Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås de ändringar i lagstiftningen som behövs för att per den 1 juli 1991 genomföra riksdagsbeslutet om en ny regional statlig förvaltning (prop. 1988/89: 154. 1989/90:BoU4 och 9. rskr. 89).

Lagförslagen innebär bland annat att den verksamhet som i dag bedrivs av länsvägnämnderna och lantbruksnämndcrna tas över av länsstyrelser- na. Detsamma gäller den del av länsbostadsnämndernas verksamhet som avser kommunal bostadsförsörjning.

Enligt riksdagens beslut skall också länsskolnämnderna och fiskenämn- derna upphöra. Frågan om den verksamhet som dessa nämnder hittills har bedrivit avses bli behandlad i senare propositioner.

• Sida 2
•  Original

Propositionens lagförslag Prop- 1990/91:27

J ustitiedepartementets område 1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom föreskrivs att i 175 lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder' ordet ”lantbruksnämnden” i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsstyrelsen" i motsvarande form.

Denna lagträderikraft den ljuli 1991.

' Lagen omtryckt 19851660. 2

• Sida 3
•  Original

2. Förslag till Lag om ändringi vapenlagen (1973: 1 176)

Härigenom föreskrivs att i 32 och 41 55 vapenlagen ( 1973: 1 176)1 skall ha följande lydelse. Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

32 52 Föreligger risk för missbruk av skjutvapen, kan polismyndighet besluta att vapnet och därtill hörande ammunition skall omhändertagas. Är faran för missbruk överhängande, får polisman även utan sådant beslut omhän- dertaga vapnet och ammunitionen. I sådant fall skall polismannen skynd- samt anmäla åtgärden hos polismyndigheten, som omedelbart skall pröva om omhändertagandet skall bestå.

Vad som i första stycket sägs om polisman gäller även av länsstyrel- sen förordnad jakttillsynsman samt personal vid kustbevakningen, do- mänverket, tullverket eller rennä- ringsenhet vid lantbruksnämnd.

Vad som i första stycket sägs om polisman gäller även av länsstyrel- sen jörordnade jakttillsynsmän samt personal vid kustbevakning- en, domänverket, tullverket eller särskilt förordnade tjänstemän vid länsstyrelsen.

Finns någon som har tillstånd att inneha den omhändertagna egendo- men och återkallas ej tillståndet, skall egendomen återlämnas till inneha- varen så snart det skäligen kan antagas att det ej längre föreligger någon risk för missbruk. Detsamma gäller, om den omhändertagna egendomen får innehas utan tillstånd enligt denna lag.

4153

Angående beslag av egendom, som kan antagas vara förverkad enligt 40 &, gäller bestämmelserna om beslag i rättegångsbalken med följande avvikelser. 1. Av länsstyrelsen förordnad

1. Av länsstyrelsen förordnade

iakttillsynsman samt personal vid jakttillsynsmän samt personal vid

kustbevakningen, domänverket, tullverket eller rennäringsavdelning vid lantbruksnämnd äger samma rätt att taga egendom i beslag som tillkommer polisman.

kustbevakningen, domänverket, tullverket eller särskilt förordnade tjänstemän vid länsstyrelsen har samma rätt att ta egendom i beslag som tillkommer en polisman.

2. Bestämmelsen att åtal skall väckas inom viss tid gäller ej i annat fall än då rätten utsatt sådan tid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

' Lagen omtryckt 1981: 1360. 2 Senaste lydelse 1988z447. 3 Senaste lydelse 1988:447.

• Sida 4
•  Original

3. Förslag till Prop. 1990/91:27

Lag om ändring i lagen (1985: 658) om arrendatorers rätt att . förvärva arrendestället

Härigenom föreskrivs att i 55 lagen (1985z658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället ordet "lantbruksnämnd" skall bytas ut mot

”länsstyrelse”.

Denna lag träderikraft den ljuli 1991.

• Sida 5
•  Original

Kommunikationsdepartementets område PFOP- 1990/91127 4 Förslag till Lag om- ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar

Härigenom föreskrivs att 52 5 lagen (1939: 608) om enskilda vägar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

52 å'

Styrelse för vägsamfällighet skall bestå av en eller flera här i riket bosatta personer och hava sitt säte i den ort, där vägen eller största delen därav är belägen.

Ändå att den tid, för vilken styrelseledamot blivit utsedd, ej gått till ända, må han skiljas från uppdraget genom beslut av de väghållningsskyl- diga.

Anmälan om val av styrelse eller Val av ledamöter i styrelsen eller ändring i dess sammansättning ändring i dess sammansättning skall ofördröjligen göras hos läns- skall snarast anmälas hos den statli- styrelsen. ga fastighetsregistermyndigheten.

Har styrelseledamot avgått eller den tid, för vilken han blivit vald, gått till ända utan att anmälan om nytt val skett, och är styrelsen med kvarstå- ende ledamöter ej beslutför, eller saknas eljest behörig styrelse, skall läns- styrelsen på yrkande av någon, vars rätt kan vara beroende av att styrelse finnes, förordna syssloman att, intill dess efter inkommen anmälan om verkställt val förordnandet återkallas, antingen ensam eller jämte de styrel- seledamöter, som må finnas, förvalta samfällighetens angelägenheter och företräda samfälligheten på sätt om styrelse finnes nedan stadgat. Sysslo- man njute av samfälligheten arvode, som bestämmes av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall föra förteck- Den statliga fastighetsregister— ning över vägsamfälligheter. För- myndigheten skall föra en förteck- teckningen skall innehålla uppgifter ning över vägsamfälligheter. För- om styrelses sammansättning och teckningen skall innehålla uppgifter om förordnad syssloman. om styrelsernas sammansättning

och om förordnade sysslomän.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

' Senaste lydelse 1977: 688. 5

• Sida 6
•  Original

5. Förslag till

Lag om ändringi väglagen (1971 : 948)

Härigenom föreskrivs i fråga om väglagen (1971 :948)'

dels att 9 a 5 skall upphöra att gälla, dels att 76 5 skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

76 ij Vägverket får överklaga länsstyrelsens beslut enligt denna lag.

Statens naturvårdsverk och en länsvägnämnd får överklaga sådana beslut av väghållningsmyndighet, vägverket eller länsstyrelse enligt denna lag, som berör naturvårds- verkets eller nämndens verksam- hetsområde.

Statens naturvårdsverk får över- klaga sådana beslut av väghåll- ningsmyndighet, vägverket eller länsstyrelse enligt denna lag, som berör naturvårdsverkets verksam- hetsområde.

Länsstyrelsen får överklaga såda- na beslut av vägverket enligt denna lag som berör länsstyrelsens verk- samhetsområde.

Denna lag träderi kraft den 1 juli 1991.

' Lagen omtryckt 1987z459.

• Sida 7
•  Original

Finansdepartementets område Prop. 1990/91: 27

6. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att i punkt 7 av anvisningarna till 22 å och i punkt 6 av anvisningarna till 35 & kommunalskattelagen (1928: 370)' ordet ”lant- bruksnämnd” skall bytas ut mot ”länsstyrelse”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

' Senaste lydelse av punkt 7 av anvisningarna till 22 Q' 1979: 500, punkt 6 av anvisningarna till 35 5 1959: 127. 7

• Sida 8
•  Original

7. Förslag till Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1 152)

Härigenom föreskrivs att 18 kap. (1979: 1152) skall ha följande lydelse.

11 & fastighetstaxeringslagen

Föreslagen lydelse

18 kap. 11 å'

Byggnadsnämnd skall i behövlig omfattning, enligt närmare föreskrifter av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, lämna skatte- myndigheten uppgift om arten och omfattningen av den byggnadsverk- samhet, som avses med lämnade bygglov, rivningslov, marklov eller till- stånd enligt förhandsbesked.

Uppgift skall lämnas för varje fastighet för sig senast två veckor efter utgången av varje kvartal och omfatta de lov och tillstånd som lämnats Nu varande lydelse under kvartalet.

Lantbruksnämnd skall, på sätt som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer, lämna skattemyndighet upp- gift om sådant beslut av nämnden som är av betydelse för fastig- hetstaxeringen.

Länsstyrelsen skall, enligt före- skrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer, lämna skattemyndigheten uppgift om sådana beslut av läns- styrelsen som är av betydelse för fastighetstaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

' Senaste lydelse 1990:379.

• Sida 9
•  Original

J ordbruksdepartementets område Prop. 1990/91: 27 8 Förslag till Lag om ändring i lagen (1970: 299) om skydd mot flyghavre

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19701299) om skydd mot flyg- havre dels att i 12 & ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att i 10 och 13 55 ordet ”lantbruksnämnden” skall bytas ut mot

"länsstyrelsen”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

• Sida 10
•  Original

9. Förslag till

Lag om ändring i rennäringslagen (1971 :437)

Härigenom föreskrivs i fråga om rennäringslagen (1971:437)'

dels att 98 5 skall upphöra att gälla, dels att i 4. 7, 15, 16, 24, 36, 66, 67, 87 och 89 55 samt i punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelsema till lagen (1985:919) om ändring i nämnda lag ordet ”lantbruksnämnden” skall bytas ut mot ”länsstyrelsen”, dels att 72, 99, 100 och 102 55 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

725

Är renskötseln inom samebys be- tesområde bristfällig, skall lant- bruksnämnden på begäran av med- lem i byn eller annan vars rätt är beroende därav söka att träffa över- enskommelse med byn om rättelse inom viss tid.

Kan överenskommelse ej träffas eller vidtages ej rättelse, kan läns- styrelsen efter anmälan av lant- bruksnämnden förordna syssloman att omhändertaga renskötseln i byn och förvalta byns övriga ekonomis- ka angelägenheter.

Syssloman har rätt att av byn er- hålla arvode som bestämmes av länsstyrelsen.

Är renskötseln inom en samebys betesområde bristfällig, skall läns- styrelsen på begäran av en medlem i byn eller någon annan vars rätt är beroende därav söka träffa över- enskommelse med byn om rättelse inom viss tid.

Kan överenskommelse inte träf- fas eller vidtas inte rättelse, kan länsstyrelsen förordna syssloman att ta hand om renskötseln i byn och förvalta byns övriga ekonomis- ka angelägenheter.

Sysslomanen har rätt att av byn erhålla arvode som bestäms av läns- styrelsen.

995

Talan mot beslut enligt denna lag av länsstyrelsen föres genom besvär hos kammarrätten.

Mot länsstyrelsens beslut varige- nom registrering av renmärke bevil- jats får dock talan ej föras.

' Lagen omtryckt 19851919.

Länsstyrelsens beslut enligt 12, 21, 39, 43, 50 och 62 929", 669" tredje stycket, 66 a och 7] 55, 72 &" andra och tredje styckena samt 74, 79, 80. 93 och 97 få" denna lag får överkla- gas hos kammarrätten. Länsstyrel- sens beslut att bevilja registrering av renmärken får dock inte överklagas.

Länsstyrelsens beslut i övrigt en- ligt denna lag får överklagas hos lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsens beslut för överklagas hos regeringen.

Med senaste lydelse av 15, 66 och 89 55 avses den i prop. 1990/91:4 föreslagna

lydelsen.

• Sida 11
•  Original

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

1005

Angår beslut som länsstyrelse, lantbruksnämnd eller lantbrukssty- relsen meddelar enligt denna lag så många att avskrift av beslutet ej lämpligen kan tillställas envar av dem. skall beslutet sändas till same- byns styrelse som skall hålla beslu- tet tillgängligt för medlemmarna. Meddelande härom skall intagas i ortstidning. Tiden för anförande av besvär över beslutet skall räknas från den dag då kungörandet har skett.

Angår ett beslut som länsstyrelse eller lantbruksstyrelsen meddelar enligt denna lag så många att en kopia av beslutet inte lämpligen kan tillställas var och en av dem, skall beslutet sändas till samebyns styrelse, som skall hålla det tillgäng- ligt för medlemmarna.

Meddelande om detta skall tas in i ortstidning.

Tiden för överklagande skall räk- nas från den dag då kungörandet har skett.

1025

Länsstyrelses och lantbruks- nämnds åligganden enligt denna lag ful/göres såvitt avser Västemorr- lands län av länsstyrelsen och lant- bruksnämnden i Västerbottens län och såvitt avser Kopparbergs och Gävleborgs län av länsstyrelsen och lantbruksnämnden i Jämtlands län.

Skall byområde omfatta mark inom mer än ett av Norrbottens, Västerbottens eller Jämtlands län, göres indelning enligt 75 av lant- bruksnämnden i det län inom vilket huvuddelen skall ligga.

Länsstyrelses åligganden enligt denna lag fullgörs såvitt avser Väs- ternorrlands län av länsstyrelsen i Västerbottens län och såvitt avser Kopparbergs och Gävleborgs län av länsstyrelsen i Jämtlands län.

Skall ett byområde omfatta mark inom mer än ett av Norrbottens, Västerbottens eller Jämtlands län, görs indelning enligt 7 5 av länssty- relsen i det län inom vilket huvud- delen skall ligga.

Denna lag träderi kraft den ljuli 1991.

• Sida 12
•  Original

10. Förslag till Lag om ändring i berberislagen (1976: 45 1)

Härigenom föreskrivs i fråga om berberislagen (1976:451) dels att i 6 och 855 ordet ”lantbruksnämnden” skall bytas ut mot ”länsstyrelsen”,

dels att 7 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 5 För kontroll av lagens efterlev- För kontroll av lagens efterlev- nad skall bekämpningsskyldig läm- nad skall den bekämpningsskyldige na lantbruksnämnden tillträde till lämna länsstyrelsen tillträde till område där nämnden bedömer att område där länsstyrelsen bedömer berberis kan finnas. . att berberis kan finnas.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1991.

Prop. 1990/91 : 27

• Sida 13
•  Original

11. Förslag till

Lag om ändring i jordförvärvslagen (1979: 230)

Härigenom föreskrivs i fråga om jordförvärvslagen (1979: 230)'

dels att i 3, 9, 11, 14 och 1855 ordet ”lantbruksnämnden” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsstyrelsen” i motsvarande form, dels att 16 och 17 55 skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

165

Egendom som har förvärvats ge- nom inrop på exekutiv auktion un- der sådana förhållanden att för- värvstillstånd skulle ha krävts vid vanligt köp skall åter avyttras inom två år efter det att auktionen vunnit laga kraft, om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört eller inroparen har fått tillstånd att behålla egendomen. Har inropet skett för att skydda fordran, för vil- ken inroparen har panträtt i egen- domen, eller någon hans rättighet som är inskriven i den, får länssty- relsen på ansökan medge skäligt an- stånd med avyttrandet, om det är sannolikt att förlust annars skulle uppkomma för inroparen. Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen på framställ- ning av lantbruksnämnden förordna att egendomen skall säljas av kro- nofogdemyndigheten på offentlig auktion enligt 17 5.

Egendom som har förvärvats ge- nom inrop på exekutiv auktion un- der sådana förhållanden att för- värvstillstånd skulle ha krävts vid vanligt köp skall åter avyttras inom två år efter det att auktionen vunnit laga kraft, om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört eller inroparen har fått tillstånd att behålla egendomen. Har inropet skett för att skydda fordran, för vil- ken inroparen har panträtt i egen- domen, eller någon hans rättighet som är inskriven i den, får länssty- relsen på ansökan medge skäligt an- stånd med avyttrandet, om det är sannolikt att förlust annars skulle" uppkomma för inroparen. Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen besluta att egendomen skall säljas av krono- fogdemyndigheten på offentlig auk- tion enligt 17 5.

Anteckning om bestämmelserna i första stycket skall göras i det köpe- brev som utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och, när lagfart söks, införas i fastighetsboken, om inte sökanden visar att avytt- ringsskyldigheten har upphört.

[ fråga om tillstånd att behålla egendom gäller i tillämpliga delar bestäm- melserna om förvärvstillstånd i 4— 8 55 med undantag av 4 5 första stycket 4samti 100ch 1155.

Om en ansökan att behålla egendomen har avslagits, skall 45 första stycket 4 inte tillämpas om inroparen säljer egendomen inom två år efter det att auktionen har vunnit laga kraft.

175

Har länsstyrelsen förordnat om auktion enligt 16 5 och har inropa-

' Lagen omtryckt 19871468.

Har länsstyrelsen beslutat om auktion enligt 16 5 och har inropa-

• Sida 14
•  Original

Nuvarande lydelse

ren dessförinnan eller senare av- yttrat egendomen, skall förordnan- det trots detta gå i verkställighet, om inte lantbruksnämnden åter-

Föreslagen lydelse

ren dessförinnan eller senare av- yttrat egendomen, skall beslutet trots detta gå i verkställighet, om inte länsstyrelsen bestämmer något

kallar sin framställning i ärendet. annat.

I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras som om egendomen hade blivit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla befintliga fordringar. Även om det i enlighet härmed bestämda skyddsbeloppet täcks, får försäljning inte ske, om inte den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt 12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendo- men i god tid före auktionen har påkallat särskild värdering, det värde vartill egendomen kan uppskattas av värderingsmän som länsstyrelsen utser. Egendomen får säljas endast till den som har fått förvärvstillstånd eller enligt 3 5 1, 2, 4 eller 9 får förvärva egendomen utan sådant tillstånd. Avges vid auktionen bud som sålunda får antas, skall försäljning ske, även om innehavare av fordran bestrider det.

Kommer försäljning inte till stånd vid auktionen får lantbruks— nämnden inom två år efter det att auktionen har vunnit laga kraft hos länsstyrelsen påkalla förordnande om ny auktion. Framställs inte så- dan begäran inom föreskriven tid eller avges inte heller vid den sena- re auktionen bud som får antas, är frågan om försäljning av egendo- men förfallen.

Kommer försäljning inte till stånd vid auktionen, får länsstyrel- sen inom två år efter det att auktio- nen har vunnit laga kraft besluta om ny auktion. Meddelas inte något sådant beslut inom föreskriven tid eller avges inte heller vid den sena- re auktionen bud som får antas, är frågan om försäljning av egendo- men förfallen.

Kostnad i samband med auktion som inte har lett till försäljning betalas av statsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

• Sida 15
•  Original

12. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979: 425) om skötsel av

jordbruksmark

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:425) om skötsel av jord-

bruksmark'

dels att i 7, 9 a och 13 55 ordet ”lantbruksnämnden" i olika böjningsfor- mer skall bytas ut mot ”länsstyrelsen” i motsvarande form,

dels att 8 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

852

Ägare eller brukare av jordbruks- mark är skyldig att på begäran till- handahålla lantbruksnämnden de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen enligt denna lag. Den som inte efterkommer så- dan begäran kan av nämnden före- läggas vid vite att fullgöra sin skyl-

dighet.

Ägare eller brukare av jordbruks- mark är skyldig att på begäran till- handahålla länsstyrelsen de upplys- ningar och handlingar som behövs för tillsynen enligt denna lag. Den som inte efterkommer sådan begä- ran kan av länsstyrelsen föreläggas vid vite att fullgöra sin skyldighet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

' Senaste lydelse av 9 a 5 l9881637, 13 5 1990: 95. 2 Senaste lydelse 19881637.

• Sida 16
•  Original

13. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 738) om bekämpande av salmonella hos djur

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur

dels att i 5 5 ordet ”lantbruksnämnden” skall bytas ut mot ”länsstyrel- sen”,

dels att 7 5 skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 7 9

Lantbruksnämndens beslut får Länsstyrelsens beslut får överkla- överklagas hos lantbruksstyrelsen gas hos lantbruksstyrelsen. genom besvär.

Lantbruksstyrelsens beslut i sär- Lantbruksstyrelsens beslut i ett skilt fall får överklagas hos kam- särskilt fall får överklagas hos kam- marrätten genom besvär. marrätten.

Beslut enligt första och andra Beslut som har meddelats enligt styckena gäller med omedelbar ver- denna lag gäller omedelbart, om kan, om inte annat förordnas. inte något annat bestäms.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

• Sida 17
•  Original

14. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985z295) om foder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985: 295) om foder dels att i 12 5 ordet "lantbruksnämnden” skall bytas ut mot ”länsstyrel- sen”,

dels att 19 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydeISe Föreslagen lydelse

195

Beslut av lantbruksstyrelsen i ärende som avses i 13 5 första styc- ket, 14 eller 15 5 får överklagas hos kammarrätten genom besvär. F öre- skrifter om överklagande av beslut av lantbruksstyrelsen med stöd av ett bemyndigande enligt 4—6 och 8 55 meddelas av regeringen.

Beslut av lantbruksnämnden får överklagas hos lantbruksstyrelsen genom besvär. Lantbruksstyrelsens beslut i ett sådant ärende får över- klagas hos kammarrätten.

Beslut av lantbruksstyrelsen i ärende som avses i 13 5 första styc- ket, 14 eller 15 5 får överklagas hos kammarrätten. Föreskrifter om överklagande av beslut av lant-, bruksstyrelsen med stöd av ett be- myndigande enligt 4—6 och "855 meddelas av regeringen. Länsstyrelsens beslut får överkla- gas hos lantbruksstyrelsen. Lant- bruksstyrelsens beslut i ett sådant ärende får överklagas hos kammar-- rätten.

Denna lag träderikraft den ljuli 1991.

• Sida 18
•  Original

15. Förslag till

Lag om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses

Härigenom föreskrivs följande. 1 5 I varje län skall det finnas en skogsvårdsstyrelse. 2 5 Skogsvårdsstyrelsen består av sju ledamöter.

3 5 Tre av ledamöterna och en personlig ersättare för var och en av dem förordnas av regeringen. Tre av ledamöterna och lika många ersättare väljs av landstinget i länet. [ Gotlands län väljs de dock av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Länsjägmästaren är självskriven ledamot i styrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991, då lagen (1981:lll4) om utseende av ledamöter i lantbruksnämnderna och skogsvårdsstyrelserna skall upphöra att gälla.

• Sida 19
•  Original

Bostadsdepartementets område

16. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande rn. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:523) om kommunala åt- gärder till bostadsförsörjningens främjande m. m.'

dels att 3 5 skall ha följande lydelse. dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 3 a 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 52 En kommun skall fortlöpande bedriva bostadsförsörjningsplanering i

syfte att främja att alla i kommunen får en egen bostad av god kvalitet samt att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen inom kommu- nen förbereds och genomförs.

Bostadsförsörjningsplaneringen skall komma till uttryck i ett program som skall antas av kommunfullmäktige.

Om kommunen ingår i ett områ- de som kan anses utgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende, skall samråd om bostadsförsörj- ningsplaneringen ske med övriga kommuner i området.

Om kommunen ingår i ett områ- de som kan anses utgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende, skall samråd om bostadsförsörj- ningsplaneringen ske med länssty- relsen och med övriga kommuner i området.

Kommunen skall lämna redovisning av bostadsförsörjningsplaneringen enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

3 a 5

Länsstyrelsen skall ge kommunen råd och information samt aktivt bi- dra med underlag till kommunens bostadsförsörjningsplanering.

Denna lag träderi kraft den ljuli 1991.

Lagen omtryckt 1975: 131. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 131. 2 Senaste lydelse 19851466.

• Sida 20
•  Original

17. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 1 150) om förvaltning av samfäl-

ligheter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1973: 1 150) om förvaltning av

samfälligheter'

dels att i 295 ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”den statliga

fastighetsregisterrnyndigheten”,

dels att 25 och 67 55 samt rubriken före 67 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 25 52

Samfällighets/örening registreras hos länsstyrelsen i det län där för- eningens styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

Hos varje länsstyrelse skall föras samfällighetsföreningsregister för införing av de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning skall anmälas för registrering eller annars intagas i registret. [ fråga om registrering i samfällighetsför- eningsregistret gäller 15 kap. 45 första—tredje styckena lagen (1987:667) om ekonomiska för- eningar. Därvid skall hänvisningen i paragrafens tredje stycke gälla klandertalan som avses i 23 5 första stycket och 53 5 andra stycket den- na lag. Ett beslut om sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte skall flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om samfällig- hetsföreningens firma på grund av bestämmelserna i 295 första styc- ket andra meningen denna lag inte får föras in i det senare länets sam- fällighetsföreningsregister.

En samfällighetsförening regi- streras hos den statliga fastighetsre— gistermyndigheten i det län där för- eningens styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

Hos varje statlig fastighetsregis— termyndighet skall föras samfällig- hetsföreningsregister för införing av de uppgifter som enligt denna lag eller någon annan författning skall anmälas för registrering eller annars intagas i registret. I fråga om registrering i samfällighetsför- eningsregistret gäller 15 kap. 45 första—tredje styckena lagen (1987: 667) om ekonomiska för- eningar. Därvid skall hänvisningen i paragrafens tredje stycke gälla klandertalan som avses i 23 5 första stycket och 53 5Jandra stycket den- na lag. Ett beslut om sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte skall flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras. om samfällig- hetsföreningens firma pågrund av bestämmelserna i 295 första styc- ket andra meningen denna lag inte får föras in i det senare länets sam- fällighetsföreningsregister.

Närmare bestämmelser om samfällighetsföreningsregistret och om av- gifter för registrering meddelas av regeringen.

' Lagen omtryckt 1987: 128. 2 Senaste lydelse 19871670.

• Sida 21
•  Original

Nuvarande lydelse

Talan mot länsstyrelses beslut

Föreslagen lydelse

Överklagande av en fastighetsregis- termyndighets eller länsstyrelses be- slut

675

Talan mot länsstyrelses beslut, varigenom ansökan om eller anmä- lan för registrering avskrivits eller registrering vägrats enligt denna lag, föres hos kammarrätt genom besvär inom två månader från da- gen för beslutet.

Talan mot länsstyrelses beslut en- ligt 31 5 första stycket första eller tredje punkten, 325, 335 första stycket, 61 5 eller 64 5 föres hos re- geringen genom besvär.

Mot annat Iänsstyrelses beslut en- ligt denna lagföres talan hos kam— marrätt genom besvär.

Fastighetsregistermyndighetens beslut, varigenom ansökan om eller anmälan för registrering avskrivits eller registrering vägras enligt den- na lag, får överklagas hos kammar— rätten inom två månader från da- gen för beslutet.

Länsstyrelsens beslut enligt 31 5 första stycket första eller tredje punkten, 32 5, 335 första stycket. 615 eller 645 får överklagas hos regeringen.

Länsstyrelsens beslut i övrigt får överklagas hos kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Bestämmelserna i 67 5 första stycket i sin äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om beslut som länsstyrelsen meddelat före ikraftträdandet.

• Sida 22
•  Original

C ivildepartementets område

18. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988: 183) om förvaltningen av kyrklig jord

Härigenom föreskrivs att i 125 lagen (1988: 183) om förvaltningen av kyrklig jord ordet ”lantbruksnämnden'" skall bytas ut mot "länsstyrelsen”.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1991.

Prop. 1990/91 : 27

• Sida 23
•  Original

19. Förslag till Prop. 1990/91:27

Lag om upphävande av lagen (1967: 782) med anledning av sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län

Härigenom föreskrivs att lagen (1967:782) med anledning av samman- slagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1991.

• Sida 24
•  Original

20. Förslag till Prop. 1990/91: 27

Lag om äldre föreskrifter om vissa länsnämnder

Härigenom föreskrivs följande. Vad som i en lag eller någon annan författning har föreskrivits om en länsvägnämnd eller lantbruksnämnd skall i stället avse länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och gäller till utgången av juni 1994.

• Sida 25
•  Original

Civildepartementet Prop. 1990/91 : 27

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng- ström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööv, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om vissa lagstiftningsåtgärder till följd av beslutet om ny regional statlig förvaltning 1 Inledning

Riksdagen har i ett principbeslut (prop. 1988/89:154, 1989/90:BoU 4 och 9, rskr. 89) slagit fast riktlinjer för en ny regional statlig förvaltning.

Av den anförda propositionen framgår att regeringen senare skulle åter- komma med förslag till den lagstiftning som krävs för att genomföra reformen.

Jag tar nu — i samråd med övriga närmast berörda statsråd — upp de ändringar i gällande lagstiftning som föranleds av beslutet om länsstyrelse- reformen.

Jag vill därvid nämna att jag i enlighet med ett bemyndigande av regeringen har tillsatt en central organisationskommitté (C 1990:02) med uppdrag att utföra det förberedelsearbete som behövs på central nivå för att genomföra den nya regionala statliga förvaltningen (Dir. 1990:9 och 52). På regional nivå har samtidigt tillkallats en särskild utredare i varje län.

Dessutom har det tillkallats en särskild utredare (Jo 1990:01) med uppgift att se över den centrala myndighetsorganisationen på jordbrukets område (Dir. 1990:8).

2. Föredraganden 2.1 Reforrnens omfattning

Länsstyrelsens ansvarsområde skall från och med den 1 juli 1991 enligt riksdagens beslut omfatta de verksamheter som i dag bedrivs av länsväg- nämnden, länsskolnämnden och lantbruksnämnden samt den nuvarande länsstyrelsen. Dessutom omfattar beslutet även den del av länsbostads— nämndens verksamhet som avser kommunal bostadsförsörjning och an- nan samhällsplanering. Länsstyrelsen skall vidare ges bl.a. vidgade befogenheter vad avser 25

• Sida 26
•  Original

kommunikationsområdet, skogsvården och trafiksäkerheten. Därutöver skall det skapas ett utvecklat samrådsförfarande vad gäller arbetsmark- nadsutbildning, beredskapsarbeten och vissa andra frågor som rör arbets- marknaden.

1 den nyss anförda prop. 1988/89: 154 (s. 17 — 19) aviserades ett översyns- arbete av förhållandet mellan stat och kommun på skolans område. Detta arbete har resulterat i ett förslag om en övergång till en mål- och resultat- orienterad styrning av grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala utbildningen för vuxna. Denna innebär att kommunerna får ansvaret för planering, organisation och resursfördelning för de olika skolformerna inom den egna kommunen. Statsbidraget skall betalas ut som ett finansi- ellt stöd direkt till kommunerna. Statens uppgifter på skolområdet bör i framtiden huvudsakligen vara utveckling av skolan samt uppföljning, utvärdering och tillsyn av skolverksamheten. Enligt vad jag erfarit kom- mer statsrådet Persson att återkomma till regeringen i denna fråga inom kort. Statsrådet Persson kommer vidare att föreslå regeringen att förorda en ny myndighet som skall ersätta skolöverstyrelsen och länsskolnämnder- na och som skall ha det övergripande ansvaret för dessa uppgifter. De uppgifter som fortsättningsvis ankommer på de nya länsstyrelserna rör i första hand planering av utbildning i ett regionalt sammanhang. Inom ramen för den nationella utvärderingen bör vissa uppgifter när det gäller uppföljning, utvärdering och tillsyn utföras på regional nivå. För att få en bredare bas för dessa uppgifter än det enskilda länet och en större bredd i kompetensen bör uppgifterna hänföras till särskilda enheter på ett mindre antal länsstyrelser. Därvid får en samverkan ske med övriga berörda länsstyrelser.

När det gäller den nationellt sammanhållna utvärderingen av skolväsen- det, kommer särskilda krav att ställas på formerna för styrning av denna. Statsrådet Persson återkommer till dessa frågor.

Vad gäller lagändringar som rör avskaffandet av länsskolnämnderna är avsikten sålunda att återkomma med förslag i en proposition om skolfrå- gor.

Jag vill också erinra att riksdagen i samband med principbeslutet uttala- de att det fanns skäl att avvakta fortsatta överväganden om den regionala statliga fiskeadministrationens framtida organisation till dess att ställning kunde tas till frågan om fiskenämndernas framtid. Riksdagen har därefter utan erinran tagit del av vad regeringen har anfört i frågan (prop. 1989/ 90: 123, JoU 22, rskr. 341). Enligt propositionen skall fiskenämnderna inte längre bestå som fristående länsmyndigheter. Återstående statliga länsupp— gifter på fiskets område skall föras till länsstyrelserna.

Statskontoret har regeringens uppdrag att utreda den statliga admini- strationen på fiskets område. Uppdraget skall redovisas den 15 november 1990. Avsikten är att regeringen därefter kommer att ta ställning till frågor om den statliga fiskeadministrationen, ansvarsfördelningen mellan central och regional nivå samt hur den centrala myndighetsfunktionen skall vara organiserad och dimensionerad.

Vad gäller de lagändringar som rör avskaffandet av fiskenämnderna är avsikten att återkomma med förslag senare.

• Sida 27
•  Original

I och med att lagen (1985: 1073) om försöksverkamhet med en samord- nad länsförvaltning (ändrad senast 1990:6) upphör att gälla vid utgången av juni 1991 skall bostadsenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län brytas ut från länsstyrelsen och på nytt bli länsbostadsnämnd. En ny nämnd i Norrbottens län skall således inrättas från och med den 1 juli 1991.

2.2. J ordbruksdepartementets område

2.2.1. Rennäringen

Min bedömning: [nom var och en av länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län skall det finnas en rennäringsde-

legation. Delegationen skall bestå av sju ledamöter. Tre av dem skall vara rennäringsutövare.

Skälen för min bedömning: Rennäringsfrågor kommer att handhas av länsstyrelsen. Dessa frågor har stor regional betydelse, inte minst när det gäller markanvändningen.

I propositionen om en ny regional statlig förvaltning föreslogs att det i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län skulle inrättas särskilda rennäringsnämnder med samisk representation (prop. 1988/89:154 s. 32). 1 riksdagens beslut godtogs dock inte förslaget om obligatoriska nämnder. Det skall enligt beslutet i stället överlåtas åt länsstyrelsens styrelse att besluta om vilken nämndorganisation som skall knytas till länsstyrelsen och hur den i så fall skall utformas.

Det är emellertid viktigt — och i linjemed statliga åtaganden gentemot samerna — att säkerställa att den samiska minoriteten blir vederbörligen företrädd. Därför anser jag för min del att man här bör göra ett undantag från principen att länsstyrelsen själv beslutar sin organisation.

Rennäringsdelegationer, där rennäringsutövare ingår, bör sålunda inrät- tas vid länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Frågan om delegationemas inrättande kan regleras i förordning, exem- pelvis i länsstyrelseinstruktionen.

lnom rennäringsadministrationen tillämpas i dag vissa avvikelser från länsgränsema. Det framgår av rennäringslagen (197lz437, omtryckt 19852919, ändrad senast 1988: 1314; jfr även prop. 1990/9lz4). Sålunda skall länsstyrelsen och lantbruksnämnden i Västerbottens län fullgöra upp- gifter som avser också Västernorrlands län (1025 första stycket). Vidare skall länsstyrelsen och lantbruksnämnden i Jämtlands län fullgöra uppgif- ter som avser Kopparbergs län. Omfattar en sameby mark inom mer än ett av de tre nordligaste länen. görs indelningi samebyområden av lantbruks- nämnden i det län där huvuddelen skall ligga (102 5 andra stycket).

Jag anser att dessa avvikelser från länsindelningen i sak bör behållas.

• Sida 28
•  Original

2.2.2. Jordbruket

Mitt förslag: Det som i lag har föreskrivits om lantbruksnämnder skall i stället avse länsstyrelser.

Skälen för mitt förslag: Enligt principbeslutet skall lantbruksnämndens nuvarande uppgifter ingå i länsstyrelsen. Verksamhetens inriktning och omfattning har våren 1990 slagits fast i propositionen om livsmedelspoliti- ken (prop. 1989/90: 146, JOU25, rskr. 327).

Ärenden enligt jordförvärvslagen (1979:230, ändrad senast 1989:34) om förvärv av jordbruks- eller skogsmark handläggs i dag av lantbruks- nämnden och förs således genom reformen över till länsstyrelsen. De frågor om nedläggningen av jordbruksmark och tillsyn enligt lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark (ändrad senast 1990:617) som i dag handläggs av lantbruksnämnden kommer i fortsättningen att handläg- gas av länsstyrelsen.

Åtgärder för strukturrationalisering inom de areella näringarna kan också aktualiseras enligt fastighetsbildningslagstiftningen. Länsstyrelsen skall även i fortsättningen bevaka allmänintresset i lantmäteriförrättning— ar.

2.2.3. Skogsbruket

Min bedömning: Länsstyrelsen skall enligt principbeslutet vara be- slutande i viktiga övergripande skogliga frågor som rör markan- vändning och naturvård. Några lagändringar behövs inte för att länsstyrelsen skall kunna fullgöra dessa uppgifter.

Skälen för min bedömning: I fråga om skogsvårdsstyrelserna föreligger enligt principbeslutet inte skäl att föra över dessa eller någon del av deras verksamhet till länsstyrelsen (prop. 1988/89: 154 s. 24). Länsstyrelsen skall dock besluta i viktiga övergripande skogliga frågor som rör markanvänd- ning och naturvård. Denna rätt kan regleras i förordning, exempelvis i länsstyrelseinstruktionen. Länsjägmästaren skall föredra dessa ärenden i länsstyrelsens styrelse.

Det åligger Skogsvårdsstyrelsen att i sin verksamhet bevaka att skogsbru- ket bedrivs på ett sätt som kan godtas från miljösynpunkt. Olika typer av samråd förekommer mellan länsstyrelse och skogsvårdsstyrelse. Länssty- relsen kan även föreskriva åtgärder för att begränsa eller motverka skador på naturmiljön.

Några befogenheter utöver de som länsstyrelsen har i dag behövs inte för att länsstyrelsen skall kunna leva upp till den roll som anges i principbeslu- tet.

Markanvändningsfrågor är en huvuduppgift för kommunerna och läns- styrelserna och grundar sig främst på bestämmelserna i lagen (1987: 12)

• Sida 29
•  Original

om hushållning med naturresurser m.m. (ändrad senast 1990: 442) och i plan- och bygglagen (1987210, omtryckt 1987z246, ändrad senast 1989: 1049).

Jag anser att förändringar i arbetsfördelningen mellan länsstyrelse och skogsvårdsstyrelse eller ändrade beslutsbefogenheter för länsstyrelsernas del inte krävs för att länsstyrelsen skall kunna besluta i sådana viktiga, övergripande skogliga frågor som framgår av principbeslutet.

Det finns redan i dag särskilda bestämmelser om skyldighet för tjänste- män vid bl.a. skogsvårdsstyrelsen att som föredragande eller på något annat sätt delta i handläggningen av vissa ärenden hos länsstyrelsen och i övrigt biträda denna.

Denna möjlighet utnyttjas av länsstyrelsen bl.a. på så sätt att länsjäg- mästaren ibland är föredragande i länsstyrelsens styrelse vid behandlingen av viktiga ärenden inom det skogliga området. Samarbete sker även i projektform eller genom att Skogsvårdsstyrelsen avger yttranden. Gene- rellt sett är samarbetet mellan länsstyrelse och skogsvårdsstyrelse väl ut- vecklat.

Enligt direktiven för kommittén (Jo 1990:03) för utvärdering och över- syn av skogspolitiken (Dir. 1990147) skall kommittén med utgångspunkt i sina överväganden om skogspolitikens mål och medel lämna förslag till hur den statliga skogsvårdsmyndigheten skall anpassas härtill. En utgångs- punkt skall därvid vara att organisationens lokala förankring bör behållas. Kommittén skall pröva, om ytterligare anpassning av de regionala skogsvårdsstyrelserna bör göras t. ex. genom större geografiska ansvarsom- råden. Förslagen får inte leda till att länsstyrelsens verksamhet försvåras.

Sammanfattningsvis saknas det enligt min mening anledning att ytterli- gare författningsreglera vilka övergripande skogliga frågor rörande mark- användning och naturvård som länsstyrelsen skall pröva.

2.3. Bostadsdepartementets område 2.3.1 Bebyggelse och bostadsförsörjning Mitt förslag: Det som i förordningen (1984: 338) om redovisning av

den kommunala bostadsförsöijningsplaneringen har föreskrivits om länsbostadsnämndens uppgifter i samband med kommunala bo- stadsförsörjningsprogram skall i stället avse länsstyrelserna. Länsstyrelsen skall lämna kommunerna råd och underlag för den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen.

Skälen lör mitt förslag: Enligt principbeslutet skall den del av länsbo- stadsnämndens verksamhet som avser de kommunala bostadsförsörj- ningsprogrammen och annan samhällsplanering föras över till länsstyrel- sen. Enligt princippropositionen är det de starka kopplingarna till länssty- relsens roll enligt den nya planlagstiftningen som motiverar en sådan förändring (prop. 1988/89: 154 s. 25). I propositionen anges vidare att det

• Sida 30
•  Original

är angeläget att utveckla formerna för samarbetet mellan olika berörda parter. Länsstyrelsen bör även framdeles med ledning av program för kommu- nernas bostadsförsörjningsplanering och efter samråd med länsbostads- nämnden avge yttrande till plan- och bostadsverket om bostadsförsörj- ningsläget i länet.

Länsstyrelsen bör således bidra med ett regionalt perspektiv och plane- ringsunderlag när det bl. a. gäller den lokala bostads- och arbetsmarknads- utvecklingen. Det bör göras också på grundval av det hushållningsperspek- tiv som finns uttryckt i den förut nämnda lagen om hushållning med naturresurser m. m.

Vad jag nu har förordat innebär lagtekniskt följande.

— 1 lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m. (omtryckt 1975: 131, ändrad senast 1985:466) bör 35 ändras. Ändringen innebär att om en kommun ingår i ett område som kan anses utgöra en enhet i bostadsförsö'ijningshänseende bör samråd i dylika frågor framdeles ske inte bara med övriga kommuner i området utan även med länsstyrelsen. Detta innebär dock inte någon ändring av ansvarsfördelningen mellan kommunen och staten, såvitt gäller ansva- ret för att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen inom kom- munen förbereds och genomförs. — I samma lag bör införas en ny paragraf, 3a 5. I denna bör länsstyrel- sen åläggas att ge råd och bidra med underlag-till den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen. Detta bör länsstyrelsen göra på grundval av sin breda samhällsplaneringskompetens och för att bidra med ett regionalt perspektiv på den lokala bostadsutvecklingen. Vad jag nu har förordat innebär inte någon ändring av det ansvar som plan- och bostadsverket har i fråga om rådgivningen till kommunerna i bostadsförsörjningsfrågor.

2.3.2. Lantmäteriet

Mitt förslag: Uppgiften att registrera en samfällighetsförening och att föra samfällighetsföreningsregister bör flyttas över från länssty- relsen till lantmäteriet.

Skälen för mitt förslag: Lagändringar behövs redan därför att fastighets- registreringen den 1 juli 1990 fördes över från länsstyrelsen till lantmäteri- et (prop. 1988/89:154 s. 26, l989/90:BOU4 och 9, rskr. 89, samt prop. 1989/90:100 bil. 13 s. 72 och bil. 15 s. 64, BoUlO, rskr. 139).

Frågan om organisation av lantmäteriet på länsnivå, som behandlas i propositionen om en ny regional statlig förvaltning, bygger på förutsätt- ningen att lantmäteriorganisationen skall ha en förankring länsvis (prop. 1988/89:154 s. 27). I propositionen konstateras att det endast är en mind- re del av den verksamhet som bedrivs av länsstyrelsens lantmäterienhet

• Sida 31
•  Original

som har betydelse för länsstyrelsens roll, nämligen framför allt inom den fysiska planeringen. Denna del omfattar främst bevakning av allmänin- tresset i fastighetsbildningsförrättningar och initiativ till förrättningar samt biträde med lantmäterikunskap i länsstyrelsens verksamhet. Enligt principbeslutet skall dessa uppgifter finnas kvar inom länsstyrelsen. Den statliga fastighetsregistreringen har som nyss nämnts redan den 1 juli 1990 flyttats från länsstyrelsen till lantmäteriet.

Registrering av en samfällighetsförening och förande av samfällighets- föreningsregister är enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfällig- heter (ändrad senast 1989z727) en uppgift för länsstyrelsen. Registret har fram till den 1 juli 1990 förts av lantmäterienheten. Uppgifterna bör flyttas över till lantmäteriet. Förslag till ändring av lagen bör läggas fram i denna proposition.

Vid länsstyrelserna finns även förteckningar över vissa typer av samfäl- ligheter som grundar sig på äldre lagstiftning. Förteckningar över vägsam- fälligheter och vägförcningar enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar (ändrad senast l989:460) och enligt den numera upphävda lagen (1966z700) om vissa gemensamhetsanläggningar bör handhas av samma myndighet som för samfällighetsregistret. Ändringar behöver därför göras i den förstnämnda lagen.

Lagen om vissa gemensamhetsanläggningar är som sagt upphävd. Men vissa begränsningar av upphävandet framgår av lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (l973:ll49) och lagen (l973:1150) om förvaltning av samfälligheter (ändrad senast 1987: 129). I 17 & sistnämnda lags sägs sålunda att 23 5 lagen om vissa gemensamhetsanläggningar i viss utsträckning fortfarande skall gälla. 1 23 & berörs bl.a. uppgiftslämnandet till länsstyrelsen av sådana uppgifter som normalt förs i förteckningen över samfälligheter enligt lagen om vissa samfällighetsregister.

Ingen annan författningsreglering finns om förandet av denna förteck- ning. Det fortsatta förandet av förteckningen bör kunna lösas genom överenskommelser mellan länsstyrelserna och fastighetsregistermyndighe- terna utan någon särskild lagreglering.

Vidare kan det finnas ytterligare några förteckningar över olika typer av samverkansföretag där lantmäterienheterna i vissa län har medverkat. Det kan t. ex. gälla stängsel- och betessamfälligheter. Förekomsten av sådana förteckningar och graden av medverkan från lantmäterienheterna har varierat. Enligt min mening behövs inga lagändringar vad gäller dessa frågor.

Den ändrade uppgiftsfördelningen innebär lagtekniskt följande.

— Enligt lagen om förvaltning av samfälligheter skall länsstyrelsen dels registrera samfällighetsföreningar och föra ett samfällighetsregister, dels besluta i en rad frågor som kan röra förvaltningen av en samfällighetsför- ening. Det kan t. ex. vara frågor om att utse ledamot i föreningens styrelse (31 5) eller utlysa föreningsstämma (47 å). Förslagen om ändrad ansvars- fördelning avser endast frågan om registrering av föreningar och regist- rets förande. De övriga frågorna bör däremot ligga kvar hos länsstyrelsen. Ändringar bör således göras i 25 och 29 55 så, att registrering av för-

• Sida 32
•  Original

eningar och förande av samfällighetsregister flyttas över från länsstyrel- sen till den statliga fastighetsregistermyndigheten.

I 67 5 finns det regler om överklagande. De bör ändras så, att bestämmelser om överklagande av fastighetsregistermyndighetens be- slut förs in i lagen. Även rubriken före paragrafen bör ändras. Genom ändringen får sådana beslut av fastighetsregistermyndigheten som inne- bär att ansökan om eller anmälan för registrering avskrivits eller då registrering vägrats överklagas hos kammarrätt inom viss tid. Länssty- relsens beslut enligt 31 5 första stycket första eller tredje punkten, 32 g”. 33 5 första stycket, 61 5 eller 64 & bör liksom tidigare kunna överklagas hos regeringen. Någon ändring behövs inte heller vad gäller länsstyrel- sens övriga beslut som får överklagas hos kammarrätten.

— Vid länsstyrelserna finns även förteckningar över vissa typer av samfäl- ligheter som grundar sig på äldre lagstiftning. Förteckning över vägsam- fa'lligheter och vägförcningar enligt lagen om enskilda vägar bör föras av samma myndighet som för samfällighetsregistret. Där bör ordet ”läns- styrelsen” i 52 & tredje och femte styckena ersättas av ”den statliga fastighetsregistermyndigheten”. Däremot behövs inga ändringar i para- grafens fjärde stycke. I 88 & åttonde stycket hänvisas till 52 å och det bör därför vara tillräckligt att göra ändringar i 52 5.

2.4. Civildepartementets område

Mitt förslag: Lagen (1967: 782) med anledning av sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län upp— hävs. En ny lag införs som i fråga om äldre föreskrifter om länsväg- nämnder och lantbruksnämnder hänvisar till länsstyrelsen i länet.

Skälen för mitt förslag: Lagen (1967:782) med anledning av samman- slagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län har spelat ut sin roll och behövs inte längre.

Det kan däremot vara praktiskt att under de närmaste åren ha en särskild lag som i fråga om äldre föreskrifter om länsvägnämnder eller lantbruksnämnder hänvisar till länsstyrelsen i länet. En sådan lag motive- ras också av att något särskilt tilläggsavtal ännu inte har ingåtts i fråga om lagen (1972:114) med anledning av konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning (ändrad senast 1985: 181). När det gäller äldre föreskrifter om länsskolnämnder eller fiskenämnder, före- faller det lagtekniskt lämpligast att ta upp dem i den nu föreslagna lagen först i samband med de lagändringar för avskaffandet av dessa nämnder som jag aviserat i det föregående (avsnitt 2. l ).

• Sida 33
•  Original

4. Upprättade lagförslag

I enlighet vad jag anfört har inom Civildepartementet upprättats förslag till 1. lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyres- nämnder, 2. lag om ändring i vapenlagen (1973: 1 176), 3. lag om ändring i lagen (1985: 658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället, 4. lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar, 5. lag om ändring i väglagen (1971:948), 6. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), 7. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152), 8. lag om ändring i lagen (1970: 299) om skydd mot flyghavre, 9. lag om ändring i rennäringslagen (19711437), 10. lag om ändring i berberislagen (19762451), 11. lag om ändring i jordförvärvslagen (l979z230), 12. lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel avjordbruksmark, 13. lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur, 14. lag om ändring i lagen (1985: 295) om foder, 15. lag om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses, 16. lag om ändring i lagen (1947: 523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m., 17. lag om ändring i lagen (1973: 1 150) om förvaltning av samfälligheter, 18. lag om ändring i lagen (1988: 183) om förvaltningen av kyrkligjord, 19. lag om upphävande av lagen ( 1967: 782) med anledning av samman- slagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län, 20. lag om äldre föreskrifter om vissa länsnämnder. Förslagen 1 —3 har upprättats i samråd med justitieministern, förslagen 4 och 5 i samråd med kommunikationsministern, förslaget 6 i samråd med finansministern, förslaget 7 i samråd med statsrådet Åsbrink, förslagen 8— 15 i samråd med jordbruksministern samt förslagen 16 och 17 i samråd med bostadsministem. Vissa av förslagen faller inom lagrådets område. De är emellertid sådana att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.