1 §  Allmänna verkstadgan (1965:600) skall med undantag av 3 § 1 tillämpas på brottsförebyggnade rådet.

Med chefen förstås vid tillämpningen av 5 § verkstadgan ordföranden i rådets styrelse och i övrigt kanslichefen hos rådet.

2 §  Det åligger rådet att främja brottsförebyggandet insatser inom olika områden av samhällsverksamheten samt att verka för en samordning av samhällets och enskildas insatser mot brott.

Därvid skall rådet bland annat

följa och analysera brottsutvecklingen samt göra prognoser om brottsutvecklingen,

följa, stödja och initiera forsknings- och utvecklingsarbete rörande kriminalitetens orsaker och hur den skall förebyggas samt utvärdera och sprida resultaten av sådant arbete,

verka för samordning av forsknings- och utvecklingsarbete på det kriminalpolitiska området,

genom utredning och initiativ medverka i det kriminalpolitiska arbetet.

3 §  Rådet leds av en styrelse som består av högst tio ledamöter. Rådets kanslichef ingår i styrelsen. Regeringen förordnar bland ledamöterna ordförande och vice ordförande.

Kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m.m. skall tillämpas på rådet. Förordning (1987:1112).

4 §  Hos rådet finns ett kansli. Kansliet förestås av kanslichefen.

5 §  Inom rådets kansli finns en utredningsenhet och en forsknings enhet. Varje enhet förestås av en byråchef.

6 §  Hos rådet finns i övrigt personal enligt särskilda beslut av regeringen samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel.

I mån av behov och tillgång på medel får rådet anlita utomstående för särskilda uppdrag.

7 §  Hos rådet finns en vetenskaplig grupp med nio ledamtöer. Chefen för forskningsenheten är ledamot av gruppen. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. Regeringen kan utse ersättare för ledamot.

Vetenskapliga gruppen skall biträda rådet i frågor av vetenskaplig karaktär och därvid avge yttrande i

1. principiella frågor om forskning och utveckling,
2. frågor om bidrag till enskilda för forskning och utveckling, om frågan inte är av mindre ekonomisk betydelse,
3. andra frågor som hänskjuts till gruppen av styrelsen eller kanslichefen.

8 §  Av styrelsen avgörs

1. viktigare frågor om myndighetens organisation och arbetsformer,
2. anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk betydelse,
3. frågor om bidrag till utvecklings- eller forskningskostnader, om frågan inte är av mindre ekonomisk betydelse,
4. frågor om remissyttranden, om frågan inte är av mindre betydelse,
5. frågor om tillsättning av tjänst i lägst lönegrad F 20 eller, vid tillsättning av tjänst i variabel lönegrad, frågor om tillämpning av högre lönegrad än F 19,
6. frågor om skiljande från annan anställning än provanställning eller om skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning,
7. andra frågor som kanslichefen hänskjuter till styrelsen.

9 §  Styrelsen är beslutför när minst hälften av de i 3 § första stycket angivna ledamöterna, bland dem kanslichefen och ordföranden eller vice ordföranden, är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. Förordning (1986:873).

10 §  Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, avgörs ärendet genom meddelanden mellan minst hälften av ledamöterna, bland dem kanslichefen och ordföranden eller vice ordföranden.

Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får kanslichefen besluta ensam i närvaro av den föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut som fattas enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen.

11 §  För beredning av ärenden inför styrelsens sammanträden får styrelsen inrätta ett arbetsutskott.

12 §  Ärenden som inte skall avgöras av styrelsen avgörs av kanslichefen ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av kanslichefen, får de avgöras av annan tjänsteman enligt vad som anges i arbetsordning eller i särskilda beslut.

13 §  När kanslichefen är förhindrad att utöva sin tjänst, utövas den av hans ställföreträdare. Denne inträder efter beslut av kanslichefen även i övrigt i hans ställe vid behandlingen av vissa ärenden eller grupper av ärenden.

När både kanslichefen och hans ställföreträdare har förhinder utövas kanslichefens tjänst av den tjänsteman som kanslichefen bestämmer.

I kanslichefens frånvaro får dock inte fattas sådan beslut av större vikt som kan anstå utan olägenhet. Utan hans medgivande får inte sådana åtgärder vidtas som är oförenliga med föreskrifter som styrelsen har meddelat eller grunder som den tillämpar.

14 §  Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordning eller genom särskilda beslut får dock medges att ärenden som handläggs enligt 12 § andra meningen, avgörs utan föredragning.

Föredragningen av ett ärende ankommer på chefen för den enhet dit ärendet hör eller på en särskilt förordnad föredragande. Kanslichefen får överta beredningen och föredragningen av ärenden som skall avgöras av styrelsen.

En enhetschef har rätt att närvara när ett ärende som hör till hans enhet föredras av någon annan.

15 §  Av förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m.m. följer att myndighetens befogenhet att besluta kan vara begränsad i vissa hänseenden.

17 §  Kanslichefen får utan föredragning meddela beslut som inte utan olägenhet kan uppskjutas till dess en föredragande kan inställa sig.

18 §  I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena.

19 §  Kanslichefen förordnas av regeringen för högst sex år.

Övriga tjänster i lägst F 25 tillsätts av regeringen efter anmälan av ordföranden i rådets styrelse.

Andra tjänster tillsätts av rådet.

Förordnande att vara kanslichefens ställföreträdare meddelas av regeringen för högst tre år efter anmälan av ordföranden i rådets styrelse.

20 §  Andra styrelseledamöter än kanslichefen och andra ledamöter i vetenskapliga gruppen än chefen för forskningsenheten förordnas av regeringen för högst tre år. Förordning (1987:1112).

Övriga bestämmelser.

21 §  I fråga om den som innehar eller uppehåller tjänsten som kanslichef utövas myndighets befogenhet enligt 15 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning av statens ansvarsnämnd och enligt 32 § anställningsförordningen (1965:601) av regeringen.

22 §  Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av rådet i fråga om enhetschef hos rådet.

23 §  Mot beslut i fråga om bidrag som avses i 8 § 3 får talan ej föras.