Bilaga 1
Anvisningar till bestämmelserna i avtalet
Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och juridiska personer som har hemvist i Sverige eller Luxemburg.
Frågan om en fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i endera staten avgörs i första hand med ledning av lagstiftningen i resp. stat. I art. 4 punkterna 2 och 3 regleras fall av s. k. dubbel bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt beskattningsreglerna i Luxemburg anses bosatt där. Vid tillämpningen av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelser.
Person, som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370), 17 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 17 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt och som tillhör svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat i Luxemburg skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Sverige.
Person, som avses i 70 § 1 mom. kommunalskattelagen, 18 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt och 18 § lagen om statlig förmögenhetsskatt och som tillhör beskickning eller lönat konsulat som Luxemburg har i Sverige, skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Luxemburg.
Avtalet gäller de skatter som anges i art. 2. Angående annan beskattning se dock art. 23 punkt 6. I art. 2 punkt 1 anges de skatter som utgick vid avtalets undertecknande och på vilka avtalet tillämpas. Avtalet skall dock tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som efter avtalets undertecknande införs vid sidan av eller i stället för de angivna skatterna.
En inkomst eller en förmögenhetstillgång beskattas i Sverige om så kan ske enligt gällande skatteförfattningar och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av bestämmelse i avtalet. Även om en inkomst eller en förmögenhetstillgång enligt avtalet undantagits från beskattning i Sverige kan den likväl komma att påverka storleken av svensk skatt på annan inkomst eller förmögenhet *(jfr art. 22 punkt 2 c)*). Vid beskattningen hänförs en inkomst alltid till den förvärvskälla till vilken den hör enligt de svenska skatteförfattningarna oavsett till vilket inkomstslag inkomsten har hänförts enligt avtalet.
Enligt bl. a. 27 § kommunalskattelagen (1928:370) beskattas inkomst som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av rörelse. Inkomst som omfattas av art. 6 skall emellertid vid tillämpningen av avtalet beskattas som inkomst av fast egendom. Detta medför att inkomsten får beskattas i den stat där den fasta egendomen är belägen. Denna regel gäller även beträffande royalty från fast egendom eller för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralfyndighet, källa eller annan naturtillgång. Annan royalty beskattas enligt art. 12.
Inkomst av rörelse, som bedrivs från fast driftställe, beskattas i regel enligt art. 7. Vad som förstås med uttrycket "fast driftställe" anges i art. 5.
Om en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver rörelse från fast driftställe i Luxemburg, får den till driftstället hänförliga inkomsten beskattas i Sverige men skatt på inkomsten som erlagts i Luxemburg avräknas från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 22.
Inkomst av rörelse, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Luxemburg bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt art. 7 punkterna 2--6. Till grund för inkomstberäkningen bör läggas i första hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så, att inkomstberäkningen sker i enlighet med den i punkterna 2 och 3 angivna principen. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna omkostnader som skäligen kan antas belöpa på det fasta driftstället.
Om beskattning av inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik finns särskilda bestämmelser i art. 8.
Inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik beskattas enligt art. 8 punkt 1 endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning.
Art. 9 innehåller en allmän regel om omräkning av vinstfördelningen mellan företag med intressegemenskap. För Sveriges del kan omräkning vid taxering ske enligt 43 § kommunalskattelagen (1928:370).
Om sådan omräkning sker mellan företag i Sverige och Luxemburg skall länsstyrelsen anmäla detta till regeringen och i korthet redogöra för vad som förekommit.
till art. 10- Vad som förstås med uttrycket "utdelning" anges i art. 10 punkt 3.
- När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Luxemburg och utdelningen inte är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Luxemburg iakttas bestämmelserna i andra och tredje styckena.
Om aktiebolag eller ekonomisk förening uppbär utdelningen, är denna undantagen från taxering i Sverige i den mån art. 22 punkt 2 b) föranleder det. De svenska bestämmelserna om befrielse från skattskyldighet för utdelning som avses i art. 22 punkt 2 b) finns i 7 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
I övriga fall beräknas svensk skatt på utdelningen på vanligt sätt. Vid inkomstberäkningen medges sålunda avdrag för förvaltningskostnader och ränta på skuld som belöper på aktie eller annan andel till vilken utdelningen är hänförlig. Avdrag medges dock inte för skatt på utdelningen som erlagts i Luxemburg. Den sålunda beräknade skatten nedsätts enligt art. 22 punkt 2 a) genom avräkning av skatt som tagits ut i Luxemburg enligt art. 10 punkt 2. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 22.- När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Luxemburg och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Luxemburg, tillämpas art. 7 resp. art. 14. Utdelningen skall, om inte annat gäller på grund av art. 22 punkt 2 b), i detta fall beskattas i Sverige men skatt på utdelningen som erlagts i Luxemburg avräknas från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 22.
- När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Luxemburg och utdelningen inte är hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Sverige, tas kupongskatt ut med 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a), 5 % av utdelningens bruttobelopp. Utdelning från svensk ekonomisk förening beskattas i sådant fall enligt 6 § 1 mom. a och c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt men den statliga inkomstskatten får inte överstiga 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a), 5 % av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i Luxemburg och utdelningen inte är hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Sverige. Vid taxering till statlig inkomstskatt för utdelning från svensk ekonomisk förening skall taxeringsnämnd i deklaration anteckna de uppgifter som behövs för debitering. Längdförande myndighet svarar för att vederbörlig anteckning görs i skattelängden.
Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning tillämpas i övrigt särskilda bestämmelser; se bilaga 2.
Om den som har rätt till utdelningen har fast driftställe eller stadigvarande anordning i Sverige och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen gäller inte ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på utdelning.
till art. 11- Vad som förstås med uttrycket "ränta'' anges i art. 11 punkt 2.
- Ränta, som betalas från Luxemburg till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.
Är räntan hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning, som den som har rätt till räntan har i Luxemburg, får räntan beskattas även i Luxemburg. Skatt på räntan som erlagts i Luxemburg avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 22.- Ränta, vilken utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk person som har hemvist i Luxemburg och som enligt svensk skattelagstiftning inte är bosatt i Sverige, kan enligt gällande svenska regler inte beskattas i Sverige. Detta gäller dock endast beträffande ränta som utgör inkomst av förvärvskällan kapital. Är räntan enligt punkt 2 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370) att hänföra till inkomst av rörelse beskattas räntan i Sverige under förutsättning att den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan har i Sverige (art. 11 punkt 3).
till art. 12- Beträffande beskattning av sådan royalty som avses i art. 12 punkt 2 gäller följande.
Royalty, som utbetalas från Luxemburg till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.
Är royaltyn hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Luxemburg, får royaltyn beskattas även i Luxemburg. Skatt på royaltyn som erlagts i Luxemburg avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 22.
Royalty, som utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Luxemburg, beskattas i Sverige endast under förutsättning att den rättighet eller egendom för vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Sverige (art. 12 punkt 3). Är detta fallet beskattas royaltyn enligt 28 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) jämfört med 2 § 1 mom. och 3 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.- Royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för nyttjandet av mineralfyndighet, källa eller annan naturtillgång, beskattas enligt art. 6.
Vinst, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Luxemburg förvärvar genom överlåtelse av fast egendom i Sverige, beskattas här (art. 13 punkt 1). Med fast egendom i Sverige likställs enligt art. 13 punkt 1 andelar i bolag, vars tillgångar huvudsakligen utgörs av sådan fast egendom. Vidare beskattas i Sverige vinst genom icke yrkesmässig avyttring av lös egendom som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe som en person med hemvist i Luxemburg har här (art. 13 punkt 2). Beskattningen sker i sådant fall enligt 28 § kommunalskattelagen (1928:370) jämförd med 2 § 1 mom. och 3 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Motsvarande gäller i fråga om lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva fritt yrke som inkomsttagaren har i Sverige.
Vinst, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige förvärvar genom avyttring av egendom, beskattas här om inte annat följer av art. 13 punkt 3. Enligt art. 13 punkt 1 får skatt tas ut på vinsten i Luxemburg, om den avyttrade egendomen utgörs av fast egendom i Luxemburg eller av andelar i bolag, vars tillgångar huvudsakligen utgörs av sådan fast egendom. Motsvarande gäller enligt art. 13 punkt 2 i fråga om lös egendom som ingår i fast driftställe som inkomsttagaren har i Luxemburg, eller lös egendom, som ingår i stadigvarande anordning för att utöva fritt yrke vilken inkomsttagaren har i Luxemburg.
Svensk skatt på vinsten nedsätts enligt art. 22 punkt 2 a) genom avräkning av den skatt som i enlighet med bestämmelserna i art. 13 påförts samma vinst i Luxemburg. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 22.
till art. 14- Vad som förstås med uttrycket "fritt yrke" exemplifieras i art. 14 punkt 2.
- Inkomst av fritt yrke eller annan självständig verksamhet beskattas i regel endast i den stat där den skattskyldige har hemvist. Är inkomsten hänförlig till verksamhet, som utövas vid sådan stadigvarande anordning som avses i art. 14 punkt 1, får inkomsten dock beskattas i den stat där anordningen finns.
Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst av fritt yrke eller annan självständig verksamhet i Luxemburg beskattas inkomsten i Sverige. Om verksamheten bedrivs vid stadigvarande anordning i Luxemburg får inkomsten beskattas även i Luxemburg, men skatt på inkomsten som erlagts i Luxemburg avräknas från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 22.- Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare, musiker, idrottsmän m. fl. se anvisningarna till art. 17.
Inkomst av enskild tjänst får enligt art. 15 punkt 1 i regel beskattas i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel föreskrivs i art. 15 punkterna 2 och 3 samt i art. 16.
Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare, musiker, idrottsmän m. fl. se anvisningarna till art. 17.
Beskattningen av pension på grund av enskild tjänst regleras av bestämmelserna i art. 20.
När ett svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till en person med hemvist i Luxemburg, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av en person med hemvist i Sverige från ett bolag med hemvist i Luxemburg, får inkomsten beskattas i Sverige men skatt på inkomsten som erlagts i Luxemburg avräknas från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 22.
Inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartister, musiker och liknande yrkesutövare samt idrottsmän förvärvar genom sin yrkesverksamhet, beskattas i regel i den stat där verksamheten utövas (art. 17 punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller på grund av anställning. Enligt art. 17 punkt 2 får inkomsten i regel beskattas i den stat där artisten eller idrottsmannen utför arbetet, även om ersättningen utbetalas till en annan person (t. ex. arbetsgivare hos vilken artisten eller idrottsmannen är anställd) än artisten eller idrottsmannen själv. För Sveriges vidkommande iakttas vid tillämpningen av art. 17 punkterna 1 och 2 bestämmelserna i 54 § första stycket b kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Ersättning, med undantag för pension, som utbetalas av någon av staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter för arbete utfört i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas enligt huvudregeln i art. 18 punkt 1 a) endast i den stat varifrån ersättningen utbetalas. Har arbetet utförts i den andra staten av en person med hemvist i denna stat, beskattas emellertid ersättningen enligt art. 18 punkt 1 b) endast i den staten, om mottagaren är medborgare i den staten eller inte fick hemvist där endast för att utföra ifrågavarande arbete.
Pension, som utbetalas av, eller från fonder inrättade av, en av staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter på grund av arbete som utförts i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas enligt art. 18 punkt 2 a) i regel endast i denna stat. Om mottagaren av pensionen är medborgare i den andra staten och har hemvist där, beskattas emellertid pensionen enligt art. 18 punkt 2 b) endast i denna andra stat.
Ersättning och pension, som utbetalas för tjänst utförd i samband med rörelse, som den utbetalande staten, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter bedrivit, beskattas som inkomst på grund av enskild tjänst enligt art. 15, 16 och 20.
till art. 22- Inkomst från Sverige, som uppbärs av en person med hemvist i Luxemburg, beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av övriga artiklar. Detsamma gäller i fråga om förmögenhetstillgång som är belägen i Sverige. Om inkomsten eller förmögenheten beskattas även i Luxemburg, medges lättnad vid beskattningen i Luxemburg enligt art. 22 punkt 1.
- Inkomst från Luxemburg, som förvärvas av en person med hemvist i Sverige, tas med vid taxering i Sverige med undantag för utdelning i vissa fall från bolag i Luxemburg. I fråga om utdelning se punkt 2 andra stycket och punkt 3 av anvisningarna till art. 10. Likaså tas förmögenhetstillgång, som är belägen i Luxemburg, med vid taxering till svensk förmögenhetsskatt. Svensk skatt på inkomsten eller förmögenheten sätts ned genom avräkning enligt art. 22 punkt 2 a).
Svensk inkomstskatt beräknas på inkomsten på vanligt sätt. Vid inkomstberäkningen medges sålunda avdrag för kostnader som är hänförliga till inkomsten. Avdrag medges dock inte för skatt som erlagts i Luxemburg och som omfattas av avtalet. Från den sålunda beräknade svenska skatten avräknas enligt art. 22 punkt 2 a) ett belopp motsvarande den inkomstskatt som erlagts i Luxemburg. Motsvarande gäller vid avräkning av förmögenhetsskatt, som utgått i Luxemburg, från den svenska förmögenhetsskatten. Beträffande storleken av skatt på utdelning i Luxemburg hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 10. Har skatt enligt avtalet tagits ut i Luxemburg på inkomst av rörelse som har bedrivits i Luxemburg, iakttas att inkomsten beräknats enligt art. 7.
Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det beskattningsår, för vilket inkomsten resp. förmögenheten tas upp till beskattning, förete utredning om den skatt som har påförts inkomsten resp. förmögenheten i Luxemburg.
Avräkning av skatt på viss inkomst som erlagts i Luxemburg får ske med belopp motsvarande högst summan av de svenska skatter som belöper på inkomsten. Vid tillämpningen av denna regel anses på inkomsten från Luxemburg belöpa så stor andel av statlig inkomstskatt som utgår på grund av lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt som inkomsten -- efter avdrag för kostnader -- utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Kommunal inkomstskatt anses belöpa på inkomsten från Luxemburg till så stor andel som inkomsten -- efter avdrag för kostnader -- utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor vilken skall taxeras i samma kommun som inkomsten från Luxemburg.
Avräkning sker i första hand från statlig inkomstskatt som utgår på grund av lagen om statlig inkomstskatt, i andra hand från kommunal inkomstskatt och i sista hand från övrig inkomstskatt.
Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna motvärdet i svenska kronor av den skatt på inkomsten som erlagts i Luxemburg och ange att avräkning skall ske med detta skattebelopp, dock högst med beloppet av de svenska skatterna på inkomsten. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om avräkning görs i skattelängden.
Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av fast egendom i Luxemburg med ett belopp motsvarande 10 000 kronor. På inkomsten antas ha erlagts skatt i Luxemburg med ett belopp av 1 500 kronor. Avdragsgilla kostnader uppgår till 1 000 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära nettointäkter av olika förvärvskällor med ett belopp av 165 000 kronor vid den statliga taxeringen och 150 000 kronor vid den kommunala kommunala taxeringen. Vidare antas att allmänna avdrag uppgår till 7 000 kronor. Den till statlig och kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 000+165 000--7 000 =) 167 000 resp. (9 000+150 000--7 000 =) 152 000 kronor. I deklarationen antecknas: "Avräkning från inkomstskatt enligt avtalet med Luxemburg skall ske med 1 500 kronor, dock| högst med summan av 9 000 | 9 000 174 000 av hela den kommunala inkomstskatten. Avräkning sker i första | av hela den statliga inkomstskatten och |
| 159 000 hand från statlig inkomstskatt som utgår på grund av lagen om statlig inkomstskatt, i andra hand från kommunal inkomstskatt och i sista hand från övrig inkomstskatt." |
Har den skattskyldige flera inkomster från utlandet kan vid avräkningsförfarandet även bestämmelserna i 25 § första stycket lagen om statlig inkomstskatt bli tillämpliga.- Om en person med hemvist i Sverige uppbär inkomst som enligt art. 8, art. 13 punkt 3 och art. 18 punkt 1 eller punkt 2 skall beskattas endast i Luxemburg, medtas inkomsten vid taxering i Sverige. Statlig och kommunal inkomstskatt uträknas i vanlig ordning. De sålunda uträknade inkomstskatterna sätts ned med ett belopp motsvarande den del av inkomstskatterna som belöper på den inkomst som enligt avtalet skall beskattas endast i Luxemburg. Denna del skall utgöra lika stor del av den totala skatten som den minskning av den beskattningsbara inkomsten, som skulle följa om den utländska inkomsten inte tagits med, utgör av den verkliga beskattningsbara inkomsten. Om den beskattningsbara inkomsten, som skulle uppkomma om den utländska inkomsten inte tas med, blir 0, skall nedsättning av den statliga inkomstskatten dock ske till ett belopp motsvarande den skatt som uppkommer när skatten beräknas utan beaktande av den utländska inkomsten. Vad som enligt huvudregeln gäller i fråga om inkomst som skall beskattas endast i Luxemburg skall på motsvarande sätt gälla i fråga om förmögenhet som enligt art. 21 punkt 3 skall beskattas endast i Luxemburg.
Exempel: En medborgare i Luxemburg med hemvist i Sverige uppbär pension från Luxemburg på grund av arbete som utförts i luxemburgsk statlig tjänst med ett belopp som efter avdrag för kostnader motsvarar 10 050 kronor. Den skattskyldige antas uppbära i Sverige skattepliktiga nettointäkter av andra förvärvskällor med 160 000 kronor och åtnjuta underskottsavdrag i hemortskommunen med 20 000 kronor, övriga allmänna avdrag med 4 500 kronor och grundavdrag med 7 500 kronor. Den beskattningsbara inkomsten blir statligt (10 050+160 000--20 000--4 500 =) 145 500 kronor och kommunalt (10 050+160 000--20 000--4 500--7 500 =) 138 000 kronor, sedan avrundning skett. Hade pensionen inte medräknats skulle den beskattningsbara inkomsten ha blivit statligt (160 000--20 000--4 500 =) 135 500 kronor och kommunalt (160 000--20 000--4 500--7 500 =) 128 000 kronor. Den statliga inkomstskatten och den kommunala inkomstskatten,
beräknad på 145 500 resp. 138 000 kronor, nedsätts med 145 500-135 500 145 500 resp. 138 000--128 000. I förekommande fall skall s.k. extra avdrag 138 000 behållas oförändrat vid beräkningen av den antagna beskattningsbara inkomsten.
I fall som nu nämnts skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna grunden för uträkningen av inkomstskatterna resp. förmögenhetsskatten. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om nedsättning görs i skattelängden.
Av art. 23 punkt 3 följer att bolag i Luxemburg inte får påföras förmögenhetsskatt i Sverige. Bestämmelsen innebär ett undantag från regeln i 6 § 1 mom.första stycket c lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
![[S2]](../../../rsrc/img/S2.png)
Avtalet trädde i kraft den 21 februari 1985.