Upphävd författning

Lag (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Version: 2010:1904

Departement
Justitiedepartementet L6
Utfärdad
1994-06-09
Ändring införd
SFS 1994 i lydelse enligt SFS 2010:1904
Upphäver
Lag (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

1 kap. Inledande bestämmelser

[K1]1 §  En riksdagsledamot är berättigad till ekonomiska förmåner enligt denna lag. Om ledamoten har beviljats ledighet under minst en månad i följd, lämnas förmånerna för ledighetstiden endast om skälet är offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom eller annat förhållande som omfattas av bestämmelserna om rätt till ledighet för arbetstagare hos riksdagen.

[S2]Förmånerna lämnas inte för tid då en ledamot är statsråd eller statssekreterare.

[S3]För ersättare gäller, om inte annat sägs i denna lag, samma bestämmelser som för ledamot. Lag (2009:679).

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras vilka som har rätt till förmåner enligt ersättningslagen och vissa begränsningar av dessa rättigheter vid frånvaro från uppdraget.

Ändringen innebär att fjärde stycket upphävs. Därigenom tas den bestämmelse i lagen bort som hänvisar till företrädarlagen i den situationen att en ledamot samtidigt är både riksdagsledamot och ledamot av Europaparlamentet.

Förslaget behandlas i avsnitt ...

[K1]2 §  Bestämmelserna i 3-6 kap. och 15 kap. tillämpas från och med den dag då ledamoten tar plats i riksdagen till och med 30 dagar efter det att uppdraget att vara ledamot upphör.

[S2]För den som ersätter annan ledamot än talmannen eller ett statsråd eller en statssekreterare tillämpas 3-6 kap. och 15 kap. endast för den tid som ersättaren enligt bevis från riksdagen skall fullgöra uppdraget. Om uppdraget upphör tidigare tillämpas 3-6 kap. och 15 kap. till och med 30 dagar efter den dag uppdraget upphör, dock längst till och med den dag som anges i beviset. Lag (1998:1717).

[K1]2 a §  Riksdagsförvaltningen får kompensera en ersättare för förlorad semester för den del av tjänstgöringen i riksdagen som understiger tolv månader. Lag (2006:998).

[K1]3 §  Med hela år avses i denna lag 365 dagar. Kan vid beräkning av antalet hela år viss tid inte tillgodoräknas som helt år skall, om denna tid uppgår till minst 270 dagar, tiden anses som ett helt år. Lag (1996:305).

[K1]4 §  Med offentligt uppdrag avses i denna lag annat offentligt uppdrag än tjänst.

[K1]5 §  Riksdagsförvaltningen får meddela tillämpningsföreskrifter till denna lag. Lag (2000:432).

2 kap. Ekonomiska villkor för talmannen

[K2]1 §  Talmannen erhåller ett arvode som motsvarar arvodet till statsministern.

2 § Har upphävts genom lag (2006:998).
3 § Har upphävts genom lag (2009:1582).
4 § Har upphävts genom lag (2009:1582).

[K2]5 §  Arvodet till talmannen vid avgångstillfället utgör underlag för inkomstgarantin.

6 § Har upphävts genom lag (2009:1582).

[K2]7 §  Övriga bestämmelser i denna lag gäller, där annat inte följer av 1 och 5 §§ eller framgår av sammanhanget, även talmannen. Lag (2009:1582).

8 § Har upphävts genom lag (2009:1582).
9 § Har upphävts genom lag (2009:1582).
10 § Har upphävts genom lag (2009:1582).

[K2]11 §  En talman har inte rätt att uppbära statlig egenpensionsförmån för tid då talmansarvode eller avgångsersättning på grund av uppdrag som statsråd betalas ut. Lag (1997:1067).

3 kap. Arvode

[K3]2 §  Tilläggsarvode betalas för månad till vice talman med 30 procent, till ordförande i utskott med 20 procent och till vice ordförande i utskott med 15 procent av ledamotsarvodet. Lag (1995:1513).

[K3]3 §  Ledamotsarvode och tilläggsarvode anses som inkomst av anställning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (1991:1047) om sjuklön. Ledamot anses därvid som arbetstagare. Lag (2010:1259).

[K3]4 §  Om en ledamot är ledig från sitt uppdrag på grund av sjukdom, skall avdrag göras för samma tid från arvodet och tilläggsarvodet och andra fasta arvoden enligt 1 § 2, 4, 5 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ i enlighet med de bestämmelser om sjukavdrag som gäller för arbetstagare hos riksdagen. Avdraget skall dock beräknas på grundval av arvodet eller arvodena delat med antalet kalenderdagar i månaden.

[S2]Om en ledamot är föräldraledig och för samma tid får arvode och tilläggsarvode och andra fasta arvoden enligt 1 § 2, 4, 5 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, skall arvodet eller arvodena minskas i enlighet med de bestämmelser som gäller för arbetstagare hos riksdagen. Lag (2006:998).

[K3]5 §  Om en ledamot av särskilda skäl beviljats ledigt kortare tid än en månad under tid då arbetsplenum pågår, skall när ledamoten begär det avdrag göras för samma tid från arvodet och tilläggsarvodet och andra fasta arvoden enligt 1 § 2, 4, 5 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Avdraget skall beräknas på arvodet eller arvodena delat med antalet kalenderdagar i månaden. Lag (2006:998).

4 kap. Resekostnadsersättning

[K4]1 §  Med tjänsteresa avses en resa som en ledamot företar som ett led i utövandet av sitt uppdrag som riksdagsledamot. Ledamotens bostad på hemorten betraktas därvid som tjänsteställe. Lag (1996:296).

[K4]2 §  En ledamot har rätt till ersättning för kostnader för tjänsteresor med belopp motsvarande den faktiska kostnaden. Kostnader för tjänsteresa med egen bil, förmånsbil eller motorcykel ersätts med de belopp som riksdagsförvaltningen bestämmer. Lag (2006:998).

[K4]2 a §  Ledamoten skall efter avslutad tjänsteresa lämna en reseräkning till riksdagsförvaltningen snarast, dock senast sex månader efter det att resan eller förrättningen avslutades. Lag (2001:543).

[K4]3 §  Ledamoten beslutar själv om inrikes tjänsteresor och om lämpligt färdmedel med hänsyn tagen till kostnads-, tids- eller miljöaspekter.

[S2]Riksdagsförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om användning av färdmedel och resetjänster för vilka särskilt avtal träffats mellan riksdagsförvaltningen och en leverantör. Lag (2008:1273).

[K4]3 a §  Riksdagsstyrelsen eller den som riksdagsstyrelsen bestämmer fattar beslut om en riksdagsledamots utrikes tjänsteresa.

[S2]Riksdagsstyrelsen fastställer ett belopp per valperiod för en riksdagsledamots enskilda utrikes tjänsteresa. Medel som inte använts till sådan tjänsteresa ska överföras till riksdagsförvaltningen.

[S3]Regler för beslut om utrikes tjänsteresa för utskott eller företrädare för utskott finns i riksdagsordningen samt för utrikes tjänsteresa på uppdrag av partigrupp i riksdagen i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Lag (2009:178).

Rätt till traktamente

[K5]1 §  En ledamot har rätt till traktamente enligt 2-6 §§ om förutsättningarna för avdrag för ökade levnadskostnader är uppfyllda enligt 12 kap.6 och 6 a §§inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2006:998).

Dagtraktamente vid flerdygnsförrättning

[K5]2 §  Dagtraktamente vid flerdygnsförrättning på annan ort i Sverige än Stockholm betalas för varje hel dag som tagits i anspråk för förrättningen med ett belopp som motsvarar en etthundratjugondel av prisbasbeloppet avrundat till närmaste tiotal kronor. Har förrättningen påbörjats kl. 12.00 eller senare avresedagen eller avslutats kl. 19.00 eller tidigare hemresedagen betalas halvt dagtraktamente.

[S2]Har ledamoten fått en fri måltid under en tjänsteresa ska dagtraktamentet minskas med ett av riksdagsförvaltningen fastställt belopp, om inte måltiden obligatoriskt ingår i priset för transporten på allmänna transportmedel. Lag (2010:1259).

Stockholmstraktamente vid flerdygnsförrättning

[K5]3 §  Ersättning vid flerdygnsförrättning i Stockholm (stockholmstraktamente) betalas för varje hel och halv dag som tagits i anspråk för förrättningen med ett belopp som motsvarar hälften av maximibeloppet enligt 12 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229) avrundat till närmaste tiotal kronor. Stockholmstraktamente utbetalas inte för dag som berättigar till dagtraktamente enligt 2 §, utlandstraktamente enligt 6 § eller förrättningstillägg enligt 7 §.

[S2]Stockholmstraktamentet skall inte reduceras om ledamoten fått fria måltider under förrättningen. Lag (2006:998).

Nattraktamente

[K5]4 §  Ersättning för logikostnad i Sverige (nattraktamente) betalas med belopp motsvarande visad kostnad upp till ett högsta belopp som riksdagsförvaltningen bestämmer. Vid särskild tjänsteförrättning i Sverige mer än 50 km från bostaden betalas dock ersättning för faktisk logikostnad som föranleds av förrättningen.

[S2]Någon ersättning för logi betalas dock inte

  1. om riksdagsförvaltningen tillhandahåller logi utan kostnad för ledamoten, eller
  2. vid särskild tjänsteförrättning som äger rum inom 50 km från Riksdagshuset om riksdagsförvaltningen tillhandahåller logi utan kostnad för ledamoten eller om ersättning för logi betalas för annan bostad belägen inom denna 50-kilometersgräns.

[S3]Oavsett vad som sägs i första och andra styckena betalas ersättning för faktisk logikostnad vid konferens med utskott, delegation, kommitté eller liknande inom riksdagen samt vid konferens med partigrupp i riksdagen. Lag (2006:998).

[K5]5 §  Kan ledamoten inte visa vilka utgifter han eller hon har haft för logi betalas ersättning för hel natt med hälften av maximibeloppet enligt 12 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229). Sådan ersättning betalas inte när resenären tillbringat natten på tåg, fartyg eller flygplan och inte heller då fritt logi tillhandahållits av en myndighet, ett trafikföretag eller motsvarande. Lag (2006:998).

Flerdygnsförrättning utomlands

[K5]6 §  Vid flerdygnsförrättning utomlands betalas ersättning för ökade levnadskostnader enligt de villkor och med de belopp som gäller för tjänstemän inom riksdagsförvaltningen. Lag (2006:998).

Förrättningstillägg

[K5]7 §  Vid endagsförrättning utomlands som varar mer än fyra timmar betalas ersättning för ökade levnadskostnader enligt de villkor och med de belopp som gäller för arbetstagare hos riksdagen. Lag (2006:998).

Ersättning för logikostnad i vissa fall

[K5]8 §  Om en ledamot eller en ersättare, som inte har kunnat få bostad i riksdagens hus, har högre logikostnader än det högsta belopp som betalas enligt 4 § första stycket får riksdagsförvaltningen, om det finns särskilda skäl, betala högre ersättning. Lag (2006:998).

Ersättning för logikostnad vid ledighet

[K5]9 §  Efter ledighet i mer än nittio dagar i följd betalas inte någon ersättning för logikostnad om det inte finns särskilda skäl. Lag (2006:998).

Ersättning för bostad på folkbokföringsorten i vissa fall

[K5]10 §  Om det finns synnerliga skäl får riksdagsförvaltningen, efter ansökan av ledamot, betala ersättning för kostnad som är förenad med den bostad där ledamoten är folkbokförd men där nattraktamente inte betalas för denna eller någon annan egen bostad. Ersättningen får inte överstiga det högsta belopp som betalas enligt 4 § första stycket. Lag (2006:998).

6 kap. Viss teknisk utrustning

[K6]1 §  Riksdagen tillhandahåller ledamöter sådan teknisk utrustning som är av väsentlig betydelse för utförande av uppdraget som ledamot i riksdagen. Lag (2006:998).

[K6]2 §  En ledamot som är ledig får behålla den tekniska utrustningen. Om det finns särskilda skäl kan sådan utrustning krävas tillbaka under ledigheten. Lag (2006:998).

[K6]3 §  Riksdagsförvaltningen får besluta om ersättning för de kostnader en ledamot har för att han eller hon använder privat teknisk utrustning i riksdagsuppdraget. Lag (2006:998).

7 kap. Har upphävts genom lag (2009:1582).

8 kap. Ålderspension

Rätt till ålderspension

[K8]1 §  En ledamot som tillgodoräknas pensionsrätt enligt bestämmelserna i detta kapitel har rätt till ålderspension. Lag (2009:1582).

Pensionsrätt

[K8]2 §  Pensionsrätt tillgodoräknas en ledamot för varje månad som han eller hon har fått arvode som avses i 4 § eller sjukpension enligt denna lag. Pensionsrätt för tid före 2010 tillgodoräknas dock enligt vad som anges i 5 §. Lag (2009:1582).

[K8]3 §  Pensionsrätten för en månad utgör 0,72 procent av den del av underlaget enligt andra och tredje styckena som inte överstiger 0,625 inkomstbasbelopp och 2,40 procent av den del av underlaget som överstiger 0,625 men inte 2,5 inkomstbasbelopp.

[S2]Underlaget för pensionsrätten utgörs av sådant arvode som avses i 4 § som har betalats under månaden med tillägg för avdrag som gjorts enligt 3 kap. 4 §.

[S3]Om ledamoten under månaden har fått sjukpension, och inte haft rätt till arvode som avses i 4 §, utgörs underlaget för pensionsrätten i stället av arvode som ligger till grund för sjukpensionen, omräknat med förändringen av inkomstindex mellan det år arvodet avser och det år pensionsrätten avser. Lag (2009:1582).

[K8]4 §  Arvode som ligger till grund för pensionsrätt är

  1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 §,
  2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 §,
  3. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 §, och
  4. arvode enligt 1 § 2, 4, 5 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Lag (2009:1582).

[K8]5 §  Pensionsrätt för tid före 2010 utgör

  1. för tid som talman 2 520 kronor, multiplicerat med det antal dagar före 2010 som talmansuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4
  2. för tid som ledamot 773 kronor, multiplicerat med det antal dagar före 2010 som ledamotsuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4, och
  3. 2,40 procent av tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 §, arvode enligt 1 § 1– 4 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ som utbetalats under åren 2001–2009 och arvode enligt 1 § 3 nämnda lag i dess lydelse före den 1 juli 2003 för uppdrag i Riksdagens revisorer under tiden 2001–juni 2003.

[S2]Med tid som ledamot jämställs tid med sjukpension, dock att tid med sjukpension som grundar sig på talmansarvode jämställs med tid som talman.

[S3]Med tid som ledamot jämställs tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009.

[S4]Pensionsrätt enligt denna paragraf tillgodoräknas inte om ledamoten har rätt till egenpension enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter eller motsvarande äldre lagstiftning.

[S5]Pensionsrätt tillgodoräknas inte för tid som tillgodoräknas ledamoten som pensionsgrundande enligt artikel 28 Europaparlamentets beslut nr 684/2005/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga. Lag (2009:1582).

Ålderspensionens storlek

[K8]6 §  Ålderspension utgör för år summan av de pensionsrätter som tillgodoräknas multiplicerat med 1,19. Varje pensionsrätt räknas därvid om med förändringen av inkomstindex mellan det år pensionsrätten avser och det år ålderspensionen börjar betalas ut. Pensionsrätt enligt 5 § anses vid omräkningen avse 2009. Om balansindex har fastställts för det år ålderspensionen börjar betalas ut ska beräkningen i stället göras med hänsyn till detta index.

[S2]Om pensionsrätt tillgodoräknas för fler än 360 månader grundas ålderspensionen endast på pensionsrätterna för de senaste 360 månaderna. Pensionsrätt som tillgodoräknas enligt 5 § anses därvid avse det antal månader som motsvarar antalet tjänstgöringsdagar enligt 5 § första stycket 1 och 2 delat med 30,4. Lag (2009:1582).

[K8]7 §  Om ålderspensionen börjar tas ut före den månad ledamoten fyller 65 år minskas pensionen med 0,5 procent för varje månad som återstår till den månad då han eller hon fyller 65 år.

[S2]Om uppehåll görs i utbetalningen före den månad ledamoten fyller 65 år ska ålderspensionen, när den åter utges, minskas med 0,5 procent för varje månad som den tidigare har tagits ut och som vid den fortsatta utbetalningen återstår till den månad då ledamoten fyller 65 år. Till den del ålderspensionen grundas på pensionsrätt för tid efter det tidigare uttaget ska minskningen inte avse det antal månader som ålderspensionen tidigare tagits ut. Lag (2009:1582).

[K8]8 §  Ålderspensionen räknas varje år om med hänsyn till förändringen av inkomstindex för föregående år och det år pensionsutbetalningen avser dividerat med talet 1,016. För år då balansindex fastställts ska beräkningen i stället göras med hänsyn till detta index. Lag (2009:1582).

Tilläggsbelopp

[K8]9 §  En ledamot som vid sin avgång, dock senast vid utgången av riksmötet 2013/14, har fyllt 50 år och fullgjort minst sex hela år i riksdagen har rätt till ett tilläggsbelopp till ålderspensionen enligt vad som anges i denna paragraf.

[S2]Tilläggsbeloppet utgör skillnaden mellan jämförelsebeloppet enligt 10 § eller 11 § och ålderspensionen för samma år. Om ålderspensionen har tagits ut före den månad ledamoten fyller 65 år bortses från den minskning som detta föranleder.

[S3]I antalet fullgjorda hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009. I antalet fullgjorda hela år i riksdagen inräknas också tid då en ledamot varit statsråd om statsrådstiden påbörjats före 2003 och inte gett rätt till statsrådspension.

[S4]Tilläggsbelopp betalas inte för tid före den månad ledamoten fyller 65 år.

[S5]Tilläggsbelopp betalas inte till en ledamot som har rätt till egenpension enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter eller motsvarande äldre lagstiftning. Lag (2009:1582).

[K8]10 §  Jämförelsebeloppet beräknas som antalet fullgjorda hela år, högst tolv, i riksdagen, senast vid utgången av riksmötet 2013/14, delat med talet tolv och multiplicerat med

  1. 11,5 procent av den del av underlaget enligt andra stycket som inte överstiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp,
  2. 65 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men inte 20 förhöjda prisbasbelopp, samt
  3. 32,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20 men inte 30 förhöjda prisbasbelopp.

[S2]Underlaget för beräkningen av jämförelsebeloppet utgörs av medeltalet av de arvoden enligt tredje stycket som en ledamot haft under fem kalenderår närmast före avgångsåret. Arvodena för de fyra första kalenderåren räknas därvid om till nivån för det sista kalenderåret före avgångsåret med hjälp av prisbasbeloppet. Kan en ledamot inte tillgodoräknas arvoden för fem kalenderår, utgörs underlaget av medeltalet av beloppen för de hela kalenderår som kan tillgodoräknas. Kan endast ett helt kalenderår tillgodoräknas, utgörs underlaget av arvodet för det året. Kan inte helt kalenderår tillgodoräknas, utgörs underlaget av det genomsnittliga arvodet för de hela kalendermånader som kan tillgodoräknas multiplicerat med tolv.

[S3]Arvode som avses i andra stycket är

  1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 §,
  2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 §,
  3. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 §,
  4. arvode enligt 1 § 1–4 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ,
  5. arvode enligt 2 kap. 2 § den upphävda lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet, och
  6. arvode till statsråd om statsrådstid inräknas enligt fjärde stycket.

[S4]I antalet fullgjorda hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009. I antalet fullgjorda hela år i riksdagen inräknas också tid då en ledamot varit statsråd om statsrådstiden påbörjats före 2003 och inte gett rätt till statsrådspension.

[S5]Jämförelsebeloppet anknyts till prisbasbeloppet för året före avgångsåret och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet. Lag (2009:1582).

[K8]11 §  Vid beräkning av tilläggsbelopp för den som varit talman före 2010 ska jämförelsebeloppet, om det blir högre än beloppet enligt 10 §, utgöras av det belopp som han eller hon skulle ha fått i talmanspension från och med den månad då han eller hon fyller 65 år enligt de bestämmelser om talmanspension som gällde vid utgången av 2009. Lag (2009:1582).

Uttag av ålderspension

[K8]12 §  Ålderspension betalas tidigast från och med den månad ledamoten fyller 61 år och längst till och med den månad ledamoten avlider.

[S2]Ålderspension betalas inte samtidigt med talmansarvode eller ledamotsarvode. Ålderspension betalas inte heller samtidigt med arvode eller övergångsersättning enligt Europaparlamentets beslut nr 684/2005/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga.

[S3]Ålderspension understigande 0,025 inkomstbasbelopp för år betalas inte ut. Lag (2009:1582).

Ansökan

[K8]13 §  Den som vill ha ålderspension ska ansöka om det hos riksdagsförvaltningen.

[S2]Ålderspension betalas tidigast från och med den månad ansökan kommer in till riksdagsförvaltningen. Lag (2009:1582).

Rätt till sjukpension

[K9]1 §  En ledamot har rätt till sjukpension för tid då han eller hon får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken. För rätt till sjukpension krävs att arbetsförmågan på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan har blivit helt eller i det närmaste helt nedsatt under uppdragstiden och att arbetsförmågan oavbrutet är nedsatt i sådan omfattning till dess att han eller hon får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning. Lag (2010:1259).

[K9]2 §  Sjukpension betalas längst till och med månaden före den månad ledamoten fyller 65 år eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med den månad dödsfallet inträffar. Lag (2009:1582).

3 § Har upphävts genom lag (2009:1582).
4 § Har upphävts genom lag (2009:1582).

Sjukpensionens storlek

[K9]5 §  Sjukpension utgör

  1. 15 procent av den del av underlaget enligt andra stycket som inte överstiger 7,5 prisbasbelopp,
  2. 75 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men inte 20 prisbasbelopp, samt
  3. 37,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp.

[S2]Underlaget för sjukpensionen utgörs av de arvoden som avses i 8 kap. 4 § för den månad arbetsförmågan blev helt eller i det närmaste helt nedsatt, multiplicerat med tolv, dock att underlaget efter de fem första åren endast utgörs av arvode som avses i 8 kap. 4 § 1 och 2. Lag (2009:1582).

[K9]6 §  Sjukpension ska på ett underlag upp till 7,5 prisbasbelopp minskas med sådan ersättning enligt socialförsäkringsbalken på grund av arbetsskada som avser samma inkomstbortfall som sjukpensionen. Lag (2010:1259).

[K9]7 §  Sjukpensionen anknyts till prisbasbeloppet för det år arbetsförmågan blev helt eller i det närmaste helt nedsatt och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet. Lag (2009:1582).

Ansökan

[K9]8 §  Den som vill ha sjukpension ska ansöka om det hos riksdagsförvaltningen.

[S2]Sjukpension betalas inte för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2009:1582).

Anmälningsskyldighet och återkrav

[K9]9 §  Den som får sjukpension är skyldig att senast inom en månad från Försäkringskassans beslut anmäla till riksdagsförvaltningen att sjukersättningen eller aktivitetsersättningen upphör eller att hel sådan förmån minskas till partiell förmån.

[S2]Har sjukpension felaktigt betalats ut på grund av att anmälningsskyldigheten inte fullgjorts ska pensionstagaren betala tillbaka det felaktigt utbetalda beloppet. Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller delvis.

[S3]På det återkrävda beloppet tas ränta ut efter den räntesats som anges i räntelagen (1975:635) från den dag då uppgifterna senast skulle ha lämnats. Om det finns särskilda skäl får kravet på ränta efterges helt eller delvis. Lag (2009:1582).

10 kap. Har upphävts genom lag (2009:1582).

11 kap. Efterlevandepension

Rätt till efterlevandepension

[K11]1 §  Efterlevandepension betalas efter den som vid sin död

  1. var ledamot av riksdagen,
  2. fick sjukpension enligt denna lag, eller
  3. fick ålderspension enligt denna lag som för år överstiger 1,5 inkomstbasbelopp.

[S2]Med den som avses i första stycket 3 jämställs den som fyllt 65 år och hade haft rätt till ålderspension överstigande 1,5 inkomstbasbelopp för år om pensionen hade börjat tas ut. Lag (2009:1582).

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras i vilka fall efterlevandepension betalas enligt ersättningslagen.

Ändringen i andra stycket innebär att det är företrädarlagen som blir tillämplig vid prövningen av rätten till efterlevandepension efter en riksdagsledamot som även har varit ledamot av Europaparlamentet, om ledamoten innehaft sitt uppdrag där före den 14 juli 2009. Om ledamoten fullgjort sitt uppdrag i Europaparlamentet uteslutande efter den 13 juli 2009, dvs. när arvode ...

[K11]2 §  Efterlevandepension betalas till efterlevande make som stadigvarande sammanbodde med ledamoten vid dennes död. Med efterlevande make jämställs den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en ogift ledamot vid dennes död och som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med den avlidne eller, när dödsfallet inträffade, väntade barn med denne. Lag (2009:1582).

Utbetalningstid

[K11]3 §  Efterlevandepension till make betalas under sex år från och med månaden efter dödsfallet och därefter enligt vad som anges i andra stycket. Efterlevandepension till barn betalas till och med den månad barnet fyller 20 år.

[S2]Utöver efterlevandepension enligt första stycket betalas sådan pension till make från och med det sjunde året efter den månad dödsfallet ägde rum om den avlidne var född 1959 eller tidigare och före 2010 hade fullgjort minst sex hela år i riksdagen. Äktenskapet eller samboförhållandet ska ha ingåtts senast den 31 december 2009 och senast den dag ledamoten fyllde 60 år. Efterlevandepension enligt detta stycke betalas längst till dess den efterlevande maken ingår äktenskap.

[S3]Efterlevandepension betalas längst till och med den månad då den berättigade avlider.

[S4]I antalet fullgjorda hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009. Lag (2009:1582).

Efterlevandepensionens storlek

[K11]4 §  Efterlevandepension efter den som avses i 1 § första stycket 1 betalas under tid som avses i 3 § första stycket enligt vad som anges i denna paragraf.

[S2]Efterlevandepension till make betalas för år med

  1. ett belopp som motsvarar 1,2 prisbasbelopp, och
  2. 45 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det överstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp under det första året och 30 procent av denna del av underlaget under de följande fem åren, samt
  3. 22,5 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det överstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp under det första året och 15 procent av denna del av underlaget under de följande fem åren.

[S3]Efterlevandepension till barn betalas för år med

  1. 10 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det inte överstiger 7,5 inkomstbasbelopp,
  2. 25 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det överstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp, samt
  3. 23,5 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det överstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp.

[S4]Om det inte finns någon efterlevande make tillfaller belopp enligt andra stycket de barn som har rätt till efterlevandepension enligt tredje stycket. Belopp som är gemensamt för flera barn delas lika mellan dem.

[S5]Underlaget för efterlevandepensionen utgörs av arvode som avses i 8 kap. 4 § som utbetalades vid dödsfallet. Lag (2009:1582).

[K11]5 §  Efterlevandepension efter den som avses i 1 § första stycket 2 och 3 betalas under tid som anges i 3 § första stycket enligt vad som anges i denna paragraf.

[S2]Efterlevandepension till make betalas med 35 procent av den sjukpension eller ålderspension som utbetalades vid dödsfallet.

[S3]Efterlevandepension till barn betalas med 20 procent av den sjukpension eller ålderspension som utbetalades vid dödsfallet.

[S4]Om det inte finns någon efterlevande make tillfaller belopp enligt andra stycket de barn som har rätt till efterlevandepension enligt tredje stycket. Belopp som är gemensamt för flera barn delas lika mellan dem. Lag (2009:1582).

[K11]6 §  Efterlevandepension till make betalas under tid som anges i 3 § andra stycket med belopp som följer av 4 eller 5 §, dock att belopp enligt 4 § multipliceras med antalet hela år i riksdagen, högst tolv, som den avlidne hade fullgjort före 2010, dividerat med talet tolv.

[S2]I antalet hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009.

[S3]I antalet hela år inräknas inte tid som tillgodoräknats den avlidne som pensionsgrundande enligt artikel 28 Europaparlamentets beslut nr 684/2005/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga. Lag (2009:1582).

[K11]7 §  Efterlevandepensionen anknyts till prisbasbeloppet för det år dödsfallet inträffat och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet. Lag (2009:1582).

Ansökan

[K11]8 §  Den som vill ha efterlevandepension ska ansöka om det hos riksdagsförvaltningen.

[S2]Efterlevandepension betalas inte för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2009:1582).

12 kap. Har upphävts genom lag (2009:1582).

Syfte

[K13]1 §  Syftet med inkomstgarantin är att skapa en ekonomisk trygghet för en avgången ledamot i den omställningssituation som uppstår när han eller hon lämnar riksdagen. Garantin är inte avsedd som en varaktig försörjning. Lag (2006:998).

Rätt till inkomstgaranti

[K13]2 §  Riksdagsförvaltningen beslutar om rätt till inkomstgaranti. Rätt till inkomstgaranti från och med den tidpunkt arvodet upphör har den som har varit ledamot och som före 65 års ålder lämnar riksdagen efter minst tre hela års sammanhängande tid i riksdagen.

[S2]I sammanhängande tid i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009.

[S3]Rätt till inkomstgaranti föreligger inte för tid då ledamoten får ålderspension eller sjukpension enligt denna lag. Lag (2009:1582).

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras vilka ledamöter som har rätt till inkomstgaranti enligt ersättningslagen.

I andra stycket, som är nytt, införs en bestämmelse som innebär att den tid under vilken en ledamot fullgör uppdrag i Europaparlamentet med arvode enligt ledamotsstadgan inte ska räknas ledamoten tillgodo vid sammanräkningen av den sammanhängande tid av minst tre år som krävs för att inkomstgarantin ska gälla.

Förslaget behandlas i ...

[K13]3 §  Ledighet som beviljats av riksdagen eller av talmannen eller sjukfrånvaro begränsar inte rätten till inkomstgaranti. Lag (2006:998).

Hur länge inkomstgarantin betalas

[K13]4 §  Inkomstgaranti betalas ut från och med den dag arvodet upphör och gäller, med de begränsningar som framgår av 5 § första stycket, 5 § andra stycket 1 och 2 och 16 §, till och med månaden innan den då ledamoten fyller 65 år eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med den månad då dödsfallet inträffar.

[S2]Om ledamoten åter tar plats i riksdagen upphör garantin så länge uppdraget varar. Lag (2009:679).

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras under vilken tid inkomstgarantin betalas ut och när den tillfälligt ska upphöra.

Enligt andra stycket i dess nuvarande lydelse upphör inkomstgarantin helt enligt ersättningslagen om en före detta riksdagsledamot tar plats i Europaparlamentet. Inkomstgarantin regleras härefter i företrädarlagen. Ändringen innebär att en riksdagsledamot som tar plats i Europaparlamentet inte förlorar rätten till intjänad inkomstgaranti enligt ersättningslagen. Eftersom ...

[K13]5 §  För den som varit ledamot i riksdagen kortare sammanlagd tid än sex hela år gäller inkomstgarantin ett år.

[S2]För den ledamot som lämnar riksdagen efter en sammanlagd tid av minst sex hela år i riksdagen gäller inkomstgarantin

  1. i längst två år om ledamoten inte uppnått 40 års ålder,
  2. i längst fem år om ledamoten uppnått 40 men inte 50 års ålder,
  3. längst till ingången av den månad då ledamoten fyller 65 år om han eller hon uppnått 50 års ålder.

[S3]I sammanlagd tid i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009. Lag (2009:1582).

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras under hur lång tid inkomstgarantin gäller.

Tredje stycket ändras på så sätt att den tid som ska sammanräknas vid bestämmandet av rätten till inkomstgaranti under längre tid än ett år inte ska inkludera den tid då ledamoten har uppburit arvode enligt ledamotsstadgan.

Förslaget behandlas i ...

[K13]6 §  För de första fem åren ska inkomstgarantin jämställas med inkomst av anställning, och för tid därefter ska inkomstgarantin jämställas med inkomstgrundad ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Inkomstgarantin ska inte utgöra arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2010:1259).

[K13]7 §  Om det finns särskilda skäl får riksdagsförvaltningen förlänga den tid under vilken garantin gäller enligt 5 § första stycket och 5 § andra stycket 1 och 2 med högst ett år. I ett sådant beslut kan garantin bestämmas till ett lägre belopp. Lag (2006:998).

[K13]8 §  Riksdagsförvaltningen får bevilja inkomstgaranti till en ledamot som har lämnat sitt uppdrag och får partiell sjukersättning eller partiell aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1259).

Underlaget

[K13]9 §  Underlaget för beräkning av inkomstgaranti de första fem garantiåren utgörs av följande arvoden som betalas vid avgångstillfället:

  1. ledamotsarvodet enligt 3 kap. 1 §,
  2. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 §, och
  3. arvoden för månad till riksdagsledamot enligt 1 § 2, 4, 5 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.

[S2]Från och med det sjätte garantiåret beräknas inkomstgaranti enbart på det ledamotsarvode som betalas vid avgångstillfället. Lag (2006:998).

Inkomstgarantins storlek

[K13]10 §  Inkomstgarantin betalas per månad under det första garantiåret med 80 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 40 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp. För tid därefter betalas inkomstgaranti med följande andelar av garantiunderlaget i förhållande till ledamotens sammanlagda tid i riksdagen:

[S2]66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 33 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 12 år,

[S3]60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 30,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 11 år,

[S4]55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 27,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 10 år,

[S5]49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 24,75 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 9 år,

[S6]44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 22 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 8 år,

[S7]38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 19,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 7 år,

[S8]33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 16,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 6 år.

[S9]I sammanlagd tid i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009. Lag (2010:1259).

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras med vilket belopp inkomstgarantin betalas.

Av andra stycket, som är nytt, följer på samma sätt som enligt det nya andra stycket i 2 § och ändringen i 5 § att den tid under vilken ledamotsarvode betalats till ledamoten enligt ledamotsstadgan inte ska räknas ledamoten tillgodo vid beräkningen av ledamotens sammanlagda tid i riksdagen och Europaparlamentet.

Förslaget behandlas i ...

[K13]11 §  För den som varit ledamot i sammanlagt minst sex hela år anknyts den fastställda inkomstgarantin till det prisbasbelopp som gäller för avgångsåret och omräknas vid förändring av detta. Lag (2010:1259).

[K13]12 §  Inkomstgarantin minskas med vad ledamoten får i form av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken under den tid inkomstgarantin betalas. Lag (2010:1259).

[K13]12 a §  Inkomstgarantin minskas med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i form av arvode enligt artikel 10 i Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga.

[S2]Om en ledamot som har inkomstgaranti samtidigt tar emot övergångsersättning enligt artikel 13 i Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom minskas inkomstgarantin med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i övergångsersättning. Lag (2009:679).

Prop. 2008/09:184: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om samordning av inkomstgarantin enligt ersättningslagen med arvode och övergångsersättning som betalas ut enligt ledamotsstadgan.

Av första stycket följer att inkomstgarantin ska minskas med vad ledamoten får i form av arvode enligt artikel 10 i ledamotsstadgan. Minskningen ska ske med det belopp i svensk valuta som var månad motsvarar det arvode som betalas till ledamoten.

Enligt andra stycket ska ...

[K13]13 §  Inkomstgarantin minskas också, på det sätt som framgår av 14 §, med följande inkomster:

  1. inkomst av sådant slag som är pensionsgrundande enligt 59 kap.socialförsäkringsbalken,
  2. sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sverige,
  3. delpension enligt kollektivavtal,
  4. pension och livränta i andra fall än som avses i 12 §,
  5. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag än dem som avses i 1–4. Lag (2010:1904).

[K13]14 §  Minskningen ska utgöra den procentandel som anges för varje särskilt fall i 10 § av den sammanlagda inkomst enligt 13 § som per år överstiger ett prisbasbelopp. Lag (2010:1259).

[K13]15 §  Föreligger inte rätt till inkomstgaranti under ett helt kalenderår, ska endast inkomster som hänför sig till den tid då rätt till inkomstgaranti föreligger medräknas vid minskningen.

[S2]Minskningen fördelas på det antal kalenderdagar garantin betalas.

[S3]Om den som har inkomstgaranti samtidigt även tar emot avgångsförmåner på grund av uppdrag som statsråd, arbetstagare med statlig chefsanställning eller kommunal förtroendeman, och avgångsförmånerna ska minskas med hänsyn till andra inkomster, får minskningen enligt första stycket justeras om det behövs med hänsyn till de sammanlagda effekterna av de olika regelsystemen. Statens tjänstepensionsverk beslutar efter samråd med berörda pensionsgivare om sådan jämkning. Lag (2010:522).

Jämkning av inkomstgarantin

[K13]16 §  Om det är skäligt får Riksdagens arvodesnämnd besluta att rätt till inkomstgaranti inte föreligger eller att utbetalningen av inkomstgarantin ska minskas eller helt upphöra om en garantitagare

  1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och inte tar ut skälig ersättning för detta arbete,
  2. redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har reducerats på grund av avdrag för
    • avsättning till periodiseringsfond,
    • avsättning till upphovsmannakonto,
    • avsättning till expansionsfond
    • eget pensionssparande,
    • underskott av annan verksamhetsgren,
  3. redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det ingår arbetsinkomster, eller
  4. dömts för brott som medfört att garantitagaren skiljts från uppdraget som riksdagsledamot eller dömts för brott av sådan allvarlig art att det framstår som sannolikt att garantitagaren skulle ha skiljts från uppdraget som riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen. Lag (2010:1902).

Rätt till efterlevandeskydd

[K13]17 §  Ett efterlevandeskydd betalas till arvsberättigat barn som inte fyllt 20 år efter den som vid sin död var berättigad till inkomstgaranti enligt 5 § andra stycket. Med arvsberättigat barn jämställs barn som har mottagits i adoptionssyfte. Lag (2009:1582).

[K13]18 §  Om det finns särskilda skäl får riksdagsförvaltningen bevilja efterlevandeskydd till efterlevande make eller den som enligt 11 kap. 2 § jämställs med efterlevande make. Ett sådant beslut kan omprövas. Lag (2009:1582).

Hur länge efterlevandeskydd betalas

[K13]19 §  Efterlevandeskydd till barn betalas till utgången av den månad då barnet fyller 20 år. Efterlevandeskydd till make eller därmed jämställd betalas under högst fem år. Efterlevandeskyddet upphör vid utgången av den månad då den berättigade avlider. Lag (2009:1582).

Efterlevandeskyddets storlek

[K13]20 §  Efterlevandeskyddet betalas per år med ett belopp för varje berättigad motsvarande ett prisbasbelopp. Lag (2009:1582).

Handläggning av ärenden

[K13]21 §  Den som vill ha efterlevandeskydd ska ansöka om det hos riksdagsförvaltningen.

[S2]Efterlevandeskydd betalas inte för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2009:1582).

[K13]22 §  Den som vill att inkomstgaranti ska betalas ut ska skriftligen ansöka om det hos Statens tjänstepensionsverk enligt 2 a § 1 lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.

[S2]Inkomstgaranti kan inte betalas ut för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2010:522).

[K13]23 §  Den som ansökt om utbetalning ska skriftligen lämna sådana uppgifter som Statens tjänstepensionsverk behöver för att bedöma sökandens rätt till utbetalning. Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete.

[S2]Om den som ansökt om utbetalning inte lämnar de uppgifter som begärts får Statens tjänstepensionsverk hålla inne vidare utbetalningar.

[S3]Om den som har beviljats utbetalning av inkomstgaranti får väsentligt ändrade inkomstförhållanden och dessa kan antas påverka rätten till utbetalning ska han eller hon utan särskild begäran lämna uppgift om detta till Statens tjänstepensionsverk. Lag (2010:522).

[K13]24 §  Arbetsgivare och andra som har betalat ut ersättning eller förmån ska på begäran av Statens tjänstepensionsverk lämna de uppgifter för en namngiven person om sådana förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

[S2]Den som inte fullgör sin skyldighet enligt första stycket får föreläggas att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får förenas med vite. Lag (2010:522).

[K13]24 a §  Skatteverket ska till Statens tjänstepensionsverk lämna uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap.socialförsäkringsbalken, om uppgifterna har betydelse i ärende om inkomstgaranti enligt denna lag. Lag (2010:1259).

Prop. 2007/08:160: Paragrafen är ny. Bakgrunden och skälen för paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 8.2.1.

Paragrafen innehåller en uppgiftsskyldighet för Skatteverket gentemot Statens pensionsverk (SPV). Uppgiftsskyldigheten innebär att det föreligger en sådan skyldighet ...

[K13]24 b §  En garantitagare ska på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd sådana uppgifter som nämnden behöver för sin prövning av ett ärende om jämkning av inkomstgaranti enligt 16 § 1-3. Lag (2010:1902).

[K13]24 c §  Skatteverket ska på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd sådana uppgifter om namngiven person som har betydelse i ett ärende om jämkning av inkomstgaranti enligt 16 § 1-3. Detsamma gäller uppgifter som har betydelse för frågan om inkomstgaranti enligt 27 §. Lag (2010:1902).

[K13]25 §  Om inkomstgarantin har betalats ut med ett för högt belopp skall garantitagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Ett belopp som skall betalas tillbaka skall, när det är lämpligt, minska kommande utbetalningar av inkomstgarantin. Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller delvis. Lag (2006:998).

[K13]26 §  Om inkomstgarantin har betalats ut med ett för högt belopp och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en månad efter det att krav på återbetalning framställts, skall garantitagaren betala ränta för tid därefter till dess betalning sker. Räntan skall bestämmas efter den räntesats som anges i räntelagen (1975:635). Om det finns särskilda skäl får kravet på ränta efterges helt eller delvis.

[S2]Bestämmelserna i första stycket skall också gälla om garantitagaren försummat att lämna uppgifter som behövs för bestämmande av det belopp som skall betalas tillbaka. I ett sådant fall skall ränta tas ut från den dag då uppgifterna senast skulle ha lämnats in. Lag (2006:998).

Ansökan om inkomstgaranti m.m. efter jämkningsbeslut

[K13]27 §  En garantitagare, vars rätt till inkomstgaranti har jämkats enligt 16 §, äger rätt att när nya förhållanden inträtt på nytt ansöka om inkomstgaranti. En sådan ansökan prövas av Riksdagens arvodesnämnd.

[S2]Om ett beslut som fattats med tillämpning av 16 § har grundat sig på att garantitagaren gjort avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto eller expansionsfond och beloppet därefter helt eller delvis återförts till beskattning, ska Riksdagens arvodesnämnd på yrkande av garantitagaren pröva frågan om inkomstgaranti för det år då återförandet skedde. Lag (2010:1902).

14 kap. Har upphävts genom lag (2009:1582).

15 kap. Försäkrings- och sjukvårdsförmåner

[K15]1 §  En riksdagsledamot är grupplivförsäkrad, tjänstereseförsäkrad och arbetsskadeförsäkrad på riksdagens bekostnad. Lag (1996:305).

[K15]2 §  Om det finns särskilda skäl kan en riksdagsledamot efter prövning av riksdagsförvaltningen få ersättning för kostnader för insatser i rehabiliteringssyfte. Lag (2001:1000).

[K16]1 §  Ett beslut av riksdagsförvaltningen enligt 13 kap. denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd.

[S2]Övriga beslut av riksdagsförvaltningen enligt denna lag överklagas hos Riksdagens överklagandenämnd. Lag (2006:998).

[K16]2 §  Ett beslut av Riksdagens arvodesnämnd enligt 13 kap.16 eller 27 § denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd. Lag (2006:998).

[K16]3 §  Ett beslut av Statens tjänstepensionsverk enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd. Lag (2010:522).

[K16]4 §  Ett beslut överklagas skriftligt. I överklagandet skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han eller hon begär.

[S2]Överklagandet ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Det skall ha kommit in dit inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Lag (2006:998).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 då lagen (1988:589) om ersättning m. m. till riksdagens ledamöter skall upphöra att gälla; dock skall vad som sägs i 2. och 3. i övergångsbestämmelserna fortfarande gälla.
    2. I fall då rätt till egenpension, familjepension samt inkomstgaranti grundas på bestämmelser i stadgan (1941:98) om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande, ersättningsstadgan (1971:1197) och lagen (1988:589) om ersättning m. m. till riksdagens ledamöter, gäller dessa bestämmelser i den mån annat inte sägs nedan.
    Efterlevande till riksdagsledamot, som avgått före den 1 juli 1994, är berättigad till familjepension enligt ersättningsstadgan (1971:1197) respektive lagen (1988:589) om ersättning m. m. till riksdagens ledamöter med den ändringen att hel familjepension utgör 6 procent av pensionsunderlaget för en förmånsberättigad (make eller barn) och 12 procent för två eller flera förmånsberättigade.
    För riksdagsledamot, som beviljats inkomstgaranti före den 1 juli 1994, skall gränsbeloppen för reducering och upphörande av inkomstgaranti ligga fast i nivån för juni 1994. När respektive gränsbelopp enligt de nya reglerna, för ledamot utan tilläggsarvoden och fasta månadsarvoden, ger lägst samma nivå som enligt de äldre bestämmelserna, skall gränsbeloppet värdesäkras. Det lägre gränsbeloppet utgörs av ett fribelopp.
    För riksdagsledamot, som beviljats inkomstgaranti före den 1 juli 1994 och som efter återinträde slutar i riksdagen, fastställs och utges inkomstgarantin enligt de nya bestämmelserna.
    1. För en riksdagsledamot, som vid utgången av valperioden 1991-1994 fyllt 40 år och har minst sex års sammanhängande tid som riks-
    dagsledamot, gäller att garanti kan utbetalas längst till ingången av den månad då ledamoten fyller 65 år. Därefter föreligger rätt till ålderspension. Lag (1996:296).
    1. En riksdagsledamot, som lämnar sitt uppdrag under riksmötet 1993/94 och för vilken ålderspension skall fastställas enligt de nya bestämmelserna, är berättigad till en ålderspension som minst motsvarar tidsfaktorn multiplicerad med 22 procent av ledamotsarvodet vid avgångstillfället.
    En riksdagsledamot, som lämnar sitt uppdrag efter riksmötet 1993/94 är berättigad till minst denna ålderpension, omräknad enligt 14 kap. 1 §. Lag (1998:592).
    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:428
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1995:798) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 15 juni 1995. De nya bestämmelserna i 3 kap. 2 § skall dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 1995.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:409
    Omfattning
    ändr. 1 kap 3 §, 3 kap 2 §, 4 kap 1 §
    Ikraftträder
    1995-06-15

Lag (1995:1513) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Den skall dock tillämpas fr.o.m. den 1 oktober 1995.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:88, Bet. 1995/96:KU14
    Omfattning
    ändr. 3 kap 2 §
    Ikraftträder
    1996-01-01

Lag (1996:296) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:187, Bet. 1995/96:KU26
    Omfattning
    nuvarande 4, 5, 6 kap betecknas 5, 6, 4 kap; ändr. 3 kap 4 §, nya 4, 5, 6 kap, rubr. till 4, 5, 6 kap, 3, 4 p övergångsbest.
    Ikraftträder
    1996-06-01

Lag (1996:305) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1996. I fråga om ersättning och förmåner som utgår för tid före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
    2. Med företrädare avses även de av riksdagen valda företrädarna till Europaparlamentet.
    3. För tid som hänför sig till tid före denna lags ikraftträdande får dock tid som riksdagsledamot beräknas efter riksdagsår om detta gällt enligt äldre bestämmelser. Riksdagsår skall härvid anses som hela år. De dagar som inte kan tillgodoräknas som riksdagsår får läggas samman med den tid som avser tid efter ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:207, Bet. 1995/96:KU27
    Omfattning
    ändr. 1 kap 1, 3 §§, 7 kap 1, 5, 6 §§, 8 kap 1, 3 §§, 9 kap 3, 4 §§, 10 kap 1 §, 11 kap 1 §, 12 kap 1, 4 §§, 13 kap 1, 2, 3, 11 §§, 15 kap 1 §
    Ikraftträder
    1996-06-01

Lag (1997:1067) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Bestämmelserna i 7 kap. 3 § 3 i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 oktober 1995.
    2. Äldre bestämmelser i 2 kap. skall dock fortfarande gälla i fråga om den som frånträder sitt uppdrag som talman före denna lags ikraftträdande.
    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:59
    Omfattning
    ändr. 2 kap 3, 6 §§, 3 kap 4 §, 7 kap 3 §, 8 kap 4 §, 9 kap 5 §, 10 kap 3 §, 12 kap 5 §, 13 kap 8 §. 14 kap 1, 2, 3 §§; nya 2 kap 8, 9, 10, 11 §§, 6 kap 3 §, 14 kap 4 §
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1998:551) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 1997/98:318
Omfattning
ändr. 14 kap 4 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:592) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas från och med den 1 juli 1994.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:293, Bet. 1997/98:KU23
Omfattning
ändr. 4 p övergångsbest. till 1994:1065
Ikraftträder
1998-07-01

Lag (1998:699) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 1997/98:315, Prop. 1997/98:151, Bet. 1997/98:SfU13
Omfattning
ändr. 13 kap 10 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:1717) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas vad gäller ersättare från och med den 3 oktober 1994 och i övrigt från och med den 5 oktober 1998. Bestämmelserna i 3 kap. 4 §, 6 kap. 1 § och 13 kap. 3 § i sin nya lydelse tillämpas dock från och med den 1 januari 1999.
Förarbeten
Rskr. 1998/99:92, Bet. 1998/99:KU1
Omfattning
ändr. 1 kap 1, 2 §§, 3 kap 4 §, 6 kap 1 §, 13 kap 3 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1999:1286) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:117, Prop. 1999/2000:2, Bet. 1999/2000:SkU2
Omfattning
ändr. 5 kap 1 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:432) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:214, Bet. 1999/2000:KU19
Omfattning
ändr. 1 kap 5 §, 2 kap 3 §, 4 kap 2, 3 §§, 5 kap 1, 3, 5 §§, 13 kap 5, 6, 14, 17 §§
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2000:437) om ändring i lagen (1999:1286) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:214, Bet. 1999/2000:KU19
Omfattning
ändr. 5 kap 1 § i 1999:1286
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2001:543) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 2000/01:266
Omfattning
ändr. 4 kap 2, 3 §§, 5 kap 1, 2 §§; ny 4 kap 2 a §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2001:1000) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
  2. Bestämmelserna i 13 kap. 7 § i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 oktober 1995.
  3. Bestämmelsen i 15 kap. 2 § skall tillämpas på framställningar om ersättningar som görs efter ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:44
Omfattning
ändr. 9 kap 6 §, 11 kap 3 §, 13 kap 7, 8 §§, 15 kap 2 §, p 1 i övergångsbest. till 1997:1067
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2002:202) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:215, Prop. 2001/02:84, Bet. 2001/02:SfU12
Omfattning
ändr. 9 kap 1 §, 13 kap 6, 9 §§
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2003:13) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 2002/03:91
Omfattning
ändr. 13 kap 17 §; nya 13 kap 18, 19, 20, 21, 22 §§
Ikraftträder
2003-03-01

Lag (2006:998) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Övergångsbestämmelse

  1. Bestämmelserna i 13 kap.1-8 och 10-27 §§ samt 16 kap. denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. Övriga bestämmelser träder i kraft den 2 oktober 2006 och tillämpas första gången för valperioden 2006-2010.
  2. Bestämmelserna om jämkning av inkomstgaranti i 13 kap. 16 § skall endast tillämpas med avseende på garantibelopp som utfaller efter den 1 juli 2006.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:379, Bet. 2005/06:KU33
Omfattning
upph. 2 kap 2 §, 5, 6, 13 kap, 14 kap 3 §; ändr. 3 kap 3, 4 §§, 4 kap 2, 3 §§, 14 kap 4 §; nya 1 kap 2 a §, 3 kap 5 §, 4 kap 3 a §, 5, 6, 13, 16 kap
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2008:968) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 2008/09:28, Prop. 2007/08:160, Bet. 2008/09:KU2
Omfattning
ny 13 kap 24 a §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2008:1273) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 2008/09:80, Prop. 2008/09:1, Bet. 2008/09:KU1
Omfattning
ändr. 4 kap 3 §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2009:178) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för en EU- tjänsteresa som beslutats före den 1 april 2009.
Förarbeten
Rskr. 2008/09:180, Bet. 2008/09:KU14
Omfattning
ändr. 4 kap. 3 a §
Ikraftträder
2009-04-01

Lag (2009:679) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 2008/09:286, Prop. 2008/09:184, Bet. 2008/09:KU25
Omfattning
ändr. 1 kap. 1 §, 7 kap. 1 §, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1 §, 13 kap. 2, 4, 5, 10 §§; ny 13 kap. 12 a §
Ikraftträder
2009-07-14

Lag (2009:1027) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Äldre bestämmelser tillämpas på ersättningar som har betalats ut före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:10, Bet. 2009/10:KU3
Omfattning
ändr. 13 kap. 6 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1582) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
  2. De nya bestämmelserna tillämpas på den som fullgör tid i riksdagen efter ikraftträdandet.
  3. Pensionsrätt enligt de nya bestämmelserna i 8 kap. 5 § ersätter talmanspension för tid från och med den månad den som varit talman fyller 65 år samt ålderspension och egenlivränta enligt äldre bestämmelser i lagen.
  4. De upphävda bestämmelserna i 2 kap. 3 § ska fortfarande tillämpas på den som varit talman före ikraftträdandet såvitt avser talmanspension före den månad han eller hon fyller 65 år.
  5. Den som enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter har rätt till visstidspension enligt den upphävda lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter eller motsvarande äldre lagstiftning omfattas inte av de nya bestämmelserna om sjukpension, efterlevandepension och efterlevandeskydd vid inkomstgaranti.
  6. För den som inte fullgör tid i riksdagen efter ikraftträdandet gäller fortfarande äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:118, Bet. 2009/10:KU12
Omfattning
upph. 2 kap. 3, 4, 6, 8, 9, 10 §§, 7, 8 kap., 9 kap. 3, 4 §§, 10, 11, 12, 14 kap.; ändr. 2 kap. 7 §, 9 kap. 1, 2, 5, 6 §§, 13 kap. 2, 5, 10, 17, 18, 19, 20, 21 §§; nya 1 kap. 6 §, 8 kap., 9 kap. 7, 8, 9 §§, 11 kap., rubr. närmast före 9 kap. 1, 5, 8, 9 §§
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1583) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 31 december 2009. Egenlivränta som fastställts före 2010 ska anknytas till prisbasbeloppet för 2010. Om året före det år då egenlivräntan börjar betalas ut är tidigare än 2010 ska egenlivräntan anknytas till prisbasbeloppet före detta tidigare år.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:118, Bet. 2009/10:KU12
Omfattning
ändr. 14 kap. 2 §
Ikraftträder
2009-12-31

Lag (2010:522) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 2009/10:315, Prop. 2009/10:175, Bet. 2009/10:FiU38
Omfattning
ändr. 13 kap. 15, 22, 23, 24 a §§, 16 kap. 3 §
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2010:1259) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 1 kap. 6 §, 3 kap. 3 §, 5 kap. 2 §, 9 kap. 1, 6 §§, 13 kap. 6, 8, 10, 11, 12, 13, 14, 24 a §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1902) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
  2. 13 kap. 16 § i dess nya lydelse tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2010.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:109, Bet. 2010/11:KU15
Omfattning
ändr. 13 kap. 16, 27 §§, rubr. närmast före 27 §; nya 13 kap. 24 b, 24 c §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1904) om ändring i lagen (2010:1259) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 2010/11:109, Bet. 2010/11:KU15
Omfattning
ändr. 13 kap. 13 § i 2010:1259

Lag (2011:749) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 2010/11:264, Bet. 2010/11:KU30
Omfattning
ändr. 4 kap. 2, 2 a, 3,3 a §§, 5 kap. 2, 4, 6, 8, 10 §§, 8 kap. 13 §, 9 kap. 8, 9 §§, 11 kap. 4, 8 §, 13 kap. 7, 18, 21, 22 §§, 15 kap. 2 §, 16 kap. 1 §
Ikraftträder
2011-07-01

Lag (2012:887) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 2012/13:63, Bet. 2012/13:KU9
Omfattning
ändr. 3 kap. 4 och 5 §§, 8 kap. 4, 5, 10 §§, 13 kap. 9 §, 16 kap. 2 §
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2013:761) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 2013/14:5, Bet. 2013/14:KU3
Omfattning
nuvarande 13 kap. 1 § betecknas 13 kap. 1 a §; ändr. 13 kap. 2, 6, 7, 8, 15, 16, 18, 20, 21, 22, 24 b, 25, 26, 27 §§, 16 kap. 1, 2 §§, rubr. närmast före 13 kap. 1 §; nya 13 kap. 1, 1 b, 1 c, 24 d §§, rubr. närmast före 13 kap. 1 b §, nytt 13 a kap.
Ikraftträder
2014-05-01

Lag (2014:804) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Förarbeten
Rskr. 2013/14:351, Bet. 2013/14:KU46
Omfattning
ändr. 4 kap. 3 a §
Ikraftträder
2014-09-01

Ändring, SFS 2016:1108

Omfattning
upph.