Upphävd författning

Förordning (1984:931) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Canada

Version: 1984:931

Departement
Finansdepartementet S4
Utfärdad
1984-12-06
Ändring införd
SFS 1984:931
Ikraft
1985-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

1 §  Lagen (1984:175) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Canada skall träda i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas beträffande inkomst som förvärvas den 1 januari 1985 eller senare och beträffande förmögenhet som taxeras år 1986 eller senare år. Avtalet trädde i kraft den 30 oktober 1984.

2 §  Vid tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår av bilagorna 1 och 2.

3 §  Ärende, som enligt artikel 4 punkt 3 i avtalet skall avgöras genom ömsesidig överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna, skall på svensk sida handläggas av riksskatteverket. Är sådant ärende av särskild betydelse eller annars av sådan beskaffenhet att det bör avgöras av finansministern, skall dock riksskatteverket med eget yttrande överlämna ärendet till finansdepartementet.

[S2]Riksskatteverkets beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

Bilaga 1

Anvisningar till bestämmelserna i avtalet
till art. 1 och 4
Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och juridiska personer som har hemvist i Sverige eller Canada.
Frågan om en fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i endera staten avgörs i första hand med ledning av lagstiftningen i resp. stat. I art. 4 punkterna 2 och 4 regleras fall av s. k. dubbel bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt beskattningsreglerna i Canada anses bosatt där. Vid tillämpningen av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelser.
Om en fysisk person enligt bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) anses bosatt i Sverige och enligt bestämmelserna i art. 4 punkterna 1 och 2 anses bosatt i Canada, skall dock de behöriga myndigheterna söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse (art. 4 punkt 3).
Person, som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370), 17 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 17 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt och som tillhör svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat i Canada skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Sverige.
Person, som avses i 70 § 1 mom. kommunalskattelagen, 18 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt och 18 § lagen om statlig förmögenhetsskatt och som tillhör beskickning eller lönat konsulat som Canada har i Sverige, skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Canada.
till art. 2
Avtalet gäller de skatter som anges i art. 2. I art. 2 punkt 3 anges de skatter som utgick vid avtalets undertecknande och på vilka avtalet tillämpas. Avtalet skall dock tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som efter avtalets undertecknande införs vid sidan av eller i stället för de angivna skatterna. Detta innebär, att avtalet tillämpas på den svenska vinstdelningsskatten.
till art. 6--21
En inkomst beskattas i Sverige om så kan ske enligt gällande skatteförfattningar och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av bestämmelse i avtalet. Även om en inkomst enligt avtalet beskattas endast i Canada kan den likväl komma att påverka storleken av svensk skatt på annan inkomst *(jfr art. 23 punkt 2 c)*). Vid beskattningen hänförs en inkomst alltid till den förvärvskälla till vilken den hör enligt de svenska skatteförfattningarna oavsett till vilket inkomstslag inkomsten har hänförts enligt avtalet.
till art. 6
Enligt bl. a. 27 § kommunalskattelagen (1928:370) beskattas inkomst som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av rörelse. Inkomst som omfattas av art. 6 skall emellertid vid tillämpningen av avtalet beskattas som inkomst av fast egendom. Detta medför att inkomsten får beskattas i den stat där den fasta egendomen är belägen. Denna regel gäller även beträffande vinst genom överlåtelse av fast egendom liksom beträffande royalty från fast egendom eller för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång. Annan royalty beskattas enligt art. 12.
till art. 7
Inkomst av rörelse, som bedrivs från fast driftställe, beskattas i regel enligt art. 7. Vad som förstås med uttrycket "fast driftställe" anges i art. 5.
Om en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver rörelse från fast driftställe i Canada, får den till driftstället hänförliga inkomsten beskattas i Sverige men skatt på inkomsten som erlagts i Canada avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.
Inkomst av rörelse, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Canada bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt art. 7 punkterna 2-5. Till grund för inkomstberäkningen bör läggas i första hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så, att inkomstberäkningen sker i enlighet med den i punkterna 2 och 3 angivna principen. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna omkostnader som skäligen kan antas belöpa på det fasta driftstället.
Om beskattning av inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik finns särskilda bestämmelser i art. 8.
till art. 8
Inkomst av luftfart i internationell trafik beskattas enligt art. 8 endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning. Motsvarande gäller i fråga om inkomst av sjöfart i internationell trafik, såvida inte fall som avses i art. 8 punkt 2 föreligger.
till art. 9
Art. 9 innehåller en allmän regel om omräkning av vinstfördelningen mellan företag med intressegemenskap. För Sveriges del kan omräkning vid taxering ske enligt 43 § kommunalskattelagen (1928:370).
Om sådan omräkning sker mellan företag i Sverige och Canada skall länsstyrelsen anmäla detta till regeringen och i korthet redogöra för vad som förekommit.
till art. 10
  1. Vad som förstås med uttrycket "utdelning" anges i art. 10 punkt 3.
  2. När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Canada och utdelningen inte är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Canada iakttas bestämmelserna i andra och tredje styckena.
Om aktiebolag eller ekonomisk förening uppbär utdelningen, är denna undantagen från taxering i Sverige i den mån art. 23 punkt 2 d) föranleder det. De svenska bestämmelserna om befrielse från skattskyldighet för utdelning som avses i art. 23 punkt 2 d) finns i 54 § kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
I övriga fall beräknas svensk skatt på utdelningen på vanligt sätt. Vid inkomstberäkningen medges sålunda avdrag för förvaltningskostnader och ränta på skuld som belöper på aktie eller annan andel till vilken utdelningen är hänförlig. Avdrag medges dock inte för skatt på utdelningen som erlagts i Canada. Den sålunda beräknade skatten nedsätts enligt art. 23 punkt 2 a) genom avräkning av skatt som tagits ut i Canada enligt art. 10 punkt 2. Denna skatt får inte överstiga 15 % av utdelningens bruttobelopp. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.
  1. När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Canada och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Canada, tillämpas art. 7 resp. art. 14. Utdelningen skall, om inte annat gäller på grund av art. 23 punkt 2 d), i detta fall beskattas i Sverige men skatt på utdelningen som erlagts i Canada avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.
  2. När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Canada och utdelningen inte är hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Sverige, tas kupongskatt ut med 15 % av utdelningens bruttobelopp. Utdelning från svensk ekonomisk förening beskattas i sådant fall enligt 6 § 1 mom. a och c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt men den statliga inkomstskatten får inte överstiga 15 % av utdelningens bruttobelopp. Vid taxering till statlig inkomstskatt för utdelning från svensk ekonomisk förening skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna de uppgifter som behövs för debitering. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning görs i skattelängden.
Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning tillämpas i övrigt särskilda bestämmelser; se bilaga 2.
Om den som har rätt till utdelningen har fast driftställe eller stadigvarande anordning i Sverige och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen gäller inte ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på utdelning.
till art. 11
  1. Vad som förstås med uttrycket "ränta" anges i art. 11 punkt 5.
  2. Ränta, som betalas från Canada till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.
Är räntan inte hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning, som den som har rätt till räntan har i Canada, beräknas svensk skatt på räntan utan avdrag för skatt på räntan som erlagts i Canada. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader etc. Svensk skatt på räntan nedsätts enligt art. 23 punkt 2 a) genom avräkning av skatt som tagits ut i Canada enligt art. 11 punkt 2. Denna skatt får inte överstiga 15 % av räntans bruttobelopp. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.
I fall som avses i art. 11 punkt 3 och punkt 4 a) och c) får canadensisk skatt inte tas ut på räntan.
Är räntan hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning, som den som har rätt till räntan har i Canada, tillämpas art. 7 resp. art. 14. Skatt på räntan som erlagts i Canada avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.
  1. Ränta, vilken utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk person som har hemvist i Canada och som enligt svensk skattelagstiftning inte är bosatt i Sverige, kan enligt gällande svenska regler inte beskattas i Sverige. Detta gäller dock endast beträffande ränta som utgör inkomst av förvärvskällan kapital. Är räntan enligt punkt 2 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370) att hänföra till inkomst av rörelse, beskattas räntan enligt art. 11 punkt 2 i Sverige under förutsättning att den fordran för vilken räntan betalas inte äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan har i Sverige. Skatten får därvid inte överstiga 15 % av räntans bruttobelopp.
Om den som har rätt till räntan har fast driftställe eller stadigvarande anordning i Sverige och räntan är hänförlig till fordran som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen gäller inte ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på räntan (art. 11 punkt 6).
till art. 12
  1. Beträffande beskattning av sådan royalty som avses i art. 12 punkt 4 gäller följande.
Royalty, som betalas från Canada till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.
Är royaltyn inte hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Canada, beräknas svensk skatt på royaltyns bruttobelopp utan avdrag för skatt på royaltyn som erlagts i Canada. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader etc. Svensk skatt på royaltyn nedsätts enligt art. 23 punkt 2 a) genom avräkning av skatt som tagits ut i Canada enligt art. 12 punkt 2. Denna skatt får inte överstiga 10 % av royaltyns bruttobelopp. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.
I fall som avses i art. 12 punkt 3 får canadensisk skatt inte tas ut på royaltyn.
Är royaltyn hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Canada, tillämpas art. 7 resp. art. 14. Skatt på royaltyn som erlagts i Canada avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.
Om inte annat följer av art. 12 punkt 3, skall royalty, som utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Canada, beskattas här enligt 28 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) jämfört med 2 och 3 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Om inte fall som avses i art. 12 punkt 5 föreligger, får emellertid summan av den statliga och kommunala inkomstskatt som belöper på royaltyn inte överstiga 10 % av royaltyns bruttobelopp. Vid tillämpningen av denna maximeringsregel iakttas bestämmelserna i följande stycke.
Om inkomsttagaren uppbär även annan inkomst från Sverige än royaltyn, anses på royaltyn belöpa så stor andel av hela den statliga och kommunala inkomstskatten som royaltyn -- efter avdrag för kostnader som är hänförliga till royaltyn -- utgör av inkomsttagarens sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Taxeringsnämnden skall i deklarationen anteckna royaltyns bruttobelopp och i förekommande fall den nyss angivna delen av den statliga resp. kommunala inkomstskatten samt ange att summan av den på vanligt sätt uträknade och på royaltyn belöpande statliga och kommunala inkomstskatten skall, om den överstiger 10 % av royaltyns bruttobelopp, nedsättas med det överskjutande beloppet i förhållande till hur stor andel den statliga resp. kommunala inkomstskatten utgör av den sammanlagda skatten på royaltyn. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning görs i skattelängden.
  1. Royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för nyttjandet av mineralfyndighet, källa eller annan naturtillgång, beskattas enligt art. 6.
till art. 13
Vinst, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Canada förvärvar genom överlåtelse av fast egendom i Sverige, beskattas här (art. 13 punkt 1). Detsamma gäller enligt art. 13 punkt 3 aktier eller andelar i bolag, vars tillgångar huvudsakligen utgörs av sådan fast egendom. Vidare beskattas i Sverige vinst genom icke yrkesmässig avyttring av lös egendom som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe som en person med hemvist i Canada har här (art. 13 punkt 2). Beskattningen sker i sådant fall enligt 28 § kommunalskattelagen (1928:370) jämförd med 2 och 3 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Motsvarande gäller i fråga om lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva fritt yrke som inkomsttagaren har i Sverige. Vinst, som en fysisk person med hemvist i Canada förvärvar genom överlåtelse av annan egendom, får enligt art. 13 punkt 5 beskattas här under förutsättning att överlåtaren haft hemvist i Sverige vid något tillfälle under en sexårsperiod närmast före överlåtelsen. Har skatt erlagts i Canada på vinst som enligt art. 13 punkt 5 beskattas här, nedsätts den svenska skatten genom avräkning av den skatt som erlagts i Canada enligt bestämmelserna i art. 23 punkt 2 b); jfr punkt 4 av anvisningarna till art. 23.
Vinst, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige förvärvar genom avyttring av egendom, beskattas här om inte annat följer av art. 13 punkt 2. Enligt art. 13 punkt 1 får skatt tas ut på vinsten i Canada om den avyttrade egendomen utgörs av fast egendom i Canada. Detsamma gäller enligt art. 13 punkt 3 aktier eller andelar i bolag eller trust, vars tillgångar huvudsakligen utgörs av sådan fast egendom. Motsvarande gäller enligt art. 13 punkt 2 i fråga om lös egendom som ingår i fast driftställe som inkomsttagaren har i Canada, eller lös egendom, som ingår i stadigvarande anordning för att utöva fritt yrke vilken inkomsttagaren har i Canada. Vidare får skatt tas ut i Canada på vinst som en fysisk person med hemvist i Sverige förvärvar genom överlåtelse av annan egendom under förutsättning att överlåtaren haft hemvist i Canada vid något tillfälle under en sexårsperiod närmast före överlåtelsen (art. 13 punkt 5).
Svensk skatt på vinsten nedsätts enligt art. 23 punkt 2 a) genom avräkning av den skatt som i enlighet med bestämmelserna i art. 13 påförts samma vinst i Canada. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.
till art. 14
  1. Vad som förstås med uttrycket "fritt yrke" exemplifieras i art. 14 punkt 2.
  2. Inkomst av fritt yrke eller annan självständig verksamhet beskattas i regel endast i den stat där den skattskyldige har hemvist. Är inkomsten hänförlig till verksamhet, som utövas vid sådan stadigvarande anordning som avses i art. 14 punkt 1, får inkomsten dock beskattas i den stat där anordningen finns.
Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst av fritt yrke eller annan självständig verksamhet i Canada beskattas inkomsten i Sverige. Om verksamheten bedrivs vid stadigvarande anordning i Canada får inkomsten beskattas även i Canada, men skatt på inkomsten som erlagts i Canada avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.
  1. Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare, musiker, idrottsmän m.fl. se anvisningarna till art. 17.
till art. 15
Inkomst av enskild tjänst får enligt art. 15 punkt 1 i regel beskattas i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel föreskrivs i art. 15 punkterna 2 och 3 samt i art. 16.
Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare, musiker, idrottsmän m.fl. se anvisningarna till art. 17.
Beskattningen av pension på grund av enskild tjänst regleras av bestämmelserna i art. 18.
till art. 16
När ett svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till en person med hemvist i Canada, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av en person med hemvist i Sverige från ett bolag med hemvist i Canada, får inkomsten beskattas i Sverige men skatt på inkomsten som erlagts i Canada avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.
till art. 17
Inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartister, musiker och liknande yrkesutövare samt idrottsmän förvärvar genom sin yrkesverksamhet, får beskattas i den stat där verksamheten utövas (art. 17 punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller på grund av anställning. Enligt art. 17 punkt 2 får inkomsten beskattas i den stat där artisten eller idrottsmannen utför arbetet, även om ersättningen utbetalas till en annan person (t.ex. arbetsgivare hos vilken artisten eller idrottsmannen är anställd) än artisten eller idrottsmannen själv, såvida inte bestämmelserna i art. 17 punkt 3 är tillämpliga. För Sveriges vidkommande iakttas vid tillämpningen av art. 17 punkterna 1 och 2 bestämmelserna i 54 § första stycket c kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
till art. 18
Pension och livränta får enligt art. 18 punkt 1 beskattas i den stat från vilken de härrör. Detta innebär bl. a. att pension och livränta som betalas från Sverige till person med hemvist i Canada, beskattas här, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler.
Person med hemvist i Sverige som uppbär pension och livränta från Canada beskattas här för sådan inkomst. Detta gäller dock inte för sådana utbetalningar som anges i art. 18 punkt 3 a). Svensk skatt på inkomsten nedsätts enligt art. 23 punkt 2 a) genom avräkning av skatt på inkomsten som erlagts i Canada. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.
Underhållsbidrag och liknande belopp som betalas från Canada till person med hemvist i Sverige, beskattas här om det kan ske enligt gällande beskattningsregler men endast i den mån beloppet skulle ha varit skattepliktigt i Canada om mottagaren haft hemvist där *(art. 18 punkt 3 b)*).
till art. 19
Ersättning, med undantag för pension, som utbetalas av någon av staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter för arbete utfört i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas enligt huvudregeln i art. 19 punkt 1 a) endast i den stat varifrån ersättningen utbetalas. Har arbetet utförts i den andra staten av en person med hemvist i denna stat, beskattas emellertid ersättningen enligt art. 19 punkt 1 b) endast i den staten, om mottagaren är medborgare i den staten eller inte fick hemvist där endast för att utföra ifrågavarande arbete.
Ersättning, som utbetalas för tjänst utförd i samband med rörelse, som den utbetalande staten, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter bedrivit, beskattas som inkomst på grund av enskild tjänst enligt art. 15 och 16.
Pension, som utbetalas av någon av staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter, beskattas enligt art. 18.
till art. 23
  1. Inkomst från Sverige, som uppbärs av en person med hemvist i Canada, beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av övriga artiklar. Detsamma gäller i fråga om förmögenhetstillgång som är belägen i Sverige. Om inkomsten eller förmögenheten beskattas även i Canada, medges lättnad vid beskattningen i Canada enligt art. 23 punkt 1 a), om inte fall föreligger som anges i punkt 4 nedan.
  2. Inkomst från Canada, som förvärvas av en person med hemvist i Sverige, tas med vid taxering i Sverige med undantag för utdelning i vissa fall från bolag i Canada. I fråga om sådan utdelning se punkt 2 andra stycket och punkt 3 av anvisningarna till art. 10. Likaså tas förmögenhetstillgång, som är belägen i Canada, med vid taxering till svensk förmögenhetsskatt. Svensk skatt på inkomsten eller förmögenheten sätts ned genom avräkning enligt art. 23 punkt 2 a), om inte fall föreligger som anges i punkt 3 nedan.
Svensk inkomstskatt beräknas på inkomsten på vanligt sätt. Vid inkomstberäkningen medges sålunda avdrag för kostnader som är hänförliga till inkomsten. Avdrag medges dock inte för skatt som erlagts i Canada och som omfattas av avtalet. Från den sålunda beräknade svenska skatten avräknas enligt art. 23 punkt 2 a) ett belopp motsvarande den inkomstskatt som erlagts i Canada. På motsvarande sätt förfars vid avräkning av förmögenhetsskatt, som utgått i Canada, från den svenska förmögenhetsskatten. Beträffande storleken av canadensisk skatt på utdelning och ränta hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 10 resp. punkt 2 av anvisningarna till art. 11. Har skatt enligt avtalet tagits ut i Canada på inkomst av rörelse som har bedrivits i Canada, iakttas att inkomsten beräknats enligt art. 7.
Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det beskattningsår, för vilket inkomsten resp. förmögenheten tas upp till beskattning, förete utredning om den skatt som har påförts inkomsten resp. förmögenheten i Canada.
Avräkning av skatt på viss inkomst som erlagts i Canada får ske med belopp motsvarande högst summan av de svenska skatter som belöper på inkomsten. Vid tillämpningen av denna regel anses på inkomsten från Canada belöpa så stor andel av statlig inkomstskatt som utgår på grund av lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt som inkomsten -- efter avdrag för kostnader -- utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Kommunal inkomstskatt anses belöpa på inkomsten från Canada till så stor andel som inkomsten -- efter avdrag för kostnader -- utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor vilken skall taxeras i samma kommun som inkomsten från Canada.
Avräkning sker i första hand från statlig inkomstskatt som utgår på grund av lagen om statlig inkomstskatt, i andra hand från kommunal inkomstskatt och i sista hand från övrig inkomstskatt.
Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna motvärdet i svenska kronor av den skatt på inkomsten som erlagts i Canada och ange att avräkning skall ske med detta skattebelopp, dock högst med beloppet av de svenska skatterna på inkomsten. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om avräkning görs i skattelängden.
Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av fast egendom i Canada med ett belopp motsvarande 10 000 kronor. På inkomsten antas ha erlagts skatt i Canada med ett belopp av 1 500 kronor. Avdragsgilla kostnader uppgår till 1 000 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära nettointäkter av olika förvärvskällor med ett belopp av 165 000 kronor vid den statliga taxeringen och 150 000 kronor vid den kommunala taxeringen. Vidare antas att allmänna avdrag uppgår till 7 000 kronor. Den till statlig och kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 000 + 165 000 -- 7 000=) 167 000 resp. (9 000 + 150 000 -- 7 000=) 152 000 kronor. I deklarationen antecknas: "Avräkning från inkomstskatt enligt avtalet med Canada skall ske med 1 500 kronor, dock högst med summan av 9 000 9 000 ------ av hela den statliga inkomstskatten och -------- 174 000 159 000 av hela den kommunala inkomstskatten. Avräkning sker i första hand från statlig inkomstskatt som utgår på grund av lagen om statlig inkomstskatt, i andra hand från kommunal inkomstskatt och i sista hand från övrig inkomstskatt."
Har den skattskyldige flera inkomster från utlandet kan vid avräkningsförfarandet även bestämmelserna i 25 § första stycket lagen om statlig inkomstskatt bli tillämpliga.
  1. Om en person med hemvist i Sverige uppbär inkomst som enligt art. 8, art. 13 punkt 2, art. 18 punkt 3 a) eller art. 19 punkt 1 a) skall beskattas endast i Canada, medtas inkomsten vid taxering i Sverige. Statlig och kommunal inkomstskatt uträknas i vanlig ordning. De sålunda uträknade inkomstskatterna sätts ned med ett belopp motsvarande den del av inkomstskatterna som belöper på den inkomst som enligt avtalet skall beskattas endast i Canada. Denna del skall utgöra lika stor andel av den totala skatten som den minskning av den beskattningsbara inkomsten, som skulle följa om den utländska inkomsten inte tagits med, utgör av den verkliga beskattningsbara inkomsten. Om den beskattningsbara inkomsten, som skulle uppkomma om den utländska inkomsten inte tas med, blir 0, skall nedsättning av den statliga inkomstskatten dock ske till ett belopp motsvarande den skatt som uppkommer när skatten beräknas utan beaktande av den utländska inkomsten. Vad som enligt huvudregeln gäller i fråga om inkomst som skall beskattas endast i Canada skall på motsvarande sätt gälla i fråga om förmögenhet som enligt art. 22 punkt 3 skall beskattas endast i Canada.
Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär sådan pension från Canada, som enligt art. 18 punkt 3 a) skall beskattas endast i Canada, med ett belopp som efter avdrag för kostnader motsvarar 10 050 kronor. Den skattskyldige antas uppbära i Sverige skattepliktiga nettointäkter av andra förvärvskällor med 160 000 kronor och åtnjuta underskottsavdrag i hemortskommunen med 20 000 kronor, övriga allmänna avdrag med 4 500 kronor och grundavdrag med 7 500 kronor. Den beskattningsbara inkomsten blir statligt (10 050 + 160 000 -- 20 000 - - 4 500=) 145 500 kronor och kommunalt (10 050 + 160 000 -- 20 000 -- 4 500 -- 7 500=) 138 000 kronor, sedan avrundning skett. Hade pensionen inte medräknats skulle den beskattningsbara inkomsten ha blivit statligt (160 000 -- 20 000 -- 4 500=) 135 500 kronor och kommunalt (160 000 -- 20 000 -- 4 500 -- 7 500=) 128 000 kronor. Den statliga inkomstskatten och den kommunala inkomstskatten, beräknad på 145 500 resp. 138 000 kronor, nedsätts med 145 500 - 135 500 138 000 - 128 000 ------------------ resp. ------------------ . 145 500 138 000
I förekommande fall skall s. k. extra avdrag behållas oförändrat vid beräkningen av den antagna beskattningsbara inkomsten.
I fall som nu nämnts skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna grunden för uträkningen av inkomstskatterna resp. förmögenhetsskatten. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om nedsättning görs i skattelängden.
  1. När en person med hemvist i Canada uppbär inkomst som avses i art. 13 punkt 5 och som med stöd av denna bestämmelse beskattas i Sverige, avräknas enligt art. 23 punkt 2 b) ett belopp motsvarande den skatt på inkomsten som erlagts i Canada. Därvid gäller i tillämpliga delar punkt 2 ovan. Avräkningsbeloppet får enligt art. 23 punkt 2 b) inte överstiga den svenska skatten på inkomsten.
till art. 24
Av art. 24 punkt 2 följer att bolag i Canada inte får påföras förmögenhetsskatt i Sverige. Bestämmelsen innebär ett undantag från regeln i 6 § 1 mom.första stycket c lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Bilaga 2

Anvisningar om kupongskatt, m. m.

Kupongskatt för person med hemvist i Canada
  1. Den som enligt lagen (1984:175) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Canada har hemvist i Canada kan, under de förutsättningar som anges i art. 10 i avtalet, få nedsättning av den skatt på utdelning som annars skulle utgå enligt kupongskattelagen (1970:624).
  2. Om rätt till nedsättning föreligger enligt art. 10 i avtalet, tas kupongskatt ut efter den skattesats som anges där. I övrigt skall den som betalar utdelningen tillämpa bestämmelserna i kupongskattelagen (1970:624) och kupongskattekungörelsen (1971:49).
Sålunda gäller att uppgifter enligt 14 § kupongskattelagen (1970:624) skall lämnas då det är fråga om utdelning från aktiebolag eller aktiefond som avses i 13 § samma lag. Som ytterligare förutsättning för nedsättning av kupongskatt på sådan utdelning gäller att utbetalaren genom intyg av myndighet eller bank i Canada visar att den som har rätt till utdelningen har hemvist i Canada.
  1. Har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige skall erlägga enligt lagen (1984:175) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Canada kan den skattskyldige få ut det för högt uttagna beloppet (restitution) efter ansökan hos riksskatteverket enligt 27 § kupongskattelagen (1970:624).
  2. Riksskatteverkets beslut i ärende om restitution får överklagas på det sätt som anges i 29 § kupongskattelagen (1970:624).
Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk förening till person med hemvist i Canada
  1. Den som enligt lagen (1984:175) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Canada har hemvist i Canada och som enligt 6 § 1 mom. a och c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är skattskyldig i Sverige för utdelning på andel i svensk ekonomisk förening kan erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt enligt art. 10 i avtalet under de förutsättningar som anges där.
  2. Ansökan om nedsättning görs hos den taxeringsnämnd som taxerar den utdelningsberättigade till statlig inkomstskatt för det år då utdelningen beskattas eller, om taxeringsnämndens arbete beträffande taxeringen detta år avslutats, hos den domstol som handlägger besvär över nämnda taxering. Ansökan bör göras före utgången av tredje kalenderåret efter det då utdelningen blev tillgänglig för lyftning.
I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade genom intyg från myndighet eller bank i Canada visa att han har hemvist i Canada.
  1. Beslut i ärende som avses i punkt 6 får överklagas på det sätt som anges i taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen (1971:291).
De upphävda författningarna tillämpas dock fortfarande på inkomst som förvärvas före den 1 januari 1998 och på förmögenhet som taxeras 1998 eller tidigare. I fall då större skattelättnad skulle ha medgivits enligt de upphävda författningarna tillämpas dock dessa fortfarande på inkomst som förvärvas före den 1 juli 1998.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Förordning (1984:931) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Canada

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1985.
    2. Genom förordningen upphävs
      1. kungörelsen (1967:27) om tillämpning av avtal den 6 april 1951 mellan Sverige och Canada för undvikande av dubbelbeskattning samt fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning i fråga om inkomstskatter,
      2. kungörelsen (1970:336) om tillämpning av tilläggsavtal till avtal mellan Sverige och Canada för undvikande av dubbelbeskattning, m. m., samt
      3. kungörelsen (1973:49) om kupongskatt för person som är bosatt i Canada.
    3. De upphävda kungörelserna tillämpas dock fortfarande på inkomst som förvärvas före den 1 januari 1985 och på förmögenhet som taxeras år 1985 eller tidigare år. I fall då större skattelättnad skulle ha medgivits enligt de upphävda kungörelserna tillämpas dock dessa fortfarande på inkomst som förvärvas före den 1 januari 1986.
    Ikraftträder
    1985-01-01

Ändring, SFS 1996:1511

    Övergångsbestämmelse

    Den upphävda författningen skall dock fortfarande tillämpas
    1. beträffande skatt på inkomst som förvärvas före den 1 januari året efter det år då lagen träder i kraft, och
    2. beträffande skatt på förmögenhet som taxeras första kalenderåret närmast efter det år då lagen träder i kraft eller tidigare.
    Omfattning
    upph.