1 §  Denna lag äger tillämpning å försäkringsavtal varigenom försäkringsanstalt, som driver försäkringsrörelse här i riket, å svensk medborgare eller å utlänning med hemvist härstädes meddelat

1. livförsäkring (kapitalförsäkring, livränteförsäkring) för dödsfall;
2. invaliditetsförsäkring, som
   1. avser premiebefrielse för livförsäkring för dödsfall eller för livsfall eller
   2. meddelats i samband med livränteförsäkring för livsfall på sådant sätt att invalidförsäkringen upphör, om livränteförsäkringen upphör, eller
   3. meddelas av anstalt, vars rörelse i huvudsak omfattar tjänstepensionsförsäkring.

Å livförsäkring för livsfall i förening med invaliditetsförsäkring är lagen tillämplig efter vad därom stadgas i 19 §.

Lagen avser ej återförsäkring eller försäkring hos ränte- och kapitalförsäkringsanstalt.

Konungen äger i fråga om försäkring hos utländsk anstalt meddela undantag från lagens tillämpning.

2 §  I denna lag förstås med

krigstillstånd krig, vari Sverige befinner sig, eller annat förhållande, som av Konungen med avseende å lagens tillämplighet jämställes med sådant krig,

krigsansvarighet försäkringsgivares ansvarighet för sådant dödsfall eller fall av invaliditet, som inträffar under krigstillstånd eller, där det föranletts av krigshandling under tid då krigstillstånd varit rådande, inom ett år efter krigstillståndets upphörande,

krigspremie sådan tilläggspremie, som betingas av krigsansvarighet,

risksumma, vid sådan kapitalförsäkring å en persons liv, som medför utbetalning av försäkringssumman på en gång vid den försäkrades död, skillnaden mellan försäkringssumman och det tekniska återköpsvärdet samt vid annan försäkring ett med hänsyn till försäkringsformen bestämt motsvarande belopp, samt

tekniskt återköpsvärde försäkrings beräknade värde vid full återköpsrätt oavsett om sådan rätt föreligger eller ej.

Med invaliditetsförsäkrings årsbelopp avses i fråga om invaliditetsränteförsäkring det belopp för år, varmed försäkringsgivaren enligt försäkringsavtalet har att fullgöra sin betalningsskyldighet vid inträffat försäkringsfall, och i fråga om kapitalförsäkring för fall av invaliditet ett motsvarande omräknat belopp.

3 §  Krigsansvarighet åvilar försäkringsgivaren intill, förutom det tekniska återköpsvärdet, ett belopp av risksumman som vid dödsfall utgör fyrahundratusen kronor och vid invaliditet motsvarar ett årsbelopp av tolvtusen kronor /k/ krigsskyddad risksumma) /-k/. Hava å samma person flera livförsäkringar eller flera invaliditetsförsäkringar meddelats av en eller flera försäkringsgivare, skall, där ej Konungen annorlunda förordnar, vad nu sagts gälla den sammanlagda risksumman för dödsfall eller för invaliditet samt tidigare meddelad försäkring åtnjuta krigsskydd framför senare meddelad.

Förbehåll, som strider mot första stycket eller som eljest innebär, att någon med krigstillstånd sammanhängande omständighet skulle för försäkringsgivaren medföra frihet, helt eller delvis, från ansvarighet som i första stycket sägs, må ej av försäkringsgivaren åberopas; dock att Konungen äger medgiva, att sådant förbehåll må åberopas beträffande försäkring, som meddelats efter krigstillståndets inträdande eller inom tre månader dessförinnan.

4 §  Vid dödsfall eller fall av invaliditet för vilket krigsansvarighet åvilar försäkringsgivaren har denne, där ej Konungen annorlunda förordnar, att i fråga om försäkring, beträffande vilken försäkringsgivarens betalningsskyldighet skall fullgöras med belopp för en gång, i vanlig ordning utgiva ett belopp motsvarande det tekniska återköpsvärdet, ökat med hälften av risksumman dock högst med femtiotusen kronor.

Skall betalningsskyldigheten enligt försäkringsavtalet fullgöras med belopp, som förfalla till betalning efter hand i särskilda poster, skall, där ej Konungen annorlunda förordnar, utbetalning ske enligt avtalet, vid invaliditetsränteförsäkring dock ej med högre belopp än tolvtusen kronor för år. I fall som nu sagts må utbetalning ej ske längre än till dess sammanlagda beloppet av de verkställda utbetalningarna uppgår, vid livförsäkring till vad som enligt första stycket skolat utbetalas, därest försäkringsbeloppet utgått på en gång, och vid invaliditetsförsäkring till belopp som Konungen bestämmer.

5 §  Hava å samma person flera livförsäkringar meddelats av en eller flera försäkringsgivare, skall vid utbetalning enligt 4 § vad där stadgas tillämpas å försäkringarnas sammanlagda risksumma. I fråga om flera invaliditetsförsäkringar skall vad i nämnda paragraf sägs äga tillämpning å det mot försäkringsförmånerna svarande sammanlagda årsbeloppet.

Belopp som enligt första stycket vid dödsfall utgives av sammanlagda risksumman fördelas på försäkringarna i förhållande till deras krigsskyddade risksummor. Belopp som vid invaliditet utgives av det sammanlagda årsbeloppet fördelas på försäkringarna i förhållande till försäkringarnas årsbelopp, såvitt krigsansvarighet för dessa åvilar försäkringsgivaren.

6 §  Vad som återstår av försäkrings krigsskyddade risksumma sedan utbetalning skett enligt 4 och 5 §§ må ej utgivas förrän krigspremie fastställts enligt 14 § första stycket eller befunnits icke behöva uttagas. Om så erfordras, må betalningen uppskjutas ytterligare högst ett år. Å ogulden del skall från det avgörande om krigspremien träffats gäldas ränta efter räntefot, som Konungen bestämmer.

7 §  Om de sammanlagda krigsskyddade risksummorna för inträffade försäkringsfall, för vilka krigsansvarighet med avseende å visst krigstillstånd åvilar försäkringsgivaren, överstiga summan av de å tiden för krigstillståndet belöpande riskpremierna för samtliga av försäkringsgivaren meddelade försäkringars krigsskyddade risksummor, må skillnaden (överkostnaden) till hälften eller den mindre del, som Konungen bestämmer, täckas genom uttagande av krigspremie för envar försäkrad, medan återstoden skall täckas genom tillskott från försäkringsgivaren, allt i den mån ej annat föranledes av vad i 8--11 §§ stadgas.

8 §  Krigspremie må icke överstiga en tjugondel av den högsta krigsskyddade risksumma, som under krigstillståndet gällt för den försäkrade.

9 §  Inländsk försäkringsgivare vare ej pliktig att till överkostnadens täckande tillskjuta större belopp än som, utan att tryggheten för gällande försäkringsavtal äventyras eller enskilda försäkringstagares rätt förnärmas, kan tagas i anspråk dels genom anlitande av såväl tillgängligt som för tio år enligt av Konungen meddelade bestämmelser förutberäknat överskott å försäkringsgivarens rörelse dels ock genom anlitande av till framtida förfogande avsatta medel, regleringsfond, säkerhetsfond, utjämningsfond och återbäringsfond. I överskotts- och fondmedlen inräknas endast vad som belöper å försäkring eller försäkringsdel, vars risksumma är krigsskyddad.

Vad här stadgats om inländsk försäkringsgivares tillskottsplikt skall äga motsvarande tillämpning å utländsk försäkringsgivare enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Konungen.

10 §  Om sammanlagda beloppet av de krigspremier, som enligt 8 § må uttagas, ej förslår till täckande av den del av överkostnaden, som enligt 7 § må täckas genom uttagande av dylika premier, skall återstoden täckas genom att, med iakttagande av begränsningarna i 9 §, försäkringsgivarens tillskott höjes. På motsvarande sätt må, om det belopp, varmed försäkringsgivaren är pliktig att bidraga, icke förslår till täckande av på denne belöpande del av överkostnaden, återstoden täckas genom att, med iakttagande av begränsningen i 8 §, krigspremierna höjas.

11 §  Kan hela överkostnaden icke täckas i den ordning, som i 10 § sägs, må bristen utjämnas genom att de belopp, som innehållits enligt 4--6 §§, nedsättas i förhållande till försäkringarnas krigsskyddade risksummor.

12 §  Konungen äger förordna, att vid bestämmande och täckning av överkostnad olika försäkringsbestånd skola särskiljas. Sådant förordnande må ock meddelas med avseende allenast å tillämpning av 11 §.

13 §  Skall enligt 12 § överkostnad bestämmas särskilt för olika försäkringsbestånd, må likväl utjämning av kostnaden för krigsansvarigheten ske mellan bestånden eller några av dem. Utjämning må ock ske mellan försäkringsbestånd hos olika försäkringsgivare, vilka därom träffat avtal.

14 §  Krigspremie fastställes så snart lämpligen kan ske efter det krigstillståndet upphört och senast inomt två år därefter. Krigspremie bestämmes, med tillämpning av det förenklade beräkningssätt Konungen må medgiva, så att det belopp, som för visst försäkringsbestånd skall täckas genom krigspremier, fördelas å försäkringarna inom beståndet i förhållande till den högsta krigsskyddade risksumma, som för varje försäkrad gällt under krigstillståndet.

Om försäkring helt eller delvis upphör av annan orsak än sådant försäkringsfall, för vilket krigsansvarighet åvilar försäkringsgivaren, må utan hinder av vad i första stycket sägs krigspremien fastställas vid försäkringens upphörande och beräknas enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Konungen. Beträffande försäkring, som upphör till viss del, skall fastställandet avse allenast denna del, där ej annorlunda förordnas.

15 §  Krigspremie skall erläggas å tid som Konungen bestämmer; dock att under ett år icke må fordras betalning vilken överstiger, vid kapitalförsäkring för dödsfall å en persons liv en hundradel av försäkringssumma, som omfattas av krigsansvarigheten, och vid annan försäkring ett med hänsyn till försäkringsformen bestämt motsvarande belopp.

I avräkning å blivande krigspremie må, från det krigstillståndet inträtt, provisorisk krigspremie uttagas. Vad i första stycket stadgas om bestämmande av tid för krigspremies erläggande och om den högsta årliga betalning, som må fordras, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om provisorisk krigspremie.

Utan hinder av vad i första stycket stadgas äger försäkringsgivaren vid utbetalning på grund av försäkringen eller vid försäkringens nedsättning av annan anledning än i 16 § första stycket sägs tillgodogöra sig fastställd krigspremie.

16 §  Erlägges icke krigspremiebelopp inom en månad från förfallodagen, må enligt de närmare bestämmelser Konungen meddelar försäkringsgivarens förpliktelser nedsättas under förutsättning,

1. att minst en månad förflutit från det försäkringsgivaren till försäkringstagaren avsänt meddelande om premiens belopp och förfallodag samt om påföljden av underlåten betalning, dock att meddelande, som avsänts tidigare än en månad före förfallodagen, ej må åberopas, samt
2. att försäkringsgivaren till försäkringstagaren avlåtit meddelande, att han på grund av dröjsmålet gör rätten till nedsättning gällande, med underrättelse tillika om villkoren för försäkringstagarens återinträde i sina rättigheter enligt avtalet.

Försäkringsgivarens förpliktelser må anses nedsatta från dagen för det sistnämnda meddelandets avlåtande.

17 §  Oguldet krigspremiebelopp, som försäkringsgivaren icke kan tillgodogöra sig vid utbetalning på grund av försäkringen eller genom försäkringens nedsättning, må ej uttagas.

18 §  Konungen äger utöver vad ovan sägs medgiva avvikelse från vad i 3--17 §§ stadgas beträffande

1. livförsäkring, som meddelats av anstalt, vars rörelse i huvudsak omfattar tjänstepensionsförsäkring;
2. korttidsförsäkring, försäkring med naturlig premie eller försäkring med längre premie under viss tid, vilken vid krigstillståndets inträdande ännu ej gått till ända;
3. grupplivförsäkring, som meddelats enligt särskilda grunder;
4. livförsäkring, beträffande vilken ansvarigheten begränsats på grund av att premiebetalningen avbrutits i förtid (fribrev);
5. annan livförsäkring, vilken vid krigstillståndets inträdande icke varit i kraft fem år; samt
6. invaliditetsförsäkring.

19 §  Har livförsäkring för dödsfall eller för livsfall meddelats i förening med invaliditetsförsäkring, äger Konungen föreskriva, att försäkringarna vid bestämmande av försäkringsgivarens tillskott till täckande av överkostnad samt vid nedsättning enligt 11 eller 16 § skola betraktas såsom en enda försäkring.

Har invaliditetsförsäkringen meddelats av annan försäkringsgivare än den, hos vilken livförsäkringen tagits, må genom avtal mellan försäkringsgivarna, vilket godkännes av försäkringsinspektionen, bestämmas att vad i första stycket är stadgat skall gälla i fråga om försäkringarna.

20 §  Då försäkringsgivare har att lämna tillskott till täckande av överkostnad, skola, där ej Konungen annorlunda förordnar, överskottsmedel tagas i anspråk före fondmedel samt fondmedlen frigöras i den ordning, som gäller för täckande av förlust.

21 §  Konungen äger medgiva, att försäkringsfonden må, utöver vad som följer av stadgandet i 274 § andra stycket lagen om försäkringsrörelse, till belopp motsvarande försäkringsgivarens tillskott eller, innan tillskottet fastställts, vad försäkringsgivaren beräknas skola tillskjuta på grund av krigsansvarigheten, redovisas i andra värdehandlingar än i nämnda paragraf första stycket 1--7 avses.

Sådant förutberäknat överskott, som avses i 9 §, må i försäkringsgivarens balansräkning uppföras såsom tillgång.

22 §  Under krigstillstånd och till dess krigspremier fastställts enligt 14 § första stycket eller befunnits icke behöva uttagas må, om ej Konungen för särskilt fall annorlunda förordnar, tilldelning av återbäring icke ske och ej heller beslut fattas om utdelning av vinst till aktieägare eller av ränta till garant.

Varder utdelning av vinst eller ränta beslutad och verkställd i strid mot vad i första stycket stadgas, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att återbetala denna jämte fem procent ränta därå. För brist, som kan uppkomma vid återbetalningen, vare de, som medverkat till beslutet eller verkställandet därav, ansvariga efter de grunder, som stadgas beträffande skadeståndsskyldighet i 320, 323 och 324 §§ lagen om försäkringsrörelse.

23 §  För tillämpning av vad i denna lag stadgas skola grunder upprättas. Beträffande sådana grunder skall i tillämpliga delar gälla vad i lagen om försäkringsrörelse och lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket stadgas om grunder för livförsäkringsrörelse.

24 §  Sker avvikelse från denna lag eller från grunder eller särskilda föreskrifter för lagens tillämpning, skall i fråga om inländskt bolag vad i 288, 289, 320, 321, 323 och 324 §§ lagen om försäkringsrörelse samt beträffande utländsk försäkringsanstalt vad i 25 § lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket stadgas äga motsvarande tillämpning.

25 §  Styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, som uppsåtligen eller av vårdslöshet i strid mot bestämmelsen i 22 § första stycket låter verkställa tilldelning av återbäring eller utbetalning av vinst eller ränta, döms till böter eller fängelse i högst ett år. Lag (1991:277).

26 §  Konungen må uppdraga åt försäkringsinspektionen att i Konungens ställe fullgöra vad som enligt denna lag ankommer på Konungen, dock ej såvitt avser rätt jämlikt 2 § att med avseende å lagens tillämplighet med krig, vari Sverige befinner sig, jämställa annat förhållande.

27 §  Talan om försäkringsinspektionens beslut enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär. Lag (1971:598).