SOU 1972:20

Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen : Litteraturutredningens läsvanestudier

1. Undersökningens bakgrund och syfte 1.1 Inledning

Denna skrift om läs- och bokvanor i några olika svenska samhällen bygger på omfattande empiriska undersökningar. Planeringsarbetet började hös- ten 1968 och datainsamlingen hösten 1969. De data som här redovisas baserar sig således på förhållandena under år 1969 i de olika undersök- ningsområdena.

Det påstås ibland — och inte utan viss rätt — att sociologiska undersökningar på ett komplicerat och ofta svårtillgängligt språk presen- terar resultat, som man redan känner till. Språket i denna rapport är det läsarens sak att ta ställning till. Däremot kan andra delen av påståendet föranleda några kommentarer. Det är självklart att om man håller sig till den förhållandevis begränsade grupp, som på det ena eller andra sättet har boken som yrke — bibliotekarier, författare, branschfolk, kritiker, folkbildare etc — så är det många som på ett flertal punkter kan konstatera att våra resultat överensstämmer med vad man haft på känn. Men avståndet mellan mer eller mindre subjektiva insikter och empiriska resultat är trots allt betydande och bristen på litteratursociologiska data har beklagats på många håll —— inte minst av dem som sysslar med just böcker.

Litteraturutredningen fick i sina direktiv bl a i uppdrag att genomföra en läsvaneundersökning, som skulle belysa sambandet mellan bokutbudet och olika gruppers bokläsning och bidra till att få fram ett bättre underlag för en bedömning av var lämpliga kulturpolitiska åtgärder borde sättas in. Föreliggande studie är utredningens försök att lösa detta uppdrag. Vi har i den samtidigt sökt pröva såväl tidigare forskningsresul- tat som olika hypoteser vad gäller bok- och läsvanorna. l mångt och mycket har den bild man tidigare haft och som översiktligt redovisas i utredningsdirektiven bekräftats. Sålunda betyder tex utbildning och socialgruppstillhörighet mycket för både vad och hur mycket man läser. Men å andra sidan stämmer inte våra resultat överens med följande avsnitt i utredningsdirektiven, som bygger på tidigare sociologiska under- sökningar. ”Den torftiga och undermåliga litteraturen, som ges ut i

SOU 1972:20 9

spekulationssyfte och håller ett lågt pris, tycks vinna spridning särskilt inom kulturfattiga grupper ...” vilka definieras som personer i lägre inkomstgrupper och med lägre utbildning. Våra data pekar på att denna sorts litteratur läses i lika stor utsträckning av välutbildade grupper med goda inkomster. Man kan fråga sig om dessa oväntade resultat beror på att läsvanorna förändrats eller om de hänger samman med de metodolo- giska svårigheter som är förknippade med sociologiska undersökningar av denna art.

Utan att här närmare gå in på metodfrågor vill vi framhålla att utredningen i medvetande om sådana problem valt att använda olika metoder i de olika delundersökningar som genomförts; detta har skett i förhoppning om att resultaten skulle stödja varandra men självfallet också i avsikt att få varningstecken om de skulle gå alltför mycket isär. Till ovanstående exempel, som hämtats från intervjuundersökningen, kan sålunda fogas att vissa data från boklåneundersökningen pekar åt samma håll. Kopplingen av våra resultat med olika tänkbara litteraturpolitiska åtgärder och med resultaten från utredningens övriga undersökningar måste anstå till huvudbetänkandet; först när informationen från övriga studier, bl a från branschundersökningarna, är tillgängliga blir analyser av sådana sammanhang helt meningsfulla.

Innan vi övergår till att ge en mera systematisk sammanfattning av innehållet i föreliggande studier vill vi fästa läsarens uppmärksamhet på en central frågeställning. Man avsätter i våra undersökningsområden förhållandevis mycket tid —— i genomsnitt ett tiotal timmar per vecka _ åt läsning tämligen oberoende av var man bor och vilken utbildning man har. Läsningen spelar således, trots vissa påståenden om motsatsen, en väsentlig roll i vardagslivet; men är existerande läsvanor fyllda med ett väsentligt innehåll och skulle en förbättrad tillgänglighet av goda böcker leda till en annan inriktning på läsningen?

1.2. Läsandets funktioner

I kapitel 1 har vi anfört två huvudargument som skäl för att vi genomfört föreliggande studie av läs- och bokvanor i det svenska samhället Vi har kallat dem för det kvantitativa och det kvalitativa argumentet.

Det kvantitativa argumentet består i att människor i dag använder en mycket stor del av sin fria tid till att läsa. Med den fria tiden menar vi då den tid, som en person kan disponera, sedan den tid tagits bort som går åt för sömn, måltider, hushållsarbete och förvärvsarbete. Den fria tiden uppgår i genomsnitt till femtio timmar per vecka. Hälften eller något mer av den (25-30 timmar) använder befolkningen i våra fem undersöknings- områden till ”*massmediaaktiviteter”, till att se på TV, lyssna på radio och att läsa dagstidningar, veckotidningar, tidskrifter och böcker. Läsan- det tar i genomsnitt ett tiotal av dessa timmar. Bokläsandets andel av dessa tio lästimmar varierar mellan två och tre i utredningens fem undersökningsområden.

Läsandet är alltså rent kvantitativt — mätt i den tid som människor ägnar sig åt att läsa — en väsentlig aktivitet. Men därtill kommer att

10 SOU 1972220

läsandet också utan tvivel fyller en rad viktiga kvalitativa funktioner i människors liv. En studie av hur mycket människor läser och vad de läser är en del av den vidare uppgiften att studera hur människor kommuni- cerar med varandra. Uppgiften kan upplevas som snävt begränsad, därför att den innebär en koncentration på en enda av de olika aktiviteter, genom vilka människor meddelar sig med varandra, men också som oerhört omfattande, därför att det skrivna ordet når in i varje vrå av den värld där människor av i dag rör sig. Läsandet ger oss kunskaper om den värld vi lever i, det ger oss tillgång till skönhetsupplevelser, det ger oss glädje och förströelse, det skapar möjligheter att utöva makt och inflytande, det ger möjligheter till självförverkligande och jagprofilering och det ger oss ett underlag för upplevelser av gemenskap och solidaritet.

Att vi är medvetna om att läsandet kan fylla sådana funktioner i människors liv betyder inte att vår utgångspunkt har varit att läsandet är något gott i och för sig, oavsett innehållet i det man läser. Vi har i en rad analyser ansett det nödvändigt att hålla isär den litteratur som brukar kallas för seriös, och den litteratur, som hanmar utanför denna kategori. Denna uppdelning underlättas av att dessa båda kategorier litteratur i praktiken distribueras till sina läsare på olika sätt. Ett av de väsentligaste resultaten av våra analyser är att distributionsapparatens utformning spelar en viktig roll för vilka böcker som invånarna i de fem undersök- ningsområdena läser.

Till de frågor som vi inte tar upp i denna studie (men som naturligtvis hör hemma i en totalanalys av läs- och bokvanor) är hur böcker produceras i landet. Vem skriver dem? Vem bestämmer vilka böcker som skall tryckas? Hur recenseras och marknadsförs dessa böcker och vad handlar de om? En del av dessa frågeställningar kommer vi emellertid att belysa i kommande volymer i utredningens skriftserie. Hur mycket människor läser i böcker beror ju inte enbart på hur bokhandeln, biblioteken och andra distributionsvägar är beskaffade utan i hög grad på vad som står att läsa i de böcker som bokhandeln, biblioteken och de andra delarna av distributionsnätet är hänvisade till att arbeta med.

Vår studie av läs- och bokvanorna är också begränsad i den meningen att vi inte har studerat hur böcker fungerar, när de hamnar hos läsarna, när och var de läser dem, hur mycket de förstår, hur mycket de ”hoppar över”, hur de bedömer dem, vad de minns av dem och hur de påverkar dem i deras dagliga liv och deras syn på tillvaron. Allt detta är naturligtvis också viktigt att känna till för den som studerar läs- och bokvanor, men det är frågor som vi inte haft möjlighet att ta upp i denna studie.

2. De fem undersökningsområdena och datainsamlingsarbetet 2.1 Undersökningsområdena

Vi har studerat bok- och läsvanorna i fem områden av mycket olikartad karaktär. Kirseberg är en ”gammal förort” med hundraåriga traditioner, som i jämförelse med andra stadsdelar i Malmö har en låg inkomstnivå per hushåll och som sedan årtionden av befolkningen i Malmö har betraktats som ett ”slumområde” med lågt anseende. Stadsdelen har

SOU 1972220 11

omkring 14 000 invånare. Oxhagen är en ”ny förort” med 4 000 invånare som uppförts under det senaste årtiondet och som av örebroare upplevs som ”fin” och där befolkningens socioekonomiska nivå är jämförelsevis hög. Skärholmen är en modern förort i Stockholm, som så småningom beräknas komma att fungera som ett kommersiellt centrum för ett ”omland” med upp till 100 000 invånare. När vi började våra studier där är 1969 hade undersökningsområdet (stadsdelarna Skärholmen, Vårberg och Sätra) en befolkning på 24 500 personer. De båda andra undersökningsområdena ligger i Västerbotten. Under- sökningsområdet i Skellefteå (tätorten) har ca 26 500 invånare, dvs. ungefär lika många som Skärholmen, men representerar till skillnad från denna snabbt utbyggda stockholmsförort en bebyggelsemiljö som vuxit fram under hundratals år. Jörn, som är ett stationssamhälle beläget ca 6 mil in i landet från Skellefteå, har av allt att döma passerat zenit i sin utveckling. Tätorten har 1 500 invånare och i hela församlingen (vårt undersökningsområde) bor ytterligare 700 personer spridda över en stor yta.

I Skärholmen finns ett mycket stort antal kommersiella serviceanlägg- ningar i områdets centrala köpcentrum och ett mindre antal sådana i köpcentra i ”satellitförorterna” Sätra och Vårberg. I Kirseberg finns ett litet antal butiker och serviceanläggningar i centrum av området och därtill en del närhetsbutiker i andra delar av området, och i Oxhagen finns det några få butiker och kiosker. Tätorten Jörn är i jämförelse med Oxhagen förhållandevis väl utrustad med serviceanläggningar. Samtidigt är det viktigt att notera att oxhagenborna har två kilometer till Örebro centrum med dess stora utbud av varor och tjänster, medan jörnborna har mer än 60 kilometer till Skellefteå.

Jämför man invånarnas utbildningsnivå i de fem undersökningsområ- dena med den i landet i sin helhet kan man konstatera att den är högre i Oxhagen och i Skärholmen, något lägre i Skellefteå och i Kirseberg och mycket lägre i Jörn.

Vi har också med hjälp av data från låginkomstutredningen jämfört utbildningsnivån i de fem orterna med den i jämförbara bebyggelse- miljöer. De mest markanta skillnaderna mellan utbildningsstrukturen i våra fem undersökningsområden och i de valda ”jämförelsemiljöerna” är den låga andelen invånare med enbart folkskoleutbildning och den höga andelen invånare med studentexamen eller högre utbildning i Oxhagen (i jämförelse med den i andra svenska städer utom Stockholm, Göteborg och Malmö) och Skärholmen (i jämförelse med Stor-Stockholm). Särskilt för Oxhagens del är awikelsen mycket markant. Skellefteå har ungefär- ligen samma fördelning på olika utbildningsgrupper som befolkningen i landets städer i övrigt (med undantag av de tre nämnda ”storstäderna”), och Jörn har ungefärligen samma fördelning på utbildningsnivån som befolkningen på landsbygden i sin helhet. De största avvikelserna består i att både Skellefteå och Jörn har färre invånare med enbart folkskole- studier bakom sig än vad som finns i deras ”jämförelsemiljöer”. [ Kirseberg finns en något lägre andel personer med enbart folkskoleutbild- ning än i Stor-Malmö, men samtidigt också en markant lägre andel personer med studentexamen eller högre utbildning. Inget av undersök-

12 SOU 1972:20

ningsområdena kan följaktligen i jämförelse med relevanta ”jämförelse- miljöer” karaktäriseras som ett område där befolkningen har en genom- snittligt låg utbildningsnivå. Två av dem, Oxhagen och Skärholmen, har tvärtom en mycket hög respektive ganska hög utbildningsnivå.

2.2. Bokservice

[ Skellefteå finns två och i Skärholmen en A-bokhandlare. I Jörn fanns det, när vi började vår undersökning, en tynande B-bokhandel som numera är nedlagd. I Kirseberg och Oxhagen finns ingen bokhandel. Kiosker av olika slag är de enda bokförsäljningsställena i dessa två undersökningsområden, men invånarna har naturligtvis möjlighet att utnyttja boklådorna i de centrala delarna av Malmö respektive Örebro.

Biblioteken i Skärholmen, Kirseberg och Oxhagen liknar varandra i det avseendet att alla tre är filialbibliotek inom bibliotekssystemen i tre stora städer. 1 Skellefteå finns huvudbibliotek och en filial. I Jörn finns ett mindre bibliotek i tätorten samt några smärre utlåningsenheter ute i byarna.

I Skellefteå har de två biblioteken tillsammans ca 60000 band. I Skärholmen och Kirseberg finns också relativt stora bibliotek med 36 000 respektive 33 000 band. Biblioteket i Oxhagen har knappt 10 000 band, vilket är ett något mindre antal än vad som finns i biblioteket i Jörn, om man räknar med bokbestånden på filialer och vandringsbib- liotek.

Ser man på antalet band per 10 000 invånare inom de fem undersök- lningsområdenas folkbibliotek, så varierar denna siffra något, men inte påfallande mycket. Det är de befolkningsmässigt små undersöknings- områdena (med småbibliotek), som kan visa upp det största antalet band per invånare i sina bibliotek.

Antalet utlånade band per invånare är störst i Oxhagen och lägst i Jörn. Detta faktum stämmer väl med antagandet att utlåningen är en funktion av befolkningens utbildningsnivå, men utlåningssiffrorna för de övriga tre undersökningsområdena stämmer inte med antagandet att det existerar ett enkelt samband av detta slag. Kirseberg har ett högre antal boklån per invånare än Skellefteå men lägre genomsnittlig utbildnings- nivå.

2.3. Datainsamlingen

Ett förhållande som påverkade vårt val av undersökningsområden och avgränsningen av dem var att det i planerna för utredningens arbete ingick att verksamheten vid folkbiblioteken i de valda områdena skulle intensifieras under år 1970. Våra studier skulle därför också tjäna till att fastställa utgångspunkten för denna försöksverksamhet. Resultaten av dessa biblioteksförsök kommer att redovisas i en senare bok (”Litteratur— utredningens biblioteksstudier,”).

De studier som litteraturutredningen bedrivit i de fem undersöknings- områdena är alltså av två slag: (3) de som avser förhållandena under år 1969 och dessförinnan och (b) de som avser att fastställa vad som hände

SOU 1972120 13

under ”försöksåret” år 1970. Datainsamlingsarbetet för studierna under (a), som sålunda redovisas i denna bok, kan delas in i följande huvud- moment:

1. Sociologerna som ingick i arbetsgruppen ägnade sig under år 1969 och 1970 i viss utsträckning åt olika former av deltagarobservation inom de fem undersökningsområdena och fick på så sätt en god kunskap om sina respektive områden.

2. I november och december 1969 genomförde Statistiska Centralbyråns utredningsinstitut på litteraturutredningens uppdrag en intervjuunder- sökning med ett slumpmässigt stickprov ur befolkningen i åldern 15—69 år i de fem undersökningsområdena. Den syftade till att kartlägga invånarnas läs- och bokvanor under år 1969. Detta arbete hade på olika sätt förberetts under ett år. Antalet intervjuade i de fem undersökningsområdena uppgick sammanlagt till ca 2 000 personer. Denna undersökning har vi kallat för intervjuundersökningen.

3. Sociologgruppen genomförde en enkätundersökning om läs- och bok- vanor bland samtliga skolbarn i årskurserna 3, 6 och 9 i de fem undersökningsområdena. Detta skedde i form av en klassrumsenkät i samarbete med rektorer och lärare i berörda skolor vid månadsskiftet januari—februari 1970. Antalet barn som besvarade enkäten var ca 2 000. Denna undersökning kallar vi skolbamsundersökningen. 4.1 samarbete mellan bibliotekarier och sociologer genomfördes en noggrann registrering av biblioteksaktiviteterna inom respektive under- sökningsområden. ,

5. Tillgängliga data om lånade böcker och om låntagare har analyserats för ett stickprov av de registrerade boklånen under våren 1970 vid biblioteken inom de fem undersökningsområdena. Det totala antalet analyserade lån uppgick till ca 1 500 från varje undersökningsområde. Denna undersökning kommer i fortsättningen att kallas för boklåne- undersökningen.

6. Våra data om biblioteken i de fem undersökningsområdena komplet- terades med en genomgång och en klassificering av bokbeståndet på biblioteken i de fem undersökningsområdena. Denna undersökning kommer i fortsättningen att kallas för bokbeständsundersökningen.l

3 Faktorer som påverkar läs- och bokvanor

I kapitel 3 redovisas strukturen hos de studerade områdena på ett mera jämförande sätt. Syftet med dessa jämförelser är att ge läsaren en överskådlig och klar föreställning om i vilka avseenden som de fem undersökningsområdena skiljer sig från varandra. En summering av denna jämförande beskrivning ges i en tablå på sidorna 248—252, där vi redovisar skillnaderna mellan undersökningsområdena under följande fem huvudrubriker: A. Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar natur- och klirnatförhållanden och därmed förknippade skillnader i bebyggelse- miljön och möjligheter att färdas till de centrala delarna av den egna orten och till andra orter. . Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar näringslivets

SOU 1972:20

1 Under experimentfasen samlade vi in data som gör det möjligt för oss att (1) jämföra utlåningen och andra aktiviteter inom biblioteken i undersök- ningsområdena under åren 1969 och 1970 med var- andra, att (2)jämföra den vuxna befolkningens bok- och biblioteksvanor under åren 1969 och 1970 och att (3) jämföra skol- barnens bok- och biblio— teksvanor under åren 1969 och 1970.

struktur, tillgången på arbetstillfällen av olika slag och tillgången på kommersiell service (t ex butiker) och ickekommersiell service (t ex skolor, socialbyråer, bibliotek). C. Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar befolknings- strukturen (könsfördelning, åldersfördelning, civilståndsfördelning, utbildningsnivå, yrkesgruppstillhörighet, inkomstnivå, socialgruppstill- hörighet, etc). D. Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar (D 1) det ”naturgivna” utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter (i form av promenader, skogsvandringar, rodd, segling, bad, jakt, fiske, skidåk- ning, skridskoåkning, etc.) och (D 2) det av människor ”uppbyggda” utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter (i form av institutioner av typen idrottsplatser, bingohallar, teatrar, bibliotek, ungdomsgårdar, etc). E. Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar förekomsten av religiösa, politiska och allmänt ideologiska värderingar och normer, som har sin rot i områdenas ekonomiska, politiska, religiösa och sociala utveckling och som i dag fortfarande kan antas påverka fritidsvanorna hos befolkningen.

Vid våra försök att förklara framväxten av de skillnader mellan de fem undersökningsområdena i läs- och bokvanor, som vi funnit i våra empiriska studier, har vi utgått från att dessa skillnader huvudsakligen beror på ett samspel mellan dessa bakgrundsfaktorer.

Nedanstående diagram visar överskådligt hur vi antagit att de olika bakgrundsfaktorerna är förknippade med varandra och med läs- och bokvanorna i de fem undersökningsområdena.

De resultat som vi har kommit fram till i analyserna av våra empiriska data räcker inte till för att på alla punkter kontrollera om denna sambandsmodell är riktig. Vi kan emellertid konstatera att de resultat, som vi kommit fram till passar väl in i denna modell.

Dl "Naturgivna" beliiuelser för fritids- aktiviteter (skogar. vattendrag, etc)

A

Natur- och __ klimatför- Forekom- hållanden, N__ _ u B stegrar! _ armgs v, oc re— :?åggdg tillgång kvenser kommunikatio- till arbets- för olika ner tillfällen DZ typer av

och kommersi- "Uppbyggda" läs- ell och icke betingelser ' kommersiell för fritids- service aktiviteter,

Befolknings- idrottsplat— Traditioner struktur 551, bingo- vad beträffar (könsför- kvällar, värderingar

bibliotek, etc

delning, utbildnings- nivå, etc.

och normer

(religiösa, politiska etc)

Figur ]. Schemat visar orsak-verkan-relationerna mellan faktorerna A och i:" och läs- och bokvanorna i de fem undersökningsområdena.

SOU 1972z20

4. Läsningens roll i fritidslivet i de fem undersökningsområdena

Kapitel 4 handlar om läsningens roll i fritidslivet i de fem undersöknings- områdena. Om man utgår från hur många dagar under de senaste tolv månaderna, som de intervjuade har ägnat minst femton minuter åt trettiotre olika fritidsaktiviteter finner man att läsning av dagstidningar är den mest frekventa; den aktiviteten ägnade de intervjuade minst 15 minuter åt under i genomsnitt ca 300 av årets 360 dagar. I det närmaste lika frekvent var TV-tittandet och radiolyssnandet med i genomsnitt ca 260 och 240 aktivitetsdagar under de senaste tolv månaderna. Sedan följde ett tiotal fritidsaktiviteter, som de intervjuade hade ägnat sig åt under omkring 50—100 dagar under de senaste tolv månaderna. Till detta tiotal hörde i tur och ordning följande läsaktiviteter: läsning av veckotid- ningar (78 respektive 131 aktivitetsdagar för män och kvinnor), läsning av tidskrifter (74 respektive 37 aktivitetsdagar), läsning av facklitteratur (71 respektive 34 aktivitetsdagar) och läsning av skönlitteratur (49 respektive 86 aktivitetsdagar). Män och kvinnor läser alltså dagstidningar lika ofta, medan männen är flitigare läsare av tidskrifter och facklittera- tur och kvinnorna flitigare läsare av veckotidningar och skönlitteratur. Tre av de fem läsaktiviteterna är mer frekventa i Oxhagen och Skärholmen än i de tre övriga undersökningsområdena; det gäller för läsning av tidskrifter, av skönlitteratur och av facklitteratur. Läsning av . | veckotidningar har en markerat hög frekvens i Jörn och en markerat låg frekvens i Skärholmen. Om man jämför grupper av intervjupersoner med samma utbildning från de fem orterna finner man emellertid att dessa skillnader minskar avsevärt; det beror på att förekomsten av dessa aktiviteter ökar med högre utbildning och att andelen högre utbildade är betydligt större inom befolkningen i Oxhagen och Skärholmen än inom befolkningen i de tre andra undersökningsområdena.

Ser man i ställer på hur många timmar, som de intervjuade under en vecka brukar ägna åt olika läsaktiviteter, finner man inte särskilt stora skillnader i timtal mellan medeltalssiffrorna för de fem undersöknings- områdena, och detta särskilt inte när man jämför intervjupersoner med samma utbildning. Man anslår i genomsnitt ca tio timmar i veckan till läsning och därav mellan två och tre timmar till läsning av böcker. En skillnad är dock markant och det är att befolkningen i Jörn ägnar mindre tid åt läsning av dagstidningar än befolkningen i de fyra andra orterna;i gengäld ägnar de mera tid åt en annan massmediaaktivitet, nämligen åt att titta på TV.

Vi har tidigare konstaterat att de intervjuade läser i en dagstidning under minst femton minuter under genomsnittligen fler dagar per år än de lyssnar på radio eller ser på TV under samma antal minuter. Räknati timmar per vecka ägnar de emellertid mer tid åt att se på TV och att lyssna på radio än åt att läsa dagstidningar. |

Jämför man de fyra läsaktiviteterna med varandra finner man att rangordningen dem emellan i stort sett blir densamma, vare sig man använder ett frekvensmått (hur många dagar under de senaste tolv månaderna har Ni läst en dagstidning i minst 15 minuter) eller ett tidsmått (hur många timmar per vecka brukar Ni ägna Er åt att läsa

16 SOU 1972:20

dagstidningar). Ordningsföljden blir (1) läsning av dagstidningar, (2) läsning av böcker, (3) läsning av veckotidningar och (4) läsning av tidskrifter.

5. Läs— och bokvanor hos den vuxnd befolkningen i de fem undersök- ningsområdena _ Intervjuundersökningen

I kapitel 5 analyseras de intervjuades bokläsningsvanor mera ingående. Analysen bygger framförallt på data om de 1 788 böcker, som de 1 896 intervjupersonerna i intervjuundersökningen hade läst i under de fjorton dagar, som föregick intervjun. Vi har tagit reda på hur de intervjuade fick kännedom om dessa böckers existens, hur de fick tillgång till böckerna, om de var häftade, inbundna eller i pocketutförande och vad de kostade (detta senare gäller endast för köpta böcker men inte för böcker som den intervjuade lånat eller fått tagi på annat sätt). Vi har också delat in dessa böcker i tjugoen olika kategorier efter deras innehåll; exempel på de använda kategorierna är detektivromaner, diktsamlingar, barnböcker, etc. Den information, som vi fått in om de böcker som de intervjuade läst i under de senaste fjorton dagarna, ger en bild av läsvanorna under en fjortondagarsperiod i månadsskiftet november—december 1969.

För att komplettera den bild av bokläsningen som detta ger, frågade vi också de intervjuade om de under de senaste tolv månaderna läst någon bok inom var och en av de ovannämnda bokkategorierna. Vi skaffade oss också information om de intervjuades läsning av ett antal namngivna svenska författare och ett antal namngivna populär- eller massmarknads- pocketserier. I den utsträckning, som de intervjuade under de senaste tolv månaderna hade läst någon bok av dessa författare eller någon bok eller häfte som tillhörde dessa serier, fick de också ange hur de hade fått tillgång till dem.

I slutet av kapitlet redovisar vi också i vilken utsträckning, som de intervjuade besöker bibliotek och utnyttjar bibliotekens olika servicemöj- ligheter. Vidare redovisas bokbestånden i hemmen och de intervjuades attityder till böcker och till olika sätt att underlätta bokköp och boklån.

5.1. De intervjuades bokläsning under de fjorton dagar som föregick intervjun. Åtkomstsätt

Av de 1 788 böcker som de sammanlagt 1 896 intervjupersonerna läst i under de senaste fjorton dagarna hade de köpt 649, lånat 563 på bibliotek och fått tag i 576 på annat sätt; sålunda har något mer än en tredjedel köpts ”i samband med” läsningen, något mindre än en tredjedel lånats på bibliotek och något mindre än en tredjedel kommit i läsarens händer på annat sätt.

Kvinnorna lånar en större andel av de lästa böckerna än vad männen gör. Både män och kvinnor i Jörn får i förhållande till de intervjuade på övriga orter i mycket större utsträckning tag i böcker genom lån från anhöriga eller bekanta. Detta hänger rimligen samman med det begrän-

sou 197290 17

sade utbudet och de stora avstånden.

När man närmare undersöker hur de intervjuade köpt de böcker, som de läst i under de senaste fjorton dagarna, finner man att förhållandenai Jörn på ett markerat sätt avviker från förhållandena i de övriga fyra orterna. Förhållandena i Kirseberg liknar mest dem i Jörn. De intervjuade i Jörn hade i lägsta utsträckning köpt de lästa böckerna i en bokhandel och i högsta utsträckning köpt dem i en kiosk. Ordningsföljden mellan de fem undersökningsområdena blir för dessa två förvärvssätt följande för männen och kvinnorna i de fem orterna.

Inköp i bokhandel Inköp i kiosk

Män Kvinnor Män Kvinnor Oxhagen 1 1 5 4 Skärholmen 2 3 4 5 Skellefteå 3 2 3 3 Kirseberg 4 4 2 2 Jörn 5 5 l 1

Detta resultat står i god samklang med vad vi känner till om möjligheterna för befolkningen i de fem undersökningsområdena att göra bokinköp i bokhandel och kiosker. I Jörn fanns det när undersökningen genomfördes en tynande B-bokhandel; det var ortens färghandel som sålde böcker men utbudet var mycket begränsat. I praktiken var jörn- borna hänvisade till att göra sina inköp i bokhandel i samband med resor till Skellefteå (som ligger sex mil från Jörn). I Kirseberg finns ingen bokhandel, och invånarna i området måste göra sina bokhandelsinköp i boklådorna i det centrala Malmö (som ligger ca 2 kilometer från Kirseberg). 1 Skellefteå och Skärholmen finns två centralt belägna boklådor inom undersökningsområdet. ] Oxhagen finns ingen bokhandel, men befolkningen där tycks inte uppleva den ca 2 km långa färdvägen in till stadens centrala del (där boklådorna finns) som något hinder för att utnyttja dem. I det avseendet skiljer sig de intervjuade i Oxhagen markerat från de intervjuade i Kirseberg. Ingetdera området har någon bokhandel och avståndet från undersökningsområdet till boklådorna i de 'centrala delarna är i båda fallen omkring två kilometer, men oxhagen- borna köper i mycket större utsträckning än kirsebergsborna sina böcker i en bokhandel. Två omständigheter bidrar troligen till uppkomsten av denna skillnad: (a) invånarna i Oxhagen, som har betydligt högre utbildning än invånarna i Kirseberg, är mindre intresserade av de böcker som finns att köpa i kioskerna inom undersökningsområdet och (b) invånarna i Oxhagen reser troligen i större utsträckning än invånarna i Kirseberg in till de centrala delarna av Örebro (respektive Malmö), sannolikt mest därför att det begränsade totala serviceutbudet i Oxhagen tvingar dem till det (det är mycket mera begränsat än motsvarande utbud i Kirseberg), men kanske också därför att invånarna i Kirseberg av åldersskäl och ekonomiska skäl har svårare att besöka hemortens centrala delar.

18 SOU 1972:20

5.2. Vilken sorts böcker hade de intervjuade läst i under fjortondagars- perioden?

Jämför man procentandelarna för de olika bokkategorierna bland de lästa böckerna finner man att männen hade läst betydligt fler äventyrsro- maner, agentromaner och sciencefiction-romaner än kvinnorna, men att kvinnorna i gengäld hade läst betydligt fler andra romaner (i denna grupp ingår bland annat så kallade kärleksromaner). Skillnaderna mellan män och kvinnor är mycket markerade när det gäller läsning av ”andra romaner”. Av de böcker, som männen läst i under de senaste fjorton dagarna tillhör 30 % denna grupp mot 40 % för kvinnorna. Männen läser däremot mera facklitteratur än kvinnorna; skillnaden är särskilt markant för gruppen tekniska och naturvetenskapliga böcker (9 respektive 2 %). Alla de här omnämnda skillnaderna mellan män och kvinnor återfinner man i vart och ett av de fem undersökningsområdena.

De mest markanta skillnaderna mellan de olika orterna vad beträffar arten av den litteratur man läser, är att de böcker, som de intervjuade i Skellefteå och Jörn läst i till 12 % respektive 14 % är "religiösa böcker och böcker om religion och filosofi” medan motsvarande siffra för de tre övriga undersökningsområdena varierar mellan 1 % och 2 %. Dessa skill- nader är av ungefär samma storleksordning bland både män och kvinnor.

Att befolkningen i Jörn och Skellefteå läser religiösa böcker i högre grad än befolkningen i de tre övriga undersökningsområdena passar väl in i den bild som växte fram under arbetet på ortsbeskrivningarna. Vi fann där att Skellefteå och Jörn är de två undersökningsområden, där de intervjuade i den största utsträckningen är medlemmar inågon religiös organisation och där de oftast går i kyrkan.

Det totala antalet lästa böcker under de senaste fjorton dagarna är inte särskilt hårt kopplat till åldern hos de intervjuade, men det finns en svag tendens till att det antal personer, som har läst mer än en bok, avtar med högre ålder. Detta samband blir något mer markant, om man bara ser på antalet lästa böcker som har lånats. Vi fann vidare att det som väntat existerar ett ganska markant samband mellan utbildningsnivå och det totala antalet lästa böcker — ju högre utbildning de intervjuade har, desto oftare har de läst någon bok under de senaste fjorton dagarna.

5.3 Hur hade de intervjuade fått kännedom om de böcker som de lästi under fjortondagarsperioden?

De intervjuade fick för var och en av de böcker, som de läst i under de senaste fjorton dagarna, ange på vilket sätt de hade fått kännedom om att boken existerade. Det visade sig att samtal med anhöriga och bekanta var det sätt, på vilket de intervjuade oftast hade fått kännedom om de lästa böckernas existens. Den ”informationsvägen” angavs för ca 40 % av de 1 788 böckerna. Näst vanligast var att de hade fått kännedom om boken i samband med något biblioteksbesök. Denna informationsväg nämndes i samband med ca en fjärdedel av de 1 788 böckerna. När man tar del av dessa siffror bör man hålla i minnet att de intervjuade hade möjlighet att ange mer än en ”informationsväg” för varje bok. I genomsnitt nämnde de

SOU 1972:20 19

Procentuell andel av de lästa böckerna för vilken viss in- formationsväg angivits

Informationsväg

Män Kvinnor Totalt

Genom anhöriga eller bekanta (inklusive som medlem ibokklubb eller läsecirkel) 35,6 42,5 39,3 Genom bibliotek — hittade själv boken eller fick tips av bibliotekarie 19,6 28,6 24,3 Genom recension eller annan artikel i tidning eller tidskrift 8,7 11,4 10,2 Genom bokhandelns skyltfönster eller inne ibokhandel 12,2 7,0 9,5 Genom annons i tidning eller annan reklam 7,8 7,2 7,5 I pressbyrå, kiosk, varuhus eller lik- nande försäljningsställe 9,7 3,0 6,2 Genom TV och radio 2,4 5,4 4,0 På annat sätt 24,1 17,7 20,6

1,21 ”informationsvägar” per läst bok. I jämförelse med dessa två informationsvägar spelade de övriga en underordnad roll. Rangordningen mellan de olika informationsvägarna blev, om man utgår från de svar som samtliga de intervjuade gav, den som framgår av ovanstående tablå.

Samtal med anhöriga/bekanta samt skyltningen och personkontak- terna i bokhandeln, varuhuset och kioskerna spelade större roll som informationsvägar för männen, medan informationen genom biblioteken och genom massmedia spelade större roll för kvinnorna.

Informationen genom recensioner och artiklar itidningar och tidskrif- ter spelar störst roll för den jämförelsevis högt utbildade befolkningen i Oxhagen och Skärholmen. ] gengäld spelar informationen i kiosker och liknande försäljningsställen en större roll för befolkningen i Jörn och Kirseberg. I övrigt finns det inga markerade skillnader mellan de sätt, på vilka informationen om de lästa böckerna har nått de intervjuade i de fem undersökningsområdena. Böcker som köpts i en kiosk eller på liknande försäljningsställe har de intervjuade i nära 90 % fått kännedom om genom att de fått syn på dem i samband med köpet. De böcker, som köpts i en bokhandel, har de intervjuade däremot i över hälften av fallen köpt efter det att de fått kännedom om bokens existens genom bekanta och anhöriga, genom tidningsannonser och -recensioner.

För de böcker som lånats på bibliotek gäller i hög grad att de intervjuade fått kännedom om dem i samband med det besök på biblioteket, då de lånade dern. Våra data tyder på att ”förhandsinformation” genom annonser,

| l I recensioner i tidningar och tidskrifter och omnämnanden i radio och TV ! i ! 1 | i spelar en jämförelsevis liten roll som ”styrande” faktorer, när en person köper böcker eller lånar dem på bibliotek. En betydligt större roll för valet av bok spelar det utbud som finns till hands framför allt i kiosken men till viss del även i bokhandeln och bibliotekslokalen, vidare den

20 SOU 1972 :20

yrkesutbildn. motsvarande och därutöver

Medel- Antal Medel— Antal Medel- Antal Medel- Antal värde personer värde personer värde personer värde personer värde

&

Folkskola Folkskola med Realexamen el. Studentexamen Summa

Medel— Antal

personer Män Kirseberg 0,3 105 0,6 62 0,8 47 (1 ,6) 8 0,5 222 Oxhagen 0,5 53 0,7 45 0,9 75 1,6 50 0,9 223 Skärholmen 1,0 54 0,7 43 1,1 60 1,7 38 1,1 195 Skellefteå 0,4 67 0,3 27 0,8 33 1,0 11 0,5 138 Jörn 0,4 114 0,7 19 0,6 19 (0,3) 3 0,4 155 Kvinnor Kirseberg 0,3 111 0,7 25 1,2 42 (1,0) 5 0,6 183 Oxhagen 0,6 84 0,8 40 1,2 113 2,2 24 1,0 261 Skärholmen 0,5 80 0,6 38 1,0 81 2,1 27 0,9 226 Skellefteå 0,5 97 0,4 25 0,7 42 (1 ,7) 3 0,5 167 Jörn 0,4 86 0,3 18 0,9 21 (0,0) 1 0,5 126

information, som de intervjuade kan få genom personalen på dessa ställen, samt rekommendationer av vänner och anhöriga. De böcker, som de intervjuade fått tag i genom att vara med i läsecirklar och bokklubbar, hade man fått information om på flest vägar. Våra data pekar vidare mot att när en person köper böcker i en bokhandel, så har han dock jämförelsevis ofta fått eller skaffat sig information om den inköpta boken genom massmedia och på andra sätt; skillnaden mellan bokhandelsinköp och kioskinköp är i detta avseende mycket markant.

Ser man på hur många vägar som de intervjuade från olika utbildnings- grupper inom vart och ett av de fem undersökningsområdena fått information om en bok innan de fick tag på den, får man ovanstående bild, om man summerar antalet angivna informationsvägar per intervjuad och bok för personer med olika utbildning.

Samma förhållande återkommer när man jämför personer tillhörande olika socialgrupper. Ju högre socialgruppstillhörighet, desto högre andel av de intervjuade har fått kännedom om minst en av de böcker han eller hon läst i genom sex av de sju ovan angivna informationskanalerna. Det enda undantaget är, liksom när det gäller grupper med olika utbildning, den information som man kan få genom skyltningen i pressbyrån och andra kiosker. Den informationsvägen spelar störst roll bland personer som tillhör socialgrupp III och minst roll bland personer som tillhör socialgrupp 1, se tablån överst på följande sida.

De intervjuade från Oxhagen och Skärholmen skaffar sig tydligen sina böcker med utgångspunkt från en mångsidigare information än de intervjuade från de tre övriga undersökningsområdena, och då särskilt Jörn och Kirseberg. Denna skillnad kvarstår, när man jämför personer som tillhör samma socialgrupp men som bor i olika undersöknings- områden.

Ju mer bokintresserade de intervjuade är, desto fler böcker läser de och desto större andel av dessa böcker får de tag i genom att låna dem på bibliotek.

SOU 1972:20

Socialgrupp Socialgrupps- Summa tillhörigheten I 11 111 ej fastställd ____________________ Medel— Antal Medel- Antal Medel- Antal Medel- Antal Medel- Antal värde personer värde personer värde personer värde personer värde personer

Män Kirseberg (1,1) 8 0,5 81 0,4 105 0,7 28 0,5 222 Oxhagen 1,9 40 0,7 128 0,6 35 0,7 20 0,9 223 Skärholmen 1,5 26 1,1 102 0,7 50 1,0 17 1,1 195 Skellefteå 1,1 14 0,4 51 0,4 52 0,8 21 0,5 138 Jörn (0,7) 3 0,5 45 0,3 66 0,6 41 0,4 155

Kvinnor Kirseberg (2,0) 2 0,7 90 0,2 63 0,8 28 0,6 183 Oxhagen 1,9 43 0,8 140 0,7 50 1,5 28 1,0 261 Skärholmen 1,8 31 0,8 125 0,4 47 1,0 23 0,9 226 Skellefteå (0,8) 9 0,5 69 0,3 53 0,9 36 0,5 167 Jörn (2,0) 1 0,4 52 0,3 52 0,8 21 0,4 126

Ser vi i stället på antalet lästa böcker, som köpts i bokhandel, finner vi inte någon liknande skillnad mellan dem som har högt och lågt bokin- tresse. Nedanstående tablåer tyder på att personer med högt bokintresse skaffar sig en större andel av de böcker de läser genom att låna på biblioteket; bokhandelns relativa roll för de intervjuades bokförsörjning ökar däremot inte med växande bokintresse. Det är troligt att detta hänger samman med att personer med stort bokintresse (och därmed förknippad hög bokförbrukning) finner att bokköp är en alltför dyrbar väg att tillgodose deras bokbehov och därför i större utsträckning väljer att låna böcker på bibliotek.

5.4 De intervjuades bokläsning under de senaste tolv månaderna 1 intervjun ingick vidare en frågeserie, där de intervjuade skulle ange om de hade läst i någon bok tillhörande tjugo angivna bokkategorier under minst en timme under de senaste tolv månaderna. Resultaten blir i stort

Andel lästa böcker

Index för ”bokintresse” som lånats på bibliotek l

1,00—2,99 0 av 18 = 0 % 3,00—3,99 75 av 256 = 30 % '; 4,00—4,99 437 av 1 353 = 32 % C 5,00 53 av 139=38% #

Andel lästa böcker

Index för ”bokintresse” som köpts i bokhandel

LOG—2,99 3 av 18 = 17 % 3,00—3,99 41 av 256 = 16 % 4,00—4,99 201 av 1 353 = 15 % : 5,00 20 av 139 = 14 % i;

22 SOU 1972:20

sett desamma som de som redovisats ovan i avsnitt 5.2 för de böcker som lästs under de senaste fjorton dagarna.

Romaner av olika slag hör till de typer av böcker som både män och kvinnor i förhållandevis stor utsträckning har läst i. Männen har i större utsträckning läst i detektivromaner och äventyrsromaner av olika slag, medan kvinnorna i större utsträckning har läst ”andra romaner” (i denna grupp ingår till ej ringa del så kallade kärleksromaner).

Av de bokkategorier, som hör till facklitteraturen, är det endast böcker om medicin och hälsovård, som kvinnor har läst i större utsträckning än män. Männen har i större utsträckning läst minst en bok tillhörande kategorierna samhällsvetenskap och politik, debatt, teknik och naturvetenskap, hobby, sport och idrott.

Gemensamt för dessa skillnader är att de alla går i samma riktningi samtliga fem undersökningsområden; skillnaderna mellan de manliga och kvinnliga totalgrupperna varierar mellan lägst 9 % (för detektivromaner) och högst 28 % (för tekniska och naturvetenskapliga böcker).

Något markerat samband mellan de intervjuades ålder och det antal bokkategorier, som de läst minst en bok ur under de senaste tolv månaderna, finns inte. Däremot finns det ett mycket markerat samband mellan antalet lästa bokkategorier och de intervjuades utbildningsnivå. Detta samband är mycket starkt även för läsningen av vissa speciella bokkategorier, som det finns skäl att anta att endast personer med jämförelsevis hög utbildning kan läsa med gott utbyte (diktsamlingar och böcker om konst, litteratur, teater eller musik). Procentandelarna läsare av den sistnämnda typen av böcker varierar för tio homogena orts- och könsgrupper med enbart folkskoleutbildning mellan 3 och 8 %, medan den för fem homogena köns- och ortsgrupper med minst studentexamen (och minst tio individer per grupp) varierar mellan 27 och 44 %.

5.5. De intervjuades läsning av tjugoåtta namngivna författare och bok- serier under de senaste tolv månaderna

Som ett komplement till frågorna om vilka böcker som de intervjuade hade läst i under de senaste fjorton dagarna (under minst en timme) och vilka typer av böcker som de läst i under de senaste tolv månaderna (under minst en timme), ställde vi under intervjuerna en serie frågor där den intervjuade ombads att ange om han hade läst någon bok av ett visst antal namngivna svenska författare eller någon bok (eller häfte) i ett antal namngivna ”bokserier/massmarknadspocketserier” (av typ Kalle Anka Pocket, Manhattan etc.) under de senaste tolv månaderna. Denna fråga var så formulerad att ett ”ja”-svar innebar att man hade läst boken (häftet) i dess helhet. För att de intervjuade inte skulle uppleva det som ”lätt” att säga att han hade läst någon bok av en viss författare ombads han eller hon att också ange titeln på den bok av denne författare/denna bokserie, som han hade läst senast. Vidare fick den intervjuade ange på vilket sätt han hade fått tag i denna bok eller detta häfte.

De serier och författare, som vi valde ut, representerade olika typer av böcker. Sju av de tjugoåtta frågorna gällde serieböcker, som huvudsak- ligen eller i betydande utsträckning säljes genom kiosker och liknande

SOU 1972:20 23

försäljningsställen. Till dem hörde en serie med inriktning på barn och ungdom men som dock även läses av äldre personer (”Kalle Anka Pocket”), tre detektiv- och äventyrsmagasin (”Manhattan”, ”Bill och Ben” och ”Chase”), en serie med kärleksromaner (”Succéromanen ur Allers”) och en porrboksserie (”Fickis från H—son”). Vi tog också med en bokserie med porrnoveller på mycket varierande litterär nivå (”Kärlek l—ll”).

Med ett undantag hör de tjugoen författare, som vi tagit med i frågese- rien till de ”etablerade” svenska författare som vid tidpunkten för datain- samlingen med kortare eller längre intervall hade publicerat böcker på välrenommerade svenska förlag och som i stort sett hade ”accepterats” av kritikerkåren. Fyra av dem har uteslutande framträtt som ”detektiv- romanförfattare”: Bo Balderson, Maria Lang, Vic Suneson och Stieg Trenter. Fyra av de utvalda författarna är mest kända som politiska och/eller samhällskritiska skribenter: Jan Myrdal, Åke Ortmark, Göran Palm och Herbert Tingsten.

De övriga av de tjugoen författarna är framförallt kända för sina skönlitterära böcker. Fyra av dem är sannolikt mest kända som poeter: Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Majken Johansson och Artur Lundkvist. Gunnar Ekelöf har också publicerat essaysamlingar, Lars Forssell har, utöver lyrik bl. a. skrivit dramatik och filmböcker och Artur Lundkvist har publicerat samhällspolitiska analyser, litteraturkritik och romaner, men de torde nog alla framförallt upplevas som poeter (med viss tvekan för Artur Lundkvist).

De återstående skönlitterära författarna har alla uteslutande eller framförallt publicerat romaner. Till den gruppen hör Lars Ahlin, Sven Fagerberg, Per Anders Fogelström, Lars Gyllensten, Olle Hedberg, Ivar Lo-Johansson, Alice Lyttkens, Vilhelm Moberg och Sigge Stark. Starks böcker intar en särställning. De har ej accepterats av kritiken och säljs huvudsakligen utanför bokhandeln; vi har i analyserna därför fört hennes böcker till massmarknadsserierna. För Sven Fagerberg gäller att han genom sitt samhällskritiska skrivande står på gränsen till den grupp, till vilken vi tidigare förde Myrdal, Ortmark, Palm och Tingsten. Vi har emellertid fört honom till romanförfattarnas grupp, eftersom vi tror att det är främst i denna egenskap som han är känd som bokskribent.

En del av dessa nio skribenter skriver jämförelsevis ”svårtillgängliga” böcker. Till den gruppen hör Lars Ahlin och Lars Gyllensten. Deras romaner kan sägas syfta till att förmedla en ”hållning till livet”. Utan att på samma sätt vara ”svårtillgängliga” ger också de romaner, som Per Anders Fogelström, Sven Fagerberg, Olle Hedberg, Ivar Lo-Johansson och Vilhelm Moberg publicerar, i regel uttryck åt en livssyn eller ett ställningstagande till samhälleliga problem. Dessa böcker är emellanåt skrivna ”i två plan”: de är lättillgängliga i den meningen att de ofta skildrar ett konkret och lättöverskådligt händelseförlopp, men de är mer eller mindre ”svårtillgängliga” i den meningen att författaren i sin beskrivning av detta händelseförlopp, direkt eller indirekt tar ställning till politiska, filosofiska och religiösa problem och ofta också försöker påverka läsaren att ta ställning till dem. Två av de författare, som vi tagit med, brukar av kritikerna frånkännas ambitioner i riktning mot sådana

24 SOU 1972:20

ställningstaganden, nämligen Alice Lyttkens och Sigge Stark (som är pseudonym för författarinnan Signe Björnberg). Alice Lyttkens har skrivit ett stort antal romaner i historisk miljö, där hon skildrar adel och svenskt borgerskap under 1700-talet och 1800-talet. Hennes böcker brukar av kritiken betecknas som underhållningslitteratur. Sigge Starks böcker kan karakteriseras som kärleksromaner i svensk bondemiljö. De brukar av kritikerna avfärdas som torftiga ur språklig synpunkt och som schablonartade ur innehållssynpunkt. De krav på ”litterär nivå”, som folkbiblioteken i Sverige följer i sin inköpspolitik, har bland annat inneburit att man i regel inte köper in (och följaktligen inte heller kan låna ut) Sigge Starks böcker, även om det under senare år blivit vanligare att man tillhandahåller hennes böcker i viss omfattning. Alice Lyttkens böcker har däremot i allmänhet befunnits höra hemma på ”rätt” sida om den av biblioteken tillämpade kvalitetsgränsen.

Böcker och hälten som ingår i de serier som vi tog med i denna fråga, kan endast i mycket begränsad utsträckning lånas på folkbiblioteken i Sverige. Detta gällde också för folkbiblioteken i våra fem undersöknings- områden under den period frågorna avsåg (november 1968—december 1969).

De tre författare eller bokserier som den största andelen av de intervjuade läst minst en bok av under de senaste tolv månaderna redovisas i sammanställningen nedan, där procentsiffran inom parentes anger hur stor andel av de intervjuade från undersökningsområdet, som läst minst en bok av författaren/serien ifråga, se tablån nedan.

Värt att notera är att de tre mest lästa författarna bland både männen och kvinnorna från Oxhagen är romanförfattare, som i sina böcker ofta skildrar stadsmiljöer. Med ett undantag är det samma böcker som

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Män Vilh. Moberg Maria Lang Per Anders Vilh. Moberg Kalle Anka Fogelström Pocket (26,7 %) (22,9 %) (39,4 %) (25,4 %) (19,4 %) [var Lo- Stieg Trenter Maria Lang Bill och Ben- Vilh. Moberg Johansson serien (18,2 %) (19,2 %) (22,2 %) (19,6 %) (14.9 %) Manhattan- Per Anders Manhattan- Per Anders Bill och Ben- serien Fogelström serien F ogelström serien (15,9 %) (18,0 %) (21,8 %) (18,8 %) (13,0 %) Kvinnor Maria Lang Maria Lang Per Anders Maria Lang Sigge Stark Fogelström (27,3 %) (38,4 %) (54,2 %) (30,9 %) (24,6 %) Vilh. Moberg Per Anders Maria Lang Vilh. Moberg Kalle Anka Fogelström Pocket (25,8 %) (34,4 %) (38,4 %) (22,0 %) (21,4 %) Sigge Stark Stieg Trenter Stieg Trenter Succéroman Vilh. Moberg ur Allers (15,8 %) (24,8 %) (24,8 %) (17,5 %) (20,0 %)

SOU 1972:20

återkommer i de tre ”tätpositionerna” bland männen och kvinnorna från Skärholmen; undantaget är männen i Skärholmen, där Manhattan-serien är nummer tre i rangordningen. De markerat höga procentsiffrorna för Per Anders Fogelström bland både männen och kvinnorna från Skärhol- men hänger rimligen samman med att han i en rad romaner skrivit om Stockholmsmiljöer.

Bland de intervjuade männen och kvinnorna från Kirseberg, Skellefteå och Jörn förekommer bland de tre mest lästa av de tjugoåtta författarna/ serierna minst en av följande tre författare, som i sina böcker uteslutande eller ofta skildrat landsbygdsmiljöer: Vilhelm Moberg, Ivar Lo-Johansson och Sigge Stark. Vidare är massmarknadsseriernas starka ställning i Jörn anmärkningsvärd.

Dessa observationer pekar mot att det finns skillnader mellan befolk- ningen i de olika undersökningsområdena med avseende på hur mycket man läser några av de studerade författarna och bokserierna och att dessa hänger samman med skillnader mellan de miljöer som befolkningen lever i och som de har haft kontakt med tidigare i sitt liv.

Vi har också redovisat hur stor del av de intervjuade männen och kvinnorna från de fem undersökningsområdena, som har läst minst en bok av någon författare/serie i fem grupper av författare och serier. Grupp 1, som består av författarna Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Majken Johansson och Lars Gyllensten, kan karakteriseras som en grupp skönlit- terära författare, som skriver lyrik eller en jämförelsevis svårtillgänglig prosa. Grupp II består av författarna Per Anders Fogelström, Olle Hedberg, Ivar Lo-Johansson, Artur Lundkvist, Alice Lyttkens och Vil- helm Moberg; dessa kan karakteriseras som en grupp författare, som samtliga har skrivit jämförelsevis lättillgängliga romaner. Man kan disku- tera om Artur Lundkvist hör hemma i denna grupp; ur vissa synpunkter borde han nog hellre förts till grupp I eller grupp III. Den senare utgörs av författare, som har skrivit sarnhällsanalyserande och samhällskritiska böcker och består av Sven Fagerberg, Åke Ortmark, Herbert Tingsten, Göran Palm och Jan Myrdal (Sven Fagerberg skulle också ha kunnat föras till någon av grupperna I eller Il). Grupp IV består av fyra detektivroman- författare, Bo Balderson, Maria Lang, Stieg Trenter och Vic Suneson. Grupp V består av de sex ”massmarknadspocketserier/kioskbokserier'* som ingick i frågeserien (Bill och Ben, Chase, Manhattan, Fickis från H-son, Succé-romanen ur Allers och Kalle Anka Pocket) samt av porrnovellböckerna ”Kärlek 1—1 1” och Sigge Starks romaner.1

Andelen läsare av de böcker, som i stor utsträckning säljes i kiosker och liknande försäljningsställen (Grupp V), är i tio homogena ort- och könsgrupper högst för den lägsta åldersgruppen och sjunker sedan istort åldersgrupp för åldersgrupp inom samtliga tio delgrupper (även om det lägsta procenttalet inte alltid hör hemma i den högsta åldersgruppen).

En liknande tabell, som är baserad på uppgifter om vilka som läst minst en bok av någon av de ”svårtillgängliga” författarna Lars Ahlin, Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Lars Gyllensten och Majken Johansson, visar en mera jämn fördelning av läsarna över olika åldersgrupper.

Av den på biblioteken i stort sett portförbjudna ”kiosklitteraturen” var det endast Sigge Starks romaner som genomgående hade lästs oftare i

26 sou 1972:20

1 Denna gruppindelning skulle ha kunnat baseras på resultatet av en faktor- analys av sambanden mel- lan läsningen av de 28 för- fattarna/bokserierna. Av tidsmässiga och ekono- miska skäl har en sådan bearbetning måst ställas på framtiden.

gruppen med lägre utbildning än i den med högre utbildning (i nio delgrupper av tio). För de sju bokserierna gick skillnaderna mellan gruppen med högre och med lägre utbildning växelvis i olika riktning. Något belägg för att ”kiosklitteraturen” i större utsträckning läses av personer med folkskoleutbildning än av personer med högre utbildning ger inte våra data.

Däremot visar våra siffror att de etablerade författarna (Grupp I—IV) i många fall har en högre procentandel läsare bland personer på den högre utbildningsnivån. Några av författarna lästes i samtliga de tio grupperna (männen och kvinnorna från de fem undersökningsområdena) mest bland personer på den högre utbildningsnivån. Det gäller för Åke Ortmark, Göran Palm, Maria Lang, Per Anders Fogelström och Gunnar Ekelöf. Slår man samman männen och kvinnorna från de fem undersökningsområ- dena (i fullt medvetande om att denna ”totalgrupp” inte är representativ för den vuxna befolkningen inom landet utan att den är ett slags ”ad hoc”-grupp), finner man för dessa fem författare tämligen stora skill— nader mellan antalet ”läsare” på den lägre och på den högre utbildnings- nivån.

Böcker av de ”etablerade” författarna läses mest i Oxhagen och Skärholmen, mindre i Kirseberg och Skellefteå och minst i Jörn. När det gäller ”kiosklitteraturen” ligger Jörn däremot inte i botten. Bland kvinnorna har jörnborna det högsta medeltalet för denna typ av läsning och bland männen har jörnborna ett högre medeltal än kirsebergsborna och oxhagenborna. Tar man sig friheten att beräkna ett något artificiellt förhållandetal mellan antalet lästa ”kioskserier” och antalet lästa ”etable- rade” och ”accepterade” författare finner man att detta mått på relationen mellan läsningen av ”kiosklitteratur” och läsning av ”etable- rade” och ”accepterade” författare pekar mot att en betydligt större andel av jörnbornas läsning (både bland männen och kvinnorna) består av ”kiosklitteratur”.

Vi har också redovisat hur stor andel av sina lästa böcker (skrivna av de tjugo författarna eller ingående i bokserierna) som de intervjuade fått tag i på olika sätt. De böcker som de intervjuade lånat på bibliotek är till 95 % böcker av våra tjugo författare, de böcker man köpt i bokhandeln är det till 84 %, de böcker man lånat av andra personer till 65 % och de böcker man köpt i övrig handel (inklusive kiosker) endast till 13 %.

Dessa siffror ger ett starkt — om än indirekt stöd — för antagandet att bokutbudet i kiosker (och liknande försäljningsställen) på en ort som Jörn med begränsad biblioteksservice och tynande (B-)bokhandel i hög grad påverkar invånarnas läsning. Härtill kommer vidare att en större andel av de böcker, som jörnborna köper ibokhandeln är av ”kiosklitte- raturkaraktär”, något som troligen sammanhänger med inriktningen av det begränsade boksortiment, som fanns att tillgå i den lilla (numera nedlagda) bokhandeln i Jörn. De böcker som man lånat privat av andra personer är följaktligen också i Jörn till en större del av denna typ än i de fyra andra undersökningsområdena. Det förtjänar att närrmas i detta sammanhang att kiosklitteraturen når sina läsare i nästan lika stor utsträckning genom privata lån som genom direkta köp (jfr tabell 5.41). Man måste emellertid vid studiet av denna tabell, som översiktligt visar på

SOU 1972:20 27

Grupp 1 Seriehäften och serieböcker 2 % Grupp 2 Kärlek 1— 11 5 %

Böcker av Sigge Stark 17 % Grupp 3 Böcker av samhällsanalyserande författare 29 % Grupp 4 Kriminalromaner 33 % Grupp 5 Böcker av författare som kan karakteriseras som romanförfattare 34 % Grupp 6 Böcker av författare som brukar betecknas som lyriker 39 %

vilka kanaler de studerade böckerna nått fram till sina läsare, hålla i minnet att den är baserad på information om hur de intervjuade fått tagi böcker av ett begränsat antal författare respektive massmarknadsserier. Tabellen visar dock klart bibliotekens betydelse för spridningen av våra tjugo författares böcker. (Privatlån och köp i bokhandel kommer därnäst på frekvensskalan.)

Bibliotekslånade böcker utgör en växande andel av de lästa böckerna, om man ordnar de studerade författarna/bokserierna i ovanstående grupper.

Andelen böcker som de intervjuade får tag i genom att låna privat avtar i gengäld från 33 % för seriehäften och serieböcker till 21 % för böcker av lyriker. Andelen böcker som de intervjuade fått tag i genom kiosker och liknande försäljningsställen avtar på samma sätt från 44 % till O%. Biblioteken spelar av allt att döma stor roll som distributör av sådana ”exklusivt litterära böcker” som seriösa romaner och diktsam- lingar.

Ett förhållande som är värt att notera är att de två bokserier, som de intervjuade oftast får tag i genom att låna privat, är de två ”sexseriema”: Kärlek 1—11 och Fickis från H-son. Hur detta förhållande skall interpre- teras är inte självklart; det kan tänkas hänga samman med att en ganska stor del av dem som önskar få tag i dessa böcker drar sig för att köpa dem på sådana ”offentliga platser” som i en affär eller en kiosk.

5.6. De intervjuades biblioteksutnyttjande

De intervjuade männen fick tillgång till 25 % av de böcker som de lästi under de senaste fjorton dagarna genom att låna dem på bibliOteket; motsvarande siffra för de intervjuade kvinnorna var 38 %. För männen varierar denna procentandel mellan de fem undersökningsområdena från högst 31 % (i Oxhagen) till lägst 16 % (i Skellefteå och Jörn), och för kvinnorna varierar den på motsvarande sätt från högst 44 % (i Oxhagen) till lägst 30 % (i Skellefteå och Jörn).

Ser man efter hur ofta de intervjuade har varit på något bibliotek under de senaste tolv månaderna, finner man att besöksfrekvensen på biblioteken också är lägst i Skellefteå och Jörn. Detta gäller både när man mäter besöksfrekvensen på bibliotek med det genomsnittliga antalet dagar, som de intervjuade varit på biblioteket under de senaste tolv månaderna och när man mäter den genom att ange hur många av de intervjuade som brukar besöka biblioteket minst en gång i månaden.

Använder man det senare måttet (procentandelsmåttet); finner man att biblioteksbesöksf-rekvensen är högst i Oxhagen. Använder man där- emot det första måttet (medeltalsmåttet), får man den högsta besöksfre-

28 SOU 1972:20

kvensen i Kirseberg. Anledningen till denna skillnad mellan resultaten är att det i Kirseberg finns ett ganska stort antal intervjuade personer, som går till biblioteket två dagar i veckan eller oftare.

Biblioteksbesöksfrekvensen är högst i den lägsta åldersgruppen. Ande- len intervjupersoner som besökt något bibliotek minst tolv gånger under de senaste tolv månaderna i de tio homogena köns- och ortsgrupperna i åldern 15—19 år varierar från lägst 31 % till högst 74 %; för tio homogena köns- och ortsgrupper i åldrarna 20—60 år varierar den mellan lägst 0 % och högst 37 %. Åldersskillnaderna varierar emellertid avsevärt från ort till ort, och det är rimligt att anta att de påverkas av de lokala biblioteksförhållandena.

De högutbildade går oftare på bibliotek än de lågutbildade. Skillna- derna mellan de olika utbildningsgrupperna är här mycket markanta. I Oxhagen har 78 % av männen och 92 % av kvinnorna med studentexa- men eller högre utbildning varit på något bibliotek under de senaste tolv månaderna, medan motsvarande siffror för män och kvinnor med enbart folkskola är 33 % respektive 44 %. I Jörn är dessa skillnader ännu mera markanta. Av männen med realexamen eller högre utbildning har 72 % och av kvinnorna med denna utbildning har 64 % varit på bibliotek minst en gång under de senaste tolv månaderna, medan motsvarande procent- siffror för män och kvinnor med enbart folkskola är 19 % respektive 29 %. Skillnaden i biblioteksbesöksfrekvensen mellan olika utbildnings- nivåer är markant på alla fem undersökningsorterna bland både män och kvinnor.

De intervjuade fick ange hur de under de senaste tolv månaderna hade utnyttjat den service, som ges av biblioteken. Det man oftast gör, är att låna böcker åt sig själv och åt andra och att läsa böcker, tidningar och tidskrifter medan man befinner sig i bibliotekslokalerna. I övrigt utnytt- jar man oftast bibliotekens service genom att be bibliotekspersonalen om upplysningar och genom att se på de utställningar som anordnas i bibliotekslokalerna.

De unga besökarna är de som i största utsträckningen begagnar sig av bibliotekens serviceutbud; det intensiva utnyttjandet av bibliotekens servicemöjligheter är starkt koncentrerat till ungdom i åldern 15—19 år. Skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper vad beträffar utnyttjandet av bibliotekens tjänster är också markant. I Oxhagen har t. ex. endast 6 % av männen och 13 % av kvinnorna med enbart folkskoleutbildning utnyttjat tre eller flera av de sjutton servicemöjligheter som man frågade efter, medan motsvarande procenttal för män och kvinnor med student- examen eller högre utbildning är 62 % och 67 %. Om man beräknar det genomsnittliga antalet sätt på vilka samtliga intervjuade utnyttjat biblio- tekens service under de senaste tolv månaderna, finner man den högsta utnyttjandegraden i Oxhagen och den lägsta i Skellefteå och Jörn. Mäter man i stället utnyttjandefrekvensen genom att räkna ut på hur många olika sätt, som de intervjuade, som har besökt ett bibliotek minst en gång under de senaste tolv månaderna, har använt sig av bibliotekens service, finner man det högsta medeltalet för antalet utnyttjade servicemöjlig— heter i Kirseberg och det lägsta i Jörn och Skellefteå. När man gör dessa jämförelser är det viktigt att beakta det förhållandet att biblioteken inom

SOU 1972:20 29

de fem undersökningsområdena inte erbjuder befolkningen i sitt ornland samma serviceutbud.1

5.7. Bokbeståndet i de intervjuades hem

Vi har tidigare konstaterat att de intervjuade i ganska stor utsträckning läser böcker, som de lånar av vänner och bekanta. Den andel av de lästa böckerna under de senaste fjorton dagarna, som de intervjuade hade fått tag i på detta sätt, varierade från lägst 10 % i Kirseberg till högst 27 %i Jörn.

De intervjuades möjligheter att få tag i böcker på detta sätt är avhängigt av hur mycket böcker, som det finns i hemmen i deras undersökningsområde.

Genom intervjuundersökningen vet vi hur många hyllmeter böcker, som det genomsnittligen finns i de intervjuades hem. Vi har funnit att det finns mest böcker i hemmen i Oxhagen och Skärholmen och att det finns minst böcker i hemmen i Jörn. Det gäller för både skönlitteratur och facklitteratur och för båda dessa grupper sammanslagna. Ordningsföljden mellan områdena är för båda litteraturtyperna följande: (1) Oxhagen, (2) Skärholmen (3) Skellefteå, (4) Kirseberg och (5) Jörn. Proportionen mellan skönlitteratur och facklitteratur är ungefär densamma i samtliga fem undersökningsområden; på bokhyllorna i hemmen är 60—66 % av böckerna skönlitteratur; ju högre utbildning, desto oftare har de inter- vjuade i sitt hem tillgång till minst fem hyllmeter böcker.

Det finns inga återkommande och markerade skillnader i boktillgången i hemmet mellan dem som enbart har folkskoleutbildning och dem som utöver folkskola har viss yrkesutbildning. Skillnaderna mellan dessa två grupper å ena sidan och dem som har realexamen å andra sidan är däremot mycket markanta.

Om man i stället delar in de intervjuade efter deras socialgruppstill- hörighet, får man ungefär samma bild av förhållandena men skillnaderna mellan bokbestånden i olika samhällsskikt framträder något mera marke- rat.

Bokbestånd på fem hyllmeter och däröver är en jämförelsevis sällsynt företeelse i socialgrupp III-hem i samtliga fem undersökningsområden men särskilt i Jörn. I Jörn intervjuade vi sammanlagt 115 personer, som vi senare hänförde till socialgrupp III. Endast 9 av dessa 115 bodde iett hem, där det fanns minst fem hyllmeter böcker.

1 tabell 1.7 har vi redovisat bokbeståndens storlek i de fem undersök- ningsområdena jämsides med bokbestånden i vissa ”jämförelseområden”, för vilka uppgifter hämtats ur låginkomstutredningens material. Dessa jämförelser visar att bokbeståndens genomsnittliga storlek i Oxhagen och Skärholmen är större än för landet i dess helhet; i Jörn är de däremot mindre. Oxhagen är det enda av våra områden som awiker markant från sitt ”jämförelseområde”: invånarna där har i betydligt större utsträckning ett bokbestånd på minst fem hyllmeter (47 % mot 27 %). Siffrorna pekar i sin helhet mot att skillnader i bokbeståndens genomsnittliga storlek mellan grupper av personer med samma utbildningsnivå men från olika typer av bebyggelsemiljöer är små.

30 SOU 1972:20

1 Vi kommer att analy- sera sambandet mellan serviceutbudet på biblio- teken inom de fem un- dersökningsområdena och utnyttjandet av det- ta serviceutbud i rappor- ten om experimentsverk— samheten vid dessa bib— liotek iden andra voly- men av litteraturutred- ningens skriftserie.

5.8 Sambandet mellan läsaktiviteter och andra fritidsaktiviteter

Vi har utarbetet ett index för fritidsaktiviteter som bygger på frekvensen för trettiotre sådana aktiviteter. Detta index har visat sig ha ett starkt samband med sexton olika bok-, läs- och biblioteksvanor. Sambanden är mycket markerade och ger ett tydligt belägg för att hög frekvens för läsvanor av olika slag är något som förekommer framför allt bland personer, som även i övrigt har en hög aktivitetsnivå på sin fritid. Bakom detta förhållande ligger självfallet att hög frekvens för sådana vanor oftast förekommer bland personer som på grund av sina fysiska, utbildnings- mässiga och ekonomiska resurser har goda förutsättningar för ett intres- sant och varierat fritidsliv.

5.9. Sambandet mellan läsvanorna och bokvanorna i olika utbildningsgrup- per och socialgrupper i de fem undersökningsområdena

För samtliga de läs- och bokvanor, för vilka vi funnit markerade skillnader mellan olika personer på olika utbildningsnivåer, har vi funnit skillnader av samma art mellan personer från olika socialgrupper. Vår analys av läs- och bokvanorna inom utbildningsgrupper och socialgrupper gör det rimligt att anta att dessa skillnader beror på utbildningsnivån, men resultaten tyder också på att man för vissa läs- och bokvanor finner ännu starkare skillnader om man genom en ytterligare indelning av de intervjuade efter variabeln socialgruppstillhörighet också tar hänsyn till deras inkomst och socioekonomiska position.

När man delar in de intervjuade personerna i de fem undersöknings- områdena i grupper efter deras utbildningsnivå eller socialgruppstillhörig— het visar det sig att personer tillhörande samma åldersgrupp, utbildnings- grupp etc. i stort sett skiljer sig ganska litet från varandra när det gäller förekomsten av de studerade läs- och bokvanorna. De skillnader mellan de olika undersökningsområdena, som återkommer i tabell efter tabell, beror huvudsakligen på att andelen personer med högre utbildning varierar mellan de olika områdena. Det finns betydligt fler personer i de högre utbildningsgrupperna i Oxhagen och Skärholmen än i Skellefteå, och befolkningen i Skellefteå innehåller i sin tur en betydligt större andel högre utbildade personer än befolkningen i Kirseberg och Jörn. Det är detta förhållande som ligger bakom den regelmässigt återkommande ordningsföljden för våra undersökningsområden med Oxhagen först och Skärholmen, Skellefteå, Kirseberg därefter och Jörn sist.

Även efter en uppdelning i homogena grupper kan man emellertid finna en tendens till samma ordningsföljd mellan orterna när man jämför grupper av personer som är homogena med avseende på sådana egenska- per som kön, ålder, utbildnings- och socialgruppstillhörighet.

Ordningsföljden mellan orterna för dessa homogena grupper är nämli- gen ofta densamma som den för totalgruppen före ”nedbrytningen” dvs Oxhagen och Skärholmen får relativt höga värden för de studerade aktiviteterna, vanorna etc medan Jörn och Kirseberg regelmässigt har jämförelsevis låga värden.

Ett exempel på detta är sammanställningen över infonnationstätheten

SOU 1972:20 31

för lästa böcker bland personer på olika utbildningsnivåer i de fem orterna som återges på s 21 i denna sammanfattning. Det är emellertid möjligt att dessa skillnader också kan vara förknippade med att det existerar vissa skillnader i bland annat utbildningsnivå mellan personer från samma socialgrupp i de fem undersökningsområdena.

Vi har i några attitydfrågor sökt fånga in de intervjuades mera allmänna bokintresse och deras inställning till olika möjligheter att öka bokläsningen. Våra data pekar mot att kvinnorna i samtliga fem under- sökningsområden är mera bokintresserade än männen; skillnaderna är dock små, med undantag för Jörn, där männen har ett markant lägre bokintresse. Några markerade samband mellan å ena sidan vårt mått på bokintresse och å andra sidan åldersgrupptillhörighet och utbildningsnivå har vi inte funnit. Det finns anledning att fråga sig om vi fått fram ett acceptabelt instrument för att mäta bokintresse. Om vi antar att den använda metoden ger tillförlitliga mätvärden, så innebär de små skillna- derna i bokintresse mellan olika åldersgrupper och utbildningsgrupper att dessa är betydligt mindre än skillnaderna i faktiskt bokutnyttjande. De intervjuades i hög grad positiva inställning till böcker och bokläsande — vare sig den beror på insikt eller konvention/god ton — borde kunna tas till vara för läsfrämjande aktiviteter av olika slag.

Vi ställde också några frågor, som avsåg att belysa de intervjuades inställning till några olika åtgärder som skulle kunna förbättra boksprid- ningen och leda till ökade boklån och bokinköp. I samtliga fem undersökningsområden trodde de intervjuade att billigare böcker skulle få den största effekten. Den åtgärd som man hade minst tilltro till var bokförsäljning i biblioteken. Vad avser biblioteken trodde man att Söndagsöppet och ett utsträckt öppethållande på kvällarna skulle leda till ökad utlåning. Några markerade skillnader mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper, mellan olika utbildningsgrupper och mellan personer från de olika undersökningsområdena har vi inte funnit för denna frågeserie.

Uttryckt på ett något annorlunda sätt kan man säga, att de intervjuade anser höga bokpriser och begränsat öppethållande på biblioteken utgöra de viktigaste hindren för en ökad bokläsning. .

6. Läsvanoma och bokvanorna bland skolbarnen ide fem undersöknings- områdena — Skolbamsundersökningen

6.1 Elevernas fritidsaktiviteter

Intervjuundersökningen i de fem undersökningsområdena gav oss infor- l mation om bok- och läsvanorna bland personeri åldersintervallet 15—69 år. För att få information om bok- och läsvanor hos personer under denna ålder genomförde vi också den tidigare nämnda enkätundersök- ningen bland eleverna i årskurserna 3, 6 och 9 i samtliga grundskolor inom de fem undersökningsområdena. Huvudparten av de elever, som gick i dessa årskurser var vid undersökningstillfället 9, 12 och 15 år gamla.

Ca 90% av eleverna besvarade frågorna i formuläret. Bortfallet

= _- —=-:_r.:.=.—e.;.:.=.-.;'.m ' * "

32 SOU 1972:20

berodde till övervägande del på frånvaro från klassen på grund av sjukdom.

Vi har sålunda i kapitel 6 analyserat förekomsten av några fritidsaktivi- teter hos eleverna (läsa tidningar, läsa böcker, titta på TV, lyssna på radio och gå på bio), vidare elevernas bokägande, deras sätt att skaffa sig böcker, deras utnyttjande av bibliotekens serviceutbud och deras intresse för bokläsning i jämförelse med deras intresse för fyra andra fritidsaktivi- teter (titta på TV, spela eller lyssna på musik, gå på bio och syssla med sport eller idrott). Vi har i huvudsak ägnat oss åt att försöka fastställa om det i dessa avseenden existerar några skillnader mellan pojkar och flickor, mellan elever från olika årskurser och mellan elever från de fem orterna.

l frågeformuläret ingick en serie frågor om hur många dagar i veckan som de intervjuade eleverna brukade ägna sig åt att se på TV, lyssna på radio, läsa tidningar och läsa böcker. Den mest markanta skillnaden mellan pojkar och flickor när det gäller dessa fyra fritidsaktiviteter är att flickorna läser böcker oftare än pojkarna. Så är fallet för flickorna i samtliga tre årskurser i alla fem undersökningsområdena. Både bland pojkar och flickor minskar det genomsnittliga antalet dagar, som man läser böcker, från årskurs 3 till årskurs 9, men det brantaste fallet ligger mellan årskurs 6 och årskurs 9. Tyvärr ger vårt material inte någon möjlighet att fastställa i vilken årskurs (och därmed vid vilken ålder), som barn ägnar mest tid åt läsning; vi begränsade (av kostnadsskäl) studien till elever i årskurserna 3, 6 och 9 och har inte några data för mellanliggande årskurser. Resultaten tyder emellertid på att eleverna ägnar mycket tid åt läsning av böcker, när de går i årskurserna 3 till 6 (dvs. när de är i åldern nio till tolv år) och att den tid som ägnas åt läsning av böcker börjar avta, när de går i årskurserna 7 till 9 (dvs. när de befinner sig iåldern tretton till femton år).

Även radiolyssnandet förekommer mest bland flickorna, medan några markerade skillnader mellan pojkar och flickor inte förekommer för tidningsläsning och TV-tittande.

TV-tittandet avtar liksom bokläsningen i frekvens från årskurs 3 till årskurs 9, medan tidningsläsningen och radiolyssnandet däremot ökar. Dessa ”trender” återkommer nästan utan undantag bland både pojkar och flickor i samtliga fem undersökningsområden.

6.2. Elevernas bokägande, bokförvärv och biblioteksutnyttjande

Någon skillnad vad beträffar antalet ägda böcker mellan pojkar och flickor som går i samma årskurs och är från samma undersökningsområde tyder inte våra data på. Som rimligt är ökar antalet ägda böcker i samtliga fem undersökningsområden bland både pojkar och flickor något från årskurs 3 till årskurs 9.

Intressantare är att det finns ganska markanta skillnader vad beträffar antalet ägda böcker mellan barn från de olika undersökningsorterna. Barnen från Skärholmen och Oxhagen äger betydligt fler böcker än barnen från de övriga tre undersökningsorterna; särskilt bland barnen från Jörn är det många som äger mindre än tio böcker.

Barnen i den studerade gruppen kan få tillgång till böcker på många

SOU 1972:20

33

olika sätt. Under intervjun fick de svara på frågor om hur ofta de fick tillgång till böcker på något eller några av följande sätt:

genom att köpa böcker till sig själva i bokhandeln genom att köpa böcker till sig själva i kiosk genom att köpa böcker till sig själva i varuhus eller i annan affär genom att få böcker i present genom att läsa böcker som fanns i hemmet genom att låna böcker av kamrater genom att låna böcker i skolbiblioteket genom att låna böcker i andra bibliotek (än skolbibliotek)

Svaren på dessa frågor visar att det mest frekventa sätt, på vilket både pojkar och flickor totalt sett får tillgång till böcker, är att de utnyttjar de böcker som finns i deras hem. Näst högst frekvens har lån på skolbiblio- tek. I de båda yngre årskurserna i några undersökningsområden är detta dock ett vanligare sätt att skaffa sig tillgång till böcker på än utnyttjandet av de böcker som finns i hemmet. Lån på skolbibliotek avtar starkt i frekvens med högre årskurs; detta anskaffningssätt spelar följaktligen en jämförelsevis liten roll för de barn, som hunnit upp till årskurs 9.

Flickorna har en högre frekvens än pojkarna för sju av de åtta bokanskaffningssätten. (Undantaget är bokinköp i kiosk, som förekom- mer ungefär lika ofta bland både pojkar och flickor.) Skillnaderna, som oftast är små, återkommer med några undantag för alla bokanskaffnings- sätt vid jämförelser mellan pojkar och flickor i samtliga tre årskurser i samtliga fem undersökningsområden. Vi har tidigare konstaterat att bokläsningsfrekvensen minskar med högre årskurs. På samma sätt avtar också bokanskaffningsfrekvensen.

I det frågeformulär, som eleverna skulle besvara, ingick en frågeserie, som syftade till att fastställa i vilken utsträckning, som de hade utnyttjat de olika möjligheter till service och fritidssysselsättningar, som biblio- teken erbjuder. Frågeserien omfattade-tjugo sådana möjligheter.

Medeltalet för det antal typer av bibliotekstjänster, som de intervjuade eleverna hade utnyttjat, varierade från lägst 4,39 (pojkar i årskurs 3 i Jörn) till högst 9,62 (pojkar i årskurs 9 i Kirseberg). Kirseberg har det högsta medeltalet för både flickor och pojkar i samtliga de tre årskurser, som vi studerat, och Jörn har det lägsta eller näst lägsta medeltalet för både flickor och pojkar i samtliga tre årskurser.

Ser man på hur eleverna i de tre årskurserna utnyttjat var och en av de tjugo servicemöjligheterna, finner man att det föreligger ett klart sam- band mellan variationerna i det existerande utbudet av service på biblioteken inom de fem undersökningsområdena och utnyttjandet.

6.3. Elevernas läsintresse i jämförelse med andra fritidsaktiviteter

Vi hade i enkätformuläret också tagit med en serie frågor som syftade till att mäta intresset för bokläsning i jämförelse med några andra fritidsakti- viteter, nämligen titta på TV, syssla med sport eller idrott, gå på bio och spela eller lyssna på musik.

Några genomgående skillnader i läsintresset mellan homogena köns-

34 SOU 1972:20

och åldersgrupper från de fem orterna tycks inte förekomma. Intresset för bokläsning är med det mätinstrument vi använt bland pojkarna lågt överlag, men det är särskilt lågt bland pojkarna från årskurs 9. Bland flickorna förhåller det sig inte på det sättet. Flickorna är överlag mer intresserade av att gå på bio än av att läsa böcker, men om man jämför med intresset för de tre övriga fritidsaktiviteterna som ingår i frågeserien (att titta på TV, att spela eller lyssna på musik och att syssla med sport eller idrott), visar det sig att flickorna är ungefär lika intresserade av bokläsning som av dessa aktiviteter.

Resultaten av de hittills utförda analyserna av materialet från skol- barnsundersökningen har på en rad punkter visat sig stödja och komplet- tera den bild av bok- och läsvanorna i de fem undersökningsområdena, som vi kommit fram till vid analysen av våra data från intervjuundersök- ningen.

7 Bibliotekslånen inom de fem undersökningsområdena — Boklåneunder— sökningen

7.1. Syfte

I kapitel 7 redovisas resultaten från boklåneundersökningen under år 1970. Undersökningens syfte är att studera länens fördelning med avseende på vissa karaktäristika hos låntagarna såsom kön, ålder, social— gruppstillhörighet osv. Våra resultat hänför sig till ett slumpmässigt stickprov bland de filmregistrerade boklånen under perioden 15.1 .1970— 3.5.1970. Det totala antalet analyserade boklån var 7 500. Den informa- tion för varje boklån som vi haft tillgång till är låntagarens kön, ålder, civilstånd, yrke, inkomst, utbildning och bostadsadress, bokens genre och lånetidpunkten.

7.2 Bokutlåningen sedd mot olika grupper av låntagare

I samtliga undersökningsområden visar det sig att en stor del av de böcker, som biblioteken lånar ut går till de allra yngsta låntagarna; barn under 13 år svarar för 20—25 % av den totala utlåningen. Denna siffra är dessutom säkerligen en underskattning, om man tar med den indirekta utlåningen i bilden. Åtskilliga av de lån som idenna undersökning har klassificerats som ”vuxenlån” därför att låntagaren har varit en vuxen person, har säkerligen gjorts för barns räkning. Fler böcker har lånats av kvinnor än av män i alla fem undersökningsområdena med den starkaste övervikten i åldersgruppen 19—29 år. Den kvinnliga dominansen i utlåningen tycks vara mest markant i Oxhagen och i Jörn. Det är anmärkningsvärt att dessa två orter uppvisar likheter i detta avseende, eftersom orterna i övrigt är så olika när det t. ex. gäller befolkningens ålder, yrkesverksamhet, utbildning osv. Man kanske kan förklara det på så vis att kvinnorna i Oxhagen tillhör den övre medelklassen och lever i en tämligen livaktig intellektuell miljö. Man har vidare tämligen goda livsbetingelser och därmed tid och kraft över att läsa mycket böcker. I Jörn där kvinnorna lånar betydligt färre böcker kan den kraftiga kvinnodomi-

sou 1972:20 35

nansen förklaras av att männen iså extremt liten utsträckning lånar böcker påbibliotek.

Över hälften av de lånade böckerna har lånats av låntagare i social— grupp 11. Övervikten för denna grupp är störst i Oxhagen och Skärhol- men, men där är också socialgrupp 11 mest dominant bland befolkningen. I Kirseberg och Jörn tillhör hälften av de förvärvsarbetande socialgrupp 111 medan mindre än hälften av lånen går till låntagare ur denna socialgrupp. Personer tillhörande socialgrupperna II och I är flitigare boklånare än personer tillhörande socialgrupp III, men skillnaderna är inte särskilt markanta.

Antalet utlånade böcker sjunker markerat i områden, som är belägna på mer än 500 meters avstånd från bibliotekslokalen. Detta gäller i högre grad för låntagare under 19 år än för vuxna låntagare.

7.3. Utlåningens fördelning på genrer för skilda åldersgrupper

I detta avsnitt redovisas de lånade böckernas fördelning på sex olika genrer. I samtliga undersökningsområden är omkring 80 % av utlåningen skönlitteratur och 20 % facklitteratur. Omkring hälften av skönlitteratu- ren är barn- och ungdomslitteratur.

Markant i samtliga undersökningsområden är barn- och ungdomslitte— raturens starka dominans mycket långt upp i åldrarna. I den yngsta åldersgruppen ligger utlåningen inom denna genre på omkring 80 %. Med stigande ålder sjunker andelen och når en svacka i åldersgruppen 19—29 år men stiger igen för nästa åldersgrupp, 30—39 åringarna. Detta beror naturligtvis på att föräldrar lånar för sina barns räkning och att de flesta barn, som har åldern inne för barnlitteratur, har föräldrar som är mellan 30 och 40 år. Men ändå är andelen utlån av typ barn- och ungdomslittera- tur anmärkningsvärt stor i denna åldersklass: genomgående 35—45 %.

För svensk skönlitteratur finns en stabil trend för alla bibliotek: med stigande ålder stiger den procentuella andel av utlåningen som tillhör denna genre.

Översatt utländsk skönlitteratur uppträder ungefär som den svenska skönlitteraturen över åldersvariabeln. En intressant iakttagelse gör man vid en jämförelse mellan dessa två typer av litteratur; om man jämför åldersgrupp för åldersgrupp vid de olika biblioteken. ] Kirseberg, Oxha- gen och Skärholmen tycks intresset för utländsk skönlitteratur överväga över intresset för den svenska fram to m den näst sista åldersklassen. För pensionärerna väger preferenserna över till den svenska litteraturens förmån. 1 Skellefteå och Jörn däremot inträffar denna förskjutning av utlåningens fördelning på svenskt och utländskt tidigare i åldrarna; i Skellefteå i åldersgruppen 40—66 år och i Jörn redan i gruppen 19—24 år. Det verkar alltså som om, vilket i och för sig inte är särskilt förvånande, den utländska skönlitteraturen inte når fram till eller kanske inte vinner gehör i samma utsträckning idessa undersökningsområden som i tätorter i södra och mellersta Sverige.

Poesi och utländsk skönlitteratur i original spelar en helt underordnad roll i utlåningen. Dessa båda grupper svarar var för sig för mindre än en procent av utlåningen.

36 SOU 1972:20

Facklitteraturen tycks i allmänhet nå sin maximala andel av utlåningen i åldrar kring 30 år, där åtminstone i Kirseberg, Skärholmen och Skellefteå omkring 40 % av boklånen tillhör denna genre (i Oxhagen och Jörn 15—20 %). 1 de yngsta och äldsta låntagargrupperna är procenttalen hälften så stora.

Den tekniskt orienterade facklitteraturen överväger inte oväntat över den humanistiska i de yngre åldersgrupperna. I grupperna 19—29 år väger det däremot över till den humanistiska fackgruppens fördel, med undan- tag för Oxhagens bibliotek. I gruppen 30—39 år stärker den tekniska facklitteraturen åter sin ställning och det väger nästan jämnt mellan dessa båda typer av litteratur i denna åldersgrupp. Förmodligen är det så att den samhällsorienterade facklitteraturen, som förts till den humanistiska gruppen, har en stor betydelse för åldersgruppen 19—29 år, vilket alltså skulle förklara den tillfälliga uppgången för denna genre i denna ålders- grupp. Läsningen av humaniora tilltar sedan med stigande ålder och för pensionärerna är den tekniska facklitteraturen nästan helt borta ur bilden.

7.4. Utlåningens genrefördelning efter låntagarnas kön, civilstånd och socialgruppstillhörighet

Utlåningen till kvinnliga låntagare innehåller en större andel barn- och ungdomslitteratur än utlåningen till män. Detta kan bero på att flickor lånar mer av denna typ av litteratur än pojkar men också på att mödrar lånar mer för sina barns räkning än fäder. Utlåningen bland männen är mycket mer fackbetonad än utlåningen bland kvinnorna. Detta tycks gälla för samtliga åldrar, även om skillnaderna är mest markanta bland låntagare under 30 år. Kvinnorna lånar dock mera humanistiskt än tekniskt inriktad facklitteratur. För männen är det tvärtom (Kirseberg, Oxhagen och Jörn) eller också väger dessa båda typer av facklitteratur ungefär lika (Skärholmen och Skellefteå). Detta gäller dock inte för den yngsta åldersgruppen, där både pojkar och flickor tycks ha större intresse för teknisk facklitteratur än för humanistisk. Men redan i tonåren tycks det för flickornas del väga över till förmån för den humanistiska facklitteraturen. En förskjutning för männens del sker först i åldersgrup- pen 19—29 år.

Om sambandet mellan de utlånade böckernas genretillhörighet och låntagarnas civilstånd kan sammanfattningsvis sägas att utlåningen till gifta låntagare är mindre fackbetonad än den till icke gifta.

Antagandet att det existerar ett samband mellan socialgruppstillhörig- het och lånandet av ”svårläst” litteratur prövades genom att studera hur stor andel av de lånade böckerna som tillhörde den typ, som vi bedömde som mest svårläst, nämligen humanistisk facklitteratur. Vid prövningen av detta antagande jämförde vi böcker som lånats ut till personer ur socialgrupp I och II och till personer ur socialgrupp 111.

Våra data stöder inte antagandet att det skulle existera ett samband mellan socialgruppstillhörighet och lånandet av ”svårläst” litteratur. Socialgruppstillhörigheten hos låntagaren har inget samband med andelen lånade böcker ur gruppen humanistisk facklitteratur. Detta resultat står

SOU 1972:20 37

inte i strid med att vi tidigare funnit att personer läser fler svårtillgängliga böcker ju högre socialgrupp de tillhör. Vad vi funnit är att andelen lånade böcker tillhörande gruppen humanistisk facklitteratur är av samma storlek bland de båda låntagargruppernas lånade böcker. Det är troligt att detta något överraskande resultat framför allt beror på att personer ur socialgrupp I och 11 får tillgång till de mer svårlästa böckerna på annat sätt än genom att låna dem på bibliotek.

8. Sambandet mellan bokutbud och bokvanor i de fem undersöknings- områdena

Kapitel 8 analyserar med hjälp av den samlade information vi fått fram genom våra olika empiriska undersökningar sambandet mellan bokut- budet och invånarnas bokvanor i de fem undersökningsområdena.

Vi kommer där bland annat fram till att den ordningsföljd, som vi får när vi ordnar de fem undersökningsområdena efter hur mycket pengar invånarna i genomsnitt köper böcker för, efter hur många volymer som invånarna genomsnittligen lånar på folkbiblioteken, efter hur många böcker varje invånare under en viss tidsperiod genomsnittligen läser och efter den genomsnittliga storleken på bokbestånden i deras hem, blir densamma nämligen (l) Oxhagen och Skärholmen, (2) Skellefteå, (3) Kirseberg och (4) Jörn.

Samma rangordning får vi också när vi ordnar områdena efter befolk- ningens utbildningsnivå och inkomstnivå.

Vad beträffar bokutbudet via de fem studerade biblioteken har vi funnit att fördelningen av bokbestånden på kategorierna barn— och ungdomsböcker och vuxenböcker inte på något klart och påtagligt sätt är relaterad till andelen barn i områdets befolkning eller till andelen barn- och ungdomsböcker bland de utlånade böckerna.

Fördelningen av bibliotekens bokbestånd på facklitteratur och skön- litteratur varierar starkt mellan orterna. Våra data tyder på att före- komsten av en hög andel facklitteratur på ett bibliotek leder till att låntagarna lånar en förhållandevis stor andel fackböcker men att det faktum att de lånar hem en hög andel fackböcker inte leder till att befolkningen i området läser mer fackböcker totalt.

En viktig fråga beträffande sambandet mellan bokutbudet och bokva- norna i våra fem områden är om kvalitetsskillnaderna i bokutbudet genom boklådor och bibliotek leder till skillnader i befolkningens läsning. Vi skall nu på ett överblickande sätt se på hur bokförsörjningen inom de fem undersökningsområdena är ordnad.

God tillgång God tillgång på böcker på böcker genom bok- genom biblio- lådor tek

Skärholmen Ja Ja Skellefteå Ja. Ja Oxhagen (Ja) (Ja) Kirseberg (Nej) Ja Jörn Nej Nej

38 SOU 1972:20

De ”ja-n” som står i tablån på föregående sida är som framgått av tidigare avsnitt mer eller mindre kvalificerade ”ja-n”.

Vill man kort summera resultaten av våra analyser kan man säga att våra data tyder (a) på att om det i ett område (som Jörn och Kirseberg) inte finns någon bokhandel som fungerar på ett tillfredsställande sätt för befolkningen, så köper man i ökad utsträckning sina böcker i kiosker och liknande försäljningsställen och (b) på att om det i ett område (som Jörn) inte finns något bibliotek som fungerar på ett tillfredsställande sätt, så lånar man i ökad utsträckning böcker (som ofta köpts i kiosker) av varandra.

Men många av de intervjuade ägnar sig mycket litet eller inte alls åt bokläsning. 377 av de 933 intervjuade männen och 368 av de 963 intervjuade kvinnorna brukar ägna mindre än en timme åt bokläsning under en vecka. Ungefär samma andel, alltså ca 40 % av de intervjuade, säger sig inte någon gång under de senaste tolv månaderna ha läst i en skönlitterär bok under minst femton minuter i sträck. På ungefärligen samma sätt förhåller det sig med läsningen av facklitteratur. Andelen ickeläsare av facklitteratur är betydligt större i Jörn och i Kirseberg äni de tre andra undersökningsområdena; den uppgår till mellan 60% och 45 %.

Läsning av böcker är en betydligt mindre utbredd massmediaaktivitet än sådana aktiviteter som TV-tittande, radiolyssnande och läsning av dagstidningar, som nästan samtliga intervjuade ägnar åtminstone någon tid åt.

Avslutningsvis tar vi upp det förhållandet att invånarna i samtliga fem undersökningsområden och personer med olika utbildning i genomsnitt läser ungefär lika mycket kiosklitteratur. Böcker av etablerade och seriösa författare läses däremot mer av personer med högre utbildning. Att invånarna i Jörn läser sådana böcker i mycket begränsad omfattning (i jämförelse med invånarna i andra undersökningsområden) synes emeller- tid inte enbart hänga samman med att en stor andel av invånarna endast har folkskoleutbildning utan också med den bristande tillgängligheten av denna sorts litteraturi detta undersökningsområde.

Dagstidningar, veckotidningar och kioskböcker har det gemensamt att de finns ”överallt” i de miljöer där vi rör oss i vårt dagliga liv. Man kan — med risk för att bli missförstådd — hävda att innehållet i detta ”läs-stoff” är ett ”ordskval”, som vi alla nås av på ungefär samma sätt som vi nås av den massproducerade ”skvalmusiken” i radio, TV, gramrnofoner och kas- settbandspelare. Vi konfronteras med denna ”skvallitteratur” på i stort sett samma ställen som med ”skvalmusiken”: i vänthallar, på arbetsplat- ser, på kaféer och restauranger,i hemmen. I ett samhälle som det svenska, där nära nog alla i och över skolåldern kan läsa, utnyttjar man — av våra data att döma — detta slag av ”lässtoff” i ungefär lika stor utsträckning, oberoende av hur mycket utbildning man har. Personer med studentexa- men och högre utbildning ägnar i de olika undersökningsområdena under en vecka i genomsnitt omkring 2—3 timmar mer av sin tid åt att läsa än befolkningen i övrigt, men den tiden ägnar de nästan uteslutande åt att läsa tidskrifter och böcker av””etablerade” författare. Vi fann också att de högutbildade i gengäld ägnar mindre tid åt TV-tittande. De som läser

SOU 1972:20 39

mycket seriös litteratur tycks inte låta detta intresse gå ut över läsningen av den litteratur, som vi har kallat för ”skvallitteratur”, utan över TV-tittandet.

En stor del av det lässtoff, som vi här kallat för ”skval-litteratur”, (dagstidningarna och veckotidningarna) har det gemensamt med TV och radioprogrammen att det består av ”bitar”, som det inte tar särskilt lång tid att läsa, lyssna på eller se på och som dessutom är av mycket varierande art vad beträffar lätt-tillgängligheten. Det innebär att de flesta personer inom ramen för det som ryms i en dagstidning, en veckotidning, dagens radio- eller TV-program kan välja det som passar honom. När vi finner att personer med olika utbildning genomsnittligen ägnar ungefär lika mycket tid per vecka åt dessa typer av massmedia, får vi inte dra slutsatsen att de läser, lyssnar på och ser på samma saker i dessa massmedia. Hur det förhåller sig på den punkten ger våra studier inte något svar på.

Kapitel 8 avslutas med en diskussion av vilka faktorer som ligger bakom det faktum att det existerar betydande skillnader mellan våra fem undersökningsområden vad beträffar bokläsningens omfattning och » framför allt — vilka typer av böcker som invånarna läser. Nedanstående diagram belyser hur dessa faktorer är relaterade till varandra.

Det samspel mellan olika orsaksfaktorer, som detta diagram försöker åskådliggöra, kan beskrivas på följande sätt. Näringslivets struktur,

Skillnader mellan undersökningsområ- dena vad beträffar den tid som ägnas åt bokläsning och vad beträffar valet av de lästa böckerna

Skillnader mellan undersökningsområ- dena vad beträffar tillgång till böcker i hemmen (köpta och lånade)

Skillnader mellan undersökningsområ— dena vad beträffar tillgång till böcker i bokförsäljningsställcn och bibliotek

Skillnader mellan undersökningsområ- dena vad beträffar befolkningens utbild- ningsnivå, arbetsför— hållanden och in- komstnivå

Skillnader mellan undersökningsområ- dena vad beträffar förekomsten av naturresurser, nä- ringslivets struktur, ekonomiska förhållan- den och folkmängd

Figur 2. Detta schema visar vår modell för orsak-verkan-relationerna mellan egen- skaper hos de fem undersökningsområdena och deras befolkning och bok- och las- vanoma inom dessa områden.

40 SOU 1972:20

arbetsfördelningen, de ekonomiska förhållandena och befolkningens stor- lek i ett samhälle påverkar uppbyggnaden av utbildningssystemet och är samtidigt avgörande för utbildningsnivån både hos de människor som föds och växer upp inom området och hos dem som utifrån flyttar in i området. Det är också avgörande för inkomstnivån för de människor som lever i detta samhälle. Skillnaderna i utbildningsnivå och inkomstnivå för befolkningen i de fem områdena leder till skillnader i boktillgången genom bokhandeln och biblioteken och påverkar på ett mycket påtagligt sätt människors intresse för och möjligheter att utnyttja detta utbud. Skillnader i arbetsförhållanden och utbildningsnivå påverkar också de möjligheter invånarna har att utnyttja de böcker som de har tillgång till i sin dagliga miljö.

Det är detta samspel mellan en rad orsaksfaktorer, som ligger bakom skillnaderna i bok- och läsvanorna i våra fem orter. Som vi redan tidigare framhållit är det inte möjligt att på grundval av våra analyser av förhållandena i de fem undersökningsområdena slå fast att denna sam- bandsmodell i sin helhet är korrekt. Vi får nöja oss med att konstatera att de resultat, som vi kommit fram till, passar in i den.

SOU 1972:20

A Summary

1 The background and object of the study

ln Chapter 1, we have set forth two main arguments as reason for carrying out the present study of reading and book habits in Swedish society. These arguments we call the quantitative and the qualitative argument.

The quantitative argument is concerned with the fact that people today spend a considerable part of their leisure time in reading. By leisure time, we mean the time a person has at his disposal apart from the time spent in sleep, meals, household duties, and gainful employment. The leisure time averages fifty hours a week. Half — or more — of it (25 —30 hours) is used by those in our five investigation areas for ”mass media activities”: TV, listening to radio, and reading daily papers, weekly papers, magazines, and books. Reading occupies about ten of these hours. The book-reading proportion of these ten reading hours varies from two to three in the flve areas.

Reading is thus purely quantitatively — measured in the time people devote to reading — an essential activity. But reading will also, without question, fulfil a number of important qualitative functions in the lives of people. A study of the amount that people read, and what they read, is a part of the more extensive task of studying how people communicate with one another. The task can be experienced as being a closely restricted one, because it indicates a concentration on only one of the various activities through which people communicate with one another, but also as extremely comprehensive, because the written word reaches every corner of the world where people of today move. Reading provides us with knowledge of the world we live in; it gives us access to aesthetic values; it gives us pleasure and entertainment; it creates possibilities for exercising power and influence; it provides possibilities for self-realiza- tion and ego forming; it gives us a basis for experiencing affinity and solidarity.

The fact that reading can fulfil these functions in people”s lives does not mean that we consider reading to be something good in itself, irrespective of the content of our reading. In a number of analyses, we

42 SOU 1972:20

have judged it necessary to keep apart the literature usually referred to as serious and the literature outside this category. This division is facilitated by these two categories of literature being, in practice, distributed to their readers in various ways. One of the fundamental results of our analyses is that the form of the distribution apparatus plays an important role for the books that the inhabitants in the five investigation areas read.

There are questions we do not discuss in this study, but which naturally belong in a total anlysis of reading and book habits. Among these are: How are books produced in Sweden? Who writes them? Who determines which books are to be printed? How are these books reviewed and marketed? And: What subjects do these books deal with? Some of these questions, however, will be treated in future volumes of the series of publications to be published by the Literary Commission. How much time people Spend on reading depends not solely on the type of bookshops, libraries, and other methods of distribution which do function in a society, but to a very large extent also on the content of the books that the bookshops, the libraries, and other parts of the distribution network make available.

Our study of reading and book habits is also restricted in the sense that we have not studied how books function when they are in the hands of the readers, when and where they are read, how much the readers understand, how much they skip, how they appraise them, what they remember of them, and how the books affect their daily life and their views on existence. All this is naturally important for anyone who studies reading and book habits, but these are problems we are not able to discuss in this study.

2 The five investigation areas and the data collection 2.1 The investigation areas

We have studied book and reading habits in five areas very different in character. Kirseberg is an "old subur ” with century-long traditions which, compared with other districts of Malmö, has a low income level per household and which has for decades been regarded by the Malmö population as a "slum area” with a poor reputation. The district houses circa 14,000 inhabitants. Oxhagen is a ”new suburb” with 4,000 inhabitants. It was built during the last two decades and is experienced by people in Örebro as a "fine suburb” where the socioeconomic level of the population is comparatively high. Skärholmen is a modern Stock- holm suburb with a shopping centre that was opened two to three years ago. It is expected gradually to become a commercial centre for a surrounding ”hinterland” with up to 100,000 inhabitants. When we began our studies there in 1969, the investigation area (districts Skärholmen, Vårberg, and Sätra) had a population of 24,500 persons. The other two investigation areas lie in Västerbotten. Skellefteå, a densely populated town area, has circa 26,500 inhabitants, i.e. about the same number as in Skärholmen. Differing from this rapidly built up Stockholm suburb, it represents a settlement that has developed for

sou 1972:20 43

centuries. Jörn is a community that has developed during the past century around a railway station, situated circa 37 miles (English) from Skellefteå. It has apparently passed the zenith in its development. The agglomeration has 1,500 inhabitants, and the entire parish (=our investigation area) includes a further 700 persons spread over a large rural area.

Skärholmen has a very large number of commercial service facilities in the central shopping centre of the area, and a smaller number in shop centres in its "satellite suburbs”: Sätra and Vårberg. Kirseberg has a small number of shops and service facilities in the centre of its area, and in addition, some neighbourhood shops in other parts of the area. Oxhagen has a few shops and kiosks. Compared with Oxhagen (which has about the same number of inhabitants as the Jörn parish) the agglomeration Jörn is comparatively well equipped with service facilities. At the same time, it is important to note that the Oxhagen inhabitants must go about a mile and a quarter (English) to the centre of Örebro with its large supply of commodities and services, whereas the inhabitants of Jörn have to travel more than 37 (English) miles to Skellefteå.

When the educational level of the inhabitants of the five areas is compared with that of the country as a whole, it can be established that it is higher in Oxhagen and Skärholmen, somewhat lower in Skellefteå and Kirseberg, and much lower in Jörn.

With the aid of data from a recent governmental low-income study, we have compared the educational level in the five areas with that in comparable settlement milieus in Sweden. The most obvious differences between the educational structure in our five areas and that in the selected "comparison milieus” are the low proportion of inhabitants with only an elementary education and the high proportion of those that have matriculated or have higher education living in Oxhagen (compared with that in other Swedish towns, apart from Stockholm, Gothenburg, and Malmö) and in Skärholmen (compared with greater Stockholm). Espe- cially for Oxhagen, the difference is very marked. Skellefteå has approximately the same distribution on different educational groups as the population in the other Swedish towns (apart from the three mentioned ”large cities”). Jörn has approximately the same distribution on educational level as the population in Swedish rural districts as a whole. The biggest differences are: both Skellefteå and Jörn have fewer inhabitants with only elementary school studies than those in their "comparison milieus”. Kirseberg has a somewhat lower proportion with only elementary school education than greater Malmö; at the same time, however, there is a markedly lower proportion that have matriculated or have higher education than there is in greater Malmö. Consequently, none of the investigation areas compared with relevent "comparison milieus” can be characterized as areas where the population has, on average, a low educational level. Two of them, Oxhagen and Skärholmen, on the contrary, have a very high and a rather high educational level, respectively.

44 SOU 1972:20

2.2 Book service

Skellefteå has two A-booksellers and Skärholmen one. When we began our study, Jörn had a small, declining B-bookshop, now closed.1 Kirseberg and Oxhagen had no bookshops. Kiosks of various types were the only places that sold books in these two areas; naturally, it was possible for the inhabitants to buy books in the centre of Malmö and Örebro, respectively.

The libraries in Skärholmen, Kirseberg, and Oxhagen resemble one another to the extent that all have branch libraries in the library system in the three large towns. Skellefteå has a main library and a branch. Jörn has a small library in the agglomeration and a few small lending units in the villages.

ln Skellefteå, the two libraries have a total of circa 60,000 volumes. Skärholmen and Kirseberg also have quite large libraries with 36,000 and 33,000 volumes, respectively. The Oxhagen library has barely 10,000 volumes, a somewhat less number than found in the library in Jörn if we reckon with the book stock found in its branch libraries and travelling libraries.

When we consider the number of volumes/ 10,000 inhabitants in the public libraries of the five areas, this figure varies somewhat, but not conspicuously. From the aspect of population, the small investigation areas (with small libraries) can show the greatest number of volumes per inhabitant in their libraries.

The number of borrowed books per inhabitant is largest in Oxhagen and smallest in Jörn. This agrees well with the supposition that lending is a function of the population”s educational level, but the lending figures for the other three investigation areas do not agree with the supposition that there is a simple relation of this kind. Kirseberg has a higher number of book loans per inhabitant than Skellefteå has, but lower average educational level.

Our choice of areas was influenced by the fact that the plans for the investigation work included intensified public library activities in these areas during 1970. Our studies would therefore also serve to determine the basis for this experimental work. The results of these library experiments will be reported in a later volume in the series: "Studies of Reading and Book Habits by the Literary Commission”.

The studies carried out by the Literary Commission in the five investigation areas are thus of two kinds: (a) those that refer to the conditions during 1969 and earlier; (b) those that are intended to establish what happened during the "experimental year” 1970. The data collection for the studies under (a), which are thus reported in this book, can be divided into the following main groups: 1 The sociologists in the working party during 1969 and 1970 devoted themselves to some extent to various forms of participant observation in the f1ve areas and thus obtained good knowledge of their particular districts.

SOU 1972:20

' A—book—shops are book shops with full assortmen B—book—shops are book- shops with limited assort ment.

2 In November and December 1969, the Central Bureau of Statistics carried cut & study on a random sample from the population in the ages 15—69 years in the five areas. Its object was to survey the reading and book habits of the inhabitants during 1969. This work had been prepared in various ways for one year. The number ofinterviewees in the five areas was circa 2,000. This investigation, we have called the interview study. 3 The sociologist group carried out an enquiry into reading and book habits among all school children in classes 3, 6, and 9 in the five areas. This took the form of a classroom enquiry with the co-operation of headmasters and teachers in the involved schools at the turn of January/February 1970. Circa 2,000 children answered the enquiry. We call this, the school-children study. 4 Librarians and sociologists co-operated in carrying out a detailed registration of the library work in each area. 5 Available data about borrowed books and borrowers were analysed for a random sample of the registered book loans during spring 1970 at the libraries in the five areas. The total number of analysed loans was circa 1,000 from each area. Here, this investigation will be called the library loan study. 6 Our data about the libraries in the five areas were supplemented with a review and classification of the book stock in the libraries in the five areas. Here, this investigation will be called the book-stock study.1

3. Factors that influence reading and book habits

Chapter 3 describes the structure in the studied areas in a comparative way. The object of these comparisons is to give the reader a surveyable and clear idea how the five areas differ from one another. A summary of this comparative description is given in a table on pages 248—252, where we report the differences between the areas under the following five major headings. A Differences between the areas concerning the landscape and climate, related differences in housing conditions, and possibilities of travellin g to the central parts of onels own district or to other districts. B Differences between the investigation areas concerning economic structure, supply of various kinds of jobs, and supply of commercial service (e.g., shops) and non-commercial service (e.g., schools, social bureaux, libraries): C Differences between the investigation areas concerning the population structure (sex distribution, age distribution, civil status distribution, educational level, occupational group, income level, social group, etc.). D Differences between the investigation areas concerning (Di) the "nature provided” supply of possibilities for leisure time activities (in the form of walks, rambles through the woods, rowing, sailing, bathing, hunting, fishing, skiing, skating, etc.) and (DZ) the "man- made” possibilities for leisure time activities (in the form of institutions of the type sports grounds, bingo halls, theatres, libraries, youth centres, etc.).

46 sou 1972:20

1 During the ex- perimental phase ofthe project, we collected data that allowed us to (1) compare the loans and other activities in the libraries in the areas during 1969 and 1970 with one another; (2) compare the book and library habits of the adult population during 1969 and 1970; (3) compare the book and library habits of school children during 1969 and 1970.

MM. ::

E Differences between the investigation areas concerning the occurrence of religious, political, and generally ideological values and norms, which are related to the economic, political, religious, and social development in the areas which can still today be supposed to influence the leisure time habits of the population. In our attempts to explain the development of the differences between the five areas in reading and book habits, we assumed that it is mainly due to an interaction between these background factors. The diagram below shows surveyably how we presumed the various background factors are related to one another and to the reading and book habits in the five areas.

The results of the analyses of the empirical data are not sufficient to determine on all points whether this cause and effect model is correct. However, we have established that our results fit well into this model.

4 The role of reading in leisure time in the five investigation areas

Chapter 4 deals with the role of reading in leisure time. If we base our findings on how many days during the past 12 months the interviewees devoted at least 15 minutes to each of 33 different leisure time activities, we see that the reading of daily newspapers is the most frequent; this happened on about _300 days of the year. Looking at TV and listening to the radio was almost as frequent and averaged 260 and 240 days, respectively, during the past 12 months. Then came about 10 leisure time activities to which the interviewees allotted circa 50—100 days during the past 12 months. To these groups of activities belonged, in turn, the following reading activities: weekly papers (78 days for men, 131 for women), magazines (74 and 37) non-fiction literature (71 and 34), fiction (49 and 86). Men and women thus read daily newspapers just as

Dl "Nature-pro— vided" supply of facilities for leisure activities (forests. riv- ers etc.)

Nature, climate, housing,

lomera— trons, etc.

B Production, industries. access to em— ployment, commercial and non-com- mercial serv- ices

D2 "Man-made" supply of fa- cilities for leisure activi- ties (sports ounds, ingo halls, libraries etc.)

Traditions with regards to values and norms (reli-

gious, politi- cal etc.)

Population struc ture (distribution with regard to sex, age etc.)

Figure 1. This scheme shows the most important cause-effect-relations among those groups of variables which can be assumed to influence the existence of and the frequencies for various kinds of leisure activities in the five investigation areas.

sou 1972:20 47

The existence of and frequn- cies for vari- ous kinds or leisure activi- ties (as read- ing habits and book habits)

often; whereas men are more diligent readers of magazines and non-fiction literature, women are more diligent readers of weekly papers and fiction. .

Three of the five reading activities are more frequent in Oxhagen and Skärholmen than in the other three areas; this concerns the reading of magazines, fiction, and non-fiction literature. The frequency of reading weekly papers is markedly high in Jörn and markedly low in Skärholmen. A comparison of groups of interviewees with the same education from the five areas, however, shows that these differences reduce considerably; this is due to the occurrence of these activities increasing with higher education, and the proportion of higher educated being considerably larger in the population of Oxhagen and Skärholmen than in that of the other three areas.

lf, instead, we consider how many hours during one week the interviewees usually devote to various reading activities, we do not find particularly big differences in the number of hours between the average figures of the five areas, especially when those with the same education are compared. An average of about 10 hours 3 week are set aside for reading; of this, two to three hours are devoted to books. One difference, however, is obvious, and that is that the people in Jörn devote less time to reading daily newspapers than do those in the other four areas; but those in Jörn give more time to other mass media, namely looking at TV.

We have earlier established that the interviewees read a daily newspaper for at least 15 minutes on several days more per year than they spend on radio and TV. Reckoned in hours per week, however, they devote more time to TV and radio than to daily newspapers.

A comparison of the four reading activities shows that their rank order is largely the same whether we use a frequency measure (based on answers to questions of the type: For how many days during the past 12 months have you read a daily newspaper for at least 15 minutes?) or a time measure (based on answers to questions of the type: How many hours a week do you normally devote to reading daily newspapers?) The order is (1) reading of daily newspapers, (2) reading of books, (3) reading of weekly papers, and (4) reading of magazines.

5 Reading and book habits of the adult population in the five investigation areas — The interview study

Chapter 5 gives a more detailed analysis of the book reading habits of the interviewees. It is based mainly on data concerning 1,788 books that the 1,896 interviewees of the interview study had read during the 14 days that preceded the interview. We discovered how the interviewees found out that these books existed, how they obtained access to them, whether the books were stitched, bound, or pocket editions, and their cost (this latter refers only to bought books, not to books borrowed or obtained in some other way). We have also distributed these books into 21 categories according to content, e.g., detective stories, poetry, childrenis books, The information we obtained about the books the interviewees read during the past 14 days produced a picture of the reading habits in a l4-day

48 SOU 1972:20

period at the turn of the months November and December 1969.

To supplement the picture of the book reading thus produced, we also asked the interviewees whether, during the past 12 months, they had read any book from each of the above-mentioned 21 book categories. We also obtained information about the interviewees” reading of even one of the named Swedish authors and of seven named mass-produced book series, mostly of pocket type. If, during the past 12 months, the interviewees had read any book by these authors, or any writings belonging to the mentioned series, they were asked to say how they got acces to them.

At the end of the chapter we also report the extent that the interviewees visit libraries and utilize the available services. The book stocks in the home are also recorded, as well as the attitudes of the interviewees to books and to various ways of facilitating book purchases and book loans.

Of the 1,788 books that the 1,896 interviewees read during the 14-day period, 649 were purchased, 563 were borrowed from libraries, and 576 were obtained in other ways; thus rather more than 1/3 were bought "in connexion with” the reading and somewhat less than 1/3 were borrowed from libraries. The rest were obtained in some other way.

Women borrow a larger share of the books they read than do the men. Both men and women in Jörn, compared with the interviewees in other places, get books to a much larger extent by borrowing from relatives or friends. This is most probably connected with the limited supply of books in libraries and bookshops and the big distances to such institutions in the parish of Jörn. A closer investigation of how the interviewees bought the books they read during the 14-day period shows that the conditions in Jörn markedly differ from those in the other four areas. The conditions in Kirseberg most resemble those in Jörn. Most of those in Jörn had bought their books in a kiosk; few were bought in a bookshop. The order of the five areas for men and women concerning these two acquisition methods is:

Bought in bookshops Bought in kiosks

Men Women Men Women Oxhagen 1 1 5 4 Skärholmen 2 3 4 5 Skellefteå 3 2 3 3 Kirseberg 4 4 2 2 Jörn 5 5 1 1

This result agrees well with what we know about the possibilities that the population in the five areas have to purchase books in bookshops and kiosks. At the time of the study, Jörn had a B-bookshop that was in decline: the general hardware shop sold books, but the supply was very

SOU 1972:20 49

limited. In effect, the people in Jörn were compelled to buy their books from a bookshop in Skellefteå (which lies about 37 English miles from Jörn). Kirseberg had no bookshop, and people from there had to go to bookshops in the centre of Malmö (which lies about one or two English miles from Kirseberg). Skellefteå and Skärholmen have two centrally situated bookshops in the area. Oxhagen has no bookshop, but the inhabitants probably do not experience the circa mile and a quarter to the town centre (where the bookshops lie) as an obstacle. In that respect, the interviewees in Oxhagen are supposed to differ from those in Kirseberg. None of the areas have any bookshop, and the distance from the investigation area to the bookshops in the town centres is in both cases about a mile and a quarter. However, the people in Oxhagen, to a greater extent than those in Kirseberg, buy their books from a bookshop. Two facts probably contribute to this difference: (a) the inhabitants of Oxhagen who have a considerably higher education than those in Kirseberg are less interested in the books to be found in the kiosks in the area; (b) those in Oxhagen, probably to a greater extent than those in Kirseberg, travel to the centre of their community; this is most likely because the limited total service supply in Oxhagen forces them to do so (it is much more limited than the corresponding supply in Kirseberg), but perhaps also because the pe0ple in Kirseberg — for reasons of age and economy — find it more difficult to visit the Malmö centre.

A comparison of the percentages of the various categories of books involved shows that men had read considerably more ”novels of adventure”, ”agent books”, and ”science fiction books” than women had, but the latter had read considerably more of "other types of novels” (this group includes, among others, so-called "love stories”). The differences between men and women are very obvious regarding the reading of ”other novels”. Of the books read by men during the l4-day period, 30 % belonged to this group; of the books read by women, 40 % belonged here. On the other hand, men read more non-fiction literature than do women; the difference is particularly obvious for the group "technical and scientific books” (9 % and 2 %, respectively). All here-mentioned differences between men and women are found in each of the five areas.

The most marked differences between the various areas, as regards the type of literature read, refer to "religious works and books on religion and philosophy”; such books are read by 12 % and 14 % of the interviewees in Skellefteå and Jörn, respectively; the correSponding figures for the other three areas vary between 1% and 2%. These differences are of about the same size for both men and women.

The people in Jörn and Skellefteå read religious books more so than do those in the other three areas; this agrees well with the picture of the areas that developed during the work of describing the localities; there we found that Skellefteå and Jörn are the two areas where the

50 SOU 1972:20

interviewees are, for the most part, members of some religious organization and where they most often go to church.

The number of books read during the 14-day period is not particularly closely related to the age of the interviewees, but there is a slight tendency for the number of persons who have read more than one book to decrease with higher age. This relation is somewhat more obvious if we take into account only the number of books that have been borrowed. We also found that, as expected, there is a strong relation between education level and the number of books read.

As a supplement to the questions about which books the interviewees had read during the l4-day period (for at least one hour) and which types of books they had read during the past 12 months (for at least one hour), we included in the interviews & series of questions asking whether they had read any book by a certain number of named Swedish authors or any book (or publication) from a number of named mass-produced pocket series (of the type Kalle Anka [Donald Duck ]Pocket,Manhattan, etc.) during the past 12 months. This question was so formulated that a "yes”-answer meant that the book (the publication) had been read in its entirety. So that the interviewees would not find it "easy” to say that they had read a book by a certain author or in a certain book series, they were asked to state the title of the book they had read most recently. The interviewee must also say how he had got this book or publication.

The book series and the authors selected represented various types of books. Seven of the 28 questions concerned book series that are mainly, or to a considerable extent, sold in kiosks and in similar places. They included a series concentrated on children and youths, which is also read rather much by older people (”Kalle Anka Pocket”), three detective and adventure magazines (”Manhattan”, ”Bill and Ben”, and ”Chase”), a series of love stories ("The best seller novel from Allers”), and a pornographic book series (”Fickis från H-son”). We also included a book series with pornographic stories on a highly varying literary level ("Kärlek I—ll”).

The 21 authors that were included in the series of questions belong, with one exception, to the "established” Swedish authors who, at the time of the data collection, had at shorter or longer intervals published books through well-reputed Swedish publishing companies and who had largely been "accepted” by the critics. Four of them have exclusively appeared as "detective novel authors”: Bo Balderson (a pseudonym for an unknown writer), Maria Lang, Vic Suneson, and Stieg Trenter. Four of the chosen authors are mostly known as political and/or sociocritical writers, Jan Myrdal, Åke Ortmark, Göran Palm, and Herbert Tingsten. The rest of the 21 authors are mainly known for their fiction writing. Four are probably best known as poets: Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Majken Johansson, and Artur Lundkvist. Gunnar Ekelöf has also published collections of essays; Lars Forssell, apart from lyrics, has written, among other things, dramas and film scenarios; Arthur Lund- kvist has published sociopolitical analyses, literary criticisms, and novels; all these four writers, however, are mainly referred to as poets (with some reservations for Artur Lundkvist).

The remaining fiction writers have all exclusively or mainly published novels. This group includes Lars Ahlin, Sven Fagerberg, Per Anders Fogelström, Lars Gyllensten, Olle Hedberg, Ivar Lo-Johansson, Alice Lyttkens, Vilhelm Moberg, and Sigge Stark, a pseudonym for a female writer, Signe Björnberg. Stark”s books occupy a unique position. They have not been accepted by the critics but are sold very much, mainly

SOU 1972:20 55

outside the bookshops; in the analyses, we have therefore included her books among the mass-produced series, mostly sold in kiosks. Sven Fagerberg, because of his sociocritical writings, stands on the borderline of the group, where we put Myrdal, Ortmark, Palm, and Tingsten. However, we have included him in the group of novelists because we believe that it is chiefly in this capacity he has become recognised as a writer.

Some of these nine authors write rather "difficult” books. This group definitely includes Lars Ahlin and Lars Gyllensten. Their novels can be said to contain or describe an "attitude towards life”. Without, in the same way, being "hard to understand”, the books published by Per Anders Fogelström, Sven Fagerberg, Olle Hedberg, Ivar Lo-Johansson, and Vilhelm Moberg usually express an outlook on life or an attitude to social problems. These books are sometimes written "on two planes”: they are "easy to understand” in the sense that they often describe a concrete and easily surveyable course of events, but they are more or less ”difficult to understand” in the sense that the author, in his description of this course of events, directly or indirectly defines his attitude to political, philosophical, and religious problems, and often also tries to influence the reader”s opinions on such issues. Two of the authors we have included are usually deprived — by the critics — of all ambitions concerning such attitudes: namely, Alice Lyttkens and Sigge Stark (the pseudonym of Signe Björnberg). Alice Lyttkens has written a large number of novels, where she depicts the nobility and the Swedish bourgeoisie during the eighteenth and nineteenth centuries. Her books are usually described by the critics as pure entertainment reading. Sigge Stark's books can be characterized as love stories in rural milieu in Sweden. They are usually dismissed by the critics as linguistically poor and stereotyped in content. The demands on "literary level” that Swedish public libraries follow in their buying policy have meant that they do not usually buy Sigge Stark's books, although in recent years, this policy has been somewhat modified. On the other hand, Alice Lyttkens*s books have in general been found to lie on the "right” side of the quality border applied by the libraries.

Books and publications in the mass-produced series which we have included in this question can only to a very limited extent be borrowed from the Swedish public libraries. This also refers to the public libraries in our five areas during the period covered by the questions (November 1968 — December 1969).

The three authors or book series, of which most of the interviewees had read at least one book during the past 12 months, are reported in the following compilation, where the figure in parentheses indicates the percentage of the interviewees from the investigation area who had read at least one of the books involved. (See the table on next page! )

It is noteworthy that the three authors most read by Oxhagen men and women are novelists who often describe urban milieus in their books. With one exception, we find that the same books occupy the three ”top positions” among men and women from Skärholmen; the exception refers _to the men in Skärholmen, where the Manhattan series takes the

56 SOU 1972:20

Oxhagen Skärholmen Skellefteå

Kirseberg

Men Vilh. Moberg Maria Lang Per Anders Vilh. Moberg Fogelström (26.7 %) (22.9 %) (39.4 %) (25.4 %)

lvar Lo- Stieg Trenter Maria Lang Bill och Ben- Johansson serien (18.2 %) (19.2 %) (22.2 %) (19.6 %)

Manhattan- Per Anders Manhattan— Per Anders serien Fogelström serien F ogelström (15.9 %) (18.0 %) (21.8 %) (18.8 %)

Women Maria Lang Maria Lang Per Anders Maria Lang

F ogelström (27.3 %) (38.4 %) (54.2 %) (30.9 %) Vilh Moberg Per Anders Maria Lang Vilh. Moberg Fogelström (25.8 %) (34.4 %) (38.4 %) (22.0 %)

Sigge Stark Stieg Trenter Stieg Trenter Bestseller from Allers (15.8 %) (24.8 %) (24.8 %) (17.5 %)

J örn

Kalle Anka Pocket (19.4 %)

Vilh. Moberg

(14.9 %)

Bill och Ben— serien (13.0 %)

Sigge Stark

(24.6 %)

Kalle Anka Pocket (21.4 %)

Vilh. Moberg

(20.0 %)

third place in the rank order. The markedly high percentage figures for Per Anders Fogelström among both men and women from Skärholmen is probably connected with the fac that, in a number of novels, he has written about Stockholm milieus.

Among the interviewed men and women from Kirseberg, Skellefteå, and Jörn, there is, from the three most read of the 28 authors/series, at least one of the following three writers who in their books have exclusively — or often — described countryside milieus: Vilhelm Moberg, lvar Lo-Johansson, and Sigge Stark. The strong position of mass-pro- duced series in Jörn is remarkable.

These observations point to the fact that there are differences between the population in the different areas regarding how much some of the studied authors and book series are read and to what extent these differences are related to difference between the milieus the population lives in.

We have also recorded what part of the interviewed men and women from the five areas has read at least one book of an author series, out of five groups of authors and book series, which we have distinguished between. Group [ consists of the writers Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Majken Johansson, and Lars Gyllensten. it can be characterized as a group of fiction writers who write lyrics or comparatively serious prose. Group Il consists of Per Anders Fogelström, Olle Hedberg, Ivar Lo—Johansson, Artur Lundkvist, Alice Lyttkens, and Vilhelm Moberg; these can be characterized as a group of writers all of whom have written comparatively easily understandable novels. It is open to discussion whether Artur Lundkvist should be placed in this category; from certain aspects, he could well be referred to Group I or [II. The latter consists of authors who have written socioanalytical and sociocritical books; it

57

SOU 1972:20

includes Sven Fagerberg, Åke Ortmark, Herbert Tingsten, Göran Palm, and Jan Myrdal. (Sven Fagerberg could also have been referred to either Group [ or 11.) Group IV consists of the four detective story writers: Bo Balderson, Maria Lang, Stieg Trenter, and Vic Suneson, Group V consists of the six "mass-produced book series” included in the series of questions (Bill and Ben, Chase, Manhattan, Fickis från H—son, the best seller from Allers, and Kalle Anka Pocket), the pornographic story books ”Kärlek 1—11,and Sigge Stark”s novels.l Group [, II, 111, and IV was read mostly in Oxhagen and Skärholmen and least in Jörn, whereas no such difference was found for Group V.

The proportion of readers of Group V books, which to a large extent, are sold in kiosks and in similar places, is highest for the lowest age group in 10 homogeneous regional and sex groups and the falls largely age group by age group in all 10 subgroups (although the lowest percentage figure does not always belong in the highest age group).

A similar table based on information about those who have read at least one book of any of the "difficult” authors (Lars Ahlin, Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Lars Gyllensten, and Majken Johansson) shows a more even distribution of the readers on different age groups.

Of the "kiosk literature” largely barred in the libraries, only Sigge Stark*s novels had throughout been read by the group with lower education more often than by the group with higher education (in 9 subgroups out of 10). For the seven book series, which are mass—pro- duced, the difference between the groups with higher and with lower education went alternately in different directions. Our data do not verify that the ”kiosk literature” is, to a greater extent, read by those with only elementary school education than by those with higher education.

On the other hand, our figures show that established authors (Group I—IV) in many instances have a higher percentage of readers among those on the higher education level. Some of the authors are read in all the 10 sub-groups (men and women from the five areas) mostly by those on the higher educational level. This concerns Åke Ortmark, Göran Palm, Maria Lang, Per Anders F ogelström, and Gunnar Ekelöf. If the men and women from the five areas are combined (we are fully aware that his "total group” is not representative of the adult population in Sweden but a kind of "ad hoc" group), we find concerning these five authors fairly big differences between the number of "readers” on the lower and on the higher educational level.

Books by "established” authors are mostly read in Oxhagen and Skärholmen, less in Kirseberg and Skellefteå, and least in Jörn. With regard to mass—produced book series, however, Jörn is not at the bottom. The women in Jörn show the highest average for this type of reading, and the men in Jörn a higher average than those living in Kirseberg and Oxhagen. lf we calculate a somewhat artificial relation figure between the number of read mass-produced books and the number of read ”established” authors (among the 28 categories studied), we find that this measure of the relation between the two types indicates that a considerably larger proportion of the reading by both men and women in Jörn is in the form of "kiosk literature”.

58 SOU 1972:20

1 This group distribu- tion could have been bascd on the results of a factor analysis of the re- lations between the read— ing of the 28 authors/ book series. For reasons of time and economy, such an analysis has been reserved for the future.

m_s-5.5." _

We have also recorded how large a proportion of the read books (written by the twenty authors or included in the book series) were obtained in various ways. We did find that 95 % of those borrowed from the libraries, 84% of those bought from book-shops, 65 % of those borrowed from other persons, but only 13 % of those obtained in other ways, including books bought in kiosks, were books written by these established authors.

The figures give strong—although indirect—support for the assumption that the scarce supply of books by established writers in kiosks (and in similar places) in a community such as Jörn, with a limited library service and declining (B-)bookshop, considerably influences the reading by its inhabitants. A large proportion of the books that the people in Jörn buy in bookshops is in the nature of mass-market book series, a matter that is probably connected with the limited book assortment available in the small (nowadays closed) bookshop in Jörn. Then books privately borrowed from other persons are consequently of this type to a greater extent in Jörn than in the other four areas. It is worthy of note in this context that it seems as if mass-produced literature reaches its readers almost as much through private loans as through direct purchase. However, it must be borne in mind that this statement is based on information abOut how the interviewees obtained books by a limited number of authors and a limited number of mass-market book series.

Library loaned books constitute a growing share of the read books, if the studied 21 writers and the book series are arranged in the following groups:

Group 1 Series publications and series books 2 % Group 2 Kärlek 1—11 5 %

Books by Sigge Stark 17 % Group 3 Books by socioanalytical authors 29 % Group 4 Books by detective story writers 33 % Group 5 Books by authors who can be characterized as novelists 34 % Group 6 Books by authors who can be characterized as poets 39 %

The share of the books that the interviewees obtain by private borrowing decreases from 33 % for series publications and series books to 21 % for books by poets. The share of books the interviewees obtain from kiosks and similar decreases from 44 % to 0 %. Taken all round, the libraries play a big role as distributors of such "litterary books” as serious novels and collections of poems.

A circumstance worthy of note is that the two "sex series” "Kärlek 1—1 1” and ”Fickis från H—son”) were the books the interviewees most often obtained by private borrowing. How this should be interpreted is not clear; perhaps many of those who want to read these books are too shy to buy them from a shop or kiosk.

5.6 The interviewees” library visits

The interviewed men borrowed from the library 25 % of the books they read during the l4day period. The corresponding figure for women was

SOU 1972:20 59

38 %. For men, this percentage varies between the five areas from maximum 31 % (Oxhagen) to minimum 16 % (Skellefteå and Jörn); for women, from maximum 44 % (Oxhagen) to minimum 30 % (Skellefteå and Jörn).

If we take into account how often the interviewees visited a library during the past 12 months, this visit frequency too is lowest in Skellefteå and Jörn. This applies both when the visit frequency is measured with the average number of days that the interviewees had visited the library during the past 12 months and when it'is measured by indicating how many of the interviewees usually visit the library at least once a month.

If we use the latter measure (the percentage measure), we find that the visit frequency is highest in Oxhagen. If, on the other hand, we use the former measure (the average measure), we find the highest visit frequency in Kirseberg. The reason for this difference between the results is that in Kirseberg there is quite a large number of interviewed persons who visit' the library twice or more often a week.

The library-visit frequency is highest in the lowest age group. The percentage of interviewees who visited a library at least 12 times during the past 12 months in the ten homogeneous sex and regional subgroups, aged 15 to 19 years, varies from minimum 31 to maximum 74; for ten homogeneous sex and regional groups, aged 50 to 59 years, it varies from minimum 0 to maximum 37. However, the age differences vary considerably from area to area, and it is reasonable to suppose that they are influenced by the local library conditions.

The highly-educated visit libraries more often than the elementary- educated. The differences between the various educational groups are very marked. In Oxhagen, 78 % of the men and 92 % of the women who had matriculated (or had even higher education) had visited the library during the past 12 months, whereas corresponding figures for men and women with solely elementary education are 33 % and 44 %, respectively. In Jörn, these differences are even more marked. Of the men who had passed the grammar school certificate or higher, 72 % had visited the library at least once during the past 12 months; the comparable figure for women was 64 %. The corresponding percentage figures for men and women with solely elementary education are 19 and 29, respectively. The differences in the library visit frequency between various educational levels are big in all tive areas among both men and women.

The interviewees had to specify whether during the past 12 months they had used the various services provided by the libraries. The most usual thing was to borrow books for oneself and for others, and to read books, papers, and magazines while there. Otherwise, the library service is most often utilized for information from the personnel or for inspecting exhibitions arranged in the rooms. Young people mostly make use of the library services. The intensive use of these is strongly concentrated to youths between the age of 15 and 19 years (and, still more, the children below this age). The differences between various educational groups concerning the use of the library services are also marked. In Oxhagen, for instance, only 6 % of the men and 13 % of the

60 SOU 1972:20

(.. ___-.a .(JMEMIIF—u. ” . __

— Aw!—rm -. .

women with solely elementary education had used three or more of the seventeen service possibilities we enquired about, whereas the corre- sponding percentage for men and women who had matriculated or higher was 62 and 67, respectively. When we calculate the average number of ways in which all the interviewees used the library service during the past 12 months, we find the highest degree of utilization in Oxhagen and the lowest in Skellefteå and Jörn. If, instead, we measure the utilization frequency by calculating in how many different ways the interviewees, who have visited a library at least once during the past 12 months, have used the library services, we find the highest average in Kirseberg and the lowest in Jörn and Skellefteå. At these comparisons, it is important to remember that the libraries in the five areas do not offer the people in their surrounding "*hinterland'” the same services.1

We have earlier established that the interviewees to a rather large extent read books borrowed from friends and acquaintances. The books read that the interviewees had obtained in this way during the 14-day period varied from a minimum 10 % in Kirseberg to a maximum 27 % in Jörn.

The possibilities of the interviewees obtaining books in this way depend on how many books there are in the homes in the area.

Through the interview study, we got to know how many shelf-metre books there were in the homes of the interviewees. We have found that most books are available in the homes in Oxhagen and Skärholmen and fewest in the homes in Jörn, both with regard to fiction and non-fiction literature and with regard to these two groups of books combined. For both types of literature the order between the areas was as follows: (l) Oxhagen, (2) Skärholmen, (3) Skellefteå, (4) Kirseberg, (5) Jörn. The proportion between fiction and non—fiction literature was about the same in all five areas: 60—66 % are fiction. The higher the education, the more often the interviewees had at least five shelf—metre books.

There are recurn'ng and marked differences in the book supply in the homes between those with solely elementary education and those with elementary and some vocational training. The differences between these two groups, on one hand, and those with grammar school certificate, on the other, however, are even more marked.

If, instead, we distribute the interviewees according to their belong- ingness to social classes, we get about the same picture, but the differences between the book stocks in the different social classes appear to be somewhat greater.

Book stocks of five Shelf-metres and more are rare in "social group III” homes in all five areas, particularly in Jörn, where we interviewed 115 persons whom we have referred to "social group lll”2. Only nine of these 115 interviewees lived in homes with at least five shelf—metre books

We have compared the size of the book stocks in the five areas with the.book stocks in certain "comparison areas”, for which information was taken from the material of a nation—wide governmental low-income

61

SOU 1972:20

1 The report about exper- imental activities at these libraries analyses the relation between the services offered by the libraries in the five areas and the utilization of these services.

2 This statistical group corresponds to what is usually called the work- ing class.

study, for which data were collected in 1968. These comparisons show that the average book—stock size in Oxhagen and Skärholmen is larger than for the country as a whole: in Jörn, on the other hand, they are smaller. Oxhagen is the only one of our areas that deviates markedly from its ”comparison area”.1 The inhabitants there have more frequently a book-stock of at least five Shelf-metres (47 % v. 27 %). The figure as a whole indicates that differences in the average book stock size between groups of persons with the same education level but from different kinds of habitations are small.

All those readng and book habits, for which we found marked differences between persons on various educational levels, reveal differen- ces of the same type between those from different social classes. Our analysis of the reading and book habits of educational groups and social classes allows us to suppose that these differences are due to the educational level; however, the results also suggest that even stronger differences for certain reading and book habits would be found if — by means of further data consideration could be paid to their income and position in society.

When the interviewees from the five areas are divided into groups according to their educational level and their belongingness to social classes, one finds that those belonging to the same educational group or the same social class in general differ little from one another with regard '1 to their reading and book habits. The differences between the inter- viewees from the various areas that recur in table after table are mainly due to the variation of the percentage of those with higher education in the various areas. There are considerably more such individuals in Oxhagen and Skärholmen than in Skellefteå, whose population, in turn, includes a considerably larger proportion of higher educated than the population of Kirseberg and Jörn. This fact underlies the regularly recurring order of our areas with regard to the frequency of many leisure activities, with Oxhagen first, followed by Skärholmen, Skellefteå, 1 See p_ 44 in this Kirseberg and Jörn, in that order. summary.

__- ,.MA .. . 4

en. .a..=_._._5-;.H_q=

62 SOU 1972:20

Also after a division of the group studied into more homogeneous groups, a tendency can be found for the same order between the areas, when a comparison is made of groups of those that are homogeneous concerning such qualities as sex, age, education, and social class belongingness. The order of the areas for these homogeneous groups is often the same as that for the total group before ”the break down”, i. e. Oxhagen and Skärholmen show relatively high values for the studied activities, habits etc., whereas Jörn and Kirseberg regularly have comparatively low values.

An example of this is the figures about the "information density” for read books among those on different educational levels in the five areas, which we have reproduced on page 52 on this summary. However, one has to keep in mind that these differences might be connected—at least partially—with the fact that there are certain differences in educational level and other variables between those from the same social class in the five areas.

From the answers to a few attitude questions, we have tried to obtain a measure of the general book interests of the interviewees, and also measures of their attitude to various possibilities of increasing the book reading. Our data indicate that in all five areas women are more interested in books than are men; the differences, however, are slight, except for Jörn, where the men have a markedly lower book interest. No obvious relation between, on one hand, our measure of book interest, and, on the other, age group and educational level has been found. We can with reason ask whether the method we use produces an acceptable instrument for measuring book interest. If we presume that the method used gives reliable measures, the slight differences in book interest between various age groups and educational groups indicate that these differences are considerably less than the differences in actual book reading. The existence of a highly positive attitude on the part of the interviewees to books and book reading — whether occasioned by insight or convention—might be a fertile ground for promoting reading activities of various kinds.

We also asked a few questions intended to measure the attitude of the interviewees to six methods that could improve the spreading of books and lead to increased book loans and book purchases. In all five areas, the interviewees believed that cheaper books is the one among these methods that would have the greatest effect. The least confidence- inspiring methods among the interviewees was the sale of books in the libraries. Regarding the libraries, it was thought that Sunday opening and extended service in the evenings of week days would resuit in an increase in borrowing. No obvious differences between men and women, between various age groups, between various education groups, and between interviewees from the different areas were found concerning this series of questions on the distribution ofbooks.

Expressed somewhat differently, the interviewees consider that high book prices and limited service by the libraries are the most important obstacles to increased book reading.

SOU 1972:20

6 The reading and book habits of school children in the live areas — The school children study

Our data indicate no difference concerning the number of owned books between boys and girls attending the same class and coming from the same area. As is reasonable, the number of owned books in all five areas, among both boys and girls, increases somewhat from class 3 to class 9.

It is more interesting that, in the matter of owned books, there are quite marked differences between children from the various areas. Those from Skärholmen and Oxhagen own considerably more books than those from the other three areas; among the children from Jöm, in particular, many own less than ten books.

Children in the studied group can have access to books in many different ways. During the interview, they answered questions about how often they obtained books in one or other of the following ways:

buying books for themselves from the bookshop buying books for themselves from a kiosk buying books for themselves from a store or other shop getting books as gifts reading books already in the home borrowing books from friends borrowing books from the school library borrowing books from a library other than the school library.

The answers to these questions show that the most frequent way that both boys and girls become acquainted with books is by reading those in their homes. The next is borrowing from school libraries which, in the two lower school classes in some investigation areas, is a more frequent way of obtaining books than from the homes. Borrowing from school library, however, is a method that is used less often in the higher class (and consequently, at higher age); it plays a comparatively minor role for those who have moved upp to class 9.

The girls have a higher frequency than the boys for seven of the eight ways of obtaining books. The exception is book purchase from kiosks, which is about equal for boys and girls. The boys getting more books is a difference regularly found for all ways of obtaining books (except kiosk purchase) at comparisons in all three classes in all five areas (with a few random exceptions). The differences, however, are usually small. The greatest differences are found concerning borrowing from friends. We have earlier established that the book reading frequency reduces with belonging to higher class (and higher age). In good agreement with this, the frequency of obtaining books also decreases with belongingness to higher classes ( and higher age). The only marked feature of the areas concerning the frequency of obtaining books by the school children is that purchase in bookshop, store, or other shops is low in Jörn; this is not surprising hearing in mind how limited the commercial book supply is in Jörn.

The questionnaire that the pupils had to answer included a series of questions aimed at establishing the extent they had used the various possibilities of service and leisure time activities offered by the libraries. The series of questions included 20 such services and activities.

SOU 1972:20

The average of the number of— types of library services used by the interviewed pupils varied from a minimum 4.39 (boys in class 3 in Jörn) to a maximum 9.62 (boys in class 9 in Kirseberg). Kirseberg had the highest average for both girls and boys in all those three classes we studied, while Jörn had the lowest or next lowest average for both girls and boys in all three classes.

If we consider how the pupils in the three classes used these services or devoted time to those activities in the library, we find that there is a clear relation between the variations in the existing offer of service and activities by the libraries in the five areas and the utilization of them.

In the questionnaire, we also included a series of questions aimed at measuring the interest in book reading compared with some other leisure time activities: watching TV, taking part in sports and athletics, visiting the cinema, and playing or listening to music.

No characteristic differences in the reading interest between homo- geneous sex and age groups from the five areas seem to exist. The measuring instrument we used showed that the interest in book reading among the boys is generally low, but it is particularly low among the boys from class 9. This does not apply to the girls. The girls, on the whole, are more interested in visits to the cinema than in reading books, but if we compare the interest in the other three leisure time activities included in the series of questions (watching TV, playing or listening to music, taking part in sports or athletics), we find that the girls are just as interested in book reading as in these other activities.

The results of the analyses of the material made so far from the school children study support and complement on a number of points the picture of the book and reading habits in the five areas which we arrived at in the analysis of our data from the interview study with adults.

7 Library book loans in the five investigation areas — The library loan study

Chapter 7 reports the results from the library loan study of 1970. The object of the study was the distribution of the loans conceming certain features of the borrowers, such as sex, age, social group, and so on. Our results refer to a random sample of the film—registered book loans during the period 15 January 1970 to 3 May 1970. The total number of analysed book loans was 7,500. The information for each book loan that we had access to was the sex, age, civil status, occupation, income, education, and home address of the borrower, and also the genre of the book and the time of the loan.

66 SOU 1972:20

Denna beskrivning är ett försök att ge en bild av den miljö och de människor, som tillsammans utgör Kirseberg. Kirseberg är präglat av många inte olikheter, men det framträder samtidigt som en särpräglad miljö gentemot det övriga Malmö. Dessa båda aspekter ligger till grund för den första delen av beskrivningen. Den andra delen tar upp de möjligheter som finns till fritidsaktiviteter i Kirseberg. Där beskrivs stadsdelens bibliotek och dess verksamhet. För att förstå Kirseberg måste man känna till hur området historiskt är förknippat med det övriga Malmö. Det är berättelsen om det lilla, något isolerade, och troligen ganska väl integrerade samhället, som överväldigades av den stora staden. Avslutningen är ett försök att skissera denna process.

Kirseberg — historia och miliö

Egentligen är det oriktigt att benämna den del av Malmö som vi studerat för Kirseberg. Det som i dagligt tal förstås med Kirseberg utgör emellertid huvuddelen av det studerade området, och jag kommer därför för enkelhetens skull att använda ”Kirseberg” som en sammanfattande beteckning på detta område. (Kartan i figur 2.1 visar undersökningsom- rådets utsträckning.)

Kirseberg ligger i den nordöstra delen av Malmö. Området kallas ofta för ”Backarna”, därför att det är en av de få platser inom Malmö där det finns nivåskillnader i terrängen. Från början lär det ha funnits två backar, ”det stora Kirseberget” och ”det lilla Kirseberget”, men det senare är sedan länge försvunnet i samband med breddningen av gator. Om ordets etymologi råder delade meningar. Vissa auktoriteter sammanställer det med ordet körsbär, andra vill föra det tillbaka ända till 1200-talet och Sankt Knutsgillets årliga fester, då man på valborgsmässoafton tände sto- ra bål på Kirseberget. I vilket fall som helst har området en lång historia. Namnet finns belagt från medeltiden då man lär ha bränt häxor på dessa kullar utanför det dåvarande Malmö. Kirseberg ligger inom det Malmö som visas på den första fullt vederhäftiga kartan från 1697. Vid denna tid har det troligen varit platsen för ängar och betesmarker, ett par gårdar, en kvarn och några krogar längs landsvägen.

Under mitten av 1800-talet började Kirseberg emellertid alltmera anta karaktären av förstad till Malmö och växte så småningom samman med den gamla staden innanför kanalerna. Kontakten med landsbygden fanns emellertid kvar. En bild av detta ges i en lägesrapport från det sk Östergårdsprojektet:

”Många nyinflyttade lantbor slog sig tidigt ned i Kirseberg där man kunde leva ett mellanting mellan lant- och stadsliv. Kirsebergsboma höll ofta grisar och höns, och många hade småodlingar på jordstycken nära bostaden. I Kirseberg bodde mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet slaktardrängar, hudflikare och andra personer med yrken, som hade lågt socialt anseende. Här bodde också tattarna i Malmö, som tillsammans med annat ”löst folk” i Kirseberg ofta kallades (och ibland fortfarande kallas) för 'tavringar7 eller 'taringar. ”Backarna” och människorna därute har varit föremål för en mytbildning i Malmö. I en

SOU 1972:20 lll

1 En bild av denna ut- veckling ges i en rapport från det s k ”Östergårds- projektet”. Se Bodil Nils- son, Harald Swedner och Martha Ullerstam "Läges— rapport från Östergårds- projektet, sommaren 1970", Malmö 1970 (stencil).

näe

beskrivning av förhållandena under början av seklet kan man läsa: *Men där slutade stadsbebyggelsen, staden, spårvägen och heder och ära och redlighet åtminstone efter våra pojkbegrepp, men nog också efter många vuxnas. Där började backarna”.l En gång i tiden gavs det kanske belägg för dessa myter, men mycket tyder på att många malmöbor fortfarande när dem och att stadsdelen betraktas med en något negativ attityd.”

Inom Kirseberg kan man urskilja flera mer eller mindre distinkta delområden. Kirsebergsstaden (se figur 2.2) är den del av undersöknings- området, som ligger längs Vattenverksvägen, där terrängen på båda sidor sakta sluttar ner mot den Norra och den Södra Bulltoftavägen. Här finner man Kirsebergstorg, kring vilket en förhållandevis stor del av områdets serviceutbud är lokaliserat. Här finns tex post, bank, apotek, barnavårdscentral och affärer. I omedelbar närhet, längs Vattenverksvä- gen, ligger ytterligare några affärer och kiosker. Ett par föreningar har sina lokaler i detta grannskap, och här ligger också kyrkan. Vissa institutioner för social service är emellertid belägna utanför området. Socialbyrån och pastorsexpeditionen ligger tex i angränsande delar av Malmö. Bebyggelsen i Kirsebergsstaden är huvudsakligen av två slag. Större delen består av hyreshus i fyra våningar byggda under 1940- och 1950-talen. De flesta lägenheterna är små med ett eller två rum och kök. År 1965 klassificerades över 50 % av hushållen som trångbodda i den del av Kirsebergsstaden, som ligger söder om Vattenverksvägen.2 Den andra typen av bebyggelse inom Kirsebergsstaden härstammar från tiden före sekelskiftet. Den är i huvudsak koncentrerad till gatorna inärheten av Kirsebergstorg. Här ligger små låga hus längs smala sluttande gator. Det är kanske framförallt denna miljö, som förknippas med ”Backarna” och livet där. Idyllen finns emellertid ofta endast på ytan. Så här skriver Anna-Margareth Thagaard i en utredning om den gamla bebyggelsen.

II AN | | 0 l R I R i I I i i I II ____ r _____ ( Roshrp _ ,! ______ : Osti-a Sjukhuset ,, : .- ", | ' w" x _,» o'" '&'-po » ———— Vald-murare ' b . (» . _, (M M » Kirse- wolf. // Sooris- Vatte Beijers pol-k 3 Kockums baracker ,,,

Gornisons- ,, "IUCN planteringen staden

park södra agn.;

Järnvägs—

verksföderno '

I | l r

r' " ,z' Bulltofta flygplats |__

Figur 2.2 Trafikleder och trafikplatser i undersökningsområdet Malmö.

SOU 1972:20

! q »- | , ""en ,' I,, ', _____________ 1 ,

lSe Dahlin, Rune "Hil- mersro 1907—1915", Malmö Fornminnesför- enings årsskrift, 1947. 2Se Bengt Nilsson, ”Bo- endetäthet och trångbodd- het i olika delar av Malmö”. Drätselkontorets statistikav- delning. Malmö 1969 (stencil).

”1939 upprättades den för det gamla låghusbeståndet iKirseberg så ödesdigra stadsplanen. För cirka 15 år sedan i samband med en saneringsutredning utgick en skrivelse till alla småhusägare, att Malmö stad tänkte köpa in fastigheterna till totalsanering. Man uppmanade därför folk att inte göra några stora ombyggnader, utan endast nödtorftigt underhålla sina hus. Möjligheten att få statliga län har inte funnits. Resultatet har blivit, att de äldre som bodde i husen stannade kvar under dåliga sanitära förhållanden. Efterhand har det uppstått fler och fler sterbhus, barn och barnbarn vågar inte själva satsa på husen, utan i stället säljer man, ofta till tomtspekulanter eller småföretagare. En del av husen har utdömts av hälsovårdsnämnden, småföretagare har sett sin chans att skaffa billiga, centralt belägna lokaler”.l

Motsatsen till Kirsebergsstadens gamla låghusbebyggelse finner man i det moderna höghusområdet Segevång. Större delen av denna bebyggelse uppfördes under början av 1960—talet. Husen ägs huvudsakligen av bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag. Segevång fun- gerar troligen ganska självständigt i många avseenden. Området har t ex sina ”egna” affärer, en ”egen” skola för låg- och mellanstadium, en ”egen” fritidsgård och en ”direkt” bussförbindelse med det centrala Malmö.

inom Kirseberg finns det också en mycket karaktäristisk villabebyggel- se. 1 Rostorpsområdet ligger ca 180 till formen mycket likartade villor. Denna egnahemsbebyggelse kom till under 1920-talet under den dåvaran- de bostadsbristen. Initiativtagare var en grupp arbetare vid SJ. Områdets tillkomst präglades av ett aktivt samarbete mellan de blivande husägarna. Man bildade ”Föreningen Rostorps egna hem” och denna organiserade bland annat byggandet och anskaffade byggnadsmaterial.

Östergård och Österhus ligger mellan Södra Bulltoftavägen och järnvägen. De består av två stora kringbyggda kvarter, uppförda 191641918 av Malmö stad, som fortfarande äger och förvaltar fast ighetema. Området har varit föremål för flera sociologiska undersök- ningar. Det har karaktäriserats som slumområde som till stor del bebos av ensamstående personer och familjer, vilka av socialvårdens myndigheter fått bostäder här, sedan det visat sig att de inte kunnat skaffa sig eller behålla en bostad i den öppna marknaden.

Vid Lundavägen, omkring Saarisplan, ligger ett bostadsområde som huvudsakligen består av äldre hyreshus med mellan fyra och fem våningar. En del av husen inom detta område vetter direkt mot motorvägen Malmö—Lund och en del direkt mot Lundavägen, vilka båda är hårt trafikerade. Ytterligare ett område med hyreshus ligger som en smal remsa mitt emot Sjölundaviadukten mellan Rostorp och Lundavä— gen.

Valdemarsro är den mest isolerade bebyggelseenheten inom undersök- ningsområdet. Det ligger någon kilometer utanför Kirsebergsstaden vid Staffanstorpsvägen och tätt invid landningsbanorna på Bulltofta flyg- plats. Bebyggelsen består till största delen av enfamiljshus, som byggdes under 1920-talet.

Det ovan skisserade Kirseberg avgränsas på alla sidor av flera naturliga ”barriärer”. I söder, mellan stadsdelen och det övriga Malmö, ligger, förutom en del av järnvägens spårområden, Malmös hårt trafikerade norra

114 SOU 1972:20

lAnna-Margareth Thagaard, ”Utredning: Kirsebergsstaden” Stadsingeniörskontoret, Malmö 1970 (stencil).

infart. I väster ligger bangården, motorvägen Malmö—Lund och ett av Malmös största industriområden. I öster ligger ett industriområde och Bulltofta flygfält, och i norr flyter Segeå, som utgör Malmös gräns mot den rena landsbygden. På grund av detta finns det i princip endast två vägar från Kirseberg in till Malmös mera centrala delar. Tre busslinjer går till eller igenom området, och beroende på var man bor är det mellan två och fyra kilometer in till centrum.

Den del av Malmö, som ligger på andra sidan av dessa ”barriärer”, utgör en del av vad som ibland kallats för ”stenstaden”. Kontrasten mellan denna del av Malmö och det geografiskt något isolerade Kirseberg upplevs starkt, speciellt under den varma årstiden. Kirseberg är grönt. På flera ställen runt omkring området, innästlade mellan vägar och järnvägar, ligger koloniträdgårdar. Längs Vattenverksvägen löper en alle, som så småningom mynnar ut i Beijers park. Beijers park anlades år 1855 av två privatpersoner, vilka arrenderat området på 50 år av Malmö stad, med villkor att området endast fick användas till plantering och att det efter arrendetidens slut skulle tillfalla staden. Målsättningen med deras arbete var att skapa en park i den östra stadsdelen, som skulle motsvara Kungsparken i det västra Malmö. Förutom Beijers park finns två andra mindre parker, Gerlachs park och Garnisonsplanteringen. Den senare hette en gång ”Gamla garnisons- och fångkyrkogården”. Mellan 1809 och 1870 var det en kyrkogård för soldater och arbetsfångar, mellan 1870 och 1891 endast en fångkyrkogård.

Vistas man i Kirseberg lägger man snart märke till det stora antalet idrottSplatser. Här finns fotbollsplaner, tennisbanor, en konstisbana, ett friluftsbad m m. Funnes det något mått på antalet kvadratmeter

Segevö ngsskolon

D Segevångs fritidsgård

ock b k & /D UFönqelser KD ums nruc eg./__ ___;7 _,/ . l' . Kirsebergsskolun BIM—d:! _. /

_ D Kar-kun Kv. Kirseberqsm""* Bulltofta

Figur 2.3 Några viktiga byggnader och institutioner i Kirseberg.

SOU 1972:20

idrottsplats per invånare skulle Kirseberg troligen ligga högt i jämförelse med många andra stadsdelar i Malmö.

Trafik från Malmös norra infart på väg till stadens östra delar tar ofta vägen genom ett virrvarr av smågator i bostadskvarteren i Malmös nordöstra utkant. En del av denna rutt ligger inom Kirseberg. Alla typer av fordon kör här och i rusningstid är köerna ofta långa. En annan hårt trafikerad väg, som skär igenom området är Lundavägen, en av huvudlederna för lokaltrafiken norrut. Den kraftiga trafiken beror på Kirsebergs läge tätt invid Malmös stora industriområden. Det finns även inom det egentliga undersökningsområdet ett stort antal arbetsplatser. Enligt 1965 års folk- och bostadsräkning fanns det den 1 november 1965 471 st företag inom undersökningsområdet.1

Den definition av företag, som användes vid denna räkning, var ”varje lokal eller varje avgränsat område där verksamhet bedrives (verkstad, bu- tik o d)”. Detta innebär att de flesta företag är små. Över hälften syssel- satte endast en eller två personer, medan ca 5 % av företagen svarade för över 60 % av arbetstillfällena. Bland de största företagen är Sydsvenska Dagbladet, Statens Järnvägars reparationsverkstäder och Allhems förlag. Siffrorna visar också att inpendlingen till Kirseberg är stor. Dagbefolk- ningen beräknades 1965 till 7 542 personer, dvs ungefär 90 % av nattbe- folkningen.l Nästan 60 % av den förvärvsarbetande dagbefolkningen ar- betade inom tillverkningsindustrin. Något över 800 av de förvärvsarbe- tande Kirsebergsboma hade sina arbetsplatser inom undersökningsområ- det. Nattbefolkningen beräknades till 8 176 personer. Detta innebär att nästan 10 % av Kirsebergsboma hade nära till sina arbetsplatser. Ser man på Malmö i dess helhet, är det ungefär 8 % av de förvärvsarbetande, som bor inom samma statistikområde som de arbetar inom. De flesta förvärvs- arbetande i Kirseberg hade sina arbetsplatser inom något av de stora in- dustriområdena i Malmö, tex det östra eller västra hamnområdet eller inom något av industriområdena i Mellersta förstaden.

Vissa kvarter i Kirseberg har, som tidigare nämnts, karaktäriserats som slumområden. Av dessa har kvarteren Östergård och Österhus blivit ingående studerade i samband med en serie sociologiska studier. Lena Altvall diskuterar i sin undersökning från 1967 i vad mån området kan karaktäriseras som ett slumområde. Hon utgick därvid från en serie slumkriterier, som David E Hunter använt vid sina analyser av slumområden i USA. Hon tar upp tolv sådana indikatorer och anser sig finna att kvarteren Östergård och Österhus då uppfyllde åtta av dessa kriterier på ett slumområde. ]) nedgångna och förfallna bostäder och fastigheter; 2) hög boendetäthet per rum; 3) stark överrepresentation av människor ur lägre sociala grupper; 4) många understödstagare; 5) hög rörlighet inom området och från ett slumområde till ett annat; 6) svåra hälsoproblem; 7) splittrade hem, skilsmässor, utom äktenskapet födda barn, många ensamstående; 8) ett smutsigt bostadsområde.2

Det finns ytterligare några bostadsområden inom Kirseberg, vilka i varierande grad uppfyller dessa kriterier. Dels är det kvarteret Kirsebergs- tornet, i dagligt tal kallat ”Vattentornet”, dels vissa hus i kvarteret Krusmyntan, i dagligt tal ofta benämnt ”Gula faran”. ”Vattentornet” var från början, precis som namnet anger, ett vattentorn. Det byggdes år

116 SOU 1972:20

1 Lars Frisäll”Företags— ?, strukturen iMalmö 1965”! Drätselkontorets statistik- , avdelning, Malmö, 1968 _ (stencil). ,l' 2Lena Altvall, ”Öster- gård-Österhus. En slumstu- die iMalmö”. Malmö stad socialförvaltning, Malmö, 1967 (stencil).

1879. År 1916 byggdes det emellertid om och har sedan dess fungerat som ett bostadshus. ”Vattentornet” ligger på toppen av ”Kirseberget” alldeles i närheten av Kirsebergs torg. ”Gula faran” utgöres av två gulgrå hyreskaserner. De ligger vid Norra Bulltoftavägen, som nära granne med biblioteket och fritidsgården. Dessa kvarter har det gemensamt att de samtliga kan karaktäriseras som slumområden, men också att samtliga fastigheter i dem ägs och förvaltas av Malmö stad. De har kommit att fungera som bostadsmarknadens sista resurs, där stadens myndigheter placerar människor, som inte kan klara sig på den vanliga hyresmarkna- den av ekonomiska eller andra skäl. Sammanlagt bor i dessa områden mellan 600 och 700 personer. Myndigheter av olika slag har också lokaliserat flera institutioner av vårdkaraktär till Kirseberg. Mitt inne i stadsdelen ligger Centralfängelset med häkte och rättspsykiatrisk klinik. Östra Sjukhuset, som är Malmö stads mentalsjukhus, ligger tätt invid Segevång. Dessa båda institutioner är gamla i Kirseberg. Nyare är Hammargården, ett övergångshem för alkoholiserade ungkarlar, och Hammaren, en av Malmö stads skyddade verkstäder för fysiskt och psykiskt handikappade. Båda dessa institutio- ner ligger som grannar till kvarteren Östergård och Österhus. Sist idenna rad av institutioner kommer Segevångsgården, ett ålderdomshem för klienter som behöver speciell vård. Många av dem som bor här, har tidigare varit alkoholister, och de saknade ofta fast bostad.

Människorna i Kirseberg

I det föregående avsnittet har jag försökt ange några av de faktorer som präglar miljön Kirseberg. Nu något om de människor som bor där. Befolkningsutvecklingen inom området kännetecknades under början av 1960-talet av en ökning fram till 1965, med en markant topp i ökningen år 1962, och sedan av en långsam minskning.

Den kraftiga befolkningsökningen omkring år 1962 berodde på inflyttningen till det nybyggda Segevångsområdet. Under perioden 1961—1965 färdigställdes här ca 1 400 lägenheter. Samtidigt med denna inflyttning har det emellertid under hela 1960-talet skett en långsam minskning av befolkningen i de övriga delarna av Kirseberg. Om man för dessa områden jämför befolkningstalen 1960 och 1969, visar det sig att det skett en befolkningsminskning på i runt tal 30 %. Under senare delen

Tabell 2.1 Kirsebergs befolkning under 1960-talet.

Tidpunkt Antal personer 1.11.1960 12463 1.11.1962 16 223 1.11.1964 15 707 1.11.1965 16 080 1.11.1966 15 767 31.12.1967 15 256 31.12.1968 14 754 31.12.1969 13 986

SOU 1972:20

Tabell 2.2 Könsfördelningen i Kirseberg och Malmö i dess helhet den 31. 12.1969.

Kirseberg Hela Malmö Antal % Antal % Mån 7 228 51,7 124 465 48,5 Kvinnor 6 758 48,3 132 625 51,5 Totalt 13 986 100,0 257 390 100,0

av 1960-talet har även Segevångs befolkning minskat något, och totalt har dessa förändringar resulterat i en befolkningsminskning för hela un- dersökningsområdet.

Om man jämför Kirsebergs befolkning årsskiftet 1969—1970 med Malmös totala befolkning framträder vissa skillnader med avseende på olika befolkningskaraktäristika. Det finns i Kirsebergs befolkning en något större andel män än i Malmös totala befolkning och en större andel ogifta personer.

Kirseberg har en något större andel invånare ide yngre åldrarna än vad som är fallet för Malmö i dess helhet, medan andelen äldre är något rnind- re.

Givetvis varierar dessa befolkningskaraktäristika inom olika delar av området. Segevång, som är det delområde som har den största befolkningsandelen (ca 6 000 personer), är ett ur ålderssynpunkt ungt område, där andelen barn och ungdomar utgör ungefär 35 % av det totala invånarantalet. En motsats till detta är området omkring Saarisplan. Detta är ett ”gammalt” område med avseende på befolkningens ålder. Här är ca 25 % av invånarna över 67 år. När det gäller civilståndsfördel- ningen är området Östergård och Österhus särpräglat med sin stora andel ogifta vuxna personer, huvudsakligen män. Villaområdet Rostorp är den del av Kirseberg, där det finns den största andelen gifta personer.

Malmös socialekologiska mönster kan mycket grovt karaktäriseras på följande sätt. De centrala delarna (”den gamla staden”) består huvudsakligen av kontor och affärer och har ganska få bofasta invånare. Mot öster och nordöst ligger äldre hyresområden och industriområden. De flesta invånarna i dessa stadsdelar är ”arbetare”. Samma förhållande gäller med vissa undantag för södra Malmö, där de nya bostadsområdena växer upp. I väster finns stora grönområden och en vidsträckt

Tabell 2.3 Civilståndsfördelningen i Kirseberg och i Malmö i dess helhet den 31.12.1969.

Kirseberg Hela Malmö Antal % Antal % Ogift 5 918 42,3 105 070 40,9 Gift 6 722 48,1 125 599 48,8 Änka eller änkling 644 4.6 14 886 5,8 Frånskild 702 5,0 11 535 4,5 Totalt 13 986 100,0 257 090 100,0

118 SOU 1972:20

O— 4 5— 9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64 65—69 70—74 75—79 80—84 85—89 90—

800 700 500

Mån Antal

Kirseberg

471 425 502 492 702 664 515 502 529 579 445 442 364 257 164 92 53 29

1

Totalt 7 228

Mån

500 400 3011

OOO—NWUIGNONFQOXNIXDSDONQMON OAlewONOl—NOWNDHNQWXDNDUI

100,0

200

Kvinnor

Antal %

419 6,2 435 6,4 436 6,5 456 6,7 623 9,2 473 7,0 462 6,8 430 6,4 494 7,3 542 8,0 449 6,6 418 6,2 376 5,6 278 4,1 207 3,1 124 1,8 91 1,3 32 0,5 11 0,2 6 756 100,0 Alder-,är

100 0 0 100 Antal individer

Totalt Antal

890 860 938 948 1 325 1 137 977 932 1 023 1 121 894 860 740 535 371 216 144 61 12

13 984

200

%

Tabell 2.4 Åldersfördelningen i femårsklasser för Kirseberg och Malmöi dess helhet den 31/12 1969.

OOb—lr—INWUIOOPNIQNImXOONChOXO! H&OMQWWHÖOWQO—me—Ä

... O O O

Kvinnor

300 4011

Figur 2.4 Fördelning på kön och ålder i femårsklasser i Kirseberg.

SOU 1972:20

Hela Malmö %

500

oo—uwc—oaxaxyraxu-axoooomaxoxox NOK-hw-bONOOKON-h-Äml—t—mxlI—NON

... o 9 o

600 700 800

villabebyggelse. I dessa stadsdelar är invånarna mera sällan ”arbetare”. Som tidigare nämnts ligger Kirseberg i den nordöstra delen av Malmö. Denna bostadssegregation har varit föremål för flera sociologiska studier. Birgit Werners undersökning, som grundade sig på förhållandena 1955, visade att Kirseberg var en stadsdel som huvudsakligen beboddes av personer ur socialgrupp III.1 Segevångsområdets tillkomst medförde inga större förändringar. Göran Lindberg karaktäriserade detta år (1963) såsom dominerat av arbetare.2 De undersökningar av skolsegregationen i Malmö, som år 1968/69 genomfördes av Harald Swedner gav samma bild. Kirseberg visade sig vara ett av de områden i Malmö, som hade lägst socialgruppskvot.3 Socialgrupp är ett begrepp med många dimensioner och är bla beroende av sådana faktorer som utbildning, yrke och inkomst. Litteraturutredningens intervjuundersökningar hösten 1969 visade att över 50 % av invånarna i Kirseberg hade en utbildning, som motsvarade enbart folkskola och att ca 45 % arbetade inom tillverknings- industrin. Beträffande inkomster finns det möjligheter att göra jämförelser mellan Kirseberg och det övriga Malmö. 1967 var medelin- komsten för Malmö stad i dess helhet 25 700 kronor per inkomstenhet och år (inkomst är här ”den vid den statliga taxeringen åsatta sammanräknade nettoinkomsten”). Motsvarande siffra var för Kirseberg 22 500 kronor per inkomstenhet och år.”' Studerar man differentieringen inom Kirseberg framkommer en mera nyanserad bild. En beräkning av s k socialgruppskvoter för de tidigare beskrivna delområdena visar att Rostorp har den högsta socialgruppskvoten, 2,01.

Efter Rostorp följer området kring Saarisplan med 1,58 och Segevång med 1,54. 1 norra delen av Kirsebergsstaden är socialgruppskvoten 1,41 och i den södra delen 1,36. Valdemarsro har en socialgruppskvot på 1,40

Områdlt längs

1 Se Birgit Werner, ”Mal- mö stad och dess tillgrepps- brottslighet. En socialeko- logisk undersökning", So- ciologiska institutionen, Lund, 1963.

2 Se Göran Lindberg, ”Social omgivning. En so- cialekologisk undersök- ning av tjugo bostadsom- råden i Malmö”. Sociolo- giska institutionen, Lund, 1967.

3 Se Harald Swedner, ”School Segregation in Malmö”, Chicago 1971.

4 Se Kay Nilsson, ”In- komstfördelningen år 1967 iMalmö etapp 11 och 111”, Drätselkontorets statistikavdelning, Malmö, 1969 (stencil).

:: "

ol _

*. /-€*3I: "

' Norm delen ' _ /../, ,»

' ov' Kirseberqsmcfen m-Qj _.) ;;

: "u . Lh!» Valdemarsro ,» li

: Lao _,r' r,

" ,)

_

Södra delen av Hifseburqsstoden "07 : .fi, _c

_ 1.35 | 1,35- : .,”,r gr

. "...nu ' » !

Östergård- Österhus E .."" '. ,J', lill

|,” ..' : J.,. le. .,), ,v

.-' - . v i.

”u...-"". .: ,,,, lå :..,”

*,

Figur 2.5 Socialgruppskvoter för bostadsområdena i Kirseberg. ,! 120 SOU 1972:20

Tabell 2.5 Andelen röstande på olika politiska partier i Kirseberg och i Malmö i övrigt vid kommunalvalet år 1970 (poströster ej medräknade). Procentuell fördelning.

Malmö stad i sin helhet

Kirseberg

Moderata samlingspartiet 7,8 15,1 Centerpartiet 11,2 11,5 Folkpartiet 11,7 15,9 Socialdemokraterna 63,5 53,9 Vänsterpartiet kommunisterna 5,1 2,9 Kristen Demokratisk Samling 0,7 0,7

Totalt 100,0 100,0

och Östergård-Österhus 1,17. Den lägsta socialgruppskvoten (1,07) finns i det område, där Kockums baracker för utländska arbetare är belägna. Socialgruppskvoterna är angivna på kartan i figur 2.5.l

Medelinkomsten för de olika delområdena följer i stort sett samma mönster. l Rostorp var medelinkomsten år 1967 26 800 kronor per inkomstenhet och år, medan motsvarande siffra för Östergård-Österhus var 15 000; dessa är den högsta respektive den lägsta medelinkomsten för de olika delarna av undersökningsområdet.

Arbetarklassen dominerar alltså den socioekonomiska bilden iKirse- berg. Det är svårt att uttala sig med bestämdhet, men vissa iakttagelser pekar mot att fackligt organiserade arbetare i viss mån satt sin prägel på miljön. Det tydligaste exemplet på detta är tillkomsten av egnahemsom- rådet Rostorp, som initierades och till stor del planerades och organise- rades av fackligt aktiva arbetare vid SJ. Televerket byggde vid ungefär samma tidpunkt i närheten av kvarteret Östergård de s k Hagtorpshusen som tjänstebostäder, och något tidigare byggde SJ i närheten av kvarteret Österhus det 5 k Järnvägshuset, som också användes till tjänstebostäder. Andelen kirsebergsbor, som i dag är anslutna till fackföreningar, är hög. Över 70% av männen i åldrarna mellan 16 och 69 år och ca 35 % av kvinnorna i samma åldrar angav vid litteraturutredningens intervjuunder- sökning att de var medlemmar i någon fackförening.

Resultaten av valen till kommunfullmäktige 1970 visar att kirsebergs- borna i större utsträckning än vad som är fallet för Malmö i dess helhet röstar med Arbetarpartiet-Socialdemokraterna och med Vänsterpartiet Kommunisterna. De röster i mindre utsträckning med Moderata samlingspartiet och Folkpartiet. För Centerpartiet och Kristen demokra- tisk samling är siffrorna ungefär desamma för Kirseberg som för hela staden.2

Ett karaktäristiskt inslag i Kirsebergs befolkning är de många invandrarna. Under senare år har invandringen svarat för mer än hälften av Malmös folkökning. Kirseberg har blivit en av de stadsdelar som nu uppvisar den största koncentrationen av utländska medborgare. Medan totalbefolkningen minskat har antalet utländska medborgare, som bor inom området, ökat. Numera utgörs nästan 10 % av Kirsebergs befolkning av invandrare.3

SOU 1972:20

1 Socialgruppskvoten kan variera mellan 4,00 (vilket betyder att det i området ifråga enbart bor personer från socialgrupp 1) och 1,00 (vilket bety- der att det i området en- bart bor personer tillhö- rande socialgrupp Ill).

2 Se Nilsson, Bengt, ”Riksdagsval i fyrstads— kretsen samt val av kom- munfullmäktige iMalmö den 20 september 1970. Definitiva valresultat”. Drätselkontorets statistik- avdelning, Malmö, 1970.

3 Christer Jarbo, ”Ut— ländska medborgare i Mal- mö”, Drätselkontorets

statistikavdelning, Malmö, 1970, (stencil).

Tabell 2.6 Antalet utländska medborgare i Kirseberg den 31.12.1969 fördelade på olika nationaliteter.

Antal %

Jugoslaver 434 32,6 Finländare 268 20,1 Danskar 149 11,2 Portugiser 95 7,1 Ungrare 79 5,9 Tyskar 69 5,2 Italienare 5 3 4,0 Övriga 183 13,8

Summa 1 330 100,0

En av huvudorsakerna till den stora andelen invandrare är att ett av Malmös största företag, Kockums, äger flera bostadsfastigheter inom området. Dessa bostäder är avsedda för utländska arbetare som är anställda vid företaget. Inom området finns en gammal redan nämnd barackförläggning, ”Kockums baracker”. Den är belägen vid Bulltofta mellan Kirsebergsstaden och Valdemarsro. De flesta arbetare som bor här har nyligen kommit till Sverige (och är ofta här endast för en kortare tid). Antalet varierar och omflyttningen är stor, men normalt brukar här bo mellan 50 och 100 personer. Men invandrare bör också i en bättre boendemiljö inne i Kirsebergsstaden, i kvarteren omkring Kirsebergs torg. Här äger Kockums nybyggda fastigheter med bostäder avsedda för invandrade arbetare, både för ensamstående och för invandrarfamiljer.

Den största delen av Kirsebergs invandrare bor här, i den södra delen av Kirsebergsstaden. Totalt utgör de över 20% av befolkningen inom detta område, och gruppen utgör ett märkbart inslag på grund av koncentrationen till vissa fastigheter. Förutom i Kockums bostäder är andelen invandrare speciellt hög i kvarteren Östergård och Österhus och i kvarteret Kirsebergstornet.

[ Kirseberg finns en klubb för invandrare, FBK Balkan. Denna startade sin verksamhet 1963 med fotboll som huvudaktivitet. Laget har många supporters vilket bl a framgick av ett reportage i Sydsvenska Dagbladet den 25.10.70 med rubriken: ”Livaktigt division V-lag kniper ca 600 åskådare från MFF”. Sedan klubben startades har emellertid flera aktiviteter tillkommit. Klubben fungerar som en mötesplats, men den försöker också hjälpa medlemmar, särskilt sådana som nyligen kommit till Sverige, tex vid kontakter med olika myndigheter. Den bedriver också en begränsad utlåning av böcker, huvudsakligen på serbokroatiska. Balkan är inte inriktad på att uteslutande fungera som en klubb för in- vandrare. Även en del svenskar är medlemmar. Den största medlemsgrup- pen är annars jugoslaver, men det finns också italienare, fransmän, ungra- re, finländare och danskar bland medlemmarna. Klubben har sina lokaler i ett hus vid Kirsebergstorg, som ägs av Kockums.

En viktig orsak till invandringen till Sverige är behovet av arbetskraft vid olika industrier. Detta medför att invandrargruppen idemografiskt avseende skiljer sig från totalbefolkningen på vissa punkter. En större andel är i yrkesverksamma åldrar, en större andel är män, unga

122 SOU 1972:20

barnfamiljer utgör en stor andel osv. Troligen är detta en bidragande orsak till att Kirsebergs befolkning i vissa avseenden, som tidigare nämnts, skiljer sig något från Malmös totalbefolkning. Hur stor roll invandrargruppen spelar i detta sammanhang är emellertid omöjligt att uttala sig om, eftersom den typ av statistik som skulle ge svaret på sådana frågor, inte föreligger för de olika stadsdelarna inom Malmö.

Några sammanfattande synpunkter

Det finns ofta vissa element i en stadsdels struktur, som gör att den som bor där eller som känner väl till den upplever att den har en viss profil gentemot den övriga staden. Denna beskrivning har syftat till att isolera några faktorer som ger profil åt Kirseberg som en stadsdel i Malmö. Vad jag speciellt har fäst mig vid kan sammanfattas i följande punkter:

Kirseberg är en gammal stadsdel med en lång och delvis ganska säregen historia. Myter om det gamla Kirseberg gör att många malmöbor fortfarande har negativa föreställningar om Kirseberg. Kirseberg är geografiskt något avskilt från det övriga Malmö. Inom Kirseberg finns ett stort antal arbetsplatser och en stor dagbefolkning. Vissa kvarter i Kirseberg kan karaktäriseras som slum. Det finns många institutioner av vårdkaraktär iKirseberg. Kirsebergs befolkning domineras av socialgrupp III. Invandrare utgör ett markant inslag i Kirsebergs befolkning.

Sett ”inifrån” är det emellertid svårt att teckna en enhetlig bild av området. Karaktäristiskt för Kirsebergs inre struktur är också förekomsten av flera ”öar” inom befolkningen, vilka sinsemellan synbarligen är tämligen ”oberoende” av varandra. Människorna tycks ha förhållandevis få kontakter utanför ”sin egen ö”. Förekomsten av dessa ”öar” kan ses som ett resultat av flera olika faktorer. Den yttre miljön, de till sin karaktär så olika bostadsområdena, är en sådan faktor. Invånarna i kvarteren Östergård och Österhus har få kontakter med de övriga invånarna i Kirseberg. Samma förhållande karaktäriserar troligen flera av de delområden, som jag tidigare beskrivit, som Segevång, Valdemarsro och kanske några till. I en annan dimension visar sig ”öarna” i invandrarnas isolering. Många av dessa bör i hus, där nästan alla grannar också är invandrare. Kontakten mellan dem och den övriga befolkningen försvåras därtill av alla de faktorer, som karaktäriserar invandrarens situation, Språksvårigheter, kulturella olikheter och vanföreställningar. Vissa arbetsplatser och de olika vårdinstitutionerna utgör också ”öar”, där människor i varierande grad känner sig oberoende av eller isolerade från det yttre samhälle, som Kirseberg utgör.

Fritid i Kirseberg

Kirseberg är i många avseenden — dock ej vad gäller idrottsplatser — dåligt utrustat med möjligheter till fritidssysselsättning. Detta gäller

123

SOU 1972:20

speciellt för den vuxna delen av befolkningen. Fritidsaktiviteterna är koncentrerade till två fritidsgårdar, kyrkans samlingslokaler, stadsbibliotekets lokaler och några föreningar med egna lokaler. Här följer en kort översikt, med speciellt sikte på förhållandena under år 1969.

Den äldsta — och mindre — fritidsgården, Segevångs fritidsgård, liggeri källarlokaler inom Segevångsornrådet. Gården startades för att i någon mån täcka behovet av fritidslokaler för ungdom idet nybyggda området. Under 1969 har vissa föreningar, bl a en musikskola och en fotbollsklubb, hyrt lokaler på gården. Segevångsskolan har haft gymnastik där under skoltid. En viss gruppverksamhet har också drivitsi gårdens regi.

För att få tillträde till en fritidsgård krävs antingen att man är medlem i en förening, som har sin verksamhet förlagd till gården, eller att man löst ett speciellt medlemskort. Under år 1969 såldes sammanlagt 150 gårdskort och 553 skolkort.

Den största fritidsgården, Kirsebergs fritidsgård, i vilken också biblioteket är beläget, byggdes 1967. I Kirseberg saknades då lokaler för fritidsaktiviteter, och man hade länge varit i behov av sådana. Fritidsgården anses vara en av Sveriges modernaste och mest välutrustade. Här finns bla tre samlingssalar och ett stort antal lokaler för idrotts—, förenings-, hobby— och teaterverksamhet. Ca trettio föreningar och organisationer är regelbundet verksamma på fritidsgården, tex Malmö korporationsidrottsförbund, Kirsebergs scoutkår och SSU-Segevång. Flera av föreningarna rekryterar medlemmar från hela Malmö. Ungefär trettio föreningar har en mera sporadisk verksamhet inom gården. Förutom föreningarna har ABF, Vuxenskolan och TBV en viss verksamhet på fritidsgården. I fritidsgårdens regi arrangeras diskotekaftnar, filmförevisningar, handikappverksamhet och annan gruppverksamhet. Under år 1969 såldes sammanlagt 491 gårdskort och 578 skolkort.

l Kirsebergs fritidsgård finns välutrustade teaterlokaler. Dessa stod delvis oanvända fram till hösten 1969, då Gorillateatern etablerade sig i stadsdelen. Gruppen bestod från början av tio skådespelare. Olika uppfattningar om teaterns verksamhet resulterade i en delning av gruppen. Fyra medlemmar stannade kvar och fortsatte att arbeta som Gorillateatern. Gruppens målsättning är ”dels att spela där publiken finns (på skolor, föreningar, fängelser osv), dels att skapa en stadsdelsteater, en kvartersteater för folk på Öster”. Skådespelarna bor i Kirseberg (i kvarteren Östergård och Österhus). De skriver själva sina pjäser. Man ger föreställningar på fritidsgården, men de flesta framförandena sker på olika institutioner, skolor, fängelser, sjukhus och liknande. Förutom detta driver Gorillateaterns medlemmar ungdomsverksamhet i samband med fritidsgården och spelar kasperteater på biblioteket. Under våren 1971 visade det sig emellertid att Gorillateatern ej kunde fortsätta sin verksamhet. Malmö stad ansåg sig ej kunna bevilja tillräckliga anslag.

I fritidsgården finns också en lekskola, Dalhems lekskola med ca 80 platser. Sammanlagt finns det inom Kirseberg 5 barndaghem och lekskolor med något över 200 platser.

124 SOU 1972:20

I kyrkan finns samlingslokaler, som är centrum för vissa fritidsaktiviteter. Flera ungdomsgrupper är verksamma och det finns en särskild ungdomssekreterare inom församlingen. Det finns vidare sånggrupper, syföreningar, föräldraklubbar etc. Eftersom ledarna inte för någon statistik över sin verksamhet, är det inte möjligt att exakt bedöma hur pass omfattande denna är. Den största ungdomsgruppen, ”S:a Elisabets Sällskap”, är en grupp som speciellt arbetar med gudstjänster av ”aktiveringstyp”. Den har ett 100—tal medlemmar.

Det är inte möjligt att här utförligt redogöra för aktiviteterna i varje förening, som bedriver verksamhet i Kirseberg. Vid slutet av 1969 fanns 22 fritidsföreningar registrerade hos Malmö stads ungdomsstyrelse. Förutom dessa fanns det bland annat ”föreningar”, som fungerade som ett inslag i bostadsrättsföreningarnas verksamhet.

Bokutbudet i Kirseberg

Biblioteket i Kirseberg (filial 5 i Malmö Stadsbibliotek) låg tidigare i trånga butikslokaler vid Lundavägen. I oktober 1967 startade verksamheten i de nuvarande lokalerna i Kirsebergs fritidsgård. Här disponerar biblioteket sammanlagt ca 600 m2 . Vid slutet av 1969, dvs vid tidpunkten för intervjuundersökningen, bestod personalen av tre heltidsanställda bibliotekarier, två kontorister på heltid och en på halvtid. Biblioteket var vid denna tidpunkt öppet vardagar kl ILCO—20.00, lördagar kl 11.00—17.00. Söndagar var det stängt. Filialen hade ett bokbestånd på 27 758 volymer (därav 20 145 på vuxenavdelningen och 7 615 på barnavdelningen). Man hade 21 tidningar, 101 tidskrifter och 790 grammofonskivor, de senare till utlåning. På biblioteket förekom sagoläsning för barn, kasperteater, utställningar och programverksamhet. Under 1969 gjordes 103 638 lån från biblioteket (67 863 från vuxenavdelningen, av dessa utgjorde facklitteraturen 32 ,8 % och 35 775 lån från barnavdelningen). Detta innebär en ungefärlig utlåning av 7,5 band per invånare. Siffran för Malmö i sin helhet var 8,9 band per invånare. Bibliotekets utlåning fro m oktober 1969 to m januari 1970 framgår av figur 2.6.

Biblioteket hade ett vandringsbibliotek på den skyddade verkstaden Hammaren. Här yar mellan 200 och 300 böcker placerade i matsalen. Verkstaden fick varje vecka besök från biblioteket, då låntagarna kunde beställa böcker, byta ut gamla, få information etc. Vid samtliga barndaghem och lekskolor fanns också vandringsbibliotek. Förutom vandringsbiblioteken skötte personalen från Kirsebergsbiblioteket också om bibliotek på Hammargården och Segevångsgården. På Hammargården fanns det, i ett speciellt biblioteksrum, ca 600 böcker. Andelen aktiva låntagare uppskattades till mellan 60 och 70 %, och många gäster läste periodvis mycket. En undersökning, som gjordes i slutet av juli 1969, visade att av 267 lån utgjorde skönlitteraturen 72 % och facklitteraturen 28 %. I Segevångsgården ligger bibliotek och läsrum mitt i byggnaden. Här fanns ca 1 500 böcker. Ungefär 70% av pensionärerna läste regelbundet och det gjordes ungefär 75 lån per vecka.

Förutom dessa ”bokdepåer” finns det inom området två

SOU 1972:20 125

Aniol boklån

:. =___.- 43050 SHE" = % mi4 (m |: i

Figur 2.6 Biblioteksfilialen i Kirseberg. Antal utlånade böcker per månad efter över- flyttningen till de nya lokalerna i Kirsebergs fritidsgård.

”specialbibliotek” med egna bibliotekarier, nämligen Östra sjukhuset och fängelset. Det har länge funnits ett bibliotek på Östra sjukhuset, men det är först på senare tid som bokbeståndet har kunnat gallras och förnyas i någon större utsträckning. Bokbeståndet uppgick till ca 3 300 böcker. Under 1969 gjordes 4 510 län. I Kirsebergsbibliotekets lokaler drevs det en gång iveckan en litteraturcirkel för patienter vid sjukhuset. I fängelset har stadsbiblioteket placerat ca 1 000 böcker och fängelset självt ca 500. Under 1969 gjordes 16 428 lån. Stadsbibliotekets bokbuss körde en gång i veckan till en hållplats i Valdemarsro.

Det finns sammanlagt tre skolor i Kirseberg, uppdelade på två rektorsområden. Äldst och störst är Kirsebergsskolan, som 1969 hade ca 750 elever på låg-, mellan- och högstadium. Segevångsskolan hade ca 580 elever och Bulltoftaskolan ca 325. Dessa två skolor hade endast undervisning på låg- och mellanstadium. På samtliga skolor finns

Tabell 2.7 Utlåningens fördelning på delområden i Kirseberg under pe- rioden 15.1.1970—15.3.1970.

Antal

Södra delen av Kirsebergsstaden 1 644 Norra delen av Kirsebergsstaden 2 222 Segevång 5 096 Rostorp 650 Östergård—Österhus 184 Området kring Saarisplan 545 Området längs Lundavägen 706 Valdemarsro 32 Utanför Kirseberg 1 854 Uppgift saknas 296

Summa 13 229

SOU 1972:20

skolbibliotek. På Kirsebergsskolan fanns i mars 1969 ca 14 000 band, på Segevångsskolan ca 6 000 och på Bulltoftaskolan likaså ca 6 000 band. Det finns inte någon bokhandel i Kirseberg; den närmaste finns i centrum av Malmö. Vill man köpa böcker inom undersökningsområdet är man hänvisad till någon tobaksaffär eller någon kiosk. Dessa har endast ett begränsat sortiment, huvudsakligen deckare och liknande pocketböcker.

Utlåningen från K irsebergsbiblioteket

Under våren 1970 gjordes en studie av de filmer på vilka varje lån från litteraturutredningens experimentbibliotek registreras. En fullständig redogörelse för denna undersökning finns på en annan plats idenna rapport. Vissa av resultaten är emellertid av sådan art att de nära knyter an till den tidigare gjorda ortsbeskrivningen, och data från dessa båda källor kan i viss mån belysa varandra.

Den uppdelning av Kirseberg i delområden, som ligger till grund för studiet av bibliotekets utlåning, framgår av kartan i figur 2.7.

Den klart största delen av lånen görs av personer från Segevång. För den minsta andelen svarar Valdemarsro. 14 % av lånen göres av låntagare bosatta utanför undersökningsområdet. Stadsdelsbiblioteket utnyttjas alltså inte bara av den egna stadsdelens invånare. Detta är inte speciellt överraskande med tanke på de många arbetsplatser som finns i Kirseberg och den stora dagbefolkningen.

I tabell 2.8 har lånen inom varje delområde fördelats på låntagare under och över 18 år.

0,00 Totalt antal bond/invånare (1,00 Antal band/invånare uåldem U-laår .Antol bond/invånare & åldern 19- år

.fi /$eqev€mg III ." 0.57 [LTS]

Området längs Lundavägen

II Omr. kring _. Saaris— _4' .

ldemorsro / ” f,: ; ::; i"; J,,

0.05 0.00 ',."

l l

Södra delen av Kirsebergsstaden 0.59 [E .

»

".

ID hrqård— —————————— ' a:hrhus ... »", "'g', fr! "5937 © .,." // ",. . /

. | . . 'un'-"

Figur 2. 7 Utlåningen per invånare i olika delar av undersökningsområdet i Kirseberg våren 1970 (enligt boklåneundersökningen).

127

SOU 1972:20

Tabell 2.8 Utlåningen till yngre och äldre låntagare under perioden 15.1. 1970—15.3.1970 inom olika delområden i Kirseberg (enligt boklåneun- dersökningen). Procentuell fördelning.

0— 18 år 19— år Totalt

Södra delen av Kirsebergsstaden 38,6 61,4 100,0 Norra delen av Kirsebergsstaden 36,9 63,1 100,0 Segevång 47,5 52,5 100,0 Rostorp 39,4 60,6 100,0 Östergård—Österhus 26,1 73,9 100,0 Området kring Saarisplan 8,8 91,2 100,0 Området längs Lundavägen 33,0 67,0 100,0 Valdemarsro 0,0 100,0 100,0 Utanför Kirseberg 18,2 81,8 100,0 Uppgift saknas 35,1 64,9 100,0

Summa 37,0 63,0 100,0

Den äldre gruppen, 19 år eller äldre, svarar för den större andelen av lånen. Starkast markerad är denna tendens för området kring Saarisplan och för den grupp av låntagare som är bosatt utanför undersökningsom- rådet.

Det finns sannolika förklaringar till detta. Som tidigare nämnts är befolkningen i området kring Saarisplan i åldershänseende ”gammal”, ca 1/4 av invånarna är över 67 år. För lånen som göres av personer bosatta utanför Kirseberg svarar troligen de som har sitt förvärvsarbete inom området. Även dessa personer utgör givetvis en i åldershänseende ganska speciell grupp.

Lånen till Valdemarsro göres uteslutande av personer i den äldre gruppen. Antalet gjorda lån är emellertid så få att siffran inte kan beaktas.

Det delområdet som har den största andelen låntagare i den yngre åldersgruppen är Segevång. Området har en stor andel invånare just i dessa åldersgrupper. Ca 35 % av det totala invånarantalet utgöres av barn och ungdomar.

En mera rättvisande bild av utlåningen grundar sig på antalet gjorda lån per invånare. Tabell 2.9 och figur 2.8 visar fördelningen av denna inom

Tabell 2.9 Lån per invånare under perioden 15.1.1970—15.3.1970 inom olika delområden inom undersökningsområdet i Kirseberg (enligt bok- låneundersökningen).

0—18år 19— år Totalt

Södra delen av Kirsebergsstaden 1,26 0,45 0,60 Norra delen av Kirsebergsstaden 1,84 0,79 1,00 Segevång 1,26 0,68 0,87 Rostorp 2,84 1,03 1,38 Östergård—Österhus 0,60 0,44 0,47 Området kring Saarisplan 0,59 0,62 0,61 Området längs Lundavägen 1,97 0,63 0,81 Valdemarsro 0,00 0,07 0,06

Summa 1,34 0,62 0,79

SOU 1972:20

undersökningsområdet. Siffrorna utgår från antalet lån i det stickprov som undersökningen grundar sig på och är alltså inte jämförbara med de uppgifter som förekommer i den normala biblioteksstatistiken. Dessa grundar sig på den totala lånevolymen under ett år.

Det visar sig alltså att den yngre gruppen i förhållande till sin storlek svarar för ett större antal lån.

Områdena närmast biblioteket svarar för ett större antal lån per invånare än de något längre bort belägna bostadsområdena. Något överraskande är att den totala utlåningen per invånare i den södra delen av Kirsebergsstaden endast uppgår till ca hälften av utlåningen iden norra delen av Kirsebergsstaden. Den är också lägre än utlåningen till Segevångsområdet, vilket ligger betydligt längre bort. Vattenverksvägen symboliserar här något av en ”barriär” mellan områdets norra och södra delar. En liknande ”barriär” tycks Lundavägen utgöra; den avskiljer området kring Saarisplan från det övriga Kirseberg.

Sammanfattande synpunkter

Det historiska minnet är ofta kort, och det är svårt att få någon klar bild av förhållandena i Kirseberg förr i tiden. Mycket tyder dock på att det utgjorde ett ganska väl integrerat samhälle, som låg något isolerat från det övriga Malmö. Det är troligt att denna isolering förstärktes på grund av vissa nyanser i områdets sociala och kulturella mönster. Idyllen finns emellertid belagd. Vid Sjölunda var vattnet i Öresund rent och man badade vid sandstranden. Ett antal sommarvillor byggdes under slutet av 1800-talet längs Lundavägen. Jag har tidigare nämnt parkerna, som kom till ungefär vid denna tid. De senare finns fortfarande kvar, men vid Sjölunda ligger numera ett av Malmös största industriområden och strax intill ligger stadens soptipp. De gamla sommarvillorna har numera ersatts av bensinstationer och bilverkstäder.

Samtidigt som den stora staden gjorde sig alltmera påmind kan man Spåra tendenser till en upplösning av det gamla ”Kirsebergssamhället”. Vid slutet av 1930-talet började förslumningen av kvarteren Östergård och Österhus. Saneringshotet kom att prägla utvecklingen av de gamla kvarteren i Kirsebergsstaden. Ett antal nya företeelser kom att sätta sin prägel på området. Vårdinstitutioner med lågt anseende lokaliserades till Kirseberg. Nya befolkningsgrupper med en annan social och kulturell bakgrund flyttade in. De processer, som jag anser vara kännetecknande för Kirsebergs utveckling, är alltså dels den gradvisa upplösningen av ett gammalt ”samhälle” med egna värden och traditioner, dels det successiva ”intrånget” av den stora staden. Ett intrång som i vissa avsnitt närmast kan karaktäriseras som en ”negativ exploatering”. Dessa tendenser har satt sin prägel på miljön och människorna.

Under de senaste åren har det emellertid inträffat flera ting, vilka eventuellt kan vända utvecklingen. En av Sveriges finaste fritidsgårdar har byggts i Kirseberg. Östergårdskvarteret och Hagstorpshusen har börjat rustas upp och Österhus kommer också att renoveras, samtidigt som man där prövar nya former för social rehabilitering. Litteraturutredningen har satsat pengar för att biblioteket skall pröva nya vägar för att bredda kultur-

SOU 1972:20 129

utbudet. Ett byalag har bildats, och dess verksamhet intensifieras succes- sivt. Saneringshotet för den gamla bebyggelsen i Kirsebergsstaden har hävts. Ytterligare några tendenser av samma art kan iakttas. Det är alltså troligt att utvecklingen i Kirseberg i fortsättningen kommer att gå i en annan riktning än den gjort under de senaste årtiondena.

Vad är Oxhagen?

Det som kallas Oxhagen, vad är det? Det är inte alltid så lätt att se vad som gör ett samhälle till vad det är, och det är ofta om möjligt ännu svårare att visa det för andra. En möjlighet är naturligtvis att helt bygga på de officiella uppgifter som samhället förser oss med, på statistik, medlemsregister, årsberättelser och andra dokument. Parallellt med en sådan redovisning av statistiska data behövs det en mer subjektiv bild av samhället ifråga. Dessa båda typer av beskrivningar kompletterar och stöder varandra.

Efter en kvarts bussresa från Örebro centrum kommer man ut till Oxhagen. Försöker få en överblick över området. De första intrycken: ett nybyggt, vitmenat, lite sterilt förortsområde. Längst västerut många nya, stora och påkostade enplansvillor, som ligger i ett oregelbundet mönster av korta gatstumpar. I mitten ett ganska stort område med radhus i gult tegel. Husen är byggda i längor om två våningar, och de ser snarast ut som vanliga hyreshus med lägenheter. Längst österut, närmast staden, ett område med hyreslägenheter. De är sammankopplade i ett sinnrikt system av vita, lite kyliga två- och trevåningshus, som ligger längs en anslutningsgata.

Söder om radhusen och hyreshusen ligger Älvtomta, ett bostadsområ- de med en helt annan karaktär. Det kan närmast beskrivas som ett äldre villakvarter med stora trädgårdar. Det skiljer sig också från de övriga genom att husen är helt olika varandra och genom att gatumönstret inte är så regelbundet.

De olika områdenas inbördes läge framgår av kartan i figur 2.8. I denna beskrivning kommer de olika delområdena att i tur och ordning kallas Oxhagen I, II, III och Älvtomta.

Oxhagen I

Längst västerut ligger Oxhagen I. Dess västra ytterkant gränsar till en äldre bebyggelse av lantbrukskaraktär. Karlslund, som området i sin helhet heter, har på senare tid emellertid urbaniserats alltmer, Och det kommer att bli ett ännu mer renodlat förortsområde i och med att den nya utbyggnadsplanen för området förverkligas under 1970-talets första hälft. I den del av Karlslund, som ligger inom Oxhagen I, finns en låg- och mellanstadieskola och en kyrka. Bostadshusen i Oxhagen I byggdes under åren 1963—1967.

Bebyggelsen i Oxhagen I består av 134 villor, 184 kedjehus och 13 radhuslängor. Totalt finns ca 380 lägenheter. Enplansvillorna är

130 SOU 1972:20

Figur 2.8 Områdesindelningen i undersökningsområdet Oxhagen.

privatbyggda och i allmänhet något större än kedjehusen. Kedje— och radhusen har byggts av staden, som sedan sålt dem till allmänheten.

Området gränsar i söder till Oxhagens genomfartsled, Karlslundsgatan. Den trafikeras av Oxhagens enda busslinje (förbindelse med centrum ca en gång varje kvart), och utgör en utfart till landsbygden nordväst om Örebro. I norr begränsas området av ett stort skogsområde, med rikliga möjligheter till promenader, skidåkning och andra friluftsaktiviteter.

Genom området rinner en liten bäck, Älvtomtabäcken, som längre söderut förenar sig med Svartån.

Inom området Oxhagen I finns mycket få serviceanläggningar. Där finns, som tidigare nämnts, en låg- och mellanstadieskola, Karlslunds- skolan, samt en kyrka, Längbro kyrka. Karlslundsskolan har 12 klasseri sex årskurser med totalt ca 270 elever. Där går huvudsakligen barn från Oxhagen, men också ett mindre antal från andra delar av Karlslund.

En kiosk står för en stor del av områdets serviceutbud (speciellt för ungdomarna). ] Oxhagen I finns också ett daghem som ligger i områdets nordöstra del och som tar emot 22 barn i åldern 2—6 år.

Oxhagen II

Oxhagen II, som ligger mellan Oxhagen I och III, är mycket ensartati bebyggelseformen; det består uteslutande av radhus. De byggdes under åren 1964—1966 av en kommunal bostadsstiftelse, som hyr ut dem.

De ca 10 radhuslängorna rymmer sammanlagt 137 lägenheter, som består av 3 eller 4 rum och kök. Alla utrymmen mellan husen är gemensamma. Några serviceanläggningar finns överhuvudtaget inte i Oxhagen Il. Det är enbart ett bostadsområde.

Oxhagen 111

Det till antalet lägenheter och invånare största området är Oxhagen III. Det är också det senast byggda; det tillkom under åren 1965—1967.

SOU 1972:20

Det består av totalt 76 trevåningshus som sammanlagt innehåller 910 lägenheter. Dessa har en varierande storlek på mellan 1 och 5 rum och kök.

Området är uppbyggt kring en sinnrik trafikapparat, som är baserad på att bostäder och bilvägar har lagts i två skilda plan. Det beskrivs på följan- de sätti stadsplanen:

”. . . Det skiljer sig avsevärt från tidigare områden genom den centrala parkeringen. Maximiavstånd mellan bilplats och entré är endast 40 m. Trafikdifferentiering erhålles genom att biltrafiken ledes i ett undre plan och gångtrafiken i ett övre. Gångbroar över parkeringen ger kontakt mellan områdets delar och centrum. .

Oxhagen III fungerar som ”centrum” i Oxhagen, trots att det ligger i dess ena ände. Där finns de flesta serviceinrättningarna i området. Även om de inte är många. En stor konsumbutik och en damfrisering (i direkt anslutning till konsum). Vidare finns på andra sidan bilgatan (Tornfalk- gatan) en ungdoms- och föreningsgård av den slutna typen, där fyra föreningar har permanenta lokaler, och där det serveras kaffe eller saft på eftermiddagarna. I samma hus finns det också en samlingssal, som hyrs ut till föreningar och klubbar. I detta hus ligger också Oxhagens bibliotek.

I den västra utkanten av Oxhagen III ligger Oxhagsskolan. Den är alldeles nybyggd (1969—1970). Det är en låg- och mellanstadieskola (utan årsklass 6) med åtta ”normalklasser” samt en specialklass; totalt finns där 220 elever. I närheten av skolan ligger daghemmet: Blåmesen, som har hand om 45 barn i åldern 1/2—6 år. Daghemmet är öppet även på lördagar.

Älv tom ta

Bebyggelsen i Älvtomta består av närmare ett 70-tal tvåplansvillor. Det finns ingen enhetlighet i villornas utformning. Samtliga är privatbyggda. De har byggts under loppet av ett halvt sekel. Samtliga villor har en väl tilltagen trädgård.

I Älvtomta finns inga serviceanläggningar.

Sammanfattande beskrivning av bebyggelsemiljön

Bebyggelseformer och serviceutbud i undersökningsområdet kan sam- manfattas på följande sätt: Oxhagen (Oxhagen I + II + III) är ett relativt nybyggt förortssamhälle. Husen har byggts under perioden 1964—1970. Det består av ett hyreshusområde, ett radhusområde, ett kedjehusområde och ett villaområde. Bostäderna har genomgående en hög standard. Ingen byggnad har mer än tre våningar. Hela området är byggt efter en totalplan. Det har alltså inte vuxit fram successivt, vilket har påverkat boendemiljön i så måtto att området är byggt efter en mycket konsekvent planlösning, från vilken det inte existerar några större avvikelser. Detta gör att området verkar något sterilt och ointressant. Detta gäller dock inte Älvtomta, där det finns en tilltalande variation i byggnadsform och byggnadsstil som gör området livfullt. Älvtomtaområ- det upplevs emellertid som något isolerat från undersökningsområdet i

132 SOU 1972:20

övrigt, delvis beroende på att en genomfartsled (Karlslundsgatan) skiljer det från det övriga Oxhagen, men också därför att det är olikt vad beträffar miljö och sammansättning av invånare.

Serviceutbudet är i huvudsak lokaliserat till Oxhagen III och dess omedelbara närhet. Men utbudet är mycket knappt och många vitala servicebehov tillgodoses inte, varken på den offentliga eller på den privata sidan. Det finns tex inte någon social service i Oxhagen, bortsett från de två barndaghemmen. Det finns ingen tobaksaffär, ingen bensinstation och inte heller några andra affärer förutom en livsmedelsaffär.

Skolsituationen förtjänar en kommentar. Då man inom Oxhagen bara har skolor för låg- och mellanstadiet, innebär det att eleverna i högstadiet inte har möjlighet att gå i en skola i den egna boendemiljön eller i dess närhet. Dessa barn får alltså åka in till stan, där högstadieskolorna ligger. Detta påverkar naturligtvis deras vanor och deras kontaktmönster på många sätt.

Oxhagens omgivningar

Jag har hittills enbart berättat om boendemiljön inom undersöknings— området. Men en stadsdel som Oxhagen fungerar inte som en isolerad företeelse utan i relation till sin omgivning. Se kartan, figur 2.9.

Oxhagen ligger ca två kilometer från Örebro centrum, rakt västerut. En halvtimmes gångväg och en kvarts färd med buss.

Varberga

Norr om Oxhagen ligger Varberga bostadsområde, ca 15—20 minuters gångväg från Oxhagen. Där finns ett köpcentrum med bl a bank, post och bibliotek. I hela detta område bor ca 5 000 personer.

Blhl. VARBERGA

MARK BACKEN

. OXHAGEN

Oxhagens bihlmtekO

ÖREBRO CENTRUM

© Huvuaninmekef

MME);>

_Undersukmnqsområdqt 0 500 IDlmm

Figur 2.9 Oxhagens omgivningar.

SOU 1972:20

BihliutekOÅx. ,

gg (ååå OMRÅDET

Markbacken

Något längre bort från Oxhagen, mot nordöst, ligger Markbackens bostadsområde med ca 3 100 invånare. Även där finns ett köpcentrum och ett bibliotek.

Rosta

Ett något äldre område, Rosta, ligger sydöst om Oxhagen. Där bor ca 3 300 människor och där finns också ett bibliotek och affärer.

Så såg det alltså ut i slutet av 1969. Oxhagen var då mot staden till omgivet av en grupp bostadsområden, som i de flesta fall vart för sig hade flera invånare än Oxhagen och ett större serviceutbud. Samtliga hade bib- liotek. Jämför man Oxhagen med dem kan man konstatera att Oxhagen som bostadsområde kommit att få en jämförelsevis hög status. Det ansågs vara ett ”fint” område att bo i. Det var dyrt men eftertraktat att få en lägenhet eller villa i Oxhagen.

Denna situation kommer troligen att förändras avsevärt genom den byggnation som nu pågår och som kommer att fortgå under den närmaste framtiden.

Solhaga

Inom en snar framtid kommer ett bostadsområde, Solhaga, beläget söder om Oxhagen I, att vara färdigställt. Där kommer det uppskattningsvis att finnas 700 lägenheter i tvåvåningshus. När området blir helt klart kommer det att bo ca 2 000 invånare där. Härigenom får man början till en förskjutning av tyngdpunkten i bebyggelsen i hela denna del av Öre- bro.

Västhaga

Det som vi hittills berättat om är alltså bara början till förändringarna. Man har även planerat och just börjat bygga ett område, som när det blir färdigt, kan betraktas som ett nytt stadsdelscentrum, Haga centrum. Västhaga, som området kommer att kallas, kommer totalt att rymma ca 2 000 invånare och är beläget söder om Oxhagen III. Men antalet invåna- re är inte det avgörande. Det viktiga är det servicecentrum som byggs där. Det kommer att innehålla livsmedelsbutik, affärs- och sparbank, postkon- tor, apotek, barn- och mödravårdscentral, en föreningsgård, en frikyrka, en idrottsanläggning samt något söder om Västhaga en gymnasieskola. Dessutom kommer man att bygga ett stort bibliotek på mellan 1 000 och 1 500 m2, som medför att biblioteken i Oxhagen III och i Rosta läggs ned. Ett ESSO-motell kommer också att byggas öster om Västhaga i an- slutning till Örebros nya genomfartsled, den s k Västerleden, som är un- der byggnad strax söder om Oxhagen III.

Biblioteket i detta nya stadsdelscentrum kommer att få ett ornland, som bebos av närmare 20 000 personer.

134 SOU 1972:20

Karlslund

Lite längre fram i tiden ligger en stor utbyggnad av Karlslund, till vilken diSpositionsplanen nyligen visats. När det i slutet av 1970-talet blir helt utbyggt kommer där att bo ca 14 000 människor.

Man kan se att tyngdpunkten i serviceutbudet så småningom kommer att ligga i och vid dessa nya centra (Västhaga och Karlslund) och hur Oxhagen kommer att reduceras till ett slags förort till Västhaga och/eller Karlslund. Hur kommer detta område och dess invånare att uppleva sin situation? Hur påverkar vetskapen om vad som komma skall redan idag deras vardag?

Man märker redan nu att Oxhagens status som bostadsområde börjar sjunka. Det kommer troligen också att påverka oxhagenbornas möjlighe- ter till fritidsaktiviteter. Några nya initiativ, som ger möjligheter för in- vånarna i just Oxhagen att inom sin närmiljö fylla sin fritid med ett me- ningsfyllt innehåll, kommer troligen inte att tas.

Jag har nu pekat på några negativa drag i den utveckling, som kan väntas. Men det finns även en del positiva drag. Eftersom Oxhagen idag har ett mycket begränsat utbud av service, löser invånarna vanligen sina serviceproblem genom att åka in till stadens centrum för att uträtta sina ärenden på post, bank, apotek och liknande inrättningar. Samtidigt passar man på att besöka detaljhandelsbutiker. Det är ingen bra lösning, eftersom det genast uppstår problem med bla barnpassning. Oxhagen har, som de flesta förorter, ingen plats där man tillfälligtvis kan lämna sina barn medan man uträttar ärenden. Detta betyder mycket besvär med barnvagnar i bussar och butiker. Även den som har hand om lite äldre barn, måste räkna med att det tar mycket tid att utföra några små ärenden. Barnpassningsproblemen kommer så gott som att försvinna, när de flesta servicebehoven kan tillgodoses inom gångvägsavstånd i ett nytt, välutrustat stadsdelscentrum; detta kommer invånama säkert att uppleva som en klar förbättring.1

Befolkningen i Oxhagen

Vilka människor är det som bor i Oxhagen? Hur gamla är de, vad har de för typ av arbete, vilken inkomst får de, hur många av dem är barn? Det är lätt att på grund av bebyggelsetypen (villor och relativt dyra hyreslägenheter) dra den slutsatsen, att det bara är välbärgade människor som bor i Oxhagen. Är det verkligen så?

När jag i denna rapport skriver Oxhagen syftar jag på hela undersoknm-gsornradet, inklusrve Alvtomta. .Tyvarr vet vr, på grund av IBeträffan de hampaw v1ssa undersokningstekniska problem, betydligt mindre om befolkningen ning m m bör det dock i Alvtomta än om befolkningen i de övriga delarna av undersöknings- påpekas att Oxhagen är området. Detta gör att när jag talar om Oxhagen, finns det alltid en risk val form" med fam

_, , _ .. _ , _ platser hos dagmammor att forhallandena 1 Alvtomta avvrker en hel del från denna beskrivning.

och på daghem. Från Oxhagen har totalt 4 100 invånare som fördelar sig på delområdena staden uppges det att

enligt tablån överst på nästa sida. Vilujte barnccslomöntsltca; _ _ __ .. as 353. anmsruion Tabell 2.10 Visar att medelåldern 1 Oxhagen ar mycket låg. Över 36 % lian få) det inom om_

av befolkningen befinner sig i åldern mellan 0—19 år. Över 25 % av anta- rådet.

135

SOU 1972:20

Oxhagen I 1 250 Oxhagen [I 290 Oxhagen Ill 2 350 Älvtomta 210

Summa 4 100

let invånare i Oxhagen är under 10 år. En annan mycket stor åldersgrupp är personer i åldern 20—39 år, som utgör inte mindre än 44 % av den totala befolkningen. Endast 4,4 % av befolkningen är 60 år och äldre och endast 1,7 % är över 70 år.

Ålder och civilstånd

Det framgår tydligt av dessa siffror att Oxhagen har en ung befolkning. Den består huvudsakligen av människor, som befinner sig i sin mest produktiva ålder. Ca 55 % av befolkningen är mellan 20 och 50 år. Det finns över 1 000 barn i förskoleåldern och ide första skolåren.

Gruppen tonåringar är jämförelsevis liten. Att denna grupp är liten torde bero på att familjerna i området i allmänhet inte har existerat mer än tio år. Denna åldersfördelning avspeglar sig i såväl service- som barn- passningsanordningarnas omfattning. Barnstugeservicen är betydligt bätt- re utbyggd än serviceutbudet för tonåringarna i Oxhagen (jag tänker då närmast på behovet av fritidslokaler). Det kommer att bli intressant att se i vilken utsträckning och på vilket sätt stadens myndigheter kommer att anpassa sina ansträngningar till den situation som uppstår, när de yngre barnen blir färre och tonåringarna fler. Kanske problemet delvis kommer att lösas via det nya stadsdelscentrat i Västhaga, med dess arrangemang för tonåringar.

Tabell 2.11 visar att det överväldigande flertalet av de vuxna i Oxhagen är gifta eller sammanboende.

Mycket få av barnen lever tillsammans med endast en förälder. Det är också intressant att notera att i det närmaste dubbelt så många kvinnor som män bor ensamma i Oxhagen.

Tabell 2.10 Befolkningen i Oxhagen fördelad efter ålder och kön den 1.11.1969 (enligt 1970 års mantalslängd).

Ålder Kön Totalt Åldersgruppens —— andel (%) av he- Man Kvmnor la befolkningen

331 319 15,8 203 203 9,9 129 112 5,9 98 96 4,7 460 617 26,2 378 353 17,8 237 203 10,7 96 98 4,7 43 66 2,7 26 42 1,7

Summa 2 001 2 109 100,0

SOU 1972:20

Tabell 2.1] Civilståndsfördelningen bland män och kvinnor i åldern 15— 69 år i Oxhagen (enligt intervjuundersökningen år 1969). Procentuell för- delning.

Gift/Sam- Ogift Skild Änka/ Summa manboende Änkling

Man 88 11 O 100 Kvinna 77 16 3 3 100 Totalt 82 14 2 2 100

En viktig faktor bakom det förhållandet att det bor rätt många ensamstående personer i Oxhagen är att det i området finns i runt tal 400 små lägenheter på 1 eller 2 rum och kök (alla i Oxhagen III). Denna siffra svarar ungefär mot antalet vuxna ensamstående i området.

Utbildning i yrke och socialgruppstillhörighet

För att ytterligare söka klargöra vilka människor som bor i Oxhagen, re- dovisar vi i några tabeller uppgifter om deras utbildning, inkomst och yr- kes- och socialgruppstillhörighet.

Redan ett snabbt ögonkast på tabell 2.12 över utbildningsfördelningen i Oxhagen ger vid handen att Oxhagens befolkning i jämförelse med be- folkningen i hela landet har en mycket hög utbildningsnivå. Över hälften av befolkningen har minst 9 års utbildning. Andelen personer med stu- dentexamen eller mer ligger vid ca 16 %. Speciellt männen har en mycket hög utbildningsnivå; inte mindre än 22 % av dem har studentexamen eller mer.

Den höga utbildningen hos invånarna leder naturligtvis till att en stor andel av befolkningen har tämligen kvalificerade yrken.

Inte mindre än 60 % av den yrkesverksamma befolkningen i Oxhagen har ett s k manschett-yrke, se tabell 2.13.

Nära 90 % av männen och drygt hälften av kvinnorna förvärvsarbetar. En bidragande orsak till att så få kvinnor förvärvsarbetar är sannolikt att Oxhagen är ett relativt ”ungt” bostadsområde med många nyinflyttade

Tabell 2.12 Utbildningsnivån bland män och kvinnor i åldern 15—69 år i Oxhagen (enligt intervjuundersökningen år 1969). Procentuell fördelning.

Enbart Folkskola Realskola, Student— Totalt folkskola, med minst ett helt genom- examen ej helt års komplet- gången grund— och högre genomgången terande yrkes— skola eller utbildning grundskola utbildning motsvarande därutöver Män 23,8 20,2 33,6 22,4 100,0 Kvinnor 32,2 15,3 43,3 9,2 100,0 Totalt 28,1 17,7 38,6 15,6 100,0 Mån 0 kvinnor i Sverige i dess helhet 63,4 11,8 19,1 5,7 100,0

SOU 1972:20

Tabell 2.13 Fördelning på yrkesgrupper för den vuxna befolkningen i ål- dern 15—69 år i Oxhagen (enligt intervjuundersökningen år 1969). Pro- centuell fördelning.

Män Kvinnor Totalt

Naturvetenskapligt, tekniskt, socialvetenskaplig, humanistiskt och konstnärligt arbete Administrativt arbete Kameralt och kontorstekniskt arbete Kommersiellt arbete Lantbruks—, skogs— och fiskeriarbete Gruv= och stenbrytningsarbete Transport- och kommunikations- arbete Tillverkningsarbete Servicearbete Antal ej förvärvsarbetande personer 11,2

Totalt 100

”unga” familjer. Det innebär att barnen i dessa familjer huvudsakligen befinner sig i de lägre åldrarna. Mödrarna i Oxhagen tycks i stor utsträck— ning undvika att ta förvärvsarbete, så länge deras barn är små.

Det som vi känner till om utbildningsnivå, inkomst och yrke tyder på att en stor del av befolkningen tillhör de högre socioekonomiska skikten. Att så är fallet visar tabell 2.13.

Om man fördelar de personer, vilkas socialgruppstillhörighet inte har kunnat fastställas, på de övriga tre socialgrupperna, finner vi att 20 % av invånarna mellan 15 och 69 år tillhör socialgrupp [ och att en lika stor del tillhör socialgrupp III. Resten återfinns i socialgrupp II. Detta innebär att socialgruppsfördelningen i Oxhagen avviker mycket markant från den som gäller för landet som helhet. Det är alltså en mycket låg andel av . befolkningen i Oxhagen som tillhör socialgrupp III. Man brukar räkna med att ca 10 % av en större orts befolkning hör till socialgrupp I, och att socialgrupp II och III vardera omfattar ca 45 % av dess befolkning. I Ox- hagen tillhör i det närmaste 20 % av befolkningen socialgrupp I och ca 60 % socialgrupp 11, medan endast 20 % tillhör socialgrupp lIl.

Tabell 2.14 Socialgruppsfördelning i Oxhagen för invånare i åldern 15— 69 år (enligt intervjuundersökningen år 1969). Procentuell fördelning.

Socialgrupp Totalt

! Ej fast— ställd

Män 17,9 9,0 100 Kvinnor 16,5 10,7 100

Totalt 17,2 9,9 100

SOU 1972:20

Tabell 2.15 ”Finkulturaktiviteter” bland oxhagenborna (enligt intervju- undersökningen år 1969). Procentuell fördelning.

Andel av invånarna som utövat aktiviteten minst 4 ggr/år

Aktivitet

Kvinnor

Mån

Besökt teater 19,7 27,2 23,5 Besökt konsert 11,6 14,6 13,1 Besökt museum, konstutställning, etc. 19,8 25,6

Oxhagenbornas fritidsanvändning

Vid intervjuundersökningen i november—december 1969 fick ungefär var sjunde invånare inom undersökningsområdet i åldern 15—69 år svara på bl a en rad frågor om sina fritidsaktiviteter. Svaren på dessa frågor ger intressant information om oxhagenbornas fritidsvanor. Vi har redan tidi- gare kunnat konstatera att oxhagenborna är jämförelsevis aktiva på sin fritid. Det framgår av tabell 6 a och 6 b i kapitel 1, som visar att Oxha- gens befolkning har en hög aktivitetsnivå för flera av de aktiviteter, för vilka jämförelsetal för landet i dess helhet fanns att tillgå. De deltog sär- skilt flitigt i olika slag av ”finkulturaktiviteter” (de gick på teater, konser- ter och bibliotek), Se även tabell 2.15.

Aktivitetsnivån är markant hög för dessa ”finkulturella” aktiviteter. Man bör hålla i minnet att ingen av de ”institutioner” där man kan ägna sig åt dem finns i Oxhagen; ett besök fordrar att man beger sig in till Örebro centrum.

Det kommersiella bokutbudet

Möjligheterna att köpa böcker inom Oxhagenområdet är mycket begränsade. Den som vill köpa böcker har två ställen att välja på: konsumbutiken i Oxhagen III och en kiosk i Oxhagen 1. Dessa har emellertid endast ”lätt” litteratur såsom deckare, western-böcker, ”kärleksböcker” etc. Vill man köpa böcker i en bokhandel måste man bege sig in till Örebro centrum.

Skolbiblioteken

Vill man däremot låna böcker finns det betydligt mera att välja på. Örebro stadsbibliotek har en filial i Oxhagen och det finns två skolbibliotek, ett i Oxhagenskolan och ett iKarlslundsskolan.

Biblioteket i Oxhagenskolan har ca 1 900 band, med tyngdpunkten lagd på skönlitteratur. De ca 220 eleverna i låg» och mellanstadiet lånar ca 650 band i månaden (varav ca 30 % är lån, som har direkt samband med skolarbetet).

Biblioteket i Karlslundsskolan har ca 3 100 band, varav huvuddelen är skönlitteratur. Eleverna i denna skola (ca 270) lånar ca 750 band i månaden (även här uppskattar skolbibliotekarien att ungefär 30 % av dessa lån är ”läx- och arbetslån”).

139

SOU 1972 :20

Oxhagens bibliotek

Oxhagens bibliotek är en filial till Örebro stadsbibliotek. Den är belägen i den del av Oxhagen, som vi betecknat som Oxhagen lll; alldeles intill ligger en ungdoms- och föreningsgård. Denna föreningsgård inrymmer även en samlingssal som biblioteket ibland använder vid speciella arrangemang.

Under 1969 hade Oxhagens bibliotek öppet 20 timmar i veckan. Dessa timmar fördelade sig på följande sätt på de olika veckodagarna: måndag, tisdag, onsdag, fredag kl 16—20 och torsdag 10—14. Under sommarmå- naderna juni till och med augusti inskränktes öppethållandetiderna till tre timmar varje måndags- och onsdagskväll.

Totalt fanns det vid en räkning av bokbeståndet sommaren 1970 9 565 katalogiserade böcker i biblioteket. Dessutom fanns det 500 icke katalogiserade pocketböcker. Därtill kom fem dagstidningar och ett fyrtiotal tidskrifter.

Grammofonanläggningen i Oxhagens bibliotek blev färdig att tas i bruk först i slutet av april 1970. Då fanns det totalt 250 skivor i biblioteket.

Till de övriga verksamheter som förekommer regelbundet på Oxhagens. bibliotek hör sagostunderna. De äger rum en gång i veckan och har pågått sedan biblioteket öppnades hösten 1967. Sagostunderna brukar bevistas av ett tiotal barn i förskoleåldern. Någon annan regelbunden programverksamhet har inte förekommit på Oxhagens bibliotek.

Sedan Oxhagens bibliotek öppnades har utlåningen varit ständigt stigande. 1967 lånades under årets tre sista månader 9 000 band, under år 1968 29 000 band och under år 1969 42 000 band.

5.3. How did the interviewees find out about the books they read during the l4-day period

The interviewees had to explain how they came to know about each book they read during the 14day period. Conversations with relatives and friends was the most common way. That "way” was given for circa 40 % of the 1,788 books. The second way was by a visit to a library. This was mentioned in connexion with circa 1/4 of the 1,788 books. When we consider these figures, we must bear in mind that the interviewees were permitted to refer to more than one ”way” for each book. On average, 1.21 "ways” were mentioned per read book.

Compared with these two ”ways”, the others played a subordinate role. The rank order of the various information methods — if we use as basis the answers given by all interviewees — was as the table below shows.

Conversations with relatives or friends and displays and personal contacts in bookshops, stores, and kiosks played a bigger role as information methods for men, whereas information through libraries and mass media played a bigger role for women.

Information through reviews and articles in newspapers and magazines plays a major role for the comparatively highly educated people in Oxhagen and Skärholmen. Information in the kiosks, and in similar

information method Percentage of the read books for which informa- tion methods are given

Men Women Total Through relatives or friends (including membership of book club or reading circle) 35.6 42.5 39.3 Through library — found the book themselves or had advice from librarians 19.6 28.6 24.3 Through reviews or other articles in papers or magazines 8.7 11.4 10.2 Through display windows of bookshops or inside bookshops 12.2 7.0 9.5 Through advertisement in papers or elsewhere 7.8 7.2 7.5 ln Press bureau, kiosks, stores, or similar places 9.7 3.0 6.2 Through TV and radio 2.4 5.4 4.0 Other method 24.1 17.7 20.6

SOU 1972:20

places plays a bigger role for those in Jörn and Kirseberg. Otherwise, there are no marked differences in the way information about the read books reached the interviewees in the five areas.

Books bought in kiosks or in similar places came to the knowledge of the interviewees in almost 90% of the instances through seeing them when they bought them. The books bought in a bookshop, however, in more than half of the cases were purchased after the interviewees had found out about them through friends and relatives and through advertisments, and through reviews.

Books borrowed from the libraries largely became known to the borrower as the result of a visit there. Our data indicate that "prior information” through advertisments, reviews in papers and magazines, and mention on radio and TV plays a comparatively small role as **goveming” factor when anyone buys books and borrows them in a library. A considerably bigger role for the choice of a book is played by the information that can be obtained by the book supply available in the kiosk but also to some extent from the book supply in the bookshops and the libraries, and the information the interviewees can get through the personnel in these places, as well as recommendations by friends and relatives.

The books that the interviewees obtained through membership of reading circles and book clubs were those that the interviewees had been inforrned about by most of the methods.

Our data also point to the fact that when anyone buys books in a bookshop, he has relatively often had information about it through mass media or in other ways; the difference between bookshop purchase and kiosk purchase is, in this respect, considerable.

If we consider how many ways the interviewees from various educational groups in each of the five areas have got information about a book before buying it, we obtain the following picture when we add together the number of information methods per interviewee and book concerning persons with different educational levels:

Elementary Elementary with Lower grammar Matriculation Total School vocational School or and higher training corresponding

Mean Number Mean Number Mean Number Mean Number Mean Number Value Value Value Value Value Men Kirseberg 0 3 105 0.6 62 0.8 47 (1.6) 8 0.5 222 Oxhagen 0.5 53 0.7 45 0.9 75 1.6 50 0.9 223 Skärholmen 1.0 54 0.7 43 1.1 60 1.7 38 1.1 195 Skellefteå 0 4 67 0.3 27 0.8 33 1.0 11 0.5 138 Jörn 0 4 114 0.7 19 0.6 19 (0.3) 3 0.4 155 Women Kirseberg 0.3 111 0.7 25 1.2 42 (1.0) 5 0.6 183 Oxhagen 0.6 84 0.8 40 1.2 113 2.2 24 1.0 261 Skärholmen 0.5 80 0.6 38 1.0 81 2.1 27 0.9 226 Skellefteå 0.5 97 0.4 25 0.7 42 (1.7) 3 0.5 167 Jörn 0.4 86 0.3 18 0.9 21 (0.0) 1 0.5 126

52 SOU 1972:20

. __ _ ___—4 ......sr—(w—mm

.x..___ _.

The same pattern is present when persons belonging to different social groups are compared:

Social group Social group not Total determined I [[ lll Mean Number Mean Number Mean Number Mean Number Mean Number value persons value persons value persons value persons value persons

Men Kirseberg (1.1) 8 0.5 81 0.4 105 0.7 28 0.5 222 Oxhagen 1.9 40 0.7 128 0.6 35 0.7 20 0.9 223 Skärholmen 1.5 26 1.1 102 0.7 50 1.0 17 1.1 195 Skellefteå 1.1 14 0.4 51 0.4 52 0.8 21 0.5 138 Jörn (0.7) 3 0.5 45 0.3 66 0.6 41 0.4 155 Women Kirseberg (2.0) 2 0.7 90 0.2 63 0.8 28 0.6 183 Oxhagen 1.9 43 0.8 140 0.7 50 1.5 28 1.0 261 Skärholmen 1.8 31 0.8 125 0.4 47 1.0 23 0.9 226 Skellefteå (0.8) 9 0.5 69 0.3 53 0.9 36 0.5 167 Jörn (2.0) 1 0.4 52 0.3 52 0.8 21 0.4 126

The higher the social-group belongingness, the greater the proportion of interviewees that have found at least one of the books read through six of the seven channels of information mentioned above. The only exception also found when groups on education levels are compared is the information that can be obtained through display in press bureau and other kiosks. This information method plays the greatest role among persons who belong to social group 111 (and low education), and the least role among those who belong to social group I (and higher education).

The interviewees from Oxhagen and Skärholmen obviously obtain their books on the basis of a more varied information than the interviewees from the other three areas, especially Jörn and Kirseberg. The difference remains when a comparison is made of persons who belong to the same social class but live in different investigation areas.

The more the interviewee is interested in books, the more books he reads, and the more books he borrows from libraries.

lf instead, we consider the number of read books bought in the

index of "book interest” Number of individuals Percentage of books bor- rowed from library

100—2.99 Oout of 18= 0% 3.00 — 3.99 75 out of 256 = 30 % 4.00 — 4.99 437 out of 1353 = 32 % 5.00 53 out of 139=38% Index of "book interest” Number of individuals Percentage of books bought

in a bookshop

100—2.99 3out of 18= 17% 3.00 — 3.99 41 out of 256 = 16 % 4.00 — 4.99 201 out of 1353 = 15 % 5.00 20 out of 139= 14%

SOU 1972:20 53

bookshop, we do not find a similar difference between those who have a big interest in books and those whose interest is slight. The above tables indicates that those with a great interest in books get the major share of the books they read by borrowing from libraries. The relative role of the bookshop for the supply of books to the interviewees, on the other hand, does not increase with growing interest in books. This is probably connected with the fact that those who have a great interest in books (and thus a large book consumption) find that book purchase is too expensive to meet their need for books; therefore, to a greater extent, they choose to borrow from libraries.

5.4. Book reading of the interviewees during the past 12 months

The interview also included a series of questions where the interviewees had to state whether they had read any book belonging to 21 specified book categories for at least one hour during the past 12 months. The results are largely similar to those recorded above in section 5.2 in this summary.

Novels of various kinds belong to the types of books that both men and women have, to a comparatively large extent, read. Men have, to a greater extent, read detective and adventure novels of various types, whereas women have read far more uother novels” (this group includes, to no small extent, so-called "love-stories”).

Of the books in the non-fiction literature, only those about ”medicine and health” are read by women to a greater extent than by men. Men, to a greater extent, had read at least one book in the categories "social science and politics”, "debate”, "technology and natural science”, "hobbies”, and "sports and athletics”.

Common to these differences is that they all go in the same direction in all five investigation areas; the differences between the male and the female total groups vary from a minimum 9 % (for detective novels) to a maximum 28 % (for books on technology and natural sciences).

There is no clear relation between the age of the interviewees and the number of book categories from which they have read at least one book during the past 12 months. On the other hand, there is a very strong relation between the number of read book categories and the educational level of the interviewes. This relation is very strong also for the reading of same non-fiction categories that there is reason to suppose only those with comparatively high education can read with good profit (such as "collections of poems” and "books about art, literature, theatre, or music”). The percentage of readers of the latter type of books varies for ten homogeneous regional and sex groups with solely elementary education between 3 and 8 %, whereas for five homogenous sex and ! regional groups with at least matriculation (and at least ten individuals per group) it varies between 27 and 44 %.

.. _l ; _-._ arma-Mukka— MM__Jmuu'—u——n*— :.: nu".

SOU 1972:20

5.8. The relation between reading activities and other leisure time activities

We have constructed an index for leisure time activities based on the frequencies of 33 different ones. The index has proved to have a strong relation with 16 different book, reading, and library habits. The relations are very marked and strongly prove the existence of high frequencies for various reading habits among those who are active in the other ways in their leisure time. Behind this lies the fact that a high frequency of those habits will most often be found among those who, because of their physical, educational and economic resources, have good prerequisites for an interesting and varied life in their spare time.

6.1. The pupils leisure time activities

The interview investigation in the five areas informed us of the book and reading habits of those aged from 15 to 69 years. To get information about book and reading habits of those less than 15, we also distributed a questionnaire among the pupils in classes 3, 6 and 9 in all elementary schools in the five areas. The questionnaires were to be answered in the class-room. Most of the pupils who attended these classes were, at the time of the study, 9, 12 and 15 years of age. About 90 % of the pupils answered the questionnaire; our analysis is based on 2,300 question- naires. Non-response was predominantly due to absence from the class because of illness.

In Chapter 6, we have thus analysed a few leisure time activities of the pupils (reading papers and books, watching TV, listening to the radio, and going to the cinema), book ownership, how they obtain the books, their use of the library services, and their interest in book reading compared with their interest in four other leisure time activities (watching TV, playing or listening to music, going to the cinema, and occupying themselves with sports and athletics). We have chiefly tried to establish whether there are any differences between boys and girls, between pupils from different classes, and between pupils from the five areas.

The questionnaire included a number of questions about the number of days 3 week the pupils usually spend some time watching TV, listening to the radio, reading papers, and reading books. The most marked difference between boys and girls concerning these four leisure time activities is that the girls read books more often than the boys do. This applies to the girls in all three classes in all five areas. The average number of days that boys and girls read books decreases from class 3 to class 9; the steepest fall lies between class 6 and class 9.

Unfortunately, we are unable to establish from our material the class (and thus the age), in which children devote most time to reading; we limited (because of costs) the study to pupils in classes 3, 6 and 9, and we do not have any data för the intermediate classes. The results, however, suggest that the pupils devote much time to reading books when they attend the classes 3 to 6 (i.e. at the age of 9 to 12 years,) and that the time devoted to reading books begins to decrease when they attend classes 7 to 9 (i.e. at the age of 13 to 15 years).

Girls listen more to the radio, whereas there is no marked difference between boys and girls concerning reading papers and watching the TV.

Watching TV, similar to reading books, decreases in frequency from class 3 to class 9; on the other hand, reading papers and listening to the radio increase. These "trends” recur almost without exception among both boys and girls in all five areas.

SOU 1972:20

7.2. Book lending considered from the aspect of different groups of borrowers

In all areas, it shows that a large part of the books are lent by the libraries to the youngest borrowers: children below the age of 13 borrow 20 to 25 % of the total. This figure, moreover, is probably an underestimate if we include the indirect borrowing for children in the picture. Several of the loans, which in this study were classified as "adult loans”, because the borrower was an adult, were, in all probability, made on behalf of children. More books were borrowed by women than by men in all five areas, the strongest predominance being in the age group 19—29 years. The female dominance in the borrowing seems to be most marked in Oxhagen and Jörn. It is remarkable that these two areas are similar in this respect; otherwise, they are very different concerning, for instance, age, occupation, education, and so on of the population. It can perhaps be explained by the women in Oxhagen belonging to the upper middle class and living in a fairly lively intellectual milieu. They also live in fairly good external conditions, and thus have time and energy left over to read many books. In Jörn, on the other hand, women borrow considerably fewer books; thus the strong dominance is explained by the fact that men to such an extremely small extent borrow books from libraries.

More than half of the borrowed books were taken by those in social group II. The preponderance for this group is greatest in Oxhagen and Skärholmen, but social group II is also most dominant among the population there. In Kirseberg and Jörn, half of the gainfully employed belong to social group III, whereas less than half of the loans go to borrowers from this group. Those who belong to social groups I and 11 are more frequent book borrowers than those who belong to social group III, but the differences are not particularly marked.

7.3 The lending distribution on genres for various age groups

This section reports the distribution of the borrowed books on six different genres. In all areas, about 80 % of the lending is fiction and 20 % non—fiction literature. About half of the fiction is for children and youths.

The strong dominance of books for children and youths among young people is marked in all areas. About 80 % of the books borrowed by the youngest age group lie in this genre. With increasing age, the percentage falls and reaches a through in the age group 19 to 29 years; it rises again for the next age group 30 to 39 years. This is naturally due to parents borrowing for their children; most children for whom these books are suitable have parents aged between 30 and 40. None the less, the percentage of the lending of this type of literature is remarkably large in this age group: throughout 35—45 %. All libraries show a stable trend for Swedish fiction, the percentage of the borrowing here rises with rising age.

Translated foreign fiction appears similar to Swedish fiction over the

SOU 1972:20 67

age variable. An interesting factor emerges at a comparison of these two types of literature, age group for age group at the different libraries. In Kirseberg, Oxhagen, and Skärholmen, the interest in foreign fiction seems to be greater than the interest in Swedish fiction up to and including the next to the last age group. Pensioners prefer Swedish literature. In Skellefteå and Jörn, on the other hand, this change in the proportion of Swedish and of foreign literature among books lent occurs in the earlier ages: in Skellefteå in the age group 40—66 years, and in Jörn in the age group 19—24 years. lt thus seems as though foreign fiction does not attract attention to the same extent in these areas as it does in densely populated areas in Southern and Central Sweden _ this in itself is not particularly surprising.

Poetry and foreign fiction in the original play a very subordinate role in the lending. Each of these two groups comprises less than one per cent of the lending in the five areas.

Non-fiction literature seems in general to reach its maximum percent- age of the lending in ages around 30 years; at this age, in Kirseberg, Skärholmen, and Skellefteå about 40 % belongs to this genre (in Oxhagen and Jörn 15—20 %). In the youngest and oldest borrower groups, the percentage figures for non-fiction books are half as big.

Technically oriented non-fiction books not unexpectedly dominates the humanistic in the younger age groups. In the group 19—29 years, on the other hand, it goes over to the advantage of humanistic non—fiction books, except for the library in Oxhagen. In the group 30—39 years, the technical non-fiction literature again strengthens its position and more or less balances in this age group. Probably, social seience oriented books included in the humanistic groups is of great importance for the age group 19—29 years, which would thus explain the temporary rise for this genre in this age group. The reading of books on humanities increases with rising age, whereas concerning pensioners, technical books practi- cally disappear from the scene.

7.4 The genre distribution of lending according to sex, civil status, and social grouping of the borrowers

The lending to female borrowers includes a bigger share of books for children and youths than the lending to the male. This can be due to girls borrowing more of this type of literature than boys do, but also because mothers borrow more on behalf of their children than fathers do. The lending to men is more non-fiction oriented than lending to women. This seems to apply to all ages, although the differences are most obvious among borrowers under the age of 30. Women, however, borrow more humanistically than technically oriented non-fiction books. The situation is reversed for men (Kirseberg, Oxhagen, and Jöm), or these two types of literature weigh about the same for both sexes (Skärholmen and Skellefteå). However, this does not refer to the youngest age group where both boys and girls seem to have greater interest in technical books than in humanistic literature. A change on the part of the men does not take place until the age group 19—29 years.

68 SOU 1972:20

The supposition that there is a relation between social class belong- ingness and the borrowing of "difficult” literature was tested by studying how large a proportion of the borrowed books belonged to the type that we judged most difficult to read; namely, humanistic non-fiction literature. When testing this idea, we compared books lent to those from social groups I and II with those lent to social group III (working class). About the relation between book genre in the lending and the civil status of the borrower, it can be said in conclusion that the lending to married borrowers is less non-fiction oriented than it is to unmarried. Our data does not support the supposition that there could be a relation between social class belongingness and the borrowing of "deep” literature. Social class belongingness of the borrower bears no relation to the proportion of borrowed books within the category of humanistic books. This result is not contrary to what we found earlier: that people read more difficult books, the higher their social class belongingness. What we found is that the proportion of borrowed books belonging to the category of humanistic books is of the same size among the books borrowed by people in the two ”social classes” distinguished between. It is probable that this somewhat surprising result is mainly due to the fact that those from social groups I and 11 obtain a great deal of their "difficult” books in other ways than by borrowing from libraries.

8 The relation between books available and book habits in the five areas

Chapter 8, with the aid of the information we collected through our various empirical studies, analyses the relation between the books available and the book habits of the inhabitants in the five areas.

The order that we find when we arrange the five areas according to how much money people on average spend on books, how many volumes they borrow on average from the public libraries, how many books each person reads on average during a certain period, and the average size of the book stocks in the homes, is the same; namely, (1) Oxhagen and Skärholmen, (2) Skellefteå, (3) Kirseberg, (4) Jöm.

The same rank order is also obtained when we arrange the areas according to educational level and income level.

Concerning books available via the five studied libraries, we found that the distribution of book stocks on the categories: books for children and youths and books for adults, is in no clear way related to the proportion of children in the area population or to the proportion of books for children and youths among the borrowed books.

The distribution of the libraries” stocks of non-fiction books and fiction books varies considerably among the areas. Our data indicate that the presence of a high proportion of non—fiction literature in a library results in the borrowers taking a comparatively large proportion of non—fiction books, although the fact that they take home a large proportion of non-fiction books does not mean that they actually read more non-fiction books.

A-n important matter concerning the relation between the books available and the book habits in our five areas is whether the differences

SOU 1972:20 69

in quality of the book supply in the bookshops and in the libraries cause differences in people's reading. We will now consider surveyably how the book supply in the five areas is arranged:

Good supply of books in

Bookshops Libraries Skärholmen Yes Yes Skellefteå Yes Yes Oxhagen (Yes) (Yes) Kirseberg (No) Yes Jörn No No

The "Yeses” in the above table are, as appears from earlier sections, more or less qualified.

Briefly summarizing the results of our analyses, we can say that our data indicate (a) that, if in an area such as Jörn and Kirseberg there is no bookshop that functions satisfactorily for the inhabitants, they buy their books to an increasing extent in kiosks and similar places; (b) that, if in an area such as Jörn there is no library that functions satisfactorily, the inhabitants borrow to an increasing extent books (probably often bought in kiosks) from one another.

Many of those interviewed devote little or no time to book reading. Of the 933 interviewed men, 377 normally devoted less than one hour a week to book reading; of the 963 interviewed women, the same applied to 368. About the same percentage (circa 40) said that they had not once during the past 12 months read a book of fiction for at least 15 minutes at a stretch. Almost the same applies to the reading of non-fiction literature. The percentage of non-readers of the latter is considerably larger in Jörn" and Kirseberg than in the other three areas: among the men, it amounts to 60 %; among the women, it amounts to 45 % in these two areas.

The reading of books is a considerably less extensive mass-media activity than watching TV, listening to the radio, and reading daily newspapers; to these activities almost all interviewees devote some time.

In conclusion, we discuss the fact that the inhabitants of all five areas, irrespective of educational level, on average read about the same amount of mass-market literature. Books by established and serious authors, on the other hand, are more read by those with higher education. That those in Jörn read this latter type of books to a limited extent (compared with those in other areas), however, is not solely because most of the people have an elementary education — that type of literature is not readily available in Jörn.

Daily and weekly papers, and mass-market books have in common that they are available everywhere in the milieus where we live. We can assert—at the risk of being misunderstood—that the content in this "reading material” is a gush of words that reaches us in about the same way as the mass-produced musical mush from the radio, TV, gramo- phones, and cassette recorders. We are confronted with this "mush literature” in largely the same places as the "musical mush”: in waiting

70 SOU 1972:20

. J-.1*'_..*.._*_ -;._-h——.,.i .-... (...a-m.m"... _

rooms, working places, cafés and restaurants, and homes. In a society such as the Swedish, where practically everyone of and over school age can read, this kind of "reading material” to judge from our data, is used to about the same extent, irrespective of educational level.

Those in the five areas who have matriculated, or have still higher education, devote an average of 2—3 hours a week more of their time to reading than do others, but that time is almost exclusively used for reading papers and books by "established” authors. We have already discussed the fact that the highly educated devote less time to watching TV. Those who spend much time on reading very serious literature do not read less of what we have here called "mush-literature” but they watch TV less.

A large part of the reading material, which we have here called umush literature” (including daily and weekly papers), consists—in common with TV and radio programs—of small items that take little time to read, listen to, or watch, and which, moreover, are highly varied with regard to easy understanding. This means that most people can choose what suits them in the daily and weekly papers, and the current radio and TV programs. Because we find that those with different education levels devote on average the same amount of time per week to these types of mass media, we must not conclude that they read, listen to, and watch the same items in these mass media. Whether or not this is so, our studies provide no answer.

Differences between Differences between the investigation areas the investigation areas in respect to supply in respect to the time of books in the ho- devoted to book rea- mes (bought or ding and the choice of borrowed) the read books

Differences between the investigation areas -in respect to supply of books in book-sel- lers and libraries

Differences between the investigation areas in respect to the popu- lation's educational level, working condi- tions, and income level

Differences between the investigation areas in respect to natural resources, the struc- ture of industrial life, economic conditions, and population

Figure 2. This scheme ShOWS our model for the cause-effect-relationships among the characteristics of the five investigated areas, their populations and the reading habits in these areas.

71

SOU 1972:20

Chapter 8 ends with a discussion of what underlies the fact that there are considerable differences between our five areas conceming the extent of book reading and—particularly—the type of books read. The diagram on page 71 illustrates how these factors are related to one another.

The interaction between different causal factors illustrated by this diagram can be described as follows: The structure of industrial life, the division of labour, the economic conditions, and the size of the population in a community influence the organization of the educational system and are, at the same time, decisive for the educational level of those who move into the area. They are also decisive for education available to and the income level of those who live in this community. The differences in educational level and income level of the inhabitants of the five areas lead to differences in the book supply through the bookshops and the libraries, and in a very obvious manner influence people”s interest in and actual use of this supply.

Differences in working conditions and educational level also affect the possibilities of the inhabitants to use the books they have access to in their daily milieu. It is this interaction between a number of causal factors that lies behind the differences in book and reading habits among our five areas.

Our analysis of the conditions in the five areas does not establish that the cause-effect model presented here is correct in its entirety. We have to be satisfied with stating that the results we have achieved fit into it.

72 SOU 1972:20

Undersökningens bakgrund och syfte

1.1. Några skäl för att studera läsvanor

Den här boken handlar om läsvanor i fem svenska samhällen. Det är en bok om hur mycket tid man ägnar åt att läsa i Kirseberg, i Oxhagen, i Skärholmen, i Skellefteå och Jörn, och om vad man läser i dessa samhällen. Den som börjar läsa i den har anledning att ställa sig frågan

, om det är rimligt att ägna tid och krafter åt att studera den frågan i detalj.

Ett skäl som man skulle kunna åberopa för att syssla med den frågan är att människor i det svenska samhället använder mycket av sin tid åt att

, läsa. Ett annat motiv är att läsandet — oavsett hur mycket eller hur litet i tid som människor ägnar åt denna aktivitet — är en betydelsefull , aktivitet, som påverkar vår föreställningsvärld, våra värderingar, våra * normer, våra beslut, våra vanor — något som människor av dessa skäl upplever som en väsentlig aktivitet, som det är mödan värt att studera och reflektera över. Vi kan tala om dessa båda skäl som det kvantitativa argumentet och det kvalitativa argumentet.

Låt oss då först skärskåda det kvantitativa argumentet. Vi skall omedelbart försöka stilla läsarens nyfikenhet vad beträffar frågan om hur mycket tid som människor ägnar åt läsning i våra fem undersökningsom- råden.

En vecka består av 7 x 24 timmar = 168 timmar. Om vi räknar med att en vuxen person i genomsnitt sover 8 timmar per dygn (i Unescos stora tidsanvändningsstudie, som genomfördes i nio länder åren 1965—1966. fann man 'att medeltalet för antalet sovtimmar inom olika befolknings- grupper i stort sett varierade mellan 9 och 7 timmar per dygn), så har en vuxen person genomsnittligen 168—56 = 112 vakentimmar till sitt förfogande per vecka. Av dessa använder nära hälften (45 %) av dem, som bor i våra fem undersökningsområden, minst 10 timmar per vecka åt att läsa. 7 % av de intervjuade ägnar minst 20 timmar per vecka åt att läsa. Medeltalet för den tid som ägnas åt läsande varierar för befolkningen ide fem undersökningsområdena mellan 8,8 och 11,1 timmar.

En stor del av invånarna i våra fem undersökningsområden ägnar uppenbarligen förhållandevis mycket tid åt att läsa. Det var väl också

SOU 1972:20 73

något som både vi och våra läsare hade på känn, innan vi tog del av den här tabellen. Det finns anledning att anta att vi skulle fått liknande resultat, om vi hade intervjuat invånarna i några andra svenska samhällen.

Tabell 1.1 Procentuell fördelning på antal timmar som de intervjuade i de fem undersökningsområdena brukar läsa i dagstidningar, veckotid- ningar, tidskrifter och böcker (exkl kurs— och läroböcker) under en vecka. Siffrorna inom parentes i första kolumnen anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

Grupp Antal lästirnmar per vecka, Summa Medel- i procent procent tal läs» timmar

0—4 5—9 10—19 20—

Män Kirseberg 12,6 32,0 45,5 9,9 100,0 11,4 (N=222) Oxhagen 9,4 43,0 42,6 4,9 100,0 10,2 (N=223) Skärholmen 9,8 33,5 46,9 10,3 100,0 11,5 (N=195) Skellefteå 11,6 45,6 39,9 2,9 100,0 9,8 (N=138) Jörn 19,4 51,0 21,2 8,4 100,0 8,7 (N=155) Totalt för männen 12,2 40,1 40,2 7,5 100,0 10,5 (N=933) Kvinnor Kirseberg 13,7 39,3 38,8 8,2 100,0 10,5 (N=183) Oxhagen 12,3 43,3 39,8 4,6 100,0 9,6 (N=261) Skärholmen 10,6 42,9 37,6 8,8 100,0 10,6 (N=226) Skellefteå 8,4 50,3 36,5 4,8 100,0 9,7 (N=167) Jörn 19,8 50,0 23,8 6,3 100,0 8,8 (N=126) Totalt för kvinnorna 12,5 44,5 36,4 6,5 100,0 9,9 (N=963) Totalt för männen och kvinnorna 12,3 42,4 38,3 7,0 100,0 10,2 (N=1 896)

Anm Man måste vid tolkningen av denna tabell vara medveten om att de slump- mässigt utvalda invånarna ide fem samhällena under en intervju själva har skattat hur många timmar de ägnat åt läsning av olika typer av ”texter”. Denna metod är uppenbarligen osäker Och leder när det gäller sådana aktiviteter som läsning troligen till en viss överskattning av den tid man ägnar åt denna aktivitet. Det hade varit bättre om vi hade haft möjlighet att observera var och en av de intervjuade under en vecka för att ta reda på hur mycket tid han/hon ägnar åt att läsa, men det är uppenbart att det är en metod som det i denna studie ej var möjligt att använda av praktiska och ekonomiska skäl. En tidsanvändningsstudie, som iprincip omfattat alla aktiviteter under en hel vecka, hade troligtvis också gett tillförlitligare resultat, men även en sådan är synnerligen kostnadskrävande att genomföra och låg utanför våra ekonomiska resurser.

74 SOU 1972:20

& |

Lag:.-. .ru—=

17.54» —_

Antal timmar ”fri tid” per vecka

Staden Kazanlik i Bulgarien med 46 000 in— vånare och elva närliggande samhällen 45,5 Staden Olomuoc iTjeckoslovakien med 75 000 in- vånare och nittio samhällen inom tjugo kilometers avstånd från staden 58,1 Staden Osnabruck i Västtyskland med 132 000 in- vånare 44,8 Staden Györ i Ungern med 72 000 invånare och sjuttiofyra sam- hällen inom en radie på trettio kilometer från staden 42,0 Staden Torun i Polen och dess förstäder med 113 000 invånare 43,8 Staden Jackson i Michigan i USA med 72 000 in- vånare och tio närliggande samhällen 58,1 Staden Pskov iSovjetunionen med dess förstäder med sammanlagt 115 000 invånare 42,7 Staden Kragujevac i Serbien i Jugoslavien med 53 000 invånare och två närliggande samhällen 55,3 Staden Maribor iSlovenien i Jugoslavien med 96 000 invånare och tolv närliggande samhällen 43,4

Vid en tidsanvändningsstudie, som genomfördes parallellt i tio länder under åren 1965—1966 med Alexandre Szalai som forskningsledare, fann man att den tid per dygn, som invånarna i de studerade orterna i åldern 18—64 år genomsnittligen hade till sitt förfogande, sedan de gjort sig av med den tid, som gick åt för sömn, måltider, hushållsarbete och förvärvsarbete (häri ingick ej tiden för resor till och från arbetet), varierade mellan 58,1 timmar per vecka (i staden Jackson i Michigani USA) och 42,0 timmar i veckan (i staden Györ i Ungern)l. Ovanstående sammanställning visar resultaten för de nio undersökningsområden, som bestod av en stad och dess närmaste omland (inom ramen för denna undersökning genomfördes också några tidsanvändningsstudier med slumpmässigt dragna stickprov ur befolkningen i Belgien och Västtysk— land och i vissa grupper av städer i Frankrike och USA):

Vid en liknande studie av tidsanvändning inom ett slumpmässigt stickprov ur befolkningen i förorterna Blackeberg, Vällingby och Hässel- bystrand i nordvästra delen av Stockholm, fann man att den tid, som genomsnittligen stod till invånarnas förfogande som fritid (sedan de avsatt tid för sönm, måltider, hushållsarbete och förvärvsarbete) uppgick till 52,4 timmar för män och 50,6 timmar för kvinnor.2

I Wien-undersökningen tog man också reda på hur mycket tid som de intervjuade personerna använde till att läsa. Den erhållna genomsnitts- tiden per vecka anges i tablån på nästa sida.

Dessa timsiffror är genomgående lägre än dem som vi erhöll i vår undersökning i fem svenska samhällen. Skillnaden torde delvis bero på att vissa typer av läsning (läsning av vissa typer av facklitteratur, läsning under arbetstid och högläsning för barn) inte ingår i ”lästiden” i Wien-studien, men man kan tyvärr inte helt bortse från att de höga ”lästidssiffrorna” i den svenska undersökningen delvis kan bero på att den frågeteknik, som vi använt, i högre grad än den som kom till

SOU 1972:20 75

lStudien organiserades av ett forskningsinstitut i Wien, ”The European Coordination Centre for Research and Coordina- tion in Social Sciences”. De data som redovisas här är hämtade från en stencilerad rapport som presenterades vid sociolo- gikongressen i Evian i september 1966 "The Multinational Compara- tive Time—Budget Re- search Project" med Alexandre Szalai som huvudförfattare.

2Dessa siffror är hämtade från ett preliminärt manuskript till en rapport, som utarbetats vid Generalplanebered- ningen i Stockholm av Ingemar Becker, Robert Fried, Harald Swedner och Daniel Thulin (med arbetsnamnet ”Fritid i Blackeberg, Vällingby och Hässelbystrand”). Intervjuerna utfördes på våren 1967.

Genomsnittligt antal timmar som de använde till läsning

Pskov (Sovjetunionen) Kragujevec (Jugoslavien) Maribor (Jugoslavien) Kazanlik (Bulgarien) 5,6 Olomuoc (Tjeckoslovakien) 6,3 Osnabriick (Västtyskland) 7,0 Györ (Ungern) 4,2 Torun (Polen) 6,3 Jackson (USA) 5,6 6 3 4 2 4 2

användning vid denna internationella tidsanvändningsstudie kan leda till att de intervjuade i sina svar överskattar den tid de säger sig ägna åt läsning.

Om vi t ex jämför tidsanvändningen i staden Osnabriick i Västtyskland när det gäller radiolyssnande, TV-tittande och läsning med den som vi funnit i ett bostadsområde i en jämförlig svensk stad (Örebro), finner vi emellertid en rätt likartad fördelning av massmediatiden på olika media, se nedan.

Skillnaderna mellan de båda undersökningsområdenas befolkning, när det gäller dessa tre typer av massmediakontakter, är visserligen avsevärda men verkar rimliga mot bakgrunden av att Oxhagen är en ”exklusiv” stadsdel i Örebro (med en befolkning som genomsnittligen har en högre utbildning än stadens befolkning i sin helhet). Det verkar mot bakgrun- den av denna jämförelse inte alls osannolikt att det höga antalet lästimmar som vi funnit i vår undersökning (i jämförelse med dem som man fann i Osnabruck) beror dels på att vi i den svenska undersökningen har tagit med ett bredare spektrum av läsaktiviteter, dels på att läsning är

Staden Staden Staden Stadsdelen Torun i Jackson Osnabruck i Kirseberg Tjeckoslovakien i USA Västtyskland (i Malmö) Radiolyssnande 2,6 4,9 4,2 7,8 TV-tittande 9,1 16,1 9,8 10,9 Läsning 6,3 5,6 7,0 10,9 Total tid för kon- takt med massme- dia per vecka 28,0 26,6 21,0 29,0 Stadsdelen Stadsdelen Staden Jörns för- Oxhagen Skärholmen Skellefteå samling (i Orebro) (i Stockholm) Radiolyssnande 5,3 5,5 8,1 11,9 TV-tittande 8,8 9,5 9,9 9,0 Läsning 9,9 11,0 9,7 8,7 Total tid för kon- takt med rnassme— dia per vecka 24,0 26,0 27,7 28,6

76 SOU 1972:20

...så-4.4.1» ..-. -

en aktivitet som invånarna i de fem svenska undersökningsområdena — och sannolikt också i andra svenska samhällen _ ägnar jämförelsevis mycket tid åt.1

Att argumentera för studier av läsvanor med utgångspunkt från det kvalitativa argumentet, att läsandet är en aktivitet som spelar en viktig roll i människors liv är inte lika lätt som att argumentera med utgångs— punkt i enkla kvantitativa resonemang. Att läsa är — medvetet uttryckt på ett starkt förenklat sätt — att via det skrivna ordet ta del av vad någon människa har velat säga om vad hon vet, om vad hon känner och om vad hon vill. Läsandet fungerar i många sammanhang, som en ersättning för vårt lyssnande till det talade ordet bland annat därför att det skrivna ordet gör det möjligt för skrivaren och läsaren att meddela sig med varandra över stora avstånd och utan att tala med varandra, men också därför att vi med hjälp av det skrivna ordet kan delge varandra mycket mera komplicerade och mera omfattande meddelanden än genom att tala med varandra.

Det skrivna ordet kan också nå mycket flera mottagare än det talade ordet. När ett meddelande har tecknats ner, kan det dessutom bevaras och skyddas mot förvanskning på ett mycket säkrare sätt än det talade ordet. Det skrivna meddelandet kan därtill bli föremål för en mycket mera ingående och detaljerad analys än det som enbart sägs, och det kan bli bärare av skönhetsvården som det talade ordet inte kan förmedla.

Samtidigt gäller att det talade ordet har kvaliteter och kan fylla en del viktiga funktioner bättre än det skrivna ordet. Det talade ordet utgör därför ett viktigt och ofrånkomligt inslag i vårt dagliga liv. När vi är tillsammans med människor, talar vi till varandra och lyssnar på varandra växelvis. Det talade ordet ackompanjerar nästan allt vad vi gör. Men i dagens samhälle kompletterar vi i stor utsträckning detta vårt talande och detta vårt lyssnande med att skriva och att läsa. Egentligen är det därför inte särskilt tillfredsställande att ensidigt studera och analysera männi- skors läsvanor. Läsandet är en av fyra aktiviteter, som kompletterar varandra och som fungerar tillsammans som en sammanhängande totali- tet, där de olika aktiviteterna samtidigt förutsätter varandra, kompletterar varandra och ersätter varandra. Det är framför allt genom dessa fyra akti- viteter som vi kan kommunicera med varandra:

tala lyssna skriva läsa

Vi borde naturligtvis helst studera alla dessa fyra aktiviteter tillsam- mans, ta reda på vilka slags meddelanden som människor försöker förmedla till andra genom att tala och skriva, undersöka när vi helst lyssnar och när vi helst läser, se efter vilka som talar, vilka som skriver, vilka som lyssnar, vilka som läser — och samtidigt ständigt hålla i minnet att människor kan kommunicera till varandra med andra medel än ord — genom att ge en innebörd åt ansiktets och kroppens rörelser, åt formen och innehållet i de ting och bilder som de skapar.

Kommunikationen människor emellan är i dagens samhälle mera komplicerad än någonsin. Talade ord när oss från alla håll, direkt från dem vi möter personligen och indirekt när vi lyssnar på radio, ser på TV

SOU 1972:20 77

'] fortsättningen av denna rapport kommer vi inte att göra några försök att jämföra resul— taten från denna undersökning med resultaten av tidi- gare utförda svenska och utländska bok- och läsvanestudier; denna rapport syftar enbart till att så överskådligt söm möjligt redovisa och analysera resultaten av de utförda studierna ide fem undersöknings- områdena. En sådanjäm— förande analys är en tidskrävande arbets- uppgift, som enligt vår bedömning bör ges hög prioritet i bok- och läsvaneforsk— ningen; tyvärr kompliceras den av att de större stu- dierna av bok- och läsvanor, som utförts ibl a USA, Stor- britannien och Väst- tyskland har sam- lat in sina data och redovisat dem på ett mycket oenhetligt sätt. Vid sådana jäm— förande analyser bör bl a resultaten av följande studier beaktas: Bernard Berelson ”The Library”s Public”, New York, 1949, Peter H. Mann och Jacqueline L. Burgoyne ”Books and Reading”, London 1969 och Maria-Rita Girardi, Lothar Karl Neffe och Herbert Steiner ”Buch und Leser in Deutschland”, Giitersloh, 1965. En aktuell översikt över den nordiska forskning- en på området ger Lilian Nowak i bibliografien ”Bokläsaren”, Stockholm, 1971. Viktig informa- tion finns också

forts. nästa sida

och går på bio. Skrivna ord när oss också var vi än befinner oss, i forts. fråns 77 tidningar och böcker, men de finns även på trafikskyltarna, på anslagstav— lorna, på institutioner och arbetsplatser,i affärernas skyltfönster och så vi- dare. Det finns knappast någon möjlighet att fastställa hur mycket tid människor i dagens samhälle ägnar åt att sätta sig in och försöka förstå skrivna meddelanden. Det är en aktivitet som i lika hög grad som lyssnandet ackompanjerar nästan allt vad vi företar oss, ofta utan att vi ens är medvetna om det.

Uppgiften att studera hur mycket tid människor ägnar åt att läsa och att fastställa vad de läser kan upplevas både som alltför begränsad och alltför omfattande. Den är alltför begränsad därför att den innebär en koncentration på en enda av de många aktiviteter genom vilka människor meddelar sig med varandra. Man kan aldrig — så vitt vi kan se — förstå hur läsandet fungerar i människors liv om vi inte på en gång intresserar oss för vad människor säger till varandra, vad de lyssnar till, vad de skriver till varandra och vad de läser.

Samtidigt är uppgiften att studera läsandet alltför omfattande. Det skrivna ordet när i dag in i varje hörn av tillvaron, det finns överallt och vi kan inte undgå att möta det och uppleva det dagligen och stundligen. Vilka upplevelser av det skrivna ordet skall vi intressera oss för? Allt kan vi ju ändå inte komma åt i våra studier.

Vi har i denna studie begränsat oss till att studera en liten del av människors läsande. I stort sett handlar den här rapporten om läsandet av böcker (och därtill i någon liten mån om läsandet av tidningar och tidskrifter). Skälet till denna beskärning av vårt perspektiv på läsandet är att det är en studie som syftar till att ge underlag för beslutsfattare som sysslar med litteraturens roll i det svenska samhället. Det som sägs i denna skrift syftar ytterst till att förse ledamöterna i en statlig utredning med ett användbart underlag för de förslag, som de i sitt huvudbetänkan- de skall överlämna till Chefen för utbildningsdepartementet.

I de direktiv som styr utredningens arbete är det direkt utsagt att utredningen skall lägga fram förslag till åtgärder som leder till ett ökat läsande av böcker. Den uppmärksamme läsaren av direktiven kan konsta- tera att de riktlinjer för utredningens arbete, som dras upp i direktiven, är baserade på föreställningen att läsning av böcker är en aktivitet som är synnerligen vällovlig och som på allt sätt bör uppmuntras, inte minst inom de grupper av befolkningen som enligt tillgänglig information inte läser särskilt mycket i böcker. I direktiven skiljer man mycket klart mellan goda och dåliga böcker, eller, för att använda några uttryck som förekommer på många ställen i direktiven, mellan ”kvalificerad littera- tur” och ”torftig eller undermålig litteratur”. Så här står det i ett avsnitt av direktiven där dessa båda synpunkter är sammanvävda till en helhet (dvs tanken att läsning av böcker och tidskrifter är en aktivitet som bör främjas, nota bene om det som blir läst är ”kvalificerade böcker” och ”kvalificerade tidskrifter”).

”Resultaten av de sociologiska undersökningar på området, som man hittills har utfört i Sverige, tyder på att betydande skillnader i läsvanor och bokköp finns mellan olika grupper i samhället. Personer i högre inkomstgrupper och med bättre utbildning läser betydligt fler och

78 SOU 1972:20

i Eva Perssons kommenterade biblio- grafi över ”Biblio- teksforskning”, Lund, 1969, som tar upp både nordiska och utomnordis- ka biblioteks- och bokvaneundersökningar.

bättre böcker och tidskrifter än personeri lägre inkomstgrupper och med lägre utbildning. Läsfrekvensen bland kvinnor i sistnämnda grupper är anmärkningsvärt låg. Både ekonomiska faktorer och tradi- tionella attityder fungerar i vissa befolkningsgrupper som spärrar mot anskaffning och läsning av kvalificerad litteratur. Den torftiga eller undermåliga litteraturen, som ges ut i spekulationssyfte och håller ett lågt pris, tycks vinna spridning särskilt inom kulturfattiga grupper, medan de goda böckerna som ofta ligger högt på prisskalan hamnar hos dem som också på andra sätt kommer i kontakt med ett kvalificerat kulturutbud. Stora grupper nås inte alls av utbudet av böcker och tidskrifter.”

Det råder inte något tvivel om att de flesta svenskar anser att läsning av böcker är en ”god” aktivitet. Vi ställde under våra intervjuer med ett slumpmässigt stickprov ur befolkningen i de fem undersökningsområdena en serie frågor, som syftade till att ge besked om de intervjuades inställning till läsning av böcker. Svaren visar att flertalet av de intervjua- de personerna hade en mycket positiv inställning till bokläsning. Den låga frekvensen ”vet-ej-svar” tyder på att denna inställning existerar tämligen oberoende av vad böckerna kan antas handla om; mycket få av de tillfrågade tycks ha reagerat mot frågans generaliserande form.

Att de flesta av de intervjuade tror på nyttan och värdet av bokläsning torde klart framgå av tabell 1.2. Det är inte troligt att de intervjuade skulle visat sig vara lika positiva till läsning av dagstidningar, veckotid- ningar och tidskrifter om vi hade ställt liknande frågor om dessa läsaktiviteter, men man kan nog räkna med att flertalet av de intervjuade skulle gett uttryck för en positiv inställning även till läsning av sådana texter (möjligen med undantag av veckotidningar).

Tabell 1.2 Procentuell svarsfördelning för en serie på sex frågor beträf- fande inställningen till bokläsning bland de intervjuade från samtliga fem undersökningsområden (antal intervjuade = 1 896).

Instämmer Instämmer Tar inte Tari Tar Vet ej helt och istort sett avstånd men stort avstånd hållet instämmer sett helt och

inte heller avstånd hållet

Det är synd att inte fler människor läser böcker 56,9 30,4 9,9 1,5 1,4 0,1 Att läsa böcker ger kunskap om hur and- ra upplever tillva— ron 45,2 40,5 11,2 1,4 1,9 0,1 Att läsa böcker är bara att kasta bort sin tid 1,4 2,1 7,4 18,4 70,4 0,1 Att läsa böcker ger alltid en viss be- hållning 50,2 38,9 7,5 2.3 0,7 0,4 Det är tråkigt att läsa böcker 3,5 4,1 .11,7 21,5 59,3 0,0 Ingen kan klara sig utan att ha till- gång till böcker 22,7 24,1 25,8 13,7 13,4 0,4

SOU 1972 :20

Vi som arbetat på den här rapporten är emellertid inte litterära värdenihilister i den meningen att vi anser att läsning i och för sig är något nyttigt och rekommendabelt, oavsett vad som står i det man läser. Det kommer till uttryck bland annat i att vi inte anser att det är självklart att allt som står tryckt i böcker är nyttig och givande läsning. Att en text av något ansett och respekterat förlag befunnits värdig att bli tryckt utgör inte — enligt vår uppfattning — ett slags garanti på att den är värd att läsa. Samtidigt som definitionen på goda böcker ofta slentrianmässigt på detta sätt görs alltför vid, görs denna lika slentrianmässigt ofta alltför trång. Många manuskript som aldrig blev tryckta av något ansett och respekterat förlag vore säket värda att läsas av många.

Det är emellertid inte vår avsikt att här polemisera mot utredningens direktiv. Den uppfattning som kommer till uttryck i dem har länge allmänt accepterats som en i stort sett okontroversiell utgångspunkt för samhälleliga åtgärder när det gäller bokproduktion och bokdistribution. Det är emellertid viktigt att vid analysen av våra data hålla i minnet att många människor, som i dag sysslar mycket med böcker och bokpolitik, är på väg mot att ge en ny och annorlunda innebörd åt uttrycket ”bra böcker” än den som antyds genom uttryck av typen ”kvalificerad litteratur”. Anledningen till att vi här tar upp denna värderingsaspekt på vårt problem är att läsaren av den rapporten måste ha klart för sig, att skälet till att vi har studerat läsvanorna i våra fem undersökningsom- råden, är att vi har deltagit i ett ambitiöst upplagt försök att få dem som bor i dessa fem samhällen att läsa böcker och tidskrifter i större utsträckning än vad de gjorde innan vi började vår studie, och att vi därvid har utgått från att det existerande utbudet av böcker och tidskrifter är förtjänt av en sådan satsning.

Så långt om det kvalitativa argumentet. Det kan summeras med konstaterandet att vi anser det viktigt att studera läsandet ( och inte minst bokläsandet), därför att läsning är en av de aktiviteter genom vilka människor kommunicerar med varandra. Läsandet är en av de aktiviteter genom vilken vi kan få reda på vad andra människor kan och vet, vad de känner och vad de vill. Läsandet ger oss en möjlighet att vidga och fördjupa vår medvetenhet om människors villkor. Genom en djärv förlängning av detta resonemang kan vi tala om läsandet som en möjlig väg att förverkliga drömmen om att spränga det mänskliga medvetandets instängdhet i det individuella jaget.

Frågan varför läskunniga människor faktiskt ägnar mycket tid åt att läsa har emellertid inte besvarats med dessa ord om en funktion hos läsandet, som många läsare kanske inte är medvetna om. Det som driver människor att läsa är sannolikt i stor utsträckning mera omedelbart upplevda behov.

Vilka är då de primära mänskliga behov som bokläsandet kan tillgodo- se och som gör att så många är benägna att utan någon egentlig reservation se på bokläsning som en meningsfull och givande aktivitet, som på allt sätt bör uppmuntras och stödjas. Det är uppenbart att de böcker som finns att tillgå i vårt samhälle är mycket olika till sin karaktär. De fungerar som resurser för tillgodoseendet av mycket olik- artade behov. Samtidigt är det uppenbart att en och samma bok kan ha

80 SOU 1972:20

. _. ... .

._'&Z*&k'd.7 -—.-.-

ett innehåll och en form som gör att läspingen av den kan tillgodose mycket olika behov.

Figur 1.1 på s 82 är ett slags ”karta” över de viktigaste av de resurser som behövs i ett väl fungerande samhälle, i ”det goda samhället”. Vissa av dessa resurser kan endast fungera i människors liv om vissa ”basre- surser” finns till hands. Tillgång på böcker kan på olika sätt bidra till tillgodoseendet av de flesta av våra behov. I själva verket torde det vara svårt att på ”resurskartan” finna ett enda ”resursfalt” där man inte har glädje av ”rätt sorts böcker”.

Figur 1.1 måste förknippas med en ”målkatalog” av samma slag som den man finner i många skrifter om sociala välfärdsproblem. En sådan finner man i den ofta citerade FN-rapporten ”International Definition and Measurement of Standards and Levels of Living” från år 1954, men också i de promemorior kring sociala välfärdsproblem och kring pro- blemet att mäta i vilken utsträckning som man inom olika länder lyckats nå målet att skapa social välfärd (t ex inom den svenska låginkomstutred- ningen). Problemet brukar ofta föras samman med det svåra problemet att finna ”indikatorer”, som kan användas för att fastställa i vilken utsträckning det uppställda målet har förverkligats (t ex olika mått på genomsnittlig livslängd som indikator på att man lyckats förverkliga uppställda mål på hälsoområdet, eller olika mått på kunskapsnivå för att kontrollera att man lyckats förverkliga uppställda mål på utbildningsom- rådet). Till de forskare som sysslar med dessa problem hör bl a Raymond A. Bauer och hans kollegor (som tillsammans gett ut boken ”Social Indicators”, Cambridge Mass., 1966) och forskare och administratörer i Frankrike och Japan. Enligt det synsätt som man utgår från inom dessa forskargrupper består arbetet på att skapa social välfärd — sumrnariskt uttryckt — i att se till att resurser för tillgodoseendet av ett antal angivna behov finns till hands i ett samhälle. Eller försiktigare formulerat: att alla människor i ett samhälle har möjlighet att få dessa behov tillgodosedda i en viss, klart angiven utsträckning.

Böcker och bokläsande har uppenbarligen ett brett funktionsspekt- rum. Det kan ge människan ökade kunskaper och därmed större möjlig- heter att skaffa eller behålla ett arbete, att behålla sin hälsa, att förändra sin miljö, att skaffa sig inflytande och makt. Men läsandet kan även bli en väg till skönhetsupplevelser och jag-profilering. ”Visa mig dina böcker och jag vet vem du är.” Läsandet kan också fungera som ett tecken på och medel till att bygga upp solidaritet med dem man litar på och dem man vill samverka med, som en väg in i en social, kulturell och andlig gemenskap. Samtidigt måste man hålla i minnet att många människor väljer andra vägar än bokläsning för att tillgodose sådana behov, men för många blir läsandet utan tvivel ett av de mest använda sätten (för många det sätt som de helst väljer) att nå mål av detta slag.

Samtidigt som man konstaterar att bokläsandet kan bidra till fyllandet av ett brett spektrum av specifika behov, är det viktigt att hålla i minnet att läsandet också kan tillgodose mera övergripande men inte alltid så tydligt upplevda och insedda behov. Dit hör det behov av att få reda på vad andra människor tänker, känner och Vill, som vi redan talat om. Genom läsandet gör vi det troligen i regel på ett mindre påtagligt och

SOU 1972:20 81

SOU 1972 .20

Tillgång till en god miljö

Tillgång till kläder Tillgång till bostad

Tillgång till utbildning

Hälsa (tillgång till hälso— och sjukvård)

Tillgång till möjligheter att forma sin mil'ö Tillgång till möjligheter att uppleva skönhet

Tillgång till

Tillgång till

möjligheter att Upplevelser av få information glädje och för- om den miljö ströelse

man lever i Tillgång till möjligheter Solidaritetsupp-

att utöva m- levelser Trygghet, (till— . flytande gång till skydd mot hotande faror) . I gang tr möjligheter

till gemenskaps- u. nievelser

mindre effektivt sätt än genom det direkt lyssnandet till vad en människa säger när hon talar till oss med sin egen röst, som individ till individ. Men trots att läsandet inte alls i samma utsträckning som lyssnandet ingår i ett direkt samspel mellan människor, där de agerande växelvis är givare och mottagare, kan läsandet säkerligen till en del fylla människors behov av att lära känna varandra, att spränga det egna jagets upplevelseram och därmed göra dem delaktiga i varandras upplevelser och livsvillkor. Allt detta kan sammanfattas genom att säga att vi har genomfört denna kartläggning av läsvanor och bokvanor i fem svenska samhällen iöver- tygelsen om att böcker och läsning spelar en viktig roll i människors liv i dagens svenska samhälle.

1.2 Valet av undersökningsområden

Föreställningen att läsandet kan fylla en rad viktiga funktioner i män- niskans liv var alltså en väsentlig utgångspunkt för Litteraturutredningens studier av läsvanorna i Kirseberg, Oxhagen, Skärholmen, Skellefteå och Jörn under år 1969. Vi utgick från att läsandet är en aktivitet, som de flesta människor i det svenska samhället ägnar en hel del tid åt, och att det är en aktivitet som — parallth med andra aktiviteter — tillgodoser många viktiga behov hos människor, deras kunskapsbehov deras skön- hetsbehov, deras profrleringsbehov och deras behov av gemenskap och glädje. Vi utgick också från att det är en väsentlig samhällelig uppgift att vidta åtgärder, som gör det lättare för alla att få tag i de böcker som de upplever ett behov av att läsa. Våra studier skulle fastställa utgångs- punkten för en intensifierad verksamhet vid biblioteken i våra fem utvalda samhällen i syfte att ge invånarna en ökad tillgång till böcker (och andra tryckta texter). Vi utgick i våra planer från den enkla tanken att befolkningen i dessa (och i alla andra) svenska samhällen skulle läsa mera böcker, om de genom biblioteken fick ökad tillgång till böcker och särskilt om de genom biblioteken fick tillgång till just de böcker, som tillgodosåg dessa behov. Vi räknade med att de böcker, som fanns på biblioteken, skulle användas mera om biblioteken genom att bredda sin verksamhet blev en fungerande mötesplats och träffpunkt för människor i samhället, om bibliotekspersonalen i större utsträckning än vad den hittills brukat göra spred information om sina böcker och sina aktiviteter, och om bibliotekspersonalen såg till att människor inom området i ökad utsträckning fick tillgång till böcker i eller i närheten av sina bostäder och arbetsplatser.

Figur I.] I det ”goda samhället” skall alla människor (så långt det är möjligt) ha tillgång till de ”faciliteter”, som i denna ”hierarkiska resursmodell” har placerats på nivåerna 1—4 och därmed få tillgång till de möjligheter till ”aktiviteter och upplevelser”, som har placerats på nivåerna 5—6. En typ av resurser, vars förekomst är en förutsättning för att en annan typ av resurser skall kunna fungera, har förknippats med denna andra resurstyp genom en pil. A+B betyder att t ex ”tillgång till bostad” är en förutsättning för att mera specifika ”hälsoresurser” skall fungera. ] figuren har endast de ”viktigaste” av dessa ”förutsättningssamband” markerats. De ”resursfält”, där böcker i dagens samhälle utgör en väsentlig del av resurserna, har i figuren markerats med en rektangel med grovdragna linjer.

SOU 1972:20 83

Svaret på frågan om den intensifierade verksamheten vid bibliotekeni de fem undersökningsområdena verkligen ledde till ett ökat läsande kommer vi inte att ge i den här boken, utan i en ”fortsättningsbok”. Den nu föreliggande boken har karaktären av en helt fristående studie av läs- och bokvanorna i några svenska samhällen, som dock självfallet kommer att bidra till att vi får större möjligheter än eljest att analysera effekten av ex perimentverksamheten vid biblioteken.

Här kommer vi att berätta om utgångsläget. Vi kommer också att ge oss in på den svåra uppgiften att försöka förklara hur detta utgångsläge har växt fram inom dessa fem samhällen.

Valet av undersökningsområden skedde inte slumpmässigt. Vår ut- gångspunkt — som angavs i utredningens direktiv — var att vi skulle studera effekten av en intensifierad biblioteksverksamhet i några miljöer, som kunde betecknas som ”kulturfattiga” med avseende på omfattningen på sitt kulturutbud.

Så här stod det i direktiven:

”Vidare bör i anslutning till det förutnämnda statliga stödet till utveckling av de kommunala bibliotekens verksamhet ett par experi- mentella biblioteksundersökningar kunna göras med syfte att utnyttja resultaten av de sociologiska undersökningarna. Det sociologiska mate- rialet bör därvid bilda underlag för bibliotekens planläggning av sina inforrnationsåtgärder, serviceformer och allmänkulturella verksamhet. Effekten av vidtagna åtgärder bör mätas och bibliotekens lokala

organisationsformer uppmärksammas.

Som ett led i arbetet med att utveckla konsumtionsfrämjande åtgärder bör de sakkunniga försöksvis pröva om den verksamhet för att etablera kontakter mellan författare och publik, som redan har påbörjats genom Författarcentrum och biblioteken, kan ytterligare stödjas och utvecklas. Möjligheten till samarbete med verksamheterna för riksteater, riksut- ställningar och rikskonserter, liksom med folkbildningsorganisationer- nas föreläsningsbyrå och studieförbunden bör därvid uppmärksammas. De nya initiativ som kan erfordras bör särskilt inriktas på kulturfattiga orter och befolkningsgrupper”.

Vi hade inte tillgång till och har fortfarande inte tillgång till den sorts ”kulturstatistik”, som gör det möjligt att med säkerhet ”peka ut” ett antal samhällen som är ”kulturfattiga” iden vaga mening som direktiven här använder detta uttryck.

Vi utgick i vårt sökande från att det finns tre slags miljöer i det svenska samhället, beträffande vilka det enligt vår uppfattning med visst fog har hävdats att de är ”kulturfattiga” i den meningen att det inom dessa miljöer endast finns ett begränsat utbud av möjligheter till ett intensivt och varierat fritidsliv inom miljöns ram. (1) En är de stora städernas utkantsmiljöer och förorter, som brukar betecknas som kulturfattiga i jämförelse med dessa städers city-miljöer. (2) En annan är tätorterna i norra Sverige, som ofta karaktäriseras som kulturfattiga i jämförelse med jämförbara tätorter i landets södra del. (3) En tredje av dessa miljöer är glesbygden, som uppenbarligen i regel har ett mycket mera begränsat kulturutbud än de större tätorternas i sin närhet.

Från dessa utgångspunkter — och med hänsynstagande till en mängd praktiska omständigheter — valde vi så småningom ut de fem undersök- ningsområdena: stadsdelen Kirseberg ivästra Malmö, stadsdelen Oxhagen

84 SOU 1972:20

A |

i Örebro, stadsdelen Skärholmen i Stockholm (inklusive ”satellitorterna” Sätra och Vårberg), tätorten Skellefteå samt Jörns församling (ca 6 mil nordost om Skellefteå). I kapitel 2 kommer vi att ge läsaren en mera detaljerad bild av dessa fem miljöer. Här kommer vi att nöja oss med att inledningsvis presentera dem mycket kortfattat.

Kirseberg ligger i Malmös nordöstra del och är genom trafikanlägg— ningar ganska avskilt från Malmö i övrigt. I söder finns järnvägen Malmö—Simrishamn och stora spårområden, i väster löper motorvägen och järnvägen Malmö—Lund parallth med varandra och i öster ligger Bulltofta flygplats.

Namnet Kirseberg finns belagt från medeltiden, då man lär ha bränt häxor på Kirsebergs backar, som då låg utanför det dåvarande Malmö. Kirseberg låg emellertid inom det Malmö som visas på den första fullt vederhäftiga kartan över Malmö från år 1697. Vid denna tid var Kirseberg troligen platsen för ängar och betesmarker, ett par lantgårdar, några krogar längs landsvägen österut, en kvarn och en mycket begränsad bebyggelse. Mot slutet av 1800-talet började Kirseberg alltmer anta karaktären av förstad till Malmö och växte så småningom nästan samman med den gamla staden innanför kanalerna; de stora trafiklederna och flygplatsens läge gör dock att Kirseberg fortfarande upplevs som en avskild och från det övriga Malmö något isolerad stadsdel. Området bebos i dag i stor utsträckning av personer med låga inkomster. Bebyggelsen är delvis mycket nedsliten och slumbetonad.

Oxhagen ligger västerut i förhållande till Örebro centrum på ett avstånd av ca 2 km. Norr om Oxhagen ligger ett skogsparti med promenadvägar och motionsområden. Oxhagen begränsas i söder av Karlsundsvägen, som är en genomfartsled västerut. Mellan bostadsom- rådet och leden finns en ”skärm” i form av en jordvall, vilket gör att de som bor i området inte märker den genomgående trafiken särskilt mycket. Till vårt undersökningsområde vid Oxhagen hör Älvtomta, ett område med ihuvudsak äldre villor, som ligger strax söder om Karlsunds vägen. Oxhagen byggdes som ett led i det utbyggnadsprogram, som Örebro har satsat på under 1950— och 60-talen. Stadsdelen tillkom i tre etapper under åren 1963—1967. Området innehåller både villor och flerfamiljshus. Det kan karaktäriseras som en förort där det bor jämförel- sevis många personer med hög utbildning och där örebroare i regel anser att detär fint att bo.

Undersökningsområdet Skärholmen består av stadsdelarna Sätra, Skärholmen och Vårberg. Tillsammans med Bredäng bildar de Skärhol- mens församling. Sätra ligger närmast Stockholms city; Vårberg och Skärholmen ligger båda längs Stockholms gräns mot Huddinge kommun. Genom området löper en av tunnelbanans sydvästra linjer. I öster begränsas det av nya Södertäljevägen och i väster av Mälaren. I söder gränsar det till Vårby i Huddinge kommun och i norr till stadsdelen Bredäng, som ligger närmare Stockholms centrala del. Stockholms city ligger i nordost på ett avstånd av 12 km. En tydlig skiljelinje bestående av två bergssluttningar och en mellanliggande dal skiljer Sätra från Skärhol- men och Vårberg. Mellan Skärholmen och Vårberg finns det inte någon lika tydlig gräns. Karaktäristiskt för hela området är dess starkt kuperade

SOU 1972:20 85

terräng med bergshöjder och dalgångar.

Redan när man höll på med att utarbeta riktlinjerna för utvecklingen av Vällingby centrum hade man i Stockholm tankar på att skapa en stadsdelsgrupp med ett storcentrum i området Sätra—Vårberg. Detta var på den tiden ett attraktivt område för sommarstugebebyggelse och friluftsliv. Före år 1961 låg stadsdelarna Skärholmen och Vårberg i Huddinge kommun, men marken ägdes till stor del av Stockholms stad. Efter förhandlingar mellan staden och Huddinge kommun kom gränsen mot Huddinge att flyttas söderut, så att en del av Vårby och hela Skärholmen införlivades med Stockholms stad. Sätra låg redan tidigare innanför Stockholms stadsgräns. Ur många synpunkter utgör Skärholmen i dag en pendang i söder till Vällingby i stadens norra del.

Skellefteå stad av i dag är resultatet av en vid årsskiftet 1966/67 genomförd sammanläggning av Skellefteå stad. Skellefteå landskommun samt kommunerna Bureå, Byske och Jörn. Invånarantalet i denna ”utvidgade stad” är ca 40000 personer. Tätorten Skellefteå är den dominerande centralorten i den utvidgade staden. Den är vårt fjärde undersökningsområde, och har ca 26 600 invånare. Skellefteå har vuxit upp som en handelsplats och blev stad är 1845. Den kan i dag betecknas som en typisk norrländsk kuststad; den fungerar som centralort för ett stort omland och är en mångsidig serviceort. Jörns församling är belägen inom Skellefteå kommun i nordöstra delen av Västerbotten och består av tätorten Jörn och den omgivande lands- bygden. Avståndet från Jörn till Skellefteå tätort är 62 km. Närmaste större orter är Boliden (ca 30 km på vägen mot Skellefteå) och Glommersträsk (ca 30 km på vägen mot Arvidsjaur).

Jörns församling är en skogsbygd med tämligen stora nivåskillnader och med många myrar, träsk och vattendrag. I själva tätorten Jörn finns det inga större nivåskillnader. Den är omgiven av sankmark och skogs- mark. Genom samhället flyter Grundträskån. Sedan orten grundlades vid slutet av 1700-talet, har den försett omlandet med varor och tjänster och haft en del hantverk och industri. Jörns betydelse som serviceort och kommuncentrum har minskat efter sammanslagningen med Skellefteå. På 1950-talet rationaliserades jämvägsdriften och överflyttades i stor ut- sträckning till Bastuträsk söder om Jörn. Bolidens gruvaktiebolag frakta- de tidigare i stor utsträckning sin malm på järnvägen över Jörn. När gruvbolaget i allt högre grad började med frakter per lastbil ledde detta till att landsvägen ökade i betydelse på järnvägens bekostnad. En förskjutning av ortens centrum från området kring jämvägsstationen till området kring busstationen har ägt rum på senare år. Bebyggelsen och serviceanläggningama ligger nu koncentrerade längs genomfartsleden.

Kirseberg kan karaktäriseras som en delvis förslummad arbetarstadsdel med ett mycket begränsat utbud av möjligheter till fritidsaktiviteter.

Oxhagen i Örebro och Skärholmen i Stockholm är två typiska ”sovstäder”. I Oxhagen finns det endast ett fåtal service-anläggningar.

I Skärholmen finns det betydligt fler serviceanläggningar. I den intensiva debatten som förts under de senaste åren beträffande utform- ningen av detta bostadsområde har det emellertid ofta ifrågasatts om stadsdelen inte är underförsörjd på möjligheter till fritidsaktiviteter av

86 SOU 1972:20

ammar-_q; : .-

te. x.. .'_.- =é;==d,

olika slag. Skellefteå valdes till undersökningsområde därför att orten genom sitt läge i norra delen av Sverige kan antas ha begränsade möjligheter att bygga upp ett varierat utbud av aktivitetsalternativ på kulturområdet. Jörn och den omkringliggande glesbygden är ett exempel på en starkt isolerad landsbygdsmiljö i ett markerat avfolkningsområde med ett starkt begränsat kulturutbud.

1.3. Befolkningen i de fem undersökningsområdena

Befolkningens storlek i de fem undersökningsområdena framgår av nedanstående tablå.

Genom den intervjuundersökning, som vi utfört i de fem undersök- ningsområdena, har vi fått en ganska god bild av vilka slags arbeten som den yrkesverksamma befolkningen här, se tabell 1.3. I Kirseberg arbetar den yrkesverksamma befolkningen i stor utsträckning inom tillverknings- industrin (ca 45 %). I Oxhagen och Skärholmen arbetar endast 15—20 % av de yrkesverksamma personerna i tillverkningsindustrier. Där finns deti stället ett stort antal personer som arbetar inom administration och med kameralt och kommersiellt arbete. Skellefteå har en jämnare fördelning mellan å ena sidan yrkesverksammai tillverkningsindustrin och å andra , sidan yrkesverksamma inorn administration och med kameralt och l kommersiellt arbete. I Jörn arbetar ca 40 % av de förvärvsarbetande inom * olika tillverkningsindustrier och inom gruvdriften i det närbelägna Boli- den. Ca 15 % arbetar inom jordbruk och skogsbruk.

Man kan fråga sig om vi genom vår urvalsmetod fått med orter, som på ett markant sätt avviker från andra svenska samhällen vad beträffar befolkningsstrukturen. Hur är det tex med utbildningsnivån inom be- folkningen inom dessa fem undersökningsområden? Tabell 1.4. ger underlag för en jämförande diskussion. J ämförelsesiffrorna är hämtade från data från låginkomstutredningens representativa stickprov ur landets hela befolkning i åldern 15—75 är (vårt eget stickprov omfattar endast personer i åldern 16—69 år; skillna- den mellan åldersfördelningarnas spännvidd är emellertid inte större än att en jämförelse är försvarlig).

Undersökningsområdets Befolkningen i befolkning den 31.12. kommunen i sin 1969 helhet den 31.12.1969 Kirseberg ( i Malmö kommun) 14 000 258 000 Oxhagen (i Örebro kommun) 4 100 91 000 Skärholmen (i Stockholms kommun) 24 700 748 000 Skellefteå tätort (i Skellefteå kommun) 26 600 60 000 Jörn (i Skellefteå kommun) 3 700 60 000

SOU 1972:20

00 8 SOU 1972:20

Naturve- tenskap- ligt, tek- niskt, socialve- tenskap- ligt, huma- nistiskt och konst- närligt arbete Antal %

Admini-

strativt arbete

Antal %

Kameralt och kon— torstek- niskt

arbete

Antal %

Kommersi-

ellt ar- bete

Antal %

Lant-

Tabell 1.3 Typ av arbete bland de förvärvsarbetande i de fem undersökningsområdena.

bruks-, skogs- och fis- keriar-

bete

Antal %

Gruv- och stenbryt-

nings- arbete

A ntal %

Transport-

och kom- munika-

tions- arbete Antal

%

Till-

verknings-

arbete

Antal %

Service-

arbete

Antal %

Summa ej förvärvs- arbetande personer

Antal %

Totalt

Antal %

Män

Kirseberg 24 Oxhagen 88 Skärholmen 56 Skellefteå 2 3 ] örn

ids 325 2a7 16J 11 71

Totalt 202

Kvinnor

Kirseberg 18 Oxhagen 60 2 Skärholmen 28 1 Skellefteå 16 Jörn

7

Totalt 129

10 12 34

0,1

O_KDNM ND

tom-ÅN—c m _ H

21 11,5 41 15,7 50 22,1 16 9,6

4 3,2

132 13,7

11 27 17 15

5

75

11 7 19 8 5

50

sp 121 83 1a9 8,0

omer-_ooo N somooq-er ln

0,5 0,7 3,2 0,8

17 10 13 12

Owl/l'—

18

mmN_©

MNNO

1,9

109 43 55 47 54 308

20 14 50

421 113 2&2 341 348

10 10 11

2 38

26 16 26 14 19

101

32 144 25 1L2 20 ids 23 1a7 42 221

15,2

79 43,2 44,8 92 40,7 61,7 88 69,8

479 49,7

222 223 195 138 155 933 183 261 226 167 126 963

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Tabell 1.4 Befolkningens procentuella fördelning på olika utbildningsnivåer i landet i sin helhet, i de fem undersökningsområdena och i de fem

' ,,...

jämförelseområdena”.

Utbildningsnivå Sverige Stor- Kirse- Städer Oxhagen Stor- Skär- Städer Skel- Lands- i sin Malmö berg med un- år 1969 Stock- holmen med un- lefteå bygden helhet är år dantag holm år dantag tätort i Sve- år 1968 1969 av Sthlm år 1969 av Sthlm år rige 1968 Gbg och 1968 Gbg och 1969 år

Malmö Malmö 1968 år 1968 år 1968

SOU 1972:20

Enbart folkskola,

ej helt genomgången

grundskola 63,4 56,8 53,3 61,6 28,3 47,5 31,8 53,8 71,2 Folkskola med minst

ett års komplette—

rande yrkesutbild-

ning 11,8 12,8 21,5 12,4 17,6 13,8 19,2 17,1 9,7 13,2 Realskola, helt

genomgången grund-

skola eller motsva-

rande 19,1 22,8 22,0 20,2 38,8 27,0 33,5 20,2 24,6 13,0 14,2 Studentexamen eller

högre utbildning 5,7 7,7 3,2 5 ,8 15 ,3 11,6 15,5 5,8 4,6 2,2 1,4

Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Jämför man utbildningsnivån i de fem undersökningsområdena med den för landet i sin helhet kan man konstatera att den är högre i Oxhagen och i Skärholmen, något lägre i Skellefteå och i Kirseberg och mycket lägre i Jörn.

Vi har också jämfört utbildningsnivån i de fem undersökningsområ- dena med den i de närmast jämförbara bebyggelsemiljöer, som vi har data om genom låginkomstutredningen. De mest markanta skillnaderna mellan utbildningsstrukturen i våra fem undersökningsområden och i de valda ”jämförelsemiljöerna” är den låga andelen invånare med enbart folkskole- utbildning (eller ej genomgången grundskola) och den höga andelen invånare med studentexamen eller högre utbildning i Oxhagen (i järn» förelse med den i andra svenska städer utom Stockholm, Göteborg och Malmö) och Skärholmen (i jämförelse med Stor-Stockholm). Särskilt för Oxhagens del är awikelsen mycket markant. Skellefteå har ungefärligen samma fördelning på olika utbildningsgrupper som befolkningen i landets städer i övrigt (med undantag av de tre nämnda ”storstäderna”) och Jörn har ungefärligen samma fördelning på utbildningsnivå som befolkningen på landsbygden i sin helhet. De största avvikelserna består i att både Skellefteå och Jörn har färre invånare med enbart folkskolestudier än vad som finns i de båda ”jämförelsemiljöerna”. [ Kirseberg finns det en något lägre andel personer med enbart folkskoleutbildning än i Stor-Malmö, men samtidigt också en markant lägre andel personer med studentexa- men eller högre utbildning än i Stor-Malmö. Inget av undersökningsområ- dena kan följaktligen i jämförelse med relevanta ”jämförelsemiljöer” karaktäriseras som ett område där befolkningen har en genomsnittlig låg utbildningsnivå. Ett par av dem, Oxhagen och Skärholmen, har tvärtom en mycket hög respektive ganska hög utbildningsnivå i jämförelse med relevanta ”jämförelsemiljöer”.

För att få ett svar på den viktiga frågan, om befolkningen i de områden där den intensifierade biblioteksverksamheten skulle bedrivas, i utgångs- läget hade en jämförelsevis låg eller hög frekvens för olika typer av fritidsaktiviteter, hade det varit av stort värde om vi hade kunnat jämföra de i vår intervjuundersökning erhållna siffrorna för olika fritidsaktiviteter med svaren på samma frågeserie från ett representativt stickprov ur landets befolkning och från representativa stickprov ur befolkningen i de orter, där undersökningsområden är belägna (eller liknande orter). En förutsättning för att resultaten av sådana jämförelser skall ge lätt-tolkade resultat är emellertid att de data, som jämförs med varandra härrör från undersökningar som utförts vid ungefärligen samma tidpunkt. Några data av denna typ står tyvärr inte till vårt förfogande. Vid planeringen av våra sociologiska studier övervägde vi att genomföra en sådan studie på ett riksomfattande stickprov, men det visade sig rätt snart att det av ekonomiska skäl inte var möjligt att göra detta.

För att ändå få ett visst underlag för att besvara den ställda frågan har vi emellertid i efterhand jämfört de erhållna aktivitetsfrekvenserna för de fem undersökningsområden med motsvarande resultat från några studier av fritidsanvändning, som Harald Swedner utfört under åren 1962—1965. I dessa studier har frekvenserna för en rad olika fritidsaktiviteter beräknats på grundval av svaren på samma typ av frågeserie, som använts

90 SOU 1972:20

i Litteraturutredningens studie. De studier, som vi kunnat utnyttja som jämfö relsematerial är:

a en av Harald Swedner i samarbete med Sifo utförd intervjuundersök- ning om fritidsaktiviteter i november 1964 inom ett slumpmässigt stickprov av landets befolkning i åldern 15 år och äldre (ca 1200 intervjupersoner) b en av Harald Swedner vid Sociologiska Institutionen i Lund utförd intervjuundersökning om fritidsaktiviteter i maj 1962 med ett slump- mässigt stickprov ur Malmös befolkning i åldern 17—66 är (totalt intervjuades ca 500 personer) c en av Harald Swedner vid Sociologiska Institutionen i Lund utförd intervjuundersökning i maj 1964 med ett slumpmässigt stickprov ur Malmös befolkning i åldern 15—69 är (totalt intervjuades ca 500 personer) d en i samarbete med Sifo utförd intervjuundersökning med ett slump- mässigt stickprov av Stockholms befolkning i åldern 15—70 år i november 1965 (totalt intervjuades ca 950 personer): denna undersök- ning utfördes under ledning av Harald Swedner på uppdrag av Stadskollegiet i Stockholm.

I tabell 1.5a (män) och tabell 1.5b (kvinnor) redovisas för nio olika fritidsaktiviteter hur stor procentuell andel av de intervjuade männen och kvinnorna, som ägnat sig åt en viss fritidsaktivitet högst 3 ggr per år, 4—24 ggr per år (för vissa aktiviteter 3—11 ggr per år) och minst 24 ggr per år (för vissa aktiviteter minst 12 ggr per år) i Sverige i sin helhet år 1964 och i de fem undersökningsområdena år 1969. De aktiviteter, som tagits med i denna sammanställning, är de, för vilka frågan formulerats på samma eller i det närmaste samma sätt i samtliga dessa undersökningar.

Våra data om frekvenserna för de olika fritidsaktiviteterna redovisas här för de båda Malmöundersökningarna och för Stor-Stockholmsunder- sökningen för hela den studerade gruppen, medan de för Sifos landsom- fattande stickprov redovisas (a) för de intervjupersoner som är bosatta i Stockholm, (b) för de intervjupersoner som är bosatta i övriga städer, och (e) för intervjupersoner som bor på landsbygden.

I tabell 1.5a och tabell 1.5b har vi med hela och streckade rektanglar markerat de av Litteraturutredningens undersökningsområden, där den procentuella andelen av de intervjuade, som ägnat sig åt aktiviteten minst 4 ggr per år, är minst 5 % högre eller lägre än för stickprovet ur landets befolkning år 1964. I tabell 1.6a och tabell 1.6b har vi med rektanglar av samma slag markerat de av de fem undersökningsområdena, där den procentuella andelen av de intervjuade, som ägnat sig åt aktiviteten minst 4 ggr per år, är minst 5 % högre eller minst 5 % lägre än för de intervjuade i den närmast jämförliga bebyggelsemiljö, för vilken vi har tillgång till motsvarande data. De bebyggelsemiljöer, som vi idessa tabeller jämför med våra undersökningsområden, är följande:

a den intervjuade gruppen i Kirseberg jämförs med den intervjuade gruppen i Malmö från år 1964

b den intervjuade gruppen i Oxhagen jämförs med den intervjuade

SOU 1972:20 91

Tabell 1.5a Antal besök på olika fritidsinstitutioner inom landets befolk- ning i sin helhet är 1964 och inom befolkningen i de fem undersöknings- områdena är 1969 (män).

Aktivitet Antal Procent

ggr/år . . .. Sverige Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jorn

(1964) (1969) (1969) (1969) (1969) (1969)

Föreningar& 0 — 3 56 12 ZL 65_ 75 7_4_ styrelsesam- 4 —23 31 [137| f21': f247. [217I .F237| manträde 24— 12 L__3_l ' 3.3.1 L_1_1_l LEJ LEJ Studiecirkel 0 _ 3 81 76 65 69 71 83 föredragetc 4 —23 11 14 22 19 20 13 24— 8 10 13 12 9 4 Aktiv sport 0 — 3 55 _67 34 44 45 63 eller idrott 4 —23 7 , 61 13 10 : f 67| 24— 38 (33 53 46 47 19.1 Åskådare vid 0 _ 3 51 51 48 50 39 47 idrottsevenemang4 —23 23 29 32 39 34 30 24— 26 20 20 11 27 23 Biblioteksbesök 0 — 3 72 64 63 64 69 71

4 —23 14 22 20 26 18 17 24— 14 14 17 10 13 12

Biobesök 0 — 3 61 67 70 53 67 74 34 12

4 —23 22 (217. (267, 26 12 24— 17 Li2i '.-21 7 14 Teaterbesök O — 3 82 82 80 78 90_ 9_4_ 4 —11 13 14 14 17 ' . 9: F 67I 12— 5 5 5 6 1-1.1 j__:_; Konsertbesök 0 — 3 94 94 88 92 88 98 4 —11 3 3 5 6 f zl 12— 2 3 6 3 4 (_:J' Gudstjänstbesök O — 3 73 86_ 82 82 55 64 4—1111 f7i [91 [71 | | 12— 15 L__7_j L_g_j __2_J 17 17 Antal intervjuade 611 222 223 195 138 155

Anm Jämförelser mellan rikssiffror från år 1964 och siffror från frekvenssiffrorna från de fem områden som Litteraturutredningen studerade 1969. Om prooentsiff— roma för utövandet av en aktivitet minst 4 ggr/år är minst 5 % högre inom ett av dessa undersökningsområden än motsvarande procentsiffra för landet i sin helhet, markeras detta med El, om den i motsvarande grad är lägre, markeras detta med [f].

gruppen från andra städer än storstäderna från år 1964

c den intervjuade gruppen i Skärholmen jämförs med den intervjuade gruppen från Stor-Stockholm från år 1965

(1 den intervjuade gruppen från Skellefteå jämförs med den intervjuade gruppen från andra städer än storstäderna från år 1964.

e den intervjuade gruppen från Jörn jämförs med den intervjuade gruppen från landsbygden från år 1964

Andelen inom befolkningen som gjort minst fyra biblioteksbesök var under tolv månader är 1969 högre för befolkningen i samtliga fem

92 SOU 1972:20

Tabell 1.5b Antal besök på olika fritidsinstitutioner inom landets befolk- ning i sin helhet är 1964 och inom befolkningen i de fem undersöknings— områdena år 1969 (kvinnor).

Aktivitet Antal Procent

ggr/år

Sverige Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn (1964) (1969) (1969) (1969) (1969) (1969)

Föreningar& 0 -— 3 81 _99 83 __1 88 _2 styrelsesam- 4 —23 9 ,T- 81. !- 81. 1101 f 7—l manträde 24— 10 1__;_: (_lj' Lu [__lj Studiecirkel O — 3 84 82 79 79 65 föredrag etc 4 —23 7 7 8 16 21 24— 9 11 12 5 14 Aktiv sport 0 _ 3 71 75 64 2 75 eller idrott 4 423 5 5 8 f 7. 11 24— 24 20 28 L _] 14

cello o.) orca 1043-on x] x!

Åskådare av 0 — 3 84 89 idrottsevenemang4 —23 11 l— 8 24— 5 L

Biblioteksbesök 0 — 3 81 66

4 —23 11 24— 8 16

0 (J! x]

OO le NX] Mb)-lå HOO ååh—143 b—b—ncx #— ON ONNUJ AGND HONG v—WON v—ONO xl-bxo VIN

HN U'O

...

OOO __.»— le

l Biobesök 0 — 3 67 71 56 14 13 l 4 —23 19 24 .ru—j fifi 24— 13 6 4 Lil LlQJ Teaterbesök 0 — 3 77 73 77 29 91 4 —11 18 23 19 fro—l l'9_l 12— 5 4 4 L_l_l L.:J Konsertbesök 0 _ 3 93 93 96 92 198 4 —11 4 4 2 5 F?. 12— 3 2 2 3 L_—__l Gudstjänstbesök 0 _ 3 58 79 70 85 51 52 4 —11 16 ”67, Fia—7. ("ä—'. 12— 26 1-23 LlåJ L_Z_l 31 20 Antal intervjuade 579 183 261 226 167 126

Anm Jämförelser mellan rikssiffror från år 1964 och siffror från frekvenssiffrorna från de fem områden som Litteraturutredningen studerade 1969. Om procentsiff- rorna för utövandet av en aktivitet minst 4 ggr/är är minst 5 % högre inom ett av dessa undersökningsområden än motsvarande procentsiffra för landet i sin helhet, markeras detta med El, om den på motsvarande sätt är lägre, markeras detta med lil.

undersökningsområden än för befolkningen i landet i sin helhet år 1965. Denna skillnad kan i princip tänkas bero på tre olika typer av omständig- heter, nämligen (a) att befolkningsstrukturen i de fem undersökningsom- rådena avviker från den i landet i sin helhet på ett sådant sätt att det är rimligt att räkna med en högre genomsnittlig biblioteksbesöksfrekvens (t ex att utbildningsnivån är högre), (b) på att det under åren 1964 till 1 , , , _

. . . . . .. . . , Bibliotekens utlånings— 1969 generellt bllVlt vanllgare att folk l Svenge besoker blbllotek , eller statistik tyder på att så (c) på att var och en av de fem undersökningsorterna av ortspecifika skäl har varit fallet; antalet har en hög biblioteksbesöksfrekvens (t ex därför att bokintresset tradi— ””å”? bagåkafllåw tionellt är mycket stort inom undersökningsområdet eller att biblioteket un er men _

. , från 29 miljoner per år 1 undersökningsområdet är mycket välskött och attraktivt). till 47 miljoner per år.

SOU 1972:20

De höga frekvenssiffrorna för biblioteksbesök i de fem undersöknings- områdena år 1969 i jämförelse med rikssiffrorna för år 1965, kan bero på att alla dessa tre omständigheter i varierande utsträckning bidrager till de funna skillnaderna. Samma uppsättning av förklarande faktorer ligger sannolikt bakom det förhållandet att frekvensen för deltagande istudie— cirkelverksamhet och andra former för "vuxenstudier” överlag är högre i de fem undersökningsområdena (år 1969) än för det representativa stickprovet ur landets befolkning (år 1964).

Biobesöksfrekvensen är däremot lägre i jämförliga områden än är 1964 både bland männen och kvinnorna i fyra av de fem undersökningsområ- dena. Undantaget är Skärholmen, där en ny modern biograf utgör ett av de få fritidssysselsättningsalternativen. I Kirseberg och i Oxhagen finns det inte någon biograflokal, vilket rimligen bidrar till de låga biobesöks- frekvenserna inom dessa undersökningsområden. 1 Skellefteå och Jörn är det tänkbart att de religiösa organisationernas starka ställning bidrar (se härom längre fram på s 170—171 i denna bok) till den låga biobesöks- frekvensen. Det är också tänkbart att ett sjunkande intresse för biobesök landet över (på grund av konkurrensen från TV) har bidragit till de låga biobesöksfrekvenserna inom dessa undersökningsområden.

Teaterbesöksfrekvensen var år 1969 något högre eller i det närmaste lika hög inom befolkningen i de tre förortsområdena Skärholmen, Oxhagen och Kirseberg (som alla har möjligheter att inom den stad de bor i gå på teatern) som inom ett representativt stickprov ur landets befolkning från år 1964. Siffrorna för teaterbesök var däremot lägre än rikssiffrorna i Skellefteå och — särskilt markant — i Jörn, vilket självfallet hänger samman med det begränsade utbudet av teaterföreställningar för befolkningen inom dessa två undersökningsområden. Det är också tänk- bart att de låga teaterbesöksfrekvenserna i dessa två undersökningsom- råden har något att göra med de religiösa samfundens starka ställning inom dessa två undersökningsområden. Wi återkommer till problemet om de religiösa förhållandena i dessa två undersökningsområden längre fram i rapporten.)

Att de religiösa grupperna har en stark ställning där framgår av den i jämförelse med de övriga undersökningsområdena och i jämförelse med rikssiffrorna höga besöksfrekvensen för gudstjänster bland både män och kvinnor i Skellefteå och Jörn. Besöksfrekvensen är särskilt högi Skellef- teå, vilket stämmer väl med det faktum att Skellefteåtrakten sedan lång tid har varit ett starkt fäste för en lågkyrklig väckelsefromhet. Vi vet också att procentandelen personer, som är medlemmar i något religiöst samfund eller någon religiös organisation, är högre i Skellefteå än i de övriga undersökningsområdena.

När det gäller konsertbesöken består den mest markanta avvikelsen från rikssiffrorna i den låga besöksfrekvensen i Jörn, vilken rimligen hänger samman med ett lågt utbud av konsertbesöksmöjligheter i detta undersökningsområde.

Utan att närmare gå in på några tänkbara orsaksförklaringar kan vi också konstatera att invånarna i de fem undersökningsområdena har en jämförelsevis låg besöksfrekvens för deltagande i förenings- och styrelse- sammanträden (både bland män och kvinnor) och en förhållandevis hög

94 SOU 1972:20

'.våaazsm> . .-.——

frekvens för deltagande i idrottsaktiviteler (både som aktiva utövare och som åskådare).

När vi istället i tabell 1.6a och 1.6b jämför frekvenserna för dessa fritidsaktiviteter med frekvenserna i de utvalda ”jämförelsemiljöerna” finner vi för Kirsebergs del att de flesta besöksfrekvenserna där är lägre än inom befolkningen i Malmö i sin helhet. Det motsatta gäller för Oxhagen, där frekvensen för flertalet av de studerade aktiviteterna är högre än frekvenserna inom befolkningen inom ickestorstäder (dvs alla städer utom Stockholm, Göteborg och Malmö). Detta gäller även för männen i Skellefteå (men av någon okänd anledning inte för kvinnorna). Speciellt markant är för Skellefteås del den i jämförelse med denna ”jämförelsemiljön” höga besöksfrekvensen för gudstjänster både bland män och kvinnor.

När man jämför Jörn (år 1969) med landsbygden i sin helhet (är 1964) framstår inte Jörn som något påtagligt lågaktivitetsområde vad beträffar de studerade fritidsaktiviteterna (vilket orten däremot gjorde när vi jämförde med befolkningen i landet i sin helhet).

Bilden av Skärholmen som ett högaktivitetsområde dämpas markant, när man jämför befolkningen där (är 1969) med befolkningen i Stor- Stockholm i sin helhet (är 1965).

Ett intressant förhållande är att biblioteksbesöksfrekvensen är hög i samtliga fem undersökningsområden när man på detta sätt jämför med relevanta ”jämförelsemiljöer”. Detta kan vara en följd av det faktum att vi vid valet av undersökningsområden sökte oss till områden med ur lokalsynpunkt ”utvecklingsdugliga” bibliotek. En av de faktorer som styrde vårt val av undersökningsområden var att det inom området måste fmnas en bibliotekslokal, som skulle kunna härbärgera en expanderande verksamhet under ett ”experirnentår”.

I den intervjuundersökning, som låginkomstutredningen genomförde under år 1968, och från vilken vi redan redovisat utbildningsdata ingick en fråga om hur många hyllmeter böcker som fanns i den intervjuades bostad. Samma fråga ställdes i den intervjuundersökning, som vi utförde i de fem undersökningsområdena i november—december 1969. I båda undersökningarna använde vi dessutom vid bearbetningen av materialet samma kategorier när vi delade in de intervjuade efter utbildningsnivå.

I tabell 1.7, som är baserad på en specialkörning av låginkomstutred- ningens data, har vi följaktligen möjlighet att för varje undersökningsom- råde få ett svar på frågan (a) om befolkningen i de fem undersöknings- områdena totalt sett har färre eller fler hyllmeter böcker i sin bostad än befolkningen i landet i sin helhet respektive befolkningen i en viss ”jämförelsemiljö”. Tabellen ger också svar på frågan (b) om invånare i de fem undersökningsområdena med en viss utbildning har färre eller fler hyllmeter i sin bostad än personer med samma utbildning i landet i sin helhet respektive i de utvalda ”jämförelseområdena”.

Ser vi först på totalsiffrorna (nederst i tabellen) finner vi att invånarna i Oxhagen och Skärholmen oftare har minst fem hyllmeter böcker i sina bostäder än befolkningen i landet i sin helhet, och att befolkningen i Jörn oftare har mindre än en hyllmeter böcker i sina bostäder än befolkningen i landet i sin helhet. Jämför vi däremot situationen i undersökningsom-

SOU 1972:20 95

Tabell 1.6a Antal besök på olika fritidsinstitutioner inorn befolkningen i de fem undersökningsområdena år 1969 och inom befolkningen i olika ”jämförelsemiljöer” åren 1962—1965 (män).

Aktivitet Antal Malmö Malmö Kirse- Städer Ox- Sthlm Stor- Skär- Städer Skel- Lands- Jörn ggr/år (1962)a (1964)b berg u Sthlm hagen (1964) Sthlm holmen u Sthlm lefteå bygden (1969) (1969) Gbg Mlö (1969) (1965) (1969) Gbg Mlö (1969) (1964) (1964) (1964)

Föreningar & 52 56 5 2 65 58 styrelsesam- 36 28 36 f24_: 28 manträden 12 16 _ 12 |__1_1_j 14

Studiecirkel» 81 73 81 71 79

föredrag etc 13 18 13 H 11 5 9 5 9 9

Aktiv sport 51 51 51 45 61 eller idrott 9 11 9 8 5 40 28 40 47 36

Idrottsevene- 44 41 44 39 50 mang 18 34 18 34 26

38 25 38 27 2 3 Biblioteks- 68 69 68 69 82

besök 15 18 15 18 9 17 13 17 13 8

Biobesök 58 48 58 69 21 32 21 17 31 20 31 13

Teaterbesök 86 68 86 88 1 1 23 11 9 3 10 3 2 Konsertbesök 96 87 96 97

1 9 1 3 3 4 3 —

Gudstjänstbesök 73 87 7 3 61 64 10 6 10 14 19 16 6 16 24 17

ml

F'_1'"F__7 mkn_q L__J

V Nl DollN kD| P1— L__J

N xo to as 05 cc SOU 1972:20

N

Antal intervjuade 240 252 222 183 495 195 183 231 155

3 I denna studie från år 1962 ingick ej någon fråga om de intervjuades biblioteksbesök. b I denna studie från är 1964 har vi endast tillgång till uppgifter huruvida de intervjuade har besökt biblioteket eller ej. Förjämförbarhetens skull redovisar vi dem.

_. nm Jämföåelserurnellan procentsiffrorna för de fem undersökningsområdena är 1969 och en "jämförelsegrupp" från åren 1962—1965. Om procentsiffrorna för

m.: -

Tabell 1.6b Antal besök på olika fritidsinstitutioner inom befolkningen i de fem undersökningsområdena år 1969 och inom befolkningen i olika ”jämförelsemiljöer” åren 1962—1965 (kvinnor).

Aktivitet Antal Malmö Malmö Kirse— Städer Ox— Sthlm Stor- Skär Städer Skel— Lands— Jörn ggr/år (1962)a (1964)b berg u Sthlm hagen (1964) Sthlm hol- u Sthlm lefteå bygden (1969) (1969)b Gbg Mlö (1969) (1965) men Gbg Mlö (1969) (1964) (1964) (1969) (1964)

SOU 1972:20

Förenings— och 76 80 83 81 80 styrelsesam- 14 11 12 13 11 manträden 10 10 5 6 10 Studiecirkel- 82 79 69 81 79 föredrag etc 17 9 11 9 1 13 8 13

Aktiv sport 7 7 71 67 71 eller idrott 5 8 8 8 18 21 25 21

Idrottsevene- 84 82 87 82 mang 13 13 12 13 3 9 1 9

Biblioteks- — 77 75 77 besök — 18 15 18 — 6 10 6

Biobesök 52 55 69 50 69 36 28 18 36 18 12 14 13 14 13

Teaterbesök 65 65 78 61 78 2 3 23 19 27 19 13 12 3 12 3

Konsertbesök 93 92 93 88 93 3 5 2 7 2 4 3 6 6 6 Gudstjänstbesök 77 79 62 77 62 12 9 16 11 16 11 12 23 14 23

'_'—_l oolo ooh—4

l____i

Nl askan/> I”—

xolwr OI [*I

['_'—1 |__.__l

_r'"j XDION nm

N| ool __1.___

|__—_| ['_"'I v—tlsr vi mlm srt NN ] (*IN | i...-..i L--.—J

OKI ON

|” _l _l NDINNI 115100er lool i

L__.J l____i N

O N

'— MVN Ono-n [N'—1

Antal

intervjuade 241 272 183 199 557 199 167 209 126

Anm. Jämförelser mellan procentsiffrorna för de fem undersökningsområdena är 1969 och en ”jämförelsegrupp” från åren 1962—1965. Om procentsiffrorna för utövandet av en viss aktivitet minst 4 ggr/år är minst 5 % högre i ett undersökningsområde än i jämförelsegruppen, markeras detta med |:], om den på motsvarande sätt är lägre, markeras detta med L].

rådena med förhållandena i de utvalda ”jämförelsemiljöerna”, finner vi att skillnaderna för fyra av de fem undersökningsområdena är ganska små. Det enda undantaget är att befolkningen i Oxhagen på samtliga utbild- ningsnivåer har fler hyllmeter böcker i sina bostäder än vad som är fallet bland befolkningen i ”svenska städer utom Stockholm, Göteborg och Malmö”.

Ortsbeskrivningarna i nästa kapitel kommer att visa läsaren att det finns mycket stora skillnader mellan de fem undersökningsområdena vad beträffar utbudet av olika möjligheter till fritidsaktiviteter. Det är uppenbart att detta utbud är mycket begränsat iKirseberg, Oxhagen och Jörn, om man jämför det med motsvarande utbud i tex de centrala delarna av en storstad (den jämförelsen är ju ur vissa synpunkter mycket naturlig att göra när man tänker på förhållandena i Kirseberg och Oxhagen) eller i en större och expansiv tätort i södra Sverige (den jämförelsen kan det vara lockande att göra när man tänker på förhållan- dena i Jörn). Man måste emellertid samtidigt hålla i minnet att det begränsade lokala utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter i Kirseberg och Oxhagen i hög grad kompenseras av ett stort utbud i de centrala — och tämligen närbelägna — delarna av Malmö och Örebro. Det är svårare att säga något mera definitivt om utbudet av möjligheter till fritidsaktivi- teter i Skärholmen i jämförelse med andra förortsområden i Stor-Stock- holmsområdet och runt andra större svenska städer och om Skellefteås motsvarande utbud i jämförelse med andra medelstora svenska städer. Den summering som vi är benägna att göra är att dessa undersökningsom- råden är en ganska ”normal” stockholmsförort respektive en ganska ”nonnal” medelstor svensk stad, inte särskilt avvikande från de ovan nämnda nära tillhands liggande ”jämförelsemiljöerna”, men detär natur- ligtvis riskabelt att göra en sådan. bedömning utan tillgång till jämförbart siffermaterial. På en punkt har vi emellertid under den tid, som arbetet med den här undersökningen pågått, fått tillgång till en tämligen detaljerad information om det utbud som erbjuds invånarna i de fem undersökningsområdena, och det är om möjligheterna att låna och köpa böcker inom undersökningsområdet. Vi kommer i kapitel 2 att redogöra för hur detta utbud är beskaffat på ett mera detaljerat sätt. Här nöjer vi oss med att summariskt presentera några viktiga data.

Tabell 1.8 visar att det endast är befolkningen i Skärholmen och Skellefteå som gör bokinköp för större penningbelopp i bokförsälj- ningsställen inom undersökningsområdet, vilket torde hänga samman med att det inte f1nns någon bokhandlare inom de tre andra undersök- ningsområdena. Det finns anledning att anta att befolkningen i Oxhagen i stor utsträckning kompletterar med bokköp i bokförsäljningsställena inne iÖrebro, och det är troligt att även befolkningen i Kirseberg och Jörn gör detta i viss utsträckning inne i Malmö och Skellefteå (men troligen inte alls i samma utsträckning som befolkningen i Oxhagen).

I ett av undersökningsområdena finns det två folkbibliotek med tillsammans ca 60 000 band; det är i Skellefteå där det förutom huvudbiblioteket med 36 275 band finnes ett filialbibliotek med ca 23 000 band. I Skärholmen och Kirseberg finns det också rätt stora bibliotek med 37 000 respektive 33 000 band, i Skärholmen finns det

98 SOU 1972:20

- ”pr—IJC—NmM—Zu.sllf-imu-LLA * _ . '—- .— '

Tabell ] . 7 Antal hyllmeter böcker i bostaden i de fem undersökningsområdena och i jämförelseområdena.

Utbildning Antal Sverige Stor- Kirse— Städer Oxha- Stor- Skär- hyllmeter i sin Malmö berg u Sthlm gen Sthlm holmen böcker i helhet Gbg och bostaden Malmö

SOU 1972 20

Enbart —1 42,0 folkskola —4 40,5 15,5

Folkskola 26,1 plus minst 43,4 ett års yrkes— 29,7 utbildning

Realexamen 16,6 el motsv 36,2 46,1

Studentex el 5,4 högre utbildn 22,7 71,9

Samtliga 32,8

39,0 26,7

100 SOU 1972:20

Tabell 1.8 Bokutbud och bokkonsumtion via bokförsäljningsställen och bibliotek inom de fem undersökningsområdena.

Undersöknings-

område (invånar-

antalet den 31.12.1969)

Kirseberg

(13 986 inv) Oxhagen

(4 200 inv) Skärholmen

(24 576 inv) Skellefteå (26 585 inv) Jörn

(3 751 inv)

Landet i sin helhet (8 013 690 inv)

Det totala antalet försäljningsställen för böcker inom under- sökningsområdet år

1969 (A- och B-bokhand- lare och försäljnings- ställen med Pressbyråns sortiment)

Antal för- Antal per säljnings— 1 000 ställena invånare

10 (_) 0,7 3 (—) 0,7 25 (1) 1,0 48 (2) 1,8 4 (1) 1,1

14 486 (526) "1,8

Antal kronor per invå- nare som det sålts böcker för genom A- och B-bokhandlare och genom försäljningsställen med Pressbyråns sorti- ment inom undersök- ningsområdet år 1969 (bruttoförsäljnings— priset exkl. moms) enl. datamaterial från Seelig AB, Svenska Bokför- läggarföreningen och AB Svenska Pressbyrån

2,50 4,70 38,67 36,24 595

9

23,54

Totalt antal band och antal band per 10 000 invånare inom folkbib- liotek (11) inom un- dersökningsområdet

år 1969

Antal band Antal band

per in- vånare

Antal utlånade band per invånare från folkbiblioteken inom undersöknings-

området under år 1969

33 234

9 444

36 810 ca 60 000 10 909

21552 010

2,4 2,2 1,5 2 3

9

2,9 2,7 5,9

a Siffran inom parentes anger antal boklådor. Den boklåda som förekom iJörn var en B-bokhandel. Jfr vidare tabell 3.21 där de olika försäljningskanalerna särredo- visas. Se också tabell 8.4 beträffande speciella omständigheter som har påverkat utlåningsmedeltalet för Skärholmen. b Filialen i Skärholmen öppnade'först den 16.6.69 medan filialerna i Sätraskolan och Storholrnsskolan var i funktion hela året.

dessutom två mindre filialbibliotek i Sätra och Vårberg. Biblioteket i Ox- hagen har knappt 10 000 band, vilket är något mindre än biblioteket i Jörn, om man räknar med det bokbestånd som finns på srnåfilialer ute i en del avlägsna byar.

Ser man på antalet band per 10 000 invånare inom de fem undersök- ningsområdenas folkbibliotek, så varierar denna siffra något, men inte påfallande mycket. Det är de befolkningsmässigt små undersökningsom- rådena (med små bibliotek) som kan visa upp det största antalet band per invånare i sina bibliotek. Antalet utlånade band per invånare är störst i Oxhagen och lägst i Jörn. Detta faktum stämmer väl med antagandet att utlåningen är en funktion av befolkningens utbildningsnivå, men ut- låningssiffrorna för de övriga tre undersökningsområdena stämmer inte med antagandet att det existerar ett enkelt samband av detta slag. Kirseberg har en högre siffra för antalet boklån per invånare än både

Skärholmen och Skellefteå, men lägre genomsnittlig utbildningsnivå. Vi skall nu göra ett försök att sammanfatta vad vi funnit när vi jämfört

de fem undersökningsområdena med varandra. Tre av de fem undersök- ningsområdena avviker när det gäller utbildningsnivån markant från ett riksgenomsnitt. Det gäller framför allt Oxhagen och Skärholmen, där andelen personer med hög utbildningsnivå (studentexamen eller högre) är mycket större än i landet i sin helhet, och Jörn, där andelen personer med låg utbildning (enbart folkskola) är mycket större än i landet i sin helhet. Detta hänger självfallet samman med strukturen hos näringsliv och utbudet av arbetstillfällen inom dessa tre undersökningsområden. Jämför man befolkningen i de två storstadsförorterna (Skärholmen och Kirseberg) med befolkningen i dessa ”jämförelsemiljöer”, finner man att den ena av dem, Skärholmen, har en högre utbildningsnivå än den storstadsregion som den ligger inom, medan den andra, Kirseberg, har en något lägre utbildningsnivå än den storstadsregion som den tillhör. Oxhagen utanför Örebro har en mycket större andel invånare med hög utbildning än vad som är fallet i större städer i sin helhet. Skellefteå och Jörn avviker däremot inte nämnvärt från sina ”jämförelseml'ljöer” vad beträffar utbildningsnivån.

Dessa skillnader i befolkningsstrukturen motsvaras av skillnader i frekvensen för vissa typer av fritidsaktiviteter av olika slag inom de olika undersökningsområdena. Oxhagen och Skärholmen har höga siffror för deltagande i sådana fritidsaktiviteter som är vanliga bland personer med hög utbildning, medan Skellefteå och Jörn har låga siffror för dessa aktiviteter.

När det gäller bokbestånden i hemmen har vi jämfört personer med samma utbildning från undersökningsområdena och i ”jämförelsemiljöer- na”. Dessa jämförelser ger vid handen att personer på en viss utbildnings- nivå inom vart och ett av undersökningsområdena i stort sett håller sig med lika många böcker som personer med samma utbildning gör i andra miljöer av samma typ: det enda undantaget är befolkningen i Oxhagen, där invånarna på varje utbildningsnivå håller sig med större bokbestånd i bostaden än personer på samma utbildningsnivå i andra svenska städer (exklusive storstäderna).

SOU 1972:20

Tabell 1.9 Fördelning på åtkomstsätt för de böcker som de intervjuade iintervjuundersök- ningen i november-december 1971 hade läst i de senaste fjorton dagarna före intervjutill- fället.

Läsaren hade köpt boken i en bokhan- del Läsaren hade köpt boken i en pappers- handel, på ett varu- hus eller liknande försäljningsställe

Totalt antal köp i en bokhandel, pap- pershandel, på varu- hus eller liknande försäljningsställe

Läsaren hade köpt boken i en pressby- råkiosk eller annan kiosk Läsaren hade köpt boken i ett antik- variat Läsaren hade hyrt den hos bokuthyrare Läsaren hade köpt boken på postorder Läsaren hade köpt eller fått tillgång till boken genom bokklubb eller läsecirkel Läsaren hade köpt boken på annat sätt

Totalt antal köp etc

Läsaren hade fått den i present (el- ler ärvt den) Läsaren hade lånat boken av bekanta eller anhöriga Läsaren hade till- gång till boken i sitt hem och visste inte hur han för- värvat den Läsaren hade fått tillgång till boken på annat sätt

Totalt antal gåvor, lån från vänner etc

Läsaren hade lånat den på bibliotek

Totalt antal böcker som intervjuperso- nerna läst i

Kirseberg Oxhagen Skär- Skellefteå Jörn Totalt holmen Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % 36 11,3 82 15,6 58 12,0 43 17,8 11 5,2 230 12,9 2 0,6 12 2,3 11 2,3 1 0,4 1 0,5 27 1,5 38 11,9 94 17,9 69 14,3 44 18,3 12 5,7 257 14,5 29 9,1 4 0,8 8 1,7 11 4,6 27 12,9 79 4,4 5 1,6 2 0,4 5 1,0 — — — — 12 0,7 — — — — — — — — 1 0,5 1 0,1 4 1,3 6 1,1 4 0,8 10 4,1 7 3,3 31 1,7 45 14,2 66 12,5 51 10,6 24 10,0 5 2,4 191 10,7 15 4,7 13 2,5 22 4,6 12 5,0 13 6,2 75 4,1 136 42,8 185 35,2 159 32,9 101 41,9 65 31,0 646 36,3 16 5,0 51 9,7 52 10,8 37 15,4 22 10,5 178 10,0 34 10,7 57 10,8 81 16,8 36 14,9 57 27,1 265 14,9 i, 15 4,7 19 3,6 20 4,1 4 1,7 12 5,7 70 3,9 _ *i 15 4,7 13 2,5 11 2,3 5 2,1 6 2,9 50 2,8 g .1 80 25,2 140 26,6 164 34,0 82 34,0 97 46,2 563 31,7 j- 1. 102 32,1 201 38,2 160 33,1 58 24,1 48 22,9 569 32,0 318 100,0 526 100,0 483 100,0 241 100,0 210100,0 1778 100,0

1.4. Bokhandelns och bibliotekens funktioner inom undersöknings- områdena

Vi har också tagit reda på hur invånarna i våra fem undersöknings- områden kan få tag i böcker. Det finns två distributionsvägar som spelar en viktig roll i detta sammanhang, nämligen boklådorna (och andra bokförsäljningsställen) och biblioteken.

Genom vår intervjuundersökning i de fem undersökningsområdena under november och december 1969 tog vi reda på hur de sammanlagt 1 896 intervjuade personerna hade fått tag i de böcker som de hade läst i under de senaste fjorton dagarna före intervjutillfället. Vi fick på det sättet uppgifter om åtkomstsättet för sammanlagt 1 788 böcker. Denna siffra innebär att de intervjuade i genomsnitt hade läst i något mindre än en bok per person under denna fjortondagarsperiod. Ett annat och kanske något mera relevant sätt att beskriva bokläsningens utbredning bland de intervjuade är att konstatera att 45 % av dem hade läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna.

Tabell 1.9 ger detaljerad information om hur de intervjuade i de fem undersökningsområdena hade fått tag i dessa böcker.

Cirka en sjundedel av de lästa böckerna har läsaren köpt i en bokhandel, en pappershandel, ett varuhus eller något liknande försälj- ningsställe, där bokförsäljningen utgör en väsentlig del av det sortiment som säljs. Procentandelen böcker som de intervjuade fått tag i på detta sätt, är lägst i Kirseberg och i Jörn, vilket är naturligt eftersom det, med undantag för en B-bokhandel i Jörn, inte finns bokförsäljningsställen av detta slag i dessa två undersökningsområden. Det finns det inte heller i Oxhagen, men de som bor där köper av tabellsiffrorna att döma ganska många av sina böcker i affärer inne i Örebro.

I gengäld köper de som bor i Kirseberg och Jörn en ganska stor del av sina böcker i pressbyråkiosker och andra kiosker, vilket är mycket ovanligt i Oxhagen och Skärholmen. Skillnaden mellan å ena sidan Kirseberg och Jörn och å andra sidan Skärholmen och Oxhagen är mycket markant. Skellefteå intar i detta avseende en mellanställning.

Kirsebergsboma skaffar sig en stor del av de böcker som de läser i genom att köpa dem på andra sätt än genom bokhandel (framför allt i kiosker). Genom sina höga siffror för köp av denna typ blir Kirseberg jämte Skellefteå det undersökningsområde, där befolkningen i störst utsträckning skaffar sig sina böcker genom köp. Kirsebergsboma köper på ett eller annat sätt 43 % av de böcker, som de läser i, medan jörnborna är den grupp som köper den minsta andelen av de böcker, som de läseri (31 %).

Jörnborna läser i gengäld i större utsträckning böcker som de får i present, som de lånar av bekanta och anhöriga och som de har tillgång till i sitt hem. När de köper böcker köper de i stor utsträckning i en kiosk.

Det är anmärkningsvärt att oxhagenboma och skärholrnenborna, som har de högsta inkomsterna, är de som i störst utsträckning lånar de böcker, som de läser, på bibliotek. En summarisk karakteristik av de fem undersökningsområdena vad beträffar det sätt på vilket deras befolkning skaffar sig tillgång till böcker,

103

SOU 1972:20

kan formuleras på följande sätt:

a kirsebergsborna köper i jämförelsevis stor utsträckning de böcker som de läser, men de köper dem inte så ofta i boklådor och andra ”finare” bokförsäljningsställen utan framför allt i kiosker och på mera ”okon- ventionella” vägar (postorderköp, antikvariatsköp etc),

b oxhagenborna lånar en större andel av de böcker, som de läser, än befolkningen i de övriga undersökningsområdena. De köper mycket få böcker i pressbyråkiosker och andra kiosker och jämförelsevis många böcker på ”finare” bokförsäljningsställen,

c skärholmenbornas bokanskaffningsvanor liknar ganska mycket ox- hagenbornas men deras bokanskaffningsvanor awiker något mindre än oxhagenbomas från bokanskaffningsvanorna i de övriga undersök- ningsområdena,

d skellefteåborna lånar i påfallande liten grad de böcker, som de läser, på bibliotek,

6 jörnborna lånar också en förhållandevis liten andel av de böcker som de läser på något bibliotek, och de köper mycket få av dessa böcker på ”finare” bokförsäljningsställen; de läser i stället i stor utsträckning böcker som de har i sitt hem, som de får i present och som de lånar av anhöriga och vänner; de köper också jämförelsevis många böcker i pressbyråkiosker och andra kiosker.

Ställer man sig mera översiktligt frågan var bokläsarna i de fem undersökningsområdena får tag i de böcker som de läser, så kan konstateras att de får tillgång till ca en tredjedel av dessa böcker i sin ”närrniljö” (de har dem sedan länge i sin bostad, de får dem i present och de lånar dem av bekanta och anhöriga), de köper ca en tredjedel av demi boklådor, kiosker och på andra sätt, och de lånar ungefär en tredjedel av dessa böcker på något bibliotek. Ställer man sig frågan om hur de lästa böckerna har hamnat i den miljö där läsaren befinner sig, blir svaret att ungefär två tredjedelar ursprungligen hamnat där genom att de på ett eller annat sätt inköpts av en privatperson, medan en tredjedel av de lästa böckerna hamnat där genom att de inköpts av det (de) bibliotek, som finns inom undersökningsområdet eller i dess närhet.

Båda dessa distributionsvägar spelar uppenbarligen en viktig roll, både den som består i att böckerna säljes till privatpersoner, som sedan själva läser den och/eller låter andra läsa dem, och den som består i att biblioteken köper in böcker och sedan lånar ut dem.

Vi har också uppgifter om hur många kronor som det säljs böcker för i affärer inom våra undersökningsområden. Huvuddelen av bokförsäljnings- ställena i undersökningsområdena sysslar med bokförsäljning vid sidan av försäljning av helt andra ting: endast tre av de 90 bokförsäljningsställena inom undersökningsområdena är boklådor, de övriga är detaljhandels- affärer, tobaksaffärer, kiosker etc med sin huvudinriktning på ett helt annat varusortirnent än böcker.

I fortsättningen kommer vi i denna studie att ägna en större uppmärk- samhet åt hur biblioteken fungerar som bokdistributör än åt hur

104 SOU 1972:20

bokhandeln1 fungerar. Delvis beror detta på att vi haft lättare att få tagi information om hur biblioteken arbetar. Att vi ägnat oss mer åt att studera hur biblioteken fungerar beror emellertid inte bara på skillnader- na i tillgång på information. Det hänger också samman med den plan på att studera effekten av en intensifierad biblioteksverksamhet i de fem undersökningsområdena under år 1970 som från början har ingått i det planerade arbetet.

Vi var från början medvetna om att ett bibliotek kan spela en mycket mångfasetterad roll i sin miljö, en roll som inte är begränsad till uppgiften att distribuera böcker och andra tryckta texter. Ser man på hur biblioteket fungerar mot bakgrunden av vår generella resursmodell för ”det goda livet” (se figur 1.1 på s 82) kan man konstatera att biblio- teken i våra undersökningsområden (liksom andra svenska biblio- tek) spelar en kunskapsförmedlande och informationsförmedlande roll genom sin utlåning av böcker och genom sin läsesalsverksamhet. Det är också påtagligt att de i viss utsträckning bidrar till att tillgodose invånarnas behov av skönhetsupplevelser, framför allt genom sin utlåning av romaner, diktsamlingar och andra skönlitterära böcker, men också genom sin programverksamhet (t ex författaraftnar). Genom en del av sin bokutlåning tillgodoser också biblioteken på ett påtagligt och direkt sätt låntagarnas behov av förströelse och glädje. Biblioteken fungerar också i många fall som ett slags träffpunkt, en plats där besökarna kan tillgodose åtminstone en del av sitt behov av kontakt och gemenskap med andra människor.

Biblioteken fungerade alltså i sin miljö som en väsentlig resurs för sprid- ning av kunskaper och information, som en resurs för skönhetsupplevel- ser och förströelse och som en resurs för gemenskapsupplevelser; alla dessa funktioner hos biblioteken betraktades som naturliga och etablerade led i bibliotekens verksamhet i de fem undersökningsområdena när vi lärde känna förhållandena där närmare under år 1969. Men vi fann också tecken på att dessa bibliotek till en del fyllde — eller strävade att fylla — en rad ”nya” funktioner, som tex en värde- och normförmedlande funktion (om man så vill en fostrande funktion), både genom sitt bokurval och genom sin programverksamhet, delvis kanske utan att de som hade hand om biblioteken insåg eller avsåg att göra detta. Denna värde- och normförmedlande funktion smälte i praktiken ofta samman med den kunskapsförmedlande funktionen till en mera generell ”sociali- sationsfunktion”.

Vi fann också tendenser till att biblioteken tog på sig uppgifter av en för dem helt ny typ, uppgifter som bland annat bestod i att biblioteks- personalen engagerade sig i uppgiften att försöka ge människor i sitt verksamhetsområde en ökad social trygghet (genom att ta hand om barn och ungdom på deras fritid, genom att fungera som en social ”rådgiv- ningsbyrå” i miniatyr). Det fanns också hos en del biblioteksstyrelser och biblioteksarbetare en strävan att låta biblioteket spela en aktiv roll i samhällsarbetet, tex genom att ställa dess lokaler och tjänster till förfogande för en verksamhet, som ytterst syftade till att tillgodose invånarnas behov av och krav på samhälleligt inflytande. Det är uppen- bart att det förhållandet att biblioteken faktiskt och potentiellt har ett så

SOU 1972:20 105

lProblem rörande pro- duktion och försäljning av böcker i Sverige kom- mer att behandlas i en se- nare skrift i Litteratur— utredningens skriftserie varvid såväl den regul- jära bokhandeln som övriga försäljnings- kanaler kommer att bli föremål för en ingående analys.

brett funktionsspektrum i hög grad påverkar deras arbete som bokför- medlare.

Genom att biblioteken har åtagit sig att spela en så mångfasetterad och samtidigt svårpreciserad roll iden miljö som de verkar i blev det naturligt för oss att i datainsamlingsarbetet och i våra analyser lägga särskilt stor vikt vid att undersöka deras sätt att fungera. Dessa data och dessa analyser kommer vi emellertid huvudsakligen att redovisa i den tidigare nämnda ”fortsättningsboken” om experirnentverksarnheten vid biblio- teken.

SOU 1972:20

De fem undersökningsområdena

2 . l Da tainsamlingsarbe tet

När vi inom litteraturutredningen planerade våra studier av läs- och bokvanorna i våra fem undersökningsområden (Kirseberg, Oxhagen, Skärholmen, Jörn och Skellefteå) inriktade vi oss från början på att skaffa oss information om relevanta förhållanden i dessa områden på så många olika sätt som möjligt. En viktig utgångspunkt för detta arbete var att var och en av de fyra biträdande sociologer, som engagerades för att i samarbete med undersökningsledaren genomföra studierna, skulle ha hand om huvudparten av datainsamlingsarbetet inom var sitt undersök- ningsområde. Anders Järnegren, som började sitt arbete våren 1969, bodde i Malmö och fick hand om Kirseberg. Karin Garmer, som började arbetet för utredningen ungefär samtidigt, bodde i Lund men fick ändå åta sig uppgiften att sköta datainsamlingen i de båda undersökningsom- rådena i Västerbotten, Skellefteå tätort och Jörn. Hennes arbete kom att försvåras av att hon av kostnadsskäl inte kunde ges möjlighet att vistas inom sina båda undersökningsområden under så lång tid, som skulle varit önskvärt. När det så småningom blev klart att undersökningen genom tillskott av kommunala anslag kunde utvidgas till att även omfatta ett undersökningsområde i Stockholm (Skärholmen) och ett i Örebro (Oxhagen) anställdes en biträdande sociolog för vart och ett av dessa två undersökningsområden. Ann-Marie Johard, som fick hand om datainsam- lingsarbetet i Skärholmen från och med den 1 oktober 1969, var själv bosatt i Stockholm och hade därmed möjlighet att ofta besöka sitt undersökningsområde. Nils Harvard, som bodde i Uppsala och som fick hand om datainsamlingsarbetet i Oxhagen fr o m den 1 november 1969, kunde, liksom Karin Garmer, av kostnadsskäl endast vistas inom sitt undersökningsområde under kortare perioder.

De biträdande sociologerna har varit engagerade i litteraturutred- ningens studier i dessa fem undersökningsområden fram till sommaren 1971. De har under huvudparten av denna tid varit anställda på halvtid och har deltagit i samtliga faser i datainsamlingsarbetet och i en stor del av analysarbetet. Deras datainsamlingsarbete har varit inriktat på (a) att fastställa utgångsläget för experimentverksamheten under år 1970 genom att kartlägga läs- och bokvanorna inom befolkningen i de fem

107

SOU 1972:20

undersökningsområdena under år 1969 (kartläggningsfasen) och (b) på att fastställa vilka förändringar i dessa läs- och bokvanor som inträdde under det år som experimentverksamheten pågick (experirnentfasen). Resultatet från den senare av dessa två faser ideras datainsamlingsarbete kommer att redovisas i den redan nämnda ”fortsättningsboken” (se 5 84). Datainsamlingsarbetet under ”kartläggningsfasen” kan delas in i följande sex delar: 1. De biträdande sociologerna ägnade sig under år 1969 och 1970 i så stor utsträckning, som deras tid tillät det, åt olika former av ”deltagarobservation” inom de fem undersökningsområdena. Största möjligheten att göra detta hade Anders Järnegren och Ann-Marie Johard, som ju båda var bosatta på sina undersökningsorter. Anders Järnegren deltog både under kartläggningsfasen (år 1969) och under experiment- fasen (år 1970) mycket ofta i sammankomster och föreningsmöten i Kirseberg och vistades också ofta i samband med sitt arbete för utredningen på biblioteket i Kirseberg. Han kom under den tid som arbetet pågick i praktiken att fungera som en arbetande medlem i den arbetsgrupp, som hade hand om experimentverksamheten i Kirsebergs- biblioteket. Ann-Marie Johard fick ibörjan av år 1970 ett arbetsrum ute i Skärholmen, i Hägersten-Skärholmens ungdomsråds lokaler, och fick på det sättet en direktkontakt med en rad personer som arbetade i hennes undersökningsområde. Hon hade också under en tid anställning på biblio- teket i Skärholmen och fick därigenom en god kännedom om hur biblio- teket fungerade som arbetsmiljö och som kontaktplats för dem som bod- de i undersökningsområdet. Karin Garmer vistades sammanlagt ca nio vec- kor i Skellefteå och Jörn och kunde genom ett nära samarbete med fram- förallt biträdande stadsbibliotekarien där, Anita Genberg (som ledde ex- perimentverksamheten i Skellefteå och Jörn) och föreståndaren för filial- biblioteket i Jörn, Hulda Wertin, skaffa sig en god inblick i förhållandena inom sina båda undersökningsområden. Nils Harvard, som ju inte heller bodde på sin undersökningsort, kom in senare i arbetet än de tre andra sociologerna. Han befann sig även i övrigt i en något svårare situation än de övriga, när det gällde deltagarobservationsarbetet, eftersom det inte var lätt att finna några personer och miljöer att knyta an till i detta ar- bete i Oxhagen, där t ex något självständigt föreningsliv knappast existe- rande. Å andra sidan var Oxhagen ett lättöverskådligt, geografiskt begrän- sat och tämligen enhetligt område, något som underlättade hans arbete. När vi planerade datainsamlingsarbetet hade vi siktat mot en verkligt djupgående analys av våra fem undersökningsområden på grundval av ingående ”deltagarobservationer”. Det målet kunde vi inte förverkliga. Men genom att de biträdande sociologerna under sitt arbete vistades i sina undersökningsområden i betydande utsträckning, förvärvade de ändå under den tid, som arbetet pågick, en ingående kunskap om sina undersökningsområden. De fick också genom att våra ”samarbetsmöten” i tur och ordning förlades till de fem undersökningsområdena en viss möjlighet att jämföra de olika undersökningsområdena med varandra. Erfarenheter utbyttes också vid samarbetsträffar i Stockholm, genom sammanträffanden med undersökningsledaren och genom telefonkonfe- renser.

108 SOU 1972:20

2. I november och december 1969 genomförde Statistiska Centralbyråns utredningsinstitut på litteraturutredningens uppdrag en intervjuundersök- ning med ett slumpmässigt stickprov ur befolkningen i åldern 15—69 år i de fem undersökningsområdena. Den syftade till att kartlägga invånarnas läs- och bokvanor under år 1969. Detta arbete hade förberetts under ett år. Det använda frågeformuläret byggde på ett förslag som hade utarbetats av Harald Swedner. Ansvaret för den slutliga utformningen av frågeformuläret och för genomförandet av fältarbetet hade SCBs utredningsinstitut och där närmast byrådirektör Dag Hallberg. De biträdande sociologerna medverkade inom sina undersökningsom- råden vid genomförandet av fältarbetet som handledare och informatörer för intervjuarstaben. Analysen av den insamlade informationen har planerats av Harald Swedner i nära samarbete med Dag Hallberg, som ensam svarat för den datatekniska sidan av arbetet. Antalet intervjuade i de fem undersökningsområdena uppgick sammanlagt till ca 2 000 personer. Denna undersökning kommer i fortsättningen att kallas för intervjuundersökningen.

3. Harald Swedner genomförde tillsammans med de biträdande sociolo— gerna en enkätundersökning om läs- och bokvanor bland samtliga skolbarn inom årskurserna 3, 6 och 9 i de fem undersökningsområdena. Den genomfördes som en klassrumsenkät i samarbete med rektorerna och lärarna i de berörda skolorna vid månadsskiftet januari—februari 1970. Antalet barn som besvarade enkäten var ca 2 000. Svarsprocenten var ca 90 %, huvudparten av de icke svarande var barn som på grund av sjukdom ej deltog i den lektion då de skulle besvarat enkätformuläret. Denna undersökning kommer i fortsättningen att kallas för skolbarnsundersök- ningen. Den har delvis bekostats med anslag från Statens Råd för Sam- hällsforskning.

4. Bibliotekarierna på biblioteken i undersökningsområdena registrerade under år 1969 mycket detaljerat allt vad som ägde rum i bibliotekets regi: denna registrering av biblioteksarbetet planerades av avdelningsdirektören Bengt Hjelmqvist i samarbete med de bibliotekarier, som skulle ha hand om experimentverksamheten under år 1970. Sociologerna medverkade i betydande utsträckning i genomförandet av detta datainsamlingsarbete.

5. Byrådirektör Dag Hallberg på Statistiska Centralbyråns utredningsin- stitut har för litteraturutredningens räkning analyserat tillgängliga data om de lånade böckerna och om låntagarna för ett stickprov av de registrerade boklånen under år 1970 vid biblioteken inom de fem undersökningsområdena. Det totala antalet analyserade lån uppgick. till ca 1 500 från varje undersökningsområde. Denna undersökning kommer i fortsättningen att kallas för boklåneundersökningen.

6. Våra data om biblioteken i de fem undersökningsområdena kompletterades så småningom med en genomgång och en klassificering av bokbeståndet på biblioteken i de fem undersökningsområdena. Denna klassificering ägde inte rum förrän under år 1970, men då bokbestånden på biblioteken är så stort att det inte kan antas att det förändras avsevärt genom nyförvärven under ett år, torde resultaten av denna inventering ändå ge en ungefärlig bild av hur bokbestånden på biblioteken inom

SOU 1972:20 109

undersökningsområdena såg ut under år 1969. Vid klassificeringen av böckerna har vi använt oss av folkbibliotekens klassifikationssystem.1 Denna undersökning kommer i fortsättningen att kallas för bokbestånds- undersökningen.

De olika former av datainsamling, som vi använde oss av, syftade alla till att ge en bild av utgångsläget för experimentverksamheten under år 1970, men givetvis också till att ge oss en möjlighet att på ett bättre och mera inträngande sätt försöka förklara de skillnader mellan bok- och läsvanor inom olika grupper i samhället som är kända sedan tidigare studier och som också poängterades i några redan tidigare citerade rader i utredningsdirektiven:

"Resultaten av de sociologiska undersökningar på området, som man hittills har utfört i Sverige, tyder på att betydande skillnader i läsvanor och bokköp finns mellan olika grupper i samhället. Personer i högre inkomstgrupper och med bättre utbildning läser betydligt fler och bättre böcker och tidskrifter än personer i lägre inkomstgrupper och med lägre utbildning. Läsfrekvensen bland kvinnor i sistnämnda grupper är anmärkningsvärt låg. Både ekonomiska faktorer och traditionella attityder fungerar i vissa befolkningsgrupper som spärrar mot anskaffning och läsning av kvalificerad litteratur”.

Vi var mycket medvetna om att en stor del av skillnaderna i läs- och bokvanorna mellan olika grupper av människor, som mellan män och kvinnor, mellan personer i olika åldrar och mellan personer med olika utbildning och inkomst hänger samman med att de just på grund av könsskillnader, åldersskillnader och skillnader i utbildning och i inkomster har levat och lever under olika förhållanden och därmed blir mer eller mindre stimulerade och förhindrade att läsa böcker. Men vi frågade oss samtidigt om ändå inte skillnaderna mellan olika bebyggelse- miljöer, med olika förutsättningar för bokläsande på grund av klimatskill- nader, skillnader vad beträffar närheten till större orter med bl a ett större bokutbud, skillnader i sociala kontaktmönster och skillnader i traditioner och värderingar kunde ge upphov till skillnader i läs- och bokvanor mellan befolkningen i sådana miljöer, oberoende av vilket kön, vilken åldersgrupp och vilken utbildningsgrupp de tillhörde.

Det var mot bakgrunden av det antagandet som vi valde våra fem undersökningsområden, och det var också mot bakgrunden av det antagandet, som vi bestämde oss för att försöka skapa oss en helhetsbild av de fem miljöer som vi hade valt att studera. I de följande fem avsnitten i detta kapitel (2.2—2.6) kommer de sociologer, som har haft hand om datainsamlingen i de fem undersökningsområdena, att förmedla den del av sin kunskap om dessa miljöer som de har bedömt som relevant för förståelsen av läs- och bokvanorna inom området. Anders Järnegren har skrivit om Kirseberg, Nils Harvard om Oxhagen, Ann-Marie Johard om Skärholmen och Karin Garmer om Skellefteå och Jörn. De har fått skriva på grundval av sina personliga upplevelser och erfarenheter. Samtidigt har de i samarbete med Harald Swedner försökt finna ett sätt att beskriva sina undersökningsområden, som skall göra det möjligt för den som inte besökt dessa platser, att sätta sig in i vad det innebär att bo där och hur miljön kan tänkas påverka invånarnas sätt att leva — och därmed också deras läs— och bokvanor.

llO SOU 1972:20

1Under experimentfasen samlade vi senare in data som gör det möjligt för oss (1) att jämföra utlå- ningen och andra aktivite- ter inom biblioteken i undersökningsområdena under åren 1969 och 1970 med varandra (genom att fortsätta att registrera bibliotekens aktiviteter på samma sätt som under år 1969 och genom att SCB analyserade ett nytt stick- prov av bibliotekens re- gistrerade boklån under en kortare period under år 1971), (2) att jämföra den vuxna befolkningens bok— och biblioteksvanor under åren 1969 och 1970 (genom att Harald Swed— ner med de övriga sociolo— gerna genomförde en postenkätundersökning med ett slumpmässigt stickprov ur befolkningen ide fem undersöknings- områdena i november-— december 1970) och

(3) att jämföra skolbarnens _ bok- och biblioteksvanor under åren 1969 och 1970 (genom att Harald Swedner i samarbete med de övriga sociologerna i oförändrad form uppre- pade skolbarnsundersök— ningen ijanuari—febru- ari 1971).

2En översikt över den forskning som bed rivits på detta område ges i Li— lian Nowaks ”Bokläsare", Malmö 1971. Den styrker i allt väsentligt den bild av bokläsningsvanorna, som ges i utredningens di- rektiv.

- -=- a_n *

Sammanfattning

Oxhagen 'är utan tvivel en bostadsmiljö som av de flesta bedöms positivt. Bostäderna är moderna och har en hög standard. Invånarna har i stor utsträckning hög utbildning, hög inkomst och kvalificerade yrken. Alla dessa faktorer bidrar till att både barn och vuxna känner trygghet. Det leder också till att befolkningen har möjligheter att vara aktiva på sin fritid. Aktivitetsnivån under fritiden är också hög.

Men området har också sina brister: servicenivån är låg, speciellt när det gäller butiker och offentlig service. Ett påtagligt undantag finns dock: det finns gott om daghems- och dagbarnplatser där alla som söker i regel kan få en plats för sitt eller sina barn. Det finns också ett litet men flitigt utnyttjat bibliotek.

Min beskrivning av Oxhagen bör emellertid inte föranleda läsaren att tro att Oxhagen är ett samhälle, där det enbart bor högt utbildade personer med höga inkomster i egna villor och radhus eller i stora moderna lägenheter. Oxhagen är inte så ensartat. Det finns skillnader mellan hyreshusområdena och villakvarteren med avseende på yrkes- gruppstillhörigheten. Det bor till exempel fler arbetare i hyreshusen i Oxhagen III än i villorna och radhusen i de övriga delarna av Oxhagen.

140 SOU 1972:20

Antal boklån 5 000

_- Totul utlåning Vuxenavdelningen. totalt — —— " , skönlitteratur ————— " ,focklitterutur Ungdomsavdelninqen, totalt

" , skönlitteratur ————— , facklitteratur

to m 31/121969.

De oxhagenbor som bor i Oxhagen III, är troligen de som upplever bristen på service starkast. Det intrycket får man när man pratar med dem som bor där. De är ofta missnöjda med både det ena och det andra, inte minst med de höga hyrorna, men också över att det är så svårt att hinna med att uträtta ärenden och att utnyttja serviceanläggningarna i staden. Detta gäller speciellt de hemmavarande kvinnorna, som ju oftast är de som får utföra dessa sysslor.

Detta intryck får man inte alls i lika stor utsträckning vid samtal med dem som bor i Oxhagen I eller 11 och detta trots att de inte har bättre service (snarare tvärtom).

Vad kan nu detta bero på? Möjligen kan förklaringen ligga i att avståndet till och bristen på service inte upplevs lika starkt av invånarna i Oxhagen I och 11. De har förmodligen resurser av annat slag, som dämpar effekten av denna brist. En kompletterande förklaring är kanske att de som har haft råd att skaffa sig villa eller radhus förmodligen har varit gifta längre än de som bor i hyreshus och således har äldre barn. De är med andra ord friare att disponera sin tid.

Ett annat problem förtjänar också en kommentar. Oxhagen byggdes under åren 1964—1970. Det sista hus, som byggdes inom området, är den skola som ligger mellan Oxhagen II och 111.

Detta innebär att Oxhagen som helhet är ett ungt bostadsområde (med undantag för villaområdet Älvtomta). Det innebär att man inte kan räkna med att formerna för umgänge och samarbete i det dagliga livet helt har

SOU 1972:20 141

hunnit finna sin form och institutionaliserats. Man måste utgå från att processen nyss har börjat, att den har hunnit olika långt i olika delar av Oxhagen och att den inte är avslutad någonstans. Oxhagen håller fortfa- rande på att ”sätta” sig, att finna sin form.

Samtidigt som detta sker förändras Oxhagens omgivning. Oxhagen håller på att reduceras till en del i en större stadsdel på samma gång som området berövas en del av sin egen begränsade lokala service. Detta be- tyder i sin tur att den form, som Oxhagen är på väg att finna, redan bör- jar bli inaktuell. Helt naturligt upplever många oxhagenbor i denna situa- tion en känsla av osäkerhet; de har börjat att finna sig till rätta, men för- ändringarna framtvingar nya omställningar. De måste möta en ny situa- tion, vilket oroar många av dem.

2.4 Skärholmen

Stadsdelarna Vårberg, Skärholmen och Sätra bildar tillsammans med stadsdelen Bredäng Skärholmens församling. Bredäng och Sätra är orienterade mot city, medan Skärholmen och Vårberg bildar den yttersta gränsen mot Huddinge kommun. Nya Södertäljevägen, numera motorväg E4, ligger i öster och Mälaren i väster. Genom området löper tunnelbanans sydvästra linje, som går in mot Stockholms innerstad, vilken ligger på 12 kilometers avstånd, i riktning nordost.

K ort historik

Redan i 1952 års generalplan, som utarbetades medan man höll på med att förverkliga riktlinjerna för utvecklingen av Vällingby centrum, kan man skönja tankar på en stadsdelsgrupp med storcentrum i området Sätra—Vårberg. Detta var på den tiden ett attraktivt område för sommarvillebebyggelse och friluftsliv.

Då Vällingby och Farsta centrumanläggningar stod klara, intensifiera- des planeringen av nästa storcentrum. Det skulle bli Skandinaviens största förortscentrum. I planerna ingick att det skulle förläggas så långt från konkurrerande centra, att det fick ett tillräckligt stort kundunderlag. En förutsättning för detta var korta gångavstånd, ett väl utbyggt vågtrafiknät med goda parkeringsmöjligheter samt goda kollektiva kommunikationer. Generalplanen för Bredäng och Sätra fastställdes den 19 januari 1962. Påföljande år, den 16 december, godkändes generalplanen över Skärhol- men och Vårberg.

Stockholmshem AB fick sedan i uppdrag att projektera och bygga Sätra centrum. Stockholms stad gav Svenska Bostäder uppdraget att svara för Skärholmens centrums utbyggnad och projektering. Ansvaret för utbyggnaden av Vårbergs centrum fick Byggmästares i Stockholm ge- mensamma byggnads AB (BGB).

I stadsdelsgruppen Sätra—Skärholmen—Värberg skulle Skärholmen bli sätet för det nya storcentret med Sätra och Vårberg som närmaste omland. Det totala omlandet beräknades år 1975 omfatta de sydvästra förorterna: Skärholmens församling, Hägerstens församling, Brännkyrka, Huddinge, Salem och Botkyrkastaden med ett sammanlagt invånarantal på drygt 300 000 personer.

142 SOU 1972:20

Centrumanläggn ingarna

Centrumanläggningarna i Sätra och Vårberg är små i jämförelse med Skärholmens centrum. Varuhuset Tempos yta i Skärholmen är tre gånger så stor som hela centrumanläggningen i Sätra. En idé, som tydligen gjort sig gällande vid områdets planering, var att man inte skulle bygga särskilt stora centrumanläggningar i angränsande stadsdelar, eftersom det fanns risk för att konkurrensen med Skärholmens centrum skulle resulterai af- färsnedläggelser i Vårberg och Sätra. Samtidigt oroade man sig för att de stora affärsenheterna i Skärholmen inte skulle bli lönsamma.

Serviceanordningarna har i stor utsträckning lokaliserats till de olika stadsdelarnas centrala delar. Skärholmens centrum svarar för en betydande del av servicen för de boende i samtliga stadsdelar.

Sa'tra centrum invigdes år 1966. Det ligger mellan tre 8-våningars skivhus och bildar ett inomhustorg. Förutom T-banehall finns där livsmedelsbutiker, kiosker, tvättinrättning, damfrisering, post, grillbar och konditori med trottoarservering.

Vårbergs centrum invigdes år 1968, en vecka innan den store grannen i Skärholmen inledde sina invigningsceremonier. Även det är byggt iform av ett inomhustorg. Detta är till ytan större än Sätra centrum. Vårbergs inbyggda centrum har T-banehall, livsmedelshallar, kiosk, tobakshandel, bank, optiker-uruguld-affär, frisör, tvättinrättning, kött—ost-fisk-affär, i blomsterhandel, Väskaffär, konditori samt restaurang med trottoarser- * vering.

Skärholmens centrum började byggas år 1964 och invigdes den 8 september 1968. Det är betydligt större än något av de centra, som tidigare byggts i Stockholms ytterstadsdelar. Dess yta (60 000 m2) är lika stor som centrumanläggningarna i Farsta och Vällingby tillsammans. Totalytan för butiker är närmare 74 000 m2 , fördelad på två varuhus, ett 75—tal specialbutiker och drygt 30 servicelokaler av typen banker, post, hantverkare och restauranger.

Skärholmens centrum ligger i en dalgång mellan bergshöjder i norr och söder och är synligt från E4. Centrumanläggningen är ett renodlat fotgängarområde, helt fritt från bilar. En kundparkering är koncentrerad till centrets östra del och rymmer 4 000 bilar. Parkeringsanläggningen är byggd i tre plan och ligger i omedelbar anslutning till trafiklederna.

De största butikshusen har förlagts mellan två nordsydliga stråk. I trevåningshusen öster och väster om dessa stråk finns förutom butiker bland annat kontor, arbetsförmedling, läkarcentral, folktandvårdslokal, ungdomsgård, föreningslokaler, biograf och bibliotek. 1 det pensionärs- hotell, som uppförts i centrum, finns ca 180 lägenheter.

I södra änden av det ena butiksstråket ligger posthuset och i norr myn- nar de båda gågatorna i ett torg. Torget har bland annat två dammar, som vintertid fungerar som skridskobanor. I norr begränsas torget av en terass- byggnad över tunnelbanan. Denna byggnad innehåller förutom butiker och hantverkslokaler bland annat polisstation, tvätt, tunnelbanestation, teleexpedition och ett par frikyrkor med ungdomslokaler. Vid invig- ningen år 1968 var endast den kommersiella delen klar. Ungdoms- och studielokalerna, biografen, biblioteket och ytterligare butiker blev klara

143

SOU 1972:20

under år 1969. En skolanläggning med gymnasium, fack- och yrkesskola skall stå färdig år 1972. Sim- och sporthall skall enligt planerna byggas senare, likaså en stadsdelskyrka; när är ännu ej bestämt.

Kring Skärholmens centrum uppstod en våldsam debatt imassmedia under år 1968. Denna nådde sin kulmen strax efter invigningen den 8 september samma år. Vad som främst kritiserades var att den kommersiella delen av centrum färdigställdes först, medan anläggningarna för kulturaktiviteter fick vänta. Kritikerna undrade vidare varför endast en tredjedel av centrumytan hade anslagits till sociala och kulturella an- läggningar. Man vände sig mot ”handelns skrytbyggen”, som skulle kom- ma att drabba konsumenterna både genom varuöverflödets lockelser och distributionskostnadernas inverkan på priserna. Man gav också uttryck för farhågor för att tillkomsten av Skärholmens centrum ytterligare skul- le öka trafikintensiteten i innerstaden. Man ifrågasatte det rimliga i att planera en ”jätteanläggning” tio—femton år i förväg, med de risker det innebär att den är omodern när den är klar.

Kritiken mot Skärholmen övergick så småningom till en debatt om mera generella och djupgående problem inom samhällsplaneringen. Man frågade exempelvis varför allmänheten inte i förväg får vara med och fatta beslut i stadsplanefrågor, varför den ställs inför ett fullbordat faktum. Lars Gyllensten skrev under denna debatt iDN: ”Samhällena är produkter av visioner eller fördomar hos en mycket begränsad krets av stads— och andra planerare.” Han menade vidare att ”normala kontroll- mekanismer är mer eller mindre satta ur spel vid bostads— och stadsbyggandet, nämligen dels den fria marknadens och konkurrensens sovringsmekanismer och dels de demokratiska beslutsprocessernas möjlig- heter för människorna, icke-specialisterna och icke-politikerna, att påverka vad som sker i samhället”.

Kommunikationer

I alla de tre stadsdelar, som ingår i undersökningsområdet, finns det en tunnelbanestation i centrum. Den sydvästra tunnelbanelinjen förlängdes till Sätra i maj 1965, till Skärholmen i oktober 1966 och till Vårberg i oktober 1967. Det tar mellan 20 och 25 minuter att med tunnelbanan förflytta sig från Skärholmen till centrala Stockholm. Mellan Skärhol- men—Sätra och Skärholmen—Vårberg tar det endast några minuter med tunnelbanan. Att gå dessa sträckor tar ca 25 respektive 15 minuter. Tidsintervallet mellan tunnelbanetågen är 10 minuter i rusningstid och eljest 15 minuter.

Två taxistationer finns i Skärholmens centrum och en i vardera Sätra och Vårbergs centrum. Tack vare den nya motorvägen (E4), som sträcker sig fram till de centrala delarna av Stockholm, blir färdtiden inte särskilt förlängd i rusningstid, utan håller sig hela dagen på 20-minutersnivån.

Vissa busslinjer utgår från Skärholmens centrum, men dessa tjänar bara som förbindelselänk mellan Skärholmen och olika delar av omlandet. När T-banan blir ytterligare utbyggd, kommer troligen flera av dessa busslin- jer att läggas ned. Skärholmens enorma parkeringsanläggning med plats för 4 000 bilar

144 SOU 1972:20

Ö_ * ,.

Bostadshus byggt i halvcirkel med skyddad lekplats i Segevå

_ .a

ng, Kirseberg

Äldre bebyggelse i Kirseberg

Kvartersfest i Kirseberg

Radhus och tvåvåningshus i Oxhagen

Två- och trevåningshus med lekplats i Oxhagen

två: ni »

&» vi? o'?* ,).

Skärholmens centrum

Bostadshus med lekplatser och gågator i Skärholmens centrum

Skärholmens centrum med T—banestationen

Stationsgatan i Skellefte

,” c

Moröhöjden i Skellefteå

Sjungande dalen i Skellefteå

Busstationen i Jörn

9 l 0 w m 9 1 m.. ! vu" S va. .L 0” 1 u

skall "främst fungera för bilburna konsumenter, men även för dem som kommer dit med bil och har för avsikt att fortsätta med tunnelbanan. Hittills har anläggningen haft förhållandevis låg beläggning.

Bostadsområdena

Terrängen i området är starkt kuperad med skogbevuxna berg och två dalgångar. Dalsänkan i norr utgörs av ett grönbälte, som avgränsar Skär- holmen och Vårberg från stadsdelen Sätra. Dalgången avskiljes från be- byggelsen i Skärholmen och Vårberg av branta nordsluttningar som är fria från bebyggelse. Mellan Skärholmen och Vårberg finns inte någon lika tydlig gräns. Vårbybäckens dalgång i söder har direkt kontakt med bebyggelsen. Bostadsområdet består i sin helhet av ny bebyggelse, så när som på några byggnader av kulturhistoriskt värde samt ett sportstugeom- råde i väster vid Mälaren. Hyreshusbebyggelsen har grupperats längs tunnelbanan. Utanför hyreshusstråken finns områden med småhusbebyg- gelse.

Bebyggelsestrukturen

Sedan vi först kortfattat beskrivit bebyggelsens struktur i Sätra, Skärhol- men och Bredäng, skall vi diskutera denna på ett överblickande sätt.

Sa'tra. Sätra, som började utbyggas 1964, står nu klart. Det liknari mycket Stockholms traditionella femtitalsförstäder. Bebyggelsen är låg, frånsett några skivhus, som reser sig intill centrumanläggningen. 85 % av husen har tre våningar eller färre, medan 15 % är byggda i fler än tre våningar. Den tunga bostadsbebyggelsen runt Sätra centrum har byggts och administrerats av det kommunala bostadsföretaget AB Stockholms- hem, medan ett antal privata byggherrar har projekterat och byggt lägenheterna i de lägre byggnaderna väster om Sätra centrum. 2 000 lägenheter har förlagts i flerfamiljshusen.

Längst bort i väster, mot Mälaren, sträcker sig ett område med radhus och egnahem. Husen innehåller sammanlagt 550 lägenheter.

Skärholmen. Bebyggelsen av Skärholmen påbörjades år 1965. På de branta sydsluttningarna i norr reser sig en terrasserad höghusbebyggelse. Nedanför terrasserna ligger Skärholmens centrum och tunnelbanan mot Vårberg. På södra sidan om tunnelbanan ligger ett bostadsområde med trevåningshus. 2 200 lägenheter är förlagda i flerfamiljshusen, vilka samt- liga har kommunala byggherrar.

På en höjd bakom bebyggelsen i norr ligger ett radhusområde. Det finns också ett radhusområde i södra Skärholmen som fortfarande är under utbyggnad. Detta utgör den yttersta bebyggelsen inom kommun- gränsen; sedan tar Huddinge kommun vid. 600 lägenheter är placerade i småhus. 35 % av husen har tre våningar eller färre och 65 % har fler än tre våningar.

Vårberg. Vårberg började bebyggas år 1967. Den tunga höghusbebyg— gelsen kring själva centrum står färdig. Småhusbebyggelsen intill Mälaren i stadsdelens västra och norra delar är under utbyggnad.

Det finns 2 600 lägenheter i flerfamiljshus. 250 lägenheter ligger eller kommer att ligga i småhus. 45 % av husen kommer att ha tre våningar

SOU 1972:20 145

eller färre och 55 % kommer att ha fler än tre våningar. Höghusen söder om Vårbergs centrum har byggts av kommunala byggnadsföretag. För ytterligare ett litet område i nordväst har ett kommunalt byggnadsföretag fått ansvaret. För den övriga bebyggelsen svarar privata byggherrar.

I våra analyser av undersökningsområdet har vi delat in det i delområ- den med hänsyn till bostadstyp och med hänsyn till om byggherren är ett kommunalt företag eller ej.1 Dessa faktorer synes vara avgörande för om bostadsområden drar till sig låginkomsttagare och personer med sociala problem respektive personer på en hög socioekonomisk nivå. Man kan framförallt vänta sig att finna stora skillnader mellan befolkningen i de

= radhusområde — —— — — = kommunala flerfamiljshus —— = flerfamiljshus (div privata byggherrar)

Figur 2.11 Karta över stadsdelen Skärholmen med områdesindelning.

146 SOU 1972:20

1 Den områdesindelning, som vi använt, framgår av följande tre kartor, fig 2.11, 2.12 och 2.13

kommunala höghusen och befolkningen i småhusen. Det krävs höga kontantinsatser vid anskaffning av småhus. Samtidigt är det ekonomiskt mer gynnsamt för en höginkomsttagare att bo i småhus än det är för en låginkomsttagare, eftersom det är tillåtet att dra av räntekostnader för lånen på huset från den beskattningsbara inkomsten.

De privata byggnadsföretagen är liksom de kommunala skyldiga att anlita bostadsförmedlingen vid uthyrning av lägenheterna. Ägarna till de privata fastigheterna brukar dock betydligt oftare än de kommunala och allmännyttiga bostadsföretagen avvisa hyresgäster på grund av bristande betalningsförrnåga eller av liknande skäl. Höga hyror, stora insatser och stora lägenheter är förhållanden som ofta är förknippade med att lägen-

....... = radhusområde — — — — = kommunala flerfamiljshus —— = flerfamiljshus (div privata byggherrar)

Figur 2.12 Karta över stadsdelen Vårberg med områdesindelning.

SOU 1972:20

heter har byggts av privata byggherrar. I generalplanen fastslås hur många lägenheter områdena skall innehålla. Följande citat är hämtat från generalplanen över Skärholmen—Vårberg. ”Sluttningarna närmast norr om tunnelbanestationerna förutsätts inten- sivt utnyttjade med flerfamiljshus, dels med hänsyn till det centrala läget, dels för att i möjligaste mån bära de höga kostnaderna för gator, grundläggning och dylikt iden branta terrängen.”

Detta krav har lett till en begränsning av lägenhetsstorleken för de privata byggherrar, som byggt lägenheter ovanför Vårbergs centrum. Detta medför i sin tur lägre hyror. Tjänstemän inom stadens sociala institutioner och tidningsskribenter

= radhusområde — — -— — = kommunala flerfamiljshus —— = flerfamiljshus (div privata byggherrar)

Figur 2.13 Karta över stadsdelen Sätta med områdesindelning.

SOU 1972:20

har hävdat att det i de bostadsområden, som Stockholmshem AB byggt runt Sätra centrum och ovanför (norr om) Skärholmens centrum, bor en stor andel personer med sociala problem och dålig ekonomi. Pedagogiska institutionen i Stockholm har gjort undersökningar i bostadsområdet ovanför Skärholmens centrum. Författarna till rapporten från denna undersökning hävdar att en anmärkningsvärt stor andel av befolkningen där har många och svårartade sociala problem. De menar också att personer som tidigare bott i rivningslägenheter inne i Stockholm klumpvis flyttats ut till detta bostadsområde. Andelen personer med sociala problem anges vara större ju närmare centrumanläggningen de bor.

Antalet bostäder och antalet invånare i respektive delområde anges i tabellerna 2.16 och 2.17. Hyreslägenheterna har delats in efter om lägen- heterna är byggda av privata respektive kommunala eller allmännyttiga

Tabell 2.16 Lägenheternas fördelning på olika byggherrar i undersök- ningsområdet Skärholmen den 31.12.1969.

Stadsdel Lägenheter i hög- Lägenheter i hög- Småhus, som /0mråde hus, som byggts av hus, som byggts av byggts av pri- privata bygg- allmännyttiga och vata byggher- herrar, antal kommunala bostads— rar, antal

företag, antal

Läg. Inv. Läg. Inv. Husa Inv. Skärholmen 31 770 2 968 32 875 2 171 33 575 1 738 34 198 (+ 41) 794 35 356 (+ 53) 840 Summa 2 220 6 877 554 (+ 94)1 634 Vårberg 36 713 1 947 37 ' 210 572 38 175 444 39 78 (+ 49) 277 40 (200) 41 724 2 066 42 807 2 372 Summa 1741 5 010 888 2 391 78 (+ 249) 277 Sätra 43 1 194 3 701 44 117 175 45 150 481 46 487 1 401 47 314 1 149 48 245 _992 Summa 637 1 882 1 311 3 876 559 2141

a Siffrorna inom parentes i denna kolumn avser hus, som ännu ej färdigställts den 31.12. 1969.

SOU 1972:20 149

byggnadsföretag. Det bör emellertid observeras att endast två radhusom- råden var färdigbyggda i december månad år 1969 (område 47 och områ- de 48). De andra områdena med småhus var under utbyggnad eller hade ännu ej börjat bebyggas. Det totala antal småhus, som anges för dessa områden, är det planerade antalet. _

Kartan i figur 2.14 visar hus dessa bostadsområden är belägna i förhållande till varandra.

För att ge en bild av hur gamla de olika delområdena är, visas befolkningsförändringen de tre senaste åren idessa tre områden.

I tabell 2.17 kan man se att det skett en betydande inflyttning till stadsdelarna Vårberg och Skärholmen under åren 1967—1969. Nyinflytt-

"u..u-- '.'-. . . - | . v .

= radhusområde — —— — — = kommunala flerfamiljshus _- = flerfamiljshus (div privata byggherrar)

Figur 2.14 Områdesindelning för undersökningsområdet Skärholmen.

150 SOU 1972:20

Tabell 2.1 7 Befolkningsutvecldingen i Skärholmen, Vårberg och Sätra från den 31.12.1967 till den 31.12.1969.

Område Befolkning Förändring Förändring Befolkning

31/12—67 1967—68 1968—69 31/12—69

Skärholmen

31 2 025 +987 —44 2 968 32 1 204 +937 +30 2 171 33 215 +636 +887 1 738 34 — +494 +300 794 35 _ — +840 840 Summa 3 444 +3 054 +2 013 8 511 Vårberg 36 1031 +643 +72 1 746 37 — +551 +21 572 38 17 +389 +38 44 39 — +90 +187 277 40 — — —- — 41 — +942 +1 124 2 066 42 — +2 376 +208 + 2 854 Summa 1 048 +4 991 +1 650 7 689 Sätra 43 3 868 —62 —103 3 703 44 174 —1 +2 175 45 480 +1 iO 481 46 1 386 +15 to 1 401 47 993 +129 +27 1 149 48 948 +29 +15 992 Summa 7 849 +111 —57 7 901

ningen i Skärholmen har främst gått till radhusbebyggelsen i norr och söder (radhusområdet i söder är fortfarande under utbyggnad), men ett flertal nyinflyttade finns även i det kommunala hyreshusområdet ivästra Skärholmen (område 33 som sköts av AB Svenska Bostäder).

Samma mönster för inflyttningen har återkommit i alla tre stadsdelar- na. Först blir den tunga kommunala höghusbebyggelsen närmast stadsdelscentrum inflyttningsklar. Därefter följer inflyttningen i den oftast lägre privata hyreshusbebyggelsen. Sist kommer inflyttningen i småhusen, som är belägna längst ut i periferin. Samtidigt som en inflyttning till småhusen i Sätra har ägt rum, har befolkningstalet i de kommunala bostäderna vid Sätra centrum minskat. Samma tendens kan skönjas i det kommunala bostadsområdet ovanför Skärholmens centrum.

Under åren 1967—1969 har Skärholmen haft en befolkningsökning på 5 637 personer. Vårberg har ökat med 6 641 personer under samma tid.

Befolkningstalet i framförallt Vårberg kommer att stiga ytterligare under de närmst följande åren, eftersom stora delar av det planerade området ännu ej är färdigbyggt. Se kartan i figur 2.12! Även Skär- holmen kommer att få en hel del nya invånare i de båda radhusområden, som håller på att byggas.

I generalplanen för området Skärholmen och Vårberg anges 26 000 invånare som riktmärke för befolkningstalet i fullt utbyggda området.

I Sätra finns det nu inga planer på att bygga nya bostäder. De

SOU 1972:20 151

befolkningsförändringar, som man där kommer att kunna inregistrera i framtiden, kommer således att bero på förändringar i utnyttjandet av det existerande bostadsbeståndet.

Befolkningsstrukturen

Invånarantalet i hela undersökningsområdet var den 31 december 1968 20 533, varav 6 521, 7 973 och 6 039 bodde i respektive Skärholmen, Sätra och Vårberg.l Sedan dess har en del nybyggen blivit klara, främst i Vårberg och Skärholmen. Eftersom man först har byggt de centrala delarna med höghus, har nybyggandet framförallt bestått av småhus i de perifera delarna under år 1969 och år 1970. Invånarantalet i undersökningsområdet den 31 december 1969 var 24 676 personer, varav 7901, 9086 och 7 689 bodde i respektive Sätra, Skärholmen och Vårberg.

K önsfördeln ingen

Inga större skillnader föreligger mellan dessa tre stadsdelar vad beträffar könsfördelningen, som totalt sett är 49,8 % män och 50,2 % kvinnor. Sätra och Skärholmen har något fler kvinnor än män, medan Vårberg har något fler män än kvinnor. Könsfördelningen inom de tre stadsdelarna framgår av tabell 2.18.

Å ldersfördeln ingen

Åldersfördelningen inom var och en av de tre stadsdelarna framgår av tabell 2.19.

Stadsdelarnas ålder påverkar befolkningens åldersfördelningar. I den yngsta stadsdelen, Vårberg, finns 1046 barn under 3 år, dvs 14% av Vårbergs invånarantal. Motsvarande andel barn under 3 år i Sätra och Skärholmen är 8 % respektive 9 %. Andelen personer mellan 21—24 år är också påfallande stor i Vårberg; 13 % mot 4 % och 5 % i Sätra respektive Skärholmen.

Sätra och Skärholmen har däremot en större andel personer i skolåldern (7—15 år) jämfört med Vårberg; 17 % respektive 19 % mot 9 % i Vårberg.

Tabell 2.18 Könsfördelningen inom Skärholmens undersökningsområde den 31.12.1969.

Område Män Kvinnor Summa

Antal Antal Antal %

Sätra 3 922 3 979 7 901 100,0 Skärholmen 4 505 4 581 9 088 100,0 Vårberg 3 865 3 824 7 689 100,0 Hela området 12 292 12 384 24 676 100,0

152 SOU 1972:20

1 Uppgifternaidetta avsnitt är hämtade från 1969 års befolknings- statistik.

Tabell 2.19 Åldersfördelningen inom Skärholmens undersökningsområde den 31.12.1969.

Stadsdel Ålder Summa 6 7 15 16 20 21 44 45 66 67

Sätra Antal 1 329 1369 500 3 251 1 188 264 7 901 Procent 16,8 17,3 6,3 41,1 15,0 3,3 100,0 Skärholmen Antal 1 464 1 696 596 3 637 1 128 565 9 086 Procent 16,1 18,7 6,7 40,0 12,4 6,2 100,0 Vårberg Antal 1 567 682 349 4 215 657 219 7 689 Procent 20,4 8,9 4,5 54,8 8,5 2,8 100,0 Hela området Antal 4 360 3 747 1 445 11 103 2 973 1 048 24 676 Procent 17,7 15,2 5,9 45,0 12,0 4,2 100,0

I tabell 2.20 kan man se att befolkningen i alla tre områdena är mycket ung — 84% är under 45 år. Andelen förskolebarn är 18 % och andelen barn i skolåldern 15 %.

Även antalet personer i pensionsåldern är, med tanke på att området är helt nybildat, jämförelsevis högt. Förklaringen härtill är att flera pensionärshotell och insprängda pensionärsbostäder finns i området. Man har även låtit bygga flera handikappvänliga bostäder i området kring Skärholmens centrum.

Den intervjuundersökning, som litteraturutredningen genomförde i området i november—december 1969, vände sig till vuxna personer mellan 15 och 69 år. Detta innebär att det stickprov, som vi studerar i intervjuundersökningen är draget från en population vuxna individer, som utgjorde ca 65 % av undersökningsområdets befolkning.

Tabell 2.20 Civilståndsfördelningen inom Skärholmens undersökningsområde den 31.12.1969.

Område Ogifta Gifta Änkor .l-"rån— Summa och skilda änk- lingar Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Mån Sätra ] 973 50,3 1 825 46,5 30 0,8 94 2,3 3 922 100,0 Skärholmen 2 260 50,2 2 102 46,7 36 0,8 107 2,4 4 505 100,0 Vårberg 1 873 48,5 1 861 48,2 21 0,5 110 2,8 3 805 100,0 Män totalt 6 106 49,7 5 788 47,1 87 0,7 311 2,5 12 292 100,0 Kvinnor Sätra 1 866 46,9 1 835 46,1 131 3,3 147 3,7 3 979 100,0 Skärholmen 2 148 46,9 2 124 46,4 127 2,8 182 4,0 4 581 100,0 Vårberg ] 740 45,5 1 847 48,3 86 2,2 151 3,9 3 824 100,0 Kvinnor totalt 5 754 46,5 5 806 46,9 344 2 8 480 3 9 12 384 100,0

SOU 1972:20

Civilståndsfördelningen

48% av befolkningen är ogift och 47% är gift. Omkring 2% tillhör gruppen änkor/änklingar och ca 3 % är frånskilda. Civilståndsfördelning- en inom de olika stadsdelarna framgår av tabell 2.20.

Antalet änkor är 344 och antalet änklingar 87. Det finns 480 frånskil- da kvinnor och 311 frånskilda män. I gengäld finns det något fler ogifta män än ogifta kvinnor i området.

Inkomstfördelningen

I hela undersökningsområdet fanns det den 31 december 1969 totalt 9 418 inkomsttagare (38,2 % av områdets totala befolkning).

Andelen inkomsttagare av befolkningen i de olika stadsdelarna var högst i Vårberg med 43 %, medan den i både Sätra och Skärholmen var omkring 36 %.

Även när man beräknar andelen inkomsttagare på antalet invånare över 15 år, finner man att Vårberg har den högsta andelen (61 %). I de två andra stadsdelarna har 55 % av befolkningen över 15 år inkomster.

7 % av samtliga inkomsttagare hade en inkomst understigande 10 000 kr per år och ca 22 % hade en inkomst som översteg 50 000 kr per år. Drygt 1/3 av inkomsttagarna befanns ha en inkomst på 10—30 000 kr per år, medan 38 % låg på inkomstnivån 30—50 000 kr per år. Inkomsttagare fördelade efter inkomst (exkl skatt och inklusive barnbidrag) den 31 december 1969 redovisas i tabell 2.21.

Det största antalet inkomsttagare med ärsinkomster på minst 50 000 kr finns som väntat i Sätra med sin omfattande villa- och radhusbebyggel— se.

Medelinkomsten per inkomsttagare var i hela undersökningsområdet 35 000 kr. Högsta medelvärdet hade Sätra (39 000 kr) och lägsta Skär- holmen (31 000 kr). Medelinkomsten per inkomsttagare i Vårberg var 34 000 kr.

I tabell 2.22 är inkomsttagarna fördelade efter, kön, civilstånd och stadsdel.

Drygt 40 % av inkomsttagarna tillhör hushåll där båda makarna förvärvsarbetar. Andelen inkomsttagare tillhörande denna kategori är störst i Skärholmen och minst iVärberg. Andelen hushåll där ena maken

Tabell 2.21 Fördelningen av inkomsttagarna i Skärholmens undersökningsområde på olika inkomstnivåer den 31.12.1969.

Stadsdel Antal inkomsttagare med angiven inkomst i tusental kronor

—10 10—20 20—30 30—40 40—50 50— Totalt

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Sätra 276 ,7 382 13,4 435 15,3 468 16,4 478 16,8 809 28,4 2848 100,0 Skärholmen 213 5 715 22,0 586 18,0 589 18,1 533 16,4 620 19,0 3256 100,0 Vårberg 175_ 3 652 19,7 758 22,9 581 17,5 541 16,3 607 18,3 3 314 100,0 I hela området 664 1749 18,6 1779 18,9 1638 17,4 1552 16,5 2036 21,6 9418 100,0

154 SOU 1972:20

civilstånd den 31.12.1969.

Stadsdel Gifta inkomsttagare

Båda ma- En av makarna Totalt Män Kvinnor karna är in- är inkomsttagare komsttagare __

Män Kv1nnor

Totalt

Tabell 2.22 Fördelningen av inkomsttagare i Skärholmens undersökningsområde på kön och

Ensamstående inkomsttagare Summa

Sätra Antal 1 234 497 20 517 504 593 Procent 43,3 17,5 0,7 18,2 17,7 20,8 Skärholmen Antal 1 496 488 22 510 564 686 Procent 45,9 15,0 0,7 15,7 17,3 21,1 Vårberg Antal 1 303 435 19 454 781 776 Procent 39,3 12,8 0,6 13,7 23,6 23,4 Hela området Antal 4 033 1 420 61 1 481 1 849 2 055 Procent 42,8 15,1 0,6 15,7 19,6 21,8

1 097 38,5

1 250 38,4

1557 410

3904 4L5

förvärvsarbetar är störst i Sätra och minst i Vårberg. Se tabell 2.22! 1 Vårberg är 47 % av inkomsttagarna ensamstående, medan drygt 38 % tillhör denna grupp i Sätra och Skärholmen. Antalet ensamstående inkomsttagare med barn framgår av tabell 2.23. Att andelen ensamstående inkomsttagare med barn är lägre bland kvinnorna i Sätra än bland kvinnorna i Skärholmen och Vårberg stämmer väl med vad vi redan vet om bostädernas karaktär och befolkningsstruk- turen i de tre stadsdelarna.

Utländska medborgare i undersökningsområdet

Antalet utländska medborgare bland invånarna i undersökningsområdet var den 31 december 1969 1 870. Av dessa bodde 402 i Sätra, 869 i Vårberg och 599 i Skärholmen. Den största gruppen utlänningar är de finländska medborgarna. De utländska medborgarna fördelade sig på det sätt som framgår av tablån överst på nästa sida.

Tabell 2.23 Antal ensamstående inkomsttagare med barn i undersök- ningsområdet Skärholmen.

Område Kön Antal ensamståen- % av antal de inkomsttagare ensamstående med barn inkomsttagare Sätra Mån 13 av 504 2,6 Kvinnor 123 av 593 20,7 Skärholmen Mån 19 av 564 3,4 Kvinnor 211 av 686 30,8 Vårberg Mån 13 av 781 1,7 Kvinnor 217 av 776 28,0 Hela området Män 45 av 1 849 2,4 Kvinnor 551 av ,2 055 26,8

SOU 1972:20

2 848 100,0

3 256 100,0

3 314 100,0

9418 100,0

Nationalitet Nationalitet Antal

Finland Danmark 73 Tyskland Spanien 66 Grekland Österrike 56 Norge Jugoslavien 44 Italien Övriga 355

Summa 1 870

Huvudparten av dessa utlänningar bor i hyreshusbebyggelsen i närheten av centrumanläggningarna i Skärholmen, Vårberg och Sätra. Det finns emellertid också en hel del utlänningar som har skaffat sig bostäder i de hyreshuslägenheter, som byggts av privata byggherrar i framförallt Vårberg och som ligger något längre bort från centrum. Anledningen till detta är att de företag som förvaltade dessa fastigheter fann det svårt att finna hyresgäster till dessa lägenheter och att de i stor utsträckning kom att hyra ut dem till utlänningar. Lägenheterna har en hög standard, men hyrorna är höga. Utlänningarna kan ofta klara den hö— ga hyran genom att hyra ut rum i andra hand till landsmän.

Näringsliv och sysselsättning

Större arbetsplatser saknas i undersökningsområdet. De arbetstillfällen som finns inom området är få i förhållande till befolkningsstorleken. De finns huvudsakligen inom social och administrativ service samt detaljhan- deln.

Huvuddelen av den förvärvsarbetande befolkningen har sin arbetsplats belägen utanför undersökningsområdet. Enligt intervjuundersökningen hade 19,1 % av de förvärvsarbetande sin arbetsplats på kortare avstånd än 5 km från bostaden, vilket innebär att de arbetade inom undersöknings- området eller dess omedelbara närhet. Majoriteten måste färdas 10 km eller längre för att komma till sin arbetsplats, se tabell 2.24. Stock- holms stads inre delar är belägna på ett avstånd av ca 12 km. 47 % har sin arbetsplats belägen inom avståndsräjongen 10—19 km, medan drygt 19 % hade en arbetsplats som låg ännu längre bort.

Tabell 2.24 Avståndet från bostad till arbetsplats bland de förvärvsarbe- tande inom Skärholmens undersökningsområde (enligt intervjuundersök- ningen år 1969). Procentuell fördelning.

Avstånd bostad—arbetsplats Totalt

-»-5 km 5—9 km 10— 19 km 20 km

Män (antal = 175) 10,9 19,4 46,9 22,9 100,0 Kvinnor (antal = 234) 29,9 8,2 47,0 14,9 100,0 Totalt (antal = 409) 19,1 14,6 46,9 19,9 100,0

156 SOU 1972:20

De resultat från intervjuundersökningen, som vi tidigare redovisat i tabell 1.3 i kapitel 1 (se 3 88) visar att en jämförelsevis hög andel av kvinnorna i Skärholmen har ett förvärvsarbete av kamera] och kommersiell art _ det är mycket sannolikt att den höga andelen förvärvsarbetande kvinnor med sådant arbete i Skärholmen hänger samman med att det är den form av arbete som de har lättast att få tag ii närheten av sitt hem.

En viktig aspekt av det faktum, att Vårberg, Skärholmen och Sätra i så utpräglad grad är bostadsområden och att det inte finns några större arbetsplatser där, är att områdets ”image” är mycket vag. Dessa stadsdelar upplevs både av dem som bor i området och av andra stockholmare framförallt som bostadsområden, nybyggda, nästan histo— rielösa och utan några andra fästpunkter för uppmärksamheten än den som består i de nya bostadshusen och de nya serviceanläggningarna. De är alla tre helt vanliga ”sovstäder” bland många andra liknande ”sovstäder” i Stockholms omgivningar, men kanske med ännu vagare konturer i invånarnas och andras föreställningsvärld än flertalet av dessa. Att Skärholmen under en tid fungerat som en symbol för de nya förortsmiljöerna i den nu pågående planeringsdebatten beror inte på att Skärholmen och dess båda drabanter (Sätra och Vårberg) avviker särskilt mycket från andra förorter runt Stockholm utan på att Skärholmens köpcentrum i kraft av sin storlek — men något oförtjänt — kommit att fungera som en symbol för den kommersialiserade stockholmsförorten.

Utbudet av social och kulturell service i undersökningsområdet

Bortsett från skolor och vissa andra mer utrymmeskrävande serviceanord- ningar här, som tidigare nämnts, en betydande del av serviceanläggningar- na samlats i de tre stadsdelarnas centrala delar. Skärholmens centrum, som skall tillhandahålla service på stadsdelsnivå, stadsdelsgruppnivå och på regional nivå, har både en större och mer allsidig serviceutrustning än de övriga stadsdelarna. Här följer en presentation av områdets viktigaste serviceutbud.

Social verksamhet

Den sociala servicen i området sköts av en försäkringskassa, en arbetsförmedling, en nykterhetsnämndsbyrå och en socialvårdsbyrå. All denna service är förlagd till Skärholmens centrum.

Hälso- och sjukvård

En läkar-central med mödravårdscentral, barnavårdscentral och folktand- vård ligger i Skärholmens centrum. Även Vårbergs centrum är utrustat med barnavårdscentral. De privata tandläkarna och läkarna har sina mottagningar i Skärholmens centrum. I Sätra och Skärholmens centra finns apotek. Ett sjukhus, Vårbergs sjukhus, är beläget i södra Vårberg.

SOU 1972:20 157

Barnavård

] området finns 10 daghem med sammanlagt omkring 450 platser, 2 specialdaghem med 20 platser, 16 lekskolor med 640 platser, 7 fritidshem med ca 150 platser och en barnstuga (daghem/lekskola/ fritidshem) med 40 platser. En stark utbyggnad av daghem, lekskolor och fritidshem är planerad. Svenska Bostäder driver en avgiftsbelagd barnparkering i Skärholmens centrum.

Samlingslokaler och rekreationsanla'ggningar

Medborgarhus skulle enligt de första planerna byggas i Skärholmens centrum men det ersattes av ett bibliotek (som öppnades under år 1969). Planer finns också på att det gymnasium som skall byggas skall innehålla vissa lokaler för allmänheten.

Ännu finns inget friluftsbad iområdet. Skärholmsborna får tills vidare utnyttja Mälarhöjdsbadet. Enligt planerna skall emellertid ett friluftsbad byggas nedanför småhusområdet i Sätra. Det finns ett ridhus i Sätra, som utnyttjas flitigt av ungdomar som bor både i och utanför området. Någon skidbacke finns ej inom området, och skidintresserade är idag hänvisade till Mälarhöjdens belysta skidspår, om de vill idka skidsport i närheten av sin bostad. En stor skidbacke med lift är under byggnad i Vårberg. Den kommer att få en höjd av 90 m.

Tippningen av schaktmassor för denna skidbacke, Vårbergstoppen, började år 1965. Fram till den 1 januari 1969 hade 1 044 kbm tippats. Totalt skall toppen innehålla ca 100 000 kbm, vilket betyder att den ej blir klar under de närmaste åren. Under tiden har man byggt upp provisoriska skidteknikbackar samt kälk- och tefatsbackar. En båthamn med båtuppläggningsplatser finns i Sätra och ytterligare en kommer att byggas i området.

Ett tiotal föreningar och offentliga institutioner äger eller disponerar fritidslokaler som kan hyras av andra föreningar och av enskilda personer. Föreningar och enskilda kan även hyra ungdomsrådets lokaler i Sätra, Skärholmen och Vårberg.

Religiös verksamhet förekommer i Skärholmens vandringskyrka, i Svenska Missionsförbundets lokaler i Skärholmen (SMU-gården), i Frälsningsarméns ungdomsgård i Skärholmen, i Vårbergs kyrkosal samt i Sätra kyrka.

Stockholms stads barn- och ungdomsteater (”Vår teater”) arbetar bland barn och ungdom mellan 7 och 25 år i Skärholmen. Verksamheten administreras av barnavårdsnämnden. För ungdomar mellan 10 och 14 år finns Lillholmens ungdomsgård i Lillholmsskolan. För ungdomar mellan 14 och 20 år finns Sätra ungdomsgård, Skärholmens ungdomsgård och Vårbergs ungdomsgård.

SF-biografen i Skärholmens centrum invigdes hösten 1969 samtidigt med biblioteket, ABF-lokalen, TBV-lokalen, Ungdomsgården och Vår Teaters lokaler.

Ett stort antal föreningar och organisationer är verksamma i området. Dit hör (enligt min egen ofullständiga kartläggning) ett femtontal poli-

158 SOU 1972:20

tiska föreningar, minst tio religiösa ungdomsgrupper, ett tiotal idrottsför- eningar och sju åtta scoutkårer eller scoutliknande grupper (t ex Unga Örnar). Studieorganisationer och hem—skola-föreningar finns det gott om. Det finns också en rad ideella organisationer av typen husmodersför- eningär, folkdanslag. Rädda Barnen, Amnesty International och Rotary.

Vid årsskiftet 1969—1970 tog barnavårdsnämndens fritidsavdelning i Stockholm ett första initiativ till ett tvärinstitutionellt projekt för Skärholmen—Vårberg. Alla institutioner och föreningar som sysselsatte barn och ungdom uppmanades att planlägga ett samarbete för att åstadkomma ett bättre utbud av fritidsaktiviteter.

Undervisning

Undersökningsområdet är indelat i tre rektorsområden, nämligen Sätra rektorsområde, Österholms rektorsområde och Lillholmens rektorsområ- de. Sätraskolan (mellan- och högstadieskola), Kungssätraskolan (lågsta- dieskola) och Björksätraskolan (låg- och mellanstadieskola) tillhör Sätra rektorsområde. Till Österholmens rektorsområde hör Västerholmsskolan (låg- och mellanstadieskola), Österholmsskolan (högstadieskola) samt Ekholmsskolan (låg- och mellanstadieskola). Inom Lillholmens rektors- område ligger slutligen Lillholmsskolan (låg- och mellanstadieskola) och Storholrnsskolan (låg- och mellanstadieskola). Ytterligare ett par grund- skolor skall byggas i området. Under år 1970 skall man börja bygga skolanläggningen i Skärholmens centrum med gymnasium, fack- och yrkesskola. Anläggningen beräknas vara färdig år 1972. Följande karta visar var skolorna är belägna:

Det sammanlagda antalet skolelever i området uppgick år 1969 till 3 750. Elevernas fördelning på respektive skolor framgår av sammanställ- ningen nedan. Björksätraskolan och Kungssätraskolan öppnades år 1965. Sätraskolan år 1966, Ekholmsskolan och Västerholmsskolan år 1967 och Storholms- skolan, Lillholmsskolan och Österholmsskolan år 1968.

Stockholms stadsbiblioteks filial i Skärholmen

Stadsdelsbiblioteket är beläget ca två minuters gångväg från Skärholmens tunnelbanestation. Det öppnades inofficiellt den 16 juni 1969. Den officiella invigningen ägde rum den 19 oktober samma år. När biblioteket öppnades räknade man med att besökarna i första hand skulle komma från stadsdelarna Skärholmen, Sätra och Vårberg. Bibliotekets lokalise—

Skola Elevantal totalt Skola Elevantal totalt Storholmsskolan 345 Ekholmsskolan 351 Lillholmsskolan 402 Sätraskolan 830 Österholmsskolan 382 Björksätraskolan 633 Västerholm sskolan 526 Kungssätraskolan 281

Totalt 3 750

SOU 1972:20

ring i ett kommersiellt storcentrum innebär emellertid att man även kan räkna med besökare från andra stadsdelar och närliggande kommuner.

Biblioteket är ett familjebibliotek och har avdelningar för både barn, ungdom och vuxna. De olika avdelningarna avskärmas med hjälp av bokhyllor. Det gäller också för de 13 studieplatser, som finns inom vuxenavdelningen.

Hela biblioteket har en yta på 910 kvm. Det inrymmer utlåningslokal, musikrum med stereoanläggning, utställningslokal samt en personalavdel- ning med två arbetsrum, pentry och närmagasin för böcker. Musikrum- met skall utöver musikavlyssning användas för filmvisningar, sagostunder, författaraftnar m m. I utlåningslokalen finns det böcker, tidskrifter och tidningar, musikavlyssningsplatser och schackbord.

Under hösten 1969 hölls biblioteket öppet måndag—fredag kl 11—20.30, lördag kl 11—17 och söndag kl l3—15.30. Det totala bokbeståndet omfattade vid årsskiftet 1969/1970 29 375 volymer, varav ca 1/3 var böcker för barn och ungdom och ca 2/3 var böcker för vuxna.

Biblioteket tillhandahöll även 168 svenska och utländska tidskrifter, 16 tidningar, 607 grammofonskivor (varav 21 talskivor och 42 barnskivor), 36 språkkurser på skiva och band samt 318 ljudband för vuxenundervisning (bandkopior av de program som TRU sänder i radio).

Under år 1969 (16 juni—3] december) var den totala utlåningen 93 915 volymer (av dessa utlånades 55 429 på den vuxna avdelningen och 38 486 på ungdomsavdelningen).

Stockholms stadsbiblioteks övriga verksamhet i undersökningsområdet

Stadsbiblioteket har ytterligare två filialer i området. Deras verksamhet är samordnad med verksamheten i skolbiblioteken i Sätraskolan (låg-, mellan— och högstadieskola i Sätra) och Storholmsskolan (låg- och mellan- stadieskola i Vårberg). Båda är barn- och ungdomsfilialer.

Hela bokbeståndet får lånas ut och man skiljer inte i utlåningslokalerna på de böcker, som tillhör skolbiblioteket och de böcker som tillhör filialbiblioteket. Dessa filialer i Sätra och Vårberg hölls under år 1969 öppna 12,5 respektive 7,5 timmar i veckan.

Filialen i Sätra öppnades 1966 och filialen i Vårberg 1968. Bokbeståndet i Sätraskolan uppgick till 9 619 volymer, varav 4 967 till- hörde stadsbibliotekets barn- och ungdomsavdelning och 4 652 volymer tillhörde skolbiblioteket. Bokbeståndet i Storholrnsskolan uppgick till 4 367 volymer, varav 1 941 tillhörde stadsbibliotekets barn- och ung— domsavdelning och 2 426 skolbiblioteket.

Totala antalet utlån under år 1969 var i Sätra 41 888 volymer (varav 26 834 av stadsbibliotekets böcker och 15 054 av skolbibliotekets); mot- svarande siffror i Storholmsskolan var 11 681 (varav 6 037 på stadsbiblio- teket och 5 644 på skolbiblioteket). Räknat per öppettimme motsvarar detta i Sätra 50 utlån per timme och i Vårberg (Storholrnsskolan) 20 ut- lån per timme.

SOU 1972:20

Tabell 2.25 Månadsstatistik vid biblioteket i Skärholmen för år 1969. Månad Utlånade Besök Nyinskriv- Uppspelade böcker ningar skivor

Vuxna Barn Vuxna Barn Vuxna Barn Vuxna Barn

Juni (endast 16/6—-30/6) 8 382 2071 1829 1 177 186 110 Juli 5 708 2 979 2 282 1538 168 128 155 — Augusti 5 757 3 840 3 829 2 152 204 162 98 — September 8 857 6 881 6 267 4 132 344 262 431 358 Oktober 9 898 9 475 9 195 8 758 371 253 347 265 November 9 393 7 286 7 021 6 135 239 110 561 405 December 7 434 5 954 5 674 5 739 123 47 369 234 Skolbiblioteken

I samtliga skolor i området utom i Kungssätraskolan finns det skolbiblio- tek. Äldst är skolbiblioteket i Björksätraskolan, som tillkom år 1965. I mars 1966 öppnades skolbiblioteket i Sätraskolan, under år 1967 öppnades skolbiblioteken i Ekholmsskolan och Västerholmsskolan, och under år 1968 startade Storholmsskolan, Lillholmsskolan och Öster- holmsskolan sin skolbiblioteksverksamhet. Skolbiblioteken i Storholms- skolan, Lillholmsskolan, Västerholmsskolan, Ekholmsskolan, Sätraskolan och Björksätraskolan vänder sig till elever i årskurserna 1 till 6, skolbiblioteket i Österholmsskolan till elever på högstadiet.

Vem lånade böcker på biblioteket i Skärholmen?

Data om biblioteksutlåningen har som tidigare nämnts insamlats och bearbetats genom den s k boklåneundersökningen. En samlad redovisning av denna undersökning finns på annan plats i denna rapport. Här skall endast vissa resultat redovisas, som hänför sig till de olika delområdenai den tidigare beskrivna områdesindelningen och som för Skärholmens del bygger på data beträffande utlåningen under perioden 15.l.—31.1.1970.

Genom denna undersökning känner vi till hur många volymer, som lånats ut från biblioteket i Skärholmen till personer, som var bosatta i de olika delområdena under undersökningsperioden. Totalt lånade.bibliote-

Tabell 2.26 Låntagarens ålder och bosättningsområde för boklån från Skärholmens bibliotek under perioden 15/1 1970—3 1/1 1970 (enligt boklåneundersökningen).

Låntagarens Låntagaren bosatt i

Summa

ålder

Skärholmen Vårberg Sätra Bredäng Segeltorp Öv. områden Antal %

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Personer upp till 18 år 2000 67,1 360 12,1 380 12,8 20 0,7 60 2,0 160 Personer övcr18år 2420 43,4 1100 19,7 920 16,5 380 6,8 0 0,0 760

5,4 2980 100,0

13,6 5580 100,0

Samtliga 4420 51,6 1460317,1 l300b15,2 400 4,7 60 0,7 920 10,7 8560 100,0

& Se fotnot till tabell 2.27 b Se fotnot till tabell 2.27

SOU 1972:20 161

Tabell 2.27 Det genomsnittliga antalet boklån till personer som är bosatta i olika delar av Skärholmens undersökningsområde (under perio- den 15/1 1970—31/1 1970).

Områden i stadsdelen Skärholmen Skär—

.. ., ., ,. . holmen Omrade Omrade Omrade Omrade Omrade totalt

31 (K) 32 (K) 33 (K) 34 (R) 35 (R)

Antal utlånade böcker per per- son i åldern 0—18 år 0,98 0,42 0,74 Antal utlånade böcker per per— son i åldern 19 år och uppåt 0,23 0,50 0,39 1,06 Antal utlånade böcker per per- son totalt 0,25 0,69 0,40 0,91

Områden i stadsdelen Vårberg

Område Område Område Område Område Område 36 (K) 37 (P) 38 (K) 39 (R) 41 (P) 42 (P)

Antal utlånade böcker per per-

son i åldern

0—18år 0,07 0,37 0,15 0,18 0,15 Antal utlånade böcker per per-

son i åldern 19

år och uppåt 0,24 0,30 0,26 0,12 0,2] Antal utlånade böcker per per- son totalt 0,19 0,31 0,23 0,22 0,19a

Områden i stadsdelen Sätra Sätra "___—"# totalt Område Område Område Område 43 (K) 44 (P) 45 (P) 46 (P)

Antal utlånade böcker per per- son i åldern 0—18 år 0,06 0,00 0,23 0,09 0,29 0,18 0,13 Antal utlånade böcker per per- son i åldern 19 år och uppåt 0,13 0,00 0,33 0,06 0,55 0,18 0,1 9 Antal utlånade böcker per per- son totalt 0,10 0,00 0,29 0,07 0,44 0,18 0,17b

aOm man tar med de ca 500 boklån från filialen i Storholrnsskolan, som vi tidigare antagit att befolkningen i Vårberg under den studerade fjortondagarspe- rioden lånade från filialen i Storholrnsskolan, skulle antalet boklån i Vårberg under denna period uppgå till ca 0,25 per invånare.

b Om man tar med ce ca 2 000 boklån från filialen iSätraskolan som vi tidigare

antagit att befolkningen i Sätra under den studerade tjortondagarsperioden lånade från filialen i Sätraskolan, skulle andelen boklån i Sätra uppgå till 0,42 per invånare, dvs i det närmaste samma boklånefrekvens som i stadsdelen Skärholmen.

Anm. K markerar att ett område är bebyggt med flerfamiljshus som byggts av kommunägda företag, P markerar ett område som är bebyggt med flerfamiljshus av privata byggnadsföretag eller HSB och R markerar att det är ett område som är be- byggt med radhus eller småhus.

ket under perioden ut 8 560 volymer, varav 2 980 lånades av låntagare under 19 år och 5 580 av låntagare, som var 19 år eller äldre. Låntagare från Skärholmen lånade 51,6 % av det totala antalet lånade böcker, medan låntagare från Vårberg och Sätra lånade 17,2 % respektive 15,2 % av dessa böcker.l

Hur lånen fördelade sig på de olika stadsdelarna och på de båda åldersgrupperna framgår av tabell 2.26.

Som framgår av tabellen lånade ”skärholmsborna” betydligt fler böcker från biblioteket i Skärholmen än låntagare från någon annan stadsdel. Av de 2 980 böcker, som låntagare i den yngre åldersgruppen lånade, svarade barn och ungdomar i Skärholmen för ca 67 %, medan de yngre låntagarna i Vårberg och Sätra svarade för drygt 12 % vardera. Vuxna låntagare från Skärholmen lånade också mer än vuxna låntagare från de båda andra stadsdelarna, även om skillnaderna mellan de olika stadsdelarnas andel lånade böcker ej är lika stora i den äldre åldersgrup- pen som i den yngre. Man bör, som vi tidigare påpekat, vid analysen av dessa utlåningssiffror för Skärholmens bibliotek hålla i minnet existensen av de båda filialernai Sätra och Vårberg.

Värt att lägga märke till är att en hel del böcker lånas av barn och vuxna bosatta utanför det område, som vi antog vara skärholmenbiblio- tekets rekryteringsområde, när undersökningsområdets omfattning fast- ställdes. Förmodligen har bibliotekets placering i ett kommersiellt stor- centrum spelat en stor roll för denna låntagargrupps biblioteksbesök.

Biblioteksutnyttjandet i olika delar av undersökningsområdet

För att få en bild av vilken roll bibliotekets utlåning spelar för befolkningen inom de olika delområdena kan man sätta antalet lånade volymer i relation till antalet personer i respektive område. På det sättet får man veta hur många böcker som invånarna i varje delområde genomsnittligen har lånat på biblioteket i Skärholmen.

Antalet boklån per person bland personer upp till 18 års ålder är högst för området ovanför Skärholmens centrum. Håller man avståndsfaktorn konstant, hittar man stora variationer mellan de olika delområdenas värden (se kartorna). Så t ex har de båda radhusområdena i Skärholmens perifera delar (område 34 och 35) betydligt högre antal boklån per person än de två höghusområdena i östra Vårberg (område 36 och 42). Ett ytterligare belägg för att avståndsfaktorn inte ensam kan förklara hur mycket biblioteket utnyttjas är det låga medeltalet för område 31, som är ett av de intill biblioteket liggande bostadsområdena.

Ser man på utnyttjandegraden bland vuxna låntagare och försöker hålla avståndsfaktorn konstant, finner man större skillnader mellan de olika bostadsområdenas medeltal än för de yngre låntagarna. Personer, som är bosatta i områden med enfamiljshus, tycks utnyttja skärholms-_ bibliotekets lånemöjligheter betydligt mer än personer från likartat beläg- na områden med flerfamiljshus. Inom den sistnämnda gruppen har om- råden med ”HSB-hus” högre medeltal än övriga områden med flerfamiljs- hus.

Samma mönster uppvisar utnyttjandegraden inom den yngre ålders-

SOU 1972:20 163

1 När man tar del av dessa siffror, bör man hålla i minnet att stads- biblioteksfilialerna i Vår- berg och Sätra för år 1969 redovisade ca 10 000 respektive 40 000 boklån, vilket torde motsvara ca 500 respektive 2 000 boklån under en 14—da- garsperiod under vinter- halvåret.

gruppen. För de yngre tycks dock avståndet till biblioteket spela en något större roll än för de äldre. Se kartorna i figur 2.15 och 2.16.

Det kommersiella bokutbudet

Fyra pressbyråkiosker, två tobakshandlare, fyra livsmedelshallar, två varuhus och en bokhandel i området säljer böcker. Svenska och utländska tidskrifter kan man köpa vid ett ”depeschkontor” i Skärholmens

centrum. Kioskerna, tobakshandlarna och livsmedelshallarna säljer endast den litteratur, som distribueras via Pressbyrån. Detta beror främst på den

= radhusområde — — - —— = kommunala flerfamiljshus —— = flerfamiljshus (div privata byggherrar)

Figur 2.15 Antal boklån per invånare i åldern 19 år och däröver i olika delar av Skärholmens undersökningsområde under perioden 15.1.1970—31.1.l970.

164 SOU 1972:20

möjlighet att returnera osåld litteratur, som Pressbyrån erbjuder dem. Någon statistik över bokbestånd och försäljning på de olika försäljnings- ställena föreligger ej. Den totala försäljningen mätt i kronor uppgår till 225 247 (se utförlig redovisning i tabell 3.22).

Varuhuset Domus bokutbud omfattar 500—800 titlar. Siffran är osäker, men i butiken finns 10 sektioner bokhyllor (90 cm breda med 5—6 hyllor i varje sektion) samt 5—6 pocketsnurror. Av det totala bokutbudet är ca 70—80 % skönlitteratur och ca 20—30 % facklitteratur. Hälften av beståndet är barn- och ungdomslitteratur och hälften litteratur för vuxna. Samtliga böcker som säljs kostar under 19 kronor.

Varuhuset Tempo säljer böcker dels på varuhusets tidnings- och

....... = radhusområde — —— — — = kommunala flerfamiljshus —— = flerfamiljshus (div privata byggherrar)

Figur 2.16 Antal boklån per invånare i åldern 0—19 år och däröver i olika delar av Skärholmens undersökningsområde under perioden 15.1.1970—15.3.1970.

SOU 1972:20 165

tobaksavdelning, dels på varuhusets bokavdelning. Tidnings- och tobaks- avdelningen försäljer endast litteratur som levereras från Pressbyrån. Bokavdelningen anlitar alla bokförlag som är ”prisattraktiva”. Bokbestån- det i Tempos bokavdelning omfattar 800—900 titlar. Genomsnittligt finns det 7—8 exemplar av varje titel. Fördelning på facklitteratur och skönlitteratur är ca 40% respektive 60 %. Ca 55 % är barnlitteratur. Inköpen av facklitteratur har ökat på senare tid och väntas öka ytterligare. Ca 95 % av de utbjudna böckerna kostar mindre än 20 kronor och 5 % kostar över 20 kronor. Tempos bokavdelning har dock nyligen börjat saluföra en del böcker i 30-kronorsklassen.

Svanströms bokhandel i Skärholmens centrum saluför enligt uppgift 40 000—50 000 volymer fördelade på ca 15 000 titlar. Av det totala bok- beståndet är omkring 30—40 % skönlitteratur och 60—70 % facklittera- tur. Andelen fackböcker ökas långsamt. Andelen barn- och ungdoms- böcker är omkring 10—15 %. Bokbeståndets fördelning i övrigt har unge- fär följande utseende.

Procent

Facklitteratur 50—60 Lyrik 5 Romaner 20—25 Deckare 10

Andelen pocketböcker blir liten om man räknar i kronor, men de utgör 25—30 % av det totala bokbeståndet i affären. Omkring 40 % av böckerna kostar under 20 kronor. Endast 1—2 % av böckerna ligger i prisklasser under 5 kronor. Varje år inköps ca 8 000 nya volymer.

Försäljningen av romaner i pocketform ökar enligt de uppgifter som vi fått av ledningen för denna bokhandel, medan försäljningen av original- utgåvoma minskar. Svensk skönlitteratur säljs mest, medan försäljningen av skönlitterära översättningar minskar. Försäljningen av lyrik har ganska länge hållit sig konstant, och försäljningen av facklitteratur har ökat kon- tinuerligt. De två första åren var bokutbudet stort i förhållande till för- säljningen. Detta medförde att Svanströms bokhandel minskade på sina bokinköp under år 1969. Därefter har balansen mellan bokutbud och bokförsäljning blivit bättre.

Svanströms bokhandel är ombud för en bokklubb, Bonniers bokklubb, med 350 medlemmar. Abonnemangen binder medlemmarna till bokinköp för 119 kr per år. Bokhandeln anordnar även en läsecirkel. Medlemmarna betalar en avgift på 35 kronor och får då låna 10 av de 25 böcker, som finns att välja på. För närvarande (april 1970) är 25—30 medlemmar knut- na till denna läsecirkel.

Sammanfattning

I de flesta svenska städer och tätorter har under de senaste decennierna en utbyggnad av nya stadsdelar i koncentriska cirklar runt själva ”citykärnan” ägt rum. Dessa nybyggda bostadsområden är ganska lika varandra, oberoende av var de är belägna.

166 SOU 1972:20

Vid planeringen av servicen för dem som bor i dessa områden har man haft tillgång till relativt säkra befolkningsprognoser. Man känner sedan länge också väl till att det mycket ofta uppstår rader av sociala problem i de nya förortsområdena.

Det unika med Skärhohnen är inte att det är ett helt nybyggt förortsområde. Det märkliga 'är att man trots denna kunskap vågat sig på att under några få år bygga ett sådant jättelikt förortsområde, med ett planerat befolkningstal som är lika stort som t ex Lidingös.

På barnavårdsbyrån i Skärholmen bekräftar man idag att antalet ärenden om barn med skolsvårigheter av skilda slag är exceptionellt högt i Skärholmen. Dessa ärenden gäller särskilt barn i åldern 7—12 år. Dessa ärenden är dessutom anmärkningsvärt svåra. Gångproblematiken — med ”sniffargäng” bland barn i de yngre tonåren och ”mellanölsgäng” bland ungdomar i de mellersta tonåren — förekommer i Skärholmen i större utsträckning än vad som tidigare har varit vanligt i nybyggda bo- stadsområden av detta slag.

De som kritiserat boendemiljön i Skärholmen har framförallt riktat sina angrepp mot två företeelser, mot stadsdelens betonggrå och sterila utseende och mot bristen på tillsyn och aktivitetsmöjligheter för barnen.

Att många människor upplever Skärholmen som en trist och plågsam miljö ur form- och färgsynpunkt är uppenbart, men att fastställa hur många det är som upplever Skärholmen på det sättet är inte lätt. Däremot är det inte svårt att finna belägg för att det andra ledet i kritiken är berättigat.

Studenter vid Pedagogiska institutionen i Stockholm har i uppsatsform beskrivit den tillsyn och de sysselsättningsmöjligheter, som barn under sju år kan få i området alldeles ovanför (norr om) Skärholmens centrum. I uppsatsen citeras bl a en kurator på psykiska barn- och ungdomsvården (PBU) i Skärholmen, som säger:

”I Skärholmen ser man alla tider på dagen barn som driver omkringi köpcentrum. Centrum har blivit ett surrogat för bristande möjligheter till aktivitet i närmiljön. Många barn vistas i centrum antingen för att de är för gamla för att få vara på eftermiddagshem eller för att de helt enkelt inte fått plats på ett sådant. En tom lägenhet väntar efter skolans slut, om båda föräldrarna förvärvsarbetar. Barn i skolåldern tycks ha glömts bort i planeringen av fritidsaktiviteter. Vad gör man i Skärholmen, om man är för gammal för sandlådan och för ung för ungdomsgården? Inte sällan vänds dessa barns stora behov av att få utlopp för energi i destruktiva aktiviteter. De saboterar småbarnens lekar, snattar i köpcent- rum, bryter sig in i källarlokaler.”

I uppsatsen påpekas att psykologisk expertis inom PBU bekräftat att många multiproblemfamiljer bor just idet område som pedagogikstuden- terna undersökt.

Uppsatsen redogör också för en enkät, som har genomförts bland 193 familjer i det nyssnämnda området. Av uppsatsens redogörelse framgår att problemen med barntillsyn är mycket stora. Författarna betonar den yttre lekmiljöns brister. De vill byta ut betong, sten och sand mot träd, gräs, blommor och buskar — och de frågar efter utrymmen för fritid saktiviteter och kollektiv barntillsyn.

SOU 1972:20

På grund av fattigdomen på sysselsättningsmöjligheter i miljön har biblioteket i Skärholmen kommit att spela en stor roll som träffpunkt för barn och ungdom. Ett mycket stort antal barn besöker varje dag biblioteket och tillbringar ofta hela dagen där. Detta har fört med sig problem, eftersom det inte finns lokaler och personal i tillräcklig utsträckning.

En omständighet som man inte bör glömma bort när man beskriver Skärholmen är den sociala segregation, som förekommer i området. Segregationen byggdes redan från början in i stadsdelen. Bostadsbyggan- dets struktur bestämmer invånarstrukturen. Bygger man småhus och bostadsrättslägenheter för sig och vanliga hyreslägenheter för sig får man vissa områden med en stor andel höginkomsttagare och andra områden med en hög andel låginkomsttagare.

Bostadsområdena grupperar sig samtliga kring centrum. Men det är höghusen som ligger närmast och småhusen som ligger längst bort. Socialhjälpstagarna bor till övervägande del i de centrala höghusområde- na, medan man i områden med småhus och bostadsrättslägenheter finner få socialfall.

Ca 40 % av befolkningen i höghusen kring Skärholmens centrum lyfter hyresbidrag. Många som söker socialbidrag uppger att de ekonomiska problemen har börjat efter inflyttningen till Skärholmen. Vi vet också att det i Skärholmen finns en hel del ensamstående föräldrar med yrkesutbildning, som har tvingats leva på socialbidrag för att de inte kunnat få barntillsynen ordnad.

På grund av bostadsmarknadens utseende har många unga familjer och ensamstående med barn blivit tvungna att bosätta sig i vissa hyreshusom- råden, oavsett om de vill flytta dit eller har råd till det. De har helt enkelt inte haft något val. Hög hyra, övertidsarbete för att klara hyran, lågt betalda arbeten, långa resor till arbetet och dåligt utbyggd boendeservice har lett till att de fått en mycket ansträngd ekonomi med låg rörelsefrihet och med liten tid och ork för fritidsaktiviteter.

Jag tillhör dem som har upplevt Skärholmens lyxiga centrumanlägg- ning som ett hån mot många av dessa ”nyfattiga” invånare. De har mycket små möjligheter att någonsin få del idet överflödssamhälle, som denna centrumanläggning kan sägas symbolisera.

2.5 Beskrivning av Skellefteå

Läge och klimat

Två av undersökningsområdena ligger i den nordöstra delen av Västerbottens län. Det är Skellefteå centralort och Jörns församling. Kommunalt sett hör dessa två områden ihop sedan årsskiftet 1966/67, då Skellefteå vidgade stad bildades genom en sammanslagning av dåvarande Skellefteå stad, Skellefteå landskommun och landskommunerna Bureå, Byske och Jörn. De två undersökningsområdena är dels centralorten och det administrativa centret idenna stad, Skellefteå tätort, dels en av dess ”stadsdelar”, Jörns församling.

De båda områdena är mycket olika varandra. Det ena är en expansiv

168 SOU 1972:20

industriort nära kusten och centrum för ett stort ornland med mer än 60 000 människor. Det andra är ett till ytan många gånger större skogs- och jordbruksområde, beläget i inlandet och präglat av glesbygdsproble— men. I Skellefteå1 bodde den 31.12.1969 26 347 människor, i Jörn 3 75 l.

Kännetecknande för klimatet i dessa båda nordliga undersöknings- områden är den långa mörka vintern och den korta ljusa sommaren. Vin- tertid mäter man ibland upp landets lägsta temperatur inom Jörns för- samling. Dygnsmedelvärdet för januaritemperaturen är i jörntrakten ungefär —10 grader.

Under sommarmånaderna har man ungefär samma klimat som landets södra delar.

Vegetationsperiodens längd (dvs antalet dygn, då dagstemperaturen i medeltal ligger över +3 grader) är i Skellefteå och Jörn närmare hundra dygn kortare än i malmötrakten.

Skellefteås utveckling

Skellefteå har fungerat som handelplats ända sedan 1300-talet, då orten var den svenska odlingens sista utpost mot norr. Orten förblev emellertid liten, och först år 1845 fick den stadsrättigheter. Så sent som år 1860

. Tröskhalm

' Med Skellefteå menas numera i allmänhet hela den utvidgade starten; här används emellertid ordet Skellefteå för att beteck- na det ena av litteratur— utredningens båda under- sökningsområden inom Skellefteå kommun.

_ . + .. k ». Issen TGS & i . Stenströsk * & N 30 & Granberg & %% otrösk EA % O$+EIVG=| &. trasig,. *— %% o' &. gske .n- XX »! Bure ...en... Under—sökningsområden %'"xv lä”! O IB 20 30 40km , I l— _l___ |__ L ]

Figur 2.1 7 Skellefteås och Jörns undersökningsområden.

SOU 1972:20

———_£—t f_f

Antal invånare År Antal invånare

347 1940 10 257 877 1950 14 065 1 279 1960 22 760 2 983 1970 26 585 5 203

hade den knappt 350 invånare, och först sedan gruvbrytningen i Boliden kommit i gång och skapat behov av en utskeppningshamn började staden växa. Befolkningen i staden växte sedan ganska snabbt, se tablån ovan.

De äldsta minnesmärkena från stadens historia är den väl bevarade kyrkstaden utanför landsförsamlingens kyrka med anor från medeltiden, och den äldsta bevarade byggnaden är ett militärboställe från 1700-talet (som nu fungerar som museibyggnad). Huvudparten av byggnaderna i stadens centrala delar har uppförts under 1900-talet; många av dem är uppförda i trä, vilket fortfarande sätter sin prägel på stadsbilden. Till de karaktäristiska dragen i stadsbilden hör också de många planterade björkarna längs de äldre gatorna och längs älven.

Staden ligger mitt i det område där läseriet spelade en stor roll under 1800-talets tidigare del. Denna väckelserörelse fann så småningom sin organisatoriska form i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen med dess av herrnhutismen inspirerade pietistiska inriktning under ledning av predi- kanten Carl Olof Rosenius som föddes i Nysätra söder om Skellefteå. Så här skriver Berndt Gustafsson om Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen och

Skelleftebygden i ”Svensk Kyrkogeografi”:

Norra- hammars-

r Dskolan Cl Lasarettet

Landskurkorlt

Filiolbib1 Jöfwögss+ogo_ Kanalskolan D iotek; ”

— — _Undersökninqsområdet

() ! ka _

Li_|_i_|_l_u_i_r_1_i_t_|_l_L_i_LLi_l — __ _— . * NTM umeå 54

Figur 2.18 Karta över undersökningsområdet i Skellefteå (Skellefteå tätort).

170 SOU 1972:20

”Skelleftebygden, även den rik på minnen från nyläseriets dagar, visar också höga medlemssiffror för Stiftelsens organisationer, och den är i sin helhet starkt präglad av den rosenianska väckelsen. [ Skellefte landsför- samlings väldiga kyrka försonade justitierådet Josua Sylvander i slutet av november 1819 skellefteläsarna med kyrkan, en händelse som fick avgörande betydelse för väckelsens inomkyrkliga utveckling, inte minst i dessa bygder.”1

Karaktäristiskt för Skelleftebygden ur religiös synpunkt är även i dag, enligt Berndt Gustafsson, de höga frekvenserna för gudstjänstbesök, särskilt i landsbygdsförsamlingen (befolkningen i den bor i dag till stor del inom tätorten och därmed också inom undersökningsområdet), och att Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen har många medlemmar.2 Skellefte- bygden ligger inom det område i Norrland, där i genomsnitt 5,0—7,4 procent av befolkningen går i kyrkan varje sön— och helgdag. Samtidigt ligger Skellefteområdet inom det TS-område, där den största procent— andelen av befolkningen är medlemmar i Evangeliska Fosterlands- Stiftelsen.3

Bebyggelsen

Skellefteå ligger i Skellefteälvens dalgång ungefär 15 km från kusten och är omgivet av skogar och delvis av höglänt terräng. Området sträcker sig längs älvens båda sidor och är ungefär 9 km långt och på det bredaste stället ungefär 4 km brett. Den största delen av bebyggelsen ligger norr om älven. Här finns centrumbebyggelsen, de flesta företagen och de flesta bostadsområdena. De norra och östra delarna av Skellefteå, som ligger på sluttningen ner mot älven, är högt belägna i förhållande till övriga delar av staden. Genom broar har man på tre ställen förbindelse med den södra sidan av älven, där det huvudsakligen finns bostadsbebyggelse.

'...'..-a...-...ocoocaaoooacaroaooo-........ ....." :O.. .. ......... . ... .... $ unqonde dalen % ".. ..':'00o._. . .: : ... Övre Norrböle '/ "0... . : .. ' ". . a ' | '. | '. . .a. : B b &. .... "nu. : "a e er n .. . .. ; Måbaclllen : Nedre Nor.- . -le "?..."... Morohqden ',. a , Pröstbordet , :. "... ', = ' F-- : | ". : 'M ll'ql_ ' ' . '.. : . " o _ Alvsbacka M . "" o. : Str—ömsar— __ oron "o., : o" '.:u oxx ! ”s. . (Anderstorp) . '.. . o . . o ..a' "- . ..... 0 cd ad .1 .. .a. : ... rnra et se er om . ven __. ., .... (Sörböle) .. 'I. .. o : . | ' | ' a .. .. ... .. .... ..

. '.'Olooooaoao'

Figur 2.19 Karta som visar bostadsområdenas läge i Skellefteå.

SOU 1972:20

1 Berndt Gustafsson, ”Svensk kyrkogeografi”, 2:a upplagan, Lund, 1971, s. 27—28.

? Ibid, s 23. 3 Ibid, s 19 och 21.

Orten har ett ganska väl samlat centrum där det finns en hel del villabebyggelse med tillhörande trädgårdar. De större bostadsfastigheter, som finns, är samlade till vissa områden, framförallt till den nordöstra delen av orten. Man finner inte många gröna områden utom längs med älven, där stränderna på många ställen är kantade av björkar och där det bitvis finns promenadvägar. Vid stadshuset finns dock en park. I ytterområdena tar skogen vid med skid— och promenadterräng.

Till Skellefteå kan man komma söder- och norrifrån på Europaväg 4, som går genom ortens centrala delar. De största vägarna från väster Och nordväst är de som går till Boliden och Jörn (riksvägarna 94 och 95). På landsväg kommer man med bil på mindre än 20 minuter till kusten. Det tar ca en halvtimme att köra bil till Byske, som är närmast större ort norrut, och till Jörn tar det närmare en timme.

Vägnätet kring Skellefteå är mera utbyggt än järnvägsnätet, och busstrafiken svarar i högre grad än järnvägstrafiken för den lokala resandeströmmen. Järnvägslinjen genom Skellefteå går från Skellefte- hamn till Bastuträsk, där det finns anslutning till stambanan genom övre Norrland. Dagligen gör ett tiotal tåg uppehåll vid stationen.

Skellefteå har flygförbindelse med Stockholm, Sundsvall, Örnskölds- vik, Umeå och Luleå. Flygplatsen ligger ca 18 km söder om stadens cent- rum. För att underlätta en beskrivning av undersökningsområdet har detta delats in i följande tio delområden (som framgår av karta 2.18): Centrum, Älvsbacka med Strömsör, Nedre delen av Norrböle, Övre delen av Norr- böle, Moröhöjden, Morön. Området söder om älven (Sunnanå, Sörböle och Anderstorp) Prästbordet, Degerbyn med Mobacken och Sjungande dalen.

Serviceinrättningar av olika slag är samlade i de centrala delarna av Skellefteå. Med vinkelräta gator sträcker sig Centrum från älven i söder till järnvägen i norr. Här finns bla stadshuset, posten och telegrafen, busstationen och järnvägsstationen, affärscentrum med bl a Domus-, Tempo- och Epa—varuhusen och den största affärsgatan, de flesta hotellen och restaurangerna och samtliga ortens tre biografer. Vid områdets östra gräns vid E 4 ligger stadsbibliotekets huvudavdelning.

En stor del av byggnaderna i centrum är från början av 1900-talet. Många hus, särskilt affärsbyggnaderna, är emellertid uppförda under senare år.

En del bostäder finns i centrum. De är oftast inrymda i flerfamiljshus. Här bor ungefär 10 % av ortens befolkning; förhållandevis många av dem är äldre personer.[ Hushållen består oftast av två eller tre medlemmar och lägenheterna har i allmänhet tre eller fyra rum. Detta är det minst trångbodda området i undersökningsområdet. De övriga bostadsområ- dena är mer trångbodda, men även bostäderna där har vanligtvis tre eller fyra rum och kök.

Älvsbacka och Strömsör bildar tillsammans ett område som ligger öster om den centrala delen av staden mellan älven och järnvägen. Det är huvudsakligen ett bostadsområde. byggt på 1930—, 40- och 50-talen. Lägenheterna har vanligtvis tre eller fyra rum och är till största delen inrymda i flerfamiljshus. Här bor nästan 20 % av invånarna i undersök-

172 SOU 1972:20

1 Enligt Folk- och bo- stadsräkningen 1965.

ningsområdet.

Förutom bostäder finns i Älvsbacka och Strömsör en del affärer, företag och ett par skolor. Här ligger dessutom Sankt Olovs församlings- kyrka samt Expolaris utställningshallar. _,

Norrböle är det område som ligger norr om järnvägen, rakt ovanför centrum och en del av Älvsbacka. Iden nedre delen avNorrböle finns en del industrier, idrottsplats, flera skolor och lasarettet. En ganska stor del av befolkningen bor här, ca 12 %, mestadels i trerumslägenheter i hyreshus. Det finns förhållandevis många barn och ungdomar.

I den övre delen av Norrböle består bostäderna delvis av villabebyggel— se från 1940— och 50-talen och delvis av hyreshus byggda på 1960-talet. Hushållen i villabebyggelsen har i genomsnitt fler än fyra rum och kök, medan lägenheterna i hyreshusen oftast är på tre rum och kök. Här bor ungefär hälften så många människor som i nedre Norrböle. Även här är den yngre delen av befolkningen förhållandevis stor.

] nordöstra delen av Skellefteå ligger ett område,/Moröhöjden, som vid Folk- och bostadsräkningen 1965 endast hade ett sextiotal invånare. Under 1960-talets senare del har HSB och Riksbyggen uppfört ett antal hyresfastigheter inom en del av detta område. Här bor nu ungefär 2 300 människor, vilket är något mer än 9 % av hela undersökningsområdets invånarantal. Avståndet från Moröhöjden in till centrum är mellan tre och fyra km. Det finns bussförbindelser några gånger i timmen. Området har enligt uppgifter från bostadsförmedlingen en ”social slagsida” med bla många barnfamiljer och ett stort antal ensamstående med och utan barn.1 Den kommunala bostadsförmedlingen har möjlighet att här ge lägenheter åt invånare som år i behov av bostad men som har det mind- re väl ekonomiskt ställt. I viss mån försöker man flytta om folk då lägenheter blir lediga på andra håll inom orten för att på så sätt utjämna denna ”sociala slagsida”. Till följd av kommunsammanläggningen har ut- byggnaden av det centrala Skellefteå förskjutits, främst till Sjungande da- len och området söder om älven. På grund härav kommer östra Moröhöj- den att byggas ut tidigast i slutet av 1970-talet. Till dess kommer Morö- höjden att sakna väsentliga delar av det serviceutbud som invånarna be- höver.

Söder om Moröhöjden ligger Morön, där något över hälften av lägenheterna finns i flerfamiljshus och resten i villor. I Morön bor 13 % av invånarna, vanligtvis i tre- eller fyrarummare. Detta område är attraktivt som bostadsområde, vilket möjligen kan bero på att det öster om Morön finns ett stort industriområde med många arbetsplatser. Vid Moröns gräns mot industriområdet ligger FOCO-byn, ett bostadsområde med villor.

All bebyggelse på den södra sidan av älven har betraktats som ett område. Det omfattarAnderstorp, Sörböle och Sunnanå. Området har på tre ställen förbindelse med andra sidan älven. Det är huvudsakligen ett bostadsområde, där de flesta lägenheterna finns i villor med trädgårdar. Flertalet hus är byggda under 1950- och 60-talen, men det finns också ett antal tidigare byggda villor. Här bor ungefär 15 % av tätortens befolkning. Avståndet från områdets ytterst belägna bostäder till centrum är mellan tre och fyra kilometer. Befolkningen iområdet söder

SOU 1972:20 173

' lin genomgång av man- talslängderna för området visade en klar dominans av lägre socialgrupper.

om älven är heterogent sammansatt.

Anderstorp består av gammal villa- och gårdsbebyggelse och bebos ännu så länge av ett fåtal människor. För Anderstorp är under 1970-talet en omfattande bebyggelse planerad med bostadsfastigheter och bl a en stor skolenhet. I Sunnanå planerar man att bygga fem hyreshus med sam- manlagt ea tusen invånare och ett hundratal småhus. Västra delen av det- ta område är i bostadshänseende något dyrare och samtidigt mera attrak- tivt än t ex Morön och FOCO-byn.

Området omedelbart väster om centrum, Prästbordet, ligger mellan äl- ven och järnvägen och har i väster Klintforsån som gräns. Avståndet till centrum är härifrån ungefär två kilometer. Här finns något fler flerfamiljshus än enfamiljshus. De flesta bostäderna är uppförda under 1950- och 1960-talen och lägenheterna har i allmänhet fyra rum och kök. Här bor ungefär 8 % av befolkningen.

I Prästbordet ligger landsförsamlingens kyrka och församlingshem. I församlingshemmet har stadsbiblioteket ett av sina filialbibliotek.

Degerbyn med Mobacken är undersökningsområdets yttersta del mot väster. Det är främst ett bostadsområde och har nästan uteslutande en- och tvåfamiljshus med lägenheter på i genomsnitt fyra rum. Här bor en- dast något över 5 % av befolkningen. Andelen äldre personer (65 år och äldre) är tämligen stor liksom andelen barn och ungdom.

Det sista området, som består av Sjungande dalen och ett område väster om denna, är ett till ytan ganska stort område, som dock ännu så länge har få invånare. Endast något över 500 människor (dvs 2% av ortens invånare) bor här. Sjungande dalen är ett bostadsområde, där det nu byggs och till vilket det kommer att lokaliseras en mängd nya bostä- der. I västra delen av Sjungande dalen finns en del företag och industrier.

Befolkningen

Inom det område, som avgränsades till undersökningsområde, bor 26585 människor.1 Ungefär två tredjedelar av dessa bor inom Sankt Olovs församling, vilken omfattar de centrala, nordöstra och östra delarna av undersökningsområdet. De övriga är bosatta inom Skellefteå landsförsamling. Båda församlingarna sträcker sig utanför undersöknings- området.

Till församlingarna flyttar årligen ungefär 400 personer. Flertalet av dessa bosätter sig inom centralorten. Den åldersgrupp, som är mest benägen att flytta in till Skellefteå, är i åldern 15 till 29 år. Uttlyttningarna från orten överväger i de yngre åldrarna.

Bland skellefteborna finns det ett kvinnligt överskott i alla åldrar utom i åldern 5 till 14 år. Detta överskott är särskilt stort bland dem som är mellan 20 och 29 år och bland dem som är 55 år eller äldre.

Befolkningens utbildning, inkomster och socialgruppstillhörighet

Resultaten av intervjuundersökningen visade att ca 5 % av befolkningen hade tagit studentexamen och att ytterligare ca 25 % hade tagit realexamen, genomgått fullständig grundskola eller fått annan motsvaran-

174 SOU 1972:20

1 Enligt folkmängds— siffror förjanuari 1970.

Tabell 2.28 Befolkningen i Skellefteå undersökningsområde i januari 1970.

Ålder Antal Total befolkning % Män Kvinnor Antal

0— 4år 1 154 1 173 2 327 8,8

5— 9år 1017 992 2009 7,6) 23,3 10—14 år 939 907 1 846 6,9 15—19år 861 921 1782 6,7; 15 3 20—24 år 1 050 1 242 2 292 8,6 , 25—29 år 1077 1160 2237 8,4j 161 30—34 år 1 012 1 042 2 054 7,7 , 35—39 år 907 954 1861 7,0j 13 5 40—44 år 857 884 1741 6,5 » 45—49 år 818 877 1695 6,43, 50—54 år 714 740 1454 5,9 ”15 55459 är 651 749 1400 5,3; 9 9 60—64 år 525 689 1 214 4,6 ' 65—69 år 510 623 1 133 4,3 70—74 år 321 423 744 2,8 75—79 år 196 262 458 1,7 10,1 80—84 år 86 147 233 0,9 85— år 37 68 105 0,

Totalt 12 732 13 853 26 585 100,2 100,0

de utbildning. En jämförelse med motsvarande data från Låginkomst- utredningens data för landets befolkning i sin helhet för år 1968 (se tabell 1.4 i kapitel 1, s 89), visar att de olika utbildningsgrupperna omfat- tar ungefär lika stora andel som inom befolkningen i landet i dess helhet. De ligger också på ungefär samma nivå som motsvarande siffror för be- folkningen i landets städer med undantag för de tre städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Detta gäller inkomst tillsammans med maka/make under år 1968 före skatt och inklusive barnbidrag, studielån och extrainkomster. Inkomst- nivån är betydligt lägre än i Oxhagen och Skärholmen, ungefär lika hög som i Kirseberg och något högre än i Jörn. Se tabell 3.15 a och 3.15 b.

Enligt intervjuundersökningen ser inkomstfördelningen i Skellefteå ut på följande sätt:

Inkomst Procentuell fördelning i kr Män Kvinnor 0— 9 999 13,8 21,6 10000—19999 15,2 15,6 20 000—29 999 29,0 25,7 30 000—39 999 23,2 21,6 40 000—49 999 9,4 9,0 50 000— 8,0 4,2 Okänd inkomst 1,4 2,4 Summa 100,0 100,0

SOU 1972:20

1 Skellefteå hör knappt 10% av invånarna till socialgrupp I, och de övriga fördelar sig ungefär lika på socialgrupperna 11 och 111. Det hade varit önskvärt att undersöka befolkningens fördelning på olika social- grupper inom de olika delområdena. Vi har i samband med våra undersökningar studerat socialgruppstillhörigheten hos befolkningen i områdena Moröhöjden och Mobacken. I Moröhöjden dominerar socialgrupperna II och 111, medan Mobacken har en övervikt för socialgrupperna I och 11. Någon studie som ger en totalbild av den sociala segregationen i Skellefteå i sin helhet har vi inte haft möjlighet att ge- nomföra.

Något om näringsliv och sysselsättning iSkellefteä

Skellefteregionen var tidigare en utpräglad jordbruksbygd men har under de senaste decennierna blivit alltmer industrialiserad. Denna expansion berodde till en början på Bolidenbolagets gruvfyndigheter och utbyggande av kraftverken i älven. Differentieringen på olika industrier har ökat kraftigt från början av 1950-talet. Regionen har nu, jämfört med hela rikets näringsgrensfördelning, en större andel sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och industri, medan andelen inom handel och förvaltning är mindre.

Inom undersökningsområdet finns ett sjuttiotal företag med fler än tio anställda. Ortens största företag är HIAB-FOCO AB, Alimakverken, BPA, Kraftverket och Bröderna Forslund. Den största branschen är metall- och verkstadsindustrin. Enligt uppgifter från arbetsförmedlingen har ett tiotal företag inom denna bransch fler än fyrtio anställda.l Andra industri- grenar av betydelse är jord- och stenindustrin och träindustrin. Till de större arbetsplatserna hör också skolorna och lasarettet. Majoriteten av de vuxna männen och kvinnorna inom undersöknings- området har som redan nämnts enbart folkskoleutbildning.2 Ungefär 20% har gått igenom realskola eller motsvarande. Då det gäller högre utbildning har männen i större utsträckning än kvinnorna studentexamen eller högre examen.

Av de yrkesverksamma arbetar ca en tredjedel (31,9 %) inom gruv- och verkstadsindustrin. Till de största arbetsplatserna inom denna bransch hör Bolidenbolaget, HlAB-FOCO och Alimakverken. Med naturveten- skapligt, humanistiskt och administrativt arbete sysslar ungefär en fjärdedel (25,7 %) och inom den kamerala sektorn finns 10,6% av arbetskraften. Lika stor andel av de förvärvsarbetande finner man inom olika servicegrenar. Kommersiella yrken sysselsätter 12,8 %, medan transport och kommunikationer har 5,6% av arbetskraften. Andelen, som i centralorten har lantbruksarbete och som är fiskare är naturligtvis låg, endast 2,8 %.

En omfattande pendling av arbetskraft sker från omlandet till centralorten. Tillgängliga uppgifter från Folk- och bostadsräkningen 1965 visar att ca 3400 människor dagligen reser från olika orter in till Skellefteå. Antalet pendlare från Skellefteå till andra orter är ca 800. Det största utbytet i båda riktningarna sker med Skellefteå landsförsamling.

På grund av att näringslivet i så hög grad domineras av tung industri, är

176 SOU 1972:20

1 Endast ett av dessa, AB Telefabrikation, har i någon större utsträck- ning kvinnlig arbetskraft.

2Enligt intervju-

undersökningen år 1969. '

en stor del av den undersysselsättning som finns i Skellefteå koncentrerad till kvinnorna. På 1 000 förvärvsarbetande män går det i Skellefteå 405 förvärvsarbetande kvinnor. Siffrorna för riket i sin helhet är 1 000—506.

Enligt 1965 års folkräkning är ungefär 70 % av kvinnorna inom undersökningsområdet inte förvärvsarbetande. Centrum och där näralig- gande områden har den största andelen kvinnor ute iförvärvslivet medan den minsta andelen finns inom området Degerbyn inklusive Mobacken. En del av dem, som inte är ute i yrkeslivet, är studerande. En stor andel av de icke förvärvsarbetande kvinnorna är hemmafruar. Ungefär 40 % av männen är inte förvärvsarbetande.

Arbetslöshet drabbar i störst utsträckning äldre manlig arbetskraft utan utbildning, men den är ett kännbart problem även för kvinnor i vissa yrken och i vissa åldrar. Utöver den kända arbetslösheten finns det tro- ligen en betydande dold arbetslöshet bland kvinnor, som inte bryr sig om att söka arbete, eftersom de känner till den dåliga tillgången på arbets- möjligheter.

Antalet arbetslösa är i regel minst under sommaren, ökar successivt un- der hösten och når sin kulmen under vårmånaderna.

Service

Undersökningsområdet utgör kärnan i den vidgade staden.1 I detta är en stor del av den service, som invånarna i centralorten och i kommunen i sin helhet har behov av, koncentrerad. Det gäller kommunal service, so- cial service och skolor och det gäller även kommersiell service av olika slag inklusive mycket av det utbud, som finns av fritids- och kulturakti- viteter.

Efter kommunsammanläggning har de kommunala arbetsuppgifterna i viss utsträckning eentraliserats till centralorten. Kommunalkontoren i förutvarande kommuncentra har dragits in. Viss service i Bureå, Byske och Jörn lämnas genom kommunexpeditioner. Tjänstemän som är place- rade i centralorten åker också ut till dessa orter och har mottagning där.

Hälso- och sjukvård. Åldringsvård.

Vad gäller hälso— och sjukvårdsservice finns i centralorten bla ett lasarett, som är regionsjukhus, ett trettiotal tandläkare, folktandvård, barna- och mödravårdscentraler, sjukhem för långtidsvård och psykvård, ett tjugotal hemvårdare. Beträffande den öppna åldringsvården finns närmare 400 hemsamariter och cirka 650 vårdtagare.

I undersökningsområdet finns det närmare 2 000 åldringshushåll. Det finns ca 300 pensionärslägenheter, och på ortens tre ålderdomshem finns sammanlagt 230 platser.

Barntillsyn

För barnen inom undersökningsområdet finns sex lekskolor, som tillsammans tar emot ca 200 barn. Dessutom finns lekskolor för utvecklingsstörda, cp- och hörselskadade barn. Det finns tre daghem, som tillsammans tar emot 115 barn. Antalet familjedaghemsplatser är 130.

SOU 1972:20 177

1 Från 1.1.1971 Skellefteå kommun

(se kommentar på s 168).

Utbildningsmöjligheter

Skellefteå fungerar även i skolhänseende som centralort för ett stort ornland. Många av eleverna i skolorna har sina hem utanför orten och reser dagligen mellan hemort och skolort. Många elever är inackorderade i Skellefteå under terminerna.

Inom området finns på grundskolenivå tolv skolor, som är fördelade på fyra rektorsområden med sammanlagt ca 3 800 elever. Det finns en fackskola med två skolenheter med sammanlagt något över 500 elever och ett gymnasium uppdelat på två skolenheter med ca 1 300 elever. Orten har tre yrkesskolor, där det sammanlagt finns ca 1 100 elever. Av dem som går ut grundskolan fortsätter 40 % till yrkesskola, medan 30 % går till fackskola och 30 % går till gymnasium.

Vuxenutbildning finns to m gymnasienivå i en del ämnen. Dessutom har studieförbunden en omfattande kurs— och studiecirkelverksamhet. Ibland ges, beroende på tillgången på lärare, universitetskurser på upp till tvåbetygsnivån i ett mindre antal ämnen.

En folkhögskola, Medlefors, med sammanlagt ett hundratal elever i tre årskurser, ligger inom undersökningsområdet. Orten har också en lantbruksskola och ett omskolningscentrum för hela Skellefteregionen.

Något om fritiden iSkellefteä

De fritidssysselsättningar, som står till buds för befolkningen i undersökningsområdet, är många och av varierande slag.

När det gäller fritidssysselsättningar utomhus finns det möjligheter till friluftsliv och idrott både inom undersökningsområdet och i dess omgivningar. Skellefteå är omgivet av skogar, och inom bekvämt räckhåll för stadsborna finns fiskevatten och jaktmarker. Var femte invånare i Skellefteå fiskar eller jagar minst en gång i månaden, enligt vad man svarade i intervjuundersökningen. Det finns flera fiske- och jaktsamman- slutningar på orten. I terrängen lägger man ut skidspår, några elbelysta, varje vinter, och det finns en skidstuga och en lift strax utanför undersökningsområdet. Idrottsmöjligheter finns både inomhus och utomhus. Det finns ett femtontal idrottsföreningar för bl a gymnastik, orientering, bandy, curling och tennis och dessutom skolidrottsför- eningar. En ny simhall håller på att byggas. Möjligheter till utomhusbad har man på kort avstånd från orten.

När det gäller möjligheter till inomhussysselsättningar på fritid (utan- för hemmet) erbjuder Skellefteå troligen ungefär samma urval, som andra svenska städer av samma storleksordning. Man har några restauranger att välja på, och på ett par av dem ordnas dans. Dans ordnas också på Folkets hus och sommartid i Folkparken. Stadshotellet har en pub, dit främst ungdomar tycks gå. Det finns tre biografer. Jag har talat med skelleftebor, som tycker att man visar ”mest gamla filmer” och oftast ”pang-pang och Västernfilmer”. Ungefär 70% av invånarna i undersök- ningsområdet går enligt intervjuundersökningen på bio högst en gång om året.

Sedan två år tillbaka har Riksutställningar bedrivit försöksverksamhet i

178 SOU 1972:20

Skellefteå stad. Man samarbetar bla med den grupp som leder det pedagogiska utvecklingsarbete som i regi av SÖ pågår vid en av skolorna i staden (Brännans skola). Man ordnar också utställningar i utställnings- hallen Expolaris, på muséet och på andra håll i staden, i viss utsträckning i samråd med bildningsorganisationer som ABF och Vuxenskolan. Under år 1969 inleddes ett visst samarbete på lokal basis mellan Riksutställ- ningar, Rikskonserter och Riksteatern. Riksteatern startade då sin regio- nala verksamhet i Västerbotten och gav under hösten 22 föreställningari stadens skolor som sågs av ca 2 600 skolungdomar.

Det finns två bibliotek inom undersökningsområdet. Dessa behandlas mera utförligt i ett avsnitt längre fram om bokutbudet.

Bingo är en populär fritidsaktivitet. I ortspressen tar bingoannonserna oftast hälften eller mer av utrymmet på nöjessidorna. Man lockar med sådant som ”Storbingo”, ”Jättebingo”, ”Påskbingo” och ”Julbingo”. Det finns inom området flera lokaler som regelbundet används för bingospel, bl a Folkets hus och Spelhallen vid travbanan. Av de tillfrågade i intervju- undersökningen hade nästan 40 % spelat bingo en eller flera gånger under de senaste tolv månaderna.

Inom undersökningsområdet finns en mångfald ideella, politiska, religiösa, fack-, hobby- och andra föreningar. En komplett inventering har vi inte kunnat göra, och de föreningsregister som finns är inte fullständiga. Ungefär 30% av de tillfrågade vid intervjuundersökningen hade under de senaste tolv månaderna deltagit i något förenings- eller styrelsesammanträde (inklusive sammanträden förknippade med kommu- nala uppdrag). Det är i jämförelse med de övriga undersökningsorterna något fler som gör detta i Skellefteå. Skellefteborna skiljer sig inte nämnvärt från befolkningen i de andra orterna, då det gäller intresse för studiecirklar och kurser. Årligen anordnas ett stort antal kurser av bildningsförbunden ABF, TBV, Vuxenskolan, Medborgarskolan och Sveriges Kyrkliga Studieförbund m fl.

Befolkningen i Skellefteå visar ett förhållandevis stort religiöst intresse. En fjärdedel av dem som bor inom undersökningsområdet går i kyrkan eller någon annan religiös samlingslokal minst en gång i månaden. Förutom kyrkorna i Sankt Olovs församling och i Landsförsamlingen har Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Filadelfia, Missionskyrkan, Frälsnings- armén, Betania, Mormonkyrkan och Jehovas vittnen en eller flera mötes- lokaler.

Inom området finns tre fritidsgårdar. Den största av dessa är Centrumgården som ligger i den centrala delen av staden. Här är lika många pojkar som flickor medlemmar, sammanlagt ungefär 600 ungdomar i åldern 13 till 20 år. De flickor som kommer är något yngre än pojkarna. Enligt föreståndaren går både skolungdomar och ungdomar som lämnat skolan i lika stor utsträckning till fritidsgården. 1 fritidsgården har besökarna tillgång till dagstidningar och några tidskrifter (Röster i Radio—TV, Korpen, Fönstret, någon modetidning och poptid- ning).

Fritidsgården vid Stationsgatan är ett komplement till Centrumgården, som förlägger en del av sina aktiviteter dit. Lokalerna vid Stationsgatan utnyttjas även av föreningar i staden.

SOU 1972:20

Getbergsgården fungerar som kvartersgård under en försöksperiod. Avsikten är att barn från 10 till 13 år ska vara där. Ett hundratal barn och ungdomar är medlemmar. Gårdens lokaler används också för Medborgarskolans barnverksamhet och av ett flertal föreningar, bl a av pensionärsföreningar.

För alla fritidsgårdarna i Skellefteå kommun utarbetas varje år ett ge- mensamt program.1 Dessutom har varje gård ett eget internt program. Verksamheten bygger på att man organiserar s k fritidsgrupper med mel— lan fem och tjugofem deltagare, som sysslar med olika ämnesområden. Till dessa grupper får man bidrag genom ABF. Andra punkter på pro- grammet är teater, film, musik, diskotek, ”ordet är fritt” och tävlingar.

Fritidsgårdarna försöker få kontakt med olika ungdomsorganisationer. Man bjuder in föreningar att besöka gårdarna. Vid en enkät bland gårds- medlemmar visade det sig att en stor del av dessa var med i någon för- ening.2

Bokutbudet iSkellefteä undersökningsområde

I Skellefteå kan man köpa böcker genom bokhandel, varuhus, kiosker, förlagsombud. Man kan låna böcker på stadsbiblioteket, på skolbiblio- teken och på biblioteken på Stiftsgården och museet.

Bokdistribution genom försäljning

Två A-bokhandlare finns inom området, Lagergrens bokhandel och Lindströms bokhandel. Det finns också en bokhandel med ett mindre omfattande och ganska specialiserat sortiment, nämligen Missionsbokhan- deln.

Genom bokhandeln organiseras läsecirklar av två olika slag. I de sk ”privata läsecirklarna”, där en privatperson på bokhandelns eller på eget initiativ samlar deltagare och rekvirerar böcker genom bokhandeln, finns årligen ca 150 medlemmar, uppdelade på ett femtontal cirklar. Ofta pågår dessa cirklar under flera vinterhalvår med samma deltagare. Det finns också ett par ”bokhandelscirklar”. Deltagarna i dessa har ingen kontakt med varandra. De byter böckerna i den bokhandel, som har valt ut litteraturen. Deltagarantalet i dessa cirklar uppgår årligen till ca 125 personer. För denna typ av läsecirkel har bokhandlarna märkt ett ökat intresse under de senaste åren. Intresset för de ”privata läsecirklarna” har däremot minskat något.

Cirkelböckerna består, oavsett typ av läsecirkel, enbart av skönlittera- tur. Varje deltagare får tillfälle att läsa ungefär tio böcker. Lånetiden är två till tre veckor. Enligt bokhandlarna är deltagarna i läsecirklarna till övervägande delen kvinnor, oftast i åldern 30—40 år. Mestadels är de hemmafruar till tjänstemän. De få män som är med i en läsecirkel är i regel tjänstemän eller lärare. Mycket få cirkeldeltagare bor utanför Skellefteå centralort.

Ett begränsat intresse finns för bokklubbar av typen Svalans och Tidens bokklubbar. I dessa bokklubbar, där deltagarna själva köper böckerna, finns det uppskattningsvis ett trettiotal medlemmar inom

180 SOU 1972:20

1 Förutom de tre gär- darna i centrala Skel- lefteå hör fritidsgårdar- na i Skelleftehamn, Byske, Jörn och Boliden till samma organisation.

2Denna enkät utför- des av föreståndaren på Centrumgården.

tätorten. Enligt bokhandlarna är dessa deltagare ”ofta arbetare på industrier och företag i staden och mera sällan tjänstemän”.

Alla varuhus i Skellefteå har bokförsäljning. Tempo har bokförsäljning på två ställen i samma lokal. Vid entrén finns vid tidningsdisken en ”karusell”, som huvudsakligen innehåller böcker som distribueras genom Pressbyrån. Man säljer här enligt uppgift ca 15 böcker per månad. Längre in i lokalen står tre ”karuseller” med ”riktiga” böcker från framför allt Wahlströms förlag, men också med ett urval pocketböcker. Här säljer man mest Wahlströms barn- och ungdomsböcker, av vilka man tio gånger per år köper in ett hundratal. De båda avdelningarna för bokförsäljning är helt skilda från varandra, och det är olika personer som har hand om in- köpen av böcker.

Även Domus har två från varandra skilda bokförsäljningsställen. Vid entrén, där utbudet (förutom av tidningar och tidskrifter) består av böcker som distribueras av Pressbyrån, säljs varje månad ett hundratal böcker. På varuhusets undre försäljningsplan säljes böcker i större omfattning. 1968 års försäljning omfattade ca 8 500 böcker. Under 1969 ökade antalet saluförda titlar från 200 till 300; försäljningen steg också något. Böckerna är till största delen barn- och ungdomsböcker och levereras huvudsakligen från Rabén & Sjögrens förlag. Ett antal pocketböcker finns också här.

Ett ICA—varuhus, främst för livsmedel, saluför böcker från Pressbyråns sortiment vid den disk, där man säljer tidningar, tidskrifter, tobak och choklad.

Någon uppgift om bokförsäljningens omfattning har vi inte fått tillgång till. Även EPA har bokförsäljning med ungefär samma sortiment som övriga varuhus.

Orten har fem tobakshandlare, som även säljer böcker. Det finns ett tjugotal kiosker. Tre av dessa är Pressbyråkiosker med bokförsäljning. Även de övriga kioskerna har bokförsäljning.

Ett flertal förlag har ”representanter” eller ombud i Skelleftetrakten. Dessa säljer böcker per telefon eller vid personliga besök. Att kartlägga denna verksamhet är en mycket besvärlig arbetsuppgift. För en uttöm- mande beskrivning av detta område är det nödvändigt att genom kontakt med förlag i hela landet undersöka vilka av dem som har representanter eller ombud i Skellefteå, något som inte har varit möjligt inom ramen för denna studie.

Större andelen av kunderna i Missionsbokhandeln är bosatta utanför tätorten. De köper ofta böcker genom predikanter, som fungerar som ombud för denna bokhandel.

Bokdistribution genom utlåning

Skolbibliotek för eleverna finns vid samtliga grundskolor i undersöknings- området. Handböcker och uppslagsböcker är huvudsakligen placerade i lärarrum och klassrum, medan facklitteratur och skönlitteratur oftast finns i en särskild bibliotekslokal. Som bibliotekarie fungerar någon lärare vid skolan. Bokinköpen görs av bibliotekarien i samråd med lärarna. Kontakterna mellan de olika skolbiblioteken är mycket

SOU 1972:20 181

Tabell 2.29 Verksamheten vid grundskolans bibliotek i Skellefteå för läsåret 1968/69.

Rektorsområde Bokbestånd Hemlån Antal öppet- Antal elever (juni 1969) hållande iskolan tim./dag Norrhammarskolans rektorsområde Norrhammarskolan 6 183 11 776 5 593 Alhemsskolan 1 334 7 807 2 209 Friggskolan 2 976 3 750 1 198 Kanalskolans rektorsområde Kanalskolan 7 240 3 2803 2 351 Getbergsskolan 2 366 6 755 1,3 236 Moröskolan 4 089 9 400 1,3 336 Strömsörskolan 4 840 2 245 4 218 Brännans rektorsområde Brännanskolan 6 766 7 258 3 680 Sörböle rektorsområde Sörböleskolan 5 270 5 800 453 Sunnanåskolan 3 581 6 420 354 Stackgrönnans skola Mindre vand- 2 51 ringsbibliotek

a Siffran omfattar även fackskoleelevernas hemlån.

begränsade och eleverna på en skola kan endast låna på ”sitt” bibliotek. ;

Stads- och skolbiblioteken är i Skellefteå skilda från varandra. En i kommitté har tillsatts för att utreda frågan om samarbete mellan de båda l bibliotekstyperna. Diskussion förs om det bör vara biblioteksutbil- , dad personal eller en lärare som skall sköta skolbiblioteken. En viss i kontakt finns nu mellan skola och stadsbibliotek genom att elevernai grundskolan klassvis besöker stadsbiblioteket, visas runt och får information av en bibliotekarie. Elever utnyttjar också stadsbiblioteket ' för att lösa grupparbetsuppgifter i skolan.

Skolbiblioteket fungerar något olika på olika skolor. Oftast finns en bibliotekslokal med särskilda öppettider. Flera skolor låter biblioteks-

Tabell 2.30 Verksamheten vid biblioteken vid gymnasierna, fackskolor- na, yrkesskolorna och folkhögskolan i Skellefteå under läsåret 1968/69.

Skola Bokbestånd Hemlån Antal öppet- Antal elever juni 1969 hållande i skolan tim./dag

Baldersskolan 14 683 ca 850 2—3 693 Nordanåskolan 8 107 ca 940 5, 825 Mullbergsskolan 1 750 ca 400 _2_ 343 Medlefors folkhögskola 6 072 Ingen stati- Oppet hela 95

stik föres dagen SOU 1972:20 182 ”j.,

lokalen vara öppen hela dagen, så att den är tillgänglig på håltirnmar och raster. I en del klasser ordnas ”läsecirklar”, vilket innebär att eleverna får läsa böcker, som bibliotekarien valt ut och som deponeras i klassrum- met. Dessa böcker får inte lånas hem utan skall läsas på lediga stun- der i skolan. Det gäller bland annat Strömsörskolan. På Brännan- skolan lånar mellan- och högstadieleverna på skolbiblioteket, medan lågstadieeleverna får böcker direkt från skolbibliotekarien till sina klassrumsbibliotek. Dessa böcker byts lågstadieklasserna emellan. På mellanstadiet placeras facklitteratur i klassrummen, på högstadiet även skönlitteratur i så kallade ”friläsningsbackar”. Böcker i dessa backar används för läsecirklar inom klasserna. Enligt bibliotekarien på Brännan- skolan lånar eleverna mest i tio—tolvårsåldern. Flickor lånar i allmänhet fler böcker än pojkar. Flickorna föredrar skönlitteratur, medan pojkarna hellre lånar olika slag av facklitteratur. Elever på praktiska linjer lånar inte så mycket som elever på övriga linjer.

Alla gymnasieelever och fackskoleelever har tillgång till skolbibliotek. Baldersskolans elever har hela dagen möjlighet att gå till biblioteket för att låna tidskrifter och använda uppslagsböcker. En särskild avdelning för boklån har öppet 2—3 timmar varje skoldag. Det finns dessutom ”klassuppsättningar” med böcker i ämnesrummen. Eleverna får låna hem av dessa. I Nordanåskolan flnns elevbibliotek, elevreferensbibliotek och lärarreferensbibliotek. Dessutom finns smärre bokbestånd för olika ämnen och större institutionsbibliotek inom vissa ämnen, tex svenska och naturkunskap. Kanalskolans fackskoleelever får låna på samma skolbibliotek som högstadieeleverna.

Biblioteksverksamheten vid yrkesskolorna är av mindre omfattning än vid övriga skolor i Skellefteå. Centrala yrkesskolan har inget bokbestånd, Klockarskolan har utom ett mindre bokbestånd ett vandringsbibliotek från stadsbibliotekets filial i Prästbordet, och Mullbergsskolan ha; ett eget mindre bokbestånd (90 % av utlåningen utgörs av skönlitteratur). Medlefors folkhögskola har'ett eget bibliotek. Enligt bibliotekarien är bokbeståndet dåligt, och skolans elever lånar i stor utsträckning på stadsbibliotekets filial i Prästbordet.

Stiftsgårdens bibliotek

Biblioteket består av ca 8 000 band, nästan enbart teologisk litteratur. Endast referenslitteraturen finns lätt tillgänglig på hyllor och används av konferensdeltagare och kursdeltagare som besöker stiftsgården. Ett femtiotal böcker lånas årligen ut från biblioteket i form av hemlån.

Skellefteå museums bibliotek

Museet har ett bibliotek med drygt 8 000 katalogiserade böcker. Dessutom har museet en omfattande boksamling (till stor del äldre böcker), vilken man håller på att katalogisera och binda in. Det är främst skolor och kurser som utnyttjar museibiblioteket, men man samarbetar också med stadsbiblioteket. Ett hundratal böcker lånas ut årligen.

SOU 1972:20

Boksamlingen i församlingshemmet

Kyrkobröderna i Skellefteå landsförsamling äger ett bibliotek, som de fick hand om genom en donation vid mitten av 1950-talet. Boksam- lingen, som innehåller en stor religionshistorisk samling, förvaras i församlingshemmets källare och är inte tillgänglig för allmänheten.

Skellefteå stadsbibliotek

Inom undersökningsområdet ligger ”huvudbiblioteket” i Skellefteå biblioteksförbund och en av dess filialer. Huvudbiblioteket är beläget i samma fastighet som Folkets hus vid genomfartsleden E4, något vid sidan av affärscentrum. Filialen ligger i stadsdelen Prästbordet och är inrymd i landskyrkans församlingshem (se figur 2.17 och 2.18).

Huvudbiblioteket har lokaler i två våningar. [ gatuplanet (på en golvyta på ca 370 m2) finns en låneavdelning för vuxna, en tidskriftsavdelning, ett tonårsrum, en läsesal med utrymme för läsapparat och en musikavdelning med fyra lyssnarplatser. Här finns även ett magasin för böcker, tidningar och tidskrifter. Avskilt från lokalerna iövrigt och med separat ingång från gatan finns ett tidningsrum. Dörren mellan tidningsrummet och övriga bibliotekslokaler hålls läst, och endast bibliotekspersonal med nyckel till dörren kan använda denna passage.

På andra våningen finns barnavdelningen, som är ett stort U-format rum med alkov för sagostunder och kasperteater. Ytan är ca 270 m2. Denna våning rymmer också kontorslokaler, som omfattar fyra rum för bibliotekarier, en katalogavdelning, ett talboksrum, ett rum med arbetsplatser för kontorspersonalen, ett rum för kulturnämndens och biblioteksstyrelsens ordförande, ett rum för biblioteksförbundets och kulturnämndens kansli och ett utrymme för kopieringsapparat och paketering samt ett lunchrum.

Vid slutet av 1969 hade biblioteket en personal bestående av tre heltidsanställda bibliotekarier och en halvtidsanställd. Två kontorister var anställda på heltid och två hade timtjänst. Dessutom fanns en timanställd taltidningsredaktör och en taltidningstekniker, fyra timanställda inläsare av taltidningar och talböcker och ett biblioteksbiträde. Biblioteket hade under 1969 öppet vardagar 11—20 och lördagar 11—14 under vinter- halvåret. Under sommaren hade man öppet vardagar 11—14 och 17—19 samt lördagar 11—14.

Bokbeståndet vid årets slut uppgick till 36 275 band, inklusive handbokssamlingen, som bestod av 3 629 band. Antal dagstidningar var 16, varav 2 var kvällstidningar. Biblioteket hade ca 200 tidskrifter och 760 grammofonskivor.

Programverksamheten under 1969 bestod av några författaraftnar, debatter, filmvisningar, utställningar och besök av några ”kända personer”. Regelbundet hade man sagostunder varje vecka.

Biblioteket hade vandringsbibliotek på två ålderdomshem och ett vilohem, på polisstationen, på brandstationen, på ett barndaghem och i folktandvårdens väntrum. En ”Boken kommer”-verksamhet bedrevs med hjälp av bilkårister, vilka lämnade böcker till sjuka och handikappade.

184 SOU 1972:20

ii

Antal boklån l I 000

Febr Ilon Mars Juni Nov Dec April Maj Juli Sept Okt

Figur 2.20 Bokutlåning januari 1968 — december 1969 vid huvudbiblioteket i Skellefteå.

Aug

Dessutom hade en halvtidsanställd bibliotekare hand om lasarettsbiblio- teket.

På lasarettets bibliotek fanns vid årets slut 2 953 böcker. Utlåningen var 7 398 band under året. Av dessa var 28 % facklitteratur för vuxna, 69 % skönlitteratur för vuxna och 3 % barnlitteratur.

Utlåningen under 1969 från huvudbiblioteket var, exklusive interur- banlån, 99 293 band. 26 % av dessa var facklitteratur för vuxna, 40 % var skönlitteratur för vuxna och 34 % var barn- och ungdomslitteratur. Utlåningen var ungefär 5 band per invånare i centralorten.

Filialen i Prästbordets församlingshem

Prästbordsfilialen är inrymd i en liten lokal i Prästbordets församlings- hem. På en yta av ca 100 m2 finns en gemensam utlåningsavdelning för barn, ungdom och vuxna, ett läsrum och ett kontorsrum. Biblioteket är trångt och bokhyllorna står tätt men lokalen ger ett hemtrevligt intryck och är omtyckt av låntagarna.

Under 1969 fanns där en personal bestående av en bibliotekarie och två kontorister. Biblioteket har öppet vardagar 11—13 och 17—20, lördagar 12—15. Bokbeståndet var vid 1969 års slut 43 290 band, av vilka handbokssamlingen utgjorde 1085 band. Biblioteket har ingen musik- anläggning men har till skillnad från huvudbiblioteket utlåning av grammofonskivor (skivbeståndet är ungefär 250 stycken). Antalet dags- tidningar var sex och antalet tidskrifter ett hundratal. Man anordnade re- gelbundet sagostunder för barn. Någon annan programverksamhet före— kom inte. Av filialens vandringsbibliotek var två placerade inom under- sökningsområdet (på ett ålderdomshem och på en yrkesskola).

SOU 1972:20

Antal boklån 26000

2000

| 0110

Jan Feb!" Mars April Maj Juni Juli Aug Sep? Okt Nov Dec

Figur 2.21 Bokutlåning januari 1968 — december 1969 vid filialen i Prästbordet, Skellefteå.

Samtliga vandringsbibliotek från denna filial lånade ut ungefär 2 200 böcker, och något mer än 600 band lånades ur de två vandringsbiblio- teken som var placerade inom undersökningsområdet. Sammanlagt lånade filialen under 1969 ut 34 705 band, varav 17% utgjordes av facklitteratur för vuxna, 28 % skönlitteratur för vuxna och 55 % barn- och ungdomslitteratur. Per invånare i centralorten blir detta ungefär 3 band.

Av Prästbordsfilialens utlåning går ungefär 14 % till personer utanför Skellefteå. Denna förhållandevis höga siffra kan hänga ihop med att personer bosatta i landsförsamlingen har närmare till filialen och oftare lånar där än på huvudbiblioteket; en fördel för dem är att det här finns goda parkeringsmöjligheter. Av utlåningen inom Skellefteå går de flesta böckerna till bibliotekets närmaste omgivning och till befolkningen på södra sidan om älven.

Tabell 2.3] Fördelningen av lånen på olika områden inom undersök- ningsområdet i Skellefteå under perioden 15.1.1970—15.3.1970 (enligt boklåneundersökningen).

Område Böcker lånade från Böcker lånade från

huvudbiblioteket filialen

Antal % Antal % Centrum 2 053 11,62 152 3,12 Älvsbacka—Strömsör 1 673 9,47 14 0,29 Nedre Norrböle 2 906 16,45 15 0,31 Övre Norrböle ] 659 9,39 61 1,25 Moröhöjden 662 3,75 16 0,33 Morön 2 256 12,77 196 4,03 Söder'om Älven 1 727 9,77 612 12,58 Prästbordet 516 2,92 1 611 33,11 Degerbyn—Mobacken 439 2,48 1 081 22,22 Sjungande dalen 210 1,19 256 5,26 Lån till platser utanför orten 2 975 16,83 688 14,14 Okända 593 3,36 164 3,37

Totalt 17 669 100,00 4 866 100,00

186 SOU 1972:20

Tabell 2.32 Antal län per invånare inom olika områden inom Skellefteå undersökningsområde under perioden 15.1.1970—15.3.l970 från hu- vudbiblioteket i Skellefteå och från filialbiblioteket i Prästbordet (enligt boklåneundersökningen).

Område Antal lån per invånare

Ifrån huvud- Från filial- Totalt från biblioteket biblioteket i båda bib- i Skellefteå Prästbordet lioteken

Degerbyn med Mobacken 0,32 0,79 1,11 Prästbordet 0,24 0,74 0,98 Sjungande dalen 0,40 0,49 0,89 Centrum 0,74 0,05 0,79 Övre Norrböle 0,72 0,03 0,75 Morön 0,66 0,06 0,72 Älvsbacka och Strömsör 0,67 0,01 0,68 Nedre Norrböle 0,61 0,00 0,61 Sunnan, Sörböle och Anderstorp (området söder om älven) 0,43 0,15 0,58 Moröhöjden 0,28 0,01 0,29

Utlåningen under våren 1970 i Skellefteå

Data om biblioteksutlåningen har som tidigare nämnts insamlats och bearbetats genom den s k boklåneundersökningen. En samlad redovisning av denna undersökning finns på annan plats idenna rapport. Här skall vi endast redovisa vissa resultat, som hänför sig till de olika delområden vi har delat in Skellefteå 1 och som för Skellefteås del bygger på data beträffande utlåningen under perioden 15.1.1970—15.3.1970.

Av huvudbibliotekets utlåning går nästan 17 % till personer som är bosatta utanför Skellefteå. Det är inte särskilt anmärkningsvärt, eftersom biblioteket är det största inom Skellefteå biblioteksförbund.

Huvudbibliotekets böcker när hela undersökningsområdet. Merparten av lånen går dock till de centrala delarna av tätorten, dvs områden i bibliotekets närhet och till de norra och östra delarna av orten. Även filialen lånar ut böcker till hela undersökningsområdet. Antalet boklån från filialen till områden som ligger nära detta bibliotek är dock avsevärt fler än boklånen till delar av tätorten som ligger längre bort från filialen.

Om man räknar ut antalet lån per invånare för vart och ett av de tio delområden, som vi delat in undersökningsområdet i, får man följande resultat (tabell 2.32).

Områdenas läge i förhållande till de båda biblioteken framgår av kartan i figur 2.22.

Befolkningen i stadens centrala delar utnyttjar naturligt nog huvud- biblioteket mer än de som bor mera perifert. Pråstbordsbiblioteket utnyttjas mest av dem som bor i tätortens västra delar och därmed i detta biblioteks närhet. Huvudbiblioteket utnyttjas i ganska stor utsträckning av befolkningen i alla stadsdelar, medan Pråstbordsbiblioteket nästan ute- slutande utnyttjas av dem som bor i de västra stadsdelarna. Att det totala antalet lånade böcker per person är högre i de västra ytterstadsdelarna än i de östra och södra ytterstadsdelarna kan bero på att de som bor västerut

SOU 1972:20 187

,......ocent...-olonoooocouwzouuno—o......... ..

.. '...' ; ... 'loooooc..... . Sjungande dalen : '._ . ":. _... .: 0,40+0,49=0.89 E ", Övre Norrböle : .... " : '. 0,72+0,05=0,75 »..." .. : ". : '... så "nu. ... .: ” '... :. Degerbyn ! Nedre Norrböle "u...!" : MorohOJde-nn .. : 553322 ” Prästbordet; ' 0.6|+u,oo=0,ei :. --.....___ 0,za+o,oi- ,29 .: : ' ' ' ' ; 0.24+0,74= se : _. ..... .. . Filiol— .' Centrum ;. . o . . . :!:"!- ib'iotek' ::::i 74+0,=os O,;79 Alvs— _'-.._=_ : Ä — ' Huvudbiblioteketl]: bod"? Strömsö Moron "u,. ..

. 0,67+00| -0,&B

( .c. ,, m 'n'; ' . l :, ,..x :. ll € .. . . ' 0 *: ".. Område+ söder om Iven __." _: | ". 0143+0,|5=0,5 _. .. . | ... , .. . "o. .. ...... .... c. .. . | . . o. .. . . ...... ...

Figur 2.22 Bokutlåningen från huvudbiblioteket och Prästbordsfilialen per in- vånare inom olika områden i Skellefteå den 15.1.1970—15.3.l970 (enligt boklåv neundersökningen). Den första siffran i varje område anger antalet lån per invånare från huvudbiblioteket, den andra antalet lån per invånare från Pråstbordsfilialen.

därigenom får ”dubbel biblioteksservice”, dels genom huvudbiblioteket, dels genom sin egen filial (Prästbordsfilialen).

Skillnaden i total utlåningsfrekvens hänger emellertid sannolikt ocksa samman med skillnaderna i utbildningsnivå och därmed sammanhängande ekonomiska förhållanden för befolkningen i de olika områdena. De lägsta utlåningssiffrorna förekommer i de två områden inom staden, som enligt

....u...-ocuconce...-oc......”-too.-o...... . '-

. " .' ... S'un onde d le ; "...-......"- a n '.' ] g ; Övre Norrböle '="'-o... .: "" = ' o : | "o. 0 b : '. : ....' | eger gn " Oo ' 5 Mobocken ! Nedre Norr—byenuu'u. :. Moröhöjden %% . . . :. Prästbordet» l.. :! """-... m. ". o ' . ' in _. " "-. .: __ . Morön "'"-.., : ..x' _ .. x. : O.. . . . o o .. .. .c. '. . '.... Omr—ödet seder o alven '.' '... ,. '.'-., 0.71 ,o" . . .. . . . . . .. '.' . .Antal bond/inv. i åldern 0—I88r ". .:

. .Anlol band/lny i åldern l9— år "" '

Figur 2.23 Bokutlåningen från huvudbiblioteket inom olika områden i Skellef- teå i antal band per invånare i två åldersgrupper under perioden 15.1.1970—15.3. 1970 (enligt boklåneundersökningen).

188 SOU 1972:20

... ...,—....o.o..O..|o..-oooccoo?::none-......... ........ . . . o.. o...... :. Sjungande dalen ? .. Övre Norrböle '-': ..__ .- men : : " . . = "t. : ..". .. [;Aeqerbän ;. "'I _. : Moröhöjden E Oboe en P tb d + : Nedre ”("m”/"e ""::-.. "f.. ; [£]. or e , .. '- lxm . .- ::n '. . . .. "o... Området söder :) älven _." .H.. .. o. . ”_... ._.' o.. ... .. '.' . . _Antol bund/inv. i åldern O—IBår ".. .:

. '.. ..

.Antol bond/inv. i åldern I9— år "'no—o...”” Figur 2.24 Bokutlåningen från Prästbordsfilialen inom olika områden i Skellef- teå i antal band per invånare i två åldersgrupper under perioden 15.1.1970— 15.3.1970 (enligt boklåneundersökningen).

vad vi känner till torde ha den största andelen invånare inom arbetarklassen (Moröhöjden och området söder om älven). Det genom- snittliga antalet lån per invånare i dessa två områden är mycket lägre än det genomsnittliga antalet lån per invånare i andra områden på liknande avstånd från närmaste bibliotek men med en annan befolkningsstruktur

(som Övre Norrböle, Sjungande dalen och Degerbyn med Mobacken). Kartorna i figur 2.23 och figur 2.24 visar antalet lån per invånare i två åldersgrupper (0—18 år respektive 19 år och uppåt) dels från huvud- biblioteket, dels från Prästbordsfilialen.

För huvudbibliotekets utlåning till barn och ungdom finns de högsta medeltalen i områden som ligger närmast huvudbiblioteket och norr om detta. Närheten till biblioteket spelar av allt att döma en ännu större roll som styrande faktor för filialens utlåning till barn och ungdom — för dem är det en mycket stor skillnad på värdena för näraliggande och mer perifera områden.

Avståndsfaktorn tycks även ha betydelse för de vuxna låntagarna på huvudbiblioteket och på filialen. I genomsnitt lånar man fler böcker per person inom områden i bibliotekets närhet än inom områden som ligger längre bort.

Av tabell 2.33 framgår det klart att det genomsnittliga antalet lån till barn och ungdomar i åldern upp till och med arton år är markant högti de områden som ligger runt om och i närheten av de båda biblioteken (i områdena Prästbordet, Centrum, Sjungande dalen och Övre och Nedre Norrböle) och markant lågt för områden som ligger långt från bibliotekslokalerna (tex Morön, Moröhöjden och området söder om älven). För den vuxna befolkningen är antalet lån per invånare inte lika

SOU 1972:20 189

Tabell 2.33 Antal lån per invånare för åldersgrupperna 0—18 år och 19— år inom olika områden inom Skellefteå undersökningsområde under perioden 15.1.1970—15.3.1970 från huvudbiblioteket i Skellefteå och från filialbiblioteket i Prästbordet (enligt boklåneunder-

sökningen). Område Antal lån per invånare Totalt från båda bib-

l åldern 0—18 år 1 åldern 19— år lioteken

Huvud- Från Totalt Huvud- Från Totalt biblio— Präst- biblio- Präst— teket bordsfi- teket bordsfi-

lialen lialen

Degerbyn med Mobacken 0,13 1,15 1,28 0,45 0,54 0,99 1,11 Prästbordet 0,27 1,72 1,99 0,22 0,37 0,59 0,98 Sjungande dalen 0,54 0,92 1,46 0,34 0,29 0,63 0,89 Centrum 1,54 0,06 1,60 0,54 0,05 0,59 0,79 Övre Norrböle 1,61 0,00 1,61 0,32 0,02 0,34 0,75 Morön 1,06 0,07 1,13 0,46 0,05 0,51 0,72 Älvsbacka med Strömsör 1,23 0,00 1,23 0,53 0,06 0,59 0,68 Nedre Norrböle 1,39 0,00 1,39 0,50 0,00 0,50 0,61 Sunnanå, Sörböle och Anderstorp (området söder om älven) 0,71 0,16 0,87 0,26 0,14 0,40 0,58 Moröhöjden 0,27 0,07 0,34 0,28 0,01 0,29 0,29

starkt kopplat till närheten till bibliotekslokalerna utan tycks vara mera beroende av utbildningsnivå, inkomster och den därmed samman- hängande socialgruppstillhörigheten hos områdets invånare. För denna grupp finner vi det högsta antalet utlånade böcker per person i ”överklassområdet” Degerbyn med Mobacken och det lägsta antalet ide stadsdelar där det såvitt vi vet till övervägande del bor arbetare (i Övre Norrböle, i området söder om älven och i Moröhöjden). Speciellt intressant är området Övre Norrböle, med ett jämförelsevis högt antal lån per invånare i åldern 0—18 år och ett jämförelsevis lågt antal län per invånare i åldern 19 år och däröver.

Några sammanfattande synpunkter

Det ligger nära till hands att i ett försök till summering säga att Skellefteå är en vanlig ”medelstor” svensk stad. Det är centralort för ett stort ornland, vars invånare upplever det som naturligt att söka sig dit i en mängd sammanhang. Staden erbjuder sina invånare en varierad uppsätt- ning arbetsmöjligheter och den ställer sina invånare och besökarna från omlandet inför ett varierat utbud av varor och tjänster. Skellefteå fungerar i mycket högre grad än något av de fyra andra undersöknings- områdena som ett ”helt” och ”fullfjädrat” samhälle. De som bor i Skellefteå behöver inte som invånarna i Kirseberg, Oxhagen, Skärholmen och Jörn lämna sin ”hemmavärld” för att uträtta ärenden och för att variera sitt fritidsliv. De kan också i mycket större utsträckning än invånarna i de fyra andra undersökningsområdena räkna med att hitta ett arbete inom sin ”hemmavärld”. Det är av vissa synpunkter naturligtvis

190 SOU 1972:20

bara en gradskillnad mellan att bo i något av Skellefteås ytterområden och att bo i storstadsförorter som Kirseberg, Oxhagen och Skärholmen. Men en skillnad är viktig: Stockholm och Malmö är så stora befolkningscentra och så svåröverskådliga att de inte längre fungerar som en "hemmavärld" för dem som bor i förorter av typen Skärholmen och Kirseberg. Och samma sak håller på att hända med det växande Örebro för dem som bor i Oxhagen och de andra förorterna väster om denna stad.

Kanske skiljer sig människornas situation i Skellefteå från den ide fyra andra undersökningsområdena mest i det avseendet att den som bor i Skellefteå kan leva hela sitt liv inom ett välkänt och överblickbart område med en radie på några få kilometer. ] det avseendet upplever man nära nog Skellefteå som en prototyp för den svenska ”medelstora” staden.

Men Skellefteå har också sina specifika drag. Det ligger i övre Norrland, och det betyder — med den regionalekonomiska struktur som vi har i Sverige — låga inkomster och snålt med arbetstillfällen.

Skellefteå är också i högre grad än de flesta andra svenska städer en rent svensk stad. Det län, som den ligger i, har näst efter Gotlands län, den lägsta andelen utlänningar inom sin vuxna befolkning (0,9 % mot 2,2 % för Norrbottens län i norr och 1,5 % för Västernorrlands län i söder), vilket är anmärkningsvärt från den synpunkten att det innebär att ut- vandrarna från Finland (som ligger så nära tvärs över Bottenviken) söker sig dit i mindre utsträckning än till övriga delar av Norrland.1

Skellefteå är också en specifik stad ur religiös synpunkt. Här spelar svenska kyrkan och den svenska väckelsefromheten inom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen och Svenska Missionsförbundet — i ett Sverige som i övrigt snabbt håller på att sekulariseras — fortfarande en viktig roll i många människors liv. Det är betecknande att Skellefteå är den av de femton största svenska städerna, som har den minsta procentandelen vuxna invånare, som ej tillhör svenska kyrkan (vilket dels borde bero på att de starkaste religiösa grupperna i staden är sådana, vilkas medlemmar brukar stå kvar som medlemmar i svenska kyrkan, dels på att det finns få utlänningar i staden).

Klimatet i Skellefteå och läget i en skogrik bygd, där alla har nära till älven, sjön eller havet, bidrar till att man upplever miljön som genuint svensk. Invånarna har utomordentliga möjligheter att ägna sig åt fritidsak- tiviteter av typen fiske och jakt året om, åt bad och bär- och svampplock- ning om somrarna och åt skidsport och skridskoåkning om vintrarna.

Mitt i detta, som många ser som eftersträvansvärt och som någon kan- ske kan lockas att beteckna som en idyll, finns det säkert ändå många skelleftebor som upplever avflyttningsproblemet som ett allvarligt hot mot sin livsform. En fråga som många skelleftebor medvetet eller omed- vetet brottas med är om Skellefteå skall kunna hävda sig i konkorrensen med den långa raden av norrländska kuststäder och därmed klara sitt av- folkningsproblem. Finns det i grund och botten hos Skellefteborna den tillförsikt inför framtiden, som är en nödvändig förutsättning för en sats- ning på utbyggnad och en intensifierad samhällelig verksamhet? Även på det kulturpolitiska fältet? Även när det gäller läsning och böcker?

SOU 1972:20

1 Dessa sifferuppgifter är hämtade ur tabell 19 i Statistisk Årsbok för år 1970.

2.6 Beskrivning av Jörn

Jörns församling ligger inne i landet och har sin östligaste gräns ungefär 40 kilometer från kusten. Undersökningsområdet har samma utsträck- ning som Jörns församling.

Trakten är en skogsbygd med många sjöar, åar, kärr, sankmarker och myrar. Genom den norra delen rinner Byskeälven. Nivåskillnaderna är tämligen stora och det finns ett flertal höjder på mellan 300 och 500 meter över havet. Församlingen har en areal av ungefär 1 700 km2 .

Kortfattad historisk tillbakablick

Den tidigaste bosättningen och bebyggelsen av denna del av Norrlands inland lokaliserades i stort sett till områden norr och söder om J örnsbyg- den. Anledningen till att endast ett fåtal människor slog sig ner i denna trakt kan vara att sjöarna är ganska små och att traktens enda älv rinner genom områdets utkant. Före 1600-talet fanns bara en by, Stavaträsk, vilken bestod av ett enda hushåll. Under 1600-talets senare del och under början av 1700-talet grundlades några byar vid de leder, längs vilka malm fraktades från gruvan i Nasafjäll ner till kusten. I slutet av 1700-talet och i än högre grad fram mot mitten av 1800-talet tog nybyggandet fart och ett stort antal byar växte fram. Jörn blev kapellförsamling under Norsjö och fick en kyrkolokal i Jörns kyrkby 1838. Dessförinnan hade präster från Skellefteå hållit gudstjänster i stugorna ute i byarna.

Förbindelselederna var dåliga och många byar och gårdar var helt utan väg. Vintervägarna från lappmarken och ner mot kustlandet har delvis gått genom Jörn. Landsvägen via Varuträsk var under femtio år den stora genomfartsleden ner till kustområdet. Så småningom byggdes vägen genom Kågedalen och efter hand har fler förbindelseleder tillkommit.

Vid slutet av 1800-talet drogs stambanan genom övre Norrland genom Jörns socken. Stationssamhället Jörn anlades några kilometer väster om kyrkbyn, som därefter kallades Österjörn. Strax före sekelskiftet av- skildes Jörn från Norsjö församling och blev egen församling. Jörn blev centrum för socknens kommunala verksamhet. Alla kommunala förvalt- ningar hade sina kontor där. Jörn blev municipalsamhälle år 1924, vilket bidrog till att ortens ställning som ett administrativt centrum stärktes.

Antalet invånare i Jörns församling ökade successivt under åren efter sekelskiftet fram till år 1930, då församlingen hade ca 5 800 invånare, det höll sig sedan ganska konstant fram till 1950-talet och har sedan dess minskat år från år. Befolkningen uppgick år 1970 till ca 3 750 personer.

Till och med år 1966 var Jörn en självständig kommun. Vid års- skiftet 1966/67 skedde en sammanläggning av kommunerna Byske, Bureå, Skellefteå landskommun, Jörn och dåvarande Skellefteå stad. Administrativt centrum för den vidgade staden blev Skellefteå tätort. Jörn upphörde att vara municipalsamhälle.

I Jörn har den kommunala sektorn successivt skurits ner efter sammanläggningen. Ett flertal kommunala tjänster har flyttats till Skel- lefteå tätort, och den kommunala service, som förekommer på orten, har blivit allt mindre.

192 SOU 1972:20

.m—aÄa-eem

m...—93.4..— :. a_m 4:54

Bebyggelse och kommunikationer

Bebyggelsen är spridd på ett hundratal byar, som till en viss grad är koncentrerade till den sydöstra delen av församlingen, där bland annat Jörn är beläget. Gårdar och byar ligger glesare ju längre åt nordväst och norr man förflyttar sig.

Bebyggelsen i glesbygden består huvudsakligen av enstaka gårdar eller mindre byar. Från sekelskiftet fram till 1960-talet byggdes under varje decennium något över hundra hus. Därefter har det skett en markant nedgång i byggenskapen. Trakten präglas i dag av följderna av utflytt- ningen. Man märker vid färder genom området att det är påfallande många hus och gårdar som står öde. Detta gäller emellertid inte för tätorten Jörn. Här råder det snarare en viss bostadsbrist och här byggs många nya hus. Bebyggelsen i samhället stammar till stor del från tiden före år 1920. Under 1920- och 30-talen byggde man i ganska begränsad omfattning, medan det under 40-talet och ännu mer under 50-talet uppfördes ett stort antal hus. Under 60—talet har byggandets omfattning minskat något.

Tätorten täcker inte någon stor areal. En rundvandring längs ortens yttersta gränser tar mindre än en timme i anspråk. Från centrum kommer man snabbt ut i omgivningarnas skogar och myrmarker. Varken inom orten eller i dess närmaste omgivning finns några större nivåskillnader. Grundträskån rinner i väst—östlig riktning. I nord-sydlig riktning går järnvägen genom samhället. Dessa båda markanta ”leder” delar in samhället i fyra tydligt åtskilda ”sektorer”.

Samhällsbilden domineras av villabebyggelse och trädgårdar. Väster om järnvägen finns mest äldre hus utmed grusvägar utan trottoarer. Här ligger lågstadieskolan (Björkskolan), en möbelaffär, ett konditori, AB Jörnträ och Folkparken.

I den sydöstra delen av samhället, avgränsad av ån och järnvägen, finns några flerfamiljshus, men för övrigt mest enfamiljshus. Här ligger järn- vägsstationen, järnvägshotellet, läkarmottagningen och i utkanten sjuk- stugan. Bredvid läkarmottagningen låg tidigare posthuset. Denna del av Jörn hade förr en mer centrumliknande karaktär och fler affärer. När posthuset brann år 1963 fick posten nya lokaler i det 5 k Centrumhuset mittemot busstationen i den nordöstra delen av samhället. Detta bidrog till att denna del av samhället blev den centrala delen av Jörn. Här ligger kyrkan och pastorsexpeditionen, frikyrkornas samlingslokaler, ungdoms- gården, Folkets hus med ortens biograf, biblioteket, ortens tre banker, de flesta affärerna och apoteket. I denna del av samhället finns även två av samhällets tre skolor (högstadieskolan och mellanstadieskolan men ej låg- stadieskolan, ålderdomshemmet och pensionärsbostäderna, hembygds- gården, idrottsplatsen och badhuset. Här finns en lekpark och en parkanläggning. Gatorna är mestadels asfalterade, de har trottoarer och det finns gatubelysning. Den mesta nybyggenskapen äger rum inom detta område.

Genom undersökningsområdets västra del går stambanan genom övre Norrland. Förutom i Jörn finns det inom undersökningsområdet statio— ner på denna linje också i Myrheden, Träskholm och Storträsk. Jörn har

SOU 1972:20 193

13

vidare järnvägsförbindelse med Arvidsjaur vid Inlandsbanan. Denna linje trafikeras av rälsbussar, som inom undersökningsområdet gör uppehåll vid hållplatser i Stensträsk och Missenträsk. Till Skellefteå och kusten finns järnvägsförbindelse endast via Bastuträsk på stambanan.

Den mest använda förbindelseleden med Skellefteå och kustområdet är riksväg 95. Den är områdets största landsväg och Skellefteås viktigaste förbindelse mot nordväst. Denna väg är också en mycket utnyttjad turistled för färder in mot fjällvärlden. Övriga landsvägar inom området är mindre och inte så mycket trafikerade.

Mellan Jörns samhälle och Skellefteå går dagligen flera bussturer. Antalet enkelturer per vecka i vardera riktningen är drygt trettio. Dessa förbindelser tillgodoser i stort sett behovet av arbetsresor, skolresor och inköpsresor in till Skellefteå för dem som bor i Jörn. Med buss tar det ca en timme till Skellefteå från Jörn. När det gäller nöjesresor är bussför- bindelserna sämre. Det är omöjligt för en jörnbo att komma tillbaka till Jörn efter att ha besökt en bioföreställning i Skellefteå. På lördagar går sista bussen tillbaka till Jörn klockan 15.

Betydligt mindre tät är busstrafiken mellan Jörns samhälle och de orter i områdets glesbygd, som inte ligger vid riksväg 95. Den icke bilburna befolkningen på landsbygden har dålig tillgång till kommunikationsmöj- ligheter till andra orter.

De största orterna i undersökningsområdets närhet är Glommersträsk, som ligger i Norrbotten ungefär 30 kilometer i riktning nordväst utmed riksväg 95. Vid samma väg ligger Arvidsjaur, dit det är ungefär 75 kilometer; på halva vägen till Skellefteå passerar man gruvsarnhället Boliden med ca 2 500 invånare.

Befolkningen

Befolkningen inom undersökningsområdet var i början av år 1970 totalt 3 751 personer. Av dem bodde 1432 i tätorten Jörn. De flesta av områdets invånare är bosatta i glesbygdens byar. Befolkningen i dessa byar varierar från ett par personer upp till tvåhundra personer. Bland de största byarna är Renström (ca 200 invånare), Stavaträsk (ca 125 invåna- re) och Missenträsk (ca 1 10 invånare). Avfolkningen är märkbar i glesbygden runt Jörns samhälle. Härifrån söker sig de unga, när de inte får något arbete, men också många äldre, när de inte längre orkar sköta sitt lantbruk eller skogsbruk och inga yngre krafter finns, som kan eller vill ta vid.

1 tätorten håller sig befolkningstalet ungefär konstant år från år. Här bosätter sig en del av dem, som lämnar glesbygden. Detta gäller framför allt för de äldre. Eftersom det främst är personer i lägre åldrar, som söker sig bort från samhället, medför detta en ”förgubbning”, som på sikt kan bli ödesdiger för orten. Det minskande skatteunderlaget och de ökande socialutgifterna är påtagliga.

I genomsnitt minskar befolkningen i församlingen varje år med ett hundratal personer. Sedan 1963 har folkmängden minskat med närmare 800 personer.

Det finns anmärkningsvärt få personer i åldern 25—34 år bland befolk-

194 SOU 1972:20

. ..Nu-.m—

..w. a_n-: -

Tabell 2.34 Åldersfördelningen i Jörns församlingi januari 1970. Procen- tuell fördelning.

Ålder Hela befolkningen Tätort Glesbygd

(antal = 3 751) (antal = 1 433) (antal = 2 318)

0—14 21,2 23,8 19,5 15—24 14,5 12,7 15,6 2544 8,4 11,2 7,0 35—44 12,2 12,4 12,0 45—54 14,8 13,2 15,8 55—64 13,6 11,1 15,1 65— 15,5 15,8 14,9

Totalt 100,0 100,0 100,0

Källa: Demopak (SCB 1970).

ningen. Detta gäller särskilt för glesbygden, se tabell 2.34.

I samhället finns det ungefär lika många kvinnor som mån (721 reSpektive 712), och det finns inga nämnvärda skillnader mellan antalet män och kvinnor i någon åldersgrupp. I glesbygdens befolkning finns det totalt närmare 200 fler män än kvinnor.

Bland glesbygdens befolkning finns det mycket fler ogifta män än ogif- ta kvinnor. Antalet ogifta män i åldern 20 år och uppåt är 294 och anta- let ogifta kvinnor i denna ålder är 76.

Den vuxna befolkningen i Jörns undersökningsområde tillhör i stor utsträckning socialgrupp II och III. En mycket liten andel tillhör socialgrupp I, se tabell 2.35. Detta speglar i viss mån strukturen inom näringsliv och de arbetstillfällen, som finns inom området. En stor del av de yrkesverksamma männen arbetar inom gruv- och verkstadsindustrin. De flesta invånarna har enbart folkskola bakom sig. Endast ett fåtal av invånarna har studentexamen eller högre examen. Att detta påverkar in- komstnivån är påtagligt. Förhållandevis många av invånarna har mycket låga inkomster, se tabellerna 2.36 och 2.37.

Något om näringsliv och sysselsättning

Jörn är en utpräglad skogsbygd. De jordbruk som finns är små, och jordmånen är i allmänhet karg. Lönsamheten för småbrukare är dåligi förhållande till övriga näringsgrenar. Det finns små möjligheter att mekanisera och rationalisera driften, eftersom brukningsenheterna är små och ligger spridda. En stor andel av den uppodlade jorden brukas inte

Tabell 2.35 Socialgruppsfördelningen inom Jörns församling (enligt in- tervjuundersökningen år 1969). Procentuell fördelning.

Män Kvinnor (antal = 155) (antal = 126) Socialgrupp I 1,9 0,8 Socialgrupp II 29,0 41,3 Socialgrupp III 42,6 41,3 Okänd socialgrupp 26,5 16,7 Totalt 100,0 100,0

SOU 1972:20

Tabell 2.36 Utbildningsfördelningen inom befolkningen i Jörns försam- ling (enligt intervjuundersökningen år 1969). Procentuell fördelning.

Män Kvinnor (antal = 155) (antal = 126)

Folkskola, ej helt genomgången grundskola 73,5 68,3 Folkskola med minst ett års kompletterande yrkesutbildning 12,3 14,3 Realskola, helt genomgången grundskola eller motsvarande 12,3 16,7 Studentexamen och högre utbildning därutöver 1,9 0,8 Totalt 100,0 100,0

längre, och många jordbruk är helt nedlagda. Allt fler driver kreaturslösa jordbruk. Lantbrukare, som upphört med jordbruket, behåller ibland gården för skogens skull. Många av jordbrukarna är också skogsarbetare, särskilt under vintersäsongen.

Jörns församling har låg industrialiseringsgrad och förefaller att vara den minst industrialiserade delen av Skellefteå utvidgade stad. Tätorten Jörn är den av Skellefteås många tätorter, där industrin sysselsätter den minsta andelen av befolkningen (34 % enligt FoB 1965).

Av de yrkesverksamma inom hela undersökningsområdet arbetade enligt intervjuundersökningen 40 % inom gruv- och verkstadsindustrin. Med transporter och kommunikationer arbetade 8 %. Servicearbete sys- selsatte 14 %. Med kameralt arbete sysslade 4 %, och inom naturveten- skapligt, humanistiskt och administrativt arbete fanns 13 % av arbets- kraften.

De flesta arbetstillfällena finns inom träbranschen, där det finns tio företag inom undersökningsområdet. Av dessa ligger fyra i samhället Jörn. Jörnträ AB och Bomans såg är de största med 69 respektive 40 anställda. Jörns Mekaniska AB med 36 anställda är det största företaget av de sju företag, som hör hemma i metallbranschen. Av dessa sju ligger fem i tätorten. Bolidenbolagets gruva i Renström sysselsätter ungefär hundra man, varav hälften bor inom undersökningsområdet. Ytterligare arbetsplatser av något större format är Statens Järnvägar, skolorna,

Tabell 2.37 Inkomstfördelningen inom befolkningen i Jörns församling (enligt intervjuundersökningen år 1969). Procentuell fördelning.

Inkomst Män Kvinnor (antal = 155) (antal = 126)

0— 9 999 22,6 23,8 10 000—19 999 21,9 20,6 20 000—29 999 36,1 31,7 30 000—39 999 12,3 11,1 40 000—49 999 3,2 7,9 50 000— 3,9 2,5 Okänd inkomst 0, 2,4 Totalt 100,0 100,0

Anm. Med inkomst menas i denna tabell för gifta personers del summan av makarnas inkomster före skatt inklusive barnbidrag, studielån, etc under år 1968.

196 SOU 1972:20

sjukstugan och ålderdomshemmet. De övriga arbetsplatserna är mindre och har ofta endast en eller två anställda.

Arbetsplatserna inom undersökningsområdet är i hög grad koncentre- rade till Jörns samhälle. En stor del av den förvärvsarbetande befolk- ningen är bosatt i byarna i glesbygden och reser varje dag till och från sina arbeten. Dessa pendlingsresor, som sker inom Jörns församling, finns inte noterade i den officiella statistiken, som endast redovisar den pendling som överskrider kommungräns. Enligt den officiella pendlings- statistikenl har ungefär 90 personer från Jörns församling sina arbetsplat- ser utanför undersökningsområdet. De arbetar huvudsaklingen i Skellef- teå landsförsamling, i Skellefteå tätort och i Byske. Ca 50 personer bor utanför undersökningsområdet men arbetar där. De kommer framför allt från Skellefteå landsförsamling och i någon utsträckning från Skellefteå tätort och Byske.

Den andel av befolkningen över femton år, som inte förvärvsarbetar, uppgår enligt intervjuundersökningen till 46 %. Nästan hälften av dem är hemarbetande husmödrar (eller husfäder).

En del av de icke yrkesverksamma är arbetslösa. Till gruppen hör en hel del äldre män med dålig eller ingen yrkesutbildning och kvinnor i alla åldrar. När det gäller kvinnorna finns det dessutom en betydande ”dold” arbetslöshet. Många kvinnor i Jörn anser att det inte är lönt att söka arbete. Jämfört med riksgenomsnittet har Jörn en undersysselsättning av kvinnor.

Arbetslösheten i Jörn beror bland annat på skogs- och träindustrins konjunkturkänslighet, på rationaliseringen av skogsdriften, på småjord- brukens låga lönsamhet och på bristen på arbeten som är lämpliga för kvinnor.

Regelbundet finns ett femtiotal personer från Jörn på omskolningskur- ser. Antalet är något lägre under sommarmånaderna än under vintermå- naderna. Dessa kurser är sedan sommaren 1969 huvudsakligen koncentre— rade till Skellefteå tätort, som har ett omskolningscentrum för Skellefte- regionen. De personer, som på grund av ålder eller mindre handikapp har svårt att få arbete, kan få sysselsättning med beredskapsarbete i form av vägarbete, skogsröjningsarbete, upprustning av campingplatser och bad- platser, byggnadsarbete och i ökad omfattning industriarbete. 1 genom- snitt var 41 personer per månad i Jörns undersökningsområde sysselsatta med beredskapsarbete under år 1969.

Helt arbetslösa var i medeltal 76 personer i månaden i området. Under år 1969 var arbetslösheten störst under våren, då man i mars hade 104 utan arbete. Minsta arbetslösheten hade man detta år i september, då 50 personer var anmälda som arbetslösa på arbetsförmedlingen.

Social service

Den sociala service, som finns inom undersökningsområdet, är koncentre- rad till Jörns samhälle. Här finns ett sjukhem för långtidsvård. Regions- sjukhus år Skellefteå lasarett, dit man remitterar patienter. Jörn har provinsialläkare, tandläkare och en barn- och mödravårdscentral.

Det finns också ett ålderdomshem, Furugården, med plats för fyrtio

SOU 1972:20 197

1 Se FoB 1965.

åldringar. I tre pensionärshem och i pensionärslägenheter i hyreshus bor sammanlagt ett femtiotal personer. Inom församlingen arbetar fyrtio hemsamariter, som har hand om närmare åttio äldre personer — de flesta av dessa äldre är bosatta i samhället.

Barndaghem eller lekskola i kommunal regi finns inte. Däremot har Alliansförsarnlingen en lekskola för två barngrupper i åldern från fem till sju år.

Skolor inom området

Jörns rektorsområde omfattar skolorna i Jörn, Myrheden, Renström, Stavaträsk och Stensträsk. Elevunderlaget är vikande. Skolorna i Myr- heden, Stavaträsk och Stensträsk beräknas upphöra vid mitten av 1970-talet. Skolan i Renström har däremot ett tämligen stabilt elevunder- lag.

Förutom grundskola finns inom Jörns undersökningsområde en liten yrkesskola med enbart hemteknisk linje.

Antalet elever i grundskolan var läsåret 1969/1970 följande ide olika skolorterna:

Skolort Antal elever Jörns tätort (låg-, mellan- och högstadieskola) 418 Myrheden (låg- och mellanstadieskola) 27 Stavaträsk (låg— och mellanstadieskola) 29 Renström (låg- och mellanstadieskola) 55 Stensträsk (låg- och mellanstadieskola) 42 Kommersiell service

I den norra och västra delen av Skellefteå kommun, dvs i den del som i stort sett består av Jörns församling, är tillgången till affärer av olika slag och annan kommersiell service ganska dålig. Nästan all service av denna typ finns i den enda tätorten, dvs i Jörn. I glesbygden finns endast livsmedelsaffärer i sju byar (Österjörn, Stavaträsk, Renström, Stensträsk, Åselet, Ullbergsträsk och Myrheden); därutöver trafikerar varubussar området.

Befolkningen inom undersökningsområdet är alltså för sin dagliga varuservice beroende av utbudet i tätorten. Här har man även möjlighet att köpa vissa kapitalvaror och service för dessa. Vill man ha större sortiment att välja på, måste man resa till någon av de större orterna i närheten, exempelvis till Arvidsjaur i Norrbotten eller till Skellefteå. Troligen gör många jörnbor en hel del inköp per postorder. Postkontor finns på fyra platser, nämligen Jörn, Österjörn, Renströmsgruvan och Stavaträsk.

I tätorten Jörn finns tre banker, ett apotek, ett hotell, en barservering, en bilaffär och fyra bensinstationer. Dessutom finns det några kiosker, däribland en korvkiosk.

198 SOU 1972:20

Två viktiga butiker saknas inom området, herrekipering och system- bolag. Sprit- och vinköp klarar emellertid busschaufförerna av mot en avgift av två kronor.

Något om fritiden

Bygdens geografiska länge på relativt långt avstånd från större orter och den skog- och sjörika naturen och klimatet är givetvis av betydelse för jörnbornas val av fritidsaktiviteter.

Närheten till de stora skogarna och de många vattendragen ger goda möjligheter till jakt och fiske, som en stor del av befolkningen ägnar sig åt på fritiden. Inom området finns minst femton jaktvårdsorganisationer och ett flertal jaktlag. Fiske bedrivs förutom i sjöarna även i Byskeälven, som är välbesökt av sportfiskare — dessa kommer inte enbart från Jörnsbygden. Sportfiskeklubb finns i Jörns samhälle, och ett tiotal platser har fiskevårdsföreningar. Sommartid kan man bada i de flesta sjöarna i området.

För skidåkare finns det elljusspår och en skidstuga några kilometer utanför samhället. Ishockeybanor finns förutom i Jörn i några av byarna. Inom området finns många sport- och idrottsföreningar. Sedan slutet av år 1969 har man i samhället en ny simhall.

Jörn är alltså ganska välförsett med möjligheter till utomhusaktiviteter på fritid. Den geografiska isoleringen och tätortens litenhet betyder emellertid att kulturutbudet är mycket begränsat.

Detta är huvudsakligen lokaliserat till Centrumhuset. Här finns biblio- teket (det behandlas utförligt i avsnittet om bokutbudet) och Folkets hus, där det bland annat finns en bio- och teatersalong. Några gånger i veckan visar man film (onsdagar, fredagar och söndagar) med en föreställ- ning varje gång. Publiken består mest av ungdomar. Ibland har man matine'föreställningar för barn. Ungefär fyra gånger om året gästas Jörn av Riksteatern. Ortens teaterförening förbereder besöket och har även ett visst inflytande på vilka föreställningar som visas.

Tämligen regelbundet spelar man bingo i Folkets hus. Bingoarrange- mangen är mycket välbesökta. Det kommer besökare från befolkningen både i och utanför samhället. Jörnbor reser ofta till andra orter för att spela bingo, företrädesvis till Boliden.

Varannan vecka är det dans i Folkets hus, vanligtvis på fredagskvällar- na. De, som vill gå ut och dansa oftare, brukar fara till Boliden, som är en något större ort med fler dansarrangemang. Sommartid ordnas det dans i Folkparken.

Folkets hus-lokalerna användes ibland till utställningar av olika slag. Riksutställningar ordnar några gånger årligen utställningar i Jörn. De brukar ordnas i samarbete med biblioteket.

I samhället finns en hembygdsgård, där man har samlat bruksföremål från trakten. Ett hundratal personer är med i ortens hembygdsförening. Gården hyrs ut till andra föreningar och sällskap för sammankomster.

En lantbrukare i Kåtaselet, en by i den nordvästra delen av undersök- ningsområdet, har byggt upp en stor samling gamla bruksföremål och en omfattande vapensamling, som han visar för besökare och som i prakti-

199

SOU 1972:20

ken fungerar som ett slags hembygdsmuseum.

I Jörn finns av tradition ett stort religiöst intresse. Nästan tjugo procent av den vuxna befolkningen besöker minst en gång i månaden eller oftare kyrkan eller någon annan religiös _samlingslokal'. Som tidigare nämnts finns det en kyrka i Österjörn och en i Jörn (Sankt Mikael). Till den senare hör en samlingslokal. För ungdomar i åldern tio . till femton år finns inom ramen för svenska kyrkans verksamhet ”Sankt Mikaels juniorförening” med ett medlemstal på 20—25 ungdomar. De mest aktiva är i åldern tio till tretton år. Föreningen ordnar utflykter, andaktsstunder, bibelstudier och hobbyaftnar.

De frikyrkliga samfund, som verkar i Jörn och dess omgivning är Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (med ungdomsföreningen De ungas Förbund), Frälsningsarmén, Alliansmissionen, Pingstvännerna och Jehovas vittnen. Flest medlemmar har F iladelfiaförsamlingen.

Jörnborna har möjlighet att delta i verksamheten inom ett flertal andra föreningar och organisationer. Det finns ideella, politiska och religiösa föreningar, fackföreningar, en rad intresse- och hobbyföreningar, och föreningar som vänder sig till en viss grupp människor, exempelvis pensionärer. Sammanlagt finns det inom området över femtio sådana sammanslutningar.

Studiecirklar och kurser ordnas främst av Vuxenskolan och ABF i Skellefteå. Sådana arrangeras både i tätorten och i glesbygden. Särskilt omtyckta är olika former av hobbyverksamhet.

Det tycks hos jörnborna finnas ett ganska stort intresse för bygden och dess historia. Vuxenskolan har en studiegrupp, som studerar Jörn ur olika aspekter. Ett antal jörnbor har till exempel själva författat och givit ut en ”Jörnskrönika”.

Det finns två ungdomsgårdar inom undersökningsområdet. Den ena är ”Hörnan”, ett färgglatt hus mitt i Jörns samhälle. Denna ungdomsgård är en av Skellefteå stads fritidsgårdar och driver en programverksamhet i samarbete med stadens övriga gårdar. Man har öppet tre kvällar i veckan. Enligt föreståndaren har ungefär 130 flickor och 80 pojkar gårdskort. De flesta medlemmarna befinner sig i de nedre tonåren. Den organiserade verksamheten består av hobbygrupper, fritidsgrupper, tävlingar, filmvis- ningar, diskussionsaftnar (med filmer som lockmedel) och informations- kvällar kring ämnen som ”Narkotika och alkohol” och ”Arbetarrörelsen i Sverige”. Ibland ordnas diskotekdans.

Den andra ungdomsgården ligger också inne i samhället och drivs av Alliansmissionen. Ungefär 150 barn och ungdomar från samhället och byarna i närheten är medlemmar. Här förekommer hobbyverksamhet och studiecirklar. Sommartid ordnar Alliansmissionen läger för sina unga medlemmar med bibelstudier och scoutliknande aktiviteter.

När man frågar ungdomar i Jörn vad de gör på sin fritid, säger många av dem att det finns så litet att göra där. Pojkarna har det bättre än flickorna, eftersom de har fotbollsplan och ishockeybana. Av flickorna får man höra uttryck av typen: ”Det är så trist i Jörn, allting är för pojkar, det finns mest för dem överallt, på ungdomsgården också, där de spelar kort och fia och ishockeyspel”; ”När det är diskotek vill de inte dansa, ingen här kan egentligen dansa” eller ”På dans för mogen ungdom

200 SOU 1972:20

1 Enligt intervjuunder- sökningen.

-- 4 ammo—_. Han -.

-—r_.,vu=.nt_s.-nac-_.-_ ' .

i Folkets Hus får vi inte komma in”.l

Det kafé, som ligger i samma hus som busstationen, är en träffpunkt för en del ungdomar på kvällarna. Ofta sitter de här från sextiden fram till stängningsdags vid nio. Här finns en jukebox och ett par spelautoma- ter. Många skolungdomar från byarna fördriver tiden på kaféet, medan de väntar på bussen. Vid niotiden stänger också den lilla restaurangen vid järnvägsstationen. Korvkiosken, som är något av en samlingspunkt utom- hus, stänger en stund senare.

Bokutbudet iJörns undersökningsområde

De som bor i Jörn, kan köpa böcker i en färghandel, i de tre kioskerna, hos förlagsombud och av Alliansmissionen. Möjligheter att låna böcker finns på folkbiblioteket, skolbiblioteken och sjukstugan. Enligt uppgift finns det också ett par Blå Band-bibliotek ute ibyarna.

Bokdistribution genom försäljning

Gerrys färg- och kemikalieaffär saluför böcker. Utvalet är tämligen begränsat. Enligt innehavaren kan man emellertid beställa böcker. Detta utnyttjas dock mycket sällan av kunderna. Varje år organiserar han en läsecirkel för 10—15 personer i samhället.

Samhällets tre kiosker saluför böcker, huvudsakligen ur Pressbyråns sortiment. Vidare förekommer viss bokförsäljning genom förlagsombud. Några predikanter i bygden säljer också böcker. Hur stor omfattning denna ombudsförsäljning har vet vi inte.

Sedan 1967 tillhandahåller Alliansmissionen material för kristet ung- domsarbete i hela landet. Organisationen säljer bla böcker till religiösa föreningar. Varje år säljer Alliansförsamlingen 200—300 böcker i tätorten Jörn och ute i byarna i Jörns församling. Alliansföreningen i Jörn har själv en boksamling på 500 böcker. Ur denna samling lånas det emellertid mycket sällan ut några böcker.

Bokdistribution genom utlåning

Jörns rektorsområde har ett skolbibliotek, som under läsåret 1968/1969 omfattade 10403 band. Antal hemlån under läsåret uppgick enligt tillgänglig statistik till 13 302. Antalet låntagare var 482. Huvudbibliote- ket är beläget i Furuskolan, som fungerar som centralskola. Dessutom finns det boksamlingar i övriga skolor. Speciella bokrum i Furuskolan, Parkskolan och Björkskolan. I övriga skolor (B-skolor i glesbygden) är boksamlingarna fördelade på de olika klassrummen i form av klassbiblio- tek. Sjukstugan i Jörn har en boksamling som består av ett hundratal böcker, huvudsakligen äldre svensk skönlitteratur och reseskildringar. Böckerna används till högläsning för patienter. Patienter lånar mycket sällan själva böcker. Det finns inget samarbete mellan sjukstugans ' De ”iCkofsolnfaV . . . . . .. dessa svar gickiars- bibliotek och folkbiblioteket i Jom. kurs 8 iskolani

Bibliotekverksamhet bedrevs tidigare i Jörn i IOGTs och ABFs regi. Det tätorten Jörn.

201

SOU 1972:20

fanns ytterligare ett par mindre bibliotek som var öppna för allmänheten. Den största boksamlingen hade ABF. När ett allt större behov av litteratur av olika slag började märkas, ansåg man det så småningom lämpligt att samla all biblioteksverksamhet i Jörn till ett bibliotek och att söka kommunalt stöd för verksamheten. Ett kommunalt bibliotek öppna- de år 1952. Efter att länge ha varit inrymt i trånga lokaler och efter ha flyttat ett flertal gånger, placerades biblioteket år 1967 ihelt nya och moderna lokaler i samma hus som Folkets hus mitt emot busstationen.

Centrumhuset med biblictekfolkets hus, systembolag, post och bank

Hembqusgården Busstatian, koffe-

0 St. Mikaels

| kgrka Id roftsp atsen

"Jörnsbal—g"

Parkskolan (mellanstadiet)

O Älderdomshemmet "Furugården"

Furuskolan

Till Boliden och Skellefteå

stationen

Järnvägs- hotellet

Till Bastuträsk

Figur 2.25 Karta över Jörns stationssamhälle med de viktigaste byggnaderna oeh trafiklederna.

202 SOU 1972:20

Flyttningen till de nya lokalerna med förhållandevis stora utrymmen har säkerligen bidragit till att lånefrekvensen successivt har ökat betydligt sedan år 1967. Jörns kommunbibliotek blev vid kommunsammanläggningen år 1967 ett filialbibliotek till Skellefteå stadsbibliotek. De filialer, som Jörns bibliotek hade för kommunsammanläggningen sorterar fortfarande direkt under biblioteket i Jörn, men de tillhör numera Skellefteblockets biblioteksförbund, som tillkom i maj 1969. Bokbeställningar från filialer- na i Jörns församling sändes till Jörns bibliotek, varifrån de vidarebeford- ras till huvudbiblioteket i Skellefteå eller till något annat bibliotek. Även bokinköpen till filialerna skötes via Jörns bibliotek, som delvis har kvar sin karaktär av huvudbibliotek.

Jörns bibliotek

Biblioteket i Jörns samhälle ligger på andra våningen i Centrumhuset, där det finns en vuxenavdelning och en barn- och ungdomsavdelning i samma lokal, utan väggar emellan. Sammanlagda ytan i hela biblioteket är 129 m2 (varav kontorsrummet upptar 12 m2 ). Den som inte vet var biblioteket ligger har tämligen svårt att finna det. Det är beläget på andra våningen och har ingen tydlig utomhusskylt som anger att det finns ett bibliotek inne i byggnaden.

Antal boklån 13000

12000 ll 000 10 000 9000 8 000 7000

6000

l | | '1 l "_J— | _l l __!— 1_ T |956 57 58 59 50 61 62 63 64 55 56 67 GB 59

Figur 2.26 Utlåningen vid Jörns bibliotek tätorten 1956—1969.

Anm: Nedgången i utlåningssiffrorna under åren 1959—61 beror bl a på att området då fick TV samt att biblioteket på grund av översvämning m m under en längre tid fick arbeta i provisoriska lokaler. Nedgången åren 1963—65 beror bl a på att biblioteket efter en brand återigen under en längre tid fick arbeta i provisoriska lokaler till dess de nya invigdes år 1967.

SOU 1972:20 203

Föreståndare för biblioteket är sedan många år en deltidsanställd filialbibliotekarie, som biträds av en timanställd person. Under 1969 hade biblioteket öppet varje måndag och onsdag 18—20 och varje lördag 11—13. Bokbeståndet vid slutet av år 1969 omfattade 10267 band. Biblioteket hade ett fyrtiotal tidskrifter men inga dagstidningar. De besökande kunde lyssna på radio och se på TV under ca en timme varje dag. Antalet registrerade låntagare var under år 1969 ungefär 360.

Bibliotekarien har under en lång följd av år informerat om biblioteket på årsmöten och föreningsmöten och bjudit in olika föreningar och grupper. Besökarna har blivit trakterade med kaffe och fått reda på hur biblioteket fungerar. Utöver de bokutställningar, som biblioteket arrange- rar, har Vuxenskolan haft sina kursavslutningar där, och ibland också ordnat utställningar av förfärdigade alster på biblioteket. Västerbottens läns museum och Riksutställningar är andra utställare. I samband med utställningar har biblioteket då och då Söndagsöppet. Biblioteket besöks regelbundet av skolklasser både från samhället och ute från byarna.

Filialer och vandringsbibliotek

Filialer till Jörns bibliotek finns i Renström, Stensträsk och Stavaträsk. Dessa filialer har eget bokbestånd, vilket kan kompletteras, främst av biblioteken i Jörn och Skellefteå. Filialföreståndarna kan själva välja böcker på biblioteket i Jörn. Det kan även filialernas låntagare göra. De kan antingen lämna tillbaka dem till ”sin” filial eller sända dem med buss till biblioteket i Jörn.

Ingen av filialerna har några tidningar eller tidskrifter. Någon program- verksamhet förekommer inte. Filialerna sköts av timanställd personal utan biblioteksutbildning.

Den största filialen finns i gruvsamhället Renström. Här finns en

Antal boklån 5 000 4 000 3 000 2 000 | 000 0 _T— 1 1 __|"— | I _"! Fä T__7 1955 57 58 59 60 61 62 63 64 65 55 67 68 69 l 2 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 Antal Flickr

Figur 2.27 Utlåningen vid Jörns biblioteksfilialer 1956—1969.

Anm: Nedgången i utlåningssiffrorna under åren 1959—1961 beror bl a på att området då fick TV.

204 SOU 1972:20

särskild bibliotekslokal, som sköts av en föreståndare och som hålles öppen en timme varje fredagkväll. Ofta är den öppen vid skiftbyten i gruvan, då många arbetare passerar biblioteket. Detta filialbibliotek har ett tusental böcker. Där finns ett antal finska böcker för de finska gruvarbetare som arbetar i gruvan i Renström. Dessa finländare är de enda utlänningar som år 1969 var bosatta inom Jörns undersöknings- område. Denna filial har ett hundratal låntagare och en stor del av dem är skolungdomar.

Filialen i Stensträsk är inrymd i skolan, där det också finns ett skolbibliotek. Böckerna i de båda biblioteken står på skilda hyllor. Under skoltid får eleverna låna ur folkbiblioteket, som består av något över 700 band. För allmänheten har filialen öppet en timme i veckan. Trakten kring Stensträsk är glest befolkad. Det finns endast mellan tio och femton gårdar med sammanlagt ett sextiotal biblioteksutnyttjare.

Även filialen i Stavaträsk är inrymd i en skola. Där finns något fler än 700 band. Antalet låntagare är ett fyrtiotal. Till 1957 fanns i Stavaträsk endast en så kallad ”boklåda” (vandringsbibliotek) hos en privatperson. Då antalet lånade böcker ökade, öppnades en fast filial iStavaträsk som hölls öppen en timme per vecka. Sedan filialen tillkommit stagnerade emellertid utlåningen, delvis kanske beroende på att en del låntagare flyt- tade bort från trakten men delvis kanske också på att låntagarna fann det mindre trivsamt att låna 1 en opersonlig skolsal vid bestämd tidpunkt än hemmahos en privat person.

Vandringsbibliotek från biblioteket i Jörn finns hos privatpersoner i fem byar (Myrheden, Granbergsträsk, Kankberg, Klintträsk och Hög- heden) och på ålderdomshemmet Furugården i Jörn. Böckerna byts ungefär var tredje månad. Varje vandringsbibliotek brukar innehålla ett femtiotal böcker. Sammanlagt lånar mellan femtio och sextio personer ur dessa bibliotek.

Det antal vandringsbibliotek, som är utplacerat i byarna, minskar i takt med utflyttningen från glesbygden, men också på grund av att låntagare med tillgång till bil helst utnyttjar biblioteket i samhället. Det finns låntagare inskrivna vid biblioteket i Jörn, som bor upp till sex mil därifrån.

Antal boklån 3 000 3

2 000

I 000

" r r 1 —7 T T I | 1 1— l I 1955 57 se 59 en en 52 53 sa 65 se 57 68 se 14 n n a s & IO & 7 s 7 5 s 5

Antal orter med boklåda Figur 2.28 Utlåningen vid Jörns vandringsbibliotek 1956—1969.

SOU 1972:20

Utlåningen från biblioteket iJöm

Bibilioteket i Jörn noterade under litteraturutredningens experiment- period alla län fotografiskt. Som redan nämnts redovisas resultatet av denna undersökning på annan plats. Vad beträffar bokutlåningen från biblioteket i tätorten Jörn skall här endast nämnas att 70 % av lånen gick till låntagare i tätorten och 20 % till låntagare i glesbygden. Endast 3 % av böckerna lånades ut till låntagare utanför Jörns undersökningsområde. Utlåningen per invånare är fem gånger större i samhället än i glesbygden. Den mycket stora skillnaden beror troligen till någon del på att gles- bygdsbefolkningen även lånar på andra bibliotek men sannolikt mest på att de som bor ute i byarna överlag har längre väg till något bibliotek över huvud taget. Vidare har de filialer och boklådor som finns ute i glesbyg- den inte särskilt mycket att bjuda på och dessutom hålls filialerna i gles- bygden öppna mycket få timmar per vecka.

Utlången vid biblioteket i Jörn har ökat starkt under senare år, utlåningen vid filialerna i glesbygden har stagnerat på samma nivå under de fem sex senaste åren, och utlåningen från vandringsbiblioteken har minskat stadigt ända sedan mitten av 1950-talet, se fig 2.26, 2.27 och 2.28.

Några sammanfattande synpunkter

Jörns undersökningsområde ligger i Norrlands inland, geografiskt tämli- gen avlägset från större orter. Bebyggelsen, i form av ett större samhälle (Jörn) och ett hundratal byar och gårdar, är spridd över ett stort område. Många jörnbor bor isolerat och har långt till service av olika slag och ofta långt till sina arbetsplatser.

Den känsla av isolering som kan växa fram ur denna geografiska av- skildhet från ”yttervärlden” kompenseras kanske till en del av den käns- la av samhörighet, som naturligt växer fram mellan de människor som bor i samma by eller samma del av Jörns församling. Invånarna där känner alltid igen varandra och noterar genast främlingar på orten. De som bor där men inte umgås, känner ändå varandra till namnet och utseendet. I stor utsträckning träffar man samma människor i affärer, på posten, på bio, på bingokvällar, på föreningsmöten, på sammanträden och på bussen till stan. Det skapar en samhörighet, som har svårare att växa fram hos invånare i större tätorter. Den manliga befolkningen i Jörn arbetar huvudsakligen inom gruv- och verkstadsindustrin och med jordbruk och skogsbruk. Det finns en hel del småjordbruk, vilkas ägare sköter dem vid sidan om ett annat arbete. De förvärvsarbetande kvinnorna är i huvudsak sysselsatta inom olika service- arbeten.

Rationaliseringen inom jord- och skogsbruk och svårigheterna att ge- nom lokaliseringspolitiska åtgärder skapa arbetstillfällen i bygden har lett till en markant undersysselsättning av kvinnor och en brist på arbets- tillfällen över huvud taget. Utöver grundskolan och en hemteknisk yr- kesskolelinje finns det ingen möjlighet att utbilda sig inom Jörns försam- ling. Detta leder till en ständig utflyttning, särskilt inom bygdens yngre befolkning. En del ungdomar flyttar för att till att börja med gå i skola

206 SOU 1972:20

på andra orter och kommer hem vid helger och längre lov. Många söker sig arbete på andra orter och lämnar definitivt Jörn. Varje år minskar be- folkningsantalet i området med ett hundratal personer.

Befolkningsmässigt kännetecknas Jörns undersökningsområde av att det bor förhållandevis många äldre personer där, att en mycket stor andel av invånarna har enbart folkskoleutbildning, att det finns många invånare som har låga inkomster, att många är arbetare och att det finns få tjänste- män och få egna företagare utanför jordbruket.

Traktens avfolkning minskar underlaget för olika typer av service. Tidigare fungerade flera av byarna som serviceorter för befolkningen i sin omgivning, men numera har Jörns samhälle nästan helt övertagit dessa servicefunktioner. Sedan kommunsammanslagningen vid årsskiftet 1966/67 tillhör Jörns församling Skellefteå. Bygden är orienterad mot och beroende av Skellefteå vad beträffar det mesta av kommunal, social, kommersiell och annan service. I glesbygden prövar man andra former än de traditionella för vissa typer av service. Fasta serviceorgan ersättes av mobila. En del av de fasta livsmedelsaffärerna i glesbygden har för- svunnit och har ersatts av livsmedelsbussar. En tidigare existerande fast socialvårdstjänst i Jörn har ersatts av en tjänst, som upprätthålles av en socialvårdsassistent som arbetar i Skellefteå men som tjänstgör i Jörn vissa timmar per vecka.

Vid sidan av de fem glesbygdsskolorna är de tre biblioteksfilialerna nästan de enda glesbygdslokaliserade serviceinstitutionerna i Jörns vid- sträckta glesbygd.

Under år 1970 har de tre fasta biblioteksfilialerna i glesbygden kom- pletterats av en bokbuss, och det är långtifrån otänkbart att filialerna så småningom dras in.

Bristen på arbetstillfällen och de mycket begränsade möjligheterna till fritidsaktiviteter — särskilt inomhus — upplever jörnborna nog som de största av sina sociala problem. Man kan ibland märka en viss irritation över att ingenting görs för att förbättra situationen ”så att vi kan få behålla våra unga”. Men denna irritation är ofta kopplad med resignation och modlöshet när det gäller frågan om bygdens framtid. Det finns så lite att knyta förhoppningar till, inga speciella naturtillgångar, inga egentliga förutsättningar för kvinnor att få arbete utanför hemmet, inga egna hant- verkstraditioner att förvalta och utveckla. Och möjligheterna att påverka händelsernas utveckling när det gäller satsningar för bygdens utveckling är nu —- inom ramen för den kommunala beslutsprocessen i ”storkom-

munen” Skellefteå — mindre än förr.

SOU 1972:20

3 Jämförande beskrivning av de fem undersökningsområdena

3.1. Datainsamlingsarbetet

Huvudparten av de data, som vi har samlat in om läs- och bokvanorna under år 1969 hos befolkningen i de fem undersökningsområdena, har vi fått tillgång till genom två tämligen omfattande intervjuundersökningar.

Den ena av dessa var en intervjuundersökning, som genomfördes inom slumpmässigt dragna stickprov ur befolkningen i åldern 15—69 år i de fem undersökningsområdena. Den andra av dem var en klassrumsenkät med samtliga skolelever i årskurserna 3, 6 och 9 i de fem undersöknings- områdena. I detta kapitel och de två följande kommer vi att redovisa resultat ur intervjuundersökningen med de vuxna invånarna. I kapitel 6 kommer vi att redovisa resultat från bearbetningen av klassrumsenkäterna med skoleleverna.

Den första versionen av det frågeformulär som användes vid intervju- undersökningen utarbetades av Harald Swedner. Det blev sedan föremål för en noggrann bearbetning och en ganska radikal nedbantning på grundval av erfarenheter från en provundersökning i juni 1969. Detta arbete utfördes i nära samarbete med byrådirektör Dag Hallberg på SCB. Till de avsnitt som måste uteslutas för att minska tiden för intervjuernas genomförande hörde bland annat ett antal frågor, som avsåg att ge en detaljerad bild av intervjupersonernas tidsanvändning under dygnen (eller dygnet) närmast före intervjudygnet.

De personer som vi avsåg att intervjua var personer, som vid intervju- tillfället bodde i de fem undersökningsområdena. Stickprovet drogs ur den förteckning över befolkningen i dessa områden, som finns i ”Regist- ret över totalbefolkningen sorterad i kameral ordning” (som innehåller de personer som bodde i områdena den 1.7.1969) och i mantalslängderna för de berörda områden (som innehåller de personer som bodde inom undersökningsområdena den 1.11.1968).l

Undersökningsområdena omfattade följande delar av de berörda kom- munerna:

1 Vissa delar av Kirsebergs församling i Malmö kommun (Kirsebergssta- den, Rostorp, Segevång ochValdemarsro), med ca14 000 invånare i slutet av år 1969.

208 SOU 1972:20

1 lin nämnare beskrivning av stickprovsdragningen finns i en av Britt-Marie Ringmo utarbetad ”Tek- nisk rapport avseendc en undersökning om läs- och bokvanor i fem orter i Sverige” (SCB 20.4. 1971).

i l l

Antal personer Procentandel av i stickprovet befolkningen i åldern 15—69 år

Kirseberg 525 5,35 Oxhagen 558 20,41 Skärholmen 536 2,44 Skellefteå 365 2,52 Jörn 306 12,46

Stadsdelen Oxhagen plus det angränsande Älvtomtaområdet i Örebro kommun, med ca 4 100 invånare i slutet av år 1969. 3 Skärholmens församling (med undantag av stadsdelen Bredäng) i Stockholms kommun, med ca 24 500 invånare i slutet av år 1969. 4 S:t Olofs församling (som bland annat omfattar de centrala delarna av Skellefteå tätort) och delar av Skellefteå landsförsamling (i huvudsak den västra delen) i Skellefteå kommun med ca 26 600 invånarei slutet av år 1969. 5 Jörns församling i Skellefteå kommun, med ca 3 750 invånare i slutet

av år 1969.

Ovanstående sammanställning visar antalet personer i de urval, som drogs ur de angivna registren för vart och ett av dessa fem undersökningsom- råden. Urvalets storlek baserades på en diskussion av kostnaderna och den önskade precisionen i undersökningsresultaten för olika typer av relevan- ta redovisningsgrupper. Överläggningarna ledde till att vi fann att en stickprovsstorlek på ca 500 individer per område var önskvärd men att det på grund av de högre kostnaderna för intervjuarbetet i Skellefteå och Jörn var nödvändigt att reducera urvalsstorleken idessa områden till ca 300 personer för vartdera.

Tabell 3.1 Antal personer i de ursprungliga stickproven från de fem undersökningsområdena.

Område Antal personer I det ursprung— som ej bodde i som bodde i liga stickprovet undersöknings- undersöknings- (”bruttostick- området under områdena un- provet”) intervjuperio- der intervju- den perioden (”nettostick- provet") Antal % Antal % Kirseberg 525 38 7,2 487 92,8 Oxhagen 558 47 8,4 511 91,6 Skärholmen 536 55 10,3 481 89,7 Skellefteå 365 39 10,7 326 89,3 Jörn 306 18 5,9 288 94,1 Totalt 2 290 197 8,6 2 093 91,4

SOU 1972:20 209

14

Det visade sig (som väntat) att en del av de personer, som ingick i det dragna stickprovet ej bodde i undersökningsområdena, när intervjuerna genomfördes under perioden 17 november — 7 december 1969. Antalet personer i stickprovet, som ej bodde i området vid intervjutillfället, framgår av tabell 3.1.

Av de 2 093 personer ur stickprovet, som bodde i undersökningsområ- dena under intervjuperioden, kunde 1 896 intervjuas. En del av dem, som inte blev intervjuade, var sjuka under intervjuperioden, och en del kunde intervjuarna inte få tag i, när de sökte dem i deras hem. Antal intervjupersoner, som vägrade att låta sig intervjuas, uppgick till 132, vilket är 6,3 % av de personer som ingick i nettostickprovet (dvs av de personer som stod upptagna i de register, som vi använde oss av när stickproven drogs och som bodde i undersökningsområdena under inter- vjuperioden). Vägrarprocenten kan betecknas som låg; den är av ungefär samma storleksordning som brukar förekomma vid de intervjuundersök- ningar av denna typ, som SCBs utredningsinstitut ofta har utfört.

Tabell 3.2 visar antalet personer ur nettostickprovet, som var sjuka under den tid som fältarbetet pågick, som ej anträffades under den tid som fältarbetet pågick och som vägrade att låta sig intervjuas.

Procentandelen vägrare är störst i storstadsförorten Skärholmen, (11 %) och avtar sedan med minskande storlek för undersökningsorten. Den är följaktligen lägst för Jörn, där endast 5 utvalda intervjupersoner vägrade att låta sig intervjuas (vilket motsvarar 2 % av antalet personeri nettostickprovet). Det är tänkbart att detta samband mellan ortsstorlek och vägrarprocent (som ofta förekommer vid intervjuundersökningar av denna typ) har att göra med att intervjuarstaben har lättare för att skapa ett intresse för en undersökning av detta slag och ett förtroende för att de insamlade uppgifterna kommer att behandlas konfidentiellt i en miljö, där de utvalda intervjupersonerna genom kontakter med personer som de känner kan kontrollera vad intervjuarna säger om undersökningens karaktär och syfte. En faktor som också kan tänkas spela en roll i detta sammanhang är att man sannolikt är mindre rädd för att släppa in en

Tabell 3.2 Antal intervjuade personer i de fem undersökningsområdena.

Område Antal personer i netto- som var som ej an- som vägra- som ej intervjuade stick- sjuka träffades de att låta kunde in- personer provet sig inter- tervjuas vjuas av andra skäl Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kirseberg 487 16 3,3 23 4,7 41 8,4 2 0,4 405 83,2 Oxhagen 511 4 0,8 1 0,2 22 4,3 — — 484 94,7 Skärholmen 481 3 0,6 5 1,0 51 10,6 1 0,2 421 87,5 Skellefteå 326 5 1,5 2 0,6 13 4,0 1 0,3 305 93,6 Jörn 288 — — 1 0,3 5 1,7 1 0,3 281 97,6 Samtliga 2 093 28 1,3 32 1,5 132 6,3 5 0,2 1 896 90,6 210 SOU 1972:20

&:

främmande person (intervjuaren) i sin bostad i en mindre ort och i glesbygden än i storstäder som Stockholm och Malmö.1

Vägrarprocenten i denna undersökning kan, som redan nämnts, beteck- nas som låg och tyder på att intervjuarbetet genomförts på ett kompetent och effektivt sätt.

Tabell 3.3 visar procentandelen vägrare bland män och kvinnor inom fyra olika åldersgrupper för nettostickprovet inom vart och ett av de fem undersökningsområdena. Tabellen visar också det totala bortfallet ur nettostickprovet inom dessa grupper. Av denna tabell framgår det att det totala bortfallet (på grund av vägringar och på grund av sjukdom och oanträffbarhet under intervjuperioden) är lägst för yngsta åldersgruppen (15—24 år) och högst för den äldsta åldersgruppen (60—69 år) i sju av de tio redovisade köns- och ortsgrupperna. Vad man noterar med särskilt intresse är att endast en av de 156 männen i nettostickprovet från Jörn ej kunde intervjuas, och att ingen av männen från Jörn vägrade att låta sig intervjuas. Några markerade skillnader mellan män och kvinnor beträffan- de andelen intervjuade ur nettostickprovet finns inte. Största totalbort- fallet bland de redovisade grupperna (som är homogena med avseende på kön, ålder och ort) finner vi för de äldre männen (ålder 60—69 år) från Kirseberg och Skärholmen, och det lägsta finner vi för unga män och kvinnor (ålder 15—24 år) från Skellefteå och Jörn.

Intervjuformuläret innehöll frågor av två slag. Det ena slaget kan betecknas som frågor om egenskaper hos de intervjuade personerna, som direkt eller indirekt kan antas påverka deras läs- och bokvanor (av typen

Tabell 3.3 Antal personer i nettostickprovet som ej kunde intervjuas i olika köns- och åldersgrupper inom de fem undersökningsområdena. Det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp framgår av tabell 3.2.

15—24 år, antal

1 netto- Ej intervjuade Vägrare stick- provet _ _ Antal % Antal % Mån Kirseberg 48 3 6,3 — -— Oxhagen 31 2 6,5 1 3,2 Skärholmen 38 3 7,9 1 2,6 Skellefteå 21 — — — — Jörn 38 — — — — Summa 176 8 4,5 2 1,1 Kvinnor Kirseberg 46 8 17,4 2 4,3 Oxhagen 60 2 3,3 1 1,7 Skärholmen 51 5 9,8 3 5,9 Skellefteå 31 1 3,2 — — Jörn 29 —— — —- — Summa 217 16 6,5 6 2,8

SOU 1972:20

1 Som ledare för fältar- betet fungerade Britt- Marie Ringmo. De socio- loger, som hade ansvaret för datainsamlingsarbetet på de olika orterna i samband med de övriga sociologiska undersök- ningarna (Karin Garmer, Nils Harvard, Ann-Marie J ohard och Anders J ärne- gren) fungerade som rådgivare åt SCBs inter- vjuarstab inom sina un- dersökningsområden.

25 —39 år, antal

I netto- Ej intervjuade Vägrare stick- provet Antal % Antal % Män Kirseberg 74 15 20,3 6 8,1 Oxhagen 117 3 2,6 3 2,6 Skärholmen 110 16 14,5 14 12,7 Skellefteå 52 1 1,9 1 1,9 Jörn 29 — — — — Summa 382 35 9,2 24 6,3 Kvinnor Kirseberg 65 7 10,8 3 4,6 Oxhagen 141 4 2,8 4 2,8 Skärholmen 131 13 9,9 13 9,9 Skellefteå 61 3 4,9 1 1,6 Jörn 31 3 9,7 2 6,5 Summa 429 30 7 0 23 5 4

kön, ålder, civilstånd, etc). Vi kommer i fortsättningen att kalla dessa data för bakgrundsvariabler. Den andra gruppen av frågor kan betecknas som frågor om deras fritidsvanor och om deras läs- och bokvanor. Att vi ställde ett tämligen stort antal frågor till de intervjuade om deras sätt att använda sin fritid, beror på att vi ansåg att det är viktigt att relatera deras läs- och bokvanor till deras fritidsliv (deras läsaktiviteter utgör ju i stor

40—59 år, antal

I netto- Ej intervjuade Vägrare stick- provet Antal % Antal % Män Kirseberg 110 14 12,7 8 7,3 Oxhagen 78 4 5 ,1 3 3,8 Skärholmen 69 9 13,0 8 11,6 Skellefteå 57 3 5,3 2 3,5 J örn 58 1 1,7 — — Summa 372 31 8,3 21 5,6 Kvinnor Kirseberg 79 18 22,8 14 17,7 Oxhagen 60 9 15,0 8 13,3 Skärholmen 59 10 16,9 8 13,6 Skellefteå 53 5 9,4 4 7,5 Jörn 57 1 1,8 1 1,8 Summa 308 43 14,0 35 11,4

212 SOU 1972:20

60—69 år, antal

I netto- Ej intervjuade stick- provet

Antal %

Män

Kirseberg 8 26,7 6 Oxhagen 7 1 14,3 1 14,3 Skärholmen 8 2 25,0 2 25,0 i Skellefteå 15 3 20,0 3 20,0 * Jörn 31 — — — — Summa 91 14 15,4 12 13,2 Kvinnor Kirseberg 35 11 31,4 2 5,7 Oxhagen 17 2 11,8 1 5,9 Skärholmen 15 2 13,3 2 13,3 Skellefteå 36 5 13,9 2 5,6 Jörn 15 2 13,3 2 13,3 Summa 118 22 18,6 9 7 6

utsträckning en del av deras fritidsliv). Dessa data om fritidsanvändning och om läs- och bokvanor kommer vi i fortsättningen att tala om som information om undersökningsvariabler.

Följande förteckning över bakgrundsvariablerna och undersöknings- variablerna ger en god överblick över de frågor, som ingicki frågeformu- läret (frågeformuläret återges 1 Bilaga B i denna bok).

Summa, antal

[ netto- Ej intervjuade Vägrare stick- provet _ Antal % Antal % Män Kirseberg 262 40 15,3 20 7,6 Oxhagen 233 10 4,3 8 3,4 Skärholmen 225 30 13,3 25 11,1 Skellefteå 145 7 4,8" 6 4,1 Jörn 156 1 0,6 — — Summa 1 021 88 8,6 59 5,8 Kvinnor Kirseberg 225 42 18,7 21 9,3 Oxhagen 278 17 6,1 14 5,0 Skärholmen 256 30 11,7 26 10,2 Skellefteå 181 14 7,7 7 3,9 Jörn 132 6 4,5 5 3,8 Summa 1 072 109 10,2 73 6,8

SOU 1972:20

Bakgrundsvariabler

1 2 3

OOxlOXUiA

KO

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

Kön Ålder Civilstånd

Hushållets sammansättning — medlemmarnas ålder Bostadsort Typ av bostad

Utbildning

Yrke

Näringsgren Socialgruppstillhörighet Avstånd till arbetsplatsen

Tillgång till bil

Make/makas utbildning

Make / makas yrke

Make/makas socialgruppstillhörighet

Faderns yrke Faderns socialgruppstillhörighet Makarnas totala inkomst före skatt Föreningstillhörighet Modersmål Förmåga att läsa böcker på olika språk Förmåga att tala svenska om utländskt modersmål Handikapp (synfel, hörselfel, rörelsehinder eller annat)

Undersökningsvariabler

24 25

26

27 28 29 30 31

32

33 34 35 36 37 38 39

214

Frekvensen av olika fritidsaktiviteter under de senaste 12 månaderna Antal timmar per medium (TV, radio, bokläsning osv) under en normalvecka Antal lästa böcker under de senaste 14 dagarna — titel, författare, antal timmar/bok Förvärvssätt för dessa böcker Pris på köpta böcker som lästs under de senaste 14 dagarna Utförande för dessa köpta böcker Typ av band för dessa köpta böcker Vilka av bibliotekets utlåningsmöjligheter som använts om den lästa boken varit lånad på bibliotek Typ av böcker (romaner, diktsamlingar osv) som lästs under de senaste 12 månaderna Läsning av böcker av vissa författare under de senaste 12 månaderna Kännedom om närmaste bibliotek Vanligaste färdsätt till detta bibliotek Restid till detta bibliotek Antal gånger biblioteket besökts under de senaste 12 månaderna Utnyttjandet av biblioteket vid andra tillfällen än vid besök Sammanhanget då biblioteket oftast besöks

SOU 1972:20

-- liv;.

40 Utnyttjandet av service som biblioteket kan ge under de senaste 12 månaderna 41 Attityder till böcker 42 Tillgång till böcker i bostaden

Ledaren för fältarbetet (Britt-Marie Ringmo från SCB) har i sin tekniska rapport beträffande genomförandet av undersökningen tagit upp frågan i vilken utsträckning, som intervjupersonerna kan antas ha besvarat de ställda frågorna på ett riktigt sätt. Han konstaterar att det finns risk för att de intervjuade överskattat det antal gånger han/hon ägnat sig åt aktiviteter som de själva och/eller andra personer (t ex intervjuarna) bedömer som något positivt (det torde till exempel gälla sådana aktivite- ter som bokläsning), medan glömska kan leda till aktiviteter, som upplevs som ”neutrala”, får för låga frekvensvärden. Mätfel, som beror på en sådan medveten eller omedveten ”snedvridning” av svaren i intervjusitua- tionen är utomordentligt svåra att gardera sig mot, och vi har inte heller haft någon möjlighet att göra det i denna undersökning.1 Britt-Marie Ringmo anser emellertid inte att det finns anledning att anta att denna felkälla har lett till att mätvärdena för variabler av det angivna slaget snedvridits i någon större omfattning.2

En fråga i formuläret blev tyvärr formulerad på ett sådant sätt att svaren på frågan inte kan väntas ge en korrekt information om det som vi ville veta genom att ställa frågan. Det gäller fråga 16; ”Har Ni besökt eller varit inne i stadsbiblioteket under de senaste tolv månaderna?” Ordet stadsbibliotek visade sig vara missvisande i detta sammanhang; tanken var att de intervjuade skulle ange sina besök i stadsbibliotekets lokal inom undersökningsområdet, men det visade sig (vilket vi borde förutsett vid formuleringen av frågan) att många av de intervjuade vid besvarandet av frågan närmast tänkte på huvudbiblioteket i centrum av respektive ort. Vid våra bedömningar av i hur stor utsträckning de intervjuade besöker bibliotek har vi därför utnyttjat den information, som vi får genom svaren på frågan 4:14. "Hur många dagar har Ni gått på bibliotek under de senaste tolv månaderna?”

3.2. Syftet med de jämförande beskrivningarna

Vi skall i fortsättningen utnyttja det material som samlades in genom intervjuundersökningen på i huvudsak två sätt. Först skall vi (i detta kapitel) använda det för att studera befolkningsstrukturen inom de fem undersökningsområdena. I kapitel 4 och 5 kommer vi att utnyttja det för att ta reda på i hur stor utsträckning invånarna använder sin tid till olika typer av aktiviteter. Vi kommer självfallet att lägga den största vikten vid beskrivningen av deras läs- och bokvanor.

Detta kapitel syftar alltså till att beskriva och jämföra förhållandena inom de fem undersökningsområdena. Detta avsnitt av rapporten kom- mer att avslutas med ett försök till en överskådlig och jämförande karaktäristik av de fem undersökningsområdena.

Vi skall nu göra ett försök att förklara de funna skillnaderna när det gäller fritidsvanor, och särskilt vad beträffar läs- och bokvanorna, med

SOU 1972:20 215

1 Denna typ av mätfel diskuteras ingående i Harald Swedners ”Sociologisk metod”, 3:e reviderade uppla- gan,Lund, 1970, 208—214.

2 På sidan 18 iden tidiga- re omnämnda tekniska rapporten säger hon att ”mätinstrumentet torde inte ha orsakat något systematiskt fel av större betydelse”.

hjälp av vad vi vet om de fem undersökningsområdena, om naturförhål- landen, om bebyggelsemiljön och kommunikationerna, om befolknings- strukturen, om utbudet av möjligheter till olika fritidsaktiviteter och om förekomsten av speciella traditioner och värderingar. Vi kommer i våra analyser av detta problem att försöka fastställa i vilken utsträckning, som de funna skillnaderna i läs- och bokvanor mellan de fem undersöknings- områdena beror på följande huvudgrupper av faktorer.

A Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar natur- och klimatförhållanden och därmed förknippade skillnader i bebyggelse- miljön och möjligheter att färdas till de centrala delarna av den egna orten och till andra orter. B Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar näringslivets struktur, tillgången på arbetstillfällen av olika slag och tillgången på kommersiell service (t ex butiker) och icke-kommersiell service (t ex skolor, socialbyråer, bibliotek). C Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar befolknings- strukturen (könsfördelning, åldersfördelning, civilståndsfördelning, ut— bildningsnivå, yrkesgruppstillhörighet, inkomstnivå, socialgruppstill- hörighet etc). D Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar (Dl) det ”naturgivna” utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter (i form av promenader, skogsvandringar, rodd, segling, bad, jakt, fiske, skid- åkning, skridskoåkning, etc) och (D2) det av människor ”uppbyggda” utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter (i form av aktiviteter inom institutioner av typen idrottsplatser, bingohallar, teatrar, bibliotek,

idrottsplatser, ungdomsgårdar etc).

E Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar förekomsten

av religiösa, politiska och allmänt ideologiska värderingar och normer, som har sin rot i områdenas ekonomiska, politiska, religiösa och sociala utveckling och som i dag fortfarande kan antas påverka

fritidsvanorna hos befolkningen (ett exempel på förekomsten av |

1 !

sådana speciella traditioner är den starka ställning som några religiösa samfund har i Skellefteå).l

Det finns uppenbarligen en rad orsakssamband mellan dessa fem grupper av betingelser för fritidslivet i de fem undersökningsområdena. Mycket schematiskt kan dessa åskådliggöras på det sätt som visas i figur 3.1.

Den översiktliga skissen över orsakssambanden i figur 3.1 ger självfallet inte någon fullständig bild över det komplicerade orsakssambandet mellan miljö, befolkningsstruktur och förekomsten av och frekvensen för olika typer av fritidsaktiviteter. Den syftar endast till en grov strukture- ring av den tankegång, som kommer att styra vår analys av fritidsaktivi- teterna (och då särskilt läs- och bokvanorna) inom de fem undersöknings- områdena. Vi vill redan nu förutskicka att vi har kommit fram till att en väsentlig orsaksmekanism bakom de skillnader i läs- och bokvanor, som vi har funnit mellan de fem undersökningsområdena, är att skillnaderna i urbaniseringsgrad och näringslivets struktur på de fem orterna är mycket I , ,

. .. . ., . . Se s 94 ikapitel

stora, att detta leder till att de fem undersokningsomradena erbjuder sm 1 och S 170_171 i befolkning mycket olika utbildnings- och arbetsmöjligheter, att detta i kapitelZ.

216 SOU 1972:20

SOU 1972:20 Fu” 3 = : D. (D n m 0: =. 2. då V: O 5 o-q me 0. O 3 .” 3. 0.3 _ x H* __ U (n *. » :: v: & » 5 5 o. en :s 5 & ", ” W .— 9, 2 = &) BF [71 0 0 :f' :? 5: :=. m 5 9. = A) :i. 0

A Natur- och klimatför- hållanden, bebyggelse- miljö, kommunikatio- ner

B Näringsliv, tillgång till arbets- tillfällen och kommersi- ell och icke kommersiell service C Befolknings- struktur (könsför- delning, utbild nings- nivå etc.

D 1 ”Naturgivna" betingelser för fritid s- aktiviteter (Skogar, vattendrag, etc)

D2 ”Uppbyggda” betingelser för fritids- aktiviteter, idrottsplat- ser, bingo- hallar, bibliotek, etc

E Traditioner vad beträffar värderingar och normer (religiösa, politiska etc)

F örekom- sten av och fre- kvenser för olika typer av läs-

och bokvanor

sin tur leder till att befolkningen i de fem undersökningsområdena skiljer sig från varandra vad beträffar utbildnings- och inkomstnivå och att dessa skillnader påverkar befolkningens fritidsvanor i mycket hög grad.

I kapitel 2 har de sociologer, som haft hand om datainsamlingen inom de fem undersökningsområdena, försökt att ”presentera” de fem under- sökningsområdena på ett överskådligt och gripbart sätt. De har i denna presentation använt sig av alla de typer av information, som har stått dem till buds: officiell statistik, resultaten av speciella studier av förhål- landena inom sina områden, material från de studier av områdena, som de själva arbetat med inom ramen för Litteraturutredningens arbete och den kunskap om förhållandena inom området, som de kunnat förvärva genom att själva observera förhållandena och genom att i någon män och i varierande utsträckning själva delta i olika typer av aktiviteter inom sina undersökningsområden. I stort sett har de i dessa ortsbeskrivningar presenterat varje ort för sig, även om det då och då har fallit sig naturligt för dem att jämföra förhållandena i det undersökningsområde, som de beskriver, med vad de vet om förhållandena i ett eller flera av de andra undersökningsområdena.1

3.3. Jämförelser mellan de fem undersökningsområdena beträffande na- tur, klimat, näringsliv och serviceutbud

I det här avsnittet är det vår avsikt att mera direkt jämföra de fem undersökningsområdena med varandra. Dessa jämförelser är baserade på den information, som förekommer i de fem ortsbeskrivningarna, men de bygger också på en del data om befolkningsstrukturen från intervju- undersökningen och på data om bokutbudet inom områdena, som inte utnyttjats i ortsbeskrivningarna. Vi har eftersträvat att — i den mån det är möjligt — presentera denna information i siffermässig form och på ett sådant sätt att läsaren kan skapa sig en föreställning om i vilka avseenden som de fem undersökningsområdena skiljer sig från varandra.

Vad gäller bokutbudet via biblioteken är det viktigt att hålla i minnet att vad vi studerat är fem bibliotek (om man så vill fem ”biblioteks- system”) och fem ”biblioteksomland” av mycket olikartad karaktär. Biblioteken i Skärholmen, Kirseberg och Oxhagen liknar varandra i det avseendet att alla tre är filialbibliotek inom ramen för biblioteksväsendet i tre stora städer, men de är belägna i tre mycket olikartade bebyggelse- miljöer. Biblioteket i Kirseberg fungerar i en ”gammal förort” med hundraåriga traditioner, som i jämförelse med andra stadsdelar i Malmö har en låg inkomstnivå per hushåll och som sedan årtionden av befolk- ningen i Malmö har betraktats som ett ”slumområde” med lågt anseende, medan biblioteket i Oxhagen hör hemma i en ”ny förort”, som uppförts under de senaste årtiondena och som av örebroare upplevs som en ”fin” förort, där en stor andel av befolkningen är högavlönade tjänstemän och egna företagare. Biblioteket i Skärholmen ligger inne i ett modernt köpcentrum, som öppnades för ett par år sedan och som beräknas komma att fungera som ett kommersiellt centrum för ett ”omland” med upp till 100 000 invånare. När vi började vår undersökning år 1969 hade det ”omland” (stadsdelarna Skärholmen, Vårberg och Sätra), för vilket

218 SOU 1972:20

' Se härom på s 107— 110 i kapitel 2.

biblioteket i Skärholmen fungerade som huvudbibliotek, en befolkning på 24 500 personer.

Skärholmens bibliotek fungerar i en folkrik och svåröverskådlig be- byggelsemiljö, som har vuxit fram i snabb takt under de senaste åren och som ännu inte hunnit ”finna sin form”, Kirsebergs bibliotek fungerar i en komplicerad, mångfasetterad och traditionsrik förortsmiljö, där man brottas med en mängd besvärliga sociala problem, och Oxhagens biblio— tek fungerar i en liten lättöverskådlig förort med namn om sig att vara ett område för skötsamma och väletablerade unga familjer, vilkas största bo- endeproblem sannolikt är bristen på lokal service.

De båda andra undersökningsområdena ligger långt i norr, i en del av Sverige som på ett markant sätt skiljer sig från landets södra del (där de tre övriga undersökningsområdena är belägna) både vad beträffar klimat och naturförhållanden. Huvudbiblioteket i Skellefteå fungerar (tillsammans med en filial i stadens västra del) som bibliotek för en stad med ca 26 600 invånare, dvs för en ungefär lika stor befolkning som biblioteket i Skärholmen, men i en bebyggelsemiljö som har vuxit fram så sakteliga under hundratals år (och inte som Skärholmen under ett hektiskt ritande och byggande under mindre än ett årtionde). Biblioteket i Jörn ligger i ett stationssamhälle, som har hundra år på nacken och som av allt att döma passerat zenit i sin utveckling. Biblioteket i stationssam- hället med dess 1 500 invånare fungerar också med hjälp av tre filialbibliotek och fem vandringsbibliotek som knutpunkten för biblio- teksverksamheten i ett ornland med ca 2 300 invånare (utöver dem som bor i tätorten) utspridda i ett stort antal småsamhällen och byar, av vilka de största har omkring 200 invånare.

Det finns också stora skillnader mellan näringslivet i de fem undersök- ningsområdena. Huvudparten av de förvärvsarbetande i Oxhagen och Skärholmen arbetar på arbetsplatser utanför undersökningsområdet, och detta gäller också, om än i något mindre grad, för de förvärvsarbetande i Kirseberg. I Skellefteå och Jörn är det betydligt fler av de förvärvsarbe- tande, som har sin arbetsplats inom undersökningsområdet, men även där finns det pendlare till arbetsplatser utanför undersökningsområdena. Arbetslöshet förekommer framför allt i Jörn men även i Skellefteå; särskilt för kvinnor är det svårt att finna arbete i Jörn och Skellefteå. Invånarnas bostadsförhållanden är också mycket olikartade i de fem undersökningsområdena. I Kirseberg och Skärholmen bor huvudparten av invånarna i lägenheter i nyproducerade flerfamiljshus, men det finns i båda områdena en del enfamiljshus; i Kirseberg är det till större delen fråga om äldre så kallade ”gatehus” i en eller två våningar, till större delen byggda under l800-talet, i Skärholmen är det nybyggda radhus. I Skellefteå bor en stor andel av invånarna i enfamiljshus; huvudparten av dessa är villor och egnahem från 1900-talets första decennier, men de flesta av de nyproducerade bostäderna i staden är lägenheter i flerfamiljs- hus i stadens ytterområden. Oxhagen skiljer sig ur boendesynpunkt från Kirseberg, Skärholmen och Skellefteå 1 det avseendet att en mycket stor del (ca hälften) av de nyproducerade bostäderna ligger i villor och radhus. I Jörns församling bor invånarna i glesbygden med få undantag i enfamiljshus av det slag som dominerar bebyggelsen på svensk landsbygd

SOU 1972:20

219

(bondgårdar, villor) medan en stor del av invånarna i tätorten bor i flerfamiljshus.

I Skärholmen finns det ett mycket stort antal kommersiella servicean- läggningar i områdets största köpcentrum i Skärholmen och ett mindre antal sådana i köpcentra i ”satellitförorterna” Sätra och Vårberg. I Kirseberg finns det ett litet antal butiker och serviceanläggningar i centrum av området och därtill en del närhetsbutiker i andra delar av området, och i Oxhagen finns det några få butiker och kiosker. Tätorten Jörn är i jämförelse med Oxhagen (som har ungefär lika många invånare som Jörns församling) väl utrustad med serviceanläggningar. Samtidigt är det viktigt att notera att oxhagenborna endast har två kilometer till cent- rum av Örebro med dess stora utbud av varor och tjänster, medan jörn- borna har mer än 60 km till Skellefteå.

1 Skellefteå finns i stort sett samma typer av serviceanläggningar som i de centrala delarna av Malmö, Örebro och Stockholm, även om antalet av varje slag och storleken på utbudet är betydligt mindre i Skellefteå än i de tre större orterna.

3.4. Jämförelser mellan de fem undersökningsområdena beträffande be- folkningsstrukturen

De data, som vi samlade in genom intervjuundersökningen i november— december 1969, ger oss en möjlighet att beskriva befolkningsstrukturen inom området ur en rad viktiga aspekter, för vilka vi inte har tillgång till offentlig statistik.1 Dessa data belyser också viktiga drag i näringslivets struktur och bebyggelsemiljön.

Dessa uppgifter är baserade på stickprov ur befolkningen i åldern 15—69 år, vars storlek är ca 400—500 personer för undersökningsområde- na i Kirseberg, Oxhagen och Skärholmen och ca 300 för undersöknings- områdena i Skellefteå och Jörn. De är alltså inte, som den offentliga statistikens uppgifter om befolkningsförhållandena inom områdena, base- rade på uppgifter om samtliga invånare i områdena, utan på ett slump— mässigt draget stickprov ur befolkningen. Det betyder att procenttalen i de följande tabellerna är ett slags skattningar av de verkliga värdena. Felmarginalens storlek kan uttryckas genom angivandet av ett s k konfidensintervall, som anger inom vilka gränser, som ”det sanna pro- centtalet” för gruppen ifråga är beläget. Ett konfidensintervall anger inom vilket intervall som det sanna värdet med viss sannolikhet är beläget. Ett 95-procents konfidensintervall anger inom vilka gränser som det sanna värdet med 95 procents sannolikhet är beläget. Om man finner att 25 % av personerna inom en grupp som består av 220 personer (det är ungefärligen det antal personer som ingår i gruppen kvinnor från Oxhagen) har en viss egenskap, tex att se på TV ett visst antal timmari veckan, kan man beräkna konfidensintervallet med hjälp av en välkänd formel.2 Om man finner att konfidensintervallet för 95-procentsnivån i detta fall är 5,2, kan man konstatera att det sanna värdet med 95 pro- cents sannolikhet ligger inom intervallet 25 % i 5,2 %, dvs inom räjongen 19,8 = 30,2 %. Konfidensintervallen för de grupper och de procenttal som vi kommer att diskutera i detta avsnitt är genomgående mindre än

220 SOU 1972:20

1 Genom att gränserna för de fem undersök— ningsområdena inte sammanfaller med områ— den, för vilka data redovi- sas i den offentliga stati- stiken från de årliga befolkningsräkningarna och i tabellerna från folkräkningarna, har vi inte haft möjlighet att i någon nämnvärd ut- sträckning använda of- fentlig statistik för att beskriva och jämföra våra undersökningsområden. I den mån vi gjort det har vi i regel varit tvungna att själva bearbeta de data som finns i mantalsläng- derna för undersöknings- områdena. Huvudparten av de typer av data om invånarna, som vi erhållit genom SCBs intervjuun- dersökning, registreras för övrigt inte i mantals- längder och andra befolk- . ningsregister. E

2 Detta exempel är häm- ” tat från den tekniska rapport över genomföran- det av intervjuundersök- ningen, som Britt-Marie Ringmo på SCB utarbe- tat. I denna redovisas också den formel som använts och de resone- mang, som beräkningen av konfidensintervall bygger på. Se också ta— bellen i Bilaga D idenna rapport.

i 8,0 % och ofta betydligt lägre.'

I vissa sammanhang är det av intresse att fastställa om skillnaden mellan den andel personer inom två av de studerade grupperna, som har en viss egenskap (t ex att titta på TV ett visst antal timmar per vecka), är så stor att den inte kan antas bero på slumpmässiga förhållanden (eftersom det är slumpmässigt dragna stickprov, som vi använder oss av vid jämförelserna mellan de studerade grupperna, är detju möjligt att de funna skillnaderna har uppkommit genom att slumpmässiga faktorer påverkat sammansättningen av de studerade grupperna). Genom att använda någon form av statistisk signifikansprövning (t ex ett s k XZ-test) kan man fastställa hur sannolikt det är att den funna skillnaden mellan två grupper beror på slumpmässiga faktorer. Om denna sannolikhet visar sig vara lägre än 5 % (ofta använder man i stället gränsen ] %), brukar man säga att skillnaden är statistiskt säkerställd (eller statistiskt signifi— kant).

För grupper på 200 personer är skillnader på 10 % eller däröver mellan två grupper alltid statistiskt signifikanta. Om en eller båda av grupperna är större än 200 personer, minskar den procentskillnad som behövs för att skillnaden skall kunna betraktas som statistiskt signifikant. Om man jämför låga procenttal med varandra, behöver skillnaden inte uppgå till så höga värden som 10% för att den skall vara statistiskt säkerställd. Frågan om en skillnad mellan stickproven från två av undersökningsområdena är så stor att den sannolikt inte beror på slumpmässiga faktorer, är emellertid inte den enda fråga som är av betydelse, när man i studier av detta slag jämför befolkningsstrukturen i dessa två eller flera områden med varandra. Om man hade tillgång till två stora stickprov ur de studerade befolkningsgrupperna och jämförde dem med varandra, skulle man finna att även mycket små skillnader mellan procentandelar är statistiskt signifikanta. Vad som dock i många samman- hang är viktigare (för den som analyserar data av detta slag från olika sociala miljöer) än om skillnaden är så stor att den är statistiskt signifikant, är om den är så stor att den av personer som har möjlighet att ”uppleva” de båda miljöerna, verkligen upplevs som en ”skillnad”. Är det t ex så stor skillnad mellan procentandelen kvinnor (eller mellan procent— andelen personer över 60 år, eller mellan procentandelen utlänningar, eller mellan procentandelen personer som har utbildning utöver grund- skolenivån), att den som flyttar från det ena området till det andra kommer att ”märka” eller ”uppleva” skillnaden i sitt dagliga liv? Eller är skillnaden så stor att den blir ”socialt relevant” i den meningen att den påverkar de personer, som planerar för dessa båda områdens framtida utveckling? Låt oss ta ytterligare några exempel på olika typer av ”socialt relevanta skillnader”: Är en skillnad ”socialt relevant” i den meningen att den kan tänkas påverka invånarnas beslut att flytta bort från området, att investera pengar i nya bostäder eller att ta initiativ till en ny industri eller till bildandet av en ny förening? Utan att kunna belägga det genom några studier av problemet anser vi det rimligt att utgå från att skillnader mellan olika bebyggelsemiljöer vad beträffar den procentandel personer, som tillhör en viss befolkningsgrupp (är kvinnor, är över 60 år, är utlänningar, bor i hyreshus etc), i regel blir ”socialt relevanta” i de olika

SOU 1972:20 221

1 Den läsare, som är intresserad av storleken på konfidensintervallet för ett visst procentvärde för någon av de studerade grupperna, kan använda sig av den tabell över konfidensvärden, som återges i Bilaga D. Denna tabell är baserad på antagandet att de använda stickproven är dragna ur mycket stora populationer. Tabell— värdena ger goda approxim ationer för grupper ur stickproven ur K irsebergs, Skärhol- mens och Skellefteås befolkning, eftersom stickproven utgör en liten andel av befolk- ningen i dessa områden (2 % till 5 %). Värdena för konfidensintervallen blir något för höga för stickproven ur Oxhagens och Jörns befolkning, eftersom stickproven från befolkningen i dessa områden utgör en tämligen stor andel av deras befolkning (12 % resp 20 %).

Tabell 3.4 Antal personer i det dragna stickprovet från de fem undersök- ningsområdena.

Män Kvinnor Totalt Antal % Antal % Antal % Kirseberg 262 53,8 225 46,2 487 100,0 Oxhagen 233 45,6 278 54,4 511 100,0 Skärholmen 225 46,8 256 53,2 481 100,0 Skellefteå 145 44,5 181 55,5 326 100,0 Jörn 156 54,2 132 45,8 288 100,0 Totalt 1 021 48,8 1 072 51,2 2 093 100,0

betydelser som vi antytt i resonemanget ovan, först om skillnaderna mätta i procentdifferenser, är betydande. Vi bedömer det som sannolikt att en sådan procentskillnad i de flesta sammanhang upplevs som ”socialt relevant” först när den uppgår till minst 10%. Om vi genomgående endast beaktar skillnader för vilka så är fallet, kan vi konstatera att den för stickprov av den storleksordning, som vi jämför med varandra i denna undersökning, alltid är så stor att skillnaden också är statistiskt säker-

ställd.1 Könsfördelningen inom det dragna stickprovet ur befolkningen på de

fem orterna framgår av tabell 3.4. Tabell 3.5 visar fördelningen på män och kvinnor för de intervjuade personerna på de fem orterna.

Både inom det dragna stickprovet och inom de intervjuade grupperna finns det jämförelsevis många män i Kirseberg och Jörn och jämförelsevis många kvinnor i Oxhagen, Skärholmen och Skellefteå. Mansövervikten är mest markant i Jörn och i Kirseberg, där andelen män är 55 %, medan kvinnoöverskottet är mest markant i Skellefteå, där andelen kvinnor i stickprovet uppgår till 55 %. Skillnaderna mellan procentfördelningen mellan män och kvinnor i det dragna stickprovet och bland de intervjua- de personerna för var och en av de fem orterna är små; de visar att procentandelen icke intervjuade är ungefärligen lika stor bland männen och kvinnorna" 1 alla fem undersökningsområdena, se också tabell 3. 3!

Även för åldersvariablen har vi tillgång till uppgifter om fördelningen inom det ursprungligen dragna stickprovet. Vi redovisar följaktligen här

Tabell 3.5 Antal intervjuade personer från de fem undersökningsområde- na.

Män Kvinnor Totalt Antal % Antal % Antal % Kirseberg 222 54,8 183 45,2 405 100,0 Oxhagen 223 46,1 261 53,9 484 100,0 Skärholmen 195 46,3 226 53,7 421 100,0 Skellefteå 138 45,2 167 54,8 305 100,0 Jörn 155 55,2 126 44,8 281 100,0 Totalt 933 49,2 963 50,8 1 896 100,0 222 SOU 1972:20

1 En intressant aspekt av frågan om när skillnaden i förekomsten av en viss typ av individer mellan två befolkningsgrupper blir ”socialt relevant” är det faktum att mycket små procentskillnader ibland är synnerligen rele- vanta ur vissa synpunkter. Om det i en viss social miljö finns en läkare eller ingen läkare, en präst eller ingen präst, etc uppleves nog som en väsentlig skillnad mellan de båda grupperna, trots att skillnaden definitivt inte är så stor att den är statistiskt säkerställd. Det är emellertid inte den typen av skillnader mellan befolkningen i våra fem undersöknings- områden, som vi kom- mer att belysa med data från SCBs intervjuunder- sökning.

l 1

Tabell 3.6 Åldersfördelningen i det dragna stickprovet för de fem under- sökningsområdena.

Antal personer i det dragna stickprovet 25 —3 9 år Antal % 15—24 år 40—59 år 60—69 år

Antal %

Totalt

Antal Antal % Antal % %

Män Kirseberg 48 18,3 74 28,2 110 42,0 30 11,5 262 100,0 Oxhagen 31 13,3 117 50,2 78 33,5 7 3,0 233 100,0 Skärholmen 38 16,9 110 48,9 69 30,7 8 3,6 225 100,0 Skellefteå 21 14,5 52 35,9 57 39,3 15 10,3 145 100,0 Jörn 38 24,4 29 18,6 58 37,2 31 19,9 156 100,0

Totalt. 176 17,2 382 37,4 372 36,4 91 8,9 1021 100,0

Kvinnor

Kirseberg 46 20,4 65 28,9 79 35,1 35 15,6 225 100,0 Oxhagen 60 21,6 141 50,7 60 21,6 17 6,1 278 100,0 Skärholmen 51 19,9 131 51,2 59 23,0 15 5,9 256 100,0 Skellefteå 31 17,1 61 33,7 53 29,3 36 19,9 181 100,0 Jörn 29 22,0 31 23,5 57 43,2 15 11,4 132 100,0

Totalt 217 20,2 429 40,0 308 28,7 118 11,0 1072 100,0

nedan både åldersfördelningen inom stickprovet och inom den intervjua- de gruppen för var och en av de fem orterna. Fördelningama redovisas separat för män och kvinnor. I detta avsnitt om befolkningsstrukturen inom de fem orterna kommer vi i fortsättningen genomgående att redovisa de intervjuade gruppernas sammansättning separat för män och kvinnor.

Tabell 3. 7 Åldersfördelningen bland de intervjuade personerna inom de fem undersökningsområdena.

Antal intervjuade personer

15—24 år 25—39 år 40—59 år 60—69 år Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män Kirseberg 45 20,3 59 26,6 96 43,2 22 9,9 222 100,0 Oxhagen 29 13,0 114 51,1 74 33,2 6 2,7 223 100,0 Skärholmen 35 17,9 94 48,2 60 30,8 6 3,1 195 100,0 Skellefteå 21 15,2 51 37,0 54 39,1 12 8,7 138 100,0 Jörn 38 24,5 29 18,7 _ 57 36,8 31 20,0 155 100,0 Totalt 168 18,0 347 37,2 341 36,5 77 8,3 933 100,0 Kvinnor Kirseberg 40 21,9 58 31,7 61 33,3 24 13,1 183 100,0 Oxhagen 58 22,2 137 52,5 51 19,5 13 5,0 259 100,0 Skärholmen 46 20,4 118 52,2 49 21,7 13 5,8 226 100,0 Skellefteå 30 18,0 58 34,7 48 28, 7 31 18,6 167 100,0 Jörn 29 23,0 28 22,2 56 44,4 13 10,3 126 100,0

Totalt 203 21,1 399 33,3 265 27,5 94 10,0 961 100,0

SOU 1972:20 223

N 24

SOU 1972 20

Tabell 3.8 Åldersfördelningen inorn befolkningen inom de fem undersökningsområdena den 31.12.1969.

Kirseberg

Män Kvinnor

Summa

Oxhagen

Män Kvinnor

Summa

Skärholmen Män Kvinnor

Summa

Skellefteå

Män Kvinnor

Summa

Jörn

Män Kvinnor

Summa

Antal personer

0—14 år Antal %

1398 19,3 1290 19,1

15—19 år

Antal % 492 456

20—39 år

Antal

%

40—59 år 60—69 år 70—

Antal

%

Antal % Antal %

Totalt

Antal %

2 688 19,2

663 33,1 634 30,1

948

98 96

4,9 4,6

2 383 1 988

4371

838 970

1297 31,5

4 038 32,9 3765 30,4

194 719 727

4,7

1 808 4 699 5 031

33,0 29,4 31,3 41,9 46,0 44,0 38,2 40,6

7 803 31,6

3110 24,4 3 072 22,2 6182 23,3

412 20,8 381 21,5

1 446

861 921

1782

177 129

9 730 4 046 4 398 8 444

390 365

39,4 31,8 31,7 31,8 19,7 20,6

1 995 1 903 3 898

333 301 634

2 263 1 987 4 250 3 040 3 250 6 290

556 514

27,6 28,2 27,9

16,6 14,3 15,4 18,4 16,0

621 654

1 275 43 66

109 243 370

339 465 804

26 42 68

330 504

17,2 23,9 23,5 23,7 28,1 29,0

613

1035 1312

2 347

262 213

13,2 12,0

834 640 900

1 540

181 171 9,2 9,6

7 228 6 756

13 984

2 001 2109

4110

12 292 12 384 24 676 12 732 13 853 26 585

1978 1773

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

793 21,1 306 755 20,1

1 070

28,5

12,7

3751 100,0

Både män och kvinnor hör i betydligt större utsträckning hemma i åldersgruppen 25—39 år i Oxhagen och Skärholmen än i de tre övriga områdena (ca 50 % mot 20—35 %). De båda äldsta åldersgrupperna är betydligt starkare representerade i de tre andra områdena. Den största andelen män i åldern 60—69 år finner man i Jörn (20% av männen i stickprovet) och därnäst i Kirseberg (11 %), medan denna åldersgrupp för kvinnornas del är starkast representerad i Skellefteå (20 %) och därnästi Kirseberg (16 %).

I de fem ortsbeskrivningarna ingår tabeller som visar ålders- och könsfördelningarna för hela befolkningen i området (här ingår alltså även personer i åldern 0—14 år och 70 år och äldre). Dessa tabeller är baserade på offentlig statistik (och delvis på sammanställningar av data direkt ur mantalslängderna) och visar köns- och åldersfördelningen vid slutet av år 1969.

Tabell 3.8 visar att Oxhagen har en mycket hög andel invånare i åldern 20—39 år och i åldern 0—14 år, vilket är en avspegling av det förhållandet att området i huvudsak bebos av relativt nybildade familjer. En liknande åldersfördelning finns i den andra nya förorten, Skärholmen. Andelen äldre är låg i dessa båda undersökningsområden. Jörn har däremot en stor andel ändre invånare (över 60 år) och få invånare i åldern 20—39 år. Skellefteås och Kirsebergs åldersfördelning, som liknar varandra inbördes, har en mera normal karaktär och liknar mest den för landet i sin helhet.

I de följande tabellerna kan vi endast redovisa fördelningen längs de studerade variablerna för de intervjuade personerna (och ej för totalbe- folkningen eller stickprovet). Familjeförhållandena för de intervjuade på de fem orterna framgår av följande tabeller, som i tur och ordning

Tabell 3.9 Civilståndsfördelningen bland de intervjuade personerna från de olika undersökningsområdena.

Civilstånd för den intervjuade gruppen

Gift (sam- Ogift Frånskild Änkling/ Totalt manboende) änka

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Män Kirseberg 145 65,3 65 29,3 11 5,0 1 0,5 222 100,0 Oxhagen 196 87,9 25 11,2 1 0,4 1 0,4 223 100,0 Skärholmen 157 80,5 34 17,4 2 1,0 2 1,0 195 100,0 Skellefteå 104 75,4 27 19,6 5 3,6 2 1,4 138 100,0 Jörn 91 58,7 57 36,8 2 1,3 5 3,2 155 100,0

Totalt 693 74,3 208 22,3 21 2,3 11 1,2 933 100,0

Kvinnor Kirseberg 120 65,6 42 23,0 14 7, 7 3,8 183 100,0 Oxhagen 200 76,6 43 16,5 9 3,4 3 4 261 100,0

Skellefteå 113 67,7 37 22,2 3 1,8 1 8,4 167 100,0 Jörn 96 76,2 23 18,3 — — 5,6 126 100,0

Totalt 700 72,7 179 18,6 45 4,7 39 4,0 963 100,0

7 9 , Skärholmen 171 75,7 34 15,0 19 8.4 2 0,9 226 100,0 4 7

SOU 1972:20 225

redovisar de intervjuades civilståndstillhörighet, hur många hushållsmed- lemmar som det finns i det hushåll som de tillhör och hur många barn det finns i dessa hushåll.

Andelen gifta bland männen är markant hög i de båda ”nya” förorterna (Skärholmen och Oxhagen) och markant låg i den ”gamla” förorten Kirseberg. Andelen gifta är också hög för kvinnor från Oxhagen och Skärholmen. För Jörns del är an felen gifta extremt låg för männens del, medan den för kvinnornas del är ungefär lika hög som för de båda ”nya” förorterna. Andelen frånskilda kvinnor är påtagligt högre i de båda storstadsförorterna Skärholmen och Kirseberg, medan andelen frånskilda män är markerat hög endast i Kirseberg (och inte i Skärholmen). Andelen ogifta män är påfallande hög i Jörn och andelen änkor är påfallande hög i Skellefteå.

Dessa civilståndsfördelningar stämmer väl överens med vad man har anledning att vänta sig beträffande Civilståndsfördelningen i en förslum- mad ”gamma1” förort,i två ”nya” förorter, i en ”vanlig” mindre stad och i en norrländsk utflyttningsförsamling.

Antalet hushållsmedlemmar i de hushåll, som de intervjuade personer- na i de fem områdena tillhör, framgår av tabell 3.10.

Männen i Jörn tillhör i större utsträckning än män i tre av de övriga undersökningsområdena (Kirseberg, Oxhagen och Skellefteå) hushåll med fem eller fler medlemmar, medan antalet enpersonshushåll för männens del är markant högt i Kirseberg och för kvinnornas del i Skellefteå. Sannolikt är den höga siffran för manliga enpersonshushåll i Kirseberg förknippad med det förhållandet att det i denna stadsdel bor många ensamstående äldre män. På samma sätt torde den höga siffran för

Tabell 3.10 Antal hushållsmedlemmar i de hushåll, till vilka de intervjuade personerna i de fem undersökningsområdena hör.

Antal hushållsmedlemmar för den intervjuade gruppen

1 2 3 4 5— Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Män Kirseberg 36 16,2 57 25,7 65 29,3 41 18,5 23 10,4 222 100,0 Oxhagen 10 4,5 33 14,8 75 33,6 81 36,3 24 10,8 223 100,0 Skärholmen 10 5,1 34 17,4 54 27,7 62 31,8 35 17,9 195 100,0 Skellefteå 11 8,0 36 26,1 35 25,4 41 29,7 15 10,9 138 100,0 Jörn 15 9,7 31 20,0 31 20,0 45 29,0 33 21,3 155 100,0 Totalt 82 8,8 191 20,5 260 27,9 270 28,9 130 13,9 933 100,0 Kvinnor Kirseberg 19 10,4 46 25,1 59 32,2 39 21,3 20 10,9 183 100,0 Oxhagen 20 7,7 47 18,0 67 25,7 90 34,5 37 14,2 261 100,0 Skärholmen 11 4,9 42 18,6 63 27,9 78 34,5 32 14,2 226 100,0 Skellefteå 29 17,4 48 28,7 34 20,4 44 26,3 12 7,2 167 100,0 Jörn 6 4,8 28 22,2 37 29,4 34 27,0 21 16,7 126 100,0 Totalt 85 8,8 211 21,9 260 27,0 285 29,6 122 12,7 963 100,0

226 SOU 1972:20

Tabell 3.11 Antal hemmavarande barn i de intervjuade personernas hushåll i de fem undersökningsområdena.

Antalet hemmavarande barn under 16 år i de intervjuade personernas hushåll

0 1 2 3 4— Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män

Kirseberg 133 59,9 49 22,1 30 13,5 9 4,1 1 0,5 222 100,0 Oxhagen 70 31,4 78 35,0 59 26,5 9 4,0 7 3,1 223 100,0 Skärholmen 68 34,9 58 29,7 51 26,2 13 6,7 5 2,6 195 100,0 Skellefteå 66 47,8 37 26,8 28 20,3 6 4,3 1 0,7 138 100,0 Jörn 87 56,1 20 12,9 37 23,9 8 5,2 3 1,9 155 100,0 Totalt 424 45,4 242 25,9 205 22,0 45 4,8 17 1,8 933 100,0 Kvinnor Kirseberg 88 48,1 52 28,4 30 16,4 11 6,0 2 1,1 183 100,0 Oxhagen 87 33,3 76 29,1 72 27,6 23 8,8 3 1,1 261 100,0 Skärholmen 73 32,3 70 31,0 64 28,3 15 6,6 4 1,8 226 100,0 Skellefteå 92 55,1 36 21,6 32 19,2 5 3,0 2 1,2 167 100,0 Jörn 71 56,3 23 18,3 25 19,8 4 3,2 3 2,4 126 100,0 Totalt 411 42,7 257 26,7 223 23,2 58 6,0 14 1 5 963 100,0

kvinnliga enpersonshushåll i Skellefteå hänga samman med att det där finns relativt många ensamstående äldre kvinnor.

Antalet hemmavarande barn under 16 år i de intervjuade personernas hushåll framgår av tabell 3.11.

Barnantalet i de intervjuade personernas hushåll är förhållandevis högt i de ”nya” förorterna Oxhagen och Skärholmen, där vi vet att en mycket stor andel av invånarna är gifta par med ett eller flera barn.

Utbildningsnivån hos de intervjuade inom de fyra undersökningsområ- dena framgår av tabell 3.12.

Utbildningsnivån är högst i Oxhagen, men den är i det närmaste lika hög i den andra av de båda ”nya” förorterna, Skärholmen. Detta gäller för både män och kvinnor.

Utbildningsnivån är markant lägst i Jörn både bland män och kvinnor. Utbildningsnivån påverkar både vilken typ av socioekonomisk miljö (dvs i praktiken bosättningsortens näringslivsstruktur, sysselsättningsmöj- ligheter etc) och vilken typ av arbete en person har möjlighet att välja (även en person, som stannar kvar i den miljö som han växt upp i, göri en viss mening ett slags ”val” när han bestämmer sig för att stanna kvar där och inte flytta till någon annan miljö). Skillnaderna inäringslivets struktur och i sysselsättningsmöjligheterna för personer med olika utbild- ning i de fem undersökningsområdena avspeglas följaktligen i invånarnas fördelning på olika grenar inom näringslivet och påi hur stor utsträck- ning de förvärvsarbetar, se tabell 3.13!

Tabell 3.12 visar de intervjuades fördelning på olika yrkesgrupper (enligt den kodlista som SCB brukar använda vid sina arbetskraftsunder— sökningar), i den mån de är yrkesverksamma; tabell 3.13 visar fördel-

SOU 1972:20 227

Tabell 3.12 De intervjuades utbildningi de fem undersökningsområdena.

De intervjuades utbildning

Enbart Folkskola Realskola, S tudent- Totalt folkskola, med minst helt ge— examen ej helt ge- ett års nomgången och högre nomgången komplet— grund skola utbildning grundskola terande eller mot- därutöver

yrkesu t- svarande bild ning

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män Kirseberg 105 47,3 62 27,9 47 21,2 8 3,6 222 100,0 Oxhagen 53 23,8 45 20,2 75 33,6 50 22,4 223 100,0 Skärholmen 54 27,7 43 22,1 60 30,8 38 19,5 195 100,0 Skellefteå 67 48,6 27 19,6 33 23,9 11 8,0 138 100,0 Jörn 114 73,5 19 12,3 19 12,3 3 1,9 155 100,0

Totalt 393 42,1 196 21,0 234 25,1 110 11,8 933 100,0

Kvinnor Kirseberg 111 60,7 25 13,7 42 23,0 5 2,7 183 100,0 Oxhagen 84 32,2 40 15,3 113 43,3 24 9,2 261 100,0 Skärholmen 80 35,4 38 16,8 81 35,8 27 11,9 226 100,0 Skellefteå 97 58,1 25 15,0 42 25,1 3 1,8 167 100,0 Jörn 86 68,3 18 14,3 21 16,7 1 0,8 126 100,0

Totalt 458 47,6 146 15,2 299 31,0 60 6,2 963 100,0

ningen av de icke yrkesverksamma på delgrupper av typen hemarbetande husmödrar, studerande, pensionärer etc.

Andelen män, som sysslar med arbetsuppgifter som kräver speciell naturvetenskaplig, teknisk, samhällsvetenskaplig, humanistisk eller konst- ' närlig utbildning, är för männens del betydligt högre i Oxhagen och , Skärholmen än i de tre andra undersökningsområdena, medan den andel 1, män, som sysslar med tillverkningsarbeten av olika slag, är betydligt : högre i Kirseberg, Skellefteå och Jörn än i Oxhagen och Skärholmen. I lj Jörn finns det en ganska stor grupp män, som ägnar sig åt lantbruksarbe- te, skogsarbete och gruvarbete; med dessa typer av arbetsuppgifter sysslar endast några få inom de övriga fyra undersökningsområdena. j

I Oxhagen är en jämförelsevis stor andel kvinnor sysselsatta med % arbetsuppgifter, som kräver speciell naturvetenskaplig, teknisk, samhälls- vetenskaplig, humanistisk eller konstnärlig utbildning, medan motsvaran- . de siffra för Skärholmen är betydligt lägre; båda dessa undersökningsom- ' råden har en jämförelsevis hög andel kvinnor som ägnar sig åt kameralt eller kontorstekniskt arbete, men här är andelen betydligt högre för de kvinnor, som bor i Skärholmen, än för dem som bor i Oxhagen.

Både i Skellefteå och Jörn finns det i jämförelse med de tre andra undersökningsområdena ganska många hemarbetande husmödrar bland kvinnorna (”hemmafruar”) och i Jörn dessutom ganska många kvinnliga familjemedlemmar som är ”medhjälpande” i hushållsarbetet. Se tabell 3.14! Av den framgår det även att det iJörn finns förhållandevis många pensionärer.

228 SOU 1972:20

SOU 1972:20

Tabell 3.13 De intervjuades fördelning på olika typer av sysselsättning inom de fem undersökningsområdena.

Admini- strativt arbete

N aturve- veten- skapligt, tekniskt, socialve- tenskap- ligt, huma- nistiskt och konst- närligt arbete

Kameralt och kon- torstek— niskt arbete

Kommersi- ellt ar- bete

Lant— bruks-, skogs- och fis- keriar— bete

Gruv- och stenbryt- nings- arbete

Transport— och kom— munika— tions— arbete

Till verknings- arbete

Antal % Antal%

Män K irseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Totalt

Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Totalt

24 10,8 88 39,5 56 28,7 23 16,7 11 7,1

Antal %

Service- arbete

Summa ej förvärvs— arbetande personer

202 21,7

18 9,8 60 23,0 28 12,4 16 9,6

7 5,6

129 13,4

N U) 0

SOU 1972 20

Tabell 3.14 De intervjuades fördelning på olika grupper av icke förvärvsarbetande personer inom de fem undersökningsområdena. De intervjuades fördelning på förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande personer

F örvärvs- arbetande personer

Antal %

Icke förvärvsarbetande personer

Hemarbetande

husmor/ husfar

Medhjälpande familjemed- lem

Studerande

Pensionär

Antal %

Män

Kirseberg Oxhagen Skärholmen

Skellefteå J örn

Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

190 85,6 198 88,8 175 89,7 115 83,3 113 72,9

Antal % Antal %

19 21 11 14 18

Antal %

Långvarigt sjuk eller handikappad

Antal %

Annan orsak till att personer icke förvärvs- arbetar

Antal %

8,6 9,4 5,6 10,1 11,6

N

Totalt 791 84,8

104 56,8 144 55,2 134 59,3 64 38,3 38 30,2

Totalt 484 50,3

51 88 71 79 61

350

27,9 33,7 31,4 47,3 48,4 36,3

0,5 0,8 0,4

4,8

83 21 19 11 12 12

8,9

11,5 7,3 4,9 7,2 9,5

hmmmo oo

m

NNDkDOxND

1 2 1 1 0,6 6 1

1,1 75 7,8 29

GOA v—l Q'

ICQ Hm mln

12 1,3

1,6 0,8 0,9 0,6 2,4

0,9 0,4 0 5

>

07 2,6 1,0

Nv—ll—t—(V 0)

v—(

0,5 0,4 0,6

ju—tv—r

Totalt

Antal % 222 223 195 138 155 933 183 261 226 167 126

100,0 100,0 100,0 100,0 Hep 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

MNNv—lm '_'

1,1

3 0,3

963

100,0

Tabell 3.15a Inkomsterna i de gifta intervjupersonernas hushåll under år 1968 i de fem undersökningsområdena.

0—9999 kr 10000— 20000— 30000— 40000— 50000 kr 19999 kr 29999 kr 39999 kr 49999 kr och där- utöver

SOU 1972 20

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Gifta män

Kirseberg 9,7 44 30,3 29,7 20,0 7 4,8 Oxhagen 3,1 22 11,2 26,5 29,1 56 28,6 Skärholmen 4 5 22 14,0 22,3 28,0 45 28, 7 Skellefteå 31 29,8 29,8 11,5 11 10,6 Jörn 43 47,3 20,9 5 ,5 6 6,6 8,2 23,4 26,0 21,2

Gifta kvinnor Kirseberg 9 7 5 32,5 34,2 17 14,2

Oxhagen 8 40 17,0 28,5 53 26,5 Skärholmen 10 16,4 24,0 31 18,1 Skellefteå 9 80 33,6 31,0 15 13,3 Jörn 24 39,6 14,6 10 10,4 8,6 25,3 26,9 126 18,0

U) 2

SOU 1972 20

Tabell 3.15b Inkomsterna i de icke gifta intervjupersonernas hushåll under år

Icke gifta män

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Totalt

Icke gifta kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

0—9999 kr

Antal %

18 23,4 16 59,3 14 36,8 16 47,1 32 50,0

10000— 19999 kr

Antal % 19 24,7 7,4 23,7 17,6 29,7

NUNOC!

20000— 29999 kr

Antal %

30000— 39999 kr

Antal %

30 39,0 14,8 21,1 26,5 20,3

Q'woxm

1968 i de fem

40000— 49999 kr

Antal %

4 5,2 1 3,7 1 2,9

undersökningsområdena.

50000 kr och där- utöver

Antal %

1 1,3 1 2,6

Frågan ej besvarad

Antal %

3 4,0 1 2,9

Totalt

Antal % 77 100,0 27 100,0 38 100,0 34 100,0 64 100,0

96 40,0 29 46,0 25 41,0 22 40,0 30 55,6 26 86,7 55 22,9

19 30,2 16 26,2 12 21,8 17 31,5 2 6,7

64 26,7 11 17,5 15 24,6 16 29,1 5 9,3 2 6,7

soquox Hmm.—i HNNv—i

Totalt 132 50,2

66 25,1 49 18,6

6 2,3

6 2,5 00180 u—rmm v—(NN 5 1,9 2 0,8 hag v—cv—t |v—lr—l 4 1,7 2 3,2 1 1,9

240 100,0

63 100,0 61 100,0 55 100,0 54 100,0 30 100,0

3 1,1

263 100,0

I tabellredovisningen av de intervjuades hushållsinkomster per år har vi hållit i sär gifta och de icke-gifta (de ogifta, de frånskilda och än- korna/änklingarna). Tabellen för de gifta intervjupersonernas hushålls- inkomster visar att dessa är mycket högre i Oxhagen och Skärholmen än i de. tre övriga undersökningsområdena. I dessa två undersökningsområden uppgår hushållsinkomsten för cirka hälften av de gifta männen och kvinnorna till minst 40 000 kronor. Motsvarande procentandel för gifta män och kvinnor i Jörn är 12 respektive 15 %. Kirseberg och Skellefteå intar i detta avseende ett mellanläge; i dessa båda undersökningsområden tillhör 20425 % av de gifta männen och kvinnorna hushåll med en årsinkomst på 40 000 kr och däröver.

Hushållsinkomsterna för de icke-gifta intervjupersonerna är betydligt lägre än hushållsinkomsterna för dem som är gifta. Bland de icke-gifta intervjupersonerna är vidare årsinkomsten betydligt lägre bland kvinnor- na än bland männen. Skillnaderna i inkomstnivå mellan icke-gifta intervjupersoner från de fem undersökningsområdena följer samma möns- ter som för de gifta: den är genomsnittligt högst bland dem som bori Oxhagen och Skärholmen och lägst för dem som bor i Jörn. Man finneri denna tabell att de flesta av de ogifta kvinnorna i Jörn har mycket låga inkomster, vilket naturligtvis hänger samman med att det finns en mycket begränsad tillgång på arbetsplatser för kvinnorna i detta under- sökningsområde.

Socialgruppstillhörigheten för de intervjuade har fastställts på grundval av den klassificeringslista för yrkesbeteckningar, som användes vid SCBs bearbetning av valstatistiken år 1952 och som sedan ofta har använts vid sociologiska studier i Sverige. Med hjälp av denna kodlista har de intervjuade hänförts till socialgrupp [, socialgrupp II och socialgrupp III (dessa tre grupper svarar något så när mot de yrkesgrupper som man i dagligt tal ibland brukar kalla för ”arbetarklassen”, ”medelklassen” och ”överklassen”). Klassificeringen i yrkesgrupper bygger i allmänhet på kodlistor, där yrkena är klassificerade med hänsynstagande till den ut- bildning, den inkomst och den makt som genomsnittligt förknippas med

att ha olika yrken (så är också fallet med den här använda kodlistan). Varje intervjuad yrkesverksam person har på det ovan beskrivna sättet hänförts till en av dessa tre socialgrupper.

Vi har också genom intervjusvaren haft tillgång till uppgifter om makens/makans yrke för de gifta intervjupersonerna. Med hjälp av denna information har vi hänfört de gifta intervjupersonerna till samma social- grupp som maken/makan (a) om intervjupersonen inte själv har något förvärvsarbete och (b) om vederbörande därigenom hamnar i en högre socialgrupp än om man vid klassificeringen skulle utgå från hans/hennes eget yrke.

De intervjuades fördelning på de tre socialgrupperna i de fem under- sökningsområdena framgår av tabell 3.16.

En del av de personer för vilka socialgruppstillhörigheten ej kunnat fastställas är sannolikt arbetslösa samt ungdomar iåldern 15—24 år, som fortfarande studerar.

Både för männens och kvinnornas del tillhör de intervjuade i Oxhagen och Skärholmen i större utsträckning socialgrupp I och II och i mindre

SOU 1972:20 233

Tabell 3.16 De intervjuades socialgruppstillhörighet inom de olika under- sökningsområdena.

De intervjuades socialgruppstillhörighet Totalt

I [[ 111 Ej fastställd

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män

Kirseberg 8 3,6 81 36,5 105 47,3 28 12,6 222 100,0 Oxhagen 40 17,9 128 57,4 35 15,7 20 9,0 223 100,0 Skärholmen 26 13,3 102 52,3 50 25,6 17 8,7 195 100,0 Skellefteå 14 10,1 51 37,0 52 37,7 21 15,2 138 100,0 Jörn 3 1,9 45 29,0 66 42,6 41 26,5 155 100,0

Totalt 91 97,5 407 43,6 308 33,0 127 13,6 933 100,0

Kvinnor

Kirseberg 2 1,1 90 49,2 63 34,4 28 15,3 183 100,0 Oxhagen 43 16,5 140 53,6 50 19,2 28 10,7 261 100,0 Skärholmen 31 13,7 125 55,3 47 20,8 23 10,2 226 100,0 Skellefteå 9 5,4 69 41,3 53 31,7 36 21,6 167 100,0 Jörn 1 0,8 52 41,3 52 41,3 21 16,7 126 100,0

Totalt 86 8,9 476 49,4 265 27,5 136 14,1 963 100,0

utsträckning socialgrupp [11 än vad som är fallet i något av de tre övriga undersökningsområdena.

I Jörn tillhör endast några få intervjupersoner socialgrupp I. Detta är också fallet i Kirseberg. Särskilt männen i Jörn och Kirseberg tillhöri stor utsträckning socialgrupp III.

Sambandet mellan utbildning och socialgruppstillhörighet är mycket markant, se tabell 3.17a!

Endast åtta av de sammanlagt 393 män, som endast har folkskoleut- bildning, tillhör socialgrupp I, och endast två av de sammanlagt 1 10 män, som har tagit studentexamen, tillhör socialgrupp III. Motsvarande siffror för kvinnorna är tre av 458 respektive ingen av 60.

Sambandet mellan utbildning och socialgruppstillhörighet är alltså mycket starkt. Detta gäller även för kvinnorna, bland vilka man skulle kunna tänka sig att det fanns ett visst antal, som genom giftermål hamnar i socialgrupp I trots att de enbart har folkskolestudier bakom sig; så kan emellertid inte vara fallet för särskilt många av de intervjuade kvinnorna.

Utbildningsnivån bland dem som enligt det använda klassificeringssche- mat förts till socialgrupp III varierar avsevärt mellan de fem undersök- ningsområdena, se tabell 3.17b.

Procentandelen intervjuade inom socialgrupp III, som befinner sig på utbildningsnivå 3 och 4, är högst i Oxhagen och Skärholmen och markerat lägre i de tre andra undersökningsområdena; lägst är den i Jörn. När man jämför utbildningsnivån bland dem som tillhör socialgrupp 111 inom de fem undersökningsområdena får man i stort sett samma rangordning, som man kommer fram till när man ordnar områdena efter utbildningsnivå för samtliga personer i åldern 15—69 inom undersök- ningsområdena. Tabellen visar att de intervjuade i Oxhagen och Skärhol-

234 SOU 1972:20

Tabell 3.1 7a Sambandet mellan utbildning och socialgruppstillhörighet för män och kvinnor ide fem undersökningsområdena.a

Kirseberg

Social- Utbildningsnivå, män Utbildningsnivå, kvinnor gmpp 1 2 3 4 Totalt i 2 3 4 Totalt

I 2 1 3 2 8 1 2 [I 34 16 26 5 81 43 15 29 3 90 111 58 40 7 0 105 51 8 4 0 63

Grupp ej

fastställd 11 5 11 1 28 17 2 8 1 28 Totalt 105 62 47 8 222 111 25 42 5 183

Oxhagen

Social— Utbildningsnivå, män Utbildningsnivå, kvinnor grupp 1 2 3 4 Totalt 1 2 3 4 Totalt

I 2 3 7 28 40 2 4 22 15 43 II 26 32 50 20 128 41 25 66 8 140 111 19 7 9 0 35 29 9 12 0 50

Grupp ej

fastställd 6 3 9 2 20 12 2 13 1 28 Totalt 53 45 75 50 223 84 40 113 24 261

Skärholmen

Social— Utbildningsnivå, män Utbildningsnivå, kvinnor gmpp 1 2 3 4 Totalt 1 2 3 4 Totalt

1 2 0 6 18 26 1 2 9 19 31 [I 28 21 38 15 102 42 22 54 7 125 111 19 20 10 1 5 0 24 12 1 1 0 47

Grupp ej

fastställd 5 2 6 4 17 13 2 7 1 23 Totalt 54 43 60 38 195 80 38 81 27 226

Skellefteå

Social— Utbildningsnivå, män Utbildningsnivå, kvinnor grupp 1 2 3 4 Totalt 1 2 3 4 Totalt

I 2 3 3 6 14 2 2 4 1 9 11 20 12 15 4 51 33 10 24 2 69 111 35 12 5 0 52 36 11 6 0 5 3

Grupp ej

fastställd 10 0 10 1 21 26 2 8 0 36 Totalt 67 27 33 11 138 97 25 42 3 167

SOU 1972:20

Jörn

Social- Utbildningsnivå, män Utbildningsnivå, kvinnor gm” 1 2 3 4 Totalt 1 2 3 4 Totalt

I 0 0 3 0 3 0 0 1 O I II 33 8 2 2 45 34 10 7 1 52 111 55 8 3 0 66 40 7 5 0 5 2

Grupp ej

fastställd 26 3 11 1 41 12 1 8 0 21 Totalt 114 19 19 3 155 86 18 21 1 126

3 De fyra utbildningsnivåer, som särskiljes i denna tabell är desamma som särskiljes i tabell 3.12, dvs Utbildningsnivå 1 = Enbart folkskola eller ej helt genomgången grundskola Utbildningsnivå 2 = Folkskola med minst ett års kompletterande yrkesutbildning ] Utbildningsnivå 3 = Realskola, helt genomgången grundskola eller motsvarande Utbildningsnivå 4 = Studentexamen eller högre utbildning.

men inte endast har den lägsta andelen personer i socialgrupp III (och därmed en högre andel personer i socialgrupp I och 11) utan att de personer från socialgrupp III som bor i dessa undersökningsområden i betydligt större utsträckning har skaffat sig en högre utbildning än de per- soner från socialgrupp III som bor i de tre andra undersökningsområdena.

Förekomsten och omfattningen av verksamheten i olika typer av föreningar och organisationer har redan belysts i ortsbeskrivningarna i kapitel 2. Tabell 3.18 med procentsiffror för andelen medlemmar i olika typer av föreningar och organisationer kompletterar denna bild och ger möjlighet till jämförelser mellan undersökningsområdena beträffande

Tabell 3.1 7b Utbildningsnivå bland personer från socialgrupp III i de fem undersökningsom- rådena.

Antal intervjuade Antal intervjuade Antal intervjuade Totalt antal i socialgrupp III i socialgrupp III isocialgrupp III intervjuade i med enbart folk- med yrkesutbild— med realexamen, socialgrupp skolestudier (ut- ning utöver folk- helt genomgång- III bildningsnivå 1) skola (utbild- en grundskola eller

ningsnivå 2) högre utbildning (ut- bildningsnivå 3 och 4)

Antal % Antal % Antal % Antal % Män Kirseberg 58 55,2 40 38,1 7 6,7 105 100,0 Oxhagen 19 54,3 7 20,0 9 25,7 35 100,0 Skärholmen 19 38,0 20 40,0 11 22,0 50 100,0 Skellefteå 35 67,3 12 23,1 5 9,6 52 100,0 Jörn 55 83,3 8 12,1 3 4,5 66 100,0 Kvinnor Kirseberg 51 81,0 8 12,7 4 6,3 63 100,0 Oxhagen 29 58,0 9 18,0 12 24,0 50 100,0 Skärholmen 24 51,1 12 25,5 11 23,4 47 100,0 Skellefteå 36 66,7 11 20,4 7 13,0 54 100,0 Jörn 40 76,9 7 13,5 5 9,6 52 100,0

236 SOU 1972:20

SOU 1972 20

Tabell 3.18 Andel av de intervjuade i de olika undersökningsområdena som är medlemmar i olika typer av föreningar och organisationer.

Procentuell andel av de intervjuade som är medlemmar i olika typer av föreningar och organisationer

Fackförening

Politisk förening Idrotts- förening

Nykterhets- organisation

Religiöst Hobbyför- Sällskaps- samfund ening klubb och (ej stats- ordens- kyrkan) sällskap

Annan typ av förening/ organisation

Män

Kirseberg (antal=222) Oxhagen (antal=223) Skärholmen (antal=195) Skellefteå (antal=138) Jörn (anta1= 155)

Kvinnor

Kirseberg (antal=183) Oxhagen (antal=261) Skärholmen (antal=226) Skellefteå (antal=167) Jörn (antal=126)

2,7 4,5 1,5 8,7 52

,

förekomsten av formellt medlemskap i föreningar och organisationer i de fem undersökningsområdena.

Männen är (med undantag för religiösa samfund och politiska förening- ar) oftare medlemmar i olika slag av föreningar och organisationer inom alla de fem undersökningsområdena. Undantagen består i att kvinnornai Jörn oftare än männen tillhör någon politisk förening, och att kvinnorna i Oxhagen, Skärholmen, Skellefteå och Jörn oftare än männen är medlemmar i religiösa samfund. Skillnaderna är emellertid genomgående små med undantag för fackföreningar och idrottsföreningar.

Skillnaderna mellan den procentuella andelen medlemmar inom be— folkningen i de fem undersökningsområdena i olika typer av föreningar och organisationer är genomgående ganska små. Värd att notera är den jämförelsevis höga andelen kvinnor i Jörn, som är medlemmari någon politisk organisation, den jämförelsevis höga andelen medlemmar i idrottsföreningar bland både män och kvinnor i Oxhagen, den jämförel- sevis höga andelen medlemmar i nykterhetsorganisationer bland både män och kvinnor i Jörn och Skellefteå och den jämförelsevis höga andelen medlemmar i religiösa organisationer i Skellefteå.

Siffrorna för medlemskap i religiösa samfund och nykterhetsorganisa- tioner stämmer väl med vad vi genom offentlig statistik känner till om medlemssiffrorna inom de olika orterna. Se 5 170—171 ikapite12 om de religiösa förhållandena i Skellefteå, av vilka det framgår att Skellefteå ligger i centrum av ett ”utpräglat religiöst område” och att Jörn också liggeri detta område men nära dess periferi.

Den procentuella andelen medlemmar i IOGT/NTO inom de orter inom vilka undersökningsområdena är belägna var följande den 1.1.1970 (enligt uppgifter som ställts till vårt förfogande genom nykterhetsorgani- sationen IOGT/NTOs centrala medlemsregister i Stockholm):

Procentsiffrorna för det faktiska medlemsantalet inom nykterhetsorga- nisationer ger samma rangordning mellan undersökningsområdena som procentsiffrorna för intervjuundersökningen (Jörn högst, Malmö lägst). Att de faktiska procentsiffrorna ligger på en något lägre nivå än intervju- undersökningens siffror kan hänga samman med att intervjuundersök- ningen endast gäller personer upp till 69 års ålder, medan procentandelen

Ort Antal med lem— Antal invånare Procentuell mar (som fyllt inom kommunen andel av in- 13 år) iIOGT/ den 31.12.1969 vånare i ål- NTO den 31.12. över 15 år dern 15 år och 1969 (i förening- uppåt som är är som arbetar i medlemmar i iangivet område) IOGT/NTO Malmö kommun 936 208 706 0,4 % Orebro kommun 718 73 215 1,0 % Stockholms kommun 4 498 709 169 0,6 % (inklusive Solna och Sundbybergs kommuner) Skellefteå kommun 446 20 405 2,2 % Jörns församling 150 2 958 5,1 %

238 SOU 1972:20

Tabell 3.19 Föreningsaktivitet bland de intervjuade från de olika under- sökningsområdena.

Index för föreningsaktivitct (1 poäng för medlemskap i minst en för— ening av viss typ. 3 poäng för styrelseuppdrag i förening av viss typ)

0 poäng 1 poäng 2—3 poäng 4— poäng Totalt

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män Kirseberg 25 11,2 103 46,4 70 31,5 24 10,8 222 100,0 Oxhagen 20 9,0 60 26,9 102 45,7 41 18,4 223 100,0 Skärholmen 35 17,9 62 31,8 73 37,4 25 12,8 195 100,0 Skellefteå 13 9,4 55 39,9 41 29,7 29 21,0 138 100,0 Jörn 25 16,1 54 34,8 54 34,8 22 14,2 155 100,0 Totalt 118 12,6 334 35,8 340 36,4 141 15,1 933 100,0 Kvinnor Kirseberg 82 44,8 69 37,7 28 15,3 4 2,2 183 100,0 Oxhagen 94 36,0 87 33,3 66 25,3 14 5,4 261 100,0 Skärholmen 108 47,8 78 34,5 35 15,5 5 2,2 226 100,0 Skellefteå 73 43,7 61 36,5 29 17,4 4 2,4 167 100,0 Jörn 54 43,9 42 33,2 24 19,0 6 4,8 126 100,0

Totalt 411 42,7 337 35,0 182 18,9 33 3,4 963 100,0

för IOGT/NTOs medlemssiffror avser alla medlemmar och personer från 16 år och uppåt men också med att det finns en rad nykterhetsorganisa- tioner utöver IOGT/NTO. Denna organisation hade år 1969 totalt ca 110 000 medlemmar, medan övriga nykterhetsorganisationer (Verdandi, Sveriges Blåbandsförbund, SSUH, Vita bandet och en rad andra mindre organisationer) hade ca 65 000 medlemmar; därtill kom ca 114000 medlemmar i Motorförarnas Helnykterhetsförbund, som i stor utsträck- ning också är anslutna till de redan nämnda nykterhetsorganisationerna. , Enligt uppgifter från Procentandelen anslutna till lOGT/NTO för landets befolkning 1 sin hel- ledarna för nykterhets_

het är omkring 1,5 % (av personer i åldern 15 år och däröver).1 göfenifllgémfäl 101"? had?

-— .. . .. .. . . . . . 11 en nuarl

Tabell 3.19 ar baserad på ett enkelt lndex for foremngsaktiv1tet i Vllket lgfgförljaide amg? medlemskap i en förening ger 1 poäng och styrelseuppdrag ger 3 poäng. "aktiva” medlemmar: ca Detta grova mått på förekomsten av ”formella relationer” till förening— 101199an 10'313' , t (1 ,, tt f" . kt" 't t .. h" t . 0 h h 1" t . bandsforeningen, ca 25 i

ar y er på a orenlngsa m e en ar ogs ] x agen oc ags 1 Järnvägsmännens hem,]?

Kirseberg bland både män och kvinnor, men att skillnaderna mellan terhetsförening och ca

undersökningsområdena, bortsett från de höga siffrorna för Oxhagen, 190'M010'f01'f1m35

. .. k'lt t M.. ,. f" . akt' .. k . helnykterhetsforbund;

inte sars l s ora. annen ar mera orenlngs lva an Vinnorna. därtillfinnsdetuppen- I tre av undersökningsområdena (Kirseberg, Oxhagen och Skärholmen) barligen ca 140 ”passiva” finns det en ganska stor minoritet icke-svenskar, som har invandrat till m_fdlflnma' ' IOGT . S . . . (jamfor centralorganlsa-

venge och som inte har svenska till modersmål. Deras procentandel av tionens uppgift om att befolkningen framgår av tabell 3.20. IOGT/NTO har ca 150 Den högsta andelen intervjuade personer, som inte hade svenska till medlemmanjoml' 12,61

d ål f .K. h d" .. it”” (1 totala antalet ”aktiva

mo ersm , annSl lrse erg( ar mer an a ten av essa sammanlagt 34 och ”passiva” medlem— personer hade serbokroatiska, portugisiska eller andra syd- och mellan— mar 1 nykterhetsorganisa-

europeiska språk till sitt modersmål). Även i Oxhagen och Skärholmen (101194?!)ng alltsa U" 03

f' d 1 . ] . . . 375,v11ket motsvarar ca

anns et en re atlvt stor ande interVJupersoner, som inte hade svenska 13 % av befolkningen till modersmål. 1 Skellefteå fanns det endast tre personer bland de över 15 år.

SOU 1972:20 239

Tabell 3.20 Antal personer, som inte har svenska som modersmål bland de intervjuade från de olika undersökningsområdena.

Antal personer med annat modersmål än svenska

Danska Norska Finska Engels- Tyska Annat Det totala

ka språk antalet in- tervjuper- soner som talar något annat mo- dersmål än svenska Antal % Män Kirseberg 4 — 1 — 4 12 21 9,5 (antal=222) Oxhagen — 1 3 — 6 5 15 6,7 (antal=223) Skärholmen 2 — 3 1 2 6 14 7,2 (antal=195) Skellefteå — 1 - 1 — — 2 1,4 (antal=l38) J örn — — — — -— — -— — (antal=155) Totalt 6 2 7 2 12 23 52 5,6 (antal=933) Kvinnor Kirseberg 3 — 2 — 2 6 13 7,1 (antal=183) Oxhagen 2 2 4 — 3 2 13 5,0 (antal=261) Skärholmen — 3 2 1 2 5 13 5,8 (antal=226) Skellefteå — — 1 _ — _ 1 0,6 (antal=167) Jörn — — — (antal=126) Totalt 5 5 9 1 7 13 40 4,0

(antal=966)

intervjuade som inte hade svenska till modersmål och i Jörn fanns det inte en enda sådan person.

De fem undersökningsorterna skiljer sig mycket starkt från varandra vad beträffar bostadsbebyggelsens framväxt och utformning. Oxhagen och Skärholmen är två typiska exempel på ”planerade förorter”, som byggts på tidigare obebyggd mark i utkanten av Örebros och Stockholms tidigare bebyggda områden. Bostadshusen (och övrig bebyggelse) i Skär- holmen (inklusive Sätra och Vårberg) har samtliga tillkommit efter år 1964 med början i Sätra och med successiv igångsättning av byggnadsar- betet i Skärholmen år 1965 och i Vårberg år 1967. Utbyggnaden av detta förortsområde är ännu inte helt avslutad. Bebyggelsen i Oxhagen har i sin helhet tillkommit under åren 1963—1967 med undantag av ett mindre villaområde söder om den stora bilvägen genom området; detta villaområ- de (Älvsätra) byggdes huvudsakligen för några decennier sedan.

240 SOU 1972:20

Stadsdelen Kirseberg, tätorten Skellefteå och tätorten Jörn med omkringliggande byar inom Jörns församling är områden, som varit bebyggda under hundratals år. De första kartorna över Kirseberg visar att det funnits bostadsbebyggelse där sedan slutet av 1600-talet. Skellefteå började växa upp som handelsort under 1300-talet och Jörns församling började befolkas under 1600-talet. Bostäderna i dessa tre undersöknings- områden har byggts successivt under lång tid och är av en mycket mer varierande art än bostäderna i Oxhagen och Skärholmen.

Tabell 3.21 visar i vilka typer av bostäder som de intervjuade personer- na från de fem undersökningsområdena var bosatta i vid intervjutillfället

] Skärholmen bor i det närmaste 90 % av de intervjuade i en ”vanlig lägenhet” bestående av ett kök (i en del fall av en kokvrå) och ett varierande antal mm. I Oxhagen bor ca hälften av de intervjuade i en sådan lägenhet, medan den andra hälften av invånarna bor i friliggande villor, parhus eller kedjehus. Endast omkring en tiondel av de intervjuade i Skärholmen bor i någon form av ”enfamiljshus”.

Fördelningen av de intervjuade på bostadstyper i Kirseberg och Skellefteå påminner något om varandra. De båda områdena liknar varandra i det avseendet att det i dem båda finns områden med en blandning av ”gammal” och ”ny” stadsbebyggelse. Lägenheter med kök

Tabell 3.2] De intervjuades bostadsförhållanden inom de fem undersökningsområdena.

De intervjuades typ av bostad vid intervjutillfallet Totalt

Enfamiljs— Radhus Lägen- Lägen- Annan hus (inkl. (även het med het med form mangård s— kedje— kök kokvrå av bo- byggnad hus och stad tillhöran- parhus) (inkl. de jord- inneboen-

bruksfas- de i an- tighet i nans bo- Jörn och stad) 3 k gate-

hus i Kir— seberg)

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Män Kirseberg 18 8,1 — — 184 82,9 19 8,6 1 0,5 222 100,0 Oxhagen 39 17,5 74 33,2 103 46,2 6 2,7 1 0,4 223 100,0 Skärholmen 6 3,1 17 8,7 168 86,2 4 2,1 — —— 195 100,0 Skellefteå 38 27,5 9 6,5 87 63,0 3 2,2 1 0,7 138 100,0 Jörn 126 81,3 — — 24 15,5 2 1,3 3 1,9 155 100,0

Totalt 227 24,3 100 10,7 566 60,7 34 3,6 6 0,6 933 100,0 Kvinnor Kirseberg 18 9,8 — — 161 88,0 4 2,2 — —— 183 100,0 Oxhagen 34 13,0 87 33,3 123 47,1 17 6,5 — — 261 100,0 Skärholmen 3 1,3 31 13,7 182 80,5 10 4,4 — — 226 100,0 Skellefteå 43 25,7 4 2,4 106 63,5 12 7,2 2 1,2 167 100,0 Jörn 104 82,5 1 0,8 18 14,3 1 0,8 2 1,6 126 100,0 Totalt 202 21,0 123 12,8 590 61,3 44 4,6 4 0,4 963 100,0

SOU 1972:20

eller kokvrå i flerfamiljshus dominerar på bägge hållen, men mest i Kirseberg, där procentandelen bostäder av denna typ är ca 90 % mot ca 70 % för Skellefteå. De övriga intervjupersonerna på dessa båda platser bor i någon form av ”enfamiljshus”.

I Jörn bor mer än fyra femtedelar av de intervjuade i friliggande enfamiljsfastigheter; en del av dessa är mangårdsbyggnader på jordbruks- fastigheter. De övriga bor i lägenheter med kök eller kokvrå inne i tätorten Jörn.

Det är inte bara bostadsbebyggelsen som sätter sin prägel på den yttre miljön i de fem undersökningsområdena. I Kirseberg, Skellefteå och Jörn finns mitt inne i bostadsbebyggelsen ett antal industrier och mindre arbetsplatser, som skänker omväxling och liv åt miljön. Skärholmen och Oxhagen är mycket mera renodlade bostadsområden, med den enfor— mighet i miljöupplevelser som detta nödvändigtvis för med sig. Det ensartade i upplevelsen av miljön förstärks av att alla bostäder har byggts under en mycket begränsad tidsperiod. Den variation i miljön som ändå existerar är huvudsakligen den som de olika serviceanläggningarna skänker. I det avseendet är också de ”gamla” miljöerna (Kirseberg, Skellefteå och Jörn) mera omväxlande än de två nya förorterna; minst omväxling av det slaget bjuder Oxhagen sina invånare, men också i Skärholmen är bebyggelsemiljön mycket monoton, så snart man kommer bort från den omedelbara närheten till områdets tre köpcentra i Sätra, Skärholmen och Vårberg. Ortsbeskrivningarna i kapitel 2 ger en detalje- rad bild av det serviceutbud som förekommer i de fem undersökningsom- rådena, både på den kommersiella sektorn och när det gäller offentliga tjänster.

Här skall vi endast i tabellform ge en jämförande bild av det bokutbud som förekommer inom de fem undersökningsområdena, dels genom bokförsäljning inom bokhandeln och andra försäljningsställen, dels genom biblioteken.

I Skellefteå fanns det under år 1969 två A-bokhandlare, iSkärholmen en A-bokhandlare och i Jörn en B-bokhandel, B-bokhandeln i Jörn utgjorde en ”avdelning” av ortens färghandel och upphörde under år 1971 att sälja böcker. I Kirseberg och Oxhagen fanns det inte (och finns inte heller nu) någon bokhandel.l

Däremot har invånarna i Kirseberg och Oxhagen möjlighet att köpa böcker hos A-bokhandlare i de centrala delarna av Malmö och Örebro;i det avseendet är jörnborna betydligt sämre lottade eftersom närmaste A-bokhandel är belägen i Skellefteå.

I samtliga fem undersökningsområden kan man vidare köpa böcker i ett antal affärer och kiosker som säljer böcker ur det sortiment som AB Pressbyrån distribuerar.2 [ de stora varuhus som finns i Skärholmen och Skellefteå kan man också köpa en del billighetsböcker som distribueras direkt från förlagen. Antalet försäljningsställen för böcker i de fem undersökningsområdena framgår av tabell 3.22, som också redovisar hur mycket pengar som det säljs böcker för på dessa försäljningsställen (i den mån som andra försäljningsställen än A-bokhandlare och B-bokhandlare säljer böcker som de får direkt från förlagen kommer dessa pengar emellertid inte med i dessa försäljningssiffror).

242 SOU 1972:20

1 A— och B—bokhandlarc var fram till 1 april 1970 kommissionärcr för Svenska Bokförläggare- föreningens medlemmar, med ensamrätt till en betydande del av landets bokförsäljning. A-bok- handlarna — cirka 300 till antalet — hade skyldighet att motta alla utgivna titlar medan B-bokhand-

larna — något fler än 200 ; _ i lager hade ett mer begränsat sortiment. 2 AB Pressbyrån fungerar * som grossist för närmare 14 000 försäljningsstäl- len, därav ca 1 200 egna. Boksortimentet är väsent- ligt mindrc och till störs- ta delen av helt annat slag än det bokhandeln håller. Kravet på de erskilda boktitlamas Omsättnings- takt är större.

SOU 1972 20

Tabell 3.22 Bokförsäljningsställen och bokförsäljning inom de fem undersökningsområdena under år 1969.

Undersökning sområd e

Antal A- och B-bokhandlare inom undersök- ningsområdet under år 1969

Antal försälj- ningsställen med Pressby- råns sortiment inom undersök- ningsområdet under år 1969

Antal kr som det sålts böcker för exkl skola och bibliotek genom

A- och B—bokhandlare inom undersökningsom— rådet under år 1969 (bruttoförsäljnings— priset exkl moms)

enl datamaterial från Seelig AB och Svenska Bokförläggareföreningen

Totalt Per in— vånare

Antal kr som det

sålts böcker för ge- nom försäljnings- ställen med Pressby— råns sortiment in-

om undersökningsom— rådet under år 1969 (bruttoförsäljnings— priset exkl moms) enligt datamaterial från

AB Svenska Pressbyrån

Totalt Per in- vånare

Antal kr som det sålts böcker för ge- nom A- och B-bok- handlare och genom försäljningsställen med Pressbyråns sortiment inom undersökningsom- rådet (bruttoförsälj- ningspriset exkl moms)

Totalt

Kirseberg (i Malmö) 13 986 (258 311) invånare den 31.12.1969 Oxhagen (i Örebro) 4 110 (90 930) invånare den 31.12.1969 Skärholmen (i Stockholm) 24 676 (747 790) invånare den 31.12.1969 Skellefteå tätort: 26 585 invånare den 31.12.1969 Jörns församling: 3 751 invånare den 31.12.1969 Landet i sin helhet: 8 013 690 invånare den 31.12.1969

725 000 777 000

14 300

145 530 000

35 015 2,50 19 757 4,70

225 247 9,13 186 041 7,00

8 014 2,14

43 387 000 5,41

35 015 19 757

950 247 963 041

22 314

188 917 000

244

SOU 1972 20

Tabell 3.23 Folkbibliotekens verksamhet i de fem undersökningsområdena under år 1969.

Bibliotek

Antal band i biblioteket

Antal m2 golvyta i biblioteks— lokalen

Kirseberg

Stadsbibliote- kets filial 33 234

Oxhagen

Stadsbibliote-

kets filial 9 444

Skärholmen

Stadsbibliote- kets filial i Skärholmen Stadsbibliote- kets filial i Sätraskolana Stadsbibliote- kets filial i

Storholmssko- lan (i Vårberg)a 4 367

29 375

9619

Skellefteå

Huvudbibliote— ket i Skel- lefteå

Stadsbibliote- kets filial i PrästbordetC

38 528 43 290c

560 200 800

144 121

Antal rn2 golvyta i kontorsloka- ler i anslut- ning till biblioteket

40 35

100 143

Antal öppet- hållningstim- mar per vecka

51

20

57 12 73

48 28

Antal anställda vid biblioteket

Hel— och halv- tidsanställ—

da bibliote- karier

3,5

Hel och halv- tidsanståll- da kontoris- ter och kön- torsbiträden

2,5

2,5

Deltidsan- ställd per- sonal

motsv. 1 1/2 tjänst

Antal utlåna-

de böcker under år 1969

103 638

41750

88 sssb

41 888

11681

99 293 40 881

Antal boklån per in- vånare år 196 9

7,4 9,9

5,8

5,0

forts tabell 3.23 Bibliotek Antal band 1 Antal in2 Antal m2 Antal öppct— Antal anställda vid biblioteket

bibliotek golvyta i golvyta i hållningslim- _ , biblioteks- kontorsloka— mar per Hcl- och halv- Hel och halv- Deltldsan— Antal utlana- Antal

lokalen ler i anslut- vecka tidsanställda tidsanställda ställd per- de böcker boklån ning till bibliotekarier kontorister sonal under år _ per in-

biblioteket och kontors— 1969 vånare biträden år 1969

SOU 1972:20

Jörn

Stadsbibliote- kets filial i Jörn 8 065d

Filialer till filia- len i Jörn:

iRenström 1 31701 1 473 iStensträsk 764d 1 185 i Stavaträsk 763d 751

Landet i sin helhet: ca 21,5 milje ca 46,9 milje 8 013 690 in- vånare'den 31.12.1969

a Biblioteken i Sätraskolan och Storholrnsskolan innehåller böcker både från Stockholms stadsbibliotek och vederbörande skolas skolbibliotek. Siffran för antalet band anger hur många band som det finns totalt (ca hälften kommer från vartdera hållet). Låntagarna kan låna ur hela bokbeståndet. Öppethållningstiden är den som gäller för allmänheten och utlåningssiffrorna avser utlåningen under denna öppethållningstid. b Biblioteket i Skärholmen öppnade den 16.6.1969 och siffrorna här anger alltså endast antalet utlånade böcker under perioden 16.6.196—31.12.l969.

C Av filialens bokbestånd var ca 20 000 band utplacerade på enheter utanför undersökningsområdet. d Dessa siffror avser bokbeståndet den 30.9.1970.

e Observera att data gäller endast för folkbiblioteken.

[ Kirseberg finns det ett modernt filialbibliotek till stadsbiblioteket i Malmö, som ligger ganska centralt inom undersökningsområdet. Det finns också en del specialbibliotek och boklådor på olika institutioner inom området, som delvis skötes av Kirsebergsbibliotekets personal och delvis av särskild personal på de olika institutionerna. I Oxhagen finns det också en filial till ortens huvudbibliotek, som även det ligger tämligen centralt inom undersökningsområdet. Skärholmen har ett stort filialbibliotek i Skärholmen och två mindre filialbibliotek i Sätra och Vårberg, som drives i samarbete med skolbiblioteket i någon av stadsdelens skolor. l Skellef- teå finns det ett huvudbibliotek i stadens centrala del (inrymt i en byggnad från 1950-talet där de fackliga organisationerna i staden dispo- nerar en del rum) och ett filialbibliotek i församlingshemmet i stadens västra del, vilket tidigare varit huvudbibliotek i Skellefteå kommun. Detta bibliotek disponerar betydligt mindre och inte särskilt ändamålsen- liga lokaler, men bibliotekspersonalen där har hand om i det närmaste lika många böcker som huvudbiblioteket. I Jörn finns det ett ganska nybyggt bibliotek på andra våningen i en byggnad i närheten av samhällets busstation, och därtill ute i bygden tre mindre filialer och några vandringsbibliotek som skickas ut från filialen. Storleken på lokalerna i m2 och antalet öppethållningstimmar per vecka framgår av tabell 3.23.

Skolbiblioteken bedriver inom samtliga undersökningsområden en ganska omfattande verksamhet, vars utformning varierar rätt mycket från område till område. Se härom i ortsbeskrivningarna i kapitel 2.

3.5. En sammanfattande jämförelse av de fem undersökningsområdenas sociala struktur

Vi skall nu avslutningsvis göra ett försök att överskådligt sammanfatta vad vi vet om skillnaderna mellan de fem undersökningsområdena och därvid använda oss av den indelning på fem huvudgrupper av struktur- faktorer som vi introducerat tidigare i detta kapitel:

A Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar natur- och klimatförhållanden, kommunikationer och bebyggelsemiljö. B Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar näringslivets struktur, tillgången till arbete och kommersiell service. C Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar befolknings- strukturen (könsfördelning, åldersfördelning, utbildningsnivå, etc). D Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar förekomsten av ”naturgivna” och av människor ”uppbyggda” betingelser för fritidsaktivitet. E Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar förekomsten av speciella värderingar och normer (religiösa, politiska, etc).

Denna sammanfattning presenteras i tabellform i tabell 3.24.

Vi skall sedan i kapitel 4 först ställa och försöka besvara den generella frågan om befolkningens fritidsliv i de fem undersökningsområdena gestaltar sig på olika sätt, för att sedan, i den mån så visar sig vara fallet,

246 SOU 1972:20

försöka ta reda på om de funna skillnaderna kan förknippas med de skillnader mellan de fem undersökningsområdena och dess befolkning som vi redogjort för i detta kapitel. I kapitel 5 skall vi sedan på motsvarande sätt se på befolkningens läs- och bokvanor och försöka fastställa om eventuella skillnader är förknippade med dessa skillnader mellan undersökningsområdena och deras befolkning.

SOU 1972:20

248

m 0 (: ... xo x! N io o

Tabell 3.24 Skillnader mellan de fem undersökningsområdenas klimat, natur, näringsliv, befolkningsstruktur, serviceutbud, värderingar och

normer.

A. Skillnader mellan undersök-

ningsområdena vad beträffar

natur- och klimatförhållanden

och därmed förknippade skillnader i bebyggelsemiljön och kommunikationerna

Klimat Bebyggelsemiljöns karaktär

Bebyggelsens tillkomst

Kommunikationer till platser med stort utbud av varor och tjänster

Bostäderna

Kirseberg

Oxhagen

Skärholmen

Skellefteå

”Gammal förort” till Malmö

Huvudsakligen under 1800— och 1900—talen

Nära till Malmö centrum goda kommunikationer

:

Ca nio tiondelar av be- folkningen bor i lägen- het med kök eller

kokvrå i flerfamiljshus

”Ny förort” till Örebro Under 1960—talet

Nära till Örebro cent- rum, inte särskilt goda kommunikationer Ca hälften av befolk- folkningen bor i lägen- het med kök eller kokvrå i flerfamiljshus, medan den andra hälften bor i enfamiljshus (villa, radhus, etc)

”Ny förort” till Stockholm

Under 1960—talet

Tämligen nära till Stock- holms centrum, snabb förbindelse med tunnel- bana

Ca nio tiondelar av be- folkningen bor i lägen- het med kök eller

kokvrå i flerfamiljshus

Lång och kall vinter

Gammal handelsplats som vuxit till stad Huvudsakligen under 1800- och 1900-talen

Långt till större stad än Skellefteå Ca sju tiondelar av be- folkningen bor i lägen- het med kök eller kok- vrå i flerfamiljshus, me- dan ca tre tiondelar bor i enfamiljshus (villa, radhus, etc)

Jörn Lång och kall vinter

Stationssamhälle vid järnvägsknut Huvudsakligen under 1800- och 1900-talen

Långt till Skellefteå och andra större orter, dåliga kommunika- tioner

Ca fyra femtedelar av befolkningen bor i enfamiljshus (villa, mangårdsbyggnad på lantbruksfastighet, etc); de övriga bor nästan samtliga i lägenhet med kök eller kokvrå i tät- orten Jörn

SOU 1972 20

B. Skillnader mellan undersök- ningsområdena i näringslivs- struktur och tillgång till arbetsmöjligheter

Huvudtypen av arbetsplatser inom området

Arbetsmöfligheter i och i närheten av området

Tillgång på kommersiell service inom området

Tillgång till icke kommersiell service inom området

Kirseberg

Skärholmen

Skellefteå

Vid industrier av skif— tande slag och ett stort antal Vårdinstitutioner God tillgång på olika typer av arbeten i Malmö, viss tillgång inom området

Begränsad tillgång Begränsad tillgång

Vid några få service— anläggningar God tillgång på olika typer av arbeten i Örebro, mycket få arbeten inom områ- det

Mycket begränsad tillgång Mycket begränsad tillgång

Vid ganska många ser- viceanläggningar; någon industri finns ej God tillgång på arbeten

i Stockholm, begränsad och föga varierad tillgång inom området

Mycket god tillgång Ganska god tillgång

Vid industrier och ser- viceanläggningar av myc- ket varierande slag

God tillgång på olika typer av arbeten i Skel- lefteå men viss under- sysselsättning

Mycket god tillgång Mycket god tillgång

Vid skogs- ochjordbruk och industrier av varie- rande slag, transport- arbete

Mycket begränsad till- gång på olika typer av arbeten, betydande arbetslöshet

Begränsad tillgång Begränsad tillgång

250 SOU 1972:20

C. Skillnader mellan undersök— ningsområdena vad beträffar

befolkningsstrukturen

Kirseberg

Oxhagen

Könsdominans

Åldersfördelning

Civilstånd

Hushållsstorlek

Barnantalet :" hushållen

Utbildning

Förvärvsarbete

Inkomstnivå

Någon övervikt för män

Ganska många över 40 år

J åmförelsevis många icke gifta män

Jämförelsevis många ensamboende män

Många med enbart folkskola

Jämförelsevis många invånare med tillverk- ningsarbete

Någon övervikt för kvinnor

Många i åldern 0— 14 år och 20—39 är (unga familjer med barn)

Jämförelsevis många gifta män och kvinnor Jåmförelsevis många tillhör hushåll med ett eller flera barn

Många med studentexa- men och högre utbild- ning

Jämförelsevis många invånare med arbete som kräver högre utbildning (vetenskapligt, tekniskt och administrativt arbete)

J ämförelsevis låg inkomst- J ämförelsevis hög in-

nivå per hushåll

komstnivå per hushåll

Skärholmen

Skellefteå

Jörn

Någon övervikt för kvinnor

Många i åldern 0— 14 år och 20—39 år (unga familjer med barn)

Jämförelsevis många gifta män och kvinnor Jämförelsevis många tillhör hushåll med ett eller flera barn

Många med studentexa- men och högre utbild- ning

Jämförelsevis många invånare med arbete som kräver högre utbildning (vetenskapligt, tekniskt och administrativt arbete)

Jämförelsevis hög in— komstnivå per hushåll

Någon övervikt för kvinnor

Ganska många i åldern över 40 år

Jämförelsevis många ensamboende kvinnor

Många med enbart folkskola

Jämförelsevis många invånare med tillverk- ningsarbete

Jämförelsevis låg inkomst- nivå per hushåll

Någon övervikt för män

Många över 40 år

Jämförelsevis många icke gifta män

J ämförelsevis många män som tillhör ”stor- hushåll” med minst fem medlemmar

Stark dominans för

personer med enbart folkskola; mycket få med studentexamen och högre utbildning

Jämförelsevis många invånare med tillverk- ningsarbete och lant— bruksarbete; jämförel- sevis många manliga pensionärer och hemar— betande kvinnor; totalt räknat många icke för- värvsarbetande invånare

Jämförelsevis mycket låg inkomstnivå per hushåll

SOU 1972:20

Socialgruppstillhörighet

Icke svensktalande invånare

Jämförelsevis många invånare tillhörande socialgrupp lll Jämförelsevis många invånare som inte har svenska till modersmål

Stark dominans bland invånarna för personer tillhörande socialgrupp l+ll (med koncentration till socialgrupp ll)

Jämförelsevis många invånare som inte har svenska till modersmål

Stark dominans bland invånarna för personer tillhörande socialgrupp l+ll (med koncentration till socialgrupp Il)

Jämförelsevis många invånare som inte har svenska till modersmål Jämförelsevis många invånare tillhörande socialgrupp lll

Jämförelsevis få invånare som inte har svenska till modersmål

Jämförelsevis många invånare tillhörande socialgrupp Ill; mycket få invånare tillhörande socialgrupp [

Jämförelsevis få invånare som inte har svenska till modersmål

D. Skillnader mellan områdena vad beträffar utbudet av möj- ligheter till fritidsaktiviteter Förekomst av ett ”naturgivet” utbud av möjligheter till fritidsak tiviteter Förekomst av ett ”uppbyggt” utbud av möjligheter till fri- tidsaktiviteter

Kirseberg

Mycket dålig tillgång till möjligheter för frilufts- aktiviteter i området och dess omedelbara närhet

Begränsad tillgång till ett ”uppbyggt” utbud av möjligheter till fritidsak- tiviteter inom undersök- ningsområdet, mycket god tillgång i Malmö

Skärholmen

Begränsad tillgång till möjligheter för frilufts- aktiviteter i området och dess omedelbara närhet Mycket begränsad till- gångtill ett "uppbyggt" utbud av möjligheter till fritidsaktiviteter inom undersökningsområdet, mycket god tillgång i Örebro Begränsad tillgång till möjligheter för frilufts- aktiviteter i området och dess omedelbara närhet

Ganska god tillgång till ett "uppbyggt”utbud av möjligheter till fritidsak- tiviteter inom undersök— ningsområdet, mycket god tillgång i Stockholm

Skellefteå

God tillgång till möjlig- heter till friluftsaktivi- teter i området och dess omedelbara närhet Mycket god tillgång till ett ”uppbyggt” utbud

av möjligheter till fritids- aktiviteter inom under- sökningsområdet

Mycket god tillgång till möjligheter för frilufts- aktiviteter i området och dess omedelbara närhet

Ganska begränsad till- gång till ett ”uppbyggt” utbud av möjligheter till fritidsaktivitet inom undersökningsområdet och dess omedelbara närhet

252

SOU 1972 20

E. Skillnader mellan undersök- ningsområdena vad beträffar förekomsten av religiösa, politiska och allmänt ideolo- giska värderingar och normer

Kirseberg

Oxhagen Skärholmen

Skellefteå

Religiösa värderingar och normer Politiska värderingar och normer

N ykterhetspolitiska värde- ringar och normer

Det finns en del som ——— tyder på att fackligt organiserade arbetare

har spelat en betydande roll vid framväxten av delar av bebyggelse- miljön i Kirseberg (området uppleves som

en ”arbetarstadsdel”)

och att deras värderingar och normer sätter sin prägel på hur människorna upplever och värderar

sin miljö

Lågkyrkliga sam fund (fram för allt Evangeliska Fosterlands—stiftelsen) har sedan 1800-talets mitt en stark ställning inom området; hög kyrkobesöksfrekvens

Nykterhetsorganisatio- nen lOGT/NTO har en ganska stark anslutning bland invånarna

Jörn Även i Jörn har lågkyrk- ligheten en stark ställ— ning, men inte så stark som iSkellefteå

Nykterhetsorganisationer har en mycket stark anslut— ning bland befolkningen

(5 % av invånarna är med— lemmar mot 1,5 % för lan- dets befolkning i sin helhet)

Läsningens roll i fritidslivet i de fem

undersökningsområdena

Vi har redan tidigare berört det förhållandet att människor i vårt samhälle läser i många olika sammanhang. Man kan dela in den tid som står till en individs förfogande under en viss period i (a) den tid som han använder för att hålla sin kropp i trim (till sömn, måltider och personlig hygien), (b) den tid som han behöver för att träna och öva upp sig för att fungera i mera komplicerade sammanhang (t ex studier), (e) den tid som han använder till att förtjäna pengar som sedan kan användas för att skaffa sig de förnödenheter, som han behöver för andra aktiviteter, (d) den tid som han har kvar när han avsatt tillräckligt med tid för dessa ”nödvändiga” aktiviteter. Vi kan kalla den tid, som går åt för dessa fyra olika slag av aktiviteter för

(a) den tid som går åt för ”underhållsaktiviteter” (b) den tid som går åt för ”utvecklingsaktiviteter” (e) den tid som går åt för ”inkomstbringande aktiviteter” ((1) den tid som återstår för andra aktiviteter

Den tid som hör hemma under punkt (0) kallar vi i dagligt tal för arbetstid och den som hör hemma under punkt (d) kallar vi för fritid. Upplevelsemässigt skiljer sig fritiden från den tid vi ägnar åt att arbeta och den tid vi ägnar åt ”underhållsaktiviteter” och ”utvecklingsaktivite- ter” genom att vi inte upplever oss som tvingade att ägna denna tid åt vissa Specifika aktiviteter, utan att vi har möjlighet att under denna tid göra ”det som vi vill göra” (inom ramen för ett i vissa avseenden begränsat men ändå ganska stort spektrum av möjligheter).

Läser gör vi i viss utsträckning i samband med de tre sistnämnda (b, c och (1) av dessa fyra typer av aktiviteter. Den tid som vi ägnar åt utvecklingsaktiviteter (t ex i form av studier) går t ex ofta till stor del åt för läsning av läroböcker, facklitteratur och kompendier av olika slag och många personer använder en stor del av sin arbetstid åt att läsa brev, protokoll, promemorior, utredningar, arbetsanvisningar och facklittera- tur. Men för de flesta människor i dagens svenska samhälle är läsning en aktivitet som de huvudsakligen sysslar med på sin fritid. Det gäller särskilt läsning av skönlitterära böcker och veckotidningar men också läsning av dagstidningar. Även läsning av tidskrifter och facklitteratur torde för de flesta vara en aktivitet, som de huvudsakligen sysslar med på

SOU 1972:20 253

sin fritid, även om det finns en del personer som har till uppgift att läsa tidskrifter och facklitteratur på sin arbetstid (och en ännu mindre grupp som har till uppgift att på sin arbetstid läsa skönlitterära böcker och veckotidningar).

Men för det stora flertalet personer är alltså läsandet av böcker (både skönlitterära böcker och fackböcker), tidskrifter, veckotidningar och dagstidningar något som de huvudsakligen sysslar med på sin fritid. Det är därför naturligt att jämföra förekomsten av läsaktiviteter med sådana aktiviteter, som de flesta huvudsakligen ägnar sig åt på fritid. Det var i detta syfte som vi ställde ett antal frågor om fritidsaktiviteter till de personer, som intervjuades vid vår intervjuundersökning i november och december 1969.

De frågor som vi ställde gällde hur många dagar under de senaste tolv månaderna som den intervjuade hade ägnat sig åt vissa fritidsaktiviteter. Den intervjuade skulle endast ta med sådana aktiviteter i sitt svar, som han eller hon hade ägnat sig åt under minst femton minuter under en dag. I de flesta fall är de aktiviteter, som vi frågade om, av den arten att man kan ta för givet att en sådan aktivitet varje gång som någon ägnar sig åt den, tar i anspråk minst femton minuter av personens tid (det gäller t ex biobesök, teaterbesök, biblioteksbesök och många andra av de aktiviteter vi frågade om). För de aktiviteter, för vilka vi ansåg det nödvändigt, markera- de vi emellertid i frågans formulering att den intervjuade endast skulle medräkna de ”aktivitetstillfällen” då han ägnat sig åt aktiviteten under minst femton minuter; det gällde bland annat för sådana aktiviteter som att se på TV, att lyssna på radio och att läsa dagstidningar.

Att vi valde att låta frågan gälla en så lång tidsperiod som tolv månader (och inte den senaste månaden eller den senaste veckan) berodde på att vi inte ville att svaren skulle påverkas av att intervjuerna utfördes under en mycket begränsad period av året. Hade frågan avsett hur många gånger den intervjuade ägnat sig åt en viss aktivitet under tex de senaste fyra veckorna, hade vi fått svar som enbart baserades på förhållandena under förvintern. När det gäller aktiviteter, vilkas frekvens varierar med årstiderna, hade detta lett till att vi hade fått svar, som inte gav någon särskilt god bild av olika aktiviteters relativa frekvens under ett helt år.

De trettiotre frågorna om olika fritidsaktiviteter var alla formulerade på följande sätt: ”Hur många dagar har Ni varit på bio under de senaste tolv månaderna?” Det är uppenbart att många personer har svårt att erinra sig exakt hur många gånger de har ägnat sig åt en viss fritidsaktivitet under de senaste tolv månaderna. För att göra det lättare för den intervjuade att svara på frågorna, fick han i sin hand ett kort med nio svarsalternativ och ombads att vid besvarandet av frågorna använda sig av dem.

Vi kommer längre fram i detta kapitel att ange hur ofta vissa grupper av intervjupersoner i genomsnitt har ägnat sig åt olika fritidsaktiviteter. De medeltal som vi använder oss av i detta sammanhang är av två slag. Det ena av dem (Ma) är baserat på att vi fastställt mittpunkterna för ”frekvensintervallen” för vart och ett av de nio svarsalternativen, medan det andra (Mb) är baserat på att vart och ett av de nio svarsalternativen har översatts till ett rangordningstal från 0 till 8.

254 sou197zzzo

Svarsaltemativen Frekvensin- Mittpunkt Rangord nings-

tervallct, för frekvens— talet för fre- dagar intervalleta kven sinterval- (dessa värden let (dessa vår- har använts den har använts vid beräkningen vid beräkningen av Ma) av Mb)

Varje dag 340—365 352,5 (352) 8

Nästan varje dag 300—339 319,5 (320) 7 (men inte så ofta som varje dag)

Minst ett par dagar i veckan 100—299 199,5 (200) 6 (men inte så ofta som nästan

varje dag)

Minst en dag i veckan 52— 99 75,5 (75) 5 (men inte så ofta som ett par dagar i veckan)

Minst två dagarimånaden 24— 51 37,5 (38) 4 (men inte så ofta som en dag i veckan)

Minst en dag imånaden 12— 23 17,5 (17) 3 (men inte så ofta som två dagar i månaden)

Minst fyra dagar om året 4— 11 7,5 (8) 2 (men inte så ofta som en dag i månaden)

Minst en dag om året 1— 3 2,0 (2) 1 (men inte så ofta som fyra dagar om året)

Aldrig 0 (0) 0

a Vid beräkning av medeltal Ma har de mittpunktstal, som ej är hela tal, växelvis avkortats ”uppåt” och ”nedåt” (de avkortade mittpunktstalen anges inom paren— tes).

Medeltalen av typ Ma ger direkt information om hur många dagar som en viss grupp av intervjupersoner har ägnat sig åt en viss fritidsaktivitet under minst 15 minuter. Detta medeltal kan emellertid i vissa fall i mycket hög grad påverkas av att en eller några få personer i gruppen av speciella skäl ägnat sig åt en viss aktivitet mycket ofta (tex att en pensionär på grund av speciella omständigheter ror, seglar eller sysslar med båtar varje eller nästan varje dag). Särskilt om det är så att en stor majoritet av de intervjuade ägnar sig åt denna fritidsaktivitet ganska sällan (t ex högst en gång i veckan), kan det erhållna medeltalet för denna fritidsaktivitet för en mindre grupp intervjuade komma att bli ”artificiellt” högt, om en eller flera sådana extremt aktiva personer tillhör gruppen. Om man använder sig av medeltal av typ Mb påverkar sådana exceptionellt höga aktivitetsfrekvenser inte i lika hög grad de beräknade medelvärdena, vilket är en fördel då man jämför medeltal för aktiviteter som normalt har en relativt låg frekvens men där enstaka höga frekvenser kan förekomma (riskerna för att medeltal av typ Ma i sådana fall kan bli missvisande är speciellt stor om de högsta förekommande frekvenserna är stora i förhållande till antalet individer i de studerade

grupperna).

SOU 1972:20

Medeltal av typ Mb har emellertid också svagheter. Det erhållna medeltalet ger inte någon information om hur många dagar under de senaste tolv månaderna, som personer i de studerade grupperna igenom- snitt har ägnat sig åt de studerade fritidsaktiviteterna. Vi får i stället ett medeltal, där ett ”aktivitetstillfälle” för en person, som ägnar sig åt akti- viteten relativt sällan, i de flesta fall ”väger tyngre” än ett ”aktivitetstill- fälle” för en person, som ägnar sig åt aktiviteten relativt ofta. Detta framgår tydligt om man jämför storleksordningen för rangordningssiffran och för motsvarande ”mittpunkter för frekvensintervallet”. En fördel med att använda ett sådant ”pseudologaritmiskt indexvärde” vid beräkningen av ett medeltal för frekvensen av fritidsaktiviteter är, som redan nämnts, att man därigenom undviker att förekomsten inom en grupp av några få personer med mycket höga aktivitetsfrekvenser leder till ett ”orealis- tiskt” högt medeltal. En annan mera subtil och diskutabel fördel är att de frekvensintervall, som vi använt i vår serie av svarsalternativ, enligt vår bedömning upplevs som en serie något så när ”likvärdigt höga trappsteg” vid successiv ökning av frekvensen för en fritidsaktivitet.

Vi kommer i de tabeller, där vi redovisar frekvenserna för de trettiotre studerade fritidsaktiviteterna, att ange båda dessa medeltal. När det gäller att jämföra storleksordningen av genomsnittsfrekvenser för olika fritids- aktiviteter, bör man alltid använda sig av medeltal av typ Ma, eftersom medeltal av typ Mb påverkas mindre av ett aktivitetstillfälle för en person som är mycket aktiv än av ett aktivitetstillfälle för en person som är föga aktiv (man får alltså lägre medeltal av typ Mb för aktiviteter där få personer är mycket aktiva än för aktiviteter där många personer är mindre aktiva). Vid jämförelser mellan aktiviteter, vilkas fördelningar för aktivitetsfrekvenserna är olikartade, ger alltså jämförelser mellan medeltal av typ Mb missvisande resultat. Vid jämförelser mellan olika grupper av personer beträffande frekvensen för en viss fritidsaktivitet, år det däremot ofta en fördel att i stället jämföra medeltal av typ Mb. Det beror på att dessa medeltal i regel är baserade på fördelningar av likartat slag; dessa medeltal blir emellertid ibland missvisande på grund av extremt höga frekvenser för en eller några få personer inom en eller flera grupper.

De trettiotre fritidsaktiviteter, som vi tagit med i frågeserien, täcker naturligtvis inte alla de typer av fritidsaktiviteter som förekommer i dagens svenska samhälle. Femton av dem är sådana fritidsaktiviteter, som de flesta av de intervjuade sannolikt huvudsakligen ägnar sig åt när de befinner sig i sin bostad eller i dess omedelbara närhet. Till dem hör de fem läsaktiviteterna (aktiviteterna 11—15 i tabell 4.8) samt TV—tittande och radiolyssnande. En del av dessa aktiviteter (trädgårdsarbete, musicerande, etc) kräver i regel tillgång till vissa föremål, redskap och utensilier. Vad beträffar dem är det viktigt att hålla i minnet att det endast är vissa grupper av intervjupersoner, som i sin bostad eller dess närhet har tillgång till dessa föremål, redskap och utensilier.

Den andra grupp av aktiviteter, som ingår i frågeserien, omfattar sådana som i regel kräver att man lämnar sin bostad för att söka upp någon utomhusmiljö eller lokal, där det är möjligt att ägna sig åt just denna aktivitet. Till dessa fritidsaktiviteter hör både sådana som kräver tillgång till vissa ”naturgivna miljöer” som jakt, fiske, rodd, segling och

256 SOU 1972:20

promenader i skog och mark (aktiviteterna 16—19 itabell 4.8) och sådan som kräver att man söker sig till speciellt utrustade lokaler, där någon privatperson, någon organisation eller samhällelig institution (i regel vid särskilt utannonserade tidpunkter) erbjuder möjligheter till vissa typer av fritidsaktiviteter (bingolokaler, teatrar, restauranger, idrottsplatser, bib- liotek etc). Till denna senare grupp hör aktiviteterna 20—33 i tabell 4.8!

För att de intervjuade lättare skulle kunna svara på frågorna om hur ofta de läser i tidskrifter och veckotidningar och om hur lång tid de ägnade åt att läsa i tidskrifter och veckotidningar under en vecka fick de när dessa frågor ställdes under intervjun i sin hand en aktuell förteckning över svenska tidskrifter och över svenska veckotidningar (med tillägg av några av de mest sålda utländska veckotidningarna). Dessa förteckningar ger en god bild av hur vi avgränsat kategorierna tidskrifter och veckotid- ningar från varandra och återges därför här i sin helhet, se 5 258—260.

Jämför man frekvenserna för olika fritidsaktiviteter inom befolkningen i de fem undersökningsområdena finner man att de för ett stort antal är högst i Oxhagen och Skärholmen. Se tabell 4.1!

Denna tabell visar hur många dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade i genomsnitt ägnat åt de trettiotre studerade fritids- aktiviteterna (de använda medeltalen är alltså av typ Ma). Aktiviteterna är ordnade efter den genomsnittliga frekvensen för samtliga intervjuade från de fem undersökningsområdena.

De fem läsaktiviteter, som ingår i frågeserien, hör samtliga till de mest frekventa fritidsaktiviteterna. Mest frekvent är (1) läsning av dagstid- ningar, och därefter följer för männen i tur och ordning (2) läsning av veckotidningar, (3) läsning av tidskrifter, (4) läsning av facklitteratur och (5) läsning av skönlitteratur.

Männen i Oxhagen och Skärholmen läser emellertid facklitteratur i betydligt större utsträckning än männen i de tre övriga undersökningsom- rådena och för deras del blir rangordningen (1) läsning av dagstidningar, (2) läsning av facklitteratur, (3) läsning av tidskrifter, (4) läsning av veckotidningar och (5) läsning av skönlitteratur (för Skärholmen är de två sista läsaktiviteterna omkastade i rangordningen).

Kvinnornas rangordning ser annorlunda ut, eftersom de läser skönlitte- ratur oftare än männen och tidskrifter och facklitteratur mindre ofta. Rangordningen för dem ser ut som följer: (1) läsning av dagstidningar, (2) läsning av veckotidningar, (3) läsning av skönlitteratur, (4) läsning av tidskrifter och (5) läsning av facklitteratur (kvinnornai Oxhagen avviker från kvinnorna i de fyra andra undersökningsområdena genom att läsa facklitteratur något oftare än tidskrifter).

Alla fem läsaktiviteterna tillhör de oftast förekommande bland de trettiotre, som vi tog med i vår frågeserie. De minst frekventa av dem (läsning av skönlitteratur bland männen, läsning av facklitteratur bland kvinnorna) år nr 1 1 och nr 13 av männens respektive kvinnornas fritidsaktiviteter, om man rangordnar dem efter genomsnittsfrekvens för samtliga intervjuade i de fem undersökningsområdena.

Några fritidsaktiviteter är mest frekventa i Jörn och Skellefteå. Till denna grupp av aktiviteter hör sådana, som förutsätter att utövaren har tillgång till vissa ”naturgivna förutsättningar” (vatten, skog och mark)

SOU 1972:20 257

17

Facktidningar/ Tidskrifter Antal nr/år

Accent Affärsekonomi Affärsvärlden/Finanstidningen Aktuellt ipolitik och samhälle Allt i Hemmet Annonsblad till Tidskrift för Landtmän Ansvar Arbetsledaren Arkitekten Arkitekttävlingar Arkitektur att bo

Barn i hem — skola — samhälle Beklädnadsfolket Bensinbladet

Brandförsvar Bröd Budkavle till Sveriges kvinnor Byggforum Byggmästaren Byggnad sarbetaren Byggnadsindustrin Byggnadskonst Byggnad svärlden

Chaplin Complé Cykel- och Sporthandlaren

Databehandling DB-Aktuella Journalen Den Svenska Marknaden

Ekonomen Ekonomisk Revy Elektronik Elinstallatören Elteknik Entreprenadmeddelanden Era Evangelii Härold

Fabriksarbetaren Fackläraren Fastighetsfolket Flyghorisont Flygrevyn Folkparti-Nytt Form Fri Köpenskap från Sådd till Skörd, se Sådd och Skörd Fårskötsel Färg och Fernissa

Fönstret — ABF:s tidning

Gjuteriet Göteborgs-Köpmannen Götheborgske Spionen

Habit Handelsnytt

258

32 20 50 20 12

52 4 21 24 8 12 6

9 16 11 11 12 12 12 12 35 20 23 45

9 9 12

10 20 10

20 10 11 14 10 50 11 52

19 24 10 8 9 8 10 52

10 10

4 10

11 10 16

18 10

Facktidningar/ Tidskrifter Antal nr/år

Hantverk och Industri

HTF-Tidningen Handelstjänstemannen Husbyggaren Husdjur (fd Svensk Husdjursskötsel) Husmodersförbundets Tidskrift Hygien Forum Hygienisk Revy

Hästen

1 Alla Väder

ICA-tidningen

Illustrerad Motor Sport Industriell Teknik/Industri- tidningen Norden Industriförbundets Tidskrift

Industritjänstemannen

Info

Inköp

Jaktmarker och Fiskevatten Jordbrukarnas Föreningsblad Jord och Skog Journalisten

Juristnytt Järnhandlaren

Kioskidkaren Kommunalarbetaren Kommunal Skoltidning Kommunal tidskrift Kommunaltjänstemannen Konditoribranschen Konditorn Kontorsvärlden Korp Korrosion och Ytskydd Köpmannen Köttbranschen

Laboratoriet Landstingens Tidskrift Lantarbetaren Lantmännen Lastbilen Ledarskap och Lönsamhet Livs Livsmedelsteknik Ljuskultur Läder och Skor Läkartidningen Lärartidningen/Svensk Skoltidning

MC-Nytt Medborgaren Metallarbetaren Militärteknisk Tidskrift Moderna Sjukhus Moderna Transporter Modern Datateknik Modern Kemi Morgonbris

SOU 1972:20

15 10

11 9 6 10 10

6 11 12

24 10 12 10 10

11 52 10 11 13 22

12 22

9 12 12 11 11 10 11 10 52 11

10 11 12 22 12

8 11

8 4 15 52 52

12 18—20 39 4 10 20 10 10 10

__...

Facktidningar/ Tidskrifter

Motor Motoraktuellt Motorbranschen med Lackeraren Motorföraren Motortrafik Munskänken Målaren Möbelvärlden

Nordisk Medicin Norrländsk Tidskrift Ny Teknik Nya perspektiv (f d SL-kontakt)

Pack

Pappershandlaren Plan Plastvärlden

PM popular Mechanics — svensk edition

Populär Fotografi Pressens Tidning Psykolognytt På Kryss

På väg mot en ny pedagogik

Radio & Television Reklamnyheterna Restauratören Resumé Reuma RLF-tidningen Rörinstallatören Rörmokaren

SACO-tidningen SALF-tidningen SCA-tidningen Scout Seglarbladet SER-Tidningen SIA Skogsindustriarbetaren Signalen Sjukhuset Självbetjäning Skogen Skogsmannen Skogsägaren Skohandlaren Skolledaren skolvärlden SLAM

Socialt Forum Socionomen Socionomförbundets tidskrift Sportscar Stadsbyggnad Start & Speed Statsanställd Steg för Steg Sten Sunt Förnuft Svensk Bokhandel

SOU 1972:20

Antal nr/år

50 12 18 28

6 6 12 11

52 5 45 4

11 24

6 11

1 11 23 10 10

4

11 22 12 11

4 28 11

6

10 10 19 10 12 10 26 40 12 11 24 12 12 24 12 36

6 10 21 24

6 8 10 33

6 4 10 52

Facktidningar/ Tidskrifter

Svensk Bryggeritidskrift Svensk Emballagetidskrift Svensk Export Svensk Fastighetstidning Svensk Fotografisk Tidskrift Svensk Färghandel Svensk Golf Svensk Handelstidning Justitia Svensk Handikapptidskrift Svensk Husdjursskötsel (namnändrad till Husdjur) Svensk Idrott Svensk Industritidning Svensk Jakt Svensk Kemisk Tidskrift Svensk Lantmäteritidskrift Svensk Leksaksrevy Svensk Motor Tidning Svensk Papperstidning Svensk Politik Svensk Sjöfarts Tidning Svensk Snickeritidskrift/ Träförädlingen Svensk Sparbankstidskrift Svensk Trävaru- och Pappersmassetidning Svensk Ur-Optik Tidning Svensk Veckotidning Svenska Ekonomiförest åndares Tidskrift Svenska Kioskhandlareförbundets Tidning Svenska turistföreningens tidning — Turist Svenska Vägföreningens tidskrift Sveriges Natur Sveriges Tandläkarförbunds tidning Svetsen Svinskötsel Sådd och Skörd

Sågverken Säljaren

TBV-kontakt

Tegel

Teknisk Information Teknisk Tidskrift med Ny Teknik Textilbranschen Textil och Konfektion The Lion Tiden Tidskrift för Hälsa Tidskrift för Sveriges Sjuksköterskor TLE Nytt Tobakshandlaren Traktor-Journalen Traktören

Transportarbetaren Transport-Nytt

Trä

Antal nr/år

10 11 15 11 11 11

9 49 11

24 11 12 12

6 10 18 23 12 52

22 8

22 12 50

11 12

6 10 6

24 6 11 4 10 11

Facktidningar/ Tidskrifter

Träförädlingen, se Svensk Snickeritidskrift/ Träförädlingen Trävaru handlaren

Trävaruindustrien/ Sågverk sägaren TFV Teknisk—Vetenskaplig Forskning

Tvättbranschen

Undervisningsteknologi Ung Center Utflykt

Vatten Verkstadsinformation Verkstäderna Vi Bilägare Vi föräldrar Vi och vår landsbygd Villa & Hem i Sverige Villaägaren

Viola — Trädgårdsvärld en VVS

Vår Bostad Vår Kyrka Våra Pälsdjur Vårt Försvar Vårt röda kors Vägmästaren Väg- och vattenbyggaren Väg-Nytt Världsmarknad

Svenska veckotidningar och liknande tidningar

Antal nr/år

11 22

10

12 10

12 11 18 10

10 52 12 10 52 12 6—7

10 10

Antal nr/år

Allas Veckotidning Allers Allt i Hemmet Bildjournalen Blondie Båtnytt Damernas Värld Det Bästa Fantomen Femina Fib/Aktuellt Foto och Filmteknik Hemmets Journal Hemmets Veckotidning Hemmets Vän Hem och Fritid Hennes Husmodern

Hänt ] Veckan ICA-Kuriren Kamratposten Kalle Anka & Co Kvällsstunden Lektyr Lilla Fridolf

9lan

260

52 52 12 52 10 12 52 12 26 52 52 12 52 52 52 12 52 52 52 52 18 52 52 52 15 20

Min Värld Mitt Livs Novell Novelljournalen Nya Rekord Pelle Svanslös PM Popular Mechanics Röster i Radio-TV Saxons Veckotidning Se Svensk Damtidning Svenska Journalen Teknikens Värld Veckans Affärer Veckojournalen Vecko-Revyn Vi Året Runt

Några utländska veckotidningar

52 26 52 52 13 12 52 52 52 52 52 26 52 52 52 52 52

Antal nr/år

Time Life Post Look Newsweek Playboy Esquire Quick Stern Der Spiegel

SOU 1972:20

52 52 52 52 52 52 52 52 52 52

Tabell 4.1 Det genomsnittliga antalet dagar som de intervjuade från de fem undersökningsområdena ägnat sig åt trettiotre fritidsaktiviteter under de senaste tolv månaderna.

Aktivitet Män Kvinnor

SOU 1972:20

Kirseberg Oxhagen Skärhol- Skellefteå Jörn Totalt Kirseberg Oxhagen Skärhol- Skellefteå Jörn Totalt men men

Läst dagstidningar 300,3 312,3 311,9 301,5 296,5 305,2 ( 1) 299,6 300,2 294,4 312,1 303,6 301,2 ( 1) Sett på TV 263,6 254,8 259,0 282,6 268,4 264,1 ( 2) 260,1 264,4 25 3,1 25 3,9 267,0 258,0 ( 2) Lyssnat på radio 232,5 218,6 195,8 25 3,8 276,3 231,9 ( 3) 228,3 225,0 210,8 277,6 288,7 239,8 ( 3) Låst veckotidningar 77,3 73,7 63,3 73,4 108,2 78,1 ( 4) 140,1 120,4 108,3 143,6 156,2 130,7 ( 5) Gjort bilpromenader eller

sysslat med bilar 57,7 94,2 70,7 79,6 82,6 76,5 ( 5) 44,4 74,4 50,9 75,2 61,7 62,5 ( 7) Spelat något musik—

instrument, spelat

grammofon, etc 75,3 69,3 109,5 57,6 52,9 74,6( 6) 77,1 99,2 89,5 48,4 80,0( 8) Läst tidskrifter 55,0 99,7 79,3 59,3 69,7 73,8 ( 7) 31,0 38,9 42,8 41,0 36,8 (10) Låstfacklitteratur 61,5 102,8 80,4 55,4 71,3 ( 8) 41,3 32,5 33,7 (13) Ägnat sig åt att

sporta och idrotta 74,9 73,6 74,4 65,8 ( 9) 37,7 12,1 34,2 (12) Promenerat eller strövat i skog och mark 73,4 74,3 52,3 62,0 (10) 88,6 63,5

Läst skönlitteratur 49,7 67,9 46,2 49,1 (11) 101,9 60,0

Sysslat med snickeriar—

bete, metallslöjd etc 35 ,9 30,6 29,8 33,1 (12) 3,7 7,1 4,2 (24) Ägnat Er åt träd-

gårdsarbete 47,2 31,4 (13) 35,8 (11) Besökt restaurang,

diskotek, etc för

att äta eller dansa 15,9 19,0 (14) 12,4 (16) Jagat, fiskat 13,5 18,7 (15) 4,6 (23) Spelat schack, bridge, etc 21,0 18,3 (16) 9,9 (19) Rott, seglat etc 15,3 16,9 (17) 8,1 (20) Sett på idrottseve-

nemang 16,9 16,8 (18) 3,2 (28) Gått på bibliotek 15,1 13,4 (19) 13,9 (15) Ägnat Er åt någon

samlarhobby 10,7 13,0 (20) 3,3 (27) Deltagit i studie-

cirkel bevistat

föreläsning, etc 18,0 11,9 (21) 11,7 (17)

262

Aktivitet Män Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärhol- Skellefteå Jörn Totalt Kirseberg Oxhagen Skärhol— Skellefteå Jörn Totalt men men

Tecknat eller målat 6,3 17,8 16,7 3,1 7,1 10,9 (22) 10,4 13,7 Gått ikyrkan 4,6 18,5 4,4 14,5 10,2 10,3 (23) 3,2 12,3 Filmat, fotograferat, framkallat etc 14,2 25,7 22,9 12,4 4,5 9,4 (24) 9,4 7 Gått på bio 7,8 5,6 10,1 7,0 9,7 8,0 (25) 5,1 4 Deltagit i förenings-

eller styrelsesamman-

träde 6,5 10,4 4,8 9,5 4,8 7,3 (26) 2,3 4,5 1,9 2,2 1,3 2,7 (29) Varit verksam som ungdomsledare, scout- ledare, etc

Ägnat Er åt handarbete Spelat bingo

Gått på museer Och konstutställningar Gått på teater

Gått på konserter Sysslat med amatör- teater Totalt antal "akti—

vitetsdagar" 1495,0 1 733,9 1 653,7 1574,5 1 612,2 1 612,2 1 546,1 1 741,5 1 602,4 1 747,0 1 803,0 1 681,4 Totalt antal ”akti-

vitetstyper" pr dag 4,1 4,8 4,5 4,3 4 4 4,4 4 2 4,8 4,4 4 8 4,9 4,6

15,7 15,8 (14) 10,3 (18)

"_ 1—4 I—C coq _a _!

"'. (x EQ 'n?

2,5 7,8 (21) 5,3 (22) 7,0 12,0 2,0 3,8 6,0 (27) 2,0 2,4 4,4 0,1 0,7 2,2 (31) 3,5 0,9 3,3 4,4 (28) 153,8 158,3 137,5 211,1 248,6 173,5 ( 4) 2,9 2,0 3,9 12,3 4,2 (29) 4,3 0,9 2,0 4,1 15,0 4,2 (24)

01 N noise "äh—(

2 3,7 3,4 3,2 1,0 3,0 (30) 4,6 3,7 4,1 4,5 1,4 3,8 (26) ,5 2,6 2,9 1,2 0,6 2,1 (31) 2,9 3,0 2,9 1,1 0,7 2,3 (30) 6 2,9 0,9 1,5 0,2 1,5 (32) 0,8 2,6 0,9 1,2 0,2 1,3 (32)

("GN—t

o.. _ q 0

0,0 0,0 0,0 0,2 (33) 0,3 0,0 0,9 0,2 0,6 0,4 (33)

SOU 1972 N o

men också några som man huvudsakligen ägnar sig åt i hemmet. Dit hör också några fritidsaktiviteter, som troligen är förknippade med en mera ”traditionsbunden” livsstil, såsom gudstjänstbesök och handarbete (den senare förekommer nästan enbart bland kvinnorna). Det verkar rimligt att denna livsstil i viss utsträckning sätter sin prägel på fritidslivet i dessa båda ”avsides” belägna undersökningsområdena. När det gäller den förhållandevis höga frekvensen för gudstjänstbesök måste man också hålla i minnet att Skellefteå och dess omnejd traditionellt är en religiös bygd (se 3 170—171 ikapite12).

Att jakt och fiske och att syssla med båtar är en speciellt frekvent fritidsaktivitet bland männen i Jörn hänger naturligtvis samman med områdets naturliga förutsättningar. Till de fritidsaktiviteter, som före— kommer särskilt ofta i Jörn och Skellefteå, hör emellertid också en mycket ”modern” aktivitet, nämligen bingo. De aktiviteter, som är mest frekventa bland de intervjuade i Jörn och Skellefteå, är i övrigt i stort sett sådana, som inte är förknippade med några större penningutlägg i samband med att man utövar dem (ett undantag härifrån utgör alltså bingo).

En rad av de studerade fritidsaktiviteterna är mer frekventa inom befolkningen i Kirseberg, Oxhagen, Skärholmen och Skellefteå än inom befolkningen i Jörn. Till dem hör en rad ”tinkulturaktiviteter” av typen teaterbesök, konsertbesök och konstutställningsbesök, som en person i stort sett endast ägnar sig åt om det finns tillgång till ett visst ”utbud” av ”besöksmöjligheter” på den ort där han bor, men om vilka vi också vet att de huvudsakligen förekommer bland personer med hög utbildning. Ett typexempel på en sådan aktivitet är teaterbesök, som har en jämförelsevis hög frekvens inom befolkningen i Kirseberg, Oxhagen och Skärholmen där det finns ett stort utbud av teaterföreställningar inom räckhåll för de intervjuade, och en jämförelsevis låg frekvens inom befolkningen i Skellefteå och Jörn, där det finns ett mycket litet utbud av teaterföreställningar inom räckhåll för de intervjuade.

Att ett stort antal fritidsaktiviteter är mest frekventa bland invånarna i Skärholmen och Oxhagen hänger samman med två viktiga omständighe- ter, som sätter sin prägel på förhållandena i dessa båda undersökningsom- råden: befolkningen innehåller en betydligt större andel yngre personer och en betydligt större andel personer med jämförelsevis hög utbildning än befolkningen i Kirseberg, Skellefteå och Jörn. (Se tabell 3.5 beträffande åldersfördelningen och tabell 3.10 beträffande fördelningen på olika utbildningsnivåer!) Det är ett från tidigare undersökningar välkänt faktum att frekvensen för många fritidsaktiviteter avtar med högre ålder och ökar med högre utbildningsnivå. Den lägsta frekvensen för många fritidsaktiviteter förekommer just bland äldre personer med låg utbildning.1

När vi har jämfört personer med samma utbildningsnivå från de fem undersökningsområdena med varandra, har vi också funnit (som man har anledning att vänta) att de redovisade skillnaderna i frekvens för en rad av de studerade fritidsaktiviteterna delvis försvinner. Se till exempel tabellen över teaterbesöksfrekvensen (tabell 4.2), som visar att personer med enbart folkskoleutbildning i Kirseberg går på teater i ungefär samma

SOU 1972:20 263

1 Se till exempel Harald Swedner, ”Teater- och musikvanor 1 Stor- stockholm” Stockholm 1968. Han påvisar där bl a att ett stort antal fritidsaktiviteter har särskilt låg frekvens bland äldre personer i socialgrupp 111 (att till- höra socialgrupp III är i stort sett liktydigt med att ha låg utbild- ning).

Tabell 4.2 Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade på olika utbildningsnivåer varit på teatern.

264

Man i Gått på teatern, antal dagar per år Totalt Medeltal Ma Mb

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340 Vet ej

Malmö I 76 14

12 105 1,9 0,5 11 44 10 6

5 3

62 2,0 0,5 47 4,5 0,8 8 (3,5) (1,0)

1 222 2,5 0,6

111 25 11 [V 3 2

Totalt 148 37 26

oov—co

0000 C 0000 C OOOO 0 0000 D -—4-——mo ln N—NO ln

Örebro 1 38 12 11 25 14 111 30 28 l IV 16 19

Totalt 109 73 30 11

53 45 75 50

223

mn o onxoqoo xo (:>—th N comes erna-rna 0000 o 0000 C OOOO O OOOO D 0000 0 0000 0

Skärholmen I 34 13 11 26 12 111 22 23 I IV 15 12

Totalt 97 60 29

54 43 60 38

195

v—(o—qv—t NDWOW

om

V— -—1qu ox (Nl—(mv N

0000 0 0600 C 0000 C OOOO 0 0000 0 OOVN 0

(0

Skellefteå 1 56 11 19 III 18 1 IV 6

Totalt 99 26 1

67 27 33 11

0,2 0,4 0,6 0,5 0,4

SOU 1972:20

oo—co mar-sr— oosrov

Solti—ill) N o—st—t

OOOO O OOOO D 0000 C OOOO C 0000 0 0000 O

F:. .— N

Jörn I 103 [I 18 111 13 IV 2

Totalt 136 11

114 0,4 0, 19 0,4 0, 19 1,9 0,

3 (0,7) (0,3)

155 0,6 0,2

1 __ 933 2,1 0 6 ,

v—(v—11I) GOON—t OOOO O OOOO o ces—vo co 0000 0 0 0000 O O OOOO O C 0000 0 D 0000 C 00"

Summa 589 . 207

105 . 23

Kvinnor [ Gått på teatern, antal dagar per år Totalt Medeltal Ma

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340 Vet ej

Malmö 1 70 22 16 11 11 4 8 111 14 13 12 IV 3 1 1

98 40 37

SOU 1972 20

60 27 48

6

Totalt 141

Skärholmen ! 57 11 20 111 37 W 5

Totalt 1 19

74 1,1 0,3 21 0,6 0,2 28 1,5 0,5 2 (2,7) (0,7 )

Totalt 125 1,1 0,4

73 0,7 0,2 15 0,7 0,2 16 1,0 0,3 0 (2,0) (1,0)

Totalt 104 0,7 0,2 Summa 587 194 150 2,3 0,6

utsträckning som personer med enbart folkskoleutbildning i Oxhagen och Skärholmen. Detsamma gäller för personer på de andra utbildningsnivåer- na från Kirseberg, Oxhagen och Skärholmen.

I Skellefteå och Jörn (i synnerhet i det senare undersökningsområdet) går de intervjuade med enbart folkskoleutbildning däremot på teatern mindre ofta än motsvarande grupper i Kirseberg, Oxhagen och Skärholmen. Detsamma gäller för jämförelser mellan grupper med högre utbildning från de fem undersökningsområdena.

Skillnaderna mellan aktivitetsfrekvenserna inom olika områden för- svinner i detta fall alltså i stort sett när man jämför personer på samma utbildningsnivå inom områden med ett något så när likvärdigt utbud av möjligheter till teaterbesök. Personer som bor i Skellefteå och Jörn har jämförelsevis begränsade möjligheter att se teaterföreställningar på hem- orten. 1 Jörn är dessa möjligheter mycket små.

Tabellerna 4.3, 4.4 och 4.5 visar att också frekvensen för läsning av skönlitteratur, facklitteratur och tidskrifter ökar markant med högre utbildning inom samtliga fem undersökningsområden. Regelmässigheten i denna ökning framträder i de flesta fall något tydligare, om man jämför medeltalen av typ Ma än om man jämför medeltal av typ Mb- Även en sådan aktivitet som att spela något musikinstmment eller att lyssna till musik från grammofon eller bandspelare ökar i frekvens med högre utbildning. Det gör också en rad aktiviteter, som innebär besök på någon form av ”kulturinstitution”: teaterbesök, konstutställningsbesök, kon- sertbesök och biblioteksbesök.

När det gäller besök på bibliotek finns det inte några markanta skillnader mellan grupper av personer (se tabell 4.6) som har samma utbildning men bor i olika undersökningsområden: det hänger naturligtvis samman med att personer som bor i våra fem undersökningsområden har tillgång till bibliotek i ungefär samma utsträckning. För teaterbesök, konstutställningsbesök och konsertbesök är läget annorlunda. När det gäller dessa aktiviteter har alla som bor i Kirseberg, Oxhagen och Skärholmen tillgång till ett förhållandevis stort utbud av aktivitetsmöjlig— heter, medan detta utbud är betydligt mera begränsat i Skellefteå och i det närmaste saknas i Jörn. Personer från Skellefteå och Jörn på samma utbildningsnivå med ur denna synpunkt likvärdiga förutsättningar för att tillgodogöra sig det som bjuds vid ett teaterbesök, ett konsertbesök eller ett konstutställningsbesök som de som bor i storstadsförorterna, har inte alls samma möjlighet att ägna sig åt dessa fritidsaktiviteter som dessa stor- stadsbor.1

[ de fall, då skillnaden mellan undersökningsområdena vad beträffar frekvensen för en viss typ av fritidsaktivitet framför allt beror på skillnader mellan områdena med avseende på möjligheterna att inom undersökningsområdet ägna sig åt denna aktivitet, har man inte anledning att vänta sig att frekvensskillnaderna mellan områdena skall försvinna, när man jämför personer på samma utbildningsnivå (eller när man på liknande sätt håller någon annan relevant bakgrundsvariabel under kontroll). Tabell 4.7, som anger hur många gånger de intervjuade ägnat sig åt att jaga eller fiska, visar att så är fallet.

Många fritidsaktiviteter avtar i frekvens med högre ålder. Av tabell 4.8

266 SOU 1972:20

1De tabeller, som visar frekvensen för de 33 fri- _ tidsaktiviteterna för män '.— och kvinnor med olika utbildningsnivå från de fem undersökningsom— rådena, ingår samtliga i ett stencilerat appendix till denna rapport. I den— na rapport ingår enbart tabellema för teaterbe— sök, läsning av skönlitte— . ratur, läsning av facklitte- i ratur, läsning av tidskrif- ter, biblioteksbesök och deltagande ijakt och fiske (tabellerna 4.2— 4.7).

..-r-.».-n.w.äu— . _ .

Tabell 4.3 Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade på olika utbildningsnivåer läst skönlitteratur.

Män i Läst skönlitteratur, antal dagar per år Totalt Medeltal

M M Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340 Vet ej a b

SOU 1972

Malmö I 64 39,5 II 34 48,3 [11 13 62,5 IV 0 66,8

Totalt 111 47,8

20

27 32,3 21 37,6 26 47,1

5 82,6

79 49,6

Skärholmen I 20 70,5 II 14 51,3 III 10 63,2 IV 10 90,8

68,0 43,9 34,7 57,4 53,6

Totalt 50

74 12 7 0

Totalt 93 29,2 Summa 387 49,1

Kvinnor i

268

Läst skönlitteratur, antal dagar per år

4—11 12—23 Totalt

Ma

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 24—51 52—99 100—299 300—339 340 Vet ej

Medeltal

Mb

Malmö I 66 11 9 Ill 8 IV 2

111 43,3 25 88,2 42 142,8

5 (100,4)

(Obiw— NOOO IONNQ OMOXO OXF'KNN NVVO oo—wro OONOO Nv—OO

,

1 7 3,1 4,6

(3,6)

Totalt 85

Ch oo _! ON _. O -—4 M F! O -—1 m

14

N

183 73,9

Orebro ] 39 II 15 III 24 IV 5

3 11 5 3 7 1 11 14 2 1 1 2

84 536 40 734 113 1137 24 1979

0000 M .— (PNCC? ecco!!- O w-1 wao VHWO

2 ,6

Noir—ov) money»

Totalt 83 1

0

20 17 30 22 36 1

en

25. O

261 95,9

Skärholmen I 34 II 1 3 111 20 IV 1

80 663 38 882 81 1123 27 1933

OOOO com—cv ONNDXD 0 ""| OOVXDM arme—4

(*ch .—4-—c=no

Totalt 68

ON .— 0 I— (*

21 23 32 1

=!”

26. O

226 101,9

Skellefteå

97 75 ,8

25 58,9 42 94,4 3 (120,0)

167 788

II [II IV

[XMM— lf)???— av—(mo masca— SOUl972z20

OOOO O hov-o

(N'—Wo m aom—no KD OOQXDO 00

Totalt 5

'— =P _ =!” v—1 (")

11 1 #

Jörn

86 52,6 18 74,6 21 80,6 1 (8 ,0)

126 60,0

III

29 11 6 7 IV 0

o—VO v—1 Nv—Ov-o OOOO O MNOO 'I) VOMO IN lor—'No 00 OOMMO ? NOOO (*

Totalt 42 14 15 l

wVNO ? N

Summa 331 41 74 82 91

ON

107 5

ON

84 2 963 85 ,4

WQN NM")

:

(2,0)

3,1

Tabell 4.4 Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade på olika utbildningsnivåer läst facklitteratur.

Man i Läst facklitteratur, antal dagar per år Totalt Medeltal

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340 Vet ej

Kirseberg I 65 II 31 [11 14 IV 0

1 105 38,1 1 0 62 54,6 2 0 47 105,6 3 O 5

2

SOU 1972:20

'_va— OMC—1 (”1080-—

8 (163,1) ( , 61,5

VIXIA?” 05 000800 V QWNO QWON VQVO N

Totalt 110 1 11 20 11 1

N N N .— oo © v—l

Oxhagen [ 22 11 14 [11 13 IV 6

53 37,7 3 45 97,5 2 75 111,9 4 5 3

v—Qwo walx NFWGO

50 163,2 223 102,8

(')me

_. vamchoo ONINwN (”rv—lm— KD—NDN tr)

Totalt 55 I

OOOO 0 00

26 25 26 25 20 23

Skärholmen [ 23 11 16 [11 15 IV 6

54 43,9 43 60,0 60 82,1 38 152,6

80,4

N-nmoo 086!!le venne—— WOW!? (”Ovid—' (51va m '_'OOO NMVV) V v—c—tmw :: vacx utv—no m

32,0 27 28,0 2,4 33 84,2 3,5 11 180,0 5,1

138 55,5 2,5

[I 111 [V ND'ONOl—f mixar-— GNU")— (rho—' m sfv—l—o xo hvmo sr

269

Totalt 48 1

0000 o Homo Q' (No—V KX (*I—Vm o lx -— V _. -—1 no —

Jörn

114 23,2 1,4 19 67,6 3,0 19 112,5 3,6 3 (186,0) (5,7) 155 42,7 1,9 933 71,3 2,8

[[I

70 11 5 5 [V 0

v—lo—v—t

WMMU—t

som—n— .— kDMv—to O VMOO [*

Totalt 80 Summa 353 61 5

("I N -—1

0000 0 N __MO II)

H0 00 ON

270

SOU 1972 20

Kvinnor i

Utbildningsnivå

Kirseberg I 11 111 IV

Oxhagen I II III IV

Skärholmen I 11 111 IV

Skellefteå I 11 111 IV

Jörn

II III IV

Läst facklitteratur, antal dagar per år

86 20 22

4

Totalt 132

62 24 46

5

Aldrig

1—3

4—11

12—23

(*NWO

24—51

52—99

QNWO

OOMO M mooo lr) (ÖVN—0

14

ommo

Soo—O IN |!)th

11

100—299

NONO Q' MOOOXO

300—339

O_NO m OOMN

340

v—IONO M NOWN

Vet ej

OOO—4 CDi—(O

Totalt

111 25 42 183

84 40 113 24

Medeltal

Totalt 137

59 26 37

3

20

tor-oto—

O '—

20

XDNwQ

Ch ("—mln NN?— (x v—l

'#'-1100

V) o—rv—a Os o—wrwr 1 _rooo

261

80 38 81 27

7,8 29,2 53,5

121,4

Totalt 125

69 17 24

1

1

ND SPM—10 II)—NO h—tNO M MNWO ON ?N'Iio M v—(

Nov—(N

ND H—INO 05 Qccc

v—i

NOOO

226

97 25 42

3

41,3 13,4 22,9 34,7

(133,3)

0,9 1,2 1,8

(4,0)

Totalt 111

9 8 0

ND ONNO -— oo o .— 0 .— —1 in q. 0 v—1v—4Nv—l N

167

86 18 21

22,3 17,4 40,2 72,3

(352,0)

1,2

1 8 3,0 (8,0)

1, 1)

Totalt 69 Summa 574

0000 NO

m—No' 80

V)

v—(OOO '_'

32,5

1,6

Sov—NO 05 ("t VNNO 00 (x (*)—QQ O) N

0000 0 oo

XD

33,7

1,6

Män :" Läst tidskrifter, antal dagar per år Totalt Medeltal Ma Mb

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340 Vet ej

Kirseberg I 55 18 42,1 2,1

11

11 21 8 12 59,6 2,9 6 0

SOU 1972 20

111 15 7 65,6 3,0 IV 1 4 (1275) (4,9)

92 25 41 55,1 2,6 17 41,2 12 65,3 13 108,4

8 179,7 50 99,7

Skärholmen I 15 67 ,2 11 14 58,2 111 13 85,8 IV 7 110,1

79,3 41,9 56,9 82,5

101,1

59,3

40 59,2 2,9 6 60,6 3,2 5 121,1 4,0 0 (196,7) (6,0)

Totalt 51 69,6 2,9 Summa 280 73,8 3,2

272

SOU 1972 20

mmiam

Kvinnor i Läst tidskrifter, antal dagar per år Totalt Medeltal Ma Mb

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340 Vet ej

Kirseberg [ 70 11 16 111 17 IV 2

111 28,9 25 14,5 42 46,5 , 5 (30,0) (2,0) 183 31,0 1,7

"1th v-ll-dN NOG—' eocen

_ XDNWO M WWO mo—o V N_oo m

Totalt 105 21 1

0000 C ("to—10 ? st:—imo o

20 1 m

Oxhagen I 45 [I 18 111 31 IV 4

10 84 23,9 1,5 40 32,8 2,0 113 42,7 2,8

24 84,3 3,9 1 261 38,9 2,4

27 2 14

NNINM *!"

omv—— (x

hNN—l _OOO (NI—OO M OOMN II) 50")an "3

Totalt 98 1

—4 N

48 34 33 14

Skärholmen [ 43 II 1 7 111 26 [V 2

80 31,8 38 35,9 81 40,0 27 93,4

226 42,8

noas_rxsr ooo—— to—thx hwmh _ oomoo-n mmm—c v-n-cofv N omoo N _Noo m VNNO 00

V'.

Totalt 88

G!

36 24 34 21

Skellefteå” I 52 11 10 111 18 IV 0

97 25,4 25 33,3 42 24,4

3 (1373) ( ,

167 28,3

OOO—4 NV")— Bmw—4 (NM—lo NOOO N _u—too N sro—o ln somooo Ix O_HO oo

vom—;o cv; _NNW -—1

Totalt 80 11

v—c N N —1 05 .—

Jörn I 34 [I 7

9 86 45,3 2,4 0 111 12 1 O 0

18 37,3 2,6 21 26,6 1,8 1 (38,0) (4,0)

126 41,0 2,4 963 36,8 2,2

V) to.—cm—

[V 0

som.—o 0

Totalt 53 1 11 28

134 99 137 5

0600 0 00 N000 N 00 F*OOO ln——o rx rx o m—coo !? 00

Summa 424 44 3 14

_. C.,».Ma.ÅM-1._|. -.. . _ . _ . _

Kvinnor i Gått på bibliotek, antal dagar per år Totalt Medeltal Ma Mb

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340

Kirseberg I 79 18,2 0,9 11 37 10,8 1,1 111 21 23,6 1,7 tv 0 (9,5) (2,1)

137 17,0 1,2

SOU 1972 20

36 6,0 0,8 26 18,9 1,4 43 10,2 1,0 13 24,8 2,2

15,1 1,2

Skärholmen I 14,7 1,0 11 6,8 0,9 "I 8 __3 1,0

rv 9,4 1,5 1,1

Skellefteå I 45 0,8 11 15 0 ,9 III 13 1 ,5 [V 4 2 ,0

Totalt 77 1,0

94 6,2 0,5 13 5,5 0,8 7 28,4 2,1 0 (52,7) (4,0)

Totalt 114 9,8 0,8

Summa 558 13,4 1,1

274

SOU 1972 20

Kvinnor i

Utbildningsnivå

Gått på bibliotek, antal dagar per år

Aldrig

1—3

4—11

12—23 24—51

52—99

100—299 300—339

340

Vet ej

Totalt

Medeltal

Ma

Kirseberg I 11 111 IV

Oxhagen

11 111 IV

Skärholmen

I 11 111 IV

Skellefteå

II III IV

Jörn

11 111 IV

83 16 19

2

th— v—(OOO OHOO

111 25 42

16,2 9,6

30,4 (8,4)

Totalt 120

52 21 47

5

WONG lx (NNNv—l

WQON v—l

tnNmN st (I'M—CO GJ go.—cm'— MHWO ON MONO ln HOHO N OOOH

183

84 40 113 24

18,3

8,3 10,9 18,8 57,8

v—lv _ v—tv—iv-tm

Totalt 125

58 27 37

7

22 23

Totalt 129

67 14 22

1

24

OONDINO

NDNMM Q' co.—rto—

28

comm—

20 11 19

(WOW?

OONN *I”

v—i

OOO—4

0000 D OOOO O

261

80 38 81 27

17,5

o—qqrx kommo

v—tm

core_—o

11

OOOO O

—1

_ooo

OOOO O OOOO O

226

97 25 42

11,1

Totalt 104

62 10 8 1

'I) _!

MNKDO

-—4-—4mo lf) Nov—(O (”"| NOOO N 0000 0 0000 0

167

86 18 21

Totalt 81

OONNO N WNNO 0!

('$—HO 10 0000 0 0000 C

Summa 559

MONO V') (X

N—coo ("$ ä' 0000 0 'I)

Män [ Jagat och fiskat, antal dagar per år

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340

Malmö I 72 9 9,8 0,9 11 38 10 13,5 0,9 4 3

SOU 1972:20

ur 33 4,3 0,7 IV 5 (3,0) (0,8)

Totalt 148 26 9,5 0,9

23 11 14,9 16 9 18,6 29 13 14,0 23 10 6,5 91 43 13,5

Skärholmen ] 24 18 ,0 11 15 10 ,8 III 19 1 3,2 IV 22 7 ,5

12,7 18,3 18,5 17,3 10,5 17,5

28 48,1 2,8 4 64,7 3,3 2 32,9 2,8 0 (31,3) (3,0)

Totalt 34 48,0 2,9

Summa 401 18,7 1,7

276

K vinnar i Jagat och fiskat, antal dagar per år Totalt Medeltal Ma Mb

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340 Vet ej

Kirseberg I 102 11 22 111 38 IV 5

111 16

25 17 42 1,9 02

00

7

0000 C 0000 O 0000 C 0000 C HOOO

NONO Q' ONOO N m—roo ä' MONO ln

Totalt 167 183 l, Oxhagen I 64 11 30 III 82 1 IV 17

84 3,2 40 2,9 0,5 113 2,2 24 3,8

"OOO OOOO OOOO OOOO Ov—iHO MOD—' WOMN OOQ'NN _; (')me

Totalt 193 25 26 10

_-4 O O O N V'

261 2,8 0,5

Skärholmen I 70 11 24 111 5 8 IV 24

80 1,5 0 3 38 8,9 1 1 81 4,6 0,7 0 3 0 6

u—tNtnv—c €")me MMV)— MNONO

27 2,3 226 4,0

0000 0 OOOO C 0600 0 0000 0 ONv—GO m

Totalt 176 14 1

ON N v—4 N

Skellefteå 1 74 11 17 III 33 IV 3

Totalt 127 14 1

97 2,6 0 5 25 21,4 1,1 42 5 2 0,6

0000 C OOOO o O—loo

OOOO O v—th—to # v—rv-cmo ln m—n—co Ir) Osu—(mo u—t OXNMO

167 6,0 0,6

Jörn I 45 II 10 111 7 IV 1

86 12,2 1, 18 5,4 1 21 16,3 1 7

oo—o ("»I—4100 '— OWFO —( OOOO O OOOO O OOOO O NDOOO ko cc:—doo ON Väv—HO (*

Totalt 63 22 18

Summa 726 65 75 47 31 1

126 11,8 1,4 1 963 4,6 0,6

O 4— _— ND

SOU 1972 20

Kirseberg Män

Kvinnor

Skärholmen

Män

Kvinnor

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt 120

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Antal dagar per år

1—3 4—11

24—51 52—99

100— 299 300— 339

340 —

Medelvärde Ma Mb

19 30 71 17

137

18 35 47 20

_ MVINO !? N—(NN _ ”'N'/IH N NMNH _ QNNO 00 QNMO NNNO © Q—OO

45 59 96 22

NCO—1 M v-co—ao

222

40 58 61 24

36,4 2,1 15,0 1,4

8,9 0,7 17,7 0,8

17,0 1,2 48,6 2,4 11,6 1,2 11,2 0,7

2,1 0,4

———___——_————————_

WNOKDN ON MINI/)— )O

v—l

14 56 43

5

Totalt 118

15—24 år 25—39 40—59 60—69 15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt 112

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

28 56 31 10

00

_mmo IN VND—'N _

ON lf) NONO # Ftv—'No N ONOO N O—COO

o—roo -—4 _rooo -—1 OOOO O MODO _!

183

29 114 74 6

18,3 1,1

22,6 1,6 14,6 1,4 13,7 1,2 (6,3) (0,6)

223

58 137 51 15

15,1 1,3 14,7 1,5 20,1 1,9 14,8 1,3 13,8 1 2

m.!— Totalt 125

21 51 37

_

mmao _

M N

ONOv—t

V __oo _

0000 0 0000 C

261

35 94 60

17,5 1,6 10,7 1,0 11,8 1,1 5,6 0,9

6 (20,2) (1,8)

N

26 61 32 10

MCV—4

!? N

|!)ch _

O _

Menmo v—t

o—qoo '— cav—oo

46 118 49 13

10,0 1,1

6,8 2,1 14,9 1,5 7,9 1,0 3,2 0,6

%

Q' _

& N GN v—l _

M _OONO '—1 N OOOO O

v—l

0000 © 0000 0 GOOD O OOOO O

226 11,1 1,2

278

SOU 1972 20

Aldrig Antal dagar per år Vet ej Totalt Medelvärde 1—3 4-11 12-23 24—51 52—99 100— 300— 340— Ma Mb

299 339

Skellefteå

Män 15—24 år 8

3 21 42,7 25—39 33 9

1 0

2 54 11,8 1 40—59 30 1 51 3 4 0 60—69 6 1 1 1

Totalt 77 23 1

Kvinnor 15 —24 år 15 2 25 —39 30 11 40—59 35 60—69 24 Totalt 104 21 1

12 1416 138 13,6 30 36,1

(WMF-('$ lr) MON—lm OOOOO OOOOO __OON _rooo—r OOOOO NOOON NQNNE NNO—tlf) rom—Oh NNOkOv—i Hooo '_' 0000 o __ou—r ("| MODO M

lr) _ ND

Jörn

Män 25 —24 år 18 25 —39 24 40—59 47 60—69 25 Totalt 1 14

Kvinnor 15 —24 år 13 25—39 18 40—59 40 60—69 10

Totalt 81

38 16,6 1 29 12,4 0 57 6,8 0 31 4 1 0 155 9,7 0

1

29 20,7

M_N_(x M—c-no thomas—4 mmm/j_ _

13 1815 0,8

OOOOO OOOOO OOOOOOOOOO Ord—ON Hv—tO—im tog—_mm—u-co-n MNNHwNHHäl/T No—omvmvo— MODO _l OOOO O

_ 05 N _

Summa män 558 98 82 77 Summa kvinnor 559 86 78 111

m_ _. WW Q' nu! 0 m N O

933 13,4 1 963 13,9 1

[N W

51 14

_

58 4 7 0,6 48 2 5 0,5 31 2 7 0 5

167 9,3 1,0 28 13,5 1,0 56 4 1 0,6

126 11,5 1,0

1 uven 9.7 runa: unga! ulmvx uv count-v nu" llmmwlm'mn Wulwm "ww "lv..- vun— "Wivex—pry" F _q,—

Aldrig Antal dagar per år Vet ej Totalt Medelvärde 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100— 300— 340— Ma Mb 299 339

K irseb erg Män 15—24 år 7 25—39 6 40—59 10 60—69 3

Totalt 26

Kvinnor 15 —24 år 5 25 —39 11 40—59 6 60—69 3

Totalt 25

SOU 1972:20

31 45 83 16

175

30 46 53 21

150

45 275 ,4 6,4 59 295 ,5 6,9 96 3095 7,0 22 2948 6,7

222 297,4 6,9 40 287,8 6,7 58 285,5 6 5 61 3172 7,2 24 308,9 7,0 183 299,6 6,8

NQOI—t (* _lOOO '_' OOOO O v—OOO "'

OOOOOOOOOO (WN—Nt!) (Sl—NOV"! ___-com "OOO-' o—noo—r OOOOO —10—*ONOOOOO OOOOOOOOOO

Män 15—24 år

5 19 25—39 7 6 I

97 63

29 261,0 6,2 114 323,1 7,4 74 317,2 7,2

6 (265,8) (5 ,8)

223 311,5 7,1 58 273,4 6,3 137 307,7 7,0 40—59 7 43 51 303,9 6,9 60—69 1 11 15 322,7 7,3

______________._._______—____———————-_—————

Totalt 33 20 201 261 300,2 6,8

40—59 60—69

Totalt 19

Kvinnor 15 —24 år 10 25—39 15 179

39 108

_ OOOO O OOOO OOOOO OOOO NXDMWSVN_M om.—rov VHOO OOOOO OOOO OOOOO MOOO OOOOO OHOO M—tv—tO ln OOOO

O V'! O O _ _ O

Skärholmen

Män 15—24 år 3 25 —39 11 40—59 6 60—69 0

Totalt 20 Kvinnor 15—24 år 5 25—39 12 40—59 7 60—69 4 Totalt 28

26 78 52

279

35 313,5 7,1 94 307,4 7,0 60 314,6 7,2 6 (347,3) (7 ,8) 195 311,9 7,1 46 288,7 6,7 118 304,6 7,0 49 297,4 6,8 13 211,2 5,1

226 294,4 6,8

34 92 38

OOOOO OOOOO _

v—iN—OQ' _Q-__(x

OOOOO HI—(Ov—dm

OOOOOHv—OON

OOOOO HOOOH tom—HO MOOMOQ' OOOOO OOOOO OOOOO OOOOO

_

280

Aldrig Antal dagar per år

1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100— 300— 299 339 340—

Vet ej Totalt

Medelvärde Ma

Skellefteå

Män 15—24 år 2 25—39 6 40—59 8 60—69 1

Totalt 17

15—24 år 3 25—39 5 40—59 3 60—69 4

Totalt 15

OOOO OOOO OOOO OHO— O—l'—'0 OOOO

Kvinnor

lN QNW—IN N NNOOQ N OHOHN O OOOOO O OOOOO O OOOOO G) OOOOO

_

Jörn

Män 15 —24 år 7 25 —39 3 40—59 8 60—69 2

Totalt 20

15—24 år 4 25—39 0 40—59 8 60—69 2

Totalt 13

QNVV) NONO OHO— OOOO OOOO OOOO OOOO

_

Kvinnor

'n QKNWOYO _ (, __o_("t N HOOO—t O OOOOO O OOOOO O OOOO

SOU 1972 20

12 21 56 20 67

Summa män 102 Summa kvinnor 114

.

OOOOOO Om

(x HN (q.—4

O OO

ys”. minus.—hu.... .. . .. .,.

mm—aO

16 43 41 10

110

21 48 41 25

135

25 23 43 23

114

19 20 43 10

92

739 749

21 54 51 12

138

30 58 48 31

167

OOOO O OOOO O

0 38 0 29 0 57 0 31

155

0

0 29 0 28 0 56 0 13 O 126 0 0

933 963

3145 3039 2915 3108 301,5 3030 3113 3348 2975 314,0 2763 3046 2955 3155 296,6 284,8 339,0 299,5 286,9 303,6 304,3 301,6

GJ 7,2 69 69 72 76 68 7,2

1

6,3 7,0 6,7 7 2 6, 6,6 7,6 6 6

8 ,8 6

6,9 70 69

SOU 1972 20

- ...—, vP' :.. v ; uti-nl ...—.eu. nun-v.. uv "ll—VUV vvlv llmluuvlllu vvn- uv 1:1th vJ uuuv uzvun vmm ulwzuöl. url)—41 Aldrig Antal dagar per år ' Medelvärde

1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100— 300— Ma 299 339

Kirseberg

Mån 15— 25— 40— 60— Kvinnor 15 — 25 — 40— 60— 15— 25— 40— 60— Kvinnor 15 — 25 — 40— 60—

Skärholmen

Män 15— 25— 40— 60— Kvinnor 15 — 25 _ 40— 60—

24 år 9 39 19 59 44 69 12

Totalt 84

24 år 6 39 18

16 8 21 6 25 10

3 0 65 24

11 11 14 16

45 109,3 59 67,6 96 70,0 22 69,9

77,3

40 153,1 58 109,3 59 8 23 12 61 147,6

69 3 4 11 173,6

Totalt 35 140,1 4,7

NNWO OK lnölOv—1 _ OOOOOOOOO (t'—mvg Q'??? NMNOIN v—(N__ MWNN: v—tNNo F*Ov—tON OOOO omv—M_Ov—to

0 CD _ ND _ ln lr) O N

24 år 6 39 29 59 20 69 1

Totalt 5 6

24 år 12 39 22 59 8 69 1

Totalt 43

4 9

39 4 24 0 1 73

4 20 13 13 52 38 2 19 16

5 4

71

29 94,9 114 62,2 73,0

OOOO N_MN ONNO _OOKNO omvo _QNO

6

_

OOOOOO oo _M_le ?? Oh!/tm WNOOON lx Ov—tOO lx O_OO _ _ _ N Ch _

24 år 9 39 30 59 19 69 2

Totalt 60

24 år 6 39 20 59 18 69 7

Totalt 45

OOOO OI—GNO _N_o ("OQO _ _OOO _ OMOO

_ _ (* (*me

138,1 99,6 101,8 106,2 3,0

108,3 4,3

O OOOOO m WMI—(Nm Q' samme

lx NIOIOON f'l ONOON

_ N _ _

282

SOU 1972 20

Skellefteå

Kvinnor

Jörn

Kvinnor

Aldrig

15—24 år 4 25—39 23 40—59 12 60—69 6

Totalt 45

15—24 år 3 25—39 5 40—59 7 60—69 6

Antal dagar per år

4—11

1—3

12—23 24—51 52—99

11 21

100—

299

SDOOQ'O

300— 339 340—

Vet ej

Totalt

21 54 51 12

Ma

114,1 66,4 70,5 45,9

Totalt 21

15—24 år 6 25—39 9 40—59 18 60—69 11

Totalt 44

15—24 år 2 25—39 2 40—59 13 60—69 4

O_N—t =:- OOv—co _ Ov—i—to O___ m _NOO ("1 _oo_ NWVO _ Om__ II) _

_OkO—t

Totalt 21

Summa mån 289 Summa kvinnor 165

N OOMO M Ow N OOOO O P-ND oo v—COOO '_'

ON!?— lx _urvo ON NWFN O NMNO (N -—o lxxo

41 18 12 11

50

13 12 31 10 10 29

269 300

12 19 12 48

mha?

138

30 58 48 31

73,4

148,8 134,0 149,7 147,2

NNNO O NNlnm N _

Ol'—(O!?

O___MNWOWW VVK??? _ _ _ OOOO O OOOO O OOOO

167

38 29 57 31

155

29 28 56 13

143,6 129,6 119,8

78,6 1255

108,2 189,0 149,8 152,8 111,3

Medelvärde Mb

mossa—4 m__ v-casoooo vanor m inst-vv

ot #

4 7 3,8 3,4 3,8 3,9 5,6 5 3 4 5 4,0

122 252

(x (f_n—t _

_

72

O Q'Q'Ov—V ON

_

ON!/7 ("'11x

O OOOO O OO

126

933 963

15 6,2

78,1 129,9

4,9 3,4 4,6

Tabell 4.1] Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade inom 011Ka åldersgrupper ägnat srg at arr

Aldrig Antal dagar per år Vet ej Totalt Medelvärde 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100— 300— 340— Ma Mb 299 339

Kirseberg

Män 15—24 år 15 25-39 20 40—59 43 60—69 13

Totalt 91 Kvinnor 15 —24 år 24 25 —39 34 40—59 31 60—69 16

Totalt 105

SOU 1972:20

45 63,7 59 64,9 96 47,5 22 44,8

222 55,1

40 36,0 58 20,9 61 42,1 24 18,6

183 31,0

oas-ooo SQ OOOV) MNNv—i N __N_ _

IN

_ _ OmN—q INOOxO _

26 22 41

_

WINQ'N 2 NNOO ND

mom.—r

MNON

_NoOm—n—q—tom ___OMOOOOO NMQ_ONONOV O_NOm—tN—lov ___Nln _ONOM

O -—4 0 N m _ v—l N

Oxhagen

Män 15—24 år 7 25—39 24 40—59 15 60—69 4

Totalt 50

Kvinnor 15—24 år 25 25—39 47 40—59 18 60—69 8

Totalt 98 1

29 71,1 114 108,8 74 102,0 6 (36,2) (

223 99,7

58 20,6 137 40,6 51 54,0 15 43,3

261

OMOV) v—4 !— lx '— ax v—1 (omv—cm _NNN ooooo—looo l—lolDOKNOv—u—c—r

_! MOMOSOMNO

m ('")

01 m leDkDOOOoo—cv—t

_ N N

ON N Ott—lol!) mnmo M_NONDNOQO

00 Ott/1806!

vo— N 01 oo m |—( M lf) tr _! m m v ("1 oo =? ("'t _ N

Skärholmen

Män 15 —24 år 9 25—39 24 40—59 14 60—69 2

Totalt 49 Kvinnor 15 —24 år 20 25 —39 37 40—59 22 60—69 9 Totalt 88

283

35 44,5 2 ,8

94 80,2 3,5 60 99,5 3,8 6 (64,7) (3,3)

195 79,3 3,4

46 37,8 2,0 118 48,7 2,4 49 36,1 2,2 13 32,7 1,3

226 42,8 2,5

21 15 13 10

WOXOOO

44 28 10

OOOOONOOO OMQ'leov—OO HQQOQONHO Nva—lmmlovyo v—l v—l !—

ln N common Nloo—r När—Oh (”101630

6 20 11 2 2

N _ m I—l N sr m !? N lo m 05 oo

___—M_— Aldrig Antal dagar per år Vet ej Totalt Medelvärde

1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100— 300— 340— Ma Mb 299 339

284

Skellefteå

Män 15—24 år 3 25—39 12 40—59 16 60—69 7

Totalt 38

Kvinnor 15—24 år 16 25 —39 18 40—59 27 60—69 19

Totalt 80

21 47 7 54 72,9 51 59,7 12 16,0 3 3 2 1 138 59,3 3,0 1 2 1 1 1

MNONN _

26

_ NNQO 00 l—lVKDO

oo—o— ONOO ONv—com O__o ___om O_OO _OOIXOE HNNO VBWOS v—comm '!)th2 OOINNN NthN—ON NOMM

"1 00 N lx ND _ N N '— W N N (_ _ ON !— oo _ _

Jörn

Män 15—24 år 16 25—39 8 40—59 15 60—69 12

Totalt 51

Kvinnor 15 -—24 år 17 25—39 8 40—59 19 60—69 9

Totalt 53

38 52,3 2,5 29 94,4 3,6 57 67,1 3,4 31 72,6 2,9

155 69,7 2 8

29 21,7 17 28 63,9 2,8 56 46,7 2 7 13 10,2 1,0

126 41,0 24

__N_ lf) _mln_ _q—qv o O__o N .—

__ou—tmOOOOO "O'—*ONOv—COO_ mem—womvorx

v—l =? en mun—ov 'I) qu-_ "" v—l VNQNB "mln—(O _! v—t v—lO—lON __Nosr

SOU 1972

O _

20

Summa män 279 25 116 Summa kvinnor 424 44 38 134

_ M

184 111 137 57

OOO V O!? Q_ om ** Om _

933 73,9 963 36,8

[NGO

Ah. "m.m..—___ummq— _ . . _

- ..-—_ "'U"' __v- _- "-.-_va Wuv nmnuuvvuzn vuv ;;an vJuuuv usvn- vw mvzubluyftvl

Aldrig Antal dagar per år Totalt Medelvärde

1—3 4—11

12—23 24—51 52—99 300— Ma

339

SOU 1972

Kirseberg

Män 15—24 år 20 25—39 22 40—59 52 60—69 15

Totalt 109 15—24 år 26

20

84,7 73,5 46,6 61,0 62,9

34 ,9

Kvinnor

25—39 40—59 60—69

Totalt

15—24 år

25 —39 40—59 60—69

41 47 18

132

9 23 19 4

mef— N _Noo ("> mmmo '— NNHO V) NVNO 1 14 10 1

'— meoo -— N—tm—i (x

1 1

18,6 21,2 17,6

lnlkav-c ox Qom—4 gr 0 5 0 0 ("NN—4 oo NOHO m 5 5 5 2 7 1 2 0 0 3 2 13 5 0

NWKDO .—

OHOO -—4 OHOO '_' 0000

29 114 74 6

22,9 64,7

120.6 97,5

(15,3)

000th NM")—

___—___________________ Totalt 55 15 26 20 223 102,8

15—24 år 32 6 58 28,9 25 —39 67 11 137 45,3 40—59 27 2 51 56,4 60—69 11 1 15 21,0

Totalt 137 20 261 42,4

N N) MQNO 08

Kvinnor

toan—(_v—v—(Ox m—(NN—u—q OO—loo—t oo MQMOO

_:

Skärholmen

Män 15—24 år 25—39 40—59 60—69

3 35 70,2 2 ,8 7 2 1 Totalt 13 2 8 6 0

94 74,4 3,0 60 102,6 3,7 6 (14,2) (1,3) 195 80,4 3,1 46 34,6 1,8 118 55,6 2,2 40—59 33 49 17,2 1,0

60—69 10 13 27,2 1,0 Totalt 125 16 20 226 41,3 1,7

2 10 8 0

15—24 år 24 25—39 58

Kvinnor

_ooOH—OOO HKDMOOF'VOH --4 WOXOXOMNOOMO N VKDKDOXDMKXMO :— N©?'—12YPOX—lo

4 12 2 2

v—4 VD ("i v—( "1 -—1 !? v—1

286 SOU 1972:20

Aldrig Antal dagar per år 1— 3 4—11 12 —2 3

24—51 52—99 100— 300— 340—

299 339

Skellefteå

Män 15—24 år 7 25—39 17 40—59 21 60—69 3

NBV—4 MXDNM

Vet ej

Totalt

21 54 51 12

Medelvärde

Ma

48,0 54,8 64,0 34 ,9

Mb 24 215 2,6 2 3

Totalt 48 1

15—24 år 17 25—39 35 40—59 36 60—69 23

V 1

Kvinnor

w-tu—(NOYI'OOOO

HKPNOKNHHON

OMXDv—CSNNOH

MNDINNSNWMv—t

HNNHXDWVNO

WWW—1: ("QN— Q'

OMMN OMMO

____________________._________________—_—_———

Totalt 111

0 d' In -—| -—4 O —4 O _. 00 XD

Jörn

Män 15—24 år 20 25—39 15 40—59 22 60—69 23

v—lNNO NCO—1 mmm—4 Nm'no MN?— HNON v—l II)—(ION v—lr-lQH

___—M_—

Totalt 80

15 —24 år 17 25—39 14 40—59 30 60—69 8

Totalt 69

v—4 —( nn cvs—dgr.— O HNWO oo 1 —4 O

Kvinnor

V) Hm.—iom MOOOO MOMN

Kx m-nxoow

'— 0 CD

57 18

Summa mån 352 61 5 Summa kvinnor 574 59 4

#80 WN

OOOOOO—to—tN OOOOO OHOOH NNO

138

30 58 48 31

167

38 29 57 31

155

29 28 56 13

126 933 963

55,4 37,0 23,2

6,8 30,5 22,3

50,4 56,9 43,0 19,6 42,7 30,1 48,9 29,9 14,1

32,5

2,5 19 124 0 7 1,0 1,2

ochx NNMO

Ul xorqu-n v—( ___-4—

”_ —(

m_nn (Nl—4

___me .

1 uven 5.1.) 111le ungar urluvr uv avuaatv l-Ulv rnquauvuru, wu: uv nltvl. vjuuuv uunu vinn—— uuvluvurrv- ...a"... "o .. ..- __

Aldrig Antal dagar per år Vet ej Medelvärde

1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100— 300— 340— Ma 299 339

SOU 1972

K irseb erg

Män 15—24 år 16 25—39 26 40—59 57 60—69 12

Totalt 111

Kvinnor 15 —24 år 9 25 ——39 31 40—59 34 60—69 11

Totalt 85

20

32,3 64,3 44,0 51,8 478

1035 81] 648 435

75,8

OM__ va')_ NQWN OVPN comv— NVMO OOOO N _ ("1 QMVN M _ MMMO ON _ _ "3 VNNN OOP'OOP1 V) VINN—ln SOm—NVC ox ___om

_ O _ _ _

588 505 459 (36,2) (1,5)

497 25 732 28 wa9 28 938 30 126J 38

95 ,9 3,3

_

Kvinnor 21 35

_ _

5 83

OOOOOOOOOO OWMOMNOWN Nv—l—OQMOMNw

4 7 4 0 5 6 4 0 0 0 I!) N _ _

Skärholmen

Män 15—24 år 9 25—39 26 40—59 18 60—69 1

Totalt 54

Kvinnor 15 —24 är 13 25—39 34 40—59 13 60—69 8

Totalt 68

35 74,0 94 63,3 60 62,5 6 (159,2)

195 67 ,9

46 105,7 118 1053 49 100,4 13 63,1

226 101,9

_

(60010 3 NOO'vDO mcxv—a : NMNO v—toxonn q wom— Molon—r m comme»: O—(Nv—l Q' 80th OOOO O OOOO

”0. (n o o N 10 I-( rx

288

Skellefteå Män

Kvinnor

Jörn Män

Kvinnor

SOU 1972:20

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt 15—24 år 25—39

40—59 60—69

Totalt

Summa män

Aldrig

7 18 21 4

50

7 17 16 13

53 19 21 29 24

Antal dagar per år 1—3

_omo (I” _ileN _ _

?r _

4_11

_mooo *? v-(lehN _

Q' _

12—23

NQOON XD ("me _

oo _

93

9 8 19 6

42 387

Summa kvinnor 331

_ _

24—51

("ION—' '_' Q'NDQN © _ _ NNWN '_' munxoo _

NNQ'O OO O_NDO !X (0 ED

41

XDNV—t M NQON ?

_

oov WIN

N—th ('t QmKDN V)

_

VN Ooa _

V _

77

_ Ch

52—99

*?va £ _Q'FN Q' _.

_omo !? MMNDN ? _

83

N Ch

100— 299 300— 339 340—

Vet ej

NNNv—t Ix mmm? m _ v—OOO _ 10ch _ _ omm.— |x QIONM Q' _ 0000 0 0000 0

""A—NO ND mnemo 00 NF [No _ MON_ xo m_N_ lx VON MV") OOO—( -—1 OMNO V) 'OV) Nm 0000 0 0000 0

Totalt

21 54 51 12

138

58 48 31

167

38 29 57 31

155

29 28 56 13

126 933 963

Medelvärde

Mb

oxoonxo #; Nona—c (* _o__ _ MMNN N

('$—4 Nm

&%mkx Ah...—uk & 3.1-war -

framgår att biblioteksbesök hör till dessa aktiviteter. Sambanden mellan ålder och de fem läsaktiviteterna (läsning av dagstidningar, veckotid- ningar, tidskrifter, facklitteratur och skönlitteratur) är inte särskilt markanta. Tyvärr är de intervjuade grupperna från vart och ett av de fem undersökningsområdena inte så stora att det är meningsfullt att studera variationen i frekvensen för dessa och andra aktiviteter mellan grupper, som år homogena både med avseende på ålder och utbildning. Detta hade varit särskilt intressant, eftersom tidigare studier visat att många fritids- aktiviteter är särskilt lågfrekventa bland äldre personer med låg utbildning.l

Tabell 4.14 syftar till att ge en översiktlig bild över vilka av de trettiotre fritidsaktiviteterna som förekommer markant ofta respektive markant sällan i ett eller flera av de fem undersökningsområdena. Tabellen anger även vilka av dessa fritidsaktiviteter som på ett markant sätt ökar (eller minskar) med högre utbildning.

Tabellen visar också vilka fritidsaktiviteter som förekommer ofta respektive sällan inom ett eller flera av de fem undersökningsområdena, när man jämför personer som har samma utbildning. Det är inte så många av de urSprungliga skillnaderna som kvarstår när man på detta sätt håller utbildningsvariabeln under kontroll. Det gäller bland annat för handar- bete, bingospelande och jakt och fiske, som är mera frekventa i Jörn än i de andra fyra undersökningsområdena, och för teater-, konst- och museibesök, som förekommer mindre ofta i Jörn.

Läsning av facklitteratur, läsning av skönlitteratur, läsning av tidskrifter och biblioteksbesök hör till de fritidsaktiviteter, där skillnader- na i frekvensnivå för befolkningen i de fem undersökningsområdena är markanta när man jämför befolkningen i sin helhet, men där skillnaderna i stort sett försvinner när man jämför grupper av personer med samma utbildning.

Tabell 4.1 visade på ett mycket påtagligt sätt att samtliga de fem läsaktiviteter, som vi tagit med i vår frågeserie beträffande trettiotre fritidsaktiviteter, hör till de mest frekventa. Denna tabell ger emellertid inte någon information om hur mycket tid som befolkningen i de fem undersökningsområdena ägnar åt att läsa. För att få veta detta ställde vi för läsaktiviteterna en fråga, som syftade till att fastställa hur många timmar som de intervjuade brukade ägna sig åt att läsa dagstidningar, veckotidningar, böcker och tidskrifter under en vecka (i denna frågeserie skilde vi alltså inte som i den förra mellan läsning av skönlitterära böcker och fackböcker). Vi ställde också denna fråga beträffande de två av de övriga fritidsaktiviteterna, som kan karakteriseras som aktiviteter, som innebär kontakt med någon form av massmedia, nämligen att se på TV och att lyssna på radio.

Tabell 4.15 visar att den vuxna befolkningen i genomsnitt använder omkring från 8,8 timmar per vecka (i Jörn) till 12,3 timmar per vecka (i Kirseberg) till att läsa. Om vi med stöd av utförda tidsanvändningsstudier utgår från att vuxna personer i genomsnitt har 45—55 timmars fritid per vecka (se 8 75 i denna rapport) och att läsning är en aktivitet som man uteslutande ägnar sig åt på sin fritid (vilket självfallet är en överdrift), så använder en vuxen person ivåra fem undersökningsområden genomsnitt- ligen ca 20 % av sin fritid till att läsa. Lägger man till därtill de timmar

SOU 1972:20 289

19

1 Se till exempel Harald Swedner, "Teatervanor och musikvanori Stor— Stockholm”, 5 66—80, där det framgår att frekvensen av många fritid saktiviteter är markant låg bland personer i hög ålder tillhörande social-

grupp lll .

290 SOU 1972:20

Tabell 4.14 Översikt över de studerade fritidsaktiviteterna med utgångspunkt i variationen i frekvenserna för dessa fritidsaktiviteter hos personer på olika utbildningsnivåer och bland personer med enbart folkskoleutbildning från de fem undersökningsområdena.

Typ av fritidsaktivitet Markerat ökande frekvens med högre utbildningsnivå (Ö) eller markerat minskande frekvens med högre högre utbildnings- nivå (M)

Denna fritidsaktivitet ägnar sig personer med samma utbildningsnivå åt

jämförelsevis ofta (0) respektive jämförelsevis sällan (S) i nedan angivna

undersökningsområden

Kirseberg

Oxhagen

Skärholmen

Skellefteå

Jörn

(l) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15)

Fritidsaktiviteter som man har an- ledning att anta att de inter- vjuade huvudsakligen ägnat sig

åt i sitt hem:

Spelat något musikinstrument eller uppmärksamt lyssnat på grammofon eller bandspelare (även deltagande i körsång räknas)

Tecknat eller målat Spelat schack, bridge eller något liknande sällskapsspel Ägnat sig åt snickeriarbete, metallslöjd eller liknande aktivitet

Ägnat sig åt handarbete

Ägnat sig åt trädgårdsarbete Ägnat sig åt någon samlarhobby Sysslat med filmning, fotografe- ring, framkallning eller dylikt Lyssnat på radio uppmärksamt Sett på TV uppmärksamt

Läst veckotidningar

Läst tidskrifter

Läst dagstidningar

Läst skönlitterära böcker

Läst facklitteratur

O | 1010 I O 100

| lmlmo [OO

ilållåli

IOIO

Fritidsaktiviteter som man har an- ledning att anta att de in ter- vjuade huvudsakligen ägnat sig

är utanför sitt hem:

SOU 1972

(16) Promenerat eller strövat i skog och mark

(17) Kört bil (gjort bilpromenader) eller sysslat med bilar

(18) Rott, seglat, åkt motorbåt eller sysslat med båtar

(19) Jagat eller fiskat

(20) Spelat bingo

(21) Sysslat med amatörteater

(22) Gått på bibliotek (23) Aktivt sysslat med sport eller idrott

(24) Gått på bio

(25) Gått på teater- och revy- föreställningar

(26) Gått på konserter

(27) Gått på museer och konst- utställningar

(28) Gått på idrottsevenemang (som åskådare)

(29) Besökt restaurang, diskotek eller annan offentlig lokal för att äta eller dansa

(30) Deltagit i studiecirkelsam- manträde eller hört på före- drag eller föreläsning

(31) Deltagit i förenings- eller styrelsesammanträde

(32) Fungerat som ungdomsledare, scoutledare eller dylikt

(33) Gått i kyrkan eller besökt annan religiös samlings- lokal 0

20

Anm: 1 de fall, då någon fritidsaktivitet genomgående är mera frekvent (0) eller mindre frekvent (S) i ett undersökningsområde, när man håller utbildningsvariabeln under kontroll (dvs när man jämför grupper av personer med samma utbildning men från olika undersökningsområden med varandra), har detta markerats med en kvadrat runt respektive 0 och S (dvs medmrespektiveg).

292 SOU 1972:20

Tabell 4.15 Medeltal för antal ”mediatimmar” per vecka för de intervjuade från de fem undersökningsområdena. Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

Män och Antal timmar Summa lästimmar kvinnor i

Bokläsning Tidskriftsläsning Läsning av dags- Läsning av vecko- tidningar tidningar

Kirseberg 2,34 (405) 1,07 (405) 6,92 (405) 1,95 (405) 12,28 (405) Oxhagen 2,24 (484) 1,17 (484) 4,97 (484) 1,57 (484) 9,95 (484) Skärholmen 3,03 (421) 0,98 (421) 5,46 (421) 1,57 (421) 11,04 (421) Skellefteå 2,05 (305) 0,81 (305) 4,97 (305) 1.91 (305) 9,74 (305) Jörn 1,69 (281) 0,99 (281) 4,02 (281) 2,06 (281) 8,76 (281)

Totalt 2,32 (1896) 1,01 (1896) 5,35 (1896) 1,78 (1896) 10,48 (1896)

Män och Antal timmar Summa mediatimmar kvinnor i

TV-tittande Radiolyssnande Summa etermediatimmar

Kirseberg 10,89 (405) 7,74 (405) 18,63 (405) 30,91 (405) Oxhagen 8,82 (484) 5,33 (484) 14,15 (484) 24,10 (484) Skärholmen 9,52 (421) 5,57 (421) 15,09 (421) 26,13 (421) Skellefteå 9,88 (305) 8,19 (305) 18,07 (305) 27,81 (305) Jörn 9,02 (281) 11,75 (281) 20,77 (281) 29,53 (281)

Totalt 9,62 (1896) 7,31 (1896) 16,93 (1896) 27,41 (1896)

som hon använder till att se på TV eller att lyssna på radio, kommer man fram till att våra intervjupersoner i genomsnitt använder ungefär hälften av sin fritid åt sådana massmediakontakter som att läsa, lyssna på radio och se på TV. Det är sannolikt att jämförelser med resultaten av en tidsanvändningsstudie, i vilken man mera fullständigt och detaljerat försöker fastställa hur de intervjuade använder sin tid under en vecka, skulle ha visat att de intervjuade i vår studie vid besvarandet av de specifika frågorna om läsaktiviteter, radiolyssnande och TV-tittande överskattat den tid som de använt åt dessa aktiviteter. Trots denna risk för att de intervjuade överskattat den tid som de ägnar åt läsaktiviteter, vågar vi på grundval av dessa resultat konstatera att läsning vid sidan av TV-tittande och radiolyssnande är en av de fritidsaktiviteter, åt vilka människor i de fem undersökningsområdena (och med stor sannolikhet även i andra svenska samhällen) ägnar mest tid.

Om man lägger samman det antal timmar som de intervjuade ägnar åt läsning av dagstidningar, veckotidningar, tidskrifter och böcker finner man att de intervjuade ägnar ungefärligen lika lång tid åt läsning som åt TV-tittande, nämligen ca tio timmar per vecka. Radio lyssnar man på ca sju timmar i veckan, men när det gäller radiolyssnandet är skillnaderna mellan genomsnittstiderna för de fem orterna mycket markanta ijäm- förelse med de betydligt mindre skillnaderna för de andra fem mass- media-aktiviteter som tas upp i tabell 4.9. Jörnborna lyssnar på radio dubbelt så många timmar per vecka som invånarna i Oxhagen och Skärholmen (närmare 12 timmar mot 5 till 6 timmar).

Tabell 4.16 visar att personer med enbart folkskoleutbildning och

Tabell 4.16 Genomsnittligt antal timmar per vecka som de intervjuade männen och kvinnorna på olika utbildningsnivåer i de fem undersök— ningsområdena lyssnar på radio, ser på TV-program och läser dagstid- ningar, veckotidningar, tidskrifter och böcker.

Antal timmar Totalt

Enbart folkskola Realexamen + folkskola med eller motsva- yrkesutbildning rande + högre

utbildning

Män Kirseberg 30,38 (167) 26,40 (55) 29,39 (222) Oxhagen 24,55 (98) 23,68 (125) 24,06 (223) Skärholmen 27,1 7 (97) 24,88 (98) 26,02 (195) Skellefteå 26,34 (94) 23,98 (44) 25,59 (138) Jörn 28,56 (133) 24,77 (22) 28,02 (155) Kvinnor Kirseberg 30,33 (136) 28,66 (47) 29,90 (183) Oxhagen 24, 78 (124) 23,41 (137) 24,06 (261) Skärholmen 26,49 (118) 24,90 (108) 25,73 (226) Skellefteå 30,57 (122) 27,56 (45) 29,76 (167) Jörn 32,13 (104) 27,91 (22) 31,39 (126)

Anm: Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

SOU 1972:20 293

personer med folkskoleutbildning plus viss yrkesutbildning ”exponerar sig för massmedia” i något större utsträckning än personer med högre utbildning. Om man delar upp den tid som de ”exponerar sig för massmedia” i den som de ägnar åt etermedierna (radiolyssnande och TV-tittande) och den tid som de ägnar åt läsning, finner man emellertid att de som tillhör den lägre utbildningsgruppen ägnar betydligt mera tid åt etermedierna men endast något mindre tid åt att läsa än de som tillhör den högre utbildningsgruppen, se tabellerna 4.17 och 4.18!

Invånarna i Jörn lyssnar på radio i betydligt större utsträckning än invånarna i de fyra andra undersökningsområdena. Det är möjligt att detta hänger samman med att man lever mera isolerat i Jörn och att radiolyssnandet där fungerar som ett slags ersättning för fritidsaktiviteter där man har direkt kontakt med andra människor. Någon liknande skillnad mellan Jörn och de fyra övriga undersökningsområdena finns emellertid inte när det gäller TV-tittande, se tabellerna 4.19 och 4.20!

Läsning av dagstidningar förekommer mest i de tre storstadsförorterna, något mindre i Skellefteå och i betydligt mindre utsträckning iJörn. En bidragande orsak till dessa skillnader kan vara att det existerar ett samband mellan hur många tidningar som ges ut på en ort (och som därmed innehåller lokalt nyhetsstoff) och den tid som invånarna på orten ägnar åt läsning av dagstidningar, se tabell 4.21.

Tabellerna 4.22, 4.23 och 4.24 visar att man ägnar mera tid åt att läsa tidskrifter och böcker i Oxhagen och Skärholmen än i de tre övriga undersökningsområdena, medan de som bor i Kirseberg, Skellefteå och Jörn ägnar mera tid åt att läsa veckotidningar. Detta hänger av allt att döma samman med skillnaderna i utbildningsnivån i de fem undersök— ningsområdena. Om man jämför personer från dessa orter med samma utbildning försvinner dessa skillnader i stort sett, se tabell 4.25 a—f !

Avslutningsvis skall vi jämföra vad vi vet om hur personer i de fem undersökningsområdena ”exponerar” sig för olika massmedia och hur många timmar de gör det. Det framgår av tabell 4.26, som visar att de intervjuade läser i någon dagstidning under minst femton minuter fler dagar under året än de lyssnar på radio eller ser på TV under samma antal minuter. Jfr tabell 4.1 ! Räknat i timmar och minuter ägnar de emellertid mer tid åt att se på TV och åt att lyssna på radio än åt läsning av dagstidningar.

Jämför man de fyra läsaktiviteterna med varandra finner man att rangordningen dem emellan i stort sett blir densamma, vare sig man använder ett frekvensmått (av typen under hur många dagar under de senaste tolv månaderna har Ni läst en dagstidning i minst 15 minuter) eller ett tidsmått (hur många timmar per vecka brukar Ni ägna Er åt att läsa dagstidningar). Ordningsföljden blir (1) läsning av dagstidningar, (2) läsning av böcker, (3) läsning av veckotidningar och (4) läsning av tidskrifter. I tabell 4.27 har vi angett den tid som intervjupersoner med olika utbildningsnivå i undersökningsområdena Oxhagen och Skärholmen an- vänder för olika typer av massmedia-aktiviteter under en vecka och fördelat denna på fem olika slag av massmediaaktiviteter; anledningen till att vi tagit med enbart dessa två undersökningsområden i denna tabell är

294 SOU 1972:20

Tabell 4.1 7 Genomsnittligt antal timmar per vecka som de intervjuade männen och kvinnorna på olika utbildningsnivåer i de fem undersök- ningsområdena lyssnar på radio och ser på TV-program.

Antal timmar Totalt

Enbart folkskola Realexamen + folkskola med eller motsva- yrkesutbildning rande + högre utbildning

Män

Kirseberg 19,25 (167) 14,05 (55) 17,96 (222) Oxhagen 15,59 (98) 12,50 (125) 13,86 (223) Skärholmen 16,16 (97) 12,87 (98) 14,51 (195) Skellefteå 16, 74 (94) 13,66 (44) 15,76 (138) Jörn 20,29 (133) 13,55 (22) 19,33 (155) Kvinnor

Kirseberg 20,28 (136) 16,89 (47) 19,41 (183) Oxhagen 15,84 (124) 13,13 (137) 14,42 (261) Skärholmen 1 6, 71 (118) 13,45 (108) 15,15 (226) Skellefteå 21,01 (122) 17,60 (45) 20,09 (167) Jörn 23,19 (104) 19,64 (22) 22,57 (126)

Anm: Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

Tabell 4.18 Genomsnittligt antal timmar som de intervjuade männen och kvinnorna på olika utbildningsnivåer i de fem undersökningsområ- dena läser dagstidningar, veckotidningar, tidskrifter och böcker.

Antal timmar Totalt

Enbart folkskola Realexamen + folkskola med eller motsva- yrkesutbildning rande + högre

utbildning

Män Kirseberg 11,13 (167) 12,35 (55) 11,43 (222) Oxhagen 8,96 (98) 11,18 (125) 10,20 (223) Skärholmen 11,01 (97) 12,01 (98) 11,51 (195) Skellefteå 9,60 (94) 10,32 (44) 9,83 (138) Jörn 8,27 (133) 11,22 (22) 8,69 (155) Kvinnor Kirseberg 10,05 (136) 11,77 (47) 10,49 (183) Oxhagen 8,94 (124) 10,28 (137) 9,64 (261) Skärholmen 9,78 (118) 11,45 (108) 10,62 (226) Skellefteå 9,56 (122) 9,96 (45) 9,66 (167) Jörn 8, 94 (104) 8,27 (22) 8,83 (126)

Anm: Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

SOU 1972:20 295

Tabell 4.19 Antal timmar per vecka som de intervjuade från de fem undersökningsområde— na ägnar åt att lyssna på radio.

Män

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Totalt

Totalt

Antal timmar per vecka som de intervjuade ägnar åt att lyssna på radio

0—4 Antal

110 143 116 71 54

494

67 141 124

50 34

416

5— 1 2 13— Totalt Medeltal

% Antal % Antal % Antal %

49,5 70 31,5 42 18,9 222 100,0 7,2 64,1 59 26,5 21 9,4 223 100,0 4,7 59,5 60 30,8 19 9,7 195 100,0 5,1 51,4 41 29,7 26 18,8 138 100,0 6,6 34,8 56 36,1 45 29,0 155 100,0 10,3 52,9 286 30,7 153 16,4 933 100,0 6,6 36,6 69 37,7 47 25,7 183 100,0 8,4 54,0 87 33,3 33 12,6 261 100,0 5,9 54,9 71 31,4 31 13,7 226 100,0 5,9 29,9 56 33,5 61 36,5 167 100,0 9,6 27,0 36 28,6 56 44,4 126 100,0 13,5 43,2 319 33,1 228 23,7 963 100,0 8,0

Tabell 4.20 Antal timmar per vecka som de intervjuade från de fem undersökningsområde- na ägnar åt TV-tittande.

Män

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

] örn

296

Totalt

Totalt

Antal timmar per vecka som de intervjuade ägnar åt TV—tittande Medeltal 0—9 10—19 20— Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % 99 44,6 81 36,4 42 18,9 222 100,0 10,9 123 55,2 81 36,3 19 8,5 223 100,0 9,1 99 50,8 84 43,1 12 6,2 195 100,0 9,4 80 58,0 45 32,6 13 9,4 138 100,0 9,3 87 56,1 56 36,1 12 7,7 155 100,0 9,0 488 52,3 347 37,2 98 10,5 933 100,0 9,6 83 45,4 72 39,3 28 15,3 183 100,0 10,8 152 58,2 95 36,4 14 5,4 261 100,0 8,6 118 52,2 90 39,8 18 8,0 226 100,0 9,6 81 48,5 68 40,7 18 10,8 167 100,0 10,4 79 62,7 35 27,8 12 9,5 126 100,0 9,0 513 53,5 360 37,4 90 9,3 963 100,0 9,6

SOU 1972:20

Tabell 4.21 Antal timmar per vecka som de intervjuade från de fem undersökningsområde— na ägnar åt att läsa dagstidningar.

Antal timmar som de intervjuade ägnar åt att läsa dagstidningar Medeltal

0—4 12_

5 — 11 Totalt

Antal Antal % % Antal % Antal %

Män

Kirseberg 37,8 45,0 1 7,1 100,0 6,2 Oxhagen 98 43,9 95 42,6 30 13,5 223 100,0 5,7 Skärholmen 87 44,6 77 39,5 31 15,9 195 100,0 6,1 Skellefteå 62 44,9 64 46,4 12 8,7 138 100,0 5,4 Jörn 109 70,3 37 23,9 9 5,8 155 100,0 4,5 Totalt 440 47,2 373 40,0 120 12,9 933 100,0 5,7 Kvinnor Kirseberg 100 54,6 72 39,3 11 6,0 183 100,0 5,0 Oxhagen 165 63,2 88 33, 7 8 3,1 261 100,0 4,4 Skärholmen 128 56,6 84 37,2 14 6,2 226 100,0 4,9 Skellefteå 107 64,1 53 31,7 7 4,2 167 100,0 4,4 Jörn 106 84,1 18 14,3 2 1,6 126 100,0 3,5 Totalt 606 62,9 315 32,7 42 4,4 963 100,0 4,5

Tabell 4.22 Antal timmar per vecka som de intervjuade från de fem undersökningsområde- na ägnar åt att läsa veckotidningar.

Antal timmar som de intervjuade ägnar åt att läsa veckotidningar. Medeltal 0 1—3 4— Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Män Kirseberg 98 44,1 98 44,1 26 11, 7 222 100,0 1,4 Oxhagen 82 36,8 136 61,0 5 2,2 223 100,0 1,0 Skärholmen 73 37,4 113 57,9 9 4,6 195 100,0 1,1 Skellefteå 52 37,7 72 52,2 14 10,1 138 100,0 1,3 Jörn 50 32,3 94 60,6 11 7,1 155 100,0 1,4 Totalt 355 38,0 513 55,0 65 7,0 933 100,0 1,2 Kvinnor Kirseberg 29 15,8 113 61,7 41 22,4 183 100,0 2,6 Oxhagen 31 11,9 192 73,6 38 14,6 261 100,0 2,0 Skärholmen 39 17,3 155 68,6 32 14,2 226 100,0 2,0 Skellefteå 18 10,8 115 68,9 34 20,4 167 100,0 2,4 Jörn 15 11,9 82 65,1 29 23,1 126 100,0 2,8 Totalt 132 13,7 657 68,2 174 18,1 963 100,0 2,3

SOU 1972:20

Tabell 4.23 Antal timmar per vecka som de intervjuade från olika undersökningsområden ägnar åt att läsa tidskrifter.

Antal timmar per vecka som de intervjuade ägnar åt att läsa tidskrifter Medeltal

O 1 2— Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Mån Kirseberg 101 45,5 60 27,0 61 27 ,5 222 100,0 1,5 Oxhagen 57 25,6 82 36,8 84 37, 7 223 100,0 1,7 Skärholmen 53 27,2 80 41,0 62 31,8 195 100,0 1,4 Skellefteå 48 34,8 56 40,6 34 24,6 138 100,0 1,2 Jörn 58 37,4 65 41,9 32 20,6 155 100,0 1,2 Totalt 317 34,0 343 36,8 273 29,3 933 100,0 1,4 Kvinnor Kirseberg 115 62,8 53 29,0 15 8,2 183 100,0 0,5 Oxhagen 143 54,8 93 35,6 25 9,6 261 100,0 0,6 Skärholmen 135 59,7 69 30,5 22 9,7 226 100,0 0,6 Skellefteå 104 62,3 51 30,5 12 7,2 167 100,0 0,5 Jörn 75 59,5 45 35,7 6 4,8 126 100,0 0,7 Totalt 572 59,4 311 32,3 80 8,3 963 100,0 0,6

Tabell 4.24 Antal timmar per vecka som de intervjuade från de fem undersökningsområde- na ägnar åt att läsa böcker.

Antal timmar per vecka som de intervjuade ägnar åt att läsa böcker Medeltal 0 1—2 3— Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Ma'n Kirseberg 100 45,0 66 29,7 56 25,2 222 100,0 2,3a Oxhagen 84 37,7 87 39,0 52 23,3 223 100,0 1,8 Skärholmen 52 26,7 77 39,5 66 33,8 195 100,0 3,0 Skellefteå 54 39,1 52 37,7 32 23,2 138 100,0 1,7 Jörn 88 56,8 37 23,9 30 19,4 155 100,0 1,5 Totalt 378 40,5 319 34,2 236 25,3 933 100,0 2,1 Kvinnor Kirseberg 93 50,8 40 21,9 50 27,3 183 100,0 2,4 Oxhagen 82 31,4 85 32,6 94 36,0 261 100,0 2,6 Skärholmen 75 33,2 60 26,5 91 40,3 226 100,0 3,1 Skellefteå 58 34,7 60 35,9 49 29,3 167 100,0 2,4 Jörn 60 47,6 42 33,3 24 19,0 126 100,0 1,9 Totalt 368 38,2 287 29,8 308 32,0 963 100,0 2,6

3 Att medelvärdet för Kirseberg här har blivit så högt, beror på att det i Kirseberg finns sju män, som angivit exceptionellt höga värden för antalet bokläsningstimmar pr vecka. Om dessa exceptionellt höga värden ej tas med, får männen i Kirseberg medelvärdet 1,8. Bakgrunden till förekomsten av många exceptionellt höga värden (15 timmars bokläsning eller mer pr vecka) bland männen i Kirseberg har vi inte haft möjlighet att detaljanalysera.

298 SOU 1972:20

SOU 1972:20

Tabell 4.25a—f Antal timmar per vecka som de intervjuade på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena ägnar åt att se på TV, åt att lyssna på radio, åt läsning av dagstidningar, åt läsning av veckotidningar, åt läsning av böcker och åt läsning av tidskrifter.

Tabell 4.25 a

Utbildning

Antal timmar som de intervjuade ser på TV per vecka

Män

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Kvinnor

Kirseberg Oxhagen

Skärholmen

Skellefteå

Enbart folkskola

Folkskola plus viss yrkesutbildning Realexamen, genomgången gundskola etc Studentexamen eller högre utbildning

Totalt

12,7 11,3 10,5 9 10,0 10,7 8,4 8

8,8 8,0 8,2 6 — 7,4 7,2

3 7 :

11, 87 10,

10,6 10,8 9,7

10,9 9,1 9,3

Tabell 4.25 b

Utbildning

Enbart folkskola

Folkskola plus viss yrkesutbildning Realexamen, genomgången grundskola etc. Studentexamen eller högre utbildning

Totalt

10,8 10,4

Antal timmar som de intervjuade lyssnar på radio per vecka Män Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

7, 7,2 10,1 7, 6,8 15,6a 5, 6,4 6,9

3,8 —

5, 5, 5? 37

7,2 4,7 5,1 6,6 10,3

Kvinnor

Kirseberg Oxhagen

Skärholmen

6,8 5,4 6,0 4,0

Skellefteå

Jörn 13,6 13,6 13,9

8,4 5,9

aDetta exceptionellt höga värde beror på att en av de 14 personer som tillhör denna grupp angivit att han lyssnar på radio 65 timmar per vecka.

13,5

300

SOU 1972 20

Tabell 4. 25 c

Utbildning

Enbart folkskola

F olkskola plus viss yrkesutbildning Realexamen, genomgången grundskola etc Studentexamen eller högre utbildning

Totalt

Tabell 4.25 d Utbildning

Antal timmar som de intervjuade läser dagstidningar per vecka

Män

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

4,9

6, ,l 6, ,l 5, ,3 4,2 ,5 ,4 Påko— MINI/)

NOWQ'V) lf) korn-rho xo

6,2

_

4,5

Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

4,6 3, 7 4,4 3,4

OV)?—

4, 5,0 4, 4,8 4,8 4, 5,1 3,9 2,8 5, 7,7 — 4, 4 9

4 , 4 4 3,5

7

Antal timmar som de intervjuade läser veckotidningar per vecka

Män

Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Kirseberg Oxhagen Skärholmen

Skellefteå Jörn

Enbart folkskola

Folkskola plus yrkesutbildning Realexamen, genomgången grundskola etc Studentexamen eller högre utbildning

Totalt

c:a-_ooo

C”. :: mulen I—l—lv—l

"30101 u—u—qu—c Nq—co l—Iv—CI—O—l M—On—c

..

2,6 4,12! 2,7

2: 2: 2,

romeo NNNv—t NN—v—c Q'. N

1,4 1,0 1,1 1,3 1,4

000085 0

2,6 2, 2,0 2,4 2,8

aDetta höga värde beror på att en av de 18 personer, som hör till denna grupp angivit att hon läser veckotidningar under 28 timmar per vecka.

Tabell 4. 25 e

Utbildning Antal timmar som de intervjuade läser böcker per vecka Män Kvinnor

SOU 1972:20

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

Enbart folkskola 2,8 1, Folkskola plus viss yrkesutbildning 2,0 l, Realexamen, genomgången grundskola etc 2,1 2, Studentexamen eller högre utbildning 5,7a 2,

Totalt 1,8 3,0 1, 2,4 2,6 3,1 2,4

,0 2,3 ,1 2,4 ,8 3,6 ,3 4,9

1: 3: 3:

aDetta exceptionellt höga värde beror på att en av de trettioåtta personer som tillhör denna grupp har angivit att han läser böcker 100 timmar per vecka.

Tabell 4. 25 f

Utbildning Antal timmar som de intervjuade läser tidskrifter per veckai Män Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Enbart folkskola 1,1 0,4 0,4 0,6 Folkskola plus viss yrkesutbildning 1,2 0,6 0,4 0,8 Realexamen, genomgången grundskola etc 2,2 0,6 0,6 0,8 Studentexamen eller högre utbildning — 1,3 — —

Totalt 1,5 0,6 0,5 0,7

U) 02

SOU 1972 20

Tabell 4.26 Jämförelse mellan det antal dagar under tolv månader som de intervjuade ide fem undersökningsområdena under minst 15 minuter

ägnat sig åt någon ”massmedia-aktivitet” och det antal timmar som de intervjuade brukar ägna åt dessa ”massmediaaktiviteter”.

Aktivitet

Antal dagar under 12 månader

Kirseberg

Män

Att läsa dagstidningar Att se på TV-programmet Att lyssna på radio

Att läsa böcker

Att läsa veckotidningar Att läsa tidskrifter

Kvinnor

Att läsa dagstidningar Att se på TV-programmet Att lyssna på radio

Att läsa böcker

Att läsa veckotidningar Att läsa tidskrifter

Aktivitet

Ma'n

Att läsa dagstidningar Att se på ”PV-programmet Att lyssna på radio

Att läsa böcker

Att läsa veckotidningar Att läsa tidskrifter

Kvinnor

Att läsa dagstidningar Att se på TV-programmet Att lyssna på radio

Att läsa böcker

Att läsa veckotidningar Att läsa tidskrifter

: Mu __-..__._.-_.__--.;._=_..-a..

300,3 (1) 263,6 (2) 232,5 (3) 109,3 (4) 77,3 (5) 55,0 (6) 299,6 (1) 260,1 (2) 228,3 (3) 96,8 (5) 140,1 (4) 31,0 (6)

Oxhagen

Skärholmen

Skellefteå

3123 (1) 2548 (2) 218,6 (3) 1525 (4) 73,7 (6) 99,7 (5) 300,2 (1) 264,4 (2) 225,0 (3) 1383 (4) 120,4 (5) 38,9 (6)

Antal timmar per vecka

311,53 (1) 259,0 (2) 1958 (3) 1483 (4) 63,3 (6) 79,3 (5) 294,4 (1) 253,1 (2) 210,23 (3) 14312 (4) 108,3 (5) 42,8 (6) 301,5 (1) 282,6 (2) 253,8 (3) 101,6 (4) 73,4 (5) 59,3 (6) 3121 (1) 253,9 (3) 277,6 (2) 101,0 (5) 143,6 (4) 28,3 (6) Jörn 296,6 (1) 268,4 (3) 276,3 (2) 71,9 (5) 108,2 (4) 69,7 (6) 303,6 (1) 267,0 (3) 288,7 (2) 92,5 (5) 156,2 (4) 41,0 (6)

Kirseberg

Oxhagen

6,2 (3) 10,9 (1) 7,2 (2) 2,3 (4) 1,4 (6) 1,5 (5) 5,0 (3) 10,8 (1) 8,4 (2) 2,4 (4) 2,6 (5; 0,5 (6)

Skärholmen

Skellefteå

Jörn

6,1 (2) 9,4 (l) 5,1 (3) 3,0 (4) 1,1 (6) 1,4 (5) 4,9 (3) 9,6 (1) 5,9 (2) 3,1 (4) 2,0 (5) 0,6 (6) (3) (I) (2) (4) (5) (6)

'.

vqurxmm mono—(_u—

4,4 (3) 10,4 (1) 9,6 (2) 2,4 (4) 2,4 (4) 0,5 (6)

4,5 (3) 9,6 (2) 10,3 (1) 1,5 (4) 1,4 (5) 1,2 (6) 3,5 (3) 9,6 (2) 13,5 (11 1,9 (5) 2,8 (4) 0,7 (6)

Tabell 4.27 Fördelningen av den totala tid som de intervjuade använder för massmedia-aktiviteter på olika tvper av sådana aktiviter för personer på olika utbildningsnivåer i undersökningsområdena Oxhagen och Skärholmen. Massmedia-aktivitet Män i Oxhagen Kvinnor i Oxhagen

SOU 1972:20

Enbart folk- Folkskola Realexamen Studentexamen Enbart folk— Folkskola Realexamen Studentexamen skola plus viss eller mot- eller högre skola plus viss eller mot- eller högre yrkesutbild- svarande utbildning yrkesutbild— svarande utbildning ning utbildning ning utbildning

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Läsning av böcker och tid- skrifter Läsning av dagstidningar

,7 7 ,l ,6 Läsning av veckotidningar ,0 44,5

')

,3 ,8

3,4 14,2 14,8 22,4 2,5 11,3 15,6 24,3 4,9 4,5 1,4 41,3 50,4 47,3 54,0 2,0 48,4 50,2 48,2 3,6 4,2 47,5 10,7 44,5 34,8 30,2 37,2 8,9 40,3 34,2 27,5

Radiolyssnande TV-tittande 1

Totalmassmediatid 23 100,0 24,0 100,0 100,0 100,0 100,0 22,1 100,0 100,0 100,0 Män i Skärholmen Kvinnor i Skärholmen

Läsning av böcker och

tidskrifter 13,1 21,7 2,7 9,8 3,0 12,5 15,8

3 , Läsning av dagstidningar 6, 5,0 4,8 1 ,

Läsning av veckotidningar 47,9 43,8 2,1 50,4 2,5 51,8 49,2 Rad iolyssnande 5 ,2 6 ,8 5 ,4 TV-tittande 10,9 39,0 34,5 11,0 39,9 8,8 35,9 35,0

Totalmassmediatid 27,8 100,0 100,0 27,6 100,0 24,5 100,0 100,0

att det endast i dessa två undersökningsområden finns minst tio intervju- personer bland både männen och kvinnorna på samtliga fyra utbildnings- nivåer.

Tabellen visar att personer med jämförelsevis låg utbildning använder en betydligt större andel av sin ”massmediatid” åt TV-tittande än personer med jämförelsevis hög utbildning. I gengäld använder de som har förhållandevis hög utbildning en större andel av sin ”massmediatid” åt läsning av böcker och tidskrifter. Skillnaderna mellan utbildningsnivå- erna när det gäller de andra slagen av massmediaktiviteter är små i förhållande till de stora skillnaderna för dessa två aktiviteter. En smula förenklat kan man beskriva den bild som tabellen ger av massmediaakti- viteterna inom olika utbildningsgrupper att den ”tyngre läsningen” (läsningen av böcker och tidskrifter) ökar med högre utbildningsnivå i ungefär lika stor utsträckning som TV-tittandet minskar: den totala tid som personer med olika utbildning ägnar åt massmedia-aktiviteter varie- rar däremot inte på något regelbundet sätt med utbildningstidens längd.

304 SOU 1972:20

Läs- och bokvanor hos den vuxna befolkningen i de fem under- sökningsområdena — Intervjuundersökningen

] kapitel 4 finns det en tabell (4.24), som anger hur lång tid, som intervjuade säger att de under en vecka ägnar åt att läsa böcker. Den tiden varierar från högst 3,0 respektive 3,1 timmar per vecka bland de intervjuade männen och kvinnorna i undersökningsområdet Skärholmen till lägst 1,5 respektive 1,9 timmar per vecka bland de intervjuade männen och kvinnorna i undersökningsområdet Jörn. Omkring en fjärde- del av samtliga intervjuade män och omkring en tredjedel av samtliga intervjuade kvinnor ägnar minst fyra timmar per vecka åt att läsa böcker. I denna lästid ingår inte den tid som ägnas åt läsning av skol— och kursböcker.

I två andra tabeller i samma kapitel har vi redovisat hur många dagar under de senaste tolv månaderna, som de intervjuade har ägnat minst en kvart åt att läsa skönlitteratur och facklitteratur (tabellerna 4.3 och 4.4). För samtliga intervjuade män och kvinnor är det genomsnittliga antalet dagar som de under minst femton minuter läser i en skönlitterär bok 49 respektive 86 dagar. De högsta genomsnitten finner vi även här för männen och kvinnorna från Skärholmen (68 respektive 101 dagar) och de lägsta för männen och kvinnoma i Jörn (29 respektive 60 dagar). För facklitteraturens del är motsvarande siffror högst för Oxhagen och näst högst för Skärholmen både bland männen och kvinnorna. Bland männen har jörnborna det lägsta medeltalet för läsning av facklitteratur medan det är Skellefteborna som har det lägsta medeltalet bland kvinnorna. För samtliga de intervjuade är det genomsnittliga antalet dagar, under vilket minst femton minuter ägnas åt läsning av facklitteratur, högre bland männen än bland kvinnorna (71 re5pektive 34 dagar). Det omvända gällde för läsning av skönlitteratur (49 dagar för männen och 85 dagar för kvinnorna). Kvinnorna ägnar (se tabell 4.24) i samtliga fem undersök- ningsområden totalt (dvs om man tar med både facklitteratur och skönlitteratur) något mer tid åt bokläsning än männen (2,6 timmar för kvinnorna mot 2,1 timmar för männen).

I detta kapitel skall vi visa vilka typer av böcker, som de intervjuade i de fem undersökningsområdena läser och hur de får tag i dem. Vi kommer framför allt att inrikta oss på att försöka fastställa om det existerar några skillnader i bokläsningsvanor mellan befolkningen i de

SOU 1972:20 305

20

fem undersökningsområdena och på att försöka ge en förklaring till hur dessa skillnader har uppkommit. Vi skall därvid försöka visa i vilken utsträckning som bok- och läsvanorna påverkas av de fem grupper av orsaksfaktorer, som ingår i den kausalanalytiska modell, som vi redan presenterat i kapitel 3. A.Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar natur- och klimatförhållanden och därmed förknippade skillnader i bebyggelse- miljön och möjligheter att färdas till de centrala delarna av den egna orten och till andra orter. B.Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar näringslivets struktur, tillgången på arbetstillfällen av olika slag och tillgången på kommersiell service (t ex butiker) och icke-kommersiell service (t ex skola, socialbyrå, bibliotek). C.Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar befolknings- strukturen (könsfördelning, åldersfördelning, civilståndsfördelning, ut- bildningsnivå, yrkesgruppstillhörighet, inkomstnivå, socialgruppstill— hörighet, etc).

D.Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar (D 1) det ”naturgivna” utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter (i form av promenader, skogsvandringar, rodd, segling, bad, jakt, fiske, skidåk- ning, skridskoåkning, etc) och (D2) det av människor ”uppbyggda” utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter (i förrn av institutioner av typen idrottsplatser, bingohallar, teatrar, bibliotek, ungdomsgårdar, etc). B.Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar förekomsten av religiösa, politiska och allmänt ideologiska värderingar och normer, som har sin rot i områdenas ekonomiska, politiska, religiösa och sociala utveckling och som i dag fortfarande kan antas påverka f ritidsvanorna hos befolkningen. Hur vi tänker oss det kausala samspelet mellan faktorerna, A, B, C, D och E framgår av följande ”box-diagram” (som vi redan presenterat i figur 3.1 i kapitel 3 s 217).

I våra analyser av sambandet mellan olika ”bakgrundsvariabler” för de studerade individerna (som motsvarar C-faktorn) och deras läsvanor, bokvanor och biblioteksvanor har vi emellertid utgått från en något mera detaljerad modell över hur dessa samband är beskaffade. Figur 5.2 visar översiktligt hur vi tänker oss att dessa samband är relaterade till varandra. Vårt syfte har inte varit att genom våra analyser visa att denna ”modell” är riktig; så långt har vi inte haft möjlighet att driva våra analyser i detta sammanhang. Att vi här redovisar modellen och de tankar som ligger bak- om beror på att vi har utgått från den, när vi planerat analyserna. Vi har vid analysen av våra data om de intervjuade personernas läs- och bokvanor antagit att kausala förlopp leder till att de i modellens boxar angivna egenskaperna hos dessa individer är korrelerade med varandra. Pilarna markerar att vi antar, att det existerar ett kausalt samband av till exempel följande slag mellan två av de personegenskaper som anges i boxarna i diagrammet:

Hög utbildning leder till hög inkomst. Positiv inställning till böcker leder till hög bokköpsfrekvens.

SOU 1972:20 306

SOU 1972:20 A _. :! ZS : E. ( (D U' 0 W ( DD :! 0 H =! n: V O. (1? 8” 3 C 5 G. ('D ». m 0: W =! _. = de V: O 3 nu nu Q- (9 = P Figur 5.1 De kausala sambanden mellan faktorerna A—E och fritidsvanorna

A Natur— och klim atför- hållanden, bebyggelse- miljö, kommunikatio- ner

B Näringsliv, tillgång till arbets- tillfällen och kommersi— ell och icke kommersiell service

Befolknings- struktur (könsför- delning, utbild nings- nivå, etc.

C

D ] "Naturgivna" betingelser för fritid s- aktiviteter (skogar, vattendrag, etc)

D2 ”Uppbyggda" betingelser för fritids- aktiviteter, idrottsplat- ser, bingo- kvällar, bibliotek, etc

E Traditioner vad beträffar värderingar och normer (religiösa, politiska etc)

Förekom— sten av och fre- kvenser för olika typer av läs-

och bokvanor

308

Läsning av Aktiviteter

tidningar etc _ på bib A* #

Bok- läsning

Aktivitets-

nivå på

innehav

kan antas påverka bokvanor, läsvanor och biblioteksvanor. Figur 5.2 Pilarna visar det kausala samspelet mellan en rad personegenskaper, som

Socialgrupps- tillhörighet

SOU 1972:20

Hög boklånefrekvens leder till hög boklåsningsfrekvens (och vice versa). Etc.

Det är emellertid inte endast de egenskaper, vilka i detta diagram är direkt förbundna med en sådan pil (som markerar ett direkt kausalsam- band), som antas samvariera (vara statistiskt korrelerade) med varandra, utan det finns också anledning till att räkna med att det existerar en samvariation mellan sådana egenskaper, som är förbundna med varandra enbart via en ”kedja” av ”kausala pilar”. Hög utbildning antages i vårt kausala schema ”direkt” leda till bl a hög socialgruppstill- hörighet, hög aktivitetsnivå på fritiden och en positiv attityd till böcker men därigenom också ”indirekt” till hög bokläsningsfrekvens (eftersom samtliga dessa egenskaper i sin tur ”direkt” eller ”indirekt” leder till en hög bokläsningsfrekvens). I regel torde det vara möjligt att förvandla de ”direkta” sambanden till ”indirekta” samband genom att i diagrammet föra in en ”mellanliggande” variabel. Självfallet är det också möjligt att förvandla ett ”indirekt” samband till ett ”direkt” samband genom att ur ”sambandsmodellen” ta bort en ”mellanliggande” variabel.

Det har inte varit möjligt att i denna rapport klart belägga samtliga de ”direkta” samband mellan de studerade personegenskaperna, som är markerade i denna modell, och som en följd härav inte heller det stora antal ”indirekta” samband, som är en konsekvens av existensen av ”kedja” av sådana ”direkta” samband. På ett stort antal punkter stöder emellertid våra resultat denna modell (och den motsägs inte på någon punkt av de funna sambanden). Det gäller bl a för de samband som vi funnit mellan å ena sidan kön, ålder, utbildning och socialgruppstillhörighet och å andra sidan de studerade läsvanorna, bokvanorna och biblioteksvanorna. Det gäller också för de samband, som vi funnit mellan våra mått på frekvensen för olika typer av fritidsaktiviteter och de läsvanor, bokvanor och biblioteksvanor, som ingår i ovannämnda ”egenskapssyndrom”.

Ett stort antal av de ”kausala pilarna” är reciproka, vilka innebär att vi räknar med att egenskapen a påverkar egenskapen b men att egenskapen b också påverkar egenskapen a (vilket ofta betyder att de successivt ömsesidigt ”förstärker” varandra). Det faktum att ett stort antal av de egenskaper, som ingår i modellen, på detta sätt ömsesidigt förstärker varandra leder till att en rad egenskaper blir mycket hårt kopplade till varandra och närmast kan betraktas som ett ”egenskapssystem”, där samtliga egenskaper är ömsesidigt betingade av varandra och korrelerade med varandra på ett komplicerat sätt. De egenskaper, som är placerade inom den streckade linjen i figuren utgör ett sådant egenskapssystem.

De resultat av våra analyser, som vi kommer att presentera i detta kapitel, tyder också på att sambandsstrukturema är mycket likartade för befolkningen inom var och ett av de fem undersökningsområdena. De skillnader som vi har funnit mellan de olika områdena vad beträffar deras läsvanor, bokvanor och biblioteksvanor beror av allt att döma inte i någon väsentlig grad på skillnader i sambandsstrukturen för de mer eller mindre ”oberoende” bakgrundsvariablerna av typen personegenskaper och de beroende ”beteendevariablerna”. De påverkas däremot i ganska hög grad av skillnader i sådana generella miljöfaktorer, som i sin tur be- stämmer utbildningsnivån inom befolkningen och utbudet av aktivitets-

SOU 1972:20 309

alternativ.

I de första avsnitten i detta kapitel (avsnitten 5.1 och 5.2) kommer vi att analysera den information, som vi har om de intervjuades bokläsning under de fjorton dagar, som föregick intervjun. I det avsnittet kommer vi att redovisa vad vi vet om de 1 788 böcker, som de 1 896 intervjuperso- nerna angav att de hade läst under denna tjortondagarsperiod. För dessa böcker har vi tagit reda på hur de intervjuade fick kännedom om att böckerna existerade, om hur de f1ck tillgång till dem, om i vilken utsträckning som böckerna var häftade, inbundna eller i pocketutförande och vad de kostade (detta senare gäller endast för köpta böcker men inte för böcker som den intervjuade lånat eller fått tag i på annat sätt). Vi har vid en del analyser delat in dessa böcker i tjugo kategorier efter sitt innehåll; exempel på de använda kategorierna är detektivromaner, dikt- samlingar, barnböcker, etc. _

Den information, som vi fått in om de böcker som de intervjuade läst under de senaste fjorton dagarna, ger en bild av läsvanorna under en viss del av året (under en ijortondagarsperiod under månaderna november och december). För att komplettera den bild av bokläsningen som detta ger, frågade vi också de intervjuade om de under de senaste tolv månaderna läst någon bok inom var och en av de ovannämnda tjugo bokkategorierna. Dessa frågor behandlas i avsnitt 5.3.

Vi skaffade oss också information om de intervjuades läsning av ett antal angivna svenska författare och ett antal namngivna populärpocket- serier. I den utsträckning, som de intervjuade under de senaste tolv månaderna hade läst någon bok av dessa författare eller någon bok eller häfte som tillhörde dessa serier, f1ck de också ange hur de hade fått tillgång till dem. Se avsnitt 5.4!

Mot slutet av kapitlet kommer vi också att redovisa i vilken utsträck- ning, som de intervjuade besöker bibliotek och utnyttjar bibliotekens olika servicemöjligheter (avsnitt 5.5). Vidare redovisas bokbestånden i hemmen och de intervjuades attityder till böcker och till olika sätt att underlätta bokköp och boklån. Se avsnitten 5.6, 5.7 och 5.8!

Avsnittet 5.9 redovisar skillnader iläsvanorna mellan svensktalande och icke svensktalande invånare i de fem undersökningsområdena.

Till sist kommer vi att i några sammanfattande avsnitt redovisa resultaten av en del mera generella analyser av skillnaderna ibok— och läsvanor mellan befolkningen i de fem undersökningsområdena. Detta gör vi i avsnitten 5.10, 5.11 och 5.12.

5.1 De intervjuades bokläsning under de fiorton dagar som föregick intervjun

De intervjuade skulle under intervjun besvara följande fråga: ”Har Ni läst i någon bok under de senaste 14 dagarna? Räkna inte in skolböcker och kurslitteratur! ” Orsaken till att vi inte ville ha med skolböcker och kursböcker i deras svar på denna fråga var i första hand att vi räknade med att personer som gick i skolan eller studerande vid högre läroanstal- ter men även en del andra personer i så fall ofta skulle komma att nämna ett mycket stort antal böcker och att detta skulle leda till att frågeserier—

310 SOU 1972:20

na om varje enskild bok för en del intervjupersoner skulle komma att ta mycket lång tid i anspråk (och bli dyra att genomföra).

Tabell 5.1 visar att något mindre än hälften av de intervjuade svarade att de hade läst i minst en namngiven bok under de senaste fjorton dagarna. Det antal böcker, som de intervjuade hade läst i, varierade från en till högst tio. Det stora flertalet av dem som hade läst i någon bok, hade emellertid inte läst i mer än högst tre böcker. Den procentuella andelen intervjupersoner, som hade läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna, och det genomsnittliga antal böcker, som de intervjuade läst i under de senaste fjorton dagarna, var högre i Oxhagen och Skärholmen än i de tre övriga undersökningsområdena och lägst i Jörn (detta gäller både för män och kvinnor). Detta resultat står i god överensstämmelse med vad vi redan tidigare känner till om bokläsnings- vanorna i våra fem undersökningsområden (se tex tabell 4.24 på s 298). Männen och kvinnorna har av svaren att döma läst i böcker ungefär lika mycket under de senaste fjorton dagarna. Genom att vi i frågans formulering uteslöt skolböcker och kursböcker, som till stor del är facklitteratur, har männen, som läser mera facklitteratur och mindre skönlitteratur än kvinnorna, sannolikt blivit något ”missgynnade”. Hade alla slag av bokläsning inkluderats vid formuleringen av frågan, hade detta troligen lett till en relativt större ökning av männens medeltal för antalet lästa böcker än av kvinnornas.

Intervjuerna utfördes under slutet av november och början av decem- ber, dvs under en del av året då man sannolikt läser mer i böcker än under de flesta andra månader (utlåningsstatistiken från de svenska folkbiblioteken pekar åtminstone i den riktningen). Man kan alltså inte multiplicera medeltalen för antalet lästa böcker med 26 och därmed få ett mått på hur många böcker som den intervjuade gruppen i genomsnitt läser i under ett år.1

I tabell 5.2 har vi delat in de lästa böckerna i tre grupper: a. Böcker som den intervjuade köpt (eller fått tag i på ett liknande sätt) b. Böcker som den intervjuade lånat på bibliotek c. Böcker som den intervjuade fått tag i på annat sätt

I gruppen köpta böcker ingår följande kategorier: köpta i bokhandel

köpta i pressbyrån eller annan kiosk

köpta i pappershandel, på varuhus eller liknande försäljningsställe köpta i antikvariat köpta på postorder köpta genom bokklubb eller läsecirkel (eller haft tillgång till boken genom läsecirkel utan att köpa den) köpta på annat sätt lånade hos bokuthyrare

I gruppen böcker som den intervjuade fått tag i på annat sätt ingår följande kategorier:

lånade av anhöriga eller bekanta har fått den i present (eller ärvt den) har haft den bland böckerna ihemmet (och känner inte till hur den

SOU 1972:20 311

1 En av anledningarna till att vi inte bad de intervjuade att an- ge hur många böcker de hade läst under de senaste tolv månader— na var att vi inte ansåg att de in tervju- ade hade möjlighet att minnas vilka böc- ker de läst i för så lång tid tillbaka.

hamnar där)

har fått tag i den på annat sätt Både när det gäller köpta böcker och böcker som lånats på bibliotek har Oxhagen och Skärholmen det högsta antalet per intervjuad person.

Männen hade köpt fler böcker än de lånat på bibliotek, medan kvinnorna hade lånat ungefär lika många böcker på bibliotek som de köpt.

Av de 1 788 böcker som de sammanlagt 1 896 intervjupersonerna läst i under de senaste fjorton dagarna har de köpt 649, lånat 563 på bibliotek och fått tag i 576 på annat sätt. Eftersom de intervjuade inte är utvalda på ett sådant sätt att de utgör ett representativt stickprov ur befolkning- en (de är tex från fem ganska speciella bebyggelsemiljöer och de tillhör alla åldersgrupper 15—69 år), så kan dessa siffror inte användas som utgångspunkt för något uttalande om hur stor del av ”bokförsörjningen” i Sverige som sker genom försäljning av böcker i boklådor och genom andra kommersiella transaktioner och om hur stor del som biblioteken svarar för. Man måste också vid resonemang i denna fråga hålla i minnet att även de böcker som de intervjuade lånat på bibliotek och de som de fått i present, lånat av anhöriga och bekanta och sedan länge haft på sina bokhyllor också ursprungligen inköpts av någon. Vad vi har funnit kan enklast summeras genom konstaterandet att en knapp tredjedel av de böcker, som våra intervjupersoner hade läst i under de senaste fjorton dagarna, hade lånats på bibliotek, att något mer än en tredjedel köpts ”i samband med” läsningen och att något mindre än en tredjedel kommit i läsarens händer på annat sätt.

Tabell 5.2 visar hur stor procentuell andel av de lästa böckerna som de intervjuade hade fått tag i genom att köpa dem, genom att låna dem på bibliotek eller på något annat sätt.

Kvinnorna lånar en större andel av de böcker, som de läst i, än vad männen gör. Både män och kvinnor iJörn får tag i en betydligt större andel av sina böcker, som de läst i, på annat sätt än genom att köpa dem eller låna dem på bibliotek än de intervjuade från de fyra andra undersökningsområdena. Det är troligt att detta hänger samman med det begränsade utbudet av böcker i Jörn både genom bokhandeln och biblioteket (en stor del av de intervjuade i Jörn bor dessutom ganska långt från tätorten Jörn, där huvudparten av både biblioteksutbudet och det kommersiella utbudet förekommer). I gengäld läste de intervjuade i Jörn i betydligt större utsträckning än de intervjuade i de fyra andra undersökningsområdena böcker som de lånat av anhöriga eller bekanta. 33 av de 116 böcker, som de intervjuade männen i Jörn hade läst i under de senaste fjorton dagarna, hade de fått tag i på detta sätt, dvs 30 %. Motsvarande siffra för kvinnorna i Jörn var 22 av 94, dvs 23 %. För jämförelsens skull anges i sammanställningen överst på nästa sida hur stor procentuell andel av de lästa böckerna, som de intervjuade i vart och ett av de fem undersökningsområdena fått tag i genom att låna dem av vän- ner och bekanta.

Särskilt männen i Jörn läser ofta böcker, som de lånat av anhöriga och bekanta.

Av de 1 788 böcker, som de intervjuade hade läst i under de senaste

312 SOU 1972:20

Män Kvinnor

Kirseberg 14 av 170 8,2 % 23 av 158 14,6 % Oxhagen 21 av 213 9,9% 36 av 313 11,5 % Skärholmen 49 av 249 19,7 % 32 av 234 13,7 % Skellefteå 14 av 95 14,7 % 22 av 146 15,1 % Jörn 35 av 116 30,2 % 22 av 94 23,4 %

fjorton dagarna, hade de själva köpt 597 i någon bokhandel, i en pressbyråkiosk eller någon annan kiosk, inågon pappershandel, på något varuhus, i något antikvariat, per postorder eller genom någon bokklubb eller läsecirkel. Hur mycket de betalat för dessa böcker framgår av tabell 5.4.

Tabellen ger vid handen att det vanligaste prisläget för de köpta böcker, som de intervjuade läst i under de senaste fjorton dagarna, är 10*20 kr och att de oftare läser i böcker som kostat dern mindre än 10 kr än i böcker som kostat dem mer än 20 kr. Man läser ijämförelsevis stor utsträckning billiga böcker i Jörn och Kirseberg och i jämförelsevis stor utsträckning dyra böcker i Oxhagen, Skärholmen och Skellefteå.

Särskilt markerade är skillnaderna mellan Jörn och de fyra andra undersökningsområdena. I Jörn hör hälften av de köpta böckerna hemma i den lägsta priskategorien (upp till 5 kr), medan procentandelen i de fyra andra undersökningsområdena varierar mellan 8 % och 26 %. Tro- ligen bidrar en rad omständigheter till detta förhållande. Till dem hör det faktum att det kommersiella bokutbudet i Jörn huvudsakligen sker genom kiosker och liknande försäljningsställen. En annan bidragande orsak är sannolikt att många jörnbor är arbetslösa och att även de som har arbete har låga inkomster; de har helt enkelt inte råd att köpa dyra böcker. Inkomstförhållandena i de fem undersökningsområdena har tidigare redovisats i tabellerna 3.15a och 3.15b.

Man får en liknande bild av läget, när man tar reda på hur stor andel av de köpta böckerna i de fem undersökningsområdena, som är så kallade pocketböcker. I denna grupp ingår ”kvalitetspocketböcker” men ocksåi dominerande utsträckning ”massmarknadspocketböcker”.

Procentandelen pocketböcker (vilket i praktiken är nära nog liktydigt med andelen billiga böcker) är högst i Jörn, näst högst i Kirseberg och betydligt lägre för de tre övriga undersökningsområdena. Procentandelen häftade böcker (till denna grupp hör pocketböcker, men också en del andra böcker med genomsnittligen något lägre pris än de inbundna böckerna) är också högst i Jörn och näst högst i Kirseberg. Tabell 5.5 ger siffror som överlag står i god överensstämmelse med den kunskap om de köpta böckerna, som vi fick genom tabellen över inköpsprisen. Resulta- ten kan summeras på följande sätt: befolkningen i Oxhagen och Skärholmen köper fler böcker än befolkningen i Jörn och Kirseberg. De köper också i större utsträckning dyrare böcker och inbundna böcker. I alla dessa avseenden intar Skellefteå ett mellanläge.

De 1 788 böcker, som de intervjuade läst i under de senaste fjorton dagarna har som tidigare nämnts delats in i tjugoett bokkategorier. Tabellerna 5.6a och 6b visar hur de lästa böckerna är fördelade på dessa

SOU 1972:20 313

kategorier inom varje undersökningsområde; vi har därvid skilt mellan böcker som lästs av män och kvinnor.

När vi beslöt oss för denna kategoriindelning avstod vi efter många överväganden från att använda det klassifikationssystem som används vid folkbiblioteken. Vi strävade efter att få fram en kategoriindelning, som så nära som möjligt stämmer med det sätt på vilket man i dagligt tal klassificerar böcker efter deras innehåll. Detta var nödvändigt framför allt av det skälet att vi måste kunna räkna med att de intervjuade i intervjusituationen skulle förstå vilka typer av böcker vi syftade på, när vi ställde frågor om låsningen av dessa boktyper (så skedde i fråga 11 på s 11 ifrågeformuläret).

De böcker, som de intervjuade angav att de hade läst under de senaste fjorton dagarna, klassificerades enligt denna kategoriindelning i samband med kodningen av formuläret. Det visade sig att 1758 av de 1788 böckerna kunde hänföras till de tjugo använda kategorierna. De resterande 30 böckerna fördes till en grupp, som vi kallade för ”övriga böcker”.

Jämför man procentsiffrorna för de olika bokkategorierna i tabell 5.6a (för männen) och tabell 5.6b (för kvinnorna) finner man att männen läser betydligt fler äventyrsromaner, agentromaner och science fiction—ro- maner än kvinnorna, men att kvinnorna i gengäld läser betydligt fler andra romaner (i denna grupp ingår bland annat så kallade kärleskroma- ner). Skillnaderna mellan männen och kvinnorna är mycket markerade när det gäller läsning av den senare typen av romaner. Av de böcker, som männen läst under de senaste fjorton dagarna tillhör 30 % denna grupp mot 40% för kvinnorna. Männen läser däremot mera facklitteratur än kvinnorna; skillnaden är särskilt markant för gruppen tekniska och naturvetenskapliga böcker (9 % mot 2 % av de lästa böckerna). Alla de här omnämnda skillnaderna mellan män och kvinnor återfinner man när man tar del av motsvarande siffror för vart och ett av de fem undersökningsområdena.

De mest markanta skillnaderna mellan de olika undersökningsom- rådena vad beträffar arten av den litteratur man läser, är att de böcker, som de intervjuade i Skellefteå och Jörn läst i till 12 % respektive 14 % är ”religiösa böcker och böcker om religion och filosofi” medan motsvaran- de siffra för de tre övriga undersökningsområdena varierar mellan 2 och 3 %. Dessa skillnader är av ungefär samma storleksordning bland både männen och kvinnorna. En skillnad i samma riktning får man, om mani stället för att fastställa hur stor andel av de lästa böckerna i varje undersökningsområde, som hör till olika bokkategorier, tar reda på hur många böcker av de olika typerna som de intervjuade genomsnittligen har läst i under de senaste månaderna. Se tabell 5.7c. Delar man upp de lästa böckerna på sådana, som lästs av män och av kvinnor, finner man dock att den funna skillnaden till största delen beror på att kvinnorna i Skellefteå och Jörn är flitigare läsare av religiösa böcker än kvinnorna från de andra undersökningsområdena (se tabellerna 73 och 7b). För männens del är skillnaden mellan antalet lästa religiösa böcker — mätt på detta sätt — inte så markant. Männen i Jörn har visserligen ett högre medeltal för antalet lästa religiösa böcker än männen från de övriga fyra

314 SOU 1972:20

undersökningsområdena, men medeltalet för männen från Skellefteå är av samma storleksordning som medeltalet för männen från Skärholmen.

Att befolkningen i Jörn och Skellefteå läser religiösa böcker i större utsträckning än befolkningen i de tre övriga undersökningsområdena passar väl in i den bild av områdena, som växte fram under arbetet på ortsbeskrivningarna. Se ortsbeskrivningarna i kapitel 2 (för Skellefteå på s 170_171 och för Jörn på s 200)! Vi har tidigare också funnit att Skellef- teå och Jörn är de två undersökningsområden, där de intervjuade i den största utsträckningen är medlemmar i någon religiös organisation (se 3 237 kapitel 3). Nedanstående tabell visar att det också är inom dessa två undersökningsområden, som den största andelen av de intervjuade hade besökt kyrkan eller någon annan gudstjänstlokal minst 12 ggr under de senaste tolv månaderna.

Även om de funna skillnaderna beträffande läsningen av religiösa böcker mellan å ena sidan Jörn och Skellefteå och å andra sidan de tre övriga undersökningsområdena inte är så stora, så finns det anledning att anta att det finns ett samband mellan det faktum att både Skellefteå och Jörn ligger inom ett område, som sedan länge har varit ett område med hög religiös aktivitet, att gudstjänstbesöksfrekvensen och den procen— tuella andelen medlemmar i religiösa organisationer är högre än i de tre övriga undersökningsområdena och att de intervjuade i dessa två områden i större utsträckning än de intervjuade i de tre övriga undersöknings- områdena läser religiösa böcker. Mycket tyder på att vi här har funnit ett exempel på att vår E-faktor (se 5 306) kan påverka fritidsvanorna och bok— och läsvanorna inom de studerade områdena.

Vi skall nu övergå till att se på skillnaderna mellan olika åldersgrupper och olika utbildningsgrupper inom de fem undersökningsområdena vad beträffar antalet lästa böcker under de senaste fjorton dagarna. När vi i fortsättningen i tabellform redovisar sådana samband kommer vi genom- gående att redovisa ålderssambanden dels för män, dels för kvinnor, men vi vill redan nu förutskicka att de funna ålderssambanden och utbild- ningssambanden ser ut på i stort sett samma sätt bland männen och kvin- norna.

Vi kan Också konstatera att sambanden i stort sett alla består i att bokläsningsfrekvensen totalt avtar något med högre ålder och ökar starkt med högre utbildningsnivå.

1 de båda tabellgrupperna (tabellerna 5.8a—c och 5.9a—c) kan man se

Antal Antal som gått i kyrkan Antal Antal som gått i kyrkan inter- eller någon annan guds- inter- eller någon annan guds— vjua- tjänstlokal minst 12 ggr vjua- tjänstlokal minst 12 ggr de under de senaste tolv de under de senaste tolv män månaderna kvin- månaderna ___—___— nor _— Antal % Antal % Kirseberg 222 16 7,2 183 10 5.5 Oxhagen 223 27 12,1 261 38 14.6 Skärholmen 195 7 3,6 226 16 7,1 Skellefteå 138 24 17,4 167 51 30,5 Jörn 155 27 174 126 25 19 8

SOU 1972:20

att antalet lästa böcker under de senaste fjorton dagarna inte är särskilt hårt kopplat till åldern hos de intervjuade, men att det finns en svag tendens till att det antal personer, som har läst mer än en bok, avtar med högre ålder. Detta samband blir något mer markant, om man bara ser på det antal lästa böcker som har lånats. Vi finner Också att det existerar ett ganska markant samband mellan utbildningsnivå och det totala antalet lästa böcker under de senaste fjorton dagarna — ju högre utbildning de intervjuade har, desto Oftare har de läst någon bok under de senaste fjorton dagarna.

Dessa båda tabellgrupper kan också användas för att studera om det finns några skillnader vad beträffar antalet personer, som läst en eller flera böcker under de senaste fjorton dagarna mellan personer i samma ålder och på samma utbildningsnivå från de fem undersöknings- områdena. En granskning av tabellerna 5.8a—c till 5.9a—c från denna synpunkt ger inte vid handen att några sådana skillnader existerar. Håller man åldersfaktorn eller utbildningsfaktorn konstant vid jämförelser mellan de intervjuade från de fem undersökningsområdena, finner man att de skillnader i riktning mot läsning av fler böcker i Oxhagen och Skärholmen, som vi tidigare noterat för de intervjuade grupperna i sin helhet i stort sett försvinner. Det tyder på att dessa skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar frekvensen för antalet lästa böcker huvudsakligen beror på skillnader mellan områdenas befolkning vad avser utbildningsnivån Och (i mindre grad) åldersstrukturen.

Det har inte varit möjligt — trots det jämförelsevis stora antalet intervjuade personer i undersökningen i sin helhet — att vid jämförelser mellan undersökningsområdena samtidigt hålla både åldersvariabeln och utbildningsvariabeln konstant. Detta hade krävt att vi hade intervjuat ett betydligt större antal personer inom varje undersökningsområde. Jäm- förelserna försvåras av det förhållandet att åldern och utbildningsnivån är två egenskaper hos de studerade individerna, som är kopplade till varandra på olika sätt i de fem undersökningsområdena. Se tabellerna 5.10 Och 5.11. De visar bland annat att de intervjuade, som har enbart folkskoleutbildning, i genomsnitt är äldre i Kirseberg, Skellefteå och Jörn än i Oxhagen och Skärholmen. Det innebär (vilket framgår av tabell 5.10) att en större andel av de intervjuade från dessa undersökningsområden tillhör åldersgruppen 60 år och däröver. Självfallet är det under sådana förhållanden inte möjligt att i tolkningen av resultaten utesluta möjlig- heten att åtminstone en del av skillnaderna mellan grupper av personer på samma utbildningsnivå men från olika undersökningsområden beror på åldersskillnaderna mellan grupperna — och inte på skillnader beträffande bokutbudet eller andra miljöfaktorer mellan undersökningsområdena.

316 SOU 1972:20

SOU 1972 20

Tabell 5.1 Antal lästa böcker under de senaste fjorton dagarna bland män och kvinnor från de fem underökningsområdena.

Män Kirseberg Oxhagen

Skärholmen Skellefteå Jörn

Antal lästa böcker

O

140 116

76 85 102

Summa Procen- tuell andel som läst i minst en bok

Genomsnitt- ligt antal lästa böcker per inter- vjuad

Totalt 519

Kvinnor Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Totalt

118 117 112 103

79

36,9 48,0 61,0 38,4 34,2 44,4 35,5 55,2 50,4 38,3 37,3

529

45,1

Tabell 5.2 Antal köpta böcker och antal böcker som lånats på bibliotek samt antal böcker som de intervjuade fått tag i på annat sätt (av de böcker som de läst i under de senaste fjorton dagarna).

Antal Lästa böcker Lästa böcker Lästa böcker Totalt Genomsnitt- inter- som den inter- som den inter- som den inter- antal ligt antal vjuade vjuade köpt vjuade lånat vjuade fått böcker lästa böcker

(eller fått tag på bibliotek tag i på an- som de per inter- i genom någon nat sätt vjuade vjuad annan kornmer- läst siell transak-

tion)

Antal Medel- Medel- Medel- Antal Medel— tal tal tal tal

Män Kirseberg 222 83 0,37 0,18 0,21 170 0,77 Oxhagen 223 85 0,38 0,29 0,29 213 0.96 Skärholmen 195 83 0,43 0,35 0,50 249 1,28 Skellefteå 138 48 0,35 0,11 0,23 95 0,69 Jörn 155 38 0,25 0,12 0,38 116 0,75

Totalt 933 337 0,36 0,22 0,32 843 0,90

Kvinnor Kirseberg 183 55 0,30 56 0,31 47 0,26 158 0,86 Oxhagen 260 101 0,39 0,52 76 0,29 313 1,20 Skärholmen 228 76 0,33 91 0,40 67 0,29 234 1,03 Skellefteå 167 53 0,32 43 0,26 50 0,30 146 0,87 Jörn 126 27 0,21 29 0,23 38 0,30 94 0,75

Totalt 963 312 0,32 355 0,37 278 0,29 945 0,98

Tabell 5.3 Procentuell andel köpta böcker, bibliotekslånade böcker och böcker som de intervjuade fått tag i på annat sätt för män och kvinnor i de fem undersökningsområdena (av de böcker som de läst i under de senaste fjorton dagarna).

Lästa böcker som de intervjuade Totalt antal böcker som köpt lånat på fått tag ipå de intervju- bibliotck annat sätt ade läst i under de se- naste fjor- ton dagarna

% Antal %

Män Kirseberg 27,1 170 100,0 Oxhagen 30,0 213 100,0 Skärholmen 39,0 249 100,0 Skellefteå 33,7 95 100,0 Jörn 50,9 116 1000

Totalt 35,3 843 100,0

Kvinnor Kirseberg 29,7 158 100,0 Oxhagen 24,3 313 100,0 Skärholmen 28,6 234 100,0 Skellefteå 34,2 146 100,0 Jörn 40,4 94 100,0

Totalt 29,4 945 100,0

SOU 1972:20

Tabell 5.4 Inköpspriset för de böcker som de intervjuade hade köpt (av dem som de hade läst i under de senaste fjorton dagarna).

Boken kostade Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

SOL 1972

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

20

Män — 4.99 kr 25 31,3 8,6 14 17,1 5.00 — 9.99 kr 10 12,5 16,0 7 8,5 1000 — 19.99 kr 20 25,0 37,0 31 37,8 20.00 — 34.99 kr 11 13,8 18,5 12 14,6 35.00 — 54.99 kr 3 3,8 8,6 7 8,5 55.00 — kr 5 6,3 8,6 10 12,2 Priset ej känt 6 7,5 2,5 1 1,2 82 100,0

18,8 10,4 35,4 14,6

6,3 12,5 2,1

100,0

N ova—N—t 00

52,6 10,5 21,1 5,3 2,6 5,3 2,6

100,0

—4

ONIOINKXMND—t 00

("3 *?

Kvinnor — 4.99 kr 5.00 _ 9.99 kr 10.00 — 19.99 kr 20.00 — 34.99 kr 35 .00 — 54.99 kr 55.00 — kr Priset ej känt

19,1 51,1 10,6 8,5 4,3 64

:

N ,......” HV

_ _.oovr—ngrha o

23 08 38 7,7 08 15 31 00

ONVROVNM Ix #00thme O

O v—t

10,

V

Män och kvinnor — 4.99 kr 33 5.00 — 9.99 kr 15 10.00 —19.99 kr 42 20.00 — 34.99 kr 15 35.00 — 54.99 kr 7

55.00 — kr 5 Priset ej känt 8

Totalt 125

_rv—am—q mmm—402005 O OOMOONINNOM o

O _.

Tabell 5.5 Andel pocketböcker och andel häftade böcker av de köpta böcker, som de intervjuade läst i under de senaste fjorton dagarna.

Antal köpta Därav antal böcker pocketböcker häftade böcker Antal % Antal %

Män Kirseberg, 80 25 31 ,3 34 42,5 Oxhagen 81 20 24,7 27 33,3 Skärholmen 82 22 26,8 29 35,4 Skellefteå 48 10 20,8 16 33,3 Jörn 38 15 39,5 23 60,5

Totalt 329 92 28,0 129 39,2 Kvinnor Kirseberg 45 9 20,0 14 31,1 Oxhagen 85 13 15,3 28 32,9 Skärholmen 65 13 20,0 22 33,8 Skellefteå 47 4 8,5 6 12,8 Jörn 26 14 53,8 15 57,7

Totalt 268 53 19,8 85 31,7 Män och kvinnor Kirseberg 125 34 27,2 48 38,4 Oxhagen 166 33 19,9 55 33,1 Skärholmen 147 35 23,8 51 34,7 Skellefteå 95 14 14,7 22 23,2 Jörn 64 29 45,3 38 59,4

Totalt 597 145 24,3 214 35 ,8 320 SOU 1972:20

Tabell 5. 6a Fördelningen av de böcker, som de intervjuade männen läst under de senaste fjorton dagarna, på olika bokkategorier för vart och ett av de fem undersökningsområdena.

Böcker som lästs av män

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Summa män

SOU 1972:20

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Detektivromaner 15 8,8 17 7,4 Äventyrsromaner, agent-

romaner, science fic-

tion, etc 27 15 ,9

Andra romaner 61 35,9

Novellsamlingar 2 Diktsamlingar 4 Skådespel (pjäser) — Barnböcker

Ungdomsböcker

Böcker om konst, litteratur,

teater, musik 1,8

Religiösa böcker och

böcker om religion och

filosofi 1,8 5,2 Reseskildringar

Resehandböcker 178 4'4 Historiska och arkeolo- giska fackböcker (ej historiska romaner) 8 2 8 4 Memoarer och biografier ' ' Böcker om psykologi, upp- fostran och undervisning Samhällsvetenskapliga och 5 9 8 0 politiska böcker, debatt- ” ' böcker 17

Tekniska och naturveten-

skapliga böcker 9,4 22 8,8 Hobbyböcker, böcker om

sport och idrott 4 10 Kåserier 2 2

Böcker om medicin och häl- 5'3 6'6 8*4

sevärd — — 1 Ovriga böcker 3 5 8

Totalt 170 100,0 213 100,0 249 100,0

1,8

322

SOU 1972:20

Tabell 5. 6b Fördelningen av de böcker, som de intervjuade kvinnorna läst under de senaste fjorton dagarna, på olika bokkategorier för vart och ett av de fem undersökningsområdena.

Kirseberg

Antal %

Böcker som lästs av kvinnor

avi méwxo'rx'ooax

10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21.

Detektivromaner Äventyrsro maner, agent- romaner, science fic- tion, etc

Andra romaner Novellsamlingar Diktsamlingar

Skådespel (pjäser) Barnböcker Ungdomsböcker

Böcker om konst, litte- ratur, teater, musik Religiösa böcker och böcker om religion och filosofi

Reseskildringar Resehandböcker Historiska och arkeolo— giska fackböcker (ej historiska romaner) Memoarer och biografier Böcker om psykologi, upp- fostran och undervisning Samhällsvetenskapliga och

politiska böcker, debatt- böcker Tekniska och naturveten— skapliga böcker Hobbyböcker, böcker om sport och idrott

Kåserier

Böcker om medicin och hälsovård

Övriga böcker

18 11,4

2 1,3

13 _ 1 33

N'!)

ål

7,6

NN

3,2

! v—1

Oxhagen

Antal %

Skärholmen

Antal %

Skellefteå

Antal

%

Jörn

Antal %

Summa kvinnor

Antal

%

31 9,9 14 45

146 465 7 2 33 1

22; 95

5 1,6

10 32 51 2,6

21

6,7 14 10 3,2

(N

(ON

29 124

7 3,0 117 50,0

5

— 3,0

2

lil

3 1,3 1 04

9

16% 73 11l 63

43

3,0

11

("3

21

VIN —1

144

7,5 34

6,4 43,6

&O—le—l =:-

2,1

% 24

|u—4u—1

15 16,0

4,3

8,5

94 34 461 19 9

3

3? 1 14

49 311

35 17

9,9

1,5 5,2 3,4 6,0 5,5 1,8 4,0

Ä |||

.NO

94 100 0

100 0

un aersoxmngsomraoena.

Böcker som lästs av män och kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Summa män och kvinnor

SOU 1972:20

Antal % Antal % Antal % Antal %

Detektivromaner 33 10,1 54 10,3 46 9,5 160 Äventyrsromaner, agent-

romaner, science fic-

tion, etc 45 9,3 185 Andra romaner 186 707 Novellsamlingar 30 Diktsamlingar 2,7 21 Skådespel (pjäser) 3 Barnböcker 3 7 52 Ungdomsböcker ' 25 Böcker om konst, litte-

ratur, teater, musik 2,1 31 Religiösa böcker och

böcker om religion och

filosofi 2,9 91 Reseskildringar 5 8 55

Resehandböcker 3

Historiska och arkeolo—

giska fackböcker (ej

historiska romaner) 7 7 61 Memoarer och biografier ” 56

Böcker om psykologi, upp— fostran och undervisning 28 Samhällsvetenskapliga och 6 2 politiska böcker, debatt- * böcker 90

Tekniska och naturveten-

skapliga böcker 17 35 28 5,8 92 Hobbyböcker, böcker om

sport och idrott 6 8 10 34 Kåserier 4 10 5 23

Böcker om medicin och 4,3 5,3 5,8 4,6 8,1 5,5 hälsovård — 3 4 1 11

Övriga böcker 4 7 9 4 30

Totalt 328 100,0 526 100,0 483 100,0 241 100,0 210 100,0 1 788 100,0

DJ 24

SOU 1972 20

Tabell 5. 7a Genomsnittligt antal böcker av olika kategorier, som de intervjuade männen läst i under de senaste fjorton dagarna.

Böcker som lästs av män

Kirseberg

Antal

(N = 222)

Medel- tal

Oxhagen (N = 223)

Antal

Medel- Antal

tal

Skärholmen (N = 195)

Medel- tal

Skellefteå (N = 138)

Antal Medel—

tal

Jörn (N = 155)

Antal Medel-

tal

Summa män (N = 933) Antal

Medel- tal

v—4

10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21.

Detektivromaner Äventyrsromaner, agent- romaner, science fic- tion, etc

Andra romaner Novellsamlingar Diktsamlingar

Skådespel (pjäser) Barnböcker Ungdomsböcker

Böcker om konst, littera- tur, teater, musik Religiösa böcker och böcker om religion och filosofi Reseskildringar Resehandböcker Historiska och arkeologiska fackböcker (ej historiska romaner)

Memoarer och biografier Böcker om psykologi, upp- fostran och undervisning Samhällsvetenskapliga och politiska böcker, debatt- böcker Tekniska och naturveten- skapliga böcker Hobbyböeker, böcker om sport och idrott

Kåserier

Böcker om medicin och hälsovård

Övriga böcker

Totalt

15

u—M PON-—

m

SPN

0,07 0,01 0,01 0,01 0,06

0 ,05

0,07

0 ,04

23

00ng [N'—' ln

lf)

a_k— lnx0|

!!”

21 25

Om

0,10 17 0,10 38 0,26 69

0,04 4 0,01 0,02 7

0,02 13 0,03 11

0,08

meo ca

0,11 17

0,11 22

10 2 0,06 1 8

1

0,09 0,19 0,35 0,03 0,02 0,04 0,07 0,06 0,11 0,10 0,11 0,11

(x QN

.—

] tft

0,05 0,17 0,17 0,01 0,01 0,05 0,03 0,04 0,06 0,05 0,05

QN

0,77

0,96 249 1,28

0,67

0,03 0,26 0,23 0,01 0,01 0,01 0,09 0,01 0,01 0,02 0,03 0,06 0,75

66

151 246 11 12

..»— IN!?

17 42

åil

11 55 75 27 10

20 843

24;

0,07 0,16 0,26 0,02 0,01 0,02 0,05 0,03 0,06 0,07 0,08 0,06 0,90

Böcker som lästs av kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Summa

(N = 183) (N = 261) (N = 226) (N = 167) (N = 128) kvinnor (N = 963)

SOU 1972

Antal Medel- Antal Medel- Antal Medel— Antal Medel- Antal Medel- Antal Medel- tal tal tal tal tal tal

20

1. Detektivromaner 0,10 31 0,12 29 0,13 0,07 0,04 94 0,10 2. Aventyrsromaner, agent-

romaner, science fic- tion, etc 0,03 0,05 0,03 0,01 0,05 34 0,04 Andra romaner 0,44 0,56 0,52 0,46 0,33 0,48 Novellsamlingar 19 Diktsamtlingar 0,04 0,04 0,03 0,03 0,02 9 0,03 Skådespel (pjäser) 3 Barnböcker 45 Ungdomsböcker 0,06 0,11 0,06 0,05 0,02 21 1 Böcker om konst, litteratur

teater, musik 0,01 0,02 0,01 0,02 0,01 14 0,01 Religiösa böcker och böcker om religion och filosofi 0,01 0,04 0,00 0,13 0,12 49 0,05 Reseskildrin är 31 Resehandböåker 093 0'03 0,08 0,02 1 1 0'03 Historiska och arkeolo- giska fackböcker (ej historiska romaner) Memoarer och biografier Böcker om psykologi, upp- fostran och undervisning Samhällsvetenskapliga och politiska böcker, debatt-

böcker Tekniska och naturveten- skapliga böcker 0,04 0,02

Hobbyböeker, böcker om

sport och idrott

Kåserier

Böcker om medicin och 0,05 hälsovård

Övriga böcker

0,07 0,05 0,07 0,06 0,06 0,08 0,05

326

SOU 1972 20

Tabell 5. 7c Genomsnittligt antal lästa böcker av olika kategorier som de intervjuade männen och kvinnorna läst i under de senaste fjorton dagarna.

Antal böcker som lästs av de intervjuade männen och kvinnorna

Kirseberg

(N= 405)

Antal Medel-

tal

Oxhagen (N = 484)

Skärholmen (N = 421)

Skellefteå (N = 305)

Antal

Medel-

tal

Antal

Medel-

tal

Antal Medel- tal

Jörn (N = 281)

Totalt

(N = 1 896)

Antal

Medel- tal

Antal

Medel- tal

v—t

mvnnso'hooox'

10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21.

mg.—__

Detektivromaner Äventyrsromaner, agent- romaner, science fic-

tion etc

Andra romaner Novellsamlingar Diktsamlingar

Skådespel (pjäser) Barnböcker Ungdomsböcker

Böcker om konst, litteratur, teater, musik Religiösa böcker och böcker om religion och filosofi Reseskildringar Resehandböcker Historiska och arkeologiska fackböcker (ej historiska romaner)

Memoarer och biografier Böcker om psykologi upp- fostran och undervisning Samhällsvetenskapliga och politiska böcker, debatt— böcker Tekniska och naturveten- skapliga böcker l—lobbyböcker, böcker om sport och idrott

Kåserier

Böcker om medicin och hälsovård

Övriga bocker

33 33 142

vsb—*

00

14 17

NO fl” j tr

0,08 0,08 0,35 0,03 % 0,03 0,01 0,01 j 0,02

j» 0,05

0 ,05

0,04 0,03

11 35 35

MIN

0,11 0,08 0,42

0, 04

0,07 0,02 0,03 0,03 0,07 0,10 0,07 0,06

46 45 186

thKNv—i

10 14 27 1

24 28

vax

0,11 0,11 0,44 0,03 0,04

0, 02

0,03 0,07

0, 09

0,07 0,07 0,07

18 0,06 24 0,08 99 0,32

...a—— [VW

0,03

4 0,01

28 0,09 % 0,01

coax

1» 0,06

0,04 11

7 002

VN

MXO

ON (”080

0,03 0,16 0,27 0,01

0, 01

0,01

0,10 0,01

0, 03

0,02

0, 02

0,06

160 185 707

30 21 52 25 31 91 55 61 56 28 90 92 34 23 11 30

0,02 0,05 0,03 0,06 0,06 0,05 0,05

SOU 1972:20

Tabell 5.8a Antal böcker, som de intervjuade i olika åldersgrupper läst i minst en timme under de senaste 14 dagarna (i procent av antalet intervjuade inom respektive grupp).

Inte läst i någon bok under de senaste 14 dagarna, ålder 15— 20— 30— 40— 50— 60— 15— 19 29 39 49 59 69 19 20— 29

Män Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

J öm

Kvinnor Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

57,1 57,8 52,6 63,5 72,7 63,1 19,0 50,0 67,9 38,5 51,1 (83,3) 52,0 16,7 43,8 35,7 29,8 56,8 (50,0) 39,0 25,0 21,4 53,8 65,7 60,9 75,0 61,6 42,9 50,0 66,7 76,2 55,2 77,4 65,8 21,4 34,8 70,4 54,2 66,7 80,0 87,5 64,5 13,0 30,0 51,0 36,6 47,4 69,2 33,3 44,8 50,0 26,7 54,9 43,3 52,9 53,3 61,5 49,6 33,3 21,4 56,1 69,7 60,9 72,0 71,0 61,7 14,3 46,7 57,7 56,3 76,7 65,4 61,5 62,7 26,7 15,6 11,3 32,1 38,5 16,7 14,8 15,4 15,9 19,5 11,5

30— 39 15,8 29,5 28,1 11,4

0,0

20,8 21,1 22,4 21,1 18,8

40— 50— 60— 49 59 69 21,2 13,6 23,4 (0,0)

6,8 (16,7) 17,4 8,3 24,1 12,9

2,8 16,0 4,2 13,2 23,1 6,7 26,5 13,3 23,1 26,1 8,0 9,7 20,0 23,1 7,7

Läst i en bok de senaste 14 dagarna, ålder

To— talt

15,8 21,5 25,1 19,6 16,1 12,6 19,2 20,8 15,0 18,3

Läst i två eller fler böcker de senaste 14 dagarna, ålder 15— 19 20— 29 30— 39

40— 49 50— 59 60— 69

23,9 33,3 31,2 35,7 28,6 52,2 20,0 40,0 64,3 26,6 26,6 20,8 32,2

7,7 16,6

14,8 33,6 29,2 24,4 30,0

31,6 32,0 42,1 22,9 23,8

25 ,0 42,3 23,3 18,2 24,9

15,3 25,5 36,4 21,7 20,7 30,5 39,4 20,6 13 ,0

3,3

15,9 22,1 31,2 14,3 10,7

4,0 7,7 33,4 20,0 11,5

13,7 (16,7) (33,3) 16,7

9,7 8,3 60,0 15,4 19,3 30,8

26,5 35,9 18,8 18,1 22,9 36,0 29,6 23,2 19,0

Anm Parentesen anger att det totala antalet intervjuade personer inom gruppen understiger 10. Det totala antalet intervjuade personer i respektive grupp framgår av

tabell 5.8b.

Tabell 5.8b Procentuella andelen av de intervjuade i olika åldersgrupper som lånat minst en bok av de böcker de läst i under de senaste fjorton dagarna. (Siffrorna inom parentes anger antalet intervjuade personer inom varje grupp.)

Ålder Totalt 15—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—69 Män Kirseberg 28,6 (21) 17,8 (45) 10,5 (38) 9,6 (52) 6,8 (44) 9,1 (22) 12,6 (222) Oxhagen 4,7 (12) 15,1 (53) 25,6 (78) 25,5 (47) 11,1 (27) 16,7 (6) 22,0 (223) Skärholmen 37,5 (16) 35,7 (56) 35,1 (57) 20,5 (44) 50,0 (16) 16,7 (6) 32,8 (195) Skellefteå 57,1 (14) 11,5 (26) 17,2 (35) 8,7 (23) 0,0 (28) 16,7 (12) 15,2 (138) Jörn 35,7 (28) 16,7 (18) 19,0 (21) 20,7 (29) 7,1 (28) 6,5 (31) 17,4 (155) Kvinnor Kirseberg 47,8 (23) 11,1 (27) 22,9 (48) 25,0 (36) 12,0 (25) 4,2 (24) 20,8 (183) Oxhagen 40,0 (20) 31,7 (104) 32,4 (71) 44,7 (38) 15,4 (13) 33,3 (15) 33,7 (261) Skärholmen 40,0 (15) 25,6 (82) 28,4 (67) 17,6 (34) 33,3 (15) 23,1 (13) 26,5 (226) Skellefteå 64,3 (14) 22,0 (41) 15,2 (33) 26,1 (23) 0,0 (25) 3,2 (31) 18,0 (167) Jörn 53,3 (15) 26,9 (26) 12,5 (16) 20,0 (30) 19,2 (26) 15,4 (13) 23,8 (126)

Tabell 5.8c Procentuella andelen personer av de intervjuade i olika åldersgrupper som köpt minst en bok av de böcker de läst i under de senaste fjorton dagarna. (Siffrorna inom parentes anger antalet intervjuade personer inom varje grupp)

Ålder Totalt 15—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—69 Män Kirseberg 9,5 (21) 22,2 (45) 31,6 (38) 23,1 (52) 11,4 (44) 4,5 (22) 18,9 (222) Oxhagen 8,3 (12) 18,9 (53) 28,2 (78) 25,8 (47) 25,9 (27) 0,0 (6) 23,3 (223) Skärholmen 6,3 (16) 23,2 (56) 30,8 (57) 25,5 (44) 37,5 (16) 0,0 (6) 25,0 (195) Skellefteå 14,3 (14) 34,6 (26) 17,1 (35) 17,4 (23) 21,4 (28) 16,7 (12) 21,0 (138) Jörn 17,9 (28) 5,6 (18) 14,3 (21) 17,2 (29) 10,7 (28) 16,1 (31) 14,2 (155) Kvinnor Kirseberg 26,1 (23) 7,4 (27) 16,7 (48) 19,4 (36) 8,0 (25) 4,2 (24) 14,2 (183) Oxhagen 5,0 (20) 22,1 (104) 32,4 (71) 15,8 (38) 15,4 (13) 40,0 (15) 23,4 (261) Skärholmen 13,3 (15) 25,6 (82) 23,9 (67) 14,7 (34) 13,3 (15) 0,0 (13) 20,4 (226) Skellefteå 21,4 (14) 24,4 (41) 18,2 (33) 17,4 (23) 12,0 (25) 22,6 (31) 19,8 (167) Jörn 0,0 (15) 15,4 (26) 12,5 (16) 3,3 (30) 15,4 (26) 23,1 (13) 11,1 (126)

328 SOU 1972:20

Tabell 5. 9a Procentuell andel personer som läst minst en bok under de senaste fjorton dagarna inom olika utbildningsgrupper. Parentes anger att

det totala antalet intervjuade personer inom gruppen understiger 10. Det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp framgår av tabell 5.9b.

SOU 1972 20

Har ej läst någon bok Har läst 1—2 böcker Har läst 3 böcker eller fler

Folk- Folk- Real- Folk— Folk- Real- Folk- Folk- Real-

skola skola exa- skola skola exa- skola skola exa- + men + men men yrkes- eller yrkes— eller eller ut- motsv ut— motsv motsv bildn " bildn "

Män

Kirseberg 42 ,6 25 ,0 40,4 37 ,5 Oxhagen 50,7 30,0 41,3 52,0 Skärholmen 33,3 26,3 55,0 50,0 Skellefteå 36,4 27 ,3 54,6 54,6 Jörn 63,2 (66,7) 21,0 (33,3)

K vinnar

Kirseberg 33,3 (20,0) 33,3 (40,0) Oxhagen 33,6 16,7 45 ,1 41,7 Skärholmen 44,4 3,7 43 ,2 66,6 Skellefteå 50,0 (33,3) 38,0 (33,3) Jörn 42,9 (100,0) 28,6 (0,0)

Tabell 5.9b Procentuell andel personer som läst i minst en köpt bok under de senaste fjorton dagarna inom olika utbildningsgrupper. (Siffrorna inom parentes anger antalet inter-

vjuade personer inom respektive grupp.)

Folkskola Folkskola + Realexamen Studentexamen Totalt yrkesutbildn eller mot- och därutöver

svarande

Män Kirseberg 11,4 (105) 21,0 (62) 25 ,5 (47) 62,5 (8) 18,9 (222) Oxhagen 9,4 (5 3) 15,6 (45) 26,7 (75) 40,0 (50) 23,3 (223) Skärholmen 20,4 (54) 20,9 (43) 25 ,0 (60) 44,7 (38) 26,7 (195) Skellefteå 14,9 (67) 14,8 (27) 36,4 (33) 27,3 (11) 21,0 (138) ( Jörn ' 14,0 (114) 15,8 (19) 15,8 (19) 0,0 (3) 14,2 (155) 1 l

Kvinnor ,

Kirseberg 9,0 (111) 16,0 (25) 28,6 (42) 0,0 (5) 14,2 (183) Oxhagen 6,0 (84) 27,5 (40) 28,3 (113) 54,2 (24) 23,4 (261) Skärholmen 8,7 (80) 15,8 (38) 24,7 (81) 48,1 (27) 20,3 (226) Skellefteå 16,5 (97) 12,0 (25) 28,6 (42) 66,7 (3) 19,8 (167) Jörn 9,3 (86) 16,7 (18) 14,3 (21) 0,0 (1) 11,1 (126)

Tabell 5.9c Procentuell andel personer som läst i minst en lånad bok under de senaste fjorton dagarna inom olika utbildningsgrupper. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Folkskola Folkskola+ Realexamen Studentexamen Totalt yrkesutbildn eller mot— och därutöver svarande

Män Kirseberg 8,6 (105) 8,1 (62) 27 ,7 (47) 12,5 (8) 12,7 (222) Oxhagen 18,9 (53) 22,3 (45) 13,7 (75) 38,0 (50) 22,1 (223) Skärholmen 33,4 (54) 21,0 (43) 36,7 (60) 39,5 (38) 32,9 (195) Skellefteå 10,5 (67) 7,4 (27) 21,2 (33) 45 ,5 (11) 15,2 (138) Jörn 13,1 (114) 31,6 (19) 26,3 (19) 33,3 (3) 17,4 (155) Kvinnor Kirseberg 9,9 (111) 24,0 (25) 45,3 (42) 40,0 (5) 20,8 (183) Oxhagen 25,0 (84) 22,5 (40) 42,5 (113) 41,7 (24) 33,7 (261) Skärholmen 23,7 (80) 18,4 (38) 33,5 (81) 55,6 (27) 30,1 (226) Skellefteå 12,4 (97) 20,0 (25) 28,6 (42) 33,3 (3) 18,0 (167) Jörn 20,9 (86) 11,2 (18) 47,6 (21) 0,0 (1) 23,8 (126)

SOU 1972:20

Tabell 5.10 Procentandel personer, som är under 30 år och procentandel personer som är 60 år och äldre bland de intervjuade på olika utbildningsnivåer ide fem undersökningsområ- dena. (Sntran inoni parentes anger personer i den grupp, för kaen procentandelen har beräknats.)

Procentandel av de intervjuade som är under 30 år (U) samt de som är 60 år Och äldre (Ä)

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Män

Enbart folkskola 20,7 18,9 24,1 17,9 18,4 (54) 34,3 34,0 16,7 43,3 47,4

Folkskola plus viss yrkesut- bildning 35,5 28,9 39,5 37,0 47,4

35,1 11,1 14,0 18,5 21,1

Realexamen eller motsv. 53,2 44,0 50,0 42,4 73.7

17,0 9,3 10,0 24,2 10,5

Studentexamen eller högre utbildning 31 ,6 36,4

2,6 9,1

Kvinnor Enbart folkskola

Folkskola plus viss yrkesut- bildning

Realexamen eller motsv.

Studentexamen eller högre utbildning

SOU 1972:20

Tabell 5.1] Genomsnittligt antal levnadsår för de intervjuade från de fem undersökningsom- rådena på olika utbildningsnivåer. (Siffran inom parentes anger personer i den grupp, för vilken medeltalet är beräknat.)

Genomsnittligt antal levnadsår

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Män Enbart folkskola (105) 39 (53) 39 (54) 44 (67) 46 (114) Folkskola plus viss yrkesut- ; bildning 37 (62) 36 (45) 36 (43) 36 (27) 31 (19) 3 Realexamen * eller motsv. 33 (47) 33 (75) 31 (60) 35 (33) 27 (19) Studentexamen eller högre utbildning 29 (8) 35 (50) 34 (38) 34 (11) 26 (3)

Totalt 40 (222) 35 (223) 35 (195) 39 (138) 41 (155) Kvinnor Enbart folkskola 41 (111) 38 (84) 39 (80) 47 (97) 44 (86) Folkskola plus viss yrkesut- bildning 35 (25) 36 (40) 37 (38) 38 (25) 34 (18) Realexamen eller motsv. 36 (42) 30 (113) 30 (81) 29 (42) 27 (21) Studentexamen eller högre utbildning 30 (5) 31 (24) 30 (27) 27 (3) 27 (l)

Totalt 39 (183) 34 (261) 34 (226) 41 (167) 40 (126)

SOU 1972:20

5.2 Hur har de intervjuade fått kännedom om de böcker som de läst i under de senaste fjorton dagarna och hur har de fått tag i dem?

De intervjuade fick för var och en av de böcker, som de läst i under de senaste fjorton dagarna, ange på vilket sätt de hade fått kännedom om att boken existerade. Svarsalternativen framgår av tabell 5.12. Det visade sig att samtal med bekanta var den väg, på vilken de intervjuade oftast hade fått kännedom om de böcker som de läst under de senaste fjorton dagarna. Den ”informationsvägen” angavs för ca 40 % av de 1 788 böckerna. Näst vanligast var att de hade fått kännedom om boken i samband med något biblioteksbesök. Denna informationsväg nämndes i samband med ca en fjärdedel av de 1 788 böckerna. När man resonerar om dessa siffror bör man hålla i minnet att de intervjuade hade möjlighet att ange mer än en ”informationsväg” för varje bok, och att de också gjorde detta i viss utsträckning. ] genomsnitt nämnde de 1,21 ”informa- tionsvägar” per läst bok.

I jämförelse med de båda redan nämnda informationsvägarna (genom samtal med bekanta och genom besök på bibliotek) spelade de övriga informationsvägarna en underordnad roll. Rangordningen mellan de olika informationsvägarna blev, om man utgår från de svar som samtliga de intervjuade gav, den som man finner i nedanstående tablå.

Samtal med anhöriga eller bekanta och skyltningen och personkontak- terna i bokhandeln, varuhusen och pressbyråerna spelade större roll som informationsvägar för männen än för kvinnorna, medan informationen genom biblioteken och genom massmedia spelade större roll för kvinnorna.

Information genom recensioner Och artiklar i tidningar och tidskrifter spelar störst roll för den jämförelsevis högt utbildade befolkningen i Oxhagen och Skärholmen. På samma sätt förhåller det sig med annonserna i dagspressen. I gengäld spelar informationen i pressbyråns kiosker Och liknande försäljningsställen en större roll för befolkningen i

Informationsväg Procentuell andel av de lästa böckerna för vilken viss in— formationsväg angivits

Män Kvinnor Totalt

Genom anhöriga eller bekanta (inklusive som medlem ibokklubb eller läsecirkel) 35,6 42,5 39,3 Genom bibliotek — hittade själv boken eller fick tips av bibliotekarie 19,6 28,6 24,3 Genom recension eller annan artikel i tidning eller tidskrift 8,7 11,4 10,2 Genom bokhandelns skyltfönster eller inne i bokhandel 7,0 9,5 Genom annons i tid ning eller annan reklam 7,2 7,5 ] pressbyrå, kiosk, varuhus eller lik- nande försäljningsställe 3.0 6,2 Genom TV och radio 5 4 4 0 På annat sätt

SOU 1972:20

Jörn och Kirseberg. I övrigt finns det inga markerade skillnader mellan det sätt, på vilket information om de lästa böckerna har nått de intervjuade i de fem undersökningsområdena. Även de skillnader, som vi har nämnt, är av mycket måttlig storleksordning. Det mest framträdande draget är det förhållandet att så många av de intervjuade männen och kvinnorna i Kirseberg och Jörn har fått information om de böcker som de läst genom pressbyråkiosker och liknande försäljningsställen. Detta gäller dock inte i så hög grad för kvinnorna i Kirseberg. Bakgrundsmate— rialet till denna tabell visar att det nästan uteslutande är böcker, som ”information”, som de intervjuade har fått i kiosken och liknande försäljningsställen, nästan uteslutande gäller böcker som inköpts på sådana försäljningsställen. (I Jörn gäller detta för 25 av de 29 böcker som jörnborna köpt i en kiosk.)

Sambandet mellan det sätt på vilket de intervjuade har fått kännedom om en bok Och det sätt på vilket de har fått tillgång till den framträder klart i tabell 5.133.

Tabellen visar bland annat att det är mycket vanligt att de intervjuade fått kännedom om existensen av en bok i samband med att de f1ck tillgång till den. För 83 % av de böcker, som de intervjuade fått i present av bekanta Och anhöriga gäller att de fått kännedom om boken genom att den nämndes av personer i denna krets eller genom medlemskap i någon bokklubb eller läsecirkel; sannolikt har de Ofta fått kännedom om bokens existens i samband med att den överlämnades till dem. Även för läsecirkelböckerna och bokklubbsböckerna förefaller det som om de intervjuade i stor utsträckning fått kännedom om böckernas existensjust genom att de har varit medlemmar i en bokcirkel och en bokklubb; genom svarsalternativens formulering (se ovan) är det dock inte möjligt att exakt ange hur stor prOcentandel av de intervjuade som fått information om boken just genom bokklubben och läsecirkeln. Det senare alternativet torde dock ha spelat mindre roll i detta sammanhang men svarsalternativens utformning gör att det tyvärr inte är möjligt att hålla i sär dessa båda informationsvägar i våra analyser av svaren.

Böcker som köpts i en pressbyråkiosk eller någon annan kiosk har de intervjuade i nära nio tiondelar av fallen fått kännedom om genom att de fått syn på dem i samband med köpet. De böcker, som köpts i en bokhandel, har de intervjuade däremot ganska ofta köpt efter det att de fått kännedom om bokens existens genom bekanta och anhöriga, genom tidningsannonser och tidningsrecensioner.

För de böcker som lånats på bibliotek gäller i hög grad att de intervjuade fått kännedom om dem i samband med det besök på biblioteket, då de lånade dem.

Tabellen tyder på att ”förhandsinformation” genom annonser, recen- sioner i tidningar och tidskrifter och omnämnanden i radio och TV spelar en jämförelsevis liten roll som ”styrande” faktorer när en person köper böcker eller lånar på bibliotek. En betydligt större roll för valet av bok spelar av tabellen att döma det utbud av böcker som finns till hands i bokhandeln, pressbyråkiosken och bibliotekslokalen och den informa— tion, som den intervjuade kan få genom personalen i dessa institutioner.

De böcker, som de intervjuade fått tag i genom att vara med i

334 SOU 1972:20

läsecirklar och bokklubbar, är det slags böcker, som de hade fått information om på flesta vägar. Det hänger troligen samman med att de böcker, som distribueras genom läsecirklar ofta är just de nyutkomna böcker som har blivit föremål för den mesta uppmärksamheten i pressen Och massmedia, men också med att de böcker som distribueras genom bokklubbarna i regel är sådana som har hunnit bli påtagliga kritik- och publikframgångar.

Tabellen pekar vidare mot att när en person köper böcker i en bokhandel, så har han jämförelsevis ofta fått eller skaffat sig information om den inköpta boken genom massmedia och på andra sätt; skillnaden mellan bokhandelsinköp och kioskinköp är i detta avseende mycket markant.

I tabellerna 5.14a—c och 5.15a—c redovisas detaljerat på vilka sätt som de intervjuade männen och kvinnorna fått tag i de böcker, som de läst i under de senaste fjorton dagarna.

Vad som framträder tydligast i dessa tabeller är att förhållandena i Jörn på ett markerat sätt avviker från förhållandena i de övriga fyra undersökningsområdena, och att förhållandena i Kirseberg är de som mest liknar dem i Jörn. De intervjuade i Jörn hade i lägsta utsträckning köpt de lästa böckerna i någon bokhandel och i högsta utsträckning köpt dem i någon kiosk. Ordningsföljden mellan de fem undersökningsområ- dena för dessa två förvärvsmetoder för männen och kvinnorna framgår av nedanstående tablå.

Sammanställningen nedan är baserad på siffrorna i tabell 5.15, som anger det genomsnittliga antalet inköpta böcker per intervjuad person. Samma bild med Oxhagen och Jörn som två ”extrempoler” och Kirseberg som mest likt Jörn ur denna synpunkt erhåller man emellertid om man gör upp en liknande sammanställning på grundval av siffrorna i tabell 5.14.

Detta resultat står i god samklang med vad vi känner till om möjligheterna för befolkningen i de fem undersökningsområdena att göra bokinköp hos bokhandlare och i kiosker. I Jörn fanns det när undersökningen genomfördes en tynande B-bokhandel; det var ortens färghandel som sålde böcker men utbudet var mycket begränsat. I praktiken var jörnborna hänvisade till att göra sina bokhandelsinköp i samband med resor till Skellefteå (som ligger ca 6 mil från Jörn). I Kirseberg fanns det inte alls någon bokhandel, och invånarna i området måste göra sina bokhandelsinköp i boklådorna i det centrala Malmö (som ligger 1—2 kilometer från Kirseberg). I Skellefteå Och Skärholmen finns

Inköp i bokhandel Inköp i kiosk

Män Kvinnor Män

Oxhagen Skärholmen Skellefteå Kirseberg Jörn

SOU 1972:20

det centralt belägna boklådor inom undersökningsområdet. I Oxhagen finns det inte någon bokhandel, men befolkningen där tycks inte uppleva den ca 2 km långa färdvägen in till stadens centrala del (där boklådorna finns) som något hinder för att utnyttja dem. I det avseendet skiljer sig de intervjuade i Oxhagen markant från de intervjuade i Kirseberg. Ingetdera området har någon bokhandel och avståndet från undersök- ningsområdet till boklådorna i de centrala delarna är i båda fallen omkring två kilometer, men oxhagenborna köper en mycket större andel av sina böcker i en bokhandel än kirsebergsborna. Två omständigheter bidrar troligen till uppkomsten av denna skillnad: (a) invånarna i Oxhagen, som har betydligt högre utbildning än invånarna i Kirseberg, är mera intresserade av de böcker som finns att köpa i boklådorna i stadens centrala delar än kirsebergsborna och (b) invånarna i Oxhagen reser troligen i större utsträckning än invånarna i Kirseberg in till de centrala delarna av Örebro (respektive Malmö), sannolikt mest därför att det begränsade totala serviceutbudet i Oxhagen lockar dem till det (det är mycket mera begränsat än motsvarande utbud i Kirseberg), men kanske också därför att invånarna i Kirseberg av åldersskäl och ekonomiska skäl har svårare att övervinna de hinder, som försvårar besök i hemortens centrala delar.

Tabell 5.16 visar på ett åskådligt sätt att jörnborna i större utsträckning köper de böcker som de läst i pressbyråkiosker och liknande försäljningsställen, och att de böcker, som de och de övriga intervjuade köper på dessa försäljningsställen till mycket stor del är äventyrsromaner, agentromaner och annan massmarknadslitteratur. Tabellen visar emeller- tid att den höga andelen äventyrsromaner, sciencefiction-romaner och liknande böcker inte helt och hållet införskaffas genom kioskköp. En bidragande förklaring tycks vara att många ”kioskböcker” cirkulerar bland vänner och bekanta. Se tabell 5.14!

Tabell 5.17 visar att männen oftare skaffar sig information om böcker som de skall läsa genom vad de kan få veta i bokhandeln eller ett annat försäljningsställe, medan kvinnorna oftast skaffar sig sådan information i samband med biblioteksbesök.

Skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller utnyttjandet av in- forrnationskanalerna är i stort sett små, men samma skillnader återkom- mer vid jämförelser mellan män och kvinnor inom samtliga fem under- sökningsområden.

Jämför man i detta avseende de intervjuade i de fem undersöknings- områdena med hjälp av tabellerna Ala—lh i tabellbilagan finner man att befolkningen i Oxhagen och Skärholmen har utnyttjat de flesta av de studerade informationsvägarna i större omfattning än befolkningen i de andra tre orterna. Det är egentligen endast för pressbyråskyltningen, som det för läsaren nu så välkända mönstret med Oxhagen och Skärholmen ”i tOpp” och med Jörn och Kirseberg ”i botten” inte framträder klart. Både Jörn och Kirseberg har jämförelsevis många intervjuade, som använt sig av denna informationskanal. Jörn speciellt bland kvinnorna och Kirseberg speciellt bland männen.

Huvudsyftet med tabell 5.17 är emellertid att belysa sambandet mellan ålder och informationsväg. Tabellen år en sammanfattning av den

336 SOU 1972:20

information, som återfinns i Bilaga Ala—lh. Den visar att information genom anhöriga och/eller bekanta (inklusive information i samband med deltagande i bokklubbar och läsecirklar), information genom besök på bibliotek får en ökande betydelse med växande ålder medan information genom skyltningar, etc i pressbyråkiosker och andra kiosker med växande ålder spelar en avtagande roll som kunskapskälla beträffande de lästa böckerna. De fyra andra informationsvägarna (genom tidningsannonser och annan reklam, genom recensioner och artiklar i tidningar och tidskrifter, genom TV och radio och genom bokhandlarens exponering av böcker i skyltfönster och inne i butiken) spelar en växande roll som kunskapskälla fram till åldrarna 30—39 år för att sedan successivt spela mindre roll.

När man på samma sätt i tabell 5.18 undersöker sambandet mellan det sätt, på vilket de intervjuade med Olika utbildningsnivå har fått kunskap om de böcker som de läst i under den studerade fjortondagarsperioden, finner man att sex av de sju informationsvägarna spelar en växande roll ju högre utbildningsnivå de intervjuade har. Ju högre utbildningsnivå, desto större andel personer har fått kännedom om minst en av de böcker, som de läst i under de senaste fjorton dagarna på dessa olika vägar — vilket man har anledning att vänta sig, eftersom de har läst fler böcker under de senaste fjorton dagarna. Men det finns ett intressant undantag från denna regel Och det är att information genom skyltning och dylikt i pressbyråkiosker och andra kiosker inte spelar den största rollen som kunskapskälla bland dem som har den högsta utbildningen, men inte heller bland dem som har minst utbildning (enbart folkskoleutbildning) utan bland dem som har genomgått folkskola eller motsvarande skola och som därtill har minst ett års yrkesutbildning.

Ju högre utbildning som intervjupersonerna har, på desto fler sätt har de skaffat sig kunskaper om de böcker som de har läst under de senaste fjorton dagarna. Det framgår om man summerar antalet angivna informationsvägar per intervjuad och bok för personer med olika utbildning:

Antal informationsvägar om läst bok (före förvärvet)

Män Kvinnor Totalt Enbart folkskola 0,5 0,4 0,4 Folkskola plus minst ett års yrkesutbildning 0,6 0,6 0,6 Realexamen eller motsvarande 0,9 1,1 1,0 Studentexamen eller högre 1,5 2,0 1,7 Totalt 0,7 0,8 0,7

Sammanställningen överst på nästa sida visar på hur många olika sätt som de intervjuade på olika utbildningsnivåer och från de olika undersök- ningsområdena genomsnittligen har fått information om böcker som de läst under de senaste fjorton dagarna (innan de fick tillgång till boken). Bland de intervjuade med enbart folkskoleutbildning är detta medeltal lägst för dem från Jörn och Kirseberg. Storleken av den informations—

SOU 1972220 337

22

Folkskola Folkskola med Realexamen el. Studentexamen Totalt

yrkesutbildn. motsvarande och därutöver

Medel- Antal Medel- Antal Medel- Antal Medel— Antal värde pers värde pers värde pers värde pers

Medel- värde

Antal

pers

Män Kirseberg 0,3 105 0,6 62 0,8 47 (1,6) 8 0,5 222 Oxhagen 0,5 53 0,7 45 0,9 75 1,6 50 0,9 223 Skärholmen 1,0 54 0,7 43 1,1 60 1,7 38 1,1 195 Skellefteå 0,4 67 0,3 27 0,8 33 1,0 11 0,5 138 Jörn 0,4 114 0,7 19 0,6 19 (0,3) 3 0,4 155 Kvinnor Kirseberg 0,3 111. 0,7 25 1,2 42 (1,0) 5 0,6 183 Oxhagen 0,6 84 0,8 40 1,2 113 2,2 24 1,0 261 Skärholmen 0,5 80 0,6 38 1,0 81 2,1 27 0,9 226 Skellefteå 0,5 97 0,4 25 0,7 42 (1,7) 3 0,5 167 Jörn 0,4 86 0,3 18 0,9 21 (0,0) 1 0,5 126 mängd, som styr införskaffandet av de böcker, som de intervjuade själv läser, beror uppenbarligen både på utbildningsnivån och på i vilken be— byggelsemiljö man är bosatt. Samma mönster återkommer när man jämför personer tillhörande Olika socialgrupper. Ju högre socialgruppstillhörighet, desto högre andel av de intervjuade har fått kännedom om minst en av de böcker han eller hon läst i genom sex av de sju angivna informationskanalerna. Det enda undantaget är, liksom när det gällde grupper med Olika utbildning, den information som man kan få genom skyltningen i pressbyrån och andra kiosker. Denna informationsväg spelar den största rollen bland personer som tillhör socialgrupp III och den minsta rollen bland personer som tillhör socialgrupp ]. Ser man efter på hur många vägar som de intervjuade från olika socialgrupper inom vart och ett av de fem undersökningsområdena fått information om en införskaffad bok (innan de fick tag i den) får man följande resultat: Socialgrupp Socialgrupps- Summa ————————————— tillhörigheten I " 1" ej fastställd Medel— Antal Medel- Antal Medel- Antal Medel- Antal Medel- Antal värde pers värde pers värde pers värde pers värde pers Män Kirseberg (1,1) 8 0,5 81 0,4 105 0,7 28 0,5 222 Oxhagen 1,9 40 0,7 128 0,6 35 0,7 20 0,9 223 Skärholmen 1,5 26 1,1 102 0,7 50 1,0 17 1,1 195 Skellefteå 1,1 14 0,4 51 0,4 52 0,8 21 0,5 138 Jörn (0,7) 3 0,5 45 0,3 66 0,6 41 0,4 155 Kvinnor Kirseberg (2,0) 2 0,7 90 0,2 63 0,8 28 0,6 183 Oxhagen 1,9 43 0,8 140 0,7 50 1,5 28 1,0 261 Skärholmen 1,8 31 0,8 125 0,4 47 1,0 23 0,9 226 Skellefteå (0,8) 9 0,5 69 0,3 53 0,9 36 0,5 167 Jörn (2,0) 1 0,4 52 0,3 52 0,8 21 0,4 126

338 SOU 1972:20

De intervjuade från Oxhagen och Skärholmen köper tydligen sina böcker med utgångspunkt från en betydligt mångsidigare information än de intervjuade från de tre övriga undersökningsområdena, och då särskilt Jörn och Kirseberg. Denna skillnad kvarstår, när man jämför personer som tillhör samma socialgrupp men som bor i olika undersökningsområ- den (det är viktigt att här hålla i minnet att personer i socialgrupp Ill från Jörn och Kirseberg i genomsnitt har lägre utbildningsnivå än personer i socialgrupp lll från Oxhagen Och Skärholmen).

Tabell 5.20 är en sammanfattning av tabellerna i Bilaga A, som i första hand syftar till att visa hur ofta olika förvärvssätt för böcker förekommer bland personer med olika utbildningsnivå. Tabellerna i denna Bilaga ger också en sammanfattande bild av skillnaderna i förekomsten av olika förvärvssätt bland de intervjuade från de fem undersökningsområdena. Den bekräftar den bild vi fått tidigare; bokinköp i kiosker och liknande försäljningsställen spelar en stor roll i första hand i Jörn och i andra hand i Kirseberg, medan bokinköp i boklådor och liknande försäljningsställen spelar en stor roll i första hand i Oxhagen och i andra hand i Skärholmen.

Av tabell 5.20 framgår också att män köpt fler av de böcker de läst än kvinnorna, men att kvinnor i gengäld oftare fått tag i sina lästa böcker genom bokklubbar Och läsecirklar och genom att låna dem på bibliotek. Av tabellerna i tabellgruppen A. 3.1a—lj i bilagedelen framgår att dessa skillnader återkommer för männens och kvinnornas sätt att få tag i de lästa böckerna i samtliga fem undersökningsområden.

Ser vi på sammanfattningstabellen 5.20, finner vi i summakolumnerna att antalet böcker, som de intervjuade läst i under de senaste fjorton dagarna ökar med högre utbildningsnivå. Tabell A3 lj i Bilaga A visar att detta är ett samband som förekommer bland både män och kvinnor i vart och ett av de fem undersökningsområdena. Personer med realexamen eller motsvarande utbildning hade läst fler böcker än personer med folkskoleutbildning (med eller utan kompletterande yrkesutbildning) och personer med studentexamen eller högre utbildning hade läst fler böcker än personer med realexamen eller motsvarande utbildning.

Män med studentexamen eller högre utbildning hade köpt de lästa böckerna i kiOSker i mindre utsträckning än män med lägre utbildning (för kvinnorna fanns det inte någon skillnad av detta slag; kvinnorna köpte över huvud taget mycket få böcker i kiosker). De förvärvssätt för böcker, som mest markerat ökar i frekvens med högre utbildningsnivå är (för både män och kvinnor) köp i bokhandel och lån på bibliotek, men för de flesta förvärvssätten gäller att de ökar i frekvens med högre utbildningsnivå.

Vill man uttrycka skillnaden mellan hur många lästa böcker som de intervjuade med enbart folkskoleutbildning och de med studentexamen eller högre utbildning fått tag i på olika sätt, så kan man säga att de intervjuade som tillhör studentexamensgruppen hade läst i sju ggr så många bokhandelsinköpta böcker och i tre ggr så många bibliotekslånade böcker som de intervjuade som tillhörde folkskolegruppen. Som vi redan påpekat är det emellertid nödvändigt att vid resonemang som är baserade på totalvärden för samtliga fem undersökningsområden hålla i minnet att dessa fem grupper tillsammans inte kan antas vara representativa för

SOU 1972:20 339

landets befolkning i sin helhet. De ger information om förhållandena i de fem undersökningsområdena, sedda som en helhet.

Tabell 5.21 är en sammanfattning av tabellerna A3.2a—2j i Bilage- delen. Den visar förekomsten av Olika förvärvssätt för de lästa böckerna bland personer som hänförts till socialgrupp I, socialgrupp II och socialgrupp III bland de intervjuade personerna. Den anger också förvärvssättens förekomst bland de personer, som vi inte hänfört till någon socialgrupp (dit hör framförallt studerande och pensionärer; den förra gruppen är störst och omfattar 65 % respektive 55 % av de intervjuade männen och kvinnorna).

Eftersom socialgruppstillhörigheten är starkt korrelerad med utbild- ningsnivån, är det naturligt att de samband som vi finner i tabell 5.21 i hög grad påminner om de samband vi fann i motsvarande tabell för utbildningsnivån. Bland männen avtar antalet inköp i kiosk med högre socialgruppstillhörighet (men någon motsvarande skillnad finner vi inte för kvinnorna där kioskinköpen överlag är mycket få). Inköpen i bokhandeln och bibliotekslånen ökar däremot med högre socialgruppstill- hörighet; detta gäller för både män och kvinnor.

Mest frapperande i denna tabell är de höga medeltalen för den grupp intervjuade, som ej hänförts till någon socialgrupp. Detta hänger givetvis samman med att denna grupp till så stor del består av unga personer som studerar; vi har ju redan tidigare konstaterat att bokläsningsfrekvensen är högst i de yngsta åldersgrupperna och bland dem som har utbildning över grundskolenivån. Huvudparten av de studerande hör hemma i dessa grupper. I vad mån som de höga medeltalen Också hänger samman med en hög bokläsningsfrekvens bland pensionärer kan vi tyvärr inte avgöra på grundval av tillgängligt tabellmaterial.

Under intervjuerna ställde vi en serie på sex frågor, genom vilka vi försökte fastställa hur ”bokintre55erade” de intervjuade var. Vi bad de intervjuade att ange om de instämde i eller tog avstånd från sex påståenden av följande slag: ”Det är synd att inte fler människor läser böcker”. De som svarade att de helt och hållet instämde i detta påstående fick poängvärdet fem (5) för sitt svar, och de som svarade att de helt och hållet tog avstånd från påståendet f1ck poängvärdet ett (1) för sitt svar. Poängvärdet för svaren på samtliga sex frågori frågeserien (frågorna 20:1 till 20:6 i frågeformuläret) summerades. Det erhållna totala poängtalet dividerades med antalet frågor, vilket betydde att vi fick ett medeltal för var Och en av de intervjuade, som kunde variera mellan 1,00 och 5,00, där ett lågt medelvärde angav att den intervjuade hade ett lågt ”bokintresse” Och ett högt att han hade ett högt ”bokintresse”.

] tabellerna A3.3a—3j redovisas sambandet mellan detta mått på ”bokintresset” och det antal lästa böcker, som de intervjuade fått tagi på Olika sätt. Tabell 5.22 redovisar sammanfattande detta samband för samtliga intervjuade från de fem undersökningsområdena.

Av summaraderna i tabell 5.22 framgår att växande bokintresse är korrelerat med ett ökande antal lästa böcker under de senaste fjorton dagarna (vilket självfallet är något som man har anledning att vänta sig). Särskilt starkt är sambandet mellan å ena sidan ”bokintresset” och å andra sidan antalet bokhandelsköpta och antalet bibliotekslånade böcker.

340 SOU 1972:20

Index för ”bokintresse” Antal Andel lästa böcker personer som lånats på bibliotek

1,00—2,99 58 0 av 18 = 0 % 3,00—3,99 408 75 av 256 = 30 % 4,00—4,99 1314 437 av 1 353 = 32 % 5,00 100 53 av 139=38%

För antalet bibliotekslånade böcker är skillnaden i läsfrekvens speciellt hög. Bland de 58 intervjupersoner, som hörde till gruppen med lägst ”intresse”, hade ingen läst någon bibliotekslånad bok under de senaste fjorton dagarna, medan de 100 intervjupersoner, som hörde till gruppen med det högsta bokintresset, tillsammans hade läst 53 bibliotekslånade böcker, se ovan. Resultatet tyder på att ”bokintresse” (mätt på det sätt som här använts) är en attityd som styr de intervjuades bokläsning. Av de resultat, som vi redovisar i avsnittet 5.7 framgår att denna attityd är mest positiv bland oxhagenborna och minst positiv bland jörnborna.

Ju mer bokintresserad man är, desto fler böcker läser man och desto större andel av dessa böcker får man tag i genom att låna dem på bibliotek.

Ser vi i stället på antalet lästa böcker, som köpts i bokhandel, finner vi inte någon liknande skillnad mellan dem som har högt och lågt bokin- tresse, se nedan.

Tabellen tyder på att personer med högt bokintresse skaffar sig en större andel av de böcker de läser genom att låna på bibliotek; bokhandelns relativa roll för de intervjuades bokförsörjning ökar däremot icke med växande bokintresse. Det är möjligt att detta hänger samman med att personer med stort bokintresse (och därmed förknippad hög bokförbrukning) finner att bokköp är en alltför dyrbar väg att tillgodose sitt bokbehov och att de därför i större utsträckning väljer den billigare vägen att låna böcker på bibliotek.

Index för ”bokintresse” Antal Andel lästa böcker personer som köpts i bokhandel

1,00—2,99 58 3 av 18 = 17 % 3,00—3,99 408 41 av 256 = 16 % 4,00—4,99 1314 201av1353 = 15 % 5,00 100 20 av 139 = 14 %

SOU 1972:20

Tabell 5.12 Antal böcker, som de intervjuade läst i de senaste fjorton dagarna och som de fått kännedom om på olika sätt.

Antal De intervjuade hade fått kännedom om boken böcker

genom annons genom genom om- genom i pressbyrå- genom genom i tidning recension nämnande i bokhandel kiosk eller bekanta bibliotek TV eller varuhus radio

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män

Kirseberg 14,7 29,4 Oxhagen 5 ,2 25 ,4 Skärholmen 7 ,6 43,0 Skellefteå 8 4 41,1

Jörn , 1614 43,1 9,7 35,6

Kvinnor Kirseberg 3 2 38,6

Oxhagen 126 43,5 Skärholmen 3,0 41,9

Skellefteå 0 7 52,1 Jörn 33,0

3,0 42,5

Totalt

Kirseberg 328 19 22 6,7 10 3,0 38 33,8 Oxhagen 526 54 85 16,2 21 4,0 66 36,1 Skärholmen 483 39 55 11,4 28 5,8 38 42,4 Skellefteå 241 16 16 6,6 6 2,5 21 47,7 Jörn 210 6 3 1,4 6 2,9 6 38,6

Summa 1788 134 181 10,1 71 4,0 169 39,3

SOU 1972 20

Anm. Observera att de intervjuade kan ha fått kännedom om en bok på mer än ett sätt.

Anskaffningssätt lnformationsväg Totalt

antal genom tid- genom recen- genom om— genom att genom att genom att genom att informa. ningsannons sion eller nämnande få syn på få syn på den nämndes själv hit- tions— eller an- artikel i i radio den i ett den i en av anhöriga ta den på vägar nan reklam tidning eller eller TV bokhandels- pressbyrå— eller bekan- ett biblio- för tidskrift fönster kiosk eller ta eller ge- tek eller böckerna eller inne annan kiosk, nom med— genom tips i en bok- i ett varu- lemskap i från bib— handel hus eller på bokklubb liotekarien ett liknande eller läse- försäljnings- cirkel ställe

SOU 1972:20

Antal % Antal % Antal %

genom att köpa den i bokhandel, pap- pershandel, varu- hus genom att köpa den i en pressbyråkiosk eller någon annan kiosk genom att köpa eller låna den genom bok- klubb eller läse- cirkel

genom någon annan form av köp

genom att man fått den i present genom att låna den på bibliotek

genom att låna den av

bekanta eller an-

höriga

genom att boken

fanns i mitt hem

(utan att jag visste

hur den kommit dit) 1,4 — — 2,9 34 48,6 — — 33 47,1 70 70 1,00 på något annat sätt 2,0 1 2,0 2,0 6 11,8 2 3,9 42 82,4 51 53 1,04 Totalt 134 7,5 181 10,1 71 4,0 702 39,3 435 24,3 370 20,7 1788 2172 1,21

SOU 1972:20

Tabell 5.13b Antal böcker som de intervjuade läst i de senaste fjorton dagarna och som de förvärvat genom köp i bokhandel eller varuhus och om vilka de fått kännedom på olika sätt.

Antal böcker De intervjuade har fått kännedom om boken

genom annons i tidning genom

recension

genom TV eller radio

genom bokhandel

Antal %

Antal

%

Antal % Antal %

i pressbyrå-

kiosk eller varuhus

Antal %

genom bekanta

Antal

%

genom

bibliotek

Antal

%

Män Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Summa

Kvinnor Kirseberg

Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Totalt Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

19,3 13,0 4,5 45,2 56,1 30,4 54,5 75,0

47,6 66,7 41,0 32,1 36,4 39,0 51,2 50,0 31,1 45,5 50,0 44,2

Tabell 5.136 Antal böcker som de intervjuade läst i de senaste fjorton dagarna och som de förvärvat genom köp i pressbyrå eller annan kiosk och om vilka de fått kännedom på olika sätt.

Antal Den intervjuade har fått kännedom om boken böcker

SOU 1972:20

genom annons genom genom TV genom i pressbyrå- genom genom i tidning recension eller radio bokhandel kiosk eller bekanta bibliotek varuhus

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män

Kirseberg 91,3 8,7 Oxhagen 100,0 — Skärholmen 100,0 — Skellefteå 77,8 22,2 Jörn 88,9 11,1

90,0 10,0

Kvinnor

Kirseberg 66,7 Oxhagen 100,0

Skärholmen — — Skellefteå 5 0,0 50,0 Jörn 100,0 —

84,2 5 ,3

Totalt

Kirseberg 25 86,2 6,9 Oxhagen 4 100,0 — Skärholmen 8 100,0 Skellefteå 8 72,7

Jörn 25 92,6 7 4 3,7

, ___—___—

70 88,6 8 ,9 1,3

SOU 1972:20

Tabell 5.13d Antal böcker som de intervjuade läst i de senaste fjorton dagarna och som de förvärvat genom köp eller lån i bokklubb eller läsecirkel och om vilka de fått kännedom på olika sätt. Antal Den intervjuade har fått kännedom om boken böcker

genom annons genom genom TV ' genom i pressbyrå- genom på annat i tidning recension eller radio bokhandel kiosk eller bibliotek sätt varuhus

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män

Kirseberg 35 ,0 — 15 ,0 10,0 Oxhagen 12,5 — 12,5

Skärholmen 44,4 11,1 11,1

Skellefteå — — —

Jörn -— —- —

24,1 19 11,1

»

Kvinnor

Kirseberg 20,0 16,0 Oxhagen 28 ,0 8,0 Skärholmen 11,9 4,8

Skellefteå 6,3 — Jörn _ _

18,2 7,3

Totalt Kirseberg 26,7 Oxhagen 24,2 Skärholmen 17,3 Skellefteå 4 2

)

Jörn _ 19,9

SOU 1972:20

Tabell 5.136 Antal böcker, som de intervjuade läst i de senaste fjorton dagarna och som de förvärvat genom annan form av köp än ovan angivna och om vilka de fått kännedom på olika sätt. Antal böcker

Den intervjuade har fått kännedom om boken

genom annons i tidning genom recension

genom TV eller radio

genom

bokhandel

i pressbyrå- kiosk eller

varuhus

genom bekanta genom

bibliotek

på annat

sätt

Antal % Antal % Antal %

Män Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Summa

Kvinnor Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Summa

Totalt Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skelle f teå Jörn

10,0 44,4 30,0 11,1 27,3

Antal

%

Antal

%

Antal %

30,0 22,2 45,0 11,1 18,2

25 ,4

33,3 10,0 33,3 46,2

28,8 44,4 20,0 16,7 23,1 33,3

25 ,5

21,1 26,3 30,8 31,8 15,0

25 ,5

27 ,7

36,8 21,1 38,5 18,2 25,0

Antal

%

Antal,

28,3

%

60,0 44,4 35,0 66,7 54,5 49,2 33,3 40,0 33,3 30,8 55,6 38,3

47 ,4 42,1 34,6 45 ,5 55 ,0

44,3

Tabell 5.13f Antal böcker, som de intervjuade läst i de senaste fjorton dagarna, som de fått i present och om vilka de fått kännedom på olika sätt.

Antal Den intervjuade har fått kännedom om boken böcker

genom annons genom genom TV genom i pressbyrå- genom genom i tidning recension eller radio bokhandel kiosk eller bekanta bibliotek varuhus

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män

Kirseberg — 33,3 Oxhagen 17 ,4 34,8 Skärholmen 6 ,5 48 ,4 Skellefteå —— 54,5 Jörn — 46,2

6,7 43,3

Kvinnor

Kirseberg 50,0 Oxhagen 64,3 Skärholmen 47,6 Skellefteå 73,1 Jörn 33,3

58,2

Totalt

Kirseberg 42,3 Oxhagen 51,0 Skärholmen 48,1 Skellefteå 67,6 Jörn 40,9

Summa 51,1

SOU 1972:20

SOU 1972:20

349

Tabell 5.13g Antal böcker, som de intervjuade läst i de senaste fjorton dagarna, som de lånat på bibliotek och om vilka de fått kännedom på olika

sätt.

Antal böcker

genom annons

i tidning

Antal

genom

recension

Den intervjuade har fått kännedom om boken

genom TV eller radio

genom

bokhandel

i pressbyrå-

kiosk eller varuhus

genom bekanta genom

bibliotek

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal %

Män Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Summa

Kvinnor Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Summa

Totalt Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Summa

40 65 69 15 19 2,5 18,5 8,7 13,3

NQNHO Ch

208

62 136 91 43 29

361

o—nnoo ND

102 201 160 58 48

Nlan—co

1 12 6 2 0 21

14 12

10,1

6,5 10,3 13,2 14,0 3,4

o—tm—o rx v—(l—tv—lv—(O V

25 15 14 6,7 1,9

ov—cooo '_'

Antal

%

Antal

%

på annat sätt

Antal

4 4 13 2 2 25

24 14 14

10,0

6,2 18,8 13,3 10,5

12,0 12,9 17,6 15,4 32,6 13,8

35 43 55

9 17

159

46 108 60 23 20

87 ,5 66,2 79,7 60,0 89 ,5

76,4 74,2 79,4 65,9 53,5 69,0

4 10 6 0 0

20 25

kOMN

%

10,0 15,4 8,7

9,6

12,9 18,4 6,6 7 0 6,9

37

5 26 18 8 1

10,2

4,9 12,9 11,3 13,8 2,1

OMNON lx

Ost-_txm öl?-'"?

o—cmoo !? v—CNQ'O—(o

Oqlnh v—CHNV—l

00000 0 o—(ooo

64 12 28 27 16

17,7 11,8 13,9 16,9 27,6 12,5 257

81 151 115 32 37

71,2 79,4 75,1 71,9 55,2 77,1

44

12 35 12

3 2

12,2

OQV_V7_N_N v—trxrxlnsr v—lF—l

569 15 58

10,2

lf) N 00

v—

15,6 416 73,1

N w—t -—t

Tabell 5.13h Antal böcker, som de intervjuade läst i de senaste fjorton dagarna, som de lånat av bekanta eller anhöriga och om vilka de fått kännedom på olika sätt.

Antal Den intervjuade har fått kännedom om boken böcker

genom annons genom genom TV genom i pressbyrå— genom genom på annat i tidning recension eller radio bokhandel kiosk eller bekanta bibliotek sätt varuhus

Antal % Antal % Antal %

Män

Kirseberg 92,9 Oxhagen 76,2 Skärholmen 81,6 Skellefteå 92,9

Jörn 88,6 85,0

Kvinnor

Kirseberg 80,0 Oxhagen ' 88,9 Skärholmen 87 ,5 Skellefteå 7 2,7

Jörn 68,2 81,1

Totalt

Kirseberg _ 85,3 Oxhagen 84,2 Skärholmen 84,0 Skellefteå 80,6 Jörn 80,7 83,0

SOU 1972 20

Tabell 5.13i Antal böcker, som de intervjuade läst i de senaste fjorton dagarna, som de lånat (men ej på bibliotek eller av anhöriga) och om w'lka de fått kännedom på olika sätt.

SOU 1972

Antal Den intervjuade har fått kännedom om boken böcker

20

genom annons genom genom TV genom i pressbyrå— genom genom på annat i tidning recension eller radio bokhandel kiosk eller bekanta bibliotek sätt varuhus

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män

Kirseberg 11 100,0 Oxhagen 10 90,9 Skärholmen ' 4 80,0 Skellefteå 4 100,0 Jörn 3 100,0

94,1

Kvinnor

Kirseberg 75 ,0 Oxhagen 50,0 Skärholmen . 50,0 Skellefteå —— Jörn 75 ,0 58,8

Totalt

Kirseberg 93,3 Oxhagen 84,6 Skärholmen 63,6 Skellefteå 80,0 Jörn 85,7

82,4

SOU 1972 20

Tabell 5.131" Antal böcker, som de intervjuade läst i de senaste fjorton dagarna, som fanns i deras hem (utan att de vet hur) och om vilka de fått kännedom på olika sätt.

Män Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Kvinnor Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Totalt Kirseberg

Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Antal böcker

Antal % Antal % Antal %

Den intervjuade har fått kännedom om boken

genom annons genom i tidning recension

genom TV eller radio

genom

bokhandel

i pressbyrå- kiosk eller

varuhus

genom bekanta

geno m

bibliotek

Antal

%

Antal

11,1

%

Antal

%

33,3 44,4 41,7 33,3 62,5 43,9 66,7 40,0 50,0

100,0 75,0

Antal

%

55,2

46,7 42,1 45 ,0 50,0 66,7

48,6

på annat

sätt

Antal

20

%

55,6 66,7 33,3 66,7 37,5 48,8 33,3 50,0 62,5

25 ,0 44,8

46,7 57,9 45,0 50,0 33,3

4 7,2

— av:-ava m=

Tabell 5.14a Sätt på vilket de intervjuade i de fem undersökningsområdena fått tag i de böcker som de läst i under de senaste fjorton dagarna (procentandel).

Män i Totalt Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Jag köpte den i bokhandel 26 15,3 45 21,1 38 15,3 21 22,1 8 6,9 138 16,4 Jag köpte den i pressbyrån eller annan kiosk 23 13,5 2 0,9 8 3,2 9 9,5 18 15,5 60 7,1 Jag köpte den i pap- pershandel, på varu- hus eller liknande försäljningsställe 1 0,6 10 4,7 3 1,2 1 1,1 — — 15 1,8 Jag köpte den i

antikvariat 4 2,4 2 0,9 5 2,0 — — — — 11 1,3 Jag köpte den

på postorder 1 0,6 4 1,9 3 1,2 2 2,1 5 4,3 15 1,8 Jag köpte den ge-

nom bokklubb el-

ler läsecirkel 16 9,4 13 6,1 8 3,2 8 8,4 1 0,9 46 5,5 Jag köpte den på annat sätt 9 5,3 5 2,3 17 6,8 7 7,4 6 5,2 44 5,2 Jag fick den i present 12 7,1 23 10,8 31 12,4 11 11,6 13 11,2 90 10,7 Jag lånade den på bibliotek 40 23,5 65 30,5 69 27,7 15 15,8 19 16,4 208 24,7 Jag lånade den

hos bokuthyrare — — — -— — — — — —— — — — Jag lånade den

av bekanta el—

ler anhöriga 14 8,2 21 9,9 49 19,7 14 14,7 35 30,2 133 15,8 Jag fick tillgång till

den genom en läse- cirkel (utan att köpa den) 4 2,4 3 1,4 1 0,4 — — — — 8 0,9 Boken fanns bland böckerna hemma och jag kan inte säga hur

den förvärvats 9 5,3 9 4,2 12 4,8 3 3,2 8 6,9 41 4,9 Jag fick tillgång till den på annat sätt 11 6,5 11 5,2 5 2,0 4 4,2 3 2,6 34 4,0

Totalt 170 100,0 213 100,0 249 100,0 95 100,0 116 100,0 843 100,0

SOU 1972:20 353

23

Totalt

Jag köpte den

i bokhandel 10 Jag köpte den i pressbyrån eller annan kiosk 6 Jag köpte den ipap- pershandel, på varu- hus eller liknande försäljningsställe 1 Jag köpte den i antikvariat 1 Jag köpte den på postorder 3 Jag köpte den ge- nom bokklubb el- ler läsecirkel 18

Jag fick tillgång

till den genom läsecirkel (utan att köpa den) 7 Jag köpte den på annat sätt 6 Jag fick den i pre- sent (ärvde den) 14 Jag lånade den på bibliotek 62 Jag lånade den hos bokuthyrare — Jag lånade den av bekanta eller an- höriga 20 Boken fanns bland böckerna hemma och jag kan inte säga hur den förvärvats 6 Jag fick tag i boken på annat sätt 4

Totalt 158

Antal % Kvinnor i

Tabell 5.14b Sätt på vilket de intervjuade i de fem undersökningsområdena fått tag i de böcker som de läst i under de senaste fjorton dagarna (procentandel).

Kirseberg Oxhagen Antal %

Skärholmen Skellefteå Jörn

Totalt

Antal % Antal % Antal % Antal %

6,3 37 3,8 2 0,6 2 0,6 — 1,9 2 11,4 34 4,4 16 3,8 8 8,9 28 39,2 136 12,7 36 3,8 10 2,5 2 100,0 313

11,8

0,6

0,6

0,6

10,9

5,1

2,6

8,9

43,5

115

3,2

0,6

20

31

11

21

91

32

6

8,5 22 15,1 3 3,2 92 9,7 _ 2 1,4 9 9,6 19 2,0

3,4 — — 1 1,1 12 1,3 — - — — 0,0 1 0,1

0,4 8 5,5 2 2,1 16 1,7 13,2 10 6,8 4 4,3 97 10,3 4,7 6 4,1 — _ 40 4,2 2,1 5 3,4 7 7,4 31 3,3 9,0 26 17,8 9 9,6 98 10,4 30,9 43 29,5 29 30,9 361 38,2 — — — 1 1,1 1 0,1

13,7 22 15,1 22 23,4 132 14,0 3,4 1 0,7 4 4,3 29 3,1 2,6 1 0,7 3 3,2 16 1,7 100,0 94 100,0 945 100,0

100,0 234 100,0 146

SOU 1972:20

Tabell 5.14c Sätt på vilket de intervjuade i de fem undersökningsområdena fått tag i de böcker som de läst i under de senaste fjorton dagarna (procentandel).

Män och kvinnor i . Totalt

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Jag köpte den ibokhandel 36 11.0 82 15,6 58 12,0 43 17,8 11 5,2 230 12,9 Jag köpte den i pressbyrån eller annan kiosk 29 8,8 0,8 1,7 4,6 27 12,9 79 4,4 Jag köpte den i pappershandel, på varuhus eller liknande för- säljningsställe 0,5 27 1,5 Jag köpte den

i antikvariat — 0,7 Jag köpte den

på postorder 3,3 31 1,7 Jag köpte den ge-

nom bokklubb el-

ler läsecirkel 2,4 8,0 Jag hade tillgång till den genom läse- cirkel (utan att

betala för den) —- 48 2,7 Jag köpte den

på annat sätt 6,2 75 4,2 Jag fick den ipre- sent (ärvde den) 10,5 188 10,5 Jag lånade den på bibliotek 22,9 569 31,8 Jag lånade den hos bokuthyrare 0,5 1 0,1 Jag lånade den av bekanta el— ler anhöriga 27,1 265 14,8 Boken fanns bland böckerna hemma och jag kan inte säga hur den för- värvats 15 3,6 20 4,1 4 1,7 12 5,7 70 3,9 Jag fick tag i bo- ken på annat sätt 15 2,5 11 2,3 5 2,1 6 2,9 50 2,8

Totalt 328 100,0 483 100,0 241 100,0 210 100,0 1788100,0

SOU 1972:20

Tabell 5.15a Sätt på vilket de intervjuade i de fem undersökningsområdena fått tag i de böcker som de läst i under de senaste fjorton dagarna (medeltal).

Män i Totalt (N=933)

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn (N=222) (N=223) (N=195) (N=138) (N=155)

Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Medeltal

Jag köpte den i bokhandel 26 0,117 45 0,202 0,195 21 0,152 8 0,052 0,148 Jag köpte den i pressbyrån eller annan kiosk 23 0,104 2 0,009 0,041 9 0,065 18 0,116 60 0,064 Jag köpte den ipappershandel, på varuhus eller

liknande försäljningsställe 0,005 0,045 0,015 0,007 — 15 0,016 Jag köpte den i antikvariat 0,018 0,009 0,026 — — 11 0,012 Jag köpte den på postorder 0,005 0,018 0,015 0,014 0,032 15 0,016 Jag köpte den genom bokklubb eller läsecirkel 0,072 0,058 0,041 0,058 0,006 46 0,049 Jag fick tillgång till den genom läsecirkel

(utan att betala för den) 0,018 0,013 0,005

8 0,009

Jag köpte den på annat sätt 0,041 0,022 0,087 0,051 0,039 44 0,047 Jag fick den i present (ärvt den) 0,054 0,103 0,159 0,080 0,084 90 0,096 Jag lånade den på bibliotek 0,180 0,291 0,354 0,109 0,123 208 0,223 Jag lånade den hos bokuthyrare — — — — Jag lånade den av bekanta eller anhöriga 0,063 0,094 0,251 0,101 35 0,226 133 0,143 Boken fanns bland böckerna hemma och jag kan inte säga hur den förvärvats 9 0,041 0,040 0,061 0,022 8 0,052 41 0,044 Jag fick tag i boken på annat sätt 11 0,050 0,049 5 0,026 0,029 3 0,019 34 0,036 Totalt 170 0,766 213 0,955 249 1,277 95 0,688 116 0,748 843 0,904

SOU 1972 20

Tabell 5.15b Sätt på vilket de intervjuade i de fem undersökningsområdena fått tag i de böcker som de läst i under de senaste fjorton dagarna (medeltal).

SOU 1972

Kvinnor 1 Totalt (N=963)

20

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn (N=l85) (N=261) (N=288) (N=167) (N=126)

Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal

Jag köpte den i bokhandel 10 0,055 37 0,142 20 0,088 22 0,132 0,024 92 0,096 Jag köpte den i pressbyrån eller annan kiosk 6 — Jag köpte den i pappershandel, på varuhus eller liknande försäljningsställe 0,005 0,008 0,035 — 0,008 12 0,012 Jag köpte den i antikvariat 0,005 — — — — 1 0,001 Jag köpte den på postorder 0,016 0,008 0,004 0,048 0,016 16 0,017 Jag köpte den genom bokklubb eller läsecirkel 0,098 0,130 0,136 0,060 0,032 97 0,100 Jag fick tillgång till den genom läsecirkel (utan att köpa den) 0,038 0,061 0,048 0,036 — 40 0,042 Jag köpte den på annat sätt 0,033 0,030 0,022 0,030 0,056 31 0,032 Jag fick den i present (ärvde den) 0,077 0,107 0,092 0,156 0,071 98 0,102 Jag lånade den på bibliotek 0,339 0,521 0,399 0,257 0,230 361 0,375 Jag lånade den hos bokuthyrare —— » — — 0,008 1 0,001 Jag lånade den av bekanta eller anhöriga 0,109 0,138 0,140 0,132 0,175 132 0,137 Boken fanns bland böckerna hemma och jag kan

inte säga hur den förvärvats 6 0,033 0,038 0,035 0,006 0,032 29 0,030 Jag fick tillgång till den på annat sätt 4 0,022 0,008 0,026 0,006 0,024 16 0,017

Totalt 158 0,863 1,199 1,026 0,874 0,074 0,981

3 0,032 2 0,008 — 2 0,012 9 0,071 19 0,020

Tabell 5.15a Sätt på vilket de intervjuade i de fem undersökningsområdena fått tag i de böcker som de läst i under de senaste fjorton dagarna (medeltal).

Män och kvinnor 1 Totalt (N=1 896)

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn (N=405) (N=484) (N=421) (N=305) (N=281)

Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal

Jag köpte den ibokhandel 36 0,089 82 0,169 58 0,138 43 0,141 11 0,039 230 0,121 Jag köpte den i pressbyrån eller annan kiosk 29 0,072 4 0,008 8 0,019 11 0,036 27 0,096 79 0,042 Jag köpte den i pappershandel, på varuhus eller

liknande försäljningsställe 0,005 0,025 0,026 0,003 0,004 27 0,014 Jag köpte den i antikvariat 0,012 0,004 0,012 — — 12 0,006 Jag köpte den på postorder 0,010 0,012 0,010 0,032 0,025 31 0,016 Jag köpte den genom bokklubb eller läsecirkel 0,084 0,097 0,092 0,059 0,018 143 0,075 Jag hade tillgång till den genom läsecirkel

(utan att betala för den) 0,027 0,039 0,029 0,020 48 0,025 Jag köpte den på annat sätt 0,037 0,027 0,052 0,039 0,046 75 0,040 Jag fick den ipresent (ärvt den) 0,064 0,105 0,124 0,121 0,078 188 0,099 Jag lånade den på bibliotek 0,252 0,415 0,380 0,190 0,171 569 0,300 Jag lånade den hos bokuthyrare 0,004 1 0,001 Jag lånade den av bekanta eller anhöriga 0,084 0,118 0,192 0,118 0,203 265 0,140 Boken fanns bland böckerna hemma och jag kan inte säga hur den förvärvats 15 0,037 0,039 0,048 0,013 0,043 70 0,037 Jag fick tag i boken på annat sätt 15 0,037 0,027 0,026 0,016 0,021 50 0,026

Totalt 328 0,810 1,087 1,147 0,790 0,747 0,943

SOU 1972:20

Tabell 5.16 Fördelning på olika bokkategorier av de böcker, som de intervjuade läst i under de senaste fjorton dagarna och antalet lästa böcker, som är köpta i kiosk.

SOU 1972

Böcker som lästs av män och kvinnor totalt Summa

20

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

An— Köpti An- Köpti An- Köpt" An— Köpti An- Köpti An- Köpti tal kiosk tal kiosk tal kiosk tal kiosk tal kiosk tal kiosk

1. Detektivromaner 33 6 54 46 18 9 160 12 2. Äventyrsromaner, agentromaner, 2,1 % 1,0 % 2,4 % 7,1 % 19,8 % 6,8 % science fiction etc 37 45 24 46 185 45 3. Andra romaner 707 1 4. Novellsamling 12 30 5. Diktsamlingar 5 21 6. Skådespel (pjäser) 1 3 7. Barnböcker 28 52 8. Ungdomsböcker 5 25 9. Böcker om konst, litteratur, teater, musik 10. Religiösa böcker och böcker om re- ligon och filosofi 11. Reseskildringar 12. Brukshandböcker 13. Historiska och arkeologiska fack- böcker (ej historiska romaner) 14. Memoarer och biografier 15 . Böcker om psykologi, uppfostran och undervisning 16. Samhällsvetenskapliga och politiska böcker, debattböcker 17. Tekniska och naturvetenskap- liga böcker 17 18. Hobbyböcker, böcker om sport och idrott 6 19. Kåserier 4 20. Böcker om medicin och hälsovård 0 3 4 11 21. Övriga böcker 4 7 9 30

Totalt 327 29(8,9 %) 526 4(O,8 %) 484 8(1,7 %) 241 11(4,6 %) 210 27(12,9 %) 1 788 79(4,4 %)

N N

7 4 2 17 1

OOFOCIOOO

10 10

0

31

15 14 0 14 27 1 91 55 3

lX—OOOOO O OOO

OOO

18 14 18 19 61 56

100000? O 000 Go

00

11

6 28

35 24 90

NDOOOOOQ O 000 00 O O C

35 28 7 92

8 10

10 5 34 23

NOOOOOO O OOO CO 0 O O Ov—GOO

0 0 0 0 0 0 O 0 O O 0 0 0

OO O O O Ov—GOO

4 2 l 4

Tabell 5.17 Procentuell andel personer bland de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken på olika sätt.

15—19 år 20—29 år 30—39 år 40—49 år 50—59 år 60—69 år Totalt

Män , N=91 N=198 N=229 N=195 N=143 N=77 N=933 Genom annons i tidning eller annan reklam 4,4 4,5 9,2 8,7 4,2 2,6 6,3 Genom recension eller annan artikel i tid- ning eller tidskrift 0,0 5,6 12,2 5,6 5,6 2,6 6,4 1 TV eller radio 0,0 0,5 3,9 1,0 0,0 1,3 1,4 l bokhandelns skyltföns- ter eller inne ibok- handeln l,1 6,1 14,4 7,2 11,2 2,6 8 4 I pressbyråkiosk, varuhus eller liknande för-

säljningsställe 7,7 6,6 3,9 4,6 2,1 0,0 4,4 Av anhöriga eller bekan-

ta, som medlem ibok- klubb eller läsecirkel 41,8 22,7 23,6 15,4 16,1 9,1 21,1 På bibliotek 9,9 9,1 13,1 8,7 7,0 6,5 9,5 På annat än de sju angiv- na sätten 12,1 13,6 20,5 15,4 9,8 13,0 14,9 Kvinnor N=87 N=280 N=235 N=l6l N=104 N=96 N=963 Genom annons i tidning eller annan reklam 2,3 6,8 5,5 3,7 1,0 6,2 4,9 Genom recension eller an- nan artikel i tidning eller tidskrift 1,1 7,1 10,6 9,3 1,0 6,2 7,1 ITV eller radio 2,3 3,9 7,2 4,3 2,9 2,1 4,4 l bokhandelns skyltföns- ter eller inne i bok- handeln 5,7 5,7 5,1 4,3 3,8 6,2 5,2 I pressbyråkiosk, varuhus

eller liknande för -

säljningsställe 3 ,4 3,6 1,3 0,0 1,0 1,0 1,9 Av anhöriga eller bekan-

ta, som medlem i bok-

klubb eller läsecirkel 39,1 27,9 29,8 20,5 15,4 16,7 25,7 På bibliotek 25,3 13,9 16,2 14,3 6,7 8,3 14,2 På annat än de sju angiv- na sätten 20,7 11,8 13,2 11,8 8,7 10,4 12,5 Totalt N=178 N=478 N=464 N=356 N=247 N=173 N=1896 Genom annons i tidning eller annan reklam 3,4 5,9 7,3 6,5 2,8 4,6 5,6 Genom recension eller an- nan artikel i tidning eller tidskrift 0,6 6,5 11,4 7,3 3,6 4,6 6,8 1 TV eller radio 1,1 2,5 5,6 2,5 1,2 1,7 2,9 l bokhandelns skyltföns-

ter eller inne i bok-

handeln 3,4 5,9 9,7 5,9 8,1 4,6 6,8 I pressbyråkiosk, varuhus

eller liknande för- säljningsställe 5 ,6 4,8 2,6 2 ,5 1,6 0,6 3 , 1 Av anhöriga eller bekan- ta, som medlem ibok- klubb eller läsecirkel 40,4 25,7 26 ,7 17,7 15,8 13,3 23,4 På bibliotek 17,4 11,9 14,7 11,2 6,9 7,5 11,9 På annat än de sju angiv- na sätten 16,3 12,5 16,8 13,8 9,3 11,6 13,7

360 SOU 1972:20

Tabell 5.18 Procentuell andel personer bland de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken på olika sätt.

Folkskola Folkskola Realexa- Student- Totalt med yr- men eller examen kesutbild- mot- och där- ning svarande utöver

Ma'n N=196 N=234 N=110 Genom annons i tidning eller annan reklam 8,5 10,0 Genom recension eller annan artikel i tidning eller tidskrift [ TV eller radio 1 bokhandelns skyltfönster eller inne i bokhandeln [ pressbyråkiosk, varuhus eller liknande försäljningsställe Av anhöriga eller bekanta, som medlem i bokklubb eller läsecirkel På bibliotek På annat än de sju angivna sätten

Kvinnor Genom annonsi tidning cller annan reklam Genom recension eller annan arti— kel i tidning eller tidskrift 1 TV eller radio 1 bokhandelns skyltfönster el- ler inne i bokhandeln [ pressbyråkiosk, varuhus eller liknande försäljningsställe Av anhöriga eller bekanta, som medlem i bokklubb eller läsecirkel På bibliotek På annat än de sju angivna sätten

Totalt Genom annonsi tidning

eller annan reklam Genom recension eller annan arti- kel i tidning eller tidskrift [ TV eller radio 1 bokhandelns skyltfönster eller inne ibokhandeln [ pressbyråkiosk, varuhus eller liknande försäljningsställe Av anhöriga eller bekanta, som medlem i bokklubb eller läsecirkel På bibliotek På annat än de sju angivna sätten

SOU 1972:20

Tabell 5.19 Procentuell andel personer bland de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken på olika sätt.

Socialgrupp

I II okänd

Män N=91 N=407 N=308 N=127 N=933 Genom annons i tidning eller annan reklam 12,1 7,4 3,6 5,5 6,3 Genom recension eller annan artikel i tidning eller tidskrift 23,1 7,6 2,3 0,8 6,4 1 TV eller radio 5,5 1,0 0,6 1,6 1,4 I bokhandelns skyltfönster eller inne ibok- handeln 26,4 9,6 3,9 2,4 8,4 , [ pressbyråkiosk, varuhus eller liknande för- ! säljningsställe 4,4 3,4 5,8 3,9 4,4 ; Av anhöriga eller bekanta, som medlem i bokklubb eller läsecirkel 35,2 20,9 13,3 30,7 21,1 På bibliotek 18,7 8,8 6,8 11,8 9,5 På annat än de sju angivna sätten 30,8 14,3 11,4 14,2 14,9 Kvinnor N= 86 N=476 N=265 N=l 36 N=963 Genom annons i tidning eller annan reklam 14,0 5,0 1,5 5,1 4,9 Genom recension eller annan artikel i tidning eller tidskrift 25,6 7,1 1,9 5,1 7,1 ITV eller radio 10,5 4,8 2,6 2,2 4,4 I bokhandelns skyltfönster eller inne i bokhandeln 9,3 5,5 2,3 7,4 5,2 I pressbyråkiosk, varuhus eller liknande

försäljningsställe 1,2 1,5 2,6 2,2 1,9 Av anhöriga eller bekanta, som medlem i

bokklubb eller läsecirkel 51,2 25,0 14,0 34,6 25,6 På bibliotek 29,1 12,2 7,2 25,7 14,2 På annat än de sju angivna sätten 31,4 11,3 6,4 16,2 12,5 Totalt N=177 N=883 N=573 N=263 N=1896 Genom annons i tidning eller annan reklam 13,0 6,1 2,6 5,3 5,6 Genom recension eller annan artikel i tidning eller tidskrift 24,3 7,4 2,1 3,0 6,8 1 TV eller radio 7,9 3,1 1,6 1,9 2,9 I bokhandelns skyltfönster eller inne i bokhandeln 18,1 7,4 3,1 4,9 6,8 I pressbyråkiosk, varuhus eller liknande försäljningsställe 2,3 2,4 4,4 3,0 3,1 Av anhöriga eller bekanta, som medlem i bokklubb eller läsecirkel 42,9 23,1 13,6 32,7 23,4 På bibliotek 23,7 10,6 7,0 19,0 11,9 På annat än de sju angivna sätten 31,1 12,7 9,1 15,2 13,7

SOU 1972:20

Tabell 5.20 Medeltal lästa böcker per intervjuad person, som han/hon har fått tag i på olika sätt

efter kön och utbildning.

&

Folkskola Folkskola med yrkes- Realexamen eller mot- Studentexamen och Summa utbildning svarande därutöver

Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Antal böcker böcker böcker böcker böcker

SOU 1972:20

Män (N=393) (N=196) (N=234) (N=110) (N=933)

Köp i bokhandel, varuhus eller antikvariat 34 22 48 60 164 0,18 Köp i pressbyrå eller annan kiosk 17 25 17 1 60 0,06 Köp på annat sätt 21 10 21 7 59 0,06 Genom bokklubb eller läsecirkel 13 6 20 15 54 0,06 Fått ipresent 30 19 22 19 90 0,10 Genom lån på bibliotek 61 36 56 55 208 0,22 Genom lån av bekanta eller anhöriga 46 20 43 24 133 0,14 Genom lån på annat sätt 2 14 10 8 34 0,04 Okänt förvärvssätt 14 8 13 6 41 0,04

Summa 238 160 250 195 843 0,90

Kvinnor N=458 (N=146) (N=299) (N=60) (N=963)

Köp i bokhandel, varuhus eller antikvariat 26 16 38 25 105 0,11 Köp ipressbyrå eller annan kiosk 10 3 4 2 19 0,02 Köp på annat sätt 23 5 16 3 47 0,05 Genom bokklubb eller läsecirkel 18 17 79 23 137 0,14 Fått i present 46 8 34 10 98 0,10 Genom lån på bibliotek 106 46 158 51 361 0,37 Genom lån av bekanta eller anhöriga 41 13 60 18 132 0,14 Genom lån på annat sätt 9 2 6 0 17 0,02 Okänt förvärvssätt 12 3 12 2 29 0,03 Summa 291 113 407 134 945 0,98

Totalt (N=851) (N=342) (N=533) (N=170) (N=1 896)

Köp ibokhandel, varuhus eller antikvariat 60 38 86 85 269 0,14 Köp i pressbyrå eller annan kiosk 27 28 21 3 79 0,04 Köp på annat sätt 44 15 37 10 106 0,06 Genom bokklubb eller läsecirkel 31 23 99 38 191 0,10 Fått i present 76 27 56 29 188 0,10 Genom lån på bibliotek 167 82 214 106 569 0,30 Genom lån av bekanta eller anhöriga 87 33 103 42 265 0,14 Genom lån på annat sätt 11 16 16 51 0,03 Okänt förvärvssätt 26 11 25 70 0,04

Summa 529 273 657 1 788 0,94

Tabell 5.2] Medeltal lästa böcker per intervjuad person, som han/hon har fått tag i på olika sätt, efter kön och utbildning.

Socialgrupp Socialgruppstillhörig- Summa het ej fastställd

[ 11 111

Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal böcker böcker böcker böcker böcker

Män (N=91) (N=407) (N=308) (N=127) (N=933)

Köp i bokhandel, varuhus eller antikvariat 5 3 56 42 13 164 0,18 Köp i pressbyrå eller annan kiosk 1 9 39 11 60 0,06 Köp på annat sätt 7 24 16 12 59 0,06 Genom bokklubb eller läsecirkel 9 32 13 0 54 0,06 Fått i present 18 27 25 20 90 0,10 Genom lån på bibliotek 40 64 63 41 208 0,22 Genom lån av bekanta eller anhöriga 15 36 45 37 133 0,14 Genom lån på annat sätt 4 9 15 6 34 0,04 Okänt förvärvssätt 3 13 7 18 41 0,04 Summa 150 270 265 158 843 0,90

Kvinnor (N=86) (N=476) (N=265) (N=] 36) (N=963)

Köp i bokhandel, varuhus eller antikvariat 9 37 6 53 105 0,11 Köp ipressbyrå eller annan kiosk 0 2 2 15 19 0,02 Köp på annat sätt 3 18 4 22 47 0,05 Genom bokklubb eller läsecirkel 10 73 8 46 137 0,14 Fått i present 3 27 10 58 98 0,10 Genom lån på bibliotek 29 86 19 227 361 0,37 Genom lån av bekanta eller anhöriga 9 39 13 71 132 0,14 Genom lån på annat sätt 0 3 3 11 17 0,02 Okänt förvärvssätt O 9 2 18 29 0,03

Summa 63 294 67 521 945 0,98

SOU 1972:20

Totalt (N=177) (N=883) (N=573) (N=263) (N=1 896)

Köp i bokhandel, varuhus eller antikvariat 62 93 48 66 269 0,14 Köp i pressbyrå eller annan kiosk 1 11 41 26 79 0,04 Köp på annat sätt 10 42 20 34 106 0,06 Genom bokklubb eller läsecirkel 19 105 21 46 191 0,10 Fått i present 21 54 35 78 188 0,10 Genom lån på bibliotek 69 150 82 268 569 0,30 Genom lån av bekanta eller anhöriga 24 75 58 108 265 0,14 Genom lån på annat sätt 4 12 18 17 51 0,03 Okänt förvärvssätt 3 22 9 36 70 0,04

Summa 213 564 332 1 788 0,94

Tabell 5.22 Medeltal lästa böcker per intervjuad person, som han/hon har fått tag i på olika sätt, efter kön och bokintresse.

LOG—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00— Ej svar Summa Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal böcker böcker böcker böcker böcker böcker

SOU 1972:20

Män (N=38) (N=219) (N=63l) (N=35) (N=10) (N=933)

Köp i bokhandel, varuhus eller antikvariat 1 30 0,14 122 0,19 10 0,29 164 0,18 Köp i pressbyrå eller annan kiosk 7 0,03 53 0,08 0,00 60 0,06 Köp på annat sätt 14 0,06 37 0,06 0,20 59 0,06 Genom bokklubb eller läsecirkel 6 0,03 43 0,07 0,11 54 0,06 Fått i present 9 0,04 75 0,12 0,14 90 0,10 Genom lån på bibliotek 38 0,17 154 0,24 0,34 208 0,22 Genom lån av bekanta eller anhöriga 35 0,16 92 0,15 0,00 133 0,14 Genom lån på annat sätt 9 0,04 14 0,02 0,00 34 0,04 Okänt förvärvssätt 6 0,03 33 0,05 0,06 41 0,04

154 0,70 623 0,99 40 1,14 843 0,90

HOH—OVOONO so OOOF'ONDNO

'—

Kvinnor (N=189) (N=683) (N=65)

Köp i bokhandel, varuhus eller antikvariat 11 0,06 79 0,12 10 0,15 Köp i pressbyrå eller annan kiosk 2 0,01 17 0,02 0 0,00 Köp på annat sätt 7 0,04 34 0,05 6 0,09 Genom bokklubb eller läsecirkel 3 0,02 109 0,16 20 0,31 Fått i present 15 0,08 76 0,11 5 0,08 Genom lån på bibliotek 37 0,20 283 0,41 41 0,63 Genom lån av bekanta eller anhöriga 18 0,10 106 0,16 8 0,12 Genom lån på annat sätt 5 0,03 8 0,01 3 0,05 Okänt förvärvssätt 4 0,02 19 0,03 5 0,08

102 0,54 731 1,07 98 1,52

v A )? ZMOOMOOOOO XD

(N=963) 105 0,11 19 0,02 47 0,05 137 0,14 98 0,10 361 0,37 132 0,14 17 0,02 29 0,03

945 0,98

2 0 0 2 2 0 0 1 1 8

Summa

Totalt Köp i bokhandel, varuhus eller antikvariat Köp i pressbyrå eller annan kiosk

Köp på annat sätt

Genom bokklubb eller läsecirkel

Fått i present

Genom lån på bibliotek Genom lån av bekanta eller anhöriga Genom lån på annat sätt

Okänt förvärvssätt

V ,— 00 *f? ZMOONmowm—a oo

(M=408) (N=1 314) (N=100) (N=1 896) 41 0,10 201 0,15 20 0,20 269 0,14 9 0,02 70 0,05 0 0,00 79 0,04 21 0,05 71 0,05 13 0,13 106 0,06 9 0,02 152 0,12 24 0,24 191 0,10 24 0,06 151 0,11 10 0,10 188 0,10 75 0,18 437 0,33 53 0,53 569 0,30 53 0,13 198 0,15 0,08 265 0,14 14 0,03 22 0,02 0,03 51 0,03 10 0,02 52 0,04 0,07 70 0,04

256 0,63 1354 1,03 1,39 1788 0,94

Vor—QOQ—omo N N

5.3 Vilka bokkategorier hade de intervjuade läst i under de senaste tolv månaderna?

] intervjun ingick en frågeserie, där de intervjuade skulle ange om de hade läst i någon bok tillhörande tjugo angivna bokkategorier under minst en timme under de senaste tolv månaderna. De bokkategorier, som vi frågade om var desamma som vi tidigare nämnt i samband med att vi delade in de böcker, som de intervjuade hade läst i under de senaste fjor- ton dagarna, i olika kategorier. Se tabellerna 5.6 och 5.7 och fråga 11 i frågeformuläret. Bakgrunden till att vi valde denna kategoriindelning och inte tex den som används i folkbibliotekens bokkataloger har vi redovi- sat i avsnitt 5.1 idetta kapitel (se 311).

Hur de intervjuade männen och kvinnorna i de fem undersöknings- områdena besvarade dessa frågor redovisas i tabell 5.23 a—c. Av den nedersta raden i dessa tabeller framgår att vi också här återfinner de skillnader i bokläsningsvanorna, som vi tidigare redovisat på grundval av andra mätningar av bokläsningsfrekvensen i de fem undersöknings- områdena. De intervjuade i Oxhagen och Skärholmen har genomsnitt- ligen läst i det största antalet bokkategorier under de senaste tolv månaderna, och de intervjuade i Jörn har läst i det minsta antalet; Kirseberg och Skellefteå intar som vanligt en mellanposition i rangord- ningen. För huvudparten av bokkategorierna finns den lägsta procentan- delen läsare i Jörn och den högsta i Oxhagen. 1 en del fall finns den lägsta procentandelen läsare i Kirseberg och i en del fall den högsta i Skärholmen. Ett undantag från detta förhållande är förekomsten av religiösa böcker. Den största procentandelen läsare av dessa böcker finns i Skellefteå och den näst högsta i Jörn; detta gäller för både män och kvinnor.

Romaner av olika slag hör till de typer av böcker som både män och kvinnor i förhållandevis stor utsträckning har läst i. Männen har i större utsträckning läst i detekvitromaner och äventyrsromaner av olika slag, medan kvinnorna i större utsträckning har läst i den grupp som vi i brist på en bättre beteckning kallar för ”andra romaner” (i denna grupp ingår till ej ringa del så kallade kärleksromaner). Ca 60 % av kvinnorna har läst i minst en sådan roman under de senaste tolv månaderna, medan ca 40 % av männen har läst i en detektivroman Och ca 35 % av männen har lästi en äventyrsroman av något slag. Kvinnorna har i större utsträckning läst minst en ”annan roman” minst en novellsamling, och minst en barnbok bland de bokkategorier som hör till skönlitteraturen. Männen har i gengäld i större utsträckning läst detektivromaner och äventyrsromaner.

Av de bokkategorier, som hör till facklitteraturen, är det endast böcker om medicin och hälsovård, som kvinnor har läst i större utsträckning än män. Männen har i större utsträckning läst minst en bok tillhörande kategorierna samhällsvetenskapliga och politiska böcker, debattböcker, tekniska och naturvetenskapliga böcker och hobbyböcker, böcker om sport och idrott.

Gemensamt för dessa skillnader är att de alla går i samma riktning och att skillnaden mellan de manliga och kvinnliga totalgrupperna varierar mellan lägst 9 % (för detektivromaner) och högst 28 % (för tekniska och

366 SOU 1972:20

naturvetenskapliga böcker),

Något markerat samband mellan de intervjuades ålder och det antal bokkategorier, av vilka de läst minst en bok under de senaste tolv månaderna, finns inte, se tabell 5.24. Däremot finns det ett mycket markerat samband mellan antalet lästa bokkategorier och de intervjuades utbildningsnivå. Se tabell 5.25! Detta samband är mycket starkt även för läsningen av vissa speciella kategorier, som det finns skäl att anta att endast personer med jämförelsevis hög utbildning kan läsa med gott utbyte. Se tabellerna 5.26 och 5.27, som visar hur stor andel av de intervjuade på olika utbildningsnivåer, som har läst minst en diktsamling Och minst en bok om konst, litteratur, teater eller musik under de senaste tolv månaderna. Procentandelarna läsare av den senaste typen av böcker varierar för tio homogena orts- och könsgrupper med enbart folkskoleut- bildning mellan 3 och 8 %, medan den för fem homogena köns- och ortsgrupper med minst studentexamen (och minst tio individer per grupp) varierar mellan 27 och 44 %.

Ett intressant förhållande, som vi tidigare kommenterat i samband med analysen av de böcker, som de intervjuade hade läst under de senaste fjorton dagarna och som vi återfinner i tabell 5.28 över vilka typer av böcker som de intervjuade läst under de senaste tolv månaderna, är den jämförelsevis ofta förekommande läsningen av religiös litteratur i Skellefteå (och i andra hand också i Jörn). Att den är förknippad med det förhållandet att befolkningen i Skellefteå (och i andra hand också i Jörn) är mera religiöst aktiv framgår av tabell 5.28, som visar sambandet mellan antal gudstjänstbesök och läsning av religiös litteratur i vart och ett av de fem undersökningsområdena.

Tabellen visar att det både bland männen och bland kvinnorna i Skellefteå finns en större andel personer, som besöker kyrkan (eller någon annan gudstjänstlokal) minst 24 ggr per år och som följaktligen kan betecknas som ”religiöst aktiva”. Även andelen personer som besöker kyrkan (eller någon annan gudstjänstlokal) 4—23 ggr per år är större inom befolkningen i Skellefteå än inom befolkningen i de fyra andra områdena. De flitiga kyrkobesökarna läser — som man kan vänta sig — inom alla fem undersökningsområdena oftare religiösa böcker än de mindre flitiga gudstjänstbesökarna. Men i Skellefteå är de flitiga gudstjänstbesökarna i större utsträckning än inom de andra undersök- ningsområdena läsare av religiösa böcker. Den höga procentandelen läsare av religiösa böcker inom befolkningen i Skellefteå beror alltså dels på att det finns en stor procentuell andel ”religiöst aktiva” personer inom befolkningen i Skellefteå, dels på att de ”religiöst aktiva” inom befolkningen i Skellefteå i större utsträckning läser religiösa böcker än de ”religiöst aktiva” inom befolkningen ide andra undersökningsområdena.

SOU 1972:20

Tabell 5.23a Kategori av böcker, som de intervjuade läst i minst en timme under de senaste tolv månaderna inom vart och ett av de fem undersökningsområdena.

Antal män bland de intervjuade som i minst en timme läst i en bok tillhörande denna bokkategori under de senaste tolv månaderna

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Summa män (N = 222) (N = 223) (N = 195) (N = 138) (N = 155) (N = 933)

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

--t

Detektivromaner 105 47,3 112 50,2 120 51,3 56 40,6 49 31,6 442 47,4 2. Äventyrsromaner, agent- romaner, science fic- tion etc 77 34,7 88 39,5 92 47,2 50 36,2 44 28,4 351 37,6 3. Andra romaner 89 40,1 91 40,8 97 49,7 50 36,2 34 21,9 361 38,7 4. Novellsamlingar 28 12,6 33 33,3 40 20,5 25 18,1 11 7,1 137 14,7 5. Diktsamlingar 15 6,8 31 13,9 39 20,0 14 10,1 4 2,6 103 11,0 6. Skådespel (pjäser) 5 2,3 7 3,1 11 5,6 3 2,2 1 0,6 27 2,9 7. Barnböcker 15 6,8 76 34,1 51 26,7 30 21,7 19 12,3 191 20,5 8. Ungdomsböcker 11 5,0 21 9,4 16 8,2 17 12,3 19 12,3 84 9,0 9. Böcker om konstlittera- tur, teater, musik 23 10,4 48 21,5 34 17,4 17 12,3 9 5,8 131 14,0 10. Religiösa böcker och böcker om religion och filosofi 16 7,2 33 14,8 31 15,9 36 26,1 25 16,1 141 15,1 11. Reseskildringar 65 29,3 76 34,1 66 33,8 47 34,1 25 16,1 279 29,9

12. Resehandböcker 18 8,1 59 26,5 44 22,6 20 14,5 4 2,6 145 15,5 13. Historiska och arkeologiska fackböcker (ej historiska romaner) 28 12,6 37 16,6 31 15,9 16 11,6 6 5 122 13,1 14. Memoarer och biografier 23 10,4 39 17,5 50 25,6 22 15,9 9 5,8 143 15,3 3

SOU 1972 20

15. Böcker om psykologi, upp-

fostran och undervisning 27 12,2 70 31,4 45 23,1 32 23,2 16 10, 16. Samhällsvetenskapliga och

politiska böcker, debatt-

böcker 41 18,5 75 33,6 61 31,3 40 29,0 22 14,2 239 25,6 17. Tekniska och naturveten- skapliga böcker 55 24,8 97 43,5 82 42,1 44 31 ,9 37 23,9 315 33,8 18. Hobbyböeker, böcker om sport Och idrott 74 33,3 106 47,5 79 40,5 71 51,4 56 36,1 386 41,4 19. Kåserier 28 12,6 59 26,5 55 28,2 23 16,7 11 7.1 176 18,9

20. Böcker om medicin och hälsovård 19 8,6 38 17,0 32 16,4 18 13,0 16 10,3 123 13,2

Totalt 762/ 222=3,4 1196/ 223=5,4 1076/ 195=5, 631/ 138=4,6 421/ 155=2,7 4086/

190 20,4

Tabell 5.23b Kategori av böcker, som de intervjuade läst i minst en timme under de senaste tolv månaderna inom vart och ett av de fem undersökningsområdena.

Antal kvinnor bland de intervjuade, som läst i minst en bok tillhörande denna bokkategori under minst en timme under de senaste tolv månaderna.

SOU 1972

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Summa kvinnor (N = 183) (N = 261) (N = 226) (N = 167) (N = 126) (N = 963)

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

20

Detektivromaner 59 120 112 53 25 369 Äventyrsromaner, agent-

romaner, science fic-

tion etc 33 71 64 37 21 226 Andra romaner 96 87 66 588 Novellsamlingar 42 87 5 6 43 20 248 Diktsamlingar 25 63 32 33 16 169 Skådespel (pjäser) 14 21 14 6 2 57 Barnböcker 30 97 48 23 349 Ungdomsböcker 23 47 26 15 18 129 Böcker om konst, littera—

tur, teater, musik 24 43 39 14 6 131 Religiösa böcker och

böcker om religion och

filosofi 13 41 32 153 Reseskildringar 46 76 75 259 Resehandböcker 17 54 41 125 Historiska och arkeolo-

giska fackböcker (ej

historiska romaner) 13 37 17 10 85 Memoarer och biografier 38 68 42 11 179 Böcker om psykologi, upp- fostran och undervisning 39 123 77 22 306 Samhällsvetenskapliga och

politiska böcker, debatt-

böcker 22 41 32 11 6,6 15 121 12,6 Tekniska och naturveten-

skapliga böcker 6 12 4,6 17 7,5 10 6,0 7 5 ,6 52 5 ,4 Hobbyböeker, böcker om

sport och idrott 24 56 21,5 32 12,8 42 17,4 21 16,7 175 18,2 Kåserier 34 77 29,5 54 23,9 33 19,8 14 11,1 212 22,0 Böcker om medicin och hälsovård 38 95 36,4 47 20,8 44 26,3 20 15,9 244 25,3

Totalt 1465/ 261=5,6 1068/ 226=4,7 644/ 167=3,9 364/ 126=2,9 4177/ 963=4,3

Tabell 5.23c Kategori av böcker, som de intervjuade läst i minst en timme under de senaste tolv månaderna inom vart och ett av de fem undersökningsområdena.

370

Män och kvinnor i

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Summa (N = 405) (N = 484) (N = 421) (N = 305) (N = 281) (N = 1 896)

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

. Detektivromaner 164 40,5 232 47,9 232 55,1 109 35,7 74 26,3 811 42,8

1 2. Äventyrsromaner, agent-

romaner, science fic- tion etc. 110 27,2 159 32,9 156 37,1 87 28,5 65 23,1 577 30,4

3. Andra romaner 185 45,7 268 55,4 259 61,5 137 44,9 100 35,6 949 50,1 4. Novellsamlingar 70 17,3 120 24,8 96 22,8 68 22,3 31 11,0 385 20,3 5. Diktsamlingar 40 9,9 94 19,4 71 16,9 47 15,4 20 7,1 272 14,3 6. Skådespel (pjäser) 19 4 7 28 5 8 25 5 9 9 3 0 3 1 1 84 4 4 7 8 9 . Barnböcker 45 11,1 227 46,9 148 35,2 78 25,6 42 14,9 540 28,5 . Ungdomsböcker 34 8,4 68 14,0 42 10,0 32 10,5 37 13,2 213 11,2 Böcker om konst, littera- tur, teater, musik 47 11,6 96 19,8 73 17,3 31 10,2 15 5,3 262 13,8 10. Religiösa böcker och

böcker om religion och

filosofi 29 7,2 74 15,3 63 15,0 78 25,6 50 17,8 294 15,5 11. Reseskildringar 111 27,4 152 31,4 141 33,5 91 29,8 43 15,3 538 28,4 12. Resehandböcker 35 8,6 113 23,3 85 20,0 29 9,5 8 2,8 270 14,2 13. Historiska och arkeolo-

giska fackböcker (ej

historiska romaner) 41 10,1 74 15,3 48 11,4 24 7, 14. Memoarer och biografier 61 15,1 107 22,1 92 21,9 42 13 15. Böcker om psykologi, upp- fostran och undervisning 66 16,3 193 39,9 122 29,0 77 25,2 38 13,5 496 26,2 16. Samhällsvetenskapliga och

politiska böcker, debatt-

böcker 63 15,6 116 24,0 93 22,1 51 16,7 37 13,2 360 19,0 17. Tekniska och naturveten-

skapliga böcker 61 15,1 109 22,5 99 23,5 54 17,7 44 15,7 367 19,4 18. Hobbyböeker, böcker om sport och idrott 98 24,2 162 32,5 111 26,4 113 37,0 77 27,4 561 29,6 19. Kåserier 62 15,3 136 28,1 109 25,9 56 18,4 25 8,9 388 20,5

20. Böcker om medicin och hälsovård 57 14,1 133 27,5 79 18,8 62 20,3 36 12,8 367 19,4 Totalt 13987 405=3,5 2 661/ 484=5,5 2 144/ 421=5,1 1 275/ 305/4,2 785/ 281=2,8 8 263/ 1 896=4,4

20 7,1 207 10,9 20 7,1 322 17,0

SOU 1972:20

SOU 1972:20

Tabell 5.24 Procentuell andel personer i olika åldersgrupper som läst i ett visst antal bokkategorier under de senaste tolv månaderna (i procent av antalet intervjuade inom respektive grupp).

Mån Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

J örn

Kvinnor Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Anm. Parentesen anger att det totala antalet inter

Har inte läst i någon bokkategori, ålder Har läst i 1—2 bokkategori, ålder

15

0,0 13,3

20 29 30 39

framgår av tabell 5.8b på s 328.

40 49

30,6 18,4

2,9 21,7 33,3

50 60 59 69

31,8 22,7 14,8 (66,7) 6,3 (16,7) 17,9 8,3 28,6 38,7 44,0 29,2 30,8 6,7 26,7 23,1 20,0 12,9 30,8 7,7

Totalt 15 ——

24,6 9,6 8,4

14,4 21,4

19

13,0 10,0 26,7

7,1 40,0

20— 29

44,4 14,4 15,9 14,6 34,6

30— 39 20,8 11,3 28,4 21,2 25,0 40— 49

25 ,0 13,2 29,4 34,8 36,7

50— 59 27,3 22,2

6,3 25,0 17,9

32,0 23,1 13,3 32,0 34,6

60— 69

40,9 (0,0) (16,7) 33,3 32,3

37,5 26,7 30,8 35,5 76,9 27,9 14,2 23,0 24,6 38,9

Har läst i 3 eller fler bokkategori, ålder 15— 19 82,7 85,0 73,3 92,9 46,7

20— 29

51,9 77,9 75,6 70,8 53,9

30— 39

50,0 83,1 65,6 66,7 56,2

40— 49

44,4 68,4 67,7 43,5 30,0

50— 60— 59 69 40,9 36,4 63,0 (33,3) 87,4 (66,7) 57,1 58,4 53,5 29,0 24,0 46,1 60,0 48,0 34,6

33,3 66,7 46,1 51,6 15,4

vjuade personer inom gruppen understiger 10. Det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp

Tabell 5.25 Procentuell andel personer som under de senaste 12 månaderna läst i minst en bok inom ett visst antal bokkategorier (av 20 namngivna bokkategorier). Siffror inom parentes anger att det totala antalet intervjuade personer inom gruppen understiger 10. Det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp framgår av tabell 5.9b på s 330.

Har inte läst i någon bokkategori Har läst i 1 eller 2 bokkategorier Har läst i 3 eller fler bokkategorier

Folk- Folk- Real- Stu— Totalt Folk- Folk- Real- Stu- Totalt Folk- Folk- Real- Stu— skola skola exa- dent- skola skola exa- dent— skola skola exa— dent- + men exa- + men exa- + men exa- yrkes- eller men yrkes— eller men yrkes- eller men ut- motsv och ut- motsv och ut- motsv och bildn där- bildn där- bildn där- ut- ut- ut- över över över

Män

Kirseberg (0,0) (25,0) (75,0) Oxhagen 0,0 6,0 94,0 Skärholmen 0,0 5 ,3 94,7 Skellefteå 0 0 9 1 90,0

Jörn (020) (3313) (66,7)

Kvinnor

Kirseberg (0,0) (20,0) (80,0) Oxhagen 0,0 0,0 100,0 Skärholmen 0,0 3,7 96,3 Skellefteå (0,0) (33,3) (66,7) Jörn (0,0) (0,0) (100,0)

SOU 1972:20

Tabell 5.26 Procentuell andel personer som under de senaste tolv månaderna läst någon bok om konst, litteratur, teater eller musik inom olika utbildningsgrupper. Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

Folkskola Folkskola + Realexamen Studentexamen Totalt yrkesutbildn eller mot- och därutöver svarande

Män Kirseberg 4,8(105) 11,3(62) 19,1 (47) 25,0 (8) 10,4(222) Oxhagen 5,7 (53) 11,1(45) 25,3 (75) 42,0(50) 21,5(223) Skärholmen 7,4 (54) 9,3(43) 18,3 (60) 39,5(38) 17,4(195) Skellefteå 4,5 (67) 18,5(27) 18,2 (33) 27,3(11) 12,3(138) Jörn 2,6(114) 15,8(19) 15,8 (19) 0,0 (3) 5,8(155) Kvinnor Kirseberg 5,4(111) 12,0(25) 31,0 (42) 40,0 (5) 13,1(183) Oxhagen 4,8 (84) 12,5(40) 26,5(113) 37,5(24) 18,4(261) Skärholmen 7,5 (80) 10,5(38) 21,0 (81) 44,4(27) 17,3(226) Skellefteå 7,2 (97) 12,0(25) 7,1 (42) 33,3 (3) 8,4(167) Jörn 3,5 (86) 5,6(18) 9,5 (21) 0,0 (l) 4,8(126)

Tabell 5.27 Procentuell andel personer som under de senaste tolv månaderna läst någon diktsamling inom olika utbildningsgrupper. Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

Folkskola Folkskola + Realexamen Studentexamen Totalt yrkesutbildn eller mot- och därutöver svarande Män Kirseberg 3,8(105) 4,8(62) 14,9 (47) 12,5 (8) 6,7(222) Oxhagen 5,7 (53) 8,9(45) 18,7 (75) 20,0(50) 13,9(223) Skärholmen 16,7 (54) 16,3(43) 20,0 (60) 28,9(38) 200095) Skellefteå 4,5 (67) 7,4(27) 15,2 (33) 36,4(11) 10,2(138) Jörn 3,5(114) 0,0(19) 0,0 (19) 0,0 (3) 2,6(155) Kvinnor Kirseberg 8,1(111) 24,0(25) 21,4 (42) 20,0 (5) 13,6(183) Oxhagen 9,5 (84) 12,5(40) 32,7(113) 54,2(24) 24,1(261) Skärholmen 8,7 (80) 10,5(38) 17,3 (81) 25,9(28) 14,1(226) Skellefteå 16,5 (97) 20,0(25) 26,2 (42) 33,3 (3) 19,8(167) Jörn 10,5 (86) 5,6(18) 28,6 (21) 0,0 (1) 12,7(126) .! SOU 1972:20 373

Tabell 5.28 Sambandet mellan kyrkobesök och antalet lästa religiösa böcker.

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Antal Procen- Procen- Antal Procen- Procen- Antal Proeen- Procen- Antal Procen- Procen- Antal Procen- pers. tuell an- tuell an- pers. tuell an- tuell an- pers. tuell an- tuell an- pers. tuell an- tuell an- pers. tuell an- (N) del av del av (N) de] av del av (N) del av del av (N) del av del av (N) del av de inter- N som de inter- N som de inter- N som de inter- N som N som vjuade i läst minst vjuade i läst minst vjuade i läst minst vjuade i läst minst läst minst under- en reli- under- en reli- under- en reli- under- en reli- en reli- sökn. om- giös bok sökn. 0m- giös bok sökn. om- giös bok sökn. om- giös bok giös bok rådet under de rådet under de rådet under de rådet under de under de senaste senaste senaste senaste senaste 12 må- 12 må- 12 må- 12 må- 12 må- naderna naderna naderna nadema' naderna

Män

Går aldrig i kyrkan

Går i kyrkan 1— 3 ggr/år Går i kyrkan 4—23 ggr/år Går i kyrkan minst 24 ggr

Totalt

K vinnar

Går aldrig i kyrkan Går i kyrkan 1—3 ggr/år Gå! i kyrkan 4—23 ggr/år

Går i kyrkan 24 ggr/år

Totalt

SOU 1972:20

5.4 Vilka författare och bokserier hade de intervjuade läst under de se- naste tolv månaderna

Som ett komplement till frågorna om vilka böcker som de intervjuade hade läst i under de senaste fjorton dagarna (under minst en timme) och vilka typer av böcker som de läst i under de senaste tolv månaderna (under minst en timme), ställde vi under intervjuerna en serie frågor där den intervjuade ombads att ange om han hade läst någon bok av ett visst antal namngivna svenska författare eller någon bok (eller häfte) i ett antal angivna ”bokserier” (av typ Kalle Anka Pocket, Manhattan etc) under de senaste tolv månaderna. Denna fråga var så formulerad att ett ”ja”-svar innebar att man hade läst boken (häftet) i dess helhet. För att de intervjuade inte skulle uppleva det som ”lätt” att säga att han hade läst någon bok av en viss författare ombads han eller hon att också ange titeln på den bok av denne författare/ i denna bokserie, som han hade läst senast. Vidare fick den intervjuade ange på vilket sätt han hade fått tag i denna bok eller detta häfte. Hur frågan ställdes framgår av följande utdrag ur frågeformuläret:

Har Ni läst någon bok av följande författare eller ur följande serier under de senaste 12 månaderna? ÖVERLÄ MNA SVARSKORT 3 (med namnen på författare och serierna) KODA SVAREN [ KOL A! OM IP LÄST FÖRFATTAREN ELLER SERIEN: Kommer Ni ihåg titeln på denna bok? Om Ni minns mer än en, nämn den Ni sist läste. MARKERA MED KRYSS (X) OM IP NÄMNER TITELN! OM IP LÄST FÖRFATTAREN ELLER SERIEN: På vilket sätt fick Ni tag i den här boken? KODA SVARETI KOL B! STÄLL VID BEHOV FÖLJDFRÅGOR ENL RUBRIKERNA I KOL B!

Hur svaren registrerades framgår av schemat för markeringar på nästa sida.

De serier och författare, som vi valde ut, representerar olika typer av serier och böcker. 7 av de 28 frågorna gällde serier, som huvudsakligen eller i betydande utsträckning säljes genom kiosker och liknande försäljningsställen. Till dern hörde en serie med inriktning på barn och ungdom men som dock även läses av äldre personer (”Kalle Anka Pocket”), tre detektiv- och äventyrsmagasin (”Manhattan”, ”Bill och Ben” och ”Chase"), en serie med kärleksromaner (”Succéromanen ur Allers”) och en porrboksserie (”Fickis från H—son”). Vi tog också med en bokserie med porr-noveller på högre litterär nivå (”Kärlek 1—1 1”).

Med ett undantag hör de 21 författare, som vi tog med i frågeserien, till de ”etablerade” svenska författare som vid tidpunkten för datainsam- lingen (i slutet av år 1969) med kortare eller längre intervall hade publicerat böcker på välrenommerade svenska förlag Och som i stort sett

SOU 1972:20 375

SOU 1972:20

Författare (serie)

:; _. mi.”

Kol. B.

Förvärvssätt

Lånat på bib- liotek Lånat privat

Lars Ahlin

Bo Balderson Manhattan-serien Gunnar Ekelöf Sven Fagerberg Bill och Ben-serien Per Anders Fogelström Lars Forssell Fickis från Hson Maria Lang Olle Hedberg

Ivar Lo-Johansson Åke Ortmark Sigge Stark

Artur Lundkvist Succéromanen ur Allers Stieg Trenter Herbert Tingsten Chase-serien

Alice Lyttkens Majken Johansson Vilhelm Moberg Kalle Anka Pocket Göran Palm

Jan Myrdal

Vic Suneson Kärlek 1—1 1

Lars Gyllensten

v—tv—tu—tv—tv—du—tr-iv—tv—tu—tv—tu—tu—iu—tv—tv—tv—v—tv—t—tu—tv—tx—tv—tv—dv—tv—q—t

NNNNNNC—lblNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm FÅw-tv—dv—ll—(H—(I—ll—(v—CHHI—lu—(v—lH—HHHH—(v—lv—lv—v—(v—Ol—l NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm tf?Vd”Qv€Q?QQV?Q?QVVQV?QQVVVVV WWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWW NDXOKONGNDXOKDONONDOXDONDNDNDWSDOQOXDWONDNDKDND FINhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh oooooooooooooooooooooooooooooocooooooooooooooooooooeoooo

hade ”accepterats” av kritikerkåren. Fyra av dem har uteslutande framträtt som ”kriminalromansförfattare”: Bo Balderson, Maria Lang, Vic Suneson och Stieg Trenter. Fyra av de utvalda författarna är mest kända som politiska och samhällskritiska skribenter: Jan Myrdal, Göran Palm, Åke Ortmark och Herbert Tingsten.

De övriga tretton författarna är framförallt kända för sina skönlitterära böcker. Fyra av dem är sannolikt mest kända som poeter: Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Majken Johansson och Artur Lundkvist. Gunnar Ekelöf har också publicerat essaysarnlingar. Lars Forssell har utöver lyrik bl a skrivit dramatik och filmböcker och Artur Lundkvist har publicerat samhälls- politiska analyser, litteraturkritik oeh romaner, men samtliga dessa fyra författare torde nog alla framförallt upplevas som poeter (med viss tvekan för Artur Lundkvist).

De återstående skönlitterära författarna har alla uteslutande eller framförallt publicerat romaner. Till den gruppen hör Lars Ahlin, Sven Fagerberg, Per Anders Fogelström, Lars Gyllensten, Olle Hedberg, Ivar Lo-Johansson, Alice Lyttkens, Vilhelm Moberg och Sigge Starkl . För Sven Fagerberg gäller dock att han genom sitt samhällskritiska skrivande står på gränsen till den grupp, till vilken vi tidigare förde Jan Myrdal, Åke Ortmark, Göran Palm och Herbert Tingsten. Vi har emellertid fört honom till romanförfattarnas grupp, eftersom vi tror att det är främst i denna egenskap som han är känd som bokskribent.

En del av dessa nio skribenter skriver jämförelsevis ”svårtillgängliga” böcker. Till den gruppen hör Lars Ahlin och Lars Gyllensten. Deras romaner kan sägas syfta till att förmedla en ”hållning till livet”. Utan att på samma sätt vara ”svårtillgängliga” ger också de romaner, som Per Anders Fogelström, Sven Fagerberg, Olle Hedberg, [var Lo-Johansson och Vilhelm Moberg publicerar, i regel uttryck åt en livssyn eller ett ställningstagande till samhälleliga problem. Deras böcker är emellanåt skrivna ”i två plan”; de är lätt-tillgängliga i den meningen att de ofta skildrar ett konkret och lättöverskådligt händelseförlopp, men de är mer eller mindre ”svårtillgängliga” i den meningen att författaren i sin beskrivning av detta händelseförlopp, direkt eller indirekt, tar ställning till politiska, filosofiska och religiösa problem och ofta också försöker påverka läsaren att ta ställning till dem. Två av de författare, som vi tagit med, brukar av kritikerna frånkännas ambitioner i riktning mot sådana ställningstaganden, nämligen Alice Lyttkens och Sigge Stark (som är pseudonym för författarinnan Signe Björnberg). Alice Lyttkens har skrivit ett stort antal romaner i historisk miljö, där hon skildrar adel och svenskt borgerskap under 1700- och l800-talen. Hennes böcker brukar av kritiken betecknas som underhållningslitteratur. Signe Björnbergs böcker kan karakteriseras som kärleksromaner i svensk bondemiljö. De brukar av kritikerna avfärdas som torftiga ur språklig synpunkt och som schablon- artade ur innehållssynpunkt. De krav på ”litterär nivå”, som folkbibliote- ken i Sverige följer i sin inköpspolitik, har bland annat inneburit att man i regel inte köper in (och följaktligen inte heller kan låna ut) Sigge Starks böcker, även om det under senare år blivit vanligare att man tillhandahål- ler dessa böcker i viss omfattning. Alice Lyttkens böcker har däremot i allmänhet befunnits höra hemma på ”rätt” sida om den av biblioteken

SOU 1972:20 377

IStarks böcker intar en sär- ställning. De har ej accep— terats av kritiken och säljs huvudsakligen utanför bok- handeln; vi har i analyserna därför fört hennes böcker till massmarknadsserierna.

tillämpade kvalitetsgränsen. Böcker och häften som ingår i de massmarknadsserier, som vi tog med

i denna fråga, kan endast i mycket begränsad utsträckning lånas på folkbiblioteken i Sverige. Detta gällde också på folkbiblioteken i våra fem undersökningsområden under den period frågorna gällde (november 1968—december 1969). Liknande restriktioner gäller även för den ur språkligt litterär synpunkt tämligen sofistikerade porrbokserien ”Kärlek 1—11”.

De tre författare eller bokserier, som den största andelen av intervjua- de läst minst en bok av under de senaste tolv månaderna, varierar ganska mycket från undersökningsområde till undersökningsområde. Se nedan- stående sammanställning, där procentsiffran inom parentes anger hur stor andel av de intervjuade från undersökningsområdet som läst minst en bok av författaren ifråga (respektive minst en bok eller häfte som ingår i serien ifråga).

Några ting faller i ögonen när man kastar en blick på denna sammanställning och på tabell 5.29, som dessa uppgifter är hämtade ur. Det är bland annat att de tre mest lästa författarna/serierna bland både männen och kvinnorna från Oxhagen är tre romanförfattare, som i sina böcker skildrar stadsmiljöer. Med ett undantag är det samma böcker som återkommer i de tre ”tätpositionerna” bland männen Och kvinnorna från Skärholmen; undantaget är männen i Skärholmen, där Manhattan—serien är nummer tre i rangordningen. De markerat höga procentsiffrorna för Per Anders Fogelström bland både männen och kvinnorna från Skär— holmen hänger rimligen samman rned att han i en rad romaner skrivit om stockholmsmiljöer.

Bland de intervjuade männen och kvinnorna från Kirseberg, Skellefteå

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Män Vilh. Moberg Maria Lang Per Anders Vilh. Moberg Kalle Anka Fogelström Pocket (26,7 %) (22.9 %) (39,4 %) (25.4 %) (19,4 %) Ivar Lo— Stieg Trenter Maria Lang Bill och Bcn- Vilh. Moberg Johansson serien (18.2 %) (19,2 %) (22.2 %) (19,6 %) (14,9 %) Manhattan- Per Anders Manhattan- Per Anders Bill och Ben— serien Fogelström serien Fogelström serien (15,9 %) (18,0 %) (21,8 %) (18,8 %) (13.0 %) Kvinnor Maria Lang Maria Lang Per Anders Maria Lang Sigge Stark Fogelström (27,3 %) (38,4 %) (54.2 %) (30.9 %) (24,6 %) Vilh. Moberg Per Anders Maria Lang Vilh. Moberg Kalle Anka Fogelström Pocket (25,8 %) (34.4 %) (38,4 %) (22.0 %) (21,4 %) Sigge Stark Stieg Trenter Stieg Trenter Succéroman Vilh. Moberg ur Allers (15.8 %) (24,8 %) (24.8 %) (17.5 %) (20,0 %)

SOU 1972:20

378

och Jörn förekommer bland de tre mest lästa av de tjugoåtta författar- na,/serierna några författare. som i sina böcker uteslutande eller ofta skildrat landsbygdsmiljöer; Vilhelm Moberg, Ivar Lo-Johansson och Sigge Stark (pseudonym för Signe Björnberg).

Dessa observationer pekar mot att det finns skillnader mellan befolkningen i de fem undersökningsområdena beträffande hur mycket man läser några av de studerade författarna och bokserierna och att dessa hänger samman med skillnader mellan de miljöer som befolkningen lever i och har haft kontakt med tidigare i sitt liv. Vi kan emellertid inte här ägna något utrymme åt att mera definitivt fastställa arten av detta samband för de enskilda författare, som vi tagit med i denna frågeserie. Syftet med att ställa denna serie av frågor har i första hand varit att undersöka om det för några Olika kategorier av författare och bokserier finns några skillnader i läsvanorna mellan de fem undersökningsområdena och att _ om så är fallet — försöka fastställa om dessa skillnader hänger samman med skillnader i befolkningsstrukturen iområdet (framförallt då skillnader i utbildningsnivå och åldersstruktur inom befolkningen) och/eller om de hänger samman med skillnader i bokutbudet inom området (genom biblioteken, boklådor och på annat sätt).

I tabell 5.30 redovisar vi hur stor del av de intervjuade männen och kvinnorna från de fem undersökningsområdena. som har läst minst en bok av någon författare/serie i fem grupper av författare och serier. Grupp I, som består av författarna Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Majken Johansson och Lars Gyllensten, kan karakteriseras som en grupp skönlitterära författare, som skriver en jämförelsevis svårtillgänglig prosa eller lyrik. Grupp 11 består av författarna Per Anders Fogelström, Olle Hedberg, Ivar Lo-Johansson, Artur Lundkvist, Alice Lyttkens och Vilhelm Moberg; denna grupp kan karakteriseras som en grupp författare, som samtliga har skrivit jämförelsevis lättillgängliga romaner. Denna del av Artur Lundkvists författarskap utgör emellertid en så begränsad andel av publicerade böcker att man kan ifrågasätta om han borde placerats i denna grupp; ur vissa synpunkter borde han nog hellre förts till grupp I eller grupp 111. Denna består av författare, som har skrivit samhällsanaly- serande och samhällskritiska böcker och där ingår Sven Fagerberg, Åke Ortmark, Herbert Tingsten, Göran Palm och Jan Myrdal. Att Sven Fagerberg förts till denna grupp kan ifrågasättas; han skulle med lika stort fog kunna ha hänförts till någon av grupperna I och 11. Grupp IV består av fyra författare, som framförallt eller uteslutande har skrivit kriminalromaner; Bo Balderson, Maria Lang, Stieg Trenter och Vic Suneson. Grupp V består av de sex ”kioskbokserier” som ingick i frågeserien (Bill och Ben, Chase, Manhattan, Fickis från H—son, Succé—ro- manen ur Allers och Kalle Anka Pocket) och av porrnovellböckerna ”Kärlek 1—1 1” och Sigge Starks romaner. Att denna grupp är heterogen är otvivelaktigt; särskilt kan det ifrågasättas om det är riktigt att hänföra serien ”Kärlek 1—1 I” till denna grupp.l

Tabell 5.30 visar att den största andelen läsare av minst en bok tillhörande författargrupperna [, II, III och IV finns iendera Oxhagen eller Skärholmen och att den minsta andelen läsare finns i Jörn; detta gäller för både män och kvinnor. Det omvända gäller för andelen läsare av

sou 1972:20 379

1 Denna gruppindelning skulle ha kunnat baseras på resultatet av en faktor— analys av sambanden mel- lan läsningen av de 28 för- fattarna/bokserierna. Av tidsmässiga och ekono- miska skäl har en sådan be- arbetning måst ställas på framtiden.

”kiosklitteraturen” i grupp V. För den finns den högsta andelen läsare i Jörn och den lägsta andelen i Oxhagen. Vi känner igen detta läsvane- mönster från våra tidigare analyser av våra data beträffande de böcker som de intervjuade läst under de senaste fjorton dagarna.

Att det finns ett samband mellan ålder och läsning av vissa av de studerade författarna och serierna framgår av följande tabeller för serierna Bill och Ben, Kalle Anka Pocket och Manhattan och författarna Per Anders Fogelström, Maria Lang, Alice Lyttkens, Vilhelm Moberg och Sigge Stark.

Tabellerna 5.3la—h visar som man kan vänta sig att serierna Bill och Ben, Kalle Anka Pocket och Manhattan framförallt läses av den yngsta åldersgruppen (15=24 år) och att läsarandelen bland de intervjuade successivt avtar med högre ålder. Skillnaderna mellan de olika ålders- grupperna är mycket markerade.

Andelen läsare av Maria Lang avtar med ökande ålder bland både män och kvinnor inom fyra av de fem undersökningsområdena; undantaget är Skärholmen. För de övriga tre författarna, som samtliga kan karakteri— seras som jämförelsevis lättlästa författare, avtar inte andelen läsare med högre ålder på något markerat sätt.

Sambandet mellan ålder och läsning av de typer av böcker, som i stor utsträckning säljes i kiosker och liknande försäljningsställen framgår av tabell 5.32 som visar hur många personer inom olika åldersgrupper som har läst minst en bok/ett häfte tillhörande någon av dessa serier (serierna Manhattan, Bill och Ben, Chase, Fickis från H-son, Succé-romanen från Allers, Kalle Anka Pocket och Kärlek l—ll och böcker av Sigge Stark).

Proeenttalen är för samtliga tio delgrupper högst för den lägsta åldersgruppen och sjunker sedan i stort sett åldersgrupp för åldersgrupp inom samtliga tio delgrupper (även om det lägsta procenttalet inte alltid hör hemma i den högsta åldersgruppen).

En liknande tabell som är baserad på uppgifter om vilka som läst minst en bok av någon av de ”svårtillgängliga” författarna Lars Ahlin, Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Lars Gyllensten och Majken Johansson (grupp 1), visar en mera jämn fördelning av läsarna över olika åldersgrupper, se tabell 5.33. Inte heller för författargrupperna II, III och IV fann vi några större och regelbundet återkommande skillnader i andelen läsare mellan olika åldersgrupper.

Tabell 5.34 är baserad på informationen om läsningen av böcker av samtliga de tjugoåtta medtagna författarna och serierna. Ser man på den del av tabellen, som visar hur stor procentandel av de intervjuade i varje åldersgrupp, som läst minst en bok/ett häfte av minst tre av dessa tjugoåtta författare/serier, finner man att denna procentandel i nio av tio delgrupper är störst i åldersgruppen 15—19 år och att den sedan (något oregelbundet) sjunker mot de högre åldersgrupperna. Sambandet är inte lika markerat som det samband vi fann i tabellen över läsningen av de åtta grupperna av ”kiosklitteratur” (tabell 5.28). Anledningen till detta är att läsningen av vissa av de studerade författarna (bland annat en del av dem som vi betecknat som ”svårtillgängliga”) inte avtar med högre ålder, åtminstone inte på något mera markerat sätt.

I Bilaga A3 redovisas i tabeller hur stor andel av de intervjuade männen

380 SOU 1972:20

Och kvinnorna från de fem undersökningsområdena på olika utbildnings- nivåer, som har läst minst en bok av var och en av de studerade författarna/serierna under de senaste tolv månaderna. Med utgångspunkt från denna tabell har tabell 5.35 utarbetats. Den anger för var och en av de tjugoåtta författarna/serierna, hur stor skillnad det är mellan (a) procentandelen intervjuade med en utbildning som motsvarar genom- gången grundskola eller realskola, som har läst en bok av författaren ifråga eller i serien ifråga under de senaste tolv månaderna och (b) procentandelen intervjuade som har gjort detta bland dem som inte har så hög utbildning. Vi kommer i fortsättningen att beteckna dessa båda utbildningsnivåer som utbildningsnivå I + 11 (den lägre) och utbildnings- nivå Ill + IV (den högre).

Vid denna analys använde vi oss av en indelning av författarna och serierna i sex grupper (grupp 1—6) som något skiljer sig från den indelning vi tidigare använt (grupp l—V).

Till de två första grupperna förde vi de sju serierna med ”kiosklittera- tur” samt en författare (Sigge Stark). Vi syftade till att pröva antagandet att dessa skulle läsas mest av personer på utbildningsnivå I + 11. Samtidigt som vi nämner att vi gjorde detta antagande, vill vi passa på att säga att vi gjorde det ”mot bättre vetande”. Redan före analysen av detta material hade vi kommit fram till att läsningen av ”kiosklitteraturen” inte på något markant sätt var knuten till utbildningsnivån. Gemensamt för böckerna inom dessa två grupper är att de är föremål för en negativ bedömning, som bla tar sig uttryck i att de (med något varierande motiveringar) inte finns att låna på folkbiblioteken. Till de övriga fyra grupperna hörde författare som vi antog att personer på den högre utbildningsnivån oftare skulle ha läst. Dit hörde de samhällsanalyserande författarna (Jan Myrdal, Åke Ortmark, Göran Palm och Herbert Tingsten), detektivromanförfattarna (Bo Balderson, Maria Lang, Vic Suneson och Stieg Trenter), de ”etablerade” romanförfattarna (Lars Ahlin, Sven Fagerberg, Per Anders Fogelström, Lars Gyllensten, Olle Hedberg, Ivar Lo-Johansson, Alice Lyttkens och Vilhelm Moberg) och de ”etablerade” poeterna (Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Majken Johansson och Artur Lundkvist).

Av tabell 5.35 framgår att det inom den på biblioteken i stort sett portförbjudna ”populärlitteraturen” endast var Sigge Starks romaner som genomgående hade lästs oftare i gruppen med lägre utbildning än i den med högre utbildning (så var fallet i nio delgrupper av tio). För de sju serierna gick skillnaderna mellan grupper med högre och med lägre ut- bildning växelvis i olika riktningar. Något belägg på att ”kiosklittera- turen” läses mera av personer med folkskoleutbildning (utbildningsnivå I + II) än av personer med högre utbildning (utbildningsnivå III + IV) ger våra data inte.

Däremot pekar tabellen mot att författare tillhörande grupperna 3—6 i många fall har en högre procentandel läsare bland personer på den högre utbildningsnivån. Några av de medtagna författarna lästes i samtliga de tio redovisade delgrupperna (männen och kvinnorna från de fem undersökningsområdena) mest bland personer på den högre utbildnings- nivån. Det gäller för Åke Ortmark, Göran Palm, Maria Lang, Per Anders

SOU 1972:20 381

Procentskillnaden mellan antalet ”läsare” på den lägre och den högre utbildningsnivån:

Kvinnor

Åke Ortmark +ll,4 Göran Palm + 5,4 + 7,0 Maria Lang + 9,5 +21,2 Per Anders Fogelström +l6,4 +27,2 Gunnar Ekelöf + 4,0 + 6,7

Fogelström och Gunnar Ekelöf. Slår man samman männen och kvinnorna från de fem undersökningsområdena (i fullt medvetande om att denna ”totalgrupp” inte är representativ för den vuxna befolkningen inom landet utan att den är ett slags ”ad hoc”-grupp), finner man för dessa fem författare tämligen stora skillnader mellan antalet ”läsare” på den lägre och den högre utbildningsnivån: Skillnaderna för samtliga författare i grupperna 3—6 i det övervägande antalet av de tio delgrupperna tyder på att läsning av böcker av ”etablerade” författare förekommer i större utsträckning bland personer på utbildningsnivå III +lV än på utbildningsnivå I+II. Skillnaden mellan de båda grupperna går emellertid inte fullt så ofta i denna riktning bland de intervjuade från Skellefteå Och Jörn som i de tre andra undersökningsområdena. Det kan tänkas hänga samman med att den grupp, som hör hemma på utbildningsnivå III + IV, i dessa två undersökningsområden i större utsträckning än i de tre övriga består av unga personer, som nyligen har slutat grundskolan. Motsvarande grupp från de tre andra undersökningsområdena skulle alltså i större utsträck- ning bestå av personer med studentexamen och högre utbildning. Detta förhållande kan också vara orsak till de exceptionellt höga procenttal för läsning av vissa ”kioskserier”, som förekommer bland männen i den högre utbildningsgruppen i Skellefteå och Jörn.1 Tabell 5.36 är baserad på informationen om läsning av fem författare, som vi tidigare karakteriserat som jämförelsevis ”svåra”: Lars Ahlin, Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Majken Johansson och Lars Gyllensten. Den tabellen pekar i riktning mot att dessa författare (i enlighet med vad man har anledning att vänta sig) läses mest av personer med högre utbild- ning. Någon skillnad i motsatta riktningen för den ”populärlitteratur”, som ingår i grupp V (se s 379), finner vi inte i tabell 5.37. De serier och boktyper, som ingår i denna grupp, läses i ungefärligen samma utsträck- ning av personer från olika utbildningsgrupper. Tabell 5.38 visar att det finns ett tämligen starkt samband mellan ålder och läsning av de 28 författarna/serierna. Bland dem som enbart har lpå grund av tidspress och folkskoleutbildning varierar procentandelen intervjuade, som inte läst brist på resurser för ytterli— någon enda bok tillhörande dessa serier eller något enda häfte tillhörande gare analys.” av det i,".sam' . dessa serier mellan lägst 37 % och högst 64 % i tio homogena köns- och Ede mätman-har V] "ne. unnat undersoka om des- ortsgrupper, medan motsvarande procentandelar i fem homogena köns— sa antaganden håller streck.

382 SOU 1972:20

och ortsgrupper med studentexamen eller högre utbildning varierar mellan lägst 0 % och högst 29 %.

Den tredje raden nerifrån räknat i tabell 5.39 visar oss ett mönster för läsvanorna i de fem undersökningsområdena, som vi känner igen från flera av de redan presenterade tabellerna. Böcker av de ”etablerade” författarna läses mest i Oxhagen och Skärholmen, mindre i Kirseberg och Skellefteå och minst i Jörn. När det gäller ”populärlitteraturen” ligger Jörn inte i botten. Bland kvinnorna har jörnborna det högsta medeltalet för ”populärlitteraturen” och bland männen har jörnborna ett högre medeltal än kirsebergsborna och oxhagenborna. Tar man sig friheten att beräkna ett (något artificiellt) förhållandetal mellan antalet lästa ”kiosk- serier” och antalet lästa ”etablerade” och ”accepterade” författare finner man att detta mått på relationen mellan läsningen av ”kiosklitteratur” och läsningen av böcker av ”etablerade” och ”accepterade” författare pekar mot att en betydligt större andel av läsningen bland jörnborna än av läsningen bland de intervjuade från de fyra övriga undersökningsområ- dena (både bland männen och kvinnorna) består av ”kiosklitteratur”.

Om vi jämför medeltalen för antalet lästa författare och bokserieri tabell 5.39 med de mått på de intervjuades bokläsning, som vi redan tidigare presenterat, får vi resultat som stämmer väl med varandra i den meningen att de samtliga visar att de intervjuade i Oxhagen och Skärholmen är de flitigaste bokläsarna och att de intervjuade iJörn läser böcker i mindre utsträckning än de intervjuade i de övriga undersöknings— områdena, se nedan.

Vi har tidigare konstaterat att hög utbildningsnivå tycks verka i riktning mot en ökad läsning av böcker av ”etablerade” författare men att hög utbildningsnivå inte i någon markerad utsträckning leder till att man avstår från att läsa ”kiosklitteratur”.

Antal bokläs— ningstimmar per vecka

Antal dagar un- der året som den intervjuade läst skönlittera- tur under minst 15 minuter

Antal dagar un- der året som den intervjuade läst facklittera- tur under minst 15 minuter

Antal bokkate- gorier som den intervjuade läst i minst en tim— me under de se- naste tolv må- naderna

Antal författa— re ellcr bokse- rier, som den intervjuade läst minst en av under de senas— te tolv må- naderna

Män Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Totalt

Kvinnor Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Totalt

1.92 2,08 2,59 2,30 1,48 2,08

2,07 2,86 2,75 2,08 1,90 2,42

SOU 1972:20

Analyser av våra data om det sätt på vilket de intervjuade fått tillgång till dessa två typer av böcker tyder emellertid på att också förekomsten av distributionsvägarna för dessa två typer av böcker spelar en roll i detta sammanhang. Vi har tidigare sett att både männen och kvinnorna bland jörnborna har fått tag i fler av de böcker som de läst under de senaste fjorton dagarna genom köp i en kiosk och färre genom köp i en bokhandel eller ett varuhus än de intervjuade från de övriga undersök— ningsområdena. Se tabell 5.14! Tabell 5.40 pekar i samma riktning. Omkring 20 % av de böcker, för vilka de intervjuade jörnborna redovisat förvärvssättet i sina svar på frågorna om de tjugoåtta författarna/serierna, har de fått tag i en kiosk eller liknande försäljningsställe (mot 9 till 12 % för de intervjuade från de fyra övriga undersökningsområdena).

Tabell 5.40 visar hur stor andel av sina lästa böcker (av dem som skrivits av de 21 författarna och av dem som tillhör de 7 serierna) som de intervjuade fått tag i på olika sätt. De böcker som de intervjuade fått tag i genom att låna dem på bibliotek är till 95 % böcker av ”etablerade” författare (låt oss i fortsättningen kalla dem för A-böcker och de andra böckerna för B-böcker). De böcker som de intervjuade fått tag i genom att köpa böcker i bokhandeln är till 84 % sådana A-böcker, de böcker som de fått tag i genom att låna dem av andra personer är till 65 % sådana A—böcker, och de böcker som de fått tag i genom köp i övrig handel (inklusive kiosker) är endast till 13 % sådana A-böcker. Genom läsecirklar och bokklubbar, som enligt vad som framgår av denna tabell spelar en mycket liten roll som bokdistributionsmetod i Jörn, får man nästan uteslutande tag i A-böcker. Tabellen ger ett starkt — om än indirekt — stöd åt antagandet att sannolikheten för att en person köper en A-bok, när han skall köpa sig något att läsa i en kiosk eller i ett liknande försäljningsställe är mycket liten. På en ort som Jörn, där invånarna i stort sett är hänvisade till att skaffa sig sin läsning genom att köpa böcker i kiosker och liknande försäljningsställen, verkar det rimligt _ att anta att detta styr inköpen i riktning mot det dominerande utbudet i

kioskerna — B-böckerna. Till detta kommer emellertid, att en större andel av de böcker, som

jörnborna köper i bokhandeln är B-böcker, något som troligen samman- hänger med karaktären av det begränsade boksortiment, som fanns att tillgå—i den lilla (numera nedlagda) bokhandeln i Jörn. Se s 201 ikapitel 2! De böcker som man lånar privat av andra personer består också i Jörn till en större del av B-böcker än ide fyra andra undersökningsområdena. Det torde alltså vara en rad av omständigheter, som leder till att en jämförelsevis stor del av de böcker, som de intervjuade i Jörn läser, utgöres av B-böcker.

] tabell 5.41 kan man finna belägg för att B-litteraturen i betydande utsträckning kommer läsarna till handa genom att dessa köper dem i kiosker och liknande försäljningsställen men i nästan lika stor utsträck— ning genom privatlån. Man måste emellertid vid resonemang kring denna tabell hålla i minnet att den är baserad på information om hur de intervjuade fått tag i exemplar av ett begränsat antal ”kioskserier” och att vi inte känner till något om hur andra ”kioskserier” (och ”bokhan— delsböcker”) säljs. Tabellen visar dock klart att den ”A-litteratur”, som vi

384 SOU 1972:20

___—___—

Grupp 1 Seriehäften och serieböcker 2 % Grupp 2 Kärlek 1— 11 5 %

Böcker av Sigge Stark 17 % Grupp 3 Böcker av samhällsanalyserande författare 29 % Grupp 4 Kriminalromaner 33 % Grupp 5 Böcker av författare som kan karakteriseras som romanförfattare 34 % Grupp 6 Böcker av författare som brukar betecknas som lyriker 39 %

studerat, i ganska stor utsträckning når sina läsare genom bokhandeln men i större utsträckning genom bibliotekslån och privatlån.

Den sista tabellen i detta avsnitt (tabell 5.42) redovisar överskådligt det förhållandet att om man jämför ”förvärvssättet” för böcker av olika slag från samtliga fem undersökningsområden, så finner man att biblioteks- lånade böcker utgör en växande andel av de lästa böckerna, om man ordnar böckerna i grupper enligt ovan.

Andelen böcker som de intervjuade får tag i genom att låna privat avtar i gengäld från 33 % för seriehäften och serieböcker till 21 % för böcker av lyriker. Andelen böcker som de intervjuade fått tag i genom kiosker och liknande försäljningsställen avtar på samma sätt från 44 % till O%. Biblioteken spelar av allt att döma en stor roll som distributör av sådana ”exklusivt litterära böcker” som seriösa romaner och diktsamling- ar.

Ett förhållande som är värt att notera är att de två bokserier, som de intervjuade oftast får tag i genom att låna privat, är de två ”sexseriema”: Kärlek l—ll och Fickis från H-son. Hur detta förhållande skall tolkas är inte självklart; det kan tänkas hänga samman med att en ganska stor del av dem som önskar få tag i dessa böcker drar sig för att köpa dem i någon affär eller kiosk.

SOU 1972:20 385

25

SOU 1972:20

Tabell 5.29 Procentuell andel av de intervjuade männen och kvinnorna inom vart och ett av de fem undersökningsområdena, som läst minst en bok av ett antal namngivna författare respektive i ett antal namngivna bokserier.

Antal av Procentuell andel av de intervjuade som läst minst en bok av den namngivne de 1896 författaren eller häfte i bokserien.

intervjuade " _ som läst Man K vmnor

Eggsåven Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jöm

resp för- fattare

eller bok- serie.

Per Anders Fogelström Maria Lang

Vilhelm Moberg

Stieg Trenter

Kalle Anka Pocket lvar Lo-Johansson

Manhattan-serien

Sigge Stark

Åke Ortmark

Alice Lyttkens Succéromanen ur Allers

Bill och Ben—serien Olle Hedberg

Artur Lundkvist Lars Forssell

Vic Suneson Herbert Tingsten Chase-serien Kärlek 1— l 1

Jan Myrdal Gunnar Ekelöf Göran Palm Lars Ahlin

Bo Balderson Sven Fagerberg Fickis från H—son Lars Gyllensten Majken Johansson

462 458 407 320 246 246 213 203 188 166 157 141 140 110 95 89 86 80 76 72 69 53 50 48 43 28 25 12

vvm—vqmmwc—oo

räv—(N

amen—överst»— _4 csooq—ivroo (? m F-l

v—d v—lv—d Nv—i N ND VQOO

__?» --1

_? N

hm _. _l-Cv—åv—l dos" v—l

rxmmtxhnnov v—l HH

omoget-o

N

'— quqo— mo

—1 v—t -—1 MVVÄONVONIONV)

HCG—1005 NOG! HvoohmF—ixomm

omomuxlno (3005!th

H v—lv—l oomquh

Now—iv—t NOK

oooost'rxox—Norx—NHNH— 0—1

-—4

qaqwa

v—laaä -—q_|x lf)

thvooaxrx

F'lv—l v—i oomrxoun'vonnhmm '_'—"1

Hh—OVNBOS

v—t

SDI/)N—(lnphDNNle VKDlnNmmmmc/wm -4

XOCI'NMWÄIx

NNQLVQ'

v—tmtxsr_0_moo 01qu hoomqm

_—

——o»DNQv—:Nm=rmo &qvoquO vamom—cvo vavoqu—va

BBMMNNNNvN—tv—t

?OVNOO

_l HO vv

NOXQMON ex_mrjxoo mmmmxovqxo—

00 O

H—qummhh

_N, l m

i

Om—mv—m—o—N ?WQMN—smoo—

munerna-amst-

N:— N | i

httQNhl

Halo—....

'_'"!— ooxommN-Äomrooo H—tkDXDNQM—tlf)

| WW vmva—cmo

"3. o ”1 ::

SOU 1972 20

Tabell 5.30 Procentandelen intervjuade personer som angav sig ha läst minst en bok av författarna inom varje grupp av respektive författare. (Siffrorna inom parentes anger antalet läsare.)

Undersökn. Antal Grupp 1

Grupp 11

Grupp lll

område intervjuade

Lars Ahlin Gunnar Ekelöf Lars Forssell Majken Johansson Lars Gyllensten

Per Anders Fogelström Olle Hedberg

Ivar Lo-Johansson Artur Lundkvist

Alice Lyttkens Vilhelm Moberg Sven Fagerberg Åke Ortmark Herbert Tingsten Göran Palm

Jan Myrdal

Grupp lV Grupp V

Bo Balderson Maria Lang Stieg Trenter Vic Suneson

Manhattanserien Bill o Ben-serien Fickis från H-son Succéromanen ur Allers Chase-serien

Kalle Anka Pocket Kärlek 1—11 Sigge Stark

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Kirseberg 222 183 Oxhagen 223 261 Skärholmen 195 226 Skellefteå 138 167 Jörn 155 126

9,9(22) 8,7 (16) 10,8(24) 16,9 (44) 7,7(15) 10,2 (23) 9,4(13) 9,6 (16) 3,9 (6) 6,3 (8)

35,1 (78) 35,0 (64) 32,7 (73) 50,6(132) 47,2 (92) 58,8(133) 36,2 (50) 35,3 (59) 22,6 (35) 29,4 (37) 12,6 (28) 9,8 (18) 22,0 (49) 16,1 (42) 22,1 (43) 11,5 (26) 19,6 (27) 7,8 (13) 13,5 (21) 7,1 (9)

19,8 (44) 31,7 (58) 33,6 (75) 44,1(115) 30,3 (59) 42,9 (97) 22,5 (31) 33,5 (56) 14,2 (22) 21,4 (27) 32,0 (71) 30,1 (55) 31,8 (71) 27,6 (72) 40,0 (78) 28,3 (64) 38,4 (53) 34,7 (58) 40,0 (62) 43,7 (55)

Totalt 933 963 8,6(80) 11,1(107)

35 ,2(328) 44,1(425)

18,0(168) 11,2(108) 24,8(231) 36,7(353) 35,9(335) 31,6(304)

Tabell 5.3Ia Andel av de intervjuade i olika åldersgrupper inom de fem undersökningsområ- dena, som läst minst ett häfte iBill och Ben-serien under de senaste tolv månaderna.

Läst

Antal

Ej läst Vet ej Totalt

Män K irseberg

Oxhagen

Skärholmen

Skellefteå

Jörn

Kvinnor Kirseberg

Oxhagen

Skärholmen

Skellefteå

Jörn

15—24 år 25—39 40—59 60—69 Totalt

15—24 år 25 —39 40-59 60—69

Totalt

15 —24 år 25 —39 40—59 60—69 Totalt

15—24 år 25 —39 40—59 60—69

Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

Summa

15—24 år 25—39 40—59 60—69 Totalt

15 —24 år 25—39 40—59 60—69 Totalt

15 —24 år 25 -—39 40-59 60—69 Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt 15 —24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

Summa

8 17,8 37 0 45 8 13,6 50 1 59 5 5,2 91 0 96 0 0,0 22 0 22 21 9,5 200 1 222 4 13,8 25 0 29 5 4,4 109 0 114 3 4,1 71 0 74 0 (0,0) 6 0 6 12 5,4 211 0 223 14 40,0 21 0 35 7 7,4 85 1 94 4 6,7 55 1 60 1 (16,7) 5 0 6 26 13,3 166 2 195 14 66,7 7 o 21 11 20,4 43 0 54 2 3,9 49 0 51 0 0,0 12 0 12 27 19,6 111 0 138 13 34,2 24 1 38 2 6,9 27 0 29 4 7,0 53 0 57 1 3,2 30 0 31 20 12,9 124 1 155 106 11,4 822 4 933 3 7,5 37 0 40 2 3,4 56 0 58 0 0,0 61 0 61 0 0,0 24 0 24 5 2,7 178 0 183 0 0,0 57 1 58 6 4,4 130 1 137 1 2,0 50 0 51 0 0,0 15 0 15 7 2,7 252 2 261 2 4,3 44 0 46 3 2,5 115 0 118 0 0,0 49 0 49 0 0,0 13 0 13 5 2,2 221 0 226 5 16,7 25 0 30 3 5,2 55 0 58 0 0,0 47 0 48 1 3,2 30 0 31 9 5,4 157 0 167 5 17,2 24 0 29 3 10,7 25 0 28 1 1,8 54 1 56 0 0,0 13 0 13 9 7 1 116 1 126

35

Inga eller okodifierbara

Tabell 5.31b Andel av de intervjuade i olika åldersgrupper inom de fem undersökningsområ- dena, som läst minst ett häfte av Kalle Anka Pocket under de senaste tolv månaderna.

Läst Ej läst Vet ej Totalt Inga eller

okodifierbara Antal

Män Kirseberg 15 —24 år 14 25 —39 11 40—59 2 60—69 1 Totalt 28

15—24 år 9 25—39 21 40—59 6 60—69 0

Totalt 36

Skärholmen 15 —24 år 25—39 40—59 60—69 Totalt

Skellefteå 15—24 år 25 —39 40—59 60—69 Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69 Totalt

0 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O

...

Summa 140

Kvinnor Kirseberg 15 —24 år 25 —39 40—59 60.—69

Totalt

Oxhagen 15—24 år 25 —39 40—59 60—69 Totalt

Skärholmen 15 —24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

Skellefteå 15 —24 år 25 —39 40—59 60—69

Totalt 15—24 år 25—39 5 40—59 8 60—69 ,0

Totalt 27

L») ooooo Hot—OO OOOOO NOD—'— OOOOO

Summa 106

Tabell 5.31c

Läst

Antal

Ej läst Vet ej

Andel av de intervjuade i olika åldersgrupper inom de fem olika undersök- ningsområdena, som läst minst ett häfte i serien Manhattan under de senaste tolv månaderna.

Totalt Inga eller okodifierbara

Man Kirseberg

Oxhagen

Skärholmen

Skellefteå

Jörn

Kvinnor Kirseberg

Oxhagen

Skärholmen

Skellefteå

Jörn

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

15—24 år 25 —39 40—59 60—69 Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69 Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

Summa

15 —24 år 25—39 40-59 60—69

Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt 15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

Summa

12 26.7 32 1 45 16 27,1 42 1 59 6 6,3 90 0 96 1 4,5 21 0 22 35 15,8 185 2 222 11 37,9 18 0 29 18 15,8 96 0 114 5 6,8 68 1 74 0 (0,0) 6 0 6 34 15,2 188 1 223 14 40,0 21 0 35 23 24,5 70 0 94 1 4 6,7 55 1 60 1 (16,7) 5 O 6 42 21,5 151 1 195 1 9 42,9 11 1 21 9 16,7 45 0 54 4 7,8 47 0 51 0 0,0 12 0 12 22 15,9 115 1 138 11 28,9 27 0 38 3 10,3 26 0 29 4 7,0 53 0 57 1 3,2 30 0 31 19 12,3 136 0 155 152 16,3 775 5 933 1 3 7,5 37 0 40 3 5,2 54 1 58 1 1,6 60 0 61 0 0,0 24 0 24 7 3,8 175 1 183 9 15,5 49 0 58 7 5,1 125 5 137 1 2,0 50 0 51 1 6,7 14 0 15 18 6,9 238 s 261 7 15,2 37 2 46 8 6,8 109 1 118 2 4,1 46 1 49 1 7,7 12 0 13 18 8,0 204 4 226 6 20,0 24 0 30 4 6,9 54 0 58 3 6,3 43 1 48 1 0 0,0 31 0 31 13 7,8 152 1 167 1 2 6,9 27 0 29 2 7,1 25 1 28 1 1,8 55 0 56 0 0,0 13 0 13 5 4,0 120 1 126 61 6 3 889 12 963 1

Tabell 5.31d Andel av de intervjuade i olika åldersgrupper inom de fem undersökningsom- rådena, som läst minst en bok av Maria Lang under de senaste tolv månaderna.

Läst Ej läst Vet ej Totalt Inga eller _ __ okodifierbara Antal

Man Kirseberg 15 —24 år 7 25—39 10 40—59 10 60—69 1

Totalt 28

Oxhagen 15—24 år 9 25—39 26 40—59 13 60—69 Totalt

Skärholmen 15 —24 år 25—39 40—59 60—69 Totalt

Skellefteå 15—24 år 25—39 40—59 60—69 Totalt 15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

w OQOOO OOOOO OOOOO OOOOO WOONl—t

Summa

Kvinnor Kirseberg 15—24 år 16 25—39 17 40—59 12 60469 5

Totalt 50

Oxhagen 15 —24 år 23 25239 55 40—59 17 60—69 4

Totalt 99

Skärholmen 15—24 år 15 25—39 40 40—59 16 60—69 4

Totalt 75

Skellefteå 15—24 år 13 25—39 18 40—59 14 60—69 6

Totalt 51 Jörn 15—24 år 6 25—39 6 40—59 11 60—69 2

Totalt 25

Ul OOOOO HOOv—O Hot—OO Mob—NO OOOOO

Summa 300

Tabell 5.3]e Andel av de intervjuade i olika åldersgrupper inom de 5 olika undersöknings- områdena, som läst minst en bok av P.A. Fogelström under de senaste 12 månaderna.

Läst Ej läst Vet ej Totalt Inga eller

okodifierbara Antal

Män Kirseberg 15—24 år 3 6,7 42 0 45 25—39 9 15,3 48 2 59 40—59 11 11,5 85 0 96 60—69 3 13,6 19 0 22 Totalt 26 11,7 194 2 222 Oxhagen 15—24 år 4 13,8 25 0 29 25—39 24 21,1 89 1 114 40—59 11 14,9 63 0 74 60—69 1 (16,7) 5 0 6 Totalt 40 17 ,9 182 1 223 Skärholmen 15—24 år 11 31,4 24 0 35 25—39 37 39 ,4 55 1 94 1 40—59 25 41,7 35 0 60 60—69 3 (50,0) 3 0 6 Totalt 76 39,0 117 1 195 1 Skellefteå 15—24 år 1 4,8 20 0 21 25-39 13 24,1 41 0 54 40—59 9 17,6 42 0 51 60—69 3 25 ,O - 9 0 12 Totalt 26 18,8 112 0 138 Jörn 15—24 år 0 0,0 38 0 38 25—39 2 6,9 27 0 29 40—59 9 15,8 48 0 57 60—69 2 6,5 29 0 31 Totalt 13 8,4 142 0 155 Summa 181 19,4 747 4 933 1 Kvinnor Kirseberg 15—24 år 5 12,5 35 0 40 25—39 9 15,5 49 0 40—59 10 16,4 51 0 60—69 4 16,7 20 0 Totalt 28 15 ,3 155 0 Oxhagen 15—24 år 8 13,8 50 0 25—39 57 41,6 78 2 40—59 20 39,2 31 0 60—69 4 26 ,7 11 0 Totalt 89 34,1 170 2 Skärholmen 15—24 år 22 47 ,8 23 1 25—39 66 55,9 52 0 40—59 27 55,1 22 0 60—69 7 53,8 6 0 Totalt 122 54,0 103 1 Skellefteå 15—24 år 5 16,7 25 0 25—39 9 15,5 48 1 40—59 7 14,6 40 0 60—69 5 16,1 25 1 Totalt 26 15 ,6 138 2 Jörn 15—24 år 3 10,3 26 0 25—39 4 14,3 24 0 40—59 7 12,5 49 0 60—69 1 7,7 12 0 Totalt 15 11,9 111 0 Summa 280 5

Tabell 5.3If Andel av de intervjuade i olika åldersgrupper inom de fem undersökningsom- rådena, som läst minst en bok av Alice Lyttkens under de senaste tolv månaderna.

Suma 134 Läst Ej läst Vet ej Totalt Inga eller okodifierbara Antal % Män Kirseberg 15—24 år 1 2,2 44 0 45 25 —39 2 3,4 56 1 59 40—59 8 8,3 88 0 96 60—69 0 0,0 22 0 22 Totalt 11 5,0 210 1 222 Oxhagen 15—24 år 0 0,0 29 0 29 25 —39 1 0,9 113 0 114 40—59 0 0,0 74 0 74 60469 0 (0,0) 6 0 6 Totalt 1 0,4 222 0 223 Skärholmen 15—24 år 0 0,0 35 0 35 25—39 3 3,2 89 1 94 40—59 6 10,0 54 0 60 60—69 1 (16,7) 5 0 6 Totalt 10 5,1 183 1 195 Skellefteå 15—24 år 1 4,8 20 0 21 25—39 4 7,4 50 0 54 40—59 1 2,0 50 0 51 60—69 0 0,0 12 0 12 Totalt 6 4,3 132 0 138 Jörn 15—24 år 0 0,0 38 0 38 25—39 1 3,4 28 0 29 40—59 1 1,8 56 0 57 60—69 1 3,2 30 0 31 Totalt 3 1,9 152 0 155 Summa 31 3,3 899 2 933 Kvinnor Kirseberg 15—24 år 2 5,0 38 0 40 25—39 7 12,1 51 0 58 40—59 4 6,6 56 1 61 60—69 6 25 ,0 18 0 24 Totalt 19 10,4 163 1 183 Oxhagen 15 —24 år 3 5,2 55 0 58 25—39 31 22,6 105 1 137 40—59 9 17,6 42 0 51 60—69 2 13,3 13 0 15 Totalt 45 17,2 215 1 Skärholmen 15—24 år 5 10,9 41 0 25—39 21 17 ,8 96 1 40—59 11 22,4 38 0 60—69 3 23,1 10 0 Totalt 40 17 ,7 185 1 Skellefteå 15424 är 1 3,3 29 0 25—39 8 13,8 50 0 40—59 8 16,7 39 0 60—69 4 12,9 27 0 Totalt 21 12,6 145 0 Jörn 15—24 år 1 3,4 28 0 25—39 2 7,1 26 0 40—59 4 7.1 52 0 60—69 2 15,4 11 0 Totalt 9 7,1 117 0 3

Tabell 5.3]g Andel av de intervjuade i olika åldersgrupper inom de fem undersökningsom- rådena, som läst minst en bok av Vilhelm Moberg under de senaste tolv månaderna.

Läst Ej läst Vet ej Totalt Inga eller

okodifierbara

Antal

Män Kirseberg

Oxhagen

Skärholmen

Skellefteå

Jörn

Kvinnor Kirseberg

Oxhagen

Skärholmen

Skellefteå

Jörn

15 —24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69 Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

Summa

15—24 år 25—39 40——59 60—69

Totalt

15 —24 år 25—39 40—59 60—69 Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

15—24 år 25—39 40—59 60—69 Totalt 15 —24 år 25—39 40—59 60—69

Totalt

Summa

9 20,0 36 0 45 13 22,0 45 1 59 33 34,4 63 0 96

4 18,2 18 o 22 59 26 ,6 162 1 222

8 27 ,6 21 0 29 16 14,0 98 0 114 11 14,9 62 1 74

0 (0,0) 6 0 6 35 15,7 187 1 223 11 31,4 24 0 35 14 14,9 78 1 94 10 16,7 50 0 60

2 (33,3) 4 0 6 37 19,0 156 1 195

6 28,6 15 0 21 13 24,1 41 0 54 12 23,5 39 0 51

4 33,3 8 0 12 35 25 ,4 103 0 138

6 15,8 32 0 38 1 3,4 28 0 29 10 17,5 46 1 57

6 19,4 25 0 31 23 14,8 131 1 155

189 20,3 739 4 933 12 30,0 27 1 40 12 20,7 46 0 58 18 29,5 43 0 61

5 20,8 19 0 24 47 25,7 135 1 183

9 15,5 49 0 58 30 21 ,9 105 2 137 13 25 ,5 37 1 51

3 20,0 12 0 15 55 21,1 203 3 261 11 23,9 35 0 46 28 23,7 89 1 118 13 26 ,5 36 0 49

3 23,1 10 0 13 55 24,3 170 1 226

8 26,7 22 0 30 10 17,2 46 2 58 11 22,9 36 0 48

7 22,6 24 0 31 36 21,6 128 2 167

4 13.8 25 0 29 8 28,6 19 1 28 11 19,6 45 0 56

2 15.4 11 0 13 25 19,8 100 1 126

218 22 ,6 736 8 963

Tabell 5.31/1 Andel av de intervjuade i olika åldersgrupper inom de fem undersökningsom- rådena, som läst minst en bok/ett häfte av Sigge Stark under de senaste tolv månaderna.

Läst Ej låst Vet ej Totalt Inga eller ___—* okodifierbara Antal % Män Kirseberg 15—24 år 2 4,4 43 0 45 25—39 2 3,4 56 1 59 40—59 11 11,5 85 0 96 60—69 1 4,5 21 0 22 Totalt 16 7,2 205 1 222 Oxhagen 15—24 år 0 0,0 29 0 29 25—39 2 1,8 112 0 114 40—59 2 2,7 72 0 74 60—69 1 (16,7) 5 0 6 Totalt 5 2,2 218 0 223 Skärholmen 15—24 år 3 8,6 32 0 35 25—39 2 2,1 91 0 94 1 40—59 3 5,0 57 0 60 60—69 1 (16,7) 5 0 6 Totalt 9 4,6 185 0 195 1 Skellefteå 15—24 år 3 14,3 18 0 21 25—39 4 7,4 50 0 54 40—59 5 9,8 46 0 51 60—69 1 8,3 11 0 12 Totalt 13 9,4 125 0 138 Jörn 15—24 år 4 10,5 34 0 38 25—39 1 3,4 28 0 29 40—59 8 14,0 49 0 57 60—69 3 9,7 28 0 31 Totalt 16 10,3 139 0 155 Summa 59 6,3 872 1 933 1 Kvinnor Kirseberg 15—24 år 12 30,0 28 0 40 25—39 7 12,1 51 0 58 40—59 8 13,1 53 0 61 60—69 2 . 8,3 22 0 24 Totalt 29 15,8 154 0 183 Oxhagen 15—24 år 17 29,3 41 0 58 25—39 14 10,2 123 0 137 40—59 2 3,9 49 0 51 60—69 1 6,7 14 0 15 Totalt 34 13,0 227 0 261 Skärholmen 15—24 år 11 23,9 34 1 46 25—39 6 5,1 112 0 118 40—59 3 6,1 46 0 49 60—69 1 7,7 12 0 13 Totalt 21 9,3 204 1 226 Skellefteå 15—24 år 13 43,3 16 1 30 25—39 4 6,9 54 0 58 40—59 8 16,7 39 0 48 1 60—69 3 9,7 28 0 31 Totalt 28 16,8 137 1 167 1 Jörn 15—24 år 5 17,2 24 0 29 25—39 14 50,0 14 0 28 40—59 8 14,3 48 0 56 60—69 4 30,8 9 0 13 Totalt 31 24,6 95 0 126 2 963 1 Summa 143 14,8 817

Tabell 5.32 Procentandel intervjuade personer som läst minst en bok av någon av följande författare/serier: Manhattanserien, Bill och Ben—serien, Fickis från H-son, Sigge Stark, Succé-romanen ur Allers, Chase-serien, Kalle Anka Pocket och Kärlek 1—1 1. Procentandel av antalet intervjuade inom respektive grupp. (Siffrorna inom parentes anger antalet intervjuade personer inom varje grupp.)

Ålder Totalt 15—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—69 Män Kirseberg 61,9 (21) 48,9 (45) 34,2 (38) 23,1 (52) 18,2 (44) 13,6 (22) 32,0 (222) Oxhagen 58,3 (12) 47,2 (53) 34,6 (78) 12,8 (47) 18,5 (27) 16,7 (6) 31,8 (223) Skärholmen 75,0 (16) 50,0 (56) 40,4 (57) 11,4 (44) 56,2 (16) 16,7 (6) 40,0 (195) Skellefteå 92,9 (14) 50,0 (26) 34,3 (35) 30,4 (23) 25,0 (28) 8,3 (12) 38,4 (138) Jörn 71,5 (28) 22,3 (18) 42,9 (21) 41,3 (29) 35,7 (28) 22,6 (31) 40,0 (155) Kvinnor Kirseberg 60,9 (23) 40,7 (27) 33,3 (48) 16,7 (36) 16,0 (25) 16.7 (24) 30,1 (183) Oxhagen 50,0 (20) 35,6 (104) 24,0 (71) 10,6 (38) 7,7 (13) 20,0 (15) 27,6 (261) Skärholmen 60,0 (15) 30,5 (82) 28,4 (67) 20,6 (34) 13,3 (15) 15,4 (13) 28,3 (226) Skellefteå 85,7 (14) 39,0 (41) 33,4 (33) 34,7 (23) 20,0 (25) 19,4 (31) 34,7 (167) Jörn 73,3 (15) 61,5 (26) 50,0 (16) 30,0 (30) 26,9 (26) 30,8 (13) 43,6 (126)

Tabell 5.33 Procentandel intervjuade personer som läst minst en bok av någon av författarna Lars Ahlin, Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Lars Gyllensten eller Majken Johansson i procent av antalet intervjuade inom respektive grupp. (Siffrorna inom parentes anger antalet inter— vjuade personer inom varje grupp.)

Ålder Totalt 15—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—69 Män Kirseberg 4,8 (21) 6,7 (45) 7,9 (38) 11,5 (52) 18,2 (44) 4,5 (22) 9,9 (222) Oxhagen 16,7 (12) 7,5 (53) 12,8 (78) 8,5 (47) 11,1(27) 16,7 (6) 10,7 (223) Skärholmen 0,0 (16) 7,1 (56) 7,0 (57) 9,1(44) 12,5 (16) 16,7 (6) 7,7 (195) Skellefteå 0,0 (14) 3,8 (26) 20,0 (35) 4,3 (23) 7,1 (28) 16,7 (12) 9,4 (138) Jörn 0,0 (28) 5,6 (18) 0,0 (21) 3,4 (29) 7,1(28) 6,5 (31) 3,9 (155) Kvinnor Kirseberg 30,4 (23) 3,7 (27) 4,2 (48) 11,1 (36) 4,0 (25) 4,2 (24) 8,7 (183) Oxhagen 10,0 (20) 15,4 (104) 21,1(71) 23,7 (38) 0,0 (13) 13,3 (15) 16,9 (261) Skärholmen 13,3 (15) 9,8 (82) 9,0 (67) 11,8 (34) 13,3 (15) 7,7 (13) 10,2 (226) Skellefteå 21,4 (14) 7,3 (41) 9,1(33) 8,7 (23) 4,0 (25) 12,9 (31) 9,6 (167) Jörn 0,0 (15) 3,8 (26) 6.3 (16) 3,3 (30) 15,4 (26) 7,7 (13) 6,3 (126)

SOU 1972:20

Tabell 5.34 Procentuell andel personer av de intervjuade fördelade efter ålder som läst minst en bok av de 28 namngivna författarna/bokserierna.

Inte läst någon författare, ålder Läst 1 eller 2 författare, ålder Läst 3 eller fler författare, ålder

SOU 1972

15 20 30 40 50 60 To- 15 20 30 40 50 60 To- 15— 20— 30— 40— 50— 60— To— 19 29 39 49 59 69 talt 19 29 39 59 69 talt 19 29 39 49 59 69 talt

20

Mån Kirseberg 23,8 31,1 39,5 42,3 52,3 50,0 40,5 42,9 31,1 34,2 25,0 18,2 29,7 37,8 26,3 28,9 22,7 31,8 29,8 Oxhagen 33,3 28,3 34,6 42,6 55,6 (83,3) 38,6 25,0 30,2 28,2 22,2 (0,0) 29,1 41,5 37,2 19,1 22,2 (16,7) 32,3 Skärholmen 12,5 25,0 22,8 56,8 6,3 (33,3) 29,2 18,8 37,5 35,1 25,0 (33,3) 28,7 37,5 42,1 29,6 68,7 (33,4) 42,1 Skellefteå 7,1 42,9 39,1 53,6 25,0 37,7 28,6 34,6 14,3 21,4 33,3 24,6 30,8 34,8 25,0 41,7 37,7 Jörn 21,4 52,4 51,7 46,4 64,5 50,3 42,9 16,7 42,9 17,9 22,6 27,7 11,1 24,2 35,7 12,9 22,0

Kvinnor

Kirseberg 13,0 45,8 50,0 72,0 54,2 45 ,4 39,1 33,3 25 ,0 16,7 12,0 24,0 47,9 33,3 16,0 25,0 30,6 Oxhagen 10,0 23,9 34,2 53,8 60,0 29,9 40,0 27,9 22,5 23,7 23,1 25,7 50,0 42,1 23,1 26,7 44,4 Skärholmen 13,3 29,9 29,4 46,7 46,2 28,3 26,7 25,6 20,9 23,5 20,0 23,9 60,0 47,1 33,3 23,0 47,8 Skellefteå 7,1 36,4 39,1 48,0 64,5 43,7 14,3 24,4 27,3 26,1 20,0 21,0 78,6 34,8 32,0 25,8 35 ,3 Jörn 20,0 43,7 56,7 50,0 61,5 44,4 46,7 42,3 41,3 26,7 19,2 31,7 33,3 16,6 30,8 7,7 23,9

Anm. Parentesen anger att det totala antalet intervjuade personer inom gruppen understiger 10. Det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp framgår av tabell 5.29.

Tabell 5. 35 Skillnadeni iprocentuell andel personer som har läst minst en bok av de olika författarna eller de olika bokserierna mellan (3) personer som har genomgått fullständig grundskola, realskola etc eller som har högre utbildning och (b) personer som inte har så hög utbildning (endast folkskola eller folkskola plus viss yrkesutbildning. Om grupp (a) har den högsta procentandelen läsare markeras detta med ett plustecken (+), om grupp (b) har den högsta procentandelen, markeras detta med ett minustecken (_).

398

Män

Kvinnor Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Summa Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Summa

Grupp 1 Bill och Ben—serien —2,8 —3,1 —8,0 +11,3 +16,7 —1,3 Manhattan-serien +3,9 +3,4 —1,9 +7,1 +38,6 +6,7 Chase-serien —1,8 +2,7 —7,2 +13,9 —2,3 —1,5 Kalle Anka Pocket +7,7 +3,3 +4 1 +10,9 —6,7 —3,9 Succé-romanen ur Allers —O,5 +0,6 —2,1 —4,1 —3,0 —1,8 Fickis från H-son +0,7 +0,6 +3,6

—4,2 +1,1 +4,8 —3,3 —1,4 —3,6 —1,1 +1,3 +0,6 —0,2 +3,7 —0,5 +2,2 —2,9 +1,6 +3,7 +5,9 —1,4 +18,1 +2,5 —5,2 —3,3 +6,5 +3,0— —0,6 i0,0 i0,0 —0,8

01959???

Grupp 2 Kärlek 1—11 -3,5 +0,4 +2,0 +0,4 +6,8 +0,9 Sigge Stark —7,1 —3,3 —3,1 —7,2 +3,8 —5,4 — Grupp 3

Jan Myrdal +0, 7 +5,9 +5, 2 +2,5 —5,3 +3, 2 +64, —0, 4 +4 ,6 +3,8 +0,7 +2, 8 Åke Ortmark +12, 5 +13,2 +20 ,6 +9,9 +1,6 +14, 3 +9,1 +15, 8 +12,1 +1,9 +5,3 +11,4 Göran Palm +0,7 +3,6 +6,2 +6,8 +17, 4 +5,4 +6, 5 +8,0 +8,5 +2,2 +3,5 +7,0 Herbert Tingsten +3,8 +4,3 +3,1 +5,9 —4,5 +3,7 +6,3 +4 2 +6,5 +6,0 +2,6 +5,2

—02 +4,0 —3,3 +8,1 +1,7 —10,5 —5,4 —2,0 —7,8 —-8,6

oo_o Nix +

Grupp 4 Bo Balderson —0,6 +3,8 +5, 2 +2,3 —0,8 +3,0 +4 ,9 +9, 4 +4, 8 +1 ,4 10,0 +6,1 Maria Lang +0,5 +4,6 +13, 4 +7,8 +6,1 +9,5 +26, 2 +20, 5 +19, 4 +15, 5 +14,5 +21, 2 Vic Suneson +0,2 +5,9 +3,1 +5,7 —0,8 +4,1 +12,0 +10,1 +5,1 —3,3 —2,9 +6, 3 Stieg Trenter +8,9 +6,3 +0, 0 —4,7 +7,6 +6,3 +20,2 +16,3 +15 ,0 +9,1 +7,8 +17, 5 Grupp 5

Lars Ahlin —2,4 +2,0 +3 1 +1 2 —2,3 +0,7 +5, 8 +5,8 +1,5 10,0 —1,9 +3,5 Sven Fagerberg i'O, 0 +7,8 +5 2 +9,1 —1,5 +5, 3 +4, 3 +0, 6 +4, 7 —0,3 +4 5 +2, 6 Per Anders Fogelström +21, 2 +13,7 +10, 8 +9,0 +6,1 +16, 4 +13, 7 +32, 9 +28, 7 +0,1 +7, 6 +27, 2 Lars Gyllensten 10,0 +4,0 +4 2 +2 3 10, O +3,0 +1,4 +1,4 +2,9 —1,7 iO, 0 +] 4 Olle Hedberg +10,6 +6,4 —3,1 +3,6 +2,2 +3,5 +17, 5 +15, 5 +7,8 —5 8 +], 4 +4 2 [var Lo-Johansson +8,3 +3,4 —2,1 —4,9 +8,4 +1 4 +2, 0 +0,2 +3, 8 +3,2 +19, 2 +3,2 Alice Lyttkens +0,8 +0,8 —2,0 +0 2 +3,0 —0,2 +14, 6 +5,l +12, 1 —2, 1 +7,8 +9,3

Vilhelm Moberg +8,7 +6,0 +2,9 —0,3 +8,9 +3 4 +14,0 +3,5 +13,6 +13, 4 —7,8 +6,5

Grupp 6 Gunnar Ekelöf +4,3 +3,5 +2,1 +9,3 +3,0 +4,0 +10, 2 +10,2 +2,0 +3,4 +8,1 +6,7 Lars Forssell +0,8 —2,4 +7,2 +9,3 +3,0 +3,2 +1,2 +6,8 —0, 5 Majken Johansson +1,9 ; +0,8 +1,0 +2,3; _ —0,8 _+1,0 10, 0 +2,9 10, 0

SOU 1972:20

Tabell 5.36 Procentuell andel personer av de intervjuade som under de senaste tolv månaderna läst minst en bok av någon av författarna Lars Ahlin, Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Majken Johansson och Lars Gyllensten inom olika utbildningsgrupper. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom resp grupp.)

Folkskola Folkskola + Realexamen eller Studentexamen Totalt yrkesutbildn motsvarande och därutöver

Män Kirseberg 9,5 (105) 9,7 (62) 10,6 (47) 12,5 (8) 9,9 (222) Oxhagen 7,5 (53) 11,1 (45) 6,7 (75) 20,0 (50) 10,8 (223) Skärholmen 3,7 (54) 0,0 (43) 15,0 (60) 10,5 (38) 7,7 (195) Skellefteå 4,5 (67) 7,4 (27) 12,1 (33) 36,4 (11) 9,4 (138) Jörn 3,5 (114) 5,3 (19) 5,3 (19) 0,0 (3) 3,9 (155) Kvinnor

Kirseberg 5,4 (111) 8,0 (25) 16,7 (42) 20,0 (5) 8,7 (183) Oxhagen 3,6 (84) 20,0 (40) 21,2 (113) 37,5 (24) 16,9 (261) Skärholmen 2,5 (80) 15,8 (38) 12,3 (81) 18,5 (27) 10,2 (226) Skellefteå 9,3 (97) 8,0 (25) 9,5 (42) 33,3 (3) 9,6 (167) Jörn 5,8 (86) 5,6 (18) 9,5 (21) 0,0 (1) 6,3 (126)

Tabell 5.37 Procentuell andel personer av de intervjuade som läst minst en bok under de senaste tolv månaderna av följande ”boktyper” Manhattanserien, Bill och Ben-serien. Fickis från H—son, Sigge Stark-böcker, Succéromanen ur Allers, Kalle Anka Pocket, Kärlek 1—11 (Siffrorna inom parentes anger antalet intervjuade personer inom varje grupp.)

Folkskola Folkskola + Realexamen eller Student- Totalt yrkesutbildn. motsvarande examen

Män Kirseberg 25,7 (105) 37,1 (62) 36,2 (47) 50,0 (8) 32,0 (222) Oxhagen 15,1 (53) 46,6 (45) 34,7 (75) 22,0 (50) 30,0 (223) Skärholmen 38,9 (54) 37,2 (43) 51,7 (60) 26,3 (38) 40,0 (195) Skellefteå 31,3 (67) 44,4 (27) 45 ,4 (33) 45,5 (11) 38,4 (138) Jörn 35,1(114) 57,9 (19) 52,6 (19) 33,3 (3) 40,0 (155) Kvinnor Kirseberg 27,0 (111) 32,0 (25) 40,5 (42) 0,0 (5) 30,0 (183) Oxhagen 27,3 (84) 35,0 (40) 26,6 (113) 20,8 (24) 27,6 (261) Skärholmen 23,7 (80) 31,6 (38) 34,5 (81) 18,5 (27) 28,3 (226) Skellefteå 33,0 (97) 36,0 (25) 40,4 (42) 0,0 (3) 34,7 (167) Jörn 40,7 (86) 50,0 (18) 52,3 (21) 0,0 (1) 43,6 (126)

SOU 1972:20

Tabell 5.38 Procentuell andel personer av de intervjuade som under de senaste tolv månaderna läst ett visst antal av 28 namngivna ”författare”. Siffrorna inom parentes anger att det totala antalet intervjuade personer inom gruppen understiger 10. Det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp framgår av tabell 5.37, Ingen "författare” 1—2 ”författare" 3 eller fler "författare”

Folk- Folkskola Realexa- Student- Folk- Folkskola Realexa- Student- Totalt Folk- Folkskola Realexa- Student- Totalt skola + yrkes- men eller examen skola + yrkes- men eller examen skola + yrkes— men eller examen utbildn motsv och där- utbildn motsv och där- utbildn motsv och där- utöver utöver utöver

Män

Kirseberg (12,5) (50,0) (37,5) Oxhagen 16 ,0 32,0 52,0 Skärholmen 28,9 42,1 29,0 Skellefteå 18 ,2 18,2 63,6 Jörn (66,7) (0,0) (33,0)

Kvinnor

Kirseberg (60,0) (0 ,0) (40 ,0) Oxhagen 0 ,0 25 ,0 75 ,O Skärholmen 3,7 33,3 63,0 Skellefteå (66,7) (0,0) (33,3) Jörn (100,0) (0,0) (0,0)

SOU 1972 20

Tabell 5.39 Antal män och kvinnor frånde fem undersökningsområdena som läst minst en bok av vissa namngivna författare eller tillhörande vissa namngivna bokserier under de senaste tolv månaderna.

Män Kvinnor

SOU 1972:20

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Summa Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Summa (N=222) (N=223) (N=195) (N=l38) (N=155)(N=933) (N=183) (N=261) (N=226) (N=167) (N=126))(N=963)

Grupp 1 och 2

Bill och Ben-serien 21 12 26 27 20 106 35 Chase-serien 11 8 23 12 3 57 23 Kalle Anka Pocket 28 36 28 18 30 140 106 Manhattan-serien 35 34 42 22 19 152 61 Succéromanen ur Allers 9 3 4 7 4 27 130 Fickis från H-son 3 3 10 6 5 27 1 Kärlek 1—11 10 5 20 9 5 49 27 Sigge Stark 16 5 9 13 16 59 143

Summa 133 162 617 526 (a)

Antal lästa författare/ bokserier per intervjuad 0,60 0,83 0,66 0,55

Grupp 3

Jan Myrdal 7 13 46 26 Åke Ortmark 20 32 68 Göran Palm 3 8 28 28 Herbert Tingsten 10 7 49 36

Summa 40 60

Antal lästa författare per intervjuad 0,18

Grupp 4

Bo Balderson Maria Lang Vic Suneson Stieg Trenter

________________________——__——_————

Tabell 5.39 Män Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Summa Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Summa (N=222) (N=223) (N=195) (N=138) (N=155) (N=933) (N=183) (N=261) (N=226) (N=167) (N=126) (N=963)

_______________________—_—-——_——-———————

Antal lästa författare per intervjuad 0,28 0,50 0,48 0,33 0,17 0,36 0,51 0,77 0,7 3 0,47 0,29 0,60

Grupp 5

Lars Ahlin 8 23 12 27 Sven Fagerberg 1 26 5 17 Per Anders Fogelström 26 89

Lars Gyllensten — 12 4 13 Olle Hedberg 11 36 38

[var Lo-Johansson 40 34

Alice Lyttkens 1 1 31 45

Vilhelm Moberg 5 9 55

Summa 156

Antal låsta författare per intervjuad 0 ,7 0

Grupp 6

Gunnar Ekelöf 5 Lars Forssell 11 Majken Johansson 1 Artur Lundkvist 17 Summa 34

Antal lästa författare per intervjuad 0,15

SOU 1972 20

Grupp 3— 6

Summa 293

(b)

Antal lästa författare

per intervjuad 1,32 Proportionen (b)/(a) 2 20

:

Grupp 176 Summa 1,92

SOU 1972 20

Lånat på bibliotek

Antal

%

Köpt i

bokhandel

Antal

%

Antal

Köpt i öv- rig handel

%

Genom lä- secirkel

Antal Genom bok— klubb Antal

På annat sätt

Antal

%

Kirseberg Mån 1 05 Kvinnor 1 32

Summa 237

Oxhagen Mån 1 16 Kvinnor 251

Summa 367

Skärholmen Män 46 Kvinnor 1 5 8

Summa 204

Skellefteå Mån 7 1 Kvinnor 9 0

Summa 161

Jörn Mån 62 Kvinnor 80

Summa 142

Totalt Män 400 Kvinnor 71 1

24,6 34,8 29,4

25,1 33,6

58 46

104 111 107 218 100 106 206

30 60 90 28 42 70

13,6 12,1 12,9 24,0 14,3 18,0 19,7 17,0

18,2

9,4 16,9 13,4

12,1 17,5 14,9 16,8 15,4

60 26 86

57 55

14,1 6,9 10,7 12,3 7,4

9,3 6,6 9,0

15 26

41 17 68 85 20 38 58 17 14 31

55 37 92 45 59

12,9 9,8

Summa 1 111 Förvärvssätt för de böcker som de intervjuade läst under de senaste fjorton dagarna Män 208 Kvinnor 361

Summa 569

138 92 230

16,1 16,4 9,7 12,9

165 144 309

19,6 15,2

1 7,3

843 945

1788 100,0 100,0 100,0

404

Förvärvssätt

Tabell 5.41 Förvärvssätt för sex namngivna typer av böcker som huvudsakligen säljes genom kiosker (Manhattan-serien, Bill och Ben-serien, Fickis från H-son, Succéromanen ur Allers, Chase-serien och Kalle Anka Pocket) och för två namngivna typer av böcker som säljes både genom bokhandeln och i övrig handel (t ex kiosker) (Sigge Stark och Kärlek 1—1 1) och för tjugo namngivna typer av böcker som huvudsakligen säljes

genom bokhandeln (böcker av Lars Ahlin, Bo Balderson, Gunnar Ekelöf etc).

Antal

Lånat på bibliotek

Lånat privat

Köpt i bokhandel

Köp i övrig handel (bl a i kiosker)

Genom läsecirkel

%

Antal

%

Antal % Antal % Antal %

Genom bokklubb

Antal %

På annat sätt Antal %

Kirseberg ”Kiosklitteratur" "Både-och-litteratur” ”Bokhandelsböcker”

Totalt

Oxhagen ”Kiosklitteratur" "Både-och-litteratur” ”Bokhandelsböcker"

Totalt

Skärholmen ”Kiosklitteratur” "Både-och-litteratur” ”Bokhandelsböcker”

Totalt

Skellefteå ”Kiosklitteratur” "Både-och-litteratur” ”Bokhandelsböcker”

Totalt

SOU 1972 20

Jörn "Kiosklitteratur” "Både-och-litteratur” ”Bokhandelsböcker"

Totalt

Totalt "Kiosklitteratur" ”Både-och—litteratur" "Bokhandelsböcker"

Totalt .

1ii 643

221

237 100,0 367 100,0

198 204

31

151 161

100,0 100,0

si 93

129 142 23% 5,9

1054 1111 100,0

100 ,0

52% 32,9

155 231

66 16 181

263

100,0

1» 31,2

100,0

81 26 221

328

1 32,6

100,0

331

121

196 100,0

38 25 60

123 290 113 738

1141__

% 51,2

100,0

1 35,3

100,0

15

7; 21,2 82 104

%%

197 218 14 10 1 182 206

131 18,9

73 90 100,0

lål 47 70 100,0

46% 581 688

100,0 100,0

11,7

100,0

32,9 15,6

100,0

68 51 84,9 13 86 100,0 88

7 l 17

112

84,8

100,0 79

7 i 84,3 16

102 100,0 949

73 4

79 100,0

7ål 9

93 100,0

en 59

90,3 87,5

100,0

: l - 15 15 100,0 1 l — 61 61 100,0

lj 3,8

53 100,0 16 100,0

100,0 n

100,0

ål» 7,3

38 41 100,0

lj» 2,4

85 100,0

_; 3,4

58 100,0 31 100,0

4 4 100,0 2

si 312

100,0

20 10 i» 32,6 62

92 100,0 18

9 77

104 33% 132 178

% 26,0

100,0

25,3

100,0

43,0

100,0

27 ,0

37 100,0

112 l 355

30,5

100,0

Summa

Antal % 161 59 586 806 189 50 971

1210

i 27,3

100,0

1» 19,8

100,0

213 60 856

1 129

; 24,2

100,0

165 55 453

673 138

55 278

471 866 279 i 2677 3 144

4 289

1 32,7

100,0

; 41,0

100,0 100,0

Tabell 5.42 Sätt på vilket de intervjuade fått tag i böcker av vissa författare respektive böcker tillhörande vissa bokserier.

Författare eller Sätt på vilket de intervjuade fått tag i bok av författaren i fråga respektive bok/häfte tillhörande Totalt (av

bokserie serien i fråga 910 inter- vjuade)

SOU 1972:20

Lånat på Lånat Köpt i Köpt i öv- Fått till- Fått till- Fått till- bibliotek privat bokhandel rig handel gång till gång till gång till (kiosk, etc) genom läse- genom bok- på annat

cirkel klubb sätt

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Grupp 1

Bill och Ben-serien 4,3 Chase-serien 8,6 Kalle Anka Pocket 7,28 Manhattan-serien 8,0 Succéromanen ur Allers 6,4 Fickis från H-son 10,7

Summa 18 7,0

Grupp 2 Kärlek 1— 11 Sigge Stark Grupp 3

Jan Myrdal

Åke Ortmark Göran Palm Herbert Tingsten

Summa

Grupp 4

Bo Balderson Maria Lang Vic Suneson Stieg Trenter

Författare eller Sätt på vilket de intervjuade fått tag i bok av författaren i fråga respektive bok/häfte tillhörande Totalt (av bokserie serien i fråga 910 inter-

vjuade)

Lånat på Lånat Köpt i Köpt i öv- Fått till- Fått till- Fått till- bibliotek privat bokhandel rig handel gång till gång till gång till (kiosk, etc) genom läse- genom bok- på annat

cirkel klubb sätt

Antal Antal % Antal % Antal % Antal %

Grupp 5 Lars Ahlin 23 Sven Fagerberg 16 Per Anders Fogelström 111 Lars Gyllensten 13 Olle Hedberg 69 Ivar Lo-Johansson 92 Alice Lyttkens 68 Vilhelm Moberg 132

Summa 524

8,0 14,0 8,9 12,0 7,9 14,6 7,2 11,5

10,4

omqo—o 8 2 6 4, 7 2 10 1

9 2 ,7 0

Grupp 6

Gunnar Ekelöf 31 13,0 Lars Forssell 35 12,5 Majken Johansson 3 25 ,0 Artur Lundkvist 44 13,6 Summa 113 13,6 Totalt 1 111 11,9

SOU 1972:20

5 .5 Utnyttjandet av bibliotekets servicemöjligheter

Vi har tidigare visat att de intervjuade männen hade fått tillgång till 25 % av de böcker som de läst i under de senaste fjorton dagarna genom att låna dem på bibliotek, och att motsvarande siffra för de intervjuade kvinnorna var 38 %. För männen varierar denna procentandel mellan de fem undersökningsområdena från högst 31 % (i Oxhagen) till lägst 16 % (i Skellefteå och Jörn), och för kvinnorna varierar den på motsvarande sätt från högst 44 % (i Oxhagen) till lägst 30 % (i Skellefteå och Jörn).

Ser man efter hur ofta de intervjuade har varit på något bibliotek under de senaste tolv månaderna, finner man att besöksfrekvensen på biblioteken också är lägst i Skellefteå och Jörn. Se tabell 5.43! Detta gäller både när man mäter besöksfrekvensen på bibliotek med det genomsnittliga antalet dagar som de intervjuade varit på biblioteket under de senaste tolv månaderna och när man mäter besöksfrekvensen genom att ange hur många av de intervjuade som brukar besöka biblioteket minst en gång i månaden.

Använder man det senare måttet (procentandelsmåttet), finner man också att biblioteksbesöksfrekvensen är högst i Oxhagen. Använder man däremot det första måttet (medeltalsmåttet), får man den högsta besöksfrekvensen i Kirseberg. Anledningen till denna skillnad mellan resultaten är att det i Kirseberg finns ett ganska stort antal intervjuade personer, som går till biblioteket två dagar i veckan eller oftare (11 män Och 8 kvinnor); så flitiga besökare förekommer inte så ofta i de fyra andra undersökningsområdena.

Biblioteksbesöksfrekvensen är högst i den lägsta åldersgruppen. Tabell 5.44 visar att andelen intervjupersoner som besökt något bibliotek minst tolv gånger under de senaste tolv månaderna 1 de tio homogena köns- och ortsgrupperna i åldern 15—19 år varierar från lägst 31 % till högst 74 %, och att den för tio homogena köns- och ortsgrupper i åldern 20—60 år varierar mellan lägst 0% och högst 37 %. Åldersskillnaderna varierar emellertid avsevärt från ort till ort, och det förefaller som om de i viss utsträckning påverkas av de lokala förhållandena; en sådan faktor kan t ex. vara att Skärholmens bibliotek började fungera först under sommaren 1969. Antalet besökare med höga besöksfrekvenser skulle sannolikt blivit större i Skärholmen, om intervjuundersökningen hade ägt rum efter det att Skärholmens bibliotek hade varit öppet under minst tolv månader.

De högutbildade går oftare på bibliotek än de lågutbildade. Skillnader- na mellan de olika utbildningsgrupperna är här mycket markanta. l Oxhagen har 78 % av männen och 92 % av kvinnorna med studentexa- men eller högre utbildning varit på något bibliotek under de senaste tolv månaderna, medan motsvarande siffror för män och kvinnor med enbart folkskola är 33 % respektive 44 %. l Jörn är dessa skillnader ännu mera markanta. Av männen med realexamen eller högre utbildning har 72 % och bland kvinnorna med denna utbildning har 64 % varit på bibliotek minst en gång under de senaste tolv månaderna, medan motsvarande procentsiffror för män och kvinnor med enbart folkskola är 19% respektive 29 %. Av tabell 5.45 framgår att skillnaderna i biblioteksbe-

SOU 1972:20 407

söksfrekvens mellan olika utbildningsnivåer är markanta på alla fem undersökningsorterna både bland män och kvinnor.

De intervjuade f1ck under intervjun ange på hur många av sammanlagt sjutton olika sätt, som de under de senaste tolv månaderna, hade utnyttjat den service, som ges av biblioteken. Vilka dessa servicemöjlig- heter är framgår av det sätt på vilket fråga 19 i frågeformuläret är formulerad. Det framgår också av tabellhuvudet i tabell 5.48, där vi för var och en av dessa servicemöjligheter anger hur många av de intervjuade männen och kvinnorna från de fem undersökningsområdena, som har utnyttjat biblioteket på detta sätt. Det man oftast gör, är att låna böcker åt sig själv och åt andra och att läsa böcker, tidningar och tidskrifter medan man befinner sig i bibliotekslokalerna. I övrigt utnyttjar man oftast bibliotekens service genom att be bibliotekspersonalen om upplys- ningar och genom att se på de utställningar som anordnas i bibliotekslo- kalerna. '

Om man beräknar det genomsnittliga antalet sätt på vilket samtliga de intervjuade utnyttjat bibliotekens service under de senaste tolv månader- na, finner man att dessa servicemöjligheter utnyttjas mest i Oxhagen och minst i Skellefteå och Jörn. Mäter man i stället utnyttjandefrekvensen genom att räkna ut på hur många olika sätt, som de intervjuade, som har besökt ett bibliotek minst en gång under de senaste tolv månaderna, har använt sig av bibliotekens service, finner man det högsta medeltalet för antalet utnyttjade servicemöjligheter i Kirseberg och det lägsta 1 Jörn och Skellefteå. När man gör dessa jämförelser är det viktigt att beakta det förhållandet att biblioteken inom de fem undersökningsområdena inte erbjuder befolkningen i sitt ornland samma serviceutbud.1

De unga besökarna på biblioteken är de som i störst utsträckning utnyttjar bibliotekens serviceutbud. Det framgår av tabell 5.47! Om vi bortser från jörnborna (biblioteket i Jörn har ett betydligt mera begrän- sat utbud av servicemöjligheter för besökare än biblioteken i de fyra övriga undersökningsområdena), finner vi att minst 40 % av ungdomarna i åldern 15—19 år under de senaste tolv månaderna har utnyttjat minst tre typer av serviceutbud på biblioteken. De detaljerade underlagssiffror- na till tabell 5.47 visar att det intensiva utnyttjandet av bibliotekens servicemöjligheter är starkt koncentrerat till ungdomar i åldern 15—19 år. I denna åldersgrupp hade 40—60 % av de intervjuade i Kirseberg, Oxhagen och Skellefteå (både bland männen och kvinnorna) utnyttjat fem eller fler av de olika servicemöjligheterna på biblioteken under de senaste sju månaderna. Att motsvarande procentsiffror för Skärholmen inte blev så höga, hänger troligen samman med att Skärholmens bibliotek började fungera i juni 1969 och alltså inte hade varit i verksamhet under hela den tidsperiod som frågan syftade på. Den jämförelsevis låga procentsiffran för Jörn när det gäller denna åldersgrupps utnyttjande av servicemöjligheterna i biblioteken hänger uppenbarligen samman med att biblioteket i Jörn inte på långt när erbjuder så många servicemöjligheter som biblioteken i de fyra övriga undersökningsområdena, men också med att det har färre öppethållningstimmar per vecka.

Skillnaderna mellan de olika utbildningsgrupperna vad beträffar ut- nyttjandet av bibliotekens utbud av tjänster är också markant. I Oxhagen

408 SOU 1972:20

1Vi kommer att analy— ; sera sambandet mellan serviceutbud i biblio- teken inom de fem undersökningsområdena och utnyttjandet av detta serviceutbud i rapporten om experi- mentsverksamheten vid dessa bibliotek under år 1970, se 5 83—84 i denna skrift!

Undersökningsområde Antal biblioteksaktiviteter (av de sjutton som ingick i frågeserien), som minst 10 % av de intervjuade ägnat sig åt minst en gång under de senaste tolv månaderna

, Män Kvinnor

Kirseberg 7 5 Oxhagen 8 8 Skärholmen 7 6 Skellefteå 7 3 Jörn 1 4

har endast 6 % av männen och 13 % av kvinnorna med enbart folkskole- utbildning utnyttjat tre eller flera av de sjutton servicemöjligheter som räknas upp i fråga 17, medan motsvarande procenttal för män och kvinnor med studentexamen eller högre utbildning är 62 % och 67 %. Skillnaderna mellan de olika utbildningsgrupperna är emellertid stora inte enbart i Oxhagen; de är av samma storleksordning eller i det närmaste lika stora i samtliga fem undersökningsområden, se tabell 5.48!

Om man ser efter hur många biblioteksaktiviteter som minst 10 % av de intervjuade männen och kvinnorna från de fem undersökningsområde- na har ägnat sig åt minst en gång under de senaste tolv månaderna, finner man att biblioteket i Oxhagen har en större andel besökare inom befolkningen i sitt verksamhetsområde och ett bredare ”funktions- spektrum” än de övriga. Skillnaderna mellan å ena sidan Oxhagen och å andra sidan Skärholmen, Kirseberg och Skellefteå är betydande vad beträffar kvinnorna men tämligen små för männens del. Biblioteket i Jörn har ett snävare ”funktionsspektrum” än biblioteken i de fyra andra unde rsökningsområdena; skillnaden är mest markant för männens del.

Sammanställningen ovan på grundval av siffrorna i tabell 5.46 belyser situationen.

Vilka dessa aktiviteter är framgår av följande diagram: orterna har ordnats från vänster till höger efter hur många aktiviteter, son når upp till gränsen 10% för männen respektive kvinnorna och aktiviteterna efter hur stor andel av samtliga intervjupersoner som ägnat sig åt dem under de senaste tolv månaderna.

Sju av de sjutton aktiviteterna förekommer i ganska stor utsträckning på biblioteken i samtliga fem undersökningsområden eller åtminstone i samtliga med undantag av Jörn. Fem av dessa sju aktiviteter är förknippa- de med bibliotekets ”traditionella” funktion att tillgodose behovet av läs— stoff för befolkningen inom verksamhetsområdet:

låna böcker åt sig själv låna böcker åt andra läsa tidningar (på biblioteket) läsa tidskrifter (på biblioteket) läsa böcker (på biblioteket)

Två av de sju aktiviteter, som förekommer förhållandevis ofta inom fyra eller fem av undersökningsområdena, tillhör de grupper av ”nya” aktivi-

SOU 1972:20

409

Oxhagen Skärholmen Kirseberg Skellefteå Samtliga områden % andel utnyttjare

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt

Lånat böcker åt sig själv

Lånat böcker åt andra

Skaffat en upplysning Läst tidningar

Sett på utställningar

Läst tidskrifter

Läst böcker i läsesalen

Använt biblioteket som studielokal Avlämnalt eller avhämtat barn i biblioteket Lyssnat på musik

Lånat grammofonskivor

Använt biblioteket som träffpunkt

Hört föredrag och debatter

Sett film

Lånat andra media (tonband, noter, etc) Sett teater

Använt bibliotekets läsapparater

32,7 28,4 30,5 16,7 27,1 23,0 18,6 15,6 17,1 18,5 12,9 15,7 12,0 10,3 11,1 18,1 14,7 13,4 7,1

u—t l—l

mmxosorxvnimoo-noxm anooocoN—am—a—noo

xxxxxxx

xxxxxxx

xxxxxxx

xxxxxxx

.; v—l

(Noor—WNONMNv—tv—i

XXXXXXXX

|

l

] >= |

.....

hlnkDNrnv—n—t—n—ro

Antal aktiviteter som når upp till 10 %gränsen

SOU 1972 20

teter, som biblioteken under senare är mera medvetet och systematiskt sökt skapa intresse och förutsättningar för: att ge information och att ordna informativa utställningar. Även dessa aktiviteter hör till dem som i praktiken är baserade på att biblioteken sysslar med böcker: bibliotekari- erna använder bokbeståndet för att få tag i den begärda informationen och utställningarna knyter i stor utsträckning an till litteratur som av någon anledning är aktuell.

Det är värt att notera den andel av befolkningen, som utnyttjar biblioteket i Jörn är jämförelsevis liten även för de aktiviteter, som består i ett konventionellt utnyttjande av bibliotekets bokbestånd. För många av de övriga aktiviteterna gäller att det i Jörn (och i några av de andra undersökningsområdena) inte existerar något ”utbud av möjligheter” att ägna sig åt vissa av de sjutton aktiviteterna.

Många av de aktiviteter, som ingår i frågeserien, spelar uppenbarligen en mycket marginell roll i den vuxna befolkningens utnyttjande av biblioteken; av dessa marginella aktiviteter synes det som om möjligheter- na att lyssna på musik och låna musikalier och möjligheterna att få en viss hjälp med barnpassning är det mest etablerade. En jämförelse med motsvarande tabeller för barnens utnyttjande av biblioteken i de fem undersökningsområdena (i kapitel 6) visar att de studerade biblioteken spelar en betydligt mera ”mångfunktionell” roll för besökarna i åldern nio till femton år än för de äldre besökarna.

Vi finner här vid en jämförelse mellan ovanstående tablå och motsva— rande tablå för skolbarnsundersökningen att rangordningen för de fem biblioteken vad beträffar bredden på funktionsområdet inte är den- samma. Skillnaden består i att Kirsebergsbiblioteket är det mest ”mång- funktionella” för skolungdomarna i åldern nio till femton år, medan det endast kommer som nummer tre för den vuxna befolkningen.

Av tablå ovan framgår också att kvinnorna oftare än männen lånar böcker åt andra; det hänger uppenbarligen samman med att de lånar böcker åt barnen i familjen. De hämtar och lämnar också oftare barn på biblioteket. I gengäld läser männen i betydligt större utsträckning i tidningar, tidskrifter och böcker på biblioteket.

Biblioteken i Rangordning vad beträffar funktionsbredd för vuxna för skolungdom

Kirseberg 3 1 Oxhagen l 2 Skärholmen 2 3 Skellefteå 4 4 Jörn 5 5

SOU 1972:20

Tabell 5.43 Antal biblioteksbesök under de senaste tolv månaderna bland de intervjuade männen och kvinnorna från de fem undersökningsom- rådena.

Under de Varje Nästan Minst två Minst en Minst två Minst en Minst fyra Minst en Har ej be- Ej svar Totalt Medeltal Minst ett senaste 12 dag varje dagar i dag i dagar i dagi dagar un- dag un- sökt något besök besök i månaderna dag veckan veckan månaden månaden der året der året bibliotek per år månaden

(1969)

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män

Kirseberg 0,0 1,4 13 25 11,3 23 10,4 16 125 56,3 0,5 57 25,8 Oxhagen 0,0 0,9 22 22 9,9 23 10,3 31 110 49,3 0,4 58 26,1 Skärholmen 0,0 0,5 12 25 12,8 25 12,8 25 99 50,8 0,0 46 23,6 Skellefteå 0,7 1,4 10 9 6,5 16 11,6 25 70 50,7 0,0 27 19,6 Jörn 0,0 0,0 10 4 2,6 7 4,5 12 109 70,3 0,6 26 16,8

Kvinnor

Kirseberg 1 0,5 1,1 ' 11 16 17 11 109 0,5 45 24 ,6 Oxhagen 0 0,0 0,4 25 50 27 24 104 0,0 106 40,6 Skärholmen 0 0,0 0,4 21 29 17 27 120 0,0 62 27,4 Skellefteå 0 0,0 0,6 8 16 16 24 97 0,0 30 18,0 Jörn 0 0,0 0,0 6 12 10 12 78 0,0 26 20,6

SOU 1972:20

Tabell 5.44 Procentuell andel personer av de intervjuade som gjort biblioteksbesök inom olika åldersgrupper,

Besöker aldrig bibliotek, ålder Gör mellan 1— 11 biblioteks- Gör minst 12 biblioteks— besök per år, ålder besök per år, ålder

15— 20— 30— 40— 50— 60— To- 15— 20» 30— 40— 50- 60— To- 15— 20— 30— 40— 50— 60— TO- 19 29 39 49 59 69 talt 19 29 39 49 59 69 talt 19 29 39 49 59 69 talt

SOU 1972:20

Män Kirseberg 19,0 42,2 51,4 57,7 84,1 72,7 56,6 9,5 31,1 13,5 25,0 6,8 9,1 17,6 71,5 26,7 35,1 17,3 9,1 18,2 25,8 Oxhagen 25,0 54,7 41,0 57,4 53,8 (83,3) 49,5 33,3 26,4 26,9 19,1 23,1 (0,0) 24,3 41,7 18,9 32,1 23,5 23,1 (16,7) 26,2 Skärholmen 37,5 62,5 40,4 56,8 43,8 (50,0) 50,8 31,3 16,1 38,6 22,7 18,8 (16,7) 25,6 31,2 21,4 21,0 20,5 37,4 (33,3) 23,6 Skellefteå 14,3 53,8 57,1 47,8 60,7 50,0 50,7 21,4 34,6 17,1 39,1 39,3 25,0 29,7 64,3 11,6 25,8 13,1 0,0 25,0 19,6 Jörn 39,3 64,7 81,0 82,8 75,0 80,6 70,8 28,6 5,9 4,8 3,4 14,3 12,9 12,3 32,2 29,4 14,3 13,7 10,7 6,5 16,9

Kvinnor

Kirseberg 17,4 53,8 54,2 72,2 76,0 83,3 59,9 8,7 30,8 12,5 11,1 20,0 12,5 15,4 73,9 15,4 33,3 16,7 4,0 4,2 24,7 Oxhagen 20,0 41,3 29,6 36,8 92,3 66,7 39,8 20,0 23,1 23,9 10,5 7,7 6,7 19,5 60,0 35,6 36,5 52,7 0,0 26,6 40,7 Skärholmen 46,7 48,8 50,7 55,9 66,7 76,9 53,1 20,0 22,0 17,9 23,5 13,3 7,7 19,5 33,3 29,2 31,4 20,6 20,0 15,4 27,4 Skellefteå 7,1 65,9 42,4 47,8 88,0 71,0 58,1 21,4 22,0 39,4 34,8 4,0 19,4 24,0 70,5 12,1 18,2 17,4 8,0 9,7 17,9 Jörn 33,3 42,3 87,5 76,7 57,7 76,9 61,9 20,0 26,9 6,3 10,0 26,9 7,7 17,5 46,7 30,8 6,2 13,3 15,4 15,4 20,6

Anm. Parcntesen anger att det totala antalet intervjuade personer inom gruppen understiger 10. Det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp framgår av tabell 5.8b.

& Tabell 5. 45 Procentuell andel personer av de intervjuade som gjort biblioteksbesök inom olika utbildningsgrupper. Parentesen anger att det totala antalet intervjuade personer inom gruppen understiger 10. Det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp framgår av tabell 3. 12.

Besöker aldrig bibliotek Gör mellan 1 och 11 biblioteksbesök per år Gör minst 12 biblioteksbesök per år

Folk- Folkskola Realexa- Student- Totalt Folk- Folkskola Realexa- Student- Totalt Folk- Folkskola Realexa- Student- Totalt skola + yrkes- men eller examen skola + yrkes- men eller examen skola + yrkes- men eller examen utbildn motsv och där- utbildn motsv och där- utbildn motsv och där- utöver utöver utöver

Män

Kirseberg , (0,0) , , (75 ,0) , , , (25 ,0) Oxhagen , 22 ,0 , , 32,0 , , , 46,0 Skärholmen , 23,7 , , 50,0 , , , 26,3 Skellefteå , 27 ,3 , , 36 ,4 , , , 36 ,3 Jörn , (0,0) , , (33,3) , , , (66,7)

Kvinnor

Kirseberg , , , (0, 0) , , , (20,0) , , , (80,0) Oxhagen , , , 8, 3 , , , 12,5 , , , 79,2 Skärholmen , , , 25 ,9 , , , , 25,9 , , , 48,2 Skellefteå , , , (33,3) , , , , (33,3) , , , (33,4) Jörn , , , (100,0) , , , , (0,0) , , , (0,0)

SOU 1972 20

Tabell 5.46 Antal intervjuade personer som utnyttjat bibliotekens serviceutbud de senaste tolv månaderna.

Besökt något Lånat Lånat Läst Läst tid- Läst tid- Lånat bibliotek un- böcker åt böcker åt böcker i ningar i skrifter grammo- der de senaste er själv andra läsesalen läsesalen fonskivor tolv månaderna

SOU 1972 20

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män

Kirseberg 96 43,2 73 32,9 29 13,1 41 18,5 46 20,7 49 22,1 Oxhagen 110 49,3 99 44,4 54 24,2 48 21,5 45 20,8 48 21,5 Skärholmen 96 49,2 70 35 ,9 39 20,0 39 20,0 39 20,0 49 25,1 Skellefteå 68 49,3 41 29,7 23 16,7 24 17,4 28 20,3 21 15,2 Jörn 45 29,0 32 20,6 11 7,1 13 8,4 15 9, 7 12 7, 7

Kvinnor

Kirseberg 75 40,5 58 31,7 41 22,4 20 10,9 31 16,9 17 Oxhagen 157 60,2 139 53,3 122 46,7 31 11,9 39 14,9 33 Skärholmen 105 46,7 81 35 ,8 67 29,6 18 8 ,0 24 10,6 29 Skellefteå 70 41,9 53 31,7 25 15,0 12 7,2 19 11,4 14 Jörn 48 38,1 33 26,2 16 12,7 8 6,3 8 6,3 6

Hört Använt Använt Använt bib- Avlämnat Antal aktiviteter

före- bibliote- biblio- lioteket som eller drag ket som tekets träffpunkt, hämtat per intervjuad per intervjuad

eller studielo- läsap— spelat schack barn i person som person som debatt kal parater e (1 biblio- besvarat frå- besökt biblio- teket geserien teket under de

_— _— __ __ —— _ _— senaste12 Antal % Antal % Antal Antal % Antal % Antal % Antal % månaderna

Män Kirseberg 24 10,8 1,4 0,5 10 Oxhagen 31 13,9 0,4 0,0 21 Skärholmen 28 14,4 . 2,1 0,0 8 Skellefteå 18 13,0 0,7 0,0 7 Jörn 11 7,1 0,6 0,0 1

Kvinnor

Kirseberg 15 8,6 0,5 10 Oxhagen 26 10,0 0,4 45 Skärholmen 26 11,5 0,0 15 Skellefteå 15 9,0 0,0 9 Jörn 17 13,5 0,0 4

SOU 1972 20

Tabell 5.4 7 Procentuell andel av de intervjuade som utfört aktiviteter på biblioteken inom olika åldersgrupper.

Inga aktiviteter, ålder 1—2 aktiviteter, ålder 3 eller fler aktiviteter, ålder

SOU 1972

15 20 30 40 50 60 To- 15 20 30 40 50 60 To- 15 20 30 40 19 29 39 49 59 69 talt 19 29 39 49 59 69 talt 19 29 39 49

20

Män Kirseberg 19,0 57,8 52,6 67,3 77,3 72,7 60,8 4,8 22,2 10,5 21,2 18,2 15,3 76,2 36,9 11,5 Oxhagen 16,7 58,5 50,0 57,4 63,0 (83,3) 54,3 33,3 24,5 10,3 12,8 (0,0) 16,6 50,0 39,7 29,8 Skärholmen 31,2 64,3 59,6 43,2 56,3 (50,0) 54,5 18,8 12,5 15,8 40,9 (33,3) 20,5 50,0 24,6 15,9 Skellefteå 14,3 84,6 54,3 65,2 82,1 66,7 64,5 14,3 7,7 14,3 4,3 16,7 11,6 71,4 31,4 30,5 Jörn 53,6 77,8 81,0 89,7 85,7 96,8 81,3 0,0 9,5 6,9 3,2 9,0 21,4 9,5 3,4

Kvinnor Kirseberg 26,1 70,4 54,2 83,3 92,0 87,5 68,3 11,1 25 ,0 ,3 11,5 69,6 20,8 Oxhagen 30,0 45 ,2 35 ,2 42,1 84,6 66,7 44,1 26,9 19,7 , 3 , 23,4 50,0 45,1

5,6 4,0 211 Skärholmen 53,3 57,3 56,7 52,9 73,3 92,3 59,3 19,5 16,4 41,2 13,0 6,7

,1 ,8 0,0 19,5 40,0 25,9 ,9 20,0 Skellefteå 14,3 73,2 66,7 78,3 96,0 83,9 73,1 19,5 21,2 1 ,7 ,6

3 7

9 15,0 71,4 12,1 0,0 Jörn 66,7 65,4 81,3 86,7 57,7 92,3 73,8 3,8 12,5 7

2 10,3 26,6 3 6,2 19,2

1 a &

Anm. Parentesen anger att det totala antalet intervjuade personer inom gruppen understiger 10. Det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp framgår av tabell 5.8b.

Tabell 5.48 Procentuell andel av de intervjuade som utfört olika aktiviteter på biblioteket inom olika utbildningsgrupper. Parentes anger att det

totala antalet intervjuade personer inom gruppen understiger 10. Det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp framgår av tabell 5.9b.

Gör inga aktiviteter på biblioteket Gör 1 eller 2 aktiviteter på biblioteket

Gör fler än 3 aktiviteter på biblioteket

Folk- Folkskola Realexa- Student- Totalt Folk- Folkskola Realexa- Student- Totalt Folk- Folkskola Realexa- Student- Totalt

SOU 1972 20

skola

+ yrkes- utbildn

men eller examen motsv och där—

utöver

men eller motsv

skola + yrkes-

utbildn

Män Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Kvinnor Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

(12,5) 38,0 36,8 45,5 (33,3)

(0,0) 0,0 25 ,9

(33,3)

(0,0)

examen och där-

utöver (25,0) 10,0 23,7 18,2

(33,3) (40,0) 33,3 18,5 (33,3)

(100,0)

15,3 16,6 20,5 11,6

9,0

11,5 23,4 19,5 15,0 10,3

skola + yrkes-

utbildn

men eller examen motsv och där-

utöver

(62,5) 62,0 39,5 36,3 (33,4) (60,0) 66,7 55 ,6 33,4 (0,0)

23,9 29,1 25,1 23,9

9,7

20,2 32,5 21,2 11,9 15,9

5.6 Bokbeståndet i de intervjuades hem

Vi har gång på gång haft anledning att konstatera att de intervjuadei ganska stor utsträckning läser böcker, som de har tillgång till i sin bostad eller lånar av vänner och bekanta. Den andel av de lästa böckerna under de senaste fjorton dagarna, som de intervjuade hade fått tag i på detta sätt, varierade från lägst 10 % i Kirseberg till högst 27 % i Jörn.

De intervjuades möjligheter att få tag i böcker på detta sätt är avhängigt av hur många böcker, som finns i hemmen i deras undersök- ningsområde. Man kan naturligtvis inte räkna med att bokbestånden i hemmen i undersökningsområdena i sin helhet fungerar som ett slags , komplement till biblioteken i områdena; många bokägare är säkerligen , mycket restriktiva när det gäller att låna ut sina privata böcker. Men det * har trots detta sitt intresse att se på dessa boksamlingar från utgångs- punkten att de utgör en del av boktillgången i de fem undersökningsom- rådena.

Tabell 5.49 visar hur många hyllmeter skönlitteratur, som det genom- snittligen finns i de intervjuades hem. Vi finner — som vi väntar oss — att det finns mest böcker i hemmen i Oxhagen och Skärholmen och att ; det finns minst böcker i hemmen i Jörn. Det gäller både för skönlittera- ' tur och facklitteratur och för båda dessa grupper sammanslagna. Ord- ningsföljden är för båda litteraturtyperna den vi vant oss vid att finna i tabeller av denna typ: (1) Oxhagen, (2) Skärholmen, (3) Skellefteå, (4) Kirseberg och (5) Jörn. Proportionen mellan skönlitteratur och facklitte- ratur är ungefär densamma i samtliga fem undersökningsområden; på bokhyllorna i hemmen är 60—66 % av böckerna skönlitteratur. Ju högre utbildning, ju oftare har de intervjuade i sitt hem tillgång till minst fem hyllmeter böcker, se tabell 5.50!

Det finns inga återkommande och markerade skillnader mellan dem som enbart har folkskoleutbildning och dem som utöver folkskola har viss yrkesutbildning. Skillnaderna mellan dessa två grupper å ena sidan och å andra sidan dem som har realexamen eller motsvarande utbildning är mycket markerad; lika markerad är skillnaden mellan dem med real- examen och motsvarande utbildning och dem som har studentexamen eller högre utbildning.

Om man i stället delar in de intervjuade efter deras socialgruppstillhö- righet, får man ungefär samma bild av skillnaderna mellan bokbestånden i hemmen i olika befolkningsskikt. Det är självfallet att det blir så, eftersom utbildningsnivå och socialgruppstillhörighet är två variabler som är starkt förknippade med varandra. När de intervjuade delats in i socialgrupper har emellertid vissa grupper, bland annat studerande och pensionärer, ej hänförts till någon socialgrupp. Det är den troliga förklaringen till att skillnaderna olika socioekonomiska grupper emellan, vad beträffar stor- leken på bokbestånden i hemmen, framträder ännu mera markerat i tabell 5.51, där de intervjuade har delats in efter socialgruppstillhörighet, än i motsvarande tabell över bokbestånden hos grupper med olika utbildning.

Tabell 5.51 visar att ett bokbestånd på minst fem hyllmeter är en ganska sällsynt företeelse i socialgrupp III-hem i samtliga fem undersök-

SOU1972120 419

Tabell 5.49 Förekomsten av skönlitteratur och facklitteratur i de intervjuades hem uttryckt i antal hyllmeter.

Totalt

Skönlitteratur Facklitteratur

antal % antal antal

hyllmeter hyllmeter hyllmeter Kirseberg 2,5 66 1,3 34 3,8 100 Oxhagen 3,8 60 2,5 40 6,3 100 Skärholmen 4,1 66 2,1 34 6,2 100 Skellefteå 2,7 63 1,6 37 4,3 100 Jörn 1,7 61 1,1 39 2,8 100

ningsområden men särskilt i Jörn. I Jörn intervjuade vi sammanlagt 115 personer, som vi senare hänförde till socialgrupp III. Endast 9 av dessa 115 bodde i ett hem, där det fanns minst fem hyllmeter böcker. I tabell 1.7 (på s 99) har vi redovisat bokbeståndens storlek i de fem undersök- ningsområdena jämsides med bokbeståndens storlek i vissa ”jämförelse- områden”, för vilka uppgifter hämtats ur låginkomstutredningens material. Dessa jämförelser visar att bokbeståndens genomsnittliga storlek i Ox- hagen och Skärholmen är större än för landet i sin helhet; i Jörn är de däremot mindre. Jämför man bokbeståndens storlek i de fem undersök- ningsområdena och i de fem ”jämförelseområdena” (Stor-Malmö för Kirseberg, Stor-Stockholm för Skärholmen, icke-storstäder för Oxhagen och Skellefteå och landsbygden för Jörn) är Oxhagen det enda som avviker markant från sitt ”jämförelseområde; invånarna där har i betyd- ligt större utsträckning än i ”jämförelseområdena” bokbestånd på minst fem hyllmeter (47 % mot 27 %). Håller man utbildningsvariabeln under kontroll försvinner emellertid även denna skillnad. Siffrorna i tabell 1.7 pekar i sin helhet i riktning mot att skillnader i bokbeståndens genom- snittliga storlek, mellan grupper av personer med samma utbildningsnivå, men från olika typer av bebyggelsemiljöer, är små.

Tabell 5.50 Procentuell andel personer av de intervjuade inom olika utbildningsgrupper som har minst fem hyllmeter böcker i sitt hem. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade inom respektive grupp.)

Folkskola Folkskola + Realexamen Studentexamen Totalt yrkesutbildn eller motsv och därutöver

Mån Kirseberg 21,2 (104) 24,2 (62) 44,6 (47) 78,0 (8) 29,1 (221) Oxhagen 24,6 (53) 34,1 (44) 56,0 (75) 74,0 (50) 48,2 (222) ; Skärholmen 46,0 (54) 23,8 (42) 55,0 (60) 73,6 (38) 49,4 (194) ' Skellefteå 20,9 (67) 25 ,9 (27) 42,5 (33) 72,7 (11) 31 ,2 (138) Jörn 6,1(114) 21,1(19) 47,4 (19) 66,7 (3) 14,2 (155) Kvinnor Kirseberg 21,8 (110) 16,0 (25) 53,6 (41) 80,0 (5) 29,8 (181) Oxhagen 32,9 (82) 30,7 (39) 54,0 (113) 91,7 (24) 47,3 (258) Skärholmen 25,0 (80) 42,1 (38) 48,1 (79) 84,7 (27) 43,2 (224) , Skellefteå 30,2 (96) 20,0 (25) 42,9 (42) 33,3 (3) 31,9 (166) 3 Jörn 16,9 (83) 22,2 (18) 42,9 (21) 100,0 (1) 22,8 (123)

420 sou 1972:20 ,

Tabell 5.5] Procentuell andel personer av de intervjuade inom olika socialgrupper som har minst fem hyllmeter böcker i sitt hem. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade inom respektive grupp.)

Socialgrupp Socialgruppstill— Totalt

[ II [II hörighet ej fastställd

Män Kirseberg 50,0 (8) 41,9 (81) 19,2 (104) 21,4 (28) 28,9 (221) Oxhagen 77,5 (40) 44,9 (127) 17,1 (35) 65,0 (20) 48,2 (222) Skärholmen 88,5 (26) 49,1 (102) 24,5 (49) 64,7 (17) 49,5 (194) Skellefteå 83,8 (14) 37,2 (51) 13,5 (52) 23,8 (21) 31,0 (138) Jörn 66,7 (3) 17,8 (45) 7,6 (66) 17,0 (41) 14,2 (155) Kvinnor

? Kirseberg 100,0 (2) 40,1 (90) 11,3 (62) 29,6 (27) 29,3 (181) Oxhagen 88,3 (43) 40,6 (138) 22,0 (50) 62,9 (27) 47,4 (258) * Skärholmen 74,2 (31) 41,4 (123) 23,4 (47) 52,1 (23) 43,3 (224) Skellefteå 66,7 (9) 30,9 (69) 18,9 (53) 47,6 (35) 32,5 (166) Jörn 0,0 (1) 36,5 (52) 8,1(49) 23,8 (21) 22,7 (123)

5.7 Inställningen till böcker

Den första delen av fråga 20 i intervjun innebar att de intervjuade skulle ta ställning till om de instämde i eller tog avstånd från sex påståenden om böcker. Frågorna hade formulerats på ett sådant sätt att en instämmande eller ett avståndstagande skulle betyda, att man gav uttryck för en positiv inställning till böcker, eller, för att uttrycka det på ett annat sätt, att man var intresserad av eller tyckte om att läsa böcker. Påståendenas formulering och vårt sätt att tolka de fem svarsalternativ, som vi använde, framgår av nedanstående utdrag ur frågeformuläret. Svarsalternativ med högst poängvärde har tolkats som ett tecken på att den intervjuade var positivt inställd till böcker och bokläsning.

lnstäm- lnstäm- Tar inte av- Tari Tar helt Vet mer mer i stånd men stort och ej helt och stort instämmer sett hållet hållet sett inte heller avstånd avstånd

Det är synd att inte fler människor läser böcker 5 4 3 2 1 3 Att läsa böcker ger kun- skap om hur andra upp- lever tillvaron 5 4 3 2 l 3 Att läsa böcker är bara att kasta bort sin tid 1 2 3 4 5 3 Att läsa böcker ger all- tid viss behållning 5 4 3 2 1 3 Det är tråkigt att läsa böcker 1 2 3 4 5 3 Ingen kan klara sig utan tillgång till böcker

SOU 1972:20

I tabell 5.52 har vi beräknat medelvärdena för svaren på dessa frågor enligt den använda poängskalan för var och en av de sex frågorna för männen och kvinnorna från de fem undersökningsområdena. Vi har därtill också för var och en av dessa grupper redovisat genomsnittvärdena för dessa medeltal. Männen i Jörn har ett betydligt lägre genomsnittspo- äng för ”bokintresse” än männen från de fyra övriga undersökningsområ- dena, medan skillnaderna mellan kvinnorna från de fem undersöknings- områdena år obetydliga. Värt att observera är att kvinnorna i samtliga fem undersökningsområden är mera bokintresserade än männen; skillna- derna är dock små, med undantag för i Jörn.

Att kvinnorna i samtliga fem undersökningsområden är mera ”bokvän- liga” än männen framträder något klarare i tabell 5.53. Gruppen med indexvärden 4,5—5,0 (den mest ”bokvänliga” gruppen) är markant större bland kvinnorna än bland männen i Kirseberg, Oxhagen, Skellefteå och Jörn och något större i Skärholmen. Några markerade samband mellan å ena sidan detta mått på ”bokintresse” och å andra sidan åldersgruppstill- hörighet och utbildningsnivå har vi inte funnit.

Det finns anledning att fråga sig om detta index på ”bokintresse” är ett acceptabelt instrument för att mäta bokintresse. Två index för generell fritidsaktivitet och ett index för läsaktivitet (som är baserat på svaren på fem frågor om hur ofta de intervjuade läser dagstidningar, veckotidningar, tidskrifter, skönlitteratur och facklitteratur) samvarierar ganska markant med vårt index för ”bokintresse”, Se tabellerna 5.54 och 5.55! Detta tyder på att mätinstrumentet för ”bokintresse” ger använd- bara mätningsre sultat.1

Om vi antar att den använda metoden att mäta bokintresset ger tillförlitliga mätvärden, så innebär de små skillnaderna i ”bokintresse” mellan olika åldersgrupper och utbildningsgrupper att skillnaderna i ”bok- intresse” mellan olika åldersgrupper och utbildningsgrupper är betydligt mindre än skillnaderna i faktiskt bokutnyttjande.

422 sou 1972:20

1Tyvärr har det på grund av begränsade resurser i form av tid och pengar inte varit möjligt att analysera det mätinstrument som vi här använt för att mäta ”bokintresse” mera i detalj; en sådan analys har fått ställas på framtiden.

Tabell 5.52 Inställningen till böcker bland de intervjuade männen och kvinnorna från de fem undersökningsområdena, mätt med de intervjuades inställning till sex påståenden om böcker.

SOU 1972

Påstående Medeltal för index för ”bokintresse”

20

Män Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Totalt Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Totalt

Det är synd att inte fler

människor läser böcker. 4,41 4.44 4,36 4,36 3,93 4,32 4,42 4,50 4,55 4,47 4,36 4,47 Att läsa böcker ger kunskap om hur andra upplever tillvaron. 4,34 4.30 4,28 4,25 3,95 4,24 4,43 4,23 4,33 4,40 4,19 4,31 Att läsa böcker är bara att

kasta bort sin tid. 4,49 4,67 4,55 4,49 4,21 4,50 4,60 4,72 4,63 4,53 4,14 4,60 Att läsa böcker ger alltid

viss behållning. 4,29 4,35 4,28 4,44 4,18 4,31 4,42 4,43 4,41 4,38 4,40 4,41 Det är tråkigt att läsa böcker. 4,16 4,26 4,32 4,07 3,75 4,14 4,48 4,47 4,47 4,32 4,43 4,44 Ingen kan klara sig utan tillgång till böcker. 3,32 3,27 3,18 3,26 3,21 3,25 3,38 3,27 3,12 3,38 3,66 3,33 Genomsnittspoäng för de sex

påståendena. 4,17 4,22 4,16 4,15 3,87 4 13 4,29 4,27 4 25 4,25 4,20 4,26

1 ,

Tabell 5.53 Procentuell andel personer av de intervjuade med angiven grad av ”bokintresse”. Siffrorna inom parentes anger antalet intervjuade personer inom varje grupp.

Index för ”bokintresse” Totalt

1,0—3,4 3,5—3,9 4,0—4,4 4,5 —5,0 män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor

Kirseberg 9,7 (21) 8,3 (15) 14,8 (32) 10,6 (19) 41,2 (89) 34,4 (62) 34,3 (74) 46,7 (84) 100,0 (216) 100,0 (180) Oxhagen 7,6 (17) 5,8 (15) 13,9 (31) 16,2 (42) 40,4 (90) 33,3 (86) 38,1 (85) 44,8 (116) 100,0 (223) 100,0 (259) Skärholmen 9,2 (18) 6,6 (15) 15,4 (30) 15,0 (34) 34,9 (68) 35,0 (79) 40,5 (79) 43,4 (98) 100,0 (195) 100,0 (226) Skellefteå 8,0 (11) 8,4 (14) 20,3 (28) 15,6 (26) 34,8 (48) 29,3 (49) 37,0 (51) 46,7 (78) 100,0 (138) 100,0 (167) Jörn 21,9 (33) 11,2 (14) 23,8 (36) 12,0 (15) 31,8 (48) 35,2 (44) 22,5 (34) 41,6 (52) 100,0 (151) 100,0 (125) Totalt 10,8 (100) 7,6 (73) 17,0 (157) 14,2 (136) 37,2 (343) 33,4 (320) 35 ,0 (323) 44,7 (428) 100,0 (923) 100,0 (957)

Anm. Högt poängvärde anger högt ”bokintresse”.

Tabell 5.54 Procentuell andel personer av de intervjuade med varierande läsaktivitet som är positivt respektive negativt inställda till böcker. Det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp framgår av tabell 5.53.

Index för positiv respektive negativ inställning till böcker

Negativ inställning 1,0—3,4 Neutral inställning 3,5 —4,4 Positiv inställning 4,5—5,0 Frekvensindex för läsaktivitet Frekvensindex för läsaktivitet Frekvensindex för läsaktivitet

0,00— 3,00- 4,00— 5,00— Totalt 0,00— 3,00— 4,00— 0,00— 3,00— 4,00— 5,00— Totalt 2,99 3,99 4,99 8,00 2,99 3,99 4,99 2,99 3,99 4,99 8,00

Män Kirseberg 21,0 7,1 50,0 67,8 50,0 29,0 25,0 39,6 Oxhagen 24,0 13,7 44,0 58,8 59,6 32,0 27,5 47,8 Skärholmen 24,0 6,5 52,0 54,8 46,9 24,0 38,7 42,7 Skellefteå 12,5 13,8 68,8 62,0 46,9 18,8 24,1 51,1 Jörn 44,1 30,8 46,2 59,0 58,7 8,8 10,3 43,8

Kvinnor

Kirseberg 13,2 49,0 55,3 42,5 37,7 31,6 59,5 Oxhagen 13,2 57,9 54,1 47,9 28,9 39,3 55,2 Skärholmen 15,2 54,5 49,1 52,4 30,3 43,0 49,3 Skellefteå 29,2 51,5 48,9 38,2 24,2 42,2 55,9 Jörn 34,6 42,3 60,6 45,0 23,1 27,3 61,5

SOU 1972:20

SOU 1972:20

Tabell 5.55 Procentuell andel personer av de intervjuade med varierande fritidsaktivitet som är positivt respektive negativt inställda till böcker. Det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp framgår av tabell 5.53.

Index för positiv respektive negativ inställning till böcker

Negativ inställning 1,0—3,4 Frekvensindex för fritidsaktiviteter

0,00— 1,70— 2,00— 2,30— 1,69 1,99 2,29 8,00

Män Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Kvinnor Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Totalt

Neutral inställning 3,5 — 4,4 Frekvensindex för fritidsaktiviteter

0,00— 1,70— 2,00— 2,30— 1,69 1,99 2,29 8,00

Positiv inställning 4,5 — 5,0 Frekvensindex för fritidsaktiviteter

0,00— 1,70— 2,00— 2,30— l,69 1,99 2,29 8,00 Totalt

5 .8 De intervjuades inställning till olika möjligheter att öka bokköp och boklån

Fråga 20 i frågeformuläret innehöll utöver de sex frågor, som avsåg att mäta de intervjuades ”bokintresse” ytterligare sex frågor, som avsåg att mäta de intervjuades inställning till några olika samhälleliga åtgärder, som skulle kunna få till effekt att folk köper fler böcker och lånar fler böcker. Vad vi frågade om var helt enkelt om en viss ”bokdistributionsteknisk” åtgärd skulle få till följd att folk lånar fler böcker på biblioteken eller köper fler böcker. På samma sätt som när det gäller frågorna om ”bokintresse” gav vi de olika svarsalternativen ett visst poängvärde. Hög poäng innebar att den intervjuade ansåg att åtgärden skulle få den avsedda effekten, lågt poängvärde att han ansåg att den inte skulle få den avsedda effekten. Nedanstående tablå visar vilka poängvärden vi använde oss av.

Tabell 5.56 redovisar för män och kvinnor från de fem undersök- ningsområdena medelvärdet för vårt index för ”tilltron till de föreslagna åtgärdernas effektivitet”. Den av de sex åtgärderna, som de intervjuade i samtliga fem undersökningsområden trodde mest på var att böcker blev billigare. Den som de har minst tilltro till var bokförsäljning i biblioteken. Några markerade skillnader mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper, mellan olika utbildningsgrupper och mellan personer från de olika undersökningsområdena har vi inte funnit för denna frågeserie.

Påstående Instäm- Instäm- Tar inte av- Tar i Tar helt Vet mer mer i stånd men stort och ej helt och stort instämmer sett hållet hållet sett inte heller avstånd avstånd

Om biblioteken låg mera centralt, skulle folk lå- na mycket fler böcker 5 4 3 2 1 3 Om böcker vore billigare, skulle folk köpa mycket fler böcker 5 4 3 2 1 3 Om det funnes böcker att köpa i fler sorters affä- rer, skulle folk köpa mycket fler böcker 5 4 3 2 1 3 Om man kunde köpa böcker i biblioteket, skulle folk köpa mycket fler böcker 5 4 3 2 1 3 Om alla bibliotek var

öppna på söndagarna,

skulle folk låna mycket fler böcker 5 4 3 2 l 3 Om biblioteken vore öpp- na på kvällarna i större utsträckning, skulle folk låna mycket fler böcker 5 4 3 2 1 3

426 SOU 1972:20

Tabell 5.56 Inställningen till åtgärder för att öka bokköp och boklån bland de intervjuade männen och kvinnorna från de fem undersöknings- områdena. Högt värde anger positiv inställning till åtgärderna.

SOU 1972

Påstående Index för ”tilltron till åtgärdens effektivitet”

20

Män Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

Om biblioteken låg mera cen- tralt, skulle folk läsa

mycket fler böcker. Om böcker vore billigare, skulle folk köpa mycket

fler böcker.

Om det funnes böcker att köpa i alla sorters affärer, skulle folk köpa mycket fler böcker. Om man kunde köpa böcker i biblioteket, skulle folk köpa mycket fler böcker.

Om alla biblioteken vore öppna om söndagarna, skulle folk låna mycket fler böcker. Om biblioteken vore öppna på kvällarna i större utsträck- ning, skulle folk låna mycket fler böcker. Genomsnittspoäng för de sex påståendena.

5.9 Bok- och la'svanor bland personer som ej har svenska till modersmål

Bland de intervjuade från de fem undersökningsområdena fanns det följande antal personer, som inte hade svenska till modersmål:

Antal

Kirseberg 34 Oxhagen 28 Skärholmen 27 Skellefteå 3 Jörn 0

I Kirseberg var de flesta av dessa utlänningar danskar, jugoslaver och greker, i Oxhagen var tyskarna den största gruppen men det förekom också några danskar, norrmän och finnar. I Skärholmen fanns det bland de tjugosju icke svensktalande personerna i stickprovet inflyttare från samtliga nordiska länder men också några från sydeuropeiska länder. Se tabell 3.20!

1 Kirseberg kunde mer än hälften i denna grupp inte läsa svenska obehindrat, medan det var betydligt färre bland dem i Oxhagen och Skärholmen, som inte kunde läsa svenska obehindrat. I tabellerna 5.57, 5.58, 5.59 och 5.60 redovisas hur stor andel av dessa personer som hade läst i minst en köpt bok under de senaste fjorton dagarna, som hade läst i minst en lånad bok under de senaste fjorton dagarna, som hade läst minst en bok i/av tjugoåtta svenska för- fattare/serier under de senaste tolv månaderna och som hade gjort minst ett biblioteksbesök under de senaste tolv månaderna. Alla dessa fyra tabeller tyder på att både de inom denna grupp som läser svenska obehindrat och de som har svårigheter att läsa svenska är ungefär lika aktiva som bokläsare som de som har svenska till modersmål. Detta gäller dock inte i lika hög grad för dem som bor i Kirseberg och inte har svenska till modersmål. Deras ”aktivitetsnivå”- är för samtliga fyra aktivitetsmått lägre än svenskarnas i Kirseberg och lägre än motsvarande invandrargrupper i Oxhagen och Skärholmen.

SOU 1972:20

SOU 1972 20

Tabell 5.57 Antal personer som har läst i minst en ”köpt” bok under de senaste fjorton dagarna bland de intervjuade som har respektive inte har svenska som modersmål.

Kirseberg Oxhagen Skärholmen

Tabell 5.58 Antal personer som har läst i minst en lånad bok under de senaste fjorton da

Svenska som modersmål

Ej svenska som modersmål

Antal personer som köp minst en bok

Antal %

63 17,0 102 22,4 88 22,3

svenska som modersmål.

A ntal in- tervjuade personer

Läser svenska obehindrat

Läser ej svenska obehindrat

Summa

Antal personer som köpt minst en bok

Antal %

1 9 7

Antal in-

tervjuade

personer

Antal personer som köpt minst en bok

Antal %

4 22,2 2 50,0 3 33,3

Antal in- tervjuade personer

Antal personer som köpt minst en bok

Antal %

5 14,7 11 39,3 10 37,0

Antal in- tervjuade personer

garna bland de intervjuade som har respektive inte har

Kirseberg Oxhagen Skärholmen

Svenska som modersmål

Ej svenska som modersmål

Antal personer som har lånat minst en bok

Antal %

65 17,5 125 27,4 118 29,9

Antal in- tervjuade personer

Läser svenska obehindrat

Läser ej svenska obehindrat

Summa

Antal personer som har lånat minst en bok

Antal %

1 9 5

Antal in- tervjuade personer

Antal personer som har lånat minst en bok

Antal %

0 3 1

Antal in— tervjuade personer

Antal personer som har lånat minst en bok

Antal %

1 2,9 12 42,9 22,2

Antal in— tervjuade personer

Tabell 5.59 Antal personer som läst minst en bok/häfte av tjugoåtta namngivna svenska författare/serier under de senaste tolv månaderna, bland de intervjuade som har respektive inte har svenska som modersmål.

Svenska som modersmål Ej svenska som modersmål

Läser svenska obehindrat Läser ej svenska obehindrat Summa

Antal personer Antal intervjuade Antal personer Antal intervjuade Antal personer Antal intervjuade Antal personer Antal intervjuade som läst minst personer som läst minst personer som läst minst personer som läst minst personer en bok/häfte en bok/häfte en bok/häfte en bok/häfte

Antal % Antal % Antal % Antal % Kirseberg 218 58,8 371 11 68,8 16 3 16,7 18 14 41,2 34 Oxhagen 303 66,4 456 14 58,3 24 3 75,0 4 17 60,7 28 Skärholmen 287 72,8 394 9 50,0 18 4 44,4 9 13 48,1 27

Tabell 5. 60 Antal personer som gjort minst ett biblioteksbesök under de senaste tolv månaderna, bland de intervjuade som har respektive inte har svenska som modersmål.

Svenska som modersmål Ej svenska som modersmål

Läser svenska obehindrat Läser ej svenska obehindrat Summa

Antal personer som Antal in- Antal personer som Antal in- Antal personer som Antal in- Antal personer som Antal in- gjort minst ett tervjuade gjort minst ett tervjuade gjort minst ett tervjuade gjort minst ett tervjuade biblioteksbesök personer biblioteksbesök personer biblioteksbesök personer biblioteksbesök personer

SOU 1972

Antal % Antal % Antal Antal %

20

Kirseberg 158 42,6 6 37,5 16 5 11 32,4 Oxhagen 250 54,8 16 66,7 24 3 19 67,9 Skärholmen 191 48,5 44,4 18 3 11 40,7

5.10 Sambandet mellan generell aktivitetsnivå under fritiden och före- komsten av vissa bokvanor, läsvanor och biblioteksvanor

De intervjuade f1ck under intervjun svara på en serie av trettiotre frågor om hur ofta de ägnade sig åt en rad olika fritidsaktiviteter. Dessa frågor, formulerades genomgående på följande sätt: Hur många dagar har Ni gått på bio (gått på museer eller konstutställningar, etc) under de senaste tolv månaderna?

De svarande ombads att besvara frågorna genom att ange något av svarsalternativen enligt nedan (de fanns angivna på ett kort som överläm- nades till honom/henne när han/hon skulle besvara denna fråga).

Siffrorna i kolumnen till höger har använts för att beräkna ett mått på de intervjuades ”aktivitetsnivå” under fritiden. Detta mått har vi beräk- nat genom att summera samltiga kodsiffror för de trettiotre aktiviteterna och sedan dividera denna summa med antalet aktiviteter. Om den intervjuade ej besvarat en till tre av de trettiotre aktivitetsfrågorna, vilket förekom i några fall, togs denna eller dessa aktiviteter ej med i beräkningarna.

Den använda beräkningsmetoden innebär att vi istället för att summera en serie siffervärden, som anger det antal gånger som de intervjuade ägnade sig åt varje aktivitet, har summerat en serie ”transponerade” siffervärden, vars storleksrelationer till det faktiska antal dagar, som de intervjuade ägnat sig åt ifrågavarande aktiviteter, innebär att vi har givit ”större vikt” åt de typer ”aktivitetstillfällen", som han eller hon mera sällan ägnar sig åt. Det innebär att den ”indexpoäng", som vi använder vid beräkningen av vårt mått på de intervjuades generella aktivitetsnivå under fritiden växer jämförelsevis sakta för tillskott i ”aktivitetstillfallen” för de aktiviteter, för vilka den intervjuade redan har en hög aktivitetsfre- kvens, medan tillskott i "aktivitetstillfällena” för de aktiviteter, för vilka de intervjuade har en låg aktivitetsfrekvens, leder till en jämförelsevis stor ökning av detta mått.1

De på detta sätt beräknade mätvärdena för de intervjuades generella aktivitetsnivå under fritiden är baserade på data för följande fritidsaktivi- teter:

]. gått på bio 2. lyssnat på radio uppmärksamt under minst 15 min i sträck 3. sett på TV uppmärksamt under minst 15 min sträck

Svarsalternativ Index för aktivitetsnivå

Varje dag (340 dagar under året eller oftare) Nästan varje dag (300—339 dagar under året) Minst två dagar i veckan (100—299 dagar under året) Minst en dag i veckan (52—99 dagar under året) Minst två dagar i månaden (24—51 dagar under året) Minst en dag i månaden (12—23 dagar under året) Minst fyra dagar under året (4—11 dagar under året) Minst en dag under året (1—3 dagar under året) Inte en enda dag

Or—Nw-BUIOSQW

SOU 1972:20

1 Denna ”transponering” av de ursprungliga mätvärdena som anger det antal dagar som den intervjuade under tolv månader ägnar sig

åt en viss fritid s- aktivitet, kan betecknas som en ”pseudologaritmisk transponering” av de ursprungliga mätvärdena. I kapitel 3 har vi givit ytterligare synpunkter på för- och nackdelar med användningen av en sådan "pseudologaritmisk” skala.

12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19.

. läst veckotidningar minst 15 min i sträck. Till veckotidningar räknas

20.

21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28.

29. 30. 31. 32.

33.

sådana tidningar som Allers, Veckojournalen, Teknikens Värld men också Vi och Ica-kuriren

. läst tidskrifter minst 15 min i sträck

läst dagstidningar minst 15 min sträck läst skönlitteratur minst 15 min sträck. Till skönlitteratur räknas romaner, novellsamlingar och dikter i första hand läst facklitteratur minst 15 min i sträck. Till facklitteratur räknas allt

som inte är skönlitteratur gått på teater, besök på revyer etc medräknas gått på konserter, även popgalor och jazzkonserter medräknas

. spelat något musikinstrument eller uppmärksamt lyssnat på grammo-

fon, bandspelare minst 15 min sträck, även deltagande i körsång medräknas tecknat eller målat i minst 15 min i sträck gått på museer eller konstutställningar gått på bibliotek ägnat Er åt snickeriarbete, metallslöjd eller liknande aktivitet ägnat Er åt handarbete i minst 15 min sträck ägnat Er åt trädgårdsarbete i minst 15 min i sträck ägnat Er åt någon samlarhobby i minst 15 min sträck sysslat med filmning, fotografering, framkallning e d i minst 15 mini sträck besökt restaurang, diskotek eller annan offentlig lokal för att äta eller dansa sysslat med amatörteater

spelat bingo spelat schack, bridge eller liknande sällskapsspel

aktivt sysslat med sport eller idrott, även träning räknas gått på idrottsevenemang som åskådare promenerat eller strövat i skog och mark till fots gjort bilpromenader eller sysslat med bilar minst 15 min i sträck rott, seglat, åkt motorbåt eller sysslat med båtar minst 15 min i sträck jagat eller fiskat gått i kyrkan eller annan religiös samlingslokal deltagit i studiecirkel eller bevistat föredrag eller föreläsning deltagit i förenings- eller styrelsesammanträde, även kommunalt uppdrag medräknas varit verksam som ungdomsledare, scoutledare o d

lndexvärdena har beräknats med två decimaler och kan i princip variera mellan 0,00 och 8,00.

En fråga, som man har anledning att ställa sig vid konstruktion av index av detta slag, är om man har valt ut de medtagna aktiviteterna på ett sådant sätt att de ger en balanserad bild av de intervjuades fritidsan- vändning. Risken finns naturligtvis att man genom valet av aktiviteter bidrar till att vissa befolkningsgrupper med ett visst aktivitetsmönster får särskilt höga eller låga värden på sina aktivitetsmått. Om så är fallet är

432 SOU 1972:20

omöjligt att avgöra utan ingående jämförelser med resultaten av mera totala tidsanvändningsstudier; vi har emellertid eftersträvat att bland de trettiotre medtagna fritidsaktiviteterna få med ett brett urval av både sådana aktiviteter som kan antas vara frekventa bland personer med hög utbildning och i högre socioekonomiska skikt och sådana som kan antas vara frekventa bland personer med låg utbildning och i lägre socioekono- miska skikt i våra analyser av svaren visar dock att ett jämförelsevis stort antal av aktiviteterna är sådana som är mest frekventa bland personer med hög utbildning och i högre socioekonomiska skikt. Vi har också eftersträvat att få med både sådana aktiviteter som kan antas vara frekventa i en landsbygdsmiljö och i en stadsmiljö.

Tabell 5.61 visar fördelningen av dessa mätvärden bland män och kvinnor inom vart och ett av de fem undersökningsområdena. Tabellen visar att det finns en betydligt större procentuell andel intervjuade med höga mätvärden för graden av fritidsaktiviteter (vi kommer i fortsättning- en att kalla detta index för ”frekvensindex för fritidsaktiviteter”) i Oxhagen och Skärholmen än i de tre övriga undersökningsområdena, vilket uppenbart hänger samman med skillnaderna i utbildningsnivå bland invånarna i de olika undersökningsområdena.

Tabellerna 5.62 a—n visar att detta index för fritidsaktiviteter är starkt korrelerat med sexton olika bokvanor, läsvanor och biblioteksva- nor. Sambanden är mycket markanta och ger ett tydligt belägg på det förhållandet att hög frekvens för läsvanor, bokvanor och biblioteksvanor av olika slag är något som förekommer framför allt bland personer, som även i övrigt har en hög aktivitetsnivå på sin fritid. Bakom detta förhållande ligger självfallet det förhållandet att hög frekvens för läsvan- or, bokvanor och biblioteksvanor oftast förekommer bland personer som på grund av sina fysiska, utbildningsmässiga och ekonomiska resurser har goda förutsättningar för ett fritidsliv.

Vi har också undersökt hur starkt sambandet är mellan å ena sidan dessa bokvanor, läsvanor eeh biblioteksvanor och å andra sidan ett frekvensindex, som är baserat enbart på hur många dagar under ett år som de intervjuade brukar ägna sig åt de fem ”läsaktiviteter”, som ingår bland de trettiotre studerade fritidsaktiviteterna. Fördelningen av de intervjuade på grupper med olika högt frekvensindex för läsaktiviteter framgår av tabell 5.63.

Att sambanden mellan läsaktivitetsindexet och de studerade läsvanor- na, bokvanor och biblioteksvanor är mycket markerade framgår av tabellerna 5.64 a—n.

] dessa tabeller ser vi att jörnborna (både män och kvinnor) har låga värden för förekomsten av de studerade läsvanorna, bokvanorna och biblioteksvanorna, men också att jörnvärdena oftast är särskilt låga (i

l jämförelse med motsvarande värden för grupper av de intervjuade från de 1 andra undersökningsområdena) för de jörnbor, som har ett högt frekvens- l index för läsaktiviteter. Vi finner också att det finns ett markant undantag från denna genomgående tendens: jörnbor med ett högt läsaktivitetsindex läser i jämförelse med motsvarande intervjupersoner från de andra undersökningsområdena ofta böcker av de författare och de serier som vi hänfört till grupp V och betecknat som ”B-litteratur”

SOU 1972:20 433

28

eller ”kiosklitteratur”. En tänkbar förklaring är att dessa personer från Jörn i större utsträckning fått höga läsaktivitetsvärden därför att de ofta läser veckotidningar. Detta kan tänkas leda till att dessa jörnbor är mera benägna att läsa de typer av litteratur som ryms under beteckningen ”kiosklitteratur”. En bidragande faktor kan vara att kiosklitteraturen i Jörn utgör en väsentlig del av det tillgängliga litteraturutbudet. Sambanden med läsaktiviteter är genomgående mera markanta än motsvarande samband med det generella indexet för fritidsaktiviteter. De procenttal, som anger hur stor andel personer, som har vissa läsvanor, bokvanor och biblioteksvanor, är nästan alltid lägre för lågextremgruppen för frekvensindexet för läsaktiviteter än för lågextremgruppen för det generella frekvensindexet för fritidsaktiviteter och lika genomgående högre för motsvarande högextremgrupper. Att sambanden blir något mera markerade när man på detta sätt korrelerar ett antal läsvanor, bokvanor och biblioteksvanor med ett frekvensindex för läsaktiviteter är något som man av lätt insedda skäl har anledning att vänta sig. Denna tabellgrupp syftar inte heller till att ge belägg för detta faktum utan mera till att visa i hur hög grad alla de studerade läsvanorna, bokvanorna och biblioteksvanorna bildar ett sammanhängande ”beteendemönster”, där de olika aktiviteterna är starkt kopplade med varandra.

Tabell 5.6] Procentuell fördelning av de intervjuade i de olika undersökningsområdena på personer med olika värden för frekvensindex för fritidsaktiviteter. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för fritidsaktiviteter Totalt 0,00—1,69 1,70—1,99 2,00—2,29 230—8,00 Män Kirseberg 35,6 (79) 22,5 (50) 23,0 (51) 18,9 (42) 100,0 (222) Oxhagen 11,6 (26) 18,4 (41) 18,4 (41) 51,6 (115) 100,0 (223) Skärholmen 17,9 (35) 12,8 (25) 22,6 (44) 46,7 (91) 100,0 (195) Skellefteå 21,7 (30) 15,2 (21) 18,8 (26) 44,2 (61) 100,0 (138) Jörn 27,7 (43) 20,0 (31) 20,0 (31) 32,3 (50) 100,0 (155) Summa 22,8 (213) 18,0 (168) 20,7 (193) 38,5 (359) 100,0 (933) Kvinnor Kirseberg 37,7 (69) 20,8 (38) 17,5 (32) 24,0 (44) 100,0 (183) Oxhagen 14,2 (37) 19,9 (52) 24,9 (65) 41,0 (107) 100,0 (261) Skärholmen 24,3 (55) 23,0 (52) 23,5 (53) 29,2 (66) 100,0 (226) Skellefteå 25,1 (42) 24,0 (40) 21,6 (36) 29,3 (49) 100,0 (167) Jörn 19,8 (25) 25,4 (32) 23,0 (29) 31,7 (40) 100,0 (126) Summa 23,7 (228) 22,2 (214) 22,3 (215) 31,8 (306) 100,0 (963) Totalt män och kvinnor 23,3 (441) 20,1 (382) 21,5 (408) 35,1 (665)

434 SOU 1972:20

100,0 (1 896)

Tabell 5. 62a Procentuell andel personer som läst i minst en bok under minst en timme under de senaste fjorton dagarna. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för fritidsaktiviteter

0,00—1,69

Totalt

1,70—1,99 2,00—2,29 2,30—8,00

Män Kirseberg 21,5 (79) 48,0 (50) 43,1 (51) 45,2 (42) 36,9 (222) Oxhagen 11,5 (26) 43,9 (41) 46,3 (41) 58,3 (115) 48,0 (223) Skärholmen 39,1 (35) 64,0 (25) 54,5 (44) 72,5 (91) 61,4 (195) Skellefteå 10,0 (30) 14,3 (21) 57,7 (26) 52,5 (61) 38,4 (138) Jörn 14,0 (43) 41,9 (31) 32,3 (31) 48,0 (50) 34,2 (155) Kvinnor Kirseberg 5,8 (69) 34,2 (38) 59,4 (32) 65,9 (44) 35,5 (183) Oxhagen 29,7 (37) 26,9 (52) 61,5 (65) 73,8 (107) 55,1 (261) Skärholmen 23,6 (55) 44,2 (52) 47,2 (53) 80,3 (66) 50,4 (226) Skellefteå 11,9 (42) 40,0 (40) 33,3 (36) 63,3 (49) 38,3 (167) Jörn 16,0 (25) 31,2 (32) 34,5 (29) 57,5 (40) 37,3 (126)

Tabell 5. 62b Procentuell andel personer som brukar ägna minst tio timmar per vecka åt att läsa dagstidningar, veckotidningar, tidskrifter och böcker (dock ej kurs- och skolböcker). (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive

sturm-) Frekvensindex för fritidsaktiviteter Totalt j 0,00—1,69 1,70—l,99 2,00—2,29 2,30—8,00 ! Man ? Kirseberg 40,5 (79) 54,0 (50) 70,6 (51) 66,7 (42) 55,5 (222) l Oxhagen 26,9 (26) 31,7 (41) 46,3 (41) 58,3 (115) 47,5 (223) i Skärholmen 45,7 (35) 52,0 (25) 56,8 (44) 62,3 (90) 56,7 (194) Skellefteå 26,7 (30) 23,8 (21) 50,0 (26) 54,1 (61) 42,7 (138) Jörn 16,3 (43) 29,1 (31) 29,0 (31) 42,0 (50) 29,7 (155) Kvinnor Kirseberg 28,9 (69) 52,7 (38) 56,3 (32) 63,6 (44) 47,0 (183) Oxhagen 18,9 (37) 30,8 (52) 46,1 (65) 58,9 (107) 44,4 (261) Skärholmen 36,3 (55) 36,5 (52) 34,0 (53) 72,7 (66) 46,4 (226) Skellefteå 16,7 (42) 40,0 (40) 50,0 (36) 57,1 (49) 41,3 (167) Jörn 16,0 (25) 31,2 (32) 24,1 (29) 42,5 (40) 30,1 (126)

SOU 1972:20

Tabell 5. 62c Procentuell andel personer som under de senaste tolv månaderna läst minst en timme i någon bok tillhörande var och en av sju bokkategorier (av tjugo namngivna bokkategorier). (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för fritidsaktiviteter Totalt

1,70—1,99 2,00—2,29 2,30—8,00

0,00—1,69

Män Kirseberg 5,0 (79) 6,0 (50) 23,5 (51) 40,5 (42) 16,2 (222) ; Oxhagen 0,0 (26) 9,8 (41) 24,4 (41) 49,5 (115) 31,8 (223) ! Skärholmen 14,3 (35) 12,0 (25) 36,4 (44) 52,8 (91) 37,0 (195) Skellefteå 3,3 (30) 4,8 (21) 30,8 (26) 44,3 (61) 26,8 (138) ' Jörn 4,7 (43) 13,0 (31) 3,2 (31) 18,0 (50) 10,4 (155) * Kvinnor Kirseberg 1,4 (69) 18,4 (38) 28,1 (32) 45,4 (44) 20,2 (183) Oxhagen 8,1 (37) 9,6 (52) 32,3 (65) 62,6 (107) 36,8 (261) Skärholmen 5,5 (55) 15,3 (52) 33,9 (53) 59,1 (66) 30,1 (226) Skellefteå 4,8 (42) 7,5 (40) 16,7 (36) 34,7 (49) 16,8 (167) Jörn 0,0 (25) 3,1 (32) 6,9 (29) 30,0 (40) 11,9 (126)

Tabell 5.62d Procentuell andel personer som läst minst en bok av Lars Ahlin, Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Lars Gyllensten eller Majken Johansson under de senaste tolv månaderna (författare tillhörande grupp I). Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för fritidsaktiviteter Totalt

0,00—1,69 l,70—1,99 2,00—2,29 230—8,00 ] l l

Män Kirseberg 2,5 (79) 10,0 (50) 19,6 (51) 11,9 (42) 9,9 (222) Oxhagen 7,7 (26) 7,3 (41) 7,3 (41) 13,9 (115) 10,8 (223) Skärholmen 8,6 (35) 0,0 (25) 2,3 (44) 12,1 (91) 7,7 (195) Skellefteå 6,7 (30) 0,0 (21) 11,5 (26) 13,1 (61) 9,4 (138) Jörn 4,7 (43) 6,5 (31) 0,0 (31) 4,0 (50) 3,9 (155) Kvinnor Kirseberg 0,0 (69) 5,3 (38) 15,6 (32) 20,5 (44) 8,8 (183) Oxhagen 2,7 (37) 3,8 (52) 15,4 (65) 29,0 (107) 16,9 (261) Skärholmen 0,0 (55) 9,6 (52) 11,3 (53) 18,2 (66) 10,2 (226) Skellefteå 2,4 (42) 7,5 (40) 8,3 (36) 18,4 (49) 9,6 (167) Jörn 0,0 (25) 3,1 (32) 6,9 (29) 12,5 (40) 6,3 (126)

SOU 1972:20

Tabell 5. 626 Procentuell andel personer som läst minst en bok av Per Anders Fogelström, Olle Hedberg, lvar Lo-Johansson, Artur Lundkvist, Alice Lyttkens eller Vilhelm Moberg under de senaste tolv månaderna (författare tillhörande grupp II). (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för fritidsaktiviteter

0,00—1,69

Totalt

1,70—l,99 2,00—2,29 2,30—8,00

Män Kirseberg 19,0 (79) 40,0 (50) 43,1 (51) 50,0 (42) 35,1 (222) Oxhagen 19,2 (26) 21,9 (41) 29,3 (41) 40,9 (115) 32,7 (223) Skärholmen 28,6 (35) 36,0 (25) 56,8 (44) 52,8 (91) 47,2 (195) Skellefteå 16,6 (30) 19,0 (21) 28,4 (26) 50,8 (61) 34,3 (138) Jörn 16,3 (43) 25,9 (31) 16,2 (31) 30,0 (50) 22,6 (155) Kvinnor Kirseberg 13,0 (69) 34,3 (38) 43,7 (32) 63,6 (44) 35,0 (183) Oxhagen 21,6 (37) 32,7 (52) 53,8 (65) 63,7 (107) 50,6 (261) Skärholmen 22,2 (55) 69,3 (52) 52,8 (53) 81,8 (66) 57,6 (226) Skellefteå 11,9 (42) 40,0 (40) 30,6 (36) 55,1 (49) 35,3 (167) Jörn 16,0 (25) 12,5 (32) 41,4 (29) 42,5 (40) 29,4 (126)

Tabell 5.62f Procentuell andel personer som läst minst en bok av Sven Fagerberg, Jan Myrdal, Åke Ortmark, Göran Palm eller Herbert Tingsten under de senaste tolv månaderna (författare tillhörande grupp III). (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för fritidsaktiviteter Totalt

0,00—1,69 1,70— 1,99 2,00—2,29 2,30—8,00

Man Kirseberg 6,3 (79) 6,0 (50) 15,7 (51) 28,6 (42) 12,6 (222) Oxhagen 0,0 (26) 12,2 (41) 22,0 (41) 30,4 (115) 22,0 (223) Skärholmen 8,6 (35) 16,0 (25) 11,4 (44) 34,1 (91) 22,1 (195) Skellefteå 6,7 (30) 14.3 (21) 30.8 (26) 23,0 (61) 19,6 (138) Jörn 9,3 (43) 12,9 (31) 16,1 (31) 16,0 (50) 13,5 (155) Kvinnor Kirseberg 2,9 (69) 13,2 (38) 12,5 (32) 15,9 (44) 9,8 (183) Oxhagen 5,4 (37) 3,8 (52) 12,3 (65) 28,0 (107) 16,1 (261) Skärholmen 3,6 (55) 3,8 (52) 7,5 (53) 27,3 (66) 11,5 (226) Skellefteå 0,0 (42) 10,0 (40) 2,8 (36) 16,3 (49) 7,8 (167) Jörn 0,0 (25) 3,1 (32) 103 (29) 12,5 (40) 7,1 (126)

SOU 1972:20

Tabell 5.62g Procentuell andel personer som läst minst en bok av Bo Balderson, Maria Lang, Vic Suneson eller Stieg Trenter under de senaste tolv månaderna (författare tillhörande grupp IV). (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer

inom respektive grupp.)

Frekvensindex för fritidsaktiviteter Totalt

0,00—1,69 l,70—1,99 2,00—2,29 230—8,00

Män Kirseberg 7,6 (79) 22,0 (50) 29,4 (51) 28,6 (42) 19,8 (222) Oxhagen 15,4 (26) 24,4 (41) 26,8 (41) 43,5 (115) 33,6 (223) Skärholmen 17,2 (35) 28,0 (25) 31,8 (44) 35,2 (91) 30,3 (195) Skellefteå 3,3 (30) 14,3 (21) 23,1 (26) 34,5 (61) 22,5 (138) Jörn 2 3 (43) 19,4 (31) 9,7 (31) 24,0 (50) 14,2 (155)

Kvinnor Kirseberg 10,1 (69) 29,0 (38) 43,8 (32) 59,1 (44) 31,7 (183) Oxhagen 16,2 (37) 32,7 (52) 46,1 (65) 57,9 (107) 44,0 (261) Skärholmen 25,5 (55) 38,5 (52) 41,5 (53) 62,1 (66) 42,9 (226) Skellefteå 14,3 (42) 25,0 (40) 30,5 (36) 59,2 (49) 33,5 (167) Jörn (25) 12,5 (32) 27,6 (29) 37,5 (40) 21,4 (126)

Tabell 5.62h Procentuell andel personer som under de senaste tolv månaderna läst minst en bok av Sigge Stark eller bok tillhörande serierna Manhattan, Chase, Bill och Ben, Succéromanen ur Allers eller Kärlek 1—1 1 eller något nummer av tidskriften Fickis från H-son eller Kalle Anka Pocket (författare, bokserier eller tidskriften tillhörande grupp V). (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för fritidsaktiviteter Totalt

0,00—1,69 1,70—1,99 2,00—2,29 2,30—8,00

Mån Kirseberg 16,4 (79) 24,0 (50) 35,2 (51) 66,7 (42) 32,9 (222) Oxhagen 11,5 (26) 24,4 (41) 36,6 (41) 37,4 (115) 31,8 (223) Skärholmen 31,4 (35) 44,0 (25) 47,7 (44) 38,5 (91) 40,0 (195) Skellefteå 13,3 (30) 23,8 (21) 30,8 (26) 59,1 (61) 38,4 (138) Jörn 23,3 (43) 25,9 (31) 51,7 (31) 56,0 (50) 40,0 (155) Kvinnor Kirseberg 15,9 (69) 31,6 (38) 40,6 (32) 43,2 (44) 30,0 (183) Oxhagen 10,8 (37) 23,1 (52) 32,3 (65) 32,7 (107) 27,6 (261) Skärholmen 14,5 (55) 28,8 (52) 30,2 (53) 37,8 (66) 28,3 (226) Skellefteå 16,7 (42) 30,0 (40) 33,3 (36) 55,1 (49) 34,7 (167) Jörn 24,0 (25) 34,4 (32) 55,2 (29) 55,0 (40) 43,7 (126)

438 SOU 1972:20

Tabell 5. 62i Procentuell andel personer som under de senaste tolv månaderna läst minst en bok respektive minst ett häfte eller nummer av minst tre av tjugoen namngivna författare reSpektive sju namngivna bokserier eller tidskrifter. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

F rekvensindex för fritidsaktiviteter

0,00—1,69 2,00—2,29

Totalt

l,70—1,99

230—8,00

Män Kirseberg 14,0 (79) 22,0 (50) 35,3 (51) 61,9 (42) 29,8 (222) Oxhagen ll,5 (26) 26,8 (41) 29,2 (41) 40,0 (115) 32,3 (223) Skärholmen 28,5 (35) 40,0 (25) 47,8 (44) 45,1 (91) 42,1 (195) r Skellefteå 13,4 (30) 19,0 (21) 38,4 (26) 55,7 (61) 37,7 (138) Jörn 11,7 (43) 22,6 (31) 22,6 (31) 30,0 (50) 22,0 (155) Kvinnor Kirseberg 8,6 (69) 31,6 (38) 43,7 (32) 54,6 (44) 30,6 (183) Oxhagen 8,1 (37) 25,0 (52) 41,5 (65) 68,3 (107) 44,5 (261) Skärholmen 14,5 (55) 46,1 (52) 49,1 (53) 75,7 (66) 47,8 (226) Skellefteå 9,6 (42) 32,5 (40) 36,1 (36) 59,2 (49) 35,4 (167) Jörn 8,0 (25) 6,3 (32) 34,4 (29) 40,0 (40) 23,8 (126)

Tabell 5.62j Procentuell andel personer som köpt minst en bok under de senaste fjorton dagarna. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för fritid saktiviteter Totalt

0,00—1,69 l,70—1,99 2,00—2,29 2,30—8,00

Män

j Kirseberg 12,7 (79) 22,0 (50) 19,6 (51) 26,2 (42) 18,9 (222) * Oxhagen 3,8 (26) 22,0 (41) 12,2 (41) 32,2 (115) 23,3 (223) Skärholmen 8,6 (35) 36,0 (25) 27,3 (44) 30,8 (91) 26,7 (195) 1 Skellefteå 3,3 (30) 14,3 (21) 23,1 (26) 31,1 (61) 21,0 (138) j Jörn 7,0 (43) 9,7 (31) 6,5 (31) 28,0 (50) 14,2 (155) l Kvinnor 1 Kirseberg 5,8 (69) 7,9 (38) 15,6 (32) 31,8 (44) 14,2 (183) Oxhagen 10,8 (37) 17,3 (52) 13,8 (65) 36,4 (107) 23,3 (261) Skärholmen 1,8 (55) 19,2 (52) 24,5 (53) 33,3 (66) 20,3 (226) Skellefteå 7,1 (42) 27,5 (40) 16,7 (36) 26,5 (49) 19,7 (167) Jörn 4,0 (25) 12,5 (32) 3,4 (29) 20,0 (40) 11,1 (126)

SOU 1972:20

Tabell 5. 62k Procentuell andel personer som lånat minst en bok under de senaste fjorton dagarna. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för fritidsaktiviteter

0,00—1,69 l,70—l,99 2,00—2,29 2,30—8,00

Totalt

Män Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Kvinnor Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

(79) (26) (35) (30) (43)

N NIUJleb—l OWNDONCD

(69) (37) (55) (42) (25)

>—-— OONu-ÄONO OAGXNO

16,0 (50) 19,5 (41) 36,0 (25)

0,0 (21) 19,4 (31)

15,8 (38) 13,4 (52) 21,2 (52) 15,0 (40) 18,7 (32)

19,6 (51) 26,9 (41) 25,0 (44) 30,7 (26) 19,4 (31)

43,8 (32) 41,5 (65) 24,5 (53) 11,1 (36) 27,6 (29)

16,6 (42) 24,4 (115) 39,6 (91) 19,7 (61 ) 24,0 (50)

40,9 (44) 44,9 (107) 42,5 (66) 38,8 (49) 35,0 (40)

12,6 (222) 22,0 (223) 32,8 (195) 15,2 (138) 17,4 (155)

20,8 (183) 33,7 (261) 26,6 (226) 18,0 (167) 23,8 (126)

Tabell 5. 621 Procentuell andel personer som har minst tio hyllmeter litteratur i sin bostad. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom reSpektive

grunn) Frekvensindex för fritidsaktiviteter Totalt 0,00—1,69 l,70—l,99 2,00—2,29 230—8,00 Män Kirseberg 16,6 (78) 30,0 (50) 39,3 (51) 38,1 (42) 29,0 (221) Oxhagen 7,6 (26) 45,0 (40) 43,9 (41) 60,0 (115) 48,2 (222) Skärholmen 26,4 (34) 32,0 (25) 38,6 (44) 68,2 (91) 49,5 (194) Skellefteå 6,7 (30) 23,8 (21) 38,4 (26) 42,6 (61) 31,1 (138) Jörn 4,7 (43) 6,5 (31) 12,9 (31) 28,0 (50) 14,2 (155) Kvinnor Kirseberg 14,7 (68) 26,4 (38) 56,2 (32) 37,2 (43) 29,8 (181) Oxhagen 33,3 (36) 26,9 (52) 41,2 (63) 65,4 (107) 47,3 (258) Skärholmen 26,5 (53) 34,6 (52) 37,7 (53) 68,2 (66) 43,3 (224) Skellefteå 22,0 (41) 32,5 (40) 33,3 (36) 38,8 (49) 31,9 (166) Jörn 4,0 (25) 20,7 (29) 34,5 (29) 27,5 (40) 22,8 (123)

SOU 1972:20

Tabell 5. 62m Procentuell andel personer som besökt bibliotek olika antal gånger under de senaste tolv månaderna. Det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp framgår av tabell 5.62a.

Besöksfrekvens, frekvensindex för fritidsaktiviteter Besöker aldrig bibliotek Gör 1 — 11 besök per år Gör minst 12 besök per år

SOU 1972:20

0,00— l,70— 2,00— 2,30— To- 0,00— 1,70— 2,00— 0,00— l,70— 2,00— 1,69 1,99 2,29 8,00 talt 1,69 1,99 2,29 1,69 1,99 2,29

Män

Kirseberg 86,1 51,1 31,0 56,6 11,4 36,7 51,0 12,2 Oxhagen 76,9 56,1 40,4 49,6 23,1 41,5 43,9 2,4 Skärholmen 88,6 64,0 36,3 50,8 11,4 36,0 50,0 Skellefteå 76,7 57,2 37,7 50,7 23,3 42,8 50,0

Jörn 90,4 80,6 56,0 70,8 9,6 12,9 32,3

Kvinnor

Kirseberg 89,9 54,1 31,8 59,9 8,7 43,2 43,8 Oxhagen 81,1 50,0 22,4 39,8 16,2 48,1 50,8 Skärholmen 80,0 59,6 22,7 53,1 20,0 36,6 41,5 Skellefteå 88,1 57,5 30,6 58,0 11,9 42,5 38,8 Jörn 92,0 65,6 45,0 61,9 8,0 31,3 34,5

Tabell 5.62n Procentuell andel personer som ägnat sig åt minst tre av sjutton namngivna aktiviteter i samband med biblioteksbesök under de senaste tolv månaderna. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för fritidsaktiviteter Totalt

0,00—1,69 l,70—l,99 2,00—2,29 2,30—8,00

Män Kirseberg 6,4 (79) 24,0 (50) 19,4 (51) 50,0 (42) 21,6 (222) Oxhagen 11,5 (26) 14,7 (41) 22,0 (41) 40,8 (115) 29,1 (223) Skärholmen 5,7 (35) 12,0 (25) 22,7 (44) 37,4 (91) 25,1 (195) Skellefteå 10,0 (30) 9,5 (21) 23,1 (26) 36,1 (61) 23,9 (138) Jörn 0,0 (43) 3,2 (31) 12,9 (31) 20,0 (50) 9,7 (155) Kvinnor Kirseberg 2,9 (69) 15,8 (38) 34,4 (32) 40,9 (44) 20,2 (183) Oxhagen 2,7 (37) 13,4 (52) 30,8 (65) 53,3 (107) 32,6 (261) Skärholmen 5,5 (55) 7,7 (52) 15,0 (53) 50,0 (66) 21,2 (226) Skellefteå 0,0 (42) 5,0 (40) 13,9 (36) 26,5 (49) 12,0 (167) Jörn 0,0 (25) 3,1 (32) 27,5 (29) 27,5 (40) 15,8 (126)

Tabell 5.63 Procentuell fördelning av de intervjuade i de olika undersökningsområdena på personer med olika värden för frekvensindex för läsaktiviteter. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för läsaktiviteter Totalt 0,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00—8,00

Män Kirseberg 27,9 (62) 26,2 (58) 23,4 (52) 22,5 (50) 100,0 (222) Oxhagen 11,2 (25) 22,9 (51) 25,6 (57) 40,3 (90) 100,0 (223) Skärholmen 12,8 (25) 15,9 (31) 32,8 (64) 38,5 (75) 100,0 (195) Skellefteå 23,2 (32) 21,0 (29) 23,2 (32) 32,6 (45) 100,0 (138) Jörn 22,6 (35) 25.2 (39) 31,0 (48) 21,3 (33) 100,0 (155) Summa 19,2 (179) 22,3 (208) 27,1 (253) 31,4 (293) 100,0 (933) Kvinnor Kirseberg 29,5 (54) 21,3 (39) 26,2 (48) 23,0 (42) 100,0 (183) Oxhagen 14,6 (38) 23,8 (62) 28,0 (73) 33,7 (88) 100,0 (261) Skärholmen 14,6 (33) 24,3 (55) 27,9 (63) 33,2 (75) 100,0 (226) Skellefteå 19,8 (33) 26,9 (45) 32,9 (55) 20,4 (34) 100,0 (167) Jörn 20,6 (26) 26,2 (33) 31,8 (40) 21,4 (27) 100,0 (126) Summa 19,1 (184) 24,3 (234) 29,0 (279) 27,6 (266) 100,0 (963) Totalt män och kvinnor 19,1 (363) 23,3 (442) 28,1 (532) 29,5 (559) 100,0 (1896)

442 SOU 1972:20

Tabell 5. 64a Procentuell andel personer som läst i minst en bok under en timme under de senaste fjorton dagarna. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Män Kirseberg Oxhagen Skärholmen j Skellefteå Jörn

Kvinnor Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Frekvensindex för läsaktiviteter

0,00—2,99

(62) (25) (25) (32) (35)

(»Nr—'

OOOXONON ONNOOW

(54) (38) (33) (33) (26)

>_>—Nu— Ulm—QUI ANNOOON

3,00—3,99 4,00—4,99 5,00—8,00

Totalt

34,5 (58) 27,5 (51) 45,2 (31) 31,0 (29)

2 (39)

20,5 (39) 40,3 (62) 29,1 (55) 22,2 (45) 33,3 (33)

46,2 (52) 52,6 (57) 62,5 (64) 46,9 (32) 39,6 (48)

52,1 (48) 53,4 (73) 50,8 (63) 47,3 (55) 45,0 (40)

60,0 (50) 64,4 (90) 74,7 (75) 60,0 (45) 60,6 (33)

69,0 (42) 84,1 (88) 78,7 (75) 67,6 (34) 51,9 (27)

35,5 50,5 38,3 37,3

(222) (223) (195) (138) (155)

(183) (261) (226) (167) (126)

Tabell 5.64b Procentuell andel personer som brukar ägna minst tio timmar per vecka åt att läsa dagstidningar, veckotidningar, tidskrifter och böcker (dock ej kurs- och skolböcker). (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive

grum) Frekvensindex för läsaktiviteter Totalt 0,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00—8,00 Män Kirseberg 27,4 (62) 62,0 (58) 63,5 (52) 74,0 (50) 55,4 (222) Oxhagen 12,0 (25) 23,5 (51) 50,9 (57) 68,8 (90) 47,5 (223) Skärholmen 41,7 (24) 41,9 (31) 51,6 (64) 72,0 (75) 56,7 (194) Skellefteå 18,8 (32) 27,6 (29) 43,8 (32) 68,9 (45) 42,8 (138) Jörn 14,4 (35) 25,7 (39) 33,3 (48) 45,4 (33) 29,7 (155) Kvinnor Kirseberg 20,4 (54) 38,5 (39) 56,3 (48) 78,6 (42) 47,0 (183) Oxhagen 21,1 (38) 27,4 (62) 43,8 (73) 67,1 (88) 44,5 (261) Skärholmen 18,2 (33) 34,6 (55) 47,7 (63) 66,7 (75) 46,5 (226) Skellefteå 12,2 (33) 26,6 (45) 54,5 (55) 67,6 (34) 41,3 (167) Jörn 11,5 (26) 15,2 (33) 37,5 (40) 55,5 (27) 30,2 (126)

SOU 1972:20

respektive grupp.)

Tabell 5. 64c Procentuell andel personer som under de senaste tolv månaderna läst minst en timme i minst en bok tillhörande var och en av sju bokkategorier (av tjugo namngivna bokkategorier). (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom

Frekvensindex för läsaktiviteter

0,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00—8,00

Totalt

Män Kirseberg 3,2 (62) 6,9 (58) 19,2 (52) Oxhagen 0,0 (25) 13,8 (51) 29,8 (57) Skärholmen 16,0 (25) 25,9 (31) 32,8 (64) Skellefteå 3,1 (32) 13,8 (29) 18,8 (32) Jörn 5,7 (35) 2,2 (39) 10,5 (48) Kvinnor Kirseberg 1,9 (54) 7,7 (39) 18,7 (48) Oxhagen 2,6 (38) 14,5 (62) 32,8 (73) Skärholmen 3,0 (33) 18,2 (55) 27,0 (63) Skellefteå 0,0 (33) 8,9 (45) 21,8 (55) Jörn 0,0 (26) 0,0 (33) 12,5 (40)

40,0 52,3 52,0 57,8 24,3

57,1 70,4 53,4 35,3 37,0

(50) (90) (75) (45) (33)

(42) (88) (75) (34) (27)

16,1 (222) 39,9 (223) 36,9 (l95) 26,8 (138) 10,3 (155)

20,2 (183) 36,7 (261) 30,1 (226) 16,8 (167) 11,9 (126)

intervjuade personer inom respektive grupp.)

Tabell 5.64d Procentuell andel personer som läst minst en bok av Lars Ahlin, Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Lars Gyllensten eller Majken Johansson under de senaste tolv månaderna (författare tillhörande grupp 1). (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet

Frekvensindex för läsaktiviteter Totalt 0,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00—8,00 Män Kirseberg 0,0 (62) 6,9 (58) 11,5 (52) 24,0 (50) 9,8 (222) Oxhagen 4,0 (25) 3,9 (51) 8,8 (57) 17,8 (90) 10,8 (223) Skärholmen 4,0 (25) 3,2 (31) 4,7 (64) 13,3 (75) 7,7 (195) Skellefteå 6,3 (32) 0,0 (29) 3,1 (32) 22,2 (45) 9,4 (138) Jörn 2,9 (35) 2,6 (39) 4,2 (48) 6,1 (33) 3,9 (155) Kvinnor Kirseberg 0,0 (54) 2,6 (39) 12,5 (48) 21,4 (42) 8,7 (183) Oxhagen 5,3 (38) 4,8 (62) 9,6 (73) 36,4 (88) 16,9 (261) Skärholmen 0,0 (33) 7,3 (55) 7,9 (63) 18,7 (75) 10,2 (226) Skellefteå 0,0 (33) 8,9 (45) 10,9 (55) 17,6 (34) 9,4 (167) Jörn 0,0 (26) 3,0 (33) 7,5 (40) 14,8 (27) 6,3 (126)

444. SOU 1972:20

Tabell 5. 64e Procentuell andel personer som läst minst en bok av Per Anders Fogelström, Olle Hedberg, Ivar Lo-Johansson, Artur Lundkvist, Alice Lyttkens eller Vilhelm Moberg under de senaste tolv månaderna (författare tillhörande grupp 11). (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för läsaktiviteter

0,00—2,99 3,00—3,99

Totalt

4,00—4,99 5,00—8,00

Man Kirseberg 9,7 (62) 23,4 (58) 53,8 (52) 62,0 (50) 38,2 (222) Oxhagen 4,0 (25) 23,5 (51) 36,9 (57) 43,3 (90) 32,7 (223) Skärholmen 20,0 (25) 29,9 (31) 57,8 (64) 54,7 (75) 47,2 (195) Skellefteå 12,5 (32) 37,9 (29) 28,2 (32) 57,8 (45) 36,2 (138) Jörn 8,6 (35) 5,2 (39) 25,0 (48) 54,3 (33) 22,7 (155) Kvinnor Kirseberg 5,6 (54) 28,3 (39) 43,7 (48) 69,1 (42) 34,9 (183) Oxhagen 7,9 (38) 33,0 (62) 49,3 (73) 81,8 (88) 50,4 (261) Skärholmen 21,3 (33) 52,7 (55) 63,5 (63) 76,0 (75) 58,9 (226) Skellefteå 3,0 (33) 35,6 (45) 43,5 (55) 52,9 (34) 35,3 (167) Jörn 0,0 (26) 18,2 (33) 37,5 (40) 59,2 (27) 29,9 (126)

Tabell 5.64f Procentuell andel personer som läst minst en bok av Sven Fagerberg, Jan Myrdal, Åke Ortmark, Göran Palm eller Herbert Tingsten under de senaste tolv månaderna (författare tillhörande grupp Ill). (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjua- de personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för läsaktiviteter Totalt

0,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00—8,00

Män Kirseberg 4,8 (62) 1,7 (58) 17,3 (52) 30,0 (50) 12,6 (222) Oxhagen 8,0 (25) 3,9 (51) 21,1 (57) 36,7 (90) 22,0 (223) Skärholmen 4,0 (25) 12,4 (31) 20,3 (64) 33,3 (75) 22,0 (195) Skellefteå 9,4 (32) 6,9 (29) 21,9 (32) 33,3 (45) 19,6 (138) Jörn 2,9 (35) 5,1 (39) 10,4 (48) 39,4 (33) 13,4 (155) Kvinnor Kirseberg 3,7 (54) 2,6 (39) 12,5 (48) 21,4 (42) 9,8 (183) Oxhagen 5,3 (38) 6,5 (62) 6,8 (73) 35,2 (88) 16,1 (261) Skärholmen 3,0 (33) 1,8 (55) 12,7 (63) 21,3 (75) 11,5 (226) Skellefteå 0,0 (33) 4,4 (45) 9,1 (55) 17,6 (34) 7,8 (167) Jörn 0,0 (26) 6.1 (33) 5,0 (40) 18,5 (27) 7,1 (126)

SOU 1972:20

Tabell 5,64g Procentuell andel personer som läst minst en bok av Bo Balderson, Maria Lang, Vic Suneson eller Stieg Trenter under de senaste tolv månaderna (författare tillhörande grupp IV). (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer

inom respektive grupp.)

Frekvensindex för läsaktiviteter Totalt

0,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00—8,00

Män Kirseberg , (62) 24,1 (58) 21,1 (52) 32,0 (50) 19,8 (222) Oxhagen , (25) 25,5 (51) 33,3 (57) 45,5 (90) 33,6 (223) Skärholmen ] (25) 22,6 (31) 31,2 (64) 38,6 (75) 30,2 (195) Skellefteå Jörn

(32) 10,3 (29) 37,6 (32) 35,6 (45) 22,5 (138) (35) 5,1 (39) 18,8 (48) 30,3 (33) 14,2 (155)

NOSUOOA &DOOOOO

Kvinnor Kirseberg Oxhagen Skärholm en Skellefteå Jörn

(54) 20,6 (39) 41,7 (48) 66,7 (42) 31,7 (183) (38) 24,2 (62) 58,9 (73) 60,3 (88) 44,1 (261) (33) 29,0 (55) 47,7 (63) 57,3 (75) 42,9 (226) (33) 22,2 (45) 45,4 (55) 52,9 (34) 33,5 (167) (26) 18,2 (33) 22,5 (40) 44,4 (27) 21,4 (126)

N— ocg—oi» Ob—lwcxoo

Tabell 5. 6411 Procentuell andel personer som under de senaste tolv månaderna läst minst en bok av Sigge Stark eller ett häfte tillhörande serierna Manhattan, Chase, Bill och Ben, Succéromanen ur Allers eller Kärlek 1 — 11, Fickis från H-son eller Kalle Anka Pocket (författare, bokserier, skrifter tillhörande grupp V). (Siffrorna inom parentes anger det totala

antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för läsaktiviteter Totalt

0,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00—8,00

Män Kirseberg 14,5 (62) 24,2 (58) 46,2 (52) 48,0 (50) 32,0 (222) Oxhagen 12,0 (25) 25,5 (51) 31,6 (57) 41,1 (90) 31,8 (223) Skärholmen 28,0 (25) 25,8 (31) 46,9 (64) 43,0 (75) 39,6 (195) 9 (29) 40,6 (32) 40,9 (45) 35,1 (138) 0 Skellefteå 18,8 (32) 37, (39) 53,8 (48) 57,6 (33) 40,0 (155) Jörn 22,9 (35) 23,

Kvinnor Kirseberg 14,8 (54) Oxhagen 10,5 (38)

2 (183) 2 Skärholmen 24,3 (33) 29, 3 3

5,7 (39) 35,4 (48) 47,6 (42) 301

(62) 32,9 (73) 31,8 (88) 27 6 (261) (55) 28,6 (63) 29,3 (75) 28,3 (226) 32 8 (167) 43 6 8 1 3,3 (45) 30,4 (55) 52,9 (34)

3 (126) (33) 57,5 (40) 62,9 (27)

Skellefteå 15,2 (33) Jörn 15,4 (26)

446 sou 1972:20

Tabell 5. 64i Procentuell andel personer som under de senaste tolv månaderna läst minst en bok respektive minst ett häfte eller nummer av minst tre av tjugoen namngivna författare respektive sju namngivna bokserier eller tidskrifter. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för läsaktiviteter

0,00—2,99 3,00—3,99

Totalt

4,00—4,99 5,00—8,00

Ma'n Kirseberg 8,1 (62) 19,0 (58) 44,2 (52) 54,0 (50) 29,7 (222) Oxhagen 8,0 (25) 15,7 (51) 31,5 (57) 48,9 (90) 32,3 (223) Skärholmen 28,0 (25) 25,8 (31) 46,9 (64) 49,4 (75) 42,1 (195) Skellefteå 12,5 (32) 37,9 (29) 31,3 (32) 60,0 (45) 37,7 (138) Jörn 11,5 (35) 5,2 (39) 29,2 (48) 42,5 (33) 22,0 (155) Kvinnor Kirseberg 3,8 (54) 20,5 (39) 39,6 (48) 64,3 (42) 30,6 (183) Oxhagen 5,3 (38) 19,4 (62) 47,9 (73) 76,1 (88) 44,4 (261) Skärholmen 15,1 (33) 30,9 (55) 54,0 (63) 69,6 (75) 47,9 (226) Skellefteå 6,0 (33) 26,6 (45) 43,6 (55) 61,8 (34) 35,4 (167) Jörn 0,0 (26) 12,2 (33) 35,0 (40) 44,4 (27) 23,8 (126)

Tabell 5.64/' Procentuell andel personer som köpt minst en bok under de senaste fjorton dagarna. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom

respektive grupp.) Frekvensindex för läsaktiviteter Totalt 0,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00—8,00 Män Kirseberg 4,8 (62) 17,2 (58) 23,1 (52) 34,0 (50) 18,9 (222) Oxhagen 8,0 (25) 11,8 (51) 15,8 (57) 38,9 (90) 23,3 (223) Skärholmen 12,0 (25) 19,4 (31) 21,9 (64) 38,7 (75) 26,7 (195) Skellefteå 0,0 (32) 13,3 (29) 31,3 (32) 33,3 (45) 20,9 (138) Jörn 2,9 (35) 12,8 (39) 18,8 (48) 21,2 (33) 14,2 (155) Kvinnor Kirseberg 1,9 (54) 5,2 (39) 22,9 (48) 28,6 (42) 14,2 (183) Oxhagen 7,9 (38) 12,4 (62) 21,4 (73) 38,6 (88) 23,2 (261) Skärholmen 0,0 (33) 9,1 (55) 25,4 (63) 33,3 (75) 21,0 (226) Skellefteå 12,1 (33) 8,9 (45) 27,3 (55) 29,4 (34) 19,8 (167) Jörn 3,8 (26) 15,2 (33) 5,0 (40) 22,2 (27) 11,1 (126)

SOU 1972:20

Tabell 5.64k Procentuell andel personer som lånat minst en bok under de senaste fjorton dagarna. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom

respektive grupp.) Frekvensindex för läsaktiviteter Totalt 0,00—2,99 3,00— 3,99 4,00 4,99 5,00 -8,00 Män Kirseberg 3,2 (62) 10,3 (58) 13,4 (52) 26,0 (50) 12,6 (222) Oxhagen 12,0 (25) 9,8 (51) 28,1 (57) 27,7 (90) 21,9 (223) Skärholmen 20,0 (25) 16,1 (31) 33,4 (64) 42,7 (75) 32,5 (195) Skellefteå 3,1 (32) 10,3 (29) 15,6 (32) 26,7 (45) 15,2 (138) Jörn 2,9 (35) 17,9 (39) 18,8 (48) 30,4 (33) 17,5 (155) Kvinnor Kirseberg 1,9 (54) 10,3 (39) 22,9 (48) 52,3 (42) 20,8 (183) Oxhagen 10,5 (38) 24,2 (62) 31,5 (73) 52,3 (88) 33,7 (261) Skärholmen 9,1 (33) 20,0 (55) 22,2 (63) 42,7 (75) 26,6 (226) Skellefteå 3,0 (33) 13,3 (45) 18,2 (55) 38,3 (34) 18,0 (167) Jörn 7,7 (26) 24,2 (33) 27,5 (40) 33,3 (27) 23,8 (126)

Tabell 5.641 Procentuell andel personer som har minst tio hyllmeter böcker i sin bostad. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom reSpektive

grum») Frekvensindex för läsaktiviteter Totalt 0,00—2,99 3,00-3,99 4,00—4,99 5,00—8,00 Män Kirseberg 20,9 (62) 19,3 (57) 34,6 (52) 44,0 (50) 28,9 (221) Oxhagen 8,0 (25) 38,0 (50) 52,6 (57) 62,3 (90) 48,2 (222) Skärholmen 16,7 (24) 32,3 (31) 50,0 (64) 66,7 (75) 49,5 (194) Skellefteå 6,3 (32) 31,0 (29) 21,9 (32) 55,6 (45) 31,1 (138) Jörn 5,7 (35) 10,3 (39) 10,4 (48) 33,3 (33) 14,2 (155) Kvinnor Kirseberg 18,6 (54) 13,2 (38) 39,6 (48) 48,8 (41) 24,6 (181) Oxhagen 29,7 (37) 34,4 (61) 36,1 (72) 72,7 (88) 47,3 (258) Skärholmen 25,8 (31) 20,0 (55) 46,0 (63) 65,3 (75) 43,3 (224) Skellefteå 21,2 (33) 22,7 (44) 38,2 (55) 44,1 (34) 31,9 (166) Jörn 15,3 (26) 12,5 (32) 29,0 (38) 33,3 (27) 22,8 (123) 448 SOU 1972:20

Tabell 5.64m Procentuell andel personer som besökt bibliotek minst en gång under de senaste tolv månaderna. (Siffrorna inom parentes anger det totala antaler intervjuade personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för läsaktiviteter Totalt

0,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00—8,00

Män Kirseberg 14,8 (61) 30,7 (58) 59,6 (52) 66,0 (50) 41,1 (221) Oxhagen 28,0 (25) 33,3 (51) 55,4 (56) 63,3 (90) 50,4 (222) Skärholmen 16,0 (25) 22,6 (31) 53,1 (64) 68,0 (75) 49,2 (195) Skellefteå 28,1 (32) 44,8 (29) 46,9 (32) 68,9 (45) 49,3 (138) Jörn 8,2 (34) 17,9 (39) 33,3 (45) 57,6 (33) 29,1 (154) Kvinnor Kirseberg 13,0 (54) 33,3 (39) 48,9 (47) 71,4 (42) 40,1 (182) Oxhagen 23,7 (38) 46,8 (62) 67,1 (73) 79,5 (88) 60,1 (261) Skärholmen 15,2 (33) 36,4 (55) 46,0 (63) 69,3 (75) 46,9 (226) Skellefteå 9,1 (33) 31,1 (45) 60.0 (55) 58,8 (34) 41,9 (167) Jörn 19,2 (26) 36,4 (33) 37,5 (40) 59,3 (27) 38,1 (126)

Tabell 5. 64n Procentuell andel personer som ägnat sig åt minst tre av sjutton namngivna aktiviteter i samband med biblioteksbesök under de senaste tolv månaderna. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Frekvensindex för läsaktiviteter Totalt

0,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00—8,00

Man

Kirseberg 11,3 (62) 17,2 (58) 32,7 (52) 38,0 (50) 23,9 (222) Oxhagen 8,0 (25) 11,8 (51) 33,3 (57) 42,3 (90) 29,2 (223) Skärholmen 8,0 (25) 16,2 (31) 18,7 (64) 40,0 (75) 25,1 (195) Skellefteå 15,6 (32) 24,1 (29) 9,4 (32) 40,0 (45) 23,8 (138) Jörn 2,9 (35) 2,6 (39) 8,4 (48) 27,3 (33) 9,6 (155) Kvinnor Kirseberg 3,8 (54) 15,4 (39) 25,0 (48) 40,5 (42) 20,3 (183) Oxhagen 7,9 (38) 25,9 (62) 23,8 (73) 52,3 (88) 31,6 (261) Skärholmen 3,0 (33) 9,1 (55) 17,5 (63) 41,4 (75) 21,3 (226) Skellefteå 0,0 (33) 8,8 (45) 18,2 (55) 17,6 (34) 11,9 (167) Jörn 0,0 (26) 15,1 (33) 17,5 (40) 29,6 (27) 15,9 (126)

5.11 Skillnader i läs och bokvanor mellan personer från olika social- grupper i de fem undersökningsområdena

Vi har vid några tillfällen i vår redovisning av resultaten av intervjuunder- sökningen delat in de intervjuade från de fem undersökningsområdena i tre socialgrupper. Vi har därvid använt oss av den klassificering efter yrkesgruppstillhörighet, som SCB brukar använda vid sådana analyser (och som introducerades år 1952 i samband med att SCB utförde vissa studier av valdeltagandefrekvensen inom olika socioekonomiska skikt). Beträffande den metod som använts vid socialgruppsklassifrceringen, se vidare 3 233!

När man hänför den som har ett visst yrke till socialgrupp I, II eller III utgår man framför allt från vad man känner till om den utbildning som är en mer eller mindre nödvändig förutsättning för att man skall kunna ha

sou 1972:20 449

29

detta yrke, utan också från den inkomst, det inflytande (den makt) och den sociala position som detta yrke ger sin innehavare. Av detta följer att socialgruppstillhörigheten är starkt korrelerad med utbildnings— nivån. Sambandet är dock inte fullständigt, eftersom det finns ganska många personer, som har ett yrke som ger hög inkomst utan att ha mycket inflytande (stor makt) eller en hög social position utan att ha någon hög utbildning. Sambandet mellan utbildningsnivån och yrkesgruppstillhörig- het inom de intervjuade grupperna från vart och ett av de fem undersökningsområdena har redovisats i en tabell som ingår i ett tidigare avsnitt i rapporten (tabell 3.17 a—b).

Av dessa tabeller framgår att sambandet mellan utbildningsnivå och yrkesgruppstillhörighet är så starkt, att man rimligtvis måste vänta sig att sambanden mellan socialgruppstillhörighet och de studerade läs- och bokvanorna ser ut på ungefär samma sätt som de i föregående avsnitt redovisade sambanden mellan utbildningsnivå och dessa läs- och bokva- nor. Vi har också funnit att så genomgående är fallet.

Den fråga, som vi har ställt oss, efter att ha konstaterat detta, är om det möjligen förhåller sig så att en indelning av de intervjuade personerna i socialgrupper ”differentierar” bättre mellan personer med olika läs- och bokvanor än en indelning av samma personer i utbildningsgrupper. Det är rimligt att fråga sig om så är fallet, eftersom socialgruppsindelningen baseras på ett hänsynstagande inte enbart till den utbildningsnivå som ett yrke förutsätter utan också på ett hänsynstagande till den inkomst, den makt eller den sociala position), som det ger. Om de personer, som ursprungligen delade in yrkena i olika socialgrupper i den kodlista som vi använt, har lyckats i sitt uppsåt att ta hänsyn till samtliga dessa tre faktorer och om dessa tre faktorer var för sig inverkar på bok- och läsvanorna ”i samma riktning”, borde skillnaderna i läs- och bokvanor hos personer tillhörande olika socialgrupper rimligen bli mera markanta än skillnaderna mellan grupper, som har formats enbart på grundval av vad man vet om deras utbildning. Vi har för några av de variabler, där vi i våra grundtabeller funnit att det existerar stora och ”likartade” skillnader mellan personer på olika utbildningsnivåer och personer tillhörande olika socialgrupper, undersökt hur stora skillnaderna blir mellan de ”extremgrupper”, som man får när man delar in de intervjuade personerna efter utbildningsnivå och socialgruppstillhörighet. Vi har därvid både för utbildningsnivån och socialgruppstillhörigheten delat in de intervjuade personerna i tre grupper. När det gäller utbildningsnivån har vi slagit samman de två ”mellangrupperna” för utbildningsnivån till en grupp, som alltså omfattar ”personer som har foliskola plus minst ett års yrkesutbildning” + ”personer som har grundskola eller realexamen (eller någon likvärdig utbildning)”.

Sammanställningen på nästa sida visar vilka utbildningsgrupper och socialgrupper som vi jämför med varandra inom de olika undersöknings- områdena.

I de föjande tabellerna redovisar vi de erhållna procenttalen parallellt för ovanstående utbildningsgrupper och socialgrupper. Se tabell 5.65, 5.66, 5.67 och 5.68!

450 SOU 1972:20

Kirseberg Grupp 1 Folkskola 105 Grupp 2 Folkskola plus yrkesutbild- ning, genomgången realskola eller grundskola 109 Grupp 3 Studentexamen eller högre utbildning 8 Totalt 222 Oxhagen Grupp ] Folkskola 53 Grupp 2 Folkskola plus yrkesutbild- ning, genomgången realskola eller grundskola 120 Grupp 3 Studentexamen eller högre utbildning 50 Totalt 223 Skärholmen Grupp 1 Folkskola 54 Grupp 2 Folkskola plus yrkesutbild— ning, genomgången realskola eller grundskola 103 Grupp 3 Studentexamen eller högre utbildning 37 Totalt 194 Skellefteå Grupp ] Folkskola 67 Grupp 2 Folkskola plus yrkesutbild- ning, genomgången realskola eller grundskola 60 Grupp 3 Studentexamen eller högre utbildning 11 Totalt 138 Jörn Grupp 1 Folkskola 114 Grupp 2 Folkskola plus yrkesutbild- ning, genomgången realskola eller grundskola 38 Grupp 3 Studentexamen eller högre utbildning 3 Totalt 155

111

67

183

84

153 24

261

80

119

27

226

97

67

167

86

39

126

Kvinnor

Socialgrupp lll

Socialgrupp II Socialgrupp 1 Socialgruppstill- hörighet ej fast- ställd

Socialgrupp lll

Socialgrupp ll Socialgrupp I

Socialgruppstill— hörighet okänd

Socialgrupp Ill

Socialgrupp ll Socialgrupp l

Socialgruppstill- hörighet okänd

Socialgrupp III

Socialgrupp ll Socialgrupp 1

Socialgruppstill- hörighet okänd

Socialgrupp lll

Socialgrupp ll

Socialgrupp [ Socialgruppstill- hörighet okänd

Män

81 8

28 222

128 40

20 223

102 26

17 194

51 14

21 138

Kvinnor

28 183

140 43

28 261

125 31

23 226

36 167

SOU 1972:20

451

De fyra bok- och läsvanor, som vi valt att studera, är

1. procentuell andel personer som minst en gång besökt något bibliotek under de senaste tolv månaderna

2. procentuell andel personer som läst minst en bok (i minst en timme) under de senaste fjorton dagarna

3. procentuell andel som läst i böcker under minst fem timmar under de senaste fjorton dagarna

4. procentuell andel personer som har minst fem hyllmeter i sin bostad

En genomgång av dessa tabeller visar att procentskillnaden mellan ”extremgrupperna” när det gäller biblioteksbesöken (för män och kvinnor från fem undersökningsområden) i tio fall av tio är större, när man delar in de intervjuade efter utbildningsnivå än när man delar in efter socialgruppstillhörighet.

När det gäller procentandelen som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna blir skillnaderna mellan ”extremgrupperna” i nio fall av tio störst, när man delar in efter utbildningsnivå.

Ser man på den procentuella andelen personer i respektive grupp, som läst i böcker under minst fem timmar under de senaste fjorton dagarna, är skillnaden i fem fall störst när man delar in efter utbildningsnivå och i fem fall störst när man delar in efter socialgruppstillhörighet.

1 den fjärde av dessa tabeller, som anger hur stor andel av de intervjuade som har minst fem hyllmeter böcker i sin böstad, är skillnaden i sju fall av tio störst, när man delar in efter socialgruppstill- hörighet.

I de fall, då någon av ”extremgrupperna” består av färre än 20 personer, har jämförelsen gjorts mellan den andra ”extremgruppen” och ”mellangruppen”. Detta innebär att jämförelserna genomgående har gjorts mellan grupperna I och 111 för män och kvinnor från Oxhagen och Skärholmen, medan jämförelserna för män och kvinnor från Kirseberg, Skellefteå och Jörn genomgående har skett mellan grupp 1 och grupp 11 (detta beror alltså på att det finns myckt få personer med högre utbildning och tillhörande socialgrupp 1 i dessa områdena).

Resultaten av dessa jämförelser bör inte hårdragas. De visar emellertid klart att de skillnader i bok- och läsvanor, som man fmner när man jämför grupper av personer med olika lång utbildning, återkommer i en mycket likartad form, när man jämför grupper av personer tillhörande olika socialgrupper. För vissa bok- och läsvanor differentierar en uppdelning efter utbildningsnivå bättre mellan personer med olika bok- och läsvanor (som här när det gäller biblioteksbesök), medan en uppdelning efter socialgruppstillhörighet i andra fall differentierar bättre (som här när det gäller bokinnehav i hemmet).

Resultaten visar att en indelning efter socialgruppstillhörighet differen- tierar effektivare än en indelning efter utbildningsnivå, när det gäller sådana läs- och bokvanor, där inkomstnivå och social position kan väntas påverka beteendet i den studerade gruppen, medan en indelning som enbart baserat sig på utbildningsnivå differentierar effektivare när det gäller sådana läs- och bokvanor, som huvudsakligen kan antas bero på utbildningsnivån. Det faktum att utbildningsnivå differentierar mest effektivt när det gäller biblioteksbesök (som inte kan antas öka med

452 SOU 1972:20

högre inkomstnivå och högre social position) och att socialgruppstillhö- righet differentierar mest effektivt när det gäller bokinnehav i hemmet (som kan antas öka med högre inkomstnivå och högre social position) tyder på att så kan vara fallet. Ett mera definitivt svar på frågan måste emellertid baseras påjämförelser för ett större antal personer med samma utbildningsnivå men tillhörande olika socialgrupper och vice versa.

För samtliga de läs- och bokvanor, för vilka vi funnit markerade skillnader mellan olika personer på olika utbildningsnivåer, har vi funnit skillnader av samma art mellan personer från olika socialgrupper. Vår analys av läs- och bokvanorna inom utbildningsgrupper och socialgrupper gör det rimligt att anta att dessa skillnader beror på utbildningsnivån, men resultaten tyder också på att man för vissa läs- och bokvanor finner ännu starkare skillnader, om man, genom en ytterligare indelning av de intervjuade efter variabler som socialgruppstillhörighet, också tar hänsyn till deras inkomst och socioekonomiska position.

Tabell 5.65 Procentuell andel personer av de intervjuade som besökt bibliotek under de senaste tolv månaderna inom olika utbildnings- och socialgrupper. (Siffrorna inom parentes anger antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Män Kvinnor Utbildn.- % Social- % Utbildn.— % Social— % grupp grupp grupp grupp

Kirseberg 1 37,9 (105) lll 30,5 (105) 1 28.9 (111) 111 21,0 (62)

2 54,1 (109) [I 48,8 (80) 2 56,1 (66) 11 42,2 (90) 3 100,0 (8) I 50,0 (8) 3 100,0 (5) 1 100,0 (2) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 75,0 (28) 71,4 (28) Oxhagen 1 23,7 (52) lll 42,9 (35) 1 44,0 (84) 111 48,0 (50) 2 46,7 (120) 11 44,1 (127) 2 64,1 (153) 11 55,7 (140) 3 78,0 (50) I 67,5 (40) 3 91,7 (24) I 79,1 (43) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 70,0 (20) 75,0 (28) Skärholmen 1 40,7 (54) 111 32,0 (50) 1 31,2 (80) 111 36,2 (47) 2 41,7 (103) 11 48,0 (102) 2 51,3 (119) 11 44,8 (125) 3 76,3 (38) I 69,2 (26) 3 74,1 (27) I 61,3 (31) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 76,5 (17) 60,9 (23) Skellefteå 1 35,8 (67) 111 40,4 (52) 1 36,1 (97) III 32,1 (53) 2 60,0 (60) 11 47,1 (51) 2 49,3 (67) II 40,6 (69) 3 72,7 (11) I 50,0 (14) 3 66,7 (3) I 66,7 (9) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 76,2 (21) 52,8 (36) Jörn 1 18,6 (113) 111 18,5 (65) 1 29,1 (86) 111 26,9 (52)

2 55,3 (38) II 20,0 (45) 2 59,0 (39) 11 40,4 (52) 3 100,0 (3) I 66,7 (3) 3 100,0 (1) I 100,0 (1) Socialgruppstillhörighet ej fastställd (41) 57,1 (21)

SOU 1972:20

Tabell 5.66 Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok (under minst en timme) under de senaste fjorton dagarna inom olika utbildnings- och socialgrupper. (Siffrorna inom parentes anger antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Män Kvinnor Utbildn.- % Social— % Utbildn.- % Social- % grupp grupp grupp grupp Kirseberg 1 23,8 (105) 111 30,5 (105) 18,9 (111) 111 15,9 (63) 2 46,8 (109) 11 35,8 (81) (67) 11 42,2 (90) 3 75,0 (8) I 62,5 (8) (5) 1 100,0 (2) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 57,1 (28) 53,6 (28) Oxhagen 1 32,1 (53) 111 40,0 (35) 1 35,7 (84) 111 50,0 (50) 2 45,8 (120) 11 44,5 (128) 2 61,4 (153) 11 47,9 (140) 3 70,0 (50) I 62,5 (40) 3 83,3 (24) I 74,4 (43) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 35,0 (20) 71,4 (28) Skärholmen 1 57,4 (54) 111 52,0 (50) 1 31,2 (80) 111 27,7 (47) 2 58,3 (103) 11 62,7 (102) 2 52,9 (119) 11 49,6 (125) 3 73,7 (38) I 65,4 (26) 3 96,3 (27) I 83,9 (31) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 70,6 (17) 56,5 (23) Skellefteå 1 25,4 (67) 111 26,9 (52) 1 34,0 (97) 111 15,1 (53) 2 43,3 (60) 11 31,4 (51) 2 43,3 (67) 11 40,6 (69) 3 72,7 (11) 1 71,4 (14) 3 (3) I 55,6 (9) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 62,9 (21) 63,9 (36) Jörn 1 29,8 (114) 111 28,8 (66) 1 (86) [[I 30,8 (52) 2 47,4 (38) 11 37,8 (45) 2 (39) [I 32,7 (52) 3 33,3 (3) I 33,3 (3) 3 (1) I 100,0 (1) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 39,0 (41) 61,9 (21)

Tabell 5.67 Procentuell andel personer av de intervjuade som har använt minst fem timmar under de senaste fjorton dagarna till att läsa i böcker inom olika utbildnings- och socialgrupper. (Siffrorna inom parentes anger antalet intervjuade personer inom respektive

sump-) Män Kvinnor Utbildn.- % Social- % Utbildn.— % Social- % BTUPP grupp grupp ETUPP _ Kirseberg 1 13,3 (105) 111 15,5 (105) 12,6 (111) III 11,1 (63) 2 31,2 (109) 11 27,2 (81) 41,8 (67) 11 25,6 (90) 3 37,5 (8) I 50,0 (8) 40,0 (5) 1 50,0 (2) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 39,3 (28) 46,4 (28) Oxhagen 1 13,2 (53) 111 25,7 (35) 1 (84) 111 30,0 (50) 2 26,7 (120) [I 19,5 (128) 2 (15 3) 11 30,0 (140) 3 40,0 (50) I 45,0 (40) 3 (24) 1 55,8 (43) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 35,0 (20) 46,4 (28) Skärholmen 1 37,0 (54) 111 26,0 (50) 1 21,3 (80) 111 14,9 (47) 2 30,1 (103) 11 36,3 (102) 2 29,4 (119) 11 27,2 (125) 3 52,6 (38) I 53,8 (26) 3 55,5 (27) I 51,6 (31) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 41,2 (17) 43,5 (23) Skellefteå 1 17,9 (67) III 15,4 (52) 1 17,5 (97) 111 5,7 (53) 2 18,3 (60) [I 15,7 (51) 2 , (67) [I 21,7 (69) 3 27,3 (11) I 28,6 (14) 3 (3) I 44,4 (9) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 28,6 (21) 41,7 (36) Jörn 1 15,8 (114) III 15,2 (66) 1 (86) 111 13,5 (52) 2 26,3 (38) 11 15,6 (45) 2 (39) 11 28,8 (52) 3 33,3 (3) I 33,3 (3) 3 (1) 1 100,0 (1) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 26,8 (41) 33,3 (21)

Tabell 5.68 Procentuell andel personer av de intervjuade som har minst fem hyllmeter böcker i sin bostad inom olika utbildnings- och socialgrupper. (Siffrorna inom parentes anger antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Män Kvinnor

Utbildn.- % Social- Utbildn.- % Social- grupp grupp grupp grupp

%

Kirseberg 1 21,2 (104) 111 19,2 (104) 1 21,8 (110) 111 11,3 (67) 2 33,0 (109) [I 41,9 (81) 2 39,4 (66) [I 40,1 (90) 3 78,0 (8) I 50,0 (8) 3 80,0 (5) I 100,0 (2)

Socialgruppstillhörighet ej fastställd 21,4 (28) 29,6 (27) Oxhagen 1 24,6 (53) 111 17,1 (35) I 32,9 (82) 111 22,0 (50) 2 47,9 (119) 11 44,9 (127) 2 48,0 (152) II 40,6 (138) 3 74,0 (50) I 77,5 (40) 3 91,7 (24) I 88,3 (43) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 65,0 (20) 62,9 (27) Skärholmen ] 46,0 (54) III 24,5 (49) 1 25,0 (80) 111 23,4 (47) 2 42,2 (102) 11 49,1 (102) 2 46,2 (117) 11 41,4 (123) 3 73,6 (38) I 88,5 (26) 3 84,7 (27) I 74,2 (31)

Socialgruppstillhörighet ej fastställd 67,4 (17) 52,1 (23) Skellefteå 1 20,9 (67) III 13,5 (52) 1 30,2 (96) 111 18,9 (53) 2 35,0 (60) 11 37,2 (51) 2 34,3 (67) 11 30,9 (69) 3 72,7 (11) I 83,3 (14) 3 33,3 (3) I 66,7 (9) Socialgruppstillhörighet ej fastställd 23,8 (21) 47,6 (35) Jörn 1 6,1 (114) 111 7,6 (66) 1 16,9 (83) 111 8,1 (49) 2 34,2 (38) 11 17,8 (45) 2 33,3 (39) 11 36,5 (52) 3 66,7 (3) I 66,7 (3) 3 100,0 (1) I 0,0 (1) Socialgruppstillhörighet cj fastställd 17,0 (41) 23,8 (21)

Arbetet med att planera skolbarnsundersökningarna började sommaren 1969 med förberedande diskussioner och utarbetandet av ett första förslag till frågeformulär. Hur arbetet sedan har fortgått framgår av följande tidtabell:

Juni—Juli 1969 Förberedande diskussioner mellan Harald Swedner, Karin Garmer och Anders Järnegren. Ett preliminärt enkätformulär utarbetades.

Oktober 1969 En provundersökning genomfördes med två klasser på Sofielundsskolan i Malmö. Nils Harvard och Anne-Marie Johard engagerades i undersök- ningsarbetet.

November—December 1969 Enkätformuläret omarbetades. Undersökningspopulationen fastställdes. Kontakter togs med skolmyndigheterna i de fem undersökningsom- rådena.

Januari 1970 En ny provundersökning genomfördes med två klasser på Sofielunds- skolan i Malmö.

Januari—Februari 1970 Enkätformuläret fastställdes och distribuerades genom rektorerna till sammanlagt ca 2 600 elever i årskurserna 3, 6 och 9 i grundskolorna i Kirseberg, Oxhagen, Skärholmen, Skellefteå och Jörn. Vi fick in 2 366 ifyllda frågeformulär.

Maj—Juni 1970 Kodschema. instruktioner för kodningsarbetet utarbetades.

Juli—Augusti 1970 De insamlade enkätformulären kodades av de biträdande sociologerna. Siffrorna på kodkorten överfördes till två hålkort per frågeformulär.

November 1970

' " " " ta ntral ' d. Materialet stansades pa halkort pa Da ce en 1 Lun 1 De båda skolbarnsun-

December 1970 dersökningarna har delvis

,. .. . . ., bekostats av ansla från Ett program utarbetades for framkormng av Vissa tabeller pa Datacentra- Statens Råd för Såmhälls-

len i Lund. Vissa tabeller kördes fram på en räknande sorterare. forskning.

SOU 1972:20

Tabell 6.1 Antal elever i skolklasser tillhörande årsklasserna 3, 6 och 9 som besvarat frågeformuläret. MALMÖ (Kirseberg) januari 1970 Kirsebergs rektorsområde

Klass Antal Antal besvarade Bortfall elever frågeformulär 3 22 19 3 6 24 18 6 % 21 18 3 % 22 19 3 9c 29 25 4 9d 24 24 — % 28 23 5 9f 18 14 4 9g 30 25 5 911 11 10 1 Summa 229 195 34 Segevångs rektorsområde (a) Bulltoftaskolan Klass Antal Antal besvarade Bortfall elever frågeformulär 3e 14 13 1 3f 17 13 4 Go] 25 24 1 Ge 25 23 2 6f 23 21 2 5 —6 8 8 — Summa 1 12 102 10 (b ) Segevångsskolan Klass Antal Antal besvarade Bortfall elever frågeformulär 3a 25 22 3 3b 24 23 1 3c 24 20 4 3d 23 21 2 6a 26 25 1 Gb 24 21 3 6c 24 21 3 Summa 170 153 17 Totalt för Malmö (Kirseberg) Antal elever 511 Antal besvarade frågeformulär 450 Bortfall 61 (11,9 % av totala elevantalet) 462 SOU 1972:20

ÖREBRO (Oxhagen) Varberga rektorsområde januari 1970 (a) Karlslundsskolan

Antal Antal besvarade Bortfall elever frågeformulär

17 17

3k 11 9 2 31 15 10 5 6h 21 20 l 6] 20 20 — Summa 84 76 8 (b) Oxhagenskolan Klass Antal Antal besvarade Bortfall elever frågeformulär 3m 25 25 — 3n (hj) 2 0 2 Summa 27 25 2 (c) Varbergaskolan Klass Antal Antal besvarade Bortfall elever frågeformulär 33 1 1 — 3c ] l — 63 3 3 — 6b 4 3 1 60 3 2 1 Summa 12 10 2 Gumaelius rektorsområde (a) Gumaeliusskolan Klass Antal Antal besvarade Bortfall elever frågeformulär 9a 9 9 — 9b 6 5 ] 9c 5 5 — % 1 1 — Summa 21 20 1 Olaus Petri rektorsområde (a) Olaus Petri-skolan Klass Antal Antal besvarade Bortfall

elever frågeformulär 1 j 9g ] 1 — ; 9j l l —

2

SOU 1972:20

Wasa rektorsområde (a) Wasa-skolan

Bortfall

Klass Antal Antal besvarade

elever frågeformulär % 3 3 — % 1 1 — % 2 2 — 9d 4 4 _ % 1 1 — Summa 1 l 1 1 —

Holmens rektorsområde (a) Holmens skola

Klass Antal Antal besvarade Bortfall elever frågeformulär 93 1 — 1 % 1 1 — 9f 1 1 — Summa 3 2 1

Totalt för Örebro (Oxhagen) Antal elever 160 Antal besvarade frågeformulär 146 Bortfall 14 (8,8 % av det totala antalet elever) SKÄRHOLMEN Österholms rektorsområde

Klass Antal Antal besvarade Bortfall

elever frågeformulär

3a 27 23 4 3b 27 27 — 3c 27 27 -— 3d 25 25 — 3e 26 24 2 621 29 29 -— 6b 26 25 1 6c 28 24 4 6d 25 23 2 6e 24 24 _ 6f 15 14 1

Summa 279 265 14

SOU 1972:20

*—t

. Mmm—. .-_-.

Sätra rektorsområde

Klass Antal Antal besvarade Bortfall elever frågeformulär 3a 25 24 1 3b 25 23 2 3c 26 24 2 3d 25 24 1 3e 24 24 — 3f 26 24 2 3g 26 18 8 311 25 15 10 6a 27 25 2 Gb 26 25 1 6c 26 23 3 6d 28 28 — 60 23 22 1 6f 28 24 4 9g 28 25 3 9g1 29 26 3 9g2 28 23 5 9g3 26 23 3 9g4 28 28 — % 28 22 6 9t 17 16 1 9tp 21 17 4 9ht 11 7 4 Summa 576 510 66 Lillholmens rektorsområde Klass Antal Antal besvarade Bortfall elever frågeformulär 3a 25 24 1 3 b 24 20 4 3 c 9 8 ] 3d 25 22 3 3e 23 22 1 3f 10 10 — 3k 8 6 2 31 5 5 — 6a 27 24 3 6b 26 21 5 60 30 27 3 Summa 212 189 23 Totalt för Skärholmen Antal elever 1 067 Antal besvarade frågeformulär 964 Bortfall 103 (9,7 % av det totala antalet elever) SOU 1972:20 465

30

SKELLEFTEÅ

Kanalskolans rektorsområde

Klass Antal elever

Antal besvarade frågeformulär

Bortfall

3a 25 23 2 3b 24 20 4 3c 21 21 — 3d 22 22 — 3e 19 17 2 6a 29 25 4 Gb 29 28 1 , 6c 26 22 4 % 6d 24 24 _ 1 6 specialkl. 3 3 — 3 % 29 25 4 % 28 22 6 9c 30 30 — 9d 29 25 4 * 9tp 21 17 4 9ha 17 16 l 9ht 15 14 1 Summa 391 354 37 f Norrhammarskolans rektorsområde Klass Antal Antal besvarade Bortfall elever frågeformulär 3g 20 20 — 3h 18 16 2 3j 20 19 l 3k 20 18 2 3m 15 10 5 3 specialkl. 13 13 — 6e 25 25 0 6f 29 28 1 6h 24 24 — 6i 22 22 — 6 specialkl. 9 9 — 9g 24 24 _ 9ht 28 28 — %$ 30 30 -— Summa 297 286 11 Totalt för Skellefteå Antal elever 688 Antal besvarade frågeformulär 640 Bortfall 48 (6,98 % av det totala antalet elever) 466 SOU 1972:20

J ÖR N Jörns rektorsom råd e (a) Skolan i Jörn

Klass Antal Antal besvarade Bortfall elever frågeformulär 3a 23 20 3 3b 22 21 1 6a 15 15 — 6b 16 16 — 6 specialkl. 1 1 — 9gh 20 15 5 9ts 24 20 4 9tp/ht 22 21 1 Summa 143 129 14

(b) Skolor utanför Jörns tätort men inom Jörns rektorsområde (Stensträsk, Myrheden, Renström, Stavaträsk)

Klass A ntal Antal besvarade Bortfall

elever frågeformulär 19 15 4

6 28 22 6

Summa 47 37 10

Totalt för Jörn A ntal elever 190 Antal besvarade frågeformulär 166 Bortfall 24 (12,6 % av det totala antalet elever)

Januari 1971 Ett första tabellmaterial (ca 300 tabeller) färdigt.

Januari—Februari 1971 Undersökningen inom de fem undersökningsområdena upprepas. En- käten distribuerades nu till sammanlagt ca 2 800 elever. Vi fick tillbaka 2 541 ifyllda frågeformulär.

Juni—Augusti 1971 Formulären från den andra enkätundersökningen kodades av de biträ- dande sociologerna.

Oktober 1971 Data från den andra undersökningsomgången överfördes från kodkorten till två hålkort per intervjuformulär.

November—December 1971 Framkörning av jämförbara resultattabeller från den första och den andra enkätundersökningen på en räknande sorterare. Bearbetning och analys av dessa tabeller (detta arbete har utförts under ledning av Harald Swedner i samarbete med Göran Amman, Britta Edvardsson och Anders Rehle).

SOU 1972:20 467

Procentuell andel

Antalet elever Antalet inläm- i samtliga stu- nade besvarade elever som läm- derade klassav- e'nkätformulär nade in besvara- delningar de formulär

Kirseberg 511 450 88,1 Oxhagen 160 146 91,3 Skärholmen 1 067 964 90,3 Skellefteå 688 640 93,0 !

Jörn 190 166 87,4 * Totalt 2 616 2 366 90,4

Elevantalet i de studerade klasserna och antalet inlämnade besvarade frågeformulär framgår av ovanstående sammanställning.

Bortfallet berodde till övervägande del på frånvaro från klassen på grund av sjukdom.

Tabell 6.1 ger en detaljerad information om hur de intervjuade barnen var fördelade på olika klassavdelningar och om hur många elever i var och en av dessa klasser, som inte fyllde i frågeformuläret. Detta fungerade bra i den meningen att eleverna i regel besvarade alla de ställda frågorna. Frågeformuläret återges i sin helhet i bilaga C. Eleverna lämnade då och då (men inte särskilt ofta) någon enstaka fråga obesvarad; det s.k. ”interna svarsbortfallet” är genomgående mycket lågt och uppgår i regel till högst 1 % av de besvarade formulären. Fem frågeformulär har uteslutits från bearbetningen på grund av att de saknade uppgift om kön eller någon annan viktig grundvariabel.

Antalet bearbetade formulär från pojkar och flickor i de tre årskurser- na i de fem undersökningsområdena framgår av sammanställningen nedan.

Antalet intervjuade personer från Oxhagen och Jörn är avsevärt mindre än motsvarande antal personer från de tre andra undersöknings- områdena. Att en mycket stor del av befolkningen i Skärholmen består av unga familjer med barn i de yngre åldrarna är orsaken till att antalet elever i årskurs 9 är betydligt mindre än i årskurserna 3 och 6 (antalet

Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Totalt Pojkar Kirseberg 61 79 73 213 Oxhagen 31 23 15 69 Skärholmen 221 189 85 495 Skellefteå 101 105 105 311 Jörn 22 30 39 91 Totalt 436 426 317 1 179 Flickor Kirseberg 70 82 84 236 Oxhagen 32 24 20 76 Skärholmen 186 201 81 468 Skellefteå 98 107 123 328 Jörn 3 3 2 3 18 74 Totalt 419 437 326 1 182

468 SOU 1972:20

elever i årskurs 9 i Skärholmen både bland pojkarna och flickorna är mindre än hälften av antalet i vardera årskurs 3 och årskurs 6).

Åldersspridningen bland de tre årskursernas elever framgår av över- siktstabellen på s 470.

Som synes är huvudparten av de elever som går i årskurs 3 nio år gamla; 96 % av de elever, som går i denna årskurs, är i denna ålder. Av dem, som gick i årskurs 6, var 93 % tolv år gamla, och av dem, som gick i årskurs 9, var 81 % femton år gamla. Andelen elever, som är överåriga eller underåriga i förhållande till sin årskurs ökas alltså något successivt med högre årskurs. Att vi här valt att redovisa resultaten årskursvis och inte för åldersgrupper hänger samman med att vi har utgått från att årskurstillhörigheten genom kamratkontakterna påverkar vanor och attityder bland ungdomar i denna ålder i minst lika hög grad som den biologiska åldern (om så faktiskt är fallet, har vi inte haft möjlighet att kontrollera i våra analyser av detta material). Någon ”överlappning” vad åldern beträffar förekommer för övrigt inte i de studerade grupperna.

I detta kapitel kommer vi att begränsa oss till att analysera resultaten av svaren på frågorna om föreningstillhörighet, utövandet av vissa fritidsaktiviteter (att läsa tidningar, att läsa böcker, att titta på TV, att lyssna på radio och att gå på bio), bokägandet, olika sätt att skaffa sig böcker, utnyttjandet av bibliotekens serviceutbud och elevernas intresse för bokläsning i jämförelse med deras intresse för fyra andra fritidsaktivi— teter (titta på TV, spela eller lyssna på musik, gå på bio och syssla med sport eller idrott). Vi kommer i huvudsak endast att försöka fastställa om det existerar några skillnader beträffande dessa egenskaper mellan pojkar och flickor, mellan elever från olika årskurser och mellan elever från de fem undersökningsområdena. När vi jämför de båda könsgrupperna med varandra, kommer vi att jämföra grupper som är homogena med avseende på hemort och årskurs, när vi jämför elever från olika årskurser, kommer vi att jämföra grupper som är homogena med avseende på kön och hemort, och när vi jämför elever från olika undersökningsområden, kommer vi att jämföra grupper som är homogena med avseende på kön och årskurs. Till sist kommer vi att redovisa hur grupper av elever, som enligt ett här använt mått på läsintresse är mer eller mindre läsintressera- de, skiljer sig från varandra vad beträffar sitt sätt att skaffa sig tillgång till böcker.

Det finns anledning att anta att elevernas medlemskap i olika typer av föreningar och organisationer i hög grad är förknippat med hur intensivt de existerande föreningarna och organisationerna i de fem undersöknings- områdena fungerar. En viktig faktor i sammanhanget är rimligen hur långt det är från elevernas hem till de platser, där föreningarnas och organisationernas medlemmar brukar mötas för att delta i aktiviteter och sammanträden. Ur denna synpunkt är det uppenbart att många av eleverna i glesbygden i Jörns församling befinner sig i en ogynnsam situation. Både bland pojkarna och flickorna är eleverna i Jörn med i föreningar i mindre utsträckning än elever från de andra fyra undersök-

SOU 1972:20 469

Okod Totalt

10—11 11—12 13—14 14—15 16—17 17—18 18—19 Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk Fl

Kirseberg

Årskurs 3 60 71 6 78 83 9 73 84

Totalt 21 1 2 38 Oxhagen

Årskurs 3 30 32 6 23 25 9 15 20 Totalt 68 77 Skärholmen Årskurs 3 6 9

Totalt Skellefteå Årskurs 3

6 9

Totalt

Jörn Årskurs 3 6 9

To talt

SOU 1972 20

Summa

Årskurs 3 6 9

Män+Kvinnor Totalt Årskurs 3

6 9

Anm: Pk = Pojkar Fl = Flickor

ningsområdena. När det gäller förekomsten av medlemskap i idrotts- föreningar år skillnaden mellan Jörn och de övriga fyra undersöknings- områdena mycket markant; elever från Jörn är medlemmar i mycket mindre utsträckning, se tabell 6.2 a och 6.2 b.

Procentandelen medlemmar i idrottsföreningar ökar för pojkarnas del i samtliga fem undersökningsområden med högre årskurs och högre ålder. Av denna tabell framgår det också att medlemskap i religiösa föreningar förekommer i jämförelsevis stor utsträckning bland både pojkar och flickor i Skellefteå och bland flickor i Jörn. Den lägsta frekvensen för medlemskap i religiösa föreningar förekommer i Kirseberg och Skärhol-

Tabell 6.1a Elevernas medlemskap i föreningar eller klubbar i januari 1970. Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

Pojkar Idrottsför- Religiösa Nykterhets- Övriga Medlem i för- ening od föreningar föreningar föreningar ening över huvud Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kirseberg Årskurs3 12 (59) 20,3 1 (59) 1,7 0 (59) 0,0 23 (59) 39,0 36 (59) 61,0 6 31 (75) 41,3 2 (75) 2,7 0 (75) 0,0 16 (75) 21,3 49 (75) 65,3 9 30 (73) 41,1 1 (73) 1,4 6 (73) 8,2 11 (73) 15,1 48 (73) 65,8 Totalt 73 (207) 35,3 4 (207) 1,9 6 (207) 2,9 50 (207) 24,2 133 (207) 64,3 Oxhagen ÅrskursB 7 (29) 24,1 1 (29) 3,4 0 (29) 0,0 9 (29) 31,0 17 (29) 58,6 6 10 (23) 43,5 0 (23) 0,0 0 (23) 0,0 6 (23) 26,1 16 (23) 69,6 9 7 (15) 46,7 1 (15) 6,7 0 (15) 0,0 3 (15) 20,0 11 (15) 73,3 Totalt 24 (67) 35,8 2 (67) 3,0 0 (67) 0,0 18 (67) 26,9 44 (67) 65,7 Skärholmen Årskurs3 50 (221) 22,6 3 (221) 1,4 0 (221) 0,0 53 (221) 24,0 106 (221) 48,0 6 69 (185) 37,3 2 (185) 1,1 0 (185) 0,0 45 (185) 24,3 116 (185) 62,7 9 32 (79) 40,5 1 (79) 1,3 0 (79) 0,0 14 (79) 17,7 47 (79) 59,5 Totalt 151 (485) 31,1 6 (485) 1,2 0 (485) 0,0 112 (485) 23,1 269 (485) 55,5 Skellefteå Årskurs3 29 (101) 28,7 5 (101) 5,0 0 (101) 0,0 21 (101) 20,8 55 (101) 54,5 6 39 (105) 37,1 19 (105) 18,1 0 (105) 0,0 17 (105) 16,2 75 (105) 71,4 9 41 (101) 40,6 8 (101) 7,9 0 (101) 0,0 25 (101) 24,8 74 (101) 73,3 Totalt 109 (307) 35,5 32 (307) 10,4 0 (307) 0,0 63 (307) 20,5 204 (307) 66,4 Jörn Årskur83 1 (23) 4,3 1 (23) 4,3 0 (23) 0,0 7 (23) 30,4 9 (23) 39,1 6 6 (30) 20,0 1 (30) 3,3 2 (30) 6,7 5 (30) 16,7 14 (30) 46,7 9 9 (38) 23,7 0 (38) 0,0 5 (38) 13,2 1 (38) 2,6 15 (38) 39,5 Totalt 16 (91) 17,6 2 (91) 2,2 7 (91) 7,7 13 (91) 14,3 38 (91) 41,8

Summa Årskurs3 99 (433) 22,9 11 (433) 2,5 0 (433) 0,0 113 (433) 26,1 223 (433) 51,5 6 155 (418) 37,1 24 (418) 5,7 2 (418) 0,5 89 (418) 21,3 270 (418) 64,6 9 119 (306) 38,9 11 (306) 3,6 11 (306) 3,6 54 (306) 17,6 195 (306) 63,7 Totalt 373 (1 157) 32,2 46 (1 157) 4,0 13 (1 157) 1,1 256 (1 157) 22,1 688 (1 157) 59,5

SOU 1972:20 471

Tabell 6.2b Elevernas medlemskap i föreningar eller klubbar i januari 1970. Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

Flickor ldrottsför- Religiösa Nykterhets- Övriga Medlem i för- ening od föreningar föreningar föreningar ening över huvud

Kirseberg Årskurs3 6 (71) 8,5 1 (71) 1,4 0 (71) 0,0 33 (71) 46,5 40 (71) 56,3

6 22 (83) 26,5 1 (83) 1,2 0 (83) 0,0 37 (83) 44,6 60 (83) 72,3 9 9 (80) 11,3 0 (80) 0,0 0 (80) 0,0 15 (80) 18,8 24 (80) 30,0 Totalt 37 (234) 15,8 2 (234) 0,9 0 (234) 0,0 85 (234) 36,3 124 (234) 53,0 Oxhagen Årskurs3 6 (32) 18,8 2 (32) 6,3 0 (32) 0,0 16 (32) 50,0 24 (32) 75,0

6 12 (25) 48,0 1 (25) 4,0 0 (25) 0,0 7 (25) 28,0 20 (25) 80,0 9 2 (20) 10,0 0 (20) 0,0 0 (20) 0,0 5 (20) 25,0 7 (20) 35,0 Totalt 20 (77) 26,0 3 (77) 3,9 0 (77) 0,0 28 (77) 36,4 51 (77) 66,2

Skärholmen Årskurs 3 25 (193) 13,0 6 43 (195) 22,1 9 8 (75) 10,7 Totalt 76 (463) 16,4

(193) 0,0 72 (193) 37,3 97 (193) 50,3 (195) 0,0 82 (195) 42,1 127 (195) 65,1 (75) 0,0 14 (175) 18,7 23 (75) 30,7 (463) 0,0 168 (463) 36,3 247 (463) 53,3

&» HNO A >_- © Ul V >_- 0 O OOO

Skellefteå

Årskurs3 6 (97) 6,213 (97) 13,4 6 18 (106) 17,0 19 (106) 17,9 9 18 (124)14,5 2 (124) 1,6 Totalt 42 (327)12,8 34 (327) 10,4

(97) 0,0 36 (97) 37,1 55 (97) 56,7 (106) 0,0 37 (106) 34,9 74 (106) 69,8 0,0 38 (124) 30,6 58 (124) 46,8 (327) 0,0 111 (327) 33,9 187 (327) 57,2

o ooo A p—l N .b V

Jörn Årskurs3 2 (32) 6,3 4 (32) 12,5 0 (32) 0,0 15 (32) 46,9 21 (32) 65,6 6 0 (21) 0,0 0 (21) 0,0 0 (21) 0,0 6 (21) 28,6 6 (21) 28,6 9 0 (16) 0,0 3 (16) 18,8 2 (16) 12,5 3 (16) 18,8 8 (16) 50,0 Totalt 2 (69) 2,9 7 (69) 10,1 2 (69) 2,9 24 (69) 34,8 35 (69) 50,7 Summa Årskurs3 45 (425) 10,6 20 (425) 4,7 0 (425) 0,0 172 (425) 40,5 237 (425) 55,8 6 95 (430) 22,1 23 (430) 5,3 0 (430) 0,0 169 (430) 39,3 287 (430) 66,7 9 37 (315) 11,7 6 (315) 1,9 2 (315) 0,6 75 (315) 23,8 120 (315) 38,1 Totalt 177 (1 170) 15,1 49 (1 170) 4,2 2 (1 170) 0,2 416 (1 170) 35,6 644 (1 170) 55,0

men. Det är resultat, som står i god överensstämmelse med vad vi tidigare funnit beträffande medlemskap i religiösa föreningar inom den vuxna befolkningen i de fem undersökningsområdena, se 5 170—171. Att medlemskap i nykterhetsorganisationer främst (och nästan enbart) före- kommer i Jörn stämmer också väl med vad vi tidigare funnit för den vuxna befolkningens del, se s 238.

472 sou 1972:20

på radioprogram, läsa tidningar och läsa böcker. Eleverna skulle svara genom att kryssmarkera något av följande åtta svarsalternativ:

0 0 dagar 1 dag 2 dagar 3 dagar 4 dagar 5 dagar 6 dagar 7 dagar

Den mest markanta skillnaden mellan pojkar och flickor när det gäller dessa fyra fritidsaktiviteter är att flickorna läser böcker oftare än pojkarna. Så är fallet bland flickorna i samtliga tre årskurser i alla fem undersökningsområdena. Både bland pojkar och flickor minskar det genomsnittliga antalet dagar, som man läser böcker från årskurs 3 till årskurs 9, med det brantaste fallet mellan årskurs 6 och årskurs 9. Tyvärr ger vårt material inte någon möjlighet att fastställa i vilken årskurs (och därmed vid vilken ålder), som barn ägnar mest tid åt läsning; vi begränsade (av kostnadsskäl) studien till elever i årskurserna 3, 6 och 9 och har inte några data för mellanliggande årskurser. Resultaten tyder emellertid på att eleverna ägnar mycket tid åt läsning av böcker, när de går i årskurserna 3 till 6 (dvs när de är i åldern nio till tolv år) men att den tid som ägnas åt läsning av böcker börjar avta, när de går i årskurserna 7 till 9 (dvs när de befinner sig i åldern tretton till femton år).

Även radiolyssnandet förekommer mest bland flickorna, medan några markerade skillnader mellan pojkar och flickor inte förekommer för tidningsläsning och TV-tittande.

TV-tittandet avtar liksom bokläsningen i frekvens från årskurs 3 till årskurs 9, dvs det avtar med högre ålder, medan tidningsläsningen och radiolyssnandet ökar från årskurs 3 till årskurs 9, dvs det ökar med högre ålder. Dessa ”ålderstrender” återkommer nästan utan undantag bland både pojkar och flickor i samtliga fem undersökningsområden. Skillna— derna är mest markanta mellan å ena sidan årskurserna 3 och 6 och å andra sidan årskurs 9, se tabellerna 6.3 a och 6.3 b! Det är emellertid viktigt att man vid resonemang kring dessa ”ålderstrender” hela tiden håller i minnet att vi inte har tillgång till information om frekvenserna för dessa fritidsaktiviteter för elever från samtliga årskurser i grundskolan utan endast för årskurserna 3, 6 och 9. Vi kan följaktligen inte ge något säkert besked om i vilken årskurs som bokläsning och andra fritidsaktivi- teter är mest frekvent.

Några regelbundet återkommande skillnader mellan frekvenserna för dessa fyra grupper av fritidsaktiviteter inom de fem undersökningsom- rådena har vi inte kunnat finna. De rangordningssiffror för frekvenserna som finns i tabellerna 6.3 a och 6.3 b pekar mot att sådana skillnader inte är för handen.

Eleverna fick också under intervjun ange hur ofta de brukade gå på

SOU 1972:20 473

Tabell 6.30 Index för elevernas deltagande i olika fritidsaktiviteter.

Pojkar Läst tidningar Läst böcker Tittat på TV Lyssnat på radio Gått på bio

Medel- Rangordning Medel- Rangordning Medel- Rangordning Medel- Rangordning Medel- Rangordning

tal mellan under- tal mellan under- tal mellan under- tal mellan under- tal mellan under- sökningsom- sökningsom- sökningsom- sökningsom- sökningsom- rådena rådena rådena rådena rådena

Kirseberg Årskurs 3 6 9

Totalt Skärholmen Årskurs 3

6 9

SOU 1972 20

Tabell 6. 3b Index för elevernas deltagande i olika fritidsaktiviteter.

Flickor Läst tidningar Läst böcker Tittat på TV Lyssnat på radio Gått på bio

SOU 1972

Medel- Rangordning Medel- Rangordning Medel- Rangordning Medel- Rangordning Medel- Rangordning tal mellan under- tal mellan under- tal mellan under— tal mellan under- tal mellan under- sökningsom- sökningsom- sökningsom- sökningsom- sökningsom- rådena rådena rådena rådena rådena

20

Kirseberg

Årskurs 3 4,5 6 5 9 1

1 5 2 3 1,5 3 1 3 3 2 3 3

Totalt

Skärholmen Årskurs 3

6 9

Totalt

Skellefteå Årskurs 3 6 9

bio. De svarsalternativ, som de hade möjlighet att kryssa för, när de besvarade denna fråga, var följande:

0 Mer än en gång i veckan En gång i veckan Ett par gånger i veckan Några gånger om året Aldrig

OOOO

Även för denna fritidsaktivitet har vi beräknat ett frekvensindex genom att utgå från en poängvärdering av de fem svaren från noll till fyra (med noll för extremalternativet ”aldrig” och fyra för extremalternativet ”mer än en gång i veckan”). Detta frekvensindex anges i den sista kolumnen i tabell 6.3 3 och tabell 6.3 b. Det visar att biobesöksfrekven- sen är ungefärligen densamma bland pojkar och flickor, att den är i stort

Tabell 6.4a Andel elever som själv äger ett visst antal böcker.

Pojkar Mindre 10—20 20—50 Fler än Totalt Okodi- Artif Rangordning än 10 böcker böcker 50 böcker lierade medeltal mellan under— böcker svar sökningsområdena

Kirseberg

Årskurs 3 24 14 10 11 59 2 2,14 3

6 22 21 17 17 7 7 2 2,38 2 9 22 24 14 12 72 1 2,22 1 Totalt 68 59 41 40 208 5 2,25 Oxhagen Årskurs 3 4 11 7 8 30 1 2,63 5 6 4 6 9 4 23 0 2,57 4 9 0 1 9 5 15 0 3,27 5 Totalt 8 18 25 17 68 1 2,75 Skärholmen Årskurs 3 5 2 84 59 25 220 1 2,26 4 6 31 59 64 35 189 0 2,54 3 9 3 16 26 37 82 3 3,18 4 Totalt 86 159 149 97 491 4 2,52 Skellefteå Årskurs 3 33 42 19 7 101 0 2,00 2 6 16 28 37 23 104 1 2,64 5 9 17 35 31 21 104 1 2,54 3 Totalt 66 108 87 51 309 2 2,40 Jörn Årskurs 3 13 5 4 0 22 0 1,59 1 6 12 5 8 5 30 0 2,20 1 9 15 6 7 10 38 1 2,32 2 Totalt 40 16 19 15 90 1 2,10 Summa Årskurs 3 126 156 99 51 432 4 2,17 6 85 119 135 84 423 3 2,52 9 57 82 87 85 31 1 6 2,64 Totalt 268 357 321 220 1 166 13 2,42

SOU 1972:20

Tabell 6,4b Andel elever som själv äger ett visst antal böcker.

Flickor Mindre 10— 20 20—50 Fler än Totalt Okodi— Artif Rangordning än 10 böcker böcker 50 böcker fierade medeltal mellan under- böckcr svar sökningsområdena

Kirseberg

Årskurs 3 16 33 17 4 70 0 2,13 3

6 10 38 22 12 82 0 2,44 2 9 19 24 17 21 81 3 2,49 2 Totalt 45 95 56 37 233 3 2,36 Oxhagen Årskurs 3 5 12 10 4 31 1 2,42 4 6 2 5 14 3 24 0 2,75 4 9 2 2 13 3 20 0 2,85 4 Totalt 9 19 37 10 75 1 2,64 Skärholmen Årskurs 3 28 60 64 32 184 2 2,54 5 6 9 43 88 61 201 0 3,00 5 9 5 10 42 24 81 0 3,05 5 Totalt 42 113 194 117 466 2 2,83 Skellefteå Årskurs 3 25 33 18 12 98 0 1,97 2 6 16 28 40 23 107 0 2,65 3 9 12 40 49 21 122 1 2,65 3 Totalt 5 3 101 107 56 327 1 2,45 7 0 0 6 10 4 4 23 0 2,30 1 9 7 8 0 17 1 2,35 1 Totalt 31 19 4 73 1 2,11 Summa Årskurs 3 86 152 116 52 416 3 2,27 6 42 124 168 103 437 0 2,76 9 40 83 129 69 321 5 2,71 Totalt 168 359 413 224 1 174 8 2,57

sett densamma bland elever från årskurserna 3, 6 och 9 och att man inte finner några markerade skillnader i biobesöksfrekvens, när man jämför grupper av elever från de fem undersökningsområdena, som är homogena med avseende på könsgruppstillhörighet och årskurs (och därmed ålder).

Vad som är mest värt att observera i tabellen är att bokläsning är den av de fem studerade fritidsaktiviteterna, där det är störst skillnad mellan pojkarnas och flickornas frekvensindex (med flickorna som de som läser mest). Våra data visar också att bokläsandet (liksom TV-tittandet) minskar starkt i frekvens från årskurs 3 till årskurs 9 (dvs från nioårs- Jörn Årskurs 3 12 14 33 1,85 1 5 2 19

! o - o

i aldern till femtonårsaldern).

#

Som vi nämnde i inledningskapitlet till denna bok har vi ingående studerat läs- och bokvanor för ett urval av befolkningen inom de valda undersökningsorterna. Detta har huvudsakligen skett genom en intervju- undersökning av den vuxna befolkningen och genom en enkätundersök- ning bland skolbarnen i årskurserna 3, 6 och 9. 1 intervjuundersök- ningen har vi bla fått fram hur biblioteken på de olika orterna har utnyttjat. Vi har frågat om hur ofta man har besökt biblioteken och i vilka ärenden man har gått dit. Vi har också frågat om vad man har läst för böcker under de senaste 14 dagarna och på vilket sätt man har fått tag i de böcker man har läst; om man har köpt dem, fått dem i present om man har lånat dem på bibliotek. Vi har emellertid främst av ekonomiska skäl varit tvungna att begränsa intervjuundersökningen till 400—500 personer inom varje ort. Detta medförde bl a att antalet studerade biblioteksbesökare och antalet lästa böcker som lånats på bibliotek blev begränsat. Med bibehållande av en tillfredsställande statistisk tillförlitlig- het i resultaten har vi bara kunnat göra grova bearbetningar av data beträffande det begränsade antal låntagare och lånade böcker, som vi fått information om genom intervjuundersökningens begränsade urval. De biblioteksexperiment, som pågått under 1970 på de olika undersökningsområdena, har vidare ingått som en viktig del i Litteratur- utredningens arbete. Men en experimentverksamhet är knappast motive- rad om man inte under experimentets gång och i efterhand försöker utvärdera det på ett sätt, som ger användbara erfarenheter för en framtida utformning av den verksamhet som experimentet avser. Här är inte rätta platsen för en närmare redogörelse för biblioteksexperimentens utformning och de sätt som vi ur olika aspekter har försökt att utvärdera dem på. Detta kommer som redan nämnts att behandlas i en särskild bok. Vi vill bara nämna experimentverksamheten här, eftersom den utgör en väsentlig bakgrund för bibliotekslånestudien som ska behandlas idetta kapitel. När man genomför experiment på bibliotek, vars huvudsakliga syfte är att försöka finna realistiska former för en breddning av låntagargrupperna och ett ökat bokläsande, är det givet att man försöker

506 SOU 1972:20

mäta effekterna i detta avseende. Det ingår som ett självklart led i utvärderingsprocessen. Vi diskuterade inledningsvis att göra om intervju- undersökningen i de olika orterna efter experirnentårets slut. Syftet med en dylik för- och eftermätning skulle vara att studera skillnaden i läsvanor, biblioteksutnyttjande och attityden till bokläsning. Det stod dock rätt snart klart att de skillnader vi kunde förvänta oss i dessa avseenden skulle bli mycket små. åtminstone då vi enligt förutsättningarna studerade ett tvärsnitt av hela befolkningen på respektive ort. En dubblering av intervjuundersökningen skulle dessutom ställa sig mycket kostsam. Den begränsade enkätundersökning som vi genomförde ger visserligen vissa informationer på denna punkt, men det faktum att vi använt två olika undersökningsmetoder (muntliga intervjuer respektive postenkäter) gör att resultaten av dessajämförelser måste tolkas med stor försiktighet. En annan ansats för att klara effektmätningen skulle vara en statistisk bearbetning av låneregistreringen vid biblioteken. Det stod snart klart att den registrering av boklånen, som ägde rum vid planeringstillfället (september 1969), inte tillgodosåg de elementära krav på grunddata, som man måste ställa vid en någorlunda ambitiös bearbetning. Vissa ganska omfattande komplet— teringar skulle behövas och så småningom utarbetades en plan till undersökning, som hade följande syfte: l. Kartlägga, helst under perioden omedelbart före experimentverksam— heten, bibliotekslånens fördelning på låntagare indelade efter ålder, kön, civilstånd, yrke, inkomst, utbildning och bostadsområde. . Kartlägga boklånens struktur, dvs fördelningen på genre såsom svensk skönlitteratur, utländsk skönlitteratur, olika typer av facklitteratur osv. . Fastställa eventuella samband mellan egenskaper hos låntagarna (som kön, ålder, utbildning etc) och lån av böcker som tillhör olika bokgenrer. Dessa syften var alltså begränsade till en kartläggning av utgångsläget för experimentverksamheten. Dessutom syftade studien till att om möj- ligt mäta förändringar i dessa tre avseenden, som eventuellt skulle bli resultatet av biblioteksexperimenten. Vi var dock medvetna om att dessa förändringar dels kunde bli alltför små för att låta sig statistiskt säkerställas (och därmed även ointressanta ur planeringssynpunkt), dels att vi inte på detta sätt hade möjlighet att mäta eventuella förändringars stabilitet och värde för framtida biblioteksplanering.

Resultatredovisningen i denna bok inskränker sig till kartläggningen av utgångsläget på biblioteken inom de fem orterna. I den tidigare aviserade boken kring biblioteksexperimenten ska vi återkomma till resultatet av föråndringsstudien.

Som undersökningens syfte nämndes bl a studier av länens fördelning med avseende på vissa karaktäristika hos låntagarna såsom kön, ålder osv. Undersökningens uppläggning ger inte möjlighet att direkt studera lånta- garnas sammansättning i olika avseenden. Vi ska närmare förklara varför.

Vår ansats går ut på att välja ett antal lån och studera dessa. Den

SOU 1972:20 507

minsta enhet som vi studerar (som man på statistiskt språk brukar kalla elementär enhet) är alltså boklånet, dvs en viss bok lånad av en viss person vid ett visst tillfälle. Varje boklån ”bär” en viss information, dvs just en boktyp, låntagare och lånetidpunkt, som kan sammanställas till tabeller. Man kan tänka sig konstruera tabeller, som innehåller boklån klassade tex enbart efter låntagarens ålder, för enkelhetens skull barn och vuxna. Låt oss säga att vi då får fram en tabell av följande utseende:

Barn Vuxna Summa Antal län 1 500 1 000 2 500 Procent 60 40 100

Ger denna tabell då svar på följande frågeställning: Hur stor andel av låntagarna är barn och hur stor andel är vuxna? Svaret blir nej — inte direkt. Detta hänger samman med hur många lån varje låntagare har gjort under en given tidsperiod. Antag att i vårt exempel varje låntagare som är barn har lånat 2 böcker under den aktuella tidsperioden och att varje vuxen låntagare har lånat 4 böcker. För de 1 500 ”'barnlånen” svarar alltså 750 barn och för de 1000 ”vuxenlånen” svarar 250 vuxna. [ realiteten är sålunda 75 % av låntagarna barn och 25 % är vuxna låntagare.

Vad man sålunda egentligen mäter med den av oss valda ansatsen att studera enskilda boklån är inte egenskaper hos låntagarkåren utan istället egenskaper i bokkonsumtionen, som i detta sammanhang definieras som den mängd böcker som lånats ut från biblioteken. Nu kan det kanske hävdas att detta inte är ett särskilt allvarligt problem av främst två skäl. För det första skiljer sig kanske inte det genomsnittliga antalet boklån per låntagare under en viss period särskilt mycket åt för olika låntagarkå- tegorier. För det andra är det tämligen oväsentligt ur bibliotekens synvinkel om man mäter egenskaper hos låntagarna eller hos bokkonsum- tionen, ja det kanske t o m är mer väsentligt att studera vad som lånats ut och vilka ”låntagaregenskaper” denna bokutlåning har. En annan viktig begränsning som man måste hålla i minnet är att vi studerar just bakutläningen och inte konsumtionen av litteratur i egentlig mening. Vi vet ingenting om vad som händer med de lån vi studerar, när böckerna har lämnat biblioteksdisken. Lånet kan ha gjorts för någon annan persons räkning, boken kanske läses av flera personer eller boken kanske inte läses alls. Dessa frågeställningar täcks delvis av den tidigare nämnda läsvaneundersökningen. Man skulle kunna gå ytterligare ett steg och påstå att varken läsvaneundersökningen eller boklänestudien mäter konsumtionens faktiska omfattning, dvs om man mäter konsumtion med antal lästa ord eller något liknande mängdmått. Men denna studie av boklån fyller ändå ett informationsbehov eftersom man i dagens läge inte har elementära kunskaper om utlåningens fördelning på typer av böcker och låntagare. För att kartlägga i syftet uppställda karaktäristika och deras samband krävdes följande information för varje boklån under undersökningsperio- den:

508 SOU 1972:20

Låntagarens kön, ålder, civilstånd, yrke, inkomst, utbildning och bostadsadress.

Bokens genre.

Lånetidpunkt.

Vi utgick från att samtliga lån på undersökningsorternas bibliotek filmades.l De uppgifter om låntagaren, som vi direkt kunde få fram genom filmen var i bästa fall (det varierade från bibliotek till bibliotek) kön, ålder och bostadsadress. Bokens genre kunde vi vidare få reda på dels genom bokens titel och författare och dels genom bokens signum.2 Tidpunkten för lånet under dagen kunde vi däremot inte få information om.

För att komplettera informationen om varje boklån gick vi tillväga på följande sätt:

Först och främst fastställdes undersökningsperioden. Experimentverk- samheten på biblioteken skulle starta den 1 februari 1970. För att kunna göra förändringsstudien, dvs mäta bokutlåningens egenskaper före och efter experimenten, bestämde vi oss för att starta undersökningsperioden den 15 januari 1970. Experimenten skulle pågå under i stort sett hela 1970, och då det dessutom, med tanke på säsongvariationerna i bokutlåningen, var angeläget att täcka ett helt kalenderår bestämde vi att låta undersökningsperioden löpa fram till den 31 januari 1971.

För att i efterhand ha möjlighet att komplettera informationen angående låntagarna med uppgift om yrke, civilstånd, inkomst och för de flesta biblioteken även ålder, var vi tvungna att försöka få med låntagarens personnummer redan vid lånetillfa'llet, så att det framgick av lånefilmen vid bearbetningstillfället. Kompletteringen tänkte vi oss sedan via personnummer få genom sökning imantalslängder och de allmänna försäkringskassornas register. Uppgift om skolutbildning finns dock inte i några offentliga register. Detta hoppades vi dock kunna få information om i samband med låntagarnas besök på biblioteken under undersök— ningsperioden. Lånetidpunkten, slutligen, tänkte vi få fram genom att ett kort med angivet klockslag fotograferades varje timme som biblioteket var öppet.

Här följer nu en redogörelse i kronologisk ordning för de olika faserna i undersökningens detaljplanering och genomförande. Redogörelsen har gjorts relativt detaljerad för att den av metodfrågor intresserade läsaren ska få en inblick i vilka vedermöder som är förknippade med en studie av detta slag. Övriga kan naturligtvis gå direkt till avsnittet om osäkerheten i resultaten.

Hösten 1969

Efter val av undersökningsstrategi och undersökningsperiod inleds detaljplaneringen. Överläggningar med den direkt berörda biblioteks- personalen startar. Hur ska vi få fram de önskade uppgifterna om låntagarna då vi studerar boklänefilmerna? Det visar sig dock först att alla inte tillämpar filmmetoden och som första åtgärd skaffas kameror fram till de bibliotek som saknar sådana. Vi kommer fram till att vi måste förse alla lånekort med personnummer för att i efterhand kunna genomföra

SOU 1972:20 509

1På samtliga större bib- liotek är idag infört ett registreringssystem, som går ut på att man på en och samma filmruta fotograferar bokens kort, låntagarens kort och ett s k transaktionskort. Detta system har införts främst för att rationali- sera bibliotekens rutiner för återkrav av utlånade böcker. 2Signum benämnes den bokstavskod som sätts på varje bok ide svenska folkbiblioteken. Koden kan vara en-, två- eller flerställig. Så betecknas t.ex, skönlitteratur med H, svenska romaner, noveller och kåserier med Hc, utländska romaner, noveller och kåserier översatta till svenska med Hce, osv.

datainsamlingen av låntagaruppgifterna. Bibliotekarierna åtar sig att se till att alla lånekort kompletteras med personnummer efter den 15 januari 1970. Detta ska gå till så, att i samband med de lån som görs efter detta datum, frågar bibliotekspersonalen efter personnummer och skriver detta på lånekortet. Utbildningsvariabeln är dock fortfarande ett olöst problem. Denna uppgift saknas i våra offentliga befolkningsregister. Det bestäms till slut, att bibliotekspersonalen i Kirseberg och i Skellefteå åtminstone på försök i samband med kompletteringen med personnum- mer ska fråga efter skolutbildningen och påföra lånekortet en utbild- ningskod. Alla är dock införstådda med de praktiska svårigheterna i samband med detta arbete.

Detaljdiskussion av undersökningspopulation, urvalsmetod och urvals- storlek vidtar. (Med undersökningspopulation menar man i statistiska undersökningar den mängd elementära enheter som man avser att studera. Vår elementära enhet är boklån i de fem orternas bibliotek under en viss tidsperiod.) Detaljplaneringen av experimentverksamheten som också pågår under hösten leder till att biblioteken ska genomföra två experimentomgångar, en under våren och en under hösten 1970. Det verkar nu naturligt att även bearbetningen av boklånefilmema sker etappvis. Vi beslutar oss nu för att studera perioden 15 januari—3 maj 1970 i en första etapp. Vår undersökningspopulation definieras alltså som de bibliotekslån som är gjorda under denna period på respektive bibliotek.

Vi bestämmer oss för urvalsmetod och kommer fram till att ett systematiskt urval biblioteksvis från filmerna av vart izte län är att föredra både från statistisk-teoretisk och praktisk synvinkel. Men vilken urvalsstorlek ska vi välja? Som så ofta annars i urvalsundersökningar blir det en avvägning av kostnader mot krav på precision och tillförlitligheti resultaten. Här kommer dock ytterligare ett problem in i bilden. Vi skai möjligaste mån försöka planera för att kunna genomföra förändringsstu- dier under vårens gång. Vi beslutar oss för att dela in våromgången i tre perioder:

I avvägningen av kostnader mot önskad tillförlitlighet stannar vi för att dra ett urval om ca 500 lån för varje bibliotek och för var och en av dessa tre perioder. Totalt ska vi alltså studera 7 5001ån under våren.

Januari—april 1970

Arbetet med omskrivning av låntagare till följd av kompletteringen med personnummer är till en början mycket krävande för bibliotekspersona- len. Vi får dystra föraningar om att ett omfattande kompletteringsarbete väntar oss när vi ska bearbeta bokfilmerna. Besök på några bibliotek ger

Period nr Datum

15.1 — 31.1 Förberedelser, inga experiment Uppbyggnadsskede 16.3 — 3.5 ”Utvcrkningsskede", experimentverksamhet i full skala

(»Nr—l D—l N >_- (I! U)

SOU 1972:20

dock en viss uppmuntran. Låntagarna är i stort sett mycket samarbetsvil- liga och har förståelse för vår verksamhet. Det visar sig dock, som vi befarade, att utbildningsuppgifterna är svåra att få in, inte minst därför att personalen är så hårt belastad med andra arbetsuppgifter.

Detaljplaneringen av bearbetningsmomenten genomföres vid Statistis- ka Centralbyrån (SCB). Vi bestämmer oss för att använda signum vid grupperingen av böckerna i olika genrer. Det är den enda möjlighet som står till buds då man som vi använder icke biblioteksutbildat folk vid kodningsarbetet. Andra alternativ är alltför kostsamma.

Maj

Vårens lånefilmer börjar strömma in från de olika biblioteken. Vi gör ett överslag över hur många lån som är gjorda på respektive bibliotek för var och en av de tre perioderna. Därefter bestämmer vi urvalsfraktion, dvs hur stor andel av samtliga lån vi ska välja per bibliotek och period. De urvalsfraktioner vi väljer framgår av tabell 7.1.

Stansunderlag kommer från tryckeriet och vi skriver kodningsinstruk- tioner. Fem avläsningsapparater hyrs från Bibliotekstjänst.

Juni

Kodningsarbetet börjar med utbildning. En person sätts på varje biblioteksfilm. De instrueras att läsa av var 3:e, var 8:e, var 20:e osv filmruta, alltefter den urvalsfraktion som gäller.

Man fyller i ett stansunderlag per avläst lån. Först ska kodaren fyllai ett identitetsnummer för varje lån som kommer med i urvalet. Det är så uppbyggt att man från detta nummer kan avläsa bibliotek och datum för lånet. Därefter fylls personnumret i från lånekortet på filmen, (i den mån det finns antecknat). Låntagarens namn förs också över till stansunderla- get samt eventuell utbildningskod. Därefter antecknas klockslaget för länet. Slutligen kodas bokgenre från bokens signum.

Till en början går arbetet trögt, bl a beroende på att personalen är ovan och avläsningen ansträngande för ögonen. Somliga filmer är mycket svåravlästa. Snart upptäcker vi att vi inte i instruktionen har fått med alla

Tabell 7.1 Procentuella urvalsfraktioner (urvalets procentuella andel av samtliga lån under respektive period).

Bibliotek Period 1 Period 2 Period 3 (15.1—31.1) (1.2—15.3) (163—3.5)

Kirseberg 13 Oxhagen 33 Skärholmen 5 Skellefteåa 7 Jörn 100

aHär ingår såväl huvudbiblioteket som Prästbordsfilialen.

SOU 1972:20

signa, som ska kodas som barn- och ungdomslitteratur, och att vi är tvungna att koda om materialet. Men efter en vecka flyter arbetet bra. Vi genomför stickprovskontroller av kodningsarbetet och finner låg

felprocent. Efter avläsning och kodning sorteras stansunderlagen biblioteksvis i två

ordningar: de underlag som har kompletta personnummer sorteras i personnummerordning och de som inte har kompletta personnummer sorteras i bokstavsordning efter namn.

Juli

Det första kodningsarbetet är avslutat och vi ska nu komplettera de ca 8 000 stansunderlagen med uppgifter om låntagarna. Vi börjar med att skriva låntagarlistor från varje bibliotek från de sorterade stansunderla- gen. Dessa listor sänder vi till de allmänna försäkringskassorna på respektive ort och ber om kompletteringar från deras register. Vi tar bara med låntagare som är 16 år eller äldre, eftersom detta är försäkringskas- sans åldersgräns. Kassorna kompletterar nu våra listor med uppgifter om adress, civilstånd, yrkesbeteckning och obligatorisk sjukpenningklass. Arbetet drar ut på tiden eftersom vi är mitt inne i semestertider, men också därför att många låntagare är svåra att hitta — särskilt dem som vi inte har kompletta personnummer för. Efterhand får vi tillbaka listorna men många personer saknar vi fortfarande uppgifter om.

Augusti

Vi skickar ut listorna på nytt till försäkringskassor runt själva undersökningsorterna i hopp om att få in kompletterande uppgifter. För några återstående låntagare lyckas det, men fortfarande återstår en restgrupp. Vi försöker med telefonkompletteringar till några pastorsäm- beten dock utan några uppmuntrande resultat. Vi får till slut finna ossi ett visst bortfall. Under tiden har kompletteringskodning av stansunderlagen för de låntagare, som vi har fått in uppgifter om, pågått. Det är civilstånd, yrke, bostadsläge och sjukpenningklass som förts över till stansunderlagen. Bostadsläget kodas efter den ekologiska områdesindelning, som de biträdande sociologerna (författarna till ortsrapporterna) har utarbetat.]

Den 24 augusti kodas det sista stansunderlaget och materialet kan lämnas till stansning.

September

Materialet stansas på hålkort. Vi diskuterar och fastslår så småningom en tabellplan, som överlämnas till programmeraren.

Oktober

Programmering och uttestning av tabellprogrammen pågår. I slutet av månaden blir första tabellomgången klar.

512 SOU 1972:20

1 Se kapitel 2!

November

Samtliga tre tabellomgångar blir färdiga. Vi närmar oss försiktigt den väldiga siffermängd, som är undersökningens råresultat. Vi inser snart att det kommer att ta tid att lära sig förstå och rätt tolka de tabeller vi har kört fram. Under upprepade diskussioner börjar dock dispositionen av analysen att ta form. Vi finner snart att det är lämpligt att presentera resultaten i två etapper.

Etapp ] blir en redogörelse för undersökningens bakgrund, syften, genomförande och presentation av utgångsläget på biblioteken, m ao utlåningen, struktur (dvs detta kapitel).

Etapp 2 blir en presentation och analys av strukturella förändringar i utlåningen i samband med biblioteksexperimenten. 1 etapp 2 kommer också data att finnas tillgängliga från ytterligare bearbetningar av lånefilmer från hösten och vintern 1970—1971 .

Härmed kan det vara nog ordat om våra bekymmer i samband med undersökningens planering och genomförande. Innan vi går in på resultaten ska dock några ord sägas om tillförlitligheten i resultaten.

De tabeller som utgör undersökningsresultaten innehåller till största delen procenttal. Dessa procenttal baserar sig på det urval av boklån, som vi har dragit, men tack vare den tillämpade urvalsmetoden kan de sägas utgöra skattningar av motsvarande procenttal för samtliga boklån vid aktuella bibliotek under undersökningsperioden, dvs skattningar på undersökningspopulationen. (Population i statistisk mening behöver inte nödvändigtvis vara en mängd individer utan kan lika gärna vara, som i vårt fall, en mängd boklån.) Om en skattning nu inte av någon anledning överensstämmer med motsvarande värde i undersökningspopulationen, säger man att skattningen har ett visst fel.

Allmänt kan många olika typer av fel förekomma i en statistisk undersökning. Av dessa är följande feltyper möjliga i denna studie.

Urvalsfel, dvs det fel som kan uppstå genom att man bara studerar ett urval och inte samtliga lån under den aktuella perioden.

Bortfallsfel, dvs det fel som kan uppkomma p g a att en eller flera uppgifter saknas för en eller flera enheter i urvalet.

Mätfel, dvs det fel som kan uppkomma genom att kodarna läser av eller kodar felaktigt.

Bearbetningsfel, dvs det fel som kan uppkomma vid den manuella och maskinella hanteringen av materialet.

För att få en uppfattning om felets sannolika omfattning för resp skattning används den statistiska teorin. Man antar då att varje skattning har en viss slumpfördelning som beror på de typer av fel som är nämnda ovan. Den 5 k standardavvikelsen, som kan beräknas för varje skattning, uppskattar slumpvariationens storlek i denna fördelning. Om nu medelvärdet i denna slumpfördelning inte skulle överensstämma med motsvarande populationsvärde säger man att skattningen har ett systematiskt fel.

SOU 1972:20 513

33

Felets sannolika omfattning kan beräknas genom ett konfidensinter- vall, som anger gränserna innanför vilka populationsvärdet ligger med en viss sannolikhet. Ett 95 procents konfidensintervall beräknas som skattningen i 2 gånger standardavvikelsen för skattningen. Ett intervall beräknat på 95 procents konfidensnivå omsluter i 95 fall av 100 populationsvärdet. Om ett systematiskt fel förekommer minskas sanno- likheten för att intervallet omsluter populationsvärdet, dvs konfidens- nivån sjunker.

För att inte alltför mycket tynga framställningen har några konfidens- intervall generellt inte beräknats på tabellernas procenttal, utom då det ansetts vara befogat att verkligen verifiera det statistiska säkerställandet. Standardavvikelserna har då beräknats med formler tillämpliga för obundet slumpmässigt urval. Riskerna för systematiska fel i skattningarna bedömer vi som obetydliga och i den mån de förekommer förorsakade av ett visst bortfall. Konsekvenserna av detta kommer fortlöpande att beaktas i resultatredo- visningen.

Härmed kan det vara dags att övergå till resultatredovisningen.

7.4 Bokutlåningen sedd mot olika grupper av låntagare Vi ska inleda resultatredovisningen med att studera hur lånen fördelar sig med avseende på låntagarnas ålder, kön, civilstånd och socialgruppstill-

hörighet.

Ålder

I tabell 7.2 är lånen för varje bibliotek fördelade efter låntagarnas ålder. I samtliga undersökningsområden visar det sig att en stor del av de böcker, som biblioteken lånar ut går till de allra yngsta låntagarna; barn under 13 år svarar för 20—25 % av den totala utlåningen. Denna siffra är dessutom säkerligen en underskattning, om man tar med den indirekta utlåningen i bilden. Åtskilliga av de lån som i denna undersökning har klassificerats som ”vuxenlån” därför att låntagaren har varit en vuxen person, har säkerligen gjorts för barns räkning. Det blir speciellt tydligt, om man jämför gifta och ogifta kvinnor med avseende på vilken typ av litteratur dessa grupper lånar, vilket vi ska återkomma till längre fram.

Tabell 7.2 Lånens procentuella fördelning efter låntagarens ålder.

Låntagarens ålder Summa Antal Uppgift 12 13 19 30 40 67 lå" i saknas _ _ — — _ — . 1 t 0 18 29 39 66 "m 8 M) Kirseberg 23 16 17 15 27 2 100 1 675 2 Oxhagen 25 12 24 27 12 1 100 1 550 - Skärholmen 26 11 20 21 19 3 100 1 495 6 Skellefteå 23 21 17 18 17 4 100 1 531 3 Jörn 19 27 7 14 27 6 100 1 762 3

514 SOU 1972:20

Utöver detta med de yngsta låntagarna uppvisar orterna rätt varierande fördelningar. Detta hänger naturligtvis delvis samman med skillnader i befolkningens ålderssammansättning. Men det vore felaktigt att direkt jämföra med orternas åldersfördelning. Man skulle då göra sig skyldig till en jämförelse mellan icke jämförbara storheter. Som vi sa inledningsvis är själva boklånen den enhet vi studerar medan enheten i befolkningstabel- ler är individer. Men det går naturligtvis inte att komma ifrån att det finns ett mycket starkt samband mellan lånens fördelningar och låntagarnas fördelningar. Det visar sig också att tabell 7.2 rätt väl speglar befolkningens ålderssammansättning på respektive ort. Från befolknings- tabellerna vet vi att det i Kirseberg och Jörn finns förhållandevis många äldre personer och att områdena Oxhagen och Skärholmen domineras av yngre människor, dvs överensstämmelsen med bokutlåningens fördelning efter låntagarnas ålder är uppenbar.

Kön

Vi vet också att det finns en viss övervikt för män i Kirseberg och Jörn, medan å andra sidan kvinnorna överväger något i Oxhagen, Skärholmen och Skellefteå. Detta gäller alltså hela befolkningen. Fördelar man lånen efter låntagarnas kön blir dock bilden något annorlunda, vilket tabell 7.3 utvisar. Fler böcker har lånats av kvinnorna än av män i alla fem undersökningsområdena. Det kan bero på att kvinnorna lånar fler böcker per lånetillfälle än männen. Den kvinnliga dominansen i utlåningen tycks vidare vara mest markant i Oxhagen och i Jörn. Det är anmärkningsvärt att dessa två orter uppvisar likheter i detta avseende, eftersom orterna i övrigt är så olika när det t ex gäller befolkningens ålder, yrkesverksamhet, utbildning osv. Man kanske kan förklara det på så vis att kvinnorna i Oxhagen tillhör den övre medelklassen och lever i en tämligen livaktig intellektuell miljö. Man har vidare tämligen goda yttre betingelser och därmed tid och kraft över att läsa böcker. 1 Jörn däremot kan förmodligen den kraftiga kvinnliga dominansen i utlåningen förklaras av att männen i så extremt liten utsträckning lånar böcker på bibliotek.

Övervikten för kvinnor i utlåningen är däremot minst markant, elleri det närmaste obefintlig i Skellefteå.

För man också in åldersvariabeln finner man att dessa tendenser inte är stabila från åldersklass till åldersklass. För de flesta orterna är övervikten

Tabell 7.3 Lånens procentuella fördelning efter låntagarens kön.

Män Kvinnor Summa Antal lån Uppgift i urvalet saknas (%) Kirseberg 45 55 100 1 675 2 Oxhagen 28 72 100 1 550 — Skärholmen 38 62 100 1 495 6 Skellefteå 44 56 100 1 531 3 Jörn 39 61 100 1 762 3

SOU 1972:20 515

Tabell 7.4 Lånens procentuella fördelning efter låntagarens ålder och kön.

Ålder Kön Kirseberg Oxhagen Skärhol— Skellefteå Jörn

men

— 12 år Män 39 32 32 30 38 Kvinnor 61 68 68 70 62

Summa 100 100 100 100 100

13 — 18 år Mån 45 33 38 47 35 Kvinnor 55 67 62 53 65

Summa 100 100 100 100 100

19 — 29 år Män 45 23 32 51 27 Kvinnor 55 77 68 49 73

Summa 100 100 100 100 100

30 — 39 år Mån 40 27 33 45 45 Kvinnor 60 73 67 55 55

Summa 100 100 100 100 100

40 — 66 år Mån 50 30 44 47 37 Kvinnor 50 70 56 53 63

Summa 100 100 100 100 100

67 — år Mån 55 75 55 70 76 Kvinnor 45 25 45 30 24

Summa 100 100 100 100 100

för kvinnliga låntagare i den yngsta åldersgruppen, dvs barn upp till 12 år gamla, lika med genomsnittet över alla åldrar. Därefter tilltar den kvinnliga dominansen i utlåningen med åldern och når sitt maximum i intervallet 19—29 år. Därefter börjar det väga mer jämnt mellan män och kvinnor, och bland pensionärerna går faktiskt betydligt fler av lånen till män än till kvinnor. Detta samband belyses av tabell 7.4.

Civilstånd

Vi har delat in materialet i två grupper: lån som gjorts av gifta låntagare och lån som gjorts av icke gifta låntagare, dvs personer som är ogifta, frånskilda eller änkor/änklingar. Grupperingen har enbart gjorts för län där låntagaren är 19 år eller äldre, dvs om låntagaren i princip har varit ”giftasvuxen”, tabell 7.5.

Tabell 7.5 Lånens procentuella fördelning efter låntagarens civilstånd. Endast län där låntagaren är 19 år eller äldre.

Gifta Icke gifta Summa Antal lån i urvalet Kirseberg 69 31 100 962 Oxhagen 84 16 100 921 Skärholmen 76 24 100 813 Skellefteå 65 35 100 797 Jörn 71 29 100 885

516 SOU 1972:20

Tabell 7.6 Lånens procentuella fördelning efter låntagarens socialgrupps- tillhörighet. Endast lån till förvärvsarbetande låntagare ingår.

Ort Socialgrupp Summa Antal lån i urvalet I 11 111 Kirseberg 4 51 46 100 589 Oxhagen 15 60 25 100 590 Skärholmen 11 64 25 100 568 Skellefteå 12 57 30 100 473 Jörn 7 53 40 100 528

Genomgående för alla orterna är att huvuddelen av lånen har gjorts av gifta låntagare. Detta är mest markant i Oxhagen, men där är också en mycket stor andel av befolkningen gift. Detsamma gäller Skärholmen. Slutsatsen blir sålunda att tabell 7.5 ganska väl speglar den vuxna befolkningens fördelning på kategorierna gifta och inte gifta.

Socialgruppstillhörighet

Det finns en gammal indelningsgrund från år 1952 som används i sam- band med valstatistiken för att indela yrkesverksamma individer i tre kategorier. Dessa tre grupper brukar ofta kallas för socialgrupper. Indelningsgrunden ska spegla den sociala ställningen och ta hänsyn till såväl utbildning och inkomst som typ av befattning i arbetet. Denna socialgruppsindelning har använts vid bearbetningen av denna undersök- ning och de intervju- och enkätundersökningar bland de vuxna, som vi tidigare nämnt.

Vi är väl medvetna om kategoriseringens brister och inaktualitet, men något alternativt sammanfattande mått finns inte idag. I tabell 7.6 har de lån, som gjorts av förvärvsarbetande personer, fördelats efter låntagarens socialgruppstillhörighet.

Över hälften av de lånade böckerna har lånats av låntagare i socialgrupp Il. Övervikten för denna grupp är störst i Oxhagen och Skärholmen, men där är också socialgrupp 11 mest dominant bland befolkningen. l Kirseberg och Jörn tillhör över hälften av de förvärvsar- betande socialgrupp III medan under hälften av lånen går till låntagare av denna socialgrupp. Det tycks vara så att personer tillhörande socialgrup— perna II och I är flitigare boklånare än personer tillhörande socialgrupp 111, men skillnaderna är inte särskilt markanta.

5.12. Några avslutande kommentarer

I ett stort antal av tabellerna i detta kapitel i rapporten ger totalkolumn- erna en god information om skillnaderna i bok- och läsvanor mellan befolkningen i de olika undersökningsområdena. Några sådana totalko- lumner återges i tabell 5.69. För de flesta av dessa tabeller gäller att den redovisade aktiviteten etc är mest frekvent i Oxhagen eller Skärholmen, att den är något mindre frekvent i Skellefteå, och att den är minst frekvent i Kirseberg eller Jörn, i regel med Jörn som det undersöknings- område där den är minst frekvent.

När man delar in de intervjuade personerna i de fem undersöknings- områdena i grupper efter deras ålder, utbildningsnivå eller socialgrupps- tillhörighet (på det sätt som skett i detta avsnitt), visar det sig att personer tillhörande samma åldersgrupp, utbildningsgrupp, etc i stort sett skiljer sig ganska litet från varandra när det gäller förekomsten av de studerade läs- och bokvanorna. De skillnader mellan de olika undersök- ningsområdena, som återkommer i tabell efter tabell, beror huvudsakli- gen på att andelen personer med högre utbildning i hög grad varierar mellan de olika områdena. Det finns betydligt fler personer i de högre utbildningsgrupperna i Oxhagen och Skärholmen än i Skellefteå, och befolkningen i Skellefteå innehåller i sin tur en betydligt större andel högt utbildade personer än befolkningen i Kirseberg och Jörn. Det är

SOU 1972:20 455

detta förhållande som ligger bakom den regelmässigt återkommande ordningsföljden för procentvärdena i tabellen på föregående sida:

(1) Oxhagen (2) Skärholmen (3) Skellefteå (4) Kirseberg (5) Jörn

Även efter uppdelningen i homogena utbildningsgrupper kan man emellertid finna en tendens till samma ordningsföljd mellan orterna, när man jämför grupper av personer som är homogena med avseende på sådana egenskaper som kön, ålder, utbildning och socialgruppstillhörig- het.

Ordningsföljden mellan orterna för dessa homogena grupper är nämligen ofta densamma som den för totalgruppen före ”nedbrytningen” i homogena grupper, dvs Oxhagen och Skärholmen får relativt höga värden för de studerade aktiviteterna, vanorna, etc, medan Jörn och Kirseberg regelmässigt har jämförelsevis låga värden.

Ett exempel på detta är nedanstående sammanställning över informa- tionstätheten för lästa böcker bland personer på olika utbildningsnivåer i de fem undersökningsområdena (se vidare 5 338).

En tabell som visar samma förhållande är A2.2h i bilagedelen, som visar att antalet lästa böcker är högre i Oxhagen och Skärholmen än i Jörn, Kirseberg och Skellefteå för samtliga tre socialgrupper (med undantag av att Kirseberg avviker något när det gäller socialgrupp II).

I ett inledande resonemang i kapitel 3 (s 216) utgick vi från att det finns anledning att anta att förekomsten och frekvensen av olika slags fritidsaktiviteter hos befolkningen i en viss bebyggelsemiljö beror på fem grupper av faktorer, som vi karakteriserade på följande sätt: A Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar natur- och klimatförhållanden och därmed förknippade skillnader i bebyggelse- miljön och möjligheter att färdas till de centrala delarna av den egna orten och till andra orter. B Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar näringslivets

Socialgrupp

I 11 111 Mån Kirseberg — 0,5 0,4 Oxhagen 1,9 0,7 0,6 Skärholmen 1,5 1,1 0,7 Skellefteå 1,1 0,4 0,4 Jörn —- 0,5 0,3 Kvinnor Kirseberg — 0,7 0,2 Oxhagen 1,9 0,8 0,7 Skärholmen 1,8 0,8 0,4 Skellefteå — 0,8 0.3 Jörn — 0,4 0.3

456 SOU 1972:20

struktur, tillgången på arbetstillfällen av olika slag och tillgången på kommersiell service (t ex butiker) och ickekommersiell service (t ex skola, socialbyrå, bibliotek). C Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar befolknings- strukturen (könsfördelning, åldersfördelning, civilståndsfördelning, ut- bildningsnivå, yrkesgruppstillhörighet, inkomstnivå, socialgruppstill- hörighet, etc). D Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar (Dl) det ”naturgivna” utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter (i form av promenader, skogsvandringar, rodd, segling, bad, jakt, fiske, skidåk- ning, skridskoåkning etc) och (D2) det av människan ”uppbyggda” utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter i form av aktiviteter inom institutioner av typen idrottsplatser, bingohallar, teatrar, bibliotek, ungdomsgårdar). E Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar förekomsten av religiösa, politiska och allmänt ideologiska värderingar och normer, som har sin rot i områdenas ekonomiska, politiska, religiösa och sociala utveckling och som i dag fortfarande kan antas påverka fritidsvanorna hos befolkningen. En översiktlig bild av hur vi har tänkt oss att det kausala samspelet mellan dessa fem faktorer och fritidsbeteendet (och därmed bok- och läsvanorna) är beskaffat, har vi gett i figur 5.1 (s 307).

För C-faktorn har vi mera detaljerat redovisat hur vi tänker oss att olika personegenskaper av typen kön, ålder och utbildning är kausalt förknippade med varandra och med några av de läs— och bokvanor, som vi har kunnat mäta hos befolkningen i de fem undersökningsområdena. En översiktlig bild av hur vi antar att det kausala samspelet mellan dessa personegenskaper och dessa läs- och bokvanor är beskaffat har vi gett i figur 5.2 (s 308).

Avsikten med vår analys av den information om lås- och bokvanor, som vi har fått genom intervjuundersökningen i de fem undersöknings- områdena, har inte varit att visa att dessa ”sarnbandsmodeller” är riktiga i alla detaljer. De har närmast fungerat som ett slags lokaliseringsinstru- ment, när vi använt våra insamlade data för att undersöka sambandet mellan å ena sidan miljöfaktorer och personegenskaper och å andra sidan förekomsten och arten av vissa läs- och bokvanor. Den som studerar våra analyser, skall med hjälp av dessa enkla översiktliga ”sambandsmodeller” kunna se hur våra analyser av speciella samband är relaterade till de föreställningar vi har om strukturen hos det kausala samspelet mellan de studerade orsaksfaktorerna.

När det gäller faktorn A har vi ivåra analyser kommit fram till resultat som pekar på att natur— och klimatförhållanden självfallet påverkar förekomsten och frekvensen av olika fritidsaktiviteter (jakt, fiske, etc); det finns också anledning att anta att den låga bokläsningsfrekvensen i jörnbygden delvis beror på de stora avstånden till serviceanläggningar som bibliotek och boklådor för en avsevärd del av befolkningen i detta undersökningsområde.

Ett exempel på att faktor B påverkar bokvanorna, är att skillnadernai bokutbudet via boklådor och bibliotek mellan de fem undersökningsom-

SOU 1972:20 457

rådena leder till motsvarande skillnader i läsningen. Bokhandelns och bib- liotekens utbud påverkas i sin tur av näringslivets struktur, behovet av utbildad arbetskraft och tillgången på arbetstillfällen.

Sambandet mellan å ena sidan befolkningens fördelning på sådana bakgrundsvariabler som ålder, kön, utbildningsnivå och socioekonomisk nivå och å andra sidan läs- och bokvanorna är mycket påtagligt i vissa fall. De samband som vi funnit mellan vissa personegenskaper och bok- och läsvanor tycks passa ganska väl in i den modell över dessa kausala samband som vi presenterat i figur 5.2.

Faktoren Dl och D2 är så nära förknippade med faktorerna A och B att de samband som vi redan nämnt i samband med faktorerna A och B i praktiken också kan betraktas som belägg på att det ”naturgivna” och det ”människo-uppbyggda” utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter också påverkar fritidslivet (och därigenom också bok- och läsvanornai undersökningsområdena).

Det samband som vi funnit mellan förekomsten av en religiös tradition i Skelleftebygden och hög frekvens för läsning av religiösa böcker i detta område, tyder på att E-faktorn (förekomsten av specifika religiösa och politiska traditioner) också kan påverka läsvanorna i en social miljö.

Det är uppenbart att det faktum, att vi endast har tillgång till data om fem undersökningsområden gör att alla påståenden om ett samband mellan å ena sidan naturförhållanden, ekonomiska, befolkningsmässiga och sociala förhållanden och å andra sidan arten och frekvensen av fritidsvanor och läs- och bokvanor måste formuleras mycket försiktigt. Till stöd för våra resonemang har vi dock resultaten av en rad detaljanalyser, som pekar mot att det finns ett kausalt samband mellan dessa båda grupper av faktorer. Detta gäller särskilt för sambandet mellan befolkningsstrukturen och lås- och bokvanorna. De skillnader, som vi finner mellan de olika undersökningsområdenas läs- och bokvanor, är just de, som man bör räkna med att finna med utgångspunkt i den kunskap som vi har om sambandet mellan personegenskaper av olika slag och med utgångspunkt i vad vi vet om befolkningsstrukturen i de fem undersök- ningsområdena. Det förefaller emellertid inte som om alla skillnader i bok- och läsvanor mellan de fem undersökningsområdena kan förklaras på detta sätt. Samtliga de fem grupper av faktorer, som vi tagit med i vår modell, tycks spela en viss roll i sammanhanget.

Syftet med vår analys har alltså inte varit att i alla detaljer söka redovisa detta komplicerade samspel av orsaksfaktorer utan endast att klarlägga de väsentliga sambanden i denna struktur.

458 SOU 1972:20

Tabell 5.69 Förekomsten av olika läs- och bokvanor inom de olika undersökningsområdena. Siffrorna inom parentes anger rangordningen mellan undersökningsområdena med avseende på förekomsten av dessa läs- och bokvanor.

Procentuell andel som har

SOU 1972:20

minst 5 gjort minst utnyttjat läst minst läst minst läst minst läst minst läst minst hyllmeter 12 biblio- minst 3 ser- en bok en bok av en bok av en bok om en dikt- böcker i teksbesök vicemöjlig- inom var var och en en ”svår” konst, tea- samling bostaden de senaste heter på och en av av 3 förfat- författare ter, littera- under de 12 måna- något bib- 3 bokka- tare (av 28 (av 5 tur, musik senaste 12 dema liotek tegorier namngivna) namngivna) under de månaderna under de under de under de under de senaste 12 senaste 12 senaste 12 senaste 12 senaste 12 månaderna månaderna månaderna månaderna månaderna

Män

Kirseberg (3) 54,0 (4) 29,8 (4) (2) Oxhagen (1) 73,6 (2) 32,3 (3) (1) Skärholmen (2) 75,4 (1) 42,1 (1) (4) Skellefteå (3) 67,4 (3) 37,7 (2) (3) Jörn (5) 45,2 (5) 22,0 (5) (5)

Kvinnor

Kirseberg (3) (4) 30,6 (4) (4) Oxhagen (1) (1) 44,4 (2) (1) Skärholmen (2) (2) 47,8 (1) (2) Skellefteå (5) (3) 35 ,3 (3) (3) Jörn (4) (5) 23,9 (5) (5)

Läs- och bokvanor bland skolbarnen undersökningsområdena

— Skolbarnsundersökningen

Intervjuundersökningen i de fem undersökningsområdena gav oss infor- mation om bok- och läsvanorna bland personer i åldersintervallet 15—69 år. För att få information om bok- oeh läsvanor hos personer under denna ålder genomförde vi också en enkätundersökning bland elevernai årskurserna 3, 6 och 9 i samtliga grundskolor inom de fem undersök- ningsområdena. De elever som går i dessa årskurser var vid undersöknings- tillfället huvudsakligen 9, 12 och 15 år gamla (med en viss spridning kring dessa åldrar beroende på när eleverna hade börjat gå i grundskolan, men också beroende på om de på grund av sjukdom eller av andra skäl hade fått gå om någon årskurs).

De biträdande sociologerna (Karin Carmer, Nils Harvard, Anne-Marie Johard och Anders Järnegren) deltog i utarbetandet av det använda frågeformuläret och i planeringen av denna undersökning. De organisera- de också datainsamlingen i sina undersökningsområden (se 3 109). Frågeformuläret delades ut till eleverna i de studerande klasserna under en lektion kring månadsskiftet januari—februari 1970 av klasslärarna i enlighet med skriftliga instruktioner. Detta kunde ske tack vare ett mycket gott samarbete med skolledningen isamtliga fem undersöknings- områden och med rektorerna för de berörda skolenheterna. Undersök- ningen upprepades på samma sätt kring månadsskiftet januari—februari 1971.

Syftet med den första undersökningen var att kartlägga elevernas bok- och läsvanor under är 1969 (på samma sätt som vi hade samlat in data om den vuxna befolkningens bok- och läsvanor för år 1969 genom intervjuundersökningen). Syftet med att upprepa skolbarnsundersök- ningen ett år senare var att därigenom få möjligheter att ta reda på om bok- och läsvanorna bland eleverna hade förändrats under den tid som experimentverksamheten på biblioteken inom de fem undersökningsom- rådena pågick. Denna upprepning av studien var en parallell till vår upprepade datainsamling inom vuxengruppen genom vuxenenkäten vid månadsskiftet november—december 1970.

I detta kapitel kommer vi endast att redovisa resultat från den skolbarnsundersökning, som vi genomförde vid månadsskiftet januari— februari 1970. Resultaten av jämförelserna mellan elevernas bok- och

460 SOU 1972:20

läsvanor under år 1969 och 1970 kommer vi att redovisa i den bok om biblioteksexperimenten (Litteraturutredningens biblioteksstudier), som kommer att publiceras under våren 1972.

De resultat från den första av de två skolbarnsenkäterna, som vi redovisar här, ger inte heller en uttömmande redovisning av resultaten av denna studie. Både författaren till detta kapitel (Harald Swedner) och de biträdande sociologerna planerar att använda det insamlade materialet för en rad specialanalyser, som kommer att publiceras som särskilda forsk- ningsrapporter.l

6.4. Elevernas bokägande

Eleverna fick under intervjun också svara på frågan: ”Ungefär hur många böcker äger du själv?” Skolböcker skulle inte räknas. Svaret skulle ges

SOU 1972:20 477

genom att den tillfrågade kryssmarkerade något av följande fyra svars- alternativ:

0 Mindre än tio böcker 0 Tio till tjugo böcker 0 Tjugo till femtio böcker 0 Fler än femtio böcker Svarsfördelningen framgår av tabell 6.4a (för pojkarna) och tabell 6.4b (för flickorna). Någon skillnad mellan pojkar och flickor vad beträffar antalet ägda böcker tyder inte de erhållna svarsfrekvenserna på. Genomsnittsvärdena för ett index för antalet ägda böcker, som är baserade på att de fyra svarsalternativen ges poängtalen ett till fyra, ger ungefärligen samma värden för pojkar och flickor, som går i samma årskurs och är från samma undersökningsområde. Som rimligt är ökar antalet ägda böcker i samtliga fem undersökningsområden både bland pojkar och flickor något från årskurs 3 till årskurs 9. Vad som är intressantare är att det finns ganska markanta skillnader vad beträffar antalet ägda böcker mellan barn från de fem undersöknings- områdena. Barnen från Skärholmen och Oxhagen äger betydligt fler böcker än barnen från de övriga tre undersökningsområdena; särskilt bland barnen från Jörn är det många som äger mindre än tjugo böcker. Det framgår tydligare än av tabell 6.4 3 och 6.4 b av nedanstående procentsiffror, som är baserade på siffrorna i dessa två tabeller. Procentsiffran anger hur stor andel av eleverna som äger minst 20 böcker. Rangordningen mellan undersökningsområdena vad beträffar bokägandets utbredning anges inom parentes; områden med många bokägare med minst 20 böcker bland eleverna har fått en hög rangord- ningssiffra och områden med få bokägare med minst 20 böcker har fått en låg rangordningssiffra.

Procentandel elever som äger mindre än 20 böcker Pojkar Flickor Kirseberg Årskurs3 37,3 (3) 30,0 (2) Årskurs6 44,2 (2) 43,9 (2) Årskurs9 36,1 (1) 46,9 (1) Oxhagen ÅrskursS 50,0 (5) 45,2 (4) Årskursö 56,5 (4) 70,8 (4) Årskurs9 93,3 (5) 80,0 (4) Skärholmen Årskurs3 38,2 (4) 52,2 (5) Årskurs6 52,4 (3) 74,1 (5) Årskurs9 76,8 (4) 81.5 (5) Skellefteå Årskurs3 25,7 (2) 30,6 (3) Årskurs6 57,7 (5) 58,9 (3) Årskurs9 50,0 (3) 62,5 (3) Jörn Årskurs3 18,2 (1) 21,2 (1) Årskurs6 43,3 (1) 34,8 (1) Årskurs9 44,7 (2) 47,1 (2)

478 SOU 1972:20

De erhållna rangordningarna står i god överensstämmelse med vad vi tidigare konstaterat, när vi med hjälp av data från intervjuundersökningen bland de vuxna fann att bokbestånden i de intervjuades hem var störst bland dem, som bodde i Skärholmen och Oxhagen och minst bland dem, som bodde i Jörn; det verkar rimligt att anta att dessa skillnader i bokbeståndens storlek bland både de vuxna och skolbarnen i de fem undersökningsområdena hänger samman med skillnaderna i genomsnittlig inkomstnivå för befolkningen idessa områden. Se tabell 3.15a och 3.15b på s 231—232.

6.5. Frekvenser för olika sätt att skaffa sig tillgång till böcker bland eleverna

Barnen i den studerade gruppen kan få tillgång till böcker på många olika sätt. Under intervjun fick de svara på frågor om hur ofta de fick tillgång till böcker på något eller några av följande sätt:

genom att köpa böcker till sig själva i bokhandeln genom att köpa böcker till sig själva i kiosk genom att köpa böcker till sig själva i varuhus eller annan affär genom att få böcker i present genom att läsa böcker som fanns i hemmet genom att låna böcker av kamrater genom att låna böcker i skolbiblioteket genom att låna böcker i andra bibliotek (än skolbiblioteket)

I tabell 6.5 a och 6.5 b har vi angett ett index för den frekvens med vilken eleverna från de fem undersökningsområdena säger sig få tagi böcker på dessa åtta sätt. Detta index är baserat på följande poängtal för olika svarsalternativ:

Poängtal

Aldrig 0 Några gånger om året 1 Mer än en gång i månaden (och andra svarsalternativ som innebär att den svarande fått tillgång till böcker på detta sätt mer än ”några gånger om året”) 2

Vid jämförelser mellan de erhållna indextalen bör man hålla i minnet att det förhållandet, att en person får tillgång till en bok på något av de angivna sätten, inte innebär att han har läst i denna bok (även om så ofta torde vara fallet). Ur denna synpunkt finns det alltså en viktig skillnad mellan den av frågorna, som syftar till att ta reda på hur ofta en person läser böcker som finns att tillgå i hans hem, och de frågor som syftar till att ta reda på hur ofta han/hon får tillgång till böcker på något av de sju andra sätten.

Tabellerna 6.5 a och 6.5 b viar att det mest frekventa sätter på vilket både pojkar och flickor får tillgång till böcker består i att de läser i de böcker som finns ihemmet. Näst högst frekvens har lån på skolbibliotek, som i de båda yngre årskurserna i ganska många delgrupper är ett mera frekvent sätt att skaffa sig tillgång till böcker än utnyttjandet av böcker

SOU 1972:20 479

SOU 1972 20

Tabell 6.5a Index för frekvensen för olika sätt att skaffa sig tillgång till böcker bland eleverna.

Pojkar

Läsa böcker som fanns i hemmet

Få böcker i present

Låna böcker av kamrater Låna böcker på skolbib- liotek

Rang- ord- ning mellan under— sök- nings- områ- dena Rang- ord- ning mellan under- sök- nings- områ- dena Rang- ord- ning mellan under- sök- nings- områ- dena

Kirseberg Årskurs 3 6 9

Totalt

Oxhagen

Årskurs 3 6 9

Totalt

Skärholmen Årskurs 3

6 9

Totalt

Skellefteå Årskurs 3 6 9

Totalt

1,70 0,90 1,16 1,41 1,65 1,35 1,27

(2) (5) (5) (4) (4) (3) (1)

0,97 0,92 0,76 0,88 1,03 0,96 0,93

(5) (4) (4) (4) (3) (3) (2)

0,63 0,70 0,49 0,60 0,81 0,57 0,87

(3) (4) (5) (5) (1) (5) (1)

1,46 1,57 1,50 1,22 1,49 1,76 1,59 1,23 1,51

(3) (5) (2) (3) (2) (1) (1) (2) (1)

0,99 1,02 1,01 0,89 0,99

1,05 0,98 0,94 0,99

(1) (4) (1) (3) (1) (1) (2) (1) (1)

0,74 0,58 0,76 0,57 0,64 0,72 0,98 0,73 0,81

(2) (4) (3) (4) (4) (2) (1) (2) (1)

1,57 1,16 0,32 0,98

1,55 1,83 0,93 1,51

1,20 1,25 0,71 1,14 1,92 1,48 0,77 1,38

Rang- ord- ning mellan under- sök- nings- områ- dena

(2) (5) (5) (5) (3) (1) (2) (1) (5) (4) (4) (4) (1) (2) (3) (2)

Låna böcker på andra bib- liotek än skolbiblio- tek Köpa böcker i bokhandel

Köpa böcker

i varuhus och

andra affärer Köpa böcker

i kiosk

Me- del-

R ang- ord- ning mellan under- sök- nings- områ- dena

Rang- ord— ning mellan under- sök- nings- områ- dena

1,00 (2) 0,93 (1) 0,72 (3) 0,88 (2) 0,83 (2) 0,73 (3) 0,46 (5) 0,66 (4)

1,03 (1) 0,78 (5) 1,20 (1) 0,99 (1)

0,84 (1) 0,65 (5) 1,07 (1) 0,83 (1)

0,81 ( 3) 0,88 (3) 0,55 (5)

0,79 (4)

0,71 (3) 0,78 (2) 0,53 (3) 0,72 (3)

0,77 (4) 0,93 (1) 0,80 (2) 0,83 (3) 0,70 (4) 0,83 (1 ) 0,65 (2) 0,73 (2)

0,77 0,68 0,50 0,64 0,65 0,57 0,80 0,65 0,65 0,66 0,57 0,64 0,69 0,73 0,54 0,65

Rang- ord- ning mellan under- sök- nings- områ- dena

(l) (2) (4) (3) (3) (4) (l) (l) (3) (3) (2) (3) (2) (1) (3) (1)

0,77 0,43 0,39 0,50 0,45 0,26 0,33 0,36 0,44 0,33 0,33 0,38 0,35 0,40 0,51 0,42

Rang- ord- ning mellan under- sök- nings- områ- dena

(l) (1) (3) (1) (3) (5) (4) (5) (4) (4) (4) (4) (5) (2) (1) (2)

Summa för index för åtta ”bokan- skaffnings- aktiviteter”

Me— Rang- del- ord- tal ning för mellan in- under- dex sök- nings- områ— dena

8,24 (1) 6,45 (5) 4,80 (5) 6,55 (4) 8,01 (2) 6,17 (3) 7,40 (1) 7,53 (1) 6,98 (4) 7,17 (2) 5,37 (4) 6,79 (3) 7,96 (3) 7,92 (1) 6,17 (2) 7,32 (2)

SOU 1972 20

1,70 (2) 1,27 (4) 1,21 (4) 1,36 (5)

1,64 1,47 1,21 1,47

Tabell 6.5b Index för frekvensen för olika sätt att skaffa sig tillgång till böcker bland eleverna. Flickor Läsa böcker Få böcker Låna böcker Låna böcker Låna böcker Köpa böcker Köpa böcker Köpa böcker Summa för som fanns i present av kamrater på skolbib- på andra bib- i bokhandel i varuhus i kiosk index för hemmet liotek liotek än och andra åtta ”bokan-

skolbiblio— affärer skaffnings- tek aktiviteter”

Rang- Rang- Me- Rang- Me— Rang- Me— Rang- ord- ord- del- ord- del- ord- del- ord- ning ning tal ning tal ning tal ning mellan " mellan " "' för mellan " för mellan " för mellan under- ' under- ' in- under- ' in- under- ' in- under- sök- sök- dex sök— dex sök- dex sök- nings— nings- nings- nings— nings- områ- områ- områ— områ- områ- dena dena dena dena dena

Kirseberg

Årskurs3 (1) 1,20 (1) (2) (2) 8,61 (3) 6 (1) 1,01 (4) (3) (3) 8,19(5) 9 (5) 0,89 (5) (4) (3) 6,19 (5)

Totalt (4) 1,03 (3) (2) (3) 7,63 (5)

Oxhagen

Årskurs 3 (4) 1,09 (2) (l) (3) 8,83 (2) 6 (1) 1,04 (1) (1) (1) 10,36 (1) 9 (1) 0,95 (3) (1) (1) 7,61 (2) Totalt (1) 1,04 (1) (1) (l) 8,99 (1)

Skärholmen

Årskurs 3 (3) 1,09 (2) (3) (4) 8,24 (4) 6 (4) 1,04 (1) (4) (2) 8,80 (2) 9 (3) 0,98 (2) (2) (2) 7,18 (4) Totalt (2) 1,04 (1) (4) (2) 8,30 (2)

SOU 1972:20

Skellefteå

Årskurs 3 (2) 1,08 (4) (4) (1) 9,19 (1) 6 (3) 1,03 (3) (5) (3) 8,73 (3) 9 (4) 1,00 (1) (3) (5) 7,37 (3) Totalt (3) 1,03 (3) (5) 8,95 (2)

SOU 1972:20

7,82 (5) 8,56 (4) 7,95 (1) 8,09 (4)

8,55 8,78 8,24 8,24

som finns i hemmet. Lån på skolbibliotek är emellertid ett anskaffnings- sätt som starkt avtar i frekvens med högre årskurs (och högre ålder); detta förvärvssätt spelar därför en jämförelsevis liten roll när barnen hunnit upp till årskurs 9.

Flickorna har en högre frekvens för sju av de åtta bokanskaffnings- sätten; undantaget är bokinköp i kiosker, som förekommer ungefär lika ofta bland pojkar och flickor. Den högre frekvensen för flickorna återkommer med få undantag vid samtliga femton jämförelser mellan grupper av pojkar och flickor, som går i samma årskurs och som är från samma undersökningsområde (utom, som redan påpekats, vad beträffar bokinköp i kiosker). Skillnaderna mellan de beräknade frekvensindexen är emellertid i regel små; de största skillnaderna finner man för lån av kamrater; flickorna lånar betydligt oftare böcker av kamrater än pojkar- na.

Vi har tidigare funnit att bokläsningsfrekvensen avtar med högre årskurs både bland pojkar och flickor, och att skillnaden i bokläsnings- frekvens är störst mellan å ena sidan årskurserna 3 och 6 och å andra sidan årskurs 9. Vi finner här att ett totalindex för olika ”bokanskaff- ningssätt” (se de två sista kolumnerna i tabellerna 6.5 3 och 6.5 b) i stort sett minskar på samma sätt. Det beror framför allt på att eleverna i årskurs 9 lånar mera sällan på skolbiblioteken och att de mera sällan läser i böcker som finns i hemmet.

Jämförelser mellan grupper från de fem undersökningsområdena, som består av elever av samma kön och som går i samma årskurs, ger inte några regelbundet återkommande skillnader mellan de fem undersök- ningsområdena för totalindexet för bokanskaffning; se de båda sista kolumnerna i tabellerna 6.5 a och 6.5 b. Ser man på de olika bokan- skaffningssätten finner man emellertid att bokköp i bokhandel eller i

Summan av index för bokanskaffning i bokhandel ochi varuhus eller annan affär

Pojkar lilickor

Årskurs 3 Kirseberg 1,60 1,62 Oxhagen 1,49 1,57 Skärholmen 1,36 1,57 Skellefteå 1,39 1,71 Jörn 1,00 1,43 Årskurs 6 Kirseberg 1,61 1,67 Oxhagen 1,22 2,04 Skärholmen 1,44 1,91 Skellefteå 1,56 1,79 Jörn 1,20 1,66 Årskurs 9 Kirseberg 0,96 1,34 Oxhagen 1,87 1,50 Skärholmen 1,10 1,5 3 Skellefteå 1,19 1,43 Jörn 0,80 1,23

434 sou 1972:20

Index för bokanskaffning genom lån i skolbibliotek

Pojkar Flickor Årskurs 9 Kirseberg 0,32 0,51 Oxhagen 0,93 1,25 Skärholmen 0,71 0,77 Skellefteå 0,77 1,12 Jörn 1 ,10 1,7 2

varuhus och andra affärer är två bokanskaffningssätt, som i samtliga tre årskurser bland både pojkar och flickor har den lägsta eller näst lägsta frekvensen i Jörn.

Att det existerar en sådan genomgående skillnad (som dock inte är markant stor) mellan Jörn och de fyra andra undersökningsområdena är självfallet något som man med utgångspunkt i vår kännedom om det existerande kommersiella bokutbudet har anledning att vänta sig.

Vi har redan tidigare noterat att boklån genom skolbiblioteken avtar starkt med högre årskurs (och högre ålder) och att detta förhållande är särskilt markant bland både pojkar och flickor i Kirseberg. Det leder till att detta anskaffningssätt är mindre frekvent i Kirseberg än i de fyra andra undersökningsområdena bland både pojkar och flickor tillhörande årskurserna 6 och 9. Särskilt markant är skillnaden mellan Kirsebergs- barnen och barnen i de fyra andra undersökningsområdena i årskurs 9.

Denna stora skillnad i bokanskaffningsfrekvens mellan å ena sidan Kirsebergsbarnen i årskurs 9 och å andra sidan barnen från de fyra andra undersökningsområdena i årskurs 9 är en av de faktorer som bidrar till att totalindexet för bokanskaffning är markant lågt för Kirsebergsbarneni denna årskurs. Detta förhållande står i god överensstämmelse med det förhållandet att vi tidigare funnit att både pojkar och flickor från årskurs 9 i Kirseberg har en markant låg bokläsningsfrekvens, se tabellerna 6.3 a och 6.3 b! Det är inte möjligt att på grundval av de data som vi har tillgång till ge någon förklaring till detta förhållande, som kan betraktas som säker. En rimlig men osäker ”ex-post-facto”—förklaring är emellertid att barn som växer upp i en stadsdel som Kirseberg (som till stora delar är ett mer eller mindre utpräglat slumområde) inte i lika stor utsträckning bevarar det intresse för att läsa böcker, som av våra resultat att döma etableras under de första skolåren; en tänkbar förklaring till att så är fallet är att detta läsintresse inte blir föremål för samma ”uppbackning” i hemmiljön bland barnen i Kirseberg som bland barnen i de fyra andra undersökningsområdena; det gäller särskilt i förhållande till barnen i Oxhagen, Skärholmen och Skellefteå, där föräldrarna genomsnittligen har högre utbildning och högre inkomster. Denna förklaring fungerar emeller— tid inte för Jörns del; för barnen i detta glesbygdsområde kan man tänka sig att orsaken till att de i större utsträckning än barnen i Kirseberg fortsätter att skaffa sig böcker och att läsa böcker i femtonårsåldern är att miljön i Jörn inte erbjuder så många fritidsalternativ som stadsmiljön i Kirseberg (trots att Kirseberg i jämförelse med många andra stadsdelar har ett begränsat utbud av fritidsalternativ).

SOU 1972:20 485

6.6. Elevernas utnyttjande av olika slags bibliotekstjänster

I det frågeformulär, som eleverna skulle besvara, ingick en frågeserie, som syftade till att fastställa i vilken utsträckning de hade utnyttjat de olika servicemöjligheter och möjligheter till fritidssysselsättningar, som biblio- teken erbjuder. Frågeserien omfattade följande tjugo frågor:

Har Du varit på bibliotek och läst böcker? [] Ja El Nej Har Du varit på bibliotek och läst tidningar? [] Ja I] Nej Har Du varit på bibliotek och läst tidskrifter? |:] Ja El Nej Har Du varit på bibliotek och löst frågor i frågesport? D Ja [1 Nej Har Du varit på bibliotek och lånat skivor? 121 Ja [1 Nej Har Du varit på bibliotek och lånat band? [1 Ja 1] Nej Har Du varit på bibliotek och beställt böcker? |:] Ja Cl Nej Har Du varit på bibliotek och tittat på utställningar? D Ja |:] Nej Har Du varit på bibliotek och hört radio? [1 Ja [1 Nej Har Du varit på bibliotek och sett TV? 1] Ja D Nej Har Du varit på bibliotek och hört musik? |] Ja |:] Nej Har Du varit på bibliotek och hört sagor? Cl Ja [] Nej Har Du varit på bibliotek och sett eller spelat kasperteater? El Ja [:l Nej Har Du varit på bibliotek och spelat spel? El Ja Cl Nej Har Du varit på bibliotek och sett film? Cl Ja [___l Nej Har Du varit på bibliotek och sett eller spelat teater? |:] Ja EI Nej Har Du varit på bibliotek och träffat kamrater? El Ja |:] Nej Har Du varit på bibliotek och gått på föredrag och debatter? El Ja El Nej Har Du varit på bibliotek och skaffat upplysningar? [:| Ja [1 Nej Har Du varit på bibliotek och lånat böcker åt andra? D Ja El Nej

Av tabell 6.6 framgår att medeltalet för det antal typer av biblioteks— tjänster, som de intervjuade eleverna hade utnyttjat, varierade från lägst 4,39 (pojkar i årskurs 3 i Jörn) till högst 9,62 (pojkar i årskurs 9 i Kirseberg). Kirseberg har det högsta medeltalet för både flickor och pojkar i samtliga de tre årskurser, som vi studerat, och Jörn har det lägsta eller näst lägsta medeltalet för både flickor och pojkar i samtliga dessa tre årskurser. Tabell 6.7a och tabell 6.7b visar hur stor procentuell andel av eleverna i årskurserna 3, 6 och 9, som har utnyttjat var och en av de tjugo aktivitetsmöjligheterna.

Ser man på hur eleverna i de tre årskurserna utnyttjat var och en av de tjugo aktivitetsmöjligheterna, så finner man naturligtvis att det finns ett samband mellan variationerna i det existerande utbudet av service på biblioteken inom de fem undersökningsområdena och den procentandel som utnyttjat de olika servicemöjligheterna; det torde endast vara i mycket begränsad utsträckning, som barnen i de fem undersökningsområ- dena utnyttjat servicemöjligheter vid bibliotek utanför sitt undersök— ningsområde.

Om vi ser på vilka bibliotekstjänster, som minst 20 % av de intervjuade barnen från de fem undersökningsområdena använt sig av, finner vi att detta antal tjänster är följande:

486 SOU 1972:20

Pojkar Flickor

Kirseberg 17 18 Oxhagen 13 12 Skärholmen 16 16 Skellefteå 11 11 Jörn 10 10

De aktiviteter som de intervjuade eleverna oftast ägnar sig åt och de tjänster som de oftast utnyttjar framgår av nedanstående tablå.

Uppställningen visar att vissa aktiviteter förekommer i betydande utsträckning vid biblioteken i samtliga fem undersökningsområden, me- dan andra är frekventa imånga men inte i samtliga undersökningsområden. Några förekommer i begränsad utsträckning vid biblioteken i något eller några av de fem undersökningsområdena och har uppenbarligen karak- tären av en marginell och ny form av biblioteksservice. Till de aktiviteter, som minst 20 % av både pojkarna och flickorna har ägnat sig i minst fyra av de fem undersökningsområdena hör:

träffat kamrater läst i böcker

lånat böcker

läst tidningar sett utställningar skaffat upplysningar

Aktivitet Kirseberg Skärholmen Oxhagen Skellefteå Jörn Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk 3

Träffat kamrater Läst 1 böcker Lånat böcker” Läst itidningar Sett utställningar Skaffat upplysningar Lånat böcker åt andra Beställt böcker l'lört musik Deltagit i frågesport Spelat spel Sett film

Hört sagor

Sett på TV Lyssnat på radio Sett kasperteater Sett teater Lånat skivor Hört föredrag och debatter Lånat ljudband

| xxxxxx | >4| xxxxxxx

I>C>Cl

I>Cl XXXXXXXXX |>€l XXXXXXXXX

l>€>4>4>€| >4>€>€>€>€>€>4>€ |>€>€l Xl XXXXXXXX

lXXXXXXXXXXXXXXXX XXXXXXXXXXXXXXXXX IXXXXXXXXXXXXXXX IXXXXXXXXXXXXXXXX |>C>Cl |>€>€I

Anm: Pk = Pojkar [71 = Flickor a Denna fråga ställdes separat som fråga nr 23 i frågeformuläret i en något annor- lunda form än de övriga frågorna.

SOU 1972:20 487

lånat böcker åt andra beställt böcker hört musik

Till de biblioteksaktiviteter som förekommer i betydande utsträckning bland eleverna i åtminstone något av de fem undersökningsområdena hör:

deltagit i frågesport spelat spel

sett film hört sagor sett på TV

lyssnat på radio sett kasperteater,

medan följande fyra biblioteksaktiviteter inte alls förekommer eller förekommer i mycket liten utsträckning bland barn i samtliga fem undersökningsområden:

sett teater lånat skivor hört föredrag och debatter lånat ljudband.

Det antal bibliotekstjänster, som eleverna från de olika undersöknings- orterna utnyttjat varierar markant. Antalet år både bland pojkarna och flickorna störst i Kirseberg och lägst i Jörn och Skellefteå. Oxhagen och Skärholmen intar i detta avseende en mellanposition, se tabell 6.6.

En intressant skillnad mellan å ena sidan de tre storstadsförorterna och å andra sidan Jörn och Skellefteå är att antalet utnyttjade bibliotekstjäns— ter i de tre första undersökningsområdena antingen är oförändrat eller minskar från årskurs 6 till årskurs 9 både bland pojkar och flickor, medan det ökar markant i Skellefteå och Jörn, och detta trots att utbudet av aktivitetsmöjligheter i biblioteken i Skellefteå och Jörn är mindre än i de tre andra områdena. Den rimligaste förklaringen — som i detta fall har

Tabell 6.6 Medeltal "för det antal av tjugoen bibliotekstjänster, som eleverna utnyttjat någon gång under 1970. Siffrorna inom parentes anger rangordning mellan undersökningsområdena.

Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Totalt Pojkar ___—___— Kirseberg 8,69 (5) 8,80 (5) 9,62 (5) 9,11 Oxhagen 6,97 (3) 7,09 (3) 7,80 (4) ' 7,07 Skärholmen 7,00 (4) 7,28 (4) 4,98 (1) 6,76 Skellefteå 4,58 (2) 5,86 (2) 6,94 (3) 5,81 Jörn 4,39 (1) 5,03 (1) 6,50 (2) 5,50 Flickor Kirseberg 8.33 (5) 9,09 (5) 8,33 (5) 8,60 Oxhagen 7,03 (3) 7,50 (3) 6,10 (4) 6,89 Skärholmen 7,38 (4) 7,84 (4) 6,43 (3) 7,47 Skellefteå 4,64 (2) 5,42 (1) 6,66 (2) 5,66 Jörn 4,58 (1) 5,68 (2) 7,24 (1) 5,57

488 SOU 1972:20

Procentuell differens mellan aktivitetens före- komst bland elever i årskurs 3 och elever i årskurs 9

Pojkar Flickor Läsning av tidskrifter +45,2 (5) +25,5 (5) Läsning av tidningar +37,6 (4) +30,2 (3) Lyssna på musik +38,3 (5) +25,6 (3) Skaffat sig upplysningar +34,5 (4) +40,1 (5) Sett film —22,5 (2) —16,4 (4) Hört sagor —20,0 (4) —32,0 (4) Sett kasperteater — 14,6 (4) —12,2 (4) Sett teater — 9,3 (4) — 6,5 (3)

karaktären av en ex-post-facto-förklaring — är att det begränsade totala utbudet av aktivitetsmöjligheter för ungdomar i femtonårsåldern i Skel— lefteå och Jörn gör att det begränsade utbudet av aktivitetsmöjligheter på biblioteken fortsätter att vara attraktivt i en ålder då det har börjat bli mindre attraktivt för ungdomar från storstadsförorterna.

Ser man på skillnader i utnyttjandet av speciella typer av biblioteks- tjänster och på utnyttjandet av de möjligheter till fritidsaktiviteter som biblioteken erbjuder bland elever från de tre årskurserna, så finner man att vissa ökar med högre årskurs bland pojkar och flickor i samtliga fem undersökningsområden och att andra minskar med högre årskurs bland både pojkar och flickor i samtliga fem undersökningsområden, se tabel- lerna 6.7 a och 6.7 b! De aktiviteter som ökar eller minskar mest med högre ålder framgår av tablån ovan. Siffran inom parentes anger för hur många av de fem undersöknings- områdena som antalet elever som ägnat sig åt ifrågavarande aktivitet har ökat respektive minskat från årskurs 3 till årskurs 6 och från årskurs sex till årskurs 9. Även för aktiviteter där det totalt uppträder stora procentuella differenser mellan eleverna i årskurs 3 och årskurs 9 förekommer det ganska ofta avvikelser från en regelbundet ökande eller sjunkande trend för ett eller flera undersökningsområden; anledningen till detta är sannolikt ibland att möjligheten att på biblioteket ägna sig åt en viss aktivitet har introducerats nyligen, vilket för aktiviteter som är förknippade med någon viss ålder i hög grad kan påverka hur många barn i en viss åldersgrupp som här ägnat sig åt ifrågavarande aktivitet.

Sammanställningen ovan ger emellertid detta till trots en bild av hur åldern påverkar elevernas utnyttjande av bibliotekens serviceutbud; från nioårsåldern till femtonårsåldern ökar deras benägenhet att utnyttja biblioteket för att skaffa sig information samtidigt som de blir mindre intresserade av att utnyttja bibliotekets utbud av ren förströelse och underhållning (som i stor utsträckning är avpassat för barn i tioårsåldern och därunder). Jämför man procentsiffrorna för utnyttjandet av biblio- teksservicen bland skolbarnen i tabell 6.7 a och tabell 6.7 b med motsvarande siffror i tabell 5.46 för hur de vuxna utnyttjar denna service ser vi att barn i åldern 9—15 år av dessa av allt att döma utnyttjar de flesta av bibliotekens servicemöjligheter i större utsträckning än de wxnal

SOU 1972:20

1 När man jämför pro— centsiffrorna i dessa två tabeller måste man hålla i minnet att frågorna till de vuxna och till skol- barnen inte formulerades på samma sätt; frågan till de vuxna gällde om de utnyttjat en viss service— möjlighet under de se- naste tolv månaderna, medan någon liknande tidsbegränsning inte an- gavs i frågan till skolbar- nen. Skillnaderna i pro- centandelar mellan de vuxna och skolbarnen är emellertid för många ser- vicetyper så stor att de rimligen inte enbart be- ror på denna skillnad i frågans formulering.

SOU 1972 20

Tabell 6. 7a

Andel av eleverna som har utnyttjat tjugo olika typer av bibliotekstjänster.

Pojkar

Läst i böcker

Läst

tidning-

är

Läst

tid skrif - ter

Fråge- sport

Lånat skivor Lånat band

Beställt böcker

Antal

%

Antal

%

Antal %

Antal

%

Antal % Antal %

Antal

%

Kirseberg Årskurs 3 6 9

Totalt

Oxhagen

Årskurs 3 6 9

Totalt

Skärholmen Årskurs 3

6 9

Totalt

Skellefteå Årskurs 3 6 9

Totalt

Jörn Årskurs 3 6 9

Totalt

Summa

Årskurs 3 6 9

55 58 61

174

24 16 13 53

91,7 74,4 83,6 82,5 77,4 69,6 86,7 76,8 79,1 82,4 67,5 78,5 58,6 75,7 81,0 72,0 57,1 60,7 71,8 64,8 74,6 77,1 77,4 76,4

27 54 71

152

11 16 12 39

45,0 68,4 98,6 72,0

35 ,5 69,6 80,0

56,5 49,8 78,2 71,6 63,8 40,4 82,5 96,2 73,6 38,1 36,7 43,6 40,9 45,4 74,3 83,0 66,0

12 23 46 81

20,0 29,1 64,8 38,6

3,3 21,7 73,3

24,6 17,9 29,6 43,8 26,7 10,1 19,4 77,1 36,2 19,0

3,6 32,4 19,8

15 36 32 83 11 11 3 25 36 55 11

25,0 46,2 43,8 39,4 35,5 47 ,8 20,0 36,2 16,6 29,6 12,9 20,9

6,1 11,7 17,3

11,8 14,3 32,1 17,9 21,6 16,5 29,4 22,7

10,0 10,1 25 ,0 15,2

3,2 8,7 13,3 7,2

19 31 21 71 13 4 8 25 70 81 28

31,7 39,2 29,2 33,6 41,9 17,4 53,3 36,2 32,1 43,1 34,1 36,7 29,3 27,5 30,5 29,1 20,0 3,6 5,1

8,0

31,5 34,5 29,1

22,8 32,0

SOU 1972 20

* nie av e everna som ar utnyttjat tjugo olika typer av bibliotekstjänster.

Kirseberg Årskurs 3 6 9

Totalt

Oxhagen

Årskurs 3 6 9

Totalt

Skärholmen Årskurs 3

6 9

Totalt

Skellefteå Årskurs 3 6 9

Totalt

Jörn

Årskurs 3 6 9

Totalt

Summa Årskurs 3

Hört musik Hört sagor

Kasper-

teater

Antal

33 55 68

%

55,0 70,5 97,1

Antal %

39 15 37

65,0 19,0 50,7

Antal

22 24 11

%

36,7 30,8 15,5

Spelat spel Antal

%

Sett film Antal %

Teater

Träffat

kam ra- ter

Antal

%

38 57 62

64,4 72,2 87,3

26 49 26

43,3 62,0 37,1

54 71 64

156

75,0

3,2 4,3 20,0

91

43,1 38,7 30,4 26,7

57

27,3 22,6 13,0 20,0

157

13 12 2

75,1

41,9 52,2 13,3

101

12 10 3

48,3 38,7 43,5 20,0

90,0 91,0 91,4 90,9 93,5 82,6 40,0

7,2

41,9 56,2 59,0

12 7 4 23 81 22 0

33,3 37,0 11,8 0,0 18,8

27 85 74 19

39,1 39,2 39,2 23,2

25

36,2 48,4 35,3 2,4 78,3 86,6 82,3 42,2

50,3 25,0 35,6 84,8

103

19 13 4

21,1 19,0 12,5 3,8 36,5

25 ,0 55 ,3 47,6

35,6 11,1 4,8 4,8 77,4 60,0 72,5 86,7

48,9 15,0 23,3 56,4

36

11,7 42,9

0,0 6,7 2,6

6,8

73,3 60,0 63,3 76,9

36,0 35,7 48,6 74,0

152 59 48

3,4

37,7 47,6 42,9 69,7

79,8 80,2 72,8

50,7

42,7 78,2

Tabell 6, 7b Andel av eleverna som har utnyttjat tjugo olika typer av bibliotekstjänster.

Flickor Läst i Läst Läst Fråge- Lånat Lånat Beställt Utställ— Hört Sett böcker tidning- tidskrif— sport skivor band böcker ningar radio TV ar ter

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal

Kirseberg

Årskurs 3 61 87,1 35 50,0 15 21,4 15 21,4 11,4 0,0 15 21,4 13 18,6 22 31,9 29 6 65 80,2 48 58,5 23 28,0 45 54,9 7,3 0,0 30 36,6 14 17,1 27 32,9 37 9 61 72,6 64 76,2 36 43,4 30 35,7 20,5 1,2 32 38,1 27 32,1 23 27,4 26 Totalt 187 79,6 147 62,3 74 31,5 90 38,1 13,2 0,4 77 32,6 54 22,9 72 30,6 92

Oxhagen

Årskurs 3 22 68,8 25,0 12,5 13 40,6 9,6 0,0 11 34,4 23 71 ,9 12,5 6 13 54,2 54,2 37,5 9 37,5 0,0 0,0 15 62,5 21 87,5 0,0 9 14 70,0 50,0 25,0 3 15,0 0,0 0,0 7 35,0 12 60,0 0,0

Totalt 49 64,5 40,8 23,7 25 32,9 3,9 0,0 33 43,4 56 73,7 5,3

Skärholmen

Årskurs 3 87,1 33,9 16,1 26 14,0 77 41,6 60,9 24,2 6 80,6 60,0 18,5 64 32,3 64,7 48,3 12,9 9 66,3 46,3 27,5 10 12,5 34 42,5 41,3 5,0

Totalt 80,7 47,2 19,1 21,6 51,7 52,0 16,1 61,5 43,9 10,3 27,1 18,4 10,2 65,4 76,6 13,1 29,0 24,3 3,7 86,0 79,3 48,8 32,2 48,8 7,4 71,9 67,8 25,8 29,6 31,6 7,1

SOU 1972:20

62,5 9,4 0,0 43,8 6 65,2 30,4 4,3 52,2 9 94,4 44,4 29,4 83,3

Totalt 71,2 24,7 8,3 56,2

Summa

Årskurs 3 78,1 36,4 59 14,1 43,3 6 74,5 61,9 84 19,3 38,9 9 77,1 66,6 127 39,6 45,2

Tot 76,4 54,1 270 23,0 ' 42,2

SOU 1972:20

493

”are "WflfortÖqAniel av eleverna som har utnyttjat tjugo olika typer av bibliotekstjänster.

Flickor

Hört musik Hört sagor

Kasper-

teater

Spelat spel

Sett film

Teater

Träffat kam ra—

ter

Före- drag 0. debatter

Skaffat upplys-

ningar

Lånat böcker

åt andra

Antal

%

Antal %

Antal

Kirseberg Årskurs 3 6 9

Totalt

Oxhagen

Årskurs 3 6 9

Totalt

Skärholmen Årskurs 3

6 9

Totalt

Skellefteå Årskurs 3 6 9

Totalt

Jörn Årskurs 3 6 9

Totalt

Summa Årskurs 3

6 9

Totalt

51 68 70

189

KD—OND ")

1

85 98 37

220

15 23 87

72,9 82,9 83,3 80,1 18,8 4,2 30,0 17,1 45,9 48,8 46,3 47,2 15,3 21,9 70,7

48 23 11 82

I!)

68,6 28,0 13,1 34,7 46,9 20,8 35,0

31 27 13

%

Antal

%

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Antal

%

Antal inter- vjua-

44,3 32,9 15,7

46 61 45

65,7 74,4 54,2

21 38 27

30,0 46,3 32,1

21 23 13

30,0 28,0 15,5

62 76 64

88,6 92,7 77,1

6 22 34

8,6 26,8 40,5

25 5 3 37

35,7 64,6 44,0

70 82 84

71

30,2

9,4 8,3 10,0

152

64,7

25 ,0 25,0 0,0

86

36,4 43,8 29,2 20,0

57

27

105 32 12

35,5 56,5 16,0 15,0

MNN (x

43 11

9,2

30,1 21,4 13,8

OOKDO V'

75 61 13

18,4 40,3 30,3 16,3

QN? lf) '_' N

93 51 14

32,9 50,5 25,5 17,5

(NI—to M

33

149

18 16 10

32,0 18,4 15,2 8,1

110

23,6

149

38 31 20

125

6 7 10

38,3 18,2 30,4 55,6

44

13,5

hmm (x

0,0 0,0 0,0

89

31,9 38,8 29,5 16,4 27,4

3,0 17,4 0,0

158

NDOOXO O

34,1

—4qu &Dhtt' W

69

hmm m

24,2

6,5 4,2 0,0 4,0

15,1 16,4 10,0 14,8

0,0 0,0 0,0

202

32 20 10

86,0

100,0 83,3 50,0

MON kf)

16,1 25,0 5,0

62 10 10

62

168 170 39

81,6 90,3 85,0 48,8

WkOv—l N

16,0

4 4 3,5 1,3

25 28 96 38

26,3 15,6 41,7 50,0 32,9

115

21 17 15 53 79 123 48

48,7 65,6 70,8 75,0 69,7 42,9 61,2 60,0

236

32 24 20 76

186 201 81

377

66 76 86

228

22 14 14

80,9 67,3 72,4 69,9 69,9 66,7 60,9 77,8

OOIXV CX srooo N

3,8

162

19 33 83

19,4 31,4 68,0

250

31 63 61

53,8

31,6 60,0 50,0

135

41,5

3,0 30,4 66,7

155

12 10

47,7 27,3 52,2 55,6

468

98 107 123

328

33 23 18

163 197 210

31,1 39,0 41,1 64,6

-——O—4 N

187 76 41

44,6 18,2 12,6

OOO 0

97 79 29

0,0

23,2 18,2 9,0

HVO V)

168 163 78

6,8

40,3 37,5 24,1

o—o '—

134 105 51

32,1 24,2 15,7

000 C

58 60 24

48,4

25,8

17,4 409 34,7

24,7

0,0

13,9 13,8 7,4 12,1

350 356 213

67,6 83,5 82,0 65,7

Ov—tN (">

20 14 17

20 59 168 177

27,0 14,2 38,6 54,3

165 268 171

41,9 39,6 61,6 52,6

419 437 326

78,1

34,3

51,3

6.7. Elevernas intresse för bokläsning i jämförelse med deras intresse för andra fritidsaktiviteter

Vi har i ett tidigare avsnitt i detta kapitel (6.3) redovisat skillnader i förekomsten av olika fritidsaktiviteter mellan pojkar och flickor, mellan elever från årskurs 3, 6 och 9 och mellan elever från de fem undersök- ningsområdena; syftet med dessa jämförelser var bland annat att undersö- ka om bokläsningsfrekvensen varierade mellan dessa grupper av elever på samma sätt som några andra typer av fritidsaktiviteter eller om den varierade på ett annat sätt.

Vi hade i enkätformuläret också tagit med en serie frågor, som syftade till att mäta intresset för bokläsning i jämförelse med intresset för några andra fritidsaktiviteter. Dessa andra fritidsaktiviteter var

titta på Tv syssla med sport eller idrott gå på bio spela eller lyssna på musik Frågorna ställdes som parvisa jämförelser på följande sätt:

Vilken av dessa två saker skulle Du tycka |] Titta på TV eller vara roligast att göra om Du var ledig? D läsa böcker

Vilken av dessa två saker skulle Du tycka Cl Syssla med sport eller idrott eller vara roligast att göra om Du var ledig? l:] gå på bio Vilken av dessa två saker skulle Du tycka 13 Spela eller lySsna på musik eller vara roligast att göra om Du var ledig? |:] titta på TV Vilken av dessa två saker skulle Du tycka [:l Läsa böcker eller vara roligast att göra om Du var ledig? |:] gå på bio Vilken av dessa två saker skulle Du tycka |] Titta på TV eller vara roligast att göra om Du var ledig? [| syssla med sport eller idrott Vilken av dessa två saker skulle Du tycka |:] Gå på bio eller vara roligast att göra om Du var ledig? . El spela eller lyssna på musik Vilken av dessa två saker skulle Du tycka Cl Syssla med sport eller idrott eller vara roligast att göra om Du var ledig? |:] läsa böcker Vilken av dessa två saker skulle Du tycka |:! Gå på bio eller vara roligast att göra om Du var ledig? [:l titta på TV Vilken av dessa två saker skulle Du tycka l:] Spela eller lyssna på musik eller vara roligast att göra om Du var ledig? El syssla med sport eller idrott Vilken av dessa två saker skulle Du tycka |:] Läsa böcker eller vara roligast att göra om Du var ledig? [:l spela eller lyssna på musik

Var och en av de fyra aktiviteterna ingår som ett av de båda leden i fyra av dessa parvisa jämförelser. Om en person som svarar på dessa frågor är mera intresserad av bokläsning än av de övriga fyra aktiviteter- na, kommer han att kryssa för alternativet läsa böcker, när han besvarar de fyra frågor där detta alternativ ingår. Om han är mindre intresserad av att läsa böcker än av var och en av de fyra andra aktiviteterna kommer han i sina svar på dessa fyra frågor inte att kryssa för alternativet läsa böcker i något av fallen. Om var och en av aktiviteterna för varje individ får en poäng för varje ”vunnen” jämförelse, kan man använda summan av dessa poäng (som kan variera mellan noll och fyra) som ett mått på hur intresserad vederbörande är av denna aktivitet (i jämförelse med de fyra andra).

494 SOU 1972:20

Tabell 6.8a Genomsnittligt antal vunna jämförelser vid parvisa jämförelser mellan intresse för fem olika fritidsaktiviteter. Siffrorna inom parentes anger rangordning mellan undersökningsområdena.

Pojkar Låsa böcker Titta på TV Lyssna på musik Gå på bio Syssla med sport eller idrott

Medel- Rang- Medel— Rang- Medel- Rang- Medel- Rang- Medel— Rang- tal ordning tal ord ning tal ordning tal ord ning tal ord ning

SOU 1972:20

Kirseberg

Årskurs 3 0,98 (1) (2) 1,00 (5) 2,97 (5) (1) 6 1,3 (3) (3) 1,42 (5) 2,84 (5) (1) 9 0,67 (2) (4) 2,45 (5) 2,61 (3) (1)

0,89 1,65 2,80

1,07 (3) (5) 0,71 (2) 2,63 (3) (4) 0,70 (1) (1) 1,00 (2,5) 2,65 (1) (5) 1,43 (5) (3) 2,29 (4) 2,27 (1) (3)

Totalt 1,01 1,14 2,56

Skärholmen

Årskurs 3 1,04 (2) (4) 0,77 (3,5) 2,83 (4) (2) 6 0,94 (2) (2) 1,04 (4) 2,81 (4) (3) 9 0,58 (1) (5) 2,03 (3) 3,18 (5) (2)

Totalt 0,94 1,05 2,87

Skellefteå

Årskurs 3 1,45 (4) (3) 0,46 (1) 2,55 (2) (5) 6 1,26 (5) (4) 0,84 (1) 2,70 (2) (4) 9 0,95 (4) (1) 1,90 (2) 2,60 (2) (5)

1,22 1,06 2,62

1,48 (5) (1) 0,77 (3,5) 2,43 (1) (3) 1,18 (4) (5) 1,00 (2,5) 2,80 (3) (2) 0,76 (3) (2) 1,79 (1) 3,11 (4) (4)

1,07 1,29 2,84 1,15 0,73 2,75 1,04 1,06 2,78 0,80 2,07 2,79 1,02 1,19 2,77

Tabell 6.8b Genomsnittligt antal vunna jamförelser vid parvisa jämförelser mellan intresse för dem olika fritidsaktiviteter. Siffrorna inom parentes anger rangordning mellan undersökningsområdena.

Flickor Läsa böcker Titta på TV Lyssna på musik Gå på bio Syssla med sport eller idrott

Medel- Rang- Medel- Medel- Rang- Medel- Rang- Medel— Rang- tal ordning tal tal ordning tal ordning tal ordning

Kirseberg

Årskurs 3 1,95 (2) 2,14 1,59 (4) 3,10 (5) (1) 6 1,88 (3,5) 1,71 1,87 (2) 2,74 (3) (4) 9 1,70 (2) 1,63 2,95 (4) 2,45 (1) (4)

1,84 1,80 2,17 2,75

2,31 (5) 2,27 1,31 (2) 2,40 (2) (5) 1,87 (2) 1,91 2,09 (5) 2,95 (5) (2) 2,18 (5) 1,30 2,82 (3) 2,65 (2) (2)

Totalt 2,13 1,89 1,94 2,64 Skärholmen

Årskurs 3 1,86 (1) 2,37 1,46 (3) 2,97 (4) (2) 6 1,80 (1) 1,77 1,58 (1) 2,91 (4) (3) 9 1,47 (1) 1,44 2,76 (2) 3,12 (5) (3)

1,78 1,98 1,69 2,97

1,99 (3) 2,37 1,26 (1) 2,77 (3) (3) 1,88 (3,5) 1,57 1,94 (3) 2,60 (2) (5) 2,02 (4) 1,18 2,52 (1) 2,70 (4) (5)

1,97 1,67 1,94 2,69

SOU 1972:20

2,17 (4) 2,38 1,83 (5) 2,15 (1) (4) 2,17 (5) 1,86 2,05 (4) 2,45 (1) (1) 1,94 (3) 1,12 3,25 (5) 2,69 (3) (1)

2,17 1,91 2,24 2,37 1,96 2,32 1,45 2,83 1,87 1,72 1,78 2,78 1,82 1,35 2,75 2,72 1,89 1,85 1,91 2,79

[ tabell 68 a och tabell 6.8 b redovisas medeltalen för dessa mått på intresset för fem fritidsaktiviteter, som ingick i frågeserien.

Dessa tabeller visar bland annat att flickorna i var och en av de tre årskurserna i samtliga fem undersökningsområden är mera intresserade än pojkarna av att läsa böcker och av att spela eller lyssna på musik. Pojkarna är i stället i samtliga dessa grupper mera intresserade än flickorna av att syssla med sport eller idrott. Det större intresset för bokläsning bland flickorna står i god överensstämmelse med att vi tidigare funnit att flickorna också läser böcker i större utsträckning än pojkarna.

De mest markanta åldersskillnaderna består i att intresset för att titta på TV—program minskar från årskurs 3 till årskurs 9 och att intresset för att spela eller lyssna på musik ökar från årskurs 3 till årskurs 9. Att intresset för att se på TV-program minskar med högre ålder stämmer väl med att TV—tittandet minskar i frekvens med högre ålder enligt tabell 6.3 a och tabell 6.3 b.

Några genomgående skillnader i läsintresset mellan homogena köns- oeh åldersgrupper från de fem undersökningsområdena tycks inte före- komma. Intresset för bokläsning är bland pojkarna lågt överlag, men det är särskilt lågt bland pojkarna från årskurs 9; idenna årskurs är intreSset för bokläsning markant lägre än intresset för de fyra övriga aktiviteterna (att titta på teve, att spela eller lyssna på musik, att gå på bio och att syssla med sport eller idrott). Bland flickorna förhåller det sig inte på det sättet. Flickorna är överlag mer intresserade av att gå på bio än av att läsa böcker, men om man jämför med intresset för de tre övriga fritidsaktivi- teterna som ingår i frågeserien (att titta på TV—program, att lyssna på musik och att syssla med sport eller idrott), visar det sig att flickorna är ungefär lika intresserade av bokläsning som av dessa aktiviteter, se tabellerna 6.8 a och 6.8 b.

Tabellerna 6.9 a och 6.9 b visar hur eleverna svarat när de jämfört aktiviteten läsa böcker med de fyra andra aktiviteterna i en direkt parvis jämförelse. Bland pojkarna svarar en stark majoritet att de föredrar att titta på TV framför att läsa böcker, att de föredrar att gå på bio framför att läsa böcker och att de föredrar att syssla med sport eller idrott framför att läsa böcker. Det är endast vid jämförelsen mellan att läsa böcker och att spela eller lyssna på musik som flertalet föredrar bokläsandet, och det är något som enbart gäller får de båda yngre åldersgrupperna; bland pojkar i årskurs 9 (i femtonårsåldern) föredrar flertalet att spela eller lyssna på musik.

Flickorna säger betydligt oftare i sina svar på dessa frågor, att de föredrar att läsa böcker. Det gäller särskilt för jämförelsen mellan att läsa böcker och att se på TV och för jämförelsen mellan att läsa böcker och att syssla med sport eller idrott. Ju äldre flickorna blir, desto oftare säger de att de föredrar att läsa framför att se på TV, men i gengäld blir flickorna med växnade ålder mera intresserade av att spela eller lyssna på musik än av att läsa böcker.

SOU 1972:20 497

32

Tabell 6. 9a Andel elever som föredragit ”läsa böcker" vid parvisa jämförelser med nedanstående fyra aktiviteter 1970. Pojkar "Läsa böcker” framför ”Läsa böcker” framför ”Läsa böcker” framför ”Läsa böcker” framför ”titta på TV” ”gå på bio” ”syssla med sport ”spela el. lyssna på eller idrott” musik”

Antal Antal Antal Antal %

Kirseberg

Årskurs 3 (60) (59) 15 (60) 32 (57) 6 (78) (78) 24 (7 8) 28 (77) 9 (72) (71) 15 (69) 11 (71)

(210) (208) 54 (207) 71 (205)

(31) (30) (30) 21 (31) (23) (23) (23) 10 (23) (15) (15) (15) 5 (14) (69) (68) (68) 36 (68)

Skärholmen

Årskurs 3 (218) (220) (220) (218) 6 (174) (185) (185) (183) 9 (69) (81) (75) (72)

(461) (486) (480) (473)

Skellefteå

Årskurs 3 (101) (101) (101) (100) 6 (103) (105) (104) (104) 9 (103) (104) (104) (99) (307) (310) (309) (303)

SOU 1972:20

(22) (21) (22) (22) (28) (30) (30) (30) (39) (39) (38) (39) (89) (90) (90) (91)

(432) (431) (433) (428) (406) (421) (420) (417) (297) (310) (301) (295)

(1135) (1162) (1154) (1140)

Tabell 6. % Andel elever som föredragit ”läsa böcker" vid parvisa jämförelser med nedanstående fyra fritidsaktiviteter 1970.

Flickor ”Läsa böcker" framför ”Läsa böcker” framför ”Läsa böcker” framför ”Läsa böcker" framför ”titta på TV” ”gå på bio" ”syssla med sport ”spela eller eller idrott” lyssna på musik”

Antal Antal Antal % Antal %

SOU 1972 20

Kirseberg

Årskurs 3 22 (68) 15 (70) 49 (69) 71,0 47 (66) 6 42 (82) 21 (82) 44 (82) 53, 7 45 (80) 9 37 (81) 26 (83) 52 (82) 63,4 27 (79)

Totalt 101 (231) 62 (235) 145 (233) 62,2 119 (225)

15 (31) 13 (30) 20 (31) 64,5 23 (30) 10 (24) 7 (24) 13 (24) 54,2 13 (23) 13 (20) 6 (20) 15 (20) 75,0 6 (17) 38 (75) 26 (74) 48 (75) 64,0 42 (70)

Skärholmen

Årskurs 3 43 (181) 49 (183) (184) 69,6 (186) 6 77 (182) 47 (196) (196) 51,5 (180) 9 31 (66) 9 (74) (73) 60,3 (68)

(429) (453) (453) 60,3 (434)

Skellefteå

Årskurs 3 (98) (98) (98) 62,2 (97) 6 (106) (107) (106) 50,9 (105) 9 (116) (120) (120) 62,5 (118)

(320) (325) (324) 58,6 (320)

10 (32) (33) (33) 57,6 (30) 14 (23) (23) (23) 82,6 (23) 9 (17) (17) (17) 82,4 (17) Totalt 33 (72) (73) (73) 71,2 (70)

121 (410) (414) (415) 66,7 (409) 203 (417) (433) (431) 53,6 (411) _163 (300) (314) (312) 64,1 (299)

Totalt 487 (1127) (1160) (1158) 61,1 (1119)

6.8. Sambandet mellan intresse för bokläsning och frekvens för olika bokanskaffningssätt

Det mått på intresse för bokläsning, som vi har introducerat i föregående avsnitt, kan vara korrelerat med benägenhet att skaffa sig böcker på olika sätt. Av tabellerna 6.10 a—h framgår att så är fallet. [ desa tabeller har vi jämfört bokanskaffningsvanorna bland elever, som vid 0, 1—2 respektive

Tabell 6.10a Sambandet mellan elevernas bokintresse och deras läsning av böcker, som fanns i hemmet. Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

Procentandel elever som läst böcker som fanns i deras hem minst några gånger under år 1969

Antal val Antal val Antal val Totalt Inga el. ”läsa böcker” ”läsa böcker” ”läsa böcker” okodi— 0 1—2 3—4 fierade svar Antal % Antal % Antal % Antal % Pojkar Kirseberg 76 (93) 81,7 74 (74) 100,0 22 (24) 91.7 172(19l) 90,1 20 Oxhagen 19 (23) 82,6 36 (38) 94,7 5 (5) 100,0 60 (66) 90,9 2 Skärholmen 154 (177) 87,0 221 (236) 93,6 35 (37) 94,6 410 (450) 91,1 45 Skellefteå 76 (86) 88,4 156 (170) 91,8 39 (41) 95,1 271 (297) 91,2 13 Jörn 30 (37) 81,1 39 (41) 95,1 9 (9) 100,0 78 (87) 89,7 6 Flickor Kirseberg 26 (30) 86,7 107 (114) 93,9 68 (70) 97,1 201 (214) 93,9 24 Oxhagen 10 (10) 100,0 30 (32) 93,8 27 (27) 100,0 67 (69) 97,1 7 Skärholmen 60 (70) 85,7 221 (228) 96,9 107 (108) 99,1 388 (406) 95,6 62 Skellefteå 42 (45) 93,3 148 (155) 95,5 109 (114) 95,6 299 (314) 95,2 15 Jörn 6 (6) 100,0 31 (32) 96,9 29 (29) 100,0 66 (67) 98,5 5

Procentandel elever, som tagit emot böcker i present minst några gånger under år 1969

Tabell 6.10b Sambandet mellan elevernas bokintresse och deras mottagande av böcker i present. Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

Antal val Antal val Antal val Totalt lnga cl. ”läsa böcker” "läsa böcker" ”läsa böcker” okodi- 0 1—2 3—4 fierade svar Antal % Antal % Antal % Antal % Pojkar Kirseberg 71 (97) 73,2 65 (71) 91,5 21 (22) 95,5 157 (190) 82,6 21 Oxhagen 20 (23) 87,0 37 (38) 97,4 5 (5) 100,0 62 (66) 93,9 2 Skärholmen 161 (173) 93,1 220 (237) 92,8 34 (35) 97,1 415 (445) 93,3 50 Skellefteå 79 (86) 91,9 163 (170) 95,9 39 (41) 95,1 281 (297) 94,6 13 Jörn 26 (37) 70,3 38 (41) 92,7 9 (9) 100,0 73 (87) 83,9 6 Flickor Kirseberg 30 (33) 90,9 105 (114) 92,1 69 (72) 95,8 204 (219) 93,2 19 Oxhagen 10 (10) 100,0 31 (31) 100,0 27 (27) 100,0 68 (68) 100,0 8 Skärholmen 64 (69) 92,8 225 (229) 98,3 108 (108) 100,0 397 (406) 97,8 62 Skellefteå 43 (44) 97,7 148 (154) 91,1 111 (113) 98,2 302 (311) 97.1 18 Jörn 6 (6) 100,0 29 (32) 90,6 29 (29) 100,0 64 (67) 95,5 5 500 SOU 1972:20

3—4 parvisa jämförelser mellan å ena sidan att läsa böcker och å andra sidan fyra andra fritidsaktiviteter sagt att de var mest intresserade av att läsa böcker. På grund av det begränsade antalet elever i vissa av ”cellerna” har vi i denna analys slagit samman elever från årskurserna 3, 6 och 9 till en enda grupp. För samtliga de åtta olika sätt att skaffa sig tillgång till böcker som redovisas i dessa åtta tabeller visar det sig, att den procent-

Tabell 6.1 Oc Sambandet mellan elevernas bokintresse och deras läsning av böcker, som de lånat av kamrater. Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

Procentandel elever som läst böcker, som de lånat av sina kamrater, minst några gånger under år 1969

Antal val Antal val Antal val Totalt Inga el. ”läsa böcker" ”läsa böcker" ”läsa böcker” okodi- 0 1—2 3—4 fierade svar Antal % Antal % Antal % Antal % Pojkar Kirseberg 39 (94) 41,5 42 (75) 56,0 14 (23) 60,9 95 (192) 49,5 19 Oxhagen 13 (23) 56,5 24 (38) 63,2 3 (5) 60,0 40 (66) 60,6 2 Skärholmen 80 (173) 46,2 130 (237) 54,9 24 (37) 64,9 234 (447) 52,3 48 Skellefteå 43 (85) 50,6 121 (169) 71,6 24 (42) 57,1 188 (296) 63,5 14 Jörn 20 (37) 54,1 21 (40) 52,5 6 (9) 66,7 47 (86) 54,7 7 Flickor Kirseberg 24 (33) 72,7 83 (115) 72,2 62 (72) 86,1 169 (220) 76,8 18 Oxhagen 8 (10) 80,0 25 (31) 80,6 23 (26) 88,5 56 (67) 83,6 9 Skärholmen 54 (70) 77,1 184 (237) 77,6 88 (107) 82,2 326 (414) 78,7 54 Skellefteå 37 (45) 82,2 129 (154) 83,8 103 (112) 92,0 269 (311) 86,5 18 Jörn 4 (6) 66,7 22 (32) 68,8 23 (29) 79,3 49 (67) 73,1 5

Tabell 6.1 Od Sambandet mellan elevernas bokintresse och deras lån av böcker i skolbiblio- teket. Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp. Procentandel elever som lånat böcker i skolbiblioteket minst några gånger under år 1969 Antal val Antal val Antal val Totalt Inga el. ”läsa böcker" ”läsa böcker” ”läsa böcker” okodi- 0 1—2 3—4 fierade svar Antal % Antal % Antal % Antal % Pojkar Kirseberg 55 (97) 56,7 52 (73) 71,2 16 (22) 72,7 123 (192) 64,1 19 Oxhagen 23 (23) 100,0 35 (38) 92,1 4 (5) 80,0 62 (66) 93,9 2 Skärholmen 129 (175) 73,7 197 (237) 83,1 31 (37) 83,8 357 (449) 79,5 46 Skellefteå 63 (86) 73,3 151 (171) 88,3 38 (42) 90,5 252 (299) 84,3 11 Jörn 33 (38) 86,8 35 (39) 89,7 6 (8) 75,0 74 (85) 87,1 8 Flickor Kirseberg 17 (33) 51,5 70 (113) 61,9 53 (70) 75,7 140 (216) 64,8 22 Oxhagen 10 (10) 100,0 31 (32) 96,9 27 (27) 100,0 68 (69) 98,6 7 Skärholmen 58 (70) 82,9 196 (234) 83,8 90 (107) 84,1 344 (411) 83,7 57 Skellefteå 41 (45) 91,1 135 (154) 87,7 108 (112) 96,4 284 (311) 91,3 18 Jörn 5 (6) 83,3 30 (31) 96,8 27 (29) 93,1 62 (66) 93,9 6 SOU 1972:20 501

andel av de intervjuade, som använder sig av respektive förvärvssätt minst ”några gånger om året”, är större inom den grupp där man i tre eller fyra jämförelser sagt sig vara mest intresserad av att läsa böcker än inom den grupp, där man inte i någon enda av de fyra jämförelserna sagt att man är mest intresserad av att läsa böcker. Procentandelen som har skaffat sig

personer inom respektive grupp.

till än till böcker å dessa åtta olika sätt minst ”nå ra ån er om året” 8 8 P 8 8 8

Procentandel elever, som lånat böcker på andra bibliotek än skolbibliotek minst några gånger under år 1969

Tabell 6.10e Sambandet mellan elevernas bokintresse och deras lån av böcker på andra bibliotek än skolbiblioteket. Sifforna inom parentes anger det totala antalet intervjuade

Antal val Antal val Antal val Totalt Inga el. ”läsa böcker” ”läsa böcker” "läsa böcker” okodi— 0 1—2 .3 —4 fierade svar Antal % Antal % Antal % Antal % Pojkar Kirseberg 57 (97) 58,8 53 (70) 75,7 15 (21) 71,4 125 (188) 66,5 23 Oxhagen 15 (23) 65,2 26 (38) 68,4 4 (5) 80,0 45 (66) 68,2 2 Skärholmen 86 (177) 48,6 137 (237) 57,8 28 (37) 75,7 251 (451) 55,7 44 Skellefteå 35 (85) 41,2 108 (170) 63,5 28 (42) 66,7 171 (297) 57,6 13 Jörn 14 (36) 38,9 20 (39) 51,3 2 (8) 25 ,0 36 (83) 43,4 10 Flickor Kirseberg 18 (33) 54,5 82 (112) 73,2 55 (72) 76,9 155 (217) 71,4 21 Oxhagen 9 (10) 90,0 24 (32) 75,0 25 (27) 92,6 58 (69) 84,1 7 Skärholmen 43 (70) 61,4 153 (232) 65,9 81(108) 75,0 277 (410) 67,6 58 Skellefteå 24 (44) 54,5 100 (153) 65,4 84 (112) 75,0 208 (309) 67,3 20 Jörn 5 (6) 83,3 18 (32) 56,3 22 (29) 75,9 45 (67) 67,2 5

Tabell 6.10f Sambandet mellan elevernas bokintresse och deras bokköp i bokhandeln. Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

Procentandel elever som köpt böcker till sig själv i bokhandeln minst några gånger under år 1969

Antal val Antal val Antal val Totalt Inga el. ”läsa böcker” ”läsa böcker" ”läsa böcker” okodi- 0 1—2 3—4 fierade svar Antal % Antal % Antal % Antal % Pojkar Kirseberg 38 (88) 43,2 50 (71) 70,4 15 (22) 68,2 103 (181) 56,9 30 Oxhagen 14 (23) 60,9 30 (38) 78,9 5 (5) 100,0 49 (66) 74,2 2 Skärholmen 92 (175) 52,6 158 (241) 65,6 26 (37) 70,3 276 (453) 60,9 42 Skellefteå 45 (85) 52,9 122 (169) 72,2 29 (40) 72,5 196 (294) 66,7 16 Jörn 14 (38) 36,8 25 (41) 61,0 6 (8) 75,0 45 (87) 51,7 6 Flickor Kirseberg 17 (32) 53,1 71 (111) 64,0 53 (69) 76,8 141 (212) 66,5 26 Oxhagen 7 (10) 70,0 21 (32) 65,6 21 (27) 77,8 49 (69) 71,0 7 Skärholmen 50 (70) 71,4 170 (236) 72,0 83 (107) 77,6 303 (413) 73,4 55 Skellefteå 25 (45) 55,6 115 (154) 74,7 95 (114) 83,3 235 (313) 75,1 16 Jörn 2 (6) 33,3 22 (32) 68,8 21 (28) 75,0 45 (66) 68,2 6 502 SOU 1972:20

är högre bland dem som har det högsta bokintresset än bland dem som har det lägsta bokintresset i sju till tio av de sammanlagt tio delgrupperna av pojkar och flickor från de fem undersökningsområdena. Tabell 6.10i visar att även den andel elever som själv äger minst tio böcker är störst inom den grupp elever, som har det största bokintresset (mätt med antalet vunna parvisa jämförelser med andra fritidsaktiviteter),

Tabell 6.10g Sambandet mellan elevernas bokintresse och deras bokköp i varuhus eller andra affärer (än boklådor). Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom reSpektive grupp.

Procentandel elever som köpt böcker till sig själva i varuhus eller andra affärer (än boklådor) minst några gånger under år 1969

Antal val Antal val Antal val Totalt Inga el. "läsa böcker” ”läsa böcker” ”läsa böcker” okodi- 0 1—2 3 —4 fierade svar Antal % Antal % Antal % Antal %

Pojkar Kirseberg 36 (88) 40,9 50 (71) 70,4 15 (22) 68,2 101 (181) 55,8 30 Oxhagen 13 (23) 56,5 25 (38) 65,8 4 (5) 80,0 42 (66) 63,6 2 Skärholmen 82 (175) 46,9 146 (240) 60,8 23 (37) 62,2 251 (452) 55,5 43 Skellefteå 38 (86) 44,2 108 (170) 63,5 27 (40) 173 (296) 58,4 14 Jörn 9 (38) 23,7 21 (41) 51,2 5 (8) 35 (87) 40,2 6

Flickor Kirseberg 17 (32) 53,1 72 (111) 64,9 58 (68) 147 (211) 69,7 27 Oxhagen 8 (10) 80,0 24 (32) 75,0 23 (27) 55 (69) 79,7 7 Skärholmen 50 (69) 72,5 167 (233) 71,7 87 (107) 304 (409) 74,3 59 Skellefteå 24 (45) 53,3 109 (154) 70,8 90 (114) 223 (313) 71,2 16 Jörn 3 (6) 50,0 20 (32) 62,5 22 (28) 45 (66) 68,2 6

Tabell 6.1 Oh Sambandet mellan elevernas bokintresse och deras bokköp i kiosker. Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

Procentandel elever som köpt böcker till sig själva i kiosk minst några gånger under år 1969

Antal val Antal val Antal val Totalt Inga el. ”läsa böcker” ”läsa böcker” ”läsa böcker” okodi- 0 1—2 3 —4 fierade

_— _— __ ___—— svar Antal % Antal % Antal % Antal

Pojkar Kirseberg 31 (88) 35,2 35 (71) 49,3 11 (22) 50,0 77 (181) Oxhagen 7 (23) 30,4 12 (38) 31,6 5 (5) 100,0 24 (66) Skärholmen 55 (175) 31,4 77 (241) 32,0 16 (37) 43,2 148 (453) Skellefteå 23 (85) 27,1 81 (169) 47,9 20 (41) 48,8 124 (295) Jörn 10 (38) 26,3 15 (41) 36,6 8 (8) 100,0 33 (87)

Flickor Kirseberg 10 (32) 31,3 44 (111) 39,6 24 (69) 34,8 78 (212) Oxhagen 3 (10) 30,0 8 (32) 25,0 10 (27) 37,0 21 (69) Skärholmen 25 (70) 35,7 74 (235) 31,5 32 (107) 29,9 131 (412) Skellefteå 16 (45) 35,6 53 (152) 34,9 39 (113) 34,5 108 (310) Jörn 1 (6) 16,7 10 (32) 31,3 10 (28) 35,7 21 (66)

SOU 1972:20 503

Tabell 6.1 Oi Sambandet mellan bokintresse och bokägande. Sifforna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

Procentandel elever som själv äger minst 10 böcker

Antal val Antal val Antal val Totalt Inga el. ”läsa böcker” ”läsa böcker” ”läsa böcker" okodi- 0 1—2 3 44 fierade

svar

Antal % Antal % Antal % Antal % Pojkar i Kirseberg 57 (98) 58,2 55 (75) 73,3 19 (24) 79,2 131 (197) 66,5 14 , Oxhagen 19 (23) 82,6 33 (37) 89,2 5 (5) 100,0 57 (65) 87.7 3 » Skärholmen 137 (177) 77,4 200039) 83,7 32 (37) 86,5 369(453) 81,5 42 Skellefteå 58 (84) 69,0 140(172) 81,4 36 (42) 85,7 234 (298) 78,5 12 Jörn 20 (38) 52,6 24 (41) 58,5 4 (10) 40,0 48 (89) 53,9 4 Flickor Kirseberg 23 (32) 71,9 90 (118) 76,3 65 (72) 90,3 178 (222) 80,2 16 Oxhagen 9 (10) 90,0 28 (32) 87,5 25 (27) 92,6 62 (69) 89,9 7 Skärholmen 62 (69) 89,9 208 (236) 88,1 102 (108) 94,4 372 (413) 90.1 55 Skellefteå 27 (45) 60,0 136 (155) 87,7 98 (114) 86,0 261(314) 83,1 15 Jörn 4 (6) 66,7 21 (32) 65,6 24 (29) 82,8 49 (67) 73,1 5

6.9. Några avslutande synpunkter

Resultaten av de hittills utförda analyserna av materialet från skolbarns- undersökningen visar sig på flera punkter stödja och komplettera den bild av bok- och läsvanorna i de fem undersökningsområdena som vi funnit vid analysen av våra data från intervjuundersökningen med slumpmässiga stickprov ur befolkningen i dessa områden. Den har bland annat liksom vuxenundersökningen visat att en förhållandevis hög andel personer i Skellefteå och Jörn är medlemmar i religiösa organisationer. Skolbarns- undersökningen har också visat att barnen i Jörn själva äger färre böcker än barnen från de övriga undersökningsområdena; detta passar väl samman med att det enligt vuxenundersökningen finns färre hyllmeter böcker i hemmen i Jörn än i de övriga undersökningsområdena. Under- sökningsresultaten stämmer också väl överens med varandra i det avseen- det att båda visar att de största bokinnehavet finns bland dem som bor i Oxhagen och Skärholmen.

Det finns också vissa skillnader mellan hur man skaffar sig tillgång till böcker i de fem undersökningsområdena. Skolbarn som bor i Jörn får mera sällan än skolbarn från de övriga undersökningsområdena tillgång till böcker genom att köpa dem i någon bokhandel eller någon typ av affär — vilket naturligtvis beror på att det kommersiella utbudet i Jörn är mycket begränsat om man bortser från de böcker som säljs i kiosker.

Biblioteket i Jörn har ett mindre utbud av tjänster till sina besökare än biblioteken i de fyra andra undersökningsområdena; effekten av detta är att skolbarnen i Jörn inte utnyttjar biblioteket på samma mångsidiga sätt som barnen i de fyra andra undersökningsområdena. Skolbarnen i Kirse- berg lever i en helt annan situation. Kirsebergsbiblioteket har sedan de nya lokalerna invigdes år 1967 eftersträvat att bygga upp ett mångsidigt utbud av tjänster till sina besökare. Det har lett till att skolbarnen i detta

504 SOU 1972:20

undersökningsområde i genomsnitt utnyttjar biblioteket för i genomsnitt tio olika typer av aktiviteter (mot i genomsnitt fem i Jörn).

Analysen av våra data om frekvensen för bokläsning visar att flickorna ägnar sig mera åt att läsa böcker än pojkarna i samtliga fem undersök- ningsområden och i samtliga de tre åldersgrupper som vi studerat. Vi har också funnit att frekvensen för bokläsning avtar mycket markant någon gång mellan 12 och 15 års ålder. Det som vi här sagt om skillnader mellan pojkar och flickor och mellan olika åldersgrupper vad beträffar bokläs- ningsfrekvensen gäller också för intresset för bokläsning; flickor är mera intresserade av bokläsning än pojkar, och intresset för bokläsning börjar avta någon gång mellan 12 och 15 år; det sistnämnda gäller framför allt för pojkar.

SOU 1972:20 505

Bibliotekslånen inom de fem undersökningsområdena — Boklåneundersökningen

7.5. Utlåningen vid olika tider pä dagen

Inom de olika undersökningsområdenas bibliotek hade man under hela våren registrerat när på dagen de olika lånen gjordes genom att varje timme fotografera en skylt med klockslag. Avsikten var att vi skulle få en uppfattning om den varierande utlåningsintensiteten under en vanlig vardag på biblioteken.

Vi ska här redovisa utlåningsfrekvensens variationer under en vardag

SOU 1972:20 517

1970.

Kirseberg

Oxhagen

Skärholmen

Skellefteå

Jörn

måndag—fredag 1100—20.00 dessutom torsdag 20.00—22.00

måndag—fredag 1600—2000 dessutom tisdag och torsdag 10.00—14.00

måndag—fredag 1100—20.30 dessutom fredag 2030—2200

måndag—fredag 1100—20.00

måndag—fredag 18.00—20.00 dessutom måndag 1200—16.00 Tabell 7.7 anger antal län per öppettimme under vissa klockslag under dagen. Redovisningen sker dels för lån till barn och ungdomar under 19 år, dels för lån till vuxna låntagare 19 år eller äldre. Några entydiga och lättförklarade tendenser framträder inte i tabell (måndag—fredag) som ett genomsnitt under perioden 1 februari—3 maj

Under denna period var biblioteken öppna på följande tider:

Tabell 7.7 Antal lån per öppettimme vid olika tidpunkter på dagen. Måndag-fredag under perioden 2 februari-30 april 1970.

Bibliotek Tidpunkt Låntagarens ålder före 11.01— 13.01— 17.01— 11.00 13.00 17.00 22.00 Kirseberg 0 — 18 år — 9 13 18 19 — år — 18 19 25 Summa _ 27 32 43 Oxhagen 0 — 18 år 4 3 22 20 19 — år 18 9 36 29 Summa 22 12 58 49 Skärholmen 0 — 18 år — 21 32 24 19 — år — 35 41 42 Summa — 56 73 66 Skellefteåa 0 -— 18 år —— 22 19 49 19 — år — 28 25 52 Summa — 50 44 101 Jörn 0 — 18 år -— 10 7 10 19 — år — 5 2 9 Summa — 15 9 19

var stängd.

518

3 Siffrorna utgör summan av genomsnittliga utlåningen per timme vid huvudbib- lioteket och Prästbordsfilialen, som klockan 13.00 — 17.00 då Prästbordsfilialen

SOU 1972:20

7.7. Det tycks dock framgå att Kirseberg, Skellefteå och Jörn har en högre utlåningsfrekvens på kvällarna än vid övriga tider på dagen. Oxhagen och Skärholmen däremot när sina toppar under eftermiddagen.

Från bokens signum kodade vi 18 grupper av böcker.

Grupp nr Signum Innehåll

He 03 Svensk poesi

l 2 Hc Svensk skönlitteratur utom poesi och barn- och ungdomslitteratur. 3 Hce Utländsk skönlitteratur i svensk översättning

utom barn— och ungdomslitteratur.

i He * 4 in ) Utländsk skönlitteratur i original osv uH 5 & Hcf ) Skönlitteratur för barn och ungdom Hcg F Språkvetenskap 6 G Litteraturhistoria 1 Böcker om konst, musik, teater och film 7 C Religion D Filosofi 8 M Etnografi och folklivsforskning N Geografi 9 J Arkeologi K Historia 10 L Biografier och memoarer Do Psykologi och uppfostran ll . . . ]: Undervrsmng O Samhälls- och rättsvetenskap 12 (Q (del) Ekonomi och handel S Krigsväsen P (del) Teknik, industri och kommunikationer Qd Lantbruk 13 Qe Trädgårdsskötsel Qf Skogsbruk T Matematik U Naturvetenskap Pn Fotografi Po9 Fotografi amatör och hobby 14 Qc Hem och hushåll Qg Jakt och fiske Qif Filateli R Idrott, lek och spel 15 V Medicin X Musikalier (noter m rn) 16 (Y Grammofon- och bandupptagningar Z Filmer 17 A Bok- och biblioteksväsen B Allmänt och blandat .Å 18 iA Kartor, tidningar och övriga specialsamlingar O

SOU 1972:20

Detta har väl sin förklaring i att de gifta kvinnorna svarar för en förhållandevis större andel av utlåningen i Oxhagen och Skärholmen än i 'de övriga orterna. Dessutom ligger biblioteket, åtminstone i Skärholmen, mitt i stadsdelens köpcentrum och det gör väl att många kombinerar inköp och biblioteksbesök.

Men de gifta kvinnornas andel av befolkningen förklarar inte skillnaden mellan orterna helt, eftersom samma skillnader mellan orterna även finns bland låntagare under 19 år. Det kanske kan vara så att biblioteken ligger relativt sett närmare skolorna i Oxhagen och Skärholmen. Skolbarnen på dessa orter är kanske mer benägna att slinka in på biblioteket efter skolans slut. 1 Skellefteå t ex är det kanske enklare att ta sig hemifrån till biblioteket än det är att ta sig från skolan till biblioteket. I Skärholmen tillkommer dessutom det faktum att Skär- holmens centrum, där också biblioteket ligger, fungerar som mötesplats för barn och ungdom på eftermiddagarna.

Vi vet nu något om hur bokutlåningen är fördelad på olika grupper av låntagare och när på dagen man lånar mest. Det är dags att redovisa vad man lånar.

7.6. Vilka böcker lånas mest?

Till grund för bokgenregrupperingen i denna undersökning ligger bibliote- kens klassifikationssystem. Detta faktum begränsar det litteratursociolo— giska värdet av boktypskodifieringen, vilket var och en som är något insatt i bibliotekens klassifikationssystem snart inser. Det är otvetydigt så att det är mycket svårt att någorlunda enkelt koda ”homogena” grupper av böcker efter detta system. (Och vi var hänvisade till ett någorlunda

Tabell 7.8 Lånens procentuella fördelning på boktyp.

Boktyp Bibliotek

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

1 1 — — — — 2 10 16 16 15 22 3 22 19 19 17 16 4 1 l l 1 — 5 38 48 43 40 44 6 4 1 2 3 1 7 1 - — 1 — 8 2 2 3 3 3 9 2 1 2 2 1 10 1 I 1 l 1 11 l l l 2 — 12 2 1 1 3 1 13 9 5 6 7 6 14 5 3 2 5 4 15 1 1 1 1 — 16 — —- — — — 17 —— — — — — 18 — — — — — Summa 100 100 100 100 100

Antal låniurvalet 1 675 1 550 1 495 1 531 1 762 Uppgift saknas (%) 18 2 9 7 3

520 SOU 1972:20

[ 1 i | f . 'i i ,

enkelt kodningsförfarande, eftersom det var 8 000 lån som skulle bearbetas.) Så rymmer tex kategorin Hc mycket varierande typer av litteratur, från tex Lars Gustafsson till Maria Lang. Samtidigt finns det en del avdelningar, tex Q, som innehåller en mängd skilda typer av facklitteratur.

Utöver dessa grupper tillkommer en 19:e för de län, där signum saknas eller där bokkortet var oläsligt och inte gick att koda. Gruppindelningen återges på s 519.

1 tabell 7.8 redovisas länens fördelning på dessa 18 grupper för vart och ett av biblioteken (huvudbiblioteket och Prästbordsfilialen är sammanslagna i Skellefteå). Det dominerande intrycket från denna tabell är skönlitteraturens (grupperna 1—5) dominans över facklitteraturen (grupperna 8—18). Omkring 80 % av utlåningen vid dessa fem bibliotek består av skönlitteratur. Lika uppenbart är den starka ställningen för barn- och ungdomslitteraturen (grupp 5). Drygt hälften av skönlittera- turen är av just detta slag. På samtliga bibliotek utom i Jörn har den översatta utländska skönlitteraturen (grupp 3) en något starkare ställning än den svenska skönlitteraturen (grupp 2).

Att grupp 2 ligger så lågt i Kirseberg beror delvis på att en del äldre svenska skönlitterära böcker saknar signum på detta bibliotek, vilket även återspeglas i den höga andelen uppgift saknas. Att den svenska litteraturen har starkare ställning än den utländska i Jörn var kanske väntat. Litteratur med lokal förankring, t ex författarna Bernhard Nordh och Sara Lidman, betyder sannolikt förhållandevis mycket mer för invå- narna i norrländsk glesbygd än vad motsvarande litteratur betyder t exi mellansvenska städer.

Av de olika kategorierna facklitteratur tycks grupp 13 med bl a teknik, naturvetenskap och trädgårdsskötsel vara den största i utlåningen. Detta gäller för samtliga bibliotek. Den därnäst största fackgruppen är grupp 14, den med bl a fotografi, hem och hushåll samtjakt och fiske.

7.7. Utlåningens fördelning på genrer för skilda låntagargrupper

Sammanslagning av bokgrupper

Hittills har det gått att hålla samtliga 18 grupper av böcker åtskilda, ty i de redovisningsgrupper vi har rört oss med har urvalet varit tämligen stort och den statistiska tillförlitligheten därmed tillfredsställande. När vi nu ska övergå till att redovisa hur utlåningen för enskilda låntagargrupper fördelat sig på typer av böcker börjar det dock bli problematiskt. Det blir nu betydligt färre boklån inom redovisningsgrupperna, dvs åldersklasser- na, civilståndsgrupperna osv. Den statistiska osäkerheten i procentskatt- ningarna ökar därmed. För att göra framställningen mer meningsfull och även mer överskådlig har vi därför i det följande slagit samman grupperna av böcker ytterligare en gång och bildat 6 någorlunda stora bokgrupper (genrer). Sammanslagningen har gjorts på följande sätt (jämför med katego— rierna på s 519):

Svensk skönlitteratur — grupp nr 1, 2. Utländsk översatt skönlitteratur — grupp nr 3.

SOU 1972:20 521

Lönhqare i åldern -l2 år 83

(! An+al lön i urvalet 365

0/o 60

Låntagare i åldern l3— l8 år

HIRSEBERG

Låntagare i åldern 30—39 år

W-"

Antal lön i urvalet: 250

Låntagare i åldern llil—66 år

50 Ål) 50 20

IO

O Anial lån i urvalet: 2419

$#

2 H _

Antal lön i urvalet-. l+l7

olo Låntagare i åldern l9—29 år Låntagare i åldern 67— år 60 7

50. J 52

1.0. J 30 J

27 20 22 2, IO " 2 0 _ Antal lön i urvalet: 264

ll .7 l 0 [43

Antal lån i urvalet: ll7

Diagram 7.1a Lånens fördelning på olika typer av böcker och åldersgrupper i Kirseberg.

522

SOU 1972:20

OXHAGEN

% Låntagare i åldern -—l2 år Låntagare i åldern 30—39 år 50 84

142

320 ' I.

0 Antal lån i urvalet 582 Antal lån i urvalet: 408

% Låntagare i åldern I3- IB år Låntagare i åldern [40—66 år 60

50 49 60 30 20

m i 7 0 ' .

Antal lån i urvalet: |90 Antal lån i urvalet: l8l

o/o Låntagare i åldern lil—29 år 70 Låntagare i åldern 57— år &

50 40

30

20

IO . "I 0 Antal lån i urvalet: 356 Antal lån i urvalet: l9

Diagram 7.1!) Lånens fördelning på olika typer av böcker Och åldersgrupper i Oxhagen.

SOU 1972:20

SKÄRHOLMEN

% Låntagare i åldern —l2' ar Låntagare | åldern 30— 39 or 50 90 40

50

20

||)

0 I

0 Antal lån i U_rvalet 569 Antal lån i urvalet: 292

% Låntagare i åldern l3—l6 år Låntagarei åldern 150-66 år 60

50

Ål) 42

30

28

20 20

Antal lån i urvalet: Antal lån i urvalet: 269

0/a Låntagare " åldern IS— 29 år Låntagare i åldern 67— år

50

100

30

20

|0

0 Antal lån i urvalet: 277 Antal lån i urvalet: 105

Diagram 7.1c Lånens fördelning på olika typer av böcker och åldersgrupper i Skärholmen.

524 SOU 1972:20

SKELLEFTEÅ Låntagare l åldern —l2 år Låntagare' | åldern 30—398r

Antal l-ån i t..-vom 0144 Antal lån i urvalet. 254 $ 8

% Låntagare i åldern l3— IB år Låntagarei åldern lla—SG år 50

50

" 40

50

20

m |4

" _ Antal lån i urvalet: fll/+ Antal lån i urvalet: 254

o/a Låntagare i åldern l9—29 år Låntagare i åldern 57— år

50 100

30

20

Antal lån i urvalet: 246 Antal lån i urvalet: 50

Diagram 7.111 Lånens fördelning på olika typer av böcker och åldersgrupper i Skellefteå.

SOU 1972:20

% Låntagare i åldern — l2 år 79

0 Antal lån i urvalet ÖIS

JÖRN

Låntagare i åldern 30-39 år

45

24

|"

Låntagare i åldern 140—66 år

Antal lån i urvalet: 216-ll

o/o Låntagare i åldern l3— IB år 50

Antal lån i urvalet: 369 50 52 40 30 20 17 Ill 0 0 n

i

22 22 0

Antal lån i urvalet: 1455

Låntagare i åldern 57—år

O/o Låntagare i åldern l9—29 år 60

Antal lån i urvalet: |2| 50 au 30 32 20 IO ' El ” _

in 37

oElElel

Antal lån i urvalet: 98

Diagram 7.16 Lånens fördelning på olika typer av böcker och åldersgrupper iJörn.

SOU 1972:20

Utländsk skönlitteratur i original _ grupp nr 4. Barn- och ungdomslitteratur — grupp nr 5. Humanistisk facklitteratur — grupp nr 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 16, 17,

18.

Teknisk facklitteratur — grupp nr 13, 14, 15. De nya grupperna är med nödvändighet vida och innehåller fler typer av litteratur. Vi diskuterade länge vart vi skulle hänföra den 12:e, sam- hällskunskap, ekonomi m m. Skulle den höra hemma i den humanistiska eller i den tekniska facklitteraturen eller skulle den bilda en helt egen grupp. Vi var rädda att debattlitteraturen, som till stor del just finns i grupp 12, skulle helt tappas bort om vi lät den bilda en egen grupp, varför vi till slut förde den till gruppen humanistisk facklitteratur utan att egentligen ha någon helt övertygande motivering för detta.

Bokgenre bland åldersgrupperna

Vi ska nu utnyttja den nya grupperingen av böckerna för att studera utlåningens karaktär för de olika åldersgrupperna. Detta framgår av diagram 7.la f7.1d där varje diagram åldersgruppvis redovisar utlåningen vid respektive bibliotek fördelad på de sex bokgrupperna. Det första intrycket från samtliga orter är barn- och ungdomslitteraturens starka dominans mycket långt upp i åldrarna. I den yngsta åldersgruppen ligger utlåningen av denna genre på omkring 80 %. Med stigande ålder sjunker andelen och når en svacka i åldersgruppen 19—29 år men stiger igen för nästa åldersgrupp, 30—39-åringarna. Detta beror naturligtvis på att föräldrar lånar för sina barns räkning och att de flesta barnen som just har åldern inne för barnlitteratur har föräldrar som är mellan 30 och 40 år. Men ändå är andelen av utlåningen av typ barn- och ungdomslitteratur anmärkningsvärt stor i denna åldersklass: genomgående 35——45 %.

För svensk skönlitteratur finns en stabil trend för alla bibliotek: med stigande ålder stiger även den procentuella andelen av utlåningen som tillhör denna genre. Tendensen är mycket accentuerad i Oxhagen och Skärholmen, men det kan vara slumpeffekter som bidrar eftersom vi hittar ganska få lån i pensionärsgruppen i vårt urval.

Den Översatta utländska skönlitteraturen uppträder ungefär som den svenska skönlitteraturen över åldersvariabeln. En intressant iakttagelse gör man vid jämförelsen mellan dessa två typer av litteratur, om man jämför åldersgrupp för åldersgrupp vid de olika biblioteken. I Kirseberg, Oxhagen och Skärholmen tycks intresset för utländsk skönlitteratur överväga över intresset för den svenska fram to m den näst sista åldersklassen. För pensionärerna väger preferenserna över till den svenska litteraturens förmån. I Skellefteå och Jörn däremot inträffar denna förskjutning av utlåningens fördelning på svenskt och utländskt tidigare i åldrarna; i Skellefteå i åldersgruppen 40—66 år och i Jörn i gruppen 19—24 år. Det verkar alltså som om, vilket i och för sig inte är särskilt förvånande, den utländska skönlitteraturen inte når fram eller kanske inte vinner gehör i samma utsträckning i dessa undersökningsområden på samma sätt som i tätorter i södra och mellersta Sverige. Och i den mån som den Sprids dit, når den i första hand personer 15—30 år gamla.

SOU 1972:20

KIRSEBERG

% Manliga låntagare Kvinnliga låntagare " 40 M 30 23 20 20 .a i , i _ Antal lön i urvale+ 747 Antal lön i urvalet: 900 OXHAGEN % Manliga lön'l'agare Kvinnliga låntagare 60 50 40 50 20 W |7 IO , o " Antal lön i urvalet: 439 Antal lån i urvalehl IOS SKÄRHOLMEN o/o Manliga låntagare Kvinnliga låntagare 60 50 40 30 20 IO "' "* l 0 Antal lön i urvalet: 527 Antal lån i urvalet: 877

Diagram 7.21,ånens fördelning på olika typer av böcker för män och kvinnor.

528 SOU 1972:20

SKELLEFTEÅ

% Manliga löntagare Kvinnliga löntagare 50

45 40 30 20

” |7 m i i i ,, " Ani-al lån i urvalet: 555 Antal lön i urvalet: 0214 JÖRN

(% Manliga löntagare Kvinnliga låntagare 60 50 40 50 20 |!)

564 Antal lån i urvalet: 990 Diagram 7.2 (forts) Lånens fördelning på olika typer av böcker för män och kvinnor. An+a| lån i urvalet:

Facklitteraturen tycks i allmänhet nå sin maximala andel av utlåningen i åldrarna kring 30 år, där åtminstone i Kirseberg, Skärholmen och Skellefteå omkring 40% tillhör denna genre (i Oxhagen och Jörn 15.20 %). I de yngsta och äldsta låntagargrupperna är procenttalen ungefär halverade.

Den tekniskt orienterade facklitteraturen överväger inte oväntat över den humanistiska i de yngre åldersgrupperna. I gruppen 19—29 år väger det däremot över till den humanistiska fackgruppens fördel, med undantag för Oxhagens bibliotek. I gruppen 30—39 år stärker den tekniska facklitteraturen åter sin ställning och det väger nästan jämnt i denna åldersgrupp. Förmodligen är det så att den samhällsorienterade facklitteraturen har en stor betydelse för åldersgruppen 19—29 år, vilket alltså skulle förklara den tillfälliga uppgången för denna genre. Humaniora segrar dock på ålderns höst och för pensionärerna är den tekniska facklitteraturen nästan helt borta ur bilden.

SOU 1972:20 529

Bokgenre och kön I diagram 7.2 är utlåningens fördelning på bokgenre redovisad med avseende på män och kvinnor för vart och ett av biblioteken. Man gör direkt den iakttagelsen att utlåningen till kvinnliga låntagare rymmer större andel barn- och ungdomslitteratur än utlåningen till män. Detta kan dels bero på att flickor lånar mer av denna typ av litteratur än pojkar, dels på att mödrar lånar mer för sina barns räkning än fäder. För att ta rätt på om vårt material stöder någon eller båda av dessa faktorer måste vi studera utlåningen åldersgruppsvis, män för sig och kvinnor för sig. En tabell av detta slag finns i tabellbilagan (tabell AS). Vi fin- ner där att båda faktorerna bidrar till att skapa denna skillnad i utlåningen mellan könen. I tex Kirseberg tillhör 80% av utlåningen till pojkar (upp till 12 år) gruppen barn- och ungdomslitteratur. För flickorna är den 85 %. Skillnaden mellan könen är ännu större bland vuxna; mödrarna lånar uppenbarligen betydligt mer böcker åt sina barn än vad fäder gör. Av diagram 7.2 framgår det tydligt att utlåningen bland männen är mycket mer fackbetonad än utlåningen bland kvinnorna. Detta tycks gälla för samtliga åldrar, även om skillnaderna är mest markanta bland låntagare under 30 år. Diagrammen visar också att kvin- norna å andra sidan lånar mera humanistiskt än tekniskt inriktad facklit— teratur. För männen är det tvärtom (Kirseberg, Oxhagen och Jörn) eller väger ungefär lika (Skärholmen och Skellefteå). Men detta gäller inte för den yngsta åldersgruppen, där både pojkar och flickor tycks ha större intresse för teknisk facklitteratur än för humanistisk. Men redan itonåren tycks det för flickornas del väga över till förmån för den humanistiska facklitteraturen. Motsvarande förskjutning sker för männens del först i åldersgruppen 19—29 år.

Det återstår att något kommentera skönlitteraturen och då främst relationen svensk och översatt utländsk skönlitteratur. (Skönlitteratur på utländskt originalspråk är alltför lite representerad i vårt material, för att man ska kunna dra några som helst slutsatser annat än att den förekommer mycket sparsamt i utlåningen.) Diagram 7.2 tycks utvisa att lån av skönlitterära utländska böcker förekommer i något större utsträckning än lån av svenska skönlitterära böcker.

Bland de kvinnliga låntagarna väger det i stort sett jämnt utom i Jörn där svensk skönlitteratur dominerar ganska påtagligt över den utländska. (Kirseberg avviker från detta mönster vilket förmodligen beror på att viss äldre svensk litteratur saknar signum.) Tabell A 5 i Bilaga A utvisar emeller— tid ingen stabilitet över åldersklasserna i denna skillnad mellan män och kvinnor. Det finns alltså anledning att tro att slumpen här har spelat in och att könsskillnader av detta slag enbart är en egenhet i vårt material. Inget bibliotek uppvisar heller någon statistiskt signifikant skillnad i de tta avseende.

Bokgenre och civilstånd Man kan kanske förvänta att civilståndsvariabeln inte ger upphov till några anmärkningsvärt skilda mönster i utlåningens struktur. Dvs gifta och ogifta

530 SOU 1972:20

KIRSEBERG

% Gifta låntagare Inte gifta löntagare 50 40 30 20 m -i I I I 0 Antal lön i urvalet- 667 Antal lån i urvalet: 29.14 OXHAGEN a/o Gifta låntagare Inte gifta löntagare 50 40 30 20 m 5 H I 0 o " Antal lån i urvalet: 775 Antal lan i urvalet: ”45 o/oT Gifta löntagare SKARHOLMEN Inte gifta lantagare 50] 40] 50] & 20;! i ? .., I i _" i 0 ' Antal lön i urvalet: 610 Antal lön i urvalet: l9lt

Diagram 7.3 Lånens fördelning på olika typer av böcker för gifta och icke gifta låntagare, 19 är och äldre.

! sou 1972:20 531

SKELLEFTEÅ o/4: Gifta låntagare Inte gifta löntagare 50

40

30 25 20 22 W 10 lil 0 _ . Antal lån i urvalet: 52l Antal lån i urvalet: 270 JÖRN O/o Gifta låntagare Inte gifta låntagare 50

50 m:] 30_s 34

24

20—4

.0— i

, . II II I 0 Antal lån i urvalet: 839 Antal lån i urvalet: 258

Diagram 3 (forts.) Lånens fördelning på olika typer av böcker för gifta och icke gifta låntagare, 19 år eller äldre.

skulle, i den mån grupperna har samma ålderssammansättning, låna ungefär samma typer av böcker. Denna hypotes får stöd av vårt material med några få intressanta undantag. Detta framgår av diagram 7.3, där utlåningen redovisas efter bokgenre biblioteksvis för gifta respektive icke gifta per- 1 soner. Gruppen icke gifta består av grupperna ogifta, frånskilda, änkor och l änklingar. Diagrammen är baserade enbart på den del av utlåningen, som '; har gått till låntagare som år 19 år eller äldre, dvs drygt 60 % av den totala ; utlåningen. Någon specialredovisning för varje åldersklass av den typ, som ( vi gjorde för män och kvinnor, kommer vi inte att ge här, eftersom likheter ' och skillnader mellan civilståndsgrupper inte tycks förändras nämnvärt med åldern för vuxna låntagare. Dessutom blir redovisningsgrupperna för icke gifta låntagare små och därmed den statistiska osäkerheten i resultaten stor. Diagram 7.3 stöder den i och för sig självklara hypotesen attlån av barn-

532 SOU 1972:20

och ungdomslitteratur förekommer oftare hos gifta låntagare än hos icke gifta. Av de icke giftas lån svarar dock barn- och ungdomslitteraturen för omkring 10 %. För övrigt tycks de gifta i Oxhagen och Jörn vara de flitigaste låntagarna för barnens räkning.

Barnlånen för de gifta tycks, relativt sett, ske på bekostnad av både skönlitterär och fackbetonad boklåning. Av dessa kategorier är det dock facklitteraturen, som uppvisar den största skillnaden. Facklitteraturen har en större andel av de icke giftas konsumtion. I Oxhagen ligger tex andelen facklitteratur av utlåningen till gifta låntagare under 20 % medan den bland icke gifta låntagare är närmare 40 %. Några olikheter med avseende på proportionen facklitteratur av humanistisk respektive teknisk art tycks det däremot inte finnas mellan dessa båda låntagargrupper; för båda grupperna tycks den humanistiska facklitteraturen ha en något star- kare ställning.

En något större andel av utlåningen till icke gifta består, som tidigare nämnts av skönlitteratur, om man jämför med utlåningen till gifta låntagare. Däremot är det knappast någon skillnad i förhållandet mellan svensk och utländsk skönlitteratur mellan de båda låntagargrupperna. Ett undantag utgör dock Skärholmen, där andelen utländsk litteratur är klart större än andelen svensk, när det gäller utlåning till icke gifta låntagare. I utlåningen till gifta låntagare väger det ungefär jämnt.

Bokgenre och socialgrupp

Som vi redogjorde för i början av detta kapitel, fick vi genom de allmänna försäkringskassorna reda på vilket yrke de låntagare hade, som vi ”fångade upp” genom vårt urval av boklån. Så långt var allt gott och väl, men yrkesuppgiften måste kodas för att vara användbar i en statistisk undersökning; i någon mening likartade yrken måste sammanföras i grupper. Man kan fråga sig vad syftet med detta skulle vara. Vad vi egentligen vill komma åt och mäta är den sociala skiktbildning, som existerar i vårt samhälle, eller rättare sagt bestämma den enskilde låntagarens position och skikttillhörighet för att studera hur detta åter- speglas i bokkonsumtionen. SCBs tidigare socialgruppsklassificering från bearbetningen av 1952 års valstatistik användes för detta ändamål, och de yrkesverksamma klassades i tre socialgrupper, av vilka socialgrupp I är den som har den högsta socioekonomiska positionen.

Socialgrupp I är så lite representerad i vårt material, att vi i fortsättningen enbart ska diskutera socialgrupp I och II kontra socialgrupp III.

En rimlig hypotes är att socialgrupp I och II i större utsträckning än socialgrupp III läser ”avancerad” och ”svårläst” litteratur. Denna litteraturkategori låter sig inte i någon objektiv mening klart avgränsas, och vi ska inte heller här göra något försök. Men vi ska däremot peka på några faktorer som motiverar formuleringen av denna hypotes. För det första har personer i socialgrupp I och II i allmänhet bättre utbildning än personer i socialgrupp III. Det ligger i själva kategoriseringens natur som ju bla ska ta hänsyn till den utbildning yrket kräver. Med högre skolutbildning torde rimligtvis följa bättre disposition för ”svårläst”

SOU 1972:20 533

litteratur. För det andra är yrken i socialgrupp I och II oftare manschettyrken och mer eller mindre intellektuellt betonade. Detta borde även rimligtvis medföra, att man lättare kan tillgodogöra sig svårlästa böcker och man är van att läsa.

För det tredje tjänar man mer i socialgrupp I och II än man gör i III. Även det ligger i kategoriseringens natur. Att man tjänar mer leder till att man konsumerar mer och böcker är en konsumtionsvara. Man har fler tillfällen att läsa de böcker man vill läsa vilket också medför mer om- fattande läsvanor. Detta borde i sin tur visa sig ibiblioteksutlåningen på så sätt att socialgrupp I och II i större utsträckning lånar avancerad litteratur.

För det fjärde kan man vänta sig att det finns en ”bokvänligare” tradition i socialgrupp I och II. Visserligen börjar den högre utbildningen bli tillgänglig för allt större grupper, men dels finns det en hel del äldre låntagare i vårt material, dels är ståndscirkulationen (eller kanske hellre socialgruppscirkulationen) i det svenska samhället av begränsad omfatt- ning.

Hur ska då denna hypotes kunna prövas med vårt material? Tyvärr är ingen av våra sex bokgrupper av renodlat ”svårläst” karaktär. De är samtliga alltför heterogena. Den grupp som bäst (eller minst illa) svarar mot denna beteckning är den humanistiska fackgruppen. Inom denna grupp ryms såväl litteraturhistoria och filosofi som memoarer och debatt- böcker. Jämförd med de övriga av våra grupper är denna den mest ”svår- lästa” .1

Det återstår nu att konstatera riktigheten av vår modifierade hypotes: utlåningen till låntagare i socialgrupp I och II rymmer en större andel humanistisk facklitteratur än utlåningen till låntagare i socialgrupp III. I diagram 7.4 har de lån, som gjorts av yrkesverksamma låntagare som är 19 år eller äldre, biblioteksvis fördelats på bokgenre och socialgruppstill- hörighet.

Materialet stöder inte hypotesen. Socialgruppstillhörigheten tycks inte medföra några skillnader med avseende på andelen av utlånade böcker tillhörande denna genre. Grundhypotesen var den att socialgrupp I och II läser mer avancerad litteratur än socialgrupp III. Vi kan nu tolka vårt material så att antingen är denna grundhypotes felaktig eller också testar vår modifierade hypotes inte samma sak som grundhypotesen. Den senare tolkningen förefaller rimligast.

Vid tolkningen av resultatet måste man emellertid för det första ha i minnet att läsning av humanistisk facklitteratur i vår undersökning är en tvivelaktig ”indikator” på att man läser avancerad litteratur. För det andra måste man hålla i minnet att vi genom att slå samman socialgrupp I och socialgrupp II till en grupp reducerar möjligheten att upptäcka samband mellan socialgruppstillhörighet och val av bokgenrer vid bibliotekslån; det är ju tänkbart att personer i socialgrupp I, som utgör en liten andel av gruppen socialgrupp I + II, avviker från socialgrupp III men att detta inte framträder när man jämför socialgrupp III med socialgrupp I + II.

Trots dessa reservationer finns det anledning att tolka det erhållna resultatet som ett stöd för hypotesen att personer som lånar på bibliotek i stort sett fördelar sina boklån mellan ”avancerade” och ”lätta” böcker

534 SOU 1972:20

1Man bör vid tolkningen av dessa resultat hålla i minnet att vi i denna undersökning inte kan tala om individens totala , bokläsning utan enbart om; de böcker, som han eller hon lånat på biblioteket. Li ning av böcker, sorti man ' köper själv eller lånar på annat sätt, täcksju inte av denna studie av biblio- tekslånen.

. l 1 l

KIRSEBERG % Socialgrupp I och II Socialgrupp III

Antal lön i urvalet 320 Antal lån i urvalet: 270

OXHAGE N

%: Socialgrupp I och !! Socialgrupp m 50 1

50 40 30 25 27 20

IO

0 Antal lön i urvalet: 14100 Antal lån i urvalet: I 149 SKÄRHOLMEN %D Socialgrupp I och II Socialgrupp 111 l

50 140

50

28

20 24

||] " 1.4 Antal lön i urvalet: 423 Antal lån i urvalet: !

Diagram 7.4 Lånens fördelning på olika typer av böcker för socialgrupp [, II och lll. Yrkesverksamma låntagare 19 år eller äldre.

SOU 1972:20

SKELLEFTEÅ

c/s! Socialgrupp I och II Socialgrupp III 50 40 30 20 24 24 |7

|0 o _ . Antal lan i urvalet: 332 Antal lån l urvalet: 1145

JöRN o/o Socialgrupp I och II Socialgrupp m 60 _] so # 40 30 :|

27 20 _| 24 10 _| i , . H Ii . il Antal lån i urvalet: allt» Antal lån i urvalet: 214

Diagram 4 (forts.) Lånens fördelning på olika typer av böcker för socialgrupp I, II och III. Yrkesverksamma låntagare 19 år eller äldre.

på ungefär samma sätt, oavsett vilken socialgrupp de tillhör. Detta resultat står inte i strid med att vi tidigare funnit (se s 367 i kapitel 5) att

l personer läser fler ”avancerade” böcker ju högre socialgrupp de tillhör. ] Det verkar fullt rimligt att anta att sådana skillnader huvudsakligen beror

på att de genom köp av böcker eller på något annat sätt får tillgång till de mera svårlästa böckerna. Dessutom bör man observera att vad som här undersökts är andelen lånade böcker tillhörande gruppen humanistisk facklitteratur för olika socialgrupper och inte antalet böcker av detta

slag.

Bokgenre och inkomst Några entydiga samband mellan utlåningens struktur och låntagarens inkomst tycks inte finnas. De skillnader i bokgenre som existerar mellan

536 SOU 1972:20

olika inkomstnivåer hos låntagarna kan helt förklaras av åldersskillnader för olika inkomstklasser. Hur mycket man tjänar, tycks alltså inte ha något större inflytande på vilka typer av böcker man lånar på bibliotek.

7.8. Utlåningsfrekvens och avstånd till biblioteket

De insamlade uppgifterna om boklånen omfattade också låntagarnas bostadsadress. Dessa uppgifter har använts för att fastställa utlåningsfre- kvensen per invånare i olika delar av tre av de fem undersökningsområde— na: Kirseberg, Skärholmen och Skellefteå. Denna bearbetning och analy- sen av de erhållna resultaten har utförts av de sociologer, som hade hand om datainsamlingsarbetet i dessa tre undersökningsområden. Resultaten av dessa studier redovisas i ortsbeskrivningarna i kapitel 2.

Den generella slutsatsen är att det genomsnittliga antalet lånade böcker per invånare blir lägre ju längre bort från bibliotekslokalen man bor. Lånefrekvensen är högst för områden som ligger i anslutning till bibliote- ket och avtar redan i områden som är belägna 500—1 000 meter från biblioteket. Frekvensen sjunker till jämförelsevis mycket låga värden i områden som är belägna på ett par kilometers avstånd från biblioteket.

Ett viktigt faktum är att lånefrekvensen sjunker mycket snabbare för barn och ungdomar upp till arton års ålder än för äldre personer.

Slutligen har vi även kunnat konstatera att lånefrekvensen sjunker snabbare med avståndet till biblioteket i de lägre socioekonomiska skikten.

7.9. Sammanfattning av undersökningsresultaten

Vi ska så till slut punktvis sammanfatta resultaten av den första etappen av

bibliotekslåneundersökningen:

El Mellan 1/5 och 1/4 av bibliotekens utlåning görs av barn direkt. Genom att föräldrar lånar för sina barns räkning svarar dock barnen för en större andel av lånen än de vuxna i proportion till befolkningsandelarna. [] Kvinnor svarar för större del av lånen än männen. Den kvinnliga övervikten är störst i åldersgruppen 19—29 år och minst i pensionärs- gruppen. El Omkring 3/4 av utlåningen till vuxna låntagare svarar gifta för; detär en andel som väl svarar mot befolkningsandelen. El Låntagare ur socialgrupp I och II svarar för en proportionsvis större andel av utlåningen än låntagare ur socialgrupp III. El I Kirseberg, Skellefteå och Jörn har biblioteken sin högsta utlånings- frekvens efter kl. 17.00 (gäller enbart vardagar), medan man i Oxhagen och Skärholmen når sin topp under eftermiddagen. Detta gäller såväl yngre som äldre låntagare. El I samtliga orter är omkring 80 % av utlåningen skönlitteratur och 20 % facklitteratur. Omkring hälften av skönlitteraturen är barn— och ungdomslitteratur. IZI Den utländska översatta skönlitteraturen har en något starkare

SOU 1972:20 537

ställning än den svenska utom i Jörn, där det är tvärtom. El Poesi och utländsk skönlitteratur i original spelar en helt underordnad roll — dessa båda grupper svarar var för sig för mindre än en procent av utlåningen. i] Gruppen teknik, naturvetenskap och trädgårdsskötsel är den största fackgruppen. Näst största utlåningen har böcker med bl a hem och hushåll samt jakt och fiske. [:| Barn- och ungdomslitteraturen har en stark ställning långt upp i åldrarna. Omkring 40 % av utlåningen till låntagare 30 till 40 år gamla tillhör denna genre. El Den skönlitterära andelen av utlåningen stiger med låntagarnas ålder; först på bekostnad av barn- och ungdomslitteraturen och därefter på bekostnad av facklitteraturen. i] Utländsk översatt skönlitteratur lånas mer än svensk skönlitteratur utom bland pensionärerna, där den svenska litteraturen dominerar. Skellefteå och framför allt Jörn är dock undantag och förskjutningen där sker vid tidigare ålder. [! Facklitteraturen når sin maximala andel av utlåningen då låntagaren är omkring 30 år. El Upp till 19 år är det tekniken, som dominerar facklitteraturen varefter upp till 30 år den humanistiska litteraturen inkl den samhällsoriente- rade debattlitteraturen tar överhand. Därefter svänger det över igen till den tekniska facklitteraturens förmån, för att dock i pensionärsgrup- pen svänga en sista gång, där dominerar den humanistiska litteraturen helt inom facklitteraturen. El Facklitteraturen har starkare förankring hos manliga låntagare än hos kvinnliga, om man ser till genomsnittet över alla åldrar. El För både pojkar och flickor upp till 13 år svarar den tekniska facklitteraturen för större andel än den humanistiska. Men från och med tonåren väger det över till förmån för den humanistiska för flickornas del. Även utlåningen till pojkarna förändras på detta sätt men först i gruppen 19—29 år. [I Utlåningen till gifta låntagare är mindre fackbetonad än utlåningen till icke gifta låntagare. El Några samband mellan andelen lånade böcker per utlåningsgenre och låntagarnas socialgruppstillhörighet resp inkomst finns inte i vårt material. Det innebär att de som börjat utnyttja biblioteket propor- tionsvis lånar ungefär lika stor andel ”avancerade” och "lättlästa” böcker i det socioekonomiska skikt, som består av socialgrupp I och II, och i det socioekonomiska skikt, som består av socialgrupp III. El Antalet utlånade böcker sjunker markant i områden som är belägna på mer än 500 meters avstånd från bibliotekslokalen. Detta gäller i högre grad för låntagare under 19 år än för vuxna låntagare.

538 SOU 1972:20

Sambandet mellan bokutbudet och boktillgången i de fem

undersökningsområdena

Vi har kallat den här skriften för en skrift om läs- och bokvanor. Vi är medvetna om att den titeln antyder att den skulle handla om mycket mer än vad den faktiskt handlar om. Den fråga som vi framför allt velat ge svar på är vilka slags böcker som genom försäljning i boklådor, varu- hus, kiosker och på annat sätt och genom utlåning från biblioteken hamnar i de fem undersökningsområdena. Bakom valet detta problem ligger tanken att böcker är något som människor bör ha lätt att få tag i men att distributionssystemet för böcker kanske inte fungerar särskilt väl. Bakom vår uppläggning av studien ligger också tanken att vi skulle kunna få reda på i vilka avseenden som detta distributionssystem funge- rar otillfredsställande; genom de biblioteksexperiment, som redovisas i en kommande volym i litteraturutredningens skriftserie, har vi gjort ett för- sök att studera effekten av ett antal åtgärder, som syftar till att effekti- visera en viktig sektor av bokdistributionen i de fem undersöknings- områdena.

Till de frågor som vi inte tar upp i denna studie (men som naturligtvis hör hemma i en totalanalys av läs— och bokvanor) är hur böcker produceras i vårt svenska samhälle. Vem skriver dem? Vem bestämmer vilka böcker som skall tryckas? Men framför allt, vad handlar dessa böcker om? En del av dessa frågeställningar kommer vi emellertid att belysa i kommande volymer i utredningens skriftserie. Hur mycket män- niskor läser i böcker beror ju inte enbart (utan bara till en del) på hur bokhandeln, biblioteken och andra distributionsvägar är beskaffade, utan i mycket hög grad på vad som står att läsa ide böcker som bokhandeln, biblioteken och de andra delarna av distributionsnätet är hänvisade till att arbeta med.

Vi har inte heller tagit reda på vad invånarna i våra undersökningsom- råden eventuellt har fäst sig vid i de böcker, som de läst. Vi har ingenting att berätta om vad de minns av innehållet, om de tyckte om dem eller inte, om de har tagit intryck av vad författarna har velat säga och om det som de läst har påverkat deras beslut i olika sammanhang.

Det betyder naturligtvis inte att vi är ointresserade av hur böckerna fungerar i läsarnas dagliga liv. Problem av den typen måste emellertid

! baseras på empiriska studier av en art, som vi inte kunnat inrymma i

539

SOU 1972:20

denna studie. Naturligtvis har vi insett att många av invånarna i de fem undersökningsområdena läser böcker i mycket liten utsträckning —— eller inte alls _ därför att de tycker att det är ansträngande och svårt att läsa böcker (och hellre ser på TV, lyssnar på radio eller läser i veckotid- ningar). Vi är också medvetna om att det finns vissa minoriteter som av olika skäl ställer sig avvisande till en stor del av de böcker som de finner i biblioteken och boklådorna, t. ex. därför att de värderingar, som för- fattarna av dem medvetet eller omedvetet ger uttryck åt, strider mot deras egen grundhållning och värderingar.

Det är alltså inte böckernas tillkomst och hur läsarna upplever och be- dömer deras innehåll som vi studerat, utan hur bokdistributionens struk- tur påverkar människornas möjlighet att få tag i böcker av olika slag. I det här avslutande kapitlet kommer vi att göra försök att på ett mera syn- tetiskt och överblickande sätt än i de tidigare kapitlen analysera hur den- na fungerar. Vi kommer i tur och ordning att ta upp följande frågor:

1. Finns det något samband mellan det totala utbudet av böcker i de fem undersökningsområdena (i boklådor och andra affärer, i biblioteken och i hemmen) och bokläsandet?

2. Finns det något samband mellan hur bokbestånden på biblioteken i de fem undersökningsområdena är fördelade på facklitteratur och skön- litteratur, och hur mycket facklitteratur och skönlitteratur som man lånar hem respektive läser i dessa områden?

3. Finns det något samband mellan bibliotekens och bokhandelns standard i de fem undersökningsområdena och den roll de spelar för invånarnas bokförsörjning?

4. Hur stor andel av befolkningen i de fem undersökningsområdena läser inte alls i böcker — jämfört med den andel, som inte alls läser dagstidningar, veckotidningar och tidskrifter, och den andel som inte alls ser på TV eller lyssnar på radio.

5. Finns det några markerade skillnader mellan läsvanorna bland personer med olika utbildning, när det gäller olika typer av ”lässtoff': dagstidningar, veckotidningar, tidskrifter, facklitteratur och mer eller mindre seriös skönlitteratur?

Vi är medvetna om att detta endast är några få av de problem, som det finns skäl att ta upp i en sådan analys. Vi har emellertid också insett att varje försök att behandla alla aspekter av detta problem är dömt att miss- lyckas.

Kapitlet avslutas med ett försök till en sammanfattande beskrivning av det samspel mellan olika faktorer som såvitt vi kan se ligger bakom de skillnader i läsvanor och bokvanor som vi funnit mellan de fem under-

sökningsområdena.

8.1 Det totala bokutbudet och bokläsandet

Vi har i kapitlen om fritidsanvändningen och om läsvanorna inom den vuxna befolkningen i de fem undersökningsområdena funnit att invånar-

540 SOU 1972:20

hjälp av olika mått på deras bokläsningsfrekvens är i regel följande:

Oxhagen och Skärholmen Skellefteå

Kirseberg

Jörn

Den ordningsföljden mellan undersökningsområdena får man också om man rangordnar de fem undersökningsområdena med avseende på invånarnas genomsnittliga utbildningsnivå och inkomstnivå Se s 228—233 i kapitel 3.

I detta kapitel kommer vi att visa att man också erhåller denna rangordning, när man ordnar undersökningsområdena (a) efter den genomsnittliga storleken på bokbestånden i hemmen, (b) efter det antal kronor per invånare, som boklådorna och pressbyråkioskerna säljer böc- ker för per år och (c) efter det antal böcker per invånare, som lånas ut från folkbiblioteken under ett år.

Tabell 8.1 visar bokbeståndets storlek i hemmen i de fem undersök- ningsområdena. Oberoende av vilket av de tre måtten på bokbeståndets storlek som används (det genomsnittliga antalet hyllmeter böcker i den intervjuades hem, den procentuella andelen intervjupersoner som bor i ett hem med högst en hyllmeter böcker eller den procentuella andelen intervjupersoner, som bor i ett hem med minst fem hyllmeter böcker), får man en rangordning mellan de fem undersökningsområdena med Oxhagen och Skärholmen först och Jörn sist.

Tabell 8.2 visar bokförsäljningens omfattning genom boklådor och kiosker med pressbyråns sortiment i de fem undersökningsområdena. Ordningsföljden mellan undersökningsområdena vad beträffar den sist- nämnda försäljningskanalen är ”den vanliga” — med det undantaget att man i Oxhagen köper mindre ”kiosklitteratur” per invånare än i både Skärholmen och Skellefteå. En bidragande orsak till detta kan vara att

na i Oxhagen och Skärholmen genomsnittligen ägnar mest tid åt bokläsning och har läst flest böcker och att invånarna i Jörn ägnar minst tid åt bokläsning och har läst minst böcker. Den ordningsföljd som vi fått fram när vi har jämfört de fem undersökningsområdenas befolkning med

Tabell 8.1 Bokförekomst i hemmen i undersökningsområdena, siffrorna inom parentes anger rangordningen.

Undersökningsområde Bokförekomst i hemmen Genomsnittligt Procentandel invånare Procentandel invå- antal böcker i med högst en hyllmeter nare med minst fem hemmen i hyll— böcker i sin bostad hyllmeter böcker i meter är 1969 sin bostad år 1969

Kirseberg 3,8 (4) 24,5 (3) 28,6 (4) Oxhagen 6,3 (1) 15,3 (2) 46,6 (1) Skärholmen 6,2 (2) 12,7 (1) 46,2 (2) Skellefteå 4,3 (3) 27,3 (4) 31,6 (3) Jörn 2,8 (5) 38,1 (5) 18,0 (5)

Landet i sin helhet — 35,4 27,3

SOU 1972:20 ' 541

Tabell 8.2 Bokförsäljningsställen och bokförsäljning inom de fem undersökningsområdena.

542

Undersökningsområde

Antal A— och B- bokhandlare inom undersökningsom-

rådet under år 1969

Antal kronor som det sålts böcker för genom

A— och B-bokhandlare inom undersökningsområ- det under år 1969 (bruttoförsäljnings- priset exklusive moms)

Antal försäljnings- ställen för Press- byrån inom området under år 1969

Antal kronor som det sålts böcker för genom Pressbyråns försäljnings- ställen inom undersök- ningsområdet under år 1969 (bruttoförsäljnings— priset exklusive moms) Antal kronor som det sålts böcker för under

år 1969 genom A- och B- bokhandlare och genom Pressbyråns försäljnings- ställen inom undersöknings- området (bruttoförsälj- ningspriset exklusive moms)

Antal

Totalt PerlOOO Totalt Per invånare

Totalt Per invånare Totalt Per invånare

Kirseberg (i Malmö);

13 986 (258 311) invånare den 31.12.1969

Oxhagen (i Örebro);

4 200 (90 930) invånare den 31.12.1969 Skärholmen (i Stockholm); 24 576 (747 790) invånare den 31.12.1969

Skellefteå tätort;

26 585 invånare den 31.12.1969

Jörns församling;

3 751 invånare den 31.12.1969 Landet i sin helhet; 8 013 690 invånare den 31.12.1969

SOU 1972:20

526

10 0,7 _ _

24 1,0 725 000 29,50 46 1,7 777 000 29,23 14 300 3,81

13960 1,7 145 300000 18,13

35 015 2,50 (4) 19 757 4,70 (3) 225 247 9,17 (1) 186 041 7,00 (2) 8 014 2,14 (5) 43 387 000 5,41 35 015 2,50 19 757 4,70 950 247 38,67 963 041 36,22 22 314 5,95

188 687 000 23,54

antalet försäljningsställen för detta slag av litteratur är avsevärt lägre i Oxhagen än i Skärholmen och Skellefteå — även räknat per invånare. Någon bokförsäljning genom boklådor (dvs. genom A- och B—bokhand— lare) förekommer inte i Oxhagen och Kirseberg. Det finns inte några boklådor inom dessa två undersökningsområden, utan de som bor där måste bege sig till boklådorna i det centrala Örebro respektive det centrala Malmö för att kunna köpa böcker i en bokhandel.

På grund av denna ”felkälla” har vi också gjort ett försök att beräkna hur mycket böcker som köps i boklådor och i försäljningsställen med pressbyråns sortiment inom de orter och områden, inom vilka de fem undersökningsområdena är belägna (dvs. i staden Malmö, i staden Örebro, i staden Stockholm, i Skellefteå tätort och i Jörns församling).1

Sådana genomsnittsiffror för orterna/områdena i deras helhet bör rimligen ge en viss antydan om hur mycket som invånarna i de fem undersökningsområdena köper böcker för per år (vi har då gjort det grova antagandet att invånarna i undersökningsområdena i genomsnitt köper böcker för samma belopp som invånarna i området i dess helhet). Siffrorna i den sista kolumnen i tabell 8.3 visar att man genom en dylik beräkning i stort sett erhåller ”den vanliga ordningsföljden" — med det undantaget att invånarna i Skellefteå köper böcker för ett något större belopp per år än invånarna i Örebro.

Hade vi haft möjlighet att fastställa hur mycket invånarna i ”högstatus- området” Oxhagen inom Örebro stad köper böcker för, hade vi emellertid med stor sannolikhet fått fram ett värde som hade placerat Oxhagen som nr två i rangordningen. Det är också rimligt att anta att invånarna i ”lågstatusområdet” Kirseberg i Malmö genomsnittligen köper böcker för ett något lägre belopp än befolkningen i hela Malmöområdet. Det medeltal för hela Stockholmsområdet som vi fått fram genom tillgängliga siffror är betydligt högre än det medeltal för undersökningsområdet Skärholmen, som redovisas i tabell 8.2. Det beror säkerligen på att medeltalet för Stockholm i sin helhet är baserat på inköpsbelopp, i vilket de stora inköpen till centrala statliga organ och en mängd stora företag och institutioner med centralkontor i Stockholm ingår. Om man studerar siffrorna i tabell 8.2 och 8.3 med dessa förhållanden i minnet, kommer man fram till att om vi hade kunnat rangordna undersökningsområdena på grundval av exakta siffror beträffande hur mycket pengar som invånarna inom undersökningsområdena köper böcker för per år, skulle rangordningen bli:

Oxhagen och Skärholmen Skellefteå

Kirseberg

Jörn

det vill säga samma rangordning som vi har kommit fram till, när vi rangordnat undersökningsområdena efter deras bokläsning.

Samma ordningsföljd kommer man fram till om man rangordnar undersökningsområdena efter det genomsnittliga antal böcker, som lånats ut från folkbiblioteket (n) inom undersökningsområdena. Det framgår av den kolumn i tabell 8.4, som anger utlånade böcker per invånare under år

SOU 1972:20 543

1 När det gäller Skellef— teå och Jörn, så är under— sökningsområde och ort/område i denna speciella mening samma sak; i båda fallen avses Skellefteå tätort respek- tive Jörns församling.

544

SOU 1972 20

Tabell 8.3 Bokförsäljningsställen och bokförsäljning inom de orter inom vilka undersökningsområdena är belägna.

Undersökningsområde

Antal A- och B- bokhandlare inom den ort inom vil- ken undersöknings- området är belä- get under år 1969

Antal Per 100 000

invånare

Antal försäljnings- ställen för Press- byrån inom den ort inom vilken under- sökningsområdet är beläget år 1969

Antal kronor som det sålts böcker för ge- nom A- och B- bokhand- lare inom den ort inom vilket undersöknings- området är beläget under år 1969 (brutto- försäljningspriset exklusive moms)

Totalt Per 1 000

invånare

Totalt Per invånare

Antal kronor som det sålts böcker för genom Pressbyråns försäljningsställen inom den ort inom vilket undersök- ningsområdet är beläget under år 1969 (från vecka 7 under år 1969 till och med vecka 6 under år 1970) (bruttoför- säljningspris exklusive moms) Antal kronor som det sålts böcker för under år 1969 genom A— och B-bokhandlare och genom Pressbyråns för- säljningsställen inom den

ort inom vilket undersök- ningsområdet är beläget un- der år 1969 (bruttoförsälj- ningspriset exklusive moms)

Totalt Per invånare Totalt Per invånare

Kirseberg (i Malmö);

13 986 (258 311) invånare den 31.12.1969

Oxhagen (i Örebro);

4 200 (90 930) invånare den 31.12.1969 Skärholmen (i Stockholm); 24 576 (747 790) invånare den 31.12.1969

Skellefteå tätort;

26 585 invånare den 31.12.1969

Jörns församling;

3 751 invånare den 31.12.1969 Landet i sin helhet; 8 013 690 invånare den 31.12.1969

53 7,1

1 26,6

526 6,6

701 1,6 313 1,8

2 085 1,4 46 1,7

3 0,8

13 960 1,7

5 348 097 20,70 2 873 000 31,60 52 915 919 70,76b 777 000 29,23 14 300 3,81

145 300 000 18,13

2 324 0003 5,23a

864 oooa 5,03a 9 971 000a 6,88a 186 041 7,00 8 014 2,14

43 387 000 5,41

_ 25,93a — 36,03a _ 77,64ab 963041 36,24 22314

5 ,95

57 917 000 23,54

a Siffrorna här avser de tidningsområden som orterna ligger inom; Stockholmsområdet omfattar bl. a. Södertälje, Malmöområdet avser bl. a. Lund och Trelleborg

och Örebroområdet större delen av Örebro län. Följaktligen är de erhållna medeltalen därför endast grova approximationer för motsvarande medeltal för kommunerna Malmö, Orebro och Stockholm.

b Den höga siffran för Stockholms del beror sannolikt till stor del på att en stor del av bokförsäljningen till statliga organ och centralorganisationer med stora bokinköp sker genom bokhandlare i Stockholm.

SOU 1972:20

Tabell 8.4 Folkbiblioteksverksamhetensomfattning inom de fem undersökningsområdena och inom de orter där de är belägna.

Undersökningsområde

Antal band i folkbib- lioteket (n) inom under- sökningsområdet omkring den 1.9.1970 enligt sär- skild räkning för lit— teraturutredningen

Antal band inom samt— liga folkbibliotek

inom den ort inom vilket undersöknings- området är beläget

den 31.12.1969

Antal band inom det största folk- biblioteket inom den ort inom vil- ket undersöknings- området är beläget den 31.12.1969

Antal utlånade böcker från biblioteket (n) inom undersökningsom- rådet under år 1969

Totalt

Per invånare Totalt Per invånare Totalt Per invånare

Antal utlånade böcker från folkbiblioteken inom den ort inom vilket

undersökningsområdet är beläget under år 1969

Per invånare

Kirseberg (i Malmö);

13 986 (258 311) invånare den 31.12.1969

Oxhagen (i Örebro);

4 200 (90 930) invånare den 31.12.1969 Skärholmen (i Stockholm); 24 676 (747 790) invånare den 31.12.1969

Skellefteå tätort;

26 585 invånare

den 31.12.1969

Jörns församling;

3 751 invånare den 31.12.1969 Landet i sin helhet; 8 013 690 invånare den 31.12.1969

33 234a (3) 2,4 (2)

9 444 (5) 2,2 (4)

36810 (2) 1,5 (5)

60 2009 (1) 2,3 (3) 10 909 (4) 2,9 (1)

753 305 (2) 2,9 (2) 355115 (3) 390) 1354 466 (1) 1,8(5) 60 300d(4) 2,3 (4) 10 909d(5) 290)

ca 21,5 milj 2,7

348 680 (2) 204 218 (3) 374 233 (1)

38 528 (4)

8 065 (5)

103638 7,4 (2) 41750 9,9 (1) 147 584b 6,0b

(210 000)(8,5) (3)

140174 5,3 (4) 16762 4,5 (5)

2 338 924 9,1(1)

660 785 7,3 (2)

4 724 035 6,3 (3)

140174 5,3 (4)

16 762 4,5 (5)

ca 46,9 milj 5,9

a Böckerna på Kirsebergsfilialen räknades först omkring den 15 juni 1971

21 672 volymer).

å huvudbiblioteket i Skellefteå och på filialbiblioteket Prästbordet i Brännans församling i stadens västra del (med 38 528 respektive

d Siffrorna för Skellefteå och Jörn är hämtade från litteraturutredningens särskilda räkning i september 1970.

1969 i de fem undersökningsområdena.1 De böcker som finns i hemmens egna bokbestånd, de böcker som invånarna köper i boklådor och på andra försäljningsställen (och som därmed i stor utsträckning införlivas i hemmens bokbestånd) och de böcker som de intervjuade lånar hem från folkbiblioteken utgör tillsammans de böcker, som de intervjuade har möjlighet att läsa. I hur stor utsträckning de böcker, som finns att köpa i boklådor och i andra försäljningsställen i de fem undersökningsområdena, och i hur stor utsträckning de böcker, som finns att låna i biblioteken iundersöknings- området och dess närhet, verkligen köps eller lånas, hänger samman dels med befolkningens inkomstnivå (den spelar en stor roll för hur mycket pengar invånarna använder för bokinköp), dels med befolkningens utbildningsnivå (den påverkar både hur mycket pengar som används till bokinköp men också i hur stor utsträckning man lånar hem böcker från bibliotek).

Några av de resultat som vi kommit fram till tyder emellertid på att det inte existerar några större skillnader i bokläsningsfrekvens mellan personer med olika utbildningsnivå vad beträffar billig och lättläst ”populärlitteratur”, utan att skillnaderna i bokläsningsfrekvens mellan personer med olika utbildningsnivå i stort sett är begränsad till läsningen av den mera ”seriösa” litteraturen. Läsningen av den kräver ibetydande utsträckning att läsaren har en ganska hög utbildning; det kostar också i stor utsträckning rätt mycket att köpa dessa böcker.

Skillnaderna mellan befolkningen i de fem undersökningsområdena vad gäller bokläsningsfrekvens behöver dock inte nödvändigtvis bero på skillnader i tillgång till böcker i hemmet eller skillnader beträffande antalet inköpta böcker och antalet lånade böcker. Dessa skillnader i bokläsningsfrekvensen kan också, helt eller delvis, bero på skillnader i utnyttjandet av de böcker, som de intervjuade har tillgång till. Två grupper av personer kan mycket väl tänkas ha tillgång till samma bokbestånd men läsa olika mycket i böckerna. Det verkar rimligt att anta att personer med lång utbildning (som genom denna utbildning förvärvat intresse för och vana vid att läsa böcker) ägnar mer tid åt att läsa i de böcker, som de har tillgång till, än personer som inte har så lång utbildning bakom sig. Tyvärr har vi ännu inte möjlighet att genom analyser av det insamlade materialet fastställa om det finns samband av denna art, utan vi måste nöja oss med att här schematiskt antyda hur den orsakskedja kan se ut, som leder till att befolkningen i de fem under- sökningsområdena läser böcker i olika utsträckning. Se figur 8.1!

8.2. Sambandet mellan strukturen hos bokbestånden pa" biblioteken och bokläsandet

Genom våra studier i de fem undersökningsområdena har vi inte endast fått information om det totala bokutbudet och den totala bokläsnings- frekvensen i de fem undersökningsområdena, utan också om hur detta bokutbud och denna bokläsning är fördelad på olika kategorier av

böcker.

546 SOU 1972:20

1 Det i tabellen angivna invånarantalet för Oxha- gen avser undersöknings- området, dvs Oxhagen och Älvtomta. Då biblio- tekets verksamhetsom— råde omfattar även 501- ! haga och Västhaga är de ." angivna siffrorna för antal band per invånare och utlånade böcker per invånare i realiteten lägre.

Skillnader mellan undersökningsområ- dena vad beträffar tillgång till böcker i bokförsäljningsställen och bibliotek

Skillnader mellan undersökningsområ- dena vad beträffar tillgång till böcker i hemmen (köpta och lånade)

Skillnader mellan undersökningsområ- dena vad beträffar den tid som ägnas åt bokläsning och vad beträffar valet av de lästa böckerna

Skillnader mellan undersökningsområ- dena vad beträffar befolkningens utbild- ningsnivå, arbetsför- hållanden och in- komstnivå

Figur 8.1 Schema som visar vår modell för orsak—verkan-relationerna mellan egen- skaper hos befolkningen inom de fem undersökningsområdena och läs- och bokva- norna bland invånarna.

Bokbeståndets fördelning på de grupper, som man särskiljer i de svens- ka folkbibliotekens klassificeringssystem, f1ck vi reda på genom den bok- beståndsundersökning, som utfördes under perioden 1.6.1970— 30.8.1970, i de flesta fallen genom samarbete mellan bibliotekarierna och de biträdande sociologerna.

En fråga som man med tillgång till dessa data gärna ställer sig är om man kan spåra något samband mellan de tillgängliga böckernas fördelning på olika kategorier och de lästa böckernas fördelning på dessa kategorier.

Tabell 8.5 visar fördelningen av bokbeståndet i de intervjuades hem på de två stora huvudgruppema skönlitteratur och facklitteratur; någon mera finfördelad indelning av böckerna försökte vi oss inte på att göra när vi under intervjuerna med den vuxna befolkningen ställde frågor om hur mycket böcker som fanns i hemmen. Tabellen visar — som vi redan tidigare konstaterat — att det fanns både mest facklitteratur och mest skönlitteratur i hemmen i Oxhagen och Skärholmen och att det fanns minst av bägge slagen av böcker ihemmen i Kirseberg och Jörn, men också — vilket i detta sammanhang är det viktiga — att proportionen

Tabell 8.5 Förekomst av facklitteratur och skönlitteratur i de intervjuades hem (vid slutet av år 1969 enligt intervjuundersökningen).

Antal hyllmeter i genomsnitt för intervjuad person i hemmet.

Skönlitteratur Facklitteratur Totalt

Antal % Antal % Antal % Kirseberg 2,5 66 1,3 34 3,8 100 Oxhagen 3,8 60 2,5 40 6,3 100 Skärholmen 4,1 66 2,1 34 6,2 100 Skellefteå 2,7 63 1,6 37 4,3 100 Jörn 1,7 61 1,1 39 2,8 100

SOU 1972:20 547

mellan facklitteratur och skönlitteratur var ungefär densamma isamtliga fem undersökningsområden; omkring en knapp tredjedel av böckerna var facklitteratur (procentandelen skönlitteratur varierade mellan 60 och 66 %).

Någon möjlighet att undersöka hur stor del av bokutbudet i boklådor och andra bokförsäljningsställen i de fem undersökningsområdena, som består av skönlitteratur och facklitteratur har vi tyvärr inte haft. Däremot har vi kunnat skaffa oss en ganska ingående bild av hur bokbeståndet i folkbiblioteken i de fem undersökningsområdena är fördelat på olika bokkategorier. Inget av de studerade biblioteken hade själv tillgång till några data om hur deras tillgängliga bokbestånd var fördelat på olika bok- kategorier, men genom nära samarbete mellan de biträdande sociologerna och bibliotekspersonalen vid dessa bibliotek fick vi så småningom in data, som gav oss en möjlighet att jämföra deras bokbestånd omkring den 1

september 1970.l Den inventering av bibliotekens bestånd av ”lässtoff”, som vi utförde

på samtliga bibliotek i de fem undersökningsområdena utom de två filialbiblioteken i Skärholmen, omfattade både böcker, tidskrifter och tidningar.

Tabell 8.6 visar hur många dagstidningar som fanns tillgängliga för läsning på de studerade biblioteken. Skillnaderna i dagstidningsbeståndet är som framgår av tabellen ganska stort. Det mest omfattande och varierande utbudet av dagstidningar finns i Kirsebergsbiblioteket och i Skärholmens bibliotek och det mest begränsade i Prästbordsfilialen i Skellefteå och i Jörns bibliotek.

Tidskriftsbeståndets fördelning på några huvudgrupper framgår av tabell 8.7. Ett studium av tabellen visar att både antalet tidskrifter och deras fördelning på olika typer av tidskrifter varierar i hög grad från bibliotek till bibliotek. Anmärkningsvärt är bland annat att det inte fanns en enda politisk tidskrift i biblioteken i Oxhagen och Jöm. Vidare bör det stora antalet fackliga och yrkesorienterade tidskrifter på huvudbibliote- ket i Skellefteå noteras liksom den stora andelen hobbytidskrifter bland (de få) tidskrifterna på biblioteket i Oxhagen. Anmärkningsvärt är också

! Vi kan inte underlåta att här påpeka det förhållan- det att tillgången på sta- tistiska uppgifter om bok- beståndet i svenska bib- liotek är mycket begrän- sad och att en upprust- | ning av denna är en nöd— ; vändig förutsättning : för att biblioteken skall | kunna bedriva en ingåen- de analys av sin egen verk- samhet.

Tabell 8.6 Dagstidningsbeståndets struktur på de studerade biblioteken år 19703

Bibliotek (tid- Tidningar som Lokaltidningar Storstadstid- Utländska Summa punkt för räk- ges ut på i övrigt ningar (tryckta dagstid- ningen av led- orten i Stockholm, ningar ningsbeståndet Göteborg

och Malmö) _

Kirseberg (1.4.1971) 4 5 5 (+ 4) 6 20 i Oxhagen (1.1.1970) 2 — 3 — 5 ! Skärholmen (1.7.1970) 7b — 3 (+ 4) 9 19 ; Skellefteå huvud- ' bibliotek (1.8.1970) 3 1 7 2 13 Prästbordsfilialen i Skellefteå (1.8.1970) 2 — 4 — 6 Jörn (1.8.1970) 2 — 2 — 4

a Tidningsbeståndet i Kirsebergsbiblioteket räknades först år 1971. b Tre av dessa tidningar är så kallade stadsdelstidningar.

548

SOU 1972:20

Tabell 8. 7 Tidskriftsbeståndets fördelning på olika typer av tidskrifter år 1970

Bibliotek Politiska Ideella Fackliga Kulturtid- Hobbytid- Övriga tid- tidskrifter tidskrifter och yrkes- skrifter (bild- skrifter skrifter orienteran- konst, littera- (inkl. vecko- de tidskrifter tur, musik, tidningar) teater, film, etc.)

SOU 1972 20

% Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Kirseberg 13 14,4 32 35 ,5 7 7,8 22 24,4 10 11,1 90 99,9 Oxhagen 4 10,3 11 28,2 3 7,7 16 41,0 5 12,8 39 100,0 Skärholmen 10 4,9 81 39.5 26 12, 7 5 3 25,9 26 12,7 205 100,0 Huvudbiblioteket

i Skellefteå 21 162 54, 7 5,1 52 17,6 34 11,5 296 100,1 Prästbordets bibliotek i Skellefteå — 43 42,2 12 28 27,5 10 102 100,1 Jörn 1 21 43,8 25,0 6 48 100,1 ___—%

den stora andelen tidskrifter med någon form av ”ideologiskt” innehåll i Kirsebergsbiblioteket (till den kategorin kan man med visst fog föra både de politiska och de ideella tidskrifterna). Skillnaderna mellan de studerade bibliotekens tidskriftsbestånd är så stora, och det finns anledning att fråga sig vad det är för faktorer som har styrt framväxten av deras specifika struktur. Den stora andelen tidskrifter med ett ideologiskt innehåll i Kirsebergsbibliotekets tidskriftsbestånd kan tänkas bero på att bibliotekspersonalen där medvetet har strävat efter att bygga upp ett intresse för politisk och ideologisk debatt bland sina låntagare.1 Den kännedom vi har om hur personalen på detta bibliotek ser på sina arbetsuppgifter, gör det naturligt för oss att tro att så är fallet. Kirsebergsbiblioteket är också det bland de studerade biblioteken, vars bokbestånd har den största andelen samhällsvetenskaplig facklitteratur.

Den totala avsaknaden av politiska tidskrifter och den stora andelen hobbytidskrifter i tidskriftsbeståndet vid Oxhagenbiblioteket kan tänkas bero på en strävan att anpassa tidskriftsbeståndets struktur till intresse- inriktningen hos en stor låntagargrupp där, nämligen medelålders gifta kvinnor. Att en jämförelsevis stor andel av låntagarna hör till denna grupp framgår av tabellerna 7.3 och 7.4.

Att strikt leda i bevis att sådana faktorer som de här nämnda har spelat en roll för framväxten av de skillnader mellan tidskriftsbestånden i de studerande biblioteken, som vi funnit, är emellertid inte möjligt på grundval av data från enbart fem undersökningsområden. De resonemang som vi här fört om dessa frågor har närmast karaktären av försöksvisa tolkningar av de erhållna resultaten. Tabellerna 8.8 och 8.9 visar hur bokbeståndet på vuxenavdelningama och barn- och ungdomsavdelningarna på de studerade biblioteken är fördelat på skönlitteratur och på facklitteratur och på några delgrupper inom var och en av dessa huvudgrupper av böcker. Tabell 8.10 visar hur denna fördelning ser ut om man slår samman bokbestånden på vuxenavdelningama och bam— och ungdomsavdelningarna till en helhet (biblioteksbesökarna torde i stor utsträckning uppleva bibliotekens bokbestånd som en helhet och har nog i regel inte klart för sig att bokbeståndet formellt är fördelat på en vuxenavdelning och en barn- och ungdomsavdelning). I totaltabellen har samhällsvetenskaplig facklittera- tur förts till en särskild grupp, medan den i de separata tabellerna för vuxenavdelningama och barn- och ungdomsavdelningarna har samman- förts med den tekniska och den naturvetenskapliga facklitteraturen.

Slår vi samman skönlitteratur för barn upp till tretton år till en grupp, finner vi att det är stora skillnader ifördelningen på ”vuxenböcker” och ”barn- och ungdomsböcker” mellan de studerade bibliotekens bokbe- stånd. Siffrorna ser undersökningsområde för undersökningsområde ut på det sätt som visas i tablån överst på s 553.

Det mest påfallande i denna sammanställning av data är att Oxhagen, som (jämte Skärholmen) är det undersökningsområde som har flest invånare i åldern 0—14 år, också är det område där biblioteket har den största andelen bam- och ungdomsböcker och därtill det område där procentandelen barn- och ungdomsböcker bland de utlånade böckerna är störst. I övrigt kan man konstatera att andelen barn- och ungdomsböcker

550 SOU 1972:20

1 Inom biblioteks- systemet i en kommun görs vanligen urvalet av böcker och tidskrifter centralt för systemet i dess helhet, men det utesluter inte att persona- len vid ett filialbibliotek kan mer eller mindre starkt påverka urvalet när j det gäller den egna filia- len.

Tabell 8.8 Vuxenavdelningarnas bokbestånd år 1970.

Biblioteket Biblioteket Biblioteket Huvudbiblio- Prästbords- Biblioteket Filialerna i Kirseberg i Oxhagen i Skärholmen teket i filialen i i Jörn till biblio- Skellefteå Skellefteå teket i Jörn

SOU 1972 20

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal Antal % Svensk skönlitteratur 3 259 14,0 1 431 5 029 20,2 5 462 17,6 3 742 22,2 2 026 856 Utländsk skönlitteratur i svensk översättning 3 601 15,4 1 334 5 071 20,4 5 367 17,3 3 513 20,8 1 551 561 Utländsk skönlitteratur i

original (inklusive böcker på invandrarspråken) 532 2,3 1 130 4,5 1 308 4,2 230 30 Serieböcker, skärntböcker, etc. — 39 — —

Summa skönlitteratur 7 392 11 230 12 176 7 485

Religiösa böcker 375 339 604 651 Musikalier (noter, grammofon- och bandupptagningar etc.) 1 135 375 104 302 Humanistisk facklitteratur 6 221 6 446 8 016 3 634

Övrig facklitteratur (huvudsak- ligen samhällsvetenskaplig, natur- vetenskaplig och teknisk) 8 226 6 466 10 200 4 815

Summa facklitteratur 15 957 13 626 18 924 9 402

23 349 24 586 31 100 16 887

SOU 1972:20

Tabell 8.9 Barn- och ungdomsavdelningarnas bokbestånd år 1970.

Biblioteket i Kirseberg

Antal

%

Biblioteket i Oxhagen Biblioteket i Skärholmen

Huvudbiblio— teket i Skellefteå

Prästbords- filialen i Skellefteå

Antal % Antal % Antal % Antal %

Biblioteket i Jörn

Antal %

Filialerna till biblio- teket i Jörn

Antal %

Svensk skönlitteratur Utländsk skönlitteratur

i svensk översättning Utländsk skönlitteratur i original (inklusive böcker på invandrarspråken) Skönlitteratur för barn 0—9 år

Skönlitteratur för barn 9— 13 år

Serieböcker, skämtböcker, etc.

Summa skönlitteratur

Religiösa böcker

Musikalier, (noter, etc.) och grammofon- och bandupptagningar Humanistisk facklitteratur

Övrig facklitteratur (huvudsak- ligen samhällsvetenskaplig, tek- nisk och naturvetenskaplig)

Summa facklitteratur

Totalt

573 558

50

65

303 592

1 242

5,8 5,6

3,1 6,0

12,6

175 4,5 188 4,9 0,0 48,6

30,3 0,1 88,5

0,2

7

13 0 106 2 3 8

:

318 8,3

436 3,6 609 5,1 270 2,3 5 185 43,4 2 254 18,9 339 2,8 9 093 76,1

66 0,6

912 7,6

1 883 15,8

21 0,3 73 1,0 30 0,4 2 950

2516 88

5 678 45 48

419

1238 16,7

2 202 9 885

22,3 100,0 444 11,5

3 849 100,0

2 861 11954

23,9 100,0

1 750 23,6

7 428 100,0

483 10,1

282 5,9

1 429 29,9 1 724 36,0 43 0,9 3 961 82,8 46 12 173

593 824 4 785 100,0

12,4 17,2

453 28,7 171 10,8

0,7 0,3

62 3,9

145 9,2 212 1 579

13,4 100,0

370 46,7 214 27,0

792

Procentandel Procentandel barn— och ung- invånare i be- domsböcker i bibliotekens folkningen, som var bokbestånd utlåning från 0_14 år den år1970 den 15 janua- 31.12.1969 ri till den5

maj 1970

Kirseberg 19 (5) 20 (2) 38 (5) Oxhagen 32 (1) 32 (1) 48 (1) Skärholmen (enbart bibliotek i Skärholmen) 32 (1) 20 (2) 43 (2) Skellefteå (huvudbiblioteket + filialen i Prästbordet) 23 (3) 14 (4) 40 (4) Jörn 21 (4) 9 (5) 43 (2)

i bokbestånden varierar mycket markant, från 32 % i biblioteket i Ox- hagen till 9 % i biblioteket i Jörn. Jörn har en markant liten andel barn- och ungdomsböcker i sitt bokbestånd, både om man jämför den med procentandelen invånare i befolkningen i åldern 0—14 år och med pro- centandelen barn- och ungdomsböcker bland de utlånade böckerna under perioden 15.1.—30.5.1970.

Ser vi i tabell 8.10 på andelen skönlitterära böcker i det totala bokbeståndet på de studerade biblioteken, finner vi att den är störsti filialerna till biblioteket i Jörn och i Oxhagenbiblioteket och minst i Kirsebergsbiblioteket. Ordningsföljden mellan biblioteken blir följande.

Procentandel Antal _" volymer Skönlit- Facklit- totalt teratur teratur Filialerna till biblioteket i Jörn 78,7 21,3 2 844 Oxhagenbiblioteket 65,4 34,6 9 444 Biblioteket i Jörn 61,2 38,7 8 065 Biblioteket i Skärholmen 55,2 44,8 36 810 Pråstbordsbiblioteket i Skellefteå 52,8 47,2 21 672 Huvudbiblioteket i Skellefteå 46,3 53,7 38 528 Kirsebergsbiblioteket 45,4 54,6 33 234

Siffrorna ovan pekar mot att bibliotek med ett litet bokbestånd i allmänhet har en större andel skönlitterära böcker i sitt bokbestånd än ett bibliotek med ett stort bokbestånd (att så är fallet vad beträffar folkbiblioteken i Sverige i sin helhet framgår av tabell 8.13, som är baserad på data från en undersökning som utförts genom AB Biblioteks- tjänst). De stora skillnaderna mellan de fyra större av de sju studerade biblioteken kan dock inte bero på detta generella samband, vars kausala bakgrund vi skall diskutera längre fram i detta kapitel.

Ser man på mera specifika bokkategorier, finner man bland annat att andelen barn- och ungdomslitteratur är särskilt hög i biblioteket i Oxhagen, att andelen religiös litteratur är högst i de båda biblioteken i Skellefteå och att andelen samhällsvetenskaplig litteratur är högst i Kirsebergsbiblioteket. Tänkbara förklaringar till dessa förhållanden är att

SOU 1972:20 553

554

SOU 1972 20

Tabell 8.10 Bibliotekens totala bokbestånd är 1970 (vuxenavdelningama och barn- och ungdomsavdelningarna totalt).

Antal

Biblioteket i Kirseberg

%

Biblioteket i Oxhagen

Antal

%

Biblioteket i Skärholmen

Antal

%

Huvudbiblio-

teket i

Skellefteå

Antal

%

Prästbords- biblioteket

i Skellefteå

Antal

Svensk skönlitteratur Utländsk skönlitteratur i svensk översättning Utländsk skönlitteratur på originalspråket (inklusive böcker på invandrarspråken) Skönlitteratur för barn i åldern 0—9 år Skönlitteratur för barn i åldern 9—13 är (svensk

och utländsk)

Serieböcker, skämtböcker etc.

Summa skönlitteratur

Religiös litteratur

Musikalier (noter, etc.) och gram- mofon- och bandupptagningar Humanistisk facklitteratur Samhällsvetenskaplig facklitteratur Övrig facklitteratur (huvudsakli— gen teknisk och naturvetenskaplig)

Summa facklitteratur

Totalt

3 832 4 159

582

3 792 2 700 10

15 075 440 1438 6 813 1 330

8138

11,5 12,5

1,8 11,4 8,1 0,0

45 ,4 1,3 4,3

20,5 4,0 24,5

1 606

1522 1870

1 166

6174 73 25

1215

171

1786

17,0 16,1

5 465 5 680 1 400 5 185 2 254 339

14,8 15,4

3,8 14,1

5 483 5 440 1 338 2 950

2516 127

14,2 14,1

3,5 7,7 6,5 0,3

4 225 3 795

230 1 429

1 724 43

% 195

)

17,5

1,1

6,6 8,0 0,2

Biblioteket

i Jörn

Antal

2 479

1722

370 362 11

20 323 405 375

7 378 934 7 395

17 854 649 152

8 435 1 161

10 277

46,3 1,7 0,4 21,9 3,0 26,7

11 446 697 314

3 807 508 4 900

4 944 115 1 087 127

1792

% 30, 7

21,4

4,5

4 5 0,1 61,3

1,4

Filialerna

till biblio- teket i Jörn

Antal

1 226

775

30 120 88 2 239 24 178 18 385

18159 33 234

54,6

3 270

16 487 20 674

53,7

10 226

3121

605

%

43,1 27,3

1,1 4,2 3,1

78 7 0,8 6,3 0,6

13,5 21,3

100,0

9 444

36 810 38 528

100,0

21672

8 065 2 844

100,0

de bibliotekarier som haft ansvaret för bokinköpen i Oxhagen har köpt in böcker under hänsynstagande till den stora andelen barn och ungdomar inom befolkningen i undersökningsområdetl och att de bibliotekarier som haft hand om bokinköpen till biblioteken i Skellefteå tätort har köpt in böcker under hänsynstagande till det förhållandevis stora antal invånare i denna stad som är medlemmari religiösa samfund. Frågan om de medvetet gjort sådana överväganden, när de sysslat med inköpsarbete eller om de omedvetet styrts i detta inköpsarbete, är intressant men omöjlig att besvara. Om det är fråga om en medveten styrning av inköpen, så finns det också anledning fråga sig om biblioteks— personalen styrts i en viss riktning genom att många biblioteksbesökare frågat efter eller beställt böcker av en viss typ, eller om den på grundval av sin kunskap om områdets befolkningsstruktur och intressen valt att köpa böcker av en viss typ. Inte heller den frågan kan vi med hjälp av våra tillgängliga data besvara.

Det förhållandet att de bibliotekarier, som haft hand om inköpen av tidskrifter och böcker till Kirsebergsbiblioteket, istörre utsträckning har köpt tidskrifter och böcker med ett ideologiskt och samhällsanalyserande innehåll och att de köpt mycket facklitteratur kan knappast bero på att de på grundval av sina kunskaper om befolkningsstrukturen har kommit fram till att befolkningen i bibliotekets verksamhetsområde är speciellt intresserad av eller har ett särskilt stort behov av facklitteratur och samhällsanalytisk litteratur. Med den kännedom som vi har förvärvat om hur personalen på de studerade biblioteken ser på sin arbetsuppgift, är vi mera benägna att tro att de karakteristiska dragen hos bokbeståndet i Kirsebergsbiblioteket beror på att de personer, som sysslat med bokinköpen på detta bibliotek, har styrts av en medveten strävan att genom presentationen av ett rikt urval av tidskrifter och böcker av detta slag locka besökarna att läsa denna typ av böcker och att denna strävan har sin grund i att de är övertygade om att människor har nytta och gläd- je av att läsa denna typ av böcker.2

Tabell 8.11 är en komprimerad version av tabell 8.10 (ur vilken skönlitteraturen för barn och ungdom har tagits bort). Tabellen visar strukturen för det totala bokbeståndet i de studerade biblioteken ide fem undersökningsområdena (tyvärr ingår i siffrorna för Skärholmen ej bokbeståndet vid de båda filialerna i Storholmen och Sätra, där någon studie av bokbeståndet ej har genomförts). Tabellen ger en tydlig bild av skillnaderna mellan bokbestånden i biblioteken i de fem undersöknings- områdena vad beträffar andelen skönlitteratur och facklitteratur:

Andel i procent

Skönlitteratur Facklitteratur Kirseberg 33,9 66,1 Skellefteå 40,2 59,8 Skärholmen 43,8 56,2 Oxhagen 49,1 50,9 Jörn 61,6 38,4

SOU 1972:20 555

1 Vi har inte närmare studerat den roll som skolbibliotekens samman- sättning och omfattning kan ha spelat. Skolbiblio- tekens resurser varierar starkt de olika orterna emellan. 2Se not på s 550.

Tabell 8.1] Bokbeståndet hos folkbiblioteken i de fem undersökningsområdena uppdelat på de bokkategorier enligt vilka lästa böcker under en tjortondagarsperiod redovisats. (Jfr tabell 8.12.)

Biblioteket Biblioteket Biblioteket Huvudbibliote- Biblioteket i i Kirseberg iOxhagen i Skärholmen ket och Präst— Jörn och dess bordsbibliote- filialbiblio- ket i Skellef— tek i Jörns teå församling

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Skönlitteratur (ej barnböcker) 8 573 33,9 3 133 49,1 12 545 43,8 20 511 40,2 6 232 62,6 Humanistisk fack- litteratur 7 253 28,7 1 288 20,2 7 763 27,1 13 588 26,7 1 404 14,1 Samhällsvetenskaplig facklitteratur 1 330 5,3 171 2,7 934 3,3 1 669 3,3 145 1,5 Övrig facklitteratur (huvudsakligen teknisk och naturvetenskaplig litteratur, inklusive hobbyböcker) 8138 32,21786 28,0 7395 25,815197 29,8 2177 21,9

Totalt 25294 100,1 6378 100,1 28637 100,0 50965 100,0 9958 100,l

En fråga, som man får anledning att ställa, när man observerar de betydande differenserna i procentuell andel facklitteratur mellan bok- bestånden i folkbiblioteken i de fem undersökningsområdena, är om denna skillnad i utbudet har lett till att befolkningen ide olika områdena läser jämförelsevis mycket respektive jämförelsevis litet skönlitteratur. Tabell 8.12 ger ett svar på denna fråga. Den översta raden visar att

Tabell 8.12 Fördelningen av de böcker, som de intervjuade hade läst i under en fjorton- dagarsperiod i slutet av år 1969, fördelade på bokkategorier.

Böcker som lästs av de intervjuade i

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörns tätort församling

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Skönlitteratur (ej barnböcker) 222 67,7 334 63,5 292 60,5 146 60,6 128 61,0 Humanistisk fack- litteratur 40 12,2 68 12,9 67 13,9 51 21,2 41 19,5 Samhällsvetenskaplig facklitteratur 14 4,3 35 6,7 24 5 ,0 11 4,6 6 2,9 Övrig facklittera- tur (huvudsakligen teknisk och naturve- tenskaplig, inklu- sive hobbyböcker) 35 10,7 67 12,7 78 16,1 20 8,3 24 11,4 Okodifierbara böcker 17 5,2 22 4,2 22 4,6 13 5,4 11 5,2

Totalt 328 100,1 526 100,1 483 100,1 241 100,1 210 100,0

556 SOU 1972:20

andelen skönlitterära böcker bland de böcker, som de intervjuade hade läst i under en fjortondagarsperiod i slutet av år 1969 varierar mellan 61 % och 68 %. Variationen är alltså mycket liten, och värt att notera är att man läst mest skönlitteratur i Kirseberg, där andelen skönlitterära böcker i bibliotekets bokbestånd är lägst. Jörn, där andelen skönlitterära böcker i bibliotekens bokbestånd är högst, tillhör den grupp på tre områden, där andelen lästa skönlitterära böcker är lägst. Några tecken på att det låga respektive höga utbudet av facklitteratur i biblioteken i Jörn respektive Kirseberg har påverkat läsvanorna inom befolkningen i dessa biblioteks verksamhetsområden får vi således inte. (Man bör emellertid hålla i minnet att endast 20—30% av de böcker, som invånama läser, lånas från bibliotek.)

Tabell 8.13, som vi redan i korthet kommenterat, visar att ju fler volymer som ett folkbibliotek innehåller, desto större är andelen facklitteratur i biblioteket. Ett mått på relationen mellan facklitteratur och skönlitteratur i ett bibliotek är proportionen dem emellan (i tabellen betecknad F/S). Antalet band i folkbiblioteken växer enligt denna tabell med antalet invånare i kommunen (både för huvudbibliotek, för filialbibliotek och för ambulerande bibliotek). Samtidigt som biblioteken växer i storlek, växer också andelen facklitteratur. Den viktigaste orsaken bakom detta samband är sannolikt att bibliotekarierna vid bibliotek med ett litet bokbestånd i regel försöker köpa in ett ganska stort antal böcker, som kan intressera en stor andel av låntagarna. Det är framför allt de skönlitterära böckerna som hör till den gruppen. Fackböcker har i stort sett en mindre och mera specifik läsargrupp, och dessa små specifika läsargruppers intressen bör, enligt bibliotekariernas sätt att se på saken, ett bibliotek först tillgodose i större utsträckning, när det har skaffat sig ett tillräckligt stort bestånd av böcker som kan antas intressera stora grupper av människor inom bibliotekets verksamhetsområde.1 [ vilken utsträckning som andra faktorer spelar en roll i detta sammanhang är svårt att avgöra. Det är tänkbart att det förhållandet att bibliotek på större orter i högre grad ser till att bokinköpsarbetet blir en särskild arbetsuppgift för speciellt kvalificerad personal leder till att dessa bibliotek köper in mer facklitteratur. En annan tänkbar bidragande orsak till sambandet är att efterfrågan på olika typer av facklitteratur är större i bibliotek i större samhällen med en mera differentierad yrkesstruktur och en större andel invånare med högre utbildning.2

Tabellerna 8.14a—g visar mera i detalj hur bokbeståndsstrukturen på de sju studerade biblioteken ser ut i jämförelse med bokbestånden på jämförliga bibliotek inom den kommun, där de är belägna och i jämförelse med bokbestånden på bibliotek av samma typ i andra delar av Sverige. Om man ser på proportionen faclditteratur/skönlitteratur (F/S), så finner man att Kirsebergsbiblioteket har en markant hög andel fack- litteratur i sitt bokbestånd både i jämförelse med det totala bokbeståndet på filialerna i Malmö och i jämförelse med filialbiblioteken i andra svens- ka städer med minst 100 000 invånare. Siffrorna tyder på att de som har varit ansvariga för bokinköpen till Kirsebergsbiblioteket har fört en in- köpspolitik, som delvis avviker från den som är den vanliga vid andra filialbibliotek i storstäderna.

SOU 1972:20

1 Frågan bör även ses mot bakgrunden av det interurbana lånesystemet, som innebär, att en låne- sökande genom sitt loka- la biblioteks förmedling kan från ett annat biblio- tek få låna den bok han önskar och som inte finns i det lokala biblioteket. Systemet har som konse- kvens, att de minsta biblioteken köper den mest frekventa litteratu- ren, i första hand skönlit- teratur och populär facklitteratur, medan de större biblioteken (hu- vudbiblioteken, länsbib- lioteken, lånecentralerna) köper proportionsvis mera facklitteratur.

2 Hela problemkom- plexet ”bibliotekens bokinköp” kommer att behandlas ingående i den skrift, som redovisar litteraturutredningens biblioteksstudier.

Tabell 8.13 Fördelningen av det icke-magasinerade bokbeståndet på huvudbiblioteken, på filialbiblioteken och i bokbussama.

558

0—7 999 8 000—14 999 15 000—19 999 20 000—29 999 30 000—39 999 40 000—49 999 50 000—99 999 100 000 eller fler invånare invånare invånare invånare invånare invånare invånare invånare (222 kommuner) (60 kommuner) (9 kommuner) (15 kommuner) (12 kommuner) (5 kommuner) (8 kommuner) (5 kommuner)

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Huvudbiblioteken

Facklitteratur 2 564 32,8 11 674 47,9 16 733 48,4 17 527 46,2 23 845 50,7 21 512 43,2 38 535 47,3 84 448 54,5 Skönlitteratur 3 633 46,5 8 198 33,7 11 144 32,3 12 524 33,0 12 816 27,2 13 250 26,6 24 202 29,7 48 145 31,0 Barn- och ung- domslitteratur 1 615 20,7 4 490 18,4 6 666 19,3 7 892 20,8 10 394 22,1 15 000 30,1 18 734 23,0 22 493 14,5

Totalt 7812 100,0 24362 100,0 34543 100,0 37943 100,0 47055 100,0 49762 99,9 81472 100,0 55086 100,0 F/S 0,71 1,42 1,50 1,40 1,86 1,59 1,59 1,75

Filialbiblioteken

Facklitteratur 601 23,4 1 708 31,5 2 777 37,0 4 898 32,6 8 986 31,6 14 541 29,2 20 671 36,4 136 273 43,3 Skönlitteratur 1 443 56,1 2 390 44,1 2 622 35,0 5 399 36,0 10 203 35,9 17 791 35,7 17 565 31,0 95 821 30,5 Barn- och ung- domslitteratur 529 20,6 1 317 24,3 2 100 28,0 4 706 31,4 9 207 32,4 17 541 35,2 18 477 32,6 82 537 26,2

___—___—__—___—___——————————_—————

Totalt 2573 100,1 5415 99,9 7499 100,0 15003 100,0 28396 99,9 49873 100,l 56713 100,0 314631 100,0 F/S 0,42 0,71 1,06 0,91 0,88 0,82 1,18 1,42

Bokbussama

Facklitteratur 13 18,8 184 50,5 333 17,6 286 28,6 391 26,5 1 100 29,9 2 142 24,9 3 758 34,3 Skönlitteratur 37 53,6 127 34,9 1 111 58,8 433 43,3 808 54,8 1 025 27,9 2 714 31,5 3 744 34,2 Barn- och ung- domslitteratur 19 27,5 53 14,6 444 23,5 280 28,0 275 18,7 1 550 42,2 3 757 43,6 3 450 31,5 Totalt 69 99,9 364 100,0 1 888 99,9 999 99,9 1 474 99,9 3 675 100,0 8 613 100,0 10 952 100,0 F/S 0,35 1,45 0,30 0,48 0,48 1,07 0,79 1,00

SOU 1972 N O

Summa 10 454 30141 43 930 53 945 76 925 103 310 146 798 480 669

Källa: Dessa data har hämtats från en studie som utförts av AB Bibliotekstjänst i Lund.

Tabell 8.14a Jämförelse mellan bokbeståndets struktur på biblioteket i Kirseberg och bokbe- ståndets struktur vid några typer av jämförliga bibliotek (enligt Bibliotekstjänsts undersök- ning).

Typ av böcker Böcker i Totalt antal icke- Genomsnittligt antal biblioteket magasinerade böcker icke-magasinerade i Kirseberg vid samtliga filia- böcker vid filialer

ler i Malmö i städer med mer än

100 000 invånare Antal % Antal %

Antal

Facklitteratur 18 159 54,6 125 000 37,9 136 273 43,3 Skönlitteratur 8 573 25,8 85 000 25,8 95 821 30,5 Barn- och ung- domslitteratur 6 502 19,6 120 000 36,4 82 537 26,2 Totalt 33 234 100,0 330 000 100,1 314 631 100,0 Proportionen fack- litteratur-skönlit- teratur (F/S) 2,12 1,47 1,42

Summering av vad tabellerna 8.14a—g visar:

Biblioteket i Kirseberg har en starkare koncentration av bokbeståndet till facklitteratur än vad som är fallet med övriga filialbibliotek i Malmö och filialbibliotek i städer i övrigt som har över 100 000 invånare.

Oxhagen har ungefärligen samma fördelning på facklitteratur och skönlitteratur som övriga filialer i Örebro, men skönlitteraturen tycks ha ett något större utrymme vid filialerna i Örebro i sin helhet än vid filialerna i andra städer med över 100 000 invånare.

Tabell 8.14b Jämförelse mellan bokbeståndets struktur på biblioteket i Oxhagen och bokbeståndets struktur vid några typer av jämförliga bibliotek (enligt Bibliotekstjänsts

undersökning). Typ av böcker Böckeri Totalt antal icke- Genomsnittligt antal biblioteket magasinerade böcker icke-magasinerade i Oxhagen vid samtliga filia- böcker vid filialer ler i Örebro i städer med mer än 100 000 invånare Antal % Antal % Antal % Facklitteratur 3 270 34,6 33 000 31,7 136 273 43,3 Skönlitteratur 3 133 33,2 29 000 27,9 95 821 30,5 Barn- och ung- domslitteratur 3 041 32,2 42 000 40,4 82 537 26,2 Totalt 9 444 100,0 104 000 100,0 314 631 100,0 Proportionen fack- litteratu r-skönlit- teratur (Ii/S) 1,04 1,14 1,42

SOU 1972:20

undersökning).

Tabell 8.146 Jämförelse mellan bokbeståndets struktur på biblioteket i Skärholmen och bokbeståndets struktur vid några typer av jämförliga bibliotek (enligt Bibliotekstjänsts

Böcker i biblio— teket i Skärholmen (inklusive magasi- nerade böcker)

Typ av böcker Totalt antal icke- magasinerade böcker vid samtliga filia- ler i Stockholm

Genomsnittligt an tal icke-magasinerade böcker vid filialerna i städer med mer än 100 000 invånare

Antal % Antal % Antal %

Facklitteratur 16 487 44,8 440 000 47,3 136 273 43,3 Skönlitteratur 12 545 34,1 306 000 32,9 95 821 30,5 Barn- och ung- domslitteratur 7 778 21,1 185 000 19,9 82 537 26,2

Totalt 36 810 100,0 931 000 100,1 314 631 100,0 Proportionen fack- litteratur—skönlit- teratur (F/S) 1,31 1,44 1,42

Skellefteå.

dersökning)

Skärholmens bibliotek, huvudbiblioteket i Skellefteå och filialbiblio— teket i Prästbordet har ungefär samma fördelning av sitt bokbestånd på skönlitteratur och facklitteratur som jämförliga bibliotek i och utanför

Biblioteket i Jörn och filialerna till detta bibliotek har en stark koncentration i sitt bokbestånd till skönlitteratur (på bekostnaden av facklitteraturen), men de skiljer sig inte från utan liknar i detta avseende andra bibliotek i liknande bebyggelsemiljöer.

Tabell 8.14d Jämförelse mellan bokbeståndets struktur på huvudbiblioteket i Skellefteå och bokbeståndets struktur vid några typer av jämförliga bibliotek (enligt Bibliotekstjänsts un-

Böcker på huvudbiblio- teket i Skel- lefteå (inklu- sive magasine- rade böcker)

Typ av böcker Totalt antal icke- magasinerade böcker vid huvudbibliote- ket i Skellefteå

Genomsnittligt antal icke-magasinerade böcker vid huvudbib- lioteken ikommuner med 45 000—99 999 invånare

Antal % Antal % Antal %

Facklitteratur 20 674 53,7 25 000 62,5 38 535 47,3 Skönlitteratur 12 261 31,8 10 000 25,0 24 202 29,7 Barn- och ung- domslitteratur 5 593 14,5 5 000 12,5 18 735 23,0

Totalt 38 528 100,0 40 000 100,0 81 472 100,0 Proportionen fack- litteratur-skönlit- teratur (F/S) 1,68 2,5 1,59 560 SOU 1972:20

Tabell 8.14e Jämförelse mellan bokbeståndets struktur på filialbiblioteket i Brännans församling (Prästbordets bibliotek) och bokbeståndets struktur vid några typer av jämförliga bibliotek (enligt Bibliotekstjänsts undersökning).

Typ av böcker Böcker på filial- biblioteket vid Prästbordet i Skellefteå (in- klusive magasine- rade böcker)

Totala antalet icke- magasinerade böcker vid filialbiblioteken i Skellefteå

Genomsnittligt antal icke-magasinerade böcker vid filialbiblio- teken i kommuner med 50 000— 99 999 invånare Antal % Antal % Antal %

Facklitteratur 10 226 47,2 50 000 48,1 20 671 36,4 Skönlitteratur 8 250 38,1 42 000 40,4 17 565 31,0 Barn- och ung- domslitteratur 3 196 14,7 12 000 11,5 18 477 32,6

Totalt 21 672 100,0 104 000 100,0 56 713 100,0 Proportionen fack- litteratur—skönlit— teratur (F/S) 1,22 1,19 1,17

Tabell 8.14f Jämförelse mellan bokbeståndets struktur på biblioteket i Jörn och bokbestån- dets struktur vid jämförliga bibliotek i kommuner med upp till 7 999 invånare.

Typ av böcker Böcker på biblioteket

i Jörn (inklusive magasinerade böcker)

Genomsnittligt antal icke- magasinerade böcker vid bibliotek ikommuner med upp till 7 999 invånare

Antal % Antal % Facklitteratur 3 121 38,7 2 564 32,8 Skönlitteratur 4 201 52,1 3 635 46,5 Barn- och ungdomslitteratur 743 9,3 1 613 20,6 Totalt 8 065 100,0 7 812 100,0 Proportionen facklitteratur- skönlitteratur (F/S) 0,74 0,70

Tabell 8.14g Jämförelse mellan bokbeståndets struktur på filialerna till Jörns bibliotek och bokbeståndets struktur vid filialer till bibliotek i kommuner med upp till 7 999 invånare.

Typ av litteratur Böcker på filialerna Genomsnittligt antal böc— till biblioteket i Jörn ker vid filialer till bib- liotek i kommuner med upp till 7 999 invånare

Antal % Antal %

Facklitteratur 605 21,3 601 23,4 Skönlitteratur 2 031 71,4 1 443 56,1 Barn- och ungdomslitteratur 208 7,3 529 20,6

Totalt 2 844 100,0 2 573 100,1 Proportionen facklitteratur- skönlitteratur (F/S) 0,30 0,42 SOU 1972:20 561

Tabell 8.15a Sammansättningen av bibliotekens bokbestånd, deras utlåning, bokbeståndet i hemmen samt fördelningen av de lästa böckerna på olika typer av böcker i Kirseberg.

Kirseberg Bokbeståndet Utlåningen från Böckerna i hyll- De lästa böc- i biblioteket biblioteket meter i hemmen kerna Antal % % Medeltal % Antal % Svensk skönlitteratur 3 832 14, 1 Utländsk skönlitteratur isvensk översättning 4 159 15,5 35 2,2 5 2,5 65,8 222 71,4 Utländsk skönlitteratur på originalspråket (inklusive böcker på invandrarspråken) 5 82 2, Facklitteratur 18 159 67,9 45 1,3 34,2 89 28,6 Summa vuxenlitteratur 26 732 100,0 100 3,8 100,0 311 100,0 80,4 62 Summa barn- och ungdomslit- teratur för åldern 0—13 år 6 502 19,6 38 Totalt 33 234 100 100

Filialerna i Örebro tycks överlag vara mera benägna att köpa in skönlitteratur (i jämförelse med facklitteratur) än filialerna i andra större städer i Sverige. Oxhagenbiblioteket är en typisk exponent för denna tendens. Skönlitteraturen utgör där en betydligt större andel av bokbe- ståndet än vad som genomsnittligen är fallet vid filialbibliotek i större städer.

I övrigt avviker inte fördelningen mellan facklitteratur och skönlitte- ratur i de fem undersökningsområdena på något markant sätt från motsvarande fördelningar i samma typ av bibliotek i kommuner av

Tabell 8.15b Sammansättningen av bibliotekens bokbestånd, deras utlåning, bokbeståndet i hemmen samt fördelningen på olika typer av de lästa böckerna i Oxhagen.

Oxhagen Bokbeståndet Utlåningen från Böckerna i hyll— De lästa böc- ibiblioteket biblioteket meter i hemmen kerna Antal % % Medeltal % Antal % Svensk skönlitteratur 1 606 25, 31 Utländsk skönlitteratur i svensk översättning 1 522 23,8 37 8,9 70 3,8 60,3 334 66,3 Utländsk skönlitteratur på originalspråket (inklusive böcker på invandrarspråken) 5 0, Facklitteratur 3 270 51,1 30 2,5 39,7 170 33,7 Summa vuxenlitteratur 6 403 100,0 100 6,3 100,0 504 100 67,8 52

Summa barn- och ungdoms- litteratur 3 041 32,2 48 Totalt 9 444 100,0 100

562 SOU 1972:20

Tabell 8.150 Sammansättningen av bibliotekens bokbestånd, deras utlåning, bokbeståndeti hemmen samt fördelningen av de lästa böckerna på olika typer av böcker i Skärholmen. Skärholmen Bokbeståndet Utlåningen från Böckerna i hyll-

De lästa böc—

i biblioteket biblioteket meter i hemmen kerna Antal % % Medeltal % Antal % Svensk skönlitteratur 5 465 18, 2 Utländsk skönlitteratur i svensk översättning 5 680 19,6 33 3,2 3 4,1 66,1 292 63,3 Utländsk skönlitteratur i original (inklusive böcker på invandrarspråken) ] 400 4,8 2 Facklitteratur 16 487 56,8 37 2,1 33,9 169 36,7 Summa vuxenlitteratur 29 032 100 100 6,2 100,0 461 100,0 78,9 57 Summa barn- och ungdomslit- teratur för ålderna 0—13 år 7 778 21,1 43 Totalt 36 810 100,0 100

samma storlek som den kommun, där det studerade biblioteket är beläget. (Den skillnad mellan proportionen F/S, som man får om man jämför ”våra” siffror för bokbeståndet vid huvudbiblioteket i Skellefteå med de siffror som biblioteket i Skellefteå lämnat till Bibliotekstjänst i samband med dess undersökning, beror troligen på att de senare är myc-

ket approximativa.)

I tabellerna 8.15a—e har vi sammanfört den information, som vi genom våra studier har om fördelningen på skönlitteratur och facklitte- ratur vad beträffar

Tabell 8.15d Fördelningen av bibliotekens bokbestånd, deras utlåning, bokbeståndet i hemmen samt fördelningen av de lästa böckerna på olika typer av böcker i Skellefteå. Skellefteå Bokbeståndet Utlåningen från Böckerna i hyll—

De lästa böc-

i biblioteket biblioteket meter i hemmen kerna

Antal % % Medeltal % Antal % Svensk skönlitteratur 9 708 18, 25 Utländsk skönlitteratur i svensk översättning 9 235 18,0 28

9,9 5 2,7 62,8 146 64,0

Utländsk skönlitteratur på originalspråket (inklusive böcker på invandrarspråken) 1 568 3. Facklitteratur 30 900 60,1 45 1,6 37,2 82 36,0 Summa vuxenlitteratur 51 411 100,0 100 4,3 100,0 228 100,0 85,4 60

Summa barn- och ungdomslit- teratur för åldern 0—13 år 8 789 14,6 40 Totalt 60 200 100,0 100

SOU 1972:20

563

hemmen samt fördelningen av de lästa böckerna på olika typer av böcker i Jörn.

Jörn

Antal % % Medeltal % Antal

Tabell 8.15e Fördelningen av bibliotekens bokbestånd, deras utlåning, bokbeståndet i

%

Bokbeståndet Utlåningen från Böckerna i hyll— De lästa böc- i biblioteken biblioteket meter i hemmet kerna

Svensk skönlitteratur 3 705 37, 3 Utländsk skönlitteratur i svensk översättning 2 497 25,1 29 2.6 9 1,7 60,7 128 64,3 Utländsk skönlitteratur i original (inklusive böcker på invandrarspråken) 30 0, Facklitteratur 3 726 37,4 31 1,1 39,3 71 35,7 Summa vuxenlitteratur 9 958 100,0 100 2,8 100,0 199 100,0 91,3 57 Summa barn- och ungdomslit- teratur för åldern 0—13 år 951 8,7 43 Totalt 10 909 100,0 100

(a) bokbeståndet i biblioteken i undersökningsområdena år 1970 (b) böcker som lånades ut från biblioteken under perioden 15 januari—30 april 1970 (c) bokbeståndet i hemmen hösten 1969 och (d) de böcker som de intervjuade läste i under en fjortondagarsperiod under de sista två månaderna år 1969 (någon gång under perioden 15 november—15 december 1969).

En summering av huvudinnehållet i dessa tabeller vad beträffar facklitte- raturen ger följande resultat, se tablån nedan.

Även den som är mycket medveten om att de data som utgör underlag för dessa procentsiffror har sina brister, har svårt att låta bli att konstatera att siffrorna tyder på att förekomsten av en hög andel facklitteratur i ett bibliotek leder till att låntagarna där lånar ett förhållandevis stort antal fackböcker, men att det faktum att det lånas

Andelen facklitteratur i procent

I bokbestän- Andelen fack- [ bokbe- Bland de det i biblio— litteratur ståndet lästa teken inom bland de böc- i hemmen böckerna undersöknings- ker som lånas området på biblioteken Kirseberg 68 45 34 29 Skellefteå 60 45 37 36 Skärholmen 57 37 34 37 Oxhagen 51 30 38 34 Jörn 37 31 39 36

564 SOU 1972:20

hem en hög andel fackböcker inte leder till att befolkningen i området läser fackböcker i större utsträckning än befolkningen i områden, där biblioteket(n) inte har en stor andel fackböcker i sitt bokbestånd. Vill man på ett radikalt sätt uttrycka den slutsats som tabellen lockar en att dra, kan man säga att förekomsten av ett stort antal fackböcker i bokbeståndet inom ett bibliotek leder till att låntagarna lånar (dvs bär hem) ett jämförelsevis stort antal fackböcker men att dessa fack- böcker i betydligt större utsträckning än de hemlånade skönlitterära böckerna blir liggande olästa. Men detta är sannolikt inte den enda — och kanske inte den viktigaste — förklaringen till att befolkningen i våra fem undersökningsområden tycks läsa skönlitteratur i ungefär lika stor utsträckning oberoende av hur stor andel fackböcker som finns i deras bibliotek och oberoende av hur mycket fackböcker de därigenom lockas att låna hem från biblioteken. Fördelningen på facklitteratur Och skönlitteratur inom bokbeståndet i hemmen är ungefär densamma som bland de lästa böckerna, och eftersom bokbestånden i hemmen vid ett givet tillfälle i stort sett måste vara summan av de bokinköp som hushållets medlemmar gjort över en längre period, så kan man med visst fog anta att bokinköpens fördelning på facklitteratur och skönlitteratur är ungefär densamma som den för bokbestånden i hemmen. En rimlig tolkning av resultatet (som på grund av dataunderlagets begränsning och bräcklighet måste förses med många reservationer) är att det existerar en generell benägenhet i undersökningsområdena att fördela sina läsaktivi- teter så att man under en viss tidsperiod läseri ungefär dubbelt så många skönlitterära böcker som fackböcker. Om biblioteken inom områdena har ett bokbestånd som till övervägande del består av facklitteratur, så leder detta till att invånarna i området lånar hem förhållandevis mycket facklitteratur. När det gäller att läsa böcker så väljer man emellertid dem inom en betydligt större grupp av böcker än den som består av de böcker som lånats på bibliotek. Dit hör böcker som finns ihemmets bokbestånd, böcker som man lånar av vänner och bekanta och böcker som man köper (för att senare åtminstone iviss utsträckning införliva med hemmets bok- bestånd).

8.3. Bokhandelns och bibliotekens standard och deras roll för bokför- sörjningen i de fem undersökningsområdena

En tredje fråga beträffande sambandet mellan bokutbudet och bokva- norna i de fem undersökningsområdena är om skillnaderna i kvalitet mellan bokutbudet genom boklådor och bibliotek leder till att befolk- ningen i de undersökningsområden, där utbudet genom boklådorna och biblioteken är begränsat, blir mera beroende av att på andra vägar skaffa sig tillgång till böcker än befolkningen i de områden, där bokutbudet genom boklådor och bibliotek kan bedömas som mera tillräckligt. Ser man på ett överblickande sätt på hur bokförsörjningen inom de fem undersökningsområdena är ordnad, så kan man ordna dem på det sätt som framgår av tablån på s 566. De ”ja” -n som står i ovanstående tablå är mer eller mindre kvalificerade

”' 37

ja —n. När det gäller Skärholmen råder det knappast någon tvekan om

SOU 1972:20 565

God tillgång på böcker genom Bibliotek Boklådor

Skärholmen Ja Ja Skellefteå Ja Ja

Oxhagen (Ja) (J a) Kirseberg (Nej) Ja Jörn Nej Nej

att både bokhandelns och bibliotekens utbud fyller högt ställda anspråk på bokservice. Detta gäller även för Skellefteå, även om befolkningen där naturligtvis inte har tillgång till det stora tilläggsutbud som skärholmen- borna har tillgång till ”på halvdistans” i boklådorna och biblioteken i . Stockholms centrala delar. i

Även oxhagenborna har på nära håll, inne i det centrala Örebro, i tillgång till ett stort utbud av böcker både i bokhandeln och i biblioteket. ] Befolkningen i Oxhagen torde knappast uppleva sig som underförsörjd i vad beträffar böcker därför att de inte inom sin egen ”lilla” stadsdel har i någon bokhandel eller något större bibliotek.

Situationen för befolkningen i Kirseberg är något annorlunda. Avståndet från Kirseberg till Malmös centrala delar är visserligen inte mycket större än avståndet från Oxhagen till Örebros centrala delar, men befolkningen i Kirseberg besöker troligen inte isamma utsträckning som befolkningen i Oxhagen sin stads centrala delar för att uträtta ärenden och torde också i större utsträckning uppleva det som ett problem om tid och pengar att göra inköpsresor in till det centrala Malmö. Att det inte finns någon bokhandel i undersökningsområdet reducerar därför troligen i högre grad Kirsebergsbomas tillfällen till bokinköp än Oxhagenbornas. ;

I Jörn fanns det när undersökningen genomfördes en färghandel, som i, också i viss utsträckning sålde böcker (den fungerade som B-bokhandel).1 Någon fullgod bokhandelsservice gav denna bokhandel definitivt inte. Inte heller filialbiblioteket i Jörn kan sägas ge någon fullgod biblioteks- ; service. Bokbeståndet är litet och i hög grad inriktat på skönlitteratur. Antalet öppethållandetimmar per vecka är mycket begränsat i förhål- lande till vad som är fallet vid bibliotek på större orter.

Frågan som vi ställde kan nu preciseras till att gälla om befolkningen i de två undersökningsområden, som inte har tillgång till någon fullgod bokhandelsservice och biblioteksservice, i större utsträckning skaffar sig tillgång till böcker på andra vägar än genom dessa två institutioner. Siffrorna i tabell 8.16 visar att så är fallet.

Befolkningen i Jörn skaffar sig i mindre utsträckning än befolkningen i de andra fyra undersökningsområdena tillgång till böcker genom att köpa dem i en bokhandel eller på ett liknande försäljningsställe och de lånar 1 När detta skrivsi dem i mindre utsträckning på bibliotek. I gengäld köper de ibetydligt december 1071 är denna större utsträckning de böcker, som de läser, i någon kiosk eller lånar dem del av fårghandelns från vänner och bekanta. verksamhet nedlagd OCh . .. . . . det finns inte längre

Det framgår tydligt av tabell 8.17, dar informationen 1 tabell 8.16 har någon B-bokhandeli komprimerats och presenteras på ett överskådligt sätt. Jörn.

566 SOU 1972:20

Tabell 8.16 Fördelning på förvärvssätt för de böcker som de intervjuade i intervjuundersökningen i november—december 1971 hade läst de senaste fjorton dagarna före intervjutillfället.

SOU 1972

Förvärvssätt Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Totalt

20

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

a Läsaren hade köpt

boken ien bokhandel 36 11,0 82 15,6 58 12,0 43 17 8 11 5,2 230 12,9 b Läsaren hade köpt

boken i en pappershan-

del, på ett varuhus

eller liknande för-

säljningsställe 2 0,6 12 2,3 11 2,3 1 0,4 1 0,5 27 1,5 Summa av a och b 38 11,6 94 17,9 69 14,3 44 18,3 12 5,7 257 14,4

6 Läsaren hade köpt boken i en pressbyrå-

kiosk eller annan kiosk 29 8,8 4 0,8 8 1,7 11 4,6 27 12,9 79 4,4 d Läsaren hade köpt boken i ett antikvariat 7 2,1 2 0,4 5 1,0 — 0,0 — 0,0 14 0,8 e Läsaren hade hyrt den hos bokuthyrare — 0,0 - 0,0 — 0,0 — 0,0 1 0,5 1 0,1 f Läsaren hade köpt boken på postorder 4 1,2 6 1,1 4 0,8 10 4,1 7 3,3 31 1,7 g Läsaren hade köpt

eller fått tillgång till boken genom bok-

klubb eller läsecirkel 34 10,4 47 8,9 39 8,1 18 7 5 5 2,4 143 8,0 h Läsaren hade till-

gång till den genom

läsecirkel 11 3,4 19 3,6 12 2,5 6 2,5 — 0,0 48 2,7 i Läsaren hade köpt boken på annat sätt 15 4,6 13 2,5 22 4,6 12 5,0 13 6,2 75 4,2

567

Totalt antal köp a—i 138 42,1 185 35,2 159 32,9 101 41,9 65 31,0 648 36,2

SOU 1972:20

Förvärvssätt

Kirseberg

Antal

%

Skärholmen

Skellefteå

Antal

%

Antal

Jörn

Antal

)" Läsaren hade fått den i present (eller ärvt den) k Läsaren hade lånat boken av bekanta eller anhöriga [ Läsaren hade till- gång till boken i sitt hem och visste inte hur han förvärvat den m Läsaren hade fått tillgång till boken

på annat sätt

Totalt antal gåvor, lån från vänner Summa av j—m

n Läsaren hade lånat den på bibliotek

Totalt antal böcker som intervjupersonerna läst

1, a—n

%

Tabell 8.17 Åtkomstsätt för de I 788 böcker, som de intervjuade från de fem undersökningsområdena hade läst i under fjorton dagar före intervjuerna.a

Ort Läsaren hade köpt Läsaren hade Läsaren hade köpt Läsaren hade fått Läsaren hade Andra Summa boken i en bokhan- köpt boken i en boken på annat sätt den som gåva, genom lånat den på åtkomst- del, pappershandel, pressbyråkiosk (inkl. lånat boken att låna den av bibliotek sätt varuhus eller ljk- eller annan eller genom att bekanta eller anhö- nande försäljnings- kiosk vara medlem i en riga, eller genom ställe bokklubb eller att ha tillgång läsecirkel) till den i sitt hem

SOU 1972:20

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kirseberg 38 11,5 29 8,8 74 22,5 75 22,8 97 29,5 15 4,5 328 100,0 Oxhagen 94 ] 7,8 4 0,7 87 16,5 127 24,1 199 37,8 13 2,4 526 100,0 Skärholmen 69 14,2 8 1,6 82 16,9 153 31,6 160 33,1 11 2,2 483 100,0 Skellefteå 44 18,2 11 4,5 46 19,0 77 31,9 58 24,0 5 2,0 241 100,0 Jörn 12 5,7 27 12,8 26 12,3 91 43,3 48 22,8 6 2,8 210 100,0 Totalt för sam t- liga fem under—

sökningsområden 257 14,3 79 4,4 315 17,6 523 29,2 562 31,4 50 2,7 1 788 100,0

a Intervjuerna utfördes under en vecka före och en vecka efter månadsskiftet november-december år 1969.

(J] 0 ©

Kirsebergsboma, som saknar bokhandel i sin stadsdel, köper också böcker i bokhandeln i mindre utsträckning än befolkningen i Skärhol- men, Skellefteå och Oxhagen. Det stämmer väl med vad vi sagt om förekomsten av bokhandelsservice i området. I gengäld köper de i större utsträckning böcker i kiosker och liknande försäljningsställen.

Vill man summera resultaten av denna analys lite hårdare än som försiktigheten bjuder kan man säga att de tyder (a) på att om det i ett område (som Jörn eller Kirseberg) inte finns någon bokhandel som fungerar på ett tillfredsställande sätt för befolkningen, så köper den i ökad utsträckning sina böcker i pressbyråkiosker och liknande försälj- ningsställen och, (b) på att om det i ett område (som Jörn) inte finns något bibliotek som fungerar på ett tillfredsställande sätt, så lånar befolkningen i ökad utsträckning böcker av varandra.

Denna tolkning av de erhållna resultaten måste behandlas med stor försiktighet; det finns svårkontrollerade felkällor och vårt material är begränsat till fem undersökningsenheter (= undersökningsområden). De funna skillnaderna mellan bokutbudet och bokvanorna i de fem under- sökningsområdena hänger emellertid under alla förhållanden samman på ett rimligt och meningsfullt sätt.

8.4 Hur stor andel av befolkningen i de fem undersökningsområdena läser inte alls i böcker?

I kapitel 3 har vi redovisat den tid som befolkningen i de fem undersökningsområdena genomsnittligen ägnar åt olika massmediaakti- viteter under en vecka och det antal dagar under året som de ägnar sig åt dessa massmediaaktiviteter under en tolvmånadersperiod. Vi har funnit att det existerar betydande skillnader mellan befolkningen i dessa områden när det gäller hur mycket tid de ägnar åt sådana aktiviteter — dessa skillnader försvinner emellertid i stor utsträckning om man jämför personer i de fem undersökningsområdena som har samma utbildning. Det beror alltså i stor utsträckning på att andelen invånare med högre utbildning varierar en hel del från ett undersökningsområde till ett annat. Vi skall nu utnyttja de grundtabeller, som vi använde oss av vid dessa analyser, till att belysa ett annat problem: Är bokläsning en aktivitet, som alla eller i det närmaste alla invånarna i de fem undersökningsom- rådena ägnar sig åt i större eller mindre utsträckning eller är det många av invånarna som inte alls ägnar tid åt att läsa böcker? I det sammanhanget kommer vi att jämföra bokläsningen med andra massmediaaktiviteter. Tabell 8.18 visar att bokläsningen är en massmediaaktivitet, som många av de intervjuade männen inte alls ägnar sig åt. 377 av de 933 intervjuade männen brukar (enligt sin egen bedömning) ägna mindre än en timme åt bokläsning under en vecka. Ungefär samma andel av de intervjuade männen säger sig inte någon gång under de senaste tolv månaderna ha läst i en skönlitterär bok under minst femton minuter i sträck. På ungefärligen samma sätt förhåller det sig med facklitteratur, se tabell 8.19! Andelen sådana icke-läsare är betydligt större i Jörn och i Kirseberg än i de tre andra undersökningsområdena; den uppgår bland

570 SOU 1972:20

Tabell 8.18 Antal intervjuade personer från de fem undersökningsområdena som inte brukar ägna sig åt följande massmediaaktiviteter under minst en timme per vecka.

Undersöknings— Antal Ägnat sig åt nå- Inte sett Inte lyssnat på Inte ägnat sig [nte läst område inter— gon massmedia- På TV radio åt någon läs- . _ _ _ vjuper- aktivitet aktivitet Dagstidningar Tidskrifter Veckotidningar Böcker

soner

SOU 1972:20

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män

Kirseberg 222 — — Oxhagen 223 — — Skärholmen 195 .— — Skellefteå 138 — — Jörn 155 —- —

Totalt 933 — — 1

18 13 14 4 2 51

0,9 101 45,5 97 43,7 99 44,6 0,4 57 25,6 82 36,8 84 37,7 0,5 53 27,2 73 37,4 52 26,7

— 48 34,8 52 37,7 54 39,1 0,6 58 37,4 50 32,3 88 56,8 1 0,1 5 0,5 317 34,0 354 37,9 377 40,4

Nv—c—r "'.. O _-

!— | | | | | v—tooqaxm ln oovan—c ln N—e—Nm N OMNMW ox

Kvinnor

Kirseberg 1 83 — — Oxhagen 26 1 — — Skärholmen 226 — —

2,7 18 9,8 2,7 19 7,3 21 9,3

2,7 115 62,8 29 15,8 93 50,8 142 54,4 31 11,9 82 31,4 1,3 135 59,7 39 17,3 75 33,2 Skellefteå 167 — — 3,0 6 104 62,3 18 10,8 58 34,7 Jörn 126 — — 3,2 3 2,4 — — 75 59,5 15 11,9 60 47,6 Totalt 963 — — 23 2,4 67 7,0 6 0,6 14 1,5 571 59,3 132 13,7 368 38,2

”1 '— nov-m 08. o MN—

| 1 | I "3, m cl 0 nummer

©. v—1 N

U'] x) ....

Tabell 8.19 Antal intervjuade personer från de fem undersökningsområdena som inte (under minst 15 minuter) har ägnat sig åt vissa massmediaaktiviteter minst en dag under de senaste tolv månaderna.

Undersöknings- Antal Inte läst Inte sett Inte lyssnat Inte läst

område inter- dagstid- på TV på radio _ _ . _ _ .. . vjuper- ningar Tidskrlfter Veckotidningar Facklitteratur Skönlitteratur

801161"

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män

Kirseberg 24 10,8 29 42 18,9 92 41,4 84 37,8 110 49,5 111 50,0 Oxhagen 19 8,5 18 25 11,2 50 22,4 56 25,1 55 24,7 79 35,4 Skärholmen 20 10,3 19 29 14,9 49 25,1 60 30,8 60 30,8 54 27,7 Skellefteå 17 12,3 20 19 13,8 38 27,5 45 32,6 48 34,8 50 36,2 Jörn 20 12,9 19 19 12,3 51 32,9 44 28,4 80 51,6 93 60,0 10,7 105 134 14,4 280 30,0 31,0 353 37,8 387 41,5

Kvinnor

Kirseberg 13,7 22 38 20,8 105 57,4 19,1 132 72,1 85 46,4 Oxhagen 12,6 34 38 14,6 98 37,5 16,5 137 52,5 83 31,8 Skärholmen 12,4 26 34 15,0 88 38,9 19,9 125 55,3 68 30,1 Skellefteå 9,0 18 19 11,4 80 47,9 12,6 111 66,5 53 31,7 Jörn 11,1 11 13 10,3 53 42,1 16,7 69 54,8 42 33,3 11,9 14,7 44,0 17,1 574 59,6 34,4

SOU 1972 20

Tabell 8.20 Antal intervjuade personer från de fem undersökningsområdena med enbart folkskoleutbildning som inte brukar ägna sig åt följande massmediaaktiviteter.

Undersöknings— Antal Inte någon gång under de senaste tolv månaderna läst Inte under minst en timme per vecka läst

område inter- _ _ . . vjupep Skönlitteratur Facklitteratur Tld skrifter Böcker Tidskrrf ter

soner

SOU 1972:20

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män .

Kirseberg 105 64 61,0 65 61,9 57 54,3 60 57,1 55 52,4 Oxhagen 53 27 50,9 22 41,5 25 47,2 33 62,3 17 32,1 Skärholmen 54 20 37,0 23 42,6 21 38,9 16 29,6 15 27,8 Skellefteå 67 31 46,3 34 50,7 27 40,3 30 44,8 23 34,3 Jörn 114 74 64,9 70 61,4 50 43,9 71 62,3 40 35,1

Kvinnor

Kirseberg 111 66 59,5 86 77,5 76 68,5 73 65,8 70 63,1 Oxhagen 84 39 46,4 62 73,8 62 73,8 41 48,8 45 53,6 Skärholmen 80 34 42,5 59 73,8 58 72,5 37 46,3 43 53,8 Skellefteå 97 35 36,1 69 71,1 68 70,1 35 36,1 52 53,6 Jörn 86 29 33,7 52 60,5 54 62,8 46 53,5 34 39,5

UI x] w

både männen och kvinnorna i dessa två undersökningsområden till mellan 60 % och 45 %.

Dessa två tabeller visar därtill på ett mycket påtagligt sätt att läsning av böcker är en betydligt mindre utbredd massmediaaktivitet än sådana aktiviteter som TV-tittande, radiolyssnande och läsning av dagstidningar, som huvudparten av de intervjuade ägnar åtminstone någon tid åt enligt sina svar på dessa frågor.

Om vi jämför andelen icke-bokläsare inom den del av befolkningen i de fem undersökningsområden som endast har folkskoleutbildning, får vi det resultat, som återges i tabell 8.20.

Tabellen visar att skillnaderna mellan de fem undersökningsområdena vad beträffar antalet icke-läsare av böcker minskar avsevärt när man jämför grupper av intervjupersoner, som befinner sig på samma utbild- ningsnivå. De variationer som vi ändå finner, hänger av allt att döma framför allt samman med skillnader i ålderstrukturen och sysselsätt- ningsförhållandena för de jämförda grupperna men också med skillna- derna i bokutbudet mellan områdena.

8.5. Skillnaderna mellan läsvanorna för kioskböcker och bokhandels- böcker

Vi har tidigare (i kapitel 3) funnit att det inte finns några större skillnader mellan invånarnai de fem undersökningsområdena beträffande det antal timmar som de ägnar åt att läsa dagstidningar och veckotid- ningar (med det undantaget att invånarna i Jörn ägnar mindre tid åt dagstidningsläsning än invånarna i de fyra övriga undersökningsområ- dena). Detta gäller både när man jämför samtliga de intervjuade från undersökningsområdena och när man jämför grupper av intervjupersoner från dessa undersökningsområden med samma utbildning. Personer med enbart folkskoleutbildning läser ungefär lika mycket i dagstidningar och veckotidningar som personer med utbildning utöver folkskolan. Detta framgår av tabell 8.21 , som visar hur mycket tid som de intervjuade anger att de brukar ägna åt läsning av dagstidningar och veckotidningar under

en vecka. Jämför man på samma sätt (tabell 8.22) personer med samma

utbildning från de fem undersökningsområdena med avseende på den tid som de använder till att läsa tidskrifter och böcker, finner man inte heller några särskilt markerade skillnader. Men man finner rätt avsevärda skillnader mellan personer från samma undersökningsområde men med olika utbildning. Det förefaller rimligt att anta att denna skillnad mellan läsning av dagstidningar och veckotidningar (som fungerar som lässtoff ungefär lika mycket hos personer med olika utbildning) och böcker och tidskrifter (som fungerar som lässtoff i mycket större utsträckning bland personer med högre utbildning än bland personer med lägre utbildning), beror på att det som finns att läsa i dagstidningar och veckotidningari stort sett är mera lättbegripligt och presenteras för den potentiella läsaren på ett mera lockande sätt: i små ”läsenheter”, med introducerande ingres- ser, med många rubriker och underrubriker och ofta tillsammans med ett informativt och lässtimulerande bildmaterial.

574 SOU 1972:20

Tabell 8.2] Antal timmar som de intervjuade läser dagstidningar och veckotidningar per vecka. Utbildning Antal timmar

Män Kvinnor

SOU 1972:20

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Enbart folkskola 7,6 Folkskola plus viss yrkesutbildning 8,6 Realexamen, genomgången grundskola etc. 6,7 Studentexamen eller högre utbildning —

Totalt 7,6

,

[N'—

V) ONINlN_v—1 N rxsosorx rx

»

7 1 7 3 7,1 8,7 6,9

xx.—Lo rxoorx ooooxo WWW "1 so & ”1 rx chuan xoxoso

1 |

sov—roger- sr kaDkaD xo som—f_n; rx oxo—oh so

6,7 5,9 7,6

3 Detta höga värde beror på att en av de 18 personer, som hör till denna grupp angivit att hon läser veckotidningar under 28 timmar per vecka.

Tabell 8.22 Antal timmar som de intervjuade läser böcker och tidskrifter per vecka. Utbildning Antal timmar per vecka

Män Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Enbart folkskola 3, Folkskola plus viss yrkesutbildning 3, Realexamen, genomgången grundskola etc. 5, Studentexamen eller högre utbildning —

Totalt 3,8

2,7 2,5 3,0 2,4 3,0

|—

V

01 m

to. m (Netti/') lr) v-rmm-n m MWXQO N (&)wa ("1

00. N hoqN (* vaxo 6") DNB en_wr Nmsr o_ m "1 N 00.9; mm

4,4 2,9 2,7 2,9 2,9 2,6

575

a Detta höga värde beror på att en av de 38 personer som tillhör denna grupp angivit att han läser böcker 100 timmar per vecka.

Men böcker är inte en enhetlig grupp av ”lässtoff”. I samband med redovisningen av våra data för läsningen av böcker av olika författare eller tillhörande olika typer av serieutgivning (typen ”Manhattan” eller ”Kalle Anka Pocket”) har vi gjort ett försök att hålla isär de två olika typerna av böcker. Den ena gruppen (Grupp A) består av böcker som skrivits av författare som av kritikerna accepterats som ”seriösa författare”; till denna grupp har vi fört följande författare (bland dem som vi frågade om i vårt frågeformulär): Jan Myrdal, Åke Ortmark, Göran Palm och Herbert Tingsten (samhällsanalytiskt orienterade författare), Bo Balderson, Maria Lang, Vic Suneson och Stieg Trenter (deckarförfattare), Lars Ahlin, Sven Fagerberg, Per Anders Fogelström, Lars Gyllensten, Olle Hedberg, Ivar Lo—Johansson, Alice Lyttkens och Vilhelm Moberg (romanförfattare) och Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Majken Johansson och Artur Lundkvist (lyriker). Till den andra gruppen böcker (Grupp B), som vi kan beteckna som böcker som av kritikerna » i den mån de över huvud taget uppmärksammas —— inte bedöms som produkter av ett seriöst författarskap, förde vi serieböcker ingående i Bill och Ben—serien, Chase-serien, Kalle Anka Pocket, Manhattan—serien, Succéromanen ur Allers, Fickis från H—son och Signe Björnbergs Sigge Stark-böcker, samt också, med viss tvekan, bokserien Kärlek 1—11 (som innehåller porr- noveller på en mycket växlande litterär nivå).

Om man vill använda en beteckning på dessa två grupper av böcker, som inte utgår från hur kritikerna bedömer och klassificerar dem utan efter i vilken typ av bokförsäljningsställen de vanligen säljs eller köps är det naturligt att beteckna dessa två boktyper som bokhandelsböcker respektive kioskböcker.

Av de sammanlagt 640 böcker som hörde hemma i Grupp A och som de intervjuade enligt tabell 5.41 hade fått tag i genom att köpa dem i något bokförsäljningsställe, hade 581 _ eller 91 % — köpts i en bokhandel eller liknande försäljningsställe, medan av de sammanlagt 520 böcker, som hörde hemma i Grupp B och som de intervjuade hade fått tag i genom köp, hade 413 — eller 80 % — köpts i en kiosk eller något liknande bokförsäljningsställe,

Våra data pekar mot att invånarna i de fem undersökningsområdena läser ungefär lika mycket kioskböcker men att invånarna i Jörn läser bokhandelsböcker i något mindre utsträckning än invånarna i de fyra andra undersökningsområdena1 (se tabell 5.41). Att detta hänger samman både med bibliotekssituationen där och med att jörnborna har mycket begränsade möjligheter att i sin hemort (st i tätorten Jörn) köpa bokhandelsböcker är mycket troligt. Vad som är minst lika intressant är emellertid att läsningen av bokhandelsböcker — i motsats till läsningen av kioskböcker — är ganska starkt kopplad till utbildningsnivån. Ett belägg på detta ger tabell 8.23, som är baserad på siffrorna i tabell 5.35. I den redovisar vi skillnader i procentuell andel av de intervjuade männen och kvinnorna från de fem undersökningsområdena, som under de senaste tolv månaderna har läst i någon bok av åtta typer av ”kioskböcker”. Det totala antalet redovisade skillnader är 5 x 8 för vardera männen och kvinnorna, dvs sammanlagt 80 procentdifferenser. För bokhandels- böckerna redovisas på samma sätt 20 x 5 procentskillnader för vardera

576 SOU 1972:20

1 I de lästa böckerna ingår alltså även böcker, som lånats från bibliotek eller på annat sätt; de böcker, som vi valt att beteckna som bokhan- delsböcker respektive kioskböcker kan natur- ligtvis också distribueras genom biblioteken eller på annat sätt.

Tabell 823 Antal procentdifferenser mellan (a) grupper av intervjuperso- ner som har genomgått fullständig grundskola, realskola, etc eller som har högre utbildning och (b) grupper av intervjupersoner som enbart har genomgått folkskola (med eller utan kompletterande yrkesutbildning) som visar att personer med högre utbildning läst de studerade författar- na/bokserierna i större respektive mindre utsträckning än personer med lägre utbildning (tabellen är baserad på procentdifferenserna i tabell 5.35).

Typ av böcker Det totala Antal plus- Antal minus— Ingen antalet differenser differenser skillnad procent- (som anger (som anger differenser att författa— att författar—

ren/bokse- ren/bokse- rien läses rien läses mer av per- mindre av soner med personer högre ut- med högre bildning) utbildning)

Kioskböcker 80 40 36 4 Bokhandelsböcker 200 159 34 7 Det totala Antal plus- Antal minus- antalet differenser differenser procent- på minst på minst differenser 10,0 % 10,0 %

Kioskböcker 80 7 l Bokhandelsböcker 200 34 —

männen och kvinnorna, dvs sammanlagt 200 procentdifferenser. Tabell 8.23 visar hur många av dessa procentskillnader, som anger att de högre utbildade intervjupersonerna har läst de studerade författarna/serie- böckerna i större respektive mindre utsträckning än de lägre utbildade intervjupersonerna.

Ser man på riktningen av samtliga differenser för kioskböckerna finner man att de i ungefärligen lika stor utsträckning är plusdifferenser och minusdifferenser. För bokhandelsböckerna är det helt annorlunda; en mycket stor andel av dessa differenser visar att dessa böcker läses mest av personer tillhörande gruppen med högre utbildning.

Att så många som 34 av plusdifferenserna uppgår till 10 % och däröver (medan ingen av minusdifferenserna når upp till denna storlek) ger också stöd för påståendet att läsning av bokhandelsböcker ökar med högre utbildning. I det avseendet skiljer sig bokhandelsböckerna från dagstid- ningar, veckotidningar och kioskböcker.

Dagstidningarna, veckotidningarna och kioskböckerna har det gemen- samt att de finns ”överallt” i de miljöer där vi rör oss i vårt dagliga liv. Man kan _ med risk för att bli missförstådd — hävda att innehållet i detta ”lässtoff” är ett ordskval, som vi alla nås av på ungefär samma sätt som vi nås av den massproducerade skvalmusiken genom radio, TV, grammofo- ner och kassettbandspelare. Vi möter denna skvallitteratur i stort sett på

sou 1972:20 577

37

samma ställen som skvalmusiken: i vänthallar, på arbetsplatser, på kaféer och restauranger, i hemmen. I ett samhälle som det svenska, där nära nog alla i och över skolåldern kan läsa, utnyttjar man — av våra data att döma — detta ”lässtoff” i ungefär lika stor utsträckning, oberoende av hur mycket utbildning man har. Personer med studentexamen och högre utbildning i de olika undersökningsområdena ägnar under en vecka i genomsnitt omkring 2—4 timmar mer av sin tid åt att läsa än personer med lägre utbildning men den skillnaden ligger nästan uteslutande i att de ägnar mera tid åt att läsa tidskrifter och bokhandelsböcker. Vi har redan tidigare (kapitel 1) berört det förhållandet att de högutbildade i gengäld ägnar mindre tid åt TV-tittande. De som läser mycket bokhandelsböcker synes inte låta detta intresse gå ut över läsningen av den litteratur, som vi har kallat för ”skvallitteratur”, utan över TV-tittandet.

8.6. E tt försök till sammanfattning

I ett avslutande försök till en sammanfattande och överskådlig beskriv- ning av den orsakskedja, som leder fram till de skillnader i läsvanor vad beträffar de seriösa och etablerade författarnas böcker, som vi har funnit, när vi jämför de fem undersökningsområdena med varandra, skall vi utgå

Skillnader mellan undersökningsområ- dena vad beträffar den tid som ägnas åt bokläsning och vad beträffar valet av de lästa böckerna

Skillnader mellan undersökningsområ- dena vad beträffar tillgång till böcker i hemmen (köpta och lånade)

Skillnader mellan undersökningsområ- dena vad beträffar tillgång till böcker i bokförsäljningsställen och bibliotek

Skillnader mellan undersökningsområ- dena vad beträffar befolkningens utbild— ningsnivå, arbetsför- hållanden och in- komstnivå

Skillnader mellan undersökningsområ- dena vad beträffar förekomsten av naturresurser, nä- ringslivets struktur, ekonomiska förhållan- den och folkmängd

Figur 8.2 Schema som visar vår modell för orsak-verkan-relationer mellan egenska- per hos de fem undersökningsområdena, deras befolkning och läs— och bokvanorna bland invånarna.

578 SOU 1972:20

från det ”box-diagram”, som vi redan tidigare presenterat i detta kapitel. Diagram 8.2 är en något kompletterad variant på schemat på s 578.

Det samspel mellan olika orsaksfaktorer, som detta diagram försöker åskådliggöra, kan beskrivas på följande sätt. Näringslivets struktur, arbets- fördelningen, de ekonomiska förhållandena och befolkningens storlek i ett samhälle påverkar uppbyggnaden av utbildningssystemet i detta sam- hälle och är samtidigt avgörande för utbildningsnivån hos de människor som utifrån flyttar in i området. Det är också av mycket stor betydelse för inkomstnivån för de människor som lever i detta samhälle. Skillnader- na i utbildningsnivå och inkomstnivå för befolkningen i de fem områdena leder till skillnader i boktillgången genom bokhandeln och biblioteken och påverkar därtill på ett mycket påtagligt sätt människors intresse för och möjligheter att utnyttja detta utbud. Skillnaderna i arbetsförhållanden och utbildningsnivå påverkar också invånarnas möjligheter att utnyttja de böcker som de — genom köp eller lån — har tillgång till i sin dagliga miljö. Det är detta samspel mellan en rad orsaksfaktorer som är bakgrunden till skillnaderna i bok- och läsvanorna i våra fem undersökningsområden.

Som vi redan tidigare framhållit är det inte möjligt att på grundval av våra analyser av förhållandena i de fem undersökningsområdena slå fast att denna sambandsmodell i sin helhet är korrekt. Vi får nöja oss med att konstatera att de resultat som vi kommit fram till passar in i den.

SOU 1972:20 579

Bilaga A Tabellbilaga

Denna tabellbilaga innehåller följande grupper av tabeller. Tabellerna AI. Ia—lh

Sambandet mellan ålder och olika informationsvägar för böcker (procen- tuell fördelning mellan åldersgrupper för de böcker som de intervjuade fått kunskap om genom tidningsannonser eller annan reklam, genom tidningsrecensioner och tidningsartiklar, genom information i bokhandel, kiosk, varuhus eller liknande försäljningsställe, genom anhöriga och bekanta eller som medlem i bokklubb och läsecirkel, genom bibliotek eller på något annat sätt).

Tabellerna A I . Za—Zh

Sambandet mellan utbildningsnivå och olika informationsvägar för böc- ker (procentuell fördelning mellan utbildningsgrupper för de böcker som de intervjuade fått kunskap om genom tidningsannonser eller annan reklam, genom tidningsannonser och tidningsartiklar, genom in formation i bokhandel, kiosk, varuhus eller liknande försäljningsställe, genom anhö- riga och bekanta eller som medlem i bokklubb och läsecirkel, genom bibliotek eller på något annat sätt).

Tabellerna A I . 3a—3h

Sambandet mellan socialgruppstillhörighet och olika informationsvägar för böcker (procentuell fördelning mellan socialgrupper för de böcker som de intervjuade fått kunskap om genom tidningsannonser eller annan reklam, genom tidningsrecensioner och tidningsartiklar, genom informa- tion i bokhandel, kiosk, varuhus eller liknande försäljningsställe, genom anhöriga och bekanta eller som medlem i bokklubb och läsecirkel, genom bibliotek eller på något annat sätt).

Tabellerna AZ. ] a— ] k

Sambandet mellan utbild-ningsnivå och antal lästa böcker under en fjortondagarsperiod som anskaffats på olika sätt (genomsnittligt antal

580 SOU 1972:20

lästa böckeri olika utbildningsgrupper, som de intervjuade fått tag i genom köp i bokhandel, varuhus eller antikvariat, genom köp i kiosk, genom annat slag av köp, genom bokklubb eller läsecirkel, som present, genom lån på bibliotek, genom lån från bekanta eller anhöriga, genom annan form för lån eller på okänt sätt).

Tabellerna AZ. Za-Zk

Sambandet mellan socialgruppstillhörighet och antal lästa böcker under en fjortondagarsperiod som anskaffats på olika sätt (genomsnittligt antal lästa böcker för intervjupersoner tillhörande socialgrupp [, II och III som de fått tag i genom köp i bokhandel, varuhus eller antikvariat, genom köp i kiosk, genom annat slag av köp, genom bokklubb eller läsecirkel, som present, genom lån på bibliotek, genom lån från bekanta eller anhöriga, genom annan form för lån eller på okänt sätt).

Tabellerna A 2. 3a—3k

Sambandet mellan inställning till böcker och antal lästa böcker under en fjortondagarsperiod som anskaffats på olika sätt (genomsnittligt antal lästa böcker för grupper av intervjupersoner med olika inställning till böcker, som de fått tag i genom köp i bokhandel, varuhus eller antikvariat, genom köp i kiosk, genom annat slag av köp, genom bokklubb eller läsecirkel, som present, genom lån på bibliotek, genom lån från bekanta eller anhöriga, genom annan form för lån eller på okänt sätt).

Tabellerna A.3. ] —28

Antal intervjuade med olika utbildningsnivå, som under de senaste tolv månaderna läst minst en bok av en viss författare eller minst en bok tillhörande en viss bokserie.

Tabellerna A4. 1a—A4.1e

Fördelning och medeltal för elever i årskurserna 3, 6 och 9 för frekvensen för olika fritidsaktiviteter under en viss tidsperiod (bokläsning, tidnings- läsning, TV-tittande, radiolyssnande och biobesök).

Tabellerna A4. Za—A4. Zl

Förekomsten av vissa läs- och bokvanor bland elever i årskurserna 3, 6 och 9 (bokläsning, tidningsläsning, bokägande, läsning av böcker som finns tillgängliga i hemmet, mottagande av böcker som present, boklån från kamrater, boklån från skolbibliotek, boklån från annat bibliotek än skolbibliotek, bokköp i bokhandel, bokköp i varuhus eller annan affär, bokköp i kiosk och deltagande i minst tio olika aktiviteter på något bibliotek).

SOU 1972:20 581

Tabellerna A4.3a—A4.3c

Index för antal lånade böcker från skolbibliotek och andra bibliotek bland elever i årskurserna 3, 6 och 9.

Tabell A4.4

Antal elever i årskurserna 3, 6 och 9, som föredragit alternativet ”läsa böcker” vid parvisa jämförelser med fyra andra aktiviteter (titta på TV, syssla med sport eller idrott, gå på bio, lyssna på musik).

Tabell A4.5a—A4.5h

Antal gånger som elever i årskurserna 3, 6 och 9 fått tillgång till böcker på olika sätt (genom att köpa böcker i bokhandel, genom att köpa böcker i varuhus, genom att köpa böcker i kiosk, genom att få böckeri present, genom att låna böcker i skolbibliotek, genom att låna böcker i annat bibliotek än skolbibliotek, genom att låna böcker av kamrater och genom att läsa böcker som finns tillgängliga i hemmet).

Tabell A5

Fördelningen av de bibliotekslånande böckerna på bokgenre redovisad åldersgruppsvis.

I samtliga tabeller redovisas tillgängliga data separat för män och kvinnor från vart och ett av de fem undersökningsområdena.

Tabell AI.]a Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken genom annons i tidning eller annan reklam, uppdelade på kön, undersökningsort och ålder. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Ålder Totalt 15—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—69

Män Kirseberg 0,0 (21) 2,2 (45) 5,3 (38) 7,7 (52) 0,0 (44) 0,0 (22) 3,2 (222) Oxhagen 8,3 (12) 5,7 (53) 14,1 (78) 8,5 (47) 14,8 (27) 16,7 (6) 10,8 (223) Skärholmen 6,2 (16) 7,1 (56) 10,5 (57) 9,1 (44) 6,2 (16) 0,0 (6) 8,2 (195) Skellefteå 7,1 (14) 3,8 (26) 2,9 (35) 8,7 (23) 3,6 (28) 0,0 (12) 4,3 (138) Jörn 3,6 (28) 0,0 (18) 4,8 (21)10,3 (29) 0,0 (28) 3,2 (31) 3,9 (155) ' Summa 4,4 (91) 4,5 (198) 9,2 (229) 8,7 (195) 4,2 (143) 2,6 (77) 6,3 (933) Kvinnor Kirseberg 0,0 (23) 3,7 (27) 6,2 (48) 0,0 (36) 0,0 (25) 4,2 (24) 2,7 (183) Oxhagen 0,0 (20) 6,7 (104) 5,6 (71) 7,9 (38) 7,7 (13) 26,7 (15) 7,3 (261) Skärholmen 6,7 (15) 9,8 (82) 9,0 (67) 8,8 (34) 0,0 (15) 0,0 (13) 8,0 (226) Skellefteå 7,1 (14) 7,3 (41) 0,0 (33) 0,0 (23) 0,0 (25) 3,2 (31) 3,0 (167) Jörn 0,0 (15) 0,0 (26) 0,0 (16) 0,0 (30) 0,0 (26) 0,0 (13) 0,0 (126) Summa 2,3 (87) 6,8 (280) 5,5 (235) 3,7 (161) 1,0 (104) 6,2 (96) 4,9 (963) Totalt 3,4 (178) 5,9 (478) 7,3 (464) 6,5 (356) 2,8 (247) 4,6 (173) 5,6 (1896)

582 SOU 1972:20

Tabell A1.1b Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken genom recension eller annan artikel i tidning eller tidskrift, uppdelade på kön, undersökningsort och ålder. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Ålder Totalt

15—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—69

Män Kirseberg 0,0 (21) 2,2 (45) 5,3 (38) 3,8 (52) 4,5 (44) 0,0 (22) 3,2 (222) Oxhagen 0,0 (12) 5 ,7 (5 3) 17,9 (78) 10,6 (47) 11,1 (27) 0,0 (6) 11,2 (223) Skärholmen 0,0 (16) 12,5 (56) 14,0 (57) 9,1 (44) 18,7 (16) 16,7 (6) 11,8 (195) Skellefteå 0,0 (14) 0,0 (26) 11,4 (35) 0,0 (23) 0,0 (28) 8,3 (12) 3,6 (138) Jörn 0,0 (28) 0,0 (18) 0,0 (21) 0,0 (29) 0,0 (28) 0,0 (31) 0,0 (155) Summa 0,0 (91) 5,6 (198) 12,2 (229) 5,6 (195) 5,6 (143) 2,6 (77) 6,4 (933) Kvinnor Kirseberg 0,0 (23) 0,0 (27) 10,4 (48) 2,8 (36) 0,0 (25) 4,2 (24) 3,8 (183) Oxhagen 0,0 (20) 11,5 (104) 15,5 (71) 15,8 (38) 0,0 (13) 26,7 (15) 12,6 (261) Skärholmen 0,0 (15) 9,8 (82) 9,0 (67) 17,6 (34) 0,0 (15) 0,0 (13) 8,8 (226) Skellefteå 0,0 (14) 0,0 (41) 9,1 (33) 4,3 (23) 0,0 (25) 3,2 (31) 3,0 (167) Jörn 6,7 (15) 0,0 (26) 0,0 (16) 3,3 (30) 3,8 (26) 0,0 (13) 2,4 (126)

Summa 1,1 (87) 7,1(280)10,6(235) 9,3 (161) 1,0 (104) 6,2 (96) 7,1 (963) Totalt 0,6 (178) 6,5 (478) 11,4 (464) 7,3 (356) 3,6 (247) 4,6 (173) 6,8 (1896)

Tabell AlJc Procentuell andel personer av de intervjuade som läst iminst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken i TV eller radio, uppdelade på kön, undersökningsort och ålder. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande perso- ner inom respektive grupp.)

Ålder Totalt 15—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—69 Män Kirseberg 0,0 (21) 0,0 (45) 2,6 (38) 0,0 (52) 0,0 (44) 0,0 (22) 0,0 (222) Oxhagen 0,0 (12) 1,9 (53) 3,8 (78) 2,1 (47) 0,0 (27) 0,0 (6) 2,2 (223) Skärholmen 0,0 (16) 0,0 (56) 7,0 (57) 2,3 (44) 0,0 (16) 0,0 (6) 2,6 (195) Skellefteå 0,0 (14) 0,0 (26) 2,9 (35) 0,0 (23) 0,0 (28) 0,0 (12) 0,7 (138) Jörn 0,0 (28) 0,0 (18) 0,0 (21) 0,0 (29) 0,0 (28) 3,2 (31) 0,6 (155) Summa 0,0 (91) 0,5 (198) 3,9 (229) 1,0 (195) 0,0 (143) 1,3 (77) 1,4 (933) Kvinnor Kirseberg 0,0 (23) 0,0 (27) 10,4 (48) 0,0 (36) 0,0 (25) 0,0 (24) 2,7 (183) Oxhagen 0,0 (20) 2,9 (104) 8,5 (71) 5,3 (38) 0,0 (13) 13,3 (15) 5,0 (261) Skärholmen 13,3 (15) 7,3 (82) 4,5 (67) 11,8 (34) 6,7 (15) 0,0 (13) 7,1 (226) Skellefteå 0,0 (14) 2,4 (41) 6,1 (33) 4,3 (23) 4,0 (25) 0,0 (31) 3,0 (167) Jörn 0,0 (15) 3,8 (26) 6,2 (16) 0,0 (30) 3,8 (26) 0,0 (13) 2,4 (126)

Summa 2,3 (87) 3,9 (280) 7,2 (235) 4,3 (161) 2,9 (104) 2,1 (96) 4,4 (963) Totalt 1,1 (178) 2,5 (478) 5,6 (464) 2,5 (356) 1,2 (247) 1,7 (173) 2,9 (1896)

SOU 1972:20 583

Tabell Al.1d Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken i bokhandelns skyltfönster eller inne i bokhandeln, uppdelade på kön, undersökningsort och ålder. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Ålder Totalt 15—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—69

Män Kirseberg 0,0 (21) 8,9 (45) 5,3 (38) 7,7 (52) 6,8 (44) 0,0 (22) 5,9 (222) Oxhagen 8,3 (12) 5,7 (53) 17,9 (78) 14,9 (47) 18,5 (27) 16,7 (6) 13,9 (223) Skärholmen 0,0 (16) 5,4 (56) 22,8 (57) 2,3 (44) 18,7 (16) 0,0 (6) 10,3 (195) Skellefteå 0,0 (14) 7,7 (26) 5,7 (35) 8,7 (23) 10,7 (28) 0,0 (12) 6,5 (138) Jörn 0,0 (28) 0,0 (18) 9,5 (21) 0,0 (29) 7,1 (28) 3,2 (31) 3,2 (155) Summa 1,1 (91) 6,1 (198) 14,4 (229) 7,2 (195) 11,2 (143) 2,6 (77) 8,4 (933) Kvinnor Kirseberg 13,0 (23) 3,7 (27) 6,2 (48) 5,6 (36) 0,0 (25) 0,0 (24) 4,9 (183) Oxhagen 0,0 (20) 6,7 (104) 5,6 (71) 5,3 (38) 15,4 (13) 26,7 (15) 7,3 (261) Skärholmen 6,7 (15) 8,5 (82) 7,5 (67) 2,9 (34) 6,7 (15) 0,0 (13) 6,6 (226) Skellefteå 7,1 (14) 2,4 (41) 0,0 (33) 8,7 (23) 4,0 (25) 6,5 (31) 4,2 (167) Jörn 0,0 (15) 0,0 (26) 0,0 (16) 0,0 (30) 0,0 (26) 0,0 (13) 0,0 (126) Summa 5,7 (87) 5,7 (280) 5,1 (235) 4,3 (161) 3,8 (104) 6,2 (96) 5,2 (963) Totalt 3,4 (178) 5,9 (478) 9,7 (464) 5,9 (356) 8,1 (247) 4,6 (173) 6,8 (1896)

Tabell Al.1e Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken i pressbyråkiosk, varuhus eller liknande försäljningsställe, uppdelade på kön, undersökningsort och ålder. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Ålder Totalt 15—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—-69 Män Kirseberg 9,5 (21) 8,9 (45) 7,9 (38) 7,7 (52) 2,3 (44) 0,0 (22) 6,3 (222) Oxhagen 0,0 (12) 3,8 (53) 2,6 (78) 4,3 (47) 0,0 (27) 0,0 (6) 2,7 (223) Skärholmen 6,2 (16) 7,1 (56) 5,3 (57) 0,0 (44) 6,2 (16) 0,0 (6) 4,6 (195) Skellefteå 7,1 (14) 7,7 (26) 0,0 (35) 4,3 (23) 3,6 (28) 0,0 (12) 3,6 (138) Jörn 10,7 (28) 5,6 (18) 4,8 (21) 6,9 (29) 0,0 (28) 0,0 (31) 4,5 (155) Summa 7,7 (91) 6,6 (198) 3,9 (229) 4,6 (195) 2,1 (143) 0,0 (77) 4,4 (933) Kvinnor Kirseberg 4,3 (23) 3,7 (27) 2,1 (48) 0,0 (36) 0,0 (25) 0,0 (24) 1,6 (183) Oxhagen 0,0 (20) 3,8 (104) 1,4 (71) 0,0 (38) 0,0 (13) 0,0 (15) 1,9 (261) Skärholmen 6,7 (15) 3,7 (82) 1,5 (67) 0,0 (34) 0,0 (15) 0,0 (13) 2,2 (226) Skellefteå 7,1 (14) 0,0 (41) 0,0 (33) 0,0 (23) 0,0 (25) 0,0 (31) 0,6 (167) Jörn 0,0 (15) 7,7 (26) 0,0 (16) 0,0 (30) 3,8 (26) 7,7 (13) 3,2 (126) Summa 3,4 (87) 3,6 (280) 1,3 (235) 0,0 (161) 1,0 (104) 1,0 (96) 1,9 (963) Totalt 5,6 (178) 4,8 (478) 2,6 (464) 2,5 (356) 1,6 (247) 0,6 (173) 3,1 (1896)

584 SOU 1972:20

TabellAlJf Procentuell andel personer av de intervjuade som läst iminst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken av anhöriga eller bekanta eller som medlem i bokklubb eller läsecirkel, uppdelade på kön, undersökningsort och ålder. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Ålder Totalt

15—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—69

Män Kirseberg 19,0 (21) 20,0 (45) 21,1 (38) 11,5 (52) 11,4 (44) 0,0 (22) 14,4 (222) Oxhagen 41,7 (12) 11,3 (53) 26,9 (78) 12,8 (47) 7,4 (27) 16,7 (6) 18,4 (223) Skärholmen 50,0 (16) 39,3 (56) 35,1 (57) 22,7 (44) 43,7 (16) 16,7 (6) 34,9 (195) Skellefteå 64,3 (14) 23,1 (26) 11,4 (35) 17,4 (23) 10,7 (28) 16,7 (12) 20,3 (138) Jörn 42,9 (28) 11,1 (18) 4,8 (21) 13,8 (29) 21,4 (28) 9,7 (31) 18,1 (155) Summa 41,8 (91) 22,7 (198) 23,6 (229) 15,4 (195) 16,1 (143) 9,1 (77) 21,1 (933) Kvinnor Kirseberg 34,8 (23) 14,8 (27) 29,2 (48) 16,7 (36) 12,0 (25) 4,2 (24) 19,7 (183) Oxhagen 30,0 (20) 30,8 (104) 32,4 (71) 28,9 (38) 15,4 (13) 46,7 (15) 31,0 (261) Skärholmen 53,3 (15) 34,1 (82) 37,3 (67) 23,5 (34) 20,0 (15) 15,4 (13) 32,7 (226) Skellefteå 42,9 (14) 24,4 (41) 21,2 (33) 17,4 (23) 20,0 (25) 16,1 (31) 22,2 (167) Jörn 40,0 (15) 15,4 (26) 6,2 (16) 13,3 (30) 11,5 (26) 7,7 (13) 15,1 (126)

Summa 39,1 (87) 27,9 (280) 29,8 (235) 20,5 (161) 15,4 (104) 16,7 (96) 25,6 (963) Totalt 40,4 (178) 25,7 (478) 26,7 (464) 17,7 (356) 15,8 (247) 13,3 (173) 23,4 (1896)

TabellAng Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna Och som fått kunskap om boken på bibliotek, uppdelade på kön, undersökningsort och ålder. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande perso— ner inom respektive grupp.)

Ålder Totalt

15—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—69

Män Kirseberg 14,3 (21) 8,9 (45) 5,3 (38) 5,8 (52) 6,8 (44) 9,1 (22) 7,7 (222) Oxhagen 8,3 (12) 7,5 (53) 15,4 (78) 10,6 (47) 7,4 (27) 16.7 (6) 11,2 (223) Skärholmen 6,2 (16) 14,3 (56) 15,8 (57) 13,6 (44) 25,0 (16) 16,7 (6) 14,9 (195) Skellefteå 14,3 (14) 0,0 (26) 11,4 (35) 4,3 (23) 0,0 (28) 0,0 (12) 5,1 (138) Jörn 7,1 (28) 11,1 (18) 14,3 (21) 6,9 (29) 3,6 (28) 3,2 (31) 7,1 (155) Summa 9,9 (91) 9,1 (198) 13,1 (229) 8,7 (195) 7,0 (143) 6,5 (77) 9,5 (933) Kvinnor Kirseberg 26,1 (23) 7,4 (27) 12,5 (48) 11,1 (36) 0,0 (25) 0,0 (24) 9,8 (183) Oxhagen 25,0 (20) 16,3 (104) 25,4 (71) 28,9 (38) 15,4 (13) 26,7 (15) 21,8 (261) Skärholmen 13,3 (15) 7,3 (82) 17,9 (67) 11,8 (34) 13,3 (15) 15,4 (13) 12,4 (226) Skellefteå 50,0 (14) 17,1 (41) 3,0 (33) 8,7 (23) 0,0 (25) 0,0 (31) 10,2 (167) Jörn 13,3 (15) 26,9 (26) 6,2 (16) 6,7 (30) 11,5 (26) 15,4 (13) 13,5 (126)

Summa 25.3 (87) 13,9 (280) 16,2 (235) 14,3 (161) 6,7 (104) 8,3 (96) 14,2 (963) Totalt 17,4 (178) 11,9 (478) 14,7 (464) 11,2 (356) 6,9 (247) 7,5 (173) 11,9 (1 896)

SOU 1972:20 585

TabellAth Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken på annat än de sju angivna sätten, uppdelade på kön, undersökningsort och ålder. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Ålder Totalt

15_19 20—29 30—39 40_49 50—59 60—69

Män Kirseberg 9,5 (21) 13,3 (45) 21,1 (38) 5,8 (52) 6,8 (44) 18,2 (22) 11,7 (222) Oxhagen 25,0 (12) 17,0 (53) 29,5 (78) 17,0 (47) 18,5 (27) 16,7 (6) 22,0 (223) Skärholmen 18,7 (16) 16,1 (56) 24,6 (57) 27,3 (44) 12,5 (16) 0,0 (6) 20,5 (195) Skellefteå 7,1 (14) 3,8 (26) 5,7 (35) 17,4 (23) 10,7 (28) 16,7 (12) 9,4 (138) Jörn 7,1 (28) 11,1 (18) 0,0 (21) 10,3 (29) 3,6 (28) 9,7 (31) 7,1 (155) Summa 12,1 (91) 13,6 (198) 20,5 (229) 15,4 (195) 9,8 (143) 13,0 (77) 14,9 (933) Kvinnor Kirseberg 21,7 (23) 3,7 (27) 8,3 (48) 13,9 (36)12,0 (25) 8,3 (24) 10,9 (183) Oxhagen 30,0 (20) 16,3 (104) 14,1 (71) 21,1 (38) 7,7 (13) 26,7 (15) l7,6 (261) Skärholmen 26,7 (15) 11,0 (82) 14,9 (67) 8,8 (34) 6,7 (15) 7,7 (13) 12,4 (226) Skellefteå 14,3 (14) 12,2 (41) 6,1 (33) 8,7 (23) 8,0 (25) 3,2 (31) 8,4 (167) Jörn 6,7 (15) 3,8 (26) 31,2 (16) 3,3 (30) 7,7 (26) 15,4 (13) 9,5 (126) Summa 20,7 (87) 11,8 (280) 13,2 (235) 11,8 (161) 8,7 (104) 104 (96) 12,5 (963) Totalt 16,3 (178) 12,6 (478) 16,8 (464) 13,8 (356) 9,3 (247) 11,6 (173) 13,7 (1896)

Tabell Al.2a Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken genom annons i tidning eller annan reklam, uppdelade på kön, undersökningsort och utbildning. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Folkskola Folkskola Realexamen Studentexa— Totalt ' med yrkes— eller mot- men Och där- utbildn svarande utöver Män Kirseberg 1,0 (105) 4,8 (62) 4,3 (47) 12,5 (8) 3,2 (222) Oxhagen 5,7 (5 3) 13,3 (45) 14,7 (75) 8,0 (50) 10,8 (223) Skärholmen 9,3 (54) 4,7 (43) 6,7 (60) 13,2 (38) 8,2 (195) Skellefteå 3,0 (67) 0,0 (27) 9,1 (33) 9,1 (ll) 4,3 (138) Jörn 3,5 (114) 10,5 (19) 0,0 (19) 0,0 (3) 3,9 (155) Summa 3,8 (393) 6,6 (l96) 8,5 (234) 10,0 (110) 6,3 (933) ] | Kvinnor Kirseberg 1,8 (111) 8,0 (25) 2,4 (42) 0,0 (5) 2,7 (18 3) Oxhagen 1,2 (84) 10,0 (40) 8,0 (113) 20,8 (24) 7,3 (261) Skärholmen 2,5 (80) 5,3 (38) 8,6 (81) 25,9 (27) 8,0 (226) Skellefteå 3,1 (97) 0,0 (25) 2,4 (42) 33,3 (3) 3,0 (167) Jörn 0,0 (86) 0,0 (18) 0,0 (21) 0,0 (1) 0,0 (126) Summa 1,7 (458) 5,5 (146) 6,0 (299) 21,7 (60) 4,9 (963) Totalt 2,7 (851) 6,1 (342) 7,2 (533) 14,1 (170) 5,6 (1 896)

586 SOU 1972:20

Tabell A1.2b Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken genom recension eller annan artikel i tidning eller tidskrift, uppdelade på kön, undersökningsort och utbildning. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Folkskola Folkskola Realexamen Studentexa- Totalt med yrkes- eller mot- men och där- utbildn svarande utöver Män Kirseberg 1,9 (105) 0,0 (62) 8,5 (47) 12,5 (8) 3,2 (222) Oxhagen 3,8 (5 3) 8,9 (45) 6,7 (75) 28,0 (50) 11,2 (223) Skärholmen 9,3 (5 4) 7,0 (43) 10,0 (60) 23,7 (38) 11,8 (195) Skellefteå 3,0 (67) 0,0 (27) 6,1 (33) 9,1 (l 1) 3,6 (138) Jörn 0,0 (114) 0,0 (19) 0,0 (19) 0,0 (3) 0,0 (155) Summa 2,8 (393) 3,6 (196) 7,3 (234) 22,7 (110) 6,4 (933) Kvinnor Kirseberg 0,0 (lll) 4,0 (25) 14,3 (42) 0,0 (5) 3,8 (18 3) Oxhagen 2,4 (84) 7,5 (40) 13,3 (113) 54,2 (24) 12,6 (261) Skärholmen 3,8 (80) 0,0 (38) 8,6 (81) 37 ,0 (27) 8,8 (226) Skellefteå 4,1 (97) 4,0 (25) 0,0 (42) 0,0 (3) 3,0 (167) Jörn 1,2 (86) 5,6 (18) 4,8 (21) 0,0 (1) 2,4 (126) Summa 2,2 (4318) 4,1 (146) 9,7 (299) 38,3 (60) 7,1 (963) Totalt 2,5 (851) 3,8 (342) 8,6 (5 33) 28,2 (170) 6,8 (1 896)

Tabell A].2c Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken iTV och radio, uppdelade på kön, undersökningsort och utbildning. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Folksko la Folkskola Realexamen Studentexa- Totalt med yrkes— eller mot- men och där— utbildn svarande utöver Män Kirseberg 0,0 (105) 0,0 (62) 0,0 (47) 12,5 (8) 0,5 (222) Oxhagen 1,9 (5 3) 2,2 (45) 0,0 (75) 6,0 (50) 2,2 (223) Skärholmen 1,9 (54) 4,7 (43) 0,0 (60) 5,3 (38) 2,6 (195) Skellefteå 1,5 (67) 0,0 (27) 0,0 (33) 0,0 (l 1) 0,7 (138) Jörn 0,9 (114) 0,0 (19) 0,0 (19) 0,0 (3) 0,6 (155) Summa 1,0 (393) 1,5 (196) 0,0 (234) 5,5 (110) 1,4 (933) Kvinnor Kirseberg 0,0 (1 l 1) 8,0 (25) 7,1 (42) 0,0 (5) 2,7 (183) Oxhagen 1,2 (84) 5,0 (40) 6,2 (113) 12,5 (24) 5,0 (261) Skärholmen 5,0 (80) 2,6 (38) 9,9 (81) 11,1 (27) 7,1 (226) Skellefteå 3,1 (97) 4,0 (25) 2,4 (42) 0,0 (3) 3,0 (167) Jörn 2,3 (86) 0,0 (18) 4,8 (21) 0,0 (1) 2,4 (126) Summa 2,2 (458) 4,1 (146) 6,7 (299) 10,0 (60) 4,4 (963) Totalt 1,6 (851) 2,6 (342) 3,8 (533) 7,1 (170) 2,9 (1 896)

SOU 1972:20 587

Tabell A1.2d Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken i bokhandelns skyltfönster eller inne i bokhandeln, uppdelade på kön, undersökningsort och utbildning. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Folkskola Folkskola Realexamen Studentexa- Totalt med yrkes— eller mot- men och där- utbildn svarande utöver Män Kirseberg 1,9 (105) 6,5 (62) 10,6 (47) 25 ,0 (8) 5,9 (222) Oxhagen 5,7 (5 3) 6,7 (45) 14,7 (75) 28,0 (5 0) 13,9 (22 3) Skärholmen 7,4 (5 4) 7,0 (43) 10,0 (60) 18,4 (38) 10,3 (195) Skellefteå 4,5 (67) 3,7 (27) 9,1 (33) 18,2 (ll) 6,5 (138) Jörn 3,5 (114) 5,3 (19) 0,0 (19) 0,0 (3) 3,2 (155) Summa 4,1 (393) 6,1 (196) 10,7 (234) 22,7 (110) 8,4 (933) Kvinnor Kirseberg 1,8 (lll) 4,0 (25) 11,9 (42) 20,0 (5) 4,9 (183) Oxhagen 3,6 (84) 5,0 (40) 8,8 (113) 16,7 (24) 7,3 (261) Skärholmen 3,8 (80) 5,3 (38) 6,2 (81) 18,5 (27) 6,6 (226) Skellefteå 3,1 (97) 0,0 (25) 7,1 (42) 33,3 (3) 4,2 (167) Jörn 0,0 (86) 0,0 (18) 0,0 (21) 0,0 (1) 0,0 (126) Summa 2,4 (458) 3,4 (146) 7,7 (299) 18,3 (60) 5,2 (963) Totalt 3,2 (851) 5,0 (342) 9,0 (5 33) 21,2 (170) 6,8 (1 896)

Tabell A1.2e Procentuell andel personer av de intervjuade som läst iminst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken i pressbyråkiosk, varuhus eller liknande försäljningsställe, uppdelade på kön, undersökningsort och utbildning. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Folkskola Fo lkskola Realexamen Studentexa- Totalt med yrkes— eller mot- men och där- utbildn svarande utöver Män Kirseberg 4,8 (105) 11,3 (62) 2,1 (47) 12,5 (8) 6,3 (222) Oxhagen 1,9 (5 3) 4,4 (45) 1,3 (75) 4,0 (5 0) 2,7 (223) Skärholmen 7,4 (54) 4,7 (43) 5,0 (60) 0,0 (38) 4,6 (195) Skellefteå 0,0 (67) 11,1 (27) 6,1 (33) 0,0 (l 1) 3,6 (138) Jörn 3,5 (114) 5,3 (19) 10,5 (19) 0,0 (3) 4,5 (l55) Summa 3,6 (39 3) 7,7 (196) 3,8 (234) 2,7 (110) 4,4 (9 33) Kvinnor Kirseberg 0,9 (lll) 0,0 (25) 4,8 (42) 0,0 (5) 1,6 (183) Oxhagen 1,2 (84) 5,0 (40) 1,8 (113) 0,0 (24) 1,9 (261) Skärholmen 1,3 (80) 2,6 (38) 2,5 (81) 3,7 (27) 2,2 (226) Skellefteå 0,0 (97) 0,0 (25) 2,4 (42) 0,0 (3) 0,6 (l67) Jörn 3,5 (86) 5,6 (18) 0,0 (21) 0,0 (1) 3,2 (126) Summa 1,3 (45 8) 2,7 (l46) 2,3 (299) 1,7 (60) 1,9 (963) Totalt 2,4 (851) 5,6 (342) 3,0 (5 33) 2,4 (170) 3,1 (1896)

588 SOU 1972:20

Tabell A1.2f Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken av anhöriga eller bekanta eller som medlem i bokklubb eller läsecirkel uppdelade på kön, undersökningsort och utbildning. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Folkskola Folkskola Realexamen Studentexa- Totalt med yrkes— eller mot- men och där— utbildn svarande utöver Män Kirseberg 6,7 (105) 16,1 (62) 25,5 (47) 37 ,5 (8) 14,4 (222) Oxhagen 13,2 (5 3) 11,1 (45) 18,7 (75) 30,0 (50) 18,4 (22 3) Skärholmen 31,5 (5 4) 23,3 (43) 40,0 (60) 44,7 (38) 34,9 (195) Skellefteå 16,4 (67) 11,1 (27) 36,4 (33) 18,2 (11) 20,3 (138) Jörn 13,2 (114) 42,1 (19) 26,3 (19) 0,0 (3) 18,1 (155) Summa 14.5 (393) 18,4 (196) 28,6 (234) 33,6 (110) 21,1 (933) Kvinnor Kirseberg 13,5 (1 1 1) 16,0 (25) 38,1 (42) 20,0 (5) 19,7 (183) Oxhagen 20,2 (84) 27,5 (40) 35,4 (113) 54,2 (24) 31,0 (261) Skärholmen 17,5 (80) 31,4 (38) 35,8 (81) 70,4 (27) 32,7 (226) Skellefteå 20,6 (97) 16,0 (25) 31,0 (42) 0,0 (3) 22,2 (167) Jörn 11,6 (86) 5,6 (18) 38,1 (21) 0,0 (1) 15,1 (126) Summa 16,6 (45 8) 21,9 (146) 35 ,5 (299) 55,0 (60) 25,6 (963) Totalt 15,6 (851) 19,9 (342) 32,5 (533) 41,2 (170) 23,4 (1896)

Tabell A1.2g Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken på bibliotek uppdelade på kön, undersökningsort och utbildning. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Folkskola Folkskola Realexamen Studentexa— Totalt med yrkes— eller mot- men och där- utbildn svarande utöver Män Kirseberg 6,7 (105) 6,5 (62) 12,8 (47) 0,0 (8) 7,7 (222) Oxhagen 7,5 (5 3) 11,1 (45) 5,3 (75) 24,0 (50) 11,2 (223) Skärholmen 18,5 (54) 9,3 (43) 11,7 (60) 21,1 (38) 14,9 (195) Skellefteå 4,5 (67) 0,0 (27) 0,0 (33) 36,4 (11) 5,1 (138) Jörn 6,1 (114) 5,3 (19) 10,5 (19) 33,3 (3) 7, (155) Summa 7,9 (393) 7,1 (196) 8,1 (234) 22,7 (110) 9, (933) Kvinnor Kirseberg 4,5 (111) 12,0 (25) 19,0 (42) 40,0 (5) 9,8 (18 3) Oxhagen 16,7 (84) 12,5 (40) 27,4 (113) 29,2 (24) 21,8 (261) Skärholmen 8,8 (80) 7,9 (38) 16,0 (81) 18,5 (27) 12,4 (226) Skellefteå 8,2 (97) 4,0 (25) 16,7 (42) 33,3 (3) 10,2 (167) Jörn 10,5 (86) 11,1 (18) 28,6 (21) 0,0 (1) 13,5 (126) Summa 9,4 (45 8) 9,6 (146) 21,7 (299) 25,0 (60) 14,2 (963) Totalt 8,7 (851) 8,2 (342) 15,8 (533) 23,5 (170) 11,9 (1 896) SOU 1972:20 589

Tabell A1.2h Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken på annat än de sju angivna sätten. uppdelade på kön, undersökningsort och utbildning. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Folkskola Folkskola Realexamen Studentexa- Totalt med yrkes— eller mot- men och där- utbildn svarande utöver

Män Kirseberg 4 ,8 (105) 12,9 (62) 19,1 (47) 50,0 (8) 11,7 (222) i Oxhagen 11, 3 (5 3) 13,3 (45) 29,3 (75) 30,0 (50) 22,0 (223) i Skärholmen 11,1 (54) 14,0 (43) 21,7 (60) 39,5 (38) 20,5 (195) i Skellefteå 10,4 (67) 0,0 (27) 15,2 (33) 9,1 (11) 9,4 (138) Jörn 6,1 (114) 5,3 (19) 15,8 (19) 0,0 (3) 7,1 (155)

Summa 7,9 (393) 10,7 (196) 22,2 (234) 31,8 (110) 14,9 (933)

Kvinnor Kirseberg 5, 4 (111) 16, 0 (25) 21,4 (42) 20,0 (5) 10,9 (183) * Oxhagen 9, 5 (84) 10, 0 (40) 23,9 (113) 29,2 (24) 17,6 (261) i Skärholmen 8, 8 (80) 5,3 (38) 13,6 (81) 29,6 (27) 12,4 (226) i Skellefteå 5, 2 (97) 8,0 (25) 11,9 (42) 66,7 (3) 8,4 (167) ! Jörn 11,6 (86) 0,0 (18) 9,5 (21) 0,0 (1) 9.5 (126) , Summa 7, 9 (458) 8,2 (146) 18,1 (299) 30,0 (60) 12,5 (963) Totalt 7, 9 (851) 9,6 (342) 19,9 (533) 31,2 (170) 13,7 (1 896)

Tabell Al.3a Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under . de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken genom annons i tidning eller i annan reklam, uppdelade på kön, undersökningsort och socialgrupp. (Siffrorna inom i parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.) ;

Socialgrupp Totalt .

I n 111 okänd 5

Män * Kirseberg 12, 5 (8) 3,7 (81) 1,9 (105) 3,6 (28) 3,2 (222) Oxhagen 17, 5 (40) 10,2 (128) 8,6 (35) 5,0 (20) 10,8 (223) Skärholmen 7,7 (26) 8,8 (102) 6,0 (50) 11,8 (17) 8,2 (195) Skellefteå 7,1 (14) 3,9 (51) 3,8 (52) 4,8 (21) 4,3 (138) Jörn 0,0 (3) 6.7 (45) 1,5 (66) 4,9 (41) 3,9 (155) Summa 12,1 (91) 7,4 (407) 3,6 (308) 5,5 (127) 6,3 (933)

Kvinnor Kirseberg 0,0 (2) 4,4 (90) 0,0 (63) 3,6 (28) 2,7 (183) Oxhagen 16,3 (43) 5,7 (140) 2,0 (50) 10,7 (28) 7,3 (261) Skärholmen 16,1 (31) 8,0 (125) 4,3 (47) 4,3 (23) 8,0 (226) Skellefteå 0,0 (9) 2,9 (69) 1,9 (5 3) 5,6 (36) 3,0 (167) Jörn 0,0 (1) 0,0 (52) 0,0 (52) 0,0 (21) 0,0 (126) Summa 14,0 (86) 5,0 (476) 1,5 (265) 5,1 (136) 4,9 (963) Totalt 13,0 (177) 6,1 (883) 2,6 (57 3) 5,3 (263) 5,6 (1896)

SOU 1972:20

Tabell A1.3b Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken genom recension eller annan artikel i tidning eller tidskrift, uppdelade på kön, undersökningsort och socialgrupp. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Socialgrupp Totalt ] ll Ill okänd Man Kirseberg 0,0 (8) 6,2 (81) 1.9 (105) 0,0 (28) 3,2 (222) Oxhagen 30,0 (40) 9,4 (128) 2,9 (35) 0,0 (20) 11,2 (223) Skärholmen 26,9 (26) 12,7 (102) 6,0 (50) 0,0 (17) 11,8 (195) Skellefteå 14,3 (14) 2,0 (51) 1,9 (52) 4,8 (21) 3,6 (138) Jörn 0,0 (3) 0,0 (45) 0,0 (66) 0,0 (41) OM Summa 23,1 (91) 7,6 (407) 2,3 (308) 0,8 (127) 6,4 (933) Kvinnor Kirseberg 50,0 (2) 6,7 (90) 0,0 (63) 0,0 (28) 3,8 (183) Oxhagen 30,2 (43) 10,0 (140) 4,0 (50) 14,3 (28) 12,6 (261) Skärholmen 25,8 (31) 8,8 (125) 0,0 (47) 4,3 (23) 8,8 (226) Skellefteå 0,0 (9) 2,9 (69) 3,8 (5 3) 2,8 (36) 3,0 (167) Jörn 0,0 (1) 1,9 (52) 1,9 (52) 4,8 (21) 2,4 (126) Summa 25,6 (86) 7,1 (476) 1,9 (265) 5,1 (136) 7,1 (963) Totalt 24,3 (177) 7,4 (883) 2,1 (573) 3,0 (263) 6,8 (1 896)

Tabell A1.3c Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken i TV eller radio, uppdelade på kön, undersökningsort och socialgrupp. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Socialgrupp Totalt I [I 111 okänd Män Kirseberg 0,0 (8) 0,0 (81) 0,0 (105) 3,6 (28) 0,5 (222) Oxhagen 10,0 (40) 0,8 (128) 0,0 (35) 0,0 (20) 2,2 (223) Skärholmen 3,8 (26) 2,9 (102) 2,0 (50) 0,0 (17) 2,6 (195) Skellefteå 0,0 (14) 0,0 (51) 1,9 (52) 0,0 (21) 0,7 (138) Jörn 0,0 (3) 0,0 (45) 0,0 (66) 2,4 (41) 0,6 (155) Summa 5,5 (91) 1,0 (407) 0,6 (308) 1,6 (127) 1,4 (933) Kvinnor Kirseberg 0,0 (2) 5,6 (90) 0,0 (63) 0,0 (28) 2,7 (183) Oxhagen 11,6 (43) 4,3 (140) 0,0 (50) 7,1 (28) 5,0 (261) Skärholmen 12,9 (31) 6,4 (125) 6,4 (47) 4,3 (2 3) 7,1 (226) Skellefteå 0,0 (9) 2,9 (69) 5,7 (5 3) 0,0 (36) 3,0 (167) Jörn 0,0 (1) 3,8 (52) 1,9 (52) 0,0 (21) 2,4 (126) Summa 10,5 (86) 4,8 (476) 2,6 (265) 2,2 (136) 4,4 (963) Totalt 7,9 (177) 3,1 (883) 1,6 (573) 1,9 (263) 2,9 (1896)

SOU 1972:20 59]

Tabell A1.3d Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken i bokhandels skyltfönster eller inne i bokhandeln, uppdelade på kön, undersökningsort och socialgrupp. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Socialgrupp Totalt 1 11 111 okänd Man Kirseberg 25,0 (8) 7,4 (81) 4,8 (105) 0,0 (28) 5,9 (222) Oxhagen 32,5 (40) 10,9 (128) 5,7 (35) 10,0 (20) 13,9 (22 3) Skärholmen 23,1 (26) 11,8 (102) 2,0 (50) 5,9 (17) 10,3 (195) Skellefteå 21,4 (14) 7,8 (51) 3,8 (52) 0,0 (21) 6,5 (138) Jörn 0,0 (3) 6,7 (45) 3,0 (66) 0,0 (41) 3,2 (155) Summa 26,4 (91) 9,6 (407) 3,9 (308) 2,4 (127) 8,4 (933) " Kvinnor Kirseberg 0,0 (2) 7,8 (90) 1,6 (63) 3,6 (28) 4,9 (183) Oxhagen 9,3 (43) 5,7 (140) 6,0 (50) 14,3 (28) 7,3 (261) Skärholmen 12,9 (31) 6,4 (125) 4,3 (47) 4,3 (2 3) 6,6 (226) Skellefteå 0,0 (9) 4,3 (69) 0,0 (5 3) 11,1 (36) 4,2 (167) Jörn 0,0 (1) 0,0 (52) 0,0 (52) 0,0 (21) 0,0 (126) Summa 9,3 (86) 5,5 (476) 2,3 (265) 7,4 (136) 5,2 (963) Totalt 18,1 (177) 7,4 (883) 3,1 (573) 4,9 (263) 6,8 (1 896)

Tabell AI.3e Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken i pressbyråkiosk, varuhus eller liknande försäljningsställe, uppdelade på kön, undersökningsort och socialgrupp. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Socialgrupp Totalt ! I II lll okänd i 1 Män j Kirseberg 12,5 (8) 2,5 (81) 7,6 (105) 10,7 (28) 6,3 (222) ! Oxhagen 5,0 (40) 3,1 (128) 0,0 (35) 0,0 (20) 2,7 (223) i Skärholmen 3,8 (26) 4,9 (102) 6,0 (50) 0,0 (17) 4,6 (195) i Skellefteå 0,0 (14) 3,9 (51) 5,8 (52) 0,0 (21) 3,6 (138) . Jörn 0,0 (3) 2,2 (45) 6,1 (66) 4,9 (41) 4,5 (155) 1 Summa 4,4 (91) 3,4 (407) 5,8 (308) 3,9 (127) 4,4 (933) Kvinnor Kirseberg 0,0 (2) 1,1 (90) 1,6 (63) 3,6 (28) 1,6 (183) Oxhagen 2,3 (43) 1,4 (140) 4,0 (50) 0,0 (28) 1,9 (261) Skärholmen 0,0 (31) 2,4 (125) 2,1 (47) 4,3 (23) 2,2 (226) Skellefteå 0,0 (9) 0,0 (69) 0,0 (5 3) 2,8 (36) 0,6 (167) Jörn 0,0 (1) 1,9 (52) 5,8 (52) 0,0 (21) 3,2 (126) Summa 1,2 (86) 1,5 (476) 2,6 (265) 2,2 (136) 1,9 (963) Totalt 2,3 (177) 2,4 (883) 4,4 (573) 3,0 (263) 3,1 (1 896)

SOU 1972:20

Tabell A].3f Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken av anhöriga eller bekanta eller som medlem i bokklubb eller läsecirkel uppdelade på kön, undersökningsort och socialgrupp. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svaran

respektive grupp.)

de personer inom

Socialgrupp Totalt ] 11 111 okänd Ma'n Kirseberg 50,0 (8) 14,8 (81) 11,4 (105) 14,3 (28) 14,4 (222) Oxhagen 37,5 (40) 14,1 (128) 11,4 (35) 20,0 (20) 18,4 (223) Skärholmen 34,6 (26) 37,3 (102) 24,0 (50) 52,9 (17) 34,9 (195) Skellefteå 21,4 (14) 19,6 (51) 7,7 (52) 52,4 (21) 20,3 (138) Jörn 33,3 (3) 15,6 (45) 13,6 (66) 26,8 (41) 18,1 (155) Summa 35 ,2 (91) 20,9 (407) 13,3 (308) 30,7 (127) 21,1 (933) Kvinnor Kirseberg 50,0 (2) 22,2 (90) 9,5 (63) 32,1 (28) 19,7 (183) Oxhagen 46,5 (43) 27,9 (140) 26,0 (50) 32,1 (28) 31,0 (261) Skärholmen 67,7 (31) 28,8 (125) 17,0 (47) 39,1 (23) 32,7 (226) Skellefteå 11,1 (9) 26,1 (69) 9,4 (5 3) 36,1 (36) 22,2 (167) Jörn 100,0 (1) 11,5 (52) 9,6_ (52) 33,3 (21) 15,1 (126) Summa 51,2 (86) 25 ,0 (476) 14,0 (265) 34,6 (136) 25,6 (963) Totalt 42,9 (177) 23,1 (883) 13,6 (573) 32,7 (263) 23,4 (1 896)

Tabell A1.3g Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken genom bibliotek, uppdelade på kön, undersökningsort och socialgrupp. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Socialgrupp Totalt l I] [II okänd Män Kirseberg 0,0 (8) 7,4 (81) 4,8 (105) 21,4 (28) 7,7 (222) Oxhagen 22,5 (40) 7,8 (128) 11,4 (35) 10,0 (20) 11,2 (223) Skärholmen 15,4 (26) 15,7 (102) 12,0 (50) 17,6 (17) 14,9 (195) Skellefteå 21,4 (14) 0,0 (51) 3,8 (5 2) 9,5 (21) 5,1 (138) Jörn 33,3 (3) 8,9 (45) 6,1 (66) 4,9 (41) 7,1 (155) Summa 18,7 (91) 8,8 (407) 6,8 (308) 11,8 (127) 9,5 (933) Kvinnor Kirseberg 100,0 (2) 8,9 (90) 3,2 (63) 21,4 (28) 9,8 (18 3) Oxhagen 32,6 (43) 17,1 (140) 20,0 (50) 32,1 (28) 21,8 (261) Skärholmen 22,6 (31) 12,0 (125) 2,1 (47) 21,7 (23) 12,4 (226) Skellefteå 22,2 (9) 7,2 (69) 3,8 (5 3) 22,2 (36) 10,2 (167) Jörn 0,0 (1) 11,5 (52) 7,7 (52) 33,3 (21) 13,5 (126) Summa 29,1 (86) 12,2 (476) 7,2 (265) 25,7 (136) 14,2 (963) Totalt 23,7 (177) 10,6 (883) 7,0 (57 3) 19,0 (263) 11,9 (1 896) SOU 1972:20 593

38

Tabell A1.3h Procentuell andel personer av de intervjuade som läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna och som fått kunskap om boken på annat än de sju angivna sätten, uppdelade på kön, undersökningsort och socialgrupp. (Siffrorna, inom parentes anger det totala antalet svarande personer inom respektive grupp.)

Socialgrupp Totalt ! 11 111 okänd Män Kirseberg 12,5 (8) 11,1 (81) 10,5 (105) 17,9 (28) 11,7 (222) Oxhagen 35 ,0 (40) 18,0 (128) 22,9 (35) 20,0 (20) 22,0 (22 3) Skärholmen 38,5 (26) 20,6 (102) 14,0 (50) 11,8 (17) 20,5 (195) Skellefteå 21,4 (14) 3,9 (51) 11,5 (5 2) 9 ,5 (21) 9,4 (138) Jörn 0,0 (3) 6,7 (45) 4,5 (66) 12,2 (41) 7,1 (155) Summa 30,8 (91) 14,3 (407) 11,4 (308) 14,2 (127) 14,9 (933) Kvinnor Kirseberg 0,0 (2) 15,6 (90) 3,2 (63) 14,3 (28) 10,9 (18 3) Oxhagen 37,2 (43) 10,7 (140) 10,0 (50) 35 ,7 (28) 17,6 (261) Skärholmen 19,4 (31) 12,0 (125) 8,5 (47) 13,0 (2 3) 12,4 (226) Skellefteå 44,4 (9) 5,8 (69) 3,8 (5 3) 11,1 (36) 8,4 (167) Jörn 100,0 (1) 11,5 (52) 7,3 (52) 4,8 (21) 9,5 (126) Summa 31,4 (86) 11,3 (476) 6,4 (265) 16,2 (136) 12,5 (963) Totalt 31,1 (177) 12,7 (88 3) 9,1 (57 3) 15,2 (263) 13,7 (1 896)

Tabell A2.Ia Medeltal lästa bö cker per intervjuad person, som han/hon har fått tag i genom köp i bokhandel, varuhus eller antikvariat, uppdelade efter kön, undersökningsort samt utbildning. Totala Folkskola Folkskola och Realexamen Studentexamen Summa antalet yrkesutbildning och motsvarande och därutöver ååå,” indi- böc— M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc— M indi- böc- M vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker Män ; Kirseberg 170 105 7 0,07 62 7 0,11 47 11 0,23 8 6 0,75 222 31 0,14 Oxhagen 213 53 6 0,11 45 6 0,13 75 17 0,23 50 28 0,56 223 57 0,2! Skärholmen 249 54 7 0,13 43 7 0,16 60 9 0,15 38 23 0,61 195 46 0,21 Skellefteå 95 67 9 0,13 27 1 0,04 33 9 0,27 11 3 0,27 138 22 0,1l Jörn 116 114 5 0,04 19 1 0,05 19 2 0,11 3 0 — 155 8 0,05 Summa 843 393 34 0,09 196 22 0,11 234 48 0,21 110 60 0,55 933 164 0,1" Kvinnor Kirseberg 158 111 4 0,04 25 2 0,08 42 6 0,14 5 0 — 183 12 0,0 Oxhagen 313 84 3 0,04 40 7 0,18 113 18 0,16 24 11 0,46 261 39 0,1 Skärholmen 234 80 6 0,08 38 4 0,11 81 6 0,07 27 12 0,44 226 28 0,1 Skellefteå 146 97 11 0,11 25 2 0,08 42 7 0,17 3 2 0,67 167 22 0,1 Jörn 94 86 2 0,02 18 1 0,06 21 1 0,05 1 0 — 126 4 0,0 Summa 945 458 26 0,06 146 16 0,11 299 38 0,13 60 25 0,42 963 105 0,1 Totalt Kirseberg 328 216 11 0,05 87 9 0,10 89 17 0,19 13 6 0,46 405 43 0,1 Oxhagen 526 137 9 0,07 85 13 0,15 188 35 0,19 74 39 0,53 484 96 0,2 Skärholmen 483 134 13 0,10 81 11 0,14 141 15 0,11 65 35 0,54 421 74 O,] Skellefteå 241 164 20 0,12 52 3 0,06 75 16 0,21 14 5 0,36 305 44 0,1 Jörn 210 200 7 0,04 37 2 0,05 40 3 0,08 4 0 — 281 12 0,( Summa 1788 851 60 0,07 342 38 0,11 533 86 0,16 170 85 0,50 1896 269 0,1 594 SOU 1972:20

ell AZ.]b Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom köp i pressbyrå r annan kiosk, uppdelade efter kön, undersökningsort samt utbildning.

Totala Folkskola Folkskola och Realexamen Studentexamen Summa antalet yrkesutbildning och motsvarande och därutöver lästa

böcker indi- böc- ' ' böc— ' ' " indi- " indi— böc— M

vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

170 105 62 47 8 0,13 222 23 213 53 —— 45 75 — 50 — 223 2 249 54 0,04 43 60 0,05 38 195 8 95 67 — 27 33 0,12 11 138 9 116 114 0,09 19 19 0,37 3 155 18 843 393 0,04 196 234 0,07 933 60 innor |seberg 158 111 0,04 25 42 0,05 183 hagen 313 84 — 40 — 261 ärholmen 234 80 — 38 81 — 226 pllefteå 146 97 — 25 42 0,05 167 in 94 86 0,07 18 21 — 126 3 Summa 945 0,02 146 0,01 963 tal! beberg 328 0,04 87 0,06 13 405 hagen 526 — 85 — 74 484 rholmen 483 0,01 81 0,02 65 421 klefteå 241 — 52 0,08 14 305 210 0,08 37 0,18 4 281

LSumma 1788 0,03 342 0,04 170 1896

SOU 1972:20

Tabell A2.Ic Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom köp på annat ' ovan angivet sätt, uppdelade efter kön, undersökningsort samt utbildning.

Totala Folkskola Folkskola och Realexamen Studentexamen Summa antalet yrkesutbildning och motsvarande och därutöver lfåözker indi- böc- M indi- böc- M indi- böc— M indi- böc- M indi- böc- M vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

Män Kirseberg 170 105 0 — 62 5 0,08 47 3 0,06 8 2 0,25 222 10 0, Oxhagen 213 53 0 — 45 2 0,04 75 7 0,09 50 0 — 223 9 0, Skärholmen 249 54 8 0,15 43 2 0,05 60 6 0,10 38 4 0,11 195 20 0,1 Skellefteå 95 67 3 0,04 27 0 — 33 5 0,15 11 1 0,09 138 9 0,(l Jörn 116 114 10 0,09 19 1 0,05 19 0 — 3 0 — 155 11 0,0 Summa 843 393 21 0,05 196 10 0,05 234 21 0,09 110 7 0,06 933 59 0,11 Kvinnor , Kirseberg 158 111 4 0,04 25 2 0,08 42 3 0,07 5 0 — 183 9 0,t1 Oxhagen 313 84 1 0,01 40 1 0,03 113 7 0,06 24 1 0,04 261 10 0,q Skärholmen 234 80 1 0,01 38 O — 81 4 0,05 27 1 0,04 226 6 O,Q Skellefteå 146 97 8 0,08 25 2 0,08 42 2 0,05 3 1 0,33 167 13 0,0 Jörn 94 86 9 0,10 18 0 — 21 0 — l 0 — 126 9 0,6 Summa 945 458 23 0,05 146 5 0,03 299 16 0,05 60 3 0,05 963 47 0,( Totalt Kirseberg 328 216 4 0,02 87 7 0,08 89 6 0,07 13 2 0,15 405 19 0,6 Oxhagen 526 137 1 0,01 85 3 0,04 188 14 0,07 74 1 0,01 484 19 Oj Skärholmen 483 134 9 0,07 81 2 0,02 141 10 0,07 65 5 0,08 421 26 0,1 Skellefteå 241 164 11 0,07 52 2 0,04 75 7 0,09 14 2 0,14 305 22 0,1 Jörn 210 200 19 0,10 37 1 0,03 40 0 — 4 0 — 281 20 0,1

_

LI- Summa 1788 851 44 0,05 342 1 0,04 533 37 0,07 170 10 0,06 1896 106 0,(

596 SOU 1972:20

abellA2.1a' Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom köp eller län enom bokklubb eller läsecirkel, uppdelade efter kön, undersökningsort samt utbildning.

Totala Folkskola Folkskola och Realexamen Studentexamen Summa antalet yrkesutbildning och motsvarande och därutöver kälke: indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi— böc- M indi— böc- M vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

än

irseberg 170 105 3 0,03 62 2 0,03 47 11 0,23 8 4 0,50 222 20 0,09 ixhagen 213 53 0 —- 45 1 0,02 75 7 0,09 50 8 0,16 223 16 0,07 kärholmen 249 54 2 0,04 43 2 0,05 60 2 0,03 38 3 0,08 195 9 0,05 kellefteå 95 67 7 0,10 27 1 0,04 33 0 — 11 O — 138 8 0,06 rn 116 114 1 0,01 19 O — 19 O — 3 0 — 155 1 0,01

___—___—

Summa 843 393 13 0,03 196 6 0,03 234 20 0,09 110 15 0,14 933 54 0,06

(vinnar irscberg 158 111 0,05 25 0,16 42 15 0,36 5 0,20 183 25 0,14 xhagen 313 84 0,02 40 0,18 113 27 0,24 24 0,58 261 50 0,19

ärholmen 234 80 ellefteå 146 97 "rn 94 86

ONWNM

4 1 7 14 0,04 38 5 0,13 81 26 0,32 27 8 0,30 226 42 0,19 0,08 25 0 — 42 8 0,19 3 0 — 167 16 0,10 — 18 1 0,06 21 3 0,14 1 0 — 126 4 0,03

i j Summa 945 458 18 0,04 146 17 0,12 299 79 0,26 60 23 0,23 963 137 0,14

Totalt Eirseberg 328 216 8 0,04 87 6 0,07 89 26 0,29 13 5 0,38 405 45 0,11 jxhagen 526 137 2 0,01 85 8 0,09 188 34 0,18 74 22 0,30 484 66 0,14 ärholmen 483 134 5 0,04 81 7 0,09 141 28 0,20 65 11 0,17 421 51 0,12 ellefteå 241 164 15 0,09 52 1 0,02 75 8 0,11 14 0 — 305 24 0,08 'rn 210 200 1 0,01 37 1 0,03 40 3 0,08 4 0 — 281 5 0,02

%— Summa 1788 851 31 0,04 342 23 0,07 533 99 0,19 170 38 0,22 1896 191 0,10

SOU 1972:20 597

kön, undersökningsort samt utbildning. Tabell AZ.] e Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått som present, uppdelade ef

Totala Folkskola Folkskola och Realexamen Studentexamen Summa antalet yrkesutbildning och motsvarande och därutöver fläker indi- böc— M indi- böc— M indi— böc— M indi- böc- M indi- böc— M vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker Män Kirseberg 170 105 5 0,05 62 6 0,10 47 0 — 8 1 0,13 222 12 0, Oxhagen 213 53 4 0,08 45 2 0,04 75 11 0,15 50 6 0,12 223 23 0, Skärholmen 249 54 7 0,13 43 7 0,16 60 5 0,08 38 12 0,32 195 31 0, Skellefteå 95 67 5 0,07 27 1 0,04 33 5 0,15 11 0 — 138 11 0 Jörn 116 114 9 0,08 19 3 0,16 19 1 0,05 3 0 — 155 13 0 Summa 843 393 30 0,08 196 19 0,10 234 22 0,09 110 19 0,17 933 90 0 Kvinnor 1 Kirseberg 158 111 4 0,04 25 2 0,08 42 7 0,17 5 1 0,20 183 14 0, Oxhagen 313 84 12 0,14 40 1 0,03 113 14 0,12 24 1 0,04 261 28 0, Skärholmen 234 80 3 0,04 38 3 0,08 81 7 0,09 27 8 0,30 226 21 0, Skellefteå 146 97 20 0,21 25 2 0,08 42 4 0,10 3 0 — 167 26 04 Jörn 94 86 7 0,08 18 0 — 21 2 0,10 1 0 — 126 9 0,1 Summa 945 458 46 0,10 146 8 0,05 299 34 0,11 60 10 0,17 963 98 0, Totalt Kirseberg 328 216 9 0,04 87 8 0,09 89 7 0,08 13 2 0,15 405 26 04 Oxhagen 526 137 16 0,12 85 3 0,04 188 25 0,13 74 7 0,09 484 51 0 Skärholmen 483 134 10 0,07 81 10 0,12 141 12 0,09 65 20 0,31 421 52 0 Skellefteå 241 164 25 0,15 52 3 0,06 75 9 0,12 14 0 — 305 37 0 Jörn 210 200 16 0,08 37 3 0,08 40 3 0,08 4 0 — 281 22 0 Summa 1788 851 76 0,09 342 27 0,08 533 56 0,11 170 29 0,17 1896 188 0, i 598 SOU 1972:20

lästa böcker Totala F olkskola antalet

M

Folkskola och Realexamen yrkesutbildning och motsvarande indi- böc- M indi- böc— M indi- böc- vider ker vider ker vider ker

indi- vider ker

böc-

Studentexamen och därutöver

M

Summa

indi- vider ker

Tabell A2.lf Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom lån på ibliotek, uppdelade efter kön, undersökningsort samt utbildning.

böc- M

Summa

Kvinnor Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå iJörn

1 Summa

iTotalt Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

. Jörn

Summa

170 105 18 0,17 62 7 0,11 47 15 0,32 8 0 _ 222 40 0,18 213 53 10 0,19 45 19 0,42 75 9 0,12 50 27 0,54 223 65 0,29 249 54 19 0,35 43 7 0,16 60 27 0,45 38 16 0,42 195 69 0,35 95 67 4 0,06 27 1 0,04 33 0 — 11 10 0,91 138 15 0,11 116 114 10 0,09 19 2 0,11 19 5 0,26 3 2 0,67 155 19 0,12 843 393 61 0,16 196 36 0,18 234 56 0.24 110 55 0,50 933 208 0,22 158 111 11 0,10 25 10 0,40 42 32 0,76 5 9 1,80 183 62 0,34 313 84 36 0,43 40 15 0,38 113 65 0,58 24 20 0,83 261 136 0,52 234 80 21 0,26 38 8 0,21 81 42 0,52 27 20 0,74 226 91 0,40 146 97 21 0,22 25 10 0,40 42 10 0,24 3 2 0,67 167 43 0,26 94 86 17 0,20 18 3 0,17 21 9 0,43 1 0 _ 126 29 0,23 945 458 106 0,23 146 46 0,32 299 158 0,53 60 51 0,85 963 361 0,37 328 216 29 0,13 87 17 0,20 89 47 0,53 13 9 0,69 405 102 0,25 526 137 46 0,34 85 34 0,40 188 74 0,39 74 47 0,64 484 201 0,42 483 134 40 0,30 81 15 0,19 141 69 0,49 65 36 0,55 421 160 0,38 241 164 25 0,15 52 11 0,21 75 10 0,13 14 12 0,86 305 58 0,19 210 200 27 0,14 37 5 0,14 40 14 0,35 4 2 0,50 281 48 0,17 1788 851 167 0,20 342 82 0,24 533 214 0,40 170 106 0,62 1896 569 0,30

SOU 1972:20

Tabell AZ. lg Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom lån av bekan eller anhöriga, uppdelade efter kön, undersökningsort samt utbildning.

Totala Folkskola Folkskola och Realexamen Studentexamen Summa antalet yrkesutbildning och motsvarande och därutöver käke: indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M vider ker vider ker vider ker vider ker ' vider ker Män Kirseberg 170 105 4 0,04 62 1 0,02 47 8 0,17 8 1 0,13 222 14 0,1 Oxhagen 213 53 5 0,09 45 3 0,07 75 5 0,07 50 8 0,16 223 21 0,0 Skärholmen 249 54 18 0,33 43 4 0,09 60 12 0,20 38 15 0,39 195 49 0,2 Skellefteå 95 67 5 0,07 27 1 0,04 33 8 0,24 11 0 — 138 14 0,1 Jörn 116 114 14 0,12 19 11 0,58 19 10 0,53 3 0 — 155 35 0,2 Summa 843 393 46 0,12 196 20 0,10 234 43 0,18 110 24 0,22 933 133 0,1( Kvinnor Kirseberg 158 111 8 0,07 25 1 0,04 42 11 0,26 5 0 — 183 20 0,1 Oxhagen 313 84 6 0,07 40 3 0,08 113 18 0,16 24 9 0,38 261 36 0,1 Skärholmen 234 80 10 0,13 38 7 0,18 81 6 0,07 27 9 0,33 226 32 0,14 Skellefteå 146 97 9 0,09 25 2 0,08 42 11 0,26 3 0 — 167 22 0,11 Jörn 94 86 8 0,09 18 0 — 21 14 0,67 1 0 — 126 22 0,11 Summa 945 458 41 0,09 146 13 0,09 299 60 0,20 60 18 0,30 963 132 0,14 Totalt Kirseberg 328 216 12 0,06 87 2 0,02 89 19 0,21 13 1 0,08 405 34 0,01 Oxhagen 526 137 11 0,08 85 6 0,07 188 23 0,12 74 17 0,23 484 57 0,11 Skärholmen 483 134 28 0,21 81 11 0,14 141 81 0,13 65 24 0,37 421 81 0,11 Skellefteå 241 164 14 0,09 52 3 0,06 75 19 0,25 14 0 — 305 36 0,1 Jörn 210 200 22 0,11 37 11 0,30 40 24 0,60 4 0 — 281 57 0,2 _, Summa 1788 851 87 0,10 342 33 0,10 533 103 0,19 170 42 0,25 1896 265 0,14 ___—1 l l i i l i l l l l i i i i l i 600 SOU 1972:20

abell AZ.] h Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom lån på annat sätt "n genom bekanta eller på bibliotek, uppdelade efter kön, undersökningsort samt utbildning.

Totala Folkskola Folkskola och Realexamen Studentexamen Summa antalet yrkesutbildning och motsvarande och därutöver lfåöiker indi— böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi— böc- M vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

än irseberg 170 105 0 — 62 10 0,16 47 0 — 8 1 0,13 222 11 0,05 xhagen 213 53 1 0,02 45 O — 75 5 0,07 50 5 0,10 223 11 0,05 kärholmen 249 54 0 — 43 2 0,05 60 3 0,05 38 0 — 195 5 0,03 kellefteå 95 67 1 0,01 27 0 — 33 1 0,03 11 2 0,18 138 4 0,03 l'örn 116 114 0 — 19 2 0,11 19 1 0,05 3 0 — 155 3 0,02 ' Summa 843 393 2 0,01 196 14 0,07 234 10 0,04 110 8 0,07 933 34 0,04 Kvinnor

irseberg 158 111 2 0,02 25 0 — 42 2 0,05 5 0 - 183 4 0,02 xhagen 313 84 0 — 40 0 — 113 2 0,02 24 0 _ 261 2 0,01 kärholmen 234 80 2 0,03 38 2 0,05 81 2 0,02 27 0 —- 226 6 0,03 kellefteå 146 97 1 0,01 25 0 — 42 0 — 3 0 — 167 1 0,01 örn 94 86 4 0,05 18 0 — 21 0 — 1 0 — 126 4 0,03 | Summa 945 458 9 0,02 146 2 0,01 299 6 0,02 60 0 — 963 17 0,02 1

Totalt

irseberg 328 216 2 0,01 87 10 0,11 89 2 0,02 13 1 0,08 405 15 0,04 xhagen 526 137 1 0,01 85 O — 188 7 0,04 74 5 0,07 484 13 0,03 kärholmen 483 134 2 0,01 81 4 0,05 141 5 0,04 65 0 — 421 11 0,03 kellefteå 241 164 2 0,01 52 0 — 75 1 0,01 14 2 0,14 305 5 0,02 örn 210 200 4 0,02 37 2 0,05 40 1 0,03 4 0 — 281 7 0,02 L Summa 1788 851 11 0,01 342 16 0,05 533 16 0,03 170 8 0,05 1896 51 0,03

SOU 1972:20

Tabell A2.lj Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon hade i sitt hem, men (1 förvärvssättet är okänt, uppdelade efter kön, undersökningsort samt utbildning.

Totala Folkskola Folkskola och Realexamen Studentexamen Summa antalet yrkesutbildning och motsvarande och därutöver fåäer indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M

vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

Män Kirseberg 170 105 0 — 62 2 0,03 47 5 0,11 8 2 0,25 222 9 0, Oxhagen 213 53 0 — 45 4 0,09 75 4 0,05 50 1 0,02 223 9 0, Skärholmen 249 54 4 0,07 43 2 0,05 60 3 0,05 38 3 0,08 195 12 0, Skellefteå 95 67 2 0,03 27 0 — 33 1 0,03 11 0 — 138 3 0, Jörn 116 114 8 0,07 19 0 — 19 0 — 3 0 — 155 8 0, 1 Summa 843 393 14 0,04 196 8 0,04 234 13 0,06 110 6 0,05 933 41 0,11 1

Kvinnor Kirseberg 158 111 4 0,04 25 0 — 42 2 0,05 5 0 # 183 6 0, Oxhagen 313 84 1 0,01 40 3 0,08 113 5 0,04 24 1 0,04 261 10 0, Skärholmen 234 80 3 0,04 38 0 — 81 4 0,05 27 1 0,04 226 8 0, Skellefteå 146 97 0 —— 25 0 — 42 1 0,02 3 0 — 167 1 0,3 Jörn 94 86 4 0,05 18 0 — 21 0 — 1 0 — 126 4 0, Summa 945 458 12 0,03 146 3 0,02 299 12 0,04 60 2 0,03 963 29 0,6 Totalt ') Kirseberg 328 216 4 0,02 87 2 0,02 89 7 0,08 13 2 0,15 405 15 0, Oxhagen 526 137 1 0,01 85 7 0,08 188 9 0,05 74 2 0,03 484 19 0, Skärholmen 483 134 7 0,05 81 2 0,02 141 7 0,05 65 4 0,06 421 20 0, Skellefteå 241 164 2 0,01 52 0 _ 75 2 0,03 14 0 — 305 4 0, Jörn 210 200 12 0,06 37 O — 40 0 — 4 0 # 281 12 0,4 Summa 1788 851 26 0,03 342 11 0,03 533 25 0,05 170 8 0,05 1896 70 01 i

602 SOU 1972:20

TabellA2.1k Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon läst i under de senaste fjorton dagarna, uppdelade efter kön, undersökningsort samt utbildning.

Totala Folkskola Folkskola och Realexamen Studentexamen Summa antalet yrkesutbildning och motsvarande och därutöver lfåözker indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

Män Kirseberg 170 105 42 0,40 62 54 0,87 47 56 1,19 8 18 2,25 222 170 0,77 Oxhagen 213 53 26 0,49 45 39 0,87 75 65 0,87 50 83 1,66 223 213 0,96 Skärholmen 249 54 67 1,24 43 36 0,84 60 70 1,17 38 76 2,00 195 249 1,28 Skellefteå 95 67 36 0,54 27 10 0,37 33 33 1,00 11 16 1,45 138 95 0,69 1 Jörn 116 114 67 0,59 19 21 ,11 19 26 1,37 3 2 0,67 155 116 0,75

1 Summa 843 393 238 0,61 196 160 0,82 234 2501,07 110 195 1,77 933 843 0,90

Oxhagen 313 84 61 0,73 40 37 0,93 113 156 1,38 24 59 2,46 261 313 1,20 Skärholmen 234 80 49 0,61 38 29 0,76 81 97 1,20 27 59 2,19 226 234 1,04 Skellefteå 146 97 78 0,80 25 18 0,72 42 45 1,07 3 5 1,67 167 146 0,87 Jörn 94 86 57 0,66 18 8 0,44 21 29 1,38 1 0 126 94 0,75

Summa 945 458 291 0,64 146 113 0,77 299 4071,36 60 134 2,23 963 945 0,98

Totalt Kirseberg 328 216 88 0,41 87 75 0,86 89 136 1,53 13 29 2,23 405 328 0,81 Oxhagen 526 137 87 0,64 85 76 0,89 188 221 1,18 74 142 1,92 484 526 1,09 Skärholmen 483 134 116 0,87 81 65 0,80 141 167 1,18 65 135 2,08 421 483 1,15 Skellefteå 241 164 114 0,70 52 28 0,54 75 78 1,04 14 21 1,50 305 241 0,79 Jörn 210 200 124 0,12 37 29 0,78 40 55 1,38 4 2 0,50 281 210 0,75

Summa 1788 851 529 0,62 342 273 0,80 533 657 1,23 170 329 1,94 1896 1788 0,94

”Kvinnor lKnseberg 158 111 46 0,41 25 21 0,84 42 80 1,90 5 11 2,20 183 158 0,86 |

SOU 1972:20

Tabell A2.2a Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom köp i bokhande varuhus eller antikvariat, uppdelade efter kön, undersökningsort samt socialgrupp.

Totala Socialgrupp! Socialgruppll Socialgruppll! Socialgrupp Summa antalet okänd 152213, indi- böc— M indi- böc- M indi- böc— M indi— böc— M indi- böc- M vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

Män Kirseberg 170 8 3 0,38 81 14 0,17 105 12 0,11 28 Oxhagen 213 40 25 0,63 128 15 0,12 35 11 0,31 20 Skärholmen 249 26 18 0,69 102 18 0,18 50 8 0,13 17 Skellefteå 95 14 7 0,50 51 6 0,12 52 8 0,15 21 Jörn 116 3 0 — 45 3 0,07 66 3 0,05 41

Summa 843 91 53 0,58 407 56 0,14 308 42 0,14 127 1

0,07 222 31 0 0,30 223 57 0 0,12 195 46 0 0,05 138 22 0, 0,05 155 8 0 0 0,10 933 164

L.) Nr—NONN

Kvinnor Kirseberg 158 2 — 90 9 0,10 63 — 28 3 0,11 183 12 , Oxhagen 313 43 0.09 140 12 0,09 50 0.04 28 21 0,75 261 39 , Skärholmen 234 31 Skellefteå 146 9 Jörn 94 1

Summa 945 86

0,13 125 11 0,09 47 0,11 69 4 0,06 53 — 52 1 0,02 52

0,10 476 37 0,08 265

0,02 36 16 0,044 167 22 0,02 21 2 0,10 126 4

0,02 136 53 0,39 963 105

r—nv—NNQ

xc c:a—bao

0 0 0 1 0,04 23 11 0,48 226 28 0,1 0 1 0 0 0 ON

Totalt Kirseberg 328 10 3 0,30 171 23 0,13 168 12 0,07 56 5 0,09 405 43 0 Oxhagen 526 83 29 0,35 268 27 0,10 85 13 0,15 48 27 0,56 484 96 0 Skärholmen 483 57 22 0,39 227 29 0,13 97 10 0,10 40 13 0,33 421 74 0, Skellefteå 241 23 8 0,35 120 10 0,08 105 9 0,09 57 17 0,30 305 44 0 Jörn 210 4 0 — 97 4 0,04 118 4 0,03 62 4 0,06 281 12 0

Summa 1788 177 62 0,35 883 93 0,11 573 48 0,08 263 66 0,25 1896 269 0,14

SOU 1972:20

abell A2.2h Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom köp ipressbyrå ller annan kiosk, uppdelade efter kön, undersökningsort samt socialgrupp.

Totala Socialgrupp] Socialgruppll Socialgrupplll Socialgrupp Summa antalet okänd Eåäer indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

än irseberg 170 8 0 — 81 4 0,05 105 16 0,15 28 3 0,11 222 23 0,10 xhagen 213 40 0 — 128 2 0,02 35 0 — 20 0 — 223 2 0,01 kärholmen 249 26 1 0,04 102 1 0,01 50 6 0,12 17 0 — 195 8 0,04 ”kellefteå 95 14 O — 51 2 0,04 52 5 0,10 21 2 0,10 138 9 0,07 llörn 116 3 0 — 45 O -— 66 12 0,18 41 6 0,15 155 18 0,12

Summa 843 91 1 0,01 407 9 0,02 308 39 0,13 127 11 0,09 933 60 0,06

vmnor

irseberg 158 2 0 — 90 0 — 63 2 0,03 28 4 0,14 183 6 0,03 xhagen 313 43 O — 140 2 0,01 50 0 — 28 0 — 261 2 0,01 Skärholmen 234 31 0 — 125 0 — 47 0 — 23 0 — 226 0 — kellefteå 146 2 0 — 69 O — 53 0 » 36 2 0,06 167 2 0,01 örn 94 1 0 — 52 0 — 52 0 — 21 9 0,43 126 9 0,07 ! Summa 945 86 0 — 476 2 0,00 265 2 0,01 136 15 0,11 963 19 0,02 otalt irseberg 328 10 0 — 171 4 0,02 168 18 0,11 56 7 0,13 405 29 0,07 xhagen 526 83 0 — 268 4 0,01 85 0 - 48 0 — 484 4 0,01 kärholmen 483 57 1 0,02 227 1 0,00 97 6 0,06 40 0 — 421 8 0,02 kellefteå 241 23 0 —- 120 2 0,02 105 5 0,05 57 4 0,07 305 11 0,04 örn 210 4 0 — 97 0 — 118 12 0,10 62 15 0,24 281 27 0,10

Summa 1788 177 1 0,01 883 11 0,01 573 41 0,07 263 26 0,10 1896 79 0,04

SOU 1972:20

Tabell A2.2c Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom köp på annat än ovan angivna sätt, uppdelade efter kön, undersökningsort samt socialgrupp.

Totala Socialgrupp I Socialgrupp ll Socialgrupp lll Socialgrupp Summa antalet okänd [Säg indi- böc— M indi- böc— M indi- böc— M indi- böc- M indi- böc- M vider ker vider ker vider ker vider kcr vider ker Män Kirseberg 170 8 0 — 81 3 0,04 105 4 0,04 28 3 0,11 222 10 0,05 Oxhagen 213 40 1 0,03 128 5 0,04 35 3 0,09 20 0 — 223 9 0,04 Skärholmen 249 26 3 0,12 102 8 0,08 50 6 0,12 17 3 0,18 195 20 0,10 Skellefteå 95 14 3 0,21 51 3 0,06 52 2 0,04 21 1 0,05 138 9 0,07 Jörn 116 3 0 — 45 5 0,11 66 1 0,02 41 5 0,12 155 11 0,07 Summa 843 91 7 0,08 407 24 0,06 308 16 0,05 127 12 0,09 933 59 0,06 Kvinnor Kirseberg 158 2 0 — 90 4 0,04 63 O - 28 5 0,18 183 9 0,05 Oxhagen 313 43 3 0,07 140 5 0,04 50 1 0,02 28 1 0,04 261 10 0,04 Skärholmen 234 31 0 — 125 5 0,04 47 1 0,02 23 0 -— 226 6 0,03 Skellefteå 146 9 O — 69 3 0,04 53 2 0,04 36 8 0,22 167 13 0,08 Jörn 94 1 0 — 52 1 0,02 52 0 — 21 8 0,38 126 9 0,07 Summa 945 86 3 0,03 476 18 0,04 265 4 0,02 136 22 0,16 963 47 0,05 Totalt i Kirseberg 328 10 O — 171 7 0,04 168 4 0,02 56 8 0,14 405 19 0,05 Oxhagen 526 83 4 0,05 268 10 0,04 85 4 0,05 48 1 0,02 484 19 0,04 Skärholmen 483 57 3 0,05 227 13 0,06 97 7 0,07 40 3 0,08 421 26 0,06 Skellefteå 241 23 3 0,13 120 6 0,05 105 4 0,04 57 9 0,16 305 22 0,07 Jörn 210 4 0 — 97 6 0,06 118 1 0,01 62 13 0,21 281 20 0,07 Summa 1788 177 10 0,06 883 42 0,05 573 20 0,03 263 34 0,13 1896 106 0,06*

SOU 1972:20

bell A2.2d Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom köp eller län nom bokklubb eller läsecirkel, uppdelade efter kön, undersökningsort samt socialgrupp.

Totala Socialgruppl Socialgruppll Socialgruppll] Socialgrupp Summa

antalet okänd _

Eåäer indi- böc- M indi- böe- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

än irseberg 170 8 1 0,13 81 12 0,15 105 7 0,07 28 0 — 222 20 0,09 xhagen 213 40 6 0,15 128 7 0,05 35 3 0,09 20 0 — 223 16 0,07 ärholmen 249 26 2 0,08 102 7 0,07 50 0 — 17 0 — 195 9 0,05 ellefteå 95 14 0 _ 51 6 0,12 52 2 0,04 21 0 — 138 8 0,06 _'rn 116 3 0 — 45 0 — 66 1 0,02 41 0 — 155 1 0,01 Summa 843 91 9 0,10 407 32 0,08 302 13 0,04 127 0 — 933 54 0,06 vinnar irseberg 158 2 0 — 90 20 0,22 63 2 0,03 28 3 0,11 183 25 0,14 xhagen 313 43 7 0,16 140 16 0,11 50 5 0,10 28 22 0,79 261 50 0,19 ärholmen 234 31 3 0,10 125 26 0,21 47 0 — 23 13 0,57 226 42 0,19 ellefteå 146 9 0 — 69 10 0,14 53 0 — 36 6 0,17 167 16 0,10 'rn 94 1 0 — 52 1 0,02 52 1 0,02 21 2 0,10 126 4 0,03 Summa 945 86 10 0,12 476 73 0,15 265 8 0,03 136 46 0,34 963 137 0,14

l talt irseberg 328 10 0,10 171 32 0,19 168 0,05 56 3 0,05 405 45 0,11 xhagen 526 83 0,16 268 23 0,09 85 0,09 48 22 0,46 484 66 0,14

ärholmen 483 57 ellefteå 241 23 'rn 210 4

0,09 227 33 0,15 97 — 40 13 0,33 421 51 0,12 — 120 16 0,13 105 0,02 57 6 0,11 305 24 0,08 — 97 1 0,01 118 0,02 62 2 0,03 281 5 0,02 Summa 1788 177 19 0,11 883 105 0,12 573 21 0,04 263 46 0,17 1896 191 0,10

... COQ/lb)»— uwoooo

SOU 1972:20

Tabell A2.26 Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått i present, uppdelade eft kön, undersökningsort samt socialgrupp.

Totala Socialgrupp I Socialgrupp ll Socialgrupp lll Socialgrupp Summa antalet okänd fåäer indi- böc- M indi- böc— M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc— M

vider ker vider kcr vider ker vider ker vider kcr Män Kirseberg 170 8 1 0,13 81 2 0,02 105 6 0,06 28 3 0,11 222 12 0,0 Oxhagen 213 40 10 0,25 128 6 0,05 35 4 0,11 20 3 0,15 223 23 0,1 Skärholmen 249 26 5 0,19 102 14 0,14 50 6 0,12 17 6 0,35 195 31 0,1 Skellefteå 95 14 2 0,14 51 2 0,04 52 3 0,06 21 4 0,19 138 11 0,0 Jörn 116 3 0 — 45 3 0,07 66 5 0,09 41 4 0,10 155 13 0,0 Summa 843 91 18 0,20 407 27 0,07 308 25 0,08 127 20 0,16 933 90 0

Kvinnor Kirseberg 158 2 O _ 90 9 0,10 63 0 — 28 5 0,18 183 14 0,0 Oxhagen 313 43 0 — 140 8 0,06 50 3 0,06 28 17 0,61 261 28 0,1 Skärholmen 234 31 3 0,10 125 7 0,06 47 3 0,06 23 8 0,35 226 21 0,0 Skellefteå 146 9 0 - 69 2 0,03 - 53 3 0,06 36 21 0,58 167 26 0,1 Jörn 94 l 0 — 52 1 0,02 52 1 0,02 21 7 0,33 126 9 0,07 Summa 945 86 3 0,03 476 27 0,06 265 10 0,04 136 58 0,43 963 98 0,10 Totalt Kirseberg 328 10 1 0,10 171 11 0,06 168 6 0,04 56 8 0,14 405 26 0,0? Oxhagen 526 83 10 0,12 268 14 0,05 85 7 0,08 48 20 0,42 484 51 0,1 Skärholmen 483 57 8 0,14 227 21 0,09 97 9 0,09 40 14 0,35 421 52 0,1 Skellefteå 241 23 2 0,09 120 4 0,03 105 6 0,06 57 25 0,44 305 37 0,1 Jörn 210 4 0 — 97 4 0,04 118 7 0,06 61 11 0,18 281 22 0'0, Summa 1788 177 21 0,12 883 54 0,06 573 35 0,06 263 78 0,30 1896 188 0,1(1

SOU 1972:20

abellA2.2f Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom lån på bibliotek, ppdelade efter kön, undersökningsort samt socialgrupp.

Totala Socialgruppl Socialgrupp 11 Socialgrupp 111 Socialgrupp Summa antalet okänd Sååier indi- böc- M indi- böc- M indi— böc- M indi- böc- M indi- böc- M vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

än irseberg 170 8 0 — 81 8 0,10 105 17 0,16 28 15 0,54 222 40 0,18 xhagen 213 40 22 0,55 128 21 0,16 35 13 0,37 20 9 0,45 223 65 0,29 kärholmen 249 26 10 0,38 102 29 0,28 50 23 0,46 17 7 0,41 195 69 0,35 kellefteå 95 14 5 0,36 51 1 0,02 52 2 0,04 21 7 0,33 138 15 0,11 llörn 116 3 3 1,00 45 5 0,11 66 8 0,12 41 3 0,07 155 19 0,12

Summa 843 91 40 0,44 407 64 0,16 308 63 0,20 127 41 0,32 933 208 0,22

Kvinnor

irseberg 158 2 3 1,50 90 19 0,21 63 4 0,06 28 36 1,29 183 62 0,34 xhagen 313 43 14 0,33 140 39 0,28 50 13 0,26 28 70 2,50 261 136 0,52 kärholmen 234 31 10 0,32 125 25 0,20 47 0 — 23 56 2,43 226 91 0,40 kellefteå 146 9 2 0,22 69 3 0,04 53 0 — 36 38 1,06 167 43 0,26 örn 94 1 0 — 52 0 — 52 2 0,04 21 27 1,29 126 29 0,23

Summa 945 86 29 0,34 476 86 0,18 265 19 0,07 136 227 1,67 963 361 0,37

otalt irseberg 328 10 3 0,30 171 27 0,16 168 21 0,13 56 51 0,91 405 102 0,25 xhagen 526 83 36 0,43 268 60 0,22 85 26 0,31 48 79 1,65 484 201 0,42 kärholmen 483 57 20 0,35 227 54 0,24 97 23 0,24 40 63 1,58 421 160 0,38 krellefteå 241 23 7 0,30 120 4 0,03 105 2 0,02 57 45 0,79 305 58 0,19

210 4 3 0,75 97 5 0,05 118 10 0,08 62 30 0,48 281 48 0,17

Summa 1788 177 69 0,39 883 150 0,17 573 82 0,14 263 268 1,02 1896 569 0,30

SOU 1972:20

39

Tabell A2.2g Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom lån av bekant eller anhöriga, uppdelade efter kön, undersökningsort samt socialgrupp.

Totala Socialgruppl Socialgrupp 11 Socialgrupp 111 Socialgrupp Summa

antalet okänd _

fåäer indi- böc— M indi- böc— M indi- böc— M indi- böc- M indi- böc- M vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

Män Kirseberg 170 8 1 0,13 81 8 0,10 105 1 0,01 28 4 0,14 222 14 0,0 Oxhagen 213 40 7 0,18 128 7 0,05 35 1 0,03 20 6 0,12 223 21 0,0 Skärholmen 249 26 7 0,27 102 16 0,16 50 19 0,38 17 7 0,41 195 49 0,2 Skellefteå 95 14 0 — 51 0 —— 52 5 0,10 21 9 0,43 138 14 0,1 Jörn 116 3 0 — 45 5 0,11 66 19 0,29 41 11 0,27 155 35 0,2

Summa 843 91 15 0,16 407 36 0,09 308 45 0,15 127 37 0,29 933 133

Kvinnor Kirseberg 158 2 Oxhagen 313 43 Skärholmen 234 31 Skellefteå 146 9 Jörn 94 1

Summa 945 86

0,06 28 10 0,36 183 20 0,04 28 17 0,61 261 36 0,02 23 14 0,61 226 32

— 90 6 0,07 63 0 0 0

36 18 0,50 167 22 O,

,12 140 12 0,09 50 ,13 125 13 0,10 47 69 4 0,06 53 — 52 4 0,08 52

0,10 476 39 0,08 265 1

0,12 21 12 0,57 126 22 0,05 136 71 0,52 963 132

80. OO-ÖUIO | &» oxo—Nå

Totalt Kirseberg 328 10 1 0,10 171 14 0,08 168 5 0,03 56 14 0,25 405 34 O Oxhagen 526 83 12 0,14 268 19 0,07 85 3 0,04 48 23 0,48 484 57 0 Skärholmen 483 57 11 0,19 227 29 0,13 97 20 0,21 40 21 0,53 421 81 0, Skellefteå 241 23 O — 120 4 0,03 105 5 0,05 57 27 0,47 305 36 0 Jörn 210 4 0 — 97 9 0,09 118 25 0,21 62 23 0,37 281 57 0 0 Summa 1788 177 24 0,14 883 75 0,08 573 58 0,10 263 108 0,41 1896 265

610 SOU 1972:20

bell A2.2h Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom lån på annat sätt genom bekanta, eller på bibliotek, uppdelade efter kön, undersökningsort samt socialgrupp.

Totala Socialgrupp I antalet lästa böcker

Socialgrupp 11 Socialgrupp 111 Socialgrupp Summa

okänd

indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M vider ker vider ker vider ker vider ker vider kcr

..” rseberg 170 8 0 — 81 0 — 105 10 0,10 28 1 0,04 222 11 0,05 hagen 213 40 4 0,10 128 6 0,05 35 0 — 20 1 0,05 223 11 0,05 ärholmen 249 26 0 — 102 1 0,01 50 2 0,04 17 2 0,12 195 5 0,03 ellefteå 95 14 0 — 51 0 — 52 3 0,06 21 1 0,05 138 4 0,03 _rn 116 3 0 — 45 2 0,04 66 0 — 41 1 0,02 155 3 0,02 Summa 843 91 4 0,04 407 9 0,02 308 15 0,05 127 6 0,05 933 34 0,04 innor rseberg 158 2 O — 90 1 0,01 63 1 0,02 28 2 0,07 183 4 0,02 hagen 313 43 0 - 140 1 0,01 50 0 — 28 1 0,04 261 2. 0,01 ärholmen 234 31 O — 125 1 0,01 47 2 0,04 23 3 0,13 226 6 0,03 ellefteå 146 9 0 — 69 0 — 53 0 — 36 1 0,03 167 1 0,01 rn 94 1 0 — 52 0 — 52 0 — 21 4 0,19 126 4 0,03 Summa 945 86 0 — 476 3 0,01 265 3 0,01 136 11 0,08 963 17 0,02 talt rseberg 328 10 0 — 171 1 0,01 168 11 0,07 56 3 0,05 405 15 0,04 hagen 526 83 4 0,05 268 7 0,03 85 0 — 48 2 0,04 484 13 0,03 ärholmen 483 57 0 — 227 2 0,01 97 4 0,04 40 5 0,13 421 11 0,03 ellefteå 241 23 0 — 120 0 — 105 3 0,03 57 2 0,04 305 5 0,02 rn 210 4 0 — 97 2 0,02 118 0 — 62 5 0,08 281 7 0,02 Summa 1788 177 4 0,02 883 12 0,01 573 18 0,03 263 17 0,06 1896 51 0,03

SOU 1972:20

TabellA2.2j Medeltal lästa böcker per intervjuad person som fanns i hemmet, men förvärvssättet okänt, uppdelade efter kön, undersökningsort samt socialgrupp.

Totala Socialgrupp 1 Socialgrupp 11 Socialgrupp lll Socialgrupp Summa antalet okänd Säker indi- böe- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M

vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

Män Kirseberg 170 8 1 0,13 81 2 0,02 105 3 0,03 28 3 0,11 222 9 O, Oxhagen 213 40 0 — 128 7 0,05 35 2 0,06 20 O — 223 9 0, Skärholmen 249 26 1 0,04 102 3 0,03 50 O — 17 8 0,47 195 12 0, Skellefteå 95 14 1 0,07 51 0 — 52 0 — 21 2 0,10 138 3 0, Jörn 116 3 0 — 45 1 0,02 66 2 0,03 41 5 0,12 155 8 0, Summa 843 91 3 0,03 407 13 0,03 308 7 0,02 127 18 0,14 933 41 0, Kvinnor Kirseberg 158 2 0 — 90 1 0,01 63 1 0,02 28 4 0,14 183 6 0, Oxhagen 313 43 0 - 140 5 0,04 50 0 — 28 5 0,18 261 10 0, Skärholmen 234 31 0 — 125 3 0,02 47 1 0,02 23 4 0,17 226 8 0, Skellefteå 146 9 0 — 69 0 — 53 0 — 36 1 0,03 167 1 0, Jörn 94 1 0 — 52 O — 52 O — 21 4 0,19 126 4 0, Summa 945 86 0 — 476 9 0,02 265 2 0,01 136 18 0,13 963 29 0,1 Totalt * Kirseberg 328 10 1 0,10 171 3 0,02 168 4 0,02 56 7 0,13 405 15 0, Oxhagen 526 83 0 — 268 12 0,04 85 2 0,02 48 5 0,10 484 19 0, Skärholmen 483 57 1 0,02 227 6 0,03 97 1 0,01 40 12 0,30 421 20 0, Skellefteå 241 23 1 0,04 120 0 — 105 0 — 57 3 0,05 305 4 0, Jörn 210 4 0 — 97 1 0,01 118 2 0,02 62 9 0,15 281 12 0, 1 Summa 1788 177 3 0,02 883 22 0,02 573 9 0,02 263 36 0,14 1896 70 0

SOU 1972:20

Totala Socialgrupp 1 Socialgrupp 11 Socialgrupp 111 Socialgrupp Summa antalet okänd Såå” indi- böc- M indi- böc- M indi— böc- M indi— böc- M indi- böc- M vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

_ 170 81 53 0,65 105 76 0,72 28 34 1,21 222 170 0,77 hagen 213 40 75 1,88 128 76 0,59 35 37 1,06 20 25 1,25 223 213 0,96 ärholmen 249 26 47 1,81 102 97 0,95 50 70 1,40 17 35 2,06 195 249 1,28 Lelleftcå 95 14 18 1,29 51 20 0,39 52 30 0,58 21 27 1,29 138 95 0,69

11 116 3 3 1,00 45 24 0,53 66 52 0,79 41 37 0,90 155 116 0,75

Summa 843 91 150 1,65 407 270 0,66 302 265 0,86 127 158 1,24 933 843 0,90

innor scberg 158 2 3 1,5 90 69 0,77 63 14 0,22 28 72 2,57 183 158 0,86 hagen 313 43 33 0,77 140 100 0,71 50 26 0,52 28 154 5,50 261 313 1,20 "rholmen 234 31 23 0,77 125 91 0,73 47 10 0,21 23 109 4,74 226 234 1,04 Ilefteå 146 9 3 0,33 69 26 0,38 53 6 0,11 36 111 3,08 167 146 0,87 11 94 1 0 — 52 8 0,15 52 11 0,21 21 75 3,57 126 94 0,75

Summa 945 86 63 0,73 476 294 0,62 265 67 0,25 136 521 3,83 963 945 0,98 | talt seberg 328 10 10 1,00 171 122 0,71 168 90 0,54 56 106 1,89 405 328 0,81 hagen 526 83 108 1,30 268 176 0,66 85 63 0,74 48 179 3,73 484 526 1,09 "rholmen 483 57 71 1,25 227 188 0,83 97 80 0,82 40 144 3,60 421 483 1,15 llefteå 241 23 21 0,91 120 46 0,38 105 36 0,34 57 138 2,42 305 241 0,79 n 210 4 3 0,75 97 32 0,33 118 63 0,53 62 112 1,81 281 210 0,75

Summa 1788 177 213 1,20 883 564 0,64 573 332 0,58 263 679 2,58 1896 1788 0,94

SOU 1972:20

värdering = höga siffror). Tabell A2.3a Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom köp i bokhand varuhus eller antikvariat uppdelade efter kön, undersökningsort samt inställningen till böcker (posi

SOU 1972:20

Totala 1,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00 Ej svar Summa antalet __”— lästa indi- böc- M indi- böc— M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc— M indi- böc- Mi böcker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker Män Kirseberg 170 5 0 — 48 9 0,19 149 17 0,11 14 4 0,29 6 1 0,17 222 31 0, Oxhagen 213 6 1 0,17 42 5 0,12 167 49 0,29 8 2 0,25 0 0 # 223 57 O, Skärholmen 249 7 0 — 41 11 0,27 144 35 0,24 3 0 — 0 0 — 195 46 0, Skellefteå 95 5 0 — 34 2 0,06 92 16 0,17 7 4 0,57 0 0 — 138 22 0, Jörn 116 15 0 — 54 3 0,06 79 5 0,06 3 0 — 4 0 — 155 8 0, Summa 843 38 1 0,03 219 30 0,14 631 122 0,19 35 10 0,29 10 1 0,10 933 164 Gl Kvinnor Kirseberg 158 2 0 — 32 0 — 131 10 0,08 15 2 0,13 3 0 — 183 12 0; Oxhagen 313 2 O — 55 8 0,15 192 28 0,15 10 0 — 2 3 1,5 261 39 0 Skärholmen 234 6 2 0,33 43 1 0,02 160 21 0,13 17 4 0,24 0 0 — 226 28 0] Skellefteå 146 5 0 — 35 2 0,06 117 18 0,15 10 2 0,20 0 0 — 167 22 0, Jörn 94 5 0 — 24 0 — 83 2 0,02 13 2 0,15 1 0 — 126 4 0, Summa 945 20 2 0,10 189 11 0,06 683 79 0,12 65 10 0,15 6 3 0,50 963 105 0, Totalt Kirseberg 328 7 0 — 80 9 0,11 280 27 0,10 29 6 0,21 9 1 0,11 405 43 0, Oxhagen 526 8 1 0,13 97 13 0,13 329 77 0,21 18 2 0,11 2 3 1,5 484 96 0 Skärholmen 483 12 2 0,15 84 12 0,14 304 56 0,18 20 4 0,20 0 0 — 421 74 0 Skellefteå 241 10 O - 69 4 0,06 209 34 0,16 17 6 0,35 0 0 — 305 44 0 Jörn 210 20 0 — 78 3 0,04 162 7 0,04 16 2 0,13 5 0 — 281 12 0 Summa 1788 58 3 0,05 408 41 0,10 1314 201 0,15 100 20 0,20 16 4 0,25 1896 269 0 _,

tabell A2.3b Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom köp i pressbyrå ller annan kiosk, uppdelade efter kön, undersökningsort samt inställningen till böcker (positiv värdering höga siffror).

Totala 1,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00 Ej svar Summa antalet * lästa indi- böc- M indi- böc- M indi- böe- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M böcker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

än l irseberg 170 5 O — 48 2 0,04 149 21 0,14 14 0 — 6 0 - 222 23 0,10 Oxhagen 213 6 0 — 42 0 - 167 2 0,01 8 0 — 0 0 — 223 2 0,01 kärholmen 249 7 0 - 41 1 0,02 144 7 0,05 3 O — O 0 — 195 8 0,04 Skellefteå 95 5 0 — 34 2 0,06 92 7 0,08 7 0 —— 0 0 — 138 9 0,07 Jörn 116 15 0 — 54 2 0,04 79 16 0,20 3 0 — 4 0 — 155 18 0,12 Summa 843 38 0 — 219 7 0,03 631 53 0,08 35 O — 10 0 — 933 60 0,06 vinnor irseberg 158 2 0 — 32 0 — 131 6 0,05 15 0 — 3 0 —- 183 6 0,03 xhagen 313 2 0 — 55 1 0,02 192 1 0,01 10 0 — 2 0 — 261 2 0,01 kärholmen 234 6 0 — 43 0 — 160 0 — 17 0 — O 0 — 226 0 — kellefteå 146 5 0 — 35 1 0,03 117 1 0,01 10 0 — O 0 — 167 2 0,01 örn 94 5 0 _ 24 0 — 83 9 0,11 13 0 — l 0 — 126 9 0,07 Summa 945 20 0 — 189 2 0,01 683 17 0,02 65 O — 6 0 — 963 19 0,02 otalt irseberg 328 7 0 — 80 2 0,03 280 27 0,10 29 0 — 9 0 — 405 29 0,07 xhagen 526 8 0 — 97 1 0,01 359 3 0,01 18 0 -— 2 0 — 484 4 0,01 kärholmen 483 13 0 -— 84 1 0,01 304 7 0,02 20 0 — 0 0 — 421 8 0,02 kellefteå 241 10 0 — 69 3 0,04 209 8 0,04 17 0 — O 0 — 305 11 0,04 örn 210 20 0 — 78 2 0,03 162 25 0,15 16 0 — 5 O — 281 27 0,10 Summa 1788 58 0 — 408 9 0,02 1314 70 0,05 100 0 — 16 0 — 1896 79 0,04

SOU 1972:20 615

Tabell A2.3c Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom köp på annat ä ovan angivna sätt, uppdelade efter kön, undersökningsort samt inställningen till böcker (positiv värderin = höga siffror).

Totala 1,00—2,99 Summa antalet

5,00 Ej svar

3,00—3,99 4,00—4,99

lästa indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M böcker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker Män Kirseberg 170 5 0 — 48 3 0,06 149 4 0,03 14 2 0,14 6 1 0,17 222 10 0,05 Oxhagen 213 6 0 — 42 1 0,02 167 5 0,03 8 3 0,38 0 0 — 223 9 0,0 Skärholmen 249 7 O — 41 3 0,07 144 17 0,12 3 0 — 0 0 — 195 20 0,1 Skellefteå 95 5 O — 34 2 0,06 92 6 0,07 7 1 0,14 0 0 — 138 9 0,07 Jörn 116 15 0 — 54 5 0,09 79 5 0,06 3 1 0,33 4 0 — 155 11 0,01 Summa 843 38 0 _ 219 14 0,06 631 37 0,06 35 7 0,20 10 1 0,10 933 59 0,06 Kvinnor Kirseberg 158 2 0 — 32 0 — 131 7 0,05 15 2 0,13 3 0 — 183 9 0,05 Oxhagen 313 2 0 —— 55 3 0,05 192 6 0,03 10 1 0,10 2 0 — 261 10 0,04 Skärholmen 234 6 0 — 43 0 — 160 6 0,04 17 O — 0 0 — 226 6 0,03 Skellefteå 146 5 0 — 35 4 0,11 117 9 0,08 10 0 — O 0 — 167 13 0,08 Jörn 94 5 O — 24 0 — 83 6 0,07 13 3 0,23 1 0 — 126 9 0,07 Summa 945 20 O — 189 7 0,04 683 34 0,05 65 6 0,09 6 0 — 963 47 0,05 Totalt Kirseberg 328 7 0 — 80 3 0,04 280 11 0,04 29 4 0,14 9 1 0,11 405 19 0,05 Oxhagen 526 8 0 — 97 4 0,04 359 11 0,03 18 4 0,22 2 O — 484 19 0,04 Skärholmen 483 13 0 - 84 3 0,04 304 23 0,08 20 0 — 0 0 — 421 26 0,06 Skellefteå 241 10 0 — 69 6 0,09 209 15 0,07 17 1 0,06 0 0 — 305 22 0,07 Jörn 210 20 O — 78 5 0,06 162 11 0,07 16 4 0,25 5 O — 281 20 0,07» 4 Summa 1788 58 0 — 408 21 0,05 1314 71 0,05 100 13

0,1316 1 0,061896 106 O,oel 7

SOU 1972:20

bell A2.3d Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom köp eller län nom bokklubb eller läsecirkel, uppdelade efter kön, undersökningsort samt inställningen till böcker ositiv värdering = höga siffror).

Totala 1,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00 Ej svar Summa antalet lästa indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M böcker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

"n rseberg 170 5 0 — 48 2 0,04 149 15 0,10 14 3 0,21 6 0 — 222 20 0,09 hagen 213 6 O — 42 4 0,10 167 12 0,07 8 O — 0 0 — 223 16 0,07 _ärholmen 249 7 0 — 41 0 — 144 8 0,06 3 1 0,33 0 0 — 195 9 0,05 kellefteå 95 5 0 — 34 0 — 92 8 0,09 7 0 — O 0 — 138 8 0,06 lrn 116 15 0 —- 54 0 — 79 0 — 3 0 — 4 1 0,25 155 1 0,01 Summa 843 38 0 — 219 6 0,03 631 43 0,07 35 4 0,11 10 1 0,10 933 54 0,06 innor rseberg 158 2 0 — 32 0 -— 131 12 0,09 15 12 0,80 3 1 0,33 183 25 0,14 Ekhagen 313 2 0 — 55 1 0,02 192 44 0,23 10 3 0,30 2 2 0,50 261 50 0,19 ärholmen 234 6 0 — 43 2 0,05 160 36 0,23 17 4 0,24 0 0 — 226 42 0,19 ellefteå 146 5 0 — 35 0 — 117 15 0,13 10 1 0,10 0 0 _ 167 16 0,10 rn 94 5 2 0,40 24 0 — 83 2 0,02 13 0 — 1 O — 126 4 0,03 ! Summa 945 20 2 0,10 189 3 0,02 683 109 0,16 65 20 0,31 6 3 0,50 963 137 0,14 talt rseberg 328 7 0 — 80 2 0,03 280 27 0,10 29 15 0,52 9 1 0,11 405 45 0,11 hagen 526 8 0 — 97 5 0,05 359 56 0,16 18 3 0,17 2 2 1,00 484 66 0,14 ärholmen 483 13 0 — 84 2 0,02 304 44 0,14 20 5 0,20 0 0 — 421 51 0,12 ellefteå 241 10 0 — 69 0 — 209 23 0,11 17 1 0,06 0 0 — 305 24 0,08 m 210 20 2 0,10 78 0 — 162 2 0,01 16 0 — 5 1 0,20 281 5 0,02 Summa 1788 58 2 0,03 408 9 0,02 1314 152 0,12 100 24 0,24 16 4 0,25 1896 191 0,10

SOU 1972:20

TabellA2.3e Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått i present, uppdelade ef kön, undersökningsort samt inställningen till böcker (positiv värdering = höga siffror).

Totala 1,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00 Ej svar Summa antalet lästa indi— böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi— böc- M indi- böc- M böcker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker Män Kirseberg 170 5 0 — 48 0 — 149 11 0,07 14 1 0,07 6 0 — 222 12 0,1 Oxhagen 213 6 0 — 42 2 0,05 167 17 0,10 8 4 0,50 0 0 — 223 23 0, Skärholmen 249 7 0 — 41 2 0,05 144 29 0,20 3 0 — 0 0 — 195 31 0, Skellefteå 95 5 1 0,20 34 2 0,06 92 8 0,09 7 0 — O 0 — 138 11 0, Jörn 116 15 0 — 54 3 0,06 79 10 0,13 3 0 — 4 0 — 155 13 0, Summa 843 38 1 0,03 219 9 0,04 631 75 0,12 35 5 0,14 10 0 — 933 90 0, Kvinnor Kirseberg 158 2 0 - 32 1 0,03 131 12 0,09 15 1 0,07 3 0 — 183 14 0,1 Oxhagen 313 2 0 — 55 4 0,07 192 23 0,12 10 1 0,10 2 0 — 261 28 0, Skärholmen 234 6 0 — 43 4 0,09 160 14 0,09 17 3 0,18 0 0 — 226 21 0, Skellefteå 146 5 0 — 35 6 0,17 117 20 0,17 10 0 — 0 0 — 167 26 0, Jörn 94 5 2 0,40 24 0 — 83 7 0,08 13 0 — 1 0 — 126 9 0, Summa 945 20 2 0,10 189 15 0,08 683 76 0,11 65 5 0,08 6 0 — 963 98 0,1 Totalt Kirseberg 328 7 0 — 80 1 0,01 280 23 0,08 29 2 0,07 9 O — 405 26 0, Oxhagen 526 8 0 — 97 6 0,06 359 40 0,11 18 5 0,28 2 0 — 484 51 0,3 Skärholmen 483 13 0 - 84 6 0,07 304 43 0,14 20 3 0,15 0 0 — 421 52 0, Skellefteå 241 10 1 0,10 69 8 0,12 209 28 0,13 17 0 — 0 0 - 305 37 0,' Jörn 210 20 2 0,10 78 3 0,04 162 17 0,10 16 0 — 5 0 — 281 22 0, Summa 1788 58 3 0,05 408 24 0,06 1314 151 0,11 100 10 0,10 16 O —— 1896 188 0,

SOU 1972:20

abell A2.3f Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom lån på bibliotek, ppdelade efter kön, undersökningsort samt inställningen till böcker (positiv värdering = höga siffror).

Totala 1,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00 Ej svar Summa antalet _— lästa indi— böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M böcker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

än — irseberg 170

5 0 — 48 9 0,19 149 24 0,16 14 3 0,21 6 4 0,67 222 40 0,18 xhagen 213 6 0 — 42 7 0,17 167 56 0,34 8 2 0,25 0 0 — 223 65 0,29 kärholmen 249 7 0 — 41 15 0,37 144 47 0,33 3 7 2,33 0 0 — 195 69 0,35 Skellefteå 95 5 0 — 34 2 0,06 92 13 0,14 7 0 — 0 0 — 138 15 0,11 Jörn 116 15 0 — 54 5 0,09 79 14 0,18 3 0 — 4 O — 155 19 0,12 Summa 843 38 0 — 219 38 0,17 631 154 0,24 35 12 0,34 10 4 0,40 933 208 0,22 vinnor irseberg 158 2 0 — 32 3 0,09 131 53 0,40 15 6 0,40 3 0 — 183 62 0,34 xhagen 313 2 0 — 55 16 0,29 192 110 0,57 10 10 1,00 2 0 — 261 136 0,52 _kärholmen 234 6 0 — 43 12 0,28 160 65 0,41 17 14 0,82 0 0 — 226 91 0,40 kellefteå 146 5 0 — 35 4 0,11 117 31 0,26 10 8 0,80 0 0 — 167 43 0,26 örn 94 5 0 — 24 2 0,08 83 24 0,29 13 3 0,23 1 0 — 126 29 0,23 1 Summa 945 20 0 — 189 37 0,20 683 283 0,41 65 41 0,63 6 0 — 963 361 0,37 ' otalt irseberg 328 7 0 — 80 12 0,15 280 77 0,28 29 9 0,31 9 4 0,44 405 102 0,25 xhagen 526 8 O — 97 23 0,24 359 166 0,46 18 12 0,67 2 0 — 484 201 0,42 kärholmen 483 13 0 — 84 27 0,32 304 112 0,37 20 21 1,05 0 0 — 421 160 0,38 kellefteå 241 10 0 — 69 6 0,09 209 44 0,21 17 8 0,47 0 0 — 305 58 0,19 örn 210 20 0 —— 78 7 0,09 162 38 0,23 16 3 0,09 5 0 —— 281 48 0,17 Summa 1788 58 0 — 408 75 0,18 1314 437 0,33 100 53 0,53 16 4 0,25 1896 569 0,30

%

SOU 1972:20

TabellA2.3g Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom lån av bekanta eller anhöriga, uppdelade efter kön, undersökningsort samt inställningen till böcker (positiv värdering _ höga siffror).

Totala 1,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00 Ej svar Summa antalet lästa indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M böcker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

Män Kirseberg 170 5 0 — 48 2 0,04 149 12 0,08 14 0 — 6 0 ' 222 14 0,06 Oxhagen 213 6 0 — 42 7 0,17 167 14 0,08 8 0 — 0 0 — 223 21 0,09 Skärholmen 249 7 5 0,71 41 9 0,22 144 35 0,24 3 0 — 0 0 — 195 49 0,25 Skellefteå 95 5 0 — 34 5 0,15 92 9 0,10 7 0 — 0 0 — 138 14 0,10 Jörn 116 15 1 0,07 54 12 0,22 79 22 0,28 3 0 — 4 0 — 155 35 0,23, Summa 843 38 6 0,16 219 25 0,16 631 92 0,15 35 0 — 10 0 — 933 133 0,14; Kvinnor Kirseberg 158 2 0 — 32 0 — 131 17 0,13 15 3 0,20 3 0 — 183 20 0,11 Oxhagen 313 2 0 — 55 2 0,04 192 34 0,18 10 0 — 2 0 — 261 36 0,14 Skärholmen 234 6 0 — 43 10 0,23 160 20 0,13 17 2 0,12 0 O _ 226 32 0,14! Skellefteå 146 5 0 » 35 4 0,11 117 18 0,15 10 0 — 0 0 — 167 22 0,13* Jörn 94 5 0 — 24 2 0,08 83 17 0,20 13 3 0,23 1 0 — 126 22 0,17 Summa 945 20 0 — 189 18 0,10 683 106 0,16 65 8 0,12 6 0 A 963 132 0,14 Totalt i Kirseberg 328 7 0 -— 80 2 0,03 280 29 0,10 29 3 0,10 9 0 - 405 34 0,08 Oxhagen 526 8 0 — 97 9 0,09 359 48 0,13 18 0 — 2 0 — 484 57 0,12 Skärholmen 483 13 5 0,38 84 19 0,23 304 55 0,18 20 2 0,10 0 0 — 421 81 0,19 Skellefteå 241 10 0 — 69 9 0,13 209 27 0,13 17 0 — O 0 — 305 36 0,12 Jörn 210 20 1 0,05 78 14 0,18 162 39 0,24 16 3 0,19 5 0 — 281 57 0,20 Summa 1788 58 6 0,10 408 53 0,13 1314 198 0,15 100 8 0,08 16 0 — 1896 265 0,14

SOU 1972:20

Tabell A2.3h Medeltal lästa böcker per intervjuad person som han/hon fått tag i genom lån på annat sätt "n genom bekanta eller på bibliotek, uppdelade efter kön, undersökningsort samt inställningen till öcker (positiv värdering = höga siffror).

Totala 1,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00 Ej svar Summa antalet lästa indi- böc- M indi- böc— M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc— M indi- böc- M böcker vider ker vider ket vider ker vider ker vider ker vider ker än irseberg 170 5 0 — 48 0 — 149 2 0,01 14 0 — 6 9 1,33 222 11 0,05 xhagen 213 6 1 0,17 42 4 0,10 167 6 0,04 8 0 - 0 0 — 223 11 0,05 ,, kärholmen 249 7 O — 41 1 0,02 144 4 0,03 2 0 — 0 0 — 195 5 0,03 Skellefteå 95 5 1 0,20 34 1 0,03 92 2 0,02 7 0 -— 0 0 — 138 4 0,03 Jörn 116 15 0 — 54 3 0,06 79 0 — 3 0 — 4 0 — 155 3 0,02 Summa 843 38 2 0,05 219 9 0,04 631 14 0,02 35 0 — 10 9 0,90 933 34 0,04 vinnor irseberg 158 2 0 — 32 1 0,03 131 2 0,02 15 1 0,07 3 0 — 183 4 0,02 xhagen 313 2 0 — 55 0 — 192 2 0,01 10 0 — 2 0 — 261 2 0,01 Ekärholmen 234 6 0 — 43 4 0,09 160 2 0,01 17 0 — 0 0 — 226 6 0,03 , kellefteå 146 5 1 0,20 35 0 — 117 0 — 10 0 — 0 0 — 167 1 0,01 Förn 94 5 0 — 24 O — 83 2 0,0 13 2 0,15 1 O — 126 4 0,03 l Summa 945 20 1 0,05 189 5 0,03 683 8 0,01 65 3 0,05 6 0 — 963 17 0,02 otalt irseberg 328 7 0 — 80 1 0,01 280 4 0,01 29 1 0,03 9 9 1,00 405 15 0,04 xhagen 526 8 1 0,13 97 4 0,04 359 8 0,02 18 0 — 2 0 — 484 13 0,03 kärholmen 483 13 0 — 84 5 0,06 304 6 0,02 20 0 — 0 0 — 421 11 0,03 kellefteå 241 10 2 0,20 69 1 0,01 209 2 0,01 17 0 — 0 0 — 305 5 0,02 örn 210 20 0 — 78 3 0,04 162 2 0,01 16 2 0,13 5 0 — 281 7 0,02 ! Summa 1788 58 3 0,05 408 14 0,03 1314 22 0,02 100 3 0,03 16 9 0,56 1896 51 0,03

SOU 1972:20

Tabell A2.3j Medeltal lästa böcker per intervjuad person som fanns i hemmet, men förvärvssättet var okänt uppdelade efter kön, undersökningsort samt inställningen till böcker (positiv värdering = höga siffror).

Totala 1,00—2,99 3,00—3,99 4,00=4,99 5,00 Ej svar Summa antalet lästa indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- böcker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker Män Kirseberg 170 5 0 48 2 0,04 149 7 0,05 14 0 0 222 Oxhagen 213 6 0 42 1 0,02 167 6 0,04 8 2 0,25 0 223 Skärholmen 249 7 0 41 2 0,05 144 10 0,07 3 0 O 195 Skellefteå 95 5 0 34 0 — 92 3 0,03 7 0 0 138 Jörn 116 15 0 54 1 0,02 79 7 0,09 3 0 0 155 8 0,0 Summa 843 38 0 219 6 0,03 631 33 0,05 35 2 0,06 1 0 933 41 0,0 Kvinnor Kirseberg 158 2 0 32 1 0,03 131 5 0,04 15 0 0 183 6 0,0 Oxhagen 313 2 0 55 2 0,04 192 6 0,03 10 2 0,20 0 261 10 0,0 Skärholmen 234 6 0 43 1 0,02 160 7 0,04 17 0 O 226 8 0,0 Skellefteå 146 5 0 — 35 0 — 117 1 0,01 10 0 — O 167 1 0,0 Jörn 94 5 1 0,20 24 0 —— 83 0 — 13 3 0,23 0 126 4 0,0 Summa 945 20 0,05 189 4 0,02 683 19 0,03 65 5 0,08 0 963 29 0,0 Totalt Kirseberg 328 7 0 80 3 0,04 280 12 0,04 29 0 0 405 15 0, Oxhagen 526 8 0 97 3 0,03 359 12 0,03 18 4 0,22 0 484 19 0,0 Skärholmen 483 13 0 84 3 0,04 304 17 0,06 20 0 O 421 20 0,0 Skellefteå 241 10 0 — 69 0 — 209 4 0,02 17 0 — 0 305 4 0,0 Jörn 210 20 1 0,05 78 1 0,01 162 7 0,04 16 3 0,19 0 281 12 0,0 Summa 1788 58 0,02 408 0 0,02 1314 52 0,04 100 7 0,07 1 0 1896 70 0,0

SOU 1972:20

bellA2.3k Medeltal lästa böcker per intervjuad person, uppdelade efter kön, undersökningsort samt ställningen till böcker (positiv värdering = höga siffror).

Totala 1,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00 Ej svar Summa antalet lästa indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M indi- böc- M böcker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker vider ker

rseberg 170 48 29 0,60 149 113 0,76

0,33 42 310,74 167 1671,00

14 13 0,93

8 0,71 41 441,07 144 1921,33 3 82,67

7 3

2,50 222 170 0,77

hagen 213 13 1,63 — 223 213 0,96 (ärholmen 249 — 195 249 1,28 (ellefteå 95 0,40 34 16 0,47 92 72 0,78 5 0,71 — 138 95 0,69

UIMxlONUI b—ANU-NO ÅOOOON HOOOUI

irn 116 1 Summa 843 38 1

0,07 54 340,63 79 791,00 10,33 0,25 155 116 0,75 0,26 219 154 0,70 631 623 0,99 35 401,1410 16 1,60 933 843 0,90

O

vmnor Lrseberg 158 2 0 — 32 6 0,19 131 124 0,95 15 27 1,80 3 1 0,33 183 158 0,86 hagen 313 2 0 — 55 37 0,67 192 254 1,32 10 17 1,70 2 5 2,50 261 313 1,20 kärholmen 234 6 2 0,33 43 34 0,79 160 171 1,07 17 27 1,59 0 0 — 226 234 1,04 kellefteå 146 5 1 0,20 35 21 0,60 117 113 0,97 10 11 1,10 0 0 — 167 146 0,87 jrn 94 5 5 1,00 24 4 0,17 83 68 0,82 13 17 1,31 1 O -— 126 94 0,75 Summa 945 20 8 0,40 189 102 0,54 683 730 1,07 65 99 1,52 6 6 1,00 963 945 0,98 talt rseberg 328 7 0 — 80 35 0,44 280 237 0,85 29 40 1,38 9 16 1,78 405 328 0,81 hagen 526 8 2 0,25 97 68 0,70 359 421 1,17 18 30 1,67 2 5 2,50 484 526 1,09 ärholmen 483 13 7 0,54 84 78 0,93 304 363 1,19 20 35 1,75 0 O — 421 483 1,15 ellefteå 241 10 3 0,30 69 37 0,54 209 185 0,89 17 16 0,94 0 0 — 305 241 0,79 rn 210 20 6 0,30 78 38 0,49 162 147 0,91 16 18 1,13 5 1 0,20 281 210 0,75

Summa 1788 58 18 0,31 408 256 0,63 1314 1353 1,03 100 139 1,39 16 22 1,381896 1788 0,94 I i l l | 1

SOU 1972:20

Tabell A3.1 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Lars Ahlin under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal % Antal Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Kirseberg I+ II 7 1 4,2 0,7 159 135 166 136 1 = 111 + IV 1 3 1,8 6,5 54 43 55 46 — 1 Summa 8 4 3,6 2,2 213 178 221 182 1 1 Oxhagen I+ II 2 2 2,0 1,7 96 119 98 121 — 3 111 + JV 5 10 4,0 7,5 120 124 125 134 = 3 Summa 7 12 3,1 4,7 216 243 223 255 = 6 Skärholmen I+ II 0 4 0,0 3,4 97 114 97 118 = = 111+1V 3 5 3,1 4,9 93 98 96 103 2 5 Summa 3 9 1,6 4,1 190 212 193 221 2 5 Skellefteå [+ 11 l 0 1,1 0,0 92 119 93 119 l 3 111+1V l 0 2,3 0,0 43 43 44 43 — 2 Summa 2 0 1,5 0,0 135 162 137 162 1 5 Jörn I+ II 3 2 2,3 1,9 130 102 133 104 — = 111 + IV 0 0 0,0 0,0 22 22 22 22 — — Summa 3 2 1, 1,6 152 124 155 126 — — Totalt I+ II 13 9 2,2 1,7 574 589 587 598 2 6 111 + IV 10 18 2,9 5,2 332 330 342 348 2 11 Summa 23 27 2,5 2,9 906 919 929 946 4 17

TabellA3.2 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Bo Balderson under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal % Antal Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Kirseberg I+ II 1 2 0,6 1,5 166 133 167 135 — 1 111 + IV 0 3 0,0 6,4 55 44 55 47 — — Summa 1 5 0,5 2,7 221 177 222 182 = 1 Oxhagen 1 + 11 1 2 1,0 1,6 97 121 98 123 — ] 111+1V 6 15 4,8 11,0 119 121 125 136 = 1 Summa 7 17 3,1 6,6 216 242 223 259 = 2 Skärholmen 1 + 11 0 2 0,0 1,7 97 116 97 118 — — 111 + IV 5 7 5,2 6,5 92 101 97 108 2 — Summa 5 9 2,6 4,0 189 217 194 226 2 — Skellefteå I+ II 0 1 0,0 0,8 94 118 94 119 = 3 111+1V 1 1 2,3 2,2 43 44 44 45 = = Summa ] 2 0,7 1,2 137 162 138 164 — 3 Jörn I+ II 1 0 0,8 0,0 132 104 133 104 — — 111+1V 0 0 0,0 0,0 22 22 22 22 = — Summa 1 0 0,6 0,0 154 126 155 126 — = Totalt I+ II 3 7 0,5 1,2 586 592 589 599 = 5 111+1V 12 26 3,5 7,3 331 332 343 358 1 1 Summa 15 33 1,6 3,4 917 924 932 957 1 6

SOU 1972:20

TabellA3.3 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok i bokserien Manhattan under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal Antal

Män Kv Män Kv Män Kv

Kirseberg I+ II 25 111 + IV 10 Summa 35

Oxhagen I+ II 13 111 + IV 21 Summa 34

Skärholmen I+ II 22 111 + IV 20 Summa 42

Skellefteå I+ II 13 III + IV 9 Summa 22

I+ II 9 111 + IV 10 Summa 19

I+ II 82 111 + IV 70 Summa 152

142 131 167 136 43 44 53 46 185 175 220 182

84 112 97 123 104 126 125 133 188 238 222 256

75 106 97 116 76 98 96 106 151 204 193 222

81 111 94 120 34 41 43 45 115 152 137 165

124 99 133 103 12 21 22 22 136 120 155 125

506 559 588 598 269 330 339 352 775 889 927 950

”00331: ”Ohio __.bi'oa ewa. oil-so coach wxiax _) »— Nl N AMN (Ju-i:..— ...—| 00505 A&D.) QDOS &)me inuoo (a)-åbo

...

Tabell/13.4 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Gunnar Ekelöf under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild— Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- ___—— ___—_ nivå Antal % Antal

Män Kv Män Kv Män

165 52 217

95 118 213

96 94

Kirseberg

...

AOC—* NSD—* hab) NL»!— O'tt—lt—t (ROC

Oxhagen

_.

Skärholmen

Skellefteå 92

39

... wu.»— HAr—- (II—'N Nu)»— .läU-N NM»—

O(JIUI omm 7.3.5”.— >—->—-o ...a... eau-ro Mau .nu—o inw "aux) xooocx wxoxr VAN!— qui-;> 054319 OOONN 050:—

Totalt

tgb—l WSDXD wt—IN xILhN &w— kOxlN UIWN

SOU 1972:20

40

Tabell A3.5 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Sven Fagerberg under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal % Antal

Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv

Kirseberg I + 11 1 0 0,6 0,0 166 135 167 135 — 1 111 + IV 0 2 0,0 4,3 54 45 54 47 1 = Summa 1 2 0,5 1,1 220 180 221 182 l l Oxhagen 1 + 11 1 2 1,0 1,6 97 121 98 123 — 1 111+1V 11 3 8,8 2,2 114 134 125 137 — = Summa 12 5 5,4 1,9 211 255 223 260 — 1 Skärholmen 1 + 11 1 0 1,0 0,0 96 118 97 118 = = 111+1V 6 5 6,2 4,7 91 102 97 107 1 1 Summa 7 5 3,6 2,2 187 220 194 225 1 1 Skellefteå I + 11 0 3 0,0 2,5 94 117 94 120 — 2 111 + IV 4 1 9,1 2,2 40 44 44 45 — = Summa 4 4 2,9 2,4 134 161 138 165 = 2 Jörn I+ II 2 0 1,5 0,0 131 104 133 104 = = 111+1V 0 1 0,0 4,5 22 21 22 22 — — Summa 2 1 1,3 0,8 153 125 155 126 — — Totalt I+ II 5 5 0,8 0,8 584 595 589 600 = 4 111+1V 21 12 6,1 3,4 321 346 342 358 2 1 Summa 26 17 2 8 1 8 905 941 931 958 2 5

Tabell A3.6 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok i serien Bill och Ben under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal % Antal

Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv

Kirseberg I+ II 17 4 10,2 2, 9 150 132 167 136 = = 111+1V 4 1 7,4 2,1 50 46 54 47 1 — Summa 21 5 9,5 2, 7 200 178 221 183 1 — Oxhagen I + [1 7 6 7,1 4, 9 91 117 98 123 — 1 111 + IV 5 1 4,0 0, 7 120 135 125 136 — 1 Summa 12 7 5,4 2, 7 211 252 223 259 = 2 Skärholmen I + 11 17 2 17,5 1, 7 80 116 97 118 — — 111 + IV 9 3 9,5 2,8 86 105 95 108 3 = Summa 26 5 13,5 2,2 166 221 192 226 3 — Skellefteå I+ 11 15 5 16,0 4,1 79 116 94 121 = 1 111 + IV 12 4 27,3 8,9 32 41 44 45 — — Summa 27 9 19,6 5,4 111 157 138 166 — 1 Jörn I+ II 14 8 10,6 7,8 118 95 132 103 l 1 111+1V 6 1 27,3 4,5 16 21 22 22 = — Summa 20 9 13,0 7, 2 134 116 154 125 1 1 Totalt I+ II 70 25 11,9 4, 2 518 576 588 601 1 3 111 + IV 36 10 10,6 2, 8 304 348 340 358 4 1 Summa 106 35 11,4 3, 6 822 924 928 959 5 4

SOU 1972:20

Tabell A3.7 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Per Anders Fogelström under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild-

nings- nivå Antal % Antal

Läst Ej läst Totalt Ej svar

Män Kv Män Kv Män Kv

Kirseberg I+ II 11 16 6,6 11,8 155 120 166 136 1 = 111 + IV 15 12 27,8 25,5 39 35 54 47 1 — Summa 26 28 11,8 15,3 194 155 220 183 2 — Oxhagen I+ II 10 21 10,3 17,1 87 102 97 123 1 1 111 + IV 30 68 24,0 50,0 95 68 125 136 — 1 Summa 40 89 18,0 34,4 182 170 222 259 1 2 Skärholmen 1 + 11 33 48 34,0 40,7 64 70 97 118 — — 111+1V 43 74 44,8 69,2 53 33 96 107 2 1 Summa 76 122 39,4 54,2 117 103 193 225 2 1 Skellefteå I+ II 15 19 16,0 15,8 79 101 94 120 = 2 111 + IV 11 7 25,0 15,9 33 37 44 44 — 1 Summa 26 26 18,8 15,9 112 138 138 164 — 3 Jörn 1 + 11 10 11 7,5 10,6 123 93 133 104 — = 111+1V 3 4 13,6 18,2 19 18 22 22 — — Summa 13 15 8,4 11,9 142 111 155 126 — — Totalt I+ II 79 115 13,5 19,1 508 486 587 601 2 3 111+1V 102 165 29,9 46,3 239 191 341 356 3 3 Summa 181 280 19,5 29,3 747 677 928 957 5 6

Tabell A3.8 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Lars Forssell under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal % Antal

Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv

Kirseberg I+ II 8 7 4,8 5,2 158 128 166 135 1 1 111+1V 3 3 5,6 6,4 51 44 54 47 1 = Summa 11 10 5,0 5,5 209 172 220 182 2 1 Oxhagen I+ II 7 7 7,2 5,7 90 116 97 123 l 1 111+1V 6 17 4,8 12,5 119 118 125 135 = 2 Summa 13 24 10,6 9,3 209 234 122 258 1 3 Skärholmen 1 + 11 0 5 0,0 4,3 97 111 97 116 = 2 111+1V 7 4 7,2 3,8 90 102 97 106 1 2 Summa 7 9 3,6 4,1 187 213 194 222 1 4 Skellefteå I+ II 2 6 2,1 5,0 92 113 94 119 — 3 111+1V 5 1 11,4 2,3 39 43 44 44 — 1 Summa 7 7 5,1 4,3 131 156 138 163 — 4 Jörn I+ II 2 4 1,5 3,9 130 99 132 103 1 1 111+1V 1 0 4,5 0,0 21 22 22 22 = = Summa 3 4 1,9 3,2 151 121 154 125 1 1 Totalt I+ II 19 29 3,2 4,9 567 567 586 596 3 8 111 + IV 22 25 6,4 7,1 320 329 342 354 2 5 Summa 41 54 4 4 5 7 887 896 928 950 5 13

SOU 1972:20

Tabell A3.9 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok i serien Fickis från H-son under de senaste tolv månaderna.

Ort

Utbild- nings- nivå

Läst

Ej läst Totalt Ej svar

Antal %

Antal

Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv

Kirseberg I+ II 2 0 1,2 0,0 165 136 167 136 = III + IV 1 0 1,9 0,0 52 46 53 46 2 1 Summa 3 0 1,4 0,0 217 182 220 182 2 ] Oxhagen I+ II 1 0 1,0 0,0 97 123 98 123 = I [II +IV 2 0 1,6 0,0 123 135 125 135 = 2 Summa 3 0 1,3 0,0 220 258 223 258 = 3 Skärholmen I+ II 6 0 6,3 0,0 90 117 96 117 I ] III + IV 4 0 4,1 0,0 93 108 97 108 1 = Summa 10 0 5,2 0,0 183 225 193 225 2 1 Skellefteå I+ II 3 1 3,2 0,8 91 120 94 121 = 1 III + IV 3 0 6,8 0,0 41 45 44 45 = — Summa 6 1 4,3 0,6 132 165 138 166 — 1 Jörn I+ II 2 0 1,5 0,0 131 104 133 104 = = 111 + IV 3 0 13,6 0,0 19 22 22 22 = = Summa 5 0 3,2 0,0 150 126 155 126 = = Totalt I+ II 14 1 2,4 0,2 574 600 588 601 1 3 111 + IV 13 0 3,8 0,0 328 356 341 356 3 3 Summa 27 1 2,9 0.1 902 956 929 957 4 6 TabellA3.10 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Maria Lang under de senaste tolv månaderna. Ort UtbiId- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings— nivå Antal % Antal Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Kirseberg I+ II 21 28 12,7 20,6 145 108 166 136 I — 111 + [V 7 22 13,2 46,8 46 25 53 47 2 — Summa 28 50 12,7 27,3 191 133 219 183 3 = Oxhagen I+ II 19 34 19,4 27,6 79 89 98 123 = I III + IV 30 65 24,0 48,1 95 70 125 135 — 2 Summa 49 99 22,0 38,4 174 159 223 258 = 3 Skärholmen I+ II 15 29 15,5 24,6 82 89 97 118 = = III + IV 28 46 28,9 43,0 69 61 97 107 I 1 Summa 43 75 22,2 33,3 151 150 194 225 I 1 Skellefteå I+ II 14 32 14,9 26,7 80 88 94 120 = 2 III + IV 10 19 22,7 42,2 34 26 44 45 = — Summa 24 51 17,4 30,9 114 I 14 138 165 — 2 Jörn I+ II 10 18 7,5 17,3 123 86 133 104 = — III +IV 3 7 13,6 31,8 19 15 22 22 — = Summa 13 25 8,4 19,8 142 101 155 126 — = Totalt [+ 11 79 141 13,4 23,5 509 460 588 601 1 3 111 + IV 78 159 22,9 44,7 263 197 341 356 3 3 Summa 157 300 16,9 31,3 772 657 929 957 4 6

SOU 1972:20

TabellA3Jl Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Olle Hedberg under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings— nivå Antal % Antal

Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv

Kirseberg I+ II 4 8 2,4 5,9 163 128 167 136 = = 111 + IV 7 11 13,0 23,4 47 36 54 47 1 — Summa 11 19 5,0 10,4 210 164 221 183 1 —

Oxhagen I + 11 0 8 0,0 6,6 98 114 98 122 — 2 111+1V 8 30 6,4 22,1 117 106 125 136 = 1 Summa 8 38 3,6 14,7 215 220 223 258 — 3

Skärholmen I+ II 5 5 5,2 4,2 91 113 96 118 1 — 111 + IV 2 13 2,1 12,0 95 95 97 108 1 = Summa 7 18 3,6 8,0 186 208 193 226 2 = Skellefteå I+ II 3 15 3,2 12,5 91 105 94 120 — 2 111 + IV 3 3 6,8 6,7 41 42 44 45 — — Summa 6 18 4,3 10,9 132 147 138 165 — 2

Jörn I+ II 3 8 2,3 7,7 129 96 132 104 I = 111 + IV 1 2 4,5 9,1 21 20 22 22 — — Summa 4 10 2,6 7,9 150 116 154 126 1 =

Totalt I+ II 15 44 2,6 7,3 572 556 587 600 2 4 111 + IV 21 59 6,1 16,5 321 299 342 358 2 1

Summa 36 103 3,9 10,8 893 855 929 958 4 5

TabellA3.12 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en ! bok av [var Lo-Johansson under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivä Antal % Antal

Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv

1 Kirseberg I+ II 27 18 16,2 13,2 140 118 167 136

111 + [V 13 7 24,5 15,2 40 39 53 46 2 1 Summa 40 25 18,2 13,7 180 157 220 182 2 1

j Oxhagen I+ II 10 16 10,2 13,1 88 106 98 122 — 2 III +IV 17 18 13,6 13,3 108 117 125 135 — 2 Summa 27 34 12,1 13,2 196 223 223 257 = 4

Skärholmen I+ II 12 13 12,4 11,0 85 105 97 118 — —

j [11 + IV 10 16 10,3 14,8 87 92 97 108 1 — * Summa 22 29 11,3 12,8 172 197 194 226 1 = Skellefteå I+ II 11 12 11,7 10,1 83 107 94 119 — 3

111+1V 3 6 6,8 13,3 41 39 44 45 — = Summa 14 18 10,1 11,0 124 146 138 164 — 3

I Jörn I+ II 13 13 9,8 12,6 120 90 133 103 — 1 I 111 + IV 4 7 18,2 31,8 18 15 22 22 — — I Summa 17 20 11,0 16,0 138 105 155 125 — 1 Totalt I+ " 73 72 12,4 12,0 516 526 589 598 = 7

111 + IV 47 54 13,8 15,2 294 302 341 356 3 2 Summa 120 126 12,9 13,2 810 828 930 954 3 9

SOU 1972:20

TabellA3J3 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Åke Ortmark under de senaste tolv månaderna.

Ort

Utbild- nings- nivå

Läst

Ej läst Totalt Ej svar

Antal % Antal

Män Kv Kv Män Kv

Kirseberg

Oxhagen

Skärholmen

Skellefteå

Jörn

Totalt

I+ 11 111 + IV Summa

I+ 11 111 + IV Summa

I+ II 111+1V Summa

I + II [11 + IV Summa

I+ II III + IV Summa

I+ 11 111 + IV Summa

10 10 20

9 28 37

6 26 32

10 9 19

10 2 12

45 75 120

5 6 11

4 26 30

1 15 16

CNN-lå VIND)

51 68

..

F—N

Om CNN?!) 0000!

N

moow om'-um omo

Nu— >— op ax max

9

13,

7,5 9,1 7,7

7,6 21,9 12,9

...

......

..

..

i—NOO oct—oo Obu! T—wooo mom OOOxl

157 44 201

89 97 186

91 71 162

84 35 119

123 20 143

544 267 811

131 41 172

120 111 231

117 93 210

118 43 161

100 20 120

586 308 894

167 54 221

98 125 223

97 97 194

94 44 138

133 22 155

589 342 931

136 _ _ 47 1 _ 183 1 _

124 _ _ 137 _ _ 261 _ _

118 — = 108 1 = 226 1 —

121 _ 1 45 _ _ 166 _ 1

104 _ _ 22 _ _ 126 _ _

603 = 359 2 962 2

HI»—

Tabell A3.l4 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Sigge Stark under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal % Antal Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Kirseberg 1 + 11 15 24 9,0 17,6 152 112 167 136 = = III + IV 1 5 1,9 10,6 53 42 54 47 1 — Summa 16 29 7,2 15,8 205 154 221 183 1 — Oxhagen 1 + 11 4 23 4,1 18,5 94 101 98 124 — — 111+1V 1 11 0,8 8,0 124 126 125 137 = = Summa 5 34 2,2 13,0 218 227 223 261 = = Skärholmen I + 11 6 14 6,2 11,9 91 104 97 118 — = 111 + IV 3 7 3,1 6,5 94 100 97 107 1 1 Summa 9 21 4,6 9,3 185 204 194 225 1 1 Skellefteå 1 + II 11 21 11,7 17,5 83 99 94 120 = 2 111+1V 2 7 4,5 15,5 42 38 44 45 = = Summa 13 28 9,4 17,0 125 137 138 165 — 2 Jörn I+ II 13 27 9,8 26,0 120 77 133 104 = = 111+1V 3 4 13,6 18,2 19 18 22 22 — — Summa 16 31 10,3 24,6 139 95 155 126 — — Totalt I+ II 49 109 8,3 18,1 540 493 589 602 = 2 III + IV 10 34 2,9 9,5 332 324 342 358 2 1 Summa 59 143 6,3 14,9 872 817 931 960 2 3 630 SOU 1972:20

Tabell A3.15 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Artur Lundkvist under de senaste tolv månaderna.

Ort

Utbild- nings- nivå

Läst

Ej läst Totalt Ej svar

Antal %

Antal

Män Kv Män Kv Män Kv

Kirseberg

Oxhagen

Skärholmen

Skellefteå

Jörn

Totalt

111 + IV Summa

[+ 11 111 + IV Summa

I+ II 111+1V Summa

I+ [I 111+1V Summa

I+ 11 111 + IV Summa

I+ II 111+1V Summa

11 6 17

3 7 10

6 4 101

7 6 13

3 0 3

30 27 23 30 53 57

N»— )—

JåO-P- WMO _UIOS '_'xI-k 1.5-tax)

6,6 5,2 11,1 13,3 7,7 7,2 3,1 3,3 5,6 12,5 4,5 8,1 6,2 5,1 4,2 4,7 5,2 4,9 7,6 5,0 13,6 4,4 9,6 4,8 2,3 3,8 0,0 0,0 1,9 3,2 5,1 4,5 6,7 8,5 5 7 6 O

156 128 48 39 204 167

95 119 118 119 213 238

91 112 92 102 183 214

85 114 38 43 123 157

130 100 22 21 152 121

557 573 318 324 875 897

167 135 54 45 221 180

98 123 125 136 223 259

97 118 96 107 193 225

92 120 44 45 136 165

133 104 22 21 155 125

587 600 341 354 928 954

_ 1 1 2 1 3 _ 1 _ 1 _ 2 2 1 2 1 2 2 2 2 _ 1 _ 1 2 4 3 5 5 9

Tabell/13.16 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok i serien Succéromaner ur Allers under de senaste tolv månaderna.

1 ! | !

Ort Utbild— Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal % Antal Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Kirseberg I+ II 7 15 4,2 11,0 160 121 167 136 = — 111+1V 2 6 3,7 12,8 52 41 54 47 1 — Summa 9 21 4,1 11,5 212 162 221 183 1 = Oxhagen 1 + 11 1 20 1,0 16,1 97 104 98 124 — — III + [V 2 15 1,6 10,9 122 122 124 137 1 = Summa 3 35 1,4 13,4 219 226 222 261 1 = Skärholmen 1 + 11 3 18 3,1 15,3 94 100 97 118 = = 111 + IV 1 13 1,0 12,0 96 95 97 108 1 = Summa 4 31 2,1 13,7 190 195 194 226 1 — % Skellefteå I + 11 6 19 6,4 15,7 88 102 94 121 — 1 j 111 + [V 1 10 2,3 22,2 43 35 44 45 — — I Summa 7 29 5,1 17,5 131 137 138 166 — 1 ; Jörn I + 11 4 11 3,0 10,6 129 93 133 104 = — 111+1V 0 3 0,0 13,6 22 19 22 22 — = Summa 4 14 2,6 11,1 151 112 155 126 — = Totalt 1 + 11 21 83 3,6 13,7 568 520 589 603 = 1 III+IV 6 47 1,8 13,1 335 312 341 359 3 — Summa 27 130 2 9 13,5 903 842 930 962 3 1

SOU 1972:20

TabellA3.17 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Stieg Trenter under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar

nings- nivå Antal % Antal

Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv

Kirseberg 1+ II 16 13 9,6 9,6 151 123 167 136 — — ' 111+1V 10 14 18,5 29,8 44 33 54 47 1 — Summa 26 27 11,8 14,8 195 156 221 183 1 =

Oxhagen 1 + 11 16 20 16,3 16,3 82 103 98 123 — 1 111+1V 28 44 22,6 32,6 96 91 124 135 1 2 Summa 44 64 19,8 24,8 178 194 122 258 1 3 Skärholmen I+ II 17 26 17,5 21,8 80 91 97 119 = I 111 + [V 17 39 17,5 36,8 80 69 97 106 I = Summa 34 65 17,5 28,9 160 160 194 225 1 1 , Skellefteå 1 + 11 13 13 13,8 10,9 81 106 94 119 = 3 ' III + IV 4 9 9,1 20,0 40 36 44 45 — — Summa 17 22 12,3 13,4 121 142 138 164 — 3 Jörn I+ II 8 6 6,0 5,8 125 98 133 104 — — 111+1V 3 3 13,6 13,6 19 19 22 22 = = Summa 11 9 7,1 7,1 144 117 155 126 — — Totalt I+ II 70 78 11,9 13,0 519 521 589 599 — 5 111 + [V 62 109 18,2 30,5 279 248 341 357 3 2 Summa 132 187 14,2 19,6 798 769 930 956 3 7

TabellA3.I8 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Herbert Tingsten under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings— nivå Antal % Antal

Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv

Kirseberg I+ II 6 3 3,6 2,2 161 133 167 136 — = 111 + [V 4 4 7,4 8,5 50 43 54 47 1 — Summa 10 7 4,5 3,8 211 176 221 183 I — Oxhagen I+ II 6 4 6,1 3,2 92 120 98 124 — = III+IV 13 10 10,4 7,4 112 126 125 136 — 1 Summa 19 14 8,5 5,4 204 246 223 260 — 1 Skärholmen 1 + 11 2 0 2,1 0,0 95 117 97 117 — 1 111 + IV 5 7 5,2 6,5 92 101 97 108 1 — Summa 7 7 3,6 3,1 187 218 194 225 1 1 Skellefteå I+ II 3 2 3,2 1,7 91 119 94 121 — l III + IV 4 3 9,1 6,7 40 42 44 45 — — Summa 7 5 5,1 3,0 131 161 138 166 — 1 Jörn I+ II 6 2 4,5 1,9 127 102 133 104 = — 111 + [V 0 1 0,0 4,5 22 21 22 22 — = Summa 6 3 3,9 2,4 149 123 155 126 — — Totalt I+ II 23 11 3,9 1,8 566 591 589 602 = 2 111+1V 26 25 7,6 7,0 316 333 342 358 2 1 Summa 49 36 5 3 3,8 882 924 931 960 2 3

SOU 1972:20

Tabell A3.l9 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok i serien Chase under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal % Antal Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Kirseberg I+ II 9 2 5,5 1,5 156 134 165 136 2 — 111+1V 2 1 3,7 2,2 52 45 54 46 1 1 Summa 11 3 5,0 1,6 208 179 219 182 3 1 Oxhagen 1 + 11 2 0 2,1 0,0 95 122 97 122 1 2 II1+IV 6 5 4,8 3,7 119 129 125 134 — 3 Summa 8 5 3,6 2,0 214 251 222 256 1 5 Skärholmen I + 11 15 6 15,5 5,1 82 112 97 118 — — 111+1V 8 5 8,3 4,6 88 103 96 108 2 — Summa 23 11 11,9 4,9 170 215 193 226 2 — Skellefteå I + 11 4 0 4,3 0,0 90 121 94 121 — 1 111 + [V 8 I 18,2 2,2 36 44 44 45 = = Summa 12 1 8,7 0,6 126 165 138 166 = I Jörn I+ II 3 3 2,3 2,9 130 101 133 104 = — 111 + IV 0 0 0,0 0,0 21 22 21 22 I — Summa 3 3 1,94 2,4 151 123 154 126 1 — 1 Totalt I+ II 33 11 5,6 1,8 553 590 586 601 3 3 ' 111 + [V 24 12 7,1 3,4 316 343 340 355 4 4 Summa 57 23 6,2 2,4 869 933 926 956 7 7

. TabellA3.20 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Alice Lyttkens under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar ningsu nivå Antal % Antal Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Kirseberg I+ II 8 9 4,8 6,7 159 126 167 135 = 1 111 + IV 3 10 5,6 21,3 51 37 54 47 I — Summa 11 19 5,0 10,4 210 163 221 182 I 1 Oxhagen [+ 11 0 18 0,0 14,6 98 105 98 123 = I 111 + IV ] 27 0,8 19,7 124 110 125 137 — — Summa 1 45 0,4 17,3 222 215 223 260 — l Skärholmen I + 11 6 14 6,2 12,0 91 103 97 117 = I 111+1V 4 26 4,2 24,1 92 82 96 108 2 — Summa 10 40 5,2 17,8 183 185 193 225 2 1 Skellefteå I+ II 4 16 4,3 13,2 90 105 94 121 — 1 111 + IV 2 5 4,5 11,1 42 40 44 45 — = Summa 6 21 4,3 12,7 132 145 138 166 — l Jörn I+ II 2 6 1,5 5,8 131 98 133 104 — — III + [V 1 3 4,5 13,6 21 19 22 22 = — Summa 3 9 1,9 7,1 152 117 155 126 = — Totalt I+ II 20 63 3,4 10,5 569 537 589 600 = 4 111 + IV II 71 3,2 19,8 330 288 341 359 3 — Summa 31 134 3,3 14,0 899 825 930 959 3 4 SOU 1972:20 633

TabellA3.2] Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Majken Johansson under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild— Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal % Antal Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Kirseberg I+ II 0 0 0,0 0,0 167 136 167 136 = = 111 + IV 1 0 1,9 0,0 53 46 54 46 1 1 Summa 1 0 0,5 0,0 220 182 221 182 1 1 Oxhagen I+ II 0 0 0,0 0,0 98 122 98 122 — 2 111 + IV 1 4 0,8 2,9 124 133 125 137 — — Summa 1 4 0,4 1,5 222 255 223 259 = 2 Skärholmen I+ II 0 0 0,0 0,0 97 118 97 118 = = 111 + IV 1 0 1,0 0,0 96 108 97 108 1 = Summa 1 0 0,5 0,0 193 226 194 226 1 = Skellefteå [+ 11 0 1 0,0 0,8 94 120 94 121 = 1 111 + IV l 1 2,3 2,2 43 44 44 45 — = Summa 1 2 0,7 1,2 137 164 138 166 = 1 Jörn I+ II 1 1 0,8 1,0 132 103 133 104 = — 111 + IV O 0 0,0 0,0 22 22 22 22 — — Summa 1 1 0,6 0,8 154 125 155 126 — — Totalt I+ II 1 2 0,2 0,3 588 599 589 601 = 3 111+1V 4 5 1,2 1,4 338 353 342 358 2 1 Summa 5 7 0,5 1,1 926 952 931 659 2 4

TabellA3.22 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Vilhelm Moberg under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal % Antal Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Kirseberg I+ II 41 30 24,6 22,2 126 105 167 135 — l 111+1V 18 17 33,3 36,2 36 30 54 47 1 — Summa 59 47 26,7 25,8 162 135 221 182 1 ] Oxhagen I+ II 12 24 12,4 19,5 85 99 97 123 1 1 111 + IV 23 31 18,4 23,0 102 104 125 135 — 2 Summa 35 55 15,8 21,3 187 203 222 258 1 3 Skärholmen I+ II 17 21 17,7 17,9 79 96 96 117 l ] 111+1V 20 34 20,6 31,5 77 74 97 108 1 = Summa 37 55 19,2 24,4 156 170 193 225 2 1 Skellefteå I + 11 24 25 25,5 21,0 70 94 94 119 — 3 111+1V 11 11 25,0 24,4 33 34 44 45 = — Summa 35 36 25,4 22,0 103 128 138 164 = 3 Jörn I+ II 18 22 13,6 21,4 114 81 132 103 1 ] 111+1V 5 3 22,7 13,6 17 19 22 22 = = Summa 23 25 14,9 20,0 131 100 154 125 1 1 Totalt I+ 11 112 122 19,1 20,4 474 475 586 597 3 7 111+1V 77 96 22,5 26,9 265 261 342 357 2 2 Summa 189 218 20,4 22,9 739 736 928 954 5 9 634 SOU 1972:20

TabellA3.23 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok i serien Kalle Anka Pocket under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal % Antal Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Kirseberg I+ II 18 12 10,8 8,8 149 124 167 136 — — 111 + [V 10 5 18,5 10,6 44 42 54 47 1 — Summa 28 17 12,7 9,3 193 166 221 183 1 — Oxhagen I+ II 14 11 14,3 8,9 84 113 98 124 = = lII+IV 22 17 17,6 12,6 103 118 125 135 = 2 Summa 36 28 16,1 10,8 187 231 223 259 — 2 Skärholmen 1 + 11 12 4 12,4 3,4 85 114 97 118 = = 111 + IV 16 10 16,5 9,3 81 98 97 108 1 = Summa 28 14 14,4 6,2 166 212 194 226 1 — Skellefteå I + 11 9 15 9,6 12,5 85 105 94 120 = 2 111 + IV 9 5 20,5 11,1 35 40 44 45 — = Summa 18 20 13,0 12,1 120 145 138 165 — 2 Jörn I+ II 27 19 20,3 18,3 106 85 133 104 = — 111 + IV 3 8 13,6 36,4 19 14 22 22 — — Summa 30 27 19,4 21,4 125 99 155 126 — — Totalt [+ 11 80 61 13,6 10,1 509 541 589 602 — 2 111 + IV 60 45 17,5 12,6 282 312 342 357 2 2 Summa 140 106 15,0 11,1 791 853 931 959 2 4 TabellA3.24 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Göran Palm under de senaste tolv månaderna. Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal % Antal Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Kirseberg I+ II 2 0 1,2 0,0 165 136 167 136 = — 111 + IV I 3 1,9 6,5 53 43 54 46 I 1 Summa 3 3 1,4 1,6 218 179 221 182 I 1 Oxhagen I+ II 2 0 2,0 0,0 96 123 98 123 = ] III+IV 7 11 5,6 8,0 118 126 125 137 — = Summa 9 11 4,0 4,2 214 249 223 260 = 1 Skärholmen 1 + 11 l 1 1,0 0,8 96 117 97 118 = = III + [V 7 10 7,2 9,3 90 98 97 108 1 — Summa 8 11 4,1 4,9 186 215 194 226 1 = Skellefteå 1 + 11 0 0 0.0 0,0 94 120 94 120 — 2 111 + IV 3 1 6,8 2,2 41 44 44 45 — — Summa 3 1 2,2 0,6 135 164 138 165 = 2 Jörn I+ II 1 1 0,8 1,0 131 103 132 104 I — III + IV 4 1 18,2 4,5 18 21 22 22 = = Summa 5 2 3,2 1,6 149 124 154 126 1 — Totalt I+ II 6 2 1,0 0,3 582 599 588 601 1 3 111 + IV 22 26 6,4 7,3 320 332 342 358 2 1 Summa 28 28 3,0 2,9 902 931 930 959 3 4

SOU 1972:20

TabellA3.25 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Jan Myrdal under de senaste tolv månaderna.

Ort Utbild— Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal % Antal

Män Kv Män Män Kv Män Kv Män Kv = (

Kirseberg I+ II 5 0 3,0 0,0 162 136 167 136 — — III + IV 2 3 3,7 6,4 52 44 54 47 1 — Summa 7 3 3,2 1,6 214 180 221 183 1 = Oxhagen I+ II 2 5 2,1 4,0 95 119 97 124 1 — III+IV 10 5 8,0 3,6 115 132 125 137 = — Summa 12 10 5,4 3,8 210 251 222 261 1 — Skärholmen 1 + 11 4 0 4,1 0,0 93 117 97 117 = 1 111+1V 9 5 9,3 4,6 88 103 97 108 1 = Summa 13 5 6,7 2,2 181 220 194 225 1 1 Skellefteå I+ II 4 1 4,3 0,8 90 119 94 120 = 2 III + IV 3 2 6,8 4,4 41 43 44 45 — = Summa 7 3 5,1 1,8 131 162 138 165 — 2 Jörn I+ II 7 4 5,3 3,8 124 100 131 104 2 = 111 + [V 0 1 0,0 4,5 22 21 22 22 — = Summa 7 5 4,6 4,0 146 121 153 126 2 — Totalt I+ II 22 10 3,8 1,7 564 591 586 601 3 3 111 + IV 24 16 7,0 4,5 318 343 342 359 2 — Summa 46 26 5,0 2 7 882 934 928 960 5 3

TabellA3.26 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en I bok av Vic Suneson under de senaste tolv månaderna. ;

Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal % Antal

Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv

Kirseberg I+ II 6 4 3,6 2,9 161 132 167 136 = — 111+1V 2 7 3,8 14,9 51 40 53 47 2 = Summa 8 11 3,6 6,0 212 172 220 183 2 — Oxhagen I + 11 2 3 2,1 2,4 95 120 97 123 I 1 III+IV 10 17 8,0 12,5 115 119 125 136 — 1 Summa 12 20 5,4 7,7 210 239 222 259 1 2 Skärholmen I+ II 4 5 4,1 4,2 93 113 97 118 = = 111 + IV 7 10 7,2 9,3 90 97 97 107 1 1 Summa 11 15 5,7 6,7 183 210 194 225 1 1 Skellefteå 1 + 11 1 4 1,1 3,3 92 117 93 121 1 1 III + IV 3 0 6,8 0,0 41 45 44 45 = = Summa 4 4 2,9 2,4 133 162 137 166 1 1 Jörn I+ II I 3 0,8 2,9 132 101 133 104 — — 111 + IV 0 0 0,0 0,0 22 22 22 22 — — Summa 1 3 0,6 2,4 154 123 155 126 = — Totalt I+ II 14 19 2,4 3,2 573 583 587 602 2 2 111 + IV 22 34 6.5 9,5 319 323 341 357 3 2 Summa 36 53 3,9 5,5 892 906 928 959 5 4

SOU 1972:20

TabellA3.27 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok i serien Kärlek 1—11 under de senaste tolv månaderna.

Ort

Utbild— nings- nivå

Läst

Ej läst Totalt Ej _svar

Antal %

Antal

Män Kv Män N ( Män Kv Män Kv Män Kv

Kirseberg I+ II 9 2 5,4 1,5 158 134 167 136 = — 111 + IV I 2 1,9 4,3 53 45 54 47 1 — Summa 10 4 4,5 2,2 211 179 221 183 I — Oxhagen I+ II 2 3 2,0 2,4 96 121 98 124 = = 111+1V 3 3 2,4 2,2 122 134 125 137 — — Summa 5 6 2,2 2,3 218 255 223 261 — = Skärholmen I+ II 9 3 9,3 2,5 88 115 97 118 = — III+IV 11 7 11,3 6,5 86 101 97 108 1 — Summa 20 10 10,3 4,4 174 216 194 226 1 — Skellefteå I+ II 6 4 6,4 3,3 88 117 94 121 = 1 III + IV 3 0 6,8 0,0 41 44 44 44 _ 1 Summa 9 4 6,5 2,4 129 161 138 165 — 2 Jörn I+ II 3 1 2,3 1,0 130 103 133 104 = — III + IV 2 2 9,1 9,1 20 20 22 22 — — Summa 5 3 3,2 2,4 150 123 155 126 — — Totalt I+ II 29 13 4,9 2,2 560 590 589 603 = 1 111 + IV 20 14 5,8 3,9 322 344 342 358 2 1 Summa 49 27 5,3 2,8 882 934 931 961 2 2 TabellA3.28 Antal intervjuade personer som säger sig ha läst minst en bok av Lars Gyllensten under de senaste tolv månaderna. Ort Utbild- Läst Ej läst Totalt Ej svar nings- nivå Antal % Antal Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Kirseberg I+ II 0 1 0,0 0,7 167 135 167 136 = = 111 + IV 0 1 0,0 2,7 54 46 54 47 1 = Summa 0 2 0,0 1,1 221 181 221 183 1 = Oxhagen I+ II 0 1 0,0 0,8 98 123 98 124 = — 111+1V 5 3 4,0 2,2 120 133 125 136 — 1 Summa 5 4 2,2 1,5 218 256 223 260 = 1 Skärholmen I + II I 1 1,0 0,8 96 117 97 118 = — 111+1V 5 4 5,2 3,7 92 103 97 107 1 1 Summa 6 5 3,1 2,2 188 220 194 225 1 1 Skellefteå I+ II 0 2 0,0 1,7 94 118 94 120 — 2 111+1V 1 0 2,3 0,0 43 45 44 45 = — Summa 1 2 0,7 1,2 137 163 138 165 — 2 Jörn I+ II 0 0 0,0 0,0 133 104 133 104 — — 111 + IV O 0 0,0 0,0 22 22 22 22 — — Summa 0 0 0,0 0,0 155 126 155 126 = — Totalt I+ II 1 5 0,2 0,8 588 597 589 602 — 2 III + IV 11 8 3,2 2,2 331 349 342 357 2 2 Summa 12 13 1,3 1,4 919 946 931 959 2 4

SOU 1972:20

Tabell A4.]a Andel elever som under år 1969 brukade läsa böcker ett visst antal dagar per vecka.

Pojkar Antal dagar Totalt Okodi- Medel- fierat tal

0 I 2 3 4 5 6 7

Kirseberg Årskurs3 7 10 16 11 2 6 1 4 57 4 2,58 6 12 17 12 11 5 6 4 5 72 7 2,54 9 28 17 6 4 4 1 1 5 66 7 1,56 Totalt 47 44 34 26 11 13 6 14 195 18 2,22

Oxhagen Årskurs 3 2 6 7 6 3 3 0 3 30 1 2,87 6 5 4 1 6 2 0 2 3 23 0 2,83 9 2 4 1 4 1 1 2 0 15 0 2,60 , Totalt 9 14 9 16 6 4 4 6 68 1 2,79 j Skärholmen * Årskurs 3 29 59 38 33 12 14 5 29 219 2 2,67 6 35 47 23 22 16 12 7 27 189 0 2,72 , 9 26 20 12 4 2 3 1 6 74 11 1,72 1 Totalt 90 126 73 59 30 29 13 62 482 13 2,56 ; Skellefteå * Årskurs 3 1 19 22 13 9 12 10 15 101 0 3,59 i 6 5 27 23 19 9 6 6 10 105 0 2,88 1 9 32 25 16 8 10 3 7 103 2 1,91 1 Totalt 38 71 61 40 28 21 18 32 309 2 2,79 * Jörn , Årskurs 3 3 3 7 4 1 2 O 2 22 0 2,59 6 4 5 6 3 3 3 2 2 28 2 2,92 9 8 13 4 7 3 l 1 2 39 0 2,03 , Totalt 15 21 17 14 7 6 3 6 89 2 2,42 l Summa l Årskurs 3 42 97 90 67 27 37 16 53 429 7 2,89 ; 6 61 100 65 61 35 27 21 47 417 9 2,74 1 9 96 79 39 27 20 9 7 20 297 20 1,84 Totalt 199 276 194 155 82 73 44 120 1 143 36 2,56 l

638 SOU 1972:20

Tabell A4.]a (forts.) Andel elever som under år 1969 brukade läsa böcker ett visst antal dagar per vecka.

Flickor Antal dagar Totalt Okodi- Medel— 0 1 fierat tal

Kirseberg

Årskurs3 0 6 14 11 10 6 4 17 68 2 4,12 6 4 14 7 11 8 6 3 28 81 1 4,16 9 21 17 7 8 9 3 7 10 82 2 2,66 Totalt 25 37 28 30 27 15 14 55 231 5 3,61 Oxhagen Årskurs 3 0 2 1 1 11 5 2 10 32 0 4,94 6 0 2 4 5 l 3 1 8 24 0 4,42 9 O 4 4 5 5 1 1 0 20 0 2,90 Totalt 0 8 9 11 17 9 4 18 76 0 4,24 *; Skärholmen j' Årskurs 3 2 25 29 24 23 21 13 48 185 1 4,14 6 4 17 25 31 22 23 17 59 198 3 4,43 9 11 17 9 13 8 7 1 15 81 0 3,11 _ Totalt 17 59 63 68 53 51 31 122 464 4 4,09 Skellefteå Årskurs 3 O 9 14 24 17 7 4 23 98 0 4,05 6 4 13 12 18 14 17 11 18 107 0 3,96 9 10 24 26 17 11 12 5 17 122 1 3,11 Totalt 14 46 52 59 42 36 20 58 327 1 3,67 Jörn Årskurs 3 3 6 8 7 2 1 1 5 33 0 2,82 6 0 I 4 3 2 2 3 7 22 1 4,68 9 1 3 2 5 3 1 2 1 18 0 3,22 Totalt 4 10 14 15 7 4 6 13 73 1 3,53 Summa Årskurs 3 5 48 66 67 63 40 24 103 416 3 4,08 6 12 47 52 68 47 51 35 120 432 5 4,28 9 43 65 48 48 36 24 16 43 323 3 2,99 Totalt 60 160 166 183 146 115 75 266

SOU 1972:20

Tabell A4.] b Andel elever som under år 1969 brukade läsa tidningar ett visst antal dagar per vecka.

Pojkar Antal dagar Totalt Okodi- Medel- fierat tal

0 1

Kirseberg

Årskurs 3 1 1 2 5 6 6 6 33 60 1 5,68 6 1 3 1 3 6 6 2 55 77 2 6,04 9 0 0 6 1 1 6 1 56 71 2 6,30 Totalt 2 4 9 9 13 18 9 144 208 5 6,02 Oxhagen Årskurs 3 O 5 2 3 2 3 2 13 30 1 4,80 6 0 0 1 1 2 1 3 15 23 0 6,13 9 O O 0 0 0 O 1 14 15 0 6,93 Totalt 0 5 3 4 4 4 6 42 68 1 5,72 Skärholmen ÅrskursB 9 13 12 17 13 30 10 115 219 2 5,27 6 1 7 9 5 12 16 15 120 185 4 5,94 9 0 3 5 2 4 3 5 60 82 3 6,10 Totalt 10 23 26 24 29 49 30 295 486 9 5,66 Skellefteå Årskurs 3 2 1 8 15 3 12 8 52 101 0 5,41 6 O 3 4 6 5 10 7 70 105 0 6.01 9 0 2 1 0 4 7 11 79 104 1 6,48 Totalt 2 6 13 21 12 29 26 201 310 1 5,97 3 Jörn Årskurs 3 1 O 4 2 O 1 1 13 22 0 5,27 6 O 4 0 0 1 2 3 19 29 1 5,83 9 0 5 2 3 0 2 7 20 39 0 5,38 1 Totalt 1 9 6 5 1 5 11 52 90 1 5,50 * 1 Summa 1 Årskurs 3 13 20 28 42 24 52 27 226 432 4 5,33 6 2 17 15 15 26 35 30 279 419 7 5,98 9 0 10 14 6 9 18 25 229 311 6 6,22 , Totalt 15 47 57 63 59 105 82 734 1 162 17 5,80 1 ___—_ ,

SOU 1972:20

TabellA4.Ib ( forts. )Andel elever som under år 1969 brukade—läsa tidningar ett visst antal dagar per vecka.

Flickor Antal dagar Totalt Okodi- Medel- fierat tal 0 l 2 3 4 5

Kirseberg

Årskurs 3 0 6 5 5 5 6 2 41 70 0 5,43 6 0 2 0 7 8 5 5 54 81 1 6,02 9 1 6 3 5 4 9 0 56 84 0 5,71 Totalt 1 14 8 17 17 20 7 151 235 1 5,74 Oxhagen Årskurs 3 0 5 5 4 7 2 2 7 32 0 3,94 6 0 1 3 3 0 3 5 9 24 0 5,17 9 0 1 0 0 0 3 2 14 20 0 6,30 Totalt 0 7 8 7 7 8 9 30 76 0 4,95 , Skärholmen ; Årskurs 3 4 11 14 15 17 26 17 81 185 1 5,14 6 3 3 11 20 22 19 14 108 200 1 5,54 9 0 5 6 1 3 7 6 53 81 0 5,85 Totalt 7 19 31 36 42 52 37 242 466 2 5,44 Skellefteå Årskurs 3 0 4 4 9 14 11 8 47 97 1 5,43 6 O 1 5 7 6 8 16 64 107 0 5,98 9 0 3 2 l 3 2 12 100 123 0 6,54 Totalt 0 8 11 17 23 21 36 211 327 1 6,03 Jörn Årskurs 3 1 2 2 O 4 6 4 14 33 0 5,27 6 0 1 1 4 2 2 5 8 23 0 5,17 9 0 0 0 1 0 1 6 10 18 0 6,33 Totalt 1 3 3 5 6 9 15 32 74 0 5,50 Summa Årskurs 3 5 28 30 33 47 51 33 190 417 2 5,18 6 3 8 20 41 38 37 45 243 435 2 5,70 9 1 15 11 8 10 22 26 233 326 0 6,13 9 4

SOU 1972:20

41

Tabell A4.]c Andel elever som under år 1969 brukade se på TV ett visst antal dagar per vecka.

Pojkar Antal dagar Totalt Okodi- Medel— fierat tal

0 1

Kirseberg

Årskurs 3 0 0 I 2 I 2 2 51 59 1 6,63 6 0 O 0 0 I 5 6 64 77 2 6,66 9 O 5 2 9 8 3 9 33 72 1 5,11 Totalt 0 5 3 11 10 10 17 148 208 4 6,12 Oxhagen Årskurs 3 0 0 O 1 1 1 1 25 29 1 6,66 6 0 0 0 O 1 2 4 16 23 0 6,09 9 0 0 O 1 4 I 2 7 15 0 5,67 Totalt 0 O 0 2 6 4 7 48 67 1 6,39 Skärholmen Årskurs 3 0 2 2 4 7 10 12 180 217 5 6,58 6 1 2 8 3 4 10 19 137 184 4 6,34 9 0 3 11 7 12 9 10 30 82 3 4,99 Totalt 1 7 21 14 23 29 41 347 483 12 6,22 Skellefteå Årskurs 3 0 O 1 2 4 5 9 79 100 1 6,56 6 0 1 2 2 3 13 16 69 106 0 6,29 9 0 7 11 16 13 13 13 30 103 0 4,68 Totalt 0 8 14 20 20 31 38 178 309 1 5,84 Jörn Årskurs 3 0 0 0 O 3 2 1 17 23 0 6,39 6 0 0 0 1 1 2 1 25 30 0 6,60 9 0 2 2 9 2 10 3 12 40 0 4,83 Totalt 0 2 2 10 6 14 5 54 93 0 5,78 Summa Årskurs 3 0 2 4 9 16 20 25 352 428 8 6,58 6 1 3 10 6 10 32 46 311 420 6 6,41 9 0 17 26 42 39 36 37 112 312 4 4,93 Totalt 1 22 40 57 65 88 108 775 1 160 18 6,07

SOU 1972:20

Tabell A4.] c ( forts. ) Andel elever som under år 1969 brukade se på TV ett visst antal dagar per vecka.

Flickor Antal dagar Totalt Okodi- Medel- fierat tal 0 1 2 3 4 5

Kirseberg

Årskurs 3 0 0 0 1 3 2 5 60 71 0 6,69 6 0 0 0 O 4 8 19 51 82 1 6,43 9 0 6 22 13 11 6 5 21 84 0 4,05 Totalt 0 6 22 14 18 16 29 132 237 1 5,66 Oxhagen Årskurs 3 O 1 0 1 1 5 5 19 32 0 6,13 6 0 0 0 1 7 5 6 6 25 0 5,36 9 0 4 3 1 1 2 1 8 20 0 4,45 Totalt 0 5 3 3 9 12 12 33 77 0 5,44 , Skärholmen ' Årskurs 3 1 2 2 4 8 9 14 153 193 0 6,48 6 1 l 1 3 9 17 26 140 198 1 6,41 9 O 2 12 14 5 16 14 13 76 1 4,51 Totalt 2 5 15 21 22 42 54 306 467 2 6,13 Skellefteå Årskurs 3 0 2 0 4 7 6 4 74 97 1 6,33 6 O 0 4 2 6 10 16 68 106 0 6,23 9 O 6 16 13 20 27 15 29 125 0 4,68 Totalt 0 8 20 19 33 43 35 171 328 1 5,67 Jörn Årskurs 3 0 0 1 3 6 3 2 16 31 1 5,61 6 0 0 2 O 0 5 16 0 23 0 5,43 9 O 2 2 4 3 1 3 2 17 0 3,94 ___—___— Totalt 0 2 5 7 9 9 21 18 71 1 5,15 Summa Årskurs 3 1 5 3 13 25 25 30 322 424 2 6,39 6 1 1 7 6 26 45 83 265 434 2 6,26 9 0 20 55 45 40 52 38 73 322 1 4,42 Totalt 2 26 65 64 91 122 151 660 1 180 5 5,80

SOU 1972:20

TabellA4.Id Andel elever som under år 1969 brukade lyssna på radio ett visst antal dagar per vecka.

Okodi- Medel-

Pojkar Antal dagar Totalt flerat tal

0 I

Kirseberg

Årskurs 3 3 17 11 5 4 5 2 12 59 1 3,24 6 3 12 17 10 6 2 2 20 72 6 3,64 1 9 1 10 16 6 2 5 3 25 68 5 4,21 1 Totalt 7 39 44 21 12 12 7 57 199 12 3,71 ? Oxhagen Årskurs 3 1 8 5 9 0 3 0 4 30 0 2,93 6 2 0 3 2 4 4 0 8 23 0 4,52 9 0 1 2 4 O 1 2 5 15 0 4,60 Totalt 3 9 10 15 4 8 2 17 68 0 3,84 Skärholmen Årskurs 3 42 55 34 27 12 7 5 38 220 2 2,65 6 19 40 36 27 11 9 6 37 185 3 3,12 9 6 14 6 9 7 5 4 30 81 4 4,20 Totalt 67 109 76 63 30 21 15 105 486 9 3,09 Skellefteå % Årskurs 3 11 21 24 18 12 3 3 8 100 1 2,60 * 6 7 17 19 25 9 7 4 18 106 0 3,31 1 9 2 18 14 15 5 16 5 28 103 0 4,05 , Totalt 20 56 57 58 26 26 12 54 309 1 3.33 ; Jörn l Årskurs 3 3 s 5 2 3 o 0 2 23 0 2,17 1 6 2 6 3 I 2 6 I 9 30 0 4,07 1 9 0 3 1 5 3 8 4 16 40 0 5,20 1 Totalt 5 17 9 8 8 14 5 27 93 0 4,09 1 Summa l Årskurs 3 60 109 79 61 31 18 10 64 432 4 2,71 j 6 33 75 78 65 32 28 13 92 416 9 3,40 j 9 9 46 39 39 17 35 18 104 307 9 4,30 1 Totalt 102 230 196 165 80 81 41 260 1 155 22 3,38 l

SOU 1972:20

Tabell A4.]d (forts.) Andel elever som under år 1969 brukade lyssna på radio ett visst antal dagar per vecka.

Flickor Antal dagar Totalt Okodi- Medel-

f ierat tal O 1

Kirseberg

Årskurs 3 0 9 20 9 2 5 4 21 70 1 4,00 6 1 11 9 9 6 11 7 29 83 0 4,58 9 1 5 7 11 4 3 6 47 84 0 5,33 Totalt 2 25 36 29 12 19 17 97 237 1 4,68 Oxhagen Årskurs 3 3 4 8 8 2 0 1 6 32 0 3,13 6 0 3 5 4 3 0 4 6 25 0 4,12 9 O 2 2 2 O 0 0 14 20 0 5,50 Totalt 3 9 15 14 5 0 5 26 77 0 4,06 Skärholmen Årskurs 3 19 38 40 27 21 14 4 28 191 2 3,00 6 6 23 39 27 30 11 6 56 198 1 3,96 9 4 1 5 15 2 6 8 34 75 2 5,07 1 Totalt 29 62 84 69 53 31 18 118 464 5 3,75 Skellefteå Årskurs 3 0 15 26 13 14 5 4 20 97 1 3,62 ! 6 3 12 18 20 11 12 9 21 106 0 3,90 ; 9 0 2 9 13 6 8 10 76 124 1 5,77 ' Totalt 3 29 53 46 31 25 23 117 327 2 4,52 Jörn Årskurs 3 4 6 8 4 3 1 1 4 31 1 2,74 6 0 0 2 4 1 3 2 11 23 0 5,39 9 0 l 0 l 2 1 2 10 17 0 5,82 Totalt 4 7 10 9 6 5 5 25 71 1 4,34 Summa Årskurs 3 26 72 102 61 42 25 14 79 421 5 3,30 6 10 49 73 64 51 37 28 123 435 1 4,15 9 5 11 23 42 14 18 26 181 320 3 5,48 Totalt 41 132 198 167 107 80 68 383 1 176 9 4,21

SOU 1972:20

Tabell A4.1e Andel elever som under år 1969 brukade gå på bio ett visst antal gånger.

Några Ett par En gång/ Mer än Totalt Okodi— Medeltal gånger/ gånger/ vecka en gång/ fierat för index år månad vecka

1 2 4

Pojkar Aldrig

Indexvärde

Kirseberg

Årskurs 3 5 26 10 11 7 59 1 1,81 6 4 23 31 17 3 78 0 1,90 9 3 26 32 11 0 72 1 1,71 Totalt 12 75 73 39 10 209 2 1,81 Oxhagen Årskurs 3 1 12 4 6 6 29 1 2,14 6 0 15 6 2 0 23 0 1,43 9 1 5 8 0 1 15 0 1,67 Totalt 2 32 18 8 7 67 1 1,79 Skärholmen Årskurs 3 7 67 56 67 22 220 3 2,13 6 2 79 72 27 6 186 2 1,76 9 0 24 39 16 3 82 3 1,98 1 Totalt 9 170 167 110 31 488 8 1,96 * Skellefteå Årskurs 3 9 59 17 11 4 100 1 1,42 6 3 55 38 9 1 106 0 1,53 9 5 26 49 17 5 102 1 1,86 * Totalt 17 140 104 37 10 308 2 1,62 ; Jörn 1 Årskurs 3 1 11 6 5 0 23 0 1,65 1 6 4 14 8 3 1 30 0 1,43 1 9 3 18 7 8 3 39 0 1,74 j Totalt 8 43 21 16 4 92 0 1,62 ; 1 Summa l Årskurs 3 23 175 93 100 39 431 6 1,94 1 6 13 186 155 58 11 423 2 1,69 , 9 12 99 135 52 12 310 5 1,85 Totalt 48 460 383 210 62 1 164 13 1,81

SOU 1972:20

TabellA4. le (forts. ) Andel elever som under år 1969 brukade gå på bio ett visst antal gånger.

Flickor Aldrig Några Ett par En gång) Mer än Totalt Okodi— Medeltal gånger/ gånger) vecka en gång) flerat för index år månad vecka

lndexvärde 1 2 3 4

Kirseberg

Årskurs 3 4 48 8 8 3 71 0 1,41 6 2 42 30 9 0 83 0 1,55 9 0 54 26 1 2 83 1 1,41 Totalt 6 144 64 18 5 237 1 1,46 Oxhagen Årskurs 3 1 19 8 4 0 32 0 1,47 6 1 11 13 0 0 25 0 1,48 9 0 11 8 1 0 20 0 1,50 Totalt 2 41 29 5 0 77 0 1,48 Skärholmen Årskurs 3 9 79 55 29 19 191 2 1,84 6 3 85 90 19 1 198 1 1,65 9 1 34 37 5 0 77 0 1,60 Totalt 13 198 182 53 20 466 3 1,72 Skellefteå Årskurs 3 5 68 13 5 6 97 1 1,37 6 I 67 33 4 1 106 0 1,41 9 2 46 61 10 6 125 0 1,78 Totalt 8 181 107 19 13 328 1 1,54 Jörn Årskurs 3 8 17 4 3 0 32 0 1,06 6 2 13 5 0 2 21 1 1,48 9 3 7 6 1 0 17 0 1,29 Totalt 13 37 15 4 2 70 1 1,24 Summa Årskurs 3 27 231 88 49 28 423 3 1,57 6 9 218 171 32 4 433 2 1,55 9 6 152 138 18 8 322 1 1,60 Totalt 42 601 397 99 40 1 178 6 1,57

SOU 1972:20

SOU 1972 20

Tabell A4.2a Andel elever som brukade läsa böcker minst en dag per vecka under år 1969. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Summa Inga eller

okodifie- Antal Antal Antal Antal % rade svar

Pojkar

Kirseberg 50 (57) 87,7 60 (72) 83,3 38 (66) 57,6 148 (195) 75,9 18 Oxhagen 28 (30) 93,3 18 (23) 78,3 13 (15) 86,7 59 (68) 86,8 1 Skärholmen 190 (219) 86,8 145 (189) 76,7 48 (74) 64,9 383 (482) 79,5 13 Skellefteå 100 (101) 99,0 100 (105) 95,2 71 (103) 68,9 271 (309) 87,7 2 Jörn 19 (22) 86,4 24 (28) 85,7 31 (39) 79,5 74 (89) 83,1 2

Flickor

Kirseberg 68 (68) 100,0 77 (81) 95,1 61 (82) 74,4 206 (231) 89,2 Oxhagen 32 (32) 100,0 24 (24) 100,0 20 (20) 100,0 76 (76) 100,0 Skärholmen 183 (185) 98,9 194 (198) 98,0 70 (81) 86,4 447 (464) 96,3 Skellefteå 98 (98) 100,0 103 (107) 96,3 112 (122) 91,8 313 (327) 95,7 Jörn 30 (33) 90,9 22 (22) 100,0 17 (18) 94,9 69 (73) 94,5

Tabell A4.2b Andel elever som brukade läsa tidningar varje dag (7 dagar/vecka) under år 1969. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Summa Inga eller

okodifie- Antal Antal Antal Antal rade svar

Pojkar

Kirseberg 33 55 (77) 56 (71) (208) Oxhagen 13 15 (23) 14 (15) (68) Skärholmen 115 120 (185) 60 (82) (486) Skellefteå 52 70 (105) 79 (104) (310) Jörn 13 19 (29) 20 (39) (90)

Flickor

Kirseberg 41 54 (81) 56 (84) (235) Oxhagen 7 9 (24) 14 (20) (76) Skärholmen 81 108 (200) 53 (81) (466) Skellefteå 47 64 (107) 100 (123) (327) Jörn 14 8 (23) 10 (18) (74)

Tabell A4.20 Andel elever som själva ägde minst 10 böcker i januari 1970. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Summa Inga eller

okodifie- Antal Antal Antal Antal rade svar

SOU 1972:20

Pojkar

Kirseberg (59) 59,3 55 (77) 71,4 50 (72) 69,4 140 (208) 67,3 Oxhagen (30) 86,7 19 (23) 82,6 15 (15) 100,0 60 (68) 88,2 Skärholmen (220) 76,4 158 (189) 83,6 79 (82) 96,3 405 (491) 82,5 Skellefteå (101) 67,3 88 (104) 84,6 87 (104) 83,7 243 (309) 78,6 Jörn (22) 40,9 18 (30) 60,0 23 (38) 60,5 50 (90) 55,6

Flickor

Kirseberg 54 (70) 77,1 72 (82) 87,8 63 (82) 78,8 189 (234) 80,8 Oxhagen 26 (31) 83,9 22 (24) 91,7 18 (20) 90,0 66 (75) 88,0 Skärholmen 156 (184) 84,8 192 (201) 95,5 76 (81) 93,8 424 (466) 91,0 Skellefteå 73 (98) 74,5 91 (107) 85,0 110 (122) 90,2 274 (327) 83,8 Jörn 21 (33) 63,6 18 (23) 78,3 15 (17) 88,2 54 (73) 74,0

Tabell A4.2d Andel elever som läst böcker som fanns i deras hem minst några gånger under år 1969. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Summa Inga eller __ ___—— __ _— okodifie- Antal Antal Antal Antal rade svar

Pojkar

Kirseberg 68 181 (203) Oxhagen 20 63 (69) Skärholmen 176 446 (496) Skellefteå 100 292 (308) Jörn 27 79 (88)

Flickor

Kirseberg 76 214 (227) Oxhagen 24 74 (76) Skärholmen 446 (465) Skellefteå 313 (327) Jörn 73 (74)

Tabell A4.2e Andel elever som fått böcker i present minst någon gång under år 1969. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Summa Inga eller ___— ——_— __ ___—__ okodifie- Antal Antal Antal % Antal rade svar

Pojkar

Kirseberg 52 (58) 66 (76) 86,8 51 (68) 75,0 169 (202) 11 Oxhagen 29 (31) 22 (23) 95,7 14 (15) 93,3 65 (69) O Skärholmen 200 (218) 180 (186) 96,8 71 (80) 88,8 451 (484) 11 Skellefteå 99 (101) 97 (103) 94,2 96 (104) 92,3 292 (308) 3 Jörn 20 (21) 25 (30) 83,3 29 (38) 76,3 74 (89) 2

Flickor

Kirseberg 67 (70) 77 (80) 96,3 73 (82) 89,0 217 (232) 93,5 Oxhagen 31 (32) 24 (24) 100,0 18 (19) 94,7 73 (75) 97,3 Skärholmen 179 (184) 97 (100) 97,0 79 (81) 97,5 355 (365) 97,3 Skellefteå 94 (97) 104 (105) 99,0 117 (122) 95,9 315 (324) 97,2 Jörn 32 (33) 21 (23) 91,3 17 (18) 94,4 70 (74) 94,6

Tabell A4.2f Andel elever som lånat böcker av kamrater minst några gånger under år 1969. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Summa Inga eller

okodifie- Antal Antal Antal Antal rade svar

Pojkar

Kirseberg 25 42 100 (205) Oxhagen 19 12 43 (69) Skärholmen 92 119 255 (484) Skellefteå 53 81 197 (307) Jörn 9 19 50 (88)

SOU 1972 20

Flickor

Kirseberg 77 182 (232) Oxhagen 60 (74) Skärholmen 371 (466) Skellefteå 280 (325) Jörn 53 (74)

Tabell A4.2g Andel elever som lånat böcker på skolbibliotek minst några gånger under år 1969. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

SOU 1972

Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Summa Inga eller

okodifie- Antal Antal Antal Antal rade svar

20

Pojkar

Kirseberg 52 (58) 89,7 59 (74) 79,7 18 (72) 25,0 129 (204) 63,2 Oxhagen 28 (31) 90,3 23 (23) 100,0 13 (15) 86,7 64 (69) 92,8 Skärholmen 175 (217) 80,6 181 (186) 86,6 50 (83) 60,2 386 (486) 79,4 Skellefteå 100 (101) 99,0 95 (105) 90,5 67 (104) 64,9 262 (310) 84,5 Jörn 17 (19) 89,5 27 (29) 93,1 32 (39) 82,1 76 (87) 87,4

Flickor

Kirseberg 53 (66) 80,3 58 (80) 72,5 35 (82) 42,7 146 (228) 64,0 Oxhagen 32 (32) 100,0 24 (24) 100,0 17 (20) 85,0 73 (76) 96,1 Skärholmen 156 (183) 85,2 182 (199) 91,5 52 (81) 64,2 390 (463) 84,2 Skellefteå 96 (97) 99,0 106 (107) 99,1 96 (121) 79,3 298 (325) 91,7 Jörn 32 (33) 97,0 21 (22) 95,5 18 (18) 100,0 71 (73) 97,3

Tabell A4.2h Andel elever som lånat böcker från annat bibliotek än skolbibliotek minst några gånger under år 1969. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Summa Inga eller

okodifie- Antal Antal Antal Antal rade svar

Pojkar

Kirseberg 48 (74) (72) (201) Oxhagen 14 (23) (15) (69) Skärholmen 116 (186) (82) (487) Skellefteå 67 (105) (104) (308) Jörn 17 (29) (36) (85)

Flickor

Kirseberg 64 (81) (84) (229) Oxhagen 24 (24) (20) (76) Skärholmen 130 (201) (79) (404) Skellefteå 77 (106) (120) (323) Jörn 19 (23) (18) (74)

Tabell A4.2i Andel elever som köpt böcker till sig själva i en bokhandel minst några gånger under år 1969. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Summa Inga eller __ okodifie— rade svar Antal % Antal Antal Antal

Pojkar

Kirseberg 33 (48) 68,8 46 (73) 61,3 30 (69) 43,5 109 (192) Oxhagen 21 (31) 67,7 15 (23) 65,2 15 (15) 100,0 51 (69) Skärholmen (220) 58,6 130 (187) 69,5 42 (83) 50,6 301 (490) Skellefteå (100) 61,0 79 (101) 78,2 64 (103) 62,2 204 (304) Jörn 11 (21) 52,4 19 (30) 63,3 17 (38) 44,7 47 (89)

Flickor

Kirseberg 44 (65) 67,7 53 (76) 69,7 50 (84) 59,5 147 (225) 65,3 Oxhagen 18 (32) 56,3 22 (24) 91,7 14 (20) 70,0 54 (78) 71,3 Skärholmen 122 (186) 65,6 167 (198) 84,3 63 (81) 77,8 352 (465) 75,7 Skellefteå 71 (97) 73,2 88 (107) 82,2 99 (123) 80,5 258 (327) 78,9 Jörn 21 (33) 63,6 17 (23) 73,9 10 (18) 55,6 48 (74) 64,9

Tabell A4.2j Andel elever som köpt böcker till sig själva i varuhus eller annan affär minst några gånger under år 1969. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Summa Inga eller ___— ———_— ___—__ Okodifle- rade svar

Antal Antal Antal Antal

Pojkar

Kirseberg 28 45 33 (68) 106 Oxhagen 19 13 12 (15) 44 Skärholmen 114 117 45 (83) 276 Skellefteå 58 71 53 (103) 182 Jörn 8 15 14 (38) 37

SOU 1972 20

Flickor

Kirseberg 58 55 (82) 157 Oxhagen 23 (20) 62 Skärholmen 169 (81) 350

Skellefteå 90 (123) 234 Jörn 49

SOU 1972 20

TabellA4.2k Andel elever som köpt böcker till sig själva i kiosk minst några gånger under år 1969. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Årskurs 3 Årskurs 6

Antal

Pojkar Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Flickor Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

25 (48) 11 (31) 70 (219) 29 (99)

7 (21)

22 (65) 10 (32) 46 (184) 34 (95)

3 (32)

Antal

26 (75) 6 (23) 57 (188) 36 (102) 8 (29) 25 (76) 11 (24) 75 (199) 29 (107)

6 (23)

34,7 26,1 30,3 35,3 27,6 32,9 45,8 37,7 27,1 26,1

Årskurs 9

Antal

25

5 23 46 15

36

2 33 48 10

(64) (15) (82) (104) (38) (84) (20) (81) (122) (18)

Summa

Antal

36,2 33,3 28,0 44,2 39,5 42,9 10,0 40,7 39,3 55,6

76 (192) 22 (64) 150 (489) 111 (305) 30 (88) 33 (225) 23 (76) 154 (464) 111 (3 24) 24 (73)

39,5 31,9 30,7 36,4 34,1 36,9 30,3 33,2 34,3 32,9

Inga eller okodifie— rade svar

Tabell A4.21 Andel elever som ägnat sig åt minst 10 olika aktiviteter på något bibliotek under år 1969. (Siffrorna inom parentes anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.)

Årskurs 3 Antal

Pojkar Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Flickor Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

18 (54) 8 (31) 50 (219) 6 (97) 0 (17) 24 (63) 6 (32) 53 (185) 7 (96) 0 (31)

Årskurs 6

Antal

29 (69) 5 (23) 45 (186) 17 (102) 0 (28) 38 (80) 9 (24) 56 (199) 6 (105) 5 (22)

Årskurs 9

Antal

36 3 7 26 6 31 2 13 25 4

(69) (15) (84) (101) (34) (80) (20) (80) (116) (17)

Summa

Antal

83 (192) 16 (69) 102 (489) 49 (300) 6 (79) 93 (223) 17 (76) 122 (464) 38 (317) 9 (70)

Inga eller okodifie- rade svar

21 0 6 11 12

T abellA4.3a Index för antal lånade böcker från skolbibliotek under år 1969. Årskurs Totalt Inga eller okodifier- 3 6 9 bara svar Pojkar Kirseberg 1,93 1,34 0,35 1,16 9 Oxhagen 2,06 2,13 0,93 1,84 0 Skärholmen 1,44 1,40 0,71 1,30 9 Skellefteå 2,72 1,72 0,83 1,75 1 Jörn 1,74 1,48 1,13 1,38 4 Flickor Kirseberg 1,95 1,24 0,51 1,18 8 Oxhagen 2,41 2,21 1,25 2,04 0 Skärholmen 1,70 1,54 0,79 1,47 5 Skellefteå 2,70 2,08 1,17 1,93 3 Jörn 2,45 2,55 1,94 2,36 1

Tabell A4.3b Index för antal lånade böcker från andra bibliotek än skolbibliotek under år 1969.

Årskurs Totalt Inga eller okodifier- 3 6 9 bara svar Pojkar Kirseberg 1,15 0,97 0,79 0,96 12 Oxhagen 1,26 0,83 1,20 1,10 0 Skärholmen 0,96 0,96 0,56 0,89 8 Skellefteå 0,87 1,01 0,87 0,93 3 Jörn 0,45 0,90 0,58 0,66 6 Flickor Kirseberg 1,42 1,22 0,87 1,13 7 Oxhagen 1,59 1,75 1,10 1,51 0 Skärholmen 1,45 1,01 0,93 1,17 2 Skellefteå 1,29 0,98 0,88 1,03 5 Jörn 1,18 1,52 0,89 1,22 0

Tabell A4.3c Index för antal lånade böcker från skolbibliotek och andra bibliotek under år 1969.

Totalt

Årskurs

3 6 9 Pojkar Kirseberg 3,08 2,31 1,14 2,12 Oxhagen 3,32 2,96 2,13 2,94 Skärholmen 2,40 2,36 1,27 2,19 Skellefteå 3,59 2,73 1,70 2,68 Jörn 2,19 2,38 1,71 2,04 Flickor Kirseberg 3,37 2,46 1,38 2,31 Oxhagen 4,00 3,96 2,35 3,55 Skärholmen 3,15 2,55 1,72 2,64 Skellefteå 3,99 3,06 2,05 2,96 Jörn 3,63 4,07 2,83 3,58 654 SOU 1972:20

Tabell A4.4 Andel elever som valt ”läsa böcker” vid parvisa jämförelser med fyra andra aktiviteter (”titta på TV, syssla med sport eller idrott, gå på bio, lyssna på musik”).

Pojkar Val Totalt Okodi- Medel- 0 _ ___—_ fierat tal

Kirseberg

Årskurs 3 21 20 11 3 1 56 5 0,98 6 35 20 8 10 3 76 3 1,03 9 _44_ 12 6 6 1 69 4 0,67 Totalt 100 52 25 19 5 201 12 0,89 Oxhagen Årskurs 3 8 14 7 O 1 30 1 1,07 6 11 9 2 1 0 23 0 0,70 9 4 4 3 2 1 14 1 1,43 i Totalt 23 27 12 3 2 67 2 1,01 Skärholmen Årskurs 3 73 88 40 13 5 219 2 1,04 6 72 65 25 14 3 179 10 0,94 9 35 18 5 1 1 60 25 0,58 Totalt 180 171 70 28 9 458 37 0,94 Skellefteå Årskurs 3 14 46 26 12 3 101 0 1,45 1 6 23 46 20 9 4 102 3 1,26 9 50 21 12 9 5 97 8 0,95 Totalt 87 113 58 30 12 300 11 1,22 Jörn Årskurs 3 6 7 2 4 2 21 1 1,48 6 9 8 9 1 1 28 2 1,18 9 22 5 9 2 0 38 1 0,76 Totalt 37 20 20 7 3 87 4 1,07 Summa Årskurs 3 122 175 86 32 12 427 9 1,15 6 150 148 64 35 11 408 18 1,04 9 155 60 35 20 8 278 39 0.80 Totalt 427 383 185 87 31 1 113 66 1,02

SOU 1972:20

TabellA4.4( forts. ) Andel elever som valt ”läsa böcker” vid parvisa jämförelser med fyra andra aktiviteter (”titta på TV, syssla med sport eller idrott, gå på bio, lyssna på musik”).

Flickor Val Totalt Okodi- Medel- _' fierat ta] 0 1 2 3 4 Kirseberg Årskurs 3 2 18 27 17 1 65 5 1,95 6 14 21 15 21 9 80 2 1,88 9 17 21 15 14 9 76 8 1,70 Totalt 33 60 57 52 19 221 15 1,84 3 l Oxhagen ' Årskurs 3 4 3 8 8 6 29 3 2,31 6 6 5 4 2 6 23 1 1,87 9 0 4 8 3 2 17 3 2,18 Totalt 10 12 20 13 14 69 7 2,13 Skärholmen Årskurs 3 19 48 65 42 9 183 3 1,86 6 37 35 51 32 21 176 25 1,80 i 9 14 14 18 10 1 57 24 1,47 1 Totalt 70 97 134 84 31 416 52 1,78 Skellefteå Årskurs 3 14 22 27 19 15 97 1 1,99 , 6 14 30 23 28 9 104 3 1,88 i 9 17 24 29 26 17 113 10 2,02 ] Totalt 45 76 79 73 41 314 14 1,97 : Jörn Årskurs 3 3 4 12 7 4 30 3 2,17 6 2 4 6 6 5 23 0 2,17 9 2 5 2 6 1 16 2 1,94 Totalt 7 13 20 19 10 69 5 2,17 Summa Årskurs 3 42 95 139 93 35 404 15 1,96 6 73 95 99 89 50 406 31 1,87 ; 9 50 68 72 59 30 279 47 1,82 ' Totalt 165 258 310 241 115 1 089 93 1,89

SOU 1972:20

Tabell A4.5a Andel elever som under år 1969 köpt böcker i bokhandel ett visst antal gånger.

Aldrig

Några ggr/år Mer än Totalt Okodat Artif medel— lg/mån värde

Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk Fl

Kirseberg

Årskurs 3 15 21 26 36 7 8 48 65 13 5 0,83 0,80 6 29 23 37 48 9 5 75 76 4 6 0,73 0,76 9 39 34 28 48 2 2 69 84 4 0 0,46 0,62 Totalt 83 78 91 132 18 15 192 225 21 11 0,66 0,72 Oxhagen Årskurs 3 10 14 16 18 5 0 31 32 0 0 0,84 0,56 6 8 2 15 21 0 1 23 24 0 0 0,65 0,96 9 0 6 14 14 l 0 15 20 0 0 1,07 0,70 Totalt 18 22 45 53 6 1 69 76 0 0 0,83 0,72 Skärholmen Årskurs 3 91 64 102 98 27 24 220 186 1 0 0,71 0,78 6 57 31 114 142 16 25 187 198 2 3 0,78 0,97 9 41 18 40 61 2 2 83 81 2 0 0,53 0,80 Totalt 189 113 256 301 45 51 490 465 5 3 0,72 0,87 Skellefteå Årskurs 3 39 26 52 60 9 11 100 97 1 1 0,70 0,85 6 22 19 74 82 5 6 101 107 4 0 0,83 0,88 9 39 33 61 85 3 5 103 123 2 0 0,65 0,77 Totalt 100 78 187 227 17 22 304 327 7 1 0,73 0,83 Jörn Årskurs 3 10 11 10 21 1 0 21 33 l 0 0,57 0,64 6 11 6 17 15 2 2 30 23 0 0 0,70 0,83 9 21 8 16 10 1 0 38 18 l 0 0,47 0,56 Totalt 42 25 43 46 4 2 89 74 2 0 0,57 0,68 Summa Årskurs 3 165 136 206 233 49 43 420 412 16 6 0,72 0,77 6 127 81 257 308 32 39 416 428 10 9 0,77 0,90 9 140 99 159 218 9 9 308 326 9 0 0,57 0,72 Totalt 432 316 622 759 90 91 1 144 1 166 35 15 0,70 0,81 SOU 1972:20 657

42

Tabell A4.5b Andel elever som under år 1969 köpt böcker i varuhus ett visst antal gånger.

Aldrig Några ggr/år Mer än Totalt Okodat Artif medel- lg/mån värde

Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk F 1

Fl Pk Fl

Pk

Kirseberg

Årskurs 3 20 21 19 35 9 9 48 65 13 5 0,77 0,82 6 30 18 39 47 6 11 75 76 4 6 0,68 0,91 9 35 27 32 51 1 4 68 82 5 2 0,50 0,72

Totalt 85 66 90 133 16 24 191 223 22 13 0,64 0,81

Oxhagen

Årskurs 3 12 9 18 20 1 3 31 32 0 0 0,65 0,81 *

6 10 1 13 20 0 3 23 24 0 0 0,57 1,08 % 9 3 4 12 16 0 0 15 20 0 0 0,80 0,80 ;

Totalt 25 14 43 56 1 6 69 76 0 0 0,65 0,89 i

Skärholmen l Årskurs 3 105 61 86 102 28 22 219 185 2 1 0,65 0,79 —

6 70 30 111 150 6 19 187 199 2 2 0,66 0,94 1 9 38 24 43 55 2 2 83 81 2 0 0,57 0,73 ;

Totalt 213 115 240 307 36 43 489 465 6 3 0,64 0,85 ;

Skellefteå ' Årskurs 3 42 30 47 51 11 16 100 97 1 1 0,69 0,86 6 32 17 67 83 4 7 103 107 2 0 0,73 0,91

9 50 46 50 73 3 4 103 123 2 0 0,54 0,66 1

Totalt 124 93 164 207 18 27 306 327 5 1 0,65 0,80 i

Jörn :

Årskurs 3 13 13 7 19 1 0 21 32 1 1 0,43 0,59 ,

6 15 5 15 17 o 1 30 23 0 0 0,50 0,83 1 9 24 6 14 12 0 0 38 18 l 0 0,37 0,67 1

Totalt 52 24 36 48 1 1 89 73 2 1 0,43 0,68 ;

Summa 1 Årskurs 3 192 134 177 227 50 50 419 411 17 8 0,66 0,80

6 157 71 245 317 16 41 418 429 8 8 0,66 0,93 i 9 150 107 151 207 6 10 307 324 10 2 0,53 0,70 l

Totalt 499 312 573 751 72 101 1144 1164 35 18 0,63 0,82 1

SOU 1972:20

Tabell A4.50 Andel elever som under år 1969 köpt böcker i kiosk ett visst antal gånger.

Aldrig

Några ggr/år Mer än Totalt Okodat Artif medel- lg/mån värde

Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk Fl

Pk Fl

Kirseberg

Årskurs 3 23 43 13 19 12 3 48 65 13 5 0,77 0,38 6 49 51 20 22 6 3 75 76 4 6 0,43 0,37 9 44 48 23 34 2 2 69 84 4 0 0,39 0,45 Totalt 116 142 56 75 20 8 192 225 21 11 0,50 0,40 Oxhagen Årskurs 3 20 22 8 9 3 1 31 32 0 0 0,45 0,34 6 17 13 6 9 0 2 23 24 0 0 0,26 0,54 9 10 18 5 2 0 0 15 20 0 0 0,33 0,10 5 Totalt 47 53 19 20 3 3 69 76 0 0 0,36 0,34 ; Skärholmen * Årskurs 3 149 138 43 34 27 12 219 184 2 2 0,44 0,32 6 131 124 52 60 5 15 188 199 1 2 0,33 0,45 9 59 48 19 31 4 2 82 81 3 0 0,33 0,43 Totalt 339 310 114 125 36 29 489 464 6 4 0,38 0,39 Skellefteå Årskurs 3 70 61 23 24 6 10 99 95 2 3 0,35 0,46 6 66 78 31 23 5 6 102 107 3 0 0,40 0,33 9 58 74 39 42 7 6 104 122 1 1 0,51 0,44 Totalt 194 213 93 89 18 22 305 324 6 4 0,42 0,41 Jörn Årskurs 3 14 24 4 5 3 3 21 32 1 1 0,48 0,34 6 21 17 6 6 2 0 29 23 l 0 0,34 0,26 9 23 8 13 10 2 0 38 18 1 0 0,45 0,56 Totalt 58 49 23 21 7 3 88 73 3 1 0,42 0,37 Summa Årskurs 3 276 288 91 91 51 29 418 408 18 11 0,46 0,37 6 284 283 115 120 18 26 417 429 9 8 0,36 0,40 9 194 196 99 119 15 10 308 325 9 1 0,42 0,43

Totalt 754 767 305 330 84 65 1143 1162 36 20 0,41 0,40

SOU 1972:20

Tabell A4.5d Andel elever som under år 1969 fått böcker i present ett visst antal gånger.

Aldrig Några ggr/år Mer än Totalt Okodat Artif medel- lg/mån värde

Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk Fl Pk Fl Kirseberg Årskurs 3 6 3 48 50 4 17 58 70 3 0 0,97 1,20 6 10 3 62 73 4 4 76 80 3 2 0,92 1,01 9 17 9 50 73 1 0 68 82 5 2 0,76 0,89 Totalt 33 15 160 196 9 21 202 232 11 4 0,88 1,03 Oxhagen Årskurs 3 2 1 26 27 3 4 31 32 0 0 1,03 1,09 6 1 0 22 23 0 1 23 24 O 0 0,96 1,04 9 1 1 14 18 0 0 15 19 0 1 0,93 0,95 Totalt 4 2 62 68 3 5 69 75 0 1 0,99 1,04 Skärholmen Årskurs 3 18 5 178 157 22 22 218 184 3 2 1,02 1,09 6 5 3 174 186 6 11 185 200 4 1 1,01 1,04 9 9 2 71 79 0 0 80 81 5 0 0,89 0,98 Totalt 32 10 423 422 28 33 483 465 12 3 0,99 1,04 Skellefteå Årskurs 3 2 3 92 83 7 11 101 97 0 1 1,05 1,08 6 6 1 93 100 4 4 103 105 2 2 0,98 1,03 9 8 5 94 112 2 5 104 122 1 1 0,94 1,00 Totalt 16 9 279 295 13 20 308 324 3 4 0,99 1,03 Jörn : Årskurs 3 l 1 18 29 2 3 21 33 1 0 1,05 1,06 1 6 5 2 23 21 2 0 30 23 0 0 0,90 0,91 i 9 9 1 29 17 0 0 38 18 1 0 0,76 0,94 , Totalt 15 4 70 67 4 3 89 74 2 0 0,88 0,99 i 1 Summa 1 Årskurs 3 29 13 362 346 38 57 429 416 7 3 1,02 1,11 i 6 27 9 374 403 16 20 417 432 9 5 0,97 1,03 1 9 44 18 258 299 3 5 305 322 12 4 0,87 0,96 , Totalt 100 40 994 1 048 57 82 1 151 1 170 28 12 0,96 1,04

660 SOU 1972:20

Tabell A4.5e Andel elever som under år 1969 lånat böcker i skolbibliotek ett visst antal gånger.

Aldrig

Några ggr/år Mer än Totalt Okodat Artif medel— värde

Fl Pk F 1 Pk Fl Pk Fl Pk Fl

Pk Fl Pk

Kirseberg

Årskurs 3 6 13 13 10 39 43 58 66 3 4 1,57 1,45 6 15 22 32 28 27 30 74 80 5 2 1,16 1,00 9 54 47 13 28 5 7 72 82 1 2 0,32 0,51 Totalt 75 82 58 66 71 80 204 228 9 8 0,98 0,99 Oxhagen Årskurs 3 3 0 8 3 20 29 31 32 0 0 1,55 1,91 6 0 O 4 3 19 21 23 24 0 0 1,83 1,88 9 2 3 12 9 1 8 15 20 0 0 0,93 1,25 ; Totalt 5 3 24 15 40 58 69 76 o 0 1,51 1,72 : Skärholmen Årskurs 3 42 27 89 55 86 101 217 183 4 3 1,20 1,40 6 25 17 89 85 72 97 186 199 3 2 1,25 1,40 9 33 29 41 42 9 10 83 81 2 0 0,71 0,77 1 Totalt 100 73 219 182 167 208 486 463 9 5 1,14 1,29 Skellefteå Årskurs 3 1 1 6 5 94 91 101 97 0 1 1,92 1,93 6 10 1 35 32 60 74 105 107 0 0 1,48 1,68 9 37 25 54 56 13 40 104 121 1 2 0,77 1,12 Totalt 48 27 95 93 167 205 310 325 1 3 1,38 1,55 Jörn Årskurs 3 2 1 6 4 11 28 19 33 3 0 1,47 1,82 6 2 1 14 1 13 20 29 22 1 1 1,38 1,86 9 6 0 23 5 10 13 39 18 0 0 1,10 1,72 Totalt 10 2 43 10 34 61 87 73 4 1 1,28 1,81 Summa Årskurs 3 54 42 122 77 250 292 426 411 10 8 1,46 1,61 6 52 41 174 149 191 242 417 432 9 5 1,33 1,47 9 132 104 143 140 38 78 313 322 4 4 0,70 0,92 Totalt 238 187 439 366 479 612 1 156 1 165 23 17 1,21 1,36

SOU 1972:20

TabellA4.5f Andel elever som under år 1969 lånat böcker från annat bibliotek än skolbibliotek ett visst antal gånger.

Aldrig Några ggr/år Mer än Totalt Okodat Artif medel- lg/mån värde

Pk Fl Pk Pk Fl Pk Fl

Pk Fl Pk Fl

Kirseberg

Årskurs 3 17 17 21 15 17 32 55 64 6 6 1,00 1,23 6 26 17 27 33 21 31 74 81 5 1 0,93 1,17 9 26 29 40 42 6 13 72 84 1 0 0,72 0,81 Totalt 69 63 88 90 44 76 201 229 12 7 0,88 1,06 l Oxhagen ! Årskurs 3 10 7 10 8 11 17 31 32 0 0 1,03 1,31 6 9 0 10 8 4 16 23 24 0 0 0,78 1,67 9 2 4 8 11 5 5 15 20 0 0 1,20 1,05 Totalt 21 11 28 -27 20 38 69 76 0 0 0,99 1,36 Skärholmen Årskurs 3 103 55 54 45 62 84 219 184 2 2 0,81 1,16 ; 6 70 71 68 69 48 61 186 201 3 0 0,88 0,95 , 9 45 28 29 31 8 20 82 79 3 2 0,55 0,90 3 Totalt 218 154 151 145 118 165 487 464 8 4 0,79 1,02 ' Skellefteå Årskurs 3 43 31 36 24 20 42 99 97 2 1 0,77 1,11 6 38 29 36 54 31 23 105 106 0 1 0,93 0,94 = 9 46 44 33 49 25 27 104 120 1 3 0,80 0,86 , Totalt 127 104 105 127 76 92 308 323 3 5 0,83 0,96 * l Jörn l Årskurs 3 15 13 2 8 3 12 20 33 2 0 0,40 0,97 6 12 4 9 8 8 11 29 23 1 0 0,86 1,30 ) 9 21 8 10 6 5 4 36 18 3 0 0,56 0,78 , Totalt 48 25 21 22 16 27 85 74 6 0 0,62 1,03 , 1 Summa , Årskurs 3 188 123 123 100 113 187 424 410 12 9 0,82 1,16 , 6 155 121 150 172 112 142 417 435 9 2 0,90 1,05 , 9 140 113 120 139 49 69 309 321 8 5 0,71 0,86 , 1

Totalt 483 357 393 411 274 398 1150 1166 29 16 0,82 1,04

SOU 1972:20

Tabell A4.5g Andel elever som under år 1969 lånat böcker av kamrater ett visst antal gånger.

Aldrig Några ggr/år Mer än Totalt Okodat Artif medel-

lg/mån värde

Fl Pk Pk Fl Pk Fl Pk Fl

Kirseberg

Årskurs 3 34 28 13 19 12 21 59 68 2 2 0,63 0,90 6 31 5 33 40 9 37 73 82 6 0 0,70 1,39 9 40 17 30 52 3 13 73 82 0 2 0,49 0,95 Totalt 105 50 76 111 24 71 205 232 8 4 0,60 1,09 Oxhagen Årskurs 3 12 12 13 7 6 13 31 32 0 0 0,81 1,03 6 11 0 11 9 1 14 23 23 0 1 0,57 1,61 9 3 2 11 11 l 6 15 19 O 1 0,87 1,21 Totalt 26 14 35 27 8 33 69 74 0 2 0,74 1,26 Skärholmen Årskurs 3 125 72 59 59 33 54 217 185 4 1 0,58 0,90 6 65 15 99 72 20 114 184 201 5 0 0,76 1,49 9 39 8 41 54 3 18 83 80 2 1 0,57 1,13 Totalt 229 95 199 185 56 186 484 466 11 2 0,64 1,20 Skellefteå Årskurs 3 47 29 34 31 19 37 100 97 1 1 0,72 1,08 6 23 7 60 51 21 49 104 107 1 0 0,98 1,39 9 40 9 51 77 12 35 103 121 2 2 0,73 1,21 Totalt 110 45 145 159 52 121 307 325 4 3 0,81 1,23 Jörn Årskurs 3 11 16 8 13 1 4 20 33 2 0 0,50 0,64 6 11 3 11 9 8 11 30 23 0 0 0,90 1,35 9 16 2 17 10 5 6 38 18 1 0 0,71 1,22 Totalt 38 21 36 32 14 21 88 74 3 0 0,73 1,00 Summa Årskurs 3 229 157 127 129 71 129 427 415 9 4 0,63 0,93 6 141 30 214 181 59 225 414 436 12 1 0,80 1,45 9 138 38 150 204 24 78 312 320 5 6 0,63 1,13 1

SOU 1972:20

Tabell A4.5h Andel elever som under år 1969 läst böcker som fanns hemma ett visst antal gånger.

Aldrig Några ggr/år Mer än Totalt Okodat Artif medel- lg/ mån värde

Pk Fl Pk Fl Pk F 1

Pk Fl Pk Fl Pk Fl

Kirseberg

Årskurs 3 2 1 13 9 42 56 57 66 4 4 1,70 1,83 6 9 3 27 27 41 49 77 79 2 3 0,90 1,58 9 11 9 36 44 22 29 69 82 4 2 1,16 1,24 Totalt 22 13 76 80 105 134 203 227 10 9 1,41 1,53 , , Oxhagen Årskurs 3 2 1 7 5 22 26 31 32 0 0 1,65 1,78 6 3 0 9 10 11 14 23 24 O 0 1,35 1,58 9 1 1 9 7 5 12 15 20 O 0 1,27 1,55 Totalt 6 2 25 22 38 52 69 76 0 0 1,46 1,66 Skärholmen Årskurs 3 22 4 50 29 148 152 220 185 1 1 1,57 1,80 , 6 11 9 71 69 105 121 187 199 2 2 1,50 1,56 9 11 6 43 33 29 42 83 81 2 0 1,22 1,44 Totalt 44 19 164 131 282 315 490 465 5 3 1,49 1,64 Skellefteå Årskurs 3 1 1 22 16 77 81 100 98 1 0 1,76 1,82 6 3 3 41 40 59 63 103 106 2 1 1,59 1,57 9 12 10 57 65 36 48 105 123 0 0 1,23 1,31 Totalt 16 14 120 121 172 192 308 327 3 1 1,51 1,54 Jörn Årskurs 3 0 O 6 8 14 25 20 33 2 0 1,70 1,76 6 3 1 16 16 11 6 30 23 0 0 1,27 1,22 , 9 6 0 18 9 14 9 33 18 1 0 1,21 1,50 , Totalt 9 1 40 33 39 40 88 74 3 0 1,36 1,53 i Summa , Årskurs 3 27 7 98 67 303 340 428 414 8 5 1,64 1,80 , 6 29 16 164 162 227 253 420 431 6 6 1,47 1,55 9 41 26 163 158 106 140 310 324 7 2 1,21 1,35 , Totalt 97 49 425 387 636 733 1 158 1 169 21 13 1,47 1,59 ,

SOU 1972:20

Män, ålder Kvinnor, ålder

0—12 13—18 19—29 30—39 40—66 0—12 13—18 19—29 30—39 40—66

Kirseberg

Svensk skönlitt. 1 8 8 8 16 4 19 12 11 19 Utländsk skönlitt., översatt 4 12 27 27 35 2 17 27 24 34 Utländsk skönlitt.,

original — 1 — 6 3 —— 1 3 — 2

Barn— 0 ungdomslitt. 80 32 11 30 3 85 52 30 39 11 Humanistisk facklitt. 4 11 27 14 23 3 10 17 11 18 Teknisk facklitt. 12 36 27 15 21 6 12 11 17 16 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Ant. län i urvalet 143 111 125 96 208 223 133 139 144 208

Oxhagen

Svensk skönlitt. 2 12 15 25 30 4 16 22 17 25 Utländsk skönlitt., översatt 4 12 46 20 47 1 18 20 19 35 Utländsk skönlitt.,

original —— — — — 4 — 2 1 1 2

Barn- 0 ungdomslitt. 71 47 6 28 7 90 50 41 48 18 Humanistisk facklitt. — 13 15 15 9 3 5 7 9 11 Teknisk facklitt. 22 17 18 11 4 3 10 9 5 8 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Ant. lån i urvalet 121 63 75 110 55 260 126 291 297 127

Skärholmen

Svensk skönlitt. — 6 18 22 19 — 15 26 20 35

Utländsk skönlitt.,

översatt 2 6 26 21 36 — 14 31 27 35

Utländsk skönlitt.,

original l — 1 2 2 — 3 2 1 —

Barn- 0 ungdomslitt. 91 30 11 19 12 90 48 24 32 13 Humanistisk facklitt. 2 21 30 16 19 4 9 12 13 11 Teknisk facklitt. 4 36 15 20 12 6 11 6 8 6 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Ant. lån i urvalet 140 58 88 96 119 229 94 188 195 150

Skellefteå

Svensk skönlitt. — 10 17 18 42 1 11 21 18 42

Utländsk skönlitt.,

översatt — 16 19 21 27 — 24 22 21 27

Utländsk skönlitt.,

original —— 2 — — 1 — 1 2 — 1

Barn- 0 ungdomlitt. 85 39 5 36 10 90 40 14 36 10 Humanistisk facklitt. 3 10 32 14 16 2 15 27 14 16 Teknisk facklitt. 11 24 28 11 5 6 7 14 11 5 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Ant. lån i urvalet 102 146 124 118 121 238 167 121 146 134

Jörn Svensk skönlitt. 6 12 21 17 24 7 17 37 30 43 Utländsk skönlitt., översatt 1 19 26 18 24 — 16 17 10 21 Utländsk skönlitt.,

original 1 — — — — — — 1 — —

Barn- 0 ungdomslitt. 64 46 18 47 25 89 56 38 43 21 Humanistisk facklitt. 4 5 18 11 10 1 5 5 4 10 Teknisk facklitt. 24 18 16 7 17 4 7 3 13 5 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Ant. lån i urvalet 121 161 33 108 166 195 307 89 133 286

Bilaga B Formulär för intervjuerna med ett stickprov ur den vuxna befolkningen i de fem undersöknings- områdena i november—december 1969

SHB llllllllllll ElNlHllHYHlN

UTREDNINGSINSTITUTET Gatuadress Linnégatan 87 Postadress Fack. 102 60 STOCKHOLM 27

Telefon 08 - 63 05 60

L I T T E R A T U R U N D E R S Ö K N I N G E N ,

Malmö Örebro

Stockholm Skellefteå

U'l-ÄKNN—l

Jörn

a-sCED Ute-nr

6 1 Man

2 Kvinna

7—8 [11 Födelseår ...... ....

till kl .......... Intervjudatum ..../.... 1969

8011197220

9

1 2 3 4

Fråga 1 Först skulle jag vilja fråga vilket civilstånd Ni har.

GIFT (SAMMANBOENDE) OGIFT FRÅNSKILD ÄNKLING/ÄNKA

__________.______4_________________________________—____________________

Fråga 2 Vill Ni så ange födelseår och ställning i hushållet; för alla hushållsmedlemmar.

ANTECKNA FÖDELSEÅR ocn KODA STÄLLNING I HUSHÅLLET RADVIS

Tablå 2 ___—___— Person Födel— Ställning i hushållet nr seår ___—— Hushålls- Make/maka Barn Annan förestån- till hus— till hus— dare hållsföre- före- hålls— , ståndare gående medlem ___—___— 10-11 12 Ip ........ 1 2 3 4 |_— 13-14 15 1 ........ 1 2 3 4 P+ 16-17 18 2 ........ 1 2 3 4 19-20 21 3 ........ 1 2 3 4 22—23 24 4 ........ 1 2 3 4 25-26 27 5 ........ 1 2 3 4 i V"'"'" , 28-29 30 6 ........ 1 2 3 4 __1 31-32 ,___33 7 1 2 3 4 34-35 36 8 . . . . . . . . 1 2 3 4 __ w-x » 9 ........ 1 2 3 4 40—41 142 10 H...... 1 2 3 4 Fråga 3 Hur många rum har Ni och har Ni kök eller kokvrå? 43 VILLA MED .... . RUM OCH KÖK

SOU 1972:20

mmåkNM—l

RADHUS (KEDJEHUS, PARHUS) MED ..... RUM ocn KÖK LÄGENHET MED ..... RUM ocn KÖK

LÄGENHET MED ..... RUM ocn KOKVRÅ

INNEBOENDE

ANNAN BOSTAD

___—m_—

_3_

Jag skall nu nämna några olika aktiviteter som man kan ägna sig åt på fritiden. Skulle Ni för varje aktivitet som jag nämner vilja ange hur ofta Ni har sysslat med den aktiviteten under de senaste 12 månaderna. Skulle Ni vilja svara med alternativen som står på det här kortet.

[ ÖVERLÄMNA SVARSKORT 1. VISA TIDNINGSLISTAN.

Hur många dagar har Ni (ALTERNATIV ENL TABLÅ 4) under de senaste 12 månaderna?

Tablå 4

____.____.____________________________________________________________________________________4 Irlgonltornntiv Antal duger under Året

340- 300— 100— 52- 24. 12- 4- 1- 0 Vet 01 mer 339 299 99 51 23 11 3 01 (Varje (ls-tu (2 dag 1 (1 ting i (2 a.; (1 dag (4 dag (1 dag (Ald- dag) varje veckan) veckan) i nån) i nån) under under rig) dns) året) året) _________________________________________._____________________________________________________ 44-45 1. sin pA bio 08 07 06 05 04 03 02 01 00 98

2. lya-unt på radio uppnirklant nn- dor ninlt 15 min 46-47 i ltrlek 08 07 06 05 04 03 02 01 00 98

3. lott på TV upp- nirklnnt under linnt 15 nin 411-49 1 utraelr 08 of] 06 05 04 03 02 01 00 90

(. lönt veckotid- ningar linlt 15 nin i sträck. 7111 veckotid- ningnr räkan! sådana tidning- nr son Alleru, Vicke-journalen, Tekniklnl Värld

Inn oeknl Vi och 50-51 IcA—lrurtun 08 07 06 05 04 03 02 01 00 90

5. lönt tidukriftor ninlt 15 nin i 52-53 sträck 08 07 06 05 04 03 02 01 00 98

6. list dngltid- ningar linet 15 54-55 nin 1 utr-ack 08 07 06 05 04 03 02 01 00 90

7. litt lkönlittc- rntur ninst 15 nin 1 strick. Till skönlitte- ratur riknnl ro- nnnor, novellunn- , ling-r och dikter 56-57 i förut: hund 08 07 06 05 04 03 02 01 00 98

__.__________________&________._________________.______.._._._.__.___________.___..__._____.______—_______.____________

SOU 1972:20

; 58-59 9. 60-61 10. 62-63 11. ) I 1 64—65 12. 66-67 13. 60.69 14. 70-71 15. 72-73 16. 74-75 17.

SOU197220

Tablå 4 (forts)

Frigeelternntiv 340- 300- el ner 339 deg) varje das)

liet facklit— teratur linet 15 nin 1 ltriek. Till fsckllttere- tur räknse ellt son inte är skönlitte-

ratur 08 07 gitt pl tentor, besök på revyer etc sedrlknns 08 07 gått pl koneer- ter, även pop- plnr och jus- konserter ned- räknee 08 07

spelnt nlgot lnsikinstrnnent

eller upp-Krk- esnt lyeenst pA gren-ofnn, bund- spelere linet 15 sin i sträck, Även deltagande & körsång ned- räknes 08 07

tecknet eller Ill.! 1 linet 15 lin i sträck 08 07

.it: pl ensler eller konstut-

ställning" 08 (” gltt pl biblio- tek 08 07 ignet tr lt

snickerierbete,

netnllslöjd el— ler liknande aktivitet 08 07

Sunet lr lt hnnderbete 1 ninet 15 ein i strict 08 07

ignet lr lt trid- gårdssrbete i linet 15 sin 1 strlck 08

Antal ångar under Året

100-

299

(Varje (listen (2 deg 1 (1 deg 1 (2 de; (1 de; (4 dag (1 de; (Ald-

i nån) i nln) under under rig) Året) året)

veckan)

06

06

06

06

06

06

52- 99

veckan)

05

05

05

05

05

05

05

05

24- 51

04

04

04

04

04

04

04

04

04

12- 23

03

03

03

03

03

03

03

03

03

4- 11

1- 3

10-11

12-13 14-15

16-17

18-19

20.21

22-23

24-25

26-27

28-29

Prlgeelternltiv Tablå 4 (forts)

yu-

el ler (Varje

dec)

18. ägnat Er &: nå-

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

gon sallarhobby i linet 15 nin i sträck

eyeelat led fillning, foto— grlfering, frea-

kallning e 0 i linet 15 lin i sträck

08

08

besökt reetaurang, diskotek eller annan offentlig lokal för att äta eller dansa

eysslat led ale— törteater spelat bingo

spelat schack, bridge eller liknande säll- lkapsspel

aktivt eyeelat med eport eller idrott, även träning räknas

gått på ldrotts-

evenennng lol åskådare

pronenerat eller strövat i skog och lark till fots

gjort bilprome- nader eller sysslat led bi- lar minst 15 lin i sträck

rott, seglat, åkt latorbåt eller syeelat led båtar linet 15 lin i sträck

jaget eller fiskat

08

08

08

08

08

08

06

08

00 _______________.__L______________.______________________________..___________________________________

300- 339 (lästen varje dne)

07

07

07

07

07

Antal dagar under året

.100_ 299 (2 dag i (1 dag i (2 dag (1 dag

veckan)

06

06

06 06

06

06

06

06

06

06

06

H- %

veckan)

05

05

05

05

05

05

%

05

05

05

%

24— 12— 51 23 i nån) 1 nån)

04

04

04

04

04

04

04

04

04

04

04

03

03

03

03 03

03

03

03

03

03

03

03

SOL1197220

4- 1- 0

11 3

(4 dag (1 dag (Ald— nndcr under rig) året) året)

02 01 00 02 01 00 02 01 00 02 01 00 02 01 00 02 01 00 02 01 00 02 01 00 02 01 00 02 01 00 02 01 00 02 01 00

______________—___________________.________________________—____________________

98 98

. | 4 1 1 4

30-31

32—33

34-35

36—37

Fråga 5

9—” L L__ 40-41 I 41-43)

44-45

46-47 | 40-49 |

Fråga 6

50 1

SOU197220

Tablå 4 (forts)

Frågealternativ yo-

el ler (Varje (Ii-tan (2 dag i (1 dag 1 (2 dag (1 dag (4 dag (1 dag (Ald—

ha)

___.__________________________________________________________________________________________

30. gltt i kyrkan eller annan religiös eee- llngelokal 08

31. deltagit i etn- diecirkel eller bevletet före- drag eller föreläsning 00

32. deltagit i före—

ninge- eller etyreleeslllan- tride, även kollunalt upp- drag ledriknne 08

33. varit verksaa

lol nngdons- ledare, scout- ledare 0 d 08

Hur många timmar

intel dagar under Året

300- 100- 52- 24- 12- 4- 1- 0 339 299 99 51 23 11 3

varje ded

veckan) veckan) i aln) i lin) under under rig)

Året) året)

07 06 05 04 03 02 01 00 07 06 05 04 03 02 01 00 07 06 05 04 03 02 01 00 07 06 05 04 03 02 01 00

per vecka brukar Ni se på TV/lyssna på radion

uppmärksamt/läsa ..... (ALTERNATIV ENL NEDAN)?

TV radio

dagstidningar

veckotidningar (VISA LISTA)

tidskrifter (VISA LISTA)

böcker,

ej kurs— och skolböcker

Har Ni läst i någon bok under de senaste 14 dagarna? Räkna inte in Skolböcker och kurslitteratur.

JA

2_ NEJ ———ä-fråga 11

Fråga 7 b

STÄLL FRÅGORNA 7—10 OM JA PÅ FRÅGA 6

Vilka böcker har Ni läst i? Kan Ni ange titel och författare? (Kan Ni ange vad den handlar om så kanske vi kan komma på vilken bok det är.)

ANTECKNA I TABLÅ 7, UTVIKNINGSBLADET SIST I FORMULÄRET

STÄLLES FÖR VARJE BOK IP NÄMNER

Hur många timmar har Ni ungefär ägnat åt den boken under de senaste fjorton dagarna?

ANTECKNA I TABLA 7, UTVIKNINGSBLADET SIST I FORMULÄRET

Fråga 8 På vilket eller vilka sätt har Ni fått kunskap om de olika böckerna (boken) som Ni har läst i under de senaste fjorton dagarna? Om Ni har hört talas om någon bok på flera sätt så nämn samtliga sätt. På vilka sätt har Ni fått reda på att ..... (BOK ENL TABLÅ 7) fanns?

2345670

nox en 1 1 |

51-5. LLLLJ_LJ_J nox NR 2 59.55 LLLLLILLI nox nn 3 67-7. L_l_J_l_l_J_l_l_l

BOK nn 5

1... I_LJ_J_J_J_LJ_I nox NR 6 22-29 I BOK en 7 30-37 L_l_L_LJ_L_LlJ nor IR s

38-45 1 ] _|.__|.__)_|_|__|_ ) nox en 9 46-53 I | | Box nn 10

54-61 ) )

LÄS VID BEHOV SAMTLIGA FRÅGEALTERNATIV. KODA RADVIS 1 ELLER 2 FÖR VARJE BOK OCH FÖR VARJE FRÅGEALTERNATIV I MARGINALEN. ALT ' ' JA

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

= 1 NEJ = 2

GENOM ANNONS I TIDNING ELLER ANNAN REKLAM

GENOM RECENSION ELLER ANNAN ARTIKEL I TIDNING ELLER TIDSKRIFT

I TV ELLER RADIO I BOKHANDELS SKYLTFÖNSTER ELLER INNE I BOKHANDEL

I PRESSBYRÅ, KIOSK, VARUHUS ELLER LIKNANDE FÖRSÄLJNINGS— STÄLLE

AV ANHÖRIGA ELLER BEKANTA ELLER SOM MEDLEM I BOKKLUBB ELLER LÄSECIRKEL

PÅ BIBLIOTEK — HITTADE DEN SJÄLV ELLER FICK TIPS AV BIBLIOTEKARIE

ANNAT SÄTT

SOU 1972:20

Hur fick Ni tag i de olika böckerna (boken) Ni läst i under de senaste fjorton dagarna? Har Ni köpt, fått i present, lånat eller fått tag i dem (den) på annat sätt? Hur fick Ni tag i ..... (BÖCKER ENLIGT TABLÅ 7)? STÄLL FÖLJDFRAGOR ENLIGT NÅGOT AV FÖLJANDE ALTERNATIV ALLT EFTER IPS SVAR

Var köpte Ni den? Var (av vem) lånade Ni den?

SKRIV KODSIFFRA SOM SVARAR MOT DET ALTERNATIV IP NÄMNER I MARGINALEN FÖR VARJE BOK

JAG KÖPTE DEN

62-63 nox NR 1 01 I BOKHANDEL

02 I PRESSBYRAN ELLER ANNAN KIOSK 64-65 BOK NR 2

03 I PAPPERSHANDEL, PA VARUHUS ELLER LIKNANDE FÖRSÄLJNINGS- STALLE 66-67 BOK NR 3

04 I ANTIKVARIAT

n-w mxnn4 05 PA POSTORDER

06 GENOM BOKKLUBB ELLER LÄSECIRKEL 70-71 BOK NR 5

07 PA ANNAT SÄTT

__| __| _1_l __l 72—73 ... " 6 ——J 0. JAG mcx DEN I MEAT (WT)

_LJ LLJ |_LJ

JAG LÅNADE DEN

7$7750xNRa 09 PÅ BIBLIOTEK 10 HOS BOKUTHYRARE

11 AV BEKANTA ELLER ANHÖRIGA

12 JAG HADE TILLGÅNG TILL DEN GENOM LÄSECIRKEL

13 BOKEN FANNS BLAND BöOKERNA HEMMA OCH JAG KAN INTE SÄGA HUR DEN FÖRVÄRVATS

14 ANNAT SÄTT

ANGE HUR ......e.......6.....-...o...............-......

eee-eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeaeeeeeeaeeeeeeeeeeeeae

SOU 1972:20

43

10-11 sor IR 2 12-13 nox en 3 14-15 nox en 4 16-17 nox IR 5 10—19 BOK IR 6 20-21 sor IR 7 22-23 BOK nu 0 24-25 eox NR 9

26—27 BOK NR 10

20 BOK nn 1 29 BOK nn 2 30 BOK en 3 31 BOK HR 4 32 Box NR 5 33 BOK NR 6

34 BOK lill 7

35 nox NR 0 35 Box NR 9

37 BOK IR 10 Fråga 10 a 8-9 BOK IR 1 |

LM Lu LM

EEEEEE

Fråga 10 b

EEEEEEEEEC

STÄLL FRAGORNA 10 a—c OM IP KÖPT NÅGON Av BÖCKERNA I TABLA 7

Vad kostade de olika böckerna (boken) har köpt?

SKRIV KODSIFFRA I MARGINALEN FÖR DE BÖCKER SOM IP KÖPT 01 - 4:99 02 5:00 - 9:99 03 10:00 - 19:99 04 20:00 - 24:99

05 25:00 - 34:99

06 35:00 — 44:99 07 45:00 - 54:99 64:99

Vilken typ av bok var det? Var det pocketbok eller annan typ av bok? (BÖCKER SOM IP KÖPT)

POCKETBOK

1

ANNAN BOK

2

VET EJ

5

SOU197220

Fråga 10 c

38 BOK NR 1

BOK NR 2

BOK NR 3 BOK NR 4

BOK NR 5

43 Box NR 6 [___J 44 Box NR 7 |__] 45 RON NR 8 (_| 46 BOK NR 9 [_J 47 Box NR 10 |__)

Fråga 10 d

48 Box NR 1 49 Box NR 2 50 BOK NR 3 51 Box NR 4 52 Bor NN 5 53 Box NR 6

54 Box NR 7

55 BOK NR B

EEEEEEEEC

56 BOK NR 9

|:

5011197220

(BÖCKER SOM IP KÖPT) 1 HÄFTAD 2 INBUNDEN

3 VET EJ

STÄLLEs FÖR DE BÖCKER SOM IP HAR LANAT PA BIBLIOTEK ENL FRÅGA 9

Vilken av bibliotekets utlåningsmöjligheter använde Ni då Ni lånade boken?

Var det

1 lån i bibliotekets lokal

2 genom bokbussen

3 på vandringsbibliotek

4 genom boken-kommer—verksamheten

5 VET EJ Vilken typ av band var det? Var den häftad eller inbunden?

LÄST

m . _ a & d & 4 d 4 d 4 d 4 &

W

72 73 74 H % W i J 4 J J d & .

Fråga 11

E% VET

LAST EJ 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3 2 3

Jag skulle så vilja fråga vilke tiger av böcker Ni har läst under de senaste 12 månaderna.

Om Ni är osäker på vilken boktyp en viss bok skall räknas till ber jag Er ange bokens titel eller innehåll.

Räkna även in de böcker Ni tidigare har nämnt att Ni läst.

Med läst menar vi att Ni skall ha läst minst en timme i boken.

ÖVERLÄMWA SVARSKORT 2

Har Ni läst någon eller några (BOKTYPER ENL NEDAN) under de senaste 12 månaderna?

KODA I MARGINALEN FÖR VARJE BOKTYP. OM DU TVEKAR INFÖR BOKTYP ANGE BOKENS TITEL OCH FÖRFATTARE/INNEHÅLL UNDER ANM.

1. Detektivromaner

2. Äventyrsromaner, agentromaner, science fiction o d 3. Andra romaner

4. Novellsamlingar

5. Diktsamlingar

6. Skådespel (pjäser)

7. Barnböcker

8. Ungdomsböcker

9. Böcker om konst, litteratur, teater, musik

10. Religiösa böcker och böcker om religion och filosofi 11. Reseskildringar

12. Resehandböcker

13. Historiska och arkeologiska fackböcker, ej historiska romaner

14. Memoarer och biografier 15. Böcker om psykologi, uppfostran och undervisning 16. Samhällsvetenskapliga och politiska böcker, debattböcker

17. Tekniska och naturvetenskapliga böcker

18. Hobbyböeker, böcker om sport och idrott

19. Kåserier

' 20. Böcker om medicin och hälsovård

ANM: ........................................................

o...-coon..nu-...-o-once...-oooooc-noooooo-o...-ooocoooooono-

ooo.cco.ooo-..oc-...-.c.-o.o-oo....uooooc...-...o-ooonnonno-u

oc...-ooo-ooouocoo.|n-.onuo-ooo.no...-oooo-uocuonoo...-.co.c-

c-oo...ooo-.ooo-oonuooocuouc.non-ooouo-c...-nono-nooo.uno...-

SOLJI972£O

Fråga 12 & Har Ni läst någon bok av följande författare eller ur följande serier under de senaste 12 månaderna?

ÖVERLÄMNA SVARSKORT 3

Har Ni läst någon bok av (i) ..... (FÖRFATTARE/SERIER ENL TABLÅ 12) under de senaste 12 månaderna?

KODA SVAREN I KOL A

Fråga 12 b OM IP LÄST FÖRFATTAREN ELLER SERIEN:

Kommer Ni ihåg titeln på denna bok? Om Ni minns mer än en, nämn den Ni sist läste.

MARKERA MED KRYSS (x) OM IP NÄMNER TITEL

Fråga 12 c OM IP LÄST FÖRFATTAREN ELLER SERIEN: På vilket sätt fick Ni tag i den här boken?

KODA SVARET I KOL B STÄLL VID BEHOV FÖLJDFRÅGOR ENL.RUBRIKERNA I KOL B

SOU 1972:20

Lari Ahlin Bo Balders-on lunhnttnn-loricn Gunn-r lkolöf

Sven Fagerbnrg

Bill och Bon-llricu Por Andcrl Tog-lltröl Llrl Purcell

Pinkii från Hlou Hari. Lung

Olle Hedborg

Ivar Lo Johann-on

Åke Ort-ark

Siggi Stark

Artnr Lundkvist Succörolennn ur Aller- Stio; Trenter

Herbert Tinluton Chell-lorion

Alice Lyttkonu

Iljkou Johan-lan Vilhcl- labor;

Kull. Anka Packet Gör-n Pull

Jun lyrdal

Vic Sun.-non

Klrlck 1-11

Llru Gyllonltcn

NNNNNNM

&

uuwuuuuuuwwuwuwuuuwwuuuuuuuu

[01 B Iurvlrvllitt

Linn! pl Llnut bibliotek privat bok-

rum 1 löpt i "| 6111; handel handel

uuuuwuuuuwuuuuuuuuuuuwuuuuuu

SOU 1972:20

lll.— cirkol klubb

wuxuu-mmmmmmmmmmmmmwmmmmmmummu

Via bok-

mammmmmmmmmmmmmmmmmo—mmnmo—mmm

Ann-t llt!

QQQQQQ—IQQQQQQQQQ—lq—I—IQQQQ

&,

QQQ

Vet OJ

GOGOOOGG

Vilka av stadsbibliotekets utlåningslokaler ligger närmast Er bostad?

IP KÄNNER TILL VAR UTLANINGSLOKALEN FINNS IP KÄNNER EJ TILL VAR UTLÅNINGSLOKALEN FINNS

BERÄTTA FÖR IP VAR DEN NÄRMASTE UTLÄNINGSLOKALEN ÄR BELÄGEN OM IP EJ KÄNNER TILL DET

Om Ni hade ärende till stadsbibliotekets närmaste utlånings- lokal, hur skulle Ni (i de flesta fall) ta Er dit? TILL FOTS MED CYKEL MED BUSS ELLER SPÅRVAGN MED MOPED, VESPA ELLER MOTORCYKEL MED BIL PÅ ANNAT SÄTT VET EJ

63

NIONWÖWM—l

Hur lång tid tar det för Er att komma till stadsbibliotekets närmaste utlåningslokal från Er bostad med det fortskaffnings— medel Ni vanligen använder? - 9 MIN 10—19 MIN 20-29 MIN 30-49 MIN 50—59 MIN 60 MIN- VET EJ

1 &

dam-puma

Har Ni besökt eller varit inne i stadsbiblioteket under de senaste 12 månaderna? Vill Ni svara med något av de här alternativen.

VISA SVARSKORT 1

Fråga 16

6546 08 Varje dag (340-360 dagar) 07 Nästan varje dag (300-339 dagar) os 2 dagar i veckan (100—299 dagar) 05 1 dag i veckan ( 52- 99 dagar) 04 2 dagar i månaden ( 24- 51 dagar) 05 1 dag i månaden ( 12- 23 dagar) 02 4 dagar under året ( 4— 11 dagar) 01 1 dag under året ( 1- 3 dagar) 00 Aldrig

VET EJ

SOU 1972 :20

Har Ni någon gång under de senaste 12 månaderna haft kon— takt med ett stadsbibliotek på annat sätt än vid besök, t ex fått upplysningar eller beställt böcker per telefon eller lånat från vandringsbibliotek.

JA

STÄLLS TILL IP SOM BESÖKT BIBLIOTEKET MINST EN GÅNG ENL FRÅGA 16

I vilket sammanhang besöker Ni oftast biblioteket? Är det .....

68 oftast i samband med färd till eller från arbetet eller skola

oftast i samband med uträttning av andra ärenden eller enbart i syfte att besöka biblioteket

i VET EJ )

." . . _, _____ -.. ______. _. ____________ _ !

Fråga 19

Ufo-l

&

STÄLLS TILL IP SOM BESÖKT BIBLIOTEKET MINST EN GÅNG UNDER ÅRET ENL FRÅGA 16 ELLER SVARAT JA PÅ FRÅGA 17

Jag kommer nu att nämna några olika sätt att utnyttja biblioteket, och jag skulle vilja veta om Ni har gjort just det som jag nämner någon eller några gånger under de senaste 12 månaderna.

Har Ni ..... (ALTERNATIV ENL NEDAN) på stadsbiblioteket under de senaste 12 månaderna? KODA SVAREN I MARGINALEN Ja Nej Vet , ej 1 69 1 2 3 1. lånat böcker åt Er själv 70 1 2 3 2. lånat böcker åt andra 71 1 2 3 3. läst böcker i läsesalen 72 1 2 3 4. lånat grammofonskivor 73 1 2 3 5. lånat andra media 74 1 2 3 6. skaffat en upplysning 75 1 2 3 7. läst tidningar 76 1 2 3 8. läst tidskrifter 7 1 2 3 9. lyssnat på musik ' [; 1 2 3 10. sett på utställning : 7 1 2 3 11. hört föredrag och debatter & 1 2 3 12. använt biblioteket som studielokal 9 1 2 3 13. sett film 10 1 2 3 14. sett teater 11 1 2 3 15. använt bibliotekets läsapparater ! 12 1 2 3 16. använt biblioteket som träffpunkt, spelat schack e d ! 13 1 2 3 17. avlämnat eller hämtat barn i biblioteket

SOIJ197220

Jag skall nu läsa upp några påståenden, som man kan ha olika åsikter om. Får jag be Er att för varje påstående tala om Er personliga mening med hjälp av svarsalternativen på det här kortet.

ÖVERLÄMNA SVARSKORT 4

Här kommer det första påståendet ..... (PÅSTÄENDE NR 1 NEDAN). Instämmer Ni helt och hållet, instämmer Ni i stort sett, tar Ni inte avstånd men instämmer inte heller, tar Ni i stort sett avstånd, eller tar Ni helt och hållet avstånd från detta på— stående?

LÄS UPP ÖVRIGA PÅSTÅENDEN I TUR OCH ORDNING OCH INVÄNTA IPS SVAR

Plntående Inetänner Inetänaer Tar inte Tar helt VIT

helt och i etort avetAnd etort och hål- IJ hdllet lett nen in— nett let av- etänaer avetånd etånd * inte heller __________________.________.____________.__.__.__.____________._.______—___________._.______ 14 1. Det är eynd att inte fler 5 4 3 2 1 3 aänniakor läser böcker 15 2. Att låna böcker ger kunskap 5 4 3 2 1 3 : 0- hur andra upplever till— varon 16 3. Att låna böcker är bara att 1 2 3 4 5 3 kaeta bort ein tid 1 3 17 4. Att läsa böcker ger alltid 5 4 3 2 1 3 vise behållning 18 5. Det är tråkigt att lila 1 2 3 4 5 3 böcker 19 6. Ingen kan klara lig utan 5 4 3 2 1 3 tillgång till böcker 20 7. On biblioteken låg nera 5 4 3 2 1 3 centralt, aknlle folk låna eycket fler böcker 21 8. On böcker vore billigare, 5 4 3 2 1 3 ekulle folk köpa aycket fler böcker 22 9. On det funnee böcker att 5 4 3 2 1 3 köpa i fler eortere affärer, eknlle folk köpa lyckat fler böcker 23 10. 0- nan kunde köpa böcker i 5 4 3 2 1 3 biblioteket, ekulle folk köpa ayuket fler böcker 24 11. 0- .11. biblioteken var öpp— 5 4 3 2 1 3 na på eöndagarna, skulle folk låna nycket fler böcker 25 12. On biblioteken vore öppna på 5 4 3 2 1 3 kvällarna i etörre uteträek-

ning, ekulle folk låna nycket fler böcker

SOLJI97220 681

Har Ni i Er bostad tillgång till några böcker?

JA 2 NEJ ————> fråga 23

STÄLL FRÅGA 22 a-b OM JA PÅ FRÅGA 21

Hur många hyllmeter är det ungefär?

Fråga 22 &

27-28 !

HYLLMETER VET EJ : 98 I MARGINALEN

Fråga 22 b Hur fördelar sig böckerna ungefär på skönlitteratur

och facklitteratur?

ö-N HYLLMETER SKÖNLITTERATUR

HYLLMETER FACKLITTERATUR VET EJ : 98 I MARGINALEN

EE

31-32

Tillhör Ni någon eller några föreningar eller organisationer? Har Ni något styrelseuppdrag?

KODA FÖR VARJE TYP AV FÖRENING

Fråga 23

Med— Ej Styrel lem med- seupp- lem drag

33 2 5 1. Fackförening

2. Politisk förening

3. Idrottsförening

4. Nykterhetsorganisation

5. Religiöst samfund (ej statskyrkan) 6. Hobbyförening

7. Sällskapsklubb (ordenssällskap)

8. Annan typ av förening/organisation

Har Ni någon skolutbildning utöver folkskola? Räkna även med eventuell yrkesutbildning på heltid som varat minst ett år. ENBART FOLKSKOLA, FORTSÄTTNINGSSKOLA ELLER LIKNANDE, ICKE HELT GENOMGÅNGEN GRUNDSKOLA ELLER ENHETSSKOLA

FOLKSKOLA (ELLER LIKNANDE) SAMT DÄRUTÖVER YRKESUTBILDNING I MINST ETT ÅR (T Ex YRKESSKOLA, LANTHUSHALLSSKOLA, HUSHÅLLSSKOLA) ENBART REALEXAMEN (ÄVEN PRAKTISK), GENOMGÅNGEN GRUNDSKOLA ELLER ENHETSSKOLA, HÖGRE FOLKSKOLA, FLICKSKOLA, FOLKHÖGSKOLA REALEXAMEN, GRUNDSKOLA, HÖGRE FOLKSKOLA FLICKSKOLA ELLER FOLKHÖG— SKOLA SAMT DÄRUTÖVER YRKESUTBILDNING I MINST ETT ÅR (T EK PACK- SKOLA, HANDELSSKOLA, SJUKSKÖTERSKESKOLA, FOLKSKOLESEMINARIUM, TEKNISK UTBILDNING) ENBART STUDENTEXAMEN (ÄVEN FACKGYMNASIUM) STUDENTEXAMEN SAMT DÄRUTÖVER YRKESUTBILDNING I MINST ETT AR (T EX FOLKSKOLLÄRAREXAMEN, HÖGSKOLA ELLER UNIVERSITET UTAN EXAMEN)

7 EXAMEN FRÅN UNIVERSITET ELLER HÖGSKOLA

Fråga 24

n 1

5011197230

..-.. D:!

"

Fråga 26 STÄLL FRÅGORNA 26-30 OM IP ÄR FÖRVÄRVSARBETANDE ENL FRÅGA 25 Är Ni egen företagare eller anställd på hel— eller halvtid? 45 1 EGEN FÖRETAGARE 2 ANSTÄLLD PÅ HELTID (= MINST 50 TIM/VECKA) 3 ANSTÄLLD PÅ DELTID (= MINDRE ÄN 30 TIM/VECKA) Fråga 27 a I vilket företag arbetar Ni? NAMN: ................................................... ADRESS: ................................................. Fråga 27 b Vilken är detta företags huvudsakliga verksamhet? IPS SVAR: ............................................... 46—47 [13 ...................................".................... Fråga 28 Hur långt är det mellan arbetsplatsen och bostaden? 45 MINDRE ÄN 5 KM FRÅN BOSTADEN

SOIJI97220

Ul & Ul N 4

# U' M 4

Vilket är Ert huvudsakliga yrke eller sysselsättning för närvarande? Vilken titel har Ni?

BÅDE TYP AV ARBETE OCH YRKE SKALL FRAMGA AV SVARET. STÄLL EÖLJDFRÅGOR OM DET SKULLE BEHÖVAS

YRKE:

oo-oeeeeeeeeeeaoellaeaense-eeeaeeaeoeeeeeee-ecce...

o000eeaaaee-Ieeeeea-eeeeeeaeaeeeeeeeeIeeeeeeeeeeeeeeeeeee

eeeeeeeeeeeeeeeee-eeeeeeeeeee.e...-eeeeeeeeeeeeee.eeeeeee

TITEL:

eee-laeaeeaaeleeeeeeeeeealeeoeeaeeeeeelaeaoeeeeeae

OM EJ FÖRVÄRVSARBETANDE KODA ORSAK HEMARBETANDE HUSMOR/HUSFAR MEDHJÄLPANDE FAMILJEMEDLEM STUDERANDE

PENSIONÅR

LÅNGVARIGT SJUK ELLER HANDIKAPPAD ANNAN ORSAK

5- 9 KM ERÅN BOSTADEN 10-19 KM " _ 20 KM ELLER MER FRÅN BOSTADEN

STÄLL FRÅGORNA 29 OCH 30 OM ARBETSPLATSEN ÄR BELAGEN PA ANNAN ORT AN HEMORTEN ENL FRÅGA 27 &

Bor Ni på annan ort än hemorten under någon del av året?

JA NEJ ———”—ö fråga 51

Hur ofta vistas Ni på hemorten för närvarande? Är det

50 1 minst en dag under varje vecka eller nästan varje vecka

2 mera sällan

ANM: ..........o-......-....-..............o...........

eeeeeeeeeeeeeeeee-eeeeeeeeeee.eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee

STÄLL ERÅGORNA 31-33 OM IP ÄR STUDERANDE PA HEL— TID ELLER RALVTID ENL FRÅGA 25

Vilken utbildning bedriver Hi?

MED ns sm:

Fråga 32 Bor Ni på annan ort än hemorten under terminerna?

53 1 JA 2 NEJ —————>fråga 54

Fråga 33 Hur ofta vistas Ni på hemorten under terminerna (kurs— tiden)? Är det

54 1 minst en dag under varje vecka eller nästan varje vecka

2 mera sällan ANM: ..................................................

eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee.eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee

eeeeeeeeeeeeeeeaeeeeeeeee-eeeeeee.eeeeeeeeeeeeeee-e-eee

SOL1197220

» | | 1 1

SOLJI97220

%

Fråga 35

HD:]

Fråga 36

m

_ 20 _

STÄLL FRAGORNA 34-36 OM IP ÄR GIFT ENL FRÅGA 1

Har Er make/maka någon skolutbildning utöver folkskola? Räkna även med eventuell yrkesutbildning på heltid som varat minst ett år.

ENBART FOLKSKOLA, FORTSÄTTNINGSSKOLA ELLER LIKNANDE, ICKE HELT GENOMGANGEN GRUNDSKOLA ELLER ENHETSSKOLA FOLKSKOLA (ELLER LIKNANDE) SAMT DÄRUTÖVER YRKESUTBILDNING I MINST ETT ÅR (T Ex YRKESSKOLA, LANTHUSHALLSSKOLA, EUSRÅLLSSKOLA) ENBART REALEXAMEN (ÄVEN PRAKTISK), GENOMGÅNGEN GRUNDSKOLA ELLER ENHETSSKOLA, HÖGRE FOLKSKOLA, FLICKSKOLA, FOLKHÖGSKOLA REALEXAMEN, GRUNDSKOLA, HÖGRE FOLKSKOLA, FLICKSKOLA, ELLER FOLKHÖGSKOLA SAMT DÄRUTÖVER YRKESUTBILDNING I MINST ETT ÅR (T EX FACKSKOLA, HANDELSSKOLA, SJUKSKÖTERSKESKOLA, FOLK— SKOLESEMINARIUM, TEKNISK UTBILDNING) ENBART STUDENTEXAMEN (ÄVEN FACKGYMNASIUM)

STUDENTEXAMEN SAMT DÄRUTÖVER YHKESUTBILDNING I MINST ETT ÅR (T Ex FOLKSKOLLÄRAREXAMEN, HÖGSKOLA ELLER UNIVERSITET UTAN EXAMEN) EXAMEN FRÅN UNIVERSITET ELLER HÖGSKOLA

Vilket är/var Er makes/makas huvudsakliga yrke (sysselsätt- ning)? Vilken titel har/hade han/hon?

BÅDE TYP AV ARBETE OOR YRKE SKALL FRAMGÅ AV SVARET

YRKE: ..................u.....-........-............-..

TITEL: ................................................

OM IPS MAKE/MAKA ÄR FORVÄRVSARBETANDE ENL FRÅGA 35]

Är han/hon egen företagare eller anställd på hel— eller halvtid?

EGEN FÖRETAGARE

ANSTÄLLD RÅ RELTID (= MINST 30 TIM/VECKA) ANSTÄLLD PA HALVTID (= MINDRE ÄN 30 TIM/VECKA)

Vilket yrke (sysselsättning) har (hade) Er far/mor/foster— far/fostermor när Ni fyllde 16 år?

BÅDE TYP AV ARBETE OCH YRKE SKALL FRAMGA AV SVARET ANGE VILKEN PERSON SOM AVSES

50.61 Dj YRKE: ...

.-ee.eee...-ueeeeee-eeeeeeeeee-eeeeee-eeeeeee-ee-nuee-e

eeeee.eeeeel.-ee.-I...eat...-.eu!eoeoeeeeoaeecooocuooon

ANM: ..................................................

senee-eeeeuee-eeeeeeeeenee-eeeeeeeeeeee-e-ueee-eeeoeeou

Fråga 38 OM FÖRVÄRVSARBETANDE ENL FRÅGA 37

Är/var han/hon egen företagare eller anställd?

62 1 EGEN FÖRETAGARE ; 2 ANSTÄLLD ' 63 [] 3 vm EJ 1 1 1 Fråga 59 Hur stor inkomst hade Ni (och Er make/maka tillsammans)

under föregående år innan skatten var dragen? Räkna också in olika bidrag t ex (barnbidrag, studiebidrag), lån, sti- pendier och andra extra inkomster som Ni haft under år 1968.

öVERLÄMNA SVARSKORT 5

64-65 01 mindre än 5 000 kr 02 5 000 — 10 000 kr 03 10 000 - 15 000 kr 04 15 000 - 20 000 kr 1 05 20 000 - 25 000 kr 06 25 000 - 50 000 kr 07 30 000 - 40 000 kr 08 40 000 - 50 000 kr 09 mer än 50 000 kr i 98 VET EJ

SOU 1972:20

Har Ni tillgång till bil och när kan Ni i så fall använda den om Ni behöver uträtta ärenden? Vill Ni svara med något av de här alternativen.

OVERLÄMNA SVARSKORT 6

Så ofta jag behöver

När som helst efter arbetstid

Någon gång per dag Ett par gånger i veckan Någon gång i veckan Någon enstaka gång

Aldrig, ej tillgång till bil

Vilket språk har Ni som modersmål? KODA 1 UTAN ATT FRÅGA OM DU KAN AVGÖRA DIREKT ATT IP HAR SVENSKA SOM MODERSMAL

67 SVENSKA ————a fråga 43 DANSKA

NORSKA

FINSKA

ENGELSKA

TYSKA

SERBOKROATISKA

ANNAT SPRÅK

STÄLLS TILL IP SOM EJ HAR SVENSKA TILL MODERSMAL

Hur bra kan Ni läsa svenska? Vill Ni svara med något av alternativen som står på det här kortet.

* ÖVERLÄMNA SVARSKORT 7

mammamm—n

68 1 Obehindrat

2 Tämligen bra

1 3 Hjälpligt 4 Inte alls

SOU 1972:20

På vilket språk utom svenska kan Ni läsa böcker och hur bra kan Ni läsa? Vill Ni svara med något av alternativen på svarskort 6.

Hur är Er förmåga att läsa böcker på (SPRÅK ENL NEDAN)?

Obehind- Tämligen Hjälpligt Inte VET rat bra alla EJ

1. danska 5 ;>

2. norska

3. finska

4. engelska

5. tyska

6. franska

7. serbokroatiska 8. spanska

9. italienska L L 4 L L n n L L m m m m m m m m m WWWUUWWWW & a a a a » & a 5 5 5 5 5 5 5 5

SOU 1972:20

KODA FÖLJANDE EFTER INTERVJUN

OM IP HAR UTLÄNDSKT MODERSMAL ENL FRÅGA 40

IP TALAR SVENSKA

OBERINDRAT TÄMLIGEN BRA RJÄLPLIGT INTE ALLS

& &» h) *

ÄR IP HANDIKAPPAD AV T EX SYNFEL, HÖRSELFEL, RÖRELSEHINDER E D?

JA, SVÅRT JA, NÅGOT NEJ HINDRAD RINDRAD

SYNFEL HÖRSELFEL RÖRELSEHINDER ANNAT, ANGE VAD ........

1 2 1 2 1

eeeeeeeeeeeeeeeeeeee-ee-

KODAS AV UI:

Box NR 1 [J] 13-14 BOK NR 2 |__—_D 23-24 ROK NR 7 CD 1 15.. Box NR 3 [D A... M NR SCB 17-15 BOK NR 4 Ej 27-28 BOK NR 9 CD Box NR 5 CD

SOU 1972:20

___—_______________T__________________________—________________—____________________

Tablå 7 ————————————-——_——————————1 Bok Titel och författare/innehåll Läst ant nr timmar ___—___4

e..ee.o.eeeeeeeeeneeeeeeueeeeeonee...eeeeeeeeeeeee eeeeaeee

...-.eu.eocen-eu.o.....eeeeeeeeeeee-e-se....a-een. en......

neue-eleeeeeaeeleneaaeoeeeeaoeeeeOeoeeeo'eeeeeaeee eeeeeeee

4 .................................................. ........ 5 .................................................. ........ 6 .................................................. ........ 7 .................................................. ........ 8 .................................................. ........ 9 .................................................. ........ 10 .................................................. ........

___—___J ,

SOU 1972:20

Formulär för klassrumsenkäten med eleverna i årskurs 3, 6 och 9 i de fem undersöknings- områdena ijanuari 1970 och 1971

Bilaga C

SKOLENKÄT L 68

Skola.:aeeeeee-eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeaeeeeeeee Klass:eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee

Namn:........................................................

Adress:eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee

Är Du pojke eller flicka? 1:11

Vilket år är Du född? 1:12—13

SOU 1972:20

1. Ungefär hur lång tid brukar ':']. en kvart 1:29 Du lasa l'axor varje dag? I:] en halvtimme 2 D en timme 3 DA två. timmar I:; mer än två timmar 2. Hur kommerDutill skolan? .................... 1:30—31 Hur lång tid tar det? ...........minuter 1:32-33 3. Hur kommerDquI—ån skolan? ..................... 1:34—35 Hur lång tid tar det? ...........minuter 1:36—37 4. Har Du något jobb som Du tjänar DI 1:38 pengar på denna termin? D Nej 2 Om Du har ett sådant jobb, 1:39-40 vilket slags jobb är det? .................... Om Du har ett sådant jobb, hur många timar i veckan jobba-r Du? .................... 1541-42

SOU 1972:20

5. Vad brukar Du oftast göra, när Du är tillsammans med

eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeaeeeeee

Dina kamrater utomhus

den här tiden på året? eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeaeeeeeeeee

Hurmångadagariveckan DOI Idag håller Du på med. det?

D02 2 dagar

B03 3 dagar [304 4 dagar D05 5 dagar [306 6 dagar

| 107 ”(dagar

6. Vad brukar Du oftast göra, eueeeeeaeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeea 1348 när Du är tillsammans med 1:49—50

eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeaeeae

Dina kamrater inomhus ___—__ den här tiden på året? eeee-eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeaeee

Hur många dagar i veckan 1:51-52 håller Du. på. med det?

SOU 1972:20 693

7. Vad brukar Du oftast göra, ................................ 1:53

närDuärw 1:54-55 den här tiden på. året? ...............'..I'....O......l Hur många dagar i veckan 1:56—57

håller Du på med det? -___ 1 1 dag

r.. "132 2 dagar

[:IB 3 dagar !:!)4 4 dagar [21,5 5 dagar II.—1.06 6 dagar |__—B,? '] dagar

8. Vad brukarDuoftast göra, ................................ 1:58

nar Du ar ensam momhus 1:59—60

................................ den här tiden på året?

cen|...o......nuo-ocooooooueunuu

Hur många dagar i vec'can 1:61-62 håller Du på med det? E31 1 dag

C;» 2 dagar

[%$ 3 dagar Ed4 4 dagar [135 5 dagar qö 6 dagar Ca.! '( dagar

SOU 1972:20

9. Vad brukarDuoftast göra .....nu....................... 1:63

när Du är tillsammans med

o..-...o-oouoooceunnunn-u-oo-no- 1364—65 Din familj den här tiden på året? C......DI...).DDII'OOOIIOIOIDOO.

Hur många dagar i veckan

0 - ? haller nl på med det. Dog 2 dagar

* 10. Är Du medlem i någon % Nej 1:68 förening eller klubb? ""

_iJa

Om Du är medlem, vad heter ................................ 1:69-70 klubben eller föreningen?

......-OO.I.....IIOOOIDOOIIDOOOI OIOII.IIIII..-OCDOIIDOIOOCOOCOIO

octooou-osoeeut-uouloonloooocolo

IO.I0|t||||...l...0.t.oo||l.|oco

SOU 1972:20 695

11. Hur ofta brukar Du gå på bio? mer än en gång i veckan

en gång i veckan

ett par gånger i månaden några gånger om året

aldrig

33335

12. Hur många gånger i veckan 0 dagar

brukar Du se något Eb 1 dag TV-Eroggam? l 2 d anar % ** EE 3 dagar 3 [B 4 dagar 4 q 5 dagar 5 4 [:| 6 dagar [:?6 7 dagar

Ungefär hur länge brukar en kvart

- 9 Du se på Ä varJe gång. en halvtimme

en timme två timmar

mer än två timmar

SOU 1972:20

1:71

1:72-73

1:74

13. Hur många dagar i veckan

brukar Du höra nagot EL 1 dag radioprogram? 1 2 dagar

dagar dagar

El) dagar 5

dagar

7 dagar

Ungefär hur länge brukar Du El en kvart 1:77 höra ,på radion varje gång? [_l en halvtimme

D en timme

[] två timmar

mer än två timmar

14. Hur många dagar i veckan C] 0 dagar 313-111 brukar Du läsa tidnin ar? _00 (alla slags tidningar [301 1 dag räknas) D 2 dagar 02 503 3 dagar [I 4 dagar 1 04 ; B05 5 dagar [306 6 dagar ; EJ07 7 dagar Ungefär hur länge brukar Du en kvart 2:15

H

läsa tidningar varje gång?

en halvtimme

en timme

vi

två timmar

Baga

mer än två timmar

11

SOU 1972:20 697

45

15. Hur många dagar i veckan brukar Du läsa böcker?

0 O O "!

11101 1 dag (skolböcker räknas inte) [:]02 2 dagar I d 303 3 agar 4 d r Elm aga da ar [305 5 g 6 d BOÖ agar [] 7 dagar

0 _]

Ungefär hur länge brukar Du [:11 en kvart läsa böcker varje gång? tjz en halvtimme [13 en timme [j4 två timmar [:|5 mer än två timmar

16. Ungefär hur många böcker mindre än 10 böck

äger Du själv?

(skolböcker räknas inte)

mellan 10 och 20

böcker

mellan 20 och 50

böcker

fler än 50 böcker

SOU 1972 :20

2:18

2:19

D

17. Vilken av dessa två saker 1 skulle Du tycka vara roligast att göra om Du var ledig? []

Vilken av dessa två saker skulle Du tycka vara roligast

att göra om Du var ledig?

Vilken av dessa två saker [] skulle Du tycka vara roligast

att göra om Du var ledig?

Vilken av dessa två saker [1

skulle Du tycka vara roligast

att göra om Du var ledig?

Vilken av dessa två saker skulle Du tycka vara roligast l ' att göra om Du var ledig? .; L—g * Vilken av dessa två saker [:E * skulle Du tycka vara roligast

att göra om Du var ledig? [% 1 Vilken av dessa två saker [:E

skulle Du tycka vara roligast

att göra om Du var ledig? [12

SOl1197220

Titta "på Tv

eller

läsa böcker

Syssla med sport eller idrott eller

gå på bio

Spela eller lyssna på musik eller titta på TV

Läsa böcker eller

gå på bio

Titta på TV eller

syssla med sport eller idrott

Gå på bio eller

spela eller lyssna på musik

Syssla med sport eller iår—tt eller

läsa böcker

I1.7.(forts)

Vilken av dessa två saker 4 Gå på bio skulle Du tycka vara roligast eller att göra om Du var ledig? ':! titta på TV

Vilken av dessa två saker Spela eller lyssna på musik

skulle Du tycka vara roligast eller

att göra om Du var ledig? syssla med sport eller idrott

Vilken av dessa två saker Läsa böcker

skulle Du tycka vara roligast eller

att göra om Du var ledig? ! % spela eller lyssna till musik

INNAN DU FORTSÄTTER SKA DU SE NOGA EFTER SÄ ATT DU INTE HAR HOPPAT ÖVER NÅGON FRÅGA

___—_| !18. Ungefär hur ofta har Du köpt !:!1 aldrig böcker till Dig själv !:]2 några gånger om året i b_____okha.ndel? t! 3 mer än en gång i månaden i % H ! Ungefär hur ofta har Tu köpt "_l aldrig i böcker till Dig själv 1 !:!2 några gånger om året ! kiosk? __ | |_!3 mer en en gång i månaden I Ungefär hur ofta har Du köpt L—ll aldrig ! böcker till Dig själv i |:|21,, , __i nagra ganger om aret varuhus eller annan affär? __| L? mer än en gå ng i månaden Kryssa för den sorts böcker Di Jag har aldrig köpt några. böc— som Du oftast har köpt själv: ker själv Jag har oftast köpt böcker som D handlar om något ämne eller 2 hobby som jag är speciellt in—

tresserad av

Jag har oftast köpt böcker som [] är spännande, roliga eller 3 underhållande

SOU 1972:20

2:28

2:29

2:35

2:37

19. Ungefär hur ofta har Du fått [:ä böcker i present?

EJ?!

Kryssa för den sorts böcker som Du oftast har fått i

present

CID—

» 1 !

20. Ungefär hur ofta läser Du

böcker som finns hemma?

IEEE

UT

Kryssa för den sorts böcker

Jil

som finns hemma och som Du

oftast har läst

_D

* E]

I 3 derhållande

SOLJ197220

aldrig några gånger om året

mer än en gång i månaden

Jag har aldrig fått böcker

i present

Jag har oftast fått böcker om något ämne eller någon hobby som jag är speciellt intresse-

rad av

Jag har oftast fått böcker som

är spännande, roliga eller un— derhållande

aldrig

några gånger om året

ett par gånger i månaden en gång i veckan

mer än en gång i veckan

Jag har aldrig läst nägra böc-

ker som finns hemma

Jag har oftast läst böcker om något ämne eller hobby som jag

är speciellt intresserad av

Jag har oftast läst böcker som

är spännande, roliga eller un—

2:39

2:40

2:41

2:42

21. Ungefär hur ofta har Du lånat - aldrig

böcker av Dina kamrater? " " ———-———— nagra ganger om året

ett par gånger i månaden en gång i veckan

mer än en gång i veckan

Kryssa för den sorts böcker Jag har aldrig lånat böc :44 som Du oftast har lånat av ker av kamrater

? kamrater. Jag har oftast lånat böc|

kor som handlar om något ämne eller hobby som jag

speciellt inTresserad av

Jag har oftast lånat böc ker som är spännande, ro—

liga eller underhållande :

22. Ungefär hur ofta har Du lånat * . aldrig

böcker i skolbiblioteket? & 4 " —-—-——————————- nagra ganger om aret

ett par gånger i månaden en gång i veckan

mer än en gång i veckan

Kryssa för den sorts böcker 2:46 som Du oftast har lånat i Jag har aldrig lånat böc skolbiblioteket kor i skolbiblioteket

Jag har oftast lanat böc— ker som handlar om något ämne eller hobby som jag

är speciellt intresserad

av J Jag har oftast lånat böc

!

ker som är spännande, ro—

liga eller underhållande |

SOLIl97220

23. Ungefär hur ofta har nu lånat böcker från annat bibliotek?

aldrig

några gånger om året

ett par gånger i månaden en gång i veckan

mer än en gång i veckan

elller—Ull" QD

Kryssa för den sorts böcker Jag har aldrig lånat böcker som Du oftast har lånat på 1 på annat bibliotek

annat bibliotek

1]

Jag har oftast lånat böcker

som handlar om något ämne % eller någon hobby som jag är

speciellt intresserad av

Jag har oftast lånat böcker I? som är spännande, roliga eller underhållande

SOU 1972:20

24 Har Du varit på bibliotek och läst i böcker?

Har Du varit på bibliotek till Ja 2:50 och läst tidningar? [12

Har Du Varit på bibliotek DI 2:51 och läst tidskrifter? [_l —2

Har Du varit på bibliotek [ji 2:52 och löst frågor i frågesport? 1—1 _2

Har Du varit på bibliotek D 2:53 och lånat skivor? H _2

Har Du varit på bibliotek [:| 2:54 och lånat band? ml 2

Har Du varit på bibliotek [Il 2:55 och beställt böcker? D 2

Har Du varit på bibliotek EI 2:56 och tittat på utställningar? D 2

Har Du varit på bibliotek [21 2:57 och hört på radio? [:| 2

Har Du varit på bibliotek D 2:58 1 och sett på TV? t] 2

SOU 1972:20

Har Du varit på bibliotek 13 Ja

och hört musik?

Du varit på bibliotek

.. ,, och hort sagor. Nej

:, 'D _|] ”BLI

Har Du varit på bibliotek Ja och sett eller spelat Nej kasperteater? Har Du varit på bibliotek Lf Ja 1 i och spelat spel? D Nej 2 ! Har Du varit på bibliotek 5 Ja 1 och sett film? D Nej 2 Har Du varit på bibliotek |__] Ja. 1 , och sett eller spelat teater? [___-1 Nej ? 2 Har Du varit på. bibliotek [_1 Ja 1 och träffat kamrater? D Nej 2

Har Du varit pil bibliotek och Lll Ja gått pa föredrag och debat ter?D

Nej 2 Har Du varit pa bibliotek |_l1 Ja och skaffat upplysningar? [] Nej 2

[]

Har Du varit på bibliotek Ja

och lånat böcker åt andra?

SOU 1972:20

INNAN nu FORTSÄTTER SKALL DU SE NOGA EFTER SÄ ATT DU INTE HAR HOPPAT ÖVER NÅGON FRÅGA

25. Hur bor Du? [___] i villa eller radhus

26. Hur många rum har ni? ...... rum

27. Hur många personer bor ni där? ...... personer

28. Hur många av dessa personer 1:27-28

(räkna alla vuxna) ,. . . . . personer

INNAN DU LÄMNAR IN FORMULÄRET SKALL DU SE EFTER NOGA SÅ ATT DU INTE HAR HOPPAT ÖVER NÅGRA FRÅGOR

är över 17 år? Tack för hjälpen! %

! I

!

I

I I

SOU 1972:20

pen.

,96 Jp'

densintervall skall bestämmas, 50% 4—p 50% 6_q

QÅÅASÖNJQPOVANJ 2 2 22 222 2233

55%

90 % — 2,7 % 45%

o a 40%

60%

22.34.415530000. 22222222233

gränsen för det intervall,

1.2.23:4.c...5>6.8,9yov 22222222222

35% khet är beläget (konfidensinter- 65% personer i den studerade grup ch nedre

O,.li2,2i3.4.4.56.8,8, 2 22 2 2222 2 22

30% 70%

30.0»J223:4a5,6,7: 1222 2 2 2 222 2

75% % och gruppen består av 500 individer, fmner 25% nsintervallets gränser blir (1 20% 80%

BÅOVQHANJJZAÅÅ 11112222222

15% 85%

6.6.7a7.8,8,9,0.l,2.2, .I. 111 1 11 22 22

en nedan har beräknats med hjälp av formeln l ,7 % = 92,7 %-

q/n, där p betyder det procenttal, för vilket ett konfi q är lika med 100 — p och n är lika med antalet

Felmarginalen vid obundet slumpmässigt urval

svarsfördelningar

3ÅARNÅS:6.7.7.8.9. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

av olika storlek och varierande procentuella

p—>10% q—>90%

1 900 1 800 1 700 1 600 1 500 1 400 1 300 1 200 1 100 1 050

Bilaga D

Procentvärdena i tabell

Formeln ger ett numeriskt värde för den övre 0 inom vilket det sanna värdet för p med 95 % sannoli vallet). Om värdet på p är lika med 90 man i tabellen värdet 2,7. Konfide 87,3 % respektive 90 % + 2

storlek n: Urvalets 2 000

567890]. 2234578913

xiilnåiihlajiduA—n .....234.5.6.oo.ov.|.,2,

3333333344

IP?..ÅÅÅÅ—JÅDZ, 3333333344 O,.JZ,3,4.S,6,7,9,1.

3333333334

9,0il,1,2,3,5.6.7.9. 2333333333 J8.9.0.l.2.3.4,57, 2223333333 5.6._I,./,Rw9y0,.l.34, 2222223333 3344567890 2,2.2.2,2.2,2.2.2,3, 9»9.0.1,l,2.3.4.5,6y 1122222222

1 000 950 900 850 800 750 700 650 600 550

533—9033le 445556780 l 4.7.0.3,7.3,O.l.9. 445556789 4.6.9.2.7.2.9,O.8. 444—356689 3.5.8.1.5,0.7.8.5. 444556679 l.3.6.,9,378.5.52, 444455679 9.1.3,6.O,5.1,1.7. 344455678 6.8:025.6»l.7.5:0: 334445568 2.4,6,8,l.5.1,8.1. 333344557 7..oo;0,2,5.8.2.930. 223333446

500 450 400 350 300 250 200 150 100

707

SOU 1972:20

Statens offentliga utredningar 1972

Kronologisk förteckning

1. Ämbetsansvaret II. Ju.

. Svensk möbelindustri. l. . Personal för tyg— och intendenturförvaltning.

Fö. . Säkerhets- och försvarspolitiken. Fö. . CK R. (Centrala körkortsregistret) K.

Reklam I. Beskattning av reklamen. U. . Reklam Il. Beskrivning och analys. U. . Ställningstaganden och förslag. U. . Reklamens bestämningsfaktorer. U. . Godsbefordran till sjöss. Ju. . Förenklad löntagarbeskartning. Fi. . Skadestånd IV. Ju

Kommersiell service i glesbygder. ln. . Revision av vartenlagen. Del 2. Ju. . Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. Ju. . Ny regeringsform ' Ny riksdagsordning. (Följd- författningar) Ju. .Nomineringsförfarande vid riksdagsval - Riks— dagen i pressen. Ju. , Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget. Ju. . Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U.

20. Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens Iäsvanestudier. U.

_l—l—ld-d—l—l mthMdometh (AN

_ldd lomxl

Statens offentliga utredningar 1972

Systematisk förteckning

___—”___”

Justitiedepartementet

Ämbetsansvaret ||. [1] Godsbefordran till sjöss. [10] Skadestånd lV. [12] Revision av vattenlagen. Del 2. [14] Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform ' Ny riksdagsordning. [15] 2. Ny regeringsform - Ny riksdagsordning (Följdförfattningar) [16] 3. Nomi- neringförfarande vid riksdagsval ' Riksdagen i pres- sen. [17] 4. Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget. [18]

Försvarsdepartementet

Personal för tyg— och intendenturförvaltning. [3] Säkerhets- och försvarspolitiken. [4]

Kommunikationsdepartementet CKR. (Centrala körkortsregistret) [5]

Finansdepartementet Förenklad Iöntagarbeskartning. [11]

Utbildningsdepartementet

Reklamutredningen. 1. Reklam I. Beskattning av reklamen. [6] 2. Reklam Il. Beskrivning och analys. [7] 3. Ställningstaganden och förslag. [8] 4. Rekla— mens bestämningsfaktorer. [9] Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [19] Läs» och bokvanor i fem svenska samhällen. Litte— ratu rutredningens läsvanestudier. [20]

Inrikesdepartementet Kommersiell service i glesbygder. [13]

Industridepartementet Svensk möbelindustri. [2]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer iden kronologiska förteckningen.

Litteraturutredningens läsvanestudier ”Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen" redovisar resultaten av utredningens sociolo- giska undersökningar av bokvanorna i stadsdelen Kirseberg i Malmö, stadsdelen Oxhagen i Örebro, stadsdelen Skärholmen i Stockholm, i Skellefteå tätort och i Jörns församling i Västerbotten. I studien, som är baserad på intervjuundersökningar och en kartläggning av bokspridningen via bibliotek, bokhandel, kiosker etc i de fem undersökningsområdena, diskuteras ingående hur utformningen av bokdistributionsapparaten påverkar läs och bokvanorna bland invånarna i dessa områden. Studien redovisar i ett omfattande tabellmaterial hur mycket tid man ägnar åt läsning (i förhållande till andra fritidsaktiviteter), vad man läser, hur man fått information om de böcker man läser och på vilket sätt man fått tag på dessa böcker.

Allmänna Förlaget ISBN 91—38-00205-1

1968 års litteraturutredning [* &

TABELLBILAGA

till litteraturutredningens läsvanestudier _

Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen

(sou 1972:20)

Stockhalm1972 _ TÄ _ , ,

1968 års litteraturutredning

TABELLBILAGA till litteraturutredningens läsvanestudier

LÄS— OCH BOKVANOR I FEM SVENSKA SAMHÄLLEN (SOU 1972:20)

Stockholm 1972

68 års litteraturutredning

FÖRORD

Detta häfte är en bilaga till litteraturutredningens läsvanestudier "Läsvanor och bokvanor i fem svenska samhällen" (SOU 1972:20)

Studierna syftar till att ge ingående bild av läsvanorna och bokvanorna i de fem samhällen som studerats: stads— delen Kirseberg i Malmö, stadsdelen Oxhagen i Örebro, stadsdelen Skärholmen i Stockholm, tätorten Skellefteå och Jörns församling (de båda sistnämnda undersöknings— områdena är båda belägna i Skellefteå kommun). Ett andra huvudsyfte med dessa studier har varit att försöka fast— ställa vilka sociala mekanismer som ligger bakom de konstaterade skillnaderna mellan läsvanorna och bok— vanorna i dessa fem samhällen. Det omfattande data— underlag, som samlats in i samband med litteraturutred— ningens undersökningar i dessa fem samhällen, har i betydande omfattning redovisats i skriften "Läsvanor

och bokvanor i fem svenska samhällen". Anledningen till 'att vi i större omfattning än som vanligen är fallet

har publicerat dataunderlaget för våra analyser är tvåfaldig: vi har velat göra det möjligt för läsarna av skriften att själva bedöma hållbarheten av de slut— satser vi dragit men vi har också velat underlätta för intresserade forskare att använda det insamlade materialet för fortsatta studier av litteratursociologiska problem; framför allt har vi därvid tänkt på att underlätta jäm— förelser med resultaten av framtida undersökningar av läs— och bokvanor.

Tabellerna i detta häfte kompletterar på vissa punkter tabellmaterialet i bilagorna i den tryckta skriften. De har utarbetats och redigerats av docent Harald Swedner som i sin egenskap av expert i utredningen varit närmast ansvarig för utarbetandet av ovannämnda skrift. Fil.kand. Göran Arnman och fil.stud. Jack Sandberg har biträtt honom i arbetet med att redigera denna tabellbilaga.

Stockholm i mars 1972

Göran Löfdahl Harald Swedner sekreterare i docent litteraturutredningen

Anvisningar för läsningen av tabellerna

I skriften "Läsvanor och bokvanor i Sverige" ingår fem grupper av tabeller i bilaga A. De fyra.gruppcrna av tabeller

i detta häfte kompletterar dessa fem tabellgrupper. De

kallas här för tabellgrupperna Gl, GZ, Gå och 04. De tabeller, som ingår, är följande:

Tabellerna G1201—35 Antal dagar under de senaste tolv måna— derna som de intervjuade på olika ut— bildningsnivåer och från de fem under— sökningsområdena har ägnat sig åt trettiotre olika fritidsaktiviteter

Tabellerna G2:Ol—06 Antal timmar per vecka som intervjuade personer på olika utbildningsnivåer och från de olika undersökningsområdena ägnar sig åt vissa massmediaaktiviteter

Tabellerna G5:01—1O Antal böcker som intervjuade på olika utbildningsnivåer hade läst under de senaste fjorton dagarna och som de för— värvat på visst sätt

G3:11—20 Antal böcker som de intervjuade i olika socialgrupp hade läst under de senaste fjorton dagarna och som de förvärvat på visst sätt

G3:21—3O Antal böcker som de intervjuade med mer eller mindre positiv inställning till böcker har läst under de senaste fjorton dagarna och som de förvärvat på visst sätt

Tabellerna G4zOl-06 Antal böcker av vissa författare eller tillhörande vissa bokgenrer som de intervjuade i de fem undersökningsom— rådena förvärvat på olika sätt

I tabellerna har de intervjuade personerna bl.a. indelats i olika utbildningsnivåer, som definieras på följande sätt med hjälp av intervjupersonens skolunderbyggnad.

"Utbildningsnivå Skolunderbyggnad I folkskola II folkskola + viss yrkesutbildning III realexamen eller motsvarande IV studentexamen och därutöver

Labellerna i denna tabellgrupp anger hur ofta, som de intervjuade på olika utbildningsnivåer och från de olika undersökningsområdena ägnat sig åt följande aktiviteter:

Tabell — har gått på bio G1.01 - har lyssnat på radio G1.02 — har sett på TV G1.03 — har läst veckotidningar G1.04 — har läst tidskrifter G1.05 — har läst dagstidningar G1.06 — har läst skönlitteratur G1.07 - har läst facklitteratur G1.08 — gått på teater G1.09 - gått på konsert G1.1O — spelat något musikinstrument G1.11 — tecknat eller målat Gl. 2 — gått på museer G1.13 — gått på bibliotek G1.14 _ ägnat sig åt snickeriarbete G1.15 — ägnat sig åt handarbete G1.16 — ägnat sig åt trädgårdsarbete G1.17 - ägnat sig åt någon samlarhobby G1.18 — sysslat med filmning - G1.19 — besökt restaurang eller diskotek G1.20 - sysslat med amatörteater G1.21

— spelat bingo G1.22

— spelat schack eller bridge Gl.35 — aktivt sysslat med sport eller idrott G1.94 — gått på idrottsevenemang 01.25 — promenerat eller strövat Gl.26 — gjort bilpromenader G1.27 — rott eller seglat G1.28 — jagat eller fiskat G1.99 - ;(:"iftl; i kyrkan (11.30 — deltagit i studiecirkel G1.51 — deltagit i styrelsesammanträde G1.5? — varit verksam som ungdomsledare G1.55

Fördelen och nackdelen med användandet av medeltal av typen Ma och Mb diskuteras utförligt på sid 254 ff i skriften "Läsvanor och bokvanor i fem svenska samhällen".

Tabellgrupp G . I tabellerna anges hur många timmar per vecka som de interv—

juade personerna på olika utbildningsnivåer och från de olika undersökningsområdena har angett att de

Tabell — ser på teve G2.0l — lyssnar på radio G2.02 — läser dagstidningar G2.05 — läser veckotidningar G2.04 — läser tidskrifter G2.05 — läser böcker G2.06

Vid indelningen i utbildningsgrupper har vi använt samma indelningsgrunder som i tabellgrupp Gl.

Tabellgrupp GS.

Tabellerna anger det antal böcker som de intervjuade läst under de senaste fjorton dagarna och som de förvärvat på olika sätt inom grupper med olika utbildning, tillhörande olika socialgrupper och med mer eller mindre positivt bok— intresse.

Förvärvssätt Indelning efter Utbild— Social— Bok- ning grupp intresse Köpt i bokhandel, varuhus eller antikvariat G5.01 G3.11 G3.21 Köpt i pressbyrå eller

annan kiosk G3.02 G3.12 G3.22 Köpt eller lånat genom bokklubb eller läsecirkel G3.03 G3.15 G3.25 Köpt på annat sätt G3.04 G3.14 G3.24 Fått i present G5.05 G3.15 G3.25

Lånat på bibliotek G3.06 G5.16 G5.26

Lånat av bekanta eller

anhöriga G5.07 G3.17 G3.27 Lånat på annat sätt G3.08 G3.18 G3.28 Förvärvssätt okänt G3.09 G3.19 G3.29

Förvärvssätt för de böcker som den intervjuade läst under de senaste fjorton dagarna G3.1O G3.20 G3.50

___—___

läst under de senaste tolv månaderna.

Undersökningsort Tabell Kirseberg G4;01 Oxhagen G4.02 Skärholmen G4.03 Skellefteå G4.04 Jörn G4.05

Samtliga undersöknings- områden G4.06

Tabell G1.1a - Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena gått på bio.

MÄN Gått å bio

Utbildningsnivå Aldrig 143 4—11 12-23 24-21 52—99 100—299 300-339 340- Vet Totalt Medeltal dgr/ agr/ dgr/ dgry dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M & år är år är är år är år 3 U

Kirseberg

0000 0000 0000 grunt—O strömv— ei—Lnoox—

CD & 0 C) _ > (Xl (Xl N N O O O O X_' ?— &_. CO V' (,- (Xl q. rn M (Xl v— += f'l ES 42 O Gi

thagen

&--. 1.0um

Lh & OOOO 0000 0000 OOOO N NN ,... LO F 1_' T— M NN N 1— l'rii- :> Hl—H—lH

Totalt 85 74 36 17 8 3

1— .. *... KO .. m M N N O O O O

kärholmen

17 8 16 9 16 15 12 8

OWNXOV— 1—1—1—F'

t 11 111 It PFFP h**— r-COt—F O

F

O ko OOOO 0 0000 0 0000 0 r-Ox—O (Xl (Nit—OO M

Totalt ' 58 61 58 1

G1. 1a

(forts.)

MAH" Gått på bio Utbildni—-—5snivå Aldrig 1-3 4—11 1.2—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Mede—.te]. dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M ' M b år är är år år år är år &

-—_—-——.——__—1

Skellefteå I 42 12 II 7 10 III 10 7 IV 4 2

0000 0000 OOv—O OOP-O x—OLnx— WFMN monom

lotalt 65 51 26

v— .. ,— o _ [x (D NW 1— O o 0 v— T— F 61

0000 OOOO NOOO rcuuxo tra—LOG

__-

Totalt 98 22 6 11 1

O '. *.. F o. m Lh Ln 1— O O O N © O

Summa 427 222 150 71 55 25 5 O O O 955 8,0 1,1

___-.*—

__."—

-— ___—"__—

...—.c-

Tabell G1.1b

KVINNOR

Kirseberg I II

IV

Totalt

Oxhagen I II III

IV

Totalt

Skärholmen I II III IV

Utbildningsnivå Aldrig 145 4—11

III

YAntal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika

utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena gått på bio.

Gått på bio

12—25 24—51 52—99 100—299 500—539 540— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgx/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M år är är år år år år år a b

68 25 1 5 . 19 ' 12

0000 OOON MMNO 0000 0000 [Nt—XOO

95 44 20 14 8

ON & O 1— . LFN m (D &— o O O O N

45 27 8 5 1 14 17 7 1 1 45 56 20 7 5

5 7 8 5 1 109 87 45 14 6

40 115 24

261

PC!—Lh & . & . Os—t—t— LhkOd-O .... NMLRF 0000 0000 0000 0000 00010

O & 1— NN & d- 0 O O O N

44 15 15 o 80 11 12 9 0 38 25 24 24 o o

5 5 16

81 27

Ot—t—v— OOOO komma- . & . & =?me 0000 0000 FOP-O NNOO LOQOWLR Omma &&.—

Totalt

0 O O O N (,.

81 54 62 25

N 0. 1— [x. .. Lh

G1. 1b (forts.)

KVINNOR Gått å bio

Utbildningsnivå Aldrig 1—5 4-11 12—25 24—51 52—99 100—299 500—559 540— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M a M b år år år år år år år är

Skellefteå I 62 22 5 II 14 5 5 III 14 10 11 IV 1 0 2

0000 0000 FONO x—Ot—O kONWd'O

CD . O kO % q. 5 kO !— O O O O NN (Xl KX N_— V' N [> NN 1— m +> r—1 :) ,: 0 E—4

i 4 1 11 15 o 5 o III 8 1 4 1 IV 1 o o o

mm?—O NLRCDO NV ,. (X] 6000 0000 0000 OOv—O NOMO ONNNO

Totalt 85 19 11 2

(D .. o NN * F © N !— O O O 1— m Lh

Summa - 459 2411 157 66 25 14 1 0 0 0 965 5,5 0,9

Tabell G1.2a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena har lyssnat på radio.

v--.—_-

-ÅEQI- . _ Lyssnat på radio

Utbildningsnivå Aldrig 145 4-11 12—25 24—51 52-99 100—299 500-559 540- Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ d r/ & r e M M är år år år är år åå åå / 3 a b

___—mm—

Kirseberg

I 21 11 16 50 1 105 241,6 5, 8 12 25 0 62 252,1 5, 5 5 21 0 47 210,8 . 5, 1 5 2 0 6,

13 25 34 98 1 222 1232,5 5,7

5 1 6 1

t—x—v—O CD!—Mw— OFOO

NN LR _ O N #- .p r—l

LU _p

O &!

55 210,5 5 45 223,6 5 75 228,1 5 50 208,4 5

III

7 II 5 8 IV 5 0000 m !— owe-Ob F' mCO ,. CDMQ'M 'OONM NMN'Q' OOMNN v—NOO

Totalt 25 11

O &" CO 0 NN #" #" CO T- Lh kO NN

225 218,6 5,7

Skärholmen I II III IV

Totalt ' 29 2 4

54 205,2 5,6 43 206,7 5,6 60 206,9 5,5 38 152,4 4,6

OOOO NÄLN v—x— (ON

F

(OO

,. OWWDKOd' ONNN

01me 00100 FmO'WCD

O Ln N kO m

55 55 52

195 195,8 5,5

G1. 2a (forts.)

MÄN Lyssnat på radio

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12-25 24—51 52—99 100—299 500-559 540- Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M a M b år år år är år år år år

Skellefteå I 1 II III IV

67 265,4 27 246,5 33 .252,5 11 204,5

138 253,8

Ngt-NW)

. & .— . kOkOkOLn 0000

N 't— come-rn L(XkDCXlO FNWQ-m v—k—OO OOOO 'OOOV— OOx—O mms-r—

Totalt 1

-

N O 1— v— a

11 15 18 75

N .— ©

O

Jörn 114 28 ,5

19 226,2 19 291,6

3 (302,0) (

155 276,5

II III IV

OOOO NPMOJ Pstwo _.

[INOM—1— MGM—O OOx—O d—d—r-O mkoom

DQQO

kOLhLNF t—OOO FOOO FOOO

Totalt 1

Lh & © O #. m NN N & kO 1— x— 1— r— m

Summa - 154 7 15 26 17 75 126 158 598 1 955 251,9 5,8

Tabell G1.2b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena lyssnat på radio. .KVINNOR Lissnat på radio

Utbildningsnivå Aldrig 145 4—11 12—25 24—51 52-99 100—299 500—559 540— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M år år år år är år är år , a b

Kirseberg . I 22 II 6

III 8

IV 2

0 111 242,5 5,8 13 o 25 219,8 5,5 1 42 205,1 - 5,4 0 5 (134,4) (4,0 183 228,3 5,6

(Hald-O _

PNVD?— Of—x—O OOFO OOOO —O*OOJO

1— :— G) kO N CO F' ko 1— N 1— O O

Totalt . 58

Oxhagen

_ 0 84 251,7 5

0 40 194,5 5 19 27 56 0 115 251,5 5 o 24 223;4 5

___”...-

II III IV

wti-Lh? 1—

Totalt 5 6 5 15 4 19 553 48 98 O 261 225,0 5,7

CO

Skärholmen I II III 1 IV

Q-kD Mv— ,.

1 o 80 207,5 5 4 15 0 38 203,1 5 1 o 81 204,9 5 7 o 27 249,9 6

22 29 '53. 83 0 226 210,8 5,5

x.. b—em—d- NOK—"X_- stöld-O Nf—No FNMO

_. Totalt ' 54

# 0 r— Lh ko

'G1. 2b tiorts.)

KVINNOR Lyssnat på radio

Utbildningsnivå Aldrig 1—5 4—11 12-25 24-51 52—99 100—299 500—559 540- Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M & är år år år år är

Skellefteå 1 1 II III IV

6 25 517,4 7

#ONO t—fOOO NOV—O 1—OOO Ox—OO Nx—kOO

kD kO #- _ LO Lh N N #. v—OOO N N Cox—UNO Nt—UDO

N 1— 1— =?" v— GN XD 1— NN x'— 1— ON

Totalt 1 1 167 277,6

Jörn II

III IV

© _ CD © N

CO

v— OOv—O

& O=$d43 N kONr—O NOV—O 0000 0000 0000 0000 CONNNO

N 5. CO N m NN O O O O rn

Totalt 1 1 126 288,7 6,7

Summa ' 142 13 9 27 11 66 100 149 446 3 963 239,8 5,9

G1.

Tabell G1.5a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena har sett på TV.

MÄN sett på TV

Utbildningsnivå Aldrig 145 4-11 12—25 24-51 52—99 100—299 500—559 540— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgx/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M år år år är år år är år a b

Kirseberg I 1 II III IV

10 21 52 0 105 260,5 6 7 12 30 0 62 262,4 6 8 15 15 0 47 249,7 6 2 4 2 0 8 (297,8) (7

27 52 99 0 222 260,1 6,2

mmOO N.NV'O OOP-O OOOO OO1—O &»me

Totalt . 2

1 5

00 O .. m

Oxnagen

12 11 24 5 12 25 15 15 50 8 18 15 58 54 94

53 273,1 6 11 45 295,4 6 III %

IV

75 245,0 50 259,5 223 264,4 6,4

OOOO v-Ot—O OONO OOOO #d'kotl' R_O'Q'd' Ol'—gju—

O

Totalt 1

CW © N N O (13

Skärholmen I II III IV

20 16 15 11

54 271,5 6,5 45 280,6 6,7 60 219,3 5,8 38 249,2 5,9

0000 ä'OkDO v—NNx—x— OOi—O 001—O OOOO %'th OWKON'NNN

F......—

kO/kOkDLN- 1—

1— kO

O !— KO .. 1— o ON

Totalt ' 1 55

NN .. kO 1_' & m . KN N Lh Ch 1— O

(forts.)

MÄN Sett på TV

Utbildningsnivå Aldrig 1—5 4—11 12—25 24—51 52-99 100-299 500—559 540— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M a M b är år år år år är år år

Skellefteå I 1 II III IV

COQ'LNN T_x—NO t—Ot—O Ow—f—O -OOOO OOOO (Nl-Md”— 0 6 0

11 0 33. 234,0 5 0 11 283,8 6

Tetalt 20

(,. N N O O

21 29 60 O 158 255,9 6,1 Jörn 114 272,6

19 219,9 19 282,5

3 (251,0) ( 155 267,0

II 4 III 1 IV 0

LthCDkO & Q _ & mmmw 0000 P Q'NNNO ,. LONOO OOOO NOOO 0000 0000

Totalt 19

#. _ ko O © 00 03 1— N N N O N O O

Summa . ' 105 1 3 8 19 38 143 215 401 0 933 258,0 6,3

Tabell G1. 5b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika

utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena sett på TV. ........................._........_.._.............__.__._.._.._......_._...._.._l.._......._.........._....

KVIJEOR Sett på TV _________________________________________________________________l_w__ , . Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4-11 12-23 24—51 52—99 100-299 300=339 340_ Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ 8' M M är år är år är år år år 3 a ' b

n

...—___...—

0 111 274,7 6 10 0 25 243,7 6 o 42 256,0 6 0 5 (181,2) (4

Totalt 22 O 1 2 2 9 21 56 90 O 185 265,6 6

o 0 84 266,6 6,2 1" 7 8 20 0 140 277,4 6,6 0 0 113 238,9 5,9 1 0 24 250,9 5,9 otalt 34 3 2 3 1 12 35 55 116 0 7'261 254,8 6 1

0 30 269,0 6, 0 58 255,9 6, 25 28 0 31 255,2 6, 0 27 24797 6,

Totalt ' 26 5 O 1 5 8 54 68 85 0 226 259,0 6,2

G1. 5b

(forts.)

KVINNOR

Utbildningsnivå Aldrig 1—5 4-ll 12—25 24-51 52-99 100—299 500-559 Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ , M & år år * år år år '

Skellefteå I 12 II III

IV

CO - O N NN Lh N 0000 N 1— L—r—COx— s—t— dur-"LOI— Nv—OO OOOO v—OFO OOOO OkOO

Totalt 18 O .2 O 5

NX

11 37 93 0 167 282,6 6,6

Jörn

H

HHP—tt-i

FIF—H>

kOMkCJO (#ONO (VOX—"O OOOO PNNO

0

© E. N

(D

V'— 0000

P NOOO x—OOO w—thD &..—'.

A *C) *C) &0 (I)

(Xl

.—

d. NN CX!

:— N

Totalt 11

1 rx . xo :— & 03 © (Xl © N X_- 0 NN xo in N LO 's— © NX N 3— O

Summa . 111 6 6

12 38 116 221 445 0 963 264,1 E,?

Tabell G1.4a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika

utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena har läst veckotidninga.

—MÄN Låst vepkotidningar

Utbildningsnivå Aldrig 145 4-11 12-25 24—51 52—99 100—299 500—559 540— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgx/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M är år år är är år är år & b

Kirseberg 1 42 6 II 25 . _ *1 III 15 ' 1 IV 2 0

54 17 10

4

Totalt . 84 8 2 11 7 65 24 12

[WMAÖO kod—No %'d'mo OONO Nl—d-O .. h _ '. comme— O & O ON P #. OOOO COKOCO.'N N'NNNO

1— & m NN .. [x [x N N N O ON

Oxhagen

&... MMMNN xo _ LO ON Lh d. 0000 01me 1—Nx—O hoax—'N CD NFl—d' x—Nqi-s— P 1— H . Hi—lb D—iHHn—i

Totalt 56 8 6 17 24 73 28

KO .. m [x. & NN [x NN N N 0 CD d.

Skärholmen I 19 54 61,0 5,0 14 60 65,5 5,4 11 58 50,7 5,0

III IV

OOOO v—NOO Nx—FO d—LOOWLO

#-

v— #NLCNUD :l-NkOLO Ort—1— NNOQ'N

Totalt ' 60

O NW =,- NN N O Lh P &— LN 1— m m

195 63,3 3,2

G1. 4a

(forts.)

MÄN Läst veckotidningar

Utbildningsnivå Aldrig 1—5 4—11 12-25 24—51 52-99 100—299 500—559 540— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ M a år år år är år år

67 65,5 2 27 72,1 3 55. 78,5 5 11 122,4 4

onatur— N (__ MFNV— (”001—'N OOOO x—x—ol— NNx—OO N r— H H H

NN d— Lh d- .p v—l (15 -P 0 E'!

11

O NN © 00 F" s_— #. P

158 75,4 5,5

114 104,4 3 19 85,4 2 19 162,4 5 3 (52,7) (4

155 108,2 5,9

1 II 0 Ill 5 IV 0

0000 FFQ'O LOV-FO (i-f—Q-N N

NNNt—O [NOV—O x—OOx— NOOO

Totalt 44

O kO 1— P N &— NX © !— (O N N

Summa 289 51 16 64 71 269 122 55 59 0 955 78,1 5,4

Tabell G1.4b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika

utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena har läst veekotidningar.

.KVINNOR

Läst veckotidnin ar

_.

Utbildningsnivå Aldrig 145 4—11 12—25 24—51 52—99 100—299 500—559 540— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M _ är år är år år år år är a "

Kirseberg I 17 II 5 III 11 IV 2

5 0 111 148,8 5 5 " 0 25 156,5 4 0 0 42 112,8 - 4 0 0 5 (95,0) (5 52 50 16 18 _Oj 185 ,140,1 4,7 56 29 4 6 11 15 1 2

(D#Q'O NNNOO MONO OOOO OK—x—O

, , 9 ,

o . 7 O 4)

Totalt . 35

LG Lh O N

Oxhagen

26 50 15 17

48 19 1 9 5

71 21

84 139,6 40 144,2 113 103,5 24 89,5

261 120,4

II 3 III 21 IV 6

(DNNNO & _ .. _ Q'Ln'd'd' OOOO d-R—t—v— PM!—O KNNx—nm 1—

.1—01—0 Ot—OO 001—O

Totalt 43 1 1

kO & q. 0 b. xo m =— N N

Skärholmen I 20 1 0 4 II 7 0 1 1 III 16 0 o 3 IV 2 o 1 4

80 119,3 38 100,4 81 110,5 27 80,1

NNNNQ' ..—_ trä-#d- OOOO PNQ'O kOFLhO CO 1— kO N

Totalt ' 45 1 2 12 20 73 48 1

O rn 1— N

226 108,3

M & =!-

Läst veckotidnin ar Utbildningsnivå _ Aldrig 1—5 4-11 12-25 24—51 52—99 100—299 500—559 540— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ M M år år år år år år a

Skellefteå I 1 II III IV

28 24 10 2 0 97 149,8 4,9 10 6 2 1 0 25 122,8 5,0 0 4 0 42 157,1 4,8 0 1 0 5-(20995) (6,5

167 145,6 4,9

11 17 1 1

MMMO LhOOO ON!—O :—C>C>O d—x—KOO

21 1 O (1) &— N v— CO d. 0 LG CD Lh NN +: H .1 _ : O L—4

. . & :O ".)

86 151,3 4 11 18 190,8 5 111 %

IV

21 150,3 1 (75,0) (

OOOO (”G?NG &DmNo ewho N

onum—

UNOJd43

m _ d. N & xo Ln V' XD N 1— O CW !— T— !— LR NN 05 N D.. F' O M s— N .p t'! (0 4.) 0 H

Samma . 165 8 6 25 61 300 252 72 77 0 963 130,7 4,6

Tabell G1.5a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika

utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena last tidskrifter.

-l; Läst tidskrifter ___________________________________________ Utbildningsnivå Aldrig 1-5 4—11 12—25 24—51 52-99 100—299 500—559 540— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M år år år år år år är år 3 D

105 42,0 2 62 39,6 2 47 55,7 » 3

8 (127,4) (4 222 55,0 2,6

r—h—ir-tO HNOO %NNXr—i mkaN N 1—1

NN N 0 H CD r—l r—l q. N N Lh N NN Lh N N 1 14 01 .- L: (' 'i

0 53 41,1 2 0 45 65,5 5 0 75 108,4 4 0 50 179,8 5

lotalb 50 6 5 29 28 39 33 16 17 0 223 99,7 3 8

-......___..._....________...__________.__......___—___..__..__.__.______

LÄS? Läst tidskrifter TTtbildningsnivå Aldrig 1-5 4-11 12—25 24-51 52-99 100—299 500—559 540- Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M a M b är år år år år år år år

Skellefteå I .2 II

III IV

o 1 67 41,9 0 o 27 56,9 5 0 33 82,6 0 o 11 47,4 138 59,5

meOÖN .. o— o— '— Nmmm

ONNLnO ONNNLINN d'V—Ni— :rtfh—O

10 9 5 2

r-t—Ox— kONLKNNN NÄkOFN

fatalt 58

O O NN x— NN NN ko

26 1

ko :— ON :— 00 (I)

114 59,3 19 60,6 19 121,1

3 (197,0) (

155 69,7 5,1

I 40 II 6 III 5 IV 0

ONNOO .c. & & NNNtl'kO NNOOO PONv— OONO ONNNNNV— (tkOd'O N

v—Nx—x— LINx—t—O d'Or—O r-v—OO

NN O ?- N xo &— (# NN L(N 1— F 1— N LIN

Totalt 51

stam 280 31 25 115 100 184 111 40 40 7 933 73,8 3,2

G1.

Tabell G1.5b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika

utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena läst tidskrifter.

___—___ _ __ _ . (VIJIQR Läst tidskvifter

___—___—

1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—359 340— Vet Totalt Wedeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej & M år år är år är år är År

& 0! d. x_ Lh O OOOO MOT—O

I [N & 1— O . (. NN KN 03 _ NN 0 q.. 0 T— O N M N... F CX] ä. NX LR O F' + > ,_| (11 ; : ( )

H P—4 1—1 1—1

OOrmN T'" Nx H HH?»

((N

T..

_ V'OOO (XIX—OO

CC NW (__. kf” (XJ r'- NX Ln #. x— NN NW ql. NN 03 (in. NN T— W v— CO GW .p r——1 176 + : O

4 2 II 17 2 5 III 26 2 5 O 1 v—NOO [— LNLRIJNF &_

011—qu F.

CÖLGCÖU'X r'—

iftalt 813 8 9 36 24 34— 21 5 1 2 226 42," 2,5

G1. 5b (forts.)

___—_.-

KVIYUOR Läst tidskrifter

Utbildningsnivå Aldrig 1—5 4—11 12—25 24-51 52—99 100—299 500-539 540— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ eJ m & M b år r år är år år år år

_QQ. t—NNLR

%.

.-

(,. (XI

N =;- NOOO N x_f—OO OOO?— d'Or—O (Xie-mx—

& N x— LG 01 N LN x— a 1— 03 X— 1— O 0) .p ,.4 (U 4.) 0

C? h 20 "'D

I 54

III 12 IV O

koma—O kOF't—(Nx— N'Xt—OO cuwv—q- N 13 Q xo & V- w ooöo NOOO x—OOO LOV—PO

O . &_ d.. © N V- O N *. b.. 00 (X! T' 1— O T" q.

Totalt 55 10

Summa _ 424 44 58 154 99 157 57 14 8 8 965 56,8 2,2

Tabell G1.6a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika

utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena last dagstidnirgar minst 15 minuter

i sträck.

___—___—

Ltbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24 51 52 99 ” ' 1 — — iOO—299 300-559 340— Vet I % lt ' I går/ ogr/ dgr/ dår/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej 0 & Nåedeltal v., ar år är år år är är år 3 ” b

k—n

gp E') & ""—1 . 4

berg

80 0 51 O _ 57 g 47 295,7

A GROV—Q' & .— å .! xokaoLx xowmo

mx—v—O (Nit—OO Ot—OO

xD [(N & O 0 m 01 N (XJ O LR LN- T'— O T' F M v- 01 O O Q.. N +: r—i 03 p 0 _4

ÖÅ '!

TT _ul

IV

r—Nw—M .— . .. .- FFF- V'— % (i. T. NN Lh %. 0000 00 NN NÄK—"(fm 1—011—0 PO—d—O 0000 0000 OOOO OOOO Lrka-d— H H

Öw # (Fx ['N (Xl N () (1. CD .__ F. _ (j- LO O O O O Ch ('" +"! 1 _2

%LLI'NOWQ' (FNF—[**—

o. .— '— .. F-D—KOXO

OC)C>(D

m =! Ommm OFLGO

O OOOO GOOO 0000 0000

Utbildningsnivå Al rig 1—3 4—11 12-25 24-51 52-99 100-299 500-559 540— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M a M b r år år år år är år år

Skellefteå I 11 II ' 2 III 5 IV 1

5 51 o

o 25 o 27 506,5 5 27 O 1 o

NOOO 00100 0000

CD & XD Lh .— 1— 0 M 00 M 1— O 0 a_- v— LX. N N O O O O Lx &— .p H 51 .,) O E—I

II III IV

NOOO 0000 0000 0000 0000 LIN—&lx—O

100 o o 2 1 12 21 55 744 0 955 505,2 7,0

G1.

Tabell G1.6b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika 1

utbildningsnivaer fran de fem undersökningsområdena last 7— t'i'"äv

thildninzsrivå Aldrig 1-5 4—11 12—25 24—51

52—9 . . , ' ' dgr/ dgr dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ”'r/ ei år år år år år '

111 505,0 6,9 2; 296,5 6,7 302,15 - O,; (211,s) (4,6)

m.,—.a ___—___...—

135 299,5 6,8

4 II 4 II 5 IV 2 1__ C O O .___ _ACJ

(Xl JN & C:» C) kC' [: :

O

()

34 290,2 6 a 40 523,11 ?

HHHH

G1. Gb (forts.)

KVIFNOR Läst da stidninvar Utbildningsnivå Aldrig 1—5 4—11 12-25 24—51 52—99 100-299 500-559 540— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M a & b är år år år år år år är

www—"=!—

Skellefteå I 10

II 0 III 5 IV 0

Totalt 15

5 77 97 504,4 6,9 2 25 25, 550,5 799 4 52 42 504,1 6.9 o 5 (553,0) (5,0

167 512,1 7,1

5 O 1 0 0000 NOOO 0000 0000 0000 0000

O [(N NN F

F

F” %- N O o o O

Jörn

NNOOO OOv—O 0000 0000 0000 0000

CW . kb © n N O NN kO N V- O N 0 XD H NN F- O O O O #. F-

G1.

Tabell G1.7a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade mannen på olika utbildnings nivåer från de fem undersökningsområdena låst skönlitteratur.

Läst skönlitteratur

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4—11 12-25 24—51 52-99 100—299 500—559 540— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M

år år år är år år år är a b

- _

III 25 IV 5

:|"me

0 l 0 1 0 75 47,1 2 O 5 O 2

225 49,7 Skärholmen

er. cr U? M N N mm 1—1 .. NN x_n KJ" NNO ko

LN '— N (% .. LN ko ln ON f_1 O #. N l—l ko N Ch [_| 0 N Lx N

Gl. 7 a

(forts.)

___—WM—

HÄH Läst skönlitteratur

______________________________________________________________________________________________________________

Utbildningsnivå Aldrig 1—5 4-11 12-25 24-51 52-99 100-299 500—559 540— Vet Totalt Medeltal =:

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej & & M b är år är är år år år år

:i-Hr-ir-l [>- OOr—io 'd-Orno muou>H 'uxNCUOJ wcuwun h&uuxc munNNH (DOM—1 H H H

Totalt 50 14 l

|__| P.. d...

16 11 18

II 12 III 7 IV D

r—IOOO str—IHO (JM—imo

NOd-O .Nr—IHO wCUCDH (Dr—HOH kOr—IOH

q,- '— NH (XJ ON N Ln m H 0 H © © #. CD NN CD

15 13 11

587 65 88 104 77 85 72 54 25 0 955 49,1 2,5

Gl.

Tabell G1.7b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olik utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena har läst skönlitteratur.

v—v — . - ' IÖJIIETGR

Läst skönlitteratur ______________________________________________ ____________________________________

Utbildningsnivå Aldrig 1—5 4-11 12—25 24—51 52—99 100—299 500—559 540- Vet Totalt Medeltal

_ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M är år år år är år är å

_

II 9 III 3

112

» 3 &!

,o (I!

(__| & ['N (» r— N d- NOOr—l ? LRNNG kOt'XONO GW:—INN Nää—o IOr-ixl-O Nr—loo

l

Lx '— N ox . NN |.N NN CO r—l N =]. 1—1 ON CO Gl r—| 0 H NN H 0 H m

I 59 4 8 II 15 l 4 5 7 III 24 5 8 I? . 5 0 0

N (1' N CD 'i? CO ' r'l er så" ko NW

N N

O NX

F [_l

0 N

0 H

NN 03

',

Skärholmen

I 5 II 1 III 2 IV

kON(D(f) . & .— .» (u:—”www ( (N C! | " x—l 0 O N N L(X

Gl. 7b (forts.)

MW— KVIHHOR Läst skönlitteratur ____________________________________________________________________________________________________ Utbildningsnivå Aldrig 1—5 4—11 12—25 24-51 52-99 100—299 500-559 540- Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M a M b år år år år år år år är ______________________________________________________________________________________________________________

Skellefteå 5 10 8 10 97 7 4 6 0

l 0 5 4 0 0

Tabell G1.8a

4-

Ytbildningsnivå

Antal dagar aste tolv månderna som de intervjuade männen på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena läst facklitteratur.

under de sen

.._____________—__________________4___________________________________________________________

_ Läst facklitteratur ____________—_________________________________________________________.

Aldrig 1-5 4-11 12—23 dgr/ dgr/ dgr/

24—51 52—99 100—299 500—

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/

559 540— dgr/

Vet Totalt Medeltal ej M

år är är år år är år är a b

__________________________________________________________________________________________________________

Kirseberg I II III IV

Oxhagen

II III

65 51 14

0

d'LhNO COLOkOr— (NIKON

4 4 4 0 2

22 14 15

55 57,6 45 97,5

ONLNCON [hv—NN!— kex—kom

Totalt

Skärholmen

I 11 111 IV

55 1 (1) LG

26 25 26 25 20 25

25 16 15

de-lrx a—v—mm wacom ONNFP encou— munne- M:t-LOV" (rti-Lh

MÄN Läst facklitteratur

Utbildningsnivå Aldrig 1-5 4—11 12-25 24-51 52—99 100-299 500-559 540- Vet Totalt äedeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej & a M b år är är år år år år år

___—W

Skellefteå

54 7 6 1

NOi—d' Nv—q—m komm?- (rv—PO LOPQ'F' kONLn-r' Fano

pa HH> HHHH

Totalt 48 1

m & N %- .. Lh Lh 00 M r- 0 (I" F O &— (D f_- ko P &— q- x— #.

Jörn

Tabell G1.8b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena låst facklitteratur.

_________________________________________________________________________________________________________________

.KVIHNOR Läst facklitteratur _________________________________________________________________________________"._________._____ .__

tbildningsnivå Aldrig l—5 4—11 12—25 24—51 52—99 100—299 500-559 340— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/- dgr/ ej M M år år är är år år är år & 0

Kirseberg

OON'XN MOQDQ

Totalt 157 20 10 20 19 25 1

m .. r— #. .- N q- 1— O N r— m Ln [x

kärholmen I 59

6 80 7,8 II 26 5 1

6 1

o 1 o 1 o 58 29,2 1 4 o 81 53,5 2 4 O 4

III 57

Iv 5

NNd-i— Ord-1— t—v—LnkD e—v—mm KDNwd' O F

Totalt ' 125 16 14 20 1

_ CW xo

KN T—

CW ln

226 41,5 1,7

G1. 8b

(forts.)

KVINNOR Läst facklitteratur

WWW

Utbildningsnivå Aldrig 1—5 4—11 12—25 24—51 52—99 100-299 500—559 540— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M” r år år år år år år år a 0

MM.—w”—

Skellefteå I 69 4 II 17 1 III 24 1 IV 1 0

x_f—NO NOV—N '(!"NLRO MNLCNO

N O =.. LFN

Totalt 111 6 8 10 10 11 167 22,5 1,2

Jörn

6 6 4 3 5 0 1 1 86 17,4 1 o 1 2 1 1 o 1 o 18 40,5 1 111 8 2 o 2 2 _ 4 2 o 2 o 21 72,4 5

- o o o o o o 1 o _1 (355,0) (8 6 9 s 6

Tabell G1.9a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena gått på teater.

——-——_—_—————_—————————————————-——_———_—

Gått å teater_

Utbildningsnivå Aldrig 1—5 4-11 12—25 24—51 52—99 100—299 500—559 540— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M år år år år år år år år a ”

_____________________________________________________________________________________________________________

Kirseberg . _ I 76 14 12 2 1 11 44 10 6 1 1 III 25 11 5 2 5 IV 5 2 5 0 0

Totalt 148 57 26 5 5

N kO OOv—O OOOO O-OOO 0000 0000

Ixo & 0 LO .. N N N N 1— O O O O

1 58 12 5 II 25 14 6 5 6

III 50 28 1 IV 16 19

Lh #. 0000 0000 0000

0000 0000 OONOW

Totalt 109 75 50 11 0 0

LN & 0 © .— N ['n N N O O O O

Skärholmen I 54 15 6 O II 26 12 5 0 III 22 25 10 4 IV 15 12 8 2

0000 0000 0000

Utbildningsnivå Aldrig 1-5 4—11 12-23 24-51 52—99 100—299 300-339 340— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M a M b år år är år år år år år

M_—

Skellefteå 1 56 8 II 19 4 O 4

III 18 1 IV 6

99 26 12 1 o o o o o 0 158 1,2 0,4

.-h. Ov—Nv— LX, (Xl GOT—O NNdWåF

KOIfxf'm

4: H (11 .p 0 .1

1 H :O "?

Totalt 156 11 8 O O O O O O O 155

Summa . 589 207 105 25 8 O O O O 1 955 2,1 0,6

'Tabell G1.9b

_.

.KVINNOR

H H

U IH IV

Totalt

Skärholmen I II III IV

Totalt

Utbildningsnivå

IH

.

Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena gått på teater.

4

Aldrig 1+3 4-11 dgr/ dgr/ dgr/

12—23 24—51 52—99 100—299 300-339 340— dgr/ ggr/ dgr/ dgr/ dgr/

år ar år är år

Vet Totalt Medeltal q M år

år &

70. M M

3

98

& 4 15 '1

40

% 8 m 1 W

0000 0000 0000 OOCXJO

O O O N

& W 48

6

M1

W 28

0000 0000 0000 00010

0 O O 0.1

W 20

37 5

H9

B & 26

0000 0000 0000 0000 0000 Noor mowm

O O O O . 0 © NX

G1. 9b

(:orts.)

KVINNOR

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12-23 24—51 52—99 100—299 300-339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M a M b år är år är år år år år

Skellefteå I 74 1

--...

F"Oa—'N

Lh N 0000 0000 OOOO 0000 0000

q. & O N_- .— _ LN. © T— O O O O O O (_ Lh T— ko (XJ LG 01 1— +: ,.4 &! +; 0 54

NNNNO &..—— 000:— V'— (X! 0000 0000 0000 0000 OOOO 0000 0000 LDV-NO

Totalt 104 14 8 0

0.1 .— O P _ 0 © N X— 0 O O O O O

Summa 587 194 150 24 7 O O O O 1 963 2,5 0,6

u...—__ ___—"___...

Gått på konserter _________________________________________________________________________________________________________

dningsnivå_ Aldrig 1-3 4—11 12-25 24—51 52—99 100—299 500-559 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ e' M M år är år år år år år år 3 a b

Utbil

Skellefteå I 58 7 II 22 III 17 8 IV 7 5

1 Totalt 104 ' 19

0000 0000 0000 0000 x—Nmo u—Nmt—

q- & O Lh .. ?— CO NN 1— O o O O O O ko CD

Tabell G1.10a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika

utbildningsnivåer från de fem undersökningsområden har gått på konserter, popgalor eller jazzkonsert.

Gått å konserter

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12-25 24—51 52—99 100—299 300-559 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M år år år är år är år år & 0

Kirseberg I 98 5 1 II 52 . 2 3 III 34 10 2 IV 7 1 0

0000 0000 t—Ot—O OMOO ONOO

Totalt. 191 18 6 5

NN _ O ko .— 1— N N N O o O O N N

Oxhagen I 48 4 II 40 2 III 56 11 IV 52 6

x—NLINCD . & . _ OOOO

Lh #. 0000 0000 0000 OOt—O OOOO

Totalt 176 23 10 8 5

m 0. N rn N N O O O 1— O

Skärholmen I 48 4 II 38 4 III 46 11 IV 27 6

0 © 0000 0000 0000 0000 0000 0000

Totalt 159 25 7 4

NN . O 01 & O Lh OU (— O O O O O O

'Tabell G1.10b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika

utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena har gått på konserter, popgalor eller jazzkonsert.

. KVINNOR Gått å konsert

Utbildningsnivå Aldrig 143 4-11 12—23 24—51 52—99 100—299 300-359 540— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M är år år år år år år år & b

._______________________________________——_—

Kirseberg

OONO % _ .. _ FOt—O N d. 0000 O—OOO 0000 0000 0000 v—OOO

Tcialt . 167 5 7 5 1 O

N .— O CO & O NN G) 1— O O o O

Oxhagen

III 85

4 II 36 4 9 IV 9 5 0000 0000 0000 CONF- OOONN

Totalt 206 20 21 8 5 5

q- '. O ko .— N x— kO N O o O O

Skärholmen I ' 75 1 2 II 54 5 O III 69 11 1 IV 16 8 1

OOON (D NN 0000 0000 0000 0000 0000

G1. 10b (forts.)

_______————-—————————-———-_

KVINNOR Gått å konserter

Utbildningsnivå Aldri" 1-5 4-ll l2—25 24—51 52—99 100-299 500—559 540— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M a M b år år år år år år år år

Skellefteå I 77 11 II 21 4 III 56 5 IV 2 O

x—OON N . =!- 0000 'OOOO OOOO OOOO

NN . O N & *.. P © v— 0 O O O O 1— M CD CD F O NN 1— +: IH (15 .p ') ' 4

2 11 17 1 III 16 4 IV 1 o

ht..- OOOO

&)

X— OOOO OOOO OOOO 0000 0000 0000 0000 1—01—0

Totalt 117 7

N & 0 & N T'- O O O O O O O N

Summa . 820 75 45 17 7 5 O O O 0 965 1,3 0,5

Tabell G1.11a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbi_l"*=rs

mm-—ås—

nivåer från de fem undersökningsområdena spelat något musikinstrument eller lyssnat på grammofon. . ” "'___"_""""_"__""I____*_"T'"_'"_"""_'_"'_"'_"_""""*—”'I"'"*""_"_*_"——""*"”'_'—'*_—_""——————————— . KAN spelat nagot mnsL .inpi"_3 It eller lissnft ?. ärmm101on m- ___—___—

H (1) 5 1—1 1.) LH

Utbildr ingsr.: Vå Aldrig 1-5 4-11 12—25 24— 51 52— 99 100—299 500—559 540" Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M

. år är år är år år är år & b

_________________________________________________________________

Kirseberg

I 69 4 5 0 105 5o,; ;,— 11 25 1 4 . o 52 s;.,2 f,; 111 12 1 6 o 47 113,; . ,;,;_ 1v 1 1 1 o 1 o s (5,,:) af,?) " , ___—www Totalt 107 7 o 11 15 222 15,5 2,:

0 'i!— H N r—l kf , N () N

Oxhagen

0 55 29,5 l,# 2 o 45 42,2 2,1 5 I 75 85,5 f 7 o 50 114, , 4,5

HN r—i MX 111

Iotal+ 90 9 15

| (. 61 U.) 15 N N r—l (1 H KJ r”! Lh |_l Lh OJ [& r—1 (”Px N

Skärholmen

G . 11a

(forts.)

MÄN Spelat något musikinstrument eller lyssnat på granm01on ________________________________________________________________________________________________________ Utbildningsnivå Aldrig 1-5 4-11 12—25 24-51 52-99 100—299 500u559 540— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M & M b år år år är år år år å _____________________________________________________________________________________________________________________ Skellefteå I 45 II 9 III 14 IV 5

COr-iCON mm:—IO Or—ll—lu—i 5 4 5 2 r—IONN NXr—IHO NLCNHO

Lh N 1—1 05 H UN CO & NN l—l +: ,..4

(Ö p 0 E 1

Jörn

HI 6

2 5 4 7 II 10 l 2 l 0 l 0 0 O IV 2 0 O 1 0 emwo NHHO maoo

Totalt 97 4 5 6 7 15

GW % 1—4 05 .; N Lh LR LR 1—1 0 LG r—l #, Q-

Summa - 428 27 48 57 56 110 85 55 66 1 955 74,1 2,7

cm.—..

L..—_ ___:— 23_. ___—.....- ___.-

___—___—

Tabell G1.11b

Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika

utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena spelat något musikinstrument eller lyssnat på grammofon.

___—______________"- KV II”-111 OR

___—___—

Utbildningsnivå Aldrig 1—5 4—11 12—25 24—51 52—99 100—299 500—559 "

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M år år år år år är år år b

1 64 II 14 N 5

sHmH

[001—IO

oooo LO H

”"I”WOR Spelat något musikinstrument ellerl rssnat på grammofon

___—___.

Utbildningsnivå Aldrig l- 5 4— ll 12- 25 24- 51 52-99 100—299 500— 55 9 540— Vet Totalt Medeltal

dgr/ d. gr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M a M b år år år år år år år år

I 55 2 II 16 1 111 21 O IV 2 O

LN'NWNO 'd-NNNO r—1

LROOO cup-mro > [DCDIM% w NNC3d43 ?— qmuouo w

Lh

Totalt 94 5 19 1

I 62

II 14 III 9 IV o

Nr—INO NO:—IO LIM—HHC NOOu—l [NOOO ONOO r—IOr-IO

Totalt 85

P & r—l #. 03 d— kO N H 0 01) LG NN r"! r! NN N N N

s_Lvn . 450 12 29 70 47 128 91 58 78 O 965 80,0 2,8 A_m.-*_hl_.__:_. _ .. _,_ ;__A____ __giwm___q H,. =. _. __ ,=._" . __= __ ____ . "_". ..__ __. __.___ |; IF: 2

Tabell G1.12a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildnings—

nivåer från de fem undersökningsområdena tecknat eller målat.

»w—u—uu.n—_ ...—__-.. -.- mm;—__. -.. L...-___... ...-”__ ua.-...,... N...—_. _.w— ...—...— —_-w.—.—_u.— ......— -m__—_M _ ...”,—___...—

MÄN Tecknat eller målat

___...- M_Wme—Mw _ v- ___-___— "u.—_,—

_ ...—m..”...— w- ,._..— .. -..—.... Mm..—___..-u. m......- .....

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—25 24—51 L"iv—99 1005299 90 — 5,1 dgr/ (Egr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ & ' ar ar är år år år ar &

Kirseberg ' I 97 2 4 II 55 0 1 111 * 39 3 5 IV 8 O 0

0000

'Totalt — ' 199 5 8 5 1 ' o 1 2

[& #. 0000 0 OHOO r—l HHOO OHOO

Oxhagen I 49 0 O O 2 l 0 1 '11 38 l 2 1 1 O 1 O III _ 58 2 2 O 3 - 3 2 1 IV . 41 4 1 1 O 2 l 0

ONONNLN .. n o— '— (Ohhh Hm Lh > 0000 OHQ'O

wm-_———— - ___——

Totalt 186 4 7 5 2 6 6 4 2

223 17,5"_ 0,7

O Lh

Skärholmen_

I 47

0 54 17,9 II- 33 O

4 3

0,6 43 19,0 1,0 60 13,6 0,8 38 17,3 1,0

___—...... A—"_—_—..—_- ___—__M_— __...

1 O 195 16,7 0,8

11145. IV 27

Totalt .1sz' 7 9

0000 OOOr—i HNNN HOOM Om:—CN NOOO N Hmmo > [& # XD

Tabell G1.12a

(forts.)

w...—......— ___—__N—_.—.— .

MÄN , _ Tecknat eller målat

1 4—11 12—23 dsr/ ggr/' dgr/ ? _ y. '

_v—m—m _ _ -__.————_._-

Max'" : 2 ; . 'x. _JJ. id:lingsl'lli'a Klurig:

...—___..— _—..—_—....u__—....-— ___-.— ....__.._.,. _.

'#:me ... & OOOO

N

CO

(& (U

_ ___-_m—D—vaw—w

O O |__| NN (1) M v—l O O 0 H r—I l—l *- d' ko ,..4 N H _p r ”1 (G x.: 0 ( !

OONl—i

MOI—IO

no:-40 UNO Hr—l FJ 'rn! n—IOOO H + 4 H H

N

__"..mm—

Toualt 136 4 4 3 3 3 0

d' 0 r—l & F W Lh r—l O v—l r—i

_ w—m—.w.—_n—- ___. - ___.

..- mm-.—___.

Summa 794 29 30 20 15 17 13 7 8 O 933 10,9 0,5

___-___...—

___..-

—.. ___-__...— _ ___—wuu— -

Tabell G1.12b Antal dagarxudelfdesenastetolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildnings— områdena från de fem undersökningsområdena tecknat eller målat.

......._._..,___. ___.-

KVINNOR Tecknat eller målat —

_ _ ___—___ _ ...-___ ___—iw.

___—_.

._——._———_—___

51 52—29 100—299 300—339 340— Vet Totalt Meoeltal -:r '

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4—11 l.— 3 dgr/ dgr/

4_ & gr/ og ” dgr/ ej & M ar ar å

1 / dår/ d5217 _ r &; ar ar år 3 U

2 d å

Kirseberg ' I 100 l 2 4 II 20 0 l 2 III * 34 1 O 1 IV 4 O O O

p—IV

N d. 0000 HCl—io OOOO NO:—IO ONNO

mamp-+ OOOH OOOO HNr—(O Or—INN MNd'r—I Mr—id'o HHFH HOQ'N

_;____1___________________._______________________________________________________________________________ Totalt 211 6 7 10 8 l '

> O F . NN H r—l XD N O O #- Lh O

Skärholmen I 65 II 33 III 61 IV 16

[*mr—ld' . . O . OOf—h—l MPQ'O _ O . & ONOXDON OONH Or—HNO r—IOMO LAOQ'N MNNN MONl—l Or—inn FN:—(NN

___—___..—

Totalt .175

n_'

c—h—h—I H 00 OONO 0

CD XD > co

ON . O CD 0— m r—i XD N N M n #.

I 4 x'» 9,4 V

"i? [211122

'" "3 -.1

Tabell G1.12b

(forts.)

— ..”—”__-

KVINNOR Tecknat eller målat Utbildningsnivå pldrig 1—3 441 12—23 24-51 5.2—99 100—299 500—339 340-_ Vet Total-'; Iz'iedeltal år/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr dgr/ der/ ej & ?> I' 3 &” " ' (571 år

är ar CLI' »»; 21.1' g....

Nr—h—IO HOHO NO:—lr—l

HFHPHH NONO NOKXO r—l f—'| H k4k4>

P & O P Lh ,..| ko N H 0 0 M N ko N #.

Totalt 102 5 2

Summa 784 23 26 32 32 35 18 12 9 0 963 15,8 0,8

.,....——-————-———

131323). __..l

Tabell G1.12a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildnings— nivåer från de fem undersökningsområdena gått på museer eller konstutställningar.

_.._____—

__

.MÄN Gått på museer eller konstutställningar

, 2' 2—99 100—209 300-339 340" Vet Totalt Medeltal éår/ ågr/ der/ dfzv asr/ 11zr/ dsr/ dgr/ ej 3 1 _ ar ar år å år -r år är 3 5

%

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4-11 12—23

Kirseberg ' I 65 26 11 l 0 1 0 II 38 15 7 1 O O 1 ITI * 21 18 5 3 0 0 O IV 1 3 3 l 0 O 0

0000 0000

Totalt 125 62 26 6 0 ' 1 l

. NN N N N H 0 O

5 29 17 6 o 1 11 21 20 4 o o III 51 28 11 4 o IV 11 24 9 2 1

Lh #- OOOr—l OOOO OOOO OOOO OOc—IN

Totalt 92 89 30 6 2 3

ON 0 > [0 NN N N H 0 O O

Skärholmen I 30 10 11 II 27 12 2 III 23 25 7 IV ' 12 10 10

54 43 60 38

0101an '— u & '— NNnm OOOO 0000 0000 0000 OOOO Or—h—IO MHQ'XD

Totalt 92 57 30

O O O N 3"

Tabell G1.13a

(forts.)

_ ___—— ___—___."—

MÄN Gått på museer eller konstutställningar

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 IFO—299 503 339 340— Vet Totalt Tedeltal der/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ % f! d ' -=3 år är år år ar &

x) n' _) "r— ...

Skellefteå

35 23 11 9 - 13 12 V 3 3

Totalt ' 62 47 2

0000 0000 OHOn—l MC:—IN mxor—w H H HHHH

. O N M Q NN H 0 O O O O N xo r—l

Jörn I 96 14 II 15 O III 8 7 IV 2 l

OOOO OOOO

ox H 0000 0000 0000 0000 OHOO #meo

Totalt 121 22 11

KN O O ,..4 Lh Lh H 0 O O O O 0 H

Summa 492 277 118 33 6 4 1 o o 2 _933 3,0 0.7

'

KVINNOR

l / r—JS

_1 tll-"3 =Cd X ! 't.)- 5—7

O' ;) yu .L

Kirseberg ' 1 75 25 8 II 13 8 3 III ' 15 7 12 IV 3 O 2

Totalt ' 106 40 25

Oxhagen

54 20 8 27 9 2 39 39 25 4 8 7

H FH4> HHHH

Totalt ' 124 76 42

Skärholmen I 58 14 8 II 23 6 6 III 43 20 12 IV— 3 8 8

12—23 & '? " I

MÖJ—

? dl"

MOFO O ,.4

Nv—imm

24—51 der/ år

OHOO r—I Or—INO n

—99

52 dgr/ år

OOOO

Gått på museer eller på konstutställningar.

0000 0 0000 0

Tabell G1.13b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildnings— nivåer från de fem undersökningsområdena gått på museer eller konstutställningar.

Tabell G1.13b

(forts.)

-——__.___——————-——————-—-—_'—*———

___—___...—

KVINNOR Gått på museer eller konstutställningar

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4-11 12—23 24—5 54 lt —299 300—339 340— Vet Totalt Med % dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ der/ der/ der/ éeär/ ej 17: a b år år år år år år år år

___—-

en) 2) +.) +| G) r—l 1"! G) kf: (I)

I 51 21 16 6 3 0 0 II 9 10 3 0 3 O 0 III 17 11 10 2 2 O O IV 2 1 0 0 0 O 0

$O.— =)"me LIN N 0000 0000 0000

Totalt ' 79 43 29 8 8 O 0 0

O Lh . d. (» XD H 0 0

J 6 rn

Or-lm

(D H 0000 0000 0000 0000 0000

#” 0 #- r—i XD N c—i O O 0

Totalt 86 31 7 1 1 O 0

Summa 522 238 137 44 17 2 1 0 1 1 963 3,8 0,8

G1.13b

ut!—.m-4 _..— "__-J

Tabell G1.14a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildnings—

nivåer från de fem undersökningsområdena besökt bibliotek.

MÄN Besökt bibliotek .

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52_99 100—299 300—339 340— VPt Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej U M _ år år år år år år år år a 0

Kirseberg I 79 H 37 III * 21 IV 0

0000

NOHO QWÅFÅO w NN—å'O CD wnno

> mnwm m nwäa

IN . 1—4 0 . F ,_.| N N N ,..4 0 n

Totalt 137 14 1

Oxhagen I 36 6 3 l II 26 3 3 5 III 43 10 9 7 IV 13 9 5 8

Totalt 118 28 20 21 22

H

Lh > HOOO OOOO Or—IOH OONN H*ON

n . r-l ,... . Lh r—i m N N H 0 N * &

Skärholmen I 34 7 II 29 3 III 35 6 IV 14 6

Totalt .112 22 21 24 10

HOHO #HNM mean Heba d'kDCDON O XD 0000 0000 HOOO ONOI—i

r—l ,.q 0 & O Lh & H 0 O ,..4 N KN

Tabell G1.14a

(forts.)

-__—_._________..___

MÄN Besökt bibliotek Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12—23 24—51 52-99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M a M b år år år år år år år år

Skellefteå I 45 8 .II 15 6 III 13 7 IV 4 2

Totalt ' 77 23 15

14000 r—IOOr-l OOOO OONv—l MNth—l HNQ'O ('ONMN

1

XD M H (I) NN r-O 0 H N 0 M 0 >

I 6 II 13 2 111 7 3 IV O 0

# (O N 01 H HOOO 0000 0000 HOHO #OMN #NNO HHHO hr-iNr-l

. O P

.. ON Lh Lh H H 0 O N ON (I) M F

Totalt ' 114 11

-..—___

Summa 558 98 82 77 52 30 14 8 1 3 933 13,4 1,1

___—_

___—___- x_—

.KVINNOR Utbildning

Totalt

Oxhagen

Totalt

Skärholmen

Tabell G1.14b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbild—

ningsnivåer från de fem undersökningsområdena besökt bibliotek.

Besökt bibliotek

Aldrig 1_3 4—11 1 dsr/ dgr/ år år

52—99 100—299 300—359 340_

dgr/ dgr/ dgr/ år ar ur

Vet Totalt Medeltal

ej n 1

snivå 24_51

2 . sr/ dgr/

., (' 'g'-va

"of—

år

II III IV 2

HOOO r—lOr—IO MONO ro.—uno

H c—l N Lh ON m *- r—I

M F! H 0000 0000 OOOr—I OONN

125

0 0 H I!" |G N

I II III IV

Totalt

58 4 27 3 W D

XDNNNM oooo OOQH oooo noef

0 H 0

OOOO O

Tabell G1.14b

(forts.)

KVINNOR Besökt bibliotek

'2-23 24—51 52 9 ner/ ésr/ ggr/ "..I' ar öl"

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11

Q () (110 M KX fd GJ)

.c—

___...-

Skellefteå

HOOO

ON & O NN . O P XD H O O H N KN Lh Lh H XD H H N #. O H +) H (11 .p 0 &

0000 0000 0000 NHOO MHHO MONO

NXOMDCD LhNNO (1) vs Pil-"|? HHHH

O H Lh H H XD N H O O O M Lh LIN

Totalt 81 12 11

O

.——-_

Summa 559 86 78 111 57 51 14 5 1 1 963 13,9 1,2

[44

i _]

Tabell G1.15a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena ägnat sig åt snickeriarbete, metallslöjd eller liknande aktivitet .

metallslöjd eller liknande aktivitet

MAN Ä nat si åt snickeriarbete

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 500—359 340— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej 1 N . år år år år år år år är a 5

I 76 11 32 111 - 35 IV 5

HNHO HMOO XDINHO MXDNH #MHH XDLnKNH XDNNO NNNO

Totalt ' 148

03 XD

12 10 ' 15 14

# _ H & N NN N N N O Q. #-

Oxhagen

53 ,8 45 37.4 75 35,3 50 31,6

223 35,9

1119. III . 31 IV 26

OHNP ..., NNNH (OMXDN IF XD-d'Chln OOOO OHMO MHOH NNNWQ' MXDXDQ' 'd'H—d'n

Totalt 101 12 19 24 31 16 10

O N O # Lh

Skärholmen I 31 4 1 0 54 26,1 11 20 2 O 0 43 41,2 III 33 3 1 0 60 26,3 IV 19 O 0 0 38 31,9

Totalt .103 9 16 21 14 17 10 3 2 0 195 30,6

....

HNHN IH

,

Tabell G1.15a

(forts.)

.—-_—.————_———-———_——_—'__'

MÄN Ägnat si snickeriarbete!metallslöjd eller liknande aktivitet

_— "__—...v—

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300-339 340— Vet Totalt meceltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ögr/ dgr/ dgr ej Bila fit år år år år år är år år

—M_M

Skellefteå 1 . 44 11 13 111 15 IV 6

OHOO HHOO cv,—uno kDNkDN #ONN f—Ir—le—l

r—l CD (1) M H 0 H N XD ko r—l KX u—l ON CD Lh

Totalt ' 78 Jörn

II 13 111 9 IV 2

OONO ONNNr—l ,.q MNOO Lh #HMO (1) r—IOO NOOO N

Totalt 96

Summa '" 627 54 55 82 79 72 45 15 13 1 933 33.1 '1.7”*

G1.15a

Tabell G1.15b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildningsnivåer

från de fem undersökningsområdena ägnat sig åt snickeriarbete, metallslöjd eller liknande aktivitet. KVINNOR Ägnat sig åt snickeriarbete, metallslöjd eller liknande aktivitet

Utbildningsnivå Aldrig 9 100—29 300—33 340— Vet Totalt medeltaT

9 ES 3/ dgr/ "& gr/ d 5; 'r/ ei m ll

OOOO

IH % 0 d) ..

I N FN G) H 0 O O N H 0 r-l N m qg- & r-I p r-l (6 I.! O F—l

Oxhagen

II 35 III 97 IV 20

O #- OOOO OOt—IO OOOO OOr—lr—l OOLnN r—IMNO Nnnm . . _ . OOOO NOOO OHOO r—IHFH

Totalt 232 10

n '. O N Q' H w N 0 H 0 N H N |_— NO

Skärholmen I 71 II 35 III 71 IV 22

Totalt 199 11

mald"? . . & .— 0000 0000 0000 OOr—IO NONr—i HHMO Hr—IOO NOOr—l NNHQ'M

n 0 > . M xo N N O O O ,..4 Lh m N NN

Tabell G1.15b

(forts.)

...—.....- -M-w-_—_——_-_-. _.—

___—___...—

KVINNOR Ä nat sig åt snickeriarbete, metallslöjd eller liknande aktivitet

Utbildningsnivå Aldrig 1—5 4—11 12—23 24—51 52—99 00—299 300—339 340— Vet Totalt M deltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr där dgr/ dgr ej M a m b är år år år är * ?

...—

mooo HOOO r-u—n-n—q OHOO MONO NNO Nä" H k4+43>

. a'—

NN .! 0 (x XD H 0 ,.4 O 0 M M H l—l Lh NN Lh H | +) vi 41 '_') ;. f 1

Summa 874 29 14 14 11 11 7 1 2 0 963 4,2 0,3

...—___- ___—___-

_._-_..——.—__—___— _ ___.

[

!

Q _- 0 _. Ul O'

. | ___—_...

MAN

Utbildning

Kirseberg

Totalt

Skärholmen

Totalt

I 52 H % III 56 IV 33

nivåer från de fem undersökningsomrdena ägnat sig åt handarbete.

..

gnat sig åt handarbete _ _

Aldrig 1—3 4-11 12—23 24—51 52-99 100—209 300-339 340» Vet der/ ag / dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ der/ dgr/ ej år r år år är år år år

snivå

I 77 0 0 II 57 0 0 III — 45 0 0 8 0 O

105 62

47. IV

HOOO Or—h—lO OOOO NOl—CO MHOO HNOO u—Ir—IOO

v—i N 0 M du NN N O O (— G) H

222

|G Lh

II 42 III 69 IV ' 47

209

m +

.

OOHO OOOO OOHO OOOO OHOO r—IONM

mo Fm HOOO OOOO ONNO

H H 0 ,.4 O 0 *. ,... ND

223

54 43 60 38 195

0000 Ov—Iv—h—i OOOr—l DN:-IH NNNr-l OOOO OHOO OOOO OHOr—i-

.177

C H 0 O N n r—l #” [&

Totalt

Anmh

&...

oaom H

Tabell G1.16a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildnings-

Medeltal I'll Ill. _

a 0

MQMO lm . o .. al 0000 mai-(DO

.— o— o. &

V

A kOGJI—IO

Hv

0 a (—

OOOO omen-4 ONMf—l ...o— n... OOFO

N. . () ax . N

Om:—C# On a & . 0000

N '— 0 m n n

& 1; 'G1.16a| 0 'H

Tabell G1.16a

(forts.)

MÄN Ägnat sig åt handarbete

_______________________________________________________________________________________________.___ 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Tntalt Eedeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej m ?

är år är är år år är år

Utbildningsnivå Aldrig

Skellefteå I , 66 0 II 25 O III 33 O IV 11 0

0000 HOOO OHOO. OHOO OOOO

H 0 OK 0 (D NN H 0 O O 0 H r-I

Totalt * 135 0 0 1

Jörn

2 II 18 1 III 17 1 IV 3 0

Totalt 145 4

O H 0000 0000 HOOO OOOO NOOO OOOO HOHO r-IOOO

0 n M Lh Lh H 0 0 H 0 N O N ,....

Summa 853 17 6 10 7 9 4 1 4 2 933 4,0 0,2

___-—

1: J???

__|

La f_"f'f

'!

.. _1=.AI.-__x__.'fj_n .. . _

Tabell G1.16b Antal dagar under de senaste tilv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika ut— bildningsnivåer från de fem undersökningsområdena ägnat sig åt handarbete.

,KVINNOR Ägnat sig åt handarbete

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12—23 24— 51 52—99 100-299 3 0—339 340— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ d / dgr/ ej 2 m

_ år år år år är år å

______________________________________________________________________________________________________________

Kirseberg »

I 31 II 9 - 9 4

OH ()QULI

111 161,2

0 4 0 25 149, 9 4 0 42 145, 8 . 4 0 5 (70, 6) (1

26 0 183 153,8 4.4

III IV

whomo N MNFO r-i nmmo r—I #OMO

18 3 4 1

XDOMO NOOO OOOO

(n M N N XD N O lx N 0 n Lh % +: D 54

0 o 2 5 16 16 17 10 11 o 2 2 2 2 10 7 11 111 25 2 5 7 11 12 20 16 17 , 17 ' 5 o 1 2 5 ' 5 5 2 5

Totalt - 50 . 2 a 15 25 55 49 42 41

84 161,6 4 40 112,7 5 115 146,8 4 24 114,8 4

OOOO O

261 158.3 4.7

' Skärholmen . ' I 18

0 80 159,9 4,7 11 11 o

5 o

0 0 58 128,9 4,1 111 21 15 8 0 81 122,4 5,9 17 5 0 27 128,7 4.4

Totalt . 55 5 5 14 20 51 59 27 52 " 0 226 157,5 4,5

(forts.

Tabell G1.16b

___—___—

(forts.)

WMI—_ ___—M_—

KVINNOR Ägnat sig åt handarbete

___—www

Utbildningsnivå Aldrig 3 4-11 12—23 24— 51 99

i— 52— 1 _ égr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr r/ der/ är år år år år är

Skellefteå

I . 11 2 l II 1 0 0 III 8 O 1 IV O 0 O

Totalt ' 20 2 2 3 14 21 19 32 54 0 167 211,1 "5,7

Jörn

III

10 0 11 2 0 3 0 IV O O

Totalt 15 0 2 4 2 8 11 38 46 0 126 248,6 6,1

Summa ' 193 7 19 41 68 119 140 177 199 0 963 173,5 4,9

Tabell G1.17a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena ägnat sig åt trädgårdsarbete.

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M år år år år år är år år a . b

Kirseberg . . I 69 II 42 III * 32 IV 5

0 105 58,2 1 0 62 22,5 1 0 47 15,1 . 1 0 8 (14,4) (1

0 222 28,1 1,4

OOHO NOOO OQ'OO H

emm.—+ H

mMHH MMNO OO'd'H mms-O

'Totalt . 143 5

H M Q' H 08 H 0 H i" H 0

53 52,2 2 45 42,3 2 75 55,6 3 50 32.7 2

225 47,2 2,9

2 5 II 15 5 6 111 &_ 15 1 7 11 15 l IV 17 l 5

Totalt 65 7 21 26 44 55 26 Skärholmen ' I 34 0 11 24 2 3 2

0000 OOHO OOOO anamn

0 H 0

54 16.1 45 25,2 60 25,0 38 15,5

195 20,1

III 30 IV 20

hmmm . . . & HHHH 0000 0000 0000 NIGMH HmmH uad-mm H 01an

Totalt .108 7 13 27 21 10

m .. H 0 O C 08

Tabell G1.17a

(forts.)

M_—

MÄN Ägnat sig åt trädgårdsarbete

_____________________________________________________________________ Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej 1 a & 0 år år år år år år . år år

_.______________________________________________________________________________________________________________________ Skellefteå

1 30 5 11 10 0 1 0

___—___—

III 17 IV 6

"#NMH

14 4 4 2

mHHO #Q'KOH mkDHH

Totalt ' 63 6 10 24 13 15

ON & ,.4 Lh m N co NN H 0 O O P

J" .

om 0 0 0 114 29,2 2,2 0 0 0 19. 41,1 2,1 0 0 0 19 45,5 2,2 0 0 0 5 (28.0) (5.45

Tabell G1.17b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildningsnivåerna från de fem undersökningsområdena ägnat sig åt trädgårdsarbete.

.KVINNOR Ägnat sig åt trädgårdsarbete

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M _ år år år år år år är år & _ C _______________________________________________________________________________________________________ Kirseberg . - I 74 0 5 11 18 0 1 III 23 0 5 IV 5 O O

0 111 29,9 1 0 25 22,2 1 0 42 59,4 2 0 5 (0,0) (0

0 183 30,2 1,5

HOOO NOHO XDNNO (Dt—UDO

HNO

Totalt . 120 0 9 8 14 ' 17 11

,.4 M

9 5 13 13 84 50.1 6 3 4 * 3

1 5

2 40 28,7 1 111 , 44 2 2

IV 11

14 15 11 113 39,5

24 30.0 261 40,6 2,5

2 II 18 3 6 1 0000 0000 HOHO

Totalt 110 - 12 19 31 24 34 29

O O N

Skärholmen I 58 II 23 III 44 IV 14

80 15,5 1 38 21,5 1 81 27,8 1 27 12,1 1

0000 0000 meO Hmmm FMNN &DMCDH LhNkDH ONOND

OOOO IO

Totalt .139 16 14 18 14 12 13

O O

226 19,8 1,

V_————___—_

Tabell G1.17b

___—_un—

(forts.)

___-ww—

KVINNOR Ägnat sig åt trädgårdsarbete

_____________________________________.______————-———————-———————

Utbildninssnivå Aldrig 1—5 4-11 12—25 24-51 52—99 100—299 500-559 540- Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr ej M a I c år år år år år år å år

_ ___—___"—

Skellefteå 15

1 6 0

kDKNd'O (nr-emo NNQ'H

1 0 11 2 111 18 1 I O

9 22 12 13 16 1 0 0 167 32,3 1,8

Totalt ' 91 3 Jörn' II 6

1 l III 13 1 IV 0 0

__ ”___- _.. MAI-LÅ— ..

Tabell G1.18a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildnings—

nivåer från de fem undersökningsområdena ägnat sig åt någon samlarhobby.

.HÄN . Ägnat sig åt någon samlarhobby

- ___—___-

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej 1 M år år år år år är år år a

Kirseberg . = I 82 H 52 III 35 N 5

' Totalt ' 174 wwwux

105 14,9 0 62 15,6 0 47 16,1 . 1 0

0

0000 HHOO HOHO NHOO MMQ'O MHNO mono NMHN MHHH

8 (2.3) (

en NO 1 XD H

10

O N N FX

222 14,3

% 8 11 40 45 4 III 56 ;

417 ' 50 'Totalt (' 178 . 1

Skärholmen . 1 0 H ”

III 41 IV 28

75 50 2

225 10,7 0,6

m . o mmmm I... 0000 0000 HOHn oooo HNHH HHNO _ooem amma mona

O! N 1 O O lh 0 m Q' 0

CONNN . . . . OOHH

IO

N N

n d' 0000 OHOO OHIGH *ONQ'. NMSGN ONHH

(— . [» H Q' OCD m WRX HHON HHmO MNNO &

U m

0 H d' Lh |—

,Totalt .144 4 195 20,1 1,0

Tabell G1.18a

(forts.)

www—___-

MAN Ä nat sig åt någon samlarhobby

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Tota t medeltal _ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr dgr dgr/ dgr/ ej i a & b är år år år år är år är

r—l

Skellefteå 1 . 54 3 4 1 II 22 3 1 O III 24 1 2 1 IV 7 1 2 l

mnmm .! . & & 0000 N O H NX NN 0000 0000

Totalt ' 107 8 9 '3 4 4 3 0 0 0 138 8,6 'O,6

Jörn' 5 II 17 l III 15 l IV 0 l

NLh'ct'Ls . h . . ONOHON ON H 0000 0000 NOOH HOOO HOOO HOOO #OOO NHnH

Lh .. O (— . F m m H 0 0 m H r—l H * (—

Totalt 130 8

Summa 733 38 40 41 22 30 12 14 3 0 933 13,0 0,7

_AA—M (___; . .. ..... _. . .

Tabell G1.18b Antal dagar under de senaste tolv månaders som de intervjuade kvinnorna på olika utbildnings- ' nivåer från de fem undersökningsområdena ägnat sig åt någon samlarhobby.

-

.KVINNOR _ Ägnat sig åt någon _samlarhobby

3 4—11 - —23 24—51 52— 99 100— 299 300—339 340- Vet otalt Medeltal r/ dgr/ dgi , dgr/ dgr/ dgr dgr/ dgr/ ej m & år år år år år år år a b

Utbildningsnivå Aldrig 1 d å.

nuo:—

Kirseberg - ' I 99 11 & III 36 N 5

& & O . #OOO #HNO MNOO OOMO

oooo'o V

A NHNO N

N + 0000 0000 0000 0 0000 HOHO

Totalt ' 162

0 N Q. XD lh 10

H ” III 95 IV 19

Totalt 222 1

#Nd'ko .... 0000 0 * OOOO HOHH #01on 2 O H3 4 5 0000 OOHO OOOO HOOO NOMH mava

m *. 1

d- . 0 d- . n ,.4 xo N O 0 H 0 FN H Q'

Skärholmen I 70 II ” III 72 IV &

MMMN .... 0000 to NN OOHO OOOO OOOO OOOO HHHO HHnO HONH mHHH NOHH

n 0 m N 0 N N H 0 O 0 [0 m #. en #"

Totalt 4201

Tabell G1.18b

(forts.)

KVINNOR Ägnat sig åt någon samlarhobby

Utbildningsnivå Åldrig 1-3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltil der/ dgr/ der/ dgr/ dgr/ der/ dgr/ dgr/ ej M & iv”: b år år år år år å: år år

ul—

Skellefteå

I 37

0000 OOOO HOOO MHNO HNOH nmmo OOOO

H14> F&FHH

#. O | IF F xo H O O O O H ko #- 05 0

+: r'l (0 .p 0 Ei

147

Jörn 70 II 14 III 15 IV 1

H N 0000 0000 OHOO H 0000 0 NOHO HOHO FN:—IMO NOHOO #HHO

Totalt 100

ND & O #. & ko XD N H 0 O KN N (& [s. xo

Summa 832 27 35 36 18 12 O 2 0 1 963 3,3 0,4

.

_..mfuz—Amyiuy..u ...... ... . __. __

. ,,

Tabell G1.19a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utb ildningsnivåer

från de fem undersökningsområdena har sysslat med filmning , fotografering, framkallning e .d.

S sslat med filmning) fotografering, framkallning e.d.

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4—11 12—23 24-51 52-99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M _ . år år år år år år år år & O _______________________________________________________________________________________________________ Kirseberg - ' I 74 II 35 III 26 IV 2

Totalt ' — ' 137

1 OOOO OHOO OMHO #MMO (*MQN IONIAN Q'QWDH MHd'H

15 ' 27 18 ' ' 1

N '— H N o #” H N N (V H 0 H * 0 &

Oxhagen

II 8 III . 21 IV 12

7 12 11 14 19 14 4 13 9

Totalt 69 12 28 52 38 15

0000 OOON

MHHN Nitin? mNHQ'

M . N I— . Lh N n N N O O N P

Skärholmen _ ' 1 25 11 15 111 20 IV 6

14 14 54 14,9 1 43 18,5 1 60 30,2 2 38 27,7 2

OOOO OOOH OHHO HONO Homm SDFUNF (DONG Hmmm

Totalt » 64 14 29 45 25 12

,.4 N [0

0 195 22,9 251

Tabell G1.19a

(forts.)

___—___.r—m—_

MÄN ' Sysslat med filmning, fotografering, framkallning e.d.

_________________________________________________________*_ Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340- Vet Totalt

I dgr/ dgr/ dgr] dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej F ir år år år år är år ur

H m m 0000 OOOO OOOO OHOO MNMH waew Hmmm nnhn NHNH # H H H

M . r—I du N H (I) n H 0 O 0 ,_.| QX NN r—I N n—l XD r—l XD H m +: r—l CG +: 0 (H

Totalt 106 10 24 6 8 1 O O O O 155 4,5 0,7

Summa 457 51 112 142 102 47 15 5 l 1 933 16,9 1,6

Tabell G1.19b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbil dningsnivåer från de fem unde rsökningsområdena har "sysslat med filmning , fotografering , framkallning e .d.

KVINNOR S sslat med filmning, fotografering, framkallning e.d.

___—___.

Utbildningsnivå Aldrig 1 &

4—11 12—23 24—51 52—99 100-299 300—539 340— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ eg M V , år är år år är år är & 3

Kirseberg — ' I 77 1

II 12 2 1 III 29 3 l IV 5 O 0

Totalt 123 6 12 23 9 ' 9

Oxhagen

II 23 III 73

0000 0000 0000 000—10 NONN [n,—uno 4 8 113 8 4

Totalt 172 9 18 40 15 6

O r"| O P |—| ND N O O 0 ...g

Skärholmen I 61 II 21 III 53 IV 15

Totalt 150 12 14 19 20

80 38 81 27

CO'd'PM .. . 0 .— mOHCD Nr—i 0000 0000 0000 ONr—iO MNMO MMO? r—l munken mMQ'N MNQM

0 H F O IH xo N N O O O KX (D

Tabell G1.19b

(forts.)

KVINNOR Sysslat med filmning, fotografering, framkallning e.d.

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4- 11 12—23 24— 51 52— 99 100—299 300-339 340— Vet Totalt M deltal

dsr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej är år är år år år år år

,.Q . .14 K.: —4 ”.a

Skellefteå . 88 11 21 III 24 IV 1

OOHN UNO &_ NP Ln N 0000 0000 0000 OOr—IO Of—INO HOPO

Totalt ' 134

MD O [& Lh P XD ...g 0 O 0 r—I #- xo

H H

NN (I)

Jörnf 74 II 12 III 9 IV . 1

uxowuo C&D. OOHO 0000 0000 0000 0000 MIn—$O meo homo

Totalt 96

m 0 Lh O N XD N H 0 O O O O O N r—l m r-l Lh

Summa 675 40 60 105 50 27 6 0 0 0 963 7,8 0,9

G1.'1_9b

__. ___—__ ___—M-....

Tabell G1.20a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildningsnivåei

från de fem undersökningsområdena har besökt restaurang,diskotek eller annan offentlig lokal föl att äta eller dansa.

__

-MÄN Besökt restaurang, diskotek eller annan offentlig lokal för att äta eller dansa

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4—11 12—23 24-51 52—99 100—299 300—339 340- Vet Totalt cheltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dvr dgr/ dgr/ ej M % år år år år år år år år a 9

Kirseberg . * I 47 15 20 11 4 11 24 8 6 10 5 5 1

III 10 2 11 10 IV O O 3 3

Totalt ' 81 25 40 34 15 ' 16 9

OHOO OOOO Mr—ld'r—l mbd'O

& lr—i ON

_ r—l N N N N r—i H 0

I ' 22 6 17 4 3 II 12 13 7 8 1 III 9 9 29 12 7 IV 4 11 20 8 4

Totalt 47 39 73 32 15 13 4

LG #- 0000 0000 0000

ON H ON . LIN H NN N N O O O

Skärholmen I 17 14 8 10 11 14 11 8 1 III 4 13 15 9 IV 3 4 16 7

Totalt . 38 42 47 27 17 15

54 10.4 1,5 43 17,6 1,7 60 36,9 2,7 38 25,2 2.5

Kx1wocu N—ebue

195 23,0 ' 2,1

0000 0000 . 0000 0 Ol'—HON Ch

O O

Tabell G1.20a

(forts.)

___-—

MÄN Besökt restaurang, diskotek eller annan offentlig lokal för att äta eller dansa

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300-339 340— Vt? Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej i är år år är år år är år

Skellefteå I 22 17 13 II 4 7 6 Ill 7 5 5 IV 2 1 3

Totalt * 35 30 27 26 10

0000 0000 NONO r—lr—(Mr—l cr.—uno (Dkad'

ON . :—| 0 . h ,..4 G) KX H 0 O O #- XD

Jö rn

II III IV

Totalt 66 18 32 12 16

ON H 0000 OOHO OOOO

NOOO NNQ'O XDQ'O

. H m Lh H 0 H 0 N G)

Summa 267 154 219 131 73 58 28 O 2 1 933 19,0 1,9

___-_—_—_——

20 &

Tabell G1.20b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildnings— nivåer från de fem undersökningsområdena har besökt restaurang, diskotek eller annan Offentlig

lokal för att äta eller dansa.

___—__— ___...—

,KXINNOR Besökt restaurang, diskotek eller annan offentlig lokal för att äta eller dansa

.. ._—:—_—1

_.wvun

_ __... .. ___—Aw-w -_..-_

Utbildningsnivå Åldrig 1-3 4—11 12w23 24—51 52-99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M % år år år år år år år år a *

111 12,1 1 25 19,6 2 42 22,7 _ 2 5 (12.4) (2

II 7 111 6 IV 1

0000 0000 0000 HOP—CO btklho kDNd'l—l (***mo GDLhChth N

r—IMONO N

Totalt - 55 33 45 19 13 ' 16

o:) & v—I Lh Lh r-l M Q H 0 O O N

21 25 19 13 10 11 10 8 19 30 29 25 3 3 6 9

Totalt ' 53 69 64 55 14

lh H H 0000 0000 0000 HOOO dom.—4 shit—N H H|-o:> HHHH

(& . r—I th 0 H H XD N O O 0 H Lh

Skärholmen I 34 23 9 11 8 15 7 III 9 23 30 IV 4 4 9

NOLh [*I—lm

r—l

CD lh OOOO OOHN MMMO Nt—lkol—l ONQ'ONF HKDONN _ . a . OOOO

l., .

Totalt - 55 65 55 29 10

O . N r—I XD N N O O O NN CN

(forts.)

'G1.20b

Tabell G1.20b .

(forts.)

KVINNOR Besökt restaurang, diskotek eller annan offentlig lokal för att äta eller dansa

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12-23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal 2

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dvr/ dgr/ dgr/ ei M år år år år år å; år år &

Skellefteå

1 38 19 27 7 5 1 o 0 1,2 11 5 8 2 2 o o o 25 1 1,7 111 8 6 12 9 6 o o o 42 13,4 2,0 IV o o 1 1 o o o o 3 (33,3) (3,3 Totalt . 51 _ 32 48 19 13 5 o 1 o 0 167 10,8 '1,6

97 9, 0.

Jörn

II 5 III 2 IV 0 Totalt 50 14 26 22

(D r-I OOOO

OOHO Oc—IOO Nr—INO cm—wro

. r-l M

. Lh r—i ko N H C H H 0 Lh &

Summa 264 213 238 144 57 38 6 2 1 0 963 12,4 1,7

—LM_J;_.anA.v=J ___xr. » ; _ . _ ... ;... _ . .

Tabell G1.21a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildnings— nivåer från de fem undersökningsområdena har sysslat med amatörteater.

,MÄN Sysslat med amatörteater

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4-11 12—23 24—51 52-99 100—299 300-339 340— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M år år år är är år år år ' a | b

Kirseberg . 4 I 103 11 62

III 47 IV 8

0000 0000 0000 0000 0000 HOOO

:— * HOOO 0000 0000 0

'Totalt - ' 220

0 0 o 0 0 H

Oxhagen I ' 52 II 45 111 74;

1v _' 509 Totalt ' 221

OOOO HOOO OOOO OOOO HCl—CO . . o . . . .. .— OONO

Lh *. 0000 0000 OOOO OOHO 0000 0000

O . O O . |-l M N N ' O O 0 H 0 0 H 0 O

Skärholmen ' -

I 54 11 43 111 60

IV 37 Totalt .194

nu... 0000

0000 0000 0000 0000 0000 0000 OOOH 0000 0 0000 0 0 kb 0000 0000 0

m UN H 0 O O O O O O 0 H v—4

Tabell G1.21a

(forts.)

MÄN Sysslat med amatörteater

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12—23 24—51 52—99 100—299 3005339 34”— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej m & M %

år år år år år år al år

Skellefteå . I . 67 II 27 III 33 IV 11

0000 hh M 0000 0000 OOOO 0000 0000 0000 OOOO 0000 0000

Totalt - 138

& O O O (0 M ,.4 O O O O O O O O O

Jörn

0 11 19 0 III 19 0 IV 3 0 0000 5? 0000 0000 0000 0000 0000 0000 0000 0000

O O O O Lh Lh H 0 O O O O O O 0

Totalt 155 0

Summa 928 2 o 1 o o 1 o o 1 933 o, 2 0.0

G1.21a

Tabell G1.21b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildnings-

nivåer från de fem undersökningsområdena har sysslat med amatörteater.

KVINNOR . Sysslat med amatörteater

___—___—

___..-

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52-99 100-299 300—339 340" Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr' ej M M

år är år är år år år är a b

Kirseberg - "

_I 109 1 II 25 O III 41 O IV 5 O

'_'—___-

Totalt . ' 180 1

0000 0000 0000 0000 r—IOOO OOr—IO OOOO

u-

|D '» 0 m

. O th CO r-l O O O O 0 :—| H 0

Oxhagen , I 83 II 40 III . 113 IV 23

84 40 113 24

261

.

0000 0000 0000 0000 0000 0000 0000 OOOH OOOc—l G... 0000 0000

r-l O O O O O O O r—l

Totalt 259

C C) C) & o

Skärholmen I 79

II 38

11180. IV 27

80 38 81 27

LhOOO NOOO OOOO OOOO OOr-IO 0000 0000 0000 HOOO OOOO OOOO

Tabell G1.21b

(forts.)

___—_-

KVINNOR S sslat med amatörteater

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4—11 12—23 24—51 52-99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr ej M a & 0 år är år år år år är

Skellefteå

I 1 II 25 0 III 42 0 IV 3 0

Totalt * 165 1 0 0 1

OOOO N #. 0000 0000 0000 OOOO OOOO r—IOOO

N O (& © r—l O O O O O

Jörn I 85 11 18 III 20 IV l

OOkDO . o— . . OOMO r—l N HOOG 0000 0000 0000 OOHO OOOO OOOO 0000 0000

Totalt 124

O % O XD O kD N v—l H O O O H O O O O

Summa 952 4 O 1 2 1 1 0 0 2 963 0,4 0,0

G1.21

EJ

Tabell G1.22a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbild—

ningsnivåer från de fem undersökningsområdena har spelat bingo.

,IÅIN _ Spelat bingo _

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4—11 12—23 24-51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M ,

_ år år år år år år år år & . 0

___________________________________________________________________

Kirseberg

-..—..- ___—___...

I 82 9 H 46 7 5 2

III 40 IV 6

...Q 0000 0000 OOOO #Nu—CO FOP-IO

A d-Lthh

0 0 0 0

OOOO r-h—IOO

#- O xo F'l N N N N O O O O N (s #- r—I n N * t— H .p r—l & +.) O 51

_

0000

66.5

&OQ'Nr—l

r—OO-HO HOOO OHOO

r—l H N

Tudj

"? o

Skärholmen I 37 4 H 38 5 III 43 13 IV - 35 3

Totalt '153 25 11

PHd'r—l . & . . 0000 0000 0000 Hov—IO NOOO NOOO mono

o MO 0000 o oooo!o

#- _ O O N m ON r—I O O N N N

Tabell G1522a

(forts.)

MÄN Spelat bingo

Utbildn'ngsnivå Aldrig 1—3 4-11 12—23 24—51

52 1- dgr/ égr/ dgr/ dgr/ ds—/ det år är år år år å

,. (D ; 12 ”U M 210 '6 X 7 $»

Skellefteå

. 9 II 15 9 III 24 7 IV 9 2

Totalt ' 89 27 10 6 4 2 0 0 O 0 138 3,9 'O,7

Jörn

III 9 4

19. II 11 4 3 4 IV o 2 1

ON H 0000 0000 OOOO l'hOOO cor—ucuo

kDOOO OOOO O r—i

Totalt 65 33 27 '11

NN . r—i rn .. N r—i Lh Lh ,_| O O O lh XD

Summa 663 137 67 27 19 11 5 o o 2 933 4,2 0,6

Tabell G1.22b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena har spelat bingo.

%—

KVINNOR Spela bingo

'tbildningsniVå Aldrig 1—3 4—11' 12—23 24—51

5 3 , ' / '. QST/ ÖSF/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr a ar är år år å å

Totalt

Skärholmen 1 60 10 II 30 III 68 IV

kOLhMO & u & & OOOO "d'Or-"IO .— .. _ & mm:—IO

H & OOOO OOOO 0000 0000 NOOO ONOO thu—INC LhNLhO tthO

Tabell G1.22b

(forts.)

KVINNOR Spelat bingo Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12-23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt hedeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M. år är år år år är å år

_—

053 Q) .p (H (U ,.4 rd m ,5 ('D I

II 14 5 III 30 6 IV 3 0

Totalt ' 103 36

CDMdFO HHOO N samo >

Jörn

0

H HH> HI—iHl—I r—h—h—IO H H P H N OHOO 0000 0000 NOOO PHr—VO mmoo (XDNNO lhkOd'O Q- O ,_| H

Totalt 47 22 23 12 10

O & Lh ,.... xD N H c—l O O N ON

Summa 697 119 70 34 19 18 3 0 0 3 963 4,2 0,6

Tabell G1.23a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildnings- nivåer från de fem undersökningsområdena har spelat schack, bridge eller liknande sällskapslek.

MÄN Spelat schack, bridge eller liknande sällskapslek

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4411 12—23 24—51 52—99 100—299 300—539 340" Vet Totalt WidWVtal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dfr/ ej & I:. år år är år är år år är & Ö

Kirseberg

I 73 II 39 III 31 IV 6

___—___-

Totalt ' 149 12 14 17 1 13

N H H P d- 0000 Or—IOO r—IOOO HNHO now—lo kDr—IQ'O ONQ'Q'O b—QMO LhNNNN

r—l H CO & #. ,..q N N N 0 H H # r—l

Oxhagen

30 2 19 2 III 36 2 1 IV 22 8

H r4ku 7 3 4 8 MNF? '. .. u v— HNr—h—l m » O N Lh & OOOO OHOO HHHO Or—h—lo mmCDM »Dmd'n NQOND

Totalt 107 14 32 25 l

m 2 > . r—l O H N M N N C H NN N H

Skärholmen I 23 2 6 11 II 25 2 5 3 III 25 10 7 10 IV 19 4 4 6

Totalt ' 92 18 22 30 11 10

54 40,9 2,1 43 15,5 1,3 60 18,4 1,6 1,6

NO:—IN 0000 0000 mHHO NMNM nevo

38 28,2

O Lh 0 '>'

195 25,9 1,

Tabell G1.23a

(forts.)

S elat schack brid e eller liknande sällskapslek

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M a h'c år år_ är år år år år år . '

___—”M_—

Skellefteå

I . 43 s 11 17 1 1 1

__.———————-—-—_—.—_———-

III 19 IV 8

r-INNr-I NNNO QMNr—l HOOO Nv—iOO NHFO

Totalt ' 87 1

H

101. H 0— H O # H (1) m H 0 0 H n KD W Q'

Jörn' I 87 3 11 7 4 111 10 l IV 2 1

_W—

Totalt 106 9 15

mhd'n . . G . Or-IHO du

O N

ON H 0000 OOOO OOOO d'l—lOO thc—INC d'Hr—IO NMr—IO ONNQ'O

O t—i n . M ,_| m Lh H O O O m m xo XD

.—

Summa 541 64 93 92 52 58 21 5 7 0 933 19,3 1,3

Tabell G1.23b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildnings- nivåer från de fem undersökningsområdena har spelat schack,bridge eller liknande sällskapslek.

_ ...—___...— —___.._.._.._ ___...

___—”___...— _.

KVINNOR Spelat schack ,bridge eller liknande sällskapslek

.——_—__—.—-

___—_.M _— m...—_.- ...

,_........-__ o..—... ._Ns._.__-.-— -. ...—_...”

2 99 lOMI— 99 5007359 3+O» Vet Totalt Kedeltal '_'—;z/ ft får/ (15,17 &. rgr/' e 3 :: _ r år ar er 3 ”

0 111 3, 9 0,5 0 25 20, 2 0,8 0 1,2 0

42 12,1 . 5 (3.4) (0,6)

Totalt ' 144 3 9 12 6 - e o m 1 0 '183 8,0 0,7

KOONNO NO:—CO ls N H l—H—i )-!t-1)-4H

'å' :>-

_...

Oxhagen

84 17,3 0 40 10,9 0 113 13,0 ' 1 24 18,0 0

0000 ooöo

Totalt . 178 8 O .261 14,5 1,0_

Skärholmen 60

& 1 19 Otalt 160 9 21 16 12 80 38 81 27

mwcmo OOO— OHOO frun—rm OOO. kDNr—lm

c—h—l OOOO OOOO OOHO OHHO Mvh—lo MMMH PMQ'N LhkOCDN NOQ'M

> Lh

H

raH

a-c H H '—

|

m c>

6 m 0 0 F4 0: Lh

I i:) 4 » » ? 4 C!

'n'

54 J

G1323P4

Tabell G1.23b

(forts.)

___—___— KVINNOR Spelat schack, bridge eller liknande sällskapslek

—3 —11 12—23 24—51 52—99 100—299 300-339 340— Vet Totalt Leuelth

gr/ r/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dsr/ ej R a 5 b 1 år år år år er är

(f

Utbildningsnivå Aldrig

h0$4 & å

?

H'UDCJ

Skellefteå 80

I 21

111 30

((Nu-(QN

Lh N 0000 OOOO 0000 0000 HOHO no.-40 MHOO kONONr-i d'.—(HO XD

18

Lh . 0 H . NN [& xo H 0 0 o 0 N !# d'

Totalt ” 133 Jörn II 15

11115. IV" 1

HOHO HOHO OHNO kOr—IHO NHOO NOOO OLhNNO IO .. NMNO r"| MV

r—l N 0000 0 0000 NOHO

O KX N N 00 (0 m N

Totalt 103

Summa 718 28 70 64 40 25 11 6 1 0 963 9,9 0,8

G1.23b

Tabell G1.24a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildnings—

nivåer fråu de fem undersökningsområdena aktivt sysslat med sport eller idrott.

___—mn-wwr

_ ___—___..— _ _...- ._—_.._——- .. .....— - .... __._m___._.....-_. __

MÄN - A Aktivt sysslat med sport eller_idrott

___-___.— .. ___—___— _ ___—.nu. -..

1 . 24—51 52—99 100—299 300—339 3 n dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dg å' ”r ar år år

Kirseberg - I 83 1 0 3 2 O O 105 25,7 1, II 40 0 O 4 l l 0 62 48,8 1, O 0 - 5 2 5 1 47 89,1 2, 1 1 1 O 1 0 8 (66,3) (3,

1 222 '"45,0 1,7

III" 22 N 2

HHNO OOPO

Totalt 147 2 1 13 5 _ 17 25

F #-

53 5799 2, 45 48,6 2, 75 87,9 3, 50 97,0 4, 23

1 22 111 15 IV 12

18 m 12 H

OHOO oooa MHem

kb

© eeem wmoa

H

meo OOHO

Totalt 7499

Skärholmen ' 'I 32 II 22 III 18 IV 10

54 63,1 2 43 710 2 60 88,8 3 38 GLO 3

195 _73,6 2,9

OOOO d'r—IHN OMMN

(1)

N Hmmm NNOkD ONM? HOr—ll—I

10 ' 14 32 29

O (0 (I) 05 KN

Totalt 82

Tabell G1.24a (forts.)

-..-___»..—

MAN ' Aktivt sysslat med sport eller idrott

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12-23 '24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej m & M & år år år är år år år år

Skellefteå I 3 Il III IV

67 49,2 2 27 80,4 5 33 122,9 4 11 67,7 2

I_——__

138 74,4 '2,8

(nonan—| korar-N QMNN Nr—h—IO eon HOOO (hmmm OOOO* O NOHO NN r—IOd'r—l ko |_— N O F! r—i H #" F F!

Totalt ' 51

J örn

114 45,4 1 19 69,6 2 19 154.9 ' 4 3 (72,3) (3

155 62,4 2,0

III

84 11 9 3 IV 1

0000 HONO (JM—IMO FQ'UM—l NNOO HOOO

O NN KN H P r—i O r—l Lh Lh #. r—l (s 03

Totalt

Summa 462 8 29 52 56 119 142 41 22 2 933 65,8 2.5

. m_—

Q _. . N .p 9

Tabell G1.24b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildnings—

nivåer från de fem undersökningsområdena aktivt sysslat med sport eller idrott.

KVINNOR - Aktivt sysslat med sport eller idrott.

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52-99 100—299 300—339 340" Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej & x år år år år år år år år 8 9

Kirseberg

I , 89 II 17 III" 21 IV 5

Totalt 132

NOOO NOMO kONr—CO HNNO ONMO Hiv—IMO

't 'H m . N N KN w H 0 01 N Lh a) r4 ON Lh m Lh

Oxhagen

II 24 III 41

ONr—IN OOMr—l

#.

#-

...g Når—CO

r-i

Nr—HDO OOtnO

.. O & M Lh r—l KO N 0 m d'" l—l NN d' #. #” N N H 01 Lh

Totalt 122

Skärholmen I 57

II 27

11144. IV 12

mm.—Ika Oh.! t—h—lN N

r—l

Lh N

(O M OOO O NOO N MHPHr—l NHF N mouxr—o r-Ir—CN r—I

Tabell G1.24b

(forts.)

KVINNOR Aktivt sysslat med sport eller idrott

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—359 340— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr dgr/ dgr/ dgr/ e' år år år år år år r år

Skellefteå I 78 II 17 III 26 IV l

or—imo NOr—IO r-lr—ONO

Totalt ' 122

N '— r-I v—l %— 01 N N xo F! O #- q- * N H 0 r—l #. n #-

I 10 III 10 IV 0

Totalt 94

Or—INLD O XD . d' N r—l N OOOO OOOO OOOO t—h—lOO r-INkOr—l MNOO MNMO MHNO HOOO

Lh & XD H

10

O O O N

126 12,1

___—.....

Summa 610 20 30 46 63 110 54 16 15 0 963 34,2 1,6

___—_-

-_-

Tabell G1.25a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildnings— nivåer från de fem undersökningsområdena har gått på idrottsevenemang som åskådare.

___—__...—

Gått å idrottsevenemang som åskådare

___—__._—___—-_—

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4-11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr dgr/ dgr/ ej m m . år år år år år år är år

(i)

Kirseberg - I . 40 ,10 11

2314. II 28 6 5 6 8 6 2 1

III" 19 5 ' 5 92

OOOO r—h—h—lO kDCOr—CO

158. I 15 5 II 21 11 l IV 24 7 75 31 40 28 31 15

0000 0000 Or—INO #NCOr—i ONOKDF

CD . r—l ON _ XD l—l M N N O O 0 (0

Totalt

Skärholmen :[ 20 5 14 7 11 10 11 - 8 7 111 12 16 17 10

IV 17 6 10 3

0 45 1 0 43 1 0 60 0 38 1

0000 rat—mm HOOO #OOO

59 49 38

Tabell G1.25a

(forts.)

MÄN Gått på idrottsevenemang som åskådare Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4—11 12—23 24—51 52-99 100—299 300—339 340- Vet Totalt Medeltal &

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej 1 år år år år år år år år

Skellefteå

I 21 12 7 II

IV

OOOO HOOO MOOO (DI-(NFO kod'nO Ohd"?

0 H NMO QNDKD

H H H

. N Q-

. Lh N (I) NN H 0 0 ,..| FN 0

Totalt ' 37 17 27 20 13 2

II 5 2 III 4 1 IV 0 2 OOHO HOOO #Nb—O MQ'KNO ...| lan—lO r—l Nd-Nr—I N

Totalt 52 21 29 18 20 13

O & r-I N'! . (1) H Lh Lh H 0 0 H r—i

Summa 315 .128 183 120 106 v67 11 2 0 1 933 16,8 1,8

* site.-___; ..; .1 _ , a_i—d_n.”

Tabell G1.22b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbild- ningsnivåer från de fem undersökningsområdena har gått på idrottsevenemang som åskådare.

_EYINNOR Gått på idrottsevenemang som åskådare

:...—me _..- ___—_.

mm-—u — _..—

___—.

__ ”___—__... _- .m.) _ ___-...... pm.—_..-

—— -—-_—-_ __»...— mm_w __- ___—....--

5 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—35) 540— 79 ' * .gr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr] dgr/ dgr/ &; M M _

Utbildningsnivå Aldrig 1 ' 6 år är är år är år är i 0

Kirseberg - I _ 92 5 6 5 II 17 3 l l III" 34 6 1 0 IV l 0 O

Hr—IOO N

I *66 8 8 O O II 28 4 4 3 l 5 O 1 1

84 40 III 81 15 11 113

. IV 16 5 1 24

Totalt 191 32 24 9 2 261

CDNQO r—IOo—lO OOOO HOOO

_ & o- .. HMr—IM 0000 0000

LD 0 H w N o o o ri

Skärholmen I 65 11 29

6 7 2 80 5 2 1

III 60 6 7 3 3 3 0

38 81 27

0000 0000 0000 0000

IV 21

NXr-HDr—i M r—INMr—l N 0000 0

Tabell G1.25b

(forts.)

Wm-—' ___—wm—

KVINNOR Gått å idrottsevenem som åskådare

Utbildningsnivå Aldrig l— 3 4— 11 12— 23 24— 51 52-99 100— 299 300— 339 34 **4- ' dgr/ dgr/ dg £_r/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej m n 5 år år år år år år 51

Skellefteå

HkuaH MHmO [* (DN mo Ch N ,...q (Jr—(>

Totalt - 130 13 Jörn

1 O 8 II 13 2 2 III 10 l 4 O O #MOO HV H N 0000 0000 OOOO

..

Totalt 84 13 14 8 3 4 O 0

(I) O Lh . m XD N H 0 O

Summa 727 93 72 37 19 10 1 o o 4 963 3, 2 0.5

Tabell G1.26a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildningsnivå från de fem undersökningsområdena promenerat eller strövat i skog och mark till fots.

_—

MÄN - Promenerat eller störvat i skog och mark till fots.

Utbildningsnivå Aldri

50

1—3 4—11 12—23 24—51 52-99 100—299 300—339 340" Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ei m M

_ år år år år år är år & b

_____________________________________________________________________________________________________

Kirseberg —

I _ 35 4 17 15 14 10 IT 13 8 12 8 . 3 0 O

1 105 45,5 111* 9 2 9 8 10 5 o

2 1 2 o o 62 30,6 2 3 o 47 49.9 3 0 0 8 (29,9) (3

5 1 222 41,7 2,

HCl—IO N M H &) N 0 #. ux m 00 N 01 H O "P H (B +: 0 &

% 6 U %

III

0000 MHHN HNMN

bewä

m H

&

m H mama NOON QNHO

H H

Totalt

Skärholmen I N IH IV

2 8 11 13 54 78,6. 3, 8 7 9 9 43 84,9 49 5 60 64,7 3: 6 38 71,6 3,

l%

14 15 14 4 7 H

HOOO uxvuxm NNHO tnmsxe mr4wr4

Tabell G1.26a

(forts.)

MÄN Promenerat eller strövat i skog och mark till fots

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr dgr/ dgr/ dgr dgr dgr/ ej m a i b år år år år år år år år

Skellefteå

NHOO OOr—IO #MPO MHNH CONLnN H H

th . hh M . N Lh m n H O m f—I N f—l xo N N N ko N #- N P

Totalt ' 17

114 69,5 3 11 19 59.6 3 111 2

IV

19 77,7 3 (11.0) (

0000 0000 05000 MMkDO r—l Får-IO r—l Gunno H OXDMr—l N MNQ'N r—i LhONO CD!—400 r—l

Lh . NN ,..| .. O LD Lh Lh H 0 O ON &

Totalt 19 21 30 25 22 22

Summa 116 35 114 169 186 177 82 25 27 2 933 62,0 3,5

Tabell G1.26b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildnings-

nivåer från de fem undersökningsområdena promenerat ellei'strövat i skog och mark till fots.

KVINNOR Promenerat eller strövat i skog och mark till fots.

l..

Utbildningsnivå 3 4-11 12—23 24—51 52—99 100—299

dgr/ dsr/ dgr/ dgr/ dsr/ år år år år år

30 340—

dgr/ år 07339 Vet

eJ

Kirseberg I II III' IV

111 25 42

5

183

Voooo HONO memo eHmo

Totalt

0 N NN

Oxhagen 14

19 19 15 % 11 70 84 40 113 24

261

13 6 29 2

II III IV

OOOO Q'r—Ist'm (Dd'mr—l NNMO NNMO

Totalt 21 1

N

F O (&

50

Skärholmen I II III IV

11

5 17 4

.37

20 9 24 8 61 80 38 81 27

0000 nmmå woww

Totalt

Totalt

_15_— 0 226 88,"3' ' "'

—_————-—_—___———7

——._ _.n—m

Medeltal

82,0 89,7 128,2

Tabell G1.26b

(forts.)

KVINNOR Promenerat eller strövat i skog och mark till fotsi Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M 8 M 8 år år år år år år år år

Skellefteå I 10 10 12 19 II 5 1 0

11 97 103,1 7 1 0 8

5 . 0

4,0 25 74,6 3,4 42 96,2 4,3 3 (38,0) (4.0 "167 95.9 ' 4,0

III IV

7 11 7 0 3 * 0

0000 ax,—uno ONNQ'O DN:—IMO mor-40

Totalt ' 16 9 23 18 26 34 13 1

O Lh

13

Jörn

86 64,8 3 18 87,2 3 21 40,4 2 2 3

0000 HNOO Lhr—h—IO

1 (8,0) (

Totalt 16 9 24 18 20 19 10

0 m [»

126 63,5

___—n—

Summa 92 44 108 148 155 214 102 54 46 O 963 82,3 3,9

Tabell G1 . 27a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildning snivåer

frånde fem undersökningsområdena har gjort bilpromenader eller sysslat med bilar.

. MÄN . Gjort bilpromenader

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4-11 12-23 24-51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej , M M år år år år år år ,är år * a b

___—— -

Kirseberg "1 42 II . 23 111 17 IV 0

U M 8 10 3 7 3 2

mmwn

&

#- Lh

F #- 0000 ano mmmo heeo mme mmmH mHNH

12 24 27 35 15 1

Totalt 82 1

. (—

. b... Lh N N N 0 to H 0

I 11 11 4 111 4 - IV 4 3 11 16 % 5 7 12 4, 10 13 20 75 118,8 44, 9 15 .6 50 54,3 39

* ' _ 28

53 80,3 45 113.7

OOOO MQNu—l r—i r—INQ'r-l XDONKDQ' HNQ'CO HONN

% 43 69.4 60 610 38

1 2 I 7 l 3 III 8 1 6 12 9 17 4 2 3 "

kop-too . .— . oooo #Nam wdmo

” 17—:I-**— _, '_' =._——_- : vän./vi» '

Tabell G1.27a

(forts.)

MM.

nin Gjort bilpromenader ' Utbildningsnivå Aldrig? 1—3 4-11 12-23 24—51 52—99 100—299 300-339 340— Vet Totalt Medeltal * dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej ' M M år år år år år år är år ' & b

Skellefteå

6 11 3 11 7 * 3

Lh . #” ko NN M 0000 LhNOO thy—INC) QMMr—I

xo .- th LD .. 01 b.. (1) lh 1—4 0 (& xo

Totalt 29_ 7 7 15 17 35 15 Jörn

II

MOI—CH f—I er—IO 'N ##KXI—l r—l ONONl—l itt—IOC

& .. o . 16me i” . n 03 01 H 0000 (DONG kOr-INO ON!—CO

IV

12 12 22 30 15

Lh % M ko . N ('I) Lh Lh H 0 O r-l ON

Totalt 40

Lh

Summa - ' 212 32 60 115 140 195 88 40 53 0 933 76,5v 3.5

Tabell G1 . 27b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildnings— niver från de fem undersökningsområdena har gj ort bilpromenader eller sysslat med bilar.

KVINNOR Gjort bilpromenader

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4—11 12—23 24—51 52—99 100-299 300-339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej m M år år år år är år _år år & b

Kirseberg

11

Totalt

Skärholmen

I 31 3 II 13 O III 28 5 IV 2 mNhth #. & ko Lh H m 0000 f—h—h—h—I odeo

.... NMNN XD . :— LD CD n LhNCOr—l H ,.4 > kDNc—Hh u—l MNLDM

Tabell G1.27b

(forts.)

KVINNOR Gjort bilpromenader

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12—23 24—51 52—99 100-299 300-339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej ' M M år år år år år år år år ' a b

Skellefteå

I 28 II

III IV

SHXDO ONOd'r—l #HQ'O (*r—lNr—l

FCKD

Totalt ' 44_ 1 14 22 31 22 8 6 0 167 75,2 3,3

03 H

Jörn

III 5 IV 0

UNH—$O NLthO N kaDNr—I ONQO r—l CH:—IO H

N . lh XD r-l N OOOO OHOO Ihr—400 r—lr—IOO

Totalt 30

M M F _ r—l kb 0 N H C H * N n Lh H kD r—l N |—l N

14

% U

L

274 59 66 102 123 208. 91 33 25 1 963 62,5 3,1

Tabell G1 . 288 Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena har rott, seglat, åkt motorbåt eller sysslat med båtar.

_MAN Rott, seglat._

Utbildningsanå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Våt Totalt uedeltal ng/ dgr; dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej & M år år år år år år _år år a ' b

Kirseberg

I 48 39 105 IV

I 26 4 11 23 5 111 33 5 ' 20 2

i

5 53 9. 2 45 li 3 75 19, 1 50 14,

0000 0000 Ot—lNl—l lh'd'lNr—l MNONP

Totalt

0

Skärholmen

I 20 1 10 8 54 21,4 1 II 13 4 6 6 43 19,4 1 III 22 4 6 3 60 28,2 2

6 3 7 1

IV

oooo odHo mmmo mmmm o wmmm

Tabell G1.28a

(forts.)

MAN Rott,seglat

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12-23 24-51 52-99 100—299 300339 340- Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M år år år år år år år .år ' a b

Skellefteå 12

J.-

24. II 5 7 IV 3

OHOO OOOO NOOO i'lthO CDMCDN PMNH

4 2 2

Gunno

Totalt ' 40, 10 20 13 21 13

01 H P . O N CD M H 0) H ,_.| O N

32 11 14 15 II 4 0 5 4 III 5 1 5 IV O 1 2

2 0

HNHN

#

%

th H

Ch H

M 0000 NOOO LhOOO MDHHO nNO

Totalt 41 13 21 26 17

(D |__| F N N Lh m H N N O N Lh m

Summa — 355 58 105 93 83 59 22 3 2 144 933 16.9 1,4

: -;|._x_"-i:-"'*:-; 151 ;-

Tabell G1 . 28b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildningsnivå från de fem undersökningsområdena har rott, seglat, åkt motorbåt eller sysslat med båtar.

=..— ___—uv

. KVINNOR Rott,seglat.

Utbildningsnivå Alorig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100_299 300—339 340- Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M år ar år år år år _år år & b

0000 0000

0 O

N & H ko . N H XD N N H 0 O #-

Totalt ' 138 25 21 19 16 12

Tabell G1.28b

(forts.)

___—Www-

KVINNOR Rott,seglat _

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 ,2—99 100—299 300-339 340— st Totalt Nedeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej m M år år år år år år år år ' a b

Skellefteå I 70 II 19 III 25 IV 3

Totalt ' 177_ 16 14

XOONO r—ono LOPOO NHV

N # 0000 0000 OHOO HHHO NOHO NHNO ammo

(D ». O P ON & xo H 0 C H th th Lh CD

Jörn

,.4 LD (I)

I 47 II 10 III 8 IV 1

Totalt 66 14 17 11

MCDt—O . . _ & HOHO wwå'HO HQt—O Hv H N r-IOOO 0000 03000 HNQ'O H (D#NO OOOO OOHO kOHHO LhHLhO

H 0 O ,..4 CD (D

126 11,

m H Lh

Summa - - 640 99 89 57 46 30 8 1 0 3 963 8.1 0.9

G1.28b

Tabell G1 . 2961 Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildnings—

nivåer från de fem undersökningsområdena har jagat eller fiskat.

..

MAN Jagat och fiskat.

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M år år år år år år _år år a b

Kirseberg ' I 72 9 , 105 II ' '

Totalt

Oxhagen

Totalt

Skärholmen

comun— H H

I ' 24 7 7 2 11 15 7 9 1 III 19 10 9 10 10 2 IV 22 - 3 7 1*

54 43 60 38 195 1297 19.5

OFNLh o..—u

0000 0000 0000 NOOO

Totalt ” 80 27 32 24 24 6

O O O N

Tabell G1.29a

(forts.)

M.

MÄN Jagat och fiskat

___—ww

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4—11 12-23 24—51 52—99 100-299 300-339 340- Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej . M M år år år år år år år år ' a b

Skellefteå 12 12

4 5 2

23 14

H

'

LDQ'O

XDQ'HM lx HH? HH ONHONLh HNHH M F H rn lh 0000 0000 OOOO HOOO de'lhO (*NkON

Totalt ' 48_ 1

01 . H LIN . P ,_| CD th H 0 O 0 H th

22 23 17 13

Jörn

20 14 13 114 48,1

II III IV

NMNth P . du NO 03 H 0000 H Q- ##NH H ONKOO N MONH md'NO N HOOO HHOO l'hHO th th

Totalt 34

xo

28 21 27 19 17

ON N O CD #- LIN Lh H H H N

Summa - 401 89 151 107 98 55 27 2 1 2 933 18.7 1.7

G1.29a

_ :m—åfim—wtuwli *

Tabell G1 . 29b Antal dagar uner de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildnings- nivåer från de fem undersökningsområdena har jagat eller fiskat .

-——_——_——-——__—_____—________—_

. KVINNOR Jagat och fiskat.

Utbildningsnivå Aldrig 1—"5 4—11 12—23 24—51 52-99 100—299 300-339 340— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M . är år år är är år _ år är a = b _________________________________________________________________ Kirseberg ' ' I 102 II . 22

III 33 IV 5

HHHO N *- 0000 0000 0000 OOOO HOOO NONO ONOO MHOO MONO

Totalt 117

H n o) H 0 O O 0 H * N Q- m

Oxhagen - I 64 II 30 III . 82 15 l

'.' l"! . 2

Totalt 193 25 26 1

40 113 24

261

OOOO OOOO MOOH mono: GJQ'NN nun

mamp . o . . (Do-OO NmNm & o o . nNNn HOOO 0000 'OHHO

m ' . 0 CD

_ N H 0 O O N Q' 0

Skärholmen I 70 II 24 III 58 I 24

Totalt ' 176 14 12 12

80 38 81 27

FNF-OPM , _ . . . . . . MMMH MMMH MNOSO KROKOM O 1 2 l l 9 oaoo o Hm+u + 0000 0 0000 0 0600 0 0000 o omoo n

Å . U) 4.) H 0 H v

Q _; . N xo U'

Tabell G1.29b

(forts.)

KVINNOR Jagat och fiskat

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12—23 24-51 52—99 100—299 500-339— 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/f dgr/ ej M M år är år . är år år år år ' a b

OOOO OHOO OOOO HNHO HHMO MHHO mHHO ONNMO KN 10 _| _| H

XD .. O O & ko & kl) ,.4 O 0 H 0 #* Lh Lh H H *- H > N H +: 4 .*3 p 0 B

I 45 5 II 10 1 l III 7 1 7 5 IV 1 O O

N*MO _ . . & NLANDO H HV

,.4 N 0000 0000 0000 OOHO kDOOO wOOO

Totalt 63 7 22 18

# & H (D . H H XD N H 0 O 0 H xo ON

_v

___-r.

Suma — 676 65 75 47 31 16 1 1 o 1 963 4.6 0.64

G1.29b

mms.-u ;M—A_'4llvh—Å_ *

4 A

Tabell G1.30a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena har gått i kyrkan eller annan religiös samlingslokal.

-

MÄN Gått i kyrkan

v...-_-

tbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12—23 24—51 52—99 100—299 300-339 340- Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej m M år år år år år år ,är är a b

1 70 18 11 3 2 II . 44 12 3 0 1 111 30 10 2 1 2 IV 3 3 0 1 1

Totalt 147 43 16 5 6

XOLDPM .... OOOH MCOONKO &... #mmF N xo 0000 0000 HOOO ONNO

O O 0 H *

222

ko O ko . #.

Oxhagen - I 31 18 I II 21 17 3 1 5

M lh

III 31 24 1 IV 22 - 19

XDNNO oaao nnmb & . . & LINKDMLD mmo th 0000 0000 onoo Homo OMNN HOMH HHHH

Totalt 105 78 20

O O [& #- > m #

28

N H Lh C!) H

Skärholmen I 32 "13 II 23 17 III 33 21 IV 24 11

M 1 U & % 1%

wwwm 00 .. oooo como ... . HHHM oooo HOOO 0000 0000 NOOH oooo NHOO #wwm

Totalt * 112 62 14

© 0 d. #- 0 H 0 O FN 0 m

Tabell GT.20a

(forts.)

MÄN Utbildningsnivå

Skellefteå I

II III IV

.p .a m +) (: Ci

Jörn

II III IV

Totalt

Summa

Gått i kyrkan

Aldri 1- 3 4'11 g dgr/ d gr/ dgr/ år år år

22 12 17 6 6 7 12 1 11 10 8 2 5 2 1 0

45, 31 38 9

388 269 117 37

dgr/ år

21

dgr/ år

#OHW

24

NOHH # HOOO H

10

12— 23 24— 51 52— 99 100— 299 300— 339 340-

dgr/ år

0000 0

Ve t ej

OOOO

Totalt

Medeltal

M

._—__—_———_———__——u—————————

Tabell G1.20b Antal dagar under de senastetolvmånadersomde intervjuade kvinnornapåcnika utbildnings- nivåer från de fem undersökningsområdena har gått i kyrkan eller annan religös samlingslokal.

, KVINNOR Gått :[ kyrkan

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4-11 12—23 24—51 52—99 100—299 300-339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr dgr/ ej _ 1 M år år år år år är år år * a b

Kirseberg ' I 62 26 18

5 II . 15 5 4 1 III 16 16 7 1 1 IV 2 2 0 Totalt 95 49 29 8

.O' & NNLnd' N * OOOO OOOO 0000 0000 OOHO OOHO

03 O N M n 03 H 0 O O O ,...4 H

Oxhagen _ . 4 I 30 31 12 4 II 13 16 5 O III 35 42 19 4 - IV 9 . 6 5 1

Totalt 87 95 41 9.

HOHH HQNO

CD . H H M ,_.| H 0000 0000 OHOO

P

18

n . H n & N H H W N O 0 H n

Skärholmen I 47 21 II 26 9 III 36 30 IV 13 9

Totalt. ' 122 69 1

NOHH HONO (Omma) .. .Q 0000 0000 NHHO NHNO mHONä'

00 O O O . [*— XD N N O O O # i” n Lh 08

(forts.)

G1.30b

Tabell G1.30b

(forts.)

___—___—

KVINNOR Gått i kyrkan

Man—___—

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4—11 12-23 24-51 52—99 100—299 300-399 340— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej ' M M är år år år år år år år ' a b __________________________________________________________________________________________________________________ Skellefteå I 18 24 16 11 15 II 9 4 5 2 3 111 19 10 8 1 O IV O 1 2 0 O

10 2 r 3 0

0000 0000 MOI—IO

Totalt ' 46_ 39 31 14 18 15

03 & H 0 . 08 H P xo H 0 O 0 &.

III 8

27 24 13 11 5 6 6 o 4 5 1 IV 0 1 0 0

G) H OOOO OOOO OOOO NOOO HOHO #HNO

Totalt 28 38 35 14

xo H N H ,_.| © N H 0 O O N N &

Summa ..— 378. 290 155 50 36 40 13 1 0 0 . 963-.. 10,3 1 1,24

&

1.30

LJ

Tabell G1.31a Antal dagar under de senaste tolv månader som de intervjuade männen på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena har deltagit i studiecirkel eller bevistat föredrag eller föreläsning.

' ___—mm _MÄN Deltagit i studiecirkel

FF:—g.!—

Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4—11 12—23 24-51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M _ år är år år år år _år år & b _____________—____________________________________

Kirseberg ' I 83 3 6 5 5 l II. 46 5 5 2 0 3 III 26 3 9 3 3 l IV 2 l 0 1 2 O

O 0 62 1 O 0

0000 OHOO

O ,..4

Totalt 157 12 20 11 10 .5 6 0 222 11,9 . 0,” 1 '53 14.0 1. 11 24 6 45 23,4 1. 11: 14 6 10 1, IV 18 . 10 1,

75 20,3 50 13,8

-223 18,0 1,3

OOOO HOOO OHHO ONMO Nini-H

0 H N

Totalt 121 23 26 21 12 10 6

Skärholmen I ' 39 II 31

III 33 IV 16 Totalt ' 119 15 21 17

60 38 3

OÖOH OOHH N*Hw OHHm evmv *"an

5 U 9 9 2 bmHH . . . . ooaw 0000 0000 mHONN

b.

13 2 1 o 0 195 12,5 1,1

(forts.)

G) _; U .... D

Tabell G1.31a *

(forts.)

"MAN Deltagit i studiecirkel Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4—11 12-23 24-51 52—99 100—299 300—399 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M år år år år år år r år ' a b

Skellefteå I 48 II 13 Ill 16 IV 5

HHNN ONNN OOOO MNOH (0an kaDQO

Totalt * 82_ 16 2

O & 0 H (& (I) NN H H 0 O O O xo xo H

Jörn

97. II 14 III 12 IV ' l

#NNM . . O . #NFO ON H OHOO OOOH OOOO HOOO NOOO OONO kDHMO mm:-+H MOHO

Totalt 124 10 10

kb . O F . ko Ln m H H H 0 H N N Q'

Summa - 603 70 98 65 37 36 15 4 2 2 933 11,9 1,0

01.318

Tabell G1.31b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena deltagit i studiecirkel eller bevistat föredrag eller föreläsning.

. ' ______________ . KVINNOR Deltagit i studiecirkel

________—____________________- _______________________ Utbildningsnivå Aldrig_ 1—3 4-11 12—23 24-51 52—99 100—299 300-339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej 'M M år är år är är år _år år & b

Kirseberg I 103 I II — 19 1 III 21 4 IV O

Totalt

Skärholmen I 67 4 11 26 3

III 53 12 IV 13 1

N & n oHoo oooo OÖOH omom vmvH MOQM HHNN? Hmmm

Tabell G1. 1b

(forts.)

______________________________—__________________——-————_

'KVINNOR Deltagit i studiecirkel

____________—______________________________________________________________________________________________ Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12-23 24—51 52-99 100—299 300—399 340- Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej , M M år år år år år år år år a b

_______________________________————————————————-——

Skellefteå I 74 6 8 2 II 19 l 2 3 III 25 5 7 3 IV 1 0 1 1

HOOO

Ls

. 0 H

_ |_— & XD H 0 0 H

Totalt 119. 12 18 9 5 2 1

Jörn I 54 3 II 11 O III 13 O IV 1 0

(0

H H

(0 H 0000 0000 0000 "NOOO #MMO

MNO

Totalt 79 3 16 11 10 4 3

N & H P. & N H xo N H 0 O O

Summa 661 61 67 56 47 49 18 2 0 2 963 11,7 1,0

G1Q31b

Tabell G1 . 32a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena deltagit i förening eller styrelsesammanträde.

" ___—__M— . MAN Deltagit i förening eller styrelsesammanträde

- _____________________________ Utbildningsnivå Aldrig 1-3 4mll 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340- Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej _ -M M år år år år år år Vår år * a b

.____________________m______________________________________________________________________________________________

Kirseberg

I 85 II . 46 III 29 IV 4

OHOO OOHH HOHO OHHO wmmo kaDCDO mm:—nn

Totalt 164 12 20 l Oxhagen

. 0 m

. 10 N N N O 0

,_| N N N Ch

I 39 3 3 II 32 2 6 III ' 40 10 11 - IV 23 - 10 5

Totalt 134 25 25 2

HOOO HNNKN' OHd-N womxo

t—nt—m 0 m |— OHOO OHOO OOOH

H M N N H H H H 0) (& O

Skärholmen — I 40 II 111 36 IV 23

M 3 U 4 & 4 % 7

0000 HOHN RXMLOH &D nu:-xo:— & N 0000 0000 0600 omow

O O O 0 + #-

195 4,8 0,8

Totalt 127 20 26 14

Tabell 01.328

(forts.)

___—Ww-

-MÄN Deltagit i förening eller styrelseSammanträde

___—WM—

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12—23 24-51 52—99 100-299 300-399 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M år år år år år år år år ' a . b

M

Skellefteå _ 8 II 13 5 3 1

III 18 IV 2

OCDFÅO OräriN NNHUNH banJH

NN Px FHDCDO O(DCDO O(DC)O OMVKV#

Totalt ' 72_ 17 18 15 1

N H UN 03 m Fx Fi Fi C) C) rl * C)

Jörn ' I 79 8 20 11 9 4 4 111 10 3 2 1v _ 1 0 1

'#UNQWR ON H OCDC)O OCDC)O C)OCDC) äwåsto riOCDO CHDCDO GHHCDH

Totalt 99 15 27

m 0 w #- UN Lh H 0 C) C) ri C) 4. ON

Summa — 595 89 116 77 27 18 5 2 1 2 933 7.3 0.9

G1032a

Tabell G1.32b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildningsnivåer

från de fem undersökningsområdena deltagit i förening eller styrelsesammanträde. M

. KVINNOR

UtbildningsniVå

Kirseberg I II . III IV

Totalt

Skärholmen

I II III IV

Totalt

___—___—

Deltagit i förening eller styrelsesammanträde —————————-—-————————————————__________________

Aldrig 1-3 4-11 12-23 dgr/ dgr/ dgr/ år år år

73 34 66 21

HMQ'H ON Ncaund m non—r.

194 1

N

24—51 dgr/ år

OHOO H

52—99 100—299 300-339 340- dgr/ år år

___—mm—

dgr/

oooo HOHÖ

O N

dgr/ _år

0000 0

dgr/ år

0000 0

Vet Totalt

eJ

M . O ON . H kl) N N

Medeltal -M M

#MQN 01an e— . . _ 0000

Tabell G1. 2b

(forts.)

___—___...-

"KVINNOR Delta it i förenin eller st relsesammanträde

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—399 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M år år är år år år är år ' a b

Skellefteå I 78 II 24

III 34 IV l

NONCD N #* 0000 0000 OOOO OOOC) OOOO MOOH MOMH Lth'O wOHO

Totalt » 137_

d. . O N . N [& XD H 0 O 0 01

10 7 4 0 0

Jörn I 73 II 16 III 16 IV 1

(D H 0000 0000 0000 0000 0000 OOHO HOMO #HOO (DHHO

Totalt 106 10

kb N H 0 O O O 0 H #. Lh

Summa ' — 793 55 47 41 17 7 1 0 0 2 963 2å7 0.4

G1.32b

Tabell G1 . 33a Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade männen på olika utbildningsnivåer från de fem undersökningsområdena varit verksam som ungdomsledare , scoutledare eller dyligt .

__———-———————-—————-____.__________________ . . MÄN ' Varit verksam som ungdomsledare o.dyl. ___—___— Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej _ M M _ år år år år år år _år år ” a b __———____________________ Kirseberg ' ' I 105 0 O 0 O O O II, 58 O 0 l 0 l l III 46 O 0 l 0 O O IV 7 O 0 O O O O

OHOH

O H N H 0 N O O xo H N .p H

0 .p 0 E-4

OOOH H * H H OHHO 0000 0 MNUNH OHOH N 0000 0 HOHO N

H

11

m N N O O N

Totalt 205

Skärholmen I 49

1139. III 53 IV 35 Totalt 176

0 0.40 .—| Aoo N HNO OOMH H of—co "o oom H woo 0000 0

N N n

4 5 2 1 0 195 12,0 0,4

Tabell G1.33a

(forts.)

Varit verksam som ungdomsledare o.dyl.

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12-23 24—51 52-99 100—299 300-399 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ M år år

Skellefteå I II III

Totalt 147

N . 0 (n KN Lh Lh ,_| 0 O O N H N N H 0

Summa - 871 4 7 6 9 18 9 5 1 3 933 5,0 0.3

61.338

[__1

Tabell G1.33b Antal dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade kvinnorna på olika utbildningsnivåer

från de fem undersökningsområdena varit verksam som ungdomsledare, scoutledare och dyligt. ___-M. ""'_' '

KVINNOR Varit verksam som ungdomsledare o.d. _______________________—____________________________

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4-11 12—23 24—51 52—99 100—299 300—339 340— Vet Totalt Medeltal

dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ ej M M . år är år år år år _år är & b ________________________________________________________________________________________________________________

Kirseberg

Pl 0 O N m & H 0 O 0 ...g H N H 0 0 m (* H P% (U .p O 54

M HI r—i HOOO 0000 0000 OOOv—l OOOr—i (0 n H H

N O #* N H xo N H 0 0 H th m 0 C H

Totalt 250

Skärholmen I 78 11 37 III 74 IV 26

Ihr-HRF H (I) OOOO OOOO OOOO r—IOc—lr—i Homo Or—h—lO OOOO OONO 0000

Totalt . 215

O O O KN # N O N O

226 4,4 0,2

Tabell G1.33b

(forts.)

-__________________________________________________________________—______;_____________

-KVINNOR Varit verksam som ungdomsledare o.dyl.

WW

Utbildningsnivå Aldrig 1—3 4— 11 12— 23 24-51 52—99 100—299 300— 399 340— Vet Totalt Medeltal

d"1'/ dgr/ dgr/ dgr/ dgr/ _ej år år år är år

.- ___—___”

Skellefteå I 96 II 24 III 42 IV 3

165-

r—l O P 0 xo N H 0 O O 0 H 0 O H 0

Totalt 124

Summa " - 932 1 4 2 9 9 5 O O 1 963 2,2 0,1

Tabell G2.1a * , ' . | G2.la !

Antal timmar per vecka som de intervjuade personerna på olika utbildningsnivåer och från de olika undersökningsområdena ser på TV &äP___ Se på TV (0 - 11 tim) Antal timmar/VGCKa ; . Utbild— nings— ' nivå 0 1 2 5 4 5 6 7 8 9 10 11 Kirseberg ___ ___ "___—___ ' I 5 5 l* 3 5 8 l 6 2 0 15 1 11 O 1 4 4 4 4 2 9 2 3-» 11 O Ill 2 1 l 3 4 6 3 3 2 O 7 O N o o o 1 o 3 0 1 0 1 2, Totalt 7 7 6 11 15 21 6 19- 6 4 55 1 Oxhagen , ' I 1 0 2 2 5 6 2 6 O 1 6 O II - O O 5 1 4 4 5 4 1 l 4 1 III 1 5 5 2 9 6 5 6 6 1 12 0 IV 1 1 2 2 7 7 4 5 4 O 8 0 Totalt 3 6 12 7 25 25 12 21 11 5 50 1 ggärholmen . I """ 0 1 5 1 2 5 2 6 2 1 9 1 II 0 1 2 4 ' l 1 5 5 5 6 O O III 1 2 2 4 5 4 4 9 l 1 10 1 IV l 0 2 0 4 5 4 4 2 5 7 0 T talt 2 4 9 9 12 15 15 24 8 11 26 2 Skellefteå _ lT 1 0 2 4 5 4 5 12 l 2 5 0 11 1 l l 2 2 5 O 2 4 O ”4 1 Ul 1 3 2 3 3 2 1 3 2 o =2 1 IV o o o o o 3 1 4 2 o o o (otalt 5 4 5 9 10 12 5 21 9 2 11 2 Jörn I 3 2 8 7 11 5 2 18 4 5 9 1 II 0 2 O 1 O 2 2 4 O O 3 O III O O 2 l 5 5 l 5 0 O . _4 O IV O O O 0 O 1 O 1 O O 1 Totalt 5 4 10 9 14' 9 5 26 4 _ 5 17 1 Summa 18 25_' 42 45 74"_ 78 41 111 58 25 119 7

Tabell G2.1a (forts.)

___—mm—

Män Se på_TV (12 - 22 tim)

..”-— ,man—___.—

Antal timmar per vecka

o--—---——-— ...-__..—

Utbild— nings— ' nivå 12 15 14 15 16 17 18 20 21 22 24 25 28 30

Kirseberg ”""""T"'* 0_ o 9 14 o o o 12 6 1 o 6 2 1 11 1 o 4 3 o 1 o 4 5 o ov 1 1 0 111 1 1 3 7 o o 1 2 o o o o o o IV Totalt 2 1 16 24 o 1 1 18 9 1 o 7 3 1 gähagen ; 1 2 o 4 3 1 . o 1 7 2 o o o o o 11 4 o 4 4 o o 1 2 1 o o 2 1 0 111 6 1 3 5 1 o 1. 2 o o o o o o IV 2 o 5 2 o o o o o o o o o 0 Totalt 14 1 16 14 .2 o 5 11 3 o o 2 1 o Skärholmen '""'Tr”'"" 4 1 7 4 o o o 3 2 o o 1 1 o 11 o 5 5 1 2" o o 1 2 o o o o 0 111 3 o 5 e o o o o o o o o o o IV 2 1 o 1 o 1 o o o o o o 1 0 Totalt 9 7 17 14 2 1 -0 14 4 0 0 1 2 0 Skellefteå 5 - 5 o 8 4 o o 1 2 6 o o 1 1 o 11 o o 3 2 o o o o o o o 1 o o 151 1 o 4 2 o o 1 o 2 o o o - o o I- 0 o 1 o o o o o o o o o o 0 Totalt 6 o 16 8 o o 2 2 8 o o 2 1 o Jörn I 3 o 25 4 o 1 o 2 4 o 1 5 o o 11 o o 3 o o o o 2 o o o o o 0 111 2 o o o o o o o o o o IV Totalt 5 0 28 4 0 1 '0 4 4 o 1 , 3 o o

_SJHE-ma __LLMJaJ 615918 l l_15 7 1

(forts.)

Tabell G2.1a (forts.)

___—m—mm—m

Mån 56 på. T_1_/'__(_2_4 — 4_o__t_1_m.) _

Antal timmar per vecka ' ' Totalt Utbild— ___ _________1 ååggs" " 24 25 '28 30 32 35 40

-———-——_-_______,____

l 0 6 2 1 O 2 0 105 11 O 1 1 0 O O 0 62 111 0 O O O O O 0 47 IV O O O O O O 0 Totalt 0 7 3 1 O 2 O 222 (13:11:41 "' 31 . "__—”T* 0 o o o 0 1 1 53 II 0 2 1 O 0 0 0 45 111 0 O O O O O 0 75 IV O O O O O O 0 50 Totalt 0 2 1 O O 1 1 225 Skärholmen . I ' _" O 1 1 O 0 0 0 54 II 0 O O O 1 O 0 45 III 0 0 O O O O 0 60 IV o o '1 o o o o 58 Totalt 0 1 2 0 1 O O 195 åkglleftcå ' I O 1 1 O 0 O 0 67 II 0 1 O O O O 0 27 III O O O O 0 O 0 33 IV O _ O O O _O VQM' 0 11 Totalt 0 2 1 0 O O O' 5158 Jörn _ I 1 3 O O O O 0 114 II 0 O O O O O 0 19 111 0 O O O O O 0 19 .[V O O O O O O 0 3 Totalt 1 3 0 0 o o 0 155

Summa 1 15 7 1 11 3 1* . 955

G2.lb

Antal timmar per vecka som de intervjuade personerna på olika utbildningsnivåer och från de olika undersökningsområdena ser på TV

Tabell G2.1b

Kvinnor Se på TV (0 - 11 tim)

Antal timmar/vecka

...—__.

Utbild— nings— nivå 0 1 2 5 4 5 6 7 8 9 10 11 Kirseberg ' l 3 2 2 3 9 6 2 13 4 1 13 2 11 l 0 0 1 5 2 2 5 0 1 5 O 111 1 1 1 2 1 2 1 I 5 O 8 0 IV 1 2 0 Totalt 5 3 3 6 13 10 6 26 _9 2 28 2 Oxhagen ; I 2 2 5 5 2 4 7 8 5 0 14 I II 0 1 l 4 5 2 2 6 1 0 7 1 III 4 4 5 7 5 18 8 13 6 4 12 1 IV 1 2 0 0 1 2 6 6 0 O 4 . 0 Totalt 7 9 11 14 15 26 23 55 12 4 57 5 Skärholmen I 0 1 0 5 2. 9 10 5 5 0 9 I II 0 0 5 5 5 5 2 6 2 0 4 0 III 0 2 5 4 7 7 2 8 6 1 18 1 IV 2 1 O 1 2 4 2 4 2 1 2 0 Totalt 2 4 6 11 14 25 ' 16 23 15 2 55 2 Skellefteå I . 3 2 2 2 5 5 4 15 5 5 . 9 2 II 0 1 1 1 1 2 1 4 1 0 2 0 III 2 O 2 2 0 2 5 9 5 1 4* 2 . 17 1 1 Totalt 5 5 5 5 6 9 9 26 9 4 16 4

7 18 1 4 6 o 1 1 1 o 2 o 2 5 2 o o o 10 24 4 4 8

20 21 22

15 16 17 18 19

14

_

Se på TV (12 — 25 tim) 12 15 Antal timmar/ vecka

Quo——

3 __å..

? .”

Tabell G2.1b (forts.)

(irscbc

1

Män nings— Utbild— nivå

__ T

2000 0000 1000 1000 8120 7110 0000 1000 0000

0100 2000 1011

I 11 111 IV

19

16

Totalt

10 10

00 00

0000 2200

722 30

0000 0000 0000 2200 8042 0010 7130

T.IV

GIIITL ?.

14

11 25

I II

Totalt Skärholmen

0110 0000 0000 0000 5120 3050 0000 5000 1010 2111 5010

III IV

I I.

Skellefteå

___—..-

0000 4110 5020 1000

0010 0000 0110 5250 72531 0010 2000

111. IV

(forts.)

10

52

&

otalt II III IV Totalt Summa m Jörn

Tabell G2.1b (forte,)

Män Se på Tv (28 _ 54 tim.)

Antal timmar/vecka . Totalt Medel— ——— ——* tal Utbild— nings— nivå ' 28 29 50 33 54 Kirseberg l 1 O 2 O O 111 11,6 II 0 O O O 0 25 8,7 131 0 0 0 0 1 42 10,0 IV o o o o o 5 (9.0) Totalt 1 o 2 o 1 183 10,8 Oxhagen '1'" o o o o o 84 9,7 11 o o o o o 40 8,9 III O O O O O 115 7,9 IV O O O O 0 24 6,8 Totalt 0 O ”O O O 261 8,6 Skärholmgg I O O O O 1 80 11,0 11 0 1 O O 0 38 8,8 111 0 0 o 0 0 81 9,3 IV o o o o o 27 7,4 Totalt 0 1 o 0 1 226 9,6 Skellefteå "*"—_jf__'" l 0 1 O 0 97 4 10,6 II 0 O 0 l 0 24 10,8 111 1 O O O 0 43 9,7 IV O O O O O 5 (10,0) Totalt 2 O 1 1 O 167 10,4 ; Jörn I O O 2 O 0 86 9,3 & II 0 O O O 0 18 11,1 * 111 0 O O O 0 21 6,4 : IV O O O O O 1 . (4,0) 1 Totalt 0 0 2 O O 126 9,0 *

1 2 963 9,6

Zabell G2.2&

Antal timmer per vecka som de intervjuade personerna på olika snivåer och från de olika undersökningsområdena utbildni lyssnar %% radio

___—m mmm—___—

Utbild— nings— nivå

Kirseberg

Lyssna på radio (0 - 12 tim)

Antal timmar/vecka"

Skärholmen

I II III IV

Totalt

Skellefteå

I II III IV

Totalt

Jörn I II III IV

Totalt

Summa

0 1 8 8 7 6 2 3 1 1 18 18 5 10 4 7 4 11 0 14 13 42 3 7 5 *7 l 7 5 9 14 30 1 8 0 4 2 4 1 3 4 19 2 7 0 3 0 1 O 0 2 11

12 10

29

13 20

46

11 12

35

NU! NKO

18

H OH-PN

17

DNI-FOO

19

&!!me

17

2 H

C# om

13

10. O 1 0

11

m+mm

->—quuq

OxNxJ

26

2 U'!

ut;—wax

0"! 1

H&R-Fm

17

Finahuo

13

04—#n>

12

4m+H

1 (I)

UJXDNOX

20

00 ”OUH—'

mHHo+

ON

Ul OMCI"-|

u+wH

11

x] OUP—'Ul Ul OHNO

U' OWOM

,l

." H C)U'l(1)-|>

27 '

H-PU'ICO

18

Hdmm

1 (I)

thxnxa

U'!

21 3 5 0

29

# OONN (I) %NON ' U'I HNON ON ONWH

N OHOH N OOON H Ol'—100 N OONO N OOHH

ooqoo

10 11 12 9 o 1 5 o 1 3 o 1 3. o o 20 O 3 1 o 1 2 o o 2 o 2 1 o 5 6 O 6 2 o 1 2 o 1 3 O 0 i 2 0 o »I 9 0 2 4 o o o o 2 2 O O ! o o o 6 o 2 10 o 2 "! o o o 1 o o 1 o o "12 o 2

_51 120 145 81 97 ' 64 22 102 25 I 55 Q 15

(forts.)

nu 020 2 0020 2 0000 0 0000 0 2200 4 8 .. ) a _ mV» 010 1 0000 0 0010 1 0000 0 3000 3 5 m 2 r o . 0 H % 100 1 0000 0 0100 1 1000 1 1200 3 6 f ( N 000 0 0000 0 0100 1 0000 0 0000 0 1 %.; 311 5 0000 0 0000 0 1000 1 1000 1. 7 M 000 0 0000 0 0010 1 0000 0 0000 0 1 % 000 0 0000 0 0000 0 1000 1 0000 0 1 . & 300 3 0100 1 0000 0 2020 4 3000 3 n 0 511 7 2210 5 4110 6 3200 5 2000 2 5 m . _ .U M 000 0 0000 0 0000 0 0000 0 0000 0 5 . 3 a 8 000 0 0000 0 0010 1 0020 2 0000 0 _ & 1 _ . B % N 000 0 0000 0 0000 0 0000 0 0100 1 ( . r ! .m &. M 010 1 0000 0 0000 0 0000 0 0000 0 d _ a r" ) r a 5 711 9 0131 5 0010 1 2000 2 1010 2 . å m 1 5 P .1 m a. t 4 332 8 1010 2 2120 5 4221 9 5110 7 o n 1 1 1 1 . f 5 a ( W t 3 000 0 0000 0 0000 0 0000 0 0010 1 & L M 1 2 n n oa 2 e 8 G T 1 T. m I t I I _ e IIV . _l IIV 1 IIV f IIV. IIV 1 d_ b..].Ivl—I _.Tu elIT.mI OT.—III . GITLII .Tu IIII +u & 1 ls e 3 t h . .t 1 m e låå s & a & r & 1 & n & m. b n bnv r t n t ä 3 e t r t u & _ ä tii .1 0 X 0 k 0 k .0 ö 0 S T M unn K T 0 T 5 T 5 T J T

—'*1 G2.2a |

Tabell G2.2a (forts.)

Män Lyssna på radio (40 - 63 tim) Antal timmar/vecka Totalt Medel— " t: ]. Utbild— & DIIQDS— nivå 40 - 42 49 50 63 Kiréober ____—T__g l 0 0 0 0 105 7,7 II 1 0 0 0 0 62 7,9 111 0 O O O 0 47 5,7 IV Oy o o o o 8 (4,6) Totalt 2 o o o 0 222 7,2 Oxhagen II 0 0 0 0 0 45 3,6 111 0 0 O 0 0 75 5,2 IV o o o o o 50 4,0 Totalt 0 o - o o 0 223 4,7 Skärholmon f'"—' 0 0 O 0 0 54 5,2 11 0 0 0 0 0 43 5,7 III O O O O 0 60 5,8 IV O 0 O O 0 38 3,2 Totalt; 0 O O 0 O 195 5 , 1 51 11 —å ie fftc o o o o o 67 7,2 11 o o o o o 21 6,8 111 0 0 0 O 0 33 6,4 | IV o o o o o 11 3.8 Totalt 0 0 O O 0 138 6,6 Jörn . . —_—— I 0 2 1 1; 0 114 10,1 II 1 o o o 1 19 15,6 III 0 0 0 0 0 19 6,9 IV o o o o o . 3 66,3) Totalt 1 _ 2 1 1 1, 155 10.5

G2.2b '

Antal timmar per vecka som de intervjuade personerna på olika utbildningsnivåer och från de olika undersökningsområdena lyssnar på radio

Kvinnor Lyssna på radio (0 — 14 tim)

Antal timmar/vecka

Utbild— . nings— ' nivå 0 l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Kirsebern ——————————————————————u—— I 11 6 12 4 5 8 7 16 4 2 6 0 1 O 4 II 3 1 1 l 3 1 0 4 1 0 O 2 0 O 3 III 4 3 3 l 8 2 O 8 2 o 4 0 1 0 0 IV O 0 1 0 0 2 0 "0 0 0 0 0 1 0 1 Totalt 18 10 17 6 16 13 7 28 7 2 10 2 3 0 8 01112 ggg , I .9 7 4 7 8 2» 1 17 4 l 7 1 2 0 8 II 2 8 12 5 2 O 1 5 l 0 l 0 0 0 l III 7 14 18 15 11 7 2 15 6 0 7 0 0 O 3 IV 1 3 3 4 1 2 0 6 O O 1 0 l 0 1 Totalt 19 32 37 31 224 11 4 43 11 1 16 1 3 0 13 Skärholmen I 8 8 12 9 4 3 3 9 4 O 3 1 0 0 5 II 5 6 1 5 4 4 1 3 3 0 1 0 0 l 2 Ill 7 9 10 9 9 6 4 6 4 l 6 0 1 0 2 IV l 2 8 4 3 3 0 3 0 O 3 0 0 O 0 Totalt 21 25 31 27 20 16 8 21 11 1 13 1 1 1 9 Skellefteå 1 . 3 6 6 6 4 3 18 l 3 3 2 2 0 21 II 1 l 3 o 1 1 0 4 0 1 0 0 2 o 4 III 2 7 2 2 7 4 0 8 1 O 3 O 0 O 2 I _ IV 1 1 Totalt 6 11 11 8 14 9 3 30 2 4 6 2 4 0 28 ; Jörn ' » ; I 1 5 7 7 3 9 2 ' 9 0 0 3 0 4 0 8 11 2 1 l 1 0 O 1 4 1 O O 0 0 0 1 III O 1 2 0 2 l 1 3 1 O 1 O 1 0 1 IV 0 l 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 3 8 10 8 5 10 4" 16- 2 o 4 o .5 o

Summa 67 86 106 80' 79 59 26 138 33, 8 49 6 16 1 68

(fortsi) i

G2.2b

15 16 17 18 19 20 21. 22 24 25 26 28 30 35 40

) m .1 +u 0 4 _ 5 1 ( 0 .1 d & r å p & n 5 S V, T...

Antal timmarlvecka

Tabell G2.2b (forts.)

Kvinnor Utbild— nings— nivå

0000 1000 0100 1000 2010 1000 0100 5020 5100 0000 1000 0000 1000 7230

Kirseberg II

12

III IV

Totalt Oxhaten

0000 0 1010 2 1000 1 0000 0 0000 0 0000 0 0000 0 0000 0 1.241 8 000020 0000 0 0000 0 1010 2 1020 5

I II III IV

Totalt

Skärholmen

n00_10 0000 O_lonu 0000

.0000

1000 0000 0000 0010 4.040 0000

0000 0000

1000 1 441110 av

III IV

Tctal t Skellefteå

0000 0 1000 1 0100 1

1110 0000 0000 0000 1000 3121 6010 0000 2200

OOOOAU 000010

2110 4

III IV lotalt

'? Jörn

1000 0010

0000 131110 2:1nv0 0000 0000

1010 2

0010 1.

60006

III IV

2

0 33" 20 2

5

Totalt Summa I

Totalt

___—mm-..—

25

24

Läsa dagstidningar (16 - 25 tim)

___—___"..—

20 21 22 25

Antal timmar/vecka 16 17 18 19

_W——_.

___—___— ___—___—

4,

niva

) & +u r 0 f ( a 2) 2 G 1 1 m & nl.

Kircehere Utbild— ninge— Män

105 62

0000 0000 0000 0000 1000 1000 0000 0000 0000 0000

_ki

l

II III IV

Totalt Oxhagen

0000 0000 0000 0000 00011 0000 0000 0000 0000

II III IV arholmen

n,. 5:

Totalt

54 43 60

0000 0000 0000 0000 0000 0000 0000 1000 0000 0000

l II

0

»,

”tea III IV Skello'

J..

Totalt

0000. 0000 0000 0000 1000 0000

_ 0000

0000 0000 0000

I II

III IV

Totalt J örn

0000 0000 0000 0000 0000 1000 0000 0000 0000. 0000

III IV

Totalt Summa

Tabell G2.3b ' ' G203b

Antal timmar per vecka som de intervjuade personerna på olika utbildningsnivåer och från de olika undersökningsområdena läser dagstidningar

Kvinnor Läst dagstidningar (o — 14 tim)

Antal timmar/vecka

.—

Utbild— nings— '; nivå 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 * Kirsebegg I 4 6 14 11 31 2 1 29 3 3 5 0 0 O O II 0 2 1 3 5 2 0 8 1 O 2 O O 0 0 III 1 1 4 3 13 4 4 10 0 1 1 0 0 O O IV 0 O 1 O 0 2 0 2 O O O O O' O 0 Totalt 5 9 20 17 49 10 5 49 4 '4 8 O O O O Oxhaagg , I 3 6 13 18 18_ 6 2 14 2 0 2 0 O O IO II * O 3 4 7 11 3 2 6 2 1 1 0 O O O III 1 5 23 16 24 10 5 21 4 1 1 0 0 1 0 IV 0 l 3 6 3 4 1 3 l 0 1 O O 0 0 Totalt 4 15 43 47 56 23 10 44 9 2 5 0 O 1 O. Skärholmen - I 14 4 11 14 _18 4 1 18 2 1 3 O O 0 1. II 1 1 7 5 8 2 1 8 3 O 1 0 0 O 1 III l 4 10 15 14 4 5 16 5 1 1 l 2 0 O IV O O 5 3 6 4 1 6 2 O 0 O 0 O 0- Totalt 3 9 33 37 46 14 8 48 12 2 5 1 2 0 2 Skel1efteå I 0 6 11 20 22 6 5 21 2 1 1 0 0 1 1 II 0 O 7 7 4 0 1 4 0 0 1 0 0 0 0 III 0 4 10 6 8 6 2 5 0 0 0 .O 1 O O IV 0 O O O 2 O O O O O O O O O 1 Totalt 0 10 28 33 36 12_ 8 50 2 1 2 O 1 l _2 Jörn . I 1 6 22 26 16 1 2 10 O O 1 0 O 0 0 II 0 2 4 6 3 0 O 3 0 0 O O O O O III 1 1 11 2 4 0 0 2 O 0 0 0 0 0 O IV O O 1 0 0 0 0 0 O O O .0 O O 0 Totalt 2 9 38 34 23 1 2 15 0 0 1 O 0 O 0

Summa 14 52 162 168 210 .60 33 186 27 9 21 l 3 2 &

(forts)

_ _ _ b _1 _ 3 e_ . dl. MW. bm 978x9)_ 0 0541 4 0817 9 ) x) 711. ,,,, , fb'AhQNZHLh 7480 5 5 5454 4 4437 4 5,22 5, in 7 1 6 3 6 2 2 6 1 »|. 9

_ "I, , ,,,, , 4545 5 4445 4 ( ( ( _lu & 152 3 4 t 5 034 1 0817 6 75 124 8 23 68 % 1 l 84n2 % 8382 & 924 81 1 % 0000 0 0000 0 0000 0 0000 0 1000 1 1 MO 0000 0000 0000 0000 0000 & 0000 0000 0000 0000 0000 ) . .m T.. 0000 0000 1000 0000 0000 +.. . rb % 0000 0001 0000 .0000 0000 . _ _ _ . _ 5 m.; 0000 0000 0000 0000 0000 1 _ rn.— a mm 0000 0000 .0000 0000 0000 & k 0 .m % __|/_ 0000 0000 0000 0000 0000 n / . d r ) Hu. & M 0000 0 0000 0 1000 1 0000 0 0000 0 1 S S t 1 M _m t 5 2100 3 0100 1 0020 2 0100 1 0000 0 7 f a +.. .b _ 3 L m . n” & 2 r _1 _l m.. I W G . I I _ e IIV , n T_IV 1. T_IV f IIV _ IHV 1 o Mun %IIII H %1111 +|” O_IIII t eIIII t IIII t a ...i . & lgga S & a _.a M.. & u & n & a b . an r +u i t ä 45 6 +... r 16 & t.l.l .l 0 _” 0 K 0 k 0 "O O T Unn K T O T m. T S T J T S

Tabell 02.4a ' ! G2.4a

Antal timmar per vecka som de intervjuade personerna på olika utbildningsnivåer och från de olika undersök— ningsområdena läser veckotidningar

Män Läst veckotidningar (o - 14 tim) Antal timmar/vecka . . Totalt Modoi * bal Utbild— nings— nivå 0 1 2 3 4 5' 6 7 8 9 10 12 14 ________________________________________________________________________1 Kirsebcgg _1 49 25 15 4 5 3 1 2 O O 0 0 1 105 1,3 11 29 8 9 4 4 2 1 2- 0 1 1 0 1 62 1,9 III 17 14 10 4 1 0 1 O 0 0 0 O 0 47 . 1,2 IV 3 5 o o o o o o o o o .o o 8 (0,6 Totalt 98 52 34 12 10 5 3 4 o 1 1 o 2 222 1,4 Oniap'en - l * 22 20 7 3 0 0 O 0 0 0 0 '1 0 53 1,0 II 14 16 8 5 1 0 0 O 0 O 1 0 0 45 1,4 111 31 33 6 4 o 1 O O O 0 o o o 75 0,8 IV" 15 25 8 1 1 O O 0 0 0 O 0 0 50 1,0 Totalt 82 94 29 13 2 1 0 0 0 O 1 l, QI 223 1,0 Skärholmen . 1 19 21 5 5 2 2 0 0 O 0 O 0 0 54 1,2 11_ 20 13 5 4 0 0 O 1 0 0 0 O 0 43 1,0 III 20 27 10 l 0 l 0 0 0 O 1 0 0 60 1,1 IV" 14 16 6 O 1 1 0 0 0 0 0 0 —0 38 1,0 Totalt 73 77 26 10 3 4 0 l 0 0 l 0 0 195 1,1 Skelleåteå 1 27 23 8 3 1 3 0 l 0 0 0 O 1 , 67 1,3 11 9 12 3 0 1 O 1 O 0 0 1 0 0 27 1,4 III 11 14 1 3 3 0 0 l 0 O 0 0 0 53 1,5 IV 5 3 2 O 1 0 0 0 0 O 0 0 0 11 1,0. Totalt_ 52 52 14 6 6 3 1 2 "o o 1 o 1 138 1,5 Jörn I 36 36 26 8 3 2 0 1 O O 2 0 O 114 1,4 11 9 5 2 3 0 O O O 0 O O 0 0 19 0,9 III 4 5 5 2 1 0 0 l 0 O 1 0 0 19 2,2 IV 1 l 1 0 O 0 0 0 0 0 0 0 O 3 (1,0 Totalt 50 47 34 13 4 2 0 2 0 O' 3 0 O 155 1,4

Summa 355 322 137 54 25 15 4 9 o 1 7 1 3 933 1.2

Antal timmar per vecka som de intervjuade personerna på olika utbildningsnivåer och från de olika undersök— ningsområdena läser veckotidningar

Tabell G2.4b

###—___—

Kvinnor Läst veckotidningar (0 — 14 tim)

Antal timmar/vecka

________________________________________________ Utbild—

nings—

nlvå O 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Kirseberg

I 14 27 50 15 7 6 5 5 2 o 2 o o 0 1 11 4 5 10 2 5 0 0 0 0 1 2 0 0 o 0 111 10 15 8 5 2 l 1 5 o o o 0 o o 0 IV 1 5 1 0 o o 0 0 0 o 0 0 o o 0 Totalt 29 46 49 18 12 7 4 8 2 1 4 0 o o 1 Oxhagen ; l 6 21 25 13 5 5 4 3 O O 2 o 0 O O II 2 17 11 5 2 2 0 0 1 0 o o o o 0 111 19 40 28 15 10 0 0 2 o 0 o 0 1 0 0 IV 4 12 5 2 1 o 0 0 o 0 o o 0 o 0 Totalt 31 90 69 33 18 7 4 5 l 0 2 0 l 0 O Skärholmen ""*'T"'"'_' 20 16 14 16 8 2 1 2 0 o 0 o 1 0 o II 4 15 9 4 1' 2 0 o 1 1 o o 0 o 0 111 10 51 22 6 4 1 1 5 o 0" 1 o o o o IV 5 17 4 1 0 0 0 0 0 0* o o o o 0 Totalt 39 79 49 27 13 5 2 7 l 1 l 0 1 o 0 åkellefteå '_"T"'"* 10 28 24 16 11 3 3 l 0 0 0 o o 0 1' 11 4 8 7 1 1 2 o 2 O 0 o o o o 01 111 4 11 13 5 3 1 2 2 0 0 o 0 o o o' IV o 1 0 1 o 0 0 1 o o 0 o o 0 0 Totalt 18 48 44 25 15 6 5 6 o 0 o o o o 1; Jörn I I 10 27 18 12 8 4 2 1 1 0 0 o o o 1 11 l 5 5 3 2 o o o 0 o o o 0 0 1 111 4 1 8 2 1 5 0 2 o o 0 0 0 0 0 IV o 1 0 o o o 0 o 0 0 0 o o o 0 Total t 15 34 51 17 11 7 ' 2 3 1 0 0 0 o o 2

Summa 297 242 32, 17 29 5 2 7 0 2 0

___—___- .

G2.4b

Totalt

_ _

m t 8 2 _ R; 1 ( ao n .1 n d .1 +.. 0 k 0 6 V t 5 ä _ L

15 16 17 18 19 20 21 28 Antal timmar vecka

0

Tabell 02.4b (forts) niva

Kvinnor Kirseberq Utbild— nings—

|

8420 6

0000 0000 YOOO 0000 0000 0000 0000

40 O 1 0

I 11 111 IV lt

Tot Oxhagen

0000 0000 0000 0000 0000 0000 0000 0000

III IV Skärholmen

...-__...

Totalt

0000 0000

0100 .

.0000

0000 0000 0000 0000

_

I

II_ _III

IV

Totalt

0000 0

001043

0000 0000 0000 0000 0000 0000

Totalt Jörn

0100. 0000 0000 0000 0000 1.000 0000

1000

17

I II IT Totalt

126 963

Summa

Tabell G2.5a

Män

Utbild- nings- nivå 0

Kirseberg

' I 57 II 28 III 16 IV 0

Totalt 101

Oxhagen I 25 II 14 III 15 IV 5 Totalt 57 Skärholmen I 21 II 14 III 12 IV 6 Totalt 53

Skellefteå

I 27 II 10 III 10 IV 1 Totalt 48 _Jörn I 50 II 3 III 5 IV 0 Totalt 58

20 10

60

23 14

82

22 17 29 12

80

kOxlU'lx'I

28

Mmmm

18

;_>(n

14

Antal timmar/vecka

NWWW

1 |__|

U'IU'IWH

1 .p

#me

1 k»!

4 mew

&] OHOox

_—

Läst tidskrifter (o - 14 tim)

8

Antal timmar per vecka som de intervjuade personerna på olika utbildningsnivåer och från de olika undersök— ningsområdena läser tidskrifter

4 5 6 7 9 10 11 12 13 14 6 o 1 1 2 o o o o o 1 3 2 o 1 o o 1 o o o 2 2 o 2 o o o o o o 1 o o o 2 o o o o o o o 11 4 1 6 2 o 1 o o o 2 o .o o o o o o o o o o 2 o o o o o 2 o o o o 3 o 2 2 1 o 1 o 1 o o 4 2 1 4 5 o o o o o o 9 2 _ 3 6 4 o 3 o 1 o o o _ 3 o o o o o o o o o 1 1 o 2 o o o o o o o 3 2 2 o o o-' o o o o o 5 2 o o o o o o o o o 9 8 2 2 o o o o o o o o 1 o 1 o o o o o o o o 1 o o o 0 1 o o o o 1 0 0 2 0 O O 0 0 , o o 1 o 1 o o o o o o o o 2 2 '1 3 o o 1 o o o o 2 2 1” o o o o o o o o 1 o o 1 o o o o o o o o o o 1 o o o o o o o o o 1 o o 0 o o o o o 3 2 2 2 o o o o o o 0

317 343 124 52 34 18 . 9 19 6 o— 5 o _ 1 O N

(forts)-

J

G c.a-__: ;Tabell G2.51 (forts) Män ' Läst tidskrifter (15m— 20 tim) Antal timmar/vecka '_ 5 Totalt Medel» Utbild— ”/ nings— nivå 15 16 17 18 19 _20 K4rseberg L 1 o o o o o m 105 1,1 11 O O O O O 1 62 1,2 111 0 O 0 O O 0 47 . 2,2 IV o o o o o o 8 (5,0) Totalt 0 o o o o 1 222 1,5 Oxhagen . f— ' o o o o o o 55 0,6 11 O O O O O 0 45 1,6 111 0 O O O 0 30 75 1,9 IV o o o o o o 50 2,8 Totalt 0 O O O O O 225 1,7 Skärholmen '_'—"TF___' o o o o o o 54 1,0 11_ o o o o o o 45 1,4 111 o o o o o o 60 1,5 IV O O O ' O O 0 58 1,9 Totalt 0 O O O O O 195 1,4 Skellefteå ' 1 o o o o o o 67 1,0 11 O O O O O 0 27 1,4 III 0 0 0 0 0 0 35 1,4 IV o o o o o o 11 2,0 Totalt 0 O O O 0 O 138 1,2 Jörn I 1 o o o o 0 1141 1,0 11 O O O O O 0 19 1,5 111 o o -o _o o o 19 1,4 IV 1 o o o o o _ 3 (7,3) Totalt 2 0 0 0 0 9 155 1,2

Tabell G2.5b

*Antal timmar per vecka som de intervjuade personerna

på olika utbildningsnivåer och från de olika undersök— n1ngsområdena läser tidskrifter

Kvinnor * Antal timmar/vecka Utbild— nings— _ 111 vå 0 1 2 D 4- 5 6 Kiraeborn i 76 28 4 1 1 o o II 20 4 o 1 O O 0 111 17 20 3 2 O 0 O IV 2 1 2 o o o 0 Totalt 115 53 9 4 1 O O Oxhagen 1 62 20 l 1 O O 0 11 26 12 1 1 O O 'O 111 52 49 4 7 0 O O IV 3 12 7 O 0. 1 0 Totalt 143 93 13 9 O 1 O ggéidlolmen . 1 58 18 2 1 O O O II 29 "5 2 O O O 2 III 43 33 2 2 0 l 0 IV 5 13 6 3 0 O 0 Totalt 135 69 12 6 O_ 1 2 Skellefteå 1 68 23 3 2 1 O O II 19 3 3 O O O O III 17 23 2 O O O O IV 0 2 1 O O O 0 Totalt_ 104 51 9 2 1 O O Jörn I 54 29 O 0 l 1 O II 10 6 l 0 O- O O III 11 9 O 0 O 0 O. IV 0 l 0 O O O 0 Totalt 75 45 1 O 1 1 0 Summa 3 3 42

Last tidskrifter (o _ 15 tim)

0 0000

H OHOO

0 0000

47— N OHHO

H COOP—'

,...—___... -

G2.5b ;

...—._—4

___—___...— —-...__.._____..___...- ,....-.

0 0000 05000 00000 00000

0 0 0000

. ......— _....._.._.._ _

Totalt

'lv .vl,

—————_—__—_—.————————___———

0 0000 0 0000 H HOOO

N 0 0000

0 0000 0 0000 0 0000

O 0000

H H OOOH

111 25 42

84 40 113 24

80 38 81 27

97 25 42

86 18 21

'.'.Q

0. HOOO U'I O(Dwm

O HOOO

man. adm-PW

O HOOO

'.

—'.—. Öl unna—>

Tabell G2.6a | G2.6a!

Antal timmar per vecka som de intervjuade personerna på olika utbildningsnivåer och från de olika undersöka ningsområdena läser läseböcker; dock ej kurs- och skolböcker

Män Läst laseböcker (1 — 14 tim)

Antal timmar/vecka

Utbild— nings— ' nivå 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Kirseberv '1—2 60 12 15 5 4 2 o 4 o o 2 o o o 1 II 27 13 6 5 0 7 1 1 0 0 0 0 1 0 0 III 10 13 6 1 3 2 0 5 0 0 5 0 0 0 0 IV 3 1 2 O 0 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 Totalt 100 39 27 9 7 12 1 10 O - 0 8 0 1 0 l Oxhagen , 1 33 10 4 1 1 1 0 1 0 '0 2 0 O 0 0 II 15 12 5 3 6 1 0 l 2 O 0 0 O 0 0 III 27 25 9 6 5 3 l 2 0 0 1 o o o o IV 9 14 10 6 2 l 2 2 0 0 2 O 1 0 1 Totalt 84 59 25 16 12 6 3 6 2 0 5 0 l 0 l Skärholmen ' I 16 11 6 7 3 2 l 4 l 0 O 0 0 O I II 16 9 6 3 3 2 0 1 1 0 2 O 0 O 0 III 11 20 15 6 5 0 0 1 0 0 0 0 0 0 l IV 9 6 4 6 3 3 0 2 0 0 2 0 1 0 1 Totalt 52 46 31 22 14 7 1 8 2 0 4 0 l 0 3 ' Skellefteå _ I 30 21 6 2 3 l l 0 0 0 1 l 0 0 1 II 14 6 3 2 1 0 O 1 O 0 0 0 0 0 0 III 9 9 2 5 1 1 2 1 2 0 1 .0 0 O 0 IV 1 5 0 4 O O 1 0 0 O 0 0 O 0 0 Totalt 54 41 11 13 5 2 4 2 2 0 2 1 0 0 . 1 Jörn I 71 18 6 6 5 2 2 0 0 0 l 0 1 0 l II 9 5 0 2 1 0 l 0 l 0 0 0 0 0 0 III 6 5 3 1 0 l 0 0 1 0 l 0 0 O 0 IV 2 o o 1 0 O O O O 0 0 O O O 0 Totalt 88 28 9 10 6 3 3 O 2 0 2 0 l 0 l

Summa 378 213 106 70 447_3O 12 26 8 0 21 l 4 0 7 _

iG2.6a i"

Tabell G2.6a (forts)

Läst läseböcker '(15 — 29 tim)

Män Antal timmar/vecka Totalt Tegel— ___ var

Utbild—

n1ngs— 15 16 17 20 21 28 29

niva

Kirsebera *—_* 1 5 0 0 1 0 0 0 105 1,9 11 0 0 0 0 1 0 0 62 2,0 111 2 0 0 0 0 o 0 47 3,5 IV 0 0 0 0 0 0 0 8 (2,5) Totalt 5 0 0 1 1 0 0 222 2,5

Orlelen ' i *är" 0 0 0 0 0 0 0 55 1,1 11 O 0 .0 O 0 0 0 45 1,8 111 0 0 0 0 0 0 0 75 1,5 IV 0 0 0 0 0 0 0 50 2,7 Totalt 0 0 0 0 0 O 0 223 1,8

Skärholmen '""""if""— 2 O 0 0 0 * 0 0 54 2,8 11 1 0 0 o 0 o o 43 2,0 111 0 0 0 0 0 o 0 60 2,1 1v 0 O ;O O O O 1 38 5,7 Totalt 3 0 O O 0 0 1 195 3,0

Skellefteå

1 o o 0 0 0 0 o 67 1,4 11 0 0 0 0 0 o o 27 1,1 111 0 0 0 0 0 0 0 55 2,5 IV o 0 0 0 o o 0 11 2,1 Totalt 0 0 0 0 o 0 0 158 1,7

Jörn

Tabell G2.6b ' . _ ' G2.6b

Kvinnor Lästa läseböcker (0 — 14 tim).,

Antal timmar/vecka %—

Utbild— nings- niVå 0- 1 2 5 4_ 5 * 6 7 8 9 10 11 12 15 14

Kirseber I 73 11 11 5 1 o o 2 o 0 4 0 o o o II 11 2 2 4 2 0 o 2 0 0 o o 0 o 1 111 9 7 6 5 5 5 1 4 1 0 0 o o o 0 IV o 1 o 0 1 1 1 0 0 o 0 0 0 0 0 Totalt 93 21 19 14 7 4 2 8 1 ' 0 4 04 0 0 1 Oxhagen ' 1 41 12 12 '5 ,4 1 0 1 o -0 5 o 1 o 2 11 - 15 8 8 1 5 2 o 1 1 o o 0 0 0 0 111 24 . 26 12 15 11 11 1 6 2 o 5 1 o 0 0 IV 2 2 5 5 4 2 o o 1 o 1 o 1 0 0 Totalt 82 48 57 26 224 16 1 8 4 0 9 1 2 o 2 Skärholmen ' "__—"II'I' 57 15 6 5 2 5 1 4 2 o 1 1 o 0 1 11 17 4 4 2 2 4 2 1 1 0 0 o o o 0 111 20 15 7 5 9 7 2 7 1 o 2 1 o 0 2 IV" 1 5 6 2 4 o 5 5 1 2 0 o 0 0 1 Totalt 75 57 25 14 17 14 8 15 5 2 5 2 O 0 4 Skellefteå "'"—"1 55 24 11 5 4 5 5 6 1 o 2 0 o o 2 11 15 2 5 2 2 o 0 2 0 0 0 0 o o 0 111 9 14 5 5 5 1 o 4 o 0 1 .0 o 0 0 IV 1 1 0 0 0 _0 0 0 0 o 1 o 0 o 0 Totalt 58 41 19 12 9 4 5 12 1 o 4 0 0 0 , 2 Jörn . I 46 18 7 1 4 1 o 5 2 1 0 0 1 o o 11 8 5 o 2 o 2 0 1 o 0 0 0 0 0 0 111 6 7 4 1 1 o 0 o 0 0 1 o o o 1 IV o 1 o o 0 o 0 0 0 0 0 0 o 0 0 Totalt 60 51 11 4 5 5 O 4 2 1 1 0 1 0 1 __________________________________________________ ___ Summa _ 568 178 109 70 60" 4 14 47 15 5 21 5 5 0 10

___—___...—

i...- _ l raw & ) ) ) 9 . man 5,o,6,2, A o,..,e,5, 6, 54,6,9, 1, 56,2,7, » 86,6. - s. MJ. Pt 132/Plx 2 2224 2 2 234 3 222/_D 2 112” 1 2 4... 1 817 124 8 8412 6 8 382 2 2 2 6 T . 0 0000 0. 0000 0 0.000 0 000 0 1000 1 1 7) . 8 . o 2 0000 0 0000 0 0000 0 010 1 00,0.0 0 1 lm & 1100 2 00000 10001 000 0. 00000 3 i t - . O 0 00172 01012 0110 2 000 0 00000 6 2) 2 . _ _ MW & mu 0000 0 00100 0 0000 0 000 0 0000 0 0 r a e & U Wo. 0000 0 0000 0 0000 0 000 0 0000 0 1 Ö & . OOO m.m U 0000 0 0000 0 0000 0 000 0 1 1 1 __wa. t . 0000 0 0 ) s__ 1 M 0000 0 0000 0 0000 0 100 1 1 t t a . r % t O ” 5 f L M 1 3020 5 0000 1 1021 4 000 0 0000 0 0 ( 1 a _ o n ...a 2 0; £ G G 1 I . I N I t _1— 1 r _ 0.1 _11V n_ 1th l IIV f IIV . IIV l 0 .c _ Tilll iu G.IIII +U O...,IIII .t 011111 ut 1111 +.. 1 18 c 1 & 1 h 1 1 1 1 a e_ m i gå 3 a a a r a l a n a b .1 an r +.. h +u ä +... & +.. I 10 a v .t i .1 .1_ o r. 0 k .0 ...a. 0 ö 0 T K Unn K T O T 5 T 5 T J T S

.;

Antal böcker som lästs under de senaste fjorton dagarna och som köpts i bokhandel, varuhus eller antikvariat samt procentandelen därav, uppdelade efter kön, undersökningsort samt ut- bildning.

. u—M-m—u _. -—-——._—______._._ ___—___”. ..——...___..__._—.._.__..—..____._ W-». __»..—

Totala antalet lästa böcker

Köpts i bokhandel, varuhus eller antikvariat

w—U-uw ___-_

Summa

Undersökningsort Utbildningsnivå

”___—mmm ....

I II III IV'

__ ___—_

;

An— %' An— % An— % An— % An— % tal ta1 tal tal ' tal

7 22,6 7 22,6 6 10,5

11 35,5 17 29,8

6 19,4 31 100 170 28 49,1 57 100 213 7 15,2 9 19,6 25 50,0 46 100 249 9 40,9 1 4,5 9 40,9 3 13,6 22 100 95"

_ä__éålä_m__l__lålå_____å__2219____£L__;:_l__lwé_ 100 llé____ 34 20,7 22 15,4 48 29,3 60 56,6 164 100 843

Skexuuteå Jönn ' 1

Thanx

SHhhahmm Shälehxå

Män

-..... .,...

&!)kale (0 H NN

50,0 0 — 12 100 158

46,2 11 21,4 12 31,8 2

25,0 0 - 36,2 25

39,5 6 36.5 39 20,3 35 36.4 5 25 o 0

32,0 85

23,8 14,0 40,6 47,3 11,4 31,6

39 28 22 4

43 96 74 44 12

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 313 234 146

94

328 526 483 241 210

269 100 1.788

___—___...” ___—. ...—.. 1- ...... ___—...,.» ,. +. _u-u-—v_—— .. u...—___- _m-. .—

”-.- _ l...—__”..-n ...—___...— _—....._-.-_4.._..w. ___—"___...

Tabell G3.2

Antal böcker som köpts 1 pressbyrå eller annan kiosk samt procentandelen därav, upp— delade efter kön, utbildningsort samt utbildning.

Totala —————————————— iltaj_et

Undersökningsort Utbildningsnivå 7 z— lasta böcker

Köpts i oressb rå eller annan kiosk

An— % An— % An— % Ar % An— % tal tal tal t'

Kimaåmmg . 5 21,7 14 60 9 5 13,0 4 4 23 100 170 QHEBE" o 2 100:0 o _ _' 2 100 213

l _ O Shkhahmm 2 25 o 5 57.5' 5 57 5 o - 8 100 249 Skellefteå 0 ' 5 55,6 4 4414 o 0 l

_ — 9 100 95 JÖHI — 10 55 6 1 5 6 7 58 9

- __,_____1_______,___________15__1_09__ 116

amma 17 28,5 25 41,7 17 28,5 1,7 60 .100 845

— 2 55,5 0 — 6 100 158 _ o _ 2 100,0 2 100 513 0 — O — O 100 234

— 2 100,0 0 - 2 100 146 ,7 55,5 0 o 9 &_94 6 15 8 2

10,5 19 100 945

I OOOOM NN

| d'OOOkO

1 4 29 100 528

2 o 4 100 526 o _ 8 100 485

o — 11 100 241

0 __:;__1__21__1_9___éäll_____- 5

&”m3 27 54,2 28 55,4 21 26,6 3,8 79 100 1.788

m.m—w_—

[Ga

gå_

I ! | ___1

Tabell G3.3

Antal böcker som köpts eller lånats genom bokklubb eller läsecirkel samt procentandelen därav, uppdelade efter kön, undersökningsort samt utbildning.

Totala antalet Undersokningsor, Utbildninvsnivå Summa lästa

böcker

An- % ' An— % An— % An— % An— tal tal tal tal tal

___—___... ___—___—

Väl

,0 11 55,0 4 20,0 20 100 170 ,3 7 43,8. 8 50, 16 100 213 ,2 2 22,2 3 33,3 9 100 249 ,5 0 - O — 8 100 95

0 — O - 1 100 116 ,

11,1 20 57,0 15 27,8 54, 100 845

16,0 15 60,0 1 4,0 25 100 _158 14,0 27 54,0 14 28,0 50 100 515 11,9 26 61,9 8 19,0 42 100 254 _ 8 50,0 0 _ 16 100 146 25,0 5 75,0 0 - _ 4 100 94

Suma 18 15,1 _17 12,4 79 57,7 25 16,8 157 100 945

dw—uxora uxmuww(3

13,3 26 57,8 5 11,1 45 100 328 12,1 54 51,5 22 55,5 66 100 526 15,7 28 54,9 11 21,6 51 100 485 4,2 8 55,5 0 _ 24 100 241 20,0 5 60,0 0 ; 5 100 210 ”"

___—___...—

waHH

..____________ in

amma 51 16,2 25 12,0 99 51,8 58 19,9 191 100 1788 &» ___—"___— s !

Tabell G3.4 Antal böcker som köpte på annat än ovan angivna sätt samt procentandelen därav, upp—

delade efter kön, undersökningsort samt utbildning.

_ Totala å annat satt antalet

Undersökningsort Utbildningsnivå 4 lästa böcker

An— % An— % An— % An— % An— % tal tal tal tal tal

N

10 100 '170 9 100 213 20 100 249 9 100 95 11 100 116

_ ' -nu—___

59 , 100 843

&

O Or—I OlOt—II (Ur—|

NOd'r-IO

ON . c—I H P xo Lh |G H 01 ON & xo H 0 H xo . Lh M r-l N

Kvimnr

9 100 158

10 100 ' 313 6 100 234 13 100 146 9 100 94

47 100 945

or—b— O.—

suexuute;

4 2 " 1 1 Sdkhdhen 1 16,7 0 8 2

J&n1 9 0

IOkOLNI

#- & kD M 0 . # ((N XD r—l kD . 0 H Lh O'! & (I) #. KN N

H

19 100 328 19 100 526 26 100 483 22 100 241 20 100 210

Sm 44 41,5 15 14.2 57 54,9 10 9,4 106 100 1788

uxxxmrq

&- . Ommml

r-l m.auxmca

ux

.

CD rx

O |__| (DCOb-r-lo b—NXOJGHA

G3.4

l.______l________a_ ___li ”__—___

Tabell G3.5

Antal böcker som fåtts i present samt procentandelen därav, uppdelade efter kön, undersökningsort samt utbildning.

Fåtts i present Totala -—————————— antalet

Undersökningsert Utbildningsnivå Summa lästa

böcker

An— %* An— % An- % An— % An— % ta tal tal tal tal

7 6 50,0" 0 _ 1 8,5 12 100 170 4 2 8,7 11 47,8 6 26,1 25 100 215 6 7 22,6 5 16,1 12 58,7 51 100 249 5 1 9.1 5 45,5 0 — 11 100 95 2 5 25,1 1 7,7 0 _ 15 100 116

anna 50 55,5 19 21,1 22 24,4 19 21,1 90 1100 845

7 50,0 14 50,0

2 14 100 158 3 7 33,3 7

28 100 515 21 100 254 4 15,4 26 100 146 Jörn 7 77,8 2 22,2 — 9 100 94

' 8,2 - 54 54,7 10 10,2 98 100 945

r—lkOr—l FMCK)

m r—h—(CDOO

0,8 7 26,9 2 7,7 26 100 528 5,9 25 49,0 7 13,7 51 100 526 9,2 12 25,1 20 58,5 52 100 485 8,1 9 24,5 0 _ 57 100 241 5,6 5 15,6 0 _ 22 100 210

___—....—

amma 76 40,4 27 14,4 56 29,8 29 15,4 188 100 1.788

..,—

P

Q W . kn

?! LJ

Tabell G3.6

Antal böcker som lånats på bibliotek samt procentandelen därav, uppdelade efter kön, undersökningsort samt utbildning.

Totala —— antalet Utbildningsnivå U' .' lästa böcker I 11 111

An— % An— % An— % An— %

/

tal tal tal tal

___—___. ___—_______________

mm 18 45,0 7 17,5 15 57,5 0 — 40 100 170 omm ' 10 15,4 19 29,2 9 15,8 27 41,5 65 100 215 Skammen 19 27, 5 7 10,1- 27 59, 1 16 25 , 2 69 100 249 Skellefteå 4 26,7 1 6,7 0 _ 10 66,7 15 100 95 Jörn . 10 52, 6 2 10, 5 5 26,5 2 10,5 19 100 116

'Suma 61 29,5 56 17,5 56 26,9 55 26,4 208,100 845

Kirsebem ; 11 17,7 10 16,1 52 51,6 9 14,5 62 100 _158 Chansen 56 26,5 15 11,0 65 47,8 20 14,7 156 100 515 Skärhamn 21 25,1 8 8,8 42 46,2 20 22,0 91 100 254 Skellefteå 21 48,8 10 25,5 10 25,5 2 4,7 45 100 146 Jörn " 17 58,6 5 10,5 9 51,0 0 - 29 100 94

___—___—

W 106 29,4 46 12,7 158 45,8 51 14,1 561 100 945 Kirseberg 29 28,4 17 16,7 47 46,1 9 8,8 102 100 528 031888" _ 46 22,9 54 16,9 74 56,8 47 25,4 201 100 526 sur-mm 40 25,0 15 9,4 69 45,1 56 22,5 160 100 485 Skellefteå 25 45,1 11 19,0 10 17,2 12 20,7 58 100 241 Jörn - 27 56,5 5 10,4 14 29,2 2 4,2 48 100 210

———————————— Q SW 167 29,5 82 14,4 214 57,6 106 18,6 569 100 1788 52» ___—___...— - ___—mm ON

%

___—w-

Tabell G3.7

Antalet böcker som lånats av bekanta eller anhöriga samt procentandelen därav, upp—

delade efter kön, undersökningsort samt utbildning.

___—___—

Lånats av bekanta

Undersökningsort UtbildningsniV'

I 11 111 An— % An— % An— % tal tal tal_

4 28,6 1 5 23,8 3 18 36,7 %

Jörn 12 35,7

46 54.6

1 8 57,1 3 5 23,8 2 12 24,5 1 8 57,1 4 0

43 32,3

8 40,0 1 6 16,7 3 Sdubohmm 10 31,3 7 Scellefteå 9 4 0 , 9 2 0 3

Jörn 8 56,4

amma 41 51,1 1 9,8 , 60 45,5

Kimumens 12 55,5 2 5 QHEQPH 11 "19,3 23 40,4 Sduhdmnn ' 28 54,6 11 15 6 18 22,2 Skellefteå 14 58,9 5 8,5 19 52,8

9 19 55,9 5

Jana . 22 58,6 11 19,5 24 _3211____£L__:;___121. 105 58,9

87 32,8 33 12,5

1 7,1

8 58,1 15 50.6 O _

Summa

An— tal-

14 21 49 14

- 35

40 0 11 3 , 10 28,6 0

.J,

76

100 100 100 100 100

24 18,0 155, 100

0 .. 9 25,0 9 28,1 0 _ O _ _

20 36 32 22 22

100 100 100 100 100 18 13,6 132 100

1 2,9 17 29,8 24 29,6 0 _ 34 57 81 36

100 100 100 100 100

Totala antalet lästa böcker

170 213 249

95 116

————-6———

843 158 313 234 146

94

945 328 526 483 241 210

42 15,8 265 100 1.788

Tabell 03.8

Antal böcker som lånats på annat sätt än genom bekanta eller på bibliotek samt procent— andelen därav, uppdelade efter kön, undersökningsort samt utbildning.

Totala antalet Undersökningsort Utbildningsnivå Summa lästa

böcker

Lånats på annat sätt

I 11 111 IV An— % An— % An— % An— % An— % tal tal tal tal tal

10 90,9 0 _ 1 1 11 100 170 1 0 — 5 45,5 5 5 11 100 213 2 40,0 5 60,0 0 5 100 249 ,0 0 1 25,0 2 50,0 4 100 95 o 8

- 2 66,7 1 55,5 - 5 100 116

"Suma 2 5,9 14 41,2 10 29,4 25,5 54, 100 843

0 0 _ 4 100 158 0 _ 0 _ 2 100 515 2 55,5 2 35, 0 _ 6 100 254 0 _ _ 0 _ 1 100 146 0 0 _ 4 100 94 2 0

— 17 100 945

Skelhämeå Män '

Tbtalt_

15 100 328 13 100 526 11 100 483 5 100 241 7 100 210

51 100 ]_788

han o .— kom

m

Skeluuteå Jörn

IOI #- r—ImONO

2 1 sukhduen ' 2 2 4

b.. Lh H (I) # . H NX xo r—C #- & r—l NX xo H 0 G H N H H U)

G3.8

MM.

Tabell G3.9

Antal böcker som fanns i hemmet men förvärvssättet var okänt samt procentandelen därav,

uppdelade efter kön, undersökningsort samt utbildning.

net Totala ———— antalet Utbildningsnivå Summa lästa

böcker

&»

F anna i 1181?

_!

Undersökningsort

1 11 111 IV

*i"

An— % An— % An— % An— % An— tal tal tal tal tal

x xx

22,2 9 100 170 11,1 9 100 215 25,0 12 100 249

3 100 95 — 8 100 116

14,6 41, 100 845

'smälenwå

6 100 158 0 10 100 313 5 8 100 234 — 1 100 146

_ 4 100 94 10,5 12 41,4 2 6,9 29 100 945

Tbtalt

2 15,5 15 100 528 2 10,5 19 100 526 4 20,0 20 100 483 Skellefteå 2 50,0 _ 2 50,0 0 _ 4 100 241 0 8

— 12 100 210

11,4 70 100 1.788

Tabell G3.lOa Förvärvssätt för de böcker som de intervjuade personerna på olika utbild— ningsnivåer läst under de senaste fjorton dagarna.

Män

.. .. .. ,, må Forvarvssatt bamlw

Köpt boken 1 bokhandel, varuhus eller antikvarlat 34 20,7 22 1514 48 29,3 60 36,6 164 100 Köpt boken i pressbyrån eller annan kiosk 17 28,3 25 41,7 17 28,5 1 1,7 60' 100 Köpt eller lånat boken genom läsecirkel ' 13 24,1 6 11,1 20 37,0 15 27,8 54 100

Köpt boken på annat sätt 21 35,6 10 16,9 21 35,6 7 11,9 59 100 Fått boken i present 30 33,3 19 21,1 22 24,4 19 21,1 90 100

Lånat boken på bibliotek 61 29,3 36 17,3 56 26,9 55 26,4 208 100 Lånat boken av bekanta 46 54.6 20 15,0 45 52,5 24 18,0 155 100

Lånat boken på annat sätt 2 5,9 14 41,2 10 29,4 8 23,5 34 100

Boken fanns i hemmet, förvärvssättet okänt 14 34,1 8 19,5 13 31,7 6 14,6 41 100

Summa 238 28,2 160 19,0 250 29,7 195 23,1 843 100

Tabell G3.10b Förvärvssätt för de böcker som de intervjuadexpersonerna på olika utbild- ningsnivåer läst under de senaste fjorton dagarna. '

Kvinnor

*Förvärvssätt & Utbildninvsnivå ; I II 111 IV

An— % An— % ' An— % _An— % An— % V tal tal tal _ tal . tal

Köpt boken i bokhandel, varuhus eller antikvariat 26 24,8 16 15,2 38 36,2" 25 23,8 105 100

,Köpt boken i pressbyrån , galler annan kiosk 10 52,6 3 15,8 4 21,1 2 10,5 19' 100

åiöpt eller lånat boken 'genom 1äsecirkel_ 18 13,1 17 12,4 79 57,7 23 16,8 137 100

iKöpt boken på annat sätt 23 48,9 5 10,6 16 34,0 3 6,4 47 100 *Fått boken i present 46 46,9 8 8,2 34 34.7 10 10,2 98 100 (Lånat boken på bibliotek 106 29,4 46 12.7 158 43.8 51 14.1 361 100 Lånat boken av bekanta 41 31,1 13 9,8 ' 60 45,5 18 13,6 132 100 Lånat boken på annat sätt 9 52,9 2 11,8 6 35,3 0 - 17 100

Boken fanns i hemmet,_ - . förvärvssättet okänt 12 41.4 3 10,3 12 41,4 2 6,9 29 100 * Summa 291 30,8 115 12,0 407 43,1 134 14,2 945 100

G3.1 0

[_l

Tabell G2.100

ningsnivåer läst under de senaste fjorton dagarna.

Totalt

Förvärvssätt

Köpt boken i bokhandel, varuhus eller antikvariat 60 Köpt boken i pressbyrån eller annan kiosk 27 Köpt eller lånat boken genom läsecirkel 31

Köpt boken på annat sätt 44 Fått boken i present 76 'Lånat boken på bibliotek 157 Lånat boken av bekanta 37 Lånat boken på annat sätt 11

Boken fanns i hemmet, förvärvssättet okänt 26

34,2 16,2 41,5 40,4 29,3 32,8 21,6 37,1

28 23 15 27 82 33 16 11

__ -

14,1 35,4 12,0 14,2 14,4 14.4 12,5 31,4 15,7 Summa 529 '29,6 273 15,3

21 99 37

214 103 16 25 657

32,0 26,6 51,8 34,9 29,8 37,6 38,9 31,4 35,7

38 10 29 106 42 8

19,9

9,4 15,4 18,6 15,8 15,7

11,4

Förvärvssätt för de böcker som de intervjuade personerna på olika utbild—

Summa

191 106 188 569 265

51 70

100

A*lOO

1004

100 100 100 100 100 100

36,7 329 18,4].788 100

G3.100

Tabell G3.1l

Antalet böcker som lästs under de senaste fjorton dagarna samt

procentandelen därav, uppdelade efter kön, undersökningsort samt

utbildning.

Antal låsta böcker

7 _ !

Vndmrsökningsort

42 24 7 Cuhasan 26 12:2

67 26,9 36 37,9

Khsemns _' 46 29,1 61 19,5 Skärholmen 49 20,9 Skellefteå 78 53,4 Jörn 57 60,6

Tbtalt

mumemns 88 26,8 antenn 87 16,5 Skärholmen ' 116 24 ,0 Skellefteå 114 47 , 3

Sunma

mm...—..— ___—_... m-.—___..—

___—___...

.Uthildningspivå

291 30,8 113

J4 51,8 39 18,3 36 14.5 10 10,5

65 70 33 21 18,1 _ 26

_ _67 57,8 238 28,2 160 19,0 250

21 13,3 37 11,8 29 12,4 18 12,3 8 8,5

12,0

76 14,4 65 13,5 28 11,6

29 13,8 55__26,2 2

_—__._—.______—_-__

657 36,7 329 18,4 1.788 100 529 29,6 273 15,3

80 156 97 45 29

407 156 221 167

32,9 18 30,5 28,1 34,7 16 22,4 2

29,7 195

50,6 11 49,8 59 41,5 59 30,8 5

30,9 0

43,1 134

41,5 29 42,0 142 34,6 135 32,4 21

, 1,7 23,1

(DPCOG) NN

'—

(BOOLN

, 1,0

___—___; -

C. 1 vn

L) LL,” 1

170 213 249

95 116

843 158 313 234 146

94

945 328 526 483 241 210

&

&.D

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Tabell G3.12 Antal böcker som köpts i bokhandel, varuhus eller antikvariat samt procentandelen därav,

uppdelade efter kön, undersökningsområden samt socialgrupp.

Totala antalet Köpts i bokhandel, varuhus eller antikvariat lästa " ;f,—.1,, Undersökningsort Socialgrupp __ Summa hqveer - " fast— ' 1 11 111 03_ stalld An— % An— % An— 0 KZT—___”77""' tal

tal tal tal '

14 45,2 12 38,7

.7 31 100 170 .9 15 26,3 11 19,5

,1 ,8

57 100 213 46 100 249 22 100 95 8 100 116 64 100 843

r—l

mmmmo kOOtfthn

Gumman 25 4 .smhhohmm 18 3 18 39,1 8 17,4 3 6 27,3 8 36,4

Jam 0 — 3 37,5 3 37,5 Sim 53 32,3 56 34,1 42 25,6 1

N NkDNr—IN

|__| ON

.! [& NN

9 75,0 12 30,8

— 3 25,0 12 100 158 0,3

4,3 11 39,3 4,5

21 53,8 39 100 313 11 39,3 28 100 234 4 18,2 16 72,7 22 100 146 1 25,0 2 50,0 4 100 94 amma

35,2 53 50,5 105 100 945

Skalhuteå J&nm

Unix-crm ONOJy—lr—l Od'ä'HO

r—ir—iLfNO P _ ln KD lx M ko .. CD 01

Tamdt Khsamng ' 3

;O 23 53,5 12 7.9 5 11,6 43 100 328 3 ,2 27 28,1 13 13,5 27 28,1 96 100 526 smunaman - 22 2 ,7 29 39,2 10 13,5 13 17,6 74 100 483 Skellefteå 8 1 ,2 10 22,7 9 20,5 17 38,6 44 100 241 Jönn _ O — 4 33,3 4 33,3 4 33,3 12 100 210

MW

amma 62 23,0 93 34,6 48 17,8 66 24,5 269 100 :1788

E?

.l2__

Tabell G3.13

Köots

l

uppdelade efter kön, undersökningsområde samt socialgrupp.

_ ___—,—

: pressb rå eller annan kiosk

Undersökningsort

å

Dual Emelhämeå man '

å

Antal böcker som köpts i pressbyrå eller annan kiosk samt procentandelen därav,

rn _L _'-( '! n 0 ',l'lJ. ».

antalet

"]

f..—44- rA-N; ur

Socialgrupp _ ' I 11

An— ao An— % tal

tal ”tal

16 100,0 0

4 69,6 2

1 12,5 "6

2 0

3 23 _ 0 _ 2 75,0 0 _ 8 55,6 2 66,7 6

22,2 5 — 12 22,2 9 18

LG INI H OOHOO

100 100 100 100 100

39 60

ONOOO | 00000

(X] I

13,8 100,0 0 _ 12,5 6 18,2 5

___—”___.

(tår—imo u—l LIN ICXJI r—4 oor—ioo H

13,9

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

= - , DUCKBI'

170 213 249

95 116

843 158 313 234 146

94

945 328 526 483 241 210

Tabell G3.14 Antal böcker som köpts eller lånats genom bokklubb eller läsecirkel samt _ procentandelen därav, uppdelade efter kön, undersökningsort samt socialgrupp.

enom bokklubb eller läsecirkel

100 170 100 213 100 249 100 95 100 116 100 843

2 8,0 3 12,0 25 100 158

5 10,0_ 22 44,0 50 100 313

26 61,9 0 ' - 13 31,0 42 . -100 234 0 — 6 37,5 16 100 146 1

25,0 2 50,0 14 100 94 Swaaa. 10 7,3 73 53,3 8 5,8 46 33,6 137 100 945 ,7 45 100 328 ,3 66 100 526 ,5 '51 100 483 0 24 100 241 2 40,0 5 100 210

19 9,9 105 55,0 21 11,0 46 24,1 191 100 1.788

G3.14

Tabell G3.15 Antal böcker som köpts på annat än ovan angivna sätt, samt procentandelen

därav, uppdelade efter kön, undersökningsområde samt socialgrupp.

Totala antalet Köpts på annat sätt . _ - lästa

. . n . . bö k.. Jndersokningsort Soelalgpunp Summa C er

ej fast— I II III ställd An— 070 An— 50 — All—' 50 An— än Al - 310 tal tal —tal tal tal

Män

Kirseberg 430,0 10 100 170

_ 9 100 213 20 100 249 11,1 9 100 95 45,5 11 100 116

Skellefteå Jörn

o Lh H FKDNNPHD o o xx eruxunanq OkOCDKX uwuxewn wamouwux c> ux r4 or4uwwxo o 5 ." m

ON r—l H &

ä 0)

24 40,7 16 27,1 '12 Å2O,3 59 100 843

Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

44,4 50,0 83,3 23,1 11,1 38,3

55,6 »9 ' 100 158 10,0 10 100 313 _ 100 234 61,5 13 100 146 88,9 9 100 94

100 945

10 maowm

[&

w H OHHNO #mmMH ' | OMOOO

> (,. (D © Q' N N Lh (D #. (1) H Q' .- KO n

"Totalt

- 7 36,8 21,1 "10 52, 6

0 21,1 4.

Skärholmen . 3 11,5 13 50, 0 3 0

21,1 26, 9 18, 2

42,1 19 100 328

5, 3 19 100 526 11, 5 26 100 483 40,9 22 100 241 65,0 20 100 210

Skellefteå 13,6 6 27, 3 Hörn - 6 30,0

memm eebeH

Summa 10 ' 9,4 42 39,6 20 18,9 34 32,1 106 100 1.788

Q &» '_l j_]

Tabell G3.l Antal böcker som fåtts i present samt procentandelen därav, uppdelade

efter kön, undersökningsområde samt socialgrupp.

Totala antalet

Fåtts i present _ lästa

" . . böcker Undersokningsort Sooialgrupp _ _ Summa

. ej fast— I II lII ställd

An— % An— % An— % An— % An— % tal tal -tal tal "tal

Män

Kirseberg Oxhagen

1 8,3 2 16,7

10 ,

Skärholmen 5 16,1 14 45,2 2 0 50,0 17,4 19,

27,3 46,2

25,0 12 100 170 13,0 23 100 213 19,4 31 100 249 36,4 11 100 95 30,8 13 100 116 27,8 20 22,2 90 1004 843

Skellefteå Jörn

uxruo—rd- u>qworuo

Summa 18 20,0 27 30,0 2

Lh

Kvinnor

— 5 35,7 14 100 158 10,7 17 ”60,7 28 100 313 14,3 8 38,1 21 100 234 11,5 21 80,8 26 100 146 11,1 7 77,8 9 100 94

10,2 58 59,2 98 100 945

Kirseberg Oxhagen Skärholmen

Skellefteå Jörn

OMMNNH KN NN M mm!—NH NN #- ,...4 O OMOO

Summa

0 H xo F W [x N r—i NN NN

Totalt

Kirseberg

Oxhagen l Skärholmen

Skellefteå

Jörn

11 42,3 14 27,5 21 40,

4 10,8 4 18,2

23,1 8 30,8 26 100 328 13,7 20 39,2 51 100 526 17,3 14 26,9 52 100 483 16,2 25 67,6 37 1100 241 31,8 11 50,0 22 100 210

__ Q 18,6 78 41,5 188 100 1.788 Ej CN

QFQOP CDkOd'd' mounml u—h—l r—IOQCXLO

Summa, 21 11,2 54 28,7 3

Lh

Tabell G3.17 Antal böcker som lånats på bibliotek samt procentandelen därav, uppdelade efter kön,

undersökningsområde samt socialgrupp.

_-

Totala antalet lästa böcker

Lånats å bibliotek

Undersökningsort Socialgrupp Summa

ej fast— I II III ställd

An— % _— % An— % r— o An— _ % tal tal tal tal tal

Män

Kirseberg O — 8 20,0 17 42,5 15 37,5 40 100 170 Oxhagen 22 33,8 21 32,3 13 20,0 9 13,8 65 100 213 Skärholmen 10 14,5 29 42,0 23 33,3 7 10,1 69 100 249 Skellefteå 5 33,3 1 6,7 2 13,3 _ 7 46,7 15 100 95 Jörn ' 3 15,8 5 26,3 8 "42,1 3 15,8 19 100 116

Summa 40 19,2 64 30,8 63 30,3 '41 19,7 208 100 843

Kvinnor '

Kirseberg 3 4.8 19 30,6 4 36 58,1 62 100 158 Oxhagen 14 10,5 39 28,7 13 70 51,5 136 100 313 0 O 2

mwo Q'— wo Ox|

Skärholmen 10 11,0 25 27,5 56 61,5 91 _100 234 Skellefteå 2 4,7 5 7,0 38 88,4 43 100 146 Jörn O — O — 93,1 29 100 94

Summa 29 8,0 86 23,8 19 _ 5,3 227 62,9 361 100 945

[x 01 ON

. | xo

Totalt , Kirseberg _3

Oxhagen 36 Skärholmen 20 Skellefteå 7 Jörn 5

9 27 26,5 21 20,6 51 50,0 102 100 328 9 60 29,9 26 12,9 79 39,3 201 100 526 5 54 53,8 25 14,4 63 3994 160 100 483 1 3 5 10,4 10 20,8 30 62,5 48 100 210

" 26,4 82 14,4 268 47,1 569 100 1788

W

G3.17

Tabell G3.18 Antal böcker som lånats av bekanta eller anhöriga samt procentandelen därav, uppdelade efter kön, undersökningsområde samt socialgrupp.

_Totala antalet Lånats av bekanta lästa

böcker

Undersökningsort Socialgrupp "* I 11 111/l'— 0;0 Arl— ;O tal tal Män

Kirseberg * 57,1 28,6 14 170 Oxhagen 33,3 28,6 21 100 213 Skärholmen 32,7 ' 14,3 49 100 249

Skellefteå - - 64,3 14 100 95 Jörn 31,4 35 100 116 Summa 15 11,3 36 27,1. 45 33,8 37 27,8 133 100 843

Kvinnor

'

0 10 50,0 20 100 158 6 17 47,2 36 100 313 1 14 43,8 32 . 100 234 3

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

" 6 30,0 13,9 12 33,3 40,6 _ 4 18,2 _ 4 18,2

18 81,8 22 100 146 12 54,5 22 100 94 Summa 9 6,8 39 29,5 13 9,8 71 53,8 132 100 945

#NHOKO NN r—l Lh & N H Oma-oo

Totalt

Kirseberg 1 2,9 14 41,2 5 Oxhagen 12 21,1 19 33,3 .3 Skärholmen 11 13,6 29 35,8 20 Skellefteå 0 _ 4 11,1 5

Jörn 0 _ -9 15, 25

#10?th ,_.|

ut...-'—

14 41,2 34 100 328 23 40,4 57 100 526 21 25,9 81 100 483 27 75,0 36 100 241 23 40,4 57 100 210

PMPONON (Ur—!=?

Summa 24 9,1 75 28,3 58

03 _ r—l N

108 40,8 265 100 1.788

G3.18

Tabell G3.19

Antal böcker som lånats på annat sätt än genom bekanta eller på bibliotek samt procentandelen därav, uppdelade efter kön, undersökningsområden samt socialgrupp.

Lånats på annat sätt

Socialgrupp _ _ I "___——————f———

Ah— % tal

Undersökningsort

Män

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

HHNl—ll—l

O

IO

#.

N

O

O N Omv—ION

I

O'd'OOO

11 100 11 100 5 100 4 100 3 100

170 213 249

95 116

xo P u—l © r—l Q. #. Lh r-4 Lh kD N ON & % ,.4 H # % CD

Kyinnor

25,0 Kirseberg 50 O !

Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

O O Lh (Xi:—IMF!!!" NN NX NN HONOO h. . xo r—l v—h—lr—IOO | 00000

34 100

100 100 100 100 100

#NkOr—IYI'

843 158 313 234 146

94

O % U)

_ 3 17,6 3 17,6 11 64,7

Totalt

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

Jörn

6,7 11 73 53,8 0 - 18,2 4 36

- 3 60

O _

1.0

m q. MÖJLONLO rx :rc

&. r—ILMNON

| oeöoo

17 100 15 100 13 100 11 100 5 100 7 100

945 328 526 483 241 210

NX m m [x r—l

NN m n 03 H

m NN N

N r—i (D [x #

% U)

51 100 1788

___—___”—

Tabell G3.20 Antal böcker som fanns i hemmet, men förvärvsättet var okänt samt procentandelen

därav, uppdelade efter kön, undersökningsområde samt socialgrupp.

Fanns i hemmet

Undersökningsort Socialgrupp

ej fast— I II III ställd

An- % An— % An— % An— % An— % tal tal tal tal . tal

Män

Kirseberg 22,2 33,3 9 100 170 Oxhagen 77,8 — 9 100 213 Skärholmen 25,0 66,7 12 100 249 3 8 Skellefteå — 66,7 100 95 Jörn 12,5 . 62,5 100 116

18 43,9 100 843

Kvinnor ,

66,7 6 100 158 50,0 10 100 313 50,0 8 . '100 234 100,0 1 100 146 100,0 4 100 94

___—___—

18 62,1 29 100 945

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

emeae Lh & |w| H HOHOO LIN > rn Hmmoo | ooooo

ON . xo N 0 H M ON I 0

Summa

Totalt

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

Jörn

3 20,0 4 7 46,7 15 100 328 12 63,2 .2 5 26,3 19 100 526 30,0 1 5,0 12 60, 20 100 483

_ 0 3 75,0 4 100 241

2 9 75,0 12 100 210

r—IOr—IHO

Summa 3 4,3 22 31,4 9 12,9 36 51,4 70 100 1.788

G3.20

x

Tabell G3.2la Förvärvssätt för de böcker som de intervjuade männen inom

olika socialgrupper läst de senaste fjorton dagarna.

lin

Förvärvssätt

___—___—

. _ 41 tal _ - tal tal - tal tal Siäit boken i bokhandel, . _ varuhus eller antikvariat- 53 32,3 56 34,1 42 25,6 13 7,9 164 100

löpt boken i pressbyrån_ eller annan kiosk _ 1 1,7 9 15,0 39 65,0 11 18,3 60 ' 100

Köpt eller lånat boken — gancn'läsecirkel 9 16,7 32 59,3 13 24,1 0 — 54 100

Köpt boken på. annat sätt 7 11,9 24 40,7 16 27,1 12 20,3 59 100 *Pått boken i present 18 20,0 27 30,0 25 27,8 20 22,2 90 100 Lånat boken på bibliotek 40 19,2 64 30,8 63 30,3 41 19,7 208 100 Lånat boken av bekanta 15 11,3 36 27,1 _45 33,8 37 27,8 133 100 Lånat boken på annat sätt 4 11,8 9 26,5 15 44,1 6 17,6 34 100 Boken fanns i hemmet,, '

förvärvssättet okänt 3 7.3 13?" 31,7 7 17,1 18 43,9 41 100

Summa 150 17,8 270 32,0 265 31,4158 18,7 843 100—

Q w . N ).: m

_ ___, ..__—_-__uk__;______1..___k____ ._,1__.—_....___._U-_.

Tabell G3.21b Förvärvssätt för de böcker som de intervjuade kvinnorna inom olika socialgrupper läst de senaste fjorton dagarna.

Kvinnor

|| '. |. 0 Forvarvssatt summa

An— % An— % An— % An— % An— % tal tal tal tal tal

Köpt boken i bokhandel, * _ varuhus eller antikvariat 9 8,6 37 . 35,2 6 5,7 53 50,5 105 100

'Köpt boken i pressbyrån 'eller annan kiosk , 0

Köpt eller lånat boken genom läsecirkel lO

Köpt boken på annat sätt ' 3 ; Fått boken i present 3 ; Lånat boken på bibliotek 29 ; Lånat boken av bekanta 9 ! Lånat boken på annat sätt 0

Boken fanns i hemmet, . förvärvssättet okänt 0 — 9 31,0 2 6,9 18 62,1 29 100

2 10,5' 2 10,5 15 78,9 19 ' 100

73 53,3 8 5,8 46 33,6 137 100, 18 38,3 4 8,5 22 46,8 47 100 27 27,6 10 10,2 58 59,2 8 100 86 23,8 19 5,3 227 62,9 361 100 39 29,5 13 9,8 71 53,8 132 100 3 17,6 3 17,6 11 64,7 17 100

natt:—cow . [**—DMCDKD

Summa 63 ' 6,7 294 31,1 67 7,1 521 55,1 945 100

G3.2lb

Tabell 03.210 Förvärvssätt för de böcker som de intervjuade personerna inom

olika socialgrupper läst de senaste fjorton dagarna.

Totalt

Förvärvssätt Sumna

1 11 111 IV

An— % An— % ' An— % An— % An— % tal tal tal . tal tal

kö't boken i bokhandel . vaguhus eller antikvariat 62 23,0 93 34,6 48 1798. 66 24,5 269 100

Kö t boken i ressb rån elåer annan kgosk y 1 1,3 11 13,9 41 51,9 26 32,9 79 ' 100

Kö t eller lånat boken geåom läsecirkel 19 9,9 105 55,0 21 11,0 46 24,1 191 100

Köpt boken på annat sätt 10 9,4 42 39,6 20 18,9 34 3291 106 100 .Fått boken i present 21 11,2 54 28,7 35 18,6 78 41,5 188 100 Lånat boken på bibliotek 69 12,1 150 26,4 82 14,4 268 47,1 569 100 Lånat boken av bekanta 24 991 75 28,3 '58 21,9 108 40,8 265 100 Lånat boken På annat Sätt 4 7,8 12 23,5 18 35,3 17 33,3 51 100

Boken fanns i hemmet ' förvärvssättet okänt, 3 4,3 22 3194 9 12,9 56 5194 70 100

Summa 213 11,9 564 31,5 332 18,6 679 38,01788 100

G .21c

. ......

Tabell G3.22 Antal böcker som läste under de senaste fjorton dagarna, samt procentandelen därav,

uppdelade efter kön, undersökningsområde samt socialgrupp.

Antal lästa böcker

___________________________________._—_————-——-———————

Undersökningsort

___—___?— An;- 70

_|_ "1

68.1

_______________________________________________________________________________________________________ Män Kirseberg 7 4,1 53 31,2 76 44,7 3 20,0 170 100 Oxhagen 75 35,2 76 35,7 37 17,4 2 11,7 213 100 ;Skärholmen 47 18,9 97 39,0 70 28,1 35 14,1 249 100 2 3

.SKellefteå 18 18,9 20 21,1 30 31,6 28,4 95 100

___________________________________________________________________ Summa 150 17,8 270 32,0 265 31,4 158 18,7 843 100

Kvinnor ,

'Kirseberg 3 1,9 69 43,7 14 8 Oxhagen 33 10,5 100 31,9 26 _ 8 Skärholmen 24 10,3 91 38,9 10 4 ISkellefteå 3 2,1 26 17,8 6 4 Jörn 0 — 8 8,5 11 11

9 3 154 49,2 313 100 3 109 46,6 234 . 100 1 111 76,0 146 100 7 79,8 94 100

Summa 63 6,7 294 31,1 67 7,1 521 - 55,1 945 100

Totalt

Kirseberg låg 23,2 122 37,2 90 27,4 106 3 Oxhagen _ , 176 33 6 1 , 3 Skärholmen 71 14,7 188 38: 86 16,8 142 2 Skellefteå 21 8,7 46 19,1 36 14,9 138 5 Jörn 3 1,4 32 15,2 63 30,0 112 5

3 328 100 0 526 100 8 483 100 3 241 100 3 210 100 0

1788 100

G3.22

1 t' _ Summa 213 11,9 564 31,5 332 18.6 679

w_—

Mh. ; _.i-llva..____a_.___

Antal böcker som köpts i bokhandel, varuhus eller antikvariat samt procentandelen

Tabell G3.23

därav,uppdeladeefter kön, undersökningsort samt inställningen till böcker (possitiv

värdering = höga siffror).

Totala

Jnän&LJ—h9KnåQiQL———————4—————————————————————————————————————————————————-————————————antalet

Undersökningsort Index för bokintresse Summa

"1”r—+r .LaDnCL

böcker

2,00—2,99 3,00—5,99 4900-4999 5900

An— % . An— % tal tal"

An- % tal

An— % tal

lås [irseberg

100 17 54,8 170

en I olmen Skellefteå

Skellefteå Jörn

!otalt

, Kirseberg

* Oxhagen

: Skärholmen Skellefteå Jörn "

O 1 0 0 1

Summa

OONOO

Summa

01 Or—ICXIOO

18,3 122

RO.—

IOMONI

LOKOr—l

49 86 0

35 16

10 28 21 18

2

10,5 79

25,

7611 2,7 74,4 83,3 71,8 75,0 81,8 50,0

moewm

75,2 10

62,8 80,2 75,7 77,3 58,3

kON'd'kOCXJ

15,2 201

74,7 20

r—h—l

#Nmmxo

neue.

HOOOOr—i

HMOOO =!”

12

7,7 39

28 22

4

100 100 100 100 100 100 100 100 100 213 249

9 11

158 313 234 146

94

2,9 105 100 945

(VMI!

_1— MH

43 96 74 44 12

100 100 328 526 100 483 100 100 241 210

1,5 269 1001.788

..J

G3.23

Tabell G3.24 Antal böcker som köpts i pressbyrå eller annan kiosk samt procentandelen därav, uppdelade

efter kön, undersökningsort samt inställningen till böcker (possitiv värdering : höga siffror.

ler annan kiosk Undersökningsort Index för bokintresse

2,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00 Iiisvar

U

An— % An- % An— 4 ln- % ln- % —_ tal tal tal tal tal tal ”m.m—___.

M än

Kirseberg Oxhagen Skärholmen

Skellefteå Jörn

8,7 21 91,3 — _ 2 100,0 12,5 7 87,5 22,2 77,8

11,7 53 88,3

23 100 170

— 2 100 213 8 100 249 9

Summa, 4

| 0000 0

I 0000 0 NO:—101 Lx

! OOOOOO

— 60 100 843

Kvinnor

_ 6 100,0 100 158 50,0 1 50,0 100 313 0

Kirseberg 0 0 6 O O 2

— O — O - O 100 234

0 O 2 O 0 9

Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

50,0 1 59,0 100 146 — 9 100,0 100 94

Or—IOHO | 00000

___—mmm .

SummaL 0 _ 2 10,5 17 89,5 0 - 0 — 19 100 945

Totalt

Kirseberg 0 2 6 Oxhagen O 1 25 Skärholmen O — 1 12 O 3 27 O 2 7 27 93,1 3 75,0

9 — 29 100 328 0 5 7 87,5

3 4

- 4 100 526 8 100 483 — 11 100 241 — 27 100 210

79 100]_788

Skellefteå Jörn

8 72,7 25 92,6 x Summal 0 — 9 11,4 70 88,6

| 00000

| 00000

I C) I O

G3.24

.; _=,._ i;- ___-.la _. a_k __.wL

Tabell G3.25 Antal böcker som köpts eller lånats genom bokklubb eller läsecirkel samt procentandelen därav, uppdelade efter kön, undersökningsort samt inställningen till böcker (positiv vär—

dering = höga siffror).

___-___—

hånats genom bokklubb eller läsecirkel . Undersökningsort Index för bokintresse Summa lästa

2,00—2,99 3,00—3,99 4,CO—4,99 5,00 Ej a”ar

An— % An— % An— % An— % An— % An— % tal tal tal tal tal tal

Män

— 20 100 170 — 16 100 213

100 249

8 100 95 100 0 1 100 116 4

100 843

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

Jörn

ON | OOOOH H c—l % Ir-ll H

0 0 0 o _ O ”0

Summa

Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

12 48,0 88,0

12 4,0 25 100 158 3 1 O

1 2 4,0 50 100 313 0 _ 42 100 234 0 0

d. #-

OG) INQ'I

15 93,8 _ 16 100 146 50,0 — 4 100 94

2,2 109 79,6 20 14,6 3 2,2 137 100 945

01 | Ou—INOO | 000001

NN Ln e— r—l N (% U)

Totalt

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

Jörn

27 60,0 15 3 56 84,8 3

3, 45 100 328 4,

44 86,3 5 9, 4,

0 66 100 526 51 100 483 — 24 100 241

20,0 5 100 210

, !

(HMI enom IQ— (fhm |

23 95,8 1 2 40,0 0

r—INOOr—I

NLRNOO |

summa 2 1,0 9 4,7 152 79,6 24 12,6

=?"

2,1 191 100 1788

Tabell G3.26 Antal böcker som köpts på annat än ovan angivna sätt samt procentandelen därav,

uppdelade efter kön, undersökningsort samt inställningen till böcker (positiv Värdering = höga siffror).

Kö ts på annat sätt

Undersökningsort Index för bokintresse ' Summa

Eda)

+;

0 : P 4—7 (9 O 4 " r—ir—l CJ C) CU (lf-+3,5:

H

("5 ') 54 cc r—i !)

2700—29 99 3900—3999 4700—4999 5,00 EJ SVGT

An— % An— % An— % An— % An— % An— tal tal tal tal tal tal

#? .4

Män

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

Jörn

10, 0 10 100 170 9 100 213 — 20 100 249 9 100 95 11 100 116

l 7 59 100 843

'av— Om NM

'a'—'na

OKOOPLO [*- NNr—lr—ICXIQ' (nr—tmcmn

| OOOOO Or—ILOCXILR M

..

'.'—0..—

Summa

| HOOOO r—l Om r—h—l &

H NMOI—Ir—l [* OLOLOKDLDN vmwxoexo Q'LIXL=k£)Lh|.x

r—l

; | lu—IONv—l (XJ q.- r—I I 0 H NN

.— .—

Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

w [x [x

— 9 100 158 — 10 100 313 6 100 234 — 13 100 146 — 9 100 94

12,8 0 — 47 100 945

0 0 ©

69, 2 66,7

14,9 34 72,3

| Omoeo

| 00000 7 6 6 100, 0 9 6

l OOOOO l (Vr—IOONN kO

> I O % (1)

Totalt

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

Jörn

15,8 11 57,9 21,1 11 57,9 11,5 23 88,5 27,3 15 68,2 25,0 11 55,0

21,1 21,1

4,5 20,0

5,3 19 100 328 — 19 100 326 26 100 483 — 22 100 241 - 20 100 210

| HOOOO eeOHs MQ'NNKOLR

| 00000

G3.26

Summa

r—l (XJ I 0

19,8 71 67,0 13 12,3 1 0,9 106 100:1788

___—w_—

.—

_!

_:>-.__...l__.__:_ -.. 1_._____-____—__—_____.___n,__ __ .; ___—&(

Tabell G3.27 Antal böcker som fåtts i present samt procentandelen därav, uppdelade efter kön,

undersökningsort samt inställningen till böcker (possitiv värdering = höga siffror.

Undersökningsort

Index för bokintresse Summa lästa

2,00—2,99 3,00—5,99 4,00—4,99 5700

% An— ' tal

An— tal

. Blå—Il. Kirseberg

Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

OOOHOr—l

Summa

Kvinnor

Kirseberg . Oxhagen f Skärholmen Skellefteå Jörn '

OOOOCXJ

Summa

(XJ

Totalt Kirseberg

Oxhagen Skärholmen Skellefteå

Jörn

OOOr—(CXJ

Summa.

NN .

ONNNMO v—lä'd'koo

22,2 2,0 15

r—lkOkaNN [*:—l IINON

% An— tal 11 17 29 10 75

00 LNLnNr—IO |(DkOCIJ O

r—INH

12 23 14 20

7

15,3 76

r—lMOr—l

.. n va ou

(>=?li r—lr—HÄJ

3,8 23 11,8 40 1.5 43 21,6 28 13,6 17

12,8 151

%

85,7 82,1 66,7 76,9 77,8 77,6

An— tal

Het-00010

80,3 10

Hraxxocä'

%

OOOOOO 00000 C) 00000

14 28 21 26

9 98

26 51 52 37 22

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 170 213 249

95 116

158 313 234 146

94

945 328 526 483 241 210

188' 1001.788

___—___—

G3.27

Tabell G3.28

Antal böcker som lånats på bibliotek samt procentandelen därav, uppdelade efter

kön, undersökningsort samt inställningen till böcker (positiv värdering = höga

siffror).

å bibliotek Undersökningsort

Index för bokintresse

Män

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

Jörn

Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

Jörn

Totalt

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

Jörn

2,00-2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00

An— % An— tal tal

| 00000 O

Summa

12 — 4 — 2

| 00000

___—___”—

Summa

I 0

37

— 12 — 23 27 — 6 — 7

l OOOOO

Summa

I O

% An-

4,8 53 11,8 110

13,2 65 9.3 31 6.9 24

10,2 283

11,8 77 11,4 166 16,9 112 10,3 44 14,6 38

13,2 437

% An— tal

Om:—H*FO '— '! |. .— omoow #" wkaCDPF'

85,5 6 9 80,9 10 7 71,4 14 15 72,1 8 18 82,3 3

78,4 41 11,4

75,5 9 82,6 12

70,0 21 75,9 8 79,2 3 76,8 53

kaN'XMkD r—(r—i (DOr—ICDKN

NN & 03

#0000 d'

'#'0000 4

— 361

3,9 102 — 201 — 160 — 58 — 48 0,7 569

100 170

100 21 100 24 100 95

100 843 100 158 100 313 100 234 100 146 100 94 100 945 100 328 100 526 100 483 100 241 100 210

100 1 788

G3.28

Tabell G3.29 Antal böcker som lånats av bekanta eller anhöriga samt procentandelen därav, uppdelade

efter kön, undersökningsort samt inställningen till böcker (possitiv Värdering = höga siffror).

o I _ + _, Lanats av bekanta . Totala . h . ' _. antalet bndersoknlngsort Index for bokintresse Summa ch+o

(.a—I L'Ca.

böcker

2,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00 Ej svar

An— % An— % An— % An— % An- 74 An- tal ' tal tal tal tal tal

Män

.Kirseberg Oxhagen Skärholmen

Skellefteå Jörn

2 14,3 12 85,7 — 7 33,3 14 66.7 . 10,2 9 18,4 35 71,4 0 _

— 14 100 170 — 21 100 213 — 49 100 249

0 O O O O 0

4,5 35 26,3 92 69,2 0 — — 133 100 843

0 O 5 O 6 Kvinnor Kirseberg o _ 0 O O O O

5 6 34 94,4 0 _ 20 100 158 2

_ 10 3123 20 62,5 4 2

— 36 100 313

0

Oxhagen O O — 32 100 234 0 O

Skärholmen Skellefteå

18,2 18 81,8 Jörn

9,1 17 77,3 — 18 13,6 106 ' 80,3 8 6,1 0 — 132 100 945

- 22 100 146 - 22 100 94

NN kO MONOM

Totalt

29 85,3 48 84,2 55 67,9

3 — 34 100 328 0 2 27 75,0 0 3 8

— 57 100 526 81 100 483 — 36 100 241 — 57 100 210

Kirseberg 0 Oxhagen O _ Skärholmen % 6, l 6

Oxcouxo '. 'i _ . mmmm

u—INN

Skellefteå Jörn

| 00000

24,6 39 68,4

G3.29

20,0 198 74,7 1788

"'1

Tabell G3.3O Antal böcker som lånats på annat sätt än genom bekanta eller på bibliotek samt

procentandelen därav, uppdealde efter kön, undersökningsort samt inställningen till böcker (positiv värdering : höga siffror).

m 0 __ ' n +.7. Lanats å annat satt lojalal " . anoalet Undersoxnlngsort Index för bokintresse Summae lästa

böcker

2,00—2,99 3,00—3,99 4,00—4,99 5,00 Ej svar

An— % An— % An— % An— % An— % An— % tal tal tal tal tal tal

Män

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

81,8 11 100 170.

— 11 100 213 100 249

— 4 100 95

LIN | 00000 | | OOOOO O O O Lh NkOxf'NO =!" O L(X (Xl Osh—lr—IMOW

o _ l 9 1 o _ 1 25,0 0 _ 2 5 9

Summa

Kvinnor

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå

Jörn

100 158 100 313 100 234 100 146 100 94

100,0

#NkOr—l'd' l OOOOO | r—IOOON NN M m NNNON > © kD r—lod'OO ! OOOr—IO

Summa

r—l

5,9

© .— [& ,._| NN H '— # #- m ti" . Ch (Xl LIN

O — 17 100 945 Totalt

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

_ 26,7 1 9 60,0 15 100 328 7,7 61,5 0 0 _ 13 100 526 _ 54,5 0 _ 0 _ 11 100 483 ,40,0 40,0 0 0 _ 5 100 241 _ 28,6 2 0 _ 7 100 210

emwmw _HemHm oaomo

Summa

G3.30

NN

5,9 14 27,5 22 43,1 3 5,9 9 17,6 51 100]_788

.——_———-—__———__——————————__—

Tabell G3.31 Antal böcker som fanns i hemmet men förvärvssättet var okänt samt procentandelen

därav, uppdelade efter kön, undersökningsort samt inställningen till böcker_(positiv värdering : höga siffror).

. _ . Totala Fanns l hemmet _ antalet

Undersökningsort Index för bokintresse Summa lästa böcker

2,00—2,99 3,00-3,99 4,00-4,99 5,00 Ejsvar

An- % . An— % An— % An— % An— % An— % tal tal' tal tal tal tal

Män

Kirseberg

Oxhagen

Skärholmen Skellefteå "Jörn

100 170 100 213 100 239 100 5 100 116 , , , 843

ONONNKNCO H I OOOOO | ONOOO (DENNOLD FOMOF LNKOQDOQ) [*KDO H ,...4 H

MP Lh

_ IN H

0 2 0 1 0 O O 1 O

Summa

Kvinng;

Kirseberg

Oxhagen

Skärholmen ,Skellefteå [Jörn

16,7 20,0 12,5

— 6 100 158 - 10 100 313 100 234 — 1 100 146 — 4 100 94

29 100 945

83,3 60,0 87,

100,0

(I) OOCIDOO ONC'DOM kaLNr—IO HNHOO OOOIOr—l

I O N N r—i m # m I—l % U)

4 ”13,8 19 65,5 Totalt ' ' Kirseberg

20,0 12 80,0 15,8 12 63,2 15,0 17 85,0 _ _ 4 100,0 8,3 8,3 7 58,3

1,4 10 14,3 52 74,3 0 _ 70 1001.788

___—M

— 15 100 328 - 19 100 526 20 100 483 - 4 100 241 — 12 100 210

Skellefteå Jörn -

| 00000

| ovoom mmmoa OOOOH

% 5

o :

:S

M m

Summa.

l—l

_G3.3l

O O H P

Tabell G5.32a

Män

Förvärvssätt

Köpt boken i bokhandel, varuhus eller antikvariat Köpt boken i pressbyrån eller annan kiosk Köpt eller lånat boken genom läsecirkel

Köpt boken på annat sätt

Fått boken i present

Lånat boken på bibliotek Lånat boken av bekanta Lånat boken på annat sätt»

Boken fanns i hemmet, förvärvssättet okänt

Summa

Förvärvssätt för de böcker som de intervjuade männen med

olika inställning till böcker läst de senaste fjorton dagarna. Index för inställning till böcker

___—M_—

2,00—2,32

An— % tal

1 0,6

I 0

I OOHOkON O _

3900-3999 4900—4999

An— tal

30 7

6.

14 9

58V

55 9

10 1,2 154

% An-

18,3 122

11,7 55 11,1 43 25,7 57 10,0 75 18,5 154 26,3 92 26,5 14

14,6 55

'18,5 623

5,00

% An— % tal

74,4 10

I 0

88,5 79,6 62,7 83,3 74,0 1 69,2 41,2

e—oxxo w & & & rx H

H

mln Q'FLRNOO

80,5 2 4,9

73,9 40 4,7

r—lr—lOd'OOW

___—___—

C' - . 811" gumma

___—au,—

, 4 n— %

___-__—

0,6 164 100

- 60 100

100 100 100 100 100 100

1,9 54 1,7 59 — 90 1,9 208 _ 153'

26,5 54 — _ 41' 100 1,9 843 100

&;

32a

Tabell G3.32b Förvärvssätt för de böcker som de intervjuade kvinnorna med

olika inställning till böcker läst de senaste fjorton dagarna.

Kvinnor ___—”___—

Förvärvssätt Index för inställning till böcker

2,00—2,99 5,00—3,99 4,00—4,99 5,00 Ej svar Summa

___—_—

An— % An— % ' An- % An— % An— % An— % tal tal tal _tal tal +91

__—_—__—_————o———u——-u_—&h——_—

Köpt boken i bokhandel, varuhus eller antikvariat 2 1,9 11' 10,5 79 75,2* 10 9,5 3 2,9 105 100 Köpt boken i pressbyrån eller annan kiosk

Köpt eller lånat boken genom läsecirkel

I 0

I O

2 10,5 17 89,5 0 — 19 100

1,5 3 2,2 109 79,6 20 14,6 — 7 14,9 54 72,3 6 12,8 2,0 15 15,3 76 77,6 5 5,1 _ 37_ 10,2 283 78,4 41 11,4 _ 18 13,6 106 80,3 8 6,1

5,9 5 29,4 8 47,1 5 17,6

2,2 137 100 — 47 100 — 98 100 361 100 _ 132— 100

— 17 100

Köpt boken på annat sätt Fått boken i present Lånat boken på bibliotek Lånat boken av bekanta Lånat boken på annat sätt

Boken fanns i hemmet, förvärvssättet okänt

| NN O O O O O N O (XJ O C) H

3,4 4 15,8 .19 65,5 5 17,2 0 - 29 100.

___—=—

Summa 8 0,8 102 10,8 750 77,2 99 10,5 6 0,6 945 100

|—l

/IÖ'

Q &» x»

[%LJ

,. * ;;. "__.a- km mag” —

Tabell G2.320 Förvärvssätt för de böcker som de intervjuade personerna medh olika inställning till böcker läst de senaste fjorton dagarna.

Totalt

Förvärvssätt Index för inställning till böcker

___—"___—

2,00—2,99 5,00—3,99 4,00—4,99 5,00 Ej svar Summa

___—__— _ An— % An— % An— % An— % An— % An— %

__ _ tal tal . tal tal tal I?J

Köpt boken i bokhandel,

varuhus eller antikvariat 3 1,1 41 . 15,2 201 74,7 20 7,4 4 1,5 269 100

' Köpt boken i pressbyrån eller annan kiosk O - 9 11,4 70 88,6 0 - .O - 79 100

Köpt eller lånat boken genom läsecirkel

1,0 9 4,7 152 79;6 24 Köpt boken på annat sätt - 21 19,8 71 67,0 13 2 2,1 191 100 0 Fått boken i present 3 1,6 24 12,8 151 80,3 10 0 6 3

4 1 0,9 106 100 0 _ 188 100 4 o 9

&

kOKNNXMOm

.! Nmmmmm r—lr—l

'— '—

Lånat boken på bibliotek — 75. 13,2 437 76,8 53 Lånat boken av bekanta 2,3 53 20,0 198 74,7 8 Lånat boken på annat sätt 5,9 14 27,5 22 43,1 3

0,7 569 100 _ 265' 100 17,6 51 100

.— '—

Boken fanns i hemmet, . förvärvssättet okänt - 1 1,4 10 14,3 52 74,3 '7 10,0 0 — 70 100.

. | ,_ ___—__. ,.._..

Summa 18 *1,0 256 14,31353 75,7139 7,8 22 0,21788 100

W

G3.32o_1

Tabell G3.55 Antal böcker som lästs under de senaste fjorton dagarana samt procentandelen därav, upp—

Il

delade efter kön, undersökningsort samt inställningen till böcker (positiv värdering höga siffror) . '

03 0

Antal böcker

.4

+» 4;

Undersökningsort

Index för bokintresse

Män

Kirseberg

Oxhagen Skärholmen Skellefteå

Jörn

Kvinnor

Kirseberg

Skellefteå Jörn

Totalt

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefte Jörn —

Sununa

2,00

An- tal

IONNO r—l owman-+

&

C) H

Summa

”Summa

2, %

99

ha.

ONOHON N

1,

3,00

An— tal

29 31

4 1

154 256

3, %

10,7 12,9 16,1 15,4 18,1

99 ,

00

An— tal 113 167 192

72

623 124 254 171 113

68

730 237 421 363 185 147

14,3 1353

4,99

%

Cb.—n.— Lnd'r—KDr—i ON

6 7 7 7 6 7 ROCDPLRCD NN

78,5 81,2 73, 77,4 72,3 77,2 72,3 80,0 75,2 76,8 70,0

5,00

An— tal

Hamann—i r—Ir—4

40 27 17 27 11 17 99 40 30 35 16 18

75,7 139

%

Hmooo*w

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

4,9 328 1,0 526 483 241 0,5 210

1, 2 1788 100 1 788

”___—___—

+: &) r-BH (I)

H C—i för—4.9

25.1! :() OPC)

CG id .se 24

5-4 Q)

170 213 249

95

843 158 313 234 146 ?94 945 328 526 483 241 210

G3.33

Egnell 04.1a

Kirseberg, män

Författare

Antal böcker av vissa författare som lästs under de senaste tolv månaderna samt förvärvssätten för

böckerna.

Lånat Lånat Köpt 1 Köpt i Via Via Annat på privat bok— övrig läse— bok- sått, bib—. han— han— cir— klubb vet lio— del del kel ej tek

Lars Ahlin 3 l 2 0 0 Bo Baldersson -1 O 0 O 0

Manhattan—serien 0 16 2" 14 0

Gunnar Ekelöf 0 3 O 0 0

Sven Fagerberg 0 1 0 O O

Bill och Ben—serien 0 10 2 6 0

Per Anders Fogelström 7 7 6 0 0

Lars Forsell 5 2 1 O 1

Fickis från Hson O 2 O 1 0

Maria Lang 11 8 4 l 0

Ollie Hedberg 6 1 "l 0 0

Ivar Lo Johansson 13 9 . 7 2 0

Åke Ortmark 3 11 3 0 2 S&geäea 5 5 l. 1 0 Artur Lundkvist 8 0 4 0 l

Succéromanen ur Allers 0 3 0 4 0

Stieg Trenter 8 4 6 4 O

Herbert Tingsten 3 5 0 0 l

Chase—serien O 2 2 7 0

Alice Lyttkens ” 3 3 0 0

Majken Johansson 0 l 0 0 O Vilhelm Moberg 16 20 11 1 0 Kalle Anka Pocket 1 14 2 17 0

Göran Palm 2 l 0 0 0

Jan 1— rdal 3 2 0 0 l Vic Sunesson 4 l l 1 & Kärlek 1 -- 11 2 6 0 l 0

Lars Gyllensten __ O O O O 0

Totalt .

Antal 105 128 58 60 6 ; % 24,6 30,0 13,6 14,1 1,4 3,5 12,9 ?

Tabell G4.lb Antal böcker av vissa författare som lästa under ilirlb ! V de senaste tolv månaderna samt förvärvssätten för

böckerna.

__

__Kirseberg, kvinnor ________________________________________________________________. Författare ' Förvå vssätt . Summa

Lånat Lånat Köpt i Köpt i Via Via Annat på privat bok— övrig låse— bok— sätt, bib— han- han- cir- klubb vet lio— del del kel ej tek Lars Ahlin 3 0 0 0 0 1 0 4 Bo Baldersson 3 l 0 O 1 0 0 5 Manhattan—serien 2 3 l l 0 0 O 7 Gunnar Ekelöf 4 1 70 0 0 0 l 6 Sven Fagerberg l 0 O 0 0 l 0 2 Bill och Ben—serien l 4 _ O 0 0 O 0 5 Per Anders Fogelström 10 10 0 0 l 6 l _28 Lars Forsell 3 l 0 0 l' 1 10 Fickis från Hson 0 0 0 O 0 0 0 0 Maria Lang 19 18 5 l l 2. U 50 Olle Hedberg 13 ' 3 2 0 o ' 1 a 19 Ivar Lo Johansson 8 9 ” 0 0 2 2 25 Åke Ortmark 6 2 2 O 0 0 1 11 Sigge Stark _4 ' 10 5 3 0 1 6 29 Artur Lundkvist u 4 1 o 1 1 2 13 Succéromanen ur Allers 0 _ 3 3 11 0 0 4 21 Stieg Trenter 10 6 3 3 l 2 2 27 Herbert Tingsten- 2 0 0 0 0 l 7 Chase—serien 1 l l 0 O 0 3 Alice Lyttkens 8 3 2 -0 1 4 1 19 ' Majken Johansson 0 0' 0 0 0 0 ' 0 Vilhelm Moberg ' 13 11 13 0 2 4 4 Kalle Anka Pocket ” 5 ' 0 0 5 Göran Palm 0 0 0 O . 0 Jan Myrdal l 0 o 0 0 % Vic Sunesson 0 0 l 0 2 & Kärlek 1 — 11 3 0 0 0 0 O 0 0 0 0 i Lars Gyllensten

1 Totalt

: Antal 2 %

Tabell G4.lc Antal böcker av vissa författare som lästs under IGM 1 l . ' . _ . . . c

|

i | % , de senaste tolv månaderna samt förvärvssätten för I böckerna.

Kirseberg, män och—kvinnor

Författare , ' Förvärvssätt Summa Lånat Lånat Köpt L Köpt i Via Via Annat på privat bok— övrig läse— bok— sätt, bibf han- han— * cir- klubb vet lio— del del kel ej tek Lars Ahlin 6. l 2 0 0 2 1 12 Bo Baldersson & 1 0 0 1 Q 0 6 Manhattan—serien 2 19 3 15 0 1 2 ug Gunnar Ekelöf U 4 O 0 0 1 2 11 Sven Fagerberg l 1 O O 0 l 0 3 Bill och Ben—serien 1 14 2 6 O 0 3 26 Per Anders Fogelström 17 17 6 o _ 1 9 4 54 Lars Forsell 8 6 2 0 l 1 U 22 Fickis från Hson " 0 0 l 0 0 0 3 Maria Lang " 30 26 9 2 l 5 .7 78 Olle Hedberg 19 4 "3 0 0 1 3 30 Ivar Lo Johansson 21 18 * 11 2 o 2 "11 65 Åke Ortmark 9 13 5 0 2 0 2 31 Sigge Stark ' 9 15 6. 4 O 2 9 ”5 tur Lundkvist 12' * 4 5 0 2 l 6 30 Succéromanen ur Allers 0 6 3 15 0 0 6 - 30 Stieg Trenter 18 10 9 7 l 3 5 53 Herbert Tingsten 7 7 0 0 1 0 2 17 Chase—serien 0 3 3 8 0 0 0 14 Alice Lyttkens 12 6 5 0 l 5 l 30 Majken Johansson 0 0 0 0 0 0 l Vilhelm Moberg 29 31 2,4 l 2 7 12 106 Kalle Anka Pocket 2 8 ” 23 0 0 9 46 Göran Palm 5 l 0 O O 0 O 6 Jan Myrdal 5 3 O 0 1 0 -1 10 Vic Sunesson _ 12 1 14 1 l 0 3 19 Kärlek 1 _ 11 9 l 1 0 0 1 14 V Lars Gyllensten _ 0 O' 0 0 0 O -2 | Totakg Antal 237 231 mn 86 15 41 914 806

MW

Tabell GM.2a

Oxhagen, män

Författare

Lars Ahlin

Bo Baldersson Manhattan—serien Gunnar Ekelöf

Sven Fagerberg

Bill och Ben—serien Per Anders Fogelström Lars Forsell

Fickis från Hson Maria Lang

Olle Hedberg

Ivar Lo Johansson Åke Ortmark

Sigge Stark

Artur Lundkvist

uccéromanen ur Allers CO

)

xtieg Trenter Herbert Tingsten Chase—serien Alice Lyttkens Majken Johansson Vilhebn Moberg Kalle Anka Pocket Göran Palm

Jan Myrdal

Vic Sunesson Kärlek 1 — 11 Lars Gyllensten Totalt

Antal %

Antal tänker av vissa författare som lästs under

de senaste tolv månaderna samt förvärvssätten för

böckerna.

Förvärvssätt

Lånat på bib— lier tek

OUWUF'l—JU

FJ FJ FJ |4 n) o ro uw o .: Lu

OHONIOOOEN

1 H

morra-o

116 25,1

Lånat privat

10

OROOJL'U'IXINOO

1 |_:

HNHUU

lll 2u,o

Köpt i bok— han-

:) pd —qÅ|4 ox kn ox FJ &»

l DJ

ONHGJN'JN

13

N]

H

11

NUUTUNH

111 2u,o

Köpt i övrig

nan— del

|_n _ll-O

NOOWOJZ'I—JOOHI—JOHOOHU'IOO

N k)»!

OOOHO

57 12,3

Via läse— cir— kel

OOO(DOO|—-'CDOOOCDOOC)OCD|-—-'C)(DCDl—'O(DO(DIX)F—I

Via bok— klubb

OOOOOONOOOOUOHOOHHUOOU'IOOHOOO

17 3.7

läg—”|

An.; at sått, vet ej

OONHOHNOOPOWOUNONHWNUNNOOUOC)

9.7

Summa

u63

Tabell Gu.2b Antal böcker av vissa författare som lästs under Q—EL 2b [ de senaste tolv månaderna samt förvärvssätten för L———

böckerna.

OxhagenZ—kvin565- ___-_—__——___-_—_ Bärfattare 4 ' åéryärVSsätt Summa

Lånat Lånat Köpt i Köpt i Via Via Annat

på privat bok— övrig lase— bok— sätt, bib— han— han— cir— klubb vet

110— del del kel e; tek Lars Ahlin 6 0 M 0 2 0 0 12 Bo Baldersson 5 3 1 0 5 2 1 17 Manhattan—serien 1 8 70 6 0 0 3 18 Gunnar Ekelöf 9 2 2 o o 3 2 18 Sven Fagerberg 1 0 2 O 1 0 l 5 Bill och Ben—serien l 2 0 2 0 0 2 .7 Per Anders Fogelström 26 15 12 14 lu 17 H 89 Lars Forsell 9 7 3 0 1 2 2' 2Å Fickis från Hson ' 0 0 0 0 0 0 0 0 Maria Lang ' MO 23 lu 2 7 7 , 6 99 Olle Hedberg 17 5 7 o 6 2 1 38 Ivar Lo Johansson 15 2 5 0 . 2 3 7 31 Åke Ortmark 8 8 9 O 2 1 2 30 Sigge Stark 6 12 2 7 0 1 6 38 Artur Lundkvist 3 H 0 l 2 3 21 Succéromanen ur Allers 0 16 0 16 0 0 3 . 35 Stieg Trenter 32 9 8 2 2 8 3 6” Herbert Tingsten 3 4 Å .0 2 0 1 lu Chase—serien O 3 0 0 O 1 l 5 Alice Lyttkens 25 3 . l 0 6 9 l , u5 Majken Johansson 2 l 0 "O O 0 1 M Vilhelm Moberg 22 9 9 0 . M 7 *M 55 Kalle Anka Pocket l 5 ” 18 0 0 0 28 Göran Palm 0 1 9 O 0 0 1 11 Jan Myrdal 3 3 3 0 0 l 0 10 Vic Sunesson 9 6 O 1 0 2 2 20 Kärlek 1 — 11 0 2 3 0 0 0 l 6 Lars Gyllensten 2' ____ 0 l 0 O O 1 4 Tota1t

251 152 107 55 55 68 59 747 33,6 20,3 18,3 7,” 7,” 9,1 7,9

!; ;

de senaste tolv månaderna samt förvärvssätten för

böckerna.

Oxhagen, män och kvinnor

Författare

Lånat Lånat Köpt L på privat bok— blb— nan- lio— del tel; Lars Ahlin 9 0 7 Bo Baldersson 6 6 2 Manhattan—serien 2 18 —6 Gunnar Ekelöf 12 2 ' 7 Sven Fagerberg 6 1 8 Bill och Ben—serien l 6 1 Per Anders Fogelström 39 26 19 Lars Forsell 13 12 Fickis från Hson 0 1 0 Maria Lang 55 37 27 Olle Hedberg 19 6 9 Ivar Lo Johansson "25 "8 12 Åke Ortmark 20 18 17 Sigge Stark 8 12 3 Artur Lundkvist 12 3 6 Succéromanen ur Allers 0 18 Stieg Trenter ”0 16 21 Herbert Tingsten 10 9 11 Chase—serien 0 7 0 Alice Lyttkens 25 3 1 Majken Johansson 2 1 1 Wilhelm Mober 33 15 20 Kalle Anka Pocket 1 16 5 Göran Palm M 11 Jan Myrdal 7 6 Vic Sunesson 15 7 5 Kärlek 1 — 11 0 ” 6 Lars Gyllensten n 1 3 Tota1t Antal 367 265 218." % 50,6 21,7 18,0

Förvärvssätt

Köpt i Via övrig han— del

lk) C)

C) —4 14 kl C) &» (3 C) RJ —4 (D (3

l _]

NOOWOON

q '_1

OOP—'HO

112 9.3

läse— cir—

kel

OHOONU

|_1 UT

OOOOOOWOONONNOHONNNNIOH

31 5.0

Via bok- klubb

DOI—"OMC

p.: OUP—'H—C'U'O

|_J p.:

85 7.0

OONHOOKDOkOHO

!

Annat sått, vet

eJ

WOXCDGJXONXONUTON-FIHIUONHO

|_: M

Pl FJ :: FJ »: FJ ox FJ FJ n) FJ

lou 8,6

Gu.20 [

Summa

19 2U 52 27 17 19 129

lus us 61

39 31

108 33

13 46

90 en 20 22 32 11

1210 1001

|__—_ GU.3a de senaste tolv månaderna samt förvärvssätten för __—

_!

böckerna.

Skärnornen, män

Författare _ Förvärvssätt Summa

Lånat Lånat Köpt i Köpt i Via Via Annat på privat bok- övrig läse— bok— sått, bib- han— han— cir— klubb vet lio— del del kel ej tek

Lars Ahlin 1 1 1 O O O O 3 Bo Baldersson 0 0 0 1 0 1 5 Manhattan—serien 1 13 '1 19 0 0 9 ”2 Gunnar Ekelöf 1 2 1 0 0 O 0 M Sven Fagerberg 1 1 3 0 0 O 2 7 Bill och Ben—Serien 0 12 O 9 0 0 5 26 Per Anders Fogelström 6 23 29 1 2 8 12 76 Lars Forsell 1 1 2 O 1 0 7 Fickis från Hson 0 9 2 1 0 0 10 Maria Lang 4 13 10 0 3 2 11 83 Olle Hedberg 2 O ' 2 0 O 0 3 7 Ivar Lo Johansson 6 5 3 1 1 1 5 22 'Åke Ortmark 2 13 8 2 3 O 4 32 Sigge Stark O 2 2. 1 1 1 2 9 Artur Lundkvist l 2 5 O 0 1 1 18 Succéromanen ur Allers 0 l 0 2 1 O O - u Stieg Trenter 5 13 9 1 1 1 6 3” Herbert Tingsten 2 l 3 9 O O 1 7 Chase—serien O 6 1 12 O 0 5 29 Alice Lyttkens A 2 0 1 2 1 11 Majken Johansson 0 O O O O O 1 Vilhelm Moberg 5 12 11 0 . 0 3 6. 37 Kalle Anka Pocket 0 12 2 11 O 0 3 28 Göran Palm 1 3 O 0 1 Jan Myrdal 2 1 O 5 Vic Sunesson 1 2 1 8 Kärlek 1 — 11 1 o o 5 Lars Gyllensten 2 0 0 2

Totalt

Tabell Gudh ' Antal böcker av vissa. författare som lästa under [ GM 3b | ' de senaste tolv månaderna samt förvärvssätten för

böckerna.

Skärholmen, kvinnor Författare . Eörvärvssått ' Summa _________ ________________________________________________________

Lånat Lånat Köpt i Köpt i Via Via. Annat på privat bok— övrig låse— bok— sått,

bib— han— han— cir— klubb vet lio— de! del kel ej tek

___—___—

Lars Ahlin # O 2 0 l 0 2 9 Bo Baldersson 3 1 2 O 2 O 1 9 Manhattan—serien 1 9 j ** 1 3 O 0 4 18 Gunnar Ekelöf # 0 0 O 0 l 1 6 Sven Fagerberg 1 2 1 O 0 O 1 5 Bill och Ben—serien 0 2 O 2 O O 1 5 Per Anders Fogelström 20 u2 ' 21 1 11 11 16 122 Lars Forsell 3 0 l l 0 9 Fickis från Hson O O 0 O 0 Maria Lang ” 23 20 10 2 5 3 l2 75 Olle Hedberg 10 ** 1 Å O l 41 1 18 Ivar Lo Johansson 13 3. 5 2 0 0 6 29 Åke Ortmark l 7 6 0 2 0 0 16 Sigge Stark 3 7 5 U 0 l 1 21 Artur Lundkvist 5 2 2 D 1 D 1 11 Succéromanen ur Allers 0 15 3 9 '0 0 _” 31 Stieg Trenter 2” I 16 5 3 ” 3 10 65 Herbert Tingsten ' 2 2 2 0 0 0 ' 1 Chase—serien 0 5 2 3 0 0 2 Alice Lyttkens 9 4 8 1 6 8 ” Majken Johansson 0 0 O- O 0 0 O Vilhelm Moberg 1 _ 0 . 9 5 Kalle Anka Pocket 8 0 O .1 Göran Palm 0 0 0 2 Jan Myrdal 0 0 0 0' Vic Sunesson 1 0 O _ 2 ; Kärlek 1 — 11 1 0 0' 1 i Lars Gyllensten O 1 0 O

Totalt

Antal 158 » % 25,4

_.

TE 1_Gu-3C Antal böcker av vissa_författare som lästs under '

_ ** ., .. .. .. | G4-3C de senaste tolv manaderna samt forvarvssatten for __— böckerna. Skärholmen, män och kvinnor Författare - ' Förvärvssätt Summa Lånat Lånat Köpt i Köpt i Via Via Annat på privat bok— övrig lase— bok— sätt, blb— han- han— elr— klubb vet llo— del del kel e; tek Lars Ahlin 5 l 3 0 1 0 2 12 Bo Baldersson 3 H 2 3 O 1” Manhattan—serien 1 22 2 22 0 0 13 60 Gunnar Ekelöf 5 2 1 0 0 1 10 Sven Fagerberg 2 3 M 0 0 0 3 12 Bill och Ben—serien 0 lu 0 11 0 0 6 31 Per Anders Fogelström 26 65 ' H5 2. 13 19 28 198 Lars Forsell U 3 U 0 2 l 2 16 Fickis från Hson " 0 U 2 l 0 0 10 Maria Lang * 27 33 20 2 8 5 .23 118 Olle Hedberg 12 l ' 6 0 l 1 M 25 Ivar Lo Johansson 19 8 ' 8 3 1 1 ll 51 Åke Ortmark 3 20 lu 2 5 0 M u8 Sigge Stark 3 9 7' 5 1 2 3 30 Artur Lundkvist 6 Å 7 0 1 1 ' 2 21 Succéromanen ur Allers 0 16 3 11 1 0 M ' 35 Stieg Trenter 27 29 lu M 5 ” 16 99 Herbert Tingsten ” 3 5 .0 0 0 1” Chase—serien 0 10 3 15 0 0 . 35 Alice Lyttkens 13 5 10 1 7 10 5 51 Majken Johansson 0 1 0 0 O O O 1 Vilhelm Moberg 22 211 22 . 0 12 11 92 Kalle Anka Pocket 0 15 14 19 0 Å0 ” ”2 Göran Palm 3 51 8 0 0 0 3 _ .19 Jan Myrdal ” 5 3 0 1 0 5 18 Vic Sunesson 8 Å Ä 1 2 1 6 26 Kärlek 1 — 11 2 17 3 2 0 0 6 30 5 l 2 0 l 0 2 11

Lars Gyllensten

Tabell G4.4a

Skellefteå, män

Antal böcker av vissa författare som lästs under

de senaste tolv månaderna samt förvärVSsåtten för

böckerna.

Författare Förvärvssätt Lånat Lånat Köpt & Köpt i på privat bok— övrig blb— han— han— lio— del del tek Lars Ahlin 1 l. 0 0 Bo Baldersson O O 1 O Manhattan—serien O 7 1 13 Gunnar Ekelöf. 5 1 'O 0 Sven Fagerberg 4 0 O O Bill och Bel—serien O 9 0 10 Per Anders Fogelström 8 11 2 0 Lars Forsell 4 2 O ' 0 Fickis från Hson 0 3 0 5 Maria Lang 4 8 5 0 Olle Hedberg 2 3 ; O 0 Ivar Lo Johansson '4 5' 2 0 Åke Ortmark 7 10 1 O Sigge Stark 5 4 3 1 Artur Lundkvist 5 2 3' O Succéromanen ur Allers 0 1 0 3 Stieg Trenter 2 ' 6 2 2 Herbert Tingsten' 1 O 3 O Chase—serien 0 4 0 8 Alice Lyttkens 3 0 0 0 Majken Johansson 0 0 O' O Vilhelm Moberg ' 14 8 5 0 Kalle Anka Pocket o 6 O 9 Göran Palm l 1 O 0 Jan Myrdal 1 l 1 0 Vie Sunesson 1 1 1 0 Kärlek 1 — 11 O 8 0 1 Lars Gyllensten 1 O* O 0 Totalt . smal 71 102 30 50 % 22,3 32,1 9,4'. 15,7

Via läse— cir— kel

O O O 1 O O 2 O O 0 0 2 0 0 O 'O O 0 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0

U'!

———————-____________________

Via Annat bok— sått, klubb vet ej

0 O 1 O O 8 1 1 O 4 O 0 1 2 1 3 3 3 O 0 1 6 3 1 4 0 0 O

OOP—'OOONOWOONONOOHHWOONOOOOOO

17 43 5,3 13,5

G4.4a |

Summa

FJ ua 4> —4 x»

Tabell G4.4b Antal böcker av vissa författare som låsts under i (121-TI

de senaste tolv månaderna samt förvärvssätten för

böckerna.

Skellefteå, kvinnor _

E_örfat t 9551 . ' ECE/ärvs s ått Summa

Lånat Lånat Köpt i Köpt i Via Via Annat på. privat bok— övrig läse— bok— sått , bib— han— han—' cir— klubb vet llo— del del kel e; tek Lars Ah: in 0 O O O O O 0 0 Bo Baldersson 0 1 0 0 0 0 1 2 Manhattan—serien 1 9 0 3 O O 0 13 Gunnar Ekelöf 2 2 0 O O O 4 8 Sven Fagerberg 1 1 O O 0 O 2 4- _ Bill och Ben—serien O 3 0 0 O O 6 9 Per Anderr Fogelström 7 9 6 1. 1 2 1 27 Lars Forsell 3 3 1 0 O O O 7 Fickis från Hson 0 O 0 1 O O O 1 Maria Lang 12 15 7 1 3 6 8 52 Olle Hedberg 7 5 ' 2 O 2 2 1 19 Ivar Lo Johansson 7 5 3 O 0 1 2 18 Åke Ortmark 1 3 1 0 0 0 0 5 Sigge Stark 4 8 7 1 O 0 9 29 Artur Lundkvist 5 1 2 O O 0 0 8 Succéromanen ur Allers 1 9 3 12 0 O 4 » 29 Stieg Trenter 9 5 6 0 1 O 2 23 Herbert Tingsten 1 0 2 _O 1 O 2 6 Chase—serien 0. 0 0 1 O O O 1 Alice Lyttkens 9 3 2 O 3 2 3 22 Majken Johansson 1 O 0 0 0 0 l 2 Vilhelm Moberg 14 7 10 O 0 1 '4 36 Kalle Anka Pocket 1 2 1 9 0 0 7 20 Göran Palm O 0 1 O O O O . 1 Jan Myrdal 2 O 1 O O O O 3 Vic Sunesson 1 O 3- 0 0 0 0 ' 4 Kärlek 1 — 11 0 2 2 O O O 0 4 Lars Gyllensten 1 1 0 O O 0 O . 2 Totalt

11 14 57 355

3,1 3,9 16,1

Tabell G4.4C Antal böcker av visst. författare som lästs under ! G4 40 l # _ . . , _ _ _ 4 . _ . ' de senaste tolv månaderna samt förvärvssätten för

böckerna.

Skellefteå, män och kvinnor

Författare ' Förvärvssätt ' Sumlna

Lånat Lånat Köpt i Köpt i Via Via Annat på. privat bolf— övrig låse- bok- sått , bib— han— han— cir— klubb vet lio— del del kel ej tek Lars Ahlin l 1 O 0 O 0 0 2 Bo Baldersson O 1 1 0 O 0 1 3 r—lanhattan—serien 1 16 1 16 O O 1 35 Gunnar Ekelöf , 7 3 0 O 1 O 4 15 Sven Fagerberg 5 5 0 O 0 O 2 8 Bill och Ben-serien 0 12 0 10 0 0 14 56 Per Anders Fogelström 15 20 8 1 3 4 2 53 Lars Forsell 7 5 1 0 O O 1 14 Fickis från Hson O 5 O 4 O O O 7 Maria Lang ' 16 25 12 1 5 9 12 76 Olle Hedberg 9 8 2 O 2 5 1 25 Ivar Lo Johansson 11 101 5 0 2 2 2 32 Åke Ortmark 8 13 2 0 0 0 1 24 Sigge Stark 7 12 _.1'0 2 0 0 11 4.2 Artur Lundkvist 10 ' 3 5 0 0 2 1 21 Succéromanen ur Allers 1 _ 10 5 15 O O 7 56 Stieg Trenter 11 11 8 2 1 2 5 40 Herbert Tingsten 2 0 5 O 1 O 5 15 Chase—serien O . 4 O 9 O O 0 15 Alice Lyttkens 12 5 2 O 5 ' 5 . 5 28 Majken Johansson 1 0 0- 0 0 O ”2 3 Vilhelm Moberg V _ 28 15 15 0 . 0 3 10 71 Kalle Anka Pocket l 8 1 18 0 0 10 - 58 Göran Palm ' 1 1 1 0 0 0 1 4 Jan Myrdal 5 l 2 0 0 0- 4 10 Vic Sunesson 2 1 4 0 0 1 0 8 Kärlek 1 — 11 0 10 2 1 0 0 0 115 Lers Gyllensten 2 1 0_ O O 0 » 0 5 Totalt . .

Antal 161 196 90 79 16 51 100 673

% 25.9 29.1'15,4 11,7 2,4. 4,6 14,9

W Antal böcker av vissa författare som lästs under I G4.5a ' de senaste tolv månaderna samt förvärvssätten för ___—_— böckerna.

Jorn, man

Författare _ Förvärvssätt ' Summa

Lånat Lånat Köpt i Köpt i Via Via Anna-Z. på. privat bok- övrl g löse— bok— sått , blb— han— han— CJ r— klubb ve & llo— del del kel eJ tek

Lars Ahlin 1 1 O O O 0 l 5

Bo Beldersson 1 O O O O O O 1

Manhattan—serien 0 6 5 7 0 0 1 19 Gunnar Ekelöf 2 1 O O 0 0 0 3

Sven Fagerberg 1 0 0 1 0 0 0 2 _

Bill och Ben—serien 1 9 3 6 O 0 1 20 Per Anders Fogelström 5 5 1 O O O 2 13 Lars Forsell 2 1 0 O' 0 0 0 3

Fickis från Hson O 3 1 0 O 0 1 5 Maria Lang 6 3 1 2 0 0 _ 1 13 Olle Hedberg 4 O ' O O O O O _ 4 Ivar Lo Johansson 5 6 2 1 O O — 3 17 Åke Ortmark 5 3 2 1 10 o 1 12

Sigge Stark 2 10 2' 1 O 0 1 16

Artur Lundkvist 2 1 O O O O ' O 5 Succéromanen ur Allers 0 0 0 4 O 0 0 _ 4

Stieg Trenter 7 2 1 1 O 0 0 11 Herbert Tingsten 3 1 1 _0 0 O 1 6 Chase—serien O_ 1 1 1 0 O . O 5 Alice Lyttkens 1 1 0 0 0 O 1 3 Majken Johansson 0 O 1 0 O O O 1

Vilhelm Moberg 9 4 4 2 . 0 0 ' 5 _ 24 Kalle Anka Pocket 2 1 1 25 0 0 1 30

Göran Palm l l 0 o o o "o 42 Jan Myrdal l 5 l 0 o o 2 * 7

'v'ic Sunesson 1 O O_ 0 O O 0 ' , 1' Kärlek 1 — 11 0 4 1 O 9 O O . 5 Lars Gyllensten O O 0 0 O 0 O '. 0

Totalt _ Antal 62 67 28 52 O 0 22 251

% 26,8 29,0 12,1 22,5 0,0 0,0 9,5

Tabell G4.5b

_Jörn, kvinnor

Antal böcker av vissa författare som lästs under I GM 5b | de senaste tolv månadrrna samt förvärvssätten för I

böckerna.

Författare

___—___—

Lars Ahlin

Bo Baldersson danhattan—serien Gunnar Ekelöf

Sven Fagerberg

Bill och Ben-serien Per Anders Fogelström Lars Forsell

Fickis från Hson Jarla Lang

Olle Hedberg

Ivar Lo Johansson Åke Ortmark

Sigge Stark

Artur Lundkvist Succéromanen ur Allers Stieg Trenter Herbert Tingsten Chase—serien

Alice Lyttkens Majken Johansson Vilhelm Moberg ' Kalle Anka Pocket Göran Palm

Jan Myrdal

Vic Sunesson

Kärlek 1 — 11

Lars Gyllensten Totalt

Ant al %

Förvärvssätt ' Summa Lånat Lånat Köpt i Köpt i Via Via Annat på privat bok— övrig läse- bok— sått, bib— han— han— cir— klubb vet lio— de] del kel ej tek 1 0 l 0 O 0 O 2 O O 0 O 0 O O O 0 2 O 3 0 0 O 5 1 o "2 o o o o 5 l 0 O O 0 0 0 l 1 45 0 A 0 0 O 9 9 l "4 0 O 0 1 15 l 2 l 0 O O' 0 4 O O 0 O 0 O O O 7 8 5 l l l , 2 25 6 l 2 0 O 0 1 10 11 5 6 0 0 0 0 20 3 l 2 O 0 0 O ” 6 6 8 5 8 O O 4 51 2 0 l 0 l 0 O 4 0 4 l 9 0 O 0 14 5 * 3 o o o o 1 9 2 l 0 O O O O 3 l l 0 l 0 0 O 5 4 0 l 0 O 3 l '9 0 l 0 O 0 O 0 1 11 5 7 o _ o o 5 26 o 7 3 15 0 o ' 2 27 2 O O 0 0 0 0 2 4 l 0 O 0 O' 0 5 2 0 l 0 0 O O 5 O 5 » 0 0 0 O 0 3 O O 0 O O O O O ___________________________________________________________ 80 56 42 41 2 4 15 240

33,3 23,3 17,5 17,1 0,8 1,7 6,3

._ ___.

1. $%; GÅ.5C Antal böcker av vissa författare som lästs under ; Gu.50 __J . . .. . . |

de senaste tolv månaderna samt förvärvssätten för

böckerna.

___—___..— #

Jörn, män och kvinnor '

Författare — Förvärvssätt Summa

"Lånat Lånat Köpt i Köpt i Via Via Annat på privat bok— övrig läse— bok- sätt, bib— han— han— cir— klubb vet lio— del del kel ej tek

Lars Ahlin 2 1 1 O O O 1 5 Bo Baldersson 1 o 0 0 0 0 1 Manhattan—serien 0 8 5 10 0 0 1 2M Gunnar Ekelöf 5 l 2 0 0 0 O 6 Sven Fagerberg 2 0 0 l 0 0 O 3 _ Bill och Ben—serien 2 13 3 10 0 0 1 29 Per Anders Fogelström lu 5 0. O 0 3 28 Lars Forsell 5 5 1 0 O O 0 7 Fickis från Hson " 0 5 1 0 0 0 l 5 Maria Lang " 13 11 6 3 1 1 , 3 38 Olle Hedberg 10 1 ' 2 O 0 0 1 _l” Ivar Lo Johansson 16 9 8 l 0 0 ' 3 37 Åke Ortmark 8 Å M 1 O 0 1 18 Sigge Stark 8 18 7. 9 O 0 5 Å? Artur Lundkvist ” l l 0 l 0 0 7 Succéromanen ur Allers 0 M 1 13 0 0 0 — 18 Stieg Trenter 12 2 4 l 0 0 1 20 Herbert Tingsten 5 2 1 O 0 0 l 9 Chase—serien 2 l 2 0 0 0 6 Alice Lyttkens 5 1 l 0 0 3 2 12 Majken Johansson 0 1 1 O O 0 0 2 Vilhelm Moberg 20 9 11 2 0 0 8 , 50 Kalle Anka Pocket 2 8 U ”0 0 0 .3 57 Göran Palm 3 l 0 0 0 O 0 .u Jan Myrdal 5 4 l 0 0 O 2 12 Vic Sunesson 3 O 1. O O 0 O ' u Kärlek 1 — 11 0 7 l 0 0 0 0 . 8 Lars Gyllensten '0 0 O' 0 O O O 0 Totalt .

Antal 1142 120 73 93 2 u 37 1471 % 50,1 25,5 15,5 19.7 0,4 0,8 7.9

___-_m—

Tabell G4.6

böckerna.

_ Totalt, män och kvinnor __________________1_______________________ Författare

Lars Ahlin

Bo Baldersson Manhattan—serien Gunnar Ekelöf

Sven Fagerberg Bill och Ben—serien Per Anders Fogelström Lars Forsell

Fickis från Hson Maria Lang

Olle Hedberg

Ivar Lo Johansson Åke Ortmark

Sigge Stark

'Artur Lundkvist Succéromanen ur Allers Stieg Trenter Herbert Tingsten' Chase—serien

Alice Lyttkens Majken Johansson Vilhelm Moberg ' Kalle Anka Pocket Göran Palm

Jan Myrdal

Vic Sunesson

Kärlek 1 — 11

Lars Gyllensten Tota1g

Antal %

Förvä sätt Lånat Lånat Köpt i Köpt i Via .Via Annat på privat bok- övrig läse- bok— sätt, bib— han— han— cir— klubb vec lio— del del kel ej tek 25 4 15 0 4 2 4 14 12 5 0 11 2 4 6 85 17 85 0 1 25 31 12 10 1 6 9 16 6 12 1 1 1 6 4 59 6 44 O 0 28 111 154 85 5 52 54 45 35 29 12 0 4 4 ' 12 0 15 5 6 O O 6 ' 141 150 74 11 20 28 54 69 20 22 o 10 ' 8 11 92 53 44 7 5 9 36 48 68 42 4 9 1 16 35 66 33 27 1 5 36 nu 15 en ' o 5 7 15 1 54 10 71 1 0 20 108 ' 68 56 20 9 20 59 28 21 _22 O 4 0 ' 11 1 26 7 37 0 1 9 68 18 19 1 17 32 12 5 4 2. 0 O O 3 152 94 92 6 _ 7 51 47 6 55 18 141 0 0 27 16 12 20 0 0 0 5 *28* 19 12 1 2 1 13 38 13 15 3 3 4 13 4 47 15 4 0 0 8 15 5 5 . 0 l 0 3 1111 1138 691_ 472 147 217 513 25,9 26,5 ' 16,1 11,0 5,4 5,1 12,0 Antal böcker av vissa författare som lästa under de senaste tolv månaderna samt förvärVSsåtten för

|_ |"

___—___—

Summa

140 246 188 203 110

157 520

KUNGL. BIBL.

1 & JUL 1972 STOCKHOLM

,. .. ufåFH—EWWNFH

E... 15.311. . Furia. åiågl,%.£eiéårw 11,..er.$$£#1$ .L

. . någa—QSÅWWL lättsWÅEUanwuhhuvuw.

2161. W 7 L

' ”Wlöa'asloöjgs