1 §  Denna förordning gäller vid handläggningen av mål och ärenden i tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Förordning (2008:177).

2 §  Varje mål och ärende skall registreras. Vid registreringen skall mål och ärenden ges löpande nummer för kalenderår i den ordning som de kommer in till domstolen. Förordning (2002:261).

3 §  Sådana ärenden som skall handläggas enligt rättegångsbalken registreras som tvistemål eller brottmål. Förordning (1998:1374).

4 §  Registreringen görs med hjälp av automatiserad behandling eller i dagböcker. Föreskrifter om registreringen i tingsrätt och hovrätt meddelas av Domstolsverket. I Högsta domstolen görs registreringen enligt de föreskrifter som domstolen fastställer.

För konkursärenden och ärenden om företagsrekonstruktion som inte registreras med hjälp av automatiserad behandling finns det närmare bestämmelser i förordningen (1979:802) om dagbok och akter i konkursärenden och ärenden om företagsrekonstruktion. Förordning (2015:730).

5 §  Under handläggningen av ett mål eller ärende skall det fortlöpande registreras vilka handlingar som kommer in till domstolen, vilka åtgärder som domstolen utför i målet eller ärendet och vad som i övrigt

förekommer i detta eller i samband med överklagande av ett meddelat avgörande.

7 §  När en handling i ett mål eller ärende kommer in till domstolen skall det på handlingen antecknas vilken dag detta skedde.

8 §  De handlingar som kommer in i eller upprättas i ett mål eller ärende ska föras samman till en akt. Handlingarna ska efter hand som de kommer in eller upprättas numreras i löpande följd, om de inte är av det slaget att de vid arkivering får gallras bort enligt 37 §. På varje handling ska det finnas uppgift om domstolen och målets eller ärendets beteckning. Förordning (2012:352).

8 a §  När en handling återlämnas enligt 5 kap. 6 § andra stycket konkurrensskadelagen (2016:964) ska någon kopia av handlingen inte behållas i akten. Förordning (2016:969).

9 §  En akt kan avse flera mål eller flera ärenden som handläggs eller har handlagts gemensamt eller som av någon annan orsak har ett omedelbart samband med varandra.

10 §  Om domstolen avvisar ett överklagande av domstolens beslut, skall överklagandet och avvisningsbeslutet tas in i akten. Har ett överklagande skett i ett mål eller ärende som inte till alla delar avgjorts av domstolen, tas även den högre domstolens avgörande in i akten.

11 §  När en domstol prövar ett överklagande från en lägre domstol skall den akt som upprättats hos den lägre domstolen inte ingå i den högre domstolens akt.

12 §  Om en klagande har gett in sitt överklagande direkt till den domstol som skall pröva överklagandet, skall den domstolen samma dag på telefon, telefax eller liknande upplysa den domstol eller förvaltningsmyndighet som har meddelat det överklagade avgörandet om att avgörandet har överklagats. Dessutom skall överklagandet genast sändas dit med uppgift om när det kom in. Åtgärderna skall antecknas i en särskild förteckning.

13 §  En domstol som överlämnar en skrivelse genom vilken ett mål eller ärende har inletts till en annan domstol skall samtidigt på telefon, telefax eller liknande upplysa den domstolen om att skrivelsen har kommit in, om dagen för skrivelsens ingivande kan ha betydelse för rätten att inleda målet eller ärendet. Åtgärden skall antecknas.

14 §  I fråga om anteckningar vid ett sammanträde enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas 6 kap.3-6 §§rättegångsbalken. Förordning (2000:363).

15 §  Vid ett sammanträde skall anteckningar enligt 6 kap.3 eller 4 §rättegångsbalken göras i ett protokoll över sammanträdet, om inte uppgifterna framgår av en dom eller ett särskilt uppsatt beslut som tillkommer i anslutning till sammanträdet eller om uppgifterna antecknas i målregistret eller på någon handling i akten.

Uppgifterna skall redovisas på ett sådant sätt att de lätt kan återfinnas. Förordning (2000:363).

16 §  Den tid en person har varit frihetsberövad på ett sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, skall antecknas i en handling som bifogas domen eller beslutet (avräkningsunderlag). Om ett domsbevis utfärdas skall avräkningsunderlaget också bifogas domsbeviset.

Om Kriminalvården har lämnat en underrättelse enligt 8 § förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m. skall avräkningsunderlaget innehålla en anteckning om det. Förordning (2005:1015).

20 §  En ljudupptagning eller ljud- och bildupptagning ska gallras senast sex veckor efter det att målet eller ärendet har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft. Förordning (2008:782).

21 §  Domstolsverket får meddela föreskrifter om utformningen av tingsrätternas och hovrätternas domar och beslut i brottmål samt om utformningen av avräkningsunderlag enligt 16 §. Förordning (2000:678).

22 §  Innehållet i en dom i tvistemål som enligt 17 kap. 8 § rättegångsbalken utfärdas i förenklad form behöver inte redovisas i skilda avdelningar. De omständigheter som yrkanden eller bestridanden grundas på får redovisas i bilaga.

I en dom genom vilken en domstol fastställer en överklagad dom behöver skälen för domen anges endast när de avviker från skälen i den överklagade domen.

23 §  I ett ärende som handläggs enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden skall ett slutligt beslut sättas upp särskilt eller tas in i ett protokoll, om beslutet går en part emot.

Beslutet eller protokollet skall innehålla uppgifter om

1. domstolen samt när och var beslutet meddelades,
2. parterna och deras ombud eller biträden,
3. saken i korthet,
4. det slut som domstolen kommit till,
5. parternas yrkanden och invändningar samt de omständigheter som dessa grundats på,
6. skälen för beslutet med uppgift om vad som är utrett i ärendet, och
7. hur den som vill överklaga beslutet skall bära sig åt för att göra detta.

Om ärendet hos den domstol som beslutar har inletts genom ett överklagande, skall beslutet eller protokollet dessutom innehålla uppgifter om det överklagade beslutet. Innebär beslutet att det överklagade avgörandet fastställs, behövs det inga uppgifter om de omständigheter på vilka parterna grundar sina yrkanden och invändningar. Skälen för beslutet behöver i sådant fall uppges endast när de avviker från skälen i det överklagade beslutet.

24 §  Ett särskilt uppsatt beslut ska skrivas under av de lagfarna domare som har deltagit i avgörandet.

Om ett beslut skrivs under elektroniskt, ska det göras med en sådan elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Förordning (2018:504).

25 §  Ett sådant beslut i ett mål eller ärende som inte sätts upp särskilt eller tas in i ett protokoll får skrivas på en handling i akten eller föras in i mål- och ärenderegistret.

26 §  En dom eller ett slutligt beslut skall sändas till parterna inom den tid och på det sätt som anges i förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m. Om det har förekommit en skiljaktig mening skall den bifogas.

Om ett beslut som varken är slutligt eller har meddelats vid ett sammanträde kan överklagas särskilt, bör det inom samma tid och på samma sätt sändas till den som kan överklaga beslutet. Om beslutet har fattats utan att en part har hörts, behöver dock beslutet inte sändas till den parten förrän det kan göras utan att verkställigheten av beslutet riskeras. Förordning (2003:238).

27 §  När en dom eller ett beslut i brottmål sänds till en part, skall avgörandet samtidigt sändas till den som är offentlig försvarare eller målsägandebiträde. Domen eller beslutet skall samtidigt sändas även till en målsägande som inte har fört talan, om han eller hon har begärt att få del av avgörandet.

Om en part har ombud, bör domen eller beslutet sändas till partens ombud i stället för till parten själv.

28 §  I ett mål där rättegångsbalkens bestämmelser inte är omedelbart tillämpliga får domstolen göra de undantag från reglerna om översändande av domar och slutliga beslut som behövs med hänsyn till målets beskaffenhet.

29 §  Ett översändande får begränsas till sådana delar av en dom eller ett beslut som berör den part som skall få del av domen eller beslutet.

30 §  En domstol som meddelat en dom eller ett beslut med anledning av ett överklagande behöver inte sända en sådan bilaga till domen eller beslutet som endast innehåller det överklagade avgörandet.

31 §  I ett ärende om bevisupptagning till framtida säkerhet eller om sjöförklaring skall domstolen sända sitt protokoll till parterna.

32 §  Domar ska årsvis föras samman i inbundna böcker. Även utslag och sådana slutliga beslut som sätts upp särskilt ska årsvis föras samman i inbundna böcker. Inom böckerna ordnas avgörandena efter tidpunkten då de meddelades.

Slutliga beslut som inte sätts upp särskilt samt handlingar som avses i 33 § ska årsvis föras samman i beslutsböcker. Inom böckerna ordnas besluten efter tidpunkten då de meddelades och handlingarna efter tidpunkten då de registrerades.

Om ett slutligt beslut upprättats enligt 25 § eller tagits in ett protokoll, behöver till beslutsboken föras endast beslutet samt sådan del av handlingen eller registret som visar i vilket mål eller ärende beslutet fattats.

Uppgifter för vilka det gäller sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska inte tas in i böckerna. Förordning (2012:352).

33 §  Om ett ärende enbart gäller en fråga om registrering av en handling, får det inledas muntligen. När handlingen registrerats, skall den förses med ett bevis om detta och därefter återlämnas till ingivaren. En kopia av handlingen skall tas in i den beslutsbok som avses i 32 § andra stycket. Förordning (1999:277).

35 §  Om ett avgörande överklagas, skall domstolen utan dröjsmål sända sin akt till den högre domstolen. När avgörandet inte innebär att målet eller ärendet har prövats slutligt, är det dock tillräckligt att domstolen i original eller kopior sänder de handlingar som hänför sig till överklagandet.

36 §  En domstol som prövar ett överklagande av ett beslut som inte är slutligt skall utan dröjsmål underrätta den eller de domstolar eller förvaltningsmyndigheter vilkas beslut har överklagats om sådana beslut som kan ha betydelse för den fortsatta handläggningen hos den domstolen eller förvaltningsmyndigheten.

När en dom eller ett slutligt beslut med anledning av ett överklagande får laga kraft, skall den domstol som meddelat avgörandet sända detta till den eller de domstolar eller förvaltningsmyndigheter vilkas avgöranden har överklagats och samtidigt upplysa om den laga kraften. En akt som har upprättats hos en lägre domstol skall sändas tillbaka till den domstolen.

En sådan bilaga till domen eller beslutet som endast innehåller ett överklagat avgörande behöver inte sändas till en domstol eller förvaltningsmyndighet som har meddelat avgörandet eller prövat detta efter ett överklagande. Högsta domstolen behöver inte lämna uppgift om laga kraft.

37 §  När ett mål eller ärende har avgjorts och avgörandet har laga kraft, skall dubbletter av handlingar samt missiv och delgivningsbevis som inte innehåller någon uppgift av betydelse gallras bort ur akten.

Om ett mål eller ärende har avgjorts efter ett sammanträde från vilket en part har uteblivit, får ett bevis om att parten har delgetts den inledande skrivelsen och en kallelse till sammanträdet inte gallras bort. Har en part förelagts att i målet eller ärendet svara skriftligen och avgörs målet eller ärendet utan att parten har svarat, får ett bevis om att parten delgetts föreläggandet inte gallras bort. Förordning (2000:363).

38 §  Riksarkivet får meddela föreskrifter om gallring av akter utöver det som följer av 37 § och om andra åtgärder i anslutning till arkivering av akter.

Bilaga 1 har upphävst genom förordning 1998:1374.