153015302030 311-0105010510510101012101410151015102010 i 5.0510.05120514.0515051505200522.05 sugna 530530103012.301430153015302030 Mllung 530 1030 1430 15.10 ara-mm 70000011001300 um 5157.155.15111513.15. 15.1517.151015

. 103012301430153015302030 55055010501250145015.5015502050 710010111013101510111010102110 7309301131113301530173019.3021.30 7.50050115013501550175015.502150 550117501250145015.51715502050 . 172511261.125152517251172621.25 100012.00140171001715002170172200 1520. 1920 17.50 2160

Gavle-Vasleras-Oxelosund

9301130 ma 0101010121014101010151020m2210

auch 70590511051305150517051905 111115111 720920112013201520172019202120

Slocklmhvruppsala-Västeras-Linkuping

500111-5011 620520102012201420152019202020 11mm 040540104012401440104010402040 ppm: 555555105512551455105518552055

Ume 54a 1240

sundsvall 50a50a10001200140015001500

Gow; 017050011700120014001500150021700

: 610010 55010517125014501551715502050

economy 110013001500170019002100

Luømn 500500100012001400150011.1002000 :stads S55755955115513551555175519552155 hack 6055051005120514051505150520052205 anamma G205201020122014201020102020202220 Inn 6505501050125014501050155021750 :munen 700900Logggu1500170019002100

:Skovdei 50511705120514051505 20051505 2205i _ 540040104012401440154015402040

Bon: 90a110013001500170019002100

s11ovae55575595511551355155517551955 Ilnneboin 700900110013001500170019002100 sundsvn1l10001200140016001500212002200 mogna 7209201120132015201721:19202120 nopmg 745945114513451545174519452145

J6nkdpmq91011101:11015m1710191021111 720920112013201520112019202120

Vastørwk95a1150135015501750 21501050

Fslulssuna

Malung-Borlänge

13 Mora-Linkoping 13

14 StockhoIm-Vásteras-Goleborg 14

1745112452145 1725

sons 17oo

uøaavnrl. v510

14A Stuukhulnn-Vaslenas 14A

B10710§100101010111012101310 vanl 6111 100110012001ou Sån 6457.456459451045114512451345 Euvbana G15715B15915101515121511 1315 VIIUiI TWl DWmon110012W13W1400 Socmoin 650750B509501050115012501350 välta 14101510161017101 10101020102110 Vids 1000150016W170013W19W2012100 Endura: 14151545164517451945194520452145 Emøanq 11151515161517151515101520152115 Vlirh 15W16W171118W100020W21W22W anabola 14501550165017501850195020502150

01m 5 5557 555 105511551255 . 154.415.. 5151155150151015111512151315 summa. 5201205.200201020112012.2013.20 Iluwlis 5401405400401040114012401340 545745545045104511451:1451545

1511115 7.0050000010001100120013001400 7.055.0500510051105120513.0514.05

een-an. 1:1. 00100 001500100020002100 Eddldwu 14 man 14.15151515.1517151515101520152115 505mm 1420152011.12011201520102020202120 ungas 1440154015.4017401040104020402140 Son-Min 14451545104517451545104520452145 :summa 15001500110015001000200021002200 515104111115051505170515051005200521052205

SIuCRIHHrII-KaIstaLl-Oslu

930113013:11 173019302130

941111401540 174019402140

Stocklml1vw-ruüariestad-Udrlcvdlla

50 7.409.4211013.015JT17A6

71D015111513151151517151915

61151049 5507500.5011501:150155017.501050

0:105:10105012:014.101050155020:10

51a101012101410151015.10 221020.10

Jan-kaninen 50a50a1000120014001500150020.00

s15va. .. 7.050.0511.0513.051505170515,0521.05

1625 133 7400401140154015.411401040 Mumba 050106012.50145016.6118517211.50 Hann-rg 500500. 10001200140015.001500211.00.

121514151a151315

Gomboru 162511:2525 2520 22

111a 11213 151317W7FW Gdlebom 12353514 16:1510.1520:5 nunnan 132015217172019:02120

Karlsladiorsby

ö 9JO 21Jo Stockholm1a25 1625

Karlstad-Jonkopinglrelleborg

1540 1500

19211 1500 1930 1930 1a402140 1700

1030 m45

Karlstad-Gamberg-HaImslad-Karlskrtxrua

0205201020122014201020152020217 Kuna: 00 000110011.001 1

040040104012401440104010402040 uua 0505.5010501250145010001030 uns 700000110013001500170010002100Nanshan: 010010101012101410101010102010 un. 715015111513151515171510152115Rum-by 0300301030123014 103010302030

730030113013301530173010302130 7000001100130015.117170010002100 101 740940114013401540174019402140Sownbum lama 1100100012001400M0010002000220001011100: 720020112013201520172010202120 Ena 530103012301430103010302030nä Mumma 730030113013301530173010302130

Uddvrnlh 550105012501450105015502050 His-Hun 745045114513451545174510452145

Bed: 10001200140171600 000100012001400100010m20.0022.00 Mamma 150020002200 unna 050105012501450155010.502050

70090011001.100150017001200 Jmuapøg 100012001400150015m20.0022.00 Vlnøaborq 520520102012201420102075202020 unna 71001011101310 . Uødøulta1 510010101012101410101015102010 Hasan-cin 151017.101010 0101041 0300301030123014301030 005005100512051405100510052005 :hann:- 10302030 amma 030030103012301430103010302030

0400401040124014401641110402040 Lnnorno 650050105012501450105010502050

Boris .. 70a90011001300150017001000 Gamma 0350351035123535 rnsuu 700000110013001500170010002100 kom: 14 103510352035

710010111013101s1n17101010 050050105012501450105015502050 nanm 7300301130 2110 720020112013201520172010202120

13301530173010302130 730930113013301530301930IW mamma 7569.55H56U5 1556175519552155 75095011501.150

2unna 6501050125014WM5016502050 1550175019502150 JMKODWE 600B0010W12W140016001000 T 7409.4011401340154017.401902140

Malma Miñøád DW11m1:10016001700190021m

. 71091011101310151017101910 Boris2 5G 50a10W1200146WGM1500 054071001160DBOD111001200140016W19002000 Udaønna 1510 1117131111615815|0|5111514151615B152015 Örlund 710§10H101310 17101910 :moi: 63D430103012301430163016302030 530730930H3013301530H301930 Nesbuu 640640104012401440|64O Ahhmd 6006G 10001200140016W100020W 115mm v402040 Nrll 62D62010201220H20I62D1620D20

7G 96DHG 13001500170010002100 SOM: 630630M3012301430163018302030 lneby 730D30H3013301530173019302130 Guns 64564510451245 nämna 750950H5013.501550175019502150 Kil H45164516452045

nya 91D111011101510171019102110 700000HM13W1500170019W21W Kumar 91WH0013a:15W17WIHM2190 1011:1111 7209.20H20|320152017201920H20

mn 1 1 .

7 OsIo-Göteboxg-Kubenhavn

040 1040 1440 1040 namram 025A251025122514251:2515255625

640 1240 1640 2040 KÅJMD 635B351D35123514351635163520.35

930 1330 1730 2130 hblno E506501050125014501650

Vlnerswlv 940 1340 1740 2140 16562050

Mamma HM 15W 1900 Win: 655B551055 7Uddavnfll 950 1350 1750 2150 2551456165516552055 Vlnøvsboq 7.21792011201320 Ltød 7% 905116513051505170619052105 und 15217172019202120 Linmhon: 72092DH2013201520172019202120

730910H3013301530173019302130 Hefsinøofq 73093DH3013301530173019302130 Damn 74D940114134015401740W402140 Ångehoün 1345 las 51D10101210N101610161020102210 Mamma 7459451145 1545174519452|45 1011049 61D1010121D1410|61D161020102210

625|025122514251625167520252275 Vlmlmo 5051905121151411516051005

åta Id 6106l0 10101210l4Ill 1610I61D2010

635635103512351435|63516352035 Filmmat; 625B25102512251425162516252025 nsblcki 650650105012501450165016502050 vunna 1440 herq 72D920H2013201520|72D|92O2120 mamman B40B40|04D1240 164016402040 02401010 7359351135D351535173519352135 Gaamvq 71D91D111011101516171019102110 711600 750950H5013501550175019502150 725925H2513251525l72519252125

Vlnunn . 955H5513561555175519552165 Gamma 535735935H35H35153617351935 unna 55D750B50USD1350155017501950 F. Bonn 550750950H50H5015501150 phøin 615615|0IS12151415161516152615 Yrdlllun |950 Hnødv 6306301030|230|43D163016302030 Omønd 620620M2012201420162016262020 30110710 64064D104012401440|64U16402040 650B30|D301210N30163016302030 d 65565510551255 Vinn: 54054010471201441164010.42200

1455165516552055 Udinvalh 51D 1010 1410 1610 mo 705D05H0513051505170519052105 Mumma FM 13W 17W

1110 710 B20 1020 14.20 19.20

9|0 IIIGIJ10151111710|9ID2110 amma 63D 1030 1430 1630 ma; 725925I 151325I525172519252125 E11 72D 1120 1520 1920 nnuvn 735935H35H3515351735|B352135 Oslo 920 1320 1720 2120

.

10min 0250251025 14251225 1025 20251025 mom 44004004010401240144010401040 ;sis 0001100130015001700100021002300 Air-ml 50070000011001300 un; 17201120132015201720102021202320 510121111041173503511.35 1500170010.00

SlockhalmBorasHaIn1s1ad-F.1alnui 24

1245 1545 1300 1700 1310 1710 1325 1725 25 Stockholm-Nonkopir|g-J0r1k0|n11|-Gotelzorg 25

170019m2100

osknrsnamn

26 SIocklmlnrKolxznluavn 26

154015402040 1610

W651 50570590511051:05150517051005Tnloborg 535735n: 113513:515351735 lüRih 52572592511251325152517251925Malma uooaou10111200140010001600211m Iwñávad 54074004011401340154017401040 0159M11 60060010001200mon15m15007000Ibinb 610B10101012101410161016102010 antagna; 630030103012301430153016302030Lund 620620102012201420162016202020 rkbpmg 4655B55105512551455165516552055E5161/ 630630103012301430163010302030

VIVO 6501050125014501650165020502250H66 840640104012401440164016402040

rMalma 93011.10133015.110173019302130 Him-Min 700000110013.0015m1700i 21.00 annu 700B001100130015001700100021W Qzkhølm 5257259251126132515251725

745945114513451545174510452145 600anvmao12001400:saa16W2000

61561510151215141518151815201522151115510110! 71190011001:001500110010m2100 :hed 630B30103012301430163016302030 Knstlanüau 715915111513151515171510152115

745 1145 1545 6308301030123014301630163020347 055655105512551455165516552055 700900110013m1500170019002100 |ErmuboO 730030A30133015301730103021Kiwi 7115E05110513051505170519052105 Stockholm 1035123514351635163520352235

hnsmrmata 725 92511252513 152517251B752125 Vlad 6101D102101410151016102010221D Iinzv 00050D1000120014001600181120007200 600120111 61081010101210141016101610 mn 615615101512151415161518152015 Vup 650å 11754712501450165016502050_____ mmm 1130nu 1030123010:01630mao2030 1309:0 1130133015301730man2130

Vind_H__ 71091D1111713101510171019102110 ___ Nytta 745045114513451545174519452145 Gouboly 950115013501550175019502150 Kuna: 600uno10001700140016mman20002200 vina 550750950H501350155017501950 Blnmáelmih 635635103512351435163516352035

Ånâügm 525 725925 25 2511 13 15251725 Hbgsbv 655 A55 5510 12551455165516552055 unabom 63063D103012301430103018302030 i 71W900v1oo13001500170010002100 Ivlsiuona 70590511051305150517OS19062105 Dsknrshumn7309301130133015.70173019.112130

VISUY 1215 1615 Iriskuxvi 71D91D111013101510171019102110 .Mandarin DM110013001500170019W21W wneby 730930113013:015:0173019:02130 m 1a5s 125514551555105520552256 lbharm eoo500100012000400161.10160020002200 VBU: 745 1145 1545i Aä Mesbom 625625102512252514 162518252025 Osknuhlmll 617611103012JO1417GM165W2037 W110i 6317530103012301430163016302030 Bum 71001D111013101510171019102110 1503115110045B45104512451445164518452045 diskad 730 D30113013301530173010302130 lulehoiv 7G 9001100130015m170019002100 Vununøby 545745945114513451545174519452145

NCISMODOIVE007030120014001500180020002200 Kisa 6156151015121514151B1516152015 _ Sbckhodm1035123514.161535163520352235 urüoøm 10090011001:1001500170019002100 ltslehoün 71W900110013001500170019002100 Wind 6. B371030123014. 163171630 501 720920112013201520172019202120 Vlxp 520710D1011101310151017101910 Hav 730B30113013301530173019302130 Lnüuung 70500511051305150517051906IM nd 740940114013401540174019402140 Norrkbám 730D30113013301530173010302130 lins 750950115013501550175019502150 71161393106111100012m14001801160020002200

Vuzñärld 5201020122014201620uno20202220 lina 6001000120014001600150020002200 Süáñlb 6351035123514351835163520352235 ulebuvg B2510.25122514251625162520252225 panna-on 6551055125514551655165520.55H55

S StrömstadGolel gVa KarlskronaJO

1940man20m

G50B50105012501450155015502050

173019:02130

Kalmar-Vaxjfu-Helsingborg-hüaln1o 10152115

1045 1445 14452245

1145 1545 1430

1345 1745

1, u

11115 16151415217152215

Knrisk/om

11301330 173010302130

1250 M502050 1405 20052205 1330 193021:10 1415

W475i 410415101512151415101514152015 m7m4 450450105012501450155 man; 720020112111:1201520172010202120 Hrlnnqbolg 54574s04511451:4515451745 Lkibpirq 74504511451:451545174510452145 7401115010 4:0 4:0 10:012:014:014:014:0

uu-young 1015121414151415141520152215 mama 44011401040140144010401114040 mmm 11101:101510171010102110 |v441m411

i HI 75 IE 115135T WEIIIB

Vlx;ø 71a910111013101510171019117 7511-10: . 54074004011401:401540174010.40. LmkdpInq 00050010001200140010001000 vana 5000001110012001400100010002000 Jøøkgrg 70a00011001300150017001000 Juno B20520102012201420112010102020

m0 0000001000120014001300151302000 sno.: 5:0 030103012:01430103010302030 iranasswm 113053010:012301430153015302030 nu 5450.4;104512451445154515.452045 nn 700000110013001500170010002100 Ka00d-w1 51 .as10 120514 1051o: g amma 7:0 03011:013.3015:0173010:02130 mm 50 0.501050125014 15a10

92511251:1251525172511252125 um 70000011001:0015001701310002100 11151311 130 133015301730193021:0 E5101: 71a01011101:101510 2110 hoimv 74004a114013.401540174010402140 7415101110101:7:0030113013301530 2130 maa 745945114513451545174510452145 Nokia1010 §4574504511451:1451545 2145 .pmm 300 120014001300150020002200 00000010m1200140011300 2200 Unøoru 515 1215141511115151520152215 man 13105101010121014101510 0110111111110530 1230143015:010302030 Lahulmv 52002010.201220142010.20 101 1150 Nunnan 3:135301030123014301030

i 5354.351035105 12351435

minska 0300:0 12301430103015:02030

raw 10000011.0013.001500110010002100

Slim-ansvar73a0.30113013:01530113010302130

Vlnwm 4001000120014001500140020002200.

Jøøuainq20a110013.001500170015002100 _

Lnkapnw10001200140010001:0020002200

114m 050105012501450155010502050

knbnu 1000120014.001500 20001000 2200

3 N5510Vetlanda laAs: z

M46 aan123010:a2030 0301oW14301531:1 I 01mm 900130011002100 sauna 700110015001000 . na- 9:01330173021:11 mnp 730113015:01030

3 Stockholm-Karlskrona

Restid

0.00 1.00 2.00 3.00 4.00 5.00 6.00

Dagenstrañk.byteiAIvesta.EmmabodaellerHässleholm

Nytttrafiknät, bytei Alvesta 7.25 9.25 1 .251

Nytttrañknät,direkttågvia Linköping-Kalmar

VA

Helsingborg-Borås

Restid

Dagensrank, bytei Göteborg.Varberg,AlvestaellerHässleholm

1.00 2.00 3.00 4.00 5.00 6.35 7,45 9.08 12.08 13.33 14.50 16.50 17.40

Nytttrañknät,direkttågvia Varberg 7.00 9.00 11.00 13.00 15.00 17.00 19.00

Kalmar-Halmstad

Dagenstrañk.bytei Värnamo,Alvesta,EmmabodaellerHässleholm

Restid

0.00 1.00 2.00 3.00 4.00 5.00

2 s U1 C -lI Nytttrañknät. bytei EmmabodaochVärnamo E

Statens offentliga 1997 utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanstegforsteg.U. 32.Följdlagstiñningtill miljöbalken.M. lnkomstskattelag,delI-lll. Fi. 33.Attläraövergränser.Enstudie OECD:s av Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi.

Förbättradmiljöinfonnation.M. wä Övervakningavmiljön.M. . Aktivt lönebidrag. effektivareEtt stödför 35.Nykursi trañkpolitiken bilagor.K.+

arbetshandikappade.A. 36 Bekämpandepenningtvätt.av Fi. . Länsstyrelsernasroll i traflk-ochfordonsfrágor.K. I Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . x Byråkratinibackspegeln.Femtioåravförändring 38 Myndighetellermarknad. . . sexforvaltningsomráden.Fi. stal förvaltningensolikaverksamhetsformer.Fi.

Röster barnsochungdomarsom psykiskahälsa.S. 39.IntegritetOffentlighetlnfonnationsteknik.Ju.

Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40.Ungaocharbete.ln. . hetsanpassningstatsförvaltningensav 4l. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretforvalutapolitiken.Fi. Grundlag - Skatter,miljöochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . l2 lT-probleminför2000-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. . slutsatserfrånenhearinganordnadav 42.Statenochtrossamfunden

lT-kommissionenden18december. Begravningsverksamheten.Ku.

lT-kommissionensrapportl/97.K. 43.Statenochtrossamfunden

I3. RegionpolitikforhelaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen

l4. IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkligaarkiven.Ku.

l5.Detsvårasamspelet.Resultatstyrningensframväxt 44.Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

l6. Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 4 Statenochtrossamfunden . l7. Skatter.tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku.

+Bilagor,Fi, 46.Statenochtrossamfunden

Granskning granskning.av Statligmedverkanvidavgiñsbetalning.Ku. . Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47.Statenochtrossamfunden

I9. Bättreinfonnationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkligaegendomen.Ku,

hO Konkurrenslagen1993-1996.N. 4 Arbetsgivarpolitiki staten. . . 2l. Växai lärande.Förslagtill läroplanförbarnoch Förkompetensochresultat.Fi.

unga6-l6 år.U. 49 Grundlagsskyddförnyamedier.Ju. . Aktiebolagetskapital.Ju. Alternativautvecklingsvägarför EU:s . . Digitaldemokr@ti.Ettseminarium Teknik,om gemensammajordbrukspolitik.Jo. . demokratiochdelaktighetden8 november1996 5 Bristeri omsorg.

anordnat Folkomröstningsutredningen,av IT- enfrågaombemötandeäldre. - av kommissionenochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.K. enfråga bemötandeäldre. - om av 24.Välfärdi verklighetenPengarräckerinte.- 53AvskaffareklamskattenlFi. . 25.Svenskmat EU-fat.Jo. Ministemochmakten. v . 26.EUzsjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hurfungerarministerstyrei praktikenFi.

försörjningen.Jo. 55.Statenochtrossamfunden.Sammanfattningama av 27.KontrollReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfråndestatligautredningama.Ku.

28. demokratinsl tjänst.Statstjänstemanncusroll och 56.Folket rådgivareochbeslutsfattare. som vårtoffentligaetos.Fi. +Bilagal och Ju.

29.Barnpomografifrågan. 57.l medborgarnastjänst.

lnnehavskriminalisering Ju.m.m. Ensamladförvaltningspolitikförstaten.Fi.

30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Personaluthyrning.A. . svenskstatsförvaltning.Fi. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.Ku. 3 Kristallkulan . 4trettonrösteromframtiden. Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku. . . lT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

6 Att växablandbetongochkojor. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. . Ettdelbetänkande bamsochungdomarsom 90 Ändradorganisationfordetstatligaplan-,bygg-

. uppväxtvillkoristorstädernasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.ln.

Storstadskommittén. 9 Jaktensvillkor enutredning vissaom jaktfrágor.

. v 62.Rosoravbetong. Jo.

Enantologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieforetagi Sverige Ägandeoch

betongochkojorfrånStorstadskommittén. strukturforändringaripress,radioochTV. Ku.

63.Sverigeinforepokskiftet. 93.Hantering fel iav utjämningssystemetför

lT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.ln.

Samhall. arbetsmarknadspolitiskEn åtgärd 94.Konkurrensneutralttransportbidrag.N. . +Bilagedel.A 95.Forumfor världskultur

Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv.Ku. . - Statsskuldspolitiken.Fi. 99 Lokalförsörjningochfastiglietsägande. . Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.

. Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. . Besparingaristortochsmått.U. 97.Skydd skogsmark.av Behovochkosmader.M. . Totalförsvaretochfrivilligorganisationema 98.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. .

uppdrag.stödochersättning.Fö. Bilagor.M. - Politikforunga. 99.Ennyvattenadministration.Vattenärlivet.M. . + st2 bilagor.ln. l00.NyasamverkansfonnerinomdenSjöhistoriska

Enlagomsocialförsäkringar.S. museiverksamheten.Ku. . Införensvenskpolicyomsäkerelektronisk l0 Behandlingavpersonuppgiñerom , . kommunikation.Referatfrånettseminarium totalforsvarspliktiga.Fö.

anordnatavlT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. SvenskstrategiförEUzs

handelsdepartementetochSElSdenl l december jordbruki framtiden.lo.

1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku.

EUzsjordbrukspolitik,miljönochregional 104.Polisi fredenstjänst.UD. . utveckling,Jo. 105Agenda2I i Sverige.

. Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför FemårefterRio resultatochframtid.M. . fysiskapersoner.Fi. 106.Enfondforungakonstnärer.Ku.

Invandrarei vårdochomsorg 107.Dennyagymnasieskolan .

enfrågaombemötande äldre.av problemochmoiligheter.U. - - Uppföljning inkomstskattelagen.av Fi. 108.Attlämnaskolanmedrakrygg Omrättentill . - Medelsforvaltningikommunerochlandsting.ln. skriftspråketochomförskolansochskolans . Försäkringsmäklare.lagöversynEn av möjligheterattförebyggaochmötaIäs-och . Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter,U.

Refonneradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretfortransportavfarligt . Allmännyttigabostadsforetag. gods.Fö. . +Bilaga.ln. ll0. SäkrareobligationerFi.

Likamöjligheter.ln. lll. Branschsaneringochandrametodermot . - Ommaktochkön i spårenavoffentliga ekobrott.Ju. . organisationersomvandling.A. ll2. Ensamordnadmilitärskolorganisation.

Enhållbarkemikaliepolitik.M, ll3. Mothalvamakten- elvahistoriskaessäerom . Förmånefterinkomst-Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A. . begreppforbostadsstödenochnya ll4. styrsystemochjämställdhet.Institutioneri

kvalifikationsreglerfor rätttill förändringochkönsmaktensframtid.A.

sjukpenninggrundandeinkomst. ll5. Ljusnandeframtidellerettlångtfarväl

86.Punktskattekontrollalkohol,tobakochav Densvenskavälfardsstatenijämforande

mineralolja,m.m.Fi. belysning.A,

87.Kvinnor,mänochinkomster. ll6. Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention

Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.S.

Upphandlingforutveckling.N. Barnetsbästa- enantologi.S. . .

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

ll7. Nobelcenteri Stockholmettinformations-och

--

aktivitetscentrumkringnaturvetenskap.kulturoch

samhälle.Ku. H8.Deladestäder. H9.Entydligareroll for hälso-ochsjukvårdeni

folkhälsoarbetet.S. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning,

utveckling.EnKartläggning.U. l2l SkolfrågorOmskolaiennytid. U,

. - 122Rättigheteri luftfartyg,K.

. l23.Etteffektivarenäringsförbud.N. 124.IT-kommissionenshearing denom nyamedie-och

programvaruindustrin.Andrakammarsalen,

Riksdagen,1997-06-16.K. 125Ettsvensktinvesterarskydd.Fi.

Bilen,miljönochsäkerheten.Fi.

. 127.Straffansvarförjuridiskapersoner.DelA+B.Ju. 128.Verkställighetochkontrolli utlänningsärendeit.

UD. 129.Kollektivtrafikitid Bilaga.K.+

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Entydligareroll förhålso-ochsjukvårdeni

folkhälsoarbetet.l 19 Fastighetsdataregister.3

Aktiebolagetskapital.22 Kommunikationsdepartementet

Barnpomograñfrågan.

Länsstyrelsernasroll i trafik-ochfordonsfrågor.6 lnnehavskriminalisering 29m.m.

lT-probleminfor2000-skiftet.Referatochslutsatserfrån IntegritetOffentlighetlnfonnationsteknik.39

enhearinganordnadavlT-kominissionenden Grundlagsskyddfornyamedier.49

18december.lT-kommissionensrapportl/97.12 Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

Digitaldemokr@ti. seminariumEtt omTeknik. +Bilaga och 561

demokratiochdelaktighetden8november1996 Polisensregister.65

l 1 anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- Branschsanering-ochandrametodermotekobrott. l

kommissionenochKommunikationsforsknings- Straffansvarförjuridiskapersoner.DelA+B.127

beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.23

Utrikesdepartementet Kristallkulantrettonrösteromframtiden.

--

lT-kommissionensrapport3/97.3 I Återkallelse uppehållstillstånd.av 67

Nykursi trafikpolitiken+bilagor.35 Polisifredenstjänst.104

Sverigeinförepokskiftet. Verkställighetochkontrolli utlänningsärenden.128

lT-kommissionensrapport5/97.63

Försvarsdepartementet Införensvenskpolicyomsäkerelektronisk

kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav Totalförsvaretochfrivilligorganisationema

lT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet uppdrag,stödochersättning.70 - ochSElSdenl 1december1996. Behandling personuppgifterav om

lT-kommissionensrapport6/97.73 totaltörsvarspliktiga.101

Rättigheteri luftfarlyg.122 Myndighetsansvaretförtransportavfarligtgods.109

lT-kommissionenshearingomdennyamedieoch Ensamordnadmilitärsko1organisation.112

programvaruindustrin.Andrakammarsalen,

Socialdepartementet Riksdagen,1997-06-16.124

Kollektivtrafiki tid + Bilaga.129 Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8

Välfärdi verklighetenPengarräckerinte.24

- Bristeriomsorg Finansdepartementet

enfrågaombemötande äldre.av 51 - lnkomstskanelag,del1-111.2 Omsorgmedkunskapochinlevelse förändring

Byråkratini backspegeln.Femtioårav sex

enfrågaombemötande äldre.av 52 - forvaltningsområden.7 Att växablandbetongochkojor. Förändringochverksam-

Flexibelförvaltning. Ettdelbetänkande barnsochungdomarsom

hetsanpassningavstatsförvaltningensstruktur.9 uppväxtvillkori storstädernasutsattaområdenfrån

Ansvaretforvalutapolitiken.10 Storstadskommittén.61

Skatter,miljöochsysselsättning.1 1 Rosoravbetong. Resultatstymingensframväxt

Detsvårasamspelet. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland

ochproblematik.15 betongochkojorfrånStorstadskommittén.62

Skatter,tjänsterochsysselsättning. Enlagomsocialförsäkringar.72

+Bilagor.17 Invandrarei vårdochomsorg

Granskningavgranskning.

enfrågaombemötande äldre.76av - Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 Fönnånefterinkomst Samordnatinkomstbegrepp

- KontrollReavinstVärdepapper.27 för bostadsstödenochnyakvaliñkationsreglerför

l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85

vårtoffentligaetos.28 Barnetsbästaifrämstarummet.FN:skonvention

Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.l 16

svenskstatsförvaltning.30 Barnetsbästa enantologi.1 l6

- Attläraövergränser.Enstudie OECD:sav förvaltnings- Deladestäder.1 18

politiskasamarbete.33

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Bekämpandeavpenningtvätt.36 Mat Miljö.Svenskstrategiför EU:s Myndighetellermarknad. jordbruki framtiden.102 Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer.38 Arbetsgivarpolitik Arbetsmarknadsdepartementet

i staten. Förkompetensochresultat.48 Aktivtlönebidrag.Etteffektivarestödför Avskaffareklamskatten53 arbetshandikappade.5 Ministernochmakten. Personaluthyrning.58 Hurfungerarministerstyrei praktiken54 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd l medborgarnastjänst. + Bilagedel.64 Ensamladforvaltningspolitikförstaten.57 Ommaktochkön i spårenavoffentliga Statsskuldspolitiken.66 organisationersomvandling.83 Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerfor Kvinnor,mänochinkomster. fysiskapersoner.75 Jämställdhetochoberoende.87 Uppföljning inkomstskattelagen.av 77 Mothalvamakten elvahistoriskaessäerom

- Försakringsmäklare.EnIagöversynav kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.l 13 Försäkringsmäklarutredningen.79 Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Refonneradstabsorganisation.80 förändringochkönsmaktensframtid.l 14 Punktskattekontrollalkohol,tobakochav Ljusnandeframtidellerettlångtfarväl mineralolja,m.m.86 Densvenskavälfärdsstatenijämlörande Lokalförsörjningochfastighetsägande. belysning.115 Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Säkrareobligationerl 10 Kulturdepartementet Ettsvensktinvesterarskydd.125 lT i kulturenstjänst.14 Bilen,miljönochsäkerheten.126 Statenochtrossamfunden

Rättsligreglering Utbildningsdepartementet

- Grundlag Dennyagymnasieskolanstegforsteg.l Lagomtrossamfund

- - Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch LagomSvenskakyrkan.41

unga6-16år.2I Statenochtrossamfunden Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Begravningsverksamheten.42 Besparingaristortochsmått.69 Statenochtrossamfunden Dennyagymnasieskolan Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch

problemochmöjligheter.107 dekyrkligaarkiven.43 - Attlämnaskolanmedrak Omrättentill Statenochtrossamfunden

ryggskriñspråketochomförskolansochskolans Svenskakyrkanspersonal.44 möjligheterattförebyggaochmötaläs-och Statenochtrossamfunden skrivsvårigheter.108 Stöd,skatterochfinansiering.45 Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Statenochtrossamfunden utveckling.EnKartläggning,120 Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.46 Skolfrågor-Omskolaiennytid.121 Statenochtrossamfunden

Denkyrkligaegendomen.47 Jordbruksdepartementet ochtrossamfunden.Sammanfattningama

Staten av Svenskmat- EU-fat.25 förslagenfråndestatligautredningarna.55 EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.59 försörjningen.26 Betal-TVinomSverigesTelevision.60 Alternativautvecklingsvägar EU:sför Grannlands-TVi kabelnät.68 gemensammajordbrukspolitik.50 Medieföretagi SverigeÄgandeoch

- EUzsjordbrukspolitik,miljönochregional strukturforändringaripress,radioochTV. 92 utveckling.74 Forumförvärldskultur Jaktensvillkor enutredning vissajaktfrågor.91om enrapport ettom rikarekulturliv.95

- -

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

NyasamverkansfonnerinomdenSjöhistoriska museiverksamheten.100 Rapportmedförslagomsändningsorter.103 Enfondförungakonstnärer.106 Nobelcenteri Stockholmettinformations-och

v aktivitetscentrumkringnaturvetenskap,kulturoch samhälle.117

Närings- och handelsdepartementet RegionpolitikförhelaSverige.13 Attutvecklaindustriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20 Upphandlingfor utveckling.88 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 Konkurrensneutralttransponbidrag.94 Etteffektivarenäringsforbud.123

Inrikesdepartementet Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Ungaocharbete.40 Politikför unga, + st2 bilagor.71 Medelsforvaltningi kommunerochlandsting.78 Allmännyttigabostadsföretag. +Bilaga,81 Likamöjligheter.82 Ändradorganisation detför statligaplanabyggochbostadsväsendet,90 Hantering fel i utjämningssystemetav för kommunerochlandsting.93

Miljödepartementet Förbättradmiljöinformation.4 Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 Övervakning miljön.34av Enhållbarkemikaliepolitik.84 Skydd skogsmark.av Behovochkostnader.97 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Bilagor.98 Ennyvattenadministration.Vattenärlivet.99 Agenda i Sverige.21 FemåreñerRio resultatochframtid.105

-