"Sustainable Sweden" - a success story möjligheter och hinder för en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv : slutbetänkande

Till statsrådet Leif

Pagrotsky

Den 15 januari bemyndigade regeringen statsrådet Leif Pagrotsky att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra kartläggning

en av möjligheter och hinder för ökad export tjänster och produkter

en av inom miljösektorn N 1998:01. Med stöd av bemyndigandet förordnade statsrådet VD Lars Hallén särskild utredare fr.o.m. den

som 2 februari 1998.

Till experter förordnades den 1 april 1998 Bengt O. Andreasson, Arkitekt- och Ingenjörsföretagen, Gudrun Bågstam, Sveriges Verkstadsindustrier, Lena Garcia Berg, Miljödepartementet, Östen Ekengren, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning IVL, Thorbjörn Högberg, Stockholms handelskammare, Carl-Johan Gunnarson, Närings- och handelsdepartementet, Mats-Olov Hedblom, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, representerar Näringslivets miljöchefer, Karl Lidgren, Internationella Miljöinstitutet i Lund IIIEE, Molly Lien, Sida, Sofia Linder, Företagarnas Riksorganisation, Karl-Erik Norrman, UD, Paula Randås, Finansdepartementet, Åke Ryhagen, Exportrådet, Maria Spetz, ALMI, Ulf Svidén, Naturvårdsverket, Göran Uebel, NUTEK, Carl-Ivar Öhman, Projektexportsekretariatet, UD.

Den 15 juni 1998 entledigades Molly Lien och ersattes Ann

av Jennervik, Sida.

Den 1 september 1998 entledigades Karl Lidgren och ersattes

av Nicholas Jacobsson, IIIEE. Samtidigt entledigades Paula Randås och ersattes av Gunnar Fors, Finansdepartementet.

Utredningen har också haft referensgrupp företrädare från

en av näringslivet knuten till sig. I den ingick Christer Andersson, VAI VAprojekt AB, Jonas Belfrage, SWECO INTERNATIONAL AB, Per Bolin, Götaverken Miljö AB, Lars Bern, Bern och Partners, Ethel Forsberg, Kooperativa Förbundet, Stig Fagerström, Chematur Engineering AB, Hans Hargbäck, Ångpanneföreningen, Anna Nilsson,

Robur Kapitalförvaltning AB, Bernt Norén, PURAC AB, Dahn Rosenqvist, Rosenqvist Mekaniska Verkstad AB, Casten von Otter, Casma Gruppen AB, Håkan Westerlund, UTM Svenska AB och Weine Wiqvist, RVF.

Till sekreterare förordnades civilekonom Eva Blixt fr.o.m den 1 mars 1998.

Till betänkandet fogas särskilda yttranden av Bengt O. Andreasson och Gudrun Bågstam.

Härmed överlämnas betänkandet Sustainable Sweden a

- SUCCESS story SOU 1998:118.

Stockholm i september 1998

Lars Hallén

/Eva Blixt

Innehåll 5

Innehåll

6 Innehåll SOU 1998: 118

4 UTREDNINGENS FÖRSLAG ..43

SOU 1998:1 18 Innehåll 7

8.3 STORBRITANNIEN ..9O

SOU 1998:1 18 Sammanfattning 9

Sammanfattning

I betänkandet redovisas samlad strategi och handlingsplan för att

en främja en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv, i syfte att öka Försäljningen svenska produkter och tjänster

av med hög miljöprestanda på världsmarknaden samt bidra till en uthållig välfärd.

Sverige bör utnyttja det försprång som ligger i den omställning 0

till ett ekologiskt uthålligt samhälle påbörjats och

som nu profilera sig internationellt under begreppet Sustainable Sweden.

Sverige bör satsa fokuserat inom områden där Sverige har störst

komparativa fördelar, dvs. inom miljödriven teknik- och affärsutveckling.

En samordnande enhet i Sverige föreslås inrättas- SUCCESS,

med bl.a. profilering svenskt miljökunnande genom databaser

av

och delegationsbesök som huvudsakliga uppgifter.

En uppbyggnad kompetens om hållbar utveckling och miljö- 0 av

driven affärsutveckling samt en stimulans av nätverksbyggande främst för småföretagen är nödvändig.

skyltfönster for svenskt miljökunnande bör inrättas i om-

världen, framför allt vid den svenska utlandsrepresentationen.

Swedish Unit for Cooperation and Coordination of Environmental Systems and Services.

10 Sammanfattning SOU 1998:1 18

Utredningsuppdraget

Utredningens uppgift har varit att kartlägga hinder och möjligheter för en ökad export tjänster och produkter inom miljösektom och att

av föreslå en samlad strategi och handlingsplan för detta.

Vidare skall utredningen ge förslag på hur främst de små och medelstora företagens export av tjänster och produkter inom miljösektorn skall underlättas. Uppdraget har omformulerats till Kartläggning av möjligheter och hinder för internationalisering ett svenskt

en av miljöanpassat näringsliv eftersom det inte finns någon miljösektor

per definition hela näringslivet skall miljöanpassas och det krävs inter-

en nationalisering av svenska företag mer än renodlade exportinsatser för att långsiktigt öka försäljningen svenska miljöanpassade produkter

av och tjänster världsmarknaden och skapa en uthållig välfärd.

Definitioner. Miljöteknikföretag och miljödrivna företag

Müöteknikföretagens verksamhet inriktas rening emissioner

av till luft och vatten samt avloppsrening, avfallshantering, sanering, och bullerbegränsning. Dessutom ingår vissa miljökonsulttjänster, såsom mätning och analys av miljöpåverkan. Miljöarbetet är åtgärdande och innebär ofta städning av andras miljömisslyckande. Lagstiftning och myndighetskrav driver utvecklingen.

Miljödrivna företag finns inom alla branscher och ofta inom en annan verksamhet än miljö. Man hanterar miljöfrågorna som en strategisk fråga, dvs. väl förankrat i ledningen. Miljöfrågor prioriteras i varje val i företaget. Miljöarbete är decentraliserat, proaktivt och förebyggande. Kundkrav driver utvecklingen. Man tillhandahåller produkter och tjänster med hög miljöprestanda.

En historisk chans

Regeringen har bestämt att Sverige skall ställas till ett ekologiskt

om hållbart samhälle. En viktig förutsättning för detta är att näringslivet miljöanpassas. En internationalisering av det miljöanpassade näringslivet kan leda till ökad försäljning av svenska tjänster och produkter med hög miljöprestanda, vilket kan ge den tillväxt i ekonomin som Sverige behöver för att en uthållig välfärd skall kunna uppnås.

Sverige var ett av de första länderna som redan under 1960-talet insåg miljöns stora betydelse för den framtida samhällsutvecklingen.

2Se också tabell

SOU 1998:1 18 Sammanfattning 11

Miljölagstiftning och stora infrastruktursatsningar skapade ett försprång och komparativa fördelar för svenska miljöteknikföretag se definitioner. Detta försprång är i dag i stort sett inhämtat av flera andra länder. Enligt en EU-studie är Sverige nettoimportör av renodlad miljöteknik medan flera andra länder, såsom Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Danmark, är nettoexportörer.

Det finns nu åter en unik historisk möjlighet; denna gång på världsmarknaden för miljödrivna företag se definitioner. Sverige har en faktisk möjlighet att öka sina marknadsandelar väsentligt på denna marknad i såväl som u-länder i takt med att marknaden kommer att styras av allt starkare kundkrav miljöanpassning av produkter och tjänster. Ju snabbare svenskt näringsliv anpassar sig till dessa marknadskrav, desto större är chansen till internationell framgång och exportintäkter.

Hinder och möjligheter

Det har med stor tydlighet framkommit under utredningens arbete att renodlade miljöteknikföretag och miljödrivna företag har vitt skilda förutsättningar, behov, hinder och möjligheter, trots att båda kategorierna arbetar inom miljöområdet. De flesta hindren är gemensamma för de båda kategorierna medan de största möjligheterna finns för de miljödrivna företagen.

De allvarligaste hindren för båda kategorierna av företag är gemensamma och strukturella. Sverige har få medelstora företag och många små, exportmogna företag. Det finns inget eller lite samarbete/nätverkande små företag emellan eller mellan privat och offentlig sektor. Småföretagen har begränsade förutsättningar för internationalisering av olika skäl, t.ex. liten kunskap om internationell affärsverksamhet, utländska marknader och bristande språkkunskaper, liksom begränsad tillgång till kapital.

De specifika hindren i miljötekniksektorn är flera. Konsultföretag utnyttjas inte ett samlat sätt som dörröppnare svenska miljöteknikföretag. Miljöteknikföretag har och har haft en stor hemmamarknad stora infrastrukturinvesteringar samt ständigt förändrad

pga. lagstiftning, vilket skapat svaga incitament för en utlandsexpansion. Det finns en inlåst kompetens en rad områden t.ex. i kommuner och på myndigheter, som inte kan nyttjas som strategisk resurs till t.ex. konsultföretag som konkurrerar världsmarknaden. Ytterligare hinder eller snarare hot är en hårdnande internationell konkurrens.

Den främsta möjligheten för miüöteknilijöretag ligger i den internationella miljömarknaden som i dag är beräknad till knappt 4 000 mil-

12 Sammanfattning SOU 1998:1 18

jarder kronor och förväntas växa med 5-20 procent år. Sverige kan per dra nytta av att andra länder behöver göra miljöinvesteringar samma som Sverige redan gjort, t.ex. miljöinvestering i de länder ansöker som om medlemskap i EU. Den svenska kompetensen ligger i ingenjörskunnandet att skräddarsy lösningar och leverera hela Sverige system. har också god kompetens inom management, administration, utbildning och information för flera tekniska försörjningssystem, t.ex. inom kommunerna. Svenska miljömyndigheters möjlighet att sälja sitt kunnande utomlands utgör också potential. en Även världsmarknaden för miljöteknik omfattande, det i om är är internationaliseringen av de miljödrivna företagen den stora som utmaningen och potentialen ligger. Här handlar det att varje svenskt om företag genom att miljöanpassa sin verksamhet, sina produkter och tjänster kan nå stor framgång på den internationella marknaden. Den exakta storleken på marknaden för miljödriven affärsutveckling är en definitionsmässigt svår att uppskatta, den är starkt växande och men omfattar de flesta typer av produkter och tjänster, givet de har hög en miljöprestanda. Utredningen har inte funnit några specifika hinder för miljödrivna företag. Möjligheterna på de miljödrivna marknaderna är däremot stora. Sverige har en god tillgång miljöutbildad personal, utvecklade instrument för miljöpolicies, miljöcertifiering och miljömärkningssystem. Växelverkan mellan producenter/konsumenter, hårda krav vid offentlig upphandling och utvecklade ekonomiska styrmedel driver fram efterfrågan på miljöanpassade produkter stärker företagens som konkurrenskraft. Nya miljöfonder ökar också tillgången till riskkapital för miljödrivna företag.

Sveriges komparativa fördelar

En genomgång av den svenska resursbasen visar på komparativa fördelar inom flera olika områden. Svenska företag har kommit längst i världen i sin miljöanpassning mäter antal miljöcertifierade om man företag i relation till befolkningen. Nätverksbildningar mellan större företags miljöchefer har initierats. Agenda 21-arbetet har kommit mycket långt jämfört med andra länder. Miljökrav ställs vid upphandling i myndigheter, kommuner och landsting. Svensk miljöforskning intar en tätposition på flera områden. Sveriges styrka ligger i en helhetssyn innebär att ett helt paket som av tjänster, såsom miljöpolicies, styrmedel, information, utbildning och rådgivning, kan erbjudas. Inom detta område finns stor kompetens i en konsultföretag, myndigheter och kommuner. Sverige har hela system-

SOU 1998:1 l 8 Sammanfattning 13

lösningar att visa upp vad gäller hållbara kretslopp för vatten och avfall, materialåtervinning, energi besparingar och effektiviseringar, byggande och boende samt transporter. Tjänsteföretag kan på många sätt vara spjutspetsar nya marknader och en allmänt hög kompetens beträffande miljödriven affärsutveckling inom näringslivet ger också komparativa fördelar.

Hur gör man i andra länder

Flera av utredningens förslag baseras på de metoder andra länder

som använder för att främja sin miljöexport. Danmark har några år lyckats mycket bra i sin etablering av Green City Denmark. Huvudingredienserna är ett nationellt nätverk, med bl.a. företag och kommuner, en avancerad databas och professionellt genomförda delegationsarrangemang. Green Citys vision är att man kommersiell basis skall vara Danmarks nationella och internationella skyltfönster för energioch miljölösningar för den privata och offentliga sektorn. På tre verksamhetsår har man haft 208 delegationsbesök stannat i

som genomsnitt 4,5 dagar.

Utredningens förslag

Sverige bör satsa inom det område där Sverige har störst komparativa fördelar, dvs. inom miljödriven affärsutveckling. Målgruppen för utredningens förslag återfinns därmed i mer eller mindre hela näringslivet. Alla företag har dock inte kommit lika långt i sin

miljöanpassning av produkter och tillverkningsprocesser, några har inte

påbörjat den, men på sikt kommer hela svenska näringslivet att omfattas. Eftersom de större företagen ofta kommit längre i detta arbete koncentreras utredningens förslag på hur man kan underlätta för de små och medelstora företagen att miljöanpassa och internationalisera sin verksamhet.

Utredningens förslag avser främst miljödrivna företag det

men betyder inte att miljöteknikföretag på något sätt är exkluderade i de analyser och förslag utredningen lägger. För miljötekniksektorn handlar det dock huvudsakligen att exportera existerande lösningar.

om Regeringen har den 17 september 1998 anslagit 12 miljoner kronor till Exportrådet för att genomföra ett treårigt med syfte att främja

program export av miljöteknikrelaterade varor och tjänster. Programmet föreslås koncentreras till regionalpolitiskt prioriterade regioner i landet.

Eftersom de allvarligaste hindren finns här hemma måste också de flesta åtgärderna utföras här. Utredningens förslag syftar, sagt,

som

14 Sammanfattning SOU 1998:

främst till att underlätta internationalisering svenska miljödrivna en av företag och att profilera svenskt miljökunnande internationellt. Här krävs initialt nationell satsning på kunskapsuppbyggnad hållbar en om utveckling och miljödriven affärsutveckling, stimulans nätverksav byggande och skapande IT-baserad sammanställning den av en av svenska resursbasen. För att kunna stimulera relevanta aktörer till samarbete behövs en vision, mål och strategi att samlas kring. Visionen baseras på Sveriges komparativa fördelar och den förväntade utvecklingen på global nivå.

Vision År 2005 konkurrerar antal ett stort svenska miljödrivna företag framgångsrikt på den internationella marknaden. De samarbetar aktivt med andra svenska företag, svenska regioner och kommuner, myndigheter m.fl. men också i strategiska allianser med utländska företag.

Övergripande mål

Ett ekologiskt hållbart Sverige och hållbar utveckling i en världen. Förnyelse och tillväxt i den svenska ekonomin.

Specifika mål

Att stimulera småföretag till miljöanpassning och internationalisering. Att företag som redan i dag exporterar kan öka sina export-

intäkter miljöanpassning.

genom en

SOU 1998:1 18 Sammanfattning 15

En strategi i 10 punkter

gör Sverige till ett miljöföredöme sätt nationella miljöinsatser i ett internationellt perspektiv satsa på kompetensuppbyggnad nationellt/internationellt stimulera teknologiutveckling och innovation initiera privata-offentliga partnerskap genomför demonstrationsprojekt definiera miljödrivna marknader med tillväxt utnyttja hela statsapparaten för lansering av Sustainable Sweden bygg kunskap om konkurrenskraftig finansiering 10. stimulera nätverksbyggande

"SUCCESS" en organisation för att realisera visionen

-

Utredningen föreslår en verksamhet i tre delar:

0 en samordnande enhet i Sverige SUCCESS

-

0 nätverk mellan olika aktörer i den svenska resursbasen

0 skyltfönster för svenskt miljökunnande i omvärlden

Huvudsakliga uppgifter för SUCCESS föreslås

vara:

0 nätverksstimulans

0 profilering av Sustainable Sweden bl.a. avancerade

genom

databaser och delegationsbesök

företagsservice

kompetensuppbyggnad genom omvärldsbevakning och analys

Globalisering och snabb teknisk utveckling ökar kraven på flexibilitet och innovation i näringslivet. Utvecklingen för med sig en ökad grad av specialisering. Liberaliseringen av den internationella handeln har gjort att hindren för ökad handel inte främst ligger i utlandet utan snarare på den inhemska marknaden i form av t.ex. otillräckliga kanaler för kunskapsutbyte. Företag behöver samarbeta i strategiska allianser eller nätverk i dess externa miljö t.ex. högskolor, myndigheter, kommuner, kunder och leverantörer för att komplettera sin egen kompetens. Det samspel som kommer till stånd mellan företag och individer, tekniker och mjuka faktorer, är centralt för tillväxten.

Studier visar att endast tjugofem procent av de svenska företagen arbetar i nätverk och en stor del saknar samarbete med högskolor och universitet. Här finns stor outnyttjad potential. Att ta till sig och

en använda ny teknik och att delta i nätverk ställer dock höga krav företagets kompetens. En satsning internationell kunskapsinhämt-

16 Sammanfattning

ning och kontaktskapande samt samverkan mellan t.ex. högskola och näringsliv kan ge Sverige intressanta komparativa fördelar. Det handlar om att få till stånd värdeskapande nätverk och etablerande

av miljöer som underlättar lärande, kreativitet och innovationer.

Det är därför särskilt viktigt att det initiala arbetet i SUCCESS koncentreras på kunskapsuppbyggnad och att stimulera skapandet

av gedigna nationella nätverk samt på uppbyggnad avancerade

en av databaser och IT-system. Genom att stimulera nätverksbildning mellan små och stora miljödrivna företag, myndigheter, högskolor och universitet, bransch- och miljöorganisationer m.fl. kan nätverk utvecklas med komplementära kompetenser som kan agera på utlandsmarknaden under beteckningen Sustainable Sweden.

SUCCESS föreslås vara ett nav i ett nationellt nätverk olika

av aktörer. Man skall profilera Sverige det ekologiskt hållbara

som samhället genom användning begreppet Sustainable Sweden. För att

av detta skall bli framgångsrikt och en miljöanpassning av verksamheter skall komma till stånd, behövs kompetensuppbyggnad hållbar

en om utveckling och miljödriven affärsutveckling. För denna uppgift krävs en nysatsning och uppgiften bör läggas på en företagsnära organisation med miljökompetens, i offentlig eller privat regi. Det är samtidigt viktigt att man nyttjar befintliga kompetenser i den svenska resursbasen.

SUCCESS föreslås därför vara en självständig enhet med separat budget och styrelse i en befintlig företagsnära myndighet med miljökompetens, t.ex. Miljöteknikdelegationen, NUTEK, Naturvårdsverket, eller i en annan lämplig organisation som arbetar med miljödriven affärsutveckling. Utredningen föreslår också att alla etablerade offentliga kanaler inom utlandstjänsten och hela statsapparaten skall kunna utnyttjas för att svenska företag i sin internationalisering skall kunna dra nytta av en svensk satsning den globala miljömarknaden. Det finns ett stort antal organisationer inom utlandsverksamheten som kan verka för detta syfte. Kunskapsinhämtning kan ske Sveriges

genom Tekniska Attachéer STATT, exportfrämjande insatser genom Exportrådet, skyltfönster för svenska miljöanpassade produkter och tjänster kan inrättas på UD:s ambassader ev. också på vissa platser bör

som

förstärkas med miljökunnig personal. Sidas verksamhet i u-länder och andra främjandeorganisationers insatser föreslås också samverka med SUCCESS verksamhet.

Utredningen föreslår att SUCCESS skall vara öppet för alla oavsett

om man är ett miljödrivet företag, miljöteknikföretag, konsultföretag

eller kommuner/annan aktör. En inträdeskostnad bör tas ut för att skapa engagemang. Som medlem får man medlemsprofilerad information om t.ex. marknadsmöjligheter eller teknikutvecklingen på miljöområdet.

Sammanfattning 17

Nätverket har en gemensam logotyp SUCCESS Sustainable Sweden

som kan användas vid marknadsföring. Samtliga medlemmar finns med i databas och broschyrer samt blir länkade i IT-systemet. Avancerade databaser skall tas fram SUCCESS och skall tillgängliga på alla

av vara ambassader och övrig utlandsrepresentation. Möjligheter att ta emot och arrangera professionella delegationsbesök måste också finnas. Uppdragsverksamhet i SUCCESS föreslås tillåtas, men får inte inkräkta på basverksamheten. Små och medelstora företags behov skall alltid prioriteras.

Kostnaderna för utredningens förslag beräknas till 30 miljoner

ca kronor per år i tre år, där en tredjedel går till nätverksstimulans,

en tredjedel till profilering "Sustainable Sweden och resten till

av personalkostnader. De offentliga medlen, som för perioden beräknas uppgå till 64 miljoner kronor, bör komma främst från Närings- och handelsdepartementet och Miljödepartementet och vara ett projektanslag för tre år. Medel förväntas också komma från de aktörer som blir medlemmar i SUCCESS genom medlemsavgifter och ev. uppdragsverksamhet.

I utgångsläget skall SUCCESS verka pådrivande och samordnande för att koppla samman olika aktörer i den svenska resursbasen. Efter hand knyts allt fler aktörer till nätverket, som stimuleras till organisk tillväxt och SUCCESS kan successivt övergå till att endast vara en stödjande funktion. Med tiden övertas allt fler strategiska funktioner av aktörerna själva och på sikt, när antalet aktörer ökat och nätverken är utbredda, kan statens engagemang i SUCCESS avvecklas och ansvaret övergå till en eller flera regionala aktörer. Målet är att under den påföljande treårsperioden, 2002-2004, successivt minska statens engagemang eftersom de offentliga åtagandena med nätverksstimulans och kompetenshöjande åtgärder under denna period beräknas kunna avslutas. Övrig verksamhet inom SUCCESS, såsom databaser m.m., beräknas under samma period bli självfinansierande och kan övergå till privata aktörer.

SOU 1998:1 l 8 Inledning 19

1¶Inledning

1¶Direktivens

Utredningens uppgift har varit att föreslå en samlad strategi och handlingsplan för att främja export av tjänster och produkter inom miljösektorn. Uppdraget formuleras i direktiven som Möjligheter och hinder för ökad export tjänster och inom miljösektom. I

av varor direktiven anges bl.a. att utredaren skall dra slutsatser av de studier och det arbete som redan gjorts samt av de initiativ som redan tagits på området. Enligt direktiven är behovet av en gemensam insats för att samordna och marknadsföra svensk export av tjänster och produkter inom miljösektorn uttalat bland de företag som är verksamma inom området. Utredaren skall hitta former för att fylla detta behov. Vidare skall utredningen ge förslag på hur främst de små och medelstora företagens export av tjänster och produkter inom miljösektorn skall underlättas och vilket sätt detta kan ske.

Utredningen har antagit namnet Miljöexportutredningen, men vill betona vikten av ett utvidgat perspektiv export. En ökad internationalisering ökad utlandsverksamhet i stort är nödvändig, dvs. där kunskaps- och kompetensuppbyggnad, samverkan mellan landets aktörer och långsiktighet krävs se kapitel 1.4.

Utredningens arbete omfattar enligt direktiven både miljöteknikföretag och miljödrivna företag, dvs. mer eller mindre hela näringslivet förutom direkt miljöstörande verksamheter. Alla företag har inte kommit lika långt i sin miljöanpassning, några har inte påbörjat den,

på sikt kommer miljösektorn att omfatta hela svenska näringsmen livet. Därmed är det inte meningsfullt att prata om någon miljösektor utan ett miljöanpassat svenskt näringsliv. Uppdraget omformuleras

om därför till Kartläggning av möjligheter och hinder för en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. Utredaren skall enligt direktiven avsluta sitt arbete senast den 1 oktober 1998.

3 Kommittédirektiven återfinns i slutet av betänkandet.

20 Inledning SOU 1998:1 18

1.2¶Utredningens genomförande

Utredningen har koncentrerat arbetet och förslagen hur kan man främja en internationalisering ett svenskt miljöanpassat näringsliv av och i vilken organisatorisk form detta bör ske. Efter kartläggning en av hinder och möjligheter läggs vision, mål, och strategi fram. Förslag ges på hur identifierade hinder kan reduceras och hur kan förstärka man möjligheterna för att underlätta internationalisering svenskt miljöen av anpassat näringsliv. Förslag också hur pågående regionala och ges nationella insatser kan samordnas och effektiva. göras mer På uppdrag av utredningen har två olika kartläggningar genomförts för att få en genomlysning den svenska resursbasen och för få av att en

uppfattning om potentialen för internationalisering inom miljödrivna

en branscher. Svenska komparativa fördelar beskrivs ett hållbarhetsur perspektiv för att anknyta till det internationella arbetet för hållbar en utveckling och den svenska politiska inriktningen mot det ekologiskt hållbara samhället. Slutsatser har också dragits befintligt material. En av sammanställning har gjorts av några andra länders bedömning efterfrågan på av renodlad miljöteknik och efterfrågan på miljöanpassad teknik. Utredningen har också studerat några de initiativ tagits i andra länder av som för att särskilt främja export inom miljöteknik. Utredningen har genomfört studiebesök miljöexportfrämjande organisationer i Danmark,

USA och Storbritannien. Utredningen har bildat expertgrupp med myndigheter och en organisationer och en referensgrupp med 13 näringslivsrepresentanter från olika branscher. På så sätt har nära kontakt med det statliga en

exportfrämjandet och biståndet, med miljö- och företagsnära

myndigheter, samt näringslivet och dess organisationer varit möjlig. Efter veckors arbete, den 15 april, lämnades ett utkast till delsex betänkande till Närings- och handelsdepartementet ett första som underlag. Departementet återkom med synpunkter den 28 maj, efter det

att arbetsdokumentet varit på kortremiss hos några olika aktörer. Sammanfattningsvis var bedömningen att förslaget för omfattande var och kostsamt, samt att ingen organisation skall inrättas. Utredningen ny hade också en övertro departementens förmåga, menade man. Rekommendationen till utredningen därför att komma med förslag i var riktning mot att ge en befintlig organisation, t.ex. Exportrådet, ett visst mindre finansiellt tillskott och att begränsa satsningarna till den renodlade miljötekniksektorn.

Inledning 21

1.3 av betänkandet

Disposition

Efter detta inledande kapitel listas de möjligheter och hinder som har identifierats för en ökad internationalisering av ett miljöanpassat svenskt näringsliv i kapitel Utifrån detta ges i kapitel 3 en vision, övergripande mål och en strategi i tio punkter. Huvudförslagen återfinns i kapitel De efterföljande fyra kapitlen är faktadelar med beskrivningar den svenska resursbasen i kapitel 5 och av svenska

av komparativa fördelar i kapitel I kapitel 7 identifieras tillväxtmarknader på världsmarknaden. En beskrivning av några andra länders exportfrämjande insatser miljöområdet ges i kapitel Förslag på hur utredningens förslag kan finansieras finns i kapitel Redovisning av konsekvenser av utredningens förslag görs i kapitel 10. I en separat bilaga till utredningen beskrivs, i faktablad, aktörer som i dag arbetar med att underlätta miljödriven affärsutveckling i näringslivet.

en

1¶Definitioner

Inledningsvis måste ett utvidgat perspektiv export betonas. För att stärka den svenska ekonomin krävs en ökad konkurrenskraft baserad på kunskaps- och kompetensuppbyggnad, samverkan mellan landets aktörer samt långsiktighet. En ökad internationalisering ökad utlandsverksamhet i stort är också nödvändig, varvid internationellt samarbete

nyckelfaktor. är en

Enligt direktiven skall utredningens arbete omfatta hela miljösektorn, dvs. både renodlade miljöteknikföretag och miljödrivna foretag. Följande definitioner i kommittédirektiven:

ges

renodlade miüöteknikföretag: arbetar med att tillhandahålla

tjänster och utrustning vad gäller bl.a. reningsteknik, återvinning, hantering av avfall, emissionsmätningar och energiteknik. Verksamheten bygger direkt på miljöskydd och miljöåtgärder.

miljödrivna företag arbetar med annan verksamhet än de

- en renodlade miljöteknikföretagen men har miljöfrågor som en viktig drivkraft i sin och produktutveckling samt marknadsföring, dvs. en

processmiljödriven affärsutveckling där miljöanpassning drivs av bl.a. ekonomiska hänsyn.

Målgruppen för utredningens förslag återfinns i mer eller mindre hela näringslivet. Alla företag har inte kommit lika långt i sin miljöanpassning produkter och tillverkningsprocessen några har inte

av påbörjat den, men på sikt kommer hela svenska näringslivet att

4 Utredningens tillägg.

omfattas. Eftersom de större företagen ofta kommit längre i detta arbete koncentreras utredningens förslag hur kan underlätta för de små

man och medelstora företagen. För att tydliggöra definitionerna nedan

ges en karakterisering av respektive kategori, eftersom det faktiskt inte finns någon vedertagen definition dessa båda begrepp.

av

Tabell Karakterisering av renodlade miljöteknikföretag respektive miljödrivna företag. 5

Renodlade Miljödrivna företag miljöteknikföretag Företag som arbetar direkt med Företag i verksamhet

annan miljöåtgärder. med miljöfrågor viktig

som en

drivkraft. Företag som baserar sin verk- Företag använder miljö-

som samhet på andras utsläpp. frågan ett konkurrens-

som

medel. Konkurrerar med olika Konkurrerar

med andra, mer tekniska lösningar och pris eller mindre miljöanpassade snarare än med hjälp av produkter och tjänster. miljöfrågan sådan.

som Myndighetskrav och produ- Marknadskrav, i samspel med centansvar är de största driv- myndighetskrav, är de största krafterna. drivkrafterna. Ofta städning efter och analys I hög grad förebyggande av andras miljömiss- arbete. lyckanden 73 33end-of-pipe-

, lösningar är vanliga. En väl definierad grupp av Finns i princip i alla branscher, företag. tillhandahåller produkter

som

och tjänster med hög miljö-

prestanda.

I utredningen används också termen miljöanpassad teknik vilket inkluderar teknik, tjänster och metoder för att minska risken för att negativ miljöpåverkan uppstår minimera och energiförbruk-

resursning, minskat avfall, användning miljöanpassade ämnen och

av material i processer samt produkter, har miljöförbättrande

som egenskaper. Renodlaa miljöteknik är reningsteknik och tjänster syftar

som till att ta hand om utsläpp, föroreningar och avfall.

5 Källa: Miljödriven teknikutveckling, Ingenjörsvetenskapsakademien IVA, 1996, och egna kompletteringar.

Inledning 23

Mycket av det förändringsarbete miljöområdet som pågår i dag präglas av en vision om ett ekologiskt hållbart samhälle. Sverige skall bli ett föregångsland i ekologiskt hållbar utveckling och regeringens mål är att nästa generation skall leva i ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Begreppet hållbart sustainable är inget entydigt begrepp och kan och bör kanske inte heller vara det. Hållbar utveckling är något mer än bara miljöledningssystem eller miljömärkning. Det finns inget definierat slutmål i en sådan omställning och målet flyttas hela tiden framåt. i

Utredningens utgångspunkt är den definition som ges i Brundtlandskommissionens rapport°: En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov i dag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Inom för utredningens arbete är

ramen det uteslutande den ekologiskt hållbara dimensionen som åsyftas.

Arbetet har främst inriktats på små och medelstora företag med omsättning upp till 250 miljoner kronor 50 miljoner kronor för små och med antal anställda till 250 0-10 i små. De stora företagen är

upp dock viktiga på många sätt, t.ex. som partner i ett strategiskt samarbete eller föregångare på marknad, och inkluderas i ett sådant

som en perspektiv.

6Vår framtid, 1987.

gemensamma

SOU 1998:1 18 Möjligheter och hinder 25

i 2

Möjligheter och hinder för en

i

internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv

2.1¶Bakgrund

Ekonomin blir alltmer global. Världshandeln ökar betydligt snabbare än de flesta länders BNP. Råvaror, tjänster och produkter

säljs ofta på en global marknad. Den svenska ekonomin är nära sammanflätad med ekonomin i de övriga EU-länderna i sin tur blir alltmer

som sammanflätad med andra världsdelars ekonomi. Miljöföroreningama känner inga nationsgränser och Sverige påverkas särskilt utsläppen i

av norra Europa. Därför är EUzs utvidgning österut viktig för den svenska miljön. Den kan samtidigt skapa affärsmöjligheter för svenskt näringsliv.

Förmågan till förnyelse och anpassningar till snabba omvärldsförändringar är i dag central för ett företags konkurrenskraft. Miljöanpassning är en viktig del för svenska företags konkurrensförmåga på världsmarknaden och deras förmåga att rent allmänt klara sig. Flera Företag har också sedan länge upptäckt att hänsyn till miljön utgör

en affärsmöjlighet. Det konkreta miljöarbetet är ofta- inte alltid

men synonymt med effektivare användning råvaror och energi. Det

av innebär att resursâtgången per producerad enhet minskar vilket i sin tur kan öka lönsamheten.

Svenskt näringsliv kan stärka sin konkurrenskraft genom miljö-

en driven affärsutveckling. En omställning det svenska samhället till

av ekologisk hållbarhet ger ökad trovärdighet en sådan profil samtidigt som omställningen i sig ger en stabil hemmamarknad vilket behövs för att utveckla nya industriella idéer till kommersiell mognad. På så sätt kan en ekologisk omställning bli bärare av tillväxt och öka förutsättningarna för sysselsättning och välfärd.

Det har med stor tydlighet framkommit under utredningens arbete att renodlade miljöteknikföretag och miljödrivna företag har vitt skilda förutsättningar, behov, hinder och möjligheter, trots att båda kate-

26 Möjligheter och hinder

gorierna arbetar med miljöfrågor. De flesta hindren är gemensamma medan de flesta möjligheterna finns för miljödrivna företag. Sverige har en lång tradition export och värdet den totala av av exporten uppgår till ca 630 miljarder kronor 1997. Sveriges relativa ställning på miljöteknikområdet ut att försvagas. Enligt EUser en studie är Sverige nettoimportör renodlad miljöteknik, medan flera av andra länder såsom Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Danmark, är nettoexportörer. Detta är inte tillfredsställande i ett land med traditionellt stort miljökunnande och ett gott internationellt miljörykte. Samtidigt växer miljöanpassning allvar fram viktig som en konkurrensfaktor världsmarknaden, vilket sannolikt kommer att ge allt fler betydande konkurrensfördelar på sikt. Det är därför väsentligt att man från svensk sida mer konsekvent tar sig uppgiften att öka an utvecklingskraften detta område, for bättre miljö såväl för ett en som mer konkurrenskraftigt näringsliv, vilket sikt kan exportgenerera intäkter och ekonomisk tillväxt som leder till sysselsättning och en uthållig välfärd.

2.2¶Möjligheter

2.2. l Världsmarknaden

Marknaden för renodlad miljöteknik är i dag beräknad till knappt 4 000 miljarder kronor och förväntas växa till 6 000 miljarder kronor till år ca 2010. Åttio procent världsmarknaden finns i OECD-länderna. Alla av bedömningar tyder tillväxt med 5-20 procent år.7 Sverige per som länge haft en offensiv miljöpolitik och gjort stora infrastruktursatsningar kan dra nytta att andra länder behöver införa sådant av som Sverige redan gjort. Ett tydligt exempel detta är de insatser enorma som behöver göras i kandidatländerna till EU för att länderna skall uppfylla EU:s alla miljöregler. Drygt 20 miljarder ECU finns avsatta för att underlätta en övergång till EU-standard miljöområdet, vilket är gigantisk möjlighet förstärks den geografiska en som av närheten. Marknadens storlek för miljödrivna företags produkter och tjänster är defmitionsmässigt svår att uppskatta, den är starkt växande men Sverige har en faktisk möjlighet att öka sina marknadsandelar

7 Utförligare beskrivning återfinns i kapitel 8 Utförligare beskrivning återfinns i kapitel 7.2.

SOU 1998:1 18 Möjligheter och hinder 27

väsentligt på denna marknad i såväl u-länder i takt med att

som marknaden kommer att styras allt starkare kundkrav miljö-

av anpassning av produkter och tjänster. Ju snabbare svenskt näringsliv anpassar sig till dessa marknadskrav, desto större är chansen till internationell framgång och exportintäkter.

I detta sammanhang är det också viktigt att framhålla betydelsen

av nischmarknader, där små och medelstora företag har goda möjligheter att hävda sig. På snabbväxande marknader förstärks naturligtvis denna möjlighet. Genom att t.ex. söka strategiska partners svenska eller utländska storföretag, eller marknadsledande lokala partners kan små företag lättare nå ut på marknader som ligger långt bort och oftast

som kräver stora resurser för bearbetning.

2.2.2¶Kompetens och erfarenhet

Sverige var ett av de första länderna att inse miljöns stora betydelse för den framtida samhällsutvecklingen och sedan 1960-talet har mycket hänt inom miljöteknikområdet. Sverige gjorde omfattande investeringar

t.ex. vatten- och luftsidan, som gav erfarenhet och referensanläggningar. Dessa satsningar skapade ett försprång och ett gott rykte utomlands för svenska mil jöteknikforetag. Försprånget är emellertid till stor del inhämtat av flera andra länder.

Den svenska kompetensen ligger i dag ofta i ingenjörskunnande att skräddarsy lösningar efter kundens behov med hjälp standard-

av komponenter, liksom att leverera hela system. Sverige har god

en kompetens inom management, administration, utbildning och information för många tekniska försörjningssystem, t.ex. inom kommunerna.

Det finns nu åter en unik historisk möjlighet; denna gång världsmarknaden för nziljödrivna företags produkter och tjänster. Sveriges styrka på dessa marknader är åter igen en helhetssyn

som innebär att ett helt paket av miljöpolicies, styrmedel, information, utbildning, rådgivning osv. kan erbjudas. Inom detta område finns

en stor svensk kompetens som kan utvecklas till komparativa fördelar for svenska miljödrivna företag på världsmarknaden se kapitel 6.

2.2.3¶Statliga styrmedel

Miljölagstiftningen har otvetydigt haft stor betydelse for miljöteknikutvecklingen och för att minska utsläppen till luft och vatten de senaste 30 åren. I de länder som inte kommit lika långt är det viktigt att skapa ett nära samarbete mellan miljömyndigheter Naturvårdsverket och

som

28 Möjligheter och hinder

Kemikalieinspektionen och motsvarande myndigheter i andra länder för att driva på lagstiftningsarbetet, vilket indirekt kan främja export

av både svensk renodlad miljöteknik och miljöanpassade produkter och tjänster.

Ekonomiska styrmedel, offentlig upphandling, teknikupphandling

m.fl. har en avgörande betydelse för produktionskostnader också

men försäljning av och efterfrågan på miljödrivna företags produkter och tjänster. Ekonomiskt stöd till investeringar har också betydelse för utvecklingen av flera miljödrivna marknader. Subventioner till miljöskadliga delar av en bransch kan indirekt försämra konkurrensförutsättningarna för en miljödriven bransch. På motsvarande sätt innebär ökade skatter på utsläpp, energi och råvaror att företag med hög miljöprestanda och hög resurseffektivitet konkurren-

gynnas ternas bekostnad.

2.2.4¶Övrigt

Branschorganisationemas nätverk och kompetens är viktiga för att driva på miljöutvecklingen. Miljöledningssystem och miljövarudeklarationer spelar en viktig roll för att starta och driva utvecklingen mot ett miljöanpassat näringsliv på ett strukturerat sätt. Nätverk utgör en viktig tillgång för att påverka beslut av miljöskäl eller värderingar hos den allmänna opinionen. I takt med att allt fler företag får sin utkomst från miljöprofilerade produkter och miljöinvesteringarna ökar i betydelse, ökar incitamenten att försöka påverka omvärldsfaktorema i

gynnsam riktning.

Det utbyte som sker mellan miljögrupper i olika länder påverkar indirekt Sveriges möjligheter att sälja tjänster och produkter. Denna påverkan kan vara både positiv och negativ beroende på hur miljöorganisationer och svenska konsumenter värderar den svenska lösningen. Starka konsumenter/kunder hemmamarknaden är en mycket viktig framgångsfaktor. Exempel på områden där detta har kommit till uttryck är exempelvis vissa vattenkraftsprojekt i utvecklingsländer negativ exportpåverkan och för export till

av papper Västtyskland positiv exportpåverkan.

Framväxten av miljöfonder grönt sparande och det ökande intresset från finansanalytiker att integrera miljöaspekter vid företagsvärderingar, bör påverka tillgången på riskvilligt kapital för företag med höga ambitioner på miljöområdet.

Möjligheter och hinder 29

2.3¶Hinder och länkar

svaga

2.3.1¶Strukturella hinder

De allvarligaste hindren för båda kategorierna företag är av gemensamma och strukturella. Sverige har medelstora företag och många små, exportmogna företag. Statistiken visar att medelstora företag intemationaliseras i högre utsträckning än små. De mindre företagen är inte på sätt redo att gå ut på exportmarknaden och samma det är endast ett par procent av alla små företag i dag säljer till som utlandet. Med få medelstora företag är också basen för exportmogna företag liten. Den pågående globaliseringen skapar dessutom extrem konen kurrenssituation som kräver strategiskt samarbete mellan företag på den internationella arenan. Detta är inte speciellt förekommande i dag, åtminstone inte bland småföretagen. Samtidigt visar enkätunderen sökning°, som IVL och Windbome International har gjort, att småföretagen ser detta de viktigaste faktorerna för att lyckas som en av på den internationella marknaden. Offentligt stöd till branschforskningsinstitut i Sverige är mindre än det stöd som utgår till branschforskningsinstitut i andra länder. Eftersom småföretag generellt inte har någon naturlig kontakt med högskolan blir kunskapsöverföringen mindre forskning sker i än om branschforskningsinstitut som befinner sig närmare företagen. En jämförelse mellan t.ex. Sverige och Finland visar att i Sverige går 22 procent av total offentlig FoU-budget till högskolor och universitet och 2 procent till industriforslmingsinstituten. I Finland går 20 procent till vardera. Ett annat viktigt område är handelshinder olika slag, t.ex. höga av tullar på miljöteknik mellan länder. Nolltullar på miljöteknikprodukter och tjänster med hög miljöprestanda skulle innebära lägre priser och därmed en snabbare spridning av modern miljöteknik. Det leder i sin tur till mindre föroreningar och en bättre global milj ö. Ett ytterligare hinder för miljöteknilçföretagen är traditionell en fokusering på hemmamarknaden. En orsak är historisk stor inhemsk en

efterfrågan svenska infrastrukturinvesteringar och pådrivande

en miljölagstiftning.

° Miljötekniska företag i Sverige förslag till strategiskt åtgärdsprogram, - en förstudie, 1997. ° Institutet for Vatten- och Luftvårdsforskning.

30 Möjligheter och hinder

2.3.2¶Begränsat samarbete och marknadsföring av

svensk milj

En de största svaghetema i det svenska systemet är bristfällig

av samverkan företag emellan och mellan privat och offentlig sektor få eller inga nätverk. Studier visar att endast tjugofem procent av de svenska företagen arbetar i nätverk och en stor del saknar samarbete med högskolor och universitet. Sverige saknar också i stort den typ av samarbete finner i t.ex. Danmark, där kommuner och företag

som man samverkar för att underlätta en internationalisering av danska miljöföretag.

Utredningens genomgång några andra länders exportfrämjande

av metoder visar att dessa länder använder avancerade databaser och hela statsapparaten på ett metodiskt sätt för att stödja landets miljöföretag

kapitel 8. Någon sådan medveten strategi finns inte i Sverige och

se

svensk utlandsrepresentation har i allmänhet inte varit speciellt aktiv for att stödja svenska företag.

Det finns ingen sammanhållen presentation av den svenska resursbasen på miljösidan. Det kartläggningsarbete av den svenska resursbasen på miljöteknikområdet för vatten- och avloppssidan som UD:s Projektexportsekretariat påbörjat se kapitel 5.4 är lovvärt, men behöver kompletteras med milj ödrivna lösningar och företag.

En möjlighet som inte utnyttjas i någon större utsträckning i

annan dag är aktiva presentationer svenskt miljökunnande vid inter-

av nationella symposier, seminarier och andra Sverigepresentationer.

2.3.3 och inlåst kompetens

Kompetensbrist

Flertalet småföretag har begränsad omvärldskunskap och internationell kompetens, dvs. praktiska kunskaper t.ex. internationell handel och

om marknadsföring, samt förståelse för främmande kulturer och teknologioch samhällsutvecklingen där. Den hjälp finns för småföretag, från

som t.ex. Exportrådet, är oftast avgiftsbelagd och kan, med den begränsade betalningsförrnåga småföretagen ofta har, inte utnyttjas i någon högre utsträckning.

Det finns i dag ingen specifik information som direkt vänder sig till de mindre företagen, däremot finns det allmän information från både Exportrådet och Sveriges Tekniska Attachéer STATT. lVLzs och Windbomes enkätundersökning visade att småföretag inte läser STATT:s omvärldsbevakning i någon större utsträckning, eftersom den

" Se fotnot

Möjligheter och hinder 31

är begränsad till vissa länder och inte kontinuerlig bevakning rymmer på området. Det är svårt för ett litet företag sätta sin att egen produkt/produktion i relation till omvärldens. Exportrådets information är mest inriktad på kunder bland större företag och de flesta småföretagen har haft liten eller ingen kontakt med Exportrådet.

Många företag har bristfällig kunskap hur internationell

om upphandling går till. Det finns möjlighet för företag att via Internet reda ta på vilka projekt som planeras, det är ofta alltför tidskrävande för men ett enskilt företag att följa. Det krävs att någon och paketerar sorterar informationen för att den skall bli lättillgänglig. Dessutom är närvaro och kontaktskapande i den lilla skalan de viktigaste faktorerna för en av

att nå framgång.

Ett ytterligare | hinder för miljötekniksektorn är den inlästa kompetens och det miljötekniska kunnande finns i myndigheter, som kommuner, kommunala bolag och affärsdrivande verk. Den kommunala kompetensen borde kunna användas internationellt som en strategisk resurs, t.ex. att dessa aktörer kan underleveranagera som törer till svenska företag på den internationella marknaden. Kommunala bolag skall verka för kommunens bästa och att sälja sin kompetens i utlandsprojekt ligger normalt sett utanför kämintresset. Kommunallagen tillåter i dag inte att kommunernas kompetens nyttjas i sådana sammanhang.

2.3.4¶Bristande samband mellan

miljötjänster och milj öteknikexport

I dagsläget kan inte de mest framgångsrika svenska konsultföretagen främst för tekniskt relaterade miljötjänster, trots viss utlandsexpansion, mäta sig med de mest framgångsrika konkurrenterna i t.ex. Danmark och Finland. En anledning är att båda länderna har välutvecklade system för stöd till övergripande, strategiska gemensamma, insatser, där konsultbolag ofta fungerar spjutspets på intressanta som marknader. I Finland stödjer staten konsultföretag för att dessa skall kunna fungera spjutspetsar och strategisk för att öppna som resurs nya marknader för finska leverantörer utrustning och anläggningar. Det av är vanligt att finska myndigheter bidrar till feasibility studies vid utforrnandet av internationella projekt. Konsulters roll i omvärlden dörröppnare gäller främst när som konsulten är beställarens ombud och kan påverka vilka inköp skall som göras av varor, tjänster och system. Att göra jämförelse med de stora en konsultföretagen från övriga Europa, många i länder med kolonial bakgrund, är inte helt rättvist då dessa traditionellt har lättare att

32 Möjligheter och hinder SOU 1998:1 18

uppträda som beställarens ombud, och i denna roll kan rekommendera leverantörer och utrustning från det landet.

egna

2.3.5¶Finansiering

IVL och Windbornes enkätundersökning visar att tillgång till kapital för produktutveckling och internationalisering/marknadsföring

är en starkt hämmande faktor. Det är också svårt för små och medelstora företag att hitta och nyttja pengar utomlands inom de bilaterala och

multilaterala fmansieringsorganen.

2.4 och

Utredningens överväganden förslag

Möjligheter:

Sverige var ett av de första länderna att inse miljöns stora betydelse för den framtida samhällsutvecklingen vilket skapade ett försprång

och ett gott rykte utomlands för svenska miljöteknikföretag. Detta

försprång är nu i stort inhämtat andra länder. Ett enormt behov

av

och stor efterfrågan gör ändå världsmarknaden för miljöteknik till

en möjlighet, framför allt för svenska systemlösningar.

I nästa fas, miljödriven affärsutveckling, har Sverige ännu en

historisk möjlighet att ta marknadsandelar på världsmarknaden för

miljöanpassade produkter och tjänster. Denna möjlighet förstärks av

den påbörjade omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle i

Sverige. Svenska företag ligger internationellt väl till beträffande miljöanpassning av produkter, processer och tjänster.

Sveriges styrka är en helhetssyn som innebär att ett helt paket av

miljöpolicies, styrmedel, information, utbildning, rådgivning osv.

kan erbjudas. Inom detta område finns en stor kompetens i landet.

Stor tillgång till miljöutbildad personal, utvecklade instrument för

miljöpolicies, miljöcertifiering och miljömärkningssystem. Växelverkan producenter/konsumenter som driver fram efterfrågan på miljöanpassade produkter. Hårda krav vid offentlig upphandling och utvecklade ekonomiska styrmedel som är pådrivande kan stärka miljödrivna företags konkurrenskraft. Miljöfonder ökar tillgången till riskkapital för miljödrivna företag.

12Se fotnot

SOU 1998:1 l 8 Möjligheter och hinder 33

Hinder: Sverige har få medelstora företag men många små. Småföretagen har dock var för sig begränsade förutsättningar för intemationalisering. I dag är samarbete/nätverkande bristfälligt små företag emellan och mellan privat och offentlig sektor. Avsaknad av ett samlat nyttjande av hela statsapparaten, samtidigt som svensk utlandsrepresentation i allmänhet inte har varit speciellt aktiv för att stödja svenska företag. 4. Ingen samlad profilering av svenskt miljökunnande har gjorts. De initiativ tagits har främst inriktat sig på miljöteknikområdet.

som Kompetensbrist i småföretag i allmänhet om hållbar utveckling, miljöstyrd affärsutveckling, internationell marknadsföring och språk m.m. Liten kunskapsöverföring till de små företagen om marknadsmöjligheter etc. Begränsad tillgång hos småföretag till kapital för produktutveckling, internationalisering och marknadsföring. Stor hemmamarknad för miljöteknikföretag p.g.a. stora infrastruktursatsningar och ständigt förändrad lagstiftning har minskat incitamenten för internationalisering. 9. Konsultföretag utnyttjas inte ett samlat sätt som dörröppnare åt svenska mil jöteknikföretag.

Eftersom de allvarligaste hindren är nationella och strukturella måste också de flesta åtgärderna utföras här hemma. Då möjligheterna är fler och större för miljödrivna företag pkt 2-8 under Möjligheter ovan, bör satsningarna koncentreras inom detta område, vilket dock inte betyder att miljöteknikföretag utesluts.

3 18-5524

Vision, mål och strategi 35

3¶Vision, mål och en samlad strategi

Regeringen har bestämt att Sverige skall ställas till ett ekologiskt om hållbart samhälle. En förutsättning för detta är att näringslivet miljöanpassas. En internationalisering det miljöanpassade näringsav livet kan sedan leda till ökad försäljning svenska tjänster och av produkter utomlands, vilket kan ge den tillväxt i ekonomin som Sverige behöver för uthållig välfärd skall kunna uppnås. Sverige borde att en därför föregångare i användningen av framtidens miljöanpassade vara teknik, ett land målmedvetet satsar att utveckla teknologier och som metoder inte bara för inhemskt behov utan också i syfte att kunna exporteras till andra delar världen. Detta kräver samarbete och av nätverkande mellan svenska aktörer alla plan. För att kunna stimulera relevanta aktörer till samarbete behövs vision och en en strategi att samlas kring. Utredningens förslag främst miljödrivna företag men det avser betyder inte att miljöteknikföretag något sätt är exkluderade i de analyser och förslag utredningen lägger. För miljötekniksektorn handlar det dock huvudsakligen att exportera existerande lösningar. om Regeringen har den 17 september 1998 anslagit 12 miljoner kronor till Exportrådet för att genomföra ett treårigt med syfte att främja program export miljöteknikrelaterade och tjänster. Programmet föreslås av varor koncentreras till regionalpolitiskt prioriterade regioner i landet. Utredningens förslag syftar främst till att underlätta en internationalisering svenska miljödrivna företag och att profilera svenskt av miljökunnande internationellt. Eftersom de allvarligaste hindren finns här hemma måste också de flesta åtgärderna utföras här. För att reducera hinder och stärka de miljödrivna företagens möjligheter krävs nationell satsning kunskapsuppbyggnad om hållbar utveckling en och miljödriven affärsutveckling, stimulans av nätverksbyggande samt skapande IT-baserad sammanställning av den svenska resursav en basen och förutsättningar för delegationsbesök. Den arbetsmetodik och satsning utredningen förespråkar kan i som skede också omfatta andra områden, t.ex. IT och bioteknik, ett senare i likhet med miljöområdet kan betraktas som specifika. Det som är att staten inom dessa framtidsområden kan spela en gemensamma katalytisk och koordinerande roll för att skapa värdeskapande processer

36 Vision, mål och strategi

och nätverk, i sin tur kan leda till framgång på den internationella som marknaden.

3.1¶Vision och mål

Vision År 2005 konkurrerar ett stort antal svenska miljödrivna

företag

framgångsrikt på den internationella marknaden. De samarbetar aktivt med andra svenska företag, svenska regioner och kommuner, myndigheter m.fl. men också i strategiska allianser med utländska

företag.

Övergripande mål

Ett ekologiskt hållbart Sverige och en hållbar utveckling i världen. Förnyelse och tillväxt i den svenska ekonomin.

Specifika mål Att stimulera småföretag till miljöanpassning och internationalisering. Att företag som redan i dag exporterar kan öka sina exportintäkter genom en miljöanpassning.

3.2 En i 10

strategi punkter

Strategin utgår från identifierade svagheter och syftar främst till att stärka möjligheterna. För varje strategipunkt bör delmål, tids- och handlingsplaner sättas upp. Detta är dock inte utredningens uppgift utan faller under den organisation utredningen föreslår för att genomföra utredningens förslag se kapitel 4. Under varje strategipunkt ges dock ett antal förslag till åtgärder, samtidigt som flera dessa punkter också av utvecklas i kapitel

Vision, mål och strategi 37

Strategi

gör Sverige till ett miljöföredöme sätt nationella miljöinsatser i ett internationellt perspektiv satsa kompetensuppbyggnad nationellt/intemationellt stimulera teknologiutveckling och innovation initiera privata-offentliga partnerskap genomför demonstrationsprojekt definiera miljödrivna marknader med tillväxt utnyttja hela statsapparaten för lansering av Sustainable Sweden bygg kunskap om konkurrenskraftig finansiering . 10. stimulera nätverksbyggande

3.2.1¶Gör Sverige till ett miljöföredöme

Levande, tydliga exempel är bästa marknadsforingsresursen. Sverige bör därför vara ett föredöme beträffande hållbar utveckling med många goda exempel miljödrivna företag samt produkter och tjänster med hög miljöprestanda som marknadsföringsresurs. Man bör utnyttja den befintliga resursbasen i Sverige som referens för att bl.a. visa det svenska systemkunnandet vid utländska besök, och för att framhålla svenska komparativa fördelar miljösidan vid olika typer av Sverigepresentationer, på internationella seminarier

m.m.

Framhåll goda exempel hållbara miljölösningar vid t.ex.

av officiella besök utomlands, delegationsbesök i Sverige samt vid internationella seminarier, symposier m.m.

3.2.2¶Sätt nationella insatser i ett internationellt

perspektiv

Regeringens mål att Sverige skall bli ett föregångsland i ekologiskt hållbar utveckling bör utnyttjas i ett internationellt perspektiv. En profilering av Sverige som ett ekologiskt hållbart samhälle under konceptet Sustainable Sweden bör initieras och Sveriges många komparativa fördelar i detta avseende bör framhävas kapitel 6.

se

Offentliga satsningar som t.ex. 5,4 miljarder kronor till ekologisk omställning Lokala investeringsprogram och Kretsloppsmiljarden för investeringar i byggsektorn, bör användas så att de stimulerar det

38 Vision, mål och strategi

svenska näringslivet till snabb miljöanpassning och bidrar till en en stärkning av svenska företags konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv. De dryga 9 miljarder kronor är avsatta för energisom omställningen bör på sätt utnyttjas idubbla syften. En ökad samma miljöprofilering av biståndet enligt femte biståndsmålet har redan gett möjligheter till export kunnande och miljöprofilerade produkter. av Nämnden för Sverigefrämjandet i utlandet NSU har lanserat antal ett begrepp varav fem är direkt applicerbara på utredningens idéer; miljömedvetenhet och naturskönhet, innovationskraft, infrastrukturell kompetens, kulturrikedom och internationellt engagemang. En annan viktig del är att svenska företag bör stimuleras till att samarbeta på miljöområdet med företag och institutioner i andra länder.

0 Utnyttja nationella insatser för att främja miljödriven en affärsutveckling hos svenska företag och få fram produkter och tjänster med hög miljöprestanda för den internationella marknaden. 0 Stimulera internationellt företagsrelaterat miljösamarbete.

3.2.3¶Satsa nationellt och

på kompetensuppbyggnad

internationellt

För ett litet land som Sverige är det särskilt viktigt att hämta kunskap från andra länder. Det har bedömts att så mycket 90 som procent av produktionstillväxten i små länder kan härledas till idéer har sitt som ursprung utomlands. Dessutom sker 99 procent all forskning och av utveckling utanför Sverige. De stora svenska företagen är i hög grad internationaliserade och bra på att ta till sig teknik från utlandet. Det ny är svårare för de små. Begränsade gör det svårt för dem att resurser hitta, använda och utveckla teknik, oavsett den kommer ifrån. ny var Olika typer av samverkansformer är därför ett viktigt steg på vägen, där resurser mobiliseras både lokalt och nationellt se kapitel 3.2.l0 och kapitel 4. En satsning miljörelaterad utbildning och kompetenshöjning vad gäller hållbar utveckling behöver göras i Sverige bl.a. för att skapa kunskap om den historiska möjlighet som nu erbjuds den globala marknaden för miljödriven affärsutveckling. För att kunna åstadkomma fungerande miljölösningar i t.ex. uländer krävs en egen förmåga och vilja att ta itu med problemen. En institutionell uppbyggnad capacity building och kompetenshöjning på miljöområdet är därför i många u-länder avgörande betydelse för av

Vision, mål och strategi 39

hur miljöfrågorna skall kunna hanteras i framtiden. En förstärkt satsning institutionell uppbyggnad utomlands bör genomföras.

0 Genomför miljöutbildningar av personer inom den svenska

resursbasen och av utländska beslutsfattare.

0 Utveckla ett långsiktigt program för uppbyggnad av den

institutionella kapaciteten på miljöområdet i vissa u-länder.

3.2.4¶Stimulera teknologiutveckling och innovation

Det är angeläget att ta bort barriärer som negativt påverkar företags förmåga att konkurrera och att skapa dynamiska miljödrivna företag

att uppmuntra kommersialisering och utveckling. Det gäller att genom genom s.k. foresight framtidsvision kunna förutse vilka teknologier som behöver utvecklas inom ett tioårsperspektiv för bidra till ett miljödrivet näringsliv. En metod som används i USA är road mapping. En road map identifierar framtidens teknologier, möjligheter och hinder, samt möjliga lösningar. Staten och näringslivet sätter sedan tillsammans upp en forskningsagenda för att nå fram till uppsatta mål. Liknande metodik skulle kunna användas i Sverige. t.ex. beträffande begreppet faktor 10, vilket innebär att ny teknik och nya system skall åstadkomma samma nytta produktion med 1/10 av resursinsatserna. Det krävs i allmänhet innovationer och tekniksprång för att uppnå denna typ mål och Sverige skulle, inom ramen för

av utredningens förslag, kunna bli ett föregångsland inom detta område.

Upprätta road maps för miljödrivna teknikområden. Redovisa teknologiska och ekonomiska konsekvenser av Faktor 10 och nollutsläpp och stimulera till utveckling inom detta område. Uppmuntra innovationer och kommersialisering. 0

3.2.5¶Initiera privata-offentliga partnerskap

En angelägen uppgift är att få politiker och näringslivsrepresentanter att samtala i syfte att utveckla en samsyn och samverkan för att uppnå uppsatta mål. Ett antal partnerskap, joint ventures eller franchisingkontrakt bör skapas mellan myndigheter, kommuner och näringsliv, t.ex. vad gäller upprättandet av s.k. road maps.

40 Vision, mål och strategi

Initiera partnerskap mellan myndigheter, kommuner och näringsliv.

3.2.6 Genomför ekt

demonstrationsproj

För att kunna profilera Sverige ett ekologiskt hållbart samhälle

som behöver svenskt miljökunnande beträffande både och tjänster

varor kunna visas upp. Många av de projekt som ur ett hållbarhetsperspektiv bygger på spetsteknologier befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede med få eller inga referensanläggningar. För att komma vidare mot

en marknadslösning krävs ofta ytterligare utvecklingsarbete och framför allt en första referensanläggning. Här kan staten bidra.

Identifiera lovande demonstrationsprojekt och stötta dessa tekniskt och kommersiellt.

3.2.7¶Definiera milj ödrivna marknader med tillväxt

Eftersom svenska insatser inte rimligen kan göras på alla marknader samtidigt är det är viktigt att identifiera vilka satsningar har störst

som potential och vilka teknologier och miljödrivna produkter och tjänster som har störst förutsättningar att internationaliseras givet efterfrågan och konkurrenter. Grundläggande omvärldsanalyser behöver göras och länderprofiler upprättas för de länder är mest intressanta för

som svenska företag. Denna typ av analyser har inte gjorts i någon större

utsträckning, vare sig i Sverige eller internationellt, vad gäller

marknaden för miljödrivna företag.

Definiera viktiga marknader för svenska miljödrivna företag.

3.2.8 hela

Utnyttja statsapparaten

Som framgår av utredningens redovisning av några andra länders

exportfrämjande insatser på miljöområdet kapitel 8, används ofta

se

hela statsapparaten för att stödja landets företag. All Sverigerepresentation i utlandet, dvs. UD, främjandemyndighetema, Sida och exportfmansieringsinstitut samt miljömyndigheter, företagsnära myndigheter m.f1., bör därför samverka för att profilera svenskt miljökunnande på den internationella marknaden. Utbildning och kunskap

Vision, mål och strategi 41

behövs inom utlandsrepresentationen om de unika möjligheter för svenska miljödrivna företag som finns på marknaden för miljödrivna produkter och tjänster i dag och några år framåt samt vilka förutsättningar som gäller för att en nationell satsning skall få genomslag. Samtliga utlandsrepresentationer föreslås också fungera som skyltfönster i omvärlden för att visa svenskt miljökunnande samtidigt som de skall utgöra en ingång till den svenska resursbasen och referensanläggningar se kapitel 4.3.

Informera och utbilda personal vid den svenska utlandsrepresen- 0 tationen i hållbar utveckling och miljödriven affärsutveckling. Etablera skyltfönster för svenskt miljökunnande. 0

3.2.9¶Bygg kunskap om konkurrenskraftig

finansiering

Det är angeläget att öka möjligheterna för små och medelstora svenska miljödrivna företag att få tillgång till finansiering för att nå ut på utländska marknader. Svenska myndigheter och företag kan också bli bättre på att ta del de olika finansieringsprogram finns både i

av som Europa och i övriga världen. Internationella stöd och biståndsprogram bör inventeras och kontaktkanaler med internationella finansieringsinstitutioner bör förbättras. Det är viktig att en så bra bild som möjligt skapas och förmedlas till företag, av den marknad som utgörs av EU, Sida, Världsbanken och andra bilaterala och multilaterala finansieringsinstitut samt internationella organisationer.

Sammanställ information finansiering av såväl produktutveck-

om ling som exportinsatser.

3.2.10¶Stimulera nätverksbyggande

Globalisering och snabb teknisk utveckling ökar kraven på flexibilitet och innovation i näringslivet. Utvecklingen för med sig en ökad grad av specialisering. Liberaliseringen av den internationella handeln har gjort att hindren för ökad handel inte främst ligger i utlandet utan snarare på den inhemska marknaden i form av t.ex. otillräckliga kanaler för kunskapsutbyte. Företag behöver samarbeta i strategiska allianser eller nätverk i dess externa miljö t.ex. högskolor, myndigheter, kommuner,

42 Vision, mål och strategi SOU 1998:1 18

kunder och leverantörer för att komplettera sin kompetens. Det

egen samspel som kommer till stånd mellan företag och individer, tekniker och mjuka faktorer är centralt för tillväxten.

Studier visar att endast tjugofem procent de svenska företagen

av arbetar i nätverk och en stor del saknar samarbete med högskolor och universitet. Här finns stor outnyttjad potential. Att ta till sig och

en använda ny teknik och att delta i nätverk ställer dock höga krav på företagets kompetens. En satsning på internationell kunskapsinhämtning och kontaktskapande samt samverkan mellan t.ex. högskola och näringsliv kan Sverige intressanta komparativa fördelar. Det

ge handlar att få till stånd värdeskapande nätverk och etablerande

om av miljöer som underlättar lärande, kreativitet och innovationer.

Länkar mellan svenska kunskaps- och kompetensnoder behöver därför förstärkas. För att underlätta detta kan det offentliga fungera

som Smörjmedel vid uppstarten nätverk. En systematisk genomgång

av av den svenska resursbasen behövs för att lokalisera aktörer kan ingå

som i ett nationellt nätverk för att uppnå ökad internationalisering

en av svenskt miljöanpassat näringsliv.

Skapa en samordnande enhet för att stimulera nätverksbildning,

SUCCESS Swedish Unit for Cooperation and Coordination of

-

Environmental Systems and Services.

Utredningens förslag 43

4¶Utredningens förslag

För att underlätta en miljöanpassning och en internationalisering av svenskt näringsliv föreslår utredningen en verksamhet i tre delar: 0 en samordnande enhet i Sverige SUCCESS

- 0 nätverk mellan olika aktörer i den svenska resursbasen o skyltfönster för svenskt miljökunnande i omvärlden

Utredningens förslag syftar främst till att underlätta för svenska miljödrivna företag att öka befintliga och ta nya marknadsandelar på världsmarknaden. Föreslagna insatser är långsiktiga, och syftar till att underlätta företagens internationalisering samt att profilera svenskt miljökunnande internationellt. Här krävs initialt nationell satsning på

en kunskapsuppbyggnad om hållbar utveckling och miljödriven affärsutveckling, stimulans av nätverksbyggande, skapande av en IT-baserad sammanställning av den svenska resursbasen samt goda förutsättningar för delegationsbesök.

För miljötekniksektorn handlar det i stället huvudsakligen om att exportera existerande lösningar. Detta kan, framhölls i kapitel

som lösas inom ramen för Exportrådets verksamhet.

4.1 i SUCCESS

Enheten Sverige

-

SUCCESS uppgift föreslås vara att säkerställa en samsyn och sam-

verkan för att nå uppsatta mål.

En samordnande enhet i Sverige bör skapas för att fungera

som en Swedish Unit for Cooperation and Coordination of Environmental Systems and Services vilket kan förkortas SUCCESS. SUCCESS skall fungera som ett centralt väl förankrat både i det politiska

nav, systemet och i näringslivet. En viktig uppgift är att få politiker och näringslivsrepresentanter att samtala i syfte att utveckla och

en samsyn samverkan för att uppnå uppsatta mål, liksom att få till stånd ett antal partnerskap mellan privat och offentlig sektor.

44 Utredningens förslag

SUCCESS skall kunna kan ge kvalificerad hjälp och rådgivning till olika aktörer såsom företag, nätverk, intresseorganisationer m.fl. i syfte att förbättra främst små och medelstora miljödrivna företags konkurrenskraft och möjligheter att nå ut världsmarknaden. SUCCESS bör ha två roller, reaktiv och proaktiv. Vid fören en frågningar från t.ex. potentiella köpare skall lätt kunna presentera man företag med rätt profil eller fungerande systemlösning. Den en proaktiva rollen innebär att enheten gör t.ex. marknadsanalyser ur miljösynpunkt, förmedlar kunskap till rätt intressenter och stimulerar nätverksbildningar.

Organisation

SUCCESS föreslås självständig enhet med separat budget vara en och styrelse i en befintlig företagsnära myndighet med miljökompetens, t.ex. Miljöteknikdelegationen, NUTEK, Naturvårdsverket, eller i en organisation som arbetar med miljödriven affärsutveckling.

Enligt direktiven får inga förslag läggas fram där staten eller ensam tillsammans med andra bildar bolag. Förslag innehåller t.ex. som driftsbidrag får inte heller läggas fram. Ett alternativ är därför att lägga SUCCESS som en enhet eller ett projekt inom ett departement eller koppla det till en redan befintlig myndighet. I utredningens delbetänkande föreslogs en departementsövergripande enhet med engelsk en lösning som förebild JEMU, se kapitel 8.3, vilket inte godkändes som organisatorisk lösning Regeringskansliet. av För att utnyttja befintliga kompetenser i den svenska resursbasen föreslår utredningen att SUCCESS skall självständig enhet med vara en separat budget och styrelse i en befintlig företagsnära myndighet eller organisation med miljökompetens. Miljöteknikdelegationen, NUTEK eller Naturvårdsverket är tänkbara hemvister, med tanke på att uppgifter som kunskapsuppbyggnad, nätverksstimulans och kommersialisering skall genomföras. Det är också tänkbart att knyta SUCCESS till en organisation verkar för miljödriven affärsutveckling i som näringslivet. Oavsett vilket man väljer, behöver SUCCESS bemannas med internationellt inriktade Ett minimikrav för anställning personer. bör vara att har förståelse för småföretagarkultur och miljödriven man affärsutveckling, är språkkunnig och har kunskap internationell om marknadsföring.

Utredningens förslag 45

Utredningen föreslår också att alla etablerade offentliga kanaler inom utlandstjänsten och hela statsapparaten skall kunna utnyttjas, för att svenska företag i sin internationalisering skall kunna

dra nytta av en svensk satsning på den globala miljömarknaden. Det finns ett stort antal organisationer inom utlandsverksamheten som kan verka för detta syfte. Kunskapsinhämtning kan ske genom STATT och exportfrämjande insatser genom Exportrådet. UD:s ambassader som ev. också på vissa platser bör förstärkas med miljökunnig personal kan fungera som skyltfönster för svenska miljöanpassade produkter och tjänster. Sidas verksamhet i u-länder och andra främjandeorganisationers insatser föreslås också samverka med SUCCESS verksamhet.

4.2¶Nätverk och nationella noder

SUCCESS föreslås ett i ett nationellt nätverk, med olika

vara nav aktörer, n0der, knutna till sig. SUCCESS skall stimulera samarbete mellan de aktörer som bedöms mest framgångsrika och som har en potential för tillväxt och utveckling. Projekt som handlar om affärsutbyte, teknologiöverföring och utbildning är väsentliga. Eftersom närhet till de mindre företagen förutsättning för

är en framgång måste nätverket täcka hela landet.

Ett de största hindren för internationalisering är att småföretag ofta

av inte samverkar i nätverk, trots fördelarna med detta. Länkar och nätverk mellan befintliga aktörer i den svenska resursbasen måste därför förstärkas att stimulera samarbete mellan små och stora

genom miljödrivna företag, myndigheter, högskolor och universitet, branschoch miljöorganisationer m.fl. På så sätt kan ett nätverk med komplementära kompetenser komma till stånd, som kan agera på utlandsmarknaden under beteckningen Sustainable Sweden.

En aktör kan vara centralt, regionalt eller lokalt belägen, i ett företag, inom offentlig sektor, bransch- eller intresseorganisation, högskola eller universitet. Det finns en rad aktörer, noder, som arbetar med miljödriven affärsutveckling i sin region, sin bransch eller annat sätt inom ett avgränsat område. Att hitta dessa noder och koppla samman dem skulle ge betydande synergieffekter för Sverige som helhet.

För att få en övergripande bild av vilka dessa aktörer är, har en kartläggning gjorts uppdrag utredningen vilken finns redovisad i

av en separat bilaga till utredningen. Kartläggningen avgränsades till aktörer som, helt eller delvis, inriktar sig på miljödriven affärs-

46 Utredningens förslag

utveckling t.ex. omvärldsanalys, marknadsföring och produktutveckling, och har ett betydande miljöorienterat nätverk inom som näringslivet samt har företag medlemmar/målgrupp. Verksamheten som skall vara långsiktig samt ha goda utsikter att utvecklas. Ett relativt stort antal nationella branschorganisationer och närstående stiftelser och institut har också identifierats och finns också listade i denna bilaga men har inte, p. g.a. tidsbrist, hunnit undersökas närmare. Resultatet kartläggningen blev att ett femtiotal kompetenscentra av för miljödriven affärsutveckling kunde identifieras. För två år sedan genomfördes en liknande kartläggning och då kunde endast tiotal ett aktörer identifieras, vilket tyder på ökande aktivitet i landet inom en detta område. Endast nio de totalt 56 identifierade aktörerna bedriver av eller planerar att bedriva verksamhet för att långsiktigt och målmedvetet öka exporten tjänster och teknik med hög miljöav varor, prestanda. Här finns alltså stor outnyttjad potential. en De identifierade kompetenscentra är organiserade på flera olika sätt. Indelningen är inte helt strikt då flera aktörer till viss del in på stämmer flera av kategorierna. Drygt tredjedel nodema kommunala en av är initiativ, en tredjedel är initiativ från högskolor och universitet och resten är olika typer av föreningar och stiftelser mil.

Tabell Olika kompetenscentra typer av

Science Parks SP 5 Universitets- och högskolebaserad verksamhet 12

exklusive SP

0 Föreningar och stiftelser mil. 19 exklusive SP och/eller högskolebaserade aktörer 0 Kommunala näringslivsinitiativ 20

4.3 fönster

Utlandsrepresentationen och i

omvärlden

Utredningen föreslår att alla etablerade offentliga kanaler inom utlandsrepresentationen och inom hela "statsapparaten skall kunna nyttjas i satsningen på att intemationalisera svenska miljödrivna företag. Databaser över svenskt miljökunnande skall finnas tillgängliga på alla ambassader och övrig utlandsrepresentation. Man bör verka för att svenskar blir centralt placerade i internationella organ som finansierar och driver projekt den svenska samt att resursbasen lyfts fram i olika Sverigepresentationer.

Utredningens förslag 47

Samtliga utlandsrepresentationer föreslås fungera som skyltfönster i omvärlden för att visa svenskt miljökunnande samtidigt som de kan utgöra en ingång till den svenska resursbasen och referensanläggningar. Utbildning av befintlig ambassadpersonal när dessa är hemma behövs som en viktig del i kompetensuppbyggnaden för att öka förståelsen för den stora möjlighet som utvecklingen på den internationella marknaden för miljödrivna företag kommer att innebära de närmaste åren.

Fönstren skall förmedla kontakter och förfrågningar från potentiella köpare eller samarbetspartners. De kan också fungera som informationsinsamlare och rapportera till SUCCESS om vad som händer inom miljöområdet i respektive land. Man bör också arbeta för att delegationsbesök med fokusering på svenskt miljökunnande kommer till stånd i Sverige.

Den geografiska placeringen av fönstren bör styras av i vilka regioner som Sveriges komparativa fördelar kan leda till ökande marknadsandelar för svenska företag. SUCCESS windows

kan samordnas med befintliga svenska kontor, t.ex. Exportrådet, STATT eller ambassad, eller bli en helt enhet med egen personal. Speciella

ny fönster föreslås etableras på platser i Fjärran Östern, Sydostasien, USA, Sydamerika, Östeuropa, Ryssland och Sydafrika. I Bryssel bör ett fönster etableras eftersom EU är en ledande miljökraft i världen och en stor biståndsgivare till öst och u-världen, med åtföljande intressanta marknader för svenskt kunnande på miljöområdet.

Sverige bör utnyttja de möjligheter som det innebär att ha svenskar centralt placerade i t.ex. de internationella organ som finansierar och driver projekt. Man bör verka för att svenskar kommer i åtnjutande av sådana tjänster och att dessa personer involveras i den svenska visionen.

4.4 för SUCCESS

Uppgifter

Uppgifter för SUCCESS föreslås vara:

0 nätverksstimulans

o profilering av Sustainable Sweden bl.a. genom avancerade

databaser och delegationsbesök

företagsservice

kompetensuppbyggnad genom omvärldsbevakning och analys.

48 Utredningens förslag

Bild SUCCESS verksamhet och huvudfunktioner.

Fönster Nätverk utomlands .nudcn/Rnuag/medlemmar i Sverige

SUCCES S

Kompetens Profilering Företagservice Nêwerksuppbyggnad stimulans databas help ne trender samarbete delegationsbesök marknadsinfo analyser seminarier informationsmaterial omvärlds kontaktbevakning fönnedling

4.4.1¶Nätverksstimulans i nätverk

samarbete

-

I utgångsläget skall SUCCESS verka pådrivande och samordnande för att länka samman olika aktörer vilket illustreras i bild Efter hand knyts allt fler aktörer, noder, till nätverket, stimuleras till som organisk tillväxt och ökade antal länkar. Med tiden allt fler övertas strategiska funktioner noderna. SUCCESS kan då övergå till av att enbart vara en stödjande funktion. På sikt, när nätverken utbredda är kan statens i SUCCESS helt avvecklas och för engagemang ansvaret verksamheten övergå till eller flera noder. en

Utredningens förslag 49

Bild SUCCESS vid inrättande och efter några år.

Svenska miljönoder Pådrifamif

kunskapsoverforare

O

0 och kontaktskapare

. °

O 0 0

O O

O

O O

Strategisk Starka

resurs nätverk

4.4.2¶Profilering av Sustainable Sweden

Utredningen föreslår att SUCCESS skall profilera Sverige som ekologiskt hållbart samhälle genom att utnyttja begreppet Sustainable Sweden. Databaser och informationsmaterial måste därför tas fram för att en effektiv marknadsföring skall kunna göras. För att underlätta för potentiella kunder i utlandet att komma ihåg och enkelt nå SUCCESS bör ett telefonnummer etableras med anknytning till Sverige, t.ex. Call Sustainable Sweden 4600.

För att säkerställa att små och medelstora företag verkligen använder SUCCESS tjänster, måste initiala insatser i olika former göras för att informera om den företagsservice som SUCCESS inrättar se 4.4.3 för att underlätta för framför allt småföretagen. I detta sammanhang är de redan i dag existerande nätverken för småföretagare viktiga kanaler.

50 Utredningens förslag

Databas och IT-system

Utredningen föreslår att interaktiv databas och avancerade IT-

en

system byggs Informationen den svenska resursbasen skall

upp. om

vara lättillgänglig, faktabaserad och smart sorterad.

Initialt måste SUCCESS göra detaljerad inventering den svenska

en av resursbasen för att identifiera miljödrivna företag och teknikområden som har störst förutsättning att växa. Arbetet med att kartlägga den svenska resursbasen i detalj och att bygga databasen är långsiktigt

upp och kräver en kontinuerlig uppdatering. För att skapa internationell

en trovärdighet måste SUCCESS utveckla krav och kriterier för vilka företag, produkter och tjänster skall finnas med i Sustainable

som Sweden.

Informationen i databasen skall lättillgänglig, faktabaserad och

vara smart sorterad. För varje delområde anges exempel på områden där Sverige har unik kompetens och förutsättningar framgångsrikt

att vara internationellt. Företagsförteckningar skall finnas liksom exempel på kommunala systemlösningar. Utöver företag och kommuner kan t.ex. landsting, myndigheter, högskolor och branschorganisationer har

som intressanta systemlösningar, produkter eller tjänster och nätverk

egna vara med.

Ett exempel på hur databasen kan vara uppbyggd ges i bild Exemplet presenterar svensk energi där den första nivån i interaktiv

en databas kan bestå av tre ingångar.

Energisystemet Energy Management

Goda exempel Good Practice

Svenska partners/Företag Partners

SOU 1998:1 18 Utredningens förslag 51

Bild 3. Exempel på presentationsmodell.

ä

å GOOD

PRACTICE

ENERGY

PRODUCTION

PARTNERS

ENERGY

MANAGEMENT

ENERGY

WASTE

TRANSFORM.

USE OF

ENERGY

ENERGY

/

ä. /

Under Energy Management byggs energisystemet upp i en hierarkisk struktur som principiellt beskriver systemlösningar och energisystemets olika delsystem. Under Good Practice samlas beskrivningar av goda exempel referensanläggningar som noggrant väljs ut med tanke på att skildra spetsteknologier och helhetslösningar inom hållbar energiteknik. Under Partners samlas information om företag, myndigheter och andra organisationer med kompetens inom olika energiområden partners/leverantörer. De tre olika ingångarna kopplas ihop sinsemellan oberoende av ingång kan koppla ihop idélösning

så att man med praktiska exempel och bli länkad till svenska företag som kan erbjuda tjänster och produkter. Väl fungerande IT-system är en förutsättning För att lyckas med detta. Sverige är ett av de mest ITavancerade länderna i världen, vilket ger goda förutsättningar för en implementering av utredningens forslag.

52 Utredningens förslag

Informationsmaterial

Utredningen föreslår att SUCCESS även skall presentera informationsguider i pappersform, t.ex. Swedish Environmental Technology and Services A guide to SUCCESS for Chinese users.

Projektexportsekretariatet, inom UD, har tagit fram en rapport om kompetensen inom vatten- och avloppssektorn kapitel 5.4. En

se

liknande rapport kommer även avfallssektorn. Dessa kan användas om men bör kompletteras med andra snitt där den traditionella sektors-

indelningen kompletteras med ett hållbarhetsperspektiv.

Delegationsarrangemang

SUCCESS föreslås ha en väl utbyggd delegationsservice for att

smidigt kunna visa svenska lösningar/referensanläggningar i

upp företag och kommuner m.m.

Delegationsbesök är en nyckelfunktion inom SUCCESS. Genom svenska ambassader, fönster och andra kontakter uppstår förfrågningar svenskt miljökunnande. Potentiella kunder skall kunna om bjudas till Sverige för information svenska systemlösningar och om studiebesök på svenska företag. För att delegationsbesöket skall bli miljömässigt genomtänkt, från Arlanda till företag och referensanläggningar, bör tex. några miljöanpassade hotell och transportföretag knytas till SUCCESS.

Utredningens förslag 53

4.4.3¶Företags/medlemsservice och uppdragsverksamhet

0 Utredningen föreslår att SUCCESS skall vara öppet for alla, men att inträdeskostnad tas ut för att skapa engagemang. Som en medlem får man företagsprofilerad information om t.ex. marknadsmöjligheter, har rättighet att använda en man logotyp Sustainable Sweden i marknadsföringen, gemensam finns med i databas och broschyrer, samt blir länkad i ITman systemet. En help line inrättas för miljö- och internationaliserings- 0 relaterade frågor. Möjligheter att söka finansiering till förstudier inför projekt skall 0 finnas liksom finansiering till delegationsbesök. Uppdragsverksamhet föreslås tillåtas, i utsträckning som inte o en får inkräkta på basverksamheten. Småföretagens behov bör alltid prioriteras.

Behoven serviceinsatser och kompetensuppbyggnad bland företagen av varierar beroende på företagen är tjänste- eller varuproducerande, om de är miljödrivna eller renodlade miljöteknikföretag. Behoven styrs om också hur långt kommit i sin miljöanpassning. För varje av man företag/medlem upprättar SUCCESS profil kan användas för en som att skicka rätt information till rätt medlem om nya marknadsmöjligheter, potentiella samarbetspartners etc. I SUCCESS kompetensförsörjningsansvar ingår att säkerställa att svenska företag lätt får tillgång till kunskap om t.ex. hållbar utveckling, market entry strategies, finansieringsmöjligheter, marknadsförutsättningar, potentiella samarbetspartners och övriga kontakter se kapitel 4.4.4. För detta ändamål inrättas bl.a. help line. Möjligheter för SUCCESS en att finansiera svenska konsulter att genomföra förstudier inför internationella projekt föreslås också finnas. Eftersom små och medelstora företags betalningsförmåga är begränsad föreslås att differentierad medlemsavgift, som ett en engångsbelopp, införs. En avgift är viktig för att skapa engagemang och aktivt deltagande. Vid inträdet bör också ett samarbetsavtal upprättas där SUCCESS, liksom företagens/medlemmamas, åtaganden och rättigheter redovisas. Det är troligt att medlemmar och andra intressenter kommer att efterfråga insatser från enheten som är mer arbetskrävande än att ge snabba relativt enkla frågor eller att förmedla kontakt. svar en Utredningen vill inte utesluta möjligheten att enheten tar på sig sådana

54 Utredningens förslag

uppgifter mot ersättning, betonar att det är viktigt det inte men att inkräktar på möjligheterna att service till småföretagen. Utredningen ge bedömer därför att enheten bör fokusera sitt arbete på kämverk-

samheten, att kvalificerade tjänster kan i mån tid men mer göras av och debiteras efter svårighetsgrad och framgång i affären.

Kompetensuppbyggnad genom omvärldsbevakning och analys

Utredningen föreslår att SUCESS skall kunna förmedla t.ex.

omvärldsbevakning och länderanalyser, allmänna

liksom mera

analyser miljödriven affärsutveckling. om

SUCCESS föreslås också ha visst för framtidsinriktad ansvar en

kompetensuppbyggnad och att stimulera miljöanpassning och

en

internationalisering av svenska företag. Det kan så att aktörer

vara som i dag bedriver internationell och affársutvecklande verksamhet, men med svagt miljöfokus, skulle kunna bli framgångsrika miljömer om aspekter integrerades i deras verksamheter. Här har SUCCESS en viktig roll att spela.

Enheten skall ansvara för att omvärldsbevakning/länderanalyser

utförs och sedan sprids till berörda parter det företagsprofilegenom ringssystem som upprättats kapitel 4.4.3. Medlemmarna skall

se

kunna få hjälp med uppgifter nuläge, trender och för den om prognoser miljödrivna marknadens utveckling efterfrågan för specifika

branscher/produkter i specifika regioner, inklusive identifiering de

av viktigaste kategorierna potentiella kunder och konkurrenter. av Det saknas i dag samlad kunskap det dagsaktuella läget och en om trenden för miljödriven affärsutveckling. Prognoser behöver göras som

beskriver sannolik utveckling i ett 5-15-årsperspektiv och

en som ger en samlad bild av den globala utvecklingen för de miljödrivna näringar

som är av störst intresse för Sveriges vidkommande. För varje specifik, reell eller potentiell "vinnarbransch i den svenska resursbasen bör analyser på sikt genomföras i syfte att identifiera möjliga åtgärder för

att ytterligare förbättra förutsättningarna för tillväxt road en typ av map, se kapitel 3.2.4. Baserat på analyserna är det motiverat lyfta att fram strategiskt viktiga områden kan bli föremål för som mer omfattande nationell mobilisering.

Den svenska resursbasen 55

5¶Den svenska resursbasen

5¶Näringsliv

Svenskt näringsliv består av ett hundratal internationella storföretag, ett stort antal ca 760 000 småföretag och ca 30 000 medelstora företag. Av de medelstora är drygt 30 procent exporterande företag och bland småföretagen exporterar drygt 2,5 procent. Det går inte att utläsa

av statistiken hur många som är miljöinriktade av dem som exporterar och det går heller inte att se om ett småföretag varit underleverantör till ett större exporterande företag.

Renodlade miljöteknikföretag

De svenska exportframgångarna på miljöteknikomrädet har varit starkt drivna av de stora infrastruktursatsningar som Sverige gjorde under 1960-talet. Detta resulterade i en uppbyggnad av svensk kompetens, företag samt referensanläggningar. Detta försprång är nu inhämtat av ett flertal länder som i dag har minst lika bra lösningar som de svenska. En ökad insikt om kretslopp och hållbar utveckling gör att denna typ av 1960-talslösningar framstår i ett annat ljus jämfört med dagens och framtidens teknologier, vilket leder till anpassningar och nya möjligheter se kapitel 6.

Den renodlade miljötekniksektorn är relativt liten i Sverige, med ca 15 000 anställda se tabell 3 och med en omsättning på 15-20 miljarder kronor enligt en skattning som IVA gjorde 1996.

13Källa: SCB.

Se tabell l för definitioner. 5 Miljödriven teknikutveckling, IVA.

56 Den svenska resursbasen

Tabell 3. Uppskattning antal anställda i och omsättning för renodlad

av miljöteknik.

Antal anställda Omsättning

MSEK

Källa: IVA.

Miljödrivna företag

Antalet anställda och omsättning är svårare att kvantiñera i de miljödrivna företagen eftersom de kan delvis miljödrivna och ha

vara olika grad av miljödriven verksamhet. Det sker ständig utveckling

en av företagen och miljöargumenten får allt större plats i företagens beslutsprocesser. Sveriges komparativa fördelar för miljödrivna företag och produkter och tjänster med hög miljöprestanda beskrivs i kapitel

Ett viktigt instrument i företagens miljöarbete är certifieringsarbetet med ISO 14001 och EMAS. Miljöledningssystem är ett effektivt sätt för att identifiera och kontrollera det företagets miljöpåverkan och

egna skapar förutsättningar för att åtgärda dessa innan de uppkommer

som en skuld i balansräkningen. Det är också ett sätt att effektivisera resursanvändningen. Totalt var 359 företag miljöcertifierade enligt ISO 14001 och/eller enligt EMAS i augusti 1998 bild 4. Räknar

se man bort dem har bådadera 58 stycken är det totalt 301 företag

som som har någon miljöcertifiering. Merparten är större företag det hindrar

men inte att de små och medelstora företagen i många fall kanske har kommit längre med det praktiska miljöarbetet.

6 Se tabell 1för definitioner.

Den svenska resursbasen 57

Bild Antal miljöcertifierade företag.

400 350 300 250 200 - 150 100 - 50

Totalt ISO EMAS Båda

Källa: SIS FORUM AB.

Miljökonsultföretag Tjänstesektom intar en central roll i miljöexportsammanhang och gruppen konsultföretag på olika sätt har beröring med

som miljöområdet är stor. Förutom de renodlade konsultföretagen t.ex. ingenjörsbyråer och arkitekter finns också rad andra typer

en av företag är specialiserade inom exempelvis management, projekt-

som ledning och utbildning.

Utredningen har inte funnit någon sammanhållen statistik

som beskriver miljökonsultmarknadens storlek och utveckling. Miljömanagementrelaterade tjänster är än så länge mest inriktade på den nationella marknaden, med omsättning beräknad till halv

en ca en miljard kronor årligen. De större svenska arkitekt- och teknikkonsultföretagen exporterade för ca l miljard kronor 1996, vilket motsvarar drygt 6 procent av branschens omsättning. Detta kan lite

synas men ger ofta också hävstångseffekter för entreprenörer och andra företag. Sveriges komparativa fördelar inom tjänstesektorn beskrivs i kapitel 6.1.

5.2 önätverk och

Milj företagsnätverk

De formella samarbeten förekommer mellan företag och bransch-

som organisationer i Sverige och utlandet är viktiga för att stärka närings-

7 Källa: IUI.

58 Den svenska resursbasen

livets miljöarbete. Det informella miljöarbetet har speciellt under senare år utvecklats i olika former av nätverk. Näringslivets miljöchefer, som är en yrkesförening för miljöchefer inom svenska företag, och Näringslivets Internationella Råd är två exempel. Svenska handelskamrar är en annan näringslivsorganisation har miljö på dag-

som ordningen. De finns i 14 länder genom Svenska Utlandshandelskamrars förening. I Sverige har man kontor i 35 städer med regional spridning över hela landet.

Utöver dessa kan också det utbyte som sker mellan miljögrupper i olika länder indirekt påverka Sveriges möjligheter att sälja tjänster och

produkter.

5.3 F

orsknings- och utbildningsinstitutioner

Den svenska miljöforskningen samt den och produktinriktade

processmiljöforskning, som bedrivs på såväl högskolor och universitet

som branschforskningsinstitut, intar tätposition inom flera områden.

en Branschforskningsinstituten viktig både för de enskilda

är en resurs företagen och för Sverige som helhet. MISTRA:s forskningsprogram som bl.a. syftar till att stärka svenska företags konkurrenskraft är viktiga i sammanhanget. Internationell miljöutbildning på t.ex. Internationella Miljöinstitutet i Lund tar varje år en rad studenter från hela världen, något som i större utsträckning borde tas tillvara.

5.4¶Statliga initiativ

Miljömyndigheter

Mycket av den miljökompetens utvecklats i Sverige har drivits

som fram av lagstiftning och myndighetskrav från bl.a. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. Det gäller framför allt den åtgärder

typ av som gäller miljöskydd och renodlad miljöteknik. Kemikalieinspektionens OBS- och begränsningslista, är frivillig, fungerar led-

som som stjärna för myndigheter och företag när miljöskadliga kemikalier skall bytas ut.

Miljömyndighetema kan dessutom spela roll kunskaps-

en som försörjare inom internationella externfinansierade projekt, vilket kan

g Stiftelsen for Miljöstrategisk forskning.

Den svenska resursbasen 59

bidra till att påverka miljöutvecklingen och bidra till att öka svensk tjänsteexport.

Främjandemyndigheter

m.m.

UD har ambassader, generalkonsulat eller delegationer i knappt 200 länder och arbetar främst med politisk och handelspolitisk bevakning och mindre med främjandeverksamhet. Ett projektexportsekretariat PES bildades hösten 1994 inom UD för att öka nyttjandet den

av svenska miljötekniksektorn inom de internationella fmansieringsprogrammen. Verksamheten omfattar kontakter med internationella finansiärer och upphandlande instanser samt information till svenska företag om de finansierings- och affärsmöjligheter internationellt

som bistånd och annan internationell finansiering erbjuder. PES verkar också för ett ändamålsenligt utformat projektexportfrämjande och besvarar, i samarbete med Exportrådet, företagens generella forfrågningar projektexport. En sammanställning den svenska

om av resursbasen på miljöteknikområdet har påbörjats. En rapport för vattenoch avloppsrening har tagits fram, Water and Wastewater Treatment The Swedish Experience. Rapporten innehåller presentation

en av svensk miljöpolitik, svenska insatser internationellt samt lista

en olika aktörer t.ex. företag, konsulter, myndigheter kan

som vara aktuella som samarbetspartners eller leverantörer. Ytterligare

en produktion som avfallssektorn publiceras under hösten 1998,

avser Waste management. UD har dessutom tillsatt ett antal tjänster

som främjare.

Exportrådet har till uppgift att göra det enklare för svenska företag att göra affärer utomlands och fungerar dels serviceorgan, dels

som som konsultbolag. Exportrådet har 46 egna utlandskontor i 35 länder och samarbetar med svenska ambassader och konsulat i stora delar

av världen. Exportrådet finns representerat ett tjugotal platser i landet med Exportcentrum, som är ett samarbete i första hand for regionala projekt mellan ALMI, Exportrådet och Handelskammaren. Ett annat initiativ från Exportrådet är Green Trade, med syfte att skapa

en elektronisk handelsplats för miljödrivna företag. Målet är att på ett kostnadseffektivt sätt bistå svenska miljögranskade företag att nå

en större internationell krets av köpare. Företag klarar initial

som av en miljöbedömning, baserad de miljökrav Volvo ställer på sina

som leverantörer, erbjuds möjligheter att marknadsföra produkter via Green Trades hemsida. En hemsida tas fram för vart och de företag

ett av som deltar.

60 Den svenska resursbasen SOU 1998:1 18

Sveriges Tekniska Attachéer STATT arbetar med omvärldsbevakning genom tekniska attachéer, placerade svenska ambassader och konsulat i de länder där huvuddelen av världens tekniska forskning och utveckling sker, dvs. i USA, Storbritannien, Italien, Tyskland, Frankrike och Japan. Syftet är att skapa kontakter och överföra kunskap om teknologiutvecklingen till svenska företag, organisationer och myndigheter. En viktig del i STATT:s arbete är att underlätta svenska små och medelstora företags internationalisering att bidra till att

genom exempelvis strategiska allianser mellan svenska företag och företag i andra länder kommer till stånd. STATT har hållbar utveckling som prioriterat område vid sidan av IT.

Nämnden för Sverigefrämjandet i utlandet och Turistrådet m.fl. arbetar också med att profilera Sverige utomlands.

Biståndsmyndigheter

Sida central förvaltningsmyndighet för Sveriges bilaterala utveck-

är en lingssamarbete med u-länder och för stödet till Central- och Östeuropa. Sida handhar gåvobistånd, krediter, forskningsbistånd och näringslivssamarbete. Sveriges totala bistånd är ca 11 miljarder kronor varav Sida förfogar 8 miljarder kronor. Sida bidrar exempelvis aktivt med

över ca att stödja miljöutbildning i utvecklingsländer genom att bjuda in personer med central ställning i sina hemländer till skräddarsydda kurser i Sverige för att utbilda dem i bl.a. miljökunnande. Exempel på detta är de kurser inom VA-teknik och avfall som Chalmers Industriteknik genomfört under flera år eller kurser i hållbar utveckling som LIFE Academy erbjuder. Sida har också tillsammans med ALMI ett näringslivsutvecklingsprojekt för småföretag, Start Syd, varvid man bidrar till förmånlig delfinansiering av svenska småföretagsetableringar i Afrika, Asien eller Latinamerika.

Företagsnära myndigheter

Miljöteknikföretag och miljödrivna företag ingår i målgruppen för ALMI, NUTEK och Miljöteknikdelegationens arbete. ALMI fungerar dels ett serviceorgan, dels konsultföretag. ALMI:s risk-

som som en kapitalfinansiering kan även användas för marknadsutvecklingsprojekt riktade mot utländska marknader.

Sveriges arbete med energieffektivisering och teknikupphandling på energiområdet som genomförts av NUTEK och nu tagits över av Energimyndigheten, har väckt internationellt intresse. NUTEK arbetar med industriella miljöfrågor och insatser för småföretags miljöarbete.

SOU 1998:1 18 Den svenska resursbasen 61

Bland insatserna kan nämnas Miljöstyrning i småföretag syftar

som till att hjälpa småföretagen att införa miljöledningssystem och FoU-

programmet Miljöanpassad produktutveckling.

Miljöteknikdelegationen, MTD, arbetar för att främja introduktion av miljöanpassade produkter, och teknik syftar till

processer som en ekologiskt hållbar utveckling och stärka svenskt näringslivs konkurrenskraft. Det finns ingen enskild myndighet har sin

annan som kärnroll inom både närings- och miljöpolitik och ingen befintlig myndighet har heller uppdraget att täcka ett så brett miljörelaterat branschspektrum som MTD. insatserna har samlats till fyra prioriterade områden: marksanering, byggande och boende, transporter, samt livsmedel och lantbruk. Delegationen liten flexibel organisation

är en med stora nätverk på miljöområdet, med förmåga att omformas efter uppgiften.

5¶Kommuner

Genom exempelvis utbyggnad kommunala avloppsreningsverk och

av avfallssystem har kommunerna byggt omfattande kompetens

upp en av såväl upphandling och byggande drift och underhåll olika

som av av renodlade miljötekniska system t.ex. VA, avfall, fjärrvärme. Detta arbete antingen det bedrivs inom kommunens förvaltning eller i

egen form av kommunalt bolag sker ofta i nära samverkan med konsulter och företag också i viss grad, speciellt på VA-sidan, varit fram-

som gångsrika vad gäller systemexport, bl.a. på grund de referens-

av anläggningar som byggts i svenska kommuner. I ett internationellt

upp perspektiv är Sveriges kommuner unika det stora genomslag

genom Agenda 21-arbetet fått.

De svenska kommunerna har också utvecklat rad internationella

en kontakter, bl.a. i form vänortsavtal med kommuner i andra länder.

av Totalt har Sveriges kommuner sådana avtal med l 000 systerstäder i

ca främst de nordiska länderna och Baltikum. I detta samarbete intar miljöfrågorna central roll.

en

Under senare år kan också noteras ett ökat intresse hos flera kommuner att stimulera det lokala näringslivet att etablera internationella affärskontakter. Ett exempel är Stockholmsregionens arbete inom Business Arena Stockholm som bl.a. har ett företagskluster inom miljöområdet. Business Arena arbetar olika sätt med att aktivt hjälpa företagen att etablera internationella kontakter.

62 Den svenska resursbcmven SOU 1998:1 18

5.6 Andra resurser

Det finns en rad aktörer, som arbetar med miljödriven affärsutveckling i sin region, sin bransch eller på annat sätt inom ett avgränsat område. För att få bild vilka aktörerna är, har som en del av utredningen

en av en konsultstudie genomförts som redovisas i en separat bilaga. Kartläggningen har avgränsats till aktörer som inriktar sig på miljödriven affärsutveckling, har ett miljöorienterat nätverk inom näringslivet och har företag som målgrupp. Som ett resultat av kartläggningen har ett femtiotal kompetenscentra för miljödriven affärsutveckling identifierats. En tredjedel av dessa är kommunala initiativ, en tredjedel är initiativ från högskolor och universitet och resten är föreningar och stiftelser. Ett relativt stort antal branschorganisationer och närstående stiftelser och institut har också identifierats. Dessa har dock inte, p.g.a. tidsbrist, undersökts närmare.

Endast nio av de totalt 56 identifierade aktörerna bedriver eller planerar att bedriva verksamhet för att långsiktigt och målmedvetet öka exporten av varor, tjänster och teknik med hög miljöprestanda. Här finns alltså en stor outnyttjad potential.

För att lyckas med miljöexport krävs inte enbart bra miljölösningar och avancerad teknologi. Det krävs också kunskap om nya marknader, språkkunskap och social kompetens att möta nya kulturer. I Sverige

en finns i dag en underutnyttjad kompetens i form av gruppen invandrad arbetskraft utgör intressant resurs för internationalisering av

som en bl.a. svenska miljöföretag.

5.7¶Utredningens överväganden och förslag

Den renodlade miljötekniksektorn inom svenskt näringsliv är

relativt liten, 15 000 anställda med en omsättning ca 15

ca

miljarder/år. Svenska myndighetskrav har varit pådrivande faktor

en

för utvecklingen av svensk renodlad miljöteknik. 2. Projektexportsekretariatet UD har tagit fram rapporter om export

inom miljöteknikområdet. Exportrådet har fått 12 miljoner kronor den 17 september 1998 för att underlätta export av renodlad miljöteknik.

Kommunala lösningar för renodlad miljöteknik, baserade sam-

arbete mellan kommuner och företag utgör intressanta referensanläggningar.

Den svenska resursbasen 63

Den stora potentialen för sysselsättning och ligger i export en satsning på miljödrivna företags miljöanpassade produkter och tjänster. Det svenska Agenda 2l-arbetet år internationellt framstående. Omställningen har påbörjats och förändringsarbetet i det svenska samhället präglas vision ett ekologiskt hållbart samhälle. av en om Det är motiverat att använda begreppet Sustainable Sweden. Den svenska miljöforskning bedrivs på högskolor, universitet som och branschforskningsinstitut har internationell tätposition inom en många områden. Sveriges Tekniska Attachéer har miljö prioriterat bevaksom ett ningsområde. Sida har miljö femte biståndsmål. Miljödrivna som företag återfinns i målgruppen för t.ex. NUTEK, ALMI och

Miljöteknikdelegationen.

Invandrare utgör intressant för internationalisering en resurs av svenska miljöföretag. Det finns en rad aktörer, arbetar med miljödriven affärssom utveckling i sin region, sin bransch eller på sätt inom annat ett avgränsat område. Endast nio de totalt 56 identifierade aktörerna av bedriver eller planerar att bedriva verksamhet för att långsiktigt och målmedvetet öka exporten tjänster och teknik med hög av varor, miljöprestanda. Här finns alltså stor outnyttjad potential. en

En genomgång av den svenska resursbasen visar på flera intressanta miljösegment med stora möjligheter för lyckad interen nationalisering. Utredningens bedömning är att den stora potentialen för att bidra till hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt i en

Sverige finns bland de miljödrivna företagen

Det finns rad intressanta komponenter och initiativ i den en svenska resursbasen. En de största svagheterna i det svenska av systemet är dock en bristfällig samverkan både inom privat och offentlig sektor och dem emellan. Offentliga insatser har hittills oftast begränsats till miljötekniksektorn även det finns om myndigheter m.fl. som har båda kategorierna målgrupp. En som medveten satsning på att utnyttja hela statsapparaten for att underlätta en internationalisering svenska miljödrivna företag av skulle behövas.

SOU 1998:1 18 Sveriges komparativa fördelar 65

6 fördelar

Sveriges komparativa

Utredningen har påbörjat uppsortering den svenska resursbasen

en av för att identifiera företag och andra aktörer med komparativa fördelar inom ekologisk hållbarhet och miljödriven affärsutveckling, kan

som vara aktuella för ökad internationalisering. En indelning den

en av svenska resursbasen görs med hållbarhetsbegreppet utgångspunkt i

som Sustainable Management, Sustainable Infrastructure och Sustainable Business. Ett sådant perspektiv leder till att inte alla branscher eller sektorer kan finnas med i en presentation den svenska resursbasen.

av Beskrivningen i det följande gör inte anspråk heltäckande

att vara utan skall ses som en första översikt lyfter fram ett antal

som intressanta områden.

Bild Sustainable Sweden.

SUSTAINABLE MANAGEMENT

Miljömanagement

Tekniska tjänster inom miljöområdet

Övriga miljötjänster

SUSTAINABLE INFRASTRUCTURE

Hållbara kretslopp för vatten

Hållbara materialkretslopp

Hållbar energi

Hållbart byggande och boende

Hållbara transporter

SUSTAINABLE BUSINESS

Skogsbaserad industri

Jordbruk och livsmedelsindustri

Tillverkande industri

Turism

3 18-5524

66 Sveriges komparativa fördelar

6.1¶Sustainable Management

Detta segment är svåravgränsat, eftersom tjänster alltmer knyts till produkten eller tekniken. Gruppen konsultföretag som olika sätt har beröring med miljöområdet är stor.

Sveriges styrka som bör betonas i en internationell profilering på miljöområdet är helhetssyn som innebär att ett helt paket av miljö-

en policies, styrmedel, information, utbildning, rådgivning osv. kan erbjudas. Inom detta område finns en stor kompetens i landet. Naturvårdsverket och andra organisationer arbetar med biståndsmedel för att överföra sådan kunskap till utvecklingsländer.

Generellt är exporten av konsulttjänster inom miljöområdet ännu försvinnande liten. Export förekommer bl.a. i samband med biståndsprojekt eller när större svenska företag etablerar sig utomlands. Inte bara konsultföretagen själva skulle dra fördel av en ökad utlandsverksamhet. Genom spjutspetseffekter kan också leverantörsoch entreprenörsledet få draghjälp.

1 1 Milj ömanagement

. De flesta renodlade miljökonsulter återfinns inom större konsultfirmor vilka täcker ett betydligt större fält än miljöfrågor. Inom kategorin miljömanagement kan följande tjänster sorteras: utbildning, miljöledning ISO 14 001, EMAS, miljöekonomiska beräkningar, livscykelanalys, miljökonsekvensbeskrivningar, miljökommunikation och miljöstrategier. Efterfrågan från den nationella marknaden är dominerande, där utbildning och miljöledning har ökat kraftigt de senaste åren. Denna del konsultmarknaden beräknas omsätta 500 miljoner kronor

av ca samt sysselsätta drygt 700 personer. En tioprocentig tillväxt de närmaste 5 åren bedöms vara sannolik.

6.1.2¶Tekniskt relaterade milj ötj änster

I kategorin tekniskt relaterade miljötjänster ingår mätning, besiktning, installation, montering, och produktutveckling, bygg- och

processanläggning samt energieffektiviseringar, vissa delvis faller

varav under den renodlade miljötekniksektom. Enligt IVA:s rapport finns det 200 anställda inom miljörelaterad mätning och analys, med en

ca omsättning på ca 100 miljoner kronor. Genom det svenska miljöarbetet

9 Miljödriven teknikutveckling, 1996.

SOU 1998:1 18 Sveriges komparativa fördelar 67

har det utvecklats en rad metoder för miljöstyming och miljökontroll, t.ex. GIS och olika instrument för mätning av vatten- och luftemissioner, med svenska världsledande produkter.

Enligt en rapport från Sveriges arkitekt- och ingenjörsförening innebär det ökade miljöintresset inom bl.a. byggsektorn och omställningen av energisystemet en stimulans för företagen inom teknikmiljörelaterade tjänster. Efterfrågan på sådana konsulttjänster växer och förväntas växa kraftigt framöver.

Energirådgivning är en annan viktig komponent som riktar sig till företag, offentliga sektorn och privatpersoner. I dagsläget finns det energirådgivare i ca 10 kommuner men antalet förväntas öka till ca 200 p.g.a. statliga bidrag. Dessutom finns drygt ett hundratal energirådgivare inom energibolagen. Export av energirådgivningtjänster förekommer till Danmark och Norge, men mer eller mindre hela världen är i behov av sådana tjänster.

6.1.3 Övriga milj ötj änster

Det finns ett stort antal nischer inom området miljötjänster. De är svåra att avgränsa och i det följande bara några vitt skilda exempel.

ges

Det finns ett ökat intresse från företag, placerare, myndigheter m.fl. att köpa omvärldsanalyser som ger en bild av vilka miljörelaterade faktorer kommer att påverka respektive aktörs verksamhet. På

som finansmarknaden finns det en viss efterfrågan analys av miljörisker och identifiering miljödrivna tillväxtföretag.

av

De senaste åren har intresset för transporteffektiviseringar ökat. En bättre planering av transporter t.ex. inom handeln och skogsindustrin kan minska kostnaderna och transportarbetet betydligt. Det gäller speciellt på godssidan. Miljöteknikdelegationen MTD har därför aviserat en teknikupphandling inom detta område.

Miljöjuridiska tjänster omfattar bl.a. ansökning tillstånd och

av överklaganden enligt miljörelaterade lagar t.ex. miljöskyddslagen, miljöbalken, plan- och bygglagen och vattenlagen.

68 Sveriges komparativa fördelar

6.2¶Sustainable Infrastructure

6.2.1 Hållbara för vatten

kretslopp

Historiskt har svenska exportframgångar på vattenområdet varit starkt drivna av de stora satsningar som Sverige gjorde på vattenvårdsområdet under 1960-talet. Detta resulterade i uppbyggnad svensk

en av

kompetens, företag samt referensanläggningar.

Inom vatten- och avloppsområdet finns stor erfarenhet och tradition att arbeta med export. Här har Sverige gedigen erfarenhet och ett

en gott internationellt anseende. I detta arbete deltar hundratals konsultföretag och företag som producerar allt ifrån nyckelfardiga avloppsreningsverk till pumpar, rör och vattenreningsprodukter av olika slag. I det exportinriktade arbetet deltar också personal från flera av landets VA-verk. Sedan 1995 marknadsförs dessa tjänster via ett gemensamt bolag Swedish Water Development AB.

-

Den teknik som utvecklades under denna period var renodlad miljöteknik och till stor del en vattenslösande teknik. En ökad insikt om kretslopp och hållbar utveckling pekar mot att denna typ 1960-

av talslösningar måste förändras mot teknologier innebär

nya som vattensnåla avloppslösningar, mer småskaliga lösningar, nya former av vattenrening, separering av våta och torra avfall samt biogasutnyttjande. Inom dessa områden finns en rad lovande nya lösningar som nu prövas på olika håll och med flera små svenska innovationsföretag.

Bland det arbete som görs för att stärka Sveriges position internationellt bör nämnas det årligen återkommande Stockholm Water Symposium och utdelningen av ett internationellt vattenpris. Detta initiativ liksom Sidas projekt Global Water Partnerships är viktiga för att markera att Sverige har stor kompetens inom området. MlSTRAzs forskningsprogram Sustainable Urban Water Systems syftar till att utveckla hållbara VA-lösningar för Sverige där sustainable water management systems är en viktig komponent. MTD arbetar med att få fram småskaliga lösningar för enskilda avlopp kan användas i

som hushåll som inte är anslutna till ett kommunalt VA-system.

2° Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning.

SOU 1998: l 18 Sveriges komparativa fördelar 69

6.2.2 Hållbara

materialkretslopp

I takt med ökad levnadsstandard, konsumtion och produktion ökar också avfallsmängden i världen. Gifter sprids i naturen bristande p.g.a. hanteringssystem for avfall och behovet avfallshantering ökar av internationellt. Det innebär ökande efterfrågan analyser t.ex. en av samhällets materialflöden och minimering dessa flöden, sortering, av insamling, återanvändning och återvinning samt annat nyttiggörande av avfallet. Hit hör också administration, avfallsplanering, avgiftssystem m.m. Många lovande nya tekniska lösningar och idéer utvecklas och prövas i Sverige. Detta gäller såväl småskaliga lösningar kompossom ter för enskilda hushåll större regionala avfallshanteringsanläggsom ningar. Allt större del samhällets avfall återvinns materialåtervinning av eller energiutvinning eller återanvänds. En mängd styrmedel har nya tillkommit, t.ex. lagreglerat producentansvar för förpackningar, tidningar och däck. Knappt 9 500 företag är anslutna till något de av s.k. materialbolagen. Enligt IVA-rapporten arbetar 3 800 med personer återvinning i Sverige metall, icke-metall, regummering, handel med återvinningsprodukter, med omsättning på 7 miljarder kronor. en ca Utvecklingen av system för återvinning och återanvändning skapar behov av ny teknik, nya företag och infrastruktur. Genom att företag ny och kommuner i det svenska avfallssystemet inlett ett genomgripande förändringsarbete under senare år, har det utvecklats kompetens på en såväl företagsnivå som på den operativa nivån inom rad olika en delområden. Införandet olika miljölednings- och kvalitetssystem har av exempelvis inneburit att miljödrivna företag börjat över sina se materialflöden. Detta leder till att produktionssystem införs och ett nya ökat intresse för återanvändning och återcirkulering komponenter av och produkter och nya företag har börjat växa fram. Sverige har ett av världens största kärnkraftsprogram och Sverige har hög kompetens inom hantering kärnkraftsavfall. Förhållandevis av hård lagstiftning på kärnenergiområdet och antikämkraftsopinionen har drivit fram ett ambitiöst arbete med slutförvaring kämavfall. av Ansvarig för avfallshanteringen är kärnkraftsägamas bolag, Svensk Kärnbränslehantering AB SKB. SKB exporterar del tjänster och i en viss utsträckning geovetenskaplig mätutrustning till ett värde 20 milav joner kronor och en del tjänster rörande kämsäkerhet till f.d. Östblocket. Den svenska kärnenergibranschen skulle kunna utvecklas

till en exportnäring av betydelse.

70 Sveriges komparativa fördelar SOU 1998:1 18

6.2.3 Hållbar energi

Basen för ett hållbart svenskt energisystem ligger i förnyelsebar energi t.ex. vattenkraft och bioenergi liksom besparingar och energieffektivisering. Sverige har lång tradition användning av

en av förnyelsebar energi och det har också utvecklats produkter och företag

arbetar med framgång internationellt. som

Energieffektivitet

Apparatur under sin livstid kräver mindre insatser av än

som jämförbara alternativ kommer i allt högre utsträckning att utgöra konkurrenskraftiga produkter. Effektivare resursanvändning i allmänhet och begreppet Faktor 10 i synnerhet håller därför på att bli en viktig ledstjäma inom allt fler företags miljöarbete. Effektivare resursanvändning är generellt bra for miljön på samma gång som åtgärderna kan förbättra resurskrävande företags vinstmarginaler. Ett annat begrepp kan komma att få stor strategisk betydelse för företagens

som strävan att effektivisera resursanvändningen är funktionsförsäljning.

Potentialen för att åstadkomma ett effektivare energiutnyttjande är

inte bara i Sverige, utan också globalt. På detta område ligger stor, Sverige långt framme med rad olika produkter. Sveriges arbete med

en

energieffektivisering och teknikupphandling som genomförts av

NUTEK och tagits över Energimyndigheten, har väckt inter-

nu av nationellt intresse och lett till att t.ex. energieffektiva vitvaror, värmepumpar, belysningsarmaturer och fönster har introducerats den svenska marknaden. Dessa och andra liknande energieffektiva produkter bedöms ha en stor exportmarknad.

Förnyelsebar energi

Sverige har utvecklat tekniker för att använda solenergi som ur ett internationellt perspektiv ligger långt framme, med systemlösningar och integrerade lösningar t.ex. solfångartak. De flesta bolag inom

som solvärmebranschen är små och har bildats under 1990-talet, till stor del

konsekvens statens investeringsbidrag till installation av som en av solvärmeanläggningar. Hittills har investeringarna till övervägande del varit bidragsberoende, och ständigt förändrade spelregler har präglat branschen och försvårat utvecklingen. Det finns småskalig tillverkning och sammansättning solvärmeanläggningar i Sverige med en

av omsättning på ca 50-70 miljoner kronor.

Sveriges komparativa fördelar 71

Solceller gör det möjligt att förvandla solens ljus direkt till elektricitet. Globalt växer marknaden snabbt, priserna är fortfarande för höga men för ett allmänt genombrott i områden med konkurrerande storskalig elproduktion. Produktionen solceller ökade med 30 3,6 milav procent jarder kronor 1997. Introduktionen solceller i Sverige går i av trögt jämförelse med flera jämförbara länder. Ännu så länge det små och är icke nätanslutna installationer dominerar. Det finns 20 000 prisom ca vata solelinstallationer i Sverige.

Nya och revolutionerande typer solceller, tunnfilmsolceller, av håller att lämna forskningslaboratorierna. Om den tekniken nya håller vad den lovar kommer priserna att kunna radikalt. pressas Sverige ligger bra till när det gäller forskning och utveckling av tunnfilmsolceller. Energimyndigheten har tillsammans med forskningsstiftelsen MISTRA nyligen inlett ett samlat för solenergiprogram forskning vid Ångström Solar Center vid Uppsala universitet.

Uppsalagruppen har USA- och Europapatent för modultillverkning i

större skala. Det finns några utländska vindkraftsföretag har eller har planer som på att förlägga tillverkning till Sverige samt några svenska företag som startat eller överväger att starta tillverkning. Det går dock förhållande-

vis trögt med tanke på de tvåsiffriga tillväxttalen för vindkraftsindustrin globalt. Ändå skulle Sveriges industriella struktur lämpa sig bättre för vindkraftsproduktion än t.ex. Danmark, vindkraftsindustri sysselvars sätter ca 10 000 personer och är tredje största exportområdet. 1 dag sker knappast någon export biobränsle och för de flesta av biobränslen är det inte miljömässigt och ekonomiskt försvarbart med långa transportsträckor. Sverige har dock, vid internationell en jämförelse, en väl utvecklad bioenerginäring och det finns goda förutsättningar för export kunnande och teknik för utvinning, av förädling pellets/briketter, Dimetylester DME, etanol, m.m. och gas el/värmeproduktion.

Utvecklingen under senare år har bl.a. inneburit att rad små- och en medelstora företag har utvecklat intressant teknik för produktion av värme och med vedråvara, träflis och pellets i olika typer av anläggningar. Dessa företag har dock hittills endast i begränsad utsträckning börjat marknadsföra sina produkter internationellt.

Fjärrvärme, Fjärrkyla och Kraftvärme

Att producera värme centralt är betydligt energieffektivt enskild mer än uppvärmning inom tätbebyggt område. Fjärrvärmen utgör i sin tur ett lämpligt underlag för att producera elektricitet. Kan kraftvänneverket

72 Sveriges komparativa fördelar SOU 1998:1 18

dessutom drivas med biobränsle eller naturgas kan väsentligt bättre

en miljöprestanda och resurshushållning åstadkommas jämfört med enskild uppvärmning. Sverige har ett väl utbyggt fjärrvärmesystem vid en internationell jämförelse och uttaget av från fjärrvärmen ökar. Sverige har teknik och kunnande om uppbyggnad och drift av fjärrvärmeverk och kraftvärmeverk och det finns en stor potential för utbyggnad av dessa.

Svensk fjärrvärmeteknik, speciellt lågtemperatursystem med lätta plastledningar är en teknik som tillsammans med värmeproduktion med biobränslen har förutsättningar att kunna exporteras till länder med uppvärmningsbehov, exempelvis de baltiska länderna. På vissa marknader bör även den svenska kraftvärmeproduktionstekniken vara

intresse. Även inom fjärrkyla har Sverige god kompetens av en som egentligen kan utnyttjas bäst i länder med varmare klimat.

6.2.4 Hållbart byggande och boende

Under 1990-talet, speciellt sedan Agenda 21 introducerats kommunal och nationell nivå, har miljö- och kretsloppsanpassning slagit igenom på bred front inom byggnadssektorn. En viktig del i byggandet är byggmaterial och produkter av olika slag. Det finns en stor mängd svenska produkter såsom isoleringsmaterial, energieffektiva uppvärmnings- och ventilationssystem, färg, byggelement, golvmaterial och vitvaror med hög miljöprestanda.

Kretsloppsanpassning av byggnader

Nybyggandet är alltjämt lågt vilket innebär att miljörelaterade investeringar främst kommer i fråga vid renovering och ombyggnad. Allt fler bygg- och anläggningsarbeten, främst renoveringar, sker med anledning statliga subventioner till miljöanpassning, såsom Krets-

av loppsmiljarden och det lokala investeringsprogrammet för omställning till ekologisk hållbarhet. Svenska byggföretag skulle kunna profilera sig, speciellt i Europa, inom områdena varsam ombyggnad och miljöanpassad renovering.

Det finns ett litet antal intressanta spjutspetsar vad gäller miljöanpassade nybyggnationer. Den absolut största satsningen är på samma gång landets största byggprojekt: Hammarby Sjöstad i Stockholm

ett av där 15 000 miljömedvetna innevånare skall bo. Kostnaden beräknas till 15-20 miljarder kronor under 10-15 år. Det senaste inom miljöområdet

SOU 1998:1 l 8 Sveriges komparativa fördelar 73

skall tillämpas och projektet kommer att bli intressant referens-

en anläggning.

Sanering av byggnader asbest, PCB m.m.

Det finns åtskilliga byggnader bostäder, skolor mil. där konstruktion och val av byggnadsmaterial har medfört att inomhusmiljön blivit ohälsosam. Dessutom läcker en del byggnader miljöfarliga ämnen, t.ex. koppar, bly och PCB, till den omgivande miljön via yt- och dagvatten. Det finns en omfattande erfarenhet att asbest väsentlig del

av sanera en av detta problem är åtgärdad i Sverige, radon och mögel relativt omfattande åtgärder pågår som skulle kunna användas i andra länder. En ökad insikt om förekomsten hälsofarliga byggmaterial och

av kemikalier mattor, lim, fogmassor m.m. har lett till ökad aktivitet även på detta område sjuka hus.

6.2.5 Hållbara

transporter

I Sverige tillverkas personbilar och bussar vilka drivs med alternativa drivmedel såsom metangas dvs. biogas eller naturgas och etanol. Antalet fordon år är fortfarande blygsamt tillverkningen och

per men intresset ökar. Tvåhundra metangasbussar och fyrtio etanolbussar samt fyrahundra personbilar kan drivas med både och bensin såldes

som gas 1997. Kommuner och landsting spelar en viktig roll för introduktion

av gas- och etanoldrivna fordon. En begränsande faktor är uppbyggnaden av distributionssystem för nya drivmedel.

Svenska kommersiella transportlösningar domineras nästan helt

av de större bilföretagen, vilka delvis är miljödrivna och därigenom påverkar sina underleverantörer att ställa miljökrav på dessa.

genom Detta kan ge konkurrensfördelar för dessa företag eftersom de också är underleverantörer till utländska motor- och fordonstillverkare.

Vad gäller utveckling och utnyttjande alternativa biobaserade

av drivmedel som etanol och biogas är Sverige tillsammans med Brasilien, USA och Frankrike, världsledande. Sverige utvecklar dessa områden teknik för såväl produktion användning inom olika

som fordonstyper. Detta innebär teknik utvecklas sikt kan få

att ny som en större internationell marknad.

Trycket på bensinbolagen att höja miljöprestanda drivmedel har varit högt under många år. Exempel på faktorer påverkat är lag-

som reglering av bränslets kvalitet, miljöklassningssystem, differentierade skatter, frivilliga överenskommelser, konkurrens mellan bensinbolagen

18-5524

74 Sveriges komparativa fördelar

och miljöintresset från vanliga konsumenter. En undersökning utförd

Konsumentverket visar att så många som 63 procent av befolkav ningen kan tänka sig att betala 10 procent mer för bensinen om den är

miljöanpassad än dagens. Antalet bensinstationer med nya och mer förnyelsebara metan, etanol, rapsmetylester, RME drivmedel ökar. Det finns i dag miljöklassningssystem för bensin, diesel och eldningsolja. Några oljebolag har nyligen gjort en överenskommelse med Naturvårdsverket om att frivilligt ersätta dagens miljöklass 2bensin med sådan bensin uppfyller miljöklass 1 till år 2000.

som Miljöklass l är renast i Europa och motsvarar i princip de krav som gäller i Kalifornien. Introduktion av miljöklass l-bensin underlättar introduktion av bränslesnåla motorer.

6.3¶Sustainable Business

Miljölagstiftningen har länge utgjort den enskilt viktigaste drivkraften för företagens miljöarbete och har otvetydigt haft stor betydelse för att minska utsläppen till luft och vatten de senaste 30 åren. Inte sällan har utsläppen från fabriker minskat med 90 procent eller mer. Mycket talar för att miljölagstiftnin inte kommer att få motsvarande betydelse för

gen miljödriven affärsutveckling. Växelverkan mellan producenter och konsumenter ut att bli viktigare. Gothenburg Research Institute

ser m.fl. har genomfört återkommande undersökningar Miljöbarometern

vilka faktorer har störst betydelse för miljöarbetet i näringslivet. av som Lagstiftning och myndighetsutövning har tidigare legat överst men kundernas krav har hela tiden ökat i betydelse och i Miljöbarometern 1997-1998 bedöms kunderna vara den mest inflytelserika gruppen.

En grundläggande förutsättning för miljödriven affärsutveckling är således konsumenternas ökade intresse för miljöfrågor. Miljöorganisationer har här stor betydelse för opinionsbildningen och i förlängningen kundernas krav. Det beror att de åtnjuter stort förtroende i miljösammanhang i den allmänna opinionen. Hårda krav från kunderna hemmaplan har i del fall drivit på produktutvecklingen

en vilket sedan haft positiv betydelse för exportmarknaden. Olika system för vägledning miljömärkning för kunder till de miljöanpassade

- alternativen är av betydelse.

Miljöledningssystem spelar också viktig roll. De större före-

en tagens vilja att utveckla en hög miljöprofil och satsning miljöledningssystem har lett till ökade miljökrav underleverantörema, en kategori i mindre utsträckning varit utsatt för miljökrav från

som myndigheter såväl som konsumenter.

Sveriges komparativa fördelar 75

Om man sätter antalet miljöcertifierade företag i Sverige i relation till befolkningsmängden, hamnar Sveriges näringsliv överst i en internationell jämförelse. Sverige är också ledande inom såväl livscykelanalyser LCA tillhörande LCA-baserade och certifierade

som miljöinformationssystem. Nya Typ-3-miljövarudeklarationer är svenskt näringsliv först i världen med att använda.

Det faktum att miljöarbetets fokus successivt flyttats från punktkällor till konsumenterna har underlättat integrering miljö-

en av frågorna i enskilda företags affärsidéer. Genom producentansvaret överförs också ett stort ansvar hittills framför allt etiskt/moraliskt

men i vissa avseenden även juridiskt. Företagen får därigenom i ökad utsträckning ansvar för miljöeffekterna av de tillverkade produkterna och alla ingående material och komponenter.

Bransch efter bransch har kommit att beröras av miljödriven affärsutveckling. Ofta har eller några få företag gått före stora såväl

en som små företag. Därefter har miljöprofilering inom aktuell bransch blivit en självklar aspekt för de flesta inblandade aktörer och

en nödvändighet för överlevnad i en del fall. Konkurrensen skärps och producenterna försöker överträffa varandra med hjälp av höjd miljöprestanda och sofistikerad marknadsföring. De företag vågat

som ta det första steget inom en bransch har sporrat och tvingat de andra att satsa. Förr eller senare kommer mindre miljömedvetna företag att inse risken att förlora marknadsandelar till konkurrenterna bristande

p.g.a. miljöproñlering.

6.3.1¶Sko gsbaserad industri

lnom den svenska skogsnäringen och massa- och pappersindustrin har utvecklats en omfattande kompetens om hur kan minimera

man miljöeffekter till vatten och luft. Detta har skapat produkter med hög miljöprestanda och miljödrivna företag i dag är lönsamma på

som världsmarknaden. Dessa produkter och företag har ofta utvecklats i samband med att nya produktionsanläggningar byggts i Sverige. Ofta har engineeringföretag varit huvudansvariga för utvecklingsarbetet

som drivits i nära samarbete med beställaren. Den svenska anläggningen har sedan blivit en referensanläggning som skapat kontrakt utomlands.

2 En certifierad miljövarudeklaration MVD bygger på livscykelanalysbaserad information grundad på beräkningar utifrån ett standardiserat sätt. MVD innehåller ingen värdering av miljöpåverkan och miljöanpassning utan bygger en kvantitativ beskrivning av viktiga miljöegenskaper, vilka skall granskas och godkännas av en oberoende och kompetent tredje part.

76 Sveriges komparativa fördelar SOU 1998:1 18

Under de senaste åren har miljöfrågorna inom massa- och pappersindustrin fokuserats på miljöproblem till följd av klorblekning. Genom att priset för papper framställt med en klorfri blekningsprocess initialt kunde höjas med 25 procent var detta också en lönsam investering som gynnade de företag som låg långt framme i miljöarbetet. Nya innovativa lösningar med förbättrade koknings- och tvättningsprocesser har också utvecklats, liksom koncept för slutna processer.

-

En intressant marknad för ny skogsbaserad industri ligger också i den nya ännu ganska outvecklade industri som kan byggas upp kring olika biobaserade produkter som kan ersätta mineralier och petroleumbaserade produkter. Hit räknas t.ex. etanoltillverkning som ersättning av bensin och diesel.

Under 1998 kommer mellan 20 och 40 procent av den svenska skogsarealen att bli certifierad enligt FSC Forest Stewardship Council. Denna märkning innehåller bl.a. krav på relativt långtgående naturvårdshänsyn. I Sverige har Naturskyddsföreningen och WWF initierat och drivit processen med att utveckla och förankra de svenska kriterierna. Märkningen är internationell och förväntas få stor spridning. Det finns stora beställargrupper i bl.a. Europa och Nordamerika som väntar på leveranser av F SC-virke. Den första leveransen lämnade Sverige i oktober 1997. En kubikmeter FSC-märkt skog förväntas ge ett merpris av lOO kronor 4-6 procent och flera bolag i Sverige gör satsningar.

6.3.2¶Tillverkande industri

För de flesta industrier handlar miljöarbetet att effektivisera flödena

om

vatten, energi och råvaror av olika slag. För processindustrier av dominerar ofta energi och vattenfrågor, medan det för verkstadsindustrin komplex situation där råvaror, kemikalier och

är en mer komponenter spelar en viktig roll.

För fárg- och ytbehandling är flyktiga organiska föreningar VOC

lösningsmedel ett problem. Nya fårgrecept vattenburna färger, som pulverlacker osv. har inneburit förbättringar för miljön och i många fall också lägre produktionskostnad. Övergång till mindre miljöbelastande rengöringsmedel och mer slutna system har inneburit en bättre miljöanpassad produktion.

Restproduktshantering från tillverkningen, som återtagning av uttjänta produkter, är ett annat område som flera svenska företag har utvecklat metoder för.

Sveriges komparativa fördelar 77

6.3.3¶Jordbruk och livsmedelsindustri

Det ekologiska jordbruket har fört en tynande tillvaro under flera decennier och det är först under 1990-talet som tillväxten tagit fart. Orsakerna är ett ökat intresse från konsumenterna och uppbyggnaden av bidragssystem till det ekologiska lantbruket. Handeln har spelat en strategiskt viktig och pådrivande roll. Det finns inga exakta uppgifter om hur mycket ekologiskt lantbruk omsätter vid produktionsledet eller i handeln. Det finns dock uppgifter från enskilda livsmedelskedjor och en sammanvägning av dessa ger en marknadsandel på 2-4 procent 1997.

Totalt sett har tillväxten inom ekologiskt lantbruk omsättning legat på 30 procent de senaste åren. Reglerna för ekologiskt lantbruk fastställs KRAV och omfattar ett brett spektra av miljöfrågor med

av fokus kemikalieanvändningen. KRAV-sortimentet breddas snabbt och för flera produktkategorier är efterfrågan större än tillgången. Orsaken till detta är svårigheterna att få tillräckligt många konventionella lantbrukare att gå över till KRAV och vissa trögheter i forädlingsledet. Exporten av KRAV-märkt fläskkött och mjölk till Storbritannien ökar, liksom exporten av knäckebröd till Danmark och Norge samt barnmat till Tyskland.

6.3.4¶Turism

Turismen snabbt växande näring som kan skapa både problem

är en och möjligheter för miljön. Turistnäringen består oftast av små företag

behöver samordning och nätverk av olika slag för att kunna som utvecklas i en hållbar riktning.

Turism har en potential för synergieffekter med traditionell export

sin möjlighet god miljö och bra miljöteknik i olika genom att exponera former, genom utbildningar, studiebesök och konferenser av olika slag

kan betydelsefulla för spridning av svenskt miljökunnande. som vara

Flera resebyråer och hotellkedjor som arbetar internationellt har börjat inse betydelsen av att miljöanpassa turismen. Om svenska miljödrivna företag samverkar med turistnäringen finns här en potential för att bygga upp referensanläggningar som kan bli viktiga skyltfönster för att Visa upp den bästa svenska tekniken.

78 Sveriges komparativa fördelar SOU 1998:1 18

6.4 och

Utredningens överväganden förslag

Sverige har komparativa fördelar inom såväl sustainable

manage-

ment som sustainable infrastructure och sustainable business.

Sverige har komparativa fördelar inom flera intressanta miljö-

segment, miljödrivna branscher, produkter och tjänster med stor

internationaliseringspotential.

Om man sätter antalet miljöcertifierade företag i Sverige i relation

till befolkningsmängden, hamnar Sveriges näringsliv överst i

en

internationell jämförelse. Sverige är också ledande inom såväl livs-

cykelanalyser LCA som tillhörande LCA-baserade och certifierade

miljöinformationssystem. Nya Typ-3-miljövarudeklarationer är

svenskt näringsliv först i världen med att använda.

Ett hållbarhetsperspektiv leder till att inte alla branscher eller

sektorer kan finnas med i profilering den svenska resursbasen.

en av

Kriterier måste sättas för möjligheten att ingå i databas under

upp en

beteckningen Sustainable Sweden.

En samlad svensk insats bör innefatta ett antal branscher med stor miljönytta och produkter, processer och system med hög miljöprestanda som leder till en hållbar utveckling. Satsningar bör främst inriktas miljödrivna företag eftersom Sveriges komparativa fördelar bedöms som större här än för miljöteknikföretag. Det finns all anledning att skapa internationell uppmärksamhet kring begreppet Sustainable Sweden.

SOU 1998:1 l 8 Världsmarknaden 79

7¶Världsmarknaden för renodlad

miljöteknik och miljöanpassad

teknik

I dag växer uppmärksamheten behovet miljöåtgärder snabbt och

av insatser for miljöförbättringar bedöms utgöra ett av de områden för ekonomisk verksamhet uppvisar allra högst tillväxt, även om den

som varierar mellan regioner i världen, teknikområden och branscher. Marknaden präglas ett stort antal internationella överenskommelser,

av regler och krav som ger upphov till efterfrågan på miljöanpassade produkter och tjänster liksom på renodlad miljöteknik.

Efterfrågan på miljöåtgärder har hittills varit mest beroende av nivån på den ekonomiska utvecklingen och industrialiseringsgraden. 1992 stod OECD-länderna for 90 procent den totala marknaden. Efter

av FN:s Riokonferens 1992 har efterfrågan miljöåtgärder ökat över hela världen och 1996 hade OECD-andelen världsmarknaden minskat till

80 procent och betydelsen och tillväxttakten i efterfrågan ca av miljöinsatser i Asien, Latinamerika och Central- och Östeuropa har på allvar ökat.

En marknadsexpansion förväntas i flera regioner men efterfrågan varierar bl.a. beroende vilken ekonomisk tillväxt och industrialiseringsnivå har i landet. I vissa regioner, u-länder främst, saknas

man system för att hantera grundläggande behov såsom vattenforsörjningsoch avloppssystem. Mycket tyder på att dessa länder kommer att hoppa över vissa led i industrialiseringsprocessen och i stället använda teknologier i syfte att minimera resursförbrukning och

nyare utsläpp för att integrera miljöhänsyn i all övrig verksamhet. Detta förutsätter att dessa länder får hjälp med institutionell uppbyggnad och utbildning, liksom att det finns effektiv teknologiöverföring och

en teknologispridning. I andra, industrialiserade länder handlar det om

mer att uppnå maximal resurseffektivitet, sträva mot nollutsläpp och slutna system där efterfrågan är inriktad miljöanpassade produkter och tjänster se kapitel 7.2.

80 Världsmarknaden SOU 1998:1 18

7.1¶Efterfrågan på renodlad miljöteknik

Utredningen har gjort sammanställning några andra länders en av

bedömning av i vilka länder efterfrågan finns och vilka miljösegment

som förväntas bli mest intressanta i femårsperspektiv. Naturvårdsett verket kommer inom kort att publicera Miljökrav en rapport och konkurrenskraft där bl.a. omvärldsanalys ingår vilken en ger ytterligare underlag för sådan bedömning. Även siffrorna en om inte är exakta och statistikunderlaget är osäkert följande

ger beskrivningar

ändå en indikation på hur stor efterfrågan verkligen är. Miljömarkitaden i traditionell mening främst renodlad

miljöteknik

är i dag beräknad till knappt 4 000 miljarder kronor och förväntas växa till ca 6 000 miljarder kronor till år 2010. Även inga exakta siffror om finns och olika bedömningar visar på olika resultat, samtliga är prognoser vad gäller tillväxttakten samstämmiga. Alla

bedömningar

tyder tillväxt på 5-20 procent år, beroende på vilket per segment man tittar på. Fördelning av efterfrågan på miljöteknik på världsmarknaden geografiskt visar stora skillnader mellan olika regioner både i omsättning och tillväxttakt.

Ryssland Australien Nya 6,2 6,5 6,8 Zeeland Mellanöstern 3,8 4,1 4,3 Afrika 1,8 2,0 2,2 Källa: Environmental Business International Inc., San Diego, 1996.

22Miljöteknik inkluderar i denna sammanställning: rening emissioner till luft

av och vatten, avloppsrening, avfallshantering, sanering, bullerbegränsning,

samt mätning och analys av miljöpåverkan.

SOU 1998:1 18 Världsmarknaden 81

USA, Västeuropa och Japan

Bland OECD-länderna, är USA, Japan, Tyskland och Nederländerna de största och helt dominerande marknaderna se tabell 4. Efterfrågan på renodlad miljöteknik är fortsatt ökande bl.a. beroende på kontinuerligt skärpt lagstiftning och olika internationella konventioner. Beräkningar från OECD visar på tillväxttakter mellan 4 och 16 procent i dessa länder och en fortsatt stark utveckling. Dessutom finns ett ökande behov och efterfrågan t.ex. metoder för att sluta systemen, återanvända och återvinna avfall, återställa förstörd natur, t.ex. marksanering, restaurering av försurade och/eller eutrofierade sjöar, restaurering av degraderade och/eller utraderade naturtyper/ekosystem samt att säkra slutförvaring stötts kretsloppet.

av varor som ur

Behovet är enormt av marksaneringsåtgärder över hela världen liksom efterfrågan på tekniker för att återställa mark. Inom t.ex. OECDländerna bedöms en framtida tillväxttakt inom marksanering till 16 procent. Marknaden styrs i stor utsträckning hur mycket

av pengar respektive regering väljer att satsa inom området eller hur lagstiftningen utformas med t.ex. markägaransvar.

Öst- och Centraleuropa

Värdet på miljöteknikmarknaden i regionen uppskattades till 7,5 mil-

ca jarder dollar 1996. Förutsatt att de påbörjade ekonomiska reformema och privatiseringsprocesser genomförs beräknas den växa till 23 mil-

ca jarder dollar till år 2010. Miljömarknaden är i dag främst beroende

av utländska investeringar och multilateralt och bilateralt stöd.

Ett antal länder i regionen ansöker om medlemskap i EU. Eftersom medlemskap kräver en hög miljöstandard och anpassning till miljödirektiv, finns redan kraftigt ökad efterfrågan miljöteknik och

en tjänster i dessa länder. Substantiella investeringar i vatten- och avloppsanläggningar har redan gjorts i flera länder men ytterligare insatser behövs för att uppfylla EU:s direktiv. Anpassningskostnadema bedöms till 100-120 miljarder ECU, med störst andel inom luft, vatten och avlopp samt avfall. EU-stödet kan enbart täcka mindre del

en av kostnaderna och skall verka katalytiskt tillsammans med andra privata och offentliga finansieringskällor. Under de kommande åren kommer över 20 miljarder att satsas från EU på miljöinvesteringar i kandidatländerna se också kapitel 7.2.

En förstärkande möjlighet som främjar utvecklingen i regionen är det arbete som gjorts för att ta fram en Agenda 21 för Östersjön, Baltic 21. Detta är ett handlingsinriktat dokument med åtagande

om

82 Várldsmarknaden SOU 1998:1 18

minskad miljöpåverkan från bl.a. industrin, vilket kommer att kräva investeringar i miljöförbättrande åtgärder.

Asien

Alla regioner i världen erfar olika slags miljöproblem Asien är den

men världsdel som är mest förorenad och har de allvarligaste miljöproblemen. Ingen annan region i världen har så många kraftigt förorenade städer. Floder och sjöar i regionen tillhör världens mest förorenade och under de senaste 30 åren har hälften av skogen försvunnit. Problemen är stora, speciellt i urbana områden i de flesta regioner i världen, med partikelföroreningar, blyutsläpp och flygaska i luften. Kolkraftverk bidrar i hög grad till luftföroreningar. F örsumingen kommer att öka kraftigt under de kommande årtiondena om inte motåtgärder vidtas.

Marknaden i Asien för renodlad miljöteknik är ändå liten hittills i jämförelse med t.ex. Nordamerika och Europa. Omsättningen var ca 19 miljarder dollar år 1996 och förväntas växa med en årlig tillväxttakt på ca 12 procent Japan exkluderat. Snabb ekonomisk utveckling som för närvarande mattats och en ökad efterfrågan på miljöförbättringar är primärt de faktorer som kan leda till ökad efterfrågan. Förändringar i den ekonomiska utvecklingen kan snabbt leda till förändrade förutsättningar för miljöinsatser. Ungefärlig storlek på marknaden i några länder i regionen finns i tabell

Kina I en årsrapport från China National Environmental Protection Agency NEPA budgeteras planerade miljöinsatser under åren 1996-2000 till drygt 20 miljarder dollar. Drygt hälften går till vatten- och avloppssektorn och 30 procent till luftrening och avfallshantering. Även

ca om efterfrågan i Kina är stor finns en rad begränsande faktorer såsom bristen på utländsk valuta och en dåligt fungerande valutamarknad. De bästa marknadsmöjligheterna ligger därför i de projekt som finansieras med internationella medel, även om förändrade politiska prioriteringar inom landet kan orsaka förseningar också i dessa projekt.

Världsmarknaden 83 Tabell Miljöteknikmarknaden i några asiatiska länder i miljoner dollar.

Land Marknad Tillväxttakt

procent

Källa: GLOBE 1996, Kanada.

Indien Miljömarknaden i Indien är ännu högst beroende av utländska stöd och fonder. Omsättningen på marknaden var 1 245 miljoner dollar 1996. På grund av en snabbt växande befolkning som snart uppgår till en miljard och ett ökat miljömedvetande bedöms marknaden ha en snabb tillväxt med en årlig tillväxttakt på ca 18 procent fram till år 2000.

Latinamerika

Totala marknaden uppskattades till ca 6,6 miljarder dollar 1994 se tabell 6 med en årlig tillväxt på 12 procent. Marknaden är fortfarande outvecklad, men ekonomiska reformer, privatiseringar och ökat miljömedvetande skapar remarkabel tillväxt. Det finns goda möjligheter

en för miljöföretag i regionen. Den största potentialen finns inom områdena vatten och avlopp, avfall, luftrening och förnyelsebar energi. I Argentina saknar t.ex. 9 miljoner människor tillgång till drickbart vatten och över 20 miljoner personer saknar anslutning till ett avloppssystem. Brasilien har hittills satsat över 2,4 miljarder dollar på miljöförbättrande åtgärder och är den största marknaden i Latinamerika. Internationellt bistånd har bidragit med än 6 miljarder

mer dollar sedan 1988. Regeringen räknar med att över 19 miljarder dollar behövs för en effektiv utsläppskontroll.

23Se fotnot 22.

Källa: Environmental Business International Inc., San Diego.

Afrika

Storleken på miljöteknikmarknaden i Afrika har beräknats till ca 2 miljarder dollar 1994 och förväntas växa med 10 procent årligen fram

ca till år 2000. Det mesta miljöarbetet utanför Sydafrika bedrivs inom offentlig sektor och utvecklas genom stöd multilaterala och

av bilaterala biståndsorgan. Stora investeringsprojekt genomförs ofta

av större internationella konsultföretag och i de flesta av projekten finns krav på att miljökonsekvensbeskrivningar görs, vilket i sin tur kan öka efterfrågan på utvecklade GIS-system.

Vattenförsörjningssektorn och sanitetsinstallationer i storstäderna är de största marknadssegmenten i Afrika. En växande marknads-

annan möjlighet är behovet av avfallsanläggningar. Uppskattningar av kontinentens framtida energibehov indikerar också en växande marknad för alternativa bränslen.

7.2 teknik

Efterfrågan på miljöanpassad

Marknadens storlek för miljödriven affärsutveckling är defmitionsmässigt svår att uppskatta, men den är starkt växande. Efterfrågan miljöanpassad teknik påverkas främst av efterfrågan från konsumenter och andra intressenter runt företaget även lagstiftning och andra

men av

24Se fotnot 22.

SOU 1998:1 18 Världsmarknaden 85

offentliga styrmedel. Nedan följer några exempel på potentiell efterfrågan. Snabb ekonomisk utveckling och ökad efterfrågan på miljöen förbättringar är några primära faktorer som kan leda till ökad efterfrågan produkter och tjänster från miljödrivna företag. Stark ekonomisk tillväxt i Asien, den för närvarande mattats, kan även om göra denna del världen till ett intressant område för högteknologiska av miljölösningar. Efterfrågan på miljöanpassad teknik är stor i t.ex. Thailand, speciellt inom och massaindustrin, elektronik och papperslivsmedelsindustrin. Cirka 36 miljarder dollar har budgeterats för

kraftrelaterade kapitalinvesteringar. Det finns en energiomställnings-

fond gör Thailand till de mest attraktiva energiomställsom en av ningsmarknaderna i regionen, speciellt för teknik för energibesparingar och energieffektiva tekniker. Östeuropa växande marknad och ligger väl till för Sverige är en geografiskt. Stora behov miljöanpassade lösningar finns inom av industri, energi och transportsektorn. Kommissionen KOM menar att kandidatländerna bör inrikta sitt anpassningsarbete så att utvecklingen inom de olika sektorerna blir långsiktigt hållbar. KOM framhåller också att kandidatländerna bör tillse att nya anläggningar håller EUnivå, vilket också kommer ett villkor för stöd till investeringar. vara Integrering miljöhänsyn i andra sektorer framhålls jordbruk, energi av och transporter av kommissionen. Insatser kommer att behövas vad gäller utsläpp från transporter eftersom detta våra allvarligaste globala miljöproblem. Lagär ett av krav på t.ex. avgasrening kan leda till tekniksprång inom bilbranschen och skapar möjligheter för företag inom den sektorn. Det finns också behov teknologier för att t.ex. kunna använda alternativa bränslen, av och inom området logistik-transporter. De närmaste 20 åren finns t.ex. utbyggnadsplaner dock osäkra i Europa på 1 000 miljarder kronor inom transportsidan. Marknaden för snabbtåg kan komma att uppgå till 100 miljarder kronor bara i Europa. En viktig sektor är energiförsörjningen och hur man kan annan minska miljöbelastningen. Detta kräver systemkunnande och managementkunskap. Energisektorn påverkar på olika sätt luft, mark- och vattenkvalité och hälsa. Många länder försöker att ställa och minska om användningen energi lagstiftning eller ekonomiska styrmedel av genom bl.a. mot bakgrund risken att energitillförseln i nästa århundrade inte av räcker till, relativt befolkningstillväxten. Det finns ett enormt behov av effektiviserings- och energibesparingsmetoder världen över och detta kommer bara att öka. Behovet teknologier och kompetens för hållav bar energiförsörjning är påtagliga och sol, vind, biobränslen, vattenkraft och geotermisk energi är områden bedöms växa med kraft. som

86 Världsmarknaden

Även resurseffektiva och miljöanpassade system för fjärrkyla behövs i tempererade länder.

Många länder världen över saknar eller har bristfällig institutionell kapacitet, lagstiftning och politik för att hantera miljöfrågoma. Det finns en hög grad av ineffektivitet i många statliga myndigheter och bristen mänskliga resurser, kunskap, teknologi och kapital är stor. Här finns ett omfattande behov av hjälp till institutionell uppbyggnad och behov av kompetens inom exempelvis management, projektledning och utbildning.

Ökade krav från investerare och biståndsorgan på att införa miljöledningssystem ökar behovet av miljökonsulttjänster. Miljökonsekvensbeskrivningar MKB krävs också allt oftare vid projektplanering.

7.3¶Utredningens överväganden och förslag

Miljömarknaden i traditionell mening främst renodlad miljöteknik är i dag beräknad till knappt 4 000 miljarder kronor och förväntas

växa till ca 6 000 miljarder kronor till år 2010. Alla bedömningar på

dessa områden tyder en tillväxt mellan 5 och 20 procent per år.

Ett antal länder i Öst- och Centraleuropa ansöker medlemskap i

om

EU. Eftersom medlemskap kräver en hög miljöstandard och

anpassning till miljödirektiv, finns redan en kraftigt ökad efterfrågan

miljöteknik och tjänster i dessa länder, liksom att EU avsätter över 20 miljarder ECU de närmaste åren. Marknadens storlek för miljödriven affärsutveckling är definitionsmässigt svår att uppskatta, men den är starkt växande och här finns

den största potentialen för tillväxt, eftersom den berör i stort sett alla

sektorer och hela näringslivet.

En samlad svensk insats bör inriktas tillväxtmarknader för miljödriven affärsutveckling. Potentialen för tillväxt är stor eftersom i stort sett hela näringslivet berörs. OECD-länderna står för den största efterfrågan även om vissa marknader, t.ex. Asien och Sydamerika, visar större tillväxt.

Aliljöexportfämjande i några andra länder 87

8 ande i andra

Milj öexportfrämj några

länder

Internationella utblickar är nödvändiga för att man skall kunna lära av andra länder och ta till sig det bästa för att tillämpa i Sverige. Det finns ett flertal initiativ i andra länder för att främja internationalisering och export av miljöanpassad teknik varav utredningen redovisar några. Vissa av dessa länders arbetssätt har fungerat som förebilder vid utformningen strategi och förslagen i kapitlen 3 och Utredningen

av har som underlagsmaterial använt bl.a. rapporten Stödfunktioner för miljöteknik i Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, USA och Japan, liksom studiebesök miljöexportfrämjande organisationer i Danmark, USA och Storbritannien.

1¶Danmark

De flesta marknadsföringsinitiativ av dansk miljöteknologi kommer från Green City Denmark GCD, ett nationellt nätverk i aktiebolagsform med bl.a. miljöföretag och kommuner. Green Citys vision är att

på kommersiell bas skall vara Danmarks nationella och interman nationella skyltfönster för energi- och miljölösningar för den privata och offentliga sektorn.

Alla företag, organisationer, kommuner etc. kan köpa aktier i GCD. Minimiandelen, en aktie, kostar DKK 15 000. En aktieägare förbinder sig med sitt köp att senast två år efter köptillfället presentera en miljöredovisning till GCD. Dessutom måste man kunna ställa upp som referensanläggning vid besöksdelegationer mot ersättning ca DKK 3 000. Som aktieägare får generellt informationsmaterial från

man GCD nyhetsbrev och årsberättelse, man har rättighet att använda GCD:s logotyp i marknadsföringen, att finnas med i databas och broschyr. Man får tillgång till och information om man kan utnyttja renare teknologi Clean Technology". Man betalar ingen årsavgift utan betalar bara för de tjänster man använder. Om man vill avsluta sitt

25 1998:1 Miljöteknikdelegationens rapportserie.

Rapport nr

88 Mljöexporzyfrämjaøzde i nâgra andra länder

aktieägande så återköper GCD aktieinnehavet. Per den sista december 1997 fanns 233 aktieägare, där industri äger 34 procent, konsulter 23 procent, övrig tjänstesektor 30 procent, kommuner och län 13 procent. Man har primärt arbetat med avlopp, avfallshantering och återbruk, energiförbättringar, renare teknologier, lantbruk, stadsekologi samt inom transportsektorn. Alla aktieägare finns i central databas och i en den finns också information referensanläggningar över hela om Danmark, det bästa Danmark förmår systemlösningar inom de av prioriterade områdena. Databasen ligger till grund för de flesta affärer. Den används vid alla delegationsbesök, av aktieägarna, vid danska ambassaderna världen över och andra offentliga danska utomorgan lands. Databasen består av:

0 offentliga hemsidor om GCD koncept och allmän information 0 presentation av alla företag/kommuner är aktieägare som 0 det bästa Danmark kan erbjuda systemlösningar av

Pâ ambassaderna finns ofta sektorsexpert miljö/energi kan en som hjälpa till vid utländska förfrågningar och guida dessa igenom den del av databasen som inte är öppen för alla. Sekretariatet är placerat i Herning, Jyllands sjätte största stad, med 25 kilometer till närmaste flygplats, Karup. Dit flyger från Kastrup man en timme. Placeringen är intressant, inte i Köpenhamn och inte heller i den största staden Jylland. Genom uppsökande, kontaktskapande säljarbete, t.ex. genom mässstöd och utställningar, är GCD kontaktmäklare mellan meden lemmarna och potentiella köpare från offentlig sektor eller semiofficiella organ över hela världen. Man väljer att lägga projekt i förorter för att kunna miljöprofilera sig, så att projektet kan fungera som referensexempel för inköpare i de större städerna. GCD erbjuder service för utländska besöksdelegationer vill som orientera sig om möjligheten till samarbete med danska företag. Besöken är så upplagda att man utöver sekretariatets information också får möjlighet att besöka företag och referensanläggningar har som man intresse för. Man lägger stor vikt vid att besöken så att de skall anpassa passa besökande land och alla sköts med stor arrangemang professionalism. På tre verksamhetsår har haft 208 delegationsman besök totalt, som stannat i genomsnitt 4,5 dagar. GCD hjälper till att hitta finansieringsmöjligheter för projekten och samarbetar med Danida dansk motsvarighet till SIDA och den danska miljömyndigheten som också kan bistå med projektpengar. Inget görs gratis men uppdragsgivare kan få stöd från danska myndigheter via

A/üljäexporlfrämjande inågra andra länder 89

bistånd eller annat internationellt stöd som sedan mynnar ut i affärer för danska företag. Därför opererar GCD bara i de länder där det finns internationellt stöd från andra aktörer biståndspengar/andra stödpengar.

Budgeten är 7 miljoner DKK/år. Ett driftsbidrag utgår från de fyra kommuner som var med vid starten, vilket täcker hälften av kostnaderna. Övriga intäkter kommer huvudsakligen från konsultverksamhet, delegationsbesök, kommission på 3 procent på de exportaffärer som GCD har initierat, samt aktieavgifter. GCD erhåller inga statliga förutom ett marknadsföringsbidrag första året.

pengar Målet är att bli helt självfinansierat för att uppnå självständighet och integritet.

8.2¶Tyskland

För att bevaka och informera tyska företag om expanderande marknader bildades 1996 ett institut, Internationales Transferzentrum für Umweltstechnik ITUT. Man stöder inte bara export av teknologi och utrustning, lika mycket handlar det kunskapsöverföring till

om tyska företag. Arbetet är inriktat på att stödja små och medelstora företag vad gäller hjälp och information för att slå sig nya och okända tillväxtmarknader. Eftersom ITUT till viss del är ett statligt initiativ har möjlighet att utnyttja etablerade politiska kanaler inom

man utlandstjänsten. Man tar även hjälp av så kallade miljö-managers som är ett initiativ drivs de tyska industri- och handelskamrama.

som av

ITUT är i praktiken uppdelat i två fristående organisationer. ITUT- GmbH arbetar med att koppla samman efterfrågan och utbud samt förmedla kontakter mellan länder och företag. Man sprider även generell information marknadspotentialer i olika länder och

om informerar om lämpliga stödprogram som går att kombinera med verksamheten. ITUT-Verein stödjer det vetenskapliga utbytet. På så sätt vill öka intresset för miljöteknik i de olika länderna. Likaså

man arbetar man för att förbättra miljöstandarder på det internationella planet. Organisationen fungerar ett informations- och kommunika-

som tionscenter för miljöteknologisk know-how.

Även Tyskland sedan flera år tillbaka har varit världsledande

om vad gäller export av miljöteknik visar undersökningar gjorda på senare tid att fler och fler länder börjar hämta försprånget. Framför allt USA och Kanada, från tyskt håll, har gjort lyckade satsningar

menar man att öka exporten av grön teknologi. Vad gäller den industripolitiska betydelsen för miljöteknologi pekar först och främst på vikten av

man att se miljöteknologi som en tvärsnittsbransch. Det är farligt att studera

5 18-5524

90 Aliljöexportfämjande i några andra länder

frågan separat. Detta kan till och med leda till kontraproduktiva effekter. I Tysklands delstater börjar industristruktur med

nya en ny små och medelstora företag växa fram. Dessa har ofta grön

en inriktning sin verksamhet. Trots Tysklands framstående position jämfört med andra länder internationellt sett har miljöteknik lägre

en exportkvot än genomsnittet för tyska branscher. Till viss del kan detta förklaras med stor andel småföretag i kombination med

en en betydande hemmamarknad. För exportföretagen är det främst länder utanför EU det handlar Konkurrensen marknaden upplever

om. tyska företag som hårdast från andra tyska konkurrenter. Dagens stöd till den exporterande industrin har brister. Många företagen känner

av att de får bristande information utvecklingen världsmarknaden.

om Att hitta i bidragssystemen i hemlandet är i princip omöjligt. Det finns också endast ett fåtal externa rådgivare besitter tillräcklig kunskap.

som Av den anledningen kommer ITUT:s roll i framtiden förmodligen att bli viktig.

Det största hindret för exporten är det höga prisläget i landet. Tyska produkter har svårt att konkurrera internationellt på grund höga

av tillverknings- och lönekostnader. För att förbättra företagens exportchanser föreslås ett exportñnansieringsprogram för små och medelstora företag specifikt för miljöteknik, information internationella

om anbudsförfaranden eller orderutlämnanden och ramavtal, kursbok i

en fmansieringsstöd till miljöteknik, stöd till informationsöverföring, analyser över framtida marknader, information andra länders

om miljölagar och regler, intensifierade åtgärder för att förbättra den utrikespolitiska organisationens arbete för att stödja industriföretag.

8.3¶Storbritannien

I Storbritannien startade 1992 Joint Environmental Markets Unit, JEMU, en departementsövergripande enhet mellan industri- och miljödepartementen. JEMU hjälper den brittiska industrin att utnyttja möjligheterna på världsmarknaden för miljöteknik. JEMU försöker öka företagens medvetande om marknaderna för miljöprodukter och tjänster, att uppmuntra dem till att utnyttja dessa möjligheter och att samarbeta för att se till att regeringens politik och strategier arbetar i den riktningen. Målet är att skapa stark, konkurrenskraftig brittisk

en miljöindustri som kan tävla med bra resultat på världsmarknaden. Tillsammans med bl.a. ambassader och konsulat världen över hjälper JEMU brittiska företag att identifiera marknadsmöjligheter. Man arbetar nära handelsorganisationer, den brittiska handelskammaren och

SOU 1998:1 18 Aliljöexportfämjande i några andra länder 91

Business Links för att hjälpa brittiska företag att delta i mässor, uppdrag och andra aktiviteter hemma och utomlands.

JEMU har t.ex. satt upp en databas som ger detaljer om brittiska leverantörer av produkter och tjänster inom miljöområdet. Det finns ungefär 5 000 inlagda företag, varav ungefär 1 500 har detaljerad information om var företagen verkar, användarsektorer, marknadsaktiviteter och intressen. JEMU använder databasen för att matcha utländska förfrågningar med potentiella brittiska leverantörer. Att vara med i databasen är gratis. JEMU prioriterar både traditionell miljöreningsteknik och clean technologies såsom processtekniker som använder mindre energi eller råmaterial eller har lägre utsläpp till

som miljön än alternativen. Som exempel exporttjänster som JEMU tillhandahåller kan nämnas frågeservice för brittiska företag om

marknadsmöjligheter på miljöområdet utomlands, hjälp till företag med

kontakter vad gäller allt från teknikkunskap till stödprogram och kontakter hos myndigheter, marknads- och benchmarkinginformation om bästa möjliga teknik i världen och sammanställningar över statliga stöd till miljöteknikföretag.

Technology Partnership Initiative

Technology Partnership Initiative startade efter miljövärldskonferensen i Rio och har som mål att förmedla information om brittiska miljölösningar till företag och myndigheter i tredje världen. Programmet började 1993 och har sedan förlängts i två treårsperioder till 1999.

I deras nätverk TPI Network av brittiska och internationella företag och organisationer ingår 4 000 personer. Medlemskapet är gratis och innebär att får ett nyhetsbrev, som ges ut fyra gånger per år,

man innehållande miljöfakta och fallstudier från brittiska företag i utbildningssyfte. Dessutom får medlemmarna katalogen TPI Guide över brittiska produkter och tjänster och tillgång till en fri frågeservice för att söka efter brittiska leverantörer.

Overseas Trade Services

Overseas Trade Services OTS har satt upp ett nätverk för att hjälpa brittiska exportforetag. OTS har ungefär 2 000 anställda. Huvudparten är anställda vid hjälpcentraler Help desks, cirka 200 är diplomater som arbetar utomlands. För 80 av Storbritanniens exportmarknader har OTS publicerat Market Menus som beskriver all hjälp man kan få om man vill exportera till ett visst land. Dessa går även att nå via Internet. Export Market Information Centre har fakta om alla marknader som

92 Aliljöexportfrämjande inågra andra länder

man kan besöka eller be om litteratursökning ifrån. Vill ha

man skräddarsydd niarknadsinformation så kan diplomatema fungera

som konsulter. Dessutom finns många fler funktioner för hjälp med språkproblem, hjälp med besök utomlands och att ta emot besök i Storbritannien.

8.4 USA

Det finns en stor mängd i USA för att befrämja export

program av miljöteknik, främst till Asien och Latinamerika, även till

men östeuropeiska och afrikanska länder. Programmen handlar ofta att

om underlätta finansiering kommersialisering i andra länder, bistå med

av experthjälp och marknadsundersökningar samt hjälp med att identifiera behov och para ihop behoven med existerande teknologi i USA. Nya marknader skall identifieras, där den amerikanska regeringen kan assistera i att utveckla exportmarknader.

Export av amerikansk miljöteknologi är nyckelfaktor i USA:s

en nationella strategi for miljöteknologi och befrämjandet export

av av miljöteknologi ges hög prioritet av Department of Commerce. Den globala marknaden för miljöteknologi förväntas växa med 50 procent till år 2010. Genom att uppmuntra privata- offentliga partnerskap vill Clintoiiadministrationen försäkra sig om att amerikanska miljöteknologiforetag konkurrerar effektivt på den internationella marknaden. USA:s kraftiga satsningar på att öka export miljöteknologi

av har gett positiva resultat. Exporten ökar och arbetar målinriktat for

man att få en stor del av den växande världsmarknaden inom miljöteknologi. Den amerikanska exporten växte med nära 50 procent mellan 1993 och 1995 från $9,7 miljarder till $l4,5 miljarder. Kalifornien är landets ledande producent och exportör miljöteknologi; lokala företag

av genererade under 1994 nära $22 miljarder i vinst, varav $1,5 miljarder från export, och skapade fler än 160 000 arbetstillfällen. Nedan

ges korta beskrivningar några de många finns i USA

av program som för att befrämja export av miljöteknologi.

US Trade and Development Agency, TDA

Export av miljöteknologi blir en allt viktigare del TDA:s

av program. TDA stödjer export, bland annat genom finansiering av förstudier, konferenser och utbildningsprogram.

Müöexporwämjande i några andra länder 93

US Agency for International Development, USAI

Det amerikanska biståndsorganet, USAID, samarbetar bl.a. med amerikansk industri och FN, for att olika sätt främja export av amerikansk miljöteknologi. 1992 grundades bl.a. United States-Asia Environmental Partnership, US-AEP. Programmet riktar sig mot att minska miljöförstöringen i de snabbt växande asiatiska ekonomiema, samtidigt som det hjälper amerikanska företag att ta sig marknaden. US-AEP representanter finns i tio asiatiska städer. Representanterna identifierar behov av miljöförbättrande teknologi och därmed exportmöjligheter för amerikanska företag. Behov matchas elektroniskt med amerikanska företag, som är registrerade i deras databas. Detta program, som påbörjades 1995, kallas Environmental Technology Network for Asia, ETNA. Förutom ETNA ger US-AEP finansiellt stöd åt små och medelstora företag att undersöka asiatiska marknader samt hitta samarbetspartners i form av inhemska företag och enskilda organisationer non-governmental organizations. Dessutom arrangerar man konferenser och demonstrationsprojekt.

Environmental Technology Export Initiative

Environmental Technology Export Initiative, ETEI, är ett led i Clintonadministrationens ansträngningar att öka export av amerikansk miljöteknologi. I initiativet ingår bland annat aktiviteter som koordineras av Environmental Trade Working Group, ETWG. ETWG är en grupp som består av representanter från olika myndigheter. Sex punkter ingår i strategin, vilka redovisas nedan.

Privata-ofentliga partnerskap

Ett antal partnerskap har formats för att myndigheter och industri skall arbeta tillsammans för att uppnå mål med avseende på

gemensamma ekonomisk, ekologisk och teknologisk utveckling. Ett exempel är Environmental Technologies Trade Advisory Committee ETTAC. ETTAC består av representanter från olika miljöteknikindustrier och skall verka rådgivande grupp för Department of Commerce. I

som en samarbete med International Trade Administrations Environmental Technologies Export ETE Office, har de tagit fram rekommendationer för hur export av miljöteknologi kan befrämjas

94 Aliljoexportfrämjaøzde inågra andra länder

Vinna marknader har kraftig tillväxt som

Nya marknader skall identifieras, där den amerikanska regeringen kan assistera i att utveckla exportmarknader. Ett exempel ETE:s arbete. är De ger råd till över 4 000 företag år, marknadspotentialen i per om andra länder. De producerar nyhetsbrev, Environmental Exports News, och andra publikationer samt leder ETWG:s arbete med främja att handel för amerikanskt näringsliv.

Konkurrenskraftig och innovativ finansiering

Syftet är att öka möjligheter för amerikanska miljöteknikföretag få att tillgång till finansiering för att nå ut på utländska marknader, samt utjämna ojämlikheter uppstår grund att utländska

som av regeringar

erbjuder bundet bistånd vid finansiering miljöprojekt. Export-Import av Bank of the United States, Ex-Im Bank, har uttalat dess högsta att en av prioriteringar är att ökat stöd export miljöanpassad teknologi ge av samt att öka stödet till små exportföretag.

Utveckling och kommersialisering miljäteknologi och standarder av

Syftet är att ta bort barriärer negativt påverkar amerikanska som företags förmåga att konkurrera, skapa dynamisk miljöindustri en genom att uppmuntra kommersialisering och assistera u-länder i standardiseringsprocesser. Department of Energy m.fl. har utfört handelsresor till Kina och vice för att främja samarbete

versa ett

mellan nationerna och i förlängningen exporten amerikansk teknik. av

Kapacitet och träning

Utländska beslutsfattare utbildas i miljöfrågor, vilket stärker amerikansk närvaro och expertis utomlands. US-AEP har stött fler än l 750 projekt, som handlar affärsutbyte, teknologiöverföring och utbildom ning.

Demonstrationsprojekt

Syftet är att demonstrera miljöteknologi och uppmuntra

amerikansk

användandet av den på utländska marknader. USAID har till exempel

finansierat över 100 demonstrationsprojekt i avfallsminimering.

Miljöexportjiämjande i några andra länder 95

8.5 överväganden och förslag Utredningens

Det förekommer mängd initiativ i andra länder för att främja

en export av teknik, produkter och tjänster med hög miljöprestanda. De mest framgångsrika länderna använder hela statsapparaten för att stödja företagen och satsar fokuserat marknader med stark tillväxt. Finansiering avgörande faktor för framgång.

är en

F

Samverkan mellan privat och offentlig sektor ger marknadsfördelar. Green City Denmark är ett framgångsrikt koncept för samverkan mellan kommuner och företag. GCD satsar speciellt Danidaländer, delegationsbesök och en avancerad databas över den danska resursbasen. Tyskland har ett statligt institut för att stödja miljöexport- ITUT och miljö-managers finns tyska handelskammare runt om i världen. Storbritannien har ett bra allmänt exportstöd och en departementsövergripande enhet mellan industri- och miljödepartementet, JEMU, för att stödja miljöexport. USA har på några år målmedvetet byggt upp ett omfattande stöd för miljöföretag, baserat på bl.a. statliga-privata partnerskap.

De goda idéer och erfarenheter finns i andra länder har tagits till

som

vid utformningen den föreslagna strategin. Erfarenheterna vara av har också legat till grund för arbetet med att ta fram förslag på hur

kan förstärka svenskt näringslivs konkurrenskraft genom att man stimulera framväxten miljödrivna företag.

av

Finansiering 97

9 av

Finansiering utredningens förslag

Kostnaderna för utredningens förslag beräknas till ca 30 miljoner kronor år i tre år, där en tredjedel går till nätverksstimulans och

per kompetensuppbyggnad, en tredjedel till profilering av Sustainable Sweden och en tredjedel till personalkostnader i SUCCESS. De offentliga medlen, för perioden beräknas uppgå till 64 miljoner

som kronor, föreslås komma främst från Närings- och handelsdepartementet och Miljödepartementet och vara ett projektanslag för tre år. Övriga medel förväntas komma från de aktörer som blir medlemmar i SUCCESS genom medlemsavgifter och ev. uppdragsverksamhet.

Det är resurskrävande att bygga upp och underhålla en kvalificerad och aktiv IT-kommunikation. Enbart för detta krävs flera heltidstjänster, åtminstone initialt. Kompetensuppbyggnad och nätverksstimulanser kräver också både tid och resurser. Om verksamheten skall vara förtroendeingivande krävs kompetent personal som från första dagen skall kunna besvara frågor och täcka efterfrågan från näringsliv, kommuner, utländska intressenter och övriga.

Drygt tredjedel av SUCCESS resurser föreslås till nätverks-

en stimulans och kompetensuppbyggnad, i form av projekt som kommer småföretagen tillgodo, ibland via någon aktör nod ibland direkt

annan till företaget.

Knappt tredjedel föreslås satsas på profilering Sustainable

en en av Sweden dvs. uppbyggnad av databaser, framtagning av informationsmaterial och anordnande av delegationsbesök.

Den sista tredjedelen är personalkostnader. Enheten bör bemannas

7-10 vilket motsvarar i princip Green City Denmarks av personer, kansli är långt mindre än lEMUzs Storbritannien departements-

men övergripande enhet.

Genom medlemsavgifter och eventuell uppdragsfinansiering kommer också näringslivet att bidra. Näringslivets och övriga intressenters insatser beräknas uppgå till 4 miljoner initialt. Efter något

98 Finansiering

år beräknas denna uppgå till 10 miljoner kronor. Detta

motsvarar ungefär Green City Denmarks omsättning under 1997.

Bild 6. Kostnader och intäkter för SUCCESS i miljoner kronor.

1999 2000 2001 Kostnader Databas

Intäkter

Målet är att under den påföljande treårsperioden, 2002-2004, successivt minska statens engagemang eftersom de offentliga åtagandena med nåtverksstimulans och kompetenshöjande åtgärder under denna period beräknas kunna avslutas. Statens under perioden 2002-

engagemang 2004 beräknas uppgå till maximalt 15 miljoner kronor, 10 mil-

varav joner kronor under 2002. När databasen väl är etablerad, kompetens-

en uppbyggnad har skett och nätverken vuxit sig starka, kan för

ansvaret driften av databasen övertas någon eller några andra aktörer

m.m av som man då finner lämpliga. Övrig verksamhet inom SUCCESS beräknas under period bli självfinansierande och kan övergå till

samma privata aktörer. Därmed avslutas också statens ekonomiska

engagemang.

Eftersom det är lika mycket fråga näringsliv miljö,

en om som om föreslås att ett proj ektanslag på resterande medel kommer från Närings-

SOU 1998:1 l 8 Finansiering 99

Satsningen kan leda till att Sverige får ett miljödrivet konkurrenskraftigt näringsliv med påtagligt ökade exportintäkter. Detta gäller både de företag redan i dag exporterar och de småföretag som ännu inte

som börjat exportera. Ju snabbare svenskt näringsliv anpassar sig till den miljödrivna marknadens krav, desto större är chansen till internationell framgång och exportintäkter. Denna anpassning/omställning kan staten understödja framför allt nätverksstimulanser och kompetens-

genom uppbyggnad. Ju större satsning desto snabbare resultat.

SOU 1998: l 18 Konsekvenser 101

10¶Redovisning av konsekvenser av

utredningens förslag

Konsekvenser utredningens förslag för regionalpolitiken är positiva

av eftersom förslagen bygger på att stimulera miljöanpassning och internationalisering främst småföretag vilka finns lokaliserade över

av hela landet.

Det tid och att bygga kompetent, fungerande

tar resurser upp en funktion för att stödja internationaliseringsprocess och endast en

en långsiktig medveten satsning kan resultat. Staten kan och bör spela

ge

katalytisk och koordinerande roll för att skapa värdeskapande en

och nätverk, i sin tur kan leda till framgång den processer som internationella marknaden. Utredningens förslag ökar de offentliga åtagandena med sammanlagt 64 miljoner kronor. Den typ av insats som skall göras och den typ information skall förmedlas både

av som nationellt till företagen och internationellt kan kollektiv

anses vara en nyttighet och uppbyggnadsfasen bör därför finansieras med offentliga medel.

Det finns ingen enskild aktör/bransch har incitament att bygga

som

databas över hela Sveriges näringslivs miljökunnande, men när den en väl finns kan alla ha nytta den. Vid uppbyggnad databas, nätverk

av av och kompetens är det viktigt att inga enskilda aktörer, t.ex. små och medelstora företag, riskerar att stängas ute. Det är också viktigt att en

del SUCCESS budget kommer från offentliga medel för att stor av säkerställa ett basutbud tjänster och för att förenkla för småföretagen

av att komma ut på den internationella marknaden.

Inga konsekvenser utredningens förslag har kunnat konstateras

av för jämställdhetspolitiken eller för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.

Särskilt yttrande 103

O.

Särskilt av Andreasson

yttrande Bengt

Ovannämnda expert i utredningen i den för framgång avgörande

anser frågan organisatorisk tillhörighet att SUCCESS åtminstone i en

om uppbyggnadsfas bör knytas till Exportrådet. Exportrådet har

erfarenhet att utveckla sektorsatsningar liknande karaktär, har

av av ett etablerat myndighets- och foretagsnätverk och besitter exportteknikkunskapen. Exportrådets internationella fáltorganisation med egna kontor och samarbete med UD och ambassader är avgörande för en framgångsrik operativ exportfrämjande verksamhet i SUCCESS. Inte minst viktigt är att Exportrådet troligen också är den existerande organisation näringslivets exportintresserade företag skulle ha

som störst förtroende för. Detta förslag innebär självklart inte att avkall får göras på kvaliteten när det gäller uppbyggnaden av miljökunnandet i

SUCCESS.

104 Särskilt yttrande

Särskilt Gudrun

yttrande av Bågstam

Den föreslagna verksamheten SUCCESS kommer att innebära stora fördelar för svensk miljöexport. För min del kan jag dock inte dela utredningens bedömning om den organisatoriska formen för satsningen. Det enda rimliga förslaget är att knyta den verksamheten

nya SUCCESS till det redan befintliga Exportrådet.

Exportrådet är, i likhet med det föreslagna SUCCESS, organisa-

en tion som stöds av både näringslivet och staten, dock med den betydelsefulla skillnaden att den redan finns plats de betydelsefulla marknaderna.

Utredningens förslag innebär att befintlig kompetens inte används.

Det innebär att verksamheten inom Exportrådet kan komma

att tunnas ut i stället för den kvalitetsutveckling SUCCESS kan

som ge.

Bristerna i förslaget blir ännu tydligare på regeringens

om man ser satsning på exportutveckling för småföretag bl.a. Exportrådet.

genom Regeringens satsning innebär utbyggnad ExportCentra i regional-

en av politiskt prioriterade områden, stämmer väl med utredningens

som idéer.

SOU 1998:1 18 Kommittédirektiv 105

råa

Kommittédirektiv

mål

och hinder for ökad av

Möjligheter export Dir

tjänster och produkter inom miljösektom 1998:3

Beslut vid regeringssammanträde den 15 januari 1998.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en kartläggning möjligheter och hinder för ökad export av

av tjänster och produkter inom miljösektom. Utredaren skall dra slutsatser de studier och det arbete som redan gjorts samt av

av de initiativ som redan tagits området. Med utgångspunkt i detta arbete skall utredaren föreslå en samlad strategi och handlingsplan for att främja export av tjänster och produkter inom miljösektom.

Många företag uppger att de viktigaste faktorerna för framgång, såväl på hemmamarknaden vid export, är teknisk

som kompetens och kontaktnät. Behovet av en gemensam

egna insats for att samordna och marknadsföra svensk export av tjänster och produkter inom miljösektom är uttalat bland de företag är verksamma inom detta område. Utredaren skall

som hitta former För att fylla detta behov.

Utredaren skall förslag hur främst de små och medelstora

ge företagens export tjänster och produkter inom miljösektom

av skall kunna underlättas och vilket sätt detta kan ske. Denna del uppdraget skall redovisas senast den 15 april 1998.

av Utredaren skall avsluta sitt arbete senast den 1 oktober 1998.

106 Kommittédirektiv

Definitioner

Utredningen skall omfatta både renodlade

miljöteknikforetag

och miljödrivna företag i

enlighet med nedanstående definitioner. I direktivet benämns export från dessa typer av företag: export av tjänster och produkter inom miljösektom.

Renodlade miljöteknikjöretag arbetar

med att tillhandahålla tjänster och utrustning vad gäller reningsteknik, återvinning, hantering av avfall och restprodukter,

emissionsmätningar,

energiteknik och övrig miljöteknik. Deras kämverksamhet bygger direkt miljöåtgärder.

Miljödrivna företag arbetar med verksamhet annan än de

renodlade miljöteknikföretagen, har

men miljöfrågor som

en viktig drivkraft i sin och

process- produktutveckling. Dessa företag arbetar indirekt med miljöfrågor.

Bakgrund

Marknaderna för tjänster och produkter inom miljösektom är bland de snabbast växande i världen. Världsmarknaden uppskattas nå omsättning på fyra en över miljarder kronor år 2005. Den västeuropeiska delen marknaden av beräknas uppgå till omkring 26 procent, den nordamerikanska

till knappt 30

procent och den asiatiska till drygt 20 procent. Mellan 1994 och 1997 har antalet miljöteknikforetag världsmarknaden stigit från 30 000 till 50 000. Svenska

företag står for omkring tre

procent av EU-företagens omsättning i miljötekniksektorn. Endast en procent svensk projektexport mil jösektorn. av avser

Enligt EU-studie miljöföretagen i en av Europa är Sverige nettoimportör av renodlad miljöteknik, medan Tyskland, England, Frankrike, Danmark, Italien, Irland, Belgien och Österrike är nettoexportörer.

SOU 1998:1 18 Kommittédirektiv 107

Det finns därmed tecken på att svenska företag inte är så framgångsrika i att exportera tjänster och produkter inom miljösektorn. De låga svenska marknadsandelama kan ha flera orsaker, såsom kostnadsnackdelar, dolda handelshinder vid främst offentlig upphandling, bristande kompetens eller fömiåga att koppla ihop delkomponenter från olika företag och marknadsföra helhetslösningar. Exportandelen för de svenska konsultföretagen är i dag påfallande låg. Generella svårigheter för exporten av konsulttjänster kan därmed också ha slagit igenom miljöteknikområdet. En ökad export svenskt

av miljökunnande är angelägen flera skäl, bl.a. kan det bidra till

av ökad sysselsättning i Sverige, samt bidra till att förebygga och lösa allvarliga miljöproblem.

Regeringen har i skrivelse till riksdagen, 1997/98:13, fastslagit ett åtgärdsprogram för en ekologisk hållbar utveckling inom Närings- och handelsdepartementets verksamhetsområde, i vilken det ingår utredare i uppdrag att kartlägga vilka

att ge en möjligheter och hinder som finns för ökad export av miljöanpassad teknik och miljöanpassade produkter. Arbetet för ekologisk hållbarhet skapar nya möjligheter för näringslivet. Miljöpolitiken är redan en del av det omvandlingstryck som svenskt näringsliv utsätts för och är drivkraften för nya

som produktionsprocesser, produkter och nya marknader.

nya

Närings- och handelsdepartementet anordnade tillsammans med Miljödepartementet ett symposium export och miljö den 8

om april 1997. Symposiet dokumenteras i Närings- och handelsdepartementets skriftserie Aktuellt näringspolitik

om och ekonomi. En rad idéer och förslag framfördes under symposiet. Framförallt betonades vikten av att bygga nätverk för att de svenska företagen, är relativt små i en

som internationell jämförelse, skall ha möjlighet att konkurrera

en på den internationella marknaden. Behovet att olika aktörer

av samverkar betonades också.

108 Kommittédirektiv

Främjande av exporten av tjänster och produkter inom miljösektorn

Företag, myndigheter och organisationer i Sverige

Det har tagits många initiativ, både regionalt och nationellt, for att Sverige skall erhålla en större del av den internationella marknaden när det gäller export av tjänster och produkter inom

miljösektom.

Ett exempel är den förstudie som konsultñrman Windborne International gjort tillsammans med Institutet för vatten och

luftvårdsforskning IVL. Uppdragsgivare är Naturvårdsverket, Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK och

TeknikBroStiftelsen i Stockholm. Förstudien Miljötekniska

företag i Sverige förslag till strategiskt åtgärdsprogram

-

grundar sig en enkätundersökning där drygt 100 företag inom miljöteknikbranschen identifierat vad de uppfattar som problem och brister i det nuvarande exportfrämjandet.

Förstudien ger forslag till fortsatt arbete, bl.a. i form

av Swedish Centres for Environmental Technology, SCET, som har till syfte att skapa ett skyltfönster för svensk miljöteknik samt etablera och utveckla länkar mellan FoU- och

utbildningsinstitutioner i Sverige och utomlands.

Ett annat pågående arbete är det projekt inom UD:s projektexportsekretariat PES som syftar till att ta fram ett material som presenterar den svenska resursbasen bl.a. områdena vatten och avlopp samt avfallshantering. Informationsmaterialet är bl.a. avsett för de multilaterala upphandlama och skall också kunna användas av de svenska utlandsmyndighetema. Efterfrågan har visat sig vara stor den typ informationsmaterial som projektexportsekreteriatet

av arbetar med, både i multilaterala och bilaterala sammanhang. Det är viktigt att detta arbete fortsätter och, i mån av resurser, påskyndas. Projektexportsekreteriatet planerar att under våren 1998 distribuera informationsmaterial om vatten och avlopp

SOU 1998:1 18 Kommittédirektiv 109

och färdigställa material om avfallshantering. Dessutom avser man att börja framställa material om energi- och miljöinsatser mot användning ozonförstörande ämnen. Utredaren bör i ett

av

tidigt skede samråda med projektexportsekreteriatet.

Sveriges exportråd arbetar bl.a. samverkansgrupper och

genom kommer att starta sådan för teknik för vatten- och

en avloppsrening och hantering och återvinning av avfall.

The Swedish Green Train är en IT-baserad marknadsföring av svenska miljödrivna företag som drivs med stöd av bl.a. Exportrådet och Miljödepartementet.

Sida bedriver näringslivssamarbete och har ett handlingsprogram för miljö och hållbar utveckling inom biståndet.

Ett annat exempel är det arbete som Sveriges Tekniska Attachéer STATT utför med att bevaka teknikutvecklingen utlandsmarknadema och med näringslivsrelaterade miljöfrågor

ett prioriterat område. NUTEK arbetar med miljöfrågor som och stöd till små och medelstora företag, ALMI Företagspartner AB arbetar via de regionala dotterbolagen bl.a. med miljöstyrnings- och miljöteknikfrågor. Flera handelskammare och länsstyrelser arbetar också med miljö- och miljöteknikföretag.

Miljöteknikdelegationen arbetar för att stimulera kommersialisering, verkar för snabbare marknadsintroduktion och en

en ökad försäljning produkter minskar miljöbelastningen,

av som

möjligheter till näringslivsutveckling och därmed ökad och ger sysselsättning.

Småföretagsdelegationen N 1996:04 prioriterar miljösektom och har i en skrivelse till Närings- och handelsdepartementet

110 Kommittédirektiv SOU 199851 18

daterad den 19 november 1997 föreslagit hur exporten av tjänster och produkter inom miljösektorn skulle kunna öka.

Ett exempel ett regionalt initiativ är Göteborg Academy for Management of the Environment GAME som är ett

samverkansprojekt mellan näringslivet, offentlig förvaltning

och enheter för högre utbildning och FoU i

Västsverige. Utgångspunkten för projektet är hög miljökompetens

att och miljöprofil skall ge Västsverige konkurrenskraft.

Exempel på andra länders satsningar på miljöexport

Många andra länder satsar särskilt

miljötekniksektom. l

Storbritannien finns det sedan flera år särskild enhet en Joint Environmental Markets på Handels- Unit och industriministeriet har till uppgift öka de brittiska

som att företagens

medvetenhet och utnyttjande den växande om av marknaden för tjänster och produkter inom miljösektorn.

I Tyskland bildades 1996 för internationellt ett centrum miljöskydd ITUT i samarbete mellan Forskningsministeriet och en miljöstiftelse. Genom stödja främst att små och medelstora företag vill på detta sätt man främja export av tysk miljöteknik.

I USA upprättades 1994 Office of Environmental

Technologies

Exports inom Department of Commerces

avdelning Trade

Development. Enheten konferenser, arrangerar gör marknadsanalyser, och publicerar och nyhetsbrev. rapporter Infonnation och rådgivning till enskilda företag är en viktig del i arbetet. Särskilda insatser görs för små och medelstora

företag.

1 Danmark har staten tillsammans med miljödrivna

företag

startat aktiebolaget Green City Denmark for att öka exporten av danska miljöanpassade produkter. Målet öka antalet är att order,

SOU 1998:1 18 Kommittédirektiv 11 1

förbättra satsningama miljön, förbättra exportnätverken och öka antalet affärskontakter mellan Danmark och övriga världen i miljörelaterade affärer, samt att utarbeta forsknings- och utvecklingsprogram området.

Uppdraget

l enlighet med regeringens skrivelse 1997/98:13 skall utredaren kartlägga möjligheter och hinder för ökad export tjänster och

av

produkter inom miljösektom. Kartläggningen skall omfatta en

analys de stora marknaderna för tjänster och produkter inom

av miljösektom, och i framtiden, de svenska företagens andelar

nu på dessa marknader samt orsaker till att dessa andelar inte är

större. Sambanden mellan tjänsteexport och miljöteknikexport,

och den svenska konsultbranschens generella ställning på

exportmarknadema skall uppmärksammas. Utredaren skall dra

slutsatser sådant arbete redan gjorts och görs på

av som området. Utredaren skall studera de initiativ tagits i andra

som länder för att särskilt främja export inom denna sektor.

Utredaren skall föreslå strategi och handlingsplan för att

en främja exporten av tjänster och produkter inom miljösektom. Vidare skall utredaren förslag på hur pågående regionala och

ge nationella insatser kan samordnas och göras mer effektiva. Export är stort miljöpolitiskt intresse, liksom export från

som av små och medelstora företag, skall uppmärksammas särskilt. Utredaren skall i förekommande fall kostnadsberäkna sina förslag samt föreslå hur dessa skall finansieras. Förslag till finansiering skall ske omfördelning av redan aviserade

genom medel för miljösektorn alternativt inom ramen för

utgiftsområde 24 Näringsliv.

Utredaren skall inledningsvis utarbeta förslag hur de små och medelstora företagens export tjänster och produkter

av inom miljösektorn skall kunna underlättas och i vilken organisatorisk form detta bör ske. Många företag att de

uppger

1 12 Kommittédirektiv SOU 199311 18

viktigaste faktorerna för framgång, såväl hemmamarknaden som vid export, är teknisk kompetens och kontaktnät. egna Behovet av insats för samordna en gemensam att och marknadsföra svensk export tjänster och produkter inom av miljösektorn är uttalat bland företag är verksamma som inom detta område. Utredningen skall hitta former för fylla detta att behov. Här skall särskilt förslag från

Småföretagsdelegationen,

den utredning gjorts i ämnet The Windborne som av International Group och IVL de insatser inom samt som görs Green City Denmark uppmärksammas. l denna

fråga skall

utredaren lämna förslag senast den 15 april 1998.

Utredaren skall ha nära kontakt med det statliga

exportfrämjandet och biståndet, med miljöteknikdelegationen,

med näringslivet och dess organisationer, med samt

forskningsinstitutioner, miljö-organisationer och fackliga

organisationer. Utredaren kan även ta frågor inte upp som nämns i detta direktiv, det bedöms angeläget med

om hänsyn

till syftet med uppdraget. Utredaren har också möjlighet att ge förslag åtgärder som är av mer generell exportfrämjande karaktär och inte enbart syftar till att öka inom den här exporten berörda sektorn.

För de åtgärder som förs fram gäller att de inte får innehålla förslag där staten ensamt eller tillsammans med andra bildar bolag. Förslag innehåller driftsbidrag får inte heller som ex. läggas fram.

Endast förslag ligger i linje med EU-regler och som internationella åtaganden området skall lämnas. För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare redovisa regionalpolitiska att konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden om dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir.l994:l24 och att redovisa konsekvenser för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Kommittédirektiv 113

Redovisning av uppdraget Utredaren skall redovisa resultatet sitt arbete i ett

av delbetänkande senast den 15 april 1998 och i ett slutbetänkande senast den l oktober 1998.

Närings- och handelsdepartementet

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissa . mTänderhelalivet fall enöversyn.UD.

. nyttersättningssystemfor vuxentandvård. Utlandsstyrkan.Fö. - . Välfardensgenusansikte.A. Detgäller livet. Stödochvårdtill barnoch . Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspeciñka ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ . processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. . maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Tymakten dinär Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.ln. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsformåga. Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektivaav 35.Förordningartillmiljöbalken. Bilagor.M.+

försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav Referatfrånenhearingden12november1997. . ochSystembolagetsprodukturval.S. IT-kommissionensrapport4/98.K. Integritet- Effektivitet Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeforsäkringen. - 10.Campusfor konst.U. 38.Vad får för pengarna Resultatstyrningav ll. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala inomolikaområden.U. området. Självdeklarationochkontrolluppgiñer 39.Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.M, . förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER. - 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju. 14.E-pengar näringsrättsligafrågor.Fi. 41.Läkemedelsinfonnationföralla. w 15.Grönanyckeltal Indikatorerfor ettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningför hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre . bemötandeav personermedfunktionshinder.S. förstastegetmotnationellafolkhälsomål, - 17.Samordning digitalav marksändTV. Ku. Ensamladvapenlagstiñning.Ju. 18.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö. - 19.IT ochregionalutveckling. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju. 20.IT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt fordigitalamedier.Andrakammarsalen, -intervjuer medpersonermedfunktionshinder. Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas 2 Problemmedinbäddadesysterninfor2000-skiftet. inomEU.K. . HearinganordnadavITkommissioneni 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder samverkanmedIndustriförbundetoch Statskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-11-14.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28. 22.Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. . Ettgarantisystem försäkringsersättningar.for Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed 23.Statenochexportñnansieringen.N. kunskapslyftet.U. 24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A. Översynavtiskeriadministrationen J 53.Ta möjligheternai Östersjöregionen.N. m.m. o. vara 25.Trestäder.Enstorstadspolitikfor helalandet. 54.HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt + st4 bilagor. for mindreföretag.Ettrådslaganordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionenpåuppdrag Kommunikations-av faktaomungdomarochsvartsprit. departementet,Närings-och handelsdepartementet - 27.Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch och Industriförbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-1l-l8.K. 28.Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsförsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83.DUKOM Distansutbildningskommittén. ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed 84. DUKOMDistansutbildningskommittén. T-stöd. U. Flexibelutbildningpådistans.U. 58.lT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Omstormöten, lT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB. 59.Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbetepårättsområdet.

RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju. - 60.Kring Hallandsåsen.M. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi. 61.LivsmedelstillsyniSverige.Jo. 88.DomarenochBeredningsorganisationen 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju.

kämavfallsomröstningeni Malåkommgin1997.M. 89.Greppet attvändaenregionsutveckling.

- 63.Engodaffari MotalaJoumalistemasavslöjanden RapportfrånSöderhamnskommittén.N. ochläsarnasetik. Demokratiutredningensskriñse- 90.Stegetföre.Nedslagi detlokala rie.SB. brottsförebyggandearbetet.Ju. Bättreochmertillgängliginformation. 9 Nya kommunalförnyelseochkompetens-

. grepp- Småföretagsdelegationensrapport N. utveckling.In. 65.Nya tider,nyaförutsättningar... 92.Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. IT-kommissionensrapport8/98.K. Småföretagsdelegationensrapport N. FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. 93.Kapitalförsörjningtill småföretag.

- 67.Socialavgiñslagen. Småföretagsdelegationensrapport N. 68.Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. 94.Förslagskatalog. 69.Lämplighetsprövning personalinomav Småföretagsdelegationensrapport N. förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. 95. Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.M. 70.Skolan, ochdet livslångalärandet.lT 96.NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.UD. Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och 97. Gör bamtill medborgareOmbarnoch demokrati lT-kommissionen,Rosenbad1997-l2-04, under l900-taletsSB. IT-kommmissionensrapport7/98.K. 98.Konkurrenslagensregleromföretags- 71. Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt koncentration. Bilaga.N.+

kontrollinstrument.ln. 99. accepteraBetänkandefrån dennationellasam- 72.Kommunalafinansförbund.Fi. ordningskommitténför Europaåretmotrasism.ln. 73. OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida 100.Harrasismentagit slutnu Bilagatill betänkande

systemför statsbidragtill invandrarnas från dennationellasamordningskommitténför riksorganisationermfl.ln. Europaåretmotrasism.In. 74.Styrningen polisen.av Ju. 10 Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrån

. 75.Djurförsök.Jo. ettseminarium.SB. 76.Idrott ochmotionför livet.Statensstödtill idrotts- 102.Lekmannastyrei experternastid. Dokumentation rörelsenochfriluftslivets organisationer.In. frånettseminarium.SB. 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens103.Bemäktigaindividerna.Om domstolarna,lagenoch rapport N. de individuellarättigheternai Sverige.SB. 78.Regelförenklingför framtiden.Småföretags- 104.Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.S. delegationensrapport4. N. 105.Minska regleringenavkommuneroch landsting. 79.ITochregionalutveckling. In. erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. 106.Ungai ohälsoförsäkringen. IT-kommmissionensrapport9/98.K. Tid för aktivitet ochutveckling.S. 80.B0stadsrättsregister.Ju. 107.FrämjandelagenenÖversyn.A.

- 81.Användningen vissastatsflygplan,av m.m.SB. 108.Analyseramera.Jo. 82.Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem 109.Rättsinfonnationoch lT. Rapportfrån två semi- Fi. narier 1996och 1998.IT-kommissionensrapport

10/98.K.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

110.Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödförkla-

ring. Ju. 111.E-plikt. Att säkradetelektroniskakulturarvet.U. 112 Resurserpå likavillkor U.

. 113. GodI Tro. Samhälletochnyandligheten.S. 114.Svenskani EU. Hurvi kanfrämjakvaliteten de

svenskaEU-textema.SB. 115.Distansarbete.A. 116.Stoppreglema.Fi. 117.Utgått 118."SustainableSweden" aSUCCESSstory.

- Möjligheter ochhinderför eninternationaliseringav ettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. Bilaga.N.+

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett Tänderhelalivet seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2

- Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch läsarnasetik.Demokratiutredningensskriñserie.63 Systembolagetsprodukturval.8 Användningenavvissastatsflygplan,m.m.81 Näråsikterblirhandling.Enkunskapsöversiktom Attröstamedhänderna.Omstormöten, bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16 folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB.85 Trestäder.Enstorstadspolitikfor helalandet. Görbarntill medborgareOmbamochdemokratiunder + st4 bilagor.25 1900-talet.97 Frånhembränttill Mariakliniken. Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrånett faktaomungdomarochsvartsprit.26

seminarium.101 Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel Lekemannastyreexperternasi tid.Dokumentationfrån ochsamordnadläkemedelsförsörjning.28 ettseminarium.102 Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.31+ de individuellarättigheternai Sverige.103 Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Svenskani EU. Hur kanfrämjakvaliteten de psykiatrisktvångsvård.32 svenskaEU-textema.l 14 Företagaremedrestarbetsformåga.34

Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.37 Justitiedepartementet Vad får for pengarna Resultatstyming

- av BROTISOFFEK statsbidragtill vissaorganisationerinomdet sociala Vad hargjorts Vad bör göras 40 området.3 8 Ensamladvapenlagstiñning.44 Läkemedelsinformationforalla.41 Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 HurskallSverigemåbättre Bulvanerochannat.47 förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43

-

polisen.74 Kontrolleradochifrågasatt Styrningenav Bostadsrättsregister.80 intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48

- Utvecklingssamarbetepårättsområdet. De 39stegen.Läkemedelsutredningarunder Östeuropa.86 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill DOMARENOCHBEREDNINGSORGANISATIONEN Läkemedeli vårdochhandel,SOU1998:28.50

utbildningocharbetsfördelning.88 Socialavgiñslagen.67 - Stegetfore.Nedslagi detlokalabrottsförebyggande Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.104 arbetet.90 Ungai ohälsoförsäkringen. Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödforklaring. Tid for aktivitet ochutveckling.106 1 10 1GodTro. Samhälletochnyandligheten.1 13

Utrikesdepartementet Kommunikationsdepartementet 1976årslag immunitetochprivilegieri vissafall IT ochregionalutveckling.

om

översyn.29 120exempelfrånSverigeslän.19 - en NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.96 IT-kommisionenshearingominfrastrukturen

fördigitalamedier.Andrakammarsalen, Försvarsdepartementet Riksdagen1997-10-24.20

kemikaliehantering.3 Problemmedinbäddadesysteminför2000-skiftet. Säkrare l

HearinganordnadavlT kommissioneni Utlandsstyrkan.30 Försvarsmaktsgemensamutbildningfor samverkanmedIndustriforbundetochStatskontoret

1997-1l-14.21 framtidakrav.42

framtiden.45 Identifieringochidentiteti digitalamilj Sotningi

Referatfrånenhearingden12november1997. Räddningstjänsteni Sverige -

Räddaoch Skydda.59 IT-kommissionensrapport4/98. 36 -

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Konsekvenser atttaxfreeförsäljningenavvecklas DUKOM Distansutbildningskommittén.

av inomEU.49 Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed HuroffensivIT-användningkan skapatillväxt IT-stöd. 57 för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66

- IT-kommissionenpå uppdragavKommunikations- Lämplighetsprövning personalav inom departementet,Närings-ochhandelsdepartementet förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 ochlndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11- DUKOM Distansutbildningskommittén. 18.54 Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. Kostnadseffektivdistansutbildning.83 IT-kommissionensrapport6/98.58 DUKOM Distansutbildningskommittén. Nyatider, förutsättningar... Flexibel utbildning distans.84

nya IT-kommissionensrapport8/98.65 E-plikt. Att säkradetelektroniskakuturarvet.1 11 Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. Resurserpå lika villkor 1 12 HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch

Jordbruksdepartementet IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, IT-kommmissionensrapport7/98.K.70 FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. IT ochregionalutveckling. Översynavñskeriadministrationenm.m.24 erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. LivsmedelstillsyniSverige.61 IT-kommmissionensrapport9/98. 80 Djurförsök. 75 Rättsinformationoch IT. Rapportfråntvå seminarier 108

Analyseramera. 1996och 1998.IT-kommissionensrapport10/98.109

Arbetsmarknadsdepartementet Finansdepartementet

Välfärdensgenusansikte.3 Omstruktureringarochbeskattning.1 Män passaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva medexempelfrånhandeln.4

av processer försäkringar.7 Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch Integritet-Effektivitet- Skattebrott.9 maktdiskurser.5 Självdeklarationochkontrolluppgiñer Ty maktenärdin Mytenomdetrationella

förenkladeförfaranden.l 2 arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 - E-pen näringsrättsligafrågor.14 Utstationering arbetstagare.av 52

gar- Engräns enmyndighet 18 Främjandelagenen översyn.107

v - Försäkringsgaranti. Distansarbete.1 15 Ettgarantisystemförförsäkringsersättningar.22

bankaktiebolagoch Kulturdepartementet Nyaledningsreglerför försäkringsbolag.27 SamordningavdigitalmarksändTV. 17 Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa ochtillfälligtarbete.56 Närings- och handelsdepartementet Kommunalañnansförbund.72 Statenochexportñnansieringen.23 Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem82 påmöjligheternaiÖstersjöregionen.53

Ta vara Premiepensionsmyndigheten.87 tillgängliginfonnation.

Bättreochmer Stoppreglema.1 16

Småföretagsdelegationensrapport 64

Kompetensi småföretag. Utbildningsdepartementet

Småföretagsdelegationensrapport 77 Campusfor konst10 Regelförenklingförframtiden. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn Småföretagsdelegationensrapport 78 inomolikaområden.1 1 Greppet attvända regionsutveckling.

- en Vuxenutbildningochlivslångtlärande. RapportfrånSöderhamnskommittén.89 Situationeninför ochunderförstaåretmed småföretagochsamverkan.

Godaidéerom kunskapslyftet.51 Småföretagsdelegationensrapport 92

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kapitalförsörjningtill småföretag. Småföretagsdelegationensrapport 93 Förslagskatalog. Småföretagsdelegationensrapport 94 Konkurrenslagensregleromföretagskoncentration. +Bilaga.98 "SustainableSweden" aSUCCESSstory.

- Möjligheterochhinderfor eninternationaliseringav ettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. Bilaga.118+

Inrikesdepartementet Historia,ekonomiochforskning. Femrapporteromidrott.33 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

kontrollinstrurnent.71 OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

systemför statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl.73 Idrottochmotion för livet. Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluftslivets organisationer.76

kommunalförnyelseochkompetens- Nya grepputveckling.9 l accepteraBetänkandefråndennationellasamordningskommitténförEuropaåretmotrasism.99 Harrasismentagitslutnu Bilagatill betänkandefrån dennationellasamordningskommitténförEuropaåret motrasism.100 Minskaregleringen kommunerochlandsting.105av

Miljödepartementet Grönanyckeltal Indikatorerför ettekologiskthållbart

samhälle.l 5 Förordningartill miljöbalken. Bilagor.35+ Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 KringHallandsåsen.60 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om kämavfallsomrösmingeniMalå kommun1997.62 Kunskapsläget kämavfallsområdet1998.68 Förstärktskyddavskogsmarkförnaturvård.95

Förord

Miljöexportutredningen N 1998:01 har haft i uppdrag att ta fram

förslag för att främja internationalisering svenskt miljöanpassat

en av näringsliv. En viktig del i utredningens förslag ökad samverkan

är en mellan aktörer för att utveckla nätverk med komplementära kompetenser som kan agera samordnat på utlandsmarknaden.

Det finns en rad aktörer, arbetar med miljödriven affärs-

som utveckling i sin region, sin bransch eller på annat sätt inom ett avgränsat område. Att hitta dessa aktörer och länka dem skulle

samman kunna resultera i betydande synergieffekter for Sverige helhet.

som

För att få en bild av vilka aktörerna är, har del

som en av utredningen en konsultstudie genomförts Grön Tillväxt AB.

av Kartläggningen har avgränsats till aktörer inriktar sig på

som miljödriven affärsutveckling, som har ett miljöorienterat nätverk inom näringslivet och har företag målgrupp. Verksamheten skall

som vara långsiktig och ha goda utsikter att utvecklas.

Som ett resultat av kartläggningen har ett femtiotal kompetenscentra för miljödriven affärsutveckling identifierats. En tredjedel dessa är

av kommunala initiativ, en tredjedel är initiativ från högskolor och universitet och resten är föreningar och stiftelser. Ett relativt stort antal branschorganisationer och närstående stiftelser och institut har också identifierats. Dessa har dock på grund av tidsbrist inte undersökts närmare.

Endast nio av de totalt 56 identifierade aktörerna bedriver eller planerar att bedriva verksamhet för att långsiktigt och målmedvetet öka exporten av varor, tjänster och teknik med hög miljöprestanda. Här finns alltså en stor outnyttjad potential.

Utredningens syfte med att presentera de olika aktörerna på faktablad i en bilaga är att underlätta kontaktskapande ett första

som steg i att understödja nätverksbildningar. Författarna själva för

svarar innehållet.

Stockholm i september1998

Lars Hallén

/Eva Blixt

SOU 1998:1 18 Bilaga 5

Bilaga

Faktablad Kompetenscentra

- Universitets- och högskolebaserad verksamhet 1 Lund, Kunskapsbron 9

6 Bilaga

27 Sundsvall, ENTE Group 69

SOU 1998:1 18 Bilaga 7

Universitets- och

högskolebaserad verksamhet

SOU 1998:1 18 Bilaga 9

Faktablad l Lund

-

Verksamhetens namn: Kunskapsbron Teknopol AB

-

2. Huvudman: Kunskapsbron är ett samarbetsprojekt mellan Teknikbrostiftelsen i Lund, Lunds universitet med Lunds tekniska högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, samt högskolorna i Malmö, Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar samt Karlskrona/Ronneby. Projektet drivs

av Teknopol AB.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Små och medelstora företag. Man driver även ett EU-projekt som medför samarbete med europeiska universitet och högskolor.

4. Berörd kommun, län, region etc: Södra Sverige

5. Kontaktperson: Namn: Sven-Thore Holm Titel: Verkställande direktör Adress: Lunds universitet, 221 OOLUND Tel: 046-286 87 10 Fax: 046-12 34 72 E-post: info@teknopol.se

Övergripande målsättningar:

Målet med verksamheten är att i vid bemärkelse överföra kunskap och erfarenhet från universitet och högskolor till de små och medelstora företagen i regionen. Verksamheten är kundorderstyrd, dvs. man tillhandahåller kunskap som aktivt efterfrågas.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Kunskapsbron och Teknopol saknar specifika direktiv och målsättningar som rör miljödriven affärsutveckling. Avgörande för att projekt med miljökaraktär kommer till stånd är dels att det finns efterfrågan

en

10 Bilaga SOU 1998:1 18

miljökompetens, dels att universitet och högskolor kan tillgodose efterfrågan. Av totalt 500 utförda projekt bedöms 50 ha miljökaraktär.

Exempel på tillämpade metoder: - Arbetar med regionala projektledare, vilka utför uppsökande

verksamhet för att lyssna kompetensbehov ute hos företagen.

av - Tillhandahåller kvalificerad hjälp till företagens utvecklings-

process. - Studenter används, som utför examensarbeten ute företag. - Internationell marknadsföring

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: - Utveckling av teknik för materialåtervinning - Utveckling av teknik för vattenrening - Effektivisering av uttag av fisk - Miljöledningsprojekt

10. Förteckning finns över företag som berörs verksamheten:

av Ja X Nej

Bilaga ll

Faktablad 2

- Göteborg

Verksamhetens namn: Miljöbron

Huvudman: Miljöbron i Göteborg startades under våren 1997 initiativ av SAF:s regionkontor, Göteborgs universitet, Teknikbrostiftelsen, Länsstyrelsen samt Aspen Petroleum AB.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Företag, företrädesvis i Västsverige

4. Berörd kommun, län, region etc: Västsverige

5. Kontaktperson: Namn: Johan Roos Titel: Projektledare Adress: Kasemtorget 41 1 18 GÖTEBORG Tel: 031-774 00 23 Fax: 031-774 47 58

E-post: miljobron@miljo.gu.se

6. Övergripande målsättningar:

- Arbetet med miljöbron skall stödja företagens utveckling och

därmed regionens.

- Projektet möjliggör också kontakter mellan studenter och det

lokala näringslivet. Arbetet bedrivs i grupper om två studenter,

som tillsammans med företaget identifierar en miljörelaterad

fråga eller problem.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Se ovan

12 Bilaga

Exempel på tillämpade metoder:

Miljöutredning - - Miljöledning - Kunskapsförsörjning tillsammans med Miljöbibliotek 2000, se

faktablad 11

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Hittills har sex projektgrupper med studenter startats upp. Ca 15 företag omfattas av aktiviteter.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 13

Faktablad 3 Halmstad

-

Verksamhetens namn: Näringslivsservice

2. Huvudman: Högskolan i Halmstad

Samarbetspartner, utöver huvudman: Hallands kommuners näringslivskontor, ALMI, Företagarna Halland, Teknikbrostiftelsema i Lund och Göteborg, Länsstyrelsen i Halland, Landstinget Halland, Föreningen Sefström.

Berörd kommun, län, region etc: Halland

Kontaktperson: Namn: Börje Arnedal

Titel: Näringslivssekreterare

Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 HALMSTAD Tel: 035-16 73 88 Fax: 035-14 85 33

E-post: b0rje.amedal@nshh.se

Övergripande målsättningar: Utveckling av näringslivet genom samverkan mellan företag och högskolevärlden.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Samma som ovan

Exempel på tillämpade metoder:

- Produkt och produktionsutveckling

Utveckling av tjänsteföretag

-

14 Bilaga

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Man har bl.a. drivit Projekt Kretslopp. En har varit anställd

person halvtid med uppsökande verksamhet, med syfte att bistå företag

som efterfrågar miljökompetens. Ett resultat av arbetet har blivit att har

man startat Miljöforum Halland se faktablad 71. Konkret har i

man samarbete med Högskolan i Kalmar startat upp miljöledningsprojekt i ett antal företag.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 15

Faktablad 4

- Göteborg

Verksamhetens namn: Gothenburg Academy for Management of the Environment GAME

2. Huvudman: Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och branschforskningsinstitut i Västsverige

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Näringslivet, både tillverkningsindustri och tjänsteföretag, Göteborgs stad, Landstinget

Berörd kommun, län, region etc: Västsverige

5. Kontaktperson: Namn: Claes Helgesson Titel: Adjungerad professor i oorganisk kemi Adress: Institutionen för oorganisk kemi, Göteborgs Universitet, 412 96 GÖTEBORG Tel: 0521-614 55 Fax: 031-772 28 45

E-post: game@matnat.gu.se

6. Övergripande målsättningar:

GAME:s mål är att ge västsvensk industri och samhälle hög lönsamhet, konkurrenskraft och sysselsättning genom att ge Västsverige en miljöprofil på hög kompetensnivå och att sälja Västsverige som aktör i miljöfrågor. GAME skall också mötesplats för diskussion och

vara en bearbetning strategiska miljöfrågor och medverkar därvid till

av omställningen Västsverige mot en ekologiskt hållbar utveckling.

av

Målsättningar betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Se ovan

16 Bilaga

Exempel på tillämpade metoder: - FoU-projekt - Uppdragsutbildning

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: - FoU-projekt rörande batteriâtervinning, integrerade energi-

system, miljö-/energiteknikutveckling för tredje världen. - Projekt tillsammans med Innovation Relay Centre EU-projekt

för förmedling av kontakter mellan högskole-/universitetsforskning samt mindre och medelstora företag inom miljöteknikområdet

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 17

Faktablad 5 Gävle/Sandviken

-

Verksamhetens namn: Näringslivet och miljön

2. Huvudman: Högskolan i Gävle/ Sandviken

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Ett antal företag i länet

4. Berörd kommun, län, region etc: Gävleborgs län

5. Kontaktperson: Namn: Kaisu Sammalisto Titel: CI, MBA, Universitetsadjunkt Adress: Högskolan i Gävle, Tekniska Institutionen, 801 76 GÄVLE Tel: 026-64 87 94 Fax: 026-64 88 28 E-post: ks0@hgs.se

Övergripande målsättningar:

- Att utbilda i första hand ingenjörsstuderande i företagens

miljöarbete, miljövårdsteknik, miljöledning, miljörevision och

miljöjuridik. Detta sker i nära samarbete med företag i länet.

Ovanstående arbete skall hjälpa företag att komma igång/vidare

-

med sitt miljöarbete samt ge företagen möjlighet att lära av

varandra.

- Bedriva forskning om miljöledningssystem.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Se ovan

18 Bilaga

8. Exempel på tillämpade metoder:

v Mindre och större fallstudier i företag med tillämpning teori

av

samt genomförande miljömässig nulägesanalys och förslag till

av

miljöledningssystem för företag.

- Samtal med personal i fyra företag samt studie material från

av

dem.

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Ovanstående genomfördes i 1l företag under våren 1998.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 19

Faktablad 6

- Karlskrona/Ronneby

Verksamhetens namn: Miljöintegrerat kandidatprogram

Huvudman: Högskolan i Karlskrona/Ronneby

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Företag i regionen

Berörd kommun, län, region etc: Blekinge

Kontaktperson: Namn: Göran Broman Titel: Teknologie doktor Adress: Institutionen för maskinteknik, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, 371 79 KARLSKRONA Tel: 0455-780 16 Fax: 0455-780 97

E-post: goran.broman@ima.hk-r.se

Hemsida: www.ima.hk-r.se

Övergripande målsättningar: Se punkt 9 nedan

7. Målsättningar betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Se punkt 9 nedan

Exempel på tillämpade metoder:

Miljöanpassad produktutveckling

-

Metoder för resursoptimering

9. Resultat betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Genom anslag från Högskolans Grundutbildningsråd till detta projekt påbörjades 1994 miljöintegrering inom IZO-poängsprogrammet i maskin-

20 Bilaga SOU 1998:1 18

teknik med inriktning mot utvecklingsteknik, vid Institutionen För Maskinteknik IMA, och 180-poängsprogrammet i fysisk planering, vid Institutionen för Fysisk Planering och Byggteknik IFB. Satsningen har bl.a. medfört att studenter utför examensarbeten företag, med inriktning

miljöanpassning enligt ovan angivna metoder. Högskolan bedriver även samarbete med miljöprofil med företag.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja Nej X

Bilaga 21

Faktablad 7 Kalmar

-

Verksamhetens namn: Näringslivsservice

2. Huvudman: Högskolan i Kalmar Kunskapsbron

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Högskolans satsning på utvecklingsprojekt mellan företag och högskola sker i samverkan med kommunernas näringslivskontor, Företagarnas Riksorganisation, ALMI, Regionförbundet, Länsstyrelsen och Handelskammaren.

4. Berörd kommun, län, region etc: Kalmar län

5. Kontaktperson: Namn: Göran Borgö Titel: Adress: Högskolan i Kalmar, Box 305, 391 29 KALMAR Tel: 0480-44 69 01 Fax: 0480-44 69 10

E-post: goran.borgo@ns.hik.se

6. Övergripande målsättningar: Näringslivsservice hjälper företag med:

att hitta rätt kompetens inom högskolor och universitet för

°

utvecklingsprojekt

att studenter för examensarbeten, uppsatser, praktik

° engagera

eller traineeprogram

att ordna delfinansiering till företagssatsningar

-

22 Bilaga SOU 1998:1 18

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Näringslivsservice Arbetar särskilt med bl.a. miljöledning, certifiering, livscykelanalys, miljöteknik, kretslopp, avfallsteknik och marknadsanalys. Utvecklingscentrum TFPS-Kalmar TIPPS är ett nätverk av kunskaps- och utvecklingscentra som håller på att byggas upp runt om i Sverige. Dessa centra är särskilt inriktade på att i första hand hjälpa små- och medelstora företag med utvecklingsprojekt inom olika teknikområden samt med affärs- och marknadsutveckling. TIPPS-Kalmar har en särskild inriktning mot miljödriven teknikutveckling.

Centrum för miljöteknik Arbetar med tekniskt miljövetenskapligt utvecklingsarbete inom framför allt förebyggande miljöskydd, miljöledning och miljörevision samt miljöanpassad produktutveckling.

8. Exempel på tillämpade metoder:

Näringslivsservice:

° Uppsökande verksamhet i främst mindre och medelstora företag i

hela länet för att initiera utvecklingsprojekt med högskolor och

universitet.

- Nyföretagande av nya kunskapsbaserade företag med bakgrund

från högskolan.

- Näringslivs- och utvecklingsfrågor inom högskolan, utbyggnad

av kompetens- och resurscentra för samverkan med näringslivet.

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Arbetet vid högskolan har bl.a. bidragit till att ett omfattande arbete med att införa miljöledningssystem har inletts i Kalmarregionen.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

SOU 1998:1 18 Bilaga 23

Faktablad 8 Gotland

-

Verksamhetens namn: ZERI Gotland Zero Emission Research Initiatives

-

Huvudman: Gotlands högskola /ZERI

Samarbetspartner, utöver huvudman: Länsstyrelsen på Gotland, Ekokommun Gotland, FN, Universitetet i Tokyo och näringslivet på Gotland.

Berörd kommun, län, region etc: Gotlands kommun

Kontaktperson: Namn: Kjell Rosén Titel: Agenda 2 1-samordnare Adress: Gotlands kommun, 621 81 VISBY Tel: 0498-26 92 12, 26 93 79 Fax: 0498-26 92 11

E-post: kjell.rosen@gotland.se

6. Övergripande målsättningar: Att få industrin utveckling där avfall och restprodukter

att styra mot en integreras i systemet så att restproduktema används som resurser olika sätt.

7. Målsättningar betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Det finns inga uttalade mål noll-utsläpps-zon kan sannolikt

men en utgöra stor tillgång for miljöproñlering av de företag som finns i

en denna zon.

Exempel på tillämpade metoder: Under 1996-97 genomfördes, uppdrag ett tjugotal företag,

av kommun och länsstyrelse, studie rörande möjligheten att göra

en Gotland till en noll-utsläpps-zon.

24 Bilaga SOU 1998:1 18

Fullmäktige har fattat beslut om att Gotland skall sträva mot att bli Europas första noll-utsläpps-zon.

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Se ovan 10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 25

Faktablad 9

- Göteborg

Verksamhetens namn: Kompetenscentrum i produktrelaterad miljöanalys CPM och CIT Ekologik

2. Huvudman: Chalmers tekniska högskola CTH

- Kompetenscentrum i produktrelaterad miljöanalys CPM har

avdelningen för Teknisk miljöplanering som värd.

- CIT Ekologik sorterar under Chalmers Industriteknik.

- En sammanhållande länk för samarbete mellan CTH och

näringslivet är Centrum för näringslivssamverkan.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

CPM Inom Chalmers deltar följande institutioner och avdelningar: Teknisk Miljöplanering, Energisystemteknik, Matematisk Statistik, Innovationsteknik och Transportteknik. 11 ledande svenska företag deltar.

ClTEkologik Utgör en del av Stiftelsen Chalmers Industriteknik.

Berörd kommun, län, region etc: Sverige

Kontaktperson:

CPM Namn: Margareta Wester Adress: CPM, Chalmers tekniska högskola, 412 96 GÖTEBORG Tel: 031-772 56 41 Fax: 031-772 56 49

26 Bilaga SOU 1998:1 18

CIT Namn: Elin Eriksson Adress: Chalmers Teknikpark, 412 88 GÖTEBORG Tel: 031-772 40 20 Fax: 031-82 74 21

Centrum för näringslivssamverkan Namn: Folke Hjalmers Adress: Centrum för näringslivssamverkan, Chalmers tekniska högskola, 412 96 GÖTEBORG Tel: 031-772 41 35 Fax: 031-91 56 02

E-post: folke.hjalmers@indkont.chalmers.se

6. Övergripande målsättningar:

CPM Kompetenscentrum inom Chalmers utgör NUTEK:s 30 kompe-

ett av tenscentra med inriktning på bl.a. LCA-analyser. CPM arbetar med att ta fram metoder för att utvärdera miljöpåverkan från produkter i alla led från råvarutillverkning, tillverkning, användning och återvinning till avfallshantering. Kunskaperna kommer att användas i företagens strategiska och operationella beslut om produkter och deras egenskaper.

CIT CIT Ekologik utför konsult- och utbildningsinsatser för organisationer i samband med deras arbete med förbättring av produkters, processers och organisationens miljöprestanda samt av personalens kunskap inom området. CIT Ekologik vill bistå sina kunder med att identifiera och prioritera utmaningar på miljöområdet samt, utifrån industriella erfarenhet och nätverk på Chalmers, assistera kunder i att skapa miljömässigt hållbara lösningar.

7. Målsättningar betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av

Kompetenscentrum i produktrelaterad miljöanalys CPM Den tillämpade forskningen har mål att 1 analysera och utvärdera

som lösningar för material- och energiflöden i samhället anpassade till samhälleliga mål för kretsloppsanpassning och ekologiskt hållbar utveckling, 2 genomföra övriga näringslivsrelevanta tillämpningar.

Bilaga 27

ClTEkologik Ett mål för CIT Ekologik är systematiskt miljöarbete hög

att genom av kvalitet förstärka kundernas affárspositioner.

Exempel på tillämpade metoder: De tjänster som erbjuds är bl.a. miljöutredningar, livscykelanalyser, miljöutbildningar och materialflödesanalyser.

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: För specifik information olika projekt hänvisas till kontaktpersonerna

om ovan.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Faktablad 10

- Linköping

Verksamhetens namn: Teknikbrostiftelsen i Linköping

2. Huvud man: Se ovan

Samarbetspartner, utöver huvudman:

Uppgift saknas

Berörd kommun, län, region etc: Teknikbrostiftelsen i Linköping arbetar i regionen från Nyköping

i norr till Jönköping i söder, avgränsat Vättern i väst och Östersjön i öst.

av

Kontaktperson: Namn: Katarina Ljunggren Titel: Verkställande direktör Adress: Teknikringen 1 583 30 LINKÖPING Tel: 013-21 17 70, 070-522 17 70 Fax: 013-21 14 04

Övergripande målsättningar:

Teknikbrostiftelsens mål är

0 att bygga broar mellan näringsliv, organisationer och universitet

högskola

att initiera och finansiera projekt som leder till produktfömyelse

att bidra till industrirelevant forskning och utveckling

att uppmuntra små och medelstora företag att utnyttja universi-

tetet för kunskapsutbyte 0 att stödja samarbete mellan små och stora företag.

Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Målsättningar saknas

30 Bilaga

Exempel på tillämpade metoder: Riskkapitalförsörjning - Produktutveckling -

Resultat betydelse för miljödriven affärsutveckling: av Enstaka företag med miljöproñl har skapats kring koncept från Linköpings universitet samt Tekniska Högskolan.

10. Förteckning finns över företag berörs av verksamheten: som Ja X Nej

Bilaga 31

Faktablad 11

- Göteborg

Verksamhetens namn: Miljöbibliotek 2000

2. Huvudman: Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs universitet

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

- Företag i Göteborg

- Miljöbron Teknikbrostiftelsen m.fl.

Berörd kommun, län, region etc:

Västsverige

Kontaktperson: Namn: Mikael Olsson Titel: Adress: Miljövetenskap, Geovetarcentrum, 413 81 GÖTEBORG Tel: 031-773 37 74 Fax: 031-773 48 39

E-post: mikael.olsson@milj0.gu.se

Övergripande målsättningar:

Att knyta närmare kontakter med företag och samhällets organisationer. Genom att koppla aktuell forskning till samhällets miljöarbete når avdelningen en verklighetsförankring som behövs för utveckling

av kunskap och erfarenheter.

Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Se ovan

Exempel på tillämpade metoder: ° Utbildningar - Seminarier - Informationsförsörjning via fysiskt bibliotek och Internet

32 Bilaga

Resultat betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Ett tiotal företag, såväl små, har medverkat i utbildningar och

stora som fått hjälp miljöutredningar m.m.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

SOU 1998:1 18 Bilaga 33

Faktablad 12

- Uppsala

Verksamhetens namn: Teknikbrostiftelsen i Uppsala

2. Huvudman: Se ovan

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: l styrelsen sitter representanter från ABB, Quintiles AB, SLU, MEDA AB och Uppsala Universitet.

Berörd kommun, län, region etc: Uppsalaregionen, Bergslagen, Mälardalen utom Storstockholm

Kontaktperson: Namn: Nils Ingvar Olson Titel: VD Adress: Teknikbrostiftelsen i Uppsala, Uppsala Science Park Tel: 018-51 05 90 Fax: 018-51 05 91

E-post: info@tbs.c.se

Hemsida: www.tbs.c.se

6. Övergripande målsättningar:

- Stödja goda idéer och initiativ som innehåller tydlig

en

samverkan mellan högskola och näringsliv.

- Medverka till att den kunskap och kompetens finns inom

som

universitet/högskola snabbare skall komma näringslivet till del.

Målsättningar av betydelse for miljödriven affärsutveckling: Stiftelsen har inga direkta målsättningar miljöområdet.

8 Exempel på tillämpade metoder:

- Produktutvecklingsprojekt, exploateringsaktiviteter och affars-

utveckling

3 185526

34 Bilaga

Bryggbildare kontaktförmedlare

° -

Stöd till större projekt

-

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Ett mindre antal projekt med miljöproñl har startats upp.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja Nej X

SOU 1998: l 18 Bilaga 35

Science Parks

Bilaga 37

Faktablad 13

- Linköping

Verksamhetens namn: Mjärdevi Science Park

2. Huvudman:

Linköpings kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Linköpings universitet, Linköpings tekniska högskola, Teknikbrostiftelsen i Linköping m.fl.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Linköping

Kontaktperson:

Namn: S.G. Johansson Titel: Adress: Mjärdevi Science Park AB, 581 81 LINKÖPING Tel: 013-20 6415 Fax: 013-21 01 76

E-post: sg.johansson@mjardevi.se

Övergripande målsättningar:

° Tillhandahålla mark och lokaler ämnade för FoU - Samverka med universitet - Främja och stödja FoU

- Stödja nya företag i uppbyggnadsskedet samt stimulera den

ekonomiska tillväxten - Underlätta tekniköverföring mellan universitet och näringsliv

Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Ingen uttalad målsättning finns

38 Bilaga

Exempel på tillämpade metoder:

- Utbildning/kompetenshöjning

Affársutveckling/-rådgivning

-

Finansieringssystem

-

9. Resultat betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Satsningen har resulterat i att ett antal miljödrivna företag har etablerat

sig i parken.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 39

Faktablad 14 Umeå

-

Verksamhetens namn: Uminova Science Park, Uminova AB

2. Huvudman: Uminova Fastighets AB

Samarbetspartner, utöver huvudman: Umeå universitet

Berörd kommun, län, region etc: Västerbottens län

Kontaktperson: Namn: Bertil Hammarstedt Titel: Verkställande direktör Adress: Box 7959, 907 19 UMEÅ Tel: 090-15

48 00 vx Fax: 090-15 48 05

E-post: info@uminova.se, bertil.hammarstedt@uminova.se

6. Övergripande målsättningar:

Den övergripande målsättningen är att skapa förutsättningar för nya företag att växa och utvecklas. Uminova AB:s uppgift är att identifiera och vidareutveckla affärsidéer samt att etablera nya företag från den forskning som bedrivs inom Västerbottens län, främst från Umeå universitet och Norrlands Universitetssjukhus.

Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Som intressanta områden anges bioteknik, miljöteknik, medicinsk teknik, datateknik, elektronik.

Exempel på tillämpade metoder:

- En särskild avdelning Uminova Science Park kallas Kuvösen.

av

Här finns 14 platser reserverade för företag från kompetens-

världen runt universitetet.

40 Bilaga

Kunskapsförsörjning management, finansiering, marknadsföring

°

och kontakter

9. Resultat betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Vissa företag med miljöproñl har etablerats och utvecklats.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 41

Faktablad 15 Luleå

-

Verksamhetens namn: RIS Regional Innovation Strategies

-

2. Huvudman: Aurorum Teknikbyn AB i Luleå och Uleåborg i Finland

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: - Länsstyrelserna i Norrbotten - Luleå, Arjeplog, Haparanda och Jokkmokks kommun - EU F inansiär

lkommun, län, region etc:

Beriird

Norra Osteirbotten, Norrbotten, Lappland och Kajanaland. dvs. både norra Sverige och Finland

Kontaktperson: Namn: Sven Markstedt Titel: Projektledare, Sverige Adress: Aurorum Teknikbyn AB, Aurorum 977 75 LULEÅ Tel: 0920-756 52 Fax: 0920-750 10 E-post: sven.markstedt@ris.aurorum.se

6. Övergripande målsättningar:

- Förena innovationer och satsningar på en positiv näringslivs-

utveckling i Sverige och Finland.

norra

- Stimulera små och medelstora företags teknikutveckling och

konkurrenskraft.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Miljöteknik är ett av sex ämnesområden som ingår i programmet.

Exempel på tillämpade metoder: Två tio projekt bedrivs är inom miljöområdet. Båda är inom

av som återvinningsområdet. Dessa projekt erhåller kvalificerat stöd.

42 Bilaga SOU 1998:1 18

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Cirka 25 företag av de potentiella företagen i regionen har miljöinriktning.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

SOU 1998: l 18 Bilaga 43

Faktablad 16 Sollentuna

-

Verksamhetens namn: Stockholm Environmental Science Park SESP

2 Huvudman:

- Bakom satsningen på SESP står Windbome International,

Skanska Bygg AB och Sollentuna kommun. Arbetet med att

etablera SESP sker i nära samarbete med SESP:s Internationella

referensgrupp ISC, en expertpanel och externa konsulter.

° Medlemmar i ISC är representanter for AGA, Skanska,

Stockholm Energi, Stockholm Vatten, TA Control Incentive

Group, Telia, Vattenfall, WMI Sellbergs och Windbome

International.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

° Projektet genomförs i nära samarbete med svenska och inter-

nationella foretag, högskolor, forskningsinstitut, venture-

kapitalbolag och offentliga organ.

° Det kommer att finnas strikta regler för vilken typ av verksam-

het och företag som får förekomma inom vetenskapsparken.

Endast företag, institutioner och offentliga organ som arbetar

med forskning, utveckling och därmed förknippad verksamhet

inom ramen för ett program kännetecknat av miljöengagemang

kommer att få etablera sig.

4. Berörd kommun, län, region etc: Sollentuna kommun

5. Kontaktperson: Namn: Robert Windbome-Brown Titel: Ordförande i Windbome International Adress: Windbome International, Blasieholmshamnen 111 48 STOCKHOLM Tel: 08-611 55 30 Fax: 08-611 54 25

E-post: hq@windborne.se

44 Bilaga

Namn: Erik Barkman Adress: Sollentuna kommun, 191 86 SOLLENTUNA Tel: 08-92 16 29 Fax: 08-92 10 17

Namn: Kjell Karlsson Adress: Skanska Bygg AB, 182 25 DANDERYD Tel: 08-627 30 80 Fax: 08-753 00 3

Övergripande målsättningar:

I framtiden får den miljödrivna tekniken utan tvivel en stor och växande internationell betydelse. Att förlägga sin verksamhet till SESP är att samtidigt flytta fram till frontlinjen när det gäller miljörelaterad forskning och utveckling. Här finns förutsättningarna för att skapa de viktiga konkurrensfördelar som ger en svårrubbad tätplats.

SESP avses utvecklas till att bli en ledande internationell arena

för främjande av miljödriven forskning, utveckling och nyföretagande. SESP kommer att erbjuda företag, institutioner, akademiska organisationer och offentliga organ en mång-

facetterad och dynamisk miljö stimulerar kreativitet och

som främjar konkurrenskraft. I SESP samlas stora och små industri- och serviceföretag till- sammans med universitet, forskningsinstitut, offentliga organisa-

tioner och riskkapitalbolag i harmonisk och kreativ miljö med

en

ekologisk inriktning.

SESP utvecklas till ett ledande internationellt centrum för

- avses miljöfrågor. SESP skall etablera sig som ett internationellt centrum för en rad viktiga miljöfrågor.

7. Målsättningar av betydelse for miljödriven affärsutveckling:

SESP skall erbjuda möjlighet för nystartade företag att verka i

-

fungerande lokaler som snabbt och problemfritt kan anpassas när

företaget växer och utvecklas. Inom SESP kommer ett center för tekniköverföring

- -

TRANSTECH att etableras. Centrets huvuduppgift blir att

-

identifiera och stödja innovativ forskning med kommersiell

potential, agera som mentor och arbeta för att den utvecklas till

lönsamt nyföretagande. Centret kommer att kunna hjälpa till med

att skaffa fram riskkapital och annan finansiering, bildande av

strategiska allianser mellan forskare och industri, med formule-

ring av forsknings- och utvecklingsprogram samt med att få ut de

SOU 1998:1 18 Bilaga 45

med tiden framtagna produkterna och systemen på marknaden. Centret hjälper till med att skaffa fram de tjänster som behövs för att utveckla ett företag och dess verksamhet. Det kan exempelvis handla utveckling organisationen, juridiska frågor,

om av administrativa rutiner, utveckling av system för marknadsföring, distribution och produktion samt om informations- och PRinsatser.

8. Exempel på tillämpade metoder: SESP omfattar en total investering på ca 2,5 miljarder kronor. ° Över 7 000 kommer att bo och arbeta inom projekt- ° personer området. SESP kommer att kunna erbjuda plats 4 000 forskare, tekniker och entreprenörer. Byggnationen påbörjas under den forsta hälften av 1999. Detalj- planen är godkänd. Ytmässigt kommer SESP att omfatta omkring 180 000 kvadrat- meter.

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Verksamheten har startat upp.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 47

Faktablad 17 Västerås

-

Verksamhetens namn: Teknikbyn

2. Huvudman: Västerås Technology Park AB

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Mälardalens högskola

Berörd kommun, län, region etc: Västerås, Mälardalen

5. Kontaktperson: Namn: Evert Johnsson Titel: Adress: Teknikbyn, Västerås, Technology Park AB, Box 883, 721 23 VÄSTERÅS Tel: 021-10 14 12 Fax: 021-10 16 50

E-post: evert.johnsson@mdh.se

6. Övergripande målsättningar: Etablera en kreativ och expansiv teknologipark med företag verksamma inom kompetensområden har sin motsvarighet inom grundutbild-

som ning och forskning vid Mälardalens högskola.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Ovanstående målsättningar gäller för fyra teknikområden, däribland energi- och miljöteknik.

Exempel på tillämpade metoder:

Vidareutveckla kopplingen mellan Mälardalens högskola och

-

företagen i teknikbyn.

Etablera företag i teknikbyn.

-

48 Bilaga

- Bygga upp och vidareutveckla teknikbyns kontaktnät inom

industri, högskoleväsende, finansvärld, förvaltning, organisa-

tioner och partier i regionen, i landet och utlandet.

Marknadsföra teknikbyn regionalt, nationellt och internationellt.

-

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Hittills har företag etablerat sig i teknikbyn, med 93 anställda.

sex Målsättningen är att 36 företag med totalt 1 000 medarbetare skall ha etablerats år 2003.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

SOU 1998:1 18 Bilaga 49

stiftelser mfl.

och

Föreningar

exklusive Science Parks

Bilaga 51

Faktablad 18

- Göteborg

Verksamhetens namn: Green Trade

2. Huvudman: Exportrådet

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Exportcentrum, samtliga länsstyrelser i Sverige, systerorganisationer i Norge och Danmark

4. Berörd kommun, län, region etc: Sverige

Kontaktperson: Namn: Christina Stenberg Titel: Projektledare Adress: Tel: 031-10 59 96

E-post: christina.stenberg@swedishtrade.se.

Övergripande målsättningar:

Att ett kostnadseffektivt sätt bistå svenska miljögranskade företag att nå större internationell krets av köpare.

en

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Se ovan

Exempel på tillämpade metoder:

För företag klarar initial miljöbedömning, baserad på

- som av en de miljökrav som Volvo riktar gentemot sina leverantörer erbjuds möjligheter att marknadsföra produkter via Green Trades hemsida. Tanken skall skapa en elektronisk handels-

är att man

plats för miljödrivna företag. En hemsida tillverkas för var och

en av de företag som deltar.

52 Bilaga SOU 1998:1 18

- GreenTrade anordnar mässor för köpare och säljare

av

miljöprofilerade produkter och tjänster, såväl i Sverige i

som

utlandet.

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: - I dag finns ca 45 företag utlagda på hemsidan - Seminarier ordnas med organisationer där företagen får

möjlighet att marknadsföra sig Danmark, Norge

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 53

Faktablad 19 Sundsvall

-

Verksamhetens namn: Sundsvalls Utvecklingscentrum SUC

2 Huvudman: Bakom SUC står stiftelse huvudmän är Sundsvalls kommun,

en vars Sparbanken Sverige AB, Mitthögskolan, PEAB Nord AB, SCA Research AB samt länsstyrelsen.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Information saknas

Berörd kommun, län, region etc: Information saknas

Kontaktperson: Namn: Leif Bolin Titel: VD Sundsvalls Utvecklingscentrum Adress: Sundsvalls Utvecklingscentrum, 851 71 SUNDSVALL Tel: 060-16 95 00 Fax: 060-17 57 00

E-post: leif.bolin@svuc.se

6. Övergripande målsättningar: SUC är ett affárs- och teknologicentrum i Sundsvall, beläget i högskolestadsdelen Westhagen. I SUC finns i dag ett 40-tal företag och organisationer sysselsätter 300 samt lika många som

som ca personer deltar i utbildningar olika slag. Huvudfokus är att underlätta

av etablering företag. I första hand riktar man sig till företag som

av sysslar med media, IT-användning, företagsutveckling och kretsloppsteknologi.

7. Målsättningar betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Se ovan

54 Bilaga SOU 1998:1 18

Exempel på tillämpade metoder: Nystartade företag skall få hjälp med att hitta lokaler, utrustning, laboratorier samt få tillgång till service av olika slag.

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Ett antal företag med miljöproñl har etablerat sig i centrat. Dessa är färre än tio till antalet.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

SOU 1998: 1 l 8 Bilaga 55

Faktablad 20

- Gävleborg

Verksamhetens namn: Kretslopp Gävleborg

2. Huvudman: Landstinget Gävleborg, Länsstyrelsen i Gävleborgs län samt kommunerna i länet

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Högskolan i Gävle-Sandviken, ALMI Företagspartner i Gävleborgs län samt FoU-X forsknings- och utvecklingsstiftelsen i Gävleborg, Exportcentrum ALMI, Handelskammaren och Exportrådet

Berörd kommun, län, region etc: Gävleborgs län

Kontaktperson: Namn: Ulrika Björn Titel: Projektledare för Kretslopp Gävleborg Adress: Box 1399, 801 38 GÄVLE Tel: 026-66 36 98 Fax: 026-66 36 70

E-post: ulrika.bjom@lg.se

6. Övergripande målsättningar:

En av projektets främsta uppgifter är att initiera projekt där företagforskning offentlig verksamhet samverkar kring miljöfrågor.

-

7. Målsättningar betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av

Främja marknadsföring för miljöprofilerade företag i Gävleborgs

-

län

Inriktning mot miljöprojekt som rör transporter, energi-

-

effektivisering, miljöanpassat byggande och miljöanpassade VA-

lösningar.

56 Bilaga

8. Exempel på tillämpade metoder:

° Gröna listan Inventering av miljöproñlerade företag i

-

Gävleborgs län

- Workshops rörande miljöanpassning

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Etablering för främjande av miljöexport tillsammans med Exportcentrum

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 57

Faktablad 21

- Falköping

Verksamhetens namn: Falköpings småföretagarcentrum

2. Huvudman: Ett kommande aktiebolag. F.n. drivs idén Falköpings kommun. av

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Länsstyrelsen Västra Götalands län v Industriell Logistik AB Falköpings kommun - - GAME Green City Denmark -

Berörd kommun, län, region etc: Västsverige

Kontaktperson: Namn: Leif Bigsten Titel: Planeringschef Adress: Falköpings kommun, 521 81 FALKÖPING Tel: 0515-851 14 Fax: 0515-851 01

E-post: leif.bigsten@falkoping.se

6. Övergripande målsättningar: Se nedan

7. Målsättningar betydelse for miljödriven affärsutveckling: av Erbjuda privata och allmänna sektorn know how inom miljöområdet. Katalysator för ökad försäljning produkter och tjänster/Green - av Business.

58 Bilaga SOU 1998:1 18

Exempel på tillämpade metoder: Allt befinner sig i ett planeringsskede:

- Marknadsmässigt miljöproñlera befintliga produkter för att

skapa mer försäljning.

- Miljöförbättra företagens egna verksamhet.

- Skapa nätverk för att utveckla nya produkter samt verksamheter

inom bl.a. tjänstesektorn

- Exportinriktade satsningar

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Verksamheten planeras att starta under andra halvåret 1998. 25 företag uppskattas ansluta sig till projektet direkt när det startas.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja Nej X

Bilaga 59

Faktablad 22 Svenska Mässan

-

Verksamhetens namn:

MiljöTeknik 99 mässan

Huvudman: Svenska Mässan

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Peter Torgersson har under tio års tid byggt upp ett kontaktnät bland internationella mässarrangörer, branschföretag, branschorganisationer, myndigheter, exportråd, facktidningar m.m.

4. Berörd kommun, län, region etc: Sverige/internationellt. Andelen internationella besökare och utställare har ökar successivt.

Kontaktperson: Namn: Peter Torgersson Titel: Projektledare Adress: 99, 412 94 GÖTEBORG

MiljöTeknik

Tel: 031-708 80 80 Fax: 031-16 03 03 E-post:

Övergripande målsättningar:

Bygga internationell mötesplats främjar affärskontakter inom

en som miljöteknikområdet.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Peter Torgersson beskriver att han sina besök på utländska mässor ofta saknar tung satsning från många duktiga svenska miljöteknik-

en företag, i stället domineras scenen av konkurrentländers satsningar som ofta har en betydligt sämre teknik och kunskap.

8. Exempel på tillämpade metoder: Mässverksamhet

60 Bilaga

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Vid uppföljning har deltagande företag sett det som positivt att delta på mässan. Antalet utländska besökare fördubblades mellan 1995 och 1997.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

SOU 1998: l l 8 Bilaga 61

Faktablad 23 Värmland

-

Verksamhetens namn: Stiftelsen Inova i Wermland

2. Huvudman: Stiftelsen har grundats av:

Företag i Värmland

-

- Högskolan i Karlstad

Länsstyrelsen

-

° Landstinget

- Karlstads kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Ericsson, Telia, Föreningsbanken/ALFA, Stora Paperboard AB

4. Berörd kommun, län, region etc: Värmland.

5. Kontaktperson: Namn: Pär Urban Fryklind Titel: Verkställande ledamot Adress: Stiftelsen lnova i Värmland, c/o Högskolan i Karlstad, 651 88 KARLSTAD Tel:054-88 50 00 Fax: 054-88 50 01 Hemsida: www.wermland.se/in0va

6. Övergripande målsättningar:

Stärka Företagens och högskolans konkurrenskraft, driva på i samarbetet mellan högskolan, företagen och samhället, samt stimulera kunskapsintensivt och teknikhögt nyföretagande.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Miljö och kretsloppsenergi är ett av fem områden som Inova inriktar sig mot.

62 Bilaga SOU 1998:1 18

8. Exempel på tillämpade metoder:

- Stöd till bildandet av företag med grund i högskolans utbild-

nings- och forskningsverksamhet. Inova erbjuder administra-

tions- och managementstöd.

- Mötes-, konferens- och kontaktverksamhet som syftar till ökad

samverkan mellan företag, högskolan och samhället.

- Inova utvecklar regionala kluster inriktade på teknikspridning

och kompetensutveckling, bl.a. inom området miljö och krets-

loppsteknologi.

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: För information rörande specifika projekt hänvisas till kontaktperson ovan.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

SOU 1998:1 18 Bilaga 63

Faktablad 24 Östersund

-

Verksamhetens namn: Forum Ekoteknik

2. Huvudman: Mitthögskolan, Centrum För Ekologisk Teknik, Ekoingenjöremas riksförbund, diverse miljöforetag, Kommunförbundet Jämtland

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

- SINTEF

- Nordic consulting group

° Green City Denmark

- Miljökonsultföretag i USA

4. Berörd kommun, län, region etc: Basen i Jämtland och Västernorrland

Kontaktperson: Namn: Andreas Englund Titel: Ansvarig för näringslivs- och internationella kontakter på Mitthögskolan Adress: Avdelningen för ekoteknik, Mitthögskolan, Box 603, 832 23 FRÖSÖN Tel: 063-16 55 33 Fax: 063-16 54 50 E-post: andreas.englund@ter.mh.se

Övergripande målsättningar:

- knyta till sig, förmedla och samordna ekoteknikkompetens inom

Sverige och internationellt

- föra fram verksamheter som är ledande i utvecklingen mot ett

hållbart samhälle, goda exempel föra fram regioners strävan mot att skapa ett hållbart samhälle -

och att stimulera nätverk och kunskapsutbyte inom dessa

regioner.

64 Bilaga SOU 1998:1 18

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Se ovan

Exempel på tillämpade metoder: Nära samarbete med Trondheim i Norge. Bl.a. omfattar sats- ° ningen samarbetsprojekt syftar till att nå fram till gemen-

som samma lösningar for företag inom miljöområdet. REX modell för regional utveckling, är ett projekt som - - en kommer att fortsätta medel erhålls från NUTEK. Syftet är att

om bygga ett IT-baserat nätverk mellan spets miljöföretag i Sverige och miljöföretag i Green Valley i Kalifornien. I dagsläget omfattar projektet tio svenska företag och 4 amerikanska företag. 10-15 företag har fått stöd Mitthögskolan att utveckla - av produkter inom områdena biobaserade produkter, avfallshantering och utvinning av nya substanser i växter.

Resultat betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Mitthögskolans utbildningar i miljöledning har lett till att nya miljökonsultforetag har startats samt att företag fått hjälp med sitt miljöledningsarbete.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja Nej X

SOU 1998:1 18 Bilaga 65

Faktablad 25 Örebro län

-

Verksamhetens namn: Kvarntorps Kretsloppspark

2. Huvudman: Kvarntorps Kretsloppspark ekonomisk förening med 16 medlem-

är en mar från regionen, både företag och kommuner.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

- Högskolan i Örebro

- Linköpings universitet

3. Berörd kommun, län, region etc: Örebro län

5. Kontaktperson: Namn: Leif Lewin Titel: Projektledare Adress: Kvarntorps KRETSLOPPSPARK, Rudbecksgatan 26, Box 8023, 700 08 GÖTEBORG Tel: 019-21 40 44 Fax: 019-21 40 41 E-post: leif.lewin@orebro.se

6. Övergripande målsättningar:

- Samverkan mellan kommuner, näringsliv och forskning för

etablering av verksamheter inom miljö- kretslopps- och

återvinningsområdet.

- Bli ett centrum för kunskap och kompetens, ett Center of

excellence.

- Främja forskning, utveckling och etablering av kommersiella

Företag.

- Fler arbetstillfällen.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Ett tiotal gröna företag skall byggas upp på fem år.

Ä 18-5536

66 Bilaga

Exempel på tillämpade metoder: Utveckling metoder för att återvinna/omhänderta elektronik,

av plast, bilar, däck, bygg och bygg- och rivningsmaterial. Anläggning för insamling, sortering och sönderdelning av plast planeras. En bakvänd bilfabrik där bilarna skall återvinnas fullt ut. Omhändertagande däck, bygg- och rivningsavfall, komposter-

av bart material och slam planeras. Markrening förorenade jordar.

av

Resultat betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av 20-30 gröna jobb

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: JaX Nej

Bilaga 67

Faktablad 26 Värmland

-

Verksamhetens

namn: Gröna marknader och Miljöanpassad produktutveckling

2. Huvudman: Miljöaktion Värmland, Länsstyrelsen i Värmland, ALMI och enskilda företag i Värmland. Miljöaktion Värmland bildades 1989 initiativ

av Kommunförbundet i Värmland, ALMI företagspartner, Länsstyrelsen och Landstinget i Värmland. Nätverket har 1997 450 medlemmar.

ca Nätverkets syfte har initialt varit att utbyta erfarenheter och diskutera samverkan.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Miljöaktion Värmland utser styrgruppen vilken skall bestå minst

av en representant ur varje aktörsgrupp. Gröna marknader genomförs i samarbete med ALMI och de värmländska företagen. NUTEK har beviljat ekonomiskt bidrag till såväl Gröna Marknader projektet

som Miljöanpassad produktutveckling.

Berörd kommun, län, region etc: Värmlands län

Kontaktperson: Namn: Jonas Lagneryd Titel: Adress: Miljöaktion Värmland, Länsstyrelsen i Värmland Tel: 054-19 7149 Fax: 054-15 38 71 E-post: mav@s.lst.se

6. Övergripande målsättningar:

Syftet med Miljöaktion Värmland katalysator i arbetet

är att vara en med att utveckla Värmland till framgångsrik, hållbar region. Den

en övergripande målsättningen är det värmländska samhället

att anpassa till naturens kretslopp och miljöns bärförmåga för att klara den långsiktiga överlevnaden.

68 Bilaga

7. Målsättningar betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Miljöaktion Värmland har målsättning att utveckla miljöanpassade

som och konkurrenskraftiga företag i Värmland klarar överlevnaden

som den snabbt växande gröna marknaden.

8. Exempel på tillämpade metoder: Gröna Marknader syftar till att dels öka efterfrågan och - som dels öka utbudet miljöprofilerade produkter i Värmland. På

av efterfrågesidan jobbar med offentlig upphandling med

man deltagande från kommuner, landstinget och privata företag.

Under 1998 har projektet Miljöanpassad produktutveckling

sjösatts. Satsningen har erhållit ekonomiskt bidrag från

NUTEK:s för miljöanpassad produktutveckling.

ramprogram Syftet med satsningen är att förstärka en marknadsdriven miljöanpassad produktutveckling i små och medelstora företag. En första delstudie har genomförts vilken syftade till att lägga grunden för satsningen att identifiera aktörer,

genom

ett regionalt seminarium, inleda dialog med arrangemang av olika aktörer samt omvärldsanalys. Ekonomiskt bidrag för fortsättning projektet har erhållits.

av Marknadsföring Värmland en miljö-framtidsinriktad - av som region bör förstärkas, både nationellt och internationellt, för att poängtera de värmländska företagens kompetens inom miljöområdet och Värmlands förutsättningar för livskvalitet, samt den framtidsanda präglar miljö- och utvecklingsarbetet i

som Värmland. Planer finns också att sjösätta ett aktionsprogram för Jobb för hållbart Värmland. Syftet med denna satsning är att

ett kombinera behovet omställning till hållbar utveckling i

av Värmland med behovet meningsfulla jobb den

av värmländska arbetsmarknaden.

Resultat betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Se punkt 8 ovan

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

SOU 1998:1 18 Bilaga

Faktablad 27 Sundsvall

-

Verksamhetens namn:

ENTE Group Environmental Technology Group

2. Huvudman: Föreningen Industriell miljöteknik är huvudägare ENTE Group AB

av

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

21 företag

4. Berörd kommun, län, region etc: Västernorrland, främst Sundsvall-Timrå

5. Kontaktperson: Namn: Lars Hägglund, Jerry Söderström Adress: ENTE Group, Fabriksgatan 32, 851 71 SUNDSVALL Tel: 060-16 97 80 Fax: 060-17 24 35

E-post: jerry.soderstrom@eems.se lars.hagglund@eems.se

Övergripande målsättningar:

Att regionen Sundsvall-Timrå utvecklas till ett nationellt kompetenscentrum området industriell miljöteknik. Kommunerna och enskilda företag bygger nätverk, utvecklar kompetens och stärker marknadsföringen.

Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

- Arbetet samordnas i ENTE Group AB och den ideella föreningen

Industriell Miljöteknik. Tanken är att skapa ett Teknik- och

Kunskapscentrum för Industriell Miljöteknik för att så vis öka

medlemsföretagens utveckling av kompetens- och ekonomiska resultat.

° Syftet med ENTE Group är att kunna erbjuda kompletta system

som tillfredsställer kundernas behov inom återvinning, mark och

70 Bilaga SOU 1998:1 18

vatten samt miljöanpassad energi. ENTE Group jobbar både med

utveckling och marknadsföring system inom dessa områden.

av

Syftet med föreningen är att utveckla nätverket och att jobba med

°

kompetensutveckling och företagsetableringar.

"Med Skandinavien hemmamarknad skall bolaget marknadsföra

som kompletta småskaliga system till utvalda länder och kunder i första hand inom området mark vatten behandling/förädling av organiska restprodukter men även inom områdena återvinning och miljöanpassad energi.

Exempel på tillämpade metoder: Kontakter med exportmarknaden sker främst med Polen. Där finns ett stort intresse för svensk miljökompetens.

Resultat betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Bolagets marknadsetablering i Polen avseende avloppsreningsanläggningar har startat Två referensanläggningar finns. Denna del av

upp. bolagets verksamhet berör fyra av föreningens medlemsföretag. Inom området återvinning utvecklas för närvarande en utrustning för sortering bygg- och industriavfall.

av

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 71

Faktablad 28 Halland

-

Verksamhetens namn: Miljöforum Halland

2. Huvudman: Miljöforum Halland är en ideell förening. Styrelsen har mycket bred

en förankring inom näringsliv och offentlig sektor.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: I enskilda projekt deltar aktörer såsom NUTEK, Miljöteknikdelegationen, Företagarföreningen, Högskolan i Halmstad, Kommunförbundet i Halland, Landstinget i Halland och Länsstyrelsen i Hallands län. Till detta kommer de företag som deltar i ett vägledningsprojekt.

4. Berörd kommun, län, region etc: Hallands län

5. Kontaktperson: Namn: Göran Wetterlundh Även Lisbeth Schultze och Hans Leghammar Titel: Ordförande respektive projektledare Adress: Miljöforum Halland, c/o Hallands läns landsting, Box 517, 301 80 HALMSTAD Tel: 035-13 47 66, 035-10 50 30 Wetterlundh Fax: 035-13 49 63

E-post: kansli@miljoforum.n.se miljoforum.halland@lthalland.se

Övergripande målsättningar:

Föreningen har till ändamål att främja utbildning, utveckling, information och samverkan inom miljöområdet i Hallands län med omnejd. Miljöforum Halland samlar länets miljökompetens och verkar för att sprida och fördjupa kunskapen miljön. Detta sker

om genom seminarier, nyhetsbrev, informationsmaterial, studiebesök, bildande och underhållande av nätverk, opinionsbildning etc. Som medlemmar i

72 Bilaga SOU 1998:1 18

Miljöforum Halland välkomnas företag, organisationer, föreningar, offentliga förvaltningar och privatpersoner.

7. Målsättningar betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Se ovan

Exempel på tillämpade metoder: En nationell miljötekniktävling har arrangerats två gånger. Under - 1998 har hela 100 bidrag inkommit. Stipendium 250 000 kr delades ut i augusti 1998.

Deltar i uppbyggnaden Europaakademien för miljöfrågor

- av 1998. En internationell utbildning på högskolenivå inom ramen

för ett EU-projekt. Vägledningsprojektet: hösten 1997 och våren 1998 genomför - Miljöforum Halland satsning att engagera små och

en medelstora företag i ett miljöledningsarbete. Målet är att enga-

med företag i varje halländsk kommun. Arbetet gera en grupp bedrivs med förenklad vägledning för miljöledning vilken

en tagits fram i samarbete med NUTEK. Under 1997 genomfördes 16 lokala forum i de sex halländska kommunerna. Förbereder utbildning delegation från Japan 1998. - av Utformar plan för närmare samarbete med tekniska attachén i - Los Angeles 1998.

9. Resultat betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Ökad samverkan och utvecklingsarbete mellan olika branscher och

företag.

10. Förteckning finns över företag berörs av verksamheten:

som Ja X Nej

SOU 1998:1 18 Bilaga 73

Faktablad 29 Småland

-

Verksamhetens namn: Miljöresurs Linné

Huvudman:

- Miljöresurs Linné är en förening som bildades i Småland 1990.

För att sköta den praktiska verksamheten har företaget AB

-

Miljöresurs Carl von Linné startats. Bolaget ägs av föreningen

Miljöresurs Linné.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Medlemsantalet uppgår till drygt 100 i form av kommuner, företag, högskolor, länsstyrelser, organisationer mil. Hälften av medlemmarna kommer från näringslivet och de tyngsta projekten har haft en tydlig näringslivsproñl.

Berörd kommun, län, region etc: Småland

Kontaktperson: Namn: Märtha Wägéus Vegenius Titel: Tf. VD Adress: Miljöresurs Linné, c/o Länsstyrelsen, 351 86 VÄXJÖ Tel: 036-15 79 71, 070-662 75 35 Fax: 036-71 34 47

Övergripande målsättningar:

Syftet med Miljöresurs Linné är att:

gemensamt bearbeta och lösa miljö- och resursfrågor - ° öka kunskapen om miljön bland medlemmarna

öka medlemmarnas beredskap inför framtiden -

7. Målsättningar av betydelse for miljödriven affärsutveckling:

l Se ovan

74 Bilaga SOU 1998:1 18

Exempel på tillämpade metoder: - Bra Miljökvalitet. Projektet genomfördes 1994-95 med

uppföljning 1996. Knappt 150 företag i Jönköpings- och Kronobergs län deltog och fick därmed hjälp att starta sitt miljöstyrningsarbete. Projektet fick stöd av Arbetslivsfonden. - Mikroföretagsprojektet. Syftet med projektet har varit att öka intresset för miljöanpassning i de minsta företagen. Målet har varit att skapa en enkel och billig arbetsmetod för att mikroföretagen upp till tio anställda skall kunna nå certifierbar status enligt ISO 14001. Ett resultat arbetet är handbok med

av en exempel. Projektet stöds av NUTEK och de tre länsstyrelserna i Småland. - Miljönätverk Mikroföretag i Småland. Syftet med projektet är

att sprida kunskap och erfarenhet från mikroforetagsprojektet till 350 mikroföretag i Småland. - Miljöledning i vart tionde företag. Ambitionen är att vart tionde företag med 5-10 anställda skall ha uppnått certifierbar ISO 14001 status efter fyra år.

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Se ovan

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 75

Faktablad 30 Borås

-

Verksamhetens namn: Institut för miljödriven företagsutveckling

Huvudman: Statens Provningsanstalt

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Det finns en referensgrupp knuten till planerna på ett Institut för Miljödriven Företagsutveckling. Denna består av personer med koppling till Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Länsstyrelsen, Borås Energi, Högskolan i Borås, AdeKema AB, Ellos AB och Ecoplan AB.

Berörd kommun, län, region etc: Borås

5. Kontaktperson: Namn: Thomas Gevert Titel: Chef Adress: Statens Provnings- och Forskningsinstitut SP, Brinellgatan Box 857, 501 15 BORÅS Tel: 033-16 50 00 Fax: 033-12 37 49

E-post: thomas.gevert@sp.se

Övergripande målsättningar:

Att överbrygga gapet mellan akademisk miljökompetens och företagens konkreta strategival, produktutveckling och utbildning inom miljöområdet.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

- Institutet finns endast på planeringsstadiet. Arbete pågår med att

finna finansiering. Målsättningen är att institutet skall ha en bred

kompetens inom miljöstrategi, miljöutveckling och miljöledning.

Institutet skall även kunna samordna företags behov av forskning

76 Bilaga

och produktutveckling miljösidan med kompetens inom

forsknings- och utbildningsvärlden.

- Institutet skall verka över hela Sverige, och kommer att delegera

utvecklingsuppdrag till de nationella kompetenscentra som

bedöms som mest relevanta. En viktig del av institutets arbete

blir att bistå företag med rådgivning, projektledning och projekt-

design.

8. Exempel på tillämpade metoder: Se punkt 7

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Då projektet befinner sig i en uppstartsfas finns inga resultat att tillgå ännu.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

SOU 1998: l 18 Bilaga 77

Faktablad 31 Skåne

-

Verksamhetens namn: Teknik Ekonomi Miljö TEM och Industriellt Utvecklings Center i Skåne IUC

2. Huvudman:

Stiftelsen TEM vid Lunds universitet Teknik, Ekonomi

-

Miljö är stiftad Lunds universitet, Malmö- och Sjöbo

av kommuner. IUC ägs Stiftelsen TEM, Kockums Industrier AB, flera ° av fackföreningar och ett tjugotal små och medelstora företag.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Stiftelsen TEM, övriga IUC-verksamheter i Sverige, regionens företag och flera kommuner i Skåne. Verksamheten stöds Länsstyrelsen i

av Skåne.

4. Berörd kommun, län, region etc: Skåne

5. Kontaktperson:

TEM och I UC Namn: Curt Schröder Titel: Chef, Tekn. dr. Adress: TEM, Sölvegatan 223 62 LUND Tel: 046-10 92 70 Fax: 046-12 30 06

E-post: Curt.Schroder@tem.lu.se

TEM Malmö Forskningscentrum

- Namn: Leif Erlandsson Titel: Utvecklingschef Adress: Agnefridsvägen 220, 215 79 MALMÖ Tel: 040-34 34 01 Fax: 046-94 89 60

78 Bilaga

6. Övergripande målsättningar:

TEM TEM har som övergripande målsättning att bedriva tvärvetenskaplig forskning, undervisning, utveckling och uppdragsverksamhet industri, näringsliv, stat, kommuner och andra intressenter samt att verka för att forskningsresultat tillvaratas i näringsliv och samhälle. Har kompetens inom nästan alla områden som berör den yttre och inre miljön.

IUC Utveckling av näringslivet i Skåne för att stärka dess internationella konkurrenskraft.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

I UC Produktutveckling, affärsutveckling av projekt samt miljökonsulting.

Exempel på tillämpade metoder:

TEM Har etablerat samverkan med flera utländska forskningsorganisationer.

IUC IUC Skåne bistår företag vid införande av miljöledningssystem samt utför miljöutredningar företag. IUC Skåne genomför ett antal projekt inom området miljöanpassad produktutveckling där praktisk produktutveckling kombineras med utveckling av metodik för miljöstyrning av produktdesign, materialval samt tillverkningsteknologi.

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Många företag har genom tekniktransfer och teknikutveckling under TEM:s ledning effektiviserat sin produktion med lägre produktionskostnader och högre produktionskvalitet som resultat.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

SOU 1998:1 18 Bilaga 79

Faktablad 32 Stockholm

-

Verksamhetens namn: Marknadstekniskt Centrum MTC

Huvudman: MTC är stiftelse finansieras sina huvudmän via femåriga

en som av konsortialavtal. För närvarande 1997 deltar ett 60-tal finansiärer inom näringsliv och offentlig förvaltning. MTC instiftades av Ingenjörsvetenskapsakademien och Institutet for Företagsledning år 1974.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Ingenjörsvetenskapsakademien

4. Berörd kommun, län, region etc: Stockholm

Kontaktperson: Namn: Ann-Charlotte Plogner Titel: Ansvarig för programområdet miljö marknad Adress: Stiftelsen Marknadstekniskt Centrum, Box 45058, Sveavägen 53, 104 30 STOCKHOLM Tel: 070-592 55 88, 08-457 16 10 Fax: 08-30 20 29 E-post: acp@mtcab.se, info@mtcab.se

6. Övergripande målsättningar: Syftet med MTC är att utgöra brygga mellan näringsliv och

en forskning med huvudinriktning på affärsutveckling och marknadsstrategiska frågor. Verksamheten är organiserad i flera programområden miljö och marknad är ett.

varav

7. Målsättningar betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av MTC har ett renodlat affárs- och marknadsmässigt perspektiv på miljötemat. Programmet är inriktat på kunskap om miljö som marknadsfenomen, konsumenten och miljön, producentansvar och affärsutveckling.

80 Bilaga SOU 1998:1 18

8. Exempel på tillämpade metoder: Ett forskningsprojekt benämnt: Miljödriven Marknadsutveckling pågår för närvarande. Inom detta projekt studeras miljöns betydelse för företagens utvecklingskraft.

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 81

Faktablad 33 län

- Jönköpings

Verksamhetens namn: LänsTeknikCentrum LTC

2. Huvudman: LTC är ett regionalt intresseföretag som är majoritetsägt företag 30-

av tal i Jönköpings län samt av Landstinget och Kommunförbundet.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden, KK-stiftelsen och Trygghetsfonden.

Berörd kommun, län, region etc:

Jönköpings län

Kontaktperson: Namn: Dag Malgeryd Titel: Adress: LänsTeknikCentrum, Elmiavägen, 554 54 JÖNKÖPING Tel: 036-71 49 00 Fax: 036-71 49 84 E-post: www.ltc.se

6. Övergripande målsättningar:

LTC har profilerat sig som teknikmäklare mellan småföretagens behov och lämpliga resurspersoner, utbildningar och utvecklingsprojekt.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Med hjälp av projektet Miljö Kvalitet MQ ville LTC på ett

ekonomiskt och tidsmässigt rimligt sätt- hjälpa företag att bli konkurrenskraftiga samt öka möjligheterna att trygga och även kanske skapa arbetstillfällen.

nya

Exempel på tillämpade metoder:

- Arbetet med MQ har indelats i tre faser: 1 Generell information

genom temakvällar i alla länets kommuner där alla tillverkande

82 Bilaga SOU 1998:1 18

företag bjudits 180 företag deltog 2 nulägesanalys 70 företag deltog och 3 uppbyggnad ett miljöledningssystem

av med sikte på certifiering enligt ISO1400l 13 företag har nått fram till certifiering. - 1998-2000 kommer LTC att jobba vidare med att stötta introduktion av miljöledningssystem med en liknande strategi men med den skillnaden att kvalitets- och miljöarbetet körs parallellt. Målet 75 företag.

är att engagera ca

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Se ovan, punkten 8

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 83

Faktablad 34

- Uppsala

Verksamhetens namn: Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle, STUNS

2. Huvudman: STUNS stiftare är Länsstyrelsen Uppsala län, Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet SLU, Uppsala kommun, Landstinget i Uppsala län och Uppsvenska Handelskammaren.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Uppsala Livsmedelscentrum ULC, IT-Forum och Miljöforum

4. Berörd kommun, län, region etc: Uppsala län

5. Kontaktperson: Namn: Britta Collman Titel: Adress: Uppsala Science Park, 751 83 UPPSALA Tel: 018-55 95 00 Fax: 018-55 95 99

E-post: Britta.Collman@stuns.se

6. Övergripande målsättningar: STUNS uppgift är att stimulera tillväxt och utveckling av närings- och samhällsliv att identifiera, initiera och driva olika projekt.

genom

7. Målsättningar betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av STUNS arbetar for att:

utveckla kontakter och initiera projekt mellan tillämpad forsk-

-

ning, näringsliv och samhälle inom miljöområdet.

öka samhällsnyttan och möjligheterna att exploatera vetenskap-

-

liga rön på miljöområdet

presentera och marknadsföra forskningskompetensen för att

-

stimulera till företagsetableringar

84 Bilaga SOU 1998:1 18

stödja såväl forsknings- kommersialiseringsprocessen inom - som

området resurssnål energiförsörjning.

8. Exempel på tillämpade metoder: - Kontaktskapande åtgärder - Pilotprojekt ° Miljötekniktävling

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Miljösatsningar i Uppsala Science Park - - Baltic Meeting Point Utveckling av kommunalteknik i

-

Baltikum

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 85

Faktablad 35 Stockholm

-

Verksamhetens namn: Stockholms Teknikhöjd AB

2. Huvudman: KTH Holding AB 50 procent, SU Holding AB 20 procent, Stiftelsen

Teknikhöjden-KTH 30 procent.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: NUTEK, Teknikbrostiftelsen i Stockholm, Byggforskningsrådet, Vägverket m.fl.

Berörd kommun, län, region etc: Stockholmsregionen Stockholms län

Kontaktperson: Namn: Claes Reuterskiöld Titel: Affársrådgivare Adress: Stockholms Teknikhöjd AB, Bjömnäsvägen 21, 113 47 STOCKHOLM Tel: 08-790 97 00 Fax: 08-15 85 52

E-post: claes.reuterskiold@teknikhojden.se info@teknikhojden.se

Hemsida: www.teknikhojden.se

6. Övergripande målsättningar:

Teknikhöjden skall uppsökande rådgivningsverksamhet kom-

genom mersialisera produkter och processer ur högskoleforskningen vid KTH

nya och Stockholms universitet samt erbjuda tillväxtstimulerande företags-

en miljö för nystartade innovationsföretag. Verksamheten skall leda till patent, licenser och företag med målet att skapa fler företag och arbetstillfällen i Stockholmsregionen.

86 Bilaga SOU 1998:1 18

Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Särskilda satsningar har gjorts miljöteknikområdet. Detta förväntas ge resultat i växande företag bl.a. medverkan från SML,

genom Stockholms stads och Stockholms läns landstings beställargrupper.

8. Exempel på tillämpade metoder: 0 Information och marknadsföring - Stimulering och utvärdering av affärsidéer och affarskoncept - Företagsutveckling

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: - Ett 15-tal företag med miljöproñl finns etablerade i teknologi-

parken. - Offentliga aktörer, såsom Stockholms stads Materialförvaltnings-

organisation MFO, stimuleras att köpa produkter och tjänster

med hög miljöprofil.

10. Förteckning finns över företag berörs verksamheten:

som av Ja X Nej

Bilaga 87

Faktablad 36

- Linköping

Verksamhetens namn: HackeforsGruppen

2. Huvudman: Se punkt 3 nedan

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: HackeforsGruppen, som är en industriförening, består av 94 företag inom många olika branscher som finns etablerade i industriområdet Hackefors utanför Linköping. Företagen samarbetar kring Hera frågor, bl.a. miljöfrågor.

4. Berörd kommun, län, region etc: Linköping

Kontaktperson: Namn: Berit Börjesson Titel: Miljösamordnare Adress: Altea Bygg Fastigheter Tel: 013-16 30 30 Fax: 013-16 30 34 E-post: altea@linkoping.mail.telia.com

Övergripande målsättningar: Se nedan

Målsättningar betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av 1996 fattades ett beslut att industriområdet skulle miljöproñleras.

om Ett av de viktigaste målen är att arbeta för en ständig förbättring på miljöområdet.

Exempel på tillämpade metoder:

Samordning av miljöåtgärder och inköp - - Miljöledning ° Utbildning

88 Bilaga SOU 1998:1 18

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: 0 Ett antal företag med miljöprofil finns etablerade i området. 0 Ett 40-tal företag ingår i ett gemensamt projekt med syfte att införa

ett gemensamt miljöledningssystem. 0 450 personer har fått 30 timmars miljöutbildning i samarbete med

Kunskapslyftet. 0 Med hjälp av Mål 3-pengar från EU har drivit ALU-projekt,

man som lett till att arbetslösa har startat företag med grön profil.

egna Dessa sysslar bl.a. med elektronikåtervinning, bioenergiprodukter m.m.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

SOU 1998:1 18 Bilaga 89

Kommunala initiativ

SOU 1998:1 18 Bilaga 91

Faktablad 37

- Fagersta

Verksamhetens namn: Green Center Sweden

2. Huvudman: Green Center avses att drivas som en ideell förening. Medlemmarna är offentliga myndigheter kan även utgöras av fysiska personer.

men Initiativtagare till föreningens bildande är Fagersta kommun, Länsstyrelsen Västmanland och Mälardalens högskola.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Näringslivet

Berörd kommun, län, region etc: Västmanlands län

5. Kontaktperson: Namn: Peter Krantz Titel: Projektmanager Adress: Green Center Sweden, Fagersta kommun, 737 80 FAGERSTA Tel: 0223-491 00 Fax: 0223-491 01

E-post: peter.krantz@gcs.fagersta.se

Övergripande målsättningar:

Green Center Sweden har till syfte att engagera företag, offentliga myndigheter och andra organisationer i Sverige till att genomföra miljöförbättringsprogram i den verksamheten. Föreningen skall för sina

egna medlemmar följa utvecklingen inom miljöområdet och arbeta för en ökad medvetenhet och kunskap inom områden såsom miljöekonomi, miljöanpassad energiförsörjning Centret samlar sina medlemmar kring

m.m. aktiv forskning och utveckling och utgör en bas för kunskapsspridning. Verksamheten drivs utan vinstsyite.

92 Bilaga SOU 1998:1 18

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Green Center skall bygga upp ett nätverk regionalt, nationellt och internationellt. Samarbetsavtal har tecknats med en liknande organisation i Danmark, Green City Denmark A/S.

8. Exempel på tillämpade metoder:

Informations- och kunskapsförsörjning till medlemmar 0 0 Marknadsföring av miljöproñlerade produkter 0 Rådgivning

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Då verksamheten är nystartad, finns inga konkreta resultat att tillgå i dagsläget.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

SOU 1998: 1 18 Bilaga 93

Faktablad 38

- Högsbo

Verksamhetens namn: Dynamiska Högsbo/Sisjön

Huvudman: Fastighetskontoret i Göteborgs kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Uppgift saknas

4. Berörd kommun, län, region etc: Högsbo industriområde

Kontaktperson: Namn: Agnete Sylvan Titel: Ordförande i Högsbo-Sisjö industriförening Adress: Ekonomivägen 436 33 ASKIM Tel: 031-68 24 64 Fax: 031-68 50 96

E-post: info@hs-ifor.se

Övergripande målsättningar:

0 Att vara remissinstans i kommunala frågor som berör området i

plan-, trafik-, gatu- och miljöfrågor.

0 Att representera föreningen på de sammankomster för Göteborgs

industriföreningar administreras Näringslivssekretariatet.

som av

0 Att understödja och stimulera den kommersiella verksamheten

inom området.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Målsättningen är att förbättra förutsättningarna för medlemmarna att arbeta med konkreta miljöfrågor. Områden kan komma i fråga är

som inköpsfrågor, avfalls-/återvinningshantering, fordon och maskiner.

94 Bilaga SOU 1998:1 18

Exempel på tillämpade metoder: - Lunchmöten - Seminarier

Nyhetsbrev - - Gemensamma avtal

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Flera företag har inlett olika program för miljöanpassning. Bl.a. har avfallshanteringen och energianvändningen effektiviserats.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 95

Faktablad 39

- Göteborg

Verksamhetens namn: Szt Jörgen Park

2. Huvudman: Szt Jörgen AB

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborgs stad

3. Berörd kommun, län, region etc: Göteborg

Kontaktperson: Namn: Klas Asp Titel: Miljöansvarig Adress: Szt Jörgen AB, Szt Jörgens väg 18, 422 49 HISINGS BACKA Tel: 031-55 56 65 Fax: 031-55 56 79

6. Övergripande målsättningar:

I samverkan mellan Göteborgs stad, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet samt näringslivet i Göteborg planerades en miljöteknisk park med miljöteknikföretag, forskning och utbildning. Fullt utbyggt skulle området innehålla 70 000 m2 lokaler och 550 bostäder av olika slag flerfamiljshus och småhus. 2000 personer skulle bo och arbeta inom området. Visionen var ett Nordens miljöfönster.

7. Målsättningar av betydelse for miljödriven affärsutveckling: Se ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

- Utställningar Ekocentrum

° Subventioner vid nyetablering

- Projekt med miljöproñl

96 Bilaga

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Oklart

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

SOU 1998:1 18 Bilaga 97

Faktablad 40 Stockholm

-

Verksamhetens namn: Inget eget projektnamn

2. Huvudman: SML Stockholms Mark och Lokaliseringsbolag AB Stockholms

-

stads näringslivsbolag

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Stockholms stads rnaterialförvaltningsorganisation MFO, myndigheter såsom Naturvårdsverket, Boverket, Energimyndigheten m.fl.

Berörd kommun, län, region etc: Stockholms stad

5. Kontaktperson: Namn: Ylva Hultman Titel: Adress: Box 12712, 112 94 STOCKHOLM Tel: 08-785 80 00 Fax: 08-653 44 65

E-post: info@sml.stockholm.se

Övergripande målsättningar:

Håller på att utarbetas

7. Målsättningar av betydelse lör miljödriven affärsutveckling: Projektet strävar efter att :

° Utnyttja den offentliga upphandlingen i Stockholms stad för att

stimulera utveckling av produkter och tjänster med hög

miljöprestanda

- Bistå små miljöteknikföretag att marknadsföra sig gentemot

offentliga uppköpare, såväl i Sverige som i utlandet.

4 18-5526

98 Bilaga SOU 1998:1 18

Exempel på tillämpade metoder:

Inventering miljöteknikföretag i Stockholms stad - av - Seminarier

9. Resultat betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av

Satsningar genomförs för att bygga kapacitet att genomföra - upp

teknikupphandlingar.

Satsningar på att marknadsföra miljöteknikföretag utomlands, °

bl.a. vid Polytechmässan i Frankrike.

Samarbete med statliga myndigheter för att utnyttja den -

offentliga upphandlingen för att gynna produkter och tjänster

med hög miljöprestanda.

10. Förteckning finns över företag berörs av verksamheten:

som Ja X Nej

Bilaga 99

Faktablad 41 Dalarna

-

Verksamhetens namn: Natur Resurs Centrum, NRC

2. Huvudman: Borlänge kommun, Falu kommun, Landstinget Dalarna

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Länsstyrelsen, företag regionalt, EU finansiär

Berörd kommun, län, region etc: Falun-Borlänge

Kontaktperson: Namn: Elsmarie Julin Adress: Natur Resurs Centrum Dalarna, Vassbo 24, 791 93 FALUN Tel: 0243-22 38 02 Fax: 0243-22 38 07 E-post: info@nrc.se

6. Övergripande målsättningar:

NRC skall stimulera utbytet mellan forskning och samhälle, så att näringsliv och offentlig verksamhet får ökade möjligheter att omsätta ekologisk kunskap i praktiken. NRC utvecklar därför samarbete med olika forskningsinstitutioner. Den långsiktiga ambitionen är att skapa en stimulerande mångvetenskaplig miljö for svensk och internationell miljöforskning.

Målsättningar av betydelse for miljödriven affärsutveckling: Kommunerna är intresserade av att snabbt kunna använda nya kunskaper. Borlänge är under projekttiden ett försöksområde, där forskarnas rön prövas i den kommunala praktiken. NRC blir en förmedlande länk i samarbetet mellan forskning och praktik.

100 Bilaga

Exempel på tillämpade metoder:

Utbildning -

Kompetensutveckling -

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Sommaren 1997 blev det klart att Natur Resurs Centrum Dalarna -

NRC får bidrag från EU med 16 miljoner kronor. Projektets

syfte är att stödja och påskynda den påbörjade omställningen till

ekologisk hållbarhet i Falun och Borlänge.

Uppstart pilotprojekt rörande bl.a. transporten VA-lösningar - av

m.m.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 101

Faktablad 42

- Botkyrka

Verksamhetens namn: Information saknas

2. Huvudman: Botkyrka kommun

Samarbetspartner, utöver huvudman: Kommunens näringsliv

4. Berörd kommun, län, region etc: Botkyrka kommun

Kontaktperson: Namn: Nils-Gunnar Sahlman Titel: Agenda 21-samordnare Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Tel: 08-530 610 00 Fax: 08-530 611 80

E-post: nils-gunnar.sah1man@botkyrka.se

Övergripande målsättningar:

Se nedan

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Syftet med projektet är att skapa ett nätverk dels skall bistå företag

som att underlätta marknadsföring och försäljning av miljöprodukter, dels verkar för en ökad miljöanpassning av kommunens företag.

Exempel på tillämpade metoder: 0 Frukostmöten 0 Nätverk för marknadsföring/forsäljning av miljöproñlerade

produkter 0 Kompetenscenter för miljöledning

102 Bilaga

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Ett arbete med att införa miljöledningssystem har startat upp i sju företag.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

SOU 1998:1 18 Bilaga 103

Faktablad 43 Nacka

-

Verksamhetens namn: Nackaföretag i miljösamverkan

2. Huvudman: Nacka kommun

Samarbetspartner, utöver huvudman: Kommunens företag

Berörd kommun, län, region etc: Nacka kommun

Kontaktperson: Namn: Krister Rosenström Titel: Adress: Nacka kommun, 131 81 NACKA Tel: 08-718 93 85 Fax: 08-718 94 54

E-post: nacka.k0mmun@nacka.se

Övergripande målsättningar:

Utveckla de lokala företagens arbete med miljöfrågor, baserat på företagens egna erfarenheter.

Målsättningar av betydelse for miljödriven affärsutveckling: Se ovan

Exempel på tillämpade metoder: - Frukostmöten - Nätverk for marknadsföring/försäljning av miljöproñlerade

produkter - Kompetenscenter for miljöledning

104 Bilaga

Resultat betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av

Effektivare avfallshantering - - Energieffektivisering

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

SOU 1998:1 18 Bilaga 105

Faktablad 44

- Berg

Verksamhetens namn: Uppgifter saknas

Huvudman: Bergs kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Bergs gymnasieskola, Mitthögskolan, regionalt och lokalt näringsliv

Berörd kommun, län, region etc: Bergs kommun

5. Kontaktperson: Namn: Sven Östman Titel: Utvecklingscentrum i Berg AB Adress: Box 73, 840 40 SVENSTAVIK Tel: 0687-164 01 Fax: 0687-164 10 E-post: sven@ucab.se

Övergripande målsättningar:

Stimulera utveckling av miljödrivna Företag

Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Se ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

- Finansiering - Kompetensutveckling

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Upprättande av Hållbar fond för miljöinvesteringar.

10. Förteckning finns över företag berörs verksamheten:

som av Ja X Nej

i 18-5536

Bilaga 107

Faktablad 45 Eskilstuna

-

Verksamhetens

namn:

Miljö- och kvalitetsprojektet

2. Huvudman: Eskilstuna kommuns näringslivsenhet

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Länsstyrelsen i Södermanland, tillverkande företag i Eskilstuna, ALMI, Mälardalens högskola, Östsvenska Handelskammaren

4. Berörd kommun, län, region etc: Eskilstuna kommun

5. Kontaktperson: Namn: Håkan Gilledal

Titel: Projektledare Miljö- och kvalitetsprojektet

Adress: Eskilstuna kommun, 631 86 ESKILSTUNA Tel: 016-17 80 02 Hemsida: www.eskilstuna.se

Övergripande målsättningar:

Projektet avser att pågå under ett år och syftar till att hjälpa tillverkande företag i Eskilstuna att komma igång med arbetet att införa miljörespektive kvalitetsstyrningssystem. Preliminärt kommer 110 till-

ca verkande företag med 10 anställda eller flera att besökas.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Att så långt som möjligt förverkliga kommunens mål

att miljöcertifiering på internationellt gångbar nivå har beslutats att genomföras i minst 25 procent företag med än 10 anställda.

av mer Målet skall vara uppfyllt till 1998. Utgångsår är 1995.

108 Bilaga

Exempel på tillämpade metoder: Företagsbesök, med syfte att marknadsföra idéer med miljö- ledningssystem. Seminarier ° Uppbyggnad företagsnätverk baserade branschtillhörighet - av och geografisk närhet

Kunskapsförmedling

- Förmedling examensarbete och praktikplatser - av

9. Resultat betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Ett 30-tal genomförda företagsbesök, vilket resulterat i ett ökat intresse för miljöfrågor.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

SOU 1998:1 18 Bilaga 109

Faktablad 46 Landskrona

-

Verksamhetens namn:

Utvecklingsstiftelsen/Landskrona FöretagsCenter AB

2. Huvudman: Landskrona kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Bl.a. Arbetsförmedlingen/Länsarbetsnämnden, Näringslivet i Lands-

krona

Berörd kommun, län, region etc: Landskrona kommun

5. Kontaktperson: Namn: Claes Nilsson Titel: Projektledare Adress: Parkgatan 261 31 LANDSKRONA Tel: 0418-791 46 Fax: 0418-372 06

E-post: claes.nilsson@utvecklingsstiftelsenlandskrona.se

Övergripande målsättningar:

Utvecklingsstiftelsens verksamhet omfattar förutom rollen

som kommunens näringslivsorgan, att självständigt driva projekt syftande till att utveckla näringslivet i Landskrona samt stärka dess konkurrenskraft. Landskrona FöretagsCenter skall i egenskap dotterbolag

av inrikta sig mot nyföretagande och vid behov delta i projekt

som gagnar näringslivet.

Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Utvecklingsstiftelsen initierar projekt syftar till att påskynda

som införandet av miljöledningssystem ISO 14001/EMAS. Fokus riktas mot underleverantörer till stora, tillverkande Företag vilka kan förväntas ställa hårda miljökrav i framtiden.

110 Bilaga

Exempel på tillämpade metoder: 0 Utbildning

Seminarieverksamhet 0

Uppbyggnad av nätverk 0

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Projekt inom miljösidan är relativt nystartade. Inom andra områden finns mångfald olika projekt som rör exempelvis exportfrämjande

en åtgärder och kompetensutveckling.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga lll

Faktablad 47 Sala

-

Verksamhetens namn: Sala Eco Center AB

2. Huvud man: Sala Kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

° Mälardalens Högskola

° Uppsala universitet

- Nätverksföretag

4. Berörd kommun, län, region etc: Huvudsakligen Sala Kommun kommunalägt bolag

5. Kontaktperson: Namn: Sören Salomonsson Titel: VD Adress: Box 222, 733 23 SALA Tel: 0224-370 50 Fax: 0224-126 45

E-post: info@sala-ecocenter

Övergripande målsättningar:

Förse marknaden med kostnadseffektiva och metoder för

resurser miljöstyrd affars- och produktutveckling, riktad till företag och organisationer.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

- Se ovan, samt:

- Tillföra kunden och dennes produkter ett tydligt mervärde och

ökade konkurrensfördelar. - Etablera nätverk med företag i miljöbranschen, myndigheter samt högskolor och universitet.

- Varje uppdrag skall vara lönsamt och kompetenshöjande för

såväl kunden som för Sala Eco Center.

112 Bilaga

Exempel på tillämpade metoder:

Projektledning inom energi- och avfallsteknik v

Kvalitets- och miljöledningssystem -

Hjälp med att etablera en lokal försäljning av en produkt -

Stöd till företag i deras etableringsfas -

Stöd till produktutveckling biologiska metoder inom jord- och - av

skogsbrukssektorn.

Resultat betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Projekten är färdiga.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 113

Faktablad 48

- Växjö

Verksamhetens namn: Miljöñkat

2. Huvudman: Växjö kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: 80 olika företag ingår i nätverket

4. Berörd kommun, län, region etc: Växjö kommun

5. Kontaktperson: Namn: Margareta Moquist

Titel: Näringslivssekreterare

Adress: Växjö kommun, Box 1222, 351 12 VÄXJÖ Tel: 0470-410 00 Fax: 0470-413 40

6. Övergripande målsättningar: Få företagen att själva driva miljöarbetet och ställa upp mer ambitiösa miljömål.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Samma som ovan

Exempel på tillämpade metoder: Företagen lär varandra att träffas. Varje träff inleds med att

av genom tre, fyra företag berättar om sitt miljöarbete samt eventuella framgångar eller motgångar. Efter fikat blir det diskussion kring föredragen.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Företagen lär sig varandra samt bygger upp sina kontaktnät.

av

114 Bilaga

10. Förteckning finns över företag som berörs verksamheten:

av

Ja X Nej

Bilaga 115

Faktablad 49 Malmö

-

Verksamhetens namn: Ekobasen i Malmö

Huvudman: Malmö kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

- TEM i Malmö ° Industriellt utvecklingscentrum IUC ° Högskolan i Malmö

Berörd kommun, län, region etc:

Malmö kommun

Kontaktperson: Namn: Anders Bergkvist Titel: Näringslivskonsult Adress: Näringslivskontoret, Malmö stad, 205 80 MALMÖ Tel: 040-34 17 43 Fax: 040-611 27 06

E-post: anders.bergkvist@naringsliv.malm0.se

Övergripande målsättningar:

° Skapa ett forum, en databas och ett sekretariat, där kunskap inom

ekologiskt hållbar Stadsutveckling kan samlas och göras till-

gänglig.

- Fånga viktiga frågor från yrkesaktörer, verksamma inom detta

område, och förmedla dem till FoU-miljöer och anslagsgivare

och vice versa.

- Vara sakkunniga vid bedömning och utvärdering av projekt-

ansökningar inom området.

- Initiera projekt och forskning med samverkan mellan veten-

skapliga miljöer och näringsliv.

- Organisera större seminarier/konferenser och informella mötes-

tillfällen, t.ex. frukostmöten.

116 Bilaga SOU 1998:1 l 8

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Ta fram en relativt omfattande strategi för en miljödriven affärsutveckling i Malmö.

- Det finns planer på att bygga upp en teknikpark med energi- och

miljöinriktning.

Exempel på tillämpade metoder: Projektet är ännu i sin linda, men en av många tänkta metoder är följande:

Initiera och förstärka arbetet med att miljöanpassa produkter,

°

exempelvis miljödiplomering, samt organisera och medverka i

industrins miljöforum/nätverk.

Resultat betydelse för miljödriven affärsutveckling:

av Projektet har hunnit så långt.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja Nej X

Bilaga 117

Faktablad 50 Mark

-

Verksamhetens namn: Miljö i Mark

2. Huvudman: Marks kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Företag i Marks kommun, företagarforeningar, LRF, kyrkan, ideella föreningar, fackföreningar, Älvsborgs läns landsting m.fl.

Berörd kommun, län, region etc:

Kontaktperson: Namn: Birgitta Nilsson Titel: Miljösamordnare Adress: Miljö i Mark, 511 80 KINNA Tel: Vx 0320-170 00, 0320-172 76 Fax: 0320-175 03

E-post: birgitta.nilsson@mark.se

Övergripande målsättningar:

Miljö i Mark målsättning att utveckla arbetet för en ekologiskt hållbar framtid i samarbete med de som bor och verkar i Marks kommun.

Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Att driva projekt underlättar för Företagen att komma i gång och som utveckla miljöarbetet kontaktperson För att stödja lokala samt vara en företag i sitt miljöarbete.

Exempel på tillämpade metoder: Miljöutmanarna är ett projekt där företag som deltar får skicka 1-2 miljöansvariga på en särskild utbildning. Under den här utbildningen skrivs företagets/arbetsplatsens egen miljö- och hälsopolicy. Därefter väljer deltagarna bland 57 olika åtgärder

118 Bilaga

för miljö och hälsa där det gäller att uppnå ett visst antal poäng för de olika ambitionsnivåema. Utmanarna får helsidesannonser och dekaler att sätta

upp.

- Under resten av året arbetar företagen med sina åtgärder och har

möjlighet att delta i de aktiviteter erbjuds, t.ex.

som

frukostmöten, telefonsupport, nyhetsbrev m.m. I oktober

rapporterar alla sina insatser och de summeras för att visa

resultatet de ansträngningama. Även dessa

av gemensamma

publiceras och ett pris på 15 000 kronor delas ut.

- Utbildningar, seminarier och informationsträffar arrangeras av

olika slag.

- Gemensamma utställningar på mässor m.m.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Miljöutmanama går som ett första provår 1998 och har medvetet inte marknadsförts i så stor skala men i år medverkar 24 företag allt från tvåmansföretag till de med 250 anställda. Resultaten summeras i oktober.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 119

Faktablad 51 Stockholm

-

Verksamhetens namn: Ecoj 0b

Huvudman: Stockholms stad

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Länsarbetsnämnden - - Stockholms läns landsting

Övriga samarbetspartners

SMELINK i Jönköping - - NUTEK - ALMI:s Kvalinova

Arbetsmiljöforum -

Stockholms mark och lokaliseringsbolag -

Ett EU-nätverk mellan 22 städer är under uppbyggnad. Två av -

dessa städer kommer att kopiera ecojobs upplägg. På sikt kan

detta innebära möjlighet till internationella kontakter för fore-

tagen i Stockholm.

Leonard Cohen, på Cornell center for environment, New York i -

USA.

4. Berörd kommun, län, region etc: Stockholms län

Kontaktperson: Namn: Monica Slama Titel: Projektledare Adress: Wallingatan 37, 111 24 STOCKHOLM Tel: 08-796 96 37, 070-722 64 48 Fax: 08-629 10 00

E-post: monica.slama@ecojob.stockholm.se

120 Bilaga

6. Övergripande målsättningar:

Att företag i Stockholms län skall bli konkurrenskraftiga på

-

miljöområdet.

Ökad sysselsättning i länet.

-

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Att företag i Stockholms län skall bli konkurrenskraftiga miljöområdet.

Exempel på tillämpade metoder: 0 Kostnadsfri rådgivning för företag om hur de kan tillväga med

sitt arbete. 0 Genomförande av behovsanalyser företag.

Ecojob sköter företagens hela rekryteringsprocess av den

miljökompetens som efterfrågas. Upplyser företag drivkrafterna på miljöområdet, exempelvis

0 om

det lokala investeringsprogrammet.

Deltar vid och anordnar minimässor, föredrag och seminarier. 0

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Totalt har över 1 000 företagskontakter gjorts. °

70-80 kontakter har inneburit mer fördjupad rådgivning där de -

flesta företagen angivit att de tänker gå vidare med miljöarbetet.

En närmare utvärdering är på gång. -

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 121

Faktablad 52

- Vellinge

Verksamhetens namn: Framtidens företag

2. Huvudman: Vellinge kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: AB Svenska Miljöstyrningsrådet, Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet, EcoView, Environmental Management Institutet AB, Styrelsen for de lokala företagarföreningama, 57 småföretag deltar

4. Berörd kommun, län, region etc: Vellinge kommun

Kontaktperson: Namn: Nils-Arvid Andersson Titel: Agenda 2 1-samordnare Adress: Vellinge kommun, 235 81 VELLINGE Tel: 040-42 50 00 Fax: 040-42 51 69, 30 41 05 E-post: nils-arvid.anderss0n@vellinge.se

6. Övergripande målsättningar:

Locka företag att sig i ett strukturerat och systematiskt

- engagera

miljöarbete genom branschvis samverkan i nätverk med

införande miljöstyming i företagens verksamhet som mål. Att

av

rationalisera införandet av EMAS i små företag.

Registrera små företag enligt EMAS till rimliga ekonomiska och

-

personalorganisatoriska villkor.

Skapa modell för hur företagarföreningar och kommuner kan

- en

samordna och stödja småföretagamas miljöarbete.

122 Bilaga SOU 1998:1 18

Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Öka antalet arbetstillfällen inom nischen miljöanpassade v nya varor och tjänster. Genom införande av miljöledningssystem öka konkurrenskraften hos småföretag. - Genom införande av miljöledningssystem stimulera och entusiasmera småföretag till innovationer inom området miljöanpassade varor och tjänster.

Exempel på tillämpade metoder: ° Nätverk bildas med ca tio deltagare i vardera nätverk. Varje nätverk skall innehålla så få branscher som möjligt. En deltagare i varje nätverk utses till att vara nätverksledare. Nätverksledarna utbildas motsvarande Sp av institutionen för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet. Nätverksledaren leder nätverksutbildningen med support från miljökonsult. - Utbildning sker av samtliga anställda hos de deltagande företagen. Miljöutredningar genomförs på 2 till 3 företag i varje nätverk varefter dessa upprättar miljöpolicies. Erfarenheter från detta arbete förmedlas till övriga deltagare. Företagen uppmanas att lämna en miljöredovisning till kommunen samt till en ackrediterad miljökontrollant.

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: De i nätverken ingående företagen har förutom införande av ett

miljöledningssystem också knutit affärskontakter, genomfört

omvärldsanalyser och diskuterat marknadsföring.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

SOU 1998:1 18 Bilaga 123

Faktablad 53 Borås

-

Verksamhetens namn: Staden med grönt ljus

2. Huvudman: Borås kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Nätverk och företagsringar vilka huvudsakligen består av Företag från kommunen, den lokala nätverksorganisationen +4633 och Högskolan i Borås.

Berörd kommun, län, region etc: Borås kommun

Kontaktperson: Namn: Lena Davidsson Titel: Projektledare för Agenda 21 Adress: Agenda 21-kontoret, Västerlånggatan 502 30 BORÅS, Borås kommun Tel: 033-16 82 76 Fax: 033-16 86 32 Hemsida: www.bk.boras.se

Övergripande målsättningar:

Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Exempel på tillämpade metoder:

° Inom ramen för arbetet med Agenda 21 har flera satsningar med

näringslivskoppling genomförts. Det gäller exempelvis startandet

av nätverk och företagsringar for miljöengagerade företag. Med i

nätverket finns företag alla är tongivande när det gäller

sex som

miljöarbete. Den lokala nätverksorganisationen +4633 och

Högskolan är representerade i nätverket.

124 Bilaga SOU 1998: l 18

- Ett flertal s.k. företagsringar har startats bl.a. initiativ av

nätverket där företag inom enskilda industriområden sam-

arbetar i miljöfrågor. Exempel på aktiviteter har genomförts

som är Månadens miljötips, Miljöfrukostar och en tävling för bästa marknadsföring av Agenda 21 bland kommunens marknadsföringsbolag. Kommunen har varit med om att arrangera en Energi- och miljömässa.

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Uppgifter saknas

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja X Nej

Bilaga 125

Faktablad 54

- Göteborg

Verksamhetens namn: Näringslivssekretariatet satsar på miljöexport

2. Huvudman: Näringslivssekretariatet i Göteborgs Stad

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: De övriga 13 kommunerna i Göteborgsregionen utgör formella samarbetspartners. Utöver detta finns det lång rad informella

en samarbetspartners vilka kan variera över tiden beroende på vilka projekt som är aktuella. Det kan vara Västsvenska Handelskammaren, länsstyrelsen, Exportrådet, ALMI, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Sveriges Tekniska Attachéer.

Berörd kommun, län, region etc: Göteborgs kommun

Kontaktperson: Namn: Lars Ekberg Titel: Projektledare Adress: Näringslivssekretariatet, Göteborgs kommun, Norra hamngatan 14, 411 14 GÖTEBORG Tel: 031-61 24 07 Fax: 031-61 24 01

E-post: lars.ekberg@tida.gotenborg.se

Övergripande målsättningar:

Den övergripande målsättningen är att medverka till att skapa så goda förutsättningar som möjligt för en positiv näringslivsutveckling i Göteborgsregionen.

Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Miljöteknikkunnande anses utgöra en viktig del av näringslivsstrukturen och av denna anledning har Näringslivssekretariatet på olika

126 Bilaga SOU 1998:1 18

sätt arbetat för att stärka miljöprofilerade företags möjligheter, framför allt på exportmarknaden.

Exempel på tillämpade metoder: Exempel på konkreta projekt som syftar till ökad export

av miljöprofilerade produkter är satsningar för att visa

gemensamma upp företagen internationella miljömässor. Det gäller bl.a. Polytech i Frankrike och Environmental Technology i Binningham, Storbritannien.

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Kommunens satsningar att förbättra miljötillståndet i Göteborgsregionen har bidragit till att ett stort antal miljöprofilerade företag vuxit fram. Näringslivssekretariatet har bidragit till dessa företags internationalisering genom att etablera och utveckla nätverk med motsvarigheterna till sin organisation på olika håll i framför allt Europa och Japan. Genom samordning av och aktiv medverkan i exempelvis Trade Missions och gemensamma montrar fackmässor med inriktning på miljöteknik har man medverkat till att såväl mindre som större företag nått nya marknader.

- Att Volvo nu lyckas sälja gasbussar till södra Frankrike är ett

resultat av deras medverkan i den gemensamma Göteborgsmontern på Polytech-mässan för några år sedan. - Samverkan med ALMI har skett, bl.a. för att gynna export

av

avfallsteknik till Ryssland. Har resulterat i nya order för reningsteknik.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Dels finns en förteckning över vilka företag som deltagit i verksamheten och dels kommer en reviderad utgåva av Miljökompetens i Västsverige att komma ut under 1998.

Bilaga 127

Faktablad 55 Sorsele och Malå

-

Verksamhetens namn: Näringslivsutveckling i Sorsele

Huvudman: Sorsele kommun

Samarbetspartner, utöver huvudman:

- Glesbygdsmyndigheten, NUTEK, lokala företag, Malå kommun

m.fl. kommuner, Skytteanska i Malå utbildningsforetag.

° Inom Sorsele kommun är miljökontoret såväl som näringslivs-

kontoret involverade.

Berörd kommun, län, region etc: Sorsele och Malå kommuner

Kontaktperson: Namn: Jörgen Andersson Titel: Agenda 2 -samordnare1 Adress: Sorsele kommun Tel: 0952-140 00 Fax: 0952-142 93

Namn: Torgny Forsgren Titel: Adress: Sorsele kommun Tel: 0952-140 00 Fax: 0952-142 93

Övergripande målsättningar: Sorsele kommun blev s.k. Ekokommun 1991. Flera av de satsningar som genomförts har fokuserats på miljö-näringsliv.

Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Utgångspunktema har varit god miljö såväl som arbetstillfällen. Näringslivet domineras av skogsbruk, jordbruk, renskötsel och turism.

128 Bilaga

8. Exempel på tillämpade metoder:

Miljöstyrning i glesbygd Syftar till att förbättra småföretagens miljöprofil och konkurrenskraft. Kontaktperson är Staffan Åsén, tel 0953-140 56.

Näringslivskontoret i Sorsele kommun Arbetar bl.a. med marknadsföring och ekoproñlering av lokala företag. Kontaktperson är Anne Forsberg tel 0952-140 80, Steve Bodén tel 0952-140 81 och Leopold Sjöström tel 0952-140 83.

Sorsele Alliansen AB Bolaget samordnar försäljnings- och marknadsföringsaktiviteter för inlandets företag. Kontaktperson är Inger Stenlund tel 0952-140 83.

9. Resultat betydelse får miljödriven affärsutveckling:

av

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten: Ja Nej

Bilaga 129

Faktablad 56 Trollhättan

-

Verksamhetens namn: Miljöanpassat Näringsliv Trollhättan

-

Huvudman: Fyrstadskansliet och Näringslivssekretariatet i Trollhättans kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: Miljöanpassat Näringsliv Trollhättan är en del av kommunens

satsning lokal Agenda 21 Trollhättan Agenda 21. Bakom

satsningen står även Länsstyrelsen i Västra Götaland, NUTEK, Företagsutveckling Fyrstad, Högskolan Trollhättan-Uddevalla samt EU i form av s.k. mål 2-pengar.

Berörd kommun, län, region etc: Trollhättans kommun

Kontaktperson: Namn: Susanne Dutt Titel: Projektledare Adress: Näringslivssekretariatet, Trollhättans kommun Tel: 0520-870 00 Fax: 0520-106 68

E-post: trollhattans.k0mmun@trollhattan.se

Namn: Gunnar Gidenstam Titel: Adress: Informationsavdelningen, Trollhättans kommun Tel: 0520-874 83 Fax: 0520-870 15

E-post: trollhattans.kommun@trol1hattan.se

Namn: Bo Melander Titel: Tf. näringslivschef

Adress: Näringslivssekretariatet, Trollhättans kommun

Tel: 0520-870 52

130 Bilaga

Fax: 0520-818 52

E-post: trollhattans.k0mmun@trollhattan.se

Övergripande målsättningar:

Ökat miljömedvetande hos kommunens ° små och medelstora

företag. ° Komma igång med en miljöanpassningsprocess.

Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

- Huvudsyftet är att sprida information hur små och medelstora om företag kan miljöanpassa sin verksamhet. Stöd i form egen ges

av utbildning och rådgivning till företag arbetar i

grupper av som nätverksfonn. Målet är att företagen under den tid de är med i projektet skall ha upprättat enklare form miljöutredning, en av miljöpolicy och miljöprogram. - Aktivt miljöarbete i företagen syftar till att förbättra konkurrenskraften, uppnå bättre miljö och miljöproñlera en Trollhättans kommun.

Exempel på tillämpade metoder: - Miljöpärm riktad till kommunens små och medelstora företag checklistor, miljöinformation, kontaktpersoner etc. - Medverka till att miljöprogram mål, tidsplan, ansvariga, åtgärder upprättas i ett 50-tal företag t.o.m. slutet år 1999. av Vänder sig till företag med till 250 anställda, totalt 1 200 upp företag. Under perioden 1996-2000 skall 50 små och medelstora företag ha varit engagerade i projektet.

Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: Se punkt 8 ovan

10. Förteckning finns över företag berörs verksamheten: som av Ja X Nej

Bilaga 131

Ett urval av hemsidor

Hemsidor för marknadsföring milj öprofilerade

av

produkter och tjänster

www.green-trade.com

Hemsidor för kunskapsförsörjning

wwwQise/webQage/mdc/

www.smelink.se www.lib.kth.se/ www.smn.environ.se www.sis.se

wwwswedegarksse

www.nmc.a.se

wwwkunskagsbronse

wwwsefstromse

Hemsidor för omvärldsbevakning

www.tomorrow.se www.statt.se

wwwngeknikse

Bilaga 133

aktörer att undersöka

Ytterligare

Under arbetets gång har ytterligare aktörer identifierats som av tidsbrist inte hunnit undersökas. De flesta är nationella branschspeciñka intresseorganisationer och institut. Andra har ännu inte kommit i gång med sitt arbete.

- Allmänna standardiseringsgruppen STG

- Arkitekt- och Ingenjörsföretagen AI

- Bilindustriföreningen/AB Bilstatistik

° Byggforskningsrâdet BYGGDOK - Det Naturliga Steget DNS - Ekologiska Lantbrukarna i Sverige LRF - Ekoturistföreningen - Fjärrvärmeföreningen ° Företagarnas Riksorganisation - Hushållningssällskapet - Industrifonden

Industriförbundet - - Ingenjörsvetenskapsakademien IVA ° Institutet för Fiber- och Polymerteknologi v Institutet för Livsmedel och Bioteknik

Institutet för medieteknik - - Institutet för metallforskning - Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning ° Institutet för Verkstadsteknisk Forskning

Internationella Handelskammaren - - Jernkontoret - Jordbrukstekniska institutet - Kemikontoret - Kunskapscentret for ekologisk hållbarhet, Umeå universitet/

/Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå - Kylbranschens samarbetsstiftelse ° Lantbrukarnas Riksförbund ° Livsmedelsindustrierna - Nordiskt nätverk för marksanering

- Näringslivets miljöchefer

134 Bilaga SOU 1998:1 18

- PACKFORSK

Petroliuminstitutet - ° Plast- och Kemibranschema - Samodlama i Sverige ° Sveriges Energiföreningars Riksorganisation SERO ° Svensk Vindkraftsförening SVIF

Svensk Kämbränslehantering AB SKB -

- SkogsForsk

Skogsindustriema - - Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut

Skogsägamas Riksförbund - - Standardiseringen i Sverige SIS - Stiftelsen REFORSK - Svenska Bioenergiföreningen SVEBIO

Svensk Energiförsörjning - - Svensk lndustriförening

Svensk-Norsk Industrifond - - Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings AB ELFORSK

Bilaga 135

Enkät

Miljöexportutredningen N 1998:01 skall lämna sitt slutbetänkande till Närings- och handelsdepartementet den 1 oktober 1998. Grön Tillväxt AB har fått i uppdrag att snabbutreda vilka organisationer, myndigheter, stiftelser etc. aktivt arbetar med att stärka näringslivets kon-

som kurrenskraft på miljöområdet i allmänhet och exportmarknaden i synnerhet. Syftet med kartläggningen är att identifiera lämpliga, potentiella samarbetspartners för ett eventuellt framtida nationellt miljöexportcenter. Tanken är att bygga upp ett rikstäckande nätverk av lokala och regionala samarbetspartners vilka har betydande potential för att kunna bidra till tillväxt och utveckling av miljöprofilerade företag, speciellt med inriktning mot exportmarknaden. Initialt skulle detta center verka pådrivande och samordnande för att stärka och stimulera olika samarbetspartners verksamhet. Med tiden kan alltfler funktioner komma att övertas av lokala och regionala aktörer. Exempel på viktiga åtgärder som ett framtida miljöexportcenter kan komma att ge stöd till är uppbyggnad av affärskontakter, teknologiöverforing och utbildning.

Aktörer bedöms som intressanta om följande kriterier uppjj/lls i väsentliga avseenden:

Verksamheten är väl etablerad. Även initiativ i ett långt framskridet 0

planeringsstadium intresse.

är av Kontakterna med näringslivet är väl utvecklade.

0 Näringslivet erbjuds aktiva stödinsatser rörande exempelvis mark-

nadsföring, uppbyggnad av affärskontakter, omvärldsanalys och

miljöledning.

0 Verksamheten bedrivs i ett internationellt perspektiv, exempelvis

med sikte på exportmarknaden ej obligatoriskt.

Denna enkät skickades ut till ett åttiotal olika aktörer i juli-augusti.

136 Bilaga

Behov av information

För att kunna bedöma olika initiativ behövs uppgifter enligt specifikationen nedan. Om det finns färdiga PM eller trycksaker som kan ge svar på frågorna räcker det om dessa översänds.

Verksamhetens namn Huvudman namn och typ av organisation Samarbetspartner, utöver huvudman Kontaktperson namn, titel, adress, telefonnummer, e-post, fax Verksamhetens målsättningar Verksamhetens målsättningar betydelse för miljödriven affars-

av utveckling Beskrivning vilka metoder som används / avses att användas för 0 av att uppnå målsättningarna, se punkten ovan. Resultatet den verksamhet som bedrivits hittills.

av Officiell förteckning över de företag som ingår i projekt eller på 0 annat sätt berörs verksamheten. En sådan förteckning behöver

av sändas över. Svara endast Ja eller Nej huruvida förteckning finns.

FRITZES Wrrn-Vuwn; l1v|:11|1nu\'1:r:

Postadress 1064.7 Stockholm Fax 08-690 91 91 72a/08-690 91 90 E -post fritzes.0rder@liber.se F ritzes lrzternetBøêáandel www.fritzes.se ISBN 91-38-21016-9 ISSN o375-25ox