Upphävd författning

Skollag (1985:1100)

Departement
Utbildningsdepartementet
Utfärdad
1985-12-12
Ändring införd
SFS 1985 i lydelse enligt SFS 2004:1298
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Utbildning för barn och ungdom

[K1]1 §  För barn och ungdomar anordnar det allmänna utbildning i form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande skolformer, nämligen särskola, specialskola och sameskola.

[S2]Förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan bildar det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Dessutom finns särskilda utbildningsformer som anordnas av det allmänna för dem som till följd av sjukdom eller av annat skäl inte kan delta i skolarbetet inom det offentliga skolväsendet.

[S3]Det allmänna anordnar också pedagogisk verksamhet i form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. För dessa verksamheter gäller i denna lag endast bestämmelserna i 1 kap. 2 a §, 2 a kap. och 15 kap. 5 §. Lag (2003:415).

Prop. 2002/03:53: I tredje stycket har 1 kap. 2 a § lagts till de bestämmelser som gäller för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Prop. 2000/01:115: I denna inledande paragraf i skollagen anges vilka utbildningsformer och vilken annan verksamhet som regleras i skollagen. Ändringen i tredje stycket innebär att för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg gäller, förutom bestämmelserna i 2 a kap., även bestämmelserna i 15 kap. 5 § skollagen. ...

Prop. 2007/08:94: Paragrafens tredje stycke har kompletterats med en hänvisning till den nya upplysningsbestämmelsen i 1 kap. 2 b §.

[K1]2 §  Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.

[S2]Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.

[S3]Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan

  1. främja jämställdhet mellan könen samt
  2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886).

Prop. 1998/99:105: Ändringen i sista meningen i andra stycket har behandlats i avsnitt 5.1. Den innebär att det tydligare markeras att det snarare kan vara i elevens omgivning som åtgärder behöver vidtas än hos eleven själv.

Prop. 2007/08:95: Paragrafen innehåller en upplysning om att bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt skollagen finns i diskrimineringslagen. Se avsnitt 19.1 om diskrimineringslagen.

  • RÅ 1995:14:Kommunfullmäktige (I) respektive landstingsfullmäktige (II) har beslutat att i skolplan infoga uttalanden, utgörande tillägg till de av statsmakterna angivna nationella utbildningsmålen. Besluten har ansetts befogenhetsöverskridande.
  • NJA 2001 s. 755:Fråga om kommuns skadeståndsansvar gentemot en grundskoleelev som utsatts för mobbning i skolan.

[K1]2 a §  Förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen skall på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 a kap. 18 § och 9 kap. 16 a § denna lag och av sekretesslagen (1980:100).

[S2]Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2003:415).

[K1]3 §  Vid sidan av de skolformer som anordnas av det allmänna kan det finnas skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer (fristående skolor).

Prop. 2007/08:95: Paragrafen innehåller definitioner av elev, barn, personal, huvudman och kränkande behandling. Definitionerna av elev, barn och personal är desamma som i 2 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (jfr prop. 2005/06:38 s. 135 f.). I ...

  • RÅ 2008:29:Att en kommun är ägare till ett aktiebolag utgör inte något hinder för bolaget att bedriva fristående skolor.

[K1]4 §  Kommunerna är huvudmän för förskoleklassen och grundskolan.

[S2]Kommuner och landsting är huvudmän för gymnasieskolan. Lag (1997:1212).

  • NJA 2001 s. 755:Fråga om kommuns skadeståndsansvar gentemot en grundskoleelev som utsatts för mobbning i skolan.

[K1]5 §  För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda finns särskolan. Kommunerna är huvudmän för särskolan.

[S2]Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting vara huvudman för viss utbildning inom särskolan. Lag (1996:566).

5 a § Har upphävts genom lag (1990:1477).

[K1]6 §  För barn som på grund av dövhet eller hörselskada inte kan gå i grundskolan eller motsvarande del av särskolan finns specialskolan. Staten är huvudman för specialskolan. Lag (1999:886).

Prop. 2007/08:112: Paragrafen har genom hänvisningen till 3 kap. 3 § ändrats så att specialskolan ska finnas som skolform även för barn med synskada och ytterligare funktionshinder och för barn med grav språkstörning.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.1.

Prop. 1998/99:105: Ändringen innebär att specialskolan inte längre skall finnas som skolform för barn som är syn- eller talskadade.

[K1]7 §  Som alternativ till grundskolan finns sameskolan för vilken staten är huvudman.

Utbildning för vuxna

[K1]8 §  För vuxna anordnar det allmänna utbildning i form av kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi).

[S2]Komvux, särvux och sfi bildar det offentliga skolväsendet för vuxna. Dessutom finns särskilda utbildningsformer som anordnas av det allmänna som komplettering till vuxenutbildningen inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Lag (1993:800).

[K1]9 §  Det offentliga skolväsendet för vuxna skall ge vuxna tillfälle att i enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Härigenom skall främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.

[S2]Verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom det skolväsendet skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolväsendet

  1. främja jämställdhet mellan könen samt
  2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1997:1212).

Prop. 2007/08:95: Paragrafen innehåller kapitlets förbud mot att huvudmannen eller personalen utsätter ett barn eller en elev för kränkande behandling. Kränkande behandling har definierats i 2 §. Bestämmelsen motsvarar i sak 13 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (jfr prop. ...

  • RÅ 1995:14:Kommunfullmäktige (I) respektive landstingsfullmäktige (II) har beslutat att i skolplan infoga uttalanden, utgörande tillägg till de av statsmakterna angivna nationella utbildningsmålen. Besluten har ansetts befogenhetsöverskridande.

Gemensamma bestämmelser för det offentliga skolväsendet

[K1]11 §  Det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och det offentliga skolväsendet för vuxna bildar tillsammans det offentliga skolväsendet.

Prop. 2007/08:95: Paragrafen innehåller lagens förbud mot att huvudmannen eller personalen utsätter ett barn eller en elev för repressalier. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 14 § lagen (2006:67) om förbud mot

[K1]12 §  Den som är huvudman för en del av det offentliga skolväsendet ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning.

[S2]Utöver vad som föreskrivs i denna lag kan i annan författning finnas föreskrifter särskilt om

  • mål och riktlinjer för utbildningen,
  • utbildningens innehåll och
  • utbildningens omfattning i tiden.

  • RÅ 1995:14:Kommunfullmäktige (I) respektive landstingsfullmäktige (II) har beslutat att i skolplan infoga uttalanden, utgörande tillägg till de av statsmakterna angivna nationella utbildningsmålen. Besluten har ansetts befogenhetsöverskridande.
  • NJA 2001 s. 755:Fråga om kommuns skadeståndsansvar gentemot en grundskoleelev som utsatts för mobbning i skolan.

[K1]13 §  För det offentliga skolväsendet finns statliga skolmyndigheter.

[K1]14 §  Skolväsendets överklagandenämnd har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område.

[S2]Nämndens ordförande skall vara jurist och ha erfarenhet som domare.

[S3]Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas.

[K1]15 §  För den som är bosatt i landet avses i lagen med hemkommun den kommun i vilken han är folkbokförd. Är han inte folkbokförd i landet eller är han kvarskriven i en kommun enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) avses med hemkommun den kommun i vilken han vistas stadigvarande eller, om han saknar stadigvarande vistelseort, den kommun i vilken han för tillfället uppehåller sig.

[S2]Med hemlandsting avses det landsting till vilken hemkommunen hör. Lag (1991:1684).

Prop. 2007/08:95: Paragrafen innehåller en bevisregel som motsvaras av 18 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (jfr prop. 2005/06:38 s. 150). Den särskilda bevisregeln i 19 § i 2006 års lag har tagits bort och har således inte förts över till det ...

  • RÅ 1994:25:En skolpliktig placerades av socialnämnden i viss kommun i familjehem i en annan kommun där han blivit folkbokförd och gick i skola. Eftersom ansvaret för att hans behov av speciallärare tillgodoses vilar på folkbokföringskommunen, har socialnämnden inte ansetts kunna åläggas att utge bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för att tillgodose behovet.
  • RÅ 2002:91:Rätten till kostnadsfri skolskjuts för grundskoleelev, som enligt ett fast system växelvis bor hos föräldrar med gemensam vårdnad och som därför har två likvärdiga hem, har ansetts omfatta resor till och från båda hemmen. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.

[K1]16 §  Det som i lagen sägs om utvecklingsstörda gäller även dem som har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillstånd.

[S2]I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning. Lag (1993:800).

[K1]17 §  Med utlandssvensk elev avses i denna lag en elev vars vårdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en är svensk medborgare.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om att också annan skall räknas som utlandssvensk elev. Lag (1996:60).

/Träder i kraft I: 2005-07-01/

Information om icke skolpliktiga ungdomar

/Träder i kraft I: 2005-07-01/

[K1]18 §  En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.

[S2]Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella eller specialutformade program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning.

[S3]Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen skall kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket. Lag (2004:1298).

Prop. 2004/05:2: Förslaget innebär ett förtydligande av hemkommunens skyldighet att kontinuerligt hålla sig informerad om vad ungdomar i kommunen är sysselsatta med. Kommunens syfte med inhämtandet av informationen skall vara att erbjuda dem lämplig individuell åtgärd. Härmed avses sådan verksamhet för vilken kommunen svarar, till exempel gymnasieskola eller socialtjänst. Begreppet hemkommun definieras i 1 kap. 15 § skollagen.

Av ...

2 kap. Den kommunala organisationen för skolan

[K2]1 §  Varje kommun och landsting skall som styrelse för sitt offentliga skolväsende utse en eller flera nämnder.

[S2]För en sådan nämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna om självförvaltningsorgan i 7 kap.18-22 §§ skall dock inte tillämpas i fråga om uppgifter för vilka ansvaret enligt denna lag eller andra bestämmelser ankommer på nämnden eller någon annan. Lag (1994:696).

[K2]3 §  Kommuner och landsting är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva.

[S2]Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

[S3]Varje kommun och landsting skall vidare sträva efter att för undervisning i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning anställa lärare som har forskarutbildning. Lag (1997:1212).

  • RÅ 2006:7:Förutsättningar för återkallelse av godkännande av fristående skola.
  • NJA 2008 s. 990:Förvaltningsdomstol har med stöd av 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) upphävt en kommuns beslut att tillsätta en person utan erforderlig utbildning på en lärartjänst. Tjänsten hade samtidigt sökts av en person med erforderlig utbildning. Fråga om kommunen är skyldig att ersätta den behöriga sökanden för förmögenhetsskada som hon drabbats av därför att kommunen inte anställde henne.

[K2]4 §  Behörig att anställas som lärare, förskollärare eller fritidspedagog i det offentliga skolväsendet utan tidsbegränsning är

  1. den som har svensk lärarexamen, respektive barn- och ungdomspedagogisk examen som regeringen med stöd av 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) har meddelat föreskrifter om, eller motsvarande äldre utbildning, med huvudsaklig inriktning på den undervisning anställningen avser, eller
  2. den som av Högskoleverket har fått ett behörighetsbevis enligt vad som föreskrivs i 4 a och 4 b §§.

[S2]Den som inte är behörig får ändå anställas utan tidsbegränsning, om det saknas behöriga sökande och om det finns särskilda skäl samt om den sökande har motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser och det dessutom finns skäl att anta att den sökande är lämpad att sköta undervisningen. Lag (1999:887).

Prop. 1998/99:110: Ändringen innebär att det i första stycket 1 stadgas att personer med viss examen är behöriga att anställas tills vidare. Liksom tidigare krävs också att utbildningen skall ha en huvudsaklig inriktning mot den undervisning anställningen avser. De personer som uppfyller dessa villkor behöver alltså endast visa detta för att de skall vara behöriga att tillsvidareanställas. Av första stycket 2 framgår att även vissa andra personer kan vara behöriga att anställas tills vidare. Kravet som uppställs ...

  • AD 2013 nr 42:En utbildad förskollärare har hos en kommun haft flera på varandra följande tidsbegränsade anställningar, dels som vikarierande förskollärare, dels som obehörig lärare. Fråga om den senaste anställningen som vikarierande förskollärare övergått till en tillsvidareanställning till följd av regeln i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen. Avgörande för tvistefrågan är om arbetstagaren vid tillämpning av den regeln ska tillgodoräknas anställningstiden då han hade tidsbegränsade anställningar som obehörig lärare.

[K2]4 a §  Den som har en utländsk lärarutbildning skall få ett behörighetsbevis, om den utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar sådan pedagogisk utbildning som avses i 4 § 1.Lag (1999:887).

Prop. 1998/99:110: Paragrafen är helt ny till sitt innehåll. Bestämmelser om överklagande flyttas till den nya 4 d §. Innebörden av den nya lydelsen av paragrafen är att Högskoleverket skall efter ansökan fatta beslut om utfärdande av behörighetsbevis beträffande personer med viss utländsk utbildning. Prövningen skall avse en bedömning av om den sökandes utbildning, ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet, kan anses motsvara sådan svensk examen som anges i 4 § första stycket 1. Någon skillnad görs inte mellan ...

[K2]4 b §  Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska kan få ett behörighetsbevis endast om han eller hon har de kunskaper i svenska som behövs. Lag (1999:887).

Prop. 1998/99:110: Paragrafen är ny. Språkkravet har i huvudsak formulerats med motsvarande krav som de är uttryckta i 7 kap. 5 § högskoleförordningen (1993:100) som förebild. Det är alltså ett villkor för att behörighetsbevis skall utfärdas att vederbörande har de kunskaper i svenska språket som behövs.

[K2]4 c §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om villkoren för ett sådant behörighetsbevis som avses i 4 § första stycket 2.Lag (1999:887).

Prop. 1998/99:110: Paragrafen är ny. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ges ett bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om villkoren för sådant behörighetsbevis som avses i 4 § första stycket 2. Det kan bl.a. bli aktuellt för Högskoleverket att genom föreskrifter närmare ange vilka krav på kunskaper i det svenska språket som ställs.

[K2]4 d §  Beslut av Högskoleverket i ärenden om utfärdande av behörighetsbevis enligt 4 § första stycket 2 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1999:887).

Prop. 1998/99:110: Paragrafen är ny. Enligt artikel 8 i direktiv 89/48/EEG och artikel 12 i direktiv 92/51/EEG skall en sökande kunna få ett beslut prövat av en

domstol eller nämnd i enlighet med vad landets lagar föreskriver. Nu införs en möjlighet att överklaga beslut i ärende om utfärdande av behörighetsbevis till allmän förvaltningsdomstol.

[K2]5 §  Den som inte uppfyller kraven enligt 4 § får anställas som lärare, förskollärare eller fritidspedagog för högst ett år i sänder. Lag (1997:1212).

  • AD 2013 nr 42:En utbildad förskollärare har hos en kommun haft flera på varandra följande tidsbegränsade anställningar, dels som vikarierande förskollärare, dels som obehörig lärare. Fråga om den senaste anställningen som vikarierande förskollärare övergått till en tillsvidareanställning till följd av regeln i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen. Avgörande för tvistefrågan är om arbetstagaren vid tillämpning av den regeln ska tillgodoräknas anställningstiden då han hade tidsbegränsade anställningar som obehörig lärare.

[K2]6 §  För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesorientering i det offentliga skolväsendet skall den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet.

[S2]Den som inte uppfyller dessa krav får anställas för studie- och yrkesorientering för högst ett år i sänder.

[K2]7 a §  Kommuner och landsting skall se till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger som undervisar har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger målen för utbildningen. Lag (1999:887).

Prop. 1998/99:110: Paragrafen är ny. Krav på nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller beträffande det offentliga skolväsendet har tidigare gällt endast för personer som varit aktuella att anställas tills vidare. Innebörden av den nya paragrafen är att kommuner och landsting skall se till att alla de aktuella personalkategorierna, sedan de anställts, har de nödvändiga insikterna i styrdokumenten. Kommunernas och landstingens skyldighet i aktuellt avseende gäller för både visstidsanställda och tillsvidareanställda.

[K2]8 §  I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan.

[S2]Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

  • RÅ 1995:14:Kommunfullmäktige (I) respektive landstingsfullmäktige (II) har beslutat att i skolplan infoga uttalanden, utgörande tillägg till de av statsmakterna angivna nationella utbildningsmålen. Besluten har ansetts befogenhetsöverskridande.

[K2a]1 §  Varje kommun svarar för att barn som är bosatta i Sverige och som stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Verksamheterna kan också anordnas av enskilda.

[S2]Förskoleverksamheten avser barn som inte går i skolan.

[S3]Skolbarnsomsorgen avser barn till och med tolv års ålder som går i skolan. Lag (1997:1212).

[K2a]2 §  Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola, familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet (öppen förskola).

[S2]Skolbarnsomsorgen bedrivs i form av fritidshem och familje- daghem. För barn mellan tio och tolv år kan skolbarnsomsorgen även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet. Skolbarns- omsorgen skall ta emot barn under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under lov. Lag (1998:352).

[K2a]3 §  Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.

[S2]För bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga.

[S3]Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Lag (1997:1212).

[K2a]4 §  Om ett barn vårdas på sjukhus eller i någon annan institution, skall huvudmannen för institutionen sörja för att barnet får tillfälle att delta i verksamhet som motsvarar den som erbjuds i förskola eller fritidshem. Lag (1998:352).

[K2a]5 §  Kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.

[S2]Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får inte med stöd av denna bestämmelse lämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Lag (1997:1212).

[K2a]6 §  Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov.

[S2]Förskoleverksamhet skall tillhandahållas barn som har fyllt ett år. Barn som inte har fyllt ett år skall tillhandahållas förskola om barnet omfattas av 9 §. Lag (1997:1212).

  • RÅ 2007:2:Fråga om kommuns beslut att avslå en begäran om förskoleplats nattetid och under veckoslut kan anses strida mot skollagen. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.
  • RÅ 1998:22:En kommuns beslut att begränsa barnomsorg med hänvisning till att moderns sambo blivit arbetslös har upplösts. Sambo har ej ansetts kunna jämställas med förälder vid tillämpning av 14 a § socialtjänstlagen (numera 2 a kap. 6 § skollagen).

[K2a]6 a §  Barn vars föräldrar är arbetslösa skall tillhandahållas förskoleverksamhet enligt 6 § andra stycket. Förskoleverksamheten skall i sådana fall omfatta minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Lag (2000:1375).

[K2a]6 b §  Barn vars föräldrar är föräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn skall tillhandahållas förskoleverksamhet enligt 6 § andra stycket. Förskoleverksamheten skall i sådana fall omfatta minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Lag (2000:1375).

[K2a]7 §  När vårdnadshavaren har anmält behov av plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen, skall kommunen erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål.

[S2]Kommunen kan fullgöra sin skyldighet enligt 6 § också genom att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barnet till en motsvarande plats i enskild förskola eller enskilt fritidshem.

[S3]Kommunen skall ta skälig hänsyn till vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform när den erbjuder plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen enligt första eller andra stycket. Lag (1998:352).

[K2a]8 §  Plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen skall erbjudas så nära barnets eget hem eller skola som möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser. Skälig hänsyn skall också tas till vårdnadshavarens önskemål. Lag (1997:1212).

[K2a]8 a §  Barn skall erbjudas plats i förskola från och med höstterminen det år då de fyller fyra år. Förskolan skall omfatta minst 525 timmar om året.

[S2]Kommunen skall informera föräldrarna om verksamheten i förskolan och syftet med denna. Lag (2000:1375).

[K2a]9 §  Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola eller fritidshem, om inte barnens behov av sådant stöd tillgodoses på något annat sätt.

[S2]Kommunen skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats enligt första stycket. Kommunen skall verka för att barnen utnyttjar den anvisade platsen och informera föräldrarna om verksamheten och syftet med denna.

[S3]Om ett barn efter beslut av en kommun vistas i familjehem eller i hem för vård eller boende i en annan kommun, har den kommun som beslutat om vistelsen ansvaret för det individuellt behovsprövade stöd enligt första stycket som barnet kan behöva. Placeringskommunens ansvar upphör om ärendet överflyttas enligt 16 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2001:462).

[K2a]10 §  För plats i förskola, fritidshem och familjedaghem som kommunen anordnar får skäliga avgifter tas ut enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader.

[S2]För sådana platser i förskola som avses i 8 a och 9 §§ får avgift tas ut endast till den del verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Lag (2000:1375).

  • RÅ 2001:71:Barnomsorgstaxa inkomstdifferentierad efter föräldrarnas bruttoinkomst och med självkostnaden som avgiftstak har inte ansetts strida mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen (1991:900).
  • RÅ 2000:35:En kommunal barnomsorgstaxa har givits en sådan utformning att olika avgifter kan komma att utgå vid kommunens barnstugor för i princip likvärdiga tjänster. Avgiftsskillnaderna beror på att kommunen behandlar varje barnstuga som en särskild resultatenhet. Taxan har ansetts strida mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen.

[K2a]11 §  I ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild skall följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) tillämpas:

[S2]14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,

[S3]16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,

[S4]20 § om motivering av beslut, samt

[S5]26 § om rättelse av skrivfel och liknande.

[S6]Bestämmelserna i 16 och 17 §§förvaltningslagen gäller dock inte uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om plats i förskola eller fritidshem. Lag (1997:1212).

[K2a]12 §  Om kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen fullgörs av flera nämnder skall varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser. Lag (1997:1212).

[K2a]13 §  Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ som yrkesmässigt vill driva en förskola eller ett fritidshem skall ha tillstånd till detta av den kommun där verksamheten skall bedrivas. Ett sådant tillstånd meddelas tillsvidare eller för viss tid.

[S2]Tillstånd behövs inte för sådan verksamhet som kommunen genom avtal enligt 5 § andra stycket har överlämnat till en enskild att utföra. Lag (1998:352).

[K2a]14 §  Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 13 § får beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.

[S2]Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvalitet och säkerhet i verksamheten.

[S3]Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall nytt tillstånd sökas. Lag (1997:1212).

[K2a]15 §  Verksamhet som avses i 13 § står under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. Kommunen har rätt att inspektera verksamheten och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Lag (1997:1212).

[K2a]16 §  Om det föreligger något missförhållande i sådan verksamhet som avses i 13 §, skall kommunen förelägga den som ansvarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet.

[S2]Om missförhållandet är allvarligt och kommunens föreläggande inte följs, får kommunen återkalla tillståndet.

[S3]Ett tillstånd skall återkallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg och bristerna inte avhjälps efter påpekande för den som ansvarar för verksamheten. Lag (2000:875).

Prop. 1999/2000:123: Tredje stycket är nytt och innebär att ett tillstånd skall återkallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg när det gäller anställning av personal och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen.

[K2a]17 §  Kommunen kan lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg, om verksamheten uppfyller de krav som anges i 3 § och avgifterna inte är oskäligt höga. Sådant bidrag bör lämnas med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet. Lag (1997:1212).

  • RÅ 1999:46:Kommuns beslut att utge lägre bidrag till sådana enskilda daghem som inte anslutit sig till det kommunala avgiftssystemet än till övriga daghem har ansetts strida mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen.

[K2a]18 §  Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Lag (1997:1212).

[K2a]19 §  Kommunens beslut i ärenden om tillstånd enligt 13 § och om föreläggande eller återkallande av tillstånd enligt 16 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Kommunens beslut om föreläggande eller återkallande av tillstånd enligt 16 § och domstols motsvarande beslut gäller omedelbart.

[S3]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1997:1212).

[K2a]20 §  Till böter döms den som utan tillstånd bedriver verksamhet som avses i 13 §.

[S2]Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av den kommun där verksamheten bedrivs eller av Statens skolverk. Lag (1997:1212).

Allmänna bestämmelser om förskoleklassen inom det offentliga skolväsendet

[K2b]1 §  Utbildningen i förskoleklassen skall stimulera varje barns utveckling och lärande. Den skall ligga till grund för fortsatt skolgång.

[S2]Särskilt stöd skall ges till barn som behöver det. Lag (1997:1212).

[K2b]2 §  För barn som är bosatta i Sverige skall den kommun där barnet stadigvarande vistas anvisa plats i förskoleklassen från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess att barnet skall börja fullgöra sin skolplikt. Förskoleklassen skall omfatta minst 525 timmar om året.

[S2]Barn får tas emot i förskoleklassen före höstterminen det år då barnet fyller sex år.

[S3]Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter beträffande förskoleklassen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Lag (1997:1212).

[K2b]3 §  Plats i förskoleklassen skall anvisas så nära barnets eget hem som möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser. Skälig hänsyn skall också tas till vårdnadshavarens önskemål.

[S2]Kommunen skall verka för att barnen utnyttjar den anvisade platsen och informera föräldrarna om verksamheten och syftet med denna. Lag (1997:1212).

  • HFD 2011:7:Beslut om anvisning av plats i förskoleklass har ansetts överklagbart enligt kommunallagen.

[K2b]4 §  Om ett barn vårdas på sjukhus eller i någon institution, skall huvudmannen för institutionen sörja för att barnet får tillfälle att delta i verksamhet som motsvarar den som erbjuds i förskoleklassen. Lag (1997:1212).

[K2b]5 §  Utbildningen i förskoleklassen skall vara avgiftsfri. Till den del verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året får dock kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Skäliga avgifter får också tas ut för barn som tas emot med stöd av 2 § andra stycket. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Lag (1997:1212).

Godkännande m.m. för enskilda att bedriva utbildning motsvarande förskoleklassen

[K2b]6 §  Utbildning som motsvarar förskoleklassen får bedrivas yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild person, om utbildningen är godkänd enligt 7 §. Ärenden om godkännande prövas av den kommun där utbildningen skall bedrivas, om inte annat följer av andra stycket.

[S2]Ärenden om godkännande av utbildning som motsvarar förskoleklassen för sådana fristående skolor som avses i 9 kap. 1 § andra stycket prövas av Statens skolverk.

[S3]Godkännande behövs inte för sådan utbildning som kommunen genom avtal enligt 2 § tredje stycket har överlämnat till en enskild att utföra. Lag (1999:321).

[K2b]7 §  Utbildning som avses i 6 § skall godkännas, om

  1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortsatt skolgång, och
  2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet.

[S2]Utbildning som bedrivs av en godkänd fristående skola som motsvarar grundskolan eller särskolan skall godkännas, om villkoren enligt första stycket är uppfyllda, och om

  1. skolan står öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den fristående skolan,
  2. skolan för undervisningen använder lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och
  3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av sådan utbildning. Lag (2002:159).

[K2b]8 §  Utbildning som avses i 6 § står under tillsyn av den kommun där utbildningen bedrivs, om inte annat följer av andra stycket. Kommunen har rätt att inspektera utbildningen och får hämta in de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.

[S2]Utbildning som bedrivs av fristående skolor står under tillsyn av Statens skolverk. Skolorna är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.

[S3]Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i skolans verksamhet, om skolan får bidrag enligt 10 a §. Skolan är också skyldig att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.

[S4]Den kommunala tillsynen och den tillsyn som utövas av Statens skolverk skall också omfatta kontroll av att huvudmannen iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Lag (2000:875).

Prop. 1999/2000:123: I paragrafen anges bl.a. att en godkänd enskilt bedriven utbildning motsvarande förskoleklassen står under tillsyn av den kommun där utbildningen bedrivs eller, om det är fråga om utbildning som bedrivs av en fristående skola, av Statens skolverk. Det nya fjärde stycket visar att den aktuella tillsynen skall omfatta kontroll av att huvudmannen iakttar sina skyldigheter enligt lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

[K2b]9 §  Om en utbildning som avses i 6 § inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen skall kommunen eller, när det gäller utbildning som bedrivs av en fristående skola, Statens skolverk återkalla godkännandet.

[S2]Ett godkännande skall återkallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen. Lag (2000:875).

Bidrag

[K2b]10 §  Kommunen kan lämna bidrag till utbildning som avses i 6 § och som inte bedrivs av en godkänd fristående skola, om avgifterna inte är oskäligt höga. Bidraget bör lämnas med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i motsvarande utbildning. Lag (1999:321).

[K2b]10 a §  En fristående skola som av Statens skolverk har fått godkännande att anordna utbildning som motsvarar förskoleklassen skall av Skolverket förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i 10 b §.

[S2]Skolverket skall dock inte lämna någon förklaring om rätt till bidrag, om verksamheten skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller om skolan tar ut avgifter i strid med 10 d §.

[S3]För att en fristående skola med nystartad utbildning skall ha rätt till bidrag gäller att skolan har ansökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan utbildningen startar. Lag (2002:159).

[K2b]10 b §  Hemkommunen skall till en fristående skola som motsvarar grundskolan eller särskolan lämna bidrag för varje elev som deltar i utbildningen. Bidraget skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna förskoleklassen.

[S2]Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året eller för elev som tas emot före höstterminen det år eleven fyller sex år. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

[S3]Om bidraget avser en asylsökande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omständigheter, skall kommunen i stället för vad som anges i första stycket betala det belopp som regeringen har föreskrivit. Lag (2002:159).

10 c § Har upphävts genom lag (2002:159).

[K2b]10 d §  Utbildning som en fristående skola får bidrag för enligt 10 a § skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser.

[S2]För den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året får dock skolan ta ut skäliga avgifter. Skäliga avgifter får också tas ut för barn som tas emot före höstterminen det år då de fyller sex år.

[S3]Skolan får inte ta ut avgifter i samband med ansökan om plats i en utbildning som avses i första stycket. Lag (2002:159).

[K2b]10 e §  Om utbildningen vid en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 10 a § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen, skall Statens skolverk återkalla rätten till bidrag. Rätten till bidrag skall också återkallas, om skolan tar ut avgifter i strid med 10 d §. Lag (1999:321).

Övriga föreskrifter

[K2b]11 §  Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven verksamhet som motsvarar förskoleklassen får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Lag (1997:1212).

[K2b]12 §  Kommunens beslut i ärenden om godkännande enligt 6 § första stycket och om återkallande av godkännande enligt 9 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Statens skolverks beslut i ärenden om godkännande enligt 6 § andra stycket, om återkallande av godkännande enligt 9 § eller i ärenden om rätt till bidrag enligt 10 a § eller återkallande av sådan rätt enligt 10 e § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S3]Kommunens respektive Skolverkets beslut om återkallande av godkännande enligt 9 § och domstols motsvarande beslut gäller omedelbart.

[S4]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1999:321).

Prop. 2008/09:171: I första stycket har möjligheten till överklagande av kommunens bidragsbeslut hos allmän förvaltningsdomstol enligt reglerna i förvaltningslagen lagts till. Av hänvisningarna till 10 och 10 b §§ framgår att det endast är kommunens beslut om bidragets storlek och om tilläggsbelopp som får överklagas med stöd av den här bestämmelsen. Uppräkningen avser att vara uttömmande såvitt avser beslut som fattats enligt kapitlet. När det ...

[K2b]13 §  Till böter döms den som utan godkännande bedriver utbildning som avses i 6 §.

[S2]Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av den kommun där utbildningen bedrivs eller av Statens skolverk. Lag (1999:321).

Inledande bestämmelser

[K3]1 §  Barn som är bosatta i landet har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. Skolplikt gäller dock inte i fråga om barn, som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet skall gå i skola.

[S2]Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.

[K3]2 §  Barn skall fullgöra skolplikten i grundskolan, särskolan eller specialskolan. Skolplikten får också fullgöras enligt 8- 10 kap.Lag (1995:1248).

[K3]3 §  Barn i allmänhet skall tas emot i grundskolan.

[S2]Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan.

[S3]Barn som inte kan gå i grundskolan eller särskolan därför att de är döva eller hörselskadade skall tas emot i specialskolan. Lag (1999:886).

Prop. 2007/08:112: Ändringarna i första och andra styckena är redaktionella.

Ändringen i tredje stycket är en följd av att specialskolan ska finnas som skolform även för barn med synskada och ytterligare funktionshinder och för barn med grav språkstörning. Målgruppen har således utökats. Vad gäller synskadade avgränsas målgruppen till barn med såväl synskada som ytterligare funktionshinder. Vidare innebär förslaget att det kan finnas andra särskilda skäl än barnets funktionshinder som medför att ...

Prop. 1998/99:105: I paragrafen anges vilka barn som skall tas emot i de olika skolformerna. Ändringen i tredje stycket är en följd av att specialskolan inte längre skall vara en skolform för barn som är syn- eller talskadade och innebär att dessa barn inte längre skall tas emot i specialskolan.

[K3]4 §  Styrelsen för särskolan i hemkommunen prövar om ett barn skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande får även väckas av barnets vårdnadshavare.

[S2]Huvudmannen för specialskolan prövar om ett barn skall tas emot i specialskolan under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande får väckas av barnets vårdnadshavare eller av barnets hemkommun.

[S3]Om ett barn, som har tagits emot i särskolan, bedöms kunna gå över till grundskolan, skall styrelsen för särskolan besluta att barnet inte längre skall vara elev där. Motsvarande gäller för huvudmannen för specialskolan, om den som tagits emot i specialskolan, bedöms kunna gå över till grundskolan eller särskolan. Lag (1992:598).

[K3]5 §  Beslut enligt 4 § om mottagande i särskolan eller specialskolan får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.

[S2]Besluten får överklagas endast av barnets vårdnadshavare.

[K3]6 §  Den som är elev i grundskolan eller motsvarande del av särskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de skolhuvudmän som berörs är överens om detta och barnets vårdnadshavare lämnar sitt medgivande.

Skolpliktens inträde och skolstarten

[K3]7 §  Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.

[S2]Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen på begäran av ett barns vårdnadshavare besluta att barnet skall börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller åtta år.

[S3]Beslut i ärenden enligt andra stycket får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Lag (1997:1212).

[K3]8 §  Om ett barns vårdnadshavare begär det, skall barnet redan höstterminen det kalenderår det fyller sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan.

9 § har upphävts genom lag (1991:1111).

Skolpliktens upphörande

[K3]10 §  Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet fullgör skolplikten i specialskolan, 17 år.

[S2]Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får fullgöra sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan prövning anordnas av styrelsen för utbildningen.

[S3]Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphörande får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Lag (1995:1248).

Deltagandet i utbildning för skolpliktiga

[K3]11 §  Varje barn, som fullgör skolplikt inom det offentlig skolväsendet för barn och ungdom eller på något annat sätt, skall delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli.

[S2]En skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Disciplinär åtgärd mot en skolpliktig elev får avse elevens närvaro i skolan, dock endast i ringa omfattning.

[S3]Ingen är på grund av skolplikt, som fullgörs inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom, skyldig att gå i skolan för att delta i obligatoriska inslag i utbildningen mer än 190 dagar per läsår eller att någon dag delta i sådana inslag mer än åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, mer än sex timmar.

[K3]12 §  På begäran av en skolpliktig elevs vårdnadshavare skall eleven befrias från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten, om det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar.

[S2]Om elevens vårdnadshavare kräver det, skall begäran om befrielse prövas av styrelsen för utbildningen eller, för elever utanför det offentliga skolväsendet, av den styrelse som ansvarar för grundskolan i elevens hemkommun. Avslås begäran vid sådan prövning, får beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S3]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1996:1044).

Prop. 1995/96:200: Andra stycket som innebar att befrielse från undervisning i religionskunskap alltid skulle medges om vissa förutsättningar var uppfyllda har slopats. Förslaget har behandlats i avsnitt 12. Möjligheten enligt första stycket till befrielse från annars obligatorisk undervisning finns dock kvar.

Beträffande motiven till första stycket se prop. ...

Tillsynen över att skolplikten fullgörs

[K3]13 §  Kommunen skall se till att skolpliktiga elever i dess grundskola och särskola fullgör sin skolgång. Kommunen skall också se till att skolpliktiga barn, som är bosatta i kommunen men inte går i dess grundskola eller särskola, på något annat sätt får föreskriven utbildning.

[S2]Huvudmannen för specialskolan skall se till att skolpliktiga elever i skolor under dess ledning fullgör sin skolgång. Lag (1992:598).

[K3]14 §  Om en skolpliktig elev i en skola utanför det offentliga skolväsendet för barn och ungdom är frånvarande i stor utsträckning utan giltig orsak, skall huvudmannen för skolan anmäla förhållandet till barnets hemkommun. Kommunen skall pröva om barnet skall åläggas skolgång i grundskolan eller särskolan eller, om skäl föreligger, överlämna anmälan till huvudmannen för specialskolan, som skall pröva om barnet skall åläggas skolgång där.

[S2]Beslut om att ålägga barnet skolgång får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S3]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:1248).

[K3]15 §  Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till att barnet fullgör sin skolplikt.

[K3]16 §  Om en skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad på dem ankommer för att så skall ske, får styrelsen för utbildningen vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter. Ett föreläggande gäller omedelbart, även om beslutet överklagas.

[S2]Vitet får inte förvandlas till fängelse.

[S3]Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden enligt denna paragraf får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S4]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:63).

17 § har upphävts genom lag (1991:1111).
18 § har upphävts genom lag (1991:1107).
19 § har upphävts genom lag (1991:1111).
19 a § har upphävts genom lag (1991:1107).
20 § har upphävts genom lag (1991:1111).
21 § har upphävts genom lag (1991:1111).

4 kap. Grundskolan

Prop. 1992/93:230: Vid fördelningen av elever på olika skolor skall kommunen beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss

[K4]1 §  Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Den skall kunna ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan.

[S2]Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

[K4]2 §  Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad.

[K4]3 §  Grundskolan skall ha nio årskurser.

[S2]Utbildningen i varje årskurs skall bedrivas under ett läsår. Varje läsår skall delas upp på en hösttermin och en vårtermin.

[S3]Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1993:1679).

[K4]3 a §  Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning i grundskolan (timplan) framgår av bilaga 3. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

  1. meddela de närmare föreskrifter angående tillämpning av timplanen som behövs,
  2. för särskilda utbildningar meddela föreskrifter om avvikelser från timplanen, och
  3. i övrigt göra begränsade avvikelser från timplanen, om det finns särskilda skäl. Lag (1998:1829).

[K4]4 §  Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

[K4]4 a §  Eleverna i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Lag (1997:1212).

[K4]5 §  För var och en som enligt denna lag har rätt att gå i grundskolan skall hemkommunen sörja för att sådan utbildning kommer till stånd.

[S2]Denna skyldighet skall normalt fullgöras genom att hemkommunen anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning åt samtliga i kommunen som har rätt till sådan.

[S3]Om det finns särskilda skäl får hemkommunen komma överens med någon annan kommun att denna i sin grundskola skall ta emot elever vars grundskoleutbildning hemkommunen har att sörja för.

  • RÅ 1994:25:En skolpliktig placerades av socialnämnden i viss kommun i familjehem i en annan kommun där han blivit folkbokförd och gick i skola. Eftersom ansvaret för att hans behov av speciallärare tillgodoses vilar på folkbokföringskommunen, har socialnämnden inte ansetts kunna åläggas att utge bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för att tillgodose behovet.

[K4]6 §  Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskoleverksamhet beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt ur kommunikationssynpunkt.

[S2]Ingen kommun får organisera sin grundskola så att någon elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg härifrån får dock göras om förhållandena är så speciella att det framstår som orimligt att kommunen anordnar skolgång på sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet under skolgången. Vid denna bedömning skall särskild vikt fästas vid elevens ålder.

[S3]Vid fördelningen av elever på olika skolor skall kommunen beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (1993:800).

[K4]7 §  Hemkommunen är skyldig att sörja för att det för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet.

[S2]När en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet, skall hemkommunen svara för att eleven utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden.

[S3]Hemkommunens skyldighet enligt första och andra styckena omfattar inte

  1. sådana elever som väljer att gå i en annan grundskola än den som kommunen annars skulle ha placerat dem i om något önskemål om en viss skola inte framställts, eller
  2. sådana elever som avses i 8 och 8 a §§.

[S4]För sådana elever som avses i 8 § första stycket skall den mottagande kommunen under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen sörja för kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen. Kostnaden härför ingår i de utbildningskostnader som avses i 8 §. Lag (1998:1829).

  • RÅ 1994:84:Laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) har omfattat frågan huruvida en kommun med hänsyn till trafikförhållandena på en viss väg varit skyldig enligt 4 kap. 7 § skollagen (1985:1100) att anordna kostnadsfri skolskjuts för de barn som till och från skolan har att färdas utmed vägen. Kommunens beslut, varigenom en förälders framställning om anordnande av skolskjuts avslagits, har ansetts strida mot nämnda bestämmelse i skollagen och har därför upphävts.
  • RÅ 2002:43:Kostnader för handikappad pojkes resor till fristående skola i grannkommun har i visst fall ansetts utgöra en ersättningsgill merkostnad som skall beaktas vid fastställande av rätt till vårdbidrag.
  • RÅ 2002:91:Rätten till kostnadsfri skolskjuts för grundskoleelev, som enligt ett fast system växelvis bor hos föräldrar med gemensam vårdnad och som därför har två likvärdiga hem, har ansetts omfatta resor till och från båda hemmen. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.

[K4]8 §  En kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev för vars grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att sörja, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. En kommun som på grund av sådan skyldighet tar emot en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.

[S2]Innan kommunen fattar beslut om att för visst läsår ta emot en sådan elev skall den inhämta yttrande från elevens hemkommun, om sådant yttrande inte bedöms som onödigt.

[S3]Den rätt en kommun har enligt första stycket att få ersättning för sina kostnader skall kommunen också ha i fråga om elever i sådana särskilda utbildningar som regeringen bestämmer. Vid fastställande av kostnaderna skall hänsyn tas till utgående statsbidrag. Lag (1998:1829).

[K4]8 a §  Efter önskemål av vårdnadshavare har en kommun rätt att i andra fall än som avses i 5 § tredje stycket och 8 § i sin grundskola ta emot en elev från en annan kommun. I sådana fall har kommunen rätt till ersättning för elevens utbildning från elevens hemkommun. Om inte de berörda kommunerna kommer överens om annat, skall ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är hemkommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (1996:1044).

Prop. 1995/96:200: Paragrafen har ändrats så att den i fråga om ersättningen i huvudsak motsvarar den nya bidragskonstruktionen enligt 9 kap. 6 § tredje stycket för fristående skolor som motsvarar grundskolan.

[K4]9 §  Den som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för beslutet ändras under läsårets gång. Om det för eleven endast återstår en årskurs har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen.

[S2]I fall som avses i första stycket andra meningen har den kommun där eleven går kvar rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Lag (1993:800).

[K4]10 §  Om en elev i grundskolan inte tillfredsställande har slutfört sista årskursen när skolplikten upphör men bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen, skall eleven beredas tillfälle att göra detta under högst två år efter det att skolplikten upphörde.

[K4]11 §  Beslut som en kommun fattar i frågor som avses i 7 § andra stycket om åtgärder för elever som inte bor hemma, i 8 § första stycket första meningen om mottagande av en elev från en annan kommun samt i 10 § om rätt att fullfölja utbildningen får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven eller företrädare för denne. Lag (1993:800).

5 kap. Gymnasieskolan

Prop. 1992/93:230: I första stycket 2 har den ändringen gjorts att kommunen inte är skyl- dig att erbjuda den elev som har gått igenom en i förhållande till ett na- tionellt program i gymnasieskolan likvärdig utbildning utbildning på ett nationellt program inom gymnasieskolan. Med en likvärdig utbildning avses exempelvis en utbildning på ett specialutformat program i gymna- sieskolan, en utbildning i en fristående skola som motsvarar ett natio- nellt eller ett specialutformat program ...

Allmänna bestämmelser

[K5]1 §  I detta kapitel ges föreskrifter om sådan utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom som är avsedd att påbörjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller tjugo år. Denna utbildning bildar gymnasieskolan.

[S2]I 13 § ges dessutom föreskrifter om mottagande i gymnasieskolan av vissa elever från särskolan.

[S3]Bestämmelserna i detta kapitel gäller endast ungdomar som är bosatta i landet, om inte regeringen föreskriver annat. Lag (1992:598).

[K5]3 §  Utbildningen i gymnasieskolan skall utgöras dels av utbildning på nationella program, som är avsedda att kunna genomgås på tre läsår, dels av utbildning på specialutformade program, som också är avsedda att kunna genomgås på tre läsår, dels av individuella program.

[S2]Styrelsen för utbildningen får besluta att utbildningen på nationella och specialutformade program får fördelas på en längre tid än tre läsår. Efter regeringens medgivande får styrelsen besluta att utbildningen får fördelas på kortare tid än tre läsår.

[S3]Inom de nationella programmen kan finnas utbildningar med olika inriktningar. Dessa kan vara nationellt eller lokalt fastställda. Regeringen får meddela närmare föreskrifter om dem. Lag (2000:445).

Prop. 1997/98:169: Andra stycket är nytt. Styrelsen för utbildningen ges en möjlighet att bestämma om att de utbildningar kommunen eller landstinget är huvudman för skall fördelas över en längre tid än tre läsår. För att fördela utbildningen på kortare tid än tre läsår krävs regeringens medgivande.

Ändringen i tredje stycket, som har behandlats i avsnitt 6.2, innebär att begreppet "grenar" tas bort och ersättas av uttrycket ...

[K5]4 §  De nationella programmen skall vara grund för fortsatt utbildning på högskolenivå och för yrkesverksamhet.

[S2]Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 1.

[S3]Varje kommun skall informera om de nationella programmen och om möjligheterna att få utbildning på specialutformade eller individuella program. Lag (1999:180).

[K5]4 a §  Ett specialutformat program skall i fråga om utbildningens nivå motsvara ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet. Det kan utformas individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever.

[S2]Styrelsen för utbildningen skall fastställa en plan för varje specialutformat program. Om programmet är avsett för en grupp elever, skall styrelsen även fastställa programmål. Lag (1999:180).

[K5]4 b §  Ett individuellt program skall först och främst förbereda eleven för studier på ett nationellt program eller ett specialutformat program.

[S2]Ett individuellt program kan

  1. särskilt inriktas mot studier på ett nationellt eller specialutformat program (programinriktat individuellt program),
  2. göra det möjligt för ungdomar att genom lärlingsutbildning förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan, och
  3. möta elevers speciella utbildningsbehov.

[S3]Ett individuellt program som har ett sådant syfte som avses i första stycket kan utformas för en grupp elever.

[S4]Ett programinriktat individuellt program skall utformas för en grupp elever.

[S5]Utbildningen på ett individuellt program skall följa en plan, som skall fastställas av styrelsen för utbildningen. I fråga om sådana individuella program som avses i andra stycket 2 får regeringen föreskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa ämnen. Lag (1999:887).

Prop. 1996/97:110: Innehållet i paragraferna har förts över från 5 kap. 13 och 13 a §§ i deras gällande lydelse. Vidare görs i 4 a § ett förtydligande som visar att ett specialutformat program kan utformas individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. Avsikten med den nya lydelsen av 4 a § och även med den nya 4 b § är att beskrivningarna av de specialutformade och individuella programmen skall, på samma sätt som gäller för de nationella...

Prop. 1998/99:110: Första stycket är nytt. Ändringen är avsedd att visa att det huvudsakliga syftet med det individuella programmet är att förbereda för studier på ett nationellt eller ett specialutformat program.

I andra stycket tas de tidigare punkterna 1 och 4 bort. Den tidigare punkten 5 omformuleras och tas in som punkt 4 i paragrafens nya lydelse. Ändringarna har behandlats i avsnitt 7.1.

Tredje ...

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]4 c §  Omfattningen av studierna på nationella och specialutformade program betecknas med gymnasiepoäng. Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning på de nationella och specialutformade programmen (poängplan) framgår av bilaga 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tillämpningen av poängplanen.

[S2]Utbildningen inom varje ämne sker i form av en eller flera kurser. För varje kurs skall det anges hur många gymnasiepoäng den omfattar.

[S3]Efter varje kurs har eleven rätt att få betyg i ämnet. Har eleven enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven är kommunen inte skyldig att erbjuda eleven ytterligare utbildning inom den kursen.

[S4]Bevis om gymnasieexamen skall utfärdas till den elev som fullföljt hela utbildningen på ett nationellt eller specialutformat program och som därvid

  • uppfyllt kurskraven på kurser omfattande minst 2 150 poäng samt
  • fått minst betyget Godkänt på gymnasiearbetet. Lag (2004:871).

[K5]4 d §  Elever på det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på övriga nationella program har rätt till 2 430 timmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid).

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om garanterad undervisningstid för specialutformade program samt om avsteg från den garanterade undervisningstiden enligt första stycket. Lag (2000:1438).

Erbjudande om utbildning på de nationella programmen

[K5]5 §  Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 § första stycket förutsatt att de

  1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och har godkända betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik eller på annat sätt förvärvat likvärdiga kunskaper, samt
  2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller en i förhållande därtill likvärdig utbildning eller avlagt International Baccalaureate (IB).

[S2]Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Antalet platser på de olika programmen skall anpassas med hänsyn till elevernas önskemål. Detsamma gäller de olika inriktningarna inom programmen.

[S3]Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal. Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning på ett nationellt program bildar ett samverkansområde för den utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning bildar ett samverkansområde för den utbildningen.

[S4]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får bestämma att särskilda krav på förkunskaper skall gälla för vissa utbildningar. Lag (1999:180).

[K5]6 §  Landstingen får anordna utbildning på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad.

[S2]Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting även anordna utbildning på andra nationella program. Lag (1996:566).

[K5]6 a §  När en kommun erbjuder utbildning på ett nationellt program får kommunen också erbjuda garanti för att eleven senare skall tas in på en utbildning med en viss inriktning inom ett nationellt program. Detsamma gäller om ett landsting erbjuder utbildning på ett nationellt program.

[S2]Regeringen får föreskriva att en sådan garanti skall ges inom vissa program. Lag (1999:180).

[K5]7 §  För svårt rörelsehindrade ungdomar får de kommuner som regeringen bestämmer i sin gymnasieskola anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning).

[S2]Särskilda bestämmelser om Rh-anpassad utbildning finns i 27-32 §§.

Mottagande av sökande till de nationella programmen

[K5]8 §  Den som av sin hemkommun skall erbjudas gymnasieutbildning på ett nationellt program enligt 5 § första stycket är behörig sökande till en sådan utbildning var som helst i landet.

[S2]Av behöriga sökande till de nationella program som anordnas i en kommun eller för ett samverkansområde skall i första hand tas emot de som är hemmahörande i den kommun som anordnar utbildningen och de som är hemmahörande i en kommun som tillhör samverkansområdet för utbildningen.

[S3]Med sådana sökande som avses i andra stycket skall jämställas

  1. de som med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt,
  2. de som är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder det sökta programmet och
  3. de som har sökt till gymnasieskolan ifråga under åberopande av att där, inom det sökta programmet, anordnas en utbildning med en nationellt fastställd inriktning som inte erbjuds av hemkommunen. Lag (1999:180).

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K5]9 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för vissa utbildningar för viss tid fastställa det område från vilket sökanden i första hand skall tas emot och hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Lag (2004:871).

[K5]10 §  Innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen skall yttrande inhämtas från sökandens hemkommun. Yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt. Lag (1991:1684).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]11 §  Styrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen eller landstinget beslutar om någon sökande inte skall tas emot därför att han inte är behörig.

[S2]Styrelsen för utbildningen beslutar också om mottagande av en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen.

[S3]Styrelsens beslut enligt första och andra styckena får överklagas av sökanden hos Skolväsendets överklagandenämnd. Vid beslut om mottagande till ett nationellt program av en sökande som huvudmannen inte är skyldig att ta emot enligt 8 eller 9 § får endast frågan om sökanden uppfyller behörighetsvillkoren överklagas. Lag (2004:871).

[K5]12 §  En ansökan om att tas in på ett nationellt program skall skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun. Om ansökan avser ett nationellt program som anordnas av en annan kommun eller av ett landsting, skall styrelsen omedelbart sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen där. Lag (1991:1684).

Erbjudande om utbildning på specialutformade eller individuella program

[K5]13 §  Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av specialutformade program eller individuella program för de ungdomar i kommunen som avses i 1 § och som inte har tagits in på något nationellt program i gymnasieskolan eller en likvärdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB). Detsamma gäller den som har tagits emot på ett nationellt program i gymnasieskolan eller till en likvärdig utbildning men som har avbrutit utbildningen där. I fråga om elever från särskolan gäller skyldigheten dock endast individuella program och endast om eleven vid prövning enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i särskolan, därför att eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan.

[S2]Ett erbjudande enligt första stycket får avse utbildning som anordnas av hemkommunen eller av en annan kommun eller ett landsting. Utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting och som avser en grupp elever enligt vad som anges i 4 a och 4 b §§ får erbjudas inom ramen för ett samverkansavtal. Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder utbildning för en grupp elever bildar ett samverkansområde för den utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning för en grupp elever bildar ett samverkansområde för den utbildningen. Lag (1999:887).

Prop. 1996/97:110: Andra stycket har helt nytt innehåll. Här anvisas möjligheten för kommuner och landsting att genom samverkansavtal erbjuda grupper av elever utbildning. För kommunernas del gäller möjligheten till samverkan både specialutformade och individuella program som erbjuds en grupp av elever. Genom den regel som införs i 13 a § kan ett landsting endast anordna specialutformade program genom samverkansavtal med en kommun.

Prop. 1998/99:110: Ändringen i första meningen i andra stycket är en följd av ändringen i 13 a § nedan. Ändringen i sista meningen i andra stycket görs för att samstämmighet skall råda med vad som står i sista meningen i 5 § andra stycket.

[K5]13 a §  Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting anordna utbildning på specialutformade och individuella program. Lag (1999:887).

Prop. 1996/97:110: Paragrafen har ett helt nytt innehåll. Landstingen ges en möjlighet att efter överenskommelse med en kommun anordna utbildning på specialutformade program. Bestämmelsen får till följd att landstingen kan ingå samverkansavtal med en eller flera kommuner kring de specialutformade programmen. Landsting kan alltså inte anordna individuella program eftersom landstingen endast kan anordna utbildning på nationella och, numera, specialutformade program.

Rubriken före 13 b §

Den ...

Prop. 1998/99:110: Ändringen innebär att ett landsting, efter överenskommelse med en kommun, kan anordna utbildning på ett individuellt program.

[K5]13 b §  En kommun eller ett landsting som anordnar utbildning för en grupp elever är skyldig att ta emot en behörig sökande till utbildningen, om den sökande hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen eller om hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för utbildningen.

[S2]De behörighetskrav som anges i 5 § första stycket 1 och 2 för nationella program gäller även för specialutformade program. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om behörighetskrav för sådana program. Lag (1997:575).

Prop. 1996/97:110: Bestämmelserna i paragrafen medför skyldigheter för kommuner och landsting som anordnar utbildning för en grupp elever att även ta emot behöriga sökanden som inte är hemmahörande i samverkansområdet. Detta gäller under förutsättning att elevens hemkommun har åtagit sig att svara för elevens utbildningskostnader. Hänvisningen i andra stycket till de behörighetskrav som gäller på de nationella programmen återfanns tidigare i 13 § andra stycket. Detsamma gäller bemyndigandet i samma stycke. ...

[K5]13 c §  En ansökan om att tas in på en utbildning som är avsedd för en grupp elever skall skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun. Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting, skall styrelsen omedelbart sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen där. Till ansökan skall styrelsen foga ett yttrande där det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning, om inte hemkommunen tillhör samverkansområdet för utbildningen. Lag (1997:575).

Prop. 1996/97:110: Paragrafen är ny. Ansökningsreglerna motsvarar i stort vad som gäller om ansökan till de nationella programmen. En nyhet är dock att till en elevs ansökan om aktuell utbildning, som inte anordnas i hemkommunen eller inom samverkansområdet, skall hemkommunen foga ett yttrande där det

skall framgå om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens ...

[K5]13 d §  Frågan om att ta emot en sökande till utbildning som är avsedd för en grupp elever prövas av styrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen eller landstinget. Styrelsens beslut får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av den sökande. Lag (1997:575).

Prop. 1996/97:110: Innehållet i paragrafen motsvarar i huvudsak vad som följer av hänvisningen i 13 a § tredje stycket i dess gällande lydelse.

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K5]14 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att vissa utbildningar under viss tid skall utgöra specialutformade eller individuella program som står öppna för sökande från hela landet och hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Lag (2004:871).

Intagning av elever

[K5]15 §  Styrelsen för utbildningen ansvarar för intagningen till de olika utbildningar som anordnas inom kommunen eller landstinget, om inte annat följer av föreskrifter av regeringen.

[S2]Intagningsorganisationen får vara gemensam med en annan kommun och gemensam för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning.

[S3]Föreskrifter om urval mellan behöriga sökande meddelas av regeringen.

[S4]Beslut om intagning får inte överklagas. Lag (1991:1684).

Elevernas rätt att fullfölja sin utbildning

[K5]16 §  Den som tagits in på ett nationellt program i gymnasieskolan och påbörjat det, har rätt att fullfölja sin utbildning på det programmet i kommunen eller inom samverkansområdet eller, om utbildningen har ett landsting som huvudman, inom det landstingsområdet. Detta gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden.

[S2]Dessa bestämmelser gäller också i fråga om utbildning med en sådan inriktning som avses i 3 § tredje stycket, om eleven har tagits in på ett program och därvid getts garanti för att senare bli intagen till en sådan utbildning.

[S3]Rätten att fullfölja utbildningen enligt första stycket gäller även efter ett studieavbrott på högst ett läsår för studier utomlands. Detsamma gäller i fråga om sådan garanti som avses i andra stycket, om inte skolhuvudmannen vid utfärdandet av garantin gjort uttryckligt förbehåll mot dess giltighet i händelse av studieavbrott. Lag (1999:180).

[K5]17 §  En elev, som har tagits in på ett nationellt program eller på en utbildning med en viss inriktning inom ett sådant program och påbörjat utbildningen men som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller inriktningen där den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte programmet eller utbildning med den inriktningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen. Lag (1999:180).

[K5]18 §  Elever som önskar fullfölja sin utbildning med en sådan nationellt fastställd inriktning inom ett nationellt program som inte erbjuds av deras hemkommun bör, om det finns plats, få flytta till gymnasieskolan i en kommun eller ett landsting där den önskade utbildningen anordnas. Styrelsen för utbildningen i den kommun eller det landsting där utbildningen anordnas beslutar om sådant mottagande av en elev.

[S2]Styrelsens beslut får inte överklagas. Lag (1999:180).

[K5]20 §  Den som har påbörjat en utbildning på ett specialutformat eller ett individuellt program i en kommun har rätt att fullfölja programmet enligt den plan som fanns när utbildningen inleddes. Samma rätt har den som har påbörjat ett specialutformat program i ett landsting.

[S2]Om eleven har medgivit att programmet ändras, har han rätt att fullfölja utbildningen på det ändrade programmet.

[S3]Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands. Lag (1997:575).

Kostnader

[K5]21 §  Utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna skall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Interkommunal ersättning

[K5]22 §  En kommun som i sin gymnasieskola på ett nationellt program har tagit in en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen, har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.

[K5]23 §  Ett landsting som i sin gymnasieskola på ett nationellt program har tagit in en elev som inte är hemmahörande i en kommun som har samverkansavtal med landstinget, har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Lag (1996:566).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]24 a §  Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer överens om annat, och inte heller annat följer av andra stycket, skall den interkommunala ersättningen beräknas enligt anordnarens självkostnad.

[S2]Erbjuds utbildningen av hemkommunen skall ersättningen, utom i fall som avses i 8 § tredje stycket 1 samt 16 och 17 §§, högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre skall hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. Lag (2004:871).

[K5]25 §  När det gäller utbildning för döva, hörselskadade och svårt rörelsehindrade elever får regeringen fastställa den extra ersättning som skall lämnas för dessa elever.

[K5]26 §  Regeringen får föreskriva om skyldighet för hemkommunerna att betala ersättning till den anordnande kommunen för sådan utbildning som avses i 9 och 14 §§. Regeringen får vidare föreskriva om sådan skyldighet för hemkommunerna när det gäller sådana individuella program som avses i 4 b § andra stycket 2.Lag (1999:887).

[K5]26 a §  En elevs hemkommun är skyldig att betala ersättning för kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB). Skyldigheten gäller dock endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då IB-utbildningen började och endast om utbildningsanordnarens avgifter till International Baccalaureate Office (IBO) betalas av staten.

[S2]Om parterna inte kommer överens om annat skall ersättning utgå med ett belopp som regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer beslutar. Lag (1993:370).

Utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) m.m.

[K5]27 §  I denna lag avses med svårt rörelsehindrad den vars rörelsehinder ensamt eller i kombination med annat funktionshinder medför att han eller hon

  1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning, och
  2. har behov av habilitering och i vissa fall har behov av boende i elevhem och omvårdnad i boendet. Lag (2002:137).

Prop. 1998/99:105: Ändringarna i paragrafen är i huvudsak redaktionella. Dock avses visas i den nya punkten 1, vars innehåll behandlats i avsnitt 7.2.1, att ett rörelsehinder skall vara allvarligt även när det är fråga om att bedöma ett rörelsehinder i kombination med ett annat funktionshinder. Den innehållsmässiga ändringen i den nya punkten 1 innebär vidare att uttrycket ”reguljär studiegång” byts mot ”ett nationellt eller specialutformat ...

[K5]28 §  Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har rätt att få utbildning vid en sådan gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som avses i 7 § om de

  1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,
  2. kan påbörja utbildningen senast under första halvåret det kalenderår då de fyller 21 år, och
  3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskrivit för utbildningen.

[S2]Bestämmelsen i första stycket 1 gäller inte utbildning på ett individuellt program. För rätt till sådan utbildning krävs att grundskoleutbildningen eller motsvarande har avslutats. Lag (2002:137).

Prop. 1998/99:105: Ändringen innebär att gymnasieskolor med Rh-anpassad utbildning även kan anordna specialutformade program. Vidare ändras behörighetsvillkoren för ungdomar som söker till Rh-anpassad utbildning. Ungdomarna skall enligt den föreslagna punkten 1 ha slutfört sista årskursen i grundskolan i stället för som tidigare ha avslutat grundskoleutbildning. Det nu valda uttrycket ”har slutfört sista årskursen i grundskolan” motsvarar det som enligt 5 § gäller för mottagande till nationella och specialutformade ...

[K5]29 §  En sådan gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som avses i 7 § skall ta emot sökande från hela landet till den speciellt anpassade utbildningen.

[K5]30 §  Frågor om intagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning enligt 7 § prövas av en särskild nämnd, gemensam för sådana gymnasieskolor.

[S2]Nämndens beslut i fråga om intagning eller i övrigt om rätt till utbildning får överklagas endast av den som begärt utbildningen. Beslutet överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Ett beslut får dock inte överklagas såvitt det gäller placering vid en viss gymnasieskola. Lag (1999:886).

Prop. 1998/99:105: Förslaget innebär att det tidigare andra stycket tas bort. Innehållet i det borttagna stycket skall i stället föras in i förordningen (1990:1110) med instruktion för Nämnden för Rh-anpassad utbildning.

[K5]31 §  Avgifter får inte tas ut från eleverna för insatser för omvårdnad i boendet och habilitering som tillhandahålls av staten, kommun eller landsting i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi. Lag (1999:886).

Prop. 1998/99:105: Av förarbetena till lagrummet (prop. 1989/90:92 s. 29) framgår bl.a. att omvårdnadsinsatserna i boendet och habiliteringen skall tillhandahållas kostnadsfritt för eleven. Den nu föreslagna ändringen innebär ingen ändring i sak utan endast ett förtydligande med avseende på att avgiftsfriheten i aktuellt avseende gäller för eleverna.

[K5]31 a §  Hemkommunen skall betala ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet. Hemlandstinget, i förekommande fall hemkommunen, skall betala ersättning för kostnader för habilitering. Ersättningarna skall betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana ersättningar. Lag (1999:886).

Prop. 1998/99:105: Paragrafen är ny och innehållet har behandlats i avsnitt 7.2.4. Hemkommunen åläggs i första stycket en ersättningsskyldighet för kostnader för boende och omvårdnad i boendet. Ersättningen skall utges till den huvudman som staten har avtal med om att ansvara för elevhemsboendet. Landstingen åläggs en ersättningsskyldighet för kostnader för habilitering som på motsvarande sätt skall utges till den huvudman som ...

[K5]32 §  Regeringen får föreskriva att utbildningen på nationella och specialutformade program får fördelas på fler än tre läsår när det gäller utbildning för döva, hörselskadade och svårt rörelsehindrade. Lag (1999:886).

Prop. 1998/99:105: Ändringen är en följd av att det i 28 § nu stadgas att gymnasieskolor med Rh-anpassad utbildning även kan anordna specialutformade program.

Stöd till inackordering

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]33 §  Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering till följd av skolgången skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd i de fall eleven tagits emot enligt 8 § eller går på utbildning som avses i 13 §. Detsamma gäller elever som fullföljer sina studier enligt 17 §. Skyldigheten gäller till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller tjugo år. Stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt kommunens bestämmande. Om stödet ges kontant, skall det utgå med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad under vilken eleven bor inackorderad. Beloppet får avjämnas till närmast lägre hela tiotal kronor.

[S2]Första stycket gäller dock inte de elever som avses i 27 §. Första stycket gäller inte heller i fråga om utlandssvenska elever som får inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395).

[S3]I 31 a § finns bestämmelser om hemkommunens skyldighet att utge ersättning för vissa kostnader för elever som genomgår Rh- anpassad utbildning. Lag (2004:871).

Prop. 1998/99:105: Ändringen i andra stycket görs till följd av vad som stadgas i den nya 31 a §. Hemkommunen skall även fortsättningsvis inte ha någon skyldighet att utge stöd till inackordering enligt denna paragraf för elever som genomgår Rh-anpassad utbildning.

Tredje stycket är nytt. Det nya stycket innehåller en hänvisning till 31 a § där det finns bestämmelser om hemkommunens skyldighet att utge ersättning för vissa kostnader i samband med att en elev från den egna kommunen ...

[K6]1 §  Utbildningen i särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Lag (1993:800).

[K6]2 §  Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar i övrigt.

[K6]3 §  Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola och träningsskola) samt gymnasiesärskola (nationella, specialutformade och individuella program).

[S2]Grundsärskolan och träningsskolan skall ha tio årskurser. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan gå i grundsärskolan. Styrelsen för särskolan avgör om en elev som tas emot i särskolan skall gå i grundsärskolan eller träningsskolan.

[S3]En elev som började fullgöra sin skolplikt det kalenderår då eleven fyllde åtta år har, när skolplikten upphör, rätt att få fortsatt utbildning i årskurs 9 i den obligatoriska särskolan. Lag (1997:1212).

[K6]3 a §  De ungdomar som har slutfört årskurs 9 i särskolan har rätt att få fortsatt utbildning i årskurs 10 i den obligatoriska särskolan. Lag (1992:598).

[K6]4 §  Utbildningen i särskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven.

[K6]4 a §  Eleverna i den obligatoriska särskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Lag (1997:1212).

[K6]5 §  För var och en som enligt denna lag har rätt att gå i särskolan skall hemkommunen sörja för att sådan utbildning kommer till stånd.

[S2]Denna skyldighet skall fullgöras genom att hemkommunen anordnar särskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning åt samtliga i kommunen som har rätt till sådan eller kommer överens med någon annan kommun att denna i sin särskola skall ta emot elever vars särskoleutbildning hemkommunen har att sörja för. Lag (1992:598).

[K6]6 §  Varje kommun som anordnar särskola är skyldig att så långt det är möjligt organisera särskolan så att ingen elev blir tvungen att bo utanför det egna hemmet på grund av skolgången. Även i övrigt skall vid utformningen av särskoleverksamheten beaktas vad som ur kommunikationssynpunkt är ändamålsenligt för eleverna.

[S2]Vid fördelningen av elever på olika skolor med särskoleutbildning skall kommunen beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på en så kort skolväg som möjligt åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

[S3]Varje kommun är skyldig att för eleverna i sin särskola anordna kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, elevens funktionshinder eller någon annan särskild omständighet. Kommunens skyldighet omfattar dock inte sådana elever som väljer att gå i en annan särskola än den som kommunen annars skulle ha placerat eleven i om något önskemål om en viss skola inte framställts.

[S4]I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet. Lag (1993:800).

[K6]6 a §  Efter önskemål av vårdnadshavare har en kommun rätt att i andra fall än som avses i 5 § andra stycket i sin särskola ta emot en elev från en annan kommun. I sådana fall har kommunen rätt till ersättning för elevens utbildning från elevens hemkommun. Om inte de berörda kommunerna kommer överens om annat, skall hemkommunen betala det belopp som regeringen beslutat. Lag (1996:1044).

Prop. 1995/96:200: I paragrafen har föreskriver bytts ut mot beslutat. Bestämmelsen överensstämmer därmed med vad som gäller för fristående särskolor enligt 9 kap. 6 a § tredje stycket. Ändringen innebär att om berörda kommuner inte kommer överens om ersättningen, får denna bestämmas genom förvaltningsbeslut av regeringen i varje enskilt fall och inte genom föreskrifter.

  • RÅ 2003:79:Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har beviljats i form av ledsagarservice vid en resa till Danmark (I) och i form av bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet för skolgång utanför hemkommunen (II) men inte i form av korttidsvistelse utanför det egna hemmet för en resa till London (III).

[K6]7 §  Ungdomar har rätt att efter skolpliktens upphörande tas emot i gymnasiesärskolan i utbildning som är avsedd att påbörjas fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år, om styrelsen för särskolan i hemkommunen bedömt att de inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda.

[S2]Varje kommun är skyldig att erbjuda sådana ungdomar utbildning under fyra år i gymnasiesärskolan.

[S3]En elev som har påbörjat utbildning i gymnasiesärskolan före utgången av det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år, har rätt att fullfölja utbildningen. Lag (1999:886).

[K6]8 §  Beslut som styrelsen för utbildningen fattar enligt 7 § om att en elev inte skall tas emot i särskolan därför att denne bedöms kunna gå i gymnasieskolan trots att eleven är utvecklingsstörd får överklagas av eleven eller företrädare för denne hos Skolväsendets överklagandenämnd.

[K6]9 §  Gymnasiesärskolan bygger på den obligatoriska särskolan.

[S2]Styrelsen för särskolan avgör om en elev i gymnasiesärskolan skall gå på

  1. ett nationellt eller ett specialutformat program eller
  2. ett individuellt program.

[S3]Styrelsen avgör vidare om eleven inom det individuella programmet skall få yrkesträning eller verksamhetsträning. Lag (1993:1478).

[K6]10 §  Varje kommun skall erbjuda de elever som har bedömts kunna gå på ett nationellt program ett urval av olika program. Antalet platser på de olika programmen skall anpassas med hänsyn till elevernas önskemål.

[S2]Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting anordna utbildning på nationella och specialutformade program.

[S3]Ett erbjudande enligt första stycket skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal. Lag (1997:575).

Prop. 1996/97:110: Tillägget i andra stycket innebär att ett landsting efter överenskommelse med en kommun även får anordna utbildning på specialutformade program.

[K6]10 a §  Om ett landsting anordnar utbildning, gäller vad som sägs i 6 § tredje stycket om skyldighet att anordna skolskjuts för landstinget. Lag (1997:575).

Prop. 1996/97:110: Som en följd av vad som nu stadgas om landstingens möjlighet att anordna specialutformade program inom gymnasiesärskolan ökar landstingens skyldighet att anordna skolskjuts för eleverna. Landstingen är alltså skyldiga att anordna skolskjuts för eleverna oavsett om de går på ett nationellt eller ett specialutformat program.

[K6]11 §  Den minsta garanterade undervisningstiden för varje elev skall utgöra 3 600 timmar.

[S2]Regeringen får föreskriva att utbildningen i gymnasiesärskolan skall omfatta minst vissa ämnen och omfattningen av dessa ämnen. Lag (1993:1478).

[K7]1 §  Utbildningen i specialskolan skall syfta till att ge barn och ungdomar med dövhet eller hörselskada en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Lag (1999:886).

Prop. 2007/08:112: Ändringen är en följd av att specialskolan ska finnas som skolform även för barn och ungdomar med synskada och ytterligare funktionshinder samt för barn och ungdomar med grav språkstörning. Vidare har det gjorts en redaktionell ändring av texten.

Lagtexten har utformats med beaktande av Lagrådets yttrande. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.1. ...

Prop. 1998/99:105: I paragrafens första stycke anges specialskolans grundläggande syfte. Ändringen är en följd av att specialskolan inte längre skall vara en skolform för barn som är syn- eller talskadade.

Andra stycket tas bort vilket föranleds av ändringen i 6 § (jämför kommentaren till nämnda paragraf).

[K7]2 §  Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar i övrigt.

[K7]4 §  Utbildningen i specialskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven.

[S2]Eleverna i specialskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider.

[S3]Staten skall svara för att eleverna i specialskolan kostnadsfritt erhåller för utbildningen erforderliga resor.

[S4]För elever i specialskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet skall staten svara för att eleverna utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden. Lag (1997:1212).

[K7]5 §  Utbildningen i specialskolan skall bedrivas vid flera särskilda enheter. För enheterna skall det finnas en gemensam styrelse. Regeringen meddelar föreskrifter om enheterna och deras upptagningsområden. Lag (1999:886).

[K7]6 §  Om en elev i specialskolan inte tillfredsställande har slutfört sista årskursen när skolplikten upphör men bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen, skall eleven beredas tillfälle att göra detta under högst två år efter det att skolplikten upphörde. Vad som nu sagts gäller inte om eleven är utvecklingsstörd. En utvecklingsstörd elev som började fullgöra sin skolplikt det kalenderår då eleven fyllde åtta år har dock rätt att när skolplikten upphör slutföra sista årskursen. Lag (1999:886).

Prop. 1998/99:105: Andra stycket tas bort eftersom möjligheten att efter fullgjord skolplikt erbjudas annan utbildning i specialskolan upphör. Ändringen har behandlats i avsnitt 6.2.

Prop. 2008/09:112: Ändringarna i första stycket är redaktionella.

Andra stycket är nytt och innebär att möjligheten att efter fullgjord skolplikt genomgå ytterligare utbildning i specialskolan återinförs (jfr 7 kap. 6 § andra stycket skollagen i dess lydelse före den 1 juli 2000).

Elever som bedöms ha förutsättningar för en fortsatt skolgång i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ...

[K7]7 §  Hemkommunen skall betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i specialskolan.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelsen i första stycket samt om ersättningens storlek. Lag (1994:152).

[K7]8 §  Beslut av styrelsen för utbildningen enligt 4 § fjärde stycket om åtgärder för elever som inte bor hemma samt enligt 6 § om rätten att fullfölja utbildningen får överklagas av eleven eller företrädare för denne hos Skolväsendets överklagandenämnd. Lag (1999:886).

Prop. 1998/99:105: Ändringen i paragrafen föranleds dels av en tidigare felaktig hänvisning till 4 §, dels av ändringen i 6 §.

Prop. 2008/09:112: Ändringen föranleds av att det genom ändringen i 6 § införs ett andra stycke i paragrafen. Innebörden av ändringen är att beslut enligt första stycket kan överklagas men inte ett beslut enligt andra stycket.

Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.1.

8 kap. Sameskolan

[K8]1 §  Utbildningen i sameskolan skall syfta till att ge samers barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen till och med årskurs 6 i grundskolan.

[S2]Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

[K8]2 §  Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad.

[K8]3 §  Samers barn får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i grundskolan. Detsamma gäller andra barn, om det finns särskilda skäl.

[K8]4 §  Utbildningen i sameskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven.

[K8]4 a §  Eleverna i sameskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Lag (1997:1212).

[K8]5 §  För elever i sameskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet skall staten svara för att eleverna utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden.

[S2]Staten skall svara för att eleverna i sameskolan kostnadsfritt erhåller för utbildningen erforderliga resor.

[K8]6 §  För sameskolan skall finnas en styrelse.

[S2]Styrelsen beslutar om intagning av elever i sameskolan. Styrelsens beslut i sådana frågor får överklagas av eleven eller företrädare för denne hos Skolväsendets överklagandenämnd.

[K8]7 §  Hemkommunen skall betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i sameskolan.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek. Lag (1994:152).

9 kap. Fristående skolor

Prop. 1992/93:230: Skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för ändamålet.

Ärenden om godkännande för vanlig skolplikt prövas av Statens skol- verk.

Prop. 2000/01:115: 6 , 6 a , 8 a och 8 c §§ I dessa paragrafer införs bestämmelser som innebär att det belopp en kommun skall betala i bidrag till en fristående skola för en asylsökande elev som genomgår utbildning i en sådan skola, skall vara detsamma som det belopp som kommunen kan få i statlig ersättning för en sådan elev. En asylsökande elev omfattas av 1 § första stycket 1 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). För en sådan ...

Införd: SFS 2006:1447 (Budgetpropositionen för 2007), 2009:1038 (Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan), 1991:1111 (om vissa skollagsfrågor m.m.), 1993:800 (Valfrihet i skolan), 2002:159 (Fristående skolor), 1996:1044 (Fristående skolor m.m.), 1992:598 (om ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux), 1994:739 (Vissa ändringar i skollagen)
Ändrad: SFS 2008:220 (Nya skolmyndigheter), 2006:1447 (Budgetpropositionen för 2007), 1988:631 (med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89), 2009:1038 (Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan), 2000:875 (Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg), 2009:670 (Offentliga bidrag på lika villkor), 2001:799 (Asylsökande barns skolgång m.m.), 2002:159 (Fristående skolor), 1992:710 (om valfrihet och fristående skolor), 1997:1212 (Förskoleklass och andra skollagsfrågor), 1996:1044 (Fristående skolor m.m.), 1993:1679 (En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan), 1995:816 (Ändring av bidragsbestämmelserna för fristående skolor godkända för vanlig skolplikt m.m.), 1993:1478 (Ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnaslesärskolan och särvux), 1995:1248 (Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet), 1992:598 (om ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux), 1994:739 (Vissa ändringar i skollagen), 2010:699 (Bidragsvillkor för fristående verksamheter), 1996:60 (Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar)
Upphävd: SFS 1991:1111 (om vissa skollagsfrågor m.m.), 1993:800 (Valfrihet i skolan)

Godkännande m.m.

[K9]1 §  Skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd enligt 2 §.

[S2]Ärenden om godkännande av fristående skolor som motsvarar grundskolan eller särskolan prövas av Statens skolverk.

[S3]Ärenden om godkännande av fristående skolor som motsvarar specialskolan prövas av styrelsen för specialskolan. Lag (1999:886).

[K9]2 §  En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om

  1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
  2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,
  3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,
  4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal,
  5. skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder eleverna de omsorger som behövs,
  6. skolan för undervisningen använder lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och
  7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.

[S2]En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

[S3]Ett godkännande kan avse vissa årskurser. Lag (2002:159).

Prop. 1995/96:200: I paragrafen regleras förutsättningarna för att en fristående skola skall godkännas för skolpliktens fullgörande. Förutom en del ändringar i sak har paragrafen strukturerats om. De fristående skolor som behandlas i paragrafen är sådana som motsvarar grundskolan, särskolan och specialskolan.

Vad som anges i första stycket gällde tidigare enbart ...

  • RÅ 2006:7:Förutsättningar för återkallelse av godkännande av fristående skola.
  • RÅ 1996:3:Beslut som Skolverket meddelat inom ramen för sin tillsynsverksamhet, varigenom fristående skola beretts möjlighet att uppfylla bl.a. vissa krav som verket uppställt för godkännande, har inte ansetts kunna överklagas särskilt.
  • RÅ 2008:29:Att en kommun är ägare till ett aktiebolag utgör inte något hinder för bolaget att bedriva fristående skolor.

[K9]3 §  Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående skola som motsvarar särskolan endast om styrelsen för särskolan i barnets hemkommun har bedömt att barnet inte kan nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att det är utvecklingsstört. Lag (1995:1248).

[K9]4 §  Om ett barn har ett sådant funktionshinder som enligt 3 kap. 3 § kan vara grund för mottagande i specialskolan, får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående skola som motsvarar specialskolan endast om

  1. skolan är godkänd för elever som har samma funktionshinder som barnet eller
  2. huvudmannen för specialskolan bedömer att barnet ändå kan tillgodogöra sig utbildningen vid skolan. Lag (1995:1248).

[K9]5 §  Den som endast för en kortare tid är bosatt i landet eller den som har andra skäl att få utbildning i en internationell skola får fullgöra sin skolplikt i en sådan skola, om skolan är godkänd för ändamålet av Statens skolverk. Detta gäller dock inte sådana barn som avses i 3 kap.3 § andra och tredje styckena.

[S2]Med internationell skola avses en fristående skola som har en annan internationell inriktning än den som får finnas i grundskolan eller i en fristående skola som motsvarar grundskolan. För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdigheter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den omfattning som de i landet för kortare tid bosatta eleverna behöver.

[S3]Regeringen får medge att en internationell skola tar emot andra barn än sådana som avses i första stycket för att de skall fullgöra skolplikten vid skolan. Lag (1996:1044).

Tilldelning av bidrag m.m.

[K9]6 §  En godkänd fristående skola som motsvarar grundskolan skall av Statens skolverk förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i tredje stycket. Förklaring skall dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller skolan tar ut avgifter i strid med 7 §.

[S2]För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller att skolan har ansökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan skolan startar. Motsvarande gäller, om en skola har godkänts för utbildning för vissa årskurser och ansöker om att bli godkänd för ytterligare årskurser.

[S3]För varje elev som genomgår utbildning motsvarande den som ges i grundskolan lämnas bidrag av hemkommunen. Bidraget skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

[S4]Vad som sägs i första-tredje styckena gäller inte de fristående skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrifter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen har avstått från medelstilldelning. Kommunens skyldighet enligt tredje stycket gäller inte, om statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning. Om bidraget avser en asylsökande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omständigheter, skall kommunen i stället för vad som anges i tredje stycket betala det belopp som regeringen har föreskrivit. Lag (2001:799).

Prop. 1995/96:200: Till skillnad mot tidigare kommer en godkänd fristående skola som motsvarar grundskolan inte automatiskt att få rätt till bidrag. Enligt bestämmelsen skall Skolverket besluta om skolan skall ha rätt till bidrag. En skola skall inte ha rätt till bidrag, om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. En förutsättning för att Skolverket skall kunna underlåta att förklara skolan berättigad till bidrag är att kommunen har anfört ...

  • RÅ 2006:7:Förutsättningar för återkallelse av godkännande av fristående skola.
  • HFD 2012:46:Fråga om förutsättningarna för bidrag enligt skollagen till fristående skola i form av tilläggsbelopp.

[K9]6 a §  En godkänd fristående skola som motsvarar särskolan skall av Statens skolverk förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i tredje stycket. Förklaring skall dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller skolan tar ut avgifter i strid med 7 §.

[S2]För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller att skolan har ansökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan skolan startar. Motsvarande gäller, om en skola har godkänts för utbildning för vissa årskurser och ansöker om att bli godkänd för ytterligare årskurser.

[S3]För varje elev som genomgår utbildning motsvarande den som ges i särskolan lämnas bidrag av hemkommunen. Bidraget skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna särskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

[S4]Vad som sägs i första-tredje styckena gäller inte de fristående skolor för vilka huvudmannen skriftligen har avstått från medelstilldelning. Om bidraget avser en asylsökande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omständigheter, skall kommunen i stället för vad som anges i tredje stycket betala det belopp som regeringen har föreskrivit. Lag (2002:159).

Prop. 1995/96:200: Första och andra styckena motsvarar vad som enligt 6 § första och andra styckena gäller för fristående grundskolor. Det tidigare andra stycket har slopats eftersom några bestämmelser om utbetalning av bidrag m.m. inte längre finns i 6 §. De bestämmelser om utbetalning m.m. som kan behövas, avses bli meddelade av regeringen.

Prop. 2008/09:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om bidrag till fristående obligatoriska särskolor I tredje stycket har den tidigare bidragsprincipen tagits bort. I stället har de nu föreslagna bidragsreglerna och likabehandlingsprincipen arbetats in i de nya fjärde–sjätte styckena, se avsnitt 6.1, 6.3 och ...

[K9]7 §  Utbildningen vid fristående skolor, som får bidrag enligt 6 eller 6 a §, skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Eleverna skall också erbjudas kostnadsfria skolmåltider.

[S2]Skolan får inte ta ut avgifter i samband med ansökan om plats i en utbildning som avses i första stycket. Lag (2002:159).

Prop. 1995/96:200: Paragrafen, som behandlar elevavgifter, har ändrats vad gäller fristående skolor som får bidrag enligt 6 §. Möjligheten att ta ut skäliga elevavgifter i en fristående grundskola som får kommunala bidrag har tagits bort. I stället motsvarar första stycket vad som gäller för utbildningen i grundskolan (4 kap. 4 §). Exempel på inslag som kan få föranleda en blygsam avgift är studiebesök, teaterbesök o.d. Tredje och fjärde styckena har slopats till följd av att skolorna inte längre i och med ...

[K9]8 §  Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller specialutformade program, skall Statens skolverk förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 a § i fråga om utbildningen. Förklaring får dock lämnas endast om

  1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
  2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,
  3. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,
  4. skolan för undervisningen använder lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och
  5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.

[S2]En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner.

[S3]En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

[S4]En förklaring om rätt till bidrag skall innehålla uppgift om till vilket nationellt program i gymnasieskolan som utbildningen i bidragshänseende skall hänföras. Lag (2002:159).

Prop. 1995/96:200: Av paragrafens nya lydelse framgår att det är Statens skolverk som skall pröva om en fristående skola är berättigad till bidrag för en viss utbildning. Av första stycket framgår att utbildningens innehåll väsentligen skall motsvara gymnasieskolans utbildning på nationella och specialutformade program. Att uttrycket "väsentligen" valts visar att en fristående gymnasieskola inte helt behöver följa de regler som omgärdar de ifrågavarande programmen inom gymnasieskolans ram. Att det nu förs ...

  • RÅ 2009:96:En fristående gymnasieskola som vill anordna körkortsutbildning inom ramen för elevens individuella val har inte ansetts berättigad till bidrag enligt skollagen.

[K9]8 a §  För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 § lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.

[S2]Om utbildningen i bidragshänseende har hänförts till ett sådant nationellt program som elevens hemkommun anordnar, skall bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet i de egna gymnasieskolorna. När bidraget bestäms skall hänsyn tas till den fristående skolans åtagande och elevens behov. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

[S3]Om elevens hemkommun inte anordnar ett sådant program som avses i andra stycket, men den kommun där den fristående skolan är belägen (lägeskommunen) gör det, skall bidraget bestämmas efter samma grunder som lägeskommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet i lägeskommunens gymnasieskolor. Hemkommunen skall ta hänsyn till den fristående skolans åtagande och elevens behov. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

[S4]I andra fall än som avses i andra och tredje styckena, skall elevens hemkommun betala det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit. För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd skall kommunen därutöver lämna ett extra bidrag. Kommunen är dock inte skyldig att lämna extra bidrag, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

[S5]Kommunens skyldighet att lämna bidrag till skolan gäller inte, om statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning. Om bidraget avser en asylsökande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omständigheter, skall kommunen i stället för vad som anges i andra-fjärde styckena betala det belopp som regeringen har föreskrivit särskilt. Lag (2002:159).

[K9]8 b §  Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasiesärskolan skall förmedla, skall Statens skolverk förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 c § i fråga om utbildningen. Förklaring får dock lämnas endast om

  1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
  2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,
  3. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till utbildning i gymnasiesärskolan, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,
  4. skolan för undervisningen använder lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och
  5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.

[S2]En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner.

[S3]En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning. Lag (2002:159).

Prop. 1995/96:200: Paragrafen är ny. Den behandlar förutsättningarna att en fristående gymnasiesärskola skall förklaras berättigad till bidrag. Detta reglerades tidigare i 8 a §. Regleringen överensstämmer i huvudsak med vad som gäller för fristående gymnasieskolor enligt 8 §. En fristående gymnasiesärskola kan dock anordna utbildning på individuella program.

[K9]8 c §  För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 b § lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda utbildning i gymnasiesärskolan vid den tidpunkt då utbildningen började.

[S2]Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas hemkommuner, skall dessa betala det belopp som regeringen beslutat.

[S3]Om bidraget avser en asylsökande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omständigheter, skall kommunen i stället för vad som anges i andra stycket betala det belopp som regeringen har föreskrivit. Lag (2001:799).

[K9]9 §  Om inte kommunen och skolan har kommit överens om annat, skall bidraget enligt 8 c § beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari.

[S2]För att en fristående skola som avses i 8 eller 8 b § skall ha rätt till bidrag gäller att skolan har ansökt om att bli förklarad som bidragsberättigad före den 1 april kalenderåret innan det år utbildningen startar. Lag (2002:159).

Prop. 1995/96:200: De tidigare första och andra styckena, som i huvudsak reglerade hur bidraget skulle betalas ut, har till stora delar tagits bort. Avsikten är att motsvarande regler skall föreskrivas i förordningsform. Kvar i paragrafen är i huvudsak en bestämmelse om när ett bidragsår börjar och när en ansökan skall vara inlämnad inför det första bidragsåret. I den nya ordningen skall ansökan lämnas in till Statens skolverk.

Prop. 1998/99:110: Ändringen i första stycket innebär att bidragsåret skall sammanfalla med kalenderåret.

Ändringen i andra stycket är en följd av att bidragsåret inte längre skall börja den 1 juli. Ändringen innebär ingen förändring i sak.

[K9]10 §  Utbildningen vid fristående skolor, som får bidrag enligt 8 §, skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Skolan får dock besluta att eleverna skall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

[S2]Utbildningen vid fristående skolor, som får bidrag enligt 8 b §, skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven.

[S3]Skolan får inte ta ut avgifter i samband med ansökan om plats i en utbildning som avses i första eller andra stycket. Lag (2002:159).

Prop. 1995/96:200: En konsekvensändring har gjorts med anledning av att rätten till bidrag för fristående gymnasiesärskolor regleras i 8 b §. Vidare har några förtydliganden gjorts.

Tillsyn m.m.

[K9]11 §  Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin utbildning för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk och vara skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket. Skolverkets tillsyn skall också omfatta kontroll av att huvudmannen iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

[S2]I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 6 eller 6 a § skall den kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i verksamheten. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.

[S3]Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga att informera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid sådana prov. Lag (2000:875).

Prop. 1995/96:200: I första stycket har enbart redaktionella ändringar gjorts.

Andra stycket är nytt. Det behandlar dels rätten till insyn för kommunen i den fristående skolans verksamhet, dels skyldigheten att delta i kommunal uppföljning och utvärdering. Förslaget till insyn har behandlats i avsnitt ...

Prop. 1999/2000:123: Det nya andra stycket motsvarar det som föreslås i 2 b kap. 8 § fjärde stycket.

[K9]12 §  Om en fristående skola som avses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall godkännandet återkallas. Detsamma gäller om en fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 § att delta i den uppföljning och utvärdering som genomförs av Statens skolverk samt riksomfattande prov. Detsamma gäller också om skolan åsidosätter sin skyldighet att lämna information om proven. Ett godkännande skall också återkallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen.

[S2]Om verksamheten vid en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 6 eller 6 a § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen, skall rätten till bidrag återkallas. Rätten till bidrag skall också återkallas, om

  1. skolan tar ut avgifter i strid med 7 §, eller
  2. skolan inte erbjuder kostnadsfria skolmåltider.

[S3]Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännande eller om rätt till bidrag. Lag (2002:159).

Prop. 1995/96:200: I första stycket har gjorts en ändring på grund av införandet av skyldighet att delta i kommunal uppföljning och utvärdering. Återkallelse av godkännande eller rätt till bidrag kan inte ske på den grunden att en skola inte deltar i den kommunala uppföljningen och utvärderingen. Andra stycket är nytt. Ett återkallande av bidragsrätten på grundval av att verksamheten förändras kommer främst att vara aktuellt om elevantalet ökar markant vid en skola. Vad som utgör påtagliga negativa ...

Prop. 1999/2000:123: Ändringen i första stycket motsvarar det som föreslås i 2 a kap. 16 §.

  • RÅ 2006:7:Förutsättningar för återkallelse av godkännande av fristående skola.

[K9]13 §  Fristående skolor som får bidrag för viss utbildning enligt 8 eller 8 b § skall, i fråga om den utbildningen, stå under tillsyn av Statens skolverk och vara skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.

[S2]I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 8 eller 8 b § skall, i fråga om den utbildningen, den kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i skolans verksamhet. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.

[S3]Fristående skolor som avses i 8 § är vidare skyldiga att delta i riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1996:1044).

Prop. 1995/96:200: I första stycket har enbart redaktionella ändringar gjorts. Andra stycket är nytt och motsvarar 11 § andra stycket. Lägeskommunen ges rätt till insyn i de fristående skolornas verksamhet. Dessutom införs en skyldighet för de fristående skolorna att delta i den uppföljning och utvärdering av utbildningen som kommunen gör av sitt eget skolväsende.

[K9]14 §  Om en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b § inte längre uppfyller kraven för att få bidrag och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall förklaringen om rätt till bidrag återkallas. Detsamma gäller om en fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 13 § att delta i den uppföljning och utvärdering som genomförs av Statens skolverk.

[S2]Om verksamheten vid en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner, skall Statens skolverk återkalla rätten till bidrag. Rätten till bidrag skall också återkallas, om skolan tar ut avgifter i strid med 10 §. Lag (2002:159).

Prop. 1995/96:200: I första stycket har gjorts en justering på grund av införandet av skyldighet att delta i kommunal uppföljning och utvärdering. Återkallelse av rätt till bidrag kan inte ske på den grunden att en skola inte deltar i den kommunala uppföljningen och utvärderingen. Andra stycket är nytt. Om verksamheten vid den fristående skolan förändras kan det bli aktuellt för Skolverket att återkalla förklaringen om rätt till bidrag. Förändringen kan t.ex. bestå i att elevantalet vid skolan kraftigt ...

Övriga föreskrifter

[K9]15 §  När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, skall huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till styrelsen för utbildningen i elevens hemkommun.

[S2]I 3 kap. 14 § finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av frånvaro. Lag (1993:800).

[K9]16 §  Ungdomar kan tas emot i en fristående skola som motsvarar gymnasiesärskolan, om styrelsen för särskolan i hemkommunen har bedömt att de är utvecklingsstörda. Lag (1993:1478).

[K9]16 a §  Ingen som är eller har varit verksam i en fristående skola som avses i detta kapitel får obehörigen röja

  1. vad han eller hon i den elevvårdande verksamheten har fått veta om någons personliga förhållanden,
  2. uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Lag (1996:1044).

Prop. 1995/96:200: Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 9.

Föremålet för tystnadsplikten är framför allt uppgifter som hänför sig till skolans elevvårdande verksamhet. Det är inte bara uppgifter som rör eleven som kan omfattas av tystnadsplikten. Också uppgifter av personlig natur som rör andra personer kan omfattas, t.ex uppgifter om en elevs föräldrar och syskon. I begreppet elevvård ryms en verksamhet ...

[K9]16 b §  Bestämmelserna i 2 kap.4 och 5 §§ om behörighet och anställningsvillkor för lärare, förskollärare och fritidspedagoger gäller också för fristående skolor som är godkända enligt 2 § eller har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i första stycket. Lag (2002:159).

[K9]16 c §  Den som vill överta verksamheten vid en godkänd fristående skola eller en fristående skola som har förklarats berättigad till bidrag enligt 8 eller 8 b §, skall ansöka om fortsatt godkännande respektive förklaring om fortsatt rätt till bidrag. En sådan ansökan skall bifallas, om den som vill överta verksamheten uppfyller kraven i 9 kap. 2 § första stycket 2, 8 § första stycket 2 respektive 8 b § första stycket 2.

[S2]Ärenden enligt första stycket prövas av Statens skolverk. Om ärendet avser en fristående skola som motsvarar specialskolan prövas dock ärendet av styrelsen för specialskolan. Lag (2002:159).

[K9]17 §  Beslut av Statens skolverk i ärenden om

  • godkännande eller återkallande av godkännande för en fristående skola enligt 1, 5 eller 12 §,
  • fortsatt godkännande enligt 16 c §,
  • rätt till bidrag eller återkallande av sådan rätt enligt 6, 6 a, 8, 8 b, 12 eller 14 §, eller
  • förklaring om fortsatt rätt till bidrag enligt 16 c § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om

  • godkännande eller återkallande av godkännande för en fristående skola enligt 1 § tredje stycket eller 12 §, eller
  • fortsatt godkännande enligt 16 c § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S3]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

[S4]Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16 §§ får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som avses i 3 § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som avses i 16 § får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne. Lag (2002:159).

[K10]1 a §  I den del som en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fråga om rätten att fullgöra skolplikten där anses vara en fristående skola som godkänts enligt 9 kap.1 § första och andra styckena. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om riksinternatskolornas organisation och tillsynen över dem. Lag (1996:60).

[K10]1 b §  Regeringen får medge att en riksinternatskola vid sidan av den utbildning som motsvarar gymnasieskolan anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB). Lag (1996:60).

[K10]1 c §  En kommun skall lämna bidrag till en riksinternatskola för en elev som inte är att anse som utlandssvensk. Därvid skall bestämmelserna i 9 kap. 6 § om bidrag till fristående skolor tillämpas i fråga om elever som går i den del av riksinternatskolan som motsvarar grundskolan och bestämmelserna i 9 kap.8 a och 9 §§ i fråga om elever som går i den del som motsvarar gymnasieskolan. Om eleven går en utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB) skall bestämmelserna i 5 kap. 26 a § tillämpas. Lag (1996:1044).

Prop. 1995/96:200: Paragrafen har ändrats med anledning av att bestämmelserna om ersättningens storlek till fristående gymnasieskolor och om vilka elever skyldigheten avser numera finns i 9 kap. 8 a §.

[K10]2 §  Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet. Sådan utbildning skall anordnas genom huvudmannens försorg. Den skall med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan.

[S2]Inte längre skolpliktiga som vistas i hem som avses i första stycket skall genom huvudmannens försorg ges möjlighet att få sådan utbildning som de behöver och inte lämpligen kan få på annat sätt.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om utbildningens närmare innehåll, dess organisation och tillsynen över den.

[K10]3 §  För sådana elever i grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller på annan lämplig plats.

[S2]Särskild undervisning anordnas av skolhuvudmannen. Denne får överlåta åt sjukvårdshuvudman eller någon annan att anordna sådan undervisning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

[S3]Särskild undervisning skall stå öppen även för dem som fullgör skolplikt utanför det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.

[K10]3 a §  Barn som är synskadade eller gravt språkstörda får fullgöra sin skolplikt i särskilda resurscenter. Utbildningen skall med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan respektive särskolan.

[S2]Hemkommunen skall betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som fullgör sin skolplikt vid ett särskilt resurscenter.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om verksamheten vid sådana resurscenter samt meddela föreskrifter om undantag från bestämmelsen i andra stycket och om ersättningens storlek. Lag (1999:886).

[K10]4 §  Ett skolpliktigt barn skall medges att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag, om det framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter. Behov av insyn i verksamheten skall kunna tillgodoses.

[S2]Medgivande kan lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighetstid skall prövas hur verksamheten utfaller. Medgivandet skall återkallas med omedelbar verkan, om nödvändig insyn i verksamheten inte ges eller om det av annat skäl inte kan antas att förutsättningar för godkännande fortfarande föreligger.

[K10]5 §  Frågor enligt 4 § prövas av styrelsen för den skola där barnet annars skulle ha fullgjort sin skolplikt. Om barnet har sådant funktionshinder som enligt 3 kap. 3 § kan vara grund för mottagande i särskolan eller specialskolan, skall styrelsen höra Socialstyrelsen innan ett medgivande lämnas eller återkallas. Lag (1995:1248).

[K10]6 §  Beslut i ärenden enligt 4 § om att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:63).

  • RÅ 2008:4:I mål om en friskolas rätt till bidrag från kommunen är friskolan - men inte Skolverket - kommunens motpart när denna överklagat Skolverkets beslut.

Gemensamma bestämmelser

[K11]1 §  Komvux består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning.

[S2]Utbildningen i komvux skall anordnas i form av kurser. Lag (1993:1478).

[K11]2 §  Grundläggande vuxenutbildning syftar till att ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den skall också syfta till att möjliggöra fortsatta studier.

[S2]Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan skall ge.

[S3]Påbyggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en sådan utbildning som leder till en ny nivå inom deras yrke eller till ett nytt yrke. Vad som sägs i detta kapitel om gymnasial vuxenutbildning gäller också påbyggnadsutbildning. Lag (2001:293).

[K11]3 §  Bestämmelserna om komvux gäller inte vuxna som behöver undervisning motsvarande den obligatoriska eller frivilliga särskolans. Beträffande sådana vuxna gäller i stället lagens bestämmelser om särvux. Lag (1992:598).

[K11]4 §  Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.

[K11]5 §  Utbildningen i komvux skall vara avgiftsfri för eleverna, om inte annat följer av 21 a § eller 15 kap. 6 §.

[S2]Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och andra därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har för eget bruk och behåller som sin egendom, får huvudmannen bestämma att hjälpmedlen skall anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.

[S3]I övrigt skall hjälpmedel som används i komvux tillhandahållas utan kostnad för eleverna, om inte något annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen. Lag (1992:599).

[K11]7 §  För sådan komvux som anordnas av någon annan än en kommun eller ett landsting gäller inte bestämmelserna i 2 kap.4-7 §§. Lag (1991:1684).

[K11]7 a §  Den som har påbörjat utbildning på en kurs i komvux har rätt att fullfölja kursen.

[S2]Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.

[S3]Den för vilken grundläggande vuxenutbildning har upphört enligt andra stycket skall på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta. Den för vilken annan komvux har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta. Lag (1993:1478).

Grundläggande vuxenutbildning

Huvudmannens ansvar

[K11]8 §  Varje kommun ansvarar för att de kommuninnevånare som enligt 10 § har rätt till utbildningen och önskar delta i den, får det.

[K11]9 §  Varje kommun skall aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och för att motivera dem att delta i utbildningen.

Rätt att delta

[K11]10 §  Varje kommuninnevånare har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, om han saknar sådana färdigheter som normalt uppnås i grundskolan och är bosatt i landet.

[S2]Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet skall ha rätt att delta.

[S3]Den som har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning har rätt att delta i sådan undervisning i en annan kommun om utbildningen finns där.

[S4]Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kriminalvårdsanstalt.

Anmälan

[K11]11 §  Den som vill delta i grundläggande vuxenutbildning skall anmäla detta till styrelsen för utbildningen i sin hemkommun. Om anmälan avser en utbildning som en annan kommun anordnar eller låter anordna, skall styrelsen omedelbart sända anmälan vidare till den kommunen.

Undervisning på annat språk än svenska

[K11]12 §  Om en elev i grundläggande vuxenutbildning har bristfälliga kunskaper i svenska språket, får undervisning meddelas på elevens eget språk. Sådan undervisning skall kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket.

13 § har upphävts genom lag (1993:1478).

Styrelsens uppgifter

[K11]14 §  Frågor om mottagande av en elev till grundläggande vuxenutbildning avgörs av styrelsen för utbildningen. Styrelsen beslutar även om utbildningen för en elev skall upphöra och om att på nytt bereda en elev utbildning.

Överklagande

[K11]15 §  Styrelsens beslut enligt 14 § får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven.

Interkommunal ersättning

[K11]16 §  En kommun som i sin grundläggande vuxenutbildning har tagit emot en elev som kommer från en annan kommun, har rätt till ersättning för kostnaderna för elevens utbildning från elevens hemkommun.

Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning

[K11]17 §  Kommunerna skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning. De skall härvid sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.

[S2]Landstingen får anordna gymnasial vuxenutbildning inom områdena naturbruk och omvårdnad.

[S3]Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting anordna gymnasial vuxenutbildning även inom andra områden. Lag (1996:566).

[K11]18 §  Varje kommun skall informera om möjligheterna till gymnasial vuxenutbildning samt verka för att vuxna deltar i sådan utbildning.

[K11]19 §  Varje kommuninnevånare är behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning om han är bosatt i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor,

  1. från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, eller
  2. när han slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan.

[S2]Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet skall vara behörig att delta.

[S3]Föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval mellan behöriga sökande meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

[S4]Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kriminalvårdsanstalt. Lag (1992:232).

[K11]20 §  Kommuner och landsting är skyldiga att till sin gymnasiala vuxenutbildning ta emot en behörig sökande från en annan kommun, om

  1. hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning, eller
  2. det är fråga om en sådan utbildning eller utbildningsplats för vilken kommunen eller landstinget har rätt till ersättning enligt föreskrifter som utfärdats med stöd av 24 §. Lag (1996:340).

Ansökan

[K11]21 §  Den som vill delta i gymnasial vuxenutbildning skall ansöka om detta hos styrelsen för utbildningen i sin hemkommun. Om ansökan avser en utbildning som en annan kommun eller ett landsting anordnar eller låter anordna, skall styrelsen skyndsamt sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen där. Till ansökan skall styrelsen foga ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning, såvida det inte på grund av tidigare överenskommelse är onödigt eller regeringen har föreskrivit något annat.

[S2]Åtagande att svara för kostnaderna skall alltid lämnas om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i en annan kommuns gymnasiala vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. I sådant fall äger 5 kap. 33 § motsvarande tillämpning beträffande ungdomar fram till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller tjugo år. Lag (1996:340).

Kostnader

[K11]21 a §  Huvudmannen får, när det gäller gymnasial vuxenutbildning, ta ut ansökningsavgift av den som ansöker om att få delta i utbildningen.

[S2]Avgiften skall vara skälig.

[S3]Ansökningsavgift, som har tagits ut enligt första stycket, skall betalas tillbaka

  1. om den sökande inte kommer in på den kurs som avgiften avser, eller
  2. om den sökande slutför och får betyg från den kurs som avgiften avser. Lag (1992:599).

[K11]22 §  Frågor om mottagande av en elev till gymnasial utbildning och om intagning till sådan utbildning avgörs av styrelsen för utbildningen. Styrelsen beslutar även om utbildningen för en elev skall upphöra och om att på nytt bereda en elev utbildning.

[S2]Intagningsorganisationen får vara gemensam för flera kommuner samt för gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan. Lag (1993:1478).

[K11]23 §  Styrelsens beslut om mottagande, om att utbildningen för en elev skall upphöra och beslut om att inte på nytt bereda en elev utbildning får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven.

[S2]Beslut om intagning får inte överklagas. Lag (1993:1478).

[K11]24 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun att betala ersättning för gymnasial vuxenutbildning till den kommun eller det landsting som anordnar utbildningen. I sådana fall skall 5 kap. 33 § tillämpas i fråga om ungdomar fram till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller tjugo år. Lag (199:1341).

Allmänna bestämmelser

[K12]1 §  Särvux syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar kan få i den obligatoriska särskolan och på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan.

[S2]Utbildningen i särvux skall anordnas i form av kurser. Lag (1993:1478).

[K12]2 §  Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras förutsättningar.

Huvudmannens ansvar

[K12]3 §  Kommunerna skall erbjuda särvux. De skall härvid sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot behov och efterfrågan.

[S2]Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting anordna särvux som motsvarar den utbildning som ges på nationella och specialutformade program i gymnasiesärskolan. Lag (1997:575).

4 § har upphävts genom lag (1992:598).

Behörighet

[K12]6 §  Varje kommuninnevånare är behörig att delta i särvux om han är bosatt i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor,

  1. från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, eller
  2. när han har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan.

[S2]Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet skall vara behörig att delta.

[S3]Föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval mellan behöriga sökande meddelas av regeringen.

[S4]Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kriminalvårdsanstalt. Lag (1996:340).

[K12]7 §  En kommun eller ett landsting är skyldig att till sin särvux ta emot en sökande som kommer från en annan kommun, om hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning. Lag (1996:566).

Kostnader

[K12]8 §  Utbildningen i särvux skall vara avgiftsfri för eleverna.

[S2]Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och andra därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har för eget bruk och behåller som sin egendom, får huvudmannen bestämma att hjälpmedlen skall anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.

[S3]I övrigt skall hjälpmedel som används i särvux tillhandahållas utan kostnad för eleverna, om inte något annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen.

Uppdrag att anordna utbildning

Ansökan

[K12]11 §  Den som vill delta i särvux skall ansöka om detta hos styrelsen för utbildningen i sin hemkommun. Om ansökan avser en utbildning som en annan kommun eller ett landsting anordnar eller låter anordna skall styrelsen skyndsamt sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen där. Till ansökan skall styrelsen foga ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning, såvida det inte på grund av tidigare överenskommelse är onödigt. Lag (1996:566).

Rätt att slutföra en kurs

[K12]12 §  Den som har påbörjat utbildning på en kurs i särvux har rätt att fullfölja kursen.

[S2]Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredställande framsteg.

[S3]Den för vilken särvux har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta. Lag (1993:1478).

Styrelsens uppgifter

[K12]13 §  Frågor om mottagande av en elev till särvux och om intagning till sådan utbildning prövas av styrelsen för utbildningen. Styrelsen beslutar även om utbildningen för en elev skall upphöra och om att på nytt bereda en elev utbildning.

Överklagande

[K12]14 §  Styrelsens beslut om mottagande, om att utbildningen för en elev skall upphöra och beslut om att inte på nytt bereda en elev utbildning får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven.

[S2]Beslut om intagning får inte överklagas.

13 kap. Svenskundervisning för invandrare (sfi)

Allmänna bestämmelser

[K13]2 §  Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.

Huvudmannens ansvar

[K13]3 §  Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som anges i 6 §.

[S2]Undervisningen skall finnas att tillgå så snart som möjligt efter det att rätt till sfi inträtt. Om inte särskilda skäl finns, skall undervisningen kunna påbörjas inom tre månader. Lag (1994:517).

[K13]4 §  Varje kommun skall aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till sfi och för att motivera dem att delta i utbildningen.

[K13]5 §  Kommunen skall samråda med den berörda arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i undervisningen och undervisningens förläggning.

Rätt att delta

[K13]6 §  Rätt att delta i en kommuns sfi har, med det undantag som följer av 7 §, följande personer från och med det andra kalenderhalvåret det år de fyller 16 år:

  1. Den som är bosatt i kommunen och som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge. Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet skall ha rätt att delta i sfi.
  2. Finländska medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen, men som är bosatta i Finland nära gränsen till Sverige och som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge. Lag (1994:517).

[K13]7 §  Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, har inte rätt att delta i sfi. Lag (1994:517).

Kostnader

[K13]8 §  Utbildningen i sfi skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna skall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Uppdrag att anordna utbildning

[K13]10 §  För sådan sfi som anordnas av någon annan än en kommun gäller inte bestämmelserna i 2 kap.4-7 §§.

Undervisningens upphörande

[K13]11 §  Den som har påbörjat en kurs i sfi har rätt att fullfölja kursen.

[S2]Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.

[S3]Den för vilken sfi har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit utbildningen skall på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta. Lag (1994:517).

Styrelsens uppgifter

[K13]12 §  Frågor om mottagande av en elev till sfi avgörs av styrelsen för utbildningen. Styrelsen beslutar även om utbildningen för en elev skall upphöra och om att på nytt bereda en elev utbildning.

Överklagande

[K13]13 §  Styrelsens beslut enligt 12 § får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven.

[K14]1 §  Skolhälsovård skall anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan. Lag (2002:158).

Prop. 2001/02:14: I första stycket har gjorts ett tillägg som innebär att kommunerna är skyldiga att anordna skolhälsovård även för eleverna i förskoleklassen.

Andra stycket har tagits bort vilket föranleds av ändringen i första stycket.

[K14]2 §  Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem.

[S2]Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. För elever i särskolan och specialskolan skall i skolhälsovården också ingå särskilda undersökningar som föranleds av deras funktionshinder.

[S3]För skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska. Lag (1993:800).

[K14]3 §  Varje elev i grundskolan eller sameskolan skall erbjudas att genomgå minst tre allmänna hälsokontroller, jämnt fördelade under skoltiden. Den första kontrollen skall äga rum första läsåret. Om en elev deltar i utbildning i förskoleklassen skall den första kontrollen i stället äga rum då eleven går där. Eleven skall dessutom, mellan de allmänna hälsokontrollerna, erbjudas att genomgå kontroll av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller.

[S2]Om skolläkaren på förekommen anledning anser att en viss elev i grundskolan eller sameskolan behöver undersökas särskilt, skall eleven genomgå sådan undersökning.

[S3]Eleverna i de delar av särskolan och specialskolan som motsvarar grundskolan skall när det behövs erbjudas att genomgå särskilda undersökningar som föranleds av deras funktionshinder. I övrigt gäller bestämmelserna i första och andra styckena även för dessa elever. Lag (2002:158).

Prop. 2001/02:14: Till följd av kommunernas skyldighet att anordna skolhälsovård även för eleverna i förskoleklassen har första stycket ändrats. Ändringen innebär att för de elever som deltar i utbildningen i förskoleklassen skall den första allmänna hälsokontrollen äga rum under året i förskoleklassen.

[K14]4 §  Eleverna i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan skall beredas tillfälle att genomgå minst en allmän hälsokontroll. Eleverna i gymnasiesärskolan skall också erbjudas särskilda undersökningar som föranleds av deras funktionshinder. Lag (1993:1478).

[K14]5 §  Elever som avses i 1 § har rätt att vid behov anlita skolhälsovården utöver vad som följer av 3 och 4 §§. Lag (1993:800).

[K14]6 §  Den skolhälsovård som eleverna har rätt till skall vara kostnadsfri för dem.

[K14]7 §  Huvudmannen för skolan skall även anordna skolhälsovården, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Prop. 2001/02:14: Ändringen i första stycket innebär att skolhälsovård skall erbjudas alla elever som genomgår utbildning som motsvarar förskoleklassen. Även de elever som genomgår sådan utbildning någon annanstans än i en fristående skola skall alltså erbjudas skolhälsovård. Av 2 b kap. 6 § framgår att även andra än fristående skolor kan få godkännande att bedriva sådan verksamhet.

Andra stycket motsvarar tidigare första stycket första meningen. ...

[K14]7 a §  För elever i sådana skolor som avses i 9 kap. skall skolan erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges åt eleverna inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. Detsamma gäller för elever i sådan utbildning som motsvarar förskoleklassen och som bedrivs av någon annan än en fristående skola.

[S2]Vad som sägs i första stycket gäller inte sådana skolor som avses i 9 kap. 5 §. Lag (2002:158).

Prop. 1995/96:200: Kravet på att erbjuda skolhälsovård innebär inte att den fristående skolan också måste anordna skolhälsovård. Skolan kan i stället komma överens med kommunen att eleverna i den fristående skolan skall få tillgång till kommunens skolhälsovård.

8 § har upphävts genom lag (1996:792).

[K15]1 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om organisationen av det offentliga skolväsendet samt om kommuners och landstings befattning i övrigt med utbildning som avses i denna lag.

[S2]I fråga om organ för samverkan eller annan liknande verksamhet inom det offentliga skolväsendet får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om att ledamöter i organet eller andra företrädare utses och entledigas av enskilda. Med enskilda avses även omyndiga elever och sammanslutningar av sådana. Lag (1991:1684).

[K15]2 §  Regeringen får meddela förekrifter om möjlighet att låta enskilda och andra utomstående svara för enstaka inslag i verksamheten inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.

[S2]När det gäller utbildning i form av ett individuellt program får regeringen föreskriva att enskilda och andra utomstående får anordna mer av utbildningen än som följer av första stycket.

[S3]Bestämmelserna i 2 kap.4-7 §§ gäller inte sådan utbildning som med stöd av första eller andra styckena anordnas genom annan än huvudman för det offentliga skolväsendet.

[K15]3 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om möjligheter att inom det offentliga skolväsendet bedriva utbildning, som bygger på samverkan mellan olika skolformer inom det offentliga skolväsendet eller mellan en sådan skolform och någon annan utbildningsform. I sådana föreskrifter får göras undantag från organisatoriska bestämmelser i denna lag.

[K15]4 §  Försöksverksamhet får anordnas inom det offentliga skolväsendet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I sådana föreskrifter får göras undantag från organisatoriska bestämmelser i denna lag.

[K15]5 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om mottagande i det offentliga skolväsendet av elever som inte räknas som bosatta i Sverige. Detsamma gäller mottagande av barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Lag (2001:799).

Prop. 2000/01:115: Genom paragrafen har regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ett bemyndigande att meddela föreskrifter om mottagande i det offentliga skolväsendet av elever som inte räknas som bosatta i landet. Ändringen innebär att bemyndigandet att meddela föreskrifter utsträcks till att omfatta även mottagande av barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

[K15]6 §  Regeringen får utan hinder av föreskrifterna i 4 kap. 4 §, 5 kap. 21 §, 11 kap. 5 § och 13 kap. 8 § meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning eller svenskundervisning för invandrare att betala en avgift som tillfaller huvudmannen för utbildningen. Lag (1996:1456).

[K15]7 §  Socialstyrelsen har den centrala tillsynen över elevhemsboende vid Rh-anpassad utbildning, specialskolor och resurscenter samt vid viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten.

[S2]Länsstyrelserna har tillsyn över verksamheten vid sådant elevhemsboende som avses i första stycket och får då inspektera verksamheten. Lag (1999:886).

Prop. 2007/08:112: Ändringen är en följd av att visstidsutbildning enligt 10 kap. 3 a § inte längre ska finnas.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.2.

Prop. 1998/99:105: Paragrafen är ny. Bestämmelsen innebär att Socialstyrelsen och länsstyrelserna skall ha tillsyn över elevhemsboende vid Rh-gymnasierna, specialskolor, resurscenter som avses i 10 kap. 3 a § samt vid utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten. Den nya paragrafen har tillkommit med bestämmelserna om tillsyn i 25 § och 26 § första stycket lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ...

Prop. 2009/10:131: Förslaget behandlas i avsnitt 5.7 och innebär att Socialstyrelsen får hela tillsynsansvaret över elevhemsboende vid Rh-anpassad utbildning, specialskolor och vid viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten. Länsstyrelsens tillsynsansvar upphör och andra stycket i den nuvarande bestämmelsen kan därför utgå. Till dess ändringen träder i kraft har länsstyrelserna kvar sitt tillsynsansvar ...

[K15]8 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge enskilda att anordna prövning och utfärda betyg enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet.

9 § har upphävts genom lag (1990:1477).

[K15]10 §  Regeringen får meddela föreskrifter om svårt rörelsehindrade elevers utbildning i gymnasieskola med Rh- anpassad utbildning som avses i 5 kap. 7 §. I sådana föreskrifter får undantag göras från de allmänna regler om gymnasieskola som finns i denna lag.

[K15]11 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för skolhuvudmannen att lämna sådana sakuppgifter om skolverksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering av verksamheten.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmannen för en fristående skola att lämna en ekonomisk redovisning över verksamheten.

[S3]Regeringen får vidare meddela föreskrifter om vite för den som inte följer bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i första eller andra stycket. Lag (2002:159).

Prop. 2001/02:80: Regeringen får vidare meddela föreskrifter om vite för den som inte följer bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i första stycket.

Förslaget behandlas i avsnitt 9.3.3.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Ändringen i första stycket innebär att huvudmannen för en fristående skola skall kunna bli skyldig att också lämna in sådan information om verksamheten ...

Prop. 2008/09:171: I första stycket, som är nytt, lämnas ett bemyndigande för regeringen att meddela ytterligare föreskrifter om bestämmande av det bidrag som kommunerna är skyldiga att bidra med till fristående skolor samt enskilt bedrivna fritidshem, förskoleklasser, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Som kommenterats i avsnitt 6.3–4 ska regeringen i förordning ange vilka kostnader som bidrag ska ges för inom ramen för de ...

[K15]12 §  Regeringen får meddela föreskrifter om vad som skall beaktas vid urval av sökande till anställning som lärare.

[K15]13 §  Den som efter skolpliktens upphörande genomgår utbildning inom det offentliga skolväsendet eller annars genomgår utbildning med stöd av denna lag skall på egen eller ställföreträdares begäran befrias från deltagande i inslag som annars inte kan väljas bort, om förutsättningarna i 3 kap. 12 § är uppfyllda. I fråga om prövning och överklagande gäller bestämmelserna i 3 kap.12 § andra och tredje styckena. Lag (1996:1044).

Prop. 1995/96:200: I paragrafen har en följdändring gjorts med anledning av att 3 kap. 12 § andra stycket har upphävts.

[K15]14 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om utbildning enligt denna lag efter skolpliktens upphörande meddela föreskrifter om disciplinära åtgärder och skiljande av elev från en viss utbildning.

[K15]15 §  Har en kommun grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får regeringen meddela de föreskrifter för kommunen eller, på kommunens bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristen.

[S2]Har staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits med stöd av första stycket, får denna kostnad kvittas mot belopp som staten eljest skulle ha betalt ut till kommunen. Lag (1992:886).

Bilaga 1

Nationella program Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Lag (1999:180).

Bilaga 2

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

Poängplan för nationella och specialutformade program i gymnasieskolan

Ämne gymnasiepoäng
Ämnen som i nedan angiven omfattning ingår i alla nationella och specialutformade program, (Kärnämnen)
Svenska/Svenska som andraspråk Engelska Matematik Idrott och hälsa Samhällskunskap Religionskunskap Naturkunskap Estetisk verksamhet Historia Ämnen genom vilka programmet får sin karaktär inklusive gymnasiearbete om 100 gymnasiepoäng 200 100 100 100 100 50 50 50 50 1 400
Individuella val 300
Summa gymnasiepoäng 2 500
Lag (2004:871).

Bilaga 3

Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter för ämnen och ämnesgrupper samt totalt.
Ämnen
Bild 230 Hem- och konsumentkunskap 118 Idrott och hälsa 500 Musik 230 Slöjd 330 Svenska 1 490 Engelska 480 Matematik 900 Geografi 885 Historia Religionskunskap Samhällskunskap Biologi 800 Fysik Kemi Teknik Språkval 320 Elevens val 382 Totalt garanterat antal timmar 6 665 Därav skolans val 600
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Lag (2000:445).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Skollag (1985:1100)

Lag (1986:341) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Prop. 1985/86:117
    Omfattning
    ändr. 7 kap 5 §
    Ikraftträder
    1986-07-01

Lag (1986:1193) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:39
    Omfattning
    ändr. 2 kap 7 §
    Ikraftträder
    1987-01-01

Lag (1988:631) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Prop. 1987/88:100
    Omfattning
    ändr. 3 kap 17, 19 §§, 8 kap 1 §, 9 kap 1, 7, 11 §§
    Ikraftträder
    1988-07-01

Lag (1989:120) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas dock vad som gällde då.
    Förarbeten
    Prop. 1988/89:66
    Omfattning
    ändr. 12 kap 9 §
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1989:256) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft, såvitt gäller upphävandet av 2 kap. 3 § vid utgången av december 1989, och i övrigt den 1 juli 1989.
    2. Ledamöter och suppleanter i länsskolnämnderna som utsetts enligt de upphävda bestämmelserna i 2 kap. 3 § skall behålla sina uppdrag till mandatperiodens slut, om inte regeringen bestämmer annat.
    3. Skolplan som anges i 2 kap. 11 § skall antas första gången senast under år 1992.
    Förarbeten
    Prop. 1988/89:100
    Omfattning
    upph. 2 kap 3 §; nya 2 kap 11 §, rubr. närmast före 2 kap 11 §
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1990:68) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Prop. 1989/90:28
    Omfattning
    ändr. 10 kap 2 §
    Ikraftträder
    1990-07-01

Lag (1990:294) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i fråga om den som sökt eller tas in till Rh-anpassad utbildning i gymnasieskola från och med höstterminen 1991.
    Förarbeten
    Prop. 1989/90:92
    Omfattning
    ändr. 1 kap 7 §, 5 kap 7 §; nya 1 kap 5 a §, 3 kap 19 a §, 5 kap 5 a , 12 a, 14 a §§, 12 kap 10 §
    Ikraftträder
    1991-01-01

Lag (1990:495) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Prop. 1989/90:132
    Omfattning
    ändr. 6 kap 2 §
    Ikraftträder
    1990-07-01

Lag (1990:1477) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
    2. En kommun eller en landstingskommun får besluta att den lokala styrelsen för skolan som har utsetts före ikraftträdandet redan under år 1991 skall ersättas med en eller flera andra nämnder enligt bestämmelserna i 2 kap. 1 §. Beslutar kommunen eller landstingskommunen om en sådan förändring, skall fullmäktige också entlediga ledamöter och suppleanter i den lokala styrelse som upphör. Ledamöter och suppleanter i den eller de nya nämnderna får utses för tiden intill utgången av år 1991.
    3. Bestämmelser i lag eller annan författning som gäller skolstyrelsen eller den lokala styrelsen skall i stället avse sådan styrelse som kommunen eller landstingskommunen enligt 2 kap. 1 § har inrättat för sitt offentliga skolväsende.
    Förarbeten
    Prop. 1990/91:18
    Omfattning
    upph. 1 kap 1, 2, 5 a, 7 §§, 2 kap,12 kap 9 §, rubr. närmast före 1 kap 1, 3, 7 §§; nuvarande 1 kap 3-6, 8, 9 §§ betecknas 1 kap 4-7, 14, 15 §§; nya 1 kap 1-3, 8-13 §§, 2 kap 1-8 §§, 12 kap 11, 12 §§, rubr. närmast före 1 kap 1, 8, 11 §§
    Ikraftträder
    1991-01-01

Lag (1991:532) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:153
    Omfattning
    ändr. 1 kap 15 §, 3 kap 13 §, 4 kap 9 §, 5 kap 6 §
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas på undervisning som äger rum därefter, om inte annat föreskrivs nedan.
    Genom lagen upphävs vuxenutbildningslagen (1984:1118) och lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare.
    1. Bestämmelserna i 5 och 11-13 kap. tillämpas först i fråga om sådan utbildning som äger rum efter den 1 juli 1992. För utbildning i gymnasieskolan, för vuxenutbildning och för undervisning i svenska för invandrare som äger rum före den 1 juli 1992 gäller äldre bestämmelser, dock med de undantag som anges nedan under 8-15. Intill den 1 juli 1992 skall också tillämpas bestämmelserna om uppföljningsansvaret i 3 kap. 18 § i dess äldre lydelse.
    2. Utöver vad som följer av 3 kap. i dess nya lydelse skall bestämmelserna i 3 kap.7 och 16 §§ i deras äldre lydelse tillämpas beträffande barn födda före år 1985. Vad som sägs om länsskolnämnden i 3 kap. 16 § skall dock i stället avse styrelsen för utbildningen.
    3. Bestämmelsen i 3 kap. 8 § skall tillämpas först fr. o. m. den 1 juli 1997. Till dess gäller att hemkommunen får medge barn att börja i grundskolan eller i annan skola för vanlig skolplikt redan det kalenderår de fyller sex år, om barnets vårdnadshavare begär det. Motsvarande skall under samma tid gälla huvudmannen för särskolan resp. specialskolan såvitt gäller skola för särskild skolplikt. I fråga om sameskolan lämnas sådant medgivande av Sameskolstyrelsen.
    4. Sådana utbildningar i gymnasieskolan som har påbörjats före den 1 juli 1992 men då ännu inte slutförts skall huvudmannen fortsättningsvis anordna till dess eleverna har avslutat dem. Huvudmannen får för sådan fortsatt utbildning anordna samtliga de studievägar som huvudmannen hade rätt att anordna under läsåret 1991/92. Intagning till årskurs 4 av fyraårig teknisk linje får dock inte ske efter läsåret 1992/93.
    Som elevområde för grenar och varianter som börjar i högre årskurs gäller de elevområden som fanns under läsåret 1991/92.
    I fråga om interkommunal ersättning för sådan utbildning som avses i första stycket tillämpas bestämmelserna i 8 andra och tredje styckena.
    1. En kommun eller ett landsting som under läsåret 1991/92 hade rätt att anordna utbildning på linjer i gymnasieskolan får även efter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella programmen, anordna dessa linjer med undantag för tvåårig ekonomisk och tvåårig teknisk linje. Intagning till årskurs 1 får dock inte ske efter läsåret 1994/95.
    Har elever tagits emot på linjer med stöd av första stycket, skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den.
    Bestämmelserna om nationella program skall tillämpas beträffande sådan utbildning på linjer som anordnas enligt första stycket.
    En kommun eller ett landsting som under läsåret 1991/92 hade rätt att anordna utbildning på specialkurser i gymnasieskolan får även efter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella programmen, anordna dessa specialkurser. Intagning får dock inte ske efter läsåret 1995/96.
    Bestämmelserna om nationella program skall, såvitt avser mottagande av sökande, intagning av elever, kostnader och interkommunal ersättning, tilllämpas beträffande utbildning på specialkurser som anordnas enligt fjärde stycket om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1995:356).
    1. Före läsåret 1993/94 får utbildning på nationella program inte anordnas i andra kommuner än i dem som vid ikraftträdandet hade rätt att anordna gymnasieskola enligt äldre bestämmelser.
    2. För utbildning som äger rum under tiden den 1 juli 1991-30 juni 1992 gäller i stället för bestämmelserna i 5 kap.15-20 §§ i deras äldre lydelse och i 6 kap.vuxenutbildningslagen (1984:1118) följande.
    En kommun som i sin gymnasieskola eller sin grundvux eller komvux har tagit in en elev från en annan kommun har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.
    Ett landsting som i sin gymnasieskola eller komvux har tagit in en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning. Ersättningen skall betalas av elevens hemkommun.
    Ett landsting som i sin särvux har tagit in en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från en kommun som ingår i ett annat landsting eller som inte ingår i något landsting. Ersättningen skall i sådant fall betalas av elevens hemlandsting eller, om eleven kommer från en kommun som inte ingår i något landsting, av denna. Motsvarande rätt tillkommer en kommun som inte ingår i något landsting. Lag (1991:1684).
    1. För utbildning som äger rum under tiden den 1 juli 1991-30 juni 1992 gäller i stället för bestämmelserna i 5 kap.9 § andra och tredje styckena och 10 § i deras äldre lydelse följande.
    Beslut om mottagande skall fattas av styrelsen för utbildningen i den kommun där mottagande har sökts. Styrelsens beslut får av sökanden överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
    1. Bestämmelserna i 2 kap. 1 § vuxenutbildningslagen (1984:1118) skall inte tillämpas.
    2. Beslut som enligt 3 kap. 7 §, 4 kap. 5 §, 4 a kap. 6 §vuxenutbildningslagen och 10 § lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare får överklagas till Skolöverstyrelsen, skall i stället överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
    3. Beträffande utbildning vid statens skolor för vuxna gäller lagen om statens skolor för vuxna.
    4. Utöver den undervisning som anges i 4 a kap. 1 § vuxenutbildningslagen (1984:1118) får i särvux anordnas undervisning för dem av de utvecklingsstörda som behöver undervisning motsvarande träningsskolans. Lag (1993:800).
    5. En invandrare som behöver grundläggande svenskundervisning, men som inte enligt bestämmelsen i 5 § andra stycket lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare, har rätt till sådan utbildning skall i stället ha rätt till motsvarande utbildning i komvux. Kommunerna är skyldiga att vid behov anordna sådan utbildning.
    6. Bestämmelserna i 2 kap.3-7 §§ skall tillämpas på grundläggande svenskundervisning som anordnas efter den 1 juli 1991. För sådan undervisning som anordnas av någon annan än en kommun skall bestämmelserna i 2 kap.4-7 §§ dock inte tillämpas.
    7. Sådana godkännanden av fristående skolor som har meddelats enligt bestämmelserna i 9 kap.1-3 §§ i deras äldre lydelse och inte återkallats skall alltjämt gälla. Motsvarande skall för riksinternatskolor gälla beträffande sådana förklaringar som avses i bestämmelsen i 10 kap. 1 § i dess äldre lydelse.
    8. Förekommer i lag eller annan författning beteckningen den lokala styrelsen för specialskolan skall därmed avses den styrelse för specialskolan som föreskrivs i 7 kap. 5 §.
    9. Beträffande sådana ärenden som överklagats till en länsskolnämnd eller Skolöverstyrelsen enligt äldre bestämmelser och som inte avgjorts den 1 juli 1991 skall följande gälla.
    Överklaganden av beslut enligt 3 kap. 4 § om lämplig skolform, 3 kap. 7 § om uppskjuten skolstart, 3 kap. 10 § om skolpliktens upphörande, 3 kap. 17 § om fullföljande av skolgången sedan skolplikten upphört samt enligt 4 kap. 13 § och 5 kap. 10 § om mottagande av en elev från en annan kommun prövas av Skolväsendets överklagandenämnd.
    Även överklaganden av beslut som får överklagas enligt 3 kap. 7 §, 4 kap. 5 §, 4 a kap. 6 §vuxenutbildningslagen (1984:1118) och 10 § lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare prövas av Skolväsendets överklagandenämnd.
    Beslut av Skolväsendets överklagandenämnd får inte överklagas.
    Överklaganden av beslut enligt 3 kap. 12 § om befrielse från undervisning och 9 kap. 1, 3 eller 7 § om godkännande eller återkallande av godkännande av fristående skola prövas av kammarrätten.
    Övriga sådana överklaganden som anges i första stycket prövas av regeringen.
    I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet men för vilka tiden för överklagande inte har gått ut vid den tidpunkten gäller att, utan hinder av äldre bestämmelser om överinstans, överklagandena skall prövas av den instans som ovan i denna punkt har föreskrivits såvitt gäller redan överklagade ärendet.
    1. En kommun som vid ikraftträdandet med Skolöverstyrelsens medgivande bedrev utbildning på vårdlinjen eller på omvårdnadslinjen enligt förordningen (SÖ-FS 1988:47) med provisoriska föreskrifter om försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade linjer får efter den 1 juli 1992 anordna utbildning på ett nationellt program som avser omvårdnad utan medgivande från landstinget. Lag (1991:1684).
    2. Ett landsting, som vid ikraftträdandet inom sin gymnasieskola eller komvux bedrev utbildning på andra områden än som kan hänföras till naturbruk eller omvårdnad, får fortsätta med den utbildningen även efter den 1 juli 1992, förutsatt att utbildningen stod öppen för sökande från hela landet och förblir det. Lag (1991:1684).
    Förarbeten
    Prop. 1990/91:85
    Omfattning
    upph. 3 kap 18, 19 a §§, 5 kap, 4, 5 p övergångsbest. till 1990:1477; nuvarande 11, 12 kap betecknas 14, 15 kap; ändr. 1 kap 8, 10 §§, de nya 15 kap 2, 10 §§; nya 5, 11, 12, 13 kap, bil. 1, 2
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1991:1111) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:115
    Omfattning
    upph. 3 kap 7, 9, 17, 19, 20, 21 §§, 4, 6, 7, 8, 9 kap, 15 kap 7 §, 6 p övergångsbest. till 1990:1477, rubr. närmast före 3 kap 17 §; nuvarande 1 kap 14 §, 3 kap 6 § betecknas 1 kap 16 §, 3 kap 7 §; ändr. 3 kap 1, 4, 5, 8, 10, 11, 12, 13, 14, 16 §§, 5 kap 11, 30 §§, 10 kap 1, 3, 5 §§, 11 kap 15, 23 §§, 12 kap 14 §, 13 kap 13 §, 14 kap 1, 3, 4, 8 §§, 15 kap 6 §, övergångsbest. till 1991:1107, rubr. till 3 kap, rubr. närmast före 3 kap 1 §; rubr närmast före 3 kap 6 § sätts närmast före 3 kap 7 §; nya 4, 6, 7, 8, 9 kap, 1 kap 14 §, 3 kap 6 §, 10 kap 6 §, 15 kap 13, 14 §§; omtryck
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1991:1684) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:17
    Omfattning
    ändr. 1 kap 4, 5, 10, 15 §§, 2 kap 1, 3, 7 §§, 5 kap 5, 6, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 23, 31 §§, 6 kap 5, 6 §§, 9 kap 7 §, 11 kap 6, 7, 17, 20, 21 §§, 12 kap 3, 4, 5, 7, 9, 10, 11 §§, 15 kap 1 §, 6, 8, 19, 20 p övergångsbest. till 1991:1107
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1992:232) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:100
    Omfattning
    ändr. 5 kap 19 §, 11 kap 19, 21 §§, p 6 övergångsbest. till 1991:1107; nya 5 kap 33 §, rubr. närmast före 5 kap 33 §
    Ikraftträder
    1992-07-01

Lag (1992:598) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
    2. Landstingen får även efter ikraftträdandet vara huvudmän för särskolan och särvux men skall före utgången av år 1995 till kommunerna i landstinget överlåta huvudmannaskapet för särskolan och särvux, om inte något annat följer av punkt 3.
    Fram till den tidpunkt då sådant överlåtande sker gäller följande bestämmelser i sin äldre lydelse, nämligen
    12 kap.3-5, 7 och 9-11 §§.
    Vid tillämpningen av 6 kap. 7 § skall 20 år gälla som åldersgräns i stället för 21 år. Huvudmannen är skyldig att erbjuda de ungdomar som avses där utbildning under fyra år i den frivilliga särskolan.
    Om det finns särskilda skäl, får i stället bestämmelsen i 7 § första stycket i sin äldre lydelse tillämpas under läsåret 1992/93.
    Föreskrifterna om ekonomiska bidrag i 6 kap. 5 § andra stycket i sin äldre lydelse får tillämpas även efter den tidpunkt då huvudmannaskapet överlåtits, dock längst till utgången av år 1995.
    Vid överlåtelse av huvudmannaskapet för särvux får bidrag lämnas mellan landsting och kommuner och mellan kommuner inbördes enligt samma grunder som avses i femte stycket, dock längst till utgången av år 1995. Lag (1993:326).
    1. I fråga om Dammsdalskolan i Vingåkers kommun, Salbohedskolan i Sala kommun och den yrkesutbildning för hörselskadade utvecklingsstörda elever som anordnas i Örebro kommun får landstinget utan hinder av 1 kap. 5 § behålla huvudmannaskapet.
    Regeringen får meddela de bestämmelser som behövs för landstingets befattning med sådan utbildning som avses i denna punkt. Lag (1993:800).
    1. Bestämmelsen i 3 kap. 10 § i dess nya lydelse skall tillämpas först från och med den 1 juli 1993. För de elever som läsåret 1993/94 börjar i årskurs 8 eller högre årskurs skall dock alltjämt bestämmelsen i dess äldre lydelse tilllämpas.
    2. Bestämmelserna i 6 kap. 3 § andra stycket samt 3 a § skall tillämpas först från och med den 1 juli 1996.
    3. De nya bestämmelserna i 9 kap.2 a och 8 a §§ skall tillämpas också när ett landsting är huvudman för särskolan. Vad som där sägs om styrelsen för särskolan i hemkommunen skall i stället avse huvudmannen för särskolan.
    Förarbeten
    Prop. 1991/92:94
    Omfattning
    upph. 12 kap 4 §; ändr. 1 kap 5, 10 §§, 3 kap 4, 10, 13, 14 §§, 5 kap 1, 5, 13 §§, 6 kap 3, 5, 6, 7 §§, 9 kap 1, 3, 9 §§, 11 kap 3 §, 12 kap 1, 3, 5, 6, 7, 9, 10, 11 §§, 14 kap 4 §; nya 6 kap 3 a §, 9 kap 2 a, 8 a §§
    Ikraftträder
    1992-07-01

Lag (1992:599) om ändring i lagen (1992:598) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
    2. En sådan förklaring som Universitets- och högskoleämbetet lämnat enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 i dess äldre lydelse skall gälla också efter ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1991/92:157
    Omfattning
    ändr. 2 kap 4 §, 5 kap 3, 4, 5, 13, 14, 16, 20, 24, 26 §§, 11 kap 5 §, rubr. närmast före 5 kap 13 §; nya 5 kap 6 a §, 11 kap 21 a §, rubr. närmast före 11 kap 21 a §
    Ikraftträder
    1992-07-01

Lag (1992:710) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:95
    Omfattning
    ändr. 9 kap 2, 5, 6 §§; nya 9 kap 4 a §, rubr. närmast före 9 kap 4 a §
    Ikraftträder
    1992-07-01

Lag (1992:886) om ändring i skollagen (1985:1100)

Lag (1992:1431) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
    2. Vid beräkning av tilldelning enligt 9 kap. 4 a § i dess nya lydelse skall första gången tilldelning beräknas enbart för tiden januari-juni månad 1993. Till grund för tilldelningen under denna period ligger antalet elever från kommunen i den fristående skolan den 15 september 1992, om inte annat följer av tredje stycket i samma paragraf.
    3. För bidragsåret 1992/93 gäller följande.
    Om en fristående skola, som är godkänd för elever som har vanlig skolplikt, startar sin verksamhet senare under bidragsåret än den 15 september, skall bidrag utgå för den del av bidragsåret som återstår. Tilldelningen beräknas efter antalet elever vid verksamhetens början. Bidrag för de två första verksamhetsmånaderna får betalas ut tillsammans med bidraget för den tredje verksamhetsmånaden.
    Förarbeten
    Prop. 1992/93:14, Bet. 1992/93:UbU4
    Omfattning
    ändr. 4 kap 7 §, 9 kap 4 a §
    Ikraftträder
    1993-01-01

Lag (1993:326) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:274, Prop. 1992/93:100, Bet. 1992/93:UbU11
    Omfattning
    ändr. 2 kap 4 §, 5 kap 27, 33 §§, 11 kap 20, 21 §§, 2 p överg.best. till 1992:598; nya 11 kap 24 §, rubr. närmast före 11 kap 24 §
    Ikraftträder
    1993-07-01

Lag (1993:370) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
    2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) gäller bestämmelserna om rätt att fullfölja utbildningen efter ett studieavbrott för studier utomlands endast de elever som går på ett program.
    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:329, Prop. 1992/93:158, Bet. 1992/93:UbU12
    Omfattning
    ändr. 5 kap 5, 13, 16, 20 §§; ny 5 kap 26 a §
    Ikraftträder
    1993-07-01

Lag (1993:800) om ändring i lagen (1993:370) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft i fråga om 5 kap.5, 13 och 33 §§, 9 kap. samt 10 kap.1 och 6 §§ den 1 juli 1993 och i övrigt den 1 januari 1994.
    2. Bestämmelserna i 4 kap.6, 7, 8 a och 9 §§, 6 kap.6 § andra och tredje styckena och 6 a § tillämpas på undervisning som äger rum efter den 1 juli 1994.
    3. Fristående skolor som före den 1 juli 1993 godkänts för fullgörande av vanlig skolplikt är berättigade till bidrag fr.o.m. den 1 juli 1993 utan hinder av bestämmelsen om ansökningstid i 9 kap. 6 §.
    4. Ersättning som avses i 9 kap. 8 § från elevernas hemkommuner till fristående skolor skall utgå först fr. o. m. bidragsåret 1994/95.
    5. I samband med ikraftträdandet av denna lag får regeringen, utan hinder av de föreskrifter om förfarandet som annars gäller, förklara fristående skolor över grundskolenivå, som vid ikraftträdandet är ställda under statlig tillsyn, berättigade till bidrag enligt 9 kap. 8 § om de enligt regeringens bedömande uppfyller kraven där.
    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:406, Prop. 1992/93:230, Bet. 1992/93:UbU17
    Omfattning
    upph. 9 kap; ändr. 1 kap. 5, 8, 16 §§, 3 kap. 3 §, 4 kap. 6, 7, 9, 11 §§, 5 kap 5, 13, 33 §§, 6 kap 1,6, 7 §§, 7 kap 6 §, 10 kap. 1, 5, 6 §§, 12 kap 1, 5 §§, 14 kap 2, 3, 4, 5 §§, rubr. till 12 kap, 13 p övergångsbest. till 1991:1107, 3 p övergångsbest. till 1992:598; nya 4 kap 8 a §, 6 kap 6 a §, 9 kap 1-17 §§
    Ikraftträder
    1993-07-01

Lag (1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft, om inte annat framgår nedan, den 1 juli 1994.
    2. Bestämmelsen i 5 kap. 5 § första stycket 1 om krav på godkända betyg i svenska, engelska och matematik skall dock inte tillämpas förrän vid intagning till läsåret 1998/99.
    3. Sådana utbildningar i den frivilliga särskolan som har påbörjats före den 1 juli 1994 men då ännu inte slutförts skall huvudmannen fortsättningsvis anordna till dess eleverna har avslutat dem.
    4. En kommun som under läsåret 1993/94 anordnade utbildning på linjer i den frivilliga särskolan får även efter den 1 juli 1994, som alternativ till de nationella programmen, anordna dessa linjer. Intagning till årskurs 1 får dock inte ske efter läsåret 1994/95.
    5. Ändringen i 6 kap. 3 § andra stycket, varigenom föreskriften om stadieindelning tas bort, träder i kraft den 1 juli 1995.
    6. Sådant samarbetsavtal som avses i 6 kap. 10 § andra stycket får också slutas med landsting i den mån landstinget har rätt att vara huvudman för särskolan.
    7. Bestämmelsen i 5 kap. 4 a § tredje stycket skall inte tillämpas i fråga om elever som har påbörjat utbildning i gymnasieskolan före den 1 juli 1994. Lag (1994:740).
    8. För dem som åberopar sifferbetyg när de söker till gymnasieskolan skall 5 kap. 5 § gälla i dess lydelse före den 1 juli 1994. Lag (1998:353).
    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:93, Prop. 1992/93:250, Bet. 1993/94:UbU2
    Omfattning
    upph. 11 kap 13 §, rubr. närmast före 11 kap 13 §; ändr. 2 kap 3, 7 §§, 5 kap 3, 4, 5, 13 §§, 6 kap 3, 7 §§, 9 kap 13, 16 §§, 11 kap 1, 22, 23 §§, 12 kap 1, 12 §§, 14 kap 4 §, rubr. närmast före 12 kap 12 §; nya 5 kap 4 a §, 6 kap 9, 10, 11 §§, 11 kap 7 a §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1993:1679) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994, såvitt avser 1 kap.2 och 9 §§ och i övrigt den 1 juli 1995.
    2. Bestämmelserna i 4 kap. 3 a § tillämpas första gången i årskurserna 1-7 läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97 och i årskurs 9 läsåret 1997/98.
    Förarbeten
    Prop. 1992/93:220, Bet. 1993/94:UbU1
    Omfattning
    ändr. 1 kap 2, 9 §§, 4 kap 3 §, 7 kap 3 §, 9 kap 11, 12 §§, ny 4 kap 3 a §, bil. 3
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:152) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:179, Prop. 1993/94:100, Bet. 1993/94:UbU6
    Omfattning
    ändr. 7 kap 7 §; nya 2 kap 4 a §, 8 kap 7 §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:517) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
    2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om sfi som har påbörjats före den 1 juli 1994.
    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:341, Prop. 1993/94:126, Bet. 1993/94:UbU10
    Omfattning
    ändr. 13 kap 1, 3, 6, 7, 11 §§
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:696) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:379, Prop. 1993/94:188, Bet. 1993/94:KU40
    Omfattning
    ändr. 2 kap 1 §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:739) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
    2. Ersättning som avses i 9 kap.6 a och 8 a §§ från elevernas hemkommuner till fristående särskolor skall utgå först fr.o.m. den 1 januari 1996.
    3. Vid tilldelningen av bidrag till en fristående särskola skall första gången bidrag beräknas enbart för tiden januari- juni månad 1996. Till grund för bidraget under denna period ligger antalet elever från kommunen i den fristående skolan den 15 september 1995 om inte annat följer av vad som är föreskrivet i 9 kap. 6 a § andra stycket eller 9 kap. 9 § andra stycket om elever som slutar under bidragsåret.
    4. Regeringen får, utan hinder av de föreskrifter om förfarandet som annars gäller, förklara fristående särskolor som motsvarar gymnasiesärskolan och som vid ikraftträdandet är ställda under statlig tillsyn, berättigade till bidrag enligt 9 kap. 8 a § om de enligt regeringens bedömande uppfyller kraven där. Lag (1995:816).
    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:421, Prop. 1993/94:242, Bet. 1993/94:UbU20
    Omfattning
    ändr. 9 kap 7, 9, 10, 14 §§; nya 9 kap 6 a, 8 a, 10 kap 1 a §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:740) om ändring i lagen (1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:421, Prop. 1993/94:242, Bet. 1993/94:UbU20
    Omfattning
    ändr. 9 kap 13 §; ny 7 p övergångsbest. till 1993:1478

Lag (1995:63) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:165, Prop. 1994/95:27, Bet. 1994/95:JuU6
    Omfattning
    ändr. 3 kap 12, 14, 16 §§, 9 kap 17 §, 10 kap 6 §
    Ikraftträder
    1995-04-01

Lag (1995:356) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
    2. Bestämmelserna i bilaga 2 i dess lydelse före den 1 juli 1995 skall fortfarande gälla i fråga om utbildning i gymnasieskolan som påbörjats före den 1 juli 1995.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:225, Prop. 1994/95:100, Bet. 1994/95:UbU9
    Omfattning
    ändr. 5 kap 9, 14, 28 §§, bil. 2, 6 p övergångsbest. till 1991:1107
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1995:816) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Bestämmelserna om ansökningstid i 9 kap. 6 § andra stycket, 6 a § första stycket och 9 § tredje stycket i sin nya lydelse tillämpas första gången i fråga om bidrag som skall utgå under bidragsåret 1997/98.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:385, Prop. 1994/95:157, Bet. 1994/95:UbU16
    Omfattning
    ändr. 4 kap 8 a §, 9 kap 6, 6 a, 9 §§; ny 4 p övergångsbest. till 1994:739
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1995:877) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
    2. En sådan förklaring som Verket för högskoleservice lämnat enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 i dess äldre lydelse skall gälla också efter ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:386, Prop. 1994/95:165, Bet. 1994/95:UbU17
    Omfattning
    ändr. 2 kap 4, 4 a §§
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1995:878) om ändring i lagen (1995:356) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:406, Prop. 1994/95:174, Bet. 1994/95:UbU19
    Omfattning
    ändr. bil. 2 till 1995:356

Lag (1995:879) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:406, Prop. 1994/95:174, Bet. 1994/95:UbU19
    Omfattning
    ändr. 5 kap 19 §
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1995:884) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:405, Prop. 1994/95:164, Bet. 1994/95:UbU18
    Omfattning
    ändr. 1 kap 2, 9 §§
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1995:1248) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:27, Prop. 1994/95:212, Bet. 1995/96:UbU1
    Omfattning
    ändr. 3 kap 2, 3, 10, 14 §§, 9 kap 1, 2, 3, 4, 5, 6, 6 a, 17 §§, 10 kap 5 §
    Ikraftträder
    1996-01-01

Lag (1996:60) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
    2. En kommuns skyldighet att lämna bidrag enligt 10 kap. 1 c § gäller inte i fråga om elever som har påbörjat sin utbildning före ikraftträdandet, om statsbidrag lämnas för utbildningen.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:149, Prop. 1995/96:89, Bet. 1995/96:UbU6
    Omfattning
    nuvarande 10 kap 1 a § betecknas 10 kap 1 b §; ändr. 5 kap 33 §, 9 kap 6, 8 §§, 10 kap 1 §; nya 1 kap 17 §, 10 kap 1 a, 1 c §§
    Ikraftträder
    1996-07-01

Lag (1996:340) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:224, Prop. 1995/96:145, Bet. 1995/96:UbU8
    Omfattning
    ändr. 11 kap 20, 21, 24 §§, 12 kap 6 §
    Ikraftträder
    1996-06-01

Lag (1996:566) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:265, Prop. 1995/96:183, Bet. 1995/96:UbU10
    Omfattning
    ändr. 1 kap 5, 10 §§, 5 kap 6, 23 §§, 6 kap 10 §, 11 kap 17 §, 12 kap 3, 7, 9, 11 §§; ny 6 kap 10 a §
    Ikraftträder
    1996-07-01

Lag (1996:792) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:281, Prop. 1995/96:176, Bet. 1995/96:SoU18
    Omfattning
    upph. 14 kap 8 §
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1996:1044) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och skall tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997.
    2. Ett godkännande enligt 9 kap. 2 § som har meddelats före ikraftträdandet skall fortsätta att gälla till dess Statens skolverk beslutar om något annat. För sådana skolor skall kravet på minsta elevantal tillämpas först från och med den 1 juli 1998.
    3. En fristående skola som vid ikraftträdandet har rätt till bidrag enligt 9 kap. 6, 6 a, 8 eller 8 a § i deras äldre lydelse har rätt till bidrag enligt motsvarande nya bestämmelser till dess Statens skolverk beslutar om något annat.
    4. För skolor som under läsåret 1996/97 tar ut avgifter med stöd av 9 kap. 7 § i dess äldre lydelse skall paragrafen i dess nya lydelse tillämpas först från och med den 1 juli 1998.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:14, Prop. 1995/96:200, Bet. 1996/97:UbU4
    Omfattning
    ändr. 3 kap 12 §, 4 kap 8 a §, 6 kap 6 a §, 9 kap 2, 5-14, 17 §§, 10 kap 1 c §, 15 kap 13 §; nya 9 kap 8 b, 8 c, 16 a §§, 14 kap 7 a §
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1996:1046) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och skall tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997, om inte annat föreskrivs nedan.
    2. Bestämmelsen i 5 kap. 5 § första stycket 1 om krav på godkänt betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk skall inte tillämpas förrän vid intagning till läsåret 1998/99.
    3. Bestämmelsen i 5 kap. 8 § tredje stycket 3 skall i sin nya lydelse tillämpas första gången i fråga om utbildning som startar läsåret 1998/99.
    4. Har elever tagits emot med stöd av 5 kap. 8 § tredje stycket 3 skall ersättningsskyldigheten enligt 5 kap. 24 § i den gamla lydelsen gälla till dess eleverna avslutat utbildningen.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:15, Prop. 1995/96:206, Bet. 1996/97:UbU5
    Omfattning
    ändr. 5 kap 4, 4 a, 5, 8, 13, 18, 24 §§, bil. 2; ny 5 kap 13 a §
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1996:1456) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:100, Prop. 1996/97:1, Bet. 1996/97:UbU1
    Omfattning
    ändr. 15 kap 6 §
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1997:575) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:265, Prop. 1996/97:110, Bet. 1996/97:UbU14
    Omfattning
    nuvarande 5 kap 4 a § betecknas 5 kap 4 c §; ändr. 5 kap 13, 13 a, 20 §§, 6 kap 10, 10 a §§, 12 kap 3 §; nya 5 kap 4 a, 4 b, 13 b, 13 c, 13 d §§, rubr. närmast före 5 kap 13 b §
    Ikraftträder
    1997-07-01

Lag (1997:1212) om ändring i skollagen (1985:1100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Bilaga 3 i sin nya lydelse skall tillämpas på utbildning som äger rum från och med läsåret 1998/99.
    2. Vid tillämpning av bestämmelsen i 2 b kap. 2 § om det antal timmar som förskoleklassen skall omfatta skall under vårterminen 1998 även tid som erbjudits för plats i förskola enligt den upphävda 15 § socialtjänstlagen (1980:620) räknas med.
    3. Kommuner som före ikraftträdandet har anordnat uppdelad förskola enligt upphävda 15 § andra stycket socialtjänstlagen (1980:620) får till och med den 30 juni 2000 dela upp förskoleklassen på två år. I sådant fall skall utbildningen i förskoleklassen för ett barn omfatta sammanlagt minst 700 timmar.
    4. Den som före ikraftträdandet fått tillstånd att bedriva enskild förskola, fritidshem eller integrerad skolbarnsomsorg enligt 69 § socialtjänstlagen (1980:620) eller enligt lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620) skall anses ha fått tillstånd enligt 2 a kap. 13 § respektive 2 b kap. 6 §.
    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:107, Prop. 1997/98:6, Bet. 1997/98:UbU5
    Omfattning
    ändr. 1 kap 1, 2, 4, 9 §§, 2 kap 3, 4, 5 §§, 3 kap 7 §, 6 kap 3 §, 7 kap 4, 6 §§, 9 kap 7, 12 §§, 14 kap 1, 3 §§, bil. 3; nya 2 a, 2 b kap. 4 kap 4 a §, 6 kap 4 a §, 8 kap 4 a §; omtryck
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1998:352) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:270, Prop. 1997/98:93, Bet. 1997/98:UbU16
Omfattning
ändr. 2 a kap 2, 4, 7, 9, 10, 13 §§
Ikraftträder
1998-08-01

Lag (1998:353) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:272, Prop. 1997/98:94, Bet. 1997/98:UbU18
Omfattning
ändr. 5 kap 5 §; ny 8 p i övergångsbest. till 1993:1478
Ikraftträder
1998-07-01

Lag (1998:1829) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:98, Prop. 1998/99:1, Bet. 1998/99:UbU1
Omfattning
ändr. 4 kap 3 a, 7, 8 §§
Ikraftträder
1999-07-01

Lag (1999:180) om ändring i skollagen (1985:1100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft, om inte annat framgår nedan, den 1 januari 2000, och skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser skall tillämpas på utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2000.
  2. Ändringarna i 5 kap.4 b § första och andra stycket, träder i kraft den 1 juli 1999.
Förarbeten
Rskr. 1998/99:160, Prop. 1997/98:169, Bet. 1998/99:UbU3
Omfattning
ändr. 5 kap 3, 4, 4 a, 4 b, 4 c, 5, 6 a, 8, 16, 17, 18, 24 §§, bil. 1, 2; ny 5 kap 4 d §
Ikraftträder
1999-07-01

Lag (1999:321) om ändring i skollagen (1985:1100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
  2. Den som före ikraftträdandet har fått tillstånd att bedriva verksamhet som motsvarar förskoleklassen skall anses ha fått ett godkännande enligt 2 b kap. 6 §. Har ett sådant tillstånd meddelats före ikraftträdandet för en fristående skola som motsvarar grundskolan eller särskolan, skall tillståndet också anses innefatta en förklaring om rätt till bidrag enligt 2 b kap. 10 a §.
  3. För en fristående skola som vid lagens ikraftträdande inte bedriver verksamhet motsvarande förskoleklassen och som vill ha bidrag enligt 2 b kap. 10 a § från och med läsåret 2000/2001 gäller i stället för ansökningstiden i 2 b kap. 10 a § tredje stycket att skolan skall ha ansökt om godkännande före den 1 september 1999.
Förarbeten
Rskr. 1998/99:203, Prop. 1998/99:45, Bet. 1998/99:UbU9
Omfattning
ändr. 2 b kap 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13 §§; nya 2 b kap 10 a, 10 b, 10 c, 10 d, 10 e §§, rubr. närmast före 2 b kap 1, 6, 10, 11 §§
Ikraftträder
1999-07-01

Lag (1999:886) om ändring i skollagen (1985:1100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas på undervisning som äger rum därefter, om inte annat föreskrivs nedan.
  2. Har synskadade elever tagits emot i specialskolan före den 1 juli 2001 skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den. Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.
  3. Har talskadade elever tagits emot i specialskolan före den 1 juli 2002 skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den. Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.
  4. Bestämmelserna i 5 kap. 28 § skall tillämpas första gången vid intagning till läsåret 2001/02.
  5. Bestämmelsen i 5 kap. 31 a § skall träda i kraft den 1 juli 2001.
  6. Bestämmelsen i 5 kap. 32 § skall tillämpas första gången vid intagning till läsåret 2001/02.
  7. Har elever tagits emot i specialskolan för utbildning i särskilda klasser enligt 7 kap. 5 § andra stycket före den 1 juli 2002 skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den. Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.
  8. Har elever tagits emot i specialskolan för utbildning enligt 7 kap. 6 § andra stycket före den 1 juli 2001 skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den. Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:14, Prop. 1998/99:105, Bet. 1999/2000:UbU4
Omfattning
ändr. 1 kap 2, 6 §§, 3 kap 3 §, 5 kap 27, 28, 30, 31, 32, 33 §§, 6 kap 7 §, 7 kap 1, 5, 6, 8 §§, 9 kap 1 §; nya 5 kap 31 a §, 10 kap 3 a §, 15 kap 7 §
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (1999:887) om ändring i skollagen (1985:1100)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 2 januari 2000. Bestämmelserna i 5 kap. 4 b § tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:15, Prop. 1998/99:110, Bet. 1999/2000:UbU5
Omfattning
ändr. 2 kap 4, 4 a §§, 5 kap 4 b, 13, 13 a, 26 §§, 9 kap 9 §; nya 2 kap 4 b, 4 c, 4 d, 7 a §§
Ikraftträder
2000-01-02

Lag (1999:1341) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:94, Prop. 1999/2000:1, Bet. 1999/2000:UbU1
Omfattning
ändr. 11 kap 24 §
Ikraftträder
2000-01-01

Lag (1999:1402) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:96, Prop. 1999/2000:10, Bet. 1999/2000:UbU7
Omfattning
ändr. 5 kap 33 §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2000:445) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:229, Prop. 1999/2000:68, Bet. 1999/2000:UbU16
Omfattning
ändr. 5 kap 3 §, bil. 3
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2000:842) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:5, Prop. 1999/2000:135, Bet. 2000/01:UbU3
Omfattning
ändr. 2 kap 7 §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2000:875) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:6, Prop. 1999/2000:123, Bet. 2000/01:UbU4
Omfattning
ändr. 2 a kap 16 §, 2 b kap 8, 9 §§, 9 kap 11, 12 §§
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:1375) om ändring i skollagen (1985:1100)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 i fråga om 6 a § och den 1 januari 2002 i fråga om 6 b § och i övrigt den 1 januari 2003.
Förarbeten
Rskr. 2000/02:46, Prop. 1999/2000:129, Bet. 2000/01:UbU5
Omfattning
ändr. 2 a kap 10 §; nya 2 a kap 6 a, 6 b, 8 a §§
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2000:1438) om ändring i skollagen (1985:1100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2001.
Förarbeten
Prop. 2000/01:1, Bet. 2000/01:UbU1
Omfattning
ändr. 5 kap 4 d §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2000:1439) om ändring i lagen (1999:1402) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Prop. 2000/01:1, Bet. 2000/01:UbU1
Omfattning
ändr. 5 kap 33 § i 1999:1402

Lag (2001:293) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:229, Prop. 2000/01:72, Bet. 2000/01:UbU15
Omfattning
ändr. 11 kap 2 §, 13 kap 1 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2001:462) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:259, Prop. 2000/01:80, Bet. 2000/01:SoU18
Omfattning
ändr. 2 a kap 9 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2001:799) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:11, Prop. 2000/01:115, Bet. 2001/02:UbU3
Omfattning
ändr. 1 kap 1 §, 2 b kap 10 b, 10 c §§, 9 kap 6, 6 a, 8 a, 8 c §§, 15 kap 5 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2002:137) om ändring i skollagen (1985:1100)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2002 och tillämpas första gången vid intagningen till läsåret 2002/03.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:185, Prop. 2001/02:61, Bet. 2001/02:UbU8
Omfattning
ändr. 5 kap 27, 28 §§
Ikraftträder
2002-05-01

Lag (2002:158) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:183, Prop. 2001/02:14, Bet. 2001/02:UbU6
Omfattning
ändr. 14 kap 1, 3, 7 a §§
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2002:159) om ändring i skollagen (1985:1100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002. Bestämmelserna i 2 b kap.10 b och 10 d §§ samt 9 kap.6 a, 7, 8 a, 9, 10, 12 och 14 §§ i sin nya lydelse tilllämpas första gången i fråga om beräkning av bidrag och om avgifter för kalenderåret 2003.
  2. Ett godkännande enligt 2 b kap. 7 § eller 9 kap. 2 § som har meddelats före ikraftträdandet skall fortsätta att gälla till dess Statens skolverk beslutar om något annat. För sådana skolor skall villkoren i 2 b kap. 7 § andra stycket 2 respektive 9 kap. 2 § första stycket 6 inte tillämpas.
  3. En fristående skola som vid ikraftträdandet har rätt till bidrag enligt 9 kap. 6 a, 8 eller 8 b § i deras äldre lydelse har rätt till bidrag enligt motsvarande nya bestämmelser till dess Statens skolverk beslutar om något annat. För sådana skolor skall villkoren i 9 kap. 8 § första stycket 4 respektive 8 b § första stycket 4 inte tillämpas. Lag (2002:159).
Förarbeten
Rskr. 2001/02:184, Prop. 2001/02:35, Bet. 2001/02:UbU7
Omfattning
upph. 2 b kap 10 c §; ändr. 2 b kap 7, 10 a, 10 b, 10 d §§, 9 kap 2, 6 a, 7, 8, 8 a, 8 b, 9, 10, 12, 14, 17 §§, 15 kap 11 §; nya 9 kap 16 b, 16 c §§
Ikraftträder
2002-07-01

Lag (2003:415) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:225, Prop. 2002/03:53, Bet. 2002/03:SoU15
Omfattning
ändr. 1 kap 1 §; ny 1 kap 2 a §
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2004:871) om ändring i skollagen (1985:1100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft i fråga om 5 kap.9 och 14 §§ den 1 januari 2005 och i övrigt den 1 januari 2007.
  2. Äldre bestämmelser skall tillämpas på utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2007.
  3. Beslut med stöd av 5 kap.9 och 14 §§ som har fattats före den 1 januari 2005 och som inte innehåller någon tidsbegränsning skall upphöra att gälla den 1 januari 2007.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:4, Prop. 2003/04:140, Bet. 2003/04:UbU13
Omfattning
ändr. 5 kap 4 c, 9, 11, 14, 24, 33 §§, bil. 2; ny 5 kap 24 a §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:1298) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:94, Prop. 2004/05:2, Bet. 2004/05:KrU2
Omfattning
ny 1 kap 18 §, rubr. närmast före 1 kap 18 §
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2004:1368) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:124, Prop. 2004/05:1, Bet. 2004/05:UbU1
Omfattning
ändr. 5 kap 4 b §, 9 kap 8 a §
Ikraftträder
2005-02-01

Lag (2005:21) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:126, Prop. 2004/05:11, Bet. 2004/05:UbU3
Omfattning
ändr. 1 kap 1 §, 15 kap 11 §
Ikraftträder
2005-04-01

Lag (2006:391) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:240
Omfattning
ändr. 9 kap 8, 8 a §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:392) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:240
Omfattning
ändr. 2 a kap 13, 14, 17 §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:528) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:313, Prop. 2005/06:148, Bet. 2005/06:UbU22
Omfattning
ändr. 11 kap 6, 20, 21, 24 §§, 12 kap 1, 3, 5, 6, 9 §§, 13 kap 1, 9 §§, 15 kap 8 §; nya 12 kap 1 a, 2 a, 2 b, 2 c, 2 d §§, 13 kap 4 a, 4 b, 4 c §§, rubr. närmast efter 12 kap 2, 2 d §§, rubr. närmast före 12 kap 2 a, 2 c, 2 d §§; ny rubr. närmast före 12 kap 7 §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:1278) om ändring i lagen (2004:871) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:8, Prop. 2006/07:1, Bet. 2006/07:UbU3
Omfattning
utgår 5 kap 4 c, 11, 24, 24 a, 33 §§, bil. 2, p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. i 2004:871; ändr. p 1, 3 ikrafttr.- och övergångsbest. i 2004:871

Lag (2006:1447) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:54, Prop. 2006/07:1, Bet. 2006/07:UbU1
Omfattning
ändr. 2 a kap 17 §, 2 b kap 10, 10 b §§, 9 kap 5, 6, 6 a, 8 a, 8 c, 11, 13, 14, 17 §§; nya 2 a kap 17 a §, 9 kap 7 a, 7 b, 8 d, 8 e §§
Ikraftträder
2007-02-01

Lag (2007:304) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:163, Prop. 2006/07:71, Bet. 2006/07:UbU15
Omfattning
ändr. 5 kap 9, 11, 14, 24, 33 §§; ny 5 kap 24 a §
Ikraftträder
2007-07-01

Lag (2007:378) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:183, Prop. 2006/07:69, Bet. 2006/07:UbU13
Omfattning
ändr. 4 kap 6 §; nya 1 kap 19, 20, 21, 22 §§, 4 kap 12 §, 9 kap 18 §, rubr. närmast före 1 kap 19 §
Ikraftträder
2007-08-01

Lag (2007:404) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:179, Prop. 2006/07:89, Bet. 2006/07:AU13
Omfattning
ändr. 13 kap 4 b §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1350) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:70, Prop. 2007/08:1, Bet. 2007/08:UbU1
Omfattning
ändr. 15 kap 4 §
Ikraftträder
2008-01-15

Lag (2008:220) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:161, Prop. 2007/08:50, Bet. 2007/08:UbU13
Omfattning
ändr. 2 a kap 20 §, 2 b kap 6, 8, 9, 10 a, 10 e, 12, 13 §§, 9 kap 1, 5, 6, 6 a, 7 a, 8, 8 b, 8 d, 11, 13, 14, 16 c, 17 §§
Ikraftträder
2008-10-01

Lag (2008:221) om ändring i lagen (1996:1044) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:161, Prop. 2007/08:50, Bet. 2007/08:UbU13
Omfattning
ändr. p 2, 3 övergångsbest. till 1996:1044
Ikraftträder
2008-10-01

Lag (2008:222) om ändring i lagen (2002:159) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:161, Prop. 2007/08:50, Bet. 2007/08:UbU13
Omfattning
ändr. p 2, 3 övergångsbest. till 2002:159
Ikraftträder
2008-10-01

Lag (2008:223) om ändring i lagen (2006:1447) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:161, Prop. 2007/08:50, Bet. 2007/08:UbU13
Omfattning
ändr. p 3 övergångsbest. till 2006:1447
Ikraftträder
2008-10-01

Lag (2008:317) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:202, Prop. 2007/08:94, Bet. 2007/08:SfU11
Omfattning
ändr. 1 kap 1 §; ny 1 kap 2 b §
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2008:403) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:212, Prop. 2007/08:112, Bet. 2007/08:UbU16
Omfattning
upph. 10 kap 3 a §; ändr. 1 kap 6 §, 3 kap 3 §, 7 kap 1 §, 15 kap 7 §
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2008:571) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:219, Prop. 2007/08:95, Bet. 2007/08:AU7
Omfattning
ändr. 1 kap 1 §; nytt 14 a kap
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2009:129) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:178, Prop. 2008/09:68, Bet. 2008/09:UbU6
Omfattning
ändr. 2 kap. 3 §, 11 kap. 1, 2, 20, 21, 24 §§, rubr. närmast före 11 kap. 16 §
Ikraftträder
2009-09-01

Lag (2009:333) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:219, Prop. 2008/09:112, Bet. 2008/09:UbU16
Omfattning
ändr. 7 kap. 6, 8 §§
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:337 ) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:220, Prop. 2008/09:115, Bet. 2008/09:UbU11
Omfattning
upph. 2 a kap. 14 §; nuvarande 2 a kap. 17 a § betecknas 2 a kap. 17 b §; ändr. 1 kap. 1, 2 b §§, 2 a kap. 1, 2, 8 a, 10, 13, 15, 16, 17, 19, 20 §§; nya 2 a kap. 12 a, 17 a §§
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:341) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:220, Prop. 2008/09:115, Bet. 2008/09:UbU11
Omfattning
ändr. 2 a kap. 8 a §
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2009:433) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:237, Prop. 2008/09:150, Bet. 2008/09:KU24
Omfattning
ändr. 1 kap. 2 a §
Ikraftträder
2009-06-30

Lag (2009:670) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:280, Prop. 2008/09:171, Bet. 2008/09:UbU13
Omfattning
ändr. 2 b kap. 10, 10 b, 12 §§, 9 kap. 6, 6 a, 8, 8 a, 8 c, 17 §§, 15 kap. 11 §
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:671) om ändring i lagen (2009:337) om ändring i skollagen (1985:1100)

Omfattning
ändr. 2 kap. 17 a, 17 b, 19 §§ i 2009:337; nya p 5, 6 övergångsbest. till 2009:337

Lag (2009:1038) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:8, Prop. 2008/09:199, Bet. 2009/10:UbU3
Omfattning
upph. 5 kap, bil. 1, 2; ändr. 1 kap. 18 §, 2 kap. 6 §, 9 kap. 8, 8 a, 15 §§, 10 kap. 1 c §, 11 kap. 19, 21, 24 §§, 15 kap. 4, 6 §§; nya 5 kap., 1 kap. 23 §, 9 kap. 15 a, 15 b §§, rubr. närmast före 1 kap. 23 §, bil. 1, 2
Ikraftträder
2010-03-01

Lag (2009:1039) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:8, Prop. 2008/09:199, Bet. 2009/10:UbU3
Omfattning
ändr. p 3 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2004:871
Ikraftträder
2009-12-31

Lag (2009:1521) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:128, Prop. 2009/10:27, Bet. 2009/10:UbU6
Omfattning
nya 2 kap. 2 a §, 9 kap. 16 d §
Ikraftträder
2010-03-15

Lag (2010:199) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:208, Prop. 2009/10:60, Bet. 2009/10:AU7
Omfattning
ändr. 13 kap. 3 §
Ikraftträder
2010-12-01

Lag (2010:252) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:215, Prop. 2009/10:68, Bet. 2009/10:UbU14
Omfattning
ändr. 1 kap. 10 §, 11 kap. 6 §, 12 kap. 9 §, 13 kap. 4 a, 4 b, 5, 9, 12, 13 §§; nya 13 kap. 6 a, 6 b, 6 c, 14 §§, rubr. närmast före 13 kap. 14 §
Ikraftträder
2010-06-28

Lag (2010:431) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:287, Prop. 2009/10:131, Bet. 2009/10:SoU19
Omfattning
ändr. 15 kap. 7 §
Ikraftträder
2010-06-15

Lag (2010:699) om ändring i skollagen (1985:1100)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:322, Prop. 2009/10:157, Bet. 2009/10:UbU22
Omfattning
ändr. 2 a kap. 17 a, 19 §§, 2 b kap. 10 a §, 9 kap. 6, 6 a, 8, 8 b, 8 d, 9 §§, 15 kap. 11 §
Ikraftträder
2010-07-28

Ändring, SFS 2010:801

Omfattning
upph.