SOU 2003:76

Det ska vara billigt att köpa böcker och tidskrifter III

Bokpriskommissionens tredje delrapport Bokpriskommissionens tredje delrapport Bokpriskommissionens tredje delrapport Bokpriskommissionens tredje delrapport Bokpriskommissionens tredje delrapport

Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter III

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Regeringen beslutade den 10 januari 2002 att tillkalla en kommission med uppgift att följa och granska prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor sänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissionen skall verka för att åtgärden får fullt och bestående genomslag i det pris som konsumenten betalar för böcker, tidskrifter m m. Ett mål är att läsandet skall öka i alla grupper. De litteraturpolitiska effekterna av den sänkta mervärdesskatten skall redovisas.

Genom beslut den 28 november 2002 har regeringen ändrat direktivet för Kommissionen vad avser tidpunkterna för redovisning av uppdraget. Kommissionen skall enligt detta beslut slutligt redovisa sitt uppdrag i en rapport senast den 28 februari 2005. Delrapporter skall regelbundet lämnas under uppdragets löptid. Aktuella tider för avlämning är den 31 augusti 2003, den 31 januari 2004 resp. den 31 augusti 2004.

Genom beslut den 10 januari 2002 förordnade chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Marita Ulvskog, numera kommunrådet Ingegerd Sahlström som ordförande i kommissionen. Som övriga ledamöter förordnades samma dag direktören Kristina Ahlinder, förlagschefen Lena Björk, redaktören Anna Brodow, kommunalnämndsordföranden Sven Cahling, direktören John Erik Forslund, controller Lars-Erik Linder, andre vice ordföranden Ulla Lindqvist, journalisten Alexandra Pascalidou och bibliotekschef Lars Rydquist. Som sakkunniga förordnades skattedirektören Lennart Hamberg, enhetschefen Mads Lundgaard, avdelningschefen Birgitta Modigh och programchefen Roger Petterson.

T T T T Till statsrådet och chefen ill statsrådet och chefen ill statsrådet och chefen ill statsrådet och chefen ill statsrådet och chefen för Kulturdepartementet för Kulturdepartementet för Kulturdepartementet för Kulturdepartementet för Kulturdepartementet

Genom beslut den 24 september 2002 entledigades Alexandra Pascalidou från sitt uppdrag som ledamot.

Samma dag entledigades enhetschefen Mads Lundgaard och förordnades enhetschefen Peter Knutsson som sakkunnig.

Genom beslut den 5 februari 2002 förordnades som experter hovrättsassessor, numera kanslirådet Maria Eka samt departementssekreterarna Madelén Falkenhäll och Birgit Gunnarsson.

Madelén Falkenhäll entledigades genom beslut den 9 oktober 2002 och departementssekreteraren Altin Vejsiu förordnades samma dag som expert.

Genom beslut den 4 mars 2003 entledigades andre vice ordföranden Ulla Lindqvist och redaktören Anna Brodow från deras uppdrag att vara ledamöter i kommissionen. Som nya ledamöter förordnades kanslisten Dan Abelin och författaren Fateme Behros.

Samma dag entledigades enhetschefen Peter Knutsson och förordnades enhetschefen Vilhelm Nordenanckar som sakkunnig.

Genom beslut den 4 mars 2003 förlängdes förordnandena för ordförande och samtliga ledamöter, sakkunniga och experter t o m den 28 februari 2005.

ligt att köpa böcker och tidskrifter I överlämnades den

2 juli 2002. Den andra delrapporten Det skall vara bil-

ligt att köpa böcker och tidskrifter II avlämnades den

31 januari 2003. Härmed överlämnas den tredje del-

rapporten, vilken även kommer att finnas tillgänglig på www.sou.gov.se/bok

Stockholm i augusti 2003

Ingegerd Sahlström

Dan Abelin Kristina Ahlinder Fateme Behros Lena Björk Kjersti Bosdotter Sven Cahling Roger Haddad John Erik Forslund Lars-Erik Linder Lars Rydquist David Stansvik

/Hans Sand

Förord ..........................................................

Sammanfattning ........................................... 12

SCB:s redovisning ........................................ 15

Hur påverkar momsen läsandet? ................... 35

Kommissionens slutsatser ............................. 49

Våra medievanor förändras inte över en natt .. 57

Innehåll Innehåll Innehåll Innehåll Innehåll

Förord och sammanfattning Förord och sammanfattning Förord och sammanfattning Förord och sammanfattning Förord och sammanfattning

S

änkningen av mervärdesskatten på böcker och tidskrifter m m från 25 procent till 6 procent gjordes för ett och ett halvt år sedan. Därmed kom detta område att inkluderas bland de verksamheter som om-

fattas av den s k kulturmomsen. För Bokpriskommissionen med sitt treåriga uppdrag innebär det att vi nu kan redovisa ett halvtidsresultat i och med denna tredje delrapport.

I våra två tidigare delrapporter, som överlämnades till kulturministern den 2 juli 2002 respektive den 31 januari 2003 redovisade vi huvudmomenten i de uppdrag som vi har givits, hur arbetet har lagts upp och vilka resultat som uppnåtts. Det finns anledning att också nu kortfattat sammanfatta uppdragen och redovisa hur vi under det senaste halvåret har arbetat med att lösa våra uppgifter.

För det första skall Kommissionen följa och granska prisutvecklingen på böcker, tidskrifter och övriga varor som omfattas av skattesänkningen. Den skall också verka för att åtgärden med sänkt mervärdesskatt skall få fullt och bestående genomslag i det pris som konsumenten betalar.

Följa och granska prisutvecklingen

Det första granskningsårets iakttagelser och slutsatser framgår av den andra delrapporten, av vilken också en sammanfattning ges i slutet av detta förord.

Med föreliggande rapport kan vi redovisa ett halvtidsresultat av vårt granskningsuppdrag i fråga om prisutvecklingen.

Underlaget till Kommissionens rapporter utgörs huvudsakligen av Statistiska centralbyråns (SCB) prismätningar. På uppdrag av regeringen fullgör sålunda SCB uppgiften att mäta och analysera prisutvecklingen och förser därmed Kommissionen med ett relevant underlag. Formellt redovisas SCB:s rapport till Kommissionen och Kulturdepartementet samtidigt som föreliggande Kommissionsrapport överlämnas. Kommissionen har dock under arbetets gång kunnat repliera på ett preliminärt arbetsmaterial som SCB har ställt till Kommissionens förfogande.

En redovisning av vilka mätmetoder som tillämpats i det senaste underlaget och hur det påverkar säkerheten i våra bedömningar tas upp under avsnittet Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser.

Förord och sammanfattning

3

Det skall vara billigt att läsa

RAPPOR

T

Från Bokpriskommissionen

Våren 2003

kommer därmed att ingå i underlaget för den rapport som planeras till januari 2004.

Men granskningsuppgiften för Kommissionen omfattar mer än bara böcker (inkl. kurslitteratur) och tidskrifter. Beslutet att sänka mervärdesskatten omfattade också bl.a. noter och kartor samt vissa program och kataloger m.m. Regeringens uppdrag till SCB är dock begränsat till prismätningar rörande de först nämnda kategorierna. Kommissionen kan därför inte påräkna något statistiskt underlag för annat än böcker och tidskrifter.

Kommissionen har vidare kunnat konstatera att kulturtidskrifterna (definierade i förordningen om statligt stöd till kulturtidskrifterna, SFS 1993:567), som också omnämns i beslutsunderlaget för momssänkningen, har så små upplagor att de i praktiken inte kommer att omfattas av SCB:s prismätningar på tidskriftsområdet.

skriftsseminarium som planeras äga rum under slutet av år 2003.

På detta sätt kan vi förmedla resultat om ut-

fallet inom ännu oredovisade delar

av vårt granskningsområde. I det fortsatta arbetet kommer vi att

se över möjligheten att täcka an-

dra ”vita fläckar” av vårt uppdrag.

I vår andra delrapport anmälde vi att Temo AB på uppdrag av

Svenska Förläggareföreningen i slu-

tet av december 2002 redovisade en

undersökning av prisutvecklingen

inom bokområdet. Där presentera-

des iakttagelser som delvis avvek från

SCB:s underlag, särskilt i fråga om

bokklubbarna. Eftersom Temo:s un-

dersökning, som till skillnad mot

SCB:s studie pekade på att hela förde-

len av momssänkningen hade gått vidare

till konsumenterna, kom så pass sent på året hade Kommissionen inga möjligheter att närmare analysera iakttagelserna och slutsatserna i denna undersökning i sin andra rapport. Vi anmälde dock vår ambition att göra detta i anslutning till det fortsatta arbetet med att följa och granska prisutvecklingen.

Förord och sammanfattning

Vad gäller resultatet efter det senaste halvårets utveckling återkommer vi senare i denna rapport.

Som ett ytterligare led i fokuseringen på prisutvecklingen inom bokklubbarna arrangerade Kommissionen i februari 2003 ett möte med företrädarna för ett antal bokklubbar för att närmare diskutera mätmetoder m m. Under mötet diskuterades bl a urval och kvalitetsaspekter, kontakter mellan klubbarna och SCB, sekretessfrågor, expeditionsavgifter, portokostnader m m. Det gav en nyttig genomgång av många av de frågor som man från klubbarnas sida menade måste beaktas när man genomförde prismätningarna. Från SCB:s sida redovisades ambitionen att ytterligare bredda kontaktytorna gentemot klubbarna för att försöka uppnå största möjliga samförstånd i fråga om valet av mätmetoder m m.

Det är Kommissionens förhoppning att de ökade kontakterna med bokklubbarna skall medföra ökad samsyn vad gäller prismätningarnas upplägg och genomförande och därmed begränsa diskussionerna om giltighet och entydighet hos framtida iakttagelser och slutsatser.

Förord och sammanfattning

sänkningen får ett bestående genomslag i prisbildningen på området.

Ett viktigt moment i kunskapsspridningen utgörs av Kommissionens delrapporter. Den utformning som vi har valt att ge dem tycks ändamålsenlig och har givit rapporten en uppmärksamhet utöver vad som normalt följer av ett utredningsbetänkande. Upplagan av varje rapport är beräknad till 2000 ex och ca hälften av dessa har distribuerats genom Kommissionens försorg och utan kostnad för mottagaren till bokhandlarna, folk- och länsbibliotek, universitets – och forskningsbibliotek, bokförläggare, tidskriftssektorn, konsumentvägledare, folkbildningsförbund m fl. Mediernas intresse för frågan är fortfarande påtaglig även om det inte nått samma nivåer som efter den första rapporten. Det är förstås också ett uttryck för att bok- och tidskriftsbranscherna uppvisat så goda resultat att medierna inte har funnit anledning till särskilda påpekanden.

Det välvilliga mottagandet av rapporterna måste nog också tillskrivas förekomsten av tematiska artiklar av fristående författare, som syftar till att belysa sakområdet från olika utgångspunkter. Vi fortsätter nu också den traditionen genom att i denna rapport inkludera två artiklar:

till att ge relief åt de områden som vi har att bevaka, och bidra till debatt om dessa.

Rapporten och dess funktion som informationsspridare är alltså enligt vår mening tillfredsställande och vi avser att fortsätta på den inslagna linjen.

Seminarieverksamheten som informationsinstrument prövade vi hösten 2002 genom det seminarium om momssänkningen och bokläsningen som vi då ordnade på Kungliga Biblioteket. Vi planerar ett nytt seminarium i slutet av år 2003 och då inom området tidskrifter. Vi får anledning att återkomma till detta i vår nästa rapport.

Tyvärr har vi inte fått gehör från Bok & Bibliotek i Göteborg för att få med Bokpriskommissionens frågor i mässans seminarieverksamhet i höst. Vi räknar dock med att åter aktualisera ett sådant deltagande inför mässan 2004.

Utöver den konsumentinformation som följer av aktiviteterna som vi här har beskrivit har Kommissionen övervägt om det skulle vara möjligt att bedriva denna information också i andra former, t ex genom deltagande i eller stimulerande av kampanjer.

Frågan behandlades bl a på det tidigare omnämnda seminariet i december. Då uttalades från bokbranschen att det naturligen låg på branschen själv att svara för att informationen om momssänkningen hålls levande för konsumenterna.

Förord och sammanfattning

Svenska Förläggareföreningen har, tillsammans med Svenska Bokhandlareföreningen, i en skrivelse i april 2003 till Bokpriskommissionen redovisat både vad man faktiskt har genomfört i form av konsumentinformation med anledning av momssänkningen och vad som planeras. I svaret betonas bl a att man under innevarande år kommer att presentera en omfattande rapport över bokbranschens utveckling under de senaste 30 åren, bl a vad gäller momssänkningen, och att man i samband härmed planerar diverse aktiviteter för att diskutera och belysa materialet. Fortsatta parallella prismätningar tillsammans med Temo planeras vidare med publicering av rapporter och pressinformation. Organisationerna menar också att branschens roll i informationsspridningen är effektivast om den integreras väl i den löpande affärsverksamheten och att informationsuppgiften också måste axlas av andra aktörer på kulturområdet, såsom Kulturdepartementet, Statens kulturråd och biblioteken m fl.

Sveriges Tidskrifters svar i maj 2003 på Kommissionen redovisar också initiativ till egna undersökningar om prisutveckling, svenska folkets kännedom om momssänkningen och hur den påverkat inköpsvanorna när det gäller tidskrifter. Man pekar vidare på att man självklart kommer att fortsätta att informera i sina respektive tidskrifter om den lägre momsnivån.

skall öka och breddas och att kunna redovisa effekter i dessa avseenden av momssänkningen.

I våra två första rapporter har vi redovisat material som allmänt belyser lässituationen i Sverige. Det är framför allt studier från Nordicom som har legat till grund för beskrivningar om läsandets utveckling inom bok- och tidskriftsområdena. Vi kunde också konstatera för det första året efter momssänkningsbeslutet att sänkningen uppmärksammats väl i konsumentledet och notera en markant ökning av inköpen, särskilt av böcker och i viss utsträckning också av tidskrifter. Underlaget gav i det skedet dock inte möjlighet att närmare analysera vilka effekter som prissänkningen hade fått på läsningen.

För första gången har inför föreliggande rapport presenterats ett statistiskt underlag som ger vissa indikationer på momssänkningens läseffekter. Det är SOM-institutets undersökning rörande bok- och tidskriftsläsandets utveckling under åren 1986–2002 som också tar upp frågan om momssänkningens inverkan. Resultaten i SOM-undersökningen redovisas i en förkortad version i det följande i ett särskilt avsnitt. Det tas också upp i SCB:s underlagsrapport till oss och analyseras senare av Kommissionen under avsnittet Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser.

Förord och sammanfattning

också förändringar i läsvanorna – är långsiktiga processer som sannolikt förutsätter längre tidsperioder för att ge säkert avläsbara resultat. Det är bakgrunden till att vi har uppdragit åt Ulla Carlsson, Nordicom, och Lennart Weibull, SOM-institutet, att i en artikel resonera om kulturvaneförändringar och vilka tidsperspektiv som normalt gäller för att man skall kunna få tydliga belägg för att förändringar faktiskt har kommit till stånd. Artikeln återfinns senare i denna rapport.

Kommissionen har gått vidare på den väg som vi antydde i vår förra rapport, nämligen att engagera forskningen i frågan om momssänkningens litteraturpolitiska effekter. Sedan Kulturdepartementet ställt särskilda resurser till förfogande har Bokpriskommissionen under våren 2003 kunnat träffa en överenskommelse med företagsekonomiska institutionen vid Stockholms Universitet angående forskningsinsatser inom området momssänkningen och dess konsekvenser för läsningen för att komplettera den bild som statistiken kan ge. Överenskommelsen innebär att företagsekonomiska institutionen inom ramen för forskningsprojektet Bookonomy kommer att studera om momssänkningen i den aktuella storleksordningen har lett till någon förändring i köpbeteende, attityder och läsvanor, särskilt vad beträffar läsvanornas omfattning och bredd. Vi räknar med att fortlöpande vara i kontakt med projektet och att en redovisning skall presenteras under hösten 2004 som kan utgöra underlag till Kommissionens slutrapport i februari 2005.

frågor som, utöver branschernas beredskap att fortsatt driva konsumentinformation om momssänkningen, också berörde i vilken utsträckning man hade planer på att utnyttja momssänkningen i ett läsfrämjandeperspektiv.

I svaret från bokförläggar- och bokhandlarsidan betonas att det är en naturlig marknadsambition att söka nya läsargrupper och att momssänkningen givit extra energi åt det arbetet. Bland de effektiva åtgärderna pekar man på utnyttjandet av litterära pris och engagemanget i Världsbokdagen. Liksom i fråga om konsumentinformationen menar man att ansvaret för läsfrämjandet måste delas mellan branschen och de litteraturpolitiska aktörerna.

Också från tidskriftsbranschen betonas att området i sig fungerar som en form av läsfrämjande. Som särskilda insatser pekar man på de läsfrämjande åtgärder som syftar till att engagera Sveriges lärare och elever för en ökad användning av tidskrifter i undervisningen. Man beklagar vidare att man på grund av uteblivet statligt stöd inte har kunnat driva frågan om att i ökad utsträckning kunna erbjuda tidskrifter som en stimulerande insats när det gäller invandrarungdomars möjligheter att snabbare lära sig svenska språket.

12 svåra att nå. Här nämndes särskilt barnens och invandrarnas läsbehov. Bland de svårnådda grupperna noterades generellt männen, som i många avseenden uppvisar svagare – eller i vart fall annorlunda – kultur- och läsintresse än kvinnorna. Enligt de redovisningar som Nordicom genomfört om lässituationen i Sverige, och som återgetts i Kommissionens två första rapporter, har män med arbetarbakgrund en särskilt svag läsprofil.

Bl a mot den bakgrunden diskuterade Bokpriskommissionen i maj 2003 med Metallindustriarbetarförbundet (Metall) om möjligheten att väva in momssänkningen i den kampanjverksamhet som förbundet bedriver. Metall representerar en intressant miljö med hänsyn till förbundets medlemssammansättning (80% män och 20% kvinnor) och en aktiv läsfrämjandeverksamhet med projekt som Läs-för-mig-pappa, Boken på arbetsplatsen och Litteratur på arbetsplatsen. Mot bakgrund av denna diskussion kommer Metall att i en planerad enkät till ett antal LO-förbund ta upp momsfrågan för att få reda på i vilken utsträckning insikten om momssänkningen hålls levande och hur den kan ha påverkat inköpen och läsningen. Kommissionen hoppas att på detta sätt få fram ett intressant material som kan beaktas i en kommande delrapport eller i slutrapporten.

redovisats i den första delrapporten, som omfattade utvecklingen under våren 2002.

På bokområdet hade momssänkningen generellt sett fått fullt genomslag i det pris som konsumenterna betalat för böcker i bokhandeln. Goda resultat kunde avläsas för skönlitteraturen och barnlitteraturen. Facklitteraturen uppvisade inte lika goda siffror och sänkningsmålet hade inte uppnåtts. Det fattades någon eller några procentenheter.

I fråga om bokklubbarna hade momssänkningen möjligen fått fullt genomslag i prisutvecklingen först om man beaktar den s k huvudbokens försäljningsandel i verksamheten. Om bokklubbarnas böcker granskades från samma utgångspunkter som gäller för böcker som säljs i bokhandeln uppnåddes generellt sett inte prisreduceringsmålet.

För tidskrifterna hade prisreduceringsmålet generellt sett inte uppnåtts. Det fattades några procentenheter. Inom denna grupp var dock resultaten för familje- och damtidningar samt för tidskrifter inom områdena idrott, motion och friluftsliv bättre än för andra. De uppvisade siffror som kunde tyda på att momssänkningen där hade fått fullt genomslag i det pris som konsumenten betalar. Klart sämre resultat uppvisade datortidskrifter och tidskrifter inom områdena ekonomi, teknik, hobby och foto samt serietidningar.

Vi konstaterar att en rad omständigheter gör att våra iakttagelser i denna rapport grundar sig på ett underlag som är betydligt osäkrare än vad som gällde i den förra rapporten. Det gör också att våra slutsatser måste bli mer försiktiga.

Även med detta förbehåll kan vi dock slå fast att de iakttagelser och slutsatser som vi har redovisat i tidigare rapporter fortfarande står sig i sina huvuddrag.

På bokområdet är vår bedömning, att även om resultatet för området som helhet sannolikt inte helt motsvarar momssänkningen, kan det inte uteslutas att momssänkningen generellt sett har fått fullt genomslag i det pris som konsumenterna har betalat för böcker i bokhandeln eller genom bokklubbarna var för sig.

Under den period som mätningarna också omfattat böcker som sålts via s k nätbokhandlar, varuhus, dagligvarubutiker och kiosker pekar underlaget på att prisutvecklingen för dessa böcker har legat under den allmänna prisutvecklingen.

Det är svårt att dra några klara slutsatser om hur momssänkningen har fungerat för de skilda litteraturkategorierna. Det verkar dock sannolikt att genomslaget på facklitteraturen är sämre än på skönlitteraturen och barnlitteraturen.

ter, ligger fortfarande under prisreduceringsmålet men uppvisar under det senaste halvåret en positiv trend med priser som ligger under den allmänna prisutvecklingen.

För första gången har vi i denna rapport kunnat presentera resultat vad gäller momssänkningens effekter på läsningens omfattning. Resultaten måste uppfattas som mycket preliminära och bara som en första indikation på momsinstrumentets litteraturpolitiska effekt. De antyder att momssänkningen har lett till att människor som redan tidigare var bokköpare och läsare köper och läser något mer efter momssänkningen, men att bokläsandet generellt inte har breddats till nya grupper.

SCB:S REDOVISNING

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

SCB:s rapport till Bokpriskommissionen, ”Effekter av sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter”, återges delvis i det följande. Den fullständiga redovisningen finns på SCB:s webbplats www.scb.se.

rygt ett och ett halvt år efter momssänkningen, i denna tredje rapport, presenteras SCB:s resultat över prisutvecklingen på böcker och tidskrifter mellan år 2001 och april 2003. Vidare presenteras om-

sättningsutvecklingen för bok-, pappers- och tidskriftshandeln mellan 1999–april 2003. I rapporten finns även statistik över svenska folkets inköp och läsande av böcker och tidskrifter samt våra attityder till läsandet. Avsnittet om läsandet bygger på SOM-Institutets1 undersökning 2002 samt nya data från NORDICOM:s undersökning Mediebarometern. Några uppgifter från undersökningen Kulturbarometern 2002, som SCB genomför på uppdrag åt Statens Kulturråd, finns även med här.

Framtida rapporteringar kommer att ske i januari 2004 samt i augusti 2004 och januari 2005.

I nästa rapport i januari 2004 kommer förutom de nuvarande avsnitten också resultaten av prismätningar på kurslitteratur på universitet/högskolor och komvuxgymnasier att redovisas.

prisutveckling för varor och tjänster mellan de tidsperioder som jämförelserna avser. SCB redovisar här hur en sådan analys bör göras.

Mervärdesskatten på böcker och tidskrifter sänktes den 1 januari 2002 från 25 till 6 procent. Allt annat lika innebär detta en sänkning av prisnivån med 15,2 procent (1–1,06/1,25).

För perioden 2001 till april 2003 så förväntas en momssänkning på 15,2 procent leda till en sänkning av priserna med 1,0222*1,0283*(1–0,152) = 0,89, det vill säga en sänkning med (1–0,89) 11,0 procent. Vi kallar detta för den inflationsjusterade momssänk-

ningen (IJM). En prissänkning på den nivån är vad

man kan förvänta sig för perioden 2001 till april 2003, om bokbranschens aktörer har en genomsnittlig kostnadsökning, som motsvarar KPI generellt samt en oförändrad marginal per såld bok.

Prisutvecklingen för böcker och tidskrifter

SCB har beräknat prisutvecklingen för böcker mellan

2001 och april 2003. Följande resultat kan redovisas:

  • Priserna på böcker har generellt sjunkit med 8,3 ±

2,2 procent

D

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

För böcker i bokhandel har det under hela perioden 2001–april 2003 skett en prissänkning med 7,5 ± 3,5 procent. Priserna på böcker i bokklubbar har under samma period sjunkit med 8,6 ± 2,4 procent. Med hänsyn tagen till de större osäkerhetstalen för respektive försäljningskanal kan SCB inte helt utesluta att prissänkningen för en enskild försäljningskanal kan vara i nivå med den inflationsjusterade momssänkningen.

Under den senaste prismätningsperioden, april 2002–april 2003 har det i genomsnitt skett en höjning av bokpriserna. Detta beror främst på att priserna i bokhandeln stigit, jämfört med övriga försäljningskanaler4 där prisutvecklingen ligger i nivå med den generella konsumentprisutvecklingen.

SCB har beräknat prisutvecklingen för tidskrifter mellan oktober 2001 och april 2003. Följande resultat kan redovisas:

  • Priserna på 103 momssänkta tidskrifter, lösnummer och abonnemang, har minskat med 8,3 ± 0,9 procent.

Prissänkningarna på de tidskrifter som berörts av momssänkningen har under perioden oktober 2001– april 2003 varit 8,3 ± 0,9 procent. Den inflationsjusterade momssänkningen (IJM) under samma period uppgår till 12,1 procent, vilket innebär att målet med momssänkningen på tidskrifter inte uppnåtts. Prisförändringarna varierar dock mellan olika tidskriftskategorier. Familje- och damtidningar samt tidskrifter för idrott, motion och friluftsliv kan ha sänkts i nivå med IJM medan serietidningar och tidskrifter inom ekonomi, teknik, hobby och foto generellt uppvisar mindre prissänkningar.

Omsättningsutvecklingen för böcker och tidskrifter inom detaljhandeln

Omsättningen inom bok-, pappers- och tidningshandel har fortsatt att öka under de första fyra månaderna år 2003 men ökningstakten har avtagit jämfört med 2002. Observera att omsättningen inkluderar, förutom böcker och tidskrifter, även försäljning av papper och dagstidningar med mera. Förra året var ökningen 12 procent jämfört med år 2001 och i år är ökningen 2 procent jämfört med år 2002. Nedbrutet på månader, ökade omsättningen i januari och februari 2003 jämfört med 2002, medan omsättningen minskade i mars och april i år jämfört med förra året.

Läsandet i Sverige

Bok- och tidskriftsläsning enligt SOM-undersökningen 2002 Böcker

Andelen bokläsare i Sverige totalt har inte ökat sedan momssänkningen trädde i kraft, men befintliga läsare har ökat sitt läsande. Framför allt har sporadiska läsare övergått till att läsa mer ofta. År 1988 var det 58 procent av Sveriges befolkning som läste sporadiskt och 30 procent som läste ofta. År 2002 är det 47 procent som läser sporadiskt och 39 procent som läser ofta. 36 procent av de som läser ofta och 33 procent i åldrarna 15–29 år tycker sig läsa mer nu än tidigare. Det är främst kvinnor som anser att både deras bokinköp och bokläsning ökat. Det är fler akademiker än arbetare som läser och som läser ofta. Värt att notera är att enligt SOM-undersökningen minskade andelen arbetare som aldrig läser år 2002, efter att tidigare ha ökat varje år sedan 1994. Andelen män som inte läser har ökat de senaste 2–3 åren, medan andelen som inte läser bland kvinnorna har minskat.

att människor inte läser fler böcker. Det är också ytterst få, som sagt att det är tråkigt att läsa böcker. 69 procent höll med om påståendet ”Om böcker vore billigare skulle folk köpa mycket fler böcker” men endast 28 procent sade sig ha blivit mer intresserade av att köpa böcker på grund av momssänkningen. Störst andel, som anser att momssänkningen gjort dem mer intresserade av att köpa böcker, finns bland personer som ökat sina inköp och som samtidigt läser ofta. 20 procent av männen och 35 procent av kvinnorna anser att momssänkningen har gjort dem mer intresserade av att köpa böcker. Det var 49 procent som ansåg att momssänkningen var en effektiv åtgärd för att stimulera bokläsandet i Sverige. Minst positiv attityd till bokläsning återfinns bland de yngre mellan 15–29 år samt bland de äldsta mellan 80–85.

Den allra vanligaste typen av bok som läses är romanen. Romaner och deckare/ thrillers tillhör de bokgenrer som de personer, som ökat sina inköp, köpt flest av under 2002.

Det allra vanligaste sättet att få tillgång till böcker är genom köp i bokhandel. Under år 2002 såldes det fler böcker i bokhandeln än år 2001.

ter. Det vanligaste sättet att få tillgång till vecko-/ månadspress är genom att prenumerera, vilket nästan hälften gör av de som sagt att de läst någon vecko-/månadstidning eller tidskrift under den senaste månaden.

De allra flesta, totalt 71 procent, anser att deras

inköp av tidskrifter är oförändrade 2002 jämfört med

året innan. Andelen som anser att inköpen minskat är 20 procent, medan andelen som anser att inköpen ökat är 9 procent. Majoriteten av Sveriges befolkning, 73 procent, anser inte att deras vanor avseende

läsning av tidskrifter har förändrats. Andelen som an-

ser att deras tidskriftsläsning har ökat är störst bland dem som läser ofta (17 procent) och mindre bland dem som läser sporadiskt (11 procent). Det är de som redan tidigare läste tidskrifter och vecko-/månadstidningar av olika slag som läser mer.

SCB:s uppdrag

Riksdagen biföll den 12 december 2001 regeringens proposition om sänkt skattesats vid omsättning av böcker, tidskrifter med mera5 från 25 till 6 procent. Sänkningen trädde i kraft den 1 januari 2002. Regeringen anförde också i den propositionen vikten av att en sänkt mervärdesskatt får fullt och bestående genomslag i det pris som konsumenterna betalar för böcker och tidskrifter.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

18 2002 samt offerten avseende prismätningar på kurslitteratur av den 16 maj 2002. Uppdraget innebär i huvudsak att mäta konsumentprisutvecklingen på böcker och tidskrifter under perioden 2001–2004. Med de möjligheter som statistiken ger kommer SCB att följa ekonomisk utveckling för tillverkare, distributörer och återförsäljare av böcker och tidskrifter. NORDICOM-Sverige levererar årligen underlag till SCB om läsandet av böcker och tidskrifter. SCB ställer ett mindre antal frågor kring läsande i SCB:s omnibussundersökningar och i SOM-Institutets opinionsundersökningar. I rapporterna från SCB finns också information om läsandet från andra relevanta undersökningar. Rapportering till Kulturdepartementet och kommissionen för bokprisfrågor sker totalt sex gånger, preliminärt i augusti och januari år 2002–2005 (sista rapporten i februari 2005).

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

SCB:s uppgift är att följa prisutvecklingen på böcker och tidskrifter mellan åren 2001 och 2004. Detta görs mellan 2002 och 2004 genom prismätningar i bokhandlar, varuhus, dagligvarubutiker och kiosker samt på nätbokhandelns sajter och i bokklubbarnas medlemstidningar. Prisobservationerna görs två gånger per år, i april och oktober. För de retroaktiva prisjämförelserna mellan 2001 och 2002 har SCB använt bokhandelskedjornas butikskataloger och bokklubbarnas medlemstidningar.

Resultat – böcker och tidskrifter 2001– april 2003

Bokpriserna har i genomsnitt inte sänkts fullt ut i nivå med den inflationsjusterade momssänkningen. Samman-

taget6 har bokpriserna sjunkit från 2001 till och med april 2003 med 8,3 ± 2,2 procent. Dessa 8,3 procent bör ställas i relation till momssänkningen samt även till den allmänna prisutvecklingen under tidsperioden. SCB har räknat fram ett mått för jämförelse med momssänkningen och inflationen, inflationsjusterad

momssänkning (IJM). IJM under den aktuella perio-

den 2001 till april 2003 motsvarar –11,0 procent, vilket innebär att målet med momssänkningen inte nås fullt ut. Under 2001 till 2002 minskade priset på böcker totalt sett med 12,7 ± 0,7 procent. Från april 2002 till april 2003, har en prisökning på 5,0 ± 2,1 procent kunnat uppmätas. Prisförändringarna bör dock ses som preliminära då helårsuppgifter för 2003 ännu inte finns tillgängliga. Dessa presenteras i rapporten som kommer i januari 2004.

Tidskriftspriserna har i genomsnitt inte sänkts i nivå med den inflationsjusterade momssänkningen. Prissänk-

ningarna på de tidskrifter som berörts av momssänkningen har under perioden oktober 2001–april 2003 varit 8,3 ± 0,9 procent. Denna prissänkning ska jämföras med IJM som under samma period uppgår till 12,1 procent, vilket innebär att målet med momssänkningen för tidskrifter inte uppnås. Mellan oktober 2001 och april 2003 har den största observerade prissänkningen, motsvarande 11,0 ± 1,3 procent, uppmätts för familje- och damtidningar. Tidskrifter för ekonomi, teknik, hobby och foto har under motsvarande period den minsta observerade prissänkningen, 3,6 ± 4,1 procent. Den inflationsjusterade momssänkningen (IJM) beräknas under denna period till 12,1 procent. För perioden oktober 2002 till april

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

2003 har en prisökning med 1,6 ± 0,5 procent för tidskrifter generellt observerats. KPI-förändringen under samma period uppgår till 1,3 procent. Den största prisökningen under denna tidsperiod har observerats för tidskriftskategorin serietidningar som har ökat med 4,3 ± 1,5 procent.

Resultaten av prismätningarna på böcker för samtliga återförsäljare samt för tidskrifter åskådliggörs nedan i tabellen. De resultat som redovisas är dels siffror för prisutvecklingen under hela perioden 2001 till april 2003 samt uppdelat på perioderna 2001 till 2002 respektive 2002 till 2003.

Prisutveckling för böcker år 2001– april 2003

Hela perioden 2001–april 2003

För att följa den totala prisutvecklingen på böcker från 2001 till och med april 2003 räknas den senaste periodens resultat samman med tidigare resultat från 2001 till 2002.7 Utifrån dessa data som presenteras i tabellen nedan framställs den sammantagna totala prisförändringen för hela perioden med samtliga försäljningskanaler inräknade. Prisförändringen för bokhandel respektive bokklubb redovisas också separat.

Prisutveckling för böcker i bokhandel respektive bokklubb samt för samtliga försäljningskanaler totalt 2001– april 2003. Procentuell förändring samt osäkerhetstal

8

.

Skön

Barn

Fack

Totalt

IJM/KPIförändring

Bokhandel 01/02 –15,5 ± 1,5 –14,4 ± 2,2 –11,3 ± 1,6 –13,8 ± 1,0 –13,3 Bokhandel apr02/apr03 +6,6 ± 5,5 +4,3 ± 6,4 +9,6 ± 5,1 +7,3 ± 3,4 +2,8

Bokhandel 01/apr03 –9,9 ± 5,7 –10,7 ± 6,8 –2,7 ± 5,5 –7,5 ± 3,5

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

För böcker i samtliga försäljningskanaler sammanvägt har det under hela perioden 2001–april 2003 skett en prissänkning med 8,3 ± 2,2 procent. I denna siffra är även försäljning via nätbokhandlar samt varuhus/dagligvarubutik/kiosk inräknad. Den inflationsjusterade momssänkningen under perioden uppgår till 11,0 procent, vilket innebär att bokpriserna totalt sett inte sänkts fullt ut i förväntad nivå. Den största sänkningen har uppmätts för skönlitteratur, medan facklitteratur har den minsta sänkningen.

För böcker i bokhandel har det under hela perioden 2001–april 2003 skett en prissänkning med 7,5 ± 3,5 procent. Med hänsyn till osäkerhetstalet för bokhandeln kan det inte helt uteslutas att prissänkningen kan vara i nivå med den inflationsjusterade momssänkningen. Priserna på barnlitteratur har sänkts mest, med 10,7 ± 6,8 procent. Priserna på facklitteratur har minskat betydligt mindre, med endast 2,7 ± 5,4 procent.

Bokklubbspriserna har överlag inte ökat i samma

utsträckning som bokhandelns priser under den senaste mätperioden och har totalt sett sjunkit med 8,6 ± 2,4 procent under perioden 2001–april 2003. Med hänsyn till osäkerhetstalet för bokklubbarna

kan det inte helt uteslutas att prissänkningen kan vara i nivå med den inflationsjusterade momssänkningen. Framför allt är det priserna på skönoch facklitteratur i bokklubbarna som sänkts, med 9,9 ± 3,2 respektive 9,2 ± 5,4 procent. Priser på barnlitteratur har däremot sjunkit med endast 3,5 ± 5,4 procent.

Den senaste mätperioden april 2002– april 2003

I tabellen nedan presenteras resultaten av prismätningarna för perioden april 2002–april 2003, uppdelade på försäljningsställen och litteraturgenrer.

Under den senaste prismätningsperioden april 2002 till april 2003 har det totalt sett skett en prisökning på böcker. Det är bokhandeln som står för den största prisökningen jämfört med övriga försäljningskanaler. Av tabellen nedan framgår att den allmänna prisutvecklingen under perioden ökat med 2,8 procent, vilket innebär att det bara är bokhandeln som höjt priserna över den allmänna prisutvecklingen.

Uppdelat på genrer är det fackböcker som i genomsnitt har störst prisökningar, medan priser på

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

barnböcker och skönlitteratur ökat något mindre. Prisökningarna för genrer varierar dock mellan försäljningskanalerna. Priserna på skönlitteratur har stigit mest i bokhandeln, den största prishöjningen för barnlitteratur har observerats i varuhus och den största prishöjningen för facklitteratur återfinns i bokhandeln.

Jämförelse med förlagspriser

SCB har som ett komplement till prisutvecklingen i konsumentled för böcker även beräknat utvecklingen av förlagens priser (f-priser, exklusive moms) mellan 2002 och 2003. I och med att prisobservationerna för bokhandeln och nätbokhandeln bygger på samma titelurval ur BTJ SEELIG AB:s register har det varit möjligt att ta fram priser i förlagsled på samma titelurval. I tabellen till höger redovisas denna jämförelse. F-priserna har beräknats utifrån uppgifter i BTJ SEELIG AB:s titelregister. Prisnivån i registerversionen från mars 2002 har jämförts med den från mars 2003.

Av tabellen framgår att bokhandelns prisökningar är större än förlagens prisökningar medan nätbokhandlarnas är mindre. Skillnaderna mellan försäljningskanalerna har en förhållandevis liten urvalsosäkerhet, då de bygger på samma titelurval sinsemellan12.

Bokhandel

Prismätning av totalt 1000 boktitlar per tillfälle genomförs i april och oktober 2002–2004 i 51 bokhandlar tillhörande fyra bokhandelskedjor och ett antal fristående butiker. I genomsnitt prismäter SCB cirka 150 titlar per butik vid varje tillfälle. För varje prismätningsomgång tas nya titlar fram. Titlarna är valda ur BTJ SEELIG AB:s titelregister och med utgivningstidpunkt under innevarande och föregående år.

Prisutvecklingen beräknas genom att medelpriser för ett år jämförs med medelpriser för året innan. Medelpriser för grupper (kvalitetsklasser) av böcker jämförs med varandra. Inom grupperna ska böckerna vara så homogena som möjligt.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Jämförelse mellan 2002–2003 av förlagspriser och priser i konsumentled för böcker i bokhandel och nätbokhandel.

Skön Barn Fack

Samtliga

Förlagen (F-priser) +3,0 +3,6 +6,9

+4,5

Bokhandeln +6,6 +4,3 +9,6

+7,3

Nätbokhandeln +0,7 +0,5 +5,7

+2,5

Källa: SCB

Nätbokhandlar

Prismätningar hos nätbokhandlar genomförs på samma urval av titlar som i bokhandeln. De nätbokhandlar som prismäts har alla egenskapen att vara Sverigebaserade och välsorterade, det vill säga de saluför titlar utgivna av svenska förlag samt av alla kategorier. Totalt prismäter SCB urvalet av titlar hos tre nätbokhandlar.

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

1. Medelpriser för titlar.

2. Medelpris för grupper av böcker (kvalitetsklasser).

3. Medelpris för genre.

4. Prisutveckling för böcker via nätbokhandlar. (Prisförändring för böcker totalt hos nätbokhandlar viktas samman med hjälp av nätbokhandlarnas omsättning).

Varuhus

Titeluppsättning och pris varierar inte mellan försäljningsställena inom en och samma varuhuskedja. Därför har det varit möjligt att begränsa antalet undersökta försäljningsställen till en per kedja. Totalt prismäter SCB böcker hos tre varuhuskedjor. Urvalet av titlar för prismätning är dragna utifrån den population av titlar som respektive varuhuskedja saluför. Antalet prismätta titlar är cirka 300 per varuhuskedja, det vill säga 900 totalt, varav cirka 600 återfinns vid butiksbesök. På grund av det relativt lilla urvalet har kvalitetsklassning gjorts utan att kedjorna särbehandlats.

Dagligvarubutik/kiosk

Vid prismätning i dagligvarubutik och kiosk har samtliga titlar som observerats hos aktuella försäljningsställen prismätts. Alla förekommande titlar är pocketböcker. Prismätningen har genomförts hos två företagskedjor med enhetlig prissättning över alla försäljningsställen. Därmed är det möjligt att begränsa prismätningen till två försäljningsställen totalt. Antalet prisobservationer totalt är cirka 200.

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

1. Medelpris för grupper av böcker (uppdelade på antal sidor) inom kedja.

2. Medelpris för alla grupper tillsammans inom kedja.

3. Prisutveckling för kedja totalt.

4. Total prisutveckling. (Sammanvägning görs med hjälp av kedjornas totala omsättning för böcker i kronor).

Bokklubbar

I prismätningen för bokklubbar ingår de 13 största bokklubbarna i Sverige. Prisjämförelse görs mellan titlar i bokklubbarnas medlemstidningar.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

kommissionen). I medelpriset ingår även bokklubbens expeditionsavgift. Expeditionsavgiften divideras med det antal böcker som medlemmarna i genomsnitt köper per beställningstillfälle.

Gruppernas medelpriser vägs samman till medelpriser per genre för varje bokklubb. Med hjälp av medelpriserna beräknas prisförändringar för respektive bokklubb per genre.

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

1. Medelpriser per grupp i varje bokklubb.

2. Medelpriser per genre i varje bokklubb.

3. Prisförändring per genre i varje bokklubb mellan år/period (till exempel 2001 och 2002).

4. Prisförändring per genre i bokklubbar sammantaget.

5. Prisförändring totalt för bokklubbar. (Genrer viktas samman till en total prisförändring för bokklubbar med hjälp av Svenska förläggareföreningens försäljningsuppgifter för respektive genre).

I bokpriskommissionens direktiv framgår att staten har som mål att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i alla grupper. SCB har därför valt att väga alla böcker i bokklubbarnas medlemstidningar lika. Det innebär att alla böcker inom respektive litteraturgenre och bokklubb har samma tyngd/betydelse i beräkningen oavsett om de svarar för en stor eller liten del av bokklubbens omsättning. Några bokklubbar har framfört önskemål om att böckerna i deras medlemstidningar skall viktas efter ekonomisk betydelse, eftersom huvudboken utgör den största delen av bokklubbarnas försäljning. Denna synpunkt har beaktats såtillvida att vi här presenterar resultatet av en alternativ beräkning där huvudboken har beaktats separat och där hänsyn tagits till den del av omsättningen som huvudboken utgör samt dess genre. Se teknisk rapport på webbplatsen Enligt denna beräkning har priserna samman-

taget över skön-, barn- och facklitteratur sjunkit med 12,1 procent under perioden 2001–april 2003 (skönlitteratur –15,3 procent, barnlitteratur –0,5 procent och facklitteratur –9,6 procent). Osäkerhetstalen för dessa alternativa resultat är högst så stora som de i huvudberäkningen (se sid 19).

Prisutveckling för tidskrifter oktober 2001– april 2003

Prisutvecklingen avser en sammanvägning av lösnummerpriser och abonnemangspriser. Kategoriseringen av tidskrifterna grundas på en indelning av Tidningsstatistik AB men är modifierad av SCB så att en viss tidskrift endast ingår i en kategori. Prisförändringen för tidskrifter, totalt 109 stycken varav 103 stycken är momssänkta, presenteras på sid 24.

De momssänkta tidskrifterna har under perioden oktober 2001–april 2003 i genomsnitt minskat i pris med 8,3 ± 0,9 procent. Den inflationsjusterade momssänkningen (IJM) beräknas under samma period till –12,1 procent. Detta innebär att tidskrifter generellt inte har genomfört prissänkningar i nivå med momssänkningen. Familje- och damtidningar samt tidskrifter för idrott, motion och friluftsliv avviker från det generella mönstret. Det kan inte uteslutas att prissänkningarna för dessa tidskrifter ligger i nivå med IJM, om hänsyn tas till osäkerhetstalen, medan serietidningar och tidskrifter inom ekonomi, teknik, hobby och foto generellt uppvisar de allra minsta prissänkningarna.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

24 abonnemangsprisernas genomsnittliga utveckling är mycket små och redovisas inte här. Ej momssänkta tidskrifter ökade mellan oktober 2001 och april 2003 med 4,4 ± 2,2 procent. För mätperioden oktober 2002 till april 2003 har ingen prisförändring observerats för dessa tidskrifter.

0,9 procent. Vid en jämförelse mellan dagstidningar och tidskrifter måste hänsyn tas till momssänkningen på 15,2 procent för tidskrifter. Justerat för denna momssänkning motsvarar tidskrifternas prisutveckling på –8,3 ± 0,9 procent en prisökning på 8,1 procent16 under perioden. Denna prisökning är jämförbar med dagstidningarnas prisökning på 5 procent under samma period. Denna jämförelse visar att tidskrifternas momsjusterade priser ökat mer än dagstidningarnas gjort.

Tidskrifternas prisutveckling

13

oktober 2001 till april 2003, efter kategori

Tidskriftskategori Prisförändring Prisförändring

Prisförändring

Okt 01–Okt 02 Okt 02–Apr 03

Okt 01–Apr 03

Familje- och damtidningar –11,9 ± 1,2 +1,0 ± 0,4 –11,9 ± 1,2 Hem, bostad, trädgård –9,6 ± 1,7 +2,4 ± 1,6 –11,9 ± 1,2 Ekonomi, teknik, hobby, foto –6,9 ± 3,2 +3,6 ± 2,5 –11,9 ± 1,2 Idrott, motion, friluftsliv –11,2 ± 2,4 +1,5 ± 1,5 –11,9 ± 1,2 Datortidskrifter –6,6 ± 2,3 +0,5 ± 0,7 –11,9 ± 1,2 Motor –10,0 ± 1,7 +1,5 ± 0,9 –11,9 ± 1,2 Serietidningar –9,4 ± 1,9 +4,3 ± 1,5 –11,9 ± 1,2 Övriga tidskrifter –8,6 ± 2,2 +1,1 ± 3,2 –11,9 ± 1,2

Totalt momssänkta tidskrifter

–9,8 ± 0,7 +1,6 ± 0,5 –8,3 ± 0,9

Ej momssänkta tidskrifter +4,4 ± 2,2 +0,0 ± 0,0 +4,4 ± 2,2 Dagstidningar enligt KPI +3,4 + 1,5 + 5,0 IJM / KPI-förändring

15

–13,1 +1,3 - 12,1 –11,9 ± 1,2

Källa: SCB

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Tillvägagångssätt – Tidskrifter

109 tidskrifter ingår i beräkningarna. Urvalet är gjort så att de som är omsättningsmässigt störst inkluderas.

Såväl lösnummer- som abonnemangspris (distributionssätt) beaktas var för sig. Vid alla genomsnittsberäkningar används uppgifter om tidskriftens intäkter, som i de flesta fall hämtas från Tidningsstatistik AB.

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

1. Prisförändringen beräknas för varje distributionssätt och tidskrift var för sig.

2. Genomsnittlig förändring beräknas för samtliga tidskrifter för ett visst distributionssätt.

3. Genomsnittlig prisförändring beräknas för båda distributionssätten tillsammans.

Priser på böcker och tidskrifter – historisk utveckling

Nationella prisjämförelser

Prisökningstakten på böcker17 och tidskrifter (exklusive dagstidningar) har successivt ökat, i förhållande till KPI totalt, mellan år 1982 fram till januari 2002. I januari 2002 minskade skillnaden i prisökningstakt till följd av momssänkningen.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02

Böcker Tidskrifter KPI totalt

Index 1980 = 100

Prisutvecklingen för böcker och populärtidskrifter enligt KPI samt KPI totalt.

Källa: SCB

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Prisutvecklingen på böcker i Sverige, Finland, Danmark och ett genomsnitt för EU:s 15 medlemsländer enligt EU:s harmoniserade index för konsumentpriser (HIKP).

90 95 100 105 110 115 120 125 130

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Sverige

EU15

Finland

Danmark

EU

Sverige

Finland

Danmark

Index 1996 = 100

Prisutvecklingen på tidskrifter i Sverige, Finland, Danmark och ett genomsnitt för EU:s 15 medlemsländer, enligt EU:s harmoniserade index för konsumentpriser (HIKP)

90 95 100 105 110 115 120 125 130 135

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

EU15

Sverige

Finland Danmark

Index 1996 = 100

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Ekonomisk utveckling i bok- och tidskriftsbranschen

Som ett komplement till prisutvecklingen för böcker och tidskrifter ska SCB, med de möjligheter statistiken ger, följa ekonomisk utveckling för företag som framställer, distribuerar och säljer böcker och tidskrifter.

Läsandets utveckling

Sedan föregående redovisningstillfälle har nya uppgifter erhållits från SOM-institutet20, NORDICOM21och undersökningen Kulturbarometern från Statens kulturråd. Undersökningarna visar en i stort sett oförändrad andel bokläsare bland Sveriges befolkning fram till år 2002, möjligen med en tendens till ökning (ökningen är dock inte statistiskt säkerställd).

Sammanfattande kommentarer om läsande

SOM-Institutet vid Göteborgs universitet har på uppdrag av SCB för Bokpriskommissionens räkning ställt ett antal frågor i SOM-undersökningen år 2002. Uppgifterna redovisas i rapporten Läs och bläddra –

cent som angav att de läste sporadiskt. År 2002 var det i stället 39 procent som läste ofta och 47 procent som läste sporadiskt. Den främsta ökningen av bokläsningen har skett under senare år, det vill säga från 2000 till och med 2002.

Storläsarna hittar man bland kvinnor, högutbildade, boende i storstad samt i åldrarna 15–19 år och 40– 49 år.

Ungefär samma andel icke-läsare har redovisats sedan slutet av 1980-talet. Flest av dem som aldrig läser några böcker återfinns bland de äldre (25 procent, 70–85 år 2002). År 2002 var det 14 procent av befolkningen (15–85 år) som redovisade att de aldrig läst något, vare sig en bok eller en tidskrift under det gångna året. Värt att notera är att gruppen ”icke- läsare” bland dem som klassificerat sig som arbetare har minskat år 2002. Andelen kvinnor som tidigare klassats som ”icke-läsare” har också minskat något.

Nästan alla som har svarat i SOM-undersökningen har en odelat positiv inställning till läsandet. Det är dock 69 procent av befolkningen som tror att människor skulle köpa fler böcker om de vore billigare.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

28 1998 till 2000 då andelen sporadiska läsare minskade i båda grupperna.

Det är de yngsta och de äldsta som läser mest veckotidningar. Högst andel som ofta läser veckotidningar finns dels bland de som är 15 till 19 år och dels bland de över 60 (54 procent i båda grupperna år 2000).

Attityder till bokläsande enligt SOM-undersökningen år 2002

I Sverige är man generellt positiv till bokläsning

Attityden till bokläsning är i stort sett odelat positiv: Det var år 2002 ytterst få som instämde i påståenden som ”Det är tråkigt att läsa böcker” (6 procent) och ”Att läsa böcker är att kasta bort sin tid” (4 procent). Samtidigt tyckte 72 procent att det är synd att människor inte läser mer böcker och 84 procent att det alltid ger en viss behållning. 69 procent höll med om påståendet ”Om böcker vore billigare skulle folk köpa mycket fler böcker” men endast 28 procent sade sig ha blivit mer intresserade av att köpa böcker på grund av momssänkningen. Det var dock 49 procent som ansåg att momssänkningen var en effektiv åtgärd för att stimulera bokläsandet i Sverige.

bokläsandet i Sverige. Bland männen är det 14 procentenheter färre som instämmer. Anmärkningsvärt är även att 19 procent av männen säger sig inte ha någon uppfattning i denna fråga.

Yngre och äldre minst positiva

Minst positiv attityd till bokläsning återfinns bland de yngre mellan 15–29 år samt bland de äldsta mellan 80–85. 14 procent i åldrarna 20–29 år och 10 procent i åldrarna 15–19 år anser att det är tråkigt att läsa böcker och 9 procent av de äldsta anser att bokläsning bara är att kasta bort sin tid.

Störst andel av arbetare och egna företagare som inte har någon uppfattning om momssänkningen

Den tydligast märkbara skillnaden mellan dem som klassificerat sig som arbetare, tjänstemän respektive egna företagare syns då man ser till de attitydfrågor som direkt rör momsen. Där är det runt 20 procent av arbetare och egna företagare som säger sig inte ha någon uppfattning vare sig om momssänkningen har gjort dem mer benägna att köpa böcker eller om den har stimulerat läsandet bland befolkningen. Motsvarande siffror för tjänstemän och akademiker är avsevärt lägre.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

andel kvinnor än män bland de nya läsarna. De yngre åldersgrupperna är överrepresenterade, medan lågutbildade är underrepresenterade jämfört med samtliga svarande. De nya läsarna är alltså främst yngre till medelålders personer, medel- till högutbildade personer samt kvinnor. Lågutbildade män över 50 är kraftigt underrepresenterade bland de nya läsarna.

Källa: SOM-Institutet. Läs och bläddra. Resultat kring bok- och tidskriftsläsning från SOM-undersökningen 1986–2002.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Instämmer Varken

instämmer eller

tar avstånd

Tar avstånd Ingen uppfattning

Nya läsare Samtliga

Procent

Bokläsning i den digitala tidsåldern och Tidskriftsläsning i den digitala åldern – två rapporter från NORDICOM Sverige (resultaten ur de årliga undersökningarna Mediebarometern)

Se separata dokument eller besök SCB:s webbplats www.scb.se/bokmoms.

NORDICOM, som på uppdrag av SCB, sammanställt rapporterna Bokläsning i den digitala tidsåldern

1979–2002 och Tidskriftsläsning i den digitala tidsåldern 1979–200222 konstaterar att den tidigare tren-

den i minskat bokläsande förefaller ha avstannat och andelen av de som läser regelbundet har de senaste åren legat konstant runt 38 till 39 procent. År 2002 uppgav närmare 40 procent av svenska folket i åldern 9–79 år att de läste böcker en genomsnittlig dag. År 1979 var procentandelen 30 procent. I Sverige är andelen som läser böcker större än genomsnittet för EU och antalet böcker i hemmen är fler. I större utsträckning än i andra länder, läser svenskar litteratur av annan orsak än arbete och skola. Generellt läser kvinnor mer än män, flickor mer än pojkar, yngre mer än äldre, högutbildade mer än lågutbildade.

Attityder till bokmomssänkningen bland ”nya läsare” jämfört med samtliga svarande, 2002.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

30 drygt 40 procent en genomsnittlig dag. Det är fler som läser tidskrifter än böcker, lyssnar på CD och använder Internet – samtidigt är det en betydligt större andel av befolkningen som tittar på TV, lyssnar på radio och läser dagstidning. Det är också fler som läser vecko-/månadstidningar än special- /facktidskrifter och andelen läsare är högst bland kvinnor och äldre. Vecko-/månadspress och special-/fackpress har var och en sin styrka i olika läsargrupper. Vuxna läser i större utstäckning än barn och ungdomar, kvinnor är flitigare läsare än män och läsningen ökar med ålder.

Läsarna avsätter i genomsnitt 33 minuter åt vecko-/månadstidningar under en genomsnittlig dag. Motsvarande siffra för special-/facktidskrifter är 24 minuter och för böcker knappt 60 minuter.

SCB:s Omnibussundersökning

I SCB:s omnibuss i april 2002 framkom att kvinnor läser böcker oftare än män. Män läser mer ofta tidskrifter än böcker. Läsning på Internet är vanligast bland de yngre och bland män. Bland de som anger att de i stort sett aldrig läser böcker anger hälften brist på tid som den främsta orsaken. Bland personer som inte läser böcker är det få som anger något som skulle motivera dem att läsa. Hälften av de svarande har lagt märke till att böcker har blivit billigare, en fjärdedel har lagt märke till att tidskrifter har blivit billigare. Av de som uppmärksammat prissänkning på böcker respektive tidskrifter är det en större andel som ökat sina inköp av böcker än av tidskrifter.

och Internet samvarierar med utbildningsnivå. Ju högre utbildningsnivå desto större andel läsande.

Hur ofta man läser böcker respektive tidskrifter varierar inte över olika åldersgrupper. Vid frågan hur länge man läser uppger de flesta att man läser mellan 15 och 30 minuter per tillfälle. För vissa grupper har det inte gått att utläsa tillförlitliga resultat på grund av låg svarsfrekvens inom respektive grupp. Det går inte att särskilja läsandet mellan socioekonomiska grupper (sysselsättningsförhållanden, utbildningsnivå, årsinkomst och facktillhörighet) eller urskilja läsvanor för svenskar med annat födelseland än Sverige.

Kvinnor läser böcker oftare än män

Kvinnor läser oftare böcker än män. Andelen män som i stort sett aldrig läser en bok är 24 procent. Frekvensen för läsandet ökar med utbildningsnivå och andelen av dem som läser sällan varierar inte nämnvärt mellan olika grupper.

Bokläsandet skiljer sig från övrigt läsande (tidskrifter och Internet) i hur mycket tid som spenderas per lästillfälle. Betydligt fler läser böcker i minst en timme och betydligt färre i mindre än 15 minuter.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Män läser oftare tidskrifter än böcker

Män läser oftare tidskrifter än böcker. En fjärdedel av alla medverkande i undersökningen har uppmärksammat att priset på tidskrifter har sänkts. Elva procent av dessa har ökat sina inköp i samband med prissänkningen.

Som tabellen nedan visar är skillnaderna små mellan olika grupper. Av de som läser tidskrifter är det ingen signifikant skillnad mellan kön, ej heller tycks utbildningsnivå påverka läsandet av tidskrifter.

grupper. Över hälften i åldersgruppen 18–29 år läser något på Internet varje dag eller flera dagar i veckan. Cirka en tredjedel i åldersgruppen 30–54 år och omkring 10 procent i åldersgruppen 55–74 år läser på Internet varje dag eller flera dagar i veckan.

Läsning på Internet, se sid 32, är vanligare bland män än kvinnor. Frekvensen läsande på Internet ökar med utbildningsnivå.

Kulturbarometern

Bokläsande (våren 2002).

Böcker*

Totalt

Män

Kvinnor Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial

utbildning utbildning utbildning

Läser aldrig

16

24

9

27

17

Läser sällan** 36

38

32

36

39

Läser ofta*** 48

38

59

37

44

* I procent. ** Lördag, söndag eller någon/några dagar per månad. *** Varje dag eller flera dagar i veckan.

Källa: SCB, Omnibussundersökningen.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

32 publikations tryckning). De nya resultaten avseende 2002 visar en oförändrad andel läsare såväl före som efter bokmomssänkningen.

I Kulturbarometern 2002 framkom att en genomsnittlig månad köpte Sveriges befolkning i åldrarna 7–79 år 1,2 böcker för nöjesläsning per person och månad. Män köpte i genomsnitt en bok, kvinnor köpte 1,4 böcker och barn i åldrarna 9–17 år köpte i genomsnitt 0,6 böcker. Värt att uppmärksamma är att det var 25 procent av barnen som en genomsnittlig månad köpt böcker. Det var åtta procent av barnen som köpt tre eller fler böcker. I befolkningen som helhet var det 61 procent som en genomsnittlig månad inte köpt någon bok. Av de som köpt böcker, var det vanligaste att man köpt en eller två böcker, och det hade drygt var femte person gjort.

I undersökningen 2002 hade SCB lagt till en fråga angående inköp av böcker till barn 0–17 år. Tretton procent av de tillfrågade med hemmavarande barn i åldern 0–17 år anger att de den senaste månaden köpt någon bok till de hemmavarande barnen. Det är fler kvinnor än män som köpt böcker till barnen, 18 respektive 8 procent. De personer som hade hemmavarande barn i åldrarna 0–17 år köpte 1,4 böcker. Av de 1,4 var det i genomsnitt 0,4 böcker som köptes till de hemmavarande barnen.

Internetläsning (våren 2002).

Internet*

Totalt

Män

Kvinnor Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial

utbildning utbildning utbildning

Läser aldrig

46

40

53

60

49

29

Läser sällan** 22

19

23

19

20

25

Läser ofta*** 32

41

24

21

31

46

* I procent. ** Lördag, söndag eller någon/några dagar per månad. *** Varje dag eller flera dagar i veckan.

Källa: SCB, Omnibussundersökningen.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Svar på frågan: Ungefär hur många böcker totalt har du köpt senaste månaden? Räkna bara med böcker som köpts för nöjes skull, ej böcker som köpts för studier eller arbetets skull. Avser åren 2000 och 2002. Procentuell fördelning. (Både böcker åt dig själv eller som gåva till annan person skall räknas.)

Män

Kvinnor

Förgymn.

Gymn.

Efter-

Samtliga

utb

utb.

gymn.utb.

-00 -02 -00 -02 -00 -02 -00 -02 -00 -02 -00 -02

Ingen bok 70 68 53 53

73 76 64 64 42 41 62 61

1 bok

12 11 14 14 11 7 13 13 16 16

13 13

2 böcker 7 8 13 12

8 8

8 10 16 14 10 10

3 böcker 5 4

6 8

3 4

6 5

9 9

6 6

4 böcker 2 3

4 3

1 1

3 3

6 6

3 3

5 eller fler

böcker 4 6

8 10

4 3

6 6 12 15

6 7

Vet ej

1 0

1 0

1 0

1 0

0 0

1 0

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

S

SOM-institutet, knutet till Göteborgs Universitet, har anlitats av SCB för att ge en bild av läsvaneutvecklingen i Sverige, bland annat med hänsyn till momssänkningen. SOM-institutets undersökning återges delvis i det följande.

venska folket läser idag mer böcker och veckotidningar än de gjorde i slutet på 1980-talet. Det handlar dock främst om att de som tidigare läste böcker och veckotidningar ibland nu gör det oftare. För både

böcker eller veckotidningar är det fortfarande så att ungefär tolv procent av svenskarna överhuvudtaget aldrig läser dem. Det ökade läsandet, där de sporadiska läsarna läser oftare, är för både bok- och veckotidningsläsandet främst koncentrerat till de senaste åren. Kvinnor läser mer böcker än män, högutbildade mer än lågutbildade, högre tjänstemän och akademiker mer än arbetare och storstadsbor mer än folket på landsbygden.

Om man ser till åldern så finns det flest bokläsare bland ungdomar mellan 15 till 19 år. De flesta av dem läser dock inte särskilt ofta och den höga andelen sporadiska läsare kan antagligen förklaras med att många av dem befinner sig i någon form av utbildning där bokläsning integreras då och då. Minst bokläsare finns det i åldersgrupperna 30–39 och 50–59 och det är i åldern 40–49 det återfinns flest som läser minst en gång per vecka.

den är inte längre så stor mellan dem och de högre tjänstemännen och akademikerna, som idag läser veckotidningar, inte mer, men oftare än de gjorde 1988.

Var man bor, på landet, i mindre tätort eller i storstad visade sig inte ha någon betydelse för frekvensen av veckotidningsläsning. Däremot inverkar det på hur man får tillgång till det man läser, både när det gäller läsning av tidskrifter av olika slag samt gällande bokläsning. Ju mer urban omgivningen är, desto mer benägen är man att spontant handla det man läser. Med kiosker, pressbyråer, pocketshop och Seven Eleven på varje hörn, med ett stadigt ökande utbud av böcker och tidskrifter, rycker man lättare impulsivt åt sig något att läsa. Man köper lösnummer. På landsbygden, där detta utbud är mycket mer begränsat, köper man det man läser på ett mer regelbundet sätt. Man prenumererar på sina tidskrifter och man är med i bokklubbar. Praktiskt och enkelt när alltihop dimper ner i brevlådan.

Överlag råder flera positiva trender för både bokoch veckotidningsläsningen i Sverige. Visserligen har andelen av allmänheten som aldrig läser i stort sett varit oförändrat under de senaste 15 åren, men de som läser böcker och veckotidningar läser mer nu än förr. Även om fördomen bekräftas; att arbetare och lågutbildade läser veckotidningar medan högutbildade och de med högre social status läser böcker, så är det skillnader som till viss del verkar jämnas ut med årens gång.

SOM-INSTITUTETS UNDERSÖKNING:

Hur påverkar momsen läsandet? Hur påverkar momsen läsandet? Hur påverkar momsen läsandet? Hur påverkar momsen läsandet? Hur påverkar momsen läsandet?

Hur påverkar momsen läsandet?

ningen tyder på en bristande medvetenhet om att det faktiskt har blivit billigare att köpa böcker och tidskrifter. Vi kan dock förvänta oss effekter av momssänkningen inom de närmaste åren. Ett logiskt antagande är att en lägre prissättning med tiden kommer att förändra uppfattningen om att böcker och tidskrifter är dyra.

Att läsningen av både böcker och tidskrifter av olika slag har ökat 2002 innebär framförallt en ökning på höjden och inte den önskade ökningen på bredden. Med detta menas att läsningen inte har spridit sig till de som inte har vana av att läsa varken böcker eller tidskrifter. Bok- och tidskriftskonsumenterna, som också kan antas haft störst intresse av att följa debatten kring momssänkningen, har däremot ökat sin konsumtion ytterligare. Detta bekräftas delvis i analysen av så kallade nya läsare, det vill säga de som läser sporadiskt men säger att deras läsning har ökat under 2002. I denna grupp var framförallt högutbildade kvinnor överrepresenterade. Även om gruppen ”nya läsare” är för liten för att egentligen dra några slutsatser är det ändå intressant att notera att både medvetenheten om bokmomssänkningen samt andelen positivt inställda till den är högre bland de nya läsarna än när man ser till samtliga.

tillgång till böcker på andra ställen eller helt enkelt äga böcker utan att läsa dem. Men det kan ändå fungera som en indikator på bokläsning och kanske framförallt på bokköp. Hela 95 procent av svenskarna har tillgång till böcker i hushållet 2002. Detta är även förhållandevis jämnt demografiskt fördelat. Lika många män som kvinnor har tillgång till böcker i hushållet och mellan åldrarna 15 till 59 är tillgången hög (97– 98 procent) I åldern 60–69 sjunker andelen något till 94 procent. I åldern 70–79 sjunker andelen ytterligare till 89 procent och bland de äldsta mellan 80–85 är det 80 procent som har tillgång till böcker i hushållet.

Man ser även skillnad beroende på utbildningsnivå. Bland lågutbildade har 92 procent böcker i hushållet. 97 procent av de med medelhög utbildning och hela 100 procent av de högutbildade har böcker i sina hushåll. När det gäller subjektiv klass är det endast arbetare som särskiljer sig med 93 procents boktillgång mot övriga klassgruppers 97 till 99 procent. Minst tillgång till böcker har man dessutom på ren landsbygd och mest i stad eller större tätort.

Hyllmeter

Hur påverkar momsen läsandet?

ende kvinnorna har inga böcker. Bland gifta eller samboende är skillnaden dock ganska liten. 12 procent av männen och 9 procent av kvinnorna har inga böcker i sina hushåll. Med andra ord är det främst kvinnor som för böcker med sig in i samboförhållanden. 51 procent av samboende män och 37 procent av ensamstående män har mer än sex hyllmeter böcker i sitt hushåll; en differens på 14 procentenheter. Bland kvinnor är det 56 procent av de samboende och 46 procent av de ensamstående som har så mycket böcker; en något mindre differens på 10 procentenheter.

man dessutom om man bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö och minst böcker om man bor på ren landsbygd eller i en mindre tätort.

Tillgång till böcker fördelat på kön 2002 (procent)

Kommentar: Procentsatsen för hyllmeter böcker i hushållet beräknat på de 95% som sagt sig ha tillgång till böcker i hushållet.

5

15

11

28

25

21

4

9

10

29

25

27

0 5 10 15 20 25 30 35

Inga böcker < 1 meter 1 - 2 meter 3 - 6 meter 6 - 12 meter > 12 meter

Man

Kvinna

Hur påverkar momsen läsandet?

och kvinnor är att det råder en starkare positiv inställning bland kvinnor. Män och kvinnor tycker likadant, men andelen som instämmer i positiva attityder till bokläsning är ungefär tio procentenheter högre bland kvinnor. Likadant är det när det gäller påståenden som är negativa till bokläsning. Drygt 10 procentenheter fler kvinnor än män tar avstånd ifrån dessa påståenden. 20 procent av männen och 35 procent av kvinnorna anser att momssänkningen har gjort dem mer intresserade av att köpa böcker. Bland kvinnorna är det 56 procent som håller med om att momssänkningen var en effektiv åtgärd för att stimulera bokläsandet i Sverige. Bland männen är det 14 procentenheter färre som instämmer. Anmärkningsvärt är även att 19 procent av männen säger sig inte ha någon uppfattning i denna fråga.

Minst positiv attityd till bokläsning återfinns bland de yngre mellan 15–29 samt bland de äldsta mellan 80–85. 14 procent i åldern 20–29 och 10 procent i åldern 15–19 anser att det är tråkigt att läsa böcker och 9 procent av de äldsta anser att bokläsning bara är att kasta bort sin tid. Detta är de högsta andelarna för de negativa påståendena.

på bristande kunskap om- eller intresse för bokmomssänkningen.

Pocketböcker och andra böcker

Än så länge köper och läser vi färre pocketböcker än andra böcker. 2002 hade 35 procent köpt och 33 procent läst 1–4 pocketböcker. 42 procent hade köpt och 38 procent hade läst lika många andra böcker. Bland de som inte läser så många böcker köper man alltså något fler böcker än man läser. Bland de som hade läst respektive köpt 5 till 15 böcker av något slag eller fler än 15 är dock förhållandet det motsatta. Man läser fler böcker än man köper. Detta gäller främst andra böcker än pocketböcker där överensstämmelsen är större mellan hur många böcker man köper och hur många man läser.

För läsandet av pocketböcker inverkar åldersfaktorn på ett sätt som inte alls syns när det gäller andra böcker. Pocketböcker läses främst av yngre människor. Från åldern 20–29 sjunker andelen pocketboksläsare stadigt med ökad ålder, från 36 procent till 13 bland de mellan 70–79 och slutligen 2 procent bland de äldsta. Även typen av boendeort påverkar i hur stor utsträckning man läser pocketböcker. Det sker en stegvis ökning i andelen pocketboksläsare från 16 procent av de som bor på ren landsbygd, till 19 procent i mindre tätorter, till 28 procent i stad eller större tätort och slutligen 34 procent av de boende i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Denna skillnad syns i stort sett inte alls när det gäller andra böcker.

(34 procent). Drygt en femtedel har fått tillgång till böcker genom en bokklubb medan 12 till 14 procent har köpt pocketböcker i Livsmedelsaffär, kiosk, pressbyrå eller dylikt.

Kvinnor är mer benägna att låna böcker av familjemedlemmar, låna på bibliotek och att vara med i bokklubbar än vad män är. Här är skillnaderna större än när det gäller den vanliga bokhandeln. Det är dessutom större skillnad mellan män och kvinnor när det gäller boktillgång genom en livsmedelsaffär än det är när det gäller en kiosk, tobakshandel eller pressbyrå. Detta beror antagligen på att det genremässiga utbudet skiljer sig åt mellan dessa återförsäljningsställen. Det är endast tillgång till böcker genom Internetbokhandel som är vanligare bland män än bland kvinnor även om differensen endast är två procentenheter.

Graden av bokläsarnas utbildning påverkar inte på något uppseendeväckande sätt var man har fått tillgång till de böcker man har läst utan korrelerar i stort sett med övriga bokläsningsvanor. Högutbildade handlar mest i bokhandel, i kiosker, får mest böcker i present och så vidare. De tillgångssätt som sticker ut är delvis Internetbokhandel och läsning i arbetet, där andelen högutbildade är mer än dubbelt så stor som bland de med medelhög utbildning och nästan sju gånger större än bland de lågutbildade. När det gäller böcker som lånats av familjemedlem är dock skillnaden mellan hög- och medelutbildade i stort sett obefintlig.

borg och Malmö. Däremot är det vanligare att få tillgång till böcker genom en bokklubb ju lantligare man bor vilket kan tyda på att övrig bristande tillgång till böcker ersätts med just bokklubbar. Det är dessutom ungefär lika många som köpt böcker i livsmedelsaffär oberoende av i vilken typ av område man bor.

Genrer

Den absolut vanligaste typen av bok att läsa är romanen. 22 procent uppger att de läst fem eller fler romaner under de senaste tolv månaderna. Tätt därefter följer deckare/thriller med 18 procent. Övriga bokgenrer ligger långt efter de två förstnämnda. Det är endast genren fackbok/studiebok som knappt når över tio procent. Barn- och ungdomsböcker har nio procent läst minst fem av och för övriga genrer ligger läsningen mellan en och fyra procent.

Bland de frekventa läsarna av romaner är det 20 procentenheter fler kvinnor än män (31 procent mot 11) och bland läsarna av deckare/thriller är det 10 procentenheter fler kvinnor än män (22 procent mot 12). 12 procent av kvinnorna och 5 procent av männen har läst minst fem barn/ungdomsböcker under de senaste tolv månaderna, en skillnad på 7 procentenheter. Science fiction och fantasyböcker läses främst av unga mellan 15–19. Genrerna memoarer/biografier samt böcker om samhälle/politik har generellt sett låg andel läsare. Undantaget är dock de äldre mellan 70–79 där närmare 10 procent hade läst fem eller fler av dessa typer av böcker. Böcker om samhälle/ politik och handböcker för hobby/fritid är dessutom de enda genrer där den frekventa läsarandelen är större bland män än bland kvinnor. Fack- och studieböcker läses kanske inte helt oväntat främst av unga mellan 15–29, högutbildade och akademiker/ högre tjänstemän.

Hur påverkar momsen läsandet?

40 lan arbetare och högre tjänstemän/akademiker är det gällande romanläsning. 34 procent av högre tjänstemän/akademiker har läst minst fem romaner under de senaste tolv månaderna. 16 procent av arbetarna har gjort detsamma. Här är differensen mellan de två grupperna 18 procentenheter. Näst störst skillnad är det för läsningen av deckare/thriller och fackbok/ studiebok. För läsningen av båda dessa genrer skiljer sig arbetare och högre tjänstemän/akademiker åt med 15 procentenheter. Gällande övriga genrer är skillnaderna små.

det har minskat. Både för bokläsning och bokköp är det främst kvinnor som anser att det har ökat (i snitt 27 procent mot 16 procent av männen). Det är dock ungefär lika stor andel kvinnor som män som anser att både bokläsning och bokköp har minskat under det senaste året.

Hur påverkar momsen läsandet?

Andel frekventa läsare av olika bokgenrer 2002 (procent)

Kommentar: Till frekventa läsare räknas de som säger sig ha läst fem eller fler böcker av respektive bokgenre under de senaste tolv månaderna.

18

9

3

1

3

2

3

4

12

3

0 5 10 15 20 25

R

oman

Deck

ar

e/th

riller

B

ar

n/u

ng

dom

sbo

k

Scien

ce f

icti

on/

fa

nta

sy

Di

kts

am

lin

g

Memo

ar

er

/b

iogr

af

i

R

es

eh

an

dbo

k/

res

es

kild

rin

g

B

ok o

m

sa

m

häl

le/

po

liti

k

Ho

bb

y/

fr

itid

sb

ok

Fack

bo

k/s

tu

di

eb

ok

An

nan

inne

håll

sg

en

re

Hur påverkar momsen läsandet?

För vem har bokläsningen ökat och minskat under 2002?

28

33 33

24

22

18

17

21

10

16

25

32

19

-10

-18

-16

-17

-14

-10

-16

-10

-13

-16

-17

-10

-12

-13

-11

-14

-13

-35 -25 -15

-5

5 15 25 35 45

Man

Kvinna

15-19

20-29

30-39

40-49

50-59

60-69

70-79

80-85

Lågutb.

Medelutb.

Högutb.

Ar betar e

T jänsteman

Egna för etagar e

Akademiker / högr e tj.

Kommentar: De positiva procentsatserna avser de som anser att deras bokläsning ökat något eller mycket under 2002 och de negativa procentsatserna avser de

som anser att deras bokläsning har minskat under 2002.

42 dem har under samma period köpt 1–4 romaner och 13 procent har köpt fler än 5.

Attityden till bokläsning är, kanske inte så förvånansvärt, mest positiv bland de som har ökat sina bokköp under det senaste året. Detta gäller både bland frekventa bokläsare och sporadiska. Generellt sett är dock attityden till bokläsning mer positiv bland de som läser ofta men har minskat sina bokköp än bland de som läser sporadiskt och köper mer böcker nu än tidigare. Störst skillnad är det mellan de sporadiska läsarna som har ökat sina bokköp och de sporadiska läsarna som har minskat sina bokköp. Påståendet att bokläsning bara är att kasta bort sin tid motsätter sig 92 procent av de sporadiska läsarna som har ökat sina bokköp. Endast 75 procent av de som har minskat sina bokköp motsätter sig detta.

När det gäller frågorna som direkt rör bokmomsen är det stor skillnad mellan de som har ökat och de som har minskat sina bokköp under det senaste året. Bland de frekventa läsarna vars bokköp har ökat är det 61 procent som anser att bokmomsen har gjort dem mer intresserade av att köpa böcker. Av de vars bokköp har minskat är det 36 procent som håller med. Samma förhållande råder bland de sporadiska läsarna. 48 procent av de som har ökat sina bokköp och 19 procent av de som har minskat sina bokköp håller med. Detta tyder på en bra överensstämmelse mellan attityd och handling. De som inte anser att bokmomsen har gjort dem mer intresserade av att köpa böcker har heller inte ökat sina bokköp i samma utsträckning som andra.

alls läste böcker eller åtminstone väldigt sällan. Denna grupp kommer jag fortsättningsvis att referera till som nya läsare.

I figur 1 har en jämförelse gjorts mellan den demografiska fördelningen bland nya läsarna och samtliga svarande. Det som blir tydligt är att vissa grupper är överrepresenterade och andra grupper är underrepresenterade bland de nya läsarna. Detta innebär således att det är en större andel kvinnor än män bland de nya läsarna. De yngre åldersgrupperna är överrepresenterade medan lågutbildade är underrepresenterade jämfört med samtliga svarande. De nya läsarna är alltså främst yngre till medelålders, medel- till högutbildade kvinnor. Lågutbildade män över 50 är kraftigt underrepresenterade bland de nya läsarna. I övrigt, om man ser till subjektiv klass och typ av boendeort är skillnaderna mycket små.

Någonting som blir tydligt i ovanstående figurer är att attityden till bokmomssänkningen är klart mer positiv bland de nya läsarna än den är när man ser till totalurvalet. 40 procent av de nya läsarna anser att bokmomssänkningen har gjort dem mer intresserade av att köpa böcker, vilket kan jämföras med 28 procent av totalurvalet. Likaså är det med uppfattningen att momssänkningen var en effektiv åtgärd för att stimulera bokläsandet i Sverige. Bland de nya bokläsarna är det 12 procent fler som instämmer i detta än det är bland samtliga. Drygt 60 procent av de nya läsarna mot knappt 50 procent av totalurvalet anser att bokmomssänkningen var en effektiv åtgärd.

Hur påverkar momsen läsandet?

Dessutom finns det en annan möjlig förklaring till varför det ser ut så här. De som vi har valt att beteckna som nya läsare skulle i princip kunna vara bokintresserade människor som till exempel inte haft tid att läsa så mycket. Även detta kan förklara den höga medvetenheten om- samt den positiva inställningen till momssänkningen.

böckernas nya försäljningsställen som har påverkat förändringen. Den troligaste förklaringen till att nya läsare har tillkommit under det senaste året är således att priset på böcker har gått ner, dels på grund av bokförlagens satsning på billiga pocketutgåvor och dels som ett resultat av momssänkningen. Man bör dock beakta att det är en individuell bedömning från varje enskild svarsperson som ligger bakom vad som räknas som bokhandel. Pocketshop och bokkiosker på exempelvis tågstationer och flygplatser skulle i princip lika gärna kunna räknas som kiosker som bokhandlar.

Hur påverkar momsen läsandet?

Differensen mellan totalurvalet och ”nya” läsare i olika grupper 2002 (procent)

Kommentar: ”Nya läsare” innebär de som läser sporadiskt 2002 samt uppger att deras bokläsning har ökat. Procentsatserna anger skillnaden mellan totalurvalet

och ”nya” läsare. Observera att urvalet är mycket litet (n=152), vilket påverkar resultatens tillförlitlighet.

-8

8

10

4

-9

-5

-12

4

7

-3

1

2

0

2

-1

-1

-1

-15 -10

-5

0 5 10 15

Mä n

K v innor

15-29 30-49 50-69 70-85

Lågut b.

M edel ut b.

Högut b.

A rbet are

Föret agare

Tjäns te man

H. Tj . / A k adem ik er

Lands by gd

Min . tä to rt

Sta d / st. tä to rt

S tors ta d

Kön Ålder Utbildning Subjektiv klass Stad/landsbygd

Hur påverkar momsen läsandet?

Attityder till bokmomssänkningen bland ”nya läsare” jämfört med samtliga svarande 2002 (procent)

Momssänkningen har gjort mig mer

intresserad av att köpa böcker

(bland samtliga)

14

28

23

35

Ingen uppfattning

Instämmer

Varken instämmer eller tar avstånd Tar avstånd

Momssänkningen var en effektiv

åtgärd för att stimulera

bokläsandet i Sverige (nya läsare)

10

Momssänkningen har gjort mig mer

intresserad av att köpa böcker

(bland nya läsare)

9

40

18

Momssänkningen var en effektiv åtgärd

för att stimulera bokläsandet i Sverige

(samtliga)

6

49 17

Ingen uppfattning

Instämmer

typer. Därför har det i SOM-undersökningen under det gångna året ställts en några specifika frågor kring människors vanor gällande tryckta medier av denna typ.

Med undantag för lösnummerförsäljningen är det ingen större skillnad mellan män och kvinnor då det gäller var man får tillgång till det tidskrifter man läser. Något fler kvinnor har prenumerationer och lånar tidningar av bekanta eller familjemedlemmar än män och något fler män än kvinnor läser på Internet. Det är dock nära tio procentenheter fler kvinnor än män som köper lösnummer.

Hur påverkar momsen läsandet?

Nya läsare

Present

14%

Bibliotek

16%

Annat

2%

Arbetet/ tjänsten

4%

Kiosk

5% Livsmedels-

affär

5%

Bokhandel

21%

Bokklubb

10%

Internetbokhandel

3%

Familjemedle

m 19%

Samtliga läsare

Present

15%

Bibliotek

15%

Annat

2%

Arbetet/ tjänsten

5%

Kiosk

5%

Livsmedels-

affär

6%

Bokhandel

22%

Bokklubb

10%

Internetbokhandel

3%

Familjemedle

m 17%

Tillgång till lästa böcker bland ”nya” läsare 2002 (procent)

46 och när det gäller läsning på bibliotek är det mest bland högutbildade och minst bland lågutbildade.

Ju yngre man är desto mer lösnummer köper man och ju äldre man är desto mer prenumererar man på de vecko/månadstidningar eller tidskrifter man läser. Detta är den tydligaste tendensen när man ser till tillgång i olika åldersgrupper. Att låna tidningar av familjemedlemmar eller bekanta är också vanligare ju yngre man är. 45 procent av de yngsta får tillgång till vecko/månadstidningar och tidskrifter på detta sätt mot 16 procent av de äldsta. För lösnummerinköpen är förhållandet 54 procent mot 19 procent och när det gäller prenumerationer är det 48 procent av de äldsta och 57 procent av de mellan 70–79 som prenumererar jämfört med 33 procent av de yngsta. Det är dock främst de under 40 som läser på Internet.

Det är inga stora klasskillnader som gör sig gällande genom sättet att få tillgång till olika typer av populär- och fackpress. Men skillnader finns dock. Det är arbetare som är minst benägna både att köpa lösnummer och att prenumerera. Egna företagare har inte i lika stor utsträckning gratis tillgång till vecko/ månadstidningar och tidskrifter genom medlemsdistribution som övriga grupper och de är heller inte lika benägna att låna tidningar av familjemedlemmar eller bekanta.

vecko/månadstidningar och tidskrifter är det prenumeration.

Ändrade läsvanor av tidskrifter

De allra flesta, totalt 73 procent, anser inte att deras tidskriftsläsningsvanor har förändrats under det senaste året 2002. De läser varken mer eller mindre än de tidigare gjort. Övriga är delade i två jämnstora grupper som anser att deras tidskriftsläsning har ökat (13 procent) respektive minskat (14 procent). Fördelat på kön är det ungefär lika många män som kvinnor som anser att de nu läser mer än tidigare, men fler kvinnor än män som anser att deras tidskriftsläsning har minskat.

Ju yngre man är desto mer har tidskriftsläsningen ökat. Störst andel som anser att deras läsning har ökat finns i åldersgruppen 15–39. Däremot är andelen som anser att deras tidskriftsläsning har minskat ganska jämnt fördelad över de olika åldersgrupperna. Det handlar således främst om att tidskriftsläsningen varierar mer i de yngre åldrarna än bland äldre som har mer bestämda vanor. Likadant är det sett till subjektiv klass, där tidskriftsläsandet varierar mer bland akademiker och högre tjänstemän än bland de övriga. Den subjektiva uppfattningen att läsningen har minskat är ungefär lika vanlig i samtliga grupper. Det är dock främst akademiker och högre tjänstemän som anser att deras läsning har ökat. Denna andel är högre än bland arbetare, tjänstemän och egna företagare.

Hur påverkar momsen läsandet?

övriga grupper, eftersom många anser att de läser mer och många anser att de läser mindre än tidigare.

71 procent anser att de varken köper mer eller mindre tidskrifter än tidigare. Detta är ungefär samma antal som för tidskriftsläsningen. Dock är det många fler som anser att deras köp har minskat (20 procent) än det är som anser att deras köp har ökat (9 procent) Detta ser ungefär likadant ut bland kvinnor och män. Fördelat på ålder är det främst de under 40 som anser att deras tidskriftsköp har ökat (14–15 procent), men det mest uppseendeväckande är att de äldsta, mellan 70–85, i så stor utsträckning som 42 till 46 procent anser att deras tidskriftsköp har minskat.

Sett till utbildningsnivå och subjektiv klass är det främst bland lågutbildade och arbetare som tidskriftsköpen har minskat medan de har ökat bland högutbildade, akademiker och högre tjänstemän. Inga tydliga skillnader syns dock beroende på om man bor i storstad eller på landsbygd.

Om man fördelar förändringen av tidskriftsläsvana, det vill säga om den har ökat eller minskat under det senaste året (2002), efter läsfrekvensen av vecko/ månadstidningar uppstår ett tydligt mönster. Andelen som anser att deras läsning av tidskrifter är oförändrad är lika stor oavsett om man ofta, sporadiskt eller aldrig läser vecko/månadstidningar. Dock är det så att andelen som anser att deras tidskriftsläsning har ökat är störst bland de som läser ofta (17 procent), mindre bland de som läser sporadiskt (11 procent) och minst bland de som aldrig läser (6 procent). Motsatt tendens gäller för andelen som anser att deras läsning har minskat. 11 procent bland de som läser ofta, 16 procent bland de som läser sporadiskt och 21 procent bland de som aldrig läser.

följd av det, inte att läsningen har spridit sig till de som tidigare inte läste. I stället är det de som tidigare läste tidskrifter och vecko/månadstidningar av olika slag läser mer.

Hur påverkar momsen läsandet?

Bokpriskommissionens iakttagelser Bokpriskommissionens iakttagelser Bokpriskommissionens iakttagelser Bokpriskommissionens iakttagelser Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser och slutsatser och slutsatser och slutsatser och slutsatser

I

våra två tidigare delrapporter, som överlämnades till kulturministern den 2 juli 2002 respektive den 31 januari 2003, redovisade vi utvecklingen under det första halvåret respektive det första hela året efter beslutet att sänka mervärdesskatten på böcker, tidskrifter m m från 25 procent till 6 procent. Våra slutsatser för det första hela året sammanfattas i förordet till föreliggande rapport.

Bokpriskommissionen med sitt treåriga mandat kan med denna rapport redovisa ett halvtidsresultat av sin granskningsuppgift.

I det underlag som Statistiska centralbyrån (SCB) har ställt till Kommissionens förfogande görs en uppdatering av prismätningarna från år 2002 så att de också omfattar perioden t o m april 2003. Det gör det möjligt för oss att analysera de prisförändringar som har ägt rum på bokområdet under perioden 2001 till april 2003. För tidskrifterna är jämförelseperioden oktober 2001 till april 2003.

Underlaget gör det också möjligt att iaktta de prisförändringar som har ägt rum inom boksektorn under det senaste året, dvs från april 2002 till april 2003. Motsvarande jämförelseperiod för tidskrifterna är oktober 2002 till april 2003. På det sättet kan vi fånga upp trenden i prisutvecklingen inom de två branscherna.

Mätmetoder och säkerheten i våra bedömningar

De två tidigare rapporterna har i fråga om de böcker

som säljs via bokhandeln grundat sig på de konsument-

inriktade bokkataloger som ett urval av Sveriges bokhandlar använder. Underlaget till föreliggande rapport utgörs av prismätningar i butik. Resultatet av dessa mätningar jämförs för perioden som helhet med de katalogbaserade resultaten från år 2001. Trendbeskrivningen utgår från de prisobservationer i butik som har gjorts under april 2002 och april 2003. SCB har i sin rapport till Kommissionen, som delvis återges i ett särskilt avsnitt i vår rapport och som återfinns i sin helhet på SCB:s hemsida www.scb.se, redovisat hur man har gått till väga för att välja ut bokhandlar och boktitlar m.m. Vi hänvisar till denna redovisning.

Prisutvecklingen på böcker som säljs genom bok-

klubbar mäts nu liksom tidigare genom observationer

i klubbarnas medlemstidningar. Det är en metod som kommer att tillämpas också i framtida mätningar. Metoden redovisas utförligt i SCB:s underlag.

De två nämnda försäljningskanalerna för böcker – bokhandeln och bokklubbarna – kompletteras i det senaste underlaget med uppgifter om prisutvecklingen på böcker som säljs via s k nätbokhandlar och genom varuhus, dagligvarubutiker och kiosker. Prisobservationerna för dessa försäljningsställen omfattar perioden april 2002 – april 2003. Mätmetoderna anges i SCB:s underlag.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

3

Det skall vara billigt att läsa

RAPPOR

T

Från Bokpriskommissionen

Våren 2003

Övergången från prismätningar genom katalogstudier till direkta prisobservationer i butik på bokområdet representerar i sig en utveckling mot större representativitet i mätningarna. Medan katalogmätningarna i praktiken representerade den del av sortimentet som bokhandlarna valt att marknadsföra hårdast så täcks genom det nya förfarandet hela sortimentet av nya titlar samt förra årets utgivning. Mot den bakgrunden kan det te sig förvånande att de s k osäkerhetstalen i det underlag som nu står till vårt förfogande är klart större än i underlaget till vår förra rapport. Detta kan förklaras med följande:

1) I januari 2003 redovisades en jäm-

förelse avseende helåren 2001 och 2002. I föreliggande rapport redovisas endast resultat avseende de första halvåren (april) 2002 och 2003. När året är slut kommer ytterligare en mätperiod, mellan oktober 2002 och oktober 2003, att ingå i jämförelsen mellan 2002 och 2003. Det kan väntas minska osäkerhetstalen för helårsjämförelsen med ca 30%. 2) Antalet titlar i förra mätningen var större än i den

ningen av utvecklingen mellan de olika bokkategorierna.

Den osäkerhet som SCB i sin rapport betonar och lyfter fram på bokområdet måste givetvis också beaktas i våra egna slutsatser. Diskussionerna inom Bokpriskommissionen har dessutom markerat att det kan finnas grund för ytterligare osäkerhetsfaktorer som ligger i hur utnyttjandet har skett av den databas som

används för urval och vägning av de olika

litteraturkategorierna. Vi återkommer till detta senare.

På tidskriftsområdet är mätmetoderna oförändrade och

osäkerheten därmed jämförbar

med vad som gällt vid tidigare

mätningar. Resultaten på detta om-

råde är generellt sett säkrare än för

bokområdet.

Som tidigare angivits medger underlaget till denna rapport att Kom-

missionen, förutom att analysera ut-

vecklingen under hela perioden sedan

momssänkningsbeslutet, också kan

Iakttagelser

Som angivits i tidigare rapporter har vi vid granskningen av SCB:s underlag haft som utgångspunkt att en sänkning av momsen på böcker och tidskrifter från 25 procent till 6 procent borde ge utrymme för en sänkning av prisnivån med 15,2 procent under förutsättning att alla övriga omständigheter som påverkar prisnivån är lika.

Nu liksom tidigare måste vi dock betona att det vid bedömningen av om prissänkningen på böcker och tidskrifter verkligen uppnår denna nivå är nödvändigt att väga in också andra faktorer.

Om man alltså tar hänsyn till den allmänna prisut-

vecklingen under den aktuella mätperioden, dvs.

2001–april 2003 för böcker och oktober 2001–april 2003 för tidskrifter, måste den förväntade prissänkningen justeras. För att en bok vid utgången av april 2003 skall anses ha sänkts till den nivå som momssänkningen motiverar skall den uppvisa ett sänkt pris med 11 procent. Motsvarande siffra för tidskrifterna är 12,1 procent. För närmare beskrivning av beräkningsgången hänvisas till SCB:s rapport.

De 11 respektive 12,1 procenten utgör alltså ”måttstockarna” för genomgången av mätningsresultaten inom bok- respektive tidskriftssektorerna.

Om man separerar bokhandelns och bokklubbarnas böcker finner vi att böcker sålda över bokhan-

deln har prissänkts med 7,4 ± 3,5 procent medan bokklubbarnas sänkning ligger på 8,6 ± 2,4 procent.

Om vi tittar på de olika bokkategorierna inom dessa grupper finner vi dock betydande skillnader i momssänkningens genomslag.

Inom bokhandeln har skönlitteraturen sänkts med 9,9 ± 5,7 procent och barnlitteraturen med 10,7 ± 6,8 procent. Sänkningen för facklitteraturen ligger på en lägre nivå, 2,7 ± 5,4 procent. Vi noterar att osäkerhetstalen genomgående är tämligen höga.

Även på bokklubbsområdet är differenserna stora mellan de olika kategorierna. Skön- och facklitteratu-

ren synes uppvisa de mest markanta sänkningarna på

9,9 ± 3,2 procent respektive 9,2 ± 5,4 procent. För

barnlitteraturen är prissänkningen klart mindre, 3,5 ±

4,8 procent.

När det gäller bokklubbarna vill vi erinra om den diskussion som vi förde i förra rapporten angående betydelsen av den s.k. huvudboken i bokpaketen. Från bokklubbshåll har framhållits att det vore rimligt att böckerna i deras medlemstidningar viktas efter ekonomisk betydelse. Denna och andra specifika frågor för bokklubbsverksamheten har vi under vårens lopp dryftat med företrädare för klubbarna. Vi hänvisar i den delen till vad vi har tagit upp i avsnittet Förord och sammanfattning.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Iakttagelser om prisutvecklingen inom boksektorn under perioden april 2002–april 2003

Som nämnts har SCB också tagit fram siffror som belyser prisutvecklingen under det senaste året (april 2002 – april 2003). Under denna period har den allmänna prisutvecklingen ökat med 2,8 procent. Hur har prisökningen under samma tid varit på boksektorn? Vi noterar att prisökningarna inom bokhan-

deln under denna tid har varit större än den allmänna

prisutvecklingen. Den ligger på + 7,4 ± 3,4 procent. Siffrorna för bokklubbarna och för nätbokhandeln,

varuhusen/dagligvarubutikerna och kioskerna kan

däremot innebära att prisökningarna där ligger under den allmänna prisutvecklingen. Uppdelat på genrer uppvisar generellt sett facklitteraturen den största prisökningen, medan priserna på barnlitteratur och skön-

litteratur ökat något mindre. Prisökningarna för gen-

rer varierar dock mellan försäljningskanalerna. De största prisökningarna för skönlitteratur och facklitte-

ratur återfinns dock i bokhandeln.

Övriga iakttagelser rörande utvecklingen inom boksektorn

finns det anledning att notera det relativt låga osäkerhetstalet.

Liksom inom bokområdet är dock genomslaget av momssänkningen för de olika tidskriftskategorierna mycket varierande.

Familje- och damtidningar och tidskrifter inom om-

rådena idrott, motion och friluftsliv uppvisar prissänkningar med 11 ± 1,3 procent respektive 9,9 ± 2,8 procent. Klart under genomsnittet för tidskriftsområdet finner vi tidskrifter inom ekonomi, teknik, hobby

och foto samt serietidningar.

I tidigare rapporter har vi iakttagit relativt begränsade prissänkningar för datortidskrifter. Denna kategori uppvisar fortfarande för perioden som helhet resultat som ligger under genomsnittet. Tittar man dock på utvecklingen under de senaste sju månaderna finner vi att prisökningen för datortidningar ligger klart under den genomsnittliga prisökningen inom sektorn och sannolikt under den allmänna prisutvecklingen i samhället. De största prisökningarna observeras för

serietidningar och tidskrifter inom områdena ekonomi, teknik hobby och foto.

I sitt underlag till Kommissionen har SCB gjort en jämförelse mellan den generella prisökningen på tid-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

branschstatistik som Svenska Förläggareföreningen presenterade i juni 2003. Enligt branschstatistiken ökade medlemsförlagens försäljning till återförsäljare med totalt 16 procent.

Slutsatser

Liksom i tidigare rapporter finner vi det ändamålsenligt att redovisa våra slutsatser om genomslaget av momssänkningen på bokpriserna uppdelade på böcker som säljs över bokhandeln och de som saluförs av bokklubbarna. Låt oss först göra några generella iakttagelser och kommentarer rörande bok-

sektorn.

Vi har tidigare konstaterat att SCB i sitt underlag poängterat den ökade osäkerheten i mätningarna på bokområdet. Det är något som också vi måste beakta när vi nu skall dra våra slutsatser på detta område.

Till den osäkerhet som alltså markeras i underlaget från SCB kan också fogas röster inom Kommissionen. De ledamöter som företräder förlagen och bokhandeln menar att SCB:s resultat inte känns igen inom branscherna. De har poängterat att branscherna inte anser sig ha ändrat prisskalor eller kampanjprissättningsmetoder. Inte heller anser sig bokhandeln ha genomfört sådana pris- eller marginalförändringar att de skulle motsvara SCB:s siffror.

Det är beklagligt att så måste ske men det vore fel av oss att ge sken av att vi står på en fastare grund än vad vi gör.

Våra slutsatser på bokområdet blir därför följande: På bokområdet som helhet har priserna minskat med 8.1 ± 2.3 procent. Det skall jämföras med ”måttstocken” 11 procent för fullt genomslag av momssänkningen. Trots att totalresultatet alltså indikerar att momssänkningen inte fått detta fulla genomslag inom området går det inte att med säkerhet klarlägga hur resultatet fördelar sig på de olika försäljningskanalerna. Kommissionen gör mot den bakgrunden följande bedömning.

För bokhandeln för sig, som redovisar en prissänkning om 7,4 ± 3,5 procent, kan vi inte helt utesluta att resultatet avspeglar ett fullt genomslag av momssänkningen.

För de skilda bokkategorierna i bokhandelsverksamheten är, som tidigare nämnts, osäkerhetstalen så stora att det är svårt att dra några klara slutsatser om momssänkningens effekter vad gäller skönlitteraturen och barnlitteraturen. Klart är dock att genomslaget på

facklitteraturen är sämre än för de övriga katego-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Liksom på bokhandelsområdet är osäkerheten stor vad gäller resultaten för de skilda bokkategorierna i bokklubbarnas verksamhet. De mest markanta sänkningarna ligger dock på skön- och facklitteraturen medan barnlitteraturen uppvisar klart mindre prissänkningar.

Bokklubbarnas utveckling under det senaste året uppvisar också en positiv trend, dvs. en prisutveckling som kan ligga under den allmänna prisutvecklingen i landet. Nästa prismätningsperiod får utvisa om trenden håller i sig.

Bokpriskommissionen behandlade i sin förra rapport relativt utförligt de särskilda omständigheter som är förknippade med bokklubbarnas verksamhet. Vi har också under våren fortsatt våra diskussioner med företrädarna för bokklubbarna i dessa frågor. Detta har redovisats i avsnittet Förord och sammanfattning.

En av de frågor som har funnits med i kontakterna med klubbarna har varit vilken roll den s k huvudboken i bokpaketen borde spela i prismätningarna på detta område. SCB har i sitt senaste underlag, liksom i underlaget till vår januarirapport, redovisat en alternativ beräkning som bygger på att huvudboken har viktats med hänsyn till dess ekonomiska betydelse. Resultatet innebär att priserna sammantaget har sjunkit med 12,1 procent med osäkerhetstal som är jämförbara med dem som gäller i huvudberäkningen.

lingen från perioden före momssänkningen, men iakttagelserna under det senaste året tyder på att priserna i dessa försäljningskanaler generellt har ökat något mindre eller är i linje med den allmänna prisutvecklingen.

Låt oss nu gå över till tidskriftsområdet för att dra våra slutsatser utifrån de iakttagelser som vi har gjort inom denna sektor. Här finns det anledning att betona att osäkerheten i underlaget är mindre och att därför slutsatserna vilar på säkrare grund.

Ett fullt genomslag av momssänkningen i det pris som konsumenten betalar skulle på tidskriftsområdet betyda att priset reducerats med 12,1 procent. Det målet har inte nåtts. Resultatet innebär att det fattas ca 3 procentenheter för att man skall kunna tala om fullt genomslag av momssänkningen.

Liksom i samband med tidigare prismätningar måste vi ändå konstatera att variationerna inom tidskriftssektorn är betydande.

Vår bedömning är därför att prisreduceringen för

familje- och damtidningar liksom för tidskrifter inom

områdena idrott, motion och friluftsliv möjligen fullt ut faktiskt avspeglar momssänkningen.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

tidigare att en väsentlig förklaring till detta ligger i momssänkningens genomslag.

Läsvanor m m

I våra två första rapporter har vi förmedlat bilder av det kulturpolitiska landskap där momssänkningen verkar. Det har vi gjort genom att redovisa bl a statistikframställaren NORDICOM:s studier om läsvanorna på bok- och tidskriftsområdena. Vi har också kunnat presentera material som sätter in den svenska läsningen i ett internationellt perspektiv. En fortsatt kartläggning av de svenska läsvanorna redovisas i SCB:s senaste underlag, som bl a tar upp material från SOM-institutet, NORDICOM, Statens kulturråd m fl. Delar av detta material återfinns på SCB:s hemsida www.scb.se.

I vissa studier redovisas också resultat baserade på frågor som är direkt ställda för Bokpriskommissionens räkning. Sålunda har t ex omnibussundersökningen 2002 redovisat i vilken utsträckning momssänkningen på böcker och tidskrifter har uppmärksammats av de svarande och i vilken utsträckning prissänkningen har lett till ökade inköp. Vi har behandlat dessa resultat i vår första rapport i juli 2002.

material som direkt relaterar bok- och tidskriftsläsningen respektive bok- och tidskriftsinköpen och den allmänna attityden till att läsa böcker och tidskrifter till sänkningen av momsen på dessa varor. Det är det till Göteborgs universitet knutna SOM-institutets rapport Läs och bläddra – Resultat kring bok- och tidskriftsläsning från SOM-undersökningen 1986–2002. Rapporten i sin helhet återfinns på SCB:s hemsida www.scb.se. Delar av rapporten redovisas i ett särskilt avsnitt i Bokpriskommissionens föreliggande rapport.

Innan vi går in på de observationer som görs i SOM-rapporten finns det anledning att säga något om förutsättningarna för att kunna få fram någorlunda säkra belägg för sambandet mellan momssänkningen och läsningens omfattning och bredd.

I Ulla Carlssons och Lennart Weibulls artikel om kultur- och medievanornas förändring, som återfinns senare i denna rapport, är den bärande tanken att sådana vanor förändras mycket långsamt och att det därför inte är sannolikt att det under den relativt korta granskningstid som står till Bokpriskommissionens förfogande – tre år – går att säkerställa sådana förändringar.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

56 – andelen bokläsare bland Sveriges befolkning år

2002 jämfört med föregående år är oförändrad. Generellt har inte bokläsandet breddats till nya grupper. – läsandet har ökat på så sätt att de som tidigare

läste böcker och tidskrifter- också mer sporadiskt – nu har övergått till att läsa mer än förut. – gruppen ”icke-läsare” bland dem som har klassifi-

cerat sig som arbetare har minskat år 2002.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

– andelen kvinnor som tidigare klassats som ”icke-

läsare” har minskat något.

Det är förstås vår ambition att under den tid som återstår av vårt granskningsuppdrag försöka få fram ytterligare information om vilken litteraturpolitisk effekt momssänkningen kan ha fått.

SAMMA FLOD, MEN ÄNDÅ INTE

Om kultur Om kultur Om kultur Om kultur Om kultur- och medievanors - och medievanors - och medievanors - och medievanors - och medievanors förändring förändring förändring förändring förändring

llt flyter. Du kan aldrig stiga ned i samma flod två gånger, för när du går i för andra gången är det en ny flod. Paradoxen, ursprungligen formulerad av den grekiske filosofen Herakleitos för mer än 2500 år

sedan, upphör inte att fascinera. Det handlar om floden som hela tiden är densamma, men som ändå hela tiden förändras. Vi kan överföra bilden och påstå att dagstidningen är densamma varje dag trots att den ständigt förändras och vi håller oss med dagstidningar just för att få reda på vad som är nytt. Det som paradoxen egentligen fokuserar är förhållandet mellan stabilitet och förändring. Den problematiserar ytterst hur vi uppfattar förändring och därmed vad som kan tänkas vara förändringens villkor. Inte minst handlar det om hur värderingar och vanor formas och bibehålls. Ett känt faktum är att detta sker mycket långsamt – verkligheten tolkas utifrån föreställningar som har sin grund i tidiga erfarenheter, t ex de värderingar och vanor som råder inom familjen under uppväxtåren samt tidsandan i samhället. Detta gäller även våra kulturvanor - och inte minst våra medievanor som vi särskilt uppmärksammar i denna artikel.

jer, förändringar och nya fenomen. Resultat enskilda år kan således inte vara av avgörande betydelse. Det kan t o m vara direkt missvisande att tolka årliga punktskattningar.

Båda undersökningarna täcker en period som präglats av genomgripande förändringar av det svenska mediesystemet och ger därmed en god grund för bedömningar av vad mediestruktur och medievanor betyder för medieanvändningen. Före 1980-talet dominerades medielandskapet av det vi idag kallar traditionella medier, dagstidningar, populärpress, böcker samt inom radio-TV public serviceföretaget Sveriges Radio. Under 1980-talet utvecklades veckopressen med nya specialtidningar, videon gjorde sitt intåg och satellitsänd TV nådde Sverige. I början av 1990-talet introducerades kommersiell TV och radio och i slutet av samma decennium expanderade Internet.

Trots de omvälvande medieförändringarna är det utmärkande draget för såväl medievanor som medieexponering att de ändras förhållandevis lite. Svenskarnas medievanor uppvisar en betydande stabilitet. Endast små skillnader kan påvisas i de tidsserier som finns i fråga om TV-tittande, radiolyssnande, tidningsoch bokläsning (figur 1).

A

Ulla Carlsson Lennart Weibull

Om kultur- och medievanors förändring

Figur 1. Andel av befolkningen 90–79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 1979–2002 (procent)

Radio Televisio n

Tidskrift B o k

Video Dagstidning Internet

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2002

(%)

Anmärkning: Den markerade uppgången i bokläsning mellan 1994 och 1995 är i huvudsak en följd av att frågan då ändrades med en precisering att bokläs-

ningen gäller både skön- och facklitteratur.

Källa: Nordicoms Mediebarometer 2002

åt medier – alltså summan av tiden för de enskilda medierna. Men samtidigt kan även mer långsiktiga förändringar säkerställas. Bruttotiden har ökat relativt blygsamt, vilket t ex innebär att varje medium ägnas genomsnittligt mindre tid. Bruttotiden för svenskarnas medieanvändning var 2002 fem timmar och 51 minuter – 1979 var motsvarande tid fem timmar och 21 minuter, d v s det handlar om en ökning med 30 minuter under de senaste 25 åren. Under de senaste fem–sex åren har bruttotiden legat på samma nivå, något under sex timmar, trots ett drastiskt ökat medieutbud. Det svenska mediesystemet har alltså successivt förtätats utan att de existerande medierna har minskat märkbart i betydelse.

……men också förändring

Men studerar man t ex den tid ungdomar ägnar åt läsning är denna betydligt lägre bland ungdomar idag än för 25 år sedan – det rör sig om en skillnad på ca 15 minuter en genomsnittlig dag - och motsvarande längre tid ägnas åt TV. Till detta kommer Internet och bland de ungdomar som använder Internet en genomsnittlig dag 2002 är tiden för Internetanvändningen i hemmet drygt 60 minuter. Totalt sett har dock 9–14 åringarnas bruttotid för medieanvändning ökat med mindre än tio minuter sedan mitten av 1990-talet och 15–24 åringarnas bruttotid har minskat i motsvarande grad.

förändrats. En sådan reaktion illustrerar samtidigt en stark tro på att förändringar i medieutbudet, t ex nya medier, skall åstadkomma snabba förändringar. Just benägenheten att utgå från snabba förändringar var en viktig faktor bakom den s k IT-boomen, då det antogs att människors beteende raskt skulle ändras när en ny teknik fanns tillgänglig.

Den övertro på förändring som kom till uttryck i IT-boomen brukar betecknas teknologisk determinism, alltså en tro på att tekniken i sig är den avgörande förändringsfaktorn. I mitten av 1990-talet fanns det hos många aktörer på mediemarknaden en övertygelse om att de tryckta mediernas tid snart skulle vara till ända. Framför sig såg man hur dagstidningar, tidskrifter och böcker lästes på datorskärmen via Internet eller avlyssnades via CD. Inte minst e-boken förutspåddes en lysande framtid. Publiken har dock visat sig vara betydligt ’trögare’ än vad prognosmakarna antagit och de tryckta medierna har hittills hävdat sig väl i konkurrensen. Mot den bakgrunden är det uppenbart att det krävs en betydligt mera komplex förklaringsmodell än vad utbuds- och teknologiförändringar ger för att förstå vad som ligger bakom människors medievanor.

Om kultur- och medievanors förändring

60 social identitet. Människors val av livsstil och utmejsling av vardagsliv styrs i hög grad av levnadsätt och positioner i samhället och ger de ramar inom vilka individerna skapar sitt dagliga liv. Här spelar tidsandan med sina trender och stilbrott stor betydelse – inte minst för de unga i samhället.

Senare års forskning om kultur- och medievanor har på olika sätt visat hur dessa är nära kopplade till människors livssituation – identitet, livsstil och vardagsliv. Vårt intresse att läsa böcker eller gå på teater har ofta sin utgångspunkt i hur vi socialiserats in i samhället. TV-tittandets omfattning och inriktning är oftare bestämt av den tid som står till förfogande och varierar därför under en människas livstid: TVtittandet är exempelvis mindre omfattande i aktiva åldrar än bland pensionärer. Medievanorna är således uttryck för ett bestämt kulturmönster, både när det gäller kultur som en social orientering och kultur som ett sätt att leva. För att förstå förändringens villkor när det gäller kulturkonsumtion är det därför nödvändigt att utgå ifrån individerna och inte från medierna.

Att vi på detta sätt tar vår utgångspunkt i individerna och deras livssituation som avgörande för medievanorna innebär inte att andra faktorer skulle sakna betydelse, endast att deras möjlighet att påverka individens vanor och attityder måste betraktas inom denna ram. Vi kan illustrera vårt synsätt genom figur 2. Vertikallinjen i figuren är den centrala och utgår ifrån att medievanorna bestäms av individernas vanor enligt ovan. Det överordnade är således individens sociala situation. Det handlar om vem jag är, hur mitt vardagsliv är organiserat, vilket yrke och vilka fritidsintressen jag har. Skilda livssituationer skapar olika behov av information och förströelse.

rast systemegenskaper. Låt oss först exemplifiera med mediesystemet. En svensk som växt upp under 1930och 1940-talen har präglats av ett mediesystem där dagstidningen varit det dominerande, för att inte säga det ’naturliga’, mediet, en ungdom som vuxit upp under 1990-talet har istället, eller åtminstone också, präglats av kommersiell TV och Internet. Men också utbudet i medierna spelar roll i socialisationen. Att det faktiskt finns en svensk, eller kanske snarare nordisk, tradition blir särskilt tydligt i jämförelsen med USA; skillnaderna i medieutbud skapar skilda förutsättningar för medieanvändning. De forskare som på 1970-talet i studier av barn och TV använde frågetekniker från USA upptäckte snart att de inte passade in i Sverige.

Men det finns också ett samhällssystem som sätter ramar – begränsande eller underlättande, medvetna eller omedvetna – för individernas medievanor. Det kan gälla både den politiska och ekonomiska situationen i samhället, t ex konjunkturen, liksom det kan handla om kulturella trender. I detta ligger även samhällets insatser i fråga om medie- och kulturpolitik.

Om kultur- och medievanors förändring

Figur 2. Faktorer som påverkar medievanor.

Om kultur- och medievanors förändring

Individers livssituation

Levnadssätt

Livsform

Vardagsliv och livsstil

Samhälls- förändring

Politik Ekonomi

Kultur

Medievanor

Exponering Omfattning

Inriktning

Mediesystem

Struktur

Utbud Distribution

62 hålla sig med en lokal dagstidning påverkas både av tillgängliga tidningars symboliska värde – att den har en seriös profil – och dess bruksvärde – att den förmedlar ett relevant innehåll. När vi talar om medievanor, liksom andra kulturvanor, handlar det dessutom om ett beteende som är mycket nära sammanflätat med människors dagliga liv såväl som med vår grundläggande identitet.

Även samspelet mellan livssituation och mediesituation har sina givna ramar. Vad som händer i samhället spelar en stor roll för att påverka både människors vanor och mediernas utbud. Stora händelser i samhället eller omvärlden kan få oss att pröva ett nytt medium. Andra världskriget blev i hög grad radions genombrott som nyhetsmedium, fotbolls-VM 1958 anses ha bidragit till att televisionen snabbt slog igenom i de svenska hemmen. Också politiska och ekonomiska konjunkturer spelar en mycket viktig roll. Lågkonjunkturen i början av 1990-talet mattade mediekonsumtionen och tvingade människor till att revidera en del kostsamma medieval.

Om vi i detta perspektiv vänder tillbaka till figur 1 kan vi betrakta kurvorna på medieexponering med andra ögon. Även små upp- eller nedgångar kan indikera långsiktiga förändringar. Ser vi närmare på exponeringen för TV och radio upptäcker vi också att introduktionen av TV4 1991 och privat lokalradio 1994 innebar en ökad exponering. Användningen av video minskade som en följd av nya filmkanaler i TV i slutet av 1980-talet, men återkom på 1990-talet som ett medium för att hantera det ökade utbudet i TV genom att spela in det man inte hinner se. I ljuset av användarnas allmänna tröghet är det snarast överraskande att Internet kunde få ett så pass snabbt genomslag bland allmänheten.

att ta till sig det som är nytt är yngre och högutbildade. I fråga om medievanor är bilden inte lika entydig, men det är tydligt att också här är de unga snabbast att ta till sig det som vi kallar för nya medier. Förklaringen ligger i att de yngre ännu inte i lika hög grad socialiserats in i fasta vanor och tagit till sig samhällets normer. Video, cd-spelare och Internet är exempel på nya medier som de unga var snabba att ta till sig. Samtidigt är de unga, eller snarare de unga vuxna (30–39 år), mindre flitliga morgontidningsläsare år 2002 – om vi jämför dem med samma åldersgrupp tio år tidigare.

Något förenklat kan det påstås att de stora förändringarna först sker mellan generationer medan de medelstora kan ske under en enskild individs livscykel. När en stor generation dominerar, som 40-talisterna gjort sedan början av 1970-talet, märks förändringarna dessutom mindre. Först när vi går in i mindre ålderskohorter upptäcker vi att det pågår en förändring som kommer att slå igenom först några decennier in på 2000-talet.

Till sist

Om kultur- och medievanors förändring

momsen 2002. Då vet vi också i vilken utsträckning och hur de som är ungdomar idag med sin uppväxt i den nya medielandskapet har ändrat sina läsvanor som vuxna.

Viktigast att konstatera idag är att årliga undersökningar om våra medievanor som Mediebarometern och SOM-undersökningen inte visar några tecken på att det skulle föreligga någon kris för bokläsandet i Sverige. De tryckta medierna klarar sig väl i konkurrensen i en tid då de elektroniska medierna snabbt ökar både sitt utbud och sin spridning. Det är pocketbokens uppsving ett bra exempel på. I Sverige där drygt 70 procent av befolkningen har tillgång till persondator i hemmet är det inte e-boken som de senaste åren fått en kraftigt ökad spridning utan det är den tryckta pocketboken. Det tryckta ordet är fortfarande 2002 den dominerande förmedlingsformen för såväl information som förströelse, och mönstren i bokläsningen är i stort sett de samma idag som för tjugo år sedan: högutbildade läser mer än lågutbildade, kvinnor mer än män, flickor mer än pojkar.

Herakleitos iakttagelse stämmer således in även i fråga om svenskars kultur- och medievanor. Vanorna uttrycker både stabilitet och förändring. Den långsiktiga stabiliteten hos bokläsningen är till stor del en följd av att det hela tiden faktiskt skett förändringar. Utbudet har förändrats med tiden, nya genrer har vuxit fram, nya boktyper som pocketboken har lanserats, nya distributionsvägar har tillkommit och prisförändringar har genomförts. Sådana insatser har otvivelaktigt haft betydelse, men det är en betydelse som bara kan utläsas på lång sikt.

Referenser:

Antoni, Rudolf: Bokläsning 1986–2002. SOM-institu-

tet vid Göteborgs universitet 2003 Antoni, Rudolf: Boken – ett avslutat kapitel? I Holm-

berg, S & Weibull, L: Fåfängans marknad. Göteborg 2003, SOM-institutet vid Göteborgs universitet Carlsson, Ulla: Bokläsning i den digitala tidsåldern.

Resultat från Mediebarometern 1979–2002.

Nordicom, Göteborgs universitet 2003 Carlsson, Ulla & Facht, Ulrika (red): MedieSverige

2001/2002. Statistik och analys. Nordicom, Göte-

borgs universitet 2002 Holmberg, Sören & Weibull, Lennart: Swedish Trends.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet 2003

Läs- och bokvanor i fem svenska kommuner. Litteratur-

utredningens läsvanestudier. Allmänna förlaget 1972

(SOU 1972:20) Lööv, Tomas & Miegel, Fredrik: Vardagsliv, livsstilar

och massmedieanvändning. En studie av 12 Malmöungdomar. Lunds universitet, Sociologiska institu-

tionen 1989, (Forskningsrapporter i kommunikationssociologi 16)

Mediebarometern 2002. Nordicom, Göteborgs uni-

Om kultur- och medievanors förändring

KULTURTIDSKRIFTERNA OCH MOMSEN:

”V ”V ”V ”V ”Vi ger läsar i ger läsar i ger läsar i ger läsar i ger läsarna mer tidning na mer tidning na mer tidning na mer tidning na mer tidning för pengarna” för pengarna” för pengarna” för pengarna” för pengarna”

S

änkningen av mervärdesskatten på tidskrifter och böcker var inte någon stor fråga i kulturtidskriftsvärlden. Majoriteten av tidskrifterna är momsbefriade, (beroende på att de ges ut av ideella föreningar och/eller

har för liten omsättning för att få momsregistrera sig), och berörs alltså inte, och bland de momsregistrerade slog sänkningen långt ifrån igenom fullt ut. Detta kan delvis förklaras av den dåliga ekonomin och det i stor utsträckning ideella arbetet som är många kulturtidskrifters produktionsvillkor.

Kulturtidskrifterna är en brokig samling publikationer. Under beteckningen ryms såväl smala litteraturtidskrifter med en upplaga på några hundra exemplar, som stora fackförbunds medlemstidskrifter. En knapp fjärdedel av kulturtidskrifterna har en upplaga på under 1000 exemplar, och endast 8 procent trycker i 20 000 exemplar eller mer, enligt Kulturrådets statistik för 2001.

Vilken effekt momssänkningen haft för de kulturtidskrifter som berörs av den, och deras köpare och läsare, återstår ännu i stor utsträckning att se. Kulturtidskrifterna har för små upplagor för att ingå i de mätningar av priserna på tidskrifter efter momssänk ningen som SCB utför, och de är också för få för att märkas i Nordicoms undersökningar av läsvanor. De hamnar där under kategorin special- och facktidskrifter, men resultat som gäller hela den kategorin är inte automatiskt tillämpbara på kulturtidskrifterna.

Nätverkstan Ekonomitjänst i Göteborg, Nätek, tillhandahåller adminstrationsservice som prenumerationsregisterhantering och distribution av tidskrifter till boklådor för kulturtidskrifter. Runt 20 kulturtidskrifter använder sig av Nätverkstans tjänster i dagsläget. Camilla Amnemyr på Nätverkstan säger sig inte ha märkt av någon ökad uppmärksamhet för tidskrifterna, som kan tänkas bero på momssänkningen, och konstaterar också att endast en av Näteks tidskrifter sänkte priset fullt ut, medan två sänkte ”lite grann”. Runt hälften av tidskrifterna är dock momsbefriade.

För att få en uppfattning om hur kulturtidskrifterna mottog sänkningen av momsen på tidskrifter genomförde Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter, FSK, under mars 2002 en enkät. Syftet var att få svar bland annat på hur lösnummer- och prenumerationspriser förändrats, varför tidskrifterna i förekommande fall inte sänkt sitt pris och om de var momsredovisningsskyldiga eller ej. Enkäten gick ut till FSK:s medlemstidskrifter och andra tidskrifter som finns presenterade i kulturtidskriftskatalogens tryckta upplaga Kulturtidskriften 2002, som ges ut av Kulturrådet. Totalt 255 tidskrifter fick frågorna per e-post och 161 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 63 procent.

Ulrika Westerlund

66 år, hade tänkt att göra det nu, men kunde undvika det på grund av momssänkningen. Eller så tycker man helt enkelt att tidningen ”redan är billig”.

”Vi hade planerat en kraftig prishöjning, Vid en genomräkning visade det sig att momssänkningen gav oss ungefär samma ekonomiska marginal som höjningen skulle ha gjort enligt tidigare momssatser. Den enklaste lösningen blev då att bara behålla priset.” ”Vi tycker priset redan är lågt.” ”För lågt pris tidigare. Köpstark målgrupp.”

(Motiveringar av den här typen dominerar stort bland svaren.)

Man menar att till exempel portohöjningen, låga eller uteblivna anslag från Kulturrådet eller allmänt usel ekonomi gör det omöjligt att sänka priset, trots momssänkningen. ”Att vi valt att inte justera ner våra

priser bör ses i ljuset av tidigare uteblivna prishöjningar: vi justerade till exempel inte upp priset då portot en gång i tiden momsbelades.””Hade vi liksom vissa andra tidskrifter 300 000 kronor från Kulturrådet årligen skulle saken givetvis komma i ett annat läge.” ”Nej, tidningens förlust är alltför stor.”

Man har använt pengarna till att ge läsarna ”mer tidning för pengarna” istället för att sänka priset.

FSK informerade sina medlemstidskrifter i slutet av december 2001 om att riksdagen beslutat om momssänkningen. Man underströk då också att momssänkningen inte fick användas för att förbättra tidskrifternas egen ekonomi, en upplysning som alltså inte verkar ha nått fram till riktigt alla.

Dan Abelin, kanslist på FSK som också var den som genomförde enkäten, menar att många kulturtidskrifter verkar ha en ”det-här-gäller-inte-oss-känsla” angående momssänkningen. Avlönad personal saknas ofta, och kunskaperna brister i många ekonomiska frågor.

Ett tydligt exempel på det är att många fortsätter att vara momsbefriade fast de sannolikt skulle tjäna på att vara momsregisterade. Det finns hos flera kulturtidskriftsmedarbetare en missuppfattning, som förmodligen beror på brist på tid för att sätta sig in i vad som gäller för momsbefriade respektive momsregistrerade tidskrifter, om att det generellt skulle vara ekonomiskt fördelaktigt att vara momsbefriad. Kanske avskräcks man också av den ökade administrationen till skattemyndigheterna som krävs för momsbelagd verksamhet. Det finns dock exempel på tidskrifter som momsregistrerade sig i och med de ändrade reglerna, sedan de räknat ut att de skulle tjäna på det.

”Vi ger läsarna mer tidning för pengarna”

”Vi ger läsarna mer tidning för pengarna”

fullt ut är av samma typ som de några av dem som inte sänkte priset alls förde fram. ”Att vi inte sänkt

mer beror på att vi inte höjt priset på tidningen på länge och skulle ha gjort det även om inte momssänkningen blivit av.”

En skillnad mellan kulturtidskrifter och andra tidskrifter är att flera av de momsregisterade kulturtidskrifterna endast betalar in moms på lösnummerförsäljning, eftersom de som prenumererar på tidskriften är medlemmar i en förening. Den prenumererade delen av upplagan är också för de allra flesta kulturtidskrifter, oavsett upplaga och oavsett om det rör sig om en medlemstidskrift eller ej, avsevärt större än den som säljs i butik. Exempelvis uppger både Ordfront (upplaga 32 000 exemplar, momsbefriad för prenumerantupplagan), och Forskning &

Framsteg (upplaga 45 000 exemplar) att prenume-

ranternas andel av upplagan är över 95 procent. Barn-

boken har cirka 700 prenumeranter och levererar

cirka 300 exemplar till butiker, Invandrare & Minori-

teter har en total upplaga på 1700 exemplar och upp-

ger att de tidningar som säljs i butik är ”försumbara”.

Detta är också ett faktum som många av tidskrifterna som sänkte priset tar upp som en tänkbar förklaring till varför de inte tycker att momssänkningen fick någon direkt effekt för tidskriften i form av fler läsare/köpare. De är för små för att synas i butik, om de ens finns där för försäljning, och de har inte heller råd att satsa på marknadsföringskampanjer där de skulle kunna gå ut med information om det sänkta priset. Enda möjliga platsen att göra reklam för sig är tidskriftens omslag och eventuella hemsida. Ett fåtal av tidskrifterna försökte göra köpare uppmärksamma på det sänkta priset på sådana sätt, men ingen har märkt av någon ökad försäljning som direkt kan härledas till det sänkta priset. Flera ansåg att det inte var värt att uppmärksamma de få lösnummerköparna på det sänkta priset och påpekade detta endast på de förnyelseavier som går ut till prenumeranterna. En

tidskrift uttrycker en förhoppning om att deras lägre pris nu ska leda till att fler väljer att förnya sin prenumeration.”Vi hade ’banderoll’ på ettan där vi skrev

’Sänkt pris på grund av momssänkning!’” ”Vi trodde att vi skulle sälja mer, men det blev inte så. Vi har inte råd att marknadsföra oss, och Press Stop är ju ingen välgörenhetsinstitution.” ”Kanske hoppar färre av nu, vi hoppas att antalet förnyade prenumerationer ska öka på fem års sikt.”

Den andra förklaringen tidskrifterna nämner till varför de inte fått fler läsare trots det sänkta priset är att målgruppen inte bryr sig så mycket om priset.

”Läsarna är så pass nischade, priset spelar ingen större roll.” ”Det finns ingen priskänslighet uppåt, priskänsligheten är låg när det gäller den här typen av specialtidning.”

ULRIKA WESTERLUND Chefredaktör för tidskriften bang och styrelseledamot i FSK

Kommission för bokprisfrågor m m

Dir. 2002:2

Beslut vid regeringssammanträde den 10 januari 2002.

Sammanfattning av uppdraget

En kommission skall följa och granska prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor sänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissionen skall verka för att åtgärden får fullt och bestående genomslag i det pris som konsumenterna betalar för böcker, tidskrifter m m. Ett mål är att läsandet skall öka i alla grupper. De litteraturpolitiska effekterna av den sänkta mervärdesskatten skall redovisas.

Bakgrund

Åtgärder för litteraturen, läsandet och språket

Förbättrade villkor för litteraturen och läsandet är en av regeringen högt prioriterad fråga. Målet med statens insatser på området är att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur, samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i alla grupper. Särskild vikt läggs vid läsandets betydelse för barn och ungdomar. Av dessa skäl får folk- och skolbibliotek, förlag och bokhandel årligen del av statsbidrag i olika former. Under 2001 uppgick insatserna på litteraturområdet till drygt 240 miljoner kronor. Under femårsperioden 1997–2001 har området förstärkts med ca 65 miljoner kronor.

på att läsandet minskar i olika grupper, särskilt bland yngre. I det läget är det viktigt att pröva flera olika vägar för att ytterligare förstärka och bekräfta de statliga insatserna.

Till de ytterligare åtgärder som regeringen bedömer behövs för att stimulera barns och ungdomars läsning, hör de särskilda insatser för litteraturen och läsandet som kommer att göras under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Regeringen anvisar 15 miljoner kronor för ändamålet år 2002. Staten lämnar sedan 2001 också ett riktat och frivilligt statsbidrag till skolsektorn för personalförstärkningar i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. Denna satsning kommer under en femårsperiod att uppgå till sammanlagt 17 miljarder kronor. Regeringen bedömer att personalförstärkningarna bör komma att ge förbättrade förutsättningar för skolbiblioteksverksamhet och läsfrämjande arbete, särskilt i grundskolan.

Sänkt mervärdesskatt

Som ännu en åtgärd föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2002 att mervärdesskatten för böcker och tidskrifter sänks från 25 procent till 6 procent. Sänkningen av mervärdesskatten är ett komplement till andra litteraturpolitiska insatser och syftar till att öka läsandet i alla grupper.

Kommittédirektiv Kommittédirektiv Kommittédirektiv Kommittédirektiv Kommittédirektiv

liga omedelbara prissänkande effekterna av en skattesänkning blir bestående.

I propositionen Sänkt mervärdesskatt på böcker och

tidskrifter, m.m. (prop. 2001/02:45) föreslår rege-

ringen att skattesatsen vid omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av böcker, broschyrer, häften, tidningar, tidskrifter, däribland kulturtidskrifter som inte redan är undantagna från mervärdesskatt, bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, noter och kartor samt vissa program och kataloger sänks från 25 procent till 6 procent fr o m den 1 januari 2002. Detsamma föreslås även gälla omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av inspelade kassettband eller annat tekniskt medium, som i tal återger innehållet på en sådan produkt. Den reducerade skattesatsen föreslås dessutom gälla för andra varor som genom teckenspråk, punktskrift eller på liknande sätt gör skrift eller annan information tillgänglig för personer med läshandikapp. Följdändringar föreslås vidare i reglerna om beskattningsunderlag vid sådan förenklad marginalbeskattning som tillämpas i handel med begagnade varor.

Regeringen fäster stor vikt vid att en sänkt mervärdesskatt verkligen får fullt och bestående genomslag i det pris som konsumenterna betalar för böcker och tidskrifter för att skattesänkningen skall vara motiverad. På motsvarande sätt måste även konsumentpriset på bilderböcker, rit- och målarböcker för barn, noter och kartor, broschyrer och häften m m påverkas för att skattesänkningen i denna del skall anses motiverad.

Riksdagen har den 12 december 2001 bifallit regeringens förslag om en sänkning av mervärdesskatten på böcker och tidskrifter m m från 25 procent till 6 procent (bet. 2001/02:SkU12, rskr. 2001/ 02:122). Genom dessa direktiv tillsätts den i prop. 2001/02:45 aviserade kommissionen.

Prisundersökningar

Statens kulturråd har fr o m 1999 ett utvidgat uppdrag att följa utvecklingen på litteratur- och kulturtidskriftsområdet genom att utveckla, framställa och presentera statistik (prop. 1997/98:86, bet. 1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240).

Uppdrag ges också särskilt till Statistiska Centralbyrån att löpande förse kommissionen med relevanta uppgifter om och analyser av prisutvecklingen på böcker och tidskrifter.

Uppdraget

Kommissionen skall följa och granska prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 januari 2002, då mervärdesskatten på dessa varor sänktes från 25 procent till 6 procent.

Kommittédirektiv

70 lingen på dessa varor och om kommissionens arbete i övrigt.

Därutöver skall ett mål för kommissionens arbete vara att läsandet ökar i alla grupper, vilket också är ett uttalat litteraturpolitiskt syfte med den sänkta mervärdeskatten på böcker och tidskrifter. Det ingår i kommissionens uppdrag att redovisa hur målet har uppnåtts. Kommissionen skall även i övrigt redovisa de litteraturpolitiska effekterna av den sänkta mervärdesskatten som ett komplement till andra insatser för litteraturen, läsandet och språket.

Det ingår i uppdraget att vid behov lämna förslag till åtgärder som kan motiveras av kommissionens granskning. Kommissionen skall därvid särskilt ta hänsyn till vad som anges i 14 § kommittéförordningen (1998:1474) i fråga om kostnadsberäkningar och andra konsekvensbeskrivningar.

Arbetsformer och redovisning

I kommissionen skall bl a företrädare för förlag, tidskrifter, bokhandeln, bibliotek, författare och läsare ingå. Även berörda myndigheter som Statens kulturråd, Statistiska Centralbyrån och Konsumentverket skall beredas plats. Kommissionen skall slutligt redovisa sitt uppdrag i en rapport senast den 20 december 2004. Delrapporter skall regelbundet lämnas under uppdragets löptid; senast den 30 juni 2002, den 20 december 2002, den 30 juni 2003, den 20 december 2003 resp. den 30 juni 2004.

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Bokpriskommissionen (Ku 2002:01)

Dir. 2002:144

Beslut vid regeringssammanträde den 28 november 2002.

Ändrade tidpunkter för redovisning av uppdraget

Med stöd av regeringens bemyndigande den 10 januari 2002 tillkallade chefen för Kulturdepartementet en kommission med uppdrag att följa och granska prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor sänktes från 25 procent till 6 procent (dir. 2002:2). Kommissionen, som antagit namnet Bokpriskommissionen, skall enligt direktiven redovisa uppdraget slutligt i en rapport senast den 20 december 2004. Delrapporter skall dessutom regelbundet lämnas under uppdragets löptid: senast den 30 juni 2002, den 20 december 2002, den 30 juni 2003, den 20 december 2003 resp. den 30 juni 2004.

1. Inledning

1.1. Rapportens innehåll och SCB:s leveranser

Drygt ett och ett halvt år efter momssänkningen, i denna tredje rapport, presenteras SCB:s resultat över prisutvecklingen på böcker och tidskrifter mellan år 2001 och april 2003. Vidare presenteras omsättningsutvecklingen för bok-, pappers- och tidskriftshandeln mellan 1997–april 2003. I rapporten finns även statistik över svenska folkets inköp och läsande av böcker och tidskrifter samt våra attityder till läsandet. Avsnittet om läsandet bygger på SOM-Institutets1 undersökning 2002 samt nya data från NORDICOM:s undersökning Mediebarometern. Några uppgifter från undersökningen Kulturbarometern 2002, som SCB genomför på uppdrag åt Statens Kulturråd, finns även med här.

Framtida rapporteringar kommer att ske i januari 2004 samt i augusti 2004 och februari 2005.

I nästa rapport i januari 2004 kommer förutom de nuvarande avsnitten också resultaten av prismätningar på kurslitteratur vid universitet/högskolor och komvuxgymnasier att redovisas.

I februari 2005 redovisas den ekonomiska utvecklingen i branschen. SCB planerar då även att redovisa resultat om läsande från ytterligare frågor i SCB:s omnibuss.

Samtliga rapporter finns tillgängliga på SCB:s webbplats www.scb.se/bokmoms

1.2. Sammanfattande kommentarer

1.2.1. Momssänkningens inverkan på prisutvecklingen

Prisutvecklingen för böcker och tidskrifter bör ställas i relation till momssänkningen, och även till allmän prisutveckling för varor och tjänster mellan de tidsperioder som jämförelserna avser. SCB redovisar här hur en sådan analys bör göras.

Mervärdesskatten på böcker och tidskrifter sänktes den 1 januari 2002 från 25 till 6 procent. Allt annat lika innebär detta en sänkning av prisnivån med 15,2 procent (1-1,06/1,25).

För perioden 2001 till april 2003 så förväntas en momssänkning på 15,2 procent leda till en sänkning av priserna med 1,0222*1,0283*(1-0,152) = 0,89, det vill säga en sänkning med (1-0,89) 11,0 procent. Vi kallar detta för den inflationsjusterade

momssänkningen (IJM). En prissänkning på den nivån är vad man kan förvänta sig

för perioden 2001 till april 2003, om bokbranschens aktörer har en genomsnittlig kostnadsökning, som motsvarar KPI generellt samt en oförändrad marginal per såld bok.

1 SOM-Institutet (Samhälle, Opinion och Massmedier), Göteborgs universitet 2 KPI medeltal januari–december 2002 jämfört med KPI medeltal januari–december 2001. 3 KPI medeltal januari–april 2003 jämfört med KPI medeltal januari–april 2002.

1.2.2. Prisutvecklingen för böcker och tidskrifter

SCB har beräknat prisutvecklingen för böcker mellan 2001 och april 2003. Följande resultat kan redovisas:

y&#3; Priserna på böcker har generellt sjunkit med 8,1

± 2,3 procent

y&#3; Priserna på böcker i bokhandel har sjunkit med 7,4

± 3,5 procent

y&#3; Priserna på böcker i bokklubbar har sjunkit med 8,6

± 2,4 procent.

8,1

± 2,3 procent. Den inflationsjusterade momssänkningen under samma period är 11,0 procent vilket innebär att bokpriserna i genomsnitt inte sänkts fullt ut i nivå med momssänkningen. Det bör noteras att prisförändringen för hela perioden ska ses som preliminär då helårsuppgifter för 2003 ännu inte finns tillgängliga, dessa presenteras i rapporten som kommer i januari 2004. SCB avser att överväga om viktningen mellan genre behöver modifieras, dessutom överväger SCB att pröva en

till förändrad fysisk kvalitet i förhållande till uppmätt prisutveckling hos nyutgivna böcker.

För böcker i bokhandel har det under hela perioden 2001–april 2003 skett en prissänkning med 7,4

± 3,5 procent. Priserna på böcker i bokklubbar har under

samma period sjunkit med 8,6

± 2,4 procent. Med hänsyn tagen till de större

osäkerhetstalen för respektive försäljningskanal kan SCB inte helt utesluta att prissänkningen för en enskild försäljningskanal kan vara i nivå med den inflationsjusterade momssänkningen.

Under den senaste prismätningsperioden, april 2002–april 2003 har det i genomsnitt skett en höjning av bokpriserna. Detta beror främst på att priserna i bokhandeln stigit, jämfört med övriga försäljningskanaler4 där prisutvecklingen ligger i nivå med den generella konsumentprisutvecklingen.

SCB har beräknat prisutvecklingen för tidskrifter mellan oktober 2001 och april

2003. Följande resultat kan redovisas:

y&#3; Priserna på 103 momssänkta tidskrifter, lösnummer och abonnemang, har

sjunkit med 8,8

± 0,9 procent.

Prissänkningarna på de tidskrifter som berörts av momssänkningen har under perioden oktober 2001–april 2003 varit 8,8

± 0,9 procent. Den inflationsjusterade

momssänkningen (IJM) under samma period uppgår till 12,1 procent, vilket innebär att målet med momssänkningen på tidskrifter inte uppnåtts. Prisförändringarna varierar dock mellan olika tidskriftskategorier. Familje- och damtidningar samt tidskrifter för idrott, motion och friluftsliv kan ha sänkts i nivå med IJM medan serietidningar och tidskrifter inom ekonomi, teknik, hobby och foto generellt uppvisar mindre prissänkningar.

4

Bokklubbarna samt nätbokhandel och varuhus/dagligvarubutiker/kiosker. Prisutvecklingen i de två sistnämnda försäljningskanalerna presenteras för första gången i den här rapporten.

Sammantaget har priserna på böcker under perioden 2001 - april 2003 sjunkit med

mer ambitiös metod för kvalitetsjustering. Kvalitetsjustering innebär att hänsyn tas

1.2.3. Omsättningsutveckling för böcker och tidskrifter inom detaljhandeln

Omsättningen inom bok-, pappers- och tidningshandel har fortsatt att öka under de första fyra månaderna år 2003 men ökningstakten har avtagit jämfört med 2002. Observera att omsättningen inkluderar, förutom böcker och tidskrifter, även försäljning av papper och dagstidningar med mera. Förra året var omsättningsökningen 12 procent under perioden januari-april jämfört med år 2001 och i år är ökningen 2 procent jämfört med år 2002. Nedbrutet på månader, ökade omsättningen i januari och februari 2003 jämfört med 2002, medan omsättningen minskade i mars och april i år jämfört med förra året.

1.2.4. Läsandet i Sverige

Bok- och tidskriftsläsning enligt SOM-undersökningen 2002

Böcker

Andelen bokläsare i Sverige totalt har inte ökat sedan momssänkningen trädde i kraft men befintliga läsare har ökat sitt läsande. Framför allt har sporadiska läsare övergått till att läsa mer ofta. År 1988 var det 58 procent av Sveriges befolkning som läste sporadiskt och 30 procent som läste ofta. År 2002 är det 47 procent som läser sporadiskt och 39 procent som läser ofta. 36 procent av de som läser ofta och 33 procent i åldrarna 15–29 år tycker sig läsa mer nu än tidigare. Det är främst kvinnor som anser att både deras bokinköp och bokläsning ökat. Det är fler akademiker än arbetare som läser och som läser ofta. Värt att notera är att enligt SOMundersökningen minskade andelen arbetare som aldrig läser år 2002, efter att tidigare ha ökat varje år sedan 1994. Andelen män som inte läser har ökat de senaste 2–3 åren medan andelen som inte läser bland kvinnorna har minskat.

I SOM-undersökningen 2002 är det i stort sett ingen som svarat, att det är att kasta bort sin tid, att läsa böcker. De allra flesta instämmer i att det är synd att människor inte läser fler böcker. Det är också ytterst få, som sagt att det är tråkigt att läsa böcker. 69 procent höll med om påståendet ”Om böcker vore billigare skulle folk köpa mycket fler böcker” men endast 28 procent sade sig ha blivit mer intresserade av att köpa böcker på grund av momssänkningen. Störst andel, som anser att momssänkningen gjort dem mer intresserade av att köpa böcker, finns bland personer som ökat sina inköp och som samtidigt läser ofta. 20 procent av männen och 35 procent av kvinnorna anser att momssänkningen har gjort dem mer intresserade av att köpa böcker. Det var 49 procent som ansåg att momssänkningen var en effektiv åtgärd för att stimulera bokläsandet i Sverige. Minst positiv attityd till bokläsning återfinns bland de yngre mellan 15–29 år samt bland de äldsta mellan 80–85.

Den allra vanligaste typen av bok som läses är romanen. Romaner och deckare/ thrillers tillhör de bokgenrer som de personer, som ökat sina inköp, köpt flest av under 2002.

Det allra vanligaste sättet,att få tillgång till böcker, är genom köp i bokhandel. Under år 2002 såldes det fler böcker i bokhandeln än år 2001.

Tidskrifter

År 2002 läste hälften av Sveriges befolkning ofta någon vecko-/månadstidning. Utöver det var det dessutom 27 procent som ofta läste special-/facktidskrifter. Det vanligaste sättet att få tillgång till vecko-/månadstidning är genom att prenumerera, vilket nästan hälften gör av de som sagt att de läst någon vecko-/månadstidning eller tidskrift under den senaste månaden.

De allra flesta, totalt 71 procent, anser att deras inköp av tidskrifter är oförändrade 2002 jämfört med året innan. Andelen som anser att inköpen minskat är 20 procent medan andelen som anser att inköpen ökat är 9 procent. Majoriteten av Sveriges befolkning, 73 procent, anser inte att deras vanor avseende läsning av tidskrifter har förändrats. Andelen som anser att deras tidskriftsläsning har ökat är störst bland dem som läser ofta (17 procent) och mindre bland dem som läser sporadiskt (11 procent). Det är de som redan tidigare läste tidskrifter och vecko-/månadstidningar av olika slag som läser mer.

1.3. SCB:s uppdrag

Riksdagen biföll den 12 december 2001 regeringens proposition om sänkt skattesats vid omsättning av böcker, tidskrifter med mera5 från 25 till 6 procent. Sänkningen trädde i kraft den 1 januari 2002. Regeringen anförde också i den propositionen vikten av att en sänkt mervärdesskatt får fullt och bestående genomslag i det pris som konsumenterna betalar för böcker och tidskrifter.

Regeringen tillsatte en kommission för bokprisfrågor (Bokpriskommissionen) med uppdrag att följa och granska prisutvecklingen för de varor som omfattas av den sänkta mervärdesskatten. I kommissionens uppdrag ingår även att redovisa de litteraturpolitiska effekterna av den sänkta mervärdesskatten.

SCB har fått i uppdrag att förse kommissionen med relevant underlag i enlighet med SCB:s offert av den 21 december 2001 med förändring den 25 juni 2002 samt offerten avseende prismätningar på kurslitteratur av den 16 maj 2002. Uppdraget innebär i huvudsak att mäta konsumentprisutvecklingen på böcker och tidskrifter under perioden 2001–2004. Med de möjligheter som statistiken ger kommer SCB att följa ekonomisk utveckling för tillverkare, distributörer och återförsäljare av böcker och tidskrifter. NORDICOM-Sverige levererar årligen underlag till SCB om läsandet av böcker och tidskrifter. SCB ställer ett mindre antal frågor kring läsande i SCB:s omnibussundersökningar och i SOM-Institutets opinionsundersökningar. I rapporterna från SCB finns också information om läsandet från andra relevanta undersökningar. Rapportering till Kulturdepartementet och kommissionen för bokprisfrågor sker totalt sex gånger, preliminärt i augusti och januari år 2002–2005 (sista rapporten i februari 2005).

5 Sänkt skattesats tillämpas för omsättning av böcker, broschyrer, häften och liknande alster, tidningar och tidskrifter, bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, noter och kartor.

2. Prisutveckling på böcker och tidskrifter

SCB:s uppgift är att följa prisutvecklingen på böcker och tidskrifter mellan åren 2001 och 2004. Detta görs mellan 2002 och 2004 genom prismätningar i bokhandlar, varuhus, dagligvarubutiker och kiosker samt på nätbokhandelns sajter och i bokklubbarnas medlemstidningar. Prisobservationerna görs två gånger per år, i april och oktober. För de retroaktiva prisjämförelserna mellan 2001 och 2002 har SCB använt bokhandelskedjornas butikskataloger och bokklubbarnas medlemstidningar.

Vid fastställande av metodik och praktiskt tillvägagångssätt har en referensgrupp och fokusgrupper med deltagare från bokbranschen medverkat. Synpunkter inhämtas också löpande från olika branschföreträdare. I denna rapport presenteras den totala prisförändringen från 2001 till och med april 2003. Prisutvecklingen för böcker och tidskrifter under det senaste året, mellan mättillfällena april 2002 och april 2003, presenteras också.

2.1. Resultat – böcker och tidskrifter 2001–april 2003

Bokpriserna har i genomsnitt inte sänkts fullt ut i nivå med den inflationsjusterade momssänkningen. Sammantaget6 har bokpriserna sjunkit från 2001 till och med

april 2003 med 8,1

± 2,3 procent. Dessa 8,1 procent bör ställas i relation till

momssänkningen samt även till den allmänna prisutvecklingen under tidsperioden. SCB har räknat fram ett mått för jämförelse med momssänkningen och inflationen,

inflationsjusterad momssänkning (IJM). IJM under den aktuella perioden 2001 till

april 2003 motsvarar -11,0 procent, vilket innebär att målet med momssänkningen inte nås fullt ut. Under 2001 till 2002 minskade priset på böcker totalt sett med 12,7

± 0,7 procent. Från april 2002 till april 2003, har en prisökning på 5,2 ± 2,2

procent kunnat uppmätas. Prisförändringarna bör dock ses som preliminära då helårsuppgifter för 2003 ännu inte finns tillgängliga. Dessa presenteras i rapporten som kommer i januari 2004.

Tidskriftspriserna har i genomsnitt inte sänkts i nivå med den inflationsjusterade momssänkningen. Prissänkningarna på de tidskrifter som berörts av momssänk-

ningen har under perioden oktober 2001–april 2003 varit 8,8

± 0,9 procent. Denna

prissänkning ska jämföras med IJM som under samma period uppgår till 12,1 procent, vilket innebär att målet med momssänkningen för tidskrifter inte uppnås. Mellan oktober 2001 och april 2003 har den största observerade prissänkningen, motsvarande 11,0

± 1,3 procent, uppmätts för familje- och damtidningar.

Tidskrifter för ekonomi, teknik, hobby och foto har under motsvarande period den minsta observerade prissänkningen, 3,6

± 4,1 procent. Den inflationsjusterade

momssänkningen (IJM) beräknas under denna period till 12,1 procent. För perioden oktober 2002 till april 2003 har en prisökning med 1,6

± 0,5 procent for

tidskrifter generellt observerats. KPI-förändringen under samma period uppgår till 1,3 procent. Den största prisökningen under denna tidsperiod har observerats för tidskriftskategorin serietidningar som har ökat med 4,3

± 1,5 procent.

6 Bokhandelns, nätbokhandelns, varuhusens/dagligvarubutikernas/kioskernas samt bokklubbarnas priser sammanräknade.

Resultaten av prismätningarna på böcker för samtliga återförsäljare samt för tidskrifter åskådliggörs nedan i tabell 2.1–2.4. De resultat som redovisas är dels siffror för prisutvecklingen under hela perioden 2001 till april 2003 samt uppdelat på perioderna 2001 till 2002 respektive 2002 till 2003.

2.1.1. Prisutveckling för böcker år 2001– april 2003

Hela perioden 2001–april 2003

För att följa den totala prisutvecklingen på böcker från 2001 till och med april 2003 räknas den senaste periodens resultat samman med tidigare resultat från 2001 till 2002.7 Utifrån dessa data som presenteras i tabell 2.1 nedan framställs den sammantagna totala prisförändringen för hela perioden med samtliga försäljningskanaler inräknade. Prisförändringen för bokhandel respektive bokklubb redovisas också separat.

Tabell 2.1 Prisutveckling för böcker i bokhandel respektive bokklubb samt för samtliga

försäljningskanaler totalt 2001– april 2003. Procentuell förändring samt

osäkerhetstal 8 .

Skön Barn Fack Totalt IJM/KPI-

förändring

&#28;

Bokhandel 01/02 -15,5 ± 1,5 -14,4 ± 2,2 -11,3 ± 1,6 -13,8 ± 1,0

-13,3

Bokhandel apr02/apr03 +6,6 ± 5,5 +4,3 ± 6,4 +9,6 ± 5,1 +7,4 ± 3,4

+2,8

Bokhandel 01/apr03 -9,9 5,7 -10,7 6,8 -2,7 5,4 -7,4 3,5

-

11,0

Bokklubbar 01/02 -12,4 ± 1,6 -6,6 ± 3,1 -9,4 ± 2,6 -10,3 ± 0,9 -13,3

Bokklubbar apr02/apr03 +2,8 ± 2,8 +3,3 ± 3,6 +0,2 ± 4,7 +1,9 ± 2,3 +2,8

Bokklubbar 01/apr03 -9,9 3,2 -3,5 4,8 -9,2 5,4 -8,6 2,4

-11,0

Samtliga försæljningskanaler 01/apr03

&#20;&#19;

-10,6 3,6 -8,4 4,5 -4,7 3,7 = -8,1 2,3

-11,0

Källa: SCB

För böcker i samtliga försäljningskanaler sammanvägt har det under hela perioden 2001–april 2003 skett en prissänkning med 8,1

± 2,3 procent. I denna siffra är även

försäljning via nätbokhandlar samt varuhus/dagligvarubutik/kiosk inräknad. Den inflationsjusterade momssänkningen under perioden uppgår till 11,0 procent, vilket

7 Se avsnitt 5.1.4 för beräkningsmetod. 8 Osäkerhetstal är ett uttryck för den variabilitet i resultaten som uppstår på grund av urval. Se vidare avsnitt 5.1. 9 KPI-förändring + 2,8 i tabellen motsvarar KPI medeltal för januari till april 2003 jämfört med KPI medeltal för januari till april 2002. 10 I denna post ingår även nätbokhandeln samt varuhus/dagligvarubutik/kiosk från och med april 2002 och framåt. Bokhandel och bokklubb ingår från 2001 och framåt.

innebär att bokpriserna totalt sett inte sänkts fullt ut i förväntad nivå. Den största sänkningen har uppmätts för skönlitteratur, medan facklitteratur har den minsta sänkningen. Se tabell 2.1 ovan samt diagram 2.1 nedan.

För böcker i bokhandel har det under hela perioden 2001–april 2003 skett en prissänkning med 7,4

± 3,5 procent. Med hänsyn till osäkerhetstalet för bokhandeln

kan det inte helt uteslutas att prissänkningen kan vara i nivå med den inflationsjusterade momssänkningen. Priserna på barnlitteratur har sänkts mest, med 10,7

± 6,8 procent. Priserna på facklitteratur har minskat betydligt mindre,

med endast 2,7

± 5,4 procent. Se tabell 2.1 ovan samt diagram 2.1 nedan.

Bokklubbspriserna har överlag inte ökat i samma utsträckning som bokhandelns

priser under den senaste mätperioden och har totalt sett sjunkit med 8,6

± 2,4

procent under perioden 2001–april 2003. Med hänsyn till osäkerhetstalet för bokklubbarna kan det inte helt uteslutas att prissänkningen kan vara i nivå med den inflationsjusterade momssänkningen. Framför allt är det priserna på skön- och facklitteratur i bokklubbarna som sänkts, med 9,9

± 3,2 respektive 9,2 ± 5,4

procent. Priser på barnlitteratur har däremot sjunkit med endast 3,5

± 4,8 procent.

Se tabell 2.1 ovan samt diagram 2.1 nedan.

Diagram 2.1 Prisutveckling för böcker i bokhandel respektive bokklubb samt för samtliga försäljningskanaler totalt 2001– april 2003.

-20,0 -15,0 -10,0

-5,0

0,0 5,0

totalt skön barn fack totalt skön barn fack totalt skön barn fack

min* max** resultat

,-0

&#16;&#20;&#20;&#15;&#19;

Procentuell förändring

%RNKDQGHO

%RNNOXEEDU

6DPWO&#17;I|UVlOMQ&#17;NDQDOHU

* min är lika med det observerade resultatet minus osäkerhetstal. ** max är lika med det observerade resultatet plus osäkerhetstal. Källa: SCB

I tabellen nedan presenteras resultaten av prismätningarna för perioden april 2002– april 2003, uppdelade på försäljningsställen och litteraturgenrer.

Tabell 2.2 Prisutveckling på böcker april 2002–april 2003. Procentuell förändring samt osäkerhetstal.

Skön Barn Fack

Totalt

KPI- förändring

Bokhandel +6,6 ± 5,5 +4,3 ± 6,4 +9,6 ± 5,1

+7,4 3,4

+2,8

Bokklubb +2,8 ± 2,8 +3,3 ± 3,6 +0,2 ± 4,7

+1,9 2,3

+2,8

Nätbokhandel +0,7 ± 3,0 +0,5 ± 5,3 +5,7 ± 4,5

+2,6 2,3

+2,8

Varuhus/ Dagligvarubutik/Kiosk11-0,6 ± 2,4 +5,1 ± 6,6 +4,8 ± 7,0

+1,7 2,4

+2,8

Totalt +4,5 3,4 =+4,0 4,1 =+6,7 3,4 =+5,2 2,2

+2,8

Källa: SCB

Under den senaste prismätningsperioden april 2002 till april 2003 har det totalt sett skett en prisökning på böcker. Det är bokhandeln som står för den största prisökningen jämfört med övriga försäljningskanaler. Av tabell 2.2 framgår att den allmänna prisutvecklingen under perioden ökat med 2,8 procent, vilket innebär att det bara är bokhandeln som med säkerhet höjt priserna över den allmänna prisutvecklingen.

Uppdelat på genrer är det fackböcker som i genomsnitt har störst prisökningar medan priser på barnböcker och skönlitteratur ökat något mindre. Prisökningarna för genrer varierar dock mellan försäljningskanalerna. Priserna på skönlitteratur har stigit mest i bokhandeln, den största prishöjningen för barnlitteratur har observerats i varuhus och den största prisökningen för facklitteratur återfinns i bokhandeln.

2.1.2. Jämförelse med förlagspriser

SCB har som ett komplement till prisutvecklingen i konsumentled för böcker även beräknat utvecklingen av förlagens priser (f-priser, exklusive moms) mellan 2002 och 2003. I och med att prisobservationerna för bokhandeln och nätbokhandeln bygger på samma titelurval ur BTJ SEELIG AB:s register har det varit möjligt att ta fram priser i förlagsled på samma titelurval. I tabell 2.3 nedan redovisas denna jämförelse. F-priserna har beräknats utifrån uppgifter i BTJ SEELIG AB:s titelregister. Prisnivån i registerversionen från mars 2002 har jämförts med den från mars 2003.

11 Barn- och facklitteratur i denna kategori visar endast prisutveckling för varuhusförsäljning, då sortimentet i dagligvarubutik/kiosk enbart består av skönlitteratur (pocketböcker).

för böcker i bokhandel och nätbokhandel.

Skön Barn Fack

Samtliga

Förlagen (F-priser) +3,0

+3,6

+6,9

+4,6

&#3;

Bokhandeln +6,6 +4,3 +9,6

+7,4

Nätbokhandeln +0,7 +0,5 +5,7

+2,6

Källa: SCB

Av tabellen framgår att bokhandelns prisökningar är större än förlagens prisökningar medan nätbokhandlarnas är mindre. Skillnaderna mellan försäljningskanalerna har en förhållandevis liten urvalsosäkerhet, då de bygger på samma titelurval sinsemellan

12

.

2.1.3. Tillvägagångssätt – Böcker år 2002 till 2004

Hur urvalet tas fram och prisförändringar beräknas finns närmare beskrivet i den tekniska rapporten för samtliga prismätta försäljningskanaler, se avsnitt 5.1. Samtliga prismätningar av böcker genomförs årligen i april och oktober månad.

Bokhandel

Prismätning av totalt 1 000 boktitlar per tillfälle genomförs i april och oktober 2002–2004 i 51 bokhandlar tillhörande fyra bokhandelskedjor och ett antal fristående butiker. I genomsnitt prismäter SCB cirka 150 titlar per butik vid varje tillfälle. För varje prismätningsomgång tas nya titlar fram. Titlarna är valda ur BTJ SEELIG AB:s titelregister och med utgivningstidpunkt under innevarande och föregående år.

Prisutvecklingen beräknas genom att medelpriser för ett år jämförs med medelpriser för året innan. Medelpriser för grupper (kvalitetsklasser) av böcker jämförs med varandra. Inom grupperna ska böckerna vara så homogena som möjligt. Se vidare avsnitt 5.1.1.

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

1. Medelpris för titlar inom bokhandelskedja

2. Medelpris för titlar över alla bokhandlar

3. Medelpris för grupper av böcker (kvalitetsklasser). Klassning har gjorts efter genre, bandtyp och bokens vikt mätt i gram. Dessutom har fackböcker klassats efter trade/professional, det vill säga efter huruvida boken har en huvudsaklig nöjes-/fritidsinriktad eller yrkes-/studieinriktad användning.

4. Medelpris för genre

5. Prisutveckling för böcker i bokhandel (Prisförändring för böcker totalt i bokhandel viktas samman med hjälp av Svenska förläggareföreningens försäljningsuppgifter för genrer).

12 Osäkerhetstalen blir små vid en direkt jämförelse mellan de mått på prisutvecklingen som redovisas i tabell 2.3 eftersom titelurvalen i dessa är gemensamma.

Prismätningar hos nätbokhandlar genomförs på samma urval av titlar som i bokhandeln. De nätbokhandlar som prismäts har alla egenskapen att vara Sverigebaserade och välsorterade, det vill säga de saluför titlar utgivna av svenska förlag samt av alla kategorier. Totalt prismäter SCB urvalet av titlar hos tre nätbokhandlar.

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

1. Medelpriser för titlar

2. Medelpris för grupper av böcker (kvalitetsklasser)

3. Medelpris för genre

4. Prisutveckling för böcker via nätbokhandlar (Prisförändring för böcker totalt hos nätbokhandlar viktas samman med hjälp av nätbokhandlarnas omsättning).

Varuhus

Titeluppsättning och pris varierar inte mellan försäljningsställena inom en och samma varuhuskedja. Därför har det varit möjligt att begränsa antalet undersökta försäljningsställen till en per kedja. Totalt prismäter SCB böcker hos tre varuhuskedjor. Urvalet av titlar för prismätning är dragna utifrån den population av titlar som respektive varuhuskedja saluför. Antalet prismätta titlar är cirka 300 per varuhuskedja, det vill säga 900 totalt, varav cirka 600 återfinns vid butiksbesök. På grund av det relativt lilla urvalet har kvalitetsklassning gjorts utan att kedjorna särbehandlats.

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

1. Medelpris för grupper av böcker (kvalitetsklasser)

2. Medelpris för genre

3. Prisutveckling för böcker i varuhus (prisförändring över genrer har viktats samman med hjälp av antalet observerade titlar inom respektive genre).

Dagligvarubutik/kiosk

Vid prismätning i dagligvarubutik och kiosk har samtliga titlar som observerats hos aktuella försäljningsställen prismätts. Alla förekommande titlar är pocketböcker. Prismätningen har genomförts hos två företagskedjor med enhetlig prissättning över alla försäljningsställen. Därmed är det möjligt att begränsa prismätningen till två försäljningsställen totalt. Antalet prisobservationer totalt är cirka 200.

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

1. Medelpris för grupper av böcker (uppdelade på antal sidor) inom kedja

2. Medelpris för alla grupper tillsammans inom kedja.

3. Prisutveckling för kedja totalt.

4. Total prisutveckling (sammanvägning görs med hjälp av kedjornas totala omsättning för böcker i kronor).

Bokklubbar

I prismätningen för bokklubbar ingår de 13 största bokklubbarna i Sverige. Prisjämförelse görs mellan titlar i bokklubbarnas medlemstidningar.

Pris som är förknippat med villkor eller motprestation utesluts (till exempel pris som gäller när man har varit medlem en viss tid eller redan gjort ett visst antal inköp).

Prisutvecklingen beräknas genom att medelpriser för ett år jämförs med medelpriser året innan. Böcker inom samma bokklubb jämförs med varandra. Böcker med samma genre, bandtyp, sidantal och illustrationer enligt färg och bild delas in i grupper (kvalitetsklasser) se avsnitt 5.1.1. Gruppindelningen syftar till att få så homogena grupper som möjligt för prisjämförelser mellan åren.

I varje bokklubb beräknas medelpriser för respektive grupp och tidsperiod (helår eller januari–april beroende på SCB:s redovisningstillfälle till Bokpriskommissionen). I medelpriset ingår även bokklubbens expeditionsavgift. Expeditionsavgiften divideras med det antal böcker som medlemmarna i genomsnitt köper per beställningstillfälle.

Gruppernas medelpriser vägs samman till medelpriser per genre för varje bokklubb. Med hjälp av medelpriserna beräknas prisförändringar för respektive bokklubb per genre.

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

1. Medelpriser per grupp i varje bokklubb.

2. Medelpriser per genre i varje bokklubb.

3. Prisförändring per genre i varje bokklubb mellan år/period (till exempel 2001 och 2002).

4. Prisförändring per genre i bokklubbar sammantaget.

5. Prisförändring totalt för bokklubbar. (Genrer viktas samman till en total prisförändring för bokklubbar med hjälp av Svenska förläggareföreningens försäljningsuppgifter för respektive genre).

I bokpriskommissionens direktiv framgår att staten har som mål att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i alla grupper. SCB har därför valt att väga alla böcker i bokklubbarnas medlemstidningar lika. Det innebär att alla böcker inom respektive litteraturgenre och bokklubb har samma tyngd/betydelse i beräkningen oavsett om de svarar för en stor eller liten del av bokklubbens omsättning. Några bokklubbar har framfört önskemål om att böckerna i deras medlemstidningar skall viktas efter ekonomisk betydelse, eftersom huvudboken utgör den största delen av bokklubbarnas försäljning. Denna synpunkt har beaktats såtillvida att vi här presenterar resultatet av en alternativ beräkning där huvudboken har beaktats separat och där hänsyn tagits till den del av omsättningen som huvudboken utgör samt dess genre. Se också den tekniska rapporten, avsnitt 5.1.1. Enligt denna beräkning har priserna sammantaget över skön-, barn- och facklitteratur sjunkit med 12,1 procent under perioden 2001–april 2003 (skönlitteratur -15,3 procent, barnlitteratur -0,5 procent och facklitteratur -9,6 procent). Osäkerhetstalen för dessa alternativa resultat är högst så stora som de i huvudberäkningen (se tabell 2.1).

2.1.4. Prisutveckling för tidskrifter oktober 2001–april 2003

Prisutvecklingen avser en sammanvägning av lösnummerpriser och abonnemangspriser. Kategoriseringen av tidskrifterna grundas på en indelning av Tidningsstatistik AB men är modifierad av SCB så att en viss tidskrift endast ingår i en kategori. Prisförändringen för tidskrifter, totalt 109 stycken varav 103 stycken är momssänkta, presenteras nedan i tabell 2.4.

Tabell 2.4 Tidskrifternas prisutveckling 13 oktober 2001 till april 2003, efter kategori

Tidskriftskategori Prisförändring Prisförändring

Prisförændring

Okt 01–Okt 02 Okt 02–Apr 03

Okt 01±Apr 03

Familje- och damtidningar - 11,9 ± 1,2 + 1,0 ± 0,4

- 11,0 1,3

Hem, bostad, trädgård - 9,6 ± 1,7 + 2,4 ± 1,6

- 7,5 2,3

Ekonomi, teknik, hobby, foto - 6,9 ± 3,2 + 3,6 ± 2,5

- 3,6 4,1

Idrott, motion, friluftsliv - 11,2 ± 2,4 + 1,5 ± 1,5

- 9,9 2,8

Datortidskrifter - 6,6 ± 2,3 + 0,5 ± 0,7

- 6,2 2,4

Motor - 10,0 ± 1,7 + 1,5 ± 0,9

- 8,7 1,9

Serietidningar - 9,4 ± 1,9 + 4,3 ± 1,5

- 5,5 2,4

Övriga tidskrifter - 8,6 ± 2,2 + 1,1 ± 3,2

- 7,6 3,8

Totalt momssænkta tidskrifter

&#20;&#23;

- 10,3 0,8 + 1,7 0,5 - 8,8 0,9

Ej momssänkta tidskrifter + 4,4 ± 2,2 + 0,0 ± 0,0 + 4,4 ± 2,2

Dagstidningar enligt KPI + 3,4

+ 1,5

+ 5,0

IJM / KPI-förändring15 - 13,1

+ 1,3

- 12,1

Källa: SCB

De momssänkta tidskrifterna har under perioden oktober 2001–april 2003 i genomsnitt minskat i pris med 8,8 ± 0,9 procent. Den inflationsjusterade momssänkningen (IJM) beräknas under samma period till -12,1 procent. Detta innebär att tidskrifter generellt inte har genomfört prissänkningar i nivå med momssänkningen. Familje- och damtidningar samt tidskrifter för idrott, motion och friluftsliv avviker från det generella mönstret. Det kan inte uteslutas att prissänkningarna för dessa tidskrifter ligger i nivå med IJM, om hänsyn tas till osäkerhetstalen, medan serietidningar och tidskrifter inom ekonomi, teknik, hobby och foto generellt uppvisar de allra minsta prissänkningarna.

Sedan SCB:s föregående rapport har priserna på tidskrifter ökat mellan oktober 2002 och april 2003 med i genomsnitt 1,7

± 0,5 procent. Under denna tidsperiod

har de största prishöjningarna observerats för serietidningar respektive ekonomi, teknik, hobby och foto. KPI-förändringen under denna period är 1,3 procent. Den minsta prisökningen för de momssänkta tidskrifterna har observerats för datortidskrifter. Avvikelserna mellan lösnummerprisernas och abonnemangs-

13 Osäkerhetstalen för de uppmätta prisförändringarna överskattar den verkliga osäkerheten eftersom de prismätta tidskrifterna täcker en mycket stor del av konsumenternas tidskriftsinköp. 14 På grund av att ett flertal tidskrifter, framför allt kulturtidskrifter och medlemstidskrifter, utges av ideella föreningar och därför antingen har 6 procents momssats eller är inte momspliktiga berörs de inte av momssänkningen. Tidskrifter med liten omsättning ingår ej i urvalet. 15 KPI-förändring avser perioden oktober 2002 till april 2003 och är 1,3 procent.

prisernas genomsnittliga utveckling är mycket små och redovisas inte här. Ej momssänkta tidskrifter ökade mellan oktober 2001 och april 2003 med 4,4

± 2,2

procent. För mätperioden oktober 2002 till april 2003 har ingen prisförändring observerats för dessa tidskrifter.

Dagstidningar, som redan innan 2002 haft en momssats om 6 procent, ökade i pris med 5,0 procent mellan oktober 2001 och april 2003. Dagstidningarnas prisökning kan ställas i relation till den redovisade prissänkningen för tidskrifter på -8,8

± 0,9

procent. Vid en jämförelse mellan dagstidningar och tidskrifter måste hänsyn tas till momssänkningen på 15,2 procent för tidskrifter. Justerat för denna momssänkning motsvarar tidskrifternas prisutveckling på -8,8

± 0,9 procent en prisökning på

7,5 procent16 under perioden. Denna prisökning är jämförbar med dagstidningarnas prisökning på 5 procent under samma period. Denna jämförelse visar att tidskrifternas momsjusterade priser ökat mer än dagstidningarnas gjort.

2.1.5. Tillvägagångssätt – Tidskrifter

109 tidskrifter ingår i beräkningarna. Urvalet är gjort så att de som är omsättningsmässigt störst inkluderas.

Såväl lösnummer- som abonnemangspris (distributionssätt) beaktas var för sig. Vid alla genomsnittsberäkningar används uppgifter om tidskriftens intäkter, som i de flesta fall hämtas från Tidningsstatistik AB.

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

1. Prisförändringen beräknas för varje distributionssätt och tidskrift var för sig

2. Genomsnittlig förändring beräknas för samtliga tidskrifter för ett visst distributionssätt.

3. Genomsnittlig prisförändring beräknas för båda distributionssätten tillsammans.

16 Momssänkningen är 15,2 procent, vilket motsvarar en prisnivå på (100-15,2) 84,8 procent efter sänkningen. Den observerade prissänkningen för tidskrifter är 8,8 procent, vilket motsvarar en prisnivå på (100-8,8) d v s 91,2 procent. Skillnaden mellan dessa prisnivåer; 84,8 och 91,2 procent, motsvarar en prishöjning med (91,2-84,8)/84,8 = 0,075 eller 7,5 procent.

2.2. Priser på böcker och tidskrifter – historisk utveckling

2.2.1. Nationella prisjämförelser

Diagram 2.2 Prisutvecklingen för böcker och populärtidskrifter enligt KPI samt KPI totalt

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02

Böcker Tidskrifter KPI totalt

Index 1980 = 100

Källa: SCB

Prisökningstakten på böcker17 och tidskrifter (exklusive dagstidningar) har successivt ökat, i förhållande till KPI totalt, mellan år 1982 fram till januari 2002. I januari 2002 minskade skillnaden i prisökningstakt till följd av momssänkningen.

Under 1980-talet och en bit in på 1990-talet låg inflationen på relativt höga nivåer jämfört med idag, under vissa perioder över 10 procent. Den genomsnittliga inflationstakten, 12-månadersförändringen, var under perioden januari 1980 till och med december 1992 8,0 procent jämfört med 1,9 procent för perioden januari 1993 till och med april 2003.

En omläggning av den ekonomiska politiken och inrättandet av ett inflationsmål för penningpolitiken är troligen den viktigaste orsaken till denna nedgång i inflationen. Även andra politiska beslut har påverkat prisutvecklingen. Där kan nämnas sänkningen av momsen på livsmedel den första januari 1996 samt avregleringarna på el- och telemarknaderna under 1990-talets andra hälft.

17 Prismätningen för böcker i KPI beräknas genom att fem bokklubbar samt tio indikatorböcker i tio bokhandlar studeras. Variationer inom ett enskilt år i delindex för böcker i KPI bör tolkas med försiktighet på grund av begränsat urval. För den totala allmänna prisutvecklingen (KPI) är prisutvecklingen för böcker av begränsad betydelse.

Inflationsmålet från den 19 november 1992 innebar att inflationen enligt måttet UND1, som beräknades av Riksbanken, inte skulle öka. Inflationsmålet förändrades 1995 till att inflationen enligt KPI ska begränsas till 2 procent med en accepterad avvikelse på ±1 procentenhet.

2.2.2. Internationella prisjämförelser

Diagram 2.2. Prisutvecklingen på böcker i Sverige, Finland, Danmark och ett genomsnitt för EU:s 15 medlemsländer enligt EU:s harmoniserade index för konsumentpriser (HIKP)

90 95 100 105 110 115 120 125 130

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Sverige

EU15

Finland

Danmark

EU

Sverige

Finland

Danmark

Index 1996 = 100

Källa: SCB samt Eurostat och nationella statistikbyråer inom EU

Priserna på böcker har enligt HIKP18 sedan år 1995 ökat något snabbare i Sverige än för EU:s 15 medlemsländer. I januari 2002 sjönk priserna på böcker i Sverige till följd av momssänkningen. I Finland sänktes momsen på böcker från 22 till 12 procent år 1994 och till 8 procent år 1998. I Danmark är momsen på böcker 25 procent.

18 De metoder och urval som tillämpas för beräkningen av bokprisutvecklingen inom olika EU-länder skiljer sig väsentligt åt vilket kan påverka jämförbarheten mellan länder. För Sveriges del bör variationen inom ett enskilt år tolkas med försiktighet.

Diagram 2.3 Prisutvecklingen på tidskrifter i Sverige, Finland, Danmark och ett genomsnitt för EU:s 15 medlemsländer, enligt EU:s harmoniserade index för konsumentpriser (HIKP)

90 95 100 105 110 115 120 125 130 135

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

EU15

Sverige

Finland Danmark

Index 1996 = 100

Källa: SCB samt Eurostat och nationella statistikbyråer inom EU

Prisutvecklingen för tidskrifter19 i Sverige har i stort sett varit lika med prisutvecklingen för genomsnittet av EU:s 15 medlemsländer från år 1995 till år 1999. Därefter och fram till momssänkningen i januari 2002, då priserna sjönk, har prisutvecklingstakten varit något högre i Sverige.

19 För Sverige avses tidskrifter exklusive dagstidningar. För EU 15, Finland och Danmark avses tidskrifter inklusive dagstidningar.

3. Ekonomisk utveckling i bok- och tidskriftsbranschen

Som ett komplement till prisutvecklingen för böcker och tidskrifter ska SCB, med de möjligheter statistiken ger, följa ekonomisk utveckling för företag som framställer, distribuerar och säljer böcker och tidskrifter. Den ekonomiska utvecklingen följs i termer av intäkter, kostnader och lönsamhet för aktuella branscher/företagsgrupper och kommer att redovisas i februari 2005.

Uppgifter från SCB:s omsättningsstatistik för detaljhandeln redovisas i denna rapport för bok- pappers- och tidningshandeln (branschgrupp enligt Svensk näringsgrensindelning, SNI 5247). Dels redovisas omsättningen för perioden januari–april åren 1997–2003 och dels redovisas omsättningens utveckling på årsbasis mellan 1997 och 2002. Dessutom visas utvecklingen en månad jämfört med samma månad föregående år för perioden januari 1999 till och med april 2003.

3.1. Omsättning inom bok-, pappers- och tidningshandel

Diagram 3.1 Omsättningsutveckling för företag inom bok-, pappers- och tidningshandeln (SNI 5247), januari–april 1997–2003 20 , fasta priser, index, basår 2001=100

Index

90 95 100 105 110 115 120

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Källa: SCB:s omsättningsstatistik

Diagram 3.2 Omsättningsutveckling för företag inom bok-, pappers- och tidningshandeln (SNI 5247) helår 1997–2002, fasta priser, Index, basår 2001=100

90 95 100 105 110 115 120

1997 1998 1999 2000 2001 2002

Index

Källa: SCB:s omsättningsstatistik

20 Mellan år 2000 och 2001 har ett stort företag försvunnit ur branschen, vilket bidrar till att omsättningsutvecklingen blir negativ mellan dessa år. Nedgången på -6,3 procent i diagram 3.1 mellan 2000 och 2001 skulle istället ha varit -2,1 procent om detta företag räknats med även år 2001. Företaget ingår inte heller i uppgifterna år 2002 och 2003.

Utifrån från SCB:s omsättningsstatistik framgår det att omsättningen inom bok-, pappers- och tidningshandeln (SNI 5247) har ökat sedan 1 januari 2002, då momsen sänktes. I diagram 3.1 visas omsättningen i fasta priser för perioden januari–april åren 1997–2003. I diagram 3.2 visas omsättningen i fasta priser på årsbasis mellan 1997 och 2002. Omsättningen i fasta priser är ett volymmått, som visar försäljningsutvecklingen oberoende av inflation och momsförändringar.

Om man jämför omsättningen under perioden januari–april 2003 med omsättningen för samma period 2002 ligger omsättningen 2 procent högre år 2003. Ökningen januari–april 2002 jämfört med 2001 var 12 procent. Omsättningen har således fortsatt att öka även under år 2003, även om ökningstakten har avtagit. Sett till hela året 2002 jämfört med helåret 2001 var ökningen av branschens omsättning totalt 15 procent. Omsättningen fortsatte att öka fram till februari 2003.

Observera att branschgruppen inkluderar, förutom böcker och tidskrifter, även pappers- och dagstidningsförsäljning.

Diagram 3.3 Omsättningsutveckling för företag inom bok-, pappers- och tidningshandeln, januari 1999– april 2003, jämfört med bransch- grupperna sällanköpsvaror och dagligvaror,fasta priser, index, basår 2000=100. Jämförelse med motsvarande månad föregående år.

0 20 40 60 80 100 120 140

Bok-, pappers- och tidningshandeln

Sällanköpsvaruhandeln

Dagligvaruhandeln

Index Basår 2000 = 100

1999 2000 2001 2002

Källa: SCB:s omsättningsstatistik

Under hela 2002 ökade omsättningen inom bok- pappers-, och tidningshandeln. September var en exceptionellt bra månad. I september 2002 ökade omsättningen i bok- pappers-, och tidningshandeln med 28 procent jämfört med september 2001.

Sett till de fyra första månaderna 2003 i bok- pappers-, och tidningshandeln så ökade omsättningen sammantaget jämfört med samma period 2002 (se diagram

3.1). Omsättningen ökade i januari och februari men minskade i mars och april

jämfört med förra året. Omsättningen i mars 2003 var 5 procent lägre än omsättningen i mars 2002. Motsvarande uppgift för april visar en nedgång av omsättningen i fasta priser med 2,5 procent (se diagram 3.3).

Omsättningen inom bok-, pappers- och tidningshandeln utvecklades procentuellt sett bättre än omsättningen inom sällanköpshandeln och dagligvaruhandeln under

år 2002 (se diagram 3.3). Under de fyra första månaderna 2003 var dock omsättningsutvecklingen inom sällanköpsvaruhandeln och dagligvaruhandeln mer positiv. Särskilt bra var utvecklingen inom dagligvaruhandeln i april, då denna bransch ökade sin omsättning med 11 procent jämfört med april 2002.

3.2. Branschens struktur

I SCB:s officiella statistik redovisas ekonomiska transaktioner för företag i näringslivet för branscher21 och näringsgrenar enligt svensk näringsgrensindelning (SNI92). SNI92 tillåter redovisning på en detaljerad nivå (5-siffernivå). En bransch på denna nivå utgörs av ett antal företag med huvudsaklig verksamhet inom definierade områden. Diagram 3.4 visar de branschkoder enligt SNI92 som SCB utgår från. Branscherna markerade i fetstil är de SNI-koder som här i första hand benämns bok- och tidskriftsbranschen. Övriga branscher i bilden har en mindre andel av sin verksamhet som kan hänföras till böcker och tidskrifter, men finns med i beaktande vid den fortsatta analysen. Det kan även bli aktuellt att studera företag inom andra branscher än de som visas i diagram 3.4 för att utöka möjligheten att redovisa bok- och tidskriftsverksamhet i näringslivet.

Diagram 3.4 Branscher som framställer, distribuerar och säljer böcker och tidskrifter

&#3; &#3; &#3; &#3; &#3; &#3; &#3; &#3; &#3; &#3; &#3; &#3; &#3; &#3; &#3; &#3; &#3; &#3;

Särskilt inom förlagsbranscherna och detaljhandeln finns det svårigheter med att urskilja den verksamhet som hänför sig till de mervärdesskattesänkta varorna. En gruppering enligt branschkoderna enligt diagram 3.4 är därför inte helt idealisk för analys av den ekonomiska utveckling som härrör från verksamhet av böcker och tidskrifter. Företagen omsätter även andra varor och ägnar sig åt andra verksamheter utöver de huvudsakliga ovan.

21 Med bransch avses ett verksamhetsområde eller sammanfattning av alla enskilda företag som framställer eller säljer en viss typ av varor eller tjänster.

Tryckerier Förlagsverksamhet Försæljning

7LGVNULIWV&#16; WU\FNHULHU&#3; &#11;61,&#3;&#21;&#21;&#21;&#21;&#20;&#12;&#3;

%RNWU\FNHULHU&#3; &#11;61,&#3;&#21;&#21;&#21;&#21;&#21;&#12;&#3;

%RNELQGHULHU&#3; P&#17;P&#17;&#3;&#3; &#11;61,&#3;&#21;&#21;&#21;&#22;&#19;&#12;&#3;

%RNI|UODJ&#3;

&#11;61,&#3;&#21;&#21;&#20;&#20;&#19;&#12;&#3;

7LGVNULIWVI|UODJ&#3;

&#11;61,&#3;&#21;&#21;&#20;&#22;&#19;&#12;&#3;

%RN&#16;&#3;RFK&#3; SDSSHUVKDQGHO&#3;&#3; &#11;61,&#3;&#24;&#21;&#23;&#26;&#20;&#12;&#3;

3RVWRUGHUKDQGHO&#3;PHG&#3; PHGLDYDURU&#3;&#11;61,&#3;&#24;&#21;&#25;&#20;&#23;&#12;&#3;

Partihandel, bl.a. böcker (SNI 51479)

Livsmedelshandel, brett sortiment (SNI 52112)

Andra varuhus och stor- marknader (SNI 52121)

Övrig detaljhandel

Tobakshandel (SNI 52260)

Källa: SCB

3.2.1. Branschrenhet

Branschernas struktur har studerats utifrån en ansats som syftar till att beskriva branschrenheten. Tidskriftstryckerierna visar sig i studien ha en hög andel företag som enbart är verksamma inom tidskriftstryck. Inom övriga branscher kan en viss branschblandning förekomma, framför allt för detaljhandelsbranscherna men även för boktryckerierna. Enligt uppgifter från en sortimentsundersökning som gjordes av SCB avseende år 1997, utgjorde 54 procent av omsättningen inom Bok- och

pappershandel respektive 21 procent inom Postorderhandel med mediavaror

försäljning av böcker och tidskrifter. Resterande omsättning består av annan försäljning. För bokhandlarnas del rör det sig om kontorsmaterial såsom block, pennor, pärmar, miniräknare med mera. Även postorderhandeln omfattar försäljning av kontorsmaterial, CD-skivor och annat. En del av denna försäljning sker via Internet.

För industribranscherna finns uppgifter från SCB:s undersökning Industrins Varuproduktion att tillgå. Här syns att Bokförlagens försäljning i huvudsak består av varor som omfattas av momssänkningen (böcker, kartor, musiknoter med mera). Detsamma gäller även Tidskriftsförlagens produktion. Boktryckerierna däremot är ganska branschblandade. Tryckning av exempelvis dekaler, affischer och reklamtrycksaker ingår.

4. Läsandets utveckling

Sedan föregående redovisningstillfälle har nya uppgifter erhållits från SOMinstitutet

22

, NORDICOM

23

och undersökningen Kulturbarometern från Statens

kulturråd. Undersökningarna visar en i stort sett oförändrad andel bokläsare bland Sveriges befolkning fram till år 2002, möjligen med en tendens till ökning (ökningen är dock inte statistiskt säkerställd).

4.1. Sammanfattande kommentarer om läsande

SOM-Institutet vid Göteborgs universitet har på uppdrag av SCB för Bokpriskommissionens räkning ställt ett antal frågor i SOM-undersökningen år 2002. Uppgifterna redovisas i rapporten Läs och bläddra – Resultat kring bok- och

tidskriftsläsning från SOM-undersökningen 1986–2002. Se separat dokument eller

besök SCB:s webbplats www.scb.se/bokmoms

. Nedan följer några av huvudresul-

taten.

Bokläsande

Andelen bokläsare bland Sveriges befolkning år 2002 jämfört med föregående år är oförändrad. Generellt har inte bokläsandet breddats till nya grupper. Däremot har läsandet ökat så tillvida att de som tidigare läste sporadiskt nu har övergått till att läsa mera än förut (läser ofta). År 1988 var det 30 procent som läste ofta och 58 procent som angav att de läste sporadiskt. År 2002 var det i stället 39 procent som läste ofta och 47 procent som läste sporadiskt. Den främsta ökningen av bokläsningen har skett under senare år, det vill säga från 2000 till och med 2002.

Storläsarna hittar man bland kvinnor, högutbildade, boende i storstad samt i åldrarna 15–19 år och 40–49 år.

Ungefär samma andel icke-läsare har redovisats sedan slutet av 1980-talet. Flest av dem som aldrig läser några böcker återfinns bland de äldre (25 procent, 70–85 år 2002). År 2002 var det 14 procent av befolkningen (15–85 år) som redovisade att de aldrig läst något, vare sig en bok eller en tidskrift under det gångna året. Värt att notera är att gruppen ”icke- läsare” bland dem som klassificerat sig som arbetare har minskat år 2002. Andelen kvinnor som tidigare klassats som ”icke-läsare” har också minskat något.

Nästan alla som har svarat i SOM-undersökningen har en odelat positiv inställning till läsandet. Det är 69 procent av befolkningen som tror att människor skulle köpa fler böcker om de vore billigare.

Tidskriftsläsande

De allra flesta, totalt 73 procent, anser inte att deras tidskriftsläsningsvanor förändrats under det senaste året. De läser varken mer eller mindre än de tidigare gjort. År 2002 läste hälften av svenskarna ofta någon vecko-/månadstidning. Det var 27 procent som ofta läste special/facktidskrifter.

Kvinnor läser mer veckotidningar än män. År 2000 var det 50 procent av kvinnorna och 33 procent av männen som ofta läste veckotidningar. Sedan 1988

22 Samhälle,opinion, massmedia. Göteborgs universitet 23 NORDICOM-Sverige. Göteborgs universitet.

och fram till 2000 har andelen kvinnor som aldrig läser någon veckotidning legat runt 8 procent. Samtidigt har andelen män som aldrig läser någon veckotidning ökat från 12 till 19 procent. För både män och kvinnor har den största förändringen skett från 1998 till 2000 då andelen sporadiska läsare minskade i båda grupperna.

Det är de yngsta och de äldsta som läser mest veckotidningar. Högst andel som ofta läser veckotidningar finns dels bland de som är 15 till 19 år och dels bland de över 60 (54 procent i båda grupperna år 2000).

4.1.1. Tillgång till böcker och tidskrifter

Böcker

Det absolut vanligaste sättet att få tillgång till de böcker man läser är genom köp i bokhandel, det visar såväl Kulturbarometern 2002

24

som SOM-undersökningen

2002. Enligt Kulturbarometern 2002 var det en ökad andel av befolkningen som

hade köpt sina böcker i bokhandel eller på varuhus (28 procent år 2000 och 34 procent år 2002). Utlåningen av böcker på bibliotek minskade samtidigt med ett par tre procent.

I SOM-institutets undersökning uppger 51 procent att de fått tag på sina böcker i bokhandeln. Andra vanliga sätt att få tillgång till böcker är att låna dem av en familjemedlem (39 procent) eller på bibliotek (35 procent) eller att helt enkelt få dem i present (34 procent). Drygt en femtedel har fått tillgång till böcker genom bokklubb. 12–14 procent har köpt pocketböcker i livsmedelsaffär, kiosk, tobakshandel eller dylikt. Vi köper och läser färre pocketböcker än andra böcker. För läsandet av pocketböcker inverkar åldersfaktorn på ett sätt som inte alls syns när det gäller andra böcker. Pocketböcker läses främst av yngre människor.

I Kulturbarometern 2002, framkom att en genomsnittlig månad köpte Sveriges befolkning i åldrarna 7–79 år 1,2 böcker för nöjesläsning per person och månad. Män köpte i genomsnitt en bok, kvinnor köpte 1,4 böcker och barn i åldrarna 9–17 år köpte i genomsnitt 0,6 böcker. Värt att uppmärksamma är att det var 25 procent av barnen som en genomsnittlig månad köpt böcker. Det var åtta procent av barnen som köpt tre eller fler böcker. I befolkningen som helhet var det 61 procent som en genomsnittlig månad inte köpt någon bok. Av de som köpt böcker, var det vanligaste att man köpt en eller två böcker, och det hade drygt var femte person gjort.

Störst skillnader, när det gäller inköp av böcker för nöjesläsning en genomsnittlig månad, uppmättes med avseende på utbildning. Personer med eftergymnasial utbildning köpte 2,1 böcker för nöjesläsning per person och månad medan personer över 16 år med förgymnasial utbildning köpte 0,6 böcker.

I undersökningen 2002 hade SCB lagt till en fråga angående inköp av böcker till barn 0–17 år. Tretton procent av de tillfrågade med hemmavarande barn i åldern 0– 17 år anger att de den senaste månaden köpt någon bok till de hemmavarande barnen. Det är fler kvinnor än män som köpt böcker till barnen, 18 respektive 8 procent.

I SCB:s omnibuss i april 2002 ställdes för bokpriskommissionens räkning frågor

om man upplevt prissänkningen och om förändrade inköpsvanor för böcker och tidskrifter. Nära hälften av de medverkande i undersökningen hade då uppmärksammat att böcker hade blivit billigare. Det var då också fler som ökat sina inköp av böcker än av tidskrifter.

24 Statens Kulturråd

Enligt SOM-undersökningen 2002 är det absolut vanligaste sättet att få tillgång till vecko-/månadspress genom prenumeration (46 procent). Men det är även vanligt att man köper lösnummer (36 procent) eller lånar en tidning av en bekant eller en familjemedlem (34 procent). Drygt en femtedel får gratis tillgång till denna typ av tidningar genom medlemsdistribution och något fler läser på arbetet eller i skolan. Mer ovanligt är att man läser vecko-/månadstidningar eller tidskrifter på bibliotek (10 procent) eller på Internet (6 procent). Med undantag för lösnummerförsäljningen är det ingen större skillnad mellan män och kvinnor då det gäller var man får tillgång till de tidskrifter man läser. Det är nära tio procentenheter fler kvinnor än män som köper lösnummer av tidningar. Något fler kvinnor har prenumerationer och lånar tidningar av bekanta eller familjemedlemmar än män och något fler män än kvinnor läser på Internet.

I rapporten Tidskriftsläsning i den digitala tidsåldern

25

framgår det att antalet

tidskrifter under den senaste 20-årsperioden ökat från drygt 2 600 till 4 500 tidskrifter. Numera kan man hitta tidskrifter som täcker det mesta från samhälle, ekonomi och teknik till arkeologi, etnografi och socialantropologi. Internet rymmer också allt fler tidskrifter. År 1997 var antalet 164 och år 2002 fanns det närmare 500 svenska tidskrifter som kunde läsas via nätet.

4.1.2. Lästa böcker och tidskrifter

Böcker

Enligt NORDICOMS rapport Bokläsning i den digitala åldern 1979–2002 uppgår andelen personer i Sverige som läser böcker en genomsnittlig dag år 2002 till närmare 40 procent. Lästiden en genomsnittlig dag är knappt 60 minuter och den har varit relativt stabil över tiden. Det är fler som ägnar sig åt bokläsande än till exempel åt Internetanvändning, läsning av kvällspress eller tittande på video. Däremot kommer bokläsandet långt efter TV-tittande, radiolyssnande samt läsning av morgontidningar. Andelen som läser böcker är större i Sverige och övriga Norden än i Europa generellt. I Sverige har vi också betydligt fler böcker i hemmet än genomsnittet i Europa.

Läsvaneundersökningar avseende böcker visar på ett klart samband mellan läsvanor å ena sidan och kön, ålder och utbildning å andra sidan. Kvinnor läser mer än män, flickor mer än pojkar, yngre mer än äldre, högutbildade mer än lågutbildade.

Det finns de som inte läst någon bok alls under det gångna året. År 2002 uppgick andelen till 14 procent26. Andelen icke-läsare har varit i stort sett oförändrad sedan slutet av 1980-talet.

I SCB:s omnibuss i april 2002, framkom att hälften av dem som i stort sett aldrig läser böcker, anger brist på tid som den främsta orsaken. Bland personer som inte läser böcker var det få som över huvud taget angav något, som skulle kunna motivera dem att läsa.

Enligt SOM-undersökningen 2002 har sporadiska läsare blivit ofta-läsare

SOM-institutets undersökning Läs- och bläddra 1986–2002 är den enda undersökning som redovisar ett ökat läsande (ökad frekvens av läsande) under den senaste tioårsperioden och fram till år 2002. Visserligen har andelen av befolk-

25 Uppgifterna hämtade från NORDICOM:s rapport ”Tidskriftsläsning i den digitala

tidsåldern”.

26 Enligt SOM-undersökningen 2002.

ningen som aldrig läser varit i stort sett oförändrad, men de som läser böcker och tidskrifter läser mer nu än förr.

En stor andel av befolkningen (86 procent) i åldrarna 15–86 år har läst böcker åtminstone någon gång under den senaste 12-månadersperioden. Förhållandet har dock förändrats mellan dem som säger sig läsa ofta (någon eller flera gånger per vecka) och dem som säger sig läsa mer sporadiskt. År 1988 var det 30 procent som läste ofta och 58 procent läste sporadiskt. 2002 var det i stället 39 procent som läste ofta och 47 procent som läste sporadiskt. De som säger sig läsa böcker gjorde det mer frekvent 2002 än 1988. Den främsta ökningen av bokläsningen har skett under senare år det vill säga från 2000 till och med 2002.

Diagram 4.1 Bokläsningsfrekvens fördelat på kön 1989–2002

0 10 20 30 40 50 60

88 90 92 94 96 98 00

Procent Läser ofta

Män

Kvinnor

0 10 20 30 40 50 60

88 90 92 94 96 98 00

Procent Icke-läsare

Män

Kvinnor

Källa: SOM-institutet. Läs och bläddra. Resultat kring bok- och tidskriftsläsning från SOMundersökningen 1986–2002

Skillnaden mellan kvinnors och mäns bokläsande är traditionellt stor. Med detta menas att kvinnor läser mer böcker än män. Bland både kvinnor och män har dock de sporadiska läsarna under perioden 1988–2002 i viss utsträckning övergått till att läsa oftare. När det gäller ”icke-läsare” så noteras en ökning för män och en minskning för kvinnor de senaste 2–3 åren.

Förhållandet mellan olika åldersgruppers läsande har varit ganska stabilt under perioden 1988–2002. Bokläsandet ser ungefär likadant ut i åldrarna 20–69 år. Vad gäller ungdomar och äldre så läser en större andel av ungdomarna mer än genomsnittet och en större andel av de äldre läser mindre än genomsnittet.

Generellt kan man säga att ju större boendeort man bor på desto mer frekvent är bokläsningen. I storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö finns den största andelen som ofta läser böcker (45 procent år 2002).

Diagram 4.2 Andel frekventa bokläsare bland låg- och högutbildade 1988–2002 (procent)

0 10 20 30 40 50 60

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002

Procent

Lågutbildade ofta

Högutbildade ofta

Källa: SOM-institutet. Läs och bläddra. Resultat kring bok- och tidskriftsläsning från SOMundersökningen 1986–2002

Utbildningsnivå har stor påverkan på i vilken utsträckning vi läser böcker. De

lågutbildade läser minst och de högutbildade läser mest. Såväl andelen läsare bland högutbildade som lågutbildade har ökat sedan år 1998.

Diagram 4.3 Bokläsning bland arbetare och högre tjänstemän/akademiker 1990–2002

0 10 20 30 40 50 60

90 92 94 96 98 00 02

Procent Läser ofta

Arbetare

Högre tjänstemän

&#3;

&#3;

0 10 20 30 40 50 60

90 92 94 96 98 00 02

Procent Läser aldrig

Arbetare

Högre tjänstemän

&#3;

Källa: SOM-institutet. Läs och bläddra. Resultat kring bok- och tidskriftsläsning från SOMundersökningen 1986–2002

&#3;

När man ser till bokläsning finns det klara skillnader mellan resursstarka och resurssvaga grupper. Detta gäller även då man ser till bokläsning. I SOM-undersökningen har man låtit de svarande själva kategorisera sin familjetyp och klasstillhörighet. Man har då funnit att den största andelen icke-läsare finns bland arbetarna (21 procent år 2002) och det lägsta antalet bland högre tjänstemän. Andelen av arbetarna som aldrig läser har dock minskat under senare år. För både arbetare och tjänstemän har andelen ”läser ofta” ökat . Man har alltså övergått från att ha läst sporadiskt till att läsa ofta.

Romanen är den absolut vanligaste boken man läser; 22 procent uppger att de läst fem eller fler romaner under de senaste tolv månaderna. Tätt därefter följer deckare/thrillers med 18 procent.

Diagram 4.4 Andel frekventa läsare av olika bokgenrer, 2002. Procent

Till frekventa läsare räknas de som säger sig ha läst fem eller fler böcker av respektive bokgenre under de senaste tolv månaderna.

0 5 10 15 20 25

Annan innehållsgenre

Fackbok/studiebok

Hobby/fritidsbok

Bok om samhälle/politik Resehanbok/reseskildring

Memoarer/biografi

Diktsamling

Science fiction/fantasy

Barn-/ungdomsbok

Deckare/thriller

Roman

Procent

Det är även främst romaner som de frekventa läsarna har köpt mer av under det gångna året. 34 procent av de som har ökat sina inköp har köpt fem eller fler romaner och 24 procent har köpt fem eller fler deckare/thriller. Bland de sporadiska läsarna som har ökat sina inköp är det främst deckare man köpt. 46 procent av de sporadiska läsarna har köpt 1–4 deckare och 8 procent har köpt 5 eller fler deckare. 35 procent av de sporadiska läsarna har under samma period köpt 1–4 romaner och 13 procent har köpt fler än 5 romaner.

Veckotidningar och tidskrifter

Enligt NORDICOM:s rapport Tidskriftsläsning i den digitala tidsåldern 1979–

2002 anges år 2002 att drygt 40 procent av svenska folket i åldrarna 9–79 år läser

en eller flera tidskrifter en genomsnittlig dag. Drygt en tredjedel uppger att de använder Internet en vanlig dag och 13 procent av dessa läser dagstidning/tidskrift på nätet.

Enligt SOM-undersökningen läste halva Sveriges befolkning ofta någon vecko-/månadstidning 2002. De allra flesta, totalt 73 procent, anser inte att deras tidskriftsläsningsvanor förändrats under det senaste året. De läser varken mer eller mindre än de tidigare gjort.

Kvinnor läser mer veckotidningar än män. År 2000 var det 50 procent av kvinnorna och 33 procent av männen som ofta läste veckotidningar. Sedan 1988 och fram till 2000 har andelen kvinnor som aldrig läser någon veckotidning legat runt 8 procent. Samtidigt har andelen män som aldrig läser någon veckotidning ökat från 12 till 19 procent. Det är de yngsta och de äldsta som läser mest vecko-

tidningar. Högst andel som ofta läser veckotidningar finns dels bland dem som är 15 till 19 år och dels bland dem över 60 år (54 procent i båda grupperna år 2000).

4.1.3. Attityder till bokläsande enligt SOM-undersökningen år 2002

I Sverige är man generellt positiv till bokläsning

Attityden till bokläsning är i stort sett odelat positiv: Det var år 2002 ytterst få som instämde i påståenden som ”Det är tråkigt att läsa böcker” (6 procent) och ”Att läsa böcker är att kasta bort sin tid” (4 procent). Samtidigt tyckte 72 procent att det är synd att människor inte läser mer böcker och 84 procent att det alltid ger en viss behållning. 69 procent höll med om påståendet ”Om böcker vore billigare skulle folk köpa mycket fler böcker” men endast 28 procent sade sig ha blivit mer intresserade av att köpa böcker på grund av momssänkningen. Det var dock 49 procent som ansåg att momssänkningen var en effektiv åtgärd för att stimulera bokläsandet i Sverige.

Kvinnor mest positiva

Skillnaden i attityder till bokläsning mellan män och kvinnor är att det råder en starkare positiv inställning hos kvinnor. Män och kvinnor tycker likadant, men andelen som instämmer i positiva attityder till bokläsning är ungefär tio procentenheter högre bland kvinnor. Likadant är det när det gäller påståenden som är negativa till bokläsning. Drygt 10 procentenheter fler kvinnor än män tar avstånd från dessa påståenden. 20 procent av männen och 35 procent av kvinnorna anser att momssänkningen har gjort dem mer intresserade av att köpa böcker. Bland kvinnorna är det 56 procent, som håller med om att momssänkningen var en effektiv åtgärd för att stimulera bokläsandet i Sverige. Bland männen är det 14 procentenheter färre som instämmer. Anmärkningsvärt är även att 19 procent av männen säger sig inte ha någon uppfattning i denna fråga.

Yngre och äldre minst positiva

Minst positiv attityd till bokläsning återfinns bland de yngre mellan 15–29 år samt bland de äldsta mellan 80–85. 14 procent i åldrarna 20–29 år och 10 procent i åldrarna 15–19 år anser att det är tråkigt att läsa böcker och 9 procent av de äldsta anser att bokläsning bara är att kasta bort sin tid.

Störst andel av arbetare och egna företagare som inte har någon uppfattning om momssänkningen

Den tydligast märkbara skillnaden mellan dem som klassificerat sig som arbetare, tjänstemän respektive egna företagare syns då man ser till de attitydfrågor som direkt rör momsen. Där är det runt 20 procent av arbetare och egna företagare som säger sig inte ha någon uppfattning vare sig om momssänkningen har gjort dem mer benägna att köpa böcker eller om den har stimulerat läsandet bland befolkningen. Motsvarande siffror för tjänstemän och akademiker är avsevärt lägre.

4.2. Bok- och tidskriftsläsning i undersökningar där frågor ställts för Bokpriskommissionens räkning

4.2.1. Läs och bläddra. Resultat kring bok och tidskriftsläsningen från SOM-undersökningarna 1986–2002

&#3;

Se separat dokument eller besök SCB:s webbplats www.scb.se/bokmoms

4.2.2. Bokläsning i den digitala tidsåldern och Tidskriftsläsning i den digitala åldern – två rapporter från NORDICOM Sverige (resultaten ur de årliga undersökningarna Mediebarometern)

Se separata dokument eller besök SCB:s webbplats www.scb.se/bokmoms .

NORDICOM, som på uppdrag av SCB, sammanställt rapporterna Bokläsning i

den digitala tidsåldern 1979–2002 och Tidskriftsläsning i den digitala tidsåldern 1979–2002

27

konstaterar att den tidigare trenden i minskat bokläsande förefaller ha

avstannat och andelen av de som läser regelbundet har de senaste åren legat konstant runt 38 till 39 procent. År 2002 uppgav närmare 40 procent av svenska folket i åldern 9–79 år att de läste böcker en genomsnittlig dag. År 1979 var procentandelen 30 procent. I Sverige är andelen som läser böcker större än genomsnittet för EU och antalet böcker i hemmen är fler. I större utsträckning än i andra länder, läser svenskar litteratur av annan orsak än arbete och skola. Generellt läser kvinnor mer än män, flickor mer än pojkar, yngre mer än äldre, högutbildade mer än lågutbildade.

Flera nya medier har tillkommit under det senaste decenniet utan att de, som vi i dag kallar de traditionella medierna, har minskat märkbart i betydelse. Samtidigt har den samlade tiden som används för medier ökat blygsamt, vilket innebär att varje medium ägnas genomsnittligt mindre tid. Bruttotiden för svenskarnas medieanvändning 2002 var fem timmar och 51 minuter. År 1979 var motsvarande tid fem timmar och 21 minuter, det vill säga svenskarna medieanvändning har ökat med 30 minuter under den senaste 25 åren.

Den samlade läsningen av tidskrifter – både vecko-/månadspress och special-/fackpress – är drygt 40 procent en genomsnittlig dag. Det är fler som läser tidskrifter än böcker, lyssnar på CD och använder Internet – samtidigt är det en betydligt större andel av befolkningen som tittar på TV, lyssnar på radio och läser dagstidning. Det är också fler som läser vecko-/månadstidningar än special-/facktidskrifter och andelen läsare är högst bland kvinnor och äldre. Vecko-/månadspress och special-/fackpress har var och en sin styrka i olika läsargrupper. Vuxna läser i större utstäckning än barn och ungdomar, kvinnor är flitigare läsare än män och läsningen ökar med ålder.

Läsarna avsätter i genomsnitt 33 minuter åt vecko-/månadstidningar under en genomsnittlig dag. Motsvarande siffra för special-/facktidskrifter är 24 minuter och för böcker knappt 60 minuter.

4.2.3. SCB:s Omnibussundersökning

27 NORDICOM-Sverige vid Göteborgs universitet genomför årligen undersökningen Mediebarometern, vilken ligger till grund för de två rapporterna.

I SCB:s omnibuss i april 2002 framkom att kvinnor läser böcker oftare än män. Män läser mer ofta tidskrifter än böcker. Läsning på Internet är vanligast bland de yngre och bland män. Bland de som anger att de i stort sett aldrig läser böcker anger hälften brist på tid som den främsta orsaken. Bland personer som inte läser böcker är det få som anger något som skulle motivera dem att läsa. Hälften av de svarande har lagt märke till att böcker har blivit billigare, en fjärdedel har lagt märke till att tidskrifter har blivit billigare. Av de som uppmärksammat prissänkning på böcker respektive tidskrifter är det en större andel som ökat sina inköp av böcker än av tidskrifter.

Läsvanor och utbildningsnivå samvarierar

Resultaten från omnibussundersökningen 2002 pekar generellt på att läsvanor avseende böcker, tidskrifter28 och Internet samvarierar med utbildningsnivå. Ju högre utbildningsnivå desto större andel läsande.

Hur ofta man läser böcker respektive tidskrifter varierar inte över olika åldersgrupper. Vid frågan hur länge man läser uppger de flesta att man läser mellan 15 och 30 minuter per tillfälle. För vissa grupper har det inte gått att utläsa tillförlitliga resultat på grund av låg svarsfrekvens inom respektive grupp. Det går inte att särskilja läsandet mellan socioekonomiska grupper (sysselsättningsförhållanden, utbildningsnivå, årsinkomst och facktillhörighet) eller urskilja läsvanor för svenskar med annat födelseland än Sverige.

Kvinnor läser böcker oftare än män

Som tabell 4.12 visar läser kvinnor oftare böcker än män. Andelen män som i stort

sett aldrig läser en bok är 24 procent. Tabellen visar även att frekvensen för läsan-

det ökar med utbildningsnivå och att andelen av dem som läser sällan inte nämnvärt varierar mellan olika grupper.

Tabell 4.1 Bokläsande (våren 2002)

Böcker* Totalt Män Kvinnor Förgymnasial

utbildning

Gymnasial utbildning

Eftergymnasial utbildning

Läser aldrig

16 24 9

27

17

5

Läser sällan** 36 38 32 36 39 28

Läser ofta***

48 38 59

37

44

67

* I procent. ** Lördag, söndag eller någon/några dagar per månad. *** Varje dag eller flera dagar i veckan.

Källa: SCB, Omnibussundersökningen.

Bokläsandet skiljer sig från övrigt läsande (tidskrifter och internet) i hur mycket tid som spenderas per lästillfälle. Betydligt fler läser böcker i minst en timme och betydligt färre i mindre än 15 minuter.

Prissänkningen har uppmärksammats av de svarande

Hälften av de svarande uppmärksammade att böcker har blivit billigare. En tredjedel av dessa uppger att prissänkningen har lett till ökade inköp av böcker.

Mer än hälften av de svarande läser sällan eller aldrig tidskrifter

28 Vecko- månads- och specialtidningar.

Av dem som inte läser böcker och som angav orsak till detta svarade drygt hälften brist på tid29. Andra orsaker var bland annat ointresse, dålig syn och läser i sitt yrke. Ingen uppgav pris på böcker som orsak.

Män läser oftare tidskrifter än böcker

Män läser oftare tidskrifter än böcker. En fjärdedel av alla medverkande i undersökningen har uppmärksammat att priset på tidskrifter har sänkts. Elva procent av dessa har ökat sina inköp i samband med prissänkningen.

Som tabell 4.2 visar är skillnaderna små mellan olika grupper. Av de som läser tidskrifter är det ingen signifikant skillnad mellan kön, ej heller tycks utbildningsnivå påverka läsandet av tidskrifter.

Tabell 4.2 Tidskriftsläsning (våren 2002)

Tidskrifter* Totalt Män Kvinnor Förgymnasial

utbildning

Gymnasial utbildning

Eftergymnasial utbildning

Läser aldrig 10 11 9

16

10

6

Läser sällan** 48 43 53 48 48

46

Läser ofta*** 42 46 38

36

42

48

* I procent ** Heldag eller någon/några dagar per månad *** Varje dag eller flera dagar i veckan.

Källa: SCB, Omnibussundersökningen.

&#3;

Mer än hälften i åldersgruppen 18–29 år läser dagligen något på Internet.

Det är skillnad i läsvanor på Internet mellan åldersgrupper. Över hälften i åldersgruppen 18–29 år läser något på Internet varje dag eller flera dagar i veckan. Cirka en tredjedel i åldersgruppen 30–54 år och omkring 10 procent i åldersgruppen 55–74 år läser på Internet varje dag eller flera dagar i veckan.

Läsning på Internet, se tabell 4.3, är vanligare bland män än kvinnor. Frekvensen läsande på Internet ökar med utbildningsnivå.

Tabell 4.3 Internetläsning (våren 2002)

Internet* Totalt Män Kvinnor Förgymnasial

utbildning

Gymnasial utbildning

Eftergymnasial utbildning

Läser aldrig 46 40 53

60

49

29

Läser sällan** 22 19 23 19 20

25

Läser ofta*** 32 41 24

21

31

46

* I procent. ** Lördag, söndag eller någon/några dagar per månad. *** Varje dag eller flera dagar i veckan.

Källa: SCB, Omnibussundersökningen.

4.2.4. Kulturbarometern

På uppdrag av Statens Kulturråd genomför SCB undersökningen Kultur-

barometern 2002 (ännu inte publicerad av Statens kulturråd vid tidpunkten för

denna publikations tryckning). De nya resultaten avseende 2002 visar en oförändrad andel läsare såväl före som efter bokmomssänkningen.

29 Av dem som aldrig läser böcker var det 29 procent som uppgav en orsak.

I Kulturbarometern 2002, framkom att en genomsnittlig månad köpte Sveriges befolkning i åldrarna 7–79 år 1,2 böcker för nöjesläsning per person och månad. Män köpte i genomsnitt en bok, kvinnor köpte 1,4 böcker och barn i åldrarna 9–17 år köpte i genomsnitt 0,6 böcker. Värt att uppmärksamma är att det var 25 procent av barnen som en genomsnittlig månad köpt böcker. Det var åtta procent av barnen som köpt tre eller fler böcker. I befolkningen som helhet var det 61 procent som en genomsnittlig månad inte köpt någon bok. Av de som köpt böcker, var det vanligaste att man köpt en eller två böcker, och det hade drygt var femte person gjort.

Störst skillnader, när det gäller inköp av böcker för nöjesläsning en genomsnittlig månad, uppmättes med avseende på utbildning. Personer med eftergymnasial utbildning köpte 2,1 böcker för nöjesläsning per person och månad medan personer över 16 år med förgymnasial utbildning köpte 0,6 böcker.

I undersökningen 2002 hade SCB lagt till en fråga angående inköp av böcker till barn 0–17 år. Tretton procent av de tillfrågade med hemmavarande barn i åldern 0– 17 år anger att de den senaste månaden köpt någon bok till de hemmavarande barnen. Det är fler kvinnor än män som köpt böcker till barnen, 18 respektive 8 procent.De personer som hade hemmavarande barn i åldrarna 0–17 år köpte 1,4 böcker. Av de 1,4 var det i genomsnitt 0,4 böcker som köptes till de hemmavarande barnen.

En jämförelse av läsande mellan åren 2000 och 2002 pekar på en oförändrad andel av Sveriges befolkning, såväl för kvinnor som män, som angett att man läst någon bok under senaste året. En ökad andel av befolkningen köpte sina böcker i bokhandel eller på varuhus (28 procent år 2000 och 34 procent år 2002). Utlåningen av böcker på bibliotek har samtidigt minskat med ett par tre procent. Bokinköp är också oförändrade mellan åren på totalnivå. Gruppen som angett att de köpt många böcker (5 eller fler böcker) har visserligen ökat med 1 procentenhet, men ökningen är inte statistiskt säkerställd.

Tabell 4.4 Svar på frågan: Ungefär hur många böcker totalt har du köpt senaste

månaden? Räkna bara med böcker som köpts för nöjes skull, ej böcker som köpts för studier eller arbetets skull. Avser åren 2000 och 2002. Procentuell fördelning. (Både böcker åt dig själv eller som gåva till annan person skall räknas.)

Män Kvinnor Förgymn. Gymn. Efter- Samtliga

utb utb. gymn.utb.

-00 -02 -00 -02 -00 -02 -00 -02 -00 -02 -00 -02

Ingen bok 70 68 53 53 73 76 64 64 42 41 62 61

1 bok 12 11 14 14 11 7 13 13 16 16 13 13 2 böcker 7 8 13 12 8 8 8 10 16 14 10 10 3 böcker 5 4 6 8 3 4 6 5 9 9 6 6 4 böcker 2 3 4 3 1 1 3 3 6 6 3 3 5 eller fler

böcker 4 6 8 10 4 3 6 6 12 15 6 7

Vet ej 1 0 1 0 1 0 1 0 0 0 1 0

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Källa: Statens kulturråd: Kulturbarometen 2002

4.3. Andra statistikkällor

För att följa upp läsandets utveckling kompletterar SCB med information från andra undersökningar än de som görs primärt för detta uppdrag.

Det finns många undersökningar som belyser läsandet i Sverige. I en del fall kan motstridiga uppgifter redovisas. Det beror vanligen på att undersökningarna har olika syfte och att olika metoder och definitioner använts. Nedan följer en sammanställning av flera stora undersökningars resultat angående läsandets utveckling. Längre fram i avsnittet redovisas resultat från varje undersökning var för sig och mer ingående. Det finns dessutom länkar till alla refererade statistikkällor, där metoder definitioner och mer detaljerade resultat kan studeras.

I nedanstående tabell följer en teknisk sammanställning av de undersökningar, som i den här rapporten beskriver läsandets utveckling. I tabellen går att utläsa grundläggande skillnader som särskiljer undersökningarna från varandra. Därefter följer detaljerade resultat från de undersökningar som inte är refererade tidigare.

Tabell 4.5 Undersökningar kring läsandets utveckling

Läs och bläddra Medie-

barometern

Tidsanvändnings- undersökningen.

Metod Enkät Telefonintervju Tidsdagbok Urval 6000 3 458 Ca 3600 individer30

Svarsfrekvens 61% 2002 71% (2002)

60%

Ålder 15–85 år 9–79 år 20–64 år Institut SOM-institutet NORDICOM SCB

Period 1986–2002 1979–2002 1991 och 2000

ULF-

undersökningarna

Omnibuss Kulturbarometern

Intervjumetod: Hembesök Telefonintervju Telefonintervju

Urval:

7 500

2 002

2 700

Svarsfrekvens: 77 %

62 %

71%

Ålder: 16–84 år 31 16–74 år 9–79 år

Institut: SCB SCB SCB5Period: 1976–1999 2002 2000 och 2002

&#3;

Barn-LNU Barnbarometern Biblioteksstatistik

Metod Hembesök Telefonintervju Enkät Urval 1 304 2 148 Totalundersökning Svars- Frekvens: 85 % 80 % (2001)

100 % (Visst partiellt bortfall)

Ålder 10–18 år 3–8 år Ej relevant Institut SOFI32 MMS33 SCB34Period 2000 1995–2001 1976–2001

30 7 000 dagböcker från ca 3600 individer 31 Mellan åren 1975–1979 16–74 år 32 Institutet för social forskning vid Stockholms Universitet, LNU står för Levnadsnivåundersökning. 33 Mediamätning i Skandinavien AB. 34 SCB producerar statistiken på uppdrag av Statens kulturråd

4.3.1. SCB:s Tidsanvändningsundersökningar 1990/91 och 2000/01

Den fria tiden, för personer mellan 20 och 64 år, består i princip av den tid och de aktiviteter som återstår efter förvärvsarbete, hemarbete, studier och personliga aktiviteter (personliga behov). Därmed blir den fria tiden en restkategori och själva begreppet inte helt adekvat. Till den helt dominerande delen består den fria tiden av aktiviteter som i dagligt språkbruk betecknas som fritidsaktiviteter, nämligen idrotts- och friluftsliv, föreningsverksamheter, underhållning och kultur, social samvaro, att läsa och se på TV samt utövande av hobbies av olika slag.

Läsandet har minskat under 1990-talet

Det verkar ha skett vissa förändringar för några fritidsaktiviteter under 1990-talet. Idrott och friluftsliv har ökat något för både kvinnor och män. Social samvaro och läsning har minskat. Läsningen har minskat med en tredjedel för män, från 34 till 24 minuter, och en fjärdedel för kvinnor, från 36 till 28 minuter per dygn.

Diagram 4 .6 Fritidsaktiviteter per dygn i åldern 20–64 år 2000/01 (minuter). Stapel (ljusblå)nummer fyra från höger avser läsning. Uppgifterna avser en 12-månadersperiod.

0

60

120 180 240 300 360

Män Kvinnor

Minuter

Idrott och friluftsliv

Föreningsverksamhet m.m.

Underhållning, kultur

Social samvaro

TV och radio

Läsning

Hobbies

Övrig tid

Resor i samband med fri tid

&#3;

Källa: SCB: Tidsanvändningsundersökningen

&#3;&#3;

I diagram 4.6 avses läsning som uppgiven huvudaktivitet i tidsdagböckerna.

Läsning omfattar såväl läsning av dags- och veckotidningar och tidskrifter som

läsning av böcker. Läsning av facklitteratur ingår i aktivitetskategorin studier. Läsning kan också förekomma som biaktivitet i samband med andra aktiviteter, till exempel resor. Även då man studerar resultaten av läsande i samband med resor visar dessa på en tydlig minskning under senaste 10-årsperioden.

Tabell 4.6 Genomsnittlig tid för läsning och andel som läser som huvud- respektive biaktivitet år 2000/01 samt förändring sedan 1990/91 efter kön. Befolkningen 20–64 år. Alla dagar, september–maj

Genomsnitt Andel utövare Kvinnor Män Kvinnor Män

Tim. Diff. Tim. Diff. Pro- Diff. Pro- Diff. min. min. min. min. cent cent

Dagstidningar

0:08 -5* 0:08 -8* 26 -17* 25 -20*

Veckotidningar

0:01 -2* 0:01 0 4 -5* 3 -1

Böcker

0:11 -4* 0:07 -2 20 -8* 10 -6*

Annat, även okänt

0:09 2 0:08 0 23 6* 19 1

Läsning som huvudaktivitet, totalt 0:28 -8* 0:24 -10* 56 -15* 45 -19*

Läsning som biaktivitet 0:13 1 0:12 -1 43 5 35 -1 Läsning som bi- eller huvudaktivitet, totalt 0:41 -5* 0:36 -10* 73 -10* 63 -14*

* Betyder signifikant förändring på 95-procentsnivån

Källa: SCB: Tidsanvändningsundersökningen

Mätningen av tid för läsning avser läsning som en fritidsaktivitet. Tid för läsning inom ramen för förvärvsarbete kan inte beräknas utifrån insamlade data. Orsaken är att det inte finns information om vilka olika aktiviteter som utförts under betald arbetstid. Det finns ingen markant skillnad mellan veckodagar och helgdagar när det gäller tiden som används till läsning.

Den fria tiden har ökat under 1990-talet

Den fria tiden förefaller ha ökat något sedan 1990/91. Ökningen är cirka en kvart om dagen i genomsnitt både för kvinnor och män. För befolkningen i yrkesverksam ålder uppgick den fria tiden år 2000/01 till mellan fem och fem och en halv timme per dag, något mer för män än för kvinnor. Se diagram 4.7

Diagram 4.7 Fri tid för personer i åldern 20–64 år 1990/91 och 2000/01 (minuter). Uppgifterna avser en 9-månadersperiod

0 60 120 180 240 300 360

Kvinnor

Män

Minuter 1990/91 2000/01

Källa: SCB, Tidsanvändningsundersökningen.

Ett resultat från undersökningen år 1990/91 var att kvinnors fria tid är betydligt mer uppdelad och fragmenterad än mäns. En tolkning är att en större del av kvinnors fria tid har karaktär av pauser i andra verksamheter, särskilt hemarbete. En paus i hemarbete, kanske en stunds tidningsläsning i väntan på att potatisen kokat klart, kommer – vilket må vara rätt eller fel – att klassificeras som en fritidsaktivitet. Framför allt en del av kvinnors fria tid borde närmast kunna betraktas som en del av hemarbetet, analogt med att pauser i förvärvsarbete räknas in i arbetstiden. Skillnaden mellan kvinnors och mäns fria tid skulle därmed öka något på så sätt att kvinnors fria tid minskar.35

4.3.2. SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden (ULF)

Under årens lopp har frågats om såväl bokläsande som läsande av tidskrifter och veckotidningar. Vad som är tidskrifter respektive veckotidningar definieras inte i undersökningen. På inrådan av Statens kulturråd utökades frågebatteriet 1999 med en fråga om läsning av skönlitteratur, detta för att kunna urskilja den rena nöjesläsningen från läsning av annan slags litteratur såsom faktaböcker, uppslagsböcker, instruktionsböcker och liknande. SCB har därefter på uppdrag av Statens kulturråd sammanställt en rapport: Den kulturella välfärden. Svenska folkets kulturvanor

1976–1999. Resultaten nedan utgör korta referat ur denna rapport.

Bokläsandets trender sedan 1980-talet

Bokläsandet har ökat bland kvinnor och minskat bland män sedan början av 1980talet. Gapet mellan könen har därmed blivit större.

Tidsskriftsläsandet har ökat något bland män och kraftigt bland kvinnor. Veckotidningsläsandet har minskat i synnerhet bland män. Biblioteksbesökandet har ökat kraftigt bland både män och kvinnor under 1990-talet, men mest bland kvinnor.

35 Rydenstam, K., Wadeskog, A., Vardagens organisation, Kap 5 i Välfärd och ojämlikhet i 20-årsperspektiv 1975–1995. SCB, Rapport 91 i serien Levnadsförhållanden.

Tabell 4.7 Kulturella aktiviteter minst någon gång per år. Nuläge 1998–99 i procent. Trend 1982–99 i procentenheter där + anger ökning och - minskning. Personer 16–84 år

Nuläge Trend

Teater

40,3

+9,4 *

Konsert 45,8 +14,8 * Konstmuseum/konstutställning 37,4 +7,5 * Annat museum än konstmuseum 42,2 -1,5 Bibliotek 58,9 +10,4 * Studiecirklar eller kurser 22,8 -7,5 * Bio 57,5 +11,5 * Gudstjänst eller väckelsemöte 36,9 -5,3 * Föreläsningar eller föredrag ** 24,2 . Idrottsevenemang ** 48,5 +7,2 Restaurang, pub eller kafé (nöje) 86,8 +24,3 * Bokläsning 79,5 -1,1 Skönlitteratur ** 68,1 . Tidskriftsläsning 76,0 +7,4 * Veckotidningsläsning 73,2 -5,6 * Spela musikinstrument 15,1 -2,4 * Sjunga i kör eller annan grupp 5,9 +0,5 Måla, rita, teckna, arbeta m. lera 16,9 -1,2

Folkdans, balett/jazzbalett **, ***

3,8

-5,0 *

Fotografera eller filma **

48,9

-6,8

Dagbok, dikter, artiklar, brev m.m.

36,3

+1,9

Diskotek eller annan danslokal **, ***

41,0

-4,6

Dansrestaurang eller liknande **, ***

28,6

.

Sy, sticka, väva eller liknande

30,8

-14,0 *

Trä- eller metallslöjda 14,6 +0,8 Utöva någon hobby ** 35,4 +16,4 Dator i hemmet 64,9 +44,2 *

* Förändringen är signifikant på 5 %-nivån. ** Avser 1999. *** Personer 16–74 år.

Källa: Statens Kulturråd: Den kulturella välfärden

Utöver förändringar i läsandet visar tabellen att användning av datorer i hemmet ökat kraftigt liksom restaurangbesök, konsertbesök och biobesök. Sy, väva, sticka, deltagande i studiecirklar och kurser har blivit mindre populärt.

Biblioteksbesöken ökar

Biblioteksbesökandet har ökat med 13 procent för kvinnor och 8 för män. 54 procent av männen och 64 procent av kvinnorna besöker numera ett bibliotek någon gång. Den kraftigaste ökningen har skett bland personer 65 år och äldre. Men besökandet har även ökat markant för ej facklärda arbetare. Det är dock långt kvar innan man kan tala om någon åldersutjämning eller socioekonomisk utjämning.

Läsvanorna har ändrat karaktär under de senaste 20 åren. Läsning av veckotidningar har minskat medan läsning av tidskrifter har blivit vanligare i synnerhet bland kvinnor. Andelen bokläsare har legat tämligen konstant runt 80 procent av befolkningen. Vid en jämförelse mellan könen kan konstateras att bokläsandet minskat bland män med 5 procent till att år 1999 omfatta 73 procent. För kvinnors del kan man i stället se en ökning med 3 procent till 86 procent som läser en bok

någon gång under året. Även mellan de olika åldersgrupperna går utvecklingen isär. Bland de yngre har bokläsningen minskat med ungefär 5 procentenheter medan den i stället ökat i motsvarande grad bland de äldre. Bokläsningen har minskat något både bland arbetare och tjänstemän.

Läsning av veckotidningar har minskat

Läsningen av veckotidningar har minskat med 8 procent för män och 4 för kvinnor. En nedgång syns i alla åldersgrupper och den är något större bland arbetare än bland tjänstemän. Nedgången är också något större bland lågutbildade.

Kraftig ökning av läsning av tidskrifter

För tidskrifter konstateras en kraftig uppgång, i synnerhet bland kvinnor där uppgången varit 10 procent sedan i början av 1980-talet. Kvinnornas andel på nuvarande 70 procent närmar sig männens som är 82 procent. För 16–19-åringar märks en förhållandevis kraftig uppgång med 15 procent. Däremot syns ingen förändring vare sig mellan olika utbildningsgrupper eller socioekonomiska grupper. Undantag är företagare som ökat sin tidskriftsläsning med 12 procent och facklärda arbetare vars uppgång varit 7 procent.

4.3.3. Ur Levnadsnivåundersökningen 2000 för barn

Levnadsnivåundersökningen 2000 (LNU2000) för barn har genomförts av Institutet

för social forskning (SOFI). LNU2000 intervjuar en promille av den vuxna befolkningen. För att kunna undersöka barns levnadsnivå intervjuas de barn som ingår i intervjupersonens hushåll. Syftet med undersökningen är att studera barns och ungdomars levnadsförhållanden.

Drygt fyra av tio ungdomar läser ofta böcker

Drygt fyra av tio ungdomar mellan 10 och 18 år läser böcker varje dag eller flera dagar i veckan. Nästan en lika stor andel (39 procent) uppger att de läser böcker mer sällan än en gång i veckan, eller aldrig. Det är även skillnader mellan åldrar. De yngre barnen läser mer än de äldre. Bland 10–12-åringar läser 58 procent böcker varje dag eller flera dagar i veckan, medan motsvarande siffra för 13–15åringar är 39 procent och för 16–18-åringar 30 procent.

Mer än hälften av äldre ungdomar läser sällan eller aldrig en bok

Bland 16–18-åringarna är det över hälften (55 procent) som läser böcker sällan eller aldrig. Motsvarande siffra för 13–15-åringarna är 44 procent och för 10–12åringarna 25 procent.

Inga skillnader eller små skillnader mellan samhällsgrupper

Det finns inga klara skillnader mellan familjetyper. Det finns vissa, men inte särskilt stora, skillnader mellan barn från olika samhällsklasser. Barn till medel/lägre tjänstemän, företagare och arbetare läser böcker något mer sällan än barn till referenskategorin högre tjänstemän. Medan 50 procent av barnen till högre tjänstemän läser varje dag eller flera dagar i veckan är motsvarande siffra 43 procent för barn till medel/lägre tjänstemän och företagare, och 40 procent för barn till arbetare. 14 procent av arbetarbarnen uppger att de aldrig läser, medan detta endast gäller för 6 procent av barn till högre tjänstemän.

Det finns inga nämnvärda skillnader mellan barn med svensk- eller utrikesfödda föräldrar.

44 procent av ungdomarna uppger att de läser varje dag eller flera dagar i veckan. Beträffande övriga fritidsaktiviteter ser vi att barn och unga ofta träffar vänner (51 procent uppger att de har kompisar hemma varje dag eller flera dagar i veckan, 60 procent att de är hemma hos kompisar, och 72 procent att de träffar kompisar på annat ställe än hemma hos någon). Drygt hälften (55 procent) uppger att de följer med i nyheterna varje dag eller flera dagar i veckan. Andelen är större hos de äldre – bland 16–18-åringarna är det ungefär tre av fyra som följer med i nyheterna så ofta.

Hälften av ungdomarna spelar ofta data- eller TV-spel

Hälften av ungdomarna spelar data- eller TV-spel varje dag eller flera dagar i veckan. Medan 30 procent av flickorna uppger att de gör detta är motsvarande siffra för pojkarna 71 procent. Knappt fyra av tio ungdomar uppger att de är på Internet varje dag eller flera dagar i veckan, det vill säga en något mindre andel än som läser böcker. Det är vanligare bland äldre barn att vara ute på Internet.

Hälften av ungdomarna uppger att de idrottar varje dag eller flera dagar i veckan

Ungefär hälften av ungdomarna uppger att de idrottar varje dag eller flera dagar i veckan. En dryg fjärdedel idrottar aldrig. 7 procent deltar i aktivitet som inte har med idrott att göra varje dag eller flera dagar i veckan, och drygt var femte (22 procent) gör det en gång i veckan eller oftare. 42 procent av ungdomarna sysslar med eget intresse varje dag eller flera dagar i veckan, det vill säga det är nästan lika vanligt som att läsa böcker.

Knappt hälften (48 procent) uppger att de gör precis vad de vill en stund varje dag eller flera gånger i veckan.

Varje dag Flera dagar i veckan

En dag i veckan

Mer sällan

Aldrig Summa

Alla 18 26 17 28 11 100

Kön

Pojkar (ref.)

13

22 19 31 15 100

Flickor 22*** 30*** 16 25* 7*** 100

Ýlder

10–12 (ref.)

28

30 18 19 6 101

13–15 12*** 27 18 31*** 13*** 100 16–18 10*** 20** 16 38*** 17*** 101

Familjetyp

Båda föräldrarna (ref.) 18

27 17 28 10 100

En förälder 16 23 17 30 14 100 Ombildad familj 18 24 18 25 16 101

Samhællsklass

Högre tjänsteman (ref.) 23 27 19 24 6 99 Tjänsteman, medel/lägre 17* 26 18 28 12* 101 Företagare 13** 30 17 31 11 102 Arbetare 17 23 16 30 14** 100

Förældrars födelseland

Sverige (ref.)

18

26 16 28 12 100

Annat land

15

24 26** 26 11 102

*** statistiskt signifikant på 1%-nivån; **dito på 5%-nivån; *dito på 10%-nivån

Källa: SOFI: Barn-LNU 2000 (Barns och ungdomars välfärd, SOU 2001:55 )

Det finns en skillnad mellan könen, nämligen att flickor läser mer än pojkar. Könsskillnaden beror i stor utsträckning på att det är de yngsta flickorna (10–12 år), som läser mer än pojkarna i samma ålder.

Tabell 4.9 Barns läsvanor (procent)

*** statistiskt signifikant på 1%-nivån; **dito på 5%-nivån; *dito på 10%-nivån

Källa: SOFI: Barn-LNU 2000 (Barns och ungdomars välfärd, SOU 2001:55 )

Samtliga resultat är hämtade från frågan: ”Under en vanlig vecka, alltså måndag till söndag, hur många dagar brukar du göra något av följande på fritiden?” och de 11 delfrågor som tillhör detta block. För exakta formuleringar, se frågorna 7–17 i formuläret (finns nedladdningsbart från http://www.sofi.su.se/LNU2000 ).

Varje dag Flera dagar i veckan

En dag i veckan

Mer sällan

Aldrig Summa

Pojkar 10–12 år (ref.) 21

24

21

25 8

99

Pojkar 13–15 år 9*** 23 19 31 18** 100

Pojkar 16–18 år 7*** 18 14 40*** 21*** 100 Flickor 10–12 år (ref.) 35 35 14 12 4 100 Flickor 13–15 år 16*** 31 17 30*** 7 101 Flickor 16–18 år 13*** 22** 17 35*** 12** 99

Variablerna kön, ålder, familjetyp, samhällsklass och föräldrars födelseland är de som genomgående används som bakgrundsvariabler i Barns och ungdomars

välfärd (SOU 2001:55) av Jan O. Jonsson och Viveca Östberg med medarbetare.

(För operationaliseringar av samt en diskussion kring dessa bakgrundsvariabler, se s. 59ff (volymen finns nedladdningsbar i pdf-format på http://www.sofi.se.se/LNU2000/barnlnu.htm .

4.3.4. Barnbarometern

Undersökningen Barnbarometern genomförs årligen av Mediamätning i Skandinavien AB (MMS). Föräldrar till barn i åldrarna 3–8 år tillfrågas om barnens massmedie- och kulturvanor. Resultaten här omfattar perioden februari år 2000 till maj 2001 med uppehåll för sommarmånaderna. Med hänsyn till den undersökta gruppens ringa ålder intervjuas barnens föräldrar eller vårdnadshavare. Uppgifterna om medieanvändning och konsumtionstid baseras på frågor där föräldrarna får ge en uppskattning av om och hur länge barnet lyssnat, tittat och läst eller blivit läst för. Varje fråga i undersökningen har ställts till cirka 300 barns föräldrar.

Diagram 4.8 Andel 3–8 åringar som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 2000/01. Procent

7

9

14

22

26

37

45

70

71

27

0

20

40

60

80

100

kvällstidning veckotidning morgontidning

kassett

serietidning

radio video

skivor/CD

bok

tv

Källa: Mediamätning i Skandinavien AB (MMS), Barnbarometern

Barn ägnar mer tid åt massmedia än tidigare

Den sammanlagda tid som småbarn ägnar åt olika massmedier är den högsta som uppmätts vid de olika mättillfällena. Medierna upptar drygt 3 timmar per dag av småbarnens tid. Läsandet och lyssnandet ligger på ungefär samma nivå som under senare 90-talet medan tittandet har ökat. Andelen läsare bland barn och tiden för

läsande har slutat minska.

95/96* 98/99* 00/01*

Tittande 109** 109** 124**

Lyssnande 38 30 33

Läsande 27 23 26

Totalt

174 162 183

* I minuter ** TV- och videotittande mätt med People meter

Källa: Mediamätning i Skandinavien AB (MMS), Barnbarometern

Barn läser 26 minuter per dag

26 minuter per dag av den totala medieanvändningen använder barn 3–8 år åt

läsning. Läsningen är uppdelad på böcker, serietidningar, dagstidningar,

kvällstidningar och veckotidningar. Se diagram 4.4. Barn ägnar under år 2000/2001 tid åt böcker och serietidningar i ungefär samma utsträckning som vid tidigare mätningar under andra hälften av 90-talet. Morgontidningar läses av barn ungefär som tidigare och förändringen av kvälls- och veckotidningsläsningen är marginell jämfört med föregående mätningar. Datorer är av allt större betydelse även i småbarns vardag. 87 procent av 3–8 åringarna har tillgång till dator i hemmet och 79 procent har Internetanslutning.

Diagram 4.9 3–8 åringars läsvanor 2000/01 (antal minuter per dag)

0 5 10 15 20 25 30

Veckotidning Kvällstidning

Dagstidning Serietidning

Bok Totalt

Minuter

Källa: Mediamätning i Skandinavien AB (MMS), Barnbarometern

De flesta yngre har den senaste veckan läst eller tittat i någon bok

Sett i tidsperspektivet senaste veckan har 92 procent av barnen läst eller tittat i någon bok. Föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för barnens kontakt med böcker. Det antal barn som läser (läses för) en bok en genomsnittlig dag har ökat bland 3–4-åringar samt bland pojkar, medan tiden för läsning över alla grupper i stort sett är oförändrad sedan mitten av 90-talet.

En fjärdedel av alla yngre läser eller tittar i någon serietidning varje dag

Ungefär en fjärdedel av alla 3–8-åringar läser (läses för) eller tittar i någon serietidning en genomsnittlig dag. Under en vecka tittar/läser 59 procent av barnen i någon serietidning. Läsning av serietidningar är relaterad till ålder 5–8-åringar läser serietidningar mer än 3–4-åringar. Serietidningsläsning bland 3–8-åringar har

minskat avsevärt sedan början av 90-talet. Minskningen har dock avtagit i den senaste mätningen.

14 procent av 3–8 åringar läser eller tittar i någon dagstidning

Tidigare verkade intresset för dagstidningar vakna först under skolåren men någon sådan tendens märks inte längre. 14 procent av 3–8 åringar läser/tittar i någon morgontidning en genomsnittlig dag. 38 procent av 3–8 åringar har läst/tittat i någon morgontidning under senaste veckan. Barn till högutbildade och flickor generellt kommer i högre utsträckning i kontakt med dagstidningar än andra 3–8- åringar. Dagstidningsläsning bland barn kan ha samband med föräldrarnas läsvanor.

Få småbarn läser eller tittar i en kvällstidning

De dagliga kvällstidningsläsarna bland småbarn är ganska få, även om de tycks ha ökat något. Den tid som ägnas åt läsning av kvällstidningar är försumbar. Under en

vecka har 18 procent av barnen kontakt med kvällstidningar. Barnens läsning

speglar troligen de vuxnas. Kvällstidningsläsningen bland småbarnen har inte visat några större variationer under 90-talet.

En liten andel 3–8 åringar läser eller tittar i veckotidningar

En liten andel 3–8 åringar läser eller tittar i veckotidningar. Flickor och pojkar är ungefär lika intresserade, den dagliga lästiden är kort. Den senaste veckan har 27 procent av barnen läst någon veckotidning. Andelen barn som läser veckotidningar har ökat något.

Barns biblioteksvanor

Barn besöker ofta bibliotek. 91 procent av 3–8-åringar har besökt något bibliotek det senaste året .

4.3.5. De kommunala folkbiblioteken

Sett ur ett 20-årsperspektiv, har besöken på biblioteken ökat kraftigt bland både kvinnor och män och accentueras ytterligare. Ökningen har varit kraftigare för kvinnorna än för männen. Utlåningen av böcker har dock minskat under de senaste åren. Minskningen kan hänföras till såväl skön-, barn- som facklitteratur. Utlåningen av audio-visuella (AV-) medel som talböcker och kassettböcker har ökat. Biblioteken har under senare år fått en förstärkt funktion som kulturell mötesplats.

SCB gör på uppdrag åt Statens kulturråd årliga undersökningar om de kommunala folkbiblioteken. Uppgifterna i nedanstående avsnitt är hämtade från rapporterna

Folkbiblioteken 2000 och 2001. Rapporterna utges av Statens kulturråd i serien Kulturen i siffror. Nedanstående tabell utgör en sammanfattning av kommunala

folkbiblioteks verksamhet.

Tabell 4.11 Kommunala folkbiblioteks verksamhet 1998–2001

1998

1999 2000 2001 Per % för-

Totalt Totalt Totalt Totalt invå- änd- antal antal antal antal nare ring1)

Mediebestånd 46 366 000 46 670 000 46 629 000 46 499 637 5,2 -0,3 Bokbestånd 43 832 000 44 102 000 44 012 000 43 817 614 4,9 -0,4 AV-mediebestånd 2 534 000 2 568 000 2 616 000 2 682 286 0,3 2,5

Tidnings- och tidskriftsbestånd

årsprenumerationer 109 000 106 000 104 112 103 775

-0,3

Titlar, endast huvudbibliotekets - 68 000 66 172 65 714

-0,7

Utlåning 80 901 000 79 413 000 79 896 000 78 377 808 8,8 -1,9

Böcker 72 100 000 70 259 000 70 140 000 68 050 994 7,6 -3,0 AV-medier 8 804 000 9 154 000 9 757 000 10 326 814 1,2 5,8

Öppethållandetim- mar en vintervecka 33 796 33 497 33 934 34 426

1,4

Huvudbibliotek 12 525 12 367 12 505 12 681

1,4

Filialer 19 141 19 203 19 516 19 882

1,9

Bibliotekspersonal Totalt antal

helårsverken

5 186 4 8912)4 918 4 921 0,63) 0,1

därav bibliotekarier 2 382 2 3042)2 357 2 411 0,3 2,3

Driftskostnader, löpande priser, tkr 2 896 147 2 883 153 2 917 560 3 063 160 334 5,0

1) Mellan år 2000 och 2001. 2) Från och med 1999 exklusive länsbibliotekspersonal. 3) Per 1 000 invånare.

Källa: Statens Kulturråd: Folkbiblioteken 2000 och 2001

Minskad utlåning av böcker mellan 2000 och 2001

Den totala utlåningen av böcker från kommunala folkbibliotek (Statens kulturråd) minskade under 2001 – från 70,1 miljoner lån 2000 till 68,1 miljoner lån 2001 det vill säga med nästan 3 procent. AV- medier i form av talböcker, kassettböcker, Eböcker 36 och specialböcker för dyslektiker 37 ökade från 3,8 miljoner lån till 3,9 miljoner lån.

Den minskade utlåningen av böcker kan hänföras till samtliga kategorier. Utlåningen av såväl skön-, fack- och barnlitteratur minskade. Barn-boksutlåningen minskade med 898 000 lån, facklitteraturen med 841 000 och skönlitteraturen med 350 000 lån. Sammantaget lånades 7,6 böcker per innevånare 2001 jämfört med 7,9 böcker år 2000.

Minskning av inköp av nya böcker

Inköpen av nya böcker som ökat sedan 1997, minskade något under 2001 då de kommunala folkbiblioteken köpte in drygt 2 miljoner nya böcker. Av de nya böckerna var 37 procent barnböcker. Nyförvärven utgjorde 4,7 procent av beståndet vilket motsvarar 4,9 böcker per innevånare vilket är en minskning med 0,4 procent jämfört med året innan.

Minskning av bokbeståndet

Bokbeståndet i de kommunala folkbiblioteken uppgick år 2001 till 43,8 miljoner böcker, vilket är en liten minskning sedan föregående år. Bokbeståndet per innevånare är större ju mindre kommunen är. I de befolkningsmässigt minsta kommunerna fanns 6,8 böcker per innevånare mot 3,0 i de största. Detta förhållande beror på att en liten kommun, för att utbudet av boktitlar inte skall bli alltför begränsat, måste skaffa fler bokvolymer per invånare än en större kommun.

Barnböckerna utgjorde 31 procent av bokbeståndet och 3,5 procent utgjordes referenslitteratur (uppslagsböcker, facklitteratur med flera böcker som ej är avsedda för hemlån).

Minskad bokutlåning för fjärde året i rad

Bokutlåningen minskade 2001 för fjärde året i rad då 7,6 lån per innevånare beräknades. Minskningen faller såväl på barnbokslånen som på lånen av facklitteratur och skönlitteratur.

De flitigaste boklånarna återfinns precis som tidigare år i små och mellanstora kommuner där man lånade i genomsnitt 8 böcker per person. I de största kommunerna lånades endast 6 böcker per person.

Barnböcker är alltjämt den kategori av böcker som lånas mest. Av samtliga boklån utgjorde lån av barnböcker 42 procent vilket är en andel som hållit i sig under praktiskt taget hela 90-talet.

I genomsnitt lånades 2,5 volymer skönlitteratur, 2,7 volymer facklitteratur och 20,7 barnböcker per innevånare i respektive åldergrupp (0–12 år, 13 år och äldre)

Ökad utlåning av talböcker och kassettböcker

År 2001 fanns det nära en miljon talböcker38 på de kommunala biblioteken och 395 000 kassettböcker. Såväl talboksutlåningen som kassettboksutlåningen fortsatte att öka under 2001. Ca 2,2 miljoner lån av talböcker och 1,7 miljoner lån av kassettböcker registrerades under 2001. Angående specialböcker för dyslektiker39

36 Böcker som via biblioteken laddas ner från nätet. 37 ”Bok och band”. 38 Boksystem avsett för synskadade. 39 ”Bok och band”.

noterades 162 000 lån år 2001 och 137 000 lån år 2000. Beståndet av dessa böcker var 70 000 år 2000 och 73 000 år 2001.

Bibliotekens prenumerationer på tidningar och tidskrifter (inkl gratisprenumerationer) sammantaget var år 2001 knappt 104 000, en liten minskning med 0,3 procent sedan föregående år. Uppdelat på tidningsprenumerationer och tidskriftsprenumerationer redovisas en ökning av antalet tidningsprenumerationer och en minskning av tidskriftprenumerationerna.

5. Teknisk rapport

5.1. Prismätningar

Prismätningar har vissa särdrag bland statistiska undersökningar. Syftet med en prismätning är att fastställa den genomsnittliga prisutvecklingen för en grupp varor eller tjänster (ofta benämnda produkter med ett samlingsbegrepp) av konstant kvalitet. Häri ligger också den specifika svårigheten med prismätningar, eftersom produkterna på marknaden ständigt förändras till beskaffenhet och kvalitet. Det är nödvändigt att använda en metodik som ser till att kvalitetsförändringar avskiljs från de rena prisförändringar som skall uppmätas.

Bokprismätning är ett exempel på detta. För det första är boken en kvalitetsmässigt heterogen och snabbt föränderlig vara, vilket för den övervägande delen av bokmarknaden gör det svårt att hitta jämförbara varor vid två tidpunkter. Förutom omfånget i sidor eller dylikt, det grafiska utförandet (bildmängd, papperskvalitet m.m.) har vi det förhållandet att en bok (titel) ofta är en färskvara som regelmässigt minskar i upplevt konsumentvärde och därmed i pris med tiden. Försäljningskanalerna är också diversifierade med till exempel traditionella bokhandlar med stort sortiment, varuhus, dagligvarubutiker, kiosker samt bokklubbar och nätbokhandel. Den huvudansats som hittills40 valts för böcker i de här undersökningarna är att bilda kvalitetsklasser, inom vilka den genomsnittliga bokkvaliteten kan antas vara approximativt lika. Inom dessa klasser beräknas genomsnittspriser som jämförs över tiden. Aggregering sker successivt till högre nivåer genom att tillämpa vikter som avspeglar respektive bokkategoris antal ingående titlar samt litteraturgenrers och försäljningskanalers andelar av totalmarknaden.

Tidskrifter förändras normalt inte lika mycket över tiden som böcker och svårigheterna blir därför mindre. Antalet nummer per abonnemang liksom utförande av ett enskilt tidskriftsnummer förändras dock ibland. För tidskrifter blir därför den grundläggande metodiken att följa priset på samma tidskrift över tid med avseende på abonnemang och lösnummer.

5.1.1. Böcker 2002–2004

I detta avsnitt beskrivs den metodik som tillämpas för prisjämförelserna mellan 2002 och 2004. Resultaten av jämförelser med denna metodik görs för första gången i denna rapport och avser då en jämförelse mellan april 2002 och april 2003.

Bokhandel

Prismätningar görs två gånger per år, i april och oktober.

Prismätningen i den egentliga bokhandeln omfattar vid varje mättillfälle ett nytt urval av 1 000 boktitlar utgivna av svenska bokförlag. För mätningarna under 2002 är det fråga om titlar utgivna under åren 2001–2002 och för mätningarna under 2003 titlar utgivna under 2002–2003. Den totala målpopulation av titlar som vi drar urval ur är cirka 6 000 vid vårmätningen och 8 500 vid höstmätningen. Cirka

40 SCB överväger att från och med nästa rapport använda en så kallad hedonisk metod för att beakta kvalitetsförändringarna.

två tredjedelar av boktitlarna är dragna som ett slumpmässigt urval ur BTJ SEELIG AB:s titelregister. Eftersom många av de boktitlar som ges ut säljs i mycket små upplagor så har den resterande tredjedelen valts ur Svensk Bokhandels listor över bestsellers samt ur Akademibokhandelns mest aktuella bokkataloger. I det senare fallet har samtliga titlar medtagits som är utgivna av svenska förlag under den aktuella tidsperioden (de två senaste kalenderåren). SCB har ambitionen att så många titlar som möjligt skall finnas tillgängliga för prisobservation i butik.

Urvalet av titlar är upplagt som ett stratifierat urval med lika sannolikhet och förutbestämda urvalsstorlekar i tre dimensioner:

Efter litteraturtyp: 1) allmän skönlitteratur; 2) lyrik, dramatik med mera; 3) serier

och skämtteckningar; 4) facklitteratur; 5) skönlitteratur för barn; 6) facklitteratur för barn.

Efter bandtyp: 1) kartonnage; 2) häftat; 3) inbundet; 4) pocket; 5) hörbok.

Efter utgivningsår: 1) innevarande år; 2) föregående år. Utgivningsperioden har

utsträckts till och med april i vårmätningen samt till och med oktober i höstmätningen.

I varje stratum har ett slumpmässigt urval kombinerats med en komplettering av mer populära titlar enligt ovan så att ett förutbestämt antal titlar erhållits.

Boktitlarna prismäts i ett urval av 50 sortimentsbokhandlar plus en pocketboksbutik, valda ur SCB:s företagsregister med sannolikhet proportionell mot butikens storlek inom den ”kedja”41 som butiken tillhör.

Sortimentsbokhandlar kännetecknas av att det är möjligt att utföra beställningar av boktitlar som inte för ögonblicket finns i butikshyllorna. Uppgiften om huruvida en bokhandel är sortimentsbokhandel eller ej har inhämtats från BTJ SEELIG AB och lagts in som extra villkor i ett sekvensiellt42 urvalsförfarande.

Endast en del av boktitlarna undersöks i varje bokhandel enligt ett visst mönster. Bland sortimentsbokhandlarna undersöks mellan 100 och 450 titlar beroende på butikens storlek, men i genomsnitt 150 titlar. Priser för varje titel söks i cirka 5 butiker (de slumpmässigt valda titlarna) eller cirka 15 butiker (bestsellers samt katalogtitlar).

Beräkningsgång. Gången är i stora drag den att vi först beräknar ett medelpris per

titel över de bokhandlar där priset observeras. Därefter beräknas ett medelpris över

kvalitetsklasser, varefter dessa aggregeras till de tre litteraturgenrerna skön-, barn-,

respektive facklitteratur som till slut sammanvägs efter deras andelar av totalmarknaden.

41 Fyra företagsgrupperingar kan urskiljas på den svenska bokmarknaden. De som står utanför dessa har i urvalsteknisk bemärkelse fått utgöra en särskild ”kedja”. 42 I ett sekvensiellt urval listas bokhandlarna i slumpmässig ordning men med olika sannolikheter beroende på bokhandelns storlek, räknat i antal anställda. De första butikerna på listan som uppfyller inklusionsvillkoren tas med i urvalet. För att ge alla kedjorna en rimlig representation, har mindre kedjor i någon mån överrepresenterats i förhållande till sin omsättning.

Nedan redogörs i större detalj för beräkningen av prisutvecklingen mellan april 2002 och april 2003 på grundval av mätningen i de 51 sortimentsbutikerna.

Vi inför först följande beteckningar.

2

LM

s

är priset för boktitel i i butik j under år 2002.

3

LM

s

är priset för boktitel i i butik j under år 2003.

Det första beräkningssteget är nu att bilda medelpriser inom en viss bokhandelskedja. Vi beräknar härvid

∑

∈

=

N L

LM

MN

MN

s

p

s

2

2

2

1

och

∑

∈

=

N L

LM

MN

MN

s

p

s

3

3

3

1

, (1)

där m

2

jk

och m3jk är antalet butiker inom kedjan i vilken den aktuella titeln mätts

under år 2002 resp. 2003.

Därefter beräknas ett medelpris över alla kedjor inom vilka den aktuella titeln prismäts. I detta steg använder vi uppgifter om bokomsättningen under 2002, betecknade v

k

, i de olika kedjorna och erhåller:

∑ ∑

=

N

N

N

MN

N

M

y s y s

2

2

samt

∑ ∑

=

N

N

N

MN

N

M

y s y s

3

3

(2)

där summeringen är över de kedjor där prismätning skett för den aktuella titeln.

I det tredje beräkningssteget beräknas medelpriser över titlar inom samma

kvalitetsklass (se informationsruta nedan). En sådan kvalitetsklass betecknar vi

med g. Beräkningen görs enligt

∑

∈

=

J M

M

J

J

s

q

s

2

2

2

1

samt

∑

∈

=

J M

M

J

J

s

q

s

3

3

3

1

, (3)

där n

g

är antalet titlar inom kvalitetsklassen respektive år.

I det fjärde beräkningssteget sammanvägs medelpriserna inom kvalitetsklasser inom samma genre (skön-, barn- resp- facklitteratur) med hjälp av följande indexformel43:

2

2

3

3

2

3

J

* J

J

J

J

* J

J

J

*

s q q

s q q

L

∑ ∑

∈ ∈

=

(4)

43 Formeln approximerar en så kallad Walshs indexformel under antagandet att varje titel inom en jämförbar bokkategori säljs i samma volym. Walshformeln tillhör familjen av så kallade superlativa indexformler som bland annat karakteriseras av att de behandlar de bägge tidsperioderna som skall jämföras på ett symmetriskt sätt.

Till sist aggregerar vi de de tre genreindexen till ett totalindex. I detta steg använder vi oss av Svenska Förläggarföreningens branschstatistik (senast tillgängliga version) avseende försäljningsvärden inom respektive huvudkategori44:

∑ ∑

=

*

*

*

W *

*

W

y L y L

(5)

Faktaruta 1: Kvalitetsklassning, butikspriser

De 1000 utvalda titlarna har klassificerats efter ett antal kriterier för att uppnå mer jämförbara bokkategorier. Vid klassificeringen har använts dels information som finns tillgänglig i BTJ SEELIG AB:s titelregister, dels information som inhämtats genom särskild kodning av personal vid Kungliga Biblioteket (KB). Följande variabler, utöver genre, har använts för klassificeringen:

  • Bandtyp. I BTJ SEELIG:s register är en titel kodad som inbunden, kartonnage, häftad, pocket eller hörbok (kassett eller CD). Några andra, udda, bandtyper har uteslutits.
  • Skyddsomslag. Inbundna böcker har underindelats efter huruvida de har skyddsomslag.
  • Vikt i gram. Denna uppgift finns i BTJ SEELIG:s register men har också uppmätts av KB då registeruppgifterna inte är fullständiga. Ett medelvärde av de bägge uppgifterna har använts om båda funnits för en viss titel. Följande viktklasser har tillämpats: i) minst 1000 gram, ii) 500–999 gram, iii) 300–499 gram, iv) 150–299 gram och v) mindre än 150 gram.
  • Trade/professional. Fackböcker har underindelats efter huruvida de bedömts ha en professionell (för arbete eller studier) eller mer nöjesinriktad användning (trade).

Variablerna har utvalts efter en statistisk regressionsanalys som gett till resultat att dessa variabler är de som överlag har störst inflytande på priset.

Nätbokhandel

För samma 1 000 titlar som prismäts i sortimentsbokhandeln redovisas prisutvecklingen för tre nätbokhandlar såväl i vår- som höstmätningen45. Denna prismätning genomförs av Pricerunner AB för SCB:s räkning genom prisinsamling direkt från Internet. Sammanlagt har cirka 2 500 prisobservationer använts vid varje tillfälle. Detta förfarande upprepas vid varje mättillfälle under 2002–2004.

Beräkningen för de tre ingående nätbokhandlarna följer samma mönster som de för sortimentsbutiker, beskrivna ovan. Kvalitetsklassningen enligt faktaruta 1 har alltså tillämpats även här. Den enda skillnaden är att de två beräkningsstegen enligt (1) och (2) ovan ersätts med ett enda, där ett medelpris beräknas över de tre

44 Eftersom Svenska Förläggareföreningens uppgifter inte är heltäckande avser SCB att utreda om bättre omsättningsuppgifter kan tas fram. I så fall kan de uppgifter som redovisas i denna rapport komma att revideras. 45 Priser har totalt insamlats från sex web-platser. Av de insamlade priserna har endast de tre webplatser som representerat nätbutiker med avsevärd omsättning medtagits i prisjämförelserna.

nätbokhandlarna direkt med ledning av dessas omsättning. Om vi betecknar omsättningen med v

k

sker beräkningen som:

∑ ∑

=

N

N

N

MN

N

M

y s y s

2

2

samt

∑ ∑

=

N

N

N

MN

N

M

y s y s

3

3

, (6)

där p

2

jk

och p

3

jk

är priset för titel j i webbutik k år 2002 resp. 2003. Priserna

inkluderar den genomsnittliga expeditionsavgiften för leveransen, beräknad som för bokklubbarna nedan (avsnitt 5.1.1, formel (7)).

Varuhus

Uppgifter om aktuellt boksortiment har inför varje mättillfälle inhämtats från tre stora varuhuskedjor som har ett större boksortiment. Dessa kedjor tillämpar var för sig enhetliga priser över hela landet, varför endast ett varuhus av varje slag undersökts. Från sortimenten har vid varje mättillfälle ett slumpmässigt urval av c:a 300 titlar per kedja dragits för prismätning. Av dessa har i sin tur c:a 200 återfunnits i butiken och ett pris kunnat uppmätas. Genom att titelns ISBN-nummer har inhämtats medelst matchning mot BTJ SEELIG AB:s register har en kvalitetsklassning av titlarna kunnat göras, i stort sett enligt faktaruta 1. Beräkningen följer därför samma mönster som den för bokhandlar med den skillnaden att såväl beräkningssteg (1) som (2) bortfaller.

Dagligvarubutik/kiosk

Pocketböcker säljs, utöver i reguljär bokhandel, även i försäljningskanaler med mer allmänt varuinnehåll. Två sådana kanaler har prismätts inom ramen för projektet. För dessa försäljningsställen har samtliga svenska pocketböcker som saluförts vid besökstillfället listats och deras pris samt sidantal noterats.

Prisutvecklingen har beräknats med kvalitetsklasser indelade efter sidantal (0–199, 200–499 samt 500– sidor). Prisförändringar har beräknats för varje sådan kvalitetsklass som sedan sammanvägts efter antal titlar, som i formel (4) ovan. Till sist har de två försäljningskanalerna sammanvägts med ledning av uppgifter om respektive försäljningskanals bokomsättning.

Bokklubbar

Primärmaterialet för bokklubbsberäkningen utgörs, för jämförelsen mellan 2002 och 2003, av medlemstidningar för de 13 största bokklubbarna i Sverige, en nettoökning med en klubb jämfört med föregående år. Bokklubbarna utkommer med 8–13 boktidningsnummer per år.

Prisjämförelserna inom en given bokklubb görs mellan medelpriserna inom en viss så kallad kvalitetsklass. En kvalitetsklass bestäms, enligt uppgifter i katalogerna, av bandtyp (till exempel inbundet, häftat, mjukband, pocket) samt av sidantal och illustrationsmängd enligt vidstående informationsruta.

Jämförelserna görs över hela år, det vill säga böcker tillhörande en viss kvalitetsklass beaktas över samtliga årets kataloger tillsammans.

Böckerna i varje bokklubb indelas i de tre huvudkategorierna skön-, barn- och facklitteratur. (Varje bokklubb har inte varje kategori.)

Klassning efter bandtyp tillämpas för samtliga bokklubbar. Bandtyper, som inte förekommer i tillräckligt antal för att möjliggöra jämförelser mellan åren, utesluts ur beräkningen. Övriga indelningar presenteras i stora drag nedan (vissa avvikelser kan förekomma).

Idnwduxwd#5=#Nydolwhwvnodvvqlqj/#ernnoxeevsulvhu# #

Skönlitteratur:

  • Inga illustrationer –300 sidor
  • Inga illustrationer 301–500 sidor
  • Inga illustrationer 501–800 sidor
  • ”Illustrerat i svart/vitt” alt. ”illustrerat”46 Ingen sidindelning
  • ”Illustrerat i färg” alt. ”illustr. sv/v och färg” Ingen sidindelning

Barnlitteratur

Sidantalsindelningen är individuell för varje bokklubb.

Facklitteratur:

  • Inga illustrationer –200 sidor
  • Inga illustrationer 201–400 sidor
  • Inga illustrationer 401–800 sidor
  • ”Illustrerat i svart/vitt” alt. ”illustrerat” Ingen sidindelning

”Illustrerat i färg” alt. ”illustr. sv/v och färg” Ingen sidindelning

För vissa bokklubbar sidantalindelas även den illustrerade facklitteraturen (i de flesta fall i två grupper: < 100 sidor och 101–800 sidor). Så kallade bokpaket innehållande två böcker beaktas som en särskild kvalitetsklass i de fall paketen bedöms vara av lika kvalitet mellan åren. Annars utesluts de. Det lilla fåtal böcker som har mer än 800 sidor utesluts också. Vid utarbetandet av detta system för kvalitetsklassning sker samråd fortlöpande med företrädare för bokklubbsbranschen.

Beräkning: Gången är i stora drag den att vi först beräknar medelpris inom bok-

klubb för titlar som tillhör en viss kvalitetsklass, med tillägg av den expeditionsavgift som belastar ett bokinköp. Därefter aggregeras medelpriserna till de tre litteraturgenrerna skön-, barn-, respektive facklitteratur. Sedan sammanvägs alla bokklubbars prisutveckling inom resp. genre med ledning av deras medlemsantal och genrens tyngd i bokklubben. Till slut sammanvägs genrerna efter deras andelar av totalmarknaden.

Vi beskriver nu beräkningsgången mellan två påföljande år i större detalj och inför följande beteckningar.

W MKJ

s

är priset för boktitel j i kvalitetsklass g i bokklubb h under år t.

1

+ W MKJ

s

är priset för boktitel j i kvalitetsklass g i bokklubb h under år t+1.

W K

H

resp.

1

+ W K

H

är genomsnittlig expeditionsavgift per beställd titel i bokklubb h under

år t resp. t+1. (Den definieras som expeditionsavgiften inom Sverige dividerat med genomsnittligt antal beställda böcker per tillfälle under 2002.)

46 Illustrationstypen grundar sig på de citerade angivelserna i bokklubbskatalogerna.

Det första beräkningssteget är nu att bilda medelpriser per kvalitetsklass som relateras till varandra:

∑

=

+ =

W KJ

Q

M

W MKJ

W KJ

W K

W KJ

S

Q

H S

1

1

och

∑

+

=

+

+

+

+

+ =

1

1

1

1

1

1

1

W KJ

Q

M

W MKJ

W KJ

W K

W KJ

s

q

h s

(7)

samt n

t

hg

och n

t+1

hg

är antalet titlar som ingår i respektive beräkningsgrupp.

I det andra beräkningssteget beräknas ett delindex för huvudkategori G (skön, barn respektive fack) inom bokklubb med hjälp av samma indexformel som för bokhandeln ovan.

W KJ

* J

W KJ

W KJ

W KJ

* J

W KJ

W KJ

K*

s q q

s q q

L

∑ ∑

∈

+

+

∈

+

=

1

1

1

(8)

I det fjärde steget beräknas index för kategori G över alla bokklubbar. Härvid används vikter v

hG

grundade på information från bokklubbarna om antalet medlem-

mar, M

h

. Medlemstalen fördelas ut på de tre huvudkategorierna efter den skattade proportion, som varje kategori har i respektive bokklubb så att följande vikter erhålls:

∑

=

=

3

1

/

*

K*

K* K

K*

6 6 0 Y

och

∑∑

= ∈

+

=

2

1

1

W

W KJ

* J

W KJ

W KJ

K*

s q q V

(9)

Index för kategori G beräknas därefter som:

∑

∑

=

K

K*

K

K*

K*

*

Y

, Y

,

, där (10)

Till sist beräknas ett totalindex för bokklubbarna över de tre huvudkategorierna (skön, barn, fack) på samma sätt som i ekvation (5) ovan, dvs. med vikter hämtade från Svenska Förläggareföreningens branschstatistik.

Alternativ beräkningsmetod. Här beskrivs hur de i kapitel 2.1.3 Tillvägagångssätt böcker ovan redovisade resultaten av den alternativa beräkningen framtagits. Det

är alltså här fråga om den beräkning, där huvudbokens prisutveckling getts en vikt som motsvarar dess relativa omsättning inom bokklubben.

Huvudböckerna inom en bokklubb isoleras i denna beräkning till ett eget beräkningsstratum, i vissa fall ytterligare uppdelade efter sidantal. Deras medelpris över året beräknas enligt formel (7) ovan och samtliga huvudboksstrata sammanvägs i förekommande fall enligt formel (8).

Efter denna första aggregering beaktas den uppgift om huvudbokens (HBOK) resp. övriga böckers (ÖVR) omsättningsandel som bokklubbarna lämnat till SCB. (Denna andel avser andelen över samtliga huvudkategorier.) Om denna kallas c

h

beräknas prisutvecklingen inom bokklubb och den huvudkategori som huvudboken tillhör47 som

47

Inom en viss bokklubb tillhör huvudboken med få undantag samma litteraturgenre

(skön-, barn- eller facklitteratur).

( )

) /(

K*

K

g95 K*

K*

+%2. K*

K

K*

g f L g L f L

+ + = , (11)

där

∑

  • =

*

K*

K*

K

K*

V V f g

/ * ) 1 ( (

K*

V enligt (14))

(12)

Index för huvudkategori G beräknas som i (10) ovan med den skillnaden att vikten, där huvudböcker ingår, nu definieras som

∑

=

+ =

3

1

/ ) (

*

K*

K*

K

K*

K

K*

6. G F 6 0 Y

(13)

Till sist beräknas totalindex för bokklubbar som

∑

∑

=

K

*

K

K*

*

727

Y

, Y

,

, där

∑

=

K

K*

*

y y

(14)

Denna slutliga aggregering innebär att huvudbokens betydelse slår igenom även på fördelningen mellan huvudkategorierna. Sättet att väga samman dessa utgår alltså, till skillnad från i huvudberäkningen, från de specifika, relativa omsättningsförhållandena inom bokklubbsmarknaden.

5.1.2 Böcker 2001–2002

I detta avsnitt beskrivs den tillämpade metodiken i de prismätningar som redovisades under 2002.

Bokhandeln

Eftersom projektet startade i januari 2002 var det stora svårigheter med att samla in priser i butik under 2001. För jämförelser mellan 2001 och 2002 används i stället de konsumentinriktade bokkataloger som butikerna använder.

Urvalet av kataloger gjordes så att ett slumpmässigt urval av var femte bokhandel enligt tidskriften Svensk bokbransch matrikel 2001/2002 tillfrågades om huruvida de använde bokkataloger och i så fall vilka kataloger. Resultatet av denna förfrågan blev de fem kataloger som ingår i undersökningen. Någon av dessa kataloger tillämpas av cirka 90 procent av alla Sveriges sortimentsbokhandlar.

I princip inkluderas samtliga titlar som presenteras med prisuppgifter i katalogerna. Samlingsvolymer (flera titlar i en volym) och paketerbjudanden (flera böcker till ett pris) exkluderas. Jämförelser av medelpriser görs kategorivis enligt de rubriceringar (till exempel deckare, bilderböcker för barn, mat och dryck) som tillämpas i respektive katalog. Samma rubricering i samma katalogtyp jämförs mellan de två åren. I de fall katalogbeteckningarna mellan de två åren skiljer sig åt görs en bedömning av vilka beteckningar som är jämförbara. Resultatet av denna process blir ett antal jämförbara bokkategorier inom respektive katalogtyp.

Det totala antalet prisobservationer som ingår i dessa mätningar är för reakatalogerna 8 980 (4 602 för 2001 respektive 4 378 för 2002), för vårkatalogerna 1 911 (915 för 2001 respektive 996 för 2002), för höstkatalogerna 5 765 (3 005 för 2001 respektive 2 760 för 2002) samt för julkatalogerna 4 548 (2 525 för 2001 och 2 023 för 2002). Totalt ingår 21 204 observationer (11 047 för 2001 respektive 10 157 för 2002) i mätningarna. Fem olika slags kataloger användes vid rea- och höstmätningarna, fyra vid julmätningen samt tre vid vårmätningen.

2002 på grundval av bokkatalogerna.

Vi kallar varje katalog och mättillfälle för ett katalogpar. Det kan till exempel utgöras av en bokhandelskedjas vårkataloger 2001 och 2002. Inom ett katalogpar görs en indelning av boktitlarna i jämförbara bokkategorier enligt ovan. Bokkategorierna hänförs till någon av huvudkategorierna skön-, barn- eller fackböcker.

Vi beskriver nu beräkningsgången matematiskt och inför följande beteckningar.

W MKJ

s

, 1

är priset för boktitel j i bokhandelskedja h i den jämförbara bokkategorin g

för säsong48t under år 2001.

W MKJ

s

, 2

är priset för boktitel j i bokhandelskedja h i den jämförbara bokkategorin g

för säsong t under år 2002.

Priserna p är våra ”beräkningsatomer”, som avläses direkt ur katalogerna. Det första beräkningssteget är nu att bilda medelpriser som relateras till varandra:

W KJ

W KJ

W KJ

s s

L

, 1

, 2

=

, (15)

där

∑

=

=

W KJ

Q

M

W MKJ

W KJ

W KJ

S

Q

S

, 2

1

, 2

, 2

, 2

1

och

∑

=

=

W KJ

Q

M

W MKJ

W KJ

W KJ

S

Q

S

, 1

1

, 1

, 1

, 1

1

samt n är antalet titlar som ingår i

respektive beräkningsgrupp.

Dessa delindex ska nu successivt aggregeras till högre nivåer. I det andra steget vill vi aggregera inom kedja till en huvudkategori (skön-, barn, respektive facklitteratur) som vi kallar G. Denna beräkning görs enligt följande indexformel49:

W KJ

* J

W KJ W KJ

W KJ

* J

W KJ W KJ

W K*

s q q

s q q

L

, 1

, 2

, 1

, 2

, 2

, 1

∑ ∑

∈ ∈

=

(16)

48 Säsongerna är rea, vår, höst respektive jul. 49 Formeln approximerar en så kallad Walshs indexformel under antagandet att varje titel inom en jämförbar bokkategori säljs i samma volym. Walshformeln tillhör familjen av så kallade superlativa indexformler som bland annat karakteriseras av att de behandlar de bägge tidsperioderna som skall jämföras på ett symmetriskt sätt.

I det tredje steget vill vi aggregera över bokhandelskedjor till ett nationellt index för en huvudkategori och inför variabeln v

h

som är vår bästa skattning av den totala

bokomsättning som bokhandelskedjan representerar.

∑ ∑

=

K

K

K

W K* K

W *

y L y L

(17)

I det fjärde steget aggregerar vi de jämförbara bokkategorierna till de tre huvudkategoriindexen (skön, barn, fack) samt samtidigt dessa tre till ett totalindex. I detta steg använder vi oss av Svenska Förläggarföreningens branschstatistik (senast tillgängliga version) avseende försäljningsvärden inom respektive huvudkategori:

∑ ∑

=

*

*

*

W *

*

W

y L y L

(18)

I ett femte steg aggregerar vi de fyra säsongerna till en helårsjämförelse mellan 2001 och 2002. Vi utgår då återigen från beräkningens första steg och aggregerar simultant över säsonger och jämförbara bokkategorier:

W KJ

W * J

W KJ W KJ

W

W KJ

* J

W KJ W KJ

K*

s q q

s q q

L

, 1

, 2

, 1

, 2

, 2

, 1

∑∑ ∑∑

∈ ∈

=

(19)

Därefter tillämpas åter formlerna (17) och (18) för att aggregera över bokhandelskedjor respektive över huvudkategorier av böcker.

Bokklubbar

Förfarandet var detsamma som under 2001–2002, beskrivet ovan i avsnitt 5.1.1.

5.1.3 Tidskrifter

Här beskrivs beräkningen av prisutvecklingen för tidskrifter mellan 2001 och 2003. 109 tidskrifter ingår i beräkningarna från och med oktober 2002, 110 dessförinnan. (Några tidskrifter har upphört medan några nya tidskrifter har tillkommit.)

Såväl lösnummer- som abonnemangspris beaktas. Tidskrifterna är indelade i ett antal underkategorier med ledning av den indelning som gjorts av Tidningsstatistik AB:

Tidskriftskategori Antal i urvalet

Familje- och damtidningar

21

Hem, bostad, trädgård 14 Ekonomi, teknik, hobby, foto 11 Idrott, motion, friluft 9 Datortidskrifter 8 Motor 10 Serietidningar 13 Övriga momssänkta tidskrifter 17 Ej momssänkta tidskrifter 6

Sammanvägning av prisförändringarna inom en årsberäkning , såväl inom som mellan kategorierna har gjorts med avseende på lösnummer och abonnemang var för sig. För sammanvägningen har använts uppgifter om tidskrifternas omsättning i

kronor, såväl inom som mellan tidskriftskategorierna ovan. Till sist har även den totala abonnemangs- och lösnummersprisutvecklingen sammanvägts efter respektive distributionssätts omsättningstal.

I större detalj har beräkningen skett enligt följande. Vi inför först några beteckningar:

W MK

s

är priset för tidskrift j i kategori h för basperioden, oktober år t.

1

+ W MK

s

är priset för tidskrift j i kategori h för jämförelseperioden, april eller oktober

år t+1.

Prisförändringen (uttryckt som index) för en viss tidskrift, ett lösnummer eller ett abonnemang, beräknas som

W MK W MK

MK

S S

,

1

* 100

+

=

(20)

Index för kategori h beräknas nu som

∑

∑

=

M

MK

M

MK

MK

K

y

L y

L

, (21)

där

MK

W MK

MK

t s y

=

och q

jh

är antalet sålda lösnummer/abonnemang under år t.

Totalindex för alla kategorier beräknas som:

∑

∑

=

K

K

K

K K

Y

, Y

,

, där

∑

=

K

MK

K

y y

(22)

Ovanstående beräkningsschema tillämpas för lösnummerpriser och abonnemang var för sig. Till slut sammanvägs dessa två index med hänsyn till de båda delarnas totala värdesumma i kronor.

För vissa tidskrifter sker kvalitetsförändringar över tiden, som måste beaktas. När antalet utgåvor per abonnemang har förändrats har beräkningen av prisförändring gjorts så att den avser priset per utgåva. När tidskriftens innehåll har väsentligt förändrats har den berörda prisförändringen vägts bort så att den inte påverkar resultatet. Vid smärre förändringar beaktas prisförändringen utan justering. I något fall har bedömts att en prishöjning motiverats av ett utökat sidantal och den har därför justerats bort.

5.1.4 Kedjade prisförändringar 2001–2003

För såväl böcker som tidskrifter beräknas prisförändringen mellan 2001 och 2003 som en kedjad förändring. Detta innebär att förändringen mellan 2001 och 2002 multipliceras med förändringen mellan 2002 och 2003 som skattas med delvis annat urval och i de fall som framgår ovan även enligt annan metodik. Nedan följer ett exempel på hur multipliceringen av prisförändringarna går till.

Under 2001 till 2002 uppmättes en prissänkning på skönlitteratur i bokhandel med -15,5 procent. Under den senaste mätperioden april 2002 till april 2003 har priserna på skönlitteratur i bokhandel stigit med 6,6 procent. För att få prisutvecklingen från 2001 till och med april 2003 multipliceras dessa värden. (1-0,155)*(1+0,066) = 0,90077, vilket ger en prisförändring under hela perioden på (1-0,90077) 9,9 procent.

5.1.5 Om prismätningarnas tillförlitlighet

Liksom alla statistiska undersökningar är även dessa prismätningar behäftade med felkällor av olika slag. Vi diskuterar här de viktigaste av dessa.

Böcker

Det första problemet gäller att det inte finns någon allmänt omfattad exakt definition av vad som skall avses med begreppet ”genomsnittlig prisutveckling på böcker”. Dels finns det en oklarhet vad gäller vilka egenskaper hos böckerna som bör beaktas och hur. Dels är det inte alldeles självklart hur sammanvägningen av alla olika delmarknader skall ske. Detta gäller såväl litteraturkategorier som försäljningskanaler. Metoderna som tillämpats i denna mätning kan ses som ett visst val av en operationell definition, grundad på den mest relevanta information som funnits att tillgå. SCB överväger att från och med helårsjämförelsen för 2003 (som skall redovisas i januari 2004) tillämpa mer ambitiösa metoder för att beakta kvalitetsförändringar genom så kallad hedonisk regression50.

Huvudmetoden kan sägas vara en indelning av boktitlarna i kvalitetsklasser, inom vilka den genomsnittliga kvaliteten antas oförändrad. Det stora antal sådana klasser som sammanvägs i beräkningarna tenderar att jämna ut de förändringar som kan äga rum inom enskilda klasser. De redovisade osäkerhetstalen kan ses som uttryck för det fel som kvarstår efter dessa sammanvägningar och aggregeringar. Den felrisk som därutöver existerar är om det skulle finnas en trend på marknaden som helhet mot en högre eller lägre genomsnittskvalitet på boktitlarna som ej fångas upp av kvalitetsklassningen.

Trots det stora prismaterialet i undersökningarna föreligger naturligtvis vissa begränsningar i representativiteten. Vad gäller litteraturkategorierna har mätningarna koncentrerats på nyutgiven litteratur. En annan avgränsning är att undersökningen avser litteratur utgiven av svenska förlag.

Vad gäller de representerade försäljningskanalerna utgörs de av de volymmässigt stora sortimentsbokhandlarna samt av bokklubbar, varuhus, nätbokhandel, dagligvaruhandel och kioskhandel. Kanaler som inte ingår är specialbokhandlar med särskild inriktning, antikvariat, muséer med flera.

50 I hedonisk regression ses priset som en funktion av ett antal kvalitetsvariabler och denna funktion kan skattas med statistisk regressionsanalys, så att varje kvalitetsvariabel kommer att förses med ett implicit pris som en komponent av det totala priset. Dessa variabler kan sedan hållas konstanta vid beräkningen av prisutvecklingen.

Vi bedömer att de ej representerade kategorierna och försäljningskanalerna inte väsentligt kan snedvrida de redovisade genomsnittsresultaten. Detta grundas på det faktum att de dels inte är omsättningsmässigt stora i omfattning, dels på att det av konkurrensskäl är svårt för en viss försäljare att i längden upprätthålla en väsentligt annorlunda prisnivå än andra försäljare.

En annan möjlig felkälla utgörs av det faktum att butikspriset kan skilja sig från katalogpriset för de katalogmätningar som utfördes mellan 2001 och 2002. Enligt vad SCB erfarit vid kontakter med bokhandlare så överensstämmer katalogpriserna med få undantag med de faktiskt tillämpade priserna i butik. Undantagen är vissa priskampanjer som kan uppkomma för populära titlar men det är då fråga om en liten minoritet av samtliga titlar som kan påverkas. Det är värt att notera att denna felkälla endast får betydelse om skillnaden butiks-/katalogspris förändrar sig mellan mättillfällena.

Tidskrifter

Tidskriftsurvalet har valts med ledning av uppgifter i TS-tidningen (som utges av Tidningsstatistik AB) om antal abonnemang och lösnummer och kompletterats med ett antal serietidningar med känd stor upplaga. Deltagandet i tidningsstatistiken är frivilligt och motiveras främst av tidskriftens intresse av att ha en inför annonsörer kvalitetskontrollerad upplagesiffra. Antalet tidskrifter som utbjuds på den öppna marknaden är betydligt större. På TiDSAM:s51 hemsida listas nästan 300 titlar. En jämförelse mellan denna och TS-tidningens lista visar att de tidskrifter som inte ingår i den senare och därför heller inte i SCB:s urval främst återfinns inom följande områden: Serietidningar, erotik, annonsbörsen, samlarserier, jultidningar och bokserier. I den mån dessa senare kategorier av tidskrifter säljs i betydande upplagor samt har en annan prisutveckling än de som ingår i urvalet, skulle alltså ett systematiskt fel kunna uppkomma.

Osäkerhetstal

De osäkerhetstal (95 procent konfidensintervall) som presenteras i anslutning till resultaten är beräknade under antagandet att de undersökta titlarna/tidskrifterna utgör slumpmässiga urval ur en större population. I den mån urvalen i sig själva utgör en stor del av denna population, vilket är fallet särskilt för tidskrifterna men i viss mån även för bokklubbarna, kommer osäkerhetstalen att överskatta den verkliga slumpvariationen. Osäkerhetstalen avser primärt urvalsosäkerheten. De speglar även till en del den osäkerhet som beror på ofullkomligheter i kvalitetsklassningen.

Osäkerhetstalen har den egenskapen att de generellt sett minskar, när aggregering görs till större grupper, eftersom slumpen spelar mindre roll ju större det underliggande urvalet blir. Matematiskt kan man uttrycka det som att urvalsfelet minskar i takt med kvadratroten ur urvalsstorleken.

Osäkerhetstalen för de kedjade prisförändringarna har beräknats utifrån ett antagande om att inverkan av osäkerheten är okorrelerad mellan åren. Detta antagande är helt korrekt för bokhandelsmätningarna eftersom dessa beräknats med olika metoder under de bägge åren. För övriga mätningar utgör antagandet en approximation.

51 TiDSAM, http://www.tidsam.se/ , är Sveriges största distributör för lösnummerförsäljning av svenska tidskrifter . TiDSAM:s titlar säljs, enligt egen uppgift, via 10 000 återförsäljare runtom i landet. TiDSAM:s sortimentslista omfattade i april 2003 knappt 300 titlar.

Information om den mer exakta beräkningen av osäkerhetstalen kan vid förfrågan erhållas av SCB.

5.2. Uppföljning av ekonomisk utveckling

Nedan följer en beskrivning av SCB:s statistikkällor, som har använts för att följa upp den ekonomiska utvecklingen i bok- och tidskriftsbranschen.

5.2.1. SCB:s Företagsstatistik

Företagsstatistiken är en årlig totalundersökning. Alla företag med minst 50 anställda undersöks via enkät, medan de mindre företagen tas in via administrativt material från Riksskatteverket. Undersökningen innehåller bland annat uppgifter om företagens resultat- och balansräkningar, antal anställda och varulager. Syftet är att belysa näringslivets struktur (exklusive den finansiella sektorn) med avseende på exempelvis lönsamhet, tillväxt, utveckling, finansiering och produktion. Statistiken omfattar samtliga företag som bedriver näringsverksamhet i Sverige, oberoende av juridisk form. Enskilda näringsidkare som bedriver jordbruk, skogsbruk, jakt eller fiske ingår dock inte, ej heller finansiella företag. Den definitiva publiceringen av resultat sker 18 månader efter undersökningsårets utgång.

5.2.2. SCB:s Omsättningsstatistik

SCB tar fram omsättningsstatistik över detaljhandelns försäljning månadsvis. Alla branscher inom SNI 52 (enligt SNI92) undersöks och SCB publicerar ett så kallat Säljindex varje månad som visar utvecklingstal för vissa utvalda branscher. Däribland ingår branschen Detaljhandel med böcker, pappersvaror och tidningar (SNI 5247).

Undersökningen är en urvalsundersökning där de största företagen inom varje bransch alltid undersöks och ett urval görs för de mindre företagen. De företag som ingår i populationen för SNI 5247 är de företag som har detaljhandel med böcker, pappersvaror, tidningar eller tidskrifter som huvudsaklig verksamhet i SCB:s Företagsregister.

SCB skickar månadsvis en enkät till företagen och ber om uppgifter rörande omsättning inklusive moms. Utifrån det tar SCB bland annat fram omsättningsstatistik för detaljhandeln och dess underliggande branscher. Utvecklingstal erhålls genom att den totala omsättningen aktuell period jämförs med samma period föregående år, till exempel april 2003 jämförs med april 2002. Utveckling i löpande priser anger omsättningsutvecklingen mellan åren. Sedan görs även korrigering med hjälp av branschprisindex52. Det betyder att SCB rensar bort prisökningsfaktorn vilket gör det möjligt att jämföra volymförändring mellan olika år utan att eventuella prisökningar eller prissänkningar inverkar. Det ger omsättning och utvecklingstal i fasta priser vilket är ett slags volymmått.

Eftersom branschen inkluderar både detaljhandel med böcker och pappersvaror (SNI 52471) samt detaljhandel med tidningar (SNI 52472) kan inte några enskilda effekter utskiljas för en av ovanstående två branscher. Omsättningsstatistiken redovisas inte på produktnivå utan på branschnivå vilket gör att de resultat som kommer fram är hur den totala branschen, detaljhandel med böcker, pappersvaror och tidningar (SNI 52470) utvecklar sig över tiden och hur mycket branschen omsätter varje månad.

52 Branschprisindex är en beräkning utifrån Konsumentprisindex (KPI) inom den branschen (SNI 5247), där man mäter det pris för vissa varor och tjänster som konsumenter betalar (inkl moms etc). KPI görs varje månad för att beräkna inflationen i Sverige. Inflationen (inom hela konsumtionen) används på samma sätt för att fastprisberäkna t.ex reallöneförändringar.

5.3. Uppföljning av läsandets utveckling

Nedan följer en beskrivning av de frågor som SCB ställt i olika undersökningar för Bokpriskommissionens räkning.

5.3.1. Frågeformulär i SCB:s omnibuss 2002

Gh#iu®jru#vrp#i¼omhu#vw¬oohu#yl#s®#xssgudj#dy#Nxowxughsduwhphqwhw/# vrp#yloo#i¼omd#o¬vdqghwv#xwyhfnolqj#xqghu#gh#q¬updvwh#®uhq1#

1 INTERVJU

F9 BORTFALL

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR=(1,9); TILLDELA SLUTBGR=START2 OM SLUTBGR=''; HOPPA SLUTBOK OM SVAR=9;

Kxu#riwd#o¬vhu#+hoohu#o|vvqdu,#gx#l#q®jrq#ern#s®#iulwlghqB# Phg#e¼fnhu#phqdv#k¬u#idfn0/#vn¼q0/#eduq0#rfk#xqjgrpvolwwhudwxu/# ¬yhq#wdo0#rfk#ndvvhwwe¼fnhu1#

1 I stort sett aldrig 2 Varje dag 3 Flera dagar i veckan 4 "Lör-söndagar" 5 Några gånger i månaden 6 Mer sällan än några gånger i månaden

7. VARIERAR MYCKET ÖVER ÅRET F8 VET EJ F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR=(1:9); HOPPA F2A OM SVAR=1;

Q¬u#gx#o¬vhu#l#e¼fnhu#s®#iulwlghq/#xqjhi¬u#kxu#o®qj#wlg# euxndu#ghw#eol#®w#j®qjhqB#

1 Mindre än 15 minuter 2 15 min – ½ timme 3 1–2 timmar 4 Mer än 2 timmar 7 VARIERAR MYCKET FRÅN GÅNG TILL GÅNG F8 VET EJ F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR=(1:4,7:9); HOPPA F2B OM F1A=6; HOPPA F3A;

Ydg/#rp#ghw#ilqqv#q®jrw/#vnxooh#i®#glj#dww#o¬vd#e¼fnhuB#

1 JA ... (NOTERA PÅ NÄSTA FRÅGA) 2 NEJ

F8 VET EJ F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9); HOPPA F2AA OM SVAR=1; HOPPA F3A;

NOTERA VAD (MAX 120 TECKEN)

Ydg#klqgudu#glj#dww#o¬vd#e¼fnhu#phu#riwdB# Y¬om#ghq#ylnwljdvwh#ruvdnhq1#

1 LÄSER ANNAT ÄN BÖCKER 2 HAR INTE TID 3 SVÅRT ATT FÅ TAG I BÖCKER 4 VET INTE VAD JAG SKALL LÄSA 5 GÖR HELLRE ANNAT 6 FÖR DYRT 7 OINTRESSERAD 8 KAN INTE LÄSA (AV OLIKA SKÄL)

F8 VET EJ F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 2;

GRANSKA ATT SVAR=(1:9,88,99);

Kxu#riwd#o¬vhu#gx#l#q®jrq#yhfnr0#/#p®qdgv0# hoohu#vshfldowlgqlqj#s®#iulwlghqB#

1 I stort sett aldrig 2 Varje dag 3 Flera dagar i veckan 4 "Lör-söndagar" 5 Några gånger i månaden 6 Mer sällan än några gånger i månaden

7 VARIERAR MYCKET ÖVER ÅRET F8 VET EJ F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR=(1:9); HOPPA F4A OM SVAR=1;

Q¬u#gx#o¬vhu#l#yhfnr0#/#p®qdgv0#hoohu#vshfldowlgqlqjdu/# xqjhi¬u#kxu#o®qj#wlg#euxndu#gx#j¼ud#ghwB#

1 Mindre än 15 minuter 2 15 min – ½ timme 3 1–2 timmar 4 Mer än 2 timmar

7 VARIERAR MYCKET FRÅN GÅNG TILL GÅNG F8 VET EJ F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR=(1:4,7:9);

Kxu#riwd#o¬vhu#gx#q®jrw#s®#Lqwhuqhw#s®#iulwlghqB# Phg#ghw#phqdu#yl#o¬vqlqj#dy#q¬wwlgqlqjdu/#lqqhk®oo#s®# idnwd0/#q|khwv0#rfk#q¼mhvvdmwhu/#v¼nd#lqirupdwlrq#rp#yduru# rfk#wm¬qvwhu#vdpw#k¬pwd#lqirupdwlrq#iu®q#vwdw/#nrppxq/# odqgvwlqj/#p|qgljkhwhu#rfk#sulydwd#i¼uhwdjB#

1 I stort sett aldrig 2 Varje dag 3 Flera dagar i veckan 4 "Lör-söndagar" 5 Några gånger i månaden 6 Mer sällan än några gånger i månaden

7 VARIERAR MYCKET ÖVER ÅRET F8 VET EJ F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR=(1:9); HOPPA F4B OM SVAR>1; HOPPA F5A;

Q¬u#gx#o¬vhu#q®jrw#s®#Lqwhuqhw/#xqjhi¬u#kxu#o®qj#wlg# euxndu#gx#j¼ud#ghwB#

1 Mindre än 15 minuter 2 15 min – ½ timme 3 1–2 timmar 4 Mer än 2 timmar

7 VARIERAR MYCKET FRÅN GÅNG TILL GÅNG F8 VET EJ F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR=(1:4,7:9);

Kdu#gx#odjw#p¬unh#wloo#rp#e¼fnhu#kdu#eolylw#elooljduhB# +Phg#e¼fnhu#phqdu#yl#k¬u#idfn0/#vn¼q0/#eduq0#rfk# xqjgrpv0#vdpw#nxuvolwwhudwxu1,#

1 JA 2 NEJ

F8 VET EJ F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9); HOPPA F6A OM SVAR>1;

Vhgdq#q¬u#w|fnhu#gx#dww#gh#kdu#eolylw#elooljduhB#

1 Årsskiftet 2 Februari 3 Bokrean 4 I höstas 5 ANNAT SVAR

F8 VET INTE/MINNS INTE F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1:5,8,9);

Kdu#ghw#v¬qnwd#sulvhw#s®#e¼fnhu#phgi¼uw# dww#gx#n¼sw#iohu#e¼fnhu#¬q#wlgljduhB##

1 JA 2 NEJ

F8 VET EJ F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9);

Kdu#gx#odjw#p¬unh#wloo#rp#yhfnr0#/#p®qdgv0#rfk# vshfldo0wlgqlqjdu#kdu#eolylw#elooljduhB#

1 JA 2 NEJ

F8 VET EJ F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9); HOPPA F6B OM SVAR=1; HOPPA F7A;

Vhgdq#q¬u#w|fnhu#gx#dww#gh#kdu#eolylw#elooljduhB#

1 Årsskiftet 2 Februari 3 Bokrean 4 I höstas 5 ANNAT SVAR

F8 VET INTE/MINNS INTE F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1:4,8,9);

Kdu#ghw#v¬qnwd#sulvhw#s®#yhfnr0#/#p®qdgv0#rfk# vshfldowlgqlqjdu#phgi¼uw#dww#gx#n¼sw#iohu#¬q#wlgljduhB#

1 JA 2 NEJ

F8 VET EJ F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9);

¢u#gx#idfnoljw#dqvoxwhqB#

ENBART ARBETSLÖSHETSKASSA RÄKNAS INTE SOM ANSLUTEN

1 JA 2 NEJ

F8 VET EJ F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9); HOPPA SLUTBOK OM SVAR>1;

Wlook¼u#gx#hww#i¼uexqg#lqrp#OR/#WFR#hoohu#q®jrq#dqqdq# fhqwudorujdqlvdwlrqB#

1 LO 2 TCO 3 SACO 4 Övriga

F8 VET EJ F9 VILL EJ SVARA

Styrdel: svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1:4,8,9);

5.3.2 Tilläggsfrågor i Statens kulturråds undersökning Kulturbarometern 2002

Frèga 14. Ungefær hur mènga böcker totalt har du köpt de senaste 4 veckorna? Rækna bara med böcker som köpts för nöjes skull, ej böcker som köpts för studier eller arbetets skull.

………………….. böcker

88 VET EJ

99 VILL EJ SVARA

Frèga 15b. =Ungefær hur mènga av dessa har du köpt till dina eller din makes/

makas/sambos barn i èldern 0±17 èr?

………………….. böcker

88 VET EJ

99 VILL EJ SVARA

5.3.3 Frågor i SOM-INSTITUTETS opinionsundersökning 2002

Frèga 46 Har Du under de senaste 12 mènaderna læst respektive köpt nègon av följande typer av böcker?

&#3;

Læst antal böcker: Köpt antal böcker:

Ingen 1–4 5–15 Fler

än 15

Ingen 1–4 5–15 Fler än

15

Pocketbok

Annan bok

Roman

Deckare, thriller

Barn-/ungdomsbok

Science fiction/fantasy

Diktsamling

Memoarer/biografi

Resehandbok/reseskildring

Bok om samhälle/politik

Handbok för hobby/fritid

Fackbok/studiebok

Annan innehållsgenre

Frèga 47 Om Du læst nègon/nègra böcker under de senaste 12 mènaderna, var har Du fètt tillgèng till dem? (Fler æn ett kryss kan markeras.)

&#3;

Köpt i bokhandel

Fått i present/gåva

Köpt i kiosk, tobakshandel, pressbyrå

Lånat av familjemedlem/bekant

Köpt i livsmedelsaffär, stormarknad

Lånat av bibliotek

Köpt via bokklubb

Läst via arbetet/i tjänsten

Köpt via Internetbokhandel

Annat: ……………………………….

Frèga 48 Har Du i Ditt hushèll tillgèng till nègra böcker, och i sè fall ungefær i vilken omfattning?

Nej, jag har inga böcker i mitt hushåll

Ja

Î

Mindre än 1 hyllmeter

ca 6–12 hyllmeter

ca 1–2 hyllmeter

ca 2–6 hyllmeter

Mer än 12 hyllmeter

Frèga 49 Vilken ær Din personliga mening om vart och ett av följande pèstèenden om böcker och boklæsning?

&#3;

Instäm-

mer helt och hållet

Instämmer i stort sett

Varken instämmer eller tar avstånd

Tar i stort sett avstånd

Tar helt och hållet avstånd

Ingen uppfattning

Det är synd att inte fler människor läser böcker

Att läsa böcker är bara att kasta bort sin tid

Att läsa böcker ger alltid en viss behållning

Det är tråkigt att läsa böcker

Ingen kan klara sig helt utan tillgång på böcker

Om böcker vore billigare skulle folk köpa mycket fler böcker

Jag köper fler böcker än jag hinner läsa

Den sänkta momsen på böcker har gjort mig mer intresserad av att köpa böcker

Sänkningen av momsen på böcker var en effektiv åtgärd för att stimulera bokläsandet i Sverige

Frèga 50 Hur ofta læser eller tittar Du i nègon av följande tidningar och tidskrifter?

&#3;

Flera

gånger i veckan

Någon gång i veckan

Någon gång i månaden

Någon gång per kvartal

Någon gång per halvår

Någon gång per år

Aldrig

Vecko-/månadstidning

Special-/facktidskrift

Facklig tidning/tidskrift

Utländsk dagstidning

Annan utländsk tidning eller tidskrift

Frèga 51 Om Du læst nègon eller nègra vecko-/mènadstidninger eller tidskrifter under den senaste mènaden, var har Du fètt tillgèng till dem? (Fler æn ett kryss kan markeras.)

&#3;

Köpt lösnummer

Läst på arbete/skola

Har/haft en prenumeration

Läst på Internet

Gratis-/medlemsdistribution

Läst/lånat på bibliotek

Läst/lånat av familjemedlem/bekant

Annat: …………………………………….

Frèga 52 Har Din læsning respektive Dina inköp av böcker och tidskrifter ökat eller minskat under 2002 eller ær de av ungefær samma omfattning som tidigare?

&#3;

Ökat mycket

Ökat något

Varken ökat eller minskat

Minskat något

Minskat mycket

Läsning av böcker

Läsning av tidskrifter

Inköp av böcker

Inköp av tidskrifter