En ny plan-, bygg- och bostadsforskning slutbetänkande. Bilaga med expertrapporter

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Bilaga med experfrapporter

En b

plan-, gg-

ny

och bostadsfors ning

l

Statens offentliga utredningar

mm 1997: 182

w Inrikesdepartementet

En

ny plan-, bygg-

och

bostadsforskning

Bilaga med

expertrapporter

Bilaga med expertrapporter

till slutbetänkande av Utredningen för översyn

en av plan-, bygg- och bostadsväsendet

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20797-4

Stockholm 1997 .€faA,,;aJ,:-5~§1c.f$uJ.+’ ISSN 0375-2SOX

.

Förord

PBB-utredningen dir. 1996:113 har haft som övergripande uppdrag att göra en översyn av den statliga myndighetsorganisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet. Utredningen har lämnat ett delbetänkande, Ändrad organisation för det statliga plan-, bygg- och bostadsväsendet SOU 1997:90 och avlämnar nu sitt slutbetänkande.

Utredningens slutbetänkande ägnas den statligt finansierade byggforskningen. Utredningens uppdrag vad gäller byggforskningen är att 0 identifiera statens roll i byggforskningen och pröva den statligt

om finansierade byggforskningen bör samordnas med byggbranschens forskning eller med övriga myndighetsuppgifter på området

o överväga om den forskning och utveckling inom planeringsområdet

som bedrivs med stöd av medel från Byggforskningsrådet bör

sam-

ordnas med uppsikten över plan- och bygglagen eller lämpligen

or-

ganiseras på annat sätt 0 föreslå åtgärder och finansieringsvägar för att klara byggforskning-

en genom ökat engagemang hos byggbranschens aktörer.

Uppdraget berör också forskningssamarbetet inom EU. Enligt direktiven måste en avvägning göras mellan den forskning som skall bedrivas inom ramen för det europeiska samarbetet och den forskning som i första hand skall utföras på nationell nivå.

Utredningen publicerar i denna bilagedel bl.a. visst underlag som lämnats av BFR och vissa expertrapporter som ingått i det underlagsmaterial utredningen

tagit del av.

BFRs tankar kring framtida organisationsoch finansieringsformer

Bertil Pettersson, generaldirektör, och Sture Blomgren, planeringschef, BFR

Bakgrundsfaktorer

Det grundläggande problemet, det beskrivs i direktiven till PBB-

som utredningen, är att öka de ekonomiska resurserna för byggforskning i Sverige samtidigt som statsmakterna vill minska sina insatser på området. Tanken är att branschen i vid mening skall ta ett större finansieringsansvar och att detta totalt sett skall öka FoU-resursema inom planerings-, bygg- och fastighetssektorn. Detta uttrycks i direktiven följande sätt:

"Byggforskningen måste dock ske ökat och

genom engagemang

ökade resurser från byggbranschens aktörer. De begränsade stat-

liga medel som finns tillgängliga för byggforskning måste i

första hand utnyttjas för sådan forskning som är av särskilt sam-

hällsintresse. Vidare måste en avvägning göras mellan den

forskning som skall bedrivas inom ramen för det europeiska

samarbetet och den forskning som i första hand skall utföras på

internationell nivå."

En enligt BFRs mening mycket fundamental fråga PBB-ut-

- - som redningen måste beakta är vikten av att FoU-systemet, grund av sin stömingskänslighet, måste få fasta spelregler och långsiktiga lösningar när det gäller villkoren för svensk byggforskning. Det svenska universitets- och högskolesystemet, med dess splittrade och ofta rigida disciplinindelning, är inte organiserat för att lösa dagens eller morgondagens "sektor"-problem. Detta gäller inte minst inom planerings-, bygg och fastighetssektom. BFR måste därför som sektorsforskningsorgan medverka till att med långsiktig och uthållig finansiering bygga upp forskningsmiljöer som kan ta sig an sektorns problem. Det tar åratal att bygga upp en bra forskningsmiljö; däremot kan den raseras över en natt.

8 BFRs tankar kring framtida organisations- och finansieringsformer

Om en statlig forskningsfinansiär som BFR ständigt blir utsatt för ändrade direktiv och minskade FoU-medel varje budgetår trots att

riksdagen fattar beslut om treåriga ramar och fleråriga bemyndiganden

rubbas möjligheterna för ett förtroendefullt och effektivt långsiktigt - FoU-arbete god kvalitet. BFR får grund dessa omständigheter

av av minskad trovärdighet som FoU-beställare och samarbetspartner. Inte minst gäller detta samverkan med planerings-, bygg- och fastighetssektorns aktör. Det är otillfredställande att de grundläggande förutsättningarna för kämverksarnheten ändras så frekvent fallet varit den

som senaste tioårsperioden. Även de forskningsutförande tvekar att

organen ta på sig större statsningar när osäkerhet finns beträffande den långsiktiga finansieringen.

Det svenska FoU-systemet har senare år fått ett antal nya finanseringskällor. Tillkomsten av de nya stiftelsema med sina aktiebaserade fonder har i kombinationen med resurserna hos de etablerade FoU-finansiärema kraftigt förbättrat forskarnas möjligheter att finna finansieringsmöjligheter. Detta gäller särskilt för områden utanför byggsektorn. Till denna bild kan också fogas att nya finansiärer växer fram genom initiativ av branschorganisationer, företag och myndigheter. Det bildas nya FoU-främjande organ i takt med att medvetenheten om FoU-verksamhetens betydelse ökar. Inom byggsektorn är detta delvis en positiv konsekvens av bl.a. BFRs initiativ beträffande överenskommelser om FoU-samverkan med olika aktörer. EU som FoU-finansiär är en tillkommande faktor av stor betydelse som PBB-utredningen måste analysera mer ingående.

En annan bild som BFR redovisat tidigare är den "spretighet" som kännetecknar den statliga finansieringen av svensk byggforskning. Finansiering sker från tiotalet departement med ett 40-tal organisationer/myndigheter inblandade. Här skulle en betydande effektivitet kun-

uppnås och bättre samordning kunna ske såväl FoU-beställna en arsidan som inforrnationssidan t.ex. via BFR. Vad svensk byggforskning behöver bättre samordning och förstärkning inte ökad

är en splittring och minskade resurser. Utmaningen är att ha överblick och helhetsperspektiv och hela tiden tänka i systemterrner både i tid och rum. Det kan inte understrykas hur viktigt det är med samordning

nog över tiden. Den frågan är ofta förbisedd och borde vara en statlig angelägenhet av första rang.

Omvärldsförändringama ställer nya krav alla aktörer inom FoUsystemet, och BFR utgör inget undantag. Den nuvarande inriktningen

BFRs verksamhet bygger i stor utsträckning en ingående omvärldsanalys och kunskap effekterna av den pågående intemationa-

om liseringen, avregleringen och inte minst inforrnationsteknikens utveckling. Det gäller också för BFR att kunna identifiera forskningens driv-

BFRs tankar kring framtida organisations- och yfznansieringyformer 9

krafter. Det finns ett antal tänkbara scenarios för utvecklingen FoU-

av finansieringen, anslags-"hanteringen" och beställningen kunskap

av ny samt hur den privata sektorn finansierar FoU. Här presenteras några möjliga utvecklingslinjer. BFRs huvudalternativ vidareutveckling

är en av BFRs nuvarande verksamhetsformer i kombination med den

typ av verksamheter som nedan redovisas olika utvecklingslinjer.

som

"Byggsektorns" aktörer tar eget gemensamt för

ansvar

kompetensuppbyggnaden

Ett försök att extrapolera den tendens som nu är märkbar i det svenska FoU-systemet visar att den privata sektorn kommer att ta ett allt större finansiellt ansvar för FoU. Relativt och absolut sett har statens FoU-andel minskat år. Om denna utveckling är politiskt

senare önskvärd och det tycks vara fallet nu så borde den statliga politiken

- gå ut på att underlätta denna önskvärda utveckling. Med reservation för att forskningspolitiken har sina egna cykliska förlopp i tenner av pendelrörelser mellan statligt huvudansvar för FoU och näringslivsdominans i finansieringen FoU kan rad åtgärder vidtas både kort

av en och lång sikt med syfte att lägga kompetensutvecklingen i knät sektorns aktörsgrupper. Med "sektom" åsyftas i detta sammanhang

en mycket vid tolkning av begreppet innefattande planerings-, bygg- och fastighetssektom samt den del energisektorn rör bebyggelsens

av som energianvändning. Internationella erfarenheter har visat om staten drar ned sina F0 U-resurser så följer näringslivet med.

Eftersom stiftelseforrnen numera aktivt används staten för att

av över tiden säkerställa FoU-finansieringens oberoende och långsiktighet kan denna Organisationsform också övervägas för "byggsektom" i sin helhet. Tendensen att teckna samarbetsavtal, samfinansieringsavtal och att bilda nya företags- och organisationsanknutna FoU-främjande

organ mm som nu gör sig gällande, borde kunna organiseras i mer ordnade former. En stiftelse eller ett väl organiserat nätverk i samverkan mellan stat och näringsliv bör kunna ta ansvar för kompetensuppbyggnaden i branschen.

Med byggsektorns "kompetensuppbyggnad" i detta

menas sammanhang utbildning, vidareutbildning, forskning och utveckling, implementering och utvärdering. Detta borde kunna göras på

en gemensam nivå där konkurrensen mellan företag och mellan branscher inte behöver vara ett hinder. Tanken att staten skall "underlätta" innebär att staten skall ha insyn och delta i finansieringen många aktö-

som en av rer och där insatsens nivå kan diskuteras. Om fond skall byggas

en upp i analogi med de "strategiska" fonderna för branschens

gemensamma

10 BFRs tankar kring framtida organisations- och finansieringsformer

behov bör branschens aktörer älva avgöra. Det finns starka skäl för att staten skall medverka. Den statliga upphandlingen av varor och tjänster är omfattande inom byggsektorn och det finns ett egenvärde att ha in-

i sektorns utveckling och kunna med och påverka densamma. syn vara Allmänintresset och "svaga" gruppers intresse samt konsumentintresset bör bevakas och främjas staten. Vidare producerar sektorn tjänster

av och produkter bygger och långsiktigt påverkar samhällsstruk-

som upp turer, ekonomiska åtaganden och sociala relationer.

Den statliga forskningsrådsorganisationen reorganiseras

Det pågår ett utredningsarbete grund för nästa forskningspolitiska

som proposition. De förändringar inom FoU-systemet skett senare år

som kommer förmodligen att frågeställningen den nuvarande forsk-

resa om

ningsrådsorganisationen med både grundforskningsråd, sektorsforskningsråd och forskningsfinansierande stiftelser är anpassad till

dagens situation och krav. Tänkbara utvecklingslinjer kan vara:

"Sveriges F orskningsråd "

Norge har gått väg än Sverige och skapat ett organ Norges

en annan forskningsråd. Det finns naturligtvis skillnader mellan Sverige och Norge kan försvåra att Sverige går väg. Sektorsforskningen

som samma utförs i Sverige inom för högskolesystemet. Norge har "gått

ramen institutsvägen" i större utsträckning än Sverige. Men oavsett detta behöver den svenska modellen över och "modemiseras." Stiftelsernas

ses etablering understryker detta faktum. Heterogeniteten i det svenska systemet framgår med all önskvärd tydlighet Samverkansmönster i

av svensk forskningsfinansiering SoU 1996:2.

"Sveriges sektorsforskningsråd"

De statliga sektorsforskningsorganen tar själva initiativ till en omorganisation och effektivisering sina organisationer till ett gemensamt

av sektorsforskningsråd underlättar samordning och verkar för att

som dubbelarbete undviks. En sådan organisation skulle också kunna utveckla den statliga FoU-beställarfunktionen ett bättre sätt än vad som nu är fallet.

BFRs sammanställning statligt finansierad byggrelaterad FoU vi-

av

att det finns ett stort statligt samordningsbehov inom byggsektorn sar när det gäller forskning- och utvecklingsarbete. Samordningsproblemet

SOU 1997: 182 BFRs tankar kring framtida organisations- och finansieringsformer l 1

torde inte vara mindre i de andra samhällssektorema. En styrelse för ett sammanhållet forskningsråd kan då göra avvägningar mellan olika samhällssektorer ett bättre sätt än vad är fallet med hjälp

som nu av bättre överblick och därmed bättre beslutsunderlag.

BFR konstaterar att fackdepartementeten idag inte klarar att göra

av detta dels beroende på bristande överblick, dels beroende att dom sinsemellan har väldigt varierande kompetens och erfarenhet att arbeta med FoU-frågor.

Sektorsforskningsrâd inom departementet

Ett ur svensk synvinkel tveksamt sätt att stärka sektorsprincipen kan vara att t ex inom inrikesdepartementets organisation skapa FoU-

en enhet som i princip fyller BFRs funktion. Så är systemet uppbyggt i många andra länder; i USA Department of Housing and Urban

t ex - Development HUD. I ett sådant scenario kommer naturliga skäl

av den framtida organiseringen av nuvarande ämbetsverks- och länsstyrelse-funktioner att spela viktig roll. Om Sverige överger modellen

en med självständiga ämbetsverk och myndigheter måste den sektoriella FoU-verksamhetens roll övervägas. Detta är emellertid en så stor fråga att den måste beaktas i ett större forskningspolitisk sammanhang än översynen av byggforskningen.

PBB avvaktar förslag från forskningspolitiska kommittén

BFR är av den uppfattningen att det är mindre välbetänkt att särskilja byggsektoms FoU-frågor från vad som sker i FoU-systemet i sin helhet. De allmänna forsknings-politiska principer regering och riksdag

som formulerat i det gällande forskningspolitiska beslutet bör också gälla

nu

för byggforskningen och BFR. De omvärldsförändringar BFR

som kunnat registrera och påverkar organisationens roll och i fram-

som nu tiden gäller naturligtvis också för andra organisationer.

En sammanhållen statlig sektorsorganens roll i det svenska FoU-systemet

syn bör vara vägledande för hur byggforskningen skall organiseras.

12 BFRs tankar kring framtida organisations- och finansieringsformer SOU 1997: 182

BFR samordnar statlig byggrelaterad FoU

I sammanställningen statligt finansierad byggrelaterad FoU, som av BFR tagit fram i enlighet med uppdraget i regleringsbrevet för 1997, framgår att staten satsar 1 miljard i byggrelaterad FoU fördelat 12 ca departement och 40 olika organisationer. Som BFR anförde i missivbrevet till nämnda sammanställning är det angeläget att utveckla ovan former för samverkan och samfinansieiring inom planerings-, byggoch fastighetssektoms FoU-verksamhet mot bakgrund ovan beav skrivna splittrade FoU-resurser som inte leder till effektiv resursutnyttjande. BFR kan och bör spela aktiv roll i detta avseende. en BFR har byggt ett antal FoU-program inom ramen för begrepupp byggd miljö. Regering och riksdag har med vissa kompletteringar pet ställt sig bakom de mål och prioriteringar BFR satt för verksom upp samheten de närmaste tre åren då särskilt skall stödja projekt med man inriktning på:

samordning av samhällsplanering planlagstiftningens tillämpning

hållbar Stadsutveckling och hållbart byggande och billigare byggteknik för en effektivare ny bygg- och förvaltningsprocess kvalitatssäkring i byggprocessen förbättrad inomhusmiljö.

Till detta kommer målsättningen för den energi-FoU som BFR anför inom för det statliga energiforskningsprogrammet. I svarar ramen regleringsbrevet slås fast att BFR har det övergripande ansvaret för den

forskning energianvändning i byggnader och byggd miljö.

som avser BFRs stöd till forskning inom energiområdet skall bidra till ökad användning av renare och effektivare energiteknik genom att: antalet samarbetsprojekt mellan högskolor, institut och företag ökar 0

energirelevansen i energiforskningsprojekten är tydlig

0 forsknings- och utvecklingsprogrammen innehåller ett näringslivs- 0 engagemang miljöhänsyn beaktas i forsknings- och teknikutvecklingsprojekten 0

genom bl.a. miljökonsekvensbedömningar

antalet högutbildade i näringslivet, vad energirelaterad kom- I avser petens, ökar.

Denna breda ansats FoU för bättre byggd miljö har forrnule- - en i samverkan med statsmakterna och den ligger till grund för BFRs rats

SOU 1997: 182 BFRs tankar kring framtida organisations- och finansieringsformer 13

aktiviteter. Som statligt sektorsforskningsråd bör BFR därför få

i uppgift att initiera, planera, samordna, finansiera, dokumentera och informera om FoU för en bättre byggd miljö. BFR anser det relevant att

vara i detta fall göra en jämförelse med Kommunikationsforskningsberedningen som på regeringens uppdrag skall samordna IT-forskningen. Det uppdrag som forrnulerats i den forskningspolitiska propositionen för KFBs del lyder:

"Den kommunikationspolitiskt motiverade forskningen inom IT-

området skall ges ökad vikt och bygga helhetssyn in-

en forrnationssamhället. Kommunikationsforskningsberedningen KFB ges permanenta resurser för detta ändamål i budgetpropositionen."

BFR är av den uppfattningen att ett liknande regeringsuppdrag till

BFR att samordna den statliga byggrelaterade FoU-verksamheten

- borde formuleras av regeringen. Nationell och internationell överblick

som BFR har genom sina nätverk är viktig förutsättning för att

- en kvalitet i FoU-resultaten skall uppnås och att resurser prioriteras ett effektivt sätt så att de skapar bra underlag för statens agerande t.ex. som beställare och upphandlare av varor och tjänster inom planerings-, bygg och fastighetsområdet.

Sammanställningen av den statligt finansierade byggrelaterade FoUverksamheten är en bra utgångspunkt för ett sådant samordningsarbete. Med BFRs erfarenheter samverkan med branschen i vid mening som

av grund kan BFR medverka till att rationalisera och effektivisera den byggrelaterade statliga FoU-verksamheten. Detta är ett sektorsforskningsorgans naturliga verksamhetsområde. Om man dessutom beaktar möjligheterna till ökade FoU-resurser i ett EU-forskningsperspektiv så förstärks intrycket att BFRs överblick, upphandlingskompetens och

av effektiva administration och organisation skulle kunna ta sig detta samordningsansvar. Den ovan skisserade rollen kan kombineras med vad som nedan beskrivits som BFR som ett specialiserat EU-FoU-råd inom planerings, bygg- och fastighetssektom.

Ett vidareutvecklat BFR

En vidareutveckling BFRs verksamhet enligt nuvarande målsätt-

av ningar och riktlinjer utvecklingslinje seriöst bör prö-

är en annan som vas. BFR har under åren trimmat och utvecklat sin organisation och med informationsteknikens utveckling kan denna utveckling fortsätta. En utvecklingslinje kan vara att BFR utvecklar sina relationer till stiftelsema och inom för sitt framtida samordningsansvar blir

ramen pro-

14 BFRs tankar kring fiamtida organisations- och finansieringjormer SOU 19972182

fessionell FoU-upphandlare stiftelserna, ofta klagar på bristande

som intern kompetens området. Samarbetet med KK-stiftelsen och den strategiska forskningsstiftelsen pekar i den riktningen. Det goda samarbetet med Mistra sker för närvarande traditionellt sätt, men kan också utvecklas i riktning.

samma

Inom ramen för ett vidareutvecklat BFR kommer informations- och dokumentationsfrågoma liksom implementeringen av ny kunskap att spela en allt viktigare roll. BFRs nära samarbete med Byggdok, Bygginfo och Sv.Byggtjänst och en effektivisering av BFRs egen informationsverksamhet i riktning mot bättre IT-anpassning blir viktiga delar i ett vidareutvecklat BFR liksom samarbetet med sektorns fort- och vidareutbildningsorganisationer. Exempelvis: Arkfort, BFAB, Bygginfo, Byggutbildama, Byggmästarföreningarna, Fastighetsägareförbundet, SIPU m fl.

Mot bakgrund av tillkomsten av en rad delegationer t.ex. Bygg-

kostnadsdelegationen, Kretsloppsdelegationen, m.fl. kan konstateras

att sektorsforskningsorgan av BFRs typ har projektlednings- och upphandlingskompetens som borde kunna komma väl till pass. Verksamheten skulle troligen bli billigare och effektivare om man utnyttjade redan befintliga organisationer. Samma sak gäller de delar av kretsloppsmiljardema rör utveckling och utvärdering. När det gäller

som omställningen av Sverige till ett hållbart samhälle är det självklart ett sektorsforskningsorgan BFRs typ kan spela en central roll. Den

av kommunala nivån spelar en avgörande roll i denna omställning. Den kommunala planeringen samordnar bygginvesteringar, energiinvesteringar och utvecklingen av tekniska försörjningssystem samt annat byggande. Samordning, helhetssyn och systemtänkande måste prägla denna verksamhet som till stor del leds av byggsektorn. FoU kommer att spela viktig roll dels som kunskapsförsörjare, dels som kritisk

en granskare och uppföljare av aktiviteterna. BFR borde i denna satsning få samordnande roll för de statliga insatserna FoU-området.

en

För att effektivisera FoU-kedjan från idé till praktisk tillämpning är informations- och implementeringsfrågoma mycket centrala. BFR av-

att vidareutveckla sin informationsverksamhet som ett aktivt bidrag ser till byggsektoms kompetensuppbyggnad. BYGGDOKs Byggtorg och kunskapscentrat GIMLE är praktiska exempel en sådan utveckling.

BFRs uppgifter och roller i ovan nämnda koncept ett vidareut-

vecklat BFR är att:

-

F0 U-beställare för hela området byggd miljö, inklusive energi- 0 vara

och miljöfrågoma. Det internationella FoU-samarbetet i allmänhet och det europeiska i synnerhet ökad tyngd. BFRs ansvar utvid-

ges

att omfatta även de strategiska stiftelsemas byggrelaterade FoU.

gas

Boverket, BKN, Lantmäteriverket, m.fl. myndigheter ingår i BFRs

SOU 1997: 182 BFRs tankar kring organisations- och finansieringsformer 15

nätverk där samarbetet dessutom kan formaliseras i avtal eller andra typer av överenskommelser. 0 vara samordnare den statligt finansierade byggforskningen. Här av ges BFR ett utökat mandat att samordna all den statligt finansierade

byggrelaterade FoU:n som tidigare redovisats till regeringen.

0 vara katalysator/spelförare för initiering insatser och åtagan-

av nya den i samverkan med FoU-utförare och olika aktörer. Samverkan med näringsliv och organisationer blir här strategisk. 0 vara nätverksbyggare såväl den statliga som den privata sidan, där det europeiska perspektivet får ett allt starkare inslag. 0 ha överblick över den byggrelaterade forskningen nationellt och internationellt.

Med denna vidareutvecklade inriktning BFR skulle det finnas av mycket goda utsikter att direktiven i PBB-utredningen skulle kunna infrias. En viktig förutsättning är BFRs kompetens och organisation, som måste förstärkas för att BFR fullt ut skall kunna fullgöra denna uppgift.

BFR som specialiserat EU-FoU-råd

Detta avsnitt behandlar EU-problematiken utifrån organisatoriskt ett begränsat perspektiv BFR specialiserar sig på EU-FoU-området. Av- snittets innehåll kan lika gärna del det vidareutvecklade ses som en av BFR tillsammans med de uppgifter redovisats i de nämnda som ovan avsnittet. Sveriges medlemskap i EU och möjligheten påverka budatt geten för FoU har redan verkat i riktning mot fler EU-finansierade FoU-projekt. Detta gäller också byggsektorn. När EUs femte ramprogram startar och om projektet City of Tomorrow kommer till stånd kan byggsektorn i större utsträckning än koncentrera uppmärksamheten nu och initiativen till ett byggsektorrelaterat En tänkbar mer program. ut-

veckling är att BFR utvecklas till ett serviceorgan för byggsektorn när

det gäller EU-projekt och andra stora Europa-projekt t COST, som ex Eureka, Eurocare, m.fl. En tillkommande faktor kräver fördjupad konsekvensanalys som gäller behovet och krav på "motñnansiering" EU-projekt av av som svenska byggforskare i ökad utsträckning riktar BFR. Konsekvensmot erna för byggsektoms och BFRs del EU finansiär av som ny av byggrelaterad FoU är för närvarande inte helt lätt att klarlägga. BFRs Europagmpp har gjort en enkät svenska byggforskares erfarenheter. om Det är publicerad i boken Byggforskning i samarbete med EU. För BFRs del har det visat sig svårt att få överblick eftersom högvara

tankar kring organisations- och finansieringsformer SOU 1997: 182

16 BFRs framtida

skolan EU-projekt efter ämne och inte efter om det är byggsorterar relaterat eller Byggsektom har dessutom inget eget FoU-program inom EUs fjärde exempelvis transportforskningen har och där Komramprogram som munikationsforskningsberedningen KFB är programansvarig myndighet i Sverige. Det är dock lätt att konstatera att intresset för EUprojekt ökar inom byggsektorn och detta kommer att ställa nya krav oftare avvägningar mellan nationella och internationella BFR att göra projekt; mellan långsiktig kunskapsuppbyggnad i Sverige och tillämindustrianknuten forskning inom för EUs ramprogram. I pad, ramen fall kan dessa ambitioner förenas inom för BFRs totala bästa ramen verksamhet. den nämnda skriften utvecklar forskarna med EU-erfarenhet I ovan vissa synpunkter BFRs roll. Man konstaterar att byggd miljö som begrepp och forskningsobjekt är betydelsefullt för länderna i EU. Man efterlyser kraftfullt kan hävda frågorna kring byggd miljö ett organ som i EU-sammanhang. Man rekommenderar från forskarhåll att BFR mer i rollen forskningsråd skulle utveckla sin "manipulativa" förän som hävda intressen. Den borde utnyttjas till att

måga att "byggsektoms" fånga och sammanställa byggforskningssynpunkter och utöva på-

upp verkan det femte ramprogrammet. BFR borde dessutom spela en starkare roll på plats i Bryssel inom för det svenska kontoret för ramen EU-samordning. Man föreslår från byggforskarhåll också att BFR bortillerkännas för något särprogrammen i DGXH. BFR de ett ansvar av i de två fördjupade anslagsframställningama framfört dessa har senaste regeringen har kommenterat dem i något hänseende. förslag utan att Vid den nyligen genomförda BFR-konferensen "Baltic Cities" framfördes från EU önskemålet Sverige kunde ta ett ökat samordningsatt för EUs satsning Östrersjöornrådet. Ett syfte med konferenansvar just undersöka dessa möjligheter. BFR kan bli den nod som sen var att håller FoU-nätverk med planerings-, bygg och fastighetssamman ett inriktning och det EU efterlyser. Inom ramen för som motsvarar organ undersöker BFR för Inrikesdepartementets räkning hur ESDP-arbetet kan stärkas dels i Sverige och dels för svensk

forskningsanknytningen

del i det internationella samarbetet.

Sammanfattningsvis BFR att den Verksamhetsinriktning som anser präglar organisationen och har byggts under de senaste fem nu upp få fortsätta. För åstadskomma totalt förstärkt svensk åren bör att en och samordning leder till ökad eflektivitet krävs

byggforskning en som statligt En snabb och ogenomtänkt förändring

fortsatt engagemang. kan på kort tid det som nu byggts upp. rasera

Den BFR-stödda FoU-verksamhetens art

och inriktning

Jan Eriksson, KTH, Institutionen för Byggd Miljö, Gävle Ulf Sandström, Linköpings universitet, Institutionen för Tema

Sammanfattning

BFRs FoU-budget uppgår till i genomsnitt 200 miljoner kronor år

per under perioden 1 juli 1993 till 30 juni 1995. En undersökning alla

av projekt under perioden visar att 146 mkr, d.v.s. knappt tre fjärdedelar, användes till projekt som kunnat klassas som antingen forskning eller "utvecklingsarbete" Inom dessa både kategorier kan noteras att knappt hälften, 71 miljoner, användes till forskning medan 75 miljoner användes till projekt av utvecklingskaraktär.

Något mer än fjärdedel, 54 mkr, användes till annat än forskning

en och utvecklingsarbete. Av dessa medel har undersökningen funnit att 33 mkr nyttjats till information och dokumentation och 21 mkr till

resor, konferenser och olika former av program- och uppföljningsverksamhet.

I stark sammanfattning kan hävdas att BFR under den aktuella perioden lagt drygt en tredjedel årsbudgeten forskning, drygt

av en tredjedel på utvecklingsarbete och drygt fjärdedel information,

en dokumentation, resor och konferenser.

Under den undersökta perioden har den andel BFRs medel

av som fördelats till universitet och högskolor ökat något. I synnerhet

har andelen FoU-medel fördelats till ramverksamheter ökat ordentligt

som med 20 procent.

I denna bilaga redovisas dels en totalundersökning FoU-projekt

av där universitet och högskolor står som mottagare, dels undersökning

en av ett statistiskt urval projekt som fördelats till mottagare utanför högskolan. Genom en analys projektens titlar, projektsammanfatt-ningar

av och annan information projekten karaktäriseras de i två avseenden.

om Dels gäller det FoU-typ, det vill säga projektens art i tenner forsk-

av ning, utvärdering, utvecklingsarbete, provning dels gäller det

m.m.,

18 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

tillämpningsområden, det vill säga inom vilken typ verksamheter

av projektresultatens avses komma till användning.

Dominerande tillämpningsområden under den studerade perioden är byggnads- och anläggningskonstruktion, energihushållning samt klimatisering som tillsammans tar i anspråk omkring 60% de medel

av som beviljats för egentliga FoU-projekt. Klimatisering gäller främst

installationstillämpningar. Omkring 14% används för projekt inriktade

mot planeringstillämpningar. Knappt 10% används för projekt vars resultat kan användas vid byggnads- och bostadsplanering och ungefär lika mycket för användning i byggadministration och fastighetsförvaltning. Resterande 10% fördelas mängd olika tillämpningsområ-

en den.

Undersökningen

Undersökningsmaterialet utgörs av ett uttag från BFRs projektdatabas och har avgränsats till de projekt som beviljats anslag under budgetåren 1992/93 till 1994/95, totalt 1 834 projekt. En stor del av dessa projektanslag gäller inte FoU-verksamhet utan exempelvis bidrag till

avser resor, konferenser och seminarier, till dokumentation, information eller till BFRs interna och uppföljningsverksamhet. Vid detalj-

programanalys av projektens art och inriktning har vi uteslutit sådana projekt. Syftet har varit att begränsa analysen till kärna egentliga FoU-

en av projekt. Vi har också uteslutit projekt som påbörjats före 1 juli 1989 och anslag som utgör transfereringar som BFR inte kan påverka. De återstående 1 079 projekten kallar vi kärnmaterialet. Det är i första hand projekten i kärnmaterialet som beskrivs i denna bilaga.

Delar av analysen har redovisats tidigare i en skrift som behandlar BFRs stöd till an-slagsmottagare utanför universitet och högskolor. I den finns en utförlig beskrivning av de termer och klassificeringar som används här.

Under den studerade perioden fördelade BFR i genomsnitt 200 mkr per år, varav 56% gick till universitet och högskolor och 44% gick till övriga anslagsmottagare. Högskoloma mottog alltså något än

mer hälften av de beviljade medlen. Av denna hälft gick mer än 93% till egentlig FoU, alltså projekt som hänfört till kärnmaterialet, medan endast hälften av medlen till anslagsmottagare utanför universitet och hög-skolor hänför sig till kärnmaterialet. När det gäller medel till egentlig FoU blir därför fördelningen mellan högskolor och övriga anslagsmottagare 69% respektive 31%. De fördelade medlen kommer från de anslagsstater som redovisas i tabell

SOU 1997: 182 Den BF R-stödda F0 U-verksamhetens och inriktning 19 art

Tabell Beviljade anslag efter anslagsstat under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor. Anslagsstat Antal projekt Beviljat/ Andel°/o budgetår Information och utbildning 1 30 0,0 Byggnadsforskning 1 465 152 476 76,2 KTH Gävle 1 7 500 3,7 Energiforskning 260 25 123 12,6 Experimentbyggande 55 8 832 4,4 Handelgédselavgiftsmedel 50 5 826 2,9 Lån omvandlade till stöd 2 383 0,2 Summa 1 834 200 170 100,0

Anslagsstat I kärn- Andel Därav Andel Därav Andel mater- °/o till hög- % till % ialet skolor övriga Information och utbildning 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Byggnadsforskning 109 815 77,6 79 362 81,5 30 454 69,1 KTH Gävle O 0,0 0 0,0 0 0,0 Energiforskning 19 951 14,1 12 825 13,2 7 126 16,2 Experimentbyggande 6 632 4,7 901 0,9 5 731 13,0 Handelgödselavgiftsmedel 4 656 3,3 4 299 4,4 357 0,8 Lån omvandlade till stöd 383 0,3 0 0,0 383 0,9 Summa 141 437 100,0 97 387 100,0 44 051 100,0

Inom BFR används en klassificering FoU-typer benämns inav som riktningskod. Vilka klasser ingår i inriktningskoden och hur de som utbetalade medlen fördelar sig enligt denna kodning framgår tabell av Enligt denna klassificering användes 66% de totala anslagen av under perioden till forskning. Av de medel hänförs till kärnmaterialet som är andelen forskning 84% och av medlen till högskoleprojekten i kärnmaterialet blir andelen forskning 93%. Forskningsandelen för anslag i kämmaterialet till mottagare utanför högskolan är lägre, drygt 63%. Detta är alltså BFRs egen beskrivning hur anslag beviljas till oliav ka slag av verksamheter. I den ovan nämnda skriften redovisar en analys av hur kämmaterialets anslag till mottagare utanför högskolan fördelas på olika verksamhetstyper. Resultatet vår analys är att av forskningsandelen bland övriga anslagsmottagare är väsentligt lägre än 63%. Vi återkommer till utförligare beskrivning detta, först en av men vill vi säga något de indelningsgrunder vi använt vid granskningen om av projektens art och inriktning.

20 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

Tabell Beviljade anslag efter inriktningskod under budgetåren 1992/93 till

1994/95. 1 Doo-tal kronor.

Inriktning enl. BFFt Antal Beviljat/ AndeI°/o

projekt budgetår

uppföljning 2. Utvärdering och 5 704 4,0 2 238 2,3 3 466 7,9 kunskapsöversikter 3. Forskning, längs. 31 075 22,0 25 697 26,4 5 378 12,2 kunskapsuppbyg.

information

Summa 141437 100,0 97 387 100,0 44051 100,0

FoU-typer

Utgångspunkten för särskilja olika slag FoU-verksamheter är

att av distinktionen mellan forskning och utvecklingsarbete. Denna skillnad gäller med vilket syfte FoU-projekt bedrivs, eller med andra ord,

ett vad det är för slag resultat förväntas. Forskningens syfte är att

av som åstadkomma teoretisk kunskap. Det ska möjligt att ställa frågan

ny vara

resultatet eller falskt. Utvecklingsarbetets syfte är att åstadom är sant komma eller förbättrade produkter, eller system. San-

nya processer ningskriteriet kan inte tillämpas utvecklingsresultat. Avgörande är i stället resultatet fungerar avsett och det är effektivt och

om som om ekonomiskt jämfört med liknade produkter, processer och system.

Med denna distinktion gör vi inte anspråk att klargöra vad vetenskaplig forskning är, utan syftet är enbart att klargöra vad som väsent-

Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 21

liga skiljer forskning från utvecklingsarbete. Det är här fråga

om en minimidefinition av forskning, som inte utesluter vissa typer av enklare utredningar eller materialsammanställningar. Det material vi

som granskar tillåter inte heller någon kvalificerad bedömning huruvida

av ett forskningsprojekt är mer eller mindre vetenskapligt avancerat eller någon kvalitetsbedömning över huvud taget.

Såväl forskning som utvecklingsarbete kan olika slag. Vi

vara av har här använt tre kategorier för att beskriva forskning: naturvetenskaplig, teknikvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning. Till samhällsvetenskap räknas då även humaniora och ekonomiämnena. Huvuddelen av den beteendevetenskapliga forskningen har hänfört till naturvetenskap.

Utvecklingsarbete gäller inte enbart teknikutveckling, utan även utveckling av administrativa hjälpmedel av olika slag. Det kan då gälla exempelvis, arbetsrutiner, organisationsfonner, planprinciper eller datorprogram. "Administrativt utvecklingsarbete är möjligen inte alltid den mest träffande beskrivningen av sådana verksamheter, men vi har valt denna beteckning för allt utvecklingsarbete som inte direkt syftar till åstadkomma nya eller förbättrade tekniker i konventionell mening.

Påpekas bör att utvecklingsarbete i vissa fall mycket väl kan betraktas som en avancerad vetenskaplig verksamhet. I ett utvecklingsprojekt kan det ingå moment av forskning och avancerad vetenskaplig metodik eller teori kan komma till användning. Detta är ett skäl till att det ibland kan vara svårt att skilja forskning och utvecklingsarbete. Man kan därför också distinktion mellan vetenskapligt utveck-

göra en lingsarbete och rent utvecklingsarbete. I det material granskat är det dock i allmänhet inte möjligt att avgöra ett utvecklingsprojekt är

om vetenskapligt eller

Vid sidan av huvudkategoriema forskning och utvecklingsarbete anger vi också två FoU-typer vi benämnt "utvärdering" och

som "provning/mätning som här används då det uttalade syftet är att utvärdera någon verksamhet eller samhällelig artefakt respektive testa eller prova någon utvecklad teknik. Gränserna gentemot forskning och utvecklingsarbete är dock ofta fonnella än artskiljande, och vi har

mer vid granskningen av enskilda projekt funnit att man i stor utsträckning kan hänföra utvärdering till samhällsvetenskaplig forskning

och provning till tekniskt utvecklingsarbete eller möjligen teknikvetenskaplig forskning.

FoU-medel anslås också till tjänster och brett upplagda program där verksamheter av flera olika slag kan förekomma. Det är därför nödvändigt att särskilja ytterligare två FoU-typer vi kallar tjänster och

som "ramverksamheter". Vad kallar ramverk-samheter motsvaras inte direkt av vad BFR benämner ram- eller basanslag. Det utmärkande är

22 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: l 82

att det titel eller projektbeskrivning inte framgår om verksamheten

av främst gäller forskning eller utvecklingsarbete, eller att det goda grunder kan antas att båda dessa FoU-typer förekommer. Det är dock möjligt att något närmare specificera vad kallar ramverksamheter,

vi återkommer till vid redovisningen av re-sultatet av vår gransksom ning.

Slutligen finns det projekt inte in i någon av de nänmda

som passar FoU-typema. Det gäller främst sådana verksamheter inte borde ha

som kommit med i kämmaterialet. Bland högskoleprojekten i kämrnaterialet är de felklassificerade projekten emellertid så få att de är närmast för-

sumbara.

Tillämpningsområden

Eftersom BFR är ett sektorsforskningsråd bör de FoU-resultat som kommer fram med rådets stöd kunna tillämpas inom plan- bygg- och bostadssektom. Detta innebär att det för varje projekt bör det finnas någon tänkt tillämpning resultatet eller åtminstone ett tänkt tillämp-

av ningsområde. Grundforskning den vanligen definieras är därmed i

som princip utesluten. Detta innebär dock inte den tillämpade forskningen kvalitativt skulle artskild från grundforskning. Skillnaden består i

vara att grundforskning saknar ett utomvetenskapligt praktiskt syfte.

Att ett forskningsresultat är tillämpligt inom sektorn innebär att det kan användas ett argument för någon praktiskt slutsats eller stöd

som för någon typ verksamhet förekommer inom sektorn, med andra

av som 0rd att det är praktiskt relevant för någon eller några av sektorns aktö-

rer.

Utvecklingsresultat kan direkt tillämpliga, som fallet är

vara mer med helt färdigutvecklade tekniker, de kan också användas som

men indirekta stöd för specifik verksamhet, fallet är då de utgörs av

en som

eller mindre allmängiltiga handledningar, principer eller administmer rativa system.

Det material granskat tillåter inte att den tänkta tillämpning-

som

med någon stor precision, det är i allmänhet möjligt att i en anges men

kategorier inom vilken typ av verksamhet resultatet kan mer grova ange komma till användning. Det kan då gälla verk-samhetsområden som

fysisk planering, plangenomförande, bostadspolitik, fastighetsförvalt-

ning, belysningsplanering eller konstruktionsarbete. En indelning i så-

dana tillämpningsområden kan göras eller mindre systematisk, ex-

mer empelvis med hänsyn till olika planeringsnivåer eller olika skeden i den byggda miljöns tillkomst, användning och förändring. Vi har emellertid valt pragmatiska utgångspunkter för indelningen i tillämpnings-

mer

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 23

områden, eftersom vad som är lämplig och överskådlig indelning till en viss del är empirisk fråga. Även det finns projekt entydigt en om som gäller verksamheter som plangenomförande eller belysningsplanering, så är de så få att de för överskådlighetens skull bör hänföras till någon annan kategori av projekt är vanligt förekommande. som mer Om vi ser till de mest frekventa tillämpningsområden kan man urskilja några kategorier benämnt byggnadskonstruktion, anläggsom ningskonstruktion, klimatisering, fysisk och social planering, landskapsplanering, byggnadsutfomming, förvaltning, byggadministration,

energihushållning, energiproduktion, bostadsutfomming med flera. Vi

tror att dessa beteckningar i huvudsak är självförklarande, det men krävs en kommentar vad vi kallar klimatisering, är ett de om som av vanligaste tillämpningsområdena. Med klimatisering avses sådana åtgärder primärt syftar till att som åstadkomma ett sunt och behagligt inomhusklimat. Mer konkret kan det sägas gälla uppvärmning eller kylning och ventilation. Till tillämpningsornrådet klimatisering hänförs dels utveckling tekniska system av för att reglera inomhusklimatet, dels studier luftens kvalitet och av människors reaktioner eller upplevelser inneklimatet. Flera de av av projekt som hänfört till FoU-typen ramverksamhet har klimatisering som tillämpningsområde, men sannolikt ingår i dessa ramprojekt även arbetsuppgifter som har en vidare eller annan tillämpning än klimatisering. Det gäller de anslag till institutioner eller avdelningar som ges allmänt ägnar sig installationsteknik. Även dessa som mera om anslagsmottagare tycks ägna sig mest uppvärrrmings- och ventilationssystem, kan vi inte utesluta att verksamheten även gäller andra typer av installationer. Detta innebär att kategorin byggnadskonstruktion inte omfattar konstruktion av installationssystem. Det är möjligen inte heller självklart vad med och vad som menas det är för skillnad mellan byggnadskonstruktion och byggnadsutformning. Båda är subsantiverade verb, det vill säga betecknar aktiviteter. Med byggnadskonstruktion avses dimensionering och tekniska utföranden av en byggnads olika delar, alltså vad byggnadskonstruktörer normalt sysslar med. Med byggnadsutfomming dimensionering, avses organisation och formgivning och byggnader, alltså vad arkitekter av rum normalt sysslar med. Detta innebär inte att den forskning resultat vars kan tillämpas inom dessa områden bäst bedrivs konstruktörer eller av arkitekter, bara att det är dessa kan ha det största intresset som av forskningsresultaten. Möjligen förhåller det sig annorlunda med utvecklingsarbete. Ett FoU-resultat kan ha flera olika tillämpningsområden. Detta gäller i synnerhet forskningsresultat har viss allmängiltighet. Resom en sultaten från en undersökning av de boendes synpunkter sin bostad

Z4 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

har kanske sitt största värde inom tillämpningsområdet bostadsutformning, de kan också vara viktiga för bostadsförvaltningen, för kli-

men matiseringen eller för byggnadskonstruktionen. I allmänhet är det inte

något problem att avgöra vilket tillämpningsområde som är det väsent-

ligaste, men gränserna mellan de olika tillämningsområdena är inte helt skarp.

BFR-projekt hos anslagsmottagare utanför universitet och högskolor

Iden nämnda skriften BFRs stöd till anslagsmottagare utanför uni-

om versitet och högskolor redovisar vi en analys av ett urval av de projekt inom kämmaterialet gäller. Urvalet omfattar 108 projekt av totalt

som 487 och har stratifierats med hänsyn till BFRs inriktningskoder och projektstorlekar. I skriften ges en utförlig beskrivning av hur urval och granskning gjorts. I tabell 3 visas hur anslagen under den studerade treårsperioden fördelar sig olika FoU-typer.

Tabell Anslagens fördelning på FoU-typer bland anslagsmottagare utanför

universitet och högskolor i kämmaterialet urval 22% under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor.

FoU-typ Antal Beviljat/ Ande|% Andel sam-

Till de övriga nämnda FoU-typema har i tabellen lagts en kategori

vi kallar utredning/uppföljning. Det är fråga små projekt som som om gäller enkla sammanställningar av olika slag. Relativt många projekt

hänförts till kämmaterialet är felklassade och gäller alltså helt andsom

saker konferenser, information och dylikt. ra som resor,

Mindre än en fjärdedel av anslagen används för forskning av något slag, vilket kan jämföras med tabell där andelen forskning enligt BFRs kodning uppgår till än 60%. Teknik och tekniktillämp-

egen mer

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 25

ningar dominerar starkt. Om de felklassade projekten undantas används mer än hälften av FoU-medlen för tekniskt utvecklingsarbete och provning. Därefter följer det administrativa utvecklingsarbetet och den teknikvetenskapliga forskningen.

Av tabell 3 framgår också att andelen samfinansiering är relativt stor när det gäller teknikvetenskaplig forskning, provning och utvecklingsarbete. Den slutsats som vi har dragit vid analysen FoU-

av verksamheten utanför universitet och högskolor, som finns utförligare redovisad i skriften, är att samfinansieringen inte i först hand

gynnar forskning utan andra typer verksamheten, främst tekniskt utveck-

av lingsabete.

Vid genomgången av de utvalda projekten hos anslagsmottagare utanför högskolan har vi urskiljt 25 olika tillämpningsområden. Vissa av dessa kan slås samman till större områden, vilket i detta fall t.ex. gäller energiproduktion och energilagring, som hänförts till samma område energihushållning. I tabell 4 redovisas de med hänsyn till

som anslagens storlek tio största tillämpningsområdena efter vissa

samman-

slagningar.

Noteras bör, att det finansiella mått som genomgående använder här, det vill säga den genomsnittliga bevillningen under treårsperioden 92/93 till 94/95, inte alltid ger den bästa bilden av hur FoU-medlen används anslagsmottagamas perspektiv. I den refererade skriften

sett ur används också andra mått för att beskriva fördelningen FoU-typer och tillämpningsområden. Det mått används här belyser i första

som hand fördelningama sett ur anslagsgivarens perspektiv.

Av tabell 4 framgår tredjedel medlen under perioden

att en av används för projekt med tillämpningar inom byggnads- och anläggningskonstruktion. Dessa områden tar alltså i anspråk mer än hälften av FoU-medlen till anslagsmottagare utanför högskolan. En dryg femtedel av medlen används för projekt resultat komma till använd-

vars avses ning vid byggnadsutfomming och planering och en tiondel vid byggadministration och fastighetsförvaltning. Klimatisering här till

avser större delen utveckling och provning av installationssystem, vilket förstärker dominansen av rena tekniktillämpningar.

26 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

Tabell 4. Anslagens fördelning på tillämpningsområden. Anslagsmottagare utanför universitet och högskolor i kärnmaterialet urval 22% under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor. Tillämpningsomráde Antal Beviljat/ Ande|% Andel sam-

projekt budgetår finansiering

De BFR-stödda projekten vid universitet och högskolor

Vid analysen högskoleprojekten har vi valt ett annat tillvägagångs-

av sätt. I stället för att granska ett urval bland de projekt som det i databa-

finns sammanfattning har gått igenom samtliga 592 högsen en av, skoleprojekt i kärnmaterialet. Eftersom bara haft tillgång till 292 sammanfattningar innebär detta att vi för de återstående 300 pro-jekten fått förlita på den information som framgår av projektens titlar och

oss

information finns i databasen. I flertalet fall har det dock annan som inte uppstått några betydande tveksamheter om till vilka FoU-typer och tillämpningsområden projekten bör hänföras, denna metod medför

men givetvis en viss osäkerhet.

I tabell 5 redovisas hur BFR-medlen till de olika högskolorna fördelades under perioden l992/93 till 1994/95. De tre stora tekniska högskolorna disponerade tillsammans 70% de totala medel som bevilja-

av des högskoleprojekt i kärnmaterialet. Därefter följer Stockholms universitet, Lantbruksuniversitetet, Tekniska högskolan i Luleå samt universiteten i Lund och Uppsala som sammanlagt tilldelats 20%. Reste-

högskolemedlen till FoU fördelar sig 22 andra univerrande 10% av sitet och högskolor, däribland universiteten i Göteborg, Umeå och Linköping.

I tabell 5 redovisas också den genomsnittliga andelen bidrag genom samfinansiering. Samfinansieringsandelen har beräknats som andel av det totala anslagen inklusive samfinansiering. Bidragsandelen för hela

Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens och inriktning 27

art

högskoleforskningen är knappt 30%, vilket är väsentligt lägre än de drygt 58% som i utgör bidragsandelen för projekt i kämmaterialet utanför högskolan. Tabell 5. Högskolorna ordnade efter det genomsnittliga BFR-anslagets stor-

lek under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor.

Det finns som synes variationer i hur väl universiteten och högskoloma lyckats samfinansiera sina FoU-projekt. Ingen de största hög-

av skolorna uppnår en 50%-ig samfinansiering, bland de övriga hög-

men skolorna finns det fem lokala högskolor överskrider denna gräns.

som

Tabell 6 visar hur högskoleprojekten fördelar sig olika FoU-typer enligt vår analys. Utvärdering och provning, liksom annat och felklassat utgör här väsentligt mindre delar än vad gäller projekten utan-

som för högskolan. Även när det gäller högskoleprojekten förefaller det ha

varit lättare att finna samfinansiärer för utvecklingsprojekt. Utvecklingsverksamheten är emellertid inte så dominerande som bland projekten utanför högskolan.

Påpekas bör att spridningen samfinansieringsandelarna inom

av varje kategori är mycket stor. Majoriteten av projekten saknar helt

samfinansiering och ett fåtal projekt har en samfinansieringsandel som är större än 50%. Den relativt höga andelen samfinansieringsmedel till samhällsvetenskaplig forskning beror att BFR i många fall inte är huvudfinansiär utan bidrar med mindre andelar till projekt huvud-

som sakligen finansieras av andra forskningsråd, av myndigheter eller

av skolorna själva. Av tabellen framgår att det är ett stort antal sarnhällsvetenskapliga projekt som delar BFR-medlen. Genomsnittet

per projekt och år under perioden är 104 000 kr.

Som nämnts har det inte varit möjligt att avgöra i vilken utsträckning utvecklingsprojekten kan karaktäriseras vetenskapliga eller

som ej. Med utgångspunkt från de projektsammanfattningar granskat

som

28 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

kan möjligen göra den bedömningen att utvecklingsprojekten vid

man högskolorna i större utsträckning än då det gäller övriga anslagsmottgare kan beteckningen vetenskapliga.

ges Tabell 6. Anslagens fördelning på FoU-typer bland högskoleprojekten i kärn-

materialet under budgetåren 1992I93 till 1994/95. 1 000-tal kronor.

Om utvärderingsprojekten hänförs till forskning, provning till utvecklingsarbete och de projekt klassificerats annat utesluts

som som utgör forskning 40% och utvecklingsarbete 25% FoU-verksamheten

av räknat i beviljade medel under den studerade treårsperioden. Resteran-

anslagen går till tjänster och ramverksamheter. de 35% av

Av de 49 ramprojekten är 30 entydigt inriktade på teknik, i synnerhet installationsteknik och tar i anspråk drygt två tredjedelar av medlen. Eftersom ramverksamheten utgör så stor del de totala medlen har

en av vi också indelat ramverksamhetema efter bedömning av vilka FoU-

en

dominerar inom de olika Vi har därvid använt de typer som ramarna. kategorier framgår tabell Knappt hälften av ramverksam-

som av hetema kan hänföras till någon FoU-typ. För de övriga projekten gäller

vi funnit det rimligt anta att hälften de anslagna medlen används att av för forskning och hälften för utvecklingsverksamhet.

Av tabell 7 framgår att 40% medlen till ramprojekten använts för

av forskning något slag, främst teknikvetenskap, medan 60% används

av för utvecklingsarbete, främst tekniskt sådant. Ungefär hälften de

av medel beviljats till tjänster gäller teknik eller administration. Ett

som rimligt antagande är därför att fördelningen forskning respektive utvecklingsarbete fördelar sig på lika stora delar. Med dessa utgångspunkter kan anslagen i kämmaterialet till högskolorna fördelas FoU-

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 29

typer som tabell 8 visar. I grova drag kan utvärdering hänföras till forskning och provning till utvecklingsarbete som kolunmema längst till höger visar.

Tabell 7.Anslagens fördelning på FoU-typer bland högskolornas ram-

verksamheter under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal

kronor. FoU-typer Antal Beviljat/ Andel% Andel

Tabell 8. Anslagens fördelning på FoU-typer bland högskoleprojekten i kärn-

materialet under budgetåren 1992/93 till 1994/95. Ramverksamheter och tjänster fördelade. 1 000-tal kronor.

En försiktig uppskattning, där andelen utvecklingsprojekt enligt vår mening knappast överskattas, är således att högskolornas BFR-stödda FoU i finansiella termer består av 55% forskning och 45% utvecklingsarbete. Detta kan jämföras med tabell vilken det framgår att 95%

av av FoU-medlen till högskolorna används för forskning enligt BFRs egen klassificering om utvärdering även där räknas till forskning.

30 Den BF R-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: l 82

I tabell 9 redovisas hur anslagen till högskoleprojekt i kämmaterialet fördelar sig olika tillämpningsområden. Vid granskningen har grupperat projekten i ett trettiotal olika tillämpningsområden, som vi här har reducerat till 12 genom sammanslagningar och genom att av-

mindre kategori med övriga tillämpningsområden. gränsa en

Sammanslagningama gäller främst det här kallat energihushållning och planering. Det innebär exempelvis att energiproduktion, energilagring oklart syftande energi-FoU hänförs till energi-

och mer hushållning. Till planering hänförs inte bara olika slag av detalj- och översiktsplanering utan även planläggning, plangenomförande och plan- och bostadspolitik som dock utgör ganska liten del.

Tabell Anslagens fördelning på tillämpningsområden under budgetåren

1992/93 till 1994/95. Högskoleprojekten i kärnmaterialet. 1 000-tal

kronor.

I tabell 9 är tillämpningsområdena ordnade i fallande ordning efter

de genomsnittliga anslagens storlek. Nära 30% av de totala summan av medlen används för projekt med inriktning byggnads- eller anläggningskonstruktion. Området klimatisering domineras av installationstekniskt inriktade projekt och även inom energiområdet handlar det mest teknikutveckling. Projekt inom dessa områden disponerade

om tillsammans också nära 30% av det totala medlen till högskole-FoU. Totalt är således FoU med tänkt tekniktillämpning dominerande.

en Inom områdena planering och landskapsplanering finns också projekt

syftar till teknikutveckling. som

Samfinansieringsandelen för området planering kan synas vara anmärkningsvärt hög. Förklaringen till detta är densamma som gäller för

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens och inriktning

art 31

den samhällsvetenskapliga forskningens relativt samfinans-

stora ieringsandel. I många fall är huvudfinansiären någon än BFR

annan och BFR bidrar med mindre del.

en

FoU-verksamhetens art, inriktning och omfattning

De två huvudkategoriema anslagsmottagare har här redovisats

av var för sig, bland annat grund att analysen projekt hos anslags-

av av mottagare utanför universitet och högskolor gjorts ett urval. Med utgångspunkt från de fördelningar på FoU-typer och inriktningar

som framkommit vid analysen urvalet är det emellertid möjligt skatta

av att fördelningen för samtliga FoU-projekt hos övriga anslagsmottagare. I tabell 10 redovisas hur de totala anslagen till projekt i kämmaterialet fördelas på FoU-typer.

I den sista kolumnen i tabell 10 redovisas fördelningen olika FoU-typer då de totala medlen till projekt i kämmaterialet

läggs samman. Av denna framgår att ungefär lika stora delar medlen, omkring

av 43%, går till vardera forskning och utvecklingsarbete. Om utvärdering hänförs till forskning och provning till utvecklingsverk-samhet, överväger utvecklingsarbetet något. Omkring 8% de totala medlen för

av projekt i kämmaterialet används för annat än FoU-verksarnhet.

Tabell 10. Anslagens fördelning på FoU-typer i kärnmaterialet under budgetåren 1992/93 till 1994/95. Skattning av anslagsmottagare utanför universitet och högskolor. 1 000-tal kronor.

Universitet och Ovriga anslags-

högskolor mottagare

Antal Beviljat/ Antal Beviljat/ FoU-typ projekt budgetår projekt budgetår

Totalt 592 97 387 487 44 051

32 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

Tabell 10. forts

Alla anslagsmottggafi

Antal Beviljat AndeI%

I tabell 11 visas motsvarande sammanställning av hur medlen i

en kämmaterialet för-delas tillämpningsområden.

För områdena byggnads- och anläggningskonstruktion, energihushållning och klimatisering disponeras 60% medlen, för planering

av och byggnadsutfornming 20%. Bostadsforskningen kan synas ha en försvinnande liten andel, vad det gäller här är tillämpningsområdet

men bostadsutforrnning. Till bostadsforskning i vidare mening kan man

en räkna del det här hänförts till planering och förvaltning. To-

en av som talt är det dock liten andel medlen används för projekt

sett en av som

är direkt inriktade bostadsplanering, bostadsområdesplanering som

eller bostadspolitik.

Vi ska här slutligen försöka översikt över hur de totala

ge en grov FoU-medlen fördelas på olika typer verksamheter, alltså hur de i

av genomsnitt 200 miljonerna används då även de 755 projekten utanför

kämmaterialet medräknas.

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 33

Tabell 11. Anslagens fördelning på tillämpningsområden i kärnmaterialet

under budgetåren 1992/93 till 1994/95. Skattning av anslagsmot-

tagare utanför universitet och högskolor. 1 OOO-tal kronor.

Universitet och Övriga anslagsmott-

högskolor agare Tillämpningsomráden Antal Beviljat/ Antal Beviljat/

projekt budgetår projekt budgetår Byggnadskonstruktion 101 21 534 86 9 370 Energihushállning 80 13 801 99 9 849 Planering 129 15 588 63 3 728 Klimatisering 63 14 051 59 3 082 Anläggningskonstruktion 38 7 155 18 5 568 Byggnadsutformning 38 4 652 45 5 604 Byggadministration 31 3 976 50 3 372 Fastighetsförvaltning 28 4 215 36 1 258 Landskapsplanering 22 4 660 Bostadsutformning 19 3 125 Flesurshushållning 20 1 806 5 150 FoU-planering 14 1 178 Andra områden 23 2 824 14 891

592 97 387 487 44 051

Alla anslagsmottagare Tillämpningsomráden Antal Beviljat AndeI%

34 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning

I tabell 12 redovisas fördelningen i kärnmaterialet och de delar av undersökningsmaterialet som uteslutits i analysen. För de projekt som påbörjats före 1 juli 1989 har antagit att fördelningen är densamma som i kärnmaterialet. I kategorin FoU m.m. har information och intern uppföljning fördelats efter BFRs egna koder. I denna ingår vissa

anslag för FoU varför 11 miljoner totalt 17 forskningsmede1 för-

av delats på FoU-verksamhet och de resterande 6 resor m.m. De felklassificerade projekten har fördelats andra verksamheter än FoU.

Tabell 12. De totala FoU-anslagens fördelning på olika slag av verksamheter

och delar av undersökningsmaterielet under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor.

Kämmaterialet

Antal projekt Beviljat/ FoU-typ budggår Naturvetenskaplig forskning 78 9 920 Teknikvetenskaplig forskning 118 26 391 samhällsvetenskaplig forskning 208 24 271 Utvärdering 35 2 399 Provning 69 6 376 Tekniskt utvecklingsarbete 224 41 450 Administrativt utvecklingsarbete 184 19 646 Information o dokumentation 40 3 029 Resor, konferenser 41 2 999 Program- o uppföljning 82 4 956 Totalt 1079 141 437

Start före juli 1989 Fou m.m.

Antal Beviljat/ Antal Beviljat/

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 35

I tabell 13 redovisas hur de totala medlen under undersökningsperioden har fördelats olika FoU-typer och andra slag av verksamheter. Av de sista kolurrmema framgår att mer än fjärdedel FoU-medlen

en av används för andra ändamål än forskning- och utvecklingsarbete. Huvuddelen av dessa medel används för information och dokumentation.

Av de dryga 70% av FoU-medlen som används för FoU fördelas nästan lika mycket pengar till forskning som till utvecklingsarbete. Det tekniska utvecklingsarbetet utgör en mycket stor del av FoUverksamheten och disponerar nästan en fjärdedel av de totala anslagen. Även den teknikvetenskapliga forskningen disponerar del, dock

en stor inte så mycket används för information och dokumentation.

som

Tabell 13. De totala FoU-anslagens fördelning på olika slag av verksamheter

under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor.

36 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

Referenser

Erikson, Jan Ulf Sandström 1997 Byggforskningsrådets stöd till FoU utanför universitet och högskolor. En studie i anslagspolitik. BVNs skriftserie 1997:2

Eriksson, Jan 1996 Forskning, utveckling, nytta. Om nytto- och relevansbedömning-ar BFR-stödd FoU-verksamhet. Byggforsk-

av

ningsrådet G:19 1996.

Eriksson, Jan 1990 "FoU eller F och U. Om skillnaden mellan forskning och ut-vecklingsarbete i Tidskrift för Arkitekturforskning nr 3 1990 sid. 85-122.

Frascati Manual 1993. Proposed Standard Practice for Surveys of research and ex-perimental development 1994 OECD Paris

Sandström, Ulf 1997 Forskningsstyming och anslagspolitik. Studier i FoU-handläggning. BVNs skriftserie 1996:2

och EU

Byggforskningen

Bertil Pettersson, generaldirektör, och Sture Blomgren, planeringschef, BFR

EUs FoU-program

Sveriges medlemskap i EU medför bland annat att villkoren för den svenska byggindustrin och kommer att närma sig förhållande-

mer mer na i andra europeiska länder. Detta innebär både för- och nackdelar för den svenska byggsektorn. Internationellt satsar byggindustrin betydande belopp på FoU. Inom EU finns det tecken tyder att plan-

som erings-, bygg- och fastighetssektom kommer att bli allt viktigare del

en av femte ramprogrammet för forskning och utveckling. Syftet är att inordna byggsektorn i EUs industripolitik så att den kan bidra till Gemenskapens ekonomiska och sociala mål bland annat att skydda

genom miljön, skapa förutsättningar för minskad energiförbrulming och för återanvändning av material och produkter. De frågor som prioriteras i svensk byggforskning och de problem-uppfattningar har i Sve-

som rige liknar ofta dem har i övriga Europa. Svenska FoU-

man institutioner får EUs FoU-program därför möjlighet att i större

genom utsträckning utnyttja resultat av forskning och teknisk utveckling i andra europeiska länder.

EUs Bygg FoU

I EUs FoU-program samverkar forskning och industri för att skapa

en gemensam europeisk FoU-plattform som enskilda företag kan bygga vidare på i sin produktutveckling. Svenska bygg-FoU-institutioner och företag ligger långt framme inom många teknikområden och är därför intressanta som partners för andra EU-ländemas forskare och företag. Även det idag inte finns något särskilt EU-program för byggforsk-

om ning har områden miljö, materialteknik, energi, IT, provnings-

som metoder samt sociala frågor inom EUs FoU-program stor relevans för den svenska byggsektorn.

Den byggrelaterade FoU finansieras av EU är utspridd på ett

som antal etablerade FoU-program. Byggfrågoma utgör därigenom delaspekter i ett större FoU-perspektiv. Den främsta förklaringen till EUs bristande intresse för forskning inom byggd miljö/byggforskning är troligen att sektorn tidigare inte har bedömts vara av strategisk betydelse till skillnad från USA och Japan där man har en helt annan syn på denna sektor.

Svenskt deltagande i EUs forskningsprogram är väsentligt. Den europeiska forskningen förutsätter nära samverkan med industrin och fokuseras strategiska tekniska utvecklingsornråden. Den utgör därför

viktigt komplement till de nationella satsningama. Detta gäller i hög ett grad också byggsektorn. Det är således angeläget för svensk byggindustri och svensk byggforskning att aktivera sig i de FoU-program och projekt i det europeiska samarbetet.

som passar

EUs omfattande satsning på små och medelstora företag bör också

intresse för svensk byggindustri. Samarbete med olika partners vara av i Europa kan svenska forskargrupper, institutioner och företag vär-

ge defulla tillskott kompetens, konkreta FoU-resultat och kunskap om

av europeiska forskarkollegors prioriteringar och FoU-planer.

Svensk byggforskning inom för fjärde och femte ram-

ramen programmen

EUs fjärde för FoU under perioden 1994-1998 omfattar

ramprogram 13.1 miljarder ECU. Sveriges andel detta ramprogram beräknas till

av

3% eller 1 miljard kronor år. Tyngdpunkten ligger områdena ca per informationsteknik, kommunikation, produktion och materialteknik samt miljö och energi.

Enligt BFRs mening är det utomordentligt angeläget att svensk byggforskning påverkar inriktningen det femte ramprogrammet. En

av rad aktiviteter har vidtagits i detta syfte. För att effektivt kunna utnyttja EUs FoU-program måste svensk byggforskning alltmer prioritera uppbyggnaden FoU-resurser inom områden där det föreligger nat-

av egna ionella FoU-behov och ett internationellt erkännande svenskt ex-

av pertkunnande till exempel i fråga byggrelaterad energieffekt-

som om ivisering, underrnarksbyggande och materialteknik.

Det kan "byggforskning" ingår för närvarande

som anses vara främst i Joint Opportunities for Unconventional or Long-

programmen tenn Energy Supply J OULE och Basic Research in Industrial Technologies for Europe and European Research Advanced Materi-

on als BRITE-EURAM samt i Esprit IT, Therrnie energi, SAVE och

Byggorskningen och EU 39

Altener, som är infonnationsprogram. Att fastställa stan-

gemensamma darder är också en viktig del i EU-programmen.

BFRs EU-engagemang

BFR har långsiktigt arbetat att tillsammans med den planerings-, bygg- och fastighetssektom öka medvetenheten och kunskapen EU

om och då speciellt EUs FoU-program. SABO och BFR tog 1991 initiativ till att bilda ett s.k EG-nätverk inom byggsektorn bestående ett tret-

av tiotal EG-handläggare i organisationer, departement och myndigheter. Syftet var att kontinuerligt hålla medlemmarna infonnerade aktiv-

om teter och bevaka frågor inom EG berörde byggsektorn i vid

som mening. EES-förhandlingama var en viktig period där nätverket fungerade som en mötesplats också för departement och myndigheter i deras kontakter med branschen i vid mening.

BFR var sammankallande och ansvarade för sekreterarfunktionen i EG-nätverket. Utöver ordinarie möten anordnade nätverket större

en konferens till vilken de deltagande organisationemas kontaktnät inbjöds. I och med Sveriges medlemskap i EU kom bevakningsansvaret att ingå som en naturlig del i myndigheternas och organisationemas dagliga verksamhet och ansvaret för nätverket övertogs Boverket.

av BFR koncentrerade sina insatser på FoU-frågoma genom att bilda Byggforskningens Europagrupp med företrädare för byggsektoms aktörsgrupper.

Byggforskningens Europagrupp

Gruppens uppgift är dels att tillsammans med svensk byggindustri och byggforskning formulera sådana FoU-program och projekt god kva-

av litet som passar in i det europeiska samarbetet, dels att påverka FoUprogrammens inriktning och få del av de gemensamma ekonomiska resurserna. Med hjälp av ett aktivt nätverk med bred kompetens blir det lättare att nå fram till ett positivt resultat för byggforskningen.

BFRs Europagrupp består av Olof Hulthén, BFRs ordförande, Enno Abel, CTH/Installationsteknik, Ulrika Francke, Stockholms fastighetsoch gatukontor, Esbjörn Olsson, fd VD för Svenska Bostäder, Ingegerd Palmér, rektor för Luleå tekniska universitet, Bertil Pettersson, BFR, Tommy Semelin, Skanska och Knut Wickberg, ordförande i Industrins Byggmaterialgrupp. Lars Erik Sundborn, LESAB, är gruppens sekreterare och från BFR deltar Sture Blomgren och Inger-Siv Mattson.

För att underlätta för forskare att snabbt sätta sig in i EUs FoUprogram och byggforskningens möjligheter att delta i forskningsprojekt sammanställde BFR 1994 en broschyr med titeln Att söka EU-anslag för byggforskning. 1995 kom BFRs tidning Byggforskning ut med ett temanummer om EU Byggforskning nr 2:95. 1995 började BFR ge ut ett nyhetsbrev EU-Aktuellt når ca 200 mottagare och som ock-

- - som så läggs ut på BFRs nätplats på Internet. Våren 1997 arrangerade Euro-

EU-konferens för byggsektorn med medverkan av bl.a. pagruppen en David Miles Brite-Euram. Samtidigt presenterades boken Byggforskning i samarbete med EU; enkät svenska byggforskares erfaren-

en om heter att delta i EU-projekt. Inom Europagruppens ram har BFR i

av samarbete med TEKES i Finland och svenska företag inom byggsektorn stött strävandena att få in projektet Future Construct som en viktig del i det femte ramprogrammet.

ENBRI

För att övertyga EU-kommissionen om nödvändigheten att satsa på bygginriktad forskning har fjorton europeiska byggforskningsinstitut gått samman i European Network for Building Research Institutes ENBRI föreslagit forskningsprogram inom följande områden:

som datorintegrerade och datorstyrda byggnader avancerade tekniker för fasadutförande robotisering av konstruktionsprocessen förvaltningsteknik och förvaltningssystem för byggnader polymera och andra kompositmaterial i byggkomponenter.

-

Sveriges Provnings-och Forskningsinstitut, SP, i Borås är svensk representant i ENBRI.

Samarbete med EU FoU-rådet och NUTEK, m fl

För att stärka det svenska deltagandet i EUs FoU-program och påverka inriktningen kommande ramprogram samordnar BFR sina aktiviteter

av med andra FoU-organ som administrerar EU-forskning. BFR har därför ett samarbete med såväl EU FoU-rådet NUTEK och andra sektor-

som sorgan. BFR har dessutom kontinuerlig kontakt med EUadministratörerna vid universitet och högskolor.

Byggbrskningen och EU 41

Atkins-rapporten

1994 finansierade Byggforskningsrådet och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond SBUF en analys av EU-kommissionens studie över byggsektorn i Europa den så kallade ATKINS-rapporten. Där jämför-

des den svenska byggbranschen med den europeiska, japanska och amerikanska en rad viktiga områden. Till exempel byggmarknaden nu och i framtiden; Byggindustrins struktur och konkurrensförmåga nationellt och internationellt. Även andra för branschen viktiga frågor som forskning, kvalitet, miljö och infomiationsteknik behandlades. Med utgångspunkt från ATKINS-rapportens jämförelser mellan europeisk, amerikansk och japansk byggindustri ges i studien förslag på hur förutsättningarna för den svenska byggsektorn kan förbättras.

ARCADE

EU-kommissionen har etablerat ett system där olika intressenter forskare, företag, etc. i EU kan direktkommunicera med Kommissionen och även nå kontakt med andra intressenter som genom ARCADE kan komma i kontakt med varandras potentiella projekt. BFR överväger att introducera EU-kommissionens ARCADE inom vårt kunskapscentrum för byggd miljö GIMLE.

-

BFRs interna kompetensuppbyggnad

För att bedöma vilka kompetenskrav en ökad internationalisering leder till måste BFR kartlägga vilka krav det internationella arbetet ställer den egna organisationen. Mot denna bakgrund är det viktigt att BFRs medarbetare är väl insatta i EUs organisation, institutioner, regelverk och beslutsprocesser inte minst i EUs FoU-program. Återkom-

samt mande handläggarseminarier kring EUs forskningsprogram genomförs. Utbildningsdagar för BFRs personal kring EUs fjärde- och femte ramprogram har hållits. Två BFRs handläggare bor och verkar i Bryssel

av som nationella experter i EU-program med inriktning FoU om teknisk infrastruktur och energi. BFRs samarbete med Sveriges Tekniska Attachéer STATT är också en viktig resurs i detta sammanhang.

Övrigt europeiskt FoU-samarbete

Genom det breda kontaktnät som BFR under årens lopp byggt med

upp organisationer, myndigheter och departement i andra länder finns en värdefull bas för erfarenhetsutbyte t ex med Bundesministerium für

Forschung und Technologie, BMFT, i Tyskland och Plan Construc-

tion, Plan Urbain, CNRS samt Centre Scientifique et Technique du Bâtiment CSTB, i Frankrike. För ett litet land som Sverige är det viktigt att öka sin kunskapsbas genom internationellt samarbete. Detta gäller EU såväl andra internationella organisationer. BFR använ-

som der i denna verksamhet sitt formella såväl som informella kontaktnät.

Eurocare

Eurocare är ett paraplyprojekt inom det europeiska industrisamarbetsprogrammet EUREKA. Eurocare syftar till att främja avancerad produktutveckling för kulturvårdens behov. Sverige var initiativtagare till projektet. En svensk nationalkommitté, som bildats med BFR som samordnande organisation, verkar för ett utvecklat samarbete mellan industri, forskningsråd, forskningsinstitutioner och myndigheter.

COST

Sverige har sedan European Cooperation in the field of Scientific and Technical Research COST startade 1971 varit fullvärdig medlem. Syftet är att främja forsknings- och utvecklingssamarbete mellan organisationer, universitet och industrier i Europa. COST-projekten täcker tillämpad teknisk forskning samt samhällsvetenskaplig forskning.

COST syftar till att uppnå ett effektivt utnyttjande av nationella forskningsresurser och utgör ett komplement till EUs och andra internationella organisationers FoU-program. COST har 23 medlemmar från EU, EPTA samt länder som Turkiet, Polen, Ungern och före detta Jugoslavien. Varje land har en nationell samordnare. I Sverige ligger den funktionen hos NUTEK. Hittills har program påbörjats inom bland annat följande områden:

infonnationsteknik

miljöteknik

samhällsvetenskaper

transporter

byggnadsteknik

0 städernas infrastruktur

Någon central finansiering finns inte. COST-sekretariatet vid EUkommissionen stöder resor, workshops, etc. Deltagarna svarar själva för sin andel av projektfinansieringen. Sverige deltar i ett betydande antal COST-projekt; bl.a. i samtliga sju projekt inom Städernas Infrastruktur Urban Civil Enegineering.

-

Övriga aktiviteter

Inom ramen för det europeiska FoU-samarbetet kan också nämnas att svenska energiforskare inom Joule/Thermie Energy Effi-

programmen ciency and Renewables varit mycket framgångsrika. BFR har i olika sammanhang också verkat för att arbetet "Sustainable Cities skulle få fortsättning i femte rampro-grammet i form av key action pro-

en grammet City of Tomorrow. Dessutom arbetar BFR i samverkan med Inrikesdepartementet och Boverket att skapa ett svensk forskarnätverk skall medverka i arbete att etablera ett "European Spatial

som Planning Observatory Network ESPON.

Europan

Europan är en europeisk arkitekttävling för unga arkitekter som franskt initiativ startades för ett tiotal år sedan. Europan är en utvidgning det framgångsrika franska Programme Architecture Nouvelle

av PAN-programmet. Europan är en idétävling med det klart uttalade syftet att belönade förslag skall realiseras. Parallellt med älva tävlingen arrangeras seminarier och studieturer. Sverige, med BFR som initiativtagare och huvudfinansiär, deltar sedan 1989. År 1996 deltog över 4 000 arkitektteam i tävlingen.

EU FoU-rådet

Regeringen inrättade i juni 1992 ett organ för att bevaka svenska intressen i EUs för forskning och teknisk utveckling, Rådet

ramprogram för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU. Rådets målsättning är att svara för samordningen inom landet av samarbetet mellan Sverige och EU, öka det svenska deltagandet i program och projekt samt att påverka innehållet i kommande program. För varje program finns en ansvarig myndighet: NUTEK, NFR, SNV, SJFR, MFR och SAREC. Ordförande är rektor Janne Carlsson, KTH. Repre-

sentanter för EU-rådet har medverkat vid vid flera av BFR arrangerade handläggarseminarier och utbildningsdagar.

BFRs syn på det framtida EU-samarbetet

BFRs strategi beträffande EU är på kort och medellång sikt att bli svensk programansvarig myndighet för ett EU-program. Det föreslagna key-action programmet City of Tomorrow skulle kunna vara en dylik uppgift för BFR.

Det är angeläget att svensk byggforskning i större utsträckning medverkar i EU-projekt för att i första hand att uppnå bra kvalitet i FoU-program och FoU-projekt. Ett viktigt syfte är också att få ett maximalt ekonomiskt utbyte.

BFR kommer att inrikta verksamheten ökad omvärldsanalys för att nå bättre överblick och därmed bidra till en effektivare samord-

en ning svensk byggforskning i ett EU-perspektiv. För BFRs del måste

av ökad aktivitet ägnas kontakter med departement, myndigheter, näringsliv, kommuner, landsting, tekniska högskolor och universitet samt de nya regionala högskolorna.

Eftersom EU-programmen är näringslivorienterade och intemationella måste BFR stärka de egna resurserna för att kunna länka samman högskolan och näringslivet nationellt och internationellt. Svensk byggrelaterad forskning och BFR måste gemensamt agera inom de FoU-områden är prioriterade i EUs femte ramprogram. BFR

som kommer mot den bakgrunden att analysera innehållet i det femte ramprogrammet och göra sammanställning av de områden som primärt

en berör byggsektorn. Nästa steg blir att planera projekt i samarbete med universitet, högskolor och industri och medverka i finansiering och samfinansiering projekt. Ett viktigt moment för BFR är att medverka

av i partnersökningen både inom universitet och högskolor och forskningsinstitut såväl som inom industrin.

Inom för BFRs EU-relaterade verksamhet kommer BFR att

ramen medverka i samordningen de byggrelaterade FoU-aktiviteter som rör

av samarbetet i Östersjöområdet. I samarbete med Inrikesdepartementet pågår ett utredningsarbete för att skapa ett svenskt FoU-nätverk knutet till ESDP-verksamheten där Inrikesdepartementet och Boverket medverkar på departements- och myndighetsnivå.

I samband med översynen den svenska energipolitiken och ska-

av pandet ny energimyndighet kommer BFR att eftersträva samord-

av en ningsansvaret för den byggnadsrelaterade energiforskningen och utvecklingsarbetet. Inom för lEAs verksamhet tar BFR aktiv del i

ramen ett antal och projekt. Enligt seriösa bedömare krävs en större

organ

Byggforskningen och EU 45

samordning av IEA-aktivitetema med motsvarande verksamhet inom EU. Detta är i särskild hög grad aktuellt inom den byggrelaterade

energiforskning där svenskt kunnande om energieffektivisering och energihushållning kan medverka till effektivisera FoU-samarbetet inom IEA mellan EU, Japan och USA.

Sammanfattningsvis kommer BFRs EU-strategi kort och meddellång sikt att bygga på följande principer: 0 En analys görs av BFRs Europagrupps insatser och aktiviteter som

grund för BFRs fortsatta EU-engagemang. 0 BFR anordnar en årlig EU-FoU-dag för den byggsektom i vid me-

ning. 0 BFR initierar en aktivare EU-diskussion inom ramen för den nor-

diska byggforskningens organisation NBS. 0 BFR stärker sitt samarbete med TEKES i Finland för att samordna

svenska och finska byggrelaterade EU FoU-satsningar i enlighet

med diskussioner organisationerna emellan startade hösten

som

1997. 0 BFR utnyttjar den svenska forskningsrådsrepresentationen i Bryssel

i större utsträckning för FoU-planering, initiering och lobbyverksamhet samt dessutom de BFR-medarbetare som arbetar som nationella experter i Bryssel.

0 BFR kommer i ökad utsträckning att i EU-arbetet involvera de av

BFR och Sveriges Tekniska Attachéer samfinansierade bygg-

stipendiatema vid STATTs Europakontor. 0 BFR kommer i ökad utsträckning att använda medlemskapet i såväl

svensk-tyska som svensk-franska forskningsföreningama för EU-

relaterade aktiviteter. Medlemskap i andra forskningsföreningar övervägs.

0 BFR kommer att producera en ny broschyr om att söka byggforsk-

ningsanslag inom EUs femte ramprogrammet. BFR kommer även fortsättningsvis att ge ut EU-nyhetsbrevet. BFR kommer att öka kontaktytoma mellan svensk byggforskning

och EUs satsning på Joint Research Centers JRC. Det gäller dels

att informera J RCs koordinatorer vad sker i Sverige

om som om-

råden där BFR är aktivt t.ex inomhusmiljö, energi-

som

effektivisering, m.m. Dels arrangera seminarier så att kontakt skapas

mellan t.ex. BFRs PU-grupper och nätverk och JRC. 0 BFR kommer i ökad utsträckning att beakta EUs femte ramprogram

i såväl kommande programskrivningar som i det löpande arbetet och i BFRs PU-grupper.

0 BFR avser att i ökad usträckning använda resurserna i GIMLE för

kontaktskapande verksamhet och informationssökning med avseen-

46 Byggforskningen och EU

de på FoU-verksarnheten inom EU och dess databaser, bl.a. CORDIS och ARCADE. 0 BFR kommer att satsa särskilda intemutbildningsresurser EUfrågor och speciellt det femte ramprogrammet. EUs FoUverksamhet skall i ännu högra grad integreras i BFRs löpande verksamhet.

1997:182 47

EUs forskningspolicy och byggsektorn

André Teikmans, Teknikgruppen

Inledning

EUs FoU-mål är att stärka den vetenskapliga och teknologiska basen för europeisk industri och att främja industrins konkurrenskraft internationell nivå. Jämförande ekonomiska studier av tillverkningssektorema i USA - Japan EU visar entydigt, långsiktig välfärdspolitik bara kan ba- - att en seras på en sund tillverkningssektor. Därför är det EUs viktigaste en av

uppgifter att vidmakthålla konkurrenskraftig tillverkningssektor.

en Idag finns det en allmän insikt att strukturella förändringar inte om uppstår genom tillfälligheter utan att de är väl planerade. På detta område har Japan genomfört de mest omfattande förändringarna, genom att framgångsrikt från en produktionsfilosoñ med hög andel basen råvaror till områden med höga förädlingsvärden, såsom informations-

teknologi.

Bygg- och anläggningssektom har avgörande betydelse för den en Europeiska Unionens ekonomi. Sektoms omsättning i de 15 medlemsstaterna uppgick 1996 till 750 miljarder ECU, vilket ungefär motsvarar ll procent av unionens BNP eller 5,6 procent förädlingsvärdet. Det av är därmed också den största industrisektom, före livsmedels- och kemiska industrier. Detta trots att produktiviteten inom bygg- och anläggningssektorn endast ökade med 0,9 procent årligen under perioden 1970 till 1985, jämfört med 2,5 procent för all industri. Sektom annan år också viktigast i fråga om investeringar och för 58 procent svarar av

fasta investeringar.

EU är ledande på världsmarknaden i fråga byggexport, där 52 om procent av utlysta internationella uppdrag gått till bygg- och anlägg-

ningsföretag inom unionen.

Värdet av gränsöverskridande handel mellan medlemsstaterna är fortfarande lågt jämfört med sektorns omsättning inom EU. Bygg- och anläggningssektom är också störst i fråga arbetstillom fällen och sysselsätter närmare 9 miljoner eller ungefär 7 personer,

48 EU och byggforskning 1997:182

procent arbetskraften inom EU. Varje arbetstillfálle som skapas inav byggsektorn bedöms skapa två nya arbetstillfällen i angränsande om verksamheter. Man beräknar således att mer än 26 miljoner arbetare inom EU beror för sina arbeten direkt eller indirekt av bygg- och an-

läggningssektom.

Små- och medelstora företag SME dominerar sektom. Av existerande 2 miljoner företag har 97 procent mindre 20 anställda och 93 an procent mindre än 10 anställda. Vill utvärdera betydelsen FoU inom byggsektorn, så finns man av inte någon heltäckande och systematisk redovisning av pågående FoUaktiviteter inom byggsektorn i Europa. Det franska stadiga byggforskningsorganet CSTB har gjort uppskattning 1989, som visar att det en finns 1 500 laboratorier, 90 procent är finansierade genom ca varav statliga Man uppskattade i denna studie att det fanns ca 10 000 pengar. forskare, två tredjedelar med akademisk utbildning. Detta skulle varav innebära forskare 1 000 anställda i bygg- och anlägggrovt en ningsindustrin. Betraktar de stora sätts in EU för att förenkla man resurser som av all slags handel inom bygg- och anläggningssektom, kan det tyckas förvånande att det samtidigt inte finns något särskilt forskningsprogram för sektorn. Den viktigaste förklaringen till EUs bristande intresse" för byggteknisk forskning är att sektorn inte bedöms ha strategisk betydelse i den industriella utvecklingskapplöpningen mellan USA, Japan och EU. Konkurrensen från USA och Japan inom bygg- och anläggningssektom betraktas idag främst företagsekonomisk fråga, där man genom som en olika former företagsuppköp eller samgående försöker att försäkra av sig konkurrensfördelar, än satsningar teknisk utom snarare genom veckling. Byggindustrin inom EU har hitintills inte heller visat något större intresse för unionens FoU-projekt. Branschen uppfattas i alla länder genomgående konservativ och fortfarande skyddad av dolda som anses handelshinder. l många länder har också ansvarsfrågoma utformats så, det hos enskilda företag finns något intresse att utveckla nya meatt toder eller att använda nya material. Finansiering FoU-projekt är ett avgörande problemen för fortsatt av utveckling inom bygg- och anläggningssektom. Satsningarna på forskning återspeglar inte heller sektorns ekonomiska betydelse. Enligt data från EU-kommissionen 1997 investeringar i forskning för 0,3 svarar sektorns omsättning inom unionen. Motsvarande siffra för procent av Japan uppges ligga mellan 2 och 3 procent.

Den övervägande delen europeiska forskningsinstitutioner är

av statliga. Därmed är spridningen resultaten enligt Kommissionen inte av

1997: 182 EU och byggorskning 49

alltid optimal. Skälen anses vara att målen för institutens dominerande forskningsbeställare, regering eller myndigheter, inte alltid sammanfaller med industrins. För att råda bot på detta förhållande bildade man i slutet på 1995 ECCREDI European Council for Construction Research, Development and Innovation. Här ingår de viktigaste organen inom unionen som berörs av FoU-frågor.

Förutom den låga nivån på FoU-satsningar, så har det visat sig svårt att inom bygg- och anläggningssektom omsätta forskningsresultat i tekniska innovationer och produkter.

Den privata bygg- och anläggningsforskningen är i huvudsak inriktad utveckling av material och produkter.

Samhälle, kvalitet och kunskapsbehov

Behoven inom bygg- och anläggningssektom är fortfarande stora på grund av brister i bostadskvalitet, migration, transporter för den gemensamma marknaden, miljöskydd, Vattenförsörjning och avloppsrening, industriell omstrukturering, minskade farniljestorlekar och en ökande andel äldre människor.

Den av Kommissionen beställda sk Atkins-rapporten visar möjligheter för tillväxt i bygg- och anläggningsandelen av BNP och en nedgång inom servicesektom undantag turism och fritid samt en mättnad i konsumtionsvaror. Skälet för ökningen inom byggsektorn skulle vara att människor intresserar sig mera för livskvalitet i form av bostad, arbetsplats, hälsa och miljö.

l Atkins-rapporten konstateras också att den offentliga upphandlingen under senare är minskat, främst beroende på: 0 minskade skatteintäkter 0 ökade offentliga utgifter för sociala bidrag, pensionärer och sjuk-

vård grund högre strukturberoende arbetslöshet och en

av en

ökande andel äldre personer 0 att en anpassning till en monetär union tvingar regeringar att minska

underskott och inflation.

Resultatet kan bli att den totala efterfrågan kan komma att minska, uttryck som andel av BNP, trots ökande behov.

Om efterfrågan minskar, så kan resultatet bli att konkurrensen för överlevnad kommer att tvinga ned priser och kvalitet, med minskad utbildning och forskning, vilket kommer att resultera i än sämre och mera kostnadsmedvetet byggande. l ett sådant läge kommer bygg- och anläggningssektom längre att kunna bidra till bättre produktivitet i

50 EU och byggorskning 1997:182

investeringar eller att förbättra industrins konkurrenskraft, människors levnadsstandard och kvalitet i miljön.

Den gemensamma marknaden kommer, speciellt när det gäller offentlig upphandling, att skapa konkurrens över nationsgränsema och därmed också teknologiöverföring mellan större företag. Detta kommer särskilt att gälla områden tunneldrivning, konstruktion flygplat-

som av ser, urbana transportsystem och kraftstationer. Värre blir det när det gäller kunskapsöverföring till mindre företag eller enskilda yrkesmän. Problemen med ny teknologi ligger därför mindre på FoU-planet jämfört med tillämpningen kunskapen och fortsatt utbildning.

av

Idag kan inte tala något teknologi-gap mellan EU, USA och

man om Japan.

Framförallt Japans målmedvetna och långsiktiga satsningar inom bygg-FoU kan däremot leda till att det inom framtid uppstår ett

en snar sådant teknologi-gap till japanska byggföretag och maskinleverantörer.

Den japanska regeringen spelar en mycket aktiv roll i planering och koordinering forskningsprogram. De fem största bygg- och anlägg-

av ningsföretagens olika forskningsinstitut har också mycket stark of-

en fentlig profil och satsar stora resurser projekt vilkas förverkligande ligger långt fram i tiden; t robotisering, rymdkonstruktioner,

som ex seismisk övervakning, automatisering av konstruktionsarbetet, m.m.

Inom EU är den byggtekniska forskningen mycket splittrad och med begränsat utbyte mellan forskningsinstituten i de olika EU-ländema. Kommunikationen mellan regering, universitet och industriella forskningscentra är också generellt dålig undantag Frankrike. Holland och Tyskland anses svara för den bästa bygg- och anläggningsforskningen inom EU.

EU har fram till nu prioriterat industrisektorer med hög FoUintensitet, d.v.s. sådana sektorer där FoU-satsningama överstiger 1,0 procent av omsättningen. Tidigare har man också klart uttalat att industrier som satsar mindre än 1 procent omsättningen i regel inte

av skall komma i fråga för unionens

program.

Kommissionen har vidare ansett att de olika industriella programmen bör innehålla "för-norrnativa forskninsprojekt". Dessa projekt, som föregår standardiseringsfasen, skall ge CEN nödvändig bakgrundskunskap för det fortsatta standardiseringsarbetet. Här finns ett omedelbart behov byggforskning, för att skall kunna tillämpa

av man gemensamma uppfattningar och regler för testning och certifiering av egenskaperna hos byggprodukter den marknaden.

gemensamma

1997: 182 EU och byggforskning 51

EU-program som innehåller byggforskning

Det har i det tidigare konstaterats att EU inte har något vad man kan kalla byggforskningsprogram. Däremot har i många program ingått projekt inneburit forskning och utveckling av byggtekniska pro-

som blem. Bygg- och anläggningsinriktad FoU har främst skett inom följande program: 0 EPOCH European Programme on Climatology and Natural Hazard 0 ESPRIT European Strategic Programme for RD in Information Technology 0 BRITE EURAM Basic Research in Industrial Technologies for

- Europe and European Research on Advanced Materials 0 BCR Bureau Communautaire de Référence REWARD Recycling of Waste RD JOULE Joint Opportunities for Unconventional or Long-terrn Energy Supply non nuclear programme COMBINE Computer Models for the Building lndustry in Europe

PASSYS solar cells

AIR Agro-Industrial Research

CRAFT Cooperative Research for Technology ECSC European Coal and Steel Community ENALT 2C Alternative Energy ENDEMO C Energy Demonstration ENNONUC 3 C Non-Nuclear Energy EUROCARE EUREKA 33 project FOREST Forestry sectcoral Research and Technology RACE 2 SAVE Specific Actions for Vigorous Energy Efficiency THERMIE 1 + 2 40 projekt

och mera allmänt i programmet: 0 SCIENCE Stimulation of International Cooperation

och till en liten del inom programmet STEP Science and Technology for Environmental Protection. 0

52 EU och byggforskning 1997:182

COST -programmet

COST-samarbetet strävar efter att uppnå ett effektivt utnyttjande av nationella forskningsresurser och är ett komplement till EUs och andra internationella FoU-program. COST har 23 medlemmar från EU, EFTA och länder som fd Jugoslavien, Polen, Turkiet och Ungern. I Sverige ligger funktionen far samordning hos NUTEK. Förslag till nya projekt kommer från forskare i medlemsländerna. Hitintills har program påbörjats inom bl.a. följande områden som berör byggsektorn:

infonnationsteknik

miljöteknik

samhällsvetenskap

transporter

byggnadsteknik

städernas infrastruktur.

Bygg- och anläggningssektom får en allt större betydelse i EUs miljöpolitik. Den tekniska utvecklingen för byggprodukter går ofta, genom deras ökande komplexitet, mot miljökrav och kretsloppstänkande.

EU-kommissionen har därför beslutat att skaffa sig en bättre bild av det egna stödet till byggnadsteknisk FoU. Ett första steg är att göra en sammanställning av tidigare projekt som haft direkt inriktning på byggsektorn och där EU deltagit i finansieringen. Att sortera materialet i enlighet med uttalade prioriteringar svårt.

har visat sig vara

I basmaterialet redovisas 120 projekt. De avgränsningar man gjort i redovisningen av projekt, innebär bl.a. att solenergiforskning bara finns med till delar. I följande och föregripande summariska redovisning uppkommer med nödvändighet gränsfall som kan diskuteras. Avsikten är att belysa utfall och viktigare trender, varför avvägningar i det enskilda fallet torde vara av mindre betydelse.

produkter solenergi 18 historiska värden/ 25

restaurering energi i övrigt 9

1997: 182 EU och byggbrskning 53

I fråga om antalet projekt per land, har Tyskland samordningsansvaret i 19, följt av Holland och Norge med 12 var. Sverige har samordningsansvaret för 4 projekt.

I fråga om resurser har de största beloppen gått till projektledare i Storbritannien, Tyskland och Finland. Sverige ligger även i detta fall mycket långt ned.

Går man igenom de enskilda projektbeskrivningama, kan man dra bl.a. följande generella slutsatser. 0 projekten verkar ofta vara isolerade frän ett större sammanhang eller

långsiktig målsättning, 0 idén om "förkonkurrensiellt stöd" rimmar dåligt med givna

resurser

till ren produktutveckling hos vissa företag, 0 innovationsgraden och "nyttan för unionen" är i många fall låg i

projekten 0 EUs "mindre framstående forskarländer" har fått mycket resurser

till rena restaureringsprojekt, 0 endast två projekt redovisar livscykelstudier för byggmaterial som

tar hänsyn till energi- och miljöaspekter 0 cementframställning och aspekter detta har prioriterats.

Task Forces

Mme Edith Crésson, EU-kommissionens högsta ansvariga tjänsteman för FoU-frågor, har försökt att vitalisera EUs "forskningsapparat" genom att i det pågående 4:e ramprogrammet införa s.k. Task Forces".

Dessa "Task Forces" är varken eller former för

nya program nya ledning, utan skall samordningsinstrument, organiserade för att

ses som bl.a. definiera och följa genomförandet av nya åtgärder inom FoU för att uppnå EUs sociala och industriella mål. De är kommissionens egna samordningsinstrument.

Man har prioriterat fem sektorer bland åtta områden täcks

nya som av "Task Forces". Dessa kommer att få utökad budget inom det 4:e

en ramprogrammet. Dessa sektorer anses också uppfylla kraven på viktiga sociala behov och lovande tekniska och industriella möjligheter.

Det övergripande målet med aktioner som baseras "Task Forcebegreppet, är att få fram nya produkter, och tjänster. Ram-

processer programmet svarar för den forskning som är nödvändig för att åstadkomma detta.

De fem nu föreslagna områdena är: flyg, mjukvara för utbildningsbehov och multi-media, framtidens bil, transportledning och infrastruktur samt vatten och miljö.

54 EU och byggorskning 1997: 182

Den byggtekniska forskning behövs inom några av dessa områden

som berör bl.a. 0 infrastruktur och vägtransportsystem som är anpassade till nya ge-

nerationerav fordon, 0 teknologi för att minska förorening av vatten och återställande av

förorenat vatten och förorenade vattentäkter, 0 teknologi for rationell användning av vatten i jordbruk och industri

åtgärder för att förhindra och hantera kriser som berör torka resp 0

översvämningar samt hithörande övervaknings- och Varningssystem.

Inom det 5:e ramprogrammet har man föreslagit en motsvarighet till

Task Force" inriktad byggsektorn. Fransmännen har drivit detta en mycket hårt och programmet kommer att formuleras som en Key Action för "The City of Tormorrow.

"Preliminary Guidelines for the Fifth Framework Programme of Research and Technological Development Activities"

Fram till nu har man inom EU främst sett forskning som en möjlighet till tekniska framsteg. Avsikten är nu att göra forskningen mera effektiv och ständigt mera inriktad att svara upp mot grundläggande sociala och ekonomiska krav.

Det finns i detta sammanhang två växande problem inom EU, dels de ökande passiva kostnaderna för transporter köer, olyckor, miljö, etc och dels problemen med den starkt ökande gruppen av äldre och de ökande sjukvårdskostnadema andelen av befolkningen som är mer än 75 är gammal väntas Öka med 40 procent fram till år 2010.

Flera teknologiornråden förväntas öka snabbt i omfattning, som t.ex.

och tjänster hör samman med miljöskyddsåtgärder. Man förvaror som väntar sig att vatten och Vattenförsörjning inom EU år 2000 kommer att bli marknad med 30 miljarder ECU i omsättning. Det har beräknats

en

snabb och allmän utbyggnad av transportnätet inom unionen att en kommer att bidra med 3,5 procents ökning BNP fram till år 2010

av samtidigt detta direkt eller indirekt skulle skapa närmare 6 miljo-

som ner nya arbetstillfällen.

Erfarenheterna från de tidigare programmen tyder också på att forskning syftar till rent tekniska prestationer bör minskas till för-

som mån för den konsumentinriktade, som siktar till hög kvalitet varor och tjänster, producerade med god ekonomi och under miljömässigt hållbara förhållanden. l de tidigare programmen har man inte heller alltid utnyttjat resultaten på ett önskvärt sätt.

1997:182 EU och byggforskning 55

Miljöfrågoma kommer att prioriteras, inte minst i produktionen, där ett ansvarsfullt agerande kräver en bättre förståelse av samspelet mellan miljöfaktorer och införande av avancerade teknologier. Detta för att skydda naturresurser, minska förbrukningen av dessa och komma tillrätta med nedsmutsnings- och avfallsproblem.

Det handlar inte bara om att rniljöanpassa klassisk industriproduktion utan lika mycket om design och produktion av nya produkter och material, där måste tänka i termer produkt-livscykel-lägre

man om som kostnader-utveckling av standarder etc dvs produktens "yttre faktorer

och betingelser" som man tidigare oftast helt förbisett.

Inom energisektorn måste man prioritera utveckling och demonstration av säkra och godtagbara energisystem, som uppfyller standards och miljökrav och samtidigt är konkurrenskraftiga i fråga om produktionskostnad och totalekonomi.

Nu kommer ett skede när det gäller att vara mera selektiv ifråga om forskningstema för att så sätt åstadkomma en bättre koncentration av resurserna. För att lyckas med detta måste effektiviteten förbättras vid projektgenomförandet samtidigt som man strikt följer principen med fizll insyn, och detta speciellt vid urvalsprocessen. Kommissionen kommer också att verka för att undvika en splittring av unionens forskningsresurser.

Kommissionen kommer att verka för en förenklad beslutsprocess för genomförande av forskningspolitiken och bestämda program genom att man tillgriper kvalificerad majoritet vid röstningama. Saker skulle också kunna förenklas avsevärt genom att påtagligt reducera antalet program och kommittéer.

Kommission har också bett om förslag vilka sätt man skulle kunna förenkla det interna handläggningsförfarandet och kontraktsprocedurema. Målet är att korta tidsfristerna och minska adrninistrativa kostnader i fråga om urval av projekt, kontraktsskrivning och utbetalningar.

"Calls for proposals " måste i fortsättningen publiceras ett regelbundet sätt, som tar hänsyn till arbetsmönstret i industri, vid forksningscentra och universitet. Det står också klart att urvalskriterierna måste förklaras bättre.

Därtill tycks det finnas behov av någon form av övervakningsinstrument för att följa upp framsteg i och genomförande av ramprogrammet samt ett forum t Internet för kontinuerlig dialog med

ex en alla parter som berörs av det 5:e ramprogrammet.

För att genomföra detta krävs bl.a.: 0 ett begränsat antal horisontella program inriktade allmänna tek-

nologier, 0 "task forces" för att samla och målinrikta forskningsinsatsema

56 EU och byggforskning 1997: 182

0 instrument för att främja samverkan mellan medlemsstaterna.

För att ramprogrammet bättre skall bli ett instrument till stöd för övrig politik inom unionen, måste det åstadkommas påtaglig förbätt-

en ring i de mekanismer binder och samverkar med EUs öv-

som samman riga politik.

Genomförda strategistudier och förslag till åtgärdsprogram

Teknikutveckl in g

Tidigare nämnda Atkins-rapporten kommissionens beställd

är en av strategisk utredning av bygg- och anläggningssektom inför år 2000. l denna rapport start 1992 har varje dåvarande medlemsstat bidragit med en helhetsbild över sektorn, bl.a. beskriver aktörer, mark-

som nadskrafter och professionella grupperingar, statliga och kommunala regleringar och begränsningar, etc.

Rapporten utmynnar i fyra strategiska riktlinjer leder till

som sex föreslagna strategiska inriktningar, för att den ekonomiska nyckelindustri som bygg- och anläggningsindustrin är, också skall kunna förbli

konkurrenskraftig.

Även det ofta påstås aktörerna inom bygg- och anläggnings-

om att sektorn är ganska ointresserade att pröva teknik, så har det ändå

av ny skett stora förändringar sedan SO-talet. Exempel detta är 0 material: billiga och mer höghållfasta stål, lättvikts-, snabbhärdande

och specialbetong och utökad användning av färdigblandad betong,

billigt och högkvalitet floatglas och höghållfasta glassorter, införan-

det av plaster som t.ex. PVC, billiga aluminiumprofiler, binde-

nya

medel som medgett framställning bättre laminat- och spånskivor

av 0 förbättrad och utökad användning maskiner

av 0 utveckling av ett stort antal prefabsystem, speciellt utfackningssys-

tem i glas, syntetsten och kompositmaterial och vidsträckt

en mera användning av fabrikstillverkade element och komponenter

0 förbättrad byggservice och kontroll samt början till intelligenta hus

med förberett kablage för tele- och dataservice

tillämpningar av CAD, som numera är etablerad 0 nya stomsystem.

Under de kommande 20 åren kommer att fortsatt utbred-

man se en ning av ovan nämnda teknologier. Det kommer också att finnas behov

1997: 182 EU och byggbrskning 57

av innovationer. Krav förändringar och förbättringar kommer främst att dikteras av rniljöskäl, energihushållning samt hälsa och säkerhet. Några av de viktigaste förändringarna kommer att ske genom: tillämpning och användning kompositmaterial fiberarrnerad I av betong och plast- och höghållfastbetong förbättrade utfackningssystem byggnader för återanvändning förbättringar i byggnadsprestanda, med aktiva element i s.k. intelli- 0 genta hus fortsatt industrialisering konstruktionsprocessen med mindre 0 av platsbygge fabriksframställda element

och mera 0 gradvis introducering av robotar.

Många förändringar kommer att bero nya och förändrade krav från de boende, som t.ex. 0 bostäder: krav på sunda, icke allergiframkallande bostäder, låga underhållskostnader; kommunala bostäder för äldre och för en-

mera samstående handel och industrilokaler, är lättare att anpassa till speciella 0 som önskemål, långtgående garantiåtaganden, bättre möjligheter till styrning av ventilation och inomhusmiljö 0 anläggningssektom: avancerade allmänna transportmedel och teknologier; ständigt högre krav på vatten- och avloppsrening och sophantering.

Miljökrav

Den teknikutveckling varit har i mycket liten grad tagit hänsyn till

som

långsiktiga miljöproblem. Vissa material har inte ens nått upp till mera de kortsiktiga. Materialomsättningen i byggandet kommer att påskyndas av ytterligare ett viktigt skäl. Det stora antalet byggnader och anläggningar som färdigställdes efter krigsslutet börjar närma sig slutet av sin livslängd. Man uppskattar att medellivslängden för dessa byggnader ligger mellan 50 och 100 I Europa kommer de kommande årtiondena att innebära en stor mängd rivningsaktiviteter och med detta riskerar vi en omfattande, negativ miljöpåverkan. Redan idag uppstår det mellan 0,7 och 1,0 ton byggavfall per person inom EU, vilket är dubbelt så mycket det kommunala hushållsav-

som fallet. Man uppskattar att den totala mängden avfall från byggnads-

av och rivningsaktiviteter inom EU år 2000 kommer att uppgå till 215

58 EU och byggforskning 19972182

miljoner ton, varav 175 miljoner ton från rivningsverksarnhet och 40 miljoner ton från nybyggnadsverksamhet.

Ett av EUs viktigaste mål är att verka för en hållbar tillväxt där

man respekterar miljön. År 1992 kommissionen "Priority

satte upp Waste Streams Programme". En av de sex prioriterade sektorerna är bygg- och anläggningssektom.

Dessa program innebär ett nytänkande ifråga om utveckling EUs

av policy, genom att man inbjuder marknadens parter att delta och komma med förslag till en policy för hantering av avfall.

Följande områden bedömdes som särskilt viktiga i arbetet med "Construction and Demolition Waste":

planering inriktad på att förhindra uppkomst av avfall byggteknik som tillåter åter- och vidareanvändning utveckling av konstruktioner med längre livslängd mera omfattande forskning för att utveckla demonterbara konstruktioner teknikutveckling ifråga om själva demonteringsprocessen nytänkande ifråga om tekniska specifikationer för vidareanvända material.

I den slutrapport som arbetsgruppen presenterade listas rad

en områden där det behövs forsknings- och utvecklingsinsatser. Detta gäller inte minst standardiseringsaspekter för vidareanvända byggmaterial.

Kretslopp för byggsektorn

Den nya utmaningen för bygg- och anläggningssektom är att närma sig ett naturligt kretslopp. Idag är den cirkel man brukar illustrera detta med mycket långt ifrån kunna slutas. Även funktionsbeskrivan-

att om de standards i kombination med kvalitetssäkring i projekt tillförsäkrar slutprodukter med längre livslängd, så finns det stora kunskapsbehov när det gäller underhåll, renovering och rivning av just dessa nya komplexa produkter. Även här gäller inte minst regler för rivning och standardiseringsarbetet för uppkomna rivningsprodukter.

Tidigare har projekt som kan betecknas byggforskning främst

som kommit att handla olika material och former för energibesparingar.

om Allteftersom rniljöaspektema "uppgraderas" i betydelse. öppnas

nya program för byggfrågor. Exempel på sådana program är STEP Science and Technology for Environmental Protection och REWARD REcycling WAste R D. I det senare programmet kan nämnas projekten "Development of demolition waste recycling Frankrike och "Development of a model optimizing the reuse of building and demoli-

1997: 182 EU och byggbrskning 59

tion waste and the reducing of the environmental impact of this waste Danmark.

The City of Tomorrow

De flesta européer 80 procent bor och arbetar i städer och tätorter. Miljön i tätortema står i fokus för nästan all ekonomisk samhällelig utveckling. För att uppnå en harmonisk utveckling måste man närma sig problemen med ett globalt och innovativt synsätt, där man utnyttjar avancerade modeller för urban organisation och som jämkar samman tidigare historiska erfarenheter. Här skall också återupprätta en

man social balans, dvs att man gör stadslivet säkrare och skapar en utveck-

"plus-ekonomi". ling mot en

Avsikten är att prioritera teknologier för integrerad ledning av transporter, energihushållning samt teknologier är nödvändiga för

som utveckling och demonstration i urbana sammanhang, ekonomiska,

av

säkra och intelligenta motorfordon, dvs fordon med nollutsläpp. rena,

EU-kommissionens förslag till åtgärder för en europeisk strategi för att förbättra bygg- och anläggningssektoms konkurrenskraft

EU-kommissionen har under hösten 1997 utvecklat ett arbetspapper där

diskuterar och föreslår olika åtgärder för att vidmakthålla och helst man förbättra bygg- och anläggningssektoms konkurrensförmåga.

I detta dokument har industrin, kommissionen och medlemsländerna gemensamt definierat fyra prioriterade mål att uppnå: 0 att gynna säkra investeringar 0 att utveckla industriellt samarbete I att tillförsäkra en sund konkurrenssituation 0 att modernisera myndigheternas roll.

För att uppnå dessa mål så har specificerat fyra nödvändiga åt-

man gärder:

60 EU och byggorskning 1997: 182

Förbättra kvaliteten vid utförande bygg- och anläggningsarbeten

av Brist på kvalitet är fortfarande ett stort problem för sektorn. Man uppskattar att det kostar mellan 5 och 10 procent av investeringen för att åtgärda brister i utförandet.

Kommissionen kommer därför att föreslå åtgärder för att forma och

vidmakthålla policy för förbättrad kvalitet i hela bygg-

en och an-

läggningssektom. Man kommer speciellt att uppmuntra en allmän

acceptans av kvalitetsprogram, anpassade till verksamhetens om-

fattning samt krav på livslängdsanalyser.

2 Förbättra regel- och föreskriftssystemen

Mycket av bygg- och anläggningssektoms verksamhet påverkar människors hälsa och säkerhet samt miljön.

Kommissionen kommer därför att verka för att befästa och stärka

rättsliga frågor inom den gemensamma marknaden när det handlar

byggprodukter, marknader och yrken. Detta för att avveckla

om

handelshinder och liknande problem som härrör från olikartade na-

tionella lagar.

Bygg- och anläggningssektom är till övervägande del beroende av offentlig finansiering. Detta innebär också att nationella myndigheter har en avgörande roll när det gäller att skapa villkor för en stabil marknad och hållbar tillväxt.

en

Kommissionen kommer därför att försöka förbättra reglerna för of-

fentlig upphandling, speciellt när det gäller samfinansiering mellan

offentliga och privata organ. Kommissionen kommer också att på-

skynda genomförandet enhetliga regler speciellt byggprodukt-

av

direktivet så att den inre marknaden fungerar bättre inom bygg- och

anläggningssektom.

Förbättra möjligheterna till utbildning och arbetsträning.

Sektoms yrkesskader, allt från högskoleingenjörer till platsarbetare utan formell utbildning, kommer att spela en avgörande roll för den framtida konkurrenskraften. Här måste speciella hänsyn tas till SMEs.

1997: 182 EU och byggorskning 61

Kommissionen kommer därför hjälpa till att skapa villkor för ut-

bildning, så uppnår avgörande och varaktig förbättring i

att man en

utbildningsmöjlighetema alla nivåer.

Ställa om och förbättra forskning och utveckling

Bygg- och anläggningssektorns konkurrenskraft är ständigt bero-

mera ende av innovationsförrnågan över hela linjen, frän materialprocesser till snabb spridning teknologier. Ökade investeringar avsedda

en av nya för forskning och utveckling är nödvändiga. Detta gäller kanske främst överföring av nya teknologier till SMEs och förbättringar av standarder och regler. Det finns också ett behov att bättre samordna åtgärder från den offentliga sektorn med initiativ från den privata industrin.

Kommissionen kommer att fortsätta att stödja FoU i den Euro-

peiska Unionen och kommer att föreslå åtgärder för att omfördela

resurser mot verkliga och ständigt förändrade behov inom sektorn.

Man kommer också att föreslå åtgärder för att öka privata FoU-

investeringar, förbättra samarbetet mellan viktigare parter inom

sektorn samt mera effektivt sprida forskningsresultat.

62 EU och byggbrskning 1997:182

Att ansöka om EU-stöd till FoU-projekt

EU har varken önskemål eller kapacitet sig in alla områ-

att ge

den som har en framtida potential. Avsikten är i stället att endast

välja ut sådana projekt, där man på en sameuropeisk nivå kan ge-

nomföra dessa mera rationellt och mera kostnadseffektivt. Dessa

projekt skall också ha påtagliga potentiella möjligheter att förbättra FoU-samarbetet över gränsema."

Denna programförklaring leder bl a till följande slutsatser:

EU prioriterar projekt innebär samarbete, samordning och rör- 0 som

lighet över gränserna mellan industri och vetenskap

EU stöder basforskning, blir allt viktigare små- och 0 som men som

medelstora företag ofta inte har tillgång till grund av brist ka-

pital och kompetent personal EU vill integrera forskning och teknologiutveckling i en enda multi-

nationell marknad i Europa. Detta gäller i högsta grad för standardi-

sering, ofta kräver en hög FoU-nivå.

som

Instrumenten för genomförande av EUs forskningspolitik är ramprogrammen. Här sätter man upp mål, prioriteringar och budgetresurser för fem-årsperiod presenterar struktur för de övergripande

en som en målen på lång sikt.

Ramprogrammen överlappar varandra som därmed ger komrnissio-

och forskare möjlighet till rullande planering. Ansvaret för prionen en ritering och samordning ligger främst på tre EU-institutioner. CREST Scientific and Research Committee, CODEST Committee for the European Development of Science and Technology och IRDAC Industrial Research and Development Advisory Committee. EESavtalet EPTA-ländema möjlighet att framföra sina synpunkter på

ger inriktning och mål.

EU-finansierade FoU-projekt är öppna för grupperna: industrier, universitet samt privata och offentliga forskningsinstitut. EU vill speciellt satsa på att stödja små- och medelstora företag.

I normalfallet måste minst två EU-länder med i projektet, eller

vara ett EU och ett EFTA-land från 1/1 1994.

För företag gäller i princip att de ingående företagen bidrar med minst lika mycket EU Contract with full cost-sharing. Universitet

som och andra högre utbildnings- och forskningsinstitutioner ej affärsdrivande kan få upp till 100 procentiga bidrag för vissa projekt contracts with reimbursement of additional costs.

1997: 182 EU och byggforskning 63

Alternativt kan man söka om pengar till samordning FoU över

av gränserna. l detta fall betalar EU inte något till älva forskningsarbetet, utan för kostnader som uppstår genom samarbetet över gränserna administration, resor, möten, etc.

EU har fyra egna forskningsstationer Belgien, Italien, Nederländerna och Tyskland vilka är inriktade arbete inom

ramprogrammens prioriterade områden.

Slutligen satsar EU student- och lärarutbyten med universitet och högskolor totalt ca 50 000 studenter. De viktigaste för

programmen detta är ERAMUS, TEMPUS, COMETT och LINGUA.

Några kriterier för urval:

överensstämmelse med innehåll och mål enligt 0 programmens pro-

grambeskrivningen i EGs Tidning 0 Gränsöverskridande samarbete. Minst två oberoende parter från två

olika EU/EFTA-länder. Insatsema från företagen

av egna resurser skall ungefärligen vara lika.

0 Vetenskaplig och teknisk kvalitet samt originaliet:

den innovativa potentialen är avgörande arbete får ha utförts eller utföras inom ämnesområde

samma

0 Förkonkurrensiell inriktning. Projektet får indirekt syfta till

an

introducera företagsanknuten produkt eller öppna mark-

en ny nya nader. Vetenskaplig och ekonomisk förväntan. Europeisk dimension. Finansiering och ñnansplan. Projektmanagement. Kompetens att leda projekt EU-nivå

genom att referera till tidigare arbeten. Redovisning av tillgängliga

resur-

ser. 0 Tillämpning av resultaten. Teknisk trovärdighet i projektet och effektivitetsvinster i samarbetet.

Nya kriterier som tillkom i samband med det tredje ramprogrammet 0 Deltagande av små- och medelstora företag i projektet 0 Speciella hänsyn till miljökskydd 0 Deltagande partners från mindre utvecklade delar EU Grekland,

av

Portugal och Spanien.

Finansiering och beställning av planeringsforskning en europeisk utblick

-

Göran Cars och Folke Snickars, Institutionen för infrastruktur och

samhällsplanering, KTH

Inledning

Inom ramen för den översyn som för närvarande sker organisationen

av inom plan-, bygg- och bostadsväsendet har institutionen för infrastruktur och samhällsplanering givits i uppdrag att ge en bild av hur planeringsforskning beställs och finansieras i några europeiska länder.

Studien har genomförts på två sätt. En enkät har översänts till 25 europeiska forskningsmiljöer. Intervjuer har genomförts med ett tiotal forskare med överblick över det egna landets ñnansieringssystem. De flesta av de intervjuade forskarna tillhör någon av de 25 forskningsmiljöer som fått den skriftliga förfrågan.

Kontaktema med forskningsrniljöema har tagits via två av de viktigaste organisationerna för utförare av planeringsforskning i Europa, European Regional Science Association ERSA och Association of European Schools of Planning AESOP. Den förstnämnda organisationen ingår i ett världsomspännande nätverk forskningsutförare in-

av om det regionalvetenskapliga området där planeringsforskning utgör en viktig del och där företrädare för miljöer med planeringsforskning har ledande positioner. Den andra organisationen har sin bas i högskolor och universitet i Europa som har ansvar för fristående utbildning av planerare. Den har en korresponderande organisation i Nordamerika. Under 1990-talet har organisationen byggt ut sin verksamhet mot planeringsforskning och bl.a. skapat nätverk för forskarutbildning i planering.

Det har skett en snabb utveckling av forskamätverken bland planeringsforskare inte minst inom Europa under de senaste årtiondena. Det finns ett antal vetenskapliga sammanslutningar för publicering av plan-

1Enkät och följebrev kan beställas från författarna.

66 Finansiering och beställning planeringsforskning SOU 1997: 182

av

eringsforskning och organisation av vetenskapliga sammankomster som tidigare i huvudsak var nationella och som markerat sitt internationella arbete under senare år. De internationella bokförlagen har byggt upp en allt större verksamhet med inriktning mot planeringsområdet i vid mening. Intemationaliseringen systemen för finansiering och beställ-

av ning av planeringsforskning är inte lika väl utvecklade som när det gäller forskningsutförama.

Den aktuella kartläggningen har utgått från en definition av planeringsforskning som studier av offentliga sektorns planeringsverksamhet

nationell, regional och lokal nivå samt studier av sådana samhälls-

är föremål för planeringsaktivitet. Två grundläggande processer som frågeställningar har belysts. På vilket sätt finner forskningsmiljöer med inriktning mot planering medel för sin forskning Vilka forskningsfinansiärer har planering som ett särskilt satsningsområde

Som sakornråden för planeringsforskning har i studien pekats ut områden kommunal planering, stadsplanering, regional planering,

som regionalvetenskap, fysisk planering, infrastrukturplanering, trafikplanering, social planering, rniljöplanering, forskning om brukarmedverkan samt samverkan mellan privat och offentlig sektor, bostads- och arbetsmarknadsstudier samt framtidsstudier.

Undersökningen bygger observationen att finansiering och beställning planeringsforskning kan ske flera olika sätt. Forrnema

av skiljer sig även mellan olika sakområden. På ett generellt plan kan frå-

planeringsforskningens ställning och betydelse anses gälla vilgan om ken roll samhällsplanering spelar som politikornråde och professionellt verksamhetsområde. Planeringsforskning kan också ses som en del av den allmänna kunskapsutvecklingen i samhället jämställd med kunskapsutvecklingen i andra akademiska discipliner. Det finns en stark akademisk kärna i planeringsforskning vetenskapligt område med

som såväl tekniska och naturvetenskapliga samhällsvetenskapliga och

som humanistiska inslag. Samtidigt är det uppenbart att planeringsforskning är tillämpad och att tillämpningsornrådet är brett.

Det finns ett antal olika kanaler för finansiering och beställning av planeringsforskning:

Medel förs till forskningsutförare till högskolor och universitet via 0

fakultetsanslag för forskar- och forskarutbildningstjänster

Medel förs till ett eller flera de allmänna forskningsråden och 0 av

fördelas därifrån till forskningsutförare inom högskolor och univer-

Sltet

Medel förs till ett eller flera sektorforskningsråd och fördelas däri- 0

från vidare till forskningsutförare inom högskolor och universitet

samt övriga privata och offentliga forskningsutförare

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av planering.g"orslming 67

0 Medel förs till ämbetsverk och myndigheter med sektorforsknings-

ansvar och fördelas därifrån vidare till forskningsutförare inom hög-

skolor och universitet samt övriga privata och offentliga forsknings-

utförare 0 Medel förs till forskningsutförare inom högskolor och universitet

samt övriga privata och offentliga forskningsutförare via stiftelser,

branschorganisationer eller privata företag 0 Medel förs till forskningsutförare inom högskolor och universitet

samt övriga privata och offentliga forskningsutförare via intematio-

nella forskningsfinansiärer som EU och andra internationella organ 0 Medel för till planeringsforskning från privata företag som en del av

deras satsningar på kunskap och kompetens.

Varje lands finansieringssystem innehåller en blandning av dessa kanaler. Man får en bild av finansieringssystemet om man betraktar det ur en eller flera finansiärers synvinkel. De ser hur deras medel för planeringsforskning fördelas ut till forskningsutförare som finns både vid akademiska institutioner med utbildning och forskning i samhälls-planering och till ett antal forskningsutförare med annan vetenskaplig inriktning som ser samhällsplanering t.ex. som ett specialområde för tilllämpning av viss metodik. Man får en kompletterande bild av finansieringssystemet genom att studera hur olika forskningsutförare med kompetens inom samhällsplaneringsområdet finansierar sin forskningsverksamhet.

Ur samhällsekonomisk synvinkel gäller frågeställningen hur stora resurser i samhällsekonomin som ska fördelas till planeringsutbildning och planeringsforskning på olika regionala nivåer. Forskningsfinansiering är i huvudsak statlig angelägenhet även när det gäller plan-

en eringsforskning. Även regionala och lokala aktörer inom den offentliga sektorn bedriver finansiering av verksamhet som mer eller mindre kan ses som planeringsforskning. Man får även se medel som förs till forskning och utveckling inom de företag som är inriktade mot samhällsbyggande som en del av tillförseln av resurser till planeringsforskning i samhällsekonomin.

Samhällsplanering har utvecklats under efterkrigstiden som en del av nationella politiska program. Välfärdssamhället har i stora stycken skapats med samhällsplanering. Vissa länder i Europa har varit föregångare men i stort sett alla har följt samma modell. Nu förestår en strukturell omvandling i östra Europa med uttalade välfardssamhälleliga ambitioner. Resonemanget leder till hypotesen att den politiknära planeringsforskningen finansieras olika sätt i olika länder både beroende på deras historiska utveckling och deras ambitioner att se samhällsplanering som ett särskilt politikområde. Man kan förvänta sig

68 Finansiering och beställning av planeringsforskning SOU 1997: 182

skillnader i mönster mellan olika delar av Europa sannolikt med en större betoning av planeringsforskning som en del i en samhällsbyggnadsprocess i länder med starkt växande ekonomier. Planeringsforskningens ställning i olika länder beror även på hur samhällsplanering

professionellt område har utvecklats. Man behöver bara peka på som exemplet Storbritannien för att betydelsen av denna observation.

se

Den utskickade enkäten ska ses som ett avgränsat bidrag till ökad förståelse av hur utförare av planeringsforskning ser finansieringssystemet i sitt eget land. Man kan förvänta sig skillnader både i nuvarande situation och i vilka utvecklingstendenser som finns. Totalt har 16 erhållits den utsända enkäten. Skriftliga har inkommit

svar svar från Belgien 2 svar, Danmark, Frankrike, Grekland, Holland, Israel, Schweiz 2 svar, Spanien, Storbritannien 2 svar, Turkiet, Tyskland och Österrike. Intervjuer har gjorts med forskare från vart och ett av de nordiska länderna, Holland, Italien och Österrike förutom med forskare från några av de länder som finns representerade i enkätsvaren. Intervjuerna får i huvudsak ses som uppföljningar av de skriftliga svaren. Avsikten är att erhålla förtydligande svar och kompletterande uppgifter i anslutning till enkätens frågeställningar. I några fall har resultaten kompletterats med skriftlig dokumentation ländernas system för

om beställning och finansiering av planeringsforskning.

Den undersökning gjorts gör inte anspråk på strikt vetenskap-

som lighet. Urvalet av personer att tillfråga är förhållandevis begränsat. De uppgifter forskarna ombetts lämna har varit kvalitativa och i hu-

som vudsak baserade på personliga erfarenheter. Företrädare för forskningsfinansiärema har överhuvud taget inte omfattats av kartläggningen. Det bör framhållas att den bild framkommer innehåller både gemen-

som samma drag och nationella särdrag som knappast torde bli tydligare om urvalet av svarande skulle ha varit större.

Värdet av undersökningen ligger i att dess resultat ger en bild av hur alternativa ñnansieringssystem kan konstrueras och hur företrädare för ledande forskningsmiljöer upplever deras för- och nackdelar. De svarandes kommentarer innehåller även uppgifter som är värda att ta som

bland flera utgångspunkter diskuterar det framtida svenska en när man ñnansieringssystemet.

Resultaten enkäten redovisas nedan. Redovisningen följer i stora

av drag enkätens frågor även om vissa grupperingar och förkortningar gjorts I ett avslutande avsnitt diskuterar lärdomar för det

av svaren. svenska ñnansieringssystemet de internationella erfarenheterna.

av

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning planeringsforskning 69

av

Var ligger ansvaret för beställning och finansiering av statlig planeringsforskning

Det organisatoriska ansvaret för beställning och finansiering av planeringsforskning varierar kraftigt mellan de olika länderna. Den bild

framtonar är att finansieringsansvaret är uppdelat många insom stanser. I muntliga uppföljande intervjuer påtalar flera av forskarna att de upplever påtagliga nackdelar med vad de karaktäriserar som en fragmentering av forskningsresursema. Risken för överlappningar och dubbelarbete liksom att viktiga kunskapsområden hamnar mellan stol-

de främsta nackdelarna med uppsplittring av ansvar och arna anges som dålig koordination av insatser.

I flera länderna är ansvaret fördelat såväl mellan olika nivåer in-

av

offentliga myndigheter mellan olika aktörer på samma nivå. I om som Storbritannien, Tyskland, Turkiet och Grekland redovisas att beställnings- och finansieringsansvaret delas mellan ett flertal olika instanser. Departement, statliga myndigheter, forskningsråd och stiftelser anges

ansvariga. I Belgien och Spanien är ansvaret delat mellan instanser som

nationell och regional nivå. I Finland är beställning och finansiering centraliserade till miljöministeriet. I Schweiz har statliga myndigheter och de federala universiteten ansvar. Dessutom har kantoner och kom-

i hög grad för de forskningsprojekt de själva initierar. muner ansvar Där finns också nationell forskningsfond och några privata före-

en ningar tar för särskilda eller intressen. I Frankrike

som ansvar program ligger ansvaret hos olika centrala departement, utbildningsdepartementet, forskningsdepartementet, departementet för infrastruktur.

Aktuella förändringar i systemet för beställning och finansiering

Några aktuella förändringstendenser lyfts fram i enkätsvaren. Knappheten på offentliga och ökad betoning av kvalitetssäkring

resurser en återkommer i flera Ökade kvalitetskrav inkluderande uppföljning

svar. och utvärdering forskningsresultat framhålls särskilt från Storbritan-

av nien. Från Grekland redovisas en trend innebärande att utbildningsdepartementets roll stärks. I Belgien sker för närvarande en förstärkning

den regionala nivåns ansvar för dessa frågor. I övriga länder anger av de svarande inga påtagliga aktuella förändringar.

I några pekas på att området kan komma att bli föremål för för-

svar ändring under den närmaste framtiden. Sådana synpunkter framförs från Spanien och Holland. I Storbritannien har den nya labourrege-

70 Finansiering och beställning av planeringsforskning SOU 1997: 182

ringen lyft fram samspelet mellan regional utveckling och transportförhållanden som ett gemensamt politikområde mot bakgrund av frågorna om uthållig utveckling. I Holland pågår sedan ett antal år tillbaka en generell diskussion om förstärkning av beslutskraft och ansvar på den regionala nivån. Man har övervägt att slå samman regionalpolitik och urban politik till rumslig politik. Detta har konsekvenser för prioriteringarna i forskning om regional utvecklingsplanering och torde ge den regionala nivån en större roll som beställare.

Intervjuer med forskningsfinansiärer och forskningsutförare i Italien visar under år förändrat den nationella nivåns

att man senare synen roll inom samhällsbyggnadspolitikens område. Tendensen är decentralisering av ansvar och beslut till den regionala nivån med minskad detaljstyming av finansiella resurser. Kunskapsutveckling i nära anslutning till planeringsforskning har varit en viktig del av den regionala nivåns ansvar i Italien ända sedan regionreforrnema i början av 1970-talet.

Hur samordnas statliga insatser med andra finansiärers verksamhet

I flera enkäter framhålls samordning av forskningsinsatser som ett effektivitetsproblem. I inget land finns ett organ med det uttryckliga ansvaret för att samordna den statliga planeringsforskningen. Det betonas att kunskaps- och forskningsbehov inom planeringen ofta sammanfaller med forskningsbehov inom andra samhällssektorer. Exempelvis kan kunskapsbehov inom transport- och infrastruktursektorema avseende bland annat processer, former för beslutsfattande och implementering vara direkt parallella till forskningsbehov inom planeringssektom. I bland annat Holland och Danmark finns ett påtagligt samband mellan planforskning och bostadsforskning.

I svaren från Storbritannien framhålls att koordinationen mellan funktioner inom ministerier och statliga myndigheter är dålig, trots att det hålls regelbundna möten mellan nyckelfinansiärer. I Belgien varie-

koordinationen beroende på det är på federal eller regional nivå. rar om Program diskuteras på olika nivåer inklusive regeringsnivå mellan ministrar. Utvärdering av uppnådda resultat övervakas av särskilda kommittéer. I Grekland är generalsekreteraren för forskning och teknik koordinator. I Turkiet sker koordination tillsammans med andra verksfunktioner. I Frankrike finns starka band till andra funktioner inom organisationerna. I Tyskland prioriterar ministerier projekt utifrån politiskt formulerade forskningsbehov. Ministeriet och forskningsinstitut har organisatoriskt samarbete under forskningsarbetets gång.

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning planeringsforskning 71 av

Hur behandlas forskningsansökningar

Ett tydligt mönster i är att forskningsansökningar i tilltagande svaren grad har blivit konkurrensutsatta. I några länder redovisas mer eller mindre formaliserade kriterier och utvärderingsprocedurer. Också i dessa är dock ett ökat konkurrensinslag påtagligt. I Storbritannien varierar behandlingen av ansökningar beroende finansierar forskningen. De direkta statliga anslagen från olivem som ka myndigheter är ofta små och har specifika mål. Denna typ av beställning och finansiering är krympande och parallellt ökar betydelsen finansiering från forskningsråd. ESRC Economic and Social Reav search Council är ett exempel ett sådant forskningsråd. Vid forskningsrådens behandling ansökningar framhålls konkurrensen mellan av sökande som en central ingrediens. Belgien använder anbudsförfarande med öppen konkurrens, där en bedörrming görs experter, både inhemska och utländska, eller verkav inom organisationen. I Schweiz är behandlingen till stor del samma beroende regionala kantonemas beslut. Vid de schweiziska universiteten och den nationella forskningsfonden måste ansökan igenen

mycket strikt utvärderingsprocedur om projektet inte ligger inom

om en den normala budgeten. I Grekland varierar konkurrensen mellan olika discipliner. De anställda inom den forskningsutförande organisationen spelar viktig roll vid bedömningen. I Frankrike Conseil National en ger de la Recherche Scientifique CNRS och universiteten generella anslag till forskargrupper, med utvärdering vart fjärde år. För Ministere de 1’Equipement används öppen konkurrens mellan projekt. I Turkiet beaktas områden för sociala grad av konkurrens och projektprogram, storlek och längd. Inom det tyska systemet för infordran anbud ens av utgår från i förväg bestämda användarorienterade teman och fråman geställningar.

Samfinansiering av planeringsforskning

När forskning finansieras flera instanser varierar rutinerna vad gäller av initiering, ansökning, koordination, resultatspridning och utvärdering, såväl mellan olika länder också ofta inom respektive land. Från som flera länder omvittnas att tillämpade rutiner för Samfinansiering är svagt utvecklade. I Frankrike och Grekland har forskningsfinansiärema skiftande praxis vad gäller initiering, utvärdering och koordination. I Tyskland säkras användbara forskningsresultat kontakter och genom rapporter referat under tiden forskningen pågår. I Storbritannien samfinansierar i vissa fall departement och forskningsråd projekt som avser

72 Finansiering och beställning av planeringsforskning SOU 1997: 182

basforskning. Holland har givit en stark ställning till sina nationella forskningsråd, inte minst det samhällsvetenskapliga forskningsrådet, när det gäller initiering och finansiering av planeringsforskning i vid mening.

Samfinansiering av planeringsforskning mellan olika länders forsk-

ningsfinansiärer är mindre vanlig när det gäller bilaterala projekt. Däremot finns exempel flera pågående internationella forskningsprojekt inom planeringsområdet där nationella finansiärer betalar för respektive nationell forskningsmiljös del. I dessa fall har koordineringen skett bland forskningsutförama och inte bland finansiärema.

I stället har de flesta länder kanaliserat sina internationella medel till forskningsutförare i olika länder via EU. Det finns inga EU-forskningsprogram som riktas direkt mot planeringsområdet ännu så länge. Planeringsforskarna har varit hänvisade till att konkurrera inom andra program som transport-, miljö- och regionutvecklingsprogrammen. Utvecklingen inom området spatial planning kan ses som ett exempel på försök att formulera samhällsplanering övemationell nivå som politikområde. Initiativet med observatorier kan ett sätt att initiera

ses som

planeringsforskning övemationell nivå.

Legitimitets- och integritetsfrågor

I länder där planeringsforskning beställs och finansieras statliga de-

av partement eller ämbetsverk framhålls frågor om legitimitet och integritet som angelägna att ägna speciell uppmärksamhet. I Storbritannien lyfts insyn och öppenhet i beslutsprocessen fram som utomordentligt viktiga för att stärka forskningens status och relevans. I Israel betonas konkurrens och bedömning efter kvalitetsfaktorer viktiga inslag

som vid bedömning av ansökningar. Från Spanien redovisas ett likartat

synsätt. Här understryks också vikten av utomståendes bedömningar av forskningsansökningar.

Turkiet anses att legitimitets- och integritetsproblem i första hand genereras av politiska aspekter på lokal och central nivå. I Schweiz behandlas dessa problem bland annat med stöd i ett långsiktigt forskningsprogram utifrån det tas årliga program fram. Koordinering sker genom kontinuerliga samordningsmöten. Alla forskningsresultat publiceras. I Tyskland behandlas dessa problem också genom förhandlingar med berörda parter.

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning planeringsforskning 73

av

Egenintresse kontra allmänintresse och kort respektive lång sikt

I de fall statliga departement eller ämbetsverk har för forsk-

ansvar ningsfinansiering redovisas olika erfarenheter vad gäller hanteringen av frågor rörande egenintresse kontra allmänintresse och kort respektive lång sikt.

I vissa länder, bland annat Turkiet, ska egenintresse och kort sikt prioriteras i den statligt finansierade forskningen. I Grekland är situationen en annan. Här ska statligt finansierad forskning prioritera

generella intressen och ha en tyngdpunkt i ett medellångt perspektiv. I Schweiz görs prioritering utifrån ett långsiktigt program som utformas på central nivå, varvid intresset riktas mot medellång och lång sikt. I Belgien ligger tyngdpunkten policyrelaterad forskning. I Frankrike ges mest stöd till långsiktig forskning kring urbanism. I Tyskland har denna forskning som regel ett kortsiktigt tidsperspektiv. I Storbritannien åtskillnad mellan å sidan forskning beställd och finan-

görs en ena sierad av statliga myndigheter och å den andra sådan som faller under forskningsrådens ansvarsområde. För den först nämnda typen är

egenintresse och kort sikt dominerande.

Vad gäller frågan om en icke önskvärd prioritering myndighetens

av egenintresse framhålls från flera länder extern bedömning av ansökningar, nationella långsiktiga forskningsprogram och öppenhet i hanteringen av ansökningar som viktiga inslag för att garantera forskningens kvalitet och legitimitet.

Vilka icke statliga instanser finns för finansiering av planeringsforskning

I samtliga länder finns utöver statliga finansiärer även andra

myndigheter, institutioner och organisationer för beställning och

som svarar finansiering av forskning om planering. Det kan vara nationella forskningsråd, kommunala och regionala myndigheter, non-profit organisationer samt privata stiftelser och enskilda företag, exempelvis storföretag, banker och försäkringsbolag. I Tyskland finns det förutom de statliga instansema även särskilda organisationer Deutsche Forschungsgemeinschaft för finansiering inom särskilda ämnesområden. Ett av dessa områden är regional utvecklingsplanering. Genomgående är att den privata finansieringen av planeringsforskningen är av förhållandevis mycket blygsam omfattning.

74 Finansiering och beställning planeringsforslming SOU 1997: 182

av

Översikt över finansiering forskning

av Departement och statliga myndigheter svarar i flertalet av de studerade länderna för 80 procent eller de resurser som avsätts för plane-

mer av ringsforskning. Turkiet, Belgien, Grekland, Schweiz, Frankrike. I Storbritannien och Spanien ligger en stor del av forskningsresursema på forskningsråd.

Fördelningen forskningsmedlen varierar mellan de olika län-

av derna. Den uppskattade fördelningen framgår av Tabell Observera att tabellen bygger respondentemas uppskattningar, inte faktisk medelsfördelning.

Tabell 1 Finansiering av forskningen på olika huvudmän Finansiär Departement/ Forsknings Ideella Privata

ämbetsverk -rád organisat- finansiärer

ioner Belgien merpart merpart obetydlig obetydlig Danmark merpart merpart

Tillsammans med forskningsråd respektive privat finansiär

50 procent av forskningsresursema allokeras direkt till universiteten

Av intresse är den snabba förändring skett och pågår i Storbri-

som tannien. Över de senaste åren har det skett kraftig förskjutning av

en medel till forskningsrådens förmån. Motiven för denna förskjutning står att finna i bland annat önskemål samordning, överblick och

om önskemål konkurrensutsättning och kvalificerad kvalitetsbedöm-

om ning. Motsvarande utvecklingstendenser kan också skönjas i andra länder, bland annat Spanien, Danmark och Holland.

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning planeringsforskning 75

av

Hur fördelas forskningsmedlen

Mellan länderna finns påtagliga skillnader i hur tillgängliga medel används för olika typer av forskning. Tabell 2 inehåller sammanfatt-

en ning av svar som givits i enkäten. Där utnyttjades som svarsalternativ kateogiema tillämpad forskning, basfoskning och forsknings- och utredningsverksamhet. Syftet med uppdelningen var att kunna jämföra fördelningen mellan olika länder utan anspråk direkt korrespondens med medelsfördelning mellan forskningsområden i offentlig statistik.

Det kan noteras att i flertalet länder dominerar tilldelningen till tilllämpad forskning över tilldelningen till basforskning och forskningsoch utredningsarbete. I länder sker den största tilldelningen till

ett par forsknings- och utredningsverksamhet. I Storbritannien samfinansieras i vissa fall basforskningen av statliga myndigheter och sektorråd. I Finland finns ett särskilt organ, Finlands akademi, med huvudansvar för basforskningen. Den uppskattade fördelningen framgår av tabellen nedan. Observera att tabellen bygger respondentemas uppskattningar, inte faktisk medelsfördelning.

Tabell 2 Uppskattad fördelning av forskningsmedel, andel, procent

sektorsråd besläktade med planering

I flera av de länder inkluderats i undersökningen finns sektorsråd

som som finansierar forskning som är nära besläktad med planeringsforskningen. Det gäller exempelvis råd för forskning om regional utveckling, transporter och sociala förhållanden. Förekomsten av sådana råd

76 Finansiering och beställning planeringsforskning SOU 1997: 182

av

varierar kraftigt. I vissa länder saknas sektorsråd. I andra spelar de en central roll.

Sektorsrådens roll finansiär varierar från ringa i Belgien till av-

som sevärd i Grekland och stor i Frankrike. I Schweiz utför särskilda organisationer i mycket stor utsträckning bostadssocial forskning samt transport- och miljöforskning med finansiering från råd med koppling till planeringsforskning. I Tyskland kan samfinansiering och medfinansiering planeringsforskning ske med stöd av medel från närliggande

av sektorsråd.

Internationell finansiering

I Turkiet har Världsbanken varit aktiva i del projekt, speciellt i stör-

en

urbana ornråden. I Grekland är EU-programmen grundläggande i det re internationella utbytet. Idén med internationella finansieringspartners i praktiken är relativt och har en snabb utveckling i Grekland. I

ny Schweiz är internationella finansiärer också trend. Den interna-

en ny tionella finansieringen sker i huvudsak genom INTERREG. I Belgien är internationell finansiering ovanligt. I Frankrike ligger den uppskattade andelen 10-20 procent. Också från Storbritannien, Tyskland och Spanien rapporteras att internationell finansieringen, framför allt från EU, spelar allt viktigare roll. Det har i flertalet länder blivit allt

en vanligare att statliga medel villkoras eller tilldelas med hänsyn tagen till ekonomiska bidrag beviljas inom olika ramprogram som hante-

som ras av EU.

Planeringsforskningens ställning

I Storbritannien och Turkiet är planering ett utpekat område för forskningsanslag, med ett stort politiskt intresse. I Belgien beror intresset på vilket ämnesområde det rör, ibland är intresset mycket stort ibland obefintligt. I Schweiz är det politiska intresset lokalt och ofta svalt. I Frankrike varierar det politiska intresset mellan olika ministerier. Forskningsanslag riktas där inte speciellt mot planeringsforskning. I Tyskland har den rumsliga planeringen svag ställning i förhållande

en till annan utvecklingsplanering.

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av planeringsforslming 77

Akademiska miljöer för planeringsforskning

De miljöer som är huvudsakliga mottagare av forskningsresurser återfinns företrädesvis de tekniska högskolorna och universiteten. Vanligtvis är merparten av forskningen förlagd till enheter av typ avdelningar för urban och regional planering.

I Turkiet och Belgien bedrivs forskning om planering i huvudsak vid tekniska institutioner. I Grekland bedrivs forskningen också i första hand vid tekniska institutioner, men även vid national research laboratories och social science departments. De två sistnämnda utgör även de huvudsakliga forskningsmiljöema i Frankrike. I Schweiz görs en uppdelning i federal och lokal nivå, där forskning på den förra nivån sker inom technical departments och den senare inom social and economic departments och planning and architecture departments.

I Storbritannien och andra länder har det skett koncentration

en av planeringsforslmingen till färre miljöer än tidigare. Ett viktigt skäl till detta är att forskningsfinansiärema bedömt att miljöerna måste ha en tillräcklig storlek för att en kritisk nivå av kompetens ska kunna skapas. Det typiska i starka miljöer är att det finns en livaktig forskarutbildning

med inriktning mot planeringsområdet.

I Tabell 3 visas vilken vikt respondenterna personligen fäster vid olika aktörer som finansiärer av planeringsforskning. Tabellen visar de akademiska forskningsmiljöemas fmansieringsnätverk.

Tabell 3 Nationella aktörers betydelse för finansiering av planerings-

forskning enligt respondentemas bedömningar

Aktör/Betydelse Ingen Viss Avsevärd Stor Departement x xx xxxxxx xxxxx

Ämbetsverk/Statliga x xxxxox

xxx xxx myndigheter Forskningsråd x xxxx xxxxx xxxx Regionala och x xxxxx xx xxx kommunala myndigheter Non-profit organisa- xxx xxxxxxxx x x tioner Professionella or- xxox xxxxx ganisationer Privata företag xxxxxxx xxox x Annan aktör xxxx

78 Finansiering och beställning planeringsforskning

av

Tabellen visar att svarsalternativen ingen respektive viss betydelse fått majoritet när det gäller non-profitorganisationer, privata

en av svar företag och andra aktörer. Alternativen avsevärd respekive stor betydelse har markerats för departement, ämbetsverk/statliga myndigheter och forskningsråd. Mönstret spritt för kommunala och regio-

är mera nala myndigheter. För vissa forskningsmiljöer är de av stor betydelse medan de har försumbar betydelse för andra miljöer. Det finns säkert skillnader mellan länder i detta hänseende.

Summerande kommentarer till enkäten

Den undersökning som gjorts låter sig inte på något enkelt sätt summe-

Snarare än drag och likheter är det skillnader som ras. gemensamma utmärker resultatet. Samtidigt kan konstateras att man i flera av de studerade ländema det nuvarande systemet för finansiering som brist-

ser fälligt. Man bedömer i flera fall att det står inför förändring. Utgångspunktema för denna förändring liksom ambitionen vad gäller ett nytt system uppvisar dock gemensamma drag i flera länder.

Bristerna i de nuvarande finansieringssystemen hänför sig kanske främst till kritik för bristande samordning i sin tur leder till inef-

som fektivt resursutnyttjande. Det faktum att planeringsforskningen i många länder finansieras olika statliga intressenter liksom aktörer regio-

av nal och lokal nivå försvårar möjligheterna till samordning. Problemet accentueras i de flesta länder av att planeringsforskning i betydande grad också finansieras av instanser som intressemässigt är planeringen närstående, exempelvis sektorsråd med fokus mot transportfrågor, regional utveckling eller sociala förhållanden.

Ytterligare utgångspunkt för nytänkande i Europa är kraven

en

kvalificerad handläggning av forskningsansökningar. Frågor om mer integritet, legitimitet och vetenskaplig kvalitet står här i fokus. Utmaningen ligger i att utveckla den finansierande aktörens förutsättningar och kompetens för att hantera forskningsansökningar och forskningsprojekt. Med stöd i europeiska erfarenheter kan några utgångspunkter för sådan kompetensutveckling anföras. I många sammanhang har

en

tydligare roll än tidigare givits till företrädare för planeringsforsken ningen. Genom att söka granskare från andra länder kommer man att komma bort från riskerna för bevakning intressen i alltför små

av egna nationella miljöer.

Den förändring är på väg att ske inom detta område ställer stora

som krav på kompetensen hos de forskningsfinansierande institutionerna. Det gäller att dessa organisationer skaffar sig en mycket god överblick

expertis finns inom olika specialområden. Det behövs vidareöver var

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning planeringsforskning 79

av

utbildning av personal som ska hantera ansökningar. Det borde ett

vara rimligt krav att det ska finnas egen forskningskompetens inom de

organ

som sköter finansieringsfrågor. Kompetensfrågan är central för utveck-

lingen av mera effektiva finansieringssystem.

För att minimera risken för att huvudfåran i forskningen ska bli allt för kortsiktigt inriktad och beställas i snävt egenintresse finns skäl för att debatten om forskningens inriktning sker i öppna fora varvid olika intressen ska stimuleras att avge synpunkter och förslag. Den politiska avvägningen av olika intressen ska härefter göras tydlig. Hanteringen av ansökningshandlingar måste ske professionellt. Inkompetenta bedömningar, politiska markeringar och favorisering särskilda forsk-

av ningsmiljöer leder ofelbart till ifrågasättande relevans och kvalitet. I

av perspektiv av vad omvärlden förmedlar finns skäl att överväga hur fristående nationella och internationella experter kan starkare roll

ges en vid bedömning av ansökningshandlingar.

Likaså finns anledning att, inte minst med brittisk förebild, stärka konkurrensinslaget i planeringsforskningen. Inbjudan till forskare att inkomma med ansökningar inom särskilda teman, och sär-

program skilda insatsornråden är internationellt sett ett intressant sätt att initiera forskning. Nödvändigheten av internationella kontakter och intemationellt erfarenhetsutbyte är i sammanhanget något understryks

som som viktigt.

Vad gäller frågan om huvudmannaskap för forskningsfinansieringen kännetecknas Europa i hög grad av fragmentering och dålig koordination. Till viss del finns skäl motiverar denna uppsplittring på olika

som aktörer och nivåer. För vissa aktörer kan det i allra högsta grad

vara motiverat att avsätta resurser för att få egenintressen och kortsiktiga forskningsbehov tillgodosedda. För den stora merparten samhälleligt

av finansierad forskning måste utgångspunkten emellertid vara en radikalt annan. Här handlar det om forskning för att tillgodose samhälleliga

av kunskapsbehov också i ett längre tidsperspektiv.

Ur sistnämnda perspektiv är samordnade lösningar starkt önskvärda. Det handlar härvid om lösningar som kan samordna såväl olika offentliga intressen som anspråk som kan ställas olika geografiska

ur perspektiv. Det handlar också om samordning som skulle kunna möjliggöra de synergivinster som ligger i en växelverkan med forskningsfinansiärer i planeringens omgivning.

80 Finansiering och beställning av planeringsforskning SOU 1997: 182

Några lärdomar för det svenska finansieringssystemet

Planeringsforskning betraktas traditionellt som sektorsforskning med anknytning till samhällsbyggande. I likhet med regionalpolitisk forskning har planeringsforskningen inte haft en långsiktigt stabil hemvist

inom ett etablerat politikornråde. Jordbruks- och försvarsforskning är

exempel sektorsforskning som utvecklats och fördjupats i nära samklang med politikområdets utveckling. Man brukar ofta peka på den svenska jordbruksforskningen som en verksamhet som haft särskilt god kontakt med den praktiskt genomförda politiken. Resultatet har bl.a. blivit ett svenskt jordbruk med välutbildare företagare som har förtroende för innovationer baserade på resultat från jordbruksforskning och anslutande utvecklingsarbete.

Situationen för planeringsforskningen har förändrats ett påtagligt sätt under det senaste decenniet. Det finns mycket ett större politiskt intresse för planeringsfrågor som ett resultat av internationalisering, snabb strukturell omvandling och behov av mijöanpassning. På den politiska nivån inser man behovet av en satsning på forskning med offentlig finansiering helt enkelt därför att framtidsfrågoma blivit så mycket mera betydelsefulla. Denna utveckling kommer sannolikt att förstärkas.

Samtidigt med denna för planeringsforskningen uppfordrande utveckling har beställarrollen blivit påtagligt mera diffus. Det finns inget enda departement på den statliga nivån där politikområdet och dess tillämpade forskning hör hemma. Även det sker kraftsamlingar att

om

formulera samhällsplanering och samhällsbyggnad som politikområden

i vissa länder, t.ex. som uttryck för prioitering av mål om uthållighet, är bilden splittrad. Det betyder i sin tur att den traditionella modellen med sektorforskning sannolikt inte kommer att passa för framtidens europeiska planeringsforskning helt enkelt därför att forskningens frågeställningar är för centralt placerade i samhället. I regionernas Europa ifrågasätts den statliga nivåns hegemoni även över planeringsforskningen. Planeringsforskning på nationell nivå har dessutom fått som ny uppgift att medverka till att uppfylla nationella intressen i en alltmera integrerad och konkurrensinriktad omvärld.

Den internationella genomgången av system för finansiering av planeringsforskning i olika länder visar som tidigare nämnts på en splittrad bild framför allt vad gäller finansieringssystem. Samtidigt är det viktigt att slå fast några grundläggande likheter mellan de studerade länderna. Man kan göra åtminstone tre generella observationer om den

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning planeringsforskning 81

av

internationella planeringsforskningen basis av allmänt tillgänglig kunskap inom nätverken av forskningsutförare i Europa: 0 Det finns högskolemiljöer som har en särskilt definierad roll som

miljöer för planeringsutbildning och planeringsforskning 0 Det finns alternativa källor för finansiering av planeringsforskning

vilket leder till att området accepteras som ett särskilt satsningsområde inom sektorsforskningen

0 Planeringsforskning är i huvudsak en angelägenhet för den natio-

nella nivån som ett av flera långsiktigt stabila satsningsområden.

Detta betyder att behovet av planeringsforskning accepteras i samtliga europeiska länder. Det betyder dessutom i de olika län-

att man derna ser behov av yrkesinriktad utbildning av planerare och att denna utbildning kan ske inom både tekniska och samhällsvetenskapliga fakulteter.

Likheter finns även när det gäller de frågeställningar som planeringsforskningen inriktas Även här förekommer dock skillnader

mot. som har med olikhetema i den institutionella uppbyggnaden av den offentliga sektorn att göra. Planeringsforskning som sektorforskning ska ge stöd till en verksamhet som traditionellt varit nationellt inriktad. Det är först genom framväxten av den rumsliga utvecklingsplaneringen under 1990-talet spatial planning som planeringsverksamhet förts upp som ett område för samordning övemationell nivå.

Den grundläggande lärdomen av den internationella översikten är att man måste anlägga ett strategiskt synsätt när det gäller att välja framtidens system för finansiering av svensk planeringsforskning. Denna forskning är i hög grad samhällsnyttig och behöver prioriteras i den statliga nivåns forskningspolitiska arbete. Planeringsforskning hör hemma i den akademiska världen i högre grad än vad ibland har varit fallet i flera europeiska länder hittills inklusive i Sverige.

Man behöver bara peka på utvecklingen inom kommunikationsforskningens område för att inse vilken förändringskraft som ligger i att skärpa kvalitetskraven i planeringsforskningen. Det gäller att få fram ny och Samhällsrelevant kunskap. Många unga människor ser detta som ett särskilt meningsfullt område att inrikta sina forskarstudier mot och som ett område där man vill bidra som utbildad forskare.

Det finns en chans för planeringsforskningen för närvarande. Den behöver profileras och placeras centralt i det framtida forskningsfinansieringssystemet. Det behövs satsning akademiska miljöer och då framför allt inom de tekniska högskoloma där den europeiska planeringsforskningen fortfarande har tyngdpunkt. På detta sätt bidrar

en planeringsforskningen till den stora utmaningen att bygga och förvalta det uthålliga samhället. Den internationella översikten i denna studie

82 Finansiering och beställning planeringgbrskning SOU 1997: 182

av

visar i all anspråkslöshet att Sverige ligger tanke- och tidsmässigt väl framme när det gäller att hantera dessa framtidsfrågor.

och av bostads-

Finansiering beställning

i vissa länder

forskning europeiska

Inledning och översikt

Denna bilaga innehåller Översikter över finansiering av bostadsforskningen i Finland, Nederländerna, Norge, Tyskland och Storbritannien. Översiktema har beställts verksamma i de olika länderna

av experter och återges på det språk som varje expert valt att använda. Beställning-

har utgått ifrån i princip samma enkät som använts för undersöken ningen av planforskningen i Europa. Utredningens sekretariat har något redigerat experternas efter uppföljande kontakter med experterna.

svar,

Med stöd expertrapportema har utredningen ställt samman vissa

av tabeller om beställning och finansiering av bostadsforskningen i de länder som redovisats i undersökningen. Tabellema är jämförbara med de tabeller som finns i redovisningen av undersökningen av planeringsforskning.

Tabell Finansiering av forskningen på olika huvudmän enligt exper-

ternas bedömningar

Departement, Forsk- Intresse- Stiftel- Regioner, Privat

myndigheter nings- organis- ser, kommuner sektor

råd ationer m.m.

Finland 68% 28% 4%

- - - Tyskland 25% 5% 5% 30% 35%

- Nederländerna

I Uppgifter saknas; schablonmässiga bedömningar anses orimliga till följd av

bl.a. klassningsproblem mellan forskningsområden.

84 Finansiering och beställning av bostadsforskning

Tabell 2 Uppskattad fördelning av forskningsmedel, andel, procent,

cirka 1997, enligt experternas bedömningar

gäller bara bostadsdepartementets finansiering

Tabell 3 Nationella aktörers betydelse för finansiering av planerings-

forskning enligt experternas bedömningar

Ingen Någon Viss Stor Departement Fi. NB. NO.Ty. UK Myndigheter Ne No, Ty UK Forskningsrád N0. TY Ne. UK Regioner, kommuner Fi, No, UK Ne TY Stiftelser No Fi. TY Ne UK Yrkesorganisationer Fi, No, Ty Ne, UK Privata företag Fi, No Ne, UK Ty Övriga Fi, Ne, Ty, UK No

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av bostadsforskning 85

Finland

Katri Kosonen, Löntagamas forskningsinstitut, Helsingfors

Beställning och finansiering av bostadsforskning inom staten

Beställningen och finansieringen av bostads-, bygg- och planforskning inom staten är centraliserade till Miljöministeriet. Ministeriet svarar för miljö-, miljö-, planläggnings- och bostadspolitiken i Finland. För 1997 uppgår Miljöministeriets planeringsbudget för forskning och utveckling till totalt FIM 41,5 milj. Av denna budget kan FIM 15,5 miljoner användas till forskningen som på något sätt hör ihop med boende eller bostäder. Huvuddelen av FoU medel avser dock bygg- och planfrågor.

Tabell 4 Miljöministeriets medel för FoU med anknytning till boende och

bostäder, 1997, FIM miljoner

Dessutom finansieras från den internationella budgeten av ministeriet några projekt som gäller bostäder eller byggande i närornrådena Ryssland och de baltiska staterna.

Inom all tre områden finns administrativ enhet som är ansvarig

en för fördelningen av forskningsmedlen. I det följande redovisas hanteringen forskningsprojekt bostadsavdelningen ansvarar för, dvs.

av som projekt som ingår i de 2,5 miljonerna se ovan av ministeriets utvecklingsbudget som är avsedda för Boende, bostadspolitik, m.m.

Hantering av finansieringen av bostadsforskning inom staten

Gruppen för forskingsadministration i ministeriets bostadsavdelningen utarbetar varje år en fördelningsplan, där finansieringens mål och tyngdpunktsområden definieras. Planen används som en "referensram" som styr fördelningen av finansieringen till olika projekt. Planen offentliggörs inte och det finns inte heller offentliga eller fasta ansök-

86 Finansiering och beställning av bostadsforslming SOU 1997: 182

ningstider. I flera fall identifierar bostadsavdelningen forskiningsområdena själv och beställer forskningen direkt från en forskare eller ett institut. I dessa fall är det ofta fråga om kunskap som är direkt förknippad med beslutsfattandet i ministeriet, d.v.s. mer kortsiktiga och praktiska kunskapsbehov. Ministeriet finansierar också projekt som är initierade av forskarna själva, om projekten anses ingå i något av rninisteriets prioriterade områden. Denna del av finansieringen är inte så inriktad på omedelbara praktiska resultat, men syftar till exempel till att bygga upp akademisk kompetens inom bostadsforskningen. Under se-

år har ministeriet finansierat 2-3 sådana mera akademiskt orientenare rade större projekt och betalat några mindre stipendier varje år till stu-

denter för deras magisteravhandlingar.

Ministeriet har hittills inte använt anbudskonkurrens i fördelningen av finansieringen.

Miljöministeriet är den enda beställaren av bostadsforskningen inom staten. Statens bostadsfond har inte egen forskningsbudget. Fonden har dock utvecklingsavdelning som gör utredningar för att tillfreds-

en ställa fondens helt praktiska kunskapsbehov. Inga planer finns att förändra ansvarsförhållandena i detta avseende.

Finansiering av grundforskning genom Finlands Akademi

Finlands Akademi FA är huvudansvarig för finansieringen av grundforskning i Finland. Den har flera avdelningar. Avdelningen "Kultur och samhälle" är närmast ansvarig för finansieringen av bostadsforskningsprojekt.

FA kan införa mångåriga forskningsprogram om teman som anses viktiga och aktuella. Dessa program har en bestämd budget och en avlönad koordinator. De kan också få finansiering utanför FA ministeriet, m.m. Projekten måste tvåfasig ansöknings-

genom en

I den första fasen valls några projekt ut grundval av preliprocess. minära forskningsplaner för att vidare till den andra fasen, där de slutgiltiga forskningsplanen läggs upp. På grund av dessa slutliga planer väljs projekten som finansieras under programmet. De slutliga besluten finansieringen fattas det vetenskapliga rådet i FA, men

om av andra finansiärer hörs också. Forskningsprogrammen och finansieringsplaner offentliggörs och har fasta ansökningstider.

Under senaste år har FA haft några forskningsprogram som är förknippade med bostadsfrågor. Exempel är "Miljö och hälsa", vars budget är 30 milj. därav ungefär en fjärdedel gäller direkt boende, och "Ekologisk byggande", har haft 12 milj. till sitt förfogande. Nästa

som år kommer FA att sätta i gång ett nytt forskningsprogram

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning bostadsforskning 87 av

"Stadsforskning", skall har budget 9 milj. och en avlönad som en koordinator. Programmet skall kunna finansiera knappt tio forskningsprojekt. Dessutom har FA ungefär 30 milj. årligen i fria finansieringsresurkan användas till alla möjliga projekt som uppfyller vetenser, som skapliga krav och bedöms värda att utföras. annars

Annan finansiering bostadsforskning av

Övriga finansieringskälloma för bostadsforskningen är ganska marginella. Det finns några allmännyttiga stiftelser eller fonder som fördelar till forskningen. Ett exempel är Finlands bostadsmässafond, pengar fördelar FIM 100 000 200 000 år små stipendier till bosom - per som stads- eller byggforskning. Inga andra stiftelser eller fonder har bundit sin finansiering speciellt till bostadsfrågor. De kan också tillfälligt finansiera sådana projekt, det är omöjligt att bedöma volymen. men Kommunerna fördelar inte regelmässigt till bostadsresurser forskning. Ett undantag är Helsingfors stad, som har ett informationscentrum bl. sysslar med bostadsforskningen. Tre av dess ansom a. ställda arbetar nästan heltid med bostadsforskningen. Centrumet har också finansierat projekt har utförts utanför Centrumet. Inga andra som städer eller kommuner i Finland har sådan verksaamhet. en

Forskningsmiljöer

Forskningsmiljöer for bostadsforskning är mycket spridda. Det finns inget specialiserade forskningsinstitut, men bostadsforskning har utförts på många olika forskningsinstitutioner och -enheter. Följande listan omfattar de flesta institut som har fått finansiering från miljöministeriet under år: socialvetenskapliga institut vid senare Tammerfors, Åbo, Kuopio och Joensuu universitet, flera institut vid de tekniska högskolorna i Esbo och Tammerfors, de två främsta ickestatliga ekonomiska forskningsinstitut Löntagarnas och Industrins forskningsinstitut, statens forsknings- och utvecklingcentrum i hälsooch sociala områdena, Statistiska centralbyrån, Finlands kommunalförbund, Helsingfors stads inforrnationscentrum, några medborgarorganisationer, några privata konsultföretag. Oftast är de projekt finansieras ganska små. Projekten brukar som omfattar bara forskare och är relativt korta. I några få fall är det fråen forskargrupp 2-3 och finansiering som kan ga om en av personer en pågå under flera år. Ytterst är det det decentraliserade mönstret och den

88 Finansiering och beställning bostadsforskning

av

kortfristiga finansieringen som förklarar varför det saknas positiva skaleffekter. Ett exempel på sådana effekter skulle samarbete och

vara utbyte i en större forskargrupp. En följd är att långsiktig kunskapsuppbyggnad förhindras eller försvåras. Det kan sägas att det saknas fasta och kompetenta forskningsmiljöer specialiserade på bostadsforskningen, även om de ovannämnda forskningsinstitutionema och forskarna är kompetenta i sina discipliner, d.v.s. ekonomi, sociologi, m.m.. Det kan därför ofta vara svårt för Miljöministeriet att hitta forskare till särskilda projekt. Bostadsforskningen har också en relativt marginal ställning i den akademiska världen, särskilt inom ekonomin och samhällsvetenskaperna. Det finns till exempel inte tillräckligt möjligheter att få

specialutbildning i bostadsfrågoma inom dessa discipliner vid universiteten.

Samband med EUs forskningsprogram

Hittills har EU-finansieringen varit ytterst begränsad. Bara ett projekt om bostadslösheten FEANT SA, som utförts vid statens forskningsoch utvecklingscentrum i hälso- och sociala områdena, har fått finansiering från EU. Det finns inte heller några planer att minska nationella forskningsfinansiering grund av bidrag som betalas till EUs budget.

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av bostad.y"orskning 89

Netherlands

Marjolein Spaans, Research Institute for Housing, Urban and Mobility Studies, Delft University of Technology

Commissioning and financing of housing research in government

In the Netherlands the Ministry of Housing, Spatial Planning and the Environment VROM the main commissioner of housing research for and in central government. There no separate sectoral research body in the Netherlands.

The core role of the Ministry relates to sustainable quality in the living environment.

More specifically this includes a sustainable environment, wellorganised space and the availability of affordable housing of good quality. T0 have policy succeed increasingly requires cooperation not only within the Ministry and central government, but also with other authorities, societal organisations and the business community.

The Ministry developing towards a core ministry, focused on the development and introduction of new policy and the maintenance of existing policy.

Each Directorate-General in the Ministry has its own research budget. They have, however, somewhat different approaches to commissioning research. Research areas are defined through annual inter-

nal or public research programmes and through research as a result of

questions from Parliament.

The Directorate-General of Housing DGVH, Directoraat Generaal voor de Volkshuisvesting the directorate most closely involved in housing research. This Directorate-General responsible for the quality of the built environment, the availability of housing and the affordability of living. The National Spatial Planning Agency RPD, Rijksplanologische Dienst also involved in research which partly involves housing. This Agency responsible for the quality of the future spatial organisation of the Netherlands.

The other Directorates General the Government Buildings Agency

- RGD, Rijksgebouwendienst and the Directorate General for the Environment DGM, Directoraat Generaal Milieubeheer are not involved

in housing research.

In the 1998 budget for the Ministry of Housing, Spatial Planning and the Environment the research budget in-house and external for

90 Finansiering och beställning bostadsforslming

av

housing Dfl. 13.5 million; for spatial planning the budget for research, plan development and stimulation of spatial policy Dfl. 83.8 million.

The commissioning process

The Ministry has uniform format for the commissioning of research.

a This format conforms to European tenderinr rules. Usually, however, research projects not large that they have to be tendered at Euro-

are so pean level.

For RPD has published annual research programme,

some years an indicating which projects will be undertaken by the Agency itself and which will be commissioned externally. Interested parties can express their interest. Depending the project procedure for selection will

on a be drawn and few external parties will be asked to submit a tender.

up a Sometimes external projects removed from the plan in order to be

are able to commission externally planned in-house research when there

time to carry out the work in-house. no

As of 1998 the Directorate-General of Housing DGVH will be also be publishing annual research programme. This follows a re-

an organisation, with staff reductions and focus activities. A re-

a on core search strategy, which was, however, not very operational, was published in 1996. Previously DGVH also had annual internal research

an programme.

No change of responsibilities following the reorganisation appears

to be under consideration.

DGVH often commissions research when there manpower for

no in-house research. DGVH also has relatively modest research cooperation with NETHUR Netherlands Graduate School for Housing and Urban Research, in which the universities of Utrecht, Amsterdam, Delft and Eindhoven participate with annual budget of around Dfl.

an 300 000 on the basis of a research programme.

The handling of applications and application periods in government

commissioned housing research differs from project to project. Policy making procedures and issues, including questions from the Minister and Parliament, have generally been the decisive factor.

DGVH has to tender research projects above Dfl. 30.000 and has to evaluate at least three valid submitted tenders. A thorough justification must be given for the choice of particular organisation. There are,

a however, strict criteria for this. The procedure not particularly

no transparent and criticised number of grounds. These include the

on a weights given to price, price in relation to quality, past performance,

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av bostadyorskning 91

etc. Sometimes moreover one of the tenders seems to have been given preference advance of the tendering process. The work of government actors and their commissioning of research evaluated through the Algemene Rekenkamer, i.e. the central government body for financial and administrative audits.

Other commissioners of housing research

The following bodies also commission housing research: National research councils: NWO, the Dutch Scientific Research 0 Council 0 National government bodies: Ministry of Education and Sciences and sometimes Ministry of Economic Affairs, Ministry of Internal Affairs, Ministry of Justice Local govemments Non-profit bodies: umbrella organisations as VNG Association Dutch Municipalities. NWR and NCIV both umbrella organisations for housing associations, housing associations, etc. 0 Private for-profit companies.

None of these bodies adopts separate housing research budget. a

Research environments

Housing research point of focus at several universities Delft, a Utrecht, Amsterdam, Eindhoven, Groningen and, to some extent Rotterdam. Many private companies also competently involved in are housing research. These research environments are financed in different ways: university funds Ph.D., postdoc etc. NWO Dutch Scientific Research Council finance for fundamental research contract research through government agencies central, "regional", 0

local

housing associations, umbrella organisations, private companies, 0 etc.

In housing research shorter-term work predominant. Around: 90 cent short-term. excluding university-funded research. per

92 Finansiering och beställning bostadsforskning SOU 1997: 182

av

Links with EU research programmes

There are no clear links between EU-funded research and centralgovemment-funded research, since not much specific housing research funded by the EU.

easy to find partners to develop EU proposals, when these exist. The start costs for the application are usually covered by the insitutions themselves. The coordinator, which usually a university or an institution with the university, has the largest input in drafting the proposal.

EU funding does not lead to a reduction of national government funds for housing research. The Finance Ministry does not deduct a part of the national contribution to the EU research budget.

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning bostadsforskning 93

av

Norge

Per Åhrén, Bolig- bygningsavdelningen, Kommunal- arbeidsde-

og og partementet, Norge

Bakgrund

Traditionellt har en stor andel av FOU-verksamhet finansierats över fackdepartementens budgetar. Regeringens forskningspolitik har emellertid som målsättning att en större andel av de totala forskningsresurserna skall kanaliseras genom Norges forskningsråd, NFR. NFR arbetar främst genom egeninitierade program eller brukarinitierade program. Resurser till fri forskning utanför program är marginella.

En samlad programsatsning bostadsforskning inom ramen för forskningsråd har inte gjorts sedan Byforskningsprogrammet 1981- 84.

Enligt en översikt över bostadsforskning i Norge som genomfördes 1990 framgår att forskningen under perioden 1985 till 1989 var splittrad många organisa-tioner med ett fåtal projekt som ofta vaar engångsinsatser på området och av ringa omfattning. Ett undantag är Norges Byggforskningsinstitut som har en egen bostadsforskningsavdelning och som därmed kontinuerligt arbetar med bostadsforskning. Kommunal- og arbeidsdepartementet KAD har som strategi att garantera viss minirninivå finansiering av forskning

en vid Norges Byggforskningsinstitut sedan 1 juli 1985, då institutet övergick från att vara ett institut under Norges Tekniska Naturvetenskapliga Forskningsråd till att bli en privat stiftelse. Huvudsyftet är att bygga och bibehålla forskningsmiljö.

upp en

Vem beställer/finansierar forskning för/i staten

KAD, genom Bolig- og bygningsavdelningenBOBY har gjort följande principiella uppdelning av finansierings/beställaransvar för forskning om boende:

Oberoende/långsiktig forskning samt kompetensuppbyggnad skall

drivas genom NFR för boligforskning. KAD har tagit initiativ till ett

nytt forskningsprogram Bolig och levekår" som startar 1997 och

som skall pågå under 5 år.

94 Finansiering och beställning bostadsforskning

av

Ytterligare ett program finns under NFR med anknytning till bo-

stadsforskning Inneklima helse, som KAD delvis finansierar.

og

Sektorsansvar för att producera kunskap som kortare sikt kan

användas av stat, kommun och byggsektorn ligger hos KAD. Statens

forskningsbudget fördelas delvis på departementen och går delvis

direkt till NFR. KAD’s forskningsbudget fördelas därefter på de

olika avdelningarna. BOBY fördelar sedan dessa medel på egenini-

tierade projekt och projektansökningar utifrån. I praktiken ligger

NBI här genom den starka styrning som BOBY har av NBI.

Den Norske Stats Husbank har ansvar för att skaffa kunskap som

underlag för sin verksamhet samt att evaluera sin användning av bo-

stadspolitiska medel. Medel för detta beviljas i form av ramar för

olika ändamål bostadspolitiska medel, som delvis kan användas för forskning.

Koordinering av forskningsbeviljningar

Genom ovanstående ansvarsfördelning blir koordineringsbehovet litet. Ett visst koor-dineringsbehov finns mellan KAD och Husbanken. Den-

koordinering sker genom informella kontakter. na

Ansökningar om forskningsmedel, m.m.

Inga speciella procedurer finns för ansökan forskningsmedel. An-

om sökningar till såväl KAD Husbanken kan göras löpande under året.

som NBI lämnar emellertid förslag projekt under oktober för påföljande budgetår kalenderår.

I samband med budgetprocessen i departementet görs en prioritering

områden för följande års forslming, baserad signaler från storting av och regering samt bedömningar av behov av kunskap på kort och

egna medellång sikt.

Större projekt läggs ut anbud till ett urval av organisationer.

Forskning under Norges forskningsråd

Programstyrelsen för ett utses NFR och består av forskare

program av och brukare. De består finansiärema av programmet, där per-

senare av

utses efter förslag från de olika finansiärema. Programstyrelsen soner

utarbetat ett prograrnförslag som skall godkännas av en områdesstyrel-

i detta fall styrelsen för områdesstyrelsen för "Kultur og samfunn" se,

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning bostadyorskning 95

av

vid NFR. Programförslaget skall innehålla avgränsning och prioritering

av forskningsområden.

Programstyrelsen skall genomföra en egenevaluering av sitt arbete och programmets resultat vid slutet av programperioden. NFR kan dessutom bestämma att programmet skall evalueras externt.

Det kan konstateras att det i princip kan föreligga en konflikt mellan NFRs målsättning om en långsiktig och oberoende forskning och det inflytande brukarrepresentantema har i brukarinitierade program. Erfarenhetsmässigt har det emellertid visat sig att departementen som finansiärer av brukarinitierade program har ett relativt litet inflytande

programmen och tendensen är nu att departementen vill hålla kvar en större del av sina forskningsbeviljningar och inte kanalisera dem via NFR.

Kommunal- og arbeidsdepartementets egen FOU-budget

KAD har en total forskningsbudget på 24 miljoner 1997. Av denna går 2,8 miljoner till bostadsforskning under BOBY därutöver delfinansieras NFR-programmet "Inneklima og helse med 0,850 miljoner från BOBY. 1,3 miljoner går som rambudget till NBI, men projekt inom denna ram bestäms i stort av BOBY. 1,5 miljoner fördelas av BOBY för olika projekt, som genomföres av olika orgsanisationer.

Det finns ingen formell evalueringsrutin för dessa forskningsinsatser.

Det är svårt att få en totalöversikt över finasieringen av bostadsforskningen i Norge. Nedanstående skall därför ses som ett försök att skatta storleksordningen totalfinansieringen. Forskningsprojekt vid t.ex distriktshögskolor etc har det inte varit möjligt att få en översikt över, men de är troligen relativt få och små jfr inledningen.

Tabell 5 Huvudsakliga finansieringskällor för bostadsforskning i Norge

Det är emellertid svårt att från Husbankens finansiering urskilja de belopp som är forskning och de belopp som snarare är utredning.

96 Finansiering och beställning bostadsforskning SOU 1997: 182

av

För att belysa finansieringskällor redovisas nedan finansieringskällor för boligforskningsavdelningen vid NBI, som enligt ovan är dominerande utförare av forskning.

Tabell 6 Finansiering av boligforskningsavdelningen vid NBI

Utöver detta är det svårt att få en översikt över finansieringskällor. Viss finansiering bostadsforskning görs via kommuner och Kom-

av

Sentralförbund, omfattningen torde inte vara stor. munernas men

De forskningsmedel som kanaliseras genom NFR bör till största delen definieras långsiktig kunskapsuppbyggnad. I tillägg kommer

som de 1,3 miljonerna till NBI möjliggör en kontinuerlig boligforsk-

som ning där.

Ett de tunga motiven för att sätta igång det nya bostadsforsk-

av ningsprogrammet vid NFR är att försöka öka antalet kompetenta forskningsorganisationer inom bostadsområdet. BOBY upplever det som ett problem att NBI är helt dominerande som utfö-rare av forskning för närvarande.

Samband med EUs forskningsprogram

För närvarande känner jag inte till något forskningsprojekt om bostäder som finansieras via EU.

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av bostadsforskning 97

Tyskland

Franz Hubert, Department of Economics, Free University of Berlin

General

At the level of the central government there are two ministries the

- Ministry for regional planning, city development and construction Bundesministeriumfür Raumordnung, BMBau and the former Ministry for Research and Technology Bundesministerium für Bildung und Forschung BMBF, now the Ministry of Education and Research that

commissioning housing-related research.

In addition there an official but largely independent Agency Bundesforschungsanstalt für Landeskunde und Raumordnung, BFLR, the Federal research Centre for Geography and Planning that carries out research for the BMBau, and helps to coordinate and evaluate research on behalf of the ministry.

The Deutscher Städtetag German Association of Towns and Cities founded the German Institute of Urban Aflairs DW with the aim of identifying long-term prospects for urban development and providing expert advice to municipal authorities to help them solve their problems.

There imminent change of responsibilities. I am not aware of

no much discussion of the subject.

The BMBau requires any research to be intimately related to the current political problems of its different departments. The ministry only gathers information which required for its own needs. In contrast the BMBF prepared to finance basic research in the fields of construction technology and site development to improve energy efficiency, water management, etc. Accordingly, application procedures

different. While there system of cross information, there are very a appears very little coordination between these agencies. In addition, academic research be financed by the Deutsche Forschungsge-

may meinschaft, DGF which commissions a large part of extemally financed academic research at the universities. However, non of its designated research areas 159 medium tenn and 10 long term programs deals remotely with housing markets, housing policy or real

- even estate issues.

98 Finansiering och beställning av bostadsforskning SOU 1997: 182

Ministry for regional planning, city development and construction, BMBau

The BMBau has three research housing, regional planning and

areas: construction mainly technologies to reduce construction cost. In the

usually the ministry that initiates the research. first and second area Having accepted a project internally as relevant the Ministry contacts researchers consultancies, which from previous experience are con-

or sidered qualified. Sometimes there open competitive bidding pro-

no cedure at all. Often limited number of potential contractors are asked

a to submit proposals for clearly specified task. A completely open

a bidding procedure rare. In the field of construction technology applicants usually submit proposals without invitation. Approval with modifications on a case by case basis within the budget.

A small central department provides in-house coordination and supervision of the research budgets of the different departments of the Ministry. The overall research budget amount to 4-5 million DM, of which 1.2 million spent on housing research in a narrower sense. To

degree its work supported by the BfLR, which also carries out some research behalf of the ministry. Responsible officials in the ministry

on have the feeling that they lacks funds and time to screen research carried out independently in universities and by consultants.

The present system to work reasonably well for housing re-

seems search. Researchers do not depend much on government contracts. They have basic university funding and funds from other types of projects. In addition, many researchers are not exclusively focused on housing. Those who are receive funds from commercial market analysis. They therefore maintain their independence in judgement even the system of assigning tasks not open and competitive. Prob-

very lems of dependency however, to be substantial in the area of

appear, planning and regional development, because government contracts are often essential for the teams concerned. As result contractors tend to

a produce what the department in the ministry likes to hear.

German Institute of Urban Affairs Difu

Difu consciously orientates its research activities towards the needs of towns and cities. Difu currently has some 100 members on its staff

either permanent short-terrn contracts. This number includes 40 on or research scientists. The overall budget for 1996 approximately DM 12 million. The Institute financed by the contributing cities 23 per cent, the Association for Municipal Sciences 13 cent, the Land

per

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av bostadsforslming 99

of Berlin 12 cent and the Federal Government 12 per cent. The per Institute also has its financial i.e. project funding and own resources, income from seminars, publications and other services 40 per cent. Its main research in housing in the area of urban renewal and city planning and, to a limited extent, social services. Difi: almost never commissions research.

Ministry of Education and Research, BMBF

The BABF publishes research programmes for which short proposals be submitted. approved in principle a particular member of staff can

will be assigned to the project, provide guidance for developing the

final proposal and follow the project. The projects usually involve a up substantial amount of investment in construction and site development. The budget will be in of 2-3 Million but the work cannot really a range be classified as housing research.

Research environments

There very limited number of competent research environments. are a The situation best in the where housing research meets busiarea ness like market research. There are a number of commercial real estate consultants that be tapped. The IFO--institute in Munich and the can

Gesellschaft für Wohnung und Siedlungswesen, GE WOS in Hamburg

-are probably the best known. The situation very difficult when you move to real estate or housing economics and raise the standards academic level. Apart to an from institute, which general economic policy institute not our a really specialised housing real estate, there some interest in on or Universities Münster, Bochum and Cologne and Mannheim. as There small housing group at the Deutschen Institut fiir Wirta schaftsforschung, DIW in Berlin. Finally there large institute a owned by federal state Hessen and the City Darmstadt: the Institute for Housing and Environment IWU. This employs some 20 academics and urban and environmental issues particularly housing, covers many transport and energy. There are no real estate or housing centres at German universities. Govemment-commissioned research appears to be of little importance for research teams at universities.

100 Finansiering och beställning av bostadsforskning

Links with EU research programmes

T0 my knowledge there no link to EU-funded research apart from a

small amount in the DIfU. EU-funding would certainly not have any

detrimental effect on national funding.

Finansiering och beställning av bostadsforskning 101

Storbritannien

Dr Christine Whitehead, Department of Land Economy, University of Cambridge and Economics Department, London School of Economics

Commissioning of housing research for and in central government

The Department of Environment, Transport and the Regions DETR in England and Wales and the Scottish Office Scotland fund 0 internal research 0 contract research from the University and private sector.

The Housing Corporation and equivalent bodies in Scotland and Wales fund research related to social housing issues including local housing markets, role of private renting, direct social housing issues, etc.

The North Ireland Housing Executive plays the same role in North-

Ireland but ownership of housing as well as funding and em covers regulation.

Other Departments such as the Home Office and the Department of Social Security have some involvement in housing research related to their particular interests. The emphasis on urban regeneration research

led by DETR but other departments concemed with Industry, Employment, Education, etc. directly involved in specifying and

are funding research. The Treasury also undertake research involving

may housing elements. However, considerable tensions exist with respect where responsibility lies. The Treasury and the Bank of England mainly concentrate on the relationship between housing and the economy.

No changes in responsibilities expected, except perhaps in-

are creasing inter-departmental involvement.

The vast majority of direct central government funding to contract research. The majority of projects are included in annual publications which give lists of projects arising from detailed discussions within and between Ministries. Some of the projects will be done inhouse or by single tender. The majority of projects require expressions of interest. The Department chooses a short list on the basis of these expressions of interest sometimes including additional potential contractors. Projects are put out to tender to this shortlist usually around 5 6 on the basis of a brief. There usually about 3 weeks 1 month

- -

102 Finansiering och beställning av bostadsforskning SOU 1997: 182

to produce the submission. Interviews are held within a couple of weeks and projects usually start immediately.

unusual for individual researchers to be able to propose their

research for direct government funding. Individuals may propose own their own research to independent research councils and other organisations; but here there more emphasis on fitting into pro-

even grammes and themes.

Coordination and evaluation of research programmes

Co-ordination between in-house and contracted out research mainly organised through committees developing projects for the next years’

This some-times involves meetings with users, university programme. researchers, etc.

There some peer groups quality monitoring during govemmentcontracted projects, some peer assessment of final reports and some irregular overall assessment. These activities are generally very limited. Their role mainly to provide information, monitoring and evaluation of government funding and programmes and to help further policy de- C1S10nS.

Resources for government-commissioned research

The total Funding level for housing research in DETR about GBP 9,0 million. This includes scientific and technical research as well as

and data collection, much of which now contracted out. The surveys amount allocated for "social science" housing research, excluding basic data collection, probably in the order of GBP 2-3 million per year.

The Housing Corporation and Scottish Homes are government agencies. There are some problems of where the margin lies between the Corporation and central government. The Corporation maintains

basic statistics, such as rents. also funds a research programme some for its policy and management purposes, amounting to some GBP

own 530 000. Scottish Homes have somewhat larger resources for research. The resulting budget may amount to some GBP 3 million.

Other funders of housing research

Thr main body funding housing research the Joseph Rowntree F oundation JRF, which provides between GBP 1.2 and 1.4m per year on housing and related research. a private charity that acts as

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning bostadsforskning 103 av

"partner" to researchers in developing and disseminating policyoriented research. Some of the research initiated by researchers. But there growing of programmes structured by the Foundation. The use JRF also fund elements of the Centre for Housing Policy at the some University of York. The ESRC Economic and Social Research Council includes housing. Projects must involve basic theoretical/analytic some more element. Housing currently covered mainly within the Cities Initiative. There has been researcher initiated but the budget some success such that only those projects supported by all referees are likely to gain funding. An estimated GBP 200 000 currently goes to housing. per year The ESRC supports centres including the Glasgow Centre for Housing Research, the Centre for Housing Research and Urban now Studies. This Centre supported by GBP 100 000 150 000 was some for ten The Council now provides some funding for per year years. particular individuals plus specific research. This ESRC initiative unlikely to be repeated. Coordination between research bodies such the ESRC and the Joas seph Rowntree Foundation done by committee membership and involvement in project proposal assessment. Joint programmes either explicit by agreement have been developed in areas such as housing or finance, housing and the macro economy and city/urban regeneration. The Leverhulme Trust sometimes funds housing research but mainly supports industry/employment related work. The Council Mortgage Lenders and the. National Housing Fed-

for

eration each have small research budgets. Each has 4-5 contract based projects related to their interests and their joint annual per year own expenditure around GBP 50 000 per year. The Halifax mortgage lender and other housing related organi-

a

sations sometimes fund individuals, including sponsored university positions, and specific research projects. Local government- usually via their professional bodies may offer contract based research specific topics. Individual large municipalion ties also undertake housing research but this very directly may some related to requirements, such as housing need assessments. own

Short-term or long-term work

The vast majority of the contract-based work for shorter term, policy related projects. The DETR now doing one or two modellingoriented longer-terrn projects. The ESRC looks to fund more longer term development work. The ratio overall was probably 90 per cent

104 Finansiering och beställning bostadsforskning SOU 1997: 182

av

policy/monitoring/shorter term and 10 cent fundamental, The

per more proportion of more fundamental work may be increasing in government at the present time. This may, however, be a short-term change. Excluding the ESRC research still short term oriented.

very

Research environments

In the University sector there are a largish number of housing/ urban policy centres and units, up to 12. There are a similar number of housing professors. There are also of researchers in DETR, the

groups Housing Corporation, Scottish Homes, National Housing Federation, etc. as well as small numbers in local government. A number of consulting firms have housing/urban groups. There no shortage of suitable environments. There is, however, a major problem of building

careers for Contract researchers and therefore of maintaining high quality staff.

The proportions of funding vary enonnously. In the Universities there are usually some teaching staff paid for by the University, the rest mainly depend upon contract research except for ESRC programmes. Proportions range from perhaps 50 per cent university/basic grants and 50 per cent contracts, including government, at Glasgow to perhaps 10- 20 per cent university, 80-90 per cent contract at York or Cambridge. In-house researchers are fully paid by their organisations. Consultant groups are fully paid for by contract research. The London Research Centre does a lot of housing work partly paid for by local government subvention.

Links with EU research programmes

Links with EU are mainly through urban and regional research well

as as some work on social exclusion; there are also some links through local government. generally difficult to organise linkages;

success

usually limited because of need for matching funding plus partners from other countries, as well long lead times.

as very

Government research budgets have been cut to fund participation in EU research. There is, on the other hand, no requirement of partial EU funding for contract work, nor the budget for specific projects reduced to fund the general contribution to EU research funds.

Vissa uppgifter om byggtekniskt inriktad

FoU i EU-länder och USA

André Teikmans, Teknikgruppen

Allmänt om byggteknisk FoU inom EU

EU-kommissionen har tidigare starkt överskattat möjligheterna att rationalisera och öka konkurrensen i vad som i Europa benämns "konstruktionsindustrin" I detta inkluderas bostäder, lokaler och andra byggnader som inte är avsedda för boende, industrier och anläggningar, infrastruktur. Här har man under senare tid även börjat räkna in material och råvaruindustrin.

Man allmänt övertygad om att när byggproduktdirektivet hade

var antagits, så skulle man få en fri handel och cirkulation av byggprodukter följt rationaliseringar och kostnadssänkningar inom

av "konstruktionssektom"

Harmoniserade Europastandarder utarbetade av CEN mandat av EU-kommissionen skulle medge lika konkurrensförutsättningar och därmed billigare byggkomponenter och produkter. Ännu finns igen

Harmoniserad Europastandard, däremot flera hundra Europastandarder.

Dessa år utarbetade i CENs ordinarie verksamhet och är därmed

senare frivilliga.

Den europeiska bygg- och anläggningsindustrin är i sig ett konglomerat likartade skilda industrier. Här ingår produktion av bo-

av men städer statliga och privata, industrier, affärs- och kontorslokaler, förvaltnings- och andra offentliga byggnader, infrastruktur och andra anläggningsarbeten samt reparation, ombyggnad och tillbyggnad ROT. Bedömningar industrins omfattning och betydelse i varje land måste

av vägas mot att statistiska data redovisas olika i olika länder, till stor del beroende på hur man valt att dela upp sektorn.

Skillnaderna är påtagliga i ansvarsfördelning mellan stat, delstater departement etc och privata intressegrupperingar. De för "konstruktionssektom" avgörande ñnansieringsaspektema varierar

106 Vissa uppgifier om byggteknisk inriktad FoU i E U-Iänder och USA SOU 1997: 182

mycket mellan länderna, liksom administration och ansvar för säker-

hetsfrågor.

Under senare är har regeringar i flera länder aviserat ett intresse för privat finansiering och drift av infrastruktur och serviceanläggningar. Generellt är beredskapen låg för en mera allmän övergång till privatñnansiering, eftersom få länder enligt EUs dokument "The Competiti-

veness of the Construction Industry" presenterat en lagstiftning som

garanterar stabila finansiella förutsättningar.

I flera EU-länder, inte minst under det gångna året, har man fört debatten om privatisering vidare till forskning och utveckling.

l UK har dock denna diskussion pågått sedan 1992 Private Finance Initiative och där har man också kommit längst i genomförandet.

Inventering av byggtekniskt inriktad FoU i vissa länder

För att fa jämförbar bild av "FoU-landskapen" har bygg-

en mera attachéema i Frankrike, Storbritannien och Tyskland genom BFR ombetts lämna underlag inom fem mera principiella områden. 0 Finansieringsvägar för byggteknisk FoU

Prioriteringsaspeketer

Branschforskningsinstitut

Privatñnansierad FoU

Förändringar i FoU-prioriteringar.

Kommentarerna på underlaget från byggattachéema blir med nödvändighet generella grund av dels variationer mellan länderna, dels svårigheterna att få fram aktuella och jämförbara uppgifter. Svaret från byggattachén i London, som är det mest utförliga och aktuella, återges direkt efter denna redovisning. Ett visst underlag om USA, som tidiga-

lämnats byggattachén till BFR, har också använts i denna redore av visning.

De för Sverige mest intressanta länderna i en jämförelse borde vara Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Med undantag

Nederländerna har de övriga tre länderna 8-9 gånger fler innevånare av än Sverige. Resurser, målsättningar, forskningsbredd m.fl. faktorer kan därför inte jämföras.

För svenska förhållanden mera användbar information far man om man t.ex. betraktar: 0 budgetförändringar och/eller direkt uttalade prioriteringar för olika

sektorer

förändrade fmansieringsförhållanden mellan statliga och 0 ansvars-

privata intressenter.

SOU 1997: 182 Vissa uppgifter byggtekniska inriktad FoU i E U-länder och USA 107 om

Generella tendenser inom EU

Generellt uttrycker i alla länder stark tilltro att få FoU-pengar man en tillbaka från Bryssel, Men då kanske vi talar om helt skilda projekt. Maximalt återflöde från Bryssel behöver inte innebära optiav pengar mal återbetalning detta inte korresponderar med nationellt prioriteom rade områden. Man kan också tecken på en uppdelning av de byggtekniska se forskningsfálten mellan olika länder. Det brittiska byggforskningsinstitutet Building Research Establishment, BRE är också mest framgångsrikt alla mediemsinstitut inom ENBRI European Network of av Building Research lnstitutes i fråga om antal projekt inom EUs fjärde

ramprogram. De fjorton medlemsländerna inom ENBRI deltar i sammanlagt 97 EU-finansierade projekt. BRE deltar i 43 projekt, CSTB Frankrike i 26 projekt, VTI Finland i 20 projekt och TNO-POUW Nederländerna i 18 projekt. Arbetsfälten inom EU-projekten täcker allt från industri- och materialteknologi till effektiv energianvändning, inkl. forskning för europeisk Standardisering och IT inom konstruktionsprocessen. Genomgående bedrivs den övervägande delen forskning och utav veckling vid universitet och forskningsinstitut. Den samlade forskning syftar till utveckling inom bostads- och anläggningsbyggande fisom nansieras oftast att antal departement. Finansieringsvägama varierar, av

men mycket går via forskningsråd.

Prioriteringar FoU-områden av

Prioriteringar FoU-områden sker departement eller i vissa av genom fall på regeringsnivå. Ofta formuleras målsättningar i fonn av politiskt

gångbara procentsatser. Exempel på sådana prioriteringar i den fram-

tida amerikanska, federala byggforskningen är: 0 50 % minskning av leveranstider 50 % minskning underhåll 0 av 30 % ökning av komfort och produktivitet 0 50 % minskning sjukdomar och skador relaterat till boende och I av vistelser i byggnader sjuka hus 50 % minskning bygg- och rivningsavfall av 50 % ökning av flexibilitet och livslängd/hållbarhet.

108 Vissa uppgifter byggtekniskt inriktad FoU i E U-länder och USA

om

Ett annat exempel är den 1994 i Storbritannien publicerade "Latham Report, där målet satts upp att fram till år 2000 minska realkostnaderna för byggandet med 30 procent.

Mera intressant är det kanske att studera prioriterade FoU-områden där miljö, energi och IT dominerar: 0 Miliöprojekt:

avfallshantering

energisparande

-

luft, jord- och Vattenkvalitet

-

inomhusluft

o Energiprojekt:

energieffektivitet i byggnader

-

förnyelsebara energikällor

-

Till dessa prioriterade områden kan läggas: 0 samhällsplanering och social och ekonomisk utveckling i städer 0 social och ekonomisk utveckling i byggsektom, produktivitet och

konkurrenskraft, kostnadskontroll samt förvaltning av befintligt bo-

stadsbestånd med hänsyn till hälsa och miljö.

Finansiering av byggganknuten FoU

l fråga om finansiering av byggganknuten FoU har det från statligt håll skett rätt kraftiga nedskärningar av anslag under senare år. I t.ex. Tyskland minskades de statliga anslagen för områdena byggplanering, stadsbyggnad och byggforskning från 146 miljoner DM till 123 mellan 1990 och 1995. Bakom sådana minskningar finns en vilja att de privata branschorganisationema och företagen tar ett större ansvar. Tillgängliga uppgifter pekar dock på att de privata grupperna också skär ned.

Av de totala satsningarna FoU, som har anknytning till bygg- och materialsektorema inkl. maskiner och utrustning, har staten i de olika länderna svarat för 20-25 procent. Det bör dock understrykas att endast 10-20 procent av de privata FoU-resursema går till egentlig bygg- och anläggningsforskning. Resten går till utveckling av avancerade material och maskiner.

l fråga om privatfinansierad FoU är intrycket att de absolut största företagen kanske till och med ökar sina FoU-ansträngningar, medan övriga skär ned. Detta påverkar också branschinstitutens FoU-resurser. Det verkar t.ex. som om det privatfinansierade forskningscentret CEBTP/ITBTP utanför Paris håller att läggas ner. Som mest hade centret över 600 anställda.

FoU-resurser för i

byggrelaterad forskning

Storbritannien

Per Smidfelt, Byggattaché, London

Statlig finansiering

The Department of the Environment, Transport and the Regions DETR är det departement som bidrar med mest pengar till byggforskning i Storbritannien.

Den största andelen av pengarna kanaliseras via the Construction Sponsorship Directorate CSD. Andra kanaler inom DETR är The Housing and Environmental Directorate, The Energy Management Directorate, The Chemicals and Biological Division och The Contaminated Land and Liability Division.

Huvuddelen av forskningspengama från CSD under perioden 1990- 96 har använts i projekt utförda av Building Research Establishment, BRE. Sommaren 1997 privatiserades BRE, vilket leder till kraftigt minskade statliga anslag. Det statliga stödet ökar främst för samarbetsprojekt direkt med industrin under ett initiativ kallat Partners in Technology.

Den största delen av forskningen som utförs universiteten finansieras via de statliga forskningsråden EPSRC, Engineering and Physical Sciences Research Council och HEFCE, Higher Education Funding Councils for England.

HEFCE finansierar forskningans infrastruktur, d.v.s. fasta kostnader i form av lokaler, utrustning och fast personal. EPSRC finansierar de rörliga kostnader kan hänföras till de enskilda projekten. På senare

som år har emellertid mycket av HEFCEs bidrag förskjutits till EPSRC som numera även finansierar fasta kostnader. Därav ökningen av finansieringen via EPSRC se tabellen.

EPSRC bildades 1994 och fokuserar finansieringen tillämpad forskning främst inom programmet Built Environment Programme. Organisationen som föregick EPSRC hette SERC, the Science and Engineering Research Council, och arbetade med långsiktig forsk-

mer

ning. SERC fick mycket kritik för att den inte arbetade med efterfrågestyrd forskning.

The Highways Agency HA bildades 1995 för att implementera det nationella vägprogrammet i England. Ungefär två tredjedelar av HAs stöd går till the Transport Research Laboratory TRL. Resten går till konsulter och universitet.

Vidare Overseas Development Administration ODA

sponsrar byggrelaterad forskning direkt stöd till projekt i utvecklingslän-

genom der. 1995 var omfattningen cirka 3,5 miljoner pund till främst konsultbolag i u-landsprojekt.

Andelen EU-stödd forskning uppskattas grovt. Stödet sprids till företag, organisationer och universitet.

Statligt stöd till FoU inom byggsektom, GBP miljoner, löpande priser

1990 1996 Statligt stöd via CSD till forskning i byggsektom

Statligt stöd via forskningsråd till forskning i byggsektom 2

högskolor/universitet 23,5 30

~ Statligt stöd via HA till byggrelaterad transportforskning

Transport Research Laboratory 7 10

~ ~

Konsulter/universitet 4 5

~ ~ TOTALT HIGHWAY AGENCY 11 15

~ ~ Statligt stod via övriga departement

företag, universitet, branschorganisationer 7 6

~ ~ EU-stödd forskning

företag, universitet, branschorganisationer ~3 ~6 TOTALT OFFENTLIGT STÖDD FORSKNING 69 95

~ ~ 1 1990 och 1996 2 1990/91 och 1995/96 3 1991 och 1996

Inriktning av statligt finansierad FoU

DETR har definierat fem affärsplaner som särskilt prioriterade: 0 Miljö planen står för cirka 19% av DETRs finansiering. En ut-

-

gångspunkt är att byggindustrin skall stå för hållbar utveckling, inkl

energibesparing. 0 Säkerhet och hälsa planen står för cirka 25% av DETRs finansie-

ring men rninskar. Inriktningen är utveckling av byggnadsföreskrifter och handikappanpassning av byggnader.

0 Teknologi och prestanda planen svarar fört cirka 35% av DETRs

-

finansiering men minskar. Inriktningen är dels prestanda hos mate-

rial, komponenter och system, dels nya tekniska lösningar, koder

och standarder.

Byggprøcessen planen för cirka 25% DETRs finansie- 0 - svarar av

ring och ökar. Inriktningen är dels förbättrad effektivitet, speciellt

införande informationsteknologi i byggprocessen, dels

genom av

nya upphandlingsmetoder. 0 Motivation planen svarar för cirka 7% av DETRs finansiering och

-

ökar. Inriktningen är dels hur dra nytta av innovationer, dels med-

vetande-görande av branschen om behovet av förnyelse och innovationer.

Inom varje område finansieras portföljer av projekt som skall uppfylla målen för affärsplanen. De övergripande målen bestäms av ministrar. Som rådgivare fungerar sakkunniga tjänstemän och representanter från näringslivet via The Construction Research Innovation Strategy Panel CRISP.

Utvärdering av forskningen görs projektnivå av projektledama. På affärsplansnivå utförs utvärderingen oberoende konsulter. Åter-

av rapporteringen används feedback för att utvärdera målsätt-

som om ningarna är de rätta och om målen uppfylls.

Den största delen av BREs och universitetens forskning bedrivs kring långsiktig kunskapsuppbyggnad. Forskningen som utförs tillsammans med industrin är utvecklingsbetonad.

Branschinstitut

Water Research Centre, WRC, arbetar med byggprocessen snarare än med regler och tester. Institutet har finansierats främst via regionala vattenmyndigheter. Dessa har dock privatiserats under senare år, vilket gör att WRcs finansiering numera huvudsakligen är privat.

Steel Construction Institute, SCI. arbetar för att utveckla och marknadsföra stål byggnadsmaterial i husbyggnad, anläggnings-

som byggnad och offshore. Deras forskning kan kategoriseras i tre områden:

utveckling förbättrade materialegenskaper och konstruk- 0 av nya

tionslösningar utveckling produkter, t utveckling det nya bjälklags-

0 av nya ex av

systemet Slimdeck

långsiktig forskning för att ändra standarder och praxis för stålan- 0

vändande. Detta påverkar exempelvis hur stål bedöms ur brandsä-

kerhetssynpunkt.

Building Services Research and Information Association, BSRIA, är medlemsbaserad icke vinstdrivande organisation som utför forsk-

en ning inom husbyggnadssektom. Verksamheten omfattar forskning, information, provning och marknadsundersökningar ofta i samarbete med medlemsorganisationerna. Verksamheten finansieras teknikkonsul-

av ter, entreprenörer, tillverkare, fastighetsförvaltare och statliga organisationer.

Taylor Woodrow Engineering är ett byggföretag som bedriver byggforskning till största delen finansierad av externa intressenter. Finansiering kommer från andra byggföretag och konsulter men framförallt från EU-bidrag.

Investeringar i byggrelaterad FoU i vissa privata organisationer

Företagens egna forskningsavdelningar

Den byggrelaterade forskning bedrivs i företagens egna forsk-

som ningsavdelningar har under hela 1990-talet legat strax under 100 miljoner pund år. Den största delen denna forskning bedrivs av

per av materialförsörjningsföretag, el-, elektronik-, kemi-, maskin- och

t ex metallföretag. Forskning bedrivs byggföretagen är dock en liten

som av del den totala forskningen. 1990 svarade byggföretagen för cirka

av 20% den forskning utförs i forskningsavdelningar. Under

av som egna andra halvan 1990-talet har denna andel sjunkit till under 10 %. En

av

större andel av entreprenöremas forskningspengar går till externa

forskningsorganisationer och universitet.

Ett fåtal entreprenörer har fortfarande enga forskningsavdelningar, t.ex. Taylor Woodrow Engineering, Kvaemer och Wimpey.

Inriktning av branschens FoU

Managementfrågor blir allt viktigare för branschen. Målet är att uppnå mer value for money för kunderna. IT och hållbar utveckling är högprioriterade områden. Exempel på prioriterade frågor är:

energieffektivitet

återvinning och återanvändning

hållbara inomhusmiljöer Standardisering och prefabricering livscykelanalyser

partnerskap för optimering av materialförsörjningskedjan.

SOU 1997: 182 115

BFRs 1995/96 1998

samfinansiering -

Översikt över BFRs samfinansiering 1995/96-1998

I följande tabell redovisas några nyckeltal för BFRs sarnfinansiering under 1995/96 till 1998. Dessa mått kompletterar redovisningen i betänkandets avsnitt 7.4.4 Resurstillskott genom sam- och medfinansiering.

Observera att budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader.

1995/96 1997 1998

18 mån

t för 1995/96 avser siffran i parentes 1,5 mkr eller mer

för 1995/96 avser siffran i parentes upp till 45 tkr

I efterföljande avsnitt listas BFRs 50 största samfinansiärer för vart och ett av de tre budgetår som omfattas av redovisningen.

116 BFRs samfinansiering 1995/96 1998

-

BFRs samfinansiärer 1995/96

I tabellen förtecknas BFRs 50 största samfinansiärer under 1995/96.

Observera att beloppen avser 18 månader.

Källa. BFRs redovisning ur PDS-systemet kompletterad med viss "parallellfinansiering."

I 118 BFRs samfinansiering 1995/96 1998

-

BFRs samfinansiärer 1997

I tabellen förtecknas BFRs 50 största samñnansiärer under 1997. Upp-

Källa. BFRs redovisning ur PDS-systemet

120 BFRs samfinansiering 1995/96 1998 SOU 1997: 182

-

BFRs samfinansiärer 1998 I tabellen förtecknas BFRs 50 största samñnansiärer under 1998. Uppgifterna avser läget den sista november 1997.

BFRs samfinansiering 1995/96 1998 121

-

Källa. BFRs redovisning ur POS-systemet

Utredningens arbete och kontakter

Utredningen har haft omfattande kontakter med beställare, utförare och användare av plan-, bygg- och bostadsforskning. Kontaktema inleddes i februari 1997 med en hearing som BFR ordnade bygg-

om

forskning.

Denna redovisning inriktas utredningens kontakter under dess andra etapp, d.v.s. perioden juli-november 1997.

Utredningen har under hösten bl.a. haft överläggningar med flera av de organisationer och grupperingar som har samarbetsavtal med BFR. En särskild referensgrupp har bildats med företrädare för de universitet och högskolor som får störst bidrag BFR, dvs fyra tekniska högsko-

av loma och Stockholms universitet.

Byggforskningsrådet, BFR

Utredningen har haft löpande kontakter med och stöd från BFR under arbetet. BFR har för utredningens räkning också samlat visst internationellt material genom byggattachéema.

Utredningen har under hösten dessutom haft ett antal särskilda överläggningar med BFRs ledning. Kontaktema har i huvudsak skett med generaldirektören Bertil Pettersson och planeringschefen Sture Blomgren. Enhetschefen Margareta Gavatin har också medverkat.

Utredningsarbetets inriktning redovisades vid ett möte den 13 augusti som syftade till att hämta in BFRs syn utredningens direktiv och på centrala frågor för utredningens arbete. Vid en överläggning den 26 september redovisade utredningen utfallet av kontakterna med BFRs omvärld. Vid denna överläggningen redovisade BFR utredningens begäran följande underlagsrapporter 0 BFRs syn på statens roll i byggforskningen 0 BFRs tankar framtida modeller för byggforskningen, åter-

om som

ges i utredningens bilagedel.

Vid en avslutande överläggning den 21 november redovisade utredningen huvuddragen i sina slutsatser kring den framtida plan-, bygg-

124 Utredningens arbete och kontakter SOU 1997: 182

och bostadsforskningen. Ett flertal kontakter skedde sedan med BFRs ledning i utredningsarbetets slutskede.

BFR har utredningens begäran också lämnat bl.a. 0 en PM om Byggforskningen och EU, som återges i utredningens

bilagedel

statistik och medfinansieringens omfattning och inriktning 0 om sam-

under 1995/96-1998, sammanfattas i utredningens bilagedel

som

statistik anslagsgivningen, bemyndiganden, m.m. under 0 om

1995/96-1998

BFRs FoU-program, samarbetsavtal, PU-grupper, m.m.

BFRs på Boverkets redovisning FoU-behoven för dess myn- 0 syn av

dighetsuppgifter.

BFRs underlag Byggforskningen och EU har efter en snabbre-

om miss till forskare och FoU-beställare kompletterats med en bredare upplagd bakgrundsrapport, som också finns i bilagedelen.

BFR har på eget initiativ lämnat till utredningen ett särskilt underlag om utvecklingen av BFRs stöd till planforskning.

Eino Räni, controller vid BFR, har försörjt utredningen med uppgifter och analyser BFRs anslagsgivning, san1finansiering, be-

om av myndiganden, m.m.

Utredningen har också träffat Ants Nuder, ordföranden i Bygg-

forskningsrådets vetenskapliga nämnd, BVN.

Fackliga kontakter

Utredningen informerade i slutet av november de centrala fackliga organisationerna om dess förslag.

Berörda myndigheter

Utredningen har träffat generaldirektörema för både Boverket och Bostadskreditnärrmden BKN. Myndigheter har på utredningens begäran lämnat underlag FoU-behoven för sina myndighetsuppgifter. Bo-

om verkets redovisning, den mest utförliga, lämnades till BFR för

som var kommentar.

Visst underlag har också hämtats in genom kontakter med berörda myndigheter, bl.a. Naturvårdsverket, Nutek och Riksantikvarieämbetet, under utredningens första etapp.

SOU 1997: 182 Utredningens arbete och kontakter 125

BFR:s samarbetspartners

BFRs samarbetspartners deltog i den hearing som ordnades av BFR under februari. Utredningens kontakter med denna grupp under hösten har syftat till en fördjupad diskussion. Den inledande utgångspunkten har varit följande fyra frågor som fonnulerats av utredningen: 0 Vilka forskningsområden är ni intresserade av I Hur mycket egna resurser satsar ni idag byggforskning och

vilka sätt 0 Vilka alternativa modeller för finansiering kan finnas inom ert om-

råde I Vilka praktiska vinster medför BFR-samarbete för forsk-

er som

ningsbeställare

Särskilda möten hölls i en första etapp med följande grupper med samfinansieringsavtal. 0 Kommunförbundet, där bl.a. UFOS-samarbetet redovisades 0 SBUF, Byggentreprenörema och VVS-entreprenörema 0 Fastighetsgruppen Fastighetsägarförbundct, SABO, Vasakronan,

Byggherreföreningen, Fortifikationsverket

AI-företagen och Arkus

0 Industrins byggmaterialgrupp, IB.

Företrädare för alla grupper i byggbranschen med samarbetsavtal med BFR bjöds in till ett avslutande avstämningsmöte den 21 november. Vid mötet redovisade utredningen sina tankar om ändrade förmer för finansiering av byggforskning inom byggbranschens intresseområde. En mera utförlig redovisning av detta möte och utredningens branschkontakter finns i utredningens avsnitt 9.7.1.

Forskningsutförare

Kontaktpersoner utsågs utredningens begäran de universitet och

av högskolor som får mest anslag från BFR. Möten har ägt rum med KTH Byggd miljö och IBF i Gävle och med KTH, KTH Byggd miljö, CTH, LuTH och Stockholms universitet hos utredningen. Lunds tekniska högskola anmälde förhinder för detta möte och har inte heller senare haft särskilda överläggningar med utredningen.

Utgångspunkten för diskussionen med högskolorna har varit deras "erfarenheter av olika arbetssätt, områden och anslagsgivare och av EU-projekt och annat internationellt samarbete inom byggforskningen".

126 Utredningens arbete och kontakter

Följande kontaktpersoner från högskolorna har deltagit i mötet med utredningen:

Mats Sandberg, KTH Bygg Miljö, Gävle 0

Bengt Turner, Institutet för Bostadsforskning IBF, Uppsala uni- 0

versitet, Kai Ödeen, dekanus för delfakulteten AVL, KTH Knut Strömberg, vice-dekanus för A-sektionen, CTH Lennart Elfgren, Luleå tekniska universitet Birgitta Berglund, Stockholms universitet

Utredningen har haft följande kontaktpersoner vid LTH: Arne Elmroth, Sven Lindblad och Sven Thelandersson vid V-sektionen och Anders Holst vid A-sektionen.

Utredningen har också tagit kontakt med centrumet för Stadsmiljöforskning vid Högskolan i Örebro, där Ingemar Elander varit kontaktperson.

Statstik forskningens finansiering vid högskolorna och om

om BFR:s betydelse för den externa och totala finansieringen av FoU-

CTH, KTH, LTH, LuTH, IBF, Högskolan i Örearbetet har lämnats av bro och Stockholms universitet.

Utredningen har också haft kontakter med Claes Bankvall, VD i Sveriges Provnings- och forskningsinstitut SP.

Uppbyggnaden ett kompetenscentrum för fysisk planering och

av regional utveckling i anslutning till Högskolan i Karlskrona/Ronneby har redovisats bl.a. Boverkets generaldirektör, Gösta Blücher.

av

Forskningsfinansiärer

Utredningen har haft kontakter på ledningsnivå med Forskningsrådsnämnden FRN, Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådet HSFR, Teknikvetenskapliga forskningsrådet TFR.

Departementen och pågående statliga utredningar

Samråd har skett med kontaktpersoner Inrikes-, Kultur-, Utbildnings- och Finansdepartementen. Utredningen har också haft särskilt utsedda kontaktpersoner på bl.a. Miljö-, Kommunikations- och Socialdepartementen har inte funnit anledning att samla kontaktperso-

men nema till särskilda överläggningar.

Utredningen har haft kontakt med följande pågående statliga utredningen, m.m.:

SOU 1997: 182 Utredningens arbete och kontakter 127

Forskningspolitiska utredningen

Byggkostnadsdelegationen

Byggkvalitetsutredningen

Arbetsgruppen inom regeringskansliet för ett handlingsprogram för

arkitektur och formgivning 0 Utredningen om den nya energimyndigheten.

Egna omvärldskontakter

Utredningen har träffat följande personer som bedömts kunna ge värdefulla bidrag till utredningens omvärldsanalys. 0 Sune Jussil, VD i SBAB 0 Kerstin Kämekull, VD i BFAB 0 Göran Cars, forskare Regional Planering, KTH, redaktör för tid-

skriften PLAN Carl-Johan Engström, planeringschef, Uppsala kommun Bertil Albertson, länsstyrelsen i Blekinge Bengt Owe Birgersson, VD

Hans Wohlin, projektledare för KOMPUT-utredningen, ledamot i

KTHs styrelse, aktiv i IVAs och BFRs arbete om byggsektoms

kompetensuppbyggnad

0 Björn Svedinger, sekreterare i den förra utredningen om BFR och

aktiv i IVAs och BFRs arbete om byggsektoms kompetensuppbyggnad

0 Jan Lagerström, Träforsk 0 Louise Nyström, kanslichefi Stadsmiljörådet 0 Lisbeth Fall, avdelningschef, Boverket, tidigare länsarkitekt i Jön-

köping och ledamot i BFR:s styrelse 0 Per Vestlund, vice VD, Skanska, ordförande i SBUF I Lars-Olof Pettersson, utredningschef byggnadsarbetarförbundet,

ledamot i BFRs styrelse 0 Ronny Melin, kanslichef i bostadsutskottet 0 Agneta Modig Tham, avdelningschef på Boverket och tidigare le-

damot i BFR:s styrelse 0 Sverker Gustavsson, Uppsala universitet, tidigare statssekreterare

för högskolor och forskning och utredningsman för översynen av

Statens Institut för Byggnadsforskning, SIB 0 Thorsten Nybom, Forskningsrådet för Universitet och Högskolor 0 Bertil Rolf, Högskolan i Karlskrona/Ronneby.

Kontaktema med Thorsten Nybom och Bertil Rolf avsåg främst kunskapsöverföringen från forskningen till praktiken.

128 Utredningens arbete och kontakter SOU 1997: 182

Utomstäende experter

Utredningen har i vissa fall anlitat utomstående experter i utredningsarbetet: Jan Eriksson, KTH Byggd Miljö, och Ulf Sandström, Linköpings I universitet, redovisar i bilagedelen rapporten Den BFR-stödda FoUverksamhetens art och inriktning 0 Anders Hederstierna, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, har analyserat byggforskningsavgifter och finansieringsmodeller för att öka byggbranschens engagemang Per Mogård har tagit fram underlag om finansiärer av byggrelaterad 0 forskning, belyst forskningstiftelsemas roll och medverkat i

de nya analysen av finansieringsmodeller André Teikmans redovisar i bilagedelen dels EUs betydelse för 0 byggforskningen, dels uppgifter om byggforskningen i vissa EUländer 0 Göran Cars och Folke Snickars, Institutionen för infrastruktur och samhällsplanering KTH, redovisar i bilagedelen finansiering och beställning av planforskningen i vissa europeiska länder Bengt Turner, IBF Uppsala universitet, har genom European Net- 0 work for Housing Research ENHR samlat underlag om finansiering och beställning av bostadsforskning i vissa länder. Underlag

Nederländerna har lämnats Marjolein Spaans, Research Inom av stitute for Housing, Urban and Mobility Studies, Delft University of Technology, Tyskland Dr Franz Huber, Department of Eco-

om av nomics, Free University of Berlin, och om Storbritannien av Dr Christine Whitehead Department of Land Economy, University of Cambridge och Economics Department, London School of Economics. 0 Per Åhrén, norska kommunal- och arbeidsdepartementet, har lämnat underlag finansiering och beställning av bostadsforskning i

om Norge Katri Kosonen, Löntagamas forskningsinstitut, har lämnat underlag 0

finansiering och beställning bostadsforskning i Finland. om av

SOU 1997: 182 Utredningens arbete och kontakter 129

Internationellt besök

Utredningens sekreterare besökte under juli det brittiska departementet med ansvar för plan-, bygg- och bostadsforskning, Department of the Environment, Transport and the Regions DETR. Vid besöket redovisades erfarenheterna av de olika arbetssätt som tillämpas inom departementet för beställningen av plan-, bygg och bostadsforskningen.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den gymnasieskolan stegför steg.U. 32.Följdlagstiftning till miljöbalken. M. nya - . studie OECD:s lnkomstskattelag,del l-Ill. Fi. 33.Att läraövergränser.En av . Fi. Fastighetsdataregister.Ju. Rârvalmingspolitiskasamarbete. . Övervakning Förbättradmiljöinformation. M. 34. avmiljön. M. . trafikpolitiken bilagor. K. Aktivt lönebidrag.Etteffektivare stödfor 35.Ny kursi + . penningtvätt.Fi. arbetshandikappade.A. 36.Bekämpandeav

cxLänsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrägor.K. 37.Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U.

Byråkratinibackspegeln.Femtioårav förändring 38.Myndigheteller marknad. . olika verksamhetsforrner.Fi. törvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningens sex barnsoch ungdomarspsykiskahälsa. 39.Integritet Offentlighet lnfonnationsteknik. Ju. Rösterom . Flexibel förvaltning.Förändringoch verksam- 40. Ungaoch arbete.ln. . statsförvaltningens 41 Statenoch trossamfunden hetsanpassningav . struktur. Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretfor valutapolitiken. Fi. Grundlag ll. Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund - 12.lT-problem inför 2000-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan. Ku. — slutsatserfrån hearinganordnadav 42. Statenoch trossamfunden en lT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

lT-kommissionensrapport1/97.K. 43.Statenochtrossamfunden

l3. Regionpolitikfor helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefulla kyrkliga egendomen

14.lT i kulturenstjänst. Ku. ochdekyrkliga arkiven. Ku.

15.Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Statenochtrossamfunden . och problematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden

17.Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

granskning. Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. . Granskningav Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47.Statenoch trossamfunden

l9. Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkliga egendomen.Ku.

20.Konkurrenslagen1993-I996.N. 48.Arbetsgivarpolitik i staten.

21. Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barn och Förkompetensochresultat.Fi.

6-16år.U. 49.Grundlagsskyddför nyamedier.Ju. unga 22.Aktiebolagetskapital. Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EU:s

23.Digital demokr@ti.Ett seminariumom Teknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo.

demokratiochdelaktighetden8 november1996 51.Bristeri omsorg

anordnat Folkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötandeaväldre. av kommissionenochKommunikationsforsknings- 52. Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. K. enfrågaombemötandeaväldre. - 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. S. 53.Avskaffa reklamskatten Fi. ~ 25.Svensk EU-fat. Jo. 54.Ministemoch makten. mat- 26.EU:sjordbrukspolitik och denglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarnaav

27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku.

28. I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareoch beslutsfattare.

vårtoffentligaetos.Fi. +Bilaga l och2. Ju.

29.Bampomografifrågan. 57.l medborgarnastjänst.

Innehavskriminalisering Ju. Ensamladtörvaltningspolitik for staten.Fi. m.m. 30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning.A.

svenskstatsforvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenâsensförvaltningsform.Ku.

3 Kristallkulan trettonröster framtiden. 60. Betal-TV inomSverigesTelevision. Ku. - om . lT-kommissionensrapport3/97. K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6. AttÄ växabland betongoch kojor. 89.Handelnmedskrot och begagnade N. varor. Ettdelbetänkandeom barnsochungdomars 90.Ändradorganisationför det statligaplan-, bygguppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.ln. Storstadskommittén. 9 Jaktensvillkoru enutredningom vissajaktfrågorr. . - 62.Rosoravbelong. Jo. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland 92. Medieföretagi Sverige Ägandeoch betongoch kojor från Storstadskommittén. strukturförändringari press,radio ochTV. Ku. 63. Sverigeinför epokskiñet. 93. Hanteringav fel i utjämningssystemetför lT-kommissionensrapport5/97. K. kommunerochlandsting.In. 64.Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 94. Konkurrensneutralttransportbidrag.N. + Bilagedel.A 95. Forumför världskultur 65. Polisensregister.Ju. enrapportomett rikarekulturliv. Ku. - 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 96. Lokalförsörjning och fastighetsägande. 67.Återkallelseav uppehållstillstånd.UD. En utvärdering statensfastighetsorganisation. av 68.Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. 69.Besparingari stortoch smått.U. 97.Skyddavskogsmark.Behovoch kosmader.M. 70. totalförsvaret och fi-ivilligorganisationema 98. Skyddavskogsmark.Behovoch kosmader. uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M. - 7 Politik för unga. 99. Enny vattenadministration.Vattenårlivet.M. . + 2st bilagor.ln. I00. Nya samverkansfonnerinom den Sjöhistoriska 72.Enlagomsocialförsäkringar. museiverksamheten.Ku. 73.Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk 10 Behandlingavpersonuppgifterom . kommunikation.Referatfrån ettseminarium totalförsvarspliktiga.Fö. anordnatavlT-kommissionen,Närings-och I02. Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s handelsdepartementetochSElSden ll december jordbruk i framtiden.Jo. 1996.lT-kommissionensrapport6/97. K. I03. Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku. 74. EU:sjordbrukspolitik,miljön ochregional 104.Polis i fredenstjänst. UD. utveckling. Jo. l05. Agenda21 i Sverige. 75. Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför Femår efter Rio resultatoch framtid.M. fysiskapersoner.Fi. I06. Enfond för ungakonstnärer.Ku. 76. Invandrarei vård ochomsorg I07. Dennyagymnasieskolan enfrågaombemötande äldre.av problemoch möjligheter. U. - - 77.Uppföljning av inkomstskattelagen.Fi. I08 Att lämnaskolanmedrak Omrättentill . rygg - 78. Medelsförvalmingi kommuneroch landsting.ln. skriftspråketochomförskolansochskolans 79. Försäkringsmäklare.En Iagöversynav möjligheteratt förebyggaochmötaläs-och Försäkringsmäklaiutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80. Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportavfarligt 81.Allmännyttiga bostadsföretag. gods.Fö. + Bilaga. ln. ll0. Säkrareobligationer Fi. 82. Lika möjligheter.ln. lll. Branschsanering och andrametodermot - 83.Om makt och kön -i spårenavoffentliga ekobrott.Ju. organisationenomvandling.A. ll2. En samordnadmilitär skolorganisation. 84 Enhållbarkemikaliepolitik. M. ll3. Mot halvamakten elva historiskaessäerom . - 85. Förmånefter inkomst- Samordnatinkomst kvinnors strategieroch mänsmotstånd.A. begreppför bostadsstödenochnya 114.Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri kvalifikationsreglerför rätt till förändringoch könsmaktensframtid.A. sjukpenninggrundandeinkomst. ll5. Ljusnandeframtid ellerett långtfarväl 86. Punktskattekontrollavalkohol, tobak och Den svenskavälfärdsstatenijämförande mineralolja,m.m.Fi. belysning.A. 87. Kvinnor, mänoch inkomster. ll6. Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention Jämställdhetoch oberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige. 88.Upphandlingför utveckling.N. ll6 Barnetsbästa enantologi. . -

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

ll7. Nobelcenteri Stockholm ett infonnations-och l53. Arbetskraftensfria rörlighet trygghetoch

- aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och jämställdhet Bilagedel.+ A. samhälle.Ku. l54. Patientenharrätt.

ll8. Deladestäder.S. 155.Miljösamverkani vattenvården.M. ll9. Entydligare roll for hälso-ochsjukvårdeni 156.Ettstörreoch bättreEuropa EUzsutvidgning:

folkhälsoarbetet. Samhällsekonomiskaeffekter. Fi. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, 157.Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför

utveckling.EnKartläggning.U. förskolan.U. I21.Skolfrågor Om skolai en ny tid. U. 158.Vuxenpedagogiki teori och praktik. U.

- I22.Rättigheteri luftfartyg. K. 159.Ett utvidgateuropeisktområdemedfrihet, l23. Ett effektivarenäringsförbud.N. säkerhetoch rättvisa.Ju. 124.IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och 160.RegionalakonsekvenseravEU:söstutvidgning.N.

programvaruindustrin.Andrakammarsalen, 161.Stödi föräldraskapet. Riksdagen,1997-06-16.K. 162.Medborgarskapoch identitet.ln.

125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 163.Översvämningskatastrofeni Polen

- 126.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. stödfrånstatoch näringsliv. N. l27. Straffansvarfor juridiska personer.DelA+B. Ju. l64. Medlingsinstitut och Iönestatistik. l28. Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden. + st5 bilagor.A.

UD. l65. Läkemedeli priskonkurrens.S. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. l66 Ohälsoförsäkringen.Trygghet och aktivitet.

. 130.Effektivare statlig inköpssamordning.Fi. I67. En livsmedelsstrategiför Sverige. l3l. Lag ompremiepension.Fi. I68 Vinstutdelning i aktiebolag.Ju.

. I32. Antimicrobial FeedAdditives. Jo. l69. Försäkringsmedicinsktcentrum. I33. Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. Jo. Enresursför utredningoch metodutveckling. I34. Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och 170.Bemötandet äldre.av

-

rättssäkerhet. l7l. Densvenskflaggadehandelsflottans l35. Ledare,makt och kön.A. konkurrenskraft.K. 136.Kvinnorsochmänslöner varför såolika A. l72. Bidragtill fri svenskTV-produktion. Ku.

- 137.Glastakoch glasväggar Denkönsscgregerade l73. Miljöhänsyni standarder.N.

arbetsmarknaden.A. l74. Räknamedmångfald.Förslagtill lag 138.Familj, makt ochjämställdhet.A. motetniskdiskriminering i arbetslivetm.m.ln. 139.Hemmet,barnenoch makten.Förhandlingarom l75. Förbudmot diskriminering i arbetslivet grund

arbeteochpengari familjen.A. avsexuellläggning.A. 140.Fonogramersättning.Ku. l76. Förbudmot diskriminering i arbetslivetav l4l. Boken i tiden.Ku. personermed funktionshinder.A. l42. Högkosmadsskyddmotsjuklönekostnader. l77. Byggkvalitet för framtiden.ln. 143.StörreEU säkrareEuropa.UD. 178.Enskildanäringsidkare.

- 144.Försvaretsfastigheter. Översyn skattereglema.Fi.

av

Formerför enkostnadseffektivoch 179.KlaraSpelregler en förutsättningför samverkan

-

verksamhetsinriktadförvaltning. Fi. mellanoffentlig ochprivat hälso-ochsjukvård.S. 145.Förvaltamedmiljöansvar. Statsförvaltningens 180.Kämavfalloch Beslut.Rapportfrånettseminarium

arbeteför ekologiskhållbarhet.M. ombeslutsprocesseni sambandmedlokalisering 146.Grunddata i samhälletstjänst. Fi. avett slutförvaravanväntkämbränsle.

- 147.Barnsbilderavåldrande Umeå8-10april 1997.M.

enfrågaombemötande äldre.av l8 Redovisningoch aktiekapitali euro

- . 148.Utbildningskanalen.U. ochannanutländskvaluta.Ju. 149.Miljön i ett utvidgatEU. M. 182.Ennyplan-, bygg- och bostadsforskning.ln 150.EU:sjordbrukspolitik och östutvidgning.Jo. 151.Foodandtheenvironment,Swedishstrategyfor

thefutureof EU agriculture.Jo. 152.Uppehållstillståndpågrundavanknytning.UD.

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Förmånefter inkomst Samordnatinkomstbegrepp

för bostadsstödenochnyakvaliñkationsreglerför Fastighetsdataregister.3

rätt till sjukpenninggrundandeinkomst.85 Aktiebolagetskapital. 22

Barnetsbästai främstammmet.FN:skonvention Barnpomografifrågan.

ombarnetsrättigheterförverkligas i Sverige.I 16 Innehavskriminaliseringm.m.29

Barnetsbästa enantologi. 1 16 lntegritet offentlighet Informationsteknik.39 -

Deladestäder.118 Grundlagsskyddför nyamedier.49

Entydligare roll för hälso-och sjukvårdeni Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

folkhälsoarbetet.119 + Bilaga 1och 56

Förtroendemannainflytande ökad kvalitet och Polisensregister.65 -

rättssäkerhet.134 Branschsaneringochandrametodermotekobrott.l 11

- Högkostnadsskyddmot sjuklönekostnader.142 Straffansvarförjuridiska personer.Del A+B. 127

Barnsbilder avåldrande Ettutvidgateuropeisktområdemedfrihet,

enfrågaom bemötandeaväldre.147 säkerhetoch rättvisa.159 -

Patientenhar rätt. 154 Vinstutdelningi aktiebolag.168

Stöd i föräldraskapet.161 Redovisningochaktiekapital i euro

Läkemedeli priskonkurrens.165 och annanutländskvaluta. 181

Ohälsoförsäkringen.Trygghet och aktivitet. 166

Utrikesdepartementet Försäkringsmedicinsktcentrum.

En resursför utredningochmetodutveckling.169 Återkallelseavuppehållstillstånd.67

Bemötandetaväldre.170 Polis i fredenstjänst.104

Klara spelregler enförutsättningför samverkan Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden.128 -

mellanoffentlig och privat hälso-och sjukvård.179

säkrareEuropa.143 StörreEU -

Uppehållstillstånd grundavanknytning.152 Kommunikationsdepartementet

Försvarsdepartementet Länsstyrelsernasroll i trañk- ochfordonsfrågor.6

lT-problem inför 2000-skiftet.Referatoch slutsatserfrån Totalförsvaretoch frivilligorganisationema

enhearinganordnadavlT-kommissionenden

uppdrag,stödochersättning.70 - 18december.IT-kommissionensrapport1/97 12 Behandling personuppgifter .

av om Digital demokr@ti.Ett seminarium Teknik,

om totalförsvarspliktiga.101

demokratioch delaktighetden november19968 Myndighetsansvaretför transportav farligt gods.109

anordnatavFolkomröstningsutredningen,T- Ensamordnadmilitär sko1organisation.112

kommissionenochKommunikationsforsknings-

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. 23 Socialdepartementet

Kristallkulan tretton rösteromframtiden.

- Rösterombarnsoch ungdomarspsykiskahälsa.8 3/97. 31

lT-kommissionensrapport Välfärd verkligheteni Pengarräckerinte.24

- Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. 35

Brister i omsorg Sverigeinför epokskiftet.

enfrågaombemötandeaväldre. 51 — lT-kommissionensrapport5/97.63 Omsorgmedkunskapoch inlevelse säkerelektronisk

Inför ensvenskpolicy om

enfrågaombemötandeaväldre.52 Referatfrån seminariumanordnat - kommunikation. ett av Att växablandbetongoch kojor. Närings- och handelsdepartementet

lT-kommissionen, Ettdelbetänkandeom bamsoch ungdomars december1996.

och SEISden 11 uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån

lT-kommissionensrapport6/97.73 Storstadskommittén.61

Rättigheteri luñfanyg. 122

Rosoravbetong. T-kommissionenshearing den medie-och

om nya Enantologitill delbetänkandet växabland

programvaruindustrin.Andrakammarsalen, betongochkojor från Storstadskommittén.62

Riksdagen,1997-06-16.124

Enlagomsocialförsäkringar.72 Bilaga. 129

Kollektivtrafik i tid + Invandrarei vård ochomsorg svenskflaggadehandelsflottans

Den

enfrågaombemötandeaväldre.76 - konkurrenskraft.171

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Ett störreochbättreEuropa EU:sutvidgning:

Finansdepartementet

Samhällsekonomiskaeffekter. 156 lnkomstskattelag,del 1-111.2 Enskildanäringsidkare. Byråkratin i backspegeln.Femtioår avförändring Översynavskattereglema.178 sexförvaltningsområden.7

Flexibelförvaltning. Förändringoch verksam- Utbildningsdepartementet

hetsanpassningav statsförvaltningensstruktur.9 Dennyagymnasieskolan stegför steg.1 Ansvaretför valutapolitiken. 10 - Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Skatter,miljö ochsysselsättning.11 unga6-16år. 21 Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 ochproblematik. 15 Besparingar storti ochsmått.69 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Den nyagymnasieskolan + Bilagor. 17 problemoch möjligheter.107 Granskningav granskning. - Att lämnaskolanmedrak Om rättentill Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 rygg skriñspråketoch omförskolansoch skolans Kontroll Reavinst Värdepapper.27 möjligheteratt förebyggaochmötaläs-och 1demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och skrivsvårigheter.108 vån offentligaetos.28 Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför utveckling. En Kartläggning.120 svenskstatsförvalming.30 Skolfrågor Om skolai ennytid. 121 Att läraövergränser.Enstudieav0ECD:s - Utbildningskanalen.148 förvaltningspolitiskasamarbete.33 Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför Bekämpandeav penningtvätt.36 förskolan.157 Myndigheteller marknad. Vuxenpedagogiki teori ochpraktik. 158 Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.38

Arbetsgivarpolitik i staten. Jordbruksdepartementet

Förkompetensoch resultat.48 Svenskmat- EU-fat. 25 Avskaffareklamskatten53 EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Ministemoch makten. ministerstyrei praktiken 54 försörjningen.26 Hur fungerar Alternativautvecklingsvägarför EU:s 1medborgarnastjänst. gemensammajordbmkspolitik. 50 Ensamladförvaltningspolitik för staten.57 EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional Statsskuldspolitiken.66 reglerför utveckling.74 Bosättningsbegreppet.Skatterättsliga Jaktensvillkor enutredningom vissajaktfrågor. 91 fysiskapersoner.75 inkomstskattelagen.77 Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s Uppföljning av Försäkringsmäklare.Enlagöversyn jordbruk i framtiden.102 av 79 Antimicrobial FeedAdditives.132 Försäkringsmäklarutredningen. Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. 133 Reformeradstabsorganisation.80 EU:sjordbrukspolitik ochöstutvidgning.150 Punktskattekontrollavalkohol, tobak och Foodandthe environment,Swedishstrategyfor the mineralolja,m.m.86 och fastighetsägande. future of EU agriculture.151 Lokalförsörjning

Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Arbetsmarknadsdepartementet Säkrareobligationer 110 svensktinvesterarskydd.125 Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför Ett Bilen,miljön ochsäkerheten.126 arbetshandikappade.5

Effektivarestatlig inköpssamordning.130 Personaluthyrning.58

premiepension.13 l Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Lag om Försvaretsfastigheter. + Bilagedel.64

Formerför kostnadseffektivoch Om makt ochkön i spårenavoffentliga en verksamhetsinriktadförvaltning. 144 organisationersomvandling.83

i samhälletstjänst.146 Grunddata-

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kvinnor, mänoch inkomster. Medieföretagi Sverige Ägandeoch

- Jämställdhetoch oberoende.87 strukturforändringari press,radio och TV. 92 Mot halva makten Forumfor världskultur

- elva historiskaessäerom kvinnors strategierochmänsmotstånd.l 13 enrapportomett rikare kulturliv. 95

- Styrsystemochjämställdhet.Institutioner i Nya samverkansfonnerinom denSjöhistoriska förändring och könsmaktensframtid. 1 14 museiverksamheten.100 Ljusnandeframtid ellerett långt farväl Rapportmedförslagomsändningsoner.103 Densvenskavälfärdsstatenijämforande Enfond for ungakonstnärer.106 belysning. 115 Nobelcenteri Stockholm ett informations-och

- Ledare,makt och kön. 135 aktivitetscentnimkring naturvetenskap,kultur och Kvinnors ochmänslöner varför såolika 136 samhälle.117

- Glastakoch glasväggar Denkönssegregerade Fonogramersättning.140 arbetsmarknaden.137 Boken itiden. 141 Familj, makt ochjämställdhet.138 Bidragtill fri svenskTV-produktion. 172 Hemmet,barnenoch makten.Förhandlingarom

Närings- och handelsdepartementet arbeteochpengari familjen. 139 Arbetskraftensfria rörlighet trygghetoch Regionpolitik för hela Sverige.13 jämställdhet+ Bilagedel.153 Att utveckla industriforskningsinstituten.16 Medlingsinstitut och lönestatistik. Konkurrenslagen1993-1996.20 + 5stbilagor. 164 Upphandlingfor utveckling. 88 Förbudmotdiskriminering i arbetslivet grund Handelnmedskrotoch begagnadevaror.89 av sexuell läggning.175 Konkurrensneutralttransponbidrag.94 Förbudmotdiskriminering i arbetslivetav Ett effektivare näringsförbud.123 personermed funktionshinder.176 RegionalakonsekvenseravEU:sösrutvidgning.160

Översvämningskatastrofen

i Polen- Kulturdepartementet

stödfrånstatoch näringsliv. 163 IT kulturenstjänst.14i Enlivsmedelsstrategifor Sverige.167 Statenoch trossamfunden Miljöhänsyn i standarder.173 Rättslig reglering

Inrikesdepartementet

Grundlag -

Lagomtrossamfund Bättreinformationomkonsumentpriser.19 -

LagomSvenskakyrkan. 41 Ungaoch arbete.40 ~ Statenoch trossamfunden Politik för unga. Begravningsverksamheten.42 +2 stbilagor. 71 Statenoch trossamfunden Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.78 Denkulturhistoriskt värdefullakyrkliga egendomenoch Allmännyttiga bostadsföretag. de kyrkliga arkiven. 43 + Bilaga. 81 Statenoch trossamfunden Lika möjligheter. 82 Svenskakyrkanspersonal.44 Ändradorganisationför det statligaplan-, bygg- Statenoch trossamfunden och bostadsväsendet.90 Stöd,skatterochfinansiering.45 Hanteringav fel i utjämningssystemetför Statenoch trossamfunden kommuneroch landsting.93 Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.46 Medborgarskapoch identitet. 162 Statenochtrossamfunden Räknamedmångfald.Förslagtill lag Den kyrkliga egendomen.47 motetniskdiskriminering i arbetslivetm.m.174 Statenoch trossamfunden.Sammanfattningamaav Byggkvalitet för framtiden. 177 förslagenfrån de statligautredningarna.55 Enny plan-, bygg- och bostadsforskning.182 SvenskhemmetVoksenåsensforvaltningsfonn. 59 Betal-TV inomSverigesTelevision. 60 Grannlands-TVi kabelnät.68

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljödepartementet Förbättradmiljöinfonnation. 4 Följdlagstiñning till miljöbalken. 32 Övervakningavmiljön. 34 Enhållbarkemikaliepolitik. 84 Skyddavskogsmark.Behovoch kostnader.97 Skyddavskogsmark.Behovoch kostnader. Bilagor.98 Enny vattenadministration.Vattenärlivet. 99 Agenda21 i Sverige. Femår efterRio resultatochframtid.105

- Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens arbeteför ekologiskhållbarhet.145 Miljön i ettutvidgatEU.149 Miljösamverkani vattenvården.155 Kämavfalloch Beslut.Rapportfrånettseminarium ombeslutsprocesseni sambandmedlokalisering avett slutförvaravanväntkämbränsle. Umeå8-10april 1997.180

%% @å.if§t%:$§:a §3

25W. ~. är.:- V w:

i ’ mama

www gügywgáa:at:mafia

POSTADRESS:106 47 STOCKHOLM FAX 08-690 91 91, TELEFON08-690 9190