SOU 1997:182

En ny plan-, bygg- och bostadsforskning : slutbetänkande

Sektorsforskningsråd inom departementet

Ett ur svensk synvinkel tveksamt sätt att stärka sektorsprincipen kan vara att t ex inom inrikesdepartementets organisation skapa en FoU- enhet som i princip fyller BFRs funktion. Så är systemet uppbyggt i många andra länder; t ex i USA - Department of Housing and Urban Development (HUD). I ett sådant scenario kommer av naturliga skäl den framtida organiseringen av nuvarande ämbetsverks— och länsstyr- else-funktioner att spela en viktig roll. Om Sverige överger modellen med självständiga ämbetsverk och myndigheter måste den sektoriella FoU-verksamhetens roll övervägas. Detta är emellertid en så stor fråga att den måste beaktas i ett större forskningspolitisk sammanhang än översynen av byggforskningen.

PBB avvaktar förslag från forskningspolitiska kommittén

BFR är av den uppfattningen att det är mindre välbetänkt att särskilja byggsektoms FoU-frågor från vad som sker i FoU-systemet i sin helhet. De allmänna forsknings-politiska principer som regering och riksdag formulerat i det nu gällande forskningspolitiska beslutet bör också gälla för byggforskningen och BFR. De omvärldsförändringar som BFR kunnat registrera och som påverkar organisationens roll nu och i fram- tiden gäller naturligtvis också för andra organisationer. En samman- hållen statlig syn på sektorsorganens roll i det svenska FoU-systemet bör vara vägledande för hur byggforskningen skall organiseras.

BFR samordnar statlig byggrelaterad FoU

I sammanställningen av statligt finansierad byggrelaterad FoU, som BFR tagit fram i enlighet med uppdraget i regleringsbrevet för 1997, framgår att staten satsar ca 1 miljard i byggrelaterad FoU fördelat på 12 departement och 40 olika organisationer. Som BFR anförde i missiv- brevet till ovan nämnda sammanställning är det angeläget att utveckla former för samverkan och samfinansieiring inom planerings-, bygg- och fastighetssektoms FoU-verksamhet mot bakgrund av ovan be- skrivna splittrade FoU-resurser som inte leder till effektiv resursut— nyttjande. BFR kan och bör spela en aktiv roll i detta avseende.

BFR har byggt upp ett antal FoU-program inom ramen för begrep- pet byggd miljö. Regering och riksdag har med vissa kompletteringar ställt sig bakom de mål och prioriteringar som BFR satt upp för verk- samheten de närmaste tre åren då man särskilt skall stödja projekt med inriktning på: samordning av samhällsplanering planlagstiftningens tillämpning hållbar stadsutveckling och hållbart byggande ny och billigare byggteknik för en effektivare bygg- och förvaltningsprocess kvalitatssäkring i byggprocessen förbättrad inomhusmiljö.

Till detta kommer målsättningen för den energi—FoU som BFR an- svarar för inom ramen för det statliga energiforskningsprogrammet. I regleringsbrevet slås fast att BFR har det övergripande ansvaret för den forskning som avser energianvändning i byggnader och byggd miljö. BFRs stöd till forskning inom energiområdet skall bidra till ökad an- vändning av renare och effektivare energiteknik genom att: ' antalet samarbetsprojekt mellan högskolor, institut och företag ökar . energirelevansen i energiforskningsprojekten är tydlig . forsknings- och utvecklingsprogrammen innehåller ett näringslivs- engagemang 0 miljöhänsyn beaktas i forsknings— och teknikutvecklingsprojekten genom bl.a. miljökonsekvensbedömningar ' antalet högutbildade i näringslivet, vad avser energirelaterad kom- petens, ökar.

Denna breda ansats - FoU för en bättre byggd miljö - har formule- rats i samverkan med statsmakterna och den ligger till grund för BFRs

aktiviteter. Som statligt sektorsforskningsråd bör BFR därför få i upp- gift att initiera, planera, samordna, finansiera, dokumentera och infor- mera om FoU för en bättre byggd miljö. BFR anser det vara relevant att i detta fall göra en jämförelse med Kommunikationsforskningsbered- ningen som på regeringens uppdrag skall samordna IT-forskningen. Det uppdrag som formulerats i den forskningspolitiska propositionen för KFBs del lyder: "Den kommunikationspolitiskt motiverade forskningen inom IT - området skall ges ökad vikt och bygga på en helhetssyn på in- formationssamhället. Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) ges permanenta resurser för detta ändamål i budgetpro- positionen."

BFR är av den uppfattningen att ett liknande regeringsuppdrag till BFR — att samordna den statliga byggrelaterade FoU-verksamheten - borde formuleras av regeringen. Nationell och internationell överblick - som BFR har genom sina nätverk - är en viktig förutsättning för att kvalitet i FoU-resultaten skall uppnås och att resurser prioriteras på ett effektivt sätt så att de skapar bra underlag för statens agerande t.ex. som beställare och upphandlare av varor och tjänster inom planerings-, bygg och fastighetsområdet.

Sammanställningen av den statligt finansierade byggrelaterade FoU— verksamheten är en bra utgångspunkt för ett sådant samordningsarbete. Med BFRs erfarenheter av samverkan med branschen i vid mening som grund kan BFR medverka till att rationalisera och effektivisera den byggrelaterade statliga FoU-verksamheten. Detta är ett sektorsforsk- ningsorgans naturliga verksamhetsområde. Om man dessutom beaktar möjligheterna till ökade FoU-resurser i ett EU-forskningsperspektiv så förstärks intrycket av att BFRs överblick, upphandlingskompetens och effektiva administration och organisation skulle kunna ta på sig detta samordningsansvar. Den ovan skisserade rollen kan kombineras med vad som nedan beskrivits som BFR som ett specialiserat EU-FoU-råd inom planerings, bygg- och fastighetssektom.

Ett vidareutvecklat BFR

En vidareutveckling av BFRs verksamhet enligt nuvarande målsätt— ningar och riktlinjer är en annan utvecklingslinje som seriöst bör prö— vas. BFR har under åren trimmat och utvecklat sin organisation och med informationsteknikens utveckling kan denna utveckling fortsätta. En utvecklingslinje kan vara att BFR utvecklar sina relationer till stift— elsema och inom ramen för sitt framtida samordningsansvar blir pro-

fessionell FoU-upphandlare åt stiftelsema, som ofta klagar på bristande intern kompetens på området. Samarbetet med KK-stiftelsen och den strategiska forskningsstiftelsen pekar i den riktningen. Det goda sam- arbetet med Mistra sker för närvarande på traditionellt sätt, men kan också utvecklas i samma riktning.

Inom ramen för ett vidareutvecklat BFR kommer informations- och dokumentationsfrågoma liksom implementeringen av ny kunskap att spela en allt viktigare roll. BFRs nära samarbete med Byggdok, Bygg— info och Sv.Byggtjänst och en effektivisering av BFRs egen informa- tionsverksamhet i riktning mot bättre lT-anpassning blir viktiga delar i ett vidareutvecklat BFR liksom samarbetet med sektorns fort- och vida- reutbildningsorganisationer. Exempelvis: Arkfort, BFAB, Bygginfo, Byggutbildama, Byggmästarföreningama, Fastighetsägareförbundet, SIPU m fl.

Mot bakgrund av tillkomsten av en rad delegationer - t.ex. Bygg- kostnadsdelegationen, Kretsloppsdelegationen, m.fl. - kan konstateras att sektorsforskningsorgan av BFRs typ har projektlednings- och upp- handlingskompetens som borde kunna komma väl till pass. Verksam- heten skulle troligen bli billigare och effektivare om man utnyttjade redan befintliga organisationer. Samma sak gäller de delar av krets— loppsmiljardema som rör utveckling och utvärdering. När det gäller omställningen av Sverige till ett hållbart samhälle är det självklart ett sektorsforskningsorgan av BFRs typ kan spela en central roll. Den kommunala nivån spelar en avgörande roll i denna omställning. Den kommunala planeringen samordnar bygginvesteringar, energiinveste- ringar och utvecklingen av tekniska försörjningssystem samt annat byggande. Samordning, helhetssyn och systemtänkande måste prägla denna verksamhet som till stor del leds av byggsektorn. FoU kommer att spela en viktig roll dels som kunskapsförsörjare, dels som kritisk granskare och uppföljare av aktiviteterna. BFR borde i denna satsning få en samordnande roll för de statliga insatserna på FoU-området.

För att effektivisera FoU-kedjan från idé till praktisk tillämpning är informations- och implementeringsfrågoma mycket centrala. BFR av- ser att vidareutveckla sin inforrnationsverksamhet som ett aktivt bidrag till byggsektoms kompetensuppbyggnad. BYGGDOKs Byggtorg och kunskapscentrat GIMLE är praktiska exempel på en sådan utveckling.

BFRs uppgifter och roller i ovan nämnda koncept - ett vidareut- vecklat BFR - är att: 0 vara F o U-beställare för hela området byggd miljö, inklusive energi- och miljöfrågoma. Det internationella FoU-samarbetet i allmänhet och det europeiska i synnerhet ges ökad tyngd. BFRs ansvar utvid- gas att omfatta även de strategiska stiftelsemas byggrelaterade FoU. Boverket, BKN, Lantmäteriverket, m.fl. myndigheter ingår i BFRs

nätverk där samarbetet dessutom kan formaliseras i avtal eller andra typer av överenskommelser. ' vara samordnare av den statligt finansierade byggforskningen. Här ges BFR ett utökat mandat att samordna all den statligt finansierade byggrelaterade FoU:n som tidigare redovisats till regeringen. . vara katalysator/spelförare för initiering av nya insatser och åtagan- den i samverkan med FoU-utförare och olika aktörer. Samverkan med näringsliv och organisationer blir här strategisk. . vara nätverksbyggare på såväl den statliga som den privata sidan, där det europeiska perspektivet får ett allt starkare inslag. ' ha överblick över den byggrelaterade forskningen nationellt och internationellt.

Med denna vidareutvecklade inriktning av BFR skulle det finnas mycket goda utsikter att direktiven i PBB-utredningen skulle kunna infrias. En viktig förutsättning är BFRs kompetens och organisation, som måste förstärkas för att BFR fullt ut skall kunna fullgöra denna

uppgift.

BFR som specialiserat EU-FoU-råd

Detta avsnitt behandlar EU-problematiken utifrån ett organisatoriskt begränsat perspektiv - BFR specialiserar sig på EU—FoU-området. Av- snittets innehåll kan lika gärna ses som en del av det vidareutvecklade BFR tillsammans med de uppgifter som redovisats i de ovan nämnda avsnittet. Sveriges medlemskap i EU och möjligheten att påverka bud- geten för FoU har redan verkat i riktning mot fler EU-finansierade FoU-projekt. Detta gäller också byggsektorn. När EUs femte rampro- gram startar och om projektet City of Tomorrow kommer till stånd kan byggsektorn i större utsträckning än nu koncentrera uppmärksamheten och initiativen till ett mer byggsektorrelaterat program. En tänkbar ut- veckling är att BFR utvecklas till ett serviceorgan för byggsektorn när det gäller EU—projekt och andra stora Europa-projekt som t ex COST, Eureka, Eurocare, m.fl.

En tillkommande faktor som kräver fördjupad konsekvensanalys gäller behovet av och krav på "motfinansiering" av EU-projekt som svenska byggforskare i ökad utsträckning riktar mot BFR. Konsekvens— erna för byggsektoms och BFRs del av EU som ny finansiär av byggrelaterad FoU är för närvarande inte helt lätt att klarlägga. BFRs Europagrupp har gjort en enkät om svenska byggforskares erfarenheter. Det är publicerad i boken Byggforskning i samarbete med EU. För BFRs del har det visat sig vara svårt att få överblick eftersom hög-

skolan sorterar EU-projekt efter ämne och inte efter om det är bygg- relaterat eller ej.

Byggsektom har dessutom inget eget FoU—program inom EUs fjärde ramprogram som exempelvis transportforskningen har och där Kom- munikationsforskningsberedningen (KFB) är programansvarig myn- dighet i Sverige. Det är dock lätt att konstatera att intresset för EU- projekt ökar inom byggsektorn och detta kommer att ställa nya krav på BFR att oftare göra avvägningar mellan nationella och internationella projekt; mellan långsiktig kunskapsuppbyggnad i Sverige och tilläm- pad, industrianknuten forskning inom ramen för EUs ramprogram. I bästa fall kan dessa ambitioner förenas inom ramen för BFRs totala verksamhet.

I den ovan nämnda skriften utvecklar forskarna med EU-erfarenhet vissa synpunkter på BFRs roll. Man konstaterar att byggd miljö som begrepp och forskningsobjekt är betydelsefullt för länderna i EU. Man efterlyser ett kraftfullt organ som kan hävda frågorna kring byggd miljö i EU-samrnanhang. Man rekommenderar från forskarhåll att BFR - mer än i rollen som forskningsråd - skulle utveckla sin "manipulativa" för- måga att hävda "byggsektoms" intressen. Den borde utnyttjas till att fånga upp och sammanställa byggforskningssynpunkter och utöva på— verkan på det femte ramprogrammet. BFR borde dessutom spela en starkare roll på plats i Bryssel inom ramen för det svenska kontoret för EU-samordning. Man föreslår från byggforskarhåll också att BFR bor— de tillerkännas ett ansvar för något av särprogrammen i DGXII. BFR har i de två senaste fördjupade anslagsframställningama framfört dessa förslag utan att regeringen har kommenterat dem i något hänseende.

Vid den nyligen genomförda BFR-konferensen "Baltic Cities" fram— fördes från EU önskemålet att Sverige kunde ta ett ökat samordnings- ansvar för EUs satsning på Östrersjöområdet. Ett syfte med konferen- sen var just att undersöka dessa möjligheter. BFR kan bli den nod som håller samman ett Fo U—nätverk med planerings—, bygg och fastighets- inriktning och som motsvarar det organ EU efterlyser. Inom ramen för ESDP-arbetet undersöker BFR för Inrikesdepartementets räkning hur forskningsanknytningen kan stärkas dels i Sverige och dels för svensk del i det internationella samarbetet.

Sammanfattningsvis anser BFR att den verksamhetsinriktning som nu präglar organisationen och har byggts upp under de senaste fem åren bör få fortsätta. För att åstadskomma en totalt förstärkt svensk byggforskning och en samordning som leder till ökad efektivitet krävs fortsatt statligt engagemang. En snabb och ogenomtänkt förändring kan på kort tid rasera det som nu byggts upp.

Den BFR—stödda FoU-verksamhetens art och inriktning

Jan Eriksson, KTH, Institutionen för Byggd Miljö, Gävle Ulf Sandström, Linköpings universitet, Institutionen för Tema

Sammanfattning

BFRs FoU-budget uppgår till i genomsnitt 200 miljoner kronor per år under perioden 1 juli 1993 till 30 juni 1995. En undersökning av alla projekt under perioden visar att 146 mkr, d.v.s. knappt tre fjärdedelar, användes till projekt som kunnat klassas som antingen ”forskning” eller ”utvecklingsarbete.” Inom dessa både kategorier kan noteras att knappt hälften, 71 miljoner, användes till forskning medan 75 miljoner använ- des till projekt av utvecklingskaraktär.

Något mer än en fjärdedel, 54 mkr, användes till annat än forskning och utvecklingsarbete. Av dessa medel har undersökningen funnit att 33 mkr nyttjats till information och dokumentation och 21 mkr till re- sor, konferenser och olika former av program- och uppföljningsverk— samhet.

I stark sammanfattning kan hävdas att BFR under den aktuella peri— oden lagt drygt en tredjedel av årsbudgeten på forskning, drygt en tredjedel på utvecklingsarbete och drygt en fjärdedel på information, dokumentation, resor och konferenser.

Under den undersökta perioden har den andel av BFRs medel som fördelats till universitet och högskolor ökat något. I synnerhet har an- delen FoU-medel som fördelats till ramverksamheter ökat ordentligt (med 20 procent).

I denna bilaga redovisas dels en totalundersökning av FoU-projekt där universitet och högskolor står som mottagare, dels en undersökning av ett statistiskt urval projekt som fördelats till mottagare utanför hög- skolan. Genom en analys av projektens titlar, projektsammanfatt—ningar och annan information om projekten karaktäriseras de i två avseenden. Dels gäller det FoU-typ, det vill säga projektens art i termer av forsk- ning, utvärdering, utvecklingsarbete, provning m.m., dels gäller det

tillämpningsområden, det vill säga inom vilken typ av verksamheter projektresultatens avses komma till användning.

Dominerande tillämpningsornråden under den studerade perioden är byggnads- och anläggningskonstruktion, energihushållning samt kli- matisering som tillsammans tar i anspråk omkring 60% av de medel som beviljats för egentliga FoU-projekt. Klimatisering gäller främst installationstillämpningar. Omkring 14% används för projekt inriktade mot planeringstillämpningar. Knappt 10% används för projekt vars re- sultat kan användas vid byggnads— och bostadsplanering och ungefär lika mycket för användning i byggadministration och fastighetsförvalt- ning. Resterande 10% fördelas på en mängd olika tillämpningsområ- den.

Undersökningen

Undersökningsmaterialet utgörs av ett uttag från BFRs projektdatabas och har avgränsats till de projekt som beviljats anslag under budgetåren 1992/93 till 1994/95, totalt 1 834 projekt. En stor del av dessa projekt- anslag gäller inte FoU—verksamhet utan avser exempelvis bidrag till resor, konferenser och seminarier, till dokumentation, information eller till BFRs interna program— och uppföljningsverksamhet. Vid detalj— analys av projektens art och inriktning har vi uteslutit sådana projekt. Syftet har varit att begränsa analysen till en kärna av egentliga FoU— projekt. Vi har också uteslutit projekt som påbörjats före 1 juli 1989 och anslag som utgör transfereringar som BFR inte kan påverka. De återstående 1 079 projekten kallar vi kämmaterialet. Det är i första hand projekten i kämmaterialet som beskrivs i denna bilaga.

Delar av analysen har redovisats tidigare i en skrift som behandlar BFRs stöd till an-slagsmottagare utanför universitet och högskolor. I den finns en utförlig beskrivning av de termer och klassificeringar som används här.

Under den studerade perioden fördelade BFR i genomsnitt 200 mkr per år, varav 56% gick till universitet och högskolor och 44% gick till övriga anslagsmottagare. Högskolorna mottog alltså något mer än hälften av de beviljade medlen. Av denna hälft gick mer än 93% till egentlig FoU, alltså projekt som vi hänfört till kämmaterialet, medan endast hälften av medlen till anslagsmottagare utanför universitet och hög-skolor hänför sig till kämmaterialet. När det gäller medel till egentlig FoU blir därför fördelningen mellan högskolor och övriga an- slagsmottagare 69% respektive 31%. De fördelade medlen kommer från de anslagsstater som redovisas i tabell 1.

Tabell 1. Beviljade anslag efter anslagsstat under budgetåren 1992I93 till 1994/95. 1 OOO-tal kronor.

Anslagsstat Antal projekt Beviljat/ Andel% budgetår Information och utbildning 1 30 0,0 Byggnadsiorskning 1 465 152 476 76,2 KTH Gävle 1 7 500 3,7 Energiforskning 260 25 123 12,6 Experimentbyggande 55 8 832 4,4 Handelgödselavgiftsmedel 50 5 826 2,9 Län omvandlade till stöd 2 383 0,2 Summa 1 834 200 170 100,0

___-Mmmm ___—mmm

Anslagsstat | kärn- Andel Därav Andel Därav Andel

mater- % till hög- % till %

ialet skolor övriga

Information och utbildning 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Byggnadsforskning 109 815 77,6 79 362 81,5 30 454 69,1 KTH Gävle 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Energiforskning 19 951 14,1 12 825 13,2 7 126 16,2 Experimentbyggande 6 632 4,7 901 0,9 5 731 13,0 Handelgödselavgittsmedel 4 656 3,3 4 299 4,4 357 0,8 Lån omvandlade till stöd 383 0,3 0 0,0 383 0,9 Summa 141 437 100,0 97 387 100,0 44 051 100,0

Inom BFR används en klassificering av FoU-typer som benämns in- riktningskod. Vilka klasser som ingår i inriktningskoden och hur de utbetalade medlen fördelar sig enligt denna kodning framgår av tabell 2. Enligt denna klassificering användes 66% av de totala anslagen un— der perioden till forskning. Av de medel som hänförs till kämmaterialet är andelen forskning 84% och av medlen till högskoleprojekten i käm- materialet blir andelen forskning 93%. Forskningsandelen för anslag i kämmaterialet till mottagare utanför högskolan är lägre, drygt 63%.

Detta är alltså BFRs egen beskrivning av hur anslag beviljas till oli- ka slag av verksamheter. I den ovan nämnda skriften redovisar vi en analys av hur kämmaterialets anslag till mottagare utanför högskolan fördelas på olika verksamhetstyper. Resultatet av vår analys är att forskningsandelen bland övriga anslagsmottagare är väsentligt lägre än 63%. Vi återkommer till en utförligare beskrivning av detta, men först vill vi säga något om de indelningsgrunder vi använt vid granskningen av projektens art och inriktning.

Tabell 2. Beviljade anslag efter inriktningskod under budgetåren 1992/93 till 1994I95. 1 OOO-tal kronor.

Wm.—___— Inriktning enl. BFR Antal Beviljat] Andel% projekt budgetår 1. Program- och uppföljning 56 6 047 3,0 2. Utvärdering och kunskapsöversikter 157 10 513 5,3 3. Forskning, längs. kunskapsuppbyg. 205 39 711 19,8 4. Forskning 781 92 867 46,4 5. Utvecklingsarb. 207 13 183 6,6 6. Experiment 64 7 737 3,9 7. Dokumentation och inform ation 364 30 112 15,0 Summa 1834 200 170 100,0 M MM.—___— Inriktning enl. BFR | kärn- Andel Därav till Andel Därav till Andel materialet % högskolor % övriga % 1. Program- och 0 0,0 0 0,0 0 0,0 uppföljning 2. Utvärdering och 5 704 4,0 2 238 2,3 3 466 7,9 kunskapsöversikter 3. Forskning, längs. 31 075 22,0 25 697 26,4 5 378 12,2 kunskapsuppbyg. 4. Forskning 87 317 61,7 64 707 66,4 22 610 51,3 5. Utvecklingsarb. 12 138 8,6 3 821 3,9 8 318 18,9 6. Experiment 5 203 3,7 923 0,9 4 279 9,7 7. Dokumentation och 0 0,0 0 0,0 0 0,0 information

Summa 141437 100,0 97387 100,0 44051 100,0

WWW—MM

FoU-typer

Utgångspunkten för att särskilja olika slag av FoU-verksamheter är distinktionen mellan forskning och utvecklingsarbete. Denna skillnad gäller med vilket syfte ett FoU-projekt bedrivs, eller med andra ord, vad det är för slag av resultat som förväntas. Forskningens syfte är att åstadkomma ny teoretisk kunskap. Det ska vara möjligt att ställa frågan om resultatet är sant eller falskt. Utvecklingsarbetets syfte är att åstad— komma nya eller förbättrade produkter, processer eller system. San- ningskriteriet kan inte tillämpas på utvecklingsresultat. Avgörande är i stället om resultatet fungerar som avsett och om det är effektivt och ekonomiskt jämfört med liknade produkter, processer och system.

Med denna distinktion gör vi inte anspråk på att klargöra vad veten- skaplig forskning är, utan syftet är enbart att klargöra vad som väsent-

liga skiljer forskning från utvecklingsarbete. Det är här fråga om en minirnidefinition av ”forskning”, som inte utesluter vissa typer av enk- lare utredningar eller materialsammanställningar. Det material som vi granskar tillåter inte heller någon kvalificerad bedömning av huruvida ett forskningsprojekt är mer eller mindre vetenskapligt avancerat eller någon kvalitetsbedömning över huvud taget.

Såväl forskning som utvecklingsarbete kan vara av olika slag. Vi har här använt tre kategorier för att beskriva forskning: naturveten- skaplig, teknikvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning. Till samhällsvetenskap räknas då även humaniora och ekonomiärnnena. Huvuddelen av den beteendevetenskapliga forskningen har vi hänfört till naturvetenskap.

Utvecklingsarbete gäller inte enbart teknikutveckling, utan även ut- veckling av administrativa hjälpmedel av olika slag. Det kan då gälla exempelvis, arbetsrutiner, organisationsformer, planprinciper eller da- torprogram. ”Administrativt utvecklingsarbete” är möjligen inte alltid den mest träffande beskrivningen av sådana verksamheter, men vi har valt denna beteckning för allt utvecklingsarbete som inte direkt syftar till åstadkomma nya eller förbättrade tekniker i konventionell mening.

Påpekas bör att utvecklingsarbete i vissa fall mycket väl kan be- traktas som en avancerad vetenskaplig verksamhet. I ett utvecklings- projekt kan det ingå moment av forskning och avancerad vetenskaplig metodik eller teori kan komma till användning. Detta är ett skäl till att det ibland kan vara svårt att skilja på forskning och utvecklingsarbete. Man kan därför också göra en distinktion mellan vetenskapligt utveck- lingsarbete och rent utvecklingsarbete. I det material vi granskat är det dock i allmänhet inte möjligt att avgöra om ett utvecklingsprojekt är vetenskapligt eller ej.

Vid sidan av huvudkategoriema forskning och utvecklingsarbete anger vi också två FoU-typer som vi benämnt ”utvärdering” och ”provning/mätning” som här används då det uttalade syftet är att utvär- dera någon verksamhet eller samhällelig artefakt respektive testa eller prova någon utvecklad teknik. Gränserna gentemot forskning och ut- vecklingsarbete är dock ofta mer formella än artskiljande, och vi har vid granskningen av enskilda projekt funnit att man i stor utsträckning kan hänföra utvärdering till samhällsvetenskaplig forskning och prov- ning till tekniskt utvecklingsarbete eller möjligen teknikvetenskaplig forskning.

FoU-medel anslås också till tjänster och brett upplagda program där verksamheter av flera olika slag kan förekomma. Det är därför nödvän- digt att särskilja ytterligare två FoU-typer som vi kallar ”tjänster” och ”ramverksamheter”. Vad vi kallar ramverk—samheter motsvaras inte direkt av vad BFR benämner ram— eller basanslag. Det utmärkande är

att det av titel eller projektbeskrivning inte framgår om verksamheten främst gäller forskning eller utvecklingsarbete, eller att det på goda grunder kan antas att båda dessa FoU-typer förekommer. Det är dock möjligt att något närmare specificera vad vi kallar ramverksamheter, som vi återkommer till vid redovisningen av re-sultatet av vår gransk— ning.

Slutligen finns det projekt som inte passar in i någon av de nämnda FoU-typema. Det gäller främst sådana verksamheter som inte borde ha kommit med i kämmaterialet. Bland högskoleprojekten i kämmaterialet är de felklassificerade projekten emellertid så få att de är närmast för- sumbara.

Tillämpningsområden

Eftersom BFR är ett sektorsforskningsråd bör de FoU-resultat som kommer fram med rådets stöd kunna tillämpas inom plan- bygg- och bostadssektom. Detta innebär att det för varje projekt bör det finnas någon tänkt tillämpning av resultatet eller åtminstone ett tänkt tillämp- ningsområde. Grundforskning som den vanligen definieras är därmed i princip utesluten. Detta innebär dock inte den tillämpade forskningen kvalitativt skulle vara artskild från grundforskning. Skillnaden består i att grundforskning saknar ett utomvetenskapligt praktiskt syfte.

Att ett forskningsresultat är tillämpligt inorn sektorn innebär att det kan användas som ett argument för någon praktiskt slutsats eller stöd för någon typ av verksamhet som förekommer inom sektorn, med andra ord att det är praktiskt relevant för någon eller några av sektorns aktö- rer.

Utvecklingsresultat kan vara mer direkt tillämpliga, som fallet är med helt färdigutvecklade tekniker, men de kan också användas som indirekta stöd för en specifik verksamhet, som fallet är då de utgörs av mer eller mindre allmängiltiga handledningar, principer eller administ— rativa system.

Det material som vi granskat tillåter inte att den tänkta tillämpning- en anges med någon stor precision, men det är i allmänhet möjligt att i mer grova kategorier ange inom vilken typ av verksamhet resultatet kan komma till användning. Det kan då gälla verk-samhetsområden som fysisk planering, plangenomförande, bostadspolitik, fastighetsförvalt- ning, belysningsplanering eller konstruktionsarbete. En indelning i så- dana tillämpningsområden kan göras mer eller mindre systematisk, ex- empelvis med hänsyn till olika planeringsnivåer eller olika skeden i den byggda miljöns tillkomst, användning och förändring. Vi har emellertid valt mer pragmatiska utgångspunkter för indelningen i tillämpnings-

områden, eftersom vad som är en lämplig och överskådlig indelning till viss del är en empirisk fråga. Även om det finns projekt som entydigt gäller verksamheter som plangenomförande eller belysningsplanering, så är de så få att de för överskådlighetens skull bör hänföras till någon annan kategori av projekt som är mer vanligt förekommande.

Om vi ser till de mest frekventa tillämpningsområden kan man ur- skilja några kategorier som vi benämnt byggnadskonstruktion, anlägg- ningskonstruktion, klimatisering, fysisk och social planering, land- skapsplanering, byggnadsutformning, förvaltning, byggadministration, energihushållning, energiproduktion, bostadsutformning med flera. Vi tror att dessa beteckningar i huvudsak är självförklarande, men det krävs en kommentar om vad vi kallar klimatisering, som är ett av de vanligaste tillämpningsområdena.

Med klimatisering avses sådana åtgärder som primärt syftar till att åstadkomma ett sunt och behagligt inomhusklimat. Mer konkret kan det sägas gälla uppvärmning (eller kylning) och ventilation. Till tillämp- ningsområdet klimatisering hänförs dels utveckling av tekniska system för att reglera inomhusklimatet, dels studier av luftens kvalitet och människors reaktioner på eller upplevelser av inneklimatet. Flera av de projekt som vi hänfört till FoU-typen ramverksamhet har klimatisering som tillämpningsområde, men sannolikt ingår i dessa ramprojekt även arbetsuppgifter som har en vidare eller annan tillämpning än klimatise- ring. Det gäller de anslag som ges till institutioner eller avdelningar som mera allmänt ägnar sig åt installationsteknik. Även om dessa an- slagsmottagare tycks ägna sig mest åt uppvärmnings- och ventilations- system, kan vi inte utesluta att verksamheten även gäller andra typer av installationer. Detta innebär att kategorin byggnadskonstruktion inte omfattar konstruktion av installationssystem.

Det är möjligen inte heller självklart vad som menas med och vad det är för skillnad mellan byggnadskonstruktion och byggnadsutforrn— ning. Båda är subsantiverade verb, det vill säga betecknar aktiviteter. Med byggnadskonstruktion avses dimensionering och tekniska utföran- den av en byggnads olika delar, alltså vad byggnadskonstruktörer nor— malt sysslar med. Med byggnadsutforrnning avses dimensionering, or- ganisation och formgivning av rum och byggnader, alltså vad arkitekter normalt sysslar med. Detta innebär inte att den forskning vars resultat kan tillämpas inom dessa områden bäst bedrivs av konstruktörer eller arkitekter, bara att det är dessa som kan ha det största intresset av forskningsresultaten. Möjligen förhåller det sig annorlunda med ut- vecklingsarbete.

Ett FoU-resultat kan ha flera olika tillämpningsområden. Detta gäl- ler i synnerhet forskningsresultat som har en viss allmängiltighet. Re- sultaten från en undersökning av de boendes synpunkter på sin bostad

har kanske sitt största värde inom tillämpningsområdet bostadsutform- ning, men de kan också vara viktiga för bostadsförvaltningen, för kli- matiseringen eller för byggnadskonstruktionen. I allmänhet är det inte något problem att avgöra vilket tillämpningsområde som är det väsent- ligaste, men gränsema mellan de olika tillänmingsområdena ärinte helt

skarp.

BFR-projekt hos anslagsmottagare utanför universitet och högskolor

I den nämnda skriften om BFRs stöd till anslagsmottagare utanför uni— versitet och högskolor redovisar vi en analys av ett urval av de projekt inom kämmaterialet som gäller. Urvalet omfattar 108 projekt av totalt 487 och har stratifierats med hänsyn till BFRs inriktningskoder och projektstorlekar. I skriften ges en utförlig beskrivning av hur urval och granskning gjorts. I tabell 3 visas hur anslagen under den studerade treårsperioden fördelar sig på olika FoU-typer.

Tabell 3. Anslagens fördelning på FoU-typer bland anslagsmottagare utanför universitet och högskolori kämmaterialet (urval 22%) under budgetåren 1992I93 till 1994I95. 1 OOO-tal kronor. FoU-typ Antal Beviljat! Andel% Andel sam- projekt budgetår finansiering

Naturvetenskaplig forskning 10 618 6,3 52,7 Teknikvetenskaplig forskning 5 1 025 10,5 73,7 Samhällsvetenskaplig forskning 8 717 7,3 36,3 Utvärdering 3 68 0,7 0,0 Provning 11 1 115 11,4 68,3 Tekniskt utvecklingsarbete 22 3 193 32,6 59,2 Administrativt utvecklingsarbete 20 1 079 11,0 57,6 Utredning/uppföljning 9 423 4,3 28,3 Annat/felklassat 20 1 571 16,0 48,6 Totalt 108 9 807 100,0 61,5

Till de övriga nämnda FoU—typema har i tabellen lagts en kategori som vi kallar utredning/uppföljning. Det är fråga om små projekt som gäller enkla sammanställningar av olika slag. Relativt många projekt som hänförts till kämmaterialet är felklassade och gäller alltså helt and- ra saker som resor, konferenser, information och dylikt.

Mindre än en fjärdedel av anslagen används för forskning av något slag, vilket kan jämföras med tabell 2, där andelen forskning enligt BFRs egen kodning uppgår till mer än 60%. Teknik och tekniktillämp-

ningar dominerar starkt. Om de felklassade projekten undantas används mer än hälften av FoU-medlen för tekniskt utvecklingsarbete och prov- ning. Därefter följer det administrativa utvecklingsarbetet och den tek- nikvetenskapliga forskningen.

Av tabell 3 framgår också att andelen samfinansiering är relativt stor när det gäller teknikvetenskaplig forskning, provning och utveck— lingsarbete. Den slutsats som vi har dragit vid analysen av FoU- verksamheten utanför universitet och högskolor, som finns utförligare redovisad i skriften, är att samfinansieringen inte i först hand gynnar forskning utan andra typer av verksamheten, främst tekniskt utveck- lingsabete.

Vid genomgången av de utvalda projekten hos anslagsmottagare utanför högskolan har vi urskiljt 25 olika tillämpningsområden. Vissa av dessa kan slås samman till större områden, vilket i detta fall t.ex. gäller energiproduktion och energilagring, som hänförts till samma om— råde som energihushållning. I tabell 4 redovisas de med hänsyn till an- slagens storlek tio största tillämpningsområdena efter vissa samman- slagningar.

Noteras bör, att det finansiella mått som vi genomgående använder här, det vill säga den genomsnittliga bevillningen under treårsperioden 92/93 till 94/95, inte alltid ger den bästa bilden av hur FoU—medlen an- vänds sett ur anslagsmottagamas perspektiv. I den refererade skriften används också andra mått för att beskriva fördelningen på FoU-typer och tillämpningsområden. Det mått som används här belyser i första hand fördelningama sett ur anslagsgivarens perspektiv.

Av tabell 4 framgår att en tredjedel av medlen under perioden an- vänds för projekt med tillämpningar inom byggnads- och anläggnings- konstruktion. Dessa områden tar alltså i anspråk mer än hälften av FoU-medlen till anslagsmottagare utanför högskolan. En dryg femtedel av medlen används för projekt vars resultat avses komma till använd- ning vid byggnadsutforrnning och planering och en tiondel vid byg- gadministration och fastighetsförvaltning. Klimatisering avser här till större delen utveckling och provning av installationssystem, vilket för- stärker dominansen av rena tekniktillämpningar.

Tabell 4. Anslagens fördelning på tillämpningsområden. Anslagsmottagare utanför universitet och högskolor i kämmaterialet (urval 22%) un- der budgetåren 1992/93 till 1994I95. 1 OOO-tal kronor. Tillämpningsområde Antal Beviljat/ Andel% Andel sam-

projekt budgetår finansiering Energihushållning 22 2 193 22,4 43,9 Byggnadskonstruktion 19 2 086 21 ,3 67,3 Byggnadsutformning 10 1 248 12,7 52,2 Anläggningskonstruldion 4 1 240 12,6 73,8 Planering 14 830 8,5 56,3 Byggadministration 1 1 751 7,7 65,4 Klimatisering 13 686 7,0 40,0 Fastighetsförvaltning 8 280 2,9 54,8 FoU-planering 3 262 2,7 0,0 Resurshushållning 1 33 0,3 0,0 Andra områden 3 198 2,0 43,1 Totalt/medelvärde 108 9 807 100,0 59,8

De BFR-stödda projekten vid universitet och högskolor

Vid analysen av högskoleprojekten har vi valt ett annat tillvägagångs- sätt. I stället för att granska ett urval bland de projekt som det i databa- sen finns en sammanfattning av, har vi gått igenom samtliga 592 hög- skoleprojekt i kämmaterialet. Eftersom vi bara haft tillgång till 292 sammanfattningar innebär detta att vi för de återstående 300 pro-jekten fått förlita oss på den information som framgår av projektens titlar och annan information som finns i databasen. I flertalet fall har det dock inte uppstått några betydande tveksamheter om till vilka FoU-typer och tillämpningsområden projekten bör hänföras, men denna metod medför givetvis en viss osäkerhet.

I tabell 5 redovisas hur BFR-medlen till de olika högskolorna för- delades under perioden 1992/93 till 1994/95. De tre stora tekniska hög- skolorna disponerade tillsammans 70% av de totala medel som bevilja- des högskoleprojekt i kämmaterialet. Därefter följer Stockholms uni— versitet, Lantbruksuniversitetet, Tekniska högskolan i Luleå samt uni- versiteten i Lund och Uppsala som sammanlagt tilldelats 20%. Reste- rande 10% av högskolemedlen till FoU fördelar sig på 22 andra univer- sitet och högskolor, däribland universiteten i Göteborg, Umeå och Lin- köping.

I tabell 5 redovisas också den genomsnittliga andelen bidrag genom samfinansiering. Samfinansieringsandelen har beräknats som andel av det totala anslagen inklusive samfinansiering. Bidragsandelen för hela

högskoleforskningen är knappt 30%, vilket är väsentligt lägre än de drygt 58% som i utgör bidragsandelen för projekt i kämmaterialet utan- för högskolan.

Tabell 5. Högskolorna ordnade efter det genomsnittliga BFR-anslagets stor-

lek under budgetåren 1992I93 till 1994I95. 1 OOO-tal kronor.

Anslagsmottagare Antal Beviljat/ Andel Andel sam-

projekt budgetår % finansiering KTH 167 25 996 26,7 34,1 CTH 113 22 811 23,4 21,3 LTH 102 19 227 19,7 27,5 Stockholms Universitet 20 5 603 5,8 27,2 Sveriges Lantbruksuniversitet 27 4 749 4,9 21,3 LuTH 36 4 737 4,9 46,7 Lunds Universitet 19 2 143 2,2 39,1 Uppsala Universitet 16 2 059 2,1 17,5 Övriga högskolor (22 st) 92 10 062 10,3 32,4 Totalt 592 97 387 100,0 29,8

Det finns som synes variationer i hur väl universiteten och högsko- lorna lyckats samfinansiera sina FoU-projekt. Ingen av de största hög— skolorna uppnår en 50%-ig samfinansiering, men bland de övriga hög- skolorna finns det fem lokala högskolor som överskrider denna gräns.

Tabell 6 visar hur högskoleprojekten fördelar sig på olika FoU-typer enligt vår analys. Utvärdering och provning, liksom annat och felklas— sat utgör här väsentligt mindre delar än vad som gäller projekten utan- för högskolan. Även när det gäller högskoleprojekten förefaller det ha varit lättare att finna samfinansiärer för utvecklingsprojekt. Ut- vecklingsverksamheten är emellertid inte så dominerande som bland projekten utanför högskolan.

Påpekas bör att spridningen av samfinansieringsandelama inom varje kategori är mycket stor. Majoriteten av projekten saknar helt sam- finansiering och ett fåtal projekt har en samfinansieringsandel som är större än 50%. Den relativt höga andelen samfinansieringsmedel till samhällsvetenskaplig forskning beror på att BFR i många fall inte är huvudfinansiär utan bidrar med mindre andelar till projekt som huvud- sakligen finansieras av andra forskningsråd, av myndigheter eller av skolorna själva. Av tabellen framgår att det är ett stort antal samhälls- vetenskapliga projekt som delar på BFR-medlen. Genomsnittet per projekt och år under perioden är 104 000 kr.

Som nämnts har det inte varit möjligt att avgöra i vilken utsträck- ning utvecklingsprojekten kan karaktärisera; som vetenskapliga eller ej. Med utgångspunkt från de projektsammanfattningar som vi granskat

kan man möjligen göra den bedömningen att utvecklingsprojekten vid högskolorna i större utsträckning än då det gäller övriga anslagsmot- tgare kan ges beteckningen vetenskapliga.

Tabell 6. Anslagens fördelning på FoU-typer bland högskoleprojekten l kärn- materialet under budgetåren 1992/93 till 1994I95. 1 OOO-tal kronor. FoU-typ Antal Beviljat/ Andel% Andel sam-

projekt budgetår finansiering Naturvetenskaplig forskning 32 7 115 7,3 24,2 Teknikvetenskaplig forskning 77 12 788 13,1 25,6 Samhällsvetenskaplig forskning 159 16 567 17,0 32,8 Utvärdering 21 2 096 2,2 20,0 Provning 19 1 367 1,4 3,0 Tekniskt utvecklingsarbete 97 13 671 14,0 37,1 Administrativt utvecklingsarbete 79 8 879 9,1 38,5 Tjänster 27 5 030 5,2 14,6 Ramverksamhet 49 27 843 28,6 27,8 Annat/felklassat 32 2 031 2,1 36,2 Totalt/medelvärde 592 97 387 100,0 29,8

Om utvärderingsprojekten hänförs till forskning, provning till ut- vecklingsarbete och de projekt som klassificerats som ”annat” utesluts utgör forskning 40% och utvecklingsarbete 25% av FoU-verksamheten räknat i beviljade medel under den studerade treårsperioden. Resteran- de 35% av anslagen går till tjänster och ramverksamheter.

Av de 49 ramprojekten är 30 entydigt inriktade på teknik, i synner— het installationsteknik och tar i anspråk drygt två tredjedelar av medlen. Eftersom ramverksamheten utgör en så stor del av de totala medlen har vi också indelat ramverksamhetema efter en bedömning av vilka FoU- typer som dominerar inom de olika ramarna. Vi har därvid använt de kategorier som framgår av tabell 7. Knappt hälften av ramverksam- hetema kan hänföras till någon FoU—typ. För de övriga projekten gäller att vi funnit det rimligt anta att hälften av de anslagna medlen används för forskning och hälften för utvecklingsverksamhet.

Av tabell 7 framgår att 40% av medlen till ramprojekten använts för forskning av något slag, främst teknikvetenskap, medan 60% används för utvecklingsarbete, främst tekniskt sådant. Ungefär hälften av de medel som beviljats till tjänster gäller teknik eller administration. Ett rimligt antagande är därför att fördelningen på forskning respektive utvecklingsarbete fördelar sig på lika stora delar. Med dessa utgångs- punkter kan anslagen i kämmaterialet till högskolorna fördelas på FoU-

typer som tabell 8 visar. I grova drag kan utvärdering hänföras till forskning och provning till utvecklingsarbete som kolumnerna längst till höger visar.

Tabell 7.Anslagens fördelning på FoU-typer bland högskolornas ram- verksamheter under budgetåren 1992I93 till 1994/95. 1 OOO-tal kronor. FoU-typer Antal Beviljat/ Andel% Andel projekt budgetår FoU-typer ""Natquetenskaplig förskriihg _____________ _ 1 » 31 ' 0,1 N 0,1 Teknikvetenskaplig forskning 1 617 2,2 27,8 Samhällsvetenskaplig forskning 4 1 032 3,7 11,6 Tekniskt utvecklingsarbete 10 5 054 18,2 43,7 Administrativt utvecklingsarbete 6 2 470 8,9 16,8 Hälften forskning/utvecklingsarbete, teknik 22 14 249 51,2 Hälften forskning/utvecklingsarbete, samh. 5 4 390 15,8 Totalt 49 27 843 100,0 100,0

Tabell 8. Anslagens fördelning på FoU-typer bland högskoleprojekten i kärn- materialet under budgetåren 1992/93 till 1994I95. Ramverksam- heter och tjänster fördelade. 1 OOO-tal kronor. FoU-typ Antal Beviljat/ Andel% Andel F Andel U projekt budgetår

Naturvetenskaplig forskning 33 7 146 7,3 7,5 Teknikvetenskaplig forskning 96 21 787 22,4 22,9 Samhällsvetenskaplig forskning 172 21 052 21,6 22,1 Utvärdering 21 2 096 2,2 2,2 Provning 19 1 367 1,4 1,4 Tekniskt utvecklingsarbete 125 27 108 27,8 28,4 Administrativt utvecklingsarbete 94 14 801 15,2 15,5 Annat/felklassat 32 2 031 2,1 Totalt/medelvärde 592 97 387 100,0 54,6 45,4

En försiktig uppskattning, där andelen utvecklingsprojekt enligt vår mening knappast överskattas, är således att högskolornas BFR-stödda FoU i finansiella termer består av 55% forskning och 45% utvecklings- arbete. Detta kan jämföras med tabell 2, av vilken det framgår att 95% av FoU-medlen till högskolorna används för forskning enligt BFRs egen klassificering om utvärdering även där räknas till forskning.

I tabell 9 redovisas hur anslagen till högskoleprojekt i kämmateria- let fördelar sig på olika tillämpningsområden. Vid granskningen har vi grupperat projekten i ett trettiotal olika tillämpningsområden, som vi här har reducerat till 12 genom sammanslagningar och genom att av- gränsa en mindre kategori med övriga tillämpningsområden.

Sammanslagningama gäller främst det vi här kallat energihushåll- ning och planering. Det innebär exempelvis att energiproduktion, energilagring och mer oklart syftande energi-FoU hänförs till energi- hushållning. Till planering hänförs inte bara olika slag av detalj— och översiktsplanering utan även planläggning, plangenomförande och plan— och bostadspolitik (som dock utgör ganska liten del).

Tabell 9. Anslagens fördelning på tillämpningsområden under budgetåren 1992I93 till 1994I95. Högskoleprojekten i kämmaterialet. 1 OOO-tal kronor. Tillämpningsområde Antal projekt Beviljat/ Andel% Andel sam-

budgetår finansiering Byggnadskonstruktion 101 21 534 22,1 27,1 Planering 129 15 588 16,0 31,4 Energihushållning 80 13 801 14,2 13,8 Klimatisering 63 14 051 14,4 26,0 Anläggningskonstruktion 38 7 155 7,3 55,1 Landskapsplanering 22 4 660 4,8 27,4 Byggnadsutformning 38 4 652 4,8 27,8 Fastighetsförvaltning 28 4 215 4,3 36,8 Byggadministration 31 3 976 4,1 27,9 Bostadsutformning 19 3 125 3,2 6,9 Resurshushållning 20 1 806 1,9 34,0 Andra områden 23 2 824 2,9 29,0 Totalt/medelvärde 592 97 387 100,0 29,8

I tabell 9 är tillämpningsområdena ordnade i fallande ordning efter summan av de genomsnittliga anslagens storlek. Nära 30% av de totala medlen används för projekt med inriktning på byggnads- eller anlägg- ningskonstruktion. Området klimatisering domineras av installations- tekniskt inriktade projekt och även inom energiområdet handlar det mest om teknikutveckling. Projekt inom dessa områden disponerade tillsammans också nära 30% av det totala medlen till högskole-FoU. Totalt är således FoU med en tänkt tekniktillämpning dominerande. Inom områdena planering och landskapsplanering finns också projekt som syftar till teknikutveckling.

Samfinansieringsandelen för området planering kan synas vara an- märkningsvärt hög. Förklaringen till detta är densamma som gäller för

den samhällsvetenskapliga forskningens relativt stora samfinans- ieringsandel. I många fall är huvudfinansiären någon annan än BFR och BFR bidrar med en mindre del.

FoU-verksamhetens art, inriktning och omfattning

De två huvudkategoriema av anslagsmottagare har här redovisats var för sig, bland annat på grund av att analysen av projekt hos anslags- mottagare utanför universitet och högskolor gjorts på ett urval. Med utgångspunkt från de fördelningar på FoU-typer och inriktningar som framkommit vid analysen av urvalet är det emellertid möjligt att skatta fördelningen för samtliga FoU-projekt hos övriga anslagsmottagare. I tabell 10 redovisas hur de totala anslagen till projekt i kämmaterialet fördelas på FoU—typer.

I den sista kolumnen i tabell 10 redovisas fördelningen på olika FoU-typer då de totala medlen till projekt i kämmaterialet läggs sam- man. Av denna framgår att ungefär lika stora delar av medlen, omkring 43%, går till vardera forskning och utvecklingsarbete. Om utvärdering hänförs till forskning och provning till utvecklingsverk-samhet, över- väger utvecklingsarbetet något. Omkring 8% av de totala medlen för projekt i kämmaterialet används för annat än FoU-verksamhet.

Tabell 10. Anslagens fördelning på FoU-typer i kämmaterialet under budget- åren 1992I93 till 1994I95. Skattning av anslagsmottagare utanför universitet och högskolor. 1 OOO-tal kronor.

Universitet och Ovriga anslags-

högskolor mottagare Antal Beviljat/ Antal Beviljat/

FoU-typ projekt budgetår projekt budgetår

Naturvetenskaplig forskning 33 7 146 45 2 774 Teknikvetenskaplig forskning 96 21 787 22 4 604 Samhällsvetenskaplig fors kn. 172 21 052 36 3 219 Utvärdering 21 2 096 14 303 Provning 19 1 367 50 5 009 Tekniskt utvecklingsarbete 125 27 108 99 14 343 Administrativt utvecklingsa rb. 94 14 801 90 4 845 Utredning/uppföljning 41 1 898 Annat/felklassat 32 2 031 90 7 055

Totalt 592 97 387 487 44 051

Tabell 10. forts Alla anslagsmottagare Antal Beviljat/ Ande/%

FoU-typ projekt budgetår Naturvetenskaplig forskning 78 9 920 7,0 Teknikvetenskaplig forskning 118 26 391 18,7 Samhällsvetenskaplig fors kn. 208 24 271 17,2 Utvärdering 35 2 399 1,7 Provning 69 6 376 4,5 Tekniskt utvecklingsarbete 224 41 450 29,3 Administrativt utvecklingsarb. 184 19 646 13,9 Utredning/uppföljning 41 1 898 1,3 Annat/felklassat 122 9 086 6,4

Totalt 1 079 141 438 100,0

I tabell 11 visas en motsvarande sammanställning av hur medlen i kämmaterialet för-delas på tillämpningsområden.

För områdena byggnads- och anläggningskonstruktion, energihus— hållning och klimatisering disponeras 60% av medlen, för planering och byggnadsutformning 20%. ”Bostadsforskningen” kan synas ha en försvinnande liten andel, men vad det gäller här är tillämpningsområdet bostadsutformning. Till bostadsforskning i en vidare mening kan man räkna en del av det som här hänförts till planering och förvaltning. To- talt sett är det dock en liten andel av medlen som används för projekt som är direkt inriktade på bostadsplanering, bostadsområdesplanering eller bostadspolitik.

Vi ska här slutligen försöka ge en grov översikt över hur de totala FoU-medlen fördelas på olika typer av verksamheter, alltså hur de i genomsnitt 200 miljonema används då även de 755 projekten utanför kämmaterialet medräknas.

Tabell 11. Anslagens fördelning på tillämpningsområden i kämmaterialet

under budgetåren 1992l93 till 1994I95. Skattning av anslagsmot- tagare utanför universitet och högskolor. 1 OOO-tal kronor.

Universitet och Övriga anslagsmott- högskolor agare Tillämpningsområden Antal Beviljat/ Antal Beviljat/

projekt budgetår projekt budgetår Byggnadskonstruktion 101 21 534 86 9 370 Energihushållning 80 13 801 99 9 849 Planering 129 15 588 63 3 728 Klimatisering 63 14 051 59 3 082 Anläggningskonstruktion 38 7 155 18 5 568 Byggnadsutformning 38 4 652 45 5 604 Byggadministration 31 3 976 50 3 372 Fastighetsförvaltning 28 4 215 36 1 258 Landskapsplanering 22 4 660 Bostadsutformning 19 3 125 Resurshushållning 20 1 806 5 150 FoU-planering 14 1 178 Andra områden 23 2 824 14 891

592 97 387 487 44 051 Alla anslagsmottagare Tillämpningsområden Antal Beviljat! Ande/% grojekt budgetår Byggnadskonstruktion 187 30 904 21,9 Energihushållning 179 23 650 16,7 Planering 192 19 316 13,7 Klimatisering 122 17 134 12,1 Anläggningskonstruktion 56 12 723 9,0 Byggnadsutformning 83 10 256 7,3 Byggadministration 81 7 348 5,2 Fastighetsförvaltning 64 5 473 3,9 Landskapsplanering 22 4 660 3,3 Bostadsutformning 19 3 125 2,2 Resurshushållning 25 1 955 1,4 FoU-planering 14 1 178 0,8 Andra områden 37 3 715 2 6

___—___;—

1 079 141 437 100,0

I tabell 12 redovisas fördelningen i kämmaterialet och de delar av undersökningsmaterialet som uteslutits i analysen. För de projekt som påbörjats före 1 juli 1989 har vi antagit att fördelningen är densamma som i kämmaterialet. I kategorin ej FoU m.m. har information och in— tern uppföljning fördelats efter BFRs egna koder. I denna ingår vissa anslag för FoU varför 11 miljoner av totalt 17 ”forskningsmedel” för- delats på FoU-verksamhet och de resterande 6 på resor m.m. De fel— klassificerade projekten har fördelats på andra verksamheter än FoU.

Tabell 12. De totala FoU-anslagens fördelning på olika slag av verksamheter och delar av undersökningsmaterielet under budgetåren 1992I93 till 1994I95. 1 OOO-tal kronor.

Kårnmaterialet

Antal projekt Beviljat/ FoU-tyg budgetår Naturvetenskaplig forskning 78 9 920 Teknikvetenskaplig forskning 118 26 391 Samhällsvetenskaplig forskning 208 24 271 Utvärdering 35 2 399 Provning 69 6 376 Tekniskt utvecklingsarbete 224 41 450 Administrativt utvecklingsa rbete 184 19 646 Information o dokumentation 40 3 029 Resor, konferenser 41 2 999 Program- 0 uppföljning 82 4 956 Totalt 1079 141 437

Start före juli 1989 Ej Fou m.m.

Antal Beviljat! Antal Beviljat! FoU-gg projekt budgetår grojekt budgetår Naturvetenskaplig forskning 4 385 6 700 Teknikvetenskaplig forskning 10 1 029 15 2 870 Samhällsvetenskaplig fors kning 10 947 14 1 720 Utvärdering 1 94 1 170 Provning 3 248 4 450 Tekniskt utvecklingsarbete 16 1 613 23 2 930 Administrativt utvecklingsarbete 8 765 11 1 390 Information o dokumentation 2 176 366 30 326 Resor, konferenser 2 176 201 6 283 Program- 0 uppföljning 1 72 58 6 390

Totalt 56 5 504 699 53 229

I tabell 13 redovisas hur de totala medlen under undersökningsperi- oden har fördelats på olika FoU-typer och andra slag av verksamheter. Av de sista kolumnerna framgår att mer än en fjärdedel av FoU-medlen används för andra ändamål än forskning- och utvecklingsarbete. Hu- vuddelen av dessa medel används för information och dokumentation.

Av de dryga 70% av FoU-medlen som används för FoU fördelas nästan lika mycket pengar till forskning som till utvecklingsarbete. Det tekniska utvecklingsarbetet utgör en mycket stor del av FoU- verksamheten och disponerar nästan en fjärdedel av de totala anslagen. Även den teknikvetenskapliga forskningen disponerar en stor del, dock inte så mycket som används för information och dokumentation.

Tabell 13. De totala FoU-anslagens fördelning på olika slag av verksamheter

under budgetåren 1992/93 till 1994I95. 1 ooo-tal kronor.

FoU-typ Antal projekt Beviljat/ budgetår Naturvetenskaplig forskning 88 11 005 Teknikvetenskaplig forskning 143 30 289 Samhällsvetenskaplig forskning 232 26 938 Utvärdering 37 2 663 Provning 76 7 074 Tekniskt utvecklingsarbete 262 45 993 Administrativt utvecklingsarbete 203 21 801 Information o. dokumentation 408 33 531 Resor, konferenser 244 9 458 Program- och uppföljning 141 11 418 Totalt 1834 200 170 FoU-typ Andel Forskning Utv.ecklings- Annat % % % arbete % Natun/etenskaplig forskning 5,5 5,5 Teknikvetenskaplig forskning 15,1 15,1 Samhällsvetenskaplig forskning 13,5 13,5 Utvärdering 1,3 1,3 Provning 3,5 3,5 Tekniskt utvecklingsarbete 23,0 23,0 Administrativt utvecklingsa rbete 10,9 10,9 Information o. dokumentation 16,8 16.8 Resor, konferenser 4,7 4,7 Program- och uppföljning 5,7 5,7 Totalt 100,0 35,4 37,4 27,7

Referenser

Erikson, Jan & Ulf Sandström (1997) Byggforskningsrådets stöd till FoU utanför universitet och högskolor. En studie i anslagspolitik. BVNs skriftserie 199712

Eriksson, Jan (1996) Forskning, utveckling, nytta. Om nytto- och relevansbedömning-ar av BFR-stödd FoU-verksamhet. Byggforsk- ningsrådet G:19 1996.

Eriksson, Jan (1990) ”FoU eller F och U?. Om skillnaden mellan forskning och ut-vecklingsarbete” i Tidskrift för Arkitekturforskning nr 3 1990 (sid. 85-122).

Frascati Manual 1993. Proposed Standard Practice for Surveys of research and ex-perimental development (1994) OECD (Paris)

Sandström, Ulf (1997) Forskningsstyming och anslagspolitik. Stu— dier i FoU—handläggning. BVNs skriftserie 199612

Byggforskningen och EU

Bertil Pettersson, generaldirektör, och Sture Blomgren, planeringschef, BFR

EUs FoU-program

Sveriges medlemskap i EU medför bland annat att villkoren för den svenska byggindustrin mer och mer kommer att närma sig förhållande- na i andra europeiska länder. Detta innebär både för— och nackdelar för den svenska byggsektorn. Internationellt satsar byggindustrin betydan- de belopp på FoU. Inom EU finns det tecken som tyder på att plan- erings-, bygg- och fastighetssektom kommer att bli en allt viktigare del av femte ramprogrammet för forskning och utveckling. Syftet är att inordna byggsektorn i EUs industripolitik så att den kan bidra till Ge- menskapens ekonomiska och sociala mål bland annat genom att skydda miljön, skapa förutsättningar för minskad energiförbrukning och för återanvändning av material och produkter. De frågor som prioriteras i svensk byggforskning och de problem-uppfattningar som vi har i Sve- rige liknar ofta dem man har i övriga Europa. Svenska FoU- institutioner får genom EUs FoU-program därför möjlighet att i större utsträckning utnyttja resultat av forskning och teknisk utveckling i and- ra europeiska länder.

EUs Bygg FoU

I EUs FoU-program samverkar forskning och industri för att skapa en gemensam europeisk FoU-plattform som enskilda företag kan bygga vidare på i sin produktutveckling. Svenska bygg-FoU-institutioner och företag ligger långt framme inom många teknikområden och är därför intressanta som partners för andra EU-ländernas forskare och företag. Även om det idag inte finns något särskilt EU-program för byggforsk— ning har områden som miljö, materialteknik, energi, IT, provnings- metoder samt sociala frågor inom EUs FoU-program stor relevans för den svenska byggsektorn.

Den byggrelaterade FoU som finansieras av EU är utspridd på ett antal etablerade FoU—program. Byggfrågoma utgör därigenom de- laspekter i ett större FoU-perspektiv. Den främsta förklaringen till EUs bristande intresse för forskning inom byggd miljö/byggforskning är troligen att sektorn tidigare inte har bedömts vara av strategisk betyd- else till skillnad från USA och Japan där man har en helt annan syn på denna sektor.

Svenskt deltagande i EUs forskningsprogram är väsentligt. Den eu- ropeiska forskningen förutsätter nära samverkan med industrin och fo- kuseras på strategiska tekniska utvecklingsområden. Den utgör därför ett viktigt komplement till de nationella satsningarna. Detta gäller i hög grad också byggsektorn. Det är således angeläget för svensk byggin- dustri och svensk byggforskning att aktivera sig i de FoU-program och projekt som passar in i det europeiska samarbetet.

EUs omfattande satsning på små och medelstora företag bör också vara av intresse för svensk byggindustri. Samarbete med olika partners i Europa kan ge svenska forskargrupper, institutioner och företag vär- defulla tillskott av kompetens, konkreta FoU-resultat och kunskap om europeiska forskarkollegors prioriteringar och FoU-planer.

Svensk byggforskning inom ramen för fjärde och femte ram- programmen

EUs fjärde ramprogram för FoU under perioden 1994-1998 omfattar 13.1 miljarder ECU. Sveriges andel av detta ramprogram beräknas till ca 3% eller 1 miljard kronor per år. Tyngdpunkten ligger på områdena informationsteknik, kommunikation, produktion och materialteknik samt miljö och energi.

Enligt BFRs mening är det utomordentligt angeläget att svensk byggforskning påverkar inriktningen av det femte ramprogrammet. En rad aktiviteter har vidtagits i detta syfte. För att effektivt kunna utnyttja EUs FoU-program måste svensk byggforskning alltmer prioritera upp- byggnaden av egna FoU—resurser inom områden där det föreligger nat- ionella FoU-behov och ett internationellt erkännande av svenskt ex- pertkunnande som till exempel i fråga om byggrelaterad energieffekt- ivisering, undermarksbyggande och materialteknik.

Det som kan anses vara ”byggforskning” ingår för närvarande främst i programmen Joint Opportunities for Unconventional or Long- terrn Energy Supply (J OULE) och Basic Research in Industrial Technologies for Europe and European Research on Advanced Materi- als (BRITE-EURAM) samt i Esprit (IT), Therrnie (energi), SAVE och

Altener, som är inforrnationsprogram. Att fastställa gemensamma stan- darder är också en viktig del i EU-programmen.

BFRs EU-engagemang

BFR har långsiktigt arbetat på att tillsammans med den planerings—, bygg— och fastighetssektom öka medvetenheten och kunskapen om EU och då speciellt EUs FoU-program. SABO och BFR tog 1991 initiativ till att bilda ett s.k EG-nätverk inom byggsektorn bestående av ett tret- tiotal EG-handläggare i organisationer, departement och myndigheter. Syftet var att kontinuerligt hålla medlemmarna informerade om aktiv- teter och bevaka frågor inom EG som berörde byggsektorn i vid me- ning. EES-förhandlingarna var en viktig period där nätverket fungerade som en mötesplats också för departement och myndigheter i deras kontakter med branschen i vid mening.

BFR var sammankallande och ansvarade för sekreterarfunktionen i EG—nätverket. Utöver ordinarie möten anordnade nätverket en större konferens till vilken de deltagande organisationemas kontaktnät in- bjöds. I och med Sveriges medlemskap i EU kom bevakningsansvaret att ingå som en naturlig del i myndigheternas och organisationemas dagliga verksamhet och ansvaret för nätverket övertogs av Boverket. BFR koncentrerade sina insatser på FoU-frågoma genom att bilda Byggforskningens Europagrupp med företrädare för byggsektoms ak- törsgrupper.

Byggforskningens Europagrupp

Gruppens uppgift är dels att tillsammans med svensk byggindustri och byggforskning formulera sådana FoU-program och projekt av god kva- litet som passar in i det europeiska samarbetet, dels att påverka FoU- programmens inriktning och få del av de gemensamma ekonomiska resurserna. Med hjälp av ett aktivt nätverk med bred kompetens blir det lättare att nå fram till ett positivt resultat för byggforskningen.

BFRs Europagrupp består av Olof Hulthén, BFRs ordförande, Enno Abel, CTH/Installationsteknik, Ulrika Francke, Stockholms fastighets- och gatukontor, Esbjörn Olsson, fd VD för Svenska Bostäder, Ingegerd Palmér, rektor för Luleå tekniska universitet, Bertil Pettersson, BFR, Tommy Semelin, Skanska och Knut Wickberg, ordförande i Industrins Byggmaterialgrupp. Lars Erik Sundbom, LESAB, är gruppens sekrete- rare och från BFR deltar Sture Blomgren och Inger-Siv Mattson.

För att underlätta för forskare att snabbt sätta sig in i EUs FoU— program och byggforskningens möjligheter att delta i forskningsprojekt sammanställde BFR 1994 en broschyr med titeln Att söka EU-anslag för byggforskning. 1995 kom BFRs tidning Byggforskning ut med ett temanummer om EU (Byggforskning nr 2:95). 1995 började BFR ge ut ett nyhetsbrev - EU-Aktuellt - som når ca 200 mottagare och som ock- så läggs ut på BFRs nätplats på Internet. Våren 1997 arrangerade Euro- pagruppen en EU-konferens för byggsektorn med medverkan av bl.a. David Miles (Brite-Euram). Samtidigt presenterades boken Byggforsk- ning i samarbete med EU; en enkät om svenska byggforskares erfaren- heter av att delta i EU-projekt. Inom Europagruppens ram har BFR i samarbete med TEKES i Finland och svenska företag inom byggsek- torn stött strävandena att få in projektet Future Construct som en viktig del i det femte ramprogrammet.

ENBRI

För att övertyga EU-kommissionen om nödvändigheten att satsa på bygginriktad forskning har fjorton europeiska byggforskningsinstitut gått samman i European Network for Building Research Institutes (ENBRI) som föreslagit forskningsprogram inom följande områden: . datorintegrerade och datorstyrda byggnader

avancerade tekniker för fasadutförande robotisering av konstruktionsprocessen förvaltningsteknik och förvaltningssystem för byggnader polymera - och andra kompositmaterial i byggkomponenter.

Sveriges Provnings-och Forskningsinstitut, SP, i Borås är svensk re- presentant i ENBRI.

Samarbete med EU FoU-rådet och NUTEK, m fl

För att stärka det svenska deltagandet i EUs FoU-program och påverka inriktningen av kommande ramprogram samordnar BFR sina aktiviteter med andra FoU-organ som administrerar EU-forskning. BFR har därför ett samarbete med såväl EU FoU-rådet som NUTEK och andra sektor- sorgan. BFR har dessutom kontinuerlig kontakt med EU— administratörema vid universitet och högskolor.

Atkins-rapporten

1994 finansierade Byggforskningsrådet och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond ( SBUF) en analys av EU-kommissionens studie över byggsektorn i Europa - den så kallade ATKINS-rapporten. Där jämför- des den svenska byggbranschen med den europeiska, japanska och amerikanska på en rad viktiga områden. Till exempel byggmarknaden nu och i framtiden; Byggindustrins struktur och konkurrensförrnåga nationellt och internationellt. Även andra för branschen viktiga frågor som forskning, kvalitet, miljö och informationsteknik behandlades. Med utgångspunkt från ATKINS-rapportens jämförelser mellan euro- peisk, amerikansk och japansk byggindustri ges i studien förslag på hur förutsättningama för den svenska byggsektorn kan förbättras.

ARCADE

EU-kommissionen har etablerat ett system där olika intressenter (forskare, företag, etc.) i EU kan direktkomrnunicera med Kommissio- nen och även nå kontakt med andra intressenter som genom ARCADE kan komma i kontakt med varandras potentiella projekt. BFR överväger att introducera EU-kommissionens ARCADE inom vårt kunskapscent- rum för byggd miljö - GIMLE.

BFRs interna kompetensuppbyggnad

För att bedöma vilka kompetenskrav en ökad intemationalisering leder till måste BFR kartlägga vilka krav det internationella arbetet ställer på den egna organisationen. Mot denna bakgrund är det viktigt att BFRs medarbetare är väl insatta i EUs organisation, institutioner, regelverk och beslutsprocesser samt inte minst i EUs FoU-program. Återkom- mande handläggarseminarier kring EUs forskningsprogram genomförs. Utbildningsdagar för BFRs personal kring EUs fjärde- och femte ram- program har hållits. Två av BFRs handläggare bor och verkar i Bryssel som nationella experter i EU-program med inriktning på FoU om tek- nisk infrastruktur och energi. BFRs samarbete med Sveriges Tekniska Attachéer (STATI') är också en viktig resurs i detta sammanhang.

Övrigt europeiskt FoU-samarbete

Genom det breda kontaktnät som BFR under årens lopp byggt upp med organisationer, myndigheter och departement i andra länder finns en värdefull bas för erfarenhetsutbyte t ex med Bundesministerium fiir Forschung und Technologie, (BMFT), i Tyskland och Plan Construc- tion, Plan Urbain, CNRS samt Centre Scientifique et Technique du Båtiment ( CSTB), i Frankrike. För ett litet land som Sverige är det viktigt att öka sin kunskapsbas genom internationellt samarbete. Detta gäller EU såväl som andra internationella organisationer. BFR använ— der i denna verksamhet sitt formella såväl som informella kontaktnät.

Eurocare

Eurocare är ett paraplyprojekt inom det europeiska industrisamarbets— programmet EUREKA. Eurocare syftar till att främja avancerad pro- duktutveckling för kulturvårdens behov. Sverige var initiativtagare till projektet. En svensk nationalkommitté, som bildats med BFR som samordnande organisation, verkar för ett utvecklat samarbete mellan industri, forskningsråd, forskningsinstitutioner och myndigheter.

COST

Sverige har sedan European Cooperation in the field of Scientific and Technical Research (COST) startade 1971 varit fullvärdig medlem. Syftet är att främja forsknings- och utvecklingssamarbete mellan orga- nisationer, universitet och industrier i Europa. COST-projekten täcker tillämpad teknisk forskning samt samhällsvetenskaplig forskning. COST syftar till att uppnå ett effektivt utnyttjande av nationella forskningsresurser och utgör ett komplement till EUs och andra inter— nationella organisationers FoU—program. COST har 23 medlemmar från EU, EFI'A samt länder som Turkiet, Polen, Ungern och före detta Ju- goslavien. Varje land har en nationell samordnare. I Sverige ligger den funktionen hos NUTEK. Hittills har program påbörjats inom bland annat följande områden:

. informationsteknik

miljöteknik samhällsvetenskaper transporter byggnadsteknik

. städernas infrastruktur

Någon central finansiering finns inte. COST—sekretariatet vid EU- kommissionen stöder resor, workshops, etc. Deltagarna svarar själva för sin andel av projektfinansieringen. Sverige deltar i ett betydande antal COST-projekt; bl.a. i samtliga sju projekt inom Städernas In- frastruktur - Urban Civil Enegineering.

Övriga aktiviteter

Inom ramen för det europeiska FoU-samarbetet kan också nämnas att svenska energiforskare inom programmen Joule/Thermie (Energy Effi- ciency and Renewables) varit mycket framgångsrika. BFR har i olika sammanhang också verkat för att arbetet på ”Sustainable Cities” skulle få en fortsättning i femte rampro-grammet i form av key action pro- grammet City of Tomorrow. Dessutom arbetar BFR i samverkan med Inrikesdepartementet och Boverket på att skapa ett svensk forskarnät— verk som skall medverka i arbete att etablera ett ”European Spatial Planning Observatory Network (ESPON).

Europan

Europan är en europeisk arkitekttävling för unga arkitekter som på franskt initiativ startades för ett tiotal år sedan. Europan är en utvidg- ning av det framgångsrika franska Programme Architecture Nouvelle (PAN-programmet). Europan är en idétävling med det klart uttalade syftet att belönade förslag skall realiseras. Parallellt med själva tävling- en arrangeras seminarier och studieturer. Sverige, med BFR som initi- ativtagare och huvudfinansiär, deltar sedan 1989. År 1996 deltog över 4 000 arkitektteam i tävlingen.

EU FoU-rådet

Regeringen inrättade i juni 1992 ett organ för att bevaka svenska in- tressen i EUs ramprogram för forskning och teknisk utveckling, Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU. Rå- dets målsättning är att svara för samordningen inom landet av samar- betet mellan Sverige och EU, öka det svenska deltagandet i program och projekt samt att påverka innehållet i kommande program. För varje program finns en ansvarig myndighet: NUTEK, NFR, SNV, SJFR, MFR och SAREC. Ordförande är rektor Janne Carlsson, KTH. Repre-

sentanter för EU-rådet har medverkat vid vid flera av BFR arrangerade handläggarseminarier och utbildningsdagar.

BFRs syn på det framtida EU—samarbetet

BFRs strategi beträffande EU är på kort och medellång sikt att bli svensk programansvarig myndighet för ett EU-program. Det föreslagna key-action programmet City of Tomorrow skulle kunna vara en dylik uppgift för BFR.

Det är angeläget att svensk byggforskning i större utsträckning medverkar i EU-projekt för att i första hand att uppnå bra kvalitet i FoU-program och FoU-projekt. Ett viktigt syfte är också att få ett maximalt ekonomiskt utbyte.

BFR kommer att inrikta verksamheten på ökad omvärldsanalys för att nå en bättre överblick och därmed bidra till en effektivare samord- ning av svensk byggforskning i ett EU-perspektiv. För BFRs del måste ökad aktivitet ägnas kontakter med departement, myndigheter, närings- liv, kommuner, landsting, tekniska högskolor och universitet samt de nya regionala högskolorna.

Eftersom EU-programmen är näringslivorienterade och internatio- nella måste BFR stärka de egna resurserna för att kunna länka samman högskolan och näringslivet nationellt och internationellt. Svensk byggrelaterad forskning och BFR måste gemensamt agera inom de FoU-områden som är prioriterade i EUs femte ramprogram. BFR kommer mot den bakgrunden att analysera innehållet i det femte ram- programmet och göra en sammanställning av de områden som primärt berör byggsektorn. Nästa steg blir att planera projekt i samarbete med universitet, högskolor och industri och medverka i finansiering och samfinansiering av projekt. Ett viktigt moment för BFR är att medverka i partnersökningen både inom universitet och högskolor och forsk- ningsinstitut såväl som inom industrin.

Inom ramen för BFRs EU-relaterade verksamhet kommer BFR att medverka i samordningen av de byggrelaterade FoU-aktiviteter som rör samarbetet i Östersjöområdet. I samarbete med Inrikesdepartementet pågår ett utredningsarbete för att skapa ett svenskt FoU-nätverk knutet till ESDP-verksamheten där Inrikesdepartementet och Boverket med- verkar på departements- och myndighetsnivå.

I samband med översynen av den svenska energipolitiken och ska- pandet av en ny energimyndighet kommer BFR att eftersträva samord- ningsansvaret för den byggnadsrelaterade energiforskningen och ut- vecklingsarbetet. Inom ramen för IEAS verksamhet tar BFR aktiv del i ett antal organ och projekt. Enligt seriösa bedömare krävs en större

samordning av IEA—aktivitetema med motsvarande verksamhet inom EU. Detta är i särskild hög grad aktuellt inom den byggrelaterade ener- giforskning där svenskt kunnande om energieffektivisering och energi- hushållning kan medverka till effektivisera FoU-samarbetet inom IEA mellan EU, Japan och USA.

Sammanfattningsvis kommer BFRs EU-strategi på kort och med- dellång sikt att bygga på följande principer: ' En analys görs av BFRs Europagrupps insatser och aktiviteter som grund för BFRs fortsatta EU-engagemang. ' BFR anordnar en årlig EU—FoU-dag för den byggsektorn i vid me- ning.

' BFR initierar en aktivare EU—diskussion inom ramen för den nor- diska byggforskningens organisation (NBS). . BFR stärker sitt samarbete med TEKES i Finland för att samordna svenska och finska byggrelaterade EU FoU—satsningar i enlighet med diskussioner organisationerna emellan som startade hösten 1997.

' BFR utnyttjar den svenska forskningsrådsrepresentationen i Bryssel i större utsträckning för FoU-planering, initiering och lobbyverk— samhet samt dessutom de BFR-medarbetare som arbetar som natio- nella experter i Bryssel. o BFR kommer i ökad utsträckning att i EU-arbetet involvera de av BFR och Sveriges Tekniska Attachéer samfinansierade bygg- stipendiatema vid STA'ITs Europakontor. ' BFR kommer i ökad utsträckning att använda medlemskapet i såväl svensk-tyska som svensk-franska forskningsföreningarna för EU- relaterade aktiviteter. Medlemskap i andra forskningsföreningar övervägs. . BFR kommer att producera en ny broschyr om att söka byggforsk— ningsanslag inom EUs femte ramprogrammet. . BFR kommer även fortsättningsvis att ge ut EU-nyhetsbrevet. . BFR kommer att öka kontaktytorna mellan svensk byggforskning och EUs satsning på Joint Research Centers (JRC). Det gäller dels att informera J RCS koordinatorer om vad som sker i Sverige på om— råden där BFR är aktivt som t.ex inomhusmiljö, energi- effektivisering, m.m. Dels arrangera seminarier så att kontakt skapas mellan t.ex. BFRs PU—grupper och nätverk och JRC. ' BFR kommer i ökad utsträckning att beakta EUs femte ramprogram i såväl kommande programskrivningar som i det löpande arbetet och i BFRs PU-grupper. ' BFR avser att i ökad usträckning använda resurserna i GIMLE för kontaktskapande verksamhet och informationssökning med avseen-

de på FoU-verksamheten inom EU och dess databaser, bl.a. CORDIS och ARCADE. . BFR kommer att satsa särskilda intemutbildningsresurser på EU- frågor och speciellt det femte ramprogrammet. EUs FoU- verksamhet skall i ännu högra grad integreras i BFRs löpande verk- samhet.

EUs forskningspolicy och byggsektorn

André Teikmans, Teknikgruppen

Inledning

EUs FoU-mål är att stärka den vetenskapliga och teknologiska basen för europeisk industri och att främja industrins konkurrenskraft på in— ternationell nivå.

Jämförande ekonomiska studier av tillverkningssektorema i USA - Japan - EU visar entydigt, att en långsiktig välfärdspolitik bara kan ba- seras på en sund tillverkningssektor. Därför är det en av EUs viktigaste uppgifter att vidmakthålla en konkurrenskraftig tillverkningssektor.

Idag finns det en allmän insikt om att strukturella förändringar inte uppstår genom tillfälligheter utan att de är väl planerade. På detta om— råde har Japan genomfört de mest omfattande förändringarna, genom att framgångsrikt gå från en produktionsfilosofi med en hög andel bas- råvaror till områden med höga förädlingsvärden, såsom informations— teknologi.

Bygg- och anläggningssektom har en avgörande betydelse för den Europeiska Unionens ekonomi. Sektoms omsättning i de 15 medlems- staterna uppgick 1996 till 750 miljarder ECU, vilket ungefär motsvarar 11 procent av unionens BNP eller 5,6 procent av förädlingsvärdet. Det är därmed också den största industrisektom, före livsmedels- och ke— miska industrier. Detta trots att produktiviteten inom bygg— och anlägg- ningssektom endast ökade med 0,9 procent årligen under perioden 1970 till 1985, jämfört med 2,5 procent för all annan industri. Sektom år också viktigast i fråga om investeringar och svarar för 58 procent av fasta investeringar.

EU är ledande på världsmarknaden i fråga om byggexport, där 52 procent av utlysta internationella uppdrag gått till bygg- och anlägg- ningsföretag inom unionen.

Värdet av gränsöverskridande handel mellan medlemsstaterna är fortfarande lågt jämfört med sektorns omsättning inom EU.

Bygg- och anläggningssektom är också störst i fråga om arbetstill— fällen och sysselsätter närmare 9 miljoner personer, eller ungefär 7

procent av arbetskraften inom EU. Varje arbetstillfälle som skapas in- om byggsektorn bedöms skapa två nya arbetstillfällen i angränsande verksamheter. Man beräknar således att mer än 26 miljoner arbetare inom EU beror för sina arbeten direkt eller indirekt av bygg- och an- läggningssektom.

Små— och medelstora företag (SME) dominerar sektorn. Av existe— rande 2 miljoner företag har 97 procent mindre an 20 anställda och 93 procent mindre än 10 anställda.

Vill man utvärdera betydelsen av FoU inom byggsektorn, så finns inte någon heltäckande och systematisk redovisning av pågående FoU- aktiviteter inom byggsektorn i Europa. Det franska stadiga byggforsk- ningsorganet CSTB har gjort en uppskattning (1989), som visar att det finns ca 1 500 laboratorier, varav 90 procent är finansierade genom statliga pengar. Man uppskattade i denna studie att det fanns ca 10 000 forskare, varav två tredjedelar med akademisk utbildning. Detta skulle grovt innebära en forskare på 1 000 anställda i bygg- och anlägg- ningsindustrin.

Betraktar man de stora resurser som sätts in av EU för att förenkla all slags handel inom bygg- och anläggningssektom, kan det ju tyckas förvånande att det samtidigt inte finns något särskilt forskningsprogram för sektorn.

Den viktigaste förklaringen till EUs 'bristande intresse" för bygg— teknisk forskning är att sektorn inte bedöms ha strategisk betydelse i den industriella utvecklingskapplöpningen mellan USA, Japan och EU. Konkurrensen från USA och Japan inom bygg— och anläggningssektom betraktas idag främst som en företagsekonomisk fråga, där man genom olika former av företagsuppköp eller samgående försöker att försäkra sig om konkurrensfördelar, snarare än genom satsningar på teknisk ut- veckling.

Byggindustrin inom EU har hitintills inte heller visat något större intresse för unionens FoU-projekt. Branschen uppfattas i alla länder som genomgående konservativ och anses fortfarande skyddad av dolda handelshinder. l många länder har också ansvarsfrågoma utformats så, att det hos enskilda företag ej finns något intresse att utveckla nya me— toder eller att använda nya material.

Finansiering av FoU-projekt är ett avgörande problemen för fortsatt utveckling inom bygg— och anläggningssektom. Satsningarna på forsk- ning återspeglar inte heller sektorns ekonomiska betydelse. Enligt data från EU-kommissionen 1997 svarar investeringar i forskning för 0,3 procent av sektorns omsättning inom unionen. Motsvarande siffra för Japan uppges ligga mellan 2 och 3 procent.

Den övervägande delen av europeiska forskningsinstitutioner är statliga. Därmed är spridningen av resultaten enligt Kommissionen inte

alltid optimal. Skälen anses vara att målen för institutens dominerande forskningsbeställare, regering eller myndigheter, inte alltid samman- faller med industrins. För att råda bot på detta förhållande bildade man i slutet på 1995 ECCREDI (European Council for Construction Rese- arch, Development and Innovation). Här ingår de viktigaste organen inom unionen som berörs av FoU-frågor.

Förutom den låga nivån på FoU-satsningar, så har det visat sig svårt att inom bygg- och anläggningssektom omsätta forskningsresultat i tekniska innovationer och produkter.

Den privata bygg— och anläggningsforskningen är i huvudsak inrik- tad på utveckling av material och produkter.

Samhälle, kvalitet och kunskapsbehov

Behoven inom bygg- och anläggningssektom är fortfarande stora på grund av brister i bostadskvalitet, migration, transporter för den ge- mensamma marknaden, miljöskydd, vattenförsörjning och avloppsre- ning, industriell omstrukturering, minskade familjestorlekar och en ökande andel äldre människor.

Den av Kommissionen beställda sk Atkins-rapporten visar på möj- ligheter för tillväxt i bygg- och anläggningsandelen av BNP och en nedgång inom servicesektorn (undantag turism och fritid) samt en mättnad i konsumtionsvaror. Skälet för ökningen inom byggsektorn skulle vara att människor intresserar sig mera för livskvalitet i form av bostad, arbetsplats, hälsa och miljö.

] Atkins-rapporten konstateras också att den offentliga upphandling- en under senare är minskat, främst beroende på:

. minskade skatteintäkter

. ökade offentliga utgifter för sociala bidrag, pensionärer och sjuk- vård på grund av en högre strukturberoende arbetslöshet och en ökande andel äldre personer

0 att en anpassning till en monetär union tvingar regeringar att minska underskott och inflation.

Resultatet kan bli att den totala efterfrågan kan komma att minska, uttryck som andel av BNP, trots ökande behov.

Om efterfrågan minskar, så kan resultatet bli att konkurrensen för överlevnad kommer att tvinga ned priser och kvalitet, med minskad utbildning och forskning, vilket kommer att resultera i än sämre och mera kostnadsmedvetet byggande. 1 ett sådant läge kommer bygg- och anläggningssektom ej längre att kunna bidra till bättre produktivitet i

investeringar eller att förbättra industrins konkurrenskraft, människors levnadsstandard och kvalitet i miljön.

Den gemensamma marknaden kommer, speciellt när det gäller of- fentlig upphandling, att skapa konkurrens över nationsgränserna och därmed också teknologiöverföring mellan större företag. Detta kommer särskilt att gälla områden som tunneldrivning, konstruktion av flygplat- ser, urbana transportsystem och kraftstationer. Värre blir det när det gäller kunskapsöverföring till mindre företag eller enskilda yrkesmän. Problemen med ny teknologi ligger därför mindre på FoU-planet jäm— fört med tillämpningen av kunskapen och fortsatt utbildning.

Idag kan man inte tala om något teknologi-gap mellan EU, USA och Japan.

Framförallt Japans målmedvetna och långsiktiga satsningar inom bygg-FoU kan däremot leda till att det inom en snar framtid uppstår ett sådant teknologi-gap till japanska byggföretag och maskinleverantörer.

Den japanska regeringen spelar en mycket aktiv roll i planering och koordinering av forskningsprogram. De fem största bygg- och anlägg— ningsföretagens olika forskningsinstitut har också en mycket stark of- fentlig profil och satsar stora resurser på projekt vilkas förverkligande ligger långt fram i tiden; som t ex robotisering, rymdkonstruktioner, seismisk övervakning, automatisering av konstruktionsarbetet, m.m.

Inom EU är den byggtekniska forskningen mycket splittrad och med begränsat utbyte mellan forskningsinstituten i de olika EU-länderna. Kommunikationen mellan regering, universitet och industriella forsk- ningscentra är också generellt dålig (undantag Frankrike). Holland och Tyskland anses svara för den bästa bygg- och anläggningsforskningen inom EU.

EU har fram till nu prioriterat industrisektorer med hög FoU- intensitet, d.v.s. sådana sektorer där FoU-satsningama överstiger 1,0 procent av omsättningen. Tidigare har man också klart uttalat att in- dustrier som satsar mindre än 1 procent av omsättningen i regel inte skall komma i fråga för unionens program.

Kommissionen har vidare ansett att de olika industriella program- men bör innehålla "för-normativa forskninsprojekt". Dessa projekt, som föregår standardiseringsfasen, skall ge CEN nödvändig bak- grundskunskap för det fortsatta standardiseringsarbetet. Här finns ett omedelbart behov av byggforskning, för att man skall kunna tillämpa gemensamma uppfattningar och regler för testning och certifiering av egenskaperna hos byggprodukter på den gemensamma marknaden.

EU-program som innehåller byggforskning

Det har i det tidigare konstaterats att EU inte har något vad man kan

kalla byggforskningsprogram. Däremot har i många program ingått projekt som inneburit forskning och utveckling av byggtekniska pro— blem. Bygg- och anläggningsinriktad FoU har främst skett inom följande program:

' EPOCH (European Programme on Climatology and Natural Hazard) . ESPRIT (European Strategic Programme for R&D in Information Technology . BRITE - EURAM (Basic Research in Industrial Technologies for Europe and European Research on Advanced Materials) . BCR (Bureau Communautaire de Reference) . REWARD (Recycling of Waste R&D)

JOULE (Joint Opportunities for Unconventional or Long-term Energy Supply non nuclear programme) COMBINE (Computer Models for the Building Industry in Europe) PASSYS (solar cells) AIR (Agro-Industrial Research) CRAFT (Cooperative Research for Technology) ECSC (European Coal and Steel Community) ENALT 2C (Alternative Energy) ENDEMO C (Energy Demonstration) ENNONUC 3 C (Non-Nuclear Energy) EUROCARE (EUREKA) (33 project) FOREST (Forestry sectcoral Research and Technology) RACE 2 SAVE (Specific Actions for Vigorous Energy Efficiency) THERMIE 1 + 2 (40 projekt)

och mera allmänt i programmet: 0 SCIENCE (Stimulation of International Cooperation)

och till en liten del inom programmet ' STEP (Science and Technology for Environmental Protection).

COS T -programmet

COST-samarbetet strävar efter att uppnå ett effektivt utnyttjande av nationella forskningsresurser och är ett komplement till EUs och andra internationella FoU-program. COST har 23 medlemmar från EU, EFTA och länder som fd Jugoslavien, Polen, Turkiet och Ungern. I Sverige ligger funktionen far samordning hos NUTEK. Förslag till nya projekt kommer från forskare i medlemsländerna. Hitintills har pro- gram påbörjats inom bl.a. följande områden som berör byggsektorn:

. informationsteknik

miljöteknik samhällsvetenskap

transporter

byggnadsteknik

städernas infrastruktur.

Bygg- och anläggningssektom får en allt större betydelse i EUs miljöpolitik. Den tekniska utvecklingen för byggprodukter går ofta, genom deras ökande komplexitet, mot miljökrav och kretsloppstänk- ande.

EU-kommissionen har därför beslutat att skaffa sig en bättre bild av det egna stödet till byggnadsteknisk FoU. Ett första steg är att göra en sammanställning av tidigare projekt som haft direkt inriktning på byggsektorn och där EU deltagit i finansieringen. Att ”sortera” materi- alet i enlighet med uttalade prioriteringar har visat sig vara svårt.

I basmaterialet redovisas 120 projekt. De avgränsningar man gjort i redovisningen av projekt, innebär bl.a. att solenergiforskning bara finns med till delar. I följande och föregripande summariska redovisning uppkommer med nödvändighet gränsfall som kan diskuteras. Avsikten är att belysa utfall och viktigare trender, varför avvägningar i det en- skilda fallet torde vara av mindre betydelse.

Projektområden antal projekt Projektområden antal projekt cement/betong 16 byggteknik 17 stål 5 anläggningsteknik 9

trä 7 datamodeller/teknik 8 keramer/brända 4 miljö 2 produkter solenergi 18 historiska värden/ 25

restaurering

energi i övrigt 9

I fråga om antalet projekt per land, har Tyskland samordningsans- varet i 19, följt av Holland och Norge med 12 var. Sverige har samord- ningsansvaret för 4 projekt.

I fråga om resurser har de största beloppen gått till projektledare i Storbritannien, Tyskland och Finland. Sverige ligger även i detta fall mycket långt ned.

Går man igenom de enskilda projektbeskrivningama, kan man dra bl.a. följande generella slutsatser. ' projekten verkar ofta vara isolerade från ett större sammanhang eller långsiktig målsättning, . idén om "förkonkurrensiellt stöd" rimmar dåligt med givna resurser till ren produktutveckling hos vissa företag, . innovationsgraden och "nyttan för unionen" är i många fall låg i projekten ' EUs ”mindre framstående forskarländer" har fått mycket resurser till rena restaureringsprojekt, ' endast två projekt redovisar livscykelstudier för byggmaterial som tar hänsyn till energi- och miljöaspekter . cementframställning och aspekter på detta har prioriterats.

Task Forces

Mme Edith Crésson, EU-kommissionens högsta ansvariga tjänsteman för FoU-frågor, har försökt att vitalisera EUs "forskningsapparat” ge- nom atti det pågående 4:e ramprogrammet införa s.k. ”Task Forces".

Dessa "Task Forces" är varken nya program eller nya former för ledning, utan skall ses som samordningsinstrument, organiserade för att bl.a. definiera och följa genomförandet av nya åtgärder inom FoU för att uppnå EUs sociala och industriella mål. De är kommissionens egna sarnordningsinstrument.

Man har prioriterat fem sektorer bland åtta nya områden som täcks av "Task Forces". Dessa kommer att få en utökad budget inom det 4:e ramprogrammet. Dessa sektorer anses också uppfylla kraven på viktiga sociala behov och lovande tekniska och industriella möjligheter.

Det övergripande målet med aktioner som baseras på "Task Force”- begreppet, är att få fram nya produkter, processer och tjänster. Ram- programmet svarar för den forskning som är nödvändig för att åstad- komma detta.

De fem nu föreslagna områdena är: flyg, mjukvara för utbildnings- behov och multi-media, framtidens bil, transportledning och in- frastruktur samt vatten och miljö.

Den byggtekniska forskning som behövs inom några av dessa områden berör bl.a. 0 infrastruktur och vägtransportsystem som är anpassade till nya ge- nerationerav fordon, ' teknologi för att minska förorening av vatten och återställande av förorenat vatten och förorenade vattentäkter, ' teknologi for rationell användning av vatten i jordbruk och industri . åtgärder för att förhindra och hantera kriser som berör torka resp översvämningar samt hithörande övervaknings- och vamingssystem.

Inom det 5:e ramprogrammet har man föreslagit en motsvarighet till en 'Task Force" inriktad på byggsektorn. Fransmännen har drivit detta mycket hårt och programmet kommer att formuleras som en Key Ac- tion för "The City of Torrnorrow'.

"Preliminary Guidelines for the Fifth Framework Programme of Research and Technological Development Activities"

Fram till nu har man inom EU främst sett forskning som en möjlighet till tekniska framsteg. Avsikten är nu att göra forskningen mera effektiv och ständigt mera inriktad på att svara upp mot grundläggande sociala och ekonomiska krav.

Det finns i detta sammanhang två växande problem inom EU, dels de ökande passiva kostnaderna för transporter (köer, olyckor, miljö, etc) och dels problemen med den starkt ökande gruppen av äldre och de ökande sjukvårdskostnadema (andelen av befolkningen som är mer än 75 är gammal väntas öka med 40 procent fram till år 2010).

Flera teknologiområden förväntas öka snabbt i omfattning, som t.ex. varor och tjänster som hör samman med miljöskyddsåtgärder. Man för— väntar sig att vatten och vattenförsörjning inom EU är 2000 kommer att bli en marknad med 30 miljarder ECU i omsättning. Det har beräknats att en snabb och allmän utbyggnad av transportnätet inom unionen kommer att bidra med 3,5 procents ökning av BNP fram till år 2010 samtidigt som detta direkt eller indirekt skulle skapa närmare 6 miljo- ner nya arbetstillfällen.

Erfarenheterna från de tidigare programmen tyder också på att forskning som syftar till rent tekniska prestationer bör minskas till för- män för den konsumentinriktade, som siktar till hög kvalitet på varor och tjänster, producerade med god ekonomi och under miljömässigt hållbara förhållanden. ] de tidigare programmen har man inte heller alltid utnyttjat resultaten på ett önskvärt sätt.

Miljöfrågoma kommer att prioriteras, inte minst i produktionen, där ett ansvarsfullt agerande kräver en bättre förståelse av samspelet mel- lan miljöfaktorer och införande av avancerade teknologier. Detta för att skydda naturresurser, minska förbrukningen av dessa och komma till- rätta med nedsmutsnings- och avfallsproblem.

Det handlar inte bara om att miljöanpassa klassisk industriproduk- tion utan lika mycket om design och produktion av nya produkter och material, där man måste tänka om i termer som produkt-livscykel—lägre kostnader-utveckling av standarder etc - dvs produktens "yttre faktorer och betingelser" som man tidigare oftast helt förbisett.

Inom energisektorn måste man prioritera utveckling och demonstra- tion av säkra och godtagbara energisystem, som uppfyller standards och miljökrav och samtidigt är konkurrenskraftiga i fråga om produk- tionskostnad och totalekonomi.

Nu kommer ett skede när det gäller att vara mera selektiv ifråga om forskningstema för att på så sätt åstadkomma en bättre koncentration av resurserna. För att lyckas med detta måste effektiviteten förbättras vid projektgenomförandet samtidigt som man strikt följer principen med full insyn, och detta speciellt vid urvalsprocessen. Kommissionen kommer också att verka för att undvika en splittring av unionens forsk- ningsresurser.

Kommissionen kommer att verka för en förenklad beslutsprocess för genomförande av forskningspolitiken och bestämda program genom att man tillgriper kvalificerad majoritet vid röstningarna. Saker skulle också kunna förenklas avsevärt genom att påtagligt reducera antalet program och kommittéer.

Kommission har också bett om förslag på vilka sätt man skulle kun- na förenkla det interna handläggningsförfarandet och kontrakts- procedurema. Målet är att korta tidsfristerna och minska administ- rativa kostnader i fråga om urval av projekt, kontraktsskrivning och utbetalningar.

"Calls for proposals" måste i fortsättningen publiceras på ett regel- bundet sätt, som tar hänsyn till arbetsmönstret i industri, vid forks- ningscentra och universitet. Det står också klart att urvalskriterierna måste förklaras bättre.

Därtill tycks det finnas behov av någon form av övervakningsin- strument för att följa upp framsteg i och genomförande av rampro- grammet samt ett forum (t ex Internet) för en kontinuerlig dialog med alla parter som berörs av det 5:e ramprogrammet.

För att genomföra detta krävs bl.a.: ' ett begränsat antal horisontella program inriktade på allmänna tek- nologier, ' "task forces" för att samla och målinrikta forskningsinsatsema

. instrument för att främja samverkan mellan medlemsstaterna.

För att ramprogrammet bättre skall bli ett instrument till stöd för öv— rig politik inom unionen, måste det åstadkommas en påtaglig förbätt- ring i de mekanismer som binder samman och samverkar med EUs öv— riga politik.

Genomförda strategistudier och förslag till åtgärdsprogram

Teknikutveckling

Tidigare nämnda Atkins-rapporten är en av kommissionens beställd strategisk utredning av bygg— och anläggningssektom inför år 2000. I denna rapport (start 1992) har varje dåvarande medlemsstat bidragit med en helhetsbild över sektorn, som bl.a. beskriver aktörer, mark- nadskrafter och professionella grupperingar, statliga och kommunala regleringar och begränsningar, etc.

Rapporten utmynnar i fyra strategiska riktlinjer som leder till sex föreslagna strategiska inriktningar, för att den ekonomiska nyckelin- dustri som bygg- och anläggningsindustrin är, också skall kunna förbli konkurrenskraftig.

Även om det ofta påstås att aktörerna inom bygg- och anläggnings- sektom är ganska ointresserade av att pröva ny teknik, så har det ändå skett stora förändringar sedan 50-talet. Exempel på detta är . material: billiga och mer höghållfasta stål, lättvikts-, snabbhärdande

och specialbetong och utökad användning av färdigblandad betong, billigt och högkvalitet floatglas och höghållfasta glassorter, införan- det av plaster som t.ex. PVC, billiga aluminiumprofiler, nya binde- medel som medgett framställning av bättre laminat- och spånskivor ' förbättrad och utökad användning av maskiner . utveckling av ett stort antal prefabsystem, speciellt utfackningssys- tem i glas, syntetsten och kompositmaterial och en mera vidsträckt användning av fabrikstillverkade element och komponenter . förbättrad byggservice och kontroll samt början till intelligenta hus med förberett kablage för tele- och dataservice

. tillämpningar av CAD, som numera är etablerad ' nya stomsystem.

Under de kommande 20 åren kommer man att se en fortsatt utbred- ning av ovan nämnda teknologier. Det kommer också att finnas behov

av innovationer. Krav på förändringar och förbättringar kommer främst att dikteras av miljöskäl, energihushållning samt hälsa och säkerhet. Några av de viktigaste förändringarna kommer att ske genom:

. tillämpning och användning av kompositmaterial - fiberarrnerad betong och plast- och höghållfastbetong . förbättrade utfackningssystem byggnader för återanvändning

. förbättringar i byggnadsprestanda, med aktiva element i s.k. intelli- genta hus . fortsatt industrialisering av konstruktionsprocessen med mindre på platsbygge och mera fabriksframställda element . gradvis introducering av robotar.

Många förändringar kommer att bero på nya och förändrade krav från de boende, som t.ex. . bostäder: krav på sunda, icke allergiframkallande bostäder, låga un- derhållskostnader; mera kommunala bostäder för äldre och för en- samstående ' handel och industrilokaler, som är lättare att anpassa till speciella Önskemål, långtgående garantiåtaganden, bättre möjligheter till styrning av ventilation och inomhusmiljö . anläggningssektom: avancerade allmänna transportmedel och tek— nologier; ständigt högre krav på vatten- och avloppsrening och sop- hantering.

Miljökrav

Den teknikutveckling som varit har i mycket liten grad tagit hänsyn till mera långsiktiga miljöproblem. Vissa material har inte ens nått upp till de kortsiktiga.

Materialomsättningen i byggandet kommer att påskyndas av ytterli- gare ett viktigt skäl. Det stora antalet byggnader och anläggningar som färdigställdes efter krigsslutet börjar närma sig slutet av sin livslängd.

Man uppskattar att medellivslängden för dessa byggnader ligger på mellan 50 och 100 är. I Europa kommer de kommande årtiondena att innebära en stor mängd rivningsaktiviteter och med detta riskerar vi en omfattande, negativ miljöpåverkan.

Redan idag uppstår det mellan 0,7 och 1,0 ton byggavfall per person inom EU, vilket är dubbelt så mycket som det kommunala hushållsav- fallet. Man uppskattar att den totala mängden av avfall från byggnads- och rivningsaktiviteter inom EU är 2000 kommer att uppgå till 215

miljoner ton, varav 175 miljoner ton från rivningsverksamhet och 40 miljoner ton från nybyggnadsverksamhet.

Ett av EUs viktigaste mål är att verka för en hållbar tillväxt där man respekterar miljön. År 1992 satte kommissionen upp "Priority Waste Streams Programme". En av de sex prioriterade sektorerna är bygg- och anläggningssektom.

Dessa program innebär ett nytänkande ifråga om utveckling av EUs policy, genom att man inbjuder marknadens parter att delta och komma med förslag till en policy för hantering av avfall.

Följande områden bedömdes som särskilt viktiga i arbetet med "Construction and Demolition Waste": planering inriktad på att förhindra uppkomst av avfall byggteknik som tillåter åter- och vidareanvändning utveckling av konstruktioner med längre livslängd mera omfattande forskning för att utveckla demonterbara konstruk- tioner teknikutveckling ifråga om själva demonteringsprocessen . nytänkande ifråga om tekniska specifikationer för vidareanvända

material.

I den slutrapport som arbetsgruppen presenterade listas en rad om- råden där det behövs forsknings— och utvecklingsinsatser. Detta gäller inte minst standardiseringsaspekter för vidareanvända byggmaterial.

Kretslopp för byggsektorn

Den nya utmaningen för bygg— och anläggningssektom är att närma sig ett naturligt kretslopp. Idag är den cirkel man brukar illustrera detta med mycket långt ifrån att kunna slutas. Även om funktionsbeskn'van- de standards i kombination med kvalitetssäkring i projekt tillförsäkrar slutprodukter med längre livslängd, så finns det stora kunskapsbehov när det gäller underhåll, renovering och rivning av just dessa nya komplexa produkter. Även här gäller inte minst regler för rivning och standardiseringsarbetet för uppkomna rivningsprodukter.

Tidigare har projekt som kan betecknas som byggforskning främst kommit att handla om olika material och former för energibesparingar. Allteftersom miljöaspekterna ”uppgraderas" i betydelse. Öppnas nya program för byggfrågor. Exempel på sådana program är STEP (Science and Technology for Environmental Protection) och REWARD (REcycling WAste R & D). I det senare programmet kan nämnas pro- jekten "Development of demolition waste recycling” (Frankrike) och "Development of a model Optimizing the reuse of building and demoli-

tion waste and the reducing of the environmental impact of this waste” (Danmark).

The City of Tomorrow

De flesta européer (80 procent) bor och arbetar i städer och tätorter. Miljön i tätorterna står i fokus för nästan all ekonomisk samhällelig utveckling. För att uppnå en harmonisk utveckling måste man närma sig problemen med ett globalt och innovativt synsätt, där man utnyttjar avancerade modeller för urban organisation och som jämkar samman tidigare historiska erfarenheter. Här skall man också återupprätta en social balans, dvs att man gör stadslivet säkrare och skapar en utveck- ling mot en ”plus-ekonomi".

Avsikten är att prioritera teknologier för integrerad ledning av transporter, energihushållning samt teknologier som är nödvändiga för utveckling och demonstration av i urbana sammanhang, ekonomiska, rena, säkra och intelligenta motorfordon, dvs fordon med nollutsläpp.

EU-kommissionens förslag till åtgärder för en europeisk strategi för att förbättra bygg- och anläggningssektoms konkurrenskraft

EU-kommissionen har under hösten 1997 utvecklat ett arbetspapper där man diskuterar och föreslår olika åtgärder för att vidmakthålla och helst förbättra bygg- och anläggningssektoms konkurrensförmåga.

I detta dokument har industrin, kommissionen och medlemsländerna gemensamt definierat fyra prioriterade mål att uppnå: ' att gynna säkra investeringar . att utveckla industriellt samarbete ' att tillförsäkra en sund konkurrenssituation . att modernisera myndigheternas roll.

För att uppnå dessa mål så har man specificerat fyra nödvändiga åt- gärder:

1 . Förbättra kvaliteten vid utförande av bygg- och anläggningsarbeten

Brist på kvalitet är fortfarande ett stort problem för sektorn. Man upp- skattar att det kostar mellan 5 och 10 procent av investeringen för att åtgärda brister i utförandet.

* Kommissionen kommer därför att föreslå åtgärder för att forma och vidmakthålla en policy för förbättrad kvalitet i hela bygg- och an- läggningssektom. Man kommer speciellt att uppmuntra en allmän acceptans av kvalitetsprogram, anpassade till verksamhetens om- fattning samt krav på livslängdsanalyser.

2. Förbättra regel— och föreskriftssystemen

Mycket av bygg- och anläggningssektoms verksamhet påverkar männi- skors hälsa och säkerhet samt miljön.

* Kommissionen kommer därför att verka för att befästa och stärka rättsliga frågor inom den gemensamma marknaden när det handlar om byggprodukter, marknader och yrken. Detta för att avveckla handelshinder och liknande problem som härrör från olikartade na- tionella lagar.

Bygg- och anläggningssektom är till övervägande del beroende av offentlig finansiering. Detta innebär också att nationella myndigheter har en avgörande roll när det gäller att skapa villkor för en stabil mark- nad och en hållbar tillväxt.

* Kommissionen kommer därför att försöka förbättra reglerna för of- fentlig upphandling, speciellt när det gäller samfinansiering mellan offentliga och privata organ. Kommissionen kommer också att på— skynda genomförandet av enhetliga regler (speciellt byggprodukt- direktivet) så att den inre marknaden fungerar bättre inom bygg- och anläggningssektom.

3. Förbättra möjligheterna till utbildning och arbetsträning.

Sektoms yrkesskader, allt från högskoleingenjörer till platsarbetare utan formell utbildning, kommer att spela en avgörande roll för den framtida konkurrenskraften. Här måste speciella hänsyn tas till SMEs.

* Kommissionen kommer därför hjälpa till att skapa villkor för ut- bildning, så att man uppnår en avgörande och varaktig förbättring i utbildningsmöjlighetema på alla nivåer.

4. Ställa om och förbättra forskning och utveckling

Bygg- och anläggningssektoms konkurrenskraft är ständigt mera bero- ende av innovationsförrnågan över hela linjen, frän materialprocesser till en snabb spridning av nya teknologier. Ökade investeringar avsedda för forskning och utveckling är nödvändiga. Detta gäller kanske främst överföring av nya teknologier till SMEs och förbättringar av standarder och regler. Det finns också ett behov att bättre samordna åtgärder från den offentliga sektorn med initiativ från den privata industrin.

* Kommissionen kommer att fortsätta att stödja FoU i den Euro- peiska Unionen och kommer att föreslå åtgärder för att omfördela resurser mot verkliga och ständigt förändrade behov inom sektorn. Man kommer också att föreslå åtgärder för att öka privata FoU- investeringar, förbättra samarbetet mellan viktigare parter inom sektorn samt mera effektivt sprida forskningsresultat.

Att ansöka om EU-stöd till FoU-projekt

”EU har varken önskemål eller kapacitet att ge sig in på alla områ- den som har en framtida potential. Avsikten är i stället att endast välja ut sådana projekt, där man på en sameuropeisk nivå kan ge- nomföra dessa mera rationellt och mera kostnadseffektivt. Dessa projekt skall också ha påtagliga potentiella möjligheter att förbättra FoU-samarbetet över gränserna."

Denna programförklaring leder bl a till följande slutsatser: ' EU prioriterar projekt som innebär samarbete, samordning och rör- lighet över gränserna mellan industri och vetenskap 0 EU stöder basforskning, som blir allt viktigare men som små- och medelstora företag ofta inte har tillgång till på grund av brist på ka- pital och kompetent personal . EU vill integrera forskning och teknologiutveckling i en enda multi- nationell marknad i Europa. Detta gäller i högsta grad för standardi— sering, som ofta kräver en hög FoU-nivå.

Instrumenten för genomförande av EUs forskningspolitik är ram- programmen. Här sätter man upp mål, prioriteringar och budgetresurser för en fem-årsperiod som presenterar en struktur för de övergripande målen på lång sikt.

Ramprogrammen överlappar varandra som därmed ger kommissio- nen och forskare en möjlighet till rullande planering. Ansvaret för prio- ritering och samordning ligger främst på tre EU-institutioner. CREST (Scientific and Research Committee), CODEST (Committee for the European Development of Science and TechnologYJ och IRDAC (Industrial Research and Development Advisory Committee). EES- avtalet ger EFTA-ländema möjlighet att framföra sina synpunkter på inriktning och mål.

EU-finansierade FoU-projekt är öppna för grupperna: industrier, universitet samt privata och offentliga forskningsinstitut. EU vill speci- ellt satsa på att stödja små- och medelstora företag.

I normalfallet måste minst två EU-länder vara med i projektet, eller ett EU och ett EFTA-land (från 1/1 1994).

För företag gäller i princip att de ingående företagen bidrar med minst lika mycket som EU (contract with full cost-sharing). Universitet och andra högre utbildnings- och forskningsinstitutioner (ej affärsdri- vande) kan få upp till 100 procentiga bidrag för vissa projekt (contracts with reimbursement of additional costs).

Alternativt kan man söka om pengar till samordning av FoU över gränserna. ] detta fall betalar EU inte något till själva forskningsarbetet, utan för kostnader som uppstår genom samarbetet (över gränserna) ad- ministration, resor, möten, etc.

EU har fyra egna forskningsstationer (Belgien, Italien, Neder- länderna och Tyskland) vilka är inriktade på arbete inom ramprogram- mens prioriterade områden.

Slutligen satsar EU på student- och lärarutbyten med universitet och högskolor (totalt ca 50 000 studenter). De viktigaste programmen för detta är ERAMUS, TEMPUS, COMETT och LINGUA.

Några kriterier för urval: ' Överensstämmelse med programmens innehåll och mål enligt pro— grambeskrivningen i EGs Tidning ' Gränsöverskridande samarbete. Minst två oberoende parter från två olika EU/EFTA-länder. Insatserna av egna resurser från företagen skall ungefärligen vara lika. 0 Vetenskaplig och teknisk kvalitet samt originaliet:

* den innovativa potentialen är avgörande * arbete får ej ha utförts eller utföras inom samma ämnesområde ' Förkonkurrensiell inriktning. Projektet får ej indirekt syfta till an introducera en ny företagsanknuten produkt eller öppna nya mark- nader. Vetenskaplig och ekonomisk förväntan. Europeisk dimension.

Finansiering och finansplan.

Projektmanagement. Kompetens att leda projekt på EU-nivå genom att referera till tidigare arbeten. Redovisning av tillgängliga resur- ser.

' Tillämpning av resultaten.

Teknisk trovärdighet i projektet och effektivitetsvinster i samarbetet.

Nya kriterier som tillkom i samband med det tredje ramprogrammet ' Deltagande av små- och medelstora företag i projektet . Speciella hänsyn till miljökskydd ' Deltagande partners från mindre utvecklade delar av EU (Grekland, Portugal och Spanien).

Finansiering och beställning av planerings- forskning — en europeisk utblick

Göran Cars och Folke Snickars, Institutionen för infrastruktur och samhällsplanering, KTH

Inledning

Inom ramen för den översyn som för närvarande sker av organisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet har institutionen för infrastruk- tur och samhällsplanering givits i uppdrag att ge en bild av hur plan- eringsforskning beställs och finansieras i några europeiska länder.

Studien har genomförts på två sätt. En enkätl har översänts till 25 europeiska forskningsmiljöer. Intervjuer har genomförts med ett tiotal forskare med överblick över det egna landets finansieringssystem. De flesta av de intervjuade forskarna tillhör någon av de 25 forsknings- miljöer som fått den skriftliga förfrågan.

Kontakterna med forskningsmiljöema har tagits via två av de vikt- igaste organisationerna för utförare av planeringsforskning i Europa, European Regional Science Association (ERSA) och Association of European Schools of Planning (AESOP). Den förstnämnda organisa- tionen ingår i ett världsomspännande nätverk av forskningsutförare in- om det regionalvetenskapliga området där planeringsforskning utgör en viktig del och där företrädare för miljöer med planeringsforskning har ledande positioner. Den andra organisationen har sin bas i högskolor och universitet i Europa som har ansvar för fristående utbildning av planerare. Den har en korresponderande organisation i Nordamerika. Under 1990-talet har organisationen byggt ut sin verksamhet mot plan- eringsforskning och bl.a. skapat nätverk för forskarutbildning i planer- ing. Det har skett en snabb utveckling av forskarnätverken bland planer- ingsforskare inte minst inom Europa under de senaste årtiondena. Det finns ett antal vetenskapliga sammanslutningar för publicering av plan-

] Enkät och följebrev kan beställas från författarna.

eringsforskning och organisation av vetenskapliga sammankomster som tidigare i huvudsak var nationella och som markerat sitt internationella arbete under senare år. De internationella bokförlagen har byggt upp en allt större verksamhet med inriktning mot planeringsområdet i vid me- ning. Intemationaliseringen av systemen för finansiering och beställ- ning av planeringsforskning är inte lika väl utvecklade som när det gäller forskningsutförama.

Den aktuella kartläggningen har utgått från en definition av planer- ingsforskning som studier av offentliga sektorns planeringsverksamhet på nationell, regional och lokal nivå samt studier av sådana samhälls- processer som är föremål för planeringsaktivitet. Två grundläggande frågeställningar har belysts. På vilket sätt finner forskningsrnilj öer med inriktning mot planering medel för sin forskning? Vilka forskningsfin— ansiärer har planering som ett särskilt satsningsömråde?

Som sakområden för planeringsforskning har i studien pekats ut om— råden som kommunal planering, stadsplanering, regional planering, regionalvetenskap, fysisk planering, infrastrukturplanering, trafikplan- ering, social planering, miljöplanering, forskning om brukarmedverkan samt samverkan mellan privat och offentlig sektor, bostads- och ar- betsmarknadsstudier samt framtidsstudier.

Undersökningen bygger på observationen att finansiering och be- ställning av planeringsforskning kan ske på flera olika sätt. Formerna skiljer sig även mellan olika sakområden. På ett generellt plan kan frå- gan om planeringsforskningens ställning och betydelse anses gälla vil- ken roll samhällsplanering spelar som politikområde och professionellt verksamhetsområde. Planeringsforskning kan också ses som en del av den allmänna kunskapsutvecklingen i samhället jämställd med kun- skapsutvecklingen i andra akademiska discipliner. Det finns en stark akademisk kärna i planeringsforskning som vetenskapligt område med såväl tekniska och naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga och humanistiska inslag. Samtidigt är det uppenbart att planeringsforskning är tillämpad och att tillämpningsområdet är brett.

Det finns ett antal olika kanaler för finansiering och beställning av planeringsforskning: . Medel förs till forskningsutförare till högskolor och universitet via fakultetsanslag för forskar- och forskarutbildningstjänster . Medel förs till ett eller flera av de allmänna forskningsråden och fördelas därifrån till forskningsutförare inom högskolor och univer- srtet . Medel förs till ett eller flera sektorforskningsråd och fördelas däri- från vidare till forskningsutförare inom högskolor och universitet samt övriga privata och offentliga forskningsutförare

. Medel förs till ämbetsverk och myndigheter med sektorforsknings— ansvar och fördelas därifrån vidare till forskningsutförare inom hög- skolor och universitet samt övriga privata och offentliga forsknings- utförare 0 Medel förs till forskningsutförare inom högskolor och universitet samt övriga privata och offentliga forskningsutförare via stiftelser, branschorganisationer eller privata företag . Medel förs till forskningsutförare inom högskolor och universitet samt Övriga privata och offentliga forskningsutförare via internatio- nella forskningsfinansiärer som EU och andra internationella organ . Medel för till planeringsforskning från privata företag som en del av deras satsningar på kunskap och kompetens.

Varje lands finansieringssystem innehåller en blandning av dessa kanaler. Man får en bild av finansieringssystemet om man betraktar det ur en eller fiera finansiärers synvinkel. De ser hur deras medel för pla- neringsforskning fördelas ut till forskningsutförare som finns både vid akademiska institutioner med utbildning och forskning i samhälls-plan- ering och till ett antal forskningsutförare med annan vetenskaplig in- riktning som ser samhällsplanering t.ex. som ett specialområde för till- lämpning av viss metodik. Man får en kompletterande bild av finans— ieringssystemet genom att studera hur olika forskningsutförare med kompetens inom samhällsplaneringsområdet finansierar sin forsk- ningsverksamhet.

Ur samhällsekonomisk synvinkel gäller frågeställningen hur stora resurser i samhällsekonomin som ska fördelas till planeringsutbildning och planeringsforskning på olika regionala nivåer. Forskningsfmansie- ring är i huvudsak en statlig angelägenhet även när det gäller plan- eringsforskning. Även regionala och lokala aktörer inom den offentliga sektorn bedriver finansiering av verksamhet som mer eller mindre kan ses som planeringsforskning. Man får även se medel som förs till forskning och utveckling inom de företag som är inriktade mot sam- hällsbyggande som en del av tillförseln av resurser till planeringsforsk- ning i samhällsekonomin.

Samhällsplanering har utvecklats under efterkrigstiden som en del av nationella politiska program. Välfärdssamhället har i stora stycken skapats med samhällsplanering. Vissa länder i Europa har varit före- gångare men i stort sett alla har följt samma modell. Nu förestår en strukturell omvandling i östra Europa med uttalade välfärdssamhälle- liga ambitioner. Resonemanget leder till hypotesen att den politiknära planeringsforskningen finansieras på olika sätt i olika länder både be- roende på deras historiska utveckling och deras ambitioner att se sam- hällsplanering som ett särskilt politikområde. Man kan förvänta sig

skillnader i mönster mellan olika delar av Europa sannolikt med en större betoning av planeringsforskning som en del i en samhällsbygg- nadsprocess i länder med starkt växande ekonomier. Planeringsforsk- ningens ställning i olika länder beror även på hur samhällsplanering som professionellt område har utvecklats. Man behöver bara peka på exemplet Storbritannien för att se betydelsen av denna observation.

Den utskickade enkäten ska ses som ett avgränsat bidrag till ökad förståelse av hur utförare av planeringsforskning ser på finansierings- systemet i sitt eget land. Man kan förvänta sig skillnader både i nuva- rande situation och i vilka utvecklingstendenser som finns. Totalt har 16 svar erhållits på den utsända enkäten. Skriftliga svar har inkommit från Belgien (2 svar), Danmark, Frankrike, Grekland, Holland, Israel, Schweiz (2 svar), Spanien, Storbritannien (2 svar), Turkiet, Tyskland och Österrike. Intervjuer har gjorts med forskare från vart och ett av de nordiska länderna, Holland, Italien och Österrike förutom med forskare från några av de länder som finns representerade i enkätsvaren. Inter— vjuerna får i huvudsak ses som uppföljningar av de skriftliga svaren. Avsikten är att erhålla förtydligande svar och kompletterande uppgifter i anslutning till enkätens frågeställningar. I några fall har resultaten kompletterats med skriftlig dokumentation om ländernas system för beställning och finansiering av planeringsforskning.

Den undersökning som gjorts gör inte anspråk på strikt vetenskap- lighet. Urvalet av personer att tillfråga är förhållandevis begränsat. De uppgifter som forskarna ombetts lämna har varit kvalitativa och i hu- vudsak baserade på personliga erfarenheter. Företrädare för forsknings- finansiärema har överhuvud taget inte omfattats av kartläggningen. Det bör framhållas att den bild som framkommer innehåller både gemen- samma drag och nationella särdrag som knappast torde bli tydligare om urvalet av svarande skulle ha varit större.

Värdet av undersökningen ligger i att dess resultat ger en bild av hur alternativa finansieringssystem kan konstrueras och hur företrädare för ledande forskningsmiljöer upplever deras för- och nackdelar. De sva- randes kommentarer innehåller även uppgifter som är värda att ta som en bland fiera utgångspunkter när man diskuterar det framtida svenska finansieringssystemet.

Resultaten av enkäten redovisas nedan. Redovisningen följer i stora drag enkätens frågor även om vissa grupperingar och förkortningar gjorts av svaren. I ett avslutande avsnitt diskuterar vi lärdomar för det svenska finansieringssystemet av de internationella erfarenheterna.

Var ligger ansvaret för beställning och finansiering av statlig planeringsforskning?

Det organisatoriska ansvaret för beställning och finansiering av plan- eringsforskning varierar kraftigt mellan de olika länderna. Den bild som framtonar är att finansieringsansvaret är uppdelat på många in- stanser. I muntliga uppföljande intervjuer påtalar flera av forskarna att de upplever påtagliga nackdelar med vad de karaktäriserar som en fragmentering av forskningsresursema. Risken för överlappningar och dubbelarbete liksom att viktiga kunskapsområden hamnar mellan stol- arna anges som de främsta nackdelarna med uppsplittring av ansvar och dålig koordination av insatser.

I flera av länderna är ansvaret fördelat såväl mellan olika nivåer in- om offentliga myndigheter som mellan olika aktörer på samma nivå. I Storbritannien, Tyskland, Turkiet och Grekland redovisas att beställ- nings- och finansieringsansvaret delas mellan ett flertal olika instanser. Departement, statliga myndigheter, forskningsråd och stiftelser anges som ansvariga. I Belgien och Spanien är ansvaret delat mellan instanser på nationell och regional nivå. I Finland är beställning och finansiering centraliserade till miljöministeriet. I Schweiz har statliga myndigheter och de federala universiteten ansvar. Dessutom har kantoner och kom— muner i hög grad ansvar för de forskningsprojekt de själva initierar. Där finns också en nationell forskningsfond och några privata före- ningar som tar ansvar för särskilda program eller intressen. I Frankrike ligger ansvaret hos olika centrala departement, utbildningsdeparte- mentet, forskningsdepartementet, departementet för infrastruktur.

Aktuella förändringar i systemet för beställning och finansiering

Några aktuella förändringstendenser lyfts fram i enkätsvaren. Knapp- heten på offentliga resurser och en ökad betoning av kvalitetssäkring återkommer i flera svar. Ökade kvalitetskrav inkluderande uppföljning och utvärdering av forskningsresultat framhålls särskilt från Storbritan— nien. Från Grekland redovisas en trend innebärande att utbildningsde- partementets roll stärks. I Belgien sker för närvarande en förstärkning av den regionala nivåns ansvar för dessa frågor. I övriga länder anger de svarande inga påtagliga aktuella förändringar.

I några svar pekas på att området kan komma att bli föremål för för- ändring under den närmaste framtiden. Sådana synpunkter framförs från Spanien och Holland. I Storbritannien har den nya labourrege-

ringen lyft fram samspelet mellan regional utveckling och transportför- hållanden som ett gemensamt politikområde mot bakgrund av frågorna om uthållig utveckling. I Holland pågår sedan ett antal år tillbaka en generell diskussion om förstärkning av beslutskraft och ansvar på den regionala nivån. Man har övervägt att slå samman regionalpolitik och urban politik till rumslig politik. Detta har konsekvenser för priorite— ringarna i forskning om regional utvecklingsplanering och torde ge den regionala nivån en större roll som beställare.

Intervjuer med forskningsfinansiärer och forskningsutförare i Italien visar att man under senare år förändrat synen på den nationella nivåns roll inom samhällsbyggnadspolitikens område. Tendensen är de- centralisering av ansvar och beslut till den regionala nivån med mins- kad detaljstyrning av finansiella resurser. Kunskapsutveckling i nära anslutning till planeringsforskning har varit en viktig del av den regio- nala nivåns ansvar i Italien ända sedan regionreformema i början av 1970-talet.

Hur samordnas statliga insatser med andra finansiärers verksamhet?

I flera enkäter framhålls samordning av forskningsinsatser som ett ef- fektivitetsproblem. I inget land finns ett organ med det uttryckliga an- svaret för att samordna den statliga planeringsforskningen. Det betonas att kunskaps- och forskningsbehov inom planeringen ofta sammanfaller med forskningsbehov inom andra samhällssektorer. Exempelvis kan kunskapsbehov inom transport- och infrastruktursektorema avseende bland annat processer, former för beslutsfattande och implementering vara direkt parallella till forskningsbehov inom planeringssektom. I bland annat Holland och Danmark finns ett påtagligt samband mellan planforskning och bostadsforskning.

I svaren från Storbritannien framhålls att koordinationen mellan funktioner inom ministerier och statliga myndigheter är dålig, trots att det hålls regelbundna möten mellan nyckelfinansiärer. I Belgien varie- rar koordinationen beroende på om det är på federal eller regional nivå. Program diskuteras på olika nivåer inklusive på regeringsnivå mellan ministrar. Utvärdering av uppnådda resultat övervakas av särskilda kommittéer. I Grekland är generalsekreteraren för forskning och teknik koordinator. I Turkiet sker koordination tillsammans med andra verks- funktioner. I Frankrike finns starka band till andra funktioner inom or- ganisationerna. I Tyskland prioriterar ministerier projekt utifrån poli- tiskt forrnulerade forskningsbehov. Ministerier och forskningsinstitut har organisatoriskt samarbete under forskningsarbetets gång.

Hur behandlas forskningsansökningar?

Ett tydligt mönster i svaren är att forskningsansökningar i tilltagande grad har blivit konkurrensutsatta. I några länder redovisas mer eller mindre formaliserade kriterier och utvärderingsprocedurer. Också i dessa är dock ett Ökat konkurrensinslag påtagligt.

I Storbritannien varierar behandlingen av ansökningar beroende på vem som finansierar forskningen. De direkta statliga anslagen från oli- ka myndigheter är ofta små och har specifika mål. Denna typ av be- ställning och finansiering är krympande och parallellt ökar betydelsen av finansiering från forskningsråd. ESRC (Economic and Social Re- search Council) är ett exempel på ett sådant forskningsråd. Vid forsk— ningsrådens behandling av ansökningar framhålls konkurrensen mellan sökande som en central ingrediens.

Belgien använder anbudsförfarande med Öppen konkurrens, där en bedömning görs av experter, både inhemska och utländska, eller verk- samma inom organisationen. I Schweiz är behandlingen till stor del beroende på regionala (kantonemas) beslut. Vid de schweiziska univer- siteten och den nationella forskningsfonden måste en ansökan gå igen- om en mycket strikt utvärderingsprocedur om projektet inte ligger inom den normala budgeten. I Grekland varierar konkurrensen mellan olika discipliner. De anställda inom den forskningsutförande organisationen spelar en viktig roll vid bedömningen. I Frankrike ger Conseil National de la Recherche Scientifique (CNRS) och universiteten generella an— slag till forskargrupper, med utvärdering vart fjärde år. För Ministere de l'Equipement används öppen konkurrens mellan projekt. I Turkiet beaktas områden för sociala program, grad av konkurrens och projekt- ens storlek och längd. Inom det tyska systemet för infordran av anbud utgår man från i förväg bestämda användarorienterade teman och frå- geställningar.

Samfinansiering av planeringsforskning

När forskning finansieras av flera instanser varierar rutinerna vad gäller initiering, ansökning, koordination, resultatspridning och utvärdering, såväl mellan olika länder som också ofta inom respektive land. Från flera länder omvittnas att tillämpade rutiner för samfinansiering är svagt utvecklade. I Frankrike och Grekland har forskningsfinansiärema skiftande praxis vad gäller initiering, utvärdering och koordination. I Tyskland säkras användbara forskningsresultat genom kontakter och rapporter (referat) under tiden forskningen pågår. I Storbritannien sam- finansierar i vissa fall departement och forskningsråd projekt som avser

basforskning. Holland har givit en stark ställning till sina nationella forskningsråd, inte minst det samhällsvetenskapliga forskningsrådet, när det gäller initiering och finansiering av planeringsforskning i vid mening.

Samfinansiering av planeringsforskning mellan olika länders forsk— ningsfinansiärer är mindre vanlig när det gäller bilaterala projekt. Där- emot finns exempel på flera pågående internationella forskningsprojekt inom planeringsområdet där nationella finansiärer betalar för respek- tive nationell forskningsmiljös del. I dessa fall har koordineringen skett bland forskningsutförarna och inte bland finansiärerna.

I stället har de flesta länder kanaliserat sina internationella medel till forskningsutförare i olika länder via EU. Det finns inga EU-forsk- ningsprogram som riktas direkt mot planeringsområdet ännu så länge. Planeringsforskama har varit hänvisade till att konkurrera inom andra program som transport-, miljö- och regionutvecklingsprogrammen. Ut- vecklingen inom området spatial planning kan ses som ett exempel på försök att formulera samhällsplanering på övemationell nivå som poli- tikområde. Initiativet med observatorier kan ses som ett sätt att initiera planeringsforskning på övemationell nivå.

Legitimitets— och integritetsfrågor

I länder där planeringsforskning beställs och finansieras av statliga de- partement eller ämbetsverk framhålls frågor om legitimitet och integ- ritet som angelägna att ägna speciell uppmärksamhet. I Storbritannien lyfts insyn och öppenhet i beslutsprocessen fram som utomordentligt viktiga för att stärka forskningens status och relevans. I Israel betonas konkurrens och bedömning efter kvalitetsfaktorer som viktiga inslag vid bedömning av ansökningar. Från Spanien redovisas ett likartat syn- sätt. Här understryks också vikten av utomståendes bedömningar av forskningsansökningar.

Turkiet anses att legitimitets- och integritetsproblem i första hand genereras av politiska aspekter på lokal och central nivå. I Schweiz be- handlas dessa problem bland annat med stöd i ett långsiktigt forsk— ningsprogram utifrån det tas årliga program fram. Koordinering sker genom kontinuerliga samordningsmöten. Alla forskningsresultat publi- ceras. I Tyskland behandlas dessa problem också genom förhandlingar med berörda parter.

Egenintresse kontra allmänintresse och kort respektive lång sikt

I de fall statliga departement eller ämbetsverk har ansvar för forsk- ningsfinansiering redovisas olika erfarenheter vad gäller hanteringen av frågor rörande egenintresse kontra allmänintresse och kort respektive lång sikt.

I vissa länder, bland annat Turkiet, ska egenintresse och kort sikt prioriteras i den statligt finansierade forskningen. I Grekland är situa— tionen en annan. Här ska statligt finansierad forskning prioritera gener— ella intressen och ha en tyngdpunkt i ett medellångt perspektiv. I Schweiz görs prioritering utifrån ett långsiktigt program som utformas på central nivå, varvid intresset riktas mot medellång och lång sikt. I Belgien ligger tyngdpunkten på policyrelaterad forskning. I Frankrike ges mest stöd till långsiktig forskning kring urbanism. I Tyskland har denna forskning som regel ett kortsiktigt tidsperspektiv. I Storbritan— nien görs en åtskillnad mellan å ena sidan forskning beställd och finan— sierad av statliga myndigheter och å den andra sådan som faller under forskningsrådens ansvarsområde. För den först nämnda typen är egen- intresse och kort sikt dominerande.

Vad gäller frågan om en icke önskvärd prioritering av myndighetens egenintresse framhålls från flera länder extern bedömning av ansök- ningar, nationella långsiktiga forskningsprogram och öppenhet i hanter- ingen av ansökningar som viktiga inslag för att garantera forskningens kvalitet och legitimitet.

Vilka icke statliga instanser finns för finansiering av planeringsforskning?

I samtliga länder finns utöver statliga finansiärer även andra myn— digheter, institutioner och organisationer som svarar för beställning och finansiering av forskning om planering. Det kan vara nationella forsk- ningsråd, kommunala och regionala myndigheter, non-profit organisa- tioner samt privata stiftelser och enskilda företag, exempelvis storfö- retag, banker och försäkringsbolag. I Tyskland finns det förutom de statliga instanserna även särskilda organisationer (Deutsche For- schungsgemeinschaft) för finansiering inom särskilda ämnesområden. Ett av dessa områden är regional utvecklingsplanering. Genomgående är att den privata finansieringen av planeringsforskningen är av förhål- landevis mycket blygsam omfattning.

Översikt över finansiering av forskning

Departement och statliga myndigheter svarar i flertalet av de studerade länderna för 80 procent eller mer av de resurser som avsätts för plane- ringsforskning. (Turkiet, Belgien, Grekland, Schweiz, Frankrike). I Storbritannien och Spanien ligger en stor del av forskningsresursema på forskningsråd.

Fördelningen av forskningsmedlen varierar mellan de olika län- derna. Den uppskattade fördelningen framgår av Tabell 1. Observera att tabellen bygger på respondenternas uppskattningar, inte faktisk me- delsfördelning.

Tabell 1 Finansiering av forskningen på olika huvudmän Finansiär Departement! Forsknings Ideella Privata ämbetsverk -råd organisat- finansiärer toner Belgien merpart merpart obetydlig obetydlig Danmark merpart merpart Frankrike 80 20 0 0 Grekland 80 10 O Holland 60 40 Schweiz 1 00 O 0 0 Spanien 50' 50* Storbritannien 20-25 40-60 10-15 5-10 Turkiet 80 1 0 1 0 Tyskland" 25 10 5 10 Österrike 50 15 5 20

" Tillsammans med forskningsråd respektive privat finansiär " 50 procent av forskningsresurserna allokeras direkt till universiteten

Av intresse är den snabba förändring som skett och pågår i Storbri- tannien. Över de senaste åren har det skett en kraftig förskjutning av medel till forskningsrådens förmån. Motiven för denna förskjutning står att finna i bland annat önskemål om samordning, överblick och önskemål om konkurrensutsättning och kvalificerad kvalitetsbedöm- ning. Motsvarande utvecklingstendenser kan också skönjas i andra län- der, bland annat Spanien, Danmark och Holland.

Hur fördelas forskningsmedlen?

Mellan länderna finns påtagliga skillnader i hur tillgängliga medel an- vänds för olika typer av forskning. Tabell 2 inehåller en sammanfatt- ning av svar som givits i enkäten. Där utnyttjades som svarsalternativ kateogiema tillämpad forskning, basfoskning och forsknings- och ut- redningsverksamhet. Syftet med uppdelningen var att kunna jämföra fördelningen mellan olika länder utan anspråk på direkt korrespondens med medelsfördelning mellan forskningsområden i offentlig statistik.

Det kan noteras att i flertalet länder dominerar tilldelningen till till- lämpad forskning över tilldelningen till basforskning och forsknings- och utredningsarbete. I ett par länder sker den största tilldelningen till forsknings- och utredningsverksamhet. I Storbritannien samfinansieras i vissa fall basforskningen av statliga myndigheter och sektorråd. I Finland finns ett särskilt organ, Finlands akademi, med huvudansvar för basforskningen. Den uppskattade fördelningen framgår av tabellen nedan. Observera att tabellen bygger på respondenternas uppskatt- ningar, inte faktisk medelsfördelning.

Tabell 2 Uppskattad fördelning av forskningsmedel, andel, procent Land Bas- Tillämpad Forskning/ forskning Forskning utredning Belgien 25 50 25 Danmark 40-60 30-40 10—20 Frankrike 30 60 10 Grekland 15 25 60 Holland 5 35 60 Schweiz 10 50 40 Spanien 20 35 45 Storbritannien 1 0-20 40-50 40-50 Turkiet 1 0 80 1 0 Tyskland 50 40 10 Österrike 20 40 40

Sektorsråd besläktade med planering

I flera av de länder som inkluderats i undersökningen finns sektorsråd som finansierar forskning som är nära besläktad med planeringsforsk- ningen. Det gäller exempelvis råd för forskning om regional utveck- ling, transporter och sociala förhållanden. Förekomsten av sådana råd

varierar kraftigt. I vissa länder saknas sektorsråd. I andra spelar de en central roll.

Sektorsrådens roll som finansiär varierar från ringa i Belgien till av- sevärd i Grekland och stor i Frankrike. I Schweiz utför särskilda orga- nisationer i mycket stor utsträckning bostadssocial forskning samt transport- och miljöforskning med finansiering från råd med koppling till planeringsforskning. I Tyskland kan samfinansiering och medfinan- siering av planeringsforskning ske med stöd av medel från närliggande sektorsråd.

Internationell finansiering

ITurkiet har Världsbanken varit aktiva i en del projekt, speciellt i stör- re urbana områden. I Grekland är EU-programmen grundläggande i det internationella utbytet. Idén med internationella finansieringspartners i praktiken är relativt ny och har en snabb utveckling i Grekland. I Schweiz är internationella finansiärer också en ny trend. Den intema— tionella finansieringen sker i huvudsak genom INTERREG. I Belgien är internationell finansiering ovanligt. I Frankrike ligger den uppskat— tade andelen på 10-20 procent. Också från Storbritannien, Tyskland och Spanien rapporteras att internationell finansieringen, framför allt från EU, spelar en allt viktigare roll. Det har i flertalet länder blivit allt vanligare att statliga medel villkoras eller tilldelas med hänsyn tagen till ekonomiska bidrag som beviljas inom olika ramprogram som hante- ras av EU.

Planeringsforskningens ställning

I Storbritannien och Turkiet är planering ett utpekat område för forsk- ningsanslag, med ett stort politiskt intresse. I Belgien beror intresset på vilket ämnesområde det rör, ibland är intresset mycket stort ibland obe- fintligt. I Schweiz är det politiska intresset lokalt och ofta svalt. I Frankrike varierar det politiska intresset mellan olika ministerier. Forskningsanslag riktas där inte speciellt mot planeringsforskning. I Tyskland har den rumsliga planeringen en svag ställning i förhållande till annan utvecklingsplanering.

Akademiska miljöer för planeringsforskning

De miljöer som är huvudsakliga mottagare av forskningsresurser åter- finns företrädesvis på de tekniska högskolorna och universiteten. Van- ligtvis är merparten av forskningen förlagd till enheter av typ avdel- ningar för urban och regional planering.

I Turkiet och Belgien bedrivs forskning om planering i huvudsak vid tekniska institutioner. I Grekland bedrivs forskningen också i första hand vid tekniska institutioner, men även vid national research labora- tories och social science departments. De två sistnämnda utgör även de huvudsakliga forskningsmiljöema i Frankrike. I Schweiz görs en upp- delning i federal och lokal nivå, där forskning på den förra nivån sker inom technical departments och på den senare inom social and econo- mic departments och planning and architecture departments.

I Storbritannien och andra länder har det skett en koncentration av planeringsforskningen till färre miljöer än tidigare. Ett viktigt skäl till detta är att forskningsfinansiärema bedömt att miljöerna måste ha en tillräcklig storlek för att en kritisk nivå av kompetens ska kunna skapas. Det typiska i starka miljöer är att det finns en livaktig forskarutbildning med inriktning mot planeringsområdet.

I Tabell 3 visas vilken vikt respondenterna personligen fäster vid olika aktörer som finansiärer av planeringsforskning. Tabellen visar på de akademiska forskningsmiljöemas finansieringsnätverk.

Tabell 3 Nationella aktörers betydelse för finansiering av planerings- forskning enligt respondenternas bedömningar Aktör/Betydelse Ingen Viss Avsevärd Stor Departement x xx xxxxxx xxxxx Ämbetsverk/Statliga x xxx xxx xxxxxxx

myndigheter

Forskningsråd x xxxx xxxxx xxxx Regionala och x xxxxx xx xxx kommunala myn-

digheter

Non-profit organisa- xxx xxxxxxxx x x tioner

Professionella or- xxxxx xxxxx

ganisationer

Privata företag xxxxxxx xxxxx x Annan aktör xxxx

Tabellen visar att svarsaltemativen ingen respektive viss betydelse fått en majoritet av svar när det gäller non-profitorganisationer, privata företag och andra aktörer. Alternativen avsevärd respekive stor bety- delse har markerats för departement, ämbetsverk/statliga myndigheter och forskningsråd. Mönstret är mera spritt för kommunala och regio- nala myndigheter. För vissa forskningsmiljöer är de av stor betydelse medan de har försumbar betydelse för andra miljöer. Det finns säkert skillnader mellan länder i detta hänseende.

Summerande kommentarer till enkäten

Den undersökning som gjorts låter sig inte på något enkelt sätt summe- ras. Snarare än gemensamrna drag och likheter är det skillnader som utmärker resultatet. Samtidigt kan konstateras att man i flera av de stu- derade länderna ser det nuvarande systemet för finansiering som brist- fälligt. Man bedömer i flera fall att det står inför förändring. Ut- gångspunktema för denna förändring liksom ambitionen vad gäller ett nytt system uppvisar dock gemensamma drag i flera länder.

Bristerna i de nuvarande finansieringssystemen hänför sig kanske främst till kritik för bristande samordning som i sin tur leder till inef- fektivt resursutnyttj ande. Det faktum att planeringsforskningen i många länder finansieras av olika statliga intressenter liksom aktörer på regio- nal och lokal nivå försvårar möjligheterna till samordning. Problemet accentueras i de flesta länder av att planeringsforskning i betydande grad också finansieras av instanser som intressemässigt är planeringen närstående, exempelvis sektorsråd med fokus mot transportfrågor, regi- onal utveckling eller sociala förhållanden.

Ytterligare en utgångspunkt för nytänkande i Europa är kraven på mer kvalificerad handläggning av forskningsansökningar. Frågor om integritet, legitimitet och vetenskaplig kvalitet står här i fokus. Utma- ningen ligger i att utveckla den finansierande aktörens förutsättningar och kompetens för att hantera forskningsansökningar och forsknings- projekt. Med stöd i europeiska erfarenheter kan några utgångspunkter för en sådan kompetensutveckling anföras. I många sammanhang har en tydligare roll än tidigare givits till företrädare för planeringsforsk- ningen. Genom att söka granskare från andra länder kommer man att komma bort från riskerna för bevakning av egna intressen i alltför små nationella miljöer.

Den förändring som är på väg att ske inom detta område ställer stora krav på kompetensen hos de forskningsfinansierande institutionerna. Det gäller att dessa organisationer skaffar sig en mycket god överblick över var expertis finns inom olika specialområden. Det behövs vidare-

utbildning av personal som ska hantera ansökningar. Det borde vara ett rimligt krav att det ska finnas egen forskningskompetens inom de organ som sköter finansieringsfrågor. Kompetensfrågan är central för utveck- lingen av mera effektiva finansieringssystem.

För att minimera risken för att huvudfåran i forskningen ska bli allt för kortsiktigt inriktad och beställas i snävt egenintresse finns skäl för att debatten om forskningens inriktning sker i öppna fora varvid olika intressen ska stimuleras att avge synpunkter och förslag. Den politiska avvägningen av olika intressen ska härefter göras tydlig. Hanteringen av ansökningshandlingar måste ske professionellt. Inkompetenta be— dömningar, politiska markeringar och favorisering av särskilda forsk— ningsmiljöer leder ofelbart till ifrågasättande av relevans och kvalitet. I perspektiv av vad omvärlden förmedlar finns skäl att överväga hur fri- stående nationella och internationella experter kan ges en starkare roll vid bedömning av ansökningshandlingar.

Likaså finns anledning att, inte minst med brittisk förebild, stärka konkurrensinslaget i planeringsforskningen. Inbjudan till forskare att inkomma med ansökningar inom särskilda teman, program och sär— skilda insatsområden är internationellt sett ett intressant sätt att initiera forskning. Nödvändigheten av internationella kontakter och intematio— nellt erfarenhetsutbyte är i sammanhanget något som understryks som viktigt.

Vad gäller frågan om huvudmannaskap för forskningsfinansieringen kännetecknas Europa i hög grad av fragmentering och dålig koordina- tion. Till viss del finns skäl som motiverar denna uppsplittring på olika aktörer och nivåer. För vissa aktörer kan det vara i allra högsta grad motiverat att avsätta resurser för att få egenintressen och kortsiktiga forskningsbehov tillgodosedda. För den stora merparten av samhälleligt finansierad forskning måste utgångspunkten emellertid vara en radikalt annan. Här handlar det om forskning av för att tillgodose samhälleliga kunskapsbehov också i ett längre tidsperspektiv.

Ur sistnämnda perspektiv är samordnade lösningar starkt önskvärda. Det handlar härvid om lösningar som kan samordna såväl olika offent- liga intressen som anspråk som kan ställas ur olika geografiska per- spektiv. Det handlar också om samordning som skulle kunna möjlig- göra de synergivinster som ligger i en växelverkan med forskningsfi— nansiärer i planeringens omgivning.

Några lärdomar för det svenska finansieringssystemet

Planeringsforskning betraktas traditionellt som sektorsforskning med anknytning till samhällsbyggande. I likhet med regionalpolitisk forsk- ning har planeringsforskningen inte haft en långsiktigt stabil hemvist inom ett etablerat politikområde. Jordbruks— och försvarsforskning är exempel på sektorsforskning som utvecklats och fördjupats i nära sam- klang med politikområdets utveckling. Man brukar ofta peka på den svenska jordbruksforskningen som en verksamhet som haft särskilt god kontakt med den praktiskt genomförda politiken. Resultatet har bl.a. blivit ett svenskt jordbruk med välutbildare företagare som har förtro- ende för innovationer baserade på resultat från jordbruksforskning och anslutande utvecklingsarbete.

Situationen för planeringsforskningen har förändrats på ett påtagligt sätt under det senaste decenniet. Det finns mycket ett större politiskt intresse för planeringsfrågor som ett resultat av intemationalisering, snabb strukturell omvandling och behov av mijöanpassning. På den politiska nivån inser man behovet av en satsning på forskning med of- fentlig finansiering helt enkelt därför att framtidsfrågoma blivit så mycket mera betydelsefulla. Denna utveckling kommer sannolikt att förstärkas.

Samtidigt med denna för planeringsforskningen uppfordrande ut- veckling har beställarrollen blivit påtagligt mera diffus. Det finns inget enda departement på den statliga nivån där politikområdet och dess tillämpade forskning hör hemma. Även om det sker kraftsamlingar att formulera samhällsplanering och samhällsbyggnad som politikområden i vissa länder, t.ex. som uttryck för prioitering av mål om uthållighet, är bilden splittrad. Det betyder i sin tur att den traditionella modellen med sektorforskning sannolikt inte kommer att passa för framtidens euro- peiska planeringsforskning helt enkelt därför att forskningens fråge- ställningar är för centralt placerade i samhället. I regionernas Europa ifrågasätts den statliga nivåns hegemoni även över planeringsforsk- ningen. Planeringsforskning på nationell nivå har dessutom fått som ny uppgift att medverka till att uppfylla nationella intressen i en alltmera integrerad och konkurrensinriktad omvärld.

Den internationella genomgången av system för finansiering av pla- neringsforskning i olika länder visar som tidigare nämnts på en splitt- rad bild framför allt vad gäller finansieringssystem. Samtidigt är det viktigt att slå fast några grundläggande likheter mellan de studerade länderna. Man kan göra åtminstone tre generella observationer om den

internationella planeringsforskningen på basis av allmänt tillgänglig kunskap inom nätverken av forskningsutförare i Europa: 0 Det finns högskolemiljöer som har en särskilt definierad roll som miljöer för planeringsutbildning och planeringsforskning . Det finns alternativa källor för finansiering av planeringsforskning vilket leder till att området accepteras som ett särskilt satsnings— område inom sektorsforskningen . Planeringsforskning är i huvudsak en angelägenhet för den natio- nella nivån som ett av flera långsiktigt stabila satsningsområden. Detta betyder att behovet av planeringsforskning accepteras i samt- liga europeiska länder. Det betyder dessutom att man i de olika län- derna ser behov av yrkesinriktad utbildning av planerare och att denna utbildning kan ske inom både tekniska och samhällsvetenskapliga fak- ulteter.

Likheter finns även när det gäller de frågeställningar som plan- eringsforskningen inriktas mot. Även här förekommer dock skillnader som har med olikheterna i den institutionella uppbyggnaden av den offentliga sektorn att göra. Planeringsforskning som sektorforskning ska ju ge stöd till en verksamhet som traditionellt varit nationellt in- riktad. Det är först genom framväxten av den rumsliga utvecklingsplan- eringen under 1990-talet (spatial planning) som planeringsverksamhet förts upp som ett område för samordning på övemationell nivå.

Den grundläggande lärdomen av den internationella översikten är att man måste anlägga ett strategiskt synsätt när det gäller att välja framtidens system för finansiering av svensk planeringsforskning. Denna forskning är i hög grad samhällsnyttig och behöver prioriteras i den statliga nivåns forskningspolitiska arbete. Planeringsforskning hör hemma i den akademiska världen i högre grad än vad ibland har varit fallet i flera europeiska länder hittills inklusive i Sverige.

Man behöver bara peka på utvecklingen inom kommunikations- forskningens område för att inse vilken förändringskraft som ligger i att skärpa kvalitetskraven i planeringsforskningen. Det gäller att få fram ny och samhällsrelevant kunskap. Många unga människor ser detta som ett särskilt meningsfullt område att inrikta sina forskarstudier mot och som ett område där man vill bidra som utbildad forskare.

Det finns en chans för planeringsforskningen för närvarande. Den behöver profileras och placeras centralt i det framtida forskningsfinans— ieringssystemet. Det behövs satsning på akademiska miljöer och då framför allt inom de tekniska högskolorna där den europeiska plan- eringsforskningen fortfarande har en tyngdpunkt. På detta sätt bidrar planeringsforskningen till den stora utmaningen att bygga och förvalta det uthålliga samhället. Den internationella översikten i denna studie

visar i all anspråkslöshet att Sverige ligger tanke— och tidsmässigt väl framme när det gäller att hantera dessa framtidsfrågor.

Finansiering och beställning av bostads— forskning i vissa europeiska länder

Inledning och översikt

Denna bilaga innehåller översikter över finansiering av bostadsforsk— ningen i Finland, Nederländerna, Norge, Tyskland och Storbritannien. Översiktema har beställts av experter verksamma i de olika länderna och återges på det språk som varje expert valt att använda. Beställning- en har utgått ifrån i princip samma enkät som använts för undersök- ningen av planforskningen i Europa. Utredningens sekretariat har något redigerat experternas svar, efter uppföljande kontakter med experterna.

Med stöd av expertrapportema har utredningen ställt samman vissa tabeller om beställning och finansiering av bostadsforskningen i de länder som redovisats i undersökningen. Tabellema är jämförbara med de tabeller som finns i redovisningen av undersökningen av planerings— forskning.

Tabell1 Finansiering av forskningen på olika huvudmän enligt exper- ternas bedömningar

Departement, Forsk- Intresse- Stiftel- Regioner, Privat myndigheter nings- organis- ser, kommuner sektor råd ationer m.m.

Finland 68% 28% - - 4% -

Tyskland 25% S% S% - 30% 35% Nederländerna * - - - - - - Norge 62% 38% - - - - Storbritannien 60% 45% 30% 2% 2% 45%

*

Uppgifter saknas; schablonmässiga bedömningar anses orimliga till följd av bl.a. klassningsproblem mellan forskningsområden.

Tabell 2 Uppskattad fördelning av forskningsmedel, andel, procent, cirka 1997, enligt experternas bedömningar

Grundforskning Tillämpad forskning Finland 50 50 Tyskland 10-20 80-90 Nederländerna * 5 (mål 20 1999) 95 (mål 80 1999) Norge 10- 90+ Storbritannien 10+ 90-

* gäller bara bostadsdepartementets finansiering

Tabell 3 Nationella aktörers betydelse för finansiering av planerings- forskning enligt eerrternas bedömningar

Ingen Någon Viss Stor Departement Fi, Ne, No, Ty, UK Myndigheter Fi Ne No, Ty UK Forskningsråd No, Ty Ne, UK Fi Regioner, kommuner Fi, No, UK Ne Ty Stiftelser No Fi, TY Ne UK Yrkesorganisationer Fi, No, Ty Ne, UK Privata företag Fi, No Ne, UK Ty Övriga Fi, Ne, Ty, UK No

Finland

Katri Kosonen, Löntagarnas forskningsinstitut, Helsingfors

Beställning och finansiering av bostadsforskning inom staten

Beställningen och finansieringen av bostads-, bygg- och planforskning inorn staten är centraliserade till Miljöministeriet. Ministeriet svarar för miljö-, miljö-, planläggnings- och bostadspolitiken i Finland. För 1997 uppgår Milj öministeriets planeringsbudget för forskning och utveckling till totalt FIM 41,5 milj. Av denna budget kan FIM 15,5 miljoner an- vändas till forskningen som på något sätt hör ihop med boende eller bostäder. Huvuddelen av FoU medel avser dock bygg- och planfrågor.

Tabell 4 Miljöministeriets medel för FoU med anknytning till boende och bostäder, 1997, FIM miljoner Område FoU-budget Boende, bostadspolitik, m.m. 2,5 Byggande 7,5 Samhällsplanering, regional planering, boendemiljö 5,5 Totalt 15,5

Dessutom finansieras från den internationella budgeten av ministe- riet några projekt som gäller bostäder eller byggande i närområdena (Ryssland och de baltiska staterna).

Inom all tre områden finns en administrativ enhet som är ansvarig för fördelningen av forskningsmedlen. I det följande redovisas hante— ringen av forskningsprojekt som bostadsavdelningen ansvarar för, dvs. projekt som ingår i de 2,5 miljonerna (se ovan) av ministeriets utveck- lingsbudget som är avsedda för Boende, bostadspolitik, m.m.

Hantering av finansieringen av bostadsforskning inom staten

Gruppen för forskingsadministration i ministeriets bostadsavdelningen utarbetar varje år en fördelningsplan, där finansieringens mål och tyngdpunktsområden definieras. Planen används som en "referensram" som styr fördelningen av finansieringen till olika projekt. Planen of- fentliggörs inte och det finns inte heller offentliga eller fasta ansök-

ningstider. I flera fall identifierar bostadsavdelningen forskiningsområ— dena själv och beställer forskningen direkt från en forskare eller ett institut. I dessa fall är det ofta fråga om kunskap som är direkt förknip- pad med beslutsfattandet i ministeriet, d.v.s. mer kortsiktiga och prak— tiska kunskapsbehov. Ministeriet finansierar också projekt som är initi- erade av forskarna själva, om projekten anses ingå i något av ministeri- ets prioriterade områden. Denna del av finansieringen är inte så inrik- tad på omedelbara praktiska resultat, men syftar till exempel till att bygga upp akademisk kompetens inom bostadsforskningen. Under se- nare år har ministeriet finansierat 2-3 sådana mera akademiskt oriente- rade större projekt och betalat några mindre stipendier varje år till stu- denter för deras magisteravhandlingar.

Ministeriet har hittills inte använt anbudskonkurrens i fördelningen av finansieringen.

Miljöministeriet är den enda beställaren av bostadsforskningen in- om staten. Statens bostadsfond har inte egen forskningsbudget. Fonden har dock en utvecklingsavdelning som gör utredningar för att tillfreds- ställa fondens helt praktiska kunskapsbehov. Inga planer finns att för- ändra ansvarsförhållandena i detta avseende.

Finansiering av grundforskning genom Finlands Akademi

Finlands Akademi (FA) är huvudansvarig för finansieringen av grund- forskning i Finland. Den har flera avdelningar. Avdelningen "Kultur och samhälle" är närmast ansvarig för finansieringen av bostadsforsk- ningsprojekt.

FA kan införa mångåriga forskningsprogram om teman som anses viktiga och aktuella. Dessa program har en bestämd budget och en av- lönad koordinator. De kan också få finansiering utanför FA (ministerier, m.m). Projekten måste gå genom en tvåfasig ansöknings- process. I den första fasen valls några projekt ut på grundval av preli- minära forskningsplaner för att gå vidare till den andra fasen, där de slutgiltiga forskningsplanen läggs upp. På grund av dessa slutliga pla- ner väljs projekten som finansieras under programmet. De slutliga be- sluten om finansieringen fattas av det vetenskapliga rådet i FA, men andra finansiärer hörs också. Forskningsprogrammen och finansie- ringsplaner offentliggörs och har fasta ansökningstider.

Under senaste är har FA haft några forskningsprogram som är för- knippade med bostadsfrågor. Exempel är "Miljö och hälsa", vars bud- get är 30 milj. (därav ungefär en fjärdedel gäller direkt boende), och "Ekologisk byggande", som har haft 12 milj. till sitt förfogande. Nästa år kommer FA att sätta i gång ett nytt forskningsprogram

"Stadsforskning", som skall har en budget på 9 milj. och en avlönad koordinator. Programmet skall kunna finansiera knappt tio forsknings- projekt.

Dessutom har FA ungefär 30 milj. årligen i fria finansieringsresur— ser, som kan användas till alla möjliga projekt som uppfyller veten— skapliga krav och annars bedöms värda att utföras.

Annan finansiering av bostadsforskning

Övriga finansieringskälloma för bostadsforskningen är ganska margi— nella. Det finns några allmännyttiga stiftelser eller fonder som fördelar pengar till forskningen. Ett exempel är Finlands bostadsmässafond, som fördelar FIM 100 000 - 200 000 per år som små stipendier till bo- stads— eller byggforskning. Inga andra stiftelser eller fonder har bundit sin finansiering speciellt till bostadsfrågor. De kan också tillfälligt fi- nansiera sådana projekt, men det är omöjligt att bedöma volymen.

Kommunerna fördelar inte regelmässigt resurser till bostads- forskning. Ett undantag är Helsingfors stad, som har ett informations— centrum som bl. a. sysslar med bostadsforskningen. Tre av dess an- ställda arbetar nästan på heltid med bostadsforskningen. Centrumet har också finansierat projekt som har utförts utanför centrumet. Inga andra städer eller kommuner i Finland har en sådan verksaamhet.

Forskningsmiljöer

Forskningsmiljöer for bostadsforskning är mycket spridda. Det finns inget specialiserade forskningsinstitut, men bostadsforskning har ut- förts på många olika forskningsinstitutioner och -enheter.

Följande listan omfattar de flesta institut som har fått finansiering från miljöministeriet under senare år: socialvetenskapliga institut vid Tammerfors, Åbo, Kuopio och Joensuu universitet, flera institut vid de tekniska högskolorna i Esbo och Tammerfors, de två främsta icke- statliga ekonomiska forskningsinstitut (Löntagarnas och Industrins forskningsinstitut), statens forsknings— och utvecklingcentrum i hälso- och sociala områdena, Statistiska centralbyrån, Finlands kommunalför- bund, Helsingfors stads inforrnationscentrum, några medborgarorgani- sationer, några privata konsultföretag.

Oftast är de projekt som finansieras ganska små. Projekten brukar omfattar bara en forskare och är relativt korta. I några få fall är det frå— ga om en forskargrupp av 2-3 personer och en finansiering som kan pågå under flera år. Ytterst är det det decentraliserade mönstret och den

kortfristiga finansieringen som förklarar varför det saknas positiva skaleffekter. Ett exempel på sådana effekter skulle vara samarbete och utbyte i en större forskargrupp. En följd är att långsiktig kunskapsupp- byggnad förhindras eller försvåras. Det kan sägas att det saknas fasta och kompetenta forskningsmiljöer specialiserade på bostadsforskning- en, även om de ovannämnda forskningsinstitutionema och forskarna är kompetenta i sina discipliner, d.v.s. ekonomi, sociologi, m.m.. Det kan därför ofta vara svårt för Miljöministeriet att hitta forskare till särskilda projekt. Bostadsforskningen har också en relativt marginal ställning i den akademiska världen, särskilt inom ekonomin och samhällsveten- skapema. Det finns till exempel inte tillräckligt möjligheter att få spe- cialutbildning i bostadsfrågoma inom dessa discipliner vid universite- ten.

Samband med EUs forskningsprogram

Hittills har EU-finansieringen varit ytterst begränsad. Bara ett projekt om bostadslösheten (FEANT SA), som utförts vid statens forsknings- och utvecklingscentrum i hälso- och sociala områdena, har fått finansi- ering från EU. Det finns inte heller några planer att minska nationella forskningsfinansiering på grund av bidrag som betalas till EUs budget.

Netherlands

Marjolein Spaans, Research Institute for Housing, Urban and Mobility Studies, Delft University of Technology

Commissioning and financing of housing research in government

In the Netherlands the Ministry of Housing, Spatial Planning and the Environment (VROM) is the main commissioner of housing research för and in central government. There is no separate sectoral research body in the Netherlands.

The core role of the Ministry relates to sustainable quality in the living environment.

More specifically this includes a sustainable environment, well- organised space and the availability of affordable housing of good quality. To have policy succeed increasingly requires cooperation not only within the Ministry and central government, but also with other authorities, societal organisations and the business community.

The Ministry is developing towards a core ministry, focused on the development and introduction of new policy and the maintenance of existing policy.

Each Directorate-General in the Ministry has its own research budget. They have, however, somewhat different approaches to com- missioning research. Research areas are defined through annual - inter- nal or public - research programmes and through research as a result of questions from Parliament.

The Directorate-General of Housing (DGVH, Directoraat Generaal voor de Volkshuisvesting) is the directorate most closely involved in housing research. This Directorate-General is responsible for the qual- ity of the built environment, the availability of housing and the af- fordability of living. The National Spatial Planning Agency (RPD, Rijksplanologische Dienst) is also involved in research which partly involves housing. This Agency is responsible for the quality of the fu— ture spatial organisation of the Netherlands.

The other Directorates General - the Government Buildings Agency (RGD, Rijksgebouwendienst) and the Directorate General for the Envi— ronment (DGM, Directoraat Generaal Milieubeheer) - are not involved in housing research.

In the 1998 budget for the Ministry of Housing, Spatial Planning and the Environment the research budget (in-house and external) for

housing is Dfl. 13.5 million; for spatial planning the budget for re- search, plan development and stimulation of spatial policy is Dfl. 83.8 million.

The commissioning process

The Ministry has a uniform format for the commissioning of research. This format conforrns to European tenderinr rules. Usually, however, research projects are not so large that they have to be tendered at Euro- pean level.

For some years RPD has published an annual research programme, indicating which projects will be undertaken by the Agency itself and which will be commissioned extemally. Interested parties can express their interest. Depending on the project a procedure for selection will be drawn up and a few external parties will be asked to submit a tender. Sometimes external projects are removed from the plan in order to be able to commission extemally planned in-house research when there is no time to carry out the work in-house.

As of 1998 the Directorate-General of Housing (DGVH) will be also be publishing an annual research programme. This follows a re— organisation, with staff reductions and a focus on core activities. A re— search strategy, which was, however, not very operational, was pub- lished in 1996. Previously DGVH also had an annual internal research programme.

No change of responsibilities following the reorganisation appears to be under consideration.

DGVH often commissions research when there is no manpower for in—house research. DGVH also has (relatively modest) research coop- eration with NETHUR (Netherlands Graduate School for Housing and Urban Research, in which the universities of Utrecht, Amsterdam, Delft and Eindhoven participate) with an annual budget of around Dfl. 300 000 on the basis of a research programme.

The handling of applications and application periods in government commissioned housing research differs from project to project. Policy making procedures and issues, including questions from the Minister and Parliament, have generally been the decisive factor.

DGVH has to tender research projects above Dfl. 30.000 and has to evaluate at least three valid submitted tenders. A thorough justification must be given for the choice of a particular organisation. There are, however, no strict criteria for this. The procedure is not particularly transparent and is criticised on a number of grounds. These include the weights given to price, price in relation to quality, past performance,

etc. Sometimes moreover one of the tenders seems to have been given preference in advance of the tendering process.

The work of government actors and their commissioning of research is evaluated through the Algemene Rekenkamer, i.e. the central gov- ernment body for financial and administrative audits.

Other commissioners of housing research

The following bodies also commission housing research: . National research councils: NWO, the Dutch Scientific Research Council . National government bodies: Ministry of Education and Sciences and sometimes Ministry of Economic Affairs, Ministry of Internal Affairs, Ministry of Justice Local governments . Non-profit bodies: umbrella organisations as VNG (Association Dutch Municipalities). NWR and NCIV (both umbrella organisa- tions for housing associations, housing associations, etc. . Private for-profit companies.

None of these bodies adopts a separate housing research budget.

Research environments

Housing research is a point of focus at several universities (Delft, Utrecht, Amsterdam, Eindhoven, Groningen and, to some extent Rot- terdam). Many private companies are also competently involved in housing research.

These research environments are financed in different ways: . university funds (Ph.D., postdoc etc.) . NWO (Dutch Scientific Research Council) finance for fundamental

research 0 contract research through government agencies (central, "regional", local) . housing associations, umbrella organisations, private companies, etc.

In housing research shorter-term work is predominant. Around: 90 per cent is short-term. excluding university—funded research.

Links with EU research programmes

There are no clear links between EU-funded research and central- govemment—funded research, since not much specific housing research funded by the EU.

It is easy to find partners to develop EU proposals, when these exist. The start costs for the application are usually covered by the insitutions themselves. The coordinator, which is usually a university or an insti- tution with the university, has the largest input in drafting the proposal.

EU funding does not lead to a reduction of national government funds for housing research. The Finance Ministry does not deduct a part of the national contribution to the EU research budget.

Norge

Per Åhrén, Bolig- og bygningsavdelningen, Kommunal- og arbeidsde- partementet, Norge

Bakgrund

Traditionellt har en stor andel av FOU-verksamhet finansierats över fackdepartementens budgetar. Regeringens forskningspolitik har emellertid som målsättning att en större andel av de totala forsknings— resursema skall kanaliseras genom Norges forskningsråd, NFR. NFR arbetar främst genom egeninitierade program eller brukarinitierade program. Resurser till fri forskning utanför program är marginella.

En samlad programsatsning på bostadsforskning inom ramen för forskningsråd har inte gjorts sedan ((Byforskningsprogrammet» 1981- 84.

Enligt en översikt över bostadsforskning i Norge som genomfördes 1990 framgår att forskningen under perioden 1985 till 1989 var splitt- rad på många organisa—tioner med ett fåtal projekt som ofta vaar en- gångsinsatser på området och av ringa omfattning. Ett undantag är Norges Byggforskningsinstitut som har en egen bostads- forskningsavdelning och som därmed kontinuerligt arbetar med bo- stadsforskning. Kommunal- og arbeidsdepartementet (KAD) har som strategi att garantera en viss miniminivå på finansiering av forskning vid Norges Byggforskningsinstitut sedan 1 juli 1985, då institutet över- gick från att vara ett institut under Norges Tekniska Natur— vetenskapliga Forskningsråd till att bli en privat stiftelse. Huvudsyftet är att bygga upp och bibehålla en forskningsmiljö.

Vem beställer/finansierar forskning för/i staten?

KAD, genom Bolig— og bygningsavdelningen(BOBY) har gjort följan- de principiella uppdelning av finansierings/beställaransvar för forsk- ning om boende:

1. Oberoende/långsiktig forskning samt kompetensuppbyggnad skall drivas genom NFR för boligforskning. KAD har tagit initiativ till ett nytt forskningsprogram ”Bolig och levekår” som startar 1997 och som skall pågå under 5 år.

2. Ytterligare ett program finns under NFR med anknytning till bo- stadsforskning ((Inneklima og helse», som KAD delvis finansierar.

3. Sektorsansvar för att producera kunskap som på kortare sikt kan användas av stat, kommun och byggsektorn ligger hos KAD. Statens forskningsbudget fördelas delvis på departementen och går delvis direkt till NFR. KAD*s forskningsbudget fördelas därefter på de olika avdelningarna. BOBY fördelar sedan dessa medel på egenini— tierade projekt och på projektansökningar utifrån. I praktiken ligger NBI här genom den starka styrning som BOBY har av NBI.

4. Den Norske Stats Husbank har ansvar för att skaffa kunskap som underlag för sin verksamhet samt att evaluera sin användning av bo- stadspolitiska medel. Medel för detta beviljas i form av ramar för olika ändamål (bostadspolitiska medel), som delvis kan användas för forskning.

Koordinering av forskningsbeviljningar

Genom ovanstående ansvarsfördelning blir koordineringsbehovet litet. Ett visst koor-dineringsbehov finns mellan KAD och Husbanken. Den- na koordinering sker genom informella kontakter.

Ansökningar om forskningsmedel, m.m.

Inga speciella procedurer finns för ansökan om forskningsmedel. An- sökningar till såväl KAD som Husbanken kan göras löpande under året. NBI lämnar emellertid förslag på projekt under oktober för påföljande budgetår (kalenderår).

I samband med budgetprocessen i departementet görs en prioritering av områden för följande års forskning, baserad på signaler från storting och regering samt egna bedömningar av behov av kunskap på kort och medellång sikt.

Större projekt läggs ut på anbud till ett urval av organisationer.

Forskning under Norges forskningsråd

Programstyrelsen för ett program utses av NFR och består av forskare och brukare. De senare består av finansiärerna av programmet, där per- soner utses efter förslag från de olika finansiärerna. Programstyrelsen utarbetar ett programförslag som skall godkännas av en områdesstyrel— se, i detta fall styrelsen för områdesstyrelsen för ”Kultur og samfunn”

vid NFR. Programförslaget skall innehålla avgränsning och prioritering av forskningsområden.

Programstyrelsen skall genomföra en egenevaluering av sitt arbete och programmets resultat vid slutet av programperioden. NFR kan dessutom bestämma att programmet skall evalueras externt.

Det kan konstateras att det i princip kan föreligga en konflikt mellan NFRs målsättning om en långsiktig och oberoende forskning och det inflytande brukarrepresentanterna har i brukarinitierade program. Er- farenhetsmässigt har det emellertid visat sig att departementen som finansiärer av brukarinitierade program har ett relativt litet inflytande på programmen och tendensen är nu att departementen vill hålla kvar en större del av sina forskningsbeviljningar och inte kanalisera dem via NFR.

Kommunal- og arbeidsdepartementets egen FOU-budget

KAD har en total forskningsbudget på 24 miljoner 1997. Av denna går 2,8 miljoner till bostadsforskning under BOBY (därutöver delfinansie- ras NFR-programmet ”Inneklima og helse” med 0,850 miljoner från BOBY). 1,3 miljoner går som rambudget till NBI, men projekt inom denna ram bestäms i stort av BOBY. 1,5 miljoner fördelas av BOBY för olika projekt, som genomföres av olika orgsanisationer.

Det finns ingen formell evalueringsrutin för dessa forskningsinsat- ser.

Det är svårt att få en totalöversikt över finasieringen av bostads- forskningen i Norge. Nedanstående skall därför ses som ett försök att skatta storleksordningen på totalfinansieringen. Forskningsprojekt vid t.ex distriktshögskolor etc har det inte varit möjligt att få en översikt över, men de är troligen relativt få och små (jfr inledningen).

Tabell 5 Huvudsakliga finansieringskällor för bostadsforskning i Norge Huvudfinansiär Belopp 1997. Miljoner NOK KAD 2,8 Husbanken 13,5 NFR, Program "Bolig og levekår” 4 NFR, övrigt 3,9 Övrigt 3,7 Totalt 27,9

Det är emellertid svårt att från Husbankens finansiering urskilja de belopp som är forskning och de belopp som snarare är utredning.

För att belysa finansieringskällor redovisas nedan finansieringskäl- lor för boligforskningsavdelningen vid NBI, som enligt ovan är domi— nerande utförare av forskning.

Tabell 6 Finansiering av boligforskningsavdelningen vid NBI Finansieringskälla Belopp 1997 Husbanken 3,8 KAD 2,5 NFR 3,9 Andra departement, statliga organ 2,7 Kommuner 1 Summa 13,9

Utöver detta är det svårt att få en översikt över finansieringskällor. Viss finansiering av bostadsforskning görs via kommuner och Kom- munernas Sentralförbund, men omfattningen torde inte vara stor.

De forskningsmedel som kanaliseras genom NFR bör till största delen definieras som långsiktig kunskapsuppbyggnad. I tillägg kommer de 1,3 miljonerna till NBI som möjliggör en kontinuerlig boligforsk- ning där.

Ett av de tunga motiven för att sätta igång det nya bostadsforsk- ningsprograrnmet vid NFR är att försöka öka antalet kompetenta forsk— ningsorganisationer inom bostadsområdet. BOBY upplever det som ett problem att NBI är helt dominerande som utfö-rare av forskning för närvarande.

Samband med EUs forskningsprogram

För närvarande känner jag inte till något forskningsprojekt om bostäder som finansieras via EU.

Tyskland

Franz Hubert, Department of Economics, Free University of Berlin

General

At the level of the central government there are two ministries — the Ministry for regional planning, city development and construction (Bundesministeriumfiir Raumordnung, BABau) and the former Minis- try for Research and Technology (Bundesministerium fiir Bildung und Forschung BMBF), now the Ministry of Education and Research - that commissioning housing-related research.

In addition there is an official but largely independent Agency (Bundesforschungsanstalt fiir Landeskunde und Raumordnung, BFLR, the Federal research Centre for Geography and Planning) that carries out research for the BMBau, and helps to coordinate and evaluate re- search on behalf of the ministry.

The Deutscher Städtetag (German Association of Towns and Cities) founded the German Institute of Urban Affairs (Difu) with the aim of identifying long-term prospects for urban development and providing expert advice to municipal authorities to help them solve their prob- lems.

There is no imminent change of responsibilities. I am not aware of much discussion of the subject.

The BMBau requires any research to be intimately related to the current political problems of its different departments. The ministry only gathers information which is required for its own needs. In con- trast the BMBF is prepared to finance basic research in the fields of construction technology and site development to improve energy effi- ciency, water management, etc. Accordingly, application procedures are very different. While there is a system of cross information, there appears very little coordination between these agencies. In addition, academic research may be financed by the Deutsche Forschungsge- meinschaft, DGF which commissions a large part of extemally fi- nanced academic research at the universities. However, non of its des- ignated research areas (159 medium term and 10 long term programs) deals - even remotely - with housing markets, housing policy or real estate issues.

Ministry for regional planning, city development and construction, BlVIBau

The BMBau has three research areas: housing, regional planning and construction (mainly technologies to reduce construction cost). In the first and second area it is usually the ministry that initiates the research. Having accepted a project intemally as relevant the Ministry contacts researchers or consultancies, which from previous experience are con- sidered qualified. Sometimes there is no open competitive bidding pro- cedure at all. Often a limited number of potential contractors are asked to submit proposals for a clearly specified task. A completely open bidding procedure is rare. In the field of construction technology appli- cants usually submit proposals without invitation. Approval (with modifications) is on a case by case basis within the budget.

A small central department provides in-house coordination and sup- ervision of the research budgets of the different departments of the Ministry. The overall research budget amount to 4-5 million DM, of which 1.2 million is spent on housing research in a narrower sense. To some degree its work is supported by the BfLR, which also carries out research on behalf of the ministry. Responsible officials in the ministry have the feeling that they lacks funds and time to screen research car- ried out independently in universities and by consultants.

The present system seems to work reasonably well for housing re- search. Researchers do not depend much on government contracts. They have basic university funding and funds from other types of proj- ects. In addition, many researchers are not exclusively focused on housing. Those who are receive funds from commercial market analy- sis. They therefore maintain their independence in judgement even if the system of assigning tasks is not very open and competitive. Prob— lems of dependency appear, however, to be substantial in the area of planning and regional development, because government contracts are often essential for the teams concerned. As a result contractors tend to produce what the department in the ministry likes to hear.

German Institute of Urban Affairs (Difu)

Difu consciously orientates its research activities towards the needs of towns and cities. Difu currently has some 100 members on its staff on either permanent or short-term contracts. This number includes 40 research scientists. 'The overall budget for 1996 is approximately DM 12 million. The Institute is financed by the contributing cities (23 per cent), the Association for Municipal Sciences (13 per cent), the Land

of Berlin (12 per cent) and the Federal Government (12 per cent). The Institute also has its own financial resources, i.e. project funding and income from seminars, publications and other services (40 per cent). Its main research in housing is in the area of urban renewal and city plan- ning and, to a limited extent, social services. Difu almost never com- missions research.

Ministry of Education and Research, BMBF

The BMF publishes research programmes for which short proposals can be submitted. If approved in principle a particular member of staff will be assigned to the project, provide guidance for developing the final proposal and follow up the project. The projects usually involve a substantial amount of investment in construction and site development. The budget will be in a range of 2-3 Million but the work cannot really be classified as housing research.

Research environments

There are a very limited number of competent research environments.

The situation is best in the area where housing research meets busi— ness like market research. There are a number of commercial real estate consultants that can be tapped. The IFO—-institute in Munich and the Gesellschaft fiir Wohnungs-- und Siedlungswesen, GE WOS in Hamburg are probably the best known.

The situation is very difficult when you move to real estate or housing economics and raise the standards to an academic level. Apart from our institute, which is a general economic policy institute not really specialised on housing or real estate, there is some interest in Universities as Mönster, Bochum and Cologne and Mannheim.

There is a small housing group at the Deutschen Institut fär Wirt- schaftsforschung, DIW in Berlin. Finally there is a large institute owned by federal state Hessen and the City Darmstadt: the Institute for Housing and Environment IWU . This employs some 20 academics and covers many urban and environmental issues (particularly housing, transport and energy).

There are no real estate or housing centres at German universities. Govemment-commissioned research appears to be of little importance for research teams at universities.

Links with EU research programmes

To my knowledge there is no link to EU-funded research apart from a small amount in the DIfU . EU-funding would certainly not have any detrimental effect on national funding.

Storbritannien

Dr Christine Whitehead, Department of Land Economy, University of Cambridge and Economics Department, London School of Economics

Commissioning of housing research for and in central government

The Department of Environment, Transport and the Regions (DETR) in England and Wales and the Scottish Office in Scotland fund

' internal research . contract research from the University and private sector.

The Housing Corporation and equivalent bodies in Scotland and Wales fund research related to social housing issues (including local housing markets, role of private renting, direct social housing issues, etc.)

The North Ireland Housing Executive plays the same role in North- ern Ireland but covers ownership of housing as well as funding and regulation.

Other Departments such as the Home Office and the Department of Social Security have some involvement in housing research related to their particular interests. The emphasis on urban regeneration research is led by DETR but other departments concerned with Industry, Em- ployment, Education, etc. are directly involved in specifying and funding research. The Treasury may also undertake research involving housing elements. However, considerable tensions exist with respect where responsibility lies. The Treasury and the Bank of England mainly concentrate on the relationship between housing and the econ— omy.

No changes in responsibilities are expected, except perhaps in- creasing inter-departmental involvement.

The vast majority of direct central government funding is to con- tract research. The majority of projects are included in annual publica- tions which give lists of projects arising from detailed discussions within and between Ministries. Some of the projects will be done in- house or by single tender. The majority of projects require expressions of interest. The Department chooses a short list on the basis of these expressions of interest (sometimes including additional potential con- tractors). Projects are put out to tender to this shortlist (usually around 5 - 6) on the basis of a brief. There is usually about 3 weeks - 1 month

to produce the submission. Interviews are held within a couple of weeks and projects usually start immediately.

It is unusual for individual researchers to be able to propose their own research for direct government funding. Individuals may propose their own research to independent research councils and other organi- sations; but even here there is more emphasis on fitting into pro- grammes and themes.

Coordination and evaluation of research programmes

Co-ordination between in-house and contracted out research is mainly organised through committees developing projects for the next years” programme. This some-times involves meetings with users, university researchers, etc.

There is some peer groups quality monitoring during govemment- contracted projects, some peer assessment of final reports and some irregular overall assessment. These activities are generally very limited. Their role is mainly to provide information, monitoring and evaluation of government funding and programmes and to help further policy de- crsrons.

Resources for government-commissioned research

The total Funding level for housing research in DETR is about GBP 9,0 million. This includes scientific and technical research as well as surveys and data collection, much of which is now contracted out. The amount allocated for "social science" housing research, excluding basic data collection, is probably in the order of GBP 2-3 million per year.

The Housing Corporation and Scottish Homes are government agencies. There are some problems of where the margin lies between the Corporation and central government. The Corporation maintains some basic statistics, such as rents. It also funds a research programme for its own policy and management purposes, amounting to some GBP 530 000. Scottish Homes have somewhat larger resources for research. The resulting budget may amount to some GBP ], 3 million.

Other funders of housing research

Thr main body funding housing research is the Joseph Rowntree F oun- dation (JRF), which provides between GBP 1.2 and 1.4m per year on housing and related research. It is a private charity that acts as

”partner” to researchers in developing and disseminating policy- oriented research. Some of the research is initiated by researchers. But there is growing use of programmes structured by the Foundation. The JRF also fund some elements of the Centre for Housing Policy at the University of York.

The ESRC (Economic and Social Research Council) includes housing. Projects must involve some more basic theoretical/analytic element. Housing is currently covered mainly within the Cities Initia- tive. There has been some researcher initiated success but the budget is such that only those projects supported by all referees are likely to gain funding. An estimated GBP 200 000 per year currently goes to housing.

The ESRC supports centres including the Glasgow Centre for Housing Research, now the Centre for Housing Research and Urban Studies. This Centre was supported by some GBP 100 000 - 150 000 per year for ten years. The Council now provides some funding for particular individuals plus specific research. This ESRC initiative is unlikely to be repeated.

Coordination between research bodies such as the ESRC and the J 0- seph Rowntree Foundation is done by committee membership and in- volvement in project proposal assessment. Joint programmes (either explicit or by agreement) have been developed in areas such as housing finance, housing and the macro economy and city/urban regeneration.

The Leverhulme Trust sometimes funds housing research but mainly supports industry/employment related work.

The Council for Mortgage Lenders and the. National Housing Fed- eration each have small research budgets. Each has 4-5 contract based projects per year related to their own interests and their joint annual expenditure is around GBP 50 000 per year.

The Halifax (a mortgage lender) and other housing related organi- sations sometimes fund individuals, including sponsored university positions, and specific research projects.

Local government — usually via their professional bodies - may offer contract based research on specific topics. Individual large municipali- ties may also undertake some housing research but this is very directly related to own requirements, such as housing need assessments.

Short-term or long-term work

The vast majority of the contract-based work is for shorter term, policy related projects. The DETR is now doing one or two modelling- oriented longer-term projects. The ESRC looks to fund more longer term development work. The ratio overall was probably 90 per cent

policy/monitoring/shorter term and 10 per cent more fundamental, The proportion of more fundamental work may be increasing in government at the present time. This may, however, be a short—term change. Ex- cluding the ESRC research is still very short term oriented.

Research environments

In the University sector there are a largish number of housing! urban policy centres and units," up to 12. There are a similar number of hous- ing professors. There are also groups of researchers in DETR, the Housing Corporation, Scottish Homes, National Housing Federation, etc. as well as small numbers in local government. A number of con- sulting firms have housing/urban groups. There is no shortage of suit- able environments. There is, however, a major problem of building ca- reers for contract researchers and therefore of maintaining high quality staff.

The proportions of funding vary enorrnously. In the Universities there are usually some teaching staff paid for by the University, the rest mainly depend upon contract research except for ESRC programmes. Proportions range from perhaps 50 per cent university/basic grants and 50 per cent contracts, including government, at Glasgow to perhaps 10- 20 per cent university, 80—90 per cent contract at York or Cambridge. In-house researchers are fully paid by their organisations. Consultant groups are fully paid for by contract research. The London Research Centre does a lot of housing work partly paid for by local government subvention.

Links with EU research programmes

Links with EU are mainly through urban and regional research as well as some work en social exclusion; there are also some links through local government. It is generally difficult to organise linkages; success is usually limited because of need for matching funding plus partners from other countries, as well as very long lead times.

Government research budgets have been cut to fund participation in EU research. There is, on the other hand, no requirement of partial EU funding for contract work, nor is the budget for specific projects re- duced to fund the general contribution to EU research funds.

Vissa uppgifter om byggtekniskt inriktad FoU i EU—länder och USA

André Teikmans, Teknikgruppen

Allmänt om byggteknisk FoU inom EU

EU—kommissionen har tidigare starkt Överskattat möjligheterna att ra- tionalisera och öka konkurrensen i vad som i Europa benämns "konstruktionsindustrin" (I detta inkluderas bostäder, lokaler och andra byggnader som inte är avsedda för boende, industrier och anläggningar, infrastruktur. Här har man under senare tid även börjat räkna in mate— rial och råvaruindustrin.)

Man var allmänt övertygad om att när byggproduktdirektivet hade antagits, så skulle man få en fri handel och cirkulation av byggproduk- ter följt av rationaliseringar och kostnadssänkningar inom "konstruktionssektom."

Harmoniserade Europastandarder utarbetade av CEN på mandat av EU—kommissionen skulle medge lika konkurrensförutsättningar och därmed billigare byggkomponenter och produkter. Ännu finns igen Harrnoniserad Europastandard, däremot flera hundra Europastandarder. Dessa senare år utarbetade i CENs ordinarie verksamhet och är därmed frivilliga.

Den europeiska bygg— och anläggningsindustrin är i sig ett konglo- merat av likartade men skilda industrier. Här ingår produktion av bo— städer (statliga och privata), industrier, affärs- och kontorslokaler, för- valtnings- och andra offentliga byggnader, infrastruktur och andra an- läggningsarbeten samt reparation, ombyggnad och tillbyggnad (ROT). Bedömningar av industrins omfattning och betydelse i varje land måste vägas mot att statistiska data redovisas olika i olika länder, till stor del beroende på hur man valt att dela upp sektorn.

Skillnaderna är påtagliga i ansvarsfördelning mellan stat, delstater (departement) etc och privata intressegrupperingar. De för "konstruktionssektom" avgörande finansieringsaspektema varierar

mycket mellan länderna, liksom administration och ansvar för säker- hetsfrågor.

Under senare är har regeringar i flera länder aviserat ett intresse för privat finansiering och drift av infrastruktur och serviceanläggningar. Generellt är beredskapen låg för en mera allmän övergång till privatfi- nansiering, eftersom få länder - enligt EUs dokument "The Competiti— veness of the Construction Industry" — presenterat en lagstiftning som garanterar stabila finansiella förutsättningar.

I flera EU-länder, inte minst under det gångna året, har man fört de- batten om privatisering vidare till forskning och utveckling.

] UK har dock denna diskussion pågått sedan 1992 (Private Finance Initiative) och där har man också kommit längst i genomförandet.

Inventering av byggtekniskt inriktad FoU i vissa länder

För att fä en mera jämförbar bild av "FoU-landskapen" har bygg- attachéema i Frankrike, Storbritannien och Tyskland genom BFR om- betts lämna underlag inom fem mera principiella områden. ' Finansieringsvägar för byggteknisk FoU

Prioriteringsaspeketer Branschforskningsinstitut

Privatfinansierad FoU

Förändringar i FoU-prioriteringar.

Kommentarerna på underlaget från byggattachéema blir med nöd- vändighet generella på grund av dels variationer mellan länderna, dels svårigheterna att få fram aktuella och jämförbara uppgifter. Svaret från byggattachén i London, som är det mest utförliga och aktuella, återges direkt efter denna redovisning. Ett visst underlag om USA, som tidiga- re lämnats av byggattachén till BFR, har också använts i denna redo— visning.

De för Sverige mest intressanta länderna i en jämförelse borde vara Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Med undantag av Nederländerna har de övriga tre länderna 8-9 gånger fler innevånare än Sverige. Resurser, målsättningar, forskningsbredd m.fl. faktorer kan därför inte jämföras.

För svenska förhållanden mera användbar information far man om man t.ex. betraktar: 0 budgetförändringar och/eller direkt uttalade prioriteringar för olika sektorer ' förändrade ansvars- (finansierings)förhållanden mellan statliga och privata intressenter.

Generella tendenser inom EU

Generellt uttrycker man i alla länder en stark tilltro att få FoU-pengar tillbaka från Bryssel, Men då kanske vi talar om helt skilda projekt. Maximalt återflöde av pengar från Bryssel behöver inte innebära opti- mal återbetalning om detta inte korresponderar med nationellt priorite- rade områden.

Man kan också se tecken på en uppdelning av de byggtekniska forskningsfälten mellan olika länder. Det brittiska byggforsknings- institutet (Building Research Establishment, BRE) är också mest fram- gångsrikt av alla mediemsinstitut inom ENBRI (European Network of Building Research lnstitutes) i fråga om antal projekt inom EUs fjärde ramprogram.

De fjorton medlemsländerna inom ENBRI deltar i sammanlagt 97 EU—finansierade projekt. BRE deltar i 43 projekt, CSTB (Frankrike) i 26 projekt, VTT (Finland) i 20 projekt och TNO-POUW (Nederländerna) i 18 projekt.

Arbetsfälten inom EU-projekten täcker allt från industri— och mate- rialteknologi till effektiv energianvändning, inkl. forskning för europe- isk standardisering och IT inom konstruktionsprocessen.

Genomgående bedrivs den övervägande delen av forskning och ut- veckling vid universitet och forskningsinstitut. Den saudade forskning som syftar till utveckling inom bostads- och anläggningsbyggande fi- nansieras oftast av att antal departement. Finansieringsvägama varierar, men mycket går via forskningsråd.

Prioriteringar av FoU-områden

Prioriteringar av FoU-områden sker genom departement eller i vissa fall på regeringsnivå. Ofta formuleras målsättningar i form av (politiskt gångbara) procentsatser. Exempel på sådana prioriteringar i den fram- tida amerikanska, federala byggforskningen är: 0 50 % minskning av leveranstider 0 50 % minskning av underhåll ' 30 % ökning av komfort och produktivitet ' 50 % minskning av sjukdomar och skador relaterat till boende och vistelser i byggnader (sjuka hus) 50 % minskning av bygg— och rivningsavfall . 50 % ökning av flexibilitet och livslängd/hållbarhet.

Ett annat exempel är den 1994 i Storbritannien publicerade "Latham Report”, där målet satts upp att fram till år 2000 minska realkostnader- na för byggandet med 30 procent.

Mera intressant är det kanske att studera prioriterade FoU-områden där miljö, energi och IT dominerar: . Miliöprojekt:

— avfallshantering — energisparande

— luft, jord- och vattenkvalitet

— inomhusluft . Energiprojekt:

— energieffektivitet i byggnader — förnyelsebara energikällor

Till dessa prioriterade områden kan läggas: 0 samhällsplanering och social och ekonomisk utveckling i städer

' social och ekonomisk utveckling i byggsektorn, produktivitet och konkurrenskraft, kostnadskontroll samt förvaltning av befintligt bo- stadsbestånd med hänsyn till hälsa och miljö.

Finansiering av byggganknuten FoU

l fråga om finansiering av byggganknuten FoU har det från statligt håll skett rätt kraftiga nedskärningar av anslag under senare år. I t.ex. Tyskland minskades de statliga anslagen för områdena byggplanering, stadsbyggnad och byggforskning från 146 miljoner DM till 123 mellan 1990 och 1995. Bakom sådana minskningar finns en vilja att de privata branschorganisationema och företagen tar ett större ansvar. Tillgängli— ga uppgifter pekar dock på att de privata grupperna också skär ned.

Av de totala satsningarna på FoU, som har anknytning till bygg— och materialsektorema (inkl. maskiner och utrustning), har staten i de olika länderna svarat för 20-25 procent. Det bör dock understrykas att endast 10-20 procent av de privata FoU-resursema går till egentlig bygg- och anläggningsforskning. Resten går till utveckling av avancerade material och maskiner.

I fråga om privatfinansierad FoU är intrycket att de absolut största företagen kanske till och med ökar sina FoU-ansträngningar, medan övriga skär ned. Detta påverkar också branschinstitutens FoU-resurser. Det verkar t.ex. som om det privatfinansierade forskningscentret CEBTP/ITBTP utanför Paris håller på att läggas ner. Som mest hade centret över 600 anställda.

FoU-resurser för byggrelaterad forskning i Storbritannien

Per Smidfelt, Byggattaché, London

Statlig finansiering

The Department of the Environment, Transport and the Regions (DETR) är det departement som bidrar med mest pengar till byggforsk- ning i Storbritannien.

Den största andelen av pengarna kanaliseras via the Construction Sponsorship Directorate (CSD). Andra kanaler inom DETR är The Housing and Environmental Directorate, The Energy Management Di- rectorate, The Chemicals and Biological Division och The Contamina- ted Land and Liability Division.

Huvuddelen av forskningspengama från CSD under perioden 1990- 96 har använts i projekt utförda av Building Research Establishment, BRE. Sommaren 1997 privatiserades BRE, vilket leder till kraftigt minskade statliga anslag. Det statliga stödet ökar främst för samarbets- projekt direkt med industrin under ett initiativ kallat Partners in Technology.

Den största delen av forskningen som utförs på universiteten finan- sieras via de statliga forskningsråden EPSRC, Engineering and Physi- cal Sciences Research Council och HEFCE, Higher Education Funding Councils for England.

HEFCE finansierar forskningans infrastruktur, d.v.s. fasta kostnader i form av lokaler, utrustning och fast personal. EPSRC finansierar de rörliga kostnader som kan hänföras till de enskilda projekten. På senare år har emellertid mycket av HEFCEs bidrag förskjutits till EPSRC som numera även finansierar fasta kostnader. Därav ökningen av finansie- ringen via EPSRC (se tabellen).

EPSRC bildades 1994 och fokuserar finansieringen på tillämpad forskning främst inom programmet Built Environment Programme. Organisationen som föregick EPSRC hette SERC, the Science and Engineering Research Council, och arbetade mer med långsiktig forsk-

ning. SERC fick mycket kritik för att den inte arbetade med efterfrå- gestyrd forskning.

The Highways Agency (HA) bildades 1995 för att implementera det nationella vägprogrammet i England. Ungefär två tredjedelar av HAS stöd går till the Transport Research Laboratory (TRL). Resten går till konsulter och universitet.

Vidare sponsrar Overseas Development Administration (ODA) byggrelaterad forskning genom direkt stöd till projekt i utvecklingslän- der. 1995 var omfattningen cirka 3,5 miljoner pund till främst konsult- bolag i u-landsprojekt.

Andelen EU-stödd forskning uppskattas grovt. Stödet sprids till fö- retag, organisationer och universitet.

Statligt stöd till FoU inom byggsektorn, GBP miljoner, löpande priser

1990 1996

Statligt stöd via CSD till forskning i byggsektorn ”

Building Research Establishment, BRE 17 15,1 Högskolor/universitet 0,2 1,2

Branschinstitut 0,2 1,2

Industri (samarbete stat-industri) 1,8 9,9 UPSKATI'AD TOTAL FÖR CSD 19,2 27,4 Statligt stöd via övriga DE TR till forskning i byggsektorn ') 5 1 1 Statligt stöd via forskningsråd till forskning i byggsektorn ”

högskolor/universitet 23,5 - 30 Stat/igt stöd via HA till byggrelaterad transportforskning ”

Transport Research Laboratory »- 7 - 10

Konsulter/universitet - 4 - 5 TOTALT HIGHWAY AGENCY — 11 _ 15 Statligt stöd via övriga departement ”

företag, universitet, branschorganisationer » 7 - 6 EU-stödd forskning ”

företag, universitet, branschorganisationer »3 »6 TOTALT OFFENTLIGT STÖDD FORSKNING » 69 — 95

1) 1990 och 1996 2) 1990/91 och 1995/96 3) 1991 och 1996

Inriktning av statligt finansierad FoU

DETR har definierat fem affärsplaner som särskilt prioriterade: ' Miljö — planen står för cirka 19% av DETRs finansiering. En ut- gångspunkt är att byggindustrin skall stå för hållbar utveckling, inkl energibesparing.

' Säkerhet och hälsa — planen står för cirka 25% av DETRs finansie- ring men minskar. Inriktningen är utveckling av byggnadsföre- skrifter och handikappanpassning av byggnader. . Teknologi och prestanda — planen svarar fört cirka 35% av DETRs finansiering men minskar. Inriktningen är dels prestanda hos mate- rial, komponenter och system, dels nya tekniska lösningar, koder och standarder. 0 Byggprocessen - planen svarar för cirka 25% av DETRs finansie— ring och ökar. Inriktningen är dels förbättrad effektivitet, speciellt genom införande av inforrnationsteknologi i byggprocessen, dels nya upphandlingsmetoder. ' Motivation - planen svarar för cirka 7% av DETRs finansiering och ökar. Inriktningen är dels hur dra nytta av innovationer, dels med- vetande-görande av branschen om behovet av förnyelse och innova- tioner.

Inom varje område finansieras portföljer av projekt som skall upp- fylla målen för affärsplanen. De övergripande målen bestäms av minist- rar. Som rådgivare fungerar sakkunniga tjänstemän och representanter från näringslivet via The Construction Research & Innovation Strategy Panel (CRISP).

Utvärdering av forskningen görs på projektnivå av projektledama. På affärsplansnivå utförs utvärderingen av oberoende konsulter. Åter- rapporteringen används som feedback för att utvärdera om målsätt— ningarna är de rätta och om målen uppfylls.

Den största delen av BREs och universitetens forskning bedrivs kring långsiktig kunskapsuppbyggnad. Forskningen som utförs till- sammans med industrin är utvecklingsbetonad.

Branschinstitut

Water Research Centre, WRc, arbetar med byggprocessen snarare än med regler och tester. Institutet har finansierats främst via regionala vattenmyndigheter. Dessa har dock privatiserats under senare år, vilket gör att WRcs finansiering numera huvudsakligen är privat.

Steel Construction Institute, SCI. arbetar för att utveckla och marknadsföra stål som byggnadsmaterial i husbyggnad, anläggnings- byggnad och offshore. Deras forskning kan kategoriseras i tre områden: . utveckling av nya förbättrade materialegenskaper och konstruk- tionslösningar . utveckling av nya produkter, t ex utveckling av det nya bjälklags- systemet Slimdeck ' långsiktig forskning för att ändra standarder och praxis för stålan- vändande. Detta påverkar exempelvis hur stål bedöms ur brandsä- kerhetssynpunkt.

Building Services Research and Information Association, BSRLA, är en medlemsbaserad icke vinstdrivande organisation som utför forsk- ning inom husbyggnadssektom. Verksamheten omfattar forskning, in- formation, provning och marknadsundersökningar ofta i samarbete med medlemsorganisationema. Verksamheten finansieras av teknikkonsul— ter, entreprenörer, tillverkare, fastighetsförvaltare och statliga organi- sationer.

Taylor Woodrow Engineering är ett byggföretag som bedriver byggforskning till största delen finansierad av externa intressenter. Fi- nansiering kommer från andra byggföretag och konsulter men framför— allt från EU-bidrag.

Investeringar i byggrelaterad FoU i vissa privata organisationer Organisation _ _ 1990/91 1996 ________ __ WRc 7 6,5 (1995) SCI 2,4 2,9 (1995) BSRIA 0,6 4,8 (total omsättning) Taylor Woodrow Engineering 1 — 4 (uppskattning) TOTALT » 26 » 35

Företagens egna forskningsavdelningar

Den byggrelaterade forskning som bedrivs i företagens egna forsk- ningsavdelningar har under hela 1990-talet legat på strax under 100 miljoner pund per år. Den största delen av denna forskning bedrivs av materialförsörjningsföretag, ( ex el-, elektronik-, kemi-, maskin— och metallföretag. Forskning som bedrivs av byggföretagen är dock en liten del av den totala forskningen. 1990 svarade byggföretagen för cirka 20% av den forskning som utförs i egna forskningsavdelningar. Under andra halvan av 1990-talet har denna andel sjunkit till under 10 %. En

större andel av entreprenörernas forskningspengar går till externa forskningsorganisationer och universitet.

Ett fåtal entreprenörer har fortfarande enga forskningsavdelningar, t.ex. Taylor Woodrow Engineering, Kvaemer och Wimpey.

Inriktning av branschens FoU

Managementfrågor blir allt viktigare för branschen. Målet är att uppnå mer "value for money” för kunderna. IT och hållbar utveckling är hög- prioriterade områden. Exempel på prioriterade frågor är: energieffektivitet

återvinning och återanvändning hållbara inomhusmiljöer standardisering och prefabricering livscykelanalyser partnerskap för optimering av materialförsörjningskedjan.

BFRs samfinansiering 1995/96 - 1998

Översikt över BFRs samfinansiering 1995/96-1998

I följande tabell redovisas några nyckeltal för BFRs samfinansiering under 1995/96 till 1998. Dessa mått kompletterar redovisningen i bet- änkandets avsnitt 7.4.4 Resurstillskott genom sam— och medfinan- siering.

Observera att budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader.

1995/96 1997 1998

. (18 män) Antal samfinansiärer 315 304 147 Total samfinansiering, mkr 201,9 164,3 84,2 Medelbelopp per samfinansiär, tkr 641 540 572 Bidrag från de 50 största samfinansiärer, mkr 152,3 127,5 75,5 De 50 störstas andel av total samfinansiering 75% 78% 90% Gräns för högsta 25%, tkr 400 380 500 Median, tkr 100 125 140 Gräns för lägsta 25%, tkr 45 50 50 Antal samfinansiärer med 1 mkr eller mer ' 36 (28) 38 21 Antal samfinansiärer med upp till 30 tkr ” 65 (89) 34 26

' för 1995/96 avser siffran i parentes 1,5 mkr eller mer ** för 1995/96 avser siffran i parentes upp till 45 tkr

I efterföljande avsnitt listas BFRs 50 största samfinansiärer för vart och ett av de tre budgetår som omfattas av redovisningen.

BFRs samfinansiärer 1995/96

I tabellen förtecknas BFRs 50 största samfinansiärer under 1995/96. Observera att beloppen avser 18 månader.

Organisation Belopp, tkr NUTEK 23 814 SBUF 12 064 Stiftelsen Sv Betongforskning 8 034 KTH 7 490 Ellorsk AB 7 420 Industrikonsortium 6 000 CTH 4 718 KFB 4 372 RALF 4 207 Föreningen Byggbra 4 003 Naturvårdsverket 3 787 BFR 3 746 MISTRA 3 500 Cementa 3 498 Kommunförbundet 3 401 FRN 3 013 Räddningsverket 3 000 SABO 2 718 Svenska vatten- 0 avloppsverksförening 2 607 ARKUS 2 560 SJFR 2 528 Vägverket 2 494 SP 2 380 SGI 2 174 Stockholms Universitet 2 165 TFR 2 033 Pålkommissionen 1 600 HSFR 1 580 Färgvetenskapliga rådet 1 438 Luleå Tekniska Universitet 1 377 Banverket , 1 356 Byggentreprenörerna 1 326 Stiftelsen för tillämpad matematik 1 325

Elkem Materials A 1 200

European Commission.. 1 133 Högskolan i Gävle/Sandviken 1 016 Mur och Puts Information 977 Karolinska Institutet 945 Stockholms stad 914 EU-strukturfonder 900 Landstingsförbundet 900 Plannja AB 750 Jonsereds Godsskydd 750 Byggrådet 750 BST 742 Skanska 734 Industrins byggmaterialgrupp 726 SLU 709 Göteborgs Universitet 704 Högskolan i Örebro 701

Källa. BFRs redovisning ur PDS-systemet kompletterad med viss "parallellfinansiering."

BFRs samfinansiärer 1997

I tabellen förtecknas BFRs 50 största samfinansiärer under 1997. Upp- gifterna avser läget den sista november 1997.

Organisation Belopp, tkr NUTEK 11 466 Stiftelsen Svensk Bergteknik 8 899 SBUF 8 318 KTH 6 989 Svenska Brandförsvarsföreningen 5 500 CTH 5 399 Elforsk AB 4 380 Arbetslivsinstitutet 4 048 SGI 4 016 CGB CentraIGalaxen 4 000 Cementa AB 3 971 MISTRA 3 725 KFB 3 438 Vägverket 3 311 SP 2 811 Ecole Nationale de 2 702 Congrex 2 544 Svenska vatten- och avloppsverksförening 2 307 Småhusskadenämnden 2 100 SSAB 2 037 Industrikonsortium 2 000 Boverket 1 989 Tekniska Universitet i Luleå 1 981 BFR 1 867 Svenska Kommunförbundet 1 854 FRN 1 667 Banverket 1 655 European Commission 1 592 SJFR 1 474 Statens Räddningsverket 1 400 Naturvårdsverket 1 350 Finnish Barents Gr 1 215 Pålkommissionen 1 200

Nordisk Ministerråd 1 156

SABO 1 115 EU-strukturfonder 1 108 Högskolan i Gävle/Sandviken 1 066 HSFR 1 008 Stockholms stad 939 Stiftelsen Lantbruksforskning 910 Skanska 805 SLU 790 Plannja AB 747 Karolinska Institutet 710 Kulturhuvudstad -98 700 Göteborgs Universitet 677 Vårdalstiftelsen 673 J&W 644 Vattenfall 642 PresteI-Verlag 600

Källa. BFRs redovisning ur PDS-systemet

BFRs samfinansiärer 1998

I tabellen förtecknas BFRs 50 största samfinansiärer under 1998. Upp- gifterna avser läget den sista november 1997.

Organisation Belopp, tkr Stiftelsen Svensk Bergteknik 7824 CTH 5596 KTH 5027 Elforsk AB 3910 Cementa AB 3850 MISTRA 3725 NUTEK 3629 KFB 3288 Arbetslivsinstitutet 3242 CGB Centra 3000 SBUF 2596 SP 2251 Vägverket 21 07 SGI 1677 Banverket 1455 FRN 1380 Naturvårdsverket 1 300 SLU 1285 Svenska Vatten- och Avloppsverksförening 1138 IVA 1020 Måleriutveckling 1000 Tekniska Universitetet i Luleå 981 KK-stiftelsen 956 HSFR 890 EU-stukturfonder 800 Vårdalsstiftelsen 800 European Commission 786 SJFR 780 Vattenfall 661 Länstyrelsen i Jämtland 600 Småhusskadenämnden 600 Pålkommissionen 600 Högskolan i Gävle/Sandviken 593 Tyréns Infrakonsult 550

SABO 505 TFR 500 Mur och Puts Information 500 Svenska Kommunförbundet 447 J&W 438 K-Konsult 330 Högskolan i Kalmar 325 Industrins Byggmaterialgrupp 325 Sv Kalkförening 325 RALF 300 AssiDomän 297 Föreningen V 280 Riksantikvarieämbetet 270 Boverket 265 Stockholms läns landsting 259 Merox 250

Källa. BFRs redovisning ur PDS-systemet

FIA-.fi» '_'. .|-;.2'. från] .” -. _ wir-lei).fi—ngmmdia: - . ' .- pr'i'åliöl'. h- 5 .. :-

Utredningens arbete och kontakter

Utredningen har haft omfattande kontakter med beställare, utförare och användare av plan-, bygg- och bostadsforskning. Kontakterna in- leddes i februari 1997 med en hearing som BFR ordnade om bygg- forskning.

Denna redovisning inriktas på utredningens kontakter under dess andra etapp, d.v.s. perioden juli-november 1997.

Utredningen har under hösten bl.a. haft överläggningar med flera av de organisationer och grupperingar som har samarbetsavtal med BFR. En särskild referensgrupp har bildats med företrädare för de universitet och högskolor som får störst bidrag av BFR, dvs fyra tekniska högsko- lorna och Stockholms universitet.

Byggforskningsrådet, BFR

Utredningen har haft löpande kontakter med och stöd från BFR under arbetet. BFR har för utredningens räkning också samlat in visst inter- nationellt material genom byggattachéema.

Utredningen har under hösten dessutom haft ett antal särskilda överläggningar med BFRs ledning. Kontakterna har i huvudsak skett med generaldirektören Bertil Pettersson och planeringschefen Sture Blomgren. Enhetschefen Margareta Gavatin har också medverkat.

Utredningsarbetets inriktning redovisades vid ett möte den 13 augu— sti som syftade till att hämta in BFRs syn på utredningens direktiv och på centrala frågor för utredningens arbete. Vid en överläggning den 26 september redovisade utredningen utfallet av kontakterna med BFRs omvärld. Vid denna överläggningen redovisade BFR på utredningens begäran följande underlagsrapporter ' BFRs syn på statens roll i byggforskningen . BFRs tankar om framtida modeller för byggforskningen, som åter—

ges i utredningens bilagedel.

Vid en avslutande överläggning den 21 november redovisade utred- ningen huvuddragen i sina slutsatser kring den framtida plan-, bygg-

och bostadsforskningen. Ett flertal kontakter skedde sedan med BFRs ledning i Utredningsarbetets slutskede. BFR har på utredningens begäran också lämnat bl.a. 0 en PM om Byggforskningen och EU, som återges i utredningens bilagedel . statistik om sam- och medfinansieringens omfattning och inriktning under 1995/96-1998, som sammanfattas i utredningens bilagedel . statistik om anslagsgivningen, bemyndiganden, m.m. under 1995/96-1998 . BFRs FoU-program, samarbetsavtal, PU-grupper, m.m. . BFRs syn på Boverkets redovisning av FoU-behoven för dess myn- dighetsuppgifter.

BFRs underlag om Byggforskningen och EU har efter en snabbre- miss till forskare och FoU-beställare kompletterats med en bredare upplagd bakgrundsrapport, som också finns i bilagedelen.

BFR har på eget initiativ lämnat till utredningen ett särskilt underlag om utvecklingen av BFRs stöd till planforskning.

Eino Räni, controller vid BFR, har försörjt utredningen med upp— gifter om och analyser av BFRs anslagsgivning, samfinansiering, be— myndiganden, m.m.

Utredningen har också träffat Ants Nuder, ordföranden i Bygg- forskningsrådets vetenskapliga närrmd, BVN.

Fackliga kontakter

Utredningen informerade i slutet av november de centrala fackliga or- ganisationerna om dess förslag.

Berörda myndigheter

Utredningen har träffat generaldirektörema för både Boverket och Bo- stadskreditnämnden (BKN). Myndigheter har på utredningens begäran lämnat underlag om FoU-behoven för sina myndighetsuppgifter. Bo- verkets redovisning, som var den mest utförliga, lämnades till BFR för kommentar.

Visst underlag har också hämtats in genom kontakter med berörda myndigheter, bl.a. Naturvårdsverket, Nutek och Riksantikvarieämbetet, under utredningens första etapp.

BFR:s samarbetspartners

BFRs samarbetspartners deltog i den hearing som ordnades av BFR under februari. Utredningens kontakter med denna grupp under hösten har syftat till en fördjupad diskussion. Den inledande utgångspunkten har varit följande fyra frågor som formulerats av utredningen: . Vilka forskningsområden är ni intresserade av? 0 Hur mycket egna resurser satsar ni idag på byggforskning och på vilka sätt? 0 Vilka alternativa modeller för finansiering kan finnas inom ert om— råde?

. Vilka praktiska vinster medför BFR-samarbete för er som forsk- ningsbeställare?

Särskilda möten hölls i en första etapp med följande grupper med samfinansieringsavtal. . Kommunförbundet, där bl.a. UFOs-samarbetet redovisades 0 SBUF, Byggentreprenörerna och VVS—entreprenörema . Fastighetsgruppen (Fastighetsägarförbundet, SABO, Vasakronan, Byggherreföreningen, Fortifikationsverket) A&I-företagen och Arkus . Industrins byggmaterialgrupp, IB.

Företrädare för alla grupper i byggbranschen med samarbetsavtal med BFR bjöds in till ett avslutande avstämningsmöte den 21 november. Vid mötet redovisade utredningen sina tankar om ändrade förmer för finansiering av byggforskning inom byggbranschens intresseområde. En mera utförlig redovisning av detta möte och utredningens branschkontakter finns i utredningens avsnitt 9.7.1.

Forskningsutförare

Kontaktpersoner utsågs på utredningens begäran av de universitet och högskolor som får mest anslag från BFR. Möten har ägt rum med KTH Byggd miljö och IBF i Gävle och med KTH, KTH Byggd miljö, CTH, LuTH och Stockholms universitet hos utredningen. Lunds tekniska högskola anmälde förhinder för detta möte och har inte heller senare haft särskilda överläggningar med utredningen.

Utgångspunkten för diskussionen med högskolorna har varit deras "erfarenheter av olika arbetssätt, områden och anslagsgivare och av EU—projekt och annat internationellt samarbete inom byggforskningen".

Följande kontaktpersoner från högskolorna har deltagit i mötet med utredningen: 0 Mats Sandberg, KTH Bygg Miljö, Gävle 0 Bengt Turner, Institutet för Bostadsforskning (IBF), Uppsala uni- versitet, Kai Ödeen, dekanus för delfakulteten AVL, KTH Knut Strömberg, vice-dekanus för A-sektionen, CTH Lennart Elfgren, Luleå tekniska universitet Birgitta Berglund, Stockholms universitet

Utredningen har haft följande kontaktpersoner vid LTH: Arne Elm- roth, Sven Lindblad och Sven Thelandersson vid V-sektionen och An- ders Holst vid A-sektionen.

Utredningen har också tagit kontakt med centrumet för Stadsmiljö- forskning vid Högskolan i Örebro, där Ingemar Elander varit kontakt- person.

Statstik om forskningens finansiering vid högskolorna och om BFR:s betydelse för den externa och totala finansieringen av FoU- arbetet har lämnats av CTH, KTH, LTH, LuTH, IBF, Högskolan i Öre— bro och Stockholms universitet.

Utredningen har också haft kontakter med Claes Bankvall, VD i Sveriges Provnings- och forskningsinstitut (SP).

Uppbyggnaden av ett kompetenscentrum för fysisk planering och regional utveckling i anslutning till Högskolan i Karlskrona/Ronneby har redovisats av bl.a. Boverkets generaldirektör, Gösta Bliicher.

Forskningsfinansiärer

Utredningen har haft kontakter på ledningsnivå med Forskningsråds- nämnden (FRN), Humanistiska och samhällsvetenskapliga forsknings- rådet (HSFR), Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR).

Departementen och pågående statliga utredningar

Samråd har skett med kontaktpersoner på Inrikes-, Kultur-, Utbild- nings- och Finansdepartementen. Utredningen har också haft särskilt utsedda kontaktpersoner på bl.a. Miljö-, Kommunikations- och Social- departementen men har inte funnit anledning att samla kontaktperso- nema till särskilda överläggningar. Utredningen har haft kontakt med följande pågående statliga utred- ningen, m.m.:

Forskningspolitiska utredningen Byggkostnadsdelegationen Byggkvalitetsutredningen

Arbetsgruppen inom regeringskansliet för ett handlingsprogram för arkitektur och formgivning

0 Utredningen om den nya energimyndigheten.

Egna omvärldskontakter

Utredningen har träffat följande personer som bedömts kunna ge värde-

fulla bidrag till utredningens omvärldsanalys.

' Sune Jussil, VD i SBAB . Kerstin Kämekull, VD i BFAB ' Göran Cars, forskare Regional Planering, KTH, redaktör för tid-

skriften PLAN Carl-Johan Engström, planeringschef, Uppsala kommun Bertil Albertson, länsstyrelsen i Blekinge Bengt Owe Birgersson, VD Hans Wohlin, projektledare för KOMPUT-utredningen, ledamot i KTHs styrelse, aktiv i IVAs och BFRs arbete om byggsektoms

kompetensuppbyggnad

. Björn Svedinger, sekreterare i den förra utredningen om BFR och aktiv i IVAs och BFRs arbete om byggsektoms kompetensuppbygg- nad . Jan Lagerström, Träforsk ' Louise Nyström, kanslichef i Stadsmiljörådet . Lisbeth Fall, avdelningschef, Boverket, tidigare länsarkitekt i Jön- köping och ledamot i BFR:s styrelse . Per Vestlund, vice VD, Skanska, ordförande i SBUF ' Lars-Olof Pettersson, utredningschef på byggnadsarbetarförbundet, ledamot i BFRs styrelse ' Ronny Melin, kanslichef i bostadsutskottet 0 Agneta Modig Tham, avdelningschef på Boverket och tidigare le- damot i BFR:s styrelse ' Sverker Gustavsson, Uppsala universitet, tidigare statssekreterare för högskolor och forskning och utredningsman för översynen av Statens Institut för Byggnadsforskning, SIB 0 Thorsten Nybom, Forskningsrådet för Universitet och Högskolor . Bertil Rolf, Högskolan i Karlskrona/Ronneby.

Kontakterna med Thorsten Nybom och Bertil Rolf avsåg främst kunskapsöverföringen från forskningen till praktiken.

Utomstående experter

Utredningen har i vissa fall anlitat utomstående experter i utrednings- arbetet: 0 Jan Eriksson, KTH Byggd Miljö, och Ulf Sandström, Linköpings universitet, redovisar i bilagedelen rapporten Den BFR—stödda FoU- verksamhetens art och inriktning ' Anders Hederstiema, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, har analy- serat byggforskningsavgifter och finansieringsmodeller för att öka byggbranschens engagemang . Per Mogård har tagit fram underlag om finansiärer av byggrelaterad forskning, belyst de nya forskningstiftelsemas roll och medverkat i analysen av finansieringsmodeller ' André Teikmans redovisar i bilagedelen dels EUs betydelse för byggforskningen, dels uppgifter om byggforskningen i vissa EU— länder . Göran Cars och Folke Snickars, Institutionen för infrastruktur och samhällsplanering KTH, redovisar i bilagedelen finansiering och beställning av planforskningen i vissa europeiska länder . Bengt Turner, IBF Uppsala universitet, har genom European Net- work for Housing Research (ENHR) samlat underlag om finansie- ring och beställning av bostadsforskning i vissa länder. Underlag om Nederländerna har lämnats av Marjolein Spaans, Research In- stitute for Housing, Urban and Mobility Studies, Delft University of Technology, om Tyskland av Dr Franz Huber, Department of Eco- nomics, Free University of Berlin, och om Storbritannien av Dr Christine Whitehead Department of Land Economy, University of Cambridge och Economics Department, London School of Econo- mics. . Per Åhrén, norska kommunal- och arbeidsdepartementet, har lämnat underlag om finansiering och beställning av bostadsforskning i Norge . Katri Kosonen, Löntagamas forskningsinstitut, har lämnat underlag om finansiering och beställning av bostadsforskning i Finland.

Internationellt besök

Utredningens sekreterare besökte under juli det brittiska departementet med ansvar för plan—, bygg- och bostadsforskning, Department of the Environment, Transport and the Regions (DETR). Vid besöket redovi— sades erfarenheterna av de olika arbetssätt som tillämpas inom depar- tementet för beställningen av plan-, bygg och bostadsforskningen.

Kronologisk förteckning

? weww—

x]

10. 11. 12.

13. 14. 15.

16. 17.

18. 19. 20. 21.

22. 23.

24. 25. 26.

27. 28.

29.

30.

31.

. Den nya gymnasieskolan — steg för steg. U. . lnkomstskattelag, del l-Ill. Fi. Fastighetsdataregister. Ju.

Förbättrad miljöinformation. M. Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för arbetshandikappade. A.

. Byråkratin ibackspegeln. Femtio år av förändring på sex förvaltningsområden. Fi. . Röster om barns och ungdomars psykiska hälsa. S. . Flexibel förvaltning. Förändring och verksam- hetsanpassning av statsförvaltningens struktur. Fi. Ansvaret för valutapolitiken. Fi. Skatter, miljö och sysselsättning. Fi. lT-problem inför 2000-skiftet. Referat och slutsatser från en hearing anordnad av lT-kommissionen den 18 december. lT-kommissionens rapport 1/97. K. Regionpolitik för hela Sverige. N. IT i kulturens tjänst. Ku. Det svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt och problematik. Fi. Att utveckla industriforskningsinstituten. N. Skatter, tjänster och sysselsättning. + Bilagor. Fi. Granskning av granskning. Den statliga revisionen i Sverige och Danmark. Fi. Bättre information om konsumentpriser. ln. Konkurrenslagen 1993-1996. N. Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och unga 6—16 år. U. Aktiebolagets kapital. Ju. Digital demokr©ti. Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, lT- kommissionen och Kommunikationsforsknings- beredningen. lT-kommissionens rapport 2/97. K. Välfärd i verkligheten — Pengar räcker inte. S. Svensk mat — på EU-fat. Jo. EU:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- försörjningen. Jo. Kontroll Reavinst Värdepapper. Fi. I demokratins tjänst. Statstjänstemannens roll och vårt offentliga etos. Fi.

Bampomografrfrågan.

Innehavskriminalisering m.m. Ju. Europa och staten. Europeiseringens betydelse för svensk statsförvaltning. Fi.

Kristallkulan — tretton röster om framtiden.

lT-kommissionens rapport 3/97. K. Länsstyrelsernas roll i trafrk- och fordonsfrågor. K.

32. 33.

34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49. 50.

51.

52.

53. 54.

55. 56. 57. 58. 59. 60.

Följdlagstiftning till miljöbalken. M. Att lära över gränser. En studie av OECD:s förvaltningspolitiska samarbete. Fi. Övervakning av miljön. M. Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. Bekämpande av penningtvätt. Fi. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. U. Myndighet eller marknad. Statsförvaltningens olika verksamhetsfonner. Fi. lntegritet Offentlighet lnforrnationsteknik. Ju. Unga och arbete. ln. Staten och trossamfunden Rättslig reglering

— Grundlag — Lag om trossamfund — Lag om Svenska kyrkan. Ku.

Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten. Ku. Staten och trossamfunden Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven. Ku. Staten och trossamfunden Svenska kyrkans personal. Ku. Staten och trossamfunden Stöd, skatter och finansiering. Ku. Staten och trossamfunden Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. Ku. Staten och trossamfunden Den kyrkliga egendomen. Ku. Arbetsgivarpolitik i staten. För kompetens och resultat. Fi. Grundlagsskydd för nya medier. Ju. Alternativa utvecklingsvägar för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Jo. Brister i omsorg — en fråga om bemötande av äldre. S. Omsorg med kunskap och inlevelse — en fråga om bemötande av äldre. S. Avskaffa reklamskatten! Fi. Ministern och makten. Hur fungerar ministerstyre i praktiken? Fi. Staten och trossamfunden. Sammanfattningama av förslagen från de statliga utredningarna. Ku. Folket som rådgivare och beslutsfattare. + Bilaga 1 och 2. Ju. [ medborgarnas tjänst. En samlad förvaltningspolitik för staten. Fi. Personaluthyming. A. Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsform. Ku. Betal-TV inom Sveriges Television. Ku.

Kronologisk förteckning

61.

62.

63.

65. 66. 67. 68. 69. 70. 71.

72. 73.

74. 75. 76. 77. 78. 79.

80. 81.

82. 83.

86.

87.

Att växa bland betong och kojor. Ett delbetänkande om barns och ungdomars uppväxtvillkor i storstädernas utsatta områden från Storstadskommitte'n. S. Rosor av betong. En antologi till delbetänkandet Att växa bland betong och kojor från Storstadskommittén. S. Sverige inför epokskiftet. lT-kommissionens rapport 5/97. K.

. Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel. A Polisens register. .lu.

Statsskuldspolitiken. Fi. Återkallelse av uppehållstillstånd. UD. Grannlands-TV i kabelnät. Ku. Besparingar i stort och smått. U. Totalförsvaret och frivilligorganisationema — uppdrag, stöd och ersättning. Fö. Politik för unga. + 2 st bilagor. ln. En lag om socialförsäkringar. S.

Inför en svensk policy om säker elektronisk kommunikation. Referat från ett seminarium anordnat av lT-kommissionen, Närings— och handelsdepartementet och SEIS den 1 1 december 1996. 1T-kommissionens rapport 6/97. K. EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional utveckling. .lo.

Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga regler för fysiska personer. Fi. Invandrare i vård och omsorg

— en fråga om bemötande av äldre. S. Uppföljning av inkomstskattelagen. Fi. Medelsförvalming i kommuner och landsting. ln. Försäkringsmäklare. En lagöversyn av Försäkringsmäklarutredningen. Fi. Reformerad stabsorganisation. Fi. Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga. ln.

Lika möjligheter. in. Om makt och kön — i spåren av offentliga organisationers omvandling. A.

. En hållbar kemikaliepolitik. M. 85. Förmån efter inkomst — Samordnat inkomst begrepp för bostadsstöden och nya kvalifikationsregler för rätt till sjukpenninggrundande inkomst. S. Punktskattekontroll av alkohol, tobak och mineralolja. m.m. Fi. Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och oberoende. A.

88. Upphandling för utveckling. N.

89 90

91

92.

93.

94. 95.

96.

97. 98.

99. 100

101.

102

103 104 105

106 107

108.

109.

110 111

112 113

114.

115.

116.

. Handeln med skrot och begagnade taror. N. . Ändrad organisation för det statliga plan-, bygg- och bostadsväsendet. ln. . Jaktens villkor - en utredning om vissa jaktfrågorr. lo. Medieföretag i Sverige — Ägande och strukturförändringar i press, radio och TV. Ku. Hantering av fel i utjämningssystemet för kommuner och landsting. ln. Konkurrensneutralt transportbidrag. N. Forum för världskultur — en rapport om ett rikare kulturliv. Ku. Lokalförsörjning och fastighetsägande. En utvärdering av statens fastighetsorganisation. Fi. Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. M. Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. Bilagor. M. En ny vattenadministration. Vatten är livet. M. . Nya samverkansformer inom den sjöhistoriska museiverksamheten. Ku. Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Fö. . Mat & Miljö. Svensk strategi för El,":s jordbruk i framtiden. .lo. . Rapport med förslag om sändningsorter. Ku. . Polis i fredens tjänst. UD. . Agenda 21 i Sverige. Fem år efter Rio — resultat och framtid. M. . En fond för unga konstnärer. Ku. . Den nya gymnasieskolan — problem och möjligheter. U. Att lämna skolan med rak rygg — Om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. U. Myndighetsansvaret för transport av farligt gods. Fö. . Säkrare obligationer? Fi. . Branschsanering - och andra metoder mot ekobrott. Ju. . En samordnad militär skolorganisation. . Mot halva makten — elva historiska essäer om kvinnors strategier och mäns motstånd. A. Styrsystem och jämställdhet. institutioner i förändring och könsmaktens framtid. A. Ljusnande framtid eller ett långt farväl? Den svenska välfärdsstaten ijämförande belysning. A. Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige. S. 1 16. Barnets bästa — en antologi. S.

Kronologisk förteckning

117.

118. 119.

120.

121. 122. 123. 124.

125 126. 127. 128.

129. 130. 131. 132. 133. 134.

135. 136. 137.

138. 139.

140. 141. 142. 143. 144.

145.

146. 147.

148. 149. 150. 151 .

152.

Nobelcenter i Stockholm — ett informations- och aktivitetscentrum kring naturvetenskap, kultur och samhälle. Ku.

Delade städer. S. En tydligare roll för hälso- och sjukvården i folkhälsoarbetet. S. Vuxenpedagogik i Sverige. Forskning, utbildning, utveckling. En Kartläggning. U.

Skolfrågor — Om skola i en ny tid. U.

Rättigheter i luftfartyg. K. Ett effektivare näringsförbud. N. lT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin. Andrakammarsalen, Riksdagen, 1997-06-16. K. Ett svenskt investerarskydd. Fi. Bilen, miljön och säkerheten. Fi. Straffansvar förjuridiska personer. Del A+B. Ju. Verkställighet och kontroll i utlänningsärenden. UD. Kollektivtrafik i tid + Bilaga. K. Effektivare statlig inköpssamordning. Fi. Lag om premiepension. Fi.

Antimicrobial Feed Additives. Jo. Antimikrobiella fodertillsatser (sammandrag). .lo. Förtroendemannainflytande — ökad kvalitet och rättssäkerhet. S. Ledare, makt och kön. A. Kvinnors och mäns löner — varför så olika? A. Glastak och glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden. A.

Familj, makt och jämställdhet. A. Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar om arbete och pengar i familjen. A. Fonogramersättning. Ku. Boken i tiden. Ku. Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader. 8. Större EU — säkrare Europa. UD. Försvarets fastigheter. Former för en kostnadseffektiv och verksamhetsinriktad förvalming. Fi. Förvalta med miljöansvar. Statsförvaltningens arbete för ekologisk hållbarhet. M.

Grunddata — i samhällets tjänst. Fi. Barns bilder av åldrande

— en fråga om bemötande av äldre. S. Utbildningskanalen. U. Miljön i ett utvidgat EU. M.

EU:s jordbrukspolitik och östutvidgning. Jo. Food and the environment, Swedish strategy for the future of EU agriculture. .lo. Uppehållstillstånd på grund av anknytning. UD.

153. 154. 155. 156. 157.

158. 159.

160. 161. 162. 163. 164. 165. 166 167. 168. 169.

170. 171.

172. 173. 174. 175. 176.

177. 178.

179.

180.

181.

182.

Arbetskraftens fria rörlighet — trygghet och jämställdhet + Bilagedel. A. Patienten har rätt. S. Miljösamverkan i vattenvärden. M. Ett större och bättre Europa? EU:s utvidgning: Samhällsekonomiska effekter. Fi. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. U. Vuxenpedagogik i teori och praktik. U. Ett utvidgat europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa. Ju. Regionala konsekvenser av EU:s östutvidgning. N. Stöd i föräldraskapet. S. Medborgarskap och identitet. ln. Översvämningskatastrofen i Polen — stöd från stat och näringsliv. N. Medlingsinstitut och lönestatistik. + 5 st bilagor. A. Läkemedel i priskonkurrens. S. . Ohälsoförsäkringen. Trygghet och aktivitet. S.

En livsmedelsstrategi för Sverige. Vinstutdelning i aktiebolag. Ju. Försäkringsmedicinskt centrum. En resurs för utredning och metodutveckling. S. Bemötandet av äldre. S. Den svenskflaggade handelsflottans konkurrenskraft. K. Bidrag till fri svensk TV—produktion. Ku. Miljöhänsyn i standarder. N. Räkna med mångfald. Förslag till lag

mot etnisk diskriminering i arbetslivet m.m. ln. Förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. A. Förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. A. Byggkvalitet för framtiden. In.

Enskilda näringsidkare. Översyn av skattereglerna. Fi.

Klara spelregler — en förutsättning för samverkan mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård. S. Kärnavfall och Beslut. Rapport från ett seminarium om beslutsprocessen i samband med lokalisering av ett slutförvar av använt kärnbränsle. Umeå 810 april 1997. M. Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk valuta. Ju.

En ny plan-, bygg- och bostadsforskning. In

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Fastighetsdataregister. [3] Aktiebolagets kapital. [22] Bampomograf'rfrågan. lnnehavskriminalisering m.m. [29] lntegritet Offentlighet lnformationsteknik. [39] Grundlagsskydd för nya medier. [49]

Folket som rådgivare och beslutsfattare. + Bilaga 1 och 2. [56]

Polisens register. [65]

Branschsanering - och andra metoder mot ekobrott. [l 1 l] Straffansvar förjuridiska personer. Del A+B. [ 127] Ett utvidgat europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa. [159]

Vinstutdelning i aktiebolag. [168] Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk valuta. [181]

Utrikesdepartementet

Återkallelse av uppehållstillstånd. [67] Polis i fredens tjänst. [104] Verkställighet och kontroll i utlänningsärenden. [128] Större EU - säkrare Europa. [143] Uppehållstillstånd på grund av anknytning. [152]

Försvarsdepartementet

Totalförsvaret och frivilligorganisationema — uppdrag, stöd och ersättning. [70] Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. [ 101 ] Myndighetsansvaret för transport av farligt gods. [109] En samordnad militär skolorganisation]! 12]

Socialdepartementet

Röster om bams och ungdomars psykiska hälsa. [8] Välfärd i verkligheten — Pengar räcker inte. [24] Brister i omsorg

— en fråga om bemötande av äldre. [51] Omsorg med kunskap och inlevelse — en fråga om bemötande av äldre. [52]

Att växa bland betong och kojor. Ett delbetänkande om barns och ungdomars uppväxtvillkor i storstädernas utsatta områden från Storstadskommitten. [61] Rosor av betong. En antologi till delbetänkandet Att växa bland betong och kojor från Storstadskommitten. [62] En lag om socialförsäkringar. [72] Invandrare i vård och omsorg

— en fråga om bemötande av äldre. [76]

Förmån efter inkomst — Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden och nya kvalifikationsregler för rätt till sjukpenninggrundande inkomst. [85] Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige. [1 16] Barnets bästa — en antologi. [116]

Delade städer. [118] En tydligare roll för hälso- och sjukvården i folkhälsoarbetet. [119] Förtroendemannainflytande — ökad kvalitet och rättssäkerhet. [134] Högkostnadsskydd mot sjuklönekosmader. [142] Barns bilder av åldrande

— en fråga om bemötande av äldre. [147] Patienten har rätt. [154]

Stöd i föräldraskapet. [161] Läkemedel i priskonkurrens. [165] Ohälsoförsäkringen. Trygghet och aktivitet. [166] Försäkringsmedicinskt centrum. En resurs för utredning och metodutveckling. [169] Bemötandet av äldre. [170]

Klara spelregler - en förutsättning för samverkan mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård. [179]

Kommunikationsdepartementet

Länsstyrelsernas roll i trafik- och fordonsfrågor. [6] lT-problem inför 2000-skiftet. Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december. lT-kommissionens rapport 1/97. [12] Digital demokr©ti. Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, 1T- kommissionen och Kommunikationsforsknings- beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97. [23] Kristallkulan — tretton röster om framtiden. lT-kommissionens rapport 3/97. [31] Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. [35] Sverige inför epokskiftet. lT-kommissionens rapport 5/97. [63] Inför en svensk policy om säker elektronisk kommunikation. Referat från ett seminarium anordnat av lT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 11 december 1996. lT-kommissionens rapport 6/97. [73] Rättigheter i luftfartyg. [122] lT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin. Andrakarnmarsalen, Riksdagen, 1997-06-16. [124] Kollektivtrafik i tid + Bilaga. [129] Den svenskflaggade handelsflottans konkurrenskraft. [171]

Systematisk förteckning

Finansdepartementet

Inkomstskattelag, del l-lll. [2] Byråkratin i backspegeln. Femtio år av förändring på sex förvaltningsområden. [7] Flexibel förvaltning. Förändring och verksam- hetsanpassning av statsförvaltningens struktur. [9] Ansvaret för valutapolitiken. [10] Skatter, miljö och sysselsättning. [] 1] Det svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt och problematik. [15] Skatter, tjänster och sysselsättning. + Bilagor. [17] Granskning av granskning. Den statliga revisionen i Sverige och Danmark. [18] Kontroll Reavinst Värdepapper. [27] 1 demokratins tjänst. Statstjänstemannens roll och vårt offentliga etos. [28] Europa och staten. Europeiseringens betydelse för svensk statsförvaltning. [30] Att lära över gränser. En studie av OECD:s förvaltningspolitiska samarbete. [33] Bekämpande av penningtvätt. [36] Myndighet eller marknad. Statsförvalmingens olika verksamhetsfonner. [38] Arbetsgivarpolitik i staten. För kompetens och resultat. [48] Avskaffa reklamskatten! [53] Ministern och makten. Hur fungerar ministerstyre i praktiken? [54] 1 medborgarnas tjänst. En samlad förvaltningspolitik för staten. [57] Statsskuldspolitiken. [66] Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga regler för fysiska personer. [75] Uppföljning av inkomstskattelagen. [77] Försäkringsmäklare. En lagöversyn av Försäkringsmäklarutredningen. [79] Reformerad stabsorganisation. [80] Punktskattekontroll av alkohol, tobak och mineralolja, m.m. [86] Lokalförsörjning och fastighetsägande. En utvärdering av statens fastighetsorganisation. [96] Säkrare obligationer? [110] Ett svenskt investerarskydd. [125] Bilen, miljön och säkerheten. [126] Effektivare statlig inköpssamordning. [130] Lag om premiepension. [131] Försvarets fastigheter. Former för en kostnadseffektiv och verksamhetsinriktad förvaltning. [144] Grunddata — i samhällets tjänst. [146]

Ett större och bättre Europa? EU:s utvidgning: Samhällsekonomiska effekter. [156] Enskilda näringsidkare. Översyn av skattereglerna. [178]

Utbildningsdepartementet

Den nya gymnasieskolan - steg för steg. [1] Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och unga 6—16 år. [21] Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. [37] Besparingar i stort och smått. [69] Den nya gymnasieskolan — problem och möjligheter. [107] Att lämna skolan med rak rygg — Om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. [108] Vuxenpedagogik i Sverige. Forskning, utbildning, utveckling. En Kartläggning. [120] Skolfrågor — Om skola i en ny tid. [121] Utbildningskanalen. [148] Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. [157] Vuxenpedagogik i teori och praktik. [158]

Jordbruksdepartementet

Svensk mat — på EU-fat. [25]

EU:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- försörjningen. [26] Alternativa utvecklingsvägar för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. [50] EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional utveckling. [74]

Jaktens villkor - en utredning om vissa jaktfrågor. [91] Mat & Miljö. Svensk strategi för EU:s

jordbnrk i framtiden. [102] Antimicrobial Feed Additives. [132] Antimikrobiella fodertillsatser (sammandrag). [133] EU:sjordbrukspolitik och östutvidgning. [150] Food and the environment, Swedish strategy for the future of EU agriculture. [151]

Arbetsmarknadsdepartementet

Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för arbetshandikappade. [5] Personaluthyming. [58] Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel. [64]

Om makt och kön — i spåren av offentliga organisationers omvandling. [83]

Systematisk förteckning

Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och oberoende. [87] Mot halva makten — elva historiska essäer om kvinnors strategier och mäns motstånd. [1 13] Styrsystem och jämställdhet. Institutioner i förändring och könsmaktens framtid. [1 14] Ljusnande framtid eller ett långt farväl? Den svenska välfärdsstaten ijämförande belysning. [115] Ledare, makt och kön. [135] Kvinnors och mäns löner — varför så olika? [136] Glastak och glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden. [137]

Familj, makt och jämställdhet. [138]

Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar om arbete och pengar i familjen. [139] Arbetskraftens fria rörlighet — trygghet och jämställdhet + Bilagedel. [153] Medlingsinstitut och lönestatistik. + 5 st bilagor. [164] Förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. [175] Förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. [176]

Kultu rdepartementet

IT i kulturens tjänst. [14] Staten och trossamfunden

Rättslig reglering

— Grundlag — Lag om trossamfund — Lag om Svenska kyrkan. [41]

Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten. [42] Staten och trossamfunden Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven. [43] Staten och trossamfunden

Svenska kyrkans personal. [44]

Staten och trossamfunden Stöd, skatter och finansiering. [45] Staten och trossamfunden

Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. [46] Staten och trossamfunden Den kyrkliga egendomen. [47]

Staten och trossamfunden. Sammanfattningama av förslagen från de statliga utredningarna. [55] Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsfonn. [59] Betal-TV inom Sveriges Television. [60] Grannlands-TV i kabelnät. [68]

Medieföretag i Sverige — Ägande och strukturförändringar i press, radio och TV. [92] Forum för världskultur

— en rapport om ett rikare kulturliv. [95]

Nya samverkansformer inom den sjöhistoriska museiverksamheten. [ 100] Rapport med förslag om sändningsorter. [103] En fond för unga konstnärer. [106]

Nobelcenter i Stockholm — ett informations- och aktivitetscentrum kring naturvetenskap, kultur och samhälle. [117]

Fonogramersättning. [140]

Boken itiden. [141] Bidrag till fri svensk TV-produktion. [172]

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitik för hela Sverige. [13]

Att utveckla industriforskningsinstituten. [16] Konkurrenslagen 1993-1996. [20] Upphandling för utveckling. [88] Handeln med skrot och begagnade varor. [89] Konkurrensneutralt transportbidrag. [94] Ett effektivare näringsförbud. [123] Regionala konsekvenser av EU:s östutvidgning. [160] Översvämningskatastrofen i Polen — stöd från stat och näringsliv. [163] En livsmedelsstrategi för Sverige. [167] Miljöhänsyn i standarder. [173]

Inrikesdepartementet

Bättre information om konsumentpriser. [19] Unga och arbete. [40] Politik för unga. + 2 st bilagor. [71] Medelsförvaltning i kommuner och landsting. [78] Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga. [81]

Lika möjligheter. [82] Ändrad organisation för det statliga plan-, bygg- och bostadsväsendet. [90]

Hantering av fel i utjämningssystemet för kommuner och landsting. [93] Medborgarskap och identitet. [162] Räkna med mångfald. Förslag till lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet m.m. [174] Byggkvalitet för framtiden. [177] En ny plan-, bygg- och bostadsforskning. [182]

Systematisk förteckning

Mil j ödepartementet

Förbättrad miljöinformation. [4] Följdlagstiltning till miljöbalken. [32] Övervakning av miljön. [34] En hållbar kemikaliepolitik. [84] Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. [97] Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. Bilagor. [98] En ny vattenadministration. Vatten är livet. [99] Agenda 21 i Sverige.

Fem år efter Rio — resultat och framtid. [105] Förvalta med miljöansvar. Statsförvaltningens arbete för ekologisk hållbarhet. [145]

Miljön i ett utvidgat EU. [149] Miljösamverkan i vattenvärden. [155] Kärnavfall och Beslut. Rapport från ett seminarium om beslutsprocessen i samband med lokalisering av ett slutförvar av använt kärnbränsle. Umeå 8-10 april 1997. [180]

.H—W—l-

.t. UH :Errö'l initierar-Mig?

I I ' . ..+'- i... -.|::. J.- ." ..I."5|. |! .' gill-if .:-|.. . I'l-

':',,Lrlu'

- Mill-ah lil!!! Hrm-ä' HIF-| 11-4

. llbl II | I&I . .. .itägrgmr r | | .. 'lmllUllJ um. ”ml? ” '"nbb-IE

#: "El,-WE " "'; Ff*llmu;.i1£51-'T;a I." II.-" NME-linn niin-.nu? || . . Mk!” - »In- .:lllililwrrilultrrnpru ' ' -.-1'r-|"-1|u|=.-|—-a-1_M

_”_ Ch.->I __äwlbl' l- | - rmhhhwlmwrmr '- Hfmn-Hr. ller- '|':

-r--u- - ' .irr'lllmr:n-.ilr|.=..'r .. . _|. - '. || | ] *I _| "

nf-l'f l..-n'- 'l_I-- _-I|_ .|.'-'.t. 'I...|j ||. |; ' -."i.-. .-4-'-' "' -— F

:|. .| -'|.r.|l-|. & "_l

..... .........: -.....utlr-r .