1 §  Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva som Sverige samt Storbritannien och Nordirland undertecknade den 8 oktober 1980 skall gälla för Sveriges del. Avtalets innehåll framgår av bilagan till denna förordning.

2 §  Skattskyldig som på grund av detta avtal önskar erhålla skattelindring kan enligt 2 § kungörelsen (1967:721) om förfarandet rörande eftergift av arvsskatt eller gåvoskatt vid dubbelbeskattning skriftligen ansöka om detta hos kammarkollegiet. Sådan ansökan bör inges inom sex år från tidpunkten för händelsen som föranledde skattskyldighet eller inom ett år från den sista dagen då skatt för vilken avräkning medges förfaller till betalning, om sistnämnda tidpunkt inträffar senare (jfr art. 13 i avtalet).

3 §  Anstånd enligt 3 § nämnda kungörelse får medges med erläggande av det lägsta av följande belopp, nämligen antingen den skatt som erlagts eller kan antas komma att erläggas i Storbritannien och Nordirland för egendom som enligt avtalet får beskattas där, eller den del av den svenska skatten som vid en proportionell fördelning belöper på samma egendom. I fall som avses i artikel 12 punkt 4 i avtalet får dock anstånd inte medges med högre belopp än som återstår efter avräkning av den skatt som där anges.

4 §  Om en person anser att åtgärd vidtagits som för honom medfört eller kommer att medföra en mot bestämmelserna i avtalet stridande beskattning, får han göra framställning om rättelse enligt artikel 14 punkt 1 i avtalet. Sådan framställning skall göras hos regeringen och bör ges in inom tidrymd som anges i 2 §.