SOU 1998:118

"Sustainable Sweden" - a SUCCESS story

Till statsrådet Leif Pagrotsky

Den 15 januari bemyndigade regeringen statsrådet Leif Pagrotsky att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en kartläggning av möjligheter och hinder för en ökad export av tjänster och produkter inom miljösektorn (N 1998:01). Med stöd av bemyndigandet förordnade statsrådet VD Lars Hallén som särskild utredare fr.o.m. den 2 februari 1998.

Till experter förordnades den 1 april 1998 Bengt O. Andreasson, Arkitekt- och Ingenjörsföretagen, Gudrun Bågstam, Sveriges Verkstadsindustrier, Lena Garcia Berg, Miljödepartementet, Östen Ekengren, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL), Thorbjörn Högberg, Stockholms handelskammare, Carl-Johan Gunnarson, Närings- och handelsdepartementet, Mats-Olov Hedblom, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, (representerar Näringslivets miljöchefer), Karl Lidgren, Internationella Miljöinstitutet i Lund (IIIEE), Molly Lien, Sida, Sofia Linder, Företagarnas Riksorganisation, Karl-Erik Norrman, UD, Paula Randås, Finansdepartementet, Åke Ryhagen, Exportrådet, Maria Spetz, ALMI, Ulf Svidén, Naturvårdsverket, Göran Uebel, NUTEK, Carl-Ivar Öhman, Projektexportsekretariatet, UD.

Den 15 juni 1998 entledigades Molly Lien och ersattes av Ann Jennervik, Sida.

Den 1 september 1998 entledigades Karl Lidgren och ersattes av Nicholas Jacobsson, IIIEE. Samtidigt entledigades Paula Randås och ersattes av Gunnar Fors, Finansdepartementet.

Utredningen har också haft en referensgrupp av företrädare från näringslivet knuten till sig. I den ingick Christer Andersson, VAI VAprojekt AB, Jonas Belfrage, SWECO INTERNATIONAL AB, Per Bolin, Götaverken Miljö AB, Lars Bern, Bern och Partners, Ethel Forsberg, Kooperativa Förbundet, Stig Fagerström, Chematur Engineering AB, Hans Hargbäck, Ångpanneföreningen, Anna Nilsson, Robur Kapitalförvaltning AB, Bernt Norén, PURAC AB, Dahn

Rosenqvist, Rosenqvist Mekaniska Verkstad AB, Casten von Otter, Casma Gruppen AB, Håkan Westerlund, UTM Svenska AB och Weine Wiqvist, RVF.

Till sekreterare förordnades civilekonom Eva Blixt fr.o.m den 1 mars 1998.

Till betänkandet fogas särskilda yttranden av Bengt O. Andreasson och Gudrun Bågstam.

Härmed överlämnas betänkandet ”Sustainable Sweden” – a SUCCESS story (SOU 1998:118).

Stockholm i september 1998

Lars Hallén

/Eva Blixt

Sammanfattning

I betänkandet redovisas en samlad strategi och handlingsplan för att främja en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv, i syfte att öka försäljningen av svenska produkter och tjänster med hög miljöprestanda på världsmarknaden samt bidra till en uthållig välfärd.

  • Sverige bör utnyttja det försprång som ligger i den omställning till ett ekologiskt uthålligt samhälle som nu påbörjats och profilera sig internationellt under begreppet ”Sustainable Sweden”.
  • Sverige bör satsa fokuserat inom områden där Sverige har störst komparativa fördelar, dvs. inom miljödriven teknik- och affärsutveckling.

£ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £

  • En samordnande enhet i Sverige föreslås inrättas – ”SUCCESS”1, med bl.a. profilering av svenskt miljökunnande genom databaser och delegationsbesök som huvudsakliga uppgifter.
  • En uppbyggnad av kompetens om hållbar utveckling och miljödriven affärsutveckling samt en stimulans av nätverksbyggande (främst för småföretagen) är nödvändig.

”Skyltfönster” för svenskt miljökunnande bör inrättas i omvärlden, framför allt vid den svenska utlandsrepresentationen.

1 Swedish Unit for Cooperation and Coordination of Environmental Systems and Services.

Utredningsuppdraget

Utredningens uppgift har varit att kartlägga hinder och möjligheter för en ökad export av tjänster och produkter inom miljösektorn och att föreslå en samlad strategi och handlingsplan för detta.

Vidare skall utredningen ge förslag på hur främst de små och medelstora företagens export av tjänster och produkter inom miljösektorn skall underlättas. Uppdraget har omformulerats till ”Kartläggning av möjligheter och hinder för en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv” eftersom det inte finns någon miljösektor per definition (hela näringslivet skall miljöanpassas) och det krävs en internationalisering av svenska företag mer än renodlade exportinsatser för att långsiktigt öka försäljningen av svenska miljöanpassade produkter och tjänster på världsmarknaden och skapa en uthållig välfärd.

Definitioner. Miljöteknikföretag och miljödrivna företag.

2

Miljöteknikföretagens verksamhet inriktas på rening av emissioner till luft och vatten samt avloppsrening, avfallshantering, sanering, och bullerbegränsning. Dessutom ingår vissa miljökonsulttjänster, såsom mätning och analys av miljöpåverkan. Miljöarbetet är åtgärdande och innebär ofta städning av andras ”miljömisslyckande”. Lagstiftning och myndighetskrav driver utvecklingen.

Miljödrivna företag finns inom alla branscher och ofta inom en annan verksamhet än miljö. Man hanterar miljöfrågorna som en strategisk fråga, dvs. väl förankrat i ledningen. Miljöfrågor prioriteras i varje val i företaget. Miljöarbete är decentraliserat, proaktivt och förebyggande. Kundkrav driver utvecklingen. Man tillhandahåller produkter och tjänster med hög miljöprestanda.

En historisk chans

Regeringen har bestämt att Sverige skall ställas om till ett ekologiskt hållbart samhälle. En viktig förutsättning för detta är att näringslivet miljöanpassas. En internationalisering av det miljöanpassade näringslivet kan leda till ökad försäljning av svenska tjänster och produkter med hög miljöprestanda, vilket kan ge den tillväxt i ekonomin som Sverige behöver för att en uthållig välfärd skall kunna uppnås.

Sverige var ett av de första länderna som (redan under 1960-talet) insåg miljöns stora betydelse för den framtida samhällsutvecklingen.

2 Se också tabell 1.

Miljölagstiftning och stora infrastruktursatsningar skapade ett försprång och komparativa fördelar för svenska miljöteknikföretag (se definitioner). Detta försprång är i dag i stort sett inhämtat av flera andra länder. Enligt en EU-studie är Sverige nettoimportör av renodlad miljöteknik medan flera andra länder, såsom Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Danmark, är nettoexportörer.

Det finns nu åter en unik historisk möjlighet; denna gång på världsmarknaden för miljödrivna företag (se definitioner). Sverige har en faktisk möjlighet att öka sina marknadsandelar väsentligt på denna marknad (i såväl i- som u-länder) i takt med att marknaden kommer att styras av allt starkare (kund)krav på miljöanpassning av produkter och tjänster. Ju snabbare svenskt näringsliv anpassar sig till dessa marknadskrav, desto större är chansen till internationell framgång och exportintäkter.

Hinder och möjligheter

Det har med stor tydlighet framkommit under utredningens arbete att renodlade miljöteknikföretag och miljödrivna företag har vitt skilda förutsättningar, behov, hinder och möjligheter, trots att båda kategorierna arbetar inom miljöområdet. De flesta hindren är gemensamma för de båda kategorierna medan de största möjligheterna finns för de miljödrivna företagen.

De allvarligaste hindren för båda kategorierna av företag är gemensamma och strukturella. Sverige har få medelstora företag och många små, ej exportmogna företag. Det finns inget eller lite samarbete/nätverkande små företag emellan eller mellan privat och offentlig sektor. Småföretagen har begränsade förutsättningar för internationalisering av olika skäl, t.ex. liten kunskap om internationell affärsverksamhet, utländska marknader och bristande språkkunskaper, liksom begränsad tillgång till kapital.

De specifika hindren i miljötekniksektorn är flera. Konsultföretag utnyttjas inte på ett samlat sätt som ”dörröppnare” åt svenska miljöteknikföretag. Miljöteknikföretag har och har haft en stor hemmamarknad p.g.a. stora infrastrukturinvesteringar samt ständigt förändrad lagstiftning, vilket skapat svaga incitament för en utlandsexpansion. Det finns en ”inlåst” kompetens på en rad områden (t.ex. i kommuner och på myndigheter), som inte kan nyttjas som strategisk resurs till t.ex. konsultföretag som konkurrerar på världsmarknaden. Ytterligare hinder eller snarare hot är en hårdnande internationell konkurrens.

Den främsta möjligheten för miljöteknikföretag ligger i den internationella miljömarknaden som i dag är beräknad till knappt 4 000 mil-

jarder kronor och förväntas växa med 5-20 procent per år. Sverige kan dra nytta av att andra länder behöver göra samma miljöinvesteringar som Sverige redan gjort, t.ex. miljöinvestering i de länder som ansöker om medlemskap i EU. Den svenska kompetensen ligger i ingenjörskunnandet att skräddarsy lösningar och leverera hela system. Sverige har också god kompetens inom ”management”, administration, utbildning och information för flera tekniska försörjningssystem, t.ex. inom kommunerna. Svenska miljömyndigheters möjlighet att ”sälja” sitt kunnande utomlands utgör också en potential.

Även om världsmarknaden för miljöteknik är omfattande, är det i internationaliseringen av de miljödrivna företagen som den stora utmaningen och potentialen ligger. Här handlar det om att varje svenskt företag genom att miljöanpassa sin verksamhet, sina produkter och tjänster kan nå stor framgång på den internationella marknaden. Den exakta storleken på marknaden för en miljödriven affärsutveckling är definitionsmässigt svår att uppskatta, men den är starkt växande och omfattar de flesta typer av produkter och tjänster, givet de har en hög miljöprestanda.

Utredningen har inte funnit några specifika hinder för miljödrivna företag. Möjligheterna på de miljödrivna marknaderna är däremot stora. Sverige har en god tillgång på miljöutbildad personal, utvecklade instrument för miljöpolicies, miljöcertifiering och miljömärkningssystem. Växelverkan mellan producenter/konsumenter, hårda krav vid offentlig upphandling och utvecklade ekonomiska styrmedel driver fram efterfrågan på miljöanpassade produkter som stärker företagens konkurrenskraft. Nya miljöfonder ökar också tillgången till riskkapital för miljödrivna företag.

Sveriges komparativa fördelar

En genomgång av den svenska resursbasen visar på komparativa fördelar inom flera olika områden. Svenska företag har kommit längst i världen i sin miljöanpassning om man mäter antal miljöcertifierade företag i relation till befolkningen. Nätverksbildningar mellan större företags miljöchefer har initierats. Agenda 21-arbetet har kommit mycket långt jämfört med andra länder. Miljökrav ställs vid upphandling i myndigheter, kommuner och landsting. Svensk miljöforskning intar en tätposition på flera områden.

Sveriges styrka ligger i en helhetssyn som innebär att ett helt paket av tjänster, såsom miljöpolicies, styrmedel, information, utbildning och rådgivning, kan erbjudas. Inom detta område finns en stor kompetens i konsultföretag, myndigheter och kommuner. Sverige har hela system-

lösningar att visa upp vad gäller hållbara kretslopp för vatten och avfall, materialåtervinning, energi (besparingar och effektiviseringar), byggande och boende samt transporter. Tjänsteföretag kan på många sätt vara spjutspetsar in på nya marknader och en allmänt hög kompetens beträffande miljödriven affärsutveckling inom näringslivet ger också komparativa fördelar.

Hur gör man i andra länder

Flera av utredningens förslag baseras på de metoder som andra länder använder för att främja sin miljöexport. Danmark har på några år lyckats mycket bra i sin etablering av ”Green City Denmark”. Huvudingredienserna är ett nationellt nätverk, med bl.a. företag och kommuner, en avancerad databas och professionellt genomförda delegationsarrangemang. Green Citys vision är att man på kommersiell basis skall vara Danmarks nationella och internationella skyltfönster för energi- och miljölösningar för den privata och offentliga sektorn. På tre verksamhetsår har man haft 208 delegationsbesök som stannat i genomsnitt 4,5 dagar.

Utredningens förslag

Sverige bör satsa inom det område där Sverige har störst komparativa fördelar, dvs. inom miljödriven affärsutveckling. Målgruppen för utredningens förslag återfinns därmed i mer eller mindre hela näringslivet. Alla företag har dock inte kommit lika långt i sin miljöanpassning av produkter och tillverkningsprocesser, några har inte påbörjat den, men på sikt kommer hela svenska näringslivet att omfattas. Eftersom de större företagen ofta kommit längre i detta arbete koncentreras utredningens förslag på hur man kan underlätta för de små och medelstora företagen att miljöanpassa och internationalisera sin verksamhet.

Utredningens förslag avser främst miljödrivna företag men det betyder inte att miljöteknikföretag på något sätt är exkluderade i de analyser och förslag utredningen lägger. För miljötekniksektorn handlar det dock huvudsakligen om att exportera existerande lösningar.

Regeringen har den 17 september 1998 anslagit 12 miljoner kronor till Exportrådet för att genomföra ett treårigt program med syfte att främja export av miljöteknikrelaterade varor och tjänster. Programmet föreslås koncentreras till regionalpolitiskt prioriterade regioner i landet.

Eftersom de allvarligaste hindren finns här hemma måste också de flesta åtgärderna utföras här. Utredningens förslag syftar, som sagt,

främst till att underlätta en internationalisering av svenska miljödrivna företag och att profilera svenskt miljökunnande internationellt. Här krävs initialt en nationell satsning på kunskapsuppbyggnad om hållbar utveckling och miljödriven affärsutveckling, stimulans av nätverksbyggande och skapande av en IT-baserad sammanställning av den svenska resursbasen.

För att kunna stimulera relevanta aktörer till samarbete behövs en vision, mål och strategi att samlas kring. Visionen baseras på Sveriges komparativa fördelar och den förväntade utvecklingen på global nivå.

Vision

År 2005 konkurrerar ett stort antal svenska miljödrivna företag framgångsrikt på den internationella marknaden. De samarbetar aktivt med andra svenska företag, svenska regioner och kommuner, myndigheter m.fl. men också i strategiska allianser med utländska företag

.

Övergripande mål

1. Ett ekologiskt hållbart Sverige och en hållbar utveckling i världen.

2. Förnyelse och tillväxt i den svenska ekonomin.

Specifika mål

1. Att stimulera småföretag till miljöanpassning och internationalisering.

2. Att företag som redan i dag exporterar kan öka sina exportintäkter genom en miljöanpassning.

En strategi i 10 punkter

1. gör Sverige till ett miljöföredöme 2. sätt nationella miljöinsatser i ett internationellt perspektiv 3. satsa på kompetensuppbyggnad nationellt/internationellt 4. stimulera teknologiutveckling och innovation 5. initiera privata-offentliga partnerskap 6. genomför demonstrationsprojekt 7. definiera miljödrivna marknader med tillväxt 8. utnyttja hela ”statsapparaten” för lansering av ”Sustainable Sweden” 9. bygg kunskap om konkurrenskraftig finansiering 10. stimulera nätverksbyggande

”SUCCESS” – en organisation för att realisera visionen

Utredningen föreslår en verksamhet i tre delar:

  • en samordnande enhet i Sverige – ”SUCCESS”
  • nätverk mellan olika aktörer i den svenska resursbasen
  • ”skyltfönster” för svenskt miljökunnande i omvärlden £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ £ Huvudsakliga uppgifter för SUCCESS föreslås vara:
  • nätverksstimulans
  • profilering av ”Sustainable Sweden” genom bl.a. avancerade databaser och delegationsbesök
  • företagsservice
  • kompetensuppbyggnad genom omvärldsbevakning och analys

Globalisering och snabb teknisk utveckling ökar kraven på flexibilitet och innovation i näringslivet. Utvecklingen för med sig en ökad grad av specialisering. Liberaliseringen av den internationella handeln har gjort att hindren för ökad handel inte främst ligger i utlandet utan snarare på den inhemska marknaden i form av t.ex. otillräckliga kanaler för kunskapsutbyte. Företag behöver samarbeta i strategiska allianser eller nätverk i dess externa miljö (t.ex. högskolor, myndigheter, kommuner, kunder och leverantörer) för att komplettera sin egen kompetens. Det samspel som kommer till stånd mellan företag och individer, tekniker och mjuka faktorer, är centralt för tillväxten.

Studier visar att endast tjugofem procent av de svenska företagen arbetar i nätverk och en stor del saknar samarbete med högskolor och universitet. Här finns en stor outnyttjad potential. Att ta till sig och använda ny teknik och att delta i nätverk ställer dock höga krav på företagets kompetens. En satsning på internationell kunskapsinhämtning

och kontaktskapande samt på samverkan mellan t.ex. högskola och näringsliv kan ge Sverige intressanta komparativa fördelar. Det handlar om att få till stånd värdeskapande nätverk och etablerande av miljöer som underlättar lärande, kreativitet och innovationer.

Det är därför särskilt viktigt att det initiala arbetet i SUCCESS koncentreras på kunskapsuppbyggnad och att stimulera skapandet av gedigna nationella nätverk samt på en uppbyggnad av avancerade databaser och IT-system. Genom att stimulera nätverksbildning mellan små och stora miljödrivna företag, myndigheter, högskolor och universitet, bransch- och miljöorganisationer m.fl. kan nätverk utvecklas med komplementära kompetenser som kan agera på utlandsmarknaden under beteckningen ”Sustainable Sweden”.

SUCCESS föreslås vara ett nav i ett nationellt nätverk av olika aktörer. Man skall profilera Sverige som det ekologiskt hållbara samhället genom användning av begreppet ”Sustainable Sweden”. För att detta skall bli framgångsrikt och en miljöanpassning av verksamheter skall komma till stånd, behövs en kompetensuppbyggnad om hållbar utveckling och miljödriven affärsutveckling. För denna uppgift krävs en nysatsning och uppgiften bör läggas på en företagsnära organisation med miljökompetens, i offentlig eller privat regi. Det är samtidigt viktigt att man nyttjar befintliga kompetenser i den svenska resursbasen.

SUCCESS föreslås därför vara en självständig enhet med separat budget och styrelse i en befintlig företagsnära myndighet med miljökompetens, t.ex. Miljöteknikdelegationen, NUTEK, Naturvårdsverket, eller i en annan lämplig organisation som arbetar med miljödriven affärsutveckling. Utredningen föreslår också att alla etablerade offentliga kanaler inom utlandstjänsten och hela ”statsapparaten” skall kunna utnyttjas för att svenska företag i sin internationalisering skall kunna dra nytta av en svensk satsning på den globala miljömarknaden. Det finns ett stort antal organisationer inom utlandsverksamheten som kan verka för detta syfte. Kunskapsinhämtning kan ske genom Sveriges Tekniska Attachéer (STATT), exportfrämjande insatser genom Exportrådet, ”skyltfönster” för svenska miljöanpassade produkter och tjänster kan inrättas på UD:s ambassader (som ev. också på vissa platser bör förstärkas med miljökunnig personal). Sidas verksamhet i u-länder och andra främjandeorganisationers insatser föreslås också samverka med SUCCESS verksamhet.

Utredningen föreslår att SUCCESS skall vara öppet för alla oavsett om man är ett miljödrivet företag, miljöteknikföretag, konsultföretag eller kommuner/annan aktör. En inträdeskostnad bör tas ut för att skapa engagemang. Som medlem får man medlemsprofilerad information om t.ex. marknadsmöjligheter eller teknikutvecklingen på miljöområdet. Nätverket har en gemensam logotyp (SUCCESS – Sustainable Sweden)

som kan användas vid marknadsföring. Samtliga medlemmar finns med i databas och broschyrer samt blir ”länkade” i IT-systemet. Avancerade databaser skall tas fram av SUCCESS och skall vara tillgängliga på alla ambassader och övrig utlandsrepresentation. Möjligheter att ta emot och arrangera professionella delegationsbesök måste också finnas. Uppdragsverksamhet i SUCCESS föreslås tillåtas, men får inte inkräkta på basverksamheten. Små och medelstora företags behov skall alltid prioriteras.

Kostnaderna för utredningens förslag beräknas till ca 30 miljoner kronor per år i tre år, där en tredjedel går till nätverksstimulans, en tredjedel till profilering av ”Sustainable Sweden” och resten till personalkostnader. De offentliga medlen, som för perioden beräknas uppgå till 64 miljoner kronor, bör komma främst från Närings- och handelsdepartementet och Miljödepartementet och vara ett projektanslag för tre år. Medel förväntas också komma från de aktörer som blir medlemmar i SUCCESS genom medlemsavgifter och ev. uppdragsverksamhet.

I utgångsläget skall SUCCESS verka pådrivande och samordnande för att koppla samman olika aktörer i den svenska resursbasen. Efter hand knyts allt fler aktörer till nätverket, som stimuleras till organisk tillväxt och SUCCESS kan successivt övergå till att endast vara en stödjande funktion. Med tiden övertas allt fler strategiska funktioner av aktörerna själva och på sikt, när antalet aktörer ökat och nätverken är utbredda, kan statens engagemang i SUCCESS avvecklas och ansvaret övergå till en eller flera regionala aktörer. Målet är att under den påföljande treårsperioden, 2002-2004, successivt minska statens engagemang eftersom de offentliga åtagandena med nätverksstimulans och kompetenshöjande åtgärder under denna period beräknas kunna avslutas. Övrig verksamhet inom SUCCESS, såsom databaser m.m., beräknas under samma period bli självfinansierande och kan övergå till privata aktörer.

1. Inledning

1.1

Direktiven3

Utredningens uppgift har varit att föreslå en samlad strategi och handlingsplan för att främja export av tjänster och produkter inom miljösektorn. Uppdraget formuleras i direktiven som ”Möjligheter och hinder för ökad export av tjänster och varor inom miljösektorn”. I direktiven anges bl.a. att utredaren skall dra slutsatser av de studier och det arbete som redan gjorts samt av de initiativ som redan tagits på området. Enligt direktiven är behovet av en gemensam insats för att samordna och marknadsföra svensk export av tjänster och produkter inom miljösektorn uttalat bland de företag som är verksamma inom området. Utredaren skall hitta former för att fylla detta behov. Vidare skall utredningen ge förslag på hur främst de små och medelstora företagens export av tjänster och produkter inom miljösektorn skall underlättas och på vilket sätt detta kan ske.

Utredningen har antagit namnet ”Miljöexportutredningen”, men vill betona vikten av ett utvidgat perspektiv på export. En ökad internationalisering (ökad utlandsverksamhet i stort) är nödvändig, dvs. där kunskaps- och kompetensuppbyggnad, samverkan mellan landets aktörer och långsiktighet krävs (se kapitel 1.4).

Utredningens arbete omfattar enligt direktiven både miljöteknikföretag och miljödrivna företag, dvs. mer eller mindre hela näringslivet förutom direkt miljöstörande verksamheter. Alla företag har inte kommit lika långt i sin miljöanpassning, några har inte påbörjat den, men på sikt kommer ”miljösektorn” att omfatta hela svenska näringslivet. Därmed är det inte meningsfullt att prata om någon miljösektor utan om ett miljöanpassat svenskt näringsliv. Uppdraget omformuleras därför till ”Kartläggning av möjligheter och hinder för en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv”. Utredaren skall enligt direktiven avsluta sitt arbete senast den 1 oktober 1998.

3 Kommittédirektiven återfinns i slutet av betänkandet.

1.2. Utredningens genomförande

Utredningen har koncentrerat arbetet och förslagen på hur man kan främja en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv och i vilken organisatorisk form detta bör ske. Efter en kartläggning av hinder och möjligheter läggs vision, mål, och strategi fram. Förslag ges på hur identifierade hinder kan reduceras och hur man kan förstärka möjligheterna för att underlätta en internationalisering av svenskt miljöanpassat näringsliv. Förslag ges också på hur pågående regionala och nationella insatser kan samordnas och göras mer effektiva.

På uppdrag av utredningen har två olika kartläggningar genomförts för att få en genomlysning av den svenska resursbasen och för att få en uppfattning om potentialen för en internationalisering inom miljödrivna branscher. Svenska komparativa fördelar beskrivs ur ett ”hållbarhetsperspektiv” för att anknyta till det internationella arbetet för en hållbar utveckling och den svenska politiska inriktningen mot det ekologiskt hållbara samhället.

Slutsatser har också dragits av befintligt material. En sammanställning har gjorts av några andra länders bedömning av efterfrågan på renodlad miljöteknik och efterfrågan på miljöanpassad teknik. Utredningen har också studerat några av de initiativ som tagits i andra länder för att särskilt främja export inom miljöteknik. Utredningen har genomfört studiebesök på miljöexportfrämjande organisationer i Danmark, USA och Storbritannien.

Utredningen har bildat en expertgrupp med myndigheter och organisationer och en referensgrupp med 13 näringslivsrepresentanter från olika branscher. På så sätt har en nära kontakt med det statliga exportfrämjandet och biståndet, med miljö- och företagsnära myndigheter, samt näringslivet och dess organisationer varit möjlig.

Efter sex veckors arbete, den 15 april, lämnades ett utkast till delbetänkande till Närings- och handelsdepartementet som ett första underlag. Departementet återkom med synpunkter den 28 maj, efter det att arbetsdokumentet varit på kortremiss hos några olika aktörer. Sammanfattningsvis var bedömningen att förslaget var för omfattande och kostsamt, samt att ingen ny organisation skall inrättas. Utredningen hade också en övertro på departementens förmåga, menade man. Rekommendationen till utredningen var därför att komma med förslag i riktning mot att ge en befintlig organisation, t.ex. Exportrådet, ett visst mindre finansiellt tillskott och att begränsa satsningarna till den renodlade miljötekniksektorn.

1.3. Disposition av betänkandet

Efter detta inledande kapitel listas de möjligheter och hinder som har identifierats för en ökad internationalisering av ett miljöanpassat svenskt näringsliv i kapitel 2. Utifrån detta ges i kapitel 3 en vision, övergripande mål och en strategi i tio punkter. Huvudförslagen återfinns i kapitel 4. De efterföljande fyra kapitlen är ”faktadelar” med beskrivningar av den svenska resursbasen i kapitel 5 och av svenska komparativa fördelar i kapitel 6. I kapitel 7 identifieras tillväxtmarknader på världsmarknaden. En beskrivning av några andra länders exportfrämjande insatser på miljöområdet ges i kapitel 8. Förslag på hur utredningens förslag kan finansieras finns i kapitel 9. Redovisning av konsekvenser av utredningens förslag görs i kapitel 10. I en separat bilaga till utredningen beskrivs, i faktablad, aktörer som i dag arbetar med att underlätta en miljödriven affärsutveckling i näringslivet.

1.4. DefinitionerInledningsvis måste ett utvidgat perspektiv på

export betonas. För att

stärka den svenska ekonomin krävs en ökad konkurrenskraft baserad på kunskaps- och kompetensuppbyggnad, samverkan mellan landets aktörer samt långsiktighet. En ökad internationalisering (ökad utlandsverksamhet i stort) är också nödvändig, varvid internationellt samarbete är en nyckelfaktor.

Enligt direktiven skall utredningens arbete omfatta hela miljösektorn, dvs. både renodlade miljöteknikföretag och miljödrivna företag. Följande definitioner ges i kommittédirektiven:

– renodlade miljöteknikföretag: arbetar med att tillhandahålla tjänster och utrustning vad gäller bl.a. reningsteknik, återvinning, hantering av avfall, emissionsmätningar och energiteknik. Verksamheten bygger direkt på miljöskydd och miljöåtgärder.

– miljödrivna företag arbetar med en annan verksamhet än de renodlade miljöteknikföretagen men har miljöfrågor som en viktig drivkraft i sin process- och produktutveckling samt marknadsföring, dvs. en miljödriven affärsutveckling4 (där miljöanpassning drivs av bl.a. ekonomiska hänsyn).

Målgruppen för utredningens förslag återfinns i mer eller mindre hela näringslivet. Alla företag har inte kommit lika långt i sin miljöanpassning av produkter och tillverkningsprocesser, några har inte påbörjat den, men på sikt kommer hela svenska näringslivet att omfattas.

4 Utredningens tillägg.

Eftersom de större företagen ofta kommit längre i detta arbete koncentreras utredningens förslag på hur man kan underlätta för de små och medelstora företagen. För att tydliggöra definitionerna ges nedan en karakterisering av respektive kategori, eftersom det faktiskt inte finns någon vedertagen definition av dessa båda begrepp.

Tabell 1. Karakterisering av renodlade miljöteknikföretag respektive miljödrivna företag. 5

Renodlade miljöteknikföretag Miljödrivna företag

Företag som arbetar direkt med miljöåtgärder.

Företag i annan verksamhet med miljöfrågor som en viktig drivkraft.

Företag som baserar sin verksamhet på andras utsläpp.

Företag som använder miljöfrågan som ett konkurrensmedel.

Konkurrerar med olika tekniska lösningar och pris snarare än med hjälp av miljöfrågan som sådan.

Konkurrerar med andra, mer eller mindre miljöanpassade produkter och tjänster.

Myndighetskrav och producentansvar är de största drivkrafterna.

Marknadskrav, i samspel med myndighetskrav, är de största drivkrafterna.

Ofta städning efter och analys av andras ”miljömisslyckanden”, ”end-of-pipe”lösningar är vanliga.

I hög grad förebyggande arbete.

En väl definierad grupp av företag.

Finns i princip i alla branscher, som tillhandahåller produkter och tjänster med hög miljöprestanda.

I utredningen används också termen miljöanpassad teknik vilket inkluderar teknik, tjänster och metoder för att minska risken för att negativ miljöpåverkan uppstår (minimera resurs- och energiförbrukning, minskat avfall, användning av miljöanpassade ämnen och material i processer samt produkter, som har miljöförbättrande egenskaper).

Renodlad miljöteknik är reningsteknik och tjänster som syftar till att ta hand om utsläpp, föroreningar och avfall.

5 Källa: Miljödriven teknikutveckling, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 1996, och egna kompletteringar.

Mycket av det förändringsarbete på miljöområdet som pågår i dag präglas av en vision om ett ekologiskt hållbart samhälle. Sverige skall bli ett föregångsland i ekologiskt hållbar utveckling och regeringens mål är att nästa generation skall leva i ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Begreppet ”hållbart” (sustainable) är inget entydigt begrepp och kan och bör kanske inte heller vara det. Hållbar utveckling är något mer än bara miljöledningssystem eller miljömärkning. Det finns inget definierat slutmål i en sådan omställning och målet flyttas hela tiden framåt.

Utredningens utgångspunkt är den definition som ges i Brundtlandskommissionens rapport6: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov i dag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.” Inom ramen för utredningens arbete är det uteslutande den ekologiskt hållbara dimensionen som åsyftas.

Arbetet har främst inriktats på små och medelstora företag med omsättning upp till 250 miljoner kronor (50 miljoner kronor för små) och med antal anställda upp till 250 (0-10 i små). De stora företagen är dock viktiga på många sätt, t.ex. som partner i ett strategiskt samarbete eller som föregångare på en marknad, och inkluderas i ett sådant perspektiv.

6 Vår gemensamma framtid, 1987.

2. Möjligheter och hinder för en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv

2.1. Bakgrund

Ekonomin blir alltmer global. Världshandeln ökar betydligt snabbare än de flesta länders BNP. Råvaror, tjänster och produkter säljs ofta på en global marknad. Den svenska ekonomin är nära sammanflätad med ekonomin i de övriga EU-länderna som i sin tur blir alltmer sammanflätad med andra världsdelars ekonomi. Miljöföroreningarna känner inga nationsgränser och Sverige påverkas särskilt av utsläppen i norra Europa. Därför är EU:s utvidgning österut viktig för den svenska miljön. Den kan samtidigt skapa affärsmöjligheter för svenskt näringsliv.

Förmågan till förnyelse och anpassningar till snabba omvärldsförändringar är i dag central för ett företags konkurrenskraft. Miljöanpassning är en viktig del för svenska företags konkurrensförmåga på världsmarknaden och deras förmåga att rent allmänt klara sig. Flera företag har också sedan länge upptäckt att hänsyn till miljön utgör en affärsmöjlighet. Det konkreta miljöarbetet är ofta – men inte alltid – synonymt med effektivare användning av råvaror och energi. Det innebär att resursåtgången per producerad enhet minskar vilket i sin tur kan öka lönsamheten.

Svenskt näringsliv kan stärka sin konkurrenskraft genom en miljödriven affärsutveckling. En omställning av det svenska samhället till ekologisk hållbarhet ger ökad trovärdighet åt en sådan profil samtidigt som omställningen i sig ger en stabil hemmamarknad vilket behövs för att utveckla nya industriella idéer till kommersiell mognad. På så sätt kan en ekologisk omställning bli bärare av tillväxt och öka förutsättningarna för sysselsättning och välfärd.

Det har med stor tydlighet framkommit under utredningens arbete att renodlade miljöteknikföretag och miljödrivna företag har vitt skilda förutsättningar, behov, hinder och möjligheter, trots att båda kate-

gorierna arbetar med miljöfrågor. De flesta hindren är gemensamma medan de flesta möjligheterna finns för miljödrivna företag.

Sverige har en lång tradition av export och värdet av den totala exporten uppgår till ca 630 miljarder kronor (1997). Sveriges relativa ställning på miljöteknikområdet ser ut att försvagas. Enligt en EU-studie är Sverige nettoimportör av renodlad miljöteknik, medan flera andra länder såsom Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Danmark, är nettoexportörer. Detta är inte tillfredsställande i ett land med traditionellt stort miljökunnande och ett gott internationellt miljörykte.

Samtidigt växer miljöanpassning på allvar fram som en viktig konkurrensfaktor på världsmarknaden, vilket sannolikt kommer att ge allt fler betydande konkurrensfördelar på sikt. Det är därför väsentligt att man från svensk sida mer konsekvent tar sig an uppgiften att öka utvecklingskraften på detta område, för en bättre miljö såväl som för ett mer konkurrenskraftigt näringsliv, vilket på sikt kan generera exportintäkter och ekonomisk tillväxt som leder till sysselsättning och en uthållig välfärd.

2.2. Möjligheter

2.2.1. Världsmarknaden

Marknaden för renodlad miljöteknik är i dag beräknad till knappt 4 000 miljarder kronor och förväntas växa till ca 6 000 miljarder kronor till år 2010. Åttio procent av världsmarknaden finns i OECD-länderna. Alla bedömningar tyder på tillväxt med 5-20 procent per år.7 Sverige som länge haft en offensiv miljöpolitik och gjort stora infrastruktursatsningar kan dra nytta av att andra länder behöver införa sådant som Sverige redan gjort. Ett tydligt exempel på detta är de enorma insatser som behöver göras i kandidatländerna till EU för att länderna skall uppfylla EU:s alla miljöregler. Drygt 20 miljarder ECU finns avsatta för att underlätta en övergång till ”EU-standard” på miljöområdet, vilket är en gigantisk möjlighet som förstärks av den geografiska närheten.

Marknadens storlek för miljödrivna företags produkter och tjänster är definitionsmässigt svår att uppskatta, men den är starkt växande.8Sverige har en faktisk möjlighet att öka sina marknadsandelar väsentligt på denna marknad (i såväl i- som u-länder) i takt med att marknaden

7 Utförligare beskrivning återfinns i kapitel 7.1.8 Utförligare beskrivning återfinns i kapitel 7.2.

kommer att styras av allt starkare (kund)krav på miljöanpassning av produkter och tjänster. Ju snabbare svenskt näringsliv anpassar sig till dessa marknadskrav, desto större är chansen till internationell framgång och exportintäkter.

I detta sammanhang är det också viktigt att framhålla betydelsen av nischmarknader, där små och medelstora företag har goda möjligheter att hävda sig. På snabbväxande marknader förstärks naturligtvis denna möjlighet. Genom att t.ex. söka strategiska partners (svenska eller utländska storföretag, eller marknadsledande lokala partners) kan små företag lättare nå ut på marknader som ligger långt bort och som oftast kräver stora resurser för bearbetning.

2.2.2. Kompetens och erfarenhet

Sverige var ett av de första länderna att inse miljöns stora betydelse för den framtida samhällsutvecklingen och sedan 1960-talet har mycket hänt inom miljöteknikområdet. Sverige gjorde omfattande investeringar på t.ex. vatten- och luftsidan, som gav erfarenhet och referensanläggningar. Dessa satsningar skapade ett försprång och ett gott rykte utomlands för svenska miljöteknikföretag. Försprånget är emellertid till stor del inhämtat av flera andra länder.

Den svenska kompetensen ligger i dag ofta i ingenjörskunnande att skräddarsy lösningar efter kundens behov med hjälp av standardkomponenter, liksom att leverera hela system. Sverige har en god kompetens inom management, administration, utbildning och information för många tekniska försörjningssystem, t.ex. inom kommunerna.

Det finns nu åter en unik historisk möjlighet; denna gång på världsmarknaden för miljödrivna företags produkter och tjänster. Sveriges styrka på dessa marknader är åter igen en helhetssyn som innebär att ett helt paket av miljöpolicies, styrmedel, information, utbildning, rådgivning osv. kan erbjudas. Inom detta område finns en stor svensk kompetens som kan utvecklas till komparativa fördelar för svenska miljödrivna företag på världsmarknaden (se kapitel 6).

2.2.3. Statliga styrmedel

Miljölagstiftningen har otvetydigt haft stor betydelse för miljöteknikutvecklingen och för att minska utsläppen till luft och vatten de senaste 30 åren. I de länder som inte kommit lika långt är det viktigt att skapa ett nära samarbete mellan miljömyndigheter som Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen och motsvarande myndigheter i andra länder för

att driva på lagstiftningsarbetet, vilket indirekt kan främja export av både svensk renodlad miljöteknik och miljöanpassade produkter och tjänster.

Ekonomiska styrmedel, offentlig upphandling, teknikupphandling m.fl. har en avgörande betydelse för produktionskostnader men också försäljning av och efterfrågan på miljödrivna företags produkter och tjänster. Ekonomiskt stöd till investeringar har också betydelse för utvecklingen av flera miljödrivna marknader. Subventioner till miljöskadliga delar av en bransch kan indirekt försämra konkurrensförutsättningarna för en miljödriven bransch. På motsvarande sätt innebär ökade skatter på utsläpp, energi och råvaror att företag med hög miljöprestanda och hög resurseffektivitet gynnas på konkurrenternas bekostnad.

2.2.4. Övrigt

Branschorganisationernas nätverk och kompetens är viktiga för att driva på miljöutvecklingen. Miljöledningssystem och miljövarudeklarationer spelar en viktig roll för att starta och driva utvecklingen mot ett miljöanpassat näringsliv på ett strukturerat sätt. Nätverk utgör en viktig tillgång för att påverka beslut av miljöskäl eller värderingar hos den allmänna opinionen. I takt med att allt fler företag får sin utkomst från miljöprofilerade produkter och miljöinvesteringarna ökar i betydelse, ökar incitamenten att försöka påverka omvärldsfaktorerna i gynnsam riktning.

Det utbyte som sker mellan miljögrupper i olika länder påverkar indirekt Sveriges möjligheter att sälja tjänster och produkter. Denna påverkan kan vara både positiv och negativ beroende på hur miljöorganisationer och svenska konsumenter värderar den svenska lösningen. Starka konsumenter/kunder på hemmamarknaden är en mycket viktig framgångsfaktor. Exempel på områden där detta har kommit till uttryck är exempelvis vissa vattenkraftsprojekt i utvecklingsländer (negativ exportpåverkan) och för export av papper till Västtyskland (positiv exportpåverkan).

Framväxten av miljöfonder (”grönt sparande”) och det ökande intresset från finansanalytiker att integrera miljöaspekter vid företagsvärderingar, bör påverka tillgången på riskvilligt kapital för företag med höga ambitioner på miljöområdet.

2.3. Hinder och svaga länkar

2.3.1. Strukturella hinder

De allvarligaste hindren för båda kategorierna av företag är gemensamma och strukturella. Sverige har få medelstora företag och många små, ej exportmogna företag. Statistiken visar att medelstora företag internationaliseras i högre utsträckning än små. De mindre företagen är inte på samma sätt redo att gå ut på exportmarknaden och det är endast ett par procent av alla små företag som i dag säljer till utlandet. Med få medelstora företag är också basen för ”exportmogna” företag liten.

Den pågående globaliseringen skapar dessutom en extrem konkurrenssituation som kräver strategiskt samarbete mellan företag på den internationella arenan. Detta är inte speciellt förekommande i dag, åtminstone inte bland småföretagen. Samtidigt visar en enkätundersökning9, som IVL10 och Windborne International har gjort, att småföretagen ser detta som en av de viktigaste faktorerna för att lyckas på den internationella marknaden.

Offentligt stöd till branschforskningsinstitut i Sverige är mindre än det stöd som utgår till branschforskningsinstitut i andra länder. Eftersom småföretag generellt inte har någon naturlig kontakt med högskolan blir kunskapsöverföringen mindre än om forskning sker i branschforskningsinstitut som befinner sig närmare företagen. En jämförelse mellan t.ex. Sverige och Finland visar att i Sverige går 22 procent av total offentlig FoU-budget till högskolor och universitet och 2 procent till industriforskningsinstituten. I Finland går 20 procent till vardera.

Ett annat viktigt område är handelshinder av olika slag, t.ex. höga tullar på miljöteknik mellan länder. Nolltullar på miljöteknikprodukter och tjänster med hög miljöprestanda skulle innebära lägre priser och därmed en snabbare spridning av modern miljöteknik. Det leder i sin tur till mindre föroreningar och en bättre global miljö.

Ett ytterligare hinder för miljöteknikföretagen är en traditionell fokusering på hemmamarknaden. En orsak är en historisk stor inhemsk efterfrågan (svenska infrastrukturinvesteringar och en pådrivande miljölagstiftning).

2.3.2. Begränsat samarbete och marknadsföring av svensk miljökompetens

9 Miljötekniska företag i Sverige – förslag till strategiskt åtgärdsprogram, en förstudie, 1997.10 Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning.

En av de största svagheterna i det svenska systemet är bristfällig samverkan företag emellan och mellan privat och offentlig sektor (få eller inga nätverk). Studier visar att endast tjugofem procent av de svenska företagen arbetar i nätverk och en stor del saknar samarbete med högskolor och universitet. Sverige saknar också i stort den typ av samarbete som man finner i t.ex. Danmark, där kommuner och företag samverkar för att underlätta en internationalisering av danska miljöföretag.

Utredningens genomgång av några andra länders exportfrämjande metoder visar att dessa länder använder avancerade databaser och hela ”statsapparaten” på ett metodiskt sätt för att stödja landets miljöföretag (se kapitel 8). Någon sådan medveten strategi finns inte i Sverige och svensk utlandsrepresentation har i allmänhet inte varit speciellt aktiv för att stödja svenska företag.

Det finns ingen sammanhållen presentation av den svenska resursbasen på miljösidan. Det kartläggningsarbete av den svenska resursbasen på miljöteknikområdet för vatten- och avloppssidan som UD:s Projektexportsekretariat påbörjat (se kapitel 5.4) är lovvärt, men behöver kompletteras med miljödrivna lösningar och företag.

En annan möjlighet som inte utnyttjas i någon större utsträckning i dag är aktiva presentationer av svenskt miljökunnande vid internationella symposier, seminarier och andra Sverigepresentationer.

2.3.3. Kompetensbrist och inlåst kompetens

Flertalet småföretag har begränsad omvärldskunskap och internationell kompetens, dvs. praktiska kunskaper om t.ex. internationell handel och marknadsföring, samt förståelse för främmande kulturer och teknologioch samhällsutvecklingen där. Den hjälp som finns för småföretag, från t.ex. Exportrådet, är oftast avgiftsbelagd och kan, med den begränsade betalningsförmåga småföretagen ofta har, inte utnyttjas i någon högre utsträckning.

Det finns i dag ingen specifik information som direkt vänder sig till de mindre företagen, däremot finns det ”allmän information” från både Exportrådet och Sveriges Tekniska Attachéer (STATT). IVL:s och Windbornes enkätundersökning11 visade att småföretag inte läser STATT:s omvärldsbevakning i någon större utsträckning, eftersom den är begränsad till vissa länder och inte rymmer kontinuerlig bevakning på området. Det är svårt för ett litet företag att sätta sin egen produkt/produktion i relation till omvärldens. Exportrådets information

11 Se fotnot 9.

är mest inriktad på kunder bland större företag och de flesta småföretagen har haft liten eller ingen kontakt med Exportrådet.

Många företag har bristfällig kunskap om hur internationell upphandling går till. Det finns möjlighet för företag att via Internet ta reda på vilka projekt som planeras, men det är ofta alltför tidskrävande för ett enskilt företag att följa. Det krävs att någon sorterar och paketerar informationen för att den skall bli lättillgänglig. Dessutom är närvaro och kontaktskapande i den lilla skalan en av de viktigaste faktorerna för att nå framgång.

Ett ytterligare hinder för miljötekniksektorn är den ”inlåsta” kompetens och det miljötekniska kunnande som finns i myndigheter, kommuner, kommunala bolag och affärsdrivande verk. Den kommunala kompetensen borde kunna användas internationellt som en strategisk resurs, t.ex. att dessa aktörer kan agera som underleverantörer till svenska företag på den internationella marknaden. Kommunala bolag skall verka för kommunens bästa och att ”sälja” sin kompetens i utlandsprojekt ligger normalt sett utanför kärnintresset. Kommunallagen tillåter i dag inte att kommunernas kompetens nyttjas i sådana sammanhang.

2.3.4. Bristande samband mellan miljötjänster och miljöteknikexport

I dagsläget kan inte de mest framgångsrika svenska konsultföretagen (främst för tekniskt relaterade miljötjänster), trots viss utlandsexpansion, mäta sig med de mest framgångsrika konkurrenterna i t.ex. Danmark och Finland. En anledning är att båda länderna har välutvecklade system för stöd till gemensamma, övergripande, strategiska insatser, där konsultbolag ofta fungerar som spjutspets på intressanta marknader. I Finland stödjer staten konsultföretag för att dessa skall kunna fungera som spjutspetsar och strategisk resurs för att öppna nya marknader för finska leverantörer av utrustning och anläggningar. Det är vanligt att finska myndigheter bidrar till ”feasibility studies” vid utformandet av internationella projekt.

Konsulters roll i omvärlden som ”dörröppnare” gäller främst när konsulten är beställarens ombud och kan påverka vilka inköp som skall göras av varor, tjänster och system. Att göra en jämförelse med de stora konsultföretagen från övriga Europa, många i länder med kolonial bakgrund, är inte helt rättvist då dessa traditionellt har lättare att uppträda som beställarens ombud, och i denna roll kan rekommendera leverantörer och utrustning från det egna landet.

2.3.5. Finansiering

IVL och Windbornes enkätundersökning12 visar att tillgång till kapital för produktutveckling och internationalisering/marknadsföring är en starkt hämmande faktor. Det är också svårt för små och medelstora företag att hitta och nyttja pengar utomlands inom de bilaterala och multilaterala finansieringsorganen.

2.4

Utredningens

överväganden och förslag

Möjligheter:

1. Sverige var ett av de första länderna att inse miljöns stora betydelse för den framtida samhällsutvecklingen vilket skapade ett försprång och ett gott rykte utomlands för svenska miljöteknikföretag. Detta försprång är nu i stort inhämtat av andra länder. Ett enormt behov och stor efterfrågan gör ändå världsmarknaden för miljöteknik till en möjlighet, framför allt för svenska systemlösningar.

2. I nästa fas, miljödriven affärsutveckling, har Sverige ännu en historisk möjlighet att ta marknadsandelar på världsmarknaden för miljöanpassade produkter och tjänster. Denna möjlighet förstärks av den påbörjade omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle i Sverige.

3. Svenska företag ligger internationellt väl till beträffande miljöanpassning av produkter, processer och tjänster.

4. Sveriges styrka är en helhetssyn som innebär att ett helt paket av miljöpolicies, styrmedel, information, utbildning, rådgivning osv. kan erbjudas. Inom detta område finns en stor kompetens i landet.

5. Stor tillgång till miljöutbildad personal, utvecklade instrument för miljöpolicies, miljöcertifiering och miljömärkningssystem.

6. Växelverkan producenter/konsumenter som driver fram efterfrågan på miljöanpassade produkter.

7. Hårda krav vid offentlig upphandling och utvecklade ekonomiska styrmedel som är pådrivande kan stärka miljödrivna företags konkurrenskraft.

8. Miljöfonder ökar tillgången till riskkapital för miljödrivna företag.

Hinder:

1. Sverige har få medelstora företag men många små. Småföretagen har dock var för sig begränsade förutsättningar för internationalisering.

12 Se fotnot 9.

2. I dag är samarbete/nätverkande bristfälligt små företag emellan och mellan privat och offentlig sektor.

3. Avsaknad av ett samlat nyttjande av ”hela statsapparaten”, samtidigt som svensk utlandsrepresentation i allmänhet inte har varit speciellt aktiv för att stödja svenska företag.

4. Ingen samlad profilering av svenskt miljökunnande har gjorts. De initiativ som tagits har främst inriktat sig på miljöteknikområdet.

5. Kompetensbrist i småföretag i allmänhet om hållbar utveckling, miljöstyrd affärsutveckling, internationell marknadsföring och språk m.m.

6. Liten kunskapsöverföring till de små företagen om marknadsmöjligheter etc.

7. Begränsad tillgång hos småföretag till kapital för produktutveckling, internationalisering och marknadsföring.

8. Stor hemmamarknad för miljöteknikföretag p.g.a. stora infrastruktursatsningar och ständigt förändrad lagstiftning har minskat incitamenten för internationalisering.

9. Konsultföretag utnyttjas inte på ett samlat sätt som ”dörröppnare” åt svenska miljöteknikföretag.

Eftersom de allvarligaste hindren är nationella och strukturella måste också de flesta åtgärderna utföras här hemma. Då möjligheterna är fler och större för miljödrivna företag (pkt 2-8 under Möjligheter ovan), bör satsningarna koncentreras inom detta område, vilket dock inte betyder att miljöteknikföretag utesluts.

3. Vision, mål och en samlad strategi

Regeringen har bestämt att Sverige skall ställas om till ett ekologiskt hållbart samhälle. En förutsättning för detta är att näringslivet miljöanpassas. En internationalisering av det miljöanpassade näringslivet kan sedan leda till ökad försäljning av svenska tjänster och produkter utomlands, vilket kan ge den tillväxt i ekonomin som Sverige behöver för att en uthållig välfärd skall kunna uppnås. Sverige borde därför vara föregångare i användningen av framtidens miljöanpassade teknik, ett land som målmedvetet satsar på att utveckla teknologier och metoder inte bara för inhemskt behov utan också i syfte att kunna exporteras till andra delar av världen. Detta kräver samarbete och nätverkande mellan svenska aktörer på alla plan. För att kunna stimulera relevanta aktörer till samarbete behövs en vision och en strategi att samlas kring.

Utredningens förslag avser främst miljödrivna företag men det betyder inte att miljöteknikföretag på något sätt är exkluderade i de analyser och förslag utredningen lägger. För miljötekniksektorn handlar det dock huvudsakligen om att exportera existerande lösningar.

Regeringen har den 17 september 1998 anslagit 12 miljoner kronor till Exportrådet för att genomföra ett treårigt program med syfte att främja export av miljöteknikrelaterade varor och tjänster. Programmet föreslås koncentreras till regionalpolitiskt prioriterade regioner i landet.

Utredningens förslag syftar främst till att underlätta en internationalisering av svenska miljödrivna företag och att profilera svenskt miljökunnande internationellt. Eftersom de allvarligaste hindren finns här hemma måste också de flesta åtgärderna utföras här. För att reducera hinder och stärka de miljödrivna företagens möjligheter krävs en nationell satsning på kunskapsuppbyggnad om hållbar utveckling och miljödriven affärsutveckling, stimulans av nätverksbyggande samt skapande av en IT-baserad sammanställning av den svenska resursbasen och förutsättningar för delegationsbesök.

Den arbetsmetodik och satsning som utredningen förespråkar kan i ett senare skede också omfatta andra områden, t.ex. IT och bioteknik, som i likhet med miljöområdet kan betraktas som specifika. Det gemensamma är att staten inom dessa framtidsområden kan spela en katalytisk och koordinerande roll för att skapa värdeskapande processer

och nätverk, som i sin tur kan leda till framgång på den internationella marknaden.

3.1. Vision och mål

Vision

År 2005 konkurrerar ett stort antal svenska miljödrivna företag framgångsrikt på den internationella marknaden. De samarbetar aktivt med andra svenska företag, svenska regioner och kommuner, myndigheter m.fl. men också i strategiska allianser med utländska företag.

Övergripande mål

1. Ett ekologiskt hållbart Sverige och en hållbar utveckling i världen.

2. Förnyelse och tillväxt i den svenska ekonomin.

Specifika mål

1. Att stimulera småföretag till miljöanpassning och internationalisering.

2. Att företag som redan i dag exporterar kan öka sina exportintäkter genom en miljöanpassning.

3.2. En strategi i 10 punkter

Strategin utgår från identifierade svagheter och syftar främst till att stärka möjligheterna. För varje strategipunkt bör delmål, tids- och handlingsplaner sättas upp. Detta är dock inte utredningens uppgift utan faller under den organisation utredningen föreslår för att genomföra utredningens förslag (se kapitel 4). Under varje strategipunkt ges dock ett antal förslag till åtgärder, samtidigt som flera av dessa punkter också utvecklas i kapitel 4.

Strategi

1. gör Sverige till ett miljöföredöme 2. sätt nationella miljöinsatser i ett internationellt perspektiv 3. satsa på kompetensuppbyggnad nationellt/internationellt 4. stimulera teknologiutveckling och innovation 5. initiera privata-offentliga partnerskap 6. genomför demonstrationsprojekt 7. definiera miljödrivna marknader med tillväxt 8. utnyttja hela ”statsapparaten” för lansering av ”Sustainable Sweden” 9. bygg kunskap om konkurrenskraftig finansiering 10. stimulera nätverksbyggande

3.2.1. Gör Sverige till ett miljöföredöme

Levande, tydliga exempel är bästa marknadsföringsresursen. Sverige bör därför vara ett föredöme beträffande ”hållbar utveckling” med många goda exempel på miljödrivna företag samt produkter och tjänster med hög miljöprestanda som marknadsföringsresurs. Man bör utnyttja den befintliga resursbasen i Sverige som referens för att bl.a. visa det svenska systemkunnandet vid utländska besök, och för att framhålla svenska komparativa fördelar på miljösidan vid olika typer av Sverigepresentationer, på internationella seminarier m.m.

Framhåll goda exempel av ”hållbara miljölösningar” vid t.ex. officiella besök utomlands, delegationsbesök i Sverige samt vid internationella seminarier, symposier m.m

.

3.2.2. Sätt nationella insatser i ett internationellt perspektiv

Regeringens mål att Sverige skall bli ett föregångsland i ekologiskt hållbar utveckling bör utnyttjas i ett internationellt perspektiv. En profilering av Sverige som ett ekologiskt hållbart samhälle under konceptet ”Sustainable Sweden” bör initieras och Sveriges många komparativa fördelar i detta avseende bör framhävas (se kapitel 6).

Offentliga satsningar som t.ex. 5,4 miljarder kronor till ekologisk omställning (Lokala investeringsprogram) och Kretsloppsmiljarden för investeringar i byggsektorn, bör användas så att de stimulerar det svenska näringslivet till en snabb miljöanpassning och bidrar till en

stärkning av svenska företags konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv. De dryga 9 miljarder kronor som är avsatta för energiomställningen bör på samma sätt utnyttjas i ”dubbla” syften. En ökad miljöprofilering av biståndet enligt femte biståndsmålet har redan gett möjligheter till export av kunnande och miljöprofilerade produkter. Nämnden för Sverigefrämjandet i utlandet (NSU) har lanserat ett antal begrepp varav fem är direkt applicerbara på utredningens idéer; miljömedvetenhet och naturskönhet, innovationskraft, infrastrukturell kompetens, kulturrikedom och internationellt engagemang.

En annan viktig del är att svenska företag bör stimuleras till att samarbeta på miljöområdet med företag och institutioner i andra länder.

  • Utnyttja nationella insatser för att främja en miljödriven affärsutveckling hos svenska företag och få fram produkter och tjänster med hög miljöprestanda för den internationella marknaden.
  • Stimulera internationellt företagsrelaterat miljösamarbete.

3.2.3. Satsa på kompetensuppbyggnad nationellt och internationellt

För ett litet land som Sverige är det särskilt viktigt att hämta in kunskap från andra länder. Det har bedömts att så mycket som 90 procent av produktionstillväxten i små länder kan härledas till idéer som har sitt ursprung utomlands. Dessutom sker 99 procent av all forskning och utveckling utanför Sverige. De stora svenska företagen är i hög grad internationaliserade och bra på att ta till sig ny teknik från utlandet. Det är svårare för de små. Begränsade resurser gör det svårt för dem att hitta, använda och utveckla ny teknik, oavsett var den kommer ifrån. Olika typer av samverkansformer är därför ett viktigt steg på vägen, där resurser mobiliseras både lokalt och nationellt (se kapitel 3.2.10 och kapitel 4). En satsning på miljörelaterad utbildning och kompetenshöjning vad gäller hållbar utveckling behöver göras i Sverige bl.a. för att skapa kunskap om den historiska möjlighet som nu erbjuds på den globala marknaden för miljödriven affärsutveckling.

För att kunna åstadkomma fungerande miljölösningar i t.ex. u-länder krävs en egen förmåga och vilja att ta itu med problemen. En institutionell uppbyggnad (capacity building) och kompetenshöjning på miljöområdet är därför i många u-länder av avgörande betydelse för hur miljöfrågorna skall kunna hanteras i framtiden. En förstärkt satsning på institutionell uppbyggnad utomlands bör genomföras.

  • Genomför miljöutbildningar av personer inom den svenska resursbasen och av utländska beslutsfattare.
  • Utveckla ett långsiktigt program för uppbyggnad av den institutionella kapaciteten på miljöområdet i vissa u-länder.

3.2.4. Stimulera teknologiutveckling och innovation

Det är angeläget att ta bort barriärer som negativt påverkar företags förmåga att konkurrera och att skapa dynamiska miljödrivna företag genom att uppmuntra kommersialisering och utveckling. Det gäller att genom s.k. ”foresight” (framtidsvision) kunna förutse vilka teknologier som behöver utvecklas inom ett tioårsperspektiv för bidra till ett miljödrivet näringsliv. En metod som används i USA är ”road mapping”. En ”road map” identifierar framtidens teknologier, möjligheter och hinder, samt möjliga lösningar. Staten och näringslivet sätter sedan tillsammans upp en forskningsagenda för att nå fram till uppsatta mål. Liknande metodik skulle kunna användas i Sverige. t.ex. beträffande begreppet faktor 10, vilket innebär att ny teknik och nya system skall åstadkomma samma nytta (produktion) med 1/10 av resursinsatserna. Det krävs i allmänhet innovationer och tekniksprång för att uppnå denna typ av mål och Sverige skulle, inom ramen för utredningens förslag, kunna bli ett föregångsland inom detta område.

  • Upprätta ”road maps” för miljödrivna teknikområden.
  • Redovisa teknologiska och ekonomiska konsekvenser av Faktor 10 och nollutsläpp och stimulera till utveckling inom detta område.
  • Uppmuntra innovationer och kommersialisering.

3.2.5. Initiera privata-offentliga partnerskap

En angelägen uppgift är att få politiker och näringslivsrepresentanter att samtala i syfte att utveckla en samsyn och samverkan för att uppnå uppsatta mål. Ett antal partnerskap, joint ventures eller franchisingkontrakt bör skapas mellan myndigheter, kommuner och näringsliv, t.ex. vad gäller upprättandet av s.k. road maps.

Initiera partnerskap mellan myndigheter, kommuner och näringsliv.

3.2.6. Genomför demonstrationsprojekt

För att kunna profilera Sverige som ett ekologiskt hållbart samhälle behöver svenskt miljökunnande beträffande både varor och tjänster kunna visas upp. Många av de projekt som ur ett hållbarhetsperspektiv bygger på spetsteknologier befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede med få eller inga referensanläggningar. För att komma vidare mot en marknadslösning krävs ofta ytterligare utvecklingsarbete och framför allt en första referensanläggning. Här kan staten bidra.

Identifiera lovande demonstrationsprojekt och stötta dessa tekniskt och kommersiellt.

3.2.7. Definiera miljödrivna marknader med tillväxt

Eftersom svenska insatser inte rimligen kan göras på alla marknader samtidigt är det är viktigt att identifiera vilka satsningar som har störst potential och vilka teknologier och miljödrivna produkter och tjänster som har störst förutsättningar att internationaliseras (givet efterfrågan och konkurrenter). Grundläggande omvärldsanalyser behöver göras och länderprofiler upprättas för de länder som är mest intressanta för svenska företag. Denna typ av analyser har inte gjorts i någon större utsträckning, vare sig i Sverige eller internationellt, vad gäller marknaden för miljödrivna företag.

Definiera viktiga marknader för svenska miljödrivna företag.

3.2.8. Utnyttja hela ”statsapparaten”

Som framgår av utredningens redovisning av några andra länders exportfrämjande insatser på miljöområdet (se kapitel 8), används ofta hela ”statsapparaten” för att stödja landets företag. All Sverigerepresentation i utlandet, dvs. UD, främjandemyndigheterna, Sida och exportfinansieringsinstitut samt miljömyndigheter, företagsnära myndigheter m.fl., bör därför samverka för att profilera svenskt miljökunnande på den internationella marknaden. Utbildning och kunskap behövs inom utlandsrepresentationen om de unika möjligheter för svenska miljödrivna företag som finns på marknaden för miljödrivna produkter och tjänster i dag och några år framåt samt vilka förutsättningar som gäller för att en nationell satsning skall få genomslag. Samtliga utlandsrepresentationer

föreslås också fungera som ”skyltfönster” i omvärlden för att visa svenskt miljökunnande samtidigt som de skall utgöra en ingång till den svenska resursbasen och referensanläggningar (se kapitel 4.3).

  • Informera och utbilda personal vid den svenska utlandsrepresentationen i hållbar utveckling och miljödriven affärsutveckling.
  • Etablera ”skyltfönster” för svenskt miljökunnande.

3.2.9. Bygg kunskap om konkurrenskraftig finansiering

Det är angeläget att öka möjligheterna för små och medelstora svenska miljödrivna företag att få tillgång till finansiering för att nå ut på utländska marknader. Svenska myndigheter och företag kan också bli bättre på att ta del av de olika finansieringsprogram som finns både i Europa och i övriga världen. Internationella stöd och biståndsprogram bör inventeras och kontaktkanaler med internationella finansieringsinstitutioner bör förbättras. Det är viktig att en så bra bild som möjligt skapas och förmedlas till företag, av den marknad som utgörs av EU, Sida, Världsbanken och andra bilaterala och multilaterala finansieringsinstitut samt internationella organisationer.

Sammanställ information om finansiering av såväl produktutveckling som exportinsatser.

3.2.10. Stimulera nätverksbyggande

Globalisering och snabb teknisk utveckling ökar kraven på flexibilitet och innovation i näringslivet. Utvecklingen för med sig en ökad grad av specialisering. Liberaliseringen av den internationella handeln har gjort att hindren för ökad handel inte främst ligger i utlandet utan snarare på den inhemska marknaden i form av t.ex. otillräckliga kanaler för kunskapsutbyte. Företag behöver samarbeta i strategiska allianser eller nätverk i dess externa miljö (t.ex. högskolor, myndigheter, kommuner, kunder och leverantörer) för att komplettera sin egen kompetens. Det samspel som kommer till stånd mellan företag och individer, tekniker och mjuka faktorer är centralt för tillväxten.

Studier visar att endast tjugofem procent av de svenska företagen arbetar i nätverk och en stor del saknar samarbete med högskolor och

universitet. Här finns en stor outnyttjad potential. Att ta till sig och använda ny teknik och att delta i nätverk ställer dock höga krav på företagets kompetens. En satsning på internationell kunskapsinhämtning och kontaktskapande samt på samverkan mellan t.ex. högskola och näringsliv kan ge Sverige intressanta komparativa fördelar. Det handlar om att få till stånd värdeskapande nätverk och etablerande av miljöer som underlättar lärande, kreativitet och innovationer.

Länkar mellan svenska kunskaps- och kompetensnoder behöver därför förstärkas. För att underlätta detta kan det offentliga fungera som ”smörjmedel” vid uppstarten av nätverk. En systematisk genomgång av den svenska resursbasen behövs för att lokalisera aktörer som kan ingå i ett nationellt nätverk för att uppnå en ökad internationalisering av svenskt miljöanpassat näringsliv.

Skapa en samordnande enhet för att stimulera nätverksbildning, ”SUCCESS” – ”Swedish Unit for Cooperation and Coordination of Environmental Systems and Services”.

4. Utredningens förslag

För att underlätta en miljöanpassning och en internationalisering av svenskt näringsliv föreslår utredningen en verksamhet i tre delar:

en samordnande enhet i Sverige – ”SUCCESS”

nätverk mellan olika aktörer i den svenska resursbasen

”skyltfönster” för svenskt miljökunnande i omvärlden

Utredningens förslag syftar främst till att underlätta för svenska miljödrivna företag att öka befintliga och ta nya marknadsandelar på världsmarknaden. Föreslagna insatser är långsiktiga, och syftar till att underlätta företagens internationalisering samt att profilera svenskt miljökunnande internationellt. Här krävs initialt en nationell satsning på kunskapsuppbyggnad om hållbar utveckling och miljödriven affärsutveckling, stimulans av nätverksbyggande, skapande av en IT-baserad sammanställning av den svenska resursbasen samt goda förutsättningar för delegationsbesök.

För miljötekniksektorn handlar det i stället huvudsakligen om att exportera existerande lösningar. Detta kan, som framhölls i kapitel 3, lösas inom ramen för Exportrådets verksamhet.

4.1. Enheten i Sverige – SUCCESS

SUCCESS uppgift föreslås vara att säkerställa en samsyn och samverkan för att nå uppsatta mål.

En samordnande enhet i Sverige bör skapas för att fungera som en ”Swedish Unit for Cooperation and Coordination of Environmental Systems and Services” vilket kan förkortas ”SUCCESS”. SUCCESS skall fungera som ett centralt nav, väl förankrat både i det politiska systemet och i näringslivet. En viktig uppgift är att få politiker och näringslivsrepresentanter att samtala i syfte att utveckla en samsyn och samverkan för att uppnå uppsatta mål, liksom att få till stånd ett antal partnerskap mellan privat och offentlig sektor.

SUCCESS skall kunna kan ge kvalificerad hjälp och rådgivning till olika aktörer såsom företag, nätverk, intresseorganisationer m.fl. i syfte att förbättra främst små och medelstora miljödrivna företags konkurrenskraft och möjligheter att nå ut på världsmarknaden. SUCCESS bör ha två roller, en reaktiv och en proaktiv. Vid förfrågningar från t.ex. potentiella köpare skall man lätt kunna presentera företag med rätt profil eller en fungerande systemlösning. Den proaktiva rollen innebär att enheten gör t.ex. marknadsanalyser (ur miljösynpunkt), förmedlar kunskap till rätt intressenter och stimulerar nätverksbildningar.

Organisation

SUCCESS föreslås vara en självständig enhet med separat budget och styrelse i en befintlig företagsnära myndighet med miljökompetens, t.ex. Miljöteknikdelegationen, NUTEK, Naturvårdsverket, eller i en organisation som arbetar med miljödriven affärsutveckling.

Enligt direktiven får inga förslag läggas fram där staten ensam eller tillsammans med andra bildar bolag. Förslag som innehåller t.ex. driftsbidrag får inte heller läggas fram. Ett alternativ är därför att lägga SUCCESS som en enhet eller ett projekt inom ett departement eller koppla det till en redan befintlig myndighet. I utredningens delbetänkande föreslogs en departementsövergripande enhet med en engelsk lösning som förebild (JEMU, se kapitel 8.3), vilket inte godkändes som organisatorisk lösning av Regeringskansliet.

För att utnyttja befintliga kompetenser i den svenska resursbasen föreslår utredningen att SUCCESS skall vara en självständig enhet med separat budget och styrelse i en befintlig företagsnära myndighet eller organisation med miljökompetens. Miljöteknikdelegationen, NUTEK eller Naturvårdsverket är tänkbara hemvister, med tanke på att uppgifter som kunskapsuppbyggnad, nätverksstimulans och kommersialisering skall genomföras. Det är också tänkbart att knyta SUCCESS till en organisation som verkar för miljödriven affärsutveckling i näringslivet. Oavsett vilket man väljer, behöver SUCCESS bemannas med internationellt inriktade personer. Ett minimikrav för anställning bör vara att man har förståelse för småföretagarkultur och miljödriven affärsutveckling, är språkkunnig och har kunskap om internationell marknadsföring.

Utredningen föreslår också att alla etablerade offentliga kanaler inom utlandstjänsten och hela ”statsapparaten” skall kunna utnyttjas, för att svenska företag i sin internationalisering skall kunna dra nytta av en svensk satsning på den globala miljömarknaden. Det finns ett stort antal organisationer inom utlandsverksamheten som kan verka för detta syfte. Kunskapsinhämtning kan ske genom STATT och exportfrämjande insatser genom Exportrådet. UD:s ambassader (som ev. också på vissa platser bör förstärkas med miljökunnig personal) kan fungera som skyltfönster för svenska miljöanpassade produkter och tjänster. Sidas verksamhet i u-länder och andra främjandeorganisationers insatser föreslås också samverka med SUCCESS verksamhet.

4.2. Nätverk och nationella noder

SUCCESS föreslås vara ett nav i ett nationellt nätverk, med olika aktörer, ”noder”, knutna till sig. SUCCESS skall stimulera samarbete mellan de aktörer som bedöms mest framgångsrika och som har en potential för tillväxt och utveckling. Projekt som handlar om affärsutbyte, teknologiöverföring och utbildning är väsentliga. Eftersom närhet till de mindre företagen är en förutsättning för framgång måste nätverket täcka hela landet.

Ett av de största hindren för internationalisering är att småföretag ofta inte samverkar i nätverk, trots fördelarna med detta. Länkar och nätverk mellan befintliga aktörer i den svenska resursbasen måste därför förstärkas genom att stimulera samarbete mellan små och stora miljödrivna företag, myndigheter, högskolor och universitet, branschoch miljöorganisationer m.fl. På så sätt kan ett nätverk med komplementära kompetenser komma till stånd, som kan agera på utlandsmarknaden under beteckningen ”Sustainable Sweden”.

En aktör kan vara centralt, regionalt eller lokalt belägen, i ett företag, inom offentlig sektor, bransch- eller intresseorganisation, högskola eller universitet. Det finns en rad aktörer, ”noder”, som arbetar med miljödriven affärsutveckling i sin region, sin bransch eller på annat sätt inom ett avgränsat område. Att hitta dessa noder och koppla samman dem skulle ge betydande synergieffekter för Sverige som helhet.

För att få en övergripande bild av vilka dessa aktörer är, har en kartläggning gjorts på uppdrag av utredningen vilken finns redovisad i en separat bilaga till utredningen. Kartläggningen avgränsades till aktörer som, helt eller delvis, inriktar sig på miljödriven affärsutveckling (t.ex. omvärldsanalys, marknadsföring och produktutveckling), och som

har ett betydande miljöorienterat nätverk inom näringslivet samt har företag som medlemmar/målgrupp. Verksamheten skall vara långsiktig samt ha goda utsikter att utvecklas. Ett relativt stort antal nationella branschorganisationer och närstående stiftelser och institut har också identifierats och finns också listade i denna bilaga men har inte, p.g.a. tidsbrist, hunnit undersökas närmare.

Resultatet av kartläggningen blev att ett femtiotal kompetenscentra för miljödriven affärsutveckling kunde identifieras. För två år sedan genomfördes en liknande kartläggning och då kunde endast ett tiotal aktörer identifieras, vilket tyder på en ökande aktivitet i landet inom detta område. Endast nio av de totalt 56 identifierade aktörerna bedriver eller planerar att bedriva verksamhet för att långsiktigt och målmedvetet öka exporten av varor, tjänster och teknik med hög miljöprestanda. Här finns alltså en stor outnyttjad potential.

De identifierade kompetenscentra är organiserade på flera olika sätt. Indelningen är inte helt strikt då flera aktörer till viss del stämmer in på flera av kategorierna. Drygt en tredjedel av noderna är kommunala initiativ, en tredjedel är initiativ från högskolor och universitet och resten är olika typer av föreningar och stiftelser m.fl.

Tabell 2. Olika typer av kompetenscentra

  • Science Parks (SP) 5
  • Universitets- och högskolebaserad verksamhet 12

(exklusive SP)

  • Föreningar och stiftelser m.fl. 19

(exklusive SP och/eller högskolebaserade aktörer)

  • Kommunala näringslivsinitiativ 20

4.3. Utlandsrepresentationen och ”fönster” i omvärlden

Utredningen föreslår att alla etablerade offentliga kanaler inom utlandsrepresentationen och inom hela ”statsapparaten” skall kunna nyttjas i satsningen på att internationalisera svenska miljödrivna företag. Databaser över svenskt miljökunnande skall finnas tillgängliga på alla ambassader och övrig utlandsrepresentation. Man bör verka för att svenskar blir centralt placerade i internationella organ som finansierar och driver projekt samt att den svenska resursbasen lyfts fram i olika Sverigepresentationer.

Samtliga utlandsrepresentationer föreslås fungera som ”skyltfönster” i omvärlden för att visa svenskt miljökunnande samtidigt som de kan utgöra en ingång till den svenska resursbasen och referensanläggningar. Utbildning av befintlig ambassadpersonal (när dessa är hemma) behövs som en viktig del i kompetensuppbyggnaden för att öka förståelsen för den stora möjlighet som utvecklingen på den internationella marknaden för miljödrivna företag kommer att innebära de närmaste åren.

”Fönstren” skall förmedla kontakter och förfrågningar från potentiella köpare eller samarbetspartners. De kan också fungera som informationsinsamlare och rapportera till SUCCESS om vad som händer inom miljöområdet i respektive land. Man bör också arbeta för att delegationsbesök med fokusering på svenskt miljökunnande kommer till stånd i Sverige.

Den geografiska placeringen av ”fönstren” bör styras av i vilka regioner som Sveriges komparativa fördelar kan leda till ökande marknadsandelar för svenska företag. ”SUCCESS windows” kan samordnas med befintliga svenska kontor, t.ex. Exportrådet, STATT eller ambassad, eller bli en helt ny enhet med egen personal. Speciella ”fönster” föreslås etableras på platser i Fjärran Östern, Sydostasien, USA, Sydamerika, Östeuropa, Ryssland och Sydafrika. I Bryssel bör ett ”fönster” etableras eftersom EU är en ledande miljökraft i världen och en stor biståndsgivare till öst och u-världen, med åtföljande intressanta marknader för svenskt kunnande på miljöområdet.

Sverige bör utnyttja de möjligheter som det innebär att ha svenskar centralt placerade i t.ex. de internationella organ som finansierar och driver projekt. Man bör verka för att svenskar kommer i åtnjutande av sådana tjänster och att dessa personer involveras i den svenska visionen.

4.4. Uppgifter för SUCCESS

Uppgifter för SUCCESS föreslås vara:

  • nätverksstimulans
  • profilering av ”Sustainable Sweden” bl.a. genom avancerade databaser och delegationsbesök
  • företagsservice
  • kompetensuppbyggnad genom omvärldsbevakning och analys.

Bild 1. SUCCESS verksamhet och huvudfunktioner.

Kompetensuppbyggnad

SUCCESS

”Fönster”

utomlands

Nätverk

noder/företag/medlemmar

i Sverige

Profilering Företagservice

delegationsbesök

analyser

databas

informationsmaterial

”help line”

marknadsinfo

Nätverksstimulans

trender

omvärldsbevakning

samarbete

seminarier kontaktförmedling

4.4.1. Nätverksstimulans – samarbete i nätverk

I utgångsläget skall SUCCESS verka pådrivande och samordnande för att länka samman olika aktörer vilket illustreras i bild 2. Efter hand knyts allt fler aktörer, ”noder”, till nätverket, som stimuleras till organisk tillväxt och ökade antal länkar. Med tiden övertas allt fler strategiska funktioner av noderna. SUCCESS kan då övergå till att enbart vara en stödjande funktion. På sikt, när nätverken är utbredda kan statens engagemang i SUCCESS helt avvecklas och ansvaret för verksamheten övergå till en eller flera noder.

Bild 2. SUCCESS vid inrättande och efter några år.

Strategisk

resurs

Pådrivande

kunskapsöverförare och kontaktskapare

Starka

nätverk

S

S

Svenska miljönoder

4.4.2. Profilering av ”Sustainable Sweden”

Utredningen föreslår att SUCCESS skall profilera Sverige som ekologiskt hållbart samhälle genom att utnyttja begreppet ”Sustainable Sweden”. Databaser och informationsmaterial måste därför tas fram för att en effektiv marknadsföring skall kunna göras. För att underlätta för potentiella kunder i utlandet att komma ihåg och enkelt nå SUCCESS bör ett telefonnummer etableras med anknytning till Sverige, t.ex. ”Call Sustainable Sweden 4600”.

För att säkerställa att små och medelstora företag verkligen använder SUCCESS tjänster, måste initiala insatser i olika former göras för att informera om den företagsservice som SUCCESS inrättar (se 4.4.3) för att underlätta för framför allt småföretagen. I detta sammanhang är de redan i dag existerande nätverken för småföretagare viktiga kanaler.

Databas och IT-system

Utredningen föreslår att en interaktiv databas och avancerade ITsystem byggs upp. Informationen om den svenska resursbasen skall vara lättillgänglig, faktabaserad och smart sorterad.

Initialt måste SUCCESS göra en detaljerad inventering av den svenska resursbasen för att identifiera miljödrivna företag och teknikområden som har störst förutsättning att växa. Arbetet med att kartlägga den svenska resursbasen i detalj och att bygga upp databasen är långsiktigt och kräver en kontinuerlig uppdatering. För att skapa en internationell trovärdighet måste SUCCESS utveckla krav och kriterier för vilka företag, produkter och tjänster som skall finnas med i ”Sustainable Sweden”.

Informationen i databasen skall vara lättillgänglig, faktabaserad och smart sorterad. För varje delområde anges exempel på områden där Sverige har unik kompetens och förutsättningar att vara framgångsrikt internationellt. Företagsförteckningar skall finnas liksom exempel på kommunala systemlösningar. Utöver företag och kommuner kan t.ex. landsting, myndigheter, högskolor och branschorganisationer som har intressanta systemlösningar, produkter eller tjänster och egna nätverk vara med.

Ett exempel på hur databasen kan vara uppbyggd ges i bild 3. Exemplet presenterar svensk energi där den första nivån i en interaktiv databas kan bestå av tre ingångar.

1. Energisystemet (Energy Management)

2. Goda exempel (Good Practice)

3. Svenska partners/Företag (Partners)

Bild 3. Exempel på presentationsmodell.

ENERGY PRODUCTION

WASTE

ENERGY TRANSFORM.

ENERGY MANAGEMENT

USE OF

ENERGY

ENERGY

GOOD PRACTICE

PARTNERS

Under ”Energy Management” byggs energisystemet upp i en hierarkisk struktur som principiellt beskriver systemlösningar och energisystemets olika delsystem. Under ”Good Practice” samlas beskrivningar av goda exempel (referensanläggningar) som noggrant väljs ut med tanke på att skildra spetsteknologier och helhetslösningar inom ”hållbar energiteknik”. Under ”Partners” samlas information om företag, myndigheter och andra organisationer med kompetens inom olika energiområden (partners/leverantörer). De tre olika ingångarna kopplas ihop sinsemellan så att man oberoende av ingång kan koppla ihop idélösning med praktiska exempel och bli ”länkad” till svenska företag som kan erbjuda tjänster och produkter. Väl fungerande IT-system är en förutsättning för att lyckas med detta. Sverige är ett av de mest IT-avancerade länderna i världen, vilket ger goda förutsättningar för en implementering av utredningens förslag.

Informationsmaterial

Utredningen föreslår att SUCCESS även skall presentera informationsguider i pappersform, t.ex. ”Swedish Environmental Technology and Services – A guide to SUCCESS for Chinese users”.

Projektexportsekretariatet, inom UD, har tagit fram en rapport om kompetensen inom vatten- och avloppssektorn (se kapitel 5.4). En liknande rapport kommer även om avfallssektorn. Dessa kan användas men bör kompletteras med andra ”snitt” där den traditionella sektorsindelningen kompletteras med ett hållbarhetsperspektiv.

Delegationsarrangemang

SUCCESS föreslås ha en väl utbyggd delegationsservice för att smidigt kunna visa upp svenska lösningar/referensanläggningar i företag och kommuner m.m.

Delegationsbesök är en nyckelfunktion inom SUCCESS. Genom svenska ambassader, ”fönster” och andra kontakter uppstår förfrågningar om svenskt miljökunnande. Potentiella kunder skall kunna bjudas in till Sverige för information om svenska systemlösningar och studiebesök på svenska företag. För att delegationsbesöket skall bli miljömässigt genomtänkt, från Arlanda till företag och referensanläggningar, bör t.ex. några miljöanpassade hotell och transportföretag knytas till SUCCESS.

4.4.3. Företags/medlemsservice och uppdragsverksamhet

  • Utredningen föreslår att SUCCESS skall vara öppet för alla, men att en inträdeskostnad tas ut för att skapa engagemang. Som medlem får man företagsprofilerad information om t.ex. marknadsmöjligheter, man har rättighet att använda en gemensam logotyp (Sustainable Sweden) i marknadsföringen, man finns med i databas och broschyrer, samt blir länkad i IT-systemet.
  • En ”help line” inrättas för miljö- och internationaliseringsrelaterade frågor.
  • Möjligheter att söka finansiering till förstudier inför projekt skall finnas liksom finansiering till delegationsbesök.
  • Uppdragsverksamhet föreslås tillåtas, i en utsträckning som inte får inkräkta på basverksamheten. Småföretagens behov bör alltid prioriteras.

Behoven av serviceinsatser och kompetensuppbyggnad bland företagen varierar beroende på om företagen är tjänste- eller varuproducerande, om de är miljödrivna eller renodlade miljöteknikföretag. Behoven styrs också av hur långt man kommit i sin miljöanpassning. För varje företag/medlem upprättar SUCCESS en ”profil” som kan användas för att skicka rätt information till rätt medlem om nya marknadsmöjligheter, potentiella samarbetspartners etc. I SUCCESS kompetensförsörjningsansvar ingår att säkerställa att svenska företag lätt får tillgång till kunskap om t.ex. hållbar utveckling, ”market entry strategies”, finansieringsmöjligheter, marknadsförutsättningar, potentiella samarbetspartners och övriga kontakter (se kapitel 4.4.4). För detta ändamål inrättas bl.a. en ”help line”. Möjligheter för SUCCESS att finansiera svenska konsulter att genomföra förstudier inför internationella projekt föreslås också finnas.

Eftersom små och medelstora företags betalningsförmåga är begränsad föreslås att en differentierad medlemsavgift, som ett engångsbelopp, införs. En avgift är viktig för att skapa engagemang och aktivt deltagande. Vid inträdet bör också ett samarbetsavtal upprättas där SUCCESS, liksom företagens/medlemmarnas, åtaganden och rättigheter redovisas.

Det är troligt att medlemmar och andra intressenter kommer att efterfråga insatser från enheten som är mer arbetskrävande än att ge snabba svar på relativt enkla frågor eller att förmedla en kontakt. Utredningen vill inte utesluta möjligheten att enheten tar på sig sådana uppgifter mot ersättning, men betonar att det är viktigt att det inte

inkräktar på möjligheterna att ge service till småföretagen. Utredningen bedömer därför att enheten bör fokusera sitt arbete på kärnverksamheten, men att mer kvalificerade tjänster kan göras i mån av tid och debiteras efter svårighetsgrad och framgång i affären.

4.4.4. Kompetensuppbyggnad genom omvärldsbevakning och analys

Utredningen föreslår att SUCESS skall kunna förmedla t.ex. omvärldsbevakning och länderanalyser, liksom mera allmänna analyser om miljödriven affärsutveckling.

SUCCESS föreslås också ha visst ansvar för en framtidsinriktad kompetensuppbyggnad och att stimulera en miljöanpassning och internationalisering av svenska företag. Det kan vara så att aktörer som i dag bedriver internationell och affärsutvecklande verksamhet, men med svagt miljöfokus, skulle kunna bli mer framgångsrika om miljöaspekter integrerades i deras verksamheter. Här har SUCCESS en viktig roll att spela.

Enheten skall ansvara för att omvärldsbevakning/länderanalyser utförs och sedan sprids till berörda parter genom det ”företagsprofileringssystem” som upprättats (se kapitel 4.4.3). Medlemmarna skall kunna få hjälp med uppgifter om nuläge, trender och prognoser för den miljödrivna marknadens utveckling (efterfrågan) för specifika branscher/produkter i specifika regioner, inklusive identifiering av de viktigaste kategorierna av potentiella kunder och konkurrenter.

Det saknas i dag en samlad kunskap om det dagsaktuella läget och trenden för miljödriven affärsutveckling. Prognoser behöver göras som beskriver en sannolik utveckling i ett 5-15-årsperspektiv och som ger en samlad bild av den globala utvecklingen för de miljödrivna näringar som är av störst intresse för Sveriges vidkommande. För varje specifik, reell eller potentiell ”vinnarbransch” i den svenska resursbasen bör analyser på sikt genomföras i syfte att identifiera möjliga åtgärder för att ytterligare förbättra förutsättningarna för tillväxt (en typ av ”road map”, se kapitel 3.2.4). Baserat på analyserna är det motiverat att lyfta fram strategiskt viktiga områden som kan bli föremål för mer omfattande nationell mobilisering.

5. Den svenska resursbasen

5.1. Näringsliv

Svenskt näringsliv består av ett hundratal internationella storföretag, ett stort antal (ca 760 000) småföretag och ca 30 000 medelstora företag.13Av de medelstora är drygt 30 procent exporterande företag och bland småföretagen exporterar drygt 2,5 procent. Det går inte att utläsa av statistiken hur många som är miljöinriktade av dem som exporterar och det går heller inte att se om ett småföretag varit underleverantör till ett större exporterande företag.

Renodlade miljöteknikföretag 14

De svenska exportframgångarna på miljöteknikområdet har varit starkt drivna av de stora infrastruktursatsningar som Sverige gjorde under 1960-talet. Detta resulterade i en uppbyggnad av svensk kompetens, företag samt referensanläggningar. Detta försprång är nu inhämtat av ett flertal länder som i dag har minst lika bra lösningar som de svenska. En ökad insikt om kretslopp och hållbar utveckling gör att denna typ av 1960-talslösningar framstår i ett annat ljus jämfört med dagens och framtidens teknologier, vilket leder till anpassningar och nya möjligheter (se kapitel 6).

Den renodlade miljötekniksektorn är relativt liten i Sverige, med ca 15 000 anställda (se tabell 3) och med en omsättning på 15-20 miljarder kronor enligt en skattning som IVA gjorde 1996.15

13 Källa: SCB.14 Se tabell 1 för definitioner.15 Miljödriven teknikutveckling, IVA.

Tabell 3. Uppskattning av antal anställda i och omsättning för renodlad miljöteknik.

Antal anställda Omsättning

(MSEK)

Rening av utsläpp till luft 700 1 500 Rening av utsläpp till vatten 2 200 1 100 Sanering av förorenad mark 100 100 Avfallshantering 6 700 3 600

Totalt 15 000 15 000

Källa: IVA.

Miljödrivna företag 16

Antalet anställda och omsättning är svårare att kvantifiera i de miljödrivna företagen eftersom de kan vara delvis miljödrivna och ha olika grad av miljödriven verksamhet. Det sker en ständig utveckling av företagen och miljöargumenten får allt större plats i företagens beslutsprocesser. Sveriges komparativa fördelar för miljödrivna företag och produkter och tjänster med hög miljöprestanda beskrivs i kapitel 6.

Ett viktigt instrument i företagens miljöarbete är certifieringsarbetet med ISO 14001 och EMAS. Miljöledningssystem är ett effektivt sätt för att identifiera och kontrollera det egna företagets miljöpåverkan och skapar förutsättningar för att åtgärda dessa innan de uppkommer som en skuld i balansräkningen. Det är också ett sätt att effektivisera resursanvändningen. Totalt var 359 företag miljöcertifierade enligt ISO 14001 och/eller enligt EMAS i augusti 1998 (se bild 4). Räknar man bort dem som har bådadera (58 stycken) är det totalt 301 företag som har någon miljöcertifiering. Merparten är större företag men det hindrar inte att de små och medelstora företagen i många fall kanske har kommit längre med det praktiska miljöarbetet.

16 Se tabell l för definitioner.

Bild 4. Antal miljöcertifierade företag.

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Totalt

ISO

EMAS

Båda

Källa: SIS FORUM AB.

Miljökonsultföretag

Tjänstesektorn intar en central roll i miljöexportsammanhang och gruppen konsultföretag som på olika sätt har beröring med miljöområdet är stor. Förutom de renodlade konsultföretagen (t.ex. ingenjörsbyråer och arkitekter) finns också en rad andra typer av företag som är specialiserade inom exempelvis management, projektledning och utbildning.

Utredningen har inte funnit någon sammanhållen statistik som beskriver miljökonsultmarknadens storlek och utveckling. Miljömanagementrelaterade tjänster är än så länge mest inriktade på den nationella marknaden, med en omsättning beräknad till ca en halv miljard kronor årligen. De större svenska arkitekt- och teknikkonsultföretagen exporterade för ca 1 miljard kronor 1996, vilket motsvarar drygt 6 procent av branschens omsättning17. Detta kan synas lite men ger ofta också hävstångseffekter för entreprenörer och andra företag. Sveriges komparativa fördelar inom tjänstesektorn beskrivs i kapitel 6.1.

5.2. Miljönätverk och företagsnätverk

De formella samarbeten som förekommer mellan företag och branschorganisationer i Sverige och utlandet är viktiga för att stärka näringslivets miljöarbete. Det informella miljöarbetet har speciellt under senare

17 Källa: IUI.

år utvecklats i olika former av nätverk. Näringslivets miljöchefer, som är en yrkesförening för miljöchefer inom svenska företag, och Näringslivets Internationella Råd är två exempel. Svenska handelskamrar är en annan näringslivsorganisation som har miljö på dagordningen. De finns i 14 länder genom Svenska Utlandshandelskamrars förening. I Sverige har man kontor i 35 städer med regional spridning över hela landet.

Utöver dessa kan också det utbyte som sker mellan miljögrupper i olika länder indirekt påverka Sveriges möjligheter att sälja tjänster och produkter.

5.3. Forsknings- och utbildningsinstitutioner

Den svenska miljöforskningen samt den process- och produktinriktade miljöforskning, som bedrivs på såväl högskolor och universitet som branschforskningsinstitut, intar en tätposition inom flera områden. Branschforskningsinstituten är en viktig resurs både för de enskilda företagen och för Sverige som helhet. MISTRA:s18 forskningsprogram som bl.a. syftar till att stärka svenska företags konkurrenskraft är viktiga i sammanhanget. Internationell miljöutbildning på t.ex. Internationella Miljöinstitutet i Lund tar varje år in en rad studenter från hela världen, något som i större utsträckning borde tas tillvara.

5.4. Statliga initiativ

Miljömyndigheter

Mycket av den miljökompetens som utvecklats i Sverige har drivits fram av lagstiftning och myndighetskrav från bl.a. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. Det gäller framför allt den typ av åtgärder som gäller miljöskydd och renodlad miljöteknik. Kemikalieinspektionens OBS- och begränsningslista, som är frivillig, fungerar som ledstjärna för myndigheter och företag när miljöskadliga kemikalier skall bytas ut.

Miljömyndigheterna kan dessutom spela en roll som kunskapsförsörjare inom internationella externfinansierade projekt, vilket kan bidra till att påverka miljöutvecklingen och bidra till att öka svensk tjänsteexport.

18 Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning.

Främjandemyndigheter m.m.

UD har ambassader, generalkonsulat eller delegationer i knappt 200 länder och arbetar främst med politisk och handelspolitisk bevakning och mindre med främjandeverksamhet. Ett projektexportsekretariat (PES) bildades hösten 1994 inom UD för att öka nyttjandet av den svenska miljötekniksektorn inom de internationella finansieringsprogrammen. Verksamheten omfattar kontakter med internationella finansiärer och upphandlande instanser samt information till svenska företag om de finansierings- och affärsmöjligheter som internationellt bistånd och annan internationell finansiering erbjuder. PES verkar också för ett ändamålsenligt utformat projektexportfrämjande och besvarar, i samarbete med Exportrådet, företagens generella förfrågningar om projektexport. En sammanställning av den svenska resursbasen på miljöteknikområdet har påbörjats. En rapport för vatten- och avloppsrening har tagits fram, ”Water and Wastewater Treatment The Swedish Experience”. Rapporten innehåller en presentation av svensk miljöpolitik, svenska insatser internationellt samt en lista på olika aktörer (t.ex. företag, konsulter, myndigheter) som kan vara aktuella som samarbetspartners eller leverantörer. Ytterligare en produktion som avser avfallssektorn publiceras under hösten 1998, ”Waste management”. UD har dessutom tillsatt ett antal tjänster som ”främjare”.

Exportrådet har till uppgift att göra det enklare för svenska företag att göra affärer utomlands och fungerar dels som serviceorgan, dels som konsultbolag. Exportrådet har 46 egna utlandskontor i 35 länder och samarbetar med svenska ambassader och konsulat i stora delar av världen. Exportrådet finns representerat på ett tjugotal platser i landet med Exportcentrum, som är ett samarbete i första hand för regionala projekt mellan ALMI, Exportrådet och Handelskammaren. Ett annat initiativ från Exportrådet är Green Trade, med syfte att skapa en elektronisk handelsplats för miljödrivna företag. Målet är att på ett kostnadseffektivt sätt bistå svenska miljögranskade företag att nå en större internationell krets av köpare. Företag som klarar av en initial miljöbedömning, baserad på de miljökrav som Volvo ställer på sina leverantörer, erbjuds möjligheter att marknadsföra produkter via Green Trades hemsida. En hemsida tas fram för vart och ett av de företag som deltar. Sveriges Tekniska Attachéer (STATT) arbetar med omvärldsbevakning genom tekniska attachéer, placerade på svenska ambassader och konsulat i de länder där huvuddelen av världens tekniska forskning och utveckling sker, dvs. i USA, Storbritannien, Italien, Tyskland, Frankrike och Japan. Syftet är att skapa kontakter och överföra kunskap om teknologiutvecklingen till svenska företag, organisationer och

myndigheter. En viktig del i STATT:s arbete är att underlätta svenska små och medelstora företags internationalisering genom att bidra till att exempelvis strategiska allianser mellan svenska företag och företag i andra länder kommer till stånd. STATT har hållbar utveckling som prioriterat område vid sidan av IT.

Nämnden för Sverigefrämjandet i utlandet och Turistrådet m.fl. arbetar också med att profilera Sverige utomlands.

Biståndsmyndigheter

Sida är en central förvaltningsmyndighet för Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete med u-länder och för stödet till Central- och Östeuropa. Sida handhar gåvobistånd, krediter, forskningsbistånd och näringslivssamarbete. Sveriges totala bistånd är ca 11 miljarder kronor varav Sida förfogar över ca 8 miljarder kronor. Sida bidrar exempelvis aktivt med att stödja miljöutbildning i utvecklingsländer genom att bjuda in personer med central ställning i sina hemländer till skräddarsydda kurser i Sverige för att utbilda dem i bl.a. miljökunnande. Exempel på detta är de kurser inom VA-teknik och avfall som Chalmers Industriteknik genomfört under flera år eller kurser i hållbar utveckling som LIFE Academy erbjuder. Sida har också tillsammans med ALMI ett näringslivsutvecklingsprojekt för småföretag, ”Start Syd”, varvid man bidrar till förmånlig delfinansiering av svenska småföretagsetableringar i Afrika, Asien eller Latinamerika.

Företagsnära myndigheter

Miljöteknikföretag och miljödrivna företag ingår i målgruppen för ALMI, NUTEK och Miljöteknikdelegationens arbete. ALMI fungerar dels som ett serviceorgan, dels som en konsultföretag. ALMI:s riskkapitalfinansiering kan även användas för marknadsutvecklingsprojekt riktade mot utländska marknader.

Sveriges arbete med energieffektivisering och teknikupphandling på energiområdet som genomförts av NUTEK och nu tagits över av Energimyndigheten, har väckt internationellt intresse. NUTEK arbetar med industriella miljöfrågor och insatser för småföretags miljöarbete. Bland insatserna kan nämnas ”Miljöstyrning i småföretag” som syftar till att hjälpa småföretagen att införa miljöledningssystem och FoUprogrammet Miljöanpassad produktutveckling.

Miljöteknikdelegationen, MTD, arbetar för att främja introduktion av miljöanpassade produkter, processer och teknik som syftar till en ekologiskt hållbar utveckling och stärka svenskt näringslivs konkurrens-

kraft. Det finns ingen annan enskild myndighet som har sin kärnroll inom både närings- och miljöpolitik och ingen befintlig myndighet har heller uppdraget att täcka in ett så brett miljörelaterat branschspektrum som MTD. Insatserna har samlats till fyra prioriterade områden: marksanering, byggande och boende, transporter, samt livsmedel och lantbruk. Delegationen är en liten flexibel organisation med stora nätverk på miljöområdet, med förmåga att omformas efter uppgiften.

5.5. Kommuner

Genom exempelvis utbyggnad av kommunala avloppsreningsverk och avfallssystem har kommunerna byggt upp en omfattande kompetens av såväl upphandling och byggande som av drift och underhåll av olika renodlade miljötekniska system (t.ex. VA, avfall, fjärrvärme). Detta arbete (antingen det bedrivs inom kommunens egen förvaltning eller i form av kommunalt bolag) sker ofta i nära samverkan med konsulter och företag som också i viss grad, speciellt på VA-sidan, varit framgångsrika vad gäller systemexport, bl.a. på grund av de referensanläggningar som byggts upp i svenska kommuner. I ett internationellt perspektiv är Sveriges kommuner unika genom det stora genomslag Agenda 21-arbetet fått.

De svenska kommunerna har också utvecklat en rad internationella kontakter, bl.a. i form av vänortsavtal med kommuner i andra länder. Totalt har Sveriges kommuner sådana avtal med ca 1 000 systerstäder i främst de nordiska länderna och Baltikum. I detta samarbete intar miljöfrågorna en central roll.

Under senare år kan också noteras ett ökat intresse hos flera kommuner att stimulera det lokala näringslivet att etablera internationella affärskontakter. Ett exempel är Stockholmsregionens arbete inom Business Arena Stockholm som bl.a. har ett ”företagskluster” inom miljöområdet. Business Arena arbetar på olika sätt med att aktivt hjälpa företagen att etablera internationella kontakter.

5.6. Andra resurser

Det finns en rad aktörer, som arbetar med miljödriven affärsutveckling i sin region, sin bransch eller på annat sätt inom ett avgränsat område. För att få en bild av vilka aktörerna är, har som en del av utredningen en konsultstudie genomförts som redovisas i en separat bilaga. Kartläggningen har avgränsats till aktörer som inriktar sig på miljödriven affärsutveckling, har ett miljöorienterat nätverk inom näringslivet och

har företag som målgrupp. Som ett resultat av kartläggningen har ett femtiotal kompetenscentra för miljödriven affärsutveckling identifierats. En tredjedel av dessa är kommunala initiativ, en tredjedel är initiativ från högskolor och universitet och resten är föreningar och stiftelser. Ett relativt stort antal branschorganisationer och närstående stiftelser och institut har också identifierats. Dessa har dock inte, p.g.a. tidsbrist, undersökts närmare.

Endast nio av de totalt 56 identifierade aktörerna bedriver eller planerar att bedriva verksamhet för att långsiktigt och målmedvetet öka exporten av varor, tjänster och teknik med hög miljöprestanda. Här finns alltså en stor outnyttjad potential.

För att lyckas med miljöexport krävs inte enbart bra miljölösningar och avancerad teknologi. Det krävs också kunskap om nya marknader, språkkunskap och en social kompetens att möta nya kulturer. I Sverige finns i dag en underutnyttjad kompetens i form av gruppen invandrad arbetskraft som utgör en intressant resurs för internationalisering av bl.a. svenska miljöföretag.

5.7. Utredningens överväganden och förslag

1. Den renodlade miljötekniksektorn inom svenskt näringsliv är relativt liten, ca 15 000 anställda med en omsättning på ca 15 miljarder/år. Svenska myndighetskrav har varit en pådrivande faktor för utvecklingen av svensk renodlad miljöteknik.

2. Projektexportsekretariatet på UD har tagit fram rapporter om export inom miljöteknikområdet. Exportrådet har fått 12 miljoner kronor den 17 september 1998 för att underlätta export av renodlad miljöteknik.

3. Kommunala lösningar för renodlad miljöteknik, baserade på samarbete mellan kommuner och företag utgör intressanta referensanläggningar.

4. Den stora potentialen för sysselsättning och export ligger i en satsning på miljödrivna företags miljöanpassade produkter och tjänster.

5. Det svenska Agenda 21-arbetet är internationellt framstående. Omställningen har påbörjats och förändringsarbetet i det svenska samhället präglas av en vision om ett ekologiskt hållbart samhälle. Det är motiverat att använda begreppet ”Sustainable Sweden”.

6. Den svenska miljöforskning som bedrivs på högskolor, universitet och branschforskningsinstitut har en internationell tätposition inom många områden.

7. Sveriges Tekniska Attachéer har miljö som ett prioriterat bevakningsområde. Sida har miljö som femte biståndsmål. Miljödrivna företag återfinns i målgruppen för t.ex. NUTEK, ALMI och Miljöteknikdelegationen.

8. Invandrare utgör en intressant resurs för internationalisering av svenska miljöföretag.

9. Det finns en rad aktörer, som arbetar med miljödriven affärsutveckling i sin region, sin bransch eller på annat sätt inom ett avgränsat område. Endast nio av de totalt 56 identifierade aktörerna bedriver eller planerar att bedriva verksamhet för att långsiktigt och målmedvetet öka exporten av varor, tjänster och teknik med hög miljöprestanda. Här finns alltså en stor outnyttjad potential.

En genomgång av den svenska resursbasen visar på flera intressanta miljösegment med stora möjligheter för en lyckad internationalisering. Utredningens bedömning är att den stora potentialen för att bidra till en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt i Sverige finns bland de miljödrivna företagen

Det finns en rad intressanta komponenter och initiativ i den svenska resursbasen. En av de största svagheterna i det svenska systemet är dock en bristfällig samverkan både inom privat och offentlig sektor och dem emellan. Offentliga insatser har hittills oftast begränsats till miljötekniksektorn även om det finns myndigheter m.fl. som har båda kategorierna som målgrupp. En medveten satsning på att utnyttja ”hela statsapparaten” för att underlätta en internationalisering av svenska miljödrivna företag skulle behövas.

6. Sveriges komparativa fördelar

Utredningen har påbörjat en uppsortering av den svenska resursbasen för att identifiera företag och andra aktörer med komparativa fördelar inom ekologisk hållbarhet och miljödriven affärsutveckling, som kan vara aktuella för en ökad internationalisering. En indelning av den svenska resursbasen görs med hållbarhetsbegreppet som utgångspunkt i ”Sustainable Management, Sustainable Infrastructure och Sustainable Business”. Ett sådant perspektiv leder till att inte alla branscher eller sektorer kan finnas med i en presentation av den svenska resursbasen. Beskrivningen i det följande gör inte anspråk på att vara heltäckande utan skall ses som en första översikt som lyfter fram ett antal intressanta områden.

Bild 5. ”Sustainable Sweden”.

SUSTAINABLE MANAGEMENT

1. Miljömanagement

2. Tekniska tjänster inom miljöområdet

3. Övriga miljötjänster

SUSTAINABLE INFRASTRUCTURE

1. Hållbara kretslopp för vatten

2. Hållbara materialkretslopp

3. Hållbar energi

4. Hållbart byggande och boende

5. Hållbara transporter

SUSTAINABLE BUSINESS

1. Skogsbaserad industri

2. Jordbruk och livsmedelsindustri

3. Tillverkande industri

4. Turism

6.1

Sustainable Management

Detta segment är svåravgränsat, eftersom tjänster alltmer knyts till produkten eller tekniken. Gruppen konsultföretag som på olika sätt har beröring med miljöområdet är stor.

Sveriges styrka som bör betonas i en internationell profilering på miljöområdet är en helhetssyn som innebär att ett helt paket av miljöpolicies, styrmedel, information, utbildning, rådgivning osv. kan erbjudas. Inom detta område finns en stor kompetens i landet. Naturvårdsverket och andra organisationer arbetar med biståndsmedel för att överföra sådan kunskap till utvecklingsländer.

Generellt är exporten av konsulttjänster inom miljöområdet ännu försvinnande liten. Export förekommer bl.a. i samband med biståndsprojekt eller när större svenska företag etablerar sig utomlands. Inte bara konsultföretagen själva skulle dra fördel av en ökad utlandsverksamhet. Genom spjutspetseffekter kan också leverantörs- och entreprenörsledet få draghjälp.

6.1.1 Miljömanagement

De flesta renodlade miljökonsulter återfinns inom större konsultfirmor vilka täcker in ett betydligt större fält än miljöfrågor. Inom kategorin miljömanagement kan följande tjänster sorteras: utbildning, miljöledning (ISO 14 001, EMAS), miljöekonomiska beräkningar, livscykelanalys, miljökonsekvensbeskrivningar, miljökommunikation och miljöstrategier. Efterfrågan från den nationella marknaden är dominerande, där utbildning och miljöledning har ökat kraftigt de senaste åren. Denna del av konsultmarknaden beräknas omsätta ca 500 miljoner kronor samt sysselsätta drygt 700 personer. En tioprocentig tillväxt de närmaste 5 åren bedöms vara sannolik.

6.1.2 Tekniskt relaterade miljötjänster

I kategorin tekniskt relaterade miljötjänster ingår mätning, besiktning, installation, montering, process- och produktutveckling, bygg- och anläggning samt energieffektiviseringar, varav vissa delvis faller in under den renodlade miljötekniksektorn. Enligt IVA:s rapport19 finns det ca 200 anställda inom miljörelaterad mätning och analys, med en omsättning på ca 100 miljoner kronor. Genom det svenska miljöarbetet

19 Miljödriven teknikutveckling, 1996.

har det utvecklats en rad metoder för miljöstyrning och miljökontroll, t.ex. GIS och olika instrument för mätning av vatten- och luftemissioner, med svenska världsledande produkter.

Enligt en rapport från Sveriges arkitekt- och ingenjörsförening innebär det ökade miljöintresset inom bl.a. byggsektorn och omställningen av energisystemet en stimulans för företagen inom teknikmiljörelaterade tjänster. Efterfrågan på sådana konsulttjänster växer och förväntas växa kraftigt framöver.

Energirådgivning är en annan viktig komponent som riktar sig till företag, offentliga sektorn och privatpersoner. I dagsläget finns det energirådgivare i ca 10 kommuner men antalet förväntas öka till ca 200 p.g.a. statliga bidrag. Dessutom finns drygt ett hundratal energirådgivare inom energibolagen. Export av energirådgivningtjänster förekommer till Danmark och Norge, men mer eller mindre hela världen är i behov av sådana tjänster.

6.1.3 Övriga miljötjänster

Det finns ett stort antal nischer inom området miljötjänster. De är svåra att avgränsa och i det följande ges bara några vitt skilda exempel.

Det finns ett ökat intresse från företag, placerare, myndigheter m.fl. att köpa ”omvärldsanalyser” som ger en bild av vilka miljörelaterade faktorer som kommer att påverka respektive aktörs verksamhet. På finansmarknaden finns det en viss efterfrågan på analys av miljörisker och identifiering av miljödrivna tillväxtföretag.

De senaste åren har intresset för transporteffektiviseringar ökat. En bättre planering av transporter t.ex. inom handeln och skogsindustrin kan minska kostnaderna och transportarbetet betydligt. Det gäller speciellt på godssidan. Miljöteknikdelegationen (MTD) har därför aviserat en teknikupphandling inom detta område.

Miljöjuridiska tjänster omfattar bl.a. ansökning av tillstånd och överklaganden enligt miljörelaterade lagar t.ex. miljöskyddslagen, miljöbalken, plan- och bygglagen och vattenlagen.

6.2. Sustainable Infrastructure

6.2.1. Hållbara kretslopp för vatten

Historiskt har svenska exportframgångar på vattenområdet varit starkt drivna av de stora satsningar som Sverige gjorde på vattenvårdsområdet under 1960-talet. Detta resulterade i en uppbyggnad av svensk kompetens, företag samt referensanläggningar.

Inom vatten- och avloppsområdet finns stor erfarenhet och tradition att arbeta med export. Här har Sverige en gedigen erfarenhet och ett gott internationellt anseende. I detta arbete deltar hundratals konsultföretag och företag som producerar allt ifrån nyckelfärdiga avloppsreningsverk till pumpar, rör och vattenreningsprodukter av olika slag. I det exportinriktade arbetet deltar också personal från flera av landets VAverk. Sedan 1995 marknadsförs dessa tjänster via ett gemensamt bolag – Swedish Water Development AB.

Den teknik som utvecklades under denna period var renodlad miljöteknik och till stor del en vattenslösande teknik. En ökad insikt om kretslopp och hållbar utveckling pekar mot att denna typ av 1960talslösningar måste förändras mot nya teknologier som innebär vattensnåla avloppslösningar, mer småskaliga lösningar, nya former av vattenrening, separering av våta och torra avfall samt biogasutnyttjande. Inom dessa områden finns en rad lovande nya lösningar som nu prövas på olika håll och med flera små svenska innovationsföretag.

Bland det arbete som görs för att stärka Sveriges position internationellt bör nämnas det årligen återkommande Stockholm Water Symposium och utdelningen av ett internationellt vattenpris. Detta initiativ liksom Sidas projekt Global Water Partnerships är viktiga för att markera att Sverige har stor kompetens inom området. MISTRA:s20forskningsprogram ”Sustainable Urban Water Systems” syftar till att utveckla hållbara VA-lösningar för Sverige där ”sustainable water management systems” är en viktig komponent. MTD arbetar med att få fram småskaliga lösningar för enskilda avlopp som kan användas i hushåll som inte är anslutna till ett kommunalt VA-system.

6.2.2. Hållbara materialkretslopp

20 Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning.

I takt med ökad levnadsstandard, konsumtion och produktion ökar också avfallsmängden i världen. Gifter sprids i naturen p.g.a. bristande hanteringssystem för avfall och behovet av avfallshantering ökar internationellt. Det innebär en ökande efterfrågan på analyser av t.ex. samhällets materialflöden och minimering av dessa flöden, sortering, insamling, återanvändning och återvinning samt annat nyttiggörande av avfallet. Hit hör också administration, avfallsplanering, avgiftssystem m.m. Många lovande nya tekniska lösningar och idéer utvecklas och prövas i Sverige. Detta gäller såväl småskaliga lösningar som komposter för enskilda hushåll som större regionala avfallshanteringsanläggningar.

Allt större del av samhällets avfall återvinns (materialåtervinning eller energiutvinning) eller återanvänds. En mängd nya styrmedel har tillkommit, t.ex. lagreglerat producentansvar för förpackningar, tidningar och däck. Knappt 9 500 företag är anslutna till något av de s.k. materialbolagen. Enligt IVA-rapporten arbetar 3 800 personer med återvinning i Sverige (metall, icke-metall, regummering, handel med återvinningsprodukter), med en omsättning på ca 7 miljarder kronor.

Utvecklingen av system för återvinning och återanvändning skapar behov av ny teknik, nya företag och ny infrastruktur. Genom att företag och kommuner i det svenska avfallssystemet inlett ett genomgripande förändringsarbete under senare år, har det utvecklats en kompetens på såväl företagsnivå som på den operativa nivån inom en rad olika delområden. Införandet av olika miljölednings- och kvalitetssystem har exempelvis inneburit att miljödrivna företag börjat se över sina materialflöden. Detta leder till att nya produktionssystem införs och ett ökat intresse för återanvändning och återcirkulering av komponenter och produkter och nya företag har börjat växa fram.

Sverige har ett av världens största kärnkraftsprogram och Sverige har hög kompetens inom hantering av kärnkraftsavfall. Förhållandevis hård lagstiftning på kärnenergiområdet och antikärnkraftsopinionen har drivit fram ett ambitiöst arbete med slutförvaring av kärnavfall. Ansvarig för avfallshanteringen är kärnkraftsägarnas bolag, Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). SKB exporterar en del tjänster och i viss utsträckning geovetenskaplig mätutrustning till ett värde av 20 miljoner kronor och en del tjänster rörande kärnsäkerhet till f.d. Östblocket. Den svenska kärnenergibranschen skulle kunna utvecklas till en exportnäring av betydelse.

6.2.3. Hållbar energi

Basen för ett hållbart svenskt energisystem ligger i förnyelsebar energi t.ex. vattenkraft och bioenergi liksom besparingar och energieffektivisering. Sverige har en lång tradition av användning av förnyelsebar energi och det har också utvecklats produkter och företag som arbetar med framgång internationellt.

Energieffektivitet

Apparatur som under sin livstid kräver mindre insatser av el än jämförbara alternativ kommer i allt högre utsträckning att utgöra konkurrenskraftiga produkter. Effektivare resursanvändning i allmänhet och begreppet Faktor 10 i synnerhet håller därför på att bli en viktig ledstjärna inom allt fler företags miljöarbete. Effektivare resursanvändning är generellt bra för miljön på samma gång som åtgärderna kan förbättra resurskrävande företags vinstmarginaler. Ett annat begrepp som kan komma att få stor strategisk betydelse för företagens strävan att effektivisera resursanvändningen är ”funktionsförsäljning”.

Potentialen för att åstadkomma ett effektivare energiutnyttjande är stor, inte bara i Sverige, utan också globalt. På detta område ligger Sverige långt framme med en rad olika produkter. Sveriges arbete med energieffektivisering och teknikupphandling som genomförts av NUTEK och nu tagits över av Energimyndigheten, har väckt internationellt intresse och lett till att t.ex. energieffektiva vitvaror, värmepumpar, belysningsarmaturer och fönster har introducerats på den svenska marknaden. Dessa och andra liknande energieffektiva produkter bedöms ha en stor exportmarknad.

Förnyelsebar energi

Sverige har utvecklat tekniker för att använda solenergi som ur ett internationellt perspektiv ligger långt framme, med systemlösningar och integrerade lösningar som t.ex. solfångartak. De flesta bolag inom solvärmebranschen är små och har bildats under 1990-talet, till stor del som en konsekvens av statens investeringsbidrag till installation av solvärmeanläggningar. Hittills har investeringarna till övervägande del varit bidragsberoende, och ständigt förändrade spelregler har präglat branschen och försvårat utvecklingen. Det finns småskalig tillverkning och sammansättning av solvärmeanläggningar i Sverige med en omsättning på ca 50-70 miljoner kronor. Solceller gör det möjligt att förvandla solens ljus direkt till elektricitet. Globalt växer marknaden snabbt, men priserna är fortfarande för höga för ett allmänt genombrott i områden med konkurrerande storskalig

elproduktion. Produktionen av solceller ökade med 30 procent (3,6 miljarder kronor) 1997. Introduktionen av solceller i Sverige går trögt i jämförelse med flera jämförbara länder. Ännu så länge är det små och icke nätanslutna installationer som dominerar. Det finns ca 20 000 privata solelinstallationer i Sverige.

Nya och revolutionerande typer av solceller, tunnfilmsolceller, håller på att lämna forskningslaboratorierna. Om den nya tekniken håller vad den lovar kommer priserna att kunna pressas radikalt. Sverige ligger bra till när det gäller forskning och utveckling av tunnfilmsolceller. Energimyndigheten har tillsammans med forskningsstiftelsen MISTRA nyligen inlett ett samlat program för solenergiforskning vid Ångström Solar Center vid Uppsala universitet. Uppsalagruppen har USA- och Europapatent för modultillverkning i större skala.

Det finns några utländska vindkraftsföretag som har eller har planer på att förlägga tillverkning till Sverige samt några svenska företag som startat eller överväger att starta tillverkning. Det går dock förhållandevis trögt med tanke på de tvåsiffriga tillväxttalen för vindkraftsindustrin globalt. Ändå skulle Sveriges industriella struktur lämpa sig bättre för vindkraftsproduktion än t.ex. Danmark, vars vindkraftsindustri sysselsätter ca 10 000 personer och är tredje största exportområdet.

I dag sker knappast någon export av biobränsle och för de flesta biobränslen är det inte miljömässigt och ekonomiskt försvarbart med långa transportsträckor. Sverige har dock, vid en internationell jämförelse, en väl utvecklad bioenerginäring och det finns goda förutsättningar för export av kunnande och teknik för utvinning, förädling (pellets/briketter, Dimetylester (DME), etanol, gas m.m.) och el/värmeproduktion.

Utvecklingen under senare år har bl.a. inneburit att en rad små- och medelstora företag har utvecklat intressant teknik för produktion av värme och el med vedråvara, träflis och pellets i olika typer av anläggningar. Dessa företag har dock hittills endast i begränsad utsträckning börjat marknadsföra sina produkter internationellt.

Fjärrvärme, Fjärrkyla och Kraftvärme

Att producera värme centralt är betydligt mer energieffektivt än enskild uppvärmning inom tätbebyggt område. Fjärrvärmen utgör i sin tur ett lämpligt underlag för att producera elektricitet. Kan kraftvärmeverket dessutom drivas med biobränsle eller naturgas kan en väsentligt bättre miljöprestanda och resurshushållning åstadkommas jämfört med enskild uppvärmning. Sverige har ett väl utbyggt fjärrvärmesystem vid en internationell jämförelse och uttaget av el från fjärrvärmen ökar. Sverige

har teknik och kunnande om uppbyggnad och drift av fjärrvärmeverk och kraftvärmeverk och det finns en stor potential för utbyggnad av dessa.

Svensk fjärrvärmeteknik, speciellt lågtemperatursystem med lätta plastledningar är en teknik som tillsammans med värmeproduktion med biobränslen har förutsättningar att kunna exporteras till länder med uppvärmningsbehov, exempelvis de baltiska länderna. På vissa marknader bör även den svenska kraftvärmeproduktionstekniken vara av intresse. Även inom fjärrkyla har Sverige en god kompetens som egentligen kan utnyttjas bäst i länder med varmare klimat.

6.2.4. Hållbart byggande och boende

Under 1990-talet, speciellt sedan Agenda 21 introducerats på kommunal och nationell nivå, har miljö- och kretsloppsanpassning slagit igenom på bred front inom byggnadssektorn. En viktig del i byggandet är byggmaterial och produkter av olika slag. Det finns en stor mängd svenska produkter såsom isoleringsmaterial, energieffektiva uppvärmnings- och ventilationssystem, färg, byggelement, golvmaterial och vitvaror med hög miljöprestanda.

Kretsloppsanpassning av byggnader

Nybyggandet är alltjämt lågt vilket innebär att miljörelaterade investeringar främst kommer i fråga vid renovering och ombyggnad. Allt fler bygg- och anläggningsarbeten, främst renoveringar, sker med anledning av statliga subventioner till miljöanpassning, såsom Kretsloppsmiljarden och det lokala investeringsprogrammet för omställning till ekologisk hållbarhet. Svenska byggföretag skulle kunna profilera sig, speciellt i Europa, inom områdena varsam ombyggnad och miljöanpassad renovering.

Det finns ett litet antal intressanta ”spjutspetsar” vad gäller miljöanpassade nybyggnationer. Den absolut största satsningen är på samma gång ett av landets största byggprojekt: Hammarby Sjöstad i Stockholm där 15 000 miljömedvetna innevånare skall bo. Kostnaden beräknas till 15-20 miljarder kronor under 10-15 år. Det senaste inom miljöområdet skall tillämpas och projektet kommer att bli en intressant referensanläggning.

Sanering av byggnader (asbest, PCB m.m.)

Det finns åtskilliga byggnader (bostäder, skolor m.fl.) där konstruktion och val av byggnadsmaterial har medfört att inomhusmiljön blivit ohälsosam. Dessutom läcker en del byggnader miljöfarliga ämnen, t.ex. koppar, bly och PCB, till den omgivande miljön via yt- och dagvatten. Det finns en omfattande erfarenhet av att sanera asbest (en väsentlig del av detta problem är åtgärdad i Sverige), radon och mögel (relativt omfattande åtgärder pågår) som skulle kunna användas i andra länder. En ökad insikt om förekomsten av hälsofarliga byggmaterial och kemikalier (mattor, lim, fogmassor m.m.) har lett till ökad aktivitet även på detta område (”sjuka hus”).

6.2.5. Hållbara transporter

I Sverige tillverkas personbilar och bussar vilka drivs med alternativa drivmedel såsom metangas (dvs. biogas eller naturgas) och etanol. Antalet fordon per år är fortfarande blygsamt men tillverkningen och intresset ökar. Tvåhundra metangasbussar och fyrtio etanolbussar samt fyrahundra personbilar som kan drivas med både gas och bensin såldes 1997. Kommuner och landsting spelar en viktig roll för introduktion av gas- och etanoldrivna fordon. En begränsande faktor är uppbyggnaden av distributionssystem för nya drivmedel.

Svenska kommersiella transportlösningar domineras nästan helt av de större bilföretagen, vilka delvis är miljödrivna och därigenom påverkar sina underleverantörer genom att ställa miljökrav på dessa. Detta kan ge konkurrensfördelar för dessa företag eftersom de också är underleverantörer till utländska motor- och fordonstillverkare.

Vad gäller utveckling och utnyttjande av alternativa biobaserade drivmedel som etanol och biogas är Sverige tillsammans med Brasilien, USA och Frankrike, världsledande. Sverige utvecklar på dessa områden teknik för såväl produktion som användning inom olika fordonstyper. Detta innebär att ny teknik utvecklas som på sikt kan få en större internationell marknad.

Trycket på bensinbolagen att höja miljöprestanda på drivmedel har varit högt under många år. Exempel på faktorer som påverkat är lagreglering av bränslets kvalitet, miljöklassningssystem, differentierade skatter, frivilliga överenskommelser, konkurrens mellan bensinbolagen och miljöintresset från vanliga konsumenter. En undersökning utförd av Konsumentverket visar att så många som 63 procent av befolkningen kan tänka sig att betala 10 procent mer för bensinen om den är mer miljöanpassad än dagens. Antalet bensinstationer med nya och förnyelsebara (metan, etanol, rapsmetylester, RME) drivmedel ökar. Det finns i dag miljöklassningssystem för bensin, diesel och eldningsolja.

Några oljebolag har nyligen gjort en överenskommelse med Naturvårdsverket om att frivilligt ersätta dagens miljöklass 2-bensin med sådan bensin som uppfyller miljöklass 1 till år 2000. Miljöklass 1 är renast i Europa och motsvarar i princip de krav som gäller i Kalifornien. Introduktion av miljöklass 1-bensin underlättar introduktion av bränslesnåla motorer.

6.3. Sustainable Business

Miljölagstiftningen har länge utgjort den enskilt viktigaste drivkraften för företagens miljöarbete och har otvetydigt haft stor betydelse för att minska utsläppen till luft och vatten de senaste 30 åren. Inte sällan har utsläppen från fabriker minskat med 90 procent eller mer. Mycket talar för att miljölagstiftningen inte kommer att få motsvarande betydelse för miljödriven affärsutveckling. Växelverkan mellan producenter och konsumenter ser ut att bli viktigare. Gothenburg Research Institute m.fl. har genomfört återkommande undersökningar (Miljöbarometern) av vilka faktorer som har störst betydelse för miljöarbetet i näringslivet. Lagstiftning och myndighetsutövning har tidigare legat överst men kundernas krav har hela tiden ökat i betydelse och i Miljöbarometern 1997-1998 bedöms kunderna vara den mest inflytelserika gruppen.

En grundläggande förutsättning för miljödriven affärsutveckling är således konsumenternas ökade intresse för miljöfrågor. Miljöorganisationer har här stor betydelse för opinionsbildningen och i förlängningen kundernas krav. Det beror på att de åtnjuter stort förtroende i miljösammanhang i den allmänna opinionen. Hårda krav från kunderna på hemmaplan har i en del fall drivit på produktutvecklingen vilket sedan haft positiv betydelse för exportmarknaden. Olika system för vägledning – miljömärkning – för kunder till de miljöanpassade alternativen är av betydelse.

Miljöledningssystem spelar också en viktig roll. De större företagens vilja att utveckla en hög miljöprofil och satsning på miljöledningssystem har lett till ökade miljökrav på underleverantörerna, en kategori som i mindre utsträckning varit utsatt för miljökrav från myndigheter såväl som konsumenter. Om man sätter antalet miljöcertifierade företag i Sverige i relation till befolkningsmängden, hamnar Sveriges näringsliv överst i en internationell jämförelse. Sverige är också ledande inom såväl livscykelanalyser (LCA) som tillhörande LCA-baserade och certifierade

miljöinformationssystem. Nya Typ-3-miljövarudeklarationer21 är svenskt näringsliv först i världen med att använda.

Det faktum att miljöarbetets fokus successivt flyttats från punktkällor till konsumenterna har underlättat en integrering av miljöfrågorna i enskilda företags affärsidéer. Genom producentansvaret överförs också ett stort ansvar (hittills framför allt etiskt/moraliskt men i vissa avseenden även juridiskt). Företagen får därigenom i ökad utsträckning ansvar för miljöeffekterna av de tillverkade produkterna (och alla ingående material och komponenter).

Bransch efter bransch har kommit att beröras av miljödriven affärsutveckling. Ofta har en eller några få företag gått före stora såväl som små företag. Därefter har miljöprofilering inom aktuell bransch blivit en självklar aspekt för de flesta inblandade aktörer och en nödvändighet för överlevnad i en del fall. Konkurrensen skärps och producenterna försöker överträffa varandra med hjälp av höjd miljöprestanda och sofistikerad marknadsföring. De företag som vågat ta det första steget inom en bransch har sporrat och tvingat de andra att satsa. Förr eller senare kommer mindre miljömedvetna företag att inse risken att förlora marknadsandelar till konkurrenterna p.g.a. bristande miljöprofilering.

6.3.1. Skogsbaserad industri

Inom den svenska skogsnäringen och massa- och pappersindustrin har utvecklats en omfattande kompetens om hur man kan minimera miljöeffekter till vatten och luft. Detta har skapat produkter med hög miljöprestanda och miljödrivna företag som i dag är lönsamma på världsmarknaden. Dessa produkter och företag har ofta utvecklats i samband med att nya produktionsanläggningar byggts i Sverige. Ofta har engineeringföretag varit huvudansvariga för utvecklingsarbetet som drivits i nära samarbete med beställaren. Den svenska anläggningen har sedan blivit en referensanläggning som skapat kontrakt utomlands. Under de senaste åren har miljöfrågorna inom massa- och pappersindustrin fokuserats på miljöproblem till följd av klorblekning. Genom att priset för papper framställt med en klorfri blekningsprocess initialt kunde höjas med 25 procent var detta också en lönsam investering som

21 En certifierad miljövarudeklaration (MVD) bygger på livscykelanalysbaserad information grundad på beräkningar utifrån ett standardiserat sätt. MVD innehåller ingen värdering av miljöpåverkan och miljöanpassning utan bygger på en kvantitativ beskrivning av viktiga miljöegenskaper, vilka skall granskas och godkännas av en oberoende och kompetent tredje part.

gynnade de företag som låg långt framme i miljöarbetet. Nya innovativa lösningar med förbättrade koknings- och tvättningsprocesser har också utvecklats, liksom koncept för slutna processer.

En intressant marknad för ny skogsbaserad industri ligger också i den nya ännu ganska outvecklade industri som kan byggas upp kring olika biobaserade produkter som kan ersätta mineralier och petroleumbaserade produkter. Hit räknas t.ex. etanoltillverkning som ersättning av bensin och diesel.

Under 1998 kommer mellan 20 och 40 procent av den svenska skogsarealen att bli certifierad enligt FSC (Forest Stewardship Council). Denna märkning innehåller bl.a. krav på relativt långtgående naturvårdshänsyn. I Sverige har Naturskyddsföreningen och WWF initierat och drivit processen med att utveckla och förankra de svenska kriterierna. Märkningen är internationell och förväntas få stor spridning. Det finns stora beställargrupper i bl.a. Europa och Nordamerika som väntar på leveranser av FSC-virke. Den första leveransen lämnade Sverige i oktober 1997. En kubikmeter FSC-märkt skog förväntas ge ett merpris av 100 kronor (4-6 procent) och flera bolag i Sverige gör satsningar.

6.3.2. Tillverkande industri

För de flesta industrier handlar miljöarbetet om att effektivisera flödena av vatten, energi och råvaror av olika slag. För processindustrier dominerar ofta energi och vattenfrågor, medan det för verkstadsindustrin är en mer komplex situation där råvaror, kemikalier och komponenter spelar en viktig roll.

För färg- och ytbehandling är flyktiga organiska föreningar (VOC) som lösningsmedel ett problem. Nya färgrecept (vattenburna färger), pulverlacker osv. har inneburit förbättringar för miljön och i många fall också lägre produktionskostnad. Övergång till mindre miljöbelastande rengöringsmedel och mer slutna system har inneburit en bättre miljöanpassad produktion.

Restproduktshantering från tillverkningen, som återtagning av uttjänta produkter, är ett annat område som flera svenska företag har utvecklat metoder för.

6.3.3. Jordbruk och livsmedelsindustri

Det ekologiska jordbruket har fört en tynande tillvaro under flera decennier och det är först under 1990-talet som tillväxten tagit fart.

Orsakerna är ett ökat intresse från konsumenterna och uppbyggnaden av bidragssystem till det ekologiska lantbruket. Handeln har spelat en strategiskt viktig och pådrivande roll. Det finns inga exakta uppgifter om hur mycket ekologiskt lantbruk omsätter vid produktionsledet eller i handeln. Det finns dock uppgifter från enskilda livsmedelskedjor och en sammanvägning av dessa ger en marknadsandel på 2-4 procent (1997).

Totalt sett har tillväxten inom ekologiskt lantbruk (omsättning) legat på 30 procent de senaste åren. Reglerna för ekologiskt lantbruk fastställs av KRAV och omfattar ett brett spektra av miljöfrågor med fokus på kemikalieanvändningen. KRAV-sortimentet breddas snabbt och för flera produktkategorier är efterfrågan större än tillgången. Orsaken till detta är svårigheterna att få tillräckligt många konventionella lantbrukare att gå över till KRAV och vissa trögheter i förädlingsledet. Exporten av KRAV-märkt fläskkött och mjölk till Storbritannien ökar, liksom exporten av knäckebröd till Danmark och Norge samt barnmat till Tyskland.

6.3.4. Turism

Turismen är en snabbt växande näring som kan skapa både problem och möjligheter för miljön. Turistnäringen består oftast av små företag som behöver samordning och nätverk av olika slag för att kunna utvecklas i en hållbar riktning.

Turism har en potential för synergieffekter med traditionell export genom sin möjlighet att exponera god miljö och bra miljöteknik i olika former, genom utbildningar, studiebesök och konferenser av olika slag som kan vara betydelsefulla för spridning av svenskt miljökunnande.

Flera resebyråer och hotellkedjor som arbetar internationellt har börjat inse betydelsen av att miljöanpassa turismen. Om svenska miljödrivna företag samverkar med turistnäringen finns här en potential för att bygga upp referensanläggningar som kan bli viktiga skyltfönster för att visa upp den bästa svenska tekniken.

6.4. Utredningens överväganden och förslag

1. Sverige har komparativa fördelar inom såväl ”sustainable management” som ”sustainable infrastructure” och ”sustainable business”.

2. Sverige har komparativa fördelar inom flera intressanta miljösegment, miljödrivna branscher, produkter och tjänster med stor internationaliseringspotential.

3. Om man sätter antalet miljöcertifierade företag i Sverige i relation till befolkningsmängden, hamnar Sveriges näringsliv överst i en internationell jämförelse. Sverige är också ledande inom såväl livscykelanalyser (LCA) som tillhörande LCA-baserade och certifierade miljöinformationssystem. Nya Typ-3-miljövarudeklarationer är svenskt näringsliv först i världen med att använda.

4. Ett ”hållbarhetsperspektiv” leder till att inte alla branscher eller sektorer kan finnas med i en profilering av den svenska resursbasen. Kriterier måste sättas upp för möjligheten att ingå i en databas under beteckningen ”Sustainable Sweden”.

En samlad svensk insats bör innefatta ett antal branscher med stor miljönytta och produkter, processer och system med hög miljöprestanda som leder till en hållbar utveckling. Satsningar bör främst inriktas på miljödrivna företag eftersom Sveriges komparativa fördelar bedöms som större här än för miljöteknikföretag. Det finns all anledning att skapa internationell uppmärksamhet kring begreppet ”Sustainable Sweden”.

7. Världsmarknaden för renodlad miljöteknik och miljöanpassad teknik

I dag växer uppmärksamheten på behovet av miljöåtgärder snabbt och insatser för miljöförbättringar bedöms utgöra ett av de områden för ekonomisk verksamhet som uppvisar allra högst tillväxt, även om den varierar mellan regioner i världen, teknikområden och branscher. Marknaden präglas av ett stort antal internationella överenskommelser, regler och krav som ger upphov till efterfrågan på miljöanpassade produkter och tjänster liksom på renodlad miljöteknik.

Efterfrågan på miljöåtgärder har hittills varit mest beroende av nivån på den ekonomiska utvecklingen och industrialiseringsgraden. 1992 stod OECD-länderna för 90 procent av den totala marknaden. Efter FN:s Riokonferens 1992 har efterfrågan på miljöåtgärder ökat över hela världen och 1996 hade OECD-andelen på världsmarknaden minskat till ca 80 procent och betydelsen av och tillväxttakten i efterfrågan på miljöinsatser i Asien, Latinamerika och Central- och Östeuropa har på allvar ökat.

En marknadsexpansion förväntas i flera regioner men efterfrågan varierar bl.a. beroende på vilken ekonomisk tillväxt och industrialiseringsnivå man har i landet. I vissa regioner, u-länder främst, saknas system för att hantera grundläggande behov såsom vattenförsörjningsoch avloppssystem. Mycket tyder på att dessa länder kommer att ”hoppa över” vissa led i industrialiseringsprocessen och i stället använda nyare teknologier i syfte att minimera resursförbrukning och utsläpp för att integrera miljöhänsyn i all övrig verksamhet. Detta förutsätter att dessa länder får hjälp med institutionell uppbyggnad och utbildning, liksom att det finns en effektiv teknologiöverföring och teknologispridning. I andra, mer industrialiserade länder handlar det om att uppnå maximal resurseffektivitet, sträva mot nollutsläpp och slutna system där efterfrågan är inriktad på miljöanpassade produkter och tjänster (se kapitel 7.2).

7.1. Efterfrågan på renodlad miljöteknik

Utredningen har gjort en sammanställning av några andra länders bedömning av i vilka länder efterfrågan finns och vilka miljösegment som förväntas bli mest intressanta i ett femårsperspektiv. Naturvårdsverket kommer inom kort att publicera en rapport ”Miljökrav och konkurrenskraft” där bl.a. en omvärldsanalys ingår vilken ger ytterligare underlag för en sådan bedömning. Även om siffrorna inte är exakta och statistikunderlaget är osäkert ger följande beskrivningar ändå en indikation på hur stor efterfrågan verkligen är.

Miljömarknaden i traditionell mening (främst renodlad miljöteknik) är i dag beräknad till knappt 4 000 miljarder kronor och förväntas växa till ca 6 000 miljarder kronor till år 2010. Även om inga exakta siffror finns och olika bedömningar visar på olika resultat, är samtliga prognoser vad gäller tillväxttakten samstämmiga. Alla bedömningar tyder på tillväxt på 5-20 procent per år, beroende på vilket segment man tittar på.

Fördelning av efterfrågan på miljöteknik på världsmarknaden (geografiskt) visar stora skillnader mellan olika regioner både i omsättning och tillväxttakt.

Tabell 4. Den globala miljöteknikmarknaden22 i miljarder dollar.

1994 1995 1996

Totalt 409,1 421,7 447,6

USA 166,4 171,7 179,0 Västeuropa 127,4 129,9 137,8 Japan 65,5 66,4 70,4 Resten av Asien 14,2 16,3 19,4 Kanada 10,8 11,1 11,9 Latinamerika 6,6 7,0 8,3 Central- och Östeuropa, Ryssland

6,4 6,7 7,5

Australien & Nya Zeeland

6,2 6,5 6,8

Mellanöstern 3,8 4,1 4,3 Afrika 1,8 2,0 2,2

Källa: Environmental Business International Inc., San Diego, 1996.

USA, Västeuropa och Japan

22 Miljöteknik inkluderar i denna sammanställning: rening av emissioner till luft och vatten, avloppsrening, avfallshantering, sanering, bullerbegränsning, samt mätning och analys av miljöpåverkan.

Bland OECD-länderna, är USA, Japan, Tyskland och Nederländerna de största och helt dominerande marknaderna (se tabell 4). Efterfrågan på renodlad miljöteknik är fortsatt ökande bl.a. beroende på kontinuerligt skärpt lagstiftning och olika internationella konventioner. Beräkningar från OECD visar på tillväxttakter mellan 4 och 16 procent i dessa länder och en fortsatt stark utveckling. Dessutom finns ett ökande behov och efterfrågan på t.ex. metoder för att sluta systemen, återanvända och återvinna avfall, återställa förstörd natur, t.ex. marksanering, restaurering av försurade och/eller eutrofierade sjöar, restaurering av degraderade och/eller utraderade naturtyper/ekosystem samt att säkra slutförvaring av varor som stötts ur kretsloppet.

Behovet är enormt av marksaneringsåtgärder över hela världen liksom efterfrågan på tekniker för att återställa mark. Inom t.ex. OECDländerna bedöms en framtida tillväxttakt inom marksanering till 16 procent. Marknaden styrs i stor utsträckning av hur mycket pengar respektive regering väljer att satsa inom området eller hur lagstiftningen utformas med t.ex. markägaransvar.

Öst- och Centraleuropa

Värdet på miljöteknikmarknaden i regionen uppskattades till ca 7,5 miljarder dollar 1996. Förutsatt att de påbörjade ekonomiska reformerna och privatiseringsprocesser genomförs beräknas den växa till ca 23 miljarder dollar till år 2010. Miljömarknaden är i dag främst beroende av utländska investeringar och multilateralt och bilateralt stöd.

Ett antal länder i regionen ansöker om medlemskap i EU. Eftersom medlemskap kräver en hög miljöstandard och anpassning till miljödirektiv, finns redan en kraftigt ökad efterfrågan på miljöteknik och tjänster i dessa länder. Substantiella investeringar i vatten- och avloppsanläggningar har redan gjorts i flera länder men ytterligare insatser behövs för att uppfylla EU:s direktiv. Anpassningskostnaderna bedöms till 100-120 miljarder ECU, med störst andel inom luft, vatten och avlopp samt avfall. EU-stödet kan enbart täcka en mindre del av kostnaderna och skall verka katalytiskt tillsammans med andra privata och offentliga finansieringskällor. Under de kommande åren kommer över 20 miljarder att satsas från EU på miljöinvesteringar i kandidatländerna (se också kapitel 7.2).

En förstärkande möjlighet som främjar utvecklingen i regionen är det arbete som gjorts för att ta fram en Agenda 21 för Östersjön, Baltic 21. Detta är ett handlingsinriktat dokument med åtagande om minskad miljöpåverkan från bl.a. industrin, vilket kommer att kräva investeringar i miljöförbättrande åtgärder.

Asien

Alla regioner i världen erfar olika slags miljöproblem men Asien är den världsdel som är mest förorenad och har de allvarligaste miljöproblemen. Ingen annan region i världen har så många kraftigt förorenade städer. Floder och sjöar i regionen tillhör världens mest förorenade och under de senaste 30 åren har hälften av skogen försvunnit. Problemen är stora, speciellt i urbana områden i de flesta regioner i världen, med partikelföroreningar, blyutsläpp och flygaska i luften. Kolkraftverk bidrar i hög grad till luftföroreningar. Försurningen kommer att öka kraftigt under de kommande årtiondena om inte motåtgärder vidtas.

Marknaden i Asien för renodlad miljöteknik är ändå liten hittills i jämförelse med t.ex. Nordamerika och Europa. Omsättningen var ca 19 miljarder dollar år 1996 och förväntas växa med en årlig tillväxttakt på ca 12 procent (Japan exkluderat). Snabb ekonomisk utveckling (som för närvarande mattats) och en ökad efterfrågan på miljöförbättringar är primärt de faktorer som kan leda till ökad efterfrågan. Förändringar i den ekonomiska utvecklingen kan snabbt leda till förändrade förutsättningar för miljöinsatser. Ungefärlig storlek på marknaden i några länder i regionen finns i tabell 5.

Kina

I en årsrapport från China National Environmental Protection Agency (NEPA) budgeteras planerade miljöinsatser under åren 1996-2000 till drygt 20 miljarder dollar. Drygt hälften går till vatten- och avloppssektorn och ca 30 procent till luftrening och avfallshantering. Även om efterfrågan i Kina är stor finns en rad begränsande faktorer såsom bristen på utländsk valuta och en dåligt fungerande valutamarknad. De bästa marknadsmöjligheterna ligger därför i de projekt som finansieras med internationella medel, även om förändrade politiska prioriteringar inom landet kan orsaka förseningar också i dessa projekt.

Tabell 5. Miljöteknikmarknaden23 i några asiatiska länder i miljoner dollar.

Land Marknad Tillväxttakt

23 Se fotnot 22.

(procent)

Republiken Korea 3 400 12 Taiwanprovinsen 3 100 8-12 Kina 1 600 – Indien 1 000 18 Thailand 1 000 25 Indonesien 900 20-25 Malaysia 700 18-22

Källa: GLOBE 1996, Kanada.

Indien

Miljömarknaden i Indien är ännu högst beroende av utländska stöd och fonder. Omsättningen på marknaden var 1 245 miljoner dollar 1996. På grund av en snabbt växande befolkning som snart uppgår till en miljard och ett ökat miljömedvetande bedöms marknaden ha en snabb tillväxt med en årlig tillväxttakt på ca 18 procent fram till år 2000.

Latinamerika

Totala marknaden uppskattades till ca 6,6 miljarder dollar 1994 (se tabell 6 ) med en årlig tillväxt på 12 procent. Marknaden är fortfarande outvecklad, men ekonomiska reformer, privatiseringar och ökat miljömedvetande skapar en remarkabel tillväxt. Det finns goda möjligheter för miljöföretag i regionen. Den största potentialen finns inom områdena vatten och avlopp, avfall, luftrening och förnyelsebar energi. I Argentina saknar t.ex. 9 miljoner människor tillgång till drickbart vatten och över 20 miljoner personer saknar anslutning till ett avloppssystem. Brasilien har hittills satsat över 2,4 miljarder dollar på miljöförbättrande åtgärder och är den största marknaden i Latinamerika. Internationellt bistånd har bidragit med mer än 6 miljarder dollar sedan 1988. Regeringen räknar med att över 19 miljarder dollar behövs för en effektiv utsläppskontroll.

Tabell 6. Miljöteknikmarknaden24 i Latinamerika i miljarder dollar.

Land Värde av miljömarknad

Tillväxttakt (procent)

24 Se fotnot 22.

Totalt 6,6 12

Brasilien 2,4 10-14 Mexiko 2,0 10-14 Argentina 0,7 8-12 Chile 0,3 15-20 Colombia 0,3 8-10 Peru 0,3 8-10 Venezuela 0,3 9-11

Källa: Environmental Business International Inc., San Diego

.

Afrika

Storleken på miljöteknikmarknaden i Afrika har beräknats till ca 2 miljarder dollar 1994 och förväntas växa med ca 10 procent årligen fram till år 2000. Det mesta miljöarbetet utanför Sydafrika bedrivs inom offentlig sektor och utvecklas genom stöd av multilaterala och bilaterala biståndsorgan. Stora investeringsprojekt genomförs ofta av större internationella konsultföretag och i de flesta av projekten finns krav på att miljökonsekvensbeskrivningar görs, vilket i sin tur kan öka efterfrågan på utvecklade GIS-system.

Vattenförsörjningssektorn och sanitetsinstallationer i storstäderna är de största marknadssegmenten i Afrika. En annan växande marknadsmöjlighet är behovet av avfallsanläggningar. Uppskattningar av kontinentens framtida energibehov indikerar också en växande marknad för alternativa bränslen.

7.2. Efterfrågan på miljöanpassad teknik

Marknadens storlek för miljödriven affärsutveckling är definitionsmässigt svår att uppskatta, men den är starkt växande. Efterfrågan på miljöanpassad teknik påverkas främst av efterfrågan från konsumenter och andra intressenter runt företaget men även av lagstiftning och andra offentliga styrmedel. Nedan följer några exempel på potentiell efterfrågan.

Snabb ekonomisk utveckling och en ökad efterfrågan på miljöförbättringar är några primära faktorer som kan leda till ökad efterfrågan på produkter och tjänster från miljödrivna företag. Stark ekonomisk tillväxt i Asien, även om den för närvarande mattats, kan göra denna del av världen till ett intressant område för högteknologiska

miljölösningar. Efterfrågan på miljöanpassad teknik är stor i t.ex. Thailand, speciellt inom pappers- och massaindustrin, elektronik och livsmedelsindustrin. Cirka 36 miljarder dollar har budgeterats för kraftrelaterade kapitalinvesteringar. Det finns en energiomställningsfond som gör Thailand till en av de mest attraktiva energiomställningsmarknaderna i regionen, speciellt för teknik för energibesparingar och energieffektiva tekniker.

Östeuropa är en växande marknad och ligger väl till för Sverige geografiskt. Stora behov av miljöanpassade lösningar finns inom industri, energi och transportsektorn. Kommissionen (KOM) menar att kandidatländerna bör inrikta sitt anpassningsarbete så att utvecklingen inom de olika sektorerna blir långsiktigt hållbar. KOM framhåller också att kandidatländerna bör tillse att nya anläggningar håller EU-nivå, vilket också kommer vara ett villkor för stöd till investeringar. Integrering av miljöhänsyn i andra sektorer framhålls (jordbruk, energi och transporter) av kommissionen.

Insatser kommer att behövas vad gäller utsläpp från transporter eftersom detta är ett av våra allvarligaste globala miljöproblem. Lagkrav på t.ex. avgasrening kan leda till tekniksprång inom bilbranschen och skapar möjligheter för företag inom den sektorn. Det finns också behov av teknologier för att t.ex. kunna använda alternativa bränslen, och inom området logistik-transporter. De närmaste 20 åren finns t.ex. utbyggnadsplaner (dock osäkra) i Europa på 1 000 miljarder kronor inom transportsidan. Marknaden för snabbtåg kan komma att uppgå till 100 miljarder kronor bara i Europa.

En annan viktig sektor är energiförsörjningen och hur man kan minska miljöbelastningen. Detta kräver systemkunnande och managementkunskap. Energisektorn påverkar på olika sätt luft, mark- och vattenkvalité och hälsa. Många länder försöker att ställa om och minska användningen av energi genom lagstiftning eller ekonomiska styrmedel bl.a. mot bakgrund av risken att energitillförseln i nästa århundrade inte räcker till, relativt befolkningstillväxten. Det finns ett enormt behov av effektiviserings- och energibesparingsmetoder världen över och detta kommer bara att öka. Behovet av teknologier och kompetens för hållbar energiförsörjning är påtagliga och sol, vind, biobränslen, vattenkraft och geotermisk energi är områden som bedöms växa med kraft. Även resurseffektiva och miljöanpassade system för fjärrkyla behövs i tempererade länder.

Många länder världen över saknar eller har bristfällig institutionell kapacitet, lagstiftning och politik för att hantera miljöfrågorna. Det finns en hög grad av ineffektivitet i många statliga myndigheter och bristen på mänskliga resurser, kunskap, teknologi och kapital är stor. Här finns ett

omfattande behov av hjälp till institutionell uppbyggnad och behov av kompetens inom exempelvis management, projektledning och utbildning.

Ökade krav från investerare och biståndsorgan på att införa miljöledningssystem ökar behovet av miljökonsulttjänster. Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) krävs också allt oftare vid projektplanering.

7.3. Utredningens överväganden och förslag

1. Miljömarknaden i traditionell mening (främst renodlad miljöteknik) är i dag beräknad till knappt 4 000 miljarder kronor och förväntas växa till ca 6 000 miljarder kronor till år 2010. Alla bedömningar på dessa områden tyder på en tillväxt mellan 5 och 20 procent per år.

2. Ett antal länder i Öst- och Centraleuropa ansöker om medlemskap i EU. Eftersom medlemskap kräver en hög miljöstandard och anpassning till miljödirektiv, finns redan en kraftigt ökad efterfrågan på miljöteknik och tjänster i dessa länder, liksom att EU avsätter över 20 miljarder ECU de närmaste åren.

3. Marknadens storlek för miljödriven affärsutveckling är definitionsmässigt svår att uppskatta, men den är starkt växande och här finns den största potentialen för tillväxt, eftersom den berör i stort sett alla sektorer och hela näringslivet.

En samlad svensk insats bör inriktas på tillväxtmarknader för miljödriven affärsutveckling. Potentialen för tillväxt är stor eftersom i stort sett hela näringslivet berörs. OECD-länderna står för den största efterfrågan även om vissa marknader, t.ex. Asien och Sydamerika, visar större tillväxt.

8. Miljöexportfrämjande i några andra länder

Internationella utblickar är nödvändiga för att man skall kunna lära av andra länder och ta till sig det bästa för att tillämpa i Sverige. Det finns ett flertal initiativ i andra länder för att främja internationalisering och export av miljöanpassad teknik varav utredningen redovisar några. Vissa av dessa länders arbetssätt har fungerat som förebilder vid utformningen av strategi och förslagen i kapitlen 3 och 4. Utredningen har som underlagsmaterial använt bl.a. rapporten Stödfunktioner för miljöteknik i Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, USA och Japan25, liksom studiebesök på miljöexportfrämjande organisationer i Danmark, USA och Storbritannien.

8.1. Danmark

De flesta marknadsföringsinitiativ av dansk miljöteknologi kommer från Green City Denmark (GCD), ett nationellt nätverk i aktiebolagsform med bl.a. miljöföretag och kommuner. Green Citys vision är att man på kommersiell bas skall vara Danmarks nationella och internationella skyltfönster för energi- och miljölösningar för den privata och offentliga sektorn.

Alla företag, organisationer, kommuner etc. kan köpa aktier i GCD. Minimiandelen, en aktie, kostar DKK 15 000. En aktieägare förbinder sig med sitt köp att senast två år efter köptillfället presentera en miljöredovisning till GCD. Dessutom måste man kunna ställa upp som referensanläggning vid besöksdelegationer (mot ersättning ca DKK 3 000). Som aktieägare får man generellt informationsmaterial från GCD (nyhetsbrev och årsberättelse), man har rättighet att använda GCD:s logotyp i marknadsföringen, att finnas med i databas och broschyr. Man får tillgång till och information om man kan utnyttja renare teknologi (”Clean Technology”). Man betalar ingen årsavgift utan betalar bara för de tjänster man använder. Om man vill avsluta sitt

25 Rapport nr 1998:1 Miljöteknikdelegationens rapportserie.

aktieägande så återköper GCD aktieinnehavet. Per den sista december 1997 fanns 233 aktieägare, där industri äger 34 procent, konsulter 23 procent, övrig tjänstesektor 30 procent, kommuner och län 13 procent.

Man har primärt arbetat med avlopp, avfallshantering och återbruk, energiförbättringar, renare teknologier, lantbruk, stadsekologi samt inom transportsektorn. Alla aktieägare finns i en central databas och i den finns också information om referensanläggningar över hela Danmark, ”det bästa Danmark förmår” av systemlösningar inom de prioriterade områdena. Databasen ligger till grund för de flesta affärer. Den används vid alla delegationsbesök, av aktieägarna, vid danska ambassaderna världen över och andra offentliga danska organ utomlands. Databasen består av:

  • offentliga hemsidor om GCD koncept och allmän information
  • presentation av alla företag/kommuner som är aktieägare
  • ”det bästa Danmark kan erbjuda av systemlösningar”

På ambassaderna finns ofta en sektorsexpert på miljö/energi som kan hjälpa till vid utländska förfrågningar och guida dessa igenom den del av databasen som inte är öppen för alla.

Sekretariatet är placerat i Herning, Jyllands sjätte största stad, med 25 kilometer till närmaste flygplats, Karup. Dit flyger man från Kastrup på en timme. Placeringen är intressant, inte i Köpenhamn och inte heller i den största staden på Jylland.

Genom uppsökande, kontaktskapande säljarbete, t.ex. genom mässstöd och utställningar, är GCD en kontaktmäklare mellan medlemmarna och potentiella köpare från offentlig sektor eller semiofficiella organ över hela världen. Man väljer att lägga projekt i förorter för att kunna miljöprofilera sig, så att projektet kan fungera som referensexempel för inköpare i de större städerna.

GCD erbjuder service för utländska besöksdelegationer som vill orientera sig om möjligheten till samarbete med danska företag. Besöken är så upplagda att man utöver sekretariatets information också får möjlighet att besöka företag och referensanläggningar som man har intresse för. Man lägger stor vikt vid att anpassa besöken så att de skall passa besökande land och alla arrangemang sköts med stor professionalism. På tre verksamhetsår har man haft 208 delegationsbesök totalt, som stannat i genomsnitt 4,5 dagar.

GCD hjälper till att hitta finansieringsmöjligheter för projekten och samarbetar med Danida (dansk motsvarighet till SIDA) och den danska miljömyndigheten (som också kan bistå med projektpengar). Inget görs gratis men uppdragsgivare kan få stöd från danska myndigheter via

bistånd eller annat internationellt stöd som sedan mynnar ut i affärer för danska företag. Därför opererar GCD bara i de länder där det finns internationellt stöd från andra aktörer (biståndspengar/andra stödpengar).

Budgeten är på 7 miljoner DKK/år. Ett driftsbidrag utgår från de fyra kommuner som var med vid starten, vilket täcker hälften av kostnaderna. Övriga intäkter kommer huvudsakligen från konsultverksamhet, delegationsbesök, kommission på 3 procent på de exportaffärer som GCD har initierat, samt aktieavgifter. GCD erhåller inga statliga pengar förutom ett marknadsföringsbidrag första året. Målet är att bli helt självfinansierat för att uppnå självständighet och integritet.

8.2. Tyskland

För att bevaka och informera tyska företag om expanderande marknader bildades 1996 ett institut, Internationales Transferzentrum für Umweltstechnik (ITUT). Man stöder inte bara export av teknologi och utrustning, lika mycket handlar det om kunskapsöverföring till tyska företag. Arbetet är inriktat på att stödja små och medelstora företag vad gäller hjälp och information för att slå sig in på nya och okända tillväxtmarknader. Eftersom ITUT till viss del är ett statligt initiativ har man möjlighet att utnyttja etablerade politiska kanaler inom utlandstjänsten. Man tar även hjälp av så kallade ”miljö-managers” som är ett initiativ som drivs av de tyska industri- och handelskamrarna.

ITUT är i praktiken uppdelat i två fristående organisationer. ITUT-GmbH arbetar med att koppla samman efterfrågan och utbud samt förmedla kontakter mellan länder och företag. Man sprider även generell information om marknadspotentialer i olika länder och informerar om lämpliga stödprogram som går att kombinera med verksamheten. ITUT-Verein stödjer det vetenskapliga utbytet. På så sätt vill man öka intresset för miljöteknik i de olika länderna. Likaså arbetar man för att förbättra miljöstandarder på det internationella planet. Organisationen fungerar som ett informations- och kommunikationscenter för miljöteknologisk know-how.

Även om Tyskland sedan flera år tillbaka har varit världsledande vad gäller export av miljöteknik visar undersökningar gjorda på senare tid att fler och fler länder börjar hämta in försprånget. Framför allt USA och Kanada, menar man från tyskt håll, har gjort lyckade satsningar på att öka exporten av ”grön teknologi”. Vad gäller den industripolitiska betydelsen för miljöteknologi pekar man först och främst på vikten av att se miljöteknologi som en tvärsnittsbransch. Det är farligt att studera

frågan separat. Detta kan till och med leda till kontraproduktiva effekter. I Tysklands nya delstater börjar en ny industristruktur med små och medelstora företag växa fram. Dessa har ofta en grön inriktning på sin verksamhet. Trots Tysklands framstående position jämfört med andra länder internationellt sett har miljöteknik en lägre exportkvot än genomsnittet för tyska branscher. Till viss del kan detta förklaras med en stor andel småföretag i kombination med en betydande hemmamarknad. För exportföretagen är det främst länder utanför EU det handlar om. Konkurrensen på marknaden upplever tyska företag som hårdast från andra tyska konkurrenter. Dagens stöd till den exporterande industrin har brister. Många av företagen känner att de får bristande information om utvecklingen på världsmarknaden. Att hitta i bidragssystemen i hemlandet är i princip omöjligt. Det finns också endast ett fåtal externa rådgivare som besitter tillräcklig kunskap. Av den anledningen kommer ITUT:s roll i framtiden förmodligen att bli viktig.

Det största hindret för exporten är det höga prisläget i landet. Tyska produkter har svårt att konkurrera internationellt på grund av höga tillverknings- och lönekostnader. För att förbättra företagens exportchanser föreslås ett exportfinansieringsprogram för små och medelstora företag specifikt för miljöteknik, information om internationella anbudsförfaranden eller orderutlämnanden och ramavtal, en kursbok i finansieringsstöd till miljöteknik, stöd till informationsöverföring, analyser över framtida marknader, information om andra länders miljölagar och regler, intensifierade åtgärder för att förbättra den utrikespolitiska organisationens arbete för att stödja industriföretag.

8.3. Storbritannien

I Storbritannien startade 1992 Joint Environmental Markets Unit, JEMU, en departementsövergripande enhet mellan industri- och miljödepartementen. JEMU hjälper den brittiska industrin att utnyttja möjligheterna på världsmarknaden för miljöteknik. JEMU försöker öka företagens medvetande om marknaderna för miljöprodukter och tjänster, att uppmuntra dem till att utnyttja dessa möjligheter och att samarbeta för att se till att regeringens politik och strategier arbetar i den riktningen. Målet är att skapa en stark, konkurrenskraftig brittisk miljöindustri som kan tävla med bra resultat på världsmarknaden. Tillsammans med bl.a. ambassader och konsulat världen över hjälper JEMU brittiska företag att identifiera marknadsmöjligheter. Man arbetar nära handelsorganisationer, den brittiska handelskammaren och Business Links för att hjälpa brittiska företag att delta i mässor, uppdrag och andra aktiviteter hemma och utomlands.

JEMU har t.ex. satt upp en databas som ger detaljer om brittiska leverantörer av produkter och tjänster inom miljöområdet. Det finns ungefär 5 000 inlagda företag, varav ungefär 1 500 har detaljerad information om var företagen verkar, användarsektorer, marknadsaktiviteter och intressen. JEMU använder databasen för att matcha utländska förfrågningar med potentiella brittiska leverantörer. Att vara med i databasen är gratis. JEMU prioriterar både traditionell miljöreningsteknik och ”clean technologies” såsom processtekniker som använder mindre energi eller råmaterial eller som har lägre utsläpp till miljön än alternativen. Som exempel på exporttjänster som JEMU tillhandahåller kan nämnas frågeservice för brittiska företag om marknadsmöjligheter på miljöområdet utomlands, hjälp till företag med kontakter vad gäller allt från teknikkunskap till stödprogram och kontakter hos myndigheter, marknads- och benchmarkinginformation om bästa möjliga teknik i världen och sammanställningar över statliga stöd till miljöteknikföretag.

Technology Partnership Initiative

Technology Partnership Initiative startade efter miljövärldskonferensen i Rio och har som mål att förmedla information om brittiska miljölösningar till företag och myndigheter i tredje världen. Programmet började 1993 och har sedan förlängts i två treårsperioder till 1999.

I deras nätverk TPI Network av brittiska och internationella företag och organisationer ingår 4 000 personer. Medlemskapet är gratis och innebär att man får ett nyhetsbrev, som ges ut fyra gånger per år, innehållande miljöfakta och fallstudier från brittiska företag i utbildningssyfte. Dessutom får medlemmarna katalogen TPI Guide över brittiska produkter och tjänster och tillgång till en fri frågeservice för att söka efter brittiska leverantörer.

Overseas Trade Services

Overseas Trade Services (OTS) har satt upp ett nätverk för att hjälpa brittiska exportföretag. OTS har ungefär 2 000 anställda. Huvudparten är anställda vid hjälpcentraler (”Help desks”), cirka 200 är diplomater som arbetar utomlands. För 80 av Storbritanniens exportmarknader har OTS publicerat Market Menus som beskriver all hjälp man kan få om man vill exportera till ett visst land. Dessa går även att nå via Internet. Export Market Information Centre har fakta om alla marknader som man kan besöka eller be om litteratursökning ifrån. Vill man ha skräddarsydd marknadsinformation så kan diplomaterna fungera som

konsulter. Dessutom finns många fler funktioner för hjälp med språkproblem, hjälp med besök utomlands och att ta emot besök i Storbritannien.

8.4. USA

Det finns en stor mängd program i USA för att befrämja export av miljöteknik, främst till Asien och Latinamerika, men även till östeuropeiska och afrikanska länder. Programmen handlar ofta om att underlätta finansiering av kommersialisering i andra länder, bistå med experthjälp och marknadsundersökningar samt hjälp med att identifiera behov och para ihop behoven med existerande teknologi i USA. Nya marknader skall identifieras, där den amerikanska regeringen kan assistera i att utveckla exportmarknader.

Export av amerikansk miljöteknologi är en nyckelfaktor i USA:s nationella strategi för miljöteknologi och befrämjandet av export av miljöteknologi ges hög prioritet av Department of Commerce. Den globala marknaden för miljöteknologi förväntas växa med 50 procent till år 2010. Genom att uppmuntra privata – offentliga partnerskap vill Clintonadministrationen försäkra sig om att amerikanska miljöteknologiföretag konkurrerar effektivt på den internationella marknaden. USA:s kraftiga satsningar på att öka export av miljöteknologi har gett positiva resultat. Exporten ökar och man arbetar målinriktat för att få en stor del av den växande världsmarknaden inom miljöteknologi. Den amerikanska exporten växte med nära 50 procent mellan 1993 och 1995 (från $9,7 miljarder till $14,5 miljarder). Kalifornien är landets ledande producent och exportör av miljöteknologi; lokala företag genererade under 1994 nära $22 miljarder i vinst, varav $1,5 miljarder från export, och skapade fler än 160 000 arbetstillfällen. Nedan ges korta beskrivningar på några av de många program som finns i USA för att befrämja export av miljöteknologi.

US Trade and Development Agency, TDA

Export av miljöteknologi blir en allt viktigare del av TDA:s program. TDA stödjer export, bland annat genom finansiering av förstudier, konferenser och utbildningsprogram.

US Agency for International Development, USAID

Det amerikanska biståndsorganet, USAID, samarbetar bl.a. med amerikansk industri och FN, för att på olika sätt främja export av amerikansk miljöteknologi. 1992 grundades bl.a. United States-Asia Environmental Partnership, US-AEP. Programmet riktar sig mot att minska miljöförstöringen i de snabbt växande asiatiska ekonomierna, samtidigt som det hjälper amerikanska företag att ta sig in på marknaden. US-AEP representanter finns i tio asiatiska städer. Representanterna identifierar behov av miljöförbättrande teknologi och därmed exportmöjligheter för amerikanska företag. Behov matchas elektroniskt med amerikanska företag, som är registrerade i deras databas. Detta program, som påbörjades 1995, kallas Environmental Technology Network for Asia, ETNA. Förutom ETNA ger US-AEP finansiellt stöd åt små och medelstora företag att undersöka asiatiska marknader samt hitta samarbetspartners i form av inhemska företag och enskilda organisationer (non-governmental organizations). Dessutom arrangerar man konferenser och demonstrationsprojekt.

Environmental Technology Export Initiative

Environmental Technology Export Initiative, ETEI, är ett led i Clintonadministrationens ansträngningar att öka export av amerikansk miljöteknologi. I initiativet ingår bland annat aktiviteter som koordineras av Environmental Trade Working Group, ETWG. ETWG är en grupp som består av representanter från olika myndigheter. Sex punkter ingår i strategin, vilka redovisas nedan.

Privata-offentliga partnerskap

Ett antal partnerskap har formats för att myndigheter och industri skall arbeta tillsammans för att uppnå gemensamma mål med avseende på ekonomisk, ekologisk och teknologisk utveckling. Ett exempel är Environmental Technologies Trade Advisory Committee (ETTAC). ETTAC består av representanter från olika miljöteknikindustrier och skall verka som en rådgivande grupp för Department of Commerce. I samarbete med International Trade Administrations Environmental Technologies Export (ETE) Office, har de tagit fram rekommendationer för hur export av miljöteknologi kan befrämjas .

Vinna marknader som har kraftig tillväxt

Nya marknader skall identifieras, där den amerikanska regeringen kan assistera i att utveckla exportmarknader. Ett exempel är ETE:s arbete. De ger råd till över 4 000 företag per år, om marknadspotentialen i andra länder. De producerar nyhetsbrev, Environmental Exports News, och andra publikationer samt leder ETWG:s arbete med att främja handel för amerikanskt näringsliv.

Konkurrenskraftig och innovativ finansiering

Syftet är att öka möjligheter för amerikanska miljöteknikföretag att få tillgång till finansiering för att nå ut på utländska marknader, samt utjämna ojämlikheter som uppstår på grund av att utländska regeringar erbjuder bundet bistånd vid finansiering av miljöprojekt. Export-Import Bank of the United States, Ex-Im Bank, har uttalat att en av dess högsta prioriteringar är att ge ökat stöd åt export av miljöanpassad teknologi samt att öka stödet till små exportföretag.

Utveckling och kommersialisering av miljöteknologi och standarder

Syftet är att ta bort barriärer som negativt påverkar amerikanska företags förmåga att konkurrera, skapa en dynamisk miljöindustri genom att uppmuntra kommersialisering och assistera u-länder i standardiseringsprocesser. Department of Energy m.fl. har utfört handelsresor till Kina (och vice versa) för att främja ett samarbete mellan nationerna och i förlängningen exporten av amerikansk teknik.

Kapacitet och träning

Utländska beslutsfattare utbildas i miljöfrågor, vilket stärker amerikansk närvaro och expertis utomlands. US-AEP har stött fler än 1 750 projekt, som handlar om affärsutbyte, teknologiöverföring och utbildning.

Demonstrationsprojekt

Syftet är att demonstrera amerikansk miljöteknologi och uppmuntra användandet av den på utländska marknader. USAID har till exempel finansierat över 100 demonstrationsprojekt i avfallsminimering.

8.5. Utredningens överväganden och förslag

1. Det förekommer en mängd initiativ i andra länder för att främja export av teknik, produkter och tjänster med hög miljöprestanda.

2. De mest framgångsrika länderna använder hela ”statsapparaten” för att stödja företagen och satsar fokuserat på marknader med stark tillväxt.

3. Finansiering är en avgörande faktor för framgång.

4. Samverkan mellan privat och offentlig sektor ger marknadsfördelar.

5. Green City Denmark är ett framgångsrikt koncept för samverkan mellan kommuner och företag. GCD satsar speciellt på Danidaländer, delegationsbesök och en avancerad databas över den danska resursbasen.

6. Tyskland har ett statligt institut för att stödja miljöexport – ITUT och ”miljö-managers” finns på tyska handelskammare runt om i världen.

7. Storbritannien har ett bra allmänt exportstöd och en departementsövergripande enhet mellan industri- och miljödepartementet, JEMU, för att stödja miljöexport.

8. USA har på några år målmedvetet byggt upp ett omfattande stöd för miljöföretag, baserat på bl.a. statliga-privata partnerskap.

De goda idéer och erfarenheter som finns i andra länder har tagits till vara vid utformningen av den föreslagna strategin. Erfarenheterna har också legat till grund för arbetet med att ta fram förslag på hur man kan förstärka svenskt näringslivs konkurrenskraft genom att stimulera framväxten av miljödrivna företag.

9. Finansiering av utredningens förslag

Kostnaderna för utredningens förslag beräknas till ca 30 miljoner kronor per år i tre år, där en tredjedel går till nätverksstimulans och kompetensuppbyggnad, en tredjedel till profilering av ”Sustainable Sweden” och en tredjedel till personalkostnader i SUCCESS. De offentliga medlen, som för perioden beräknas uppgå till 64 miljoner kronor, föreslås komma främst från Närings- och handelsdepartementet och Miljödepartementet och vara ett projektanslag för tre år. Övriga medel förväntas komma från de aktörer som blir medlemmar i SUCCESS genom medlemsavgifter och ev. uppdragsverksamhet.

Det är resurskrävande att bygga upp och underhålla en kvalificerad och aktiv IT-kommunikation. Enbart för detta krävs flera heltidstjänster, åtminstone initialt. Kompetensuppbyggnad och nätverksstimulanser kräver också både tid och resurser. Om verksamheten skall vara förtroendeingivande krävs kompetent personal som från första dagen skall kunna besvara frågor och täcka efterfrågan från näringsliv, kommuner, utländska intressenter och övriga.

Drygt en tredjedel av SUCCESS resurser föreslås gå till nätverksstimulans och kompetensuppbyggnad, i form av projekt som kommer småföretagen tillgodo, ibland via någon annan aktör (nod) ibland direkt till företaget.

Knappt en tredjedel föreslås satsas på en profilering av ”Sustainable Sweden” dvs. uppbyggnad av databaser, framtagning av informationsmaterial och anordnande av delegationsbesök.

Den sista tredjedelen är personalkostnader. Enheten bör bemannas av 7-10 personer, vilket motsvarar i princip Green City Denmarks kansli men är långt mindre än JEMU:s (Storbritannien) departementsövergripande enhet.

Genom medlemsavgifter och eventuell uppdragsfinansiering kommer också näringslivet att bidra. Näringslivets (och övriga intressenters) insatser beräknas uppgå till 4 miljoner initialt. Efter något år beräknas

denna uppgå till 10 miljoner kronor. Detta motsvarar ungefär Green City Denmarks omsättning under 1997.

Bild 6. Kostnader och intäkter för SUCCESS i miljoner kronor.

1999 2000 2001

Kostnader

Databas -uppbyggnad 5 – – -uppkopplingar 1 – – -uppdatering – 1 1 Informationsmaterial 2 1 1 Resor – 2 2 Delegationsbesök 2 2 2 Fönster 1 2 2 Kompetensuppbyggnad 3 3 3 Nätverksstimulans 10 8 5 Personalkostnad 9 9 9

Totalt 33 28 25

Intäkter

Medlemsavgifter 2 4 6 Uppdragsverksamhet 2 4 4

Totalt 4 8 10

Finansieringsbehov 29 20 15

Målet är att under den påföljande treårsperioden, 2002-2004, successivt minska statens engagemang eftersom de offentliga åtagandena med nätverksstimulans och kompetenshöjande åtgärder under denna period beräknas kunna avslutas. Statens engagemang under perioden 2002-2004 beräknas uppgå till maximalt 15 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor under 2002. När databasen väl är etablerad, en kompetensuppbyggnad har skett och nätverken vuxit sig starka, kan ansvaret för driften av databasen m.m övertas av någon eller några andra aktörer som man då finner lämpliga. Övrig verksamhet inom SUCCESS beräknas under samma period bli självfinansierande och kan övergå till privata aktörer. Därmed avslutas också statens ekonomiska engagemang.

Eftersom det är lika mycket en fråga om näringsliv som om miljö, föreslås att ett projektanslag på resterande medel kommer från Näringsoch handelsdepartementet och Miljödepartementet. Utredningen föreslår

att varje departement anslår 32 miljoner kronor var för tre år. Anslaget bör vara en nysatsning eller i andra hand en omfördelning av redan aviserade medel inom utgiftsområde 24 Näringsliv för Närings- och handelsdepartmentets del och en omdisponering av Kretsloppsmiljarden eller av det lokala investeringsprogrammet för ekologisk omställning för Miljödepartementets del.

Satsningen kan leda till att Sverige får ett miljödrivet konkurrenskraftigt näringsliv med påtagligt ökade exportintäkter. Detta gäller både de företag som redan i dag exporterar och de småföretag som ännu inte börjat exportera. Ju snabbare svenskt näringsliv anpassar sig till den miljödrivna marknadens krav, desto större är chansen till internationell framgång och exportintäkter. Denna anpassning/omställning kan staten understödja genom framför allt nätverksstimulanser och kompetensuppbyggnad. Ju större satsning desto snabbare resultat.

10. Redovisning av konsekvenser av utredningens förslag

Konsekvenser av utredningens förslag för regionalpolitiken är positiva eftersom förslagen bygger på att stimulera miljöanpassning och internationalisering av främst småföretag vilka finns lokaliserade över hela landet.

Det tar tid och resurser att bygga upp en kompetent, fungerande funktion för att stödja en internationaliseringsprocess och endast en långsiktig medveten satsning kan ge resultat. Staten kan och bör spela en katalytisk och koordinerande roll för att skapa värdeskapande processer och nätverk, som i sin tur kan leda till framgång på den internationella marknaden. Utredningens förslag ökar de offentliga åtagandena med sammanlagt 64 miljoner kronor. Den typ av insats som skall göras och den typ av information som skall förmedlas både nationellt till företagen och internationellt kan anses vara en kollektiv nyttighet och uppbyggnadsfasen bör därför finansieras med offentliga medel.

Det finns ingen enskild aktör/bransch som har incitament att bygga en databas över hela Sveriges näringslivs miljökunnande, men när den väl finns kan alla ha nytta av den. Vid uppbyggnad av databas, nätverk och kompetens är det viktigt att inga enskilda aktörer, t.ex. små och medelstora företag, riskerar att stängas ute. Det är också viktigt att en stor del av SUCCESS budget kommer från offentliga medel för att säkerställa ett basutbud av tjänster och för att förenkla för småföretagen att komma ut på den internationella marknaden.

Inga konsekvenser av utredningens förslag har kunnat konstateras för jämställdhetspolitiken eller för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.

Särskilt yttrande av Bengt O. Andreasson

Ovannämnda expert i utredningen anser i den för framgång avgörande frågan om organisatorisk tillhörighet att SUCCESS – åtminstone i en uppbyggnadsfas – bör knytas till Exportrådet. Exportrådet har erfarenhet av att utveckla sektorsatsningar av ”liknande” karaktär, har ett etablerat myndighets- och företagsnätverk och besitter exportteknikkunskapen. Exportrådets internationella fältorganisation med egna kontor och samarbete med UD och ambassader är avgörande för en framgångsrik operativ exportfrämjande verksamhet i SUCCESS. Inte minst viktigt är att Exportrådet troligen också är den existerande organisation som näringslivets exportintresserade företag skulle ha störst förtroende för. Detta förslag innebär självklart inte att avkall får göras på kvaliteten när det gäller uppbyggnaden av miljökunnandet i SUCCESS.

Särskilt yttrande av Gudrun Bågstam

Den föreslagna verksamheten SUCCESS kommer att innebära stora fördelar för svensk miljöexport. För min del kan jag dock inte dela utredningens bedömning om den organisatoriska formen för satsningen. Det enda rimliga förslaget är att knyta den nya verksamheten SUCCESS till det redan befintliga Exportrådet.

Exportrådet är, i likhet med det föreslagna SUCCESS, en organisation som stöds av både näringslivet och staten, dock med den betydelsefulla skillnaden att den redan finns på plats på de betydelsefulla marknaderna.

Utredningens förslag innebär att befintlig kompetens inte används. Det innebär att verksamheten inom Exportrådet kan komma att tunnas ut i stället för den kvalitetsutveckling som SUCCESS kan ge.

Bristerna i förslaget blir ännu tydligare om man ser på regeringens satsning på exportutveckling för småföretag genom bl.a. Exportrådet. Regeringens satsning innebär en utbyggnad av ExportCentra i regionalpolitiskt prioriterade områden, som stämmer väl med utredningens idéer.

Förord

Miljöexportutredningen (N 1998:01) har haft i uppdrag att ta fram förslag för att främja en internationalisering av svenskt miljöanpassat näringsliv. En viktig del i utredningens förslag är en ökad samverkan mellan aktörer för att utveckla nätverk med komplementära kompetenser som kan agera samordnat på utlandsmarknaden.

Det finns en rad aktörer, som arbetar med miljödriven affärsutveckling i sin region, sin bransch eller på annat sätt inom ett avgränsat område. Att hitta dessa aktörer och länka samman dem skulle kunna resultera i betydande synergieffekter för Sverige som helhet.

För att få en bild av vilka aktörerna är, har som en del av utredningen en konsultstudie genomförts av Grön Tillväxt AB. Kartläggningen har avgränsats till aktörer som inriktar sig på miljödriven affärsutveckling, som har ett miljöorienterat nätverk inom näringslivet och har företag som målgrupp. Verksamheten skall vara långsiktig och ha goda utsikter att utvecklas.

Som ett resultat av kartläggningen har ett femtiotal kompetenscentra för miljödriven affärsutveckling identifierats. En tredjedel av dessa är kommunala initiativ, en tredjedel är initiativ från högskolor och universitet och resten är föreningar och stiftelser. Ett relativt stort antal branschorganisationer och närstående stiftelser och institut har också identifierats. Dessa har dock på grund av tidsbrist inte undersökts närmare.

Endast nio av de totalt 56 identifierade aktörerna bedriver eller planerar att bedriva verksamhet för att långsiktigt och målmedvetet öka exporten av varor, tjänster och teknik med hög miljöprestanda. Här finns alltså en stor outnyttjad potential.

Utredningens syfte med att presentera de olika aktörerna på faktablad i en bilaga är att underlätta kontaktskapande som ett första steg i att understödja nätverksbildningar. Författarna själva svarar för innehållet.

Stockholm i september 1998

Lars Hallén

/Eva Blixt

Bilaga

Faktablad – Kompetenscentra

Universitets- och högskolebaserad verksamhet

1 Lund, Kunskapsbron.................................................................. 9 2 Göteborg, Miljöbron ................................................................ 11 3 Halmstad, Näringslivsservice ................................................... 13 4 Göteborg, GAME .................................................................... 15 5 Gävle/Sandviken...................................................................... 17 6 Karlskrona/Ronneby ................................................................ 19 7 Kalmar, Näringslivsservice ...................................................... 21 8 Gotland, ZERI......................................................................... 23 9 Göteborg, CIT m.fl. ................................................................. 25 10 Linköping, Teknikbrostiftelsen ................................................. 29 11 Göteborg, Miljöbibliotek 2000 ................................................. 31 12 Uppsala, Teknikbrostiftelsen .................................................... 33

Science Parks

13 Linköping, Mjärdevi Science Park............................................ 37 14 Umeå, Uminova AB................................................................. 39 15 Luleå, Aurorum AB................................................................. 41 16 Sollentuna, Windborne............................................................. 43 17 Västerås, Teknikbyn ................................................................ 47

Föreningar och stiftelser m.fl.

18 Göteborg, Green Trade Center ................................................. 51 19 Sundsvall, Sundsvalls Utvecklingscentrum ............................... 53 20 Gävleborg, Kretslopp Gävleborg.............................................. 55 21 Falköping, Falköpings småföretagarcentrum............................. 57 22 Svenska Mässan ...................................................................... 59 23 Värmland, Inova ...................................................................... 61 24 Östersund, Forum Ekoteknik.................................................... 63 25 Örebro län, Kvarnstorps Kretsloppspark .................................. 65 26 Värmland, ”Gröna marknader”................................................. 67

27 Sundsvall, ENTE Group .......................................................... 69 28 Halland, Miljöforum Halland ................................................... 71 29 Småland, Miljöresurs Linné ..................................................... 73 30 Borås, Institut för miljödriven affärsutveckling......................... 75 31 Skåne, TEM ............................................................................ 77 32 Stockholm, Marknadstekniskt Centrum .................................... 79 33 Jönköpings län, LänsTeknikCentrum........................................ 81 34 Uppsala, STUNS..................................................................... 83 35 Stockholm, Teknikhöjden ......................................................... 85 36 Linköping, Hackeforsgruppen .................................................. 87

Kommunala initiativ

37 Fagersta, Green Center Sweden................................................ 91 38 Högsbo, Dynamiska Högsbo/Sisjön.......................................... 93 39 Göteborg, S:t Jörgen ................................................................ 95 40 Stockholms stad, SML............................................................. 97 41 Dalarna, Natur Resurs Centrum............................................... 99 42 Botkyrka kommun ................................................................. 101 43 Nacka kommun...................................................................... 103 44 Bergs kommun....................................................................... 105 45 Eskilstuna kommun................................................................ 107 46 Landskrona kommun.............................................................. 109 47 Sala kommun......................................................................... 111 48 Växjö kommun ...................................................................... 113 49 Malmö kommun..................................................................... 115 50 Marks kommun...................................................................... 117 51 Stockholms stad, Ecojob ........................................................ 119 52 Vellinge kommun................................................................... 121 53 Borås kommun ...................................................................... 123 54 Göteborg ............................................................................... 125 55 Sorsele och Malå kommuner .................................................. 127 56 Trollhättans kommun ............................................................. 129

Ett urval av hemsidor..................................................... 131

Ytterligare aktörer att undersöka ................................... 133

Enkät .......................................................................... 135

Universitets- och högskolebaserad verksamhet

Faktablad 1 – Lund

1. Verksamhetens namn:

Kunskapsbron – Teknopol AB

2. Huvudman:

Kunskapsbron är ett samarbetsprojekt mellan Teknikbrostiftelsen i Lund, Lunds universitet med Lunds tekniska högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, samt högskolorna i Malmö, Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar samt Karlskrona/Ronneby. Projektet drivs av Teknopol AB.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Små och medelstora företag. Man driver även ett EU-projekt som medför samarbete med europeiska universitet och högskolor.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Södra Sverige

5. Kontaktperson:

Namn: Sven-Thore Holm Titel: Verkställande direktör Adress: Lunds universitet, 221 00 LUND Tel: 046-286 87 10 Fax: 046-12 34 72 E-post: info@teknopol.se

6. Övergripande målsättningar:

Målet med verksamheten är att i vid bemärkelse överföra kunskap och erfarenhet från universitet och högskolor till de små och medelstora företagen i regionen. Verksamheten är kundorderstyrd, dvs. man tillhandahåller kunskap som aktivt efterfrågas.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Kunskapsbron och Teknopol saknar specifika direktiv och målsättningar som rör miljödriven affärsutveckling. Avgörande för att projekt med miljökaraktär kommer till stånd är dels att det finns en efterfrågan på

miljökompetens, dels att universitet och högskolor kan tillgodose efterfrågan. Av totalt 500 utförda projekt bedöms 50 ha miljökaraktär.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Arbetar med regionala projektledare, vilka utför uppsökande verksamhet för att lyssna av kompetensbehov ute hos företagen.
  • Tillhandahåller kvalificerad hjälp till företagens utvecklingsprocess.
  • Studenter används, som utför examensarbeten ute på företag.
  • Internationell marknadsföring

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Utveckling av teknik för materialåtervinning
  • Utveckling av teknik för vattenrening
  • Effektivisering av uttag av fisk
  • Miljöledningsprojekt

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 2 – Göteborg

1. Verksamhetens namn:

Miljöbron

2. Huvudman:

Miljöbron i Göteborg startades under våren 1997 på initiativ av SAF:s regionkontor, Göteborgs universitet, Teknikbrostiftelsen, Länsstyrelsen samt Aspen Petroleum AB.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Företag, företrädesvis i Västsverige

4. Berörd kommun, län, region etc:

Västsverige

5. Kontaktperson:

Namn: Johan Roos Titel: Projektledare Adress: Kaserntorget 7, 411 18 GÖTEBORG Tel: 031-774 00 23 Fax: 031-774 47 58 E-post: miljobron@miljo.gu.se

6. Övergripande målsättningar:

  • Arbetet med miljöbron skall stödja företagens utveckling och därmed regionens.
  • Projektet möjliggör också kontakter mellan studenter och det lokala näringslivet. Arbetet bedrivs i grupper om två studenter, som tillsammans med företaget identifierar en miljörelaterad fråga eller problem.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Miljöutredning
  • Miljöledning
  • Kunskapsförsörjning (tillsammans med Miljöbibliotek 2000, se faktablad 11)

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Hittills har sex projektgrupper med studenter startats upp. Ca 15 företag omfattas av aktiviteter.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 3 – Halmstad

1. Verksamhetens namn:

Näringslivsservice

2. Huvudman:

Högskolan i Halmstad

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Hallands kommuners näringslivskontor, ALMI, Företagarna Halland, Teknikbrostiftelserna i Lund och Göteborg, Länsstyrelsen i Halland, Landstinget Halland, Föreningen Sefström.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Halland

5. Kontaktperson:

Namn: Börje Arnedal Titel: Näringslivssekreterare Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 HALMSTAD Tel: 035-16 73 88 Fax: 035-14 85 33 E-post: borje.arnedal@nshh.se

6. Övergripande målsättningar:

Utveckling av näringslivet genom samverkan mellan företag och högskolevärlden.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Samma som ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Produkt och produktionsutveckling
  • Utveckling av tjänsteföretag

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Man har bl.a. drivit Projekt Kretslopp. En person har varit anställd på halvtid med uppsökande verksamhet, med syfte att bistå företag som efterfrågar miljökompetens. Ett resultat av arbetet har blivit att man har startat ”Miljöforum Halland” (se faktablad 71). Konkret har man i samarbete med Högskolan i Kalmar startat upp miljöledningsprojekt i ett antal företag.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 4 – Göteborg

1. Verksamhetens namn:

Gothenburg Academy for Management of the Environment (GAME)

2. Huvudman:

Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och branschforskningsinstitut i Västsverige

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Näringslivet, både tillverkningsindustri och tjänsteföretag, Göteborgs stad, Landstinget

4. Berörd kommun, län, region etc:

Västsverige

5. Kontaktperson:

Namn: Claes Helgesson Titel: Adjungerad professor i oorganisk kemi Adress: Institutionen för oorganisk kemi, Göteborgs Universitet, 412 96 GÖTEBORG Tel: 0521-614 55 Fax: 031-772 28 45 E-post: game@matnat.gu.se

6. Övergripande målsättningar:

GAME:s mål är att ge västsvensk industri och samhälle hög lönsamhet, konkurrenskraft och sysselsättning genom att ge Västsverige en miljöprofil på hög kompetensnivå och att sälja Västsverige som aktör i miljöfrågor. GAME skall också vara en mötesplats för diskussion och bearbetning av strategiska miljöfrågor och medverkar därvid till omställningen av Västsverige mot en ekologiskt hållbar utveckling.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • FoU-projekt
  • Uppdragsutbildning

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • FoU-projekt rörande batteriåtervinning, integrerade energisystem, miljö-/energiteknikutveckling för tredje världen.
  • Projekt tillsammans med Innovation Relay Centre (EU-projekt för förmedling av kontakter mellan högskole-/universitetsforskning samt mindre och medelstora företag) inom miljöteknikområdet

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 5 – Gävle/Sandviken

1. Verksamhetens namn:

Näringslivet och miljön

2. Huvudman:

Högskolan i Gävle/Sandviken

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Ett antal företag i länet

4. Berörd kommun, län, region etc:

Gävleborgs län

5. Kontaktperson:

Namn: Kaisu Sammalisto Titel: CI, MBA, Universitetsadjunkt Adress: Högskolan i Gävle, Tekniska Institutionen, 801 76 GÄVLE Tel: 026-64 87 94 Fax: 026-64 88 28 E-post: kso@hgs.se

6. Övergripande målsättningar:

  • Att utbilda i första hand ingenjörsstuderande i företagens miljöarbete, miljövårdsteknik, miljöledning, miljörevision och miljöjuridik. Detta sker i nära samarbete med företag i länet.
  • Ovanstående arbete skall hjälpa företag att komma igång/vidare med sitt miljöarbete samt ge företagen möjlighet att lära av varandra.
  • Bedriva forskning om miljöledningssystem.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Mindre och större fallstudier i företag med tillämpning av teori samt genomförande av miljömässig nulägesanalys och förslag till miljöledningssystem för företag.
  • Samtal med personal i fyra företag samt studie av material från dem.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Ovanstående genomfördes i 11 företag under våren 1998.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 6 – Karlskrona/Ronneby

1. Verksamhetens namn:

Miljöintegrerat kandidatprogram

2. Huvudman:

Högskolan i Karlskrona/Ronneby

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Företag i regionen

4. Berörd kommun, län, region etc:

Blekinge

5. Kontaktperson:

Namn: Göran Broman Titel: Teknologie doktor Adress: Institutionen för maskinteknik, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, 371 79 KARLSKRONA Tel: 0455-780 16 Fax: 0455-780 97 E-post: goran.broman@ima.hk-r.se Hemsida: www.ima.hk-r.se

6. Övergripande målsättningar:

Se punkt 9 nedan

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se punkt 9 nedan

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Miljöanpassad produktutveckling
  • Metoder för resursoptimering

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Genom anslag från Högskolans Grundutbildningsråd till detta projekt påbörjades 1994 miljöintegrering inom 120-poängsprogrammet i maskin-

teknik med inriktning mot utvecklingsteknik, vid Institutionen för Maskinteknik (IMA), och 180-poängsprogrammet i fysisk planering, vid Institutionen för Fysisk Planering och Byggteknik (IFB). Satsningen har bl.a. medfört att studenter utför examensarbeten åt företag, med inriktning på miljöanpassning enligt ovan angivna metoder. Högskolan bedriver även samarbete med miljöprofil med företag.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja Nej X

Faktablad 7 – Kalmar

1. Verksamhetens namn:

Näringslivsservice

2. Huvudman:

Högskolan i Kalmar (Kunskapsbron)

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Högskolans satsning på utvecklingsprojekt mellan företag och högskola sker i samverkan med kommunernas näringslivskontor, Företagarnas Riksorganisation, ALMI, Regionförbundet, Länsstyrelsen och Handelskammaren.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Kalmar län

5. Kontaktperson:

Namn: Göran Borgö Titel: Adress: Högskolan i Kalmar, Box 305, 391 29 KALMAR Tel: 0480-44 69 01 Fax: 0480-44 69 10 E-post: goran.borgo@ns.hik.se

6. Övergripande målsättningar:

Näringslivsservice hjälper företag med:

  • att hitta rätt kompetens inom högskolor och universitet för utvecklingsprojekt
  • att engagera studenter för examensarbeten, uppsatser, praktik eller traineeprogram
  • att ordna delfinansiering till företagssatsningar

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Näringslivsservice

Arbetar särskilt med bl.a. miljöledning, certifiering, livscykelanalys, miljöteknik, kretslopp, avfallsteknik och marknadsanalys.

Utvecklingscentrum TIPPS-Kalmar

TIPPS är ett nätverk av kunskaps- och utvecklingscentra som håller på att byggas upp runt om i Sverige. Dessa centra är särskilt inriktade på att i första hand hjälpa små- och medelstora företag med utvecklingsprojekt inom olika teknikområden samt med affärs- och marknadsutveckling. TIPPS-Kalmar har en särskild inriktning mot miljödriven teknikutveckling.

Centrum för miljöteknik

Arbetar med tekniskt miljövetenskapligt utvecklingsarbete inom framför allt förebyggande miljöskydd, miljöledning och miljörevision samt miljöanpassad produktutveckling.

8. Exempel på tillämpade metoder:

Näringslivsservice:

  • Uppsökande verksamhet i främst mindre och medelstora företag i hela länet för att initiera utvecklingsprojekt med högskolor och universitet.
  • Nyföretagande av nya kunskapsbaserade företag med bakgrund från högskolan.
  • Näringslivs- och utvecklingsfrågor inom högskolan, utbyggnad av kompetens- och resurscentra för samverkan med näringslivet.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Arbetet vid högskolan har bl.a. bidragit till att ett omfattande arbete med att införa miljöledningssystem har inletts i Kalmarregionen.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 8 – Gotland

1. Verksamhetens namn:

ZERI – Gotland (Zero Emission Research Initiatives)

2. Huvudman:

Gotlands högskola /ZERI

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Länsstyrelsen på Gotland, Ekokommun Gotland, FN, Universitetet i Tokyo och näringslivet på Gotland.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Gotlands kommun

5. Kontaktperson:

Namn: Kjell Rosén Titel: Agenda 21-samordnare Adress: Gotlands kommun, 621 81 VISBY Tel: 0498-26 92 12, 26 93 79 Fax: 0498-26 92 11 E-post: kjell.rosen@gotland.se

6. Övergripande målsättningar:

Att få industrin att styra mot en utveckling där avfall och restprodukter integreras i systemet så att restprodukterna används som resurser på olika sätt.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Det finns inga uttalade mål men en noll-utsläpps-zon kan sannolikt utgöra en stor tillgång för miljöprofilering av de företag som finns i denna zon.

8. Exempel på tillämpade metoder:

Under 1996-97 genomfördes, på uppdrag av ett tjugotal företag, kommun och länsstyrelse, en studie rörande möjligheten att göra Gotland till en noll-utsläpps-zon.

Fullmäktige har fattat beslut om att Gotland skall sträva mot att bli Europas första noll-utsläpps-zon.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se ovan

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 9 – Göteborg

1. Verksamhetens namn:

Kompetenscentrum i produktrelaterad miljöanalys (CPM) och CIT Ekologik

2. Huvudman:

Chalmers tekniska högskola (CTH)

  • Kompetenscentrum i produktrelaterad miljöanalys (CPM) har avdelningen för Teknisk miljöplanering som värd.
  • CIT Ekologik sorterar under Chalmers Industriteknik.
  • En sammanhållande länk för samarbete mellan CTH och näringslivet är Centrum för näringslivssamverkan.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

CPM

Inom Chalmers deltar följande institutioner och avdelningar: Teknisk Miljöplanering, Energisystemteknik, Matematisk Statistik, Innovationsteknik och Transportteknik. 11 ledande svenska företag deltar.

CIT Ekologik

Utgör en del av Stiftelsen Chalmers Industriteknik.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Sverige

5. Kontaktperson:

CPM

Namn: Margareta Wester Adress: CPM, Chalmers tekniska högskola, 412 96 GÖTEBORG Tel: 031-772 56 41 Fax: 031-772 56 49

CIT

Namn: Elin Eriksson Adress: Chalmers Teknikpark, 412 88 GÖTEBORG Tel: 031-772 40 20 Fax: 031-82 74 21

Centrum för näringslivssamverkan

Namn: Folke Hjalmers Adress: Centrum för näringslivssamverkan, Chalmers tekniska högskola, 412 96 GÖTEBORG Tel: 031-772 41 35 Fax: 031-91 56 02 E-post: folke.hjalmers@indkont.chalmers.se

6. Övergripande målsättningar:

CPM

Kompetenscentrum inom Chalmers utgör ett av NUTEK:s 30 kompetenscentra med inriktning på bl.a. LCA-analyser. CPM arbetar med att ta fram metoder för att utvärdera miljöpåverkan från produkter i alla led från råvarutillverkning, tillverkning, användning och återvinning till avfallshantering. Kunskaperna kommer att användas i företagens strategiska och operationella beslut om produkter och deras egenskaper.

CIT

CIT Ekologik utför konsult- och utbildningsinsatser för organisationer i samband med deras arbete med förbättring av produkters, processers och organisationens miljöprestanda samt av personalens kunskap inom området. CIT Ekologik vill bistå sina kunder med att identifiera och prioritera utmaningar på miljöområdet samt, utifrån industriella erfarenhet och nätverk på Chalmers, assistera kunder i att skapa miljömässigt hållbara lösningar.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Kompetenscentrum i produktrelaterad miljöanalys (CPM)

Den tillämpade forskningen har som mål att 1) analysera och utvärdera lösningar för material- och energiflöden i samhället anpassade till samhälleliga mål för kretsloppsanpassning och ekologiskt hållbar utveckling, 2) genomföra övriga näringslivsrelevanta tillämpningar.

CIT Ekologik

Ett mål för CIT Ekologik är att genom systematiskt miljöarbete av hög kvalitet förstärka kundernas affärspositioner.

8. Exempel på tillämpade metoder:

De tjänster som erbjuds är bl.a. miljöutredningar, livscykelanalyser, miljöutbildningar och materialflödesanalyser.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

För specifik information om olika projekt hänvisas till kontaktpersonerna ovan.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 10 – Linköping

1. Verksamhetens namn:

Teknikbrostiftelsen i Linköping

2. Huvudman:

Se ovan

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Uppgift saknas

4. Berörd kommun, län, region etc:

Teknikbrostiftelsen i Linköping arbetar i regionen från Nyköping i norr till Jönköping i söder, avgränsat av Vättern i väst och Östersjön i öst.

5. Kontaktperson:

Namn: Katarina Ljunggren Titel: Verkställande direktör Adress: Teknikringen 1 E, 583 30 LINKÖPING Tel: 013-21 17 70, 070-522 17 70 Fax: 013-21 14 04

6. Övergripande målsättningar:

Teknikbrostiftelsens mål är

  • att bygga broar mellan näringsliv, organisationer och universitet & högskola
  • att initiera och finansiera projekt som leder till produktförnyelse
  • att bidra till industrirelevant forskning och utveckling
  • att uppmuntra små och medelstora företag att utnyttja universitetet för kunskapsutbyte
  • att stödja samarbete mellan små och stora företag.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Målsättningar saknas

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Riskkapitalförsörjning
  • Produktutveckling

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Enstaka företag med miljöprofil har skapats kring koncept från Linköpings universitet samt Tekniska Högskolan.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 11 – Göteborg

1. Verksamhetens namn:

Miljöbibliotek 2000

2. Huvudman:

Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs universitet

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

  • Företag i Göteborg
  • Miljöbron (Teknikbrostiftelsen m.fl.)

4. Berörd kommun, län, region etc:

Västsverige

5. Kontaktperson:

Namn: Mikael Olsson Titel: Adress: Miljövetenskap, Geovetarcentrum, 413 81 GÖTEBORG Tel: 031-773 37 74 Fax: 031-773 48 39 E-post: mikael.olsson@miljo.gu.se

6. Övergripande målsättningar:

Att knyta närmare kontakter med företag och samhällets organisationer. Genom att koppla aktuell forskning till samhällets miljöarbete når avdelningen en verklighetsförankring som behövs för utveckling av kunskap och erfarenheter.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Utbildningar
  • Seminarier
  • Informationsförsörjning via fysiskt bibliotek och Internet

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Ett tiotal företag, såväl stora som små, har medverkat i utbildningar och fått hjälp miljöutredningar m.m.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 12 – Uppsala

1. Verksamhetens namn:

Teknikbrostiftelsen i Uppsala

2. Huvudman:

Se ovan

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

I styrelsen sitter representanter från ABB, Quintiles AB, SLU, MEDA AB och Uppsala Universitet.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Uppsalaregionen, Bergslagen, Mälardalen utom Storstockholm

5. Kontaktperson:

Namn: Nils Ingvar Olson Titel: VD Adress: Teknikbrostiftelsen i Uppsala, Uppsala Science Park Tel: 018-51 05 90 Fax: 018-51 05 91 E-post: info@tbs.c.se Hemsida: www.tbs.c.se

6. Övergripande målsättningar:

  • Stödja goda idéer och initiativ som innehåller en tydlig samverkan mellan högskola och näringsliv.
  • Medverka till att den kunskap och kompetens som finns inom universitet/högskola snabbare skall komma näringslivet till del.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Stiftelsen har inga direkta målsättningar på miljöområdet.

8 Exempel på tillämpade metoder:

  • Produktutvecklingsprojekt, exploateringsaktiviteter och affärsutveckling
  • Bryggbildare – kontaktförmedlare
  • Stöd till större projekt

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Ett mindre antal projekt med miljöprofil har startats upp.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja Nej X

Science Parks

Faktablad 13 – Linköping

1. Verksamhetens namn:

Mjärdevi Science Park

2. Huvudman:

Linköpings kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Linköpings universitet, Linköpings tekniska högskola, Teknikbrostiftelsen i Linköping m.fl.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Linköping

5. Kontaktperson:

Namn: S.G. Johansson Titel: Adress: Mjärdevi Science Park AB, 581 81 LINKÖPING Tel: 013-20 64 15 Fax: 013-21 01 76 E-post: sg.johansson@mjardevi.se

6. Övergripande målsättningar:

  • Tillhandahålla mark och lokaler ämnade för FoU
  • Samverka med universitet
  • Främja och stödja FoU
  • Stödja nya företag i uppbyggnadsskedet samt stimulera den ekonomiska tillväxten
  • Underlätta tekniköverföring mellan universitet och näringsliv

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Ingen uttalad målsättning finns

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Utbildning/kompetenshöjning
  • Affärsutveckling/-rådgivning
  • Finansieringssystem

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Satsningen har resulterat i att ett antal miljödrivna företag har etablerat sig i parken.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 14 – Umeå

1. Verksamhetens namn:

Uminova Science Park, Uminova AB

2. Huvudman:

Uminova Fastighets AB

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Umeå universitet

4. Berörd kommun, län, region etc:

Västerbottens lä n

5. Kontaktperson:

Namn: Bertil Hammarstedt Titel: Verkställande direktör Adress: Box 7959, 907 19 UMEÅ Tel: 090-15 48 00 vx Fax: 090-15 48 05 E-post: info@uminova.se, bertil.hammarstedt@uminova.se

6. Övergripande målsättningar:

Den övergripande målsättningen är att skapa förutsättningar för nya företag att växa och utvecklas. Uminova AB:s uppgift är att identifiera och vidareutveckla affärsidéer samt att etablera nya företag från den forskning som bedrivs inom Västerbottens län, främst från Umeå universitet och Norrlands Universitetssjukhus.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Som intressanta områden anges bioteknik, miljöteknik, medicinsk teknik, datateknik, elektronik.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • En särskild avdelning av Uminova Science Park kallas Kuvösen.

Här finns 14 platser reserverade för företag från kompetensvärlden runt universitetet.

  • Kunskapsförsörjning (management, finansiering, marknadsföring och kontakter)

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Vissa företag med miljöprofil har etablerats och utvecklats.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 15 – Luleå

1. Verksamhetens namn:

RIS – Regional Innovation Strategies

2. Huvudman:

Aurorum Teknikbyn AB i Luleå och Uleåborg i Finland

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

  • Länsstyrelserna i Norrbotten
  • Luleå, Arjeplog, Haparanda och Jokkmokks kommun
  • EU (Finansiär)

4. Berörd kommun, län, region etc:

Norra Österbotten, Norrbotten, Lappland och Kajanaland. (dvs. både norra Sverige och Finland)

5. Kontaktperson:

Namn: Sven Markstedt Titel: Projektledare, Sverige Adress: Aurorum Teknikbyn AB, Aurorum 2, 977 75 LULEÅ Tel: 0920-756 52 Fax: 0920-750 10 E-post: sven.markstedt@ris.aurorum.se

6. Övergripande målsättningar:

  • Förena innovationer och satsningar på en positiv näringslivsutveckling i norra Sverige och Finland.
  • Stimulera små och medelstora företags teknikutveckling och konkurrenskraft.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Miljöteknik är ett av sex ämnesområden som ingår i programmet.

8. Exempel på tillämpade metoder:

Två av tio projekt som bedrivs är inom miljöområdet. Båda är inom återvinningsområdet. Dessa projekt erhåller kvalificerat stöd.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Cirka 25 företag av de potentiella företagen i regionen har miljöinriktning.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 16 – Sollentuna

1. Verksamhetens namn:

Stockholm Environmental Science Park (SESP)

2 Huvudman:

  • Bakom satsningen på SESP står Windborne International,

Skanska Bygg AB och Sollentuna kommun. Arbetet med att etablera SESP sker i nära samarbete med SESP:s Internationella referensgrupp (ISC), en expertpanel och externa konsulter.

  • Medlemmar i ISC är representanter för AGA, Skanska,

Stockholm Energi, Stockholm Vatten, TA Control (Incentive Group), Telia, Vattenfall, WMI Sellbergs och Windborne International.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

  • Projektet genomförs i nära samarbete med svenska och internationella företag, högskolor, forskningsinstitut, venturekapitalbolag och offentliga organ.
  • Det kommer att finnas strikta regler för vilken typ av verksamhet och företag som får förekomma inom vetenskapsparken. Endast företag, institutioner och offentliga organ som arbetar med forskning, utveckling och därmed förknippad verksamhet inom ramen för ett program kännetecknat av miljöengagemang kommer att få etablera sig.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Sollentuna kommun

5. Kontaktperson:

Namn: Robert Windborne-Brown Titel: Ordförande i Windborne International Adress: Windborne International, S. Blasieholmshamnen 6, 111 48 STOCKHOLM Tel: 08-611 55 30 Fax: 08-611 54 25 E-post: hq@windborne.se

Namn: Erik Barkman Adress: Sollentuna kommun, 191 86 SOLLENTUNA Tel: 08-92 16 29 Fax: 08-92 10 17

Namn: Kjell Karlsson Adress: Skanska Bygg AB, 182 25 DANDERYD Tel: 08-627 30 80 Fax: 08-753 00 3

6. Övergripande målsättningar: ”I framtiden får den miljödrivna tekniken utan tvivel en stor och växande internationell betydelse. Att förlägga sin verksamhet till SESP är att samtidigt flytta fram till frontlinjen när det gäller miljörelaterad forskning och utveckling. Här finns förutsättningarna för att skapa de viktiga konkurrensfördelar som ger en svårrubbad tätplats.”

  • SESP avses utvecklas till att bli en ledande internationell arena för främjande av miljödriven forskning, utveckling och nyföretagande. SESP kommer att erbjuda företag, institutioner, akademiska organisationer och offentliga organ en mångfacetterad och dynamisk miljö som stimulerar kreativitet och främjar konkurrenskraft.
  • I SESP samlas stora och små industri- och serviceföretag tillsammans med universitet, forskningsinstitut, offentliga organisationer och riskkapitalbolag i en harmonisk och kreativ miljö med ekologisk inriktning.
  • SESP avses utvecklas till ett ledande internationellt centrum för miljöfrågor. SESP skall etablera sig som ett internationellt centrum för en rad viktiga miljöfrågor.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • SESP skall erbjuda möjlighet för nystartade företag att verka i fungerande lokaler som snabbt och problemfritt kan anpassas när företaget växer och utvecklas.
  • Inom SESP kommer ett center för tekniköverföring –

TRANSTECH – att etableras. Centrets huvuduppgift blir att identifiera och stödja innovativ forskning med kommersiell potential, agera som mentor och arbeta för att den utvecklas till lönsamt nyföretagande. Centret kommer att kunna hjälpa till med att skaffa fram riskkapital och annan finansiering, bildande av strategiska allianser mellan forskare och industri, med formulering av forsknings- och utvecklingsprogram samt med att få ut de med

tiden framtagna produkterna och systemen på marknaden. Centret hjälper till med att skaffa fram de tjänster som behövs för att utveckla ett företag och dess verksamhet. Det kan exempelvis handla om utveckling av organisationen, juridiska frågor, administrativa rutiner, utveckling av system för marknadsföring, distribution och produktion samt om informations- och PRinsatser.

8. Exempel på tillämpade metoder:

• SESP omfattar en total investering på ca 2,5 miljarder kronor.

• Över 7 000 personer kommer att bo och arbeta inom projektområdet. SESP kommer att kunna erbjuda plats åt 4 000 forskare, tekniker och entreprenörer.

• Byggnationen påbörjas under den första hälften av 1999. Detaljplanen är godkänd.

• Ytmässigt kommer SESP att omfatta omkring 180 000 kvadratmeter.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Verksamheten har ej startat upp.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 17 – Västerås

1. Verksamhetens namn:

Teknikbyn

2. Huvudman:

Västerås Technology Park AB

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Mälardalens högskola

4. Berörd kommun, län, region etc:

Västerås, Mälardalen

5. Kontaktperson:

Namn: Evert Johnsson Titel: Adress: Teknikbyn, Västerås, Technology Park AB, Box 883, 721 23 VÄSTERÅS Tel: 021-10 14 12 Fax: 021-10 16 50 E-post: evert.johnsson@mdh.se

6. Övergripande målsättningar:

Etablera en kreativ och expansiv teknologipark med företag verksamma inom kompetensområden som har sin motsvarighet inom grundutbildning och forskning vid Mälardalens högskola.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Ovanstående målsättningar gäller för fyra teknikområden, däribland energi- och miljöteknik.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Vidareutveckla kopplingen mellan Mälardalens högskola och företagen i teknikbyn.
  • Etablera företag i teknikbyn.
  • Bygga upp och vidareutveckla teknikbyns kontaktnät inom industri, högskoleväsende, finansvärld, förvaltning, organisationer och partier i regionen, i landet och utlandet.
  • Marknadsföra teknikbyn regionalt, nationellt och internationellt.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Hittills har sex företag etablerat sig i teknikbyn, med 93 anställda. Målsättningen är att 36 företag med totalt 1 000 medarbetare skall ha etablerats år 2003.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Föreningar och stiftelser m.fl.

exklusive Science Parks

Faktablad 18 – Göteborg

1. Verksamhetens namn:

Green Trade

2. Huvudman:

Exportrådet

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Exportcentrum, samtliga länsstyrelser i Sverige, systerorganisationer i Norge och Danmark

4. Berörd kommun, län, region etc:

Sverige

5. Kontaktperson:

Namn: Christina Stenberg Titel: Projektledare Adress: Tel: 031-10 59 96 E-post: christina.stenberg@swedishtrade.se.

6. Övergripande målsättningar:

Att på ett kostnadseffektivt sätt bistå svenska miljögranskade företag att nå en större internationell krets av köpare.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • För företag som klarar av en initial miljöbedömning, baserad på de miljökrav som Volvo riktar gentemot sina leverantörer erbjuds möjligheter att marknadsföra produkter via Green Trades hemsida. Tanken är att man skall skapa en elektronisk handelsplats för miljödrivna företag. En hemsida tillverkas för var och en av de företag som deltar.
  • GreenTrade anordnar mässor för köpare och säljare av miljöprofilerade produkter och tjänster, såväl i Sverige som i utlandet.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • I dag finns ca 45 företag utlagda på hemsidan
  • Seminarier ordnas med organisationer där företagen får möjlighet att marknadsföra sig (Danmark, Norge)

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 19 – Sundsvall

1. Verksamhetens namn:

Sundsvalls Utvecklingscentrum (SUC)

2 Huvudman:

Bakom SUC står en stiftelse vars huvudmän är Sundsvalls kommun, Sparbanken Sverige AB, Mitthögskolan, PEAB Nord AB, SCA Research AB samt länsstyrelsen.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Information saknas

4. Berörd kommun, län, region etc:

Information saknas

5. Kontaktperson:

Namn: Leif Bolin Titel: VD Sundsvalls Utvecklingscentrum Adress: Sundsvalls Utvecklingscentrum, 851 71 SUNDSVALL Tel: 060-16 95 00 Fax: 060-17 57 00 E-post: leif.bolin@svuc.se

6. Övergripande målsättningar:

SUC är ett affärs- och teknologicentrum i Sundsvall, beläget i högskolestadsdelen Westhagen. I SUC finns i dag ett 40-tal företag och organisationer som sysselsätter ca 300 personer samt lika många som deltar i utbildningar av olika slag. Huvudfokus är att underlätta etablering av företag. I första hand riktar man sig till företag som sysslar med media, IT-användning, företagsutveckling och kretsloppsteknologi.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

Nystartade företag skall få hjälp med att hitta lokaler, utrustning, laboratorier samt få tillgång till service av olika slag.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Ett antal företag med miljöprofil har etablerat sig i centrat. Dessa är färre än tio till antalet.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 20 – Gävleborg

1. Verksamhetens namn:

Kretslopp Gävleborg

2. Huvudman:

Landstinget Gävleborg, Länsstyrelsen i Gävleborgs län samt kommunerna i länet

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Högskolan i Gävle-Sandviken, ALMI Företagspartner i Gävleborgs län samt FoU-X (forsknings- och utvecklingsstiftelsen i Gävleborg), Exportcentrum (ALMI, Handelskammaren och Exportrådet)

4. Berörd kommun, län, region etc:

Gävleborgs län

5. Kontaktperson:

Namn: Ulrika Björn Titel: Projektledare för Kretslopp Gävleborg Adress: Box 1399, 801 38 GÄVLE Tel: 026-66 36 98 Fax: 026-66 36 70 E-post: ulrika.bjorn@lg.se

6. Övergripande målsättningar:

En av projektets främsta uppgifter är att initiera projekt där företag – forskning – offentlig verksamhet samverkar kring miljöfrågor.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Främja marknadsföring för miljöprofilerade företag i Gävleborgs län
  • Inriktning mot miljöprojekt som rör transporter, energieffektivisering, miljöanpassat byggande och miljöanpassade VAlösningar.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • ”Gröna listan” – Inventering av miljöprofilerade företag i

Gävleborgs län

  • Workshops rörande miljöanpassning

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Etablering för främjande av miljöexport tillsammans med Exportcentrum

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 21 – Falköping

1. Verksamhetens namn:

Falköpings småföretagarcentrum

2. Huvudman:

Ett kommande aktiebolag. F.n. drivs idén av Falköpings kommun.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

  • Länsstyrelsen Västra Götalands län
  • Industriell Logistik AB
  • Falköpings kommun
  • GAME
  • Green City Denmark

4. Berörd kommun, län, region etc:

Västsverige

5. Kontaktperson:

Namn: Leif Bigsten Titel: Planeringschef Adress: Falköpings kommun, 521 81 FALKÖPING Tel: 0515-851 14 Fax: 0515-851 01 E-post: leif.bigsten@falkoping.se

6. Övergripande målsättningar:

Se nedan

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Erbjuda privata och allmänna sektorn ”know how” inom miljöområdet.
  • Katalysator för ökad försäljning av produkter och tjänster/”Green

Business”.

8. Exempel på tillämpade metoder:

Allt befinner sig i ett planeringsskede:

  • Marknadsmässigt miljöprofilera befintliga produkter för att skapa mer försäljning.
  • Miljöförbättra företagens egna verksamhet.
  • Skapa nätverk för att utveckla nya produkter samt verksamheter inom bl.a. tjänstesektorn
  • Exportinriktade satsningar

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Verksamheten planeras att starta under andra halvåret 1998. 25 företag uppskattas ansluta sig till projektet direkt när det startas.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja Nej X

Faktablad 22 – Svenska Mässan

1. Verksamhetens namn:

MiljöTeknik 99 (mässan)

2. Huvudman:

Svenska Mässan

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Peter Torgersson har under tio års tid byggt upp ett kontaktnät bland internationella mässarrangörer, branschföretag, branschorganisationer, myndigheter, exportråd, facktidningar m.m.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Sverige/internationellt. Andelen internationella besökare och utställare har ökar successivt.

5. Kontaktperson:

Namn: Peter Torgersson Titel: Projektledare Adress: MiljöTeknik 99, 412 94 GÖTEBORG Tel: 031-708 80 80 Fax: 031-16 03 03 E-post:

6. Övergripande målsättningar:

Bygga en internationell mötesplats som främjar affärskontakter inom miljöteknikområdet.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Peter Torgersson beskriver att han på sina besök på utländska mässor ofta saknar en tung satsning från många duktiga svenska miljöteknikföretag, i stället domineras scenen av konkurrentländers satsningar som ofta har en betydligt sämre teknik och kunskap.

8. Exempel på tillämpade metoder:

Mässverksamhet

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Vid uppföljning har deltagande företag sett det som positivt att delta på mässan. Antalet utländska besökare fördubblades mellan 1995 och 1997.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 23 – Värmland

1. Verksamhetens namn:

Stiftelsen Inova i Wermland

2. Huvudman:

Stiftelsen har grundats av:

  • Företag i Värmland
  • Högskolan i Karlstad
  • Länsstyrelsen
  • Landstinget
  • Karlstads kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Ericsson, Telia, Föreningsbanken/ALFA, Stora Paperboard AB

4. Berörd kommun, län, region etc:

Värmland.

5. Kontaktperson:

Namn: Pär Urban Fryklind Titel: Verkställande ledamot Adress: Stiftelsen Inova i Värmland, c/o Högskolan i Karlstad, 651 88 KARLSTAD Tel:054-88 50 00 Fax: 054-88 50 01 Hemsida: www.wermland.se/inova

6. Övergripande målsättningar:

Stärka företagens och högskolans konkurrenskraft, driva på i samarbetet mellan högskolan, företagen och samhället, samt stimulera kunskapsintensivt och teknikhögt nyföretagande.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Miljö och kretsloppsenergi är ett av fem områden som Inova inriktar sig mot.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Stöd till bildandet av företag med grund i högskolans utbildningsoch forskningsverksamhet. Inova erbjuder administrations- och managementstöd.
  • Mötes-, konferens- och kontaktverksamhet som syftar till ökad samverkan mellan företag, högskolan och samhället.
  • Inova utvecklar regionala ”kluster” inriktade på teknikspridning och kompetensutveckling, bl.a. inom området miljö och kretsloppsteknologi.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

För information rörande specifika projekt hänvisas till kontaktperson ovan.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 24 – Östersund

1. Verksamhetens namn:

Forum Ekoteknik

2. Huvudman:

Mitthögskolan, Centrum För Ekologisk Teknik, Ekoingenjörernas riksförbund, diverse miljöföretag, Kommunförbundet Jämtland

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

  • SINTEF
  • Nordic consulting group
  • Green City Denmark
  • Miljökonsultföretag i USA

4. Berörd kommun, län, region etc:

Basen i Jämtland och Västernorrland

5. Kontaktperson:

Namn: Andreas Englund Titel: Ansvarig för näringslivs- och internationella kontakter på Mitthögskolan Adress: Avdelningen för ekoteknik, Mitthögskolan, Box 603, 832 23 FRÖSÖN Tel: 063-16 55 33 Fax: 063-16 54 50 E-post: andreas.englund@ter.mh.se

6. Övergripande målsättningar:

  • knyta till sig, förmedla och samordna ekoteknikkompetens inom

Sverige och internationellt

  • föra fram verksamheter som är ledande i utvecklingen mot ett hållbart samhälle, ”goda exempel”
  • föra fram regioners strävan mot att skapa ett hållbart samhälle och att stimulera nätverk och kunskapsutbyte inom dessa regioner.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Nära samarbete med Trondheim i Norge. Bl.a. omfattar satsningen samarbetsprojekt som syftar till att nå fram till gemensamma lösningar för företag inom miljöområdet.
  • REX – en modell för regional utveckling, är ett projekt som kommer att fortsätta om medel erhålls från NUTEK. Syftet är att bygga ett IT-baserat nätverk mellan spets miljöföretag i Sverige och miljöföretag i Green Valley i Kalifornien. I dagsläget omfattar projektet tio svenska företag och 4 amerikanska företag.
  • 10-15 företag har fått stöd av Mitthögskolan att utveckla produkter inom områdena biobaserade produkter, avfallshantering och utvinning av nya substanser i växter.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Mitthögskolans utbildningar i miljöledning har lett till att nya miljökonsultföretag har startats samt att företag fått hjälp med sitt miljöledningsarbete.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja Nej X

Faktablad 25 – Örebro län

1. Verksamhetens namn:

Kvarntorps Kretsloppspark

2. Huvudman:

Kvarntorps Kretsloppspark är en ekonomisk förening med 16 medlemmar från regionen, både företag och kommuner.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

  • Högskolan i Örebro
  • Linköpings universitet

3. Berörd kommun, län, region etc:

Örebro län

5. Kontaktperson:

Namn: Leif Lewin Titel: Projektledare Adress: Kvarntorps KRETSLOPPSPARK, Rudbecksgatan 26, Box 8023, 700 08 GÖTEBORG Tel: 019-21 40 44 Fax: 019-21 40 41 E-post: leif.lewin@orebro.se

6. Övergripande målsättningar:

  • Samverkan mellan kommuner, näringsliv och forskning för etablering av verksamheter inom miljö- kretslopps- och återvinningsområdet.
  • Bli ett centrum för kunskap och kompetens, ett ”Center of excellence”.
  • Främja forskning, utveckling och etablering av kommersiella företag.
  • Fler arbetstillfällen.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Ett tiotal gröna företag skall byggas upp på fem år.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Utveckling av metoder för att återvinna/omhänderta elektronik, plast, bilar, däck, bygg och bygg- och rivningsmaterial.
  • Anläggning för insamling, sortering och sönderdelning av plast planeras.
  • En ”bakvänd” bilfabrik där bilarna skall återvinnas fullt ut.
  • Omhändertagande av däck, bygg- och rivningsavfall, komposterbart material och slam planeras.
  • Markrening av förorenade jordar.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling: 20-30 gröna jobb

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 26 – Värmland

1. Verksamhetens namn:

Gröna marknader och Miljöanpassad produktutveckling

2. Huvudman:

Miljöaktion Värmland, Länsstyrelsen i Värmland, ALMI och enskilda företag i Värmland. Miljöaktion Värmland bildades 1989 på initiativ av Kommunförbundet i Värmland, ALMI företagspartner, Länsstyrelsen och Landstinget i Värmland. Nätverket har (1997) ca 450 medlemmar. Nätverkets syfte har initialt varit att utbyta erfarenheter och diskutera samverkan.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Miljöaktion Värmland utser styrgruppen vilken skall bestå av minst en representant ur varje aktörsgrupp. Gröna marknader genomförs i samarbete med ALMI och de värmländska företagen. NUTEK har beviljat ekonomiskt bidrag till såväl Gröna Marknader som projektet Miljöanpassad produktutveckling.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Värmlands län

5. Kontaktperson:

Namn: Jonas Lagneryd Titel: Adress: Miljöaktion Värmland, Länsstyrelsen i Värmland Tel: 054-19 71 49 Fax: 054-15 38 71 E-post: mav@s.lst.se

6. Övergripande målsättningar:

Syftet med Miljöaktion Värmland är att vara en katalysator i arbetet med att utveckla Värmland till en framgångsrik, hållbar region. Den övergripande målsättningen är att anpassa det värmländska samhället till naturens kretslopp och miljöns bärförmåga för att klara den långsiktiga överlevnaden.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Miljöaktion Värmland har som målsättning att utveckla miljöanpassade och konkurrenskraftiga företag i Värmland som klarar överlevnaden på den snabbt växande gröna marknaden.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • ”Gröna Marknader” som syftar till att dels öka efterfrågan och dels öka utbudet av miljöprofilerade produkter i Värmland. På efterfrågesidan jobbar man med offentlig upphandling med deltagande från kommuner, landstinget och privata företag.
  • Under 1998 har projektet ”Miljöanpassad produktutveckling” sjösatts. Satsningen har erhållit ekonomiskt bidrag från NUTEK:s ramprogram för miljöanpassad produktutveckling. Syftet med satsningen är att förstärka en marknadsdriven miljöanpassad produktutveckling i små och medelstora företag. En första delstudie har genomförts vilken syftade till att lägga grunden för satsningen genom att identifiera aktörer, arrangemang av ett regionalt seminarium, inleda dialog med olika aktörer samt omvärldsanalys. Ekonomiskt bidrag för fortsättning av projektet har erhållits.
  • Marknadsföring av Värmland som en miljö-framtidsinriktad region bör förstärkas, både nationellt och internationellt, för att poängtera de värmländska företagens kompetens inom miljöområdet och Värmlands förutsättningar för livskvalitet, samt den framtidsanda som präglar miljö- och utvecklingsarbetet i Värmland.
  • Planer finns också på att sjösätta ett aktionsprogram för ”Jobb för ett hållbart Värmland”. Syftet med denna satsning är att kombinera behovet av omställning till hållbar utveckling i Värmland med behovet av meningsfulla jobb på den värmländska arbetsmarknaden.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se punkt 8 ovan

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 27 – Sundsvall

1. Verksamhetens namn:

ENTE Group (Environmental Technology Group)

2. Huvudman:

Föreningen Industriell miljöteknik är huvudägare av ENTE Group AB

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: 21 företag

4. Berörd kommun, län, region etc:

Västernorrland, främst Sundsvall-Timrå

5. Kontaktperson:

Namn: Lars Hägglund, Jerry Söderström Adress: ENTE Group, Fabriksgatan 32, 851 71 SUNDSVALL Tel: 060-16 97 80 Fax: 060-17 24 35 E-post: jerry.soderstrom@eems.se lars.hagglund@eems.se

6. Övergripande målsättningar:

Att regionen Sundsvall-Timrå utvecklas till ett nationellt kompetenscentrum på området industriell miljöteknik. Kommunerna och enskilda företag bygger nätverk, utvecklar kompetens och stärker marknadsföringen.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Arbetet samordnas i ENTE Group AB och den ideella föreningen

Industriell Miljöteknik. Tanken är att skapa ett Teknik- och Kunskapscentrum för Industriell Miljöteknik för att på så vis öka medlemsföretagens utveckling av kompetens- och ekonomiska resultat.

  • Syftet med ENTE Group är att kunna erbjuda kompletta system som tillfredsställer kundernas behov inom återvinning, mark och

vatten samt miljöanpassad energi. ENTE Group jobbar både med utveckling och marknadsföring av system inom dessa områden.

  • Syftet med föreningen är att utveckla nätverket och att jobba med kompetensutveckling och företagsetableringar.

”Med Skandinavien som hemmamarknad skall bolaget marknadsföra kompletta småskaliga system till utvalda länder och kunder i första hand inom området mark & vatten (behandling/förädling av organiska restprodukter) men även inom områdena återvinning och miljöanpassad energi.”

8. Exempel på tillämpade metoder:

Kontakter med exportmarknaden sker främst med Polen. Där finns ett stort intresse för svensk miljökompetens.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Bolagets marknadsetablering i Polen avseende avloppsreningsanläggningar har startat upp. Två referensanläggningar finns. Denna del av bolagets verksamhet berör fyra av föreningens medlemsföretag. Inom området återvinning utvecklas för närvarande en utrustning för sortering av bygg- och industriavfall.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 28 – Halland

1. Verksamhetens namn:

Miljöforum Halland

2. Huvudman:

Miljöforum Halland är en ideell förening. Styrelsen har en mycket bred förankring inom näringsliv och offentlig sektor.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

I enskilda projekt deltar aktörer såsom NUTEK, Miljöteknikdelegationen, Företagarföreningen, Högskolan i Halmstad, Kommunförbundet i Halland, Landstinget i Halland och Länsstyrelsen i Hallands län. Till detta kommer de företag som deltar i ett vägledningsprojekt.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Hallands län

5. Kontaktperson:

Namn: Göran Wetterlundh Även Lisbeth Schultze och Hans Leghammar Titel: Ordförande respektive projektledare Adress: Miljöforum Halland, c/o Hallands läns landsting, Box 517, 301 80 HALMSTAD Tel: 035-13 47 66, 035-10 50 30 (Wetterlundh) Fax: 035-13 49 63 E-post: kansli@miljoforum.n.se miljoforum.halland@lthalland.se

6. Övergripande målsättningar:

Föreningen har till ändamål att främja utbildning, utveckling, information och samverkan inom miljöområdet i Hallands län med omnejd. Miljöforum Halland samlar länets miljökompetens och verkar för att sprida och fördjupa kunskapen om miljön. Detta sker genom seminarier, nyhetsbrev, informationsmaterial, studiebesök, bildande och underhållande av nätverk, opinionsbildning etc. Som medlemmar i

Miljöforum Halland välkomnas företag, organisationer, föreningar, offentliga förvaltningar och privatpersoner.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • En nationell miljötekniktävling har arrangerats två gånger. Under

1998 har hela 100 bidrag inkommit. Stipendium på 250 000 kr delades ut i augusti 1998.

  • Deltar i uppbyggnaden av ”Europaakademien för miljöfrågor”

(1998). En internationell utbildning på högskolenivå inom ramen för ett EU-projekt.

  • Vägledningsprojektet: hösten 1997 och våren 1998 genomför

Miljöforum Halland en satsning på att engagera små och medelstora företag i ett miljöledningsarbete. Målet är att engagera en grupp med företag i varje halländsk kommun. Arbetet bedrivs med en förenklad vägledning för miljöledning vilken tagits fram i samarbete med NUTEK.

  • Under 1997 genomfördes 16 lokala forum i de sex halländska kommunerna.
  • Förbereder utbildning av delegation från Japan (1998).
  • Utformar plan för närmare samarbete med tekniska attachén i Los

Angeles (1998).

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Ökad samverkan och utvecklingsarbete mellan olika branscher och företag.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 29 – Småland

1. Verksamhetens namn:

Miljöresurs Linné

2. Huvudman:

  • Miljöresurs Linné är en förening som bildades i Småland 1990.
  • För att sköta den praktiska verksamheten har företaget AB

Miljöresurs Carl von Linné startats. Bolaget ägs av föreningen Miljöresurs Linné.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Medlemsantalet uppgår till drygt 100 i form av kommuner, företag, högskolor, länsstyrelser, organisationer m.fl. Hälften av medlemmarna kommer från näringslivet och de tyngsta projekten har haft en tydlig näringslivsprofil.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Småland

5. Kontaktperson:

Namn: Märtha Wägéus Vegenius Titel: Tf. VD Adress: Miljöresurs Linné, c/o Länsstyrelsen, 351 86 VÄXJÖ Tel: 036-15 79 71, 070-662 75 35 Fax: 036-71 34 47

6. Övergripande målsättningar:

Syftet med Miljöresurs Linné är att:

  • gemensamt bearbeta och lösa miljö- och resursfrågor
  • öka kunskapen om miljön bland medlemmarna
  • öka medlemmarnas beredskap inför framtiden

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Bra Miljökvalitet. Projektet genomfördes 1994-95 med uppföljning 1996. Knappt 150 företag i Jönköpings- och Kronobergs län deltog och fick därmed hjälp att starta sitt miljöstyrningsarbete. Projektet fick stöd av Arbetslivsfonden.
  • Mikroföretagsprojektet. Syftet med projektet har varit att öka intresset för miljöanpassning i de minsta företagen. Målet har varit att skapa en enkel och billig arbetsmetod för att mikroföretagen (upp till tio anställda) skall kunna nå certifierbar status enligt ISO 14001. Ett resultat av arbetet är en handbok med exempel. Projektet stöds av NUTEK och de tre länsstyrelserna i Småland.
  • Miljönätverk – Mikroföretag i Småland. Syftet med projektet är att sprida kunskap och erfarenhet från mikroföretagsprojektet till 350 mikroföretag i Småland.
  • Miljöledning i vart tionde företag. Ambitionen är att vart tionde företag med 5-10 anställda skall ha uppnått certifierbar (ISO 14001) status efter fyra år.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se ovan

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 30 – Borås

1. Verksamhetens namn:

Institut för miljödriven företagsutveckling

2. Huvudman:

Statens Provningsanstalt

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Det finns en referensgrupp knuten till planerna på ett Institut för Miljödriven Företagsutveckling. Denna består av personer med koppling till Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Länsstyrelsen, Borås Energi, Högskolan i Borås, AdeKema AB, Ellos AB och Ecoplan AB.

4. Berörd kommun, län, region etc: (Borås)

5. Kontaktperson:

Namn: Thomas Gevert Titel: Chef Adress: Statens Provnings- och Forskningsinstitut (SP), Brinellgatan 4, Box 857, 501 15 BORÅS Tel: 033-16 50 00 Fax: 033-12 37 49 E-post: thomas.gevert@sp.se

6. Övergripande målsättningar:

Att överbrygga gapet mellan akademisk miljökompetens och företagens konkreta strategival, produktutveckling och utbildning inom miljöområdet.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Institutet finns endast på planeringsstadiet. Arbete pågår med att finna finansiering. Målsättningen är att institutet skall ha en bred kompetens inom miljöstrategi, miljöutveckling och miljöledning. Institutet skall även kunna samordna företags behov av forskning

och produktutveckling på miljösidan med kompetens inom forsknings- och utbildningsvärlden.

  • Institutet skall verka över hela Sverige, och kommer att delegera utvecklingsuppdrag till de nationella kompetenscentra som bedöms som mest relevanta. En viktig del av institutets arbete blir att bistå företag med rådgivning, projektledning och projektdesign.

8. Exempel på tillämpade metoder:

Se punkt 7

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Då projektet befinner sig i en uppstartsfas finns inga resultat att tillgå ännu.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 31 – Skåne

1. Verksamhetens namn:

Teknik Ekonomi & Miljö (TEM) och Industriellt Utvecklings Center i Skåne (IUC)

2. Huvudman:

  • Stiftelsen TEM vid Lunds universitet (Teknik, Ekonomi & Miljö) är stiftad av Lunds universitet, Malmö- och Sjöbo kommuner.
  • IUC ägs av Stiftelsen TEM, Kockums Industrier AB, flera fackföreningar och ett tjugotal små och medelstora företag.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Stiftelsen TEM, övriga IUC-verksamheter i Sverige, regionens företag och flera kommuner i Skåne. Verksamheten stöds av Länsstyrelsen i Skåne.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Skåne

5. Kontaktperson:

TEM och IUC

Namn: Curt Schröder Titel: Chef, Tekn. dr. Adress: TEM, Sölvegatan 9, 223 62 LUND Tel: 046-10 92 70 Fax: 046-12 30 06 E-post: Curt.Schroder@tem.lu.se

TEM – Malmö Forskningscentrum

Namn: Leif Erlandsson Titel: Utvecklingschef Adress: Agnefridsvägen 220, 215 79 MALMÖ Tel: 040-34 34 01 Fax: 046-94 89 60

6. Övergripande målsättningar:

TEM

TEM har som övergripande målsättning att bedriva tvärvetenskaplig forskning, undervisning, utveckling och uppdragsverksamhet åt industri, näringsliv, stat, kommuner och andra intressenter samt att verka för att forskningsresultat tillvaratas i näringsliv och samhälle. Har kompetens inom nästan alla områden som berör den yttre och inre miljön.

IUC

Utveckling av näringslivet i Skåne för att stärka dess internationella konkurrenskraft.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

IUC

Produktutveckling, affärsutveckling av projekt samt miljökonsulting.

8. Exempel på tillämpade metoder:

TEM

Har etablerat samverkan med flera utländska forskningsorganisationer.

IUC

IUC Skåne bistår företag vid införande av miljöledningssystem samt utför miljöutredningar åt företag. IUC Skåne genomför ett antal projekt inom området miljöanpassad produktutveckling där praktisk produktutveckling kombineras med utveckling av metodik för miljöstyrning av produktdesign, materialval samt tillverkningsteknologi.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Många företag har genom tekniktransfer och teknikutveckling under TEM:s ledning effektiviserat sin produktion med lägre produktionskostnader och högre produktionskvalitet som resultat.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 32 – Stockholm

1. Verksamhetens namn:

Marknadstekniskt Centrum (MTC)

2. Huvudman:

MTC är en stiftelse som finansieras av sina huvudmän via femåriga konsortialavtal. För närvarande (1997) deltar ett 60-tal finansiärer inom näringsliv och offentlig förvaltning. MTC instiftades av Ingenjörsvetenskapsakademien och Institutet för Företagsledning år 1974.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Ingenjörsvetenskapsakademien

4. Berörd kommun, län, region etc:

Stockholm

5. Kontaktperson:

Namn: Ann-Charlotte Plogner Titel: Ansvarig för programområdet miljö & marknad Adress: Stiftelsen Marknadstekniskt Centrum, Box 45058, Sveavägen 53, 104 30 STOCKHOLM Tel: 070-592 55 88, 08-457 16 10 Fax: 08-30 20 29 E-post: acp@mtcab.se, info@mtcab.se

6. Övergripande målsättningar:

Syftet med MTC är att utgöra en brygga mellan näringsliv och forskning med huvudinriktning på affärsutveckling och marknadsstrategiska frågor. Verksamheten är organiserad i flera programområden varav miljö och marknad är ett.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

MTC har ett renodlat affärs- och marknadsmässigt perspektiv på miljötemat. Programmet är inriktat på kunskap om miljö som marknadsfenomen, konsumenten och miljön, producentansvar och affärsutveckling.

8. Exempel på tillämpade metoder:

Ett forskningsprojekt benämnt: Miljödriven Marknadsutveckling pågår för närvarande. Inom detta projekt studeras miljöns betydelse för företagens utvecklingskraft.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 33 – Jönköpings län

1. Verksamhetens namn:

LänsTeknikCentrum (LTC)

2. Huvudman:

LTC är ett regionalt intresseföretag som är majoritetsägt av företag (30tal) i Jönköpings län samt av Landstinget och Kommunförbundet.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden, KK-stiftelsen och Trygghetsfonden.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Jönköpings län

5. Kontaktperson:

Namn: Dag Malgeryd Titel: Adress: LänsTeknikCentrum, Elmiavägen, 554 54 JÖNKÖPING Tel: 036-71 49 00 Fax: 036-71 49 84 E-post: www.ltc.se

6. Övergripande målsättningar:

LTC har profilerat sig som teknikmäklare mellan småföretagens behov och lämpliga resurspersoner, utbildningar och utvecklingsprojekt.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Med hjälp av projektet Miljö & Kvalitet (MQ) ville LTC – på ett ekonomiskt och tidsmässigt rimligt sätt – hjälpa företag att bli konkurrenskraftiga samt öka möjligheterna att trygga och även kanske skapa nya arbetstillfällen.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Arbetet med MQ har indelats i tre faser: 1) Generell information genom temakvällar i alla länets kommuner där alla tillverkande företag bjudits in (180 företag deltog) 2) nulägesanalys (70

företag deltog) och 3) uppbyggnad av ett miljöledningssystem med sikte på certifiering enligt ISO14001 (13 företag har nått fram till certifiering).

  • 1998-2000 kommer LTC att jobba vidare med att stötta introduktion av miljöledningssystem med en liknande strategi men med den skillnaden att kvalitets- och miljöarbetet körs parallellt. Målet är att engagera ca 75 företag.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se ovan, punkten 8

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 34 – Uppsala

1. Verksamhetens namn:

Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle, STUNS

2. Huvudman:

STUNS stiftare är Länsstyrelsen Uppsala län, Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala kommun, Landstinget i Uppsala län och Uppsvenska Handelskammaren.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Uppsala Livsmedelscentrum (ULC), IT-Forum och Miljöforum

4. Berörd kommun, län, region etc:

Uppsala län

5. Kontaktperson:

Namn: Britta Collman Titel: Adress: Uppsala Science Park, 751 83 UPPSALA Tel: 018-55 95 00 Fax: 018-55 95 99 E-post: Britta.Collman@stuns.se

6. Övergripande målsättningar:

STUNS uppgift är att stimulera tillväxt och utveckling av närings- och samhällsliv genom att identifiera, initiera och driva olika projekt.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

STUNS arbetar för att:

  • utveckla kontakter och initiera projekt mellan tillämpad forskning, näringsliv och samhälle inom miljöområdet.
  • öka samhällsnyttan och möjligheterna att exploatera vetenskapliga rön på miljöområdet
  • presentera och marknadsföra forskningskompetensen för att stimulera till företagsetableringar
  • stödja såväl forsknings- som kommersialiseringsprocessen inom området resurssnål energiförsörjning.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Kontaktskapande åtgärder
  • Pilotprojekt
  • Miljötekniktävling

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Miljösatsningar i Uppsala Science Park
  • Baltic Meeting Point – Utveckling av kommunalteknik i Baltikum

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 35 – Stockholm

1. Verksamhetens namn:

Stockholms Teknikhöjd AB

2. Huvudman:

KTH Holding AB (50 procent), SU Holding AB (20 procent), Stiftelsen Teknikhöjden-KTH (30 procent).

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

NUTEK, Teknikbrostiftelsen i Stockholm, Byggforskningsrådet, Vägverket m.fl.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Stockholmsregionen (Stockholms län)

5. Kontaktperson:

Namn: Claes Reuterskiöld Titel: Affärsrådgivare Adress: Stockholms Teknikhöjd AB, Björnnäsvägen 21, 113 47 STOCKHOLM Tel: 08-790 97 00 Fax: 08-15 85 52 E-post: claes.reuterskiold@teknikhojden.se (info@teknikhojden.se) Hemsida: www.teknikhojden.se

6. Övergripande målsättningar:

Teknikhöjden skall genom uppsökande rådgivningsverksamhet kommersialisera nya produkter och processer ur högskoleforskningen vid KTH och Stockholms universitet samt erbjuda en tillväxtstimulerande företagsmiljö för nystartade innovationsföretag. Verksamheten skall leda till patent, licenser och företag med målet att skapa fler företag och arbetstillfällen i Stockholmsregionen.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Särskilda satsningar har gjorts på miljöteknikområdet. Detta förväntas ge resultat i växande företag bl.a. genom medverkan från SML, Stockholms stads och Stockholms läns landstings beställargrupper.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Information och marknadsföring
  • Stimulering och utvärdering av affärsidéer och affärskoncept
  • Företagsutveckling

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Ett 15-tal företag med miljöprofil finns etablerade i teknologiparken.
  • Offentliga aktörer, såsom Stockholms stads Materialförvaltningsorganisation (MFO), stimuleras att köpa produkter och tjänster med hög miljöprofil.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 36 – Linköping

1. Verksamhetens namn:

HackeforsGruppen

2. Huvudman:

Se punkt 3 nedan

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

HackeforsGruppen, som är en industriförening, består av 94 företag inom många olika branscher som finns etablerade i industriområdet Hackefors utanför Linköping. Företagen samarbetar kring flera frågor, bl.a. miljöfrågor.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Linköping

5. Kontaktperson:

Namn: Berit Börjesson Titel: Miljösamordnare Adress: Altea Bygg & Fastigheter Tel: 013-16 30 30 Fax: 013-16 30 34 E-post: altea@linkoping.mail.telia.com

6. Övergripande målsättningar:

Se nedan

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling: 1996 fattades ett beslut om att industriområdet skulle miljöprofileras. Ett av de viktigaste målen är att arbeta för en ständig förbättring på miljöområdet.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Samordning av miljöåtgärder och inköp
  • Miljöledning
  • Utbildning

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Ett antal företag med miljöprofil finns etablerade i området.
  • Ett 40-tal företag ingår i ett gemensamt projekt med syfte att införa ett gemensamt miljöledningssystem.
  • 450 personer har fått 30 timmars miljöutbildning i samarbete med Kunskapslyftet.
  • Med hjälp av Mål 3-pengar från EU har man drivit ALU-projekt, som lett till att arbetslösa har startat egna företag med grön profil. Dessa sysslar bl.a. med elektronikåtervinning, bioenergiprodukter m.m.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Kommunala initiativ

Faktablad 37 – Fagersta

1. Verksamhetens namn:

Green Center Sweden

2. Huvudman:

Green Center avses att drivas som en ideell förening. Medlemmarna är offentliga myndigheter men kan även utgöras av fysiska personer. Initiativtagare till föreningens bildande är Fagersta kommun, Länsstyrelsen Västmanland och Mälardalens högskola.

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Näringslivet

4. Berörd kommun, län, region etc:

Västmanlands län

5. Kontaktperson:

Namn: Peter Krantz Titel: Projektmanager Adress: Green Center Sweden, Fagersta kommun, 737 80 FAGERSTA Tel: 0223-491 00 Fax: 0223-491 01 E-post: peter.krantz@gcs.fagersta.se

6. Övergripande målsättningar:

Green Center Sweden har till syfte att engagera företag, offentliga myndigheter och andra organisationer i Sverige till att genomföra miljöförbättringsprogram i den egna verksamheten. Föreningen skall för sina medlemmar följa utvecklingen inom miljöområdet och arbeta för en ökad medvetenhet och kunskap inom områden såsom miljöekonomi, miljöanpassad energiförsörjning m.m. Centret samlar sina medlemmar kring aktiv forskning och utveckling och utgör en bas för kunskapsspridning. Verksamheten drivs utan vinstsyfte.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Green Center skall bygga upp ett nätverk regionalt, nationellt och internationellt. Samarbetsavtal har tecknats med en liknande organisation i Danmark, Green City Denmark A/S.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Informations- och kunskapsförsörjning till medlemmar
  • Marknadsföring av miljöprofilerade produkter
  • Rådgivning

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Då verksamheten är nystartad, finns inga konkreta resultat att tillgå i dagsläget.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 38 – Högsbo

1. Verksamhetens namn:

Dynamiska Högsbo/Sisjön

2. Huvudman:

Fastighetskontoret i Göteborgs kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Uppgift saknas

4. Berörd kommun, län, region etc:

Högsbo industriområde

5. Kontaktperson:

Namn: Agnete Sylvan Titel: Ordförande i Högsbo-Sisjö industriförening Adress: Ekonomivägen 4, 436 33 ASKIM Tel: 031-68 24 64 Fax: 031-68 50 96 E-post: info@hs-ifor.se

6. Övergripande målsättningar:

  • Att vara remissinstans i kommunala frågor som berör området i plan-, trafik-, gatu- och miljöfrågor.
  • Att representera föreningen på de sammankomster för Göteborgs industriföreningar som administreras av Näringslivssekretariatet.
  • Att understödja och stimulera den kommersiella verksamheten inom området.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Målsättningen är att förbättra förutsättningarna för medlemmarna att arbeta med konkreta miljöfrågor. Områden som kan komma i fråga är inköpsfrågor, avfalls-/återvinningshantering, fordon och maskiner.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Lunchmöten
  • Seminarier
  • Nyhetsbrev
  • Gemensamma avtal

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Flera företag har inlett olika program för miljöanpassning. Bl.a. har avfallshanteringen och energianvändningen effektiviserats.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 39 – Göteborg

1. Verksamhetens namn:

S:t Jörgen Park

2. Huvudman:

S:t Jörgen AB

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborgs stad

3. Berörd kommun, län, region etc:

Göteborg

5. Kontaktperson:

Namn: Klas Asp Titel: Miljöansvarig Adress: S:t Jörgen AB, S:t Jörgens väg 18, 422 49 HISINGS BACKA Tel: 031-55 56 65 Fax: 031-55 56 79

6. Övergripande målsättningar:

I samverkan mellan Göteborgs stad, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet samt näringslivet i Göteborg planerades en ”miljöteknisk park” med miljöteknikföretag, forskning och utbildning. Fullt utbyggt skulle området innehålla 70 000 m2 lokaler och 550 bostäder av olika slag (flerfamiljshus och småhus). 2 000 personer skulle bo och arbeta inom området. Visionen var ett ”Nordens miljöfönster”.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Utställningar (Ekocentrum)
  • Subventioner vid nyetablering
  • Projekt med miljöprofil

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Oklart

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 40 – Stockholm

1. Verksamhetens namn:

Inget eget projektnamn

2. Huvudman:

SML – Stockholms Mark och Lokaliseringsbolag AB (Stockholms stads näringslivsbolag)

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Stockholms stads materialförvaltningsorganisation (MFO), myndigheter såsom Naturvårdsverket, Boverket, Energimyndigheten m.fl.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Stockholms stad

5. Kontaktperson:

Namn: Ylva Hultman Titel: Adress: Box 12712, 112 94 STOCKHOLM Tel: 08-785 80 00 Fax: 08-653 44 65 E-post: info@sml.stockholm.se

6. Övergripande målsättningar:

Håller på att utarbetas

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Projektet strävar efter att :

  • Utnyttja den offentliga upphandlingen i Stockholms stad för att stimulera utveckling av produkter och tjänster med hög miljöprestanda
  • Bistå små miljöteknikföretag att marknadsföra sig gentemot offentliga uppköpare, såväl i Sverige som i utlandet.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Inventering av miljöteknikföretag i Stockholms stad
  • Seminarier

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Satsningar genomförs för att bygga upp kapacitet att genomföra teknikupphandlingar.
  • Satsningar på att marknadsföra miljöteknikföretag utomlands, bl.a. vid Polytechmässan i Frankrike.
  • Samarbete med statliga myndigheter för att utnyttja den offentliga upphandlingen för att gynna produkter och tjänster med hög miljöprestanda.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 41 – Dalarna

1. Verksamhetens namn:

Natur Resurs Centrum, NRC

2. Huvudman:

Borlänge kommun, Falu kommun, Landstinget Dalarna

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Länsstyrelsen, företag regionalt, EU finansiär

4. Berörd kommun, län, region etc:

Falun-Borlänge

5. Kontaktperson:

Namn: Elsmarie Julin Adress: Natur Resurs Centrum Dalarna, Vassbo 24, 791 93 FALUN Tel: 0243-22 38 02 Fax: 0243-22 38 07 E-post: info@nrc.se

6. Övergripande målsättningar:

NRC skall stimulera utbytet mellan forskning och samhälle, så att näringsliv och offentlig verksamhet får ökade möjligheter att omsätta ekologisk kunskap i praktiken. NRC utvecklar därför samarbete med olika forskningsinstitutioner. Den långsiktiga ambitionen är att skapa en stimulerande mångvetenskaplig miljö för svensk och internationell miljöforskning.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Kommunerna är intresserade av att snabbt kunna använda nya kunskaper. Borlänge är under projekttiden ett försöksområde, där forskarnas rön prövas i den kommunala praktiken. NRC blir en förmedlande länk i samarbetet mellan forskning och praktik.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Utbildning
  • Kompetensutveckling

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Sommaren 1997 blev det klart att Natur Resurs Centrum Dalarna

(NRC) får bidrag från EU med 16 miljoner kronor. Projektets syfte är att stödja och påskynda den påbörjade omställningen till ekologisk hållbarhet i Falun och Borlänge.

  • Uppstart av pilotprojekt rörande bl.a. transporter, VA-lösningar m.m.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 42 – Botkyrka

1. Verksamhetens namn:

Information saknas

2. Huvudman:

Botkyrka kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Kommunens näringsliv

4. Berörd kommun, län, region etc:

Botkyrka kommun

5. Kontaktperson:

Namn: Nils-Gunnar Sahlman Titel: Agenda 21-samordnare Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Tel: 08-530 610 00 Fax: 08-530 611 80 E-post: nils-gunnar.sahlman@botkyrka.se

6. Övergripande målsättningar:

Se nedan

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Syftet med projektet är att skapa ett nätverk som dels skall bistå företag att underlätta marknadsföring och försäljning av ”miljöprodukter”, dels verkar för en ökad miljöanpassning av kommunens företag.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Frukostmöten
  • Nätverk för marknadsföring/försäljning av miljöprofilerade produkter
  • Kompetenscenter för miljöledning

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Ett arbete med att införa miljöledningssystem har startat upp i sju företag.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 43 – Nacka

1. Verksamhetens namn:

Nackaföretag i miljösamverkan

2. Huvudman:

Nacka kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Kommunens företag

4. Berörd kommun, län, region etc:

Nacka kommun

5. Kontaktperson:

Namn: Krister Rosenström Titel: Adress: Nacka kommun, 131 81 NACKA Tel: 08-718 93 85 Fax: 08-718 94 54 E-post: nacka.kommun@nacka.se

6. Övergripande målsättningar:

Utveckla de lokala företagens arbete med miljöfrågor, baserat på företagens egna erfarenheter.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Frukostmöten
  • Nätverk för marknadsföring/försäljning av miljöprofilerade produkter
  • Kompetenscenter för miljöledning

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Effektivare avfallshantering
  • Energieffektivisering

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 44 – Berg

1. Verksamhetens namn:

Uppgifter saknas

2. Huvudman:

Bergs kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Bergs gymnasieskola, Mitthögskolan, regionalt och lokalt näringsliv

4. Berörd kommun, län, region etc:

Bergs kommun

5. Kontaktperson:

Namn: Sven Östman Titel: Utvecklingscentrum i Berg AB Adress: Box 73, 840 40 SVENSTAVIK Tel: 0687-164 01 Fax: 0687-164 10 E-post: sven@ucab.se

6. Övergripande målsättningar:

Stimulera utveckling av miljödrivna företag

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Finansiering
  • Kompetensutveckling

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Upprättande av ”Hållbar fond” för miljöinvesteringar.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 45 – Eskilstuna

1. Verksamhetens namn:

Miljö- och kvalitetsprojektet

2. Huvudman:

Eskilstuna kommuns näringslivsenhet

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Länsstyrelsen i Södermanland, tillverkande företag i Eskilstuna, ALMI, Mälardalens högskola, Östsvenska Handelskammaren

4. Berörd kommun, län, region etc:

Eskilstuna kommun

5. Kontaktperson:

Namn: Håkan Gilledal Titel: Projektledare ”Miljö- och kvalitetsprojektet” Adress: Eskilstuna kommun, 631 86 ESKILSTUNA Tel: 016-17 80 02 Hemsida: www.eskilstuna.se

6. Övergripande målsättningar:

Projektet avser att pågå under ett år och syftar till att hjälpa tillverkande företag i Eskilstuna att komma igång med arbetet att införa miljörespektive kvalitetsstyrningssystem. Preliminärt kommer ca 110 tillverkande företag med 10 anställda eller flera att besökas.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Att så långt som möjligt förverkliga kommunens mål att ”miljöcertifiering på internationellt gångbar nivå har beslutats (att genomföras) i minst 25 procent av företag med mer än 10 anställda. Målet skall vara uppfyllt till 1998. Utgångsår är 1995”.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Företagsbesök, med syfte att marknadsföra idéer med miljöledningssystem.
  • Seminarier
  • Uppbyggnad av företagsnätverk baserade på branschtillhörighet och geografisk närhet
  • Kunskapsförmedling
  • Förmedling av examensarbete och praktikplatser

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Ett 30-tal genomförda företagsbesök, vilket resulterat i ett ökat intresse för miljöfrågor.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 46 – Landskrona

1. Verksamhetens namn:

Utvecklingsstiftelsen/Landskrona FöretagsCenter AB

2. Huvudman:

Landskrona kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Bl.a. Arbetsförmedlingen/Länsarbetsnämnden, Näringslivet i Landskrona

4. Berörd kommun, län, region etc:

Landskrona kommun

5. Kontaktperson:

Namn: Claes Nilsson Titel: Projektledare Adress: Parkgatan 2, 261 31 LANDSKRONA Tel: 0418-791 46 Fax: 0418-372 06 E-post: claes.nilsson@utvecklingsstiftelsenlandskrona.se

6. Övergripande målsättningar:

Utvecklingsstiftelsens verksamhet omfattar förutom rollen som kommunens näringslivsorgan, att självständigt driva projekt syftande till att utveckla näringslivet i Landskrona samt stärka dess konkurrenskraft. Landskrona FöretagsCenter skall i egenskap av dotterbolag inrikta sig mot nyföretagande och vid behov delta i projekt som gagnar näringslivet.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Utvecklingsstiftelsen initierar projekt som syftar till att påskynda införandet av miljöledningssystem (ISO 14001/EMAS). Fokus riktas mot underleverantörer till stora, tillverkande företag vilka kan förväntas ställa hårda miljökrav i framtiden.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Utbildning
  • Seminarieverksamhet
  • Uppbyggnad av nätverk

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Projekt inom miljösidan är relativt nystartade. Inom andra områden finns en mångfald olika projekt som rör exempelvis exportfrämjande åtgärder och kompetensutveckling.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 47 – Sala

1. Verksamhetens namn:

Sala Eco Center AB

2. Huvudman:

Sala Kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

  • Mälardalens Högskola
  • Uppsala universitet
  • Nätverksföretag

4. Berörd kommun, län, region etc:

Huvudsakligen Sala Kommun (kommunalägt bolag)

5. Kontaktperson:

Namn: Sören Salomonsson Titel: VD Adress: Box 222, 733 23 SALA Tel: 0224-370 50 Fax: 0224-126 45 E-post: info@sala-ecocenter

6. Övergripande målsättningar:

Förse marknaden med kostnadseffektiva resurser och metoder för miljöstyrd affärs- och produktutveckling, riktad till företag och organisationer.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Se ovan, samt:
  • Tillföra kunden och dennes produkter ett tydligt mervärde och ökade konkurrensfördelar.
  • Etablera nätverk med företag i miljöbranschen, myndigheter samt högskolor och universitet.
  • Varje uppdrag skall vara lönsamt och kompetenshöjande för såväl kunden som för Sala Eco Center.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Projektledning inom energi- och avfallsteknik
  • Kvalitets- och miljöledningssystem
  • Hjälp med att etablera en lokal försäljning av en produkt
  • Stöd till företag i deras etableringsfas
  • Stöd till produktutveckling av biologiska metoder inom jord- och skogsbrukssektorn.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Projekten är ej färdiga.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 48 – Växjö

1. Verksamhetens namn:

Miljöfikat

2. Huvudman:

Växjö kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: 80 olika företag ingår i nätverket

4. Berörd kommun, län, region etc:

Växjö kommun

5. Kontaktperson:

Namn: Margareta Moquist Titel: Näringslivssekreterare Adress: Växjö kommun, Box 1222, 351 12 VÄXJÖ Tel: 0470-410 00 Fax: 0470-413 40

6. Övergripande målsättningar:

Få företagen att själva driva miljöarbetet och ställa upp mer ambitiösa miljömål.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Samma som ovan

8. Exempel på tillämpade metoder:

Företagen lär av varandra genom att träffas. Varje träff inleds med att tre, fyra företag berättar om sitt miljöarbete samt eventuella framgångar eller motgångar. Efter fikat blir det diskussion kring föredragen.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Företagen lär sig av varandra samt bygger upp sina kontaktnät.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 49 – Malmö

1. Verksamhetens namn:

Ekobasen i Malmö

2. Huvudman:

Malmö kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

  • TEM i Malmö
  • Industriellt utvecklingscentrum (IUC)
  • Högskolan i Malmö

4. Berörd kommun, län, region etc:

Malmö kommun

5. Kontaktperson:

Namn: Anders Bergkvist Titel: Näringslivskonsult Adress: Näringslivskontoret, Malmö stad, 205 80 MALMÖ Tel: 040-34 17 43 Fax: 040-611 27 06 E-post: anders.bergkvist@naringsliv.malmo.se

6. Övergripande målsättningar:

  • Skapa ett forum, en databas och ett sekretariat, där kunskap inom ekologiskt hållbar stadsutveckling kan samlas och göras tillgänglig.
  • Fånga viktiga frågor från yrkesaktörer, verksamma inom detta område, och förmedla dem till FoU-miljöer och anslagsgivare och vice versa.
  • Vara sakkunniga vid bedömning och utvärdering av projektansökningar inom området.
  • Initiera projekt och forskning med samverkan mellan vetenskapliga miljöer och näringsliv.
  • Organisera större seminarier/konferenser och informella mötestillfällen, t.ex. frukostmöten.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Ta fram en relativt omfattande strategi för en miljödriven affärsutveckling i Malmö.
  • Det finns planer på att bygga upp en teknikpark med energi- och miljöinriktning.

8. Exempel på tillämpade metoder:

Projektet är ännu i sin linda, men en av många tänkta metoder är följande:

  • Initiera och förstärka arbetet med att miljöanpassa produkter, exempelvis miljödiplomering, samt organisera och medverka i industrins miljöforum/nätverk.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Projektet har ej hunnit så långt.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja Nej X

Faktablad 50 – Mark

1. Verksamhetens namn:

Miljö i Mark

2. Huvudman:

Marks kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Företag i Marks kommun, företagarföreningar, LRF, kyrkan, ideella föreningar, fackföreningar, Älvsborgs läns landsting m.fl.

4. Berörd kommun, län, region etc:

5. Kontaktperson:

Namn: Birgitta Nilsson Titel: Miljösamordnare Adress: Miljö i Mark, 511 80 KINNA Tel: Vx 0320-170 00, 0320-172 76 Fax: 0320-175 03 E-post: birgitta.nilsson@mark.se

6. Övergripande målsättningar:

Miljö i Mark målsättning att utveckla arbetet för en ekologiskt hållbar framtid i samarbete med de som bor och verkar i Marks kommun.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Att driva projekt som underlättar för företagen att komma i gång och utveckla miljöarbetet samt vara en kontaktperson för att stödja lokala företag i sitt miljöarbete.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Miljöutmanarna är ett projekt där företag som deltar får skicka 1–

2 miljöansvariga på en särskild utbildning. Under den här utbildningen skrivs företagets/arbetsplatsens egen miljö- och hälsopolicy. Därefter väljer deltagarna bland 57 olika åtgärder för

miljö och hälsa där det gäller att uppnå ett visst antal poäng för de olika ambitionsnivåerna. Utmanarna får helsidesannonser och dekaler att sätta upp.

  • Under resten av året arbetar företagen med sina åtgärder och har möjlighet att delta i de aktiviteter som erbjuds, t.ex. frukostmöten, telefonsupport, nyhetsbrev m.m. I oktober rapporterar alla in sina insatser och de summeras för att visa resultatet av de gemensamma ansträngningarna. Även dessa publiceras och ett pris på 15 000 kronor delas ut.
  • Utbildningar, seminarier och informationsträffar arrangeras av olika slag.
  • Gemensamma utställningar på mässor m.m.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Miljöutmanarna går som ett första provår 1998 och har medvetet inte marknadsförts i så stor skala men i år medverkar 24 företag allt från tvåmansföretag till de med 250 anställda. Resultaten summeras i oktober.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 51 – Stockholm

1. Verksamhetens namn:

Ecojob

2. Huvudman:

Stockholms stad

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

  • Länsarbetsnämnden
  • Stockholms läns landsting

Övriga samarbetspartners:•

  • SMELINK i Jönköping
  • NUTEK
  • ALMI:s ”Kvalinova”
  • Arbetsmiljöforum
  • Stockholms mark och lokaliseringsbolag
  • Ett EU-nätverk mellan 22 städer är under uppbyggnad. Två av dessa städer kommer att kopiera ecojobs upplägg. På sikt kan detta innebära möjlighet till internationella kontakter för företagen i Stockholm.
  • Leonard Cohen, på Cornell center for environment, New York i

USA.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Stockholms län

5. Kontaktperson:

Namn: Monica Slama Titel: Projektledare Adress: Wallingatan 37, 111 24 STOCKHOLM Tel: 08-796 96 37, 070-722 64 48 Fax: 08-629 10 00 E-post: monica.slama@ecojob.stockholm.se

6. Övergripande målsättningar:

  • Att företag i Stockholms län skall bli konkurrenskraftiga på miljöområdet.
  • Ökad sysselsättning i länet.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Att företag i Stockholms län skall bli konkurrenskraftiga på miljöområdet.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Kostnadsfri rådgivning för företag om hur de kan gå tillväga med sitt arbete.
  • Genomförande av behovsanalyser åt företag.
  • Ecojob sköter företagens hela rekryteringsprocess av den miljökompetens som efterfrågas.
  • Upplyser företag om drivkrafterna på miljöområdet, exempelvis det lokala investeringsprogrammet.
  • Deltar vid och anordnar minimässor, föredrag och seminarier.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Totalt har över 1 000 företagskontakter gjorts.
  • 70-80 kontakter har inneburit mer fördjupad rådgivning där de flesta företagen angivit att de tänker gå vidare med miljöarbetet.
  • En närmare utvärdering är på gång.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 52 – Vellinge

1. Verksamhetens namn:

Framtidens företag

2. Huvudman:

Vellinge kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet, EcoView, Environmental Management Institutet AB, Styrelsen för de lokala företagarföreningarna, 57 småföretag deltar

4. Berörd kommun, län, region etc:

Vellinge kommun

5. Kontaktperson:

Namn: Nils-Arvid Andersson Titel: Agenda 21-samordnare Adress: Vellinge kommun, 235 81 VELLINGE Tel: 040-42 50 00 Fax: 040-42 51 69, 30 41 05 E-post: nils-arvid.andersson@vellinge.se

6. Övergripande målsättningar:

  • Locka företag att engagera sig i ett strukturerat och systematiskt miljöarbete genom branschvis samverkan i nätverk med införande av miljöstyrning i företagens verksamhet som mål. Att rationalisera införandet av EMAS i små företag.
  • Registrera små företag enligt EMAS till rimliga ekonomiska och personalorganisatoriska villkor.
  • Skapa en modell för hur företagarföreningar och kommuner kan samordna och stödja småföretagarnas miljöarbete.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Öka antalet nya arbetstillfällen inom nischen miljöanpassade varor och tjänster. Genom införande av miljöledningssystem öka konkurrenskraften hos småföretag.
  • Genom införande av miljöledningssystem stimulera och entusiasmera småföretag till innovationer inom området miljöanpassade varor och tjänster.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Nätverk bildas med ca tio deltagare i vardera nätverk. Varje nätverk skall innehålla så få branscher som möjligt. En deltagare i varje nätverk utses till att vara nätverksledare. Nätverksledarna utbildas motsvarande 5p av institutionen för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet. Nätverksledaren leder nätverksutbildningen med support från miljökonsult.
  • Utbildning sker av samtliga anställda hos de deltagande företagen. Miljöutredningar genomförs på 2 till 3 företag i varje nätverk varefter dessa upprättar miljöpolicies. Erfarenheter från detta arbete förmedlas till övriga deltagare. Företagen uppmanas att lämna in en miljöredovisning till kommunen samt till en ackrediterad miljökontrollant.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

De i nätverken ingående företagen har – förutom införande av ett miljöledningssystem – också knutit affärskontakter, genomfört omvärldsanalyser och diskuterat marknadsföring.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 53 – Borås

1. Verksamhetens namn:

Staden med grönt ljus

2. Huvudman:

Borås kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

Nätverk och företagsringar vilka huvudsakligen består av företag från kommunen, den lokala nätverksorganisationen +4633 och Högskolan i Borås.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Borås kommun

5. Kontaktperson:

Namn: Lena Davidsson Titel: Projektledare för Agenda 21 Adress: Agenda 21-kontoret, Västerlånggatan 6, 502 30 BORÅS, Borås kommun Tel: 033-16 82 76 Fax: 033-16 86 32 Hemsida: www.bk.boras.se

6. Övergripande målsättningar:

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Inom ramen för arbetet med Agenda 21 har flera satsningar med näringslivskoppling genomförts. Det gäller exempelvis startandet av nätverk och företagsringar för miljöengagerade företag. Med i nätverket finns sex företag som alla är tongivande när det gäller miljöarbete. Den lokala nätverksorganisationen +4633 och Högskolan är representerade i nätverket.
  • Ett flertal s.k. företagsringar har startats – bl.a. på initiativ av nätverket – där företag inom enskilda industriområden samarbetar i miljöfrågor. Exempel på aktiviteter som har genomförts är ”Månadens miljötips”, ”Miljöfrukostar” och en tävling för bästa marknadsföring av Agenda 21 bland kommunens marknadsföringsbolag. Kommunen har varit med om att arrangera en Energi- och miljömässa.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Uppgifter saknas

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Faktablad 54 – Göteborg

1. Verksamhetens namn:

Näringslivssekretariatet satsar på miljöexport

2. Huvudman:

Näringslivssekretariatet i Göteborgs Stad

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

De övriga 13 kommunerna i Göteborgsregionen utgör formella samarbetspartners. Utöver detta finns det en lång rad informella samarbetspartners vilka kan variera över tiden beroende på vilka projekt som är aktuella. Det kan vara Västsvenska Handelskammaren, länsstyrelsen, Exportrådet, ALMI, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Sveriges Tekniska Attachéer.

3. Berörd kommun, län, region etc:

Göteborgs kommun

5. Kontaktperson:

Namn: Lars Ekberg Titel: Projektledare Adress: Näringslivssekretariatet, Göteborgs kommun, Norra hamngatan 14, 411 14 GÖTEBORG Tel: 031-61 24 07 Fax: 031-61 24 01 E-post: lars.ekberg@tida.gotenborg.se

6. Övergripande målsättningar:

Den övergripande målsättningen är att medverka till att skapa så goda förutsättningar som möjligt för en positiv näringslivsutveckling i Göteborgsregionen.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Miljöteknikkunnande anses utgöra en viktig del av näringslivsstrukturen och av denna anledning har Näringslivssekretariatet på olika sätt arbetat

för att stärka miljöprofilerade företags möjligheter, framför allt på exportmarknaden.

8. Exempel på tillämpade metoder:

Exempel på konkreta projekt som syftar till ökad export av miljöprofilerade produkter är gemensamma satsningar för att visa upp företagen på internationella miljömässor. Det gäller bl.a. Polytech i Frankrike och Environmental Technology i Birmingham, Storbritannien.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Kommunens satsningar på att förbättra miljötillståndet i Göteborgsregionen har bidragit till att ett stort antal miljöprofilerade företag vuxit fram. Näringslivssekretariatet har bidragit till dessa företags internationalisering genom att etablera och utveckla nätverk med motsvarigheterna till sin organisation på olika håll i framför allt Europa och Japan. Genom samordning av och aktiv medverkan i exempelvis ”Trade Missions” och gemensamma montrar på fackmässor med inriktning på miljöteknik har man medverkat till att såväl mindre som större företag nått nya marknader.

  • Att Volvo nu lyckas sälja gasbussar till södra Frankrike är ett resultat av deras medverkan i den gemensamma Göteborgsmontern på Polytech-mässan för några år sedan.
  • Samverkan med ALMI har skett, bl.a. för att gynna export av avfallsteknik till Ryssland. Har resulterat i nya order för reningsteknik.

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Dels finns en förteckning över vilka företag som deltagit i verksamheten och dels kommer en reviderad utgåva av Miljökompetens i Västsverige att komma ut under 1998.

Faktablad 55 – Sorsele och Malå

1. Verksamhetens namn:

Näringslivsutveckling i Sorsele

2. Huvudman:

Sorsele kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman:

  • Glesbygdsmyndigheten, NUTEK, lokala företag, Malå kommun m.fl. kommuner, Skytteanska i Malå (utbildningsföretag).
  • Inom Sorsele kommun är miljökontoret såväl som näringslivskontoret involverade.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Sorsele och Malå kommuner

5. Kontaktperson:

Namn: Jörgen Andersson Titel: Agenda 21-samordnare Adress: Sorsele kommun Tel: 0952-140 00 Fax: 0952-142 93

Namn: Torgny Forsgren Titel: Adress: Sorsele kommun Tel: 0952-140 00 Fax: 0952-142 93

6. Övergripande målsättningar:

Sorsele kommun blev s.k. Ekokommun 1991. Flera av de satsningar som genomförts har fokuserats på miljö-näringsliv.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Utgångspunkterna har varit god miljö såväl som arbetstillfällen. Näringslivet domineras av skogsbruk, jordbruk, renskötsel och turism.

8. Exempel på tillämpade metoder:

Miljöstyrning i glesbygd

Syftar till att förbättra småföretagens miljöprofil och konkurrenskraft. Kontaktperson är Staffan Åsén, tel 0953-140 56.

Näringslivskontoret i Sorsele kommun

Arbetar bl.a. med marknadsföring och ekoprofilering av lokala företag. Kontaktperson är Anne Forsberg (tel 0952-140 80), Steve Bodén (tel 0952-140 81) och Leopold Sjöström (tel 0952-140 83).

Sorsele Alliansen AB

Bolaget samordnar försäljnings- och marknadsföringsaktiviteter för inlandets företag. Kontaktperson är Inger Stenlund (tel 0952-140 83).

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja Nej

Faktablad 56 – Trollhättan

1. Verksamhetens namn:

Miljöanpassat Näringsliv – Trollhättan

2. Huvudman:

Fyrstadskansliet och Näringslivssekretariatet i Trollhättans kommun

3. Samarbetspartner, utöver huvudman: ”Miljöanpassat Näringsliv – Trollhättan” är en del av kommunens satsning på lokal Agenda 21 (Trollhättan – Agenda 21). Bakom satsningen står även Länsstyrelsen i Västra Götaland, NUTEK,

Företagsutveckling Fyrstad, Högskolan Trollhättan-Uddevalla samt EU i form av s.k. mål 2-pengar.

4. Berörd kommun, län, region etc:

Trollhättans kommun

5. Kontaktperson:

Namn: Susanne Dutt Titel: Projektledare Adress: Näringslivssekretariatet, Trollhättans kommun Tel: 0520-870 00 Fax: 0520-106 68 E-post: trollhattans.kommun@trollhattan.se

Namn: Gunnar Gidenstam Titel: Adress: Informationsavdelningen, Trollhättans kommun Tel: 0520-874 83 Fax: 0520-870 15 E-post: trollhattans.kommun@trollhattan.se

Namn: Bo Melander Titel: Tf. näringslivschef Adress: Näringslivssekretariatet, Trollhättans kommun Tel: 0520-870 52

Fax: 0520-818 52 E-post: trollhattans.kommun@trollhattan.se

6. Övergripande målsättningar:

  • Ökat miljömedvetande hos kommunens små och medelstora företag.
  • Komma igång med en ”miljöanpassningsprocess”.

7. Målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

  • Huvudsyftet är att sprida information om hur små och medelstora företag kan miljöanpassa sin egen verksamhet. Stöd ges i form av utbildning och rådgivning till grupper av företag som arbetar i nätverksform. Målet är att företagen under den tid de är med i projektet skall ha upprättat en enklare form av miljöutredning, miljöpolicy och miljöprogram.
  • Aktivt miljöarbete i företagen syftar till att förbättra konkurrenskraften, uppnå en bättre miljö och miljöprofilera Trollhättans kommun.

8. Exempel på tillämpade metoder:

  • Miljöpärm riktad till kommunens små och medelstora företag

(checklistor, miljöinformation, kontaktpersoner etc.)

  • Medverka till att miljöprogram (mål, tidsplan, ansvariga, åtgärder) upprättas i ett 50-tal företag t.o.m. slutet av år 1999. Vänder sig till företag med upp till 250 anställda, totalt 1 200 företag. Under perioden 1996-2000 skall 50 små och medelstora företag ha varit engagerade i projektet.

9. Resultat av betydelse för miljödriven affärsutveckling:

Se punkt 8 ovan

10. Förteckning finns över företag som berörs av verksamheten:

Ja X Nej

Ett urval av hemsidor

Hemsidor för marknadsföring av miljöprofilerade produkter och tjänster

www.green-trade.com

Hemsidor för kunskapsförsörjning

www.pi.se/webpage/mdc/ www.smelink.se www.lib.kth.se/ www.smn.environ.se www.sis.se www.swedeparks.se www.nmc.a.se www.kunskapsbron.se www.sefstrom.se

Hemsidor för omvärldsbevakning

www.tomorrow.se www.statt.se www.nyteknik.se

Ytterligare aktörer att undersöka

Under arbetets gång har ytterligare aktörer identifierats som av tidsbrist inte hunnit undersökas. De flesta är nationella branschspecifika intresseorganisationer och institut. Andra har ännu inte kommit i gång med sitt arbete.

  • Allmänna standardiseringsgruppen (STG)
  • Arkitekt- och Ingenjörsföretagen (AI)
  • Bilindustriföreningen/AB Bilstatistik
  • Byggforskningsrådet & BYGGDOK
  • Det Naturliga Steget (DNS)
  • Ekologiska Lantbrukarna i Sverige (LRF)
  • Ekoturistföreningen
  • Fjärrvärmeföreningen
  • Företagarnas Riksorganisation
  • Hushållningssällskapet
  • Industrifonden
  • Industriförbundet
  • Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
  • Institutet för Fiber- och Polymerteknologi
  • Institutet för Livsmedel och Bioteknik
  • Institutet för medieteknik
  • Institutet för metallforskning
  • Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning
  • Institutet för Verkstadsteknisk Forskning
  • Internationella Handelskammaren
  • Jernkontoret
  • Jordbrukstekniska institutet
  • Kemikontoret
  • Kunskapscentret för ekologisk hållbarhet, Umeå universitet/

/Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå

  • Kylbranschens samarbetsstiftelse
  • Lantbrukarnas Riksförbund
  • Livsmedelsindustrierna
  • Nordiskt nätverk för marksanering
  • Näringslivets miljöchefer
  • PACKFORSK
  • Petroliuminstitutet
  • Plast- och Kemibranscherna
  • Samodlarna i Sverige
  • Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO)
  • Svensk Vindkraftsförening (SVIF)
  • Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB)
  • SkogsForsk
  • Skogsindustrierna
  • Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut
  • Skogsägarnas Riksförbund
  • Standardiseringen i Sverige (SIS)
  • Stiftelsen REFORSK
  • Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)
  • Svensk Energiförsörjning
  • Svensk Industriförening
  • Svensk-Norsk Industrifond
  • Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings AB (ELFORSK)

Enkät1

Miljöexportutredningen (N 1998:01) skall lämna sitt slutbetänkande till Närings- och handelsdepartementet den 1 oktober 1998. Grön Tillväxt AB har fått i uppdrag att snabbutreda vilka organisationer, myndigheter, stiftelser etc. som aktivt arbetar med att stärka näringslivets konkurrenskraft på miljöområdet i allmänhet och på exportmarknaden i synnerhet. Syftet med kartläggningen är att identifiera lämpliga, potentiella samarbetspartners för ett eventuellt framtida nationellt miljöexportcenter. Tanken är att bygga upp ett rikstäckande nätverk av lokala och regionala samarbetspartners vilka har betydande potential för att kunna bidra till tillväxt och utveckling av miljöprofilerade företag, speciellt med inriktning mot exportmarknaden. Initialt skulle detta center verka pådrivande och samordnande för att stärka och stimulera olika samarbetspartners verksamhet. Med tiden kan alltfler funktioner komma att övertas av lokala och regionala aktörer. Exempel på viktiga åtgärder som ett framtida miljöexportcenter kan komma att ge stöd till är uppbyggnad av affärskontakter, teknologiöverföring och utbildning.

Aktörer bedöms som intressanta om följande kriterier uppfylls i väsentliga avseenden:

  • Verksamheten är väl etablerad. Även initiativ i ett långt framskridet planeringsstadium är av intresse.
  • Kontakterna med näringslivet är väl utvecklade.
  • Näringslivet erbjuds aktiva stödinsatser rörande exempelvis marknadsföring, uppbyggnad av affärskontakter, omvärldsanalys och miljöledning.
  • Verksamheten bedrivs i ett internationellt perspektiv, exempelvis med sikte på exportmarknaden (ej obligatoriskt).

Behov av information

1 Denna enkät skickades ut till ett åttiotal olika aktörer i juli-augusti.

För att kunna bedöma olika initiativ behövs uppgifter enligt specifikationen nedan. Om det finns färdiga PM eller trycksaker som kan ge svar på frågorna räcker det om dessa översänds.

  • Verksamhetens namn
  • Huvudman (namn och typ av organisation)
  • Samarbetspartner, utöver huvudman
  • Kontaktperson (namn, titel, adress, telefonnummer, e-post, fax)
  • Verksamhetens målsättningar
  • Verksamhetens målsättningar av betydelse för miljödriven affärsutveckling
  • Beskrivning av vilka metoder som används / avses att användas för att uppnå målsättningarna, se punkten ovan.
  • Resultatet av den verksamhet som bedrivits hittills.
  • Officiell förteckning över de företag som ingår i projekt eller på annat sätt berörs av verksamheten. En sådan förteckning behöver ej sändas över. Svara endast Ja eller Nej huruvida förteckning finns.