SOU 1998:85

Att rösta med händerna : om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

rösta

Att med

händerna

Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz

STATENSOFFENTLIGA UTREDNINGAR

"§00 1998:85#

Laia

rösta

Att

händerna

med

Om stormöten, folkomröstningar

och direktdemokrati i Schweiz

Demokratiutredningens 3

i skrift nr

/TflNN STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: wwwfritzesse

Omslagsbild: Sjöberg Bildbyrå Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-38-20955-1 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Förord

För hundra år sedan väcktes för första gången ett förslag folk-

om omröstning i den svenska riksdagen. Inte förrän drygt

tjugu år senare,

1921 och 1922, infördes möjligheten till folkomröstning i

författningenl. Därefter har vi hållit fem nationella folkomröstningar:

1922 rusdrycksförsäljning, 1955 högertrafik, 1958 ATP, 1980

kärnkraften och 1994 EU-medlemskap.

Flera svenska forskare har varit skarpa i sin dom över hur folk-

omröstningsinstitutet hanterats. Folkomröstningar har inte kunnat

lösa de aktuella politiska tvisterna. Bara undantagsvis och begränsat

har medborgarna lyckats binda riksdagsmajoriteten:

Omröstningarna kar i allmänhet föregåtts dubiäsa dribblingar

fiir att säkra önskad valutgång. Anmärkningsvärt är

en att om-

röstningar med tre alternativ, tillämpades vid både pensions-

som

omröstningen 195706/1 kärnkrafisomrästningen 1980, inte kar

fiirekommit i andra västeuropeiskaländer under qfierkrigstiden. Mikael Gilljam

Manipulerandet med flera omrästningsalternativ föga hedrande

är en

svensk specialitet Bo Rothstein m.fl.

Men det finns också andra ståndpunkter bland forskarna. Folkomröstningarna har bl.a. bidragit till det svenska partisystemets stabilitet:

Det svenska folkomrästningsinstitutet kar således visat sig ett

vara

smidigt instrument i lagen där de politiska partierna kamnati

i Avsnittet bygger bl.a. Kronvall, Kai: "Författningen, demokratin och medborgarinflytandet, ur På medborgarnas villkor en demokratisk

infrastruktur, SOU 1996:162, bilaga, s. 7-76.

FÖRORD

svårlösliga situationer. På detta sätt kan institutet sägas ha fungerat

ett värdefullt komplement till den representativa demokratin: ü

som

det parlamentariska systemet haj svårigheter att hantera defrågor

det har varit fråga har den säkerhetsventil

som om som

folkomrästningsinstitutet utgör kunnat utnyttjas.

Olof Ruin

För fyra år sedan infördes folkinitiativ till kommunala folkomröstningar. Det innebär att minst fem procent de röstberättigade

om av

undertecknat krav folkomröstning tvingas fullmäktige

ett ta upp frågan. Sådana initiativ har också tagits många håll, fram till 1997 i ett 40-tal kommuner. Men i inget fallen har kommunfullmäktige

tillmötesgått önskemålen.:

Ett utredningsförslag skulle göra det svårare för fullmäktige

som att avslå medborgarförslag har nyligen avfärdats. Argumenten är varianter de bl.a. högern åberopade i 1920-talets debatt;

terna som kommer inte folkomröstningar särskilt den beslutande politiska

- om

församlingen är oenig att undergräva den representativa

demokratins ställning Har medborgarna verkligen tillräckliga kunskaper

När 1920 års folkomröstningskommitte 1923 avvisade tanken att införa obligatoriska, beslutande folkomröstningar gjorde det

man alltså framför allt därför den representativa demokratin ännu inte

att ansågs språnget. Finns det skäl att revidera den uppfattningen

mogen idag, 75 år senare

Det är Demokratiutredningens förhoppning denna skrift skall

att stimulera till diskussion kring den frågan. Då och då refererar svenska debattörer till Schweiz land med mycket annorlunda

som ett arbetsformer. Oftast sker det utan förtrogenhet med dess politiska system. Utredningen därför att erfarenheter från detta

anser fullskaleexperiment med direktdemokrati borde redovisas. Därför kom den här reportageboken till.

2Wallin, Gunnar: Det kommunala folkomröstningsinstitutet",

ur Folkomrästningar och demokrati, SOU 1997:56, bilaga 145.

FÖRORD

Nu får fördelar och nackdelar med Schweiz demokratimodell vägas mot varandra i allmän debatt. Ledamöterna har inte tagit

en ställning till Författaren själv för innehållet.

rapporten. ansvarar

Erik Amnå Huvudsekretcrarc

FÖRORD

Tyskland Frankrike ° Appeme"

Österrike

O Genêve

Italien

Att rösta med händerna

om stormöten, folkomröstningar och

direktdemokrati i Schweiz

Björn Jerked

Inledning

Den här skriften är försök reda vad eventuellt har att

ett att ut lära Schweiz när det gäller politiska arbetsformer. Här hemma

av och i de flesta länder debatten sedan många år bristerna i

rasar om den representativa demokratin. Kritiken riktas mot tynande

partier, tråkiga sammanträden, grälsjuka eller ohederliga

svaga,

politiker.

Vad i Sverige ska göra åt saken finns det många olika åsikter

Men både uppifrån och nedifrån ställs krav att medom.

borgarna ska i politiken. Om kunde fånga upp

engageras mer man det stora samhällsintresse bevisligen finns hos befolkningen

som skulle debatten vitaliseras, klyftan mellan väljare och valda minska och hela det politiska systemet ökad legitimitet, tror många.

ges

Jag har under aprilvecka 1998 plats försökt både

en grepp

hur den schweiziska modellen fungerar i praktiken och vad folk i om landet tycker den. Jag har haft längre intervjuer med ett tiotal

om politiker, tjänstemän, journalister och företrädare för intresseorganisationer i Zürich, Bern, Luzern och Solothurn. Jag besökte också kantonen Appenzell Innerrhoden i bergs-

uppe trakterna i nordöstra delen landet, där det högsta beslutande

ATT RÖSTA MEDHÄNDERNA

organet är stormötet torget gång året. Det är bara tre

en om kantoner har den här uråldriga, politiska arbetsformen kvar.

som Men i de flesta de nära 3 000 kommunerna tas de viktigaste

av besluten fortfarande alla intresserade invånare träffas

genom att

några gånger år och avgör frågorna handuppräckning.

per genom

På alla nivåer avgörs dock mycket innan själva beslutet fattas,

samtal och kompromisser under hand. genom

Jag följde under den här veckan den politiska rapporteringen i tidningarna så det gick, jag övervarade del session i det

gott en av en

nationella parlamentet och snappade här och synpunkter

var upp från vanligt folk".

En sådan snabbvisit räcker naturligtvis inte för någon heltäckande beskrivning den schweiziska direktdemokratin.

Skriften är därför ett fördjupat journalistiskt än

snarare reportage

utredning. Jag berättar bara lite kort den historiska en om

bakgrunden många konkreta exempel frågor

men ger som diskuteras och redovisar framför allt mycket synpunkter från

nu de inblandade.

Eftersom kantonerna är så självständiga systemet rätt olika ut

ser beroende är, och det kan därför inte vidare be-

var man utan skrivas i sin helhet. Jag hann dessutom bara besöka fem de 26

av kantonerna, alla för övrigt i de tysktalande delarna landet.

I intervjuerna blandades dåtid med nutid och framtid, lokala med regionala och nationella förhållanden, personliga åsikter med

fakta. Jag hoppas det ska framgå vad är vad. För tydlighetens

som skull redovisar jag i stort sett materialet så att de nationella, federala, frågorna behandlas för sig, kantonerna för sig och kommunerna för sig.

Jag börjar dock med genomgång del den internatio-

en av en av nella litteraturen direktdemokratiska modeller och erfaren-

om heter i Schweiz och några andra länder.

Beskrivningen det schweiziska samhällssystemet och diverse

av fakta landet i det andra kapitlet grundar sig olika skriftliga

om källor, bland annat boken Swiss democracy Wolf Linder. Mina

personliga reflexioner finns i skriftens sista avsnitt. mer

BJÖRN JERKERT

Fler folkomröstningar efter 1960-talets

revolter

Den svenska F0lkomröstningsutredningens betänkande SOU 1997:56 har sammanfattat den internationella bilden att dela in

genom länderna i fyra I den första finns de ofta har nationella

grupper. som folkomröstningar dvs. Schweiz och Italien, också har

som folkinitiativ, Australien. I andra finns de har

samt en grupp som folkomröstningar ganska ofta. Hit hör Danmark, Irland och Frankrike, alla med beslutande omröstningar i grundlagsfrågor. I en tredje med bland andra Sverige, Norge och Island förekommer

grupp

folkomröstningar då och då. En fjärde där folkomröstningar

grupp, är sällsynta, utgörs Storbritannien, Österrike och Finland. I bland

Nederländerna och USA har det aldrig hållits nationella annat

folkomröstningar.

I de flesta länder är folkomröstningarna beslutande. I regel är de obligatoriska i vissa situationer och utgör sista steget i politisk

en beslutsprocess. Omröstningar kan i vissa länder även stoppa befintliga lagar. I Spanien och Österrike kan folket initiativ till

ta att

parlamentet viss fråga.

tar upp en

David Butler och Austin Rarmey konstaterar i Rcfêrendums around the world folkomröstningar blivit allt vanligare. De delar in dem i

att

beslutande eller rådgivande med fyra frågor:

typer av

grundlagsfrågor gräns- och indelningsfrågor moralfrågor övriga.

I regel är det bara regeringarna kan besluta folkomröst-

som om

både i Schweiz, vissa amerikanska delstater och i ningar, men Italien kan folket initiativet. Under hela seklet har det hållits

ta ungefär 800 folkomröstningar i världen hälften under perio-

varav den 1971-1993.

150 de 800 har hållits i Europa, med undantag Schweiz,

av av och vanligast är de i Danmark, Frankrike, Irland och Italien, alla rätt homogena länder. Italien har hållit 27 folkomröstningar sedan

ATI RÖSTAMEDHÄNDERNA

1974, Irland 13 sedan 1970. I tudelade länder Belgien

mer som t.ex. anses folkomröstningar kunna förstärka motsättningarna, påpekar författarna.

De vanligaste omröstningsämnena har varit dels grundlags- och

territorialfrågor dels abort, alkoholförbud och andra så kallade moraliska spörsmål. Till den förra frågor kan till exempel

typen av räknas omröstningar ökad frihet för regioner och kommuner eller

om överlämnande makt till EU. Etikfrågor kan vissa gånger gälla

av kärnkraft. I regel är partierna kluvna i den här frågor.

sortens

Folkomröstningar i ropet i Europa i början seklet

var av men konkurrerades från och med 1920-talet allt starkare

ut av ett partiväsende, konstaterar Butler och Ranney. Det låste den politiska strukturen och grundlagsfrågor ansågs allt mindre intressanta.

Först vid studentrevolten i slutet 1960-talet såg tydligt

av man tecken det fanns krav ökat deltagande och opposition

att en

mot parlament, regeringar och ett stelnat partiväsende. Väljarnas

trohet mot de traditionella partierna har sedan dess minskat stadigt.

I USA har nationella folkomröstningar aldrig hållits,

men folkomröstningar och folkliga initiativ tillåts i drygt hälften

av delstaterna. Under de två decennierna har folkomröstningar

senaste

använts flitigt i lagstiftningen i femton Omröstningar och

stater. initiativ är vanligast i de västliga staterna, och bara i Kalifornien inträffade det 127 gånger mellan 1950 och 1992. De blir vanligare och vanligare, och i hela USA väntas det under 1990-talet hållas uppåt 350 folkomröstningar, att jämföra med 1980-talets ungefär l 90.

De folkliga initiativen i USA är inte alltid så folkliga utan ofta hårt uppbackade kommersiella intressen. I Kalifornien kommer

ungefär två tredjedelar kampanjpengarna från näringslivet.

Hela företeelsen folkomröstningar har samtidigt blivit industri

sysselsätter tusentals experter taktik, PR, organiserandet som av kampanjer och Inte minst advokater anlitas flitigt i den här

annat.

Domstolarna har också fått uppgifter i och med de processen. nya att

ska införa besluten i lagstiftningen. Ofta de inte hålla måttet

anses

juridiskt och godtas därför inte.

BJÖRN JERKERT

Mer show än i valrörelserna

Kampanjerna inför omröstningarna har show över sig än de

mer av vanliga valrörelserna, frågorna är ofta spektakulära och media-

mer

bevakningen intensiv. Många gånger gäller det offentliga utgifter och skattesänkningar ofta också spel, abort och andra moralfrågor.

men Det handlar i regel dock inte de frågor invånarna tycker är

om som

viktigast, visar vissa undersökningar. Minoriteters rättigheter kan

också komma i kläm när folkviljan får råda, vilket bland

annat drabbat de homosexuella i ett stater.

par

Deltagandet i omröstningarna ligger oftast åtta-tio procentenheter

lägre än vid allmänna val och två-tre lägre än vid

procent

presidentvalen. Den här direkta formen lagstiftning påverkar både

det politiska livet och samhällsapparaten. Nya frågor kommer

dagordningen och institutioner förändras då lagar ska

nya

implementeras. Folkomröstningar har större inflytande parti- och maktapparat

i länder där folket kan initiativ än där beslutet kommer

ta egna uppifrån. I Italien, Nya Zeeland och Kanada har vissa förändringar genomdrivits trots att politikerna emot dem. Men oftast blir

var utslagen omröstningarna så regeringarna vill.

av som

Butler och Ranney slutar Referendums around the world med

att konstatera folkomröstningar har löst diverse kriser och frågor

att som politikerna inte klarade. De att det i allmänhet har lett till rätt

anser goda resultat. De slutar med orden Politikerklassen har dåligt rykte i de flesta demokratier. Fortsatta frågor ska

rop att hänskjutas direkt till folket kommer att höras i många länder de kommande åren. Vi väntar inte alla kommer eller

oss att ropen att -

bör ignoreras.

Vernon Bogdanor skriver i sitt avsnitt i Raj/Qrendumsaround the world: "... masspartiet som känner det sedan början seklet

av kanske bara fas i den demokratiska utvecklingen

representerar en som försvinner. Om det är så kan lugnt vänta ett spritt

oss mer användande folkomröstningar under 2000-talet.."

Oftast är det dock parlamenten initierar folkomröstningar, i

som vissa länder kan det också regeringen, presidenten eller

vara regionerna.

ATT RÖSTA MEDHÄNDERNA

Kraven folkomröstningar kommer troligen öka,

att tror

också Olof skrev den svenska Føl/eømräsmingsutred-

Ruin som ningen. Hans slutsats blev också att det svenska regelverket behöver reformeras att utvidgas också stramas upp,

genom men bland för tydligt skilja rådgivande från beslutande

annat att om-

röstningar.

Reaktion från de maktlösa

Danmark har haft 15 folkomröstningen sedan 1953 och flera har gällt EU; den senaste den 28 maj 1998 Amsterdamfördraget.

om Det danska exemplet är intressant för I kapitlet Danmark i

oss. om T/ye referendumexperience in Europe skriver Palle Svensson att

deltagandet i omröstningarna i regel har varit lägre än vid vanliga val,

folk inte sällan röstar det parti de sympatiserar med och att emot att de oftare har röstat med förslaget från parlamentet.

än mot

Sammanfattningsvis har folkomröstningarna haft rätt begränsade

konsekvenser, tycker han. Önskemålen fler folkomröstningar i

om Danmark reaktion från de maktlösa och

ser Svensson mest som en alienerade den politiska eliten och framgångsrika i

mot nya, grupper samhället.

Italien höll 39 folkomröstningar 1970-1995, många orsakade

av initiativ från folket. De är alltid beslutande. Där kan också under vissa förutsättningar hållas omröstningar att upphäva befintlig

om en

lag.

Pier Vincenzø Uleri skriver i T/øerefêrendum eøøerience in Europe

Italien erfarenheter folkomröstningar han om vars av inte anser vara helt och hållet positiva. Det har ofta blivit problem när de lagar

som röstats igenom ska införas, främst att författningsdomstolen

genom

har haft invändningar.

huvudförfattarna till boken, Michael Gallagher, konstaterar

En av

det inte går säga folkomröstningar i Europa de att att om gynnar radikala eller de konservativa krafterna mest. Partilojalitet spelar

en roll för utfallet, partierna kan absolut inte räkna med sina

men

vanliga sympatisörer när det gäller folkomröstningar. Han tycker

den här direktdemokratin försvagar det representativa inte att

BJÖRN JEHKERT

han är osäker hur mycket folkomröstningar

systemet men egentligen bidrar till ökade kunskaper hos invånarna.

det folkliga trycket för folkomröstningar

Han tror att mer kommer att öka i Europa och att den utvecklingen kanske även kan

i partiernas intresse. Folkomröstningsinstitutet borde dock vara

regleras och disciplineras här och tycker han. Bland måste

var, annat frågorna glasklart formulerade och bestämmelser finnas för

vara

finansiering och annat vid kampanjerna.

Markku Sukri pekar i Bringing in thepeople också vikten

av klara regler för folkomröstningar. De kan då komplettera det representativa Han slutar med konstatera: "Folkom-

systemet. att röstning är inte förutsättning för demokrati, med

en men en

passande utformning och användning kan institutionen öka det

konstitutionella och politiska legitimitet och bidra till

systemets ett

demokratiskt styrelseskick.

Ökat intresse i Europa

runt om

Både Frankrike och Storbritannien visar just tendenser till

nu att

uppvärdera folkomröstningsinstrumentet. Den franske presidenten

Jacques Chirac aviserade i april 1998 att tiden är att

mogen modernisera det politiska livet och det vill vår epok". Han

anpassa vill bland ha fler folkomröstningar på både nationell och lokal

annat niva.

Den Labourregeringen under Tony Blair har tid

nya senare använt sig av folkomröstningar i Wales, Skottland, Irland och London och är också i färd med att över grundlagarna för öka

se att

det direkta, folkliga inflytandet över politiken.

Även i vissa tyska delstater allt intensivare införa

pratas om att

direktdemokrati. Den tyska veckotidningen Die Zeit ägnade i mer april 1998 ett jättereportage åt de framväxande kraven från invånarna

att med och besluta folkomröstningar. I

vara genom kommunerna förekommer de redan många håll. I Bayern infördes möjligheten 1995 och det har redan hållits 485 lokala folkomröstningar. Hälften dem har gällt trafik och andra offentliga

av investeringar. Deltagandet har pendlar mellan 14 och

75 procent

ATT RÖSTA MED HÄNDERNA

ofta legat kring 50 Utfallen verkar ha blivit att men procent. politikernas förslag fått stöd något oftare än de har röstats ned

av folket.

Hittills har delstat tillnärmelsevis lika många lokala

ingen annan folkomröstningar flera håll har de blivit

som Bayern, men vanligare. Just finns också starka krav från organiserade i

nu grupper Hamburg, Bremen, Berlin och många andra städer släppa fram

att

folkomröstningar i skala. De har i regel fått överväldigande

stor ett

folkligt stöd för sina förslag.

Die Zeit också ledarsidan sin välsignelse till de

ger nya tankarna. Det är dags människorna själva ökat förtroende,

att ge

skribenten. menar

Utan partier inga folkomröstningar

Den forskare är mest positiv till direktdemokrati är

som mer kanske britten Ian Budge. I T/Je challenge direct democracy

new tillbakavisar han bestämt påståenden partiväsendet skulle

om att

hotas folkligt inflytande. Partierna, parlamenten och

av ett mer andra samhällsinstitutioner behövs i hög grad för att direktdemokratin ska fungera smidigt. Det måste nämligen finnas

tydliga regler, och för upprätthålla dem är de representativa

att

nödvändiga, påpekar han.

organen

Hans skiss till direktdemokrati innehåller bland annat

egen mycket elektronisk direktkontakt mellan folk och politiker, betald ledighet för demokratiskt arbete

osv.

Ett utökat direktinflytande för folket gör regeringar lyhörda,

mer

samtidigt lobbying och andra former påtryckningar ökar

som av som i dag förlorar mark, Budge.

menar

I länder med mycket direktdemokrati har också invånarna visat

och ansvarstagande, tycker han. Han hänvisar till sig vara mogna

amerikanska undersökningar tyder att medborgarna är rätt

som toleranta, välinformerade, stabila i sina åsikter också öppna för

men argument.

Budge påpekar att ett större folkligt inflytande över politiken

kanske hade hindrat del års politiska sexskandaler,

en av senare

BJÖRN JERKERT

miljön, skolan och sjukvården och förhindrat de värnat mer om

växande välfärdsklyftorna. Många de 30 årens viktiga

av senaste frågor har också aktualiserats via folkliga aktioner än via

snarare partierna påpekar han.

Budge påminner också att demokratins landvinningar under

om det här och förra seklet oftast har motstånd och dome-

mötts av dagspredikningar i början. Nu fruktar han att direkta aktioner och till och med terrorism kommer öka i frustration över dagens

att representativa demokrati. Mer folkligt direktinflytande

kan vara botemedlet den växande alienationen i många Sam-

mot grupper. tidigt kan det fånga invånarnas energi och ökat

upp resurser som

kraftigt tack den längre utbildningen och de sociala föränd-

vare ringarna. Han skriver:

Har demokratier råd stänga miljoner, kunde bidra så

att ute som mycket till information och debatt, dag fjärde eller

utom en vart femte år Att bara låta dem föreskrifter, ofta

vara passiva mottagare av utfärdade okänsliga och oansvariga regeringar, är inte det rätta

av sättet att bygga hälsosamt politiskt och socialt samhälle.

ett

Direktdemokrati är det logiska modernisera demokratin,

sättet att

han och tillägger: Precis med 1800-talets utökade menar som rösträtt kan verkligen det görs försök i den riktningen

man se att långt innan de officiellt den rätta vägen.

accepteras som

Den schweiziska direktdemokratin har framför allt granskats

av schweizaren WogfLinder. Han sammanfattar i boken Swiss democracy sina synpunkter modellen. Direktdemokratin står inte alls i konflikt med det moderna samhällets komplexitet innebär

utan tvärtom en lärande gör invånarna medvetna. Den har

process som också förändrat det politiska i riktning

systemet mot mer överenskommelser. De indirekta effekterna i form förhandlingar

och kompromisser är större än de direkta omröstningsresultaten,

han. menar

Å andra sidan kan det bli lite väl mycket enighet, brist

en rejäla alternativ och fråga i taget i stället för omfattande

en mer och långsiktiga regeringsprogram. fördelen med

Den stora systemet är dock att det underlättat integration olika i

av grupper samhället, medan det negativa kan den långsamma föränd-

sägas vara

ringstakten.

ATI RÖSTA MED HÄNDERNA

Wolf Linder den schweiziska samförståndsmodellen

menar att vilar både direktdemokratin, federalismen och den långtgående

maktdelningen. Kompromisser och förhandlingar underlättar

integrationen i samhället och ned betydelsen nationalstatens

tonar av överhöghet. Den demokratiska får här tid och att

processen ta genom låta många i de beslutande får alla

grupper representeras organen mer respekt för varandra.

Schweizmodell kan i sin helhet bör kunna

inte exporteras men fungera andra ställen den efter varje lands

om anpassas egna, kulturella mönster, Linder.

menar

Mycket jobb med initiativ

Statsvetarna Alexander H Treschel och Hanpeter Kriesi tror i sitt kapitel i experience in Europa det ökade intresset

Referendum att

för direktdemokrati har göra med alla frågor och den ökade

att nya komplexiteten i det moderna samhället. Initiativen till lagändringar och förhindrande omröstningar kommer ofta från radikala grupper i opposition mot ett konservativt parlament.

Men lagstiftningsinitiativ kräver också mycket jobb. I Schweiz

gäller det först att samla in 100 000 inom 18 månader

t.ex. namn och att driva kampanjen inför själva omröstningen.

sen

Vissa de så kallade hindrande omröstningarna

menar att ger folket gör landet ineffektivt och svårt att styra. Treschel

ett veto som och Kriesi nämner EU-medlemskapet som ett exempel men anser inte att det är omöjligt för ja-sidan att så småningom vinna opinionen och därmed framgång även med de schweiziska

demokratireglerna.

Forskaren Markus Katter skrivit boken teorierna

som om bakom den schweiziska demokratimodellen zDoc/J dann regiert das Vol/e däremot att Schweiz och EU inte går ihop. Ett EU-

menar inträde förutsätter endera Schweiz eller EU ändrar sina regler

att

flera punkter.

Forskaren Thomas Cronin har i Direct Democracy, The politics

initiatioe, referendumand recall pekat några effekter

av direktdemokratin. Den gör exempelvis regeringarna mer lyhörda

BJÖRN JERKERT

för folkets vilja. Samtidigt tycker han den leder till särskilt inte att ansvarslösa eller dåliga beslut, i alla fall inte oftare än i en representativ demokrati.

Han pekar att även illa organiserade kan

grupper upp en fråga dagordningen. Men till syvende och sist är det ändå politikerna som har makten, inte tycker han. gemene man, Enligt Cronin gör direktdemokratin enstaka frågor och att gruppintressen betonas än långsiktiga, sammanhållna mer program. Det är något negativt med systemet liksom ofta är att pengar

avgörande för utgången omröstningarna. Hans ideal är

av en

medelväg och kompromiss, känslig demokrati med inslag både

en direkt och representativt folkligt inflytande. av Arena Lzjpbart, har i Democracie: Patterns majoritarian and

cønrenms government in twenty-one countries undersökt Schweiz och 21 andra länder när det gäller maktdelning och samförstånd. Många dem federationer med frihet för delstaterna, han fann av var stor men också exempel andra han tillvaratar olika systern som anser minoritetsintressen bra sätt. ett

splittrat Schweiz enades

Fram till mitten 1800-talet Schweiz varken nationalstat av var en eller samhälle. Det i stället uppsplittrat i områden med ett enat var skilda folkslag, språk och religioner. Skillnaderna finns kvar än, i dag är landet modernt, enat och med identitet. Förmen en egen klaringen är de politiska institutionerna är byggda maktsom delning och federalism. Det har inflytandet för minorigaranterat förmåtts leva sida vid sida under ömsesidig teterna, som att

respekt.

Modellen har de inre motsättningarna och stridigersatt stora heterna med gott samarbete, ett mycket högt välstånd och en

osedvanlig politisk stabilitet. En koalitionsregering bestående

av fyra partier har landet under de 40 åren. samma styrt senaste Av befolkningen ungefär sju miljoner pratar 64 procent tyska, 19 procent franska, åtta procent italienska och resten rätoromanska och andra språk. 47 är katoliker, 44 procent procent

ATT RÖSTA MED HÄNDERNA

Två tredjedelar bor i städer, tredjedel landet. protestanter. en BNP 1995 43 000 dollar, vilket bland de högsta i

per person var var världen.

Genom kombinera demokrati med federalism blev det

att 1800-talet möjligt det splittrade landet. Makten delades

att ena mellan regering och kantoner, dessutom fick kammare i

som en egen

parlamentet. De religiösa, språkliga och kulturella motsättningarna

har sedan dess stadigt minskat och alla har integrerats i

stora grupper

landet sin proportionella del makten. styret av genom att av Posterna i parlamentet, regeringen och högsta domstolen också

men

generaler, chefer för post och järnväg, ledamöter i kommittéer som

fördelas rättvist mellan språkgrupperna. Trots det här m.m.

rättvisetänkandet har missgynnats när det gäller inflytande,

grupper

kvinnor, inte fick rösträtt förrän 1971, och invandrare, som t.ex. som fortfarande till stor del står utanför.

Redan 1291 gick folk i del landet i ett Edsförbund

en av samman för försvara sig fiender. Fler och fler kantoner anslöt sig

att mot yttre under de århundradena till förbundet. Än i dag talar i

närmaste man landet eidgenössische schweizisk, vilket kan

om när man menar förvirra utomstående.

Efter tid franskt styre blev landet självständigt 18 l Inre

en av stridigheter ledde så småningom fram till den nuvarande författ-

ningen 1848 efter folkomröstning och stadgar att

som antogs som landet förbundsstat. De demokratiska formerna har därefter

är en successivt förändrats olika tillägg till grundlagen.

genom

Tre nivåer

Det federala består nivåer. Dels den federala

systemet av tre regeringen, förbundsrâdet, med sju medlemmar och det federala parla-

fårbunøicförxamlingen, med två kamrat nationella rådet och

mentet, ständerrådet. Den förra har 200 medlemmar utsedda direkt folket

av i proportionella val vart fjärde år. Den andra kammaren har 46 medlemmar, eller två från varje kanton valda för fyra år, ofta i

en majoritetsval. Parlamentet sammanträder bara under tolv veckor

per år, så ledamöterna har andra jobb än politiken.

BJÖRN JERKERT

Nästa nivå är kantonerna, alla har regeringar och

som egna parlament, båda direktvalda invånarna. Under dem finns kom-

med sina râd, är dirketvalda kommunstyrelser, och munerna som församlingar består alla intresserade invånare samlade till

som av stormöte några gånger år eller folkvalda för

per av representanter

dem, ett slags fullmäktige.

Domstolsväsendet finns också de tre olika nivåerna. De 39 ledamöterna i Högsta domstolen det federala parlamentet,

utses av kantonsrätterna regel regeringar och parlament i kantonerna

som av och kommunala domstolar politiker eller invånare lokalt.

De sju i den federala regeringen är chefer för sitt

personerna var departement och alltså fyra olika partier

representerar numera men också de olika språkgrupperna. De sju byter varje år varandra

av som ordförande och sitter alltså president år i taget.

som ett

De partierna är frisinnade demokratiska partiet, krist-

stora demokraterna, socialdemokraterna och schweiziska folkpartiet. Det första i huvudsak liberalt parti vill ha stark centralmakt.

är ett som en Det andra är ett konservativt parti med katolska värderingar och stort stöd landsbygden. Socialdemokraterna för

i stort sett samma politik motsvarande partier i andra europeiska länder.

som Folkpartiet slutligen har framför allt stöd bland bönder och hantverkare.

Ytterligare sju partier har plats i det federala parlamentet.

Lagstiftningen sköts delvis federal nivå, delvis kantonerna,

ibland båda tillsammans. Förbundet sköter utrikespolitik,

av kommunikationer, kärnkraft och i princip försvaret. Den federala

regeringen står för de offentliga utgifterna.

30 procent av

Starka kantoner

Nya befogenheter och makt kan inte samlas nationell nivå om

mer inte kantonerna och folket bestämmer det, slås det fast i artikel 3 i författningen. Det betyder att staten inte kan skaffa sig ökade rättigheter det sker ändring i konstitutionen. Det i sin tur

utan att en kan inte genomföras parlamentets båda kamrat och in-

utan att vånarna folkomröstning säger till det.

genom en

ATT RÖSTA MEDHÄNDERNA

Men den federala nivån utövar samtidigt kontroll

över att

kantonerna följer grundlagarna.

Kantonerna har stor självständighet och deltar alltså sina

genom representanter i ständerrådet också i besluten den federala nivån.

För lag ska krävs det majoritet i båda kamrarna,

att en ny antas

är jämställda maktmässigt. Ständerrådet värnar förstås som om decentralisering och kantonernas rättigheter. Men ledamöterna där representerar också olika kantoner och intressegrupper i samhället och röstar rätt fritt från partibindningar.

Varje kanton kan föreslå lag och åtta kantoner tillsammans

en ny

kan begära folkomröstning varje lagförslag i parlamentet. Men

kantonernas inflytande utövas inte bara voteringsknapparna

genom utan till stor del fortlöpande konsultationer med regeringen.

genom Oenighet mellan kamrarna leder till förhandlingar.

Kommunerna har framför allt hand skola, hälso- och sjuk-

om vård, social välfärd, kultur, miljö, den lokala polisen och brandväsendet. Kommunerna står för de offentliga utgifterna

35 procent av och tar in drygt hälften i form skatt, resten

av pengarna av som

avgifter och bidrag. Kommunerna har självbestämmande och

ett stort

ansenlig frihet från styrning. Den politiska dirigeringen från

en centrala partikanslier är rätt obetydlig och regeringen lägger sig i stort

sett aldrig direkt i kommunernas göranden. Förutsättningarna i

anges

federal lag, varje kanton har regler, så lokalstyret sker en men egna enligt lite olika modeller och kommunernas frihet och makt varierar alltså beroende kanton. Kommunerna har dock alltid rätt att slå ihop sig med varandra, eller vägra göra det, fritt välja

att att arbetsformer, skatt och i frågor inom sitt

att ta ut agera

kompetensområde. Indelningsfrågor kräver ofta ändring i kantonernas författning,

och då ska det hållas folkomröstning. Kantonerna utövar också olika grad kontroll över kommunerna. I Geneve ska kantonen till

exempel godkänna alla beslut i kommunernas fullmäktige.

På kommunal nivå gör invånarna sina håll tidvis och ofta utan ersättning insatser i den kommunala förvaltningen.

I små kommuner fattas besluten stormöten, öppna för alla medborgare. Inte mindre än 80 procent alla kommuner har

BJÖRN JERKERT

sådana "kommunaJstämmorÅ ting eller vad skulle kalla dem. De större kommunerna har ett representativt system.

Även kantonnivå finns båda ibland renodlade i

sorterna, men de flesta fall kombination de två modellerna.

i en av

I alla kommuner röstar folket fram förtroendevalda till ett helt

fullmäktige, till stadspresident eller till sin "kom-

posten som munstyrelse. Men i regel är det alltså stormötet, öppet för alla invånare, formellt sett är det högsta beslutande organet.

som

Medborgarinitiativ i kommuner och kantoner innebär

att en minoritet invånarna kan kräva viss fråga ska behandlas. Om

av att en

de får ihop tillräckligt antal har de rätt till folkomröstning.

namn

Omröstningar är obligatoriska i vissa frågor. På sina håll kan

en bestämd andel befolkningen genomdriva folket ska rösta

av att om

riva tidigare fattat beslut eller att kommunen ska börja att upp ett syssla med något helt nytt.

Vissa kantoner har även obligatorisk folkomröstning för de flesta lagförslag och ekonomiska frågor. I kantoner och kommuner

stora varierar kraven för folkinitiativ från plats till plats.

De federala, kantonala och kommunala nivåerna samarbetar i många frågor med strävan efter största möjliga

en gemensam

decentralisering.

Små kantoner gynnas

Den schweiziska kombinationen demokrati och federalism är inte

komplikationer. I de små kantonerna får varje invånare mycket utan

tyngd än i de En invånare i kantonen Uri kan faktiskt mer stora. sägas ha 34 gånger större demokratiskt inflytande över landets affärer än i Zürich. Skillnaderna har ökat i takt med fler människor

en att flyttat in till städerna, de fått fler parlamentsledamöter i

utan att

takt. Om de minsta kantonerna kan åstadkomma knapp samma en majoritet i sin kammare kan de blockera en fråga, trots att invånarna där i extremfall kanske bara utgör nio procent hela befolkningen i

av landet.

Den schweiziska direktdemokratin det nationella planet

består dels obligatoriska dels frivilliga folkomröstningar. De

av av

ATT RÖSTA MED HÄNDERNA

förra används vid förslag ändringar i grundlagen och viktiga

internationella fördrag. Det är lite olika beslutsregler beroende hur

stor ändringen i författningen är. Om parlamentets kamrat är oeniga

totalrevision eller 50 000 medborgare begär det inom om en om tre månader parlamentet säger nej, ska det hållas särskild

men en folkomröstning huruvida revisionen behövs eller

Även vid enstaka förändringar i författningen kan initiativet

komma endera från förbundsförsamlingen, då båda kamrarna måste

överens, eller från folket, då 100 000 inom 18 månader vara personer måste skriva listor med sådan begäran. Det krävs i samtliga fall

en både majoritet bland folket totalt och hos minst hälften

en av kantonerna för att förslaget ska godtas.

Vid inträde i unioner och vissa andra internationella är

organ

folkomröstningar obligatoriska.

Den frivilliga typen av omröstning gäller vanliga lagförslag och

där är kravet än 50 000 invånare begär det inom 90 dagar.

att mer

Här blir utslaget i omröstningen ensamt avgörande. 50 000

namnunderskrifter krävs också för omröstning i vissa utrikespolitiska

frågor.

100 000 invånare kan tillsammans alltså ta initiativ till förändringar i grundlagen. Det färdiga förslaget och ett eventuellt mot-

förslag utformas parlamentet.

sen av

50 000 medborgare eller åtta kantoner kan även ta initiativ till

en folkomröstning för hindra lag eller förordning. Initiativ till

att en ny sådana hindrande omröstningar kan också gälla internationella traktat.

Av alla invånare är ungefär 60 röstberättigade. Resten är

procent barn, ungdomar, invandrare, ännu inte är schweiziska med-

som

borgare Ofta brukar omkring 40 väljarna delta i

osv. procent av

folkomröstningarna. Det betyder att mellan 12 och 18 procent

av alla medborgare i regel räcker för majoritet i fråga.

att en

I väljarundersökning visade det sig att schweizarna

en grovt sett kan indelas i de alltid röstar omkring 30

tre grupper: som procent, de aldrig röstar 20 procent och de deltar då och

som som

då 50 procent.

BJÖRN JERKERT

Att inte fler utnyttjar den här rätten är kanske inte så förvånande,

då varje medborgare kan ha 20-30 frågor ställning till

per år att ta

i genomsnitt åtta federal nivå. varav

Högutbildade män deltar i omröstningarna än andra

mer

Ämnena varierar kraftigt kan till exempel förslag

grupper. men vara

att minska invandringen, kärnkraften, lägga armén l om stoppa ner

men också otaliga småfrågor.

Deltagandet har sjunkit från omkring 60 procent efter kriget till

ungefär 40 1975. Därefter har det oftast pendlar mellan 35

procent och 45 procent. Det ökade antalet frågor år ha

senare antas avskräckt många från delta.

att

450 folkomröstningar

Sedan 1848 har det sammanlagt hållits ungefär 450 nationella folkomröstningar i landet.

202 dem ägde efter 1971.

av rum

90 dem obligatoriska omröstningar där förslagen i

av var antogs

68 fall.

49 så kallat hindrande omröstningar dvs. där folk försökte

var

stoppa en ny lag. De lyckades 33 gånger.

63 omröstningar hölls grund initiativ till lagändringar

av som

blev framgångsrika bara i fem fall.

Att till stånd omröstning för hindra lag träda i

en att en ny att kraft är alltså det effektiva sättet de styrande.

mest att utmana Folkliga initiativ till lagändring har blivit allt populärare,

en trots

att så dem lyckas vinna omröstningarna.

I kantoner och kommuner har de folkliga initiativen haft

mer framgång. Ungefär tredjedel har fått stöd majoritet och

en av en uppemot hälften ha haft direkt eller indirekt påverkan

anses

lagstiftningen.

Mycket medborgarnas inflytande sker förhandlingsvägen,

av ibland det blir folkomröstning och ofta

utan att ens en genom att politikerna går opinionen till mötes.

ATT RÖSTA MED HÄNDERNA

Effekten de schweiziska folkomröstningarna har blivit

av mer

kompromisser och försiktiga förändringar reformer. Nya

än stora tankar och idéer har framför allt kommit fram folkinitia--

genom tiven.

Å andra sidan fick kvinnorna vänta i många årtionden

att

majoriteter de manliga medborgarna och parlamentarikerna att

av med att även kvinnor skulle ha rösträtt. Det är historisk

en tung, belastning för dem försvarar det schweiziska systemet i dag.

som

Många initiativ år har gällt miljön och sociala frågor.

senare Men bara 19 sådana initiativ under 1990-talet har haft fram-

tre av gång. Två dem innebar tioårigt för kärnkraftverk och

av ett stopp nya

begränsningar för långtradartrafiken alpvägarna. Men folket

bland nej till skärpta regler för djurförsök och till förslag

annat om

högre sjukförsäkring.

Regeringens propositioner har haft större framgång i folkomröstningarna än vad de folkliga initiativen har haft och de har antagits 55 gånger under 1990-talet.

39 av

Det finns folklig skepsis radikala reformer och in-

en stor mot vånarna har bland röstat nej till medbestämmandelag,

annat en en skattereform med fördelningsprofil, en ny omsättningsskatt, ett

en ny statligt pensionssystem och nio månaders föräldraledighet. De har

gång gång nej till större offentliga utgifter och åtaganden. Det

sagt har bidragit till den schweiziska offentliga sektorns andel BNP

att av är lägst i Västeuropa.

För några år sedan drev miljövännerna igenom en folkomröstning stopp för tunga, långväga godstransporter i känsliga bergstrakter

om från år 2004. Det det så kallade Alpinitiativet. Det slutade med

var

de största bilarna förbjöds där och det godset i framtiden att att måste tåg. Det kräver i sin det måste byggas tunnel

tur att en ny

berget. Det affär många miljarder, vilket ska genom är en finansieras med höjd Men frågan har också lett till del

moms. en problem i relationerna med EU, kräver fri för

som passage

och inte några kostnader för transporterna accepterar extra medlemsländernas företag.

1990 beslutades kärnkraften inte skulle byggas ut under de

att närmaste tio åren. Då hade energipolitiken diskuterats sedan början

1970-talet folket och hela parlamentet hade kunnat

utan att

BJÖRN JERKERT

komma överens. Det tillfälliga folkinitiativ både

stoppet var ett som invånarna och kantonerna kunde acceptera.

Lite senare föreslogs i ett så kallat folkinitiativ att nationaldagen skulle helgdag och ledig, vilket fick stöd folk-

vara av en majoritet.

Massor gånger har folket röstat förändringar i skatte-

av om systemet. Förslagen har i regel kommit från regeringen och parlamentet, och invånarna har nästan lika regelmässigt röstat dem.

ner

Det har även hållits folkomröstningar att begränsa invand-

ringen också snabba asylhanteringen. 1987

men om att upp antogs

lag färre flyktingar. Året efter avvisades dock en om att ta emot ett förslag att inom femton år minska antalet utlänningar i landet

med 300 OOO. 1996 väljarna nej till förslag skärpt asyl-

sa ett om

politik.

I slutet 1980-talet kom folkliga förslag skrota hela

av om att armén. På några månader hade flera hundra tusen schweizare skrivit på listor med krav folkomröstning, och när den hölls 1989 ställde sig 35 procent bakom initiativet. Förslaget röstades alltså

ner, men överraskande många stödde ändå den revolutionerande tanken. Det medförde också att försvaret bantades, att vapenfri tjänst infördes

osv.

I december 1992 sade 50,3 schweizarna i folkom-

procent av en röstning nej till parlamentets förslag till avtal att samarbeta med

om EG, vilket skakade politikerna och del det övriga

om en stor av etablissemanget. I de fransktalande delarna landet sade

av en stor majoritet

Härom året rikspolitikerna väg att köpa in ett stort antal

var

det amerikanska stridsflygplanet F18 för några tiotal miljarder. av Men innan de avgjort saken startades landsomfattande namnin-

samlingar. Det folkinitiativ gick lägga planerna

var ett som ut att

för de närmast tio åren. Initiativet förlorade i folkomröstningen

fäste uppmärksamheten del oklarheter reglerna för vad men en om man kan folkomrösta Det skyndade den redan

om. process som hade startats och går ändra och modernisera

som ut att konstitutionen. Saken ska naturligtvis beslutas både folk och

av parlament, och det mitt i debatten i kamrarna jag hamnade vid

var mitt besök i Bern.

ATT RÖSTA MEDHÄNDERNA

De många folkomröstningarna kräver hel del medborgarna.

en av Samtidigt vet de röstar inte alltid så mycket ämnena, vilket

som om gör de därför kan bli offer för den högljudda propagandan,

att mest påpekar kritikerna.

Partierna och medierna spelar stor roll i opinionsbildningen,

PR är ännu eFfektivare. Det betyder inte nödvändigtvis att men ren

alltid avgör utgången, i alla fall inte i frågor där folket har pengarna

personliga erfarenheter och kunskaper, visar forskningen.

Kunskaperna, och minnet, hos dem röstar varierar. En stor

som studie 1977-1980 tydde bara fjärdedel invånarna korn

att en av

ihåg exakt vad de tagit ställning till till fyra veckor tidigare.

Schweizarna har hittills oftast de partier

röstat som man sympatiserar med, vilket alltså betytt regeringen i regel fått sin vilja

att igenom. Det gäller särskilt i tider ekonomisk tillväxt. Parti-

av lojaliteten har dock minskat år.

senare

Men folkomröstningsinstitutet har kanske sin största påverkan

indirekt. Minoriteter har till exempel tack möjligheterna

vare att

tvinga fram omröstningar successivt fått ökat inflytande. Det spelade

även avgörande roll när det 1959 blev bestämt vilka fyra partier

ska med i regeringen. Intressegrupperna har också och

som vara mer

inlemmats i partiväsendet. I den lagstiftande de

mer processen tas också med i expertgrupper och kommissioner och är dessutom

remissorgan.

Näringslivet, bönder och organisationer för andra yrkesgrupper har också ett inflytande diverse uppgifter, de sköter

genom som uppdrag av staten.

Lagar tillkommer i hög grad resultat maktdelning både

som ett av

före och under behandlingen i regering och parlament. Bara hotet folkomröstning gör kompromisser och samarbete nödvändiga,

om även då det råder stora åsiktsmotsättningar.

Men i verkligheten har olika rätt olika förutsättningar att

grupper påverka, och del forskare har konstaterat företag och olika

en att eliter har framgång miljögrupper och arbetare.

mer än t.ex.

BJÖRN JERKEHT

Direktdemokratin populär

Hittills är demokratimodellen rätt populär hos det schweiziska folket. Bara 14 de tillfrågade ville 1991 inskränka

procent av direktdemokratin till förmån för parlamentarism.

mer

Men det finns också tvivel. Det ekonomiska omvandlingstrycket ökar, och modellen för viss effektivitetspress. 1992 ville

är utsatt en regeringen och parlamentet närma sig EU. Det politiska och ekonomiska etablissemanget i stort sett positiva, i

var men folkomröstningen blev det ändå nej. Motståndet fanns framför allt i de tysktalande områdena. Bönderna är också skeptiska. De har skyhöga subventioner och dubbelt så höga inkomster kollegorna

som i EU, så de är rädda för alla förändringar. Socialdemokraterna är för EU och har tre val i rad gått starkt framåt. Men även EU-kritiska

folkpartiet har växt. Utslaget skapade sätt och vis en ny klyfta i

landet, och samhället sägs också i övrigt ha polariserats något

mer under 1990-talet.

De folkliga initiativen utesluter inte att politikerna i hög grad

sig i kampanjerna inför folkomröstningarna. En studie från

engagerar 1981 visade 84 de 200 i nationella rådet med i ledningen

att av var för någon sida inför folkomröstningarna. dem korn dessutom

51 av

från de fyra regeringspartierna.

något av

Även det folkliga initiativet oftast tillbakavisas så påverkar

om det ändå ofta lagarna. Förslaget att skrota armén 1989 fick bara

om stöd 35 procent. Men det ändå så många att regeringen

av var

successivt genomförde rad förändringar i den riktning

en som kritikerna ville.

Folkomröstningshotet används också och med viss framgång av parlamentsledamöter vill något lagförslag från

som stoppa rege-

ringen. Regeringssamarbetet mellan fyra partier är del det

stora en av schweiziska samförståndet, de fyras andel rösterna har sjunkit

men av från 85 till 69,5 sedan 1959, samtidigt det tillkommit

procent som

nya partier i parlamentet.

ATT RÖSTA MEDHÄNDERNA

Om Sverige skulle vara Schweiz

Om Sverige hade den schweiziska demokratimodellen skulle det

år troligen ha hållits nationella folkomröstningar det

om nya pensionssystemet, avvccklingen Barsebäck, EMU och

om av om Amsterdamfördraget, kanske också fastighetsskatten eller något

om annat inom bostadspolitiken. Men det kunde mycket väl också ha

kommit folkliga initiativ lett till omröstningar skärpta lagar

som om

för äldreomsorgen, högre bensinpris, sänkningar

om om av inkomstskatterna, barnporr, att bärga Estonia eller nästan

om om

vad helst folk. Många folkomröstningarna

som som engagerar av hade varit beslutande och de hade inte kunnat regering

stoppas av

och riksdag.

Ledarskiftet i centern skulle inte ha blivit än notiser i

mer

tidningarna. De politiska journalisterna hade heller inte ägnat så

stort intresse hur många partierna fått i opinionsmät-

procent ningarna, spekulerar motsättningar mellan de borgerliga

om partierna, försökt lista vilka kommer ihop efter

ut som att regera valet, porträtterar statsråd eller hårdbevakat Göran Persson och den

socialdemokratiska kongressen. Det är nämligen sakfrågorna, inte

och partipolitiken är intressant i Schweiz. personerna som Partiledarna och statsrådens makt kraftigt

är rätt anonyma personer kringskuren. I regeringen samarbetar fyra partier sedan

samma 1959 och ministrarna turas att regeringschef för ett år i

om vara taget.

I Stockholm hade aktiva säkert fått till stånd folkom-

grupper röstningar Dennispaketet och stadsdelsnämnderna, i Göteborg

det storlänet, i Malmö kanske Citytunneln. om nya om

Frågorna hopar sig

För svensk känns så mycket direktdcmokrati rätt främmande, och

frågetecknen hopar sig:

Hur ska folk kunna sätta sig in i så många svåra frågor Hur många skulle rösta Blir det inte bara de välutbildade deltar

som Gynnas inte mest organisationer och företag med mycket

pengar

BJÖRN JERKERT

som kan mobilisera många och genomföra dyra kampanjer Vad ska politikerna göra Vilka slagsbeslut skulle fattas Blir det inte ett väldigt försvårar förändringar Eller leder det

trögt system som

tvärtom till oansvariga ställningstaganden med orimliga

massor av ekonomiska konsekvenser

Schweiz modell har aldrig tett sig särskilt relevant i vår demokratidebatt och lite udda undantag mitt i Europa. Ibland

snarare ett har bilden landet nästan framträtt tillhåll för

av mest som ett skatteflyktingar och mansgrisar, konservativt, kantigt och lite

konstigt.

Det består också 26 självständiga delstater, kantoner, och är

av alltså federation, olik Sverige med vår starka statsmakt och vår

en strävan efter nationell enhetlighet. Även deras blandning olika

folkslag, språk och religiösa inriktningar har åtminstone tidigare

känts avlägsen vår kultur.

Men det finns också likheter, den långa neutraliteten

t.ex. som gjort att båda länderna sluppit de senaste världskrigen. Invånarantalen är också ganska lika, sju respektive åtta miljoner. Andra likheter har utvecklats till olikheter. För 50 år sedan motsvarade

en schweizerfranc ungefär krona. I dag får vi betala över fem kronor

en för franc. Arbetslösheten har också utvecklats olika och är i

en Schweiz i dag inte hälften så hög i Sverige. Landet är också

ens som litet, bara elftedel Sverige

en av yta.

Schweiz ekonomiska succé kan delvis bero just det stora inslaget ditektdemokrati. Folket har ideligen nej till förslag

av sagt

skattehöjningar och därmed inte tillåtit den offentliga sektorn att om

byggas i Sverige. Och folkomröstningarna har

ut som genom politikerna hela tiden hållits i strama tyglar, tvingats måna

om samförståndet och tänka efter vilka förslag de lägger.

noga

Skatternas andel BNP i Schweiz 1994 32 procent Sverige

av var drygt 50. Andelen jobbar i den offentliga sektorn bara elva

som var procent Sverige drygt 31. De schweiziska räntorna har länge varit de lägsta i Europa, inflationen lägre än både EU och USA.

1993 utropade den brittiska tidskriften Economist landet till det med den högsta livskvaliteten.

Men det är också möjligt att utvecklingen bromsas lite väl mycket

dessa eviga omröstningar, ofta stoppar förslag eller efter långa av som

ATT RÖSTA MEDHÄNDERNA

förhandlingar leder till urvattnade kompromisser. Invånarna är dessutom i regel konservativa än etablissemanget och de behöver

mer inte för helheten när de röstar i sakfrågorna. Men samtidigt

ta ansvar

tvingar folket ständigt politikerna att ta även extrema viljeyttringar

allvar och slipa sina argument för att övertyga den allmänna opinionen. Ofta får de valda också den otacksamma rollen reda

att ut

diverse praktiska problem väljarnas beslut lett till.

som

Det här kan te sig avskräckande för många. Men den schweiziska demokratin kan ändå minst lika god den svenska, och

nog anses som

vital. Även bara omkring 40 brukar delta i mer om procent folkomröstningarna och obetydligt fler i valen, så pågår nästan ständigt offentliga debatter något invånarna snart ska rösta

om som

Politiken handlar här också betydligt sakfrågorna än om. mer om om

politikerna och spelet i parlamentet. De följer med i medierna

som och läser de utmärkta sammanfattningar det ska rösta

av man om och, varje röstberättigad får hem i brevlådan före

som omröstningarna, kan sig välinformerad.

anse

Men visst krävs det många inte har. Det

ett engagemang som finns hel del suckar över att varje år behöva ta ställning till

en som kanske 20-30 frågor år det nationella, kantonala och kom-

per munala planet. Vissa röstar kanske inte heller så ofta, vilket kan

ses

ett problem för systemets legitimitet. Men de avstår kan som som

nöjda med det de aktiva brukar rösta igenom eller är helt enkelt vara inte intresserade, vilket måste respekteras.

När det gäller något många kan deltagandet

som engagerar vara uppåt 70 procent. De röstar tar också löpande ställning till en

som

rad komplicerade sakfrågor, inte bara till ett partipaket med åsikter

allt och färdiga listor med vart fjärde år. om namn

Direktdemokrati skulle passa Sverige -

Direktdemokrati skulle Sverige med den välutbildade - passa

befolkningen, kulturen och ideologin och vid

gemensamma vanan samarbete, säger Andreas Gross, socialdemokratisk ledamot i den största riksdagens kamrar, det nationella rådet. Han är stor

av Sverigevän, är här ofta, känner många svenskar och följer vår

BJÖRN JERKERT

inhemska debatt. Han tycker det hade varit rimligt folk-

att att omrösta om den åtstramningspolitik drevs under Persson-

som regeringens första år. Han föreslår också invånarna själva får

att ta initiativ till folkomröstningar. Det är viktigt förslagen inte bara

att kommer uppifrån. Han tycker också de svenska regeringarna

att skulle tvungna alltid fråga folket lagförslag när de

vara att om

exempelvis har stöd mindre än 70 riksdagen.

av procent av

Systemet Sverige och andra har är i kris, säger han. - som

Andreas Gross får de rikspolitikerna och

anses som en av tunga en central figurer i debatten den schweiziska modellen och i många

om stora frågor folket röstat år medlemskap i FN

som om senare t.ex. och EU, arméns framtid Han och andra politiker är också

osv. synnerligen aktiva mitt i det schweiziska folkstyret. ibland

De tar själva initiativ till folkomröstningar och deltar i kampanjer och i de offentliga debatterna.

När det här skrivs pågår slutstriden inför folkomröstningen

om att stoppa genforskningen i Schweiz. Det är folkligt initiativ

ett som

forskarna, läkemedelsindustrin och rikspolitikerna gett skrämselhicka. Den allmänna opinionen är delad och motståndarsidan över 150 miljoner kronor intensiv kampanj för

satsar en att

majoriteten säga nej till initiativet den 7 juni 1998.

att

Det är de intressantaste fall vi har haft, säger Hans-Urs Willi, - ett av den regeringskansliet i Bern är ansvarig för allt har med

som som

folkomröstningarna att göra.

Geninitiativet nämns nästan alla jag med

av pratar som en ovanligt dramatisk fråga folket ska ställning till. också

som nu ta Det är ett

exempel näringslivets allt våldsammare satsningar påverka

att opinionen. Det fara för demokratin de här försöken

ses som en men att påverka är å andra sidan helt offentliga till skillnad från vanlig lobbyism som i regel riktar sig mot enskilda makthavare och är högst

hemlig.

Det finns också de frågan genforskningen

som ser om som ett tecken grund kan skrämma

att extrema grupper utan upp en okunnig allmänhet.

l Anm: Valutslaget innebar cirka två röstande sadenej till

att av tre folkinitiativet.

ATT RÖSTA MEDHÄNDERNA

Under våren och försommaren har tidningarna haft otaliga artiklar i ämnet. Under min vecka i landet hålls det i olika delar

av Schweiz debatter och demonstrationer. I städer i landet har

tre tusentals vetenskapsmän tågat gator i protest mot initiativet.

genom

På näringslivsorganisationen Vorort fick jag också

ett pressmeddelande från nej-sidan i kampanjen där fem schweiziska

nobelpristagare uttalar sina varningar för forskningen

att stoppa inom det de betecknar framtidens nyckelteknologi.

som som

Initiativet för skydd liv och omvärld för genmanipulering

av presenterades för första gången för år sedan. Därefter har det

sex behandlats i regering och parlament dessutom förra året föreslog

som avslag det. I nationella rådet blev det nej med 117 röster mot 36 och uttalande genteknik ska tillåten missbruk

ett om att vara men att ska beivras. I ständerrådet blev det avslag med 37-3.

Förslaget går ut att förbjuda gentekniska förändringar i

för djur, växter och andra organismer, eftersom det både arvsmassan är ovärdigt och farligt för allt levande.

Frågan skymmer helt de två andra frågor folket ska rösta

som om

dag nämligen de ekonomiska sparmålen till år 2001 och det samma

die Schnüffelpolizei, den inhemska säkerhetspolisen.

om att stoppa

borgerliga partierna och den fackliga rörelsen har tagit

De stora ställning geninitiativet, medan socialdemokraterna är splittrade

mot liksom den allmänna opinionen. Konsumentrörelsen och de gröna är

mest positiva.

Men initiativet skulle vinna kan det hända att det redan dagen

efter omröstningen läggs förslag i parlamentet förändringar i den

lagtexten, vilket i sin kommer att leda till krav en ny nya tur omröstning så småningom.

Rosmarie Simmen två ledamöter för kantonen Solothurn

är en av i kantonernas kammare i parlamentet, ständerrådet. Hon är djupt

engagerad i kampen mot geninitiativet.

Vi kan inte leva med resultat innebär att ja-sidan vinner, - ett som säger Simmen. Hon det dråpslag mot den fram-

menar att vore ett gångsrika läkemedelsindustrin är landets största exportör. Vid

som

för genforskningen skulle de företagen snabbt flytta

ett stopp stora över gränsen till Tyskland, där de är välkomna, tror hon.

BJÖRN JERKEHT

Men Rosmarie Simmen också mycket de stora

oroas av pengar

i den här striden. som satsas

Det har blivit amerikanisering även kampanjerna inför valen. - en av Många har inte råd att delta, säger hon.

Fru Simmen visar sig prata god norska tack sina många

vare norska kurskamrater under åren Tekniska högskolan, där hon läste till farmaceut

som ung.

Hon är också mycket engagerad i frågan abortlag, där

om en ny initiativet dock inte kommer från folket från ledamot i

utan en parlamentet och där det finns olika förslag. Hon jobbar också

nu tre för EU-frågan ska komma till beslut igen.

att upp

Den politiska karriären började hon att jobba i frivillig-

genom organisationer på kommunplanet. 1987 blev hon Ständerätin, direktvald folket i sin kanton. Nu har hon plats i flera

av tunga kommittéer; både de för utrikesfrågor, ekonomi och socialpolitik.

Hon har hel del kritiska synpunkter den schweiziska

en direktdemokratin t.ex. att beslut i takt det fort-

tas en som om farande 1800-tal, politikerna tvingas rösta gång gång i

vore att frågor bollas mellan de olika instanserna, det är alltför låga

som att krav hur många ska stå bakom initiativ för det ska bli

som att

folkomröstning osv.

Systemet är bäst i världen men skört

Systemet är bäst i världen fungerar bara så länge folk vinn- - men lägger sig att inte missbruka det. Det krävs mått

om ett stort av konsensus och det är ett skört Rosmarie Simmen.

system, menar

Men grunderna i modellen vill hon inte ändra. Om det blir del

en tokiga beslut är det ändå bäst folket självt får effekterna det,

att se av säger hon och Alpinitiativet exempel. Direktdemokratin

tar som behöver inte skrotas landet går med i EU, hon. Det

ens om menar gäller bara att Schweiz och EU går halva vägen

var.

Rosmarie Simmen är alltså ledamot parlamentet. Men liksom

av sina kollegor är hon bara politiker deltid. Hon det

representerar kristdemokratiska partiet. Men hon och de andra i hennes kammare

ATr RÖSTA MEDHÄNDERNA

röstar rätt ofta den officiella partilinjen. De ska också hävda

emot hemkantonens intressen. -Jag är fri och har min medborgerliga rätt att tycka

en person annorlunda. Jag kan inte tänka mig den hårda partidisciplin

som finns i Tyskland, säger Simmen. Men då och då

t.ex. tar gruppledarna allvarliga samtal med de sina för att mera enhetlighet i bänkarna. Det blir kortvarig förändring att allt snart är

en men som vanligt igen, erkänner hon.

Partierna i Schweiz brottas för övrigt med samma problem som i Sverige med allt färre vill ställa listorna inför

personer som upp valen, berättar hon. Dessutom har de betydligt större ekonomiska

problem, eftersom partistödet här är mycket blygsamt.

Av de 46 ledamöterna i ständerrådet och de 200 i nationella rådet är ungefär fem kvinna. Rosmarie Simmen tycker att det är rätt

en av bra så här 25 år efter kvinnorna fick rösträtt.

att

Andreas Gross är parlamentarikerna ledamot

en annan av men

den andra kammaren, det nationella rådet. Jag har jagat honom av

telefon i över vecka haft svårt disponera lucka i per en men att en hans pressade schema. Han flackar oavbrutet mellan parlamentet i

Bern, hemmet i Zürich, Europarådet i Strasbourg, sina uppdrag vid

olika universitet, möten i Bryssel och andra metropoler. Det är först från pressbalkongen i sessionssalen i parlamentet under min fjärde dag i landet jag första gången får honom. Han

som syn rör sig mellan de välbesatta bänkarna, pratande med olika

ogenerat

kollegor någon samtidigt försöker uppmärksamheten

trots att från talarstolen. De flesta andra pratar också oavbrutet med

varandra. Det är sorl like, och den kvinnliga talmannen

ett utan ser uppgiven ut.

Debatten gäller författningen ska göras i grunden och

som om

till våra dagar. Fyra fem håller sina anföranden tyska, anpassas av

då och då ljudet klingande franska högtalarna. Man pratar

men ur

huruvida strejkrätt och rad andra rättigheter ska skrivas in i om en grundlagen. Allt tolkas löpande mellan de nationella

tre stora språken, jag ingen använda några hörlurar. Å andra sidan

men ser verkar ingen lyssna över huvud Den kammaren

taget. pratsamma blir då justitieminister Arnold Koller får ordet. Så

inte tyst ens småningom samlar sig i alla fall till ett antal voteringar.

man

BJÖRN JERKERT

Språkförbistringen är inget problem förklarar folk för mig

senare. Inläggen tolkas för den vill, alla här talar eller åtminstone

som men förstår både tyska och franska. Men för utomstående är även

en tyskan svår förstå eftersom de flesta pratar olika schweiziska

att dialekter.

Parlamentets makt är de täta folkomröstningarna

genom mindre i Schweiz än i de flesta andra länder och regeringen sitter kvar vad än händer. De fyra största partierna har bestämt sig

som för ihop, och valutslagen har hittills inte föranlett någon

att regera ändring det. De har nära 70 väljarna bakom sig. Av

av procent av de sju ministerposterna har dem två och folkpartiet

tre av var en. Dessutom ska medlemmarna komma från fransktalande

två-tre av områden, och ingen kanton får ha minister. Några miss-

mer än en

troendeomröstningar regeringen förekommer inte i parlamentet,

mot och enskilda ministrar kan bara avgå begäran.

egen

Men partierna finns representerade i regeringen ställer inte

som alltid förslag från sina statsråd. De får alltså då och då

upp se sina propositioner fällda glatt vidare. Det betyder

men regerar också att deras makt är begränsad.

Presidenten Flavio Gotti svarade nyligen i tidning

en att en schweizisk regering inte kan lämna in sin avskedsansökan grund politiska motgångar. I så fall skulle den avgå vartannat

av år...

Parlamentets makt är också noggrant reglerad. Ett förslag om en

lag kan alltifrån tolv månader och tolv år innan den är antagen. ny ta Det sätts först kommittéer där berörda intressegrupper är med

upp och utreder frågan. Deras förslag skickas ut remiss till

sen kantonerna och alla berörda. Det bearbetade förslaget går därefter till regeringen och fram och tillbaks mellan parlamentets båda

sen kamrar. Parlamentariska kommittéer bearbetar där förslagen

som debatteras i båda kamrarna. Om de tycker olika vidtar förhandlingar och justeringar innan slutligen röstar på sitt håll.

nya man var Därefter ska alltså folket chansen att säga sitt. Om minst 50 OOO invånare med sina namnteckningar har begärt det inom 100 dagar så ska det hållas folkomröstning. Den kan anta eller förkasta lagen. För

ändringar i konstitutionen är folkomröstningar obligatoriska.

ATT RÖSTA MEDHÄNDERNA

Parlamentet har bara fyra sessioner ungefär två veckor gång

per varje år. Däremellan pågår arbete i tolv ständiga kommittéer och i vissa tillfälliga kommittéer där partierna är proportionellt

representerade. Ledamöterna kan lämna förslag, ställa frågor ungefär

osv. som i Sverige. Alla är direktvalda folket i sina Valkretsar för tid

av en av fyra år.

Är det för de så sällan eller för frågorna inte avgörs

att ses att slutgiltigt här den politiska församlingen jag sett verkar så

som

odisciplinerad Nja, dagen efter får tolkning, och

jag en annan

massmediabevakningen tyder inte det varit något betydelse-

att löst pratforum jag bevistat.

Neue Zürcher Zeitung har två och halv sida med referat

en av debatten.

Andreas Gross mig också trivial förklaring till

ger en mer pratsamheten: ledamöterna saknar utrymmen att sitta och jobba

egna på.

Gross har samtidigt själv helsida i konkurrenttidningen Der

en Bund där han skriver hur Schweiz med sitt folkstyre skulle kunna

om bidra till att göra EU demokratiskt. Artikeln ingår i serie där

mer en politiska tänkare får debattera den schweiziska modellen med anledning förbundsstaten i år fyller 150 år.

av att

Gross ligger för övrigt bakom ett färskt initiativ att Schweiz

om nu är moget att med i FN. 1 250 ska efter

personer sommaren börja samla in är planerna. Via till FN ska vägen in i EU

namn ett inte längre te sig så skrämmande för folk, förklarar Gross. Några har för övrigt även tagit folkinitiativ med krav redan söka

ett att nu

medlemskap i unionen.

Jag har till sist alltså fått träff med Gross först klockan

en men elva kvällen centralstationen i Zürich; hans hemstad.

Han är 46 år, långhårig med skägg och glasögon och klädd i tröja

är kastad över axlarna. Han är ivrig försvarare som en av direktdemokratin och att det är diskussionsstadiet är

menar som viktigast. Debatterna utbildar folket, säger han och exempel

tar som danskarna är kunniga EU än tyskarna tack sina

som mer om vare

många folkomröstningar.

BJÖRN JERKERT

Mani måste gilla processen

Man måste tycka själva även beslutet går - om processen om en emot, säger han. Han och andra för några år sedan drev förslaget att skrota som om armén fick också gehör, även de inte omröstningen. Det så om vann kallade Alpinitiativet fick till och med majoritet, vilket lika en var Överraskande. Trots stark lobbying från bilsidan och höga en kostnader med förbud så folket Gross att den ett sa menar ansvariga ministern uppträdde arrogant mot de extrema miljövännerna i TV-debatten, vilket han spelade roll. tror en stor Sådant schweizarna, inte vill ha några order uppifrån. retar som Kritik tycker han kommer från inte behöver mest grupper som direktdemokratin. hälften de röstberättigade brukar Att inte ens av

delta tycker han inte är så allvarligt. Deltagandet i det valet

senaste var inte 48 procent. ens Jag blev själv vald bara 44 säger han. - av procent, Han är övertygad det är lättare för medborgarna förstå om att att

sakfråga förstå vilket talar för folkomröstningar.

en än att en person, Och det är viktigt allt ska kunna prövas. Det är hälsosamt att alla att problem kommer bordet. upp Men han tycker del i det schweiziska behöver att en systemet ändras också. Många börjar till exempel med namninsamlingar utan ha tänkt igenom saken. Det för många initiativ och många att startas orkar inte ända fram. Han ar också oroad över hur mycket pengar

börjar läggas ned propaganda och tycker det borde finnas

som att regler varifrån medlen kommer, inte får skilja för om att resurserna mycket mellan de båda sidorna, kampanjerna begränsas i tid att osv. Han är också skeptisk till den företeelsen samla in nya att namn per i stället för och Det de och starka post ute gator torg. ger stora har råd betala övertag. som att porto ett Men är bättre än i andra länder, där folk är trötta systemet debatterna ovanför deras huvuden, Gross. Folks kunskaper anser

utgör politisk överkapacitet borde utnyttjas.

en som Förändringar diskuteras också i parlamentet. Regeringens nu

förslag uppdatering den gamla författningen inklusive

om av förslagen domstolsreform ut att antas. Det del av om en ser var en den debatten jag åhörde i parlamentet.

ATT RÖSTA MEDHÄNDERNA

Att höja kraven antal för folkliga initiativ från 100 000 namn till 150 000 och för rösta lagförslag från 50 000 till att om 100 000, som justitieminister Koller föreslagit, har dock vållat strid. Det ska visserligen kombineras med folk ska kunna rösta flera att om slags frågor, men ändringsförslagen har mött motstånd även i parlamentet. Ständerrådet har röstat nej och föreslagit måttlig en mer höjning kraven antal Frågan lär dock inte kunna lösas av namn. under 1998.

Allt fler initiativ

I början maj 1998 låg tio olika initiativ från folket färdiga för av regeringens ställningstagande. De handlade bland annat om att halvera biltrafiken, skatt energi och mindre arbete, ta ut mer att

minska militärutgifterna, öka valfriheten i sjukvården, skapa

rättvisare hyror, införa förbud för Vattenflygplan sjöarna och om utökad direktdemokrati.

Några dagar efter mitt besök hos folkomröstningsexperten Han-

Urs Willi på regeringskansliet skulle han 114 000 ta emot underskrifter med krav på folkomröstning det så kallade om

söndagsinitiativet, berättade han. Där föreslås fyra söndagar år

att per ska bilfria i hela landet. Det är ekologer från alpkanton vara en som under ett drygt år samlat för folkomröstning till stånd. namn att en Hos parlamentet låg samtidigt nio initiativ att stoppa om

fosterdiagnostik, begränsa invandringen, alla bostad, minska

ge en skatten sportanläggningar och flera förslag kvinnors om

pensionsålder och deras rätt till statliga jobb energifrågor.

samt om

Färdiga för omröstning fem initiativ i skattefråga,

var en om

mer ekologisk odling, om en förnuftig drogpolitik", att lägga

om ned landets spionpolis och genforskningen. De om att stoppa två senare frågorna skulle folket rösta den 7 juni 1998. Då om avgör folket även framtiden för regeringens förslag till ekonomisk

politik.

Det finns antal frågor det ska folkomröstas även ett som senare för att det handlar ändringar i grundlagen. Det finns också om om

förslag till lagändringar invånarna begärt folkomröstningar

som om.

BJÖRN JERKERT

Av den fanns i början maj tolv ärenden hälften

senare typen av varav handlade trafik.

alla förslag folkomröstningar först ska

Den instans som om passera är den dr Hans-Urs Willi Schweizerische Bundes-

som kanslei basar över. Den ligger vid Bundesplatz i huset intill parlamentsbyggnaden, för övrigt påminner hel del vårt gamla

som en om riksdagshus i stil och storlek. Hos Willi registreras alla initiativ och när namnlistorna lämnas in granskas namnteckningarna Ibland

noga. underkänns tusentals för de verkar fejkade eller bara inte

namn att

kolla. går att

När tillräckligt antal godkänts översätts förslagen till de tre

namn stora officiella språken och efter det kanslern och den federala

att domstolen granskat texterna kan själva omröstningarna börja förberedas.

Willi ett timmars föreläsning hur initiativen utvecklats

ger par om sedan de infördes 1891 och reformerna 1918, 1921 och

genom 1949. Han förklarar hans hobby är jämföra olika länders

att att konstitutioner och är något levande uppslagsbok. Men då och

av en då levererar han del högst personliga iakttagelser och åsikter, till

en exempel schweizarna och deras demokrati.

om syn

De har alltid tyckt illa ledas någon Varje - om att av annan. schweizare bara just han kan Men eftersom han inser

tror att regera. att det inte går så han till ingen heller får bestämma.

ser att annan Därför är demokrater, säger Willi.

Den stora folkblandningen gör också att alla känner sig tillhöra någon minoritet rättigheter bara kunde bevakas folket självt.

vars av Politikerna insåg tidigt de skulle komma fiender,

att att omges av vilket ledde till de partierna tvingades samarbeta för

att stora att överleva.

Willi påminner också att själva staten Schweiz skapades med

hjälp folkomröstningar, och att det därför är omöjligt att tänka sig

av landet med enbart representativ demokrati.

När det gäller beslut fattats folket och fått allvarliga

som av som konsekvenser för ekonomi och annat så försvarar han sig med

motfråga.

ATT RÖSTA MEDHÄNDERNA

Är det säkert det skulle varit annorlunda med - att ett annat system

Han är skeptisk till opinionsmätningar. De kan inte jämföras med hur folk då de verkligen röstar. Dessutom blir resultaten

agerar

dem ofta så jämna att de blir svårtolkade. Flera gånger har av tidningar gjort mätningar slagit fel. I Schweiz tycker han

som grovt

det dessutom borde göras mätning kanton för att bli att en per intressant, vilket skulle bli orimligt dyrt.

Maktdelningen mellan språkliga och religiösa han

grupper anser fungera bra det finns så mycket skrivna bestämmelser

utan att om kvotering. När det ska generaler, domare och chefer för

utses nya statliga bolag löses det från fall till fall efter lämplighet.

Men man försöker alltid undvika missgynna vissa De fransk- och

att grupper. italiensktalande delarna landet sig dock motarbetade då och

av anser då. De klagar ofta både offentliga och privata topposter går till

att

tysktalande, och ust våren 1998 har ett antal demonstrationståg

vandrat Geneve i det statliga SwissAir stänger

genom protest mot att kontoret just där.

Intresseorganisationer och massmedier

viktiga i direktdemokratin

De intresseorganisationer spelar viktiga roller i den

stora demokratiska och illustrerar i hög grad den långtgående

processen

schweiziska maktdelningen. Under beteckningen Verbände,

sam-

manslutningar, allt ifrån frivilliga skytteföreningar, sjuk-

ryms kassor och kulturella organisationer till fackförbund, arbetsgivar-

föreningar och yrkessammanslutningar. Särskilt de typerna

senare

har stort inflytande politiken genom sina specialkunskaper,

ekonomiska och framför allt att ha upparbetade

resurser genom kanaler till regering och parlament. De sitter alltid med i de kommittéer inrättas för att granska fråga eller ett lagförslag. De

som en får också alltid säga sitt innan lagtexterna spikas. De viktigaste

BJÖRN JERKERT

Bild Appenzell Innerrhoden är tre kantoner somfortfarande har kvar det

en av årliga mötet på torget somhögsta beslutandeorgan. 1998kom uppåt 3 000 avde 9 000 röstberättigade dit.

ATT RÖSTA MED HÄNDERNA

Bild 2: Godkänner ni förslaget Landammannen Appenzell frågari folket

som en gångom åretutövar sina demokratiska rättigheter direkt på torget.

BJÖRN JERKERT

Bild En kampanj tar sin början. Några ungdomsorganisationer har tagit

ny initiativ till folkomröstning praktikplatser skainrättas och lanseraridén

en om att på presskonferens i Bern. Peter Sigerist från facket SGB är andre från högervid

en bordet.

ATI RÖSTA MED HÄNDERNA

Bild Johann Breitenmoser, en avinvånarna i Appenzell deltog i die

som Landsgemeinde 1998.

BJÖRN JERKERT

Bild Inför folkomröstningarna är afñschkampanjernaintensiva. Här, en väggi Bern, någraargument för att folket skasäga till regeringenssparmål till år 200

ATT RÖSTA MEDHÄNDERNA

hörs regelbundet i hearings i parlamentet. De har nära kontakt med partier och politiker.

Dr Rudolf Walser mig Schweizerischer Handels- und

tar emot Industrieverein, förkortat Vorort, är de stora

som en av arbetsgivarorganisationerna och har sitt kontor i utkanten Zürich.

av Medlemmar i Vorort är branschorganisationer och handelskamrar

i sin tur representerar företag med omkring två miljoner som av landets 3,4 miljoner anställda.

Här hade jag väntat mig del kritik mot den långsamma,

en omoderna direktdemokratin försvårar för det schweiziska

som näringslivet. Men dr Walser talar tvärtom att det är ett modernt

system som visserligen är långsamt men som ger en hög legitimitet.

Att i Tyskland regering och parlament inför folkets

som euron mot vilja otänkbart i Schweiz.

vore

Han inte att den och andra komplicerade frågor är något

anser

bara experterna kan bedöma. I så fall vi tillbaks i som vore en

gammal centralstyrd diktatur, och det inte fungerade, för-

vet klarar han.

Folket, eller Walser säger engelska, the soverign, härskaren, - som är tvärtom klokt.

De hittar kärnan i problemet och förnuftigt, säger han.

reagerar

Han plockar tjock bok bokhyllan, Abkommen über den

ner en ur

Europäischen Wirtschaftsraum ut inför EU-omröstningen

som gavs 1992. Den naturligtvis omöjlig för folk tränga in och varken

var att Walser eller den vanliga schweizaren läste den. Men det behövdes alltså heller inte för kunna ställning, han. Var och

att ta anser en kunde ändå bedöma hur frågan skulle påverka den personliga ekonomin, politiken, familjen och det livet.

egna

alltför mycket hänsyn till ekonomin och för lite till - Vi tog institutionella, sociala och politiska aspekter i EU-debatten, tycker han. Men han påminner också att det ovanligt rörig fråga

om var en där regeringen hade ändrat sig gånger år och folket

tre ett par knappast kan klandras för att det nej.

Vorort är delat i förespråkare och motståndare till EU-medlemskap Schweiz kommer så småningom att in i EU, tror

men dr Walser. Den närmaste framtiden hänger dock vilka

samarbetsvillkor regeringen kan förhandla sig till med unionen.

BJÖRN JERKERT

Folk från Vorort sitter med i 12-15 kommissioner i parlamentet

förbereder lagar. Man håller också föredragningar för som nya egna

parlamentariker och kallas ungefär gång i månaden till

man en hearings hos dem. Det är det schweiziska sättet för politikerna

att förankra sina förslag inte bara i kamrarna bland dem ska

utan som leva med de lagarna i samhället.

nya ute

80 jobbar med PR

Vorort bevakar alla ekonomiska frågor någon vikt och riktar

av framför allt sina informationsinsatser allmänheten. Man arbetar

mot

artiklar och i tidningar, broschyrer till skolorna, genom annonser rapporter till medierna. Sammanlagt 80 jobbar eller

personer mer mindre ständigt med den här PR-verksamheten. Ofta handlar det bara förklara de ekonomiska sambanden ibland går

om att men kampanjerna direkt på sänka skatterna. Genom kampanj

ut att en

nyligen lyckades minska företagsskatten med sammanlagt 2,5

man miljarder kronor. Under försommaren 1998 gällde den konkreta kampen bland det så kallade hushållningsmålet, das

annat Hauhaltziel, går landets ekonomi i balans till år

som ut att 2001. Sen föreningen förstås också engagerad i

var att stoppa geninitiativet. Hur mycket satsas totalt olika kampanjer

som under år vill dr Walser inte avslöja. Men när det gäller

ett genforskningen är det mindre än 50 miljoner kronor, säger han.

De verkstadsanställdas fackförbund, Gewerkschaftsbund, är lika aktivt med att jobba för sina frågor verkar inriktat

men vara mer handfasta mål samla för till stånd omröstningar

som att namn att mot lagförslag eller att ta konkreta initiativ till lagar. Jag träffar Peter Sigerist, sekreterare förbundet tyska heter

som Schweizerischen Gewerkschaftsbund, 3GB, och franska LUnion syndicale suisse, USS. Huvudkontoret ligger i Bern och korridorerna utanför hans är fulla slagkraftiga affischer från gamla

rum av kampanjer, och han sticker packe broschyrer i min hand. De är

en små men mycket informativa och rader bland

ger av argument mot annat försämrad arbetsrätt och arbetslöshetsförsäkring, två frågor

ATI RÖSTA MEDHÄNDERNA

där förbundet lyckades folkets majoritet med sig för

att stoppa nya

lagar.

Förbundet har mindre är arbetsgivarna och får lita att

pengar medlemmarna ställer med samla dela ut broschyrer

upp att namn, och ordna möten.

Det är inte så lätt ihop 50 000 Det är svårt folk

att namn. att -

ställa säger Sigerist. att upp,

Det krävs mycket förbundet har inte råd att satsa

pengar, men

än fem miljoner kronor kampanj och tio miljoner

mer en max

helt år. Det kan räcka många sig och förbundet har ett om engagerar under de två åren legat bakom många folkomröstningar. En

senaste

initiativ till minskad arbetstid, gällde höjd vinstskatt, var ett en annan

tredje för finansiering sjukvården. Man har

en ett bättre system av

kräva folkomröstning också lyckats arbetstidslag.

genom att stoppa en Man har haft ovanliga framgångar vid omröstningar arbetsrätten;

om bland övertid, ob-ersättning och annat och i kampen mot

annat sämre arbetslöshetsförsäkring. I båda fallen fick majoritet, vilket

man

förbundet god reklam och hopp tillströmning av

gett om en medlemmar. Annars har det varit kärva år för facket, eftersom 300 000 jobb har försvunnit i landet sju år och regeringen har

försökt att skära hårt i välfärdssystemen.

18 olika fackliga organisationer med 400 000 privat- och offentliganställda finns inom SGB. Men bara femte anställd i landet

var är med i facket och den ökade arbetslösheten har gjort med-

att lemstalen har minskat. Det har också lett till mindre inflytande för

förbundet.

Men har ändå goda möjligheter påverka de politiska

man att besluten. Dels har folk med i alla intressanta kommissioner som

man tillsätts lagar förbereds.

när nya

Där kan påverka mycket, säger Sigerist. Han berättar för-

om bundets goda kontakter i parlamentet, särskilt med det socialdemokratiska partiet. I de aktuella frågorna, den sjuk-

en av om

vårdens finansiering, jobbar ihop med partiet och andra fackliga

man organisationer. Ett initiativ just tagits i lagen föra in

annat som är att skrivningar regeringen ska verka för män ska ökat

om att att ta ett

för hemarbetet. Den typen av initiativ ser Sigerist mer som ansvar

BJÖRN JERKERT

ett sätt att tvinga politikerna att verka i den riktningen, att ändra

attityder

och provocera.

Det behövdes 68 initiativ innan den schweiziska kvinnan slutligen fick sin rösträtt, påminner han.

När det gäller förslaget höjd skatt företagens vinster och

om arbetstidsförkortning kommer initiativen också från facket. Kampanjen ska starta veckor, säger Sigerist.

om ett par

Välregisserad presskonferens

Redan dagen efter vårt möte är han för övrigt med och

arrangerar en

presskonferens kampanj för till stånd lärlingsutbildning.

om en att Det är ungdomarna i vissa fack och partier driver frågan. En

som presskonferens är det avisera att

gängse sättet att man startar en

kampanj och namninsamling.

Skyltar visar vägen till skolan andra sidan floden Aare från

sett Berns centrum. Konferensen är Välregisserad med panel folk

en av

med namnskyltar, kaffe och bullar, pressmeddelanden tyska,

franska och italienska och ett litet bildmässigt jippo inledning.

som Sigerist och de andra har släpat dit säng där i gänget låtsas

en en sova för att symbolisera makthavarna slumrar och inte förstår vad

som

behövs. Tio journalister och fotografer bilder och antecknar som tar

flitigt.

Det här är det bästa sättet säger Peter Sigerist. Man når fler - at ut, än genom de tidningarna och trycksakerna. Det är bättre än

egna annonser i vanliga tidningar och bättre än Internet där har hemsidor under kampanjerna.

Även Sigerist uttalar och andra har börjat

oro över att företag satsa så inför folkomröstningarna. Det förekommer också

stora pengar att de betalar studenter för de ska och samla in åt dem

att namn

Det inte idén med direktdemokratin, säger han. - var

De ekonomiska problemen för är de årens följetong

staten senaste

där den folkliga motviljan skattehöjningar har gjort läget

mot extra

prekärt för regering och parlament. Budgetunderskottet är just

nu på 35 miljarder kronor, och regeringen har föreslagit höjd

moms,

ATI RÖSTA MED HÄNDERNA

lägre arbetslöshetsförsäkring, högre pensionsålder, besparingar i

försvaret osv. I den och de flesta andra heta frågor spelar ledaren för folkpartiet, Christoph Blocher, central roll. Han nämns också ofta dem jag en av med, för han är så kontroversiell. Han lägger pratar mest att

invandrarfientliga förslag, han sin livsstil

utmanar genom som mångmiljonär och han gör spektakulära utspel det mesta i om politiken. En dagarna läser jag Blochers av om angrepp försvarsministern för han skadar landets neutralitet. att

Bruno Vanoni är politisk journalist den största tidningen,

Tagesanzeiger. Honom träffar jag före grundlagsdebatten i strax parlamentet för den schweiziska modellen. att prata om Han försvarar den ivrigt och med goda kunskaper och argu- Kollegorna kallar honom för fotnotsvanoni", berättar han. ment.

journalisterna kan nämligen alltid de invecklade reglerna

Inte ens

för folkomröstningar eller hänger med när frågorna bollas mellan

regering, kamrar och folk. Vanoni plockar fram röd bok, en en decimeter tjock, är själva konstitutionen, och läser högt några som de otidsenliga paragraferna. De ska bort när författav mest nu ningen moderniseras. EU-frågan har trängt sig i den aktuella debatten förnya grundlagen, eftersom ett medlemskap om att

ändringar. Men regeringen försöker hålla isär

skulle kräva nya ärendena.

Fler omröstningar men också fler lagar

Vanoni tycker regeringens förslag skärpa kraven för folkatt att omröstningar är fel. Visserligen har initiativen blivit fler, antalet men lagar har ökat ännu säger han och ritar upp ett diagram över mer,

utvecklingen. Vanoni de många politiska journalisterna och är plats

är en av

i parlamentet när det har sessioner. De många folkomröstningarna

gör inte politikerna blivit ointressanta. Tvärtom tar partierna att offentligt ställning inför de flesta omröstningar, och många politiker står både bakom initiativ och är aktiva i kampanjerna. Det de kanske har bättre kontakt med invånarna än förgör att

BJÖRN JERKERT

troendevalda verkar i representativ demokrati. Dessutom har

som en de flesta vid sidan politiken vanliga civila jobb dem

av som ger nyttiga erfarenheter.

Ibland medierna för övrigt just konflikten mellan vissa

tar upp

politikers yrke och de frågor de driver. De anklagas till exempel för

försöka den verksamheten. att gynna egna

Möjligheterna att sko sig ett politiskt mångsyssleri är dock begränsade, eftersom så är heltidspolitiker och arvodena låga.

Det förekommer även skriverier grundar sig läckor

som om oenighet mellan ministrarna i regeringen.

Men det är inte så intressant. Det sker aldrig öppet, så uppgifterna är alltid osäkra, säger Bruno Vanoni.

Regeringsmedlemmarna kommer alltså från fyra

olika partier men uppträder alltid enat utåt. Debatterna i parlamentet är ofta oförutsägbara och därmed intressanta. Kamrarna kan komma till olika slutsatser i fråga, och de enskilda ledamöterna är inte

samma bundna politiska inpiskare utan röstar tämligen fritt. Dessutom

finns möjligheterna till folkomröstningar alltid

med som en osäkerhetsfaktor tvingar de folkvalda både lyssna och

som att noga argumentera väl.

Vanoni säger många andra att folkomröstningarna spelar

som en

roll för vad till sist beslutas. stor som

Även 95 initiativen inte får någon majoritet, så har - om procent av hälften ändå framgång de påverkar besluten, säger han.

genom att

Gustav Adolf Lang är ställföreträdande chefredaktör för

en annan stor tidning i Bern, Der Bund. Han är kritisk till den

mer schweiziska modellen visar det sig när jag träffar honom under

en lunch Casino i Bern.

restaurang

Ibland tycker jag att det är för mycket direktdemokrati. De flesta är trötta att sätta sig in i så många frågor och har inte tid. Dessutom är det val nästan varje år. Det borde bara omröstningar i

vara konstitutionella frågor, och parlamentet borde stärkas, föreslår han.

Nu intresserar sig folk inte för parlamentet. Ändå skriver tid-

ningarna det. Få läser det journalisterna fortsätter

en massa om men

att skriva för politikerna, Lang förgäves har påpekat saken

anser som

för sina kollegor.

ATT RÖSTA MEDHÄNDERNA

Själv har han varit utlandsredaktör och chef och fri skri-

är nu bent fram till pensioneringen i år. Han tänker inte ägna sig

senare

politik då, han gång sekreterare i kanton för

även om en var en frisinnade demokratiska partiet och medlem i partiets utlandskommission.

Han med bekymmer att Schweiz isoleras allt och

ser mer kommer att växande ekonomiska problem. Han tror att de

som

nej till EES 1992 inser de röstade fel och är säker landet sa nu att att kommer att med i EU inom 10-20 år. Men det behövs

vara att en del heliga, schweiziska kor slaktas, exempelvis neutraliteten och den långtgående direktdemokratin. Det tar dock tid innan folk ändrar åsikter. De flesta uppskattar ha sina folkomröstningar,

att

så det självmord politiker föreslå de slopas,

vore av en att att konstaterar han.

Han är trött partistrider, även de är rätt måttfulla här.

Ideologierna är egentligen inte så olika, politikerna gör allt

men för skilja sig från varandra. Det är för mycket tycker han.

att teater,

Det schweiziska samförståndet och maktdelningen tycker han har fler fördelar än nackdelar. Men det fredliga lugnet har också gjort invånarna vid kritik utifrån. Debatten judeguld

ovana om

och flyktingpolitik under andra världskriget är därför plågsam för

alla.

Den politiska journalistiken i Schweiz skiljer sig från den

i enbart representativa demokratier. Men det finns också likheter. Under min vecka i landet slogs åtminstone ett utspel, för att inte

säga från politiker, rätt En parla-

personangrepp en upp stort. mentsledamot just beslutat sig för att ställa för kantonen

som upp till nästa val ägnades intervju i lokaltidningen. Det fanns artiklar

stridigheter mellan partier, kantoner eller kommuner, om staten, ofta i ekonomiska frågor. Jag läste att politikernas arvoden

om ansågs för höga, också många små artiklar kommunala

men om möten och beslut. Men framför allt stod det mycket de olika

om sakfrågor skulle folkomrösta inom kort.

man om

Hur levande den politiska debatten kaféer och arbetsplatser är kunde jag inte bedöma. Men jag hörde åtminstone två kvinnliga tågresenärer uppenbarligen inte kände varandra förut börja

som

diskutera kommande omröstningsfrågor.

BJÖRN JEHKERT

Och Andreas Galmarini och Marc Hallauer, studenter som jag träffade uteservering i Zürich, entusiastiska över systeen var met. Det är självklart går och röstar och vi deltar för fullt i - att diskussionen, de med sa en mun. De påstod de intresserade nästan alla frågor och att var av

tyckte myndigheternas information inför omröstningarna bra.

var Ändå ansåg de det till del är medierna avgör hur folk att stor som röstar. Folkomröstningar del den schweiziska identiteten och är en av historien, de menade samtidigt modellen därför kanske sa men att inte går över för andra länder. att ta

Mäktiga kantoner, många kommuner

Det finns 26 kantoner är så kallade halvkantoner varav sex som någon gång delats grund olikheter i religion, språk eller av De är mycket olika alltifrån ytterligheterna Zürich med annat. nära 1,2 miljoner invånare till halvkantonen Appenzell-Innerrhoden med 14 000. Alla har stort mått självstyre, författningar, ett av egna regeringar, parlament, domstolar och omröstningsförfaranden. De

har skattelagar och förordningar för skolan, socialtjänsen,

egna kyrkan Parlamenten har mellan 58 och 200 ledamöter, osv. kantonregeringarna mellan fem och sju medlemmar. Den kantonen är Jura tidigare del kantonen nyaste som var en av Bern. Där misslyckades den schweiziska integrationspolitiken och den fattigare, katolska och franskspråkiga minoriteten i kantonen ansåg sig diskriminerad och visade under årtionden sitt missnöje demonstrationer och Efter förhandlingar och serie genom annat. en lokala, kantonala och nationella folkomröstningar under hela 1970talet fick den delen området, där separatisterna starkast, norra av var 1978 bli egen kanton, Jura. en Jag besöker dock det är kvar Kantonen Bern som ligger som av nära gränsen mellan det franska och det tyska Schweiz och fortfarande de större kantonerna placerad mellan Jurabergen är en av

ATT RÖSTA MEDHÄNDERNA

och Alperna. Befolkningsmässigt är den också med nära

stor 950 000 invånare.

Peter Müller är den håller i kantonens val och folkomröst-

som ningar och honom träffar jag i das Rathaus, ståtlig byggnad från

en 1400-talet. Han har just hållit i valet där folkpartiet fem

tappat mandat medan socialdemokraterna och frisinnade demokratiska

partiet ökat med fyra respektive mandat. Folkpartiet har

tre stort stöd landsbygden, och eftersom det finns många bönder i kantonen så är det fortfarande det är störst med 66 de 200

som av platserna i parlamentet, der Grosse Rat. De för också lokalt

liberal politik än vad deras partiledare Blocher gör riksmer planet. Tillsammans har de tre partierna 162 mandat och fortsätter förstås ihop i fyra år till. 51 de 200 ledamöterna är

att regera av kvinnor.

Men bara 31 procent de röstberättigade deltog i valet i april,

av vilket gör Peter Müller bekymrad.

Politikerna måste förklara sig bättre, säger han. Han - tror att kantonen hamnar lite mellanhand när det gäller folks uppmärksamhet. Ändå har kantonen hand både skatter, skola, sjukvård

och miljö.

Han är stolt över den författning kantonen har sedan 1993

nya och gör det möjligt för invånarna då lag förbereds

som att en ny

komma med lösningar, förorda tillägg och detaljändringar. Om

egna tio tusen invånare vill ha omröstning ett sådant här folkligt

en om förslag så måste det med alternativ i folkomröstningen.

vara som ett Det här är Bern ensamt och det fanns till börja med

om, att ett

ansenligt motstånd mot nyheten bland politikerna. Men möjligheten

är uppskattad och bara två-tre år har modellen gånger.

använts tre

Müller plockar fram författning, valsedlar och kuvert lådorna

ur och visar. I november 1997 fick invånarna bland rösta

annat om en

vattenlag och sjukvårdsorganisationen för området. I båda fallen

om stod förslag från folket mot förslag från politikerna. När det gällde vattenlagen blev det folket med 70 000 56 000 röster.

som vann mot

Sjukhusfrågan tog dock parlamentet hem överlägset.

Vid tillfälle röstades det simcentrum och

samma om ett nytt en lag som reglerar övergången till aktiebolag för kantonbanken. Alla röstberättigade fick litet häfte hemskickat med frågorna

ett

BJÖRN JERKEHT

pedagogiskt presenterade. Sedan tio år kan i Bern rösta

man per post, vilket blivit allt vanligare. Röstsedlarna är enkla med för

rutor ett eller nej korta frågor. Då det finns folkliga motförslag kan väljarna först rösta på båda alternativen de vill. Men de måste i

om en följdfråga välja vilket de förordar det skulle Visa sig båda i

om att första omgången får än 50

mer procent.

Folk tvingas tänka efter -

Peter Müller tycker att det här är bra, det tvingar folk tänka

att efter. Men han är bekymrad över det låga deltagandet, bara 21 procent senast. Å andra sidan vet han betydligt fler kommer

att

när det gäller viktigare frågor.

1995 avskildes orten Vallerat begäran från kantonen

egen Bern. Det ett Jurafall i miniatyr med skilda folkomröst-

var tre ningar innan allt klart. Det röstades saken även riksnivå

var om där 30 procent de röstberättigade schweizarna deltog. I Bern

av var siffran

38 procent.

Den 7 juni 1998 då hela befolkningen geninitiativ och

röstar om annat ska invånarna i Bern kanton säga sitt folkligt initiativ.

om ett Det går ut att de demonstrerar inte ska gömma

som gatorna sig bakom masker och förklädnader. Frågan är lite udda och Peter Müller tror att den kan ha lyfts fram för partierna velat

mest att ett av

profilera sig inför valet i april. Den författningen har också höjt ribban för namnteckningar

nya för att ha rätt till folkomröstningar initiativ från 10 000

genom ett

till 15 000. Folkomröstningar lagförslag kräver 10 000 i

om numera stället för tidigare 5 000 namnteckningar. 30 000 invånare kan

som också att skriva listor begära och nyval.

genom

Peter Müller uppskattar att åtta tio alla initiativ avslås, de

av av att flesta lagar folkomröstning och hälften dem det

nya antas utan att av blir omröstning om går igenom.

De stora frågorna just i kantonen handlar sjukvårdskost-

nu om naderna beror har för mycket sjukhussängar, vilket

som att man kan tvinga fram stängning lasarett. Man diskuterar också

av ett

ATI RÖSTA MEDHÄNDERNA

ekonomin och hur ska utjämna mellan de fattiga bergskom-

man

och de rika förorterna runt Bern. munerna

I hela kantonen finns inte mindre än 401 kommuner, för-

varav stås Bern med 129 000 invånare är störst. Kantonen har 15 000 anställda och utgift nära 35 miljarder kronor, till skolan

en mest

och sjukvården.

Huvudstaten Bern är bara landets fjärde största stad. Mest folk bor i Zürich i delen landet. Den har 360 000 invånare och

norra av dominerar förstås i kantonen har befolkning nära

stort som en 1,2 miljoner invånare och 171 kommuner. I staden finns det färre

pampiga byggnader än i Bern å andra sidan spår-

men gott om

och fin utsikt över sjön Zürichsee. vagnar en

Allt färre röstar

I kantonen ska folk i juni 1998 säga sitt lag ska

om en ny som

skydda skogen och ändring i hyreslagen. Invånarna här har under

år fått ställning till 45 olika sakfrågor enbart gällt

tre ta som kantonen. Därtill kommer alla omröstningar nationella och

om kommunala frågor, plus de vanliga valen alla tre nivåerna.

Folk är trötta rösta så ofta, Markus Egli kantonens

att tror statistikkontor. Deltagandet har också sjunkit från 55-60 för

procent 20-30 år sedan till 30-40 idag. Ännu 1994-95 låg de 45-

procent 50 vissa frågor år har bara lockat 26 procent

procent, men senare

de röstberättigade delta. Den högsta siffran år, 50,4 av att senare

gällde till bygga ett nytt fängelse för övrigt procent, pengar att som fick starkt stöd. Minst intresse väckte fråga offentlig

en om

upphandling.

Delvis avgörs deltagandet själva ärendet intressant

av om anses eller minst lika mycket betyder det vilka nationella frågor

men

är aktuella samtidigt och lockar folk till valurnorna. Omröstsom ningarna hålls i regel samma dag.

De riksfrågor invånarna i kantonen haft ställning till

som att ta

år har i regel lockat mellan 30 och 50 procent att rösta.

senare Även där märks sjunkande tendens. Det här diskuteras del,

en en

BJÖRN JERKERT

men politikerna är inte särskilt bekymrade, eftersom de ändå i regel får igenom sina beslut, tror Egli.

De äldre röstar flitigare än de och folk landsbygden

unga, mer än de i stan.

Sedan några år tillåts folkomröstning vilket gjorde

per post, att omröstningslokalerna i kantonen stod halvtomma och hälften

snart fick stängas.

I Zürich röstar folket automatiskt alla lagar och alla

om nya om

investeringar än 100 milj kr. Den här långtgående direkt-

mer demokratin har tröttat ut både invånare och politiker och

nu diskuteras därför bara ska rösta då 5 000 invånare eller 45

att man av de 180 ledamöterna i kantonsrådet uttryckligen begär det.

I Zürich kan enskild dessutom föreslå

en person en folkomröstning, så kallat Einzelinitiative. Det krävs dock att 60

av ledamöterna i kantonsrådet går med saken. Det händer ungefär

en gång året det hålls folkomröstning det här

om att en som startat sättet. En invånare lyckades 1996 till och med folkets stöd för sitt förslag till båtskatt. Året innan fick gehör för

ny en annan person en ändring i reglerna för hur de kommunala lärarna

utses.

En het fråga är motsättningarna mellan staden och

annan kantonen, vilka bland handlar vilken de både polis-

annat om av styrkorna ska göra vad. Det finns här liksom i övriga landet både

som kommunal och kantonal polis och kantonen vill över uppgifter

ta från staden för därmed öka effektiviteten och Det är

att spara pengar. också spänt mellan staden Zürich med dess sociala problem och de lugna, rika förorterna. Det är kantonen bestämmer

som om skatteutjämning och liknande och för övrigt även granskar de kommunala budgetarna. Ungefär 750 miljoner kronor omfördelas varje år mellan kommunerna, och i år kommer det hållas

senare att

folkomröstning förändringar i utjämningen. I de här frågorna

agerar politikerna för övrigt mindre enligt någon partilinje

gemensam och beroende vilken nivå de verkar.

mer

Det finns inget särskilt för att hantera frågor berör

organ som Stor-Zürich. Markus Egli det inte behövs, och det

menar att att skulle bli svårt att administrera, eftersom området gränsar till

sex andra kantoner.

ATI RÖSTA MED HÄNDERNA

I kantonsvalen brukar 50-55 de röstberättigade delta.

procent av

De väljer parlamentet, kantonsrådet, i proportionella val. Men de

väljer också i majoritetsval de sju ledamöterna till kantonens regering,

der Regierungsrat.

Partierna finner i regel varandra i olika konstellationer i olika

frågor. De deltar också flitigt i kampanjerna för folkomröstningarna

och hjälper därmed många bestämma sig. Invånarna tar ofta ställning i folkomröstningarna med ledning vad det parti sympatiserar

av man med rekommenderar.

Men när politikerna vill höja skatterna får de ofta inte tillräckligt

stöd invånarna.

Höjd bilskatt har de försökt med fyra-fem folket har - gånger, men alltid nej, berättar Markus Egli. Staden Zürich har för övrigt den

sagt lägsta kommunalskatten de stora städerna.

Tufft vara rikspolitiker -

Walter Blum politikerna i staden. Ja, egentligen har han

är en av

hoppat för jobbet och köra omkring på sin Harley

av att satsa Davidson. Han är 53 år, skäggprydd och klädd i jeans och t-shirt när han mig sitt kontor, Büro für Öffentlichkeitsarbeit,

tar emot i utkanten Zürich.

Han känner sig fortfarande politiker efter tretton år i

som

stadens parlament. Han tidigare både gruppledare och

var en central figur i det frisinnade demokratiska partiet i landet

men

jobbar mest med PR och kör motorcykel Tidigare ägnade

han politiken ungefär två dagar i veckan. Det dåligt betalt,

var

han tycker ändå att det är rimligt att politikerna kommunmen och kantonnivå jobbar ideellt och Däremot

mer inte tjänar mer.

han det är alltför tufft för politikerna i det nationella anser att

parlamentet, både ekonomiskt och arbetsmässigt. De måste

bland annat lägga ned mycket möda att övertyga partikamrater

olika nivåer.

Walter Blum tycker att det är bra att politikerna tvingas

noga tänka igenom frågorna de ska ha chans invånarna

om en att att

BJÖRN JERKEHT

förslagen. Det är också positivt att partierna inbördes måste acceptera försöka sig.

ena

Det perfekt modell, folkets direktinflytande är större än det - är en

ut, säger han. ser

Å andra sidan inser han så mycket folkligt inflytande kan

att

konservatism, nationalism och slutenhet omvärlden. gynna en mot De dragen han i alla fall i sitt land, även bland ungdomen.

ser eget

Han också svagheter i systemet innebär att det kan ta

ser som

uppåt tio år innan en fråga slutgiltigt är avgjord. Deltagande i

folkomröstningar är ofta katastrofalt lågt, han också. Blum kan

anser tänka sig slopa kantonernas kammare i parlamentet, ständerrådet,

att vilket även diskuteras öppet. Det är också lite märkligt med

en regering inte får stöd de partier ministrarna representerar

som ens av

ändå aldrig avgår, erkänner han. men

Zürich har just ingen kontakt med regeringskansliet i Bern utan kontakterna går alltid via kantonen. Kantonen lägger sig bland annat i kommunala frågor t.ex. stadsplaner. Den kan t.ex. kräva att

som vissa breddas, vilket upphov till så kallade kantongator.

gator gett Kantonen kommer också med kritiska synpunkter kommunerna

om går med underskott och kräver därför just stora besparingar.

nu Ekonomin de aktuella stridsfrågorna mellan Zürich och

är en av kantonen. Staden kräver i sin de rikare förorterna betalar

tur att mer för den service den står för åt hela regionen.

I kantonen styr de borgerliga, medan det i staden finns

en vänstermajoritet dessutom förstärktes vid det senaste valet. De

som ekonomiska problemen med ett underskott 7,5 miljarder kronor har skärpt motsättningarna även bland de 125 ledamöterna i stadens

parlament. Striden står bland annat privatiseringar av

om sophämtning, kollektivtrafik, nivån bidragen till arbetslösa och mycket Blum tycker ska värna välfärden, han

annat. att man om men erkänner också vissa bidrag tidigare har varit väl generösa.

att

En fråga engagerade många för tid sedan initiativet

som en var om

bort alla droger bland stadens ungdomar. Förslaget kom från att

extremhögern såg ut att vinna folkomröstningen. Men

som opinionen svängde, och 65 röstade nej. Det betydde att den

procent mycket liberala narkotikapolitiken fick fortsatt stöd, vilket t.ex. innebär läkare får skriva heroin missbrukare.

att ut

ATI RÖSTA MEDHÄNDERNA

Annars kommer initiativen oftast från vänstern eller de gröna. Å andra sidan kan rika företag, organisationer och nå

personer

framgång bara att satsa mycket på kampanjerna, påpekar

genom Blum. I Zürich bor bland andra den kontroversielle ledaren för

folkpartiet och miljonären Christopher Blocher.

Torgmöte som på medeltiden

Från Zürich tar det knappt två timmar, inklusive tågbyte, till

upp Appenzell-Innerrhoden, landets minsta kanske också

men mest särpräglade kanton. Den är tre kantoner fortfarande har

en av som

kvar det årliga stormötet, die Landsgemeinde, högsta politiska

som instans. Det har nästan medeltida används alltså

rötter men fortfarande då världen surfar Internet och står tröskeln till

ett

årtusende. Söndagen den 26 april det dags för 1998 års nytt var

möte, så jag rekvirerade das Landsgemeindemandat, själva

som var föredragningslistan i form liten skrift, och tåget i

av en tog upp bergen. De sista milen går med den lokala,

privata järnvägen som

klättrar duktigt i sluttningarna.

Samhället ligger bara någon mil från den österrikiska gränsen, 784 meter över havet, svindlande vackert med Säntnisgipfel 2 502 meter och andra alptoppar tätt inpå de målade husknutarna. Det här nej till kvinnlig rösträtt ända till 1990, innan

var man sa landets högsta domstol bestämde att det emot konstitutionen

var och tvingade männen att backa. Här lever många fortfarande vad jorden och ostarna härifrån är världsberömda.

ger

Experter den schweiziska modellen är inte särskilt stolta över den konservativa kantonen med sina uråldriga ritualer. Det är inte bra direktdemokrati tradition och turistjippo, de.

utan mer menar Men folket vill ha sina torgmöten håller högre klass sedan

som nu

kvinnorna släpptes in i ringen.

Förr kallades evenemanget männens dag och det dösnack, - var mer

säger Joseph Fritsche, journalist lokaltidningen, Appenzeller

Volksfreund. Kvaliteten har höjts.

Ringen kallas det området avspärras med och

torget som rep där de röstberättigade invånarna stående lyssnar till föredragningen

BJÖRN JERKERT

från den ledande politikern, der Landammann. Han leder arbetet i kantonens regering kallas die Standeskommission och består

som av

ytterligare alla fritidspolitiker. De möts i regel bara fem

sex personer, gånger året, medan däremot de 43 ledamöterna i parlamentet,

om der Grosse Rat, har sammanträden ungefär två gånger i månaden. De förtroendevalda företräder inte alltid något parti väljs för

utan att de goda representanter för folket.

anses som

De här och särskilt Landammannen, sköter de

personerna, löpande frågorna i kantonen stora beslut, lagar och änd-

men nya ringar i författningen tar invånarna själva hand hand-

om genom

uppräckning den årliga stämman.

1998 ska Landammann väljas eftersom det gått två år sedan

ny sist. Posten har herrarna Schmid-Sutter och Loepfe abonnerat

sedan länge, och ska Loepfe vid igen. Organisationen och

nu ta

reglerna är besvärliga och föreståndaren turistbyrån kan inte

reda skillnaden mellan Grosse och Standeskommission. ens ut rat

En samhällsintresserad gymnasist, Urban Broger, blir min

räddning kvällen före die Landsgemeinde. Vi går igenom ärende-

listan och med hjälp hans läroböcker ansvarsfördelning och

av beslutsgång i kantonen. Den har exempelvis domstol med

en egen tretton ledamöter folket väljer. I områden, Bezirke,

som sex utser invånarna vilka ska sitta i kantonens parlament, der Grosse

som Rat. Kantonen sköter bland annat polis och vägar. För skolfrågor finns tretton särskilda "kommuner", för brandväsende och

annat andra indelningar och samarbetsformer. Och alla har de sina styrelser, direktvalda invånarna. Det tog två timmar innan vi

av oss rett ut allt.

Kortege från kyrkan

Redan halv sju söndagsmorgonen börjar kyrkklockorna

i samhället ringa och klockan tolv "regeringen", de tidigare valda

startar domarna och inbjudna gäster sin korte från kyrkan mot torget. Före tågar blåsorkestern Harmonie spelar Landsgemeinde-

som

hymnen och andra långsamma marscher. I Landsgemeindesången

ATI RÖSTA MEDHÄNDERNA

sjunger de flesta med, särskilt i de första raderna det vackra

om Appenzell, och många ut att ha svårt att hålla tårarna borta.

ser

På torget börjar den avgående Landammannen med att hälsa invånare och gäster välkomna, tala högtidligt die Lands-

gemeinde som en mänsklig rättighet, om rättvisa, jämlikhet men också medborgarnas plikt i demokrati. Han beklagar ett

om en misstag har gjorts i ett planärende under året och kommer

som

in kantonens ekonomi, han säger är god. sen som

Vid sidan sig tribunerna står de övriga i regeringen och

om ledamöterna i kantonsrätten, alla klädda i svart.

Medelålders och äldre män är kanske den är bäst

grupp som

representerad i publiken det är också rätt mycket kvinnor och

men i alla fall inte helt tomt ungdomar.

Ordet blir fritt och lösgör sig publikhavet och går

en man ur fram till der Stuhl, podiet. Han börjar med hög under

röst att fem minuter redogöra för hur kantonstyrelsen förstört hans

den väg planeras där. Landammannen lovar tomt genom som att försöka reda ut problemen och går raskt vidare i dagord-

ningen.

Byte Landammann och diverse omval accepteras medelst

av handuppräckning folket när ledamot ska

av torget, men en ny väljas in i kantonsrätten olika från publiken. Två

ropas tre namn av

dem hade jag för övrigt för i lördagens lokaltidning.

sett annonser Men det blir den tredje, kvinna, får Hest händer i luften,

en som och hon intar omedelbart sin plats tribunen.

Sakfrågorna mötet gäller lagar hälsovård,

nya om gator,

sjukhus, arbetsförmedling och skogsvård också sänkta

men om

sjukförsäkringspremier och hur det lokala näringslivet ska stimu-

leras. Det är odramatiska ärenden, kantonens parlament har nästan enhälligt röstat för dem, och besluten torget går också mindre än timme. Mötet avslutas med att de nyvalda långsamt skrider

en tillbaks till kyrkan, i svarta hattar tecken de fått

nu som att folkets förtroende.

Människorna börjar skingras och blandas med turisterna, men många dröjer sig kvar och Det har ofta varit ett stillsamt,

pratar. som odramatiskt möte och kanske fest och gemenskap än

mer

maktutövning.

BJÖRN JERKERT

Men jag stötte också del kritiker den här formen

en av av direktdemokrati. De tvingades jobba någon de 20

som av restaurangerna i samhället eller andra skäl den här

av var upptagna dagen konstaterade att de inte hade haft någon chans utöva

att sina demokratiska rättigheter Andra tyckte det inte

torget. att

mycket till valhemlighet så här öppet tvingas visa hur var att man röstar. Några ungdomar ansåg att det hela bara tråkigt

var och stelt.

Av de 9 000 berättigade delta hade något färre än

som var att 3 000 tagit sig till i det härliga sommarvädret. Om alla hade

torget kommit hade de å andra sidan inte fått plats.

Tillträdet till får invånarna visa litet

torget genom att upp ett kort de fått hemskickat. Men det går också bra med värja, och

en jag såg hel del män bära sådana. En dem Johann

en av var Breitenmoser, liten 71-årig gubbe gärna skyltade med sin

en som

värja men bara motvilligt lät sig fotograferas.

De här beslutsformerna verkar otidsenliga och kanske är de väg att slopas. Av åtta kantoner gång hade Landsgemeinde

som en är det bara fortsätter. Folket i Appenzell är konservativt,

tre som

samhället är ingen efterbliven avkrok där tiden stått stilla. men Här kommer varje år tusentals turister från andra länder. Folk har Internet och kabel-TV, på hotellet läser flickan i receptionen

priserna med modern, elektronisk affischer av en penna, gatorna skvallrar att ungdomarna lyssnar rockmusik här

om samma som andra ställen, och boutiqerna skyltar med de mode-

senaste

plaggen.

Efter mötet stöter jag ihop med den enda kvinnan i kantonsregeringen, Ruth Metzler-Arnold, har hand ekonomin.

som om Hon tyckte inte att det är så dåligt att mindre än tredjedel

en av väljarna närvarande, i alla fall inte jämfört med deltagande i

var folkomröstningarna i andra kantoner. Hon förklarade kvinnorna

att

helt och hållet i politiken i Appenzell.

numera accepteras

Jag är visserligen ensam i kommissionen, är bättre än - men en ingen kvinna alls, hon och skyndade vidare in till de många

sa en av festmiddagar, hålls i samhället under den här helgen.

som

Mötet valde Ivo Bischofsberger till president i

torget om kantonsrätten. Civilt är han gymnasielärare, och domarämbetet är

ATT RÖSTA MEDHÄNDERNA

bara förtroendeuppdrag sköts deltid. Han försvarar ivrigt

ett som den appenzellska demokratimodellen.

Det fungerar i alla fall här tack det är tradition och - vare att en kantonen är så liten. Men jag också att vi har något att lära andra

tror länder. Det finns intresse både från forna Jugoslavien, Tyskland och Österrike.

Det viktigaste är kanske alla invånare deltar i kantonens

att angelägenheter. Fråga dig inte vad ditt land kan göra för dig utan vad du kan göra för ditt land. Det John Kennedy, och det är

sa en inställning folket här lever efter, han.

som sa

Efter torgmötet vidtog antal smårnöten olika ställen i

ett

Det bl.a. några de lokala föreningar finns för centrum. var av som civilförsvaret och där kommuninvånarna får med och välja sina

vara

och vissa beslut. Följande söndagar skulle liknande representanter ta

möten hållas skolfrågor, om kyrkliga angelägenheter, om

om brandväsendet

osv.

Även Appenzell har regler när folkomröstningar ska hållas,

skilda anledningar utnyttjas möjligheten sällan eller aldrig. men av Det krävs dels att det kommer förslag från invånarna, vilket är sällsynt, också att stor del ledamöterna i rådet går med

men en av

det.

Stormöten i kommunerna

De gemytliga arbetsformerna och den lantliga idyllen i Appenzell påminde egentligen de otaliga små kommunerna i landet än

mer om

delstat, kanton, med författning och regering. I ungefär 80 en egen

de 2942 kommunerna är just stormöten de högsta beprocent av slutande organen.

Antalet kommuner har minskat lite sammanslagningar.

genom De sköter kantonernas uppdrag bl.a. civilförsvar, folkbok-

föringen och har för utbildning, socialtjänst, energi, vägar,

ansvar planer, skatt Graden självstyre är mycket olika i olika

mm. av kantoner.

Kantonerna sätter mycket för kommunerna. Men

av ramarna dessa har stöd i konstitutionen för själva bestämma de vill

att om

BJÖRN JERKEHT

ihop med andra eller De får också fritt välja former för hur de organiserar sig politiskt och administrativt. De får skatter för

ta ut sina behov och därutöver göra nästan vad de vill bara saken inte

egna uttryckligen är federationens eller kantonens ansvarsområde.

I små kommuner de viktigaste besluten alltså öppna möten

tas där alla röstberättigade invånare kan delta. Direktvalda råd med folk

som sköter uppdragen på sin fritid och inte alltid något

representerar politiskt parti genomför besluten. Administrationen sköts delvis

sen

av frivilliga.

I större kommuner finns parlament i viktiga frågor dock

som måste låta invånarna ställning i folkomröstningar. I stadens råd

ta ett finns ofta heltidspolitiker från olika partier och tjänstemännen är anställda med vanlig lön.

Varje nivå i samhällsapparaten sköter till del sig själv. Man

stor trampar ogärna in andras revir, och centrala instanser har hela

som landet i verkar inte finnas.

ett grepp

Några möten där kommuninvånarna själva samlades för

att besluta fick jag inte bevista. De hålls i regel bara två-fyra gånger

per år. Men dagarna före mitt besök i Solothurn hade det faktiskt hållits sådana möten i antal landsbygdskommuner, läser jag i

ett lokaltidningen. På sidor vimlar det små notiser mötena,

ett par av om vad diskuterades och beslutades, hur många invandrare

som nya man sagt till medborgare, hur många invånare

som nya som var mötet osv.

I staden Solothurn Bern bor 15 500 människor i

strax norr om vad brukar kallas landets finaste barockstad. Den är verkligen

som en

liten pärla, full med gamla byggnader, kyrkor och Många är

statyer. från århundradena då Frankrike hade sina ambassader i landet just

här, och den naturliga inramningen är lika intagande: snöklädda

berg och ett grönskande slättland.

Kommunen sköter skolan, socialtjänsten, de tekniska förvaltningarna, skatteuppbörd Men har bara 300 anställda,

m.m. man vilket innebär att bland sociala verksamheter sköts andra

annat av organisationer med hjälp kommunala

av pengar.

Hår de politiska besluten två gånger året vid

tas stora om stormöten, kommunförsamlingar. Det sker normalt sett två gånger

ATT RÖSTA MED HÄNDERNA

året för bestämma budgeten, godkänna bokslutet och

att anta nya

lagar, reglementen, taxor, byggplaner osv.

Det finns ungefär 11 000 är berättigade att delta,

personer som

oftast kommer men bara 100 personer.

Det här berättar den ledande och endeheltidsengagerade politikern, stadspresidenten Kurt Fluri. Han är ordförande vid mötena regel är över timmar. Han håller med att

som ett par om det kan sig form demokrati med så aktiva. Men

te som en tunn av när det gällde omstridd uppsägning miljötjänsteman för

en av en något år sedan kom det i alla fall Och då ska

tusen personer. man

besluta bygga sporthall brukar det dyka mycket folk

om att ny upp från klubbarna.

Mest de redan aktiva på mötena

Men de hundratal brukar med är de som är engagerade

som vara

andra sätt också. Ofta är det ännu aktiva eller före detta en massa politiker och folk suttit i olika kommunala kommissioner.

som

De flesta invånarna tycker att det här är ok, tror Fluri, inte är - som särskilt bekymrad över deltagandet. Han folk är intresserade

vet att

politik gissar de kanske inte tycker att de kommunala av men att frågorna är så viktiga. Men även brukar delta såvill alla ha

möjligheten, är han övertygad

om.

Han erkänner också villigt han själv har stor makt i stan,

att eftersom han kan påverka vilka frågor ska och inte ska

som behandlas. Han sitter också med i många lokala organisationer,

bolag osv.

Vid sin sida har han också ett råd, der Grosse Rat, är 30

som

och valts direkt invånarna för tid fyra år. personer stort som av en av Fluri kallar dem den verkställande makten vilket de

är även om ledamöterna politiker i allmänhet, dvs. skriver motioner,

agerar som debatterar och röstar. De träffas tio gånger år.

per

Av de 30 har dessutom sju valts ledamöterna för

personer ut av

ingå i rådets kommission. De sju har för sitt att ansvar var sakområde.

BJÖRN JERKERT

En folkomröstning hölls 1997 bygga handikapp-

om att en

anläggning. Men kommunala folkomröstningar är mycket

ovanliga, trots att det bara krävs 500 bakom sådant krav.

namn ett

Fluri, egentligen är advokat, sitter också i kantonsparla-

som mentet och kommer när just därifrån efter hetsig debatt

ses en

ekonomisk utjämning mellan rika och fattiga kommuner. om

I hela kantonen finns 236 000 invånare och 126 kommuner

varav vissa har större ekonomiska bekymmer än andra.

Kommunen Solothurn styr bara över femtedel sin

en av egen budget, resten regleras federala och kantonala lagar,

genom berättar Fluri. Kommunen för ständigt pågående diskussion

en med kantonen i olika ärenden, just alltså utjämningen och

nu om

för vissa sociala frågor. Båda sakerna ska folket i om ansvaret kantonen för övrigt rösta i juni 1998. Fluri lite bekymrad

om är över att ansvaret för många frågor är så uppsplittrat. Det är inte särskilt effektivt.

Fluri blev Stadpräsident 1993. Det är folket röstar i

som majoritetsval, och första gången hade han två motkandidater

men fick 65 procents stöd. Nära fyra röstberättigade deltog då.

tre av Fyra år han kandidat och blev omvald med 95-

senare var ensam procentigt stöd. Men då deltog inte 40 Deltagandet i

ens procent. de vanliga valen brukar ligga

40-50 procent.

Fluri tillhör det frisinnade demokratiska partiet dominerar

som stort i området. De och de andra partierna försöker i regel samordna

sin politik olika nivåer så kallade Fraktionen. Partierna här

genom

och andra håll får mycket blygsamt statligt stöd och politikerna

ett har rätt låga ersättningar för sammanträdena. De flesta partier

försöker locka väljare med olika minoriteter sina

genom att ta listor. Alla partier i Solothurn har minst tredjedel kvinnor

numera en

de valbara platserna.

Politiker sitter i kantonsparlamentet i Solothurn får ungefär

som 1 000 kr för heldagssammanträde. Det sänktes med tio

ett procent för två år sedan och finns tjänstemannaförslag ytterligare

sänkningar, ser jag i lokaltidningen.

I kommunhuset i Solothurn jobbar Fritz Keller tjänste-

som man. Men han är dessutom president i grannkommunen Oberdorf med 1 600 invånare. Han berättar det där hålls två

att offentliga

ATT RÖSTA MED HÄNDERNA

möten år då de besluten Det brukar komma 50-60 per stora tas. varje gång. Oberdorf har Grosse Rat med elva ledapersoner ett möter och bara handfull anställda i administrationen. Själv en egna lägger Keller ned fem-tio timmar i veckan sitt värv.

perfekt modell, mycket billig, säger han.

- Det är en

Direktdemokrati viktigast för minoriteterna

I kommunen Luzern mitt i Schweiz, med 60 000 invånare och sommartid ännu fler turister, naturskönt placerad vid Vierwaldstättersjön och med gigantiska berg inpå knutarna, träffar

jag ytterligare kommunpolitiker. Adrian Schmid är vice

en ordförande i partiet De gröna i landet och dessutom 40 en av som valts in i stadens råd. När jag träffar honom är han mitt i uppe kampen utebadet Lido. Han har han just beställt 50 000 om

exemplar specialtidning badet ligger i utkanten

av en om som av det ska folkomröstas den 7 juni. Några dagar senare, stan som om när tidningen är klar, ska han ordna presskonferens och dra igång

slutspurten i kampanjen. Han, hans partikamrater och andra

sympatisörer samlade först in 1 400 med krav upprustning namn badet för uppåt 20 miljoner kronor och fick därmed rätt till av en folkomröstning. Nu är den beslutad och Schmid har låtit skicka ut

tre-fyra brev till strategiska i med inbjudan till

tusen personer stan möten och begäran ekonomiska bidrag. Det har redan gett en om visst resultat, den förre stadspresidenten har offentligt uttalat ett sitt stöd i frågan. Schmid är i 40-årsåldern med och några som en man snagg

dagars skäggstubb, är den verkliga experten att utnyttja

systemet. Direktdemokratin är mycket viktig för vi har bara sex oss, mandat i rådet och ingår inte i majoriteten. På tio år har Schmid själv eller tillsammans med andra tagit inte mindre än tio initiativ så småningom lett till folkomröstningar, som sju dem i kommunala frågor. Han den de drivande bakom av var av omröstningen slopa armén 1980-talet. I sin ungdom fick om att han sitta månader i fängelse för vapenvägran och han är nöjd sex

BJÖRN JEHKERT

med att det finns vapenfri tjänst. Det är effekt

numera en av omröstningen hans sida visserligen förlorade sätt och vis

som men ändå Stödet blev sensationellt och makthavarna

vann. stort genomförde diverse reformer.

Överallt i staden finns den lokala direktdemokratin.

spår av

Intill järnvägsstationen byggs jättelikt kongresscentrum och

ett

skylt meddelas det här har folket till. På stadens andra en att sagt strand byggs ett nytt stort djupgarage med plats för 250 bilar. Det har medborgarna också Arnold Schmid och andra

röstat om. samlade för det bygget. De fick omröstning

namn att stoppa en

saken förlorade alltså den kampen. om men

Han drev också igenom omröstning hur trafiken i

en om centrum skulle gå, vissa sommardagar kan det trängas 300 turistbussar där

och till halva En gång drev han fram förslag

proppa stan. annan ett om att inrätta ett kulturcentrum till folkomröstning. Det blev inte riktigt som Arnold Schmid ville i de här frågorna ändå

men framgångar. Majoriteten lade ett motförslag gick kraven till

som mötes till ungefär fjärdedelar och fick flest röster. Schmid

tre som förbereder också kampen för gammalt inomhusbad han

ett som tycker bör i stället för rivas och plats

rustas upp varsamt att ge ett nytt badhus med SO-metersbana simklubbarna vill ha.

som Den här striden har bara börjat och kommer inte över

att vara förrän invånarna har saken.

röstat om

Kommunsstyrelsen har också föreslagit det byggs

att en ny anläggning för civilförsvaret. Det tycker Schmid och andra är dyrt

och onödigt och har därför namninsamling för

startat en att stoppa

bygget.

Gång gång hamnar jag platser varit eller ska bli

som föremål för lokala folkomröstningar. kommunal aHischtavla

På en hittar jag anslag vad omröstningen strandbadet Lido går

om om ut

och att det samtidigt ska röstas ändring i kommunalord-

om en ningen. Där står det också de nationella och kantonala frågor

ska till omröstning vid tillfälle i juni 1998. På som upp samma

tavla är de invandrare blivit samma namnen som senast antagna

schweiziska medborgare uppräknade. Det är kommunerna som som ensamma avgör sådant och medborgarskapet alltså

annonseras

offentligt.

ATT RÖSTA MEDHÄNDERNA

Schmid försörjer sig framför allt anställd hyresgäst-

som

föreningen och jobbar bara dag i veckan åt partiet centralt,

en en dag med lokalpolitiken. När jag träffar honom är det dock mycket lokalt grund Lidofrågan. Otaliga telefonsamtal och insändare

av ska besvaras och taktiken för kampanjspurten läggas upp. Den stora Slutdebatten har lokaltidningen, Neue Luzerne Zeitung, lovat att ordna, vilket Schmid är nöjd med. Det betyder att han och hans vänner i alla fall slipper den utgiften.

Lätt att kritisera, men kanske mer att lära av

Det är lätt kritisera den schweiziska demokratimodellen. Det är

att

allt bara omkring 40 de röstberättigade

trots procent av som brukar delta i folkomröstningarna. Och de är inte de lägre samhällsklasserna röstar Hitigast. Det finns också tecken att

som

betyder allt i kampen opinionen. Systemet bidrar

pengarna mer om dessutom till det blir det varit. Det är lätt för kanto-

att mest som

eller för folket sitt veto stoppa alla förändringar. nerna att genom Det inte minst när det gällde att låta kvinnorna rösträtt

syntes Det 60-talet olika initiativ i frågan innan det till sist fanns

togs en majoritet för förändring.

Men trögheten det bestående så kan

om gynnar man även se fördelar det inte fattas några förhastade beslut. Omstridda

genom att

förslag manglas ordentligt innan de godtas, vilket gör att de också

allmänt och fungerar i praktiken när de väl genomförs.

accepteras Utfallen de omröstningar har hållits år pekar också

av som senare i olika riktningar. Folket har ofta nej till skattehöjningar och

sagt växande offentliga utgifter även varit för radikala och dyra

men

förslag om t.ex. miljön.

Påtryckningar från lobbyister blir svårare när de inte bara ska övertyga ledande politiker utan också en folkmajoritet.

en grupp Det blir inte lika lätt för olika eliter göra bakom stängda

att upp dörrar.

Att mycket kommer in i kampanjerna inför folkom-

pengar röstningarna är förstås fara. Men den minskar betydligt

en om

inför regler för hur mycket maximalt får satsas. att man som

BJÖRN JERKERT

Det är svårt med säkerhet påstå det är sämre demokratisk

att att representativitet då mindre än hälften väljarna varje år tar ställning

av till tiotals olika sakfrågor än att 85 procent folket lägger sin röst

av ett parti en gång vart fjärde år.

Den schweiziska modellen framför allt de kunniga och

gynnar intresserade, får möjligheter påverka besluten. Olika

som att grupper

sig i olika saker och får där ett visst inflytande att ta engagerar genom initiativ, driva kampanjer och rösta flitigt. De berörda

som är mest av

fråga har alltså säga till i den, vilket inte är någon en mest att om orimlig demokratisk princip. Den innebär slags öppning för

även en

egenmakt och självstyre.

mer

Nu är Schweiz speciellt det är så restriktivt med

genom att att tillåta invandrare medlemskap, vilket inte får

gör att stora grupper rösta. De särskilda reglerna, kantonerna kammare i

som ger en egen parlamentet och även i övrigt makt, gör också kan tvivla

stor att man

folkviljan alltid slår igenom. I teorin kan det i vissa frågor

att räcka med tio invånarna säger nej för att det hela ska

att procent av stoppas.

Många verkar också tycka behöver reformeras. De

att systemet gamla kraven för när invånarna ska ha rätt till folkomröstningar har inte höjts då befolkningen växt. Det gör att det har blivit väl lätt att

omröstningar till stånd, vilket gjort väljarna inte orkar

att ta

ställning i alla frågor poppar upp.

som

Att folk får skicka in sina röstsedlar är ett tecken att

numera många tröttnat till vallokalerna så ofta och det därför

att att krävdes förändring. En oroande tendens är även namnin-

en att

samlingar börjat ske post, vilket dem kan lägga

per gynnar som ut stora summor brevporto.

Reglerna folkomröstningar och den övriga politiska

hanteringen frågor i Schweiz är mycket krångliga. Det kan

av ses

demokratisk nackdel bara paragrafryttarna. som en som gynnar Men å andra sidan behöver inte kunna sin författning för

man att ta ställning i sakfrågor. Den information ärendena

om som myndigheterna skickar ut inför omröstningarna verkar allmänt uppskattade. Det också udden kritiken folk

tar av som säger att inte förstår dagens komplicerade politik och att det oftast krävs specialkunskaper för att kunna ta ställning. Direktören närings-

ATI RÖSTA MEDHÄNDERNA

livsorganisationen i Zürich, jag intervjuade, trodde tvärtom att

som folk även förstår komplexa frågor EU och mycket väl kan

som t.ex. bedöma vad de betyder för dem personligen.

Arbetet i det schweiziska parlamentet kanske behöver förändras, så att kantonernas kammare, ständerrådet, får släppa ifrån sig lite makt till det representativa nationella rådet.

mer

Den ständiga samlingsregeringen aldrig avgår kan naturligtvis

som också ifrågasättas demokratiska grunder. Men å andra sidan står den för något centralt i det schweiziska samförståndet. Man betonar

samarbete och kompromisser än konflikt och partiprofilering.

mer Tron de överenskommelserna går igenom hela

gemensamma samhällsapparaten. Alla får med och alla får igenom något

vara av sina krav i besluten. Det här ständigt pågående samtalet är själva

grundbulten i systemet.

Det skulle kunna leda till sövande tråkig politik där alla är

en vänner, konflikter under mattan och aldrig något kontro-

sopas versiellt beslut fattas. Men den levande oppositionen kommer hela tiden från folket. De kan fälla varje förslag och de kan initiativ till

frågor kommer dagordningen. Det tillsammans med att nya en rätt stor frihet för politikerna att ta ställning utan att först höra med partitoppen, gör debatten vital och oförutsägbar.

svagare lokal demokrati

Formerna för den lokala demokratin tycks däremot lite

mer diskutabla. Att bara någon procent invånarna två till fyra gånger

år är samlas och fattar de viktigaste kommunala besluten sig per ter väl tunt. Den modellen gör det inte lätt för de blyga, mindre insatta och de är upptagna med arbete och annat att kunna påverka.

som Och det heltidspolitikerna alltför makt. Dessutom kan det

ger stor

otillfredsställande att offentligt tvingas visa andra hur anses man röstar.

Samtidigt fungerar de kan öka

öppna mötena som samvaro som känslan lokal gemenskap. Alla har också hela tiden möjligheten

av att dit, även den inte utnyttjas så flitigt.

BJÖRN JERKERT

Kvinnorna har under de årtiondena kommit med rätt bra senaste i politiken, både valda och röstande. Andelen kvinnor som som

varierar kraftigt i de olika politiska församlingarna i landet,

runt om i parlamentet utgör de dryg femtedel, medan bara sju men en en av

i regeringen är kvinna.

Även ungdomarna lockas delta de, partiatt genom att utan bindningar, kan sig i olika sakfrågor det finns chans att engagera som folkomröstningar De nära 17 procenten invandrare är dock om. inte särskilt integrerade. De får inte rösta förrän de blivit schweiziska

medborgare, vilket kan ta många år.

Ändå är det imponerande det här djupt splittrade landet med

att olikheter i språk, kultur, religion och i dag fungerar så bra. annat Maktdelningen och det inslaget direktdemokrati har löst stora av upp motsättningarna. Det finns de bland EU skulle som menar att annat ha mycket lära Schweiz när det gäller att de deltagande att av samarbeta bra och att folket med sig. staterna att

Politiker är oroliga för ideliga folkomröstningar gör dem

som att maktlösa och överflödiga kan lugnt. De förtroendevalda behövs sova i hög grad även när invånarna fått att säga till Men de får mer om. jobba hårdare för igenom sina förslag. Det räcker inte med att att följa partiprogram och kongressbeslut eller med några göra upp kollegor inför möten i utskott och nämnder. Det gäller att också

lyssna ute i folkdjupet och tänka självständigt.

noga Kraven snabba beslut, effektivitet och internationell anpassning sätter tryck den här omständliga formen demokrati. Men av stabilitet och allmän uppslutning bakom de beslut fattas kan som

tempoförlusten.

väga upp Samarbetet mellan federal, kantonal och kommunal nivå präglas rätt lite makten finns samlad i Bern, vilket kanske kan av att av vara problem ibland. Men å andra sidan krävs det inte uppifrån någon ett total enhetlighet över landet. Förhållanden tillåts olika i olika vara kantoner. Det är väl inget självändamål många människor ska inatt vara tresserade politik, bara de ägnar sig åt det till att besluten av som ser blir så bra möjligt för alla. Att mindre ån 50 procent som av schweizarna brukar delta i val och folkomröstningar kan ett vara tecken att de passiva är nöjda.

ATT RÖSTA MED HÄNDERNA

Å andra sidan verkar det politiska livet där inte mindre levande

än i Sverige. Tvärtom pågår det ständigt offentliga diskussioner

om aktuella saker, och det finns överallt driver frågor

grupper som

att samla och till kampanjer. genom namn pengar nya

De här aktiviteterna drar också in fler människor i debatten

sakfrågorna. Folk blir motiverade själva ställning eftersom

mer att ta beslutet även ska fattas dem, inte bara proffspolitiker

av av en

kongress eller parlament långt bort.

i ett

Det är mindre skriverier taktik i parlamentet, mindre hur

om om

partierna ligger till i opinionen och politikernas personliga

om egenskaper. Men de jag intervjuade konstaterade: Det är

som en av lättare för folk bedöma sakfråga än

att en en person.

Det finns Her frågor den här formen demokrati ställer

som av

sin Blir det inte ständigt de kortsiktiga och populära förslagen

spets.

vinner bekostnad det långsiktigt nödvändiga Ger det inte som av majoriteten för stor rätt att köra över minoriteten Gynnar det

en inte framför allt medelklassens intressen Underklassen brukar delta minst i folkomröstningar, och skillnaderna jämfört med andra grupper är större än vid vanliga val.

Det kan hända att många argument talar den schweiziska

emot modellen. Å andra sidan får folket själva konsekvenserna de

ta om röstar tokigt. Deltagandet alla tänka igenom

uppmuntrar att noga frågorna och ta ett helhetsansvar.

Ett skäl öka det folkliga inflytandet över politiken är

annat att att

den allmänna utbildningsnivån har höjts ofantligt

under senare årtionden, och politikerna inte längre är någon elit alltid

att som vet bäst.

Idag utmanas de ekonomiska krafter tagit mycket makt

av som från dem och vill ha ännu mindre politikerstyre. Samtidigt blir

som det allt svårare hävda dagens politiska är det bäst

att att systern som fångar idéer och behov, bäst tillvaratar alla

upp nya gruppers intressen och lättast medborgarna vid behov kan byta sina

gör att ut makthavare.

Under mitt besök i Schweiz hörde jag nästan bara positiva omdömen Kritiken gällde det blivit för många

om systemet. mest att

omröstningar.

BJÖRN JERKERT

Intresset för oftare vända sig direkt till folket när frågor ska att avgöras ökar i hela Europa. För och halvt år sedan hade den ett ett ansedda engelska tidskriften Economist entusiastiskt ett stort, reportage om folkomröstningar. Den tyska tidningen Die Zeit tyckte nyligen det är hög tid folket ökat förtroende över politiken. att att ge Mycket i den riktningen är också gång i olika länder.

I Sverige har partierna Folk kan samla in mest stretat emot. namn och begära omröstningar i kommunerna, fullmäktige har ingen men

skyldighet att genomföra dem och har i regel också nej. På

sagt riksplanet har det också funnits politiskt motstånd ett mot folkomröstningar därför är sällsynta. När de förekommer är de som också alltid initiativ regering och riksdag vill ha hjälp av som att själva fatta det slutgiltiga beslutet.

Problemen med vårt demokratiska har diskuterats i system

årtionden. Men förslagen i de många statliga utredningar har

som gjorts har blivit ganska måttfulla. Det till sist beslutats har också som mest blivit marginella förändringar. Partierna har behållit greppet. I Schweiz måste, politikerna i vissa fall fråga folket, som sett, som dessutom har vetorätt. Dessutom kan individer och grupper själva aktualisera frågor och, de får stöd allmänheten, också om av tvinga fram folkomröstningar, är beslutande. som Kanske måste det till sådana här lite djärvare för fler grepp att svenskar ska lockas sig i politiken och de valda ska att engagera komma lite närmare folket.

Sverige och många andra länder är naturligtvis inte för mogna den schweiziska modellen idag. Den har växt fram under speciella förutsättningar och under lång tid. Men kan kanske i alla fall

ställa maningen från valforskaren Sören Holmberg, i hans upp

bilaga till Folkomröstningsutredningen: Släpp folkomröst-

ningsdebatten loss.

Författarpresentation

Björn Jerkert är journalist och har tidigare bland arbetat 19 år annat Dagens Nyheter. Där bevakade han framför allt kommunsom reporter och landstingsfrågor. Han har även skrivit böcker, Den maktlösa t.ex.

ATT RÖSTA MED HÄNDERNA

politiken; Historien Haninge och andra kommuner i kris. Han är om

numera frilansjournalist.

För den som vill läsa mer:

Budge, Ian 1996 T/ae challenge direct democracy, Polity press

new Butler, David och Ranney Austin red.1994 Rejerendumsaround the world, London: Macmillan Cronin, Thomas 1989 Direct democracy, T/Jepølitics initiatioe, and recall, Havard university press: Cambridge,

rcferendum

London Gallagher, Michael mfl. red 1986, The rejerendum experience in Europe, London: Macmillan Kutter, Markus 1996 Dock dann regiert das Volk, Ammann Verlag Lijphart, Arend 1984Democracies, Patterns majoritarian and government countries, Yale university press; cøncensu: in twenty-one New Haven, London Linder, Wolf 1994Swiss democracy, Posible sslutions to conflict in multicultural societies, St. Martins New York press, SOU 1997:56 Folket rådgivare och beslut: attare som Suksi, Markku 1993 Bringing in the people, Dordrecht, Boston, London: Martinus Nijhoff Publishers

EMDKRATI

Utredningen

så arbetar

Demokratiutredningen analyserar den Till seminarierna bjuder in fors-

svenska folkstyrelsens kare och idédebattörer att bidra med inför 2000-talet; Det sker i ljuset sin kunskap och sina värderingar kring av bla. globaliseringen, EU-medlem- de frågor tycker är värdefulla att sam-

skaper, förändringarna i medieland- tala kring.

skaper, den IT-tekniken, fömyel- Varje seminarium dokumenteras i nya searbetet inom offentlig förvaltning fonn av en skrift. och folkrörelsernas Vid

sekelskiftet skall utredningen presen-

tera en sammanvägd analysi form av

ett slutbetänkande. g o s e v . Utredningen vill redan under adressen till Demokratiutredningens är arbetets gång bidra till att fördjupa webbplats. Här finns möjlighet föra att demokiatidebatten genom fn debatt kring demokratin demoen - 0 en slniftsetie ldatitorget för alla. är öppet 0 offentliga seminarier Ett antal krönikörer kommer att 0 webbplats för debatt och kommentera och

en demokratiproblem

information andra demokratidebatter.

Här kan Du också informera dig och föra dialog kring utredningen. om Direktivi fulltext, arbetsplan och Demokratiutredningen kommer utredningens protokoll är dokument

fortlöpande under arbetets gång att kan hämta hem. man publicera skriftserie med essäer, Här informerar också fortlöpanen debattartiklar, seminarieinlägg och aktuella skrifter och seminarier. de om forskarantologier. Man kan dessutom del debattta av Den omfattande demokratiforsk- inlägg vid beställa seminarier samt ning bedrivs vid våra universitet utredningens skrifter. som och högskolor ställs detta vis till för- Länkar finns till andra delar nätet av fogande för alla är intresserade där demokratifrågor dryftas olika som av demokratifrågor. satt. Information titlar, utgivningsom finns utredningens dag, priser m.m.

webbplats. Vi gärna frågor och lämnar svarar ytterligare information om utredningarbete. Adress och telefonnummer ens En utredningens uppgifter är att sti- till utredningens kansli linns nästa av mulera det offentliga samtalet. sida.

Därför anordnar offentliga semi-

i landet. narier runt om

Ordförande Per Gustafsson c Olle Schmidt fp

Bengt Göransson utredningselereterm

fd. statsråd tel: 08-787 tel: 64

40 040-34 10 tel: 08-453 41 04 alt

044-13 33 oo

Jeanette Hillding m

Kommittéledamöter företagare Per Unckel m

Elisa Abascal tel: 0431-88 300 lezlamøtav riksdagen

Reyesmp

ledamt tel: 08-786 44

av rilardagen

Gunnar Larsson s tei: 08-786 26

Ielubbørøyörønde Perniila Zethmeus

tel 07 .0 s 0, Stefan Attefall kd 032-703 73

tel: 026-:7 81 22

Cbçñeddktâl

Eva Marcusdotter s tai: 08-612 oo 05

fñlamleøibmt

Britt Bohlin tel: 019-36

ledamot riksdagen

av mi: 08-786 47 80

Experter sekretariat

Wanja Lundby-Wedin

LOm andra ordförande EñkAmnåjildr Anders Ljunggren

tel: tel: 08-405 16 54

019-30 30 Elisabeth Rynell

fböjkttare " âüiâsçm;

i ,ax r

Mar Helena Svensson

M yer Marcus Storch

tel: 08-405 16 tel: 08-405 46 04

49 direktör

Lars Bryntesson

Inñkesdøartementet

Anita Johansson

Iâølzzørdepmemeøztet

EMDHBATI

Utredningen

POSTADRESS: Stockholm BESÖKSADRESS:Regeringsgatan 30-32 103 33 TEL: 08-405 49 16.FAX: 08-411 24 67 E-POST: Inargaretameyer@justice.ministry.se

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

1. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett

seminarium SOU 1998:55 2. En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden

och läsarnas etik SOU 1998:63 3. Att rösta med händerna. Om stormöten, folkom-

röstningar och direktdemokrati i Schweiz

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bl.a.,globaliseringen, i EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den

lT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning, nya

folkrörelsernas förändringar. Vid sekelskiftet ska i och utredningen presentera en sammanvägd analys i ettslut betänkande. i

Utredningen vill redan under arbetets ,gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom v offentliga seminarier runt om i landet

webbplatsen wwwdemokratitorgetgomse med fria v

debatter och möjligheter att informera sig om och

föra dialog kring Demokratiutredningen

skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarieä 0 en

inlägg och forskarantoiogier. i

FRITZES

Fl-E.Jll.l;.

l unLiklvrioNizit