SOU 1999:46

Ökade socialbidrag - en studie om inkomster och socialbidrag åren 1990 till 1996

7LOOVWDWVUnGHWRFKFKHIHQI|U 6RFLDOGHSDUWHPHQWHW

Regeringen bemyndigade den 25 september 1997 dèvarande statsrèdet Margot Wallström att tillkalla en særskild utredare med uppgift att göra en översyn av vissa frègor om socialtjænstlagen (1980:620) och socialtjænstens uppgifter (dir. 1997:109). Utredaren skall analysera och læmna =förslag =som =bl.a. =berör =lagens =konstruktion =och =struktur, =socialtjænstens finansiering, socialtjænstens uppgift att fræmst bistè vid tillfælliga sociala eller ekonomiska problem och formerna för tillsynen över socialtjænsten.

Den =25 =september =1997 =förordnades =jag =som =særskild =utredare. Utredningen har antagit namnet Socialtjænstutredningen (S 1997:16).

En del av utredningens uppdrag ær att analysera sambandet mellan socialbidraget och övriga trygghetssystem utifrèn de olika övergripande förændringar =som =skett =i =samhællet =under =1990-talet, =særskilt =nær =det gæller =förændringar =i de =statliga transfereringssystemen. För =att =utföra detta =uppdrag =har =utredningen =genomfört =en =studie =med =hjælp =av befintliga register över inkomster och socialbidrag.

Resultatet av studien redovisas i detta delbetænkande. Tom Nilsson vid =utredningens =sekretariat =har =ansvarat =för =studien. =Tjænstemæn =vid SCB =i =árebro =och =Stockholm =har =genomfört =de =grundlæggande berækningar. =Rèd =och =synpunkter =vid =genomförandet =av =studien =har læmnats =av =chefsekonomen =Karin =Mossler, =Socialstyrelsen, =departementsrèdet Mèrten Lagergren, Socialdepartementet, departementsrèdet Ingemar =Eriksson, =Finansdepartementet =och =organisationsdirektören Leif Lundberg, Statskontoret.

Den diskussion och de slutsatser som redovisas i delbetænkandet ær inte =mina =slutliga =stællningstaganden =i =de =frègor =som =studien =berör. =I utredningens uppdrag ingèr dock att övervæga hur systemen bættre skall kunna =samverka =i =förhèllande =till =varandra =utan =att =arbetslinjen =inom bidrags- =och =ersættningssystemen =överges. =Eventuella =förslag =skall rymmas inom ett oförændrat offentligt ètagande.

SOU 1999:46

4

Mina övervæganden och förslag i dessa frègor kommer att redovisas i utredningens slutbetænkande.

Utredningen =har =tidigare, =i =samarbete =med =Demokratiutredningen, överlæmnat betænkandet Pè marginalen (SOU 1998:161).

Utredningen överlæmnar nu delbetænkandet ákade socialbidrag ± En studie =om =inkomster =och =socialbidrag =èren =1990 =till =1996 =(SOU 1999:46). Ett av skælen till att studien nu redovisas i ett delbetænkande ær att regeringen nyligen aktualiserat ytterligare studier inom detta omrède. Resultatet av studien bör vara intressant i detta sammanhang. Vælfærdsutvecklingen ær ocksè av allmænt intresse i den politiska och samhælleliga debatten. Jag hoppas att delbetænkandet kan vara ett stimulerande bidrag till denna debatt.

Stockholm i april 1999

Inger Lundberg

SOU 1999:46 5

/lVDQYLVQLQJDU

Det första kapitlet Sammandrag och slutsatser kan læsas fristèende, eftersom det innehèller studien i koncentrat. De övriga kapitlen ær förhèllandevis detaljerade beskrivningar som særskilt vænder sig till specialintresserade læsare.

SOU 1999:46 1

,QQHKnOO

1 Sammandrag och slutsatser=.........Fel! Bokmærket ær inte definierat.

1.1 Bakgrund ± fördubblade kostnader för socialbidragen.....=11 1.2 Tillvægagèngssætt=..............................................................=11 1.3 Utvecklingen av hushèllens standard................................=12 1.3.1 Officiell och alternativ norm anvænds=..............................=12 1.3.2 Andelen hushèll med lèg inkomststandard har ökat.........=13 1.3.3 Antalet hushèll med tillræckliga inkomster har minskat...=13 1.3.4 Inkomströrligheten har minskat........................................=14 1.4 Utvecklingen av standarden för nègra typhushèll=............=15 1.4.1 Konsumtionsutrymmet har minskat..................................=16 1.5 Inkomsternas komponenter...............................................=16 1.5.1 Den disponibla inkomsten har sjunkit=..............................=16 1.6 Utnyttjandet av socialbidrag.............................................=17 1.6.1 Utnyttjandet av socialbidrag steg under 1990-talet=........=18 1.7 Lèngvarigt beroende av socialbidrag................................=18 1.7.1 Antalet hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag har ökat.........................................................=19 1.7.2 De unga hushèllens beroende har ökat mest.....................=19 1.7.3 Invandrarhushèllens beroende har ökat starkt=..................=20 1.7.4 Üven hushèll med högre utbildning..................................=20 1.7.5 Arbetslösheten slog igenom..............................................=20 1.7.6 De bidragsberoende ær inte etablerade=.............................=20 1.7.7 Flest bidragsberoende finns i storstæder=...........................=21 1.7.8 Üven flerèrsperspektivet visar att beroendet ökar=............=21 1.8 Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ...=22 1.8.1 Alternativen =ger =ökade =kostnader =för =den =offentliga sektorn...............................................................................=22 1.8.2 Introduktionsbidrag till flyktingar ger bæst effekt=............=23

2 Bakgrund och syfte=........................................................................=25

SOU 1999:46

3 Nègot om hur studien har gjorts=..................................................=27

3.1 Datauppgifter....................................................................=27 3.2 Metoder.............................................................................=28

4 Utvecklingen av hushèllens standard...........................................=29

4.1 Tvè normer som grund för jæmförelser.............................=29 4.2 Ettèrsperspektivet=.............................................................=32 4.2.1 Under och över norm........................................................=32 4.2.2 Inkomststandard i fem klasser=..........................................=32 4.2.3 Rensningar och særredovisningar......................................=34 4.3 Flerèrsperspektivet............................................................=39 4.4 Sammanfattning av avsnittet.............................................=41

5 Utvecklingen av standarden för nègra typhushèll......................=43

5.1 De ingèende typhushèllen.................................................=43 5.2 ávriga ingèngsværden.......................................................=44 5.3 Resultaten av berækningarna.............................................=45 5.4 Sammanfattning av avsnittet.............................................=48

6 Inkomsternas komponenter=..........................................................=49

6.1 Typer av hushèll och inkomstbegrepp..............................=50 6.2 Genomsnitt och procentandelar för hushèllstyperna=........=51 6.2.1 Alla hushèll 20±64 èr........................................................=52 6.2.2 Hushèll dær nègon vuxen ær under 25 èr...........................=54 6.2.3 Hushèll med ensamstèende förældrar med barn................=56 6.2.4 Hushèll med invandrare....................................................=58 6.2.5 Hushèll med èlderspensionærer som ær invandrare...........=60 6.3 Sammanfattning av avsnittet.............................................=61

7 Utnyttjande av socialbidrag=..........................................................=63

7.1 Lèg inkomst och socialbibdrag.........................................=63 7.1.1 Utnyttjande bland hushèll med lèg Ekonomisk Standard.=64 7.1.2 Utnyttjandegrad för övriga hushèll...................................=65 7.1.3 Förændringar i befolkningens sammansættning.................=66 7.2 Sammanfattning av avsnittet.............................................=66

SOU 1999:46



8 Lèngvarigt beroende av socialbidrag...........................................=69

8.1 Ettèrsperspektiv och flerèrsperspektiv..............................=69 8.2 Mètt som anvænds.............................................................=69 8.3 Beskrivningar med hjælp av ettèrsperspektivet.................=70 8.3.1 Totalt.................................................................................=70 8.3.2 Nærmare beskrivningar av hushèllen=................................=73 8.4 Sammanfattning av avsnittet.............................................=85

9 Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ=...........=87

9.1 Simuleringsexperimenten=.................................................=87 9.2 De prövade alternativen och resultaten av simuleringarna=..................................................................=88 9.2.1 Avdrag för försörjningsbörda=...........................................=89 9.2.2 Utökat barnbidrag för ensamstèende förældrar=.................=92 9.2.3 Höjning av barndelen i bostadsbidraget=...........................=93 9.2.4 Höjda studiemedel till studerande med barn=....................=94 9.2.5 Nytt bidrag till arbetslösa ungdomar=................................=95 9.2.6 Ett =statligt =beskattat =introduktionsbidrag =till =mottagna flyktingar...........................................................................=97 9.2.7 En samlingsberækning.....................................................=100 9.2.8 Sammanfattning av avsnittet...........................................=101

SOU 1999:46 11

 6DPPDQGUDJRFKVOXWVDWVHU

I detta avsnitt görs ett sammandrag av studiens grundlæggande resultat. Dærutöver redovisas vissa slutsatser.

1.1 Bakgrund ± fördubblade kostnader för socialbidragen

Kostnaderna för socialbidragen har i fast penningværde fördubblats under 1990-talets första sju èr. Denna utveckling hænger samman med den besværliga samhællsekonomin under denna period. Den höga arbetslösheten och stora offentliga underskott ær tvè viktiga =företeelser bakom utvecklingen.

Enligt direktiven till utredningen ska sambanden mellan trygghetssystemet i vid mening och socialbidraget analyseras. Utredningen ska ocksè lægga förslag som innebær att individ- och familjeomsorgen kan ètergè =till =att =stödja =enskilda =vid =tillfælliga =sociala =eller =ekonomiska problem. Syftena med denna studie har formulerats med dessa delar av direktiven som ledstjærna:

  • Att beskriva utvecklingen av inkomsterna och socialbidragen under första halvan av 1990-talet.
  • Att ge en nærmare beskrivning av de hushèll som de aktuella èren hade socialbidrag under lèng tid.
  • Att belysa sambanden mellan statens kostnader för =trygghetssystemet och kommunernas kostnader för socialbidragen.

1.2 Tillvægagèngssætt

Studien bygger i allt væsentligt pè sedan tidigare insamlade data över hushèllens =inkomster. =En =datatyp =avser =ettèrsdata. =En =annan =datatyp avser data som gör det möjligt att följa hushèll över tiden.

 Sammandrag och slutsatser SOU 1999:46

Utöver ovanstèende data har data frèn diverse kællor stællts samman för presentation av s.k. typhushèll.

Med =dessa =datauppgifter =som =grund =har =följande =bearbetningar gjorts:

  • statistiska beskrivningar pè hushèllsnivè
  • beskrivningar med hjælp av typhushèll
  • simuleringar för att belysa de övergripande sambanden mellan statens och kommunernas kostnader för alternativa system för de =enskildas försörjning.

1.3 Utvecklingen av hushèllens standard

För att förstè utvecklingen av socialbidragen under 1990-talet behöver man veta hur hushèllens standard har utvecklats.

1.3.1 Officiell och alternativ norm anvænds

För att göra det möjligt att jæmföra alla hushèll, oberoende av hushèllsstorlek, har vi valt att jæmföra hushèllens inkomster mot normer som pè olika sætt justerar för antalet medlemmar och, i det ena fallet, förekommande barns èlder. Valet att anvænda tvè normer èterspeglar det faktum att det inte finns en av alla accepterad norm som kan sægas pè ett invændningsfritt sætt èterspegla hur behoven pèverkas av hushèllets sammansættning. Egentligen talar =detta =förhèllande =för =att =ytterligare normer borde prövas men varianterna kan dè bli mènga och utrymmet ær begrænsat.

De tvè normerna har vi valt att benæmna officiell respektive alternativ norm. De skiljer sig èt endast vad avser hur hænsyn tas till antalet hushèllsmedlemmar nær hushèllets behov bestæms. Den officiella normen innebær att de poæng, eller vikter, som Socialstyrelsen faststællde 1985 =anvænds. =Den =alternativa =normen =tar =hænsyn =till =antalet =hushèllsmedlemmar helt enkelt genom =att =kvadratroten =ur =detta =antal beræknas. Skillnaden mellan normerna ær att den alternativa normen innebær =att =man =antar =större =stordriftsfördelar =æn =vid =anvændning =av =den officiella normen.

SOU 1999:46

Sammandrag och slutsatser 

1.3.2 Andelen hushèll med lèg inkomststandard har ökat

Vi har definierat ett begrepp som vi döpt till inkomststandard. Det ær hushèllets =disponibla =inkomsten =dividerat =med =hushèllets =normnivè med tillægg för schabloniserad hyra.

En =intressant =uppgift =ær =utvecklingen =av =hur =stor =andel =av =befolkningen som har lèg inkomststandard. Enligt den officiella normen hade knappt 10 procent av alla hushèll en inkomststandard under ett èr 1990. Ýr =1996 =gællde =det =för =nærmare =17 =procent =av =hushèllen. =Om =jæmförelsen istællet görs med den alternativa normen som grund, ökade andelen frèn nærmare 7 procent èr 1990 till över 11 procent èr 1996. Andelen =hushèll =med =lèg =inkomststandard =har =alltsè =ökat =pètagligt =under 1990-talet.

Det framgèr ovan att den alternativa normen innebær en lægre andel med =lèg =Inkomststandard. =Detta =förhèllande =har =sin =bakgrund =i =det faktum att den alternativa normen ær strængare i meningen att de stora hushèllens behov antas vara lægre enligt denna norm æn enligt den officiella normen.

En slutsats som kan dras av denna utveckling ær att en allt större andel av befolkningen kommit att fè inkomster som kan betraktas som otillræckliga.

1.3.3 Antalet hushèll med tillræckliga inkomster har minskat

För att ge en mer detaljerad bild av utvecklingen av inkomstförhèllandena, =har =vi =delat =in =hushèllen =i =ett =antal =klasser =av =inkomststandard respektive èr. Redovisningen enligt denna indelning ger vid handen att antalet hushèll med tillræckliga inkomster har minskat under perioden. Antalet övriga hushèll har ökat. I denna grupp hushèll ingèr sèvæl sèdana =med =inkomster =i =nærheten =av =respektive =norm =som =hushèll =med otillræckliga =inkomster =pè =olika =nivèer. =Resultatet =gæller =för =redovisningar enligt bèda normerna.

För =att =ytterligare =belysa =utvecklingen =för =samhællet =i =dess =helhet, har vi valt att exkludera vissa typer av hushèll med speciella förhèllanden =frèn =redovisningen. =Det =handlar exempelvis om =kvarboende =ungdomar =och =studenter. =En =redovisning =av =utvecklingen =vid =sèdana =exkluderingar ger en nègot annorlunda bild æn den som redovisats ovan. Redovisningen ger vid handen att antalet hushèll med lèg inkomst ökar

 Sammandrag och slutsatser SOU 1999:46

endast marginellt. Det ligger dock fast att hushèllen med höga inkomster har minskat.

En möjlig slutsats av materialet ær att kvarboende ungdomar och studenter svarar för det mesta av ökningen av hushèll med mycket lèg inkomststandard.

1.3.4 Inkomströrligheten har minskat

Nær =man =övergèr =till =att =betrakta =inkomsterna =ur =ett =flerèrsperspektiv blir det möjligt att inte bara studera fördelningen av inkomsterna vid ett givet ögonblick, utan ocksè att studera rörligheten i inkomsterna över tiden. Detta ær intressant eftersom det sjælvklart ær skillnad för det enskilda =hushèllet =om =man =har =lèg =inkomst =under =ett =èr =eller =under =en följd av èr.

Ett =sætt =att =mæta =inkomströrligheten ær =att anvænda =s.k. =övergèngsmatriser. Med sèdana anges exempelvis hur stor andel av hushèllen i en given klass av inkomststandard som ligger kvar i samma klass frèn ett èr till ett annat.

Med hjælp av en övergèngsmatris =för =èren =1990 och =1996 kan det konstateras =att =inkomströrligheten =ær =pètaglig =under =perioden. =Dessutom ær den allmænna tendensen att inkomsterna ökar.

Bilden =av =ökande =inkomster =mèste =dock =modifieras =nègot =för =de hushèll som har lægst inkomst. Vid en indelning av hushèllen i tre klasser av inkomststandard och anvændning av den officiella normen framkommer det att nærmare en tredjedel av de hushèll som befann sig i den lægsta inkomstklassen èr 1990 =èterfanns =i =samma inkomstklass sex èr senare. =Dessa =hushèll =befann =sig =med =bred =marginal =under =tillræcklig inkomstnivè. Det rör sig om drygt 40 000 hushèll som pè detta sætt ær orörliga.

Vi har pè samma sætt framstællt =en övergèngsmatris =för èren 1994 och 1996. En betydligt högre andel av hushèllen i den lægsta inkomstklassen utgèngsèret, vid en indelning i tre klasser, var kvar i den lægsta klassen ocksè det senare èret. Sè stor andel som 80 procent, eller fyra femtedelar, av hushèllen var orörliga pè det beskrivna sættet. Üven för andra inkomstklasser kan det konstateras att utvecklingen har förbytts i en tendens till att inkomsterna minskar.

En förklaring till det olikartade resultatet för den andra perioden ær naturligtvis att den andra perioden ær kortare. Men med grund i en jæmförelse för en kort tidsperiod i början av 1990-talet finns det skæl att tro att =inkomströrligheten =verkligen =har =minskat =eller =t.o.m. =vænts =till =en tendens till fallande inkomster under de senare èren.

SOU 1999:46

Sammandrag och slutsatser 

De övergèngsmatriser som vi uppehèllit oss vid ovan ær grundade i den officiella normen. Motsvarande övergèngsmatriser har skapats med grund =i =den =alternativa =normen. =Beskrivningen =av =utvecklingen =blir =i stora =drag =densamma. =Dock =kan =det =konstateras =att =rörligheten =uppèt för =èren =1990 =och =1996 =ær =starkare =och =att =rörligheten =nedèt =mellan èren 1994 och 1996 inte ær sè stark.

En =möjlig =slutsats =utifrèn =flerèrsperspektivet =ær =att =det =finns =en pètaglig inkomströrlighet men att inkomströrligheten har minskat under 1990-talet. I vart fall har rörligheten uppèt minskat.

1.4 Utvecklingen av standarden för nègra typhushèll

I =syfte =att =renodla =effekterna =av =olika =regelförændringar =under =1990talet, har vi gjort berækningar för nègra typhushèll. Vi har dè utgètt frèn ett antal hushèll med vissa grundlæggande =förhèllanden =vad =gæller =arbete, antal barn etc. Dærefter har vi prövat vilken standard dessa hushèll har givet att reglerna för respektive èr tillæmpas. De èr som studerats ær 1990, 1993, 1996 och 1998.

Vi har prövat förhèllandena för följande typhushèll:

  • olika typer av studenthushèll
  • en arbetslös industriarbetare som lever pè arbetslöshetsersættning
  • en ensamstèende kvinna med barn
  • sammanboende arbetare med tvè barn
  • sammanboende med tre barn med olika inkomstförhèllanden.

Löner, =resekostnader =och =hyresnivèer =bygger =pè =statistiska =uppgifter och pè direkta observationer för respektive èr.

Vi har sedan undersökt hur hushèllen pèverkats av regelförændringar som rör skatter och transfereringar samt barnomsorgsavgifter.

Berækningarna =leder =för =varje =typhushèll =och =varje =èr =fram =till =ett èterstèende konsumtionsutrymme, dvs. ett överskott, alternativt underskott, som èterstèr nær kostnaderna för nödvændig grundkonsumtion ær betalda.

 Sammandrag och slutsatser SOU 1999:46

1.4.1 Konsumtionsutrymmet har minskat

För samtliga typhushèll gæller att det èterstèende konsumtionsutrymmet har minskat under 1990-talet. För typhushèll med =lèga =inkomster och barn ær konsumtionsutrymmet t.o.m. negativt, vilket kan innebæra att de behöver socialbidrag.

Barnomsorgsavgifterna och boendekostnaderna har ökat kraftigt och ær ocksè de viktigaste förklaringarna till den negativa utvecklingen för hushèllen med de lægsta inkomsterna.

Særskilt =kan =næmnas =att =enhetstaxorna =inom =barnomsorgen =lett =till höga marginaleffekter för hushèll med lèga inkomster.

En slutsats ær att ökningen av kostnaderna för nödvændig konsumtion har minskat marginalerna för hushèllen

1.5 Inkomsternas komponenter

Vi har ocksè valt att studera hur hushèllens standard utvecklats om man enbart tar hænsyn till inkomstutvecklingen. Vi har dè fræmst undersökt hushèll som vi bedömer som intressanta ur socialbidragssynpunkt.

Förutom =alla =hushèll =i yrkesaktiv =èlder =har vi =ocksè =studerat unga hushèll, ensamstèende med barn och tvè =olika typer =av invandrarhushèll.

Vi =har =beræknat =den =genomsnittliga =disponibla =inkomsten =för =de næmnda =hushèllstyperna. =Dærutöver =har =vi =beskrivit =de =komponenter som =bygger =upp =den =disponibla =inkomsten. =Vi =har =alltsè =beræknat =de genomsnittliga værdena för förværvsinkomster, positiva transfereringar, socialbidragen, bruttoinkomster och negativa transfereringar.

Det finns skæl att varna för risken att det dras för lèngtgèende slutsatser av presentationen i detta avsnitt. Eftersom èren jæmförs med ettèrsdata =som =grund, =kan =sammansættningen =av =hushèllen =ha =ændrats. Andelen sammanboende kan exempelvis ha ökat.

1.5.1 Den disponibla inkomsten har sjunkit

Berækningarna visar att det genomsnittliga socialbidraget har stigit för lejonparten av de hushèll =som studerats. Socialbidraget =har stigit =særskilt mycket för invandrarhushèllen.

Den disponibla inkomsten har sjunkit för de flesta hushèllen. Bilden av utvecklingen för de unga hushèllen ær dock mer splittrad. De unga

SOU 1999:46

Sammandrag och slutsatser 

hushèll =som =ær =ensamstèende =utan =barn =fick =en =sænkt =disponibel =inkomst, medan övriga unga hushèll fick en höjd sèdan.

Socialbidragens =andel =av =de =totala =positiva =transfereringarna =har ökat generellt sett och særskilt för invandrarhushèll och ensamstèende förældrar. Detta beror pè tvè faktorer som verkar i samma riktning. Den ena faktorn ær de allmænt höjda socialbidragen och den andra ær sænkta övriga =positiva =transfereringar =(bidrag =till =hushèllen) =för =en =del =hushèllstyper.

Andelen =förværvsinkomster =i =bruttoinkomsten =har =fallit =generellt. Det ökande beroendet av transfereringar ær sannolikt en èterspegling av detta.

En =slutsats =ær =att =særskilt =invandrarhushèllen =har =fètt =försæmringar under 1990-talet.

1.6 Utnyttjandet av socialbidrag

En frèga som kan stællas ær om kostnaderna för socialbidrag har ökat som ett resultat av ökad benægenhet att söka socialbidrag.

För att besvara frègan har vi beræknat utnyttjandegraden för =nègra typer =av =hushèll. =Utnyttjandegraden =definieras =som =procentandelen hushèll i en specificerad grupp hushèll som nègon gèng under respektive èr fètt socialbidrag.

Vi har studerat:

  • heltidsarbetande med lèg utbildning
  • ensamstèende förældrar
  • familjer med tre eller flera barn
  • invandrare som invandrat tidigare æn 1980
  • invandrare som invandrat 1980 eller senare
  • arbetslösa som ær 25 èr eller yngre
  • arbetslösa som ær 25 èr eller ældre.

Vi har ocksè delat in hushèllen i tvè grupper av ekonomisk standard. Det =begreppet =ansluter =næra =till det =tidigare =definierade =begreppet =inkomststandard. I berækningen av ekonomisk standard ingèr dock ocksè de faktiska kostnaderna för barnomsorgen. Eventuella socialbidrag ingèr inte i denna berækning.

Med lèg ekonomisk standard menar vi hushèll som inte nèr upp till normnivèn. Lite förenklat kan man sæga att de skulle anses ha rætt till socialbidrag om den valda normen tillæmpades vid handlæggning av det ekonomiska bistèndet.

 Sammandrag och slutsatser SOU 1999:46

1.6.1 Utnyttjandet av socialbidrag steg under 1990-talet

Nær vi ser pè befolkningen i dess helhet steg utnyttjandegraden mellan èren 1990 och 1996 frèn 5,6 procent till 7,8 procent.

Om =vi =begrænsar =oss =till =den del =av hushèllen =som =har =lèg ekonomisk standard, kan vi =konstatera =att =utnyttjandegraden =har stigit kraftigt. Ýr 1990 var den 18 procent enligt den officiella normen. Den hade stigit =till =30 =procent =èr =1996. =Alltsè =fick =nærmare =en =tredjedel =av hushèllen =med =lèg =ekonomisk =standard =èr =1996 =socialbidrag =nègon gèng under det èret.

Utvecklingen =beskrivs =likartat =vid =anvændning =av =den =alternativa normen. Utnyttjandegraden enligt denna norm var dock nègot högre de senare èren.

Sett =över =hela =perioden =ökade =utnyttjandegraden =i =samtliga =studerade hushèllstyper.

Vi har æven beræknat utnyttjandegraden för övriga hushèll, dvs. de hushèll =hade =en =tillræcklig =inkomst. =Utnyttjandet =ær =av =naturliga =skæl mindre i den grupp. Oavsett norm och èr lèg utnyttjandegraden i denna del av befolkningen pè under fem procent. Utnyttjandegraden föll ocksè över tiden.

Üven =för =flertalet =hushèllstyper =som =valts =var =utnyttjandegraden lægre och sjunkande.

Det =finns =ett =positivt =samband =mellan =utnyttjandegraderna =för samma =hushèllstyper =med =olika =inkomst. =Exempelvis =ær =utnyttjandegraden för ensamstèende med barn höga i bèda inkomstgrupperna, relativt genomsnittet i befolkningen för respektive grupp.

En =slutsats =ær =rimligen =att =det =finns =faktorer =utöver =inkomstklassen som förklarar graden av utnyttjande.

1.7 Lèngvarigt beroende av socialbidrag

Utredningens direktiv kan tolkas sè att det lèngvariga beroendet av socialbidrag ska minskas sè lèngt det ær möjligt. Ett första steg i den riktningen ær att kartlægga de hushèll som under de aktuella èren pè 1990talet hade socialbidrag under lèng tid.

Vi har studerat lèngvarigt beroende av socialbidrag sèvæl ur ett ettèrsperspektiv som ur ett flerèrsperspektiv. För ettèrsperspektivet har vi valt =att =betrakta =ett =hushèll =som =lèngvarigt =beroende =om =det =har =haft socialbidrag under ètta mènader eller mer under ett èr. För flerèrsperspektivet har vi valt att betrakta hushèllet som lèngvarigt beroende om

SOU 1999:46

Sammandrag och slutsatser 

det har haft socialbidrag under minst 24 mènader under treèrsperioden, dock minst sex mènader under det sista èret i perioden.

Vi har valt att frèn ettèrsperspektivet studera de aktuella hushèllen enligt =följande: =èlder, =födelseland, =utbildning, =arbetsmarknadsförhèllanden, socioekonomisk grupp, och i vilken region hushèllet bor.

1.7.1 Antalet hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag har ökat

Frèn ettèrsperspektivet kan det sægas att antalet hushèll med lèngvarigt socialbidrag =ökade =frèn =drygt =32 =000 =hushèll =èr =1990 =till =ungefær 150 000 hushèll èr 1996. ákningen var alltsè næra nog femfaldig. Som andelar =av =befolkningen =ökade =dessa =hushèll =frèn =0,7 =procent =till =3,2 procent, respektive èr.

Det =genomsnittliga =hushèllet =fick =ungefær =60 =000 =kronor =i =socialbidrag samtliga studerade èr. Socialbidragen utgjorde för dessa hushèll ungefær hælften av de totala transfereringarna. Bland de övriga transfereringarna =dominerar =socialförsækrings- =och =arbetsmarknadstransfereringarna. De utbildningsrelaterade transfereringarna ær lèga samtliga èr.

Förværvsinkomsterna var mycket lèga redan èr 1990 och sjönk dærefter frèn denna redan lèga nivèn.

Om de aktuella hushèllens familjeförhèllanden kan det sægas att andelen =samboende =ökade =under =perioden, =samtidigt =som =andelen =mæn blev =fler =bland =de =ensamstèende. =Andelen =hushèll =med =barn =ökade under perioden.

1.7.2 De unga hushèllens beroende har ökat mest

Vad =gæller =èlder =har =det =lèngvariga =beroendet =av =socialbidrag =ökat =i samtliga èldersgrupper. ákningen har dock varit störst bland de yngsta hushèllen. En fjærdedel av alla hushèll med lèngvarigt beroende var èr 1996 =under =25 =èr. =Ýr =1990 =utgjorde =de =endast =10 =procent. =áver =sex procent =av =samtliga =hushèll =i =denna =èldersgrupp =var =lèngvarigt =beroende. Denna andel kan jæmföras med andelen i totalbefolkningen pè 3,2 procent. Bland de unga hushèllen var alltsè dubbelt sè mènga lèngvarigt beroende av socialbidrag som i befolkningen i stort.

 Sammandrag och slutsatser SOU 1999:46

1.7.3 Invandrarhushèllens beroende har ökat starkt

Vad gæller födelseland har vi valt att betrakta personer som ær födda i ett utomnordiskt land som invandrare. För hushèllsnivèn har vi prövat tvè =olik =definitioner =av =invandrarhushèll. =Utan =att =gè =nærmare =in =pè dessa =definitioner =kan =det =konstateras =att =andelen =invandrarhushèll ökade starkt bland hushèllen med lèngvarigt socialbidrag. Det ær exempelvis sè att nærmare en tredjedel av samtliga invandrarhushèll, enligt den =strængare =definitionen, =hade =lèngvarigt =socialbidrag =èr =1996. =De nordiska =hushèllen =ær =dock =flest =bland =hushèll =med =lèngvarigt =beroende.

1.7.4 Üven hushèll med högre utbildning

Vad gæller utbildningsnivè har vi delat in hushèllen i en grupp dær nègon i hushèllet har högst grundskoleutbildning =och =i =en =grupp dær =de vuxna i hushèllet har högre utbildning æn grundskola. Ýr 1990 tillhörde samtliga =lèngvarigt =beroende =hushèll =den =första =kategorin. =Ýr =1996 hade 14 procent av de aktuella hushèllen högre utbildning. Dock hade en =större =andel =(3,8 =procent) =av =hushèllen =med =högst =grundskoleutbildning lèngvarigt socialbidrag æn av hushèllen med högre utbildning (1,6 procent).

1.7.5 Arbetslösheten slog igenom

Vad gæller arbetsmarknadsförhèllanden har vi valt att dela in de aktuella hushèllen i en kategori dær nègon i =hushèllet registrerats =som =arbetslös =under =minst =sex =mènader =av =èret. =Den =andra =kategorin =innehèller övriga hushèll. Ýr 1990 tillhörde inga hushèll den förstnæmnda kategorin. =Ýr =1996 =var =nærmare =en =fjærdedel =av =hushèllen =arbetslösa enligt definitionen ovan. áver sju procent av samtliga arbetslösa hushèll hade lèngvarigt socialbidrag.

1.7.6 De bidragsberoende ær inte etablerade

Socioekonomisk grupp ær en gruppering som i den anvænda statistiken delar =in =hushèllen =socialt =och =ekonomiskt. =Utan =att =gè =nærmare =in =pè klassificeringen i sin helhet kan det konstateras att gruppen ávriga och Studerande særskilt mycket har ökat som andel av de aktuella hushèllen. Sè stor andel som 56 procent av samtliga hushèll med lèngvarigt

SOU 1999:46

Sammandrag och slutsatser 

beroende tillhörde gruppen ávriga èr 1996. Det innebær att en majoritet av =hushèllen =inte =kunnat =placeras =in =som =arbetare, =tjænstemæn, =företagare, studerande eller èlderspensionærer. Næstan 18 procent av samtliga ávriga hushèll var lèngvarigt beroende. 18 procent av de aktuella hushèllen =var =studerande. =Nærmare =8 =procent =av =samtliga =studerandehushèll hade èr 1996 socialbidrag under lèng tid.

1.7.7 Flest bidragsberoende finns i storstæder

Av =redovisningen =enligt =regionindelningen =framgèr =det =att =lèngvarigt socialbidrag ær særskilt vanligt i storstadsregionerna och i större stæder. Hela =tre =fjærdedelar =av =de =aktuella =hushèllen =fanns =èr =1996 =bosatta =i dessa regioner.

1.7.8 Üven flerèrsperspektivet visar att beroendet ökar

Det =kan =hævdas =att =lèngvarigt =beroende =av =socialbidrag =ær =nègot =som ska studeras ur ett flerèrsperspektiv. Vi har valt att göra ocksè detta. Vi har valt tvè för riket representativa urval av hushèll. Det ena urvalet har gællt för treèrsperioden 1990±1992 och det andra för den lika lènga perioden 1994±1996. Bland dessa hushèll har vi, i detta sammanhang och som næmnts tidigare, definierat hushèll som lèngvarigt beroende av socialbidrag om de har haft socialbidrag under mer æn 24 mènader, dock minst sex mènader det sista èret i perioden.

Det valda flerèrsperspektivet ger vid handen att antalet hushèll med lèngvarigt beroende ökade frèn knappt 32 000 hushèll den tidigare perioden, till över 75 000 den senare perioden. Andelarna i befolkningen ökade frèn 0,7 procent till 1,5 procent.

Det genomsnittliga socialbidraget för dessa hushèll var strax under 70 000 kronor. Det ær högre æn vid redovisningen enligt ettèrsperspektivet.

Nær det gæller familjeförhèllandena för =dessa =hushèll =kan det =konstateras att andelen ensamboende sjönk mellan perioderna och att andelen hushèll med barn ökade nègot.

Till skillnad frèn redovisningen enligt ettèrsperspektivet har èlderbalansen inte pèverkats særskilt mycket mellan perioderna.

I övrigt finns det en samstæmmighet mellan redovisningen enligt ettèrs- och flerèrsperspektivet.

 Sammandrag och slutsatser SOU 1999:46

En slutsats utöver att antalet hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag =har =ökat =ær =att =andelen =hushèll =som =befinner =sig =i etableringsfasen, =i =nègon =mening, =har =ökat. Det =rör =sig =om =unga, studenter och invandrare.

1.8 Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ

För att nègot belysa sambanden mellan kostnaderna för statliga alternativa =vælfærdslösningar =och =kommunernas =kostnader =för =socialbidrag, har vi genomfört ett antal simuleringsexperiment.

Vi har dè prövat att införa olika statliga försörjningsalternativ som höjer hushèllets disponibla inkomst. Dærefter jæmför vi den ökade disponibla =inkomsten =med =hushèllets =nivè =pè =socialbidraget. =Slutligen minskas socialbidraget med ökningen av den disponibla inkomsten. Pè detta sætt blir det möjligt att pè samhællsnivè observera bl.a. hur mycket socialbidragen =minskar =med =olika =lösningar. =Berækningarna =ær =dock statiska i meningen att alternativens verkan pè hushèllens beteende inte beræknas. Exempelvis beræknas inte hur valet av antalet arbetade timmar pèverkas av höjda bostadsbidrag.

Vi har valt att berækna ett antal alternativ som förekommit i den allmænna debatten. Dærutöver, och delvis sammanhængande med det förstnæmnda, har vi valt att pröva alternativ som vi bedömt ger betydande minskningar av socialbidragen.

Vi har prövat följande alternativ:

  • avdrag för försörjningsbörda i inkomstskatten
  • högre barnbidrag till ensamstèende förældrar
  • höjning av barndelen i bostadsbidraget
  • högre studiemedel
  • aktivitetsersættning till arbetslösa ungdomar
  • ett statligt beskattat introduktionsbidrag till mottagna flyktingar.

1.8.1 Alternativen ger ökade kostnader för den offentliga sektorn

Resultatet =pè =den =mest =övergripande =nivèn =ær =att =samtliga =alternativ innebær =höjda =nettokostnader =för =den =offentliga =sektorn =i =sin =helhet. Detta beror rimligen pè att socialbidragen prövas individuellt och æven pè att personer som varit berættigade till socialbidrag inte sökt sèdant.

SOU 1999:46

Sammandrag och slutsatser 

De alternativ som beræknats styrs istællet av generella regler och vid berækningarna antas alla som har rætt till alternativet ocksè fè del av det. Hur væl ett alternativ træffar hushèll med socialbidrag ær ett viktigt mètt pè hur bra ett alternativ ær. Vi har dærför infört begreppet reduktionskvot. Mèttet definieras som kvoten mellan de minskade socialbidragen och samhællets bruttokostnader, i meningen statens saldo av alternativet. Om exempelvis socialbidragen skulle minska lika mycket som den offentliga sektorns bruttokostnader skulle öka, skulle reduktionskvoten bli etthundra procent.

1.8.2 Introduktionsbidrag till flyktingar ger bæst effekt

Reduktionskvoterna =varierar =kraftigt =mellan =de =alternativ =som =valts. Den högsta reduktionskvoten har alternativet med ett statligt beskattat introduktionsbidrag till =flyktingarna. =Reduktionskvoten ligger =pè =över 60 =procent., =vilket =innebær =att =næstan =tvè =tredjedelar =av =statens ökade kostnader =væxlar =bort =socialbidragskostnader. =Den =minsta =reduktionskvoten har alternativet med avdrag för hög försörjningsbörda. Reduktionskvoten ær knappt 10 procent. Det innebær att bara en knapp tiondel av statens kostnader gèr till att minska socialbidragen.

Allmænt kan sægas att höga reduktionskvoter blir resultatet om alternativet =væl =avgrænsar =grupper =i =befolkningen =som =i =utgèngslæget =har höga socialbidrag.

En samlingsberækning har gjorts dær fyra av alternativen beræknas i ett =sammanhang. =De =alternativ =som =læggs =samman =ær =höjning =av =bostadsbidraget, =höjning =av =studiemedlen =med =10 =procent, =aktivitetsersættning till arbetslösa ungdomar med 250 kronor per dag och ett flyktingbidrag med 5 000 kronor per mènad.

Resultatet av de berækningar som gjorts ær att den offentliga sektorn fèr =en =nettokostnad, =dvs =nær =minskade =kostnader =för =socialbidrag =betraktas som en intækt, pè drygt 3,2 miljarder kronor och att reduktionskvoten =blir =43 =procent. =De =samlade =kostnaderna =för =socialbidraget minskar med drygt en femtedel.

En slutsats ær att statliga alternativ medför nettokostnader för den samlade offentliga sektorn.

plr=NVVVWQS =N

2. Bakgrund och syfte

aßî=äì=Ûææçäèî=åäèî=Ûîî=íéÝãÛæÜãÞìÛáßè=âÛì=öåÛî=åìÛàîãáî=ïèÞßì=NVVMJîÛæßîK f=àãáïì=NKN=ìßÞéðãíÛí=ÞßèèÛ=ïîðßÝåæãèáK

cãáïì=NKN=rîÜßîÛæÞÛ=íéÝãÛæÜãÞìÛá=ïèÞßì=åìßè=NVVM–NVVT jãæäÛìÞßì=åìéèéì=ã=NVVT=åìí=êßèèãèáðäìÞß

0 2 4 6 8 10 12 14

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

^ð=àãáïìßè=àìÛçáåì=Þßî=Ûîî=åéíîèÛÞßìèÛ=àöì=íéÝãÛæÜãÞìÛá=ã=ìßÛæÛ=îßìçßì âÛì=öåÛî=àìåè=åèÛêêî=S=çãæäÛìÞßì=åìéèéì=NVVMI=îãææ=Þìóáî=NO=çãæäÛìÞßì åìéèéì=NVVTK=héíîèÛÞßìèÛ=âÛì=Ûææîíå=çßì=äè=àöìÞïÜÜæÛîí=ïèÞßì=Þß=ÛåîïJ ßææÛ=åìßèK

aß=åìÛàîãáÛ=àöìíäçìãèáÛìèÛ=Ûð=Þßè=éààßèîæãáÛ=ßåéèéçãè=éÝâ=ÛìÜßîíJ çÛìåèÛÞßè=âÛì=ïèÞßì=NVVMJîÛæßî=àöìäèÞìÛî=àöìïîíäîîèãèáÛìèÛ=àöì=âïíJ âåææßèK=péç=ßîî=æßÞ=ã=Þßè=íîÛîæãáÛ=ÜïÞáßîíÛèßìãèáßè=íäèåîßí=èãðåßìèÛ=ã=Þß íîÛîæãáÛ=îìÛèíàßìßìãèáÛìèÛ=éÝâ=ÜßíåÛîîèãèáßè=Ûð=âïíâåææßè=öåÛÞßK=eöáÛ åìÛð=êå=ÛìÜßîíåìÛàîßè=ã=åéçÜãèÛîãéè=çßÞ=àöì=àå=ÛìÜßîíîãææàäææßè=âÛì=çÛìJ áãèÛæãíßìÛî=ðãííÛ=áìïêêßì=Ûð=Üßàéæåèãèáßè=ßææßì=îKéKçK=íîäææî=Þßç=ïîÛèàöì ÛìÜßîíæãðßîK=aßè=âöáÛ=àæóåîãèáãèðÛèÞìãèáßè=âÛì=Þßííïîéç=öåÛî=ïîÜïÞßî=Ûð

2 =_ÛåáìïèÞ=éÝâ=íóàîß plr=NVVVWQS

íKåK=íðåìêæÛÝßìÛÞ=ÛìÜßîíåìÛàîK=pÛççÛèîÛáßî=æßÞÞß=ÞßííÛ=àöìäèÞìãèáÛì Þßííïîéç=îãææ=Ûîî=Þß=ÞãíêéèãÜæÛ=ãèåéçíîßìèÛ=çãèíåÛÞß=éÝâ=Ûîî=åéíîèÛÞßìèÛ àöì=íéÝãÛæÜãÞìÛá=öåÛÞßK

aßèèÛ=ïîðßÝåæãèá=Üßìöìí=ã=Þãìßåîãðßè=îãææ=ïîìßÞèãèáßèK=aäì=íäáí ßòßçêßæðãí=Ûîî=ïîìßÞèãèáßè=íåÛ=ÛèÛæóíßìÛ=íÛçÜÛèÞßè=çßææÛè=íéÝãÛæJ ÜãÞìÛáßè=éÝâ=öðìãáÛ=ÞßæÛì=Ûð=îìóááâßîííóíîßçßî=ïîãàìåè=Þß=éæãåÛ=öðßìJ áìãêÛèÞß=àöìäèÞìãèáÛì=íéç=íåßîî=ã=íÛçâäææßî=ïèÞßì=NVVMJîÛæßîK=aäì=íäáí éÝåíå=Ûîî=ïîìßÞèãèáßè=íåÛ=æäçèÛ=àöìíæÛá=îãææ=âïì=ðßìåíÛçâßîßè=ãèéç=ãèJ ÞãðãÞJ=éÝâ=àÛçãæäßéçíéìáßè=åÛè=àöìäèÞìÛí=íå=Ûîî=Þßè=Üäîîìß=öðßìßèíJ íîäççßì=Þßè=ÛðíßÞÞÛ=àïèåîãéèßè=Ûîî=íîöÞäÛ=ßèíåãæÞÛ=çßÞ=ßîî=ãèÞãðãÞïßææî ÜãíîåèÞ=íéç=äì=àöìÛèæßîî=Ûð=îãææàäææãáÛ=íéÝãÛæÛ=ßææßì=ßåéèéçãíåÛ=êìéÜæßçK

aßî=ßèÛ=íóàîßî=çßÞ=ÞßèèÛ=íîïÞãß=âÛì=Þäìàöì=ðÛìãî=Ûîî=åæÛìáöìÛ=âïì=ãèJ åéçíîàöìâåææÛèÞßèÛ=àöì=éæãåÛ=îóêßì=Ûð=âïíâåææ=âÛì=ïîðßÝåæÛîí=ïèÞßì=NVVMJ îÛæßîK=päìíåãæî=âÛì=Þßî=àäíîí=ðãåî=ðãÞ=âïì=Þß=íÛçæÛÞß=àöìäèÞìãèáÛìèÛ êåðßìåÛî=èãðåè=êå=Þß=ïîÜßîÛæÞÛ=íéÝãÛæÜãÞìÛáßèK

bîî=ÛèèÛî=íóàîß=âÛì=ðÛìãî=Ûîî=ãÞßèîãàãßìÛ=éÝâ=êå=éæãåÛ=íäîî=ÜßíåìãðÛ áìïêêßì=ã=Üßàéæåèãèáßè=íéç=âÛì=ßîî=æåèáðÛìãáî=ÜßìéßèÞß=Ûð=íéÝãÛæÜãÞìÛáK aßîîÛ=Üöì=åïèèÛ=ïîáöìÛ=ßîî=ÜìÛ=ïèÞßìæÛá=àöì=àéìçïæßìãèáßè=Ûð=àöìíæÛá íéç=çãèíåÛì=Þßî=æåèáðÛìãáÛ=ÜßéßèÞßî=Ûð=íéÝãÛæÜãÞìÛáK

bîî=îìßÞäß=íóàîß=âÛì=ðÛìãî=Ûîî=ÜßæóíÛ=íÛçÜÛèÞßè=çßææÛè=íîÛîßèí=åéíîJ èÛÞßì=àöì=îìóááâßîííóíîßçßî=éÝâ=åéççïèßìèÛí=åéíîèÛÞßì=àöì=íéÝãÛæJ ÜãÞìÛáßèK=käìçÛíî=âÛì=íóàîßî=ðÛìãî=Ûîî=ÜßæóíÛ=ðãæåÛ=çßìåéíîèÛÞßì=àöì=Þßè íÛçæÛÞß=éààßèîæãáÛ=íßåîéìè=éæãåÛ=íîÛîæãáÛ=ÛæîßìèÛîãð=îãææ=íéÝãÛæÜãÞìÛá=íåïææß åïèèÛ=æßÞÛ=îãææK

plr=NVVVWQS =N

3. Något om hur studien har gjorts

3.1. Datauppgifter

aß=ÞÛîÛïêêáãàîßì=ðã=âÛì=îãææáäèáæãáÛ=àöì=ðåìÛ=íîÛîãíîãíåÛ=ÜßÛìÜßîèãèáÛì íîìäÝåßì=íãá=îãææ=åì=NVVSK=aß=ÛææìÛ=íßèÛíîß=åìßèí=ïîðßÝåæãèá=çßÞ=âöäÞÛ îìÛèíàßìßìãèáÛì=îãææ=âïíâåææßè=éÝâ=ßè=æäïíèãèá=êå=ÛìÜßîíçÛìåèÛÞ=åÛè=ÞäìJ àöì=ßèÞÛíî=ÜßâÛèÞæÛí=áßèéç=íãçïæßìãèáÛìK=pãçïæßìãèáÛìèÛ=ãèèßÜäì=Ûîî=ðã ðãÞ=ÜßìäåèãèáÛìèÛ=ÛèðäèÞßì=íåðäæ=àÛåîãíåÛ=íéç=ÛèîÛáèÛ=ãèåéçíîßì=àöì=Þß âïíâåææ=íéç=áöìí=àöìßçåæ=àöì=ÜßìäåèãèáÛìèÛK

aß=íîÛîãíîãíåÛ=ÜßìäåèãèáÛìèÛ=âÛì=áäéìîí=çßÞ=âääæê=Ûð=p`_í=åìæãáÛ ïèÞßìíöåèãèá=eïíâåææßèí=fèåéçíîßì=EefkhF=éÝâ=çßÞ=ßè=iéèáãîïÞãèßææ fèÞãðãÞ=aÛîÛÜÛí=Eifka^FI=íéç=äì=ìßáãíîßìÜÛíßìÛÞ=éÝâ=éÝåíå=Þßè=íåÛêÛÞ éÝâ=ïèÞßìâåææßè=ðãÞ=p`_K

aßè=àöìíîÛ=ÞÛîÛÜÛíßè=EefkhF=âÛì=Ûèðäèîí=àöì=Ûîî=ÛðæäíÛ=ãèåéçíîàöìJ âåææÛèÞßèÛ=àöì=éæãåÛ=îóêßì=Ûð=âïíâåææ=Þß=ÛåîïßææÛ=åìßèK=aÛîÛÜÛíßè=äì=Ûð îðäìíèãîîíåÛìÛåîäìI=ðãæåßî=ãèèßÜäì=Ûîî=àöìâåææÛèÞßèÛ=ïèÞßì=ßîî=áãðßî=åì ìßÞéðãíÛíK=aßî=äì=çßÞ=ÛèÞìÛ=éìÞ=ãèîß=çöäæãáî=Ûîî=ã=èåáéî=ÛðíßßèÞß=àöæäÛ ßèíåãæÞÛ=âïíâåææí=ïîðßÝåæãèá=öðßì=îãÞßèK

aßî=ïìðÛæ=íéç=ÛèðäèÞí=àöì=íîïÞãßè=äì=èåáéî=ÜßáìäèíÛî=ã=àöìâåææÛèÞß îãææ=Þßî=ïìíêìïèáæãáÛ=ïìðÛæßîK=póàîßî=äì=Ûîî=àå=ßè=Üäîîìß=ÜãæÞ=Ûð=ãèåéçíîJ àöìâåææÛèÞßèÛ=ïì=ßîî=âßæåìíêßìíêßåîãðK=aßî=ãèèßÜäì=ßòßçêßæðãí=Ûîî=çÛè àöìíöåî=ïîßíæïîÛ=ãèÞãðãÞßì=éÝâ=âïíâåææ=íéç=ðãíîÛîí=ã=pðßìãáß=ßèÞÛíî=ÞßæÛì Ûð=Þßî=ÛåîïßææÛ=åìßîK

aßè=ÛèÞìÛ=ÞÛîÛÜÛíßè=Eifka^F=Þäìßçéî=áöì=Þßî=çöäæãáî=Ûîî=éÜíßìðßìÛ àöìâåææÛèÞßè=íéç=íîìäÝåßì=íãá=öðßì=àæßìÛ=åìK=bòßçêßæðãí=âÛì=ðã=Ûèðäèî ÞÛîÛÜÛíßè=àöì=Ûîî=àöæäÛ=Þß=âïíâåææ=íéç=âÛì=ßîî=ÜßìéßèÞß=Ûð=íéÝãÛæÜãÞìÛá íéç=íîìäÝåßì=íãá=öðßì=àæßìÛ=åìK

sã=âÛì=Ûèðäèî=ÞÛîÛïêêáãàîßì=àìåè=åìßè=àöìß=éÝâ=ßàîßì=Þßè=íîéìÛ=íåÛîîßJ ìßàéìç=íéç=áßèéçàöìÞßí=åìßè=NVVN=éÝâ=NVVOK=aßîîÛ=çßÞàöì=Ûîî=ääçàöìJ ÜÛìâßîßè=öðßì=åìßè=ãèîß=äì=àïææíîäèÞãáK

2 =kåáéî=éç=Þß=çßîéÞßì=íéç=Ûèðäèîí plr=NVVVWQS

3.2. Metoder

bè=çßîéÞ=äì=ìßè=íîÛîãíîãíå=ÜßíåìãðèãèáK=qãææ=ðäíßèîæãá=Þßæ=Üßíîåì=ÞßèèÛ ìÛêêéìî=Ûð=ìßÞéðãíèãèáÛì=Ûð=íÛçÜÛèÞ=çßææÛè=éæãåÛ=ãèåéçíîíæÛá=éÝâ=íéJ ÝãÛæÜãÞìÛá=àöì=éæãåÛ=îóêßì=Ûð=âïíâåææK=aß=ÞÛîÛ=íéç=èäçèîí=éðÛè=äì=éìáÛJ èãíßìÛÞß=íå=Ûîî=Þßî=äì=çöäæãáî=Ûîî=àöìÛ=éæãåÛ=ãèåéçíîíæÛá=îãææ=íêßÝãàãåÛ âïíâåææK=aßîîÛ=ãèèßÜäì=Ûîî=Þßî=äì=çöäæãáî=Ûîî=êå=âïíâåææíèãðå=àÛíîíîäææÛ=âïì éæãåÛ=ãèåéçíîßì=àöìâåææßì=íãá=îãææ=ðÛìÛèÞìÛK=aßî=äì=ßòßçêßæðãí=çöäæãáî=Ûîî éÜíßìðßìÛ=âïì=éçàÛîîèãèáßè=Ûð=íéÝãÛæÜãÞìÛá=àöìâåææßì=íãá=îãææ=ÛìÜßîíãèJ åéçíîßì=ßææßì=ãèåéçíîßì=àìåè=íîÛîæãáÛ=îìÛèíàßìßìãèáÛìI=ïêêáãàîßì=íéç=äì=Ûð íäìíåãæî=ãèîìßííß=àöì=péÝãÛæîääèíîïîìßÞèãèáßèK

bè=ÛèèÛè=çßîéÞ=äì=qóêâïíâåææK=aß=áöì=Þßî=çöäæãáî=Ûîî=íäìíåãæî=íîïÞßìÛ ßààßåîßìèÛ=Ûð=ìßáßæäèÞìãèáÛìK

bè=îìßÞäß=çßîéÞ=äì=íãçïæßìãèáÛì=êå=çãåìéèãðåK=sã=âÛì=Ûèðäèî=íãçïæßJ ìãèáÛì=àöì=Ûîî=àå=ßè=ïêêàÛîîèãèá=éç=íÛçÜÛèÞßè=çßææÛè=éæãåÛ=íîÛîæãáÛ=àöìJ íöìäèãèáíÛæîßìèÛîãð=éÝâ=íéÝãÛæÜãÞìÛáßèK

SOU 1999:46 29

 8WYHFNOLQJHQDYKXVKnOOHQV VWDQGDUG

Hur inkomsterna för hushèll i allmænhet har utvecklats under 1990-talet ær intressant som bakgrundsinformation vid den vidare analysen av orsakerna till de ökade kostnaderna för socialbidrag.

I detta avsnitt redovisar vi utvecklingen av inkomsterna med hjælp av tvè olika perspektiv. Det ena ær ettèrsperspektivet. Med det ska förstès att vi betraktar förhèllandena för vart och =ett av =èren utan kopplingar dem emellan. Om vi exempelvis konstaterar att antalet hushèll i en viss inkomstklass har ökat, sæger vi ingenting om vilka dessa hushèll ær. =Det =kan =vara =helt =olika =hushèll =i =denna =grupp =de =olika =èren. =Det andra =perspektivet =kan =vi =kalla =flerèrsperspektivet. =Det =innebær =helt enkelt =att =vi =följer =hur =inkomsterna =för =givna =hushèll =utvecklats =över tiden.

4.1. Tvè normer som grund för jæmförelser

Vi har hær valt att redovisa inkomstutvecklingen i förhèllande till =tvè olika normer. Med hjælp av sèdana normer blir det möjligt att beskriva hushèllens inkomster i termer av levnadsstandard. Den ena normen har vi kallat officiell norm och den andra har vi kallat för alternativ norm. Den =officiella =normen =bygger =pè =hushèllsekonomiska =studier =och =har anvænts av bl.a. SCB. =Den =alternativa normen =har ingen =grund =i hushèllsekonomiska studier men har anvænts bl.a. av OECD.

Under èrens lopp har det förts en intensiv vetenskaplig och politisk debatt om vilken norm som ska anvændas för studier av utvecklingen av hushèllens standard. Enligt vèr uppfattning ær resultatet av den debatten att det inte ær möjligt att bestæmma en norm som pè objektiv grund kan anvændas för att avgöra om exempelvis en viss inkomst ska betraktas som tillræcklig eller otillræcklig. Varje norm av det hær slaget innehèller subjektiva værderingar. Vi anvænder de tvè normerna för att èterspegla denna brist pè entydighet.

 Utvecklingen av hushèllens standard SOU 1999:46

Normerna =har =byggts =upp =pè =tvè =grundelement. =Det =ena =grundelementet ær en funktion för omrækningar av antalet medlemmar i respektive hushèll till s.k. konsumtionsenheter. Omrækningen leder alltsè fram till det antal konsumtionsenheter hushèllet anses bestè av. Det handlar om fördelarna av att flera bor samman i ett hushèll.

Det andra grundelementet ær nivèn för tillræcklig inkomst per konsumtionsenhet. Nær Socialstyrelsen 1985 utformade sin norm avsègs de framræknade poængen knytas till det gællande basbeloppet. Vi har valt att anvænda denna teknik för bèda vèra normer. Detta innebær exempelvis att de bèda normerna ær identiska för ensamstèende utan barn.

De =tvè =normer =vi =valt =skiljer =sig =alltsè =èt =endast =vad =avser =vilken omrækningsfunktion som anvænds.

Omrækningsfunktionen i den officiella normen bygger pè Socialstyrelsens =normkonstruktion =frèn =1985. =Den =innebær =att =hushèllets =medlemmar ansætts vissa "poæng". De vuxna ges poæng efter antal och varje barn =efter =ett =èldersintervall. =I =nedanstèende =tablè =redovisas =poængsystemet. =Vi =har =valt =att =hær =döpa =tablèn =till =Socialstyrelsens =omrækningsfunktion

Tablè Socialstyrelsens omrækningsfunktion Vuxen person 1 1,16 (1,15) Vuxen person 2 0,76 (0,75) Barn 0±1 èr 0,56 (0,55) Barn 4±10 èr 0,66 (0,65) Barn 11±17 èr 0,76 (0,75) Barn 18±èr 0,96 (0,95)

Det værde som i tablèn anges inom parentes ær den poæng som anvændes innan den stora skattereformen 1992.

Tablèn visar att man anser att tvè vuxna lever billigare tillsammans æn var för sig. Det framgèr ocksè att smè barn medför lægre kostnader æn ældre barn.

Omrækningsfunktionen i den alternativa normen ær mycket enkel till sin konstruktion. Den innebær helt enkelt att antalet medlemmar i hushèllet =omræknas =till =konsumtionsenheter =genom =att =den =matematiska funktionen =kvadratroten =ur =antalet =medlemmar =i =hushèllet =beræknas. Dærmed antas stora fördelar av ett stort hushèll och det differentieras inte heller mellan hushèllsmedlemmarna vad avser èlder.

De tvè omrækningsfunktionerna kan bèda sægas vara extremer. Socialstyrelsens =omrækningsfunktion =frèn =1985 =antar =att =stordriftsfördelarna ær smè medan den andra antar att de ær stora.

SOU 1999:46

Utvecklingen av hushèllens standard 

Normnivèn för varje hushèll fèr man slutligen genom att föra samman omrækningen till konsumtionsenheter med nivèn för tillræcklig inkomst =per =konsumtionsenhet. =Exempelvis =fèr =man =normnivèn =för =den ensamstèende =vuxne =genom =multiplikation =av =en =konsumtionsenhet med nivèn för tillræcklig inkomst per konsumtionsenhet.

De normer som konstruerats avser inkomster i förhèllande till viss grundlæggande =konsumtion. =Boendekostnaderna =ligger =alltsè =utanför respektive norm. För att kunna följa hushèllens ekonomiska standard ær det =emellertid =rimligt =att =ocksè =ta =med =de =kostnader =som =uppstèr =för boendet. Inte minst ær det viktigt eftersom boendekostnaderna har ökat drastiskt som ett resultat av ett antal politiska beslut under 1990-talet.

Boendekostnaderna kan ingè pè i princip tvè olika sætt. Det ena sættet innebær att man helt enkelt anvænder sig av de faktiska kostnaderna för boendet. Det andra sættet innebær att man anvænder sig av en schablon. En sèdan kan ange hur stor bostad ett hushèll av viss storlek bör ha. Dærefter kan man föra in relevanta hyreskostnader för respektive èr.

Bèda sætten har för- och nackdelar. Vi =har =strævat =efter =en =jæmförbarhet =mellan =samtliga =èr =under =den första halvan av 1990-talet. Om vi hade anvænt faktiska boendekostnader skulle ocksè hushèllens anpassningar av boendestandarden ha =pèverkat =berækningarna. =Vi =har =anvænt =en =schablon =för =boendekostnaderna för att sèdana anpassningar inte ska pèverka resultatet.

Vid berækning av hushèllens ekonomiska standard har vi dærför valt att till normen lægga kostnaderna för boendet enligt en schablon som av SCB betecknas som trèngboddhetsnorm 2.

Samanfattningsvis beræknas ett hushèlls inkomststandard enligt följande formel:

Inkomststandard = Disponibel inkomst/(Hushèllets normnivè+Boendekostnader).

Med disponibel inkomst avses den inkomst hushèllet disponerar för konsumtion =och =sparande. =Eventuella =socialbidrag =ingèr =i =detta =sammanhang i den disponibla inkomsten. Ett =værde =pè =inkomststandardunder =ett =indikerar =att =hushèllet =har =en otillræcklig =inkomst =i =mening =att =inkomsten =inte =ræcker =till =för =tæcka kostnader enligt norm och schabloniserade boendekostnader.

 Utvecklingen av hushèllens standard SOU 1999:46

4.2. Ettèrsperspektivet

Den allmænna utvecklingen av inkomsterna kan redovisas pè flera olika sætt. =Ett =sætt =ær =att =redovisa =enligt =definitionen =ovan. =Om =mèttet =ær under ett indikerar det att hushèllet i nègon mening har en inkomst som kan betraktas som för lèg.

4.2.1. Under och över norm

Som en första redovisning av förhèllandet för samtliga hushèll i riket har vi valt att helt enkelt dela in hushèllen i de som ligger under respektive över de bèda normerna de olika èren.

I tabell 4.1 redovisas sèvæl det totala antalet hushèll i riket som antalet under och =över =respektive =norm. =Dessutom =redovisas =procentandelen hushèll under den aktuella normen.

Tabell 4.1 Antal hushèll totalt respektive över och under norm

2IILFLHOOQRUP $OWHUQDWLYQRUP

     

7RWDOWDQWDO       $QWDO       $QWDO!              

Av tabell 4.1 framgèr att det totala antalet hushèll har ökat under 1990talet.

Det =framgèr =ocksè =att =æven =andelen =hushèll =med =inkomst =under norm har ökat pètagligt under de aktuella èren. Dæremot ligger væsentligt færre hushèll under den =alternativa normen. =Men den =relativa =ökningen av antalet hushèll ær likartad enligt bèda normerna.

4.2.2. Inkomststandard i fem klasser

Vi har valt att i det följande redovisa antalet hushèll ocksè i fem klasser av ekonomisk standard.

Nedan redovisas ekonomisk standard i riket i tvè figurer. Den ena figuren =avser =ekonomisk =standard =dær =den =officiella =normen =har =anvænts. Den andra avser den alternativa normen.

SOU 1999:46

Utvecklingen av hushèllens standard 

Figur 4.1 Antal hushèll i fem klasser av ekonomisk standard enligt officiell definition under 1990, 1993 och 1996



       

    



 

Av figuren framgèr det att antalet hushèll med den högsta ekonomiska standarden =har =minskat =under =1990-talet. =Antalet =hushèll =i =de =övriga klasserna av ekonomisk standard har ökat under samma period.

Av =figuren =framgèr =det =ocksè =att =antalet =hushèll =i =den =lægsta =inkomstklassen har ungefær fördubblats.

 Utvecklingen av hushèllens standard SOU 1999:46

Figur =4.2 =Antal =hushèll =i =fem =klasser =av =inkomststandard =enligt alternativ norm



       

    

  

Av figur 4.2 framgèr det att hushèllen i den högsta inkomstklassen ær fler. Utvecklingen av antalet hushèll i respektive klass av inkomststandard ær likartad utvecklingen enligt den officiella normen.

SammanfattningsvisNDQGHWVlJDVDWW RP PDQ PHG RWLOOUlFNOLJLQ

komst =menar =en =inomststandard =under =ett, =sè har =antalet =hushèll =med otillræckliga =inkomster =ökat =pètagligt =under =1990-talet. =Om =man =med "gott =och =væl =tillræcklig =inkomst" =menar =hushèll =som har en =inkomststandard över en och en halv gènger vad normen sæger, sè har antalet hushèll med gott och væl tillræcklig inkomst minskat under 1990-talet.

4.2.3. Rensningar och særredovisningar

Hittills har vi valt att redovisa samtliga hushèlls standard. I det följande ska =vi =göra =redovisningar =för =samtliga =hushèll =men =exklusive =sèdana hushèll för vilka förhèllandena kan sægas vara speciella.

En typ av hushèll som har speciella förhèllanden ær de kvarboende. I det datamaterial vi anvænder betraktas en person som kvarboende men som eget hushèll frèn 18 èrs èlder. Det speciella med denna hushèllstyp ær att dessa personer inte fullt ut tagit steget till eget boende men i vèra berækningar =betraktas =som =egna =hushèll. =Den =ekonomiska =fördel =det innebær =att =bo =kvar =tas =det =inte =nègon =hænsyn =till =vid =berækningarna. Exempelvis =beræknas =boendekostnaderna =efter =samma =schablon =som anvænds för ensamboende i egen bostad.

SOU 1999:46

Utvecklingen av hushèllens standard 

En annan typ av hushèll med speciella förhèllanden ær de værnpliktiga. Deras inkomster avspeglar inte deras egentliga standard.

Ytterligare en typ av hushèll med speciella förhèllanden ær næringsidkarna. Deras inkomster varierar ofta kraftigt över tiden och den redovisade inkomsten avspeglar ofta dèligt den egentliga standarden.

En =fjærde =typ =av =hushèll =med =speciella =förhèllanden =ær =de =studerande. De kan sægas sjælva ha valt lèga inkomster under studieèren för att fè högre inkomster senare i livet. De lèga inkomsterna ær en avspegling av denna investering.

Nedan =redovisas =standarden =för =samtliga =hushèll =nær =rensningar gjorts =för =nègra =av =hushèllstyperna =ovan. =Standarden =för =kvarboende och studenter redovisas dærefter.

Inkomststandard =i =fem =klasser =efter =exklusion =av =nègra =hushèllstyper. Följande typer av hushèll har exkluderats frèn datamaterialet:

  • værnpliktiga utan socialbidrag
  • næringsidkare utan finansiella tillgèngar
  • studenter.

I tabell 4.2 redovisas hur mènga hushèll som har exkluderats respektive èr.

Tabell 4.2 Antal uteslutna hushèll

1990 358 000 1993 408 000 1996 455 000

I figur 4.3 redovisas inkomststandarden efter gjorda exkluderingar.

 Utvecklingen av hushèllens standard SOU 1999:46

Figur 4.3 Inkomststandard i fem klasser vid officiell norm och dær vissa typer av hushèll har uteslutits frèn redovisningen



                      

    







Av figur 4.3 framgèr det att antalet hushèll i den lægsta inkomstklassen inte =ökar =mellan =1990 =och =1996. =Antalet =hushèll =ökar =i =de =tre =mellanklasserna. Antalet hushèll i den högsta klassen minskar.

En =likartad =bild =framkommer =nær =utvecklingen =beskrivs =med =hjælp av den alternativa normen. Vi avstèr dærför ifrèn att redovisa denna. En skillnad ær dock att samtliga èr kan væsentligt fler hushèll betraktas ha tillræckliga inkomster.

De kvarboende Antalet kvarboende har ökat kraftigt under 1990-talet. I tabell 4.4 redovisas antalet sèdan hushèll respektive èr.

Tabell 4.3 Antal kvarboende

1990 278 000 1993 336 000 1996 448 000

Av tabell 4.3 framgèr det att antalet kvarboende har ökat frèn knappt 280 000 hushèll èr 1990 till nærmare 450 000 hushèll èr 1996.

SOU 1999:46

Utvecklingen av hushèllens standard 

I figur 4.4 nedan redovisas antalet kvarboende hushèll enligt ovanstèende definition.

Figur 4.4 Inkomststandard vid officiell norm för Kvarboende



         

    

  

Av figur 4.4 framgèr det att ökningen av antalet kvarboende till övervægande del har ægt rum i den lægsta inkomstklassen.

Den alternativa normen ger ocksè i detta fall upphov till en likartad bild som den officiella normen.

Studenterna Üven studenterna har blivit fler under 1990-talet

Tabell 4.4 Antal studenthushèll

1990 158 000 1993 298 000 1996 337 000

Av tabell 4.4 framgèr det att antalet studenthushèll har ökat ifrèn nærmare 160 000 èr 1990 till nærmare 340 000 èr 1996. Studenthushèllens antal har alltsè mer æn fördubblats under tidsperioden.

 Utvecklingen av hushèllens standard SOU 1999:46

Figur 4.5 Inkomststandard i fem klasser vid officiell norm för studenthushèllen



                 

    

  

Av figur 4.5 framgèr det att ökningen ær utspridd i flera inkomstklasser. Dock ær det en pètagligt stor ökning i den lægsta inkomstklassen. Likvæl kan =det =konstateras =att =ökningarna =ocksè =ær =stora =i =inkomstklasserna (0,9±1,1) =och =i =(1,1±1,5). =Dessa =senare =grupper =kan =betraktas =ha =tillræckliga, eller ètminstone i det nærmaste tillræckliga, inkomster.

Üven nær den alternativa normen anvænds som grund, var ökningen stor i den lægsta inkomstklassen. Antalet ökade dock ocksè i de tre högsta inkomstklasserna.

Sammanfattningsvis NDQ GHW NRQVWDWHUDV DWW GH XWHVOXWQLQJDU VRP

gjorts innebær att den redovisade utvecklingen för samtliga hushèll fèr ett annat utseende æn utan uteslutningar. Særredovisningar har gjorts för tvè typer av hushèll: kvarboende och studenter. Bèda typernas antal har ökat pètagligt under 1990-talet. ákningen för de kvarboende sker i stort sett =helt =inom =den =lægsta =inkomstklassen. =ákningen =för =studenterna sker =ocksè =med =en =tyngdpunkt =i =de =lægsta =inkomsterna. =Studenthushèllen ökar dock ocksè i de högre inkomsterna.

SOU 1999:46

Utvecklingen av hushèllens standard 

4.3. Flerèrsperspektivet

Utöver =ettèrsuppgifterna =bör =det =vara =av =intresse =att =fè =en =bild, =eller flera bilder, av inkomströrligheten för givna hushèll under 1990-talet.

Ett sætt att göra redovisningar av inkomströrligheten ær att anvænda s.k. övergèngsmatriser. I sèdana redovisas de förflyttningar mellan inkomstklasser =som =givna =hushèll =gör =mellan =èren. =Exempelvis =ær =det möjligt att se hur stor andel av hushèllen i en viss lægsta inkomstklass som ær kvar i samma inkomstklass det senare èret.

Som tidigare har vi valt att redovisa enligt de bèda normerna.

Officiell norm Tabell 4.5 ávergèngsmatris för èren 1990 och 1993 för hushèll som finns under samtliga èr 1990 t.o.m. 1996

±nU ±nU ±nU

±nU     ±nU     ±nU    

Av tabell 4.5 framgèr det =att =det =finns =en =rörlighet i =inkomststandard mellan èren 1990 och 1993. Tendensen ær ocksè att hushèllen rör sig frèn =en =lægre =till =en =högre =klass. =Dock =var =en =sè =stor =andel =som =37 procent av de med lægst inkomst 1990 kvar i den lægsta klassen ocksè 1993. Men en sè lèg andel som 4 procent gick frèn den högsta till den lægsta klassen.

I =tabell =4.6 =redovisas =övergèngarna =för =samma =hushèll =som =ovan men för èren 1990 och 1996.

Tabell 4.6 ávergèngsmatris för èren 1990 och 1996 för hushèll som finns under samtliga èr 1990 t.o.m. 1996

±nU ±nU ±nU

±nU     ±nU     ±nU    

Av tabell 4.6 framgèr det att sannolikheten att vara kvar i en inkomstklass ær högre ju högre inkomstklass man tillhör frèn början. Hela 83 procent av hushèllen i den högsta inkomstklassen 1990 var kvar i den 1996.

 Utvecklingen av hushèllens standard SOU 1999:46

Av tabellen framgèr det ocksè att nærmare en tredjedel av hushèllen i =den =lægsta =inkomstklassen =èr =1990 =ær =kvar =dær =1996, =sex =èr =senare. Enligt det underliggande materialet rör det sig om drygt 40 000 hushèll som pè detta sætt ær orörliga.

Under èren 1993 och 1994 var flyktinginvandringen stor. I redovisningen =ovan =har =vi =stællt =kravet =att =de =ingèende =hushèllen =ska =finnas samtliga èr under perioden 1990 t.o.m. 1996. Det innebær att det inte kan finnas nègra hushèll dær det ingèr nya invandrare.

För att fè en bild av inkomströrligheten frèn senare delen av perioden har vi valt att presentera övergèngsmatriser för hushèll som finns èren 1994 t.o.m. 1996.

Tabell 4.7 ávergèngsmatris för èren 1994 och 1996 för hushèll som finns under samtliga èr 1994 t.o.m. 1996.

nU ±nU ±nU

nU     ±nU     ±nU    

Av =tabell =4.7 =framgèr =det =att =en =större =andel =av =hushèllen =med =den lægsta =inkomsten =ær =kvar =i =den =klassen =æn =enligt =jæmförelserna =ovan. Hela 82 procent av dem med den lægsta inkomstklassen 1994 ær kvar i den lægsta inkomstklassen èr 1996.

Det framgèr ocksè att endast 70 procent av hushèllen i den högsta inkomstklassen ær kvar i den.

Alternativ Norm Vi =har =skapat =övergèngsmatriser =ocksè =med =den =alternativa =normen som =grund. =Vi =har =valt =att =inte =redovisa =dessa i detalj =dè =resultaten =i stora =drag =ær =desamma =som =för =redovisningen =enligt =den =officiella normen. Nègra skillnader kan det dock finnas anledning att kort beröra.

En =skillnad =ær =att =rörligheten =uppèt för =övergèngarna =mellan =1990 och 1993 samt 1990 och 1996 ær mer pètagliga æn enligt den officiella normen. =En =annan =skillnad =ær =att =rörligheten =nedèt =mellan =èren =1994 och 1996 inte ær sè stark.

SammanfattningsvisNDQGHWNRQVWDWHUDVDWWGHWILQQVHQLQNRPVWU|U

lighet =under =1990-talet. =Med =utgèngspunkt =frèn =1990 =var =rörligheten uppèt pètaglig. Det kan dock samtidigt konstateras att en tredjedel av hushèllen i den lægsta inkomstklassen èr 1990 var kvar i den 1996, sex èr senare. Inkomströrligheten mellan èren 1994 och 1996 ændrade ka-

SOU 1999:46

Utvecklingen av hushèllens standard 

raktær =i =förhèllande =till =de =tidigare =èren. =Inkomströrligheten =blev =dè mindre.

4.4. Sammanfattning av avsnittet

Antalet =hushèll =med =lèg =ekonomisk =standard =har =ökat =pètagligt =under 1990-talet. Denna slutsats gæller för bèda de normer som anvænts hær. Om =den =officiella =normen =anvænds =har =andelen =med =lèg =ekonomisk standard ökat frèn knappt 10 procent èr 1990 till knappt 20 procent èr 1996. =Om =dæremot =den =alternativa =normen =anvænds =har =andelen =ökat frèn knappt 7 procent till drygt 14 procent.

Den =alternativa =normen =ær =betydligt =strængare =æn =den =officiella normen i meningen att den innebær ett antagande om större stordriftsfördelar. Ýr 1996 fanns det nærmare 780 000 hushèll med lèg ekonomisk =standard =enligt =den =officiella =normen. =Motsvarande =antal =enligt den =alternativa =normen =var =samma =èr =drygt =535 =000. =Skillnaden =ær nærmare en kvarts miljon hushèll.

Av =ettèrsdata =framgèr =det =att =antalet =hushèll =med =hög =Ekonomisk Standard =minskade. =Hushèll =med =lèg =Ekonomisk =Standard =blev =fler. Antalet hushèll med mycket lèg standard ökade avsevært.

Nær hushèll med speciella förhèllanden har uteslutits, som studenter, =framkommer =en =delvis =annorlunda =bild =av =utvecklingen. =Antalet hushèll med mycket lèg ekonomisk standard ökar dè inte. Bilden av ett minskande antal hushèll med hög ekonomisk standard kvarstèr dock.

Vid =en =særredovisning =av =kvarboende =och =studenter =kan =tvè =observationer göras. Den ena ær att antalet sèdan hushèll har ökat mycket kraftigt. =Den =andra =ær =att =ökningens =tyngdpunkt =ligger =i =hushèll =med den allra lægsta standarden. Særskilt gæller detta för de kvarboende barnen. För studenterna ær ökningen mer utspridd i inkomstklasserna.

Inkomströrligheten tycks ha minskat under 1990-talet.

SOU 1999:46 43

 8WYHFNOLQJHQDYVWDQGDUGHQI|U QnJUDW\SKXVKnOO

I det föregèende avsnittet redovisades hushèllens inkomststandard med hjælp av bl.a. faktiska datauppgifter över deras inkomster. Vid en sèdan redovisning =ær =det =inte =möjligt =att =skilja =ut =olika =orsaker =till =utvecklingen. Exempelvis ær det inte möjligt att skilja ut effekter av ændrade regler för skatter och transfereringar frèn effekter av en förændrad arbetsmarknad.

Med hjælp av typhushèll ær det dock möjligt att ge en bild av vilka effekter regelförændringar fèr för hushèllen. Genom att formulera typhushèll med vissa specifika levnadsförhèllanden som arbetstider, antal barn =och =boendeform =blir =det =möjligt =att, =i =detta =fall, =över =1990-talet följa =hur =levnadsstandarden =förændras =nær =reglerna =för =skatter =och transfereringar och exempelvis löne- och hyresnivèer förændras.

5.1. De ingèende typhushèllen

Vi har valt att konstruera typhushèll som vi med ledning av statistik om socialbidragen och annan information som vi bedömer ær særskilt =intressanta ur socialbidragssynpunkt:

  • olika typer av studenthushèll
  • en arbetslös industriarbetare utan barn som lever pè A-kassa
  • en ensamstèende kvinna med barn som arbetar heltid i ældreomsorgen eller ær arbetslös pè A-kassa efter arbete i ældreomsorgen
  • sammanboende arbetare med tvè barn, dær den ene har inkomst frèn industriarbete pè heltid och den andre halvtidsarbete i ældreomsorgen
  • sammanboende med tre barn med olika inkomstförhèllanden.

 Utvecklingen av standarden för nègra typhushèll SOU 1999:46

5.2 ávriga ingèngsværden

Nedan =redovisas =vilka =övriga =ingèngsværden =som =har =anvænts =vid =berækningarna.

Lön och A-kassa De =genomsnittliga =faktiska =lönerna =respektive =èr =för =industriarbetare, vèrdbitræde vid èlderdomshem och butikspersonal har anvænts.

För =de =typhushèll =som =har =A-kassa =anvænds =reglerna =för =den =respektive èr med antagandet om full ersættning frèn heltidsarbete.

Skatter och transfereringar Vid berækningarna anvænder vi oss av vid varje èr gællande skatte- och transfereringsregler.

För beskattning handlar det om allmænna egenavgifter, grundavdrag och den genomsnittliga skattesatsen för varje nivè pè den beskattningsbara inkomsten som gæller respektive èr.

För =transfereringarna =handlar =det =om =studiemedel, =barnbidrag, =bostadsbidrag och bidragsförskott.

Resekostnader Resekostnaderna antas motsvara kostnaderna respektive èr för ett mènadskort vid Stockholms Lokaltrafik.

Hyror Samtliga =typhushèll =antas =bo =i =hyresrætt. =Vi =har =dærutöver =antagit =att hushèllen =har =bostæder =motsvarande =det =antal =rum =som =anses =skæligt enligt den norm som kallas trèngboddhetsnorm 2.

Vi =anvænder =oss =av =de =hyresnivèer =som =uppmætts =respektive =èr =i SCBs =Bostads- =och =hyresundersökning =(BHU). =Vi =skiljer =i =vissa =fall ocksè pè genomsnittliga hyror för hela bestèndet och för hyror i nyproducerade bostæder.

Nær det gæller hyror i studentbostæder har vi genom tillmötesgèende frèn Stockholms Studentbostæder fètt tillgèng till de faktiska hyrorna i dessa studentbostæder respektive èr.

SOU 1999:46

Utvecklingen av standarden för nègra typhushèll 

Barnomsorgsavgifter För de hushèll som antas ha kommunal barnomsorg har vi tillæmpat de för =respektive =èr =gællande =taxorna =i =tvè =kommuner: =Stockholm =och Nacka. Tillmötesgèende tjænstemæn i de bèda kommunerna har beræknat barnomsorgsavgifterna för de tænkta hushèllen.

Ýterstèende konsumtionsutrymme Ett =èterstèende =konsumtionsutrymme =beræknas =genom =att =den =totala inkomsten efter skatt stælls mot summan av kostnaderna för viss nödvændig konsumtion. Denna summa bestèr av Socialstyrelsens norm för viss baskonsumtion, beræknad kostnad för boendet, antagna kostnader för resor, antagna kostnader för fackföreningsavgift och kostnader för barnomsorgen.

Slutligen har det èterstèende konsumtionsutrymmet ræknats om till samma penningværde.

5.3. Resultaten av berækningarna

Förhèllandena för =èren =1990, =1993,1996 och =1998 har =beræknats. =För studenthushèllen har inte 1990 beræknats.

Nedan =redovisas =översiktligt =resultaten =för =de =ingèende =typhushèllen.

Studenter

En =ensamstèende =heltidsstudent =som =bor =i =studentkorridor =och =har tvè mènaders heltidslön fèr inte nègot sænkt èterstèende konsumtionsutrymme under èren 1993 till 1998.

En =student =med =samma =förhèllanden =förutom =att =han/hon =inte =har nègon arbetsinkomst hade redan 1993 ett negativt èterstèende konsumtionsutrymme, =dvs. =pengarna =ræckte =inte =till =nödvændig =konsumtion. Underskottet ökade över èren.

En =ensamstèende =heltidsstudent =med =ett =barn =i =den =kommunala barnomsorgen och tvè mènaders heltidslön fèr olika utveckling av det èterstèende konsumtionsutrymmet beroende pè vilken kommun hon ær bosatt i. I Nacka vænds ett överskott till ett pètagligt underskott mellan èren 1993 och 1998. I Stockholm ær överskottet högre æn i Nacka 1993. áverskottet i Stockholm ær =væsentligt =lægre =1998 =æn =1993 men det ær fortfarande ett överskott.

 Utvecklingen av standarden för nègra typhushèll SOU 1999:46

Vi =har =ocksè =gjort =berækningar =av =det =èterstèende =konsumtionsutrymmet för samma typhushèll som det ovanstèende men med skillnaden att det inte finns nègra arbetsinkomster. I Nacka ligger det èterstèende konsumtionsutrymmet pè i stort ett samma nivè för det arbetande hushèllet som för hushèllet utan arbetsinkomst. Med andra ord ær det inte ekonomiskt rationellt för detta hushèll att ha de arbetsinkomster vi antagit. =I =Stockholm =dæremot =lönade =det =sig =för =hushèllet =att =arbeta. Skillnaderna =mellan =kommunerna =beror =pè =utformningen =av =barnomsorgstaxorna.

Barnomsorgstaxorna =i =Nacka kommun =ær =enhetstaxor. =Det =innebær att man inte tar hænsyn till hushèllets inkomst vid faststællande av barnomsorgsavgiften. =Nominellt =innebær =detta =att =avgiften =för =barnomsorgen inte bidrar till högre marginaleffekter. Förutsættningen ær dock att hushèllet har en inkomst pè en tillræcklig nivè i meningen att det kommer över normen för socialbidrag. Barnomsorgsavgiften justeras nedèt om hushèllet har otillræcklig inkomst. Detta innebær att marginaleffekten blir hundraprocentig för hushèll med otillræckliga inkomster.

Barnomsorgstaxorna i Stockholms kommun innehèller ett hænsynstagande till hushèllets inkomster. Konstruktionen innebær dock att för vèrt ensamstèende studenthushèll med barn ær det lönsamt att komplettera studiemedlen med motsvarande tvè mènaders heltidsarbete.

Slutligen har vi gjort berækningar för sammanboende heltidsstudenter med ett barn i barnomsorgen. Resultatet ær att hushèll med tvè mènaders =heltidslön =har =ett =positivt =èterstèende =konsumtionsutrymme =i bèda kommunerna. Det =ær =i =stort =sett =stabilt =i Stockholm mellan èren 1993 och 1998, men sjunker i Nacka.

SammanfattningsvisNDQGHWNRQVWDWHUDVDWWDYJLIWHQI|UEDUQRPVRU

gen spelar stor roll för nivèn pè det èterstèende konsumtionsutrymmet. Avgiften för dessa typhushèll har ökat mycket i Nacka och den innebær ocksè nærmast hundraprocentiga marginaleffekter för hushèll med lèga inkomster. Det kan ocksè konstateras att en ensamstèende student utan barn mèste har inkomst frèn arbete för att komma upp i ett positivt èterstèende konsumtionsutrymme. Detta gæller för samtliga èr som studerats, næmligen 1993, 1996 och 1998. Detta ær möjligen en avsedd effekt av att studiemedlet avser försörjning under nio av èrets mènader.

En arbetslös industriarbetare som lever pè arbetslöshetskassa Det èterstèende konsumtionsutrymmet ær för detta hushèll gott och væl positivt =samtliga =studerade =èr. =Dock =sjunker =det =èterstèende =konsumtionsutrymmet =sè =att =hushèllet =fètt =vidkænnas =en =betydande =standard-

SOU 1999:46

Utvecklingen av standarden för nègra typhushèll 

sænkning. =ákande =boendekostnader =ær =den =viktigaste =förklaringen =till standardsænkningen.

Ensamstèende kvinnor med barn Vi =har =konstruerat =olika =versioner =av =typhushèll =med =ensamstèende kvinnor =med =barn =dær =kvinnan =har =heltidsinkomst =frèn =arbete =som vèrdbitræde =i =ældreomsorgen =eller =har =arbetslöshetsersættning =frèn =sèdant arbete.

För samtliga versioner gæller att det èterstèende konsumtionsutrymmet minskade.

Nær =det =gæller =typhushèllet =ensamstèende =kvinna =med =tvè =barn =i barnomsorgen och som arbetar heltid i ældreomsorgen, kan det konstateras att det èterstèende konsumtionsutrymmet sjunker i bèda kommuner =som =beræknats. =Sænkningen =förklaras =fræmst =av =kraftiga =hyreshöjningar =som =inte =kompenseras =fullt =ut =av =höjda =bostadsbidrag =och =av höjda avgifter för barnomsorgen.

Utvecklingen =ær =likartad =för =typhushèll =med =samma =specifikation som ovan med skillnaden att det finns tre barn i hushèllet.

Blir den ensamstèende arbetslös förbættras ekonomin om barnen inte ær pè dagis. Det ær dock fortfarande sè att det èterstèende konsumtionsutrymmet sjunker över èren givet att hushèllet har arbetslöshetsersættning samtliga èr.

Sammanboende med tvè barn Vi har ocksè valt att göra berækningar för ett typhushèll med sammanboende med tvè barn, dær den ene maken arbetar heltid i industrin och den andra halvtid i ældreomsorgen. Generellt sett minskar det èterstèende =konsumtionsutrymmet =för =detta =typhushèll. =En =del =av =minskningen beror pè utformningen av reglerna för bostadsbidrag. Bostadsbidraget skulle blivit högre med en jæmnare fördelning av inkomsterna mellan de sammanboende.

Sammanboende med tre barn Vi =har =beræknat =förhèllandena =för =ett =typhushèll =med =sammanboende med =tre =barn. =Vi =har =prövat =olika =versioner =av =hushèll =med =olika =inkomstförhèllanden.

 Utvecklingen av standarden för nègra typhushèll SOU 1999:46

En version av typhushèllet har inga inkomster alls. Naturligtvis uppstèr ett underskott. Underskottet ökar dessutom över tiden. Behovet av socialbidrag ökar med andra ord över tiden.

En =annan =version =som =beræknats =ær =dær =en =vuxen =arbetar =heltid =i industrin. Denna version har ocksè ett underskott. Üven i detta fall ökar underskottet. Dærmed ocksè behovet av socialbidrag över tiden.

SammanfattningsvisILQQVGHWXQGHUVNRWWVRP|NDU|YHUWLGHQ

5.4. Sammanfattning av avsnittet

Det èterstèende konsumtionsutrymmet har sjunkit för samtliga typhushèll som det gjorts berækningar för. Flera förændringar under 1990-talet har =varit =negativa =för =hushèllen. =För =hushèll =med =lèga =inkomster =kan særskilt =næmnas =höjda =avgifter =för =barnomsorgen =och =höjda =boendekostnader.

Nær det gæller avgifterna för barnomsorgen kan det vid en övergripande =bedömning =sægas =att =graden =av =avgiftsfinansiering =har =ökat. Detta stöds ocksè av statistik pè omrèdet.

Om avgifterna för banomsorgen kan det ocksè göras nègra observationer med anledning av taxornas konstruktion. Oberoende av om taxan ær konstruerad som enhetstaxa eller inkomstrelaterad taxa leder den till marginaleffekter. Detta under förutsættning att man vid lèga inkomster sætter =ner =enhetstaxan =i =förhèllande =till =exempelvis =socialbidragsnivè. För hushèll med lèga inkomster blir dærför marginaleffekterna i princip hundraprocentiga. Avgiften ökas med ett lika stort belopp som den disponibla inkomsten. Vid enhetstaxa och för hushèll med en god inkomst medför =inte =barnomsorgstaxan =ökande =marginaleffekter. =Vid =en =inkomstrelaterad taxa ær marginaleffekterna mer utspridda i inkomstfördelningen.

Boendekostnaderna =ær den =andra =viktiga =faktorn =som =förklarar =det minskade =èterstèende =konsumtionsutrymmet. =Hyresnivèerna =har =ökat kraftigt =under =1990-talet. =Samtidigt =har =reglerna =för =bostadsbidragen varit sè konstruerade att hushèll med lèga inkomster fètt ökade nettokostnader för boendet.

SOU 1999:46 49

 ,QNRPVWHUQDVNRPSRQHQWHU

I ett tidigare avsnitt har vi studerat inkomsternas nivè och utveckling i förhèllande till tvè olika normer. Resultatet blir dè till mycket stor del beroende =av =hur =normerna =konstruerats. =Dessutom =har =vi =anvænt =en schablon för boendekostnaderna. =Bèda =dessa =förhèllanden gör =att =bilderna av hushèllens standard starkt pèverkas av andra faktorer æn sjælva inkomsterna. Det finns dærför skæl att försöka beskriva standardens nivèer och förændringar ocksè med andra tillvægagèngssætt.

Det =ær =dessutom =sè =att =utredningen =enligt =direktiven =ska =studera sambanden =mellan =socialbidragen =och =övriga =delar =av =trygghetssystemet. Detta kan tolkas pè olika sætt. En möjlig tolkning ær att man ær intresserad av hur sammansættningen av hushèllens inkomster har förændrats under 1990-talet. Det finns dærför skæl att dela upp inkomsterna pè ett sèdant sætt.

Det ovanstèende har gjort det naturligt att i detta avsnitt redovisa inkomsternas nivèer och förændringar för nègra hushèllstyper. Det faktum att vi har ettèrsdata med ny sammansættning av hushèll för varje èr, gör att =det =ændock =finns =betydande =risker =med =det =tillvægagèngssætt =som beskrivits. Om exempelvis inkomsterna i genomsnitt sjunker för en viss hushèllstyp, kan det bero pè =att =andelen =ensamstèende =har =ökat i =den gruppen =utan =att =varken =de =ensamstèendes =eller =sammanboendes =inkomster har sjunkit. Idealet vore naturligtvis att redovisa förhèllandena för =varje =hushèllsstorlek =men =det =skulle, =för =det =första, =bli =en =vældigt omfattande =redovisning =och =skulle, =för =det =andra, =leda till =sè =smè urvalsstorlekar att den statistiska osækerheten skulle =bli för =stor. =Vi =har valt att kontrollera för den hær typen av förændringar dock utan att redovisa dem i detalj.

En annan begrænsning med ansatsen ær att vi hær inte alls tar hænsyn till kostnadsutvecklingen för viss nödvændig konsumtion.

 Inkomsternas komponenter SOU 1999:46

6.1. Typer av hushèll och inkomstbegrepp

Vi har valt att jæmföra inkomstförhèllandena för nègra typer av hushèll mellan =èren =1990, =1993 =och =1996. =Typerna =av =hushèll =har =valts =med tanke pè vilka hushèll som i olika sammanhang identifieras som hushèll som har haft en besværlig inkomstsituation under 1990-talet.

Vi har valt att redovisa inkomstförhèllandena för följande typer av hushèll:

  • Alla hushèll 20±64 èr
  • Hushèll dær nègon vuxen ær under 25 èr
  • Hushèll med ensamstèende förældrar med barn
  • Hushèll med invandrare
  • Hushèll med èlderspensionær som ær invandrare.

Följande begrepp anvænds i detta avsnitt.

Förværvsinkomsten lU LQNRPVWHU DY WMlQVW RFK QlULQJVYHUNVDPKHW

Huvudsakligen handlar det alltsè om inkomster frèn arbete som anstælld eller i eget företag.

Positiva transfereringarlU|YHUI|ULQJDUWLOOKXVKnOOHQDYROLNDVODJ

Det gæller sèvæl skattepliktiga sèdana som skattefria. Exempel pè skattepliktiga transfereringar ær sjukpenning och förældraförsækring. Exempel pè skattefria transfereringar ær barnbidrag och bostadsbidrag.

SocialbidragetlURFNVnHQVNDWWHIULWUDQVIHUHULQJ'HWLQJnUGlUI|U

som en komponent i de positiva transfereringarna.

9LDQYlQGHURFNVnEHJUHSSHWbruttoinkomst'HQlUVXPPDQDYDOOD inkomster som hushèllet fèr. Hær ingèr alltsè förværvsinkomst och positiva transfereringar.

Negativa transfereringarlU|YHUI|ULQJDUIUnQKXVKnOOHQWLOOKXYXG

sakligen, =samhællet. =Inkomstskatter =och =egenavgifter =utgör =merparten av dessa.

Disponibel =inkomstVOXWOLJHQ lU GHQ LQNRPVW KXVKnOOHW GLVSRQHUDU

för =egen =konsumtion =eller =sparande. =Disponibel =inkomst =definieras =i detta =sammanhang =som =bruttoinkomst =minus =de =negativa =transfereringarna.

I redovisningen har vi utöver de genomsnittliga værdena av de ovan definierade =begreppen =valt =att =ocksè =redovisa =relationen, =procentandelen, mellan værdena enligt nègra begrepp.

Den =första =procentandelen =ær =förværvsinkomstens =andel =av =bruttoinkomsten. Den kan betraktas som ett mètt pè graden =av =egenförsörjning, ètminstone om vi begrænsar oss till hushèll i yrkesaktiv èlder.

Den =andra =procentandelen =ær =socialbidragens =andel =av =de =positiva transfereringarna. =Den =kan =betraktas =som =ett =mètt, =om =æn =grovt, =pè =i

SOU 1999:46

Inkomsternas komponenter 

vilken =form, =generellt =eller =genom =individuell =behovsprövning, =samhællet stöder hushèllen.

Den =tredje =procentandelen =avser =relationen =mellan =de =negativa transfereringarna =och =bruttoinkomsterna. =Den =kan =betraktas =som =ett mètt pè samhællets ekonomiska ansprèk pè hushèllen.

6.2. Genomsnitt och procentandelar för hushèllstyperna

I det följande presenteras sèledes genomsnittliga værden och de tidigare definierade procentandlarna för vart och ett av hushèllstyperna.

Av =redaktionella =skæl =presenters =genomsnitten =i =en =figur =och =procentandelarna i en annan. Efter de bèda figurerna följer korta kommentarer.

 Inkomsternas komponenter SOU 1999:46

6.2.1. Alla hushèll 20±64 èr

Figur 6.1 Genomsnittliga værden i 1996 èrs prisnivè



     

  

Figur 6.2 Procentandelar

            

6 HULH 6 HULH 6 HULH

Av figur 6.1 framgèr det att den genomsnittliga disponibla inkomsten har sjunkit. Det framgèr ocksè att socialbidragen har stigit stadigt.

SOU 1999:46

Inkomsternas komponenter 

Av figur 6.2 framgèr det att förværvsinkomstens andel av bruttoinkomsten har sjunkit nègot. Socialbidragens andel av de positiva transfereringarna har stigit. Slutligen kan det sægas att de negativa transfereringarna stannar pè samma nivè 1996 som 1990, efter att ha gètt ned 1993.

Vid =en =kontroll =mot =olika =hushèllsstorlekar =framgèr =det =ocksè =att den =allmænna =tendensen =ær =att =de =disponibla =inkomsterna =sjunker =för lejonparten av hushèllsstorlekarna. Socialbidragen ökar i samtliga hushèllsstorlekar.

 Inkomsternas komponenter SOU 1999:46

6.2.2. Hushèll dær nègon vuxen ær under 25 èr

Figur 6.3 Genomsnittliga værden i 1996 èrs prisnivè



    

  

Figur 6.4 Procentandelar

          

)%

6 3

1%

6 HULH 6 HULH 6 HULH

SOU 1999:46

Inkomsternas komponenter 

Av figur 6.3 framgèr det att den genomsnittliga disponibla inkomsten stiger =för =denna =typ =av =hushèll. =Bakom =denna =utveckling =ligger =stigande positiva transfereringar men i hög grad ocksè stigande förværvsinkomster. Socialbidragen ökar.

Av =figur =6.4 =framgèr =det =att =förværvsinkomsten =sjunker =som =andel av bruttoinkomsten och att socialbidragen ökar som andel av de positiva transfereringarna.

Vid en kontroll mot hushèllsstorlek visar det sig att den genomsnittliga disponibla inkomsten stigit för alla hushèllsstorlekar utom för ensamstèende utan barn. För dessa har den genomsnittliga disponibla inkomsten =sjunkit =pètagligt. =Socialbidragen =har =stigit =för =samtliga =hushèllsstorlekar.

 Inkomsternas komponenter SOU 1999:46

6.2.3. Hushèll med ensamstèende förældrar med barn

Figur 6.5 Genomsnittliga værden i 1996 èrs prisnivè



     

' LVS RQ LE HO LQ NR P VW

% UX WWR L QN RP VWH U

3 RV LWLY D WUD QV IH UH ULQ J DU

1 HJ DWLY D WUD QV IH UH ULQ J DU

)| UY lUY VLQ NR P VWH U

6 RF LD OE LG UD J

  

Figur 6.6 Procentandelar

          

) % 

6 3 

1 % 

6HULH 6HULH 6HULH

SOU 1999:46

Inkomsternas komponenter 

Av figur 6.5 framgèr det att den genomsnittliga disponibla inkomsten sjunker svagt. Den hèlls uppe av ökande socialbidrag.

Det framgèr av figur 6.6 att förværvsinkomsten som andel av bruttoinkomsten ær lægre æn för tidigare redovisade typer. Andelen socialbidrag av de positiva transfereringarna fördubblades mellan 1990 och 1996.

En kontroll mot hushèllsstorlek, dvs hur mènga barn den ensamstèende förældern har, ger i stort sett samma resultat.

 Inkomsternas komponenter SOU 1999:46

6.2.4. Hushèll med invandrare

Figur 6.7 Genomsnittliga værden i 1996 èrs prisnivè



     

' LVS RQ LE HO LQ NR P VW

% UX WWR L QN RP VWH U

3 RV LWLY D WUD QV IH UH ULQ J DU

1 HJ DWLY D WUD QV IH UH ULQ J DU

)| UY lUY VLQ NR P VWH U

6 RF LD OE LG UD J

  

Figur 6.8 Procentandelar

          

) % 

6 3 

1 % 

6HULH 6HULH 6HULH

SOU 1999:46

Inkomsternas komponenter 

Av =figur =6.7 =framgèr =det =att =för =denna =typ =av =hushèll =har =den =genomsnittliga disponibla inkomsten fallit pètagligt. Detta har sin fræmsta orsak =i =att =förværvsinkomsterna =har =fallit =kraftigt. =Socialbidragen =har ökat.

Av =figur =6.8 =framgèr =det =att =socialbidragets =andel =av =de =positiva transfereringarna har ökat dramatiskt.

Vid =en =kontroll =mot =hushèllsstorlekar =framkommer =i =stort =samma bild.

 Inkomsternas komponenter SOU 1999:46

6.2.5. Hushèll med èlderspensionærer som ær invandrare

Figur 6.9 Genomsnittliga værden i 1996 èrs prisnivè



     

' LVS RQ LE HO LQ NR P VW

% UX WWR L QN RP VWH U

3 RV LWLY D WUD QV IH UH ULQ J DU

1 HJ DWLY D WUD QV IH UH ULQ J DU

)| UY lUY VLQ NR P VWH U

6 RF LD OE LG UD J

  

Figur 6.10 Procentandelar

          

) % 

6 3 

1 % 

6HULH 6HULH 6HULH

SOU 1999:46

Inkomsternas komponenter 

Av figur 6.9 framgèr det att den genomsnittliga disponibla inkomsten sjunkit nègot över hela tidsperioden. Det förklaras fræmst av kombinationen av ett kraftigt fall i de positiva transfereringarna och ett inte fullt sè kraftigt fall i de negativa transfereringarna. Frèn att ha varit i det nærmaste =obefintliga =1990 =(genomsnittligt 84 kronor) =ökar =socialbidragen till en pètaglig nivè 1996 (genomsnittligt 1 286 kronor).

Av figur 6.10 framgèr det att socialbidragen, frèn att tidigare ha varit =i =det =nærmaste =obefintliga, =tar =nègra =procentandelar =av =de =positiva transfereringarna èr 1996.

6.3. Sammanfattning av avsnittet

Det =mest =pètagliga =i =redovisningen =ovan =ær =att =de =genomsnittliga =socialbidragen =har =ökat =i =flertalet =hushèllstyper. =Særskilt =mycket =har =de ökat =för =invandrarhushèllen. =För =èlderspensionærer =som =ær =invandrare har socialbidragens relativa ökning varit mycket kraftig.

Den genomsnittliga disponibla inkomsten sjunker =under =1990-talet för den yrkesaktiva befolkningen i dess helhet. Detta gæller inte minst invandrarhushèllen. =Utvecklingen =av =den =genomsnittliga =disponibla inkomsten ær mer splittrad för de unga hushèllen. De unga som ær ensamstèende =utan =barn =fèr =en =genomsnittligt =sænkt =disponibel =inkomst. ávriga hushèll fè dock en höjd sèdan. Ensamstèende med barn fèr en marginell sænkning av den genomsnittliga disponibla inkomsten.

I =samtliga =fall =ökar =andelen =socialbidrag =av =de =positiva =transfereringarna. =Allmænt =beror =denna utveckling =pè de =ökade =socialbidragen men för en del hushèllstyper ocksè pè att andra positiva transfereringar minskar. Ýterigen ær denna utveckling særskilt tydlig för invandrarhushèllen. Üven för hushèll med ensamstèende förældrar med barn har socialbidragen en pètagligt förhöjd andel av de positiva transfereringarna.

Procentandelen förværvsinkomst av bruttoinkomsten faller generellt sett. Detta èterspeglar rimligen ett ökat beroende av transfereringar under 1990-talet. Sannolikt hade den effekten blivit ænnu starkare om vi inte, som nu, betraktat löneinkomster frèn en del former av arbetsmarknadspolitiska ètgærder som förværvsinkomst.

De =negativa =transfereringarna, =bède =absolut =och =som =andelar =av bruttoinkomsten, =gèr =ned =1993 =i =förhèllande =till =1990 =men =ökar =igen 1996. =Detta =mönster =èterspeglar =væl =den =skattepolitiska =utvecklingen under =1990-talet. =Invandrarhushèllen =avviker =dock =nègot =frèn =denna utveckling. =De =negativa =transfereringarna =har =minskat =för =dessa =hushèll. Særskilt de ældre invandrarhushèllen har fètt minskningar.

SOU 1999:46 63

 8WQ\WWMDQGHDYVRFLDOELGUDJ

En =intressant =frèga =ær =hur =stor =andel =av =befolkningen =som =fèr =socialbidrag. =Om =exempelvis =en =ökande =andel =av =befolkningen =fèr =socialbidrag =nègon =gèng =under =èret =ær =det =en =möjlig =förklaring =till =ökande kostnader för socialbidraget.

I tabell 7.1 redovisas hur stor andel av hela befolkningen som nègon gèng under èret fèr socialbidrag respektive èr.

Tabell =7.1 =Procentandel =hushèll =i =hela =befolkningen =som =nègon gèng under èret fètt socialbidrag respektive èr

  

  

Det framgèr att en ökande andel av befolkningen fètt socialbidrag nègon gèng under èret

För denna del av studien har vi valt att definiera ett begrepp som vi kallar =ekonomisk =standard. =Begreppet =skiljer =sig =frèn =det =tidigare =införda begreppet inkomststandard pè sè sætt att socialbidrag inte ingèr i den disponibla inkomsten och att kostnader för kommunal barnomsorg ingèr som kostnad för viss nödvændig konsumtion.

De =hushèllstyper =som =valts =ær =inte =ömsesidigt =uteslutande. =Exempelvis =kan =ensamstèende =förældrar =ocksè =förekomma =i =hushèllstypen familjer med tre barn eller flera.

7.1. Lèg inkomst och socialbibdrag

Det ær naturligtvis særskilt intressant att studera utnyttjandet av socialbidrag i förhèllande till hushèllets inkomst. Dærför væljer vi hær att redovisa =graden =av =utnyttjande =för de hushèll =som kan anses =ha =en =lèg inkomst, definierad som en ekonomisk standard lægre æn 1.

 Utnyttjande av socialbidrag SOU 1999:46

7.1.1. Utnyttjande bland hushèll med lèg Ekonomisk Standard

I tabell 7.2 redovisas procentandelen hushèll med lèg ekonomisk standard som nègon gèng under èret fètt socialbidrag.

Tabell 7.2 Utnyttjandegrad respektive èr för hushèll med lèg ekonomisk standard enligt officiell norm och alternativ norm

2IILFLHOO1RUP $OWHUQDWLY1RUP

     

+HODEHIRONQLQJHQ       +HOWLGVDUEHWDQGH PHGOnJXWELOGQLQJ

     

(QVDPVWnHQGH I|UlOGUDU

     

)DPLOMHUPHG HOOHUIOHUDEDUQ

     

,QYDQGUDUHVRP LQYDQGUDWWLGLJDUH lQ

     

,QYDQGUDUHVRP LQYDQGUDW HOOHUVHQDUH

     

$UEHWVO|VPLQVW PnQnUHOOHU \QJUH

±  

±  

$UEHWVO|VPLQVW PnQlOGUHlQ nU

±  

±  

Det framgèr av tabellen att graden av utnyttjande i hela befolkningen med lèg inkomst har ökat. Utvecklingen för de hushèllstyper som valts ær dock mer splittrad.

Det =kan =generellt =sægas =att =graderna =av =utnyttjande =blir =högre =nær den =alternativa =normen =anvænds, =vilket =rimligen =beror =pè =att =den =alternativa normen ær strængare. I övrigt ær mönstret likartat.

SOU 1999:46

Utnyttjande av socialbidrag 

7.1.2. Utnyttjandegrad för övriga hushèll

Socialbidragen ska rimligen utnyttjas av hushèll med i nègon =mening otillræckliga =inkomster. =Det =förekommer =dock =att =hushèll =med, =ur =ett helèrsperspektiv, tillræckliga inkomster ændè fèr socialbidrag. Ett möjligt skæl till detta ær att dessa hushèll har haft mycket tillfælliga problem men inte haft möjligheter att lösa försörjningsproblemet pè annat sætt.

I tabell 7.3 redovisas andelarna hushèll med socialbidrag i den del av befolkningen som har en ekonomisk standard över 1.

Tabell 7.3 Utnyttjandegrad respektive èr för övriga hushèll enligt officiell norm och alternativ norm

2IILFLHOOQRUP $OWHUQDWLYQRUP

     

+HODEHIRONQLQJHQ       +HOWLGVDUEHWDQGH PHGOnJXWELOGQLQJ

     

(QVDPVWnHQGH I|UlOGUDU

     

)DPLOMHUPHG HOOHUIOHUDEDUQ

     

,QYDQGUDUHVRP LQYDQGUDWWLGLJDUH lQ

     

,QYDQGUDUHVRP LQYDQGUDW HOOHUVHQDUH

     

$UEHWVO|VPLQVW PnQnUHOOHU \QJUH

     

$UEHWVO|VPLQVW PnQlOGUHlQ nU

     

Graden av utnyttjande varierar kraftigt men det ær vært att notera att det finns ett positivt samband mellan grader av utnyttjande i samma typer av hushèll med olika ekonomisk standard. Om en hushèllstyp har högt utnyttjande =vid =lèg =ekonomisk =standard =ær =i =allmænhet =graden =av =utnyttjande högre æn för andra typer av hushèll ocksè vid hög ekonomisk standard.

 Utnyttjande av socialbidrag SOU 1999:46

7.1.3. Förændringar i befolkningens sammansættning

En frèga man kan stælla sig ær om förskjutningar i befolkningens sammansættning =kan =förklara =det =ökade =utnyttjandet =av =socialbidrag. =Om hushèllstyper med ett högt utnyttjande ökar ær det i sig en förklaring till ökat utnyttjande i befolkningen i dess helhet.

I tabell 7.4 redovisas antalet hushèll enligt indelningen av hushèllstyper i tabell 7.3.

Tabell =7.4 =Antal =hushèll =i =respektive =hushèllstyp =èren =1990, =1993 och 1996

  

+HODEHIRONQLQJHQ    +HOWLGVDUEHWDQGHPHGOnJXWELOGQLQJ    (QVDPVWnHQGHI|UlOGUDU    )DPLOMHUPHGHOOHUIOHUDEDUQ    ,QYDQGUDUHVRPLQYDQGUDWWLGLJDUHlQ 

  

,QYDQGUDUHVRPLQYDQGUDWHOOHU VHQDUH

  

$UEHWVO|VPLQVWPnQnUHOOHU \QJUH

  

$UEHWVO|VPLQVWPnQlOGUHlQnU   

Av tabell 7.4 framgèr det att de hushèllstyper som enligt den tidigare redovisningen har en högre utnyttjandegrad har ökat i antal.

7.2. Sammanfattning av avsnittet

Under 1990-talet har en ökande andel av befolkningen i dess helhet fètt socialbidrag nègon gèng under èret. Denna utveckling ær særskilt pètaglig =för =hushèll =med =lèg =ekonomisk =standard. =För =andra =hushèll, =med tillræcklig ekonomisk standard, ær utvecklingen den motsatta; en nègot lægre andel av hushèllen fèr socialbidrag.

Om man betraktar utvecklingen av utnyttjandegraden för olika hushèllstyper framkommer en mer splittrad bild, förændringarna av utnyttjandegraden gèr i olika riktningar. Detta förklaras rimligen av sèvæl rörligheten in och ut ur respektive hushèllstyp som av rörlighet in och ut ur socialbidragstagande.

SOU 1999:46

Utnyttjande av socialbidrag 

En =intressant =observation =ær =att =utnyttjandegraden =samvarierar =för samma =hushèllstyp =men =med =olika =ekonomiska =standard. =Exempelvis innebær detta att en hushèllstyp med hög utnyttjandegrad vid lèg ekonomisk =standard =ocksè =har =hög =utnyttjandegrad =vid =hög =ekonomisk standard. En försiktig tolkning av detta samband skulle kunna vara att det =finns =fler =faktorer =æn =inkomst =som =bestæmmer utnyttjandet =av =socialbidrag.

Antalet hushèll bland de hushèllstyper, oavsett ekonomisk standard, som under hela 1990-talet ligger pè en hög utnyttjandegrad har generellt =sett =ökat =under =1990-talet. =Detta =har =pèverkat =sammansættningen av =de =av =oss =valda =hushèllstyperna =i =befolkningen =och =utgör =i =sig =en förklaring till högre grad av utnyttjande i hela befolkningen.

SOU 1999:46 69

 /nQJYDULJWEHURHQGHDY VRFLDOELGUDJ

I detta avsnitt berör vi frègan om lèngvarigt beroende av socialbidrag. Enligt direktiven ska utredningen læmna förslag som innebær att verksamheten inom individ- och familjeomsorgen kan ètergè till att stödja enskilda =med =ett =individuellt =bistènd =som =ær =föranlett =av =tillfælliga sociala eller ekonomiska problem.

Syftet med detta avsnitt ær att pè olika sætt beskriva de hushèll som kan anses ha ett lèngvarigt beroende av socialbidrag. Beskrivningarna bör kunna utgöra en grund för utredningens förslag.

8.1. Ettèrsperspektiv och flerèrsperspektiv

Nær man talar om lèngvarigt beroende av socialbidrag kan man mena flera =olika =saker. =En =skiljelinje =ær =frègan =om =problemet =ska =betraktas med hjælp av data för ett èr eller data för flera èr. Vi har valt att beskriva problemet ur bèda perspektiven.

För =ettèrsperspektivet =har =vi =valt =att =definiera =lèngvarigt =beroende av =socialbidrag =som =hushèll =som =under =det =aktuella =èret =fètt =socialbidrag under ètta mènader eller mer. Det finns ingen av alla accepterad definition och andra definitioner anvænds i andra studier.

För flerèrsperspektivet har vi valt att definiera lèngvarigt beroende som hushèll som under en treèrsperiod haft socialbidrag minst 24 mènader, dock minst sex mènader det sista èret. Ýterigen kan det konstateras att definitionen inte ær sjælvklar.

8.2. Mètt som anvænds

Förutom rena antalsuppgifter anvænds under framstællningen ytterligare tre mètt.

Med =mèttet =kategoriandel =mæts =hur =stor =andel =av =samtliga =hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag som tillhör =en viss kategori.

 Lèngvarigt beroende av socialbidrag SOU 1999:46

Exempelvis anger mèttet vid kategorisering enligt èlder hur stor andel av samtliga hushèll som ær lèngvarigt beroende av socialbidrag som har en viss èlder.

Med mèttet totalandel mæts hur stor andel av samtliga hushèll i en kategori som ær lèngvarigt beroende av socialbidrag. Exempelvis anger mèttet, nær det gæller arbetslösa hushèll, hur stor del av de arbetslösa hushèllen som ær lèngvarigt beroende av socialbidrag.

Med mèttet andelskvot mæts kvoten mellan andelar i kategorin och andelarna av befolkningen i kategorin. Exempelvis anger mèttet om de lèngvarigt beroende i en viss region i landet innebær en över- eller underrepresentation i förhèllande till regionens andel av det totala antalet hushèll. Vid ett tal över ett föreligger en överrepresentation.

8.3. Beskrivningar med hjælp av ettèrsperspektivet

8.3.1. Totalt

Figur 8.1 Antal hushèll som fètt socialbidrag under ètta mènader eller mer respektive èr



               

  

Av figuren framgèr det att antalet hushèll med ètta mènaders socialbidrag har ökat kraftigt under 1990-talets första hælft. Antalet hushèll ær næstan fem gènger större 1996 æn 1990.

SOU 1999:46

Lèngvarigt beroende av socialbidrag 

Den =relativa =ökningen =har =inte =varit =lika =stark =eftersom =det =totala antalet hushèll har ökat under perioden.

Tabell 8.1 Procentandelar av samtliga hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag

KXVKnOO

     

Av tabellen framgèr det att andelen hushèll med ètta mènaders socialbidrag ökat frèn drygt 0,7 procent èr 1990 till drygt 3 procent èr 1996.

I figur 8.2 redovisas genomsnittliga værden för hushèll med lèngvarigt =beroende =av =socialbidrag =utifrèn =begrepp =som =anvænts =i =tidigare avsnitt.

Figur =8.2 =Inkomstförhèllanden =för =hushèll =som =respektive =èr =har fètt =socialbidrag =under =8 =mènader =eller =mer, =genomsnittliga værden i 1996 èrs prisnivè



         

' LVS RQ LE HO LQ NR P VW

% UX WWR L QN RP VWH U

3 RV LWLY D WUD QV IH UH ULQ J DU

1 HJ DWLY D WUD QV IH UH ULQ J DU

)| UY lUY VLQ NR P VWH U

6 RF LD OE LG UD J

  

Av figur 8.2 framgèr att det genomsnittliga socialbidraget ær i det nærmaste stabilt pè strax under 60 000 kronor över èren. Den genomsnittliga disponibla inkomsten sjunker dærför att övriga inkomster sjunker.

 Lèngvarigt beroende av socialbidrag SOU 1999:46

Det framgèr ocksè att den genomsnittliga förværvsinkomsten sjunker kraftigt frèn en redan lèg nivè. Den genomsnittliga förværvsinkomsten var 20 000 kronor èr 1996. Den lèga förværvsinkomsten innebær att den disponibla inkomsten endast ær marginellt högre æn =de =positiva transfereringarna.

Dessutom framgèr det att socialbidragen uppgèr till uppemot hælften av de samlade positiva transfereringarna till dessa hushèll. Av det hær ej =redovisade =grundmaterialet =framgèr =det =ocksè =att =bland =de =övriga positiva transfereringarna dominerar socialförsækrings- och arbetsmarknadsrelaterade transfereringar. Utbildningsrelaterade positiva transfereringar ligger samtliga èr pè en lèg nivè.

Familjeförhèllanden Förutom ovanstèende redovisningar kan det finnas anledning att ytterligare =beskriva =de =aktuella =hushèllens =familjeförhèllanden. =Nedan =beskrivs =balansen =mellan =samboende =och =ensamboende, =kön =för =de =ensamboende samt förekomsten av barn.

Tabell 8.2 Samboende, ensamboende och kön för de ensamboende bland hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag

(QVDP ERHQGH

7RWDOW NYRW (QVDP ERHQGH NYLQQRU

(QVDP ERHQGH PlQ

NYRW NYLQQRU

                    

Av =tabell =8.2 =framgèr =det =att =andelen =ensamboende =har =minskat. =Av tabellen framgèr det ocksè att æven andelen kvinnor bland de ensamboende har minskat.

I tabell 8.3 redovisas i vilken mèn det finns barn i de aktuella hushèllen eller inte.

Tabell =8.3 =Antal =hushèll =utan =respektive =med =barn =givet =att hushèllet ær lèngvarigt beroende av socialbidrag

$QWDOKXVKnOOXWDQEDUQ $QWDOKXVKnOOPHGEDUQ DQGHOPHGEDUQ



±

±

±

       

SOU 1999:46

Lèngvarigt beroende av socialbidrag 

Vi har valt att i tabell 8.3 inte redovisa förhèllandena för 1990. De tillgængliga uppgifterna förefaller mycket osækra. Sannolikt beror detta pè att urvalet ær litet.

Av tabell 8.3 framgèr det dock att andelen hushèll med barn ökade mellan 1993 och 1996.

8.3.2. Nærmare beskrivningar av hushèllen

I syfte att fè en nærmare uppfattning om hur den væxande gruppen hushèll som fètt lèngvarigt socialbidrag ser ut har vi valt att beskriva hushèllen =utifrèn =èlder, =födelseland, =utbildningsnivè, =arbetsmarknadsförhèllanden, socioekonomisk grupp och region.

Av utrymmesskæl har vi valt att begrænsa framstællningen till de förhèllanden som rèdde under èren 1990 och 1996.

Ýlder Tabell =8.4 =Hushèllsförestèndarens =èlder =i =hushèll =med =lèngvarigt beroende av socialbidrag

$QWDO .DWHJRULDQGHO



7RWDODQGHO



$QGHOVNYRW

       

±         ±         ±         ±         ±         ±        

Det framgèr av tabellen att antalet hushèll med lèngvarigt beroende har ökat i samtliga èlderskategorier. Mest har den ökat i den yngsta kategorin. Ýr 1990 var 3571 hushèll lèngvarigt beroende, medan antalet var 39178 èr 1996. Ocksè i èlderskategorin 55±64 èr ær ökningen större æn genomsnittet.

Det framgèr ocksè att som andel av gruppen hushèll med lèngvarigt beroende (kategoriandel) har den yngsta gruppen ökat frèn 11 procent till 26 procent. Det kan ocksè utlæsas att ca hælften av samtliga hushèll med lèngvarigt beroende har en hushèllsförestèndare som ær yngre æn 35 èr.

 Lèngvarigt beroende av socialbidrag SOU 1999:46

Andelen av hushèllen i en given èlderskategori (totalandel) som har haft lèngvarigt socialbidrag har ökat i samtliga èldersgrupper. Totalandelen =har =ökat =mycket =kraftigt =i =den =yngsta =èlderskategorin. =Ýr =1996 hade =över =6 =procent =av =hushèllen =i =den =yngsta =kategorin =lèngvarigt socialbidrag. =Üven =i =èldersgruppen =25±34 =èr =hade =man =èr =1996 =ett lèngvarigt =beroende =(5,4%) =som =översteg =det =genomsnittliga =för =hela befolkningen (3,2%).

Slutligen =framgèr =det =av =tabellen =att =den =yngsta =èldersgruppen =èr 1996 hade en andelskvot pè 2. Det innebær att denna èldersgrupp har dubbel representation av lèngvarigt beroende av socialbidrag i förhèllande till sin andel av befolkningen.

Sammanfattningsvis NDQ GHW NRQVWDWHUDV DWW DOOWIOHU XQJD KDU EOLYLW

lèngvarigt beorende av socialbidrag.

Födelseland Födelseland ær en annan intressant klassificering av hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag. Vi har funnit det læmpligt att anvænda indelningen nordiska och utomnordiska hushèll. Dessa begrepp ær dock inte entydiga. Exempelvis ær ju andra generationens invandrare födda i Sverige =eller =annat =nordiskt =land. =Vi =har =fördenskull =prövat =med =tvè olika =definitioner. =Den =ena =definitionen =innebær =att =vi =som =nordiska hushèll =betraktar =hushèll =dær =samtliga =vuxna =i =hushèllet =kommer =frèn norden. =ávriga =hushèll =betraktar =vi =som =utomnordiska. =Den =andra definitionen innebær att vi som nordiska hushèll =betraktar hushèll dær nègon vuxen i hushèllet ær född i ett nordiskt land.

Tabell 8.5 Födelseland i hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag

$QWDO .DWHJRULDQGHO



7RWDODQGHO



$QGHOVNYRW

       

1RUGHQ,         8WRP1RUGHQ,         1RUGHQ,,         8WRP1RUGHQ,,        

Av =tabell =8.5 =framgèr =det =att =èr =1990 =betraktas =11 =155 =hushèll =som utomnordiska =enligt(I). =Enligt =(II) =betraktas =samma =èr =1 =462 =hushèll som utomnordiska. Detta beror pè att (II) innebær ett strængare krav pè hushèllet för att det ska betraktas som utomnordiskt.

SOU 1999:46

Lèngvarigt beroende av socialbidrag 

Av =tabellen =framgèr =det =ocksè =att =oavsett =definition =har =antalet utomnordiska hushèll med lèngvarigt socialbidrag ökat mer æn antalet nordiska =hushèll =med =lèngvarigt =beroende. =Naturligen =betraktas =en större andel av hushèllen som utomordiska nær vi kræver att endast en vuxen =hushèllsmedlem =ska =vara =född =utom =Norden. =Det =blir =dock =en pètagligt större ökning av antalet hushèll med lèngvarigt beroende nær vi stæller kravet att bèda vuxna ska vara födda utom Norden.

Tabellen =visar =ocksè =att =andelen =hushèll =som =ær =utomnordiska =av alla hushèll med lèngvarigt beroende (kategoriandelen) följdriktigt ökar enligt bèda definitionerna. ákningen ær dramatisk enligt den andra definitionen. Ýr 1990 var 4 procent av hushèllen med lèngvarigt beroende utomnordiska hushèll. Ýr 1996 utgjorde de hela 22 procent. Kategoriandelen enligt den första definitionen har inte ökat lika mycket. Dock har denna mindre ökning skett frèn en i utgèngslæget högre nivè. Ungefær en tredjedel av hushèllen med lèngvarigt beroende èr 1990 var enligt denna definition utomnordiska. De utgjorde 43 procent èr 1996.

Dessutom visar tabellen att en stor andel av de utomnordiska hushèllen (totalandelen) oberoende av definition hade lèngvarigt socialbidrag èr 1996. Enligt (I) gællde det 18 procent av hushèllen och enligt (II) 32 procent av hushèllen. Totalandelen ökade för samtliga hushèll men ökningen föll till væsentlig del pè de utomnordiska hushèllen. Ýr 1996 hade en væsentligt lægre andel av de nordiska hushèllen lèngvarigt socialbidrag i jæmförelse med de utomnordiska hushèllen.

Tabellen =visar =att =andelskvoten =ær =mycket =hög =bland =de =utomnordiska hushèllen. Andelen hushèll med lèngvarigt socialbidrag ær bland dessa hushèll 5,7, enligt (I), och nærmare 10 gènger, enligt (II), högre æn den andel som skulle gælla om det lèngvariga beroendet av socialbidrag vore jæmnt fördelat mellan nordiska och utomnordiska hushèll.

SammanfattningsvisNDQGHWNRQVWDWHUDVDWWHQ|NDQGHDQGHODY GH

lèngvarigt =bidragsbeoende =hushèllen =ær =utomnordiska. =Vart =tionde utomnordiskt =hushèll =hade =lèngvarigt =socialbidrag =èr =1996. =Det =kan dock samtidigt noteras att de nordiska hushèllen dominerar som andel av alla med lèngvarigt socialbidrag, særskilt om vi betraktar "blandhushèll" som nordiska. Enligt den definitionen var 78 procent av alla hushèll med lèngvarigt socialbidrag nordiska.

Utbildning De aktuella hushèllens utbildningsnivè ær en annan intressant uppgift. Vi har valt att dela in hushèllen i tvè grupper vad avser utbildningsnivè. I den ena gruppen finns hushèll dær nègon vuxen har högst grundskole-

 Lèngvarigt beroende av socialbidrag SOU 1999:46

utbildning. I den andra gruppen finns =alla =andra =hushèll, =dvs. hushèll dær de vuxna har mer æn grundskoleutbildning.

Tabell =8.6 =Lèngvarigt =beroende =av =socialbidrag =efter =utbildningsnivè

$QWDO .DWHJRULDQGHO



7RWDODQGHO



$QGHOVNYRW

       

1nJRQPHG JUXQGVNROD

       

gYULJDK|JUH XWELOGQLQJ

       

Tabell 8.6 visar att kategorin ávriga med högre utbildning har etablerats =bland =hushèllen =med =lèngvarigt =socialbidrag. =Ýr =1990 =fanns =det inga hushèll med högre utbildning bland hushèllen med lèngvarigt beroende. Ýr 1996 var de drygt 20 000. Sè stor andel som 14 procent av hushèllen med lèngvarigt socialbidrag hade högre utbildning èr 1996.

Det =framgèr =att =andelen =bidragsbeoende =hushèll =bland =hushèll =dær nègon hade högst grundskola var nærmare 4 procent èr 1996. Det ær ca fyra =gènger =större =andel =æn =èr =1990. =Bland =de =övriga =hushèllen =med högre utbildning var andelen 1,6 procent èr 1996.

Slutligen framgèr det att de övriga hushèllen med högre utbildning ær underrepresenterade i förhèllande till fördelningen av lèngvarigt socialbidrag om det hade varit jæmnt fördelat i befolkningen. Följaktligen var hushèllen med högst grundskola överrepresenterade.

SammanfattningsvisNDQGHWNRQVWDWHUDVDWWHQP\FNHWVWRUPDMRULWHW

av de bidragsberoende hushèllen har lèg utbildningsnivè. Dock har under 1990-talet en ökande andel högre utbildning.

Arbetsmarknadsförhèllanden Arbete ær den fræmsta grunden för försörjning. I vilken mèn de hushèll som =har =ett =lèngvarigt =beroende =av =socialbidrag =har =arbete =eller =ej =ær dærför en intressant uppgift. Vi har valt att klassificera de aktuella hushèllen i en grupp dær nègon vuxen varit arbetslös under minst sex mènader och en övrig grupp.

SOU 1999:46

Lèngvarigt beroende av socialbidrag 

Tabell 8.7 Arbetsmarknadsförhèllanden för hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag

$QWDO .DWHJRULDQGHO



7RWDODQGHO



$QGHOVNYRW

       

$UEHWVO|V

       

(M DUEHWVO|V

       

Av tabell 8.7 framgèr det att antalet arbetslösa som hade lèngvarigt socialbidrag var nærmare 35 000 èr 1996. Ýr 1990 fanns det inga sèdana hushèll. Det ær ændè pèfallande mènga hushèll bland de lèngvarigt beroende som inte var arbetslösa èr 1996. Antalet var drygt 115 000 èr 1996 och de utgjorde över tre fjærdedelar av samtliga hushèll med lèngvarigt socialbidrag.

Av tabellen framgèr det ocksè att över 7 procent av de arbetslösa èr 1996 hade lèngvarigt socialbidrag, medan detta gællde för 3 procent av dem som inte var arbetslösa.

Det framgèr ocksè att de hushèll som ær arbetslösa ær överrepresenterade =(en andelskvot =pè =2,3), =vilket =innebær =att =den =gruppen =har =fler hushèll med lèngvarigt socialbidrag æn de skulle ha om det lèngvariga socialbidraget var jæmnt fördelat mellan arbetslösa och ej arbetslösa.

SammanfattningsvisNDQGHWNRQVWDWHUDVDWWHQNUDIWLJW|NDQGHDQGHO

av =de =aktuella =hushèllen =har =arbetslösa =hushèllsmedlemmar. =Det =ær dock =ett =intressant =faktum =att =över =tre =fjærdedelar =inte =betraktas =som arbetslösa. =En =ökande =andel =av =de =arbetslösa =har =lèngvarigt =socialbidrag. Det stèr dock klart att de arbetslösa i allmænhet har annan försörjning æn lèngvarigt socialbidrag.

Socioekonomisk grupp En redovisning enligt socioekonomisk gruppering ger vidare information om hushèllens livsförhèllanden. Vi har valt att redovisa hur hushèll med lèngvarigt beroende =av =socialbidrag =fördelar =sig =pè =följande socioekonomiska grupper:

  • Ej facklærda arbetare
  • Facklærda arbetare
  • Lægre tjænstemæn
  • Högre tjænstemæn
  • Ej klassificerade anstællda

 Lèngvarigt beroende av socialbidrag SOU 1999:46

  • Företagare/lantbrukare
  • Studerande
  • Ýlderspensionærer
  • ávriga.

Tabell 8.8 Socioekonomisk grupp för hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag

$QWDO .DWHJRULDQGHO



7RWDODQGHO



.DWHJRULDQGHO

       

(MIDFNOlUGD DUEHWDUH

       

)DFNOlUGD DUEHWDUH

       

/lJUH WMlQVWHPlQ

       

+|JUH WMlQVWHPlQ

       

(MNODVVLIL FHUDGH DQVWlOOGD

       

)|UHWDJDUH ODQWEUXNDUH

       

6WXGHUDQGH         cOGHUV SHQVLRQlUHU

       

gYULJD        

Av =tabell =8.8 =framgèr =det =att =antalet =hushèll =med =lèngvarigt =socialbidrag har ökat i samtliga socioekonomiska grupper. I gruppen ávriga har det ökat mycket kraftigt.

Av tabellen framgèr det att =just =gruppen ávriga =æven har =ökat sin andel bland hushèllen med lèngvarigt socialbidrag. Ýr 1990 var de 38 procent =men =hade =ökat =till =56 =procent =èr =1996. =Üven =andelen =studerande har ökat, frèn 11 procent till 18 procent.

Det =framgèr =ocksè =att =sè =mycket =som =nærmare =18 =procent =av hushèllen i gruppen ávriga (totalandel) hade lèngvarigt socialbidrag èr 1996. =Ýr =1990 =hade =knappt =5 =procent =av =hushèllen =i =gruppen =ávriga lèngvarigt socialbidrag.

I tabellen kan det ocksè utlæsas att gruppen ávriga ær kraftigt överrepresenterad. =Det =gæller, =kanske =lite =överraskande, =dessutom =i =högre

SOU 1999:46

Lèngvarigt beroende av socialbidrag 

grad 1990 æn 1996. Ýr 1990 var andelskvoten 6,4 och 1996 var den 5,5. Detta sammanhænger med att gruppen ávriga i befolkningen ökat mer æn gruppen ávriga bland hushèll med lèngvarigt socialbidrag. Ýr 1990 fanns det enligt vèr datakælla nærmare 270 000 sèdana hushèll i riket. Ýr 1996 var antalet nærmare 480 000.

Det kan hær tillæggas att vi har gjort særskilda bearbetningar av datauppgifter =för =gruppen =ávriga =i =syfte =att =skapa en =bild =av vilka de =ær. Eftersom det ær statistiskt mycket osækra resultat væljer vi att hær inte presentera nègra =tabeller. =Det =kan =dock =sægas =att =antalsförændringar =i undergruppen =Förtidspensionærer =knappast =förklarar =den =stora =antalsökningen. =Det =ær =emellertid =mycket troligt =att =ökningen =i =gruppen nya invandrare ær en bidragande förklaring. Dock ær en betydande andel av hushèllen, kanske hælften, nordiska hushèll dær hushèllsförestèndaren ær under 30 èr.

SammanfattningsvisNDQGHWVlJDVDWWGHQVRFLRHNRQRPLVNDJUXSSHQ

ávriga =kraftigt =dominerar =bland =de =lèngvarigt =socialbidragsberoende. Det ær ocksè anmærkningsvært att antalet ávriga hushèll har fördubblats i befolkningen.

Region Det ær ocksè intressant att veta hur hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag =fördelar =sig =över =landet. =Vi =har =dærför =valt =att =redovisa dessa hushèll efter hur de fördelar sig enligt indelningen i H-regioner. Indelningen beskrivs nedan och det bör i stora drag framgè vilka delar av landet som avses.

  • Stockholmsomrèdet
  • Större stæder
  • Södra mellanbygden
  • Norra mellanbygden
  • Norra glesbygden
  • Göteborgsomrèdet
  • Malmöomrèdet.

 Lèngvarigt beroende av socialbidrag SOU 1999:46

Tabell 8.9 Region för hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag

$QWDO .DWHJRULDQGHO



7RWDODQGHO



$QGHOVNYRW

       

6WRFNKROPV RPUnGHW

       

6W|UUHVWlGHU         6|GUDPHOODQ E\JGHQ

       

1RUUDPHOODQ E\JGHQ

       

1RUUDJOHV E\JGHQ

       

*|WHERUJV RPUnGHW

       

0DOP| RPUnGHW

       

Av =tabell =8.9 =framgèr =det =att =antalet =hushèll =med =lèngvarigt =socialbidrag =ökat =i =samtliga =regioner. =Særskilt =kraftig =har =ökningen =varit =i Göteborgs- =och =Malmöomrèdet. =Ýr =1996 =fanns =45 =procent =av =rikets samtliga =hushèll =med =lèngvarigt =socialbidrag =i =de =tre =storstadsregionerna; =Stockholm, =Göteborg =och =Malmö. =Om =Större =stæder =inkluderas fanns tre fjærdedelar av hushèllen i denna utökade grupp kommuner.

Av tabellen framgèr ocksè att Göteborgsregionen utmærker sig vad gæller hur stor andel av alla hushèll i regionen som har lèngvarigt socialbidrag. =I =regionen =hade =5,2 =procent =av =hushèllen =lèngvarigt =socialbidrag èr 1996. Totalandelen ökade i samtliga regioner.

Det =framgèr =ocksè =att =hushèllen =med =lèngvariga =socialbidrag =ær överrepresenterade i den utökade kommungruppen enligt ovan. Særskilt pètaglig ær överrepresentationen i Göteborgsregionen.

Flerèrsperspektivet Det kan hævdas att lèngvarigt beroende av socialbidrag inte bör studeras ur ett ettèrsperspektiv, ètminstone inte enbart. Istællet kan det hævdas att intresset bör koncentreras till de hushèll som under flera èr lever pè socialbidrag. Dessa hushèll, kan det hævdas, ær de som i verklig mening har socialbidrag som permanent kælla till försörjning.

SOU 1999:46

Lèngvarigt beroende av socialbidrag 

I syfte att belysa om 1990-talet har inneburit nègra förændringar ur detta =flerèrsperspektiv =har =vi =valt =att =studera =lèngvarigt =beroende =av socialbidrag med data som gör det möjligt att följa hushèll över flera èr. =Vi =har =valt =att =jæmföra =perioden =1990±1992 =med =perioden =1994± 1996. Dærvid har vi studerat hushèll som under respektive period har haft =socialbidrag =under =sammanlagt =minst =24 =mènader, =dock =minst =6 mènader det sista èret under respektive period.

Tabell 8.10 Hushèll med ett flerèrigt beroende av socialbidrag

3HULRGHU ± ±

$QWDOKXVKnOO   $QGHODYVDPWOLJDKXVKnOO  

Av tabellen framgèr det att antalet hushèll har ökat ca 2,5 gènger mellan perioderna.

Av tabellen framgèr det ocksè att andelen hushèll med flerèrigt beroende av socialbidrag har ökat frèn 0,7 procent till 1,5 procent. Jæmförelsen grundar sig dè pè antalet hushèll i riket èr 1990 och èr 1993. Andelen har alltsè drygt fördubblats.

SammanfattningsvisKDUGHWIOHUnULJDEHURHQGHWDYVRFLDOELGUDJ|NDW

kraftigt sèvæl antals- som andelsmæssigt.

Inkomstförhèllanden Redovisningen enligt ettèrsperspektivet gav vid handen att det genomsnittliga statsbidraget lèg stabilt strax under 60 000 kronor. De hushèll som =ur =ett =flerèrsperspektiv =har =lèngvarigt =socialbidrag =har =ett =högre genomsnittligt =socialbidrag =per =èr. =Genomsnittet =lèg =pè =strax =under 70 000 kronor.

Üven socialbidragen som andel av de totala positiva transfereringarna ær högre nær lèngvarigt beroende mæts över flera èr.

Vid den fortsatta framstællningen har vi valt att beskriva de förhèllanden =som =rèdde =det =första =èret =under =den =aktuella =perioden. =Vi =har ocksè försökt att, sè lèngt det ær möjligt, beskriva de aktuella hushèllen utifrèn samma indelningar som vid redovisningen enligt ettèrsperspektivet. En del avvikelser förekommer. Exempelvis har det inte varit möjligt att redovisa enligt nègon socioekonomisk indelning.

 Lèngvarigt beroende av socialbidrag SOU 1999:46

Familjeförhèllanden Nær =det =gæller =förhèllandet =mellan =ensamboende =och =samboende =kan det konstateras att de ensamboendes andel har sjunkit. Under den första perioden (1990±1992) var 77 procent av hushèllen med lèngvarigt beroende ensamboende. Under den andra perioden (1994±1996) var de 69 procent.

Nær det gæller förekomst av barn hade knappt en tredjedel av de aktuella hushèllen barn under den första perioden. Under den andra perioden gællde det för 38 procent av hushèllen.

Nærmare beskrivningar av hushèllen

Ýlder

Tabell 8.11 Hushèllsförestèndarens èlder i hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag

$QWDO .DWHJRULDQGHO



7RWDODQGHO



$QGHOVNYRW

)|UVWD $QGUD )|UVWD $QGUD )|UVWD $QGUD )|UVWD $QGUD

8SS WLOO

       

±         ±         ±         ±         ±        

Av tabell 8.11 framgèr det att antalet hushèll har ökat i alla èldersgrupperna. Balansen mellan èldersgrupperna (kategoriandelen) har förændrats endast marginellt.

Det =framgèr =ocksè att =det =ær =èldersgruppen =35±44 =èr =som =har =den största andelen lènga beroenden av socialbidrag.

SOU 1999:46

Lèngvarigt beroende av socialbidrag 

Födelseland

Tabell 8.12 Födelseland i hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag

$QWDO .DWHJRULDQGHO



7RWDODQGHO



$QGHOVNYRW

)|UVWD $QGUD )|UVWD $QGUD )|UVWD $QGUD )|UVWD $QGUD

1RUGHQ,         8WRP1RUGHQ,         1RUGHQ,,         8WRP1RUGHQ,,        

Av tabell 8.12 framgèr det att antalet invandrarhushèll har ökat særskilt mycket, oberoende av definition.

Av =tabellen =framgèr =det =ocksè att =andelarna =invandrarhushèll =med lèngvarigt socialbidrag (totalandel) har ökat kraftigt frèn en redan hög nivè, ocksè detta oberoende av definition.

Utbildning

Tabell 8.13 Lèngvarigt beroende av socialbidrag efter utbildningsnivè

$QWDO .DWHJRULDQGHO



7RWDODQGHO



$QGHOVNYRW

       

1nJRQPHG JUXQGVNROD

       

gYULJDK|JUH XWELOGQLQJ

       

Av tabell 8.13 framgèr det att antalet hushèll med högre utbildning och lèngvarigt socialbidrag har ökat mellan perioderna.

 Lèngvarigt beroende av socialbidrag SOU 1999:46

Arbetsmarknad

Tabell 8.14 Arbetsmarknadsförhèllanden =för hushèll =med =lèngvarigt beroende av socialbidrag

$QWDO .DWHJRULDQGHO



7RWDODQGHO



$QGHOVNYRW

)|UVWD $QGUD )|UVWD $QGUD )|UVWD $QGUD )|UVWD $QGUD

$UEHWVO|V         (MDUEHWVO|V        

Av =tabell =8.14 =framgèr =det =att =de =arbetslösa =inte =förekom =under =den första =perioden. =Under =den =andra =perioden =fanns =det =över 17 000 =sèdana hushèll. De utgjorde dè nærmare en fjærdedel av samtliga hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag.

Region

Tabell 8.15 Region för hushèll med lèngvarigt beroende av socialbidrag

$QWDO .DWHJRULDQGHO



7RWDODQGHO



$QGHOVNYRW

)|UVWD $QGUD )|UVWD $QGUD )|UVWD $QGUD )|UVWD $QGUD

6WRFNKROPV RPUnGHW

       

6W|UUHVWlGHU         6|GUDPHOODQ E\JGHQ

       

1RUUDPHOODQ E\JGHQ

       

1RUUD JOHVE\JGHQ

       

*|WHERUJV RPUnGHW

       

0DOP| RPUnGHW

       

Av tabell 8.15 framgèr det att antalet hushèll har ökat i samtliga regioner. ákningen ær förhèllandevis jæmnt fördelad.

Av =tabellen =framgèr =det =ocksè =att =storstadsomrèdena =(Stockholm, Göteborg och Malmö) ær överrepresenterade.

SOU 1999:46

Lèngvarigt beroende av socialbidrag 

'HWNDQXUIOHUnUVSHUVSHNWLYHWsammanfattningsvisVlJDVDWWnOGHUV fördelningen ær stabil, att antalet invandrare ökat, att utbildningsnivèn har stigit, att fler ær arbetslösa och att regionfördelningen ær stabil.

8.4. Sammanfattning av avsnittet

Sett ur ett ettèrsperspektiv har det lèngvariga beroendet av socialbidrag ökat femfaldigt mellan èren 1990 och 1996. Drygt 32 000 hushèll var èr 1990 lèngvarigt beroende, och ungefær 150 000 hushèll èr 1996.

Det =genomsnittliga =socialbidraget =för =dessa =hushèll =ær =ungefær 60 000 kronor i 1996 èrs prisnivè samtliga èr. Förværvsinkomsterna var mycket lèga och sjönk mellan èr 1990 och èr 1996. Socialbidraget utgjorde =uppemot =hælften =av =de =samlade =positiva =transfereringarna =till dessa hushèll. Utbildningsrelaterade positiva transfereringar lèg pè en lèg nivè samtliga èr.

Andelen =ensamboende =minskade. =Andelen =ensamboende =kvinnor bland de ensamboende minskade. Andelen barnfamiljer ökade.

Hushèllens èlder har sænkts. Ýr 1990 var nègot mer æn en tiondedel av de aktuella hushèllen under 25 èr. Ýr 1996 var mer æn en fjærdedel under 25 èr. Mer æn 6 procent av hushèllen i den èlderskategorin hade lèngvarigt socialbidrag èr 1996, vilket ær ungefær dubbelt sè stor andel som för befolkningen i sin helhet.

En ökande andel av hushèllen ær födda utom Norden. Om vi væljer en definition av hushèll som kræver att endast en av de vuxna medlemmarna =i =hushèllet =ær =född =utom =Norden, =har =andelen =kategoriandelen stigit frèn ca en tredjedel èr 1990 till över 40 procent èr 1996. Om vi væljer en strængare definition, att alla vuxna i hushèllet ska vara födda utom Norden, ökar kategoriandelen frèn 4 procent èr 1990 till 22 procent èr 1996.

Om vi anvænder den strænga definitionen av utomnordiska invandrare =hade =èr =1996 =nærmare =en =tredjedel =av =hushèllen =i =den =kategorin lèngvarigt socialbidrag. Enligt den mindre strænga definitionen hade ca en femtedel av hushèlen lèngvarigt socialbidrag samma èr.

Lejonparten av hushèllen med lèngvarigt beroende av socialbidrag har lèg utbildning. En trend ær dock att hushèll med högre utbildning i ökande utstræckning fèr socialbidrag under lèng tid. Ýr 1990 hade inga, eller mycket fè, hushèll med högre utbildning æn grundskola lèngvarigt socialbidrag. Ýr 1996 hade 14 procent av hushèllen högre utbildning.

Andelen =arbetslösa =hushèll =har =ökat =kraftigt. =En =femtedel =av =hushèllen =hade =1996 =arbetslösa =hushèllsmedlemmar. =Utifrèn =en =intuitiv utgèngspunkt kan man tycka att andelen borde vara högre. Sè stor andel som fyra femtedelar betraktas ju som inte arbetslösa.

 Lèngvarigt beroende av socialbidrag SOU 1999:46

Samtidigt =kan =det =sægas =att =knappt =en =tiondedel =av =de =arbetslösa hushèllen tillhör kategorin lèngvarigt beroende av socialbidrag. Andelen har visserligen ökat under 1990-talet men det ær dock pètagligt att de =arbetslösa =hushèllen =i =allmænhet =har =annan =försörjning. =De arbetslösa =hushèllen =ær =dock =överrepresenterade =i =förhèllande =till =sin andel i befolkningen.

Den =socioekonomiska =gruppen =ávriga =har =som =kategoriandel =ökat frèn knappt 40 procent èr 1990 till nærmare 56 procent èr 1996. Nærmare 18 procent av de ávriga hade lèngvarigt socialbidrag èr 1996.

Det lèngvariga beroendet av socialbidrag ær till stor del ett storstadsfenomen. I storstadsomrèdena utgör dessa hushèll en större andel æn sin andel i befolkningen som helhet.

Det =flerèriga =beroendet =av =socialbidrag =har =ökat =under =1990-talet. Bède antalet hushèll och andelen hushèll med lèngvarigt beroende har mer æn fördubblats frèn 1990-talets början till dess mitt.

Vid en jæmförelse av ökningarna ur ett ettèrs- respektive ett flerèrsperspektiv, =kan =det =konstateras =att =ökningen =ær =betydligt =större =ur =ett ettèrsperspektiv.

En =pètaglig =skillnad =mot =ettèrspersktivet =ær =att =flerèrsperspektivet inte =visar =nègon =föryngring av =hushèllen =med =lèngvarigt =beroende =av socialbidrag.

I övrigt ger flerèrsperspektivet och ettèrsperspektivet =likartade =bilder.

SOU 1999:46 87

 6DPEDQGHQPHOODQVRFLDOELGUDJHQ RFKQnJUDDOWHUQDWLY

I =detta =avsnitt =redovisar =vi =resultaten =av =nègra =datorsimuleringar. Simuleringarna =har =avsett =situationer =med =alternativa =regler =som =ger hushèllet =annan =försörjning =æn =socialbidrag. =Det =handlar =om =allt =frèn ændrade skatteregler till nya transfereringar. Simuleringarna har syftat till =att =belysa =hur =mycket =socialbidraget =skulle =kunna =reduceras =vid olika alternativa regler. Syftet har ocksè varit att belysa den offentliga sektorns kostnader för alternativen.

De =ændrade =regler =som =prövas =har =förekommit =i =den =allmænna =debatten men ska inte uppfattas som förslag frèn utredningen. Istællet har de valts för att ge en uppfattning om de förekommande förslagens konsekvenser, særskilt ur ett socialbidragsperspektiv.

Det kan vara pè sin plats att pèpeka att berækningarna ær statiska till sin karaktær. Det innebær att den beteendepèverkan alternativen kan ha inte ingèr i berækningarna. I den mèn, exempelvis, en sænkt beskattning för hushèll med barn leder till ökade arbetstider för sèdana hushèll, ingèr denna ökning inte i berækningarna.

9.1. Simuleringsexperimenten

Experimenten =innebær =mer =konkret =att =nya =regler =prövas =pè =hela =den befolkning =som =berörs =av =regeln. =Exempelvis =prövas =nya =skatteregler som =innebær =en =lægre =beskattning =för =hushèll =med =barn. =Denna =lægre beskattning leder till en högre nettoinkomst för ett sèdant hushèll. I den mèn =hushèllet =har =socialbidrag =reduceras =vid =berækningarna =socialbidraget med ett belopp som motsvarar den ökade nettoinkomsten. Skulle den ökade nettoinkomsten bli högre æn det utgivna socialbidraget, fèr det =aktuella =hushèllet =inget =socialbidrag. =Berækningarna =har =gjorts =pè motsvarande sætt för samtliga alternativ.

 Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ SOU 1999:46

9.2. De prövade alternativen och resultaten av simuleringarna

Utgèngslæget Vi har utgètt frèn data som finns tillgængliga för 1996 men som anpassats =till =1998 =èrs =regler. =Samtliga =resultat =ska =dærför =ses =som =förændringar i förhèllande till 1996 men med 1998 èrs regler.

Alternativen Hær följer redovisningar av alternativens utformning och av resultaten. Alternativen rör omrèdena:

  • avdrag i inkomstbeskattningen för försörjningsbörda
  • utökat barnbidrag för ensamstèende förældrar
  • ændring av barndelen i bostadsbidraget
  • högre studiemedel
  • aktivitetsersættning för arbetslösa ungdomar
  • ett statligt beskattat introduktionsbidrag till mottagna flyktingar.

Tabellredovisning Resultaten =av =simuleringarna =redovisas =i =tabellform =med =följande =begrepp:

Differens statliga transfereringar%HJUHSSHWWlFNHUVDPWOLJDWUDQV

fereringar som utgèr till hushèllen. Det kan handla om bostadsbidrag, bostadstillægg =till =pensionærer, =studiemedel =eller en =för =berækningarna konstruerad =transferering, =som =exempelvis =en =statlig =beskattad =introduktionsersættning till flyktingar. En ökad transferering anges med ett negativt værde.

Differens =socialbidrag 'HQQD GLIIHUHQV lU KHOW HQNHOW VNLOOQDGHQ

mellan socialbidraget i utgèngslæget och socialbidraget vid alternativet. I samtliga fall rör det sig om minskade socialbidrag. Differensen anges med positiva værden.

Differens =negativa =transfereringar , GH QHJDWLYD WUDQVIHUHULQJDUQD

ingèr =inkomstskatter, =förmögenhetsskatter =och =allmænna =egenavgifter. En =ökning =av =de =negativa =transfereringarna =anges =som =ett =positivt værde.

SOU 1999:46

Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ 

Brutto offentlig sektor'HWWDEUXWWRlUVXPPDQ DY WYnGLIIHUHQVHU

næmligen den för statliga transfereringar och den för negativa transferering. Den ær ett mètt pè statens saldo av förændringen innan hænsyn tagits till socialbidragens förændring. Bruttot anges som ett negativt tal.

Netto =offentlig =sektor %HJUHSSHW GHILQLHUDV VRP EUXWWR RIIHQWOLJ

sektor =med =tillægget =att =hænsyn =tas =till =det =förændrade =socialbidraget. Üven i detta fall blir ett negativt tal resultatet.

Reduktionskvot.YRWHQGHILQLHUDVVRPGLIIHUHQVVRFLDOELGUDJGLYL

derat med brutto offentlig sektor. Mèttet anges i procenttermer och anger hur stor procentandel av alternativet som resulterar i minskade socialbidrag.

Figurredovisning av profilen pè minskningen av socialbidragen Eftersom =det =ær =av =intresse =att =veta =vilka =socialbidragstagare =som =fèr sina =socialbidrag =sænkta, =har =vi =valt =att =redovisa =sænkningen =i =olika klasser av socialbidragstagare. Klasserna grundar sig pè det antal mènader hushèllet fètt socialbidrag under èr 1996. Klassningen ær:

  • 0 mènader
  • 1±3 mènader
  • 4±6 mènader
  • 7±9 mènader
  • 10±12 mènader.

9.2.1. Avdrag för försörjningsbörda

Ett sætt att underlætta för personer med hög försörjningsbörda och att samtidigt markera arbetslinjen vore att minska inkomstskatten för personer med barn.

Vi har prövat tvè tekniska lösningar pè skattelindringen. Den ena ær ett avdrag pè taxerad förværvsinkomst (förværvsavdrag) och den andra ær en skatterabatt.

Den första lösning pè skattelindringen ær ett förværvsavdrag pè taxerad förværvsinkomst med 9 000 kronor per barn. Gifta/sammanboende fèr =göra =halva =avdraget =var. =Lèt =oss =kalla =detta =alternativ =för =simuleringsalternativ 1.

 Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ SOU 1999:46

Tabell 9.1 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande av simuleringsalternativ 1 (Förværvsavdrag). Miljoner kronor och procentandel.

'LIIHUHQVVWDWOLJDWUDQVIHUHULQJDU



'LIIHUHQVVRFLDOELGUDJ  'LIIHUHQVQHJDWLYDWUDQVIHUHULQJDU  %UXWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  1HWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  5HGXNWLRQVNYRW 

Av tabell 9.1 framgè det att förværvsavdraget brutto kostar den offentliga =sektorn =nærmare =6 =miljarder =kronor =och =minskar =socialbidraget med drygt 400 miljoner kronor. Reduktionskvot pè 7 procent visar att endast en liten del av bruttokostnaderna för den offentliga sektorn væxlas mot minskade socialbidrag.

Figur =9.1 =Sænkning =av =socialbidragen =som =resultat =av simuleringsalternativ 1 (Förværvsavdrag)



      

    

8WJnQJVOlJHW $OWHUQDWLYHW

Av figur 9.1 framgèr det att den relativa minskningen ær störst i gruppen med 1±3 mènaders socialbidrag.

Den =andra =tekniska =lösningen =innebær =en =skatterabatt =ges =pè =den kommunala =skatten =med =3 =000 =kronor =per =barn. =Alternativet =kan =benæmnas simuleringsalternativ 2.

SOU 1999:46

Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ 

Tabell 9.2 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande =av =simuleringsalternativ =2 =(Skatterabatt). =Miljoner =kronor och procentandel.

'LIIHUHQVVWDWOLJDWUDQVIHUHULQJDU



'LIIHUHQVVRFLDOELGUDJ  'LIIHUHQVQHJDWLYDWUDQVIHUHULQJDU  %UXWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  1HWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  5HGXNWLRQVNYRW 

Av tabell 9.2 framgèr att reduktionskvoten ær nègot högre æn vid simuleringsalternativ 1, vilket beror pè att socialbidragen minskar mer och att bruttokostnaden för den offentliga sektorn blir mindre.

Figur =9.2 =Sænkning =av =socialbidragen =som =resultat =av simuleringsalternativ 2 (Skatterabatt)



      

    

8WJnQJVOlJHW $OWHUQDWLYHW

Av =figur =9.2 =framgèr =det =att =den =relativa =minskningen =ær =störst =i gruppen med socialbidrag i 1±3 mènader.

SammanfattningsvisNDQGHWNRQVWDWHUDVDWWHQVNDWWHOLQGULQJlUHWW

kostsamt sætt att minska socialbidragen pè.

 Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ SOU 1999:46

9.2.2. Utökat barnbidrag för ensamstèende förældrar

Vi har ocksè prövat att ge ensamstèende =förældrar =med barn =ett halvt extra barnbidrag i =förhèllande till =de =regler =som =gællde =1998; simuleringsalternativ 3.

Tabell 9.3 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande av simuleringsalternativ 3 (Utökat barnbidrag till ensamstèende). Miljoner kronor och procentandel

'LIIHUHQVVWDWOLJDWUDQVIHUHULQJDU  'LIIHUHQVVRFLDOELGUDJ  'LIIHUHQVQHJDWLYDWUDQVIHUHULQJDU  %UXWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  1HWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  5HGXNWLRQVNYRW 

Av tabell 9.3 framgèr det att alternativet ær betydligt effektivare dè mer æn =en =fjærdedel =av =bruttokostnaderna =ètervinnes =i =form =av =minskade socialbidrag. Nettokostnaden ær en knapp miljard kronor.

Figur =9.3 =Sænkning =av =socialbidragen =som =resultat =av simuleringsalternativ 3 (Utökat socialbidrag till ensamstèende)

 

      

    

8WJnQJVOlJHW $OWHUQDWLYHW

Av figur 9.3 framgèr det att ocksè i det hær fallet ær den största minskningen i gruppen med 1±3 mènaders socialbidrag.

SOU 1999:46

Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ 

9.2.3. Höjning av barndelen i bostadsbidraget

I systemet för bostadsbidrag finns det en del som ger ersættning för antalet barn i familjen. Som ett alternativ, simuleringsalternativ 4, har vi valt att höja denna del med 300 kronor per mènad.

Tabell 9.4 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande =av =simuleringsalternativ =4 =(Höjt =bostadsbidrag). =Miljoner kronor och procentandel

'LIIHUHQVVWDWOLJDWUDQVIHUHULQJDU  'LIIHUHQVVRFLDOELGUDJ  'LIIHUHQVQHJDWLYDWUDQVIHUHULQJDU  %UXWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  1HWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  5HGXNWLRQVNYRW 

Av tabell 9.4 framgèr det att ungefær en tredjedel av bruttokostnaderna för den offentliga sektorn ètervinnes i form av minskade socialbidrag. I förhèllande =till =simuleringsalternativ =3 =beror =skillnaden =pè =att =bruttokostnaden ær lægre.

Figur =9.4 =Sænkning =av =socialbidragen =som =resultat =av simuleringsalternativ 4 (Höjt bostadsbidrag)

 

      

    

8WJnQJVOlJHW $OWHUQDWLYHW

Av =det =underliggande =materialet =till =figur =9.4 =kan =det =utlæsas =att minskningen ær störst i gruppen 1±3 mènader.

 Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ SOU 1999:46

9.2.4. Höjda studiemedel till studerande med barn

Vi har prövat tvè olika varianter av höjda studiemedel. Eftersom reglerna för studiemedel inte avbildas i den modell som anvænds har höjningarna gjorts med schabloner.

I =det =första =fallet, =som =kan =benæmnas =simuleringsalternativ =5, =har summan =studiemedel =höjts =med =10 =procent =för =sammanboende =och =5 procent för ensamstèende med barn. I det andra fallet, som kan benæmnas simuleringsalterantiv 6, har studiemedlen höjts med 33 procent till alla studerande med barn.

Tabell 9.5 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande av simuleringsalternativ 5 (Höjda studiemedel 5/10%). Miljoner kronor och procentandel

'LIIHUHQVVWDWOLJDWUDQVIHUHULQJDU  'LIIHUHQVVRFLDOELGUDJ  'LIIHUHQVQHJDWLYDWUDQVIHUHULQJDU  %UXWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  1HWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  5HGXNWLRQVNYRW 

Av tabell 9.5 framgèr det att alternativet har en reduktionskvot pè över en tredjedel.

Figur =9.5 =Sænkning =av =socialbidragen =som =resultat =av simuleringsalternativ 5 (Höjda studiemedel 5/10%)

 

      

    

8WJnQJVOlJHW $OWHUQDWLYHW

Av det underliggande materialet till figur 9.5 framgèr det att den lilla sænkning det ær frèga om, ær jæmnt spridd i klasserna.

SOU 1999:46

Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ 

Tabell 9.6 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande av simuleringsalternativ 6 (Höjda studiemedel 33%). Miljoner kronor och procentandelar

'LIIHUHQVVWDWOLJDWUDQVIHUHULQJDU  'LIIHUHQVVRFLDOELGUDJ  'LIIHUHQVQHJDWLYDWUDQVIHUHULQJDU  %UXWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  1HWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  5HGXNWLRQVNYRW 

Av tabell 9.6 framgèr det att den offentliga sektorns nettokostnader ær större æn vid det föregèende alternativet. Reduktionskvoten ær samtidigt lægre.

Figur =9.6 =Sænkning =av =socialbidragen =som =resultat =av simuleringsalternativ 6 (Höjda studiemedel 33%)

 

      

    

8WJnQJVOlJHW $OWHUQDWLYHW

Av figur 9.6 framgèr det att den relativa minskningen ær störst i gruppen 1±3 mènader.

9.2.5. Nytt bidrag till arbetslösa ungdomar

Vi =har =prövat =ett =alternativ =med =ersættning =till =alla =ungdomar =mellan 18±24 èr som inte har studiebidrag eller studiemedel och inte har værnpliktsersættning och vars arbetsinkomst understiger ett halvt basbelopp. De fèr i berækningarna en skattepliktig ersættning med 200 kronor per dag under 220 dagar av èret. Detta ær simuleringsalternativ 7. I simule-

 Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ SOU 1999:46

ringsalternativ 8 ær förutsættningar desamma men ersættningen ær höjd till 250 kronor per dag.

Tabell 9.7 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande =av =simuleringsalternativ =7 =(200 =kronor =per =dag =till =arbetslösa ungdomar). Miljoner kronor och procentandel

'LIIHUHQVVWDWOLJDWUDQVIHUHULQJDU  'LIIHUHQVVRFLDOELGUDJ  'LIIHUHQVQHJDWLYDWUDQVIHUHULQJDU  %UXWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  1HWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  5HGXNWLRQVNYRW 

Av =tabell =9.7 =framgèr =det =att =reduktionskvoten =ær =40 =procent =till =en nettokostnad pè nærmare 1,4 miljarder kronor.

Figur =9.7 =Sænkning =av =socialbidragen =som =resultat =av simuleringsalternativ =7 =(200 =kronor =per =dag =till =arbetslösa ungdomar)

 

      

    

8WJnQJVOlJHW $OWHUQDWLYHW

Av det underliggande materialet till figuren framgèr det att den största relativa =minskningen =ær =i =gruppen =7±9 =mènader. =De =relativa =minskningarna ær jæmnt spridda i övrigt.

SOU 1999:46

Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ 

Tabell 9.8 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande =av =simuleringsalternativ =8 =(250 =kronor =per =dag =till =arbetslösa ungdomar). Miljoner kronor och procentandel

'LIIHUHQVVWDWOLJDWUDQVIHUHULQJDU  'LIIHUHQVVRFLDOELGUDJ  'LIIHUHQVQHJDWLYDWUDQVIHUHULQJDU  %UXWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  1HWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  5HGXNWLRQVNYRW 

Av tabell 9.8 framgèr det att nettokostnaderna ær högre och reduktionkovoten lægre æn i simuleringsalternativ 7.

Figur 9.8 Sænkning av socialbidragen som resultat av simuleringsalternativ 8 (250 kronor per dag till arbetslösa ungdomar)

 

      

    

8WJnQJVOlJHW $OWHUQDWLYHW

Av figur 9.8 framgèr det att minskningarna fördelar sig pè ungefær samma vis som i simuleringsalternativ 7.

9.2.6. Ett statligt beskattat introduktionsbidrag till mottagna flyktingar

Vi har beræknat effekterna av ett statligt beskattat introduktionsbidrag till flyktingar. För att fè ett sè træffsækert urval som möjligt, har vi valt ut personer i èldern 25±64 èr som invandrat frèn ett utomnordiskt land senare æn 1993 och vars inkomster av arbete understiger ett halvt bas-

 Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ SOU 1999:46

belopp. De flyktingar som ær under 25 èr kan rimligen tænkas beröras av det tidigare behandlade nya stödet till arbetslösa ungdomar, givet att flyktingarna ær arbetslösa.

Vi =har =prövat =tvè =nivèer pè bidraget: =5 =000 =och =6 =000 =kronor =per mènad. Alternativen kan benæmnas simuleringsalternativ 9 och 10.

Tabell 9.9 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande =av =simuleringsalternativ =9 =(Introduktionsbidrag =till =flyktingar =pè =5 =000 =kronor =per =mènad). =Miljoner =kronor =och =procentandel

'LIIHUHQVVWDWOLJDWUDQVIHUHULQJDU  'LIIHUHQVVRFLDOELGUDJ  'LIIHUHQVQHJDWLYDWUDQVIHUHULQJDU  %UXWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  1HWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  5HGXNWLRQVNYRW 

Av =tabell =9.9 =framgèr =det =att =reduktionskvoten =ær =64 =procent, =vilket innebær =att =nærmare =tvè =tredjedelar =av =den =offentliga =sektorns =bruttokostnader =ètervinnes i =form =av =minskade =socialbidrag. =Den =offentliga sektorns nettokostnad ær drygt en halv miljard.

Figur 9.9 Sænkning av socialbidragen som resultat av simuleringsalternativ 9 (Introduktionbidrag till flyktingar pè 5 000 kronor per mènad)

 

      

    

8WJnQJVOlJHW $OWHUQDWLYHW

Av figur 9.9 framgèr det att den största relativa minskningen, förutom i gruppen 0 mènader, ær i gruppen 10±12 mènader.

SOU 1999:46

Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ 

Tabell 9.10 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande av simuleringsalternativ 10 (Introduktionsbidrag till flyktingar =pè =6 =000 =kronor =per =mènad). =Miljoner =kronor =och =procentandelar

'LIIHUHQVVWDWOLJDWUDQVIHUHULQJDU  'LIIHUHQVVRFLDOELGUDJ  'LIIHUHQVQHJDWLYDWUDQVIHUHULQJDU  %UXWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  1HWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  5HGXNWLRQVNYRW 

Av tabell 9.10 framgèr det att træffsækerheten ær nègot lægre vid denna högre ersættning.

Figur 9.10 Sænkning av socialbidragen som resultat av simuleringsalternativ 10 =(Introduktionsbidrag =till =flyktingar =pè 6 000 =kronor per mènad)

 

      

    

8WJnQJVOlJHW $OWHUQDWLYHW

Figur 9.10 visar att profilen pè sænkningarna ær =likartad =i förhèllande till simuleringsalternativ 9.

 Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ SOU 1999:46

9.2.7. En samlingsberækning

Som ett sista simuleringsalternativ har vi valt att göra en samlingsberækning dær fyra av de tidigare presenterade =alternativen =ingèr. =Dessa ær:

  • höjniningen av barndelen i bostadsbidraget
  • höjningen av studiemedlen med 10 procent
  • ersættningen till arbetslösa ungdomar med 250 kronor per dag
  • flyktingbidrag med 5 000 kronor per mènad.

Tabell 9.11 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid en samlingsberækning =av =fyra =alternativ. =Miljoner =kronor =och =procentandelar

'LIIHUHQVVWDWOLJDWUDQVIHUHULQJDU  'LIIHUHQVVRFLDOELGUDJ  'LIIHUHQVQHJDWLYDWUDQVIHUHULQJDU  %UXWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  1HWWRRIIHQWOLJDVHNWRUQ  5HGXNWLRQVNYRW 

Av tabell 9.11 framgèr det att den offentliga sektorns nettokostnader ær drygt tre miljarder kronor.

Figur 9.11 Sænkning av socialbidragen som resultat av samlingsberækning av de fyra alternativen

 

      

    

8WJnQJVOlJHW $OWHUQDWLYHW

SOU 1999:46

Sambanden mellan socialbidragen och nègra alternativ 

Av =figur =9.11 =framgèr =att =de =relativa =minskningarna =ær =stora =i =grupperna med mindre æn en mènads socialbidrag och med 10±12 mènaders socialbidrag.

9.2.8. Sammanfattning av avsnittet

Samtliga =prövade =alternativ =innebær =nettokostnader =för =den =sammantagna offentliga sektorn.

De =simuleringar =som =gjorts =visar =att =det =effektivaste =sætten =att minska socialbidragen, særskilt de lèngvariga socialbidragen =ær =att =införa ett statligt beskattat bidrag till mottagna flyktingar. Uppemot tvè tredjedelar =av =kostnaderna =för =socialbidrag =försvinner =om =man =inför detta generella bidrag. Detta visar ocksè att den huvudsakliga försörjningskællan =för =dessa =hushèll =ær =socialbidrag =eller =introduktionsersættning, som det ocksè kan benæmnas.

Avdrag för försörjningsbörda i inkomstbeskattningen har lèg træffsækerhet. Reduktionskvoten blir knappt 10 procent.