Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att reglerna om indrivning bryts ut ur upp- bördslagen och efter vissa ändringar och kompletteringar samlas i en särskild lag kallad lag om indrivning av statliga fordringar m.m.

Den nuvarande regeln att utmätning skall ske så snart som möjligt efter det att ett allmänt mål kommit in till kronofogdemyndigheten upphävs. I stället får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordna att indrivning i vissa fall skall ske med förtur.

Kronofogdemyndigheten får en lagfäst skyldighet att i allmänt mål, utöver tillgångsundersökning enligt utsökningsbalken, göra den utredning om gäldenärens ekonomiska förhållanden som behövs för att bestämma lämplig indrivningsåtgärd. Utredningen skall grundas på uppgifter från den myndighet som begår indrivning och från gäldenären samt på uppgifter som redan finns hos kronofogdemyndigheten.

Uppskovsinstitutet lagregleras. Kronofogdemyndigheten får medge uppskov om det kan antas vara till fördel för det allmänna eller om det är påkallat med hänsyn till gäldenärens personliga förhållanden. Uppskov får också medges i avvaktan på att fråga om anstånd med betalningen prövas. Uppskov får förenas med villkor att gäldenären betalar enligt en avbetalningsplan. Uppskov får inte beviljas för längre tid än vad som behövs för att gäldenären skall kunna betala sin skuld. Uppskov som inte förenas med avbetalning får endast om det finns synnerliga skäl beviljas för längre tid än ett år. Liksom tidigare får kronofogdemyndigheten ta emot säkerhet i samband med att myndigheten beviljar uppskov.

l Riksdagen [9.929]. 1 sum/. Nr 198

• Sida 2
•  Original

Förutsättningarna för att anta ackord på skatte- och avgiftsområdet behålls oförändrade. Skattemyndigheten skall fortfarande vara behörig att besluta i frågan om ackordsförslag. Bestämmelserna om ackord samlas i en särskild lag kallad lagen om ackord rörande statliga fordringar m.m. Någon utvidgad möjlighet att efterge skatt eller avgift i annan ordning än genom ackord införs inte.

Behörigheten att besluta om konkursansökan för statens räkning flyttas från skattemyndigheten till kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyn- digheten får också ansöka om likvidation samt ges en utökad behörighet att företräda staten i frågor som uppkommer under en konkurs.

Avskrivningsinstitutet vid skatteindrivningen avskaffas. I stället får kronofogdemyndigheten möjlighet att avbryta indrivningen tills vidare om ytterligare indrivningsåtgärder framstår som utsiktslösa eller inte är försvarliga med hänsyn till kostnaderna, och indrivning inte heller krävs från allmän synpunkt. Föreskrifterna om avkortning utmönstras ur lagstiftningen.

Vid återbetalning av mervärdesskatt skall avräkning kunna göras hos skattemyndigheten mot fordringar på skatt enligt uppbördslagen och arbetsgivaravgifter som inte överlämnats för indrivning.

De nya bestämmelserna föreslås bli tillämpliga fr.o.m. den 1 januari 1994. De nya bestämmelserna om avräkning vid återbetalning av mervärdesskatt avses dock tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 1995.

I propositionen föreslås slutligen en mindre ändring i deklarations- förfarandet vid 1994 års taxering.

• Sida 3
•  Original

Propositionens lagförslag

1. Förslag till

Lag om indrivning av statliga fordringar m.m. Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 5 Denna lag gäller vid handläggning hos kronofogdemyndighetema av allmänna mål om verkställighet enligt utsökningsbalken.

Handläggning av mål som avses i första stycket kallas i denna lag indrivning.

25. Under indrivningen får införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken ske för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i

l. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,

2. lagen (1958z295) om sjömansskatt, om inte annat föreskrivs i den lagen,

3. lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

4. lagen (1972:435) om överlastavgift,

5. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

6. lagen (1972:339) om saluvagnsskatt,

7. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

8. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, om inte annat föreskrivs i den lagen,

9. fordonsskattelagen (l988:327), 10. lagen (1989z47l) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten, 11. lagen (l991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller

12. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

Att införsel får ske för böter och viten är föreskrivet i 15 kap. 1 5 2 utsökningsbalken.

3 & Bestämmelserna i 15-18 55 skall, om inte regeringen föreskriver något annat, tillämpas endast i fråga om en fordran som tillkommer staten och inte grundas på studiestödslagen (1973:349).

4 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestänmier får meddela föreskrifter om att indrivning i vissa fall skall ske med förtur.

Betalningsanmaning

5 $ lndrivning inleds genom att kronofogdemyndigheten anmanar gälde- nären att betala, om det inte finns särskilda skäl att underlåta anmaning.

• Sida 4
•  Original

Gäldenärsutredning

6 & Kronofogdemyndigheten skall, utöver vad som följer av 4 kap. 9 & utsökningsbalken, göra den utredning om gäldenärens ekonomiska för- hållanden som behövs för att en lämplig indrivningsåtgärd skall kunna bestämmas (gäldenärsutredning).

Uppskov

7 & Kronofogdemyndigheten får bevilja uppskov med betalningen

1. om det kan antas vara till fördel för det allmänna,

2. om det är påkallat med hänsyn till gäldenärens personliga förhållan- den, eller

3. i avvaktan på att fråga om anstånd med betalningen prövats av behörig myndighet.

Uppskov med betalningen får förenas med villkoret att gäldenären betalar sin skuld i poster vid olika tidpunkter (avbetalning).

8 & Uppskov får inte beviljas för längre tid än vad som behövs för att gäldenären skall kunna betala sin skuld.

Endast om det finns synnerliga skäl får uppskov som inte förenas med villkor om avbetalning beviljas för längre tid än ett år.

9 5 Om ett belopp som avses i 1 5 lagen (1985:l46) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter skall återbetalas eller annars betalas ut till gäldenären, får beloppet tas i anspråk för betalning av gäldenärens skuld trots att uppskov har beviljats.

Uppskov får återkallas om gäldenären underlåter att betala skatter och avgifter allteftersom de förfaller, inte följer den uppgjorda avbetalnings- planen eller om det i annat fall finns särskild anledning till återkallelse.

Säkerhet

10 5 När uppskov beviljas får kronofogdemyndigheten ta emot säkerhet som gäldenären eller, där gäldenären kan antas medge det, någon annan erbjuder sig att ställa.

11 5 Säkerhet får bestå av pant, borgen eller företagshypotek. Borgen skall ställas såsom för egen skuld. Om borgen ställs av två eller flera personer gemensamt skall den vara solidarisk.

12 & Kronofogdemyndigheten skall vid mottagandet av säkerhet besluta under vilka förutsättningar säkerheten får tas i anspråk. Beslutet får ändras när det finns anledning till det.

13 & Sedan kronofogdemyndigheten beslutat att ta säkerhet i anspråk gäller, om säkerheten utgörs av

1. pant: att den får tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom,

• Sida 5
•  Original

2. borgen: att den genast får utsökas och att bestämmelserna om indriv- ning i denna lag då gäller samt att införsel får äga rum om det är med- givet för den fordran som säkerheten avser,

3. företagshypoteksbrev: att utmätning genast får ske i den egendom som omfattas av företagshypoteket, även när detta gäller i annan närings- verksamhet än gäldenärens.

Ackord

14 & Bestämmelser om ackord finns i lagen (1993:000) om ackord rörande statliga fordringar m.m.

Konkurs m.m.

15 & Kronofogdemyndigheten får ansöka om att en gäldenär skall för- sättas i konkurs. Kronofogdemyndigheten får också ansöka om likvida- tion.

16 5 Om det allmänna har en fordran hos en gäldenär som försatts i konkurs skall kronofogdemyndigheten göra gällande denna fordran i konkursen och även i övrigt bevaka den rätt i konkursen som med anledning av fordran tillkommer det allmänna.

17 5 I ärenden enligt 15 och 16 55 för Riksskatteverket det allmännas talan i överrätt.

Avbrytande av indrivning

18 & Kronofogdemyndigheten får avbryta indrivningen tills vidare om ytterligare indrivningsåtgärder framstår som utsiktslösa eller inte är för- svarliga med hänsyn till kostnaderna och indrivning inte heller krävs från allmän synpunkt.

Har indrivningen avbrutits enligt första stycket skall den återupptas, om det visar sig att betalning kan fås utan större kostnader än vad som är skäligt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela närmare föreskrifter om tillämpningen av denna paragraf.

Överklagande

19 & Kronofogdemyndighetens beslut att ta säkerhet i anspråk enligt 13 5 får överklagas. Vid överklagande skall bestämmelserna om besvär i 18 kap. utsökningsbalken tillämpas.

I övrigt får beslut enligt denna lag inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 då lagen (1978z882) om säkerhet för skattefordringar m.m. skall upphöra att gälla. Bestämmel- serna om uppskov och om säkerhet i 9 och 19 åå respektive 10-13 och 19 åå i den nya lagen tillämpas också i fråga om uppskov som beviljats och säkerhet som tagits emot före ikraftträdandet.

• Sida 6
•  Original

2 Förslag till Lag om ackord rörande statliga fordringar m.m. Härigenom föreskrivs följande.

1 5 Denna lag gäller i fråga om skatt, avgift, böter eller annan staten tillkommande fordran som vid verkställighet enligt utsökningsbalken handläggs i allmänt mål. Lagen gäller dock inte i fråga om fordran som grundas på studiestödslagen (1973:349).

2 5 Beslut om att anta förslag om ackord fattas av skattemyndigheten i det län där gäldenärens hemortskommun är belägen. Om gäldenären saknar hemortskorrunun i landet fattas beslutet av Skattemyndigheten i Stockholms län.

3 5 Förslag om ackord får antas om det kan anses fördelaktigt för det allmänna.

Ackordsförslag som inte framställts i konkurs eller enligt ackordslagen (1970:847) får antas endast om övriga borgenärer som ackordet angår godkänner det.

4 5 I ett ärende om ackord skall kronofogdemyndigheten beredas tillfälle att yttra sig, om det inte kan anses obehövligt.

5 5 Beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 då förordningen (1965:852) om ackord och avskrivning rörande vissa skatter skall upphöra att gälla. Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om förslag om ackord som fram- ställts före ikraftträdandet.

• Sida 7
•  Original

3. Förslag till Lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken dels att 4 kap. 36 & skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 kap. 36 5 skall utgå, dels att 1 kap. 6 5, 2 kap. 3, 5 och 30 55, 4 kap. 8, 10 och 27 55, 15 kap. 7 5 samt 16 kap. 1 och 10 55 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

] kap.

6 & Utsökningsmål handläggs som enskilt mål eller allmänt mål.

Allmänt mål är mål om utta- gande av böter, vite, skatt, tull, avgift och liknande medel som tillkommer staten och som får ut— sökas utan föregående dom samt, enligt vad regeringen närmare före- skriver, annan liknande fordran som tillkommer staten eller kom- mun. I annan lag kan föreskrivas att även mål om uttagande av annan fordran är allmänt mål.

Allmänt mål är mål om utta- gande av böter, vite, skatt, tull, avgift och andra medel som staten har rätt till och som får utsökas utan föregående dom samt, enligt vad regeringen närmare föreskri- ver, annan liknande fordran som staten eller en kommun har rätt till. I annan lag kan föreskrivas att även mål om uttagande av någon annan fordran är allmänt mål.

Annat mål än som avses i andra stycket är enskilt mål.

2kap. 35

Om behörig kronofogdemyndig— het finns bestämmelser i 4 kap. 8 5, 15 kap. 7 & samt 16 kap. 1 och 10 55.

Ansökan skall göras hos den kronofogdemyndighet som är behö- rig enligt bestämmelserna i 4 kap. 8 &, 15 kap. 7 5 eller 16 kap. 1 eller 10 &.

Vid tillämpning av denna balk skall med svarandens hemvist förstås den ort där han är bosatt samt, beträffande dödsbo, den ort där den döde senast var bosatt och, beträffande annan juridisk person, den ort som

enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar domstols behörighet i tvistemål i allmänhet.

555

Är en ansökan i de hänseenden som avses i 1 eller 2 5 eller annars så bristfällig att den ej kan läggas till grund för prövning i sak och efterkommer sökanden ej föreläg- gande att avhjälpa bristen, skall ansökningen avvisas.

Om en ansökan är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och om sökan- den inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen, skall ansökan avvisas.

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30å

Bestämmelsema i 1 och 2 åå, 4å första stycket, 5 å och 10 å andra stycket gäller ej i allmänt mål. I fråga om sökanden i sådant mål gäller ej 6 å och ej heller 29 å i fall då exekutionstiteln upphävs.

Sökanden i allmänt mål företräds av kronofogdemyndigheten. I tvist som avses i 4 kap. 20-23 och 26 åå, 9 kap. 11 å tredje stycket och 13 kap. 7 å andra stycket samt vid utförande av talan i överklagat utsökningsmål företräds dock sökanden i allmänt mål av Riks- skatteverket.

I allmänt mål anses ansökan gjord, när indriWtingshandlingarna har kommit in till kronofogdemyn- digheten eller, om myndigheten är ansluten till systemet för automa- tisk databehandling inom exeku- tionsväsendet, när indrivnings- uppdraget har förts in i systemet och uppgifterna är tillgängliga för kronofogdemyndigheten.

Bestämmelserna i 1 och 2 åå, 3 å första stycket, 4 å första styck- et och 10 å andra stycket gäller inte i allmänt mål. I fråga om sökanden i ett sådant mål gäller inte 6 å och inte heller 29 å i fall då exekutionstiteln upphävs.

Sökanden i allmänt mål företräds av kronofogdemyndigheten. Om fråga uppkommer om avvisning enligt 2 kap. 5 å eller invändning görs mot verkställighet enligt 3 kap. 21 å för dock sökanden själv sin talan. I tvister som avses i 4 kap. 20-23 och 26 åå, 9 kap. 11 å tredje stycket och 13 kap. 7 å andra stycket samt när talan förs i ett överklagat utsökningsmål före- träds sökanden av Riksskatteverket.

I allmänt mål anses ansökan gjord, när indrivningsuppdraget har förts in i exekutionsväsendets system för automatisk databehand- ling och uppgifterna är tillgängliga för kronofogdemyndigheten. När indrivning begärs enligt särskilda bestämmelser hos en kronofogde- myndighet som enligt 4 kap. 8 å är behörig att pröva frågan om utmät-

ning, anses ansökan gjord när

ansökningshandlingarna har kom- mit in till myndigheten.

4 kap. 8 å1

Utmätning söks hos kronofogde- myndigheten i det län där gälde- nären har sitt hemvist.

Utmätning av egendom som ej finns i det län där gäldenären har sitt hemvist får även sökas hos kronofogdemyndigheten i det län där egendomen finns eller, i fråga om fartyg eller luftfartyg, dit det väntas. Utmätning av fartyg får även sökas där fartyget har sin

1 Senaste lydelse 1988z385.

Frågor om utmätning prövas av kronofogdemyndigheten i det län där gäldenären har sitt hemvist.

Frågor om utmätning av egen- dom som inte finns i det län där gäldenären har sitt hemvist får prövas även av kronofogdemyn- digheten i det län där egendomen finns eller, i fråga om ett fartyg eller luftfartyg, dit det väntas. Frågor om utmätning av ett fartyg

• Sida 9
•  Original

Nu varande lydelse

hemort. Utmätning av fordran eller annan rättighet får också sökas där sekundogäldenären eller annan förpliktad finns, även om ford- ringen eller rättigheten skall anses finnas i annat län. Utmätning av lön eller annan förmån som avses i 7 kap. söks, om gäldenären ej har hemvist här i riket, där arbets- givaren eller annan som utger för- månen finns.

Föreslagen lydelse

får prövas även av kronofogdemyn- digheten i det län där fartyget har sin hemort. Frågor om utmätning av en fordran eller en annan rättig- het får prövas också av kronofog- demyndigheten i det län där sekun- dogäldenären eller någon annan förpliktad finns, även om fordran eller rättigheten skall anses finnas i ett annat län. Frågor om utmät- ning av lön eller annan förmån som avses i 7 kap. prövas, om gäldenären inte har hemvist här i landet, av kronofogdemyndigheten i det län där arbetsgivaren eller någon annan som ger ut förmånen finns.

Har utmätning sökts hos kronofogdemyndighet som ej är behörig enligt första eller andra stycket, får myndigheten likväl i brådskande fall vid- taga åtgärd som avses i 6 kap. 12 å innan målet enligt 2 kap. 4 55 första stycket överlämnas till kronofogdemyndighet som är behörig.

lOå

Utmätning skall ske så snart som möjligt efter det att behövliga handlingar har kommit in till kro- nofogdemyndigheten.

Lämnar sökanden anstånd med utmätning och varar anståndet över sex månader från dagen för ansök- ningen, är denna förfallen.

Om sökanden ger anstånd fler än två gånger, är ansökningen också förfallen.

Utmätning i enskilt mål skall ske så snart som möjligt efter det att behövliga handlingar har kommit in till kronofogdemyndigheten.

Om sökanden i enskilt mål med- ger uppskov med utmätningen och om uppskovet varar över sex måna- der från dagen för ansökan, är ansökan förfallen. Om sökanden medger uppskov fler än två gånger, är ansökan också . förfallen.

Bestämmelser om indrivning i allmänt mål finns i lagen (1993:0000) om indrivning av statliga fordringar m.m.

27 52 Har domstol eller kronofogdemyndighet fastställt att förfallen fordran skall utgå med särskild förrnånsrätt i registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fast egendom anses egendomen omedelbart utmätt.

? Senaste lydelse 1991:848.

• Sida 10
•  Original

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

Denna verkan förfaller, om ej försäljning begärs hos kronofogde- myndigheten inom två månader från det att beslutet eller utslaget vann

laga kraft.

Begäran om försäljning görs hos en kronofogdemyndighet som en- ligt 8 å är behörig att ta upp ansö- kan om utmätning. Försäljning av fast egendom skall dock begäras hos kronofogdemyndigheten i det län där egendomen finns. Denna myndighet får överlämna målet till annan kronofogdemyndighet, om det behövs för att samordna verk- ställigheten mot en gäldenär.

Begäran om försäljning görs hos en kronofogdemyndighet som en- ligt 8 å är behörig att pröva frågan om utmätning. Försäljning av fast egendom skall dock begäras hos kronofogdemyndigheten i det län där egendomen finns. Denna myn- dighet får överlämna målet till en annan kronofogdemyndighet, om det behövs för att samordna verk- ställigheten mot en gäldenär.

15 kap. 7 å3

Införsel söks hos kronofogde- myndigheten i det län där gälde- nären har sitt hemvist. Har gälde- nären ej hemvist här i riket, görs

Frågor om införsel prövas av kronofogdemyndigheten i det län där gäldenären har sitt hemvist. Om gäldenären inte har hemvist

ansökningen där arbetsgivaren här i landet, prövas sådana ji'dgor finns. av kronofogdemyndigheten i det län där gäldenärens arbetsgivare finns. 16 kap. 1 å't

lerkställighet av förpliktelse för tidigare ägare eller nyttjanderätts- havare att flytta från fast egendom, bostadslägenhet eller annat utrym- me i byggnad (avhysning) söks hos kronofogdemyndigheten i det län där svaranden har sitt hemvist. Avhysning får även sökas hos kronofogdemyndigheten i det län där verkställigheten skall ske.

3 Senaste lydelse 1988z385. 4 Senaste lydelse 1988:385.

Frågor om verkställighet av en förpliktelse för tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad (avhysning) prövas av kronofogdemyndigheten i det län där svaranden har sitt hemvist eller där verkställigheten skall ske.

• Sida 11
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 ?

lerkställighet i annat fall än som avses i 1 å av förpliktelse som ej avser betalningsskyldighet samt verkställighet av beslut om kvar- stad eller annan säkerhetsåtgärd söks hos kronofogdemyndigheten i det län där svaranden har sitt hem- vist eller egendom som är i fråga finns eller där verkställigheten annars med fördel kan äga rum.

Frågor om verkställighet i andra fall än de som avses i 1 å av för- pliktelser som inte avser betal- ningsskyldighet samt frågor om verkställighet av beslut om kvar- stad eller andra säkerhetsåtgärder prövas av kronofogdemyndigheten i det län där svaranden har sitt hemvist eller egendom som är i fråga finns eller där verkställig- heten annars med fördel kan äga rum.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

5 Senaste lydelse 19882385.

• Sida 12
•  Original

4. Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (l953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953z272)1 dels att 57 a, 60 och 62-67 55 skall upphöra att gälla, dels att 49 ä 1 och 2 mom., 57, 59 samt 97 55 skall ha följande

lydelse,

dels att rubriken närmast före 57 a 5 skall sättas närmast före 59 &, dels att det närmast före 58 & skall införas en ny rubrik som skall lyda

Dröjsmålsavgift.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

495

1 mom. Skattemyndigheten får medge skattskyldig anstånd med att betala skatt, kvarskatteavgift eller ränta,

1. om det kan antas att skatten, ki'arskatteaigtjietz eller räntan kommer att avkortas,

2. om den skattskyldige begärt omprövning av ett taxeringsbeslut eller annat beslut om skatt, kvar- skatteavgift eller ränta eller ett sådant beslut överklagats och utgången i ärendet eller målet är oviss eller

3. om den skattskyldige begärt omprövning av ett taxeringsbeslut eller annat beslut om skatt, kvar— skatteavgift eller ränta eller ett sådant beslut överklagats och betal- ningen av påfört belopp skulle för den skattskyldige medföra betydan- de skadeverkningar eller annars framstå som obillig.

2 mom. Anstånd får medges med högst det belopp som kan antas bli avkortat eller som be- tingas av yrkandet i omprövnings- ärendet eller överklagandet.

1 Lagen omtryckt 199197. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z77l 64 5 19921624 65 & l992:680 66 & l992:624 67 & 1992z624.

1 mom. Skattemyndigheten får medge en skattskyldig anstånd med att betala skatt, kvarskatteavgift eller ränta,

1. om det kan antas att den skattskyldige kommer att få ned- sättning av eller befrielse från det belopp som påförts honom,

2. om den skattskyldige begärt omprövning av ett taxeringsbeslut eller något annat beslut om skatt, kvarskatteavgift eller ränta eller ett sådant beslut överklagats och utgången i ärendet eller målet är oviss, eller

3. om den skattskyldige begärt omprövning av ett taxeringsbeslut eller något annat beslut om skatt, kvarskatteavgift eller ränta eller ett sådant beslut överklagats och betal- ningen av det påförda beloppet skulle medföra betydande skade- verkningar för den skattskyldige eller annars framstå som obillig.

2 mom. Anstånd får medges med högst det belopp som kan antas bli nedsatt eller falla bort enligt 1 mom. 1 eller som betingas av yrkandet i omprövningsärendet eller överklagandet.

• Sida 13
•  Original

Nuvarande lydelse

Kan det i fall som avses i 1 mom. 2 och 3 med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden och omständigheterna i övrigt antas att det belopp som avses med anstån- det inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd medges endast om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet. Anstånd får dock medges utan att säkerhet ställs om anståndsbeloppet är förhållandevis ringa eller det annars finns sär- skilda skäl. Ställd säkerhet får tas i anspråk när anståndstiden gått ut. I övrigt skall bestämmelserna i lagen (1978.'882) om säkerhet för skattefordringar m.m. tillämpas.

Föreslagen lydelse

Om det i fall som avses i 1 mom. 2 och 3 med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden och omständigheterna i övrigt kan antas att det belopp som avses med anståndet inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd medges endast om den skattskyldige ställer säker- het för beloppet. Anstånd får dock medges utan att säkerhet ställs om anståndsbeloppet är förhållandevis ringa eller det annars finns sär- skilda skäl. Ställd säkerhet får tas i anspråk när anståndstiden gått ut. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i lagen (1993:0000) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillämpas.

57 5 Postverket redovisar inbetald skatt och arbetsgivaravgifter som uppbärs enligt lagen (19842668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare till skattemyndigheten.

Skattemyndigheten skall i den ordning som föreskrivs av rege- ringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer anteckna in— betald skatt för varje skattskyldig samt upprätta restlängd.

59 52

Det åligger kronofogdemyndig- heten att verkställa indrivning av skatt. Därvid får verkställighet enligt utsökningsbalken äga rum.

Bestämmelserna om indrivning av skatt skall också tillämpas på indrivning av kvarskatteaigift, dröjsmålsaigifi och ränta enligt denna lag.

2 Senaste lydelse l992:624.

Skatt, dröjsmålsaxgih, kvar- skatteavgi/t eller ränta som inte har betalats in i rätt tid skall lättt- nas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte behö- ver begäras för ett ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:0000) om in— drivning av statliga fordringar m.m. Vid indri vning får verkställig- het enligt utsökningsbalken ske.

• Sida 14
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

975

Föreläggande vid vite och beslut om revision enligt 78 ä 1 mom. får inte överklagas. Inte heller beslut enligt 55 ä 1 mom. första stycket och 55 ä 2 mom. andra stycket eller beslut rörande framställning om försättande i konkurs, ackords- förslag och avskrivning av skatt får överklagas.

Föreläggande vid vite och beslut om revision enligt 78 ä 1 mom. får inte överklagas. Inte heller beslut enligt 55 ä 1 mom. första stycket eller 55 5 2 mom. andra stycket får överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

• Sida 15
•  Original

5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 53 5 lagen (l94l:416) om arvsskatt och

gåvoskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

53 52

I fall där underrätt fastställt skatt, skall rätten till den skatte- myndighet, som enligt 52 5 1 mom. tredje stycket är uppbörds- myndighet, snarast översända till rätten ingiven bouppteckning eller annan handling, som sägs i 51 å andra stycket, eller bouppteckning, som tillhandahållits rätten jämlikt tredje stycket sistnämnda paragraf. Därjämte åligger det rätten att, enligt vad regeringen närmare bestämmer, tillställa skattemyn- digheten de uppgifter, som fordras för uppbörd av skatten. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, när överrätt fastställt skatt till högre belopp än förut beräknats eller skattskyldig vitsor- dat anmärkning som framställts av den enligt 64 5 1 mom. förordnade granskningsmyndigheten.

Inbetalning enligt 52 ä 1 mom. tredje stycket skall ske till post- girokonto hos skattemyndigheten. Inbetalningen sker kostnadsfritt. Skatten skall anses vara erlagd den dag, då inbetalningskort eller för- sändelse innehållande girokort inkommit till postanstalt.

Har skatt icke erlagts inom föreskriven tid, skall skattemyn- digheten, om ej annat följer av vad i 6 & sista stycket stadgas, förord- na om uttagande av felande belopp

I fall där underrätt fastställt skatt, skall rätten till den skatte— myndighet som enligt 52 5 1 mom. tredje stycket är uppbörds- myndighet snarast översända till rätten en ingiven bouppteckning eller någon annan handling som sägs i 51 å andra stycket eller en bouppteckning som tillhandahållits rätten enligt tredje stycket sist- nämnda paragraf. Dessutom är rätten skyldig att, enligt vad rege- ringen närmare bestämmer, lämna skattemyndigheten de uppgifter som behövs för uppbörd av skat- ten. Vad som nu sagts gäller också i tillämpliga delar, när överrätt fastställt skatt till ett högre belopp än som förut beräknats eller när en skattskyldig vitsordat en anmärk- ning som framställts av den enligt 64 5 1 mom. förordnade gransk- ningsmyndigheten.

Inbetalning enligt 52 ä 1 mom. tredje stycket skall ske till post- girokonto hos skattemyndigheten. Inbetalningen sker kostnadsfritt. Skatten skall anses vara betald den dag, då inbetalningskort eller för- sändelse som innehåller girokort kommit till en postanstalt.

Om skatt inte betalas inom före- skriven tid, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt 58 5 2-5 mom. upp- bördslagen (1953:272) om inte annat följer av 6 & sista stycket.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. 2 Senaste lydelse 1992:625.

• Sida 16
•  Original

Nuvarande lydelse

i den ordning, som enligt upp- bördslagen (I953:272) gäller för indrivning av restförd skatt. Därvid tas dröjsmålsavgift ut enligt 58 5 2-5 mom. lagen. Skattemyndig- heten får medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala dröjsmålsavgift, om det finns sär- skilda skäl.

Föreslagen lydelse

Den obetalda skatten och dröjs- målsavgiften skall lämnas för in- drivning. Regeringen får före- skriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Skat- temyndigheten får medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl.

Bestämmelser om indri vning finns i lagen (1993:0000) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

Handling, som enligt första stycket tillställts skattemyndigheten och som ingivaren äger återfå må skattemyndigheten icke utlämna till denne förrän skatt, med vars erläggande anstånd ej medgivits, blivit erlagd. Innan handlingen utlämnas, skall den förses med anteckning om beloppet av inbetald skatt.

Handling som avses i 49 a & överlämnas till den skattskyldige sedan skatt, med vars erläggande anstånd ej medgivits, blivit erlagd. Innan handlingen utlämnas, skall den förses med anteckning om beloppet av inbetald skatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

• Sida 17
•  Original

6. Förslag till Lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att 5 & lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

552

Bifalles ansökan varom i 45 sägs, skall skattemyndigheten med- dela förordnande om avkortning eller, där restitution skall ske, tillställa den skattskyldige honom tillkommande belopp. Därvid tillämpas bestämmelserna i 875 uppbördslagen.

Om en sådan ansökan som avses i 4 & bifalLs, skall skattemyn- digheten besluta om nedsättning av det påförda beloppet eller, där restitution skall ske, tillställa den skattskyldige det belopp som han har rätt till. Därvid tillämpas be-

stämmelserna i 103 ?; uppbördsla- gen (1953:272).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1990: 1431. 2 Senaste lydelse 1990:343.

• Sida 18
•  Original

7. Förslag till Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 17 b 5 lagen (1958:295) om sjömansskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17b52

Belopp som Sjömansskattenämn- den fastställt till betalning eller som avses i 17 aå andra stycket må indrivas i den ordning, som gäller i fråga om skatt enligt uppbördslagen.

Införsel enligt 15 kap. utsök- ningsbalken må äga rutn vid in- drivning av sjömansskatt och dårå belöpande dröjsmålsaigift hos sjömannen och i fall, som avses i 175 1 mom. andra stycket, hos redaren.

Belopp som Sjömansskattenämn- den fastställt till betalning eller som avses i 17 aå andra stycket och som inte har betalats in i rätt tid skall lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att in- drivning inte behöver begäras för ett ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1992:0000) om in- drivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställig- het enligt utsökningsbalken ske.

Överklagande av beslut inverkar inte på skyldigheten att betala skatt eller dröjsmålsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

1 Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777. 2 Senaste lydelse l992:626.

• Sida 19
•  Original

8 Förslag till Lag om ändring i lagen (1968z430) om mervärdeskatt Härigenom föreskrivs att 48 och 49 55 lagen (1968z430) om mervärde- skatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 52

Betalas inte skatt i behörig tid och ordning skall skatten och den ränta och dröjsmålsavgift, som belöper på denna, drivas in.

Bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om indrivning, avkort- ning och avskrivning gäller i tillämpliga delar i fråga om mer- värdeskatt. Irförsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av mervärdeskatt, ränta och dröjsmålsavgift.

Skatt, ränta eller dröjsmålsavgift som inte har betalats in i rätt tid skall lämnas för indrivning. Rege- ringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (I993.'0000) om in- drivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställig- het enligt utsökningsbalken ske.

Begäran om omprövning eller överklagande inverkar inte på skyldigheten att betala skatt, ränta eller dröjsmålsavgift.

49 53

Överstiger ingående avdragsgill skatt enligt deklaration den utgående skatten, återbetalar skattemyndigheten det överskjutande beloppet i den mån kvittning inte skett enligt 17 & nionde stycket.

Överstiger skatt som skattskyldig betalat för viss redovisningsperiod beslutad skatt, återbetalar skattemyndigheten det överskjutande beloppet.

Den som i annat fall får nedsättning i eller befrielse från skatt som avkrävts honom, återfår av skattemyndigheten vad han betalat för

mycket.

Står den skattskyldige i skuld för mervärdeskatt, har han vid åter- betalning enligt första, andra eller tredje stycket rätt att återfå bara vad som överstiger skulden och de räntor och avgifter som belöper på denna. I lagen (1985:l46) om av- räkning vid återbetalning av skatter

1 Lagen omtryckt 1990:576. 2 Senaste lydelse l992:627. 3 Senaste lydelse 19922627.

Om den skattskyldige står i skuld för mervärdeskatt, har han vid återbetalning enligt första, andra eller tredje stycket rätt att återfå bara vad som överstiger skulden och de räntor och avgifter som belöper på denna. Detsamma gäller om den skattskyldige har en skuld

• Sida 20
•  Original

Nu varande lydelse

och avgifter finns också föreskrif— ter som begränsar rätten till åter- betalning.

förvärvsinkomster, Föreslagen lydelse

som avser till betalning förfallen skatt enligt uppbördslagen (1953: 272), skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa arbetsgivar- avgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter eller avgift enligt lagen (1982:423) om allmän löne- avgift. I lagen (1985:l46) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Fordran på överskjutande ingående skatt eller ränta på sådan skatt får ej särskilt överlåtas eller utmätas.

I övrigt gäller uppbördslagens (1953:272) bestämmelser om re- stitution av skatt i tillämpliga delar beträfande återbetalning av mer- värdeskatt.

I övrigt gäller för återbetalning av mervärdeskatt uppbördslagens bestämmelser om restitution av skatt i tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Äldre bestämmelser i 49 5 skall dock gälla till utgången av år 1994.

• Sida 21
•  Original

9 Förslag till Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) Härigenom föreskrivs att 22 och 26 55 kupongskattelagen (1970:624)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 52

Inbetalar Värdepapperscentralen eller aktiebolag ej kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, skall beskattningsmyndigheten förelägga centralen eller bolaget att inom viss tid fullgöra sin betalningsskyl- dighet.

Efterkommes ej föreläggandet, skall beskattningsmyndigheten an- mäla förhållandet till skattemyn— digheten i det län där bolagets styrelse har sitt säte. Skattemyn— digheten förordnar om indrivning av obetalt kupongskattebelopp samt dröjsmålsavgift i den ordning som föreskrives i uppbördslagen (1953: 272) om indrivning av restförd skatt.

Om Värdepapperscentralen eller ett aktiebolag inte betalar in kupongskatt i föreskriven tid, skall beskattningsmyndigheten förelägga centralen eller bolaget att inom viss tid fullgöra sin betalningsskyl- dighet.

Om föreläggandet inte följs, skall beskattningsmyndigheten anmäla förhållandet till skattemyndigheten i det län där bolagets styrelse har sitt säte. Obetalda kupongskatte- belopp samt dröjsmålsaigitier skall av skattemyndigheten lämnas för indrivning. Regeringen får före- skriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp.

Bestämmelser om indri vning finns i lagen (1993:0000) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

Överklagande av beslut inverkar inte på skyldigheten att betala skatt eller dröjsmålsavgi/i'.

26å

Riksskatteverket uppför i särskild längd utdelningsberättigad, som kan antagas vara skattskyldig men för vilken utdelning utbetalats utan att kupongskatt innehållits, samt det skattebelopp som belöper på utdelningen.

Riksskatteverket uppför i särskild längd utdelningsberättigade som kan antas vara skattskyldiga men för vilka utdelning betalats ut utan att kupongskatt hållits inne, samt det skattebelopp som belöper på utdelningen.

] Senaste lydelse av lagens rubrik 19741996. ? Lydclsc enligt prop. 1992/93: 196.

• Sida 22
•  Original

Nuvarande lydelse

Om ej annat följer av 11 &, skall Riksskatteverket delge den som uppförts i längden utdrag ur denna och förelägga honom att inom två månader från den dag då han fick del av utdraget erlägga skatte- beloppet. Vill den som uppförts i längden bestrida skattepåföringen, skall han senast inom samma tid göra erinran hos Riksskatteverket, som meddelar beslut med anled- ning härav. Beslutet skall delges den som framställt erinran och antecknas i längden. Finner verket att kupongskatt skall erläggas, skall den skattskyldige föreläggas att inom viss tid erlägga skatten.

Kupongskatt, som ej erlagts inom den utsatta tiden, indrives i den ordning som föreskrives i uppbördslagen (1953:272) om indrivning av restförd skatt.

Föreslagen lydelse

Om inte något annat följer av 11 5, skall Riksskatteverket delge den som uppförts i längden utdrag ur denna och förelägga honom att inom två månader från den dag då han fick del av utdraget betala skattebeloppet. Om den som upp- förts i längden vill bestrida skatte— påföringen, skall han senast inom samma tid göra en invändning mot påföringen hos Riksskatteverket, som sedan meddelar sitt beslut. Beslutet skall delges den som gjort invändningen och antecknas i längden. Orti verket finner att kupongskatt skall betalas, skall den skattskyldige föreläggas att inom viss tid betala skatten.

Kupongskatt, som inte betalats inom den utsatta tiden, skall av

Riksskatteverket lämnas för in-

drivning. Därvid tillämpas 22å andra—fjärde styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

• Sida 23
•  Original

10. Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift

Härigenom föreskrivs att 13 5 lagen (1976:206) om felparkeringsavgift skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

13 51

Om ej annat följer av denna lag gäller uppbördslagen (1953:272) i tillämpliga delar i fråga om fel- parkeringsaigijt Reglerna om dröjsmålsavgift skall dock inte tillämpas. Regeringen får före- skriva avvikelser från uppbörds- lagen, när det gäller avkortning, avskrivning och det administrativa förfarandet i fråga om felparke- ringsavgift. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av felparkeringsavgift.

Aläggande enligt 6 5 andra stycket får ej utfärdas senare än ett år efter den dag då överträdelsen skedde.

Om inte något annat följer av denna lag gäller uppbördslagen (1953:272) i tillämpliga delar i fråga om felparkeringsavgijter. Reglerna om dröjsmålsavgift skall dock inte tillämpas. Regeringen får föreskriva avvikelser från upp- bördslagen, när det gäller det ad- ministrativa förfarandet i fråga om felparkeringsavgifter.

Åläggande enligt 6 5 andra stycket får inte utfärdas senare än ett år efter den dag då överträdel- sen skedde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

[ Senaste lydelse 1992:633.

• Sida 24
•  Original

11. Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs att 6 5 lagen (1976:339) om saluvagnsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

651

llld i uppbördslagen (1953:272) stadgas om indrivning, avkortning och avskrivning av skatt skall i tillämpliga delar gälla saluvagns- skatt.

Införsel enligt 15 kap. utsök- ningsbalken får äga rum vid in- drivning av saluvagnsskatt och dröjsmålsavgift.

Det som stadgas i 58 och 59 55 uppbördslagen (1953:272) om dröjsmålsavgift och indrivning skall också gälla saluvagnsskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

1 Senaste lydelse l992:634.

• Sida 25
•  Original

12. Förslag till Lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:l89)

Härigenom förskrivs i fråga om bötesverkställighetslagen (1979:189)l dels att 7 och 9-11 55 skall upphöra att gälla, dels att 6 och 15 55 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Förslagen lydelse

65

Skall uppbörd ej ske eller har uppbörd ej lett till full betalning, skall böterna drivas in genom kronofogdernyndighetens försorg. Indrivningen sker på grund av dom, godkänt föreläggande eller saköreslängd.

Om uppbörd inte skall ske eller om uppbörd inte har lett till full betalning, skall böterna lämnas för indrivning. Regeringen får före- skriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp.

Bestämmelser om indri vning finns i lagen (1993.'0000) om indrivning av statliga fordringar m.m.

15 52

Ädömda böter, som inte har kunnat indrivas och som inte har avkortats, skall på talan av åkla- gare förvandlas till fängelse, om det är uppenbart att den bötfällde av tredska har underlåtit att betala böterna eller om förvandling an- nars av särskilda skäl är påkallad från allmän synpunkt.

Böter som inte har kunnat drivas in, skall på talan av åklagare för- vandlas till fängelse, om det är uppenbart att den bötfällde av tredska har underlåtit att betala böterna eller om förvandling an- nars av särskilda skäl är påkallad från allmän synpunkt.

Ar den bötfällde, när förvandling skall ske, skyldig att betala även andra böter än sådana som avses i första stycket, skall också dessa böter förvandlas.

Förvandlingsstraffet skall bestämmas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

] Senaste lydelse av 9 & 1985:148 10 & l990:375 11 % 19901375. 2 Senaste lydelse 19831352.

• Sida 26
•  Original

13. Förslag till Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 1 & skatteregisterlagen (1980:343)1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse l 52

För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister för varje län.

Registren skall användas vid beskattning för

1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska och juridiska personer,

2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet,

3. taxering enligt taxeringslagen (1990z324) samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst,

4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272), lagen (1968z430) om mervärdeskatt, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter samt lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst.

Registren skall dessutom använ- das för avräkning enligt lagen (1985: 146) om avräkning vid åter- betalning av skatter och avgifter.

Det centrala skatteregistret skall också användas för utredningar i kronofogdemyndighetemas exekuti- va verksamhet och för Riksskatte- verkets tillsyn enligt lagen (1974: 174) om identitetsbeteckm'ng för juridiska personer m.fl.

Registren skall dessutom använ- das för avräkning enligt lagen (1985 : 146) om avräkning vid åter- betalning av skatter och avgifter och för gäldenärsutredning enligt lagen (I993.'0000) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utred- ningar i kronofogdemyndighetemas exekutiva verksamhet än som avses i tredje stycket och för Riksskatte— verkets tillsyn enligt lagen (1974: 174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

1Lagen omtryckt 1983:143. 2 Senaste lydelse 1991:1920.

• Sida 27
•  Original

14. Förslag till Lag om ändring lagen (1982: 188) om preskription av

skattefordringar

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1982: 188) om preskription av skattefordringar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

151

Denna lag gäller i fråga om preskription av fordringar som tillkommer det allmänna och som drivs in enligt bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272), tulla- gen (I973:670) eller tullagen (1987: 1065). Den tillämpas dock inte på fordringar enligt studie- stödslagen (1973:349).

Denna lag gäller i fråga om preskription av skatt och andra fordringar som det allmänna har rätt till och som drivs in enligt bestämmelserna i lagen (1993: 0000) om indrivning av statliga fordringar m.m. Den tillämpas dock inte på fordringar enligt vattenlagen (1918:523), vattenla- gen (1983:291 ), rättshjälpslagen (1972.'429), studiestödslagen (1973 : 349) , bötesverkställighets- lagen (I979.'189) eller fordringar för vilka särskilda bestämmelser om preskription gäller:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fordringar som drivs in enligt bestämmelserna i

tullagen (1973:670).

1 Senaste lydelse l987:1195.

• Sida 28
•  Original

15. Förslag till Lag om ändring i arbetstidslagen (l982:673)

Härigenom föreskrivs att 27 5 arbetstidslagen (l982:673) skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 51 Frågor om övertidsavgift prövas av allmän domstol efter ansökan som skall göras av allmän åklagare inom två år från den tidpunkt då överträdelsen begicks. I fråga om sådan ansökan gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott, på vilket inte kan följa svårare straff än böter, och bestämmelserna om kvarstad i brottmål. Sedan fem år har förflutit_från den tidpunkt då överträdelsen begicks, får övertidsavgift ej tas ut. Overtidsavgifter tillfaller staten.

Beslut varigenom någon har påförts övertidsavgift skall genast sändas till länsstyrelsen. Avgiften skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet. Betalas inte avgiften inom denna tid, får aigiften samt dröjsmålsavgift be- räknad enligt 58 5 2-5 mom. upp- bördslagen (1953:272), drivas in i den ordning som enligt den lagen gäller för indrivning av skatt. lndrivningsåtgärder får inte vidtas sedan fem år har förflutit från det att beslutet vann laga kraft.

Ett beslut genom vilket någon har påförts en övertidsavgift skall genast sändas till länsstyrelsen. Avgiften skall betalas till länssty- relsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet. Om avgiften inte betalas inom denna tid, skall dröjsmålsav- gift tas ut enligt 58 & 2-5 mom. uppbördslagen (1953:272). Den 0- betalda övertidsavgijien och dröjs- målsavgift skall lämnas för indriv- ning. Regeringen fär föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993.-000) om indrivning av statliga fordring- ar m.m. lndrivningsåtgärder får inte vidtas sedan fem år har för- flutit från det att beslutet vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

1 Senaste lydelse 1992:637.

• Sida 29
•  Original

16. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 16 & lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 16 51

Betalas inte skatten i rätt tid och ordning skall den drivas in.

Bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om indrivning, avkort- ning och avskrivning gäller i till- lämpliga delar för skatt enligt den- na lag. Beskattningsmyndigheten beslutar dock om avkortning och kronofogdemyndigheten om av- skrivning av skatt. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av skatten.

Om skatten inte betalas i rätt tid skall den lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att in- drivning inte behöver begäras för ett ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:0000) om in- drivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställig- het enligt utsökningsbalken ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

1 Senaste lydelse 199011320.

• Sida 30
•  Original

17. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid

inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs att 35 5 lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 51

Har skatten inte betalats inom föreskriven tid, skall skattebe- loppet och i förekommande fall dröjsmålsavgift på framställning av inskrivningsmyndigheten omedel- bart tas ut genom utmätning.

Om skatten inte har betalats inom föreskriven tid, skall skatte- beloppet och i förekommande fall dröjsmålsavgift på framställning av inskrivningsmyndigheten omedel- bart lämnas för indrivning. Rege- ringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. _

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (I993:0000) om in- drivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställig- het enligt utsökningsbalken ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

!Senaste lydelse 1992:640.

Prop. 1992/931198

• Sida 31
•  Original

18. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare1

dels att nuvarande 27 a 5 skall betecknas 28 a &, dels att rubriken närmast före nuvarande 27 a 5 skall sättas närmast före den nya 28 a &,

dels att 15, 16, 18, 28 och den nya 28 a 55 samt rubriken närmast före den nya 28 a 5 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 28 5 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 52

Den som i egenskap av företrädare för en arbetsgivare, som är juridisk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att betala arbetsgivaravgifter i den tid och ordning som följer av 4, 7 och 12 55 är tillsammans med arbetsgivaren betalningsskyldig för beloppet samt den ränta och dröjsmålsavgift som belöper på detta. Betalningsskyldigheten får jämkas eller efterges om det föreligger särskilda skäl.

Talan om att ålägga betalnings- skyldighet skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan arbetsgivarens betalnings- skyldighet för beloppet har bort- fallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske i den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt upp- bördslagen (1953:272). Därvid får införsel enligt 15 kap. utsöknings- balken äga rum.

Den som har fullgjort sin betal- ningsskyldighet enligt första styck- et får söka beloppet åter av arbets- givaren. Därvid skall bestämmel- serna i 76 å uppbördslagen tilläm- pas.

Talan om att ålägga betalnings- skyldighet skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan arbetsgivarens betalnings— skyldighet för beloppet har fallit bort enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske i den ordning som enligt 28 aå gäller för indrivning av ar— betsgivaravgifier.

Den som har fullgjort sin betal- .

ningsskyldighet enligt första styck- et får söka beloppet åter av arbets- givaren. Därvid skall bestämmel- serna i 76 ä uppbördslagen (1953: 272) tillämpas.

Bestämmelserna i 4 & preskriptionslagen (1981:130) gälleri fråga om regressfordran enligt tredje stycket.

1 Lagen omtryckt 199198. Senaste lydelse av 27 a 5 1992:642. 2 Senaste lydelse 1992:684.

• Sida 32
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 53

Om den, som i en av honom bedriven näringsverksamhct betalar ut ersättning för arbete till någon som har en F-skattesedel, inte i samband därmed har gjort anmälan enligt 40 a 5 uppbördslagen (1953:272) trots att han varit skyldig att göra det, får, i fall då arbetet har utförts av en annan person än F-skattesedelsinnehavaren, betalningsskyldighet åläggas utbetalaren för de arbetsgivaravgifter och den dröjsmålsavgift som F- skattesedelsinnehavaren skall betala på ersättningen till den som har utfört arbetet.

Betalningsskyldighct får inte åläggas enligt första stycket om F- skattesedelsinnehavaren har betalat avgifterna inom föreskriven tid.

Betalningsskyldighct får inte heller åläggas sedan F—skattesedels- innehavarens betalningsskyldighet för avgifterna bortfallit enligt lagen

(1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

Hos den som har blivit ålagd be- Hos den som har blivit ålagd talningsskyldighet enligt första betalningsskyldighet enligt första stycket får indrivning ske i samma stycket får indrivning ske i samma ordning som gäller för restförd ordning som enligt 28 a & gäller skatt enligt uppbördslagen. för arbetsgivaravgifter-.

18 54 Beslut om betalningsskyldighet enligt 16 5 första stycket skall fattas av skattemyndigheten.

Den som har fullgjort betalningsskyldighet i enlighet med ett beslut enligt 16 5 får söka beloppet åter av F-skattesedelsinnehavaren. Den som vill söka beloppet åter skall till kronofogdemyndigheten ge in det kvitto som han fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat avgifterna.

Kronofogdemyndigheten får hos Kronofogdemyndigheten får hos F-skattesedelsinnehavaren driva in F-skattesedelsinnehavaren driva in beloppet i den ordning som gäller beloppet i den ordning som gäller för indrivning av skatt. Införsel får för indrivning av arbetsgivarav- dock inte beviljas. F-skattesedels- gijier. Införsel får dock inte bevil- innehavaren skall betala dröjsmåls- jas. F-skattesedelsinnehavaren skall avgift på beloppet. betala dröjsmålsavgift på beloppet.

Bestämmelsen i 4 & preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om

regressfordran enligt andra stycket.

3 Senaste lydelse 1992:684. 4 Senaste lydelse l992:684.

• Sida 33
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Dröjsmålsavgift

28 95 En avgift (dröjsrrzålsatgiji) skall tas ut på 1. arbetsgivaravgifter som tagits upp i en deklaration men inte betalas inom den tid som anges i 12 5 första stycket, 2. arbetsgivaravgifter som uppskattats med stöd av 10 & tredje stycket

i avsaknad av uppbördsdeklaration,

3. arbetsgivaravgifter i övrigt, ränta och avgiftstillägg som inte betalas inom den tid som bestämts enligt 12 å andra stycket.

Har anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter medgetts enligt 13 &, tas dröjsmålsavgift ut endast på det belopp som inte har betalats senast vid anståndstidens utgång.

Dröjsmålsavgiften tas ut enligt 58 5 2-5 mom. uppbördslagen (1953: 272). När dröjsmålsavgift tas ut enligt första stycket 2 anses arbetsgivar— avgifterna ha förfallit till betalning inom tid som anges i 12 5 första

stycket.

Skattemyndigheten får medge befrielse helt eller delvis från skyldig- heten att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl.

Uppbördslagens bestämmelser

om indrivning, avkortning, avskriv- ning och antagande av ackords- förslag skall också tillämpas i fråga om belopp på vilket denna lag är tillämplig. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalkenfär äga rum.

lndrivning m.m.

(27 a äe)

Arbetsgivaravgifter, ränta och dröjsmålsavgift som inte har beta- lats i rätt tid och ordning får ome- delbart drivas in.

lndrivning

28 a &

Arbetsgivaravgifter, ränta och dröjsmålsavgift som inte har beta- lats i rätt tid skall lämnas för in- drivning. Regeringen får föreskri va att indrivning inte behöver begäras för en fordran som avser ett ringa belopp. Bestämmelser om indriv- ning finns i lagen (1993:0000) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställig— het enligt utsökningsbalken ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

5 Senaste Iydclsc 1992:642. 6 Senaste lydelse 19921642.

3 Riksdagen ]992/93. I sam/. Nr 198

• Sida 34
•  Original

19. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:l46) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs att 2 5 lagen (1985:l46) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

251

Tillkommer ett belopp som avses i l & någon mot vilken det allmän- na har en fordran, som är för indrivning registrerad i utsöknings- registret och drivs in enligt be- stämmelserna i uppbördslagen (1953:272), tullagen (I973:670), bötesverkställighetslagen (1979: 189) eller tullagen (I987.'1065), skall från beloppet, om inte annat följer av vad nedan sägs, avräknas så mycket som kan gå till betalning av fordringen. Med det allmännas fordran avses också förrättnings— kostnader i målet enligt 17 kap. 1 & utsökningsbalken. Endast vad som överstiger det allmännas ford— ran får utbetalas.

Om någon har rätt till ett belopp som avses i l 5 och om det all- männa mot denna person har en fordran, som är registrerad för indrivning i utsökningsregistret och drivs in enligt bestämmelserna i lagen (1993.'000) om indrivning av statliga fordringar m.m. skall från beloppet räknas av så mycket som kan gå till betalning av fordringen, om inte något annat följer av vad som nedan sägs. Med det all- männas fordran avses också för- rättningskostnader i målet enligt 17 kap. 1 & utsökningsbalken. Endast vad som överstiger det allmännas fordran får betalas ut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om fordringar som har registrerats i utsöknings- registret före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1992: 1187.

• Sida 35
•  Original

20. Förslag till Lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)

Härigenom föreskrivs att 1 och 6 55 utsökningsregisterlagen (1986:617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 5

För de ändamål som anges i För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av denna paragraf skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett automatisk databehandling föras ett för hela riket gemensamt utsök- för hela landet gemensamt utsök- ningsregister. ningsregister.

Registret skall användas inom exekutionsväsendet för

1. verkställighet enligt utsökningsbalken,

2. verkställighet eller tillsyn enligt annan författning,

2 a. indrivning enligt lagen (1993.'0000) om indrivning av statliga fordringar m.m. ,

3. avräkning enligt lagen (1985:l46) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

4. planering och tillsyn av verksamhet som avses under 1-3. Registret får användas av myndigheter utanför exekutionsväsendet för

1. ändamål som avses i andra stycket 3,

2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet vid beskattning och tulltaxering,

3. utredningar vid bestämmande och uppbörd av skatter, tullar och socialavgifter.

6 51

Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 55 får utsökningsregistret, i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, innehålla uppgifter om

1. exekutionstitel, skuldens storlek, arbetsgivare eller annan utbetalare av ersättning som avses i 7 kap. 1 5 eller 15 kap. 2 5 utsökningsbalken, medelsslag, dag när skulden fastställdes och när den förföll till betalning, influtna medel, den tidpunkt vid vilken skulden preskriberas samt andra förhållanden av betydelse för betalningsskyldigheten som framgår av exekutionstiteln eller av andra handlingar i målet,

2. de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden,

3. den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs för utbetalning av influtna medel och annan redovisning,

4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,

1 Senaste lydelse 199lz707.

• Sida 36
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. utmätning, exekutiv försäljning, införsel, avräkning och betal- ningssäkring,

6. kvarstad och återtagande av vara,

7. bötesförvandling,

8. betalningsinställelse och likvidation,

9. konkurs, ackord, näringsförbud och förordnande av god man enligt 2 & ackordslagen (1970:847),

10. förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av tillgångar,

10 a. förekomst av och tidpunkt

för gäldenärsutredning enligt 6 5 lagen (1993:0000) om indrivning av statliga fordringar m.m. ,

11. redovisningen av verkställighetsuppdraget, 12. administrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets användning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

• Sida 37
•  Original

21. Förslag till' Lag om ändring i plan— och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 29 5 plan- och bygglagen (1987:10)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 29 &

Betalas inte avgiften inom den tid som anges i 28 5, får utgiften tillsammans med en dröjsmålsav- gift, beräknad enligt 58 5 2-5 mom. uppbördslagen (1953:272), indrivas i den ordning som enligt nämnda lag gäller för indrivning av skatt.

Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i 28 5, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt 58 5 2-5 mom. uppbördslagen (1953: 272). Den obetalda avgiften och dröjsmålsalgiften skall lämnas för indrivning. Regeringen får före- skriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Be- stämmelser om indrivning finns i lagen (1993.'0000) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

Vid fördelning mellan staten och kommunen av medel som har influtit skall medel i första hand avsättas för kommunens fordran.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

* Lagen omtryckt 1992: 1769.

• Sida 38
•  Original

22. Förslag till

Lag om ändring tullagen (1987:1065)

Härigenom föreskrivs att 35 och 36 åå tullagen (1987:1065) skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

355

Tull och annan skatt som har förfallit till betalning skall drivas in i den ordning som gäller för in- drivning av skatt enligt uppbörds- lagen (1953.'2 72). Om säkerhet har ställts eller om varan utgör säker- het, får tullmyndigheten ta ut be- loppet ur säkerheten.

Tull och annan skatt som har förfallit till betalning skall lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte behö- ver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993.-0000) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Om säkerhet har ställts eller om varan utgör säkerhet, får tullmyndigheten ta ut beloppet ur säkerheten.

36 5 Om någon, i egenskap av företrädare för en tullskyldig som är juridisk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att betala in tull eller annan skatt i rätt tid och ordning, är han tillsammans med den tullskyldige betalningsskyldig för tullen och skatten. Betalningsskyldig- heten får helt eller delvis efterges, om det finns särskilda skäl.

Talan om åläggande av betal- ningsskyldighet enligt första styck- et skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan den tullskyldiges betalningsskyldighet för beloppen har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyl- dighet får indrivning ske i samma ordning som gäller för skatt enligt uppbördslagen (1953:272).

Talan om åläggande av betal- ningsskyldighet enligt första styck- et skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan den tullskyldiges betalningsskyldighet för beloppen har fallit bort enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyl- dighet får indrivning ske i samma ordning som gäller för tull och annan skatt enligt 35 5.

Den som fullgjort betalningsskyldighet för tull- och skattebelopp enligt första stycket har rätt att få ut beloppet av den tullskyldige. Bestämmelsen i 4 & preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om

regressfordran enligt tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

• Sida 39
•  Original

23. Förslag till Lag om ändring i fordonsskattelagen (l988:327)

Härigenom föreskrivs att 60 och 66 åå samt rubriken närmast före 66 & fordonsskattelagen (19882327)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

60 52

Om ett beslut om skatt har över- klagats eller skatten annars kan antas komma att avkortas, kan den skattskyldige av beskattningsmyn- digheten få anstånd med betalning av skatten. Bestämmelserna i 49 5 l, 2 och 3 mom. uppbördslagen (1953:272) om anstånd skall då tillämpas.

Om ett beslut om skatt har över- klagats eller skatten annars kan antas komma att sättas ned, kan den skattskyldige av beskattnings- myndigheten få anstånd med betal- ning av skatten. Bestämmelserna i 49 5 1, 2 och 3 mom. uppbörds- lagen (1953:272) om anständ skall då tillämpas.

Ränta skall beräknas på skatt som den skattskyldige fått anstånd med att betala enligt första stycket för den del av anståndsbeloppet som skall betalas senast vid anständstidens utgång. För sådan ränta tillämpas bestämmelserna om ränta i 49 5 4 mom. uppbördslagen och i 5 kap. 14 och 15 åå lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Indrivning, avkänning och av- skrivning av skatt

Indrivning och återbetalning av skatt

66 53

Betalas inte skatten i rätt tid skall den drivas in.

Bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om indrivning, avkort- ning och avskrivning gäller även skatt enligt denna lag. Vid som sägs i 67 5 första stycket uppbörds- lagen om skattemyndighet skall

Om skatten inte betalas i rätt tid skall den lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att in- drivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993: 0000) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbal- ken ske.

Fordonsskatt som skulle ha beta- lats men inte har betalats får sättas ned genom automatisk databehand- ling på grundval av uppgifter i bil- registret. Vid återbetalning av fordonsskatt skall räknas av endast

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1992: 1440. 2 Senaste lydelse 19921644. 3 Senaste lydelse 1992: 1440.

• Sida 40
•  Original

Nuvarande lydelse

därvid i stället gälla beskattnings- myndigheten. Fordonsskatt som skulle ha betalats men inte har erlagts får avkortas genom automa- tisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret. Vid åter- betalning av fordonsskatt skall avräknas endast sådan till betalning förfallen fordonsskatt som inte erlagts, dröjsmålsavgift och skatte- tillägg som belöper på sådan skatt samt sådana avgifter enligt bilre- gisterkungörelsen (1972z599) som uppbärs i samband med uppbörd av fordonsskatt. I fråga om avräk- ningen skall 37, 38, 45 och 84 åå tillämpas.

Införsel enligt 15 kap. utsök- ningsbalken fär äga rum vid in- drivning av skatten.

Föreslagen lydelse

sådan fordonsskatt som är för- fallen till betalning och som inte har betalats samt dröjsmålsavgift och skattetillägg som belöper på sådan skatt och sådana avgifter enligt bilregisterkungörelsen (1972: 599) som uppbärs i samband med uppbörd av fordonsskatt. I fråga om avräkningen skall 37, 38, 45 och 84 åå tillämpas.

Begäran om omprövning eller överklagande inverkar inte på skyl- digheten att betala skatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

• Sida 41
•  Original

24. Förslag till Lag om ändring i utlänningslagen (1989z529)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 8 å utlänningslagen(1989z529) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 8 å1 Frågor om påförande av avgift enligt 7 å prövas av allmän domstol efter ansökan, som skall göras av allmän åklagare inom två år från det att överträdelsen upphörde. I fråga om sådan talan tillämpas be- stämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straff än böter och bestämmelserna om kvarstad i brottmål på motsvarande sätt. När fem år har gått efter det att överträdelsen upphörde, får avgift inte påföras. Avgiften tillfaller staten.

Avgiften skall betalas till länssty- relsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet. Om avgiften inte betalas inom denna tid, får den tillsam— mans med dröjsmålsavgift, som beräknas enligt 58 å 2-5 mom. uppbördslagen (1953:272), drivas in på det sätt som enligt nämnda lag gäller för indrivning av skatt. Indrivningsåtgärder får dock inte vidtas när fem år har gått efter det att beslutet vann laga kraft.

Avgiften skall betalas till länssty- relsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet. Om avgiften inte betalas inom denna tid, skall dröjsmålsav— gift tas ut enligt 58 å 2-5 mom. uppbördslagen (1953:272). Den obetalda avgiften och dröjsmålsav- gift skall lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att in- drivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993: 0000) om indrivning av statliga fordringar m.m. Indrivningsåt— gärder får dock inte vidtas när fem år har gått efter det att beslutet vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

1 Senaste lydelse l992:646.

• Sida 42
•  Original

26. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.

Härigenom föreskrivs att 10 å lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 å Betalas inte skatten i rätt tid och Skatt eller dröjsmålsavgift som ordning skall den drivas in. inte har betalats in i rätt tid skall

lämnas för indrivning. Regeringen fär föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa be- lopp. Bestämmelserna i uppbördslagen Bestämmelser om indrivningfinns

(1953:272) om indrivning gälleri i lagen (1993:000) om indrivning tillämpliga delar för skatt enligt av statliga fordringar m.m. Vid denna lag. indrivning fär verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Överklagande inverkar inte på skyldigheten att betala skatt eller dröjsmålsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

• Sida 44
•  Original

27. Förslag till Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

dels att 22 å skall upphöra att gälla, dels att 21 å skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

21 å1

I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om överflyttning av besluts- behörighet i 2 a å, om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 åå, om indrivning m.m. i 57 a— 59 och 61—64 åå, om avkortning och avskrivning av skatt i 65-67 åå, om central tillsyn m.m. i72 å, om rätt att taga del av preliminär självdeklaration m.m. i 73 å, om arbetsgivares ansvarighet för ar- betstagares skatt, m.m. i 77, 77 a och 78 åå, om straffbestämmelser m.m. i 79-81 och 83 åå, om om- prövning m.m. i 84-94 åå, om be- slut om särskilda debiteringsåtgär- der i 95 å samt om överklagande m.m. i 96-103 åå uppbördslagen (1953:272). Beslut om anstånd som avses i 49 å nämnda lag meddelas av beskattningsmyndigheten enligt denna lag. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skatt- skyldige utan kostnad för denne.

I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om överflyttning av besluts- behörighet i 2 a å, om anstånd med med inbetalning av" skatt i 49 och 51 åå, om dröjsmålsavgift i 58 å, om indrivning i 59 å, om an- svar för skatt som påförts en av- liden ellerett dödsbo i 61 å, om central tillsyn m.m. i 72 å, om rätt att ta del av preliminär självdekla- ration m.m. i 73 å, om arbets- givares ansvarighet för arbets- tagares skatt, m.m. i 77, 77 a och 78 åå, om straffbestämmelser m.m. i 79-81 och 83 åå, om om- prövning m.m. i 84-94 åå, om beslut om särskilda debiterings— åtgärder i 95 å samt om över- klagande m.m. i 96-103 åå upp— bördslagen (1953:272). Beslut om anstånd som avses i 49 å den lagen meddelas av beskattningsmyndig- heten enligt denna lag. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

1 Senaste lydelse l991:l9l8.

• Sida 45
•  Original

28. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l991:59l) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

dels att 24 å skall upphöra att gälla, dels att 23 å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 gl

I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 åå, om upp- börd i 52 å, om indrivning m.m. i 57 a—59 och 61-64 åå, om avkort- ning och avskrivning av skatt i 65- 67 åå, om rätt att taga del av preliminär självdeklaration m.m. i 73 å, om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt m.m. i 77, 77 a och 78 åå, om straffbestäm- melser m.m. i 79, 80, 81 och 83 åå, om omprövning m.m. i 84- 94 åå, om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 å samt om överklagande m.m. i 97, 99 och 103 åå uppbördslagen (1953:272). Vad som där sägs om arbetsgivare skall då gälla den som är redovis- ningsskyldig enligt 14 å denna lag och vad som där sägs om skatte- myndighet skall gälla skattemyn- digheten i Kopparbergs län. Med uppbördsdeklaration avses enligt denna lag redovisning enligt 14 å. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.

I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 åå, om upp— börd i 52 å, om dröjsmålsavgift i 58 å, om indrivning i 59 å, om ansvar för skatt som påförts av— liden eller dödsba i 61 å, om rätt att taga del av preliminär självdek— laration m.m. i 73 å, om arbets— givares ansvarighet för arbets- tagares skatt, m.m. i 77, 77 a och 78 åå, om straffbestämmelser m.m. i 79, 80, 81 och 83 åå, om omprövning m.m. i 84-94 åå, om beslut om särskilda debite- ringsåtgärder i 95 å samt om över- klagande m.m. i 97, 99 och 103 åå uppbördslagen (1953:272). Vad som där sägs om arbetsgivare skall då gälla den som är redovisnings- skyldig enligt 14 å denna lag och vad som där sägs om skattemyn- dighet skall gälla skattemyndighe- ten i Kopparbergs län. Med upp- bördsdeklaration avses enligt denna lag redovisning enligt 14 å. Beslut om anstånd skall skyndsamt med- delas den skattskyldige utan kost- nad för denne.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

1 Lydclsc enligt prop. 1992/93:196.

• Sida 46
•  Original

29. Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter att övergångsbestämmelsema till lagen (1992: 1659) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering såvitt gången vid 1994 års taxering såvitt aVSer 3 kap. 4, 9 och 53 åå och i avser 3 kap. 4, 9 och 53 åå och i övrigt vid 1995 års taxering. övrigt vid 1995 års taxering. Vid

tillämpningen av förutvarande 2 kap. 10 å vid 1994 års taxering gäller att fysisk person får lämna förenklad självdeklaration även om, vid redovisningen av inkomst av tjänst, avdrag för kostnader för fullgörande av tjänsten yrkas för resor till och från arbetsplatsen med allmänna kommunikations- medel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

• Sida 47
•  Original

1. Inledning

Inom regeringskansliet har sedan en tid pågått ett arbete som syftar till att göra systemet för uppbörd av inkomstskatt och socialavgifter enklare och smidigare och samtidigt mer effektivt. Bland de förslag i den rikt— ningen som riksdagen nyligen har haft att ta ställning till kan nämnas förslagen om ett nytt avgiftssystem vid försenade skattebetalningar m.m. (prop. 1991/92:93, bet. 1991/92:SkU19, rskr. 1991/92z269, SFS 1992: 624 m.fl.) och om F—skattebevis m.m. (prop. 1991/92: 112, bet. 1991/92: SkU29, rskr. 1991/92:292, SFS 1992:680 m.fl.).

Jag kommer nu att ta upp vissa frågor om indrivningsförfarandet. Det var mot bakgrund av en snabb ökning av det restförda skatte- och avgiftsbeloppet, men också av brister i författningsregleringen, som en särskild utredare tillkallades i början av 1980-talet med uppdrag att göra en översyn av indrivningslagstiftningen. Utredningen (B 1981:02) antog namnet Skatteindrivningsutredningen (SIU).

SIU har avgett sex betänkanden. Fyra av dessa har lett till lagstiftning, nämligen betänkandena Restavgift på skatt m.m. (Ds B 1981:12), Utsök- ningsregisterlag (Ds Fi 1983:4), Indrivningsuppdrag till och från utlandet (Ds Fi 1984: 14) och Tänk ekonomiskt - betala skatten i tid (SOU 1988: 60). Det sistnämnda betänkandet innehöll förslag till ett nytt avgifts- system vid försenade skattebetalningar. Det nya avgiftssystem som trädde i kraft den 1 januari 1993 skiljer sig dock på många punkter från vad SIU föreslagit.

Förslagen i SIU:s återstående betänkanden, Indrivning av skatt m.m. (Ds Fi 1984:4) och lndrivningslag m.m. (SOU 1987:10) har nära sam- band med varandra. I det förra behandlas i huvudsak frågor om admini- strativa rutiner i de allmänna målen och i det senare frågor om statens borgenärsfunktion vid indrivning. SIU:s överväganden i dessa två be- tänkanden utmynnar bl.a. i förslag till en särskild indrivningslag kompletterad med en indrivningsförordning. I sak innebär förslagen främst en enklare och mera enhetlig kontorsmässig hantering av de allmänna målen samt förtydligande och en viss utvidgning av krono-

• Sida 48
•  Original

fogdemyndighetens borgenärsuppgifter. En tydlig gräns dras genom förslagen mellan uppbörd och indrivning, samtidigt som bestämmelser föreslås som skall garantera att en effektiv samverkan sker mellan skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten.

Betänkandena har remissbehandlats. Sammanställningar av remissvaren har upprättats inom Finansdepartementet och finns tillgängliga i resp. lagstiftningsärende (dnr 969/84 samt 889 och 1128/87). '

Vissa frågor som behandlats i betänkandena har fått en lösning i samband med att en ny organisation för exekutionsväsendet genomfördes den 1 juli 1988. Den dåvarande länsskattemyndighetens tillsynsroll vad gäller indrivningen upphörde. Samtidigt fick Riksskatteverket (RSV) genom den nya instruktionen för exekutionsväsendet utökade befogen- heter att leda och styra verksamheten. Även behörigheten att företräda staten vid domstol reglerades 1 instruktionen.

Nu avser jag att ta upp de förslag som läggs fram i betänkandet om en indrivningslag m.m. till behandling. En sammanfattning av förslagen bör fogas som bilaga ] till protokollet i detta ärende. En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet bör fogas som bilaga 2 till protokollet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 11 februari 1993 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som utarbetats inom Finansdepartementet mot den bak- grund som jag nu har redogjort för. De granskade förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Lagrådet har yttrat sig över förslagen. Yttrandet bör fogas till proto- kollet som bilaga 4. Jag återkommer till yttrandet i författningskommen- tarema till de lagrum vilkas utformning Lagrådet lämnat synpunkter på. Jag godtar, som kommer att framgå, Lagrådets förslag till ändringar. Lagrådets granskning har också lett till vissa redaktionella ändringar i lagtexten.

Utöver de lagförslag som remitterades till Lagrådet tar jag här också upp ett förslag till lag om ändring i lagen (l990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Förslaget rör vissa justeringar i deklarationsför- farandet vid 1994 års taxering.

2. Bakgrund

2.1. Nuvarande ordning

Skatter, avgifter och liknande offentligrättsliga fordringar som tillkommer staten fastställs och betalas enligt noga reglerade förfaranden. När det gäller skatter, som utgör den beloppsmässigt helt övervägande delen av de statliga fordringarna, kan förfarandet delas in i taxering, debitering, uppbörd och indrivning. De olika åtgärderna följer på varandra som länk- arna i en kedja. Taxeringen, som främst berör vissa vanligt förekom- mande skatteslag, är ett förfarande varigenom skattemyndigheten be-

• Sida 49
•  Original

stämmer underlaget för att ta ut skatt. Debiteringen innebär att skatte- anspråket fastställs och påförs den betalningsskyldige. Med uppbörd av- ses att skattemyndigheten, efter debiteringen eller samtidigt med denna, tar emot betalning som sker inom ramen för de ordinarie betalnings- rutinema. Om betalning inte sker under uppbördsskedet överlämnas ford- ringen till kronofogdemyndigheten för indrivning. Överlämnandet föregås inte av domstolsprövning eller något liknande förfarande eftersom ford- ringen får utsökas utan föregående dom.

Kronofogdemyndighetens huvudsakliga arbetsuppgift är verkställighet enligt utsökningsbalken (UB) och andra författningar (3 kap. 1 å för- ordningen [1988z784] med instruktion för exekutionsväsendet). Mål om verkställighet enligt UB kan vara av två slag - allmänna mål eller enskilda mål. Allmänna mål är mål om uttagande av böter, vite, skatt, tull, avgift och liknande medel som tillkommmer staten och som får utsökas utan föregående dom samt, enligt vad regeringen närmare före- skriver, annan liknande fordran som tillkommer staten eller kommun. I annan lag kan föreskrivas att även mål om uttagande av annan fordran är allmänt mål. Andra utsökningsmål än som nu har sagts är enskilda mål (1 kap. 6 å UB).

Till största delen är de enskilda målen sådana som rör verkställighet av olika slag av privaträttsliga fordringar, men de kan även gälla t.ex. avhysning, verkställighet av kvarstadsbeslut eller återställande av be- sittning till viss egendom.

Vid sidan av utsökningsmål handlägger kronofogdemyndigheten även vissa andra mål om verkställighet, främst sådana som gäller återtagning av varor som köpts på avbetalning. Kronofogdemyndigheten handlägger också mål enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och hand- räckning (summarisk process). Vidare är 21 av landets 24 kronofogde- myndigheter tillsynsmyndighet i konkurs (TSM).

Den främsta skillnaden i kronofogdemyndighetens handläggning mellan allmänna och enskilda mål är att kronofogdemyndigheten i den förra typen av mål, utöver sin funktion som exekutiv (verkställande) myndig- het, också har till uppgift att i viktiga avseenden ta till vara statens intresse som borgenär (borgenärsfunktionen). Detta avspeglar sig bl.a. i de administrativa rutinerna i de allmänna målen, som skiljer sig avsevärt från vad som gäller i enskilda mål.

De allmänna utsökningsmålen kan sägas vara indelade i två grupper. Hos kronofogdemyndigheten skiljer man nämligen på månadsräknings— medel och handräckningsmedel. Skillnaderna mellan målen visar sig i första hand om en fordran inte kan drivas in i ett tidigt skede. Mål som hör till gruppen månadsräkningsmedel ligger därefter kvar hos kronofog- demyndigheten för bevakning till dess fordringen preskriberas, medan mål som hör till gruppen handräckningsmedel återredovisas till den uppdragsgivande myndigheten. Det betyder att handräckningsmedel i detta avseende hanteras på samma sätt som enskilda utsökningsmål. Det ankommer i dessa mål på den uppdragsgivande myndigheten att ta ställ- ning till om nya indrivningsåtgärder skall prövas vid ett senare tillfälle.

• Sida 50
•  Original

Uppdelningen av fordringarna i dessa grupper är inte författningsreg- lerad. När nya medelsslag tillkommer bestämmer RSV vilkendera av grupperna dessa skall hänföras till. Till gruppen månadsräkningsmedel hör det stora flertalet av alla direkta och indirekta skatter samt arbetsgivaravgifter och böter. Som handräckningsmedel handläggs tull, studiemedelsavgifter och vissa andra statliga fordringar. Till denna grupp hänförs också vissa fordringar som inte tillkommer staten, exempelvis utländska skatter som får drivas in här på grund av handräckningsavtal och vissa regressfordringar.

För kronofogdemyndighetens handläggning av utsökningsmål finns i dag ett förhållandevis väl utbyggt datorstöd. Det gäller framför allt de allmänna målen, där det datorbaserade redovisningssystemet för exeku- tionsväsendet (REX) varit i drift i hela landet sedan 1984. Därefter har emellertid datorstödet byggts ut avsevärt även vad gäller de enskilda målen. Det personregister som förs med hjälp av REX, utsökningsre- gistret, regleras i utsökningsregisterlagen (1986:617) och utsöknings- registerförordningen (1986:678). 1 registret förekommer uppgifter om alla gäldenärer och mål som finns hos kronofogdemyndigheten. I allmänna mål överlämnas så gott som alla indrivningsuppdrag till kronofogde- myndigheten på ADB-medium. Det förfarandet regleras i förordningen (1983:167) om användning av automatisk databehandling inom exeku- tionsväsendet. Kronofogdemyndigheten har för utredningsändamål i stor utsträckning åtkomst via terminal till uppgifter i de register som skattemyndigheten för med stöd av skatteregisterlagen (1980:343) kompletterad med skatteregisterförordningen (1980:556). De har också terminalåtkomst till vissa andra register.

2.2. Reformbehov

1877 års utsökningslag, som gällde fram till UB:s ikraftträdande den 1 januari 1982, var direkt tillämplig endast i enskilda mål. UB och ut- sökningsförordningen (1981:981) gäller visserligen i såväl allmänna som enskilda mål, men åtskilliga av bestämmelserna är undantagna från till- lämpning i de allmänna målen. De ersätts endast delvis av bestämmelser som finns i andra författningar, främst uppbördslagen (1953:272), UBL, och uppbördsförordningen (1967:626), UBF. Förfarandet i de allmänna målen är till följd härav delvis oreglerat.

I särskilt hög grad gäller att författningsregleringen är ofullständig i fråga om de arbetsuppgifter vid indrivningen som ligger utanför utsök- ningsrättens område, dvs. borgenärsfunktionen. Vissa viktiga uppgifter är helt oreglerade. På detta område är regleringen också splittrad på ett sätt som försvårar tillämpningen. Gränsen mellan den uppdragsgivande myndighetens och kronofogdemyndighetens ansvarsområden är oklar. Vad gäller de administrativa rutinerna skiljer sig olika medelsslag åt på ett sätt som onödigtvis tynger hanteringen hos kronofogdemyndigheten. Lagstiftningen är vidare i viktiga avseenden föråldrad. Såvitt gäller de administrativa rutinerna i de allmänna målen återspeglas t.ex. de förändringar som har skett genom införandet av datorstöd vid kronofog- demyndigheten bara i begränsad utsträckning i lagstiftningen.

• Sida 51
•  Original

5. En huvudgrupp av allmänna mål

Mitt förslag: Inom måltypen allmänna mål skall mål om fordringar som tillkommer staten och inte grundas på studiestödslagen bilda en huvudgrupp. För mål som hör till denna grupp skall gälla enhetliga rutiner för bevakning och redovisning m.m.

Bestämmelserna om kronofogdemyndighetens borgenärsuppgifter skall tillämpas fullt ut endast i mål som hör till huvudgruppen. Regeringen skall kunna föreskriva att bestämmelserna skall tillämpas även på andra fordringar i allmänt mål.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Bara ett mindre antal remissinstanser har uttalat sig särskilt om den föreslagna utökningen av gruppen månadsräknings— medel och med denna sammanhängande förändringar vad gäller bevak- ning och redovisning. Meningarna är delade. Flertalet av de remiss-

• Sida 58
•  Original

instanser som direkt berörs av förslagen, såsom GeneraltulLrtyrelsen, Centrala studiestödsnämnden, Kammarkollegiet och Lantmäteriverket är dock positiva till dessa, medan Lantbruksstyrelsen inte såg några fördelar med förslaget när det gäller indrivning av fordringar enligt lantbruks- nämndstaxan.

Skälen för mitt förslag: Med indrivning avses som redan nämnts kro- nofogdemyndighetens åtgärder för att utverka betalning av obetalda skatter, avgifter och liknande medel. Indrivningsmålen är således de mål som vid verkställighet handläggs som allmänna utsökningsmål. De ut- märks av att det är kronofogdemyndigheten som företräder sökanden, vilken oftast är staten, och därmed utövar de funktioner som tillkommer borgenären. Mitt förslag innebär inte någon ändring vad gäller de typer av fordringar som kan bli föremål för indrivning. Gruppen av allmänna utsökningsmål ändras således inte.

Enligt nuvarande ordning förekommer emellertid vissa skillnader i handläggningsrutiner mellan olika typer av allmänna mål. Skillnaderna beror på målens uppdelning i månadsräkningsmedel och handräcknings- medel. Som jag redan nämnt bevakar kronofogdemyndigheten månadsräk- ningsmedel till dess de preskriberas, medan handräckningsmedel åter- redovisas om kronofogdemyndigheten inte kunnat utverka full betalning för fordringen. Det innebär att den uppdragsgivande myndigheten själv får bevaka fordringen och exempelvis besluta om förnyad indrivning eller andra åtgärder. SIU har föreslagit att rutinerna för gruppen månadsräk- ningsmedel utvidgas till att omfatta i princip alla fordringar som tillkommer staten och som handläggs som allmänna utsökningsmål. En sådan ordning innebär en enhetlig behandling av statens offentligrättsliga fordringar, medan fordringar som handläggs som allmänt mål men som inte tillkommer staten även fortsättningsvis skall handläggas enligt vad som nu gäller för handräckningsmedel. Det betyder att uppdragsgivaren får bevaka dessa fordringar sedan de återredovisats av kronofogde— myndigheten. Dock förordar SIU att studiemedelsavgifter också framgent skall handläggas på det sätt som nu sker, eftersom studiestödslagen innehåller särskilda regler om bevakning av dessa avgifter.

I första hand kan frågan om bevakning av offentligrättsliga statliga fordringar, vilka alltså är de fordringar som berörs av SIU:s förslag, sägas vara en fråga för regeringen och reglering på förordningsnivå. Ett genomförande av SIU:s förslag innebär bl.a. att det blir aktuellt att ändra regleringen i avskrivningskungörelsen (1965 :921). Frågan hänger emel- lertid också samman med myndigheternas bevakning av privaträttsliga fordringar. vilken fråga för närvarande är föremål för beredning inom Finansdepartementet. Mot bakgrund av vad jag nu har sagt, och då det kan finnas skäl att ta ett samlat grepp när det gäller bevakning av alla typer av fordringar som det allmänna kan ha, avser jag att senare åter- komma till regeringen med förslag till den förordningsreglering som kan behövas beträffande fordringsbevakningen hos myndigheterna.

Frågan om kronofogdemyndighetens rutiner för handläggning av offent- ligrättsliga statliga fordringar aktualiseras emellertid redan av det förslag till lagstiftning som jag nu lämnar. Det beror på att den lag om indriv-

• Sida 59
•  Original

ning av statliga fordringar m.m. som jag nu föreslår innehåller bestäm- melser om indrivningsåtgärder som hanteras på skilda sätt beroende på om målet handläggs som månadsräkningsmedel eller handräckningsmedel. I lagförslaget gör jag åtskillnad på allmänna mål med fordringar som tillkommer staten och andra allmänna mål. Jag följer därvid SIU:s förslag och låter kronofogdemyndigheten förfoga över samtliga indrivningsåt- gärder som lagen erbjuder, bortsett från ackord, när det gäller samtliga allmänna utsökningsmål med fordringar som tillkommer staten, med un- dantag för avgifter enligt studiestödslagen (1973:349). Det innebär att vissa myndigheters bevakning av fordringar övertas av kronofogdemyn- digheten sedan indrivning begärts. Som jag nyss nämnde gäller det bland annat tullar och vissa avgifter. Gruppen av mål som handläggs enligt de nuvarande rutinerna för månadsräkningsmedel utvidgas således.

8. Uppskov och säkerhet

Mitt förslag: Uppskovsinstitutet lagregleras. Kronofogdemyn- digheten får medge uppskov, 1. om det kan antas vara till fördel för det allmänna,

2. om det är påkallat med hänsyn till gäldenärens personliga förhållanden eller

3. i avvaktan på att fråga om anstånd med betalningen prövas. Uppskov får förenas med villkor att gäldenären betalar enligt en

avbetalningsplan.

Uppskov får inte beviljas för längre tid än vad som behövs för att gäldenären skall kunna betala sin skuld. Uppskov som inte förenas med avbetalning får bara om det finns synnerliga skäl beviljas för längre tid än ett år.

Liksom tidigare får kronofogdemyndigheten ta emot säkerhet i samband med att myndigheten beviljar uppskov.

Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med mitt. SIU har dock föreslagit att kronofogdemyndigheten skall kunna bevilja uppskov och ta emot säkerhet i fråga om förfallna fordringar som ännu inte har överlämnats till myndigheten för verkställighet. SIU har inte lämnat förslag till någon lagreglering av uppskovstidens längd.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som uttalat sig ställer sig bakom tanken på en reglering av uppskovsinstitutet och tillstyrker i hu- vudsak utredningens förslag till sådan reglering. RSV avstyrker att kro- nofogdemyndigheten skall få bevilja uppskov i fråga om förfallna ford- ringar som inte har lämnats för indrivning. Några kronofogdemyndig- heter anser att rätten för kronofogdemyndigheten att ta ut ränta vid uppskov bör regleras.

Bakgrunden till mitt förslag: I allmänna mål anses kronofogdemyn- digheten ha rätt att medge gäldenären uppskov. Uppskov är vanligt förekommande. Det kombineras ofta med ett åläggande för gäldenären att betala enligt en avbetalningsplan. Uppskovsinstitutet är dock i det närmaste helt oreglerat. I samband med att uppskov beviljas i ett allmänt mål får kronofogdemyndigheten ta emot säkerhet - pant, borgen eller

• Sida 69
•  Original

företagshypotek - för fordringen. Förfarandet med säkerhet regleras i lagen (1978:882) om säkerhet för skattefordringar m.m.

l enskilda utsökningsmål förekommer inte uppskov. I stället kan sök- anden lämna anstånd med utmätning (4 kap. 10 & UB).

Begreppet anstånd förekommer på flera ställen i UB. Vid exekutiv för- säljning av utmätt egendom får kronofogdemyndigheten bevilja anstånd med försäljningen på begäran av utmätningssökanden eller gäldenären (8 kap. 3 5 andra stycket UB). Anstånd kan också medges i mål om av- hysning (16 kap. 4 & UB). I dessa fall avgörs frågan av kronofogde- myndigheten i egenskap av exekutiv myndighet. Den nyss nämnda be— stämmelsen om anstånd med exekutiv försäljning gäller inte i allmänt mål. I sådant mål skall försäljning av utmätt egendom ske utan dröjsmål, om inte hinder möter eller anstånd medges av kronofogdemyndigheten (8 kap. 19 & UB).

Anstånd förekommer också som ett skatterättsligt institut i fråga om åtskilliga skatter och avgifter. Sådant anstånd meddelas av skatte- eller avgiftsmyndigheten i enlighet med särskilda bestämmelser. Så innehåller exempelvis 48 och 49 55 UBL detaljerade föreskrifter om bl.a. förut- sättningama för anstånd. Anstånd enligt UBL kan meddelas bl.a. av sociala skäl eller om den skattskyldige har begärt omprövning av eller överklagat ett taxeringsbeslut. Anstånd kan i vissa fall meddelas även beträffande en fordran som har lämnats för indrivning. Det anses att kronofogdemyndigheten normalt inte bör medge uppskov om det finns förutsättningar för anstånd, utan i stället hänvisa gäldenären till skatte- eller avgiftsmyndigheten.

Det skatterättsliga anståndet har likheter med uppskovet. Exempelvis kan även anstånd förenas med säkerhet. Samtidigt föreligger vissa be- tydelsefulla skillnader mellan de båda instituten. Om anstånd har med— delats får fordringen inte drivas in under den tid som anståndet avser. Högsta domstolen har också i ett avgörande slagit fast att anstånd medför att tidigare utmätning upphävs (NJA 1989 s. 137). Däremot anses upp- skov inte hindra att kronofogdemyndigheten vidtar verkställighetsåt- gärder om det finns skäl till det. En praktisk skillnad mellan de båda instituten är att uppskov i regel avser gäldenärens samtliga skulder medan anstånd beviljas beträffande ett särskilt skatte- eller avgiftsbelopp.

Skälen för mitt förslag: Uppskovsfrågor aktualiseras i många allmän- na mål under indrivningen. Möjligheten att få uppskov med en skatte— eller avgiftsbetalning är i regel av stor betydelse för den enskilde. Ett uppskov kan även få andra återverkningar. Exempelvis kan fordringens preskriptionstid förlängas i vissa fall. Som SIU påpekat måste man ställa krav på att gäldenärema behandlas lika när olika uppskovsfrågor prövas. Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att Uppskovsinstitutet lag- regleras. Med en sådan reglering kan en stram och enhetlig tillämpning komma till stånd. Liksom hittills bör det ankomma på kronofogdemyn— digheten att besluta om uppskov.

• Sida 70
•  Original

Förutsättningar för uppskov

Utgångspunkten för regleringen av förutsättningar och villkor för upp- skov bör vara att uppskov skall kunna medges om det kan antas vara till fördel för det allmänna. Om en gäldenär erbjuder sig att betala skulden genom avbetalningar har kronofogdemyndigheten således att jämföra detta med vad som kan tänkas flyta in genom exempelvis utmätning. Det kan i vissa fall vara fördelaktigare att genom uppskov bereda gäldenären möjlighet att själv sälja vissa tillgångar än att utmäta dem.

I princip är det alltså det allmännas frskala intresse som skall vara vägledande vid bedömningen av om uppskov skall meddelas, liksom för övrigt vid prövning av varje annan indrivningsåtgärd. Det finns emellertid också vissa andra situationer där uppskov kan vara påkallat. Uppskov bör således kunna medges fysiska personer med hänsyn till de- ras personliga förhållanden. I första hand bör det vara fråga om korta uppskov i dessa fall. I ömmande fall bör dock även längre uppskov kun- na medges. De svårigheter som gör att gäldenären inte kan betala måste emellertid vara av övergående natur. Uppskov bör således inte beviljas om betalningssvårighetema kan förväntas bli bestående.

Ett kortare uppskov kan också vara påkallat i avvaktan på att gälde- nären ansöker om anstånd hos beskattningsmyndigheten och att anstånds- frågan prövas. Sådana ansökningar aktualiseras ofta först genom krono- fogdemyndighetens indrivningsåtgärder.

Ett uppskov bör ses som ett undantag från huvudregeln att betalning skall ske på utsatt tid. Undantaget framstår emellertid som mindre genomgripande om gäldenären betalar av skulden enligt en överens- kommen avbetalningsplan. Ordningen med en avbetalningsplan i samband med uppskov är vanligt förekommande i dagsläget och bör vara ett natur- ligt inslag även i framtiden. Genom den dröjsmålsavgift som nyligen in- förts vid försenade betalningar av skatter m.m. kan staten numera också få fullgod kompensation för den ränteförlust som annars skulle uppstå. Med synsättet att uppskov är ett undantag från huvudregeln om omedel- bar betalning följer också att gäldenären inte har någon obetingad rätt till uppskov. Det är exempelvis självklart att uppskov inte bör beviljas i samband med ansökan om anstånd, om denna enbart har till syfte att fördröja kronofogdemyndighetens verkställighetsåtgärder.

Ibland förekommer det att en skattskyldig begär uppskov med betalning av en fordran som inte har lämnats för indrivning. Begäran görs då van- ligen hos skattemyndigheten och skälet till att fordringen ligger kvar hos myndigheten är oftast att tidpunkten för ordinarie överlämnande för in- drivning ännu inte inträffat. I en sådan situation bör skattemyndigheten omgående överlämna fordringen till kronofogdemyndigheten, som har att pröva uppskovsfrågan, såvida inte den skattskyldiges begäran egentligen gäller anstånd och det även finns förutsättningar för ett sådant.

För prövningen av en fråga om uppskov bör kronofogdemyndigheten ha en samlad bild av gäldenärens ekonomiska situation. En förutsättning för uppskov bör därför vara att kronofogdemyndigheten har gjort en gäl- denärsutredning. Den närmare omfattningen av utredningen får bestäm-

• Sida 71
•  Original

mas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Utrednings— insatserna bör således ställas i förhållande till sådana faktorer som skuldens storlek och den tid uppskovet skall avse.

Som jag påpekat tidigare sammanfaller uppskovsinstitutet delvis med det skatterättsliga anståndet. Det gäller särskilt vid nedsatt betalnings- förmåga (sociala skäl). För att anstånd skall komma i fråga på grund av sociala skäl krävs dock att ansökan görs senast den dag skatten skall be- talas. SIU anför att de båda instituten helst borde vara helt åtskilda i fråga om förutsättningar och villkor m.m. Samtidigt konstaterar SIU att man just när det gäller nedsatt betalningsförmåga måste ha tillgång till uppskovsmöjligheten samtidigt som anståndsmöjligheten knappast heller kan tas bort. För min del ser jag det inte som någon nackdel att instituten delvis sammanfaller. De är framför allt tillämpbara vid olika tidpunkter och fyller delvis olika syften. För gäldenärema är det en fördel om den nuvarande konstruktionen behålls.

Som framgått inledningsvis i avsnittet används begreppet anstånd på olika sätt i näraliggande sammanhang. I en strävan att delvis råda bot på detta föreslår jag att borgenären i enskilt mål fortsättningsvis skall kunna lämna uppskov, inte anstånd, med utmätning. Något annat än en termino- logisk förändring är det i denna del inte fråga om.

Uppskovets längd

Av stor betydelse är frågan om hur länge uppskov skall beviljas och om uppskovstiden på något sätt bör lagregleras. Bestämmelser om tidsramar finns exempelvis när det gäller anstånd (bl.a. 48 ä 1 mom. UBL). SIU har avvisat tanken på tidsramar och även i övrigt avstått från att lämna förslag till en reglering av uppskovstiden. Som skäl för sin inställning har SIU anfört att uppskov kommer i fråga under mycket skiftande förhåll- anden och att det är mindre lämpligt att i författning skilja på de olika fallen och låta dem följa särskilda regler. Enligt SIU skulle därför en reglering behöva bli så allmänt hållen att den skulle komma att sakna praktisk betydelse.

Jag håller delvis med SIU. Jag är också övertygad om att kronofogde- myndigheten kan hantera uppskovsinstitutet på ett bra sätt utan någon detaljreglering av uppskovens längd. Jag vill emellertid peka på att det finns vissa skäl som talar för någon form av lagreglerade uppskovstider. Syftet med en reglering av uppskovsinstitutet är ju att lägga grunden för en stram och enhetlig rättstillämpning. Det ligger då också nära till hands att det införs vissa bestämmelser om den i sammanhanget centrala frågan om uppskovens längd. I annat fall blir den frågan enbart en angelägenhet för de tillämpande myndigheterna.

Självklart skall ett uppskov inte löpa under längre tid än vad som är absolut nödvändigt. Utgångspunkten är att betalning skall ske omgående och att uppskov är ett undantag från den huvudregeln. Även för att mar- kera denna inriktning kan det vara värdefullt med någon sorts föreskrifter om hur länge uppskov får beviljas. Det kan också vara av betydelse för kronofogdemyndigheten att vid kontakter med gäldenärema i frågor som

• Sida 72
•  Original

rör uppskovstider ha stöd i föreskrifter som lagstiftaren ställt upp. Sam- mantaget anser jag således att även uppskovstidema bör bli föremål för lagreglering. Några detaljbestämmelser skall det dock inte vara fråga om utan lämpligen sker regleringen genom att vissa utgångspunkter an- ges.

Som jag nyss var inne på är utgångspunkten att ett uppskov inte skall avse längre tid än vad som behövs för att gäldenären skall kunna betala. Ett uppskov bör i så stor utsträckning som möjligt vara förenat med att gäldenären gör avbetalningar på skulden. Om avbetalning emellertid inte sker bör uppskovstiden inte få överstiga ett år, om det inte finns syn- nerliga skäl för en längre tid. När gäldenären gör sitt bästa för att genom avbetalningar reducera skulden skall uppskov kunna beviljas för längre tid. Särskilt om skulden är stor i förhållande till gäldenärens betalnings- förmåga är det ofta nödvändigt att kunna medge uppskov för betydligt längre tid än ett år.

Ett beslut om uppskov innebär att kronofogdemyndigheten inte avser att vidta åtgärder för att driva in fordringen förrän en viss senare dag. Att uppskov har beviljats bör emellertid inte hindra kronofogdemyndig- heten från att vidta indrivningsåtgärder om det finns skäl till det. Det är exempelvis naturligt att kronofogdemyndigheten kan frångå ett beviljat uppskovsbeslut om gäldenären inte följer överenskommen avbetalnings- plan, om han samlar på sig nya skulder eller om hans betalningsförmåga förbättras avsevärt. Som JO framhållit vid flera tillfällen bör dock inte kronofogdemyndigheten utan särskild anledning frångå ett uppskov (se t.ex. JO:s ämbetsberättelse 1982/83 s. 354). Förutsättningama för att kronofogdemyndigheten skall kunna frångå ett beviljat uppskov bör där- för framgå av lagtexten.

Frågor om uppskov och säkerhet har ett nära samband eftersom säker- het endast kan tas emot i samband med att uppskov beviljas. Lagen (1978:882) om säkerhet för skattefordringar m.m. bör därför upphävas och bestämmelserna i denna i stället tas in i den föreslagna indriv- ningslagen.

Ränta vid uppskov

I olika sammanhang har det diskuterats om kronofogdemyndigheten har rätt att betinga det allmänna ränta i samband med att uppskov beviljas. Som jag nyss antydde har den frågan nyligen lösts genom att ett nytt avgiftssystem vid försenade skattebetalningar m.m. införts (prop. 1991/92:93, bet. 1991/92:SkU19, rskr. 1991/92:269, SFS 1992:624 m.fl.). Dröjsmålsavgift beräknas till dess slutlig betalning sker eller preskription inträder (prop. 1991/92:93 s. 107). Avgiften tas ut även för tid då uppskov beviljats. Därmed blir det inte aktuellt att också ta ut en särskild uppskovsränta.

• Sida 73
•  Original

9. Ackord och annan eftergift

Mitt förslag: Förutsättningama för att anta ackord på skatte- och avgiftsområdet behålls oförändrade. Behörigheten att besluta i fråga om ackordsförslag skall liksom hittills tillkomma skattemyndigheten. Någon utvidgad möjlighet att efterge skatte- eller avgiftsfordringar i annan ordning än genom ackord införs inte.

Utredningens förslag: SIU föreslår att villkoren för ackord ändras nå- got genom att bedömningen vid antagande av ackordsförslag skall ske med utgångspunkt från vad det allmänna kan erhålla genom ett exekutivt förfarande, och inte som nu om det kan antas vara till fördel för det allmänna. SIU förordar också att ackordsfrågorna även fortsättningsvis skall handläggas av skattemyndigheten. Vidare föreslår SIU att det införs en möjlighet till eftergift av skatte— och avgiftsfordringar vid sidan om ackordsinstitutet. Enligt SIU bör skatter och avgifter kunna efterges av sociala skäl, i första hand som ett led i en ekonomisk rehabilitering av gäldenären.

Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Endast RSV, Sveriges ackordcentral och ett par kronofogdemyndigheter har närmare kommente- rat förslaget rörande ändring av förutsättningama för antagande av ackordsförslag. RSV avstyrker förslaget eftersom det enligt verkets mening i icke oväsentlig grad skulle förändra den hittillsvarande tillämp- ningen och bl.a. leda till alltför kortsiktiga bedömningar. Även Sveriges ackordcentral är kritisk till de överväganden som ligger bakom SIU:s förslag i denna del. Uppfattningama är delade i frågan om ackords- ärenden skall prövas av skatte- eller kronofogdemyndigheten. Av myn- digheter utanför skatteförvaltningen och exekutionsväsendet förordar GeneraltulLstyrelsen skattemyndigheten som ansvarig för ackordsfrågor. Även ICO anser att ackord är en uppgift för skattemyndigheten. Sveriges ackordcentral anser att RSV bör vara ackordsmyndighet eftersom ackordsärendena är så få. Inte heller när det gäller det föreslagna efter- giftsinstitutet är remissvaren entydiga. RSV ställer sig av flera skäl avvisande till förslaget och förordar ytterligare utredning. Verket anser bl.a. att behovet av skuldsanering kan tillgodoses inom ramen för ackordsinstitutet. Kammarkollegiet betonar att eftergift måste tillämpas med återhållsamhet. Flertalet kronofogdemyndigheter som yttrat sig tillstyrker förslaget om eftergift. Kronofogdemyndigheten i Göteborgs distrikt anför dock att det föreligger behov av att i ett vidare samman- hang utreda frågor om sanering av en gäldenärs skulder, särskilt beträf- fande enskilda fordringar. Även kronofogdemyndigheten i Kristianstads distrikt är kritisk och anser att förslaget om eftergift inte är motiverat.

• Sida 74
•  Original

Skälen för mitt förslag: Ackord

På skatteområdet finns för närvarande bestämmelser om ackord som nära ansluter till vad som i allmänhet gäller om ackord. Enligt 62 5 UBL får ackordsförslag som rör skatt antas om det kan antas vara till fördel för det allmänna. Ackordsförslag som inte framställs i konkurs eller enligt ackordslagen (1970:847), s.k. underhandsackord, får dock antas endast på villkor att även övriga borgenärer som ackordet angår godkänner detta.

I allmänhet kan betalningsskyldighet för skatt eller avgift inte efterges i annan form än genom ackord. Beträffande mervärdesskatt, punktskatter och några andra skatter kan dock regeringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer medge nedsättning eller befrielse om det föreligger synnerliga skäl. Även arbetsgivaravgifter kan efterges i vissa fall. Eftergift av fordringar som omfattas av avskrivningskungörelsen får i undantagsfall beslutas av den s.k. bevakningsmyndigheten inom viss be— loppsgräns (50 000 kr).

Skattemyndigheten är ackordsmyndighet för alla beloppsmässigt betyd- ande medelsslag på skatteområdet utom tull, där motsvarande funktion utövas av Generaltullstyrelsen. Kronofogdemyndigheten torde regel- mässigt anmodas att yttra sig över ett ackordsförslag som rör skatt eller avgift. Antalet formella ackordsärenden hos skattemyndigheten är litet. Årligen inkommer det erbjudanden om ackord i 200-300 ärenden. I ungefär hälften av fallen kommer ackord till stånd. Samtidigt får dock både skatte- och kronofogdemyndigheten ganska ofta underhandsförfråg- ningar om ackord.

När det gäller förutsättningama för antagande av ackordsförslag har SlU biträtt ett förslag från Företagsobeståndskommittén, framlagt i betänkandet (SOU 1979:91) Företags obestånd - Samordning av statliga åtgärder. Förslaget innebär att en jämförelse skall göras med utfallet vid ett exekutivt förfarande. Samtidigt har SIU konstaterat att bedömningen inte får grundas enbart på en sådan jämförelse. SIU har vidare anfört att utredningen i huvudsak inte åsyftar någon ändrad tillämpning genom om- formuleringen av villkoren för ackord utan ackordsförslag som rör skatte- området bör antas under i princip samma förutsättningar som nu gäller. De remissinstanser som yttrat sig har av olika skäl haft invändningar mot den föreslagna förändringen av villkoren för ackord. Enligt min mening finns det inte skäl att nu ändra förutsättningama för antagande av ackordsförslag på skatte- och avgiftsområdet.

Eftergift

I indrivningsarbetet förekommer det att kronofogdemyndigheten träffar till innebörden eftergiftsliknande uppgörelser med gäldenären om att en del av skatte- och avgiftsskulden skall betalas, medan resten föreslås till avskrivning, s.k. bonnackord. Avsikten är därvid att staten skall definitivt avstå från att driva in resterande fordran. Formellt kvarstår dock betal-

• Sida 75
•  Original

ningsansvaret. Verksamheten med bonnackord har inte något lagstöd. En- ligt SIU beror verksamheten på att kronofogdemyndigheten har behov av en möjlighet att avstå från skatte- och avgiftsfordringar i andra typer av fall än de för vilka ackordsinstitutet i första hand är avsett. Det är också detta som är bakgrunden till den diskussion om ekonomisk rehabilite- ring som under senare år har förts inom exekutionsväsendet. Ekonomisk rehabilitering är ett samlingsbegrepp för åtgärder som syftar till att " göra kroniska gäldenärer till normala skattebetalare".

SIU har anfört att skatte- och avgiftsfordringar behöver kunna efterges inom vidare ramar än för närvarande. Behovet gäller enligt SIU främst fall där ett avstående ingår i en ekonomisk rehabilitering av en gäldenär. Här är det i regel fråga om fysiska personer, ofta sådana som tidigare har drivit näringsverksamhet och därefter tagit eller avser att ta anställ- ning, utan möjlighet att klara sina ofta betydande skuldbördor. Betal- ningsoförmågan kan ha samband med sjukdom eller hög ålder. I ett litet antal sådana fall bedömer SIU att det behövs en eftergiftsmöjlighet som ett incitament för gäldenären att t.ex. ta anställning, börja amortera en del av skulden, undvika framtidarestföringar etc. samt för att lätta på det psykiska trycket av en hopplös skuldsituation.

Mot bakgrund av vad som nu har sagts föreslår SIU att det införs en möjlighet att efterge skatte- och avgiftsfordringar vid sidan av ackordsin- stitutet. Sådana bestämmelser finns redan beträffande ett begränsat antal fordringsslag i avskrivningskungörelsen. Dessa kan enligt SIU:s mening användas som mönster. Eftergift skall enligt SIU kunna medges, helt eller delvis, när det på grund av gäldenärens sjukdom eller därmed jäm— förlig orsak eller av annan anledning är uppenbart obilligt att kräva betalning. Det förutsätts att eftergiftsinstitutet kommer att tillämpas återhållsamt av myndigheterna.

I oktober 1990 avlämnade Insolvensutredningen betänkandet (SOU 1990:74) Skuldsaneringslag som också är av intresse i det här samman- hanget. Betänkandet innehåller förslag till en Skuldsaneringslag som skall göra det möjligt för vissa överskuldsatta personer att under vissa, restrik- tivt utformade förutsättningar genom beslut av tingsrätt få till stånd en lättnad i sin skuldbörda. Förslaget innebär att gäldenären helt eller delvis kan befrias från ansvar för betalning av de skulder som enligt rättens beslut omfattas av skuldsanering. Både privaträttsliga fordringar och statens fordringar på skatter och avgifter kan falla bort eller sättas ned genom skuldsanering. Det är för dagen inte aktuellt att införa en skuld- saneringslag i enlighet med Insolvensutredningens förslag. Resultatet av olika frivilliga lösningar på området bl.a. en tvåårig försöksverksamhet i Konsumentverkets regi avvaktas (jfr prop. 1992/93:100 Bil. 3 s. 33).

Skäl kan anföras för ett eftergiftsinstitut. Samtidigt får naturligtvis inte den allmänna betalningsmoralen försvagas. Det är också angeläget att prövningen av frågor som innebär att betalningsansvar upphör sker under former som garanterar en rättvis och enhetlig tillämpning, inte minst gäldenärer emellan. De behov av vidare ramar för skuldsanering som SIU pekar på bör enligt min mening kunna tillgodoses genom ackords- institutet. Vad som sagts nu gäller också i fråga om den pågående för-

• Sida 76
•  Original

söksverksamheten med frivillig skuldsanering som sker i Konsument- verkets regi. Den fortsatta beredningen av Insolvensutredningens förslag bör avvaktas innan ställning tas till införandet av ett eftergiftsinstitut. Jag är därför inte beredd att nu lägga fram förslag i frågan. Jag förutsätter att de problem med en oenhetlig tillämpning av ackordsfrågorna skatte- myndigheterna emellan som utredningen pekat på kan lösas inom ramen för RSV:s övergripande ansvar för att skattemyndigheterna tillämpar gällande regler enhetligt och likformigt.

Ackordsmyndighet

När det sedan gäller frågan om vilken myndighet som skall besluta om ackord har SIU ingående diskuterat om uppgiften skall ligga hos skatte- myndigheten eller kronofogdemyndigheten. Utredningens genomgång av frågan visar att det finns Skäl för båda alternativen. Ett beslut om ackord gäller betalning av redan fastställd skatt eller avgift och grundas i första hand på en bedömning av den skatt- eller avgiftsskyldiges betalningsför- måga. Bedömningar av det slaget är ett genomgående inslag i kronofog- demyndighetens indrivningsverksamhet,” något som självfallet talar för kronofogdemyndigheten som beslutsmyndighet. Samtidigt gäller att det, utöver skattefordringar som lämnats för indrivning, inte sällan finns såväl fastställda fordringar som inte lämnats för indrivning som latenta sådana, vilka måste vägas in i bedömningen. Vidare ligger det i sakens natur att ackordsfrågan bör prövas av samma myndighet i fråga om alla fordringar mot en viss gäldenär, oberoende av om de överlämnats för in- drivning eller inte. Oavsett vilken myndighet som beslutar måste därför myndigheterna ha kontakt med varandra när en fråga om ackord upp- kommer.

Nyligen avlämnade Insolvensutredningen sitt slutbetänkande (SOU 1992:113) Lag om företagsrekonstruktion med förslag till ett nytt rekon- struktionsförfarande för företag i ekonomisk kris. Där förordar utred- ningen bl.a. att borgenärsfunktionen vid ackord på skatte- och avgifts- området flyttas från skattemyndigheten till kronofogdemyndigheten. Förslaget remissbehandlas för närvarande. Jag anser mot den bakgrunden att det inte finns anledning att nu föreslå någon ändring vad gäller ackordsmyndighet i fråga om skatter och avgifter.

Trots att jag alltså inte är beredd att nu ta ställning till vad som bör gälla i fråga om ackordsmyndighet i ett längre perspektiv anser jag att nuvarande bestämmelser i 62 & UBL och förordningen (1965:852) om

ackord och aVSkrivning rörande vissa skatter bör upphävas och att ackordsfrågorna i stället bör regleras i en särskild lag om ackord rörande statliga fordringar m.m. Skälet till detta är främst önskemålet att helt kunna utmönstra de bestämmelser om indrivning m.m. som i dag finns i UBL.

• Sida 77
•  Original

155. Prop. 1992/93: 198

I paragrafen har det inte ansetts vara nödvändigt att ange att det är fråga om ddömda böter. Andringen i övrigt beror på att begreppet avkortning har utmönstrats ur uppbördslagstiftningen.

17.13. Skatteregisterlagen I &

Förslaget till indrivningslag innehåller bl.a. regler om sådan gäldenärs— utredning som kronofogdemyndigheten skall verkställa för att få under- lag för valet av indrivningsåtgärd (6 5). Av det förslaget följer också att skatteregistren skall få användas vid gäldenärsutredningar. I paragrafens tredje stycke förslås därför den ändringen att ändamålen för skatteregist- ren utvidgas till att omfatta även gäldenärsutredningar. Det kan påpekas att ändringen ger kronofogdemyndigheten rätt att använda skatteregistren för gäldenärsutredning även i allmänt mål där fordringen inte avser sådan skatt eller avgift beträffande vilken uppgift för beskattningsverksamheten inte registreras i skatteregistren.

Ändringen i fjärde stycket är en direkt följd av ändringen i tredje stycket.

17.14. Lagen om preskription av skattefordringar 1 &

De nuvarande hänvisningarna till UBL:s bestämmelser om indrivning har i flertalet andra lagar ersatts av direkta hänvisningar till indrivningslagen. Även UBL hänvisar för övrigt till indrivningslagen. Av det som nu sagts följer att kopplingen till UBL i förevarande paragraf måste ändras. I annat fall kommer flera skatter och avgifter som nu omfattas av preskripå tionsbestämmelserna i lagen att falla utanför dess tillämpningsområde.

De fordringar som tillkommer det allmänna och som nu drivs in enligt UBL kommer samtliga att drivas in enligt indrivningslagen. Indrivnings- lagen kommer emellertid att omfatta vissa slags fordringar som inte drivs in enligt de nuvarande bestämmelserna i UBL. Bl.a. kommer fordringar enligt tullagen (1987: 1065) att drivas in med tillämpning av indriv- ningslagen. Den nuvarande kopplingen i paragrafen till UBL och tullagen har därför ersatts med en koppling till indrivningslagen.

Fordringar som drivs in enligt bötesverkställighetslagen skall även fortsättningsvis ligga utanför preskriptionslagens tillämpningsområde. Detsamma gäller fordringar avseende vissa domstolskostnader m.m. Detta har uppnåtts genom de undantag som föreskrivs i sista meningen. Undantagen har kompletterats så som Lagrådet förordat.

17.15. Arbetstidslagen 27 5

Hänvisningen till UBL: s indrivningsbestämmelser har tagits bort 1 para— grafen och ersatts med en hänvisning till indrivningslagen. Ändringen

• Sida 105
•  Original

innebär inte någon förändring i sak när det gäller indrivning av övertids- Prop. 1992/931198 avgift. Dessutom har stycket kompletterats med en bestämmelse om att regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa

belopp.

17.16. Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter 5 kap. 16 5

Enligt det nuvarande första stycket kan indrivning ske om skatt inte har betalats i behörig tid och ordning. Tolkad efter sin ordalydelse innebär föreskriften att indrivning kan ske om betalningen har gjorts i rätt tid men på ett felaktigt sätt. En sådan ordning har inte ansetts vara lämplig och stycket har, på samma sätt som 48 & första stycket lagen om mer- värdeskatt och 22 5 första stycket kupongskattelagen, ändrats så att indrivning får ske endast om skatt inte betalats i rätt tid.

Som framgår av avsnitt 11 och 12 föreslås avskrivningsinstitutet avskaffat och föreskrifterna om avkortning utmönstrade ur lagstiftningen. De båda begreppen skall därför inte längre finnas kvar i andra stycket.

Ändringarna i övrigt i paragrafen är av samma slag som ändringarna i lagen om arvsskatt och gåvoskatt.

17.17. Lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter 35 &

I första stycket har tagits in en bestämmelse om indrivning och att rege- ringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp.

Även stämpelskatt som fastställs av inskrivningsmyndigheten skall drivas in enligt bestämmelserna i indrivningslagen. En upplysning om det har tagits in i ett nytt andra stycke i paragrafen. I stycket finns också en bestämmelse om att verkställighet enligt UB får ske vid indrivningen. Därmed avses att verkställighet får ske utan föregående dom.

17.18 lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare 15 &

Hänvisningen till UBL i nuvarande andra stycket innebär i första hand att fordringen i fråga handläggs som ett allmänt utsökningsmål. Genom föreskriften i sista meningen kan införsel äga rum. Som framgått tidigare bör hänvisningar till UBL när det gäller indrivning undvikas i framtiden. Samma effekt som nu uppnås genom hänvisningen till UBL fås i förslaget genom att fordran på betalningsskyldighet enligt paragrafen drivs in på samma sätt som arbetsgivaravgifter. Att införsel får ske framgår av 2 & indrivningslagen. Bestämmelsen om införsel har därför slopats i föreva- rande paragraf.

Ändringen i tredje stycket är en direkt följd av ändringen i andra stycket.

• Sida 106
•  Original

165

Ändringen har samma innebörd som ändringen i 15 5. I enlighet med vad som nu gäller får införsel äga rum. Det förhållandet klargörs genom en särskild föreskrift i 2 & indrivningslagen.

185

I paragrafen finns bestämmelser om regressrätt för den som fullgjort betalningsskyldighet enligt 16 5. Nuvarande föreskrift i tredje stycket första meningen innebär bl.a. att regresskravet handläggs som allmänt mål hos kronofogdemyndigheten trots att fordringen inte tillkommer staten utan en enskild. I enlighet med vad som sägs i kommentaren till 15 & innebär ändringen i stycket inte någon förändring i det avseendet. Inte heller i övrigt får ändringen några konsekvenser i sak.

27aå

Nuvarande föreskrift i paragrafen har i förslaget flyttats till den nya 28 a 5. I likhet med vad som gäller i UBL bör bestämmelserna om dröjs- målsavgift, som nu finns i 28 &, komma före bestämmelsen om indriv- ning. Det uppnås genom ändringen.

285

lndrivningslagens tillkomst innebär att allmänna regler om indrivning flyttas från UBL till den nya lagen. Det medför att förevarande lag bör hänvisa till den nya lagen i fråga om indrivning. Så sker också genom förslaget till 28 a 5. Som framgår av avsnitt 11 och 12 skall avskriv- ningsinstitutet avskaffas och föreskrifterna om avkortning utmönstras ur lagstiftningen. De båda begreppen skall därför inte längre finnas kvar i förevarande paragraf. Bestämmelser om ackord, som bl.a. omfattar ar- betsgivaravgifter, återfinns i förslaget till lag om ackord rörande statliga fordringar m.m. och har därför upphävts här. Föreskriften i sista mening- en har förts till 2 & indrivningslagen.

Med ändringsförslaget kommer 28 5 att innehålla föreskrifter som en- dast rör dröjsmålsavgift. Det är därför lämpligt att paragrafen föregås av en särskild rubrik som utvisar det förhållandet.

28:15

Ändringarna är av samma slag som i lagen om arvsskatt och gåvoskatt. Genom ändringarna återfrnns lagens samtliga föreskrifter om indrivning av arbetsgivaravgifter i 28 a &.

17.19. Lagen om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter 2 %

Som framgått kommer så gott som samtliga nuvarande hänvisningar till UBL:s föreskrifter om indrivning i olika skatte- och avgiftsförfattningar

• Sida 107
•  Original

att ändras till att avse den nya indrivningslagen. Även bötesverkställig- hetslagen och tullagen (1987:1065) föreslås innehålla hänvisningar till indrivningslagen. Mot den bakgrunden bör även förevarande paragraf gälla fordringar som drivs in enligt indrivningslagen. För det fall att en lag även i framtiden hänvisar till UBL:s indrivningsbestämmelser faller även fordringar enligt den lagen inom paragrafens tillämpningsområde eftersom UBL i sin tur hänvisar till indrivningslagen. Ändringen innebär att avräkningslagens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta även det allmännas fordringar avseende domstolskostnader m.m.

17.20. Utsökningsregisterlagen

lå

Ändringen i första stycket är av redaktionell natur.

För närvarande får utsökningsregistret användas för verkställighet enligt UB och andra författningar. Av förslaget till indrivningslag följer att registret ocksa Skall få användas för gäldenärsutredning. En sådan gälde- närsutredning behöver inte mynna ut i någon verkställighetsåtgärd utan kan exempelvis leda till indrivningsåtgärd i form av uppskov och avbetal- ningsplan. Genom ändringen i paragrafen klargörs att utsökningsregistret på det här sättet får ett användningsområde som går utanför den renodlade verkställigheten.

65

Med förslaget får uppgift om förekomsten av gäldenärsutredning enligt indrivningslagen registreras i utsökningsregistret. Registreringen skall endast utvisa att en gäldenärsutredning har ägt rum och tidpunkten för utredningen. Uppgifter som ingår i en gäldenärsutredning avses få regist- reras endast om det är tillåtet enligt någon annan bestämmelse i lagen.

17.21. Plan— och bygglagen 10 kap. 29 &

Ändringarna är av samma slag som i lagen om arvsskatt och gåvoskatt.

17.22. Tullagen 35 &

Ändringen är en konsekvens av ändringen i UBL och indrivningslagens tillkomst. Den förändrade lagstiftningstekniken innebär att de medelsslag som inte direkt regleras i UBL måste ha vissa egna bestämmelser om indrivning. Eftersom 60 & UBL inte längre skall vara tillämplig ifråga om bl.a. tull eller annan skatt enligt tullagen behövs det en särskild bestäm- melse med innebörd att beslut om fastställd tull och annan skatt omedel- bart får verkställas när fordran förfallit till betalning. En sådan be- stämmelse har tagits in i första stycket. Därmed kan fordringen på sam-

• Sida 108
•  Original

ma sätt som nu tas ut utan föregående dom (3 kap. 1 5 6 UB). Indriv- ningslagen skall omfatta bl.a. tull och annan skatt enligt tullagen som inte betalas i tid. Det följer i första hand av att fordringarna i fråga, som ju tillkommer staten, enligt 1 kap. 6 & UB handläggs i allmänt mål. Föres— kriften i tredje meningen är en upplysning om det. För närvarande får införsel inte äga rum för fordran enligt tullagen. Den ordningen följer av 60 å andra stycket UBL och den nu aktuella paragrafen. Någon änd- ring av det förhållandet skall inte ske. Detta framgår av att införsel inte medges enligt 2 & indrivningslagen.

365

Ändringen är en direkt följd av bl.a. ändringen i föregående paragraf.

Samma effekt som nu uppnås genom hänvisningen till UBL har upp- nåtts genom att fordran grundad på betalningsskyldighet enligt paragrafen drivs in på samma sätt som tull och annan skatt enligt tullagen. Dessa skatter hanteras ju på samma sätt som skatter enligt UBL när det gäller indrivning. Inte heller när det gäller utkrävande av ställföreträdaransvar enligt första stycket får införsel äga rum.

17.23. Fordonsskattelagen 60 &

Ändringen är föranledd av förslaget att bestämmelser om avkortning skall utmönstras ur lagstiftningen. Avkortning kan för närvarande ske enligt 65 & UBL då någon vunnit nedsättning i eller befrielse från honom påförd debitering. Genom att ordet "avkortas" byts mot "sättas ned" sker ingen saklig förändring av förutsättningama för anstånd. Innebörden av första stycket är alltså fortfarande att anstånd kan beviljas om det finns skäl att anta att betalningsskyldigheten för skatt kan komma att sättas ned helt eller delvis.

665

Av första stycket framgår att skatt som inte betalas i rätt tid skall lämnas för indrivning. Detsamma gäller skattetillägg, förseningsavgift, ränta och dröjsmålsavgift (jfr 2 & fordonsskattelagen). För att undvika att kronofog- demyndigheten belastas med ärenden avseende mycket små belopp har tagits in en bestämmelse om att regeringen får föreskriva att fordringar avseende ringa belopp inte behöver lämnas för indrivning. Bestämmel- serna i UBL om indrivning har slopats och i stället samlats i indriv— ningslagen. En upplysning om att bestämmelser om indrivning fmns i indrivningslagen har därför tagits in i första stycket. 1 stycket finns också en bestämmelse om att verkställighet enligt UB får ske vid indrivningen. Därmed avses att verkställighet får ske utan föregående dom. Ändringen i andra stycket är liksom ändringen i 60 % bl.a. föranledd av att avkortningsinstitutet utmönstras ur uppbördslagstiftningen. Som framgår bl.a. av avsnitt 12 är avkortning en bokföringsåtgärd som vidtas då någon vunnit nedsättning i eller befrielse från honom påförd debitering

• Sida 109
•  Original

av skatt. I sak innebär ordbytet inte någon förändring utan har betal— ningsskyldighet för fordonsskatt satts ned, exempelvis efter omprövning, får det ändrade betalningsansvaret även fortsättningsvis bokföras genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret.

Den nuvarande bestämmelsen i tredje stycket har slopats eftersom det av 2 & indrivningslagen framgår att införsel får ske vid indrivning av fordonsskatt. I stället har införts en bestämmelse om att begäran om omprövning eller överklagande inte inverkar på skyldigheten att betala skatt. Bestämmelsen är en följd av att hänvisningen i andra stycket till UBL:s bestämmelser om indrivning slopats och innebär inte någon saklig förändring.

17.24. Utlänningslagen 10 kap. 8 %

Hänvisningen till UBL:s indrivningsbestämmelser i paragrafen har tagits bort, eftersom dessa bestämmelser slopats och ersatts av indrivnings- lagen. I stället har stycket kompletterats med en bestämmelse om att regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ford- ringar avseende ringa belopp samt en hänvisning till indrivningslagen. De nya bestämmelserna innebär inte någon saklig förändring.

17.25. Lagen om tillstånd för anställning på fartyg 6 &

Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 10 kap. 8 & utlännings- lagen.

17.26. Lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. 10 5

Ändringarna i första Och andra styckena är av samma slag som ändring- arna i 10 kap. 8 & utlänningslagen. I andra stycket har dessutom tagits in en bestämmelse om att verkställighet enligt UB får ske vid indriv- ningen. Därmed avses att verkställighet får ske utan föregående dom.

1 ett nytt tredje stycke har införts en bestämmelse om att överklagande inte inverkar på skyldigheten att betala skatt eller avgift. Bestämmelsen är en följd av att hänvisningen i andra stycket till UBL:s regler om in- drivning slopats och innebär inte någon saklig ändring.

17.27. Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

215

Ändringen är en direkt följd av de tidigare redovisade ändringarna i UBL som bl.a. innebär att 57 a 5 upphävs. En hänvisning till 58 & UBL, som innehåller bestämmelser om dröjsmålsavgift, bör därför inleda den nu

• Sida 110
•  Original

ändrade hänvisningen till vissa bestämmelser i UBL. I 59 5 UBL finns bestämmelser om när indrivning skall ske. Bestämmelserna om ansvar för avlidens och dödsbos skatt i 61 5 UBL ändras inte. Förevarande paragraf skall således även fortsättningsvis hänvisa till 59 och 61 55 UBL. Efter- som 62-67 55 UBL har upphävts skall de utgå ur förevarande paragraf. Dock kommer bestämmelserna i 62 5. om konkursansökan och ackords- förslag, och i 66 5, om avskrivning, att ha sin motsvarighet i den föreslagna indrivningslagen och lagen om ackord rörande statliga ford- ringar m.m. Genom hänvisningen till 59 5 UBL kommer skatt som avses i förevarande lag att drivas in enligt bestämmelserna i indrivningslagen.

225

Paragrafen har ersatts av 2 5 första stycket 11 indrivningslagen.

17.28. Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

235

Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 21 5 lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

245

Paragrafen har ersatts av 2 5 första stycket 12 indrivningslagen.

17.29. Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter

Övergångsbestämmelserna

Förutvarande 2 kap. 10 5 reglerade förutsättningama för fysisk person att lämna förenklad självdeklaration. Bl.a. får förenklad deklaration inte lämnas om, under intäkt av tjänst, avdrag yrkas för kostnader för full- görande av tjänsten. Paragrafen har numera upphört att gälla, men skall fortfarande tillämpas vid 1994 års taxering. Genom ändringar i över- gångsbestämmelserna har den skattskyldige givits möjlighet att lämna förenklad självdeklaration, även om avdrag yrkas för kostnader för resor till och från arbetsplatsen med allmänna kommunikationsmedel. Avdrag för det belopp som överstiger avdragsbegränsningen 4 000 kr får yrkas genom tilläggsuppgift i deklarationen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens lagförslag

(J!-bwh)—

7 8 9 10 11 12 13 14

15 16

17

18

19

20 21

22 23 24 25 26 27 28

29

Lag om indrivning av statliga fordringar m.m. Lag om ackord rörande statliga fordringar m.m. Lag om ändring i utsökningsbalken Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt Lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) Lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift Lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt Lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189) Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription , av skattefordringar Lag om ändring i arbetstidslagen (l982:673) Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare Lag om ändring i lagen (1985:l46) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter Lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617) Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) Lag om ändring i tullagen (1987:1065) Lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327) Lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) Lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg Lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1993

NNIOXWWo—A

15

17 18 19 21 23 24 25 26

27 28

29 30 31 34 35 37 38 39 41 42 43 44

45

46 47

• Sida 175
•  Original

1

OOxIONQIl-Jåb)

0 10 11 12 13 14 15 16 17

Inledning Bakgrund

2.1 2.2

Nuvarande ordning Reformbehov

Allmänna utgångspunkter för en reform

Den författningstekniska lösningen

En huvudgrupp av allmänna mål Förtur i vissa fall vid indrivning Gäldenärsutredning Uppskov och säkerhet Ackord och annan eftergift Statens företrädare vid konkurs Avbrytande av indrivningen

Avkortning

Avräkning vid återbetalning av mervärdesskatt Ekonomiska konsekvenser Förutsättningar för förenklad självdeklaration Upprättade lagförslag Författningskommentarer 17.1 17.2 17.3 17.4 17.5 17.6

17.7 17.8 17.9

17.10 17.11 17.12 17.13 17.14 17.15 17.16

17.17

17.18

17.19

17.20 17.21 17.22 17.23 17.24

Lagen om indrivning av statliga fordringar m.m. Lagen om ackord rörande statliga fordringar m.m.

Utsökningsbalken Uppbördslagen

Lagen om arvsskatt och gåvoskatt Lagen om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst Lagen om sjömansskatt Lagen om mervärdeskatt Kupongskattelagen Lagen om felparkeringsavgift Lagen om saluvagnsskatt BötesverkställighetslagenSkatteregisterlagen Lagen om preskription av skattefordringar Arbetstidslagen Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter Lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter Lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare Lagen om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter UtsökningsregisterlagenPlan- och bygglagen

Tullagen Fordonsskattelagen

Utlänningslagen

47 Prop. 1992/93:198 48 48 50 51 56 57 59 61 68 73 77 78 80 81 82 83 84 85 85 92 93 97 100

100 100 100 101 102 102 102 104 104 104

105

105

105

106 107 107 107 108 109

• Sida 176
•  Original

17.25 Lagen om tillstånd för anställning på fartyg 17.26 Lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. 17.27 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 17.28 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 17.29 Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter 18 Hemställan 19 Beslut

Bilaga ] Sammanfattning av förslagen i betänkandet (SOU 1987:10) Indrivningslag m.m., avgivet av Skatteindrivningsutredningen (B 1981 :02) Bilaga 2 Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över betänkandet (SOU 1987:10) Indrivningslag m.m., avgivet av Skatteindrivningsutredningen (B 1981:02)

Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag Bilaga 4 Lagrådets yttrande

109 Prop. 1992/93: 198

109

109

110

110

110 111

112

124 125 169