1 §  Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt

1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i visst pastorat */k/ (löneboställe), */-k/
2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister */k/ (prästgård), */-k/
3. vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov */k/ (församlingskyrkas fastighet), */-k/
4. som förvärvats för medel ur prästlönefonder från flera pastorat och vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i dessa pastorat */k/ (prästlönefondsfastighet), */-k/
5. vars avkastning tillförs kyrkofonden */k/ (kyrkofondsfastighet), */-k/
6. vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov */k/ (domkyrkas fastighet), */-k/ eller
7. där tjänstebostad är anvisad åt en biskop */-k/ (biskopsgård). */-k/

Om tjänstebostad inte längre är anvisad på en prästgård blir denna löneboställe.

Vid tillämpning av 21 och 23 §§ skall även sådan fast egendom på vilken en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd anses som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas fastighet.

2 §  Bestämmelser i lag eller annan författning om fast egendom eller tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord.

3 §  Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare skall fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga jorden.

Den som förvaltar den kyrkliga jorden företräder denna om annat inte sägs i denna lag.

/r3/ Egendomsnämnden

4 §  I varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd. Nämnden skall ha hand om de uppgifter i fråga om kyrklig jord inom stiftet som ankommer på nämnden enligt denna lag eller bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen.

5 §  Ledamöter och suppleanter i egendomsnämnden väljs av stiftsfullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet ledamöter.

Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

Ledamöter och suppleanter skall vara medlemmar av svenska kyrkan och vara kyrkobokförda inom stiftet. Den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken är inte valbar. Om en ledamot eller suppleant inte längre är valbar, upphör hans uppdrag genast. Lag (1988:1553).

6 §  Följande bestämmelser i församlingslagen (1988:180) tillämpas på egendomsnämnden:

7 kap. 8 § om rätt till ledighet för uppdraget.

7 kap.9 § andra och tredje styckena om verkan av ledamots avgång.

7 kap. 10 § om ordförandeskapet.

7 kap. 11 § om sammanträden.

7 kap. 12 § om suppleanternas tjänstgöring.

7 kap. 13 § första stycket om beslutförhet.

7 kap. 14 § om val av särskild avdelning samt krav på beslut och protokoll.

6 a §  I Lunds stift skall det finnas ett domkyrkoråd. Domkyrkorådet skall fullgöra de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning ankommer på rådet.

Domkyrkorådet består av följande ledamöter:

1. biskopen i Lunds stift som ordförande,
2. domprosten,
3. en av kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling utsedd ledamot,
4. två ledamöter valda av stiftsfullmäktige i Lunds stift.

För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna. Lag (1988:1553).

/r3/ Förvaltningen

/r4/ Allmänna bestämmelser

7 §  Pastoratet skall förvalta löneboställen och församlingskyrkors fastigheter, med undantag av tillhörande skog, samt prästgårdar.

Församlingen skall förvalta skogen på församlingskyrkors fastigheter.

Egendomsnämnden skall förvalta prästlönefondsfastigheter, domkyrkas fastigheter och biskopsgården samt skogen på löneboställen. Lunds domkyrkas fastigheter skall dock förvaltas av domkyrkorådet i Lund enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Kammarkollegiet skall förvalta kyrkofondsfastigheter. Egendomsnämnden skall dock förvalta en kyrkofondsfastighet, om kammarkollegiet beslutar att överlämna förvaltningen av fastigheten åt nämnden. Kammarkollegiet kan också överlämna förvaltningen åt någon annan förvaltare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden besluta att denna skall förvaltas på annat sätt. Lag (1988:1553).

/r4/ Särskilda bestämmelser om prästgårdar och biskopsgårdar

8 §  Vid förvaltningen av prästgårdar och biskopsgårdar skall naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen beaktas i skälig omfattning.

Egendomsnämnden får meddela bestämmelser för vården och användningen av prästgårdar som utgör en särpräglad miljö. Detsamma gäller sådana byggnader på prästgårdar som har ett särskilt värde som exempel på en viss tids byggnadsskick.

Vad som sägs om prästgård i första och andra styckena skall även gälla vid förvaltningen av ett löneboställe, som tidigare har varit prästgård.

9 §  Har ett pastorat enligt 48 § prästanställningslagen (1988:184) anvisat kyrkoherden eller en komminister tjänstebostad på en prästgård, skall pastoratet anordna prästgården.

Pastoratet skall underhålla prästgården och vid behov bygga nya hus på den. Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal skall ankomma på innehavaren av tjänstebostaden.

10 §  Egendomsnämnden skall svara för underhåll, skötsel och uppvärmning av biskopsgården, om detta inte enligt avtal skall ankomma på någon annan. Behöver husen på biskopsgården byggas om eller en ny biskopsgård byggas, skall egendomsnämnden föreslå det hos regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. För biskopsgården i Lunds stift gäller dock de bestämmelser som regeringen meddelar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om hur egendomsnämndens åligganden enligt första stycket skall utföras. Lag (1988:1553).

/r4/ Särskilda bestämmelser om annan kyrklig jord

11 §  Förvaltningen av löneboställen, församlingskyrkors fastigheter, prästlönefondsfastigheter, domkyrkors fastigheter och kyrkofondsfastigheter skall inriktas på att egendomens avkastningsförmåga tas tillvara på ekonomiskt bästa sätt. Naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen skall beaktas i skälig omfattning.

12 §  Ett pastorat får endast efter medgivande av egendomsnämnden företa en mera omfattande värdebeständig rationalisering med avseende på ett löneboställes jordbruk. Detsamma gäller i fråga om nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av hus på ett löneboställes jordbruk.

Innan egendomsnämnden avgör en fråga om sådant medgivande, skall nämnden begära in yttrande från länsstyrelsen och bereda kommunen där egendomen finns tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt. Lag (1990:1499).

13 §  När ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet skall upplåtas på jordbruksarrende, skall egendomsnämnden bestämma villkoren för upplåtelsen. När en arrendenämnd eller en domstol handlägger frågor om sådana villkor företräds den kyrkliga jorden av egendomsnämnden.

14 §  Rätt till jakt på kyrklig jord upplåts av den som förvaltar egendomen, om inte annat följer av andra stycket.

Egendomsnämnden upplåter rätt till jakt på ett löneboställe, om nämnden förvaltar skogen på fastigheten. Pastoratet får dock med egendomsnämndens medgivande besluta om upplåtelse i fråga om sådan mark som inte är skogsmark och som ligger avskilt i förhållande till skogen. Sådant medgivande får inte lämnas om det med hänsyn till jaktvården finns skäl för gemensam upplåtelse.

15 §  Rätt till fiske i vatten som hör till kyrklig jord upplåts av den som förvaltar egendomen. Pastoratet upplåter dock rätt till fiske i vatten som hör till ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet.

16 §  Egendomsnämnden skall företräda kyrklig jord med undantag för kyrkofondsfastigheter och Lunds domkyrkas fastigheter i ärenden om upplåtelse av följande rättigheter:

1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov, bostadsbebyggelse, industri eller annat liknande ändamål,
2. tomträtt,
3. rätt till annan naturtillgång än vattenkraft,
4. servitut.

Detsamma gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vägrätt samt, om regeringen inte föreskriver att annan myndighet skall företräda den kyrkliga jorden, ärenden som rör byggnadsminnen, naturvårdsområden, naturreservat, naturminnen eller bestämmelser till skydd för djurlivet. Lag (1988:1553).

17 §  Kammarkollegiet skall företräda kyrklig jord i ärenden som rör upplåtelse av rätt till vattenkraft.

18 §  En dispositionsändring, som inte avser en sådan upplåtelse eller sådant godkännande som anges i 16 eller 17 §, skall i fråga om löneboställe prövas av egendomsnämnden och för annan kyrklig jord av den som förvaltar egendomen. Egendomsnämnden skall dock i fråga om församlingskyrkas fastigheter pröva dispositionsändringar som föranleds av att ett självständigt jordbruk inte längre är bärkraftigt. Detsamma gäller om ändringen kan leda till att ett sådant jordbruk inte kan bestå. Lag (1988:1553).

19 §  Den vinst eller förlust som uppkommer vid förvaltningen av prästlönefondsfastigheter skall egendomsnämnden fördela på pastoraten i förhållande till deras andelar i fastigheterna. Detsamma gäller för vinst eller förlust vid förvaltningen av skogen på löneboställena.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur andelarna skall beräknas.

/r4/ Tillsynen över förvaltningen

20 §  Egendomsnämnden skall ha tillsyn över sådan förvaltning av kyrklig jord som pastoraten och församlingarna enligt 7 § första och andra styckena har hand om. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock i enskilda fall besluta att sådan egendom inte skall stå under nämndens tillsyn.

/r3/ Försäljning eller byte av kyrklig jord

21 §  Försäljning eller byte av kyrklig jord får ske

1. för att tillgodose bostadsbehovet i orten,
2. för att bilda lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk,
3. för att främja annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2,
4. för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap.expropriationslagen (1972:719), eller
5. när jorden på grund av särskilda omständigheter inte lämpligen bör behållas för sitt ändamål.

Kyrklig jord får endast överlåtas om det kan ske utan olägenhet för det allmänna och om det sker mot ersättning som, om annat inte föreskrivs särskilt, motsvarar fastighetens marknadsvärde.

Om det finns särskilda skäl får sådan överlåtelse av kyrklig jord ske som medför att denna blir kyrklig jord av annat slag.

22 §  Frågor enligt 21 § skall prövas av kammarkollegiet, egendomsnämnden eller domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1988:1553).

/r3/ Om prästlönefonder m. m.

23 §  Ersättning för kyrklig jord på grund av försäljning, expropriation, upplåtelse av naturtillgång eller liknande skall fonderas. Avkastningen skall användas för samma ändamål som jorden har varit avsedd för.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket skall ersättning som härrör från löneboställe eller prästlönefondsfastighet användas till betalning av sådant lån ur kyrkofonden som upptagits för lönebostället eller prästlönefondsfastigheten.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att fondera medel. Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av kammarkollegiet eller egendomsnämnden.

24 §  Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från ett löneboställe eller en prästgård skall utgöra prästlönefond för pastoratet. Även annan fond vars avkastning är avsedd för avlöning åt en kyrkoherde eller komminister utgör prästlönefond.

Prästlönefonderna skall förvaltas av pastoraten. De skall göras räntebärande på samma sätt som föreskrivs om omyndigs medel. Regeringen får meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar används på annat sätt. Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av kammarkollegiet eller egendomsnämnden.

Av medel ur prästlönefonder från flera pastorat får prästlönejordsfond bildas för inköp av prästlönefondsfastigheter. Prästlönejordsfonderna skall förvaltas av egendomsnämnderna.

25 §  Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från en prästlönefondsfastighet får behållas i en prästlönejordsfond i stiftet och användas till köp av fast egendom, om det kan antas att köp kan komma till stånd inom en nära framtid. Bestämmelser om sådant köp finns i 28 §.

I annat fall än som avses i första stycket skall sådan ersättning som anges där tillföras pastoratens prästlönefonder i förhållande till pastoratens andelar i fastigheten.

26 §  Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från en församlingskyrkas eller en domkyrkas fastighet utgör fastighetsfond för församlingskyrkan respektive domkyrkan.

Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från biskopsgården i Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka.

Församlingskyrkas fastighetsfond förvaltas av pastoratet. Domkyrkas fastighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan.

En församlingskyrkas eller domkyrkas fastighetsfond skall göras räntebärande på samma sätt som föreskrivs om omyndigas medel. Regeringen får meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar används på annat sätt. Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av kammarkollegiet eller egendomsnämnden.

27 §  Ersättning som avses i 23 § och som kommer från en kyrkofondsfastighet eller från annan biskopsgård än biskopsgårdarna i Lunds och Visby stift skall tillföras kyrkofonden.

/r3/ Köp av fast egendom eller tomträtt

28 §  Kammarkollegiet eller egendomsnämnden skall enligt bestämmelser som regeringen meddelar pröva frågor om köp av fast egendom eller tomträtt för medel ur prästlönefond, prästlönejordsfond eller församlingskyrkas fastighetsfond samt frågor om ur vilka prästlönefonder medel skall tillskjutas till prästlönejordsfond.

/r3/ Överklagande m. m.

29 §  Pastoratets, egendomsnämndens och domkyrkorådets i Lund beslut enligt denna lag får överklagas hos kammarkollegiet. Egendomsnämndens beslut enligt 13 § får endast överklagas av den som förvaltar egendomen.

Kammarkollegiet får överlämna ett ärende till regeringens avgörande, om kollegiet anser att särskilda skäl motiverar det. Kammarkollegiet skall då bifoga eget yttrande i ärendet.

Kammarkollegiets beslut i en dit överklagad fråga får inte överklagas. I övrigt får kammarkollegiets beslut med undantag av beslut enligt 7 § fjärde stycket överklagas hos regeringen. Lag (1988:1553).