Skogskontoförordning
Med skogskonto förstås i denna förordning ett sådant särskilt konto i ett kreditinstitut som avses i 21 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229). Vad som sägs om skogskonto gäller även skogsskadekonto. Förordning (2004:333).
2 § Har upphävts genom förordning (2001:1245).
3 § Har upphävts genom förordning (2001:1245).
4 § Har upphävts genom förordning (2001:1245).
Om en utredning som avses i 2 kap. 11 § första stycket förordningen (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter inte har följts vid ett beslut om avdrag för insättning på ett skogskonto eller skogsskadekonto, skall Skatteverket snarast möjligt lämna ett meddelande till kreditinstitutet om beslutet. Ett sådant meddelande skall också lämnas till kreditinstitutet om innestående medel har tagits upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 21 kap. 39 eller 40 § inkomstskattelagen (1999:1229). Om den skattskyldige har överklagat beslutet, skall meddelandet lämnas först när beslutet har vunnit laga kraft. Förordning (2004:333).
6 § Har upphävts genom förordning (2001:1245).
7 § Har upphävts genom förordning (2001:1245).
Bestämmelser om begäran om indrivning m. m. av skatt för ränta på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto enligt lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m. m. och dröjsmålsavgift enligt nämnda lag finns i 4--9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige skall uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgår av 3 § nämnda förordning.
Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt. Förordning (1993:1230).