Upphävd författning

Förordning (1987:1043) om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

Departement: Finansdepartementet
Utfärdad: 1987-11-19
Ändring införd: SFS 1987:1043
Ikraft: 1988-01-01
Upphäver: Förordning (1983:1041) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge
Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

1 § Lagen (1987:384) om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige skall träda i kraft den dag denna förordning träder i kraft och tillämpas

i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari 1988 eller senare,
i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för beskattningsår som börjar den 1 januari 1988 eller senare,
i fråga om förmögenhet, på förmögenhet som taxeras år 1989 eller senare.

Avtalet träder i kraft den 13 december 1987.

2 § Vid tillämpningen av avtalet och det till avtalet fogade protokollet skall iakttas de anvisningar som framgår av bilagorna 1 och 2.

3 § Ärenden, som enligt avtalet skall handläggas av behörig myndighet i Sverige, prövas av riksskatteverket. Är ett sådant ärende av särskild betydelse eller annars av sådan beskaffenhet att det bör avgöras av regeringen, skall dock riksskatteverket med eget yttande överlämna ärendet till regeringen.

Riksskatteverkets beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

Bilaga 1

Anvisningar till bestämmelserna i avtalet

till art. 1 och 4

Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och juridiska personer som har hemvist i Sverige, Danmark, Finland, Island eller Norge.

Frågan om en fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i Sverige, Danmark, Finland, Island eller Norge avgörs i första hand med ledning av lagstiftningen i resp. stat. I art. 4 punkterna 2 och 3 regleras fall då en person är bosatt i mer än en stat, dvs. fall där den skattskyldige enligt en avtalsslutande stats beskattningsregler anses bosatt i denna stat och enligt annan avtalsslutande stats beskattningsregler anses bosatt i denna andra stat. Vid tillämpningen av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelser.

till art. 2

Avtalet gäller de skatter som anges i art. 2. Bestämmelserna i art. 27 gäller dock skatt av varje slag och beskaffenhet, se punkt 6. I art. 2 punkt 3 anges de skatter som utgår vid avtalets undertecknande och på vilka avtalet tillämpas. Avtalet skall dock tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som efter avtalets undertecknande påförs vid sidan av eller i stället för de angivna skatterna.

till art. 6--22

En inkomst beskattas i Sverige om så kan ske enligt gällande skatteförfattningar och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av bestämmelse i avtalet. Vid beskattningen hänförs en inkomst alltid till den förvärvskälla till vilken den hör enligt de svenska skatteförfattningarna oavsett till vilket inkomstslag inkomsten har hänförts enligt detta avtal.

till art. 6

Enligt svensk skattelagstiftning beskattas inkomst som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av rörelse. Inkomst som omfattas av art. 6 skall emellertid vid tillämpningen av avtalet alltid anses som inkomst av fast egendom. Detta medför att sådan inkomst alltid får beskattas i den stat där den fasta egendomen är belägen. Denna regel gäller även beträffande royalty från fast egendom eller för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralfyndighet, källa eller annan naturtillgång.

Annan royalty beskattas enligt art. 12.

till art. 7

Inkomst av rörelse, som bedrivs från fast driftställe, beskattas i regel enligt art. 7. Vad som i avtalet i allmänhet förstås med uttrycket "fast driftställe'' anges i art. 5. Beträffande beskattning av inkomst av verksamhet i samband med förberedande undersökning, utforskning eller utnyttjande av kolväteförekomster, se art. 21. I punkt I av protokollet har tagits in regler enligt vilka de behöriga myndigheterna kan genom överenskommelse avgöra om fast driftställe föreligger i vissa särskilt angivna fall då företag i en stat har byggnads-, anläggnings-, installations- eller monteringsprojekt eller verksamhet i samband med sådant projekt i en annan stat.

Inkomst av rörelse, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver från fast driftställe i Danmark, Finland, Island eller Norge, skall undantas från skatt i Sverige såvitt avser den till driftstället hänförliga inkomsten om villkoren i art. 25 punkt 5 c är uppfyllda.

Inkomst av rörelse, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt art. 7 punkterna 2--6. Till grund för inkomstberäkningen bör läggas i första hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så, att inkomstberäkningen sker i enlighet med den i punkterna 2 och 3 angivna principen. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna omkostnader som skäligen kan antas belöpa på det fasta driftstället.

Om beskattning av inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik finns särskilda bestämmelser i art. 8.

till art. 8

Inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik beskattas enligt art. 8 punkt 1 i regel endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning. Motsvarande bestämmelser skall i vissa fall tillämpas på inkomst av sjöfart och luftfart som har samband med förberedande undersökning, utforskning eller utnyttjande av kolväteförekomster, se art. 21 punkt 5.

till art. 9

Art. 9 innehåller en allmän regel om omräkning av vinstfördelningen mellan företag med intressegemenskap.

till art. 10

Vad som i avtalet förstås med uttrycket "utdelning" anges i art. 10 punkt 7.
När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge och utdelningen inte är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Danmark, Finland, Island eller Norge, iakttas bestämmelserna i andra och tredje styckena i denna punkt.

Om utdelningen uppbärs av aktiebolag eller ekonomisk förening, är utdelningen undantagen från beskattning i Sverige i den mån art. 10 punkt 8 föranleder det. De svenska bestämmelserna om befrielse från skattskyldighet för utdelning som avses i art. 10 punkt 8 finns i 7 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

I övriga fall beräknas svensk skatt på utdelningen på vanligt sätt. Vid inkomstberäkningen medges sålunda avdrag för förvaltningskostnader och ränta på skuld som belöper på aktie eller andel till vilken utdelningen är hänförlig. Avdrag medges dock inte för dansk, finsk, isländsk eller norsk skatt på utdelningen. Svensk skatt på utdelningen nedsätts enligt art. 25 punkt 5 a genom avräkning av dansk, finsk, isländsk eller norsk skatt som tagits ut enligt art. 10 punkt 3, 4 eller 5. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 25.

När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Danmark, Finland, Island eller Norge, tillämpas art. 7 resp. art. 14.
När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge och utdelningen inte är hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Sverige, tas kupongskatt ut med 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 3 a, 5 % av utdelningens bruttobelopp. Utdelning från svensk ekonomisk förening beskattas i sådant fall enligt 6 § 1 mom. a eller c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt men den statliga inkomstskatten får inte överstiga 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 3 a, 5 % av utdelningens bruttobelopp.

Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning, se bilaga 2.

Om den som har rätt till utdelningen har fast driftställe eller stadigvarande anordning i Sverige och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, gäller inte ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på utdelning.

till art. 11

Vad som i avtalet förstås med uttrycket "ränta'' anges i art. 11 punkt 3.
Ränta, som betalas från Danmark, Finland, Island eller Norge till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas i regel här.

Är räntan hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning, som den som har rätt till räntan har i Danmark, Finland, Island eller Norge, tillämpas dock art. 7 resp. art. 14.

Ränta som betalas från Sverige till en fysisk eller juridisk person som har hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge får enligt art. 11 punkt 1 inte beskattas i Sverige. Detta gäller dock inte i fall som avses i art. 11 punkt 2. Om den som har rätt till räntan har fast driftställe eller stadigvarande anordning i Sverige och den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, beskattas räntan i enlighet med bestämmelserna i art. 7 resp. art. 14, om så kan ske enligt de svenska skatteförfattningarna.

till art. 12

Beträffande beskattning av sådan royalty som avses i art. 12 punkt 3 gäller följande.

Royalty, som utbetalas från Danmark, Finland, Island eller Norge till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.

Är royaltyn hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Danmark, Finland, Island eller Norge, tillämpas dock art. 7 resp. art. 14.

Royalty, som utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge får beskattas i Sverige endast under förutsättning att den rättighet eller egendom för vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Sverige (art. 12 punkt 2).

Royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för nyttjandet av mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång, beskattas enligt art. 6.

till art. 13

Vinst, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge förvärvar genom avyttring av fast egendom i Sverige, beskattas här (art. 13 punkt 1). Vidare beskattas i Sverige vinst genom icke yrkesmässig avyttring av lös egendom hänförlig till tillgångar nedlagda i fast driftställe som en person med hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge har här (art. 13 punkt 3). Motsvarande gäller i fråga om lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva fritt yrke vilken inkomsttagaren har i Sverige.

Vinst, som en fysisk person med hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge förvärvar genom överlåtelse av aktier och liknande rättigheter i ett svenskt bolag får enligt art. 13 punkt 6 beskattas i Sverige.

Vinst, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige förvärvar, beskattas här om inte annat följer av art. 13 punkt 4 eller art. 25 punkt 5 c. Enligt art. 13 punkt 1 får dansk, finsk, isländsk eller norsk skatt tas ut på vinsten, om den avyttrade egendomen utgörs av fast egendom i resp. Danmark, Finland, Island eller Norge eller, i fall som anges i art. 13 punkt 2, av aktier eller andelar i bolag vars huvudsakliga ändamål är att inneha fast egendom och innehavet av aktierna eller andelarna i bolaget berättigar innehavaren att nyttja bolaget tillhörig fast egendom. Motsvarande gäller enligt art. 13 punkt 3 i fråga om lös egendom, som ingår i fast driftställe som inkomsttagaren har i Danmark, Finland, Island eller Norge, eller lös egendom, som ingår i stadigvarande anordning för att utöva fritt yrke vilken inkomsttagaren har i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Svensk skatt på vinsten nedsätts enligt art. 25 punkt 5 a genom avräkning av den skatt som i enlighet med bestämmelserna i art. 13 påförts samma vinst i Danmark, Finland, Island eller Norge. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 25.

till art. 14

Vad som förstås med uttrycket "fritt yrke'' exemplifieras i art. 14 punkt 2.

Inkomst av fritt yrke eller annan därmed jämförbar självständig verksamhet beskattas endast i den stat där den skattskyldige har hemvist. Är inkomsten hänförlig till verksamhet, som utövas vid sådan stadigvarande anordning som avses i art. 14 punkt 1 a eller vistas inkomsttagaren mer än 183 dagar under en period av 12 månader i en annan avtalsslutande stat får inkomsten dock beskattas i den stat där anordningen finns resp. där inkomsttagaren vistas. Även i det fall inkomsten är undantagen från beskattning i hemviststaten får inkomsten beskattas i verksamhetsstaten.

Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst av fritt yrke eller annan därmed jämförbar självständig verksamhet, vilken inkomst enligt avtalet får beskattas i Danmark, Finland, Island eller Norge, skall, om villkoren i art. 25 punkt 5 c är uppfyllda, inkomsten inte beskattas i Sverige.

Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av sportutövare, skådespelare, musiker m.fl., se anvisningarna till art. 17.

I fråga om beskattning av inkomst av fritt yrke eller annan därmed jämförbar självständig verksamhet som har samband med utforskning eller utnyttjande av olje- eller gasförekomster gäller särskilda bestämmelser, se art. 21.

till art. 15

Inkomst av tjänst får enligt art. 15 punkt 1 i regel beskattas i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel föreskrivs bl. a. i art. 15 punkterna 2 och 4, i art. 16, 18, 19, 20 och 21 samt i punkterna VII, VIII och IX i protokollet.

Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst av enskild tjänst, vilken inkomst enligt artikel 15 får beskattas i Danmark, Finland, Island eller Norge, skall inkomsten inte beskattas i Sverige, se art. 25 punkt 5 c.

Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av sportutövare, skådespelare, musiker m. fl., se anvisningarna till art. 17.

I fråga om beskattning av inkomst av arbete som har samband med utforskning eller utnyttjande av olje- eller gasförekomster gäller särskilda bestämmelser, se art. 21.

till art. 16

När ett svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till en person med hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av en person med hemvist i Sverige från bolag med hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge får inkomsten beskattas i Sverige men skatt på inkomsten, som utgått i den stat där bolaget har hemvist, avräknas från den svenska skatten enligt art. 25 punkt 5 a. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 25.

till art. 17

Inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartister, musiker och liknande yrkesutövare samt sportutövare förvärvar genom sin yrkesverksamhet, beskattas i regel i den stat där verksamheten utövas (art. 17 punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller på grund av anställning. Enligt art. 17 punkt 2 får inkomsten i regel beskattas i den stat där artisten eller sportutövaren utför arbetet, även om ersättningen utbetalas till en annan person (t. ex. arbetsgivare hos vilken artisten är anställd) än artisten eller sportutövaren själv. Är inkomsten undantagen från beskattning i den avtalsslutande stat där verksamheten bedrivs, beskattas inkomsten endast i den stat där artisten eller sportutövaren har hemvist (art. 17 punkt 3). För Sveriges vidkommande iakttas vid tillämpning av art. 17 punkterna 1 och 2 de särskilda regler som gäller för beskattning av utländska artister enligt svensk intern rätt.

till art. 18

Pension, livränta och utbetalning enligt sociallagstiftningen beskattas endast i den avtalsslutande stat från vilken den betalas. Då sådan inkomst inte kan beskattas i den stat från vilken den betalas, beskattas inkomsten endast i den stat där mottagaren har hemvist. Denna bestämmelse skall inte gälla i det fall mottagaren har hemvist i Sverige och inkomsten är utbetalning enligt sociallagstiftningen i Danmark, Finland, Island eller Norge om utbetalningen på grund av sin art inte utgör skattepliktig inkomst i utbetalarstaten för där bosatta personer, se 2 § lagen (1987:384) om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

till art. 19

Ersättning, med undantag för pension, som utbetalas av någon av staterna, dess politiska underavdelningar, lokala myndigheter eller offentligrättsliga institutioner för arbete utfört i allmän tjänst, beskattas enligt huvudregeln i art. 19 punkt 1 endast i den stat varifrån ersättningen utbetalas. Om sådan inkomst inte kan beskattas i utbetalarstaten, skall inkomsten i stället beskattas endast i den stat där mottagaren har hemvist.

Har arbetet utförts i annan avtalsslutande stat än utbetalarstaten beskattas emellertid ersättningen enligt art. 19 punkt 2 endast i denna andra stat, om mottagaren är medborgare i den staten eller inte fick hemvist där endast för att utföra ifrågavarande arbete eller inte kan beskattas för ersättningen i den stat från vilken den betalas.

till art. 25

Inkomst från Sverige, som förvärvas av en person med hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge, beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av övriga artiklar. Detsamma gäller i fråga om förmögenhetstillgång som är belägen i Sverige.

Om inkomsten eller förmögenheten beskattas i Sverige och beskattning kan ske även i Danmark, Finland, Island eller Norge, medges lättnad vid beskattningen i Danmark, Finland, Island resp. Norge enligt art. 25 punkterna 1--4.

Inkomst från Danmark, Finland, Island eller Norge, som förvärvas av en person med hemvist i Sverige, tas i regel med vid taxering i Sverige. Undantag gäller dock för de fall som anges i punkt 3 nedan samt för utdelning i vissa fall från bolag i Danmark, Finland, Island eller Norge. I fråga om utdelning, se punkt 2 andra stycket och punkt 3 av anvisningarna till art. 10. Likaså tas förmögenhetstillgång, som är belägen i Danmark, Finland, Island eller Norge, med vid taxering till svensk förmögenhetsskatt. Svensk skatt på inkomsten eller förmögenheten sätts ned genom avräkning enligt art. 25 punkt 5 a om inte fall föreligger som anges i punkt 3 av anvisningarna.

Vid avräkning av dansk, finsk, isländsk eller norsk inkomstskatt tillämpas bestämmelserna i 4--18 §§ lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Därvid beräknas svensk inkomstskatt på inkomsten på vanligt sätt. Vid inkomstberäkningen medges sålunda avdrag för kostnader som är hänförliga till inkomsten. Avdrag medges dock inte för dansk, finsk, isländsk eller norsk skatt som omfattas av avtalet. Beträffande storleken av dansk, finsk, isländsk och norsk skatt på utdelning hänvisas till art. 10 punkterna 3--5. Vidare iakttas att i fall som avses i art. 25 punkt 5 b högre finsk skatt skall avräknas än vad som utgått på inkomsten i fråga.

Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det beskattningsår, för vilket inkomsten resp. förmögenheten tas upp till beskattning, förete utredning om den danska, finska, isländska eller norska skatt som har påförts inkomsten resp. förmögenheten eller om den finska skatt som skulle ha påförts om skattebefrielse eller skattenedsättning som avses i föregående stycke inte hade medgivits.

Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna motvärdet i svenska kronor av den danska, finska, isländska eller norska skatten på inkomsten och ange -- om så är fallet -- att denna skatt utgör en sådan skatt vartill rätt till avräkning föreligger enligt avtalet. Taxeringsnämnden fastställer därvid det belopp med vilket avräkning högst får ske med tillämpning av bestämmelserna i lagen om avräkning av utländsk skatt. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om avräkning görs i skattelängden.

När en person med hemvist i Sverige uppbär inkomst, som enligt art. 8 punkt 1, art. 13 punkt 4, art. 15 punkt 4 a, art. 18 punkt 1 eller 2 eller art. 19 punkt 1 skall beskattas endast i Danmark, Finland, Island eller Norge eller sådan inkomst som enligt art. 25 punkt 5 c skall undantas från beskattning i Sverige, skall inkomsten inte tas med vid taxering i Sverige. Inkomsten i fråga skall inte heller föranleda progressionsuppräkning, dvs. sådant höjt uttag av statlig inkomstskatt som regeringen må förordna om enligt 20 § 2 mom.andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Vad som här angivits beträffande inkomst som skall beskattas endast i Danmark, Finland, Island eller Norge skall på motsvarande sätt gälla i fråga om förmögenhet som enligt art. 23 punkt 3 skall beskattas endast i Danmark, Finland, Island eller Norge.

till art. 27

Av art. 27 punkt 2 följer att bl. a. bolag i Danmark, Finland, Island och Norge inte får påföras förmögenhetsskatt i Sverige. Bestämmelsen innebär ett undantag från regeln i 6 § 1 mom.första stycket c lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

till punkt IV i protokollet

De behöriga myndigheterna i Danmark, Norge och Sverige har med stöd av punkt IV:2 i protokollet träffat följande överenskommelse:

"Bestämmelserna i punkt IV i protokollet till det den 18 februari 1987 undertecknade dubbelbeskattningsavtalet mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige skall också tillämpas i fråga om Scanair och SAS Commuter."

till punkterna VII och VIII i protokollet

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna har med stöd av art. 28 punkt 3 i avtalet träffat överenskommelse beträffande innebörden av punkterna VII och VIII i protokollet. Överenskommelsen har följande lydelse:

"Enligt punkterna VII och VIII av protokollet beskattas i vissa fall en skattskyldig som har hemvist i en avtalsslutande stat och som förvärvar inkomst på grund av personligt arbete som utförs i annan avtalsslutande stat endast i hemviststaten för inkomsten. En förutsättning härför är att den skattskyldige regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i hemviststaten. Med uttrycket 'regelmässigt uppehåller sig' avses att den skattskyldige i normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist.

För att en skattskyldig skall anses uppehålla sig i sin fasta bostad skall vistelsen i hemviststaten omfatta minst två dagar. Härvid gäller, liksom i övrigt i avtalet där uttrycket 'dag' förekommer, att med 'dag' avses även del av dag." Förordning (1989:249).

Bilaga 2

Anvisningar om kupongskatt, m. m.

Kupongskatt för person med hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge

Den som enligt lagen (1987:384) om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge kan, under de förutsättningar som anges i art. 10 i avtalet, få nedsättning av den skatt på utdelning som annars skulle utgå enligt kupongskattelagen (1970:624).
Om rätt till nedsättning föreligger enligt art. 10 i avtalet, tas kupongskatt ut efter den skattesats som anges där. I övrigt skall den som betalar utdelningen tillämpa bestämmelserna i kupongskattelagen och kupongskattekungörelsen (1971:49).

Som förutsättning för nedsättning av kupongskatten på sådan utdelning gäller att utbetalaren genom intyg av dansk, finsk, isländsk eller norsk myndighet eller bank i Danmark, Finland, Island eller Norge visar att den utdelningsberättigade har hemvist i Danmark, Finland, Island resp. Norge.

Har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige skall erlägga enligt lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige kan den skattskyldige få ut det för högt uttagna beloppet (restitution) efter ansökan hos riksskatteverket enligt 27 § kupongskattelagen.
Riksskatteverkets beslut i ärende om restitution får överklagas på det sätt som anges i 29 § kupongskattelagen.

Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk förening till person med hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge

Den som enligt lagen (1987:384) om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge och som enligt 6 § 1 mom. a och c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är skattskyldig i Sverige för utdelning på andel i svensk ekonomisk förening kan erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt enligt art. 10 i avtalet under de förutsättningar som anges där.
Ansökan om nedsättning görs hos den taxeringsnämnd som taxerar den utdelningsberättigade till statlig inkomstskatt för det år då utdelningen beskattas eller, om taxeringsnämndens arbete beträffande taxeringen detta år avslutats, hos den domstol som handlägger överklagande över nämnda taxering. Ansökan bör göras före utgången av tredje kalenderåret efter det då utdelningen blev tillgänglig för lyftning.

I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade genom intyg från dansk, finsk, isländsk eller norsk myndighet eller bank i Danmark, Finland, Island eller Norge visa att han har hemvist i Danmark, Finland, Island resp. Norge.

Beslut i ärende som avses i punkt 6 får överklagas på det sätt som anges i taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Förordning (1987:1043) om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988.
Genom förordningen upphävs förordningen (1983:1041) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge.
Den upphävda förordningen och lagen (1983:913) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge tillämpas fortfarande
1. i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvats före den 1 januari 1988,
2. i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för beskattningsår som börjar före den 1 januari 1988,
3. i fråga om förmögenhet, på förmögenhet som taxeras före år 1989.
Bilaga 2 till lagen (1983:913) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge tillämpas fortfarande på inkomst som förvärvats före den 1 januari 1990. Vad som i bilagan sägs om bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2 i avtalet den 22 mars 1983 skall dock beträffande inkomst som förvärvas den 1 januari 1988 eller senare avse bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2 i förevarande avtal samt punkterna VII och VIII i protokollet till förevarande avtal.

Ikraftträder: 1988-01-01

Förordning (1989:249) om ändring i förordningen (1987:1043) om dubbelbeskatt- ningsavtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989.
Anvisningarna till punkterna VII och VIII i protokollet tillämpas på inkomst som förvärvas den 1 juli 1989 eller senare.

Omfattning: ändr. bil. 1
Ikraftträder: 1989-07-01

Ändring, SFS 1989:957

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990.
Genom förordningen upphävs förordningen (1987:1043) om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.
Den upphävda förordningen och lagen (1987:384) om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige tillämpas fortfarande
1. i fråga om skatter som innehållits vid källan, på inkomst som förvärvats före den 1 januari 1990,
2. i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för beskattningsår som börjar före den 1 januari 1990,
3. i fråga om förmögenhet, på förmögenhet som taxeras före år 1991.

Omfattning: upph.