En ny plan-, bygg- och bostadsforskning slutbetänkande

Till statsrådet och chefen för

Inrikesdepartementet

Genom beslut den 19 december 1996 bemyndigade regeringen chefen för Inrikesdepartementet att tillkalla särskild utredare för att göra en en översyn av den statliga organisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet. Med stöd av bemyndigandet förordnandes generaldirektör Ulf Göransson dag till utredare. samma Till sekreterare i utredningen förordnandes från den 1 januari 1997 revisionsdirektören Willi Barenthin. Willi Barenthin entledigades från och med den 20 maj. Till ny sekreterare i utredningen förordnandes från den 1 juli verkscontrollem Ian MacArthur. Enligt direktiven för utredningen dir. 1996:113 skall arbetet genomföras i etapper. I en första etapp skall utredningen redovisa förslag den om principiella uppgifts- och ansvarsfördelningen för plan-, bygg- och bostadsväsendet. Utredningens förslag i denna etapp redovisades i maj 1997 i betänkandet Ändrad organisation för det statliga plan-, byggoch bostadsväendet SOU 1997:90. I en andra etapp skall utredaren redovisa förslag organisation, om finansiering, m.m. av byggforskningen. Utredningens förslag i dessa avseenden redovisas i detta betänkande, Ny organisation för plan-,

bygg- och bostadsforskningen, också är utredningens

som slutbetänkande. Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm den 2 december 1997

Ulf Göransson

Ian MacArthur

.å l

T

6 Innehåll

3.5.2 Forskningspolitiken under 1997-99 ..48

SOU 1997: 182 Innehåll 7

5.6.3 Institutet för Bostadsforskning IBF, Uppsala

universitet ..92

8 Innehåll SOU 1997: 182

7.10.4 Ett vidareutvecklat BFR 128

SOU 1997: 182 Innehåll 9

9.4.2 Väsentligare samband med utredningens iakttagelser 156

9.4.3¶Byggforskningsrådet avvecklas 157

ll

l Sammanfattning

Utredningen har i direktiven givits två mycket tydliga utgångspunkter för sin översyn av byggforskningen; 0 dels att minska statens anslagsbehov för den byggforskning som

stöds genom Byggforskningsrådet 0 dels att slå vakt om samhällets intresse- och ansvarsområden vid

en

minskad anslagsnivå.

Utredningen första utgångspunkten är att minska statens anslagsbe- . hov för den byggforskning som stöds genom Byggforskningsrådet.

Här har utredningen kunnat se både statsfinansiella krav och effektivitetskrav.

i I ett statsfinansiellt perspektiv måste anslagenlminskas både genom en minskad administration och genom en koncentration av FoUinsatser till färre områden. Det senare måste mot bakgrund av direkti-

ven stå för betydande del den samlade besparingen.

- en av

ii Uppdragets effektivitetsperspektiv hör nära samman med resursfrågan. Det gäller att föreslå en mera ändamålsenlig central myndighetsstruktur för plan-, bygg- och bostadsväsendet.

Det finns många faktorer både förändringar i omvärlden och poli-

tiska beslut som innebär att kunskapsbasen för myndigheternas age-

rande ska stärkas. Det gäller bl.a. planering, hållbar utveckling, EU.

Frågan till utredningen är bl.a. vad som kan vinnas genom att föra samman viss FoU med myndighetsuppgiftema.

iii Utredningen har inte haft i uppdrag att utvärdera byggforskningen ur ett principiellt forskningspolitiskt synsätt. Dock har utredningen sökt finna lösningar som ligger i linje med den etablerade svenska forskningspolitiken och den svenska modellen med forskningsråd, universitet och högskolor som dominerande inslag.

iv En översiktlig granskning visar att forskning inom plan-, bygg-, och bostadsområdet får stöd av ett stort antal statliga aktörer 30-tal.

12 Sammanfattning

Vidare har de nya aktörer som tillkommit forskningsstiftelsema

- snabbt ökat sina FoU-satsningar inom bygg- och planforskningen.

Enligt utredningens bedömning kan flera andra aktörer, bl.a. forskningsråden, tänkas ta ett ökat i framtiden för vissa delar av

ansvar byggforskning, staten inte längre pekar ut den som en särskild sek-

om tor med egna finansieringsvägar.

Tillgängliga medel för FoU har vidare ökat under senare år genom Sveriges medlemskap i EU.

Utredningens andra utgångspunkt är att slå vakt om samhällets intresse- och ansvarsområden vid en minskad anslagsnivå.

Utredningen har analyserat inriktningen BFRs FoU-stöd med ut-

av gångspunkt i direktivens precisering statliga intressen och en mera

av principiell analys statens och andra aktörers roller och intressen i

av forskningen.

Utredningen pekar tre särskilda roller för staten i byggforskningen. Dessa är:

att ta fram kunskap för eget agerande 0

att medverka till samhällsförändimgar 0 0 att initiera branschutveckling.

Den kunskap staten tar fram för eget agerande förs sedan na-

som turligt vidare till andra aktörer, när statliga organ utövar sina roller i samhället.

i Utredningens slutsats både plan- och bostadsforskningen i allt

är att väsentligt ingår i det statliga intresseområdet. Vad gäller den rena byggforskningen bedömer utredningen att det statliga intressområdet

för cirka tredjedel av FoU-stödet inom byggområdet. svarar en

ii Utredningens slutsats är att den byggforskning som tillhör branschens intresseområde också bör finansieras branschen. Detta inne-

av bär att systemet med s.k. samfinansiering mellan staten och andra aktö-

både principiellt och praktiskt haft för- och nackdelar för rer, som byggforskningen, måste ersättas med någon annan form av incitament till FoU-insatser.

iii Utredningen utveckling beställarorgan för FoU i

ser en av egna branschen angelägen. Staten bör i ett övergångsskede stödja denna

som

att engångsvis tillföra medel. Processen kan stärka de process genom nätverk behövs för att få tillgång till stöd inom t.ex. EUs forsk-

som nings- och utvecklingsprogram.

SOU 1997: 182 Sammanfattning 13

Utredningen har med utgångspunkt från fem framtidsmodeller,

som presenterats av Byggforskningsrådet, analyserat och diskuterat möjliga alternativa lösningar. Utgångspunkten har varit att antingen bibehålla BFR eller tillskapa något annat motsvarande En förutsätt-

organ. ning är dock att besparingskravet kan klaras.

Byggforskningsrådet har pekat nedan alternativa modeller. Modellerna redovisas i den ordning BFR angett:

Byggsektorns aktörer tar eget gemensamt för kompetensupp-

ansvar byggnaden

De statliga forskningsrådsorganisationen struktureras om

Byggforskningsrådet samordnar all statlig byggrelaterad FoU Ett vidareutvecklat Byggforskningsråd Byggforskningsrådet ett specialiserat EU-FoU-råd.

som

I samtal med utredningen har BFR tillagt att det fjärde alternativet

kan kombineras med alternativen 3 och samordning all statlig

av byggrelaterad FoU och funktionen som ett EU-FoU-råd. BFR har vidare pekat ut den fjärde modellen, ett vidareutvecklar BFR, rådets

som huvudaltemativ.

i Den första modellen är att "vända på steken" och ha ett privat

organ med statligt stöd. Utredningen ser denna modell lämplig i första

som hand för forskning utanför statens intresseområde. BFR har i sin bedömning till utredningen angett att en sådan modell kan ta fem år eller längre tid att skapa.

Utredningen konstaterar att statens resurser inte räcker till för ett betydande löpande engagemang i en sådan stiftelse för branschens

forskning.

Utredningen menar vidare att denna första modell inte lämpar sig för forskningen inom statens intresseområde.

ii Den andra modellen ryms inte inom utredningens mandat. Modellen kan leda till förändringar tidigast efter det att den pågående forskningspolitiska utredningen avlämnats. De krav utredningsdirekti-

som ven ställer ska förverkligas tidigare än så. Att utredningens uppdrag angående byggforskningen inte upphävts med hänsyn till den forskningspolitiska utredningen har denna utredning tolkat att för-

som ev. ändring inom byggforskningen inte ska invänta bredare forskningspolitiska avgöranden.

ii De tredje och femte modellerna fångar två väsentliga frågor; dels hur FoU-insatser kan samordnas, dels hur närmandet till EUprogrammen kan ske. Dessa båda uppgifter klaras i alternativet inom

14 Sammanfattning

för utveckling BFRs nuvarande roller, som nätverksbyggaramen en av katalysator, mötesplats och spelförare. re, Utredningen bedömer att FoU-Samordningen bör ske med stor respekt för pluralismen i FoU-systemet. Samordningen bör också dra nytta de myndighetsroller etablerats för statens eget agerande. av som Utredningen därför två samordningslinjer: avser kunskapsser en som behoven för myndighetsarbetet och som handlar om utvecklingen av en relevansen och strategiska satsningar i anslutning till den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Till väsentliga delar har dessa olika samordningsbehov olika karaktär. Det gäller inte minst i frågor legitimitet, om integritet och styrning.

4. I utredningens uppdrag ingår att överväga de centrala plan, byggom och bostadsmyndighetema ska ha visst ansvar för FoU. Utredningen finner övervägande skäl talar för att myndigheten inom forskning både samhällsplanering och byggfrågor ska ha detta om om ansvar.

i Den centrala planmyndigheten har en viktig kunskaputvecklande

och kunskapsförsörjande roll i plansystemet. Mot bakgrund av pågående utveckling det närmast kontraproduktivt att ha ett separat sekvore torsforskningsorgan inom planeringsområdet vid sidan den centrala av planmyndigheten. Konstruktionen blir särskilt olämplig under kommande år, när de aktuella utvecklingstendenserna kommer att förstärkas.

ii Inom byggområdet är reglerna väsentliga för hälsa, säkerhet och en rad andra betydande allmänna intressen. Utredningen finner det inte effektivt eller logiskt att den byggregelansvariga myndigheten saknar för själv beställa nödvändig kunskap underlag för egna resurser att som regelarbetet, standardiseringen, m.m.

iii Utredningen också argument för att bostadsmyndighetema ska ser ha FoU-resurser. Dessa bör kopplas till beställaransvaret egna resurser för bygg- och bostadsstatistiken.

iv Utredningen finner sålunda att samordningen av myndighetsanknuten FoU, dvs kunskap för statens eget agerande, bör ske efter de linjer lagarna och myndigheternas uppdrag stakar ut. Mot denna som bakgrund har utredningen funnit att den statliga sektorns eget behov av FoU bäst tillgodoses att lägga ansvaret för forskningsmedlen genom Boverket den myndighet har för plan-, bygg- och som är som ansvar bostadsfrågoma.

SOU 1997: 182 Sammanfattning 15

Samordningen av den långsiktiga forskningen bör ske i ett forum

som ska kunna hantera mångfald/inomvetenskaplig kvalitet/underlag för samhällsutveckling. Utredningen anser att lika mycket resurser som ställs till myndigheternas förfogande bör avsättas för särskilt stöd till miljöer av hög kvalitet inom högskolan. Ett syfte bör att etablera

vara planering och Stadsutveckling som disciplin inom högskolan.

i Ansvaret för en sådan mer långsiktig kunskapsuppbyggnad kan läggas antingen nuvarande Byggforskningsråd eller något grund-

av forskningsorganen, t ex Forskningsrådsnämnden.

ii Utredningen har, mot bakgrund bl.a. storleken de anslag

av som ska fördelas 30 miljoner kronor funnit att övervägande skäl talar

- ca för att det inte är vare sig forskningspolitiskt eller ekonomiskt effektivt att ha ett särskild sektorforskningsorgan för att fördela dessa medel. Fördelningen kan klaras mer kostnadseffektivt och med motsvarande kompetens om den läggs på Forskningsrådsnämnden.

Utredningen finner sålunda att en resurs i denna storleksordning inte motiverar ett självständigt FoU-organ för plan-, bygg och bostads-

forskning.

För utredningen är det dock inte en huvudfråga huruvida Forskningsrådsnämnden eller ett bantat Byggforskningsråd skall det

vara organ som fördelar medel till den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden.

För utredningen är det väsentliga att de relativt små forskningsmedel som står till förfogande kan användas på ett sådant sätt att de tillsammans med andra forskningsmedel kan skapa synergieffekter.

Även väljer organisationsformen med bantat

om man ett Byggforskningsråd är det enligt utredningens mening viktigt att det inforrnations- och kunskapsöverförande organ föreslås blir ett självstän-

som digt organ med ansvar för kunskapsöverföring all forskning inom

av plan-, bygg- och bostadssektom.

Utredningens beräkningsaltemativ ska jämföras med de cirka 185 mkr som Byggforskningsrådet disponerar för byggforskning, exkl. energi-

forskningen, under 1997.

i Utredningen har bedömt att knappt 50 mkr medlen används till

av information, internationella åtaganden, planering, administration

m.m.

Den faktiska resursen för plan-, bygg- och bostadsforskning uppgår till cirka 137 mkr. Av dessa medel går 14 mkr till KTH Byggd Miljö i Gävle. Utredningen bedömer att knappt 55 mkr därutöver går till byggforskning inom branschens intresseornråde. Återstående knappt 70 mkr

16 Sammanfattning

enligt utredningens bedömning, FoU inom statens intresseområavser, de.

Med utgångspunkt i analys byggforskningen bedömer utred-

en av ningen de medel f.n. används för forskning inom branschens att som intresseområde, inkl motsvarande del BFRs forvaltningsanslag, av uppgår till 75 mkr för 1997. Utredningen föreslår att dessa medel dras

in. Återstående medel 110 mkr, inkl administration, motsvarar - m.m. för plan- och bostadsforskningen och för byggforskningen inresurser statens/samhällets intresseområde. om

ii Utredningen att effektiviseringar är möjliga att göra genom anser genomtänkt för statens inhämtning kunskap för 0 ett mer ansvar av

eget agerande

starkare satsning högskolans långsiktiga kunskapsuppbyggnad en avsättning särskilda medel för samhällsförändring och branav schutveckling effektivare spridning av forskningskunskapen. 0 en

Utredningens förutsätter också kraftfull och framåtblickande att en funktion etableras för Överblick, utvärdering och analys samordav ningsbehov.

Utredningen har i sin analys utgått från två alternativa resursnivåer

iii

80 mkr för plan-, bygg- och bostadsforskningen. 95 mkr resp.

Resursfördelning fr.o.m. 1999 enligt utredningens alternativ Aktör Alternativ l Alternativ

Delegationen för långsiktig plan-, bygg- och bostad s- 31 28 forskning

Totalt

Utredningen har räknat med den totala grundresurs behövs

att som

FoU inom plan-, bygg och bostadsområdet, inkl. administration och för information, är i storleksordning 55-65 mkr. Resursbehovet för myndigheternas och delegationens kunskapsbehov är enligt utredningens uppfattning omkring 30 mkr vardera.

Vissa medel måste vidare avsättas till utvärderingsorganet och till

insatser för samhällsförändring och branschutveckling samt till KTH-

Gävle.

7. Slutligen har utredningen haft att pröva frågan hur staten kan

om medverka till att branschen utvecklar sitt eget FoU-arbete.

Det förslag utredningen lägger innebär engångs-

att staten genom en avsättning satsar 50-75 mkr till ett eller flera branschorgan. Som

motprestation skall ett lika stort belopp tillskjutas från branschen. Medlen föreslås avsättas med tredjedel under vardera tre budgetår.

en

För att förhandla fram lösning med branschen föreslås att PBB-

en utredningen får tilläggsdirektiv att under våren 1998 genomföra för-

en handling med branschen.

2

Uppdraget

1¶Direktiven

Utredningens generella uppdrag är att göra översyn den statliga

en av myndighetsorganisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet. Di-

rektiven återges i bilaga

Utredningen ska föreslå möjliga effektiviseringar och rationaliseringar för att minska utgifterna för den statliga administrationen. I

uppdraget ingår även att beräkna de omställningskostnader utredning-

som ens förslag kan medföra. Utredningens förslag skall bygga en analys av de statliga myndigheternas uppgifter och inom området och

ansvar vilka krav som ställs på den framtida organisationen. Vid översynen skall gällande lagstiftning området beaktas samt de förändringar som skett de senaste åren, exempelvis Sveriges medlemskap i

genom EU och de förändrade uppgifter som kan komma att följa den bo-

av stadspolitiska utredningens förslag.

Byggforskning brukar användas som ett samlande begrepp för FoUarbete med tyngdpunkten i frågor samhällsplanering, byggande,

om bostadsförsörjning och fastighetsförvaltning.

Utredningens uppdrag vad gäller byggforskningen är att 0 identifiera statens roll i byggforskningen och pröva den statligt

om finansierade byggforskningen bör samordnas med byggbranschens forskning eller med övriga myndighetsuppgifter området

0 överväga om den forskning och utveckling inom planeringsornrådet

som bedrivs med stöd av medel från Byggforskningsrådet bör sam-

ordnas med uppsikten över plan och bygglagen eller lämpligen

or-

ganiseras på annat sätt 0 föreslå åtgärder och finansieringsvägar för att klara byggforskning-

en genom ökat engagemang hos byggbranschens aktörer.

Direktiven konstaterar samtidigt att de begränsade statliga medel

som finns tillgängliga för byggforskning i första hand måste utnyttjas för sådan forskning är särskilt samhällsintresse. Byggforsk-

som av ningen anges vara väsentlig för att klara följande områden:

20 Uppdraget

ökade miljökrav krav god tillgänglighet och användbarhet krav kvalitet och kostnadseffektivitet i planering, byggande och förvaltning. Utredningen dessa exempel områden där staten har ett ser som särskilt intresse att bevaka att FoU-insatserna är tillräckliga. Uppdraget berör också forskningssamarbetet inom EU. Enligt direktiven måste avvägning göras mellan den forskning som skall been drivas inom för det europeiska samarbetet och den forskning ramen i första hand skall utföras nationell nivå. som Direktiven skiljer mellan byggforskningen och den forskning och utveckling inom planeringsområdet bedrivs med stöd medel som av från Byggforskningsrådet. Utredningen detta är sakligt riktigt anser och finner forskning och utveckling inom planeringsområde, inkl. att urban forskning, bör i utredningen behandlas separat från byggforskning. Utredningen vidare att forskning bostadsfrågor också anser om bör urskiljas ett särskilt område. som Utredningen väljer med utgångspunkt i denna analys av direktiven använda uttrycket "plan-, bygg- och bostadsforskning" i stället för att begreppet "byggforskning". Plan-, bygg- och bostadsfrågoma är till sin karaktär sektorsövergripande och forskningen berör flera vetenskapliga

discipliner. Utredningen hade kunnat välja utförliga formuleringar för alla mera led planforskning, bostadsforskning och byggforskning i benämtre - ningen det samlade forskningsområdet. Det på det sättet hade av som vunnits distinkthet för både högtidliga och skarpa sammanhang i en hade enligt utredningens bedömning förlorats i en otymplighet för vardagen. Jämför hur slitstarkt begreppet byggforskning har varit. Begreppsfrågan kan exemplifieras med ett om planeresonemang ringsområdet, där skillnaden mellan olika uttryckssätt kan vara mest laddad.

Hur forskning inom planeringsområdet, eller samhällsplanerings-

forskning, ska beskrivas, indelas och benämnas har länge varit under

debatt. Enligt Nationalencyklopedin är fysisk planering en verksamhet syftar till att förutbestämma samhällets som framtida handlande att avgöra hur mark och vatten skall genom användas i tid och Verksamheten leder i regel till olika tyrum. planer, främst översikts- och detaljplaner enligt plan- och per av bygglagen. Fysisk planering kan också syfta till handlingsprogram, som samordnar tekniska och politiska beslut avseende användningen av mark och vatten."

Uttrycket samhällsplanering används ibland liktydigt med fysom sisk planering, ibland som ett samlingsbegrepp för ekonomisk, social och fysisk planering. BFRs instruktion avgränsar rådets till "planläggningsg byggansvar nads- och anläggningsornrådet. BFR ska enligt regleringsbrevet särskilt stödja projekt bl.a. samordning samhällsplanering och planom av lagstiftningens tillämpning. Begreppet planering eller samhällsplane- ring förekommer inte i det övergripande målet för BFR. Uppdraget -

om FoU inriktad mot samordning samhällsplanering kan

av ses som analogt med den centrala planmyndighetens samordnande enligt ansvar instruktion och regleringsbrev för kunskapsförsörjningen enligt Planoch Bygglagen PBL och Naturresurslagen NRL. Sedan början 1970-talet görs åtskillnad i den svenska av en sam-

hällsplaneringsforskningen mellan forskning för planering och

"forskning om planering." Begreppsparet fångar perspektiven inifrån och "utifrån. Båda riktningar är beslutsorienterade.

Forskning för planering utgår från problemuppfattning

en som nor-

malt delas samhällsplaneringens aktörer. Synsättet är innehållsligt

av och problemtypen styr vilken kunskap erfordras. Humanistiska som perspektiv har begränsat utrymme. Forskning om planering handlar att utveckla förklarande om en forskning som analyserar problem utifrån och aktörernas roll tar upp till diskussion. Här har främst samhällsvetenskaperna lämnat bidrag. Kritik har dock riktats även mot denna uppdelning för den dels att saknar ett djupare historiskt perspektiv de samhälleliga sammanhangen för planeringens roll och uppgifter, dels lämnar över planeringens långsiktiga resultat i form av förändringar i verkligheten till den

disciplinära forskningen. En reflexiv inriktning förankrad i både plane-

ringsteorins forskning planering och den slutsatsdragande forskom ningen för planering har efterlysts.

Utredningens avsikt med begreppet planforskning är att omfatta alla

tre synsätt: för, om och reflexivt. Själva uttrycket har valts närmast för

att hålla framställningen något lättare.

Insikten om samhällsplaneringens betydelse för demokratin, både direkt och indirekt, har varit grundläggande för utvecklingen det av svenska plansystemet. Uttrycken har skiftat från 1940-talets kommunala planmonopol till nutidens krav planering för och med hela en samhället, dvs att jämställdhet och integration uppmärksammas. En medvetenhet detta har också präglat utredningens överväganden om arv

om planforskningen.

22 Uppdraget

Utredningen hade också här föra likartade resonemang om

kunnat

bostads- och byggforskningen. Aven inom dessa områden förutsätter

utredningen att de nämnda perspektiven ingår i forskningsfálten.

2.2 inriktning och

Utredningens huvudfrågor

Den grundläggande utgångspunkten för utredningens analys och förslag de olika aktörerna i samhällsbyggandet ska var för är att ansvara sig eller i olika grupperingar för att ta fram den kunskap de behöver för utöva sin roll. I detta ingår att utveckla ändamålsenliga samatt ansvar verkansfonner. Utredningen har också utgått ifrån att kärnan i högskolans uppdrag bedriva oberoende och kritiskt granskande forskning. Forskär att en betoning relevans, kvalitet och nytta har också note-

ningspolitikens av

utredningen, liksom sambandet till högskolans tredje uppgift att rats av samverka med det omgivande samhället. Utredningen gjorde redan i sitt första betänkande bedömningen att forskningen skulle vinna ett närmare samarbete med myndigheterna för närvarande Boverket och Bostadskreditnämnden, BKN. Den såg sin del inga principiella hinder mot att låta myndigheterna få en för aktiv roll beställare forskning inom sina respektive verksamsom av hetsområden. Utredningen såg det också fördel forskningssom en om och utvecklingsprojekt kan finna synergier i pågående omvärldsförändringar, EU-medlemskapet, Östersjösamarbetet, Interreg etc. t.ex. Med dessa och bakgrund uppdragen i direk-

utgångspunkter mot av

tiven har utredningen försökt besvara följande frågor: Vad bör statens roll i plan-, bygg- och bostadsforskningen vara Hur staten byggforskning i bred mening stora resurser satsar Kan de statliga insatserna renodlas och effektiviseras Hur mycket plan-, bygg- och bostadsforskningen bör skötas av

myndigheterna

Finns alternativ till ett statligt byggforskningsråd Hur kan byggbranschens insatser i FoU-arbetet ökas Behövs samordnande instans antingen för statens FoU eller för en . all plan-, bygg- och bostadsforskning

Utredningen har prövat sina slutsatser och förslag både mot den myndighetsstruktur för plan-, bygg- och bostadsväsendet som den föreslagit i sitt första betänkande och mot nuvarande myndighetsstruktur.

SOU 1997: 182 Uppdraget 23

Utredningen har enligt direktiven övervägt obligatorisk forsk-

en ningsavgift riktad till byggbranschen ett sätt att öka medlen till den

som

byggtekniska forskningen. Utredningen har dock funnit både principi-

ella och praktiska argument som talar mot att en sådan avgift införs.

Utredningens direktiv rymmer slutligen inte något uppdrag att ifrågasätta själva principen om sektorsforskningen. Utredningens uppdrag

avser närmast hur denna princip bäst kan förverkligas inom plan-, bygg- och bostadsväsendet.

Utredningen vill understryka att den inte heller haft i uppdrag att utvärdera vare sig Byggforskningsrådet självt eller kvaliteten, relevansen och/eller effekterna den forskning BFR gett stöd till. På vissa punk-

av ter har utredningen ändå funnit betydande samstämmighet bland avnämare, beställare och utförare forskning. Vissa sådana iakttagelser

av redovisas i betänkandet. Detta görs ett stöd vid utfommingen

mer som av riktlinjer för den framtida verksamheten än som en värdering av den hittillsvarande verksamheten.

Två sådana iakttagelser har dock i grunden påverkat utredningens

uppläggning.

Den ena iakttagelsen är att tidigare översyner byggforskningen

av kraftigt överbetonat avsändarens betydelse för att FoU-resultat kommer till användning. Det gäller både vad redovisats och hur. Bety-

som delsen av mottagarens kompetens, perspektiv och drivkrafter har

underskattats. Offentliga forskningsfinansiärer borde t.ex. beakta mottagarens FoU-kompetens i högre utsträckning än vad görs när de

som

försöker påverka nyttiggörandet den forskning de finansierar. Ut-

av redningen vill betona att den ser sig ha med BFR vikten

en samsyn om av mottagarkompetens. BFR har tagit på sig en roll som kunskaps- och inforrnationsfönnedlare, t.ex. satsningen Gimle och olika experi-

mentbyggnads- och demonstrationsprojekt. Branschen har dock inte

generellt varit lyhörd i detta avseende.

Den andra delvis sammanhängande iakttagelsen är att samfinan-

- siering, som är en naturlig teknik i nästan allt FoU-arbete, i hög grad blivit ett mål i stället för ett medel för den statliga byggforskningen. Inte heller denna utveckling beror på BFRs agerande. Den är ett

snarare resultat av branschens önskan att få statliga medel till eget forskningsoch utvecklingsarbete och styrningen av BFR från regering och riksdag. Samñnansieringens betydelse för att stärka beställarkompetensen vid företagen och utveckla miljöer vid högskolan har inte varit tillräckligt i fokus.

2.3¶Utredningsarbetet

Utredningen har funnit uppdragets art kräver att arbetet bedrivs med att mycket stor öppenhet. Det i grunden orimligt att närma sig forsvore karsamhället på något annat sätt. En sådan öppenhet är särskilt viktig när uppdraget handlar att stärka förutsättningarna för att i framtiden om bedriva och förmedla kunskap från relevant, högkvalitativ forskning för planering, byggande och boende. Samma synsätt har inneburit att underlaget för utredningens ställningstaganden förutom att presenteras i betänkandet också redovisas utförligt i utredningens bilagor. mer Utredningen har haft omfattande kontakter med beställare, utförare och användare plan-, bygg- och bostadsforskning. Kontaktema inav leddes i februari 1997 med hearing BFR ordnade om byggen som forskning. Utredningen har sedan haft överläggningar med flera av de organisationer och grupperingar har samarbetsavtal med BFR. En som särskild referensgrupp har bildats med företrädare för de universitet och högskolor får störst bidrag BFR, dvs fyra tekniska högskosom av loma och Stockholms universitet. Utredningen har besökt två högskoleinstitutioner: KTH Byggd Miljö i Gävle och Institutet för Bostadsforskning IBF, Uppsala universitet. Kontakt har tagits ledningsnivå med Boverket, Bostadskredit-

nämnden BKN, Byggforskningsrådets vetenskapliga nämnd BVN, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut SP, Forskningsrådsnärnn-

den FRN, Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådet

HSFR, Teknikvetenskapliga forskningsrådet TFR och Forsknings-

rådet för Universitet och Högskolor. Visst underlag har också hämtats kontakter med berörda myndigheter under utredningens första genom etapp. Samråd har skett med kontaktpersoner Inrikes-, Kultur-, Utbildnings- och Finansdepartementen. Samråd har också skett med Bygg-

kostnadselegationen och i ett tidigt skede med Byggkvalitetsutred-

- ningen. Utredningen har också varit i kontakt med den forskningspolitiska utredningen. Utredningen har haft löpande kontakter med och stöd från BFR under arbetet. BFR har också samlat in visst internationellt material ge-

nom byggattachéema.

Utredningen har informerat de centrala fackliga organisationerna om dess förslag. Utredningen har i vissa fall anlitat utomstående experter i utredningsarbetet: Jan Eriksson, KTH Byggd Miljö, och Ulf Sandström, Linköpings 0 universitet, redovisar i bilaga Den BFR-stödda FoUen verksamhetens art och inriktning

0 Anders Hederstiema, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, har analy-

serat byggforskningsavgifter och finansieringsmodeller för att öka

byggbranschens engagemang 0 Per Mogård har tagit fram underlag om finansiärer av byggrelaterad

forskning, belyst de nya forskningstiftelsemas roll och medverkat i

analysen av finansieringsmodeller 0 André Teikmans redovisar i en bilaga EUs betydelse för byggforsk-

ningen, inkl. uppgifter om byggforskningen i vissa EU-länder 0 Göran Cars och Folke Snickars, Institutionen för infrastruktur och

samhällsplanering KTH, redovisar i en bilaga finansiering och be-

ställning av planforskningen i vissa länder 0 Bengt Turner, IBF Uppsala universitet, har genom European Net-

work for Housing Research ENHR samlat underlag om finansiering och beställning av bostadsforskning i vissa länder. Underlag

om Nederländerna har lämnats av Majolein Spaans, Research Insti-

tute for Housing, Urban and Mobility Studies, Delft University of

Technology, om Tyskland av Dr Franz Huber, Department of Eco-

nomics, Free University of Berlin, och om Storbritannien av Dr

Christine Whitehead Department of Land Economy, University of

Cambridge och Economics Department, London School of Econo-

mics. 0 Per Åhrén, norska kommunal- och arbeidsdepartementet, har lämnat

underlag om finansiering och beställning av bostadsforskning i

Norge 0 Katri Kosonen, Löntagamas forskningsinstitut, har lämnat underlag

finansiering och beställning bostadsforskning i Finland.

om av

Utredningens kontakter redovisas mer utförligt i utredningens bilagedel tillsammans med vissa expertrapporter om bl.a. bostadsforskning, planforskning och EU. Visst material om och från BFR redovisas också i bilagedelen.

3 och

Viktiga påverkansfaktorer omvärldsförändringar

3.1¶Plan-, och bostadssektom

bygg-

3.1.1¶Plan-, bygg- och bostadssektom i ekonomin

och miljön

Plan-, bygg- och bostadssektom är viktig såväl för samhällsekonomin och sysselsättningen för miljöutvecklingen och användningen av

som naturresurser. Den byggda miljöns långa livstid gör den särskilt viktig för kretsloppsanpassningen. Ökad uppmärksamhet riktas f.n. mot dess kvalitet och arkitektoniska värden. Den fysiska planeringen blir ett allt viktigare instrument i rniljöpolitiken, samtidigt som nya planeringsfor-

s.k. rumslig planering utvecklas. Det sker både i anslutning till mer - - EU-samarbetet och till följd av mer inhemska drivkrafter kring

som miljö och ekonomisk utveckling.

Sektom spelar också viktig roll i välfärdsfrågorna. Det kan t.ex.

en gälla inomhusrniljöns betydelse för hälsan. Det kan också gälla de urbana roll för inflytande, segregationen och andra sociala

processemas förhållanden eller hur den byggda miljön kan utformas för att förebygga kriminalitet.

Direkt eller indirekt sysselsatte byggsektorn år 1996 ca 440 000 personer, eller 11 procent arbetskraften, trots den mycket låga nivån

av byggandet.

Investeringar och underhåll i byggsektorn uppgick till sammanlagt 191 miljarder kronor 1996, eller cirka 11 procent BNP. Knappt 60

av procent 112,4 miljarder kr utgjordes investeringar och resterande

av 40 79 miljarder underhåll. År 1996 drifts- och för-

procent kr av var valtningskostnadema ca 140 miljarder kronor. Det innebär att byggsektom omsatte 330 miljarder kronor, eller knappt 20 procent av BNP.

28 Viktiga päverkansfaktorer och omvärldsförändringar SOU 1997: 182

Bebyggelsen utgör det största realkapitalet med ett återanskaffningsvärde av fastigheter och anläggningar ca 6 000 miljarder kronor. Byggexporten ligger på 50-70 miljarder kronor.

Boendet brukar sägas svara för i runda tal 25 procent av alla investeringar, 25 procent av hushållsbudgeten och 50 procent av lånestocken. Bostadsinvesteringar och bostadskonsumtionen motsvarar 20-25 procent av BNP. Totalt fanns cirka 4.3 miljoner permanenta bostäder 1995; hälften är byggda efter 1962. Bostadsytan per person är omkring 42 kvm. Dessutom finns cirka 700 000 fritidshus. Av befolkningen bor cirka 60 procent i småhus och cirka 40 procent i flerbostadshus.

Cirka 43 procent av befolkningen bodde år 1990 i tätorter med mer än 10 000 invånare. Omkring 85 procent av befolkningen bör i tätorter. Cirka 2,5 procent av Sveriges landsyta är bebyggd.

Bebyggelsen bostäder och service svarar för 40 procent av den slutliga energianvändningen och cirka 50% av elanvändningen. Husbyggandet producerar årligen 3,5 5 miljoner ton bygg- och rivnings-

material och schaktmassor; 90 procent går till deponi. Betydande materialflöden strömmar hushållen och ger upphov till flera hundra

genom kilo fast avfall per person och år. Hälften av landets Vattenförbrukning sker i bostäderna.

3.1.2¶Myndigheterna i plan-, bygg- och

bostadsväsendet

Byggførskningsrådet, BFR, är ett sektorsforskningsorgan under Inrikesdepartementet.

Rådet har enligt sin instruktion till uppgift att ta initiativ till och främja och stödja forsknings- och utvecklingsarbete inom planläggnings-, byggnads- och anläggningsområdet. Rådet svarar också för stödet till energiforskning bebyggelsen. Rådet får inte självt bedriva

om forskning. Enligt den senaste forskningspolitiska propositionen ansvarar BFR för samordning och utveckling av forskning kring byggnader och den byggda miljön, inkl. energianvändning i byggnader och byggd miljö. Chef för rådet är generaldirektör. BFR har en styrelse. Regeringen

en utser ordföranden i styrelsen. Styrelsen har högst elva ledamöter och utser inom sig vice ordförande. Rådets generaldirektör är f.n. vice ordförande.

BFRs förvaltningsanslag för 1997 uppgår till 23,0 mkr. Det sakanslag som BFR fördelar under 1997 uppgår till drygt 170 mkr, inkl ett

. .

särskilt basanslag till KTH Byggd Miljö i Gävle. BFRs resursanvändning sedan 1994/95 sammanfattas i tabell

Tabell 3.1 BFRs resursanvändning 1994/95 1997, mkr, inkl. basanslag

-till KTH Byggd Miljö, Gävle Verksamhet 1997 1995/96 1994/95

budget 12 mån

inkl vissa äldre anslag

BFR hade 44 fast anställda vid slutet av 1996, jämfört med cirka 70 under 1992/93. Rådet är lokaliserat till Stockholm.

En vetenskaplig nämnd, Byggforskningsrådets vetenskapliga nämnd BVN, är knuten till BFR. Nämnden inrättades av regeringen 1983 med uppgift att särskilt följa och utvärdera den forskning till vilken BFR har fördelat medel och i övrigt råd och vägledning när rådet

ge bereder frågor vetenskaplig bedömning av forsknings- och utveck-

om lingsarbete. Föreskriften vetenskaplig nämnd togs bort från rå-

om en dets instruktion fr.o.m. 1996. BFR omfattas inte kravet statliga

av myndigheter att inrätta en intemrevision.

BVN finns dock kvar, ett råd BFR själv inrättar.

numera som som Den är direkt underställd rådets styrelse. Nämndens uppgift är att ge-

utvärderingar bidra till Översikter och kunskap om olika potentinom ella framtida utvecklingslinjer. Syftet är att från kvalitetssynpunkt stärka styrelse och kansli i deras arbete att välja inriktning och genomfö-

BFR-stödd forskning och utveckling. Rådet har inga anställda rande av utöver ordföranden; rådets budget är cirka 1,5 mkr/år.

BFR har inrättat ett stor antal rådgivande organ, s.k. Program- och Utvecklingsgrupper, eller PU-grupper, i anslutning till rådets FoUprogram. Dessa beskrivs nämnare i kapitel

Boverket har flera delvis överlappande roller: traditionell myn-

en dighetsroll, roll stabsorgan till regeringen och en tredje roll som

en som kunskapsorganisation inom sitt ansvarsområde.

Boverkets verksamhet exkl. tjänsteexport omfattar knappt 190 årsarbeten. Verkets förvaltningsanslag för budgetåret 1997 uppgår till 131 mkr. Boverket bildades 1988 sammanslagning av Plan-

genom en

30 Viktiga påverkansfaktorer och omvärldsförändringar SOU 1997: 182

verket och Bostadsstyrelsen och är sedan 1989 lokaliserat till Karlskrona.

Verket har uppsiktsansvaret för Plan och bygglagen PBL, Naturresurslagen NRL och Byggnadsverkslagen BVL. Verket svarar också för den centrala administrationen av statens bostadsstöd i form av bidrag. Boverket ska enligt instruktionen och NRL-förordningen verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av PBL och NRL.

Boverket skall enligt regleringsbrevet verka för enhetlighet och effektivitet i tillämpningen av regler och stödsystem inom verksamhetsområdena Hushållning med mark och vatten och byggd miljö, Fysisk planering, Byggande och Boende. Verket ska också verka för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling baserad naturens kretslopp, en god hushållning med naturresurser, en god bostads- och bebyggelsemiljö, ett kostnadseffektivt, säkert och hälsosamt byggande och bostäder av god kvalitet till rimliga kostnader.

Verkets resurser exkl. tjänsteexport fördelade sig 1995/96 följande sätt mellan verksamhetsområdena

Tabell 3.2 Boverkets resursfördelning, 1995/96 omräknat till 12 månader

inkl. gemensamma stödfunktioner

Bostadskreditnämnden BKN tillkom den 1 januari 1992 när den statliga bostadskreditgarantin infördes. BKNs personal motsvarar ca 15 årsarbetskrafter. Förvaltningsanslaget för budgetåret 1997 uppgår till 15,4 mkr. Myndigheten är lokaliserad till Karlskrona.

Bostadskreditnämnden skall arbeta för en väl fungerande och effektiv garantigivning för finansiering av bostadsbyggande. Nämnden skall bedriva kreditgarantiverksamheten affärsmässigt inom regelsystemen. BKNs ärenden avser främst prövning av nya kreditgarantier och anspråk på ersättning kreditgarantin. Ökade krav ställs bättre

genom riskanalys i fråga om redan lämnade garantier. BKN ska också följa och informera om utvecklingen kredit- och kapitalmarknadema för bostäder.

. .

1997 beslutade riksdagen former för statlig garantigivning.

om nya Nya garantier redovisas och finansieras från och med 1997 utanför statsbudgeten på konto i Riksgäldskontoret. Avgiften för garantier

nya skall vara kostnadstäckande.

Lantmäteriverket, vars uppdrag och verksamhet har viktiga

samband med den fysiska planeringen, ingår inte budgetmässigt i "plan-, bygg- och bostadsväsendet" utan tillhör "lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet, m.m." inom utgiftsområde i den statliga budge-

samma ten.

Länsstyrelserna har uppgifter både inom bostadsadrninistrationen och inom fysisk planering och hushållning med naturresurser. Länsstyrelserna svarar bl.a. för den regionala administrationen bostadsstö-

av det och har ev nyckel roll som statens samlade företrädare regional nivå i kontakterna med kommunerna den fysiska planeringen.

om

Kommunerna har genom det kommunala planmonopolet för

ansvar den fysiska planeringen. Kommunerna också för lov, tillsyn och

.svara kontroll byggandet: De har viktiga uppgifter i bostadspolitiken både

av som planerande och uppföljande organ och som producent och förvaltare av bostäder.

3.1.3 struktur

Byggsektorns

Är 1994 sysselsatte knappt 80 000 företag i bygg- och bostadsbranschen omkring 330 000 personer. Det motsvarade cirka 20 procent av alla företag och 14 procent sysselsättningen i näringslivet.

av

Tabell 3.3 Byggsektorns företagsstruktur

Källa: BVN 1997:1

Företag med färre än 50 anställda svarade 1994 för knappt

60 procent av sysselsättningen i byggbranschen, medan företag med 50-499

32 Viktiga påverkansfaktorer och omvärldsförändringar SOU 1997: 182

anställda svarade för drygt 20 procent och företag med mer än 500 anställda för knappt 20 procent.

Entreprenörer, materialföretagen och konsulter har genomgått voylmanpassningar och stora strukturella förändringar. Tendensen är att de medelstora företagen försvinner. Marknaden präglas av några stora och breda internationella byggföretag, specialiserade nischföretag och småföretag med lokala marknader.

Utbildningsnivån i sektorn är låg. Det är dock fel att tro att de små företagen för den skull generellt sett skulle vara kunskapsfattiga. Kunskaps- och kompetensnivån i dessa företag är tvärtom ofta hög. Kunskapen är starkt praktiksbaserad och kopplad till bestämda processer och produkter. Mera teoretiska/ forskningsbaserade inslag i denna kunskap kan därför statiska. Företagen arbetar dessutom i regel högst

vara på några få lokala och regionala marknader. I sådana marknader råder främst priskonkurrens. Kvalitet, i sig drivkraft för förnyelse

som är en

kunskapen, är mindre betydelse i konkurrensen. Brister i utföranav av de, kan dessutom ofta ta lång tid att uppdaga. Incitament att ta till

m.m. sig det nya är ofta svaga.

Att förnya dessa företags mera teoretiska kunskapsbas är viktig för

, att höja kvaliteten i byggandet. Det är i detta sammanhang som den I låga utbildningsnivån skapar problem. Ett aktuellt exempel är fuktdimensioneringen, där viktiga svenska forskningsresultat inte nått ut och praktikema fortfarande tillämpar nu inaktuell kunskap som publicerats i äldre byggregler, nyckeltal, osv.

Byggprocessen skapar ett ömsesidigt beroende mellan företag med olika roller. Detta beroende ökar eftersom konstruktioner, driftsfrågor och samverkan människan teknik blir komplicerade. Byggnader

- mera är relativt komplicerade produkter ska uppfylla många krav under

som lång tid. Systemen för åtaganden, har svag anknytning till

ansvar, m.m. denna långsiktighet. Ofta lyckas inte beställaren byggherren leva

- -

till sin roll i förhållande till övriga aktörer, både entreprenörer, upp konsulter, och användare.

De otydliga och fragmentiserade rollerna och ansvarsförhållanden har tillsammans med byggandets projektinriktning varit hinder för utvecklingen lärande organisationer inom byggandet. Det har också

av gjort det svårare att systematiskt ta vara erfarenheter av genomförda projekt.

Om byggandet betraktas talar mycket för att de

som en process största förbättringarna för verksamheten uppnås att förbättra i

genom gränssnitten mellan aktörer. Det är dock inte säkert att en sådan inriktning för varje enskild aktör för sig. Därför tenderar

är mest gynnsam företagens kompetensutveckling att inriktas att utveckla kärnan i verksamheten, än gränsområden till andra aktörer.

snarare

. .

Den svenska byggsektorn är inte unik i dessa avseenden. I stort sett samma bild av byggsektorn, dess struktur och FoU-verksamhet och dess betydelse för ekonomin och miljön visas upp i andra EU-länder. Det gäller också den fördjupade bild av byggsektoms kompetens som redovisas i nästa avsnitt.

3.1.4¶Låg FoU-kompetens i plan, bygg- och

bostadssektom

Förmågan till förnyelse i allmänhet och teknisk utveckling i synnerhet har blivit allt viktigare konkurrensfaktor i näringslivet. Företagens

en möjlighet att dra både befintlig forskningsbaserad kunskap och

nytta av den forskning bedrivs vid universitet och högskolor och vid forsk-

som ningsinstitut är i hög grad beroende av den kompetens företagen själva besitter.

I intemationaliserad värld blir det allt viktigare för företagen att

en vid behov hämta hem kunskap i andra länder. Det kan vara ett lönsamt alternativ till utvecklingsinsatser. Allt oftare kommer det att vara

egna

grundläggande förutsättning för att klara den allt hårdare internaen av tionella konkurrensen.

Byggsektorn hör traditionellt till den lågteknologiska industrin. Sektom ha motivation och kompetens att beställa och ta

anses svag emot FoU. Sektoms FoU-utgifter är låga jämfört med andra sektorer medan staten svarar för en relativt sett hög andel. Byggsektorns egna FoU-utgifter motsvarar cirka 0,5 procent av omsättning, se kapitel 4. Det kan jämföras med en nivå på 15-25 procent i högteknologiska branscher som läkemedelsindustrin. Till den låga FoU-intensiteten kommer otillräcklig överföring av kunskaper mellan högskolorna

en och företagen. Samtidigt många ofta kostsamma problem i

anses - byggandet och bebyggelsen i hög grad bero just bristande kunskap-

sinhämtning låg FoU-nivå.

och en

Den aktuella FoU-volymen i byggsektorn understiger också kraftigt de årliga kostnaderna för kvalitetsfel i byggandet. Sambanden mellan bristande kvalitet och kunskapsbehov skulle därför kunna vara ett argument för att företagen ska vinsterna ökad kvalitet som en direkt

se av möjlighet att stärka eller branschgemensamma FoU-insatser.

egna

Det finns rad förklaringar till byggsektoms låga investeringar i

en FoU. Det handlar bl.a. om företagsstruktur, utbildningsnivå, produkter-

och byggprocessens karaktär, otydliga roller och ansvarsförhållannas den, beställare, bristande nationell och internationell konkurrens

svaga och den historiska utfonnningen av regler och subventioner.

34 Viktiga påverkansfaktorer och omvärldjörändringar SOU 1997: 182

Kostnader och intäkter var i hög grad givna. I många fall var t.ex. det regelsystem som gällt för statliga räntebidrag och andra bidrag styrande. Företagens handlingsutrymme var begränsat och konkurrensen om konsumenterna liten. Egen FoU har inte märkbart kunnat stärka företagens konkurrenskraft och sågs därför inte heller som ett konkurrensmedel. Förhållandena har varit annorlunda för den del av byggandet som skett i mer kostnads- och kvalitetskänsliga miljöer, ofta med inslag av internationell konkurrens.

Kartläggning av bygg- och bostadsbranschens FoU-kompetens

Byggforskningsrådets vetenskapliga närrmd, BVN, har undersökt utbildningsprofilen hos de anställda i företag inom byggområdet. Syftet har varit att få fram grova mått de byggrelaterade företagens motta-

och beställarkompetens för FoU. Undersökningen har inriktats garhögskoleutbildade tekniker och naturvetare, inkl. forskarutbildade. Vissa utbildningsinriktningar på de tekniska högskolorna har uppmärksammats särskilt. Det gäller arkitektur, lantmäteri och väg- och vattenbyggnad ALV.

BVNs undersökning visar att mottagarkompetensen för forskningsresultat i de allra flesta företag i bygg- och bostadsbranschen är låg. Några av konsultföretagen svarar för en betydande del av branschens samlade mottagarkompetens för forskningsresultat. Undersökningen visar inte vilken roll dessa företag faktiskt spelar vad gäller överföring

forskningskompetens inom branschen. Konsultföretagen verkar ha av ett starkt teknologiskt övertag i både forskningskompetens och teknisk kompetens på lägre nivå. Det är troligt att detta övertag för många and-

företag i branschen innebär ett stort teknologiskt beroende av konra sultföretagen.

År 1994 saknade 95,5 företagen i bygg- och bostadsbran-

procent av schen högskoleutbildade tekniker eller naturvetare. Dessa företag svarade för 63 procent sysselsättningen i branschen. Bygg- och bostads-

av företagen sysselsatte totalt knappt 700 forskarutbildade, varav 85 procent var tekniker och naturvetare. De forskarutbildade fanns i knappt 400 företag. En mycket stor majoritet arbetade i bygg- och andra tekniska konsultföretag. Dessa sysselsatte 78 procent alla forskarutbil-

av dade och 85 procent av forskarutbildade tekniker/naturvetare.

De fem största byggkoncemema sysselsatte år 1996 omkring 68 000 personer. Av dessa hade ca 2 200 akademisk grundexamen, varav ca l 800 hade ALV-utbildning. Antalet forskareutbildade var 24, varav 23 med ALV-utbildning. Två av de fem företagen saknade helt forskareutbildade.

. .

De nio största arkitekt- och tekniska konsultkoncemema sysselsatte år 1996 totalt ungefär 8 700 personer. Av dessa hade 2 700 akademisk grundexamen och 94 forskarutbildning. För ALV-inriktningen var siffrorna ca 1 650 och 65. Andra aktörer med många ALV-utbildade är kommuner och landsting respektive statliga myndigheter och andra statliga organ. Vad gäller ALV-forskarutbildade utanför bygg- och bostadsbranschen är det universitet och högskolor dominerar. Relativt många finns också i som kommuner och landsting, medan statliga myndigheter och andra statliga organ sysselsätter relativt få forskarutbildade. I den internationella litteraturen talas fem högskoleutbildade i om ett företag kritisk nivå för utveckling av en mottagarkompetens. som en

Utvecklingen planeringskompetensen i län och kommuner av Planeringskompetensen i län och kommuner har försvagats under senare år. Boverkets återkommande uppföljning hur kommunerna klarar av PBLs kompetenskrav visar att andelen kommuner med heltidsanställda stadsarkitekter stadsbyggnadsdirektörer minskat ytterligare mellan 1992 och 1994 från 171 60 procent till 158 55 procent. Drygt prokommunerna anlitar konsulter; ibland i begränsad utsträckning. cent av

Tabell 3.4 Kommunernas tillgång till arkitektkompetens enligt PBL 1994 1992 Antal Ande|,% Antal Andel,%

Heltid Stadsarkitekt eller stadsbyggnadschef 158 55 171 60 med arkitektkompetens Deltid stadsarkitekt 28 10 25 9 Stadsarkitekt 89 31 86 30 Konsult fungerar som Saknar kompetens enligt PBL 11 Kap 4§ 12 4 4 1 Totalt 287 100 286 100

Källa: Boverkets årsredovisning 1994/95

Boverkets uppföljning av länsstyrelsemas planeringskompetens ty-

der på fortgående uttunning och kompetensförsvagning, inte minst

en till följd länsstyrelsemas resursminskningar och en mycket begränav sad rörlighet mellan länen.

36 Viktiga påverkanyaktorer och omvärldsförändringar SOU 1997: 182

Kompetensförsvagningen har konsekvenser för förmågan att söka upp och använda ny forskningsbaserad kunskap. Samtidigt förändras planeringens uppgift från att förbereda bostadsbyggandet och den infrastruktur detta krävde till att förvalta och förändra det befintliga i kretsloppets och hållbarhetens tecken.

Planeringskompetensen stärks samtidigt inom andra sektorsorgan, inte minst de s.k. infrastrukturverken. Dessa organisationer har samtidigt ofta betydande egna FoU-resurser. De tillämpar också egna regionindelningar som inte motsvarar länsstrukturen. Allt detta kan leda till en ytterligare försvagning i förutsättningarna för den sektorssamordnande planeringen.

3.2 förutsättningar

Nya genom politiska

beslut

En rad politiska beslut och tendenser ställer nya krav och ger nya förutsättningar. Det handlar bl.a. om

0 utvecklingen av det ekologiskt hållbara Sverige med bl.a. sär-

skilda investeringsstöd i kretssloppsmiljarden och lokala investeringsprogram omställning mot en hållbar energiförsörjning

planeringens förskjutning från bostadsförsörjning och in-

frastrukturinvesteringar till miljöpolitik, bebyggelsestruktur, sektorssamordning och lokalt inflytande

den regionala nivåns ökande betydelse, både administrativt och i

0 den fysiska planeringen 0 ökade krav den byggda miljöns kvalitet och estetiska/arkitektoniska värden en omreglering mot funktionskrav i byggregler

ett tydligare för byggande med förskjutning från of-

ansvar en

fentlig kontroll till kvalitetssystem

0 förändringar i bostadspolitiken tillsammans med krav mins-

kade bygg- och bostadskostnader.

Viktiga påverkansfaktorer. 37

. .

3.2.1 Utvecklingen det hållbara

av ekologiskt

Sverige

Sverige skall vara en pådrivande kraft och föregångsland för ekolo-

en giskt hållbar utveckling. Det innebär en helhetssyn på samhällsutvecklingen där hänsyn till ekologiska förutsättningar förenas med en god ekonomisk, social och kulturell utveckling. Omställning ska främjas genom bl.a:

0 statligt stöd om 5,4 miljarder kr under tre år till lokala investe-

ringsprogram i kommunerna för investeringar som ökar den

ekologiska hållbarheten.

0 ett femårigt program som syftar till att driva den tekniska ut-

vecklingen och samtidigt skapa sysselsättning främst genom

kretsloppsanpassning av byggnader och infrastruktur, med bl.a. 1

miljard kr för investeringsbidrag. 0 uppbyggnaden av ett miljöledningssystem för staten, där Boverket är en av pilotmyndighetema, och en översyn av myndigheters miljöansvar. Som ett led i statsförvaltningens omställning har Miljövårdsvbered-

ningen nyligen föreslagit Förvalta med miljöansvar, SOU 1997:145 att Boverket ges ett särskilt sektorsansvar i milj öpolitiken för byggande och boende.

Beredningen bedömer vidare att Boverket och Naturvårdsverket utöver sina funktioner som "sektorsmyndigheter spelar en viktig roll central nivå inom flertalet områden där beredningen bedömer att ett sektorsanvar bör finnas i framtiden.

Boverkets uppgifter inom den fysiska samhällsplaneringen har enligt beredningen i praktiken inneburit att verket varit miljömyndighet och haft ett särskilt sektorsansvar för samhällsplaneringen.

Byggsektorns alla aktörer konstruktörer, materialtillverkare, ent-

reprenörer, ägare och finansiärer har viktiga roller i utvecklingen av

kretsloppssarnhället. Byggsektorns Kretsloppsråd har aktivt och i samråd med Kretsloppsdelegationen arbetat fram ett förslag till ett eget handlingsprogram för miljöanpassning av byggsektoms aktiviteter

produktutveckling, projektering, byggande, förvaltning, ändring och rivning. Åtagandet är förankrat inom byggsektorn genom ett omfattande remissförfarande. Ändringar har införts i PBL t.ex. avfall och

om

rivningsplaner.

38 Viktiga påverkansfaktorer och omvärldsförändringar SOU 1997: 182

3.2.2 mot hållbar

Omställning en energiförsörjning

I propositionen En uthållig energiförsörjning prop. l996/97:84 har regeringen lagt fram förslag om riktlinjerna för energipolitiken. Bebyggelsens energianvändning har avgörande betydelse för att klara omställningen. Bortfallet av som blir en konsekvens av kämkraftsavvecklingen skall kompenseras genom effektivare elanvändning, konvertering och genom hushållning med och tillförsel av från andra energikällor. Det energipolitiska programmet innebär statliga utgifter om totalt ca 9 miljarder kr under en sjuårsperiod.

FoU om energi och bebyggelse behövs för att stödja omställningen. Det handlar stöd till samordning bebyggelse, trafik och industri;

om av utvecklingen av hållbra tekniska system för effektivare energi- och elanvändning i bebyggelsen; och aktörer, processer och genomförande i energiomställningen.

3.2.3 En förstärkt för

fysisk planering ekologisk

hållbarhet

Omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling ger nya förutsättningar för samhällsbyggandet. Att ekologisk hållbarhet blir ett gemensamt mål för all samhällsplanering innebär en höjning av ambitionsnivån i samhällsplaneringen med krav delvis nya arbetsformer och ett omfattande utvecklingsarbete. Ändringar i PBL prop. 94/95:230 har stärkt den kommunala översiktsplaneringen och gett miljöfrågoma en starkare roll i planen.

Den fysiska planeringens uppgift i miljöarbetet är bl.a. att främja utvecklingen ändamålsenlig och långsiktigt bärkraftig bebyggelse

av en och infrastruktur, skapa möjligheter för kretsloppslösningar och främja och förbättra insynen och inflytandet lokalt över förändringar i människors vardagsmiljö. Samtidigt behöver medborgarinflytandet förbättras, framför allt i fråga kvinnors möjligheter till påverkan och inflytan-

om de. Fysisk planering enligt PBL och NRL ger vidare en form för bättre samordning och samverkan mellan de skilda formerna av samhällsplaneringen.

Viktiga påverkansjbktorer. 39

. .

3.2.4 den nivån

Utvecklingen av regionala

Den regionala nivån är i europeisk jämförelse relativt svagt utveck-

en lad i Sverige.

Den regionala samhällsplaneringen av dock stor vikt för att förverkliga goda infrastrukturlösningar, uppnå god vattenhushållning och skapa en konstruktiv dialog mellan staten, EU och lokal nivå. Samspelet mellan regionalt utvecklingsarbete och fysisk planering behöver därför utvecklas. Översiktsplaneringen behöver också utvecklas till ett instrument för utvecklingen av det mellankommunala samarbetet.

Den decentralisering av statliga beslut som sker har gjort de lokala och regionala nivåerna till betydelsefulla aktörer inom nya politikområden. En försöksverksamhet pågår där bl.a det regionala utvecklingsansvaret i vissa län förs över från länsstyrelsen till ett kommunalt organ

regional nivå.

Nya regionala aktörer växer också fram underifrån genom lokala och regionala initiativ. EU:s strukturfonder skapar också en fokus den regionala nivån.

3.2.5¶Den gestaltade miljöns kvalitet

Regeringen tillsatte hösten 1996 en interdepartemental arbetsgrupp under Kulturdepartementets ledning med uppgift att redovisa ett handlingsprogram för arkitektur och formgivning. Avsikten är att programmet ska lägga grund för att utformning av miljön, städer, byggnader,

en m.m. tillmäts större betydelse i vardagslivet. Ett förslag till program läggs under december och ska sedan remitterats. En är att lägga en proposition planas till våren 1998. Boverket har som underlag till arbetet på regeringens uppdrag gjort en analys hur arkitektonisk kvalitet kan främjas genom PBL.

Högskoleverket har nyligen getts i uppdrag att se över arkitektutbildningen; i uppdraget ingår arkitektforskningen.

För att åstadkomma en god arkitektur och formgivning med hög kvalitet krävs att flera aspekter vägs samman och att ekologiska aspekter ges ett utrymme i detta arbete, vid sidan av funktionella, tekniska, ekonomiska, sociala och estetiska dimensioner. En stor uppgift idag är att förvalta och förnya det redan byggda. Med ökade krav bl.a. ett mer kretsloppsanpassat samhälle innebär det att nya lösningar som är förenliga med de äldre måste sökas.

40 Viktiga påverkansfaktorer och omvärldsförändringar SOU 1997: 182

I arbetet med att stimulera kvalitativt inriktad arkitektur och

en mer formgivning har staten ett stort ansvar. Staten är byggherre, normgivare och utbildare och finansierar viss verksamhet som berör arkitektur och formgivning. I sina olika roller bör staten framstå som en god förebild. Forskning är av betydelse för fömyelsen av arkitekturen och arkitektens roll.

3.2.6¶Omreglering mot funktionskrav

Vidareutvecklingen av reglerna inom byggområdet har medfört en övergång från detaljreglering till funktionskrav. Arbetet initierades inom Planverket efter att PBL trätt i kraft 1987 och fullföljdes med BBR 94 och BKR 94.

Funktionsanpassningen ökar valfriheten beträffande material och metoder och bättre förutsättningar för teknisk utveckling. Det un-

ger derlättar också konkurrens mellan företag med olika tekniska lösningar och ger större stabilitet och långsiktighet.

Forskningsresultat är viktiga vid en övergång till funktionsregler. Ett belysande exempel är brandområdet, som genom en successsiv detaljgreglering hade kommit att svara en stor del av byggreglema. En långtgående utrensning blev möjlig. En utvärdering av de ändrade brandreglema, redovisats av Boverket, visar att det under vissa

som förutsättningar går att bygga billigare med funktionsbaserade regler. Flexibiliteten för det byggnadstekniska brandskyddets utformning ökar också. Mest kännetecknande för förändringen är att det nu är tillåtet att bygga flervåningshus med bärande konstruktioner av trä.

3.2.7 och ökad kvalitet i

Tydligare ansvar byggande

Den 1 juli 1995 inördes ett nytt system för tillsyn- och kontroll, som tydliggjorde byggherrens ansvar i byggprocessen.. Det nya systemet infördes för att främja kvaliteten i byggandet och möjliggöra en smidi-

byggprocess, teknisk utveckling och lägre byggkostnader. I praktigare ken innebar förändringen bland annat att byggherrens ansvar för att byggnaden uppfyller samhällets krav på hälsa, säkerhet och brandskydd blev tydligare.

Bygglovgivning har begränsats till att avse byggnaders placering och utfomining. Kommunen kontrollerar efter byggherrens bygganmälan att byggherrens tillsyn och kontroll räcker för att uppfylla sarnhällets krav. Byggsarnråd ges en central roll i kontakt mellan kommunen

. .

och byggherren. Där ska bl.a. diskuteras vilken kontroll av samhällets krav är nödvändig. Till byggsarnrådet kallas även den anmälts som som kvalitetsansvarig. Kvalitetsansvariga utses av byggherren som gasom ranti för att tillräcklig kunskap och erfarenhet finns för att uppfylla gällande tekniska egenskapskrav. Lagändringen, liksom övergången till funktionsregler, har inneburit genomgripande ändring synsätt och krävt omfattande informaen av tion. Den ut att bättre kvalitet i byggandet. ser ge

3.2.8¶Bostadspolitiken i förändring

En bostadspolitksk proposition förberds för närvarande bl.a. med utgångpunkt i den Bostadspolitiska utredningens slutbetänkandet Bostadspolitik 2000 från produktions- till boendepolitik SOU - 1996:156. Betänkandet sammanfattar i sin titel den grundläggande förändring bostadspolitken står inför: att uppmärksamma som sin som huvuduppgift inte nyoroduktionen utan förändring, förvaltning och fördelning det befintliga bostadsbeståndet av Samtididgt har genomgripande förändringar noterats vad gäller boendekostnader, bostadsmarknaden och bostadsbyggande. Boendeutgiftema ökade påtagligt mellan 1989 och 1993 till följd av ändrade skatteoch stödregler. Bostadsmarknaden visar stor regional variation med överskott i 200 kommuner och brist i ett 20-tal. Bostadssbygganadet ca ligger varaktigt rekordlågnivå. Produktionen hålls tillbaka främst en hög realränta och osäkerhet framtida statliga finansieringsav en om villkor. Byggnadsprisindex för flerbostadshus har dock minskat realt med från 1990 till 1996. De räntebidragsreglema tillsam- 16 procent nya med byggföretagens hårda konkurrens få byggprojekt är den mans om troliga orsaken till produktionskostnadema m2 har kunnat hållas att per antalet lägenhet har ökat. Byggkostnaderna varienere trots att rum per dock stort i landet. Under år 1996 skillnaden 25 procent mellan rar var Stor-Stockholm och Stor-Göteborg i genomsnittlig produktionskostnad m2. per

3.3¶Pågående utredningar i byggfrågor

Kvalitetsfrågor i byggandet utreds för närvarande av byggkvalitetsutredningen och kostnadsfrågor av Byggkostnadsdelegationen.

42 Viktiga påverkansfaktorer och omvärldyförändringar SOU 1997: 182

Byggkvalitetsutredningen

Byggkvalitetsutredningen dir 1996:39 har bl.a. i uppdrag att utvärdera förekommande kvalitetssystem i byggprocessen. Utredningen ska inventera vilka heltäckande kvalitetssäkringssystem finns i byggsom branschen idag och utarbeta förslag hur sådana system snabbt om skulle kunna introduceras i byggprocessen och förvaltningen. Utredningen ska också utvärdera lagen byggfelsförsäkring och om konsumentskyddet vid byggande småhus, göra översyn den av en av obligatoriska funktionskontrollen ventilationssystem och analysera av behovet av det statliga stödet för att komma till rätta med fukt- och mögelskador i egnahem. Utredningens direktiv pekar en rad positiva effekter med lagen stiftning om ansvaret för fel och skador i byggandet. För att undgå fel behövs insatser för att under projekterings- och byggskedet säkra kvaliteten i byggandet. Parterna i byggprocessens olika led bör finna system som undanröjer bristerna i samordningen av projekten. Branschen bör också finna system för erfarenhetsåterföring för att minska risken för upprepade misstag. Fungerande sådana system påverkar bl.a. kostnaden för försäkringarna, m.m. Utredningen redovisar sina förslag den 2 december 1997.

Byggkostnadsdelegationen

Byggkostnadsdelegationen dir 1996:38 har till uppgift att aktivt och i samarbete med byggsektoms aktörer arbeta för långsiktigt sänkta produktions- och förvaltningskostnader för bostäder. Syftet är att sänka boendekostnadema och öka sysselsättningen i byggsektorn. Delegationen ska verksam t.o.m. år 1999. Arbetet skall slutredovisas vara senast den 1 mars 2000. Enligt direktiven ska delegationen: 0 främja nytänkande inom byggbranschen och initiera forskning och utveckling kring ny byggteknik och nya byggprodukter 0 initiera nya planerings-, entreprenad- och upphandlingsformer som främjar konkurrens och kvalitet 0 skapa ett statistiskt baserat uppföljningssystem syftar till att som motverka vinstöverflyttningar mellan byggsektoms delsektorer 0 verka för att ta bort tekniska och administrativa hinder motsom verkar lägre byggkostnader 0 verka för långsiktigt ökad konkurrens byggmarknaden.

. .

Delegationen ska genomföra teknikupphandling med nya byggen system redan vid måttlig volym kan ge betydande sänkningar i som produktionskostnader. Målsättningen skall vara att uppnå en sänkning entreprenadkostnaden med 25 procent. Upphandlingen skall utforav mas så att miljö- och kvalitetsaspektema vägs in. Resultatet av upphandlingen ska redovisas senast den 1 september 1998. Delegationen disponerar enligt budgetpropositionen genom rege- - ringen sammanlagt 40 mkr för insatser för att bidra till sänkta byggkostnader.

3.4¶Internationaliseringens betydelse

Den accelererande internationaliseringen bidrar till nya förutsättningar för svensk plan-, bygg-, och bostadsforskning. En viktig dimension - EUs forsknings- och utvecklingsprogram och dess betydelse för svensk byggforskning tas särskilt i kapitel 7 och redovisas mer utförligt i - upp utredningens bilagedel. Andra tendenser betydelse är av harmonisering regler och standarder för byggandet genom EU- 0 av samarbetet utvecklingen rumslig planering inom EU, med koppling både till 0 av strukturfonerna och till frågor stadsmiljö och Stadsutveckling om FN-initiativ Agenda 21 och Habitat 0 som den inforrnationstekniska utvecklingen både generellt och inom 0 byggföretagen 0 internationaliseringen av kunskapsutvecklingen.

3.4.1¶EU och byggande

EU har hittills fått storst genomslag inom byggområdet. Byggområdet

berörs ett antal EG-direktiv, innebär harmonisering av länderav som lagstiftning. Det är bl.a. byggproduktdirektivet, hissdirektivet och nas direktiven effektivare energianvändning och offentliug upphandom ling. Dessutom finns förslag till direktiv för linbanor. Byggproduktdirektivet har störst betydelse. Den kräver sin genom uppbyggnad komplettering med tillämpningsdokument, mandat och tekniska specifikationer för enskilda produkter eller produktgrupper. På grund sin komplicerade tekniska karaktär är arbetet med kompletteav byggproduktdirektivet relativt tidskrävande. ringen av En studie byggproduktdirektivet har genomförts inom komrnisav sionen och förslag till strategier på kort och lång sikt har lagts fram. Detta har också lett till skrivelse av kommissionen om konkurrensen

kraft inom byggområdet, kommer att ligga till grund för den

som gemensamma politiken detta område.

Den intensiva europastandardisering som pågår och som omfattar ca 2000 harmoniserade byggstandarder får långtgående rättsverkan i Sverige bl.a. genom direktivet för offentlig upphandling. De första väntas under första halvåret 1998.

EU-reglema förutsätter också en marknadskontroll för CE-märkta byggprodukter. Efter hand under 1998 kommer arbetet med CEmärkningen att öka inom alla områden.

3.4.2¶EU, fysisk planering och Stadsutveckling

Den EU-initierade fömyelsen av fysisk planering beskrevs utförligt i utredningens förra betänkande. Det handlar om arbetet med rumslig planering, planeringsstödet genom Interreg IIc inom strukturfondema och kunskapsutveckling för hållbar Stadsutveckling. EUs insatser

en skapar nya förutsättningar för utvecklingen av fysisk planering, rumslig utveckling och Stadsutveckling inom högskolan och forskningen. Denna typ av forskning bedrivs på ett antal universitets- och högskoleinstitutioner i Sverige.

Två intressanta exempel kan lyftas fram. Det första är bildandet av ett kompetenscentrum för fysisk planering och regional utveckling i Karlskrona i anslutning till EUs kontoret för Interreg IIc, Östersjöinstitutet, Högskolan i Karlskrona/Ronneby och Boverket. Denna uppbyggnad är intressant ur regionalpolitisk- och högskolesynpunkt. Ett annat exempel kan vara uppbyggnaden av ett forskamätverk, ESPON, med svensk medverkan i anslutning till EUs arbete med rumslig planering.

3.4.3¶FNs initiativ Agenda 21 och Habitat

- Sverige har genom deltagande i FN:s Habitatkonferens åtagit sig att verka för från social synpunkt hållbar utveckling i bostadsområden.

en Habitatdeklarationen kan sägas komplettera Agenda 21 med en social dimension. Tillsammans innnebär de ett starkt internationellt stöd för ett nytänkande kring miljö och Stadsutveckling.

Agenda 21 blev ett begrepp i samband med FNs konferens i Rio de Janerio 1992 om miljö och utveckling. Vid konferensen antogs bl.a. dokumentet Agenda 21 som ett handlingsprogram för en hållbar utveckling för det tjugoförsta århundradet.

Viktiga påverkansfaktorer. 45

. .

I dokumentet uppmanas kommunerna att senast 1996 ha påbörjat ett lokalt arbete med Agenda 21. Den svenska regeringen ställde sig bakom arbetet i propositionen Med sikte en hållbar utveckling prop. 1993/94: 1 1 1. Bland annat betonades vikten av en bred samverkan med skolor, företag, organisationer och enskilda människor.

Habitat II, FNs konferens om boende, bebyggelse och stadsutveckling, ägde rum i Istanbul 1996. Till Habitatdeklarationens slutsater hör bl.a. att:

0 ett rimligt boende för alla, med tillgång till friskt vatten, hygie-

niska livsvillkor och möjligheter till utbildning grundläg-

är av gande betydelse

0 nuvarande mönster för produktion och konsumtion i städerna lik-

samspelet mellan städer och omgivande landsbygd måste

som omprövas med sikte på att bl.a. främja en uthållig hushållning med naturresurser samt stärka den sociala integrationen.

3.4.4¶Internationalisering av kunskapsutvecklingen

Helt nya förutsättningar att tillgodogöra sig internationell kunskap har öppnats utvecklingen IT. Samtidigt är produktion av utbild-

genom av ning och kunskap på väg att globaliseras.

För ett litet land som Sverige som producerar 1 procent av ny kunskap i världen kommer kunskapsimporten att i allt högre grad bestämma möjligheterna att överleva som industriland. Importen av kunskap kommer att dominera utvecklingen all produktion av varor och

av tjänster är utsatta för internationell konkurrens. Intranet i t.ex. de

som internationella byggföretagen innebär att kunskapen blir allt mera internationell. Svensk byggforskning blir många källor.

enbart en av

Satsningar på utbildning och forskning kommer ett annorlunda sätt än hittills att påverkas av de inforrnationstekniska möjligheter som öppnar sig med den tilltagande globaliseringen.

3.5 utveckling

Forskningspolitikens

En bred översyn av forskningspolitiken pågår. En forskningspolitisk utredning tillsattes av regeringen under våren 1997.

Till ledorden i omvärldsbeskrivningen för utredningen hör förutom

jämställdhet och EU-medlemskapet samhällets ökade kunskaps- och

vetenskapsberoende, intemationaliseringens och informationsteknikens konsekvenser för samhällets och forskningens utveckling, samverkan

46 Viktiga påverkansfaktorer och omvärldsförändringar

mellan högskolan och näringsliv, forskningens nytta och relevans och

öppnare redovisning inomvetenskapliga prioriteringar. en av

Utredningsdirektiven konstaterar samtidigt att samhället inte fått full utdelning i form av innovationer, nya arbetstillfällen eller ökad social välfärd av de avsevärda resurser som satsats forskning. Forskningen måste i stor utsträckning inriktas mot sociala och ekonomiska nyttigheter.

3.5.1¶Det svenska forskningssystemet

Det svenska forskningssystemets organisation har, liksom i många and-

länder, vuxit fram under lång tid. Systemet kännetecknas vid en inra ternationell betraktelse av stor pluralism bland offentliga finansiärer. Detta föder samordningsbehov, samtidigt som det varit brist mera oberoende finansiärer", som de privata stiftelser som finns i andra länder.

Forskning och utveckling i Sverige utförs främst inom näringslivet 69 procent och högskolesektom 22 procent. Övrig offentlig sektor svarar för omkring 9 procent. De offentliga forskningsresursema har traditionellt varit knutna till de svenska universiteten och högskolorna.

Tabell 3.5 Finansiering av FoU i Sverige 1993, miljarder kronor

Källa: Prop 96/97:5

Under 1970- och 1980-talen utvecklades det svenska forskningsfinansieringssystemet till ett system med ett stort antal varandra obe-

av roende finansiärer. Det fanns t.ex. ett 30-tal s.k. sektorsforskningsorgan.

Tabell 3.6 redovisar viktiga principiella drag i uppbyggnaden av det svenska FoU-systemet. Tabellen visar dels de fem etablerade aktörs-

dels två aktörer med betydande resurser, som har tillgrupperna, nya kommit i gränsområdena mellan de etablerade aktörema.

Till de etablerade aktörerna hör 1 Utförargruppema i högskolevärlden, 2 Uppdrags-, finansierings- och avnämaregrupper i offentliga och privata organisationer, 3 Forskningsråden och 4 Sektorsorganen. Dessa aktörer kan sedan grupperas i akademiskt och avnämarstry-

Viktiga påverkansfaktorer. 47

. .

da organisationer. Branschforskningsinstituten 5, som har inslag av både akademisk och avnämarstyming kan placeras mellan högskolan och avnämare.

Forskningsråden 3, som ofta kallas "grundforskningsråd; är i första hand inriktade att stödja forskning hög kvalitet. Inom den-

av na grupp har Forskningsrådsnämnden FRN särskilda uppgifter. FRN ska dels vara aktivt initierande och stimulera forskning är angelä-

som gen ur ett brett samhällsperspektiv, dels sprida kännedom forskning

om och dess resultat och främja kontakterna mellan forskare och allmänheten. Nämnden svara också för samordning och finansiering viss

av dyrbar vetenskaplig utrustning.

Tabell 3.6 En skiss av det svenska FoU-systemet

Akademiskt styrda Avnämarstyrda organiorganisationer sationer

1 Universitet och 2 Avnämare högskolor Fakultet Marknad/Företag Institution/Amne Departement Myndig-

k . Enskilda forskare heter

fnzäzâtârws

In resseorganisat tioner SP Träforsk, CB

7 EU-programmen

3 Forskningsråden 4 Sektorsforsknings-

organ FRN, NFH, MFR, Nutek, BFR, RALF, TFR, HSFR, SJFR, s Forsknings- SIDA, m.fI. SFR stiftelserna

KK-stiftelsen, Mistra,

SSF, Várdal-

stiftelsen, m.fI. Källa: Efter Sandström BVN 1996:2, SOU 1996:20 och samtal med författaren

De avnämarstyrda organisationerna inriktade tillämpad

är mera forskning och utvecklings/utredningsarbete inom olika samhällssektorer. Insatsema har mycket olika omfattning både i absoluta tal och i relation till de olika samhällssektoremas storlek. Sektorsforskningsorganen 4 svarar för fördelning av statliga medel till denna forskning.

De två nya grupper av finansiärer tillkommit under de senaste

som åren är forskningsstiftelsema 6 och EU dess FoU-program 7.

genom De nya forskningsstiftelsema, bildades under 1993-94

som genom avveckling av löntagarfondema, har i tabellen placerats mellan de aka-

48 Viktiga påverkansfaktorer och omvärldsförändringar SOU 1997: 182

derniskt och avnämarstryda organisationerna, medan EU-programmen kan placeras mellan de privata och offentliga avnämargruppema.

En viktig tendens i forskningssystemet är framväxten i den

annan privata sektorn branschgemensamma organisationer för beställning

av och spridning FoU och för utbildningsinsatser. Exempel sådana

av

med anknytning till byggbranschen är Svenska Byggbranschens organ Utvecklingsfond SBUF och Träforsk.

Till skillnad mot vad är fallet i många andra länder finns det i

som Sverige få fristående forskningsinstitut. Sådana är de s.k. industriforskningsinstituten, finansieras gemensamt av stat och näringsliv samt

som vissa andra institut, t.ex. Arbetslivsinstitutet, Cement- och Betonginstitutet och Försvarets forskningsanstalt. Dessa institut samverkar ofta med universitet och högskolor bl.a. att institutens personal

genom. medverkar i högskolans utbildning och forskningshandledning och

samverkan i forskningsprojekt. SNS, finansierat viss forskgenom som ning och utredning fastighets-, bostads- och kreditmarknadem, och

om Institutet för Framtidsstudier, tar bl.a. urbana frågor, kan ock-

som upp så nämnas i sammanhaanget.

3.5.2¶Forskningspolitiken under 1997-99

Inledningsvis slår regeringen fast i propositionen Forskning och samhälle 1996/97:5 att forskning och teknik spelar en allt större roll

ny för samhällets utveckling. Möjligheterna att utnyttja kunskap som ge-

forskning och utvecklingsarbete främjas av en allmänt nereras genom hög utbildningsnivå i samhället. Forskningpolitiken syftar till att upprätthålla omfattningen forskningsinsatsema den höga nivå som

av länge varit utmärkande för Sverige i internationell jämförelse. Målsätt-

l ningen få fram kunskap hög kvalitet och relevans. Ett närman- l

är att av de mellan forskningen och övriga samhällssektorer i forskningssystemet är därför nödvändigt. Detta kallas högskolans tredje uppgift.

Regeringen konstaterar att forskningens behov skall svara mot behoven i samhället, dvs forskningen skall och bidra till utveckling-

avse

på alla samhällsområden. Det är statsmakterna som fattar de överen gripande forskningspolitiska besluten medan organ med sakkunskap inom berörda områden beslutar om verksamheten och den närmare medelstilldelningen. Den FoU finansieras med statliga medel måste

som

hög vetenskaplig kvalitet. Internationella utvärderingar bör därvara av för göras inom alla forskningsområden med statlig finansiering. Forskningens samhällsrelevans måste större betydelse inom all forsk-

ges ning. Ett nyttiggörande forskningen förutsätter också att samverkan

av mellan forskarna och det omgivande samhället intensifieras.

. .

Propositionen förordar också att alla universitet och högskolor bör förfoga över egna resurser för forskning. De mindre och medelstora högskolorna skall därför i ökande utsträckning få fasta forskningsresurser. När det gäller EU-forskningen understryks att den bör främja ökad tillväxt och sysselsättning, bidra till lösningar av dels konkreta samhällsproblem i Europa dels mer globala problem.

Riksdagens beslut innebär att det för år 1997 anvisas mer än sex miljarder kronor direkt till universitet och högskolor som en statlig basresurs för forskningen. Till detta kommer externa medel för forskning och utveckling från forskningsråd, sektorsorgan, stiftelser och EU m.fl. av ännu större omfattning. Totalt sett är resurserna för forskning vid universitet och högskolor större än någonsin tidigare. Företagens FoUutgifter, som till största delen avser utvecklingskostnader, ökar ännu snabbare än inom högskolesektom och uppgick år 1995 till närmare 40 miljarder kronor.

3.5.3 Särskilda inom FoU-

samordningsuppgifter

systemet

Regeringen konstaterar i den forskningspolitiska propositionen från 1996 att det svenska forskningssystemet med många forskningsfinansiärer medför ett stort behov av samarbete över råds och sektorsgränsema. Flera samordningsuppdrag lärrmas.

FRN i uppdrag att konkretisera forskningsinsatser inom området

ges hållbar utveckling. Regeringen konstaterar i samanhanget att alla samhällsektorer måste medverka aktivt i förändringsarbetet. Vissa kommer att ha en nyckelroll. Utöver miljö och energi berörs i högsta grad kommunikationer, samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, jord- och skogsbruk, regional utveckling och näringsliv.

Regeringen i propositionen att den kommunikationspolitiskt

anser motiverade forskningen inom IT-området skall ges ökad vikt och bygga på en helhetssyn informationssamhället. Regeringen fullföljde sedan reformen av kommunikationsforskningens organisation genom att i budgetpropositionen ge Kommunikationsforskningsberedningen KFB pennanenta för ett samordningsansvar IT-området.

resurser

Ett samordningsuppdrag till BFR anmäls också i den forskningspolitiska propositionen. Enligt propositionen skall BFR ska ansvara för samordning och utveckling forskning kring byggnader och den

av byggda miljön; BFR bör vidare ha det övergripande ansvaret för den forskning energianvändning i byggnader och byggd miljö.

som avser

50 Viktiga påverkansfaktorer och omvärldsförändringar

3.5.4 inför 2000-talet

Forskningspolitiken

En parlamentarisk forskningspolitisk utredning dir 1997:67 tillsattes våren 1997. Utredningen ska 0 analysera de svenska statliga forskningsinsatsema med utgångs-

punkt från samhällets behov och forskningens möjligheter 0 analysera ansvarsfördelningen mellan statsmakterna och myndig-

heter, mellan myndigheter och andra finansiärer liksom mellan myndigheterna inbördes

0 lämna förslag till övergripande och långsiktig inriktning av de stat-

liga forskningsinsatsema inför den planeringsperiod inleds år

som

2000 0 lämna förslag rörande utfomming av forskningsorganisation och

ansvarsfördelningen mellan berörda organ

lämna förslag främjar nära samverkan och ömsesidigt kun- 0 som

skapsutbyte mellan universitet och högskolor och samhällslivet i öv-

ngt.

Uppdraget har uppenbara beröringspunkter med denna utrednings

uppdrag översyn byggforskningen. Den forskningspolitiska

om en av utredningens resultat ska redovisas den l november 1998. Arbetet under hösten 1997 inriktas kartläggning och probleminventering. Förslagen är avsedda att ligga till grund för beslut om forskningspolitiken

2000-talet. PBB-utredningen har därför utgått ifrån att dess uppdrag att över byggforskningen ska fullföljas utan att invänta de mera ge-

se nerella övervägandena från den forskningspolitiska utredningen. Regeringens allmänna överväganden i direktiven till den forskningspolitiska utredningen vägs dock in i denna utrednings översyn av byggforskningen.

3.6 roller och modeller i planering, Nya byggande och boende

De omvärldsförändringar och påverkansfaktorer som tecknats i detta kapitel kan sammanfattas: 0 från Sverige till EU: Vårt svenska regelsystem har kompletterats av

EUs system, som bygger på en harkonisering av standarder och

normer i Europa 0 från offentlig kontroll till kvalitetssystem: En följd av förändring-

arna i lagstiftningen är att den offentliga kontrollen minskats, sam-

tidigt som interna kvalitetssystem och egenkontroll växer fram

. .

0 från sopor och avfall till kretslopp och miljö: Producentansvar,

hållbar utveckling och betoning av arkitektur och varsamhet ger nya

förutsättningar för framtiden. 0 från tillväxt till anpassning: Volymtillväxten i byggnads- och bo-

stadsbeståndet har brutits. Företagens lokalkonsumtion effektivise-

antalet outhyrda lägenheter förblir rekordhögt.

ras,

från bostadskö till överskottsmarknad: Den mycket låga nypro- 0

duktionen bostäder och lokaler visar att marknaden är mättad vid

av

gällande priser. En bostadsproduktion 12 000 lägenheter motsva-

0,3 procent bostadsbeståndet. En ökad förståelse behövs för

rar av hur beståndet används och vad det betyder för rörlighet, m.m.

3.6.1¶Nya roller i byggande och boende

planering,

Ovan redovisade förändringar har sedan början 1990-talet skapat i

av grunden roller och modeller i planering, byggande och boende.

nya

Staten både central och regionalt går från kontroll och detaljreg-

- lering till kunskapsförsörjning, metodutveckling, uppföljning och utvärdering. Tillsynen förskjuts från efterkontroll till mera förebyggande och proaktiva insatser.

För planerare innebär förändringarna en ökad betoning av de tidiga

översiktlig planering, lokala utvecklingsarbete och skedena i processen, helhetssyn. Nya kunskaper och metoder behövs för bl.a. miljö, kretslopp, infrastruktur, konsekvensbedömningar, analyser av bebyggelsestruktur och, inte minst, planering för regionalutveckling. Bättre samband behöver utvecklas mellan den fysiska planering och strukturfondsprogrammen.

För byggnadsnämnden innebär systemet för lov, tillsyn och kontroll förändrad roll. Det handlar kompetensförskjutning från

en om en detaljkontroll till kvalitetssäkring och expertkunskap.

Byggherrar påverkas ökade miljökrav, tydligare regler om be-

av ställaransvaret och regler rivning, återanvändning, återvinning,

nya om m.m.

Ägare förutsätts bli professionella. Det handlar om nya krav

mera på affärsidé, effektivt företagande och marknadsföring.

En aktiv roll utvecklas för förvaltare med ansvar för administ-

mer rativa och tekniska funktioner, relationer till hyresgäster och omvärld och ett större ekonomiskt ansvar.

För entreprenörer ställer konkurrens och nya uppgifter krav

kompetensutveckling. Byggmaterialindustrin genomgår en utveckling från leverans av

material och komponenter till systern och ökad förtillverkning som

52 Viktiga påverkanvaktorer och omvärldyförändringar SOU 1997: 182

rymmer avtal med lokala specialistentreprenörer. Miljökrav på material och produkter medför behov av ny kompetens. Det sker mot bakgrund av både ökad internationell konkurrens och nya möjligheter genom en vidgad byggmarknad kring Östersjön. Arbetsuppgifterna för konsulter inkl. arkitekter vidgas från tra-

- ditionell projektering till bredare analyser, program och specialistuppdrag med avancerad dator- och IT-utrustning. Förändringar i bostadsstöd, kreditmarknad och byggregler har ökat kreditgivarnas och försäkringsbolagens roll och skärpt kraven kompetens och professionalism.

3.6.2 modeller i byggande och

Nya planering,

boende

De nya modeller eller synsätt som växer fram är 0 från funktionalismens synsätt till integration: uppgiften nu är att främja en livsmiljö där förändringar sker med utgångspunkt i befintliga värden och där successsiva åtgärder skapar en mer och mer ändamålsenlig struktur av bybyggelse, grönområden och kommunikationsleder 0 från kommunalt till mellankommunalt: decentraliseringen inriktas på förändringar den regionala nivå, där många pla-

nu neringsuppgifter måste lösas. Samtidigt möter EU.s struktur med en stark betoning den regionala nivån den svenska traditionen

av att fokusera på den kommunal nivån

l 0 från separering till integrering: Dagens "överskottsmarknad" ger möjligheter till att förändra ensidiga bostads- och arbetsområden till stadsdelar med blandade verksamheter 0 från byggare till förvaltare: 2000 byggentreprenörer kompletteras med många fler fastighetsägare med ansvaret för beslut om förändringar i redan byggda fastigheter. Det handlar om bl.a. 20 000 privata och l 000 offentliga fastighetsföretag, 6 000 bostads-

l

rättsföreningar och 1,8 miljoner småhusägare

l

0 från nyproduktion till ombyggnad, ändring och underhåll: Ombyggnader, reparationer och underhåll dominerar och kommer att dominera för lång tid framöver. Arbetsmetodiken skiljer sig jämfört med nyproduktionen från byggkøstnad till årskostnad och livscykelanalys: Ännu 0 saknas grundläggande kunskap för att göra meningsfulla årskostnadsberäkningar och bra metoder för livscykelanalys, men de måste utvecklas för kloka investeringsbeslut

Viktiga påverkansfaktorer. 53

. .

0 från byggskede till bruksskede: Under projektering och byggande ligger fokus själva bygget. Projektering för bruksskedet försummas fortfarande, liksom förvaltningshandlingar

och annan

information som behövs under användningen.

3.6.3¶Nytt klimat för FoU i byggandets företag

Incitamenten att beställa FoU, att ta del befintliga FoU-resultat och

av till ett eget lärande i företagen ökar med de nya roller och modeller som beskrivits här. Omvärldsförändringama, både nationella och internationella, skapar bättre förutsättningar. Konkurrensen har t.ex. skärpts genom ekonomiska och politiska förändringar. Det gäller avregleringar och väsentligt minskade och styrande subventioner och kreditregleringar i kombination med efterfrågan. Samtidigt har lagstiftning

svag ny förtydligat och betonat aktörernas ansvar. Allt detta ökar intresset för och behov av mer kompetens och forskningsbaserad kunskap.

Som ett exempel på en förändrad syn intern kompetens kan nämnas utvecklingen vid de stora internationellt verksamma byggföretagen. För bara några år sedan fanns mycket få forskarutbildade anställda. Kompetensen att beställa och tillgodogöra sig forskningsresultat har stärkts. Denna utveckling kommer att fortsätta bl.a. till följd av ett relativt stort antal industridoktorer under utbildning.

Med den ökade kompetensen i kombination med den allt mera utbyggda kunskapsmarknaden på internet och intranetsystem kom-

egna mer företagens kunskapsbehov allt att tillgodoses internationellt.

mer Importen av kunskap blir lika naturlig för byggbranschen som den redan är det internationellt verksamma näringslivet.

De nya förhållandena på marknaden kan snarast väntas förskjuta investeringarna från gemensam FoU till forskning och utveckling i

egen företagen. Mot denna bedömning ska dock vägas forskningsresultat som tyder på att en samordning forsknings- och utvecklingsinsatser

av på branschnivå har mycket hög lönsamhet. Enligt dessa resultat kan

en tredubbling av investeringarnas räntabilitet normalt väntas när man går från företags- till branschnivå. Det kan för byggbranschens del

t.ex. handla om insatser kring IT, miljö och bygg- och förvaltningsprocesser. Vissa nätverk med branschgemensamma beställare FoU börjar

av dessutom växa fram.

Kompetensnivån varierar avsevärt mellan de stora internationellt verksamma konsult-, material- och byggföretagen och de många små företagen. Trots detta skulle insamling och bearbetning kunskap

av branschnivå i hög grad kunna bidra till att stärka kunskapsnivån hos de mindre företagen.

54 Viktiga påverkansfaktorer och omvärldyörändringar SOU 1997: 182

Till viss del kan existerande branschgemensamma beställare av FoU sägas fungera ett sådant sätt. De största företagen kan ofta vinna finansiellt, dvs få ut mera FoU-resurser än de själva satsar. Det kan vara särskilt tydligt när offentliga medel tas med i beräkningen. De mindre företagen får dock tillgång till FoU-kunskaper som de annars inte skull ha råd att bekosta och få möjlighet att skolas in i en mottagarkompetens. I de fall ett sådant företag är värd för ett projekt förstärks och sprids de positiva effekterna. Om kunder och leverantörer är med i projekten kan ytterligare fördelar uppstå.

SOU 1997: 182 55

4¶Resurser för och

plan-, byggbostadsforskning

En kartläggning för plan-, bygg- och bostadsforskning

av resurserna som BFR nyligen gjort regeringens uppdrag har varit viktig för utredningen som en av flera utgångspunkter.

Regeringen lämnade i regleringsbrevet för 1997 ett uppdrag till BFR att undersöka omfattningen och inriktningen av hela den byggrelaterade forskning som finansieras av statliga forskningsstödjande myndigheter. BFRs redovisning, lämnades under förhållanden

som mars, avser under 1997. En tidigare kartläggning, som omfattade den privata sektorns har också använts. Den kartläggningen genomfördes

resurser, inom den s.k. KOMPUT-utredningen som gjordes under 1994-95 initiativ av BFR, IVA och rektorema vid fyra tekniska högskolor.

I BFRs redovisning "avgränsas" den byggrelaterad forskningen till planerings-, bygg- och förvaltningsprocessen. Detta omfattar enligt BFR allt från den översiktliga fysiska planeringen via byggnadsut-

formning, byggnads- och anläggningsteknik, energiteknik och produktionsmetoder fram till drift, användning och förvaltning. Det omfattar

också företeelser som boende, arbete och produktion såväl som kommunikationer, natur, miljö och energi, även social dimension i

men en form av relationer människor emellan.

Utredningen har allmänt verifierat tillförlitligheten i de bedömning-

gjorts i dessa utredningar. Uppgifterna om de nya forskar som ningsstiftelsema har i vissa delar aktualiserats.

4.1 och

Forskningens volym finansiering

Såväl den samlade plan-, bygg- och bostadsforskningen som statens stöd till den s.k. byggrelaterade forskningen är betydligt mer omfattande än den verksamhet som får stöd av BFR.

De inhemska medlen till byggrelaterade forskning kan uppskattas till i runda tal cirka 2,5 mdkr, se tabell 4.1. Det kan jämföras med BFRs egna anslag om knappt 200 mkr för stöd till FoU under 1997.

56 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning SOU 1997: 182

BFR svarar för 20% av de statliga medlen och ca 8% av de totala FoU-resursema. BFRs andelen av de totala resurserna för byggrelaterad forskning ökar till knappt 14 procent, om sarnfinansieringen räknas in.

Under kommande år sker en mycket kraftig förstärkning av den statliga satsningen inom plan-, bygg- och bostadssektom. Det handlar om särskilda, i regel tidsbegränsade insatser inom olika politikornråden. Under en treårsperiod kan dessa insatser komma att tillföra lika mycket som den årliga FoU-investeringen för plan-, bygg- och bostadsforskning, och tio gånger BFRs årliga anslag för stöd till FoU.

Tabell 4.1 Resurser lör byggrelalerad forskning 1997. miljoner kronor

Belopp Andel Offentliga finansiärer l 000 40% varav

varav

BFRsanslag och sam- och medfinans- 350 14% iering Kölla: BFRs redovisning till regeringen, mars 1997

Volymen om 2,5 miljarder kronor omfattar allt från grundforskningen vid universiteten till företagens tekniska utvecklingsarbete. Staten svarar för cirka 1,0 miljarder kronor och den privata sektorn för cirka 1,5 miljarder kronor. De nya forskningsstiftelsema har räknats in i den offentliga finansieringen av två skäl: stiftelsemas medel var ursprungligen offentliga, staten har tagit stiftelsemas ställning i samband

upp med den senaste forskningspolitiska propositionen.

Ungefär samma fördelning, 40 procent offentligt och 60 procent privat, gäller också för den mera byggtekniska forskningen i t.ex. Storbritannien.

Bedömningen industrins utvecklingsinsatser cirka 1,5 miljarder

av kronor kan innehålla en underskattning jämfört med den stationära

industrin, eftersom varje nytt byggprojekt kan sägas innehålla ett mått av utvecklingsarbete. Arkitekttävlingar är ett annat exempel på särskilda former för utvecklingsarbete inom byggbranschen. Å andra sidan

produktutvecklingen inom t materialindustrin inte bara byggsavser ex ektom.

SOU 1997: 182 Resurser för plan-, bygg- och bostsdgbrskning 57

Kommunernas insatser och det internationellt stödet till FoUinsatser, inkl EU-stöd, tillkommer. Utredningen saknar egentliga uppgifter kommunernas egna FoU-investeringar i planering, byggande

om och boende. Kommunsektoms samfinansiering av BFR-projekt uppgår till 5-12 mkr, beroende på vilka organisationer som räknas till sektorn. Kommunernas stöd kan antas som högst 5 procent av de samlade statliga insatserna, dvs storleksordning som de nya forsknings-

samma stiftelsema. Det internationella stödet till svensk plan-, bygg- och bostadsforskning är fortfarande relativt litet.

I SCBs FoU-statistik redovisar statliga myndigheter totalt 241 miljoner kronor år 1993 för "boendemiljö och samhällsplanering" under kategorin "167 Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur". Det är endast

25 procent vad framkommit av denna kartläggning. ca av som

De redovisade kartläggningarna tyder behovet att förbättra FoUstatisktiken.

FoU-insatsernas utveckling och inriktning

FoU-insatserna kan relateras till bygg- och bostadssektoms volym, se tabell 4.2 nedan. Dessa tal visar en mycket låg FoU-intensitet jämfört med andra sektorer.

FoU skall stödja "byggforskning", dvs FoU och för den

som om byggda miljön, har inte hävdat sig lika bra i förhållande till sektorns omsättning t.ex. kommunikationssektom, försvarssektom eller

som hälso- och sjukvårdssektom trots att planerings-, bygg och fastighetssektorn är stor näringsgren med betydelse för samhällsutvecklingen.

en

Tabell 4.2 FoU-Insatser som andel av nyckeltal för bygg- och bostadsek-

tom,

m.m. 1,9 procent statliga FoU-anslag 1981/82 till 0,6 procent 1991/92.

av Anslagen från staten fakultetsanslagen och sektorsforskningsrådens budget till samhällsbyggnadssektom har minskat sedan början av 1980-talet i reala priser. Näringslivets FoU-investeringar är konjunk-

58 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning SOU 1997: 182

turberoende; effekterna har varit särskilt påtagliga under 1990-talet. Anslagen från statliga företag, kommuner och andra genomfört

som stora omstruktureringar anses också ha minskat.

Andelen tillämpad FoU inom byggsektorn är enligt bl.a. BFR låg. Detta förhållande anses försvåra överföringen av kunskap från grundforskning till utvecklingsarbete. BFR anger t.ex. att oförmågan att komma till rätta med problem i inomhusmiljö kan till viss del förklaras

den tillämpade forskningens ställning. Å andra sidan skriver av svaga BFR bl.a. i sin årsredovisning för 1995/96 att just kategorierna grundoch tillämpad forskning inte är särskilt lämpliga att användas i en diskussion om byggforskning. Andra som utredningen har träffat har ifrågasatt just byggforskningens förankring i den disciplinära grundforskningen. Bedömningen att forskningsandelen är låg, åtminstone i den BFR-stödda FoU, får en viss bekräftelse i den empiriska undersökningen som redovisas i avsnitt 7.6.

Särskilda statliga utvecklingsinsatser

Under kommande år anslår staten betydande belopp till nya lösningar och utvecklingsarbete med en tydlig koppling till plan, bygg- och bostadssektom. Dessa satsningar innehåller väsentliga inslag av utveckling, innovation, kompetensutveckling och utvärdering. För plan-, bygg- och bostadsektom blir processen en viktig källa både till kunskap

om nya lösningar och till erfarenheter från tillämpningen av befintliga

kunskap. För att erfarenheterna av dessa program ska kunna tas till vara krävs i regel välförberedda utvärderingar.

De statliga insatserna sker främst kretsloppsmiljarden och de

genom lokala investeringsprogrammen. Kretsloppsmiljarden, som syftar till att testa/utveckla och visa upp nya lösningar, är primärt inriktad byggande och boende. Kommunernas förslag till lokala investeringsprogram är inte lika starkt inriktade teknisk utveckling. Programmen innehåller dock betydande satsningar den byggda miljön, inkl ombyggnader. De särskilda miljömedlen som finns inom jordbrukspolitiken kan också komma att bli ett viktigt stöd för en hållbar stadsutvecklingen. Medlen kan t.ex. användas för att utveckla interaktionen mellan stad och land i en mer ekologiskt hållbar riktning. Betydande ytterligare medel för utvecklingsinsatser inom planering, byggande och boende finns i programmet för en hållbar energiförsörjning.

Inom räntebidragsanslaget har avsatts för en Europeiska bostadsmässa i Malmö år 2000; medlen har förts över från byggforskningsanslaget. Denna mässa väntas bli ett viktigt forum för utvecklingssatsning inom plan-, bygg- och bostadsområdet. Boverket har ca 25 mkr under

Resurser för plan-, bygg- och bostsdyørskning 59

1995-97 för ett regeringsuppdrag information, m.m. för hälso- och

om kretsloppsriktigt byggande.

Medel finns slutligen inom integrationspolitiken för "särskilda insatser för att främja utvecklingen i invandrartäta och utsatta storstadsområden och bostadsområden med likartad situation". Anslaget uppgår till 625 mkr för åren 1997-2000. Insatsema förutsätter att särskilda kommunala program finns.

4.2¶FoU-beställare

Offentliga

FoU-insatsema olika offentliga finansiärer inom byggrelaterad

av forskning sammanfattas i tabell 4.3. Sammanlagt anslår ett 30-tal statli-

finansiärer, inkl de forskningsstiftelsema, 1 miljard kronor till ga nya byggrelaterad forskning och utveckling.

BFR har fört Socialvetenskapliga forskningsrådet SFR och Skogs-

och jordbruks forskningsråd SJFR, organisatoriskt är sektors-

som forskningsorgan innehållsmässigt är forskningsråd till sektors-

men forskningsråden. Utredningen, valt till innehåll än till

som att se mer

form, har fört dem till grundforksningsråden. De nya forskningsstiftel-

ingår inte i tabellen nedan eller i detta avsnitt utan redovisas i serna avsnitt 4.3.

Tabell 4.3 Offentliga FoU-finansiärer, volym, mkr, 1997 och andel

av det offentliga FoU-stödet FoU-insats. mkr Volym, Andel,

mkr procent Fakultetesmedel 165 17 Grundforskningsråd 32 3 Sektorsforskning, varav 390 41

BFR, byggnadsforskning 179 19

Källa: BFRs redovisning till regeringen, mars 1997

inkl 20 mkr till Byggkostnadsdelegationen och14 mkr till KTH Byggd Miljjö

Sektorsforksningsråden svara med knappt 400 mkr för 40 procent av de statliga FoU-medlen. BFRs anslag för 50 procent av sektors-

svarar forskningens insats. De FoU-medel BFR självt råder över, 160

som mkr, för 40 procent sektorsforskningens totala insats om

svarar av knappt 400 mkr. Övriga sektorsforksningsråds FoU-insats knappt

60 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning SOU 1997: 182

200 mkr kan ses som ett uttryck för den betydande överlappningen mellan olika FoU-sektorer. Det också bakgrund till sektorsforsk-

ger en ningsrådens täta samfinansierings- och kontaktmönster.

Det viktigaste resultat av inventeringen och den främsta egentliga

nyheten är dock de relativt stora belopp som statliga myndigheter och

de nya forskningsstiftelsema disponerar för FoU om planering, byggande och boende. Myndigheternas medel ligger. i storleksordning mellan konsultemas och byggentreprenöremas totala FoU-

investeringar.

4.2.1¶Högskolornas fakultetsmedel

BFRs inventering inriktas högskolornas tekniska fakultetsmedel för byggrelaterad FoU. Det gäller i huvudsak till Arkitektur, Lantmäteri och Väg- och Vattenbyggnadslinjema, s.k. ALV. Dessa medel anvisas genom Utbildningsdepartementet. BFR anger att uppskattningen är försiktig. Högskolornas totala fakultetsanslag för 1997 uppgår till drygt 6 miljarder kronor och anslagen till de tekniska fakultetema till knappt 0,9 miljarder kronor. Lantbruksuniversitetet, SLU, finansieras genom

Jorbruksdepartementet.

Tabell 4.4 Högskolans finansiering av byggrelaterad forskning, mkr, 1997

och andel av berörda fakultetsanslag Universitet och högskolor Total Bygg- Andel av

till tekniska fakulteter Summa 165

- Källa: BFRs redovisning, mars 1997

Andelen avser den byggrelaterade delen av forskning och forskarutbildning i förhållande till det totala fakultetsanslaget. BFRs bedömning av andelen av fakultetsanslaget till tekniska fakulteter är en uppskattning med ledning av tidigare studier och viss SCB-statistik.

Siffran 140 mkr för fakultetsanslag till tekniska fakulteter kan t.ex. jämföras med KOMPUT-utredningens uppgift att ALV-fakultetema vid de tekniska högskolorna, hade 130 mkr i fakultetsmedel för byggrelaterad forskning under 1994.

Utredningens kontakter tyder att inriktningen de tekniska fakultetema kan ha gett betydande underskattning högskolornas

en av fakultetsmedel för byggrelaterad forskning. Fakultetsanslaget för IBF

SOU 1997: 182 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning 61

vid Uppsala universitet motsvarar till exempel cirka 20 miljoner kronor för 1997. Vid Stockholms universitet är fakultetsanslaget för forskning 1997 vid kulturgeografiska institutionen 4,6 mkr och för Forskargrup-

pen för inneklimatforskning 2,3 mkr. Samfinansieringsmedlen från de

regionala högskolorna uppgår till cirka 5 mkr. Av BFRs bidrag 64 mkr till KTH under 1995/96 gick dessutom 9 mkr, eller 14 procent, till institutioner utanför ALV-fakulteten.

Svaren från flera av grundforskningsråden tyder dessutom

en ökad FoU-insats framöver i andra delar högskolan utanför de teknis-

av ka fakultetema. Råden pekar den kraftiga och omreglering

av- som Det innebär att byggherrar och förvaltare själva måste skaffa sig kunskap. Förändringamas effekter måste följas. Detta innebär att intresset för t.ex. social, humanistiskt och samhällsvetenskaplig kunskap kommer att öka.

Grundforskningsråden

Medlen hos dessa råd utgör ett direkt kompement till fakultetemas

egna medel. Det talas ett s.k. dual system. I detta system fakul-

om ger tetnsmedlen basen av tjänster och viss forksning. Rådens medel är lättrörligare än fakultetemas, vilket innebär att de underlättar satsningar

nya forskningsriktningar.

Tabell 4.5 Grundforsknlngsrådens finansiering av byggrelaterad forskning,

mkr, 1997 och andel av rådens FoU anslag Grundforskningsråd Medfinans- Bygg-

Andel av

iering av BFR- relaterad FoU-

projekt 1995/96 FoU 1997 anslag, % Forskningsrådsnåmnden, FRN 3,0 4 2 Humanistisk-samhällsvetenskapliga 1 5 2 forskningsrådet

Köllo: BFRs redovisning till regeringen, mors 1997

Den byggrelaterade forskningen utgör marginell del grund-

en av forskningsrådens forskningsstöd. BFR anser att detta är naturligt eftersom byggforskning till sin karaktär ofta är tvärfacklig och tillämpad.

62 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning SOU 1997: 182

Eftersom många byggforskningsprojekt sägs innehålla inslag av både grund- och tillämpad forskning anser utredningen att en viss medfinansiering från dessa råd bör kunna väntas. Till vissa delar anser BFR att rådens stöd är strategiskt och av stort intresse.

Forskningsrådsnämndens FRN verksamhet spänner över alla områden med övergripande strategi att tidigt initiera forskning inom

en sarnhällsrelevanta forskningsområden. Exempel proekt med bygganknytning är vägar till uthållig utveckling, system udier om infrastruktur, den uthålliga stadens roll, staden i landskapet. FRN

staten har ett särskilt regeringsuppdrag om forskning för hållbar utveckling.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet HSFR har till uppgift att främja forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Rådet disponerar särskilda medel för grundforskning

relevans för byggområdet, bebyggelse och kulturvård. Medel beräkav

från och med 1994/95 under HSFRs anslag. Sedan 1985/86 hade nas HSFR disponerat motsvarande medel under BFRs anslag. För 1997 har 4 miljoner kronor budgeterats. Utredningen har sökt en samlad presentation dessa projekt. Rådets projektkatalog är dock uppbyggd efter

av discipliner; i detta fall t.ex. arkitekturhistoria och kultu rgeografi.

HSFR att de mest frekventa ämnesområdena har varit arki-

anger tekturhistoria/bebyggelsehistoria, nationalekonomi, sociologi, kulturgeografi samhällsplanering och statsvetenskap. Enligt HSFRs bedömning har byggmedlen haft stor betydelse för att främja grundforskning med relevans för byggområdet ovannämnda områden och för att stödja goda forskningsmiljöer. En viss konflikt har uppstått mellan å

sidan rådets vetenskapliga bedömningar och BFRs relevansbedömena ningar. BFR har endast i undantagsfall tillstyrkt projekt som haft ett historiskt perspektiv. HSFR bedömer dock att denna dubbla granskning

ansökningarna i huvudsak har varit värde för att främja god av av forskning enligt regering och riksdag angivit. l

det syfte som

Skogs- och jordbrukets forskningsråd SJFR stöder forskningsprojekt dagvattenhantering i stadsmiljöutveckling, faunavård i tätort,

om fauna i urban miljö och rymlighetens betydelse för bostadens utemiljökvaliteter.

l

Teknikvetenskapliga forskningsrådet TFR och Naturvetenskapliga forskningsrådet NFR betonar att det grundläggande kravet är hög vetenskaplig kvalitet. TFR beviljar ibland stöd för att bevara vissa strategiska kompetenser. BFR talar dubbelriktade vägar mellan BFRs

om och TFRs forskare; grundforskare söker tillämpning och tilllämpad forskare söker fördjupa sin förståelse.

SOU 1997: 182 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning 63

Sektorsforskningsråden

Sektorsforskningsråden står för en stor del stödet till plan-, bygg-

av och bostadssektoms FoU-verksamhet även det endast är BFR

om som har byggnader och byggd miljö huvudansvarsområde. Övriga sek-

som torsforskningsråd stöder projekt med byggaspekter inom sina huvudområden. Detta ställer ewnligt BFRs bedömning krav samordning eftersom det i många fall rör sig stöd till FoU-

om gemensamma miljöer och forskare. Sedan BFRs inventering genomfördes har Naturvårdsverkets FoU-medel avvecklats.

Tabell 4.6 Sektorsforskningsrådens finansiering av byggrelaterad

forskning, mkr, 1997 och andel av rådens FoU-anslag

- Källa: BFRs redovisning mars 1997

Inklusive energiforskning

KFBs verksamheter med bygganknytning är områdena Persontransporter samband mellan bebyggelse och trafik, Väg- och Baninfrastruktur, Trafiksäkerhet, Trafikteknik nätutfomming vägar och

av gator samt Telematik. Det sistnämnda FoU-området omfattar bl.a. studier av IT-samhället och dess konsekvenser för behovet transporter,

av dvs inverkan även den byggda miljön, arbetsplatser och boende. Ca 20 procent KFBs totala anslag bedöms byggrelaterat i BFRs

av som

inventering.

Naturvårdsverkets FoU-anslag har avvecklats. Ca fem

numera procent av Naturvårdsverkets tidigare totala FoU-anslag kan ha varit

anses

byggrelaterad. Exempel byggrelaterade frågeställningar oli-

som ka sätt berörts i verkets projekt och i kommittéprogram är Buller, PCB fogmassa, Hälsoeffekter dålig uteluft, Försurning och Klirnatför-

av ändringar konsekvenser på byggmaterial, Metaller i stad och land flöden, depåer, läckage, Naturresurser grus. BFRs bedömning är att utöver den bygganknutna delen av Naturvårdsverkets FoU torde närmare 25 procent av den kunskap som togs fram ha tillämpning inom byggd miljö.

64 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning

NUTEKs program för Effektivare energianvändning, Teknikupphandling, Teknisk forskning och utveckling, Energiforskning och Energiteknikfonden innehåller verksamhet med bygganknytning. Ca 13 procent av NUTEKs totala budget bedömer BFR kan anses vara byggrelaterad.

Rådet för arbetslivsforskning RALF ändrar successivt sina prioriteringar till de övergripande frågorna Skapa jobb, Branschperspektiv och Kvinnors arbetsliv, vilket också kan öka intresset för byggsektorn. De förändringar pågår inom byggsektorn ökar intresset för kom-

som petensutveckling. Andelen byggrelaterad forskning inom RALF väntas att öka.

4.2.4¶Myndigheter/verk

Myndigheter och verk står för ca 25 procent av finansieringen av byggrelaterad FoU-verksamhet.

Tabell 4.7 Myndigheters finansiering av byggrelaterad forsk-ning,

mkr, 1997 och andel av myndighetens anslag Myndigheter/verk Total Bygg- Andel % av

relaterad FoU myndighetens

anslag

Källa: BFRs redovisning mars 1997

Hanteringen FoU är mycket olika inom skilda myndigheter och

av verk. På Vägverket finns enligt BFRs redovisning exempelvis en särskild FoU-avdelning för intern samordning och planerat stöd till exter-

FoU-milj öer. Lantmäteriverket bedriver all FoU-verksamhet internt na och har särskild FoU-avdelning för viss FoU-verksamhet. Andra

en

SOU 1997: 182 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning 65

myndigheter genomför FoU-projekt som en integrerad del av den löpande verksamheten. Former för FoU-beställning redovisas närmare i kapitel

Flera myndigheter Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmarknads-

styrelsen, Konsumentverket, Livsmedelsverket anger i BFRs redovis-

ning att de inte bedriver någon byggrelaterad FoU. I några fall återspeglar detta beslut förändrad verksamhetsinriknting. Vissa myn-

om digheter kommenteras särskilt nedan.

Banverkets byggrelaterade FoU rör bl.a. trafik- och samhällsplanering och teknisk utfomming. Bland aktuella FoU-områden märks banbyggnad, drift och underhåll, miljö- och kretsloppsanpassning och ITanvändning. Verket stöder ett antal kompetenscentra och FoU-miljöer för långsiktig kunskapsuppbyggnad, bl.a. CTH, KTH och LuTH. I verksamheten ingår även internationellt samarbete och medverkan i EU-program.

Boverket hade vid verkets bildande cirka 2 mkr i egna FoU-resurser. Verket fann dock att ansökningarna oftast var av låg kvalitet. Ofta inlämnades ansökningarna efter det att BFR redan underkänt forskningsidén. Boverkets FoU-medel användes mest framgångsrikt när de inriktades på att bygga upp den egna FoU-kompetensen, kunskapsöverföring till organisationen och uppbyggnaden av nätverk. Det mest lyckade exemplet en internationell gästforskare inom miljökonsekvens-

var beskrivningar, MKB. Verket har nu särskilda utvecklingsmedel inom ett regeringsuppdrag för kretslopps- och hälsoriktigt byggande. Medlen får inte användas till forskning. De har ändå möjliggjort gemensam satsning med BFR på hälsofrågor i byggande, som numera räknats in i BFRs insatsområde Det sunda huset.

Fortifikationsverket arbetar som helhet inom området byggd miljö,

stöder FoU-verksamhet i mycket begränsad omfattning. Inom bemen fästningsområdet stöder verket viss teknik- och materialutveckling tillsammans med försvarsmakten och FOA. Verket deltar i BFRs samarbetsavtal med ett antal fastighetsägare inom området fastighetsföretagande.

Konsumentverket har under senare år disponerat en begränsad FoUbudget överförts till Forskningsrådsnänmden i syfte att initiera en

som konsumentforskningskommittée. Den byggrelaterade delen av Konsumentverkets FoU-verksamhet har enligt BFRs redovisning varit mycket begränsad. Visst stöd har gått till forskning kring köpcentra och en studie Södra Stationsområdet. I sitt remissvar PBB-utredningens

om första betänkande betonade Konsumentverket sambanden mellan dess tidigare forskning och plan-, bygg- och bostadssektom.

Den byggrelaterade delen av Lantmäteriverkets FoU-verksamhet är enligt BFRs redovisning betydande. All FoU-verksamhet vid LMV är

66 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning SOU 1997: 182

intern. FoU-avdelningen svarar bland annat för FoU inom GIS och Geodesi, ADB-registersystem tidigare Centralnämnden för Fastighetsdata och AutoKa. Dessutom finns ett kompetenscentrum för intern och extern rådgivning. LMV samverkar med universitet och högskolor i projekt, bristande möjligheter att bidra till finansiering är vanliga.

men

FoU-verksamheten inom Riksantikvarieämbetets ansvarsområde syftar enligt BFRs redovisning till kompetens som är nyttig för verksamheten. Den byggrelaterade delen RAÄs verksamhet är betydande

av cirka 60%. Några exempel projekt är: Digitalisering och "GIS"behandling av äldre kartmaterial, nedbrytning av olika material under inverkan fukt, frost, mikrobiologi, korrosion etc. samt modeller för

av

byggnadsdokumentation.

Räddningsverket finansierar forskning om bl.a. riskhantering, människors beteende, attityder och värderingar i förhållande till olyckor, miljöeffekter av brandsläckning och miljöanpassade släckningsmetoder. All FoU-verksamhet inom Räddningsverket belyser något sätt säkerhetsaspekter i den byggda miljön. Exempel FoU-områden rör såväl byggnader och byggnadsdelar frågor om bebyggelse och

som samhällsplanering. Verket bedömer att 8 av 120 mkr rör byggrelaterad forskning.

Statens Fastighetsverk SF V bedriver utvecklingsarbete utifrån den verksamhetens behov av kunskap och ekonomisk effektivitet.

egna Resultaten dokumenteras och används som underlag för interna bestämmelser för verket i frågor om fastighetsförvaltning och byggproduktion. Verket deltar i UFOS-samarbetet med BFR se avsnitt 7.3.1.

Sveriges geologiska undersökning SGU skall inom ramen för ett särskilt anslag fem mkr/år stödja geovetenskaplig forskning med

om målet att förstärka möjligheterna att tillgodose samhällets behov av information om berg, jord och grundvatten. SGU bedriver egen intern FoU-verksamhet med egna och externa medel. Den byggrelaterade delen SGUs FoU-verksamhet är begränsad. Flera av SGUs anslags-

av mottagare är forskare vid FoU-miljöer som är väl kända för sin byggrelaterade forskning, till exempel geologiinstitutionema vid de tekniska högskoloma.

Vägverket har sedan några år ett sektorsansvar för hela vägtransportsystemet med dess komponenter väg, fordon och människa. Detta innebär att verket skall verka för att samhällsmotiverad tillämpning av FoU- samt demonstrationsverksamhet inom vägtransportsystemet sker i syfte att uppnå de trafik- och miljöpolitiska målen rör tillgänglig-

som het, effektivitet, säkerhet, miljö och regional balans. Inom ett samlat

under Kommunikationsdepartementet är gränsdragningen melansvar lan speciellt Vägverket och Kommunikationsforskningsberedningen KFB typ ñngerskarv och utvecklas i samråd. Vägverket har en-

av

SOU 1997: 182 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning 67

ligt BFRs redovisning en FoU-enhet med ansvar för planering, styrning, koordinering och uppföljning av verksamheten. Delområdena är trafiksäkerhet, miljö, väghållning, planering/styrning, myndighetsuppgifter, FoU-miljöer etc.

Den byggrelaterade delen av Vägverkets FoU-verksamhet är betydande, knappt 40%. BFRs bedömning av vad som är byggrelaterat i Vägverkets FoU har betonat frågor om planering, byggande, drift och underhåll själva vägnätet och vägbanan medan delar rör fordon,

av som bränslen, trafikstyming och människors beteenden i trafiken inte har tagits med. Vägverket stöder ett kompetenscentrum om infrastruktur vid KTH, FoU-miljöer vägbyggnad vid de tekniska högskolorna,

om Statens Geologiska Institut SGI och Väg- och Trafikinstitutet VTI och en FoU-miljö om vägestetik vid Sveriges lantbruksuniversitet.

ÖCBs FoU-anslag är det sätt ÖCB valt genomföra regeringens

att uppdrag samordna forskningen inom det civila försvaret. ÖCB

att avsätter själv resurser i sina anslag. Generellt skall FoU-verksamheten ge underlag för att förebygga och hantera hot och risker i såväl fred som krig. Den byggda miljön är i detta avseende en viktig del och en bas för det civila försvaret. Detta gäller såväl människor tekniska struktu-

som

och organisationsfrågor. Ca 30 procent ÖCBs FoU-budget för år rer av 1996 anses i BFRs redovisning vara relevant för byggd miljö. Ett samarbetsavtal utvecklas med BFR "Robusthet i den byggda miljön

om som en del i utvecklingen ett uthålligt samhälle.

av

4.2.5¶Forskningsinstitut

Forskningsinstituten är utförare av FoU och finansierar normalt inte FoU inom andra organisationer. De driver i flera fall betydande uppdragsverksamhet, inklusive FoU, kan finansierad med statliga

som vara medel från sektorsforskning och myndigheter/verk. I den angivna volymen ingår endast direkta statliga anslag.

Arbetslivsinstitutets forskning har en starkt tvärvetenskaplig prägel. Kopplingar till byggrelaterad forskning finns för forskning kring ventilation och aerosoler, kring teknik, allergiforskning och samband med innemiljö sjuka hus, forskning kring buller och forskning kring datorarbetsplatser och ergonomi. För 1995/96 uppskattar institutet att ca 30 miljoner kronor, eller 14 procent den interna delen och cirka 35

ca av miljoner kronor, eller 12 procent, den externa delen, kan karaktäri-

av

byggrelaterad FoU. Andelen förväntas vara oförändrad i seras som budgeten för 1997.

68 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning SOU 1997: l 82

Tabell 4.8 Forskningsinstitutens finansiering av byggrelaterad forskning, mkr, 1997 och andel av institutens FoU-anslag Forskningsinstitut Total Bygg- Andel % av relaterad FoU institutets anslag

Källa: BFRs redovisning mars 1997

Statens Geotekniska Institut SGI bedriver en relativt omfattande uppdragsverksamhet för bland annat Vägverket, Banverket, Räddningsverket etc. och även FoU-verksamhet med stöd från forskningsråd, inklusive BFR. Ärrmesmässigt är den geotekniska verksamheten indelad i Anläggningsgeoteknik, Miljögeoteknik samt Planerings- och byggnadsgeoteknik. BFR bedömer att hela FoU-verksamheten vid SGI har anknytning till den byggda miljön.

Strålskyddsinstitutet SSI har ett sektorsansvar för den tillämpade och riktade grundforskningen strålskyddsområdet, vilket sammantaget berör hela samhället. Exempel FoU-områden är radon i bostäder och studier om samband mellan exponering för radon och lungcancer, utveckling mätmetoder och studier andra typer strålning,

av av av elektromagnetiska fält etc. En del den externa, tillämpade forskning-

av en beställs av SSI medan grundforskningen hanteras enligt rådsliknande former där forskarna lämnar in ansökningar som beslutas av forskningssekretariatet efter beredning forskningsnämnd.

i en

Verksamheten inom Sveriges Prøvnings- och Forskningsinstitut AB SP verksamhet stark tvärteknisk prägel. Byggrelaterade

har en frågor viktig del. Som exempel kan nämnas byggnadsteknik med

är en kompetens inom konstruktion och material, energiteknik vad avser såväl byggnadsfysik VVS-teknik samt brandteknik. Materialteknik,

som kemisk analys och certifiering är också verksamheter som berör byggforskning. Cirka 40 procent SPs cirka 500 anställda är engagerade

av till och från i frågor om byggsektorn.

Av ramanslaget till FoU och rådgivning 1966 avsåg ca 33 miljoner kronor FoU varav ca 23 miljoner kronor utnyttjades för grundläggande kunskapsuppbyggnad medan resterande 10 miljoner kronor avsåg

ca medverkan i samfinansierade projekt tillsammans med högskolor och andra aktörer. Övrig finansiering ingår inte i denna kartläggning. Den

SOU 1997: 182 Resurser för plan-, bygg- och bostsdybrskning 69

totala volymen av FoU-verksamhet vid SP uppskattas i BFRs redovisning till ca 110 mkr kronor.

Statens Väg- och transporybrskningsinstitut VTI ska utföra kvalificerad tillämpad forskning och utveckling myndigheter och andra uppdragsgivare inom områdena infrastruktur, trafik och transporter. FoU-verksamheten omfattar bland annat trafikteknik, vägteknik, järnvägsteknik, transportsystem, trafiksäkerhet samt energi och miljö. VTIs tvärvetenskapliga och systeminriktade FoU-verksamhet har flera kopplingar till den byggda miljön. BFR uppskattar att all verksamhet

om vägteknik kan anses vara byggrelaterad. Denna verksamhet omsatte ca 55 miljoner kronor 1966, motsvarande 45 procent VTIs totala

ca av intäkter.

4.3 De

nya forskningsstiftelserna

3.1¶Översiktli

Fyra nya forskningsstiftelser bildades 1994 i samband med avvecklingen av löntagarfondema: Stiftelsen för strategisk forskning SSF, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Mistra, Stiftelsen för kunskapsoch kompetensutveckling KK-Stiftelsen och Stiftelsen för vård- och allergiforskning Vårdalstiftelsen.

Dessutom tillfördes Riksbankens Jubileumsfond 1,5 mdkr ur dessa fonder som en förstärkning till den kulturvetenskapliga forskningen. Melden ska användas för att bl.a. att stödja projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner.

Riksdagens beslut tillförde FoU-systemet totalt mer än 10 mdkr. Det innebär att en ny systemskapande aktörsgrupp förts i FoU-systemet. De nya stiftelsema har olika inriktning; ingen utgår dock ifrån ett sektorsintresse. Stiftelsemas verksamhet skall byggas upp successivt på grundval av egna, självständiga bedömningar. Hur verksamheten och prioriteringarna utvecklas har mycket stor betydelse för plan-, byggoch bostadsforskningen, liksom för övrig framtida FoU.

Byggforskning, liksom sektorsforskning, inkluderades inte

annan uttryckligen i de forskningstiftelsemas verksamhetsområden. Det

nya innebär att FoU i plan-, bygg- och bostadssektom förlorade relativt annan forskning.

Ingen av de nya stiftelsema är främmande för att finansiera byggrelaterad FoU. Det är dock först under senare tid som stiftelsema visat ett

70 Resurser för plan-, bygg- och bostsdvorskning

ökat intresse för plan-, bygg- och bostadssektom. Alla fyra nya stiftelser har beviljat forskningsbidrag till byggrelaterad forskning.

Alla stiftelser att samarbete med företag är viktigt och att det

anser är angeläget att bygga bryggor mellan näringsliv och forskning för ökad kompetens, relevans och utveckling. Satsningar FoU och utbildning måste långsiktiga. Antalet forskare och forskanniljöer är

vara begränsat. Mer pengar till FoU leder i vart fall inte omedelbart till fler och kompetenta forskare. Det finns risk för rundgång i systemet.

Rollfördelningen i förhållande till BFR anges i BFRs redovisnsing

att BFR kan ha svårt att finansiera stora och långfristiga projekt vara medan stiftelsema med sina långsiktiga målsättningar kan. BFR funge-

också bollplank vid bedömningar av vissa projekt. BFR pekar rar som för del sina kunskaper forskningslandskapet och sin vana

egen om att administrera FoU-projekt.

Riksbankens Jubileumsfond, som inte ingår i BFRs redovisning, har inlett studie arkitekturområdet för att se om fonden har möjlig-

en om het att medverka i stödet till arkitekturforskningen. Fonden har länge varit stor betydelse för samhälls- och beteendevetenskapema och har

av inlett satsmning humaniora. Under 1996 har 49% av forsknings-

en budgeten tillfallit humaniora och 42% har tilldelats samhällsvetenskapliga och juridiska ämnesområden.

4.3.2¶Stiftelsemas finansiering av plan-, bygg- och

bostadsforskning

Andelen byggrelaterad FoU stiftelsemas totala forskningsanslag

av varierar enligt BFRs redovisning mellan 3 och 10 procent. För 1997/98 beräknas de beviljade anslagen från stiftelsema till byggrelaterad FoU att uppgå till omkring 50 mkr på helårsbasis, dvs närmare 30 procent av BFRs anslagsnivå. Flera projekten är dock nyligen beviljade och

av under uppbyggnad. Nivån 50 mkr gäller därför inte fullt ut för 1997 utan kommer att uppnås något Anslagen för 1998 väntas bli

senare. högre än för 1997.

Till större projekten som kan anses i sin helhet vara byggrelaterade hör bl.a. ekologiska system i byggnader och konstruktioner, eller Sustainable Building, hos Mistra och konkurrenskraftigt byggande hos SSF omfattar uppbyggnad en forskarskola inom byggområdet.

som av Vårdalstiftelsen deltar i BFRs insatsornråde Det sunda huset.

Programmet Sustainable Building har beviljats 30 mkr till och med 1999, bl.a. under förutsättning industrimedvekan med minst 2 mkr

av under perioden. Mistra har i sin långsiktiga planering avsatt 10-12 mkr/år för andra treårs period. Programmet omfattar forskningspro-

en

SOU 1997: 182 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning 71

gram om ressurshushållning, byggnaden som system, kretsloppssanpassning av material och komponenter och ett delprogram för närtverksbyggande och samarbet mellan praktiker och forskningen. CTH är värdhögskola; i övrigt deltar LTH, KTH och SP.

Tabell 4.9 Stiftelsernas stöd till byggrelaterad FoU 1996 och 1997, mkr Stiftelser Byggrelaterad FoU Andel % av

1996 1997 FoU-medel

Källa BFRs redovisning mars 1997

Nivån uppnås enligt senare besked från SSF fr.o.m. 1998.

SSF har beslutat att stödja uppbyggandet av en nationell forskarskola och ett forskningsprogram kring byggprocessen. Stor vikt skall läggas vid att knyta internationell kompetens till programmet. Värdhögskola är LTH. Programmets omfattning år minst 6 mkr/år under 1998-2000. För 1999 och 2000 är planeringsramen 10-12 mkr. Stiftelsens motiv är att medan betydanade resurser avsätts för byggnaden, dess innemiljö och kvalitet är forskningen om byggprocessen betyddligt svagare utvecklad. Problemet anses angeläget eftersom det är kopplat till kostnadsökningar för byggandet.

Större projekt ligger inom gränsområdet för byggrelaterad FoU

som är träteknik och vattenrening. KK-stiftelsen beviljade under våren 1997 Trätek ett anslag 19 miljoner kronor som till största delen går till "företagsforskarskola" där Trätek samarbetar med Luleå tekniska

en universitet, KTH-trä och Linköpings universitet.

Diskussioner och prövningar av ytterligare byggrelaterade FoUprojekt pågår. Anslagen är fleråriga och avser vanligen mycket stora projekt där anslagen ökar successivt de närmaste 2 till 4 åren. Successiva prövningar pågående projekt sker varför det är svårt att ange

av med hur mycket finansieringen till den byggrelaterade forskningen kommer att öka de närmaste åren.

För flera av de finansierade projekten ingår också som en väsentlig del samfinansiering med företag, myndigheter och högskolor och universitet. Den totala omfattningen av projekten kan därför vara betydande. SSF arbetar sällan med samfinansiering av sina program utöver industribidrag och universitetens bidrag till löner och lokaler.

72 Resurser för plan-, bygg- och bostsdyorskning SOU 1997: 182

4.3.3 Överföring FoU-ansvar till

av statligt

stiftelsema

I två fall har finansieringsansvaret för viss forskning hittills förts över till stiftelsema från andra statliga forskningsfinansiärer. Överföringama gäller Naturvårdsverkets rniljöforskning förts över till Mistra och

som begränsade delar av Nuteks företagsforskning materialkonsortier och mikroelektronik som förts över till Stiftelsen för strategisk forskning. Överföringen har i båda fall varit statsfinansiellt motiverat. Tillkomsten av nya forskningsmedel i stiftelsema har skapat utrymme för nedläggning av viss verksamhet hos Nutek och Naturvårdsverket. Några andra skäl, t.ex. ökad effektivitet eller relevans, har inte getts.

Ingen stiftelsema har upplevt något tryck från plan- bygg- och

av bostadssektom att ta över ansvar för FoU-finansieringen inom sektorn.

Mistra att den ansvarsfördelningen gett ett tillskott om 50

anger nya mkr för miljöforskningen, utöver de 150 mkr som Naturvårdsverket tidigare haft för finansiering FoU. Naturvårdsverkets bedömning är

av att resurserna för myndighetsrelevant FoU minskats med cirka 50 mkr. Mistra har valt att inte finansiera samhällsvetenskaplig miljöforskning, inomhusmiljö och buller. Naturvårdsverket uttrycker oro för att överföringen till Mistra kan leda till att miljömyndighetema får mindre inflytande över FoU miljöområdet och att den FoU som åstadkommes får minskad relevans för tillsynen. Naturvårdsverket bedömer också att dess överblick och samordningsroll för miljöforskningen försvagas. Det kan drabba sammanställningen och spridning av FoU-resultaten.

Stiftelsen för strategisk forskning beräknar att deras och KK- Stiftelsens tillskott för tidigare NUTEK-forskning motsvarar omkring hälften av budgeterad minskning för NUTEK.

4.3.4 KK-stiftelsen

KK-stiftelsen har mål att skapa förutsättningar för att öka kompe-

som tens och skapa ekonomisk tillväxt. Stiftelsens uppdrag är att hjälpa fram nationell användning IT, att stimulera samarbete mellan

en av forskning och företag och att utveckla forskningen vid landets högskolor. KK-stiftelsen bildades med ett stiftelsekapital om 3,5 miljarder kronor. Kapitalet uppgick i början av 1997 till ca 6 miljarder kronor. Något rekommenderat årligt uttag är inte angivet.

Verksamheten har två övergripande inriktningar: Främjande av in-

fonnationsteknologins användning och Samverkan mellan högskola

och näringsliv. Arbetet bedrivs inom fyra olika programområden: in-

SOU 1997: 182 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning 73

forrnationsteknik, forskning vid landets högskolor, kunskapsöverföring mellan högskolan och näringslivet och slutligen forskningsinstitut.

Tabell 4.10 KK-stiftelsens budget och stöd till byggrelaterad FoU,

1996 och 1997, mkr

Preliminärt utfall Budget 1977

Källa BFRs redovisning mars 1997

KK-stiftelsen har enligt BFRs redovisning bedömt byggsektorn som ett intressant, att stödet förutsätter synsätt och strukturer

men anser nya för kompetensutveckling. Den stora förändring som nu äger rum inom byggsektorn ställer krav helhetssyn och samverkan, såväl vad gäller ämnen och yrkesgrupper mellan forskning, utbildning och efterut-

som bildning.

4.3.5¶MISTRA, Miljöstrategiska stiftelsen

MISTRAs ändamål är enligt stadgarna att främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer högsta internationella klass med betydelse för

av Sveriges framtida konkurrenskraft. Forskningen skall ha betydelse för lösandet viktiga miljöproblem och för en miljöanpassad samhällsut-

av veckling, Möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar skall tas till Den form för beredning med hjälp internationella expert-

vara. av

tillämpats har fungerat över förväntan. grupper som

MISTRA hade ett stiftelsekapital 2,5 miljarder kronor. Detta

om kapital uppgick i början 1997 till ca 3,5 miljarder kronor. Rekom-

av menderat årligt uttag är 250 miljoner kronor i 1993 års penningvärde.

Tabell 4.11 Mistras budget och stöd till byggrelaterad FoU, 1996 och

1997, mkr

MISTRA Preliminärt utfall Budget 1997

Källa BFRs redovisning mars 1997

74 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning SOU 1997: 182

MISTRA har hittills inriktat sitt stöd på "lösningsinriktade"

pro-

Även i fortsättningen kommer den huvudsakliga gram. program att vara formen för forskningsstöd. I MISTRA-program samarbetar flera forskare och forskargrupper. Det finns särskild ledningsstruktur med

en programstyrelse och programchef. Stor vikt läggs vid att projekten är integrerade och inriktade mot gemensamma mål.

Bortfallet av Naturvårdsverkets forskningsanslag gör emellertid att MISTRA är berett att utvidga sitt ansvarsområde. Detta sker två sätt: 0 fortsatt satsning på MISTRA-program, vilka kan komma att inne-

hålla större inslag av eller domineras av effektorienterad forskning 0 ny satsning på MISTRA-projekt, dvs enskilda projekt eller samar-

betsprojekt mellan flera forskare.

Flera aktuella program har anknytning till byggd miljö: kretslopp-

sanpassat byggande, marksanering i kallt klimat, uthålliga transport-

system, vattensystem i tätorter och naturresusrshushållning i fjällområ-

den. Genom MISTRA byggs FoU-miljöer är nödvändiga för en

som hållbar utveckling. För byggrelaterad forskning gäller det såväl byggnad/byggnadsdelar och infrastruktur som beteendefrågor och kunskap för planering av urban och regional utveckling. MISTRA har avslagit ett program om hållbar stadsutveckling.

MISTRA deltar också i konsortier, bland annat Vägar till uthållig utveckling i vilket även BFR ingår.

4.3.6 SSF, Stiftelsen för

strategisk forskning

Stiftelsen har till ändamål att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning. Stiftelsen skall främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Stiftelsekapitalet var 6 miljarder kronor och uppgick till 8,5 miljarder kronor i början av 1997. Ett årligt uttag på 600 miljoner kronor rekommenderades. Det planerade uttaget för år 1999 är 700 miljoner kronor.

ca

Stiftelsens stöd avser främst forskarutbildning och tillämpad forskning. Stiftelsen vill bl.a. utveckla en ny typ av bredare licentiater och doktorer och utökad samverkan med branschen. Ett 60-tal forskningsprogram har startats. I stiftelsens rutin ingår igångsättningsanslag med kompletterande beslut efter ca ett år. Programmet anses då ha landat och ett avtal tecknas för medel under tre år. Ytterligare anslag för två följande år beviljas efter utvärdering. Programmen är femåriga.

en

SOU 1997: 182 Resurser för plan-, bygg- och bostsdybrskning 75

Tabell 4.12 SSFs budget och stöd till byggrelaterad FoU, 1996

och 1997, mkr

Preliminärt Budget 1997

utfall 1996

Total budget i milj.kr. 450 600

Förvaltningskostnader

Varav byggrelaterad FoU 0,5 12

0,1% 2% Källa BFRs redovisning mars 1997

Om planerade kommer igång kan enligt BFRs redovis-

nu program ning 20 30 mkr ett rimligt antagande volym byggrelate-

vara som

rad FoU. Detta är i storleksordningen 3 procent stiftelsens totala

av årsomslutning. Detta förutsätter dock att branschen kan enas om program och anställning av forskarutbildade personer.

SSF redovisar exportpotential och behov nya kunskaper i

en av byggsektorn med tanke de stora förändringar pågår i byggandet.

som Forskningen byggprocessen är svagt utvecklad i Sverige. Antalet

om forskarutbildade inom svensk byggindustri är lågt. Stödet till programmet konkurrenskraftigt byggande ska ses i det perspektivet.

om

4.3.7¶Vårdalstiftelsen

Vårdalstiftelsen har till uppgift att stödja forskning och forskarutbildning med inriktning mot vårdområdet samt mot allergier och annan överkänslighet. Stiftelsen räknar med att kunna dela ut ca 40-50 miljo-

kronor årligen olika former forskningsstöd till dessa båda ner genom av områden. Vid ingången av år 1996 hade stiftelsens placeringar ett marknadsvärde 624 miljoner kronor.

Tabell 4.13 Vårdalstiftelsens budget och stöd till byggrelaterad FoU, 1996

och 1997, mkr

Preliminärt Budget 1997

utfall 1996

Total budget i milj.kr. 20 29

Förvaltningskostnader

Varav byggrelaterad FoU 1 2

Andel byggrelaterad FoU 5% 7% Källa BFRs redovisning mars 1997

76 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning

Den byggrelaterade andelen är enligt BFRs redovisning liten men väl så viktig för att bygga FoU-miljöer med tvärfacklig kompetens

upp för att förstå sambanden mellan innemiljö och allergier.

Bland stiftelsens FoU-miljöer märks Mitthögskolan där ett centrum för innerniljöfrågor planeras och ett centrum för folkhälsa i Karlstad och universiteten i Umeå, Linköping och Stockholm. Däremot har de institutioner som arbetar med innemiljö och installationer vid de tekniska högskolorna inte visat något intresse.

4.4¶Privata FoU-beställare

Utredningen bedömer att de privata investeringarna i byggrelaterad FoU har ett normalvärde på omkring 1,5 miljarder kronor årligen.

Det är svårt att få en fullständig bild av privata investeringar i byggrelaterad FoU. Två delvis överlappande undersökningar har gjorts sedan slutet av 1980-talet. En pilotstudie a SBUF från 1990 angav en total årlig nivå på 1,3-1,5 miljarder kronor. KOMPUT-utredningens bedömning, utredningen själv betecknar uppskattning,

som som en grov stannar vid cirka 1,5 miljarder kronor. Dessa utredningarnas bedömningar framgår av tabell 4.14.

Tabell 4.14 Privata FoU-finansiärer, bedömd volym, mkr, 1994 och 1989

Källa: BFRs redovisning mars 1997, KoMPuT-utredningen, BFR A4:1996

Inkl SP

I anslutning till samarbetsavatal med BFR har 0 byggkonsultema angett en egen FoU-volym 2 procent av omsätt-

ning 0 byggentreprenörerna en FoU-insats på ca 1,6 procent av förädlings-

värdet

SOU 1997: 182 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning 77

0 byggmaterialindustrin en FoU-volym på cirka 1,4 procent av om-

sättningen.

Vissa kompletteringar lämnades vid den hearing som BFR ordnade under våren. Byggentreprenöremas FoU-investeringar uppskattades till cirka 500 mkr SBUF, byggmaterialindustrins till 300 mkr av Indust-

av rins byggmaterialgrupp IB och träindustrins till 80 mkr av Träforsk.

SBUF får i detta avsnitt illustrera de nya branschnätverk för beställning och implementering forskning växer fram. SBUF har fu-

av som nits sedan det tidiga 1980-talet och har betydande FoU-budget. Ut-

en värderingar SBUFs verksamhet har varit positiva och lett till för-

av stärkta satsningar företagsgemensam forskning och utveckling.

Andra exempel är för byggmaterialindustrin Industrins byggmaterialgrupp/Bysam och för Träindustrin det relativt nybildade Träforsk,

med mycket litet organisation satsar 20 mkr FoU nytta för som en av medlemmarna. Dessa är i huvudsak sågverk, en bransch som delar någ-

byggbranschens struktur- och kompetensproblem. ra av

4.4.1 SBUF

SBUF verkar för att utveckla byggprocessen så att det skapas bättre affärsmässiga förutsättningar för entreprenörer och installatörer att utnyttja forskning och driva utvecklingsarbete. Bakom SBUF står Byggentreprenörema, VVS-Installatörema, BPA AB, Ledarna, Svenska Byggnadsarbetareförbundet och SEKO. SBUF har cirka 3 000 anslutna företag i Sverige.

Andra syften för SBUF är

att utveckling och samverkan höja effektiviteten i hela ked- 0 genom

jan från råvara till färdig produkt och från idé till rivning 0 att främja utvecklingssamverkan hos specialiserade entreprenörer

och installatörer för att öka effektiviteten i hela byggsektorn

att uppmuntra och stödja forskning vid högskolor kring frågor som 0

är vitala för entreprenörer och installatörer 0 att stödja utveckling av metoder och utrustningar som gör byggande,

service och underhåll attraktivt och bättre anpassat till männi-

mer

skan

att stödja forskning och utveckling underlag för bättre 0 som ger

myndighetsregler och standard.

SBUFs verksamhet finansieras avgifter från företagen, base-

genom rat antalet årsanställda. SBUF disponerar cirka 40 miljoner kronor för 1998 för branschinriktad utveckling och forskning. Dessutom be-

78 Resurser för plan-, bygg- och bostsdgbrskning SOU 1997: 182

kostas varje projekt till en del av det eller de företag som driver projekten. Genom att SBUF samfinansierar projekt med anslagsgivare som Byggforskningsrådet, NUTEK och olika stiftelser kan avsevärda belopp ställas till förfogande för medlemsföretagens utveckling och

forskning.

Anslutna företag kan söka projektbidrag hos SBUF. Det gäller även forskningsprojekt vid högskolorna. Dessa ansökningar skrivs i samverkan mellan företag och högskoleforskare. Höga krav ställs att det i ansökan redovisas hur projektidén förhåller sig till den internationella forskningsfronten. Stor vikt läggs vid att den vetenskapliga metodiken redovisas. Även projektets koppling till utbildningen bör belysas. För ansökningar om forskningsbidrag gäller fasta tider, normalt 15 februari, 15 maj och 15 september. Ansökningar om utvecklingsprojekt görs löpande.

SBUFs styrelse fattar beslut bidrag till projekt. Projekten dis-

om kuteras först i berörda utskott. Forskningsutskottet bereder ansökningar om bidrag till forskningsprojekt vid högskolor i samverkan med företagen.

SBUFs arbetssätt innebär att projekten ger resultat som direkt kan omsättas i det dagliga arbetet i företagen. SBUF arbetar desssutom aktivt med att sprida kunskaper om resultat och om pågående projekt. Varje år produceras ett sextiotal informationsblad med resultatsammanfattningar i serien SBUF informerar. Projektöversikter görs löpande. SBUF medverkar också till tidskriftsartiklar, broschyrer, videofilmer, seminarier, konferenser, informationsdagar, demonstrationer och utställningar.

4.5¶Utförare av

forskning

Tabell 4.15 Fördelning av BFRs FoU-stöd mellan olika utförare, procent

Källa BFRs årsredovisningar

Forskning och utveckling för planering, byggande och boende bedrivs i många olika former och av en stor mängd aktörer. Som ett grovt

SOU 1997: 182 Resurser för plan-, bygg- och bostsdybrskning 79

mått på olika aktörers relativa storlek redovisas tabell 4.15. Tabellen visar bl.a. högskolans växande betydelse som utförare BFR-stödd

av forskning. Forskningsinstitutens andel av BFRs FoU-medel har samtidigt varit relativt konstant. Detta har inneburit minskade resurser för andra utförare. Trenden i tabellen följer forskningspolitikens inriktning.

4.5.1¶Universitet och högskolor

Andelen av BFRs anslag går till högskolan ökade från 39 procent

som 1989/90 till 60 procent för 1995/96. Tyngdpunkten i BFRs anslagsgivning till högskolan ligger de tekniska högskolorna. För 1995/96 och för 1997 svarar dessa för cirka 75 procent av BFRs anslag. För båda åren det ett knappt tiotal andra universitet eller högskolor fick

var som mer är 1 mkr från BFR.

KOMPUT-utredningen anger att de tekniska högskolorna hade följande fördelning av resurser för byggforskning 1994

0 31% anslag via utbildningsdepartementet

0 36% medel från sektorsforskningsråden, dvs anslag via andra

departement än utbildningsdepartementet

0 33% medel från myndigheter och näringslivet.

Beroendet av BFRs anslag på institutionsnivå inom de tekniska högskolarna förefaller ha minskat över tiden, trots förskjutningen i BFRs anslagsgivning till en ökad andel högskolefiansiering. Instittionema har diversifierat sin finansiering. Ekonomiska uppgifter som redovisas i rapporten Anslagspolitik för en uthållig utveckling BVN 1995:2 visar på en kraftig minskning i BFRs andel de externa för FoU

av resurser under perioden från 1990 till 1994. Det rör sig om en minskning från cirka 85 procent till cirka 55 procent för de redovisade institutionerna.

BFR har på utredningens begäran lämnat en förteckning över viktiga miljöer för rådets olika FoU-program. Förteckningen per delprogram i tabeller 4.16 och 4.17 ger en viss bild över spridningen av FoUmiljöerna.

4.5.2¶Branschanknutna

forskningsinstitut

Bland de branschanknytna forskningsinstitut betydelse för byggs-

av ektorn finns Cement och Betong Institutet CBI, Korrosionsinstitutet, Stålbyggnadsinstitutet och Trätek Institutet för träteknisk forskning.

80 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning

Instituten är i regel lokaliserade i Stockholm; ofta nära KTH. De samverkar ofta med högskolan i både forskning och utbildning. Träteks avdelning i Skellefteå är kopplad till LuTH. Instituten arbetar i regel med både målriktad långsiktig forskning inom avgränsade områden och praktiskt tillämpad utveckling inom ett brett spektrum. Nätverk byggs upp med andra institut, universitet, högskolor och utbildare.

Stålbyggnadsinstitutet bedriver forskning och utveckling och informerar kring användandet av stål i byggnadskonstruktioner. Institutet är fristående organisation finansierad genom 75 medlemsföretag,

en bl.a. stålbyggare och konstruktionsföretag, och genom forskningsmedel från BFR. Viktiga forskningsområden är Bostäder, Miljö och Höghållfast ståln

Cement och Betong Institutet CBI har till uppgift att bedriva forskning och utveckling, utredningsarbete och att ge information och erbjuda utbildning inom betongområdet. Uppdragsgivama finns i hela byggsektorn från entreprenörer och byggherrar till pro-jektörer, förvaltare, materialtillverkare och produktleverentörer. Insitutet förstärker den kompetens genom samarbete med två nordiska kollegor,

egna norska SINTEF Bygg miljøteknikk och finska VTT, Betong- och

og byggnadsteknik. CBI finansieras genom bl.a. BFR och Nutek.

T rätek Institutet för träteknisk forskning har mål att vara

- - som den svenska trämekaniska industrins gemensamma resurs för forskning och utveckling. Syftet är att generera kunskap som stärker konkurrenskraften hos trä och träprodukter, både i Sverige och i exportländema. Institutets uppdragsgivare är landets sågverk, skivindustrier, trähusfabrikanter, snickeriindustrier, möbeltillverkare och andra träförädlande företag.

SOU 1997: 182 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning 81

Tabell 4.16 FoU-miljöer inom FoU-programmet Bebyggelsen med större

anslag från BFR

Människa och byggd miljö Stadens tekniska infrastruktur Sociala och kulturella aspekter Geofrágoroch undennarksutnyttjanade

Kulturgeograti, Stockholms Universitet Geoteknik, Chalmers Sellfors Socialhögskolan, Lunds Universitet Sveriges Geotekniska Institut Hartlén Socialhögskolan, Stockholm och Göteborg " SveBeFo Franzén Etnologi, Göteborgs och Lunds universitet " Vattenbyggnad, KTH CederwaII

Jord- och Bergmekanik, KTH Stille Miljö och upplevelser Geoteknik, LTU Miljöpsykologi/Arkitektur, LTH Geoteknologi. LTH Fonnlära, KTH Psykologi Stockholms Universitet Tekniska försörjningssystem Miljömedicin Karolinska Institutet VA-teknik, Chalmers Svensson Arkitektur, KTH VA-teknik, LuTH Hanaeus

Vattenresursläre, LTH Bengtsson Funktion och utformning Bostadsplanering, Chalmers Tekniska Högskola Arkitekturmuseet, Stockholm Byggnadsfunktionslära, LTH

Samhällsplanering och stadsutveckling Nya miljöanpassade energisystem Aktörer, genomförande, styrmedel Samordnad planering Dalarnas Forskningsrád Energisystem, Chalmers

Stadsmiljögruppen, Högskolan i Orebro Regional planering, KTH, Hållbara tekniska system Novemus, Högskolan i Örebro SERC, Högskolan i Falun-Borlänge Fastighetsteknik, KTH Energiteknik, KTH Institutet för bostadsforskning. Uppsala Värrneteknik och maskinlära, Chalmers universitet, Gävle Markvärmegruppen, Matematiskfysik, Nordplan/Nordregio LTH

lnstallationsteknik, Chalmers ResursháshpIIn/ng, strategisk planering Byggnadsfysik, LTH

Stadsbyggnad. CTH Värme och kraftteknik, LTH " Miljöstrategiska studier, Stockholms Vattenfall Utveckling Universitet

Regional planering, KTH Stadsbyggnad, KTH Geodesi och totogrammetri, KTH

Stadens funktion, utfomming BOOM-gruppen, KTH

Stadsbyggnad. CTH KTH Bygg Miljö, Gävle

de större miljöerna, med mer än ca 1 mkr/år

82 Resurser för plan-, bygg- och bostsdsforskning

Tabell 4.17 FoU-miljöer inom FoU-programmet Byggnaden med större

anslag från BFR

Byggnads- och produktionsteknik Byggnaden som system

Etablerade forskargrupper är ext KTH/Installationsteknik LTH Fuktgruppen, Beräkningsgruppen och KTH/Uppvärmnings-och ventilationsteknik

Trämekanikgruppen KTH/Byggd Miljö tidigare SlB

Akustikgruppen CTH/LTH. KTH/Konstruktionslära

KTH/Byggnadsfunktionslära

KTH/Husbyggnad Kämmiljöer inom Matenalvetenskap

pá CTH/Installationsteknik Byggmaterial CTH

pá CTH/Bostadsplanering Byggmaterial LTH, Stálbyggnad pá CTH/Bbebyggelseplanering

och Träteknik LuTH

CTH/Husbyggnad Ytkemiska Institutet

LTH/Byggnadskonstruktionslära Institionen för Träteknik i Skelefteá

LTH/Installationsteknik

LTH/Byggnadsfysik Kämmiljöer inom Konstruktionsteknik kraftteknik

LTHNärrne- och Betongbyggnad. Stal och träbyggnad och produktionsteknik

LiTH/Konstruktions- och Konstruktionsteknisk dynamik CTH, LTH

LuTH/Arbetsvetenskap Byggmekanik, Bärande konstruktioner LTH

Karolinska Institutet Konstruktionsteknik och Stålbyggnad LuTH

Stockholms Universitet Cement och Betonginstitutet CBI forskningsinstitut

Sveriges provnings- och Stälbyggnadsinstitutet SBI

SP

Göteborgs Universitet Kämmiüöer inom FoU-området Byggnadsfy- Umeä Universitet

sik

KTH avd för Byggnadsteknik Effektivitet och kvalitet i byggande och Byggnadsfysik och Teknisk akustik CTH

förvaltning Byggnadsfysik och Teknisk akustik LTH Uppsala

Institutet för bostadsforskning vid Byggnadsmaterial. Byggnadskonstruktion

universitet LTH Managementinriktade bygg- och fastighets-

institutioner vid CTH, LTH, LuTH Inom Brandforsks torskarmiljöer institutioner för ekonomi eller sociologi institutionen för Brandteknik pá LTH Umeá och

främst vid Lund, Stockholm, Avd för Brandteknik pá Statens Provnings-

Uppsala. och forskningsinstitut SP Byggstandardiseringen,

AB Svensk Byggtjänst Kämmiljöer inom Byggproduktion

Byggbranschens Forskningsstiftelse för forskningsmiljöer och nätverk

Utländska Arbetsmiljö BFA särskilt betydelsefulla på

som anses vara Belab Byggergolab AB området universiteten i Reading, Salford

är Byggnadsekonomi på CTH och Strathclyde i UK och i Stanford och Byggnadsekonomi på LTH CIB och ENHR

Texas i USAoch nätverken Teknisk logistik på LTH

Stälbyggnad på LuTH.

Byggnaden i kretsloppet Byggnadsmaterial pá LCA-frágor

KTH - Teknisk miljöplanering pá CTH LCA-frágor

- Chalmers Industriteknik CIT miljöbedöm-

ning

Byggnadskonstrukion pá LTH utformning

av byggnadskonstruktioner för áterbruk

5 Den

statliga byggforskningens utveckling

5.1¶Den framväxt

statliga byggforskningens

Den statligt finansierade byggforskningen har sina rötter i 1940-talet. Det också vid denna tid bostadförsörjningen blev accepterad

var som

prioriterat välfärdsornråde med viktiga roller för stat och komsom ett

Det också under 1940-talet som en modern planlagstiftning mun. var med stark kommunal roll tillkom. Nationella byggregler infördes

en inte förrän 1960-talet. Ett viktigt motiv att undanröja hinder för

var en effektiv nationell byggmarknad.

En anslagsfinansierad Kommitté för Byggnadsførskning inrättades

1942 för att fördela medel till i första hand byggteknisk forskning. Bakgrunden dels den snabba rationalisering skedde inom den

var som stationära industrin med goda resultat i kostnader och produktionsvo-

lym, dels den ekonomiska oförmågan hos byggnadsverksamhetens

många och små företagare att skapa ekonomiskt utrymme för systematiskt utvecklingsarbete. Kommittén skulle bl.a. "tillgodose behovet målmedveten inriktning och samordning av forskningsarbetet

av

personlig kontakt och ömsesidig information". I debatten var genom meningarna delade satsningen kunde ske inom byggnadsverk-

om samheten själv eller det fordrades offentliga medel.

om

Omfattningen blev dock ekonomiskt begränsad. Kommittén ombildades till Nämnd för byggnadsførskning med uppgift att dels ge an-

en slag till högskole- och företagsforskning, dels bedriva FoU i egen regi. Ett särskilt institut för planforskning föreslogs förslaget fullföljdes

men inte.

Samtidigt med denna ombildning år 1960 infördes en särskild

- avgift, den s.k. byggforskningsavgiften, för att skapa förutsättningar för

kraftigare, samlad insats i syfte forsknings- och rationalen att genom iseringsverksamhet förbättra och förbilliga produktionen i byggsektorn". Avgiften skulle betalas alla yrkesmässigt bedrev

av som byggverksamhet och betraktades arbetsgivare enligt lagstiftningen

som

84 Den statliga byggbrskningens utveckling SOU 1997: 182

om yrkesskador. Avgiften betalades också kommuner. Staten

av var undantagen.

Nämndens dubbla uppgift anslagsprövande forskningsråd och

som eget forskningsorgan kritiserades. Detta ledde till delning 1960 i ett

en anslagsgivande Råd för byggnadsførskning och ett forskande Institut för byggnadsforskning, SIB, med uppgiften för sådan forsk-

att svara ning som ännu inte kunde ske inom högskolorna. Båda finans-

organen ierades med statsanslag och medel från avgiftsfonden. Forskningen täckte allt bredare fält.

-

Ursprungligen var den statliga byggforskningen tekniskt-vetenskapligt inriktad, med en tyngdpunkt i tillämpad forskning och direkt utvecklingsarbete. Under 1960-talet tog frågor fysisk och regional

om planering en mera framträdande plats.

Under 1970-talet skedde en vidgning av verksamheten som innebar att samhällsbyggandet sattes in i ett välfärdspolitiskt perspektiv ofta

med en uttalad fördelningspolitisk ansats. Ledorden blev Helhetssyn på byggd miljö och Människan i centrum. Detta ställde BFR inför

en ny typ av kunskapsutveckling som omfattade även samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Energiforskningen för bebyggelsen

tog en tydlig plats från 1970-talet. Denna stora spännvidd i verksamheten skulle leva kvar till l990-talet.

Under 1990-talet blev utmaningen för BFR att definiera en tydlig rolluppsättning i en mer sammansatt politisk miljö och ett mer komplext forskningslandskap, där bostadsfrågor saknade sin tidigare prioritenng.

5.2 1982 års BFR

översyn av

Det procentuella uttaget från byggnadsindustrin ökades i flera steg. Kritiken från byggnadsindustrin ökade också. Man ifrågasatte forskningens allmänna kvalitet och dess relevans för industrin. En översyn

BFR tillsattes 1982. År 1983 finansieringen och fonav övertog staten den avvecklades. SIB finansierades direkt från Bostadsdepartementet.

I samband med översynen av BFR restes krav att byggbranschen skulle medverka i finansiering relevanta projekt inom byggforsk-

av ningen, s.k. samfinansiering. Översynen inriktades att granska kvaliteten i BFR-stödd forskning, anslagsberedning och beslutsprocess.

Översynen ledde bl.a. till bildandet av en särskild vetenskaplig nänmd. Den ledde också till en ökad betoning av långsiktig kunskapsuppbyggnad i BFRs uppdrag, till fastare beredningsformer

med mera systematisk användning referens- och styrgrupper och till för-

av en

SOU 1997:00 Den statliga bostadsforskningens utveckling 85

skjutning i BFRs informationsverksarnhet mot kunskapsöversikter och riktad information.

Betoningen av den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden markerade för byggforskningens del början till en gradvis överföring sektors-

av forskningens resurser till högskolan. Denna överföring skulle komma att ske på två sätt: dels genom en ökad andel stöd till högskolorna i BFRs anslag, dels överföring medel från sektorsforsk-

genom en av ningen till högskolans egna anslag.

Utredningens förslag om en mera forskningsrådsmässig hantering av ansökningar ledde inte till några direktiv från regeringen. Regeringen överlämnade efter vissa principiella instämmanden i utredningens

synpunkter BFR att bedöma vilka beredningsforrner som var mest

-

ändamålsenliga.

5.3 1990 års Ett BFR

översyn - nytt

Nästa översyn av BFR hade sitt i behandlingen 1990 års

ursprung av forskningspolitiska proposition. I propositionen slår regeringen fast att statens stöd till FoU i första hand bör avse grundforskningen och att all forskning som grundprincip så långt som möjligt ska utföras inom högskolan. De statliga sektorsforskningsorganen skulle vidare prioritera högskolan och i ökad utsträckning söka samfinansiering med branschen. Regeringen betonar uppföljning och utvärdering insatserna.

av En ständig omprövning och förnyelse av FoU-verksamheten är nödvändig. För sektorsforskningsorganens del innebär detta dels inrikt-

en ning på relevanta frågor, dels god vetenskaplig kvalitet.

en

Inom Bostadsdepartementets område minskar resurserna till BFR och övrig FoU trots en ökning av det statliga stödet totalt. Därför måste branschen, inkl. byggherrar och förvaltare, ta ett större framför

ansvar allt för den tillämpade forskningen och det tekniska utvecklingsarbetet. Ansvaret för utvecklingen och för att lösa problemen inom sektorn måste i huvudsak bäras av det producerande systemet. BFR förutsätts öka sitt stöd till grupper inom universitet och högskolor och därmed skapa förutsättningar för kreativa forskarmiljöer. Samtidigt måste den totala FoU volymen inom sektorn öka. Det innebär både ökad

en samfinansiering och ökade krav på egna FoU-insatser i företagen.

Det kan påpekas att delar av BFRs anslag under denna period fördes över till Teknikvetenskapliga forskningsrådet 12 mkr tre år och att Humanistiska och Samhällsvetenskapliga forskningsrådet HSFR fick disponera 4 mkr år inom BFRs anslag.

per

86 Den statliga byggbrskningens utveckling SOU 1997: 182

Bostadsutskottet föreslog vid sin behandling av propositionen att en översyn bör göras vissa frågor ansvarsfördelningen inom byggav om forskningen. Bl.a. borde branschen ta större för forsknings- och ansvar

utvecklingsverksamheten.

1990 års översyn genomfördes riksdagsman PO Håkansson. En av utgångspunkt att organisationen måste minskas. Översynens uppvar draget var vidare att överväga organisations- och arbetsformer vid rådet 0 nya pröva uppgiftsfördelningen mellan BFR och Boverket respektive 0 Statens energiverk föreslå de organisatoriska eller andra åtgärder som kan erfordras. 0

Utredningens slutsats att BFR behövdes, att omvärlden var men ställer krav. Utredningen valde att i hög grad teckna BFRs framtida nya uppdrag i följande roller: att samordnare den statligt finansierade byggforskningen 0 vara av katalysator/spelförare för initiering insatser och åta- 0 att vara av nya ganden i samverkan med FoU-utförare och olika aktörer. nätverksbyggare inom den byggrelaterade forskningen, där 0 att vara det internationella perspektivet får ett allt starkare inslag. ha överblick över den byggrelaterade forskningen nationellt och 0 att internationellt.

Utredningen redovisade positiv syn BVNs verksamhet. en Utredningen konstaterade ett relativt omfattande förändringsatt arbete angeläget för att förstärka det bra, ta bort sådana var som var arbetsuppgifter inte längre relevanta och söka former för att som var eliminera svagheter i systemet. I huvudsak borde BFR självt kunna sva-

för förändringsarbetet. På många punkter föreslog dock utredningen ra anpassning BFRs instruktion till sina förslag. Det materiella inen av nehållet i BFRs instruktion är oförändrat i dessa avseenden sedan 1988.

Utredningen bedömde att målet för rådets dimensionering efter om-

ställningen bör 55 tjänster jämfört med 80 budgeterade tjänster vara ca vid tidpunkten för översynen. Bland utredningens Övriga förslag kan nämnas styrelsen bör starkare roll vid större beslut policy, anslag, 0 ges en om

m.m. särskilda bildas utöver de PU-grupper BFR då 0 systemgrupper som höll bygga för att tillförsäkra tvärfacklig FoU-verkatt upp en samhet kvalitetsgranskningen FoU-ansökningar bör förstärkas av BFRs ledning borde förstärkas med forskarkompetens 0 tvärfacklig och disciplinövergripande organisation i kansliet en mer

SOU 1997:00 Den statliga bostadsforskningens utveckling 87

0 en del av förlagsverksarnheten bör bli självbärande inom infor-

en

mationskoncem och eventuellt inom ett byggforskningens hus

-

BFR bör i uppdrag att etablera förlagsverksamhet tillsam-

ges en mans med i första hand Boverket och SIB

0 Boverkets och Energiverkets generaldirektörer skulle ingå i BFRs

styrelse.

Utredningsmannen bedömde att förslagen skulle ge BFR "en tydlig-

are roll som aktivt sektorsorgan och sektorsforskningsråd med ett utta-

lat ansvar för sektorns i huvudsak tillämpade forskning och samordning mellan forskning och utveckling, inklusive information".

BFR hade under utredningsarbetet medverkat i definitionen dessa

av roller. Rådet arbetar utifrån dem fortfarande. BFR anser att rollerna sammanfattar vilka krav ett aktivt sektorsforsksningorgan bör leva upp till. Nätverksbyggande får enligt BFR allt tydligare EU-dimension.

en

5.4¶BFR under 1990-talet

Regeringen behandlade utredningens förslag i kompletteringspropositionen våren 1991. Regeringen konstaterar i propositionen att den delar 0 utredningens syn på behovet av överblick, inte minst över det inter-

nationella forskningsfáltet

0 utredningens uppfattning att BFR ska vara en aktiv part i sektorns

samlade FoU-verksamhet, bl.a. med uppgift att verka för att gemen-

samma FoU-satsningar kommer till stånd och att utveckla samar-

betsavtal som definierar ansvarsområden 0 utredningens uppfattning att BFR ska ha ett eget ansvar för den

långsiktiga forskningen för sektorns behov 0 i princip uppfattningen om ny programindelning, en översyn av be-

redningsforrner och införandet av fasta ansökningstillfällen bör in-

föras för bas- och ramanslag 0 utredningens positiva syn på BVNs verksamhet.

Regeringen anser i propositionen att 0 BFR bör självt i stor utsträckning besluta om beredning och progra-

mindelning; regeringen betonar samtidigt vikten av ökad verksamhet för uppföljning av kvalitet, relevans och effekter av den forskning som får stöd av rådet

0 starka skäl talar för att rådets styrelse ges en starkare ställning än

vad som är normalt vid statliga myndigheter 0 BFR bör ges vissa riktlinjer för förändringsarbetet.

88 Den statliga byggforskningens utveckling SOU 1997: 182

Regeringen har bl.a. gett BFR i uppdrag att försöksverk-

senare som samhet utveckla ett byggforskningens hus i kvarteret Gimle.

BFRs inriktning bekräftades i stort i 1992/93 års forskningspo-

nya litiska proposition. Regeringen betonade bl.a. rådets samordnande roll och vikten att de forskningsresultat som tagits fram blir tillgängliga

av för sektorns aktörer på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen redovisar också de fortsatta överläggningama om en ökad branschñnansiering.

Budgetåret 1991/92 förfogade BFR över drygt 290 mkr för stöd till FoU. Anslaget till byggforskning, inkl experimentbyggande, då 220

var mkr, anslaget till energiforskning 45 mkr och förvaltningsanslaget 31

mkr. HSFR disponerade mindre del byggforskningsanslaget. För

en av budgetåret 1997 förfogar BFR självt över totalt 168 mkr. Det motsvarar en nominell minskning med drygt 40 procent.

5.5¶Ökade krav samfinansiering och

branschsamarbete

samfinansiering är överenskommelse mellan en statlig finansiär och

en

ekonomiskt bidrag till FoU-projekt. De andra avtalandra parter att ge spartema kan statliga, kommunala, privata eller internationella

vara organisationer. Begreppet medfinansiering används när alla finansiärer tillhör den offentliga sektorn.

Olika former samfinansiering har förekommit inom BFRs an-

av svarsområde ända sedan rådet bildades 1960. BFR har sedan början av 1980-talet haft i uppdrag att öka samfinansieringen med näringslivets parter inom bygg- och bostadssektom. Uppdraget formulerades egent-

ligen i samband med att avgiftsfinansieringen av byggforskningen upp-

hörde. Vid ungefär tid fick rådet också i uppdrag att träffa avtal

samma med olika intressenter och intressegrupper inriktning och finansie-

om ring.

BFR redovisar att rådets samfinansiering ökat från 33 mkr för 1983/84 till över 160 mkr för 1997. Ett tiotal samarbetsavtal har slutits sedan 1991. Samarbetsavtalen och erfarenheterna av sam- och medfinansiering redovisas utförligt i kapital ägnas år BFRs nu-

mera som varande verksamhet.

samfinansiering har setts regering och riksdag ett medel att

av som uppnå följande mål:

att öka ett icke-statligt för byggnadsforskning och att kom- 0 ansvar

marknadens oförmåga att ta ansvar för långsiktig kun-

pensera

skapsutveckling

SOU 1997:00 Den statliga bostadyorskningens utveckling 89

0 att öka relevansen i BFR-finansierad forskning för byggsektoms

aktörer 0 att öka byggbranschens engagemang i FoU och ge förutsättningar

för byggbranschens aktörer att öka sin kompetens och förståelse för

forskning 0 att förstärka BFRs realt sett krympande anslagsbudget.

Samfinansieringen har också setts som ett medel att stärka beställarkompetensen vid företagen och utveckla miljöer vid högskolan.

Regeringen initierade särskilda överläggningar vid två tillfällen i början av 1990-talet med aktörer i byggbranschen i syfte att frivillig väg öka samfinansieringen. Riktmärket vid denna tidpunkt var att uppnå ett resurstillskott om 70 mkr, vilket motsvarade ca 25 procent av anslagen för byggforskning. En överenskommelse nåddes 1991 med entreprenörledet, dvs bygg- och VVS-entreprenörema, om ökad medverkan med 25 mkr/år. Medlen tillfördes genom Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, Samtidigt bedömdes insatser från förvaltningsorganisationer kunna öka med frrn mkr/år. överläggningar ägde också rum om byggmaterialindustrins, kommunernas och konsultledets insatser. I förhandlingarna med byggmaterialindustrin angavs riktmärke 15-20 mkr. Den faktiska volymen skulle bestämmas av branschens behov.

Vid överläggningama ansåg parterna bl.a. att de grupper som medverkar i finansieringen också måste får ett avgörande inflytande över medlens användning. De betonade samtidigt starkt statens ansvar för grundforskning och högskoleutbildningen. Entreprenöremas överenskommelse förutsatte bl.a. att de statliga insatserna inte skulle minska.

Avtalen syftar till att samordna inriktningen, öka FoU-volymen och effektivisera användningen av tillgängliga resurser genom samordning av aktörerna. Inom avtalen fattas i regel beslut finansiering projekt-

om vis, baserat på en egen värdering av förväntad nytta av projektet.

Kravet på samfinansiering av byggforskningen skärptes 1993. För perioden 1993/94 1995/96 formulerades kravet följande sätt i rå-

dets regleringsbrev:

"Den externa finansieringen avseende samfinansierade projekt ge-

nom avtal eller projektfinansiering bör vid utgången av budgetåret

1995/96 vara lika stor som det statliga anslaget till byggforsk-

n1ng."

Regeringens krav samfinansiering gäller bara byggforskningsanslaget. Samma krav ställs inte på resurserna till FoU energiområdet. Här ingår samfinansiering i stället flera dimensioner

i en av i återrapporteringen. Kraven i återrapporteringen avser: antal samar-

90 statliga byggbrskningens utveckling

.Den

betsprojekt, tydlig energirelevans i projekten, näringslivsengagemang i programmen, miljöhänsyn i projekten och ett ökat antal högutbildade i näringslivet med energirelaterad kompetens.

Regeringens krav på samfinansiering inom byggforskningsanslaget är nu något lägre ställda. Enligt BFRs regleringsbrev för 1997 skall rådet "öka graden av samfinansiering och antalet samarbetsavtal med byggsektoms aktörer". BFRs eget mål är att vid utgången av treårsperioden 1997-99 nå lika stor extern som statlig finansiering.

BFR anger följande motiv till samfinansiering i sin fördjupade an-

slagsframställning för 1997-99:

"Samverkan och samfinansiering i konkreta forskningsprojekt, främst med högskolan som utförare, är ett effektivt sätt för BFR att öka resurserna till byggforskning. Samverkan mellan forsk-

ning och praktik bidrar dessutom dels till ökat från

engagemang

näringslivet i pågående och planerad FoU, dels till att stärka re-

levansen och förankringen av resultaten i FoU-verksamheten.

5.6 Statens institut för byggnadsforskning,

SIB

5.6.1 1993-95

Omstruktureringsprocessen

Även statens särskilda forskningsutförande för byggforskning

organ - Institutet för byggnadsforskning utsattes för förändring i början av 90

- -talet. En omstrukturering inleddes i samband med 1992/93 års forskningspolitiska proposition. Resultatet blev två nya institutioner inom två högskolor och med olika inriktningar. Både två skulle bli nationella centra inom sina områden. Själva verksamheten blev kvar i Gävle. Förändringen, trädde i kraft den 1 januari 1994, fick genomföras i två

som skeden, där riksdagen och särskilt bostadsutskottet kom att spela en

- avgörande roll.

Regeringens ursprungliga förslag prop. 1992/9321790 var att huvuddelen den tekniskt-naturvetenskapliga forskningen vid SIB

av skulle knytas till KTH. Den bedömdes så viktig och så god

vara av kvalitet att den skulle bevaras. Det gällde materialteknik, inneklimat, ekonomi, boendekvalitet, bebyggelsens energi- och miljöegenskaper och informationsteknologi. Övrig forskning vid SIB huvudsakligen

forskning samhällsvetenskaplig inriktning skulle utvärderas.

med en -

SOU 1997:00 Den statliga bostadsforskningens utveckling 91

Riksdagen godkände den institutionen vid KTH beslutade

nya men

organisation för fortsatt samhällsvetenskapligt inriktad forskning att en med hög kvalitet också borde bildas. Regeringen förutsattes återkomma under hösten 1993, sedan den föreslagna utvärderingen genomförts.

Regeringen återkom i prop. 1993/94:82 med förslag om en ny samhällsvetenskaplig institution för bostads- och byggforskning inom Uppsala universitets samhällsvetenskapliga fakultet. Det skedde efter en positiv utvärdering HSFR, pekade betydelse av att

genom som koppla institutionen till en universitetsmiljö. Förslaget beslutades av riksdagen. Både regering och riksdag framhöll att bästa möjliga samarbetsformer mellan de två institutionerna bör eftersträvas, liksom med Högskolan i Gävle/Sandviken och övriga organ inom samhällsbyggnadsområdet i Gävle.

Regeringen betonade höga kvalitetskrav bostads- och byggforskningen. Forskningen inom SIB hade inte varit utsatt för tillräcklig konkurrens i finansiering och rekrytering. Bland relevanta forskningsområden för det institutet nämndes boendets och byggandets sam-

nya hällsekonomiska och privatekonomiska fortsättningar och konsekven-

bostadspolitik, miljö, bostadssociala frågor inklusive jämställdhetser, sperspektivet, bebyggelsens utformning, utveckling och planering.

5.6.2 KTH Gävle BMG

Byggd Miljö,

KTH Byggd Miljö, Gävle BMG är den största samlade forskningsinstitutionen inom byggnads- och bebyggelseornrådet. Institutio-

internationellt unika laboratorier för inomhusklimat är större än nens Lund, Chalmers och KTH-Stockholm tillsammans. Dessa laboratorier är nationell tillgång bör upprätthållas för både avancerad forsk-

en som ning och för utbildning, dvs examens- och doktorandarbeten.

I propositionen skisserades framtida verksamhet cirka 40 mkr,

en dvs två tredjedelar SIBs dåvarande nivå. Intäkstfinansiering förut-

av sattes öka betydligt. Regeringen föreslog och riksdagen godkände ett anslag 15 mkr år i 1993 års kostnadsläge. Basanslaget, som be-

per talas via byggforskningsanslaget, har minskats med 1 mkr för 1997. KTH har vid flera tillfällen begärt ett fakultetsanslag för BMG.

För 1997 är omslutningen nästan 30 mkr. BMGs personal omfattar cirka Institutionen har drygt 40 forskartjänster, inkl.

50 personer. 5 doktorandtjänster. Det finns tre professorer och 4 adjungerade professorer. EU-projekten ökar och flera stora internationella projekt har startats med näringslivspartners. Institutionen svarade 1995/96 för 14 procent FoU-medlen inom KTHs delfakultet för Arkitektur, Lant-

av mäteri och Väg- och Vattenbyggnad. För period svarade den

samma

92 Den statliga byggforskningens utveckling SOU 1997: 182

enligt KTHs redovisning för 55 procent EU-stödet och 36 procent

av av det internationella FoU-stödet. BFR-anslag utöver basanslaget har också ökat. BFR-anslagens andel omsättningen, inkl. basanslaget, har

av minskat från cirka 75 procent till 67 procent. Institutionen har dock, liksom en del "effektforskning", förlorat anslag i samband med

annan ansvarsöverföringen från Naturvårdsverket till Mistra.

BMG skiljer sig från andra KTH-institutioner. Uppgiften är i första hand forskning och forskarutbildning. Något för grundutbild-

ansvar ning finns inte. Institutionens struktur internationellt ett

- som ses som centrum för byggd miljö vissa fördelar jämfört med övriga hög-

- ger skolan i beräkningen EU-bidrag till FoU.

av

BMG har ett utvecklat internationellt samarbete. Presidenten i t.ex. anställd vid institutionen, BMG medverkar även i IEA-projekt.

5.6.3¶Institutet för Bostadsforskning IBF, Uppsala

universitet

Institutets personal omfattar cirka 40 det stora flertalet är

personer; forskande lärare och doktorander. Verksamheten är uppbyggd kring de akademiska disciplinema vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Tyngdpunkten finns i kulturgeografi, nationalekonomi, sociologi och statskunskap. Professurer finns i dessa ämnen samt i företagsekonomi och statistik. Även andra ämnen ekonomisk

som historia, konstvetenskap och psykologi är representerade. Lärare och doktorander delar sin tid mellan forskning 80 % och undervisning och handledning vid institutionerna i Uppsala 20 %. Modellen är vald för att ge en stark disciplinförankring för denna tvärvetenskapliga forskning.

Basfinansieringen av den samhällsvetenskapliga institutionen förutsattes uppgå till 20 mkr. IBFs fakultetsanslag från Uppsala universitet är för 1997 20 mkr. IBF vill öka de externa intäkterna, som för 1995/96 motsvarade en årlig nivå på 3,6 mkr, med 25 procent.

BF har samarbetsavtal med två systerinstitutioner: CHRUS i Glasgow och OTB i Holland. Vid IBF finns dels redaktionen för tids-

en krift, SHPR, Scandinavian Housing and Planning, dels kansliet och ordföranden för ENHR, European Network for Housing Research, ett nätverk för europeiska bostadsforskare.

SOU 1997: 182 93

6¶Modeller för och

analys av statlig FoU-handläggning

Utredningens uppdrag att överväga en förändrad hemvist för BFRs finansiering av både plan- och byggforskning har vid utredningens omvärldskontakter ofta föranlett synpunkten att det är viktigt att kunna hålla isar FoU-stöd från andra uppgifter i organisation. Synpunkten

en avser både den administrativa hanteringen och ställningstaganden i sak, där risker kan finnas för konflikter med andra roller organisa-

som en tion kan ha.

Det har förvånat utredningen att sådana risker betonats starkast i fråga om en överföring av FoU-ansvar från ett rent sektorsforskningsråd till myndighet, dvs inom den offentliga sfären och inte från den

en offentliga till den privata sfären. Detta är också ett alternativ kan

som utläsas direktiven för den byggforskningen.

av rena

Sådana risker vid överföring till myndighet framhålls med sär-

en skilt eftertryck i BFRs remissvar på utredningens första betänkande. BFR skriver där bl.a.

"Att ge tillsynsmyndigheter delvis roll som FoU-

samma beställare är enligt BFRs mening ineffektivt, men också principiellt tveksamt med tanke på risken att söka legitimera den

egna

verksamheten och genom kontroll av vissa FoU-medel indi-

. . .

rekt kunna motverka att kritisk forskning kommer till stånd i frå-

gor som ligger inom myndighetens ansvars- och tillsynsområde."

Inför bedömningar myndigheters hantering FoU-medel finns

av av vissa relevanta resultat från forskningsutvärderingar att tillgå. Sådana resultat redovisas i rapport från Byggforskningsrådets vetenskapliga

en nämnd, BVN.

BVNs redovisning har av utredningen kompletterats med en intervjuuppföljning omkring erfarenheterna av olika myndigheters modeller för FoU-handläggning. Denna uppföljning gör inga anspråk vetenskaplighet. Syftet för utredningen har varit att känna tänkande och

av tendenser omkring statlig FoU-finansiering myndigheter.

genom

94 Modeller för och analys

av. .

6.1¶BVNs av FoU-

analys statlig handläggning

Byggforskningsrådets vetenskapliga nämnd redovisade under 1996 en studie statlig FoU-handläggning under titeln Forskningsstyming och

av anslagspolitik BVN 1996:2. En frågeställning i rapporten är handläggarrollen i svenska offentliga organ för forskningsfinansiering. Analy-

omfattar BFR. Det kan därmed s.k. "benchmark" för en dissen ge en kussion ett förändrat för plan-, bygg- och bostads-

om ansvar forskningen.

BVN-rapporten utgår ifrån typologi identifierar fyra olika

en som modeller för FoU-handläggningen:

Bisysslomodellen statliga verk FMV, ÖCB, Banverket, Väg-

som

verket

.Handläggarmodellen NUTEK, BFR och KFB Hybridmodellen RALF, SDIDA, Naturvårdsverket och Rymdsty-

relsen

4. Rådsmodellen de egentliga forskningsråden, inkl. SJFR och SFR.

Typologin bör främst ett analysverktyg; gränserna är inte

ses som alltid helt skarpa.

Bisysslomodellen

Karaktäristiskt för bisysslomodellen är att beredningen av ansökningar sker parallellt med den operativa verksamheten. Myndigheterna i denna kategori har regelmässigt inte särskild personal med speciella FoUuppgifter; dessa uppgifter bisyssla till den ordinarie verksarnhe-

är en

Bedönmingsarbetet sköts internt och dessa har inte heller ten. organ organiserat speciella rådgivnings- eller expertgrupper för att biträda beslutsfattare i beslut om FoU-anslag.

Boverkets tidigare hantering FoU-medel bär bisysslomodellens

av prägel.

Handläggarmodellen

Handläggarrnodellen kännetecknas att beredningen av ansökningar i

av huvudsak sköts handläggare att myndigheten har inrättat rådgi-

av men vande med extern expertis för bedömning vetenskaplig kva-

grupper av litet och/eller relevans. I samtliga fall fattas det slutliga beslutet av

SOU 1997: 182 Modeller för och analys 95

av.

.

myndighetschefen eller delegation av denne. Styrelsen utgör en rådgivande grupp till generaldirektören.

Inom BFR finns s.k. PU-grupper. Dessa beskrivs närmare i avsnitt 7.3.4. I BVN-rapporten poängteras att dessa grupper inte i annat än undantagsfall används direkt för bedömning av enskilda FoUansökningar. BFR förefaller enligt rapporten vara det enda större sektorsorgan av denna typ som inte har organiserad rådgivning eller annan sakkunnig bedömning som direkt påverkar bedömningen av ansökningar. Däremot har BFR ett remissförfarande kring varje ansökan, som innebär att externa bedömare får uttala sig om en ansökan ur både relevans- och kvalitetssynpunkt.

BFR har sedan denna undersökning utvecklat sin handläggning genom en översyn av PU-gruppemas antal och extern utlysning av FoU inom vissa insatsområden. PU-gruppemas roll i anslagsbesluten har inte ökat.

Hybridmodellen

Hybridmodellen präglas enligt BVN-rapporten av expertisens direkta medverkan i berednings- och beslutsprocessen. Modellen tillämpas av den största gruppen i BVN-undersökningen. Den har enligt BNVrapporten vuxit fram svar den kritik som riktades mot den sek-

som toriella forskningen. Kritiken ledde till ett behov att förtstärka legitimiteten i anslagsbeviljandet. Jämfört med handläggarrnodellen finns i denna modell normaliserad procedur för sakkunnig bedömning, där

en de sakkunnigas beslut avgörande betydelse för anslagspolitiken.

har en I viss utsträckning ligger myndigheterna nära forskningsrådsmodellen.

Rådsmodellen

Rådsmodellen tillämpas de egentliga forskningsråden, inkl SJFR

av och SFR, se avsnitt 4.2.2. Modellen vilar professionemas egna bedömningar och påverkan. Genom "peer review" och forskardorninans i beslutande organ hålls handläggamas betydelse tillbaka.

Utredningen har närmare diskuterat bl.a. rådsmodellen med BVNrapportens författare. Författaren har då utvecklat de väsentliga skillnader mellan FRNs arbetssätt och arbetssättet hos andra grundforskningsråd uppmärksammas i rapporten. Dessa skillnader betingas

som av FRNs särskilda uppgifter kring utvecklingen av nya områden och forskningsinformation. De kan motivera en särskild beteckning för FRNs arbetssätt, nämligen "den uppsökande rådsmodellen". Denna

96 Modeller för SOU 1997: 182

och analys av

. .

modell kännetecknas strikt relevansinriktad rådshantering

av en men kombinerad med uppgifter för forskningssekreterama går långt

som

utöver stödet till prioriteringskommittéer.

6.2¶FoU-handläggning vid vissa

myndigheter

Utredningen har undersökt erfarenheterna av myndigheter med egna FoU-medel. Det har gjorts i samband med dess uppföljning av BFR:s kartläggning statligt finansierad byggrelaterad forskning. Boverket

av har inte ingått i uppföljningen.

Skall relevant för myndighetens tillsynsornråde, reglering-

FoU vara

och tillämpningsföreskrifter anser flera av de tillfrågade myndighear terna att de bör ha ett beställaransvar. Den ökade internationalisering med ökade uppgiftsåtagande kräver också egen beställarfunktion.

Myndigheter med konkreta operativa uppgifter, vägbyggen, fysisk planering/plangenomförande, kartritning, registerhantering och anläggningar, hävdar att utvecklingsarbete måste ligga nära produktio-

m.m.

d.v.s. i hög grad utföras med egen forskarutbildad personal. Av nen, tradition har det inom vissa områden blivit så att kompetensen inom specifika områden i huvudsak finns hos myndigheten. Det finns därför inte så många forskarmiljöer att lägga ut FoU-uppdrag på. Ett ytterliga-

för FoU-personal är att dessa ett naturligt sätt känre argument egen

vad är relevant och att deras kompetens sprids till övrig perner av som sonal

En allmän iakttagelse är att de myndigheter har hög andel egen

som FoU-personal i huvudsak bedriver utvecklingsarbete och till liten del forskning. Detta verkar den huvudsakliga förklaringen till skillna-

vara derna mellan hur mycket som beställs externt och hur mycket som utförs internt på myndigheten.

Motsatta argument förekommer dock. En vanlig uppfattning är att myndigheter bedriver forskning med personal blir slutna

som egen världar, utan dynamik. De driver inte utvecklingen vidare, utan försvarar revir.

En bild framträder myndigheter har forskarutbildad

annan av som personal, särskilt myndigheten också har ett relativt fristående

om forskningsråd eller vetenskapligt råd knutet till sig som fungerar som beställare/finansiärer forskning universitet och högskolor. Denna

av modell fungerar väl, få mycket gjort och driver utvecklingen

anses framåt. Det framhålls särskilt viktigt att det i denna organisations-

som

SOU 1997: 182 Modeller för och analys 97

av . .

form inte behöver uppstå konflikter och revirhävdande mellan egen FoU-personal och externa universitet och högskolor.

Motsvarande synpunkter lämnas också vad gäller sektorsforskningsråden och institutionerna vid universitet och högskolor etc. Har

man stora fasta resurser finns det stora risker för att utvecklingen stannar av, nya frågor inte ställs, nya forskningsfält inte tas upp. Istället borrar man djupare och djupare på redan etablerade forskningsfält.

6.3¶Slutsatser om former för

myndigheters

FoU-Verksamhet

Enligt utredningens bedömning kan en uppsökande rådsmodell av den typ som tillämpas av FRN, i kombination med tydliga relevanssignaler från den användande myndigheten och dessa avnämargrupper, vara lämplig att tillämpas i framtida modeller för plan-, bygg- och bostadsforskningen.

i

7

Byggforskningsrådet - uppdrag,

resurser, verksamhet och

utvecklingslinjer

7.1¶BFRs från och riksdag

uppdrag regering

7.1.1 mål för BFR

Övergripande

Det övergripande målet för BFRs verksamhet är enligt rådets regleringsbrev att säkra relevans och hög kvalitet i byggforskningen, att uppnå god spridning i samhället av forskningens resultat och att ha en effektiv administration.

Det övergripande målet för det stöd som BFR lämnar genom byggforskningsanslaget är att främja den byggda miljöns kvalitet, kostnadseffektivitet och långsiktiga hållbarhet. För 1993/94, dvs det första verksamhetsåret efter 1992/93 års forskningspolitiska proposition, var

stärkt internationell konkurremskraft också ett mål för verksamheen ten.

Det övergripandet målet för forskningen inom energiområdet för 1997 är att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens in-

universiteten, högskolorna och näringslivet för utvecklingen och om omställningen energisystemet i enlighet med riksdagens riktlinjer

av för energipolitiken.

7.1.2¶BFRs instruktion

Enligt Byggforskningsrådets instruktion förordning 1990:819 skall rådet:

organisera och stödja samarbete i fråga forsknings- och utveck-

om

lingsarbete samt främja kontakter mellan forskningsinstitutioner och

intressenter inom bygg- och bostadssektom

.

planera för forsknings- och utvecklingsarbete och lämna bidrag till

sådant arbete

övervaka att ekonomiskt stöd som rådet har beviljat kommer till

avsedd användning 4. utvärdera forsknings- och utvecklingsverksamheten i fråga om kva-

litet, relevans och effekt informera om forskning och forskningsresultat, ta initiativ till och främja internationellt forskningssamarbete,

besluta att ekonomiskt stöd som rådet har beviljat inte längre skall

lämnas, den verksamhet stödet inte uppfyller de krav

om som avser

som bör ställas verksamheten.

7.1.3 och samhälle Forskningspolitiken Forskning -

och BFR

BFR ska enligt den senaste forskningspolitiska propositionen, Forskning och samhälle prop. 1996/97:5, ansvara för samordning och utveckling forskning kring byggnader och den byggda rniljön, inkl.

av energianvändning i byggnader och byggd miljö. Den energiforskning som finansieras av NUTEK när det gäller teknik och produktutveckling skall samordnas med BFR.

Regeringen anmälde i propositionen att den avsåg att ge BFR i uppdrag att under 1997 kartlägga vilken statligt finansierad forskning som pågår inom byggområdet och vilka statliga verk och myndigheter som stöder eller bedriver sådan forskning. Uppdraget skulle också innefatta att redovisa en plan för samordning av insatserna.

Det uppdrag lämnades av regeringen i BFRs regleringsbrev för

som 1997 gällde att undersöka omfattningen och inriktningen av hela den byggrelaterade forskning finansieras statliga forsknings-

som av stödjande myndigheter. Uppdraget rymmer dock inte någon uttrycklig samordningsuppgift av den typ som lämnats till FRN för att ta fram ett forskningsprogram kring hållbar utveckling och till KFB för ITrelaterad forskning.

Samfinansiering och samverkan med andra aktörer, EU-stödet och formerna för rådets information togs också i propositionen. Rege-

upp ringen ansåg att fonnerna för kunskapsspridning bör ses över. Strävan skall vara att brukarfinansiera informationsverksamheten i största möjliga mån. Informationsverksamhet som inte efterfrågas skall avvecklas. Som led i denna översyn har BFR redovisat analys av hur rådets

en

för information används och en utvärdering av det s.k. resurser GIMLE-projektet har gjorts.

BFR ska enligt regleringsbrevet för 1997 också bl.a. öka graden av samfmansiering och antalet samarbetsavtal med

byggsektoms aktörer

samordna den forskning energianvändning i byggnader

som avser och den byggda miljön stödja och initiera forskning som stöds med medel från EU 0 verka för att forskningsbaserad kunskap kommer till användning

och att forskningsresultaten hålls tillgängliga för alla.

Under åren 1997 1999 ska BFR enligt den forskningspolitiska

propositionen 1996/97:5 prioritera forskning kring: former för samordning av samhällsplanering

planlagstiftningens tillämpning

hållbar stadsutveckling och hållbart byggande ny och billigare byggteknik för en effektivare bygg- och förvalt-

ningsprocess kvalitetssäkring i byggprocessen

0 förbättrad inomhusmiljö.

Jämfört medBFRs fördjupade anslagsfrarnställning för 1997-99 har

forskning om former för samordning av samhällsplanering och om

planlagstiftningens tillämpning getts ökad tyngd. BFR ska enligt rådets regleringsbrev för 1997 särskilt prioritera projekt inom

dessa sex områden. BFR har självt identifierat ett antal s.k. insatsområden. Tre av dessa områden Den uthålliga staden, Staden som livsmiljö och Det sunda

huset har startats under året. Arbetet tre andra insatsområden

- -. Kretsloppsanpassat byggande, Effektivare bygg- och förvaltningssystem och Produktionsteknik har också inletts.

-

7.2¶BFRs och arbetssätt

FoU-program

BFR verksamhet är uppdelad i

1 forskningsstödjande verksamhet

internationellt samarbete och strategisk planering information och dokumentation 4. administration.

Den forskningsstödjande verksamheten är i sin tur indelad i program för bebyggelsen och byggnaden. Inom dessa finns sedan

program delprogram. För att stimulera tvärfacklighet har BFR från 1997 ändrat sin programstruktur till att omfatta ett mindre antal bredare program.

102 Byggforskningsrådet SOU 1997: 182

Den programstrukturen framgår tabell 7.1. Delprogrammen benya av skrivs översiktligt nedan.

Tabell 7.1 BFRs programstruktur för FoU-stöd

Bebyggelse Byggnaden

Människa och byggd miljö Byggnads- och produktionsteknik 2. Samhällsplanering och stads- Byggnaden som system Utvecklmg 7. Effektivitet och kvalitet i bygg- Stadens tekniska Infrastruktur ande och förvaltning 4. Nya miljöanpassade energi system

7.2.1¶FoU-programmen om bebyggelsen

Programmet Människor och miljö syftar till att utveckla användarperspektivet i planering, byggande och förvaltning. Det behandlar grundläggande relationer mellan människor och den byggda miljön, t.ex. påverkan på hälsan, upplevelser staden, arkitekturens betydelse och av hur den byggda miljön används. Programmet består tre delar: sociala av och kulturella aspekter; miljö och upplevelser; och funktion och utformning. Forskningen är grundläggande karaktär och intresse för av av flera olika samhällssektorer. Programmet Samhällsplanering och stadsutveckling behandlar FoU planering, utveckling och förvaltning den byggda miljön. om av Kraven socialt och ekonomiskt uthållig utveckling måste kunna en kombineras med långsiktigt god hushållning med naturresurser. en Programmets centrala frågor återspeglar i dess tre teman: aktörer, genomförande och styrmedel; resurshushållning och strategisk planering; och stadens funktion och utforrrming. Programmet Stadens tekniska infrastruktur omfattar två delar. Den

geofrågor och undermarksutnyttjande behandlar marken, pro-

ena - i marklager och hur marken och underrnarken kan utnyttjas i den cesser byggda miljön. Den andra tekniska försörjningssystem behandlar - funktion, utförande och drift olika typer anläggningar och distriav av butionssystem, såväl under jord, för teknisk försörjning. som ovan Programmet Hållbara energisystem i byggd miljö utgår från regeringens energipolitiska En uthållig energiförsörjning. Bebygprogram, gelsens energianvändning har avgörande betydelse för att klara omställningen. BFRs utgår från bebyggelsens energinanvändning program med följ ande perspektiv: samordning bebyggelse, trafik cch industri; av utvecklingen hållbara tekniska system för effektivare energi- och av

elanvändning i bebyggelsen; och aktörer, processer och genomförande i

energiomställningen.

7.2.2¶FoU-programmet om Byggnaden

Målet med programmet Bygg- och produktionsteknik är att upprätthålla och utveckla kunskaper och tekniska lösningar om funktionellt, kretsloppsanpassat och kostnadseffektivt byggande och för sådan förvaltning. Nödvändiga baskunskaper utvecklas för tillämpning inom områdena kretsloppsanpassat byggande; hälsa och klimat i bebyggelsen; energihushållning; kvalitetssäkrad och kostnadseffektiv planerings-, bygg- och förvaltningsprocess med hjälp av IT.

Programmet Byggnaden som system omfattar arkitektur och funktion; innemiljö och installationen; och byggnadens energi- och resursanvändning. Programmet ska karakteriseras av en helhetssyn byggnaden, dess miljö i vid mening och dess funktion. Det inkluderar även konsekvensanalys av olika funktionskrav och transformering av krav till tekniska lösningar. Målet och befintliga hus skall

är att nya kunna göras sunda och med god tillgänglighet, gestaltning och funktion under beaktande av krav god energi- och resurshushållning. Dessa förhållanden skall kunna vidmakthällas under hela förvaltningsprocessen och ske till rimliga kostnader.

Programmet Bygg- och jörvaltningsprocessen omfattar fastighetsoch bostadsmarknad, bygg- och fastighetsföretagande, organisation, planeringsfrågor, ekonomi och kunskaps- och informationshantering. Fyra delprogram finns för kvalitet och organisation; informations- och kunskapsinhämtning; bygg- bostads- och fastighetsmarknad; och stan-

dardisering.

7.2.3 Utvecklingen BFRs arbetssätt

av

BFRs sätt att bygga nätverk till forskningen och att hantera FoUansökningar har tagits i tidigare översyner rådet. Det har bl.a.

upp av gällt handläggningsforrner, ansökningstider, insyn för forskare. Liknande kritik har framförts till denna utredning. Ord som används har t.ex. varit fragmentisering, friktion, otillbörlig inblandning. Flera av utredningens kontakter påpekar t.ex. att BFRs handläggare har låg forskningskompetens och liten förståelse för högskolans villkor, relativt andra forskningsråd, men samtidigt stort inflytande anslagsbeslut. Dessa beslut fattas inom kansliet och inte som på många andra råd genom särskilda kommittéer.

104 Byggbrslazingsrådet SOU 1997: 182

Utredningen vill dock framhålla att BFR utvecklat sitt arbetssätt under l990-talet. Två viktiga inslag beskrivs nedan.

Upphandling av forskning i konkurrens

Det enskilda inslag i BFRs verksamhet fått mest beröm i utred-

som ningens kontakter har varit de två forskningsområden som BFR utlyste vid årsskiftet 196/97. Det handlar Den hållbara staden och Staden

om

livsmiljö. Denna utlysning resulterade i att sammanlagt 37 mkr som fördelades till sju tvärfackliga forskningsmiljöer. BFRs beslut fattades i

med bl.a. internationell bedömning och medverkan i been process en redningen de svenska avnämargruppema. I ett första steg hade vissa

av miljöer getts anslag för att utveckla sina programförslag.

Initiativet kan samtidigt sägas visa en väg mot ett arbetssätt som finns i flera andra länder, t.ex. Storbritannien, Danmark och Norge. Skillnaden är dock att där finns är användande motpart inom verk

en

och departement, följer forskningsarbetet kontinuerligt.

som

I dessa andra länder tar beställaren huvudsakligen departement och

verk aktivt del forskarnas arbete och resultat. Modifieringar görs

- av under gång, t.ex. tillägg till följd uppdykande frågor i om-

resans av världen, också strykningar i den ursprungliga beställningen, om

men något inte längre är relevant, något annat har visat sig vara en ofram-

komlig väg. m.m.

Program och uppñiljningsgrupper PU-grupper

PU-gruppema korn till enligt ett förslag från 1991 års översyn. Grup-

nuvarande roll och arbetssätt bygger på utvärdering under pemas en 1995/96.

Grupperna är rådgivande och skall fungera som BFRs stöd i planering, genomförande och uppföljning verksamheten inom FoU-

av områdena. Till uppgifterna hör också kunskapsöversikter och viss kvalitetssäkring. Grupperna medverkar i uppföljning och resultatutvärdering större FoU-miljöer och FoU-teman. En PU-grupp finns för varje

av FoU-program. Dessutom finns rådgivande för BFRs informa-

en grupp tionsprogram.

Grupperna tillsätts BFRs styrelse förslag av generaldirektören.

av Personlig kompetens är vägledande för valet medlemmar. En 50/50-

av fördelning mellan forskare och praktiker eftersträvas. Mandatet är tre-

årigt. BFRs kansli deltar i mötena.

SOU 1997: 182 Byggbrskningsrådet 105

Grupperna skall få fullständig information inneliggande ansök-

om ningar: Enskilda ansökningar behandlas normalt inte av PU-gruppen. Denna del gruppemas roll föranleder dock fortfarande kritik. Enligt

av utredningens uppfattning det bättre BFR hade tillämpat rutiner

vore om och rollfördelning som mera liknar de hos andra forskningsråd.

en Mycket i utredningens kontakter tyder att rådets status hade kunnat höjas genom den åtgärden.

I Tabell 7.2 sammanfattas olika avnämar- och utförargruppers representation i PU-gruppema inom områdena Bebyggelsen och Byggnaden. Både ordförande och sekreterare har räknats i grupperna.

Tabell 7.2 PU-gruppernas sammansättning inom BFRs FoU-program

Exkl. PU-grupper för energisystem som enligt uppgift från BFR till utredningen inte är tillsatt ännu.

De mest påtagliga dragen i tabellen är den stora dominansen av de tekniska högskolorna, har över 60% forskarplatsema, och den

som av starka representationen praktikersidan av näringslivet och även av Boverket. Forskarna har övervikt inom Bebyggelsen, medan praktiker är i majoritet inom Byggnaden. Näringslivets och de tekniska högskolomas ställning förstärks sannolikt ytterligare PU-grupp tillsätts

när en för FoU energisystem. BFRs två andra rådgivande grupper om

om information och internationella frågor dominerades starkt av prakti-

ker.

106 Byggforskningsrådet SOU 1997: 182

7.3¶BFRs samarbetsavtal med aktörer i

byggbranschen

BFR har sedan början av 1990-talet slutit ett antal samarbetsavtal med aktörer i byggbranschen. Till bakgrunden hör riksdagens uttalade förväntan om ett resurstillskott om 70 mkr från branschen till byggforskningen.

Vissa samarbetsavtal innehåller konkreta utfästelser viss nivå

om en

parternas FoU-insats. I några fall sker en hänvisning till en förväntad nivå som angetts av regering och riksdag i samband med branschdiskussionema i början 90-talet. Hur BFRs motparter förde-

av lar sitt ekonomiska åtagande inom överenskommelsen är en fråga för den parten. Ibland finns en koppling till antalet anställda i branschen; ibland anges bara en viss investeringsvolym.

I några avtal t.ex. Industrins byggrnaterialgrupp och Offentliga

- Fastighetsägare betalas samfinansieringsmedel via BFR. I övriga sker

eventuella betalningar vid sidan av BFRs medelshantering. Avtalet handlar då närmast ett budgetåtagande BFRs synvinkel. Detta

om ur åtagande utgörs inte sällan av arbetstid eller liknade och inte av en faktisk överföring medel till utförare av FoU eller ett värdföretag för

av en ett visst projekt.

Oftast har avtalen slutits med någon viss rollinnehavare i byggsektorn; Det första gällde t.ex. entreprenörsledet. I andra fall kopplas olika intressen kring ett sakområde, t.ex. Brandforsk, där ett avtal finns om 1,1 mkr år för perioden 1997-99. Sådant samarbete sker för det

per mesta utan att dokumenteras i BFRs avtalssetie.

Vid sidan dessa avtal finns nämligen också en rad gemensamma

av projekt och satsningar där BFR och i många fall andra offentliga FoUfinansiärer medverkar med byggbranschen. Sådana exempel är IT-Bygg 2002, SveBeFo, Pålkommissionen, Vägar till uthållig utveckling gemensamt för forskningsråden. Utredningen har inte kunnat få ett samlat besked alla åtaganden denna BFR f.n. har och

om av typ som hur långt de sträcker sig i tiden.

7.3.1 och byggherrar Fastighetsförvaltning

Avtalet med Fastighetsgruppen från våren 1994 syftar till att effektivi-

och stärka fastighetssektoms FoU-verksamhet för utvecklingen av sera den byggda miljön. Till målen hör att utveckla sektorns kunskapsförsörjning och företagens FoU-kompetens och att utveckla FoU-miljöer. Avtalet syftar också till att utveckla former för kontinuerlig samverkan

kan utvidgas till andra aktörer inom sektorn. Fastighetsgruppen som bestod Byggherreföreningen, Fortifikationsverket, HSB, Riksbyg-

av

SABO, Fastighetsägareförbundet och Vaskronan. Inga belopp pregen, ciseras i avtalet och det har enligt BFR varit svårt att få tillstånd ge-

satsningar. Medlemmar i gruppen har dock lämnat stöd till mensamma enskilda projekt.

Fastighetsägareförbundets samarbete med BFR ledde till ett nytt

avtal våren 1997 med Fastighetsbranschens Utvecklingsforum, som

samlar drygt 40 privata fastighetsförvaltare. Avtalet gäller perioden 1997-99. Den planerade volymen är 4,5 mkr för vardera part under treårsperioden. Det generella målet kunskapsutveckling och sprid-

avser ning. FoU-projeketen ska höja kvaliteten i branschens tjänster, öka kompetensen och professionaliteten, förbättra effektivitet och lönsamhet och slutligen utveckla miljö- och kretsloppstänkandet.

Ett samarbetsavtal från hösten 1994 med Ofentliga fastighetsförvaltare UF OS har däremot lett till 30 genomförda projekt under den första treårsperioden. Den sammanlagda budgeten var 10,2 mkr. BFR har svarat för hälften budgeten. Avtalsvolymen inledningsvis 3

av var mkr för 1994/95. UFOS-gruppen består Kommunförbundet, Land-

av stingsförbundet, Försvarsmakten, Statens fastighetsverk och Svenska Kyrkans Församlings- och Pastoratsförbund. Målen avser ökad effektivitet i berörda fastighetsorganisationer, ökad lokaleffektivitet, ett förbättrat långsiktigt offentligt fastighetsföretagandet och slutli-

och mera

kompetensutveckling och kunskapsspridning inom området. Spridgen

projektresultat uppmärksammas särskilt i avtalet. ning av

Enligt BFR för SABO och Kommunförbundet diskussioner med rådet f.n. avtal totalt 1 mkr år under 3 år inom området fas-

om ett per tighetsförvaltning.

7.3.2¶Entreprenörer

Byggentreprenörer gjorde utfästelse 1991 att entreprenörsledet

en skulle finansiera forskning och utveckling med cirka 25 mkr år un-

per der 1992 och 1993. SBUF hanterar entreprenörledets medverkan i finansieringen. SBUFs verksamhet beskrivs i kapitel 4.4.1. Totalt beslutades 48,8 mkr SBUF för FoU under 1992-93. Till detta kom

genom medel för infonnation, Minskningen jämfört med avtalet förklarar

mm. SBUF den generella nedgången i byggandet. Sarnfinansieringen

genom skedde med flera statliga FoU-finansiärer utöver BFR, bl.a. Nutek och

Vägverket.

Bygg- entreprenörer och VVS-installatörerna träffade sedan en överenskommelse med BFR samverkan FoU under 1994-96.

om om

108 Byggforskningsrådet SOU 1997: 182

Volymen angavs till 50 mkr för treårsperioden. Entreprenörema har förlängt sin utfästelse för en femårsperiod från och med 1997. Volymen för 1996 var 16 mkr och är för 1997 18 mkr. VVS- installatörema har beslutat att efter 1996 inte längre delta i forskningssamarbetet; Byggentreprenörema har fyllt på FoU-medlen, eftersom satsningen gett nytta.

Till avtalsvillkoren för 1992-93 hörde att entreprenörsledet ska ha ett avgörande inflytande över medlens användning, att statens insatser för byggforskning skall bibehållas realt på minst nivå, statens

samma ansvar för högskleutbildningen och grundforskningen måste stå kvar oförändrat och avtal skulle träffas med övriga intressenter i sektorn. Enligt entreprenöremas syn hade ett tvångsmässigt uttag för finansieringen av byggforskningen därmed undvikits.

Projekten ska koncentreras till centrala områden för medverkande entreprenörer. Högskoleanknytningen, internationellt samarbete, förankring i branschen, information och marknadsföring är andra frågor som tas upp i avtalet.

Ett samarbete med Vägforskningsgruppen berör också Byggentreprenörema. BFRs bidrag har legat på 1 mkr per år. Samfinansieringen från entreprenörerna, Vägverket, m.fl. har uppgått till cirka 4 mkr

per ar.

SBUF har i kontakterna med utredningen varit noga med att påpeka dels att entreprenöremas engagemang är en ensidig utfästelse, dels att organisationen arbetat direkt mot sina medlemsföretag och inte genom statens forskningsorgan. SBUF har också framhållit dess roll enligt stadgarna att vara FoU-organ för alla företag med verksam-

grupper av het byggarbetsplatser och för arbetstagarorganisationer samma område. I ett sådant perspektiv är SBUFs gränser till byggherrar och förvaltare, till byggmaterialindustrin och till konsulter. Flera av SBUFs medlemsföretag är samtidigt betydande byggherrar och fastighetsägare. Avgiften till SBUF baseras dock på volymen själva byggverksam-

av heten.

Ett avtal från 1993 med Målarmästarnas riksförening och Sveriges färgfabrikanters förening tog upp ett mycket stort antal gemensamma områden för FoU och utvecklingsprojekt. Riktmärket då att öka de

var belopp som satsats av BFR och de två föreningarna i sam- och parallellfinansierade projekt. En FoU-volym 12 mkr föreslogs; varje part

om skulle svara för en tredjedel. Under 1995/96 ledde avtalet till projekt där parterna bidrog med 1,16 mkr. I ett nytt avtal for perioden 1997- 2000 lägger parterna cirka 1 mkr vardera i högskoleprojekt efter

en gemensam upphandling.

Byggbrskningsrådet 109

7.3.3¶Byggmaterialindustrin

BFRs överenskommelse med Industrins Byggmaterialgrupp IB har i en första etapp lett till att branschen satsat 0,8 mkr på forskning om miljökonsekvenser för byggmaterial, medan BFR har satsat 0,5 mkr. För närvarande planeras en andra etapp om miljökonsekvenser av

stomme och stomkomplettering och av byggnaders energiförbrukning under byggnads livstid. Volymen från branschen är ungefär den

en samma som i den första etappen. Industrins byggmaterialgrupp stöder FoU på andra sätt; gruppen är t.ex. finansiär i Brandforsk.

Överenskommelsen med BFR, träffades 1993, redo-

som sommaren visar den analys av byggmaterialindustrins FoU-behov, som låg till grund för avtalet om forskningssamarbete. Tre prioriterade områden valdes ut: Miljökonsekvensema Byggmaterial i kretslopp, Innemiljö-

emissioner, och Beständighet och livslängd hos material och byggnader.

I BFRs avtalet med IB redovisas också regeringens förväntade nivå för bggmaterialindustrin av 15-20 mkr som ett riktmärke. Denna volym härleds för 1991/92 till industrins anslag till i huvudsak branschinstitut 10 mkr, sarnfinansiering med BFR 6 mkr och industrins stöd till högskolan 1 mkr. Avtalet binder inte IB till någon viss FoU-nivå, utan samarbetet ska utvecklas utifrån branschens behov och möjligheter.

7.3.4¶Konsulter, inkl. Arkitekter

Sex stora tekniska konsultföretag träffade avtal med BFR under 1993 med regeringens angivna nivå om 10 mkr som ett riktmärke för parter-

Under 1995/96 pågick enligt BFR några få projekt inom samverna. kansornrådet teknikkonsultema deltog Det handlade dels om

som några programområden, dels om något högskoleprojekt om kvalitetssäkring. Teknikkonsultemas åtagande under 1995/96 var 0,5 mkr. Under 1997 har ytterligare samfinansierade projekt tillkommit.

Detta avtal ska ersättas med ett nytt avtal med Arkitekt In-

nu genjörsföretagen. Arkitekt- och Ingenjörsföretagen är branschorganisation för arkitekt- och teknikkonsultföretag. Medlemmar är ca 400 kunskapsföretag med sammanlagt 11.000 anställda över hela landet. För närvarande finns ett "letter of intent som ska utvecklas till ett avtal på nivån 2,7 mkr per år från vardera part.

I detta sammanhang bör Arkus; Arkitektemas forum för utveckling och forskning, nämnas. Arkus har haft ett ramanslag från BFR med en årlig volym 1,5-2,0 mkr sedan 1988/89. Arkus medlemmar har tillfört lika mycket resurser. Sambandet mellan Arkus verksamhet och ett

110 Byggforskningsrådet SOU 1997: 182

framtida avtal mellan BFR och AI-företagen har utredningen inte kunna få full klarhet

Avtal träffades mellan BFR och Föreningen Ventilation Klimat.

- - Miljö Föreningen V i början 1997. Avtalets omfattningen är 1 mkr

av

år från vardera parten, och avtalet löper i tre år.. Föreningen Vs per bidrag har i allt väsentligt redan intecknats inom BFRs insatsområde Det sunda huset.

7.3.5¶Övriga avtal

BFR har också avtal med Ingenjörsvetenskapsakademin IVA om fastighets- och byggsektoms FoU-behov. Den s.k. KOMPUT-utredningen hör till detta avtalsområde. Organisationerna driver nu ett gemensamt

Kompetensutveckling för samhällsbyggnad, där förslag program om och analyser från utredningen följs gemensamt av BFR och IVA.

upp

Ett FoU-program inom riskornrådet har enligt BFR tagits fram i samverkan med ÖCB, IVA, SABO, Boverket, Kommunförbundet, FRN, mfl. De viktigaste FoU-områdena är identifierade. Ett letter of intent har diskuterats med ÖCB satsningar på FoU.

om gemensamma

7.4 BFRs resurser

7.4.1 BFRs sedan 1995/96

anslagsresurser

För 1997 uppgår anslagen för BFRs förvaltningskostnader, byggforskning och energiforskning i bebyggelse till 217 mkr.

De anslagsresurser för beslut FoU-stöd under 1997 som BFR

om självt förfogar över uppgår dock till drygt 160 mkr, exkl. mindre belopp enligt vissa äldre anslag, tabell 7.3. Av dessa FoU-medel plane-

se

rådet i sin budget att använda 18 mkr till information och dokurar mentation och 12 mkr till visst internationellt samarbete, m.m. I det internationella samarbetet ingår visst stöd till Lund Centre for Habitat Studies, LCHS. Det innebär att BFRs för att ge stöd till

egna resurser forskning under 1997 uppgår till mindre än 135 mkr. Cirka två tredjedelar dessa medel intecknade redan när året började. BFRs egna

av var anslagsresurser för FoU-stöd för 1998, exkl. ev. anslag till energiforskning, beräknas uppgå till 140 mkr.

SOU 1997: 182 Byggbrskningsrådet 111

Tabell 7.3 BFRs anslagsresurser 1995/96-1998

1995/96, 1997 1998 1999

12 mán

Beslut har inte fattas om BFRs ansvar och om anslagsvolymen.

BFRs förvaltningsanslag för 1997 är 23 mkr. Regeringen föreslår i 1997 års budgetpropositionen att anslaget minskas för 1998 till 22,9 mkr. För 1997 uppgår anslaget till byggforskning till 179,2 mkr och anslaget till energiforskning i bebyggelse till 15,1 mkr. Regeringen föreslår i 1997 års budgetproposition att byggforskningsanslaget minskas med 20 mkr 1998. Med normal pris- och löneuppräkning blir anslaget för 1998 164,4 mkr. Beslut har ännu inte fattats om ansvaret för eller omfattningen av stödet till energiforskning i bebyggelse under 1998.

Byggforskningsanslaget har tidigare räknats upp med 20 mkr för 1997 och med 10 mkr för 1998 och för 1999 för insatser i samband med Byggkostnadsdelegationens arbete. Byggforskningsanslaget innehåller också sedan 1994/95 ett basanslag för KTHs institution för byggd miljö i Gävle. Detta anslag är 14 mkr för 1997. Dessa medel förfogar BFR inte över.

7.4.2 till BFR för kommande

Bemyndiganden budgetår

BFR har bemyndiganden, dvs rätt att ingå avtal och fatta beslut om stöd till byggforskning innebär åtaganden för kommande budgetår. Re-

som geringen föreslår i prop. 1997/98:1 att lämnade bemyndiganden med hänsyn till denna översyn inte bör utvidgas. Det innebär att BFR får fatta beslut inom följande ramar.

Bemyndigandena för kommande år 1998, 1999, 2000 och 2001 är

- enligt regleringsbrevet för 1997 för byggforskningsanslaget 101, 61, 37 respektive 22 miljoner kronor. Uppbindningama per den 12 1997 är 86,0, 53,8, 6,7 respektive 0 miljoner kronor. Till detta skall läggas åtaganden i den s.k. ryggsäcken av äldre åtaganden om ca 27,5 mkr som beskrivs i nästa avsnitt.

1 12 Byggforskningsrådet SOU 1997: 182

Tabell 7.4 BFRs bemyndigande inom byggforskningsanslaget

och användning under 1997, mkr År Bemynd- Utnyttjande Utnyttjande Reservationer Förslag till

Mera informella åtaganden utöver angivna nivåer s.k. reserv-

ationer görs ibland BFR. Dessa uppgår för 1998 och 1999 till cirka

- av 18 mkr och för år 2000 till drygt 12 mkr. Dessa åtaganden, som ligger utanför BFRs bemyndiganden är enligt utredningens bedömning inte

- är bindande. BFR använder i sin planering även volymer över förslag till beslut. Dessa är inte heller bindande.

Under hösten 1997 har det enligt BFR skett en kraftig uppbindning

till högskolor och universitet för projekt inom ramen för av resurserna samfinansieringsavtal, Av BFRs redovisning förefaller denna

m.m. uppbindning främst har skett s.k. reservationer och förslag till

genom beslut.

Fördelningen beslutade anslag för 1998 mellan olika mottagar-

av

framgår Tabell 7.11. I tabellen jämförs detta åtagande med grupper av beviljade anslag till samma kategorier för 1997.

7.4.3 BFRs och den s.k.

anslagssparande

ryggsäcken

Till bilden BFRs anslagsställning hör den s.k. ryggsäcken, som i

av praktiken grundlades redan när byggforskningsavgiften avskaffades 1983. Ryggsäcken handlar att de sammanlagda åtagandena att be-

om tala ut medel inom byggforskningsanslaget överstiger tillgängliga medel.

Bakgrunden är följande. Det har regelmässigt funnits kraftig ef-

en

tersläpning i utbetalningsanspråk från projekt. Vissa beviljade medel

betalas dessutom aldrig ut, eftersom villkoren inte uppfyllts. Detta har skapat intryck inom BFR att den faktiska anslagsställningen varit

ett av bättre än den egentligen Följden har blivit en tendens att bevilja mer medel än vad finns. Detta överbeviljande bedöms uppgå till 27,5

som mkr vid slutet 1997. BFR räknar dock med att hela åtagandet inte

av behöver tas i anspråk.

SOU 1997: 182 Byggbrskningsrådet 113

BFR hade kunnat minska ryggsäcken under 1997 eller under tidigare år genom att temporärt begränsa sitt beviljande. Att detta inte gjorts innebär att utredningens föreslagna besparing inte kan åstadkommas fullt ut 1999. Ryggsäcken är också motivet varför det föreslagna

engångsbeloppet anges till 50-75 mkr se 9.7.1.

7.4.4¶Resurstillskott och med-

genom sam-

finansiering

Utredningen har analyserat innehållet i de åtaganden om sam- och medfinansiering som BFR redovisat. Frågan om sam- och medfinansiering har också tagits upp i det stora flertalet samtal utredningen haft med beställare och utförare av FoU.

Utredningen anser att den vanliga redovisningen av hur medlen fördelar sig mellan olika grupper av sarnfinansiärer bör revideras. Den fördelning som utredningen tagit fram för 1995/96 finns i Tabell 7.5. I Tabell 7.6 redovisas fördelningen mellan statliga medfinansiärer. Mera utförliga förteckningar över samfmansärema finns i bilagedelen.

Utredningen har slutligen försökt få fram en tidsserie som visar vilka grupper som stått för ökningen i den samfinansieringen som BFR redovisar. Denna samfinansiering har ökat från 33 mkr för 1984/85 till 164 mkr hittills för 1997. Mycket stor ökningar noterades från 49 mkr 1988/89 till drygt 130 mkr 1991/92 och från motsvarande 135 mkr under 1996 till 164 mkr för 1997. Tyvärr saknas mera detaljerade uppgifter för perioden omkring 1988/89.

Utvecklingen av olika aktörers bidrag till samfinansiering mellan 1991/92 och 1995/96 framgår av Tabeller 7.5, 7.6 och 7.7. Vissa förskjutningar kan noteras.

Högskoloma har nästan femdubblat sin medfinansiering från 4,2 mkr 1991/92 till 19,5 mkr 1997. De nya forskningsstiftelsema och internationella finansiärer har tillkommit. Dessa två aktörsgrupper svara för motsvarande 17 mkr under 1997. De tre nämnda aktörerna står således tillsammans för medel motsvarande ökningen från 1991/92 till 1997.

Jämfört med 1995/96 har sarnfinansiäremas medverkan ökat mera 1997 än medfinansiering från offentliga organ. Någon fördjupad

mer analys av 1997 års ökning än den jämföreslse i tabell 7.8 mellan anslagsbudget och samfinansiering har dock utredningen inte hunnit fullfölja.

114 Byggforskningsrådet SOU 1997: 182

Tabell 7.5 Sam- och medfinansiering projekt med BFR-stöd, viss år,

av

mkr och procent

1995/96, Andel 1997 Andel 1998 Andel

12 mån % o/o

Medfinansiärer offentliga organ 78,2 58 87,3 53 50,4 59 Statliga exkl forskningsinstitut 61,1 45 59,4 36 33,5 40

organ, Forskningsinstitut 4 3 1 7 7 2 9 Nya forskningsstiñelser 2,4 2 4,8 5,5 7 Kommunsektom 10,3 8 1 5 3 2 5 Samfinansiärer privat, frivillig sektor 51,9 39 64,4 39 31,8 38 Branschföreningar, 33,3 25 37,4 23 19,7 23

m.m Privata företag 17, 9 13 25, 8 16 11,9 14 Konsument-, fackliga organisationer 7 1 1,2 0,2

- - Internationella 4,6 12,5 8 2,0 2

organ Totalt 134,6 100 164,3 84,2 100

Tabell 7.6 Vissa statliga medfinansiering av projekt med BFR-stöd,

organs

vissa år, mkr och procent Grupp statliga medfinansiärer 1995/96, Andel 1997 Andel 1998 Andel

av

Tabell 7.7 Bidrag från externa finansiärer till BFRs FoU-stöd, 1991/92. mkr Grupp 1991/92

SOU 1997: 182 Byggbrskningsrådet 115

Utredningens slutsatser om samfinansiering är bl.a.: 0 Det inte är möjligt att få helt tillförlitliga uppgifter om omfattningen

av samfinansiering om utvecklingen av samfinansieringen över ti-

den o En stor del av samfinansieringen kommer från den offentliga sek-

tom. Den största samfinansiären 1995/96 är NUTEK. KTH och lig-

ger fjärde plats efter SBUF Betongforskningen och CTH ligger

på sjunde plats efter Elforsk och Industrikonsortium 0 Kravet ökad samfinansiering har inneburit att fokus ibland varit

på frågan om finansieringsforrn och mindre innehållet i det FoU

som beställs 0 Samfinansiering leder inte alltför sällan till kompromisser och till

insatser som ingen är fullt tillfredsställd med 0 Samfinansiering förskjuter naturligen BFRs finansiering från forsk-

ning till tekniskt utvecklingsarbete genom att branschen vill ha kort-

siktiga resultat före långsiktig kompetensuppbyggnad

0 FoU-beställare inom företag använder BFRs samfinansiering internt

i diskussionen med sina respektive ledningar som en statlig rele-

vans- och kvalitetsstämpel 0 Sarnfinansieringen anses av många aktörer vara det viktigaste sättet

att få sektorn engagerad i FoU 0 Samfinansiering möjlighet till överströmningar individer från

ger av

forskarmiljöer till företagen. 0 BFR har kunnat "öppna dörrar med pengarna och skapa en ny syn

forskning hos flera av företagen.

7.5¶BFRs

resursanvändning

Fördelningen de resurser BFR förfogar över för 1997 enligt rådets

av delprogram visas i tabellen 7.8. Samfinansiering under 1997 visas också i tabellen. Huvuddelen av sarnfinansieringen kommer från offentliga aktörer.

En fördelning av rådets resurser enligt de områden som prioriterats av regering och riksdag har inte kunnat lämnas av BFR. En sådan redo-

visning ingår i återrapporteringskraven i rådets regleringsbrev för 1997.

Rådets uppföljningsystem byggs f.n. om för att klara kravet.

116 Byggbrskningsrådet SOU 1997: 182

Tabell 7.8 Fördelning av BFRs resurser, mkr, exkl. basanslag för KTH

Gävle på delprogram 1997

Delprogram Anslags- Samfinans- Samfinans-

förvaltning

exkl. törvaltningsanslaget

7.6¶Den BFR-stödda FoU-Verksamhetens

art och inriktning

I detta avsnitt redovisas karakteristik de FoU-projekt som bevil-

en av jats anslag från BFR under treårsperiod, 1992/93 1994/95. Under-

en laget har tagits fram Jan Eriksson, KTH Byggd Miljö, och Ulf Sand-

av ström, Linköpings universitet. Delar av undersökningen har tidigare redovisats av Byggforskningsrådets vetenskapliga nämnd Byggforskningsrådets stöd till FoU utanför universitet och högskolor, BVN1997:2. En mera utförliga redovisning av undersökningen finns i utredningens bilagedel.

Eriksson och Sandström redovisar dels en totalundersökning av FoU-projekt där universitet och högkolor står som mottagare, dels ett statistiskt urval projekt som fördelats till mottagare utanför högskolan. Genom en analys av projektens titlar, projektsammanfattningar och

information projekten har de karakteriserats i två olika avseannan om enden. Dels gäller det FoU-typ, det vill säga projektens art i termer av forskning, utvärdering, utvecklingsarbete, provning m.m., dels gäller

SOU 1997: 182 Byggbrskningsrådet 117

det tillämpningsområden, det vill säga inom vilken typ av verksamheter projektresultaten avses komma till användning.

Av de 200 mkr som i genomsnitt utgjorde BFRs FoU-budget per år under perioden 1 juli 1993 till 30 juni 1995 användes 146 mkr, alltså knappt tre fjärdedelar till forskning och utvecklingsarbete. Sammanlagt användes drygt en tredjedel, 75 mkr, till utvecklingsarbete, drygt en tredjedel, 71 mkr, till forskning och något mer än en fjärdedel till annat än forskning och utvecklingsarbete. Av dessa medel anslogs 33 miljoner till information och dokumentation och knappt 21 miljoner till resor, konferenser och BFRs och uppföljningsverksamhet.

program-

Tabell 7.9 Fördelning av BFR-stödd verksamhet mellan olika

aktiviteter, 1992/93 94/95

-

Högskolor Övriga FoU- Totalt

utförare Forskning 54 25 35 Utveckling, 44 55 37 m.m. Annat 2 20 28

Fördelningen mellan forskning och utvecklingsarbete är stabil över tiden. Andelen forskning ökade således inte mellan 1992/93 och 1994/95.

Dorninerande tillämpningsområden under perioden är byggnadsoch anläggningskonstruktion, energihushållning samt klimatisering som tillsammans tar i anspråk omkring 60 procent av de medel som beviljats för egentliga FoU-projekt. Klimatisering gäller främst installationstillämpningar. Omkring 14 procent används för projekt inriktade mot planeringstillämpningar. Knappt lO procent används för projekt vars resultat kan användas vid byggnads- och bostadsplanering och ungefär lika mycket för användning i byggadministration och fastighetsförvaltning. Resterande 10 procent fördelas en mängd olika tillämp-

ningsornråden.

7.7¶BFRs

anslagsmottagare

Redovisningen i detta avsnitt kompletterar den allmänna trendbild

som presenteras i tabell 4.16 i avsnitt 4.5.

Fördelningen av beslutade anslag för 1998 mellan olika mottagargrupper framgår av Tabell 7.10. I tabellen jämförs detta åtagande med beviljade anslag till samma kategorier för 1995/96 och 1997.

118 Byggbrskningsrådet SOU 1997: 182

Tabell 7.10 BFRs FoU anslagsbeviljande och åtaganden fördelade efter

anslagsmottagare, 1995/96 -1999, mkr

Anslagsmottagare 1995/96, 1997 1998 1999

12 mån

190,4 100% 165,1 100% 92,7 100% 57,5

Inkl. s.k. interna medel till BFRs användning

Interna medel till BFR redovisas olika ställen för 1995/96 och för

år, vilket förklarar de dramatiska förändringarna i posterna Statsenare liga myndigheter och Övriga.

Tabellen visar tendensen mot ökad koncentration BFRs

att en av FoU-stöd till universitet och högskolor fortsätter samtidigt som forskningsinstitutens andel förblir i stort sett oförändrad. Tabellen visar vidare universitet och högskolor tar högre andel framtida bevil-

att en av janden än anslag för innevarande och tidigare år. Detta högsko-

av ger lan relativt sett större robusthet än andra anslagsmottagare vid en

en minskning BFRs anslag. Redovisningen fångar dock inte upp BFRs

av bidrag till andra anslagsmottagare sedan i sin tur lämnar stöd till

som högskolan.

Läget för de universitet och högskolor beviljats anslag av BFR

som någon gång under 1995/96 och 1997 eller fått medel inom BFRs bemyndigande för 1998 visas i Tabell 7.11. BFRs bemyndigande inom byggforskningsanslaget för 1998 motsvarar cirka 70 procent av de medel som BFR disponerar för 1998.

För både 1995/96 och 1997 svarade enligt denna tabell de 3 största mottagarna för 70-75 procent och de 12 största anslagsmottagare inom högskolan för cirka 95 procent de anslag BFR beviljat till sektorn.

av

SOU 1997: 182 Byggforskningsrådet 119

Tabell 7.11 BFRs FoU-anslag till vissa högskolor, 1995196-98, mkr. Uppgifter

för 1998 avser beslut inom BFRs bemyndigande fram till 1/12 1997

Högskola 1995/96 1997 1998 1999 1998/

12 mån 1997

KTH Byggd miljös basanslag ingår med 14 mkr för 1997, 15 mkr för 1998 och

7,5 mkr för 1999

Utredningen har från vissa högskolor som är större mottagare av BFR-stöd hämtat in information om hur FoU-verksamheten finansieras. Syftet har varit att något se hur det direkta beroendet av BFR-stöd kan

ut inom högskola. Svar har lämnats CTH, KTH vad gäller se en av ALV, LTHs A- och V-sektioner, LuTH, Stockholms universitet, IBF vid Uppsala universitet och den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Högskolan i Örebro. Dessa täcker mottagarna grovt räknat 80

svar av procent av högskolestödet enligt BFRs beslut under 1995/96. Uppgifterna har av högskolorna i regel lämnats på institutions- eller avdelningsnivå.

120 Byggbrskningsrâdet SOU 1997: 182

Tabell 7.12 BFR-anslag som andel av externa och totala resurser för FoU

vid olika enheter inom högskolan. Den första siffran avser antal

enheter och den andra antal högskolor Antal enheter och Externa berörda högskolor FoU-medel med BFRs anslag 1/3 1/3-2/3 2/3 Alla som andel av

Inkl KTH Byggd miljö i Gävle Tabell 7.13 Antalet redovisade enheter per högskola

Tabell 7.12 sammanfattar betydelse av BFR-stödet för olika FoUenheter enligt högskolornas redovisning. Tabellen anger dels BFRanslag andel de totala för FoU, dels BFR-anslag som

som av resurserna andel de externa för FoU. Uppdelningen av enheter inom

av resurserna högskolorna enligt högskolornas redovisning framgår av Tabell 7.13.

BFR-stödet svarde 1995/96 för än 2/3 av både de totala och de

mer externa FoU-medlen vid 12 enheter, exkl. KTH Bygg Miljö, enligt högskolornas redovisning. Av dessa fanns fyra vid CTH, fem vid LTH och på vardera KTH, Stockholms universitet och Högskolan i Öre-

en bro.

SOU 1997: 182 Byggorskningsrådet 121

7.8¶BFRs informationsverksamhet

Regeringen ansåg i den forskningspolitiska propositionen att formerna för BFRs kunskapsspridning bör ses över. Strävan skall enligt regeringen att brukarfinansiera inforrnationsverksamheten i största

vara möjliga mån. Informationsverksamhet som inte efterfrågas skall avvecklas. Som led i denna översyn har BFR regeringens uppdrag redovisat dels en analys av hur rådets resurser för information används, dels utvärdering det s.k. GIMLE-projektet om byggforskningens

en av hus.

Målet för informationsverksamhet är enligt BFRs redovisning till regeringen att kommunikation med aktörerna i den byggda miljön bidra till att forskningsbaserad kunskap kommer till användning och nytta samt att hålla forskningsresultaten tillgängliga för alla. BFR ser information och implementering som strategiska frågor i FoUprocessen. BFR betonar också att informationen måste ta hänsyn till aktörernas kunskaps- och kompetensbehov.

Samverkan med andra aktörer är viktig. BFR nämner forskarna, Boverket, Byggstandardiseringen, Byggtjänstkoncemen Byggtjänst och Bygginfo och Byggdok. BFR utser ledamöterna i Byggdoks styrelse. Betydelsen IT ökar, och BFR har deltagit i flera initiativ för att

av främja en ökad användning i byggsektorn. Det gäller bl.a. projektet ITbygg och Byggdoks nyligen lanserade IT-torg. Målet med Gimle är att skapa en aktiv mötesplats för aktörerna inom byggd miljö", dvs en fysisk mötesplats vid sidan av IT -satsningamas virtuella möten. En första utvärdering av Gimle redovisades under september 1997.

Utredningen delar BFRs den avgörande betydelsen av en väl-

syn fungerande informationsverksamhet för ett forskningsorgan av BFRs typ.

och konferenser

Övrigt 0,5

Totalt 18,0 6,0 3,0

BFRs informationsresurser finns i en inforrnationsenhet med nio tjänster och en anslagsbudget 18 mkr för 1997. Därutöver beräknas

122 Byggbrskningsrådet SOU 1997: l 82

intäkter och samfinansiering till 3 och 6 mkr. Jämförbara siffror för 1995/96 är anslagskostnader 18,4 mkr, samfinansiering 3,3 mkr och intäkter 1,6 mkr. I budgeten ingår kostnaderna för bl.a. Byggdok och Gimle. Budgeten för 1997 framgår av tabellen; uppgifterna om samfinansiering och intäkter bygger på bedömningar gjorda under våren.

7.9 BFR och EU

7.9.1¶BFRs erfarenheter EU

av BFR anger att rådet långsiktigt arbetat att inom den svenska planerings-, bygg- och bostadssektom bygga upp medvetenhet om EU och särskilt om EUs FoU-program. BFRs syn på EU-frågor redovisas mera utförligt i utredningens bilagedel. Huvudpunktema sammanfattas i detta avsnitt.

Nätverk med byggbranschen

BFR och SABO startade 1991 med Bostadsdepartementets stöd ett EGnätverk för att informera om och bevaka frågor inom EG som berörde byggsektorn. Nätverket avvecklades när Sverige blev EU-medlem. Kontakt- och informationsbehoven hade ändrat karaktär och myndighetsuppgifterna blivit tyngre. Nu deltar BFR i nätverket EU-Bygg som leds av Inrikesdepartementet och Boverket. BFR har därefter koncentrerat sina insatser FoU-frågoma genom att bilda Byggforskningens Europagrupp med företrädare för byggsektoms aktörsgrupper.

Information om EU-program och initiativ

Byggforskningens Europagrupps uppgift är dels att tillsammans med svensk byggindustri och byggforskning formulera sådana FoU-program och projekt av god kvalitet som passar in i det europeiska samarbetet, dels att påverka FoU-programmens inriktning och få del av de gemensamma ekonomiska resurserna.

För att underlätta för forskare att snabbt sätta sig in i EUs FoU-program och byggforskningens möjligheter att delta i forskningsprojekt sammanställde BFR 1994 broschyr med titeln Att söka EU-anslag

en

för byggforskning. 1995 kom BFRs tidning Byggforskning ut med ett temanummer EU Byggforskning 2:95. 1995 började BFR ge ut

om nr

nyhetsbrev EU-Aktuellt når 200 mottagare var femte ett - - som ca vecka och också läggs ut BFRs nätplats Internet. Våren 1997

som arrangerade Europagruppen EU-konferens med medverkan från EU-

en komrnissionen. Samtidigt presenterades boken Byggforskning i samarbete med EU; enkät svenska byggforskares erfarenheter av att

en om

delta i EU-projekt.

Inom Europagruppens har BFR i samarbete med TEKES i Fin-

ram land och svenska företag inom byggsektorn stött strävandena att få in projektet Future Construct viktig del i det femte ramprogram-

som en

1994 finansierade Byggforskningsrådet och SBUF en analys av met. EU-kommissionens studie över byggsektorn i Europa den så kallade

- ATKINS-rapporten.

PBB-utredningen har ställt vissa uppgifter BFRs bidrag

samman om till projekt med EU-anknytning. Sammanställningen bygger utdrag

ur BFRs projektdatabas.

Tabell 7.15 BFRs EU-projekt: antal och utgifter, mkr

Källa BFRs PDS-databas, utredningens bearbetning

Samarbete med EU FoU-rådet

BFR har ett väletablerat samarbete med såväl EU FoU-rådet som NUTEK och andra sektorsorgan. BFR har dessutom kontinuerlig kontakt med EU-administratörema vid de tekniska högskolorna genom inrättandet k EU-ring medlemmar träffas ett par gånger per

av en s vars år. Representanter för EU FoU-rådet har medverkat vid flera av BFR

arrangerade handläggarseminarier och utbildningsdagar

124 Byggbrskningsrådet SOU 1997: 182

BFRs interna kompetensuppbyggnad

Det är det viktigt att BFRs medarbetare är väl insatta i EUs organisation, institutioner, regelverk och beslutsprocesser och inte minst i EUs FoU-program. Två av BFRs handläggare bor och verkar i Bryssel

som nationella experter i EU-program med inriktning på FoU teknisk

om

infrastruktur och energi. Återkommande handläggarseminarier kring

EUs forskningsprogram genomförs. Utbildningsdag för BFRs personal

kring EUs fjärde- och femte ramprogram har hållits.

Annat europeiskt FoU-samarbete

Bland annat europeiskt FoU-samarbete kan nämnas BFRs erfarenhetsutbyte med Bundesministerium für Forschung und Technologie,

t ex BMFI, i Tyskland och Plan Construction, Plan Urbain, CNRS och Centre Scientifique et Technique du Bâtiment, CSTB, i Frankrike.

Eurocare är ett paraplyobjekt inom det europeiska industrisamarbetsprogrammet EUREKA. Eurocare syftar till att främja avancerad produktutveckling för kulturvårdens behov. En svensk nationalkommitté har bildats, som med BFR som samordnan-de organisation verkar för ett utvecklat samarbete mellan industri, forskningsråd,

forskningsinstitutioner och myndigheter..

Sverige deltar i ett betydande antal projekt inom COSTprogrammet.

Inom ramen för det europeiska FoU-samarbetet kan också nämnas att svenska energi-forskare inom programmen Joule/Ihermie Energy

efficiency and Renewables varit mycket framgångsrika. BFR har i oli-

ka sammanhang också verkat för att arbetet "Sustainable Cities" skulle få en fortsättning i femte ramprogrammet i form key action

av programmet City of Tomorrow.

7.9.2 BFRs det framtida EU-samarbetet

syn på

BFRs strategi beträffande EU är att kort och medellång sikt bli svensk programansvarig myndighet för EU-programmen,

ett av exempelvis key-action programmet City of Tomorrow.

BFR och svensk byggrelaterad forskning bör främst satsa de FoU-områden som EU stödjer. Eftersom EU-prograrnmen är näringslivorienterade och internationella måste BFR medverka till partnersökningen både inom universitet och högskolor och forskningsinstitut såväl inom industrin.

som

Byggbrskningsrådet 125

Inom ramen för BFRs EU-relaterade verksamhet kommer BFR att medverka i samordning av de byggrelaterade FoU-aktiviteter rör

som Östersjöområdet. Ett utredningsarbete pågår för att skapa ett svenskt FoU-nätverk knutet till EUs rumsliga planering, där Inrikesdepartementet och Boverket medverkar på departements- och myndighetsnivå. Det svenska forskamätverket skall medverka i arbete att etablera ett "European Spatial Planning Observatory Network ESPON.

BFR tar aktiv del i ett antal organ och projekt inom ramen för IEA International Energy Agency inte minst den byggrelaterade energiforskning, där svenskt kunnande om energieffektivisering och energihushållning kan främja FoU-samarbetet inom IEA mellan EU, Japan och USA.

EU-medlemskapet innebär att byggforskningsfrågoma måste hanteras ett annorlunda sätt och leda till nya arbetsmetoder inom BFR. Den nu existerande Europagruppen har spelat ut sin roll. BFR har påbörjat en analys av gruppens insatser och de aktiviteter som knutits till gruppen för att tjäna som grund för BFRs fortsatta EU-engagemang.

Internt kommer BFR att

0 i ökad utsträckning behöva beakta EUs femte ramprogram i såväl

kommande programskrivningar som i det löpande arbetet och i

BFRs PU-grupper. Varje enhet inom BFR kommer att utse en

särskild EU-samordnare.

0 satsa mer resurser för intemutbildning på EU och speciellt femte

ramprogrammet för att EUs FoU-verksamhet ska bli en integrerad del av BFRs löpande FoU-aktiviteter och av BFRs kompetensutvecklingsprogram. För att förstärka samverkan i Sverige kommer BFR att 0 anordna en årlig EU-FoU-dag för den svenska byggsektorn. 0 producera en ny broschyr om hur man söker byggforskningsanslag inom det femte ramprogrammet.

0 i GIMLE bygga upp en EU-höma med direktkoppling till EUs

databaser

0 utvärdera om det befintliga nyhetsbrevet fyller den funktion som

det är avsett för i relation till kostnaderna att ta fram nyhetsbre-

vet.

För att utvidga samverkan iNorden kommer BFR att

0 initiera en aktivare EU-diskussion inom NBS den nordiska

-

byggforskningens organisation.

0 stärka sitt samarbete med TEKES i Finland för att samordna

svenska och finska byggrelaterade FoU-satsningar.

126 Byggforskningsrådet SOU 1997: 182

För att förbättra E U-bevakningen och kontakterna med E Ukommissionen kommer BFR att

0 i ökad utsträckning utnyttja byggattachéema på Europakontoren 0 använda medlemskapet i såväl svensk-tyska som svensk-franska

forskningsföreningama för EU-relaterade aktiviteter.

0 utnyttja den svenska forskningsrådsrepresentationen i Bryssel i

större utsträckning för FoU-planering, initiering och lobbyverksamhet samt BFRs två nationella experter i Bryssel.

överväga att välja ut ett eller flera områden som prioriteras av

eller finns med i EUs satsning Joint Research Centers JRC

och informera JRCs koordinatorer om vad som sker i Sverige i

syfte att skapa kontakt med motpartema inom kommissionen.

7.10¶BFRs alternativ för den framtida

byggforskningen

BFR har till utredningen framfört att rådet i första hand att den

anser Verksamhetsinriktning som idag präglar organisationen och har byggts

under de senaste fem åren bör få fortsätta efter nuvarande riktlinupp jer. En förutsättning för detta alternativ är dock att anslaget till utvecklingsprojekt och forskning inte radikalt minskar och att förutsättningar för samverkansprojekt med branschen finns kvar.

BFR har utredningens begäran redovisat möjliga alternativ till framtida verksamhet. Alternativen sammanfattas i detta avsnitt; BFRs

redovisning finns i utredningens bilagedel.

7. 10.1 Gemensam stiftelse för

byggsektoms kompetensuppbyggnad

Enligt BFR är ett alternativ att byggsektoms aktörer, både privata och

offentliga, tar ett gemensamt ansvar för kompetensuppbyggnaden.

Detta alternativ kan underlätta för den privata sektorn att ta ett allt större finansiellt ansvar för FoU.

Med "Sektom" planerings-, bygg- och fastighetssektom och

menas den del energisektorn rör bebyggelsens energianvändning. Med

av som "Kompetensuppbyggnad" utbildning, vidareutbildning, forsk-

menas ning och utveckling, implementering och utvärdering.

Den nuvarande formen att teckna samarbetsavtal, samfinansieringsavtal och att bilda nya företags- och organisationsanknytna FoUfrämjande borde enligt BFR kunna organiseras i mer

organ, m.m.

"ordnade former". En stiftelse eller ett väl organiserat nätverk i samverkan mellan stat och näringsliv borde kunna ta ansvar för branschens kompetensuppbyggnad. Detta borde kunna göras en gemensam nivå där konkurrensen mellan företag och mellan branscher inte behöver vara ett hinder. Stiftelseforrnen kan säkerställa FoU-finansieringens oberoende och långsiktighet. Huruvida fond skall byggas upp bör

en branschens aktörer själva avgöra.

Staten bör enligt BFR medverka av flera skäl. Byggsektorns tjänster och produkter bygger och påverkar långsiktigt samhällsstrukturer,

upp ekonomiska åtaganden och sociala relationer. Den statliga upphandlingen av varor och tjänster inom byggsektorn är omfattande och det finns ett egenvärde att ha insyn i sektorns utveckling och kunna påverka den, bl.a. medverkan i finansieringen som en av många aktö-

genom rer och där insatsens nivå kan diskuteras.. Staten bör bevaka och främja allmänintresset, "svaga" intresse och konsumentintresset.

gruppers

7.10.2¶Ett sektorsforskningsråd i departementet eller

för hela

Sverige

Den svenska modellen med sektorsforskningsråd behöver enligt BFR ses över och "modemiseras". PBB-utredningen bör därför avvakta förslag från den forskningspolitiska kommittén. BFR anser att byggsektoms FoU-frågor inte bör särskiljas från FoU-systemet i sin helhet. En sammanhållen statlig sektorsorganens roll i det svenska FoU-

syn systemet bör vara vägledande för hur byggforskningen skall organiseras.

BFR tecknar två tänkbara utvecklingsvägar: dels ett gemensamt

sektorsforskningsråd för hela Sverige, dels ett sektorsforskningsråd

inom departementet.

BFR konstaterar att styrelse för ett sammanhållet sektorsforsk-

en ningsråd skulle kunna göra avvägningar mellan olika samhällssektorer på ett bättre sätt än vad som nu är fallet med hjälp av bättre överblick och därmed bättre beslutsunderlag. BFR konstaterar att fackdepartementen idag inte klarar av att göra detta dels beroende bristande överblick, dels beroende på att de sinsemellan har väldigt varierande kompetens och erfarenhet att arbeta med FoU-frågor.

BFR ser däremot inga fördelar med ett sektorsforskningsråd inom departementet ett sätt att stärka sektorsprincipen. I ett sådant sce-

som nario med en FoU-enhet inom inrikesdepartementets organisation kommer av naturliga skäl den framtida organiseringen av nuvarande ämbetsverks- och länsstyrelsefunktioner att spela en viktig roll.

128 Byggforskningsrâdet SOU 1997: 182

7.10.3¶BFR samordnare av statlig byggrelaterad

som

forskning

I sammanställningen över statligt finansierad byggrelaterad FoU framgår 1 miljard i byggrelaterad FoU fördelat 12 de-

att staten satsar ca partement och 40 olika organisationer. BFR anser att det är angeläget att utveckla former för samverkan och samfinansiering inom planerings-, bygg- och fastighetssektoms FoU-verksamhet. BFR önskar spela en central roll i detta avseende.

BFR har byggt upp ett antal FoU-program inom ramen för begreppet byggd miljö. Regering och riksdag har med vissa kompletteringar ställt sig bakom de mål och prioriteringar som BFR satt upp för verksamheten de närmaste tre åren.

Till detta kommer att BFR har det övergripande ansvaret för den forskning som avser energianvändning i byggnader och byggd miljö.

Som statligt sektorsforskningsråd anser BFR att rådet bör få i uppgift att initiera, planera, samordna, finansiera, dokumentera och infor-

FoU för bättre byggd miljö. BFR anser det vara relevant att mera om en i detta fall göra en jämförelse med Kommunikationsforskningsberedningen på regeringens uppdrag samordnar den

som kommunikationspolitiskt motiverade IT-forskningen.

BFR är den uppfattningen att ett liknande regeringsuppdrag att

av samordna den statliga byggrelaterade FoU-verksamheten borde ger

till BFR.

7. 10.4 Ett vidareutvecklat BFR

BFR redovisar i sin promemoria ytterligare alternativ som bl.a. innebär ett stöd till andra FoU-upphandlare. En utvecklingslinje kan vara att BFR utvecklar sina relationer till de forskningsstiftelsema och blir

nya professionell FoU-upphandlare stiftelsema som ofta saknar intern kompetens på området. Samarbetet med KK-stiftelsen och den strategiska forskningsstiftelsen pekar i den riktningen. Det goda samarbetet med Mistra sker för närvarande traditionellt sätt, men kan också enligt BFR utvecklas i samma riktning.

En uppgift rör informations- och dokumentationsfrågoma lik-

annan

implementeringen av ny kunskap. Alternativet innebär en vidaresom utveckling av BFRs nuvarande inriktning och arbetssätt.

Mot bakgrund tillkomsten rad delegationer t ex Bygg-

av av en kostnadsdelegationen, Kretsloppsdelegationen m kan ytterligare en

uppgift stöd i projektlednings- och upphandlingsarbete dessa

vara

SOU 1997: 182 Byggforskningsrådet 129

delegationer. Samma kan gälla de delar kretsloppsmiljardema

av som rör utveckling och utvärdering.

7.10.5 Ett FoU-råd för EU

specialiserat

Sveriges medlemskap i EU och möjligheten att påverka budgeten för FoU har redan verkat i riktning mot fler EU-finansierade FoU-projekt. Detta gäller också byggsektorn. När EUs femte ramprogram startar och om projektet City of Tomorrow kommer till stånd kan byggsektorn i större utsträckning än nu koncentrera uppmärksamheten och initiativen till ett mer byggsektorrelaterat program. En tänkbar utveckling är att BFR utvecklas till ett serviceorgan för byggsektorn när det gäller EUprojekt och andra stora Europaprojekt som t ex COST, Eureka; Eurocare m.fl.

Byggsektom har idag inget eget FoU-program inom EUs fjärde ramprogram som exempelvis transportforskningen har och där Kom-

munikationsforskningsberedningen KFB är programansvarig myn-

dighet i Sverige. Det är dock lätt att konstatera att intresset för EUprojekt ökar inom byggsektorn och detta kommer att ställa nya krav att göra avvägningar mellan nationella och internationella projekt; mellan långsiktig kunskapsuppbyggnad i Sverige och tillämpad, industri anknuten forskning inom ramen för EUs ramprogram..

Ytterligare en aspekt är möjligheten för Sverige att ta et ökat samordningsansvar för EUs satsning på Östersjöornrådet.

7.11¶Konsekvenser av minskade till

anslag byggforskning

7.1 1.1 Översiktligt

En utgångspunkt för utredningen när det gäller den framtida byggforskningens organisering har varit BFRs lednings syn att ytterligare besparingar inte kan göras med hänsyn till nuvarande ansvarsområden och planerade satsningar, utan att BFR tappar sin kraft som självständigt organ. Rådets GD bedömde att anslagen redan idag ligger vid gränsen för sin kritiska massa. Vid fortsatta anslagsminskningar blir BFR för litet samtidigt ingen då blir villig att satsa inom

som annan dess område.

130 Byggors/mingsrádet SOU 1997: 182

För att ytterligare underlag för bedömningar möjliga effek-

ge av tiviseringar och rationaliseringar har utredningen ändå begärt en redovisning från BFR av konsekvenserna av ytterligare minskningar av det statliga anslaget till byggforskning. De alternativ som utredningen angett är verksamhet omfattar 125 mkr och 95 mkr. Dessa nivå-

en som

motsvarar minskningar med 30 mkr och 60 mkr utöver den nivå er ca

aviseras för 1998 i 1997 års bugetproposition, dvs 154,4 mkr. Utsom redningen har också begärt redovisning av vilken administration

en

skulle behövas hos BFR för att sköta ett byggforskningsanlag som dessa nivåer.

BFR konstaterar sammanfattningsvis att anslagsminskingar i stor-

leksordningen 30 och 60 miljoner kronor utöver den nivå som regeringen föreslagit för 1998 innebär att BFR inte längre kan fullfölja verksamheten med nuvarande inriktning. Båda alternativen omintetgör i princip BFRs verksamhet, den bedrivs. Båda alternativ leder

som nu därmed fram till frågan om BFRs existens som statligt byggforsknings-

organ.

7.1l.2 Ett cirka 125 mkr

byggforskningsanslag

En minskning byggforskningsanslaget med 30 mkr jämfört med

av 1998 års nivå skulle enligt BFR innebär så stor förändring av BFRs

en FoU-främjande verksamhet att den av regering och riksdag prioriterade

långsiktiga kunskapsuppbyggnaden vid universitet och högskolor om-

gående måste avbrytas och radikalt omprövas till omfattning och inriktning. Med så drastiskt minskade blir BFR en i det närmaste

resurser ointressant samarbetspartner.

BFR följande direkta effekter en minskning till denna an-

anger av

slagsnivå:

Avveckling forskarrniljöer. 30 miljoner kronor motsvarar ca 75 0 av

forskarår. Ett bortfall samñnansiering kan enligt BFR fördubbla

av minskningen, inte BFRs bortfall täcks in andra finansiärer

om av Uppsägning samfinansieringsavtal med branschen; ett oförändrat

0 av

statsanslag förutsättning för flera avtal

är en

Nedläggning två de sju programområdena eller av delar av 0 av av

flera program.

Satsningen de prioriterade områdena under 1997-99 måste av- 0

brytas och omprövas. 0 Beslutsstopp införs

Motfmanisering EU-projekt försvåras. 0 av

SOU 1997: 182 Byggforskningsrådet 13 1

7.11.3¶Ett cirka 95 mkr

byggforskningsanslag på

En minskning av anslaget med 60 mkr jämfört med 1998 års nivå skulle enligt BFR innebära så drastiska inskränkningar för BFRs FoUfrämjande verksamhet att hela verksamheten måste förändras i grunden. Med så drastiskt minskade resurser bedömer rådet att BFR blir en ointressant samarbetspartner.

BFR anger följande direkta effekter av en minskning till denna an-

slagsnivå:

0 Ytterligare avveckling av forskarmiljöer. 60 miljoner kronor mot-

svarar ca 150 forskarår. 0 Uppsägning av BFRs samfinansieringsavtal med branschen. 0 Nedläggning av tre av rådets sju FoU-program eller delar av alla

program.

7.11.4¶Utredningens BFRs

bedömning av konsekvensbeskrivningar

De konsekvenser som BFR redovisar är tydliga. Minskningama med 30 och 60 mkr innebär stora förändringar. Dock menar utredningen att det finns andra bedömningsgrunder måste tas med vid bedönmingen.

som 0 Utredningen bedömer att cirka 60 mkr av byggforskningsanlaget går

till sådan FoU inom byggområdet som snarare borde vara bran-

schens ansvar. Administrations- och informationskostnader för des-

sa projekt kan uppskattas till ytterligare drygt 20 mkr. 0 Utredningen bedömer att drygt 30 procent av BFRs FoU-anslag går

till utvecklingsarbete, främst det tekniska området, och att om-

kring 25 procent går till verksamhet än forskning och utveck-

annan lingsarbete

0 BFRs budgeterade användning av cirka 25 mkr byggforskningsanla-

get används till interna uppgifter, information och internationellt ar-

bete, exkl. stöd till forskning.

Utredningen menar vidare att de analyser som BFR har redovisat är alltför statiska i den meningen att de inte tar hänsyn till vad utvecklingen hos andra aktörer kan betyda för plan-, bygg- och bostadsforskning. Det gäller framförallt den betydande, långsiktiga ökningen som inträffat i de nya förskningsstiftelsemas engagemang i plan-, byggoch bostadsfrågor. Här har en resursökning med närmare 50 mkr kunnat noteras på två år.

Utredningen anser också att antagandet att effekterna av en neddragning blir dubblerade att samfinansieringen försvinner också

genom

132 Byggforskningsrådet SOU 1997: 182

bygger statisk Samfinansieringens syfte har varit att öka

en syn. branschens FoU-kompetens och engagemang. Om strategin lyckats kommer bortfallet att bli betydligt mindre.

Utredningen har funnit att mycket talar för att de s.k. grundforskningsråden ibland i praktiken hittills överlämnat byggforskning" till sektorsforskningsorganet. Det har inneburit att forskningsprojekt inte fått ett sådant stöd som man skulle fått om grundforskningssråden projekten i jämförelse med andra projekt. I den nya situationen kommer högkvalitativ plan-, bygg- och bostadsforskning att hävda sig väl hos dessa anslagsgivare.

BFR har pekat på att oförändrade anslag är förutsättning för vissa

en

samarbetsavtalen. Utredningen har begärt men inte getts någon breav dare redovisning i vilken grad åtaganden enligt dessa avtal faktiskt

av uppfyllts hittills.

Ett problem vid sådana analyser av anslagsminskningar är de

ibland mycket komplicerade samfinansieringsmönster som byggts upp

kring befintliga projekt och program. Det gäller även finansieringen från de forskningsstiftelserna. Ett annat är att BFRs reella anslags-

nya nivå för 1997 och 1998 egentligen är något högre än den nivå som beslutats av riksdagen. Skälet är att vissa insatser som planeras av Byggkostnadsdelegationen kan komma att utformas som delar av BFRs forskningsprogram.

BFR har inte redovisat några regionalpolitiska konsekvenser eller effekter för jämställdheten.

BFRs kommentar att motfinanisering EU-projekt försvåras ska

av

mot bakgrund inriktningen BFRs bidragsgivning hittills och ses av av forskarnas inställning till EU-stöd. Som framgår av Tabell 7.15 har BFR fram till september 1997 beviljat medel till 20 EU-relaterade projekt. Av dessa har 7 avsett startstöd för projekt och 4 har avsett svensk medfinansiering av EU-projekt.

Rådet redovisar inte några konsekvenser för förvaltningsanslaget. Utredningen finner därför troligt att förvaltningsanslaget kan minskas i snabbare takt än sakanslaget. För detta talar bl.a. det mycket begränsade utrymmet framöver för beslut forskningsanslag.

om nya

Som framgår tabell 7.4 motsvarar BFRs beslut inom bemyndig-

av andet för byggforskning tillsammans med s.k. reservationer hela utrymmet för bemyndiganden för åren 1998-2000. Bemyndigandet re-

, servationen och beslutsförslagen för 1998 tillsammans drygt 122 mkr kan jämföras med det föreslagna byggforskningsanslaget till BFRs förfogande för 1998 154 mkr. Mellanskillnaden drygt 30 mkr kan

- i sin tur jämföras med de medel byggforskningsanslaget som BFR brukar använda för information, planering, utvärdering och andra internationella insatser än FoU-stöd. Dessa ändamålen är budgeterade till

SOU 1997: 182 Byggforskningsrådet 133

cirka 25 mkr i budgeten för 1997.

Utredningen utgår därför ifrån minskning forskningsansla-

att en av get med 60 mkr, dvs 40 procent, leder till minst halvering

en av anslagsbehovet för administration.

8¶Statens och

myndigheternas uppgifter i ett FoU-perspektiv

Utredningen har haft i uppdrag att 0 överväga om den forskning och utveckling inom planeringsområdet

som bedrivs med stöd av medel från BFR bör samordnas med upp-

sikten över plan- och bygglagen eller lämpligen organiseras an-

nat sätt. 0 pröva om den statligt finansierade byggforskningen bör samordnas

med byggbranschens forskning eller med övriga myndighetsuppgifter på området.

Utredningen har redan i sitt första betänkande redovisat som sin uppfattning att forskningen skulle vinna ett närmare samarbete med myndigheterna och att myndigheterna bör kunna få en aktiv roll som beställare av forskning inom sina respektive verksamhetsområden.

I detta avsnitt förs ett mera principiellt resonemang om sambanden mellan FoU och myndighetsuppgiftema. Bostadsforskning behandlas separat. I ett avslutande avsnitt, 8.4, redovisas synpunkter från de berörda myndigheterna.

8.1 och

Planforskning, stadsmiljöfrågor

över PBL NRL

uppsikten och

Den centrala planmyndighetens roll innehåller ett stort mått av utvecklingsarbete och samordning mellan aktörer. PBL och NRL, som tillkom 1987, utgör en processlagstiftning som förutsätter att staten dels utvecklar och sprider metoder för nya, prioriterade frågor och planeringssätt, dels ser till att kunskaper om anspråk och värden kring mark och vatten finns vid kommunal planering. Uppföljning och utvärdering av plansystemets tillämpning är också viktiga inslag i den centrala planmyndighetens roll.

Det finns därför i denna sektor en särskilt stor överlappning mellan den centrala myndighetens roll och sektorsforskningsorganets uppgift

. .

att ta fram dels kunskap för statens och myndighetens egna behov, dels forskningsbaserad kunskap i prioriterade frågor. Den fysiska planeringen går såsom redovisades i ett särskilt kapitel i utredningens första betänkande in i ett nytt skede där planmyndighetens utvecklings- och samordningsuppgifter blir allt viktigare. Det gäller t.ex. regional utvecklingsplanering, miljöbalken, kopplingen till EUs strukturfonder, östersjösamarbetet och utvecklingen av ett miljöledningsystem för staten. Mot bakgrund pågående utveckling vore det närmast kontra pro-

av duktivt att ha ett separat sektorsforskningsorgan inom planeringsområdet vid sidan den centrala planmyndigheten. Konstruktionen blir

av särskilt olämplig under kommande år, när de aktuella utvecklingstendensema kommer att förstärkas. Till detta kan läggas flera andra iakttagelser utredningen gjort i

som sina kontakter. Boverket redovisar problem att få genomslag för sina behov av kun- 0 skap hushållning med naturresurser, byggd miljö och fysisk pla-

om nering Kommuner och andra aktörer understryker nödvändigheten av att 0 den forskarkunskap tas fram integreras i större utsträckning i

som planmyndighetens informationsinsatser Flera NRL-myndigheter har betydande egna resurser för FoU. Detta 0 skapar obalans i problemformuleringen om den fysiska plane-

en ringen. På sikt kan denna obalans mellan myndigheterna motverka

bl.a. en långsiktig hushållning

kravs ställs i arbete med ett handlingsprogram för arkitektur och 0 formgivning krav att kunskap för goda bebyggelsemiljöer tas fram och tillämpas. Här finns kopplingar till tillämpningen av PBL,

blir ett viktigt instrument för att ge uttryck för programmets som intentioner i den kommunala planeringen. Miljövårdsvberedningen har nyligen föreslagit Förvalta med miljö- 0

SOU 1997: att Boverket ett särskilt sektorsansvar i ansvar, ges miljöpolitiken för byggande och boende. Boverkets uppgifter inom den fysiska sarnhällsplaneringen har enligt beredningen i praktiken inneburit att verket varit miljömyndighet och haft ett särskilt sektor-

I sektorsansvar ingår bl.a. att initiera forskning och utvecksansvar. ling för att stärka kunskapsbasen för miljöarbetet i sektorn.

Statens och myndigheternas 137

. . .

8.2 och myndighets- Bostadsforskning

uppgifterna

Bostadsamyndighetemas uppgifter är i hög grad kopplade till det statliga stödet till bostadsförsörjning. Stödet finns i huvudsak i form av dels periodiska bidrag räntebidrag och engångsbidrag som administreras av Boverket och länsstyrelserna, dels kreditgarantier som hanteras av Bostadskreditnämnden, BKN.

Utredningens direktiv tecknar följande krav bostadsmyndigheternas framtida kompetens.

Omfattningen av statens stöd till bostadssektom kommer att

prövas i det löpande budgetarbetet. Detta kommer om den bo-

-

stadspolitiska utredningens förslag genomförs att ställa stora

-

krav fortlöpande beslutsunderlag till regeringen, i fråga om

såväl prognoser om byggande och bostadsefterfrågan som möj-

ligheter och behov av stöd till utsatta bostadsområden t.ex. ge-

att samordna insatser från olika politikområden. Höga krav

nom kommer också att ställas när det gäller att beräkna de statsfinan-

siella effekterna av befintliga och alternativa stödsystem. Detta

gäller även uppföljning och utvärdering de statliga bostads-

av stödens effekter för de boende och bostadsmarknaden."

Utredningen finner att direktiven pekar följande områden, där bostadsmyndighetemas behov forskningsbaserad kunskap kan vän-

av tas öka: 0 prognoser om byggande och bostadsefterfrågan 0 möjligheter och behov av stöd till särskilda bostadsområden

uppföljning och utvärdering de statliga bostadsstödens effekter 0 av

för de boende och bostadsmarknaden.

I flera fall krävs också kunskap i andra "bakomliggande" områden,

t.ex. fastighets- och kreditmarknaden. Utredningen har i sitt första betänkande också pekat uppgiften att följa utvecklingen bostads-

av kostnader och hushållens boendeekonorni. Utredningen föreslog en överföring från SCB till bostadsmyndigheten av beställaransvaret för den statistik och det statistikunderlag som behövs för att löpande kunna följa förhållandena bostadsmarknaden, inkl. byggkostnader och boendekostnader.

Två andra områden bör enligt utredningen uppmärksammas. De är miljö och segregation/integration.

138 Statens och myndigheternas.

. .

Miljöfrågomas koppling till boendefrågoma behöver belysas mera. Hur påverkar strävan mot uppsatta miljömål bostadssektom Vilka incitament har de boende att vidta åtgärder för uppfyllelsen av miljömålen Vilka är de boendes betalningsvilja för rniljöåtgärder Olika upplåtelsefomier ger de boende olika rättigheter, ansvar och påverkansmöjligheter. Vad har detta för betydelse för ekologisk hållbarhet

Segregationens negativa effekter är ett brännande samhällsproblem. Bostadens betydelse får inte tillräcklig belysning. Vad görs för att bryta de negativa effekterna Ett exempel är Holma. Kommer anpassning till relativt sett högre boendekostnader eller nedprioriterat underhåll i vissa bostadsområden att öka segregationen

BFR har redovisat en begränsad bostadsforskning. Den handlar i hög grad frågor som rör bostadsutforrnning och bostadsanvändning.

om Viss forskning om bostadsmarknad och bostadsförsörjning, inkl. segregationsfrågor, ingår dessutom i den BFR-stödda till planforskningen. Någon mer omfattande bostadsekonomisk forskning eller forskning om kreditmarknaden har inte redovisats. Ett motiv till att relativt mindre belopp satsats på bostadsforskning är det stöd som ges genom fakultetsanslaget direkt till IBF i Gävle.

Utredningens slutsats är att en närmare koppling av bostadsforskning och myndighetsuppgiftema skulle ge en starkare grund både för bostadsmyndighetens stöd till regeringen och för utvecklingen av en förstärkt bostadsforskning. Miljö- och kretsloppsfrågoma i boende behöver uppmärksammas mera.

8.3¶Byggforskningen och myndighetsuppgifterna

Byggforskningen skiljer sig i grunden från plan- och bostadsforskning-

Mycket kunskapsutvecklingen genom plan- och bostadsforsken. av ningen har sin främsta avnämare i offentliga organ. Sådan forskning skulle inte komma till stånd utan offentliga resurser. Inom byggområdet har däremot en stor del av forskningen sin främsta direkta avnämare i privata vinstdrivande organ.

Enligt utredningen kan FoU-insatser struktureras på följande sätt efter ansvarsnivå

Insatser det enskilda företaget för att stärka företagets konkur-

av rensfönnåga. Dessa insatser bör finansieras av det enskilda företaget. Insatser specialiserade företag för att t.ex. öka kom-

av en grupp av petensen, utveckla metoder och administrativa rutiner eller främja

. .

yrkesutbildning. Dessa insatser bör primärt finansieras av företagsoch/eller det branschled gruppen tillhör. gruppen Insatser för ett branschled för att t.ex. utveckla systemtänkande och helhetssyn, ta fram branschrelevant information eller diskutera framtidsfrågor. Dessa insatser bör finansieras av respektive branschled. 4. För näringsliv och samhälle gemensamt. Dessa insatser bör finansieras gemensamt av staten och näringslivet. Omfattningen av gemen- FoU-insatser för branschen och samhället är enligt utredsamma

ningens genomgång och kartläggning ytterst begränsad. Det är vik-

tigt att sådana insatser är välriktade och inte innehåller kompromismindre intresse för de olika parterna än egna FoUser av beställningar. För samhället gäller att ta fram FoU-resultat som gynnar landets utveckling. Kostnaderna för dessa insatser inom byggforskningen bör enligt utredningen bäras av staten.

Det är utredningens uppfattning att staten bör finansiera sådan forskning har ett samhällsintresse och att byggsektorn bör finansisom sådan forskning endast har ett företagsekonomiskt eller privaera som tekonomiskt intresse. Samhällets i byggforskningen får en särskild prägel engagemang dels byggreglemas centrala betydelse för hälsa och säkerhet, dels av av den tilltagande internationella harmoniseringen av offentliga krav. Byggreglema har genomgripande betydelse för "enskilda" Boverkets uppdrag att utveckla funktionsbaserade byggregler formuleras följande sätt i verkets regleringsbrev för 1997: Boverket skall fortsätta arbetet med att skapa funktionsbaserade byggregler baserade vetenskapliga rön, de tekniska egenskapskraven och erfarenheterna av verkets pågående uppföljning av övergången till funktionsregler. Byggreglema skall ge stöd för en hållbar utveckling och främja god hälsa, miljö, tillgänglighet och kvalitet."

Mot denna bakgrund är det varken effektivt eller logiskt att den byggregelansvariga myndigheten saknat egna resurser för att själv beställa nödvändig kunskap. FoU byggfrågor omfattar något förenklat skala från tekniskt om en utvecklingsarbete inom företagen över underlag för regler och standarder till insatser i politiskt prioriterade frågor, som hälsa och kretslopp. Samhällets FoU-behov inom byggforskningen omfattar underlag för regelskrivning och uppföljning regler, inkl. allmän- 0 av na råd och handböcker

. .

0 underlag för medverkan i Standardisering

särskilda medel för att stödja samhällsförändringar och initiera

branschutveckling

Dessa områden betecknar utredningen som "statens intresseområde i byggforskningen." Det är något missvisande att redovisa dessa tre behov som skilda ändamål. Regler och standarder används för att både stödja samhällsförändringar och initiera branschutveckling. Till aktuella exempel hör återanvändning byggmaterial.

av

8.4 behov av FoU för

Myndigheternas egen kunskap

Mot bakgrund av den analys som redovisats ovan har utredningen kontaktat Boverket och BKN. Utredningen har begärt en redovisning av vilka forsknings- och utvecklingsuppgifter som myndigheterna skulle bedöma som angelägna om de hade ansvar för att beställa FoU i anslutning till sina myndighetsuppgifter. Myndigheterna har också ombetts ange 0 den ungefärliga årliga resursen som kan krävas för dessa uppgifter 0 i vilken utsträckning dessa frågor inte beaktas tillräckligt för närva-

rande.

Inom planområdet har Boverket ombetts att utöver PBL ange FoU-

behov som rör dels hushållning med naturresurser, miljökonsekvensbedömningar och urbana frågor, dels internationellt samarbete och den s.k. rumsliga planeringen. Inom byggområdet har verket ombetts att särskilt inrikta sig på kunskapsbehov för såväl byggreglering, standardisering och europaharrnonisering frågor tillgänglighet, an-

som om vändbarhet, hälsa, miljö, kretslopp, ekologisk hållbarhet och energi i byggandet. Inom bostadsområdet har verket ombetts att uppmärksamma både ekonomiska och sociala frågor, liksom ev. samband med den offentliga statistikproduktionen.

Frågan till BKN har avgränsats till FoU kreditgarantier för bo-

om städer och kreditförsörjningen till bostadskreditmarknaden. Även BKN har ombetts uppmärksamma samband med den offentliga statistiken.

Statens och myndigheternas. 141

. .

8 .4. 1 Boverket

Boverket har uppsiktsansvaret för Plan- och bygglagen, Naturresurslagen, och Byggnadsverkslagen. Verket har också tillsynsansvaret för bostadssubventionssystemet i Sverige. Boverkets uppdrag och verksamhet beskrivs närmare i utredningens Kapital 3 och i utredningens första betänkande.

Boverket anser i sin redovisning till utredningen att en närmare koppling mellan forskningen och avnämama skulle underlätta nyttiggörandet. Tolkning och spridning av FoU-resultat bör i högre grad än idag vara en gemensam uppgift för Boverket och BFR tillsammans. Verket betecknar skapandet av kompetenscentra inom området "Den uthålliga staden" som ett exempel ett utmärkt initiativ.

Verket roll i kunskapsutvecklingen bör definieras tydligare än idag. I verkets uppgifter ligger uppföljningen av lagtillämpning, ekono-

egna miska reformer m.m. Utvärdering kräver insatser av både Boverket och oberoende organ, ofta forskare. Metodutveckling kräver ofta en specialkompetens och koncentrerad kapacitet som Boverket inte besitter. Utvärdering och utveckling bör därför ofta läggas upp som uppdrags- FoU. Dessutom behövs både en fri grundforskning och en strategisk forskning för planeringen med ett långsiktigt hållbart samhälle i blickfånget. Här krävs en samverkan mellan Boverket, MISTRA mfl. för att identifiera relevanta problem.

Boverket framhåller som allmänt svar utredningens fråga om

överensstämmelsen mellan dagens FoU och verkets FoU-behov att

den försöksverksamhet och utvärdering som borde vara en naturlig del i verksamhetsområdets utveckling inte har tillräckligt utrymme idag. I en jämförelse med de möjligheter som verkets danska systerrnyndigheter har är skillnaden stor.

Verkets lämnar omfattade redovisning relevanta FoU-frågor

en av inom dess olika verksamhetsområden. En del av materialet redovisas i det följande. Boverket anser dock att den korta tiden för redovisning inte medger en närmare analys av resursbehovet för de aktuella FoUuppgifterna.

Vad gäller planforskning finns stor överensstämmelse mellan verkets och utredningens allmänna analys av sambanden mellan myndighetsuppgifter och FoU. Boverket anger vidare att viktiga forskningsuppgifter knutna till verkets myndighetsroll finns inom följande ornråden: Den regionala planeringen; Blandad bebyggelse; Ekologisk

nya stadsplanering och byggande; Hushållning med naturresurser; Planväsendet, planprocessen och lokal demokrati; och Lagstiftningskomplexet NRL/PBL/MB. Verket konstaterar att internationella kunskapsöversikter inom dess verksamhetsområden saknas, liksom svenska kun-

142 Statens och myndigheternas.

. .

skapsöversikter i engelsk översättning. Detta är särskilt viktigt i och med ökat samarbete i EU.

Vad gäller byggforskning påpekar Boverket generellt tre ornråden: riskanalyser, uppsikt/tillsyn och byggkostnader.

Riskanalys och teorier för dessa hör ihop med verkets funktionsregler. Analyser kan göras kring fukt, konstruktion, m.m. Metodutvecklingen bör från funktion och risker förknippade med vissa byggnadsdelar till funktion och risker i anslutning till byggnaden som sammansatt struktur.

Uppsikt och tillsyn inom byggandet skiljer sig från planområdet, där länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Verkets uppföljning av ändringen i byggregleringen visar betydande skillnader i den kommunala hanteringen. Dessa kan paradoxalt höra ihop med den hårda statliga

nog regleringen av lov och tillsyn.

Inom byggforskningen verket vidare bl.a. följande områden

anger för myndighetsrelevant FoU: återanvändning återvinning; översyn av

partialkoefficienter; dimensionering murverk; legionella "legio-

av närssjukan"; tilluftskvalitet; avfallssortering; urinseparering; radonåtgärders beständighet; fuktskydd och fuktdimensionering; akustik och bullerskydd. Till detta kommer bl.a. ett antal frågor kring energihushållning i bebyggelsen.

Vad gäller bostadsforskning anger verket att uppgifterna kring statsfinansiella och andra effekter stödsystem och analyser av utveck-

av lingen bostads- och byggmarknaden krävs enligt verket både relevant statistik och förståelse för olika marknader. För detta

processer krävs tillgång till forskningskunskap. Forskningsbehovet accentueras

avsaknaden viss statistik, inte minst FoB år 1995 och 2000. Verav av ket konstaterar att PBB-utredningen redan lagt förslag om ett ökat statistikansvar för bostadsmyndighetema. Boverket exempel på myndighetsrelevanta frågor kring en rad ten-

ger denser bostadsmarknaden. Det gäller:

anpassningen till ett relativt sett mycket dyrare boende i framtiden 0

produktion och förvaltning, där lönsamahetsbedömningar ändrats 0

kraftigt

underlag för prognosmodeller, bl.a. vilka krafter som driver avgång- 0

från och tillskott till bostadsbeståndet, t.ex. genom omvandling av

ar

lokaler eller fritidshus

bostadens utformning och kvalitet 0

integration/segregation.

Statens och myndigheternas. 143

. .

8.4.2¶BKN och bostadskreditmarknaden

BKN anger att dess uppdrag att följa utvecklingen kreditmarknaden fullgjorts med utnyttjande offentlig statistik och utan särskild forsk-

av ning.

BKN ser däremot ett behov av fortsatt forskning kreditrisker och

om betalningsproblem i bostadsektom i de nordiska länderna. BKN har lett ett projekt inom nordiska ministerrådet om denna fråga och har sedan tagit fram årliga uppföljningar.

Utredningen bedömer att den resurs som krävs för dessa uppgifter bör rymmas inom BKNs nuvarande

resursram.

8.4.3¶Utredningens lämnade värdering av synpunkter om myndigheters FoU

Utredningen ser Boverkets redovisning som en relativt snabbt och översiktligt genomförd inventering av sådana frågor där plan-, byggoch bostadsmyndigheten behöver tillgång till forskningsbaserad kun-

skap.

Utredningen har inhämtat BFRs syn Boverkets redovisning. Rådet framhåller bl.a. en råd pågående FoU-insatser inom områden

av vikt för Boverket, verket inte tillräckligt uppmärksammat. Rådet

som pekar också på en del brister i det konkreta samarbetet, inte minst i anslutning till samhällsplanering och Stadsutveckling.

Att varken BFR eller Boverket är tillfredsställda med nuvarande samarbetsformer ser utredningen som tecken ett systematiskt fel i avgränsingen av de två organisationemas uppdrag.

I detta läge med särskild översyn väljer utredningen att väga in

en vissa iakttagelser kring samarbetet mellan myndigheterna i sina överväganden. För BFR är t.ex. Boverket än viktig aktör i

en - om - en mycket sammansatt omvärld, där byggbranschens olika företag är viktiga avnämare; för Boverket är eller bör den BFR-stödda forskning

- vara en källa till centrala kunskaper för verkets myndighetsutövning.

Utredningen tolkar BKNs svar så att den generella svenska och internationella forskningen om kapital- och kreditmarknadsfrågoma tillför nämnden nödvändig FoU-kunskap. BFR har också haft mycket

en begränsad betydelse för bostadsinriktade kreditmarknadsforskningen som bedrivs i Sverige. Inom BKNs område finns dessutom offentliga och privata marknadsaktörer i andra länder beställer och sprider

som kvalificerad FoU om bostasdkreditmarknaden. Dessa kunskaper har enligt BKN har kunnat nyttiggöras i Sverige.

144 Statens och myndigheternas.

. .

Utredningens vidare att det i gränsornråden mellan Boverkets

anser och BKNs finns viktiga frågor, där forskningsbaserad kunskap

ansvar och FoU-Översikter kan betydelsefulla. Utredningen har t.ex. i sitt

vara första betänkande pekat fastighetsekonomi som ett sådant område av vikt för båda myndigheterna. Ett sådant samarbete skulle också förbättra det underlag som lämnas till regeringen.

Utredningen slutligen att ett helhetsintryck av redovisning

anser

Boverket lämnat är att Boverkets nuvarande kompetens att bl.a. som identifiera och formulera FoU-behov behöver förstärkas.

9¶En för

ny organisation plan-, byggoch bostadsforskningen

1¶Slutsatser och

om byggforskningen Byggforskningsrådet

Som bakgrund till utredningens överväganden sammanfattas inledningsvis vissa slutsatser från utredningsarbetet.

9.1.1 och statens stöd

Byggforskningen

Utredningens slutsatser efter kontakter med beställare, utförare och användare av plan-, bygg- och bostadsforskning kan sammanfattas i följande punkter: Sektom har svårt att tillgodogöra sig FoU liksom att bedöma behoven och nyttan för egen del av FoU och kunna ha synpunkter på FoU. Sektom har svag motivation att beställa och finansiera FoU. Bygg- och fastighetssektom företagen har låg andel personal med

- akademisk utbildning eller forskarutbildning. Bygg- och fastighetssektom företagen satsar relativt andra bran-

- scher små resurser på egen forskning och utveckling Det finns dock goda exempel på genomtänkta FoU-satsningar i branschen, implementering och kompetensuppbyggnad stor

som ger tyngd. En av statens viktigaste uppgifter för att öka kompetensen inom sektorn är att långsiktigt bygga utbildnings- och forskarmiljöer

upp med det uttalade syftet att överströmning av individer från dessa miljöer bör ske till sektorn. Antalet statliga finansiärer som anslår till byggrelaterad

pengar forskning och utveckling är stort, ett 30-tal. Byggforskningsrådet BFR svarar sammantaget endast för fem-

en tedel av den statliga finansieringen byggrelaterad forskning.

av

146 En organisation ny

. . .

Under år har de forskningsstiftelserna tillkommit. 1997- 0 senare nya 98 finansierar dessa byggrelaterad forskning motsvarande upp till 25 procent BFR:s nivå.

av

9.1.2 och dess verksamhet

Byggforskningsrådet

Utredningen konstaterar att BFR utvecklats och genomfört positiva förändringar på många områden under de senaste åren. Tillskapandet Program- och Utvecklingsgruppema har varit ut- 0 av vecklande för och gett intressentema mer insyn BFR har ökat uppmärksamheten inforrnationens betydelse och 0 har varit pådrivande i insatser för att utveckla och sprida IT-

tillämpningar för byggbranschen

Genom upphandlingen forskning Staden livsmiljö och 0 av om som den hållbara staden har BFR inlett utveckling av sin anslagspolitik

långsiktigt stöd till relevanta forskningsprogram valts ut i mot som konkurrens mellan svenska FoU-miljöer.

Även kritiska synpunkter har redovisats till utredningen BFR och dess arbetssätt. Utredningen har efter intervjuer och samtal funnit be-

förändringar i den BFR-stödda verksamheten och även i arbetshov av sättet hos BFR. Formema för information forskningsresultaten och grunden för 0 om informationsverksamheten behöver förändras. Samarbetspartners och andra aktörer värderar BFRs allmänna 0 forskningskompetens och förmåga till analyser av FoU-behov på en för låg nivå. Hanteringen anslagsansökningama har brister. Bristerna vägs 0 av inte BFRs PU-grupper, saknar en entydig roll i anslags-

upp av som hanteringen. Bristerna försvårar uppbyggnaden och skötseln av FoU-program. Andelen forskning finansieras BFR är relativt låg. Den är 0 som av lägre än vad kan utläsas BFRs statistik. Med en generös be-

som av dönming stödet till forskning för cirka 55% BFRs totala

svarar av stöd till högskolorna och cirka 25 procent stödet till anslagsmot-

av tagare utanför högskolorna.

Till viss del är den kritik som redovisas mot Byggforskningsrådet orätt eftersom BFR sökt följa de beslut riksdag/regering har fattat.

som Det gäller bl.a. att: Statsmaktemas krav samfinansiering BFRs forskning innebu- 0 av rit påtagliga nackdelar.

En ny organisation 147 . . .

Samfinansieringen ökar utvecklingsarbetets andel av BFRs stöd till 0 FoU.

Samfinansieringen innebär också fördelar. BFR har kunnat "öppna dörren" med delfinansieringspengama och 0 skapa en ny syn på forskning hos företag. Samfinansieringen ett viktigt sätt att få sektorn engage- 0 anses vara rad i FoU och den skapar också möjlighet till överströmningar av individer från forskarmiljöer till företagen.

Slutligen har redovisats en allmän uppfattning att ett organ som greppar över plan-, bygg- och bostadsforskningen behövs. Ett sådant bör ha motsvarande ställning de s.k. grund- 0 organ som forskningsråden tillämpa ett arbetssätt tar hänsyn både till men som relevans och till kvalitet. Om Byggforskningsrådet ska grunden i ett sådant organ behö- 0 vara personalväxling ske för att förstärka forskarkompetensen. ver

9.1.3¶Plan-, bygg- och bostadsforskningen i ett

EU-perspektiv

Utredningen bedömer att EU kommer att spela allt viktigare roll för en plan-, bygg- och bostadsforskning. Utredningen har i sitt första betänkande uppmärksammat betydelsen EUs initiativ inom samhällssplaneringen, t.ex. ESDP och Interreg av Hc, och inom stadsmiljö. Utredningen pekade i betänkandet möjligheterna bygga ett regionalt kompetenscentrum i Karlskrona i att upp anslutning till högskolan och myndigheterna. Detta kompetenscentrum finns nu. Utredningen konstaterar att Erfarenheter svenska byggprojekt i EU-samarbetet är ännu så 0 av länge begränsade. De tyder dock att BFR borde varit representerat i EU/FoU-rådet och att BFR tidigt borde pekats ut som programmyndighet på någon del av EU-programmen. Byggbranschen måste bli bättre att bygga nätverk både i Sverige 0 och med andra länder för att få del av EU-stödet. EUs femte for forskning innehåller inte bara bygg- 0 ramprogram forskning utan också frågor planering och stadsutveckling. om Flera s.k. "key actions" inom EUs femte för forskning, 0 ramprogram t.ex. Framtidens stad och Produkter och Processer berör byggforskningen. Dessa delprogram griper dock över olika svenska forskningsorgans ansvarsområden.

148 En organisation ny

. . .

EU-bostadsmässan i Malmö BO 2000 blir en viktig möjlighet för 0 den svenska byggsektorn att bygga nätverk och komma med i

nya EUs forskningssamarbete inom byggsektorn

. 0 EUs arbete med s.k. "spatial planning" och ett europeiskt planperspektiv ESDP kan användas till att främja högskolans planeringsforskning. Nätverksuppbyggnaden inom ESPON kan för svensk del användas för att stärka strategiska miljöer, t.ex. kompetenscentrat i Karlskrona. Forskningsuppgifter finns i anslutning till EUs arbete med stads- 0 miljö och Stadsutveckling, liksom inom bostadspolitiken. EU-medel till utvecklingsinsatser kan komma att öka framöver, inte minst genom utvecklingen av strukturfondsprogrammen.

9.1.4¶Plan-, bygg-och bostadsforskning i andra

länder

Utredningens genomgång av plan-, bygg- och bostadsforskning i ett europeiskt perspektiv visar att BFR är unik svensk konstruktion; ett motsvarande sektorforsk- 0 en ningsråd för plan-, bygg- och bostadsfrågor finns enligt BFR inte i något annat land Fysisk/rumslig planering och Stadsutveckling har till skillnad från i 0 Sverige disciplinstatus inom högskolan i många andra länder, inte minst inom EU. Ibland görs lika starka kopplingar mellan urbana

frågor och bostadsfrågor.

Det är vanligt att departement och myndigheter är beställare av FoU 0 inom planering och boende. Dessa beställares FoU-resurser är ofta lika stora eller större än de nationella forskningsrådens satsningar

plan- och bostadsforskning. Inslag konkurrens i statliga FoU-beställningar ökar; ofta bygger 0 av beställningar på publicerade FoU-planer med projekt som forskare kan lämna anbud på. Kraven systematiska och återkommande utvärderingar av resul- 0 i taten ökar. 0 Andelen långsiktig forskning är låg.

En ny organisation 149

. . .

9.2 för statens roll i

Principer plan-, byggoch bostadsforskningen

9.2.1¶Statens roll direktiv och

- utredningens utgångspunkter

Utredningen har haft i uppdrag att identifiera statens roll i plan-, bygg-

och bostadsforskningen.

Utredningens grundläggande utgångspunkt är att de olika aktörerna ansvarar var för sig eller i olika grupperingar för att ta fram den kunskap de behöver för att utöva sin roll. I detta ansvar ligger att vid behov samverka om kunskapsutvecklingen med andra aktörer i plan-, byggoch bostadssektom.

Direktiven pekar ut några frågor som är av särskilt samhällsintresse. Det gäller: 0 ökade miljökrav 0 krav på god tillgänglighet och användbarhet 0 krav kvalitet och kostnadseffektivitet i planering, byggande och

förvaltning.

Utredningen ser dessa som exempel områden där staten har ett särskilt intresse att bevaka att FoU-insatsema är tillräckliga. Utredningen konstaterar att miljökrav liksom frågor om tillgänglighet, användbarhet och kvalitet har en stark förankring i lagstiftningen området och därmed i myndigheternas uppsikt och tillsyn.

9.2.2¶Statens fyra roller i byggforskningen

Översiktligt har staten tre roller i plan-, bygg- och bostadsforskningen. Dessa roller är att

ta fram kunskap för statens och myndigheternas agerande medverka till förändringar i samhället

initiera utveckling, förändring och förbättring i branschen.

Till detta kommer statens allmänna uppgift att

finansiera högskolans utbildning och forskning.

150 En organisation SOU 1997: 182 ny

. . .

Den kunskap som staten tar fram för eget agerande förs sedan naturligt vidare till andra aktörer, när statliga organ utövar sina roller i samhället.

EU-medlemskapet och intemationaliseringen tillför nya aspekter statens När regler, andra normer och standarder ska harmonise-

ansvar. ras ställs särskilt höga krav den nationella förmågan att föra fram vetenskapliga stöd för sina ståndpunkter. Detta leder bl.a. till nya krav på överblick och samordning och till behov av nya arenor för policyutveckling, för precisering FoU-behov och för forskningsfinansiering.

av

EU-programmens struktur med krav nationell medfinansiering och partnerskapande mellan länder medför nya krav nätverksbyggande, både nationellt och intemationellt. Dessa måste för forskningens del klaras i tid när resurserna för den sektoriella byggforskningen

en minskar.

EU erbjuder också och fokus för delar av det tilltagande in-

en ram ternationella utbytet inom högskolan. Flera EU-program syftar till att förstärka denna process.

9.2.3 Ta fram kunskap för statens och

myndigheternas agerande

Staten uppträder i olika roller: dels myndighet, t.ex. Boverket eller

som BKN, dels aktör, t.ex. byggherre eller förvaltare. I båda rollerna

som behöver staten kunskap för sitt eget agerande. Intresset i detta betänkande riktas i första hand mot statens myndighetsroll.

Myndighetens kunskapsbehov gäller bl.a. kunskap om och för regler och stödforrner. Det gäller dels underlag för att bedöma konsekvenser

alternativa regler och stödsystem, dels metoder för att tillämpa nya av krav i lagstiftningen, dels metoder för att följa och utvärdera ef-

upp fekter, dels metoder för att följa och analysera "verkligheten". Forskningen är en viktig källa till denna kunskap.

Andra statliga aktörers kunskapsbehov skiljer sig inte principiellt från de behov privata eller kommunala organisationer har när de

som uppträder i samma roller.

Den statliga upphandlingen av varor och tjänster inom byggsektorn är mycket omfattande. Det finns ett egenvärde i att ha insyn i sektorns utveckling och kunna påverka den, bl.a. medverkan i finansie-

genom ringen som en av flera aktörer.

Därför finns statliga byggherrar och fastighetsförvaltare, energiproducenter m.fl. bland samfinansiärema BFRs forskning. Möjligen

av kan det hävdas att statliga aktörer generellt bör sträva efter att vara förebilder. Ett sådant krav har t.ex. uttryckts i miljöfrågoma inom arbete

En ny organisation 151

. . .

för ett ekologiskt hållbart Sverige och i många länders program för arkitektonisk kvalitet.

9.2.4 Medverka till förändringar i samhället

Statens uppgift att medverka till förändringar i samhället avser dels att fånga upp aktuella frågor av politisk karaktär, dels att främja och bevaka allmänintresset, "svaga" gruppers intresse och konsumentintresset. Att byggsektoms tjänster och produkter bygger upp och långsiktigt påverkar sarnhällsstrukturer, ekonomiska åtaganden och sociala relationer ställer särskilda krav.

Plan-, bygg- och bostadssektom upplever nu betydande omvärldsförändringar. Detta framgår av omvärldsbeskrivningen i Kapitel Det gör att förändringsbehovet inom följande områden f.n. är särskilt stort 0 det ekologiskt hållbara Sverige

kretslopp i planering och byggande stadsmiljö och Stadsutveckling utvecklingen av en hållbar energiförsörjning

utvecklingen den fysiska samhällsplaneringen, inte minst som

av

instrument i miljöpolitiken 0 utvecklingen av en planering för regional utveckling, som både

bygger den fysiska planeringens decentraliserade och demokratiska tradition och kopplar regionalpolitiskt stöd till sarnhällsplanering

0 boendekostnader och bostadsmarknaden.

Till detta kommer t.ex. utvecklingen av metoder för att säkra de grundläggande statliga intressena i plan- och bygglagstiftningen, dvs hälsa och säkerhet, inkl. riskbedömningar. Dessa frågor ställer nya krav både myndigheter och den statliga beställningen av FoU.

9.2.5¶Initiera och

utveckling, förändring förbättring

i branschen

Staten har traditionellt påtagit sig uppgiften att initiera utveckling, förändring och förbättring i branschen. Det har åstadkommits genom ändrade regler, ekonomiska incitament, information och naturligtvis stöd till FoU.

Det finns flera motiv till denna statliga uppgift inom byggsektorn. Ett är marknadsmisslyckanden, som leder till effektivitetsbrister i byggande och förvaltning och ökade kostnader och kvalitetsbrister

som ger

152 En ny organisation

. . .

som drabbar hela samhället. Till detta motiv hör också byggandets

speciella företagsstruktur ställt särskilda krav på informationspridning

som och kompetensutveckling. Ett annat motiv är byggandets betydelse för milj ön. Ett ytterligare motiv är att säkra att den kraftiga omregleringen av byggandet når avsedda effekter.

Statens betydelse för att initiera utveckling, förändring och förbättring i branschen har intagit en central plats i många våra samtal med

av byggbranschens aktörer. De områden som bedöms som mest prioriterade f.n. är 0 information och IT

0 utvecklingen av bygg- och förvaltningsprocessen

0 sektorns beställarkompetens och mottagarkompetensen för FoU.

9.2.6¶Finansiera och

högskolans utbildning forskning

Till ovan redovisade roller kommer statens allmänna uppgift att finansiera högskolans utbildning och forskning, dvs att sörja för att högskolan utgör en välfungerande infrastruktur för forskning, utveckling och utbildning för sektorns behov.

Inom den forskning som staten finansierar ska det finnas utrymme för 0 den fria, kritiska granskningen av regler och av myndigheters och

andra aktörers intresse och beteenden 0 forskning som utgår från forskningssamhällets inomvetenskapliga

krav.

Denna forskning ska bedrivas under stor frihet och med stor integritet. Det talar för att medel bör överföras till universiteten och högskolorna genom att tillföra medel till universitetens fakultetsmedel och

till grundforskningsråd.

9.3¶Statens resurser för och

plan-, byggbostadsforskning

Utredningens har delat in BFRs planerade resursanvändning för 1997 i fyra kategorier. Kategorierna, som följer av diskussionen i avsnitt 9.2. är:

0 planforskning

0 bostadsforskning

En organisation 153

ny

. . .

byggforskning, statens intresseornråde 0

byggforskning, branschens intresseområde. 0

Tabell 9.1 redovisar utredningens bedömning av hur BFRs direkta stöd till forskning totalt 137 mkr fördelar sig mellan dessa områden.

- -

BFR planerar härutöver att under 1997 använda ca 27 mkr för information, planering och internationell verksamhet och ca 23 mkr för administration. Dessa medel har i tabellen fördelats proportionerligt på den BFR-stödda verksamheten.

För fullständighetens skull har basanslaget till KTH Byggd Miljö i Gävle redovisats separat. KTH Byggd Miljö har för 1997 dessutom knappt 6 mkr av BFRs FoU-medel utöver basanslaget.

Tabell 9.1 Utredningens analys BFRs planerade resursanvändning för

av statlig pIan-, bygg- och bostadsforskning, mkr, exkl. energiforskning Område FoU-medel Information, Totalt

planering, m.m.

o

Standarder 7 o Byggande, branschens intresseo mråde 54 21 75

Bygg- och anläggningsteknik 35 o

Bygg- och föNa/tningsprocess 14 o

Undermarksutnyttjande 5 o KTH Byggd Miljö 14 14 Totalt 137 48 185

Kategorin planforskning omfattar planering, stadsmiljö, stadsutveckling och hushållning med naturresurser. Utredningen bedömer att BFRs medel för stöd till planforskning uppgår till 37 mkr. Till detta kommer 15 mkr för administration och infonnation, m.m.

För kategorin bostadsforskning har utredningen i huvudsak använt BFRs uppgift forskningens omfattning. BFR bedöms finansie-

egen om

bostadsforskning för cirka 6 mkr. Till detta kommer medel för admira nistration och information, cirka 2 mkr. Utredningen anser att dessa insatser ska tillsammans med de medel finns för den statliga

ses som beställningen bostads- och byggstatistiken, ca 12-14 mkr.

av

Den s.k. byggforskningen har delats i två områden: statens/sarnhällets intresseområde och branschens intresseområde. Utredningen bedömer att BFRs medel för byggforskning inom statens intres-

154 En organisation ny . . .

seområde, dvs underlag för regler, standarder, samhällsförändringar och initiering av branschutveckling uppgår till 26 mkr. Till detta kommer cirka 10 mkr för administration och information, m.m. Utredningen bedömer att BFRs medel för byggforskning inom branschens intresseornråde uppgår till 54 mkr. Till detta kommer cirka 21 mkr för administration och information, m.m. Utredningens resursfördelning bygger bearbetning underen av lag från BFR och en genomgång av BFRs FoU-program. Vissa antaganden har gjorts om fördelningen mellan samhällets och branschens intresseområden i de bygginriktade FoU-programmen. Till exempel har utredningen antagit att cirka en tredjedel inom av resurserna programmen "Bygg- och produktionsteknik" och "Byggnaden som system" kan hänföras till statens intresseområde. Medel för energiforskning i bebyggelse uppgår till 15 mkr för 1997. Utredningen har med ledning BFRs FoU-program översiktligt beav dömt att 20-25 procent av dessa medel avser planforskning, 25-30 procent avser statens intresseområde i byggforskningen och cirka 50 procent avser branschens intresseornråde i byggforskningen. Dessa medel ingår dock inte i fördelningen i tabell 9.1. Utredningens bedömning av resursfördelningen har lämnats till BFR för kommentar. Rådet har inte under utredningsarbetet redovisat några invändningar mot dessa beräkningar och slutsatser BFR har dock i en avslutande kontakt med utredningen framfört att rådet att utredanser ningen tillämpar en alltför snäv definition begreppet statens intresav seområden i byggforskningen."

9.4¶De rollerna renodlas i

statliga plan-, bygg- och bostadsforskningen

9.4.1 En

ny statlig rollfördelning

Utredningen anser att den ovan redovisade analysen av statens roll i plan-, bygg- och bostadsforskning och sambanden mellan myndigav hetsuppgiftema och FoU ger underlag för ett förslag om en ny struktur för finansiering och beställning plan-, bygg- och bostadsforskning. av Utredningen anser att en ny struktur bör skapas renodlar statens som olika roller i olika organisationer. Den strukturen bör kunna ta nya vara på rationella samband mellan plan-, bygg- och bostadsforskning.

1997:182 En organisation 155 SOU ny . . .

Utredningen finner vidare att det behövs överblick och samorden det i myndighetsrollema enligt bl.a. Plan- och ning utöver som ryms Bygglagen PBL, Naturresurslagen NRL och Byggnadsverkslagen BVL. Möjligheter följa effekterna den nya strukturen att upp av forskningens volym, inriktning och kvalitet bör byggas in från början. Utredningen vidare att staten i princip inte bör finansiera menar forskning och utveckling utanför det utredningen definierat som som det statliga intresseområdet i plan-, bygg- och bostadsforskningen. Ansvaret för initiering branschutveckling bör fördelas från fall av till fall i syfte uppnå önskvärd flexibilitet och rörlighet i insatserna. att I vissa fall kan även FoU-stöd för samhällsförändringar tänkas kräva en särskild utformning. Utredningen föreslår att:

l Ansvaret för finansiering och beställning FoU för statens och av myndigheternas användning läggs på den statliga aktör som har direkt behov och nytta kunskaperna, dvs Boverket. av

Den forskningsbaserade kunskapen ska så långt möjligt integreras kunskapsspridning från myndigheterna. Särskilda strategier med annan utvecklas för överföring kunskaper från forskningen till praktiken. av

2 Ansvaret för bygga forskningsmiljöer, dvs för den långatt upp kunskapsuppbyggnaden, läggs på ett fristående organ med siktiga hög inomvetenskapliga kompetens.

Detta bör kopplat till ett grundforskningsråd. Utredningorgan vara bedömer Forskningsrådsnämnden, FRN, är det lämpligaste alteren att nativet bland dessa råd. Särskild uppmärksamhet ska ägnas överföringen forskningsreav sultaten till praktisk användning. Medel från det nuvarande byggforskningsanslaget bör således inte direkt till berörda högskolors fakultetsanslag. Stödet till den föras över långsiktiga kunskapsuppbyggnaden ska, liksom fakultetsanslagen, för den fria, kritiska granskningen av regler och av rymma resurser myndigheter och andra aktörer.

för överföring forskningsinformation bör bildas 3 En nytt organ av för att stödja Forskningsrådsnämnden och myndigheterna.

En utgörs Byggdok, dess IT-torg ByggTorget och den stomme av planerade uppföljningen av IT-Bygg.

156 En organisation ny . . .

4 Ansvaret för att överblicka, kvalitetsgranska och bedöma samordningsbehov inom den samlade plan-, bygg- och bostadsforskningen läggs på ett fristående utvärderingsorgan.

Detta organ skapas genom utveckling den nuvarande en av vetenskapliga nämnden hos BFR. Ett alternativ till utredningens förslag kan vara att placera funktionen i forskningspolitisk miljö hög kvalitet en av

inom högskolan.

Utredningen anser att den föreslagna indelningen innebär en mera

strukturerad satsning på forskningens utbuds- och efterfrågesidor. Ut-

redningen menar att redan detta innebär en effektivare användning av FoU-medlen.

Utredningen ser de föreslagna organen för kunskapsöverföring och för utvärdering nödvändiga förutsättningar för den föreslagna

som

strukturförändringen.

9.4.2 samband med

Väsentligare utredningens iakttagelser

Många intressenter och aktörer har till utredningen framfört att en av statens viktigaste roller är att långsiktigt bygga utbildnings- och upp forskarmiljöer i syfte att öka kompetensen i sektorn, skapa motivation och intresse för utveckling och förse sektorn med utbildad och egen kompetent personal. Utredningen instämmer i vikten av att staten bygger kompetenta upp forskningsmiljöer. Utredningen att denna uppgift bäst utövas anser om den skiljs från uppgiften att beställa kunskap för användning i ett egen

bestämt sammanhang.

Återkommande i utredningens samtal och kontakter har varit teman överblick och samordning. Dessa frågor har ofta kopplats till den typ av framåtblickande utvärderingar görs inom BFRs vetenskapliga som nämnd, BVN. För många aktörer finns dessutom tydliga och nyttiga samband mellan plan-, bygg- och bostadsfrågoma riskerar förloras eller som att skadas ansvaret för plan-, bygg- och bostadsforskningen splittras. om Ett skäl till det ökade behovet av samordning och överblick har varit de stora och växande antalet forskningsñnansiärer stöd till - - som ger plan-, bygg- och bostadsforskning. Ofta är dessa finansiärer bärare av andra traditioner och sektorsintressen. Detta FoU-stöd är viktigt för hur problem formuleras och hur högskolornas kompetens i plan-, bygg- och

bostadsforskning är sammansatt.

En ny organisation 157

. . .

Detta mönster accentueras för närvarande. Dels blir den byggrelaterade forskningen allt viktigare för områden som miljö och infrastruktur, dels förs den byggrelaterade forskningen in i sektorsövergripande

mera FoU-program. Andra exempel är de nya forskningstiftelsema och EUprogrammen. Mångfalden tillför betydande värden. Men en så stor pluralism rymmer samtidigt vissa risker både för ett ineffektivt resursutnyttjande och för att väsentliga frågor inte blir belysta.

Inom denna nya struktur som utredningen föreslår kommer uppgiften att medverka till förändringar i samhället helt naturligt att till

- viss del tas om hand inom ramen för både myndigheternas uppdrag och det långsiktiga stödet till forskningsmiljöer. Aktuella exempel är kretslopp i byggande är föremål både för ett regeringsuppdrag till

som Boverket och för Mistras forskningsprogram, "Sustainable Buil-

ett av ding".

Uppgiften att initiera utveckling, förändring och förbättring i branschen kan och brukar lösas rad sätt. Ett aktuellt exempel är hur

- - en byggsektoms miljöanpassning främjas samverkan mellan fram-

av en förallt utvecklingen regelsystemet, regeringens kretsloppsdelegation,

av sektorns eget kretsloppsråd och statliga stimulansbidrag.

Andra aktuella exempel med sitt samverkansmönster är bygg-

var kostnader och kvalitet i byggandet. I båda fallen har regeringen tillsatt

särskild delegation. I det fallet byggkostnader har delegaten ena - ionen getts utvecklingsuppgifter som finansieras över byggforskningsanslaget. Ett annat exempel med ett annorlunda samverkansmöntser

- är tillämpningen IT i byggsektorn, där BFR, Nutek och SBUF varit

av

pådrivande.

9.4.3¶Byggforskningsrådet avvecklas

Utredningens analys leder fram till att den nuvarande strukturen med ett särskilt sektorsorgan för byggforskningen bör upphöra. Nuvarande Byggforskningsrådet avvecklas. Avvecklingen bör göras så att den inte fördröjer uppbyggnaden den strukturen. Det är också viktigt för

av nya att garantera att de nya aktörerna får tillgång till tillräckligt stora anslag redan från 1999 för att bli intressanta för både forskare och andra finansiärer och för att snabbt kunna sätta sin prägel plan-, bygg- och bostadsforskningen.

158 En ny organisation

. . .

9.5¶Den framtida av statens

organisationen

plan-, bygg- och bostadsforskning

9.5.1 De aktörerna

nya

I detta avsnitt utvecklas utredningens förslag till ny organisation för beställning och finansiering av plan-, bygg- och bostadsforskning. Organisationen är uppbyggd kring följande aktörer: 0 Forskningsrådsnärrmden, FRN, för långsiktig plan-, bygg- och bo-

stadsforskning 0 ett FoU-råd hos plan-, bygg och bostadsmyndighetema 0 en gemensam informationskanal för de nya forskningsfinansiärema 0 ett utvärderingsorgan för samordning, uppföljning och överblick.

Utredningen redovisar i detta avsnitt förslag i två ytterligare frågor. Det gäller dels alternativa sätt att föra in KTH Byggd Miljö, Gävle i det ordinarie systemet för basfinansiering av högskolan, dels avsättningen av särskilda "engångs"-medel för att medverka till sarnhällsförändringar och initiera branschutveckling.

9.5.2 alt. kommitté för långsiktig

En ny delegation plan-, bygg- och bostadsforskning

Delegationens/kommitténs hemvist

Utredningen att funktionen att stödja den långsiktiga plan-, bygg-

anser och bostadsforskningen ska läggas vid Forskningsrådsnämnden, FRN, och funktionen ska ha den organisatoriska formen av en särskild delegationen/kommitté. De resurser som förs över till delegationen bör ligga kvar inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering och bostadsförsörjning.

Utredningen hade i ett tidigt skede kontakt med flera grundforskningsråd för att utreda rådens möjligheter att ta över ansvar för hela eller delar av det långsiktiga stödet till plan-, bygg- och bostadsforskning. Alla kontaktade forskningsråd kunde tänka sig att ta ansvar för sin del av plan-, bygg- och bostadsforskning, om en ny ansvarsfördelning blev aktuell.

En ny organisation 159 . . .

Utredningen har valt att föreslå att ett samlat ansvar läggs hos Forskningsrådsnänmden, FRN. Utredningen har vägletts i detta val av följande slutsatser från utredningsarbetet: plan-, bygg- och bostadssektom kommer att spela en tung roll i ut- 0 vecklingen av det ekologiskt hållbara Sverige plan-, bygg- och bostadsforskning är i hög grad tvärvetenskaplig och 0

berör många discipliner

plan-, bygg- och bostadsforskning bör hållas energifrågor i 0 samman;

bebyggelsen bör också ingå

kunskapsöverföringen från forskning till praktik särskild bety- 0 är av delse inom plan-, bygg- och bostadssektom samverkan mellan människan, teknik och material blir allt viktigare 0 för kvalitet, effektivitet, hälsa och säkerhet fysisk/rumslig planering och Stadsutveckling bör utvecklas mot 0 ställning disciplin inom den svenska högskolan som samma som ämnet har i många andra länder, inte minst inom EU.

Dessa slutsatser stämmer väl överens med Forskningsrådsnämndens uppgifter och med dess regeringsuppdrag att ta fram ett program för forskningen om hållbar utveckling. FRNs nuvarande uppgift är att dels stödja forskningsområden som är angelägna från samhällets synpunkt, dels främja information om forskningen och forskningens roll i samhället. FRN ska snabbare och tydligare än tidigare initiera Samhällsrelevant forskning. Det rör sig enligt FRNs bedömning period om 4-6 - - om en år för att bygga sådana forskningsområden. FRN har under lång tid upp

arbetat med infrastrukturplanering, hushållning med naturresurser,

FRN har i sina kontaktar med utredningen pekat dessa samm.m. band, särskilt frågan hållbar utveckling. om Utredningens kontakter med FRN har visat att nämnden utvecklat en särskilt lämplig modell för anslagshantering. Med en terminologi knyter till den refererade BVN-rapporten kapitel 6 skulle mosom an dellen kunna kallas för "uppsökande rådsmodell." Arbetssättet känen netecknas att FoU-handläggare är aktiva och uppsökande i sina av kontakter med forskare och avnämare men att själva anslagsbesluten hanteras traditionell rådsmodell. Både relevans och kvalitet är krii en terier vägs in i besluten. Något första skede med ett strikt kvalisom tetsñlter finns inte. En fördel med FRN, enligt utredningen, inte varit annan men som vägledande för valet organisatorisk hemvist, är att FRNs erfarenheav ter sträcker sig från humaniora till forskning med tung vetenskaplig utrustning. Det torde innebära att FRN är väl skickad att bedöma kostnader och nytta den laboratorietunga forskningen inom t.ex. teknik, av

160 En ny organisation

. . .

innemiljö och psykologi i jämförelse med mindre kapitalintensiv

annan och kostnadskrävande forskning.

Uppdraget till Forskningsrâdsnämnden

Förslaget att välja en Organisationsform med delegation alt. kom-

en mitté har valts utredningen för att markera att för plan-,

av resurserna bygg- och bostadsforskning bör hanteras separat inom FRN. Regeringen bör besluta om särskilda Verksamhetsmål för dessa medel. Uppdraget till den forskningspolitiska utredningen som regeringen tillsatt omfattar grundforskningsrådens roll och antal. Det kommer att skapa en viss oklarhet under kommande år. Redan detta motiverar ur beställardepartementets synpunkt den särskilda hanteringen resur-

av serna för plan-, bygg- och bostadsforskning.

Stödet till den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden bör efterhand koncentreras till miljöer hög kvalitet. Miljöema bör ha ett särskilt

av ansvar för att värna om den kritiskt granskande och ifrågasättande forskningen inom plan-, bygg- och bostadssektom. Miljöema bör utvärderas regelbundet kvalitets- och relevanssynpunkt.

ur

Uppdraget kräver en medveten och väl avvägd anslagspolitik. Samverkansmönster utvecklas f.n. starkt mellan olika högskolor, inte minst för att kunna hålla en både hög och bred kompetens och för att bli mera intressanta för nya forskningsfinansiärer. Denna trend bör stödjas. Resursema bör däremot användas för att något motverka de systemekonserverande effekterna av de mycket stora anslag f.n. lämnas av

som vissa finansiärer. Dessa anslag, som ofta förutsätter någon form av programadministration vid en värdhögskola, kan lätt bli till effektiva etableringshinder för högskolor olika områden.

nya

Kompetensuppbyggnad inom rumslig planering och Stadsutveckling

En del av FRNs uppdrag bör vara att inom 4-6 år etablera rumslig planering och Stadsutveckling som disciplin eller tema i den svenska högskolan. Olika akademiska traditioner, inte minst den humanistiska och samhällsvetenskapliga kunskapen, bör vara företrädda. Miljöer utanför de tekniska högskolorna bör därför väl representerade.

vara

Två sådana exempel är centrum för stadsmiljöforskning vid Högskolan i Örebro och Kompetenscentrumet för rumslig planering och Stadsutveckling vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby. Centrumet i Örebro exempel etablerad och internationellt erkänd verk-

är ett en

En ny organisation 161

. . .

samhet som i stor utsträckning vuxit fram med BFR-stöd. Kompetenscentrumet i Karlskrona är nybildat men utgör ett fundament i en strategisk kunskapsbildning mellan myndigheter, högskolan, Östersjöinstitutet och EU-institutet för Interreg IIc. Det är ett svenskt intresse att denna miljö kan växa sig stark.

Inom det bostadspolitiska området bör Institutet för Bostadsforskning IBF vid Uppsala universitet ses som ett nationellt kompetenscentrum inom bostads- och urbanforskning. Utredningen bedömer att gränsdragningen mellan IBF och KTH Byggd Miljö bör ses över. Utredningen har getts ett intryck av att viss forskning vid KTH bättre skulle höra hemma i den andra miljön. IBFs krav disciplinanknytning för sina forskare kan vara en begränsning vid en sådan översyn. Samtidigt vill utredningen peka att samarbetet mellan IBF och KTH- Gävle borde kunna utvecklas. Iden delen beklagar utredningen att man inte längre är geografiskt sammanhållna.

Kompetensuppbyggnad inom byggande

Det framgår av BFRs redovisning att några svenska kärnmiljöer för byggnaden i kretslopp inte kan pekas ut. BFR väljer istället att redovisa vissa forskargrupper inom de tekniska högskolorna med särskild kompetens i bestämda frågor.

Det bör vara en angelägen uppgift för delegationen vid FRN att tillse att sådana kämrniljöer finns. Det bör också finnas goda möjligheter att utveckla sådana miljöer i samband med Mistras program för Hållbart Byggande.

9.5.3 Ett FoU-råd för plan-, bygg- och bostads-

myndigheterna

Utredningen har kommit till den slutsats att vissa resurser för FoU bör läggas hos myndigheterna. Ett särskilt FoU-råd bör inrättas vid Boverket. Rådet bör knytas organisatoriskt till Boverket samma sätt som Stadsrniljörådet. Rådet bör ha i uppdrag att beställa, administrera och främja användningen av tillämpningsnära forskning och utveckling i frågeställningar av relevans för Boverket och Bostadskreditnämnden, BKN. Regeringen bör också kunna beställa FoU från rådet. Det kan ske som uppdrag till Boverket, lämpligen inom ramen för den årliga dialogen om resultat och regleringsbrev. I frågor som rör bostadsadrninistrationen, marknadsbedörrmingar, bostadskostnader och bostadskrediter

l 162 En ny organisation

. . .

bör dock uppdrag så långt möjligt ställas till Boverket och BKN till-

sammans.

Motiv for myndigheterna beställaransvar för forskning

att ge

Förslaget motiveras både myndigheternas ansvar och av pågående

av omvärldsförändringar.

Det handlar å sidan uppsiktens kunskapsutvecklande karak-

ena om tär inom PBL/NRL och om ansvaret för att utveckla byggregler baserade vetenskapliga rön. Det handlar å andra sidan om intensifierade krav på dels utveckling av processer och metoder i den fysiska planeringen och medverkan i det internationella arbetet kring rumslig planering och Stadsutveckling, dels ett starkare kunskapsmässigt stöd för deltagandet i det europeiska harmoniserings- och standardiseringsarbetet inom byggande.

Inom boendeornrådet handlar det dels ett säkrare underlag för

om bedömningar bostadsmarknaden, inkl. ökad förståelse för hushållens

av preferenser, dels utvecklingen statistiken och uppföljnings- och ut-

av värderingsmetoder. Enligt utredningens mening kommer FoU-rådet

forum för samverkan mellan Boverket och BKN att ge positiva som effekter inom bostadsadministrationen och främja en bättre samsyn mellan myndigheterna. Utredningen fäster vikt vid BKNs uppfattning i sitt remissvar utredningens första betänkande att de två myndigheterna har helt skilda utgångspunkter för sina bedömningar av bostadssektorn.

Utredningen tror att väsentlig vinst med denna förändrade an-

en svarsfördelning kan att den främjar praktikemära forsk-

vara en mera ning är direkt tillämpbar i myndigheternas och kommunernas van-

som liga/dagliga arbete. Att få fram generaliserbara resultat denna nivå bör enligt utredningen inte vara svårt. Om den kvalitetssatsning som föreslås FRN lyckas kommer sådana resultat också att vila en

genom g robustare och allsidig grund i den mer långsiktiga forskningen.

mera

Frågor om legitimitet och integritet

Utredningen är starkt medveten att väsentliga integritets- och legi-

om tirnitetsproblem kan uppstå eller misstänkas uppstå när resurser för

- extern forskning fördelas myndighet. Frågeställningen exemplifi-

av en eras i utredningens internationella material.

Flera centrala myndigheter har idag FoU-medel. Efter att ha

egna studerat sådana myndigheter har utredningen funnit att en modell är att

En organisation 163

ny

. . .

FoU-medlen fördelas av ett självständigt organ som är knutet till myndigheten med styrelse. En följd en sådan modell är att FoU-

egen av medlen inte kan räknas in i den egna utredningsresursen myndighe-

ten.

En risk kan att resurser som är avsedda för beställning

annan vara av FoU från olika forskningsmiljöer istället används till den interna kunskapsuppbygnaden i myndigheten. Beställningar från FoU-rådet bör därför inte kunna lämnas till Boverket eller BKN.

FoU-rådets uppdrag, resurser och arbetssätt

FoU-rådets uppdrag bör att beställa, administrera och främja an-

vara vändningen högkvalitativ tillämpningsnära forskning och utveck-

av ling. Rådet bör utses av Boverkets styrelse. Boverkets generaldirektör bör ordförande. Härutöver bör Boverket och BKN ha representa-

vara tion i rådet. Det är väsentligt att FoU-rådets forskarsida blir allsidigt sammansatt och inte replikerar den övervikt för de tekniska högskolorna som nu präglar BFRs PU-grupper.

Resurser för rådets verksamhet bör lämnas särskild post in-

som en

om Boverkets förvaltningsanslag.

FoU-rådet bör ensamt stå för beslut om forskningsanslag. Rådet bör dock vägledas vad gäller relevansen myndigheternas bedömningar.

av Utgångspunkten för rådets beslut bör därför vara de kunskapsbehov

myndigheten identifierat i sin verksamhet och genom sina som egen omvärldsanalyser.

FoU-rådets beställningar forskning bör utgå från ett årligt FoU-

av

upprättas rådet. Programmet bör bygga de omprogram som av världsanalyser utförts Boverket och BKN och på de behov av

som av FoU-kunskap myndigheterna identifierar. Programmet bör redovi-

som

öppet tillsammans med inbjudan till kompetenta forskare att ansas en mäla intresse att lämna anbud projekt inom FoU- programmet. I

av princip bör alltid flera kompetenta miljöer få konkurrera om att utföra uppdrag. Den kunskap beställs FoU-rådet bör alltid hållas till-

som av gänglig för forskarsamhället genom publicering.

FoU-rådet bör ha tillgång till personal med forskarkompetens. Jämförelser med andra moderna FoU-beställare inom byggsektorn, som SBUF och Träforsk, tyder på att rådets kansli bör ha ett fåtal egna FoUhandläggare, inkl. rådets sekreterare. Handläggarna bör, förutom forskningskompetens, ha goda insikter i myndigheters FoU-behov och särskilt ha kunskap i metoder och modeller för att främja användningen av forskningsbaserad kunskap.

164 En organisation ny . . .

Beställare från de centrala myndigheterna och användare från regional och lokal nivå bör följa FoU-projekten nära. Det hör till de bästa sätten att sprida forskningsresultat och utveckla de deltagande beställamas mottagarkompetens, dvs förmågan att ta hand forskningsbaom serad kunskap. Forskningsresultaten, som ska tillämpningsnära, vara bör också integreras i myndighetens informationsinsatser. På planområdet ser utredningen vinster genom en närmare koppling till samordningsrollen enligt NRL och till dialogen med regioner och kommuner. En annan positiv följd kan att problem i denna forskvara ning formuleras ur ett mera samordnat och sektorsövergripande perspektiv. Det kan impulser till den långsiktiga ge gynnsamma mera forskningen kring samhällsplanering. En särskild plan-avnämargrupp till FoU-rådet bör tillskapas med representation för andra intressenter och andra myndigheter med uppgifter inom planområdet, t.ex. kommunerna, länsstyrelserna, centrala verk som Naturvårdsverket, Nutek och Riksantikvarieämbetet, Räddningsverket. Berörda myndigheter bör också kunna bidra med egna resurser

för FoU-beställningar.

Inom byggområdet bör andra myndigheter som utfärdar byggrelaterade föreskrifter ingå i bygg-avnämargrupp, enligt en samma mönster som ovan. I avnämargruppen bör ingå representanter för både byggsektoms olika rollinnehavare, kommuner och konsumenter. Byggmyndighetema bör också kunna bidra med för FoUegna resurser

l

beställningar genom rådet. Inom boendeområdet kan enligt utredningens bedömning ytterligare

x

vinster göras om ansvaret och för beställning bostads- och resurser av J byggnadsstatistik f.n. administreras SCB förs över till de bosom av stadsadministrativa myndigheterna. SCB är f.n. både beställare och utförare. En sådan ändring bör användas för att också kunna utvidga produktionsansvaret. Att möjligheten att kunna göra sådan utvidgen ning är önskvärd påpekade RRV i sitt remissvar utredningens första betänkande. Även inom boendeornrådet bör särskild tillskapas en avnämargrupp med representation från bl.a. andra myndigheter, t.ex. Konsumentverket, SCB, Socialstyrelsen, och från andra intressentgrupper, t.ex. de boende, handikapporganisationema, de kommunala fastighetsbolagen och andra fastighetsägare. FoU-rådets verksamhet bör utvärderas regelbundet. Utvärderingen bör handlas upp av det särskilda utvärderingsorgan utredningen som föreslår. Den bör genomföras med stöd internationell expertis. FoUav rådet bör inte självt kunna undanta vissa områden eller arbetssätt från en sådan utvärdering.

En organisation 165

ny

. . .

Konsekvenser för nuvarande Boverket och BKN

Att lägga ansvaret för FoU-beställning Boverket och BKN kräver enligt utredningens bedömning en betydande kompetensuppbyggnad vid myndigheterna. Det rör både individers kunskaper och organisationemas uppbyggnad, rutiner och värderingar/ kultur. Kraven blir särskilt stora på Boverket. Effektivitetsvinstema, bl.a. genom tydligare omvärldsanalyser, bättre kunskapsunderlag, fastare intern planering och ett mera medvetet kvalitetsarbete, kan dock bli betydande.

FoU-rådet kan i ett bredare perspektiv ett väsentligt tillskott

- - vara till utvecklingen av ett regionalt kompetenscentrum för planeringsfrågor i Blekinge.

9.5.4¶Information forskningresultat

om

Utredningens omvärldsbeskrivning har pekat dels de generella svårigheterna att sprida och få praktiker att använda både befintlig och ny forskningsbaserad kunskap, dels byggbranschens särskilda problem. Utredningens beskrivning har närmast förstärkts av aktuella händelser som visar att inte ens de allra största aktörerna i byggsektorn tycks ha förmåga att ta till sig och bruka befintlig kunskap.

Omvärldsbeskrivningen, liksom redovisningen av BFRs informationsarbete, tar också upp de möjligheter informa-

nya som tionstekniken erbjuder. Inom plan-, bygg- och bostadssektom finns

en del specifika tillämpningar av IT. Det gäller t.ex. GIS-tekniken och system för att hantera olika inforrnationsmängder i en effektiviserad fastighetsförvaltning. Sektom har hittills haft svårt att utveckla praktiska tillämpningar.

BFR har under några år i anslutning till sina lokaler i Stockholm byggt upp ett kunskapscentrum för byggd miljö, kvarteret Gimle. BFR har genom Byggdok nyligen tagit initiativ till en utvecklad inforrnationsförsörjning för byggsektorn. Flera aktörer, bl.a. byggstandardiseringen och Byggdok, är samlokaliserade till Gimle. Samtidigt stödjer BFR IT-satsningar som kan komplettera denna fysiska kompetensnod och mötesplats med en virtuell mötesplats för byggsektorn. Former för en bredare regional spridning fysiska mötesplatser har ännu inte

av hunnit utvecklas.

Utredningen anser att det finns starka skäl att värna om vissa av infonnationsinsatsema i den förändring föreslås. Utredningen anser

som att det lämpligen bör ske att FRN och myndigheternas FoU-råd

genom etablerar ett gemensamt organ för att främja användningen av forskningsbaserad kunskap i plan-, bygg- och bostadssektom. Detta

organ

166 En organisation ny

. . .

ska bl.a. kunna samverka med andra intressenter i sektorn för att utveckla verksamheten vid Gimle. Med hänsyn till Kvarteret Gimles karaktär bör former utvecklas för att i högre grad knyta lokala och regionala intressen, t.ex. lokala aktörer i byggandet, kommunernas fastighetsförvaltningar, m.f1., till mötesplatsema.

Informationsverksamheten ska inte konkurrera med aktörernas etablerade inforrnationskanaler, från Boverkets konferenser och skriftutgivning till branschföreningarnas nyhetsbrev och etablerade FoUbeställares upparbetade former för kunskapsöverföring. Ett syfte bör dock vara att effektivisera kunskapsspridningen och användningen.

Utredningen bedömer att sådan verksamhet kan kräva en lång-

en siktig resurs 5-8 mkr/år för statens behov. Under en inledande period bör denna kompletteras med ca 3-5 mkr/år för att stödja det

resurs fortsatta arbetet med utvecklingen av II-lösningar för byggsektoms kunskapsförsörjning. På sikt bör kostnaderna för inforrnationsverksamheten i huvudsak täckas av intäkter från brukare. De föreslagna upp-

dragsgivama Boverket och Forskningsrådsnärrmden bör efter upp-

byggnadsperioden stå för högst tredjedel kostnaderna för bas-

en av verksamheten inom statens område.

9.5.5 KTH Miljö, Gävle

Byggd

Utredningen har förvånats över den olikartade behandlingen av de två efterföljama till SIB i Gävle. Det gäller inte minst mot bakgrund av bedömningen vid tiden för organisationsförändringen att den verksamhet kallas KTH Byggd Miljö kunde ses som en viktig nationell

som nu resurs för byggsektorn med en forskning som i många stycken var av hög internationell klass. Statistik för 1995/96 visar att KTH Byggd Miljö jämfört med andra delar av byggforskningen inom högskolan visat god förmåga att ta till sig EU-stöd.

Utredningen att KTH Byggd Miljö bör ges samma ekonomis-

anser ka förutsättningar för sin verksamhet och planering Institutet för

som Bostadsforskning nu har vid Uppsala universitet. Det innebär dels att institutionens basanslag bör omvandlas till fakultetsmedel direkt

som tillförs värdhögskolan, dels förstärks något för att åter-

att resurserna spegla institutionens särskilda ställning. Två alternativa nivåer anges i utredningens förslag i tabell 9.2.

Till osäkerhetema i situationen för KTH Byggd Miljö hör att Utbildningsdepartementet inte tillstyrkt förslag från KTH att institutionen

ekonomiska förutsättningar andra institutioner vid ges samma som KTH. Departementets uteblivna besked har förklarats av funderingar

överföring såväl KTH Byggd Miljö IBF till Högskolan i

en av som

En ny organisation 167

. . .

Gävle/Sandviken. Utredningen att KTH-Gävle i detta avseende

anser

bör tydliga och långsiktiga förutsättningar för sitt arbete.

ges

Utredningen kan se argument för båda lösningarna, dvs i en fortsatt knytning till KTH och Uppsala universitet och ii en överföring till Högskolan Gävle/Sandviken. De samarbetsmönster och arbetssätt som institutionerna byggt upp måste också vägas in.

Enligt utredningens bedömning skulle en överföring av IBF till Högskolan i Gävle/Sandviken vara negativ för verksamheten. Institutionen har inom Uppsala universitet lyckats att bygga upp ett tvärvetenskapligt centrum med fast förankring i berörda discipliner. Denna

en

förankring ligger i linje med den utredning låg till grund för ska-

som

pandet av IBF.

Att organisatoriskt föra över KTH Byggd Miljö kan vara lättare. In-

stitutionen bygger tydliga disciplintraditioner, med vitala nationella

och internationella nätverk. Institutionens utrustning och kompetens kommer att göra den intressant för ett fortsatt samarbete med de tekniska högskoloma. Anknytningen kommer att förstärkas av att disputationsrätten för institutionen förblir kopplad till KTH. Mot dessa argument bör ställas effekterna för institutionens internationella verksamhet, inte minst förmågan att få stöd inom EUs FoU-program.

9.5.6¶Särskilda medel för samhällsförändringar och

branschutveckling

Utredningen har sökt information om olika områden som behöver ett särskilt stöd för att främja samhällsförändringar och branschutveckling. Både i Sverige och internationellt pekas några områden.

Vad gäller samhällsförändringar dominerar miljö/kretslopp; i ett svenskt perspektiv kan möjligen boendekostnader läggas till. Viktiga områden för branschens utveckling är IT, material, utvecklad

nya en byggherreroll, effektiviserad fastighetsförvaltning och kvalitetsut-

en

veckling

Frågan IT har utredningen beaktat i förslaget om en förstärkt

om satsning infonnation.

Utredningen att det i framtiden kommer att behövas särskilda

menar medel för samhällsförändringar och branschutveckling. Utredningen

bestämt att de endast ska användas till tydligt definierade, tidsbeanser gränsade insatser och att de ska läggas hos regeringen och inte någon av de ordinarie agenterna i FoU-systemet.

Dessa kan tillsammans med informationssatsningen

resurser ses - -

brygga mellan statens och branschens intresseområden i byggsom en

forskningen.

168 En organisation ny

. . .

Utredningens tankar kring formerna för branschens framtida engagemang i byggforskningen utvecklas i avsnitt 9.7. Den modell ut-

som redningen där anknyter till är i första hand det kretsloppsråd bran-

som schen själv bildat under 1990-talet.

9.5.7 inom

Utvärdering av miljöer, program, m.m.

plan-, bygg- och bostadsforskning

Utredningen har funnit att Byggforskningsrådets vetenskapliga nämnd BVN är det lämpligaste organet att hålla den utvärd-

samman eringsverksamhet som utredningen föreslår. Utredningen att dess

anser modell kan öka behovet överblick inom vissa andra områden, sär-

av skilt inom byggandet. BVN svarar för överblick i övrigt det be-

om hövs.

BVN har i hög grad förlitat sig högskolemiljöer för forskningspolitik, utvärdering och innovationsforskning. Samma kompetens har t.ex. anlitats av TFR. Att lämna förslag om utvärdering forsknings-

av organen eller forskningspolitiken generellt ligger utanför denna utrednings mandat. Utredningen vill dock ändå väcka frågan inte denna

om typ av kompetens i högre grad bör synliggöras inom högskolan. Det kan vara ett stöd dels för andra forskningsråd, dels för den fortsatta utvärderingsverksamheten i plan-, bygg- och bostadsforskningen.

En organisation 169 ny . . .

9.6¶De framtida resurserna för statens

plan-, bygg- och bostadsforskning

9.6.1 Alternativa resursnivåer för den statliga plan-,

bygg- och bostadsforskningen

Utredningen väljer att presentera två alternativa resursniváer för det statliga plan-, bygg- och bostadsforskningen. Alternativen framgår av

Tabell 9.2.

Tabell 9.2 Alternativa resursniváer för den statliga plan-, bygg- och bostadsforskningen, exkl. energiforskning, mkr Område 1997 1999, 1999, Alt l Alt Plan- och urbanforskning 53 34,0 31,0 FoU-stöd 38 32,0 29,5 - Information, administration, internationellt 15 2,0 1,5 - Bostadstorskning 7 5,0 4,5 FoU-stöd 5 4,5 4,0 - Information, administration, internationellt 2 0.5 0,5 - Byggforskning, statens intresseomráde 36 23,0 20,5 FoU-stöd 26 21,0 19 lnfonnation, administration, internationellt 10 2,0 1,5 - KTH Byggd Miljö, Gävle 14 18,0 15,0 för medverkan i samhäll 10,0 6,0 Särskilda resurser förändringar och initiering av branschutveckling Vetenskaplig nämnd " 5,0 3,0 - Totalt 110 95,0 80,0 -k Ingår i plan-, bostads- och byggforskning för 1997 BFFis bemyndigande inom byggtorskningsanslaget är för 1998 101 mkr, för 1999 61 mkr för 2000 37 mkr och för 2001 22 mkr. Vissa medel är uppbundna för , perioden 1998-2000.

Jämfört med BFRs planerade resursanvändning för plan-, bostadsoch byggforskningen inom det statliga intresseornrådet under 1997 innebär alternativ minskning med 15 mkr för denna verksamhet, eller I en med 14 procent, från 110 mkr till 95. Alternativ H innebär minskca ningar med 30 mkr, eller med cirka 27 procent, från 110 mkr till 80 mkr. I båda alternativen har vissa tillförts KTH Byggd Miljö. resurser Vissa har också förts över till den särskilda posten för medverresurser kan i samhällsförändringar och initiering av branschutveckling.

170 En ny organisation

. . .

De resurser inom byggforskningsanslagen som hänförts till branschens intresseornråde ligger utanför denna beräkning. Den framtida användningen av dessa resurser för branschens forskning diskuteras i avsnitt 9.7. Utredningens inriktning är att detta statliga åtagande i princip avvecklas. Det bör ske så fort BFRs ingångna avtal för åren

som 1998-2001 medger.

Enligt utredningens bedömning är det angeläget att huvuddelen av resurserna för stöd till forskning och utveckling hålls inom ett

samman enda anslag, närmast nuvarande anslag A7 Byggforskning inom utgiftsområdet 18. Det är stort pedagogiskt värde dessa FoU-

av om resurser tydligt särskiljs från andra resurser hos värdama för delegationen och FoU-rådet. Det underlättar också för regeringen att göra

avvägningar mellan olika ändamål.

Mycket talar dock för att två undantag bör göras. Resursema för den vetenskapliga nämnden, som ska vara ett fristående med stora

organ krav integritet och legitimitet, bör finnas under ett separat anslag, närmast nuvarande anslag A6 Byggforskningsrådet. Utredningen föreslår samtidigt ett namnbyte till den Vetenskapliga nämnden för plan-, bygg- och bostadsforskning. Resursema till Institutionen för Byggd Miljö i Gävle bör föras över till värdhögskolans falcultetsmedel i samband med denna förändring.

Alternativ I

Resursminskningen i Alternativ I utgår från en bedömning av de administrativa rationaliseringar och synergieffeketer som den nya strukturen väntas generera. Resursnivån för KTH Byggd miljö i detta alternativ återspeglar dock institutionens faktiska finansiering genom BFR under 1997.

För myndigheten handlar det t.ex. om den naturliga överlappning som finns mellan planmyndighetens eget utredningsarbete och kommande FoU-beställningar, dels de synergieffekter och andra kvalitetsvinster som ett eget FoU-ansvar kan tillföra myndigheten. För delegationen alt. kommittén handlar det t.ex. om samband med uppgifterna inom FRNs Miljö- och Naturresurskommitté och nämndens uppdrag angående forskning för en hållbar utveckling. I båda fallen kan en klok hushållning leda till effektivitetsökningar i organisationens samlade arbete.

En organisation 171 ny . . .

Alternativ II

Alternativ H innebär ytterligare besparing cirka 15 mkr inom anen slaget för den statliga plan-, bygg och bostadsforskningen. Utredningen har valt lägga den proportionellt största andelen av besparingen att regeringens särskilda medel och BVN, dvs på annat än det löpande/grundläggande stödet till FoU-verksamheten. FoU-medlen till delegationen och FoU-rådet är knappt 10 procent lägre i detta alternativ än i alternativ Resursnivån för KTH Byggd miljö innebär i detta alternativ också viss besparing. Det bör dock noteras att institutionen tilldelas något en än nuvarande basanslag. mer

9.6.2¶Närmare om resursfördelningen mellan

aktörerna

Vad denna resursdiskussion betyder för de olika aktörernas FoU-medel sammanfattas i tabell 9.3.

Tabell 9.3 Aktörernas från och med 1999 i utredningens alternaresurser tiv Aktör Alternativ I Alternativ Delegationen för långsiktig plan-, bygg- och bostad s- 31 28 forskning Myndigheternas FoU-råd 31 28 lnformationskanal för FoU-rådet och FRN 5 5 KTH Byggd Miljö, Gävle 18 15 Utvärderingsorgan BVN 5 3 Till regeringens förfogande 10 6 Totalt 95 80

9.6.3 totala för s.k. Samband med statens resurs

by ggrelaterad forskning

Den ytterligare resursminskningen i Alternativ är liten jämfört ovan med dagens totala statliga för byggrelaterad forskning. Den resurser ordinarie FoU-verksamheten har dessutom skonats vid neddragningen. Det har inte ingått i utredningens uppdrag att ta ställning till volyeller fördelningen de totala statliga resurserna för byggrelaterad men av

172 En ny organisation . . .

forskning. Utredningen vill dock i detta sammanhang särskilt två ta upp

frågor i anslutning till denna forskning. Om Forskningsrådsnämnden för den långsiktiga plan-,

ges ansvar bygg- och bostadsforskningen är det naturligt att ifrågasätta de särskilda medel cirka 4 mkr HSFR f.n. har att fördela till byggforsk- - - som ning efter samråd med BFR. Utredningen anser att argument finns både för att dessa medel förs över till FRN och för medlen blir kvar hos att HSFR. Genom att samla resurserna ökas överblicken och bättre förutsättningar skapas för målmedvetna insatser för överföring forskningsreav sultaten. Å andra sidan skulle en överföring till FRN kunna andra ses av forskningsfinansiärer som en tydlig signal att alla projekt kan hänsom

föras till plan-, bygg- och bostadsforskningen definitionsmässigt bör

hänskjutas till FRN. Sådana tendenser har funnits kring BFRs roll. Ett sådant beteende skulle enligt utredningens bedömning ha så negativa allmänna konsekvenser att det bör motverkas. Utredningen utgår ifrån att denna nya konstruktion inte leder till att andra offentliga forskningsfinansiärer begränsar sitt angränsar till plan-, byggengagemang som

och bostadsforskningen. Regering och riksdag bör understryka denna nödvändiga förutsättning för den nya ansvarsfördelningen.

En översyn bör göras av fördelningen FoU-resurser till de statliav ga sektorsföreträdama inom PBL/NRL-sfären. Utredningens intryck är att vissa sektorer får en för dominerande roll i intresseavvägningar, m.m. till följd av deras relativt sett starka för metod- och komresurser petensutveckling genom inköp FoU. Att övervaka denna utveckling av bör vara en fråga för det utvärderingsorganet. nya Utredningen anser att dess tidigare förslag att föra över beställaransvaret för bostads- och byggstatistiken får ytterligare stöd analyav sen i detta betänkande. Det handlar 12-14 mkr år om en resurs om per för inköp statistik plus 0,5 mkr för beställarkompetens. av en

9.7 strukturer för

Nya byggbranschens egen

FoU-verksamhet

Utredningen ska enligt direktiven föreslå åtgärder och ñnansieringsvägar för att klara byggforskningen ökat hos bygggenom engagemang branschens aktörer. Utredningsuppdraget har fött en viss undran i byggbranschen huru-

vida utredningen skulle komma att föreslå byggforskningsavgift

en ny eller peka på möjligheter att t.ex. inom skattesystemet skapa incinya

En ny organisation 173

. . .

tament för företagens investeringar i FoU. Utredningen har dock tämli-

snabbt kunnat avföra frågan byggforskningsavgift. En del gen om en ny

övervägandena inom utredningen redovisas i avsnitt 9.7.2. av

Utredningens kontakter med byggbranschen har istället inriktas frågan om hur de med nödvändighet minskande statliga medlen kan användas för att främja samverkan och skapa förstärkta nätverk i byggbranschen kring FoU.

9.7.1¶Redogörelse för utredningens

branschkontakter

Utredningen har träffat i huvudsak branschföreträdare och i vissa fall FoU-ansvariga i företagen. Hos dessa har det funnits förståelse för behov att både hitta former för branschens samarbete med statliga

av nya FoU-finansiärer plan-, bygg- och bostadsforskning och sikt öka

av FoU-insatsema. Många har pekat betydelsen av spridningsformer för att FoU-resultat ska komma till användning. Flera har dock betonat branschens rätt och att finna former för att lösa kun-

- ansvar - egna skapsbehov på företags- och branschnivå. Både positiva och mindre positiva erfarenheter har redovisats samarbete med BFR. Några ak-

av törer har uttryckt att BFR med tiden blivit mer av en passiv finansieringskälla än aktiv partner i kompetensuppbyggnaden. Andra aktö-

en rer, representerande andra branscher, har redovisat motsatt uppfattning.

Utredningen deltog inledningsvis i en hearing med byggbranschens aktörer som ordnades av BFR.

Utredningen har sedan haft kompletterande diskussioner med flera

de inom byggsektorn har samarbetsavtal med BFR. av grupper som Utredningen har bl.a. träffat SBUF, Byggentreprenörema och VVSentreprenörema; Industrins byggmaterialgrupp, Förvaltningsgruppen, Fastighetsföretagens utvecklingsforum, UFOS, AI-företagen och ARKUS.

I dessa diskussioner har utredningen prövat parternas syn på alternativa finansieringsmodeller innebär att branschen ökar sitt finan-

som siella Det gällde bl.a. gruppspecifika satsningar eller ge-

engagemang.

finansiering inom branschen helhet. Utredningen har ockmensam som så påpekat att finansiering inom branschen kan vara ett

en gemensam sätt att öka långsiktigheten i branschens satsningar och att gemensam-

satsningar för flera företag kan ha hög lönsamhet. ma

Utredningen har i överläggningama fört fram följande modell: 0 de särskilda samarbetsavtalen med BFR upphör 0 BFRs medel till branschens FoU cirka 75 mkr per år avvecklas

- -

174 En ny organisation

. . .

0 en del av besparingen görs dock tillgänglig för branschens

egen

FoU genom att ett engångsbelopp om 50-75 mkr avsätts sammanlagt

under en treårsperiod

0 branschen bildar Q egen eller flera egna FoU-beställare och tillför

lika mycket pengar i rena kronor som det statliga engångsbidraget 0 beställarorganisationema omfattar så stora aktörsgnipper som möj-

ligt utan att oacceptabla intressekonflikter uppstår 0 branschen råder självt över hur beställarorganisationen finansieras

och hur alla medel, inkl. de statliga, används förutsatt att de går till

uppbyggnad av och stöd för relevanta forskningsmiljöer 0 olika beställare i byggsektorn kan rikta egna FoU-beställningar till

de miljöer som stöds med gemensamma medel.

Utredningen har utgått ifrån sådan lösning med tiden skulle

att en kunna leda fram till en gemensam FoU-beställare för hela byggsektorn. Det skulle motsvara den lösning som BFR betecknar som en privat stiftelse för branschens egen kompetensuppbyggnad. En viss skepsis har redovisats inom branschen mot en gemensam lösning; vissa bedömare anser att intressekonfliktema är för stora.

Gensvaret från branschen var inledningsvis avvaktande. Till exempel markerade SBUF intresse av att fortsätta en principiell diskussion om ansvarsfördelningen mellan staten och branschen. Andra har oroat sig över att det bortfall av byggforskningsmedel som utredningens förslag skulle innebära inte skulle täckas upp av branschen.

Branschens försiktiga reaktion har efter hand blivit mer positiv.

Företrädare för alla parter i byggverksamheten med särskilda avtal med BFR bjöds in till ett avstämningsmöte den 21 november. Deltagarna företrädde alla avtal utom Föreningen V och måleribranschen.

Vid det avslutande mötet var det endast en av BFRs avtalsparter, Byggentreprenörema, som avvisade utredningens tankar och som inte önskade ta del av de statliga medlen. Övriga uttalade sitt sakliga stöd till en sådan åtgärd. Byggentreprenörema är den grupp inom byggsektorn som har den mest etablerade beställarorganisationen; SBUFs stöd till FoU-verksamhet för företagen uppgår till nästan 40 mkr för 1998. Utredningen har därför konstaterat att Byggentreprenöremas inställning snarare kanske underlättar än försvårar för andra aktörer att utveckla egna beställarorganisationer med stöd av de statliga medlen.

Utfallet av utredningens samtal öppnar vägen för framtida tekniska förhandlingar om de närmare villkoren för en överföring av de statliga medlen. En sådan förhandlingsrunda emellertid inte inom den

ryms tidsram som gäller för utredningen. Utredningen skulle därför behöva tilläggsdirektiv för att fullfölja denna fråga under våren 1998. Av tilläggsdirektiven bör framgå vilket belopp som står till utredningens

En ny organisation 175

. . .

förfogande. Flera överväganden från statens behov insyn till hur

- av FoU-investeringar påverkar kostnaderna i olika led- talar för att fonner bör utvecklas för att ge både staten och kunderna insyn i dessa organisationer. Denna fråga bör ingå i uppdraget.

9.7.2¶Byggforskningsavgift

Utredningen väljer i detta avsnitt att redovisa en del av de överväganden som gjorts kring frågan om en obligatorisk avgift för byggforskning.

När staten väljer att ta ut forskningsavgift riktad till en bestämd

en sektor måste ett antal frågor besvaras. Till dessa hör: vilken typ av forskning ska stödjas med avgiften, vad är rätt nivå just den forskningen inom sektom, vilka effekter kan avgiften ha bl.a. företagens egna FoU-investeringar, hur ska sektorn avgränsas, var i byggprocessen ska avgiften tas ut.

En obligatorisk byggforskningsavgift finns för närvarande bara i några få länder. Enligt en nyligen genomförd brittisk inventering finns

sådan avgift bara i Belgien och Nya Zeeland. I Storbritannien föll ett en sådant förslag i början 80-talet på invändningar från bygg-

av materialindustrin som pekade betydande egna FoU-investeringar jämfört med andra delar byggbranschen. Försök i andra länder har,

av enligt samma inventering, mött stora principiella, praktiska och ideolo-

giska svårigheter.

I Sverige finns erfarenhet av den debatt som fördes under 1970-talet när företagen inte accepterade andra forskningssatsningar än de som gynnade företagen. De företag som ansåg att de stod för byggforskningens finansiering ville få så stort inflytande som möjligt en statlig byggforskning som drevs med "deras" pengar. Den tidigare svenska avgiften har bedömts i den internationella litteraturen ha skapat en onyttig beroendekultur så att branschen litade till statens forsk-

mera ningsinsatser än startade egen forskning.

Underförstått i en obligatorisk byggforskningsavgift ligger som

sagts att frivillig finansiering ger för lite resurser till FoU

ovan - en inom byggområdet. Om den eller andra finansieringsvägen ger oli-

ena ka mycket till forskningen kan det ha betydelse för forsknings-

resurser resultaten. Men det är inte säkert eller ens troligt att stora resurser leder till bättre resultat.

En balanserad mängd forskningsmedel kan bättre än överflöd.

vara Det blir nödvändigt att på ett rationellt sätt väga en kostnad för att

mer använda mot nyttan forskningen. Det finns alltid en risk

resurserna av att tillgång till obegränsad finansiering leder till en mindre noggrann

176 En ny organisation

. . .

prövning av projekten. Pengarna kan lätt komma att användas till mindre produktiv forskning eller projekt inte är effektiva, dvs mind-

som ger re i utbyte än vad de kostar. Fördelen med god tillgång till medel är

en att bra forskningsprojekt kan finansieras snabbt och enkelt och att det blir lättare för långsiktiga och riskfyllda projekt att få finansiering.

mer

9.8¶Genomförande

Utredningen föreslår att den nya organisationen för plan-, bygg- och bostadsforskningen träder i kraft från den 1 1999.

Utredningens förslag bör genomföras så skyndsamt möjligt.

som Forskningsfinansieringens långsiktiga karaktär innebär vissa hinder för ett snabbt införande. Det gäller bl.a. de åtaganden som BFR gjort.

Neddragningen av BFR bör ske i två steg. I ett första steg bör personalneddragningen beslutas. Syftet med den neddragningen ska vara att anpassa organisationen till de återstående uppgifterna i form adrni-

av nistration och spridning forskningsinformation. Verksamhet rör

av som det utredningen kallat byggbranschens intresseområde bör föras över till nya organisationsformer så fort möjligt under 1998.

som

Något större utrymme för nya anslagsbeslut under 1998 bedömer ut- I redningen att det inte finns. BFRs åtaganden inom bemyndigandet lig- I ger drygt 50 mkr för 1999. Utöver dessa åtaganden finns s.k. reservationer och förslag till beslut om sammanlagt drygt 30 mkr. Det innebär att de sammanlagda åtagandena eller mindre bindande

- mer - som BFR gjort för 1999 uppgår till ungefär samma nivå som det lägre alternativ utredningen föreslår. Utredningen anser därför att anslagsläget hos BFR bör ses över för att precisera sannolika utgifter och åtaganden som måste fullföljas.

BFRs åtaganden för perioden efter 1/1 99 bör fördelas mellan B0verket och FRN. Det kan övervägas att låta åtaganden rör infor-

som mationsfrågor övergå till det nya organet för kun-

gemensamma skapsöverföring som utredningen föreslår.

Det är utredningens bedömning mot bakgrund av BFRs åtaganden att de nya aktörerna inte kan verka fullt ut förrän under år 2000. Möjligen kan ett ökat utrymme för aktörerna att snabbare inta sina roller skapas genom att undersöka om vissa åtaganden som BFR gjort kan senareläggas.

Utredningen har föreslagit att den ges tilläggsdirektiv för att under våren 1998 fullfölja tekniska förhandlingar med branschen om hur de s.k. engångsmedeln kan användas för att främja skapandet av nya FoUbeställare i byggbranschen.

En organisation 177

ny

. . .

9.9¶Konsekvensanalys

Direktiven att beakta regionalpolitiska och jämställdhetspolitiska konsekvenser gäller för utredningen.

Utredningen att de regionalpolitiska konsekvenserna är posi-

menar tiva.

Utredningens förslag innebär resursminskningar. Den mest direkta effekten utredningens förslag är en neddragning på BFR, som är

av lokaliserad i Stockholm. En viss del den kvarvarande resursen

av kommer enligt utredningens förslag att flyttas till Karlskrona. Detta och den positiva samverkan utredningen förutsätter kan uppstå med

som Högskolan, Interreg Hc-kontoret och Östersjöinstitutet kan stärka och bredda utvecklingen i regionen.

Förslaget också fastare förutsättningar för befintlig verksamhet i

ger Gävle.

Vad gäller eventuella effekter av minskade FoU-anslag verksamheten vid universitet och högskolor gör utredningen den bedömning att dessa resursminskningar på relativt kort sikt inte behöver leda till minskad plan-, bygg- och bostadsforskning inom samhällets intresseområde.

En hög andel BFR-stödet går till verksamheten i storstads-

av regionema. Utredningens förslag kan det genomförs leda till en

om bredare geografisk spridning av plan-, bygg- och bostadsforskning, inte minst till vissa regionala högskolor.

Utredningens förslag att överföra visst branschen kan inte

ansvar bedömas ännu; utredningen har begärt tilläggsdirektiv i denna del. Syftet är att genom nya angreppssätt varaktigt öka byggbranschens satsning FoU. Utredningen bedömer inte att denna resursminskning kommer att drabba regioner med en svagare utveckling.

Jämställdhetskonsekevenserna är svårare att bedöma. I BFRs redovisning över konsekvenserna olika resursnivåer sägs inget om kon-

av sekvenser för jämställdheten.

Frågan jämställdhet har berörts vid ett tillfälle i diskussionerna

om med BFRs omvärld. Vid det tillfället hävdades att sektorsorgan av BFRs typ var viktiga för jämställdheten i forskningspolitken. En jämförelse gjordes med andra forskningsråd. Det är särskilt viktigt i ett område som till vissa delar är så tekniskt inriktat.

BFR har f.n. Verksamhetsmål i regleringsbrevet att främja jäm-

som ställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde. Utredningen förutsätter att de forskningsfinansiärena lever upp till sam-

nya

Verksamhetsmål. ma

178 En ny organisation

. . .

SOU 1997: 182 Bilaga 1

1

Bilaga

KF:

WW

W

Kommittédirektiv

Översyn av organisationen inom plan-, bygg- Dir

och bostadsväsendet 1996:113

Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 1996.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en översyn av den statliga myndighetsorganisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet. Utredaren skall föreslå möjliga effektiviseringar och rationaliseringar för att minska utgifterna för den statliga administrationen. I uppdraget ingår även att beräkna de omställningskostnader som utredningens förslag kan medföra. Förslagen skall utarbetas med utgångspunkt i en analys av de statliga myndigheternas uppgifter och ansvar inom området och vilka krav som ställs på den framtida organisationen. Vid översynen skall gällande lagstiftning området beaktas samt de förändringar som skett de senaste åren, exempelvis genom Sveriges medlemskap i EU och de förändrade uppgifter som kan komma att följa av den bostadspolitiska utredningens förslag.

180 Bilaga J

Bakgrund och motiv för översyn

en

Planfrågor

Samhällsplaneringens uppgifter och former har ändrats i flera avseenden under de senaste åren. Kraven på miljöhänsyn har successivt skärpts. Omställningen till ett hållbart samhälle innebär nya anspråk samhällsplaneringen och byggandet. Vidare har den regionala nivån alltmer kommit i fokus för debatten om samhällsplaneringens villkor. Riksdagens beslut om att inleda en försöksverksamhet med regionala självstyrelseorgan verkar i riktning mot en decentraliserad och demokratisk förankring bl.a. investeringsbeslut rör den regionala och

av som lokala miljön. Behovet av samverkan mellan den regionalpolitiska verksamheten och fysisk planering i fråga om analys- och utvecklingsarbete har ökat, bl.a. på grund av plan- och byggsektoms intemationalisering och Sveriges inträde i EU. I många medlemsländer spelar regional planering en större roll i samhällsplaneringen än vad som för närvarande är fallet i Sverige. Önskemålen sammanvägning in-

om en av satser för olika politikområden verkar i riktning mot en bättre samordning av den långsiktiga planeringen inom och mellan olika sektorer och verksamheter samt mot ett bättre samspel mellan olika planeringsnivåer.

EU-medlemskapet har även medfört nya statliga arbetsuppgifter som på olika sätt berör den fysiska planeringens verksamhetsområde. Exempel är bl.a. arbetet med EG:s gemenskapsinitiativ INTERREG C liksom samarbetet i Committee on Spatial Development, planministramas informella samarbete inom EU, och Östersjöländemas plane-

ringssamarbete.

Sveriges medverkan i EU:s och Östersjöländemas planeringssamarbete kan komma att ställa krav på fortlöpande analys- och utvecklingsarbete som berör såväl den nationella som den regionala och lokala nivån. Flera myndigheter berörs, framför allt Boverket och Näringsoch teknikutvecklingsverket, NUTEK, men också andra myndigheter och forskningsorgan.

Utvecklingen kommer antagligen att leda till rollförskjutningar och ändrade samarbetsfonner i samhällsplaneringen. Ett bättre samarbete

mellan olika planeringsnivåer och samordning av sektorsplaneringen

utgör viktiga inslag i denna utveckling. Även arbetet med samord-

en

SOU 1997: 182 Bilaga 1 181

nad miljölagstiftning kommer att påverka organisation och ansvarsfördelning i samhällsplaneringen.

Det är av central betydelse att staten också i fortsättningen skall ha tillräcklig kompetens och resurser för att garantera att viktiga nationella mål uppnås när det gäller att få till stånd en ändamålsenlig användning

mark och vatten liksom i fråga utformningen av bebyggelseav om miljön. Regeringen har beträffande bebyggelsens utformning bl.a. i prop. 1996/97:3 Kulturpolitiken betonat behovet av arkitektonisk kvalitet i den byggda miljön.

Behovet att minska utgifterna för den statliga administrationen

av ställer emellertid krav fortsatta effektiviseringar och rationaliseringar. Det finns därför, och med hänsyn till kommunernas ansvar när det gäller den närmare utfommingen och utvecklingen av bebyggelsen, ett behov att över vilka insatser behövs i fråga underlag för

av se som om planeringen förmedlas centrala statliga myndigheter. Vidare

som av behöver ansvarsfördelningen mellan dem och andra intressenter, t.ex. kommunerna, när det gäller denna kunskapsförmedling, ses över. Statens roll när det gäller metodutveckling, kunskapsförrnedling och rådgivning i plan- och byggfrågor, riktar sig till kommuner, byggher-

som

och andra aktörer, bör i första hand prövas med hänsyn till de åtarar ganden som följer av lagstiftningen.

Bygg/iågor

Förändringarna i bygglagstiftningen och vidareutvecklingen av föreskrifterna inom byggområdet har medfört en övergång från detaljreglering till funktionskrav för att främja utvecklingen av byggandet genom friare val tekniska lösningar och effektivare produktionsmetoder.

av Vidare har byggherrens gjorts tydligare. Statens uppgift har hä-

ansvar rigenom blivit att i första hand utforma det övergripande regelverket, som klargör de allmänna intressena beträffande säkerhet, hälsa, tillgänglighet etc., och att göra det på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för god teknik och ekonomi i byggande och förvaltning.

Medlemskapet i EU har medfört beslut byggområdet hu-

att nya vudsakligen kommer att fattas inom för EU, inte minst vad gäl-

ramen ler teknikutveckling och konkurrens. Detta kan leda till en återgång mot detaljerad reglering, vilket ställer stora krav bevakning av

mer det arbete som utförs inom EU och insatser för att påverka arbetets inriktning. Regeringen har därför beslutat om särskilda riktlinjer för svenskt EU-arbete inom byggområdet, av vilka bl.a. de politiska prioriteringama för svenskt deltagande framgår.

182 Bilaga 1

Den nuvarande organisationen innebär att byggfrågor, t.ex. byggregler, föreskrifter, forskning, provning och kontroll, hanteras av flera statliga verk och myndigheter samt statligt ägda företag. Här kan nämnas att byggrelaterade frågor förutom hos Boverket och Byggforskningsrådet även hanteras vid bl.a. Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmarknadsverket, NUTEK, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Statens räddningsverk, Riksantikvarieämbetet och Sveriges provnings- och forskningsinstitut AB. Vidare kan noteras att organisationen delvis fortfarande präglas av den tid då verksamhetens förutsättningar byggde på detaljreglering inom området.

Bostadsfrågor

Den bostadspolitiska utredningen har bl.a. utarbetat förslag om hur det ekonomiska stödet till produktionen av bostäder bör utformas. Avbetänkandet Bostadspolitik 2000 SOU 1996: 156 framgår att kommitténs förslag, tillsammans med tidigare beslutade regelförändringar, kan väntas medföra att behovet av statlig bidragsadministration hos Boverkets boendeavdelning och hos länsstyrelserna minskar några års sikt. En allmän översyn av resursbehov och Verksamhetsinriktning hos de berörda myndigheterna är därför motiverad.

Kommittén konstaterar vidare att arbetet för ökad integration i samhället och med att förbättra villkoren i särskilt utsatta bostadsområden, vanligen byggda inom rniljonprogrammet, förutsätter en sammanhållen politik omfattar flera politikområden, t.ex. bostads-, arbetsmark-

som nads- och utbildningspolitiken. Även detta skäl kan vissa

av anpassningar av organisationen vara motiverade.

Omfattningen statens stöd till bostadssektom kommer att prövas i

av det löpande budgetarbetet. Detta kommer om utredningens förslag

genomförs att ställa stora krav fortlöpande beslutsunderlag till re-

geringen, i fråga såväl byggande och bostadsefterfrå-

om prognoser om gan som möjligheter och behov stöd till utsatta bostadsområden t.ex.

av genom att samordna insatser från olika politikområden. Höga krav kommer också att ställas när det gäller att beräkna de statsfinansiella effekterna av befintliga och alternativa stödsystem. Detta gäller även uppföljning och utvärdering av de statliga bostadsstödens effekter för de boende och bostadsmarknaden.

Byggbrskning

Byggforskningen är väsentlig för att klara ökade miljökrav, krav god tillgänglighet och användbarhet samt krav kvalitet och kostnadsef-

fektivitet i planering, byggande och förvaltning. Byggforskningen

måste dock ske ökat engagemang och ökade resurser från bygg-

genom branschens aktörer. De begränsade statliga medel som finns tillgängliga för byggforskning måste i första hand utnyttjas för sådan forskning som är särskilt samhällsintresse. Vidare måste avvägning göras mellan

av en den forskning skall bedrivas inom ramen för det europeiska sam-

som arbetet och den forskning i första hand skall utföras nationell

som mva.

Minskade resurser

Riksdagen har beslutat att samtliga statliga myndigheters anslag fram till budgetåret 1998 skall minskas med 11 procent och att besparingar-

skall genomföras med början den 1 juli 1995 prop. 1994/95:l00, na bil. bet. 1994/95 :FiUl0, rskr. 1994/952179. Härtill kommer att riksdagen har beslutat prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU05, rskr. 1994/95:67 att myndighetsuppgifter till följd av Sveriges medlem-

nya skap i EU i första hand skall finansieras inom ramen för befintliga resurser.

Verksamheterna vid Boverket och Byggforskningsrådet är anslagsfinansierade. När det gäller verksamheten vid Statens bostadskreditnämnd kommer denna sikt att i sin helhet finansieras utanför statsbudgeten, till följd att en ny modell för garantihanteringen införs

av fr.o.m. den 1 januari 1997.

Uppdraget

Översynen skall omfatta de centrala statliga myndigheterna inom plan-, bygg- och bostadsväsendet, dvs. verksamheterna vid Boverket, Statens bostadskreditnärrmd och Byggforskningsrådet samt vissa funktioner vid länsstyrelserna.

Vilka statliga åtaganden behövs

Uppdraget skall genomföras med utgångspunkt i analys omfatt-

en av ningen och inriktningen statens åtaganden inom plan-, bygg- och

av bostadsväsendet och de krav ställs på den framtida organisatio-

av som

184 Bilaga 1

nen. Utgångspunkten skall vara de åtaganden som följer av gällande lagstiftning. Vidare skall de senaste årens förändringar området beaktas, exempelvis Sveriges medlemskap i EU samt de förändrade

uppgifter som kan komma att följa den bostadspolitiska utredningens

av förslag, en skärpt miljölagstiftning och regeringens arbete med att nå en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. De förändringar i uppgiftsoch ansvarsfördelningen som kan komma att följa regeringens ställ-

av ningstagande till en ny miljöbalk skall beaktas.

Utredaren skall, med hänsyn bl.a. till de krav som följer av lagstiftningen, definiera vad som bör vara de statliga myndigheternas ansvar och uppgifter och därvid särskilt överväga behovet av statliga insatser vad gäller metodutveckling, kunskapsförrnedling och rådgivning.

Hur skall myndighetsutövningen organiseras

Utredaren skall utarbeta förslag till hur myndighetsutövningen och andra uppgifter som följer av statens åtaganden inom plan-, bygg- och bostadsväsendet samt av EU-medlemskapet bör effektiviseras och samordnas mellan berörda myndigheter. Utredaren skall beakta att det samhällsekonomiska utrymmet för till statlig administration

resurser har minskat. Även konsekvenserna för länsstyrelserna skall belysas. I uppdraget ingår att beräkna de omställningskostnader utredningens

som förslag kan komma att medföra.

Härutöver skall utredaren särskilt analysera och lämna förslag enligt följande:

Utredaren skall

överväga om fördelningen av uppgifter mellan regeringen och de -

centrala myndigheterna inom plan-, bygg- och bostadsväsendet samt

myndigheterna emellan är ändamålsenlig och särskilt pröva förut-

sättningarna för ökad samordning av berörda statliga myndigheters

analys- och utvecklingsarbete inom fysisk planering och regional

utveckling

överväga omfattning och former för hur staten i framtiden, bl.a. mot -

bakgrund av det nya kontrollsystemet för byggandet, kan främja

en

långsiktigt god kvalitet i den byggda miljön, god livsmiljö och

en en

långsiktigt hållbar utveckling

föreslå de förändringar som kan vara nödvändiga för att uppnå en -

effektiv samordning vid berörda statliga myndigheter i fråga

om

hanteringen av olika frågor som rör byggandet identifiera statens roll i byggforskningen och pröva den statligt

- om

finansierade byggforskningen bör samordnas med byggbranschens forskning eller med övriga myndighetsuppgifter på området

Bilaga 1 185

överväga om den forskning och utveckling inom planeringsområdet -

som bedrivs med stöd av medel från Byggforskningsrådet bör

sam-

ordnas med uppsikten över plan- och bygglagen eller lämpligen or-

ganiseras på annat sätt föreslå åtgärder och finansieringsvägar för att klara byggforskning-

-

en genom ökat engagemang hos byggbranschens aktörer

pröva förutsättningarna för att i en särskild myndighet samordna -

hela den nuvarande verksamheten i Statens bostadskreditnämnd och

alla övriga statliga myndighetsuppgifter, inklusive analyser och be-

slutsunderlag till regeringen, avseende bostadsfinansiering och bo-

stadsadministration.

Utredningens genomförande

Utredningsarbetet bör genomföras i etapper. Utredaren skall senast den 1 april 1997 redovisa ett förslag om den principiella uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan de centrala statliga myndigheterna området samt i fråga om uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och regeringskansliet. Utredaren skall senast den 1 oktober 1997 redovisa ett förslag om ny finansieringsmodell m.m. vad gäller

byggforskningen.

Utredaren skall fortlöpande ha kontakt med berörda statliga myndigheter som skall bistå utredningen. Utredaren skall därutöver samråda med Miljöbalksutredningen M1993:04.

Utredaren bör också under arbetets gång informera de centrala arbetstagarorganisationema det statliga avtalsområdet och bereda dem tillfälle att lämna synpunkter.

För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning regionalpolitis-

av ka konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att beakta jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 samt dir. 1996:49 att redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.

ä

å

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den gymnasieskolan stegför steg.U. 32.Följdlagstiftningtill miljöbalken.M.

nya - . lnkomstskattelag,del l-lll. Fi. 33. Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s . Fi. Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete. . Övervakning Förbättradmiljöinformation.M. 34. avmiljön. M.

Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Ny kursitrafikpolitiken bilagor. K.+ . arbetshandikappade.A. 36.Bekämpande penningtvätt.av Fi.

Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.K. 37.Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndighetellermarknad. .

förvalmingsomráden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.Fi.

sex Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. 39.Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.ln. . hetsanpassningav statsförvaltningens 41.Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättslig reglering

l0. Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag

- Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . l2. lT-problem införZOOO-skiñet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku.

slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden

lT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

lT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden

Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen . lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku.

Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Statenochtrossamfunden

. ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

. .Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45.Statenochtrossamfunden

Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

- Granskningavgranskning. Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.Ku. . Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47.Statenochtrossamfunden

Bättreinformationomkonsumentpriser.In. Denkyrkliga egendomen.Ku.

Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten. . Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetensochresultat.Fi. .

6-16år. U. Grundlagsskyddför nyamedier.Ju. unga . Aktiebolagetskapital.Ju. Alternativautvecklingsvägarför EU:s . . Digitaldemokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbnrkspolitik.Jo. . demokratiochdelaktighetden8november1996 Bristeri omsorg

. anordnatav Folkomrösmingsuuedningen,IT- enfrågaombemötandeaväldre.S.

kommissionenochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av

- 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. S. Avskaffa reklamskattenFi.

- . 25.Svensk EU-fat.Jo. Ministemoch makten.

mat- . 26. Eüzsjordbmkspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarmirristerstyrei praktiken Fi.

fbrsörjningen.Jo. Statenochtrossamfrmden.Sammanfattningamaav

27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku.

28. l demokratinstjänst.Statstjanstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare. vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga ochl Ju.

29.Bampomografrfrâgan. 57. l medborgarnastjänst.

lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladförvaltningspolitikför staten.Fi.

30.Europaoch staten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning.A. svenskstatsförvaltning.Fi. 59.SvenskhemmetVoksenásensförvalmingsform.Ku.

3l. Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60.Betal-TV inomSverigesTelevision.Ku.

lT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6 Att växablandbetongochkojor. 89. Handelnmedskrotoch begagnadevaror.N. . Ett delbetänkandeombarnsochungdomars 90.Ändradorganisationför detstatligaplan-,bygg-

uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.In. Storstadskommittén. 9 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrâgor. . - 62. Rosoravbetong. Jo. En antologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch betongochkojor från Storstadskommittén. strukturförändringaripress,radioochTV. Ku. 63.Sverigeinför epokskiftet. 93.Hanteringav fel i utjämningssystemetför lT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.ln. 64. Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 94. Konkurrensneutralttransportbidrag.N. + Bilagedel.A 95. Forumför världskultur 65. Polisensregister.Ju. enrapportomettrikare kulturliv. Ku. - 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 96. Lokalförsörjningoch fastighetsägande. 67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.

Grannlands-TV kabelnät.i Ku. Fi. . 69. Besparingaristortoch smått.U. 97. Skyddavskogsmark.Behovochkosmader.M. 70.Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 98.Skyddavskogsmark.Behovoch kosmader. uppdrag,stödochersättning.Fö, Bilagor. M. - 7 Politik för unga. 99. Ennyvattenadministration.Vattenärlivet.M. . + st2 bilagor.ln. 100.Nyasamverkansforrnerinom densjöhistoriska 72. En lagomsocialförsäkringar. museiverksamheten.Ku. 73 Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk l0l. Behandlingavpersonuppgifterom . kommunikation.Referatfrånettseminarium totalförsvarspliktiga.Fö. anordnatavlT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s handelsdepartementetochSElSdenll december jordbruk i framtiden.Jo. I996. lT-kommissionensrapport6/97.K. 103.Rapportmedförslagomsändningsoner.Ku. 74 EUzsjordbrukspolitik,miljön och regional 104.Polisi fredenstjänst.UD. . utveckling.Jo. 105.Agenda21 i Sverige. 75. Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför Femår efterRio resultatochframtid.M. fysiskapersoner.Fi. 106.Enfondför ungakonsmârer.Ku. 76. Invandrarei vårdochomsorg l07. Dennyagymnasieskolan enfrågaombemötande äldre.av S. problemochmöjligheter.U. - - 77.Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrak Omrättentill rygg - 78 Medelsförvaltning kommuneri ochlandsting.ln. skriftspråketoch omförskolansochskolans . 79. Försäkringsmäklare.En lagöversynav möjligheterattförebyggaoch mötaläs-och Försäkringsmåklamuedningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80 Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportav farligt . 8l Allmännyttigabostadsföretag. gods.Fö. . + Bilaga.In. ll0. Säkrareobligationer Fi. 82. Lika möjligheter.ln. lll. Branschsaneringoch andrametodermot - 83.Om maktochkön i spåren offentligaav ekobrott.Ju. organisationersomvandling.A. 112.En samordnadmilitär skolorganisation. 84. Enhållbarkemikaliepolitik.M. ll3. Mot halvamakten elva historiskaessäerom - 85. Förmåneñerinkomst- Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A. begreppför bostadsstödenochnya ll4. Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri kvalifikationsreglerför råtttill förändringochkönsmaktensframtid. A. sjukpenninggrundandeinkomst. 115.Ljusnandeframtideller ett långt farväl 86. Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch Densvenskavälfärdsstatenijämförande mineralolja,m.m.Fi. belysning.A. 87. Kvinnor,mänochinkomster. H6. Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligas i Sverige. 88.Upphandlingförutveckling.N. 116.Barnetsbästa enantologi. -

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

H7. Nobelcenteri Stockholm ett infomiations-och 153.Arbetskrañensfria rörlighet trygghetoch

- aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och jämställdhet+ Bilagedel.A. samhälle.Ku. l54. Patientenharrätt.

l18. Deladestäder.S. 155.Miljösamverkani vattenvården.M. ll9. Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni 156.Ettstörreoch bättreEuropa EU:sutvidgning:

folkhälsoarbetet. Samhällsekonomiskaeffekter. Fi. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, l57. Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför

utveckling.EnKartläggning.U. förskolan.U. l2l. Skolfrågor Omskolai ennytid. U. 158.Vuxenpedagogiki teori ochpraktik.U.

- 122.Rättigheteri luñfartyg. K. 159.Ettutvidgateuropeisktområdemedfrihet, l23. Etteffektivarenäringsförbud.N. säkerhetochrättvisa.Ju. 124.IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och 160.Regionalakonsekvenser EU:sav östutvidgning.N.

programvaruindustrin.Andrakammarsalen, 161.Stödi föräldraskapet. Riksdagen,1997-06-16.K. 162.Medborgarskapoch identitet.ln.

125 Ettsvensktinvesterarskydd.Fi. 163.Översvämningskatastrofeni Polen

l26. Bilen,miljön och säkerheten.Fi. stödfrånstatochnäringsliv.N. 127.Straffansvarför juridiska personer.Del A+B. Ju. 164.Medlingsinstitutoch Iönestatistik. 128.Verkställighetochkontroll i utlänningsärenden. + st5 bilagor. A.

UD. 165.Läkemedeli priskonkurrens. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. Ohälsoförsäkringen.Trygghetochaktivitet.

. 130.Effektivarestatliginköpssamordning.Fi. 167.Enlivsmedelsstrategifor Sverige. l3l. Lagompremiepension.Fi. 168.Vinstutdelningi aktiebolag.Ju. 132.Antimicrobial FeedAdditives.Jo. 169.Försäkringsmedicinsktcentrum. 133.Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. Jo. Enresursför utredningochmetodutveckling.S. 134.Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och 170.Bemötandetaväldre.S.

-

rättssäkerhet. l7l. Densvenskflaggadehandelsflottans 135.Ledare,maktochkön.A. konkurrenskraft.K. 136.Kvinnorsochmänslöner varförsåolika A. 172.Bidragtill fri svenskTV-produktion.Ku.

l37. Glastakoch glasväggar Denkönssegregerade 173.Miljöhänsyni standarder.N.

arbetsmarknaden.A. 174.Räknamedmångfald.Förslagtill lag 138.Familj, maktochjämställdhet.A. motetniskdiskrimineringi arbetslivetm.m.ln. 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom 175.Förbudmotdiskrimineringi arbetslivet grund

arbeteochpengari familjen.A. avsexuellläggning.A. l40. Fonogramersättning.Ku. l76. Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetav l4l. Bokenitiden. Ku. personermedfunktionshinder.A. 142.Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader.S. l77. Byggkvalitetför framtiden.In. 143.StörreEU säkrareEuropa.UD. 178.Enskildanäringsidkare.

l44. Försvaretsfastigheter. Översynavskattereglema.Fi.

Formerför enkostnadseffektivoch 179.Klaraspelregler enförutsättningför samverkan

-

verksamhetsinriktadförvaltning.Fi. mellanoffentlig ochprivat hälso-ochsjukvård. 145.Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens 180.Kämavfalloch Beslut.Rapportfrånett seminarium

arbeteför ekologiskhållbarhet.M. ombeslutsprocessensambandi medlokalisering 146.Grunddata i samhälletstjänst.Fi. avett slutförvaravanväntkämbränsle.

- 147.Barnsbilderavåldrande Umeå8-10april 1997.M.

enfrågaombemötande äldre.av 181.Redovisningoch aktiekapitali euro

- 148.Utbildningskanalen.U. ochannanutländskvaluta.Ju. 149.Miljön i ettutvidgatEU. M. 182.Ennyplan-,bygg- ochbostadsforskning.In 150.EU:sjordbrukspolitikochöstutvidgning.Jo. 151.Foodandtheenvironment,Swedishstrategyfor

thefutureof EU agriculture.Jo. 152.Uppehållstillståndpågrundavanknytning.UD.

Statens 1997 offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Förmåncñer inkomst Samordnatinkomstbegrepp för bostadsstödenoch nyakvaliñkationsreglerför Fastighetsdataregister.3 rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 Aktiebolagetskapital.22 Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention Bampomograñfrågan. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116 Innehavskriminaliseringm.m.29 Barnetsbästa enantologi.1 16 Integritet Offentlighet lnfonnationsteknik.39 - Grundlagsskyddför Deladestäder.118 nyamedier.49 Entydligareroll för hälso-och sjukvårdeni Folketsområdgivareochbeslutsfattare. folkhälsoarbetet.119 + Bilaga och1 56 Polisensregister.65 Förtroendemannaintlytandeökad kvalitet och rättssäkerhet.134 Branschsaneringochandrametodermotekobrott.1 11 - Högkostnadsskydd sjuklönekostnader.142 Straffansvartörjuridiska DelA+B. 127 mot personer. Barnsbilderavåldrande Ett utvidgateuropeisktområdemedfrihet, säkerhetoch rättvisa. enfrågaombemötande äldre.147av 159 - Patientenharrätt.154 vinstutdelning i aktiebolag.168 Stödi töräldraskapet.161 Redovisningochaktiekapitali euro Läkemedeli priskonkurrens.165 ochannanutländskvaluta.181 Ohälsoförsäkringen.Trygghetochaktivitet. 166

Utrikesdepartementet Försäkringsmedicinsktcentrum.

Enresursförutredningochmetodutveckling.169 Återkallelseavuppehållstillstånd.67 Bemötandet äldre.170av Polis i fredenstjänst.104 Klaraspelregler enförutsättningför samverkan Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden.128 mellanoffentligoch privat hälso-och sjukvård.179 StörreEU säkrareEuropa.143-

Uppehållstillståndpå grundavanknytning.152

Kommunikationsdepartementet

Försvarsdepartementet Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrågor.6

lT-probleminför ZOOO-skiñet.Referatochslutsatserfrån Totaltörsvaretoch trivilligorganisationema enhearinganordnad IT-kommissionendenav - uppdrag,stödochersättning.70 18december.IT-kommissionensrapportl/97. 12 Behandlingavpersonuppgifterom Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, totalförsvarspliktiga.101 demokratiochdelaktighetden8 november1996 Myndighetsansvaretför transportavfarligt gods.109 anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- En samordnadmilitär skolorganisation.112 kommissionenoch Kommunikationsforsknings-

Socialdepartementet beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.23

Kristallkulan trettonrösteromframtiden. Röster barnsochungdomarspsykiskahälsa.8 om IT-kommissionens 3/97. 31 rapport Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24- Ny kursi trafikpolitiken+ bilagor. 35 Brister i omsorg Sverigeinför epokskiñet.

enfrågaombemötande äldre.S1av - IT-kommissionensrapport5/97. 63 Omsorgmedkunskapoch inlevelse Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk enfrågaombemötande äldre.52av - kommunikation.Referatfrånett seminariumanordnat Att blandbetongochkojor. av växa T-kommissionen,Närings-och handelsdepartementet Ett delbetänkande barnsochungdomarsom ochSEISden11december1996. uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån IT-kommissionensrapport6/97. 73 Storstadskommittén.61 Rättigheteri luñfartyg. 122 Rosoravbetong. IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och En antologitill delbetänkandetAtt växabland programvaruindustrin.Andrakarnmarsalen, betongochkojor från Storstadskommittén.62 Riksdagen,1997-06-16.124 Enlagomsocialtörsäkringar.72 Kollektivtrafik tidi + Bilaga. 129 invandrarei vårdochomsorg Densvensktlaggadehandelsflottans

enfrågaombemötande äldre.76av - konkurrenskraft.171

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Ett störreochbättreEuropa EU:sutvidgning:

Samhällsekonomiskaeffekter.156 lnkomstskattelag,del l-lll. 2 Enskildanäringsidkare. Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring Översynavskattereglema.178 sexförvaltningsområden.7

Flexibel förvaltning.Förändringochverksam- Utbildningsdepartementet

hetsanpassningavstatsförvaltningensstruktur.9 Dennyagymnasieskolan stegför steg.1 Ansvaretförvalutapolitiken.10 - Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Skatter,miljö ochsysselsättning.ll unga6-16år. 21 Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 och problematik.15 Besparingari stortochsmått.69 Skatter,tjänsterochsysselsättning. Dennyagymnasieskolan +Bilagor. 17 problemochmöjligheter.107 Granskningavgranskning. - Att lämnaskolanmedtak Omrättentill Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 rygg skriñspråketochom förskolansochskolans Kontroll ReavinstVärdepapper.27 möjligheterattförebyggaochmötaläs-och l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och skrivsvårigheter.108 vårtoffentligaetos.28 Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför utveckling.EnKartläggning.120 svenskstatsförvaltning.30 Skolfrâgor Omskolai ennytid. 121 Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s - Utbildningskanalen.148 förvaltningspolitiskasamarbete.33 Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför Bekämpandeavpenningtvätt.36 förskolan.157 Myndighetellermarknad. Vuxenpedagogikiteoriochpraktik.158 Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.38

Arbetsgivarpolitiki staten. Jordbruksdepartementet

Förkompetensochresultat.48 Svenskmat- EU-fat.25 Avskaffa reklamskatten53 EU:sjordbrukspolitikoch denglobalalivsmedels- Ministemochmakten. 54 försörjningen.26 Hur fungerarministerstyrei praktiken Alternativautvecklingsvägarför EU:s 1medborgarnastjänst. gemensammajordbrukspolitik. 50 Ensamladförvaltningspolitikför staten.57 EU:sjordbrukspolitik,miljön ochregional Statsskuldspolitiken.66 Skatterättsligareglerför utveckling.74 Bosättningsbegreppet. Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. 91 fysiskapersoner.75 - Mat Miljö. SvenskstrategiförEU:s Uppföljning avinkomstskattelagen.77 jordbruk i framtiden.102 Försäkringsmäklare.Enlagöversynav Antimicrobial FeedAdditives.132 Försäkringsmäklarutredningen.79 Antimikrobiellafodenillsatsersammandrag. 133 Reformeradstabsorganisation.80 EU:sjordbrukspolitikochöstutvidgning.150 Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch Foodandtheenvironment,Swedishstrategyfor the mineralolja,m.m.86 futureof EUagriculture.151 Lokalförsörjningochfastighetsägande.

Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Arbetsmarknadsdepartementet Säkrareobligationer 110 investerarskydd.125 Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför Ettsvenskt Bilen,miljön ochsäkerheten.126 arbetshandikappade.5

Effektivarestatliginköpssamordning.130 Personaluthyrning.58

premiepension.131 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Lag om Försvaretsfastigheter. + Bilagedel.64

för kostnadseffektivoch Om maktochkön i spårenavoffentliga Former en verksamhetsinriktadförvaltning.144 organisationersomvandling.83

i samhälletstjänst.146 Grunddata-

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kvinnor,mänoch inkomster. Medieföretagi Sverige Ägandeoch - Jämställdhetoch oberoende.87 strukturförändringaripress,radioochTV. 92 Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom Forumför världskultur kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.1 13 enrapportomett rikare kulturliv. 95 - Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Nyasamverkansforrnerinom denSjöhistoriska förändringoch könsmaktensframtid. 1 14 museiverksamheten.100 Ljusnandeframtid ellerett långt farväl Rapportmedförslagomsändningsoner.103 Densvenskavälfärdsstateni jämförande En fondförungakonstnärer.106 belysning.115 Nobelcenteri Stockholm ett infonnations-och - Ledare,makt och kön. 135 aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och Kvinnorsochmänslöner varför såolika 136 samhälle.117 - Glastakoch glasväggar Denkönssegregerade Fonogramersättning.140 arbetsmarknaden.137 Bokenitiden. 141 Familj,makt ochjämställdhet.138 Bidragtill fri svenskTV-produktion.172 Hemmet,barnenoch makten.Förhandlingarom arbeteoch i familjen. 139 Närings- och handelsdepartementet pengar Arbetskrañensfria rörlighet trygghetoch Regionpolitikför helaSverige.13 jämställdhet Bilagedel.153+ Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Medlingsinstimtoch lönestatistik. Konkurrenslagen1993-1996.20 + st5 bilagor. 164 Upphandlingför utveckling. 88 Förbudmotdiskriminering i arbetslivet grund Handelnmedskrot och begagnade 89 varor. avsexuellläggning.175 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Förbudmotdiskriminering i arbetslivetav Ett effektivarenäringsförbud.123 personermedfunktionshinder.176 Regionalakonsekvenser EU:sÖstutvidgning.160 av Översvämningskatastrofen

Kulturdepartementet i Polen-

stödfrånstatochnäringsliv. 163 lT i kulturenstjänst. 14 En livsmedelsstrategifor Sverige.167 Statenoch trossamfunden Miljöhänsyni standarder.173 Rättsligreglering Grundlag In rikesdepartementet - Lagomtrossamfund Bättreinfonnation konsumentpriser.19 - om LagomSvenskakyrkan. 41 Ungaocharbete.40 - Statenoch trossamfunden Politik för unga. Begravningsverksamheten.42 + st2 bilagor. 71 Statenochtrossamfunden Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.78 Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch Allmännyttiga bostadsföretag. dekyrkliga arkiven. 43 + Bilaga.81 Statenochtrossamfunden Lika möjligheter.82 Svenskakyrkanspersonal.44 Ändradorganisationför detstatligaplan-,bygg- Statenochtrossamfunden ochbostadsväsendet.90 Stöd,skatteroch finansiering.45 Hanteringavfel i utjämningssystemetför Statenoch trossamfunden kommuneroch landsting.93 Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.46 Medborgarskapoch identitet.162 Statenochtrossamfunden Räknamedmångfald.Förslagtill lag Denkyrkligaegendomen.47 motetniskdiskrimineringi arbetslivet 174 m.m. Statenochtrossamfunden.Sammanfattriingamaav Byggkvalitetför framtiden.177 förslagenfrån de statligautredningarna.55 Ennyplan-,bygg- och bostadsforskning.182 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.59 Betal-TVinom SverigesTelevision.60 Grannlands-TVi kabelnät.68

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljödepartementet Förbättradmiljöinfonnation. 4 Följdlagstiñningtill miljöbalken.32 Övervakningavmiljön. 34 Enhållbar kemikaliepolitik.84 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.97 Skyddavskogsmark.Behovochkosmader. Bilagor. 98 Enny vattenadministration.Vattenär livet. 99 Agenda2l i Sverige. Femår eñer Rio resultatochframtid.105

- Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens arbeteför ekologiskhållbarhet.145 Miljön i ettutvidgatEU. M9 Miljösamverkani vattenvården.155 Kämavfall och Beslut.Rapportfrånettseminarium ombeslutsprocesseni sambandmedlokalisering avett slutförvaravanväntkämbränsle. Umeå8-10april 1997.180

Förord

PBB-utredningen dir. 1996:113 har haft som övergripande uppdrag att göra en översyn av den statliga myndighetsorganisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet. Utredningen har lämnat ett delbetänkande, Ändrad organisation för det statliga plan-, bygg- och bostadsväsendet SOU 1997:90 och avlämnar nu sitt slutbetänkande.

Utredningens slutbetänkande ägnas den statligt finansierade byggforskningen. Utredningens uppdrag vad gäller byggforskningen är att 0 identifiera statens roll i byggforskningen och pröva den statligt

om finansierade byggforskningen bör samordnas med byggbranschens forskning eller med övriga myndighetsuppgifter på området

o överväga om den forskning och utveckling inom planeringsområdet

som bedrivs med stöd av medel från Byggforskningsrådet bör

sam-

ordnas med uppsikten över plan- och bygglagen eller lämpligen

or-

ganiseras på annat sätt 0 föreslå åtgärder och finansieringsvägar för att klara byggforskning-

en genom ökat engagemang hos byggbranschens aktörer.

Uppdraget berör också forskningssamarbetet inom EU. Enligt direktiven måste en avvägning göras mellan den forskning som skall bedrivas inom ramen för det europeiska samarbetet och den forskning som i första hand skall utföras på nationell nivå.

Utredningen publicerar i denna bilagedel bl.a. visst underlag som lämnats av BFR och vissa expertrapporter som ingått i det underlagsmaterial utredningen

tagit del av.

BFRs tankar kring framtida organisationsoch finansieringsformer

Bertil Pettersson, generaldirektör, och Sture Blomgren, planeringschef, BFR

Bakgrundsfaktorer

Det grundläggande problemet, det beskrivs i direktiven till PBB-

som utredningen, är att öka de ekonomiska resurserna för byggforskning i Sverige samtidigt som statsmakterna vill minska sina insatser på området. Tanken är att branschen i vid mening skall ta ett större finansieringsansvar och att detta totalt sett skall öka FoU-resursema inom planerings-, bygg- och fastighetssektorn. Detta uttrycks i direktiven följande sätt:

"Byggforskningen måste dock ske ökat och

genom engagemang

ökade resurser från byggbranschens aktörer. De begränsade stat-

liga medel som finns tillgängliga för byggforskning måste i

första hand utnyttjas för sådan forskning som är av särskilt sam-

hällsintresse. Vidare måste en avvägning göras mellan den

forskning som skall bedrivas inom ramen för det europeiska

samarbetet och den forskning som i första hand skall utföras på

internationell nivå."

En enligt BFRs mening mycket fundamental fråga PBB-ut-

- - som redningen måste beakta är vikten av att FoU-systemet, grund av sin stömingskänslighet, måste få fasta spelregler och långsiktiga lösningar när det gäller villkoren för svensk byggforskning. Det svenska universitets- och högskolesystemet, med dess splittrade och ofta rigida disciplinindelning, är inte organiserat för att lösa dagens eller morgondagens "sektor"-problem. Detta gäller inte minst inom planerings-, bygg och fastighetssektom. BFR måste därför som sektorsforskningsorgan medverka till att med långsiktig och uthållig finansiering bygga upp forskningsmiljöer som kan ta sig an sektorns problem. Det tar åratal att bygga upp en bra forskningsmiljö; däremot kan den raseras över en natt.

8 BFRs tankar kring framtida organisations- och finansieringsformer

Om en statlig forskningsfinansiär som BFR ständigt blir utsatt för ändrade direktiv och minskade FoU-medel varje budgetår trots att

riksdagen fattar beslut om treåriga ramar och fleråriga bemyndiganden

rubbas möjligheterna för ett förtroendefullt och effektivt långsiktigt - FoU-arbete god kvalitet. BFR får grund dessa omständigheter

av av minskad trovärdighet som FoU-beställare och samarbetspartner. Inte minst gäller detta samverkan med planerings-, bygg- och fastighetssektorns aktör. Det är otillfredställande att de grundläggande förutsättningarna för kämverksarnheten ändras så frekvent fallet varit den

som senaste tioårsperioden. Även de forskningsutförande tvekar att

organen ta på sig större statsningar när osäkerhet finns beträffande den långsiktiga finansieringen.

Det svenska FoU-systemet har senare år fått ett antal nya finanseringskällor. Tillkomsten av de nya stiftelsema med sina aktiebaserade fonder har i kombinationen med resurserna hos de etablerade FoU-finansiärema kraftigt förbättrat forskarnas möjligheter att finna finansieringsmöjligheter. Detta gäller särskilt för områden utanför byggsektorn. Till denna bild kan också fogas att nya finansiärer växer fram genom initiativ av branschorganisationer, företag och myndigheter. Det bildas nya FoU-främjande organ i takt med att medvetenheten om FoU-verksamhetens betydelse ökar. Inom byggsektorn är detta delvis en positiv konsekvens av bl.a. BFRs initiativ beträffande överenskommelser om FoU-samverkan med olika aktörer. EU som FoU-finansiär är en tillkommande faktor av stor betydelse som PBB-utredningen måste analysera mer ingående.

En annan bild som BFR redovisat tidigare är den "spretighet" som kännetecknar den statliga finansieringen av svensk byggforskning. Finansiering sker från tiotalet departement med ett 40-tal organisationer/myndigheter inblandade. Här skulle en betydande effektivitet kun-

uppnås och bättre samordning kunna ske såväl FoU-beställna en arsidan som inforrnationssidan t.ex. via BFR. Vad svensk byggforskning behöver bättre samordning och förstärkning inte ökad

är en splittring och minskade resurser. Utmaningen är att ha överblick och helhetsperspektiv och hela tiden tänka i systemterrner både i tid och rum. Det kan inte understrykas hur viktigt det är med samordning

nog över tiden. Den frågan är ofta förbisedd och borde vara en statlig angelägenhet av första rang.

Omvärldsförändringama ställer nya krav alla aktörer inom FoUsystemet, och BFR utgör inget undantag. Den nuvarande inriktningen

BFRs verksamhet bygger i stor utsträckning en ingående omvärldsanalys och kunskap effekterna av den pågående intemationa-

om liseringen, avregleringen och inte minst inforrnationsteknikens utveckling. Det gäller också för BFR att kunna identifiera forskningens driv-

BFRs tankar kring framtida organisations- och yfznansieringyformer 9

krafter. Det finns ett antal tänkbara scenarios för utvecklingen FoU-

av finansieringen, anslags-"hanteringen" och beställningen kunskap

av ny samt hur den privata sektorn finansierar FoU. Här presenteras några möjliga utvecklingslinjer. BFRs huvudalternativ vidareutveckling

är en av BFRs nuvarande verksamhetsformer i kombination med den

typ av verksamheter som nedan redovisas olika utvecklingslinjer.

som

"Byggsektorns" aktörer tar eget gemensamt för

ansvar

kompetensuppbyggnaden

Ett försök att extrapolera den tendens som nu är märkbar i det svenska FoU-systemet visar att den privata sektorn kommer att ta ett allt större finansiellt ansvar för FoU. Relativt och absolut sett har statens FoU-andel minskat år. Om denna utveckling är politiskt

senare önskvärd och det tycks vara fallet nu så borde den statliga politiken

- gå ut på att underlätta denna önskvärda utveckling. Med reservation för att forskningspolitiken har sina egna cykliska förlopp i tenner av pendelrörelser mellan statligt huvudansvar för FoU och näringslivsdominans i finansieringen FoU kan rad åtgärder vidtas både kort

av en och lång sikt med syfte att lägga kompetensutvecklingen i knät sektorns aktörsgrupper. Med "sektom" åsyftas i detta sammanhang

en mycket vid tolkning av begreppet innefattande planerings-, bygg- och fastighetssektom samt den del energisektorn rör bebyggelsens

av som energianvändning. Internationella erfarenheter har visat om staten drar ned sina F0 U-resurser så följer näringslivet med.

Eftersom stiftelseforrnen numera aktivt används staten för att

av över tiden säkerställa FoU-finansieringens oberoende och långsiktighet kan denna Organisationsform också övervägas för "byggsektom" i sin helhet. Tendensen att teckna samarbetsavtal, samfinansieringsavtal och att bilda nya företags- och organisationsanknutna FoU-främjande

organ mm som nu gör sig gällande, borde kunna organiseras i mer ordnade former. En stiftelse eller ett väl organiserat nätverk i samverkan mellan stat och näringsliv bör kunna ta ansvar för kompetensuppbyggnaden i branschen.

Med byggsektorns "kompetensuppbyggnad" i detta

menas sammanhang utbildning, vidareutbildning, forskning och utveckling, implementering och utvärdering. Detta borde kunna göras på

en gemensam nivå där konkurrensen mellan företag och mellan branscher inte behöver vara ett hinder. Tanken att staten skall "underlätta" innebär att staten skall ha insyn och delta i finansieringen många aktö-

som en av rer och där insatsens nivå kan diskuteras. Om fond skall byggas

en upp i analogi med de "strategiska" fonderna för branschens

gemensamma

10 BFRs tankar kring framtida organisations- och finansieringsformer

behov bör branschens aktörer älva avgöra. Det finns starka skäl för att staten skall medverka. Den statliga upphandlingen av varor och tjänster är omfattande inom byggsektorn och det finns ett egenvärde att ha in-

i sektorns utveckling och kunna med och påverka densamma. syn vara Allmänintresset och "svaga" gruppers intresse samt konsumentintresset bör bevakas och främjas staten. Vidare producerar sektorn tjänster

av och produkter bygger och långsiktigt påverkar samhällsstruk-

som upp turer, ekonomiska åtaganden och sociala relationer.

Den statliga forskningsrådsorganisationen reorganiseras

Det pågår ett utredningsarbete grund för nästa forskningspolitiska

som proposition. De förändringar inom FoU-systemet skett senare år

som kommer förmodligen att frågeställningen den nuvarande forsk-

resa om

ningsrådsorganisationen med både grundforskningsråd, sektorsforskningsråd och forskningsfinansierande stiftelser är anpassad till

dagens situation och krav. Tänkbara utvecklingslinjer kan vara:

"Sveriges F orskningsråd "

Norge har gått väg än Sverige och skapat ett organ Norges

en annan forskningsråd. Det finns naturligtvis skillnader mellan Sverige och Norge kan försvåra att Sverige går väg. Sektorsforskningen

som samma utförs i Sverige inom för högskolesystemet. Norge har "gått

ramen institutsvägen" i större utsträckning än Sverige. Men oavsett detta behöver den svenska modellen över och "modemiseras." Stiftelsernas

ses etablering understryker detta faktum. Heterogeniteten i det svenska systemet framgår med all önskvärd tydlighet Samverkansmönster i

av svensk forskningsfinansiering SoU 1996:2.

"Sveriges sektorsforskningsråd"

De statliga sektorsforskningsorganen tar själva initiativ till en omorganisation och effektivisering sina organisationer till ett gemensamt

av sektorsforskningsråd underlättar samordning och verkar för att

som dubbelarbete undviks. En sådan organisation skulle också kunna utveckla den statliga FoU-beställarfunktionen ett bättre sätt än vad som nu är fallet.

BFRs sammanställning statligt finansierad byggrelaterad FoU vi-

av

att det finns ett stort statligt samordningsbehov inom byggsektorn sar när det gäller forskning- och utvecklingsarbete. Samordningsproblemet

SOU 1997: 182 BFRs tankar kring framtida organisations- och finansieringsformer l 1

torde inte vara mindre i de andra samhällssektorema. En styrelse för ett sammanhållet forskningsråd kan då göra avvägningar mellan olika samhällssektorer ett bättre sätt än vad är fallet med hjälp

som nu av bättre överblick och därmed bättre beslutsunderlag.

BFR konstaterar att fackdepartementeten idag inte klarar att göra

av detta dels beroende på bristande överblick, dels beroende att dom sinsemellan har väldigt varierande kompetens och erfarenhet att arbeta med FoU-frågor.

Sektorsforskningsrâd inom departementet

Ett ur svensk synvinkel tveksamt sätt att stärka sektorsprincipen kan vara att t ex inom inrikesdepartementets organisation skapa FoU-

en enhet som i princip fyller BFRs funktion. Så är systemet uppbyggt i många andra länder; i USA Department of Housing and Urban

t ex - Development HUD. I ett sådant scenario kommer naturliga skäl

av den framtida organiseringen av nuvarande ämbetsverks- och länsstyrelse-funktioner att spela viktig roll. Om Sverige överger modellen

en med självständiga ämbetsverk och myndigheter måste den sektoriella FoU-verksamhetens roll övervägas. Detta är emellertid en så stor fråga att den måste beaktas i ett större forskningspolitisk sammanhang än översynen av byggforskningen.

PBB avvaktar förslag från forskningspolitiska kommittén

BFR är av den uppfattningen att det är mindre välbetänkt att särskilja byggsektoms FoU-frågor från vad som sker i FoU-systemet i sin helhet. De allmänna forsknings-politiska principer regering och riksdag

som formulerat i det gällande forskningspolitiska beslutet bör också gälla

nu

för byggforskningen och BFR. De omvärldsförändringar BFR

som kunnat registrera och påverkar organisationens roll och i fram-

som nu tiden gäller naturligtvis också för andra organisationer.

En sammanhållen statlig sektorsorganens roll i det svenska FoU-systemet

syn bör vara vägledande för hur byggforskningen skall organiseras.

12 BFRs tankar kring framtida organisations- och finansieringsformer SOU 1997: 182

BFR samordnar statlig byggrelaterad FoU

I sammanställningen statligt finansierad byggrelaterad FoU, som av BFR tagit fram i enlighet med uppdraget i regleringsbrevet för 1997, framgår att staten satsar 1 miljard i byggrelaterad FoU fördelat 12 ca departement och 40 olika organisationer. Som BFR anförde i missivbrevet till nämnda sammanställning är det angeläget att utveckla ovan former för samverkan och samfinansieiring inom planerings-, byggoch fastighetssektoms FoU-verksamhet mot bakgrund ovan beav skrivna splittrade FoU-resurser som inte leder till effektiv resursutnyttjande. BFR kan och bör spela aktiv roll i detta avseende. en BFR har byggt ett antal FoU-program inom ramen för begrepupp byggd miljö. Regering och riksdag har med vissa kompletteringar pet ställt sig bakom de mål och prioriteringar BFR satt för verksom upp samheten de närmaste tre åren då särskilt skall stödja projekt med man inriktning på:

samordning av samhällsplanering planlagstiftningens tillämpning

hållbar Stadsutveckling och hållbart byggande och billigare byggteknik för en effektivare ny bygg- och förvaltningsprocess kvalitatssäkring i byggprocessen förbättrad inomhusmiljö.

Till detta kommer målsättningen för den energi-FoU som BFR anför inom för det statliga energiforskningsprogrammet. I svarar ramen regleringsbrevet slås fast att BFR har det övergripande ansvaret för den

forskning energianvändning i byggnader och byggd miljö.

som avser BFRs stöd till forskning inom energiområdet skall bidra till ökad användning av renare och effektivare energiteknik genom att: antalet samarbetsprojekt mellan högskolor, institut och företag ökar 0

energirelevansen i energiforskningsprojekten är tydlig

0 forsknings- och utvecklingsprogrammen innehåller ett näringslivs- 0 engagemang miljöhänsyn beaktas i forsknings- och teknikutvecklingsprojekten 0

genom bl.a. miljökonsekvensbedömningar

antalet högutbildade i näringslivet, vad energirelaterad kom- I avser petens, ökar.

Denna breda ansats FoU för bättre byggd miljö har forrnule- - en i samverkan med statsmakterna och den ligger till grund för BFRs rats

SOU 1997: 182 BFRs tankar kring framtida organisations- och finansieringsformer 13

aktiviteter. Som statligt sektorsforskningsråd bör BFR därför få

i uppgift att initiera, planera, samordna, finansiera, dokumentera och informera om FoU för en bättre byggd miljö. BFR anser det relevant att

vara i detta fall göra en jämförelse med Kommunikationsforskningsberedningen som på regeringens uppdrag skall samordna IT-forskningen. Det uppdrag som forrnulerats i den forskningspolitiska propositionen för KFBs del lyder:

"Den kommunikationspolitiskt motiverade forskningen inom IT-

området skall ges ökad vikt och bygga helhetssyn in-

en forrnationssamhället. Kommunikationsforskningsberedningen KFB ges permanenta resurser för detta ändamål i budgetpropositionen."

BFR är av den uppfattningen att ett liknande regeringsuppdrag till

BFR att samordna den statliga byggrelaterade FoU-verksamheten

- borde formuleras av regeringen. Nationell och internationell överblick

som BFR har genom sina nätverk är viktig förutsättning för att

- en kvalitet i FoU-resultaten skall uppnås och att resurser prioriteras ett effektivt sätt så att de skapar bra underlag för statens agerande t.ex. som beställare och upphandlare av varor och tjänster inom planerings-, bygg och fastighetsområdet.

Sammanställningen av den statligt finansierade byggrelaterade FoUverksamheten är en bra utgångspunkt för ett sådant samordningsarbete. Med BFRs erfarenheter samverkan med branschen i vid mening som

av grund kan BFR medverka till att rationalisera och effektivisera den byggrelaterade statliga FoU-verksamheten. Detta är ett sektorsforskningsorgans naturliga verksamhetsområde. Om man dessutom beaktar möjligheterna till ökade FoU-resurser i ett EU-forskningsperspektiv så förstärks intrycket att BFRs överblick, upphandlingskompetens och

av effektiva administration och organisation skulle kunna ta sig detta samordningsansvar. Den ovan skisserade rollen kan kombineras med vad som nedan beskrivits som BFR som ett specialiserat EU-FoU-råd inom planerings, bygg- och fastighetssektom.

Ett vidareutvecklat BFR

En vidareutveckling BFRs verksamhet enligt nuvarande målsätt-

av ningar och riktlinjer utvecklingslinje seriöst bör prö-

är en annan som vas. BFR har under åren trimmat och utvecklat sin organisation och med informationsteknikens utveckling kan denna utveckling fortsätta. En utvecklingslinje kan vara att BFR utvecklar sina relationer till stiftelsema och inom för sitt framtida samordningsansvar blir

ramen pro-

14 BFRs tankar kring fiamtida organisations- och finansieringjormer SOU 19972182

fessionell FoU-upphandlare stiftelserna, ofta klagar på bristande

som intern kompetens området. Samarbetet med KK-stiftelsen och den strategiska forskningsstiftelsen pekar i den riktningen. Det goda samarbetet med Mistra sker för närvarande traditionellt sätt, men kan också utvecklas i riktning.

samma

Inom ramen för ett vidareutvecklat BFR kommer informations- och dokumentationsfrågoma liksom implementeringen av ny kunskap att spela en allt viktigare roll. BFRs nära samarbete med Byggdok, Bygginfo och Sv.Byggtjänst och en effektivisering av BFRs egen informationsverksamhet i riktning mot bättre IT-anpassning blir viktiga delar i ett vidareutvecklat BFR liksom samarbetet med sektorns fort- och vidareutbildningsorganisationer. Exempelvis: Arkfort, BFAB, Bygginfo, Byggutbildama, Byggmästarföreningarna, Fastighetsägareförbundet, SIPU m fl.

Mot bakgrund av tillkomsten av en rad delegationer t.ex. Bygg-

kostnadsdelegationen, Kretsloppsdelegationen, m.fl. kan konstateras

att sektorsforskningsorgan av BFRs typ har projektlednings- och upphandlingskompetens som borde kunna komma väl till pass. Verksamheten skulle troligen bli billigare och effektivare om man utnyttjade redan befintliga organisationer. Samma sak gäller de delar av kretsloppsmiljardema rör utveckling och utvärdering. När det gäller

som omställningen av Sverige till ett hållbart samhälle är det självklart ett sektorsforskningsorgan BFRs typ kan spela en central roll. Den

av kommunala nivån spelar en avgörande roll i denna omställning. Den kommunala planeringen samordnar bygginvesteringar, energiinvesteringar och utvecklingen av tekniska försörjningssystem samt annat byggande. Samordning, helhetssyn och systemtänkande måste prägla denna verksamhet som till stor del leds av byggsektorn. FoU kommer att spela viktig roll dels som kunskapsförsörjare, dels som kritisk

en granskare och uppföljare av aktiviteterna. BFR borde i denna satsning få samordnande roll för de statliga insatserna FoU-området.

en

För att effektivisera FoU-kedjan från idé till praktisk tillämpning är informations- och implementeringsfrågoma mycket centrala. BFR av-

att vidareutveckla sin informationsverksamhet som ett aktivt bidrag ser till byggsektoms kompetensuppbyggnad. BYGGDOKs Byggtorg och kunskapscentrat GIMLE är praktiska exempel en sådan utveckling.

BFRs uppgifter och roller i ovan nämnda koncept ett vidareut-

vecklat BFR är att:

-

F0 U-beställare för hela området byggd miljö, inklusive energi- 0 vara

och miljöfrågoma. Det internationella FoU-samarbetet i allmänhet och det europeiska i synnerhet ökad tyngd. BFRs ansvar utvid-

ges

att omfatta även de strategiska stiftelsemas byggrelaterade FoU.

gas

Boverket, BKN, Lantmäteriverket, m.fl. myndigheter ingår i BFRs

SOU 1997: 182 BFRs tankar kring organisations- och finansieringsformer 15

nätverk där samarbetet dessutom kan formaliseras i avtal eller andra typer av överenskommelser. 0 vara samordnare den statligt finansierade byggforskningen. Här av ges BFR ett utökat mandat att samordna all den statligt finansierade

byggrelaterade FoU:n som tidigare redovisats till regeringen.

0 vara katalysator/spelförare för initiering insatser och åtagan-

av nya den i samverkan med FoU-utförare och olika aktörer. Samverkan med näringsliv och organisationer blir här strategisk. 0 vara nätverksbyggare såväl den statliga som den privata sidan, där det europeiska perspektivet får ett allt starkare inslag. 0 ha överblick över den byggrelaterade forskningen nationellt och internationellt.

Med denna vidareutvecklade inriktning BFR skulle det finnas av mycket goda utsikter att direktiven i PBB-utredningen skulle kunna infrias. En viktig förutsättning är BFRs kompetens och organisation, som måste förstärkas för att BFR fullt ut skall kunna fullgöra denna uppgift.

BFR som specialiserat EU-FoU-råd

Detta avsnitt behandlar EU-problematiken utifrån organisatoriskt ett begränsat perspektiv BFR specialiserar sig på EU-FoU-området. Av- snittets innehåll kan lika gärna del det vidareutvecklade ses som en av BFR tillsammans med de uppgifter redovisats i de nämnda som ovan avsnittet. Sveriges medlemskap i EU och möjligheten påverka budatt geten för FoU har redan verkat i riktning mot fler EU-finansierade FoU-projekt. Detta gäller också byggsektorn. När EUs femte ramprogram startar och om projektet City of Tomorrow kommer till stånd kan byggsektorn i större utsträckning än koncentrera uppmärksamheten nu och initiativen till ett byggsektorrelaterat En tänkbar mer program. ut-

veckling är att BFR utvecklas till ett serviceorgan för byggsektorn när

det gäller EU-projekt och andra stora Europa-projekt t COST, som ex Eureka, Eurocare, m.fl. En tillkommande faktor kräver fördjupad konsekvensanalys som gäller behovet och krav på "motñnansiering" EU-projekt av av som svenska byggforskare i ökad utsträckning riktar BFR. Konsekvensmot erna för byggsektoms och BFRs del EU finansiär av som ny av byggrelaterad FoU är för närvarande inte helt lätt att klarlägga. BFRs Europagmpp har gjort en enkät svenska byggforskares erfarenheter. om Det är publicerad i boken Byggforskning i samarbete med EU. För BFRs del har det visat sig svårt att få överblick eftersom högvara

tankar kring organisations- och finansieringsformer SOU 1997: 182

16 BFRs framtida

skolan EU-projekt efter ämne och inte efter om det är byggsorterar relaterat eller Byggsektom har dessutom inget eget FoU-program inom EUs fjärde exempelvis transportforskningen har och där Komramprogram som munikationsforskningsberedningen KFB är programansvarig myndighet i Sverige. Det är dock lätt att konstatera att intresset för EUprojekt ökar inom byggsektorn och detta kommer att ställa nya krav oftare avvägningar mellan nationella och internationella BFR att göra projekt; mellan långsiktig kunskapsuppbyggnad i Sverige och tillämindustrianknuten forskning inom för EUs ramprogram. I pad, ramen fall kan dessa ambitioner förenas inom för BFRs totala bästa ramen verksamhet. den nämnda skriften utvecklar forskarna med EU-erfarenhet I ovan vissa synpunkter BFRs roll. Man konstaterar att byggd miljö som begrepp och forskningsobjekt är betydelsefullt för länderna i EU. Man efterlyser kraftfullt kan hävda frågorna kring byggd miljö ett organ som i EU-sammanhang. Man rekommenderar från forskarhåll att BFR mer i rollen forskningsråd skulle utveckla sin "manipulativa" förän som hävda intressen. Den borde utnyttjas till att

måga att "byggsektoms" fånga och sammanställa byggforskningssynpunkter och utöva på-

upp verkan det femte ramprogrammet. BFR borde dessutom spela en starkare roll på plats i Bryssel inom för det svenska kontoret för ramen EU-samordning. Man föreslår från byggforskarhåll också att BFR bortillerkännas för något särprogrammen i DGXH. BFR de ett ansvar av i de två fördjupade anslagsframställningama framfört dessa har senaste regeringen har kommenterat dem i något hänseende. förslag utan att Vid den nyligen genomförda BFR-konferensen "Baltic Cities" framfördes från EU önskemålet Sverige kunde ta ett ökat samordningsatt för EUs satsning Östrersjöornrådet. Ett syfte med konferenansvar just undersöka dessa möjligheter. BFR kan bli den nod som sen var att håller FoU-nätverk med planerings-, bygg och fastighetssamman ett inriktning och det EU efterlyser. Inom ramen för som motsvarar organ undersöker BFR för Inrikesdepartementets räkning hur ESDP-arbetet kan stärkas dels i Sverige och dels för svensk

forskningsanknytningen

del i det internationella samarbetet.

Sammanfattningsvis BFR att den Verksamhetsinriktning som anser präglar organisationen och har byggts under de senaste fem nu upp få fortsätta. För åstadskomma totalt förstärkt svensk åren bör att en och samordning leder till ökad eflektivitet krävs

byggforskning en som statligt En snabb och ogenomtänkt förändring

fortsatt engagemang. kan på kort tid det som nu byggts upp. rasera

Den BFR-stödda FoU-verksamhetens art

och inriktning

Jan Eriksson, KTH, Institutionen för Byggd Miljö, Gävle Ulf Sandström, Linköpings universitet, Institutionen för Tema

Sammanfattning

BFRs FoU-budget uppgår till i genomsnitt 200 miljoner kronor år

per under perioden 1 juli 1993 till 30 juni 1995. En undersökning alla

av projekt under perioden visar att 146 mkr, d.v.s. knappt tre fjärdedelar, användes till projekt som kunnat klassas som antingen forskning eller "utvecklingsarbete" Inom dessa både kategorier kan noteras att knappt hälften, 71 miljoner, användes till forskning medan 75 miljoner användes till projekt av utvecklingskaraktär.

Något mer än fjärdedel, 54 mkr, användes till annat än forskning

en och utvecklingsarbete. Av dessa medel har undersökningen funnit att 33 mkr nyttjats till information och dokumentation och 21 mkr till

resor, konferenser och olika former av program- och uppföljningsverksamhet.

I stark sammanfattning kan hävdas att BFR under den aktuella perioden lagt drygt en tredjedel årsbudgeten forskning, drygt

av en tredjedel på utvecklingsarbete och drygt fjärdedel information,

en dokumentation, resor och konferenser.

Under den undersökta perioden har den andel BFRs medel

av som fördelats till universitet och högskolor ökat något. I synnerhet

har andelen FoU-medel fördelats till ramverksamheter ökat ordentligt

som med 20 procent.

I denna bilaga redovisas dels en totalundersökning FoU-projekt

av där universitet och högskolor står som mottagare, dels undersökning

en av ett statistiskt urval projekt som fördelats till mottagare utanför högskolan. Genom en analys projektens titlar, projektsammanfatt-ningar

av och annan information projekten karaktäriseras de i två avseenden.

om Dels gäller det FoU-typ, det vill säga projektens art i tenner forsk-

av ning, utvärdering, utvecklingsarbete, provning dels gäller det

m.m.,

18 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

tillämpningsområden, det vill säga inom vilken typ verksamheter

av projektresultatens avses komma till användning.

Dominerande tillämpningsområden under den studerade perioden är byggnads- och anläggningskonstruktion, energihushållning samt klimatisering som tillsammans tar i anspråk omkring 60% de medel

av som beviljats för egentliga FoU-projekt. Klimatisering gäller främst

installationstillämpningar. Omkring 14% används för projekt inriktade

mot planeringstillämpningar. Knappt 10% används för projekt vars resultat kan användas vid byggnads- och bostadsplanering och ungefär lika mycket för användning i byggadministration och fastighetsförvaltning. Resterande 10% fördelas mängd olika tillämpningsområ-

en den.

Undersökningen

Undersökningsmaterialet utgörs av ett uttag från BFRs projektdatabas och har avgränsats till de projekt som beviljats anslag under budgetåren 1992/93 till 1994/95, totalt 1 834 projekt. En stor del av dessa projektanslag gäller inte FoU-verksamhet utan exempelvis bidrag till

avser resor, konferenser och seminarier, till dokumentation, information eller till BFRs interna och uppföljningsverksamhet. Vid detalj-

programanalys av projektens art och inriktning har vi uteslutit sådana projekt. Syftet har varit att begränsa analysen till kärna egentliga FoU-

en av projekt. Vi har också uteslutit projekt som påbörjats före 1 juli 1989 och anslag som utgör transfereringar som BFR inte kan påverka. De återstående 1 079 projekten kallar vi kärnmaterialet. Det är i första hand projekten i kärnmaterialet som beskrivs i denna bilaga.

Delar av analysen har redovisats tidigare i en skrift som behandlar BFRs stöd till an-slagsmottagare utanför universitet och högskolor. I den finns en utförlig beskrivning av de termer och klassificeringar som används här.

Under den studerade perioden fördelade BFR i genomsnitt 200 mkr per år, varav 56% gick till universitet och högskolor och 44% gick till övriga anslagsmottagare. Högskoloma mottog alltså något än

mer hälften av de beviljade medlen. Av denna hälft gick mer än 93% till egentlig FoU, alltså projekt som hänfört till kärnmaterialet, medan endast hälften av medlen till anslagsmottagare utanför universitet och hög-skolor hänför sig till kärnmaterialet. När det gäller medel till egentlig FoU blir därför fördelningen mellan högskolor och övriga anslagsmottagare 69% respektive 31%. De fördelade medlen kommer från de anslagsstater som redovisas i tabell

SOU 1997: 182 Den BF R-stödda F0 U-verksamhetens och inriktning 19 art

Tabell Beviljade anslag efter anslagsstat under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor. Anslagsstat Antal projekt Beviljat/ Andel°/o budgetår Information och utbildning 1 30 0,0 Byggnadsforskning 1 465 152 476 76,2 KTH Gävle 1 7 500 3,7 Energiforskning 260 25 123 12,6 Experimentbyggande 55 8 832 4,4 Handelgédselavgiftsmedel 50 5 826 2,9 Lån omvandlade till stöd 2 383 0,2 Summa 1 834 200 170 100,0

Anslagsstat I kärn- Andel Därav Andel Därav Andel mater- °/o till hög- % till % ialet skolor övriga Information och utbildning 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Byggnadsforskning 109 815 77,6 79 362 81,5 30 454 69,1 KTH Gävle O 0,0 0 0,0 0 0,0 Energiforskning 19 951 14,1 12 825 13,2 7 126 16,2 Experimentbyggande 6 632 4,7 901 0,9 5 731 13,0 Handelgödselavgiftsmedel 4 656 3,3 4 299 4,4 357 0,8 Lån omvandlade till stöd 383 0,3 0 0,0 383 0,9 Summa 141 437 100,0 97 387 100,0 44 051 100,0

Inom BFR används en klassificering FoU-typer benämns inav som riktningskod. Vilka klasser ingår i inriktningskoden och hur de som utbetalade medlen fördelar sig enligt denna kodning framgår tabell av Enligt denna klassificering användes 66% de totala anslagen av under perioden till forskning. Av de medel hänförs till kärnmaterialet som är andelen forskning 84% och av medlen till högskoleprojekten i kärnmaterialet blir andelen forskning 93%. Forskningsandelen för anslag i kämmaterialet till mottagare utanför högskolan är lägre, drygt 63%. Detta är alltså BFRs egen beskrivning hur anslag beviljas till oliav ka slag av verksamheter. I den ovan nämnda skriften redovisar en analys av hur kämmaterialets anslag till mottagare utanför högskolan fördelas på olika verksamhetstyper. Resultatet vår analys är att av forskningsandelen bland övriga anslagsmottagare är väsentligt lägre än 63%. Vi återkommer till utförligare beskrivning detta, först en av men vill vi säga något de indelningsgrunder vi använt vid granskningen om av projektens art och inriktning.

20 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

Tabell Beviljade anslag efter inriktningskod under budgetåren 1992/93 till

1994/95. 1 Doo-tal kronor.

Inriktning enl. BFFt Antal Beviljat/ AndeI°/o

projekt budgetår

uppföljning 2. Utvärdering och 5 704 4,0 2 238 2,3 3 466 7,9 kunskapsöversikter 3. Forskning, längs. 31 075 22,0 25 697 26,4 5 378 12,2 kunskapsuppbyg.

information

Summa 141437 100,0 97 387 100,0 44051 100,0

FoU-typer

Utgångspunkten för särskilja olika slag FoU-verksamheter är

att av distinktionen mellan forskning och utvecklingsarbete. Denna skillnad gäller med vilket syfte FoU-projekt bedrivs, eller med andra ord,

ett vad det är för slag resultat förväntas. Forskningens syfte är att

av som åstadkomma teoretisk kunskap. Det ska möjligt att ställa frågan

ny vara

resultatet eller falskt. Utvecklingsarbetets syfte är att åstadom är sant komma eller förbättrade produkter, eller system. San-

nya processer ningskriteriet kan inte tillämpas utvecklingsresultat. Avgörande är i stället resultatet fungerar avsett och det är effektivt och

om som om ekonomiskt jämfört med liknade produkter, processer och system.

Med denna distinktion gör vi inte anspråk att klargöra vad vetenskaplig forskning är, utan syftet är enbart att klargöra vad som väsent-

Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 21

liga skiljer forskning från utvecklingsarbete. Det är här fråga

om en minimidefinition av forskning, som inte utesluter vissa typer av enklare utredningar eller materialsammanställningar. Det material vi

som granskar tillåter inte heller någon kvalificerad bedömning huruvida

av ett forskningsprojekt är mer eller mindre vetenskapligt avancerat eller någon kvalitetsbedömning över huvud taget.

Såväl forskning som utvecklingsarbete kan olika slag. Vi

vara av har här använt tre kategorier för att beskriva forskning: naturvetenskaplig, teknikvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning. Till samhällsvetenskap räknas då även humaniora och ekonomiämnena. Huvuddelen av den beteendevetenskapliga forskningen har hänfört till naturvetenskap.

Utvecklingsarbete gäller inte enbart teknikutveckling, utan även utveckling av administrativa hjälpmedel av olika slag. Det kan då gälla exempelvis, arbetsrutiner, organisationsfonner, planprinciper eller datorprogram. "Administrativt utvecklingsarbete är möjligen inte alltid den mest träffande beskrivningen av sådana verksamheter, men vi har valt denna beteckning för allt utvecklingsarbete som inte direkt syftar till åstadkomma nya eller förbättrade tekniker i konventionell mening.

Påpekas bör att utvecklingsarbete i vissa fall mycket väl kan betraktas som en avancerad vetenskaplig verksamhet. I ett utvecklingsprojekt kan det ingå moment av forskning och avancerad vetenskaplig metodik eller teori kan komma till användning. Detta är ett skäl till att det ibland kan vara svårt att skilja forskning och utvecklingsarbete. Man kan därför också distinktion mellan vetenskapligt utveck-

göra en lingsarbete och rent utvecklingsarbete. I det material granskat är det dock i allmänhet inte möjligt att avgöra ett utvecklingsprojekt är

om vetenskapligt eller

Vid sidan av huvudkategoriema forskning och utvecklingsarbete anger vi också två FoU-typer vi benämnt "utvärdering" och

som "provning/mätning som här används då det uttalade syftet är att utvärdera någon verksamhet eller samhällelig artefakt respektive testa eller prova någon utvecklad teknik. Gränserna gentemot forskning och utvecklingsarbete är dock ofta fonnella än artskiljande, och vi har

mer vid granskningen av enskilda projekt funnit att man i stor utsträckning kan hänföra utvärdering till samhällsvetenskaplig forskning

och provning till tekniskt utvecklingsarbete eller möjligen teknikvetenskaplig forskning.

FoU-medel anslås också till tjänster och brett upplagda program där verksamheter av flera olika slag kan förekomma. Det är därför nödvändigt att särskilja ytterligare två FoU-typer vi kallar tjänster och

som "ramverksamheter". Vad kallar ramverk-samheter motsvaras inte direkt av vad BFR benämner ram- eller basanslag. Det utmärkande är

22 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: l 82

att det titel eller projektbeskrivning inte framgår om verksamheten

av främst gäller forskning eller utvecklingsarbete, eller att det goda grunder kan antas att båda dessa FoU-typer förekommer. Det är dock möjligt att något närmare specificera vad kallar ramverksamheter,

vi återkommer till vid redovisningen av re-sultatet av vår gransksom ning.

Slutligen finns det projekt inte in i någon av de nänmda

som passar FoU-typema. Det gäller främst sådana verksamheter inte borde ha

som kommit med i kämmaterialet. Bland högskoleprojekten i kämrnaterialet är de felklassificerade projekten emellertid så få att de är närmast för-

sumbara.

Tillämpningsområden

Eftersom BFR är ett sektorsforskningsråd bör de FoU-resultat som kommer fram med rådets stöd kunna tillämpas inom plan- bygg- och bostadssektom. Detta innebär att det för varje projekt bör det finnas någon tänkt tillämpning resultatet eller åtminstone ett tänkt tillämp-

av ningsområde. Grundforskning den vanligen definieras är därmed i

som princip utesluten. Detta innebär dock inte den tillämpade forskningen kvalitativt skulle artskild från grundforskning. Skillnaden består i

vara att grundforskning saknar ett utomvetenskapligt praktiskt syfte.

Att ett forskningsresultat är tillämpligt inom sektorn innebär att det kan användas ett argument för någon praktiskt slutsats eller stöd

som för någon typ verksamhet förekommer inom sektorn, med andra

av som 0rd att det är praktiskt relevant för någon eller några av sektorns aktö-

rer.

Utvecklingsresultat kan direkt tillämpliga, som fallet är

vara mer med helt färdigutvecklade tekniker, de kan också användas som

men indirekta stöd för specifik verksamhet, fallet är då de utgörs av

en som

eller mindre allmängiltiga handledningar, principer eller administmer rativa system.

Det material granskat tillåter inte att den tänkta tillämpning-

som

med någon stor precision, det är i allmänhet möjligt att i en anges men

kategorier inom vilken typ av verksamhet resultatet kan mer grova ange komma till användning. Det kan då gälla verk-samhetsområden som

fysisk planering, plangenomförande, bostadspolitik, fastighetsförvalt-

ning, belysningsplanering eller konstruktionsarbete. En indelning i så-

dana tillämpningsområden kan göras eller mindre systematisk, ex-

mer empelvis med hänsyn till olika planeringsnivåer eller olika skeden i den byggda miljöns tillkomst, användning och förändring. Vi har emellertid valt pragmatiska utgångspunkter för indelningen i tillämpnings-

mer

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 23

områden, eftersom vad som är lämplig och överskådlig indelning till en viss del är empirisk fråga. Även det finns projekt entydigt en om som gäller verksamheter som plangenomförande eller belysningsplanering, så är de så få att de för överskådlighetens skull bör hänföras till någon annan kategori av projekt är vanligt förekommande. som mer Om vi ser till de mest frekventa tillämpningsområden kan man urskilja några kategorier benämnt byggnadskonstruktion, anläggsom ningskonstruktion, klimatisering, fysisk och social planering, landskapsplanering, byggnadsutfomming, förvaltning, byggadministration,

energihushållning, energiproduktion, bostadsutfomming med flera. Vi

tror att dessa beteckningar i huvudsak är självförklarande, det men krävs en kommentar vad vi kallar klimatisering, är ett de om som av vanligaste tillämpningsområdena. Med klimatisering avses sådana åtgärder primärt syftar till att som åstadkomma ett sunt och behagligt inomhusklimat. Mer konkret kan det sägas gälla uppvärmning eller kylning och ventilation. Till tillämpningsornrådet klimatisering hänförs dels utveckling tekniska system av för att reglera inomhusklimatet, dels studier luftens kvalitet och av människors reaktioner eller upplevelser inneklimatet. Flera de av av projekt som hänfört till FoU-typen ramverksamhet har klimatisering som tillämpningsområde, men sannolikt ingår i dessa ramprojekt även arbetsuppgifter som har en vidare eller annan tillämpning än klimatisering. Det gäller de anslag till institutioner eller avdelningar som ges allmänt ägnar sig installationsteknik. Även dessa som mera om anslagsmottagare tycks ägna sig mest uppvärrrmings- och ventilationssystem, kan vi inte utesluta att verksamheten även gäller andra typer av installationer. Detta innebär att kategorin byggnadskonstruktion inte omfattar konstruktion av installationssystem. Det är möjligen inte heller självklart vad med och vad som menas det är för skillnad mellan byggnadskonstruktion och byggnadsutformning. Båda är subsantiverade verb, det vill säga betecknar aktiviteter. Med byggnadskonstruktion avses dimensionering och tekniska utföranden av en byggnads olika delar, alltså vad byggnadskonstruktörer normalt sysslar med. Med byggnadsutfomming dimensionering, avses organisation och formgivning och byggnader, alltså vad arkitekter av rum normalt sysslar med. Detta innebär inte att den forskning resultat vars kan tillämpas inom dessa områden bäst bedrivs konstruktörer eller av arkitekter, bara att det är dessa kan ha det största intresset som av forskningsresultaten. Möjligen förhåller det sig annorlunda med utvecklingsarbete. Ett FoU-resultat kan ha flera olika tillämpningsområden. Detta gäller i synnerhet forskningsresultat har viss allmängiltighet. Resom en sultaten från en undersökning av de boendes synpunkter sin bostad

Z4 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

har kanske sitt största värde inom tillämpningsområdet bostadsutformning, de kan också vara viktiga för bostadsförvaltningen, för kli-

men matiseringen eller för byggnadskonstruktionen. I allmänhet är det inte

något problem att avgöra vilket tillämpningsområde som är det väsent-

ligaste, men gränserna mellan de olika tillämningsområdena är inte helt skarp.

BFR-projekt hos anslagsmottagare utanför universitet och högskolor

Iden nämnda skriften BFRs stöd till anslagsmottagare utanför uni-

om versitet och högskolor redovisar vi en analys av ett urval av de projekt inom kämmaterialet gäller. Urvalet omfattar 108 projekt av totalt

som 487 och har stratifierats med hänsyn till BFRs inriktningskoder och projektstorlekar. I skriften ges en utförlig beskrivning av hur urval och granskning gjorts. I tabell 3 visas hur anslagen under den studerade treårsperioden fördelar sig olika FoU-typer.

Tabell Anslagens fördelning på FoU-typer bland anslagsmottagare utanför

universitet och högskolor i kämmaterialet urval 22% under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor.

FoU-typ Antal Beviljat/ Ande|% Andel sam-

Till de övriga nämnda FoU-typema har i tabellen lagts en kategori

vi kallar utredning/uppföljning. Det är fråga små projekt som som om gäller enkla sammanställningar av olika slag. Relativt många projekt

hänförts till kämmaterialet är felklassade och gäller alltså helt andsom

saker konferenser, information och dylikt. ra som resor,

Mindre än en fjärdedel av anslagen används för forskning av något slag, vilket kan jämföras med tabell där andelen forskning enligt BFRs kodning uppgår till än 60%. Teknik och tekniktillämp-

egen mer

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 25

ningar dominerar starkt. Om de felklassade projekten undantas används mer än hälften av FoU-medlen för tekniskt utvecklingsarbete och provning. Därefter följer det administrativa utvecklingsarbetet och den teknikvetenskapliga forskningen.

Av tabell 3 framgår också att andelen samfinansiering är relativt stor när det gäller teknikvetenskaplig forskning, provning och utvecklingsarbete. Den slutsats som vi har dragit vid analysen FoU-

av verksamheten utanför universitet och högskolor, som finns utförligare redovisad i skriften, är att samfinansieringen inte i först hand

gynnar forskning utan andra typer verksamheten, främst tekniskt utveck-

av lingsabete.

Vid genomgången av de utvalda projekten hos anslagsmottagare utanför högskolan har vi urskiljt 25 olika tillämpningsområden. Vissa av dessa kan slås samman till större områden, vilket i detta fall t.ex. gäller energiproduktion och energilagring, som hänförts till samma område energihushållning. I tabell 4 redovisas de med hänsyn till

som anslagens storlek tio största tillämpningsområdena efter vissa

samman-

slagningar.

Noteras bör, att det finansiella mått som genomgående använder här, det vill säga den genomsnittliga bevillningen under treårsperioden 92/93 till 94/95, inte alltid ger den bästa bilden av hur FoU-medlen används anslagsmottagamas perspektiv. I den refererade skriften

sett ur används också andra mått för att beskriva fördelningen FoU-typer och tillämpningsområden. Det mått används här belyser i första

som hand fördelningama sett ur anslagsgivarens perspektiv.

Av tabell 4 framgår tredjedel medlen under perioden

att en av används för projekt med tillämpningar inom byggnads- och anläggningskonstruktion. Dessa områden tar alltså i anspråk mer än hälften av FoU-medlen till anslagsmottagare utanför högskolan. En dryg femtedel av medlen används för projekt resultat komma till använd-

vars avses ning vid byggnadsutfomming och planering och en tiondel vid byggadministration och fastighetsförvaltning. Klimatisering här till

avser större delen utveckling och provning av installationssystem, vilket förstärker dominansen av rena tekniktillämpningar.

26 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

Tabell 4. Anslagens fördelning på tillämpningsområden. Anslagsmottagare utanför universitet och högskolor i kärnmaterialet urval 22% under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor. Tillämpningsomráde Antal Beviljat/ Ande|% Andel sam-

projekt budgetår finansiering

De BFR-stödda projekten vid universitet och högskolor

Vid analysen högskoleprojekten har vi valt ett annat tillvägagångs-

av sätt. I stället för att granska ett urval bland de projekt som det i databa-

finns sammanfattning har gått igenom samtliga 592 högsen en av, skoleprojekt i kärnmaterialet. Eftersom bara haft tillgång till 292 sammanfattningar innebär detta att vi för de återstående 300 pro-jekten fått förlita på den information som framgår av projektens titlar och

oss

information finns i databasen. I flertalet fall har det dock annan som inte uppstått några betydande tveksamheter om till vilka FoU-typer och tillämpningsområden projekten bör hänföras, denna metod medför

men givetvis en viss osäkerhet.

I tabell 5 redovisas hur BFR-medlen till de olika högskolorna fördelades under perioden l992/93 till 1994/95. De tre stora tekniska högskolorna disponerade tillsammans 70% de totala medel som bevilja-

av des högskoleprojekt i kärnmaterialet. Därefter följer Stockholms universitet, Lantbruksuniversitetet, Tekniska högskolan i Luleå samt universiteten i Lund och Uppsala som sammanlagt tilldelats 20%. Reste-

högskolemedlen till FoU fördelar sig 22 andra univerrande 10% av sitet och högskolor, däribland universiteten i Göteborg, Umeå och Linköping.

I tabell 5 redovisas också den genomsnittliga andelen bidrag genom samfinansiering. Samfinansieringsandelen har beräknats som andel av det totala anslagen inklusive samfinansiering. Bidragsandelen för hela

Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens och inriktning 27

art

högskoleforskningen är knappt 30%, vilket är väsentligt lägre än de drygt 58% som i utgör bidragsandelen för projekt i kämmaterialet utanför högskolan. Tabell 5. Högskolorna ordnade efter det genomsnittliga BFR-anslagets stor-

lek under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor.

Det finns som synes variationer i hur väl universiteten och högskoloma lyckats samfinansiera sina FoU-projekt. Ingen de största hög-

av skolorna uppnår en 50%-ig samfinansiering, bland de övriga hög-

men skolorna finns det fem lokala högskolor överskrider denna gräns.

som

Tabell 6 visar hur högskoleprojekten fördelar sig olika FoU-typer enligt vår analys. Utvärdering och provning, liksom annat och felklassat utgör här väsentligt mindre delar än vad gäller projekten utan-

som för högskolan. Även när det gäller högskoleprojekten förefaller det ha

varit lättare att finna samfinansiärer för utvecklingsprojekt. Utvecklingsverksamheten är emellertid inte så dominerande som bland projekten utanför högskolan.

Påpekas bör att spridningen samfinansieringsandelarna inom

av varje kategori är mycket stor. Majoriteten av projekten saknar helt

samfinansiering och ett fåtal projekt har en samfinansieringsandel som är större än 50%. Den relativt höga andelen samfinansieringsmedel till samhällsvetenskaplig forskning beror att BFR i många fall inte är huvudfinansiär utan bidrar med mindre andelar till projekt huvud-

som sakligen finansieras av andra forskningsråd, av myndigheter eller

av skolorna själva. Av tabellen framgår att det är ett stort antal sarnhällsvetenskapliga projekt som delar BFR-medlen. Genomsnittet

per projekt och år under perioden är 104 000 kr.

Som nämnts har det inte varit möjligt att avgöra i vilken utsträckning utvecklingsprojekten kan karaktäriseras vetenskapliga eller

som ej. Med utgångspunkt från de projektsammanfattningar granskat

som

28 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

kan möjligen göra den bedömningen att utvecklingsprojekten vid

man högskolorna i större utsträckning än då det gäller övriga anslagsmottgare kan beteckningen vetenskapliga.

ges Tabell 6. Anslagens fördelning på FoU-typer bland högskoleprojekten i kärn-

materialet under budgetåren 1992I93 till 1994/95. 1 000-tal kronor.

Om utvärderingsprojekten hänförs till forskning, provning till utvecklingsarbete och de projekt klassificerats annat utesluts

som som utgör forskning 40% och utvecklingsarbete 25% FoU-verksamheten

av räknat i beviljade medel under den studerade treårsperioden. Resteran-

anslagen går till tjänster och ramverksamheter. de 35% av

Av de 49 ramprojekten är 30 entydigt inriktade på teknik, i synnerhet installationsteknik och tar i anspråk drygt två tredjedelar av medlen. Eftersom ramverksamheten utgör så stor del de totala medlen har

en av vi också indelat ramverksamhetema efter bedömning av vilka FoU-

en

dominerar inom de olika Vi har därvid använt de typer som ramarna. kategorier framgår tabell Knappt hälften av ramverksam-

som av hetema kan hänföras till någon FoU-typ. För de övriga projekten gäller

vi funnit det rimligt anta att hälften de anslagna medlen används att av för forskning och hälften för utvecklingsverksamhet.

Av tabell 7 framgår att 40% medlen till ramprojekten använts för

av forskning något slag, främst teknikvetenskap, medan 60% används

av för utvecklingsarbete, främst tekniskt sådant. Ungefär hälften de

av medel beviljats till tjänster gäller teknik eller administration. Ett

som rimligt antagande är därför att fördelningen forskning respektive utvecklingsarbete fördelar sig på lika stora delar. Med dessa utgångspunkter kan anslagen i kämmaterialet till högskolorna fördelas FoU-

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 29

typer som tabell 8 visar. I grova drag kan utvärdering hänföras till forskning och provning till utvecklingsarbete som kolunmema längst till höger visar.

Tabell 7.Anslagens fördelning på FoU-typer bland högskolornas ram-

verksamheter under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal

kronor. FoU-typer Antal Beviljat/ Andel% Andel

Tabell 8. Anslagens fördelning på FoU-typer bland högskoleprojekten i kärn-

materialet under budgetåren 1992/93 till 1994/95. Ramverksamheter och tjänster fördelade. 1 000-tal kronor.

En försiktig uppskattning, där andelen utvecklingsprojekt enligt vår mening knappast överskattas, är således att högskolornas BFR-stödda FoU i finansiella termer består av 55% forskning och 45% utvecklingsarbete. Detta kan jämföras med tabell vilken det framgår att 95%

av av FoU-medlen till högskolorna används för forskning enligt BFRs egen klassificering om utvärdering även där räknas till forskning.

30 Den BF R-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: l 82

I tabell 9 redovisas hur anslagen till högskoleprojekt i kämmaterialet fördelar sig olika tillämpningsområden. Vid granskningen har grupperat projekten i ett trettiotal olika tillämpningsområden, som vi här har reducerat till 12 genom sammanslagningar och genom att av-

mindre kategori med övriga tillämpningsområden. gränsa en

Sammanslagningama gäller främst det här kallat energihushållning och planering. Det innebär exempelvis att energiproduktion, energilagring oklart syftande energi-FoU hänförs till energi-

och mer hushållning. Till planering hänförs inte bara olika slag av detalj- och översiktsplanering utan även planläggning, plangenomförande och plan- och bostadspolitik som dock utgör ganska liten del.

Tabell Anslagens fördelning på tillämpningsområden under budgetåren

1992/93 till 1994/95. Högskoleprojekten i kärnmaterialet. 1 000-tal

kronor.

I tabell 9 är tillämpningsområdena ordnade i fallande ordning efter

de genomsnittliga anslagens storlek. Nära 30% av de totala summan av medlen används för projekt med inriktning byggnads- eller anläggningskonstruktion. Området klimatisering domineras av installationstekniskt inriktade projekt och även inom energiområdet handlar det mest teknikutveckling. Projekt inom dessa områden disponerade

om tillsammans också nära 30% av det totala medlen till högskole-FoU. Totalt är således FoU med tänkt tekniktillämpning dominerande.

en Inom områdena planering och landskapsplanering finns också projekt

syftar till teknikutveckling. som

Samfinansieringsandelen för området planering kan synas vara anmärkningsvärt hög. Förklaringen till detta är densamma som gäller för

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens och inriktning

art 31

den samhällsvetenskapliga forskningens relativt samfinans-

stora ieringsandel. I många fall är huvudfinansiären någon än BFR

annan och BFR bidrar med mindre del.

en

FoU-verksamhetens art, inriktning och omfattning

De två huvudkategoriema anslagsmottagare har här redovisats

av var för sig, bland annat grund att analysen projekt hos anslags-

av av mottagare utanför universitet och högskolor gjorts ett urval. Med utgångspunkt från de fördelningar på FoU-typer och inriktningar

som framkommit vid analysen urvalet är det emellertid möjligt skatta

av att fördelningen för samtliga FoU-projekt hos övriga anslagsmottagare. I tabell 10 redovisas hur de totala anslagen till projekt i kämmaterialet fördelas på FoU-typer.

I den sista kolumnen i tabell 10 redovisas fördelningen olika FoU-typer då de totala medlen till projekt i kämmaterialet

läggs samman. Av denna framgår att ungefär lika stora delar medlen, omkring

av 43%, går till vardera forskning och utvecklingsarbete. Om utvärdering hänförs till forskning och provning till utvecklingsverk-samhet, överväger utvecklingsarbetet något. Omkring 8% de totala medlen för

av projekt i kämmaterialet används för annat än FoU-verksarnhet.

Tabell 10. Anslagens fördelning på FoU-typer i kärnmaterialet under budgetåren 1992/93 till 1994/95. Skattning av anslagsmottagare utanför universitet och högskolor. 1 000-tal kronor.

Universitet och Ovriga anslags-

högskolor mottagare

Antal Beviljat/ Antal Beviljat/ FoU-typ projekt budgetår projekt budgetår

Totalt 592 97 387 487 44 051

32 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

Tabell 10. forts

Alla anslagsmottggafi

Antal Beviljat AndeI%

I tabell 11 visas motsvarande sammanställning av hur medlen i

en kämmaterialet för-delas tillämpningsområden.

För områdena byggnads- och anläggningskonstruktion, energihushållning och klimatisering disponeras 60% medlen, för planering

av och byggnadsutfornming 20%. Bostadsforskningen kan synas ha en försvinnande liten andel, vad det gäller här är tillämpningsområdet

men bostadsutforrnning. Till bostadsforskning i vidare mening kan man

en räkna del det här hänförts till planering och förvaltning. To-

en av som talt är det dock liten andel medlen används för projekt

sett en av som

är direkt inriktade bostadsplanering, bostadsområdesplanering som

eller bostadspolitik.

Vi ska här slutligen försöka översikt över hur de totala

ge en grov FoU-medlen fördelas på olika typer verksamheter, alltså hur de i

av genomsnitt 200 miljonerna används då även de 755 projekten utanför

kämmaterialet medräknas.

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 33

Tabell 11. Anslagens fördelning på tillämpningsområden i kärnmaterialet

under budgetåren 1992/93 till 1994/95. Skattning av anslagsmot-

tagare utanför universitet och högskolor. 1 OOO-tal kronor.

Universitet och Övriga anslagsmott-

högskolor agare Tillämpningsomráden Antal Beviljat/ Antal Beviljat/

projekt budgetår projekt budgetår Byggnadskonstruktion 101 21 534 86 9 370 Energihushállning 80 13 801 99 9 849 Planering 129 15 588 63 3 728 Klimatisering 63 14 051 59 3 082 Anläggningskonstruktion 38 7 155 18 5 568 Byggnadsutformning 38 4 652 45 5 604 Byggadministration 31 3 976 50 3 372 Fastighetsförvaltning 28 4 215 36 1 258 Landskapsplanering 22 4 660 Bostadsutformning 19 3 125 Flesurshushållning 20 1 806 5 150 FoU-planering 14 1 178 Andra områden 23 2 824 14 891

592 97 387 487 44 051

Alla anslagsmottagare Tillämpningsomráden Antal Beviljat AndeI%

34 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning

I tabell 12 redovisas fördelningen i kärnmaterialet och de delar av undersökningsmaterialet som uteslutits i analysen. För de projekt som påbörjats före 1 juli 1989 har antagit att fördelningen är densamma som i kärnmaterialet. I kategorin FoU m.m. har information och intern uppföljning fördelats efter BFRs egna koder. I denna ingår vissa

anslag för FoU varför 11 miljoner totalt 17 forskningsmede1 för-

av delats på FoU-verksamhet och de resterande 6 resor m.m. De felklassificerade projekten har fördelats andra verksamheter än FoU.

Tabell 12. De totala FoU-anslagens fördelning på olika slag av verksamheter

och delar av undersökningsmaterielet under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor.

Kämmaterialet

Antal projekt Beviljat/ FoU-typ budggår Naturvetenskaplig forskning 78 9 920 Teknikvetenskaplig forskning 118 26 391 samhällsvetenskaplig forskning 208 24 271 Utvärdering 35 2 399 Provning 69 6 376 Tekniskt utvecklingsarbete 224 41 450 Administrativt utvecklingsarbete 184 19 646 Information o dokumentation 40 3 029 Resor, konferenser 41 2 999 Program- o uppföljning 82 4 956 Totalt 1079 141 437

Start före juli 1989 Fou m.m.

Antal Beviljat/ Antal Beviljat/

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 35

I tabell 13 redovisas hur de totala medlen under undersökningsperioden har fördelats olika FoU-typer och andra slag av verksamheter. Av de sista kolurrmema framgår att mer än fjärdedel FoU-medlen

en av används för andra ändamål än forskning- och utvecklingsarbete. Huvuddelen av dessa medel används för information och dokumentation.

Av de dryga 70% av FoU-medlen som används för FoU fördelas nästan lika mycket pengar till forskning som till utvecklingsarbete. Det tekniska utvecklingsarbetet utgör en mycket stor del av FoUverksamheten och disponerar nästan en fjärdedel av de totala anslagen. Även den teknikvetenskapliga forskningen disponerar del, dock

en stor inte så mycket används för information och dokumentation.

som

Tabell 13. De totala FoU-anslagens fördelning på olika slag av verksamheter

under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor.

36 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

Referenser

Erikson, Jan Ulf Sandström 1997 Byggforskningsrådets stöd till FoU utanför universitet och högskolor. En studie i anslagspolitik. BVNs skriftserie 1997:2

Eriksson, Jan 1996 Forskning, utveckling, nytta. Om nytto- och relevansbedömning-ar BFR-stödd FoU-verksamhet. Byggforsk-

av

ningsrådet G:19 1996.

Eriksson, Jan 1990 "FoU eller F och U. Om skillnaden mellan forskning och ut-vecklingsarbete i Tidskrift för Arkitekturforskning nr 3 1990 sid. 85-122.

Frascati Manual 1993. Proposed Standard Practice for Surveys of research and ex-perimental development 1994 OECD Paris

Sandström, Ulf 1997 Forskningsstyming och anslagspolitik. Studier i FoU-handläggning. BVNs skriftserie 1996:2

och EU

Byggforskningen

Bertil Pettersson, generaldirektör, och Sture Blomgren, planeringschef, BFR

EUs FoU-program

Sveriges medlemskap i EU medför bland annat att villkoren för den svenska byggindustrin och kommer att närma sig förhållande-

mer mer na i andra europeiska länder. Detta innebär både för- och nackdelar för den svenska byggsektorn. Internationellt satsar byggindustrin betydande belopp på FoU. Inom EU finns det tecken tyder att plan-

som erings-, bygg- och fastighetssektom kommer att bli allt viktigare del

en av femte ramprogrammet för forskning och utveckling. Syftet är att inordna byggsektorn i EUs industripolitik så att den kan bidra till Gemenskapens ekonomiska och sociala mål bland annat att skydda

genom miljön, skapa förutsättningar för minskad energiförbrulming och för återanvändning av material och produkter. De frågor som prioriteras i svensk byggforskning och de problem-uppfattningar har i Sve-

som rige liknar ofta dem har i övriga Europa. Svenska FoU-

man institutioner får EUs FoU-program därför möjlighet att i större

genom utsträckning utnyttja resultat av forskning och teknisk utveckling i andra europeiska länder.

EUs Bygg FoU

I EUs FoU-program samverkar forskning och industri för att skapa

en gemensam europeisk FoU-plattform som enskilda företag kan bygga vidare på i sin produktutveckling. Svenska bygg-FoU-institutioner och företag ligger långt framme inom många teknikområden och är därför intressanta som partners för andra EU-ländemas forskare och företag. Även det idag inte finns något särskilt EU-program för byggforsk-

om ning har områden miljö, materialteknik, energi, IT, provnings-

som metoder samt sociala frågor inom EUs FoU-program stor relevans för den svenska byggsektorn.

Den byggrelaterade FoU finansieras av EU är utspridd på ett

som antal etablerade FoU-program. Byggfrågoma utgör därigenom delaspekter i ett större FoU-perspektiv. Den främsta förklaringen till EUs bristande intresse för forskning inom byggd miljö/byggforskning är troligen att sektorn tidigare inte har bedömts vara av strategisk betydelse till skillnad från USA och Japan där man har en helt annan syn på denna sektor.

Svenskt deltagande i EUs forskningsprogram är väsentligt. Den europeiska forskningen förutsätter nära samverkan med industrin och fokuseras strategiska tekniska utvecklingsornråden. Den utgör därför

viktigt komplement till de nationella satsningama. Detta gäller i hög ett grad också byggsektorn. Det är således angeläget för svensk byggindustri och svensk byggforskning att aktivera sig i de FoU-program och projekt i det europeiska samarbetet.

som passar

EUs omfattande satsning på små och medelstora företag bör också

intresse för svensk byggindustri. Samarbete med olika partners vara av i Europa kan svenska forskargrupper, institutioner och företag vär-

ge defulla tillskott kompetens, konkreta FoU-resultat och kunskap om

av europeiska forskarkollegors prioriteringar och FoU-planer.

Svensk byggforskning inom för fjärde och femte ram-

ramen programmen

EUs fjärde för FoU under perioden 1994-1998 omfattar

ramprogram 13.1 miljarder ECU. Sveriges andel detta ramprogram beräknas till

av

3% eller 1 miljard kronor år. Tyngdpunkten ligger områdena ca per informationsteknik, kommunikation, produktion och materialteknik samt miljö och energi.

Enligt BFRs mening är det utomordentligt angeläget att svensk byggforskning påverkar inriktningen det femte ramprogrammet. En

av rad aktiviteter har vidtagits i detta syfte. För att effektivt kunna utnyttja EUs FoU-program måste svensk byggforskning alltmer prioritera uppbyggnaden FoU-resurser inom områden där det föreligger nat-

av egna ionella FoU-behov och ett internationellt erkännande svenskt ex-

av pertkunnande till exempel i fråga byggrelaterad energieffekt-

som om ivisering, underrnarksbyggande och materialteknik.

Det kan "byggforskning" ingår för närvarande

som anses vara främst i Joint Opportunities for Unconventional or Long-

programmen tenn Energy Supply J OULE och Basic Research in Industrial Technologies for Europe and European Research Advanced Materi-

on als BRITE-EURAM samt i Esprit IT, Therrnie energi, SAVE och

Byggorskningen och EU 39

Altener, som är infonnationsprogram. Att fastställa stan-

gemensamma darder är också en viktig del i EU-programmen.

BFRs EU-engagemang

BFR har långsiktigt arbetat att tillsammans med den planerings-, bygg- och fastighetssektom öka medvetenheten och kunskapen EU

om och då speciellt EUs FoU-program. SABO och BFR tog 1991 initiativ till att bilda ett s.k EG-nätverk inom byggsektorn bestående ett tret-

av tiotal EG-handläggare i organisationer, departement och myndigheter. Syftet var att kontinuerligt hålla medlemmarna infonnerade aktiv-

om teter och bevaka frågor inom EG berörde byggsektorn i vid

som mening. EES-förhandlingama var en viktig period där nätverket fungerade som en mötesplats också för departement och myndigheter i deras kontakter med branschen i vid mening.

BFR var sammankallande och ansvarade för sekreterarfunktionen i EG-nätverket. Utöver ordinarie möten anordnade nätverket större

en konferens till vilken de deltagande organisationemas kontaktnät inbjöds. I och med Sveriges medlemskap i EU kom bevakningsansvaret att ingå som en naturlig del i myndigheternas och organisationemas dagliga verksamhet och ansvaret för nätverket övertogs Boverket.

av BFR koncentrerade sina insatser på FoU-frågoma genom att bilda Byggforskningens Europagrupp med företrädare för byggsektoms aktörsgrupper.

Byggforskningens Europagrupp

Gruppens uppgift är dels att tillsammans med svensk byggindustri och byggforskning formulera sådana FoU-program och projekt god kva-

av litet som passar in i det europeiska samarbetet, dels att påverka FoUprogrammens inriktning och få del av de gemensamma ekonomiska resurserna. Med hjälp av ett aktivt nätverk med bred kompetens blir det lättare att nå fram till ett positivt resultat för byggforskningen.

BFRs Europagrupp består av Olof Hulthén, BFRs ordförande, Enno Abel, CTH/Installationsteknik, Ulrika Francke, Stockholms fastighetsoch gatukontor, Esbjörn Olsson, fd VD för Svenska Bostäder, Ingegerd Palmér, rektor för Luleå tekniska universitet, Bertil Pettersson, BFR, Tommy Semelin, Skanska och Knut Wickberg, ordförande i Industrins Byggmaterialgrupp. Lars Erik Sundborn, LESAB, är gruppens sekreterare och från BFR deltar Sture Blomgren och Inger-Siv Mattson.

För att underlätta för forskare att snabbt sätta sig in i EUs FoUprogram och byggforskningens möjligheter att delta i forskningsprojekt sammanställde BFR 1994 en broschyr med titeln Att söka EU-anslag för byggforskning. 1995 kom BFRs tidning Byggforskning ut med ett temanummer om EU Byggforskning nr 2:95. 1995 började BFR ge ut ett nyhetsbrev EU-Aktuellt når ca 200 mottagare och som ock-

- - som så läggs ut på BFRs nätplats på Internet. Våren 1997 arrangerade Euro-

EU-konferens för byggsektorn med medverkan av bl.a. pagruppen en David Miles Brite-Euram. Samtidigt presenterades boken Byggforskning i samarbete med EU; enkät svenska byggforskares erfaren-

en om heter att delta i EU-projekt. Inom Europagruppens ram har BFR i

av samarbete med TEKES i Finland och svenska företag inom byggsektorn stött strävandena att få in projektet Future Construct som en viktig del i det femte ramprogrammet.

ENBRI

För att övertyga EU-kommissionen om nödvändigheten att satsa på bygginriktad forskning har fjorton europeiska byggforskningsinstitut gått samman i European Network for Building Research Institutes ENBRI föreslagit forskningsprogram inom följande områden:

som datorintegrerade och datorstyrda byggnader avancerade tekniker för fasadutförande robotisering av konstruktionsprocessen förvaltningsteknik och förvaltningssystem för byggnader polymera och andra kompositmaterial i byggkomponenter.

-

Sveriges Provnings-och Forskningsinstitut, SP, i Borås är svensk representant i ENBRI.

Samarbete med EU FoU-rådet och NUTEK, m fl

För att stärka det svenska deltagandet i EUs FoU-program och påverka inriktningen kommande ramprogram samordnar BFR sina aktiviteter

av med andra FoU-organ som administrerar EU-forskning. BFR har därför ett samarbete med såväl EU FoU-rådet NUTEK och andra sektor-

som sorgan. BFR har dessutom kontinuerlig kontakt med EUadministratörerna vid universitet och högskolor.

Byggbrskningen och EU 41

Atkins-rapporten

1994 finansierade Byggforskningsrådet och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond SBUF en analys av EU-kommissionens studie över byggsektorn i Europa den så kallade ATKINS-rapporten. Där jämför-

des den svenska byggbranschen med den europeiska, japanska och amerikanska en rad viktiga områden. Till exempel byggmarknaden nu och i framtiden; Byggindustrins struktur och konkurrensförmåga nationellt och internationellt. Även andra för branschen viktiga frågor som forskning, kvalitet, miljö och infomiationsteknik behandlades. Med utgångspunkt från ATKINS-rapportens jämförelser mellan europeisk, amerikansk och japansk byggindustri ges i studien förslag på hur förutsättningarna för den svenska byggsektorn kan förbättras.

ARCADE

EU-kommissionen har etablerat ett system där olika intressenter forskare, företag, etc. i EU kan direktkommunicera med Kommissionen och även nå kontakt med andra intressenter som genom ARCADE kan komma i kontakt med varandras potentiella projekt. BFR överväger att introducera EU-kommissionens ARCADE inom vårt kunskapscentrum för byggd miljö GIMLE.

-

BFRs interna kompetensuppbyggnad

För att bedöma vilka kompetenskrav en ökad internationalisering leder till måste BFR kartlägga vilka krav det internationella arbetet ställer den egna organisationen. Mot denna bakgrund är det viktigt att BFRs medarbetare är väl insatta i EUs organisation, institutioner, regelverk och beslutsprocesser inte minst i EUs FoU-program. Återkom-

samt mande handläggarseminarier kring EUs forskningsprogram genomförs. Utbildningsdagar för BFRs personal kring EUs fjärde- och femte ramprogram har hållits. Två BFRs handläggare bor och verkar i Bryssel

av som nationella experter i EU-program med inriktning FoU om teknisk infrastruktur och energi. BFRs samarbete med Sveriges Tekniska Attachéer STATT är också en viktig resurs i detta sammanhang.

Övrigt europeiskt FoU-samarbete

Genom det breda kontaktnät som BFR under årens lopp byggt med

upp organisationer, myndigheter och departement i andra länder finns en värdefull bas för erfarenhetsutbyte t ex med Bundesministerium für

Forschung und Technologie, BMFT, i Tyskland och Plan Construc-

tion, Plan Urbain, CNRS samt Centre Scientifique et Technique du Bâtiment CSTB, i Frankrike. För ett litet land som Sverige är det viktigt att öka sin kunskapsbas genom internationellt samarbete. Detta gäller EU såväl andra internationella organisationer. BFR använ-

som der i denna verksamhet sitt formella såväl som informella kontaktnät.

Eurocare

Eurocare är ett paraplyprojekt inom det europeiska industrisamarbetsprogrammet EUREKA. Eurocare syftar till att främja avancerad produktutveckling för kulturvårdens behov. Sverige var initiativtagare till projektet. En svensk nationalkommitté, som bildats med BFR som samordnande organisation, verkar för ett utvecklat samarbete mellan industri, forskningsråd, forskningsinstitutioner och myndigheter.

COST

Sverige har sedan European Cooperation in the field of Scientific and Technical Research COST startade 1971 varit fullvärdig medlem. Syftet är att främja forsknings- och utvecklingssamarbete mellan organisationer, universitet och industrier i Europa. COST-projekten täcker tillämpad teknisk forskning samt samhällsvetenskaplig forskning.

COST syftar till att uppnå ett effektivt utnyttjande av nationella forskningsresurser och utgör ett komplement till EUs och andra internationella organisationers FoU-program. COST har 23 medlemmar från EU, EPTA samt länder som Turkiet, Polen, Ungern och före detta Jugoslavien. Varje land har en nationell samordnare. I Sverige ligger den funktionen hos NUTEK. Hittills har program påbörjats inom bland annat följande områden:

infonnationsteknik

miljöteknik

samhällsvetenskaper

transporter

byggnadsteknik

0 städernas infrastruktur

Någon central finansiering finns inte. COST-sekretariatet vid EUkommissionen stöder resor, workshops, etc. Deltagarna svarar själva för sin andel av projektfinansieringen. Sverige deltar i ett betydande antal COST-projekt; bl.a. i samtliga sju projekt inom Städernas Infrastruktur Urban Civil Enegineering.

-

Övriga aktiviteter

Inom ramen för det europeiska FoU-samarbetet kan också nämnas att svenska energiforskare inom Joule/Thermie Energy Effi-

programmen ciency and Renewables varit mycket framgångsrika. BFR har i olika sammanhang också verkat för att arbetet "Sustainable Cities skulle få fortsättning i femte rampro-grammet i form av key action pro-

en grammet City of Tomorrow. Dessutom arbetar BFR i samverkan med Inrikesdepartementet och Boverket att skapa ett svensk forskarnätverk skall medverka i arbete att etablera ett "European Spatial

som Planning Observatory Network ESPON.

Europan

Europan är en europeisk arkitekttävling för unga arkitekter som franskt initiativ startades för ett tiotal år sedan. Europan är en utvidgning det framgångsrika franska Programme Architecture Nouvelle

av PAN-programmet. Europan är en idétävling med det klart uttalade syftet att belönade förslag skall realiseras. Parallellt med älva tävlingen arrangeras seminarier och studieturer. Sverige, med BFR som initiativtagare och huvudfinansiär, deltar sedan 1989. År 1996 deltog över 4 000 arkitektteam i tävlingen.

EU FoU-rådet

Regeringen inrättade i juni 1992 ett organ för att bevaka svenska intressen i EUs för forskning och teknisk utveckling, Rådet

ramprogram för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU. Rådets målsättning är att svara för samordningen inom landet av samarbetet mellan Sverige och EU, öka det svenska deltagandet i program och projekt samt att påverka innehållet i kommande program. För varje program finns en ansvarig myndighet: NUTEK, NFR, SNV, SJFR, MFR och SAREC. Ordförande är rektor Janne Carlsson, KTH. Repre-

sentanter för EU-rådet har medverkat vid vid flera av BFR arrangerade handläggarseminarier och utbildningsdagar.

BFRs syn på det framtida EU-samarbetet

BFRs strategi beträffande EU är på kort och medellång sikt att bli svensk programansvarig myndighet för ett EU-program. Det föreslagna key-action programmet City of Tomorrow skulle kunna vara en dylik uppgift för BFR.

Det är angeläget att svensk byggforskning i större utsträckning medverkar i EU-projekt för att i första hand att uppnå bra kvalitet i FoU-program och FoU-projekt. Ett viktigt syfte är också att få ett maximalt ekonomiskt utbyte.

BFR kommer att inrikta verksamheten ökad omvärldsanalys för att nå bättre överblick och därmed bidra till en effektivare samord-

en ning svensk byggforskning i ett EU-perspektiv. För BFRs del måste

av ökad aktivitet ägnas kontakter med departement, myndigheter, näringsliv, kommuner, landsting, tekniska högskolor och universitet samt de nya regionala högskolorna.

Eftersom EU-programmen är näringslivorienterade och intemationella måste BFR stärka de egna resurserna för att kunna länka samman högskolan och näringslivet nationellt och internationellt. Svensk byggrelaterad forskning och BFR måste gemensamt agera inom de FoU-områden är prioriterade i EUs femte ramprogram. BFR

som kommer mot den bakgrunden att analysera innehållet i det femte ramprogrammet och göra sammanställning av de områden som primärt

en berör byggsektorn. Nästa steg blir att planera projekt i samarbete med universitet, högskolor och industri och medverka i finansiering och samfinansiering projekt. Ett viktigt moment för BFR är att medverka

av i partnersökningen både inom universitet och högskolor och forskningsinstitut såväl som inom industrin.

Inom för BFRs EU-relaterade verksamhet kommer BFR att

ramen medverka i samordningen de byggrelaterade FoU-aktiviteter som rör

av samarbetet i Östersjöområdet. I samarbete med Inrikesdepartementet pågår ett utredningsarbete för att skapa ett svenskt FoU-nätverk knutet till ESDP-verksamheten där Inrikesdepartementet och Boverket medverkar på departements- och myndighetsnivå.

I samband med översynen den svenska energipolitiken och ska-

av pandet ny energimyndighet kommer BFR att eftersträva samord-

av en ningsansvaret för den byggnadsrelaterade energiforskningen och utvecklingsarbetet. Inom för lEAs verksamhet tar BFR aktiv del i

ramen ett antal och projekt. Enligt seriösa bedömare krävs en större

organ

Byggforskningen och EU 45

samordning av IEA-aktivitetema med motsvarande verksamhet inom EU. Detta är i särskild hög grad aktuellt inom den byggrelaterade

energiforskning där svenskt kunnande om energieffektivisering och energihushållning kan medverka till effektivisera FoU-samarbetet inom IEA mellan EU, Japan och USA.

Sammanfattningsvis kommer BFRs EU-strategi kort och meddellång sikt att bygga på följande principer: 0 En analys görs av BFRs Europagrupps insatser och aktiviteter som

grund för BFRs fortsatta EU-engagemang. 0 BFR anordnar en årlig EU-FoU-dag för den byggsektom i vid me-

ning. 0 BFR initierar en aktivare EU-diskussion inom ramen för den nor-

diska byggforskningens organisation NBS. 0 BFR stärker sitt samarbete med TEKES i Finland för att samordna

svenska och finska byggrelaterade EU FoU-satsningar i enlighet

med diskussioner organisationerna emellan startade hösten

som

1997. 0 BFR utnyttjar den svenska forskningsrådsrepresentationen i Bryssel

i större utsträckning för FoU-planering, initiering och lobbyverksamhet samt dessutom de BFR-medarbetare som arbetar som nationella experter i Bryssel.

0 BFR kommer i ökad utsträckning att i EU-arbetet involvera de av

BFR och Sveriges Tekniska Attachéer samfinansierade bygg-

stipendiatema vid STATTs Europakontor. 0 BFR kommer i ökad utsträckning att använda medlemskapet i såväl

svensk-tyska som svensk-franska forskningsföreningama för EU-

relaterade aktiviteter. Medlemskap i andra forskningsföreningar övervägs.

0 BFR kommer att producera en ny broschyr om att söka byggforsk-

ningsanslag inom EUs femte ramprogrammet. BFR kommer även fortsättningsvis att ge ut EU-nyhetsbrevet. BFR kommer att öka kontaktytoma mellan svensk byggforskning

och EUs satsning på Joint Research Centers JRC. Det gäller dels

att informera J RCs koordinatorer vad sker i Sverige

om som om-

råden där BFR är aktivt t.ex inomhusmiljö, energi-

som

effektivisering, m.m. Dels arrangera seminarier så att kontakt skapas

mellan t.ex. BFRs PU-grupper och nätverk och JRC. 0 BFR kommer i ökad utsträckning att beakta EUs femte ramprogram

i såväl kommande programskrivningar som i det löpande arbetet och i BFRs PU-grupper.

0 BFR avser att i ökad usträckning använda resurserna i GIMLE för

kontaktskapande verksamhet och informationssökning med avseen-

46 Byggforskningen och EU

de på FoU-verksarnheten inom EU och dess databaser, bl.a. CORDIS och ARCADE. 0 BFR kommer att satsa särskilda intemutbildningsresurser EUfrågor och speciellt det femte ramprogrammet. EUs FoUverksamhet skall i ännu högra grad integreras i BFRs löpande verksamhet.

1997:182 47

EUs forskningspolicy och byggsektorn

André Teikmans, Teknikgruppen

Inledning

EUs FoU-mål är att stärka den vetenskapliga och teknologiska basen för europeisk industri och att främja industrins konkurrenskraft internationell nivå. Jämförande ekonomiska studier av tillverkningssektorema i USA - Japan EU visar entydigt, långsiktig välfärdspolitik bara kan ba- - att en seras på en sund tillverkningssektor. Därför är det EUs viktigaste en av

uppgifter att vidmakthålla konkurrenskraftig tillverkningssektor.

en Idag finns det en allmän insikt att strukturella förändringar inte om uppstår genom tillfälligheter utan att de är väl planerade. På detta område har Japan genomfört de mest omfattande förändringarna, genom att framgångsrikt från en produktionsfilosoñ med hög andel basen råvaror till områden med höga förädlingsvärden, såsom informations-

teknologi.

Bygg- och anläggningssektom har avgörande betydelse för den en Europeiska Unionens ekonomi. Sektoms omsättning i de 15 medlemsstaterna uppgick 1996 till 750 miljarder ECU, vilket ungefär motsvarar ll procent av unionens BNP eller 5,6 procent förädlingsvärdet. Det av är därmed också den största industrisektom, före livsmedels- och kemiska industrier. Detta trots att produktiviteten inom bygg- och anläggningssektorn endast ökade med 0,9 procent årligen under perioden 1970 till 1985, jämfört med 2,5 procent för all industri. Sektom annan år också viktigast i fråga om investeringar och för 58 procent svarar av

fasta investeringar.

EU är ledande på världsmarknaden i fråga byggexport, där 52 om procent av utlysta internationella uppdrag gått till bygg- och anlägg-

ningsföretag inom unionen.

Värdet av gränsöverskridande handel mellan medlemsstaterna är fortfarande lågt jämfört med sektorns omsättning inom EU. Bygg- och anläggningssektom är också störst i fråga arbetstillom fällen och sysselsätter närmare 9 miljoner eller ungefär 7 personer,

48 EU och byggforskning 1997:182

procent arbetskraften inom EU. Varje arbetstillfálle som skapas inav byggsektorn bedöms skapa två nya arbetstillfällen i angränsande om verksamheter. Man beräknar således att mer än 26 miljoner arbetare inom EU beror för sina arbeten direkt eller indirekt av bygg- och an-

läggningssektom.

Små- och medelstora företag SME dominerar sektom. Av existerande 2 miljoner företag har 97 procent mindre 20 anställda och 93 an procent mindre än 10 anställda. Vill utvärdera betydelsen FoU inom byggsektorn, så finns man av inte någon heltäckande och systematisk redovisning av pågående FoUaktiviteter inom byggsektorn i Europa. Det franska stadiga byggforskningsorganet CSTB har gjort uppskattning 1989, som visar att det en finns 1 500 laboratorier, 90 procent är finansierade genom ca varav statliga Man uppskattade i denna studie att det fanns ca 10 000 pengar. forskare, två tredjedelar med akademisk utbildning. Detta skulle varav innebära forskare 1 000 anställda i bygg- och anlägggrovt en ningsindustrin. Betraktar de stora sätts in EU för att förenkla man resurser som av all slags handel inom bygg- och anläggningssektom, kan det tyckas förvånande att det samtidigt inte finns något särskilt forskningsprogram för sektorn. Den viktigaste förklaringen till EUs bristande intresse" för byggteknisk forskning är att sektorn inte bedöms ha strategisk betydelse i den industriella utvecklingskapplöpningen mellan USA, Japan och EU. Konkurrensen från USA och Japan inom bygg- och anläggningssektom betraktas idag främst företagsekonomisk fråga, där man genom som en olika former företagsuppköp eller samgående försöker att försäkra av sig konkurrensfördelar, än satsningar teknisk utom snarare genom veckling. Byggindustrin inom EU har hitintills inte heller visat något större intresse för unionens FoU-projekt. Branschen uppfattas i alla länder genomgående konservativ och fortfarande skyddad av dolda som anses handelshinder. l många länder har också ansvarsfrågoma utformats så, det hos enskilda företag finns något intresse att utveckla nya meatt toder eller att använda nya material. Finansiering FoU-projekt är ett avgörande problemen för fortsatt av utveckling inom bygg- och anläggningssektom. Satsningarna på forskning återspeglar inte heller sektorns ekonomiska betydelse. Enligt data från EU-kommissionen 1997 investeringar i forskning för 0,3 svarar sektorns omsättning inom unionen. Motsvarande siffra för procent av Japan uppges ligga mellan 2 och 3 procent.

Den övervägande delen europeiska forskningsinstitutioner är

av statliga. Därmed är spridningen resultaten enligt Kommissionen inte av

1997: 182 EU och byggorskning 49

alltid optimal. Skälen anses vara att målen för institutens dominerande forskningsbeställare, regering eller myndigheter, inte alltid sammanfaller med industrins. För att råda bot på detta förhållande bildade man i slutet på 1995 ECCREDI European Council for Construction Research, Development and Innovation. Här ingår de viktigaste organen inom unionen som berörs av FoU-frågor.

Förutom den låga nivån på FoU-satsningar, så har det visat sig svårt att inom bygg- och anläggningssektom omsätta forskningsresultat i tekniska innovationer och produkter.

Den privata bygg- och anläggningsforskningen är i huvudsak inriktad utveckling av material och produkter.

Samhälle, kvalitet och kunskapsbehov

Behoven inom bygg- och anläggningssektom är fortfarande stora på grund av brister i bostadskvalitet, migration, transporter för den gemensamma marknaden, miljöskydd, Vattenförsörjning och avloppsrening, industriell omstrukturering, minskade farniljestorlekar och en ökande andel äldre människor.

Den av Kommissionen beställda sk Atkins-rapporten visar möjligheter för tillväxt i bygg- och anläggningsandelen av BNP och en nedgång inom servicesektom undantag turism och fritid samt en mättnad i konsumtionsvaror. Skälet för ökningen inom byggsektorn skulle vara att människor intresserar sig mera för livskvalitet i form av bostad, arbetsplats, hälsa och miljö.

l Atkins-rapporten konstateras också att den offentliga upphandlingen under senare är minskat, främst beroende på: 0 minskade skatteintäkter 0 ökade offentliga utgifter för sociala bidrag, pensionärer och sjuk-

vård grund högre strukturberoende arbetslöshet och en

av en

ökande andel äldre personer 0 att en anpassning till en monetär union tvingar regeringar att minska

underskott och inflation.

Resultatet kan bli att den totala efterfrågan kan komma att minska, uttryck som andel av BNP, trots ökande behov.

Om efterfrågan minskar, så kan resultatet bli att konkurrensen för överlevnad kommer att tvinga ned priser och kvalitet, med minskad utbildning och forskning, vilket kommer att resultera i än sämre och mera kostnadsmedvetet byggande. l ett sådant läge kommer bygg- och anläggningssektom längre att kunna bidra till bättre produktivitet i

50 EU och byggorskning 1997:182

investeringar eller att förbättra industrins konkurrenskraft, människors levnadsstandard och kvalitet i miljön.

Den gemensamma marknaden kommer, speciellt när det gäller offentlig upphandling, att skapa konkurrens över nationsgränsema och därmed också teknologiöverföring mellan större företag. Detta kommer särskilt att gälla områden tunneldrivning, konstruktion flygplat-

som av ser, urbana transportsystem och kraftstationer. Värre blir det när det gäller kunskapsöverföring till mindre företag eller enskilda yrkesmän. Problemen med ny teknologi ligger därför mindre på FoU-planet jämfört med tillämpningen kunskapen och fortsatt utbildning.

av

Idag kan inte tala något teknologi-gap mellan EU, USA och

man om Japan.

Framförallt Japans målmedvetna och långsiktiga satsningar inom bygg-FoU kan däremot leda till att det inom framtid uppstår ett

en snar sådant teknologi-gap till japanska byggföretag och maskinleverantörer.

Den japanska regeringen spelar en mycket aktiv roll i planering och koordinering forskningsprogram. De fem största bygg- och anlägg-

av ningsföretagens olika forskningsinstitut har också mycket stark of-

en fentlig profil och satsar stora resurser projekt vilkas förverkligande ligger långt fram i tiden; t robotisering, rymdkonstruktioner,

som ex seismisk övervakning, automatisering av konstruktionsarbetet, m.m.

Inom EU är den byggtekniska forskningen mycket splittrad och med begränsat utbyte mellan forskningsinstituten i de olika EU-ländema. Kommunikationen mellan regering, universitet och industriella forskningscentra är också generellt dålig undantag Frankrike. Holland och Tyskland anses svara för den bästa bygg- och anläggningsforskningen inom EU.

EU har fram till nu prioriterat industrisektorer med hög FoUintensitet, d.v.s. sådana sektorer där FoU-satsningama överstiger 1,0 procent av omsättningen. Tidigare har man också klart uttalat att industrier som satsar mindre än 1 procent omsättningen i regel inte

av skall komma i fråga för unionens

program.

Kommissionen har vidare ansett att de olika industriella programmen bör innehålla "för-norrnativa forskninsprojekt". Dessa projekt, som föregår standardiseringsfasen, skall ge CEN nödvändig bakgrundskunskap för det fortsatta standardiseringsarbetet. Här finns ett omedelbart behov byggforskning, för att skall kunna tillämpa

av man gemensamma uppfattningar och regler för testning och certifiering av egenskaperna hos byggprodukter den marknaden.

gemensamma

1997: 182 EU och byggforskning 51

EU-program som innehåller byggforskning

Det har i det tidigare konstaterats att EU inte har något vad man kan kalla byggforskningsprogram. Däremot har i många program ingått projekt inneburit forskning och utveckling av byggtekniska pro-

som blem. Bygg- och anläggningsinriktad FoU har främst skett inom följande program: 0 EPOCH European Programme on Climatology and Natural Hazard 0 ESPRIT European Strategic Programme for RD in Information Technology 0 BRITE EURAM Basic Research in Industrial Technologies for

- Europe and European Research on Advanced Materials 0 BCR Bureau Communautaire de Référence REWARD Recycling of Waste RD JOULE Joint Opportunities for Unconventional or Long-terrn Energy Supply non nuclear programme COMBINE Computer Models for the Building lndustry in Europe

PASSYS solar cells

AIR Agro-Industrial Research

CRAFT Cooperative Research for Technology ECSC European Coal and Steel Community ENALT 2C Alternative Energy ENDEMO C Energy Demonstration ENNONUC 3 C Non-Nuclear Energy EUROCARE EUREKA 33 project FOREST Forestry sectcoral Research and Technology RACE 2 SAVE Specific Actions for Vigorous Energy Efficiency THERMIE 1 + 2 40 projekt

och mera allmänt i programmet: 0 SCIENCE Stimulation of International Cooperation

och till en liten del inom programmet STEP Science and Technology for Environmental Protection. 0

52 EU och byggforskning 1997:182

COST -programmet

COST-samarbetet strävar efter att uppnå ett effektivt utnyttjande av nationella forskningsresurser och är ett komplement till EUs och andra internationella FoU-program. COST har 23 medlemmar från EU, EFTA och länder som fd Jugoslavien, Polen, Turkiet och Ungern. I Sverige ligger funktionen far samordning hos NUTEK. Förslag till nya projekt kommer från forskare i medlemsländerna. Hitintills har program påbörjats inom bl.a. följande områden som berör byggsektorn:

infonnationsteknik

miljöteknik

samhällsvetenskap

transporter

byggnadsteknik

städernas infrastruktur.

Bygg- och anläggningssektom får en allt större betydelse i EUs miljöpolitik. Den tekniska utvecklingen för byggprodukter går ofta, genom deras ökande komplexitet, mot miljökrav och kretsloppstänkande.

EU-kommissionen har därför beslutat att skaffa sig en bättre bild av det egna stödet till byggnadsteknisk FoU. Ett första steg är att göra en sammanställning av tidigare projekt som haft direkt inriktning på byggsektorn och där EU deltagit i finansieringen. Att sortera materialet i enlighet med uttalade prioriteringar svårt.

har visat sig vara

I basmaterialet redovisas 120 projekt. De avgränsningar man gjort i redovisningen av projekt, innebär bl.a. att solenergiforskning bara finns med till delar. I följande och föregripande summariska redovisning uppkommer med nödvändighet gränsfall som kan diskuteras. Avsikten är att belysa utfall och viktigare trender, varför avvägningar i det enskilda fallet torde vara av mindre betydelse.

produkter solenergi 18 historiska värden/ 25

restaurering energi i övrigt 9

1997: 182 EU och byggbrskning 53

I fråga om antalet projekt per land, har Tyskland samordningsansvaret i 19, följt av Holland och Norge med 12 var. Sverige har samordningsansvaret för 4 projekt.

I fråga om resurser har de största beloppen gått till projektledare i Storbritannien, Tyskland och Finland. Sverige ligger även i detta fall mycket långt ned.

Går man igenom de enskilda projektbeskrivningama, kan man dra bl.a. följande generella slutsatser. 0 projekten verkar ofta vara isolerade frän ett större sammanhang eller

långsiktig målsättning, 0 idén om "förkonkurrensiellt stöd" rimmar dåligt med givna

resurser

till ren produktutveckling hos vissa företag, 0 innovationsgraden och "nyttan för unionen" är i många fall låg i

projekten 0 EUs "mindre framstående forskarländer" har fått mycket resurser

till rena restaureringsprojekt, 0 endast två projekt redovisar livscykelstudier för byggmaterial som

tar hänsyn till energi- och miljöaspekter 0 cementframställning och aspekter detta har prioriterats.

Task Forces

Mme Edith Crésson, EU-kommissionens högsta ansvariga tjänsteman för FoU-frågor, har försökt att vitalisera EUs "forskningsapparat" genom att i det pågående 4:e ramprogrammet införa s.k. Task Forces".

Dessa "Task Forces" är varken eller former för

nya program nya ledning, utan skall samordningsinstrument, organiserade för att

ses som bl.a. definiera och följa genomförandet av nya åtgärder inom FoU för att uppnå EUs sociala och industriella mål. De är kommissionens egna samordningsinstrument.

Man har prioriterat fem sektorer bland åtta områden täcks

nya som av "Task Forces". Dessa kommer att få utökad budget inom det 4:e