1 §  Ansökan om undersökningskoncession skall ges in till Sveriges geologiska undersökning.

Ansökningen skall vara skriftlig och innehålla uppgifter om

1. sökandens namn, yrke, hemvist och adress,
2. den grupp eller de grupper av ämnen ansökningen avser,
3. det område och den tid ansökningen avser,
4. sådan företrädesrätt som avses i 7 § första stycket lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter,
5. den planerade verksamhetens art och sannolika omfattning samt sökandens tekniska och ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten,
6. den tillämnade verksamhetens inverkan på allmänna och enskilda intressen samt de åtgärder sökanden anser behövliga för att skydda allmänna intressen eller enskild rätt,
7. den benämning som sökanden föreslår på koncessionen.

Önskar sökanden att den begärda koncessionen skall förenas med rätt till bearbetningskoncession enligt 5 § andra stycket lagen om vissa mineralfyndigheter, skall han ange vilka huvudsakliga villkor som enligt hans mening bör gälla för bearbetningskoncessionen.

Till ansökningshandlingen skall fogas karta, upprättad enligt anvisningar av Sveriges geologiska undersökning, jämte beskrivning av det område som avses med ansökningen samt den utredning som sökanden vill åberopa till stöd för sin ansökan.

Ansökningshandlingen och de handlingar som fogas till den skall ges in i det antal som den mottagande myndigheten efter samråd med sökanden bestämmer för varje särskilt fall. Förordning (1985:639).

Prövning huruvida koncession skall krävas för bearbetning av torvfyndighet i visst fall

2 §  Ansökan om bearbetningskoncession skall ges in till Sveriges geologiska undersökning.

Ansökningen skall vara skriftlig och innehålla uppgifter om

1. sökandens namn, yrke, hemvist och adress,
2. den grupp eller de grupper av ämnen ansökningen avser,
3. det område och den tid ansökningen avser,
4. de fastigheter som berörs av ansökningen samt namn och adress på fastighetsägare och övriga sakägare,
5. sådan företrädesrätt som avses i 7 § första stycket lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter,
6. den tillämnade verksamhetens inverkan på allmänna och enskilda intressen samt de åtgärder sökanden anser behövliga för att skydda allmänna intressen eller enskild rätt,
7. sökandens plan för den tillämnade verksamheten samt dennes tekniska och ekonomiska förutsättningar att fullfölja planen,
8. sådan undersökningskoncession som meddelats för sökanden inom det sökta området,
9. de huvudsakliga villkor som enligt sökandens mening bör gälla för verksamheten,
10. den benämning som sökanden föreslår på koncessionen.

Ansökningshandlingen och de handlingar som fogas till den enligt 3 § skall ges in i det antal som den mottagande myndigheten efter samråd med sökanden bestämmer för varje särskilt fall. Förordning (1985:639).

3 §  Till ansökningshandling som avses i 2 § skall fogas

1. karta över det med ansökningen avsedda området jämte behövlig beskrivning,
2. berättelse över resultat som erhållits genom undersökningsarbete, upprättade geologiska och geofysiska kartor och annan förefintlig utredning som är av betydelse för bedömande av om fyndighet som kan ekonomiskt tillgodogöras blivit påträffad,
3. arbetsprogram för den tillämnade verksamheten,
4. utredning som sökanden vill åberopa för att styrka i ansökningen lämnade uppgifter.

Av kartan och beskrivningen skall tydligt framgå det begärda koncessionsområdets belägenhet, belägenheten av områden vartill sökanden har företrädesrätt som avses i 2 § 5, de ställen inom koncessionsområdet där det eller de mineraliska ämnen som avses med ansökningen påträffats samt andra för sökanden kända förhållanden av betydelse för att bedöma fyndighetens storlek, läge och sträckning. I övrigt tillämpas föreskrifterna i mätningskungörelsen (1974:339) på kartan och beskrivningen.

Den myndighet som tar emot ansökningen kan medge undantag från föreskrifterna i första stycket, om sökanden i fråga om det begärda koncessionsområdet redan innehar utmål eller bearbetningskoncession för någon annan grupp av ämnen än som avses med ansökningen. Förordning (1982:114).

Förberedande undersökning

3 a Frågor om förberedande undersökning enligt 15 § lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter prövas av Sveriges geologiska undersökning. Förordning (1985:639).

4 §  Avgift för ansökan om koncession utgår med 6 000 kronor för varje koncessionsområde. Avgiften skall erläggas när ansökningen ges in till myndigheten. Förordning (1991:428).

5 §  Uppfyller en ansökan om koncession inte vad som fordras enligt 1, 2 eller 3 § eller är den i övrigt ofullständig eller har sökanden inte erlagt avgift enligt 4 §, skall myndigheten, om inte rättelse sker på annat sätt, förelägga sökanden att inom viss tid avhjälpa bristen. Föreläggande skall delges.

Efterkommer sökanden inte ett föreläggande att avhjälpa brister i fråga om ansökningens innehåll och är bristerna så väsentliga att ansökningen inte kan ligga till grund för prövning av ärendet, skall myndigheten avvisa ansökningen. Om sökanden inte efterkommer ett föreläggande att erlägga ansökningsavgift, skall ansökningen likaledes avvisas. Ett föreläggande skall innehålla en upplysning om vad påföljden blir om sökanden inte gör vad som begärs.

Bergmästaren skall så snart det kan ske av den mottagande myndigheten underrättas om ingivna koncessionsansökningar. Förordning (1985:639).

6 §  Om en ansökan om koncession inte avvisas, skall den mottagande myndigheten införa kungörelse om ansökningen i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning. Har sökanden företrädesrätt enligt 7 § första stycket lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter, behöver kungörelse ej utfärdas.

Om tillgängliga uppgifter gör det möjligt och ger anledning därtill, skall myndigheten sända meddelande om ansökningar om undersökningskoncession till industriella företag, innehavare av företrädesrätt enligt 7 § första stycket lagen om vissa mineralfyndigheter och andra som berörs av ansökningen.

Myndigheten skall sända meddelanden om ansökningar om bearbetningskoncession till fastighetsägare, nyttjanderättshavare, servitutshavare, industriella företag samt innehavare av företrädesrätt enligt 7 § första stycket lagen om vissa mineralfyndigheter.

I kungörelser enligt första stycket och meddelanden enligt andra eller tredje stycket skall anges att erinringar mot ansökningen skall göras skriftligen hos myndigheten inom viss angiven tid, minst fyra veckor efter det kungörelsen var införd i Post- och Inrikes Tidningar eller, när ingen kungörelse utfärdas, efter det meddelandet avsändes. Förordning (1982:114).

7 §  Sveriges geologiska undersökning skall se till att koncessionsärenden utreds på det sätt som är motiverat med hänsyn till den planerade verksamhetens art och omfattning. Yttranden skall alltid inhämtas från bergmästaren och kommunen samt från länsstyrelsen. Förordning (1985:639).

8 §  Efter utgången av den tid som angivits för erinringar mot ansökningen och sedan ärendet utretts skall Sveriges geologiska undersökning med eget utlåtande sända handlingarna i sådana ärenden som bereds av denna myndighet till regeringen, om

1. ansökningen gäller bearbetningskoncession,
2. kommunen eller länsstyrelsen har avstyrkt bifall till ansökningen, eller
3. ärendet annars är särskilt betydelsefullt från allmän synpunkt.

I övriga fall skall Sveriges geologiska undersökning avgöra ärendet. Myndigheten får dock därvid inte förena undersökningskocessionen med rätt till bearbetningskoncessionen enligt 5 § lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter utan att denna fråga har prövats av regeringen. Finner myndigheten att sökandens begäran om en sådan rätt bör bifallas eller att frågan är tveksam, skall myndigheten med eget yttrande överlämna frågan till regeringens prövning. Förordning (1985:639).

9 §  I fråga om förlängning av koncessions giltighetstid tillämpas 1-8 §§. Den myndighet som tar emot ansökningen kan medge undantag från föreskrifterna i 1-3 §§ om vad en ansökan skall innehålla och vad som skall fogas till ansökningshandlingen. Förordning (1982:114).

10 §  Bearbetning får ej utan bergmästarens tillstånd läggas ned förrän vidtagna arbeten blivit inmätta och inlagda på karta.

11 §  När bearbetning påbörjas, läggs ned, avbryts för längre tid än sex månader eller återupptas, skall anmälan om detta ofördröjligen göras till bergmästaren. När anmälan kommer in skall denne utan dröjsmål underrätta Sveriges geologiska undersökning, länsstyrelsen och kommunen. Förordning (1982:114).

12 §  Hinder som avses i 17 § 2 lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter skall utöver befästningsområden gälla militära skyddsområden som anges i bilagan till förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. Förordning (1990:1339).

13 §  Avstånd som sägs i 18 § första stycket 1 och 2 lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter räknas i horisontalplanet. I fall som avses i 18 § första stycket 1 samma lag räknas avståndet från ytterkant av bank eller skärning eller, om sådan icke finnes, från själva anläggningens ytterkant.

14 §  Ansökan om anvisande av mark enligt 26 § lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter skall vara skriftlig och innehålla

1. uppgift om sökandens namn, yrke, hemvist och adress,
2. beskrivning av den mark inom och utom koncessionsområdet som han önskar taga i anspråk,
3. uppgift om fastighet som beröres av ansökningen samt namn och adress på fastighetsägaren och övriga sakägare,
4. uppgift huruvida tvist som enligt 24 § lagen om vissa mineralfyndigheter skall prövas vid förrättningen föreligger.

Till ansökningshandlingen skall fogas karta över den mark som sökanden önskar taga i anspråk jämte behövlig beskrivning varav tydligt framgår markens belägenhet. I fråga om sådan karta och beskrivning äger före skrifterna i mätningskungörelsen (1974:339) motsvarande tillämpning.

Fordras medgivande till markanvisningen av myndighet eller rättsägare, skall vid ansökningen fogas handling utvisande att medgivande erhållits av myndigheten eller rättsägaren eller begärts hos myndigheten.

Sökanden skall erlägga förskott till förrättningskostnad, om bergmästaren begär det.

15 §  Vad som föreskrives i 5 § om föreläggande och avvisning skall i tillämpliga delar gälla i fråga om ansökan om anvisande av mark.

Har sökanden i fall som avses i 14 § tredje stycket begärt myndighets medgivande till markanvisningen, skall myndighetens beslut avvaktas innan ärendet avgöres.

16 §  Länsstyrelsen och kommunen skall underrättas om sammanträde med sakägare vid förrättning för anvisande av mark. I fråga om sådan underrättelse äger vad som gäller för delgivning av kallelse till sådant sammanträde motsvarande tillämpning.

17 §  I fråga om förrättning för anvisande av mark gäller i tillämpliga delar vad som i 14-20 §§gruvkungörelsen (1974:344) föreskrives för motsvarande fall.

18 §  Beslut om anvisande av mark skall innehålla en noggrann beskrivning av den anvisade markens belägenhet och sträckning.

I fråga om karta över anvisad mark och beskrivning till sådan karta finns föreskrifter i mätningskungörelsen (1974:339).

19 §  Meddelande om markanvisning och den anvisade markens belägenhet skall ofördröjligen sändas till Sveriges geologiska undersökning, länsstyrelsen, fastighetsregistermyndigheten och kommunen. Förordning (1990:266).

20 §  Kartor som avses i 38 § första stycket första punkten lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter skall upprättas och kompletteras av den som Sveriges geologiska undersökning förklarat behörig att utföra gruvmätningar.

Utdrag av kartor som avses i 38 § nämnda lag skall sändas in till bergmästaren. Närmare föreskrifter om sådana kartor samt om verkställande av utdrag av dem och insändande av sådana utdrag meddelas av Sveriges geologiska undersökning. Förordning (1985:639).

21 §  Prover och rapporter som avses i 39 § första stycket lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter skall ges in till Sveriges geologiska undersökning. Närmare föreskrifter om sådan redovisning och om journalföring enligt nämnda lagrum meddelas av Sveriges geologiska undersökning. Förordning (1982:114).

22 §  Upphör en bearbetningskoncession, skall Sveriges geologiska undersökning ofördröjligen sända meddelanden om detta till länsstyrelsen, fastighetsregistermyndigheten, kommunen och, om det kan ske, till fastighetsägaren. Förordning (1990:266).

23 §  Över ärenden hos bergmästaren enligt lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter skall föras dagbok som för varje ärende utvisar dagen då ärendet kommit in, vilka åtgärder som vidtagits och vilka handlingar som kommit in eller upprättats i ärendet samt dagen för ärendets avgörande. Dagboken får föras särskilt för skilda grupper av ärenden.

Dagboken består av en förteckning över ärenden och av dagboksblad över handläggningen av de särskilda ärendena. Dagboksblad föres dock endast när ärendets beskaffenhet kräver det.

24 §  De handlingar som ges in eller upprättas i ärende som avses i 23 § skall föras samman till en akt.

Beslut som ej tages upp i protokoll tecknas på dagboksblad eller annan handling i akten.

25 §  Bergmästaren för register över undersökningskoncessioner, bearbetningskoncessioner och förordnanden enligt 15 § lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter (mineralregister). I registret skall anteckning göras om beslut eller åtgärd som rör koncessionsområde eller område som omfattas av förordnande som nyss sagts samt om annan omständighet som är av betydelse för bedömande av rätten till mineralfyndighet inom sådant område.

Har domstol eller annan myndighet meddelat beslut om vilket anteckning bör ske i mineralregistret, skall underrättelse om beslutet så snart det kan ske sändas till bergmästaren.

26 §  Avgift enligt punkt 5 sjätte stycket övergångsbestämmelserna till lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter utgör sextio kronor för varje påbörjat hektar av det område som omfattas av rättigheten.

Avgiften erlägges till bergmästaren årsvis i förskott före utgången av december. Förordning (1991:428).

27 §  Beslut av Sveriges geologiska undersökning enligt denna förordning får överklagas hos regeringen genom besvär. Förordning (1985:639).

28 §  Ytterligare föreskrifter för verkställigheten av lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter meddelas av Sveriges geologiska undersökning. Förordning (1982:114).